# ID: svediakorp-gov2477
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 84,880
# sentences: 1,599
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


113
För Klorhalk har tullsatsen, i 1863 års taxa bestämd till 2 öre pr skålpund, Kiorkaik.
genom Traktaten med Frankrike blifvit nedsatt till 1 öre pr skålpund. Den betydliga
införseln af denna artikel, uppgående år 1862 till 301,331 skålpund, visar behöfligheten
af densamma för landet. Den utgör nemligen ett vigtigt beredniugsämne
för vissa näringar, isynnerhet vid papperstillverkningen och bo mulls var ufabrikationen.
Och hafva Komiterade, med afseende härpå, samt i öfverensstämmelse med hvad
angående likartade ämnen blifvit härutinnan hemstäldt, föreslagit sagda artikel till
tullfrihet.
Då en allmän rubrik för »Kali, alla slag», blifvit i taxan införd, har den för Kiorsyradt
Klorsyradt Kali deri förut upptagna nu utelemnats. KalI‘
För de slag af Kläder, i afseende på hvilka tullsatsen utgått med tilläggsafgift Kläder,
i tullen å det tyg, af hvilket persedeln hufvudsakligen består, har denna tilläggsafgift
i 1863 års taxa varit fastställd, för kläder, vitan guld- eller silfverbroderier,
eller galoner, fransar, spetsar eller blonder, till 50 procent, och för kläder, med dylika
broderier eller prydnader, till 100 procent af nämnda tull. Vid förhandlingarna
angående Traktaten med Frankrike hade ifrågakommit att nedsätta den förra af dessa
afgifter till 10 procent och den senare till 20 procent. Då emellertid det å vissa af
hithörande artiklar anbragta foder, äfvensom annat tillbehör, ofta kunde komma att
bestå af sådant tyg eller ämne, som droge högre tull än öfvertyget, i hvilka fall införselsafgiften
för den färdiga persedeln, med endast 10 procents tillägg till den för
öfvertyget, kunde blifva lägre, än om hvardera beståndsdelen förtullades för sig, eller
åtminstone icke öfverstiga summan af afgifterna för dessa, och således icke komme
att stå i rätt afpassadt förhållande till det högre värde, som den färdiga persedeln
måste i regeln antagas ega, hemställde Komiterade, med afseende jemnväl på fördelen
af de båda rubrikafdelningarnas sammanförande, det en gemensam tilläggsafgift
af 20 procent utöfver tullen för öfvertyget, eiler för det tyg eller ämne, hvaraf persedeln
hufvudsakligen bestode, måtte bestämmas för alla de under dessa afdelningar
inbegripna slag af effekter. Sedan hvad sålunda blifvit tillstyrkt vunnit godkännande
och antagits, och Komiterade icke nu anse någon förändring i de derigenom gifna
bestämmelser föranledd eller påkallad, har tilläggsafgiften ifråga äfven här blifvit bibehållen
vid nämnda 20 procent, hvarjemnte de båda rubrikafdelningarna till en sådan
sammanförts.
I afdelningen för »oljade eller fernissade kläder» har införts artikeln »Resfiltar»,
förut upptagen jemnte »filtar och mattor»; enär i annat fall, och utan hänvisning till
det tyg, hvaraf persedeln hufvudsakligen bestode, möjligen dyrbarare tygslag, än som
afsedt vore, skulle kunna under denna benämning, och sålunda mot lägre afgift än
eljest, införtullas.
Slutligen har ock under rubriken tillagts en afdelning för deri icke förut upptagna
»Synbart brukade gångkläder», med en tull af 10 procent af värdet, eller samma
afgift som för brukade Flyttsaker finnes bestämd.
För Knappar »af sammansatta, eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen», i Knappar.
1863 års taxa åsätta en tull af 60 öre pr skålpund, har afgiften genom Traktaten
med Frankrike blifvit bestämd, för år 1867 till 40 öre, samt från och med år 1868
till 30 öre. Enligt meddelad uppgift utgör medelpriset å de allmännast använda
Tull-Komitéens Belänkande. 15
114
Knapp
nålar.
Knifvar.
Kolcylin
drar.
Konfityrer.
Konserver.
slagen af denna vara omkring 2 rdr 50 öre pr skålpund. En ytterligare nedsättning
i sistnämnda afgift skulle sålunda möjligen synas påkallad, men då dels de bättre
sorterna af denna artikel naturligen ställa, sig i högre pris, dels densamma lemnar en
ej obetydlig tullinkomst, hafva de genom bemälda Traktat antagna tullsatser här blifvit
bibehållna.
För Knappnålar har hänvisning lemnats till Nålar.
Beträffande afgifterna å Knifvar, som i 1863 års taxa äro bestämda, för Rakknifvar,
med eller utan fodral, till 50 öre, för Pennknifvar till 1 rdr 12 öre, för
Tälj-, Sjömans-, eller gröfre Arbetsknifvar till 15 öre, för Bords- och andra slags
knifvar, med skaft af silfver, pläter, ebenholz eller elfenben till 1 rdr samt med skaft
af andra ämnen till 25 öre, allt pr skålpund, hafva Komiterade, i fråga om Traktaten
med Frankrike, anfört:
att, då utrönt blifvit, det värdet å de allmännast använda slagen af Rakknifvar
utgjorde omkring 2 rdr pr skålpund, tullen å denna lätt smuggelbara artikel icke,
ehuru de finare sorterna deraf stöde i högre pris, borde öfverstiga 12 å 13 procent
af värdet å de vanligaste slagen, hvadan, i afseende på densamma, Komiterade tillstyrkt
en tull, för år 1867 af 30 öre samt från och med år 1868 af 25 öre pr
skålpund;
att å Pennknifvar samt de dyrbarare slagen af Bordsknifvar och Gafflar, med
afseende på deras högre värde, en dubbelt så hög tull, eller 60 öre för år 1867 och
50 öre från och med år 1868, syntes lämplig;
att då Tälj- och Arbetsknifvar vore närmast jemnförliga med ej specificerade
arbeten af opoleradt jern, tullen måtte, liksom för dessa arbeten, bestämmas för år
1867 till 8 öre samt från och med år 1868 till 6 öre pr skålpund; och
att för Bordsknifvar och Gafflar med mindre dyrbara skaft funnits böra föreslås
en något högre tull än för opoleradt, men likväl icke fullt så hög som för poleradt
eller lackeradt jernarbete, hvadan denna tull ansetts böra utgå, för år 1867 med 15
öre samt från och med år 1868 nied 10 öre pr skålpund.
Under bibehållande i öfrigt af de sålunda föreslagna tullsatserna, hvilka ock
blifvit genom Traktaten med Frankrike antagna, hafva Komiterade dock, sedan den
slutliga afgiften å opoleradt och olackeradt ej specificeradt manufaktursmide blifvit
nedsatt till 5 öre pr skålpund, ansett samma afgift å Tälj-, Sjömans- eller gröfre
Arbetsknifvar böra å motsvarande tid likaledes nedgå till 5 öre pr skålpund.
För Kolcylindrar, hvilka förut ej varit i taxan upptagna, har ny rubrik införts;
och då denna artikel är både för vetenskapliga och industriella behof erforderlig, har
densamma blifvit till tullfrihet föreslagen.
o
Sedan tullen å Konfityrer genom Traktaten med Frankrike blifvit nedsatt från
40 till 20 öre pr skålpund, har detta senare afgiftsbelopp, som motsvarar 10 procent
å ett varuvärde af 2 rdr, äfven här utförts.
I afseende på Konserver, eller i hermetiskt slutna kärl förvarade ätbara varor,
hafva Komiterade, i fråga om Traktaten med Frankrike, hemställt, det den tullnedsättning,
som rörande denna artikel å Franska sidan yrkats, eller från förut bestämdt
belopp af 50 öre till 16 öre pr skålpund, ej måtte sträckas längre än till 25 öre pr
skålpund, enär tullbeskattningen å denna artikel, hvilken år 1862 gifvit en inkomst
115
af 20,973 rdr, i allmänhet träffar endast de mera bemedlade samhällsklasserna och
vid tullsatsens reglerande är att betrakta endast ur finansiell synpunkt.
Men då det senare af dessa belopp icke kunnat fås åt Sverige medgifvet, hvadan
det af Frankrike ursprungligen äskade af 16 öre funnits böra såsom en eftergift
beviljas, har den genom nämnda Traktat sålunda antagna tullsats blifvit här utförd.
Af Koppar draga »andra helfärdiga arbeten» i 1863 års taxa en afgift, de opo- Koppar,
lerade af 20 öre samt de polerade af 50 öre pr skålpund. Sedan dessa artikelslag
ansetts böra påföras samma tull som motsvarande arbeten af sammansatta Metaller,
hafva nämnda afgifter blifvit nedsatta till respektive 15 och 30 öre, hvilka belopp,
som för sistbemälda arbeten äro afsedda att först öfvergångsvis inträda, här, i betraktande
af den ringa införseln, synts, på sätt som jemnväl skett i Traktaten med
Frankrike, kunna och böra omedelbarligen tillämpas.
Kopparstick, Estamper och Litografiska arbeten, som utgöra tillbehör till tryckta Kopparverk,
hvilka förut varit utan undantag tullfria, hafva ansetts böra tullbehandlas på
samma sätt som de verk, de tillhöra, derom stadgande blifvit i rubriken infördt.
Med denna förändring har ock afsetts förebyggandet af den oegentligheten, att
planscher af ifrågavarande slag, som införas lösa eller i särskilda häften, för alla händelser
skulle vara tullfria, under det fall kunde inträffa, då de, derest de vore i de
tryckta verken infästade eller med dem sammanbundna, borde med tull beläggas.
Hithörande oinfattade arbeten, »andra slag», hvilka i 1863 års taxa äro belagda
med en tull af 18 öre pr skålpund, hafva ansetts ej böra tullbeskattas högre än tryckt
och figureradt Papper, samt derför fått sig åsatt en afgift för år 1867 af 10 öre
samt från och med år 1868 af 8 öre.
I rubriken hafva ock upptagits Fotografiska arbeten, hvilka ansetts hit närmast
hänförliga.
Akta Koraller, oarbetade, äro redan i 1863 års taxa tullfria, hvaremot arbetade Koraiier.
och oinfattade sådana derstädes draga en tull af 1 rdr 50 öre pr skålpund. Då detta
senare artikelslag icke, på sätt förut blifvit antydt, enligt Komiterades uppfattning,
är af beskaffenhet att böra med tull beläggas, hvartill ett särskildt skäl förefinnes i
den ytterst ringa införseln deraf, samt tullfrihet blifvit för detsamma genom Traktaten
med Frankrike antagen, har det till sådan afgiftsfrihet jemnväl här uppförts.
Korf är för närvarande hänförd under Metvurst. Men då det förra är en mera Korf.
omfattande benämning än det senare, har det synts lämpligare att, i afseende på
hänvisningen, iakttaga detta förhållande samt att här utföra tullsatsen.
Beträffande Korgar och Korgmakare-arbeten, är tullen i 1863 års taxa bestämd Korgar och
för dylika artiklar, af »oskalade qvistar och spån» till 4 öre, af »skalade, men okhifna'iSei™.
qvistar» till 25 öre, samt af »klufvet vide eller strå, rör och andra finare slag» till 1
rdr 12 öre pr skålpund.
Det förstnämnda slaget af dessa artiklar, eller det af oskalade qvistar och spån,
hvilket hufvudsakligen användes för industriella behof, är af jemnförelsevis lågt värde
i förhållande till vigten, med afseende hvarpå tullen funnits böra nedsättas till 2 öre
pr skålpund.
Hithörande artiklar af skalade, men oklufna qvistar ställa sig, enligt uppgift, i
ett värde af 30 öre till 1 rdr pr skålpund; och har tullafgiften, med afseende härpå,
synts icke böra öfverstiga 10 öre pr skålpund.
116
För nämnda artiklar af Hufvet vide eller strå, m. m., hafva Komiterade, i fråga
om Traktaten med Frankrike, föreslagit en tullsats af 50 öre pr skålpund; men då
denna i sagda Traktat blifvit antagen till 25 öre, har densamma blifvit till detta
belopp här utförd.
Koriander. Koriander hafva ansetts böra draga samma afgift som Fenkol och Anis, på grund
hvaraf tullsatsen för denna artikel föreslagits .till 7 öre, under det den varit förut
bestämd till 5 öre pr skålpund.
Korinter. Korinter hafva, i följd af den i öfrigt i jemnförliga fall tillämpade grundsatsen
om enhet i tullbeskattning för likartade artiklar, blifvit hänförda till Frukter och Bär,
hvarigenom afgiften nedsatts från 9 öre till 8 öre pr skålpund.
Korka.-, För närvarande utgör tullen å Korkar, utan beslag 15 öre och med beslag 50
öre pr skålpund. Sedan efter skedd utredning befunnits, att medelpriset å denna
vara, som beräknats i värde från 80 öre till 1 rdr 33 öre pr skålpund, uppgår till
omkring 1 rdr pr skålpund, har afgiften blifvit föreslagen till 10 procent deraf, eller
10 öre; hvarjemnte de båda rubrikafdelningarna blifvit till en sådan sammanförda,
helst det till den senare af dem hörande artikelslaget endast undantagsvis utgör föremål
för införsel.
Kort. Då värdet å Spelkort, utan stämpling, i medeltal utgör 72 rdr pr gross, har den
nuvarande tullen derå, 18 rdr, blifvit nedsatt till 8 rdr pr gross.
Krans- Sedan artikeln Kransögon icke mera under denna benämning lärer förekomma
°gon i handeln, har densamma ur taxan afförts.
Krmoiiner. Krinoliner af fjedrar, omspunna med tråd eller garn, eller omväfda med och
sammanhållna af band, tullbehändlas för närvarande såsom Kläder dels »af band»,
dels af det tyg, hvaraf persedeln består. Med afseende på varans beskaffenhet och
sammansättning och i öfverensstämmelse med hvad i jemnförliga fall blifvit föreslaget,
har den ansetts böra draga en afgift af 20 procent utöfver den för Karkasser
och Karkassband bestämda tull, eller 60 öre pr skålpund, hvilket afgiftsbelopp, till
lättnad för tullbehandlingen, här utförts.
Kuta. Krita är i 1863 års taxa åsatt en tull, hvit, malen, af 20 öre pr centner, röd
och svart af 2 öre pr skålpund samt Pastellkrita, oinfattad, af 10 öre pr skålpund.
Då malen krita, alla slag, utgör ett behöfligt beredningsämne för vissa näringar,
samt omalen och oinfattad sådan lemnat en jemnförelsevis ringa tullinkomst, hafva
samtliga dessa sorter föreslagits till tullfrihet. Infattad Krita, åter, alla slag, hvilken
är att betrakta såsom en fullfärdig produkt och af högre värde, till följd af infattningen,
har ansetts, i likhet med hvad för infattad Pastellkrita förut varit bestämdt,
böra tullbehandlas såsom Blyertspennor.
Sedan, efter detta förslag, blott tvänne afdelningar under rubriken erfordras, har
den, med afseende härpå, i behöflig mån omredigerats.
Krokar. Krokar till fiske, i 1863 års taxa belagda med en afgift af 15 öre pr skålpund,
hafva, med afseende så väl på artikelns behöflighet såsom ett nödigt redskap, som
på den jemnförelsevis ringa tullinkomst, den lemnat, blifvit, i likhet med hvad af
Bevillnings-Utskottet vid nästlidne riksdag tillstyrkts och genom Traktaten med Frankrike
antagits, till tullfrihet uppförda.
Kromsy- Sedan, på sätt förut anmärkts, hufvudrubrik för Kali införts, har rubriken för
r^t Kai., Kromsyradt Kali blifvit, såsom obehöflig, utelemnad.
117
Ej specificerade Krukmakarearbeten draga i 1863 års taxa en tull, de oglaserade
oell omålade af 3 öre pr skålpund, samt de glaserade eller målade af 10 öre pr
skålpund. Det förra slaget har ansetts icke böra beläggas med högre afgift, än som
för bunkar, burkar, m. m., af Glas finnes bestämd, eller 75 öre pr centner; hvadan
tullsatsen i detta hänseende blifvit, med deraf påkallad förändring af qvantiteten för
tullberäkningen, till sagda belopp nedsatt.
För de glaserade eller målade slagen har genom Traktaten med Frankrike antagits
en tull af 3 öre pr skålpund, hvilken, med afseende på varans beskaffenhet
och värde i förhållande till dermed jemnförliga slag af Porslin, blifvit här bibehållen.
Vid Krut har i en tillsatt anmärkning erinrats om iakttagande af hvad för tullbehandlingen
af denna vara särskildt finnes stadgadt.
Då artikeln Kummin, som för närvarande finnes åsatt en afgift af 1 rdr 50 öre
pr centner, är ett beredningsämne vid osttillverkningen och icke lemnar någon nämnvärd
inkomst, har den blifvit föreslagen till tullfrihet.
Käppar, alla slag, med en afgift för närvarande af 1 rdr 15 öre pr skålpund,
mot ett värde, enligt uppgift, vexlande emellan 86 öre och 4 rdr 75 öre pr skålpund,
hafva ansetts böra tullbehandlas lika med ej specificerade Svarfvarearbeten, till hvilka
hänvisning i detta hänseende, med anledning häraf, blifvit för sagda artikel meddelad.
Den för Gummi-Lacca förekommande hänvisning till Gummi, alla slag, har synts
obehöflig; hvadan rubriken för förstnämnda artikelslag blifvit ur taxan afförd.
Sedan afgiften för Lack genom Traktaten med Frankrike blifvit nedsatt från 40
till 20 öre pr skålpund, har, med afseende på varans värde, hvilket, enligt uppgift,
utgör från 70 öre till 3 rdr pr skålpund, denna senare tullsats synts böra här
bibehållas.
För Lackerade arbeten, ej specificerade, hvilka i 1863 års taxa draga en tull af
1 rdr pr skålpund, har denna tull genom Traktaten med Frankrike nedsatts till 20
öre pr skålpund. Då denna artikel emellertid ansetts böra åsättas samma tull som
flere andra, särskildt specificerade, slag lackerade arbeten, har en ytterligare nedsättning
i afgifter för densamma till 15 öre pr skålpund blifvit här föreslagen.
Lacmus, som med afseende dels på varans användning, dels på den ringa inkomst,
artikeln lemnat, ansetts böra vara tullfri, har af sådan anledning blifvit hänförd
under Färger och Färgningsämnen, andra slag, ej specificerade.
För Lakrits, som i 1863 års taxa drager en tull af 8 öre pr skålpund, har af
giften
genom Traktaten med Frankrike blifvit bestämd till 5 öre; hvilken tullsats äfven
här uppförts.
Sedan för Lakritsrot, hvilken förut dragit en afgift af 3 öre pr skålpund, tullfrihet
genom nämnda Traktat blifvit medgifven, har artikeln äfven här till sådan afgiftsfrihet
upptagits.
I den för Leksaker förut gällande tull af 1 rdr 50 öre pr skålpund har genom
Traktaten med Frankrike nedsättning medgifvits, för år 1867 till 50 öre, samt från
och med år 1868 till 25 öre pr skålpund; och då denna artikel, som ansetts böra
med »Svarfvarearbeten, ej specificerade», lika tullbeskattas, lemnar en betydlig inkomst,
hafva de sålunda bestämda tullsatscrna synts icke böra ytterligare nedsättas, hvadan
desamma blifvit till oförändrade belopp här uppförda.
Krukma*
karearbe
ten.
Krut.
Kummin.
Käppar.
Lacea
Gummi.
Lack.
Lackerade
arbeten.
Lacmus.
Lakrits.
Lakritsrot.
Leksaker.
118
Likör.
Lim.
Limoner.
Ljus.
Ur rubriken har derjemnte uteslutits uttrycket »Nurnbergerkram», såsom i här
afsedd mening numera hvarken behöfligt eller lämpligt.
Då, i hvad angår Likör, hvarå tullen i 1863 års taxa utgör 3 rdr pr kanna,
den införselsafgift af 45 öre pr kanna, som i samma taxa funnes bestämd för ren
alkohol, motsvarade 1 rdr 10 öre pr kanna bränvin af den styrka, hvilken vid varans
kontrollerande och försäljning vore såsom den normala antagen, nemligen 50
procent alkohol vid + 15° C., förklarade sig Komiterade, i fråga om Traktaten med
Frankrike, anse, det tullen å Likör, hvarå värdet beräknades till 8 rdr pr kanna,
kunde utan olägenhet för den inhemska bränvinstillverkningen inskränkas till 25 procent
å varuvärdet, eller 2 rdr pr kanna. Sedan denna tullsats blifvit genom nämnda
Traktat antagen, och Komiterade ej funnit den tullnedsättning, som för Franskt Vindrufsbränvin
medgifvits, böra föranleda någon ytterligare sänkning af samma tullsats,
har den äfven i förevarande förslag såsom lämplig antagits.
De för Lim nu gällande tullsatser uppgå, för »husblås och gelatin» till 75 öre,
samt för »andra slag» till 6 öre pr skålpund. Då, i förra afseendet, gelatin bör vara
den bestämmande artikeln, enär husblås föga användes, och medelpriset & sagda hufvudartikel
utgör 2 rdr pr skålpund, har tullen i detta hänseende blifvit nedsatt till
20 öre. För Lim, »andra slag», åter, hvilken artikel i stor omfattning förbrukas inom
näringarna, har, på grund af denna dess behöflighet, tullfrihet funnits böra ega rum.
Enär utom friska Limoner äfven förekomma andra än saltade sådana, har denna
senare bestämning blifvit utbytt mot den af »andra slag», med hänvisning, för tullbehandlingen,
till Frukter och Bär.
Artikeln Ljus är i 1863 års taxa indelad i »vax- och spermaceti-», med 15, i
»talg- och palmitin-», med 3, samt i »andra slag», med 6 öres tull pr skålpund.
Då vax- och spermacetiljus icke äro föremål hvarken för någon egentlig inhemsk
tillverkning eller för någon synnerlig införsel, har betänklighet icke synts böra möta
vid att, på sätt jemnväl skett i Traktaten med Frankrike, för förenkling af rubriken,
hänföra dem till afdelningen »andra slag», hvarå tullsatsen genom nämnda Traktat
blifvit bestämd till 5 öre; under det den för talg- och palmitinljus bibehållits vid 3
öre pr skålpund. Ehuru, vidare, dessa tullsatser, hvarken i och för sig samt i betraktande
af hvad för mängden af åtskilliga andra artiklar härutinnan blifvit föreslaget,
äro att anse såsom i egentlig mening höga, eller särskildt med hänsigt till förhållandet
i vissa andra, närgränsande länder, direkt påkalla någon nedsättning, hafva
dock Komiterade, med afseende på den ifrågavarande artikelns stora behöflighet, hvilken
i sjelfva verket förflyttar densamma inom området af nödvändighetsvara, funnit
följdriktigheten fordra, att tullafgiften i detta hänseende sättes så lågt, som omständigheterna
medgifva och med uppmärksammande af varans tillverkningsvärde möjligen
ske kan.
Då, vidkommande talg- och palmitinljus, i afseende på det förra slaget råämnet
redan är till införsel fritt, och stöpningsåtgärden ej medför större kostnad än omkring
5 öre pr skålpund, samt, i hvad angår det senare slaget, tullen å palmolja af Komiterade
blifvit föreslagen tili 1 öre pr skålpund, bör, under förutsättning, att detta
sistnämnda afgiftsbelopp varder antaget, en tullsats å ifrågavarande ljussorter af 2
öre pr skålpund, enligt Komiterades uppfattning, vara tillfyllestgörande.
119
Beträffande afdelningen »andra slag», så är dervid att taga i betraktande förnäm-*
ligast artikeln Stearinljus. Enligt i ämnet meddelade uppgifter, utgör tillverkningskostnaden
för denna artikel, så väl stearinberedningen som sjelfva ljusfabrikationen inberäknade,
omkring 18 öre pr skålpund; hvarjemnte tullen för den i beredningsämnet
ingående palmoljan belöper sig, enligt nu gällande bestämmelser, till omkring 3 öre,
samt, enligt Komiterades förslag till tullsats för nämnda olja, till omkring li öre pr
skålpund Stearin. Med afseende härpå, och i stöd af hvad nyss blifvit rörande varans
behöflighet antydt, hafva Komiterade trott sig kunna föreslå, det tullsatsen för nu
ifrågavarande ljusslag må bestämmas till 4 öre pr skålpund.
Skulle tullfrihet för Palmolja möjligen varda medgifven, borde sådant, enligt
Komiterades förmenande och i öfverensstämmelse med nu gjorda beräkningar, föranleda
till en ytterligare nedsättning i här omförmälda tullafgifter, för talg- och palmitinljus
till 1 öre, och för »andra slag» till 3 öre, liksom för beredningsämnet
Stearin till 1 öre, i stället för det i afseende på sistnämnda artikel föreslagna belopp
af öre pr skålpund.
Med afseende på den för Essenser nu gällande tull, och sedan afgiften å Fransk Luttvatsprit
blifvit nedsatt, har tullsatsen å Luktvatten blifvit nedsatt från 40 öre, hvilket ten'
utgör minst 40 % af varuvärdet, till 25 öre pr skålpund.
Vid artikeln Lumpor har bestämningen: »för pappersbrukens behof beredd», blifvit Lumpor,
utbytt mot uttrycket: »för papperstillverkning beredd», såsom mera egentligt.
I likhet med hvad i öfrigt i jemnförliga fäll finnes tillstyrkt, hafva Komiterade L^t0erar'
ansett, att den nu för ej specificerade Läderarbeten med 50 % utöfver tullen å lädret
utgående tilläggsafgift, bör, på sätt jemnväl genom Traktaten med Frankrike blifvit
antaget, bestämmas till 20 % af sagda tull; hvarjemnte i rubriken upptagits äfven
Skinnarbeten, såsom hit närmast hänförliga.
Vid artikeln Läster till skoarbeten har den för likartadt ändamål afsedda artikeln Läster
»Block»
blifvit, för fullständighetens skull, i rubriken införd.
Vid Mais har, för undanrödjandet af ovisshet, till hvilket artikelslag varan bör Maisräknas,
hänvisning lemnats till Spanmål.
För Maltdrycker har, på sätt vid artikeln Dricka redan anmärkts, ny rubrik Maitdrycblifvit
i taxan uppförd. ker'
Beträffande de under denna rubrik hänförliga artiklar, förekomma dessa, äfven
af samma slag, till så olika pris, att någon specifikation härutinnan ej synts mot
det dermed afsedda ändamålet svarande. I nu gällande taxa, der en sådan specifikation
blifvit använd, bildar porter egen afdelning, med den högsta tullsatsen, hvaremot
öl är sammanfördt med »andra slag»; under det likväl, enligt hvad upplyst
blifvit och kändt är, ölsorter i handeln förekomma, som äro dyrare än något slags
porter. Vid sådant förhållande har det funnits lämpligast att, i likhet med hvad
för artikeln Bränvin och Sprit blifvit föreslaget, uppdela rubriken endast med afseende
på det slags kärl, i hvilket varan införes, samt sålunda skilja den blott med hänsyn
till huruvida den inkommer på fat eller på buteljer eller krus.
Enligt uppgift utgör maltstyrkan, hvilken betingar varuvärdet, i medeltal, i
Engelsk Double Brown Stout porter 18, högst 20 %, i bästa sorts Skottskt öl 18
till 22 % och i s. k. Bayerskt öl, tillverkadt i Sverige, 12 ä 13 %. Salupriset, utom
tull, för vara på buteljer, här levererad, utgör å nämnda slag af Engelsk porter om
-
120
kring 3 rdr 25 öre pr kanna samt å Skottskt öl omkring 3 rdr 92 Öre pr kanna.
För Svensk porter på fat, åter, uppgår priset, ersättningen för kärlet oberäknad,
men med frakt och 9 månaders ränta, till 77 å 78 öre pr kanna samt å så kalladt
Bayerskt öl på buteljer till 49 å 50 öre pr kanna. Tillverkningskostnaden för Svenskt
öl, förnämligast af sistnämnda slag, beräknas till ej fullt 6 öre pr skålpund, eller
omkring 37 ä 38 öre pr kanna, hvartill kommer kostnaden för tappning, korkning,
m. m., 1 ä 1£ öre pr skålpund. Samma kostnad för porter nppgifves ställa sig något
högre, hufvudsakligen till följd deraf, att denna erfordrar dyrbarare beredningsmateriel
och längre liggetid, innan artikeln blir till afsättning tjenlig.
Med afseende härpå och då varan, i följd af sin beskaffenhet, ställer den inhemska
tillverkningen, i hvad angår de allmännast förbrukade sorterna, utom konkurrens
med den utländska och sålunda gör förstnämnda tillverkning oberoende af
tullsatsen, hvadan reglerandet af denna kan ske helt och hållet ur finansiell synpunkt,
hafva Komiterade föreslagit, det tullen å Maltdrycker, alla slag, må bestämmas
för vara på fat till 2 öre pr skålpund, samt för sådan på buteljer till 15 öre
pr kanna.
Mandel. för Mandel utgör tullen för närvarande 12 öre pr skålpund. På skäl, som
redan i det underdåniga Betänkandet ofvan finnas angifna och med afseende på hvad
för åtskilliga jemnförliga artiklar blifvit tillstyrkt, hafva Komiterade ansett sig böra
föreslå, det nämnde tull må höjas med 3 öre, eller till 15 öre pr skålpund.
Marmor. Vid Marmor har hänvisning lemnats till Sten, med hvilken den jemnväl förut
varit lika tullbehanlad.
Masker. För Masker har afgiften, i likhet med hvad som skett genom Traktaten med
Frankrike, blifvit nedsatt från 15 öre till 10 öre pr stycke.
Maskine- För Maskinerier,, ej specificerade, finnes för närvarande tullbehandlingen angifven
genom hänvisning till Redskap. Ehuru en sådan hänvisning i viss mening livilar på
goda grunder, alldenstund begreppet redskap i sin allmännaste och mest vidsträckta
betydelse är af större omfång än begreppet maskineri och i sig innefattar detta;
kan å andra sidan ej nekas, att det icke är i denna omfattande betydelse, utan
såsom angifvande blott vissa slag af arbetshjelpmedél, som ordet redskap, inom
här afsedt område, användes. Och då hvad till artikeln redskap hörer i denna mening
är dels af enklare beskaffenhet, dels af jemnförelsevis mindre värde än hvad som
förstås med maskineri, samt sålunda ock mindre egnadt att i detta hänseende vara
bestämmande, har denna senare artikel gjorts till föremål för hufvudrubriken, och
artikeln Redskap blifvit i denna rubrik dermed sammanställd. I samma rubrik har
ock upptagits artikeln Verktyg, på skäl, som under denna artikel finnas anförda.
Den i här ifrågavarande rubrik förekommande bestämmelsen, att förstnämnda
tvänne artikelslag för att åtnjuta tullfrihet skola vara afsedda till begagnande vid
fabriker eller handtverk eller för jordbruket samt för jernvägarnes behof, utgör en
inskränkning, hvilken, enligt Komiterades förmenande, är dels för obestämd, dels af
beskaffenhet att i tillämpningen medföra för stora olägenheter för att densamma skulle
kunna följdriktigt och utan allt för stort men för rörelsen göras gällande. Antingen
synes nemligen dermed vara åsyftadt, att alla ej specificerade maskinerier och redskap,
som kunna användas i näringarna och för jernvägarnes behof, skola vara tullfria, eller
ock att ifrågakommande artiklar för åtnjutande af afgiftsfrihet derjemnte skola styrkas
1
121
af importören vara afsedda att så användas. I förra fallet torde få, hit hänförliga,
föremål kunna uppvisas, som ej under en eller annan form låta sig rubriceras såsom
för sagda syfte användbara; i senare fället åter skulle svårighet möta å ena sidan
att med dessa artiklar idka handel för att med dem förse den stora mängden af afnämare,
å andra sidan att vid tullbehandlingen strängt iakttaga föreskriftens riktiga tillämpande.
Och då sålunda nämnda inskränkning icke funnits i praktiskt afseende motsvara
sitt ändamål, har densamma blifvit ur rubriken utesluten.
Då medelpriset å Maskin- och Vagnsmörja, enligt hvad upplyst blifvit, utgör
14 öre pr skålpund, har tullen å densamma blifvit föreslagen att nedsättas, från det
nuvarande beloppet af 2 öre, till 1 öre pr skålpund, hvarigenom varan, som allmännast
består af talg, vatten, soda eller annat deremot svarande ämne, och palmolja, skulle
komma att draga lika afgift med denna sistnämnda artikel, hvilken är den enda af
nu omförmälda beståndsdelar, som för närvarande befinnes med tull belagd.
Mastix, med förut lemnad hänvisning till Gummi, har, mera egentligt, blifvit
hänfördt under Harts.
Vid Mattor af spån, strå, m. m., hafva i rubriken upptagits sådana af Kokoshast
och s. k. Kamptulikon, hvilka ansetts böra draga samma tull, som för de öfriga i
nämnda rubrik omförmälda mattsorterna finnes bestämd.
Rubriken för Sammansatta Metaller har, till vinnande af mera enkelhet i anordningen,
blifvit omredigerad och uppställd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
den för artikeln Koppar.
För de hithörande arbeten, som finnas med tull belagda, utgör denna i 1863
års taxa, för de »förgylda, försilfrade eller pläterade, eller med s. k. guldfernissa öfverstrukna»
slagen, 75 öre, samt för dem utan sådan beläggning eller bestrykning
40 öre pr skålpund.
Sedan, vid fråga om Traktaten med Frankrike, genom skedd utredning i ämnet
upplysts, att, af förstnämnda afgifter, den förra uppginge till 17 % och den senare i
medeltal kunde beräknas till 20 ä 25 % af varuvärdet, samt med afseende derpå,
att råämnena i dessa arbeten vore tullfria, och att afgiften sålunda borde beräknas
endast på tillverkningskostnaden, äfvensom att, i hvad det förra slaget af artiklar
anginge, de icke i allmänhet tillverkades inom landet, tillstyrkte jemnväl Koroiterade,
för sin del, att ifrågavarande afgifter måtte nedsättas för år 1867 till respektive 40
och 20 öre, samt från och med år1 1868 till 30 och 15 öre; och då dessa senare
tullsatser blifvit genom nämnda Traktat antagna, hafva de äfven här utförts.
Vid Metwurst har hänvisning lemnats till artikeln Korf.
Mjöd-, som för närvarande drager en afgift af 25 pre pr kanna, har ansetts
lämpligen kunna tullbehandlas såsom Maltdrycker, hvadan hänvisning dit för denna
artikel meddelats.
På skäl, som under artikeln Gryn finnas angifna, har artikeln Mjöl blifvit roed
denna i gemensam rubrik sammanförd, och hänvisning i detta afseende vid sistnämnda
artikel lemnad.
I hänvisning för artikeln Mosaikarbeten, har bestämningen «arbeten« blifvit, såsom
numera obehöflig, utesluten.
Tall-Komitéens Betänkande. 16
Maskinosh
Vagnsmörj
a.
Mastix.
Mattor.
Metaller,
samman
fatta.
Metwurst.
Mjöd.
Mjöl.
Mosaikar
beten.
122
Mniibärs- Mullbärssaft är för närvarande hänförd under Apoteksvaror och sålunda, i samma
salt' utsträckning som dessa, tullfri. Då emellertid denna artikel ingalunda användes för
medicinska behof i större omfattning än, t. ex., Hallonsaft, och den följaktligen lika
väl som denna och andra dermed jemnförliga saftsorter bör draga tull, har det ansetts
lämpligare att hänföra densamma under artikeln Bärsaft.
Munlack. Då den nuvarande tullen å Munlack, 60 öre pr skålpund, motsvarar åtminstone
40 % af varuvärdet, har densamma blifvit nedsatt till 20 öre, eller samma afgiftsbelopp,
som finnes föreslaget för Husblås och Gelatin, med hvilka ämnen ifrågavarande
artikel ansetts närmast jemnförlig.
Muskött. Torr Muskött och Muskottblomma äro för närvarande åsätta en tull af 40 öre
pr skålpund. Åled afseende på varuvärdet hafva dessa artiklar ansetts böra draga
samma afgift som Kanel; hvadan tullsatsen blifvit föreslagen till 30 öre pr skålpund.
Mussior. Som insyltade eller saltade Musslor, nu belagda med en tull af 40 öre pr
kanna, ej äro föremål för införsel, har skäl ej synts förefinnas att för dem bibehålla
en särskild rubrikafdelning, med tullsats; hvadan den i öfrigt förekommande rubriceringen
för “Musslor, friska», hvilka jemnväl förut åtnjutit tullfrihet, blifvit förändrad
till “Afusslor, alla slag.«
Myntkop- Rubriken för Myntkoppar har såsom obehöflig utelemnats.
Mösskui- Vid rubriken för Mössfoder och Mosskullar har den senare artikelbenämniugen,
lar- såsom vilseledande, likaledes uteslutits.
Möss-skär- För Möss-skärmar, åter, har ny rubrik blifvit uppförd. Denna artikel, af hvilken,
msr- enligt hvad Komiterade hafva sig bekant, en ganska betydlig införsel eger rum, har
förut förtullats efter det ämne, hvaraf den hufvudsakligen bestått. Men då i densamma
ofta på en gång förekommer både lackeradt och på annat sätt beredt gods,
måste sådant försvära tullbehandlingen och föranleda tveksamhet vid författningens
tillämpning. För artikeln har derföre utförts en bestämd tull af 25 öre pr skålpund,
hvilket belopp närmast motsvarar medelsumman af afgifterna å de varuslag, som i
fabrikatet vanligast ingå.
Natron. Under Natron har bestämningen «ätticksyradt«, såsom allt för mycket inskränkande,
enär flere andra slag af denna artikel i handeln förekomma, blifvit utbytt mot
«andra slag, ej specificerade.»
Negiikor. Neglikor äro för närvarande åsätta en tulk af 18 öre pr skålpund. Då denna
artikel utgör ett behöfligt beredningsämne, bland annat för ostberedningen, och priset
derå icke föranleder att åsätta densamma en högre afgift än öfriga dermed jemnförliga
kryddslag, såsom Fenkol och Anis, m. fl., har den nu påförda tulien, som uppgår
till 36 % af varuvärdet, blifvit nedsatt till 7 öre, eller samma belopp, som för nämnda
kryddslag finnes bestämdt.
Nickel. För Nickel, som för närvarande är hänförd under Kopparnickel, hvilken senare
endast är en mindre renad och förädlad vara än den förra, har den redan stadgade
tullfriheten blifvit omedelbarligen angifven, utan sådan hänvisning.
Nålar Den för Nålar af annat ämne än guld och silfver, och som icke äro hänförliga
till Bijouterivaror, i 1863 års taxa bestämda tull, af 40 öre pr skålpund, har genom
Traktaten med Frankrike, i öfverensstämmelse med hvad för andra jern- och stålarbeten
derutinnan antagits, blifvit nedsatt till 25 öre pr skålpund, hvilket belopp
blott med öre öfverstiger den å Synålar i Tyska Tullföreningens tariff stadgade
123
afgift. Mot denna tullsats i och för sig hafva Ivomiterade icke funnit något att erinra;
men då, till följd af varans beskaffenhet, svårighet ofta måste uppstå i afseende
på tliarans utrönande, samt Komitcrade, till förebyggande häraf hemställt, det denna
må i varuvigten inberäknas, har nämnde tullsats, med hänsyn till denna förändring
i grunden för vigtbestämmelsen, blifvit ytterligare nedsatt till 20 öre pr skålpund.
Nät, alla slag, äro i 1863 års taxa upptagna till förtullande med 25 % utöfver Nätafgiften
å det garn, hvaraf artikeln finnes förfärdigad; varande deuna tilläggsafgift
genom Traktaten med Frankrike, i likhet med hvad som i öfrigt i jemnförliga fall
egt rum, nedsatt till 10 %.
Enär såsom otvifvelaktig! torde få antagas, att med här ifrågakomna Nät,
jemnväl i nämnda Traktat, äro afsedda endast sådana, som användas till fiske, alldenstund
andra slag af denna artikel äro att hänföra till Knytningar, har för vinnande
af tydlighet i detta hänseende bestämningen «till fiske« blifvit i rubriken införd.
Beträffande åter bestämmelsen angående varans afgiftspligtighet, har denna senare
synts böra upphöra, då artikeln är för fiskerihandteringen af nöden; hvadan tullfrihet
blifvit härutinnan föreslagen.
Under rubriken för Nötter finnas för närvarande upptagna tvänne afdelningar, Nötterden
ena för kokosnötter, med en tullsats af 5 öre pr stycke, den andra för öfriga
slag, med en afgift af 3 öre pr skålpund. Då kokosnötter äro en artikel af jemnförelsevis
mindre betydlig införsel, har ej skäl synts förefinnas, att för den bibehålla
egen rubrikafdelning; hvadan denna senare blifvit sammanförd med den för andra
sorter till en gemensam rubrik: "alla slag«, dess hellre som det vid tullbehandlingen,
äfven i afseende på förstnämnda artikelslag, faller sig beqvämligare att utröna varubeloppet
genom vägning än genom räkning. Till förekommande af tvetydighet har
derjemnte i rubriken tillagts bestämningen: «ej specificerade.'*
Då artikeln Olein, som för närvarande finnes hänförd under Tran, icke lämpar oiein.
sig för en sådan hänvisning, har tullsatsen för densamma blifvit vid artikeln sjelf
angifven, och hänvisningen utelemnad.
Oliver äro för närvarande belagda med en tull af 10 öre pr skålpund. Dels oliver,
för vinnande af enhet i tullbeskattningen härutinnan, dels af anledning att denna
artikel kan inkomma på olika sätt beredd, och då lämpligen må draga olika tull,
har densamma blifvit hänförd under Frukter och Bär.
Af artikeln Oljor äro de till de feta, icke fiygtiga, hörande slagen i 1863 års oijor.
taxa belagda med en tull: »bom-, hamp-, kokosnöt-, palm- och spermaceti-» af 2 öre,
samt »andra, till apoteksvaror ej hänförliga eller eljest icke specificerade slag« af 3
öre pr skålpund.
Redan vid fråga om Traktaten med Frankrike hemställde Komiterade i afseende
på de först omförmälda slagen af dessa oljor, att, då de icke till någon betydenhet
tillverkades inom landet, men vore i hög grad behöfliga för en mängd näringar derstädes,
tullen å desamma måtte, ehuru den tillskyndade staten en betydlig inkomst,
hvilken 1862 uppgick till icke mindre än 64,465 rdr, till förmån för dessa näringar,
nedsättas till 1 öre pr skålpund, likväl med undantag för de dyrbarare slagen, som
infördes på flaskor eller krus, beträffande hvilka deri stadgade afgiften ansågs böra
bibehållas. Och då, vidkommande de senare, med 3 öres tull belagda slagen af dessa
oljor, endast Rof- och Linolja vore till någon större omfattning föremål för inhemsk
124
tillverkning, samt, alldenstund råämnena rof- och linfrö vore till införsel tullfria,
skydd äfven i afseende på sagda tvänne oljesorter borde ifrågakomma endast för
tillverkningskostnaden, hvilken beräknats till 7 ä 10 öre pr skålpund, under det salupriset
beräknats till 2 rdr 15 öre pr kanna, af 51 ä 5f skålpunds vigt, hemställde
Komiterade likaledes, det den för samtliga ifrågavarande oljeslag nu bestämda, ofvan
angifna, tull af 3 öre, måtte nedsättas till 2 öre pr skålpund för Rof- och Linolja,
äfvensom för öfriga hithörande oljesorter, då de infördes på flaskor eller krus, samt
till 1 öre för dessa senare sorter, då de inkomme på fat; hvadan afgiften af 2 öre
skulle blifva gällande för alla feta oljor på flaskor eller krus äfvensom för Rof- och
Linolja, samt tullen af 1 öre®erläggas för alla dessa oljor, med nu nämnda tvänne
undantag, då de infördes på fat.
I sammanhang härmed tillstyrkte Komiterade jemnväl, det afgiften å de fossila,
genom rektificering renade oljorna, som för närvarande draga en tull af 2 öre pr
skålpund, måtte nedsättas till 1 öre pr skålpund. Af dessa oljor tillverkas inom
landet endast s. k. fotogén, med de biprodukter, som vid dennas fabrikation erhållas.
Från tvänne inhemska fabriker för beredande af denna oljesort, hafva uppgifter blifvit
meddelade å så väl varuvärdet, som tillverkningskostnaden. Enligt dessa uppgifter,
hvilka emellertid i afseende på denna senare kostnad äro i ej ringa mån skiljaktiga,
utgör densamma, derest den lägges endast på fotogénfabrikatet, å den ena fabriken,
omkring 164 öre, å den andra 52 öre pr kanna, samt derest den lika fördelas på
alla produkterna, å den förra fabriken omkring 124 öre, å den senare 38 öre pr
kanna; hvilket, i vigt beräknadt, motsvarar, i ena fallet, dels omkring 34 öre, dels
lOf öre, i andra, dels omkring 2| öre, dels 7f öre pr skålpund. Den föreslagna
tullsatsen af 1 öre utgör följaktligen, med förbiseende af biprodukterna, å den lägre
tillverkningskostnaden omkring 304 %, å den högre omkring 10%, samt å medelbeloppet
af dessa kostnadssummor omkring 144 %\ hvilket procenttal i betraktande
deraf, att råämnena äro tullfria, och att om artikelns behöflighet gäller hvad i afseende
på artikeln Ljus finnes härutinnan antydt, synts böra vara tillfyllestgörande.
Med stöd af hvad sålunda dels redan vid fråga om Traktaten med Frankrike,
dels här ofvan blifvit i ämnet anfördt, hafva Komiterade ansett sig icke böra frånträda
det i afseende på förevarande artiklars tullbehandling förut afgifna förslag,
hvilket derföre blifvit här bibehållet i hvad angår så väl taxerubrikens uppställning,
som tullsatsernas belopp. Endast i afseende på de kokade, feta oljorna, hvilka för
närvarande skola förtullas såsom fernissa, har den förändring blifvit föreslagen, att
sådant förtullningssätt må tillämpas blott för vara, med tillsats af annat ämne, hvaremot
denna, utan dylik tillsats, synts böra tullbehandlas lika med okokt olja. För
rubrikens förfullständigande har ock vid slutet af afdelpingen för de renade, fossila
oljorna, artikeln Benzin, såsom i handeln förekommande, blifvit i texten upptagen,
hvarjemnte i en tillagd anmärkning erinrats om iakttagande af hvad för tullbehandlingen
af fossila oljor särskildt är stadgadt.
Om emellertid, på sätt nu varit förhållandet, Komiterade af finansiella skäl,
funnit sig icke kunna undgå att tillstyrka bibehållandet af tullafgift äfven på de
feta oljor, som utgöra vigtiga beredningsämnen för näringarna utan att inom landet
tillverkas, bland hvilka senare Bom-, Hamp- och Palmoljorna intaga de främsta
rummen; hafva Komiterade dock icke heller, med aktgifvande på hvad följdriktig
-
125
heten härutinnan fordrat och fordrar, kunnat förbise det synnerligen önskvärda deri,
att statshehofven ju förr dess hellre måtte medgifva, det tullfrihet i detta afseende
kunde den inhemska industrien och förbrukningen i öfrigt till förmån beviljas.
Sedan nu vidrörda fråga redan blifvit af Komiterade handlagd, hafva de fått
emottaga en genom nådig remiss till Komiterades utlåtande öfverlemnad ansökning
af Fabriksidkarne här i staden Hylin & C:o, A. W. Wahlenberg, L. Montén, L. J.
Hierta och R. T. Gullberg att, efter det införselstullen å artikeln stearinljus genom
den af Eders Kongl. Maj:t under den 24 nästlidne Mars nådigst fastställda Tulltaxa
blifvit från förut bestämda belopp af 6 öre nedsatt till 5 öre pr skålpund, Eders Kongl.
Maj:t måtte, för beredande af möjlighet för sökanderne att under sådant förhållande,
vid sin tillverkning af nämnda slags ljus, med någon behållning täfla i pris med den
främmande varan, i nåder tillåta, att artikeln palmolja finge tullfritt till riket införas;
och få Komiterade, till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga befallning,
endast åberopa de utredningar af hithörande frågor, som återfinnas dels under
artikeln Ljus, dels under nu ifrågavarande artikel Oljor, äfvensom Komiterades dervid,
under uttalad önskan att tullfrihet måtte kunna medgifvas för, bland annat, det af
sökanderne afsedda slaget af oljor, gjorda tillstyrkande att, intilldess en sådan förmån
kan varda beviljad, tullen å varan må från nuvarande belopp af 2 Öre nedsättas till
1 öre pr skålpund.
Vid Ornamenter har den senare afdelningen för «ej specificerade» sådana, hvilka omamenvarit
hänförda under Dekorationer, sedan rubriken för dessa afförts, blifvit ur taxan t8r'
utelemnad. *
Vid Ossa Sepioe har, på sätt under artikeln Fjäll anmärkts, tullfriheten blifvit ossa
. i ,, • • • n SöpiäJ,
utan hänvisning angifven.
Under rubriken för Papp har en ny afdelning för Presspapp införts, hvaremot Papp.
benämningen Presspapper, under Papper, blifvit, såsom oegentlig utelemnad.
Uti de i 1863 års taxa förekommande tullsatser å Papp- och Pappersarbeten,r»PP- «*
Pappers*
nemligen 40 öre för de olackerade samt 65 öre för de lackerade slagen, har, i öf- arbeten,
verensstämmclse med Komiterades förslag, genom Traktaten med Frankrike nedsättning
skett, till en början till respektive 20 och 30 öre samt från och med år 1868
till dels 15, dels 25 öre; hvilka öfvergångsvis nedsatta afgiftsbelopp blifvit här bibehållna.
Beträffande artikeln Papper hafva Komiterade i fråga om Traktaten med Frank- Papper,
rike sökt omständligen redogöra för de förändringar i tullbehandlingen af densamma,
som synts Komiterade påkallade och befogade.
Hos Komiterade hade anmälts, att under flere af de senare åren tillverkningen
af papper, äfven med de i 1863 års taxa bestämda tullsatserna å denna vara,
bedrifvits med ringa eller ingen behållning; hvilket förmenats hafva sin grund, bland
annat, och förnämligast i bristande tillgång på råämnet, lumpor. Efter att hafva
ådalagt, det, oaktadt lagstiftningen i afseende på utförseln af detta råämne vore friare
här i landet än i flere andra länder, likväl tillgången på sagda råämne visat sig
tillräcklig för den inhemska papperstillverkningens behof, äfvensom att under de
flesta af de senaste 10 åren utförseln af papper till qvantiteten betydligt öfverstigit
införseln deraf, samt år 1862 företett ett öfverskott af 1,100,000 skålpund, antydde
Komiterade, med afseende härpå, att om, såsom pappersfabrikanterna uppgifvit, deras
126
handtering under de senare åren drifvits med mindre fördel, det hufvudsakligaste
skälet dertill torde vara att finna, ej så mycket i utländsk täflan, som i tillkomsten
af flera och mera omfattande fabriksanläggningar inom landet, än behofvet för tiden
i fråga påkallat eller erfordrat. Att det angifna förhållandet icke kunde hafva sin
grund i för låga tullsatser, trodde sig Komiterade finna deraf, att dessa, sådana de
då funnes bestämda, enligt meddelade upplysningar från en större Svensk pappersfabrik,
uppginge till följande procentbelopp af hela varuvärdet, beräknadt efter bemälde
fabriks försäljningspris, nemligen:
å kardus-, omslags- samt makulatur-, från 271 till närmare 43 procent;
å tryck- och tapet- från 12| till närmare 23 procent;
å post-, skrif-, och andra slag, hvitt, från 20 till närmare 34 procent; samt
å färgadt papper från 30J till 33^ procent.
Och då råämnet, lump, hvilket icke kunde antagas stå i högre pris här än i
utlandet, eftersom utförseln öfverstege införseln, inginge till § i hela varuvärdet, syntes
deraf följa, att sjelfva förädlingsarbetet åtnjöte ett öfverdrifvet, ehuru på de olika
pappersslagen ojemnt fördeladt, skydd.
I följd häraf och till undanrödjande af de olägenheter, som den sålunda antydda
ojemnheten i de olika artikelslagens beskattning måste medföra, funno sig Komiterade
böra, på anförda skäl, tillstyrka, dels en förändring i rubrikens uppställning, dels
en mer eller mindre betydlig nedsättning i tullsatserna; tillåtande sig Komiterade
att jemnväl nu i korthet återgifva hvad dervid härutinnan blifvit i ämnet yttradt.
Beträffande afdelningen för »kardus- och sugpapper, makulatur-, samt olimmadt
tryck- äfvensom tapet- och polér- eller smergefpapper», erinrade Komiterade, att derunder
vore sammänförda pappersslag, som icke egde samma värde, och sålunda icke
heller borde draga samma tull. Priset å kardus-, makulatur- och polér- eller smergelpapper
stöde vida lägre än å de öfriga slagen. Med anledning häraf hemställde
Komiterade, det afgiften å de förra, eller gröfre, sorterna, för hvilkas tillverkning
riklig tillgång på lump funnes inom landet, och i hvilken tillverkning de Svenska fabrikanterne
sjelfve ansåge sig den utländska industrien fullt vuxne, måtte bestämmas
till samma belopp, som i tariffen till Tyska Tullföreningens Traktat vore faststäldt,
eller 1 öre pr skålpund; hvaremot för de senare, hvilka i nämnda tariff funnes belagda
med en afgift, motsvarande 2| å 3 öre, tullen ansågs böra bestämmas till en
början till 5 öre samt för tiden från och med år 1868 till 4 öre pr skålpund.
Vidkommande de öfriga i ofvannämnda taxa upptagna, tullpligtiga pappersslagen,
hvilka derstädes finnas belagda med en afgift: »Skrif-, kopie-, plansch- och alla
andra slag, hvitt, ej specificeradt», af 12 öre, »post-, alla slag», af 15 öre, »färgadt,
pressadt, glaseradt, tryckt, figureradt, försilfradt eller förgyldt», af 18 öre pr skålpund,
föreställde sig Komiterade, att, enär pressadt papper endast föga inom landet/tillverkades,
samt den skiljaktighet i varuvärde, som egde rum emellan olika slags skrif-,
post- och färgadt papper, i sjelfva verket vore ringa, alla dessa pappersslag borde
sammanföras under en gemensam rubrik: »andra slag», med gemensam tullsats. Och
hvad slutligen anginge denna tullsats, vore Komiterade af den åsigten, att densamma
borde endast öfvergångsvis nedsättas, och bestämmas för år 1867 till 10 öre, samt
från och med år 1868 till 8 öre pr skålpund.
127
1 öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit hemstäldt och jemnväl genom
Traktaten med Frankrike antagits, har äfven i det nu ifrågavarande taxeförslaget dels
rubriken fatt den förändrade uppställning, dels tullsatserna för de särskilda artikelslagen
blifvit uppförda med de belopp, hvilka här ofvan finnas angifna.
För artikeln Papperspåsar har uppförts ny rubrik, med hänvisning till Bref- papperskuverter.
Ä Papperstapeter och Border utgör tullen i 1863 års taxa 40 öre pr skålpund. PaPPersDå,
enligt uppgifter från inhemska tapetfabriker, hela tillverkningskostnaden pr skål-‘‘Tordén
pund befunnits uppgå, för simpla tapeter till omkring 8 ä 10 öre; för medelsort till
omkring 25 öre oell för finare slag till omkring 66 öre, samt dels hela försäljningspriset
pr skålpund blifvit uppgifvet till omkring 35 öre för simpla, till 90 öre för
medelsort och till 1 rdr 50 öre för finare sort, dels de allra flesta färger och färgningsämnen
redan vore tullfria, och införselstullen å tapetpapper, enligt Komiterades
förslag, skulle komma att behörigen nedsättas, hemställde Komiterade, i fråga om
Traktaten med Frankrike, att ofvaunämnde tull måtte nedsättas, för år 1867 till 10
öre samt från och med år 1868 till 8 öre pr skålpund; hvarigenom afgiften slutligen
skulle komma att stanna vid samma belopp, som den för färgadt, pressadt, tryckt,
figureradt, försilfradt eller förgyldt papper, med hvilka artiklar tapeter och border i
allmänhet torde vara jemuförliga. Och hafva de sålunda föreslagna, genom bemälda
Traktat jemnväl antagna, tullsatserna äfven här blifvit bibehållna.
För Parajin har uppförts ny rubrik, med hänvisning till Stearin. Parafir.
Å Paraplyer och Parasoller har tullafgiften blifvit, i likhet med hvad som skett Paraplyer
genom Traktaten med Frankrike, nedsatt från 1 rdr 50 öre för sådan af siden eller partoner,
halfsiden, samt från 50 öre, för »andra slag», till respektive 75 och 25 öre, pr stycke,
hvilka afgiftsbelopp ansetts motsvara 10 procent af varuvärdet. Och för »ställningar»
till dessa artiklar har afgiften, med afseende på de tullsatser, som blifvit föreslagna
för lackeradt Manufaktursmide, jemnväl i likhet med hvad som skett genom Traktaten
med Frankrike, nedsatts från 25 till 15 öre pr skålpund.
Då Paraplyfodral »af läder», som för närvarande draga en tull af 50 öre pr
skålpund, vanligen äro ett fabrikat af synnerligen enkel beskaffenhet, hafva de ansetts
böra tullbehandias såsom »läderarbeten, ej specificerade», till hvilka derföre vid sagda
artikel hänvisning lemnats. Enligt uppgift förekomma äfven paraplyfödral »af papper»,
hvadan denna artikel blifvit upptagen i afdelningen för dylika fodral af tyg,
med enahanda grund för tullberäkniugen, som i afseende på dessa finnes bestämd.
För Parfymer, ej specificerade, har uppförts ny rubrik, med en tullsats af 25 Parfymer,
öre pr skålpund, flaskornas eller omslagens vigt inberäknad, eller samma belopp, som
för Essenser redan finnes stadgadt och för Luktvatten blifvit föreslaget.
Då Pennskaft samt Bit- och Skrif stift äro artiklar, som allmänt förekomma, har Pennskaft,
äfven för dem egen rubrik blifvit uppförd; hvarjemnte afgiften för dessa artiklar, som
funnits jemnförliga med Blyertspennor, lackeradt Manufaktursmide och mindre dyrbara
sorter af arbeten af sammansatta Metaller, »andra slag», ansetts böra utgå med
15 öre pr skålpund.
Peppar, hvarå försäljningspriset, enligt meddelade upplysningar, vexlar från 37 Peppar,
till 75 öre pr skålpund, är för närvarande belagd med en tull af il öre pr skålpund.
Då denna artikel, hvaraf år 1862 infördes 366,092 skålpund, är en bland dem, å
128
Perlemor
Perlor.
Persiko
kärnor.
Perukma
karearbe
ten.
Piphufvu
den.
Pipskaft
och Pipskaftsslangar.
Planschett
ter.
Platåer.
Plommon,
Brunelier
och
Sviskon.
Plymer.
hvilka afgiften kan uteslutande ur finansiell synpunkt regleras, samt sådant funnits
erforderligt, har sagda tull blifvit höjd med 1 öre, eller till 12 öre pr skålpund.
För oinfattade arbeten af Perlemor, hvilka i 1863 års taxa draga en tull af 1
rdr 50 öre pr skålpund, har afgiften, i likhet med hvad som skett i Traktaten med
Frankrike, nedsatts till 35 öre, eller samma belopp, som blifvit föreslaget för Bijouterivaror,
med hvilka dessa arbeten ansetts närmast jemnförliga.
Sedan för oäkta Perlor, som i 1863 års taxa äro belagda med en afgift, de af
glas af 40 öre, samt »andra slag» af 2 rdr pr skålpund, tullsatserna blifvit bestämda
till respektive 15 och 50 öre, hafva de med dessa belopp här utförts; hvarjemnte
för rubrikens förfullständigande efter bestämningen »oäkta» tillagts »oinfattade», enär
»infattade» äro upptagna till särskild tullbehandling.
I den under rubriken förekommande Anmärkning har ock efter »armband» tilllagts
»halsband», hvilken senare artikel, såsom med den förra jemnförlig, bort lika
med den tullbehandlas.
PersilcoJcärnor äro för närvarande hänförda under Apoteksvaror, Då depna artikel
icke hvarken uteslutande eller ens företrädesvis användes för medicinska behof,
har densamma blifvit hänförd under Mandel, med hvilken artikel den ansetts närmast
jemnförlig.
Å Perukmakarearbeten, hvaraf år 1862 förtullats endast 16 skålpund, har afgiften
genom Traktaten med Frankrike blifvit nedsatt från 6 rdr till 50 öre pr skålpund;
hvilken senare tullsats äfven här utförts.
För Piphufvuden, »andra slag», som funnits närmast jemnförliga med Svarfvarearbeten,
ej specificerade, har med anledning deraf föreslagits en tull af enahanda belopp
med den för dessa arbeten afsedda slutliga tullsats, eller 25 öre, dervid dock
vigten af närmaste omslaget ansetts böra, till lättnad vid tullbehandlingen, i varuvigten
inberäknas. Då denna grund för vigtbestämmelsen funnits böra tillämpas äfven
i afseende på Piphufvuden af Sjöskum, har i en under rubriken tillsatt Anmärkning
föreskrift derom meddelats.
För Pipskaft och Pipskaftsslangar har ny rubrik uppförts; hvarjemnte tullen å
dessa artiklar blifvit, på enahanda skäl som den å Piphufvuden, »andra slag», föreslagen
till 25 öre pr skålpund.
För Planschetter, med eller utan öfverklädnad, har likaledes uppförts ny rubrik,
med hänvisning till Stålarbeten, opolerade.
Deremot har rubriken för Platåer, liksom den för Dekorationer, till hvilka vid
förstnämnda artikel hänvisning varit meddelad, såsom obehöflig ur taxan afförts.
Plommon, Brunelier och Sviskon, som för närvarande draga en tull af 6 öre pr
skålpund, hafva, i likhet med andra dermed jemnförliga artikelslag, blifvit hänförda
under Frukter och Bär, ej specificerade, hvarigenom afgiften för förstnämnda artiklar,
torra, kommer att utgå med en förhöjning af 2 öre, eller med 8 öre pr skålpund.
För Plymer, hvilka i 1863 års taxa äro belagda med en tull af 15 rdr pr skål
pund,
har afgiften, hufvudsakligen på skäl, som under artikeln konstgjorda Blommor
finnas anförda, och i enlighet med hvad rörande beloppet af denna tullsats i Traktaten
med Frankrike antagits, blifvit nedsatt till 3 rdr pr skålpund.
129
Sedan äfgiften å Pomada genom nyssnämnda Traktat blifvit bestämd till 15 öre, pomada,
i stället för förut stadgade 50 öre, pr skålpund, burkarnes vigt inberäknad, har den
med förstnämnda belopp här utförts.
Pomeransskal, som för närvarande äro sammanförda med Pomeransknopp, har pomoransman
ansett lämpligare att sammanställa med Pomeranser.
Yid artikeln Porfyr, med hänvisning till Sten, »ej specificerad», har sistnämnda Porfyr,
bestämning, i följd af förändrad uppställning af rubriken för artikeln Sten, blifvit
utelemnad.
Af Porslin utgör endast det oäkta i egentlig mening föremål för inhemsk till- Forslin
verkning. I 1863 års taxa äro hithörande artikelslag belagda med en tull, hvitt eller
enfärgadt, men omåladt, för »talrickar» af 4 öre och för »andra pjeser» af 8 öre, samt
måladt eller tryckt, för »talrickar» af 8 öre, och för »andra pjeser» af 15 öre, pr
skålpund.
Då denna vära är af beskaffenhet att mer än de fleste andra draga en i förhållande
till värdet hög transportkostnad, ligger redan deri ett skydd för tillverkningen
af densamma, som kommer få andra näringar till del. Enligt uppgifter från
trenne särskilda hus, som sysselsätta sig med porslinshandeln, skola, tullafgiften oberäknad,
omkostnaderna för införseln från England till Göteborg af dels tryckt, dels
måladt oäkta porslin, alltefter varans olika finhet och pjesernas beskaffenhet, uppgå,
för det tryckta, öfverhufvud till 50 procent, för olika, specificerade slag af det målade
till 15 i, 17 å 32 procent, samt för båda i allmänhet till 30 ä 40 procent af
varuvärdet, hvaremot hvitt oäkta porslin icke under en längre tid lärer varit föremål
för införsel. Dertill kommer, att de ofvan angifna tullsatserna, likaledes enligt meddelanden
från omförmälda handelshus, för »talrickar» icke understiga 22 ä 23, men
uppgå äuda till 50 ä 63 procent, samt för »andra pjeser» belöpa sig minst till 23,
i allmänhet till 40 samt stundom ända till 55 procent af varuvärdet.
Med afseende härpå, och sedan vid traktatsförhandlingarna med Frankrike å
detta senares sida fordrats en nedsättning i de gällande tullarne, å omåladt porslin,
för »talrickar» till 3 öre och för »andra pjeser» till 5 öre, samt å det målade eller
tryckta, för »talrickar» till 6 öre och för »andra pjeser» till 8 öre, tillstyrkte Ivomiterade,
det de sålunda äskade nedsättningarna måtte beviljas, likväl i afseende på artikeln
»andra pjeser» endast öfvergångsvis och i den ordning, att först år 1868 de .
slutliga tullsatserna skulle inträda, hvaremot afgiften för år 1867 skulle komma att
utgöra dels 6, dels 10 öre.
Det äkta Porslinet drager i 1863 års taxa en tull, det hvita eller enfärgade, af
20 öre, och det förgylda eller målade, af 40 öre pr skålpund.
I följd af detta porslins högre värde, uppgår väl transportkostnaden för detsamma
tili en lägre procent än för det oäkta, men beräknas dock utgöra från 17 tili
25 procent af värdet, under det tullsatserna, i anseende till det äkta porslinets stora
tyngd, uppgå från 22 ända till 137 procent och i medeltal till 40 procent af
värdet.
Afven för denna varusort var således en betydlig nedsättning i gällande tullaf- »
gifter af behofvet påkallad; och då vid nämnda traktatsförhandlingar jemnväl en sådan
nedsättning äskades, för hvitt eller enfärgadt porslin till 10 öre, och för förgyldt
Tull-Komitécns Betänkande, 17
130
eller måladt till 20 öre pr skålpund, ansågo sig Komiterade böra förorda, det denna
fordran, såsom fullt befogad, måtte, jemnväl för vinnande af eftergift i andra riktningar,
tillmötesgås, hälst, såsom redan antydts, denna porslinssort ej i nämnvärd mån
utgjorde föremål för inhemsk tillverkning; erinrande Komiterade i sammanhang härmed,
att, ehuru visserligen en ej obetydlig minskning i statsinkomsten af denna nedsättning
måste blifva en följd, dock uppenbart vore, det tullförlusten å en hittills så
öfverdrifvet beskattad artikel snart skulle genom ökad införsel godtgöras.
Sedan de sålunda ifrågakomma och tillstyrkta tullsatserna genom Traktaten med
Frankrike antagits, hafva Komiterade sett sig föranledda att äfven här till oförändrade
belopp utföra desamma. Komiterade hafva dervid låtit sig bestämmas af den
omständigheten, att tullafgifterna & förevarande artikel inom en jemnförelsevis kort
tid blifvit tvänne gånger nedsatta, nemligen dels vid senaste Riksdag, dels nu, såsom
nyss angifvits och kändt är, genom oftabemälda Traktat; och Komiterade hafva trott,
att en tredje nedsättning i nästan omedelbar följd med de tvänne föregående torde
varit egnad att gifva åtgärden pregeln af en rörlighet, som hvarken från industriidkarnes
sida eller ur finansiell synpunkt skulle till fullo gillats. Men då af den
utredning i ämnet, som dels redan förut, dels här ofvan lemnats, tillfullo framgår,
att dessa tullsatser, äfven efter den dubbla nedsättning, som i afseende på dem egt
rum, vida öfverstiga de belopp, som, enligt den i öfrigt i allmänhet tillämpade beräkningsgrunden
vid dylika afgifters bestämmande, bort ifrågakomma; och då Komiterade
äro fullt förvissade, att den inhemska porslinstillverkningen, i de delar densamma
afser, skulle vara för sitt bestånd fullt betryggad och redan nu väl bära sig
med betydligt lägre beskattning af från annat land införd vara, hvilket förutan den,
enligt Komiterades åsigt, ej längre borde drifvas; är det emellertid endast med mycken
tvekan, samt med stöd blott af nyss anförda omständighet, som Komiterade underlåtit
att i här nämnda tullsatser nu tillstyrka ytterligare nedsättning.
I en under rubriken förekommande anmärkning finnes förklaradt, att kärl och
redskap af äkta porslin för farmaceutiska eller vetenskapliga behof må i föreskrifven
ordning af vissa vederbörande tullfritt införas. Då Komiterade för sin del äro af den
mening, att licenser i allmänhet icke böra tillstädjas, och afgifterna i förevarande hänseende
blifvit betydligt nedsatta, har nämnda anmärkning, med det medgifvande den
innehåller, ansetts böra ur taxan utgå.
porter. Vid Porter, sorn för närvarande är hänfördt under Dricka, har hänvisning i stäl
let
lemnats till den nybildade rubriken: Maltdrycker.
Portföljer, Portföljer, Penning ebor sar, Redikyler och Väskor draga i 1863 års taxa en tull,
de af hel- eller halfsiden af 2 rdr, och »andra slag» af 50 öre pr skålpund. I öfverensstämmelse
med hvad som härutinnan skett genom Traktaten med Frankrike,
har afgiften nedsatts, för den förra sorten till samma belopp, hvartill den för halfsidenväfnader
afsedda slutliga tullsatsen finnes upptagen, eller till 1 rdr, samt för de
till den senare afdelningen hörande slagen, hvilka allmännast förfärdigas af finare
skinn, till 25 öre pr skålpund; gällande det för begge dessa artiklar, att de metallbeslag,
hvarmed de gemenligen äro försedda, väga mera än de ämnen, hvaraf artiklarne
hufvudsakligen äro förfärdigade,
potates* Då Potatesmjöl, som förut varit tullfritt, hufvudsakligen lärer införas för att an
vändas
såsom Stärkelse, har, med afseende härpå, äfvensom till förekommande deraf,
131
att den senare artikeln, som är med afgift belagd, skall kunna förtullas under benämning
af sagda mjölsort, blifvit hänförd under Stärkelse; i följd hvaraf den under
rubriken upptagna Anmärkning ur taxan utelemnats.
Pressenningar tullbehandlas för närvarande lika med vaxade Mattor. På grund
af varans beskaffenhet, har det synts lämpligare att låta förtulla dem såsom Segelduk,
med hvilken de, i afseende på så väl väfnadens beskaffenhet som värdet, äro
närmast jemnförliga.
För Puder, som för närvarande är hänfördt till Mjöl, »ej specificeradt, af vegetabilier»,
har, sedan denna sistnämnda rubricering blifvit förändrad, och de dermed
afsedda artiklar ingått under afdelningen: Mjöl, »andra slag», utförts särskild tullsats af
samma belopp, som för denna afdelning finnes föreslaget, eller 4 öre pr skålpund.
Qvicksilfver, som för närvarande drager en afgift af 15 öre pr skålpund, har, i
öfverensstämmelse med den grundsats härutinnan, som i allmänhet finnes tillämpad
för öfriga metaller, och med afseende så väl på varans behöflighet för näringarna som
på den jemnförelsevis obetydliga inkomst den lemnat, blifvit föreslaget till tullfrihet.
På sätt under artikeln Maskinerier finnes omförmäldt, har artikeln Redskap blifvit
till rubriken för densamma öfverförd; hvadan endast hänvisning till förstnämnda
artikel här meddelats.
För Ritstift har uppförts ny rubrik, med hänvisning till Pennskaft.
Af finansiella skäl och i öfverensstämmelse med hvad som skett i afseende på
andra dermed jemnförliga artiklar, har artikeln Russin blifvit hänförd till lika tullbehandling
med Frukter och Bär, »ej specificerade, torra»; hvarigenom den i förevarande
hänseende nu gällande tullen af 6 öre pr skålpund skulle komma att höjas
till 8 öre.
För Rökelse, som för närvarande finnes hänförd under Luktvatten, har, sedan
ny rubrik upptagits för Parfymer, hänvisning dit blifvit lemnad.
Enligt den nuvarande taxeuppställningen för Rör, finnas deraf med tull belagda:
»bambu- och Spanska» rör, med 6 öre, »rottingar, vass och andra slag», med 1 öre,
samt ej specificerade arbeten deraf, hvilka ej äro att räkna till korgmakarearbeten,
med 15 öre pr skålpund.
Då så väl bambu- och Spanska rör, som rotting och öfriga dermed samman
ställda
rörslag äro att anse såsom råämnen, samt å ena sidan införseln af förstnämnda
tvänne artikelslag är föga betydlig och år 1862 inbringat endast 86 rdr, äfvensom å
andra sidan tullen å så väl Korg- som Stolmakarearbeten, för tillverkningen hvaraf
rotting utgör ett vigtigt material, är afsedd att betydligt nedsättas, hvilket påkallar
beredande af billigare pris å nämnda råvara, hafva samtliga dessa rörsorter blifvit
föreslagna till tullfrihet, hälst förtullningen, i följd af varans beskaffenhet, är så hindersam
och besvärlig, att den medtager en stor del af tullinkomsten, livarjemnte en
stor myckenhet af denna artikel införes såsom underbäddning för skeppsladdningar
och vid sådant förhållande redan nu inkommer tullfri.
För här ifrågavarande arbeten af rör, åter, har afgiften, med afseende på den
tull, som finnes föreslagen för de finaste sorterna af Snickarearbeten, funnits lämpligen
kunna bestämmas till 5 öre pr skålpund.
I följd af den härutinnan sålunda ifrågakomna förändring har rubriken i så
måtto omredigerats, att cle två första afdelningarna blifvit i en sådan, för »oarbetade»
Pressen
ningar.
Puder.
Qvicksilf
ver.
Redskap.
Ritstift.
Russin.
Rökelse.
Rör.
132
Rotter.
Sadelma
karearbe
ten.
Saffian.
Salmiak.
Salpetersyra
oell
Skedvatten.
Salt.
rör, alla slag, äfvensom »klufna och spjelkade», sammanförda, hvarjemnte afdelningen
för rör till »underbäddning för skeppsladdningar», såsom efter denna förändring öfverflödig,
ur rubriken utelemnats.
Enär slutligen rubriken är afsedd egentligen för Växtrör, och det således synts
mindre lämpligt att. på sätt förut skett, i den upptaga rör, tillverkade af metall eller
annat ämne, har för detta artikelslag särskild rubrik blifvit näst efter den nu omförmälda
uppförd.
Sedan ätbara Bätter, »alla slag», redan förut åtnjutit tullfrihet, och Apoteksvaror
till sådan afgiftsfrihet nu föreslagits, har den senare afdelningen af rubriken för förstnämnda
artikelslag, med hänvisning till dylika varor, blifvit med den förra sammanförd
under gemensam bestämmelse för tullbehandlingen; hvarjemnte, till undvikande
af tvetydighet, tillagts bestämningen »ej specificerade».
Genom Traktaten med Frankrike hafva de i 1863 års taxa för ej specificerade
Sadelmakare arbeten bestämda tullsatser, utgörande för sådana arbeten »med äkta förgylda,
försilfrade eller pläterade beslag» 75 öre, samt för »andra slag» 50 öre pr skålpund,
blifvit nedsatta för år 1867 till respektive 40 och 30 öre, samt från och med
år 1868 till dels 25, dels 20 öre. I fråga om sagda Traktat, hemställde Komiterade
för sin del, med afseende på de tillstyrkta nedsättningarna af tullen å beredt
läder, äfvensom ock på den omständigheten, att de anbragta beslagens vigt vanligen
utgjorde en ej obetydlig andel i varuvigten, det de härutinnan förut gällande tullsatserna
måtte sänkas, för den förra afdelningen till nu angifna belopp, samt för den
senare till 15 öre såsom slutlig afgift. På i öfrigt enahanda skäl, samt, i hvad angår
den slutliga afgiften för afdelningen »andra slag», enär Kongl. Maj:t funnit denna
ej böra sättas lägre än till 20 öre, hafva de sålunda antagna tullsatserna äfven här
blifvit utförda, hvarjemnte, och då svårighet möter att alltid afgöra, huruvida förgyllningen
å beslagen är »äkta» eller icke, denna bestämning blifvit, i enlighet med hvad
förut ansetts lämpligt, ur texten utesluten.
Vid Saffian, med hänvisning till Hudar och Skinn, har denna hänvisning blifvit
i behöflig mån förfullständigad.
Salmiak har med afseende dels och hufvudsakligen på dess behöflighet för näringarna,
dels på den ej synnerligen betydliga statsinkomst, den lemnat, blifvit, i
enlighet med hvad som skett i Traktaten med Frankrike, uppförd till tullfrihet.
På enahanda skäl hafva Salpetersyra och Skedvatten blifvit till dylik afgiftsfrihet
uppförda.
Ehuru artikeln Salt, med en afgift, för närvarande, å oraffineradt af 10 öre pr
kubikfot, å raffineradt äfvensom medicinskt af 3 öre pr skålpund, utgör, i hvad det
förstnämnda varuslaget angår, en af de större kassaartilclarne, samt år 1862 lemnat
en inkomst af 195,252 rdr, hafva Komiterade ansett sig böra föreslå densamma till
tullfrihet.
Redan vid 1856—58 årens Riksdag, och efter det jemnväl förut yrkanden om
afgiftsfrihet vid införsel för oraffineradt kok- och bergsalt blifvit framställda, fann
Kongl. Maj:t, som ansett salttullens afskaffande med fullkomlig trygghet för statsinkomsten
kunna medgifvas, skäl att, med afseende på den ifrågavarande artikelns
egenskap att utgöra en bland de oundgänligaste förnödenhetsvaror för alla samhällsklasser,
isynnerhet de fattigare, och ett ytterst behöfligt råämne vid icke blott fa
-
133
briksnäringar, utan ännu mera vid jordbruket och ladugårdsskötsel samt fiskerierna,
aflåta nådig proposition, med föreslående af att kok- och bergsalt skulle vid införsel
åtnjuta tullfrihet.
Sedan emellertid Bevillnings-Utskottet vid samma Riksdag funnit sig icke böra
tillstyrka bifall till den nådiga propositionen, enär salttullen, hvilken, ehuru låg, dock
inbringade en betydlig inkomst, enligt Utskottets tanka, utginge med så ringa tunga
och så fullkomligen omärkbart af den stora förbrukande allmänheten, att det ur denna
synpunkt icke kunde anses af något verkligt behof påkalladt att afskaffa densamma,
blef förslaget icke heller af Rikets Ständer antaget.
Vid de tvänne Riksdagar, sorn efter denna tid varit hållna, hafva enskilda motioner
blifvit väckta i enahanda syftning, men sedan Bevillnings-Utskottet äfven då,
ehuru dels med erkännande af att ifrågavarande artikel utgjorde en bland de oundgängligaste
förnödenhetsvaror för alla samhällsklasser äfvensom ett ytterst beliöfligt
råämne vid icke blott vissa fabriksnäringar, utan ännu mera vid jordbruket och ladugårdsskötsel
samt fiskerierna, dels med uttalande af den åsigten det önskligt vore,
att afgiftsfrihet kunde medgifvas för denna nödvändighetsvara, likväl, i betraktande
så väl af det för konsumenterna omärkliga i skattens uttagande, som af den stora
inkomst, densamma beredde staten, funnit sig icke böra förorda, det afgiften borttoges,
har densamma blifvit vid det år 1857 för densamma stadgade belopp bibehållen.
Ehuru Komiterade, å ena sidan, ur finansiell synpunkt äfven för sin del anse
denna vara, som, under det den icke inom landet tillverkas, hvarken kan umbäras
eller gerna smugglas, egnad och lämplig att tullbeskattas, hafva Komiterade, — som
här icke torde behöfva ånyo uttala sin redan förut yttrade åsigt angående förmenandet
om skattens oväsentliga inverkan på varupriset, — å andra sidan, på de skäl,
som Komiterade dels redan i sitt underdåniga Betänkande i allmänhet, dels särskildt
under artikeln Saltad Sill anfört, samt med afseende, ej mindre på den allmänna
meningens fordran härutinnan, än synnerligen på jordbrukarens yrkande, att, då skyddet
blifvit borttaget för hvad han producerar, afgiften å de oumbärliga nödvändighetsvaror,
som ingå i hans förbrukning, ock må borttagas, funnit sig uppfordrade, att
den nu ifrågavarande afgiftsfriheten tillstyrka.
Beträffande raffineradt salt är inkomsten deraf en obetydlighet och uppgår år
1862 till endast 33 rdr; hvadan för dess frigörande i sammanhang med det oraffinerade
icke något hinder torde möta.
För s. k. medicinskt salt belöper sig inkomsten nämnda år till 1,181 rdr; men
då denna artikel, för så vidt den användes för medicinska behof, bör tullbehandlas i
likhet med öfriga Apoteksvaror, samt derjemnte utgör ett vigtigt beredningsämne för
åtskilliga näringar, hvartill kommer den stora svårigheten, för att icke säga omöjligheten,
att på ett tillförlitligt och följdriktigt sätt skilja hvad dermed förstås från hvad
som bör hänföras under Kemiskt-tekniska preparater, hafva äfven de med denna benämning
afsedda produkter blifvit till tullfrihet föreslagna.
Saltsyra har likaledes, med afseende på näringarnas behof och i öfverensstäm- saltsyra,
melse med hvad som skott i Traktaten med Frankrike, blifvit till afgiftsfrihet uppförd.
Sedan rubrikerna för Maskinerier och Redskap äfvensom för Verktyg blifvit, på saxar,
sätt som förut antydts, förändrade, hafva de tvänne första afdelningarna under rubriken
för Saxar, med hänvisning till nämnda artiklar, kunnat, i deraf påkallad ordning,
sammanföras.
134
Saxar «andra slag«, åter, derå tullafgiften i 1863 års taxa utgör, för de opolerade
25 öre, samt för de polerade 50 öre pr skålpund, hafva synts böra tullbeliandlas
lika med de, dem hvardera i värde närmast motsvarande slagen knifvar,
sålunda, att afgiften å de opolerade saxarna nedsättes till de belopp, af 15 och 10
öre, som för mindre dyrbara bordsknifvar, samt å de polerade saxarna till de tullsatser,
som för rakknifvar blifvit, med 30 och 25 öre, föreslagna att öfvergångsvis
med åren 1867 och 1868 vinna tillämpning; hvadan ifrågavarande afgifter blifvit till
dessa belopp, som jemnväl genom Traktaten med Frankrike antagits, här utförda,
sobelia.*, Vid rubrikerna för Schellack och Segel, har endast redaktionen, för mera tydlighet,
blifvit i någon mån förändrad,
senap. Malen och preparerad Senap, för närvarande åsatt en afgift af 25 öre pr skål
pund,
har ansetts böra tullbehancllas lika med Konserver, och derföre påförts ett afgiftsbelopp
af 16 öre pr skålpund.
Seist’een.tiu Då Serpentinsten, äfven såsom oarbetad, blifvit hänförd under artikeln Sten, har
rubrikens särskiljande för «oarbetad« och «arbetad« vara icke längre varit af nöden,
siktar och Siktar och Säll, som nu draga en tull af 25 öre pr skålpund, hafva, såsom ut
Sal1'
görande behöfliga redskap för vissa näringar, ej mindre än för den inre hushållningen
och derjemnte lemnande en ringa inkomst, uppgående år 1862 till blott 45 rdr,
ansetts böra föreslås till tullfrihet och derför upptagits till lika tullbehandling med
Maskinerier, Redskap och Verktyg. Mot ett förslag i denna syftning skulle kunna
anmärkas, att det ej vore fullt befogaclt, då å ena sidan heredningsämnet, siktduk,
å andra sidan åtskilliga specificerade verktyg ännu äro med införselstull belagda.
Men Komiterade hafva tillstyrkt så betydliga nedsättningar i tullen så väl å de
artiklar, hvarunder det förra är att hänföra, som äfven å nämnda verktyg, att det
förhållande, som förut egt rum i detta hänseende, åtminstone i hvad de senare artikelslagen
angår, föga rubbas; hvarjemnte särskildt bör erinras, dels att tullen å
ifrågavarande artikel synts allt för hög, då varans vigt till allra största delen betingas
af den karm eller ram, vanligen af enkel beskaffenhet, hvilken siktduken finnes vidfästad,
dels att den tullinkomst, varan lemnat, är så ringa, att redan ur denna synpunkt
skäl förefunnits till artikelns frigörande från beskattning,
silfver. För arbetadt Silfver, i 1863 års taxa belagdt med en afgift af 7 öre pr ort,
har afgiften i likhet med hvad som antagits i Traktaten med Frankrike, och på
samma skäl, som finnas antydda under artikeln Guld, blifvit uppförd till 3 öre pr ort.
silfvertyg. För Silfvertyg har uppförts ny rubrik, med hänvisning till artikeln Sidenväfna
der,
under hvilka sagda tyg äfven för närvarande finnes npptaget.
silke. Då rått ofärgadt Silke är till införsel tullfritt, och, enligt hvad upplyst blifvit,
kostnaden för dess färgning i allmänhet icke uppgår till mera än 2, högst 3 rdr pr
skålpund, å hvilket belopp den i 1863 års taxa stadgade tullen, 1 rdr 50 öre pr
skålpund, utgör 50 å 75 %, hafva Komiterade ansett afgiften å färgaclt Silke, hvilken,
i öfverensstämmelse med hvad i öfrigt i jemnförliga fall tillämpats, bör beräknas
endast i förhållande till varans förädlingsvärde, skäligen kunna bestämmas till 40
öre pr skålpund, eller ett belopp motsvarande 15 ä 20 % af ofvannämnda kostnad;
hvilket belopp jemnväl i Traktaten med Frankrike finnes såsom gällande tullsats
härutinnan antaget.
135
Tullsatsen å Sirap utgör för närvarande 4 öre pr skålpund, motsvarande hälften siron,
af den nuvarande lägre tullsatsen för råsocker.
I betraktande af den dryga transportkostnad, som faller på denna vara, som är
af ett jemnförelsevis ringare värde, motsvarande, enligt meddelad uppgift och efter
hvad kändt är, 3:del af värdet å raffineradt socker, anse Komiterade den ifrågasatta
förhöjningen i råsocker-tullen icke böra inverka på siropstullen, utan denna fortfarande
böra bibehållas vid 4 öre pr skålpund.
Vid Skeppsinventarier är hänvisning för närvarande lemnad till “Inventarier och skcPPsm
8
§ af Taxeunderrättelserna.« vent*ner.
Enär, på sätt redan blifvit antydt, Komiterade hylla den åsigten, att, i den mån
ett mera frisiunadt tullsystem tillämpas, licenser icke böra beviljas, samt dessutom
de fleste af de i här åberopade § af Taxeunderrättelserna afsedda artiklar blifvit
föreslagna till tullfrihet, på hvilka skäl ock det dem angående momentet i bemälda
§ af sagda underrättelser, enligt Komiterades mening bör utgå, har bestämningen:
»och 8 § i Taxeunderrättelserna« ur nu ifrågavarande rubrik aflorts.
I hvad angår Skomakarearbeten, tillstyrkte Komiterade i fråga om Traktaten skomaka
t
tti i rearbeten.
med t rankrike,
att då sådana arbeten af siden, hvilka i 1863 års taxa droge lika tull med halfsidenväfnader,
syntes, med afseende på den relativt obetydliga del i vigten, sidentyget
intoge, icke heller böra högre tullbeskattas, halfsidentullen måtte fortfarande å skodon
af' siden tillämpas, dock utan öfvergång, och att således den yttersta tullsatsen i
detta hänseende, 1 rdr pr skålpund, måtte omedelbarligen blifva gällande; samt
att såsom en följd af hvad Komiterade föreslagit i afseende på bomulls-, ylleoch
linneväfnader äfvensom finare och gröfre skinn- och lädersorter, afgifterna å
ifrågavarande arbeten af “andra tyger än siden, äfvensom af saffians-, karduans-, färgade,
pressade och tryckta skinn-» samt å dem, som inbegrepes under »andra slag»,
måtte nedsättas, de förra från 2 rdr till 60 öre, de senare från 1 rdr 25 öre till
40 öre pr skålpund; hvilka afgifter betydligt öfverstege de motsvarande i tariffen
till Traktaten emellan Frankrike och Tyska Tullföreningen, deri sagda afgifter vore
bestämda, för de tvänne första sorterna till 23 öre och för «andra slag« till endast
9 öre pr skålpund.
Och hafva de sålunda föreslagna tullsatserna, hvilka i afseende på bemälda
Traktat vunnit godkännande, jemnväl här till oförändrade belopp upptagits.
För Skrif stift har ny rubrik uppförts, med hänvisning till Pennskaft. Skrifsätt.
Ej specificerade Slöjdvaror, i hvilka det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå, sioiavaej
kan bestämdt urkiljas, äro i 1863 års taxa belagda med en tull af 20 % af
värdet. I enlighet med de grundsatser i detta hänseende, hvilka Komiterade i sitt
ofvan afgifna Betänkande i allmänhet antydt, och i likhet med hvad som härutinnan i
fråga om Traktaten med Frankrike finnes föreslaget och genom denna Traktat
jemnväl antagits, hafva Komiterade ansett nämnda tullsats böra bestämmas till 10
%, dock, med en öfvergångsafgift af 15 %, så att den slutliga tullsatsen varder gällande
först från och med år 1868.
Sedan artiklarne Smink och Sminkflor, som år 1862 lemnat en inkomst af smink och
endast 10 rdr, genom Traktaten med Frankrike blifvit förklarade tullfria, hafva de till Ulia or'
enahanda afgiftsfrihet här uppförts,
136
Snörmak arearbeten.
Socker.
Med tillämpning af livad i ämnet blifvit anfördt i fråga om Traktaten med
Frankrike, hafva Komiterade ansett den å Snörmakarearbeten af hel- eller halfsiden
enligt 1863 års taxa med 4 rdr pr skålpund utgående tull böra, på sätt som jemnväl
skett genom nämnde Traktat, bestämmas till lika belopp med den för helsidentyg,
eller för år 1867 till 2 rdr samt från och med år 1868 till 1 rdr 50 öre. Derigenom
komma väl de slag, som bestå af halfsiden, att vidkännas en något högre tull
än den för motsvarande väfnad gällande, men då det icke kan vara lämpligt att
särskilja hel- och halfsiden-snörinakarearbeten under olika tullafgifter, har den högre
väfnadstullen för begge dessa slag blifvit tillämpad.
För afdelningen ('andra slag«, hvarå tullen i 1863 års taxa utgör 1 rdr 50 öre,
har införselsafgiften, med afseende på hvad nyss föreslagits beträffande arbeten af
hel- eller halfsiden, äfvensom då nu ifrågavarande artiklar allmännast torde bestå
af ylle, ansetts böra, på sätt jemnväl skett genom Traktaten med Frankrike, nedsättas
till samma belopp som för ylleväfnader, «andra slag«, eller till 1 rdr för år
1867 och till 75 öre från och med år 1868. Till denna afdelning hafva jemnväl, i
enlighet med hvad i afseende på artikeln Band finnes iakttaget, blifvit hänförda
Snörmakarearbeten oäfven af silke, hvari kautschuk, guttapercha eller likartade
ämnen ingå.«
Bland kassaartiklar intager artikeln Socker det förnämsta rummet, eftersom omkring
en fjerdedel af den hittills beräknade tullbevillningssumman ingår för Socker
och Si rop.
För den förra af dessa artiklar gälla nu följande tullbestämmelser:
för raffineradt socker, alla slag, 1 skålpund  13 öre,
för oraffineradt:
a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af den i verldshandeln gällande Holländska
standard, 1 skålpund  13 öre;
hvilka båda tullsatser, till följd af handelstraktaten med Frankrike, komma att
från och med år 1866 nedsättas till 12 öre pr skålpund.
b) till färgen mörkare än nämnde standard-nummer, äfven om varan inkommer
i upplöst eller flytande tillstånd, 1 skålpund  8 öre.
Då nu artikeln socker i egentlig mening icke kan hänföras till oumbärliga lefnadsförnödenheter
samt enär denna artikel, i följd af dess, i råvaruform, betydligt
skrymmande egenskap, samt hvad de raffinerade slagen angår, i följd af dessas ömtåliga
beskaffenhet, icke gifver anledning befara det någon nämnvärd oloflig införsel
deraf kan ega rum, anse Komiterade en behöflig tillökning i tullinkomst kunna företrädesvis
tillvägabringas genom tullsatsens lämpliga förhöjande å denna stora kassaartikel
samt hemta för ett förslag härom ytterligare stöd från de i Konungariket
Norge för artikeln socker redan befintlige tullafgifter, der de äro:
för gult eller brunt råsocker 1 skålpund  10,5 öre
samt för hvitt råsocker äfvensom för den raffinerade varan 1 skålpund  14 öre,
efter Svenskt mynt och vigt räknadt.
Komiterade hafva icke underlåtit att taga kännedom om den olika lagstiftning
för råsockerimporten, som i flera andra länder är gällande, i det att råsockret, efter
den större eller mindre sockerhalten, är fördelad i flera klasser med derefter lämpad
olika tullsats; men efter noggranut öfvervägande hafva Komiterade kommit till den
137
öfvertygelse, att olägenheterna af en sådan utgrenad klassindelning, hvilka säkerligen
öfverallt äro besvärliga, skulle hos oss föranleda både osäkerhet för statskassan och
för trafiken hinderliga omgångar, hvilka åter genom tillämpande af den i Sverige nu
gällande enkla tullbehandlingsgrunden undvikas.
Med stöd häraf föreslå Komiterade, att tullsatsen å allt råsocker, mörkare än
N:o 18 efter Holländskt standardprof, äfven om varan inkommer i upplöst eller
flytande tillstånd, må höjas med 2 öre pr skålpund, eller till 10 öre.
Under förutsättning, att bifall härtill lemnäs, åligger det Komiterade att dernäst
utreda och föreslå den tullsats, som skäligen bör bestämmas för det raffinerade sockret,
äfvensom för de dermed jemnförliga finare oraffinerade slagen.
Om utfinnande af den rätta tullafgiftssiffran härför har en mångårig strid egt
rum, hvars egenheter och detaljer desto hellre kunna förbigås, som de numera mindre
inverka på frågans afgörande. Några af faktiska förhållanden bestyrkta sanningar
må dock här uttalas:
att den tillintetgörelse af den inhemska sockertillverkningen, som förutsades
såsom oundviklig följd, först då förbudet mot införsel af raffineradt socker upphörde,
och sedermera då den stadgade införselsafgiften nedsattes, ingalunda inträffat;
att dessa tullförändringar främjat öfvergången till det lika naturliga som nödvändiga
förhållande, hvilket utgör ett oeftergifligt vilkor, derest ett lands industriella
företag skola ernå någon fulländning, eller att förut åtskilda krafter och kapital
förbindas till gemensam verksamhet, samt
att den inhemska sockerfabrikationen med oförminskad kraft fortsättes och med
antaglig framgång bedrifves.
För att äfven i denna fråga söka rättvisligen förmedla fabrikantens och konsumentens
anspråk, hafva Komiterade infordrat och äfven fått sig beredvilligt meddelade,
bland annat från 3:ne särskilda större sockerfabriker, noga bestämda upplysningar,
af hvilka, ehuru något skiljaktiga sinsemellan, följande förhållanden kunna anses
vara utrönta:
A) att vid tillverkningen af raffineradt socker, hvarvid vanligast användes
råsocker af flera slag, högre och lägre nummer, 100 skålpund råvara lemna,
enligt uppgiften N:o 1, 84,88 skålpund raffinad och 14,75 skålpund sirop;
enligt d:o N:o 2, 81,78 skålpund raffinad och 16,87 skålpund sirop samt
enligt d:o N:o 3, 83,50 skålpund raffinad och 16,50 skålpund sirop.
Då nu dessa uppgifter om produkten vid kokning af 100 skålpund råsocker
sammanräknas, hvarvid 3 skålpund sirop antagas i värde motsvara 1 skålpund raffineradt
socker, visar sig, att berörda qvantum, 100 skålpund, råsocker efter denna
beräkning lemnar 89 skålpund raffineradt socker, då ett understigande, obetydligt
bråktal utelemnas. Till ledning för omdömet angående dessa uppgifter, hvilkas trovärdighet
Komiterade icke ega någon anledning att betvifla, tillåta sig Komiterade
vidare att här anmärka, hurusom i Frankrike, der vidlyftiga undersökningar för bestämmande
af råsockrets afkastning i raffinad, eller s. k. «rendement», på senare åren
anställts, detta rendement i lagen af den 7 Maj 1864 beräknats från 78 till 84
procent, efter olika råsockerslag, och då siropsprodukten icke medtagits i räkningen;
samt att, enligt den emellan Frankrike, England, Holland och Belgien nyligen afslutade
Tull-Komitéens Betänkande. 18
138
Traktat, angående drawback vid sockerutförsel, rendeinentet blifvit antaget från 76
till 87 procent för de olika råsockerslagen från och med N:o 7 till och med N:o 18;
med hvilka beräkningar de från Svenska sockerfabriker lemnade, här ofvan intagna,
uppgifter i det närmaste öfverensstämma; samt
B) att hela tillverkningskostnaden, ränta och förlag, m. m., inberäknade, äfvenledes
något olika uppgifven från de 3:ne Svenska tillverkarne, vid jemnförelse emellan
de olika uppgifterna funnits uppgå till medelbelopp af 8,36 öre pr skålpund raffinad.
Vid bestämmandet af tullsats å raffineradt socker bör i främsta rummet den
tullafgift beräknas, som tillverkaren erlägger för råsockret, och hvilken tullafgift, enligt
ofvanstående uträkning, att 100 skålpund råsocker gifva 89 skålpund raffinerad vara,
utgör för hvarje skålpund af sistnämnda slag  11,25 öre.
Så länge man hos oss icke helt och hållet öfvergifvit skyddssystemet,
lärer detta äfven hvad sockerraffinaderierna angår, böra gifvas tillämpning
i jemnbredd med hvad andra näringar förunnas. Detta fordrar att till det
belopp, som motsvarar erlagd råvarutull, lägges en viss procent af tillverkningskostnaden.
Om ock vid bestämmandet af denna procent icke bör lemnäs
ur sigte, att under andra lagstiftningsprinciper stora kapital blifvit i hithörande
fabriksanläggningar nedlagda, torde dock en skyddsafgift af 25 procent
å tillverkningskostnaden ingalunda kunna anses understiga något billigt anspråk.
Denna skyddsafgift skulle således utgöra pr skålpund  2,9 öre
och således raffinadtullen bestämmas till  13,34 öre.
Emellertid, och då efter den ofvan antydda Traktaten emellan Frankrike England,
Holland och Belgien samt deri såsom grund för drawback beräknadt rendement,
någon, fast ringare, exportpremie, ej öfverstigande 0,87 öre pr skålpund, antagligen
kommer att tills vidare från Frankrike beviljas, samt denna omständighet ur
skyddssynpunkt må förtjena något afseende, ehuru visserligen å andra sidan de högre
kostnader, som med försändning af raffinad äro förknippade, böra fullt uppväga detta
för Svenska raffinaderierna eljest möjligen menliga förhållande, hafva Komiterade,
för att icke i någon mån åsidosätta den rättvisa och billighet, med hvilka de sökt
afväga hvarje bestående industris anspråk på jemnlik behandling, funnit sig nu böra
föreslå, att, vid en råsockertull af 10 öre pr skålpund, tullsatsen för raffineradt socker
äfvensom för oraffineradt, icke mörkare än N:o 18 af det Holländska standardprofvet,
må bestämmas till pr skålpund 13,5 öre; samt att tullsatserna å så väl raffineradt som oraffineradt
socker i taxan utföras efter centnervigt, med respektiva belopp af 13,50 och 10 rdr.
I öfverensstämmelse med ofvan föreslagna grunder för tullbeskattningen å utrikes
ifrån kommande socker, hemställa Komiterade, att vid utförsel sjöledes (med undantag
till Norge) af raffineradt socker, alla slag, en tullrestitution, under stadgade kontrollers
iakttagande, må medgifvas efter 11 rdr 25 öre pr centner.
Slutligen få Komiterade fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på det
förhållande, som, efter hvad allmänt är kändt, åtminstone vid ett inhemskt sockerbruk,
det i Landskrona, eger rum, eller att för sockertillverkningen användas inom
landet odlade hvitbetor. Derest detta tillverkningsmaterial skulle vinna någon större
utsträckning, blefve derigenom en ytterligare minskning i den af utländskt råsocker
påräknade tullinkomst en otvifvelaktig följd, hvadan Komiterade hemställa, att förhål
-
139
landet med den inhemska hvitbetsodlingen må blifva föremål för undersökning samt,
om så erfordras, äfven för en särskild, efter råsocker-tullen lämpad beskattning.
Kaustik Soda, som i 1863 års taxa finnes hänförd till Kemiskt-tekniska pre- soda.
parater, har, sedan dessa föreslagits till tullfrihet, blifvit i gemensam afdelning med
förut tullfri Soda uppförd.
För Soja och Såser har qvantiteten för tullberäkningen, hvilken i 1863 års taxa soja ock
finnes utförd i rymdmått, ansetts lämpligare böra bestämmas i vigt; hvarjemnte den
i nämnda taxa bestämda afgiften, 1 rdr 50 öre pr kanna, som motsvarar 20 å 25
öre pr skålpund, funnits kunna nedsättas till samma belopp, som tariffen till Tyska
Tullföreningstraktaten för denna artikel angifver, eller 16 öre pr skålpund, hvilken
tullsats jemnväl blifvit i Traktaten med Frankrike antagen.
Sedan tullen å Solfjädrar, hvilken artikel år 1862 inbringat endast 123 rdr, i soiqgarar.
sistnämnda Traktat blifvit bestämd till 50 öre pr skålpund, under det den i 1863
års taxa utgör 3 rdr pr skålpund, har den äfven här till förstnämnda belopp upptagits.
Vid Solf jäder spapper, med hänvisning till Papper, har, sedan rubriken för denna soigäderssenare
artikel blifvit förändrad, hänvisningen i derefter lämpad mån omredigerats.
För Spanskgröna har uppförts ny rubrik, med hänvisning till Färger och Färg- sPanskningsämnen,
ej specificerade.
För Speglar och Lampetter har tullen, i 1863 års taxa utgörande 25 öre pr sPegiar
skålpund, med afseende på varuvärdet och föreslagna nedsättningar i afgiften å Glas, petter,
blifvit, i likhet med hvad som skett genom Traktaten med Frankrike, nedsatt till
10 öre pr skålpund.
Spetsar, Uddar och Blonder af silke och linne, med eller utan blandning afy®^?^
annat ämne, draga i 1863 års taxa samma tull som helsidenväfnader. Då detta för- Blonder,
hållande ansetts äfven fortfarande böra ega rum, har afgiften för ifrågavarande artiklar,
hvilken i nämnda taxa utgör 6 rdr pr skålpund, med tillämpande af hvad i
detta hänseende för sagda väfnader finnes tillstyrkt, blifvit i likhet med i Traktaten
med Frankrike uppförd för år 1867 till 2 rdr samt för tiden från och med år 1868
till 1 rdr 50 öre pr skålpund.
För de under afdelningen »andra slag» hänförliga sorter, allmännast bestående
af bomull, och å hvilka tullen i 1863 års taxa är bestämd till 2 rdr pr skålpund,
har, med tillämpning af hvad i afseende på tullbestämmelserna för bomullsväfnader,
finnes anfört, afgiften blifvit upptagen till 1 rdr pr skålpund; varande de i begge
dessa fall nu förordade tullsatser jemnväl i Traktaten med Frankrike antagna.
Då Brandsprutor äro en för så väl det allmänna som den enskilde högst behöflig sprutor,
artikel, har skäl icke synts förefinnas att å densamma bibehålla tull, sedan sådan
icke mera utgår för andra jemnförliga Maskinerier och Redskap; hvadan tullfrihet
blifvit för sagda artikel föreslagen.
Sedan Spillning hänförts till Affall, har, i hänvisningen vid Span, den förra spån.
artikelbenämningen blifvit utbytt mot den senare.
Ehuru i 1863 års taxa tullen å Spännhalsdukar af hel- eller halfsiden är något sPännlägre
än å helsidenväfnader, nemligen 5 rdr pr skålpund, har likväl, på sätt Komi- a s u ar‘
terade i fråga om Traktaten med Frankrike redan anmärkt, följdriktigheten synts
fordra, att den blifvande helsidentullen med sina öfvergångar tillämpas äfven å dessa
tillverkningar; i öfverensstämmelse hvarmed afgiften för desamma blifvit, på sätt som
140
Stearin.
Sten.
Stenarbe
ten.
Stenkols
tjära.
Sticktyg
eller
Piqué.
Strumpor.
jemnväl skett i nämnda Traktat, upptagen för år 1867 till 2 rdr samt från och
med år 1868 till 1 rdr 50 öre. I sammanhang härmed och med afseende på de
tullsatser, som finnas upptagna för härvid ifrågakommande väfnader af annan sort,
har afgiften för Spännhalsdukar af «andra tyger», i 1863 års taxa fastställd till 1
rdr 50 öre pr skålpund, likaledes i enlighet med hvad i sagda Traktat förekommer,
blifvit uppförd till hälften, eller 75 öre; hvarjemnte dylika halsdukar af läder, med
en afgift i nämnda taxa af 75 öre pr skålpund, ansetts, såsom vanligen af enkel
beskaffenhet, böra tullbehandlas såsom Läderarbeten, ej specificerade.
Då Stearin för närvarande drager en tull af 4 öre pr skålpund, och, enligt skedd
utredning, af denna tull omkring 3 öre motsvara afgiften å den i fabrikatet ingående
råvaran, palmolja, hvilken, med 2 öres tull pr skålpund, lemnar omkring 58 procent
Stearin, utgör skyddet för ifrågavarande artikel sålunda omkring 1 öre pr skålpund.
Under förutsättning, att den af Komiterade tillstyrkta tullsats å palmolja, af 1 öre
pr skålpund, vinner godkännande, hvarigenom råvarutullen för ett skålpund Stearin
skulle komma att uppgå till omkring 1£ öre, har, med bibehållande af den förut
beräknade ofvan angifna skyddstullen å bemälda fabrikat, af 1 öre, afgiften derå
blifvit föreslagen till 22 öre pr skålpund, eller, för undvikande af öresräkning i bråktal,
till 2 rdr 50 öre pr centner.
Skulle omständigheterna möjligen medgifva, att tullfrihet för palmolja varder
beviljad, borde sådant, enligt hvad under artikeln Ljus redan blifvit anmärkt, efter
Komiterades förmenande, föranleda till Stearintullens ytterligare nedsättning till 1
öre pr skålpund, eller 1 rdr pr centner.
Såsom med Stearin närmast jemnförligt, har äfven Parajin, hvilken förut icke
varit i taxan omnämnd, på sätt redan omförmälts, blifvit i gemensam rubrik med
förstnämnda artikel upptagen.
Af artikeln Sten äro vissa uppräknade slag «arbetad» samt alla slag ^oarbetad»,
«ej specificerad», i 1863 års taxa tullfria; under det »ali annan arbetad, ej specificerad»
derstädes befinnes belagd med en afgift af 1 öre pr skålpund. Efter det
detta senare artikelslag, som år 1862 lemnat en inkomst af 842 rdr, genom Traktaten
med Frankrike förklarats tullfritt, har det såsom sådant jemnväl här upptagits,
i följd hvaraf rubrikens tvänne afdelningar blifvit till en sådan sammanförda.
Deremot har ny rubrik uppförts för Stenarbeten, «i förening med annat ämne1,
af hvilka de finare, till Bijouterivaror hänförliga, ansetts böra tullbehandlas såsom
dessa senare, samt «andra slag» blifvit, med afseende på den för simplare metallarbeten
utförda afgift, åsätta en tull af 15 öre pr skålpund.
Stenkolstjära, som för närvarande drager en tull af 25 öre pr centner, har, med
afseende dels på hvad härutinnan finnes stadgadt angående öfriga fossila, icke rektificerade
oljor af mörkbrun eller svartbrun färg, dels på den ringa inkomst, artikeln
lemnat, uppgående år 1862 till endast 72 rdr, blifvit föreslagen till tullfrihet.
Rubriken för Sticktyg eller Piqué, med hänvisning till Väfnader, har såsom obehöflig
ur taxan afförts.
Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning tillverkade arbeten, ej
specificerade, äro i 1863 års taxa belagda med en afgift, hel- eller halfsiden- af 4
rdr 50 öre, och andra slag af 1 rdr, pr skålpund. I öfverensstämmelse med hvad
härutinnan redan i fråga om Traktaten med Frankrike blifvit hemstäldt, hafva Ko
-
141
miterade ansett, att de förra, eller arbeten af hel- eller halfsiden, böra tullbehandlas
lika med helsidenväfnader, «andra slag», och att afgiften för dem sålunda bör utgå
för år 1867 med 2 rdr, och från och med år 1868 med 1 rdr 50 öre pr skålpund,
samt att «andra slag», med afseende på de upptagna tullsatserna för dermed jemnförliga
väfnader, må åsättas en afgift af 50 öre pr skålpund; hvilka samtliga tullsatser
jemnväl blifvit genom Traktaten med Frankrike antagna.
Strumpstickor, som i 1863 års taxa draga lika tull med finare gjutgods och smide, strumpeller
25 öre pr skålpund, under det medelpriset beräknats till 50 ä 55 öre pr skål- slC0r'
pund, hafva, sedan skiljaktiga tullsatser blifvit för de begge senare artikelslagen uppförda,
funnits, såsom i värde närmast jemnförliga med opolerade Stålarbeten, böra
dermed lika tullbehandlas; hvadan tullsatsen utförts, för år 1867 med 15 öre, och
för tiden från och med år 1868 med 10 öre; till hvilka belopp den jemnväl i Traktaten
med Frankrike blifvit antagen.
Sedan tullen å Strängar, hvilken i 1863 års taxa utgör, för sådana af metall strängar.
20 öre och för »andra slag» 1 rdr pr skålpund, genom Traktaten med Frankrike nedsatts
till respektive 10 och 50 öre, hafva dessa senare tullsatser blifvit här utförda.
Vid Stuckarbeten, med hänvisning till Sten, »arbetad», har denna senare bestäm- stuckarbening
för hänvisningen, i följd af den förändrade uppställningen af rubriken för Sten,
utelemnats.
Angående ej specificerade Stålarbeten, hvilka i 1863 års taxa finnas åsätta en ståiarbegemensam
afgift af 50 öre pr skålpund, hemställde Komiterade, i fråga om Traktaten
med Frankrike, att, enär värdet å finare eller polerade och å gröfre eller opolerade
arbeten af stål icke vore mindre skiljaktigt än å arbeten af jern eller andra
metaller, å hvilka olika tullsatser, med hänsigt dertill, blifvit bestämda, sådan skilnad
ock måtte göras för stålarbeten, samt att, med tillämpning af hvad för artikeln Saxar
härutinnan tillstyrkts, afgiften måtte komma att utgå, under år 1867, för de opolerade
slagen med 15 öre, och för de polerade med 30 öre pr skålpund, samt från
och med år 1868 med respektive 10 och 25 öre. Och äro de sålunda föreslagna
tullsatserna, hvilka jemnväl i nämnda Traktat antagits, till oförändrade belopp här
bibehållna.
Då, enligt meddelade upplysningar, priset å Stärkelse i medeltal utgör omkring stärkelse.
20 öre pr skålpund, samt denna artikel är ett vigtigt beredningsämne, bland annat
vid väfverierna, har tullen derå ansetts böra nedsättas från 6 öre, dess nuvarande
belopp, till 2 öre pr skålpund.
Såsom varande en alltför allmän och obestämd benämning, har Substans, med Substans,
hänvisning till Bläckpulver, blifvit ur taxan afförd, hälst artikeln Bläcksubstans, som
dermed afses, under rubriken för Bläck särskildt upptagits.
Under det Sicilianskt Svafvel i 1863 års taxa är till införsel fritt, befinnas »an- svafvel,
dra slag» derstädes belagda med en tull af 1 öre pr skålpund. Då skäl ej synts
förefinnas att tullbehandla en vara olika efter olika produktionsorter, och ifrågavarande
artikel dessutom utgör ett material för en mängd tillverkningar, har densamma blifvit
uppförd till afgiftsfrihet, hvartill den jemnväl i Traktaten med Frankrike finnes
antagen.
Enahanda tull behandling har ock ansetts böra, på sätt likaledes skett i nämnda svafveiTraktat,
tillämpas för Svafvelblomma, hvilken dels hufvudsakligen användes för medi
-
142
cinska behof, dels lemnar en jemnförelsevis obetydlig tullinkomst, uppgående år 1862
till 169 rdr.
svafvel Då de för tillverkningen af Svafvelsyra allmännast begagnade råämnen äro tull
fria,
har den i 1863 års taxa till 1 öre pr skålpund bestämda tull å förstnämnda,
för en mängd näringar synnerligen behöfliga, artikel, hvilken tull motsvarar 16f procent
af varuvärdet, funnits alltför hög, samt ansetts kunna nedsättas till hälften, eller
50 öre pr centner, ett belopp, hvartill den äfven i Traktaten med Frankrike blifvit
uppförd.
svampar. Sedan tullen å Champignoner och Tryffel genom Traktaten med Frankrike blifvit
antagen till 16 öre pr skålpund, har den ansetts icke heller för andra slag af
Svampar böra sättas högre, hvadan afgiften för denna senare artikel, eller Svampar,
alla slag, nedsatts från 50 öre till 16 öre pr skålpund,
sviskon. Sviskon, med hänvisning till Plommon, hafva, liksom denna senare artikel, blifvit
hänförda under Frukter och Bär.
svärta. Rubriken för Svärta, »bok- och koppartryck»-, med hänvisning till Boksvärta,
har ansetts obehöflig och derför utelemnats.
sågar, såg- Sågar, »försedda med skaft» äro för närvarande upptagna i en rubrik, Sågblad
s/gbiåds- och Sågbladsämnen i en annan, begge med hänvisning till Verktyg. Då det just är
egenskapen att vara försedd med hvad här kallas »skaft», som skiljer Såg från Sågblad,
har denna bestämning, såsom obehöflig och dessutom icke, enligt gällande språkbruk,
i alla delar fullt riktig, blifvit utelemnad; hvarjemnte de trenne artikelslagen
ansetts kunna i en gemensam rubrik sammanföras, med hänvisning till Maskinerier,
Redskap och Verktyg.
sån. Säll, med hänvisning till Siktar, hafva, liksom dessa senare, blifvit hänförda till
Maskinerier, Redskap och Verktyg,
såpa. Då Såpa, som för närvarande drager en tull af 3 öre pr skålpund, dels är en
artikel af stor och allmän förbrukning, dels lemnar en jemnförelsevis endast obetydlig
tullinkomst, skulle, i betraktande häraf, skäl icke saknats att ur denna synpunkt
föreslå densamma till tullfrihet. Men enär i varan ingående råämnen finnas med
tull belagda, har sådant icke kunnat ske. Emellertid har en nedsättning i den för
närvarande stadgade tullen synts vara af nöden. Enligt meddelade upplysningar utgör
nemligen tillverkningskostnaden pr skålpund omkring 3 öre, hvartill kommer råämnestullen,
uppgående, efter nu gällande bestämmelser härutinnan, till något öfver
1 öre, samt beräknad efter Komiterades förslag rörande oljetullarne till omkring ^
öre pr skålpund. Och har med afseende härpå afgiften å ifrågavarande artikel funnits
kunna nedsättas till hälften mot dess nuvarande belopp, eller 1 rdr 50 öre pr
centner.
säckar. För nya Säckar, tomma, utgår tullen för närvarande med 5 procent förhöjning
utöfver den å väfnaden. Som emellertid dels sömnadskostnaden icke i förhållande
till varuvärdet är af någon synnerlig betydenhet, dels i jemnförliga fall, der motsvarande
kostnad är vida större, tilläggsafgiften blifvit betydligt nedsatt, dels ock artikeln
i fråga, då den begagnas såsom emballage, inkommer tullfri, har förhöjningen i
afgiften å den väfnad, hvaraf Säckarne bestå, ansetts kunna bortfalla, och sagda vara
sålunda draga lika tull med väfnaden.
143
Till förfullständigande af rubriken för Sängkläder har den senare afdelningen sängkiäderaf
blifvit omredigerad till hufvudsaklig öfverensstämmelse med de två sista momenten
af rubriken för Kläder; hvarjemnte, till följd häraf, i den förra afdelningen
tillagts bestämningen »nya». Denna förändring i rubriceringen har synts af behofvet
påkallad, enär, efter rubrikens nuvarande ordalydelse, brukade sängkläder, som pröfvas
öfverstiga egarens personliga behof, måste, utan afseende på beskaffenheten, förtullas
såsom nya, hvilket väl icke lärer vara, hvarken afsedt, eller med billigheten öfverensstämmande.
Tafvelramar förtullas för närvarande lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de Tafveihufvudsakligen
bestå, hvilket gäller äfven sådana af papp, enär dessa finnas hänförda,
dels till olackerade, dels till lackerade Papparbeten. Denna artikel förekommer af
synnerligt olika beskaffenhet, hvaraf följer, att en gemensam tull, beräknad, så vidt
ske kan, efter medelvärdet, måste i ena fallet blifva hög, i andra låg, såsom lätteligen
inses vid en jemnförelse emellan t. ex. simpla ramar af trä och fina sådana af
papier mache. Men då det i följd af varans sammansättning ofta möter svårighet
att utröna det ämne, hvaraf den hufvudsakligen består, har det likväl synts lämpligare
att, i stället för hvad förut härutinnan varit stadgadt, för artikeln angifva en
viss bestämd tull; och har denna ansetts kunna skäligen föreslås till samma belopp,
som för speglar och lampetter, eller 10 öre pr skålpund; hvarjemnte rubriken, med
afseende på denna förändring, i behöflig mån omredigerats.
Sedan artikeln Gräs äfven i de hänseenden, i hvilka den förut varit med tull Tageisurbelagd,
föreslagits till tullfrihet, har för artikeln Tagelsurrogat, som för tullbehandlingen
varit dit hänförd, afgiftsfriheten blifvit vid rubriken utan hänvisning angifven.
Tamarinder, som för närvarande draga en tull af 4 öre pr skålpund, hafva i Tamarinbetraktande
deraf, att artikeln dels endast, eller åtminstone hufvudsakligen, användes
såsom beredningsämne vid tobaksfabrikationen, dels lemnat en jemnförelsevis obetydlig
inkomst, hvilken senare för år 1862 uppgår till endast 384 rdr, blifvit föreslagna
till tullfrihet.
För Tandpulver, som hittills förtullats såsom varor i taxan ej nämnda, arbetade, Tandpuihar,
till undvikande af värdetull, och då artikeln är på det närmaste jemnförlig med
Parfymer, samt dessa fått sig åsätta en afgift af 25 öre pr skålpund, närmaste omslagens
vigt inberäknad, en tullsats af detta belopp, med enahanda bestämmelse i
afseende på sagda omslag, blifvit i taxan utförd.
Då Tenlikor vanligen förfärdigas af sammansatt metall och sålunda äfven böra Temikor.
draga samma tull som de till afdelningen »andra slag» under rubriken för sådan metall
hänförliga, mindre dyrbara arbeten, har, med afseende härpå, den i 1863 års
taxa för dem bestämda tullsats af 30 öre blifvit nedsatt, för år 1867 till 20 öre
samt från och med år 1868 till 15 öre pr skålpund; hvilka afgiftsbelopp jemnväl i
Traktaten med Frankrike finnas antagna.
I rubriken har ock blifvit tillsatt det förtydligande uttrycket: »eller Möbelspik».
Nya arbeten af Tenn draga i 1863 års taxa en tull, de olackerade och omålade af Tenn.
25 öre, samt de lackerade eller målade af 40 öre pr skålpund. Komiterade hafva
i fråga om Traktaten med Frankrike tillstyrkt, det afgifterna å dessa arbeten, hvilka
i Tyska Tullföreningens tariff vore belagda med samma tull som bly- och zinkarbeten,
eller de gröfre med 2| öre och de finare eller lackerade med 9 öre pr skålpund,
144
icke måtte sättas lägre än de, som föreslagits för arbeten af koppar, samt sålunda
hemställt, det de måtte bestämmas till respektive 15 och 30 öre, dock med öfvergångssatser
för tiden till och med år 1867 af respektive 20 och 35 öre. Och då, i
hvad olackerade och omålade tennarbeten angår, den ofvan angifua slutliga tullsatsen,
15 öre, utgör omkring 8^ procent af varuvärdet samt omkring 17 procent af tillverkningskostnaden,
under det samma tullsats för de lackerade eller målade slagen
blifvit ställd något högre i förhållande till den förra än förut, hvilket ledt till närmare
öfverensstämmelse med hvad som härutinnan finnes iakttaget i, bland annat,
Danska och äfven Norska tulltaxan, hafva sagda tullsatser, hvilka jemnväl i förstnämnda
Traktat antagits, med sina respektiva öfvergångsbelopp, blifvit här bibehållna.
Tennsalt Vid Tennsalt och Klortenn, med hänvisning till Kemiskt-tekniska preparater,
mortenn. har, sedan dessa senare blifvit föreslagna till tullfrihet, afgiftsfriheten direkt angifvits;
hvarjemnte Träättiksyradt Jern, som varit med förstnämnda artiklar sammanstäldt,
utan att med dem stå i något inre sammanhang, blifvit ur rubriken affördt.
Terpentin. För Terpentin, såsom en råvara, har, i öfverensstämmelse med hvad för åtskilliga
andra likartade ämnen dels redan finnes medgifvet, dels blifvit föreslaget, tullfrihet
ansetts böra ega rum; hvarjemnte, till förebyggande af missförstånd, i rubriken
blifvit tillsatt bestämningen »nativ».
Terpentin- Dels i följd af att Terpentin, hvarå tullen i 1863 års taxa utgör 1 öre pr skålolja'
pund, sålunda blifvit föreslagen till tullfrihet, dels med afseende på jemnförlighet i
värde med vissa andra oljor, samt dels och slutligen då varan är ett vigtigt beredningsämne
af mångfaldig och stor användning, har afgiften å Terpentinolja och Terpentinspiritus
funnits böra nedsättas från dess nuvarande belopp, 3 öre, till 2 öre pr
skålpund.
Tobak. I den för oarbetad Tobak nu bestämda tull af 25 öre pr skålpund, hafva Komiterade
icke ansett sig böra tillstyrka någon förändring. En nedsättning har af finansiella
skäl funnits icke böra ifrågakomma, och en förhöjning har synts böra undvikas,
dels på grund af den omständigheten, att stjelk, som, ehuru af vida mindre värde än
blad, blifvit, i de senare tulltaxorna, till förekommande af missbruk, i gemensam rubrikafdelning
och till enahanda tullsats med dessa uppförd, hvadan artikeln redan drager
en sådan afgift, att den icke utan verkligt behof bör högre tullbeskattas, dels i betraktande
deraf, att en sådan förhöjning, under nu i Norge gällande afgiftsbestämmelse
för denna artikel, antagligen skulle i större eller mindre mån föranleda en
införsel från detta land, af beskaffenhet att minska statskassans inkomst.
Arbetad Tobak är för närvarande åsatt en tull: Cigarrer af 1 rdr 80 öre;
»karfvad» tobak af 50 öre, »malen eller snus» af 55 öre, »spunnen, hop vriden eller
pressad», af 35 öre samt «stänger och karotter» af 60 öre, pr skålpund.
Hvad först vidkommer Cigarrer, har, på grund af de, i vissa hänseenden likväl
skiljaktiga, uppgifter, som härutinnan meddelats, blifvit beräknadt, att, vid fabrikationen
af denna artikel, af den dervid använda tobaken afgår omkring 45 procent;,
hvadan tullen å den i ett skålpund Cigarrer ingående råvaran, med nu gällande
tullsats för denna, icke kan upptagas högre än till 45 öre. Enligt samstämmande
uppgifter belöper sig åter tillverkningskostnaden till omkring 1 rdr 50 öre
pr skålpund färdiga cigarrer, med inberäkning af bladens sortering och stripning,
cigarrernas rullning, sortering, bundtning, inpackning i lådor, m. m., jemnte räntor
145
och underhållskostnader; och då det, efter Komiterades åsigt, är endast i denna
kostnad, som fabrikatet bör utöfver råämnet beskattas, samt 20 procent af nämnda
kostnad i förevarande fall synts böra innebära ett tillräckligt skydd för den inhemska
tillverkningen, och jemnväl varans beskaffenhet af att lätt kunna smugglas fordrar,
att den icke belägges med alltför betungande införselsafgift, hafva Komiterade ansett,
att den nu stadgade öfverdrifvet höga tullen å ifrågavarande artikel bör nedsättas
till 75 öre pr skålpund. Den nuvarande tullen, ehuru afsedd att genom det belopp,
hvartill den blifvit bestämd, bereda staten ökad inkomst, torde med full visshet
kunna antagas hafva fastmer motverkat sitt ändamål härutinnan, såsom visar sig deraf,
att, oaktadt den omfattande förbrukningen af denna artikel under en längre tid varit
stadd i betydlig tillväxt, den synliga införseln deraf år 1862 uppgick till endast
33,421 skålpund, samt för de nästföregående fem åren i medeltal utgjorde blott
36,000 skålpund. Detta jemnförelsevis ringa belopp lärer nemligen ej kunna betraktas
såsom motsvarande den stora förbrukning af utländsk vara, hvilken i bredd med
konsumtionen af inhemskt fabrikat eger rum. Och det har derföre synts Komiterade
desto angelägnare att så afpassa tullsatsen, att å ena sidan oloflig införsel icke genom
densamma, så att säga, direkt framkallas, å andra sidan de inhemska tillverkningarna
af detta slag ej alltför mycket ställas utom konkurrensen med utlandets; med fästadt
afseende derjemnte på den inhemska fabrikationens billiga anspråk, att, så länge skydd
bibehålles och pröfvas för densamma behöfligt, få sin rätt förvarad i detta hänseende
lika väl som andra näringar.
På sätt redan under artikeln Cigarretter finnes anfördt, hafva dessa ansetts böra
draga samma tull som Cigarrer, hvadan de blifvit i gemensam rubrikafdelning med
denna artikel upptagna.
Beträffande de öfriga slagen af arbetad tobak, har uppgifvits, att vid tillverkandet
af karfvad sådan från 20 till 30, eller i medeltal 25 procent, af råvaran bortgår såsom
affall, i följd hvaraf råvarutullen i 1 skålpund af detta fabrikat skulle belöpa sig till
33J öre, hvarjemnte tillverkningskostnaden förmälts utgöra omkring 12 öre pr skålpund.
Vid beredningen af Snus ökas, enligt uppgift, vigten af den dertill använda
tobaken med 40 ä 50 procent, hvilken vigttillökning förklarats ungefärligen motsvara
tillverkningskostnaden. I följd häraf vore ej någon förhöjning utöfver råvarutullen
för denna artikel påkallad, derest endast så beskaffad vara, som inom landet tillverkas,
skulle afses. Men då de snussorter, som utgöra föremål för införsel, allmännast
äro af högre värde, och artikeln derjemnte är af den art, att tullsatsen för
densamma kan nästan uteslutande ur finansiell synpunkt regleras, har man ansett,
att en tilläggsafgift till råvarutullen fortfarande bort ega rum.
I afseende på spunnen tobak, till hvilken vederbörande fabrikanter förklarat
äfven »stänger» böra hänföras, har uppgifvits, dels att för dylik tillverkning af utländska
blad, hvilken försäljes fullkomligt torr, är att beräkna ett afdrag i råvaruvigten
af omkring 35 procent, hvaremot för sådan tillverkning af Svenska blad ingen
vigtförminskning eger rum, dels att detta senare förhållande kan antagas såsom regel
vid fabrikationen af all spunnen tobak utan afseende på, om råämnet består af utländsk
eller inhemsk produkt; varande beredningskostnaden för detta fabrikat uppgifven
till 20 öre pr skålpund.
Tull-Komitéens Betänkande. 10
146
Tråd.
Karotter utgöra ej föremål för inhemsk tillverkning, hvadan uppgift om beredningskostnaden
för dit hänförliga varuslag ej kunnat erhållas. Emellertid är denna
artikel för närvarande, i hvad tullbeskattningen angår, af underordnad betydelse, då
införseln deraf hittills varit synnerligen ringa.
Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt i afseende på alla de nu uppgifna
slagen af arbetad tobak utom Cigarrer, och enär behofvet ej synts påkalla att för
dem bibehålla skiljaktiga afgiftsbelopp, hafva Komiterade ansett, att samtliga dessa
tobaksslag lämpligen kunna åsättas enahanda tull, hvilken med afseende på ofvan
angifna förhållanden funnits böra föreslås till 35 öre pr skålpund. I följd af den
sålunda tillstyrkta förändringen har rnbriken fått en enklare uppställning af blott
tvänne afdelningar för arbetad tobak, dervid emellertid under afdelningen »andra
slag» särskildt omnämnts »karotter», till förebyggande deraf, att denna artikel må
såsom oarbetad vara införas.
Tråd af guld eller silfver drager i 1863 års taxa en tull af 12 öre pr ort.
Sedan Komiterade, med afseende , på hvad i tillämpliga delar finnes anfördt under ar
tikeln
Guld, i fråga om Traktaten med Frankrike tillstyrkt, det denna tull måtte,
på sätt föreslaget blifvit, nedbringas till 1 öre pr ort, till hvilken betydliga nedsättning
Komiterade funnit en ökad anledning deri, att artikeln icke varit föremål för
synlig införsel; samt denna senare tullsats genom nämnda Traktat antagits, har densamma
äfven här utförts.
För tråd af koppar och annan, ej specificerad, metalltråd, förgyld, försilfrad eller
pläterad, är afgiften i 1863 års taxa bestämd till 1 rdr 25 öre pr skålpund; och då
detta artikelslag ej bör vara högre tullbeskattadt än guld- och silfvertråd, från hvilken
det icke heller torde vid tullbehandlingeu kunna lätteligen åtskiljas, har afgiften i
detta hänseende funnits böra, på sätt jemnväl skett i bemälda Traktat, upptagas till
1 rdr pr skålpund.
Beträffande bomulls- och linnetråd, så utgör tullen i nämnda taxa för den förra,
»alla slag», 40 öre, samt för den senare, oblekt 40 öre, och blekt eller färgad 50
öre pr skålpund. Genom Traktaten med Frankrike hafva dessa tullsatser, i öfverensstämmelse
med hvad Komiterade härutinnan tillstyrkt, blifvit nedsatta, den förstnämnda
omedelbarligen och de tvänne sistnämnda för tiden från och med år 1867,
till respektive 20, 20 och 30 öre. Enligt derom meddelade uppgifter, vexlade 1862
års pris å blekt sextvinnad bomullstråd, pr skålpund, från 2 rdr 45 öre, för N:o 20,
till 10 rdr 20 öre för N:o 200. För de elfva sorter emellan och med dessa nummer,
hvilka bemälda uppgifter afse, utgör medelpriset 4 rdr 58 öre pr skålpund,
hvilket pris deremot för de fem lägsta numren belöper sig till 2 rdr 80 öre pr
skålpund. Efter 1864 års notering står visserligen priset, isynnerhet å de lägre
numren, ej obetydligt högre, men då detta, såsom kändt är,, härleder sig från det
abnorma tillstånd, hvari bomullsindustrien, i följd af tillfälliga omständigheter, sig då
befann, har denna senare notering ej här bort tjena till rättesnöre, eller i någon mån
läggas till grund för beräkningen. Med antagande af de sålunda angifna prisen,
utgör följaktligen den ofvan omförmälda tullen, af 20 öre, för blekt sextrådig vara i
medeltal för hela nummerföljden omkring 4| procent och för de fem lägre numren
något öfver 7 procent af varuvärdet samt gifver i förhållande derefter en högre procent
för oblekt och simplare vara.
I
147
För prima Engelsk linnetråd, åter, uppgå de ifrågakomna afgifterna i medeltal,
likaledes enligt lenmade upplysningar, för oblekt vara, från och med N:o 20 till och
med N:o 60, till omkring 7 procent, och för blekt eller färgad sådan, för samma
nummerföljd, till omkring 9^ procent af nämnda värde.
Vid sådant förhållande, och ehuru ifrågavarande artiklar utgöra beredningsämnen
för så väl åtskilliga näringar som husslöjden, och sålunda äro förtjenta af ali
lättnad i afseende på tullbeskattningen, hafva Komiterade ej ansett sig nu böra föreslå
någon ytterligare nedsättning i de ofvan angifna, genom Traktaten med Frankrike
för dem bestämda afgiftsbeloppen.
Näst efter afdelningen för Stäfver, under rubriken för Trävaror, har artikeln a
Takspån, som förut icke varit i taxan omnämnd, blifvit upptagen.
Af de under nämnda allmänna rubrik i 1863 års taxa upptagna, med tull belagda
artiklar, draga Svarfvarearbeten, ej specificerade, med eller utan betsning, målning
eller lackering, en afgift af 1 rdr pr skålpund. I fråga om Traktaten med
Frankrike tillstyrkte äfven Komiterade för sin del, det denna öfverdrifvet höga tull
måtte, ehuru öfvergångsvis, nedsättas, samt bestämmas, för år 1867 till 50 öre, och
från och med år 1868 till 25 öre pr skålpund, eller till samma afgiftsbelopp, som
blifvit föreslagna för artikeln Leksaker, med hvilken nämnda arbeten synts vara
närmast jemnförliga. Och då dessa belopp, genom nämnda Traktat antagits, hafva
desamma, jemnväl med hänsigt till hvad i Danska och Norska tulltaxorna i detta
afseende är stadgadt, funnits böra här bibehållas.
Vidkommande åter i öfrigt »alla mer eller mindre arbetade trävaror, ej specificerade,
derunder inbegripna Snickare- och Stolmakarearbeten», utgör tullen i nämnda
taxa för sådana: af furu eller gran, med eller utan betsning, målning eller lackering,
3 öre; af alm, ask och andra dyrbarare inhemska träslag, med eller utan betsning,
målning eller lackering, eller med fanering af nämnda träslag, 10 öre, samt af mahogny,
jacaranda och andra utländska träslag, massiva eller dermed fanerade, äfvensom
arbeten, försedda med äkta eller oäkta förgyllning, 15 öre pr skålpund. Sedan
dessa afgiftsbelopp, likaledes i öfverensstämmelse med hvad Komiterade i ämnet tillstyrkt,
genom Traktaten med Frankrike blifvit nedsatta för det förstnämnda artikelslaget
till 1 öre samt för de tvänne sistnämnda till respektive 3 och 5 öre pr skålpund,
och Komiterade icke ur synpunkten af hvad i öfrigt blifvit tillämpadt, vare
sig i afseende på varuvärdet eller i fråga om tillverkningskostnaden, funnit sig föranledda
att i de sålunda antagna tullsatserna nu föreslå någon förändring, hafva dessa
till sagda belopp här utförts.
Likaledes har, i enlighet med hvad förut i jemnförliga fall ansetts böra ega rum,
den i oftanämnda taxa till 50 procent af sjelfva trävarutullen stadgade tilläggsafgift
för möbler, försedda med stoppning och öfvertyg, blifvit, på sätt som jemnväl skett
genom Traktaten med Frankrike, nedsatt till 20 procent af samma tull.
Enligt uppgift beräknas värdet å oparfvmerad Tvål från 15 till högst 75 öre
pr skålpund, samt å parfymerad sådan i förhållande derefter, och till högre belopp i
mån af parfymens mängd och godhet. I Traktaten med Frankrike äro tullsatserna
å denna artikel, hvilka i 1863 års taxa utgöra i ena fallet 8 öre och i andra 50
öre pr skålpund, bestämda, för oparfymerad vara till 5 öre, och för parfymerad till
'rävaror.
Tvål.
148
Tågvirke.
Tändstic
kor.
Ur.
20 öre, för år 1867, samt till 12 öre från och med år 1868, hvilka afgifter, med
afseende på ofvan angifna varuvärden, blifvit äfven här utförda.
Sedan för ej specificerade Skeppsinventarier tullfrihet blifvit föreslagen, har ock,
på i hufvudsaken samma skäl som för hemställan derom blifvit anförda, för artikeln
Tågvirke, så vidt denna är till Skeppsinventarier hänförlig, enahanda afgiftsfrihet
ansetts böra medgifvas, dess hellre som, på sätt jemnväl antydts, den beviljade resti
tutionen
af erlagd tull för åter utförd vara har till följd, att nämnda tull i detta
hänseende, så att säga, uppbäres endast för att återbäras. Men äfven för andra slag
af denna vara synes en sådan afgiftsfrihet befogad och påkallad. Utgörande föremål
för en mångfaldig och vidsträckt förbrukning icke blott inom näringarna utan äfven
inom rörelsen och hushållningen i öfrigt, är artikeln tillika af den beskaffenhet,
att icke, under närvarande förhållanden, något tullskydd i afseende på densamma för
den inhemske tillverkaren funnits af nöden. Komiterade hafva af flere omständigheter
hemtat stöd för denna senare åsigt; och särskildt har ett härstädes bildadt
bolag, som i stor skala tillverkar varor af hithörande slag, förklarat, att något sådant
skydd för handteringens bedrifvande icke erfordrades, så länge råvaran vore tullfri;
hvilket oaktadt ett skydd emellertid nu åtnjutes, som efter de uppgifter å arbetskostnaden
vid tillverkningen, hvilka af nämnda bolag meddelats, uppgår för de finare
varuslagen till omkring 24 procent, för de gröfre till omkring 62 procent och i medeltal
till omkring 40 procent af nämnda kostnad.
Då sålunda ett bibehållande af artikelns afgiftspligtighet icke, hvarken med afseende
på statsinkomstens främjande, funnits lämpligt eller, ur synpunkten af skydd
för inhemsk tillverkning, visat sig behöfligt, hafva ock fullgiltiga skäl synts förefinnas
att, på sätt här skett, föreslå varan till tullfrihet.
För Tändstickor och Tändsvamp, har tullafgiften, som i 1863 års taxa finnes
bestämd till 12 öre pr skålpund, genom Traktaten med Frankrike blifvit nedsatt till
2 öre pr skålpund. Komiterade hafva dess hellre ansett denna senare tullsats tillfyllestgörande,
som Fosfor blifvit uppförd till tullfrihet, och artiklarne i fråga icke
utgöra föremål för någon synnerlig införsel, under det af den förra utförts ett belopp,
motsvarande ett värde för år 1862 af 294,841 rdr, och för år 1863 af 457,177 rdr.
Fickur med boett af guld draga i 1863 års taxa en tull af 4 rdr pr stycke.
Då en dylik införselsafgift på en i så hög grad smuggelbar vara måste medföra den
verkan, att endast ett ringa fåtal af de artiklar af detta slag, hvilka i landet inkomma,
på loflig väg dit införas, såsom ock synes deraf, att hela antalet förtullade sådana
ur år 1862 uppgick till endast 514 stycken, tillstyrkte äfven Komiterade för sin del,
i fråga om Traktaten med Frankrike, att, på sätt hemstäldt blifvit, denna tull måtte
nedsättas till 1 rdr, eller samma belopp som för ur med boett af andra inaterialier,
hvilket belopp, som jemnväl i nämnda Traktat antagits, äfven här blifvit såsom
lämplig tullsats uppfördt.
Enahanda är förhållandet med den likaledes upptagna tullen å Skeppskronometrar,
hvilken i sagda Traktat finnes bestämd till 1 rdr, i stället för förut stadgade 20 rdr pr stycke.
Afven de för andra urmakarearbeten i Traktaten antagna, af Komiterade tillstyrkta,
tullsatser hafva här blifvit bibehållna, nemligen för Väggur och Studsare, i
föder af brons eller annan metall, m. m., för år 1867, med 40 öre samt från och
med år 1868, med 30 öre, eller enahanda belopp, som blifvit föreslagna för dyrba
-
149
rare arbeten af sammansatta metaller; för sådana ur i foder af trä eller af andra
slag, med 20 öre, samt för lösa eller oinfattade urverk, m. m., med 75 öre pr skålpund,
i stället för de förut stadgade af respektive 75 öre, 40 öre och 3 rdr pr
skålpund.
Då Vadd är en artikel, till hvilken råämnet är tullfritt, och för beredningen vada.
hvaraf kostnaden är ytterst ringa, hvartill kommer, att sådan vara af silke, med en
afgift af 1 rdr 50 öre pr skålpund, icke utgör föremål för införsel, samt att andra
slag deraf, med en afgift af 10 öre pr skålpund, lemnat en knappt nämnvärd inkomst,
uppgående år 1862 till blott 37 rdr, har denna artikel ansetts böra till tullfrihet
föreslås.
Ehuru Vanilj är en artikel, som inom landet till ganska stor myckenhet förbru- vaniij.
kas, uppgår likväl det förtullade beloppet deraf till en jemnförelsevis ringa qvantitet.
Ar 1862 utgjorde denna endast 290 skålpund. Vid sådant förhållande, och då orsaken
härtill väsentligen är att söka i varans egenskap att lätt kunna smugglas och
den med afseende derpå höga tullen, hvilken för närvarande utgår med 5 rdr 50
öre pr skålpund, har nedsättning i denna tull synts nödig, och afgiften blifvit föreslagen
till 2 rdr pr skålpund.
Vantar draga i 1863 års taxa samma tull som Strumpor och andra Strump- vantar,
stolsarbeten; och då detta förhållande ansetts böra fortfara, har, med tillämpning af
hvad under dessa senare artikelslag finnes anfördt, afgiften blifvit föreslagen för Vantar
af hel- eller halfsiden, för år 1867 till 2 rdr, samt för tiden från och med år
1868 till 1 rdr 50 öre, och för »andra slag» till 50 öre pr skålpund, hvilka afgiftsbelopp
jemnväl i Traktaten med Frankrike finnas antagna.
Enär, på sätt Komiterade redan i fråga om nyssnämnda Traktat anfört, någon vatten,
införsel icke lärer ega rum af konstgjorda Mineralvatten, hvilkas tillverkning dessutom
i den jemnförelsevis höga transportkostnaden hafva allt behöfligt skydd, och det icke
kan vara lämpligt att för statsintradens skull fördyra inkommande naturliga mineralvatten,
såsom i allmänhet afsedda endast för sanitära ändamål, samt derjemnte öfriga
till medicinalier hänförliga artiklar ansetts böra få afgiftsfritt införas, hafva ifrågavarande
vatten här, liksom i nämnda Traktat, blifvit till tullfrihet uppförda.
Vattenglas, som för närvarande drager samma tull som Kemiskt-tekniska prepa- vattenglas
rater, har, sedan dessa föreslagits till afgiftsfrihet, blifvit för tullbehandlingen till dem
hänfördt.
Då Lamp- och Ljusvekar ansetts icke böra åsättas högre afgift än Band, »an- vekar,
dra slag», till hvilka de äro närmast hänförliga, har, med afseende härpå, den nuvarande
tullen å sagda artikel, 70 öre pr skålpund, blifvit nedsatt till 50 öre pr skålpund.
På sätt redan ofvan blifvit omförmäldt, hafva Komiterade ansett sig böra till verktyg,
tullfrihet föreslå ej specificerade Verktyg, eller delar deraf, hvilka för närvarande äro
belagda med en tull af 5 procent af värdet. Komiterade hafva jemnväl antydt de
hufvudsakliga skäl, på grund af hvilka en sådan afgiftsfrihet synts böra beviljas. Då
man för den i egentlig mening stora industrien frigifver dess redskap, maskinerna,
hvilka hafva till uppgift icke blott att bespara, utan att, så vidt möjligt är, ersätta
menniskokraften, synes det både från principens och tillämpningens sida vara en utan
gensägelse berättigad fordran hos den industri, som i följd af sin beskaffenhet är di
-
150
Vin.
rekt och till allra största delen beroende af denna kraft, att för de redskap, hvilka
den har af nöden och kan använda till arbetets underlättande, undfå samma förmån,
som blifvit maskinindustrien förunnad. Denna fordran förtjenar desto mera ett tillmötesgående,
som handarbetet icke blott är utsatt för täflan inom sitt eget område
i samma grad, som maskinindustrien inom sitt, utan äfven derjemnte i många fall
har att bestå en ännu svårare konkurrens med denna senare industri sjelf. Vid sådant
förhållande, och då detta arbete derigenom redan i och för sig har nog svårigheter
att bekämpa, böra ej de hjelpmedel, som för detsamma äro oundgängliga, genom
tullbeskattning fördyras. Icke heller vill det synas fullt klart, på hvad grund
»verktyg för fabriker, handtverk och jordbruk» skola vara med tull belagda, under det
»redskap till begagnande vid fabriker eller handtverk eller för jordbruket» äro tullfria.
De begagnas båda i hufvudsaken för fullkomligt samma ändamål; och man kan med
skäl fråga, hvarföre, t. ex., smeden skall betala tull för sin fil, som är ett verktyg,
under det han erhåller, eller skulle erhålla, sitt skrufstäd, som efter vanligt språkbruk
är ett redskap, utan sådan afgift; — en mängd andra liknande fall att förtiga.
Dessutom faller det'sig icke alltid vid tullbehandlingen lätt att bestämdt afgöra, till
hvilketdera slaget af dessa artiklar ett föremål bör hänföras, hvilket måste hafva til!
följd, att samma sorts vara ena gången kan få afgiftsfritt införas, andra gången icke.
Syftet att genom ett stadgande, sådant som det här afsedda, tillförsäkra sig tullafgift
å manufaktursmide och dermed i detta hänseende jemuförliga fabrikat inom andra
näringsgrenar, vare sig för beredande af inkomst åt staten, eller för uppställande af
skydd för inhemsk slöjd, synes härutinnan icke böra vara bestämmande, af skäl, som
ofta förut blifvit antydda, och särskildt, i hvad manufaktursmidet angår, finnas angifna
under artikeln Jern; kunnande i de fall, der tull af en eller annan grund anses
Böra för någon eller några af ifrågavarande artiklar bibehållas, sådant, enligt Komiterades
förmenande, lämpligen ske genom att dessa. artiklar i taxan specificeras.
Det är med stöd af hvad sålunda, dels här ofvan, dels redan i det underdåniga
Betänkandet, blifvit anfördt, som Komiterade funnit sig böra tillstyrka, det den nu
stadgade afgiften å ej specificerade Verktyg måtte eftergifvas, och denna artikel således
förklaras tullfri; tillåtande sig Komiterade att, i hvad särskildt vidkommer de
slag af hithörande verktyg, hvilka äro för jordbruksnäringen behöfliga, härvid jemnväl
åberopa den af Kongl. Landtbruksakademien näst före senaste Riksdag gjorda underdåniga
framställning i ämnet; hvilken framställning Komiterade ansett sig kunna
uppfatta såsom ett uttryck af den allmänna meningen härutinnan och i följd deraf
äfven trott sig böra egna den uppmärksamhet, som ett sådant uttryck påkallar.
I afseende på redaktionen af den ifrågavarande rubriken har, i sammanhang med
hvad sålunda blifvit tillstyrkt, den deri förut förekommande inskränkande bestämningen
»för fabriker, handtverk och jordbruk» uteslutits, och hänvisning meddelats till
artikeln Maskinerier och Redskap.
I 1863 års taxa utgör tullen å Vin, alla slag, på fat 14 öre pr skålpund, och
på buteljer 1 rdr 75 öre pr kanna. Genom Traktaten med Frankrike har grunden
för förtullningen härutinnan i så måtto förändrats, att Vin af till och med 21 procent
alkoholhalt fått sig åsatt en lägre afgift, nemligen vid införsel på fat af 7 öre
pr skålpund och vid införsel på buteljer af 55 öre pr kanna; under det för vin af
högre alkoholhalt de förut bestämda tullsatserna Blifvit bibehållna. Komiterade,
151
som föreställa sig, att den i förra hänseendet skedda betydliga nedsättning i tullen
å vin på buteljer af det slag, som utan tvifvel mest införes, skall, så väl i och för
sig, som genom den deraf uppkomna ansenliga minskning i skilnaden emellan denna
tull och den för vin på fat, föranleda till införsel företrädesvis af en bättre vara,
hvilken äfven är mindre underkastad förskämning och förfalskning än vin på fat,
hafva ansett den sålunda vidtagna förändringen dess mera ändamålsenlig, som Komiterade,
på sätt i fråga om sagda Traktat redan blifvit antydt, hålla för sannolikt,
att, genom en häraf ökad införsel af det högre tullbeskattade buteljvinet, den minsk'
ning i statsinkomst, som den betydliga nedsättningen af vintullen till en början antagligen
kommer att medföra, snarare skall åter ersättas, än om en större skilnad
i tullen för vin på fat och på buteljer fortfarande bibehållits.
För Vindrufvor äfvensom vindraf
J
vor.
för Vinsten och Vinstenssalt, i 1863 års taxa belagda med en tull af respektive vinsten
20, 3 och 14 öre pr skålpund, hafva Komiterade redan i fråga om Traktaten med stenssalt.
Frankrike föreslagit tullfrihet, för den förstnämnda artikeln af samma skäl, som för
öfriga friska Frukter och Bär, och för de tvänne sistnämnda med afseende på deras
behöflighet för näringarna; och då sådan afgittsfrihet genom nämnda Traktat blifvit
för dem samtliga medgifven, hafva de såsom tullfria äfven här uppförts.
För Visitkort har den nuvarande tullen, 25 öre pr skålpund, på enahanda skäl visitkort,
som för Kopparstick, Estamper och Litografiska arbeten, blifvit, i enlighet med hvad
som skett i Traktaten ined Frankrike, nedsatt, för år 1867 till 10 öre samt från och
med år 1868 till 8 öre pr skålpund.
I rubriken har jemnväl artikeln Adresskort blifvit upptagen.
Då artikeln Vismut, som för närvarande drager en tull af 14 öre pr skålpund, vismut,
icke framför andra metaller synts böra vara med införselsafgift belagd, och dessutom
år 1862 lemnat en inkomst af endast 6 rdr, har densamma föreslagits till tullfrihet.
Enahanda afgiftsfrihet har ock ansetts böra ega rum för Vitriol, med afseende vitriol,
på dess behöflighet för åtskilliga näringar, för hvilka den utgör ett vigtigt beredningsämne;
varande den äfven i Traktaten med Frankrike till tullfrihet upptagen.
Sedan Komiterade i sina underdåniga Betänkanden i fråga om Traktaten med väfnader.
Frankrike dels förmält sig hafva, genom sorgfälliga undersökningar i ämnet, kommit
till insigt derom, att medelpriset på de allmännaste helsidentyger och dukar, sådana
de här hufvudsakligen tillverkades och förbrukades, kunde antagas utgöra omkring
40 rdr pr skålpund, i allmänhet något högre för de Svenska än de utländska till
verkningarna,
samt att i den färdiga varans värde, hvilket naturligen hufvudsakligast
berodde af priset å råämnet, tillverkningskostnaden härstädes inginge med endast 9
rdr pr skålpund, hvadan den i 1863 års taxa för Helsidenväfnader, »andra slag», bestämda
tullen af 6 rdr pr skålpund motsvarade omkring 15 procent af hela varuvärdet,
men 66§ procent af tillverkningskostnaden, äfven sådan den inom landet beräknades,
dels, i betraktande häraf, förklarat sig anse, att nämnda tull kunde, på sätt
å Frankrikes sida yrkats, utan skada för den inhemska sidenindustrien, och efter det
denna tull i angifven ordning förut öfvergångsvis blifvit minskad, nedsättas för år
1867 till 2 rdr samt från och med år 1868 till 1 rdr 50 öre pr skålpund, hvilken
slutliga afgift efter den skedda beräkningen motsvarade 161 procent af tillverknings
-
152
kostnaden, och dessa senare tullsatser genom bemälda Traktat antagits, hafva de äfven
här blifvit till oförändrade belopp uppförda.
Efter den i ofvannämnda taxa följda grund i detta hänseende, skulle tullen å
Halfsidenväfnader af jemnförlig sort, eller »andra slag», hvilken tull varit bestämd till
hälften mot den för helsidenväfnader, hafva för sagda tider satts till respektive 1 rdr
och 75 öre pr skålpund. Men då tillverkningskostnaden icke minskas i samma mån
som priset å råämnet, har det angifna förhållandet emellan afgifterna å dessa väfnadsslag
blifvit tillämpadt icke på tullsatsen i dess helhet, utan på nedsättningen
deri, hvilken senare sålunda fortgått med hälften för halfsidenväfnader mot för helsidenväfnader,
eller för nu afsedda perioder med 25 öre mot 50 öre, hvadan halfsidentullen
i fråga, på sätt jemnväl skett i Traktaten med Frankrike, blifvit upptagen
till respektive 1 rdr 25 öre och 1 rdr pr skålpund.
Under helsidenväfnader förekomma i öfrigt, såsom särskildt rubricerade, Felb och
Plys, med en tull af 1 rdr 50 öre, äfvensom Sammet, med en afgift af 4 rdr 50
öre pr skålpund, samt under halfsidenväfnader Felb och Plys äfvensom Filtar, med
enahanda tull som å helsidenfelb, eller 1 rdr 50 öre pr skålpund. Afven i afseende
på dessa artiklar hafva Komiterade, i förevarande hänseende, tillämpat den bestämningsgrund,
som i ett föregående Betänkande blifvit antydd. Då nemligen efter inträdandet
af de betydliga nedsättningar i tullen å sidenväfnader i allmänhet, som af
Komiterade blifvit föreslagna och genom oftabemälda Traktat antagits, skäl icke synts
förefinnas att i mån deraf äfven stadga särskildt lägre tull å Silkessammet, har rubrikafdelningen
för denna artikel blifvit utesluten, hvarigenom varan kommer att ingå
under afdelningen »andra slag» af helsidenväfnader. I fråga åter om Felb och Plys,
lärer, enär dessa artiklar sällan, om ens någonsin, i handeln förekomma enbart af
helsiden, vid tullsatsens bestämmande hufvudsakligen böra afses endast dylik vara af
silke blandadt med annat ämne; och då införselsafgiften redan i 1863 års taxa icke
utgör mera än hälften af tullen å öfriga halfsidenväfnader hafva Komiterade ej funnit
någon betänklighet vid att tillstyrka dess nedsättande på en gång för Felb och
Plys, af så väl hel- som halfsiden, äfvensom Filtar till halfsidentullens blifvande lägsta
belopp, eller 1 rdr pr skålpund; hvilken tullsats äfven blifvit genom Traktaten
med Frankrike antagen.
I hvad angår redaktionen af denna rubrikafdelning bör ock omförmälas, att, sedan
artikeln Sammet blifvit såsom specificerad ur taxan afförd, den under nämnda
artikel förut förekommande Anmärkning blifvit nedflyttad under afdelningen för »andra
slag», i hvilken artikeln, såsom redan omförmälts, numera ingår.
Beträffande väfnader af Bomull och de bland dessa specificerade slagen, har för
Bokbindarecloth och Segelduk, med en afgift af respektive 20 och 6 öre pr skålpund,
icke någon tullnedsättning ansetts böra ifrågakomma, då, i hvad den förra angår,
priset i medeltal beräknats till 2 rdr 70 öre pr skålpund, samt den senare icke
finnes åsatt högre tull, än som för den garnsort, hvilken till dess förfärdigande användes,
blifvit föreslagen.
Felb och Plys äfvensom Filtar, åter, hafva synts ej böra draga högre afgift än
filtar af ylle, hvadan den för dem nu bestämda tullen af 40 öre pr skålpund nedsatts
till samma belopp, som för yllefiltar finnes föreslaget, eller 25 öre pr skålpund.
153
I den förut stadgade tullen för Gaz, Halflinon, Musslin, Nettelduk, Dimity och
Batist af 1 rdr, samt för Tyll, af 2 rdr 25 öre, har genom Traktaten med Frankrike
nedsättning skett till respektive 75 öre och 1 rdr 25 öre; och då, med afseende
på varans värde, icke någon ytterligare nedsättning synts böra nu ifrågakomma, hafva
dessa senare tullsatser här bibehållits.
I afseende på de under afdelningen »andra slag» upptagna bomullsväfnader, med
en tull, för »oblekta och ofärgade», af 40 öre, för »blekta eller färgade», af 70 öre,
och för »tryckta eller pressade», af 90 öre, pr skålpund, hafva Komiterade, då dessa
väfnader i jemnförelsevis vidsträckt omfattning inom landet tillverkas, så väl vid fabriker,
som genom en, synnerligen i vissa delar af riket högt drifven, husslöjd, redan
i fråga om Traktaten med Frankrike sökt att, med afseende på artikelns betydenhet
och de farhågor för den Svenska industriens bestånd härutinnan, hvilka ofta blifvit
uttalade, lemna en utredning af de i 1863 års taxa åsätta tullafgifternas procentförhållande
dels till varuvärdet, dels till tillverkningskostnaden. På sätt i det under
förhandlingarna angående sagda Traktat afgifna Betänkande finnes antydt, hade Komiterade
för sådant ändamål rådfört sig med och hört åtskilliga idkare af hithörande
väfnadsindustri, för hvilkas meddelanden härutinnan i nämnda Betänkande blifvit redogjordt.
Från en bomullsspinneri- och väfverifabrik hade omförmälts, att hela tillverkningskostnaden
— omfattande icke blott arbetslöner, förvaltning, slitning af maskinerier,
underhåll af byggnader, bränsle, assurans, utskylder, m. m., utan äfven räntor
å förlagskapital och omkostnaderna för fabrikens anläggning — beräknades uppgå för
ett skålpund gröfre bomullsväfnad, eller s. k. domestic, till ungefär 40A öre, deraf i
det allra närmaste hälften belöpte sig på spinnings- och hälften på väfningskostnaden,
hvilken senare skulle utgöra omkring 20 ^ öre.
Af deputerade från Elfsborgs Län, hvilka inför Komiterade varit hörda, hade
upplysts, att för handväfnaden af finare bomullslärft, eller s. k. calico, i Vestergötland
betalades 3 å 4 öre pr aln, eller, då 10 alnar pr medium vägde 1 skålpund,
30 å 40 öre pr skålpund, dervid väfvaren skulle icke allenast till alla delar bestrida
sitt eget underhåll, utan äfven sjelf bekosta redskap, klister, m. m., så att förläggaren
endast hade att anskaffa garnet samt utbetala den betingade väfvarelönen för erhållande
af den färdiga varan. För väfnadens färgning och appretering beräknades
vidare kostnaden utgöra omkring 30 öre pr skålpund.
Derjemnte hade samma deputerade upplyst, att väfvarelönen för tillverkning af
rutiga och randiga väfnader uppginge till omkring 56 öre pr skålpund, hvartill komme
omkring 20 öre för garnets färgning. Och skulle prisskilnaden emellan oblekta och
blekta väfnader utgöra omkring 20 ä 30 öre pr skålpund, samt emellan blekta och
tryckta väfnader 50, 60 å 70 öre, allt efter finhet, antal färger och tryckningssätt;
men öfver bleknings- och tryckningskostnaderna hade de deputerade icke, oaktadt
derom framstäld begäran, meddelat Komiterade några beräkningar.
Emellertid, och om än det föga tidsenliga, inom Elfsborgs Län bedrifna, tillverkningssättet
för hand lades till grund för beräkningarna, visade sig häraf nogsamt, att
de i 1863 års taxa stadgade tullafgifter å de olika slagen bomullsväfnader ändock i
flere fäll öfverstege och i allmänhet fullt uppginge till lika belopp med hela tillverk
Tull-
Komitéens Betänkande. 20
154
ningskostnaden för sådana grofva och medelfina väfnader, hvilkas förfärdigande egentligen
vore föremål för fabriks- och handväfnadsindustrien inom Sverige. Och ehuru
endast finare och dyrbarare bomullsväfnader kunnat ifrågakomma till införtullning,
samt värdet å dylika väfnader under de senare åren af kända orsaker varit utomordentligt
högt, hade likväl flere anställda undersökningar och profvägningar gifvit vid
handen, att tullafgifterna uppgått, för blekta och färgade från 23 till 55 procent, samt
å tryckta eller pressade från 30 till mera än 50 procent af hela varuvärdet.
Oaktadt Komiterade, med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst, funnit en
ännu betydligare nedsättning af hithörande afgiftsbelopp påkallad, ansågo sig Komiterade,
för att icke göra den inhemska lagstiftningen beroende af förhandlingar med
en främmande makt, böra tillstyrka antagandet af följande, vid traktatsförhandlingarna
ifrågakomna, tullsatser för merabemälda väfnader, nemligen för »oblekta och
ofärgade» 25 öre, samt, med föreslagna öfvergångsafgifter under åren 1865 och 1866,
för »blekta eller färgade» 40 öre och för »tryckta eller pressade» 50 öre pr skålpund.
Afven här hafva Komiterade i taxeförslaget uppfört dessa tullsatser, hvilka genom
nämnda Traktat vunnit godkännande. Men i enlighet med hvad Komiterade
redan i sitt underdåniga Betänkande ofvan omförmält, äro Komiterade för sin del af
den mening, det sagda tullsatser böra, så snart det undantagsförhållande i afseende
på bomullsindustrien, som på senare tider uppstått och ännu kan anses fortfara, lemnat
rum för en bättre och fastare ställning i detta hänseende, ytterligare nedsättas
till de belopp, som jemnväl blifvit angifna.
Vidkommande väfnader af Bomull, med blandning till större eller mindre del af
Lin eller Hampa, är Bolstervar, som bland dessa först förekommer, för närvarande
belagdt med en afgift af 40 öre pr skålpund. Då, enligt hvad Komiterade inhemtat,
medelpriset å denna artikel utgör omkring 1 rdr 80 öre pr skålpund, uppgår
sålunda nämnda tull till mer än 22 procent af detta pris, hvadan densamma, efter
de grunder, som i öfrigt härutinnan blifvit följda, bort nedsättas åtminstone till hälften.
Men enär artikeln jemnväl förut dragit lika tull, så väl med oblekt och ofärgad
bomullsväfnad, hvilken har mindre värde, som ock med filtar och mattor af ylle,
och dessa båda artikelslag funnits böra åsättas en tull af 25 öre, har följdriktigheten
synts fordra, att samma afgiftsbelopp föreslås äfven för nu ifrågavarande artikel, ehuru
det, efter ofvanuppgifna pris, utgör nära 14 procent af varuvärdet.
För Damast, som i 1863 års taxa drager en afgift af 90 öre pr skålpund, har,
med stöd af de förhållanden, som blifvit angifna i afseende på bomullsväfnader,
»andra slag», tullen, i likhet med hvad som skett i Traktaten med Frankrike, ansetts
kunna uppföras till 50 öre pr skålpund; hvarjemnte Dräll, med en afgift för närvarande
af 65 öre pr skålpund, blifvit, ehuru af mindre värde än Damast, med denna
artikel sammanförd till gemensam tullsats, för undvikande af den olägenheten af olika
tullbeskattning, att, då dessa väfnader ofta äro svåra att bestämdt åtskilja, den högre
tullbeskattade artikeln kunde införas under enahanda benämning med den lägre tullbeskattade,
och föreskriften i detta hänseende sålunda kringgås.
Sedan medelvärdet å Mattväfnad af bomull, blandad med lin eller hampa, uppgifvits
till omkring 60 öre pr skålpund, samt medeltullen å beredningsämnet, linneoch
bomullsgarn tillsammans, efter Komiterades förslag, utgör 8 öre pr skålpund, har
afgiften å nämnda artikel, nu utgående med 18 öre pr skålpund, blifvit nedsatt till
(
155
10 öre pr skålpund. Äfven denna senare tullsats är i förhållande till varuvärdet
jemnförelsevis hög, men har, med afseende på tullen å beredningsämnet, synts icke
böra sättas lägre än som nu skett.
På sätt Komiterade i sitt underdåniga Betänkande i fråga om Traktaten med
Frankrike antydt, hade Komiterade haft all möda ospard att för Ylleväfnader, »af
ull allena eller blandad till större eller mindre del med bomull, lin eller andra ämnen
utom silke», utfinna någon mera lämplig indelning än den nu gällande; men då
Komiterade städse funnit denna senare, oaktadt allt hvad deremot kunde anmärkas,
på det hela och genom sin enkelhet, ur praktisk synpunkt ega företräde framför hvarje
annan, som Komiterade haft sig bekant eller förslagsvis uppställt, samt då så väl
ylleindustriens idkare, som köpmän, hvilka handla företrädesvis med dessa artiklar,
och erfarne tulltjenstemän vitsordat detta företräde, hade Komiterade ansett sig böra
tillstyrka denna indelnings bibehållande. Och enär Komiterade i detta hänseende
fortfarande omfatta samma mening, sakna Komiterade anledning att härutinnan nu
sig ånyo yttra, hvadan Komiterade öfvergå till frågan om tullsatsernas belopp.
I hvad då först vidkommer Filtar och Mattor, hvilka i 1863 års taxa draga en
tull af 40 öre pr skålpund, hade, på sätt Komiterade i ofvanåberopade Betänkande
omförmält, erhållna pris- och vigtuppgifter gifvit vid händen, att nämnda tullsats
uppginge för inhemska filtar till omkring 11 procent och för utländska filt- och mattväfnader,
af hvilka endast de finare slagen hittills kunnat med någon fördel införskrifvas,
till vid pass 20 procent af värdet. Men om dervid toges i betraktande, att
råvarorna, så väl ullen, som i allmänhet färgningsämnena, vore vid införsel tullfria,
äfvensom att, i hvad anginge filtar, tillverkningskostnaden härstädes, enligt hvad upplyst
blifvit, kunde beräknas till omkring hälften af varuvärdet, motsvarade sagda tull
icke mindre än 20 ä 40 procent af nämnda kostnad; och då den under de tio åren
1853—1862 från ett värde af 26,267 rdr till ett sådant af 143,923 rdr ökade införseln
af dessa varor ådagalade ett alltjemnt stigande behof, sorn icke af tillverkningen
inom landet tillfredsställdes, förklarade sig Komiterade anse denna artikel icke
böra vara belagd med högre tull än af 25 öre, hvilken tull, som vore afsedd att inträda
år 1867, utgjorde 12 ä 13 procent af tillverkningskostnaden för inhemsk vara.
Och har, på nu angifna skäl, denna tull, hvilken jemnväl genom Traktaten med
Frankrike antagits, blifvit äfven här utförd.
Sedan artikeln kantade ldesfiltar, som förut varit med filtar och mattor sammanförd,
blifvit upptagen under Kläder, har den här utelemnats.
I den å Pressduk i 1863 års taxa stadgade införselsafgift, af 12 öre pr skålpund,
hafva Komiterade här, likasom i fråga om Traktaten med Frankrike, icke
funnit annan ändring erforderlig, än dess jemnkning till närmaste tiotal, eller 10 öre.
Beträffande slutligen den gemensamma tullsatsen å alla under afdelningen »andra
slag» inbegripna ylleväfnadsartiklar, hvarå tullen i 1863 års taxa utgör 1 rdr 50 öre
pr skålpund, hafva Komiterade redan i sitt ofta åberopade underdåniga Betänkande
antydt resultaten af de undersökningar, Komiterade, för att träffa en så vidt möjligt
vore riktig tullsiffra för dessa, med afseende på den betydliga så väl inhemska tillverkningen
som förbrukningen inom landet, i hög grad vigtiga artiklar, bort anställa.
Åf de flere profvägnings- och prisuppgifter hvarå Komiterade haft tillgång, hade
visat sig en sådan skiljaktighet i varuvärde, att nämnda tull i förhållande dertill
156
omvexlade från 11 till mera än 120 procent. Af uppgifter, angående 12 olika slag
Svenska ylleväfnader af från 9j till 3-i rdrs värde pr aln, hade inhemtats, att sagda
tull motsvarade 21,5 procent af dessa varors medelvärde; och enligt priskurant på alla
Carlsviks, vid hufvudstaden belägna, fabriks tillverkningar af hel- och halfylleväfnader
skulle samma tull i medeltal utgöra 18,1 procent af varuvärdet. Men enligt särskilda
meddelanden, grundade på fakturor öfver införda flera olika slags utländska
hel- och halfylleväfnader, beräknades denna tull uppgå till 25, 41, 52 och till och
med 91 procent af varans värde.
Vidare hade upplysts, att hela tillverkningskostnaden vid de Svenska ylleväfnadsfabrikerna
kunde antagas utgöra från § till §, eller i medeltal något mera än
hälften, af varuvärdet, hvadan oftanämnda tull, enligt de omförmälda prisuppgifterna,
motsvarade omkring 36 ä 43 procent af samma kostnad; och vore följaktligen denna
tull, äfven om de Svenska fabrikernas egna uppgifter ensamt lades till grund för
bedömandet, efter Komiterades förmenande, öfverdrifvet hög.
I betraktande häraf och med stöd af hvad i ämnet blifvit anfördt, trodde sig
Komiterade böra hemställa, det den ifrågavarande tullen måtte nedsättas för åren
1867 och 1868- till 1 rdr samt från och med år 1869 till 75 öre; och då dessa
tullsatser blifvit genom Traktaten med Frankrike antagna, utom i så måtto, att det
slutliga afgiftsheloppet, liksom i öfriga fall, der detta af Komiterade varit afsedt att
inträda först 1869, förklarats gällande redan med år 1868, hafva de, med denna
förändring i afseende på tiden, blifvit äfven här upptagna.
Af Linne- och Hampväfnader äro Blaggarn, Buldan, Kanfas och Sadelgjordsväf
för närvarande belagda med en afgift af 15 öre pr skålpund. Då dessa artiklar
i allmänhet äro af mindre värde än segelduk och tältduk och sålunda icke höra draga
högre tull än dessa, har, jemnväl till förekommande af tvistigheter om till hvilketdera
slaget en vara af hithörande art bör hänföras, nämnda afgift blifvit utförd till
samma belopp som den för segelduk och tältduk, eller 6 öre pr skålpund.
I denna afdelning hafva ock upptagits väfnader af Indisk hampa, eller s. k.
Jute, hvilken artikel, såsom gemenligen varande af gröfre beskaffenhet och allmännast
använd till omslag, funnits hit närmast hänförlig.
För Bolstervar af linne, hvilket jemnväl för närvarande finnes åsatt samma tull
som sådant tyg af bomull, med blandning af lin eller hampa, nemligen 40 öre pr
skålpund, har afgiften, i likhet med för detta senare, föreslagits till 25 öre pr skålpund,
dess hellre, som svårighet ofta kan uppstå att skilja denna artikel från sådan
med blandning af Bomull.
Under det Batist, Flor, Kammarduk och Linön i 1863 års taxa finnas påförda
en tull af 3 rdr pr skålpund, har genom Traktaten med Frankrike afgiften för dem
bestämts till 75 öre, eller till samma belopp, som antagits för sådan vara af bomull.
Och då Komiterade, på sätt redan i fråga om sagda Traktat blifvit omförmäldt, äro
af den mening, att för begge dessa artiklar böra, äfven till förebyggande af osäkerhet
och misstag vid förtullningen, fastställas samma afgift, har denna senare tullsats blifvit
äfven här uppförd.
Af enahanda skäl har ock tullen för Lärft, alla slag, äfvensom Damast, i 1863
års taxa utgörande 1 rdr pr skålpund, ansetts böra nedsättas till 50 öre, eller till
lika belopp med denjfför damast och dräll af bomull föreslagna, hvarjemnte äfven
157
artikeln Dräll, för följdriktighetens skull i detta hänseende, blifvit från afdelningen
för »andra slag» hit uppflyttad.
Dels för bibehållande, dels för åvägabringande af likställighet i detta hänseende,
hafva äfven Mattväfnad af hampa samt Segel- och Tältduk, med en tull för närvarande,
den förra af 18 öre, och den senare af 8 öre pr skålpund, ansetts böra åsättas
en afgift lika med den för motsvarande artiklar af bomull, eller af respektive 10 och
6 öre pr skålpund.
Då »andra slag» af här ifrågavarande väfnader synts böra tullbehandlas lika med
artikeln Lärft, har tullen för desamma, nu bestämd till 65 öre pr skålpund, blifvit
föreslagen att nedsättas till 50 öre pr skålpund.
Enär tullen för Hår- och Tagelväfnader, »andra slag», i 1863 års taxa utgörande
50 öre pr skålpund, genom Traktaten med Frankrike blifvit nedsatt till 25 öre,
har den med detta senare belopp äfven här utförts.
Af Vaxade eller Lackerade väfnader äro Mattor, för närvarande åsätta en tull
af 10 öre pr skålpund, upptagna till ett medelvärde af omkring 63 öre pr skålpund;
med anledning hvaraf, och då varans vigt genom de för väfnadens beredning tillsatta
ämnena ökas omkring 10 procent, en tullsats af 6 öre för dem ansetts lämplig.
A »andra slag» af dessa väfnader uppgår den nuvarande tullen, 25 öre pr skålpund,
enligt företedda prisuppgifter till 19 ä 20 procent af varuvärdet. Vid en nedsättning
deri har emellertid bort tagas i betraktande, så väl beredningsämnets högre
värde, som ock att, åtminstone för vissa sorter, de tillsatta ämnenas vigt utgör en
mindre andel af varuvigten, än i näst föregående fall; och har, med afseende härpå,
tullen blifvit föreslagen till 15 öre pr skålpund.
Beträffande slutligen Vattentäta eller dubbla väfnader, sammansatta genom upplösning
af kautschuk, guttapercha, m. m., hafva dessa artiklar ansetts böra draga
samma tull som arbeten af Guttapercha och Kautschuk, hvadan afgiften för dem
blifvit föreslagen till 40 öre i stället för nu påförda 75 öre pr skålpund.
Arbeten af Zink äro i 1863 års taxa belagda med en afgift, omålade och olackerade,
af 7 öre, målade eller lackerade, af 20 öre, och förgylda, försilfrade eller
pläterade, af 75 öre. De tvänne förstnämnda slagen hafva ansetts böra draga samma
tull som motsvarande sorter blyarbeten, hvaremot det sistnämnda slaget, hvilket i
sagda taxa är åsatt enahanda afgift, som der finnes bestämd för jemnförliga arbeten
af sammansatta metaller, synts äfven hädanefter böra lika med dessa tullbeskattas.
Och hafva, med stöd häraf, bemälda afgifter blifvit föreslagna, för omålade och olackerade
arbeten, till 3 öre, för målade eller lackerade, till 15 öre, samt för förgylda,
försilfrade eller pläterade, till 40 öre för år 1867 och till 30 öre för tiden från och
med år 1868; varande dessa tullsatser äfven genom Traktaten med Frankrike antagna.
Öl, med hänvisning till Dricka, har i följd af den ofvan omförmälda förändringen
i rubriken för denna senare artikel, blifvit hänfördt till Maltdrycker.
För mer eller mindre arbetade Varor, som icke kunna hänföras under någon af
de i införselstariffen upptagna bestämmelser, är, slutligen, tullen i 1863 års taxa upptagen
till 20 procent af värdet. Genom Traktaten med Frankrike har denna tull
nedsatts för år 1867 till 15 procent samt för tiden från och med år 1868 till 10
procent, eller till samma belopp, som blifvit bestämda för ej specificerade Slöjdvaror.
Och då Komiterade, som jemnväl i fråga om nämnde Traktat tillstyrkt en sådan
Zink.
Öl.
Varor i
taxan ej
nämnda.
158
nedsättning, ehuru med hemställan om ett års längre öfvergångstid för det lägsta
afgiftsbeloppets inträdande, på sätt i det underdåniga Betänkandet ofvan blifvit antydt,
för sin del anse, att en vara i allmänhet icke bör tullbeskattas högre än med 10
procent af värdet, under det å andra sidan för artiklar, som icke äro i taxan nämnda
och sålunda icke i regeln funna af beskaffenhet att särskildt fordra lägre beskattning,
en dylik afgift synes tills vidare kunna och böra utgå; hafva Komiterade icke haft
anledning att i den sålunda antagna tullsatsen af 10 procent, med derför stadgad
öfvergångssats af 15 procent, nu föreslå någon förändring, hvadan densamma blifvit
med dessa belopp här uppförd.
Taxe-Undcrrättelserna.
I rubriken till denna afdelning har ordet »verkställighet» blifvit utbytt mot uttrycket
»tillämpning», hvilket ansetts vara på detta ställe mera egentligt.
§ 2 i nu gällande Taxeunderrättelser har, såsom, enligt Komiterades förmenande,
nu mera icke behöflig, då den deri omförmälda nådiga Stadga redan en längre tid
varit tillämpad, ansetts kunna ur författningen utgå, i anledning hvaraf paragrafföljden
förändrats; varande § 3 i nu gällande Taxeunderrättelser här upptagen under § 2.
§ 3. I afseende på det, enligt Komiterades uppfattning, mindre lämpliga i bibehål
rande
§ 4ilandet af den afgift, hvarom i § 4 af nu gällande Taxeunderrättelser stadgas, hafva
de Taxe- Komiterade redan haft tillfälle att i det underdåniga Betänkandet här ofvan sig yttra.
underrät- # ^ m o ö •
teiser). För att emellertid ej mindre på ett ställe sammanföra de föreskrifter, som angå
denna afgift, än ock gifva den för närvarande beviljade afgiftsfriheten en, efter Komiterades
förmenande, af det närmaste behofvet påkallad större omfattning, har dels
den i § 10 mom. 3 af nu gällande Taxeunderrättelser intagna föreskrift blifvit hit
uppflyttad, dels derefter införts ett tillägg rörande de fall, för hvilka befrielse från
lastpenningars erläggande antingen redan finnes medgifven, eller synts böra ytterligare
medgifvas. En dylik befrielse har sålunda blifvit föreslagen för
l:o Fartyg, som, med eller utan destination till Svensk hamn, inkommer och åter
afgår i barlast.
I § 4 i nu gällande Taxeunderrättelser finnes stadgadt, att för
fartyg, som under loppet af ett kalenderår gör flere resor emellan Sverige
och utrikesort, lastpenningar skola erläggas för utgåendet allenast första
resan och vid förnyadt inkommande endast, när fartyget innehar last
samt lossar större eller mindre del af denna. Häraf följer, att för barlastadt
fartyg lastpenningar måste erläggas två gånger om året, derest fartyget
icke vid årets början befinnes i Svensk hamn, utan under dess lopp
dit inkommer och derifrån åter afgår, samt en gång om året, derest fartyget
börjar sina ifrågavarande resor för året med att ur Svensk hamn utlöpa.
Då lastpenningar väl ej billigtvis böra fordras för fartyg, sorn icke medföra
någon last i egentlig mening, utan hvars laddning är intagen endast för
att möjliggöra fartygets manövrering, hafva Komiterade sålunda föreslagit,
159
att dylikt fartyg må, utan afseende på destinationsorten, vara från sagda
afgift fritt.
2:o Fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper Svensk hamn och der
endast aflemnar medförda resande jemnte deras effekter, eller ock endast aflastar
gods i annat fartyg för export.
För fartyg, som anlöper Svensk hamn endast för att der aflemna medförda
resande, lärer, enligt hvad upplyst blifvit, icke heller hittills ifrågavarande
afgift erlagts, hvaremellertid, och då icke någon föreskrift härutinnan
finnes utfärdad, särskildt stadgande i ämnet synts böra här intagas.
Och då fartyg, som aflastar gods i annat fartyg för export, icke efter vanlig
bestämningsgrund kan sägas hafva verkställt någon handelsoperation på
platsen i fråga, -hafva lastpenningar för dylikt fartyg icke ansetts böra utgå.
3:o Fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhemtande af ordres för vidare resa
anlöper Svensk hamn, och der icke verkställer lossning och icke heller företager
annan lastning än af förnödenheter för besättning och fartyg.
Detta följer i hufvudsaken redan af hvad i § 10 af nu gällande Taxeunderrättelser
finnes stadgadt; och är endast den derstädes förekommande
bestämningen »förfriskningar» utbytt mot bestämningen »förnödenheter», med
det förtydligande tillägget, att dessa skola vara afsedda för besättning, medförda
resande eller fartyg.
4:o Fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves, anlöper Svensk
hamn och der lossar sin last samt, efter verkställd reparation, densamma åter
intager och utför.
Detta stadgande utgör endast ett förtydligande af hvad i § 10 af nu
gällande Taxeunderrättelser angående nödiga reparationer måste anses redan
vara medgifvet.
5:o Fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och densamma till
större eller mindre del försäljer, då sådan försäljning inskränkes till hvad för
bestridande af reparationskostnaden bevisligen erfordrats.
Enär fartyg eger att fritt från ifrågavarande afgift i Svensk hamn inlöpa
för att anställa nödiga reparationer, samt dervid ofta kan inträffa, att
till betäckande af kostnaderna för dessa en större eller mindre del af fartygets
last måste afyttras, har följdriktigheten synts fordra, att ett dylikt
afvttrande må, för sådant ändamål, ske, utan att lastpenningar för fartyget
erläggas.
6:o Fartyg, som, under resa emellan utrikes orter, i Svensk hamn lossar varor till
högst fjerdedelen af fartygets lastdrägtighet, för beräknande hvaraf fartygets
skeppshandlingar skola tjena till grund.
Ett stadgande af detta innehåll är redan för närvarande till efterrättelse
meddeladt samt finnes upptaget i § 10 mom. 1 af nu gällande Taxeunderrättelser.
Enligt denna § skall det i stapelstad ankomma på vederbörande Fabriks- och , s 5.
o (motsva
Handtverkföreningar
att utse personer, en eller flere, hvilka ega tillse, det varor, som
skola tullbehandlas, blifva efter riktiga värden och benämningar förtullade. Då den Taxe
o
o underrät
i
1846 års Fabriks- och Handtverks-Ordning förekommande bestämmelsen, att i hvarje teiser.
160
8 6.
§ V
(motsvarande
§ 8 i
nu gällande
Taxeunderrättelser.
§ 8
(motsvarande
§ 9 i
nu gällande
Taxeunderrättelser.
stad skall finnas Fabriks- och Handtverksförening, enligt Kongl. Förordningen den 18
Juni 1864, angående utvidgad näringsfrihet, upphört att vara gällande, och det förhållande
sålunda kan uppstå, att dylik Förening icke allestädes i stapelstad är eller
varder bildad, har, för sådan händelse, den, sagda Förening tillkommande, rättigheten
att personer för nyssbemälda ändamål utse, synts lämpligast kunna utöfvas af vederbörande
Kommunalstyrelse, hvilken myndighet torde vara den, som näst efter sagda
Föreningar är närmast att, der så erfordras, det ifrågavarande bestyret öfvertaga;
hvadan ett tilläggsstadgande härom blifvit i §:n infördt.
§ 6 motsvarar § 7 i nu gällande Taxeunderrättelser.
Sedan dels de flesta af de i förra momentet af § 8 i nu gällande Taxeunderrättelser
afsedda artiklar blifvit föreslagna till tullfrihet, dels Komiterade, på sätt ofvan
antydts, omfatta den åsigten, att licenser icke böra medgifvas, i den mån ett
friare tullsystem tillämpas, har nämnda förra moment af sagda § blifvit i förslaget
utelemnadt.
På sätt redan ofvan under artikeln Socker finnes anfördt, hafva Komiterade, på
dervid jemnväl angifna skäl, ansett sig böra hemställa, det vid utförsel af raffineradt
Socker restitution af erlagd tull må beviljas till ett belopp af 11 rdr 25 öre pr centner,
hvilket belopp här blifvit utbytt mot det förut stadgade af 10 öre pr skålpund.
Sedan för artikeln Punsch genom Kongl. Brefvet den 27 Mars 1846 redan finnes
medgifven en restitution af 6 skilling banko pr butelj, har föreskriften härom
blifvit på detta ställe upptagen, samt det beviljade restitutionsbeloppet utförts i riksmynt
med 19 öre pr butelj.
Då restitution, vid utförsel, för inom landet tillverkad bomullsväfnad af garn i
finhet af Nio 32, eller deröfver, uppgått till samma belopp som tullen för ofärgadt
bomullsgarn, eller 12 öre pr skålpund, har, sedan nämnda garnsort blifvit i afseende
på tullbehandlingen skild i tvänne slag, det ena af N:o 26 och deröfver, det andra
i finhet understigande denna nummer, sagda restitution blifvit föreslagen att hädanefter
utgå med samma belopp som tullen för det finare af dessa slag af garn,
eller 8 öre pr skålpund.
Derjemnte har ansetts erforderligt, att stadgande här intages om den genom Kongl.
Brefvet den 15 Oktober 1858 redan medgifna restitution, dels för linneväfnad, dels
för Jutegarnsväfnad, hvilka blifvit inom landet förfärdigade af utifrån infördt garn;
och då tullen blifvit föreslagen ej mindre för ofärgadt och oblekt linnegarn till 10
öre, samt för Jutegarn till 5 öre pr skålpund, har nämnda restitution för dessa artiklar
synts böra beviljas till, respektive, samma belopp.
I sammanhang med införandet af detta senare stadgande har ock bestämmelsen
om styrkandet af att varan är inom landet tillverkad, hvilken i hithörande afseende
för närvarande gäller endast bomullsväfnad, blifvit utsträckt till de öfriga slag af
väfnader, som detta stadgande angår.
Då de i lista mom. af § 10 i nu gällande Taxeunderrättelser för närvarande
upptagna bestämmelser ingå i de mera omfattande stadganden rörande befrielse från
lastpenningar, som finnas tillagda under § 3 i nu afgifna Förslag, och 2:dra mom.
af förstnämnda § innehåller endast ett upprepande af hvad i tullstadgan finnes i
samma hänseende föreskrifvet, hvadan detsamma synts här öfverflödigt, samt det 3:dje
161
mom. i nu ifrågavarande § blifvit till nämnda § 3 uppflyttadt, har hela den i de
nu gällande Taxeunderrättelserna förekommande § 10 i förslaget utelemnats.
I l:sta mom. af denna § har ordet »utlastningsorten» blifvit utbytt mot uttrycket s»
»lossningsorten», hvilket senare ansetts vara mera egentligt, och äfven torde vara i denraSåeJin
här afsedda betydelsen mera allmänt begagnadt än det förra; hvariemnte i 2:dra de Tax”-
n Co .. i i , • .. i • n..,*, underrättel
mom.
ar samma § nagra smärre redaktionstorandrmgar roretagits. ser.
Dessa §§ motsvara §§ 12 och 13 i de nu gällande Taxeunderrättelserna. §§io0chii.
Tnll-Komitéens Betänlcarde
21
I
BILAGOR.
Tull-Komité ena Betänkande.
ii
Samman
-
öfver de för här nedan upptagna artiklar från och med år 1825 till och med år 1863 i
Fr. o. m. 1825
Fr. o. m. d. V61826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836
till den '/6 1826.
t. 0. lil
1830.
t. o. m
1835.
t. o. m
1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Alun: romersk
25 % af värdet
340 tt
18 R:dr
340 ti
18 R:dr
340 tt
18 R:dr
andra slag
Förb.
Förb.
Förb.
340 tt
11: 25
Anis
25 %
1 u
9 öre
1 ti
6 öre
1 ti
6 öre
Apelsiner
25 %
100 stycken 1: 50
100 stycken 1:50
100 stycken 3 R:dr
Apoteksvaror, ej specificerade: enkla
10 ä 30 %
10 %
10 %
10 %
sammansatta
') Förb.
') Förb.
2) 20 %
20 %
Band: silkessammets-
25 o/0
i tt
7: 50
1 tt
5 R:dr
") i a
3: 75
siden-: flors-
25 %
1 tt
15 Ridi-
i ti
10 R:dr
i tt
10 R:dr
andra slag
25 %
i tt
IS R:dr
1 tt
10 R:dr
i tt
7: 50
halfsiden-
25 %
i tt
7: 50
1 tt
5 R:dr
i tt
3: 75
linne-: hvita. ...
50 %
1 tt
1: 50
i ti
1: 50
i ti
1: 50
andra slag
Förb.
1 u
1: 50
i ti
1: 50
i tt
1: 50
bomulls-
Förb.
1 tt
1: 871
i ti
1: 87'
i tt
1: 87*
ylle-
Förb.
i tt
1 R:dr
i ti
1 R:dr
i a
1: 12|
Ben: oarbetadt:
elfenben—
5 %
i tt
19 öre
i ti
19 öre
i tt
19 öre
hvalfiskben
15 "/o
i u
9 öre
i ti
9 öre
i tt
9 öre
andra slag
10 %
20 tt
2| öre
20 ti
2% öre
Fria.
arbetadt:
elfenben
20 o/o
i ti
2: 25
i ti
2: 25
1 tt
2: 25
hvalfiskben
30 %
1 tt
37^ öre
i ti
374 öre
1 tt
374 öre
andra slag
Förb.
i ti
374 öre
i ti
374 öre
1 tt
374 öre
Bleckslagarearbeten, ej specificerade: olackerade
Förb.
Förb.
Förb.
m %
lackerade
Förb.
Förb.
Förb.
33j
%
Blommor: konstgjorda
30 %
30 %
30 %
1 tt
22: 50
delar deraf
30 %
30 %
30 %
1 tt
22: 50
Bly: oarbetadt: i tackor
5 %
400 tt
3: 75
400 tt
3: 75
400 tt
3: 75
i rullar
5 %
400 ti
3: 75
400 tt
3: 75
400 tt
4: 50
arbetadt: omåladt och olackeradt
25 %
400 ti
18 R:dr
400 tt
18 R:dr
400 tt
18 R:dr
måladt eller lackeradt
25 o/o
400 ti
18 R:dr
400 tt
18 R:dr
400 tt
18 R:dr
Blår: hamp-
Förb.
400 tt
15 R:dr
400 tt
15 R:dr
400 tt
15 R:dr
lin-
50 o/o
400 ti
15 R:dr
400 tt
15 R:dr
400 tt
15 R:dr
') Då Sundhetskollegium i särskilda fall tillstyrkte införsel af sammansatta medieinalier erlades i tull 20 procent.
2) Medgifna till införsel af Apotekare.
3) Medgifna till införsel af Apotekare eller dem, som erhållit Sundhetskollegii tillstånd att med sådane varor idka handel,
4) eller, efter Sundhetskollegii, Wetenskapsakademiens eller vederbörande Universitetsfakultets hörande af vetenskapsmän till begagnande
för vetenskapliga ändamål,
III
Bilaga Litt. .A.
drag
de under denna tid utfärdade särskilda införselstariffer förekommande Tullbestämmelser.
Fr. o. m. 1842
Fr. o. m: 1846
Fr. o. m. 1849
Fr. o. m. 1852
Fr. o. m. 1855
Fr. o. m. 1858
Fr. o. m. 1861
t. o. m.
1845.
t. o. m.
1848.
t. o. m.
1851.
t. o. m.
1854.
t. o. m.
1857.
t. o. m. 1860.
t. o. m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
340 to
340 to
18 R:dr
11: 25
340 to
340 to
18 R:dr
11: 25
| 340 to
7: 50
340 to
7: 50
20 to
44 öre
Fri
Fri
1 to
6 öre
1 to
6 öre
1 to
6 öre
1 to
6 öre
1 to
6 öre
1 to 7 öre
1 to 7 öre
1 to
4! öre
1 to
4! öre
1 to
4.j öre
1 to
4! öre
1 to
4! öre
1 to 6 öre
1 to 6 öre
3) Fria
3) Fria
3'4) Fria
3-4) Fria
3'4) Fria
3-4-5) pria
3‘4'3) Fria
6) 1 to
3: 75
6) 1 to
3: 75
6) 1 to
3: 75
6) 1 to
3: 75
6) 1 to
3: 75
1 to 4: 50
1 to 4: 50
| 1 to
7: 50
1 to
7: 50
1 to
7: 50
1 to
7: 50
1 to
6 R:dr
1858 \to 7:50
1859 ito 6:75
1860 lto 0 R:dr
1 to 6 R:dr
1 to
3: 75
1 to
3: 75
1 to
3: 75
1 to
3: 75
1 to
3 R:dr
1 to 3 R:dr
1 to 3 R:dr
1 to
1: 50
1 to
1: 50
1 to
1: 50
1 to
1: 50
')\to
1 R:dr
!) 1 to 75 öre
') 1 to 75 öre
1 to
15 öre
1 to
15 öre
)
1 to
9 öre
1 to
9 öre
/ Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
)
1 to
2: 25
1 to
2: 25
1 to
2: 25
1 to
2: 25
1 to
2: 25
e) 1 to 1: 50
8) 1 to 1: 50
1 to
1 to
37! öre
28 öre
1 to
1 to
37i öre
28 öre
1 to
1 to
37| öre
28 öre
1 to
1 to
37! öre
28 öre
1 to
1 to
37! öre
28 öre
| 1 to 40 öre
1 to 40 öre
1 to
25 öre
1 to
37| öre
1 to
37! öre
1 to
37! öre
1 to
25 öre
1 to 25 öre
1 to 25 öre
1 to
31! öre
1 to
50 öre
1 to
50 öre
1 to
50 öre
1 to
37! öre
1 to 40 öre
1 to 40 öre
1 to
22: 50
1 to
22: 50
1 to
22: 50
1 to
22: 50
1 to
22: 50
1 to 22: 50
1 to 22: 50
1 to
9: 37i
1 to
9: 37!
1 to
9: 37!
1 to
9: 37!
1 to
7: 50
1 to 7: 50
1 to 7:50
| 400 to
1: 69
400 to
1: 69
400 to
1: 69
400 to
1: 69
400 to
75 öre
Fritt
Fritt
400 to
18 R:dr
400 to
18 R:dr
1 to
4! öre
1 to
4! öre
1 to
4! öre
1 to 5 öre
1 to 5 öre
400 to
18 R:dr
400 to
18 R:dr
1 to
19 öre
1 to
19 öre
1 to
19 öre
1 to 20 öre
1 to 20 öre
400 to
400 to
9 R:dr
15 R:dr
400 to
400 to
9 R:dr
15 R:dr
400 to
400 to
3: 75
7: 50
400 to
400 to
3: 75
7: 50
| 400 to
3: 75
Fria
Fria
5) eller ock, efter Kommerskollegii pröfning, af näringsidkare, som styrka sig hafva behof af dylika varor för åstadkommande af sina
tillverkningar.
6) Gällde sammetsband alla slag.
’) Till denna tullsats hänfördes äfven de band, hvari kautschuk, guttapercha eller likartade ämnen ingingo.
8) Denna tullsats gällde äfven arbetade hvalrosständer.
IV
Fr. o. m. 1825
Fr. o. m.d. V«1826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836
till den % 1826.
t. o. m. 1830.
t. o. m. 1835.
t. o. m. 1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Bokstafsstämplar, Boktryck och Stilar
10 å 25 % af värdet
1 9 öre
1 $5 9 öre
1 $f) 9 öre
Bomull
4 %
1 €6 2 öre
1 1} öre
1 $6 1} öre
Borstbindarearbeten:
med infattning af opoleradt eller måladt träd eller jern ....
Förb.
Förb.
33 J %
33} %
med infattning af poleradt eller lackeradt träd
Förb.
Förb.
33} %
33} %
med infattning af ben, horn eller andra ämnen
Förb.
Förb.
33} %
33} %
Broderier: af guld och silfver: äkta
30 %
3 ort 94 öre
3 ort 94 öre
3 ort 94 öre
oäkta
30 %
3 ort 63 öre
3 ort 63 öre
3 ort 63 öre
andra slag
Förb.
’)
’)
')
Bränvin och Sprit:
af säd, potates eller andra jordfrukter:
genever, holländsk:
af till och med 12 graders styrka
F örb.
Förb.
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1 R:dr
deröfver
Förb.
Förb.
1 kanna 1: 50
1 kanna 1: 50
andra slag
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
af frukt:
konjak, fransk:
af till och med 12 graders styrka
Förb.
1 kanna 1: 50
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1 R:dr
deröfver
Förb.
1 kanua 1: 50
1 kanna 1: 50
1 kanua 1: 50
andra slag
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
af socker eller rum:
af till och med 12 graders styrka
Förb.
1 kanna 1: 50
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1 R:dr
deröfver *
Förb.
1 kanna 1: 50
1 kanna 1: 50
1 kanna 1: 50
af ris eller arrack:
af till och med 12 graders styrka
60 %
1 kanna 1: 50
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1 R:dr
.deröfver
60 %
1 kanna 1: 50
1 kanna 1: 50
1 kanna 1: 50
sprit för beredning af luktvatten, införd efter pröfning af
behofvet och med särskildt tillstånd af Kommerskollegium
’)
20 %
10 %
1 kanna 25 öre
Bröd: af hvete
Förb.
1 $5 6 öre
1 €6 6 öre
1 ti 6 öre
af råg.
Förb.
\ €6 3 öre
1 $6 3 öre
1 £6 3 öre
Chokolad
25 %
1 få 37} öre
1 tb 37} öre
1 th 50 öre
') Icke nämnda i Taxan.
2) 100 proc. förhöjning i tullen för det tyg, hvarå broderiet anbringats.
3) 20 k 50 proc. förhöjning i tullen för det tyg, hvarå broderiet anbringats.
*) För styrka af till och med 10 grader.
V
Fr. o- m. 1842
t. o. m. 1845.
Tullsats.
1 tb 9 öre
Fri
33 Jr %
33J- %
33 J %
3 ort 1 R:dr
3 ort 63 öre
33 J- %
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1: 50
Förb.
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1: 50
Förb.
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1: 50
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1: 50
1 kanna 25 öre
1 tt 6 öre
1 3 öre
1 €6 50 öre
Fr. o. m. 1846
t. o. m. 1848.
Tullsats.
1 9 öre
Fri
1 U 75 öre
1 $5 75 öre
1 tt 75 öre
3 ort 1 R:dr
3 ort 63 öre
334 %
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1: 50
Förb.
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1: 50
Förb.
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1: 50
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1: 50
1 kanna 25 öre
1 tt 6 öre
1 tt 3 öre
1 tt 50 öre
Fr. o. m. 1849
t. o. m. 1851.
Tullsats.
1 tt 9 öre
Fri
1 tt 75 öre
1 tt 75 öre
1 tt 75 öre
3 ort 1 R:dr
3 ort 63 öre
334 *
8)
1 tt 6 öre
1 tt 3 öre
1 U 50 öre
Fr. o. m. 1852
t. o. m. 1854.
Tullsats.
1 u
9 öro
Fri
1 ti
75 öre
1 ti
75 öre
1 tt
75 öre
3 ort
75 öre
33 j
%
1 kanna 25 öre
1
tt
6
öre
1
tt
3
öre
1
tt
50
öre
Fr. o. m. 1855
t. o. m. 1857.
Tullsats.
1 tt
9 öre
Fri
1 tt
75 öre
1 tt
75 öre
1 tt
75 öre
3 ort
75 öre
3)
1
kanna
50
öre
1
tt
6
öre
1
tt
3
öre
1
tt
50
öre
Fr. o. m. 1858
t. o. m. 1860.
Tullsats.
1 'S 10 öre
Fri
1 tt 25 öre
1 tt 50 öre
1 tt 1: —
2)
3)
8)
Fritt
1 tt 30 öre
Fr. o. m. 1861
t. o. m. 1863.
Tullsats.
1 tt 10 öre
Fri
1 tt 25 öre
1 tt 50 öre
1 tt 1: -
2)
3)
8)
Fritt
1 tt 30 öre
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1: 50
Förb.
1 kanna 1 R:dr
1852 1 kanna 1 R,
|g^}l kanna 88 ö,
1852 1 kanna 1: 50
1853'
1854
> 1 kanna 88 ö.
Förb.
1852 1 kanna 1 RI854}
^ karma 38 ö.
1852 1 kanna 1: 50
1853\1,
1 kanna 1: 50 1854Jlkanna
Förb.
Förb.
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1: 50
1 kanna 1 R:dr
1 kanna 1: 50
4)
1 kanna 94 ör
Förb.
6)
1 kanna 94 öre
Förb.
1852 1 kanna 1 R.
I854} ^ kanna 33 ö,
1852 1 kanna 1: 50
issi}1 kanna 8f
1852 1 kanna 1 K.
I854} ^ kanna 88 ö.
1852 1 kanna 1: 50
1854} ^ kanna 88 ®‘
6)
1 kanna 94 öre
')
6)
1 kanna 94 öre
8)
>1 tt alkohol 45 öre
tt alkohol 45 öre
-1 ti alkohol 45 öre
■ 1 ti alkohol 45 öre
1 ti alkohol 45 öre
1 ti alkohol 45 öre
1 tt alkohol 45 öre
1 ti alkohol 45 öre
5) För hvarje överskjutande full grad, ökades tullen med 4^ öre.
6) Tullsatsen gällde för bränvin och sprit af till och med 10 graders styrka.
’) Eubriken finnes ej i Taxan; deremot förekommer: Spiritus Vini eller s. k. Sprit, som öfverstiger 9 grader, förbjuden till införsel.
8) Kubriken finnes ej i Taxan.
TI
Fr. o. m. 1825
Fr. o.m.d.%1826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836
t. d. V6 1826.
t. o. m. 1830.
t. o. m. 1835.
t. o. m. 1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
25 % af värdet
25 %
1 kanna 371 öre
1 kanna 371 öre
på buteljer
1 kanna 371 öre
1 kanna 371 öre
Cikorierot
■)
2) Förb.
1 it 3 öre
1 it 3 öre
Citroner
25 %
100 stycken 1: 25
100 stycken 1: 25
100 stycken 1: 50
Dricka:
porter
Förb.
3) Förb.
1 kanna 371 öre
1 kanna 371 öre
öl och andra slag
Förb.
3) Förb.
1 kanna 371 öre
1 kanna 371 öre
Etuis, med tillbehör, af sammansatta eller ej specificerade ämnen
4)
25 %
25 %
25%
Fenkol
25 %
1 it 7i öre
1 it 6 öre
1 it 6 öre
Fernissa
25 %
1 it 50 öre
1 it 50 öre
1 it 50 öre
Fikon
20 %
1 it 41 öre
1 it 41 öre
1 it 8 öre
Fisk:
färsk
5,10,15,20 å 50%
Fri
Fri
Fri
saltad eller inlagd:
anjovis
30 %
1 it 25 öre
1 it 25 öre
1 it 25 öre
sardeller och thonfisk
10 %
1 tunna 3 R:dr
1 tunna 3 R:dr
1 tunna 3 R:dr
kabiljo, långor och torsk
15 %
1 tunna 3: 371
1 tunna 3: 75
1 tunna 3: 75
lax
20 %
1 tunna 7: 50
1 tunna 9 R:dr
1 tunna 10 R:dr
sill, i -g- tunna eller derunder
20 %
t1q- tunna 50 öre
y-g- tunna 25 öre
y1^ tunna 25 öre
all annan
5 %
1 tunna 63 öre
1 tunna 1 R:dr
1 tunna 1 R:dr
strömming
10 %
1 tunna, 1: 50
1 tunna 1: 50
1 tunna 1: 50
andra slag
10 k 15 %
1 tunna 3 R:dr
1 tunna 3 R:dr
1 tunna 3 R:dr
torr eller rökt:
10 %
15 å 50 %
20 it 25 öre
20 U 3 R:dr
20 it 311 öre
20 it 3 R:dr
20 it 311 öre
20 it 3 R:dr
lax och ål
långor och torsk, med derunder inbegripne rotscher samt
klipp-, stock- och platt- eller bredfisk
15 %
20 it 371 öre
20 it 50 öre
20 it 50 öre
10 ä 50 %
10 %
20 it) 50 öre
20 it 63 öre
1 tunna 311 öre
20 it 63 öre
1 tunna 311 öre
Flintsten
1 tunna 311 öre
Fläsk
50 %
20 U 1: 50
20 it 1: 50
20 it 2: —
Frukter och Bär, ej specificerade:
e)'
friska: jord-
Förb.
1 tunna 1: 50
1 tunna 1: 50
1 tunna 1: 50
träd-
50 %
1 tunna 3 R:dr
1 tunna 3 R:dr
1 tunna 3 R:dr
inlagda i bränvin eller ättika
50 %
1 it 371 öre
1 it 371 öre
1 it 371 öre
torra: jord-
Förb.
1 it 6 öre
20 it 1: 25
20 it 1: 25
träd-
50 %
1 it 121 öre
20 it 2: 50
20 it 2: 50
Frö:
kanarie-
15 %
1 it 3 öre
1 it 3 öre
1 it 41 öre
') Kubriken finnes ej i Taxan.
2) I Taxan icke särskildt upptagen, men här hänförd till »alla till kaffe användbara växter.»
3) Införsel medgifven på buteljer mot en tull af 50 öre pr kanna.
VII
Fr. o. m. 1842
t. o. m. 1845.
Fr. o. m. 1846
t. o. m. 1848.
Fr. o. m. 1849
t. o. in. 1851.
Fr. o. ra. 1852
t. o. m. 1854.
Fr. o. m. 1855
t. o. m. 1857.
Fr. o. m. 1858
t. o. m. 1860.
Fr. o. m. 1861
t. o. m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
1 kanna 37 b öre
1 kanna
371 öre
1 kanna 371 öre
1 kanna
75
öre
1 kanna
75 öre
i ti
14
öre
i ti
14
öre
1 kanna 37£ öre
1 kanna 371 öre
1 kanna 371 öre
1 kanna
1:
50
1 kanna
1: 50
1 kanna
1:
75
1 kanna
1:
75
1 U
3 öre
1 ti
3 öre
i tt
2 öre
i ti
2
öre
1 tt
2 öre
1 ti
2
öre
1 tt
2
öre
i tt
4b öre
i ti
41 öre
i ti
4-1 öre
l ti
41
öre
1 ti
41 öre
i ti
6
öre
1 tt
6
öre
1 kanna 37| öre
1 kanna
371 öre
1 leanna 371 öre
1 kanna 371
öre
1 kanna 371 öre
1 kanna
40
öre
1 kanna
40
öre
1 kanna
19 öre
1 kanna
19 öre
1 kanna
19 öre
1 kanna
19
öre
1 kanna
19 öre
1 kanna
20
öre
1 kanna
20
öre
25 %
25 %
25 %
25 %
e) 1 ti
1 R:dr
5) 1 tt
75
öre
5) 1 tt
75
öre
i a
6 öre
1 ti
6 öre
1 tt
6 öre
i tt
6
öre
1 U
6 öre
1 ti
7
öre
1 tt
7
öre
i tt
37£ öre
1 ti
371 öre
1 ti
19 öre
i ti
19
öre
1 ti
9 öre
1 a
10
öre
i ii
10
öre
1 tt
6 öre
i ti
6 öre
i tt
6 öre
i ti
6
öre
1 ti
6 öre
i ti
7
öre
i tt
7
öre
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
11 tt
25 öre
1 ti
25 öre
i ti
25 öre
1 U
25
öre
i ti
25 öre
1 ti
25
öre
i ti
25
öre
1 tunna
3: 75
1 tunna
3: 75
1 tunna
3: 371
1 tunna
3:
371
1 lunna
1: 69
100 ti
75
öre
100 tt
75
öre
1 tunna
4: 50
1 tunna
4: 50
1 tunna
4 R.-dr
1 tunna
4 R:dr
1 tunna
2 R-.dr
100 ti
1:
10
ioo ti
1:
10
| 1 tunna
1 R:dr
1 tunna
1 R:dr
1 tunna
94 öre
1 tunna
94
öre
1 tunna
50 öre
100 ti
25
öre
100 tt
25
öre
1 tunna
1: 50
1 tunna
1: 50
1 tunna
94 öre
1 tunna
94
öre
1 tunna
50 öre
100 ti
25
öre
100 tt
25
öre
1 tunna
3 R:dr
1 tunna
3 R:dr
1 tunna
2: 81
1 tunna
2:
81
1 tunna
1: 50
ioo tt
75
öre
ioo tt
75
öre
20 U
31 i öre
20 tt
311 öre
20 U
311 öre
20 ti
311
öre
20 ti
19 öre
100 ti
1:
25
ioo tt
1:
25
20 tt
1: 871
20 ti
1: 871
20 tt
1: 871
20 ti
1:
871
20 ti
94 öre
100 ti
6 R:dr
ioo tt
6
R:dr
20 tt
50 öre
20 a
50 öre
20 ti
50 öre
20 ti
50
öre
20 ti
25 öre
ioo tt
1:
50
100 ti
1:
50
20 ti
63 öre
20 ti
63 öre
20 tt
63 öre
20 ti
63
öre
20 a
371 öre
ioo ti
2:
50
100 ti
2:
50
Fri
Fri
Fri
Fri
Fi
i
Fri
Fri
20 ti
2: —
20 ti
2: —
20 tt
1: 121
20 tt
1:
121
20 ti
75 öre
Fritt
Fritt
1 lunna
1 tunna
1: 121
3 lt:dr
1 tunna
1 tunna
1: 121
3 R:dr
1 tunna
1 tunna
1: 121
3 R:dr
| 1 tunna
1:
121
1 tunna
1: 121
100 ti
50
öre
100 ti
50
öre
1 tt
28 öre
1 tt
28 öre
1 ti
28 öre
1 tt
28
öre
i ti
28 öre
1 ti
30
öre
1 tt
30
öre
20 tt
20 tt
94 öre
1: 871
20 ii
20 ti
94 öre
1: 871
20 tt
20 tt
94 öre
1: 871
120 tt
1:
—
20 ti
1: —
i ti
6
öre
1 tt
6
öre
1 ti
3 öre
1 ti
3 öre
1 ti
3 öre
i ti
3
öre
i ti
3 öre
1 «
4
öre
1 tt
4
öre
4) I Taxan -upptages endast: »Etuis, med tillbehör, af guld och silfver», medgifne till införsel mot 25 procent i tull.
6) Tullsats för »etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen.»
6) »Bär, alla slag», tillåtna till införsel mot 50 procent.
VIII
Fr.
o. m. 1825
Fr. o. m. d.'/«1826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836
-
t.
d. % 1826.
t. 0.
m. 1830.
t. 0.
m. 1835.
t. o. m.
1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Frö:
blomster- och andra trädgårds-
10 % af värdet
i a
6 öre
1 M
6 öre
i a
6 öre
hamp- och lin-
1 %
1 tunna 121 öre
1 tunna 121 öre
1 tunna 121 öre
hvitbets-
')
1 u
6 öre
165
6 öre
1M
6 öre
klöfver- och annat gräs-
1 %
20 M
3 öre
20 a
3 öre
20 M
3 öre
rof- och rapsat-
1 %
1 tunna 121 öre
1 tunna 121 öre
1 tunna 121 öre
andra slag, ej specificerade
2)
16!
6 öre
1 M
6 öre
1M
6 öre
Färger:
blyhvitt
20 %
1 M
6 öre
1 M
6 öre
1M
6 öre
kremzerhvitt och zinkhvitt
25 »/o
i a
6 öre
25 o/o
15 %
rödfärg
Förb.
Förb.
Förb.
1 tunna
2R:dr
1 %
1 %
1 %
1 %
Gardiner, rull-, af bomulls-, linne- eller hampväfnad, målade
eller tryckta
Förb.
Förb.
Förb.
*) 1M
311 öre
Garn: bomulls-: hvitt: under Nio 26
Förb.
Förb.
i a
25 öre
1»
25 öre
N:o 26 och deröfver
5,
10 å 25 %
IM
25 öre
1M
15 öre
16!
15 öre
fårgadt: turkiskt rödt
15 %
i a
63 öre
i a
25 öre
i a
25 öre
allt annat
Förb.
i a
75 öre
1M
371 öre
i a
371 öre
kamel-: ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt
5 %
i a
121 öre
i a
121 öre
1M
121 öre
färgadt, tvinnadt eller dubbleradt
Förb.
1 u
75 öre
i a
50 öre
i a
50 öre
corder- eller sejler-
Förb.
1 u
50 öre
1 u
371 öre
165
37-1 öre
kamulls- och redgarn:
ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt
15 %
1 u
25 öre
1M
19 öre
i ti
19 öre
färgadt, tvinnadt eller dubbleradt
Förb.
1 M
50 öre
i a
371 öre
1M
50 öre
kardulls-:
ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt.
6)
25 %
")
Förb.
Förb.
Förb,
färgadt, otvinnadt och odubbleradt
5)
25 %
5)
Förb.
b\
Förb.
')
färgadt, tvinnadt eller dubbleradt
5)
25 %
“)
Förb.
b\
Förb.
IM
50 öre
streichgarn: ofärgadt (efter Kommers-Kollegii tillstånd)...
')
’)
')
färgadt (efter Kommers-Kollegii tillstånd)
')
’)
’)
')
linne-: ofärgadt
25 %
i a
25 öre
1 M
25 öre
1M
25 öre
färgadt
Förb.
1 M
50 öre
i a
371 öre
1M
371 öre
segel- och bind-
Förb.
i a
25 öre
1M
25 öre
1M
25 öre
Glas:
fönster-: hvitt
50 %
120 skifvor 37: 50
20bandj 25R:dr
20 band
25R:dr
grönt
50 %
120 skifvor 15 R:dr
120 skifvor 10R:dr
120 skifvor 10R:dr
spegel-, slipade: ofolierade
30 %
30 o/o
30 %
25 %
folierad e
50 o/o
33J %
31 %
30 %
') I Taxan icke nämnda.
2) För »Lopp-, mask- och tobaksfrö» 10 proc.; andra slag icke nämnda.
3) För »Färgträd, helt eller oraspadt, alla slag, samt andra till färgning användbara, oberedda växter och växtdelar», i Taxan ej specificerade.
4) För »Gardiner, rull-, af målad bomullsväfnad.»
5) För »Klädmakare- och Ullgarn.»
IX
Fr. o. m. 1842
Fr.
o. m. 1846
Fr. o. m. 1849
Fr. o. m. 1852
Fr. o. m. 1855
Fr. o
m. 1858
Fr. o.
m. 1861
t. o. m. 1845.
t. 0
m. 1848.
t. o. m.
1851.
t. o. m.
1854.
t. o. m.
1857.
t. 0.
m. 1860.
t. 0.
m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
F’ritt
► F'ritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
1 tunna 121 öre
1 tunna 121 dre
1 ii 6 öre
i ii
6 öre
t
1 11 6 öre
1 ti 121 öre
i u
i a
6 öre
121 öre
i ii
1 U
6 öre
9 öre
i ii
i ii
6 öre
9 öre
j 1 it
4 öre
1 ti
5
öre
1 tt
5 öre
1 tunna 1: 50
1 tunna 1: 50
1 tunna
1: 50
1 tunna
1: 50
1 tunna
1: 50
Fri
Fri
1 %
1 %
1 %
3) 1 %
3) Fritt
3) Fritt
3) Fritt
4) 1 ii 311 öre
4) 1 it 311 öre
i ii
311 öre
1 u
311 öre
1 a
311 öre
i ii
40
öre
1 tt
40 öre
1 ii 19 öre
1 it 15 öre
i ii
i ii
19 öre
15 öre
| i ti
15 öre
i a
121 öre
1 u
9 öre
1 U
12
öre
i a
12 öre
1 ii 25 öre
1 ii 37-1 öre
i a
i a
25 öre
371 dre
i a
i a
25 öre
371 öre
1 u
i a
25 öre
371 öre
1 it
i ii
25 öre
371 öre
\ i ti
20
öre
i a
20 öre
1 ti 11 j öre
1 u
121 öre
i a
121 öre
i tt
121 öre
i ti
121 öre
1 ii 50 öre
i a
50 öre
i a
311 öre
i u
311 öre
i ti
311 öre
1 il 37,J öre
1 ii
371 öre
1 u
371 öre
i tt
371 öre
i a
371 öre
1 ti 19 öre
i a
19 öre
i u
19 öre
i u
19 öre
i ii
25 öre
1 ti 50 öre
1 a
25 öre
1 ti
25 öre
i a
25 öre
i ii
311 öre
-7)
7)
Förb.
’)
i a
1 u
56 öre
63 öre
i a
i u
56 öre
63 öre
i a
i a
56 öre
63 öre
6)i a
')
25 öre
1 ti 50 öre
1 u
50 öre
i a
50 öre
i a
50 öre
6)i ti
311 öre
')
i a
25 öre
i a
25 öre
i a
25 öre
’)
’)
1 it
311 öre
i a
311 öre
i ii
311 öre
’)
1 U 371 öre
i a
75 öre
i a
75 öre
i ii
75 öre
i a
371 öre
8)i tt
25
öre
8)i ti
25 öre
1 ti 56 öre
i a
1: 121
i a
1: 12-1
i ii
1: 121
i a
56 öre
9)i it
40
öre
°) i ti
40 öre
1 ii 25 öre
i a
25 öre
i a
25 öre
i ti
25 öre
i ti
9 öre
i a
10
öre
i a
10 öre
20 band 25 R:dr
|120skifvor 10R:dr
20 band 25 R:dr
120 skifvor 10 R:dr
| 20 u
1: 25
20 tt
1: 25
20 a
1: 25
i tt
4
öre
i a
4 öre
20 %
20 o/0
20 %
20 %
i ii
71 öre
i tt
8
öre
i ii
8 öre
25 %
25 %
25 %
25 %
i tt
19 öre
1 a
18
öre
1 1 u
18 öre
') Tör »Ullgarn, alla slag.»
') För »Kamel- och Ullgarn, alla slag»: »ofärgadt — 1_ skålpund 15 öre»; och »färgadt — 1 skålpund 20 öre.»
8) För »Linnegarn, ofärgadt och oblekt.»
9) För »Linnegarn, färgadt eller blekt.»
Bil. till Tull-Komitéens Betänkande. 2*
X
Fr. o. m. 1825
Fr. o. m.d. V61826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836
t. den V6 1826.
t. o. m. 1830.
t. o. m. 1835.
t. o. m. 1841.
Glas:
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
andra slag, i Taxan ej specificerade
50 % af värdet
33i °%0
33* »/o
1 lif 50 öre
Gryn, utom af spanmål:
ris-
35 %
1 'U 5 öre
1 ti 5 öre
1 lif 5 öre
andra slag
35 ä 50 %
1 % 9 öre
1 ti 6 öre
1 lif 6 öre
Gummi, alla slag, ej specificeradt
5 %
1 'éé 6 öre
1 ti 12* öre
2) 1 lif 9 öre
Guttaperchaarbeten, i Taxan ej specificerade
3)
3)
3)
3)
Hagel: af jern
af bly
Förb.
25 %
j 1 U 9 öre
1 U 9 öre
1 lif 9 öre
Hampa: pass- .
Förb.
400 ti 15 R:dr
| 400 U 6 R:dr
400 lif 6 R:dr
andra slag
5 %
400 ti 4: 50
i
Handskar: korta
15 %
1 per 19 öre
1 par 19 öre
1 par 19 öre
långa
15 %
1 par 37* öre
1 par 37* öre
1 par 37* öre
Harts
50 %
20 U 75 öre
20 ti 63 öre
20 lif 63 öre
Hattar:
af strå-: italienska
25 %
1 stycke 4: 50
1 stycke 4: 50
1 stycke 4: 50
andra slag
4) Förb.
1 stycke 1: 50
1 stycke 1: 50
1 stycke 1: 50
af ull, bår eller silke
4) Förb.
4) Förb.
1 stycke 3 R:dr
1 stycke 3 R:dr
af läder, fiskben, papper, träd, rötter m. m
4) Förb.
4) Förb.
3) 4)
1 stycke 1: 50
af siden eller annan väfnad
4) Förb.
4) Förb.
3) 4)
3) 4)
Horn, arbetadt:
knappar
25 %
1 ti 63 öre
1 ti 63 öre
10) 1 ti 1: 50
andra slag, i Taxan ej specificerade
Förb.
1 ti 63 öre
1 Ä 63 öre
1 lif 1:50 å 6 R:dr
Hudar och Skinn, ej pelsverk:
oberedda:
torra, osaltade
1 %
1 ti 1 öre
1 S 2 öre
1 lif 3 öre
saltade
1 %
1 ti | öre
1 lif 1* öre
1 lif 1* öre
våtsaltade och andra slag
1 %
1 ti J öre
1 ti 1* öre
1 lif 1* öre
beredda:
sulläder
25 %
1 ti 25 öre
1 ti 25 öre
1 lif 25 öre
hvitgarfvade samt sämskade hudar och skinn
30 %
1 ti 37.J k 47 öre
1 H 371 i 47 öre
1 lif 37* k 47 öre
karduans- samt färgade och tryckta skinn
30 %
1» 1:12*4.1:50
1» 1:12* 41:50
1 lif 1: 31
finare skinn, för tillverkning af handskar samt port-
följ- och etuiarbeten
H)
»)
’4)
,«)
') För »Risgryn, äfvensom Rismjöl.»
2) För: »Gummi-arabicum, dragant, senegal och kirsbärs-.»
3) I Taxan icke nämnde.
4) Utom »Fruntimmershattar,» som voro tnedgifna till införsel mot 25 procent.
5) För »Hattar af halm eller strå.»
) För »Hattar af ull, hår eller felb.»
T) För »Hattar, andra slag.»
8) Äfvensom för »monterade fruntimmershattar i allmänhet.»
XI
Fr. o. m. 1842
Fr. o. m. 1846
Fr. o. m. 1849
Fr. o. m. 1852
Fr. o. m. 1855
Fr. o. m. 1858
Er. o. m. 1861
t. o. m
1845.
t. o. m. 1848.
t. o. in
1851.
t. o. m
1854.
t. o. m. 1857.
t. o. m. 1860.
t. o. m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
1 U
25 öre
1 U
25 öre
1 U
25 öre
i a
25 öre
i a
25 öre
1 a 20 öre
1 'fé 20 öre
1 a
4* öre
1 »
4* öre
1 U
4* öre
i a
4^- öre
i a
4^ öre
118 2 öre
!) 1 U 2 öre
1 a
4* öre
1 U
4j öre
1 a
4* öre
i a
öre
i a
4^r öre
1 a 4 öre
1 4 öre
2) 1 a
9 öre
2) 1 a
9 öre
1 a
9 öre
i a
9 öre
i a
2 öre
1 a 1 öre
1 y» 1 öre
3)
3)
3)
i a
37£ öre
i a
37-J- öre
*') 1 a 50 öre
n)l U 50 öre
1 a
9 öre
1 a
9 öre
1 a
9 öre
i a
9 öre
i a
9 öre
1 a 3 öre
1 fä 3 öre
400 U
1: 50
400 a
1: 50
ohäcklac
400 U
häcklad
400 »
75 öre;
1: 50
ohäcklad
häcklad
400 a
Fri;
75 öre
ohäcklad
häcklad
400 a
Fri;
75 öre
Fri
Fri
| 1 U
4: 50
1 U
4: 50
1 U
4: 50
i a
3 R:dr
i a
3 R:dr
1 a 3 R:dr
1 U 3 R:dr
20 U
50 öre
20 U
50 öre
20 ti
50 öre
20 a
50 öre
20 a
25 öre
1 a 1 öre
1 % 1 öre
1 stycke
1 stycke
4: 50
1: 50
1 stycke
1 stycke
4: 50
1: 50
| 1 stycke
1: 50
1 stycke 1: 50
1 stycke 1: 50
1 stycke 1:50
5) 1 stycke 1: 50
1 stycke
3 Rtdr
1 stycke
3 R:dr
1 stycke
3 R:dr
1 stycke 3 R:dr
1 stycke 3 R:dr
1 stycke 2 Rtdr
6) 1 stycke 2 R:dr
1 stycke
1: 50
1 stycke
1: 50
1 stycke
1: 50
1 stycke 1: 50
1 stycke 75 öre
1 stycke 40 öre
7) 1 stycke 40 öre
1 stycke
3: 75
1 stycke
3: 75
1 stycke
3: 75
8) 1 stycke
3: 75
8) 1 stycke 3:75
e) 1 stycke 4 Rtdr
9) 1 stycke 4 R:dr
'") 1 U
1: 50
i a
37* öre
1 U
37* öre
i a
37| öre
i a
37^ öre
1 a 40 öre
1 40 öre
1 U 1; 50 k 6 Rtdr
1Ä 1: 50 å 6 R:dr
1 U
1: 50
i a
1: 50
i a
1: 50
1 a 1 Rtdr
1 U 1 R:dr
1 U
3 öre
1
6 öre
i a
6 öre
1852 ia 6 öre
18531
1854/ 1 a 5* öre
i a
5j öre
’2) 100 a 2t 50
12) 100 U 2: 50
1 U
1* öre
1 a
3 öre
i a
3 öre
i a
3 öre
i a
3 öre
13) 100 a 1: 25
13) 100 Vé 1: 25
1 U
1* öre
1 a
3 öre
i a
3 öre
i a
3 öre
i a
2 öre
Fria
Fria
| 1 U
37^ öre
1 a
37* öre
i a
37* öre
i a
37^ öre
i a
37^ öre
1 a 25 öre
1 U 25 öre
1 a
1: 50
1 a
2: 25
i a
2: 25
i a
2: 25
i a
1: 12*
| 1 a 75 öre
1 U 75 öre
,s) 10 %
'*) 10 %
'*) 10 %
’•) i a
50 öre
15) i a
50 öre
)
9) I rubriken tillkom: »utom felb-, samt i allmänhet monterade fruntimmershattar.»
,0) Voro knapparne af genombrutet arbete, drogo de 6 R:dr pr H i tull.
n) I rubriken tillkom: »och som ej äro hänförliga till Redskap och Maskinerier, eller delar deraf.»
12) d:o d:o »och obestrukna.»
,3) d:o d:o »eller bestrukna.»
,4) I Taxan ej specificerade.
15) Efter särskildt tillstånd af Kommerskollegium.
XII
Fr. o. m. 1825
Fr. o. m, d. V61826
Fr. o. m- 1831
Fr. o. m. 1836
t. den V6 1826.
t. Q, m. 1830.
t. o. m. 1835.
t, o. ra, 1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Hudar och Skinn, ej pelsverk:
beredda:
1 15? 19; 25; 28;
1» 19; 25; 28;
115? 19; 25; 28 ä
andra slag
25 % af värdet
29$d37$ öre
29$ å 37$ öre
29$ öre
Humle
20 %
20 U 1: 50
20 15? 1: 50
20 15? 2: 25
Häktor, Hakar oell Hyskjor
50 %
Förb.
33$ 3?
33;V %
Hängslen: siden- eller halfsiden-
Förb.
Förb.
Förb.
,33$ %
andra slag
Förb.
Förb.
Förb.
33$ %
Jern:
gjutet:
tack- och barlastjern
Förb.
Förb-
Förb.
Förb.
kasserade kanoner och bomber
Förb.
Förb.
Förb.
320 15? 3: 75
kasserade mörsare och kulor
Förb.
Förb.
Förb.
33$ %
bomber och kulor, champlunerade till visst mått och
renfilade, kanoner, stycken, nickhakar och mörsare,
stämplade och borrade, samt finare och gröfre lavetter
Förb.
Förb.
Förb.
320 15? 12 R;dr
kanoner, stycken, nickhakar och mörsare, ostämplade
och oborrade
Förb.
Förb.
Förb.
320 U 6 Fidr
hällar öfver tums tjocklek, samt lod och lödjor
öfver 320 skålpunds vigt stycket
Förb.
Förb.
Förb.
320 U 6 R:dr
hällar af 1^- tums tjocklek och derunder till och med
1 tum samt lod och lödjor till vigter af 320 skål-
punds vigt stycket och derunder
Förb.
Förb.
Förb.
320 15? 12 R:dr
grytor, kittlar, kakelugnar samt stolpar och ledstänger
till gallerverk
Förb.
Förb.
Förb.
320 15? 12 R:dr
gallerverk
Förb.
Förb.
Förb.
’)
slussportar
25 %
Förb.
Förb.
2) 32015? 9 R:dr
pannor
Förb.
Förb.
Förb.
’)
spisar och kabysser
Förb.
Förb.
Förb.
')
allt annat gjutet arbete, ej specificeradt:
gröfre, såsom axlar, balanser, mortlar, pressjern,
strykjern, tappar m. m.
Förb.
Förb.
Förb.
CO
CO
finare, såsom basreliefs, blomstervaser, byster, frukt-
skålar, korgar, lampor, ljusstakar, medaljonger,
pappershållare, presenterbrickor, rökelsekar, ur-
ställningar, m. m. med eller utan målning eller
/
lackering
Förb.
Förb.
Förb.
33$ %
knappar
25 »/o
Förb.
Förb.
33$ %
skostift
Förb.
Förb.
Förb.
33$ %
smidt eller valsadt:
ankare :
Förb.
Förb.
Förb.
320 15? 18; 75
*) I Taxan icke specificerade.
XIII
Fr. o. m. 1842
t, o. m. 1845.
hr. o. m. 1846
t, o. m. 1848.
Fr. o. m. 1849
t. o. m. 1851.
Fr. o. m. 1852
t. o. m. 1854.
Fr. o. m. 1855
t. o. m. 1857.
Fr. o. m. 1858
t. o. m. 1860.
Fr. o. m. 1861
t. o- m. 1868.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
1 $ 37-J- {\ 63 öre
1 U 63
ii 75 öre
1 U 63
a 75 öre
1 » 63
å 75 öre
1 il 63
ä 75 öre
1 tt
40 öre
i tt
40 öre
20 U 2: 25
20 U
2: 25
20 U
2: 25
20 ti
2: 25
20 tt
1: 50
Fri
Fri
1 » 1: 50
1 ti
1: 50
1 ti
1: 50
1 ti
1: 50
1 tt
75 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
33J %
12 pär
3 R:dr
12 pär
3 R:dr
1 U
2: 25
1 tt
2: 25
1 tt
2: 25
1 tt
2: 25
33b %
12 par
3 R:dr
12 par
3 R:dr
1 ti
75 öre
1 tt
75 öre
1 U
75 öre
1 tt
75 öre
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Fritt
Fritt
| 320 U 3 R:dr
320 ?/>
3 R:dr
320 U
3 R:dr
320 ti
3 R:dr
320 tt
1: 50
Fria
Fria
320 U 12 R:dr
320 U
12 R:dr
320 ti
12 R:dr
320 te
12 R:dr
320 tt
9 R:dr
100 tt
1: 25
100 tt
1: 25
320 U 6 R:dr
320 U
6 R:dr
320 ti
6 R:dr
320 ti
6 R:dr
320 tt
4: 50
100 tt
50 öre
100 tt
50 öre
320 U 6: 75
320 U
6: 75
320 ti
6 R:dr
320 ti
6 R:dr
320 tt
3 R:dr
100 tt
50 öre
100 tt
50 öre
320 K 9 R:dr
320 »
9 R:dr
320 ti
6 Rtdr
320 ti
6 R:dr
320 tt
3 R:dr
100 tt
50 öre
100 tt
50 öre
| 320 U 9 R:dr
320 n
9 R:dr
320 ti
9 R:dr
'
>320 ti
9 R:dr
320 tt
6 R:dr
100 tt
1 R:dr
100 tt
1 R:dr
')
')
')
')
’)
’)
')
')
')
25 %
25 %
25 %
25 %
1 tt
4 öre
1 tt
8 öre
i te
3 öre
25 %
25 %
25 %
25 %
1 tt
37^ öre
1 tt
25 öre
1 tt
25 öre
25 %
25
%
25 %
25 %
1 ti
9 öre
1 tt
6 öre
1 tt
6 öre
25 %
25 %
25 %
25 %
1 tt
4 öre
1 tt
3 öre
1 tt
3 öre
320 U 9 R:dr
320 ti
9 R:dr
320 ti
7: 50
320 U
7: 50
320 tt
5 R:dr
100 tt
1 R:dr
100 tt
1 R:dr
2) Äfvensom för »Gjutgods till maskinerier och delar deraf.»
XIV
Jern:
smidt eller valsadt:
kettingar:
med länkjernets diameter af £ turn och derunder
» » » öfver £ tum t. o. m. 1£ tum
» » » öfver 1£ tum
armbultar, draggar, hammare, roderjern, skeppsknän och
smedjestäd
stång-, platt-, £ tum tjockt och deröfver, under 1 fots
bredd och öfver £ tums fyrkant
smältstycken
hand- och platt-, under £ tums tjocklek, hult- och gallersamt
sänksmide, rundt eller kantigt, knipp- och fyrkant
af
£ tum och derunder, samt skär- och klippjern
saltpanneplåtar £ tum tjocka och deröfver samt 1 fot
breda och deröfver
jern vägsskenor
plåtar:
oförtente:
under £ tum tjocka
af t. o. m. 120 skålpunds vigt stycket
öfver 120 skålpunds vigt stycket
•g- tum tjocka och deröfver, men under £:
af t. o. m. 120 skålpunds vigt stycket
öfver 120 skålpunds vigt stycket
förtente
skostift
spik af 2 tums längd och deröfver
all annan spik samt allt annat manufaktur- och handtverkssmide,
ej specificeradt:
poleradt eller lackeradt
andra slag, med eller utan bestrykning
Fr. o. m. 1825
t. den ’/6 1826.
Fr. o. m. '/, 1826
t. o. m. 1831.
Fr. o. m. 1831
t. o. m. 1835.
Fr. o. m. 1836
t. o. m. 1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Förb.
Förb.
Förb.
320 U 18: 75
Förb.
Förb.
Förb.
320 U 18: 75
Förb.
Förb.
Förb.
320 U 18: 75
Förb.
Förb.
Förb.
320 U 30 R:dr
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
400 U lORidr
320 U 13: 50
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
4) 400 U 10 R:dr
320 ti 13: 50
Förb.
Förb.
Förb. ~
320 U 15 R:dr
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
!) Utom för »kedjor med länkjernet under samt till och med 0,2 tums diameter.»
2) Utom för »Skeppsknän»), som hade en tullsats af 5 R:dr pr 320 skålpunds vigt.
3) I Taxan icke nämnde.
XV
Fr. o. m. 1842
Fr. o.
m. 1846
Fr. 0. ra 1849
Fr. o. in. 1852
Fr. o. ra. 1855
Fr. o. m. 1858
Er. o. m. 1861
t. o. m. 1845.
t. o. m. 1848.
t. o. m. 1851.
t. o. m
1854.
t. o. m.
1857.
t. o. m. 1860.
t. o. m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats
Tullsats.
Tullsats.
320 tt 7: 50
320 ti 4: 50
320 tt
320 ti
7: 50
4: 50
320 ti 7: 50
320 tl 4: 50
320 tt
320 ti
7: 50
4: 50
| 320 tl
3 R:dr
| 100 tt 75 öre
’) 100 U 75 öre
320 tt 2: 25
320 ti
2: 25
320 tt 2: 25
320 tl
2: 25
320 ti
2: 25
320 tt 22: 50
320 tt
22: 50
320 tt 22: 50
320 ti
22: 50
2) 320 ti
7: 50
100 ti 1 R:dr
100 fy 1 R:dr
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
320 ti
5 R:dr
Fria
Fria
320 tt 5: 25
320 tt
5: 25
320 tt 5: 25
320 ti
5: 25
320 tt
2: 25
Fria
Fria
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
320 ti
5 R:dr
Fria
Eria
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
3)
3)
3)
1842 Förb.
1843)
1844 >
1845)320 ti 12:50
1 tt
1: 12±
1 tt 1: 121
i ti
1: 121
i ti
371 öre
Eria
Eria
Förb.
320 ti 13: 50
Förb.
320 tt 13: 50
Förb.
320 tt 12: 75
Förb.
320 tt 12: 75
J 320 tt
G R:dr
Fria
Fria
Förb.
320 ti 13: 50
Förb.
320 ti 13: 50
Förb.
320 tl 12: 75
Förb.
320 ti 12: 75
| 320 tt
5 R:dr
Eria
Fria
320 tl 7: 50
320 tt
7: 50
320 ti 7: 50
320 tt
7: 50
320 tt
4: 50
)
1842 Förb.
1843)
1844 >
1845) 320 tl 12:50
i ti
1: 121
1 tt 1: 121
1 tt
1: 121
1 tt
371 öre
1 $) 5 öre
1 €6 5 öre
1842 Förb.
1843)
1844
1845) 320 ti 12:50
320 tt
15 R:dr
320 ti 11: 25
320 tt
11: 25
320 ti
7: 50
100 n 1: 50
r>) 100 fy 1: 50
1842 Förb.
1843)
1844>
1845) 320 ti 12:50
i ti
1: 121
1 ti 1: 121
1 ti
1: 121
i tt
56 öre
1 £6 25 öre
1 H 25 öre
1842 Förb.
1843)
1844)
1845) 320 ti 12:50
1 tt
1: 121
1 tl 1: 121
1 ti
1: 12\f
i ti
371 öre
1 fy 15 öre
1 fy 15 öre
4) Efter särskildt tillstånd af Kommerskollegium.
ö) För »spik af 1,6 tums längd och deröfver.»
XVI
Fr. o. m. 1825
Fr. o.m. d. V61826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836
t. den V6 1826.
t. o. m. 1830.
t. o. m. 1835.
t. o. m. 1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Jernskrot, gjutet, smidt eller valsadt
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Kaffe
20 % af värdet
1 ti 15 öre
1 ti 9 öre
1 ti 9 öre
brändt och alla till kaffesurrogat användbara brända växter
’) Förb.
2) Förb.
1 H 19 öre
1 ti 19 öre
Kakao
25 %
1 ti 15 öre
1 ti 12^ öre
1 ti 15 öre
Kalk: osläckt
Förb.
1 tunna 75 öre
1 tunna 37^- öre
1 tunna 37^- öre
släckt
Förb.
1 läst 3 R:dr
1 läst 3 R:dr
1 läst 1: 50
Kanel
20 %
1 ti 50 öre
1 H 25 öre
1 ti 25 öre
Kardborrar eller Stråkardor
1 %
1000 st:n 7^-öre
1000 st:n 6 öre
1000 st:n 6 öre
Kardemummor
15 %
1 U 37* öre
1 ti 25 öre
1 ti 25 öre
Karkasser och Karkassband
3)
3)
3)
3)
Kautschuksarbeten, ej specificerade
3)
3)
3)
3)
Kimrök
Förb.
100 U 22.- 50
100 U 16: 50
100 U 16: 50
Kinabark: omalen
i %
1 ti 3 öre
1 ti 12^ öre
1 ti 12| öre
malen
Förb.
Förb.
5) 1 U 75 öre
5) 1 ti 75 öre
Kinarot
10 %
1 ti 2 öre
1 ti 2 öre
1 ti 2 öre
Kli, alla slag
Förb.
20 U 25 öre
20 ti 25 öre
6) 20 U 25 öre
Klorkalk
*>
3)
1 ti 3 öre
1 ti 3 öre
Kläder, nya:
gångkläder, ej specificerade:
fruntimmers, af till införsel lofgifna tyger
Förb.
Förb.
Förb.
33i %
andra slag
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
linnekläder, ej specificerade
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
sängkläder, ej specificerade
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Knappar af sammansätta, eller såsom arbetade ej specificerade
ämnen .\.
,0) 25%
") 25%
n) 25%
1l) 25 %
Knifvar:
rak-
25 %
1 stycke 50 öre
1 stycke 50 öre
1 stycke 50 öre
penn-
Förb.
1 stycke 25 öre j
1 stycke 25 öre
1 stycke 25 öre
tälj-, sjömans- eller gröfre arbets-
Förb.
Förb.
33i %
33j %
J) För »alla imitationer af kaffe.»
2) För »Kaffe, brändt och alla dertill användbara växter.»
3) I Taxan icke nämnde.
4) I rubriken tillädes: »ocb som icke äro hänförliga till redskap och maskinerier eller delar deraf.»
ö) I d:o d:o »till införsel af Apotekare.»
6) Gällde för »Kli af andra ämnen än spanmål.»
7) 50 proc. förhöjning i tullen för tyget, hvaraf persedeln bestod, och 100 proc. förhöjning i samma tull, om persedeln var försedd med
spetsar, blonder, galoner eller broderier.»
XVII
Fr. o. m. 1842
t o. m. 1845.
F'r. o. m 1846
t. o. m. 1848.
Fr. o. m. 1849
t. o. ra. 1851.
Fr. o. m. 1852
t. o. m. 1854.
Fr. 0. m. 1855
t. 0. m. 1857.
Fr. 0. m. 1858
t. 0. m. 1860.
Fr. 0. m. 1861
t. 0. m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
1842 Förb.
1843)
1844
18455 320 tt 3:75
320 U
3: 75
320 it 3 R:dr
320 tt
3 R:dr
320 tt
2 R:dr
Fritt
Fritt
1 it
9 öre
1 tt
10 öre
1 it 10
öre
1852 1 tt 10 öre
18531
1854/1 tt 8 öre
1 tt
8 öre
1 u
10
öre
1 tt
10 öre
i tt
19 öre
1 tt
19 öre
1 it T2j
öre
1 tt
124 öre
1 tt
12£ öre
1 tt
15
öre
1 tt
15 öre
i tt
124 öre
1 U
12/ öre
1 tt 9
öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
10
öre
1 tt
10 öre
1 lunna
1 läst
25 öre
1: 25
1 tunna
1 läst
25 öre
1: 25
1 tunna 25
1 läst 1:
öre
25
1 tunna
1 läst
25 öre
1: 25
1 tunna
1 läst
25 öre
1: 25
i
Fri
Fri
1 tt
25 öre
1 u
25 öre
1 tt 25
öre
1 tt
25 öre
1 tt
25 öre
1 tt
30
öre
1 tt
30 öre
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
1 tt
25 öre
1 it
25 öre
1 tt 25
öre
1 tt
25 öre
1 tt
25 öre
1 tt
40
öre
1 tt
40 öre
3)
3)
3)
1 tt
1: 50
1 tt
1 R:dr
1 tt
50
öre
1 it
50 öre
3)
3)
3)
i tt
374 öre
1 tt
37£ öre
4) 1 tt 50
öre
4) 1 it 50 öre
ioo a
9 R:dr
100 tt
9 R:dr
100 tt 6 R:dr
i tt
6 öre
t tt
6 öre
1 it
6
öre
1 it
6 öre
i tt
») i a
1 tt
124 öre
75 öre
2 öre
1 u
s) 1 tt
lil
124 öre
75 öre
2 öre
1 tt 9
5) 1 11 75
1 it 2
öre
öre
öre
i tt
5) i tt
i tt
9 öre
75 öre
2 öre
1 tt
5i 1 tt
1 a
9 öre
75 öre
2 , öre
1 tt 12
B) 1 tt 20
1 tt 3
öre
öre
öre
1 hänfördes under
^ Apoteksvaror.
“) 20 a
15 öre
8) 20 tt
15 öre
6) 20 it 15
öre
6) 20 tt
15 öre
6) 20 tt
15 öre
Fritt
Fritt
1 tt
3 öre
1 it
3 öre
i a 3
öre
1 tt
3 öre
1 it
3 öre
1 ti
4
öre
1 it
2 öre
33;',
%
33t
%
33' %
334
%
•)
Förb.
Förb.
Förb.
F’örb.
1855
18561
1857/ ’)
Förb.
8)
8)
F^örb.
Förb.
Förb.
Förb.
3)
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
9)
9)
9)
1 U
1 R:dr
l il
1 R:dr
1 tt 1
R:dr
i ti
1 R:dr
1 u
50 öre
1 tt
60
öre
1 tt
60 öre
1 stycke
50 öre
1 stycke 50 öre
1 stycke 50
öre
1 stycke
50 öre
1 a
1: 50
1 tt
50
öre
1 tt
50 öre
1 stycke
25 öre
1 stycke 25 öre
1 stycke 25
öre
1 stycke 25 öre
1 u
1: 50
1 tt
1:
12
1 it
1: 12
33J,
%
| i it
1: 50
1 tt 1
50
1 it
1: 50
1 u
37^ öre
1 tt
15
öre
1 it
15 öre
8) 50 proc. förhöjning i tullen för tyget, hvaraf persedeln bestod, och 100 proc. förhöjning i samma tull om persedeln var försedd med
guld- eller silfverbroderier eller galoner, eller med fransar, spetsar eller blonder; utom »oljade eller fernissade» kläder, hvilka drogo lika
tull som tyget.
9) Samma tull som väfnaden, hvaraf öfvertyget bestod.
1()) För »Knappar af alla namn och slag.»
n) För »Knappar af ej specificerade ämnen.»
Bil. till Tull-Komitéens Betänkande,
3*
XVIII
Knifvar:
bords- och andra slag, ej specificerade, samt gafflar:
med skaft af silfver, pläter, ebenholz, elfenben
med skaft af andra ämnen
Kobolt: malm
metall
Konfityrer
Konserver
Koppar:
rå
garad
smidd, valsad eller gjuten:
plåtar
andra ämnen för bearbetning  .. i
bleck och spik till fartygs förhydning
andra helfärdiga arbeten: opolerade
polerade
Kopparskrot eller gammal och brukad koppar samt kopparaska..
Korkar, skurne, utan beslag
Korkbark
Kort, spel-
Kreatur:
hästar: hingstar
andra
tjurar
oxar
kor och ung-boskap
kalfvar
svin: fargaltar
andra j .
andra fyrfotade
får och baggar från alla Tyska stater samt intill Wester
hafvet
gränsande länder
Krukmakarearbeten, ej specificerade:
oglaserade och omålade
glaserade eller målade
Krut
Fr. o. m. 1825
t. d. V6 1826.
Fr. o. m. d. V61826
t. o. m. 1830.
Fr. o. m. 1831
t. o. m. 1835.
Fr. o. m. 1836
t. o. m. 1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Förb.
Förb.
33} %
33J %
Förb.
Förb.
33} %
33-i %
Förb.
1 M 1: 50
IM 1: 50
1 tt 1: 50
Förb.
1 M 1: 50
1 M 6 R:dr
1 tt 6 R:dr
50 % af värdet
1 M 50 öre
1 M 50 öre
1 ti 50 öre
3)
3)
3)
3)
Förb.
400 tt 15 R:dr
400 M 15 R:dr
320 tt 15 R:dr
Förb.
400 tt 22: 50
400 M 30 R:dr
320 tt 30 R:dr
Förb.
4)400 U 40 R:dr
4) 400 M 60 R:dr
4)320 ti 60 R:dr
Förb.
Förb.
400 M 75 R:dr
320 tt 75 R:dr
Förb.
Förb.
400 M 75 R:dr
320 tt 75 R:dr
Förb.
Förb.
20 M 6R:dr
20 tt 6 R:dr
Förb.
Förb.
20 M 6 R:dr
20 tt 6R:dr
Förb.
400 tt 22: 50
400 M 25 R:dr
400 ti 25 R:dr
10 %
144 st. 19 öre
1 M 19 öre
1 tt 19 öre
6) 1 %
8) 20 tt 3i öre
6) 20 M 3f öre
e) 20 tt 3f öre
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
7)
7)
7)
25 %
1 stycke 18 R:dr
1 stycke 18 R:dr
1 stycke 18 R:dr
25 %
1 stycke 18 R:dr
1 stycke 18 R:dr
1 stycke 18 R:dr
25 %
1 stycke 7: 50
1 stycke 7: 50
1 stycke 10 R:dr
25 %
1 stycke 7: 50
1 stycke 7: 50
1 stycke 10 R:dr
25 %
1 stycke 7: 50
1 stycke 7: 50
1 stycke 10 R:dr
25 »/o
1 stycke 7: 50
1 stycke 7: 50
1 stycke 10 R:dr
25 %
1 stycke 3 R:dr
1 stycke 3 R:dr
1 stycke 3 R:dr
25 %
1 stycke 3 R:dr
1 stycke 3 R:dr
1 stycke 3 R:dr
25 %
1 stycke 3 R:dr
1 stycke 3 R:dr
1 stycke 3 R:dr
25 %
1 stycke 7: 50
Fria
Fria
Förb.
Förb.
33} %
33J %
Förb.
Förb.
33} %
33^ %
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
*) För Knifvar, ej specificerade, och Gafflar »med skaft af annat ämne.»
2) » » » » » » »med skaft af trä eller horn.»
3) I Taxan icke nämnde.
4) Gällde för »Plåtar, myntade, och' så kallade Ungerska, samt gjutkakor.»
) Gällde för: »Kopparskrot eller gammal koppar, endast användbar till omsmältning, samt kopparaska.»'
XIX
Fr. o. m. 1842
Fr. o. m. 1846
Fr. o. m. 1849
Fr. o. m. 1852
Fr. o. m. 1855
Fr. o. m. 1858
Fr. o. m. 1861
t. o. in
1845.
t. o. m. 1848.
t. o. m
1851.
t. o. m
1854.
t. o. m
1857.
t. 0
m. 1860.
t. 0.
ra. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats-
33 V
%
1 tt
1: 50
i a
1: 50
i tt
1: 50
’) 1 tt
1 R:dr
1 tt
1 R:dr
1 tt
1 R:dr
33^
%
i tt
1: 50
i $
1: 50
i u
1: 50
2) 1 tt
50 öre
1 tt
25 öre
1 ti
25 öre
1 tt
1: 50
1 tt
1: 50
i a
1: 50
i a
1: 50
1 tt
1: 50
i
Fri
Fri
i a
6 R:dr
i $
6 R:dr
i $
6 R:dr
i it
6R:dr
1 tt
6 R:dr
1
i a
37^ öre
i tt
371 öre
i tt
371 öre
i tt
371 öre
1 tt
371 öre
1 tt
40 öre
1 tt
40 öre
3)
i tt
371 öre
1 a
371 öre
i u
371 öre
1 tt
371 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
320 tt
320 tt
7: 50
30 R:(lr
320 tt
320 $
7: 50
30 R:dr
320 $
320 $
7: 50
30 R:dr
320 ii
320 ti
7: 50
30 R:dr
320 tt
320 tt
1: 50
6 R:dr
i
Fri
Fri
| 320$
50 R:dr
320 a
50 R:dr
320 $
50 R:dr
320 $
50 R:dr
320 tt
10 R:dr
Fria
Fria
320 a
12: 50
320 a
12: 50
320 tt
12: 50
320 a
2: 50
320 ti
2: 50
Fria
Fria
20 a
4: 69
20 tt
4: 69
20 a
4: 69
20 tt
4: 69
1 ti
19 öre
1 tt
20 öre
1 tt
20 öre
20 tt
4: 69
20 a
4: 69
20 a
4: 69
20 ii
4: 69
1 ti
19 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
400 tt
25 R:dr
400 $
25 R:dr
400 tt
25 R:dr
400 tt
25 R:dr
320 tt
5 R:dr
5)
Fri
5)
Fri
1 $
19 öre
i a
19 öre
i ii
19 öre
1 tt
19 öre
1 tt
19 öre
1 tt
15 öre
1 tt
15 öre
6) Fri
6) Fri
Fr
Fri
Fri
Fri
Fri
Förb.
Förb.
Förb.
Eörb.
1 gross
18: 75
1 gross 18 R:dr
1 gross 18 R:dr
’)
?)
’)
7)
e)
Fria
Fria
Fria
F’ria
Fria
1 stycke
18 R:dr
1 stycke
24 R:dr
1 stycke
15 R:dr
1 stycke
15 R:dr
1 stycke
15 R:dr
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
1 stycke
18: 75
1 stycke
18: 75
1 stycke
12 R:dr
1 stycke
12 R:dr
1 slycke
3 R:dr
1 stycke
6 R:dr
1 stycke
9 R:dr
1 stycke
6 R:dr
1 stycke
6 R:dr
1 stycke
1: 50
1 stycke
3: 371
1 stycke
4: 50
1 stycke
3: 371
1 stycke
3: 371
1 stycke
75 öre
*
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
1 stycke
3 R:dr
1 stycke
4: 50
1 stycke
3 R:dr
1 stycke
3 R:dr
1 stycke
75 öre
1 stycke
2: 25
1 stycke
3 R:dr
1 stycke
2: 25
1 stycke
2: 25
1 stycke
50 öre
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
1 tt
3 öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
3 öre
1 tt
3 öre
1 U
3 öre
1 $
9 öre
1 $
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
9)1 tt
10 öre
9)1 tt
10 öre
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
1858
18591
1860/
Förb.
1 tt 5 öre
1 tt
5 öre
6) Enligt Taxan: »Korkträd.»
7) För Kreatur, som med Kommerskollegii särskilda tillstånd infördes till racers förbättrande, erlades fjerdedelen af den här utsatta tull.
8) För Stokreatur, som med Kommerskollegii särskilda tillstånd infördes till racers förbättrande, erlades fjerdedelen af den här utsatta tull,
9) I rubriken tillädes: »äfvensom terra cotta och terralit.»
XX
Fr.
o. m. 1825
Fr. o.m.d.1 61826
Fr. o. in. 1831
Fr. o. ni. 1836
till
den V0 1826.
t. q. m
1830.
t. o. m
1835.
t. o. m
1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Kött: färskt
50 o/o
’)
’)
')
saltadt
50 %
1 tunna 10 R:dr
1 tunna
10 R:dr
1 tunna
10 R:dr
torkadt eller rökt
50 %
20 tt
1: 50
20 tt
1: 50
20 tt
2 R:dr
Lakrits
15 %
1 tt
7* öre
1 tt
6 öre
1 tt
6 öre
Leksaker af trä eller sammansatta ämnen
Förb.
')
')
')
Lera :
1 %
Fri
Fri
F
•i
Likör
50 %
1 kanna 3: 75
1 kanna
3: 75
1 kanna
3: 75
Lim:
husblås
25 %
1 tt
1: 87*
1 tt
1: 87*
1 tt
75 öre
gelatine .
’)
')
’)
’)
andra slag: drag-
50 %
i a
25 öre
1 tt
25 öre
1 tt
12* öre
fogel-
30 %
i tt>
31* öre
1 tt
31* öre
1 tt
31* öre
Lin:
ohäckladt
30 o/o
20 tt
1: 75
20 tt
1: 75
20 tt
1: 75
häckladt
30 %
20 tt
2: 75
20 tt
2: 75
20 tt
3 R:dr
Ljus:
Förb.
20 tt
3: 75
20 tt
')
3: 75
20 tt
3: 75
stearin- och margarin-
')
')
1 tt
37* öre
palmitin-
')
')
’)
')
vax: gula
50
% af värdet
1 tt
63 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
hvita och spermaceti-
30 %
1 tt
63 öre
1 tt
63 öre
1 tt
63 öre
')
')
25
’)
25
')
1 tt
Luktvatten (flaskornas vigt inbegripen)
25 o/o
%
%
37 * öre
Mandel
30 %
1 tt
12* öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
Metaller, sammansatta:
marinmetall eller annan komposition i form af bleck till
förhydning af fartyg
Förb.
')
')
5
%
messing:
oarbetad, latun och trådband derunder inbegripna
Förb.
400 tt
75 R:dr
400 a
75 R:dr
320 tt
75 R:dr
arbetad: oäkta lahn
Förb.
1 tt
37* öre
i tt
37* öre
1 tt
37* öre
andra slag, gjuten, smidd eller pressad:
förgyld
Förb.
1 tt
50 öre
i tt
50 öre
1 tt
50 öre
försiltrad eller pläterad
Förb.
1 tt
50 öre
i tt
50 öre
1 tt
50 öre
utan beläggning af annan metall
Förb.
1 tt
50 öre
i tt
50 öre
1 tt
50 öre
andra slag:
oarbetade
Förb.
400 tt
75 R:dr
400 tt
75 R:dr
320 tt
75 R:dr
arbetade: förgylda ..
3)
Förb.
25
%
25 %
4) 1 tt
2: 25
försilfrade eller pläterade
25 %
25
%
25 %
1 tt
75 öre j
’) I Taxan icke nämnde.
a) Tor tillverkning af segelduk,Refter Kommerskollegii tillstånd: ohäckladt: 20 tt 37* öre; häckladt: 20 tt 75 öre.
XXI
Fr. o. m. 1842
t. o. m. 1845.
Fr. o. m. 1846
t. o. m. 1848.
Fr. o. m. 1849
t. o. m. 1851.
Fr. o. m. 1852
t. o. m. 1854.
Fr. o. m. 1855
t. o. m. 1857.
Fr. o. m. 1858
t. o. m. 1860.
Fr. o. m. 1861
t. o. m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
20 tt
1 R:dr
20 tt
1 R:dr
20 tt
63 öre
20 tt
63 öre
20 tt
63 öre
Fritt
Fritt
1 tunna
10 R:dr
1 tunna
10 R:dr
1 tunna
6 R:dr
1 tunna
6 R:dr
20 tt
25 öre
Fritt
Fritt
20 tt
2 R:dr
20 tt
2 R:dr
20 tt
1 R:dr
20 tt
1 R:dr
20 tt
63 öre
Fritt
Fritt
1 tt
6 öre
1 it
6 öre
1 il
6 öre
1 tt
6 öre
1 tt'
6 öre
1 ti 8 öre
1 tt 8 öre
')
’)
i ti
1: 50
1 it
1: 50
1 tt
1: 50
1 tt 1: 50
1 tt 1: 50
Fri
Fri
Fri
F
ri
Fri
Fri
Fri
1 kanna
3: 75
1 kanna
3: 75
1 kanna
3: 75
1 kanna
3: 75
1 kanna
3: 75
1 kanna 3 R:dr
1 kanna 3 R:dr
1 u
50 öre
1 tt
50 öre
i ti
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
)
')
')
i u
9 öre
i ti
9 öre
1 tt
9 öre
\ 1 tt 75 öre
1 tt 75 öre
1 tt
121 öre
1 it
121 öre
i
1 tt
25 öre
1 tt
25 öre
( i tt
9 öre
i tt
9 öre
1 ti
9 öre
1 ii 6 öre
1 tt 6 öre
20 tt
1: 75
20 tt
1: 75
20 it
1: 75
2) 20 tt
1: 75
20 tt
25 öre
)
Fritt
Fritt
20 tt
3 R:dr
20 tt
3 R:dr
20 tt
3 R:dr
2) 20 tt
3 R:dr
20 U
50 öre
20 il
3: 75
20 tt
3: 75
20 a
3: 75
20 tt
3: 75
1 tt
6 öre
1 tt 3 öre
1 tt 3 öre
1 tt
371 öre
1 tt
371 öre
1 tt
28 öre
1 tt
28 öre
1 tt
121 öre
1 tt 6 öre
1 tt 6 öre
1 il
63 öre
1 tt
63 öre
1 tt
63 öre
1 tt
63 öre
1 tt
311 öre
1 tt 4 öre
1 tt 4 öre
1 il
50 öre
1 tt
50 öre
i ii
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
25 öre
j
1 tt
63 öre
1 tt
63 öre
i tt
63 öre
1 il
63 öre
1 tt
311 öre
S 1 U 15 öre
1 tt 15 öre
1 tt
63 öre
1 U
63 öre
i tt
63 öre
1 tt
63 öre
1 tt
311 öre
1 tt 15 öre
1 tt 15 öre
i it
371 öre
1 tt
371 öre
i tt
371 öre
1 tt
371 "re
1 tt
371 öre
1 tt 40 öre
1 & 40 öre
l it
9 öre
1 ii
9 öre
i tt
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt 12 öre
1 tt 12 öre
5
%
5 %
5
%
320 tt
2 R:dr
320 tt
2 R:dr
Fri
Fri
320 tt
50 R:dr
320 tt
50 R:dr
320 tt
50 R:dr
320 tt
50 Rtdr
320 tt
25 R:dr
Fria
Fria
1
1 it
50 öre
1 tt
50 öre
i ii
50 öre
1 tt
1:121
1 tt
1:121
j
1 it
50 öre
i ti
50 öre
i tt
50 öre
1 tt
75 öre
1 tt
75 öre
i 1 ti 75 öre
1 tt 75 öre
i il
50 öre
1 ti
50 öre
i tt
50 öre
1 tt
50 öre
1 ti
50 öre
1 & 40 öre
1 tt 40 öre
320 it
50 R:dr
320 tt
50 R:dr
320 tt
50 R:dr
320 tt
50 R:dr
320 tt
25 Rulr
Fria
Fria
1 it
1: 50
1 U
1: 50
1 tt
1: 50
1 tt
1: 50
1 tt
1: 121
)
1 it
1: 50
1 tt
1: 50
1 tt
1: 50
1 tt
1: 50
1 tt
75 öre
i 1 tt 75 öre
1 tt 75 öre !
3) Utom Bronzarbeten, som voro tillåtna till införsel emot 30 proc.
4) Gällde för förgylda Bronzarbeten; andra ej specificerade förgylda metallarbeten voro belagda med 75 öre i tull per skålpund.
XXII
—c
— .
——~  —
Fr
o. m. 1825
Fr. o. ra. d.1 e 1826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. in. 1836
t.
d. V* 1826.
t. o. in. 1830.
t. o. m. 1835.
t. o. m. 1841.
Metaller, andra slag:
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
arbetade: utan beläggning af annan metall
. ■)
Förb.
25 %
25 %
1 H 75 öre
skrot samt gammal och brukad metall, sammansatt....
Förb.
2) 400 ti 22:50
2)4C0 ti 25 R:dr
320 ti 25 R:dr
Metwursl
30 % af värdet
\ ti 25 öre
1 ti 25 öre
1 ti 25 öre
Mjöl, ej specificeradt, af vegetabilier, som ej kunna inbegripas
under spanmål
Förb.
Förb.
1 ti 19 öre
1 ti 19 öre
Nattsäckar
Förb.
Förb.
Förb.
25 %
Nipper, alla slag
Förb.
4)
4)
4)
Nät, alla slag
Förb.
331 %
331 %
331 %
Olj ekakor
25 %
20 ti 9 öre
20 ti 9 öre
20 tl 9 öre
Oljor:
feta:
bom- eller oliv-:
på fat
15 %
1 kanna 371 öre
1 kanna 50 öre
1 kanna 25 öre
på flaskor, buteljer eller krukor..
25 %
1 kanna 94 öre
1 kanna 50 öre
1 kanna 50 öre
hamp-
5 %
1 kanna 5 öre
1 kanna 5 öre
1 kanna 9 öre
kokosnöt-, palm- och spermaceti-
15 %
20 %
20 »/o
10 %
lin- och rof-
20 %
1 kanna 25 öre
1 kanna 25 öre
1 kanna 25 öre
andra till apoteksvaror ej hänförliga, eller eljest icke speci-
ficerade slag
10
15 ä 25 %
20 %
20 %
10 %
flyktiga eller essenser, ej specificerade
10,
15 å 25 %
20 o/o
20 %
10 %
Ost: Parmesan- och Rochefort-
50 %
1 ti 50 öre
1 ti 50 öre
1 ti 75 öre
sötmjölks-, alla slag '.
50 %
1 ti 19 öre
20 ti 3: 75
20 ti 3: 75
surmjölks-, alla slag
50 %
1 ti 6 öre
20 ti 1: 25
20 ti 2: 50
Oxtungor:
saltade
50 %
1 tunna 15 Kalr
1 tunna 15 R:dr
1 tunna 15 R:dr
torkade eller rökta
50 %
20 ti 2 R:dr
20 ti 2 lt:dr
20 ti 2 R:dr
Papp
25 %
1 ti 6 öre
1 ti 6 öre
1 ti 6 öre
Papp- och Pappersarbeten:
olackerade
4)
4)
4)
4)
lackerade
4)
4)
4)
4)
Papper:
förhydnings-
4)
4)
20 ti 75 öre
20 ti 75 öre
press-
1 % af värdet
1 ris 1: 25
1 ris 1: 25
1 ris 1: 25
kardus-
50 %
1 ris 3: 75
1 ris 3 R:dr
1 ris 3 R:dr
omslags-, färgadt
50 %
1 ris 4: 50
1 ris 3: 25
1 ris 3: 25
tobaks-
50 %
1 ris 1 R:dr
1 ris 75 öre
1 ris 75 öre
makulatur- och grått papper
50 %
1 ris 50 öre
1 ris 371 öre
1 ris 371 öre
’) Utom Bronzarbeten, som voro tillåtna till införsel emot 30 proc.
2) -Rubrikens lydelse enligt Taxan: ”Skrot samt gammal ocb brukad messing”.
3) I rubriken tillädes: ”endast tjenlig till omsmältning”.
4) I Taxan icke nämnde.
5) 50 proc:s förhöjning i tullen för det garn, hvaraf nätet var gjordt.
XXIII
Er. o. m. 1842
Fr. o. m. 1846
Fr. o. m. 1849
Fr. o. m. 1852
Fr. o
m. 1855
Fr. o. m. 1858
Fr. o. m. 1861
t. o. m
1845.
t. o. m. 1848.
t. o. m
1851.
t. o. m. 1854.
t. 0.
m. 1857.
t. o. m. 1860.
t. o. m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
1 tt
1: 50
i a
1: 50
i a
1: 50
i tt
1: 50
1 ti
75 öre
1 ti 40 öre
1 tt 40 äre
320 U
25 ll:dr
320 tt
25 R:dr
320 U
25 R:dr
320 ti
25 R:dr
320 tt
25 R:dr
3) Fritt
3) Fritt
i a
25 öre
i tt
25 öre
i ti
25 öre
i ti
25 öre
1 tt
12} öre
1 ti 10 öre
1 ti 10 öre
1 u
19 öre
i tt
19 öre
i a
19 öre
i ti
19 öre
1 ti
19 öre
1 ti 12 öre
1 ti 12 öre
25 %
25 %
25 %
25 %
1 ti
37} öre
1 ti 40 öre
1 ti 40 öre
4)
4)
4)
4)
4)
4)
4)
33} %
33}
%
33}
%
33}
%
5)
5)
5)
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
1 kanna
25 öre
1 kanna
25 öre
)
1 kanna
50 öre
1 kanna
50 öre
1 1 ti
4 öre
i ti
4 öre
1 kanna
9 öre
1 kanna
9 öre
1 it
1} öre
i ti
1} öre
} i ti
1} öre
1 ti 2 öre
1 ti 2 öre
1 kanna
25 öre
1 kanna
25 öre
1 tt
4 öre
“)i ti
4 öre
)
| 1 kanna
25 öre
1 kanna
25 öre
i ti
4 öre
i ti
4 öre
i ti
3 öre
1 tt 3 öre
1 H 3 öre
1 tt
15 öre
1 U
15 öre
1 tt
15 öre
’)i ti
15 öre
’)i ti
15 öre
7)1 U 25 öre
7)1 ti 25 öre
^0 ti
3 R:dr
20 tt
3 R:dr
20 ti
1: 50
20 tt
1: 87}
20 ti
1: 50
Fri
Fri
I8)
e)
8i
8)
S\
8)
8)
1 u
3 öre
1 tt
3 öre
i ti
1} öre
1 u
1} öre
1 ti
1} öre
1 ti 2 öre
1 ti 2 öre
1 u
37} öre
1 tt
37} öre
i ti
37} öre
1 ti
37} öre
1 ti
37} öre
1 ti 40 öre
1 ti 40 öre
i tt
56 öre
1 a
56 öre
1 tt
56 öre
i ti
56 öre
1 tt
. 56 öre
1 ti 65 öre
1 ti 65 öre
i tt
1 u
3| öre
} öre
1 ti
i tt
3} öre
} öre
i ti
i ti
3| öre
} öre
i ti
i ti
3| öre
} öre
1 ti
1 tt
3| öre
} öre
| Fritt
Fritt
| 1 tt
5 öre
i ti
5 öre
i ti
5 öre
i ti
5 öre
1 u
5 öre
j
i
1 tt
3J öre
1 tt
3| öre
i ti
3f öre
i ti
3? öre
1 ti
3| öre
)9) 1 ti 6 öre
1n) 1 ti 6 öre
6) Undantagandes Palmolja, som drog 1} öre i tull per skålpund.
7) I vigten inberäknades flaskorna.
8) Tullbehandlades såsom ”Kött”.
9) Afven för ”kort- och polérpapper”.
,n) Enligt Taxan för: ”kardus- och sug-, färgadt eller ofärgadt; makulatur-; tryck-, olimmadt; tapet- och polér- eller smergelpapper".
XXIV
Fr
o. m. 1825
Fr. o. m. d. '/61826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. ir
. 1836
till
den Vj 1826.
t. 0.
m. 1830.
t. 0.
m. 1835.
t. o. m.
1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Papper:
tryck-, olimmadt
30 %
1 ris
75 öre
1 ris
75 öre
1 ris
75 öre
limmadt
’)
’)
’)
’)
koncept-
30 %
1 ris
1: 25
1 ris
1: 25
1 ris
1: 25
tapet-
')
’)
’)
’)
imperial- och regal-
15 %
1 ris
6: 75
1 ris
4: 50
1 ris
4: 50
median-
20 o/0
1 ris
5R:dr
1 ris
3 R:dr
1 ris
3 JR,:dr
olifant-
50 %
1 ris
4: 50
1 ris
4: 50
1 ris
4: 50
skrif-
30 %
1 ris
2 R:dr
1 ris
1: 50
1 ris
1: 50
andra slags hvitt, ej specificeradt
4)
5)
6)
6)
post-, alla slag
30 %
1 ris
4: 12|
1 ris
3 R:dr
1 ris
3 K.:dr
färgadt, tryckt, figureradt, försilfradt eller förgyldt
50 %
1 ris
5 R:dr
1 ris
5 R:dr
1 ris
3 R:dr
Papperstapeter
25 %
25 o/o
25 %
1 tt
31^- öre
och horder
25 o/o
25 %
25 %
1 tt
37^- öre
Paraplyer och Parasoller: af siden eller halfsiden
Förb.
Förb.
Förb.
33! %
andra slag
Förb.
Förb
Förb.
33! %
Peppar
20
% af värdet
1 tt
15 öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
Perlor, oäkta: glas-
20 %
3 on
12! öre
1 tt
56 öre
1 tt
56 öre
andra slag
20 %
3 ort
12! öre
3 ort
12! öre
3 ort
12^ öre
Piphufvuden, andra slag än af sjöskum
30 %
30 %
33! %
33!
%
Plommon
25 o/o
1 tt
6 öre
1 tt
6 öre
)
Sviskon
25 %
1 tt
3 öre
1 tt
3 öre
i 1 tt
4 öre
Brundier
10 %
1 tt
6 öre
1 tt
6 öre
1 tt
6 öre
Pomeransknoppar och skal
10 %
1 tt
2! öre
1 tt
3 öre
1 tt
4^- öre
Porslin:
oäkta, sten eller fayence:
hvitt eller enfärgadt, men omåladt:
tal rickar
30 o/o
1 tt,
6 öre
,0)1 tt
6 öre
,0)1 tt
6 öre
andra pjeser
30 %
1 tt
19 öre
1 tt
19 öre
1 tt
15 öre
måladt eller trvckt:
talrickar
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
andra pjeser
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
äkta:
hvitt eller enfärgadt  ,
25 %
1 tt
25 öre
1 tt
19 öre
1 tt
25 öre
förgyldt eller måladt i figurer eller med blommor
25 %
1 tt
50 öre
1 tt
37! öre
1 tt
37£ öre
Portföljer: af hel- eller halfsiden
25 %
25 %
25 %
25 %
’) I Taxan icke nämnde.
2) Afven för ”Kort- och polirpapper ’.
3) Enligt Taxan för: ”kardus- och sug-, färgadt eller ofärgadt; makulatur; tryck-, olimmadt; tapet- och polir- eller smergelpapper”.
4) I Taxan icke nämnde; men ”Velin” och ”Cartier eller Franskt kortpapper” drogo 15 proc. i tull.
5) 1 Taxan icke närande; ”Velin drog 50 proc. högre tull än samma sorter af vanlig tillverkning”.
XXV
Fr. o. m. 1842
Fr. o. m. 1846
Fr. o. m. 1849
Fr. o. m. 1852
Fr. o. m. 1855
Fr. o. m. 1858
Fr. o. m
1861
t. o. m.
1845.
t. o. m.
1848.
t. o. m.
1851.
t. o. m.
1854.
t. o. m.
1857.
t. o. m
1860.
t. o. m.
1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
1
11 tt
7i öre
i tt
7} öre
1 tt
7} öre
1 tt
7} öre
1 tt
7} öre
2) 1 tt
i ^
6 öre
3)1 tt
’)
6 öre
> 1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
i 1 tt
12 öre
?)
1 tt
12 öre
1 u
12i öre
i tt
12} öre
1 tt
121 öre
1 tt
12} öre
1 tt
12} öre
1 tt
15 öre
1 tt
15 öre
8) 1 u
15 öre
8)1 tt
15 öre
8) 1 tt
15 öre
8)1 tt
15 öre
8) 1 tt
15 öre
9)1 tt
18 öre
9) 1 tt
18 öre
1 i a
Bli öre
i tt
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
40 öre
1 tt
40 öre
33}
%
1 stycke
3 R:dr
1 stycke
3 R:dr
1 stycke
3 R:dr
1 stycke
1: 50
1 stycke
1: 50
1 stycke
1: 50
33}
%
1 stycke
1: 50
1 stycke
1: 50
1 stycke
1: 50
1 stycke
75 öre
1 stycke
50 öre
1 stycke
50 öre i
1 a
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
11 öre
1 tt
11 öre
i a
31} öre
1 tt
31} öre
1 tt
31} öre
1 tt
31} öre
1 tt
31} öre
1 tt
40 öre
1 tt
40 öre
3 ort
6 öre
3 ort
6 öre
3 ort
6 öre
3 ort
6 öre
3 ort
6 öre
1 tt
2R:dr
1 tt
2 R:dr
i a
37} öre
1 tt
37} öre
1 tt
37} öre
1 tt
37} öre
1 tt
37} öre
1 tt
40 öre
1 tt
40 öre
1 u
4} öre
1 tt
4} öre
( 1 tt
4} öre
1 tt
4} öre
1 tt
4} öre
1 tt
6 öre
1 tt
6 öre
i a
6 öre
1 tt
6 öre
)
1 u
4} öre
1 tt
6 öre
1 tt
6 öre
1 tt
6 öre
1 tt
6 öre
1 tt
7 öre
1 tt
7 öre
i tt
6 öre
1 tt
6 öre
1 tt
6 öre
1 tt
6 öre
1 U
6 öre
1 tt
5 öre
1 tt
5 öre
i a
15 öre
1 tt
15 öre
1 tt
15 öre
1 tt
15 öre
1 tt
15 öre
1 tt
10 öre
1 tt
10 öre
Förb.
Förb.
Förb.
1852 Förb.
18531
1854/1 tt 19 öre
1 tt
19 öre
1 tt
10 öre
1 tt
10 öre
Förb.
Förb.
Förb.
1852 Förb.
18531
1854/1 tt 25 öre
1 tt
25 öre
1 tt
18 öre
1 tt
18 öre
1 1 tt
25 öre
1 tt
25 öre
1 tt
25 öre
1 tt
25 öve
1 tt
25 öre
1 tt
20 öre
1 tt
20 öre
i a
37} öre
1 tt
37} öre
1 tt
37} öre
1 tt
37} öre
1 tt
37} öre
1 tt
40 öre
1 tt
40 öre
25 %
25 %
25 o/o
25 %
1 tt
2: 25
1 tt
2 R:dr
1 tt
2 R:dr
6) I Taxan icke nämnde; ”Velin drog 50 proc. högre tull än samma sorter af vanlig tillverkning” och ”Cartier eller Kortpapper” 1 R:dr per ris.
7) Afven för ”kopie- och planchpapper”.
8) Äfven för ”pressadt papper”.
9) Afven för ”pressadt och glaseradt papper”.
10) Äfven för ”fat”.
Bil. till Tull-Komitéens Betänkande. 4*
XXVI
Er. o. m. 1825
t. den V6 1826.
Fr. o. m. d. 1 61826
t. o. m. 1830.
Er. o. m. 1831
t. o. m. 1835.
Er. o. ra. 1836
t. o. m. 1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Portföljer: af läder
25 %
25 %
25 %
25
%
andra slag
25 %
25 %
25 %
25
%
Potates
Eörb.
Förb.
Eörb.
1 tunna
50
öre
Potatesmjöl
Eörb.
Förb.
Eörb.
20 U
75
öre
Puder
Eörb.
1 U
12^ öre
1 $ 12^ öre
1 u
12 J
öre
Redskap, ej specificerade
Eörb.
')
Förb.
’) Eörb.
\
Maskinerier, ej specificerade
25 % af värdet
25 %
25 %
i') 25
%
Remmar, alla andra slag än Vagnsremmar af fiskskinn
Eörb.
2)
2)
2)
Ris, oskalad eller Paddy
2)
2)
2)
2)
blandad med mer eller mindre fullständigt skalad ris
2)
2)
2)
2)
Russin
30 %
1 u
6 öre
1 ti 4J- öre
1 U
U
öre
Sadelmakarearbeten, ej specificerade:
med äkta förgylda, försilfrade eller pläterade beslag
Eörb.
Förb.
Förb.
33J
%
andra slag
Eörb.
Förb.
Förb.
33J
%
Saffran
10 %
1 u
2R:dr
A
1 U 1: 75
1 U
1:
75
Salpeter, oraffinerad eller raffinerad
Eörb.
Förb.
Förb.
Förb.
chilisk
Förb.
Eörb.
Förb.
3) 20$
31i
öre
Salpetersyra och Skedvatten
Förb.
1 u
37^ öre
1 it 31|- öre
1 $
9
öre
Salt: kok-
25 %
1 tunna 1 R:dr
1 tunna 1: 12^
1 tunna
1:
12*
berg-
15 %
1 tunna 31J öre
1 tunna 37.j öre
1 tunna
37 J-
öre
glauber-, vattenfritt
2)
2)
2)
2)
medicinskt
10 k 25 %
1 u
3 å 12 J öre
1 ti 3 h 12| öre
1 ti 3 öre k 10%
raffineradt
7)
30 %
7) 1 tunna 3: 75
7) 1 tunna 3: 75
')1 tunna
3:
75
Saxar:
öfverskärare-
25 %
25 %
5 %
5
¥
saxar till klippning af plåtar och bleck
Förb.
Förb.
33;'. %
33^
%
skräddare-, trädgårds- och ull-
Förb.
Eörb.
33^ %
33J
%
andra slag: opolerade
Förb.
Förb.
33j %
33 V
%
polerade '
Förb.
Eörb.
33 är %
33 Jr
%
Segel, nya
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Silke: rått, ofärgadt
i
% af värdet
1 a
6 öre
1 6 öre |
1 u
6
öre
färgadt
25 %
1 ti
3 R:dr
1 H 3 R:dr |
1 u
3 B
:dr
1) Efter Kommerskollegii tillstånd, medgifna till införsel mot 5 proc. och — efter dylikt tillstånd, såsom prof eller modeller — tullfria.
2) I Taxan icke nämnde.
3) Efter, Kommerskollegii tillstånd ”för Skedvatten fabrikernas behof”.
4) Dito dito dito ” » Skedvattens- och andra fabrikers behof’.
6 Dito dito dito ” » fabrikers och näringars behof”.
XXVII
Er. o. m. 1842
Fr. o. in. 1846
Er. o. m. 1849
Fr. o. m. 1852
Fr. o.
m. 1855
Fr.
o. m. 1858
Fr. o. m. 1861
t. o. m. 1845.
t. o. m. 1848.
t. o. m. 1851.
t. o. m. 1854.
t. o. m. 1857.
t. o. m. 1860.
t. 0
m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats. >
Tullsats.
Tullsats.
25 %
25 »/o
25 %
25 %
1 ti
75 öre
25 %
25 %
25 o/o
25 o/o
1 ti
50 öre
<1 tt
50 öre
1
ti
50
öre
1 tunna 50 öre
1 tunna 50 öre
1 tunna 50 öre
1 tunna 50 öre
1 tunna
50 öre
Fri
Fri
20 U 75 öre
20 tt 75 öre
20 ti 75 öre
20 U 75 öre
20 ti
75 öre
Fritt
Fritt
1 tt 12} öre
1 ti 12} öre
1 ti 12} öre
1 ti 12} öre
1 ti
12} öre
1 ti
12 öre
1 ti
12
öre
’) 25 %
’) 25 %
’) 25 o/o
’) 25 %
') 5
%
Fria
Fria
2)
2)
2)
2)
2)
2)
2)
2)
2)
1 tunna 2: 25
1852 1 t:a 2: 25
18531 n7|
1854] itai: 87}
1 tunna
1: 87}
Fri
Fri
2)
2)
2)
2)
2)
2)
1 U
1
öre
1 tt> 4 i- öre
1 U 4} öre
1 ti 4} öre
1 S 4} öre
1 ti
4J öre
1 ti
6 öre
1
ti
6
öre
m %
33} %
33} %
33} %
1 ti
88 öre
1 ti
75 öre
1
ti
75
öre
-t»
CQ
CO
33} %
33} %
33} %
1 ti
75 öre
1 ti
50 öre
l
ti
50
öre
1 ti 1: 50
1 U 1: 50
1 tt 1: 50
1 ti 1: 50
1 ti
1: 50
1 ti
2 R:dr
1
u
2
R:dr
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
20 ti
3 R:dr
1858 1 ti 15 öre
1859\
1860J Fri
Fri
4) 20 ti 19 öre
4) 20 tt 19 öre
4) 20 ti 19 öre
4) 20 ti 19 öre
»)20 ti
19 öre
Fri
Fri
1 ^<5 9 öre
1 ii 9 öre
1 ti 4} öre
1 ti 4} öre
1 ti
4£ öre
1 U
5 öre
1
ti
5
öre
1 tunna 1: 12}
6) 1 tunna 1: 12}
6) 1 tunna 1: 12}
6) 1 tunna 1: 12}
1 tunna
56 öre
1 tunna 37} öre
1 tunna 37} öre
1 tunna 37} öre
1 tunna 37} öre
1 tunna
37i öre
>1 kub. fot 10 öre
1 kub.fot 10
öre
2)
20 tt 2 öre
20 ti 2 öre
20 a 2 öre
20 ti
2 öre
1 ti 3 öre
1 ti 3 öre
1 ti 3 öre
1 Ä 3 öre
1 ti
3 öre
1 ti
3 öre
1
ti
3
öre
') 1 tunna 3: 75
1 tunna 3: 75
1 ti 2 öre
1 ti 2 öre
1 ti
2 öre
1 U
3 öre
1
ti
3
öre
20 tt 37} öre
20 tt 37} öre
20 tt 37} öre
20 ti 37} öre
33} %
1 tt 5 R:dr
1 tt 2: 25
1 ti 2: 25
<20 ti
37vr öre
Fria
Fria
33} %
1 ti 5 R:dr
1 ti 2: 25
1 ti 2: 25
1 ti
37| öre
1 U
15 öre
1
ti
15
öre
33} %
1 ti 5 R:dr
1 tt 2: 25
1 ti 2: 25
1 ti
75 öre
1 ti
25 öre
1
tt
25
öre
33} %
1 tt 5 R:dr
1 U 2-, 25
1 ti 2: 25
1 ti
1: 50
1 ti
50 öre
1
u
50
öre
8)
8)
8)
8)
8)
9)
9)
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
1 ti 3 lt:dr
1 tt 3 R:dr
1 ti 3 R:dr
1 ti 3 R:dr
1 »
2 R:dr
1 ti
1: 50
1
tt
1:
50
6) Efter Kommerskollegii tillstånd ”för fabrikstillverkning af soda” — tullfritt.
7) Enligt Taxan: ”Luneburger, raffineradt”.
8) 10 % högre tull, än den för väft) aden, hvaraf de bestodo.
9) Lika med den för väfnaden, hvaraf de bestodo.
XXVIII
Fr
0. m. 1825
Fr. o. m. Ve 1826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836 i
t.
len Vö 1826.
t. o. m. 1831.
t. o. m. 1835.
t. o. m
1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Sirop: capilair r.
10 % af värdet
1 U 8 öre
1 ti 9 öre
1 u
9 öre
mullbärs-, rosen- och viol-
10 %
1 U 12iöre
1 it 12| öre
1 to
12; öre
socker-
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Skomakarearbeten:
af siden: kängor och tofflor
Förb.
Förb.
Förb.
33;
%
skor
Förb.
Förb.
1 par 1: 50
1 pär
1: 50
stöflar
Förb.
Förb.
Förb.
1 par
4: 50
af andra tyger, samt af färgade eller lackerade skinn:
kängor, tofflor och galoscher
Förb.
Förb.
Förb.
33!;
%
skor
Förb.
Förb.
1 par 1: 50
1 par
1: 50
stöflar
Förb.
Förb.
Förb.
1 par
4: 50
becksöms- och s. k. sjöstöflar
Förb.
Förb.
Förb.
1 par
4: 50
andra slag: kängor, tofflor och galoscher —
Förb.
Förb.
Förb.
33;
%
skor
Förb.
Förb.
1 par 1: 50
1 pär
1: 50
stöflar
Förb.
Förb.
Förb.
1 par
4: 50
Skriftaflor: af sten
25 %
1 ti 6 öre
4 ii 6 öre
1 tt
6 öre
andra slag
3)
3)
3)
25 %
Slöjdvaror, eller fabriks-, handtverkeri- och manufakturvaror, i
taxan ej nämnde
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Smör
50 %
20 ti 2: 25
20 U 2: 25
20 U
3: 75
Snörmakarearbeten, såsom fransar, galoner, gramaner, aiguiletter,
snoddar, snören, m. fl. ej specificerade:
hel- ech halfsiden-
Förb.
Förb.
1 ti 10 R:dr
1 ti
10R:dr
andra slag
Förb.
Förb.
1 tt 2R:dr
1 ti
2 K:dr
Socker:
mascovad-, eller brunt och gult
10 o/o
1 ti 2\ öre
ordinärt terres- och tetes- samt hvitt pudersocker
20 o/o
1 ti 6 öre
) 1 4? öre
1 ti
7; öre
krossadt lump-
50 %
1 tt 15 öre
|
Havanna terres-
3)
3)
j 1 to 12^ öre
1 ti
15 öre
topp-, kandi- och kak-
5)
Förb.
•5) Förb.
5) Förb.
6) Förb.
’) För ”Skomakarearbeten af andra tyger, samt af Karduans-, färgade eller tryckta skinn.”
2) För ”Skomakarearbeten af andra tyger, samt af saffians-, karduans-, färgade, pressade ocb tryckta skinn.”
3) I Taxan icke nämnde.
4) Såvida man icke kunde urskilja deras hufvudbeståndsdel; eljest tullbehandlades de lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen
bestodo.
5) Kaksocker icke nämndt i Taxan; i stället hänfördes hit ”konfektsocker.”
6) Förbudet gällde äfven ”konfektsocker.”
7) I rubriken tillädes: ”samt andra till sockerhalten lika slag.”
XXIX
Fr. o. m. 1842
Fr. o. m. 1846
Fr. o. m. 1849
Fr. o. m. 1852
Fr. o. m. 1855
Fr. o. m. 1858
Fr. o. m. 1861
t. o. m
1845.
t. o. m
1848.
t. o. in
1851.
t. o. m
1854.
t. o. m. 1857.
t. o. m. 1860.
t. o. m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
1 tt
9 öre
1 ti
9 öre
\
1 tt
121 öre
1 tt
12) öre
S i a
9 öre
1 tt
9 öre
1 tt
6 öre
1 tt 4 öre
1 tt
4 öre
Förb.
Förb.
1849 Förb.
18501 , f, q ..
1851/ 1 ® 9 ore
1 1 par
1: 50
-j
1 pär
*
1: 50
1 pär
1: 50
1 par
1: 50
l ti
4: 50
1 tt 3 R:dr
1 tt
3 R:dr
1 par
4: 50
1 pär
4: 50
1 par
4: 50
1 par
4: 50
1 1 par
1: 50
1 par
1: 50
1 par
1: 50
1 par
1: 50
!') i u
3 R:dr
2) 1 tt 2 R:dr
2) 1tt
2 R:dr
1 par
4: 50
1 par
4: 50
1 par
4: 50
1 par
4: 50
33) %
33.)
%
33J- %
33) %
1 pär
75 öre
1 par 50 öre
1 par
50 öre
33J
%
331
%
)
331 %
33)
%
\ 33) %
33)
%
1 tt
2 R:dr
1 tt 1: 25
1 tt
1: 25
331 %
33) %
)
i tt
41 öre
1 tt
4) öre
1 tt
3 öre
1 tt
3 öre
1 tt
3 öre
1
1 tt
25 öre
1 tt
25 öre
1 tt
15 öre
1 tt
15 öre
1 tt
15 öre
J Fria
Fria
1842 Förb.
1843)
1844>
1845) 331 %
33) %
33) %
33) %
4) 25 %
4) 20 %
4) 20 %
20 tt
3: 75
20 tt
3: 75
20 tt
2 R:dr
20 tt
2 R:dr
20 tt
1 R:dr
Fritt
Fritt
1 tt
7: 50
1 tt
7: 50
1 tt
7: 50
1 tt
7: 50
1 tt
7: 50
1 tt 4 R:dr
1 tt
4 R:dr
1 tt
2 R:dr
1 tt
2 R:dr
1 tt
2 R:dr
i ti
2 R:dr
1 tt
2 R:dr
1 tt 1: 50
1 tt
1: 50
1 tt
71 öre
1 tt
9 öre
1 tt
9 öre
1852 1^9 öre
18531
1854/ 1 tt 6f öre
1 tt
6| öre
8) 1 tt 8 öre
l9) 1 tt 13 öre
m) 1 tt
8 öre
7) i tt
15 öre
7) 1 tt
19 öre
7) 1 tt
15 öre
11 tt
15 öre
7) 1 tt
15 öre
") i ti
13 öre
Förb.
Förb.
1849 Förb.
18501
1851/ 1 tt 15 öre
1 tt
15 öre
1 tt
15 öre
i
8) För ”Socker, andra slag” (än i noten 9 upptagna).
®) För ”Socker, raffmeradt. alla slag, såsom Topp-, Kandi- och Kak- samt krossadt eller pulveriseradt socker, äfvensom Havanna terres
och dermed till sockerhalten lika slag.”
,0) För ”Socker, oraffineradt, till färgen mörkare än N:o 18 af den i verldshandeln gällande holländska standard, äfven om varan inkommer
i upplöst eller flytande form.”
11) För ”Socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare än nämnde standardnummer”, äfvensom för ”raffmeradt, alla slag, såsom topp-, kandi
och
kak-, samt krossadt eller pulveriseradt socker.”
XXX
Fr. o. m. 1825
Fr. o. in. d. V61826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836
t. den V6 1826.
t. o. m. 1830.
t. o. m. 1835.
t. o. m. 1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Soda....
1 % af värdet
20 $5 2£ öre
20 2\ öre
20 2£ öre
Spanmål:
omalen:
bohvete
10 %
1 tunna 5 R:dr
1 tunna 5 R:dr
1 tunna 5 R:dr
hafre
10 %
1 tunna 37^ öre
1 tunna 37^ öre
1 tunna 37^- öre
hvete
10 %
1 tunna 1: 25
1 tunna 1: 25
1 tunna 1: 25
korn
10 %
1 tunna 63 öre
malt
10 %
1 tunna 75 öre
j 1 tunna 63 öre
1 tunna 63 öre
linser
50 %
1 tunna 12 R:dr
1 tunna 8 R:dr
1 tunna 8 R:dr
råg
10 %
1 tunna 88 öre
1 tunna 88 öre
1 tunna 88 öre
vicker '
Förb.
1 tunna 3 R:dr
1 tunna 3 R:dr
1 tunna 3 R:dr
ärter
10 %
1 tunna 88 öre
1 tunna 88 öre
1 tunna 88 öre
malen:
gryn och mjöl
') Förb.
2)
2)
2)
Spetsar, Uddar och Blonder:
silkes- och linne-
25 %
25 %
25 %
1 u 18: 75
andra slag
25 %
25 %
25 %
1 U 18: 75
Stenkol
25 %
1 tunna 63 öre
1 tunna 50 öre
1 tunna 50 öre
Stenkol, afsvaflade, eller Coakes
4)
4)
1 tunna 25 öre
1 tunna 12^ öre
Stenkolsstybb, eller Cinders
4)
1 tunna 28 öre
1 tunna 25 öre
1 tunna 25 öre
Strumpor:
helsiden-
15 %
®) 1 par 75 öre
5) 1 par 75 öre
5) 1 par 75 öre
halfsiden-
15 %
ö) 1 par 75 öre
5) 1 par 75 öre
5) 1 par 75 öre
bomulls-
25 %
5) 1 par 50 öre
6) 1 par 50 öre
ö) 1 par 50 öre
redgarns-
25 %
5) 1 par 31^ öre
5) 1 par 31 £ öre
®) 1 par 31-^ öre
andra slag
Förb.
Förb.
5) 1 par 25 öre
5) 1 par 25 öre
Strumpstickor
7) Förb.
7) 1 U 1: 50
7) 1 U 1: 50
7) 1 U 1: 50
Stål:
gjut-
10 %
100 U 2: 50
100 u 1: 50
80 U 3 R:dr
garf-
Förb.
Förb.
Förb.
80 U 7: 50
andra slag
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Stålarbeten, ej specificerade
Förb.
Förb.
Förb.
33i %
Stärkelse, hvit
Förb.
20 U 1: 50
20 U 1: 50
20 ti 1: 50
Svafvel: sicilianskt
Förb.
Förb.
Förb.
20 ti 75 öre
’) Utom ”Hvete- ock rågmjöl”, som voro tillåtna till införsel mot 10 procent.
2) Samma tullsats som för det sädesslag, hvaraf grynet eller mjölet var tillverkadt.
3) Dito dito dito dito med tillägg af 10 procent.
4) I Taxan icke nämnde.
5) Halfstrumpor drogo hälften af denna tullsats.
6) I rubriken lades till Strumpor: ”och andra på strumpstol eller genom stickning tillverkade arbeten”, äfvensom fr. o. m. 1858 ”ej specificerade.”
XXXI
Fr. o. m. 1842
t. o. m. 1845.
Fr. o. m. 1846
t. o. m. 1848.
Fr. o. m 1849
t. o. m. 1851.
Fr. o. in. 1852
t. o. m. 1854.
. Fr. o. m. 1855
t. o. m. 1857.
Fr. o. m. 1858
t. o. m. 1860.
Fr
t.
o. m. 1861
o. m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
20 tt
2 öre
20 tt
2 öre
20 a
2 öre
20 tt
/
2 öre
20 tt
2 öre
Fri
Fri
| 1 tunna
1: 50
1 tunna
1: 50
1 tunna
1: 12|
1 tunna
1: 12!
1 tunna
1: 12!
Fritt
Fritt
1 tunna
1 R:dr
1 tunna
1 R:dr
1 tunna
75 öre
1 tunna
75 öre
1 tunna
75 öre
Fri
Fri
1 tunna
3 R:dr
1 tunna
3 R:dr
1 tunna
2: 25
1 tunna
2: 25
1 tunna
2: 25
Fritt
Fritt
1 tunna
1: 50
1 tunna
1: 50
1 tunna
1: 12!
1 tunna
1: 12!
1 tunna
1: 12!
Fria
Fria
1 tnnna
3 R:dr
1 tunna
3 R:dr
1 tunna
2: 25
1 tunna
2: 25
1 tunna
2: 25
Fria
Fria
1 tunna
2 R:dr
1 tunna
2 R:dr
1 tunna
1: 50
1 tunna
1: 50
1 tunna
1: 50
Fri
Fri
1 tunna
1: 75
1 tunna
1: 75
1 tunna
1: 31
1 tunna
1: 31
1 tunna
1: 31
Fri
Fri
1 tunna
2 R:dr
1 tunna
2 R:dr
1 tunna
1: 50
1 tnnna
1: 50
1 tunna
1: 50
Fria
Fria
S)
3)
3)
3)
3)
Fria
Fria
| 1 tt
9 R:dr
1 tt
9 R:dr
1 tt
9 R:dr
1 tt
9 R:dr
1 tt
9 R:dr
1 tt 6 R:dr
1
tt 6 R:dr
1 tt
1: 50
1 tt
1: 50
1 ti
1: 50
1 tt
1: 50
1 tt
1: 50
1 tt 2 R:dr
1
tt 2 R:dr
| 1 tunna
12! öre
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
i tt
7-, 50
1 tt
7: 50
6)
i tt
4: 50
ö)
1 tt
4: 50
6)
1 tt
4: 50
')
j
6)
1 tt
7: 50
1 tt
7: 50
i tt
4: 50
1 tt
4: 50
1 tt
3 R:dr
j 1 ti 4: 50
1
tt 4: 50
i tt
1 tt
i tt
3: 33
1: 25
2 R:dr
1 tt
1 tt
1 tt
3: 33
1: 25
2 R:dr
i tt
i tt
i tt
2 R:dr
1: 25
2 R:dr
1 tt
1 tt
1 tt
2 R:dr
1: 25
2 R:dr
| 1 tt
1: 50
1858 1 tt 1:50
1859 1 tt 1:25
1860 1 tt lR:dr
1
tt 1 R:dr
7)i^
94 öre
i tt
94 öre
i tt
94 öre
1 tt
94 öre
1 tt
37! öre
1 it 25 öre
1
tt 25 öre
80 tt
3 R:dr
80 tt
3 R:dr
80 tt
3 R:dr
80 tt
2 R-.dr
Fritt
Fritt
Fritt
80 tt
7: 50
80 tt
7: 50
80 tt
7: 50
80 tt
7: 50
1842 Förb.
1843)
1844}
1845} 80 tt 4: 50
80 tt
4: 50
80 tt
4: 50
80 tt
4: 50
|80«
4: 50
Fritt
Fritt
33! %
1 tt
1: 50
1 tt
1: 50
1 tt
1: 50
1 tt
1: 12!
1 tt 50 öre
1
tt 50 öre
20 tt
1: 50
20 tt
1: 50
20 tt
1: 50
20 tt
1: 50
8)20 tt
1: 50
’) 1 tt 6 öre
,0) 1 tt 6 öre
20 tt
50 öre
") Fritt
") Fritt
") Fritt
") Fritt
Fritt
Fritt
7) För ”Strumpstiekor af stål.”
8) Stärkelse, blå, kostade i tull 6 öre pr skålpund.
9) För ”Stärkelse, alla slag.”
,0) För ”Stärkelse af hvete, potates och andra vegetabiliska ämnen.”
") Till begagnande för fabrikstillverkning af Svafvelsyra, och efter tillstånd af Kommerskollegium.
XXXII
Fr. o. m. 1825
Fr. o. m. d
1 v, 1826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836
t.
den V6 1826.
t. o. m
1830.
t. o. m
1835.
t. o. m
1841.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats
Svafvel:
andra slag
Förb.
Förb.
Förb.
20 U
75 öre
Svafvelsyra
’)
’)
’)
1 U
1* öre
Sågblad
30
150% af värdet
30 %
30 %
30 %
Säckar, nya, tomma
Förb.
Förb.
1 stycke 37* öre
1 stycke 37* öre
Talg
15 %
20 $69
å 75 öre
20 tt
75 öre
20 a
75 öre
Tegel:
eldfast
50 %
1000 st:n
9 Ridr
1000 st:n
9 R-.dr
1000 stin
9 Ridr
klinker
30 %
1000 st:n
7: 50
1000 st:n
7: 50
1000 stin
7: 50
mursten
Förb.
1000 st:n
10 Ridr
1000 st:n
7: 50
1000 stin
7i 50
taksten
3)
Förb.
1000 st:n
15 R:dr
1000 st:n
15 Ridr
1000 stin
15 Ridr
Tenn:
oarbetadt samt arbetad t, gammalt och sönderbrutet
5 %
20 tt
69 öre
20 tt
69 öre
20 tt
69 öre
arbetadt, nytt: olackeradt
30 %
1 $
31* öre
i it
31* öre
1 tt
37* öre
lackeradt
30 %
1 $
31* öre
i $
31* öre
i it
37* öre
Terpentinolja eller Terpentinspiritus
15 %
1 U
4* öre
i tt
4* öre
i ii
6 öre
Thé
20 %
1 ti
75 öre
1 U
25 öre
i ii
25 öre
Tjära
25 %
1 tunna
2 R:dr
1 tunna
2 Ridr
1 tunna
2 Ridr
Tjärbärma och Vraktjära
25 %
1 tunna
1: 37*
1 tunna
li 37*
1 tunna
1: 37*
Tobak: oarbetad: blad
35 %
1 $
19 öre
1 tt
19 öre
1 U
19 öre
stjelk
40 %
1 $
6 öre
i ti
6 öre
1 $
6 öre
arbetad:
cigarrer
50 %
100 st:n
1: 50
100 stin
1: 50
100 stin
1: 50
karfvad: karduser eller lös i fastager
55 %
1 tt
37* öre
1 ti
371 öre
1 tt
37j öre
knaster
50 %
1 $
1: 12*
1 $
1 Ridr
1 ti
1 Ridr
spunnen
6)
1 tt
31* öre
1 U
25 öre
1 tt
25 öre
malen eller snus: spanskt
15 %
1 tt
1: 12*
i ii
li 12*
i it
li 12*
andra slag
50 %
1 $
37* öre
i ii
37* öre
1 $
37* öre
stänger och karotter
50 %
1 a
56 öre
i ti
50 öre
i ti
50 öre
Tran och Späck, alla slag
5 %
60 k:r
2: 62*
60 k:r
2- 62*
60 k:r
3: 75
Tråd:
guld-: äkta
25 %
3 ort
75 öre
3 ort
75 öre
3 ort
75 öre
oäkta
25 %
3 ort
50 öre
3 ort
50 öre
3 ort
50 öre
silfver-: äkta
25 %
3 ort
63 öre
3 ort
63 öre
3 ort
63 öre
oäkta
25 %
3 ort
37* öre
3 ort
37* öre
3 ort
37* öre
jern- och stål-, ej specificerad
Förb.
1 $
25 öre
1 $
19 öre
80 ort
19 öre
koppar- och messings-:
fin, eller Svärdfejare-tråd
50 %
1 $
1: 50
1 $
li 50
1 tt
li 50
all annan: försilfrad
Förb.
1 $
31* öre
1 $
25 öre
80 ort
25 öre
') I Taxan icke nämnde.
2) 10 % förhöjning i tullen för väfnaden, hvaraf de bestodo.
3) Utom Taksten, ”glaserad”, som var tilläten till införsel mot 30 %.
4) I rubriken tillädes "eller omåladt”.
XXXIII
Fr. o. m. 1842
t. o. in. 1845.
Fr. o. m. 1846
t. o. m. 1848.
Fr. o. m. 1849
t. o. m. 1851.
Fr. o. m. 1852
t. o. m. 1854.
Fr. o. m. 1855
t. o. in. 1857.
N
O
O
m. 1858
m. 1860.
r*
o
°
m. 1861
m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
20 tt
50 öre
20 tt
50 öre
20 tt
37* öre
20 tt
37* öre
20 tt
37* öre
1 tt
1
öre
1 tt
1
öre
1 tt
1* öre
1 tt
1* öre
1 tt
1 öre
1 tt
1 öre
1 tt
1 öre
1 tt
1
öre
1 tt
1
öre
30
%
1 tt
28 öre
1 tt
28 öre
1 tt
28 öre
1 tt
19 öre
1 tt
15
öre
1 tt
15
öre
1 tt
19 öre
1 tt
19 öre
1 tt
19 öre
1 tt
19 öre
1 tt
19 öre
2)
2)
20 tt
75 öre
20 tt
75 öre
20 tt
75 öre
20 tt
75 öre
20 tt
50 öre
Fri
Fri
1000 stin
9 Kidr
1000 stin
9 Kidr
1000 stin
9 Ridr
1000 stm
9 Ridr
1000 stm
3 Ridr
1000 stin
6 Eidr
1000 stm
6 Ridr
1000 stin
6 Ridr
1000 stm
6 Ridr
1000 stm
3 Ridr
1
1000 stin
7i 50
1000 stm
7i 50
1000 stm
7: 50
1000 stm
7: 50
1000 stm
3 Ridr
D
Fritt
Fritt
1000 stin
15 Ridr
1000 stm
15 Ridr
1000 stm
15 Ridr
1000 stm
15 Ridr
1000 stm
6 Ridr
I
20 tt
63 öre
20 tt
63 öre
20 tt
63 öre
20 tt
63 öre
20 tt
63 öre
Fritt
Fritt
1 tt
37* öre
1 tt
37* öre
1 tt
37* öre
1 tt
37* öre
4)1 tt
37* öre
*)1 tt
25
öre
‘)1 tt
25
öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
5)1 tt
50 öre
5)1 tt
40
öre
')1 tt
40
öre
1 tt
6 öre
1 tt
6 öre
1 tt
4* öre
1 tt
4* öre
1 tt
4* öre
1 tt
4
öre
1 tt
4
öre
1 tt
25 öre
1 tt
37* öre
1 tt
37* öre
1 tt
37* öre
1 tt
37* öre
1 tt
50
öre
1 tt
50
öre
1 tunna
2 Kidr
1 tunna
2 Ridr
1 tunna
2 Ridr
1 tunna
2 Ridr
1 tunna
2 Ridr
)
1 tunna
li 37*
1 tunna
li 37*
1 tunna
1: 37*
1 tunna
1: 37*
1 tunna
li 37*
s
Fria
Fria
1 tt
19 öre
1 tt
22 öre
1 tt
22 öre
1 tt
22 öre
1 tt
22 öre
1 tt
6 öre
1 tt
12* öre
1 tt
12* öre
1 tt
12* öre
1 tt
12* öre
j 1 tt
22
öre
1 tt
25
öre
1 tt
li 50
1 tt
1: 69
1 tt
li 69
1 tt
li 69
1 tt
1: 69
1 tt
li
80
1 tt
1: 80
1 tt
37* öre
1 tt
44 öre
1 tt,
44 öre
1 tt
44 öre
) r v/
1 tt
1 Kidr
1 tt
li 12*
1 tt
1: 12*
1 tt
1: 12*
! 1 tt
44 öre
1 tt
50
öre
1 tt
50
öre
1 tt
25 öre
1 tt
31* öre
1 tt
31* öre
1 tt
31* öre
1 tt
31* öre
1 tt
35
öre
1 tt
35
öre
| 1 tt
37* öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
55
öre
1 tt
55
öre
1 tt-
50 öre
1 tt
56 öre
1 tt
56 öre
1 tt
56 öre
l tt
56 öre
1 tt
60
öre
1 tt
60
öre
60 kir
3: 75
60 kir
3i 75
20 tt
19 öre
20 tt
19 öre
20 tt
19 öre
1 tt
1
öre
1 tt
1
öre
3 ort
63 öre
3 ort
63 öre
3 ort
63 öre
3 ort
25 öre
3 ort
25 öre
\
3 ort
42 öre
3 ort
42 öre
3 ort
42 öre
3 ort
15 öre
3 ort
15 öre
1
1
3 ort
63 öre
3 ort
63 öre
3 ort
63 öre
3 ort
25 öre
3 ort
25 öre
J 1 ort
12
öre
1 ort
12
öre
3 ort
42 öre
3 ort
42 öre
3 ort
42 öre
3 ort
15 öre
3 ort
15 öre
)
80 ort
19 öre
80 ort
19 öre
80 ort
19 öre
80 ort
19 öre
80 ort
14 öre
Fri
Fri
1 tt
li 50
1 tt
1: 50
80 ort
25 öre
80 ort
25 öre
1 tt
1: 12*
1 tt
li 12*
1 tt
li 12*
7)1 tt
1:
25
7)1 tt
1: 25
fl) Äfven för ”måladt”.
6) Finnes icke i Taxan.
7) Tullsats för tråden, om den vore ”förgyld, försilfrad eller pläterad”.
Bil. till Tull-Komitéens Betänkande. 5*
XXXIV
Fr. o. m. 1825
Fr. o.m.d. 061826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836
till den V6 1826.
t. o. m. 1830.
t. o. m. 1835.
t. o. m. 1841.
Tråd: koppar- och messings-:
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
all annan: andra slag
Förb.
1 tt 311 öre
1 tt 25 öre
80 ort 25 öre
bomulls-: hvit, nystad
25 % af värdet
1 tt 1 R:dr
1 tt 1 R:dr
l
färgad, nystad
Förb.
1 tt 75 öre
1 tt 75 öre
'1 tt, 1 ^di-
hvit, i härfvor -
färgad, i härfvor
’)
Förb.
')
1 tt 75 öre
1 tt 75 öre
ll tt 75 öre
linne-: oblekt
30 %
1 tt 75 öre
1 tt 75 öre
1 tt 75 öre
blekt
<30 %
1 tt 1: 50
1 tt 1: 50
1 tt 1: 50
färgad
Förb.
1 tt 1: 25
1 U 1 R:dr
1 tt 1 R:dr
Trävaror, arbetade:
svarfvarearbeten, ej specificerade
Förb.
Förb.
33} %
331 %
andra slag, äfvensom snickare- och stolmakarearbeten:
af furu och gran
Förb.
Förb.
331 %
331 %
af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska träslag
Förb.
Förb.
331 %
331 %
af mahogny, jacaranda och andra utländska träslag....
Förb.
Förb.
331 %
331 %
Tvål: parfymerad
50 %
1 tt 50 öre
1 tt 50 öre
1 tt 50 öre
andra slag
25 %
1 tt 6f öre
1 ti 9 öre
1 tt 9 öre
Tågvirke, nytt
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Täcken, alla slag, ej specificerade
Förb.
3)
3)
3)
Ull: grof, Jutsk och Isländsk, eller annan härmed jemnförlig...
2, 5 å 25 %
2%k20 tt 121 öre
å 1 tt 28 öre
20 tt 121 öre
å 1 tt 3 k 12"i öre
1 tt 6 öre
all annan
5 å 25 %
\b%kltt 28 öre
1 tt 121 örn
1 tt 6 öre
Ur: fick-: med guldboett
30 %
30 %
30 %
1 stycke 6 R:dr
med boett af andra materialier
30 %
30 %
30 %
1 stycke 1: 50
vägg- och studsare: i foder af bronz
30 %
30 %
30 %
25 %
i foder af trä eller andra slag
30 %
30 %
30 %
25 %
delar af ur, ej specificerade
25 å 30 %
3)
3)
10 %
Vantar: hel- eller halfsiden-
15 %
1 pär 25 öre
1 par 25 öre
1 par 371 öre
andra slag
50 %
1 par 25 öre
1 par 25 öre
1 par 121,
15 ä 25 öre
Vatten, mineral-
10 %
1 kanna 12-1 öre
1 kanna 121 öre
1 kanna 121 öre
Verktyg för slöjderna och handtverkerierna, ej specificerade
50 %
331 %
331 %
20 %
Vin, alla slag:
på fastager
25; 40 k 50 %
1 kanna 75 öre
1 kanna 75 öre
1 kanna 75 öre
på buteljer
25 %
1 kanna 1: 50
1 kanna 1: 50
1 kanna 1: 50
Vinsten: rå
10 %
20 tt 75 öre
20 tt 75 öre
20 tt 75 öre
renad
10 %
20 tt 75 öre
20 tt 75 öre
1 tt 6 öre
') I Taxan icke nämnde.
2) För ”Bomullstråd, alla slag”.
xxxv
Fr. o. m. 1842
t. o. m. 1845.
Fr. o. m 1846
t. o. m. 1848.
Fr. o. m. 1849
t. o. m. 1851.
Fr. o. m. 1852
t. o. m. 1854.
Fr. o. m. 1855
t. o. m. 1857.
Fr. o. m. 1858
t. o. m. 1860.
et- ^
i*
o
o
m. 1861
m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
80 ort
25
öre
80 ort
25 öre
1 to
25 öre
1 to
25 öre
1 to
\
25 öre
Fri
Fri
1 to
75
öre
1 to
75 öre
1 to
75 öre
1 to
75 öre
}2)1 to
50 öre
S)1 to
40
öre
2)1 to
40
öre
1 to
50
öre
1 to
50 öre
1 to
50 öre
1 to
50 öre
)
i a
75
öre
i a
75 öre
1 to
75 öre
1 to
75 öre
1 to
75 öre
1 to
40
öre
1 to
40
öre
1 u
1:
50
i a
1: 50
1 to
1: 50
1 to
1: 50
1
1 u
1 R:dr
i u
1 R:dr
1 to
1 R:dr
1 to
1 R:dr
' 1 to
75 öre
1 to
50
öre
1 to
50
öre
33)
%
i to
1: 50
1 to
1: 50
1 to
1: 50
1 to
1: 12)
1 to
1 R:dr
1 to
1 R:dr
33)
%
33 Y %
33)
%
33)
%
1 to
6 öre
1 to
3
öre
1 to
3
öre
33) %
33) %
33)
%
33)
%
1 to
12) öre
1 to
10
öre
1 to
10
öre
33.Y
%
33) %
33)
%
33)
%
1 to
22 öre
1 to
15
öre
1 to
15
öre
1 to
50
öre
i a
50 öre
1 to
50 öre
1 to
50 öre
1 to
50 öre
1 to
50
öre
1 to
50
öre
1 a
9
öre
1 to
9 öre
1 to
9 öre
1 to
9 öre
1 to
9 öre
1 to
8
öre
1 to
8
öre
20 a
1:
12)
20 U
1: 12)
20 to
1: 12)
20 to
75 öre
20 to
50 öre
1 to
3
öre
1 to
3
öre
3)
3)
3)
3)
3)
3)
3)
1 u
6
öre
1 to
6 öre
1 to
6 öre
1 to
6 öre
1
1855 1 to 6 öre
(1856)
1 u
25
öre
1 to
25 öre
1 to
19 öre
1 to
19 öre
jl857j Fri
Fri
Fri
1 stycke 3
R:dr
1 stycke
3 R:dr
1 stycke 3 R:dr
1 sfycke
3 R:dr
1 stycke 3 R:dr
1 stycke 4 R:dr
1 stycke 4 R:dr
1 stycke 1 R:dr
1 stycke 1 R:dr
1 stycke 1 R:dr
1 stycke 1 R:dr
1 stycke 1 R:dr
1 stycke 1 R:dr
1 stycke 1 R:dr
1 to
1:
50
1 to
1: 50
1 to
1: 50
1 to
1: 50
1 ^5 75 öre ä 1:12)
4)1 to
75
öre
4)1 to
75
öre
i a
1: 50
1 to
1: 50
1 to
1: 50
1 to
1: 50
1 to
1: 50
1 to
40
öre
1 to
40
öre
1 u
3 R:dr
1 to
3 R:dr
1 to
3 R:dr
1 to
3 R:dr
1 to
3 R:dr
1 to
3 R:dr
1 to
3 R:dr
1 u
7:
50
1 to
7: 50
1 to
4: 50
1 to
4: 50
XtoZ R:dr å 4: 50
1 to
4:
50
1 to
4:
50
1858 1 to 1
50
1 to
1:
25;
1 to 3
33 ä
1859 1 to 1
25
2 K:dr
3:
33
1 to 1: 25
ä 2 R:dr
1 to 1: 25
ii 2 R:dr
1 to 1: 25
ii 2 R:dr
1 to
1: 50
1860 1 to 1 R:dr
1 to
1 R:dr
1 kanna 12) öre
1 kanna 12) öre
1 kanna 12) öre
1 kanna 12) öre
1 kanna 12) öre
1 kanna 15
öre
1 kanna 15
öre
20 %
20 %
15 %
15 %
5 %
5 %
5 %
1 kanna 75
öre
1 kanna 75 öre
1 kanna 75 öre
1 kanna 75 öre
1 kanna 75 öre
1 to
14
öre
1 to
14
öre
1 karina
1:
50
1 kanna
1: 50
1 kanna
1: 50
1 kanna
1: 50
1 kanna 1: 50
1 kanna 1:
75
1 kanna 1:
75
20 to
75
öre
20 to
75 öre
1
1 a
6
öre
1 to
6 öre
i 1 to
4) öre
1 to
4) öre
1 to
2 öre
1 to
3
öre
1 to
3
öre
3) I Taxan icke nämnde.
4) I rubriken tillädes: ”eller annan metall, äfvensom af alabaster och porslin”.
XXXVI
Fr. o. m. 1825
Fr. o. m. d. 1/61826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836
till den V6 1826.
t. o. m. 1830.
t. o. m. 1835.
t. o. m. 1841.
Vitriol:
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
1
grön
Förb.
Förb.
Förb.
340 tt 7: 50
blå
30 % af värdet
1 9 öre
1 tt 9 öre
1 tt 6 öre
hvit
25 %
1 få 5 öre
1 tt 5 öre
1 tt 5 öre
Väfnader:
Helsiden-:
Alngods:
felb och plys
20 %
2 fot 75 öre
1 tt 9 R:dr
1 tt 4: 50
sammet
5 %
2 fot 94 öre
1 tt 6 R:dr
1 tt 6 R:dr
flor: krus- eller crepe
15 %
2 fot 37£ öre
1 tt 9: 75
1 tt 9: 75
annat flor eller gaz
15 %
2 fot 25 öre
1 tt 8 R:dr
1 tt 8 R:dr
guld- och silfvertyg: äkta
20 %
2 fot 2: 50
1 tt 30 R:dr
1 tt 30 R:dr
oäkta
20%
2 fot 75 öre
1 tt 9: 75
1 tt 9: 75
släta sidentyg, enfärgade, skiftande, rutiga eller
randiga, hvari någon inväfd blomma eller figur
•
icke befinnes
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
andra slag, ej specificerade
20 %
2 fot 50 å 63 öre
1 tt 9 R:dr
1 tt 9 R:dr
inkommande direkte från Ostindien
2)
2)
2)
2)
Shawlar, Shawletter och andra dukar:
af gaz eller annan gles väfnad
Förb.
1 U 22: 50
1 tt 12 R:dr
1 tt 12 R:dr
af s. k. bourre de soie
Förb.
1 tt 10 R:dr
1 tt 10 R:dr
1 tt 10 R:dr
fasonerade genom tryckning eller pressning
Förb.
Förb.
Förb.
1 tt 9: 75
inkommande direkte från Ostindien
5)
2)
2)
2)
andra slag, ej mindre släta och enfärgade, än ge-
nom väfnadssättet eller olika färgadt silke fa-
sonerade
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Halfsiden:
Alngods:
felb och plys
20 % 1
3)
3)
1 tt 5 R:dr
af silke och bomull eller lin:
släta halfsidentyg, enfärgade eller randiga, ru-
tiga eller flammiga genom olika färgade trå-
dar, men icke genom sjelfva väfnadssättet.
Förb.
Förb.
Förb.
)
genom väfnadssättet fasonerade
20 %
2 fot 37| öre
2 fot 37^ öre
J> 1 tt 5 R:dr
af silke och ull, alla slag: släta
Förb.
1
fasonerade
20 %
J 2 fot 31^ öre
2 fot 31J öre
i
inkommande direkte från Ostindien
6)
6)
")
6i
Shawlar, Shawletter och andra dukar:
under 15 R:drs värde stycket
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
!) Äfven för ”Tyll”.
2) De eljest till införsel förbjudna slagen fingo i detta fall införas mot 10 %.
3) I Taxan icke nämnde.
xxxvii
Fr. o
t. 0.
m. 1842
m. 1845.
Fr. o
t. 0.
m. 1846
m. 1848.
Fr. o
t. 0.
m. 1849
m. 1851.
Fr. o. m. 1852
t. o. m. 1854.
Fr. o
t. 0.
m. 1855
m. 1857.
Fr. o. m. 1858
t. o. m. 1860.
Fr. o. m
t. o. m.
1861
1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
340 tt
6 R:dr
340 tt
6 R:dr
340 ti
4: 50
340 tt
4: 50
20 tt
26 öre
1 tt 1 öre
1 tt
1 öre
i a
4/ öre
1 tt
41 öre
j
1 tt
3 öre
1 U
3 öre
( 1 u
3 öre
1 ti
3 öre
1 tt
3 öre
1 ^<5 3 öre
1 tt
3 öre
i u
2: 25
1 a
2: 25
1 tt
2: 25
1 ti
2: 25
1 tt
2: 25
1«! 1: 50
1 tt
1: 50
1 tt
6 R:dr
i tt
6 R:dr
1 ti
6 R:dr
1 ti
6 R:dr
1 tt
4: 50
1 tt 4: 50
1 tt
4: 50
1 tt
9: 75
i tt
9: 75
i ii
9: 75
,
i tt
8 R:dr
i tt
8 R:dr
i tt
8 R:dr
i')l tt
9 R:dr
’)1 tt
6 R:dr
1 tt
30 R:dr
i tt
30 R:dr
1 tt
30 R:dr
1 tt
30 R:dr
1 tt
24 R:dr
lia!}'7:50
1 u
9: 75
1 u
9: 75
1 tt
9: 75
1 tt
9: 75
1 tt
8 R:dr
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
1855
18561
1857/
Förb.
1 tt 6 R:dr
>1860 1 tt 6 R:dr
1 tt
6 R:dr
i tt
9 R:dr
1 ti
9 R:dr
1 tt
9 R:dr
1 tt
9 R:dr
1 tt
6 R:dr
i a
4: 50
1 ti
4: 50
3)
3)
3>.
| 1 u
i a
10: 50
4: 50
1 ti
1 tt
10: 50
4: 50
i tt
3)
10: 50
i tt
3)
10: 50
4)1 tt
3)
7: 50
il®}1 « 7: 50
•1860 1 tt 6 R:dr
1 tt
6 R:dr
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
1855 Förb.
18561
1857/ 1 tt 7: 50
1 tt
3: 75
1 tl
2: 25
1 tt
2: 25
1 tt
2: 25
1 tt
1: 50
1 tt 1: 50
1 tt
1: 50
1 u
3: 75
1 tt
3: 75
1 ti
3: 75
1 tt
3: 75
1 tt
3 R:dr
lill}1 « 3: 75
1860 1 & 3 R:dr
1 tt
3 R:dr
1 tt
1: 50
Förb.
1 tt
1: 50
Förb.
3)
Förb.
3)
Förb.
3)
1855 Förb.
18561
1857/ 1 tt 3: 75
lill}1 U 3: 75
1860 1 tt 3 R:dr
3)
1 tt
3 R:dr
4) Äfven för ' helsidentyg, fasonerade till förkläden”.
5) Uti detta fall lingö dukarne införas mot 25 %.
6) De eljest till införsel förbjudna halfsidentyg och dukar fingo i detta fall införas mot 10 %.
XXXVIII
Fr. o. m. 1825
Fr. o. m. d. V61826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836
t. d. v6 1826.
t. o. m. 1830.
t. o. m. 1835.
t. o. m. 1841.
Väfnader:
Halfsiden-:
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Shawlar, Shawletter oell andra dukar:
af 15 R:drs värde oell deröfver, men under 22 R:dr
50 öre stycket
Förb.
Förb.
Förb.
l
af 22 R:dr 50 öres värde stycket och deröfver....
Förb.
20 %
20 %
i 20 %
inkommande direkte från Ostindien
')
')
')
')
Bomulls-, alngods:
hvita:
felb
Förb.
Förb.
Förb.
2 fot 121 öre
ptys
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
filtar
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
parkum
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
gaz 3)(af t. o. m. 4 fots bredd)
Förb.
2 fot 121 öre
2 fot 121 öre
\
halflinon  » » 4 » »
Förb.
2 fot 25 öre
2 fot 121 öre
1
musslin  » » 41 » »
4)15 % af värdet
4)2 fot 25 öre
4)2 fot 19 öre
|4)2 fot 15 öre
nettelduk  » » 41 » »
Förb.
2 fot 25 öre
2 fot 19 öre
I
dimity (af t. o. m. 4 fots breda) och
batist (af t. o. m. 21 fots bredd)
Förb.
5)2 fot 25 öre
5)2 fot 25 öre
s)2 fot 25 öre
segelduk
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
tyll
Förb.
Förb.
7)2 fot 121 öre
1 U 3 R:dr
kambrick, blekt och glättad, samt andra lika be-
skaffade tyg:
i finhet af 77 t. o. m. 88 trådar på tummen
i ränningen, samt af 3, men under 3J- fots
bredd
Förb.
Förb.
Förb.
2 fot 19 öre
af större finhet, samt bredd af 3f t. o. m.
4^ fot
Förb.
Förb.
2 fot 19 öre
2 fot 19 öre
af större finhet och af större bredd
Förb.
Förb.
2 fot 28 öre
e)
korderoy och kordet...3)(af t. o. m. 2 fots bredd)
15 %
2 fot 25 öre
2 fot 311 öre
2 fot 31J öre
sammet eller manchester » » 2 » »
15 %
2 fot 25 öre
2 fot 25 öre
2 fot 25 öre
satin och jean  »> » 21 >» »
Förb.
2 fot 25 öre
2 fot 25 öre
2 fot 19 öre
sticktyg eller piqué  » » 21 » »
15 %
2 fot 371 öre
2 fot 371 öre
9)2 fot 37-2- öre
andra slag, ej specificerade:
genom väfnadssättet fasonerade (t. o. m. 4
fot breda)
,0) Förb.
2 fot 25 öre
2 fot 25 öre
2 fot 25 öre
!) De eljest till införsel förbjudna halfsidentyg och dukar fingo i detta fall införas mot 10 %.
2) I Taxan icke nämnde.
3) Dessa inom parenteser utsatta bredder röra endast åren 1831—1841; för större bredd, än här för hvarje slag är utsatt, förhöjdes
tullafgiften i förhållande till den större bredden. 1836—1841 fingo Gaz och Halflinon utan tullförhöining införas 44- fot breda.
4) Äfven för ”Moll”.
5) Äfven för ”Percale”.
XXXIX
Fr. o. m. 1842
Fr. o.
m. 1846
Fr. o. m. 1849
Fr. o
m. 1852
Fr. o
m. 1855
Fr. o. m. 1858
Fr. o.
m. 1861
t. o. m. 1845.
O
B
t-4-
CO
CO
t. o. m. 1851.
t. 0.
m. 1854.
t. 0.
m. 1857.
t. o. m. 1860.
t. 0.
m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
20 %
20 %
20
%
20 %
6)i ti
' 3; 75
»1^3:75
/1860 lii 3 R:dr
i ti
3 R:dr
10 %
10 %
2)
2)
J)
1 tt 25 öre
i
Förb.
j 1 tt
25 öre
1 tt
25 öre
i tt
25 öre
i ti
25 öre
1 tt 50 öre
1 tt
50 öre
1 ti
50 öre
i tt
50 öre
i ti
50 öre
> 1 tt 40 öre
i ti
40 öre
Förb.
i ti
|1 R:dr
1 tt
1 R:dr
i tt
1 R:dr
i ti
|
75 öre
4)1 ti 1; 50
4)i tt
1: 50
4)i tt
1; 50
4)1 u\
1: 50
>i ti
1: 121
1 ti 1 R:dr
i ti
1 R:dr
S)1 U 1: 25
6)i tt
1: 25
S)1 u
1: 25
5)i tt
1: 25
Förb.
Förb.
Förb.
Fprb.
1855 Förb.
18561
1857/1 tt 75 öre
1 tt 6 öre
i tt
6 öre
1 ti 2; 25
1 tt
2: 25
1 tt
2: 25
1 tt
2: 25
1 ti
2: 25
1 tt 2: 25
i ti
2: 25
J, 1 tt 1: 50
J
i ti
1: 50
1 ti
1: 50
i ti
1: 50
2)
2)
2)
| 1 tt 1 R:dr
i ti
1 R:dr
1 tt
1 R:dr
i ti
1 R:dr
i ti
75 öre
2)
ä)
9)1 ti 1: 50
9)i ti
1: 50
9)i ti
1: 50
9)i ti
1: 50
i ti
1: 121
2)
2)
1 U 1: 871
i a
1; 871
i tt
1: 871
i ti
1: 871
i a
1: 121
2)
2)
e) Denna tullsats gällde äfven för ”genom fasonering till förkläden utmärkta tyg”.
’) För Tyll af 41 fots bredd; Tyll i remsor kostade 3 R:dr per skålpund i tull.
8) Tullsatsen förhöjdes i proportionerlig! förhållande till den större bredden.
9) Äfven för ”Tricot”.
’°) Utom ”Madras”, som var tillåten till införsel mot 15 %.
XL
Väfnader:
Bomulls-, alngods:
hvita:
andra slag, ej specificerade:
genom väfnadssättet släta
inkommande direkte från Ostindien .
oblekta och ofärgade
blekta .
felb
plys
filtar
parkum.
halflinon
musslin
nettelduk
dimity och batist
tyll
korderoy och kordet
sammet eller manchester
satin och jean
sticktyg eller piqué
andra slag, ej specificerade:
genom väfnadssättet fasonerade.,
genom väfnadssättet släta,
tryckta eller pressade:
felb
plys
filtar
parkum
halflinon.
musslin ..
Fr. o. m. 1825
t. d. Va 1826.
Tullsats.
Fr. o. m. d. 1/61826
t. o. m. 1880.
Tullsats.
1) Förb.
5)
4)
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
‘)15 % af värdet
Förb.
Förb.
Förb.
15 %
15 %
Förb.
15 %
2) Förb.
6)
4)
Förb.
Förb.
Förb.
Förb,
2 fot
2 fot
2 fot
2 fot
8)2 fot
Fr. o. m. 1831
t. o. m. 1835.
Tullsats.
19 öre
37^ öre
37 \ öre
37i öre
37£ öre
Förb.
37i öre
37i öre
2 fot
2 fot 2
2 fot 37J öre
2 fot 50 öre
Förb.
2 fot 37| öre
Förb.
Förb.
2 fot 37^ öre
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
2 fot 19 öre
2 fot 12| öre
Förb.
“) Förb.
2 fot 12J öre
15 %
14) Förb.
,5) Förb.
4)
Förb.
2 fot
2 fot
Fr. o. m. 1836
t. o. m. 1841.
Tullsats.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
2 fot 12 \ öre
2 fot 12^ öre
Förb.
Förb.
9)2 fot 25 öre
2 fot 12£ öre
2 fot 31£ öre
2 fot 25 öre
° 25 öre
37^ öre
4)
2 fot 12| öre
Förb.
Förb.
Förb.
7)2 fot 15 öre
9)2 fot
1 (i
2 fot
2 fot
2 fot
1,)2 fot
25 öre
3 R:dr
31| öre
25 öre
19 öre
37^ öre
2 fot 37^- öre
Förb.
2 fot 25 öre
Förb.
Förb.
Förb.
i-.
)2 fot 25 öre
’) Utom ”Madras”, som var tillåten till införsel mot 15 %.
2) Utom ”Jaconette”, som fick införas mot 25 öre per 2 fot.
3) » d:o » » » mot 19 öre per 2 fot.
4) I Taxan icke nämnde.
5) Af de eljest förbjudna fingo i detta fall införas, mot 10 %\ ”lärft, kattun och nettelduk”; samt mot 5 %\ ”nankin eller kittay”.
6) De eljest till införsel förbjudna bomullsväfnaderna fingo i detta fall införas mot 10 %.
7) Afven för ”Moll”. Obs. 1825 — 1826 voro Moll och Musslin, andra slag än ”brocherad, blommerad eller fasonerad”, förbjudna.
8) Batist var ej i taxan specificerad.
XLI
Fr. o. m. 1842
Fr. o.
m. 1846
Fr. o.
m. 1849
Fr. o.
m. 1852
Fr. o.
m. 1855
Fr. o. m
1858
Fr. o. m. 1861
t. o. m. 1845.
t. 0.
m. 1848.
t. 0.
m. 1851.
t. 0.
m. 1854.
t. 0.
m. 1857.
t. o. m.
1860.
t. o. m.
1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
1855 Förb.
1856\
1857/1 tt 75 öre
i"
4)
1 tt 75 öre
1 tt
75 öre
4)
4) •
4)
)
4)
4)
4)
4)
4)
1858^ ..
18591 ore
1860 1 tt 40 öre
1 tt
40 öre
4)
4)
4)
4)
4)
1858\i n
1859/ U
1860 1 tt
80 öre
70 öre
1 tt
70 öre
1 tt 25 öre
\
|
Förb.
i 1 u
25 öre
1 tt
25 öre
1 tt
25 öre
1 tt
25 öre
1 tt 50 öre
1 itt
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
}>1 tt
40 öre
1 tt
40 öre
Förb.
1 tt
1 R:dr
1 tt
1 R:dr
1 tt
1 R:dr
1 tt
75 öre
;
7)1 tt 1: 50
7)i a
1: 50
7)1 tt
1: 50
7)1 tt
1: 50
1 tt
1: 12/
i tt
1 R:dr
1 tt
1 R:dr
9)1 tt 1: 25
n)i tt
1: 25
9)1 tt
1: 25
9)1 tt
1: 25
1 tt
1: 12!
i u
1 R:dr
1 tt
1 R:dr
1 tt 2: 25
i tt
2: 25
1 tt
2: 25
1 tt
2: 25
1 tt
2: 25
i tt
2: 25
1 tt
2: 25
| 1 tt 1 R:dr
i tt
1 R:dr
1 tt
1 R:dr
1 tt
1 R:dr
1 tt
75 öre
,0)
,0)
”)1 tt 1: 50
")i tt
1: 50
”)1 tt
1: 50
7,)1 tt
1: 50
1 tt
1: 12/
1°)
,°)
,3)
,3)
13)
13)
1 tt
1: 12!
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
1855 Förb.
1856\
1857/1 tt 88 öre
ffll« 80 öre
)l860 Itt 70 öre
1 tt
70 öre
1 tt 1: 62|
j.
Förb.
i 1 tt
1: 62!
1 tt
1: 62!
1 tt
1: 62!
1 tt
25 öre
1 tt
40 öre
1 tt
40 öre
1 tt 50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
1 tt
50 öre
\
Förb.
1 tt
1: 62!
1 tt
1: 62!
1 tt
1: 62!
1 tt
75 öre
) 1 tt
40 öre
1 tt
40 öre
7)1 tt 1: 62!
7)1 tt
1: 62!
7)1 tt
1: 62!
7)1 tt
1: 62!
1 tt
1: 12!
1 tt
1 R:dr
1 tt
1 R:dr
9) Äfven för ”Percale".
,0) I Taxan ej specificerade.
”) Äfven för ”Tricot”.
12) Utom "Madras”, sorn fick införas mot 15 %.
,3) Samma tullsats, som för samma slag hvita.
H) Om de voro ”färgade”, voro de tillåtna till införsel mot 37! öre per 2 fot.
'•>) Om de voro i finhet öfver 100 trådar på tummen i ränningen och minst 3 fot breda, fingo de införas mot 37/ öre per 2 fot.
Bil. till Tull-Komitéens Betänkande. 0*
XLII
Pr. o. m. 1825
Fr. o. m. V, 1826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836
t. den Ve 1826.
t. o. m. 1631.
t. o. m. 1835.
t. o. m. 1841.
Bomulls-, alngods:
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
tryckta eller pressade:
nettelduk
Pörb.
') Förb.
2) Förb.
3)2 fot 25 öre
dimity och batist
Förb.
4)2 fot 37} öre
4)2 fot 25 öre
5)2 fot 25 öre
tyll
Förb.
Förb.
2 fot 12^ öre
2 fot 25 öre
korderoy och kordet
15 % af värdet
2 fot 37} öre
2 fot 31J öre
\
sammet eller manchester
15 ^
2 fot 37} öre
2 fot 25 öre
>2 fot 25 öre
satin och jean
Förb.
2 fot 37} öre
2 fot 25 öre
}
sticktyg eller piqué
15 ^
2 fot 50 öre
2 fot 371- öre
‘)2 fot 25 öre
andra slag, ej specificerade:
i finhet öfver 80 trådar på tummen i rän-
ningen
8) Förb.
9) Förb.
,0)2 fot 37^ öre
2 fot 25 öre
af mindre finhet
8) Förb.
9) Förb.
Förb.
Förb.
Shawlar, Shawletter och andra dukar:
släta: af hvitt garn
Förb.
Förb.
Förb.
,3)
af färgadt garn och tryckta under 3? fots
fyrkant
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
tryckta: af 34- fots fyrkant och deröfver
Förb.
Förb.
Förb.
2 qv.fot 25 öre 1
fasonerade: af hvitt garn
Förb.
6)
6)
")
andra slag: under 10 R:drs värde stycket
Förb.
Förb.
m%
)
i värde deröfver, men under 22: 50
Förb.
Förb.
25 %
, 1 qv.aln 25 öre ;
af 22: 50 värde stycket och deröfver
Förb.
30 %
25 %
\
I
inkommande direkte från Ostindien
,3)
’4)
,4)
’4)
Bomullsväfnad med blandning af lin eller hampa:
damast
6)
6)
6)
2 fot 50 öre
dräll
6)
6)
6)
2 fot 50 öre
bolstervar
6)
6)
6)
.6)
mattväfnad
,7) 25 i 30 %
,7)2 qv.fot 75 öre
u)2 qv.fot 75 öre
,6)
andra slag
6)
6)
6)
,6)
inkommande direkte från Ostindien
6)
6)
e)
10 %
7) Om de voro ”färgade”, voro de tillåtna till införsel mot 37^- öre per 2 fot.
2) Om de voro i finhet öfver 100 trådar på tummen i ränningen och minst 3 fot breda, fingo de införas mot 37-^ öre per 2 fot.
3) Äfven för ”Moll”. Obs. 1825.. -J, 1826 voro Moll och Musslin, andra slag än ”brocherad, blommerad eller fasonerad”, förbjudna.
4) Batist var ej i taxan specificerad.
ö) Äfven för ”Percale”.
6) I Taxan icke specificerade.
7) Äfven för ”Tricot”.
8) Utom ”Madras”, sorn fick införas mot 15 %.
B) Utom om de voro färgade, då de fingo införas mot 37^ öre per 2 fot.
XLIII
Fr. o. m. 1842
Fr. o. m. 1846
Fr. o. m. 1849
Fr. o. m. 1852
Fr. o
m. 1855
Fr. o. m. 1858
Fr. o.
m. 1861
t.
o. m. 1845.
t. o. m. 1848.
t.
o. m. 1851.
t.
o. m. 1854.
t. 0.
m. 1857.
t. o. m. 1860.
t. 0.
m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats."
3)1
tt 1: 621
3)1 tt 1:
621
3)i
tt 1;
621
3)1
tt 1: 621
1 tt
1: 121
1 tt 1 R-.dr
1 tt
1 R:dr
5)1
tt 1; 621
°)1 ii 1:
621
°)i
tt 1:
621
6)1
tt 1: 621
1 tt
1: 121
1 tt 1 R:dr
1 tt
1 R:dr
1
it 1: 621
1 tt 1:
621
i
tt 1:
621
1
tt 1: 621
1 tt
2: 25
1 tt 2: 25
1 tt
2: 25
1
tt 1: 621
1 tt 1:
621
i
tt 1:
621
1
tt 1: 621
1 tt
75 öre
6)
6)
7)1
it 1: 621
')\tt 1:
621
7)i
tt 1:
621
7)1
tt 1: 621
1 tt
1: 121
s)
6)
1
tt 1: 621
1 tt 1:
621
i
tt 1:
621
1
tt 1: 621
")
(
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
1855 Förb.
18561
1857/ 1 tt 1 lt:dr
Il iföl} 1U1 R:dr
) 1860 1 // 90 öre
1 tt
90 öre
4)
’2)
.2)
12)
1855 ’2)
18561
1857/ 1 tt 1: 121
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
1855
18561
1857/15
Förb.
1 tt 1: 121
1
tt 1: 621
1 U 1:
621
1
tt 1:
621
1
tt 1: 621
1 tt
1: 121
s)
B)
.2)
,2)
1855 ,3)
18561
1857/ 1 tt 1: 121
,12)
,2)
> 1
1
tt 1: 621
1 U 1:
621
1
tt 1:
621
1
tt 1: 621
1 tt
1: 121
“)
")
6)
*)
6)
1
tt 1: 121
1 ii 1:
121
1
tt 1:
121
1
tt 1; 121
1 tt
1: 121
1 tt 90 öre
1 tt
90 öre
1
H 75 öre
1 tt 75
öre
1
tt 75
öre
1
tt 75 öre
1 tt
75 öre
1 tt 65 öre
1 tt
65 öre
>6)
.6)
,6)
16)
1 tt
50 öre
1 tt 40 öre
1 tt
40 öre
,6)
>6)
1»)
16)
16)
1 tt
18 öre
’«)
10 %
16)
10 %
18)
')
,6)
6)
,6)
')
.6)
')
16,
')
10) För väfnader med ”öfver 100 trådar på tummen i ränningen och minst 3 fot breda".
") I Taxan ej nämnde; men voro de ”genom väfnadssättet fasonerade”, drogo de 1 R:dr 12/ öre per skålpund i tull.
,J) Samma tullsats som för dylik väfnad, såsom alngods.
’3) I detta fall fingo ”hals- och näsdukar” införas mot 25 %■
u) I detta fall fingo de eljest till införsel förbjudna dukarne införas mot 10 %.
u) Denna tullsats gällde äfven för "genom fasonering till förkläden utmärkta tyger”.
’6) Samma tullsats som för lika beskaffade tyger af bomull allena.
17) För ”Golfmattor, alla slag”; för 1825—18J26 af minst 3 Ridrs värde per 2 fot.
XLIV
Fr. o. m. 1825
Fr. o. m. d.1 /61826
Fr. o. m. 1831
Fr. o. m. 1836
t. den V6 1826.
t. o. m. 1830.
t. o. m. 1835.
t. o. m. 1841.
Väfnader:
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Ylle-:
filtar
25 % af värdet
1 tt 75 öre
1 tt 75 öre
1 ti 75 öre
mattor
') 25 å 30 %
’)2 qv.fot 75 öre
’)2 qv.fot 75 öre
2 qv.fot 75 öre
pressduk
Förb.
2 fot 25 öre
2 fot 9 öre
2 fot 9 öre
boy
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
fris, frisad, doffel och kalmuck
Förb.
Förb.
Förb.
2 fot 1: 50
kläde, drapp, halfkläde, vadmal, korderoy
Förb.
%
ratin
30 %
) Förb.
Förb.
3) Förb.
kasimir, af högst 3 fots bredd: hvilt
15 %
2 fot 75 öre
2 fot 75 öre
1
gult och rödt
Förb.
Förb.
Förb.
i 2 fot 75 öre
svart
Förb.
2 fot 1 R:dr
2 fot 1 R:dr
2 fot 75 öre
af andra färger
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
af större bredd
5) Förb.
Förb.
6)
6)
flanell: af kamulls ränning och kardulls inslag, färgad
eller af större bredd än 3£ fot
Förb.
Förb.
Förb.
6)
andra slag
Förb.
Förb.
Förb.
7)2 fot 31J öre
flaggduk och quinette
Förb.
Förb.
Förb.
8)2 fot 9 öre
bombasett eller bombasin..9)(af t. o. m. 2^ fots bredd)
15 %
2 fot 15 öre
2 fot 9 öre
2 fot 9 öre
kamelott, kaffa, chalons, etamine och
rask (af t. o. m. 3 fots bredd)
15 %
2 fot 15 öre
2 fot 12^ öre
2 fot 12^ öre
felb och plys  » » 3 » »
Förb.
2 fot 25 öre
2 fot 19 öre
2 fot 19 öre
merinos  » » 4^ » »
Förb.
2 fot 25 öre
2 fot 19 öre
’°)2 fot 19 öre
morenos, satin och schagg ...» » 3 » »
15 %
2 fot 25 öre
2 fot 19 öre
2 fot 19 öre
tames eller dames  » » 3 » »
15 %
2 fot 19 öre
2 fot 19 öre
2 fot 19 öre
andra slag
Förb.
Förb.
Förb.
4)
Halfylle-, alngods:
af ull och bomull (t. o. m. 3 fot breda)
>2)
2 fot 25 öre
2 fot 25 öre
\
af ull och lin eller hampa:
\
flanell
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
andra slag: af t. o. m. 3 fots bredd
it)
Förb.
Förb.
,4)2 fot 25 öre
öfver 3 men under 3| fot breda
12)
Förb.
Förb.
.6)
af 3^ fots bredd och deröfver
12)
Förb.
Förb.
1»)
Shawlar, Shawletter och andra dukar:
under 10 R:drs värde stycket
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
1) Lör ”Golfmattor, alla slag”; för 1825—18^26 af minst 3 R:drs värde per 2 fot.
2) Förbudet upphörde med år 1855, hvarefter dessa väfnader fingo införas mot samma tull, som för väfnader af enahanda art.
3) Korderoy var ej i Taxan specificerad.
4) I Taxan icke specificerade.
6) Utom ”hvitt” kasimir, som fick införas mot 15 %.
6) Tullsatsen förhöjdes i proportionerligt förhållande till den större bredden.
) Gällde för ”Flanell af t. o. m. 3£ fots bredd”; för andra slag tillämpades bestämmelsen i noten 6.
8) För en bredd af t. o. m. 1^ fot; för flaggduk och quinette af större bredd förhöjdes tullsatsen i proportionerligt förhållande till densamma.
®) Dessa inom parenteser utsatta bredder tillhöra åren 1831—1841; då väfnaderne under dessa år inkommo af större bredd än här för
hvarje slag är utsatt, förhöjdes tullafgiften i förhållande dertill.
XLV
Fr. o. m. 1842
t. o. m. 1845.
Fr. o. m. 1846
t. o. m. 1848.
Fr. o. m. 1849
t. o. m. 1851.
Fr. o. m. 1852
t. o. m. 1854.
Fr. o. m. 1855
t. o. m. 1857.
Fr. o. m. 1858
t. o. m. 1860.
Fr. o. m. 1861
t. o. m. 1863.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
75 öre
9 öre
\U 75 öre
1 tl 9 öre
Förb.
1 1 R:dr
50 öre
9 öre
40 öre
40 öre
12 öre
9 öre
9 öre
Förb.
Förb.
Förb.
94 öre
1 R:dr
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
2: 25
2: 25
2: 25
2: 25
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
1: 12.
1: 50
1: 12*
75 öre
1 d 75 öre
75 öre
75 öre
1 U 1: 50
1: 50
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
75 öre
75 öre
1855 Förb.
1856'
1857
Förb.
1: 50
Förb.
Förb.
,0) Äfven för ”Circassienne”.
”) Delades under denna period i ”ovalkade”, med en tullsats af 1 R:dr 121 öre per skålpund, och ”valkade”, med 2 R:dr 25 öre per
skålpund; dessutom nämndes särskildt "Siktduk”, som fick införas mot 75 öre per skålpund.
’2) Samma tullsatser som för ylleväfnader.
’3) De halfylleväfnader, sorn till mer än hälften bestodo af ull, tullbehandlades lika med de helylleväfnader, hvartill de närmast kunde
hänföras.
H) Utom ”Bombasin lustre", som drog i tull 12* öre per 2 fot.
’5) Tullafgiften förhöjdes i proportionerlig! förhållande till den större bredden.
I6) Samma tullsats som för ”Ylleväfnad, alngods”.
XLVI
Väfnader:
Halfylle:
Shawlar, Shawletter och andra dukar:
af 10 R:dr, men under 22 R:dr 50 öres värde
stycket
af 22 R:dr 50 öres värde stycket, men under 50
R:dr
af 50 R:drs värde stycket och deröfver
Linne- och Hamp-:
blaggarn
kanfas
buldan
kammarduk och batist
linön
bolstervar
mattväfnad
segelduk och tältduk
damast
lärft: hvaraf 2 qv.fot väga t. o. m. 9J ort
andra slag
dräll
andra slag
dukar :
Hår- och Tagel-
Vaxade eller Lackerade: mattor
andra slag
Vattentäta eller dubbla väfnader, sammansatta genom upplösning
af kautschuk, guttapercha m. m
Fr. o. m. 1825
t. den V6 1826.
Tullsats.
Förb.
Förb.
15 % af värdet
Förb.
Förb.
Förb.
15 %
15 %
Förb.
5) 25 å 30 %
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
i6)
*) 25
8)
6)
20 %
i 30:
Förb.
') Afven för ”genom fasonering till förkläden utmärkta tyger”.
2) Samma tullsats som för ”ylleväfnad, alngods”.
3) Afven för ”Sadelgjordsväf”.
4) Äfven för ”Flor".
Fr. o. m. d. V61826
t. o. m. 1830.
Tullsats.
Förb.
15
Förb.
Förb.
Förb.
2 fot 50 öre
2 fot 25 öre
Förb.
5)2 qv.fot 75 öre
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
6)
Förb.
2 fot 19,22 å 25 öre
')2 qv.fot 75 öre
1 tt 31| öre
6)
Fr. o. m. 1831
t. o. m. 1835.
Tullsats.
Förb.
15
2 fot
2 fot
9 öre
121 öre
Förb.
2 fot 50 öre
2 fot 25 öre
2 fot 19 öre
5)2 qv.fot 75 öre
2 fot
Förb.
311 öre
311 öre
311 öre
2 fot
2 fot
2 fot
6)
2 fot
2 fot
2 qv.fot 75 öre
1 U
6)
311 öre
37* öre
25 öre
311 öre
Fr. o. m. 1836
t. o. m. 1841.
Tullsats.
20 %
2 fot
2 fot
2 fot
2 fot
2 fot
2 fot
6)
2 fot
2 qv.fo
2 fot
2 fot
2 fot
6)
2 fot
2 fot
16f
XLVII
Pr. o. m. 1842
Fr. o. m. 1846
Fr. o. m. 1849
Fr. o. m. 1852
Fr. o
m. 1855
Fr. o
m. 1858
Fr. o.
m. 1861
t
o. m. 1845.
t
o. m. 1848.
t.
o. m. 1851.
t. o. m. 1854.
t. 0.
m. 1857.
t. 0.
m. 1860.
t.
0.
m. 1363.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
Tullsats.
20
%
20
%
20 %
20
%
’)1 tt
1: 50
2)
2)
ii
tt
37| öre
1
tt
37| öre
1
tt
37£ öre
1 tt
37£ öre
1 tt
25 öre
3)1 tt
15 öre
3)i
tt
15 öre
1
tt
29 öre
1
tt
29 öre
1
it
29 öre
1 U
29 öre
1 tt
25 öre
1 tt
15 öre
i
tt
15 öre
1
tt
5: 50
1
tt
5: 50
1
tt
5: 50
1 tt
5: 50
4)1 tt
3 R:dr
)
1
tt
2: 75
1
tt
2: 75
1
tt
2: 75
1 tt
2: 75
1 tt
2 R:dr
S4)i tt
3 R:dr
4)i
tt
3 R:dr
1
tt
67 öre
1
tt
67 öre
1
tt
67 öre
1 tt
67 öre
1 tt
50 öre
1 tt
40 öre
i
it
40 öre
B)
6)
6)
1 tt
371 öre
1 tt
37^ öre
1 it
18 öre
i
tt
18 öre
1
tt
19 öre
1
tt
19 öre
1
tt
19 öre
1 tt
12± öre
1 tt
8 öre
1 tt
8 öre
i
tt
8 öre
1
tt
3 R:dr
1
tt
3 R:dr
1
tt
3 R:dr
1 tt
3 R:dr
1 tt
2 R:dr
1 tt
1 R:dr
i
tt
1 R:dr
Förb.
Förb.
Förb.
Förb.
1855
18561
1857/1
Förb.
tt 3 R:dr
1
1
tt
2: 50
1
tt
2: 50
1
tt
2: 50
1 tt
2: 50
1 tt
2 R:dr
) 1 tt
1 R:dr
i
tt
1 R:dr
1
tt
1: 12^
1
tt
1: 12i
1
tt
1: 12\
1 tt
1: 121
}
1
tt
1: 50
1
tt
1: 50
1
tt
1: 50
1 tt
1: 50
S i tt
1 R:dr
1 tt
65 öre
i
tt
65 öre
1
tt
1: 50
1
tt
1: 50
1
tt
1: 50
1 tt
1: 50
1 tt
1: 50
’)
~\
/
1
it
63 öre
1
tt
63 öre
1
tt
63 öre
1 tt
63 öre
1 tt
63 öre
i it
50 öre
i
tt
50 öre
1
tt
19 öre
1
tt
19 öre
1
tt
19 öre
1 tt
19 öre
1 tt
12^ öre
i tt
10 öre
i
tt
10 öre
1
tt
31^ öre
1
tt
31^ öre
1
tt
31^ öre
1 tt
31^ öre
1 tt
25 öre
i tt
25 öre
i
tt
25 öre
1
tt
1: 50
1
tt
1: 50
1
tt
1: 50
1 tt
1: 50
1 tt
1: 50
i it
75 öre
i
tt
75 öre
5) För ”Golfmattor, alla slag”; för 1825—18J-26 af minst 3 R:drs värde per 2 fot.
6) I Taxan icke specificerade.
7) Samma tullsats, som för enahanda väfnad såsom alngods.
8) Utom ”af siden”, som voro tillåtna till införsel mot 25 %.
XLVIII
Bilaga
Medelberäkning af tillverkningsvärdet vid inhemska Fabriker och Manufak
-
1831-1835.
1836-1841.
Bandfabriker
R:dr
107,274
75,704
Garnspinnerier, mekaniska: bomulls-
»
»
0
444,446
2) 1,186,784
Glasbruk
»
»
454,109
547,983
Färgerier
»
»
623,777
638,907
Kortfabriker
»
»
3)
3)
Ljusfabriker: talg-
»
3)
3)
stearin-
»
»
3)
3)
vax-
»
79,455
89,249
Läderfabriker
»
»
801,483
911,606
Saffians dito
»
59,864
40,802
Mekaniska verkstäder
))
»
298,932
489,238
Oljeslagerier
»
»
205,536
222,507
1,123,067
Pappersbruk
))
»
856,637
Porslinsbruk
))
»
264,825
293,610
Porterbryggerier
))
»
145,661
234,099
Repslagerier
))
»
95,670
136,193
Sockerraffineringsverk
))
»
2,917,293
3,835,626
Stenkärls- och Kakelugnsfabrikör
»
»
3)
3)
Strumpfabriker
))
»
3)
3)
Såpfabriker
»
»
161,648
168,433
Tapetfabriker
»
»
3)
3)
Tobaksfabrik er
»
1,315,259
1,546,455
Tändsticksfabriker
»
»
3)
3)
Urfabriker
»
»
57,576
56,850
Yäfverier: siden-
))
»
736,337
781,458
klädes-
))
»
4,994,768
5,826,536
hel- och halfylle-
))
»
3)
3)
etoffs-
»
»
44,844
37,901
bomulls- och linne-
»
»
550,016
654,662
kattuntryckerier
»
»
104,244
94,887
segelduks-
))
»
193,194
369,138
Akdonsfabriker
»
»
3)
3)
Diverse
))
»
1,077,917
982,051
Summa R:mt
R:dr
16,590,765
20,343,746
x) För åren 1832—1835.
2) Afven för Ullgarnspinnerier.
3) I Kommerskollegii Berättelser icke särskildt nämnde.
XLIX
Litt. B.
turer Hilder de särskilda tider Tulltaxorna åren 1831—1863 egt tillämpning.
1842-1845.
1846-1848.
1849-1851.
1852-1854.
1855-1857.
1858-1860.
1861-1863.
2)
76,074
76,107
73,828
68,868
77,740
71,267
77,209
1,728,765
3,055,001
4,700,120
5,883,836
9,374,013
9,811,606
8,214,763
579,514
741,952
1,006,854
1,063,249
1,187,700
1,447,948
1,555,453
4)
701,610
817,756
983,271
1,074,091
1,291,318
1,335,400
1,372,098
63,743
84,986
60,639
55,207
69,967
64,240
117,264
3)
3)
3)
3)
3)
317,506
610,783
4)
52,050
48,495
59,764
178,239
350,824
448,133
561,733
41,268
33,115
19,824
199
237
3)
3)
1,110,481
1,363,711
1,713,526
2,347,902
3,527,595
3,824,777
4,312,392
24,732
25,353
34,997
6,168
3)
3)
3)
670,245
974,590
1,267,085
1,652,185
3,474,269
4,533,446
5,307,243
351,649
607,480
803,412
1,110,546
1,384,998
1,130,023
1,432,929
1,109,082
1,232,958
1,245,376
1,555,923
1,901,550
2,597,949
2,906,543
386,755
423,819
454,742
526,777
766,221
820,494
907,394
197,166
239,428
213,045
341,824
647,506
568,231
485,997
119,664
176,074
149,029
214,489
307,471
220,233
302,968
4)
4,866,646
6,074,490
6,854,143
7,678,588
12,286,933
11,108,740
12,794,476
94,844
111,063
167,107
211,443
290,247
343,341
391,734
56,283
77,583
148,993
268,293
420,798
502,740
608,916
3)
155,217
165,004
219,028
248,919
499,365
644,856
5) 950,282
44,109
83,010
70,896
139,096
145,119
283,802
3)
1,759,476
1,985,442
2,242,467
2,893,981
4,205,370
4,242,057
5,570,115
57,894
85,915
141,639
233,089
398,880
457,548
60,138
57,435
52,692
52,050
69,735
70,993
84,317
918,430
1,156,099
1,429,906
1,368,369
1,371,486
765,586
1,063,951
3)
7,332,261
7,794,943
9,542,518
7,227,060
10,296,178
8,069,312
10,433,840
3)
3)
3)
3)
3)
1,630,193
31,687
28,894
24,820
27,376
28,374
21,335
3)
747,976
727,198
937,141
1,406,034
3,066,282
4,550,218
4,352,283
114,859
162,906
128,665
200,985
178,977
109,963
103,969
3)
387,519
424,231
569,422
482,028
558,798
523,120
461,792
48,344
99,132
129,787
233,203
208,272
230,352
975,800
825,190
1,079,416
1,329,631
2,350,094
2,298,982
2,940,424
24,713,934
29,641,650
36,449,887
39,816,582
1 60,589,434
61,194,767
70,522,763
4) För åren 1844—1845.
s) Häri ingår äfven värdet af Tvåltillverkningen år 1863.
Bil, till Tull-Komiléens Betänkande, 7*
l J3iiaga
Medelberäkning; af importen af nedaimitiimde artiklar under de
1831—1885.
1886—1841.
1842-1845.
Band
8,043
9,271
10,053
Garn: bomulls-
<5
980,777
1,272,574
1,774,980
ull-
8,448
11,191
14,151
/
kistor 47 3
skifvor 78,744
skifvor 62,120
Glas
j
band 26
band 1,626
j
R:dr 59,678
R:dr 11,920
tt 30,389
R:dr 12,010
« 103,313
Krukmakarearbeten, ej specificerade
R:dr 597
R:dr 2,687
« 19,038
Ljus: talg-
«
273,260
11,740
2,520
stearin- och margarin-
x)
806
190
vax-
<tt
2,378
3,165
897
Läder
&
51,993
39,042
35,768
Maskinerier och redskap
Oljor, feta
R:dr
68,598
106,729
87,203
R:dr 16,389
R:dr 16,681
)
kan:r 280,601
kan:r 326,521
kan:r 310,000
Papper
ris 2,996
ris 2,254
<£ 43,409
Porslin: oäkta
&
128,338
165,854
58,003
äkta
«
19,238
22,884
24,881
Porter
karim
x)
')
2,491
Socker
<EE
11,967,254
12,460,926
17,544,415
Strumpstolsarbeten
pär 61,204
140
par 47,697
tt 2,939
Såpa
Tapeter, pappers-
«
60
1,060
R:dr 24,488
42,202
« 47,365
Tobak, oarbetad
fb
2,858,515
3,115,032
3,574,946
arbetad
<&
38,735
55,910
36,095
Tågvirke, nytt
«
2)
2)
15,260
Ur: fick-
st.
{
528
2,126
andra slag
| R:dr 9,785
R:dr 8,490
« 907
Väfnader: Helsiden
2,635
4,548
7,949
Halfsiden
R:dr 23,250
R:dr 82,749
R:dr 61,043
i
alnar 28,831
« 3,813
tt 6,175
i
{
aln. 1,063,311
R:dr 42,446
aln.1,210,297
Ylle-
R:dr 148,450
R:dr 114,602
{ a
2.311
3,228
397,984
(
R:dr 48,160
Bomulls-
4
alnar 686,474
alnar 982,757
( a
1,445
alnar 370,705
4,803
148,892
Linne-
alnar 219,583
« 21,649
tt 4,926
stycke 1
Segelduk
.
2)
R:dr 11,784
alnar 10,191
Åkdon
R:dr 15,786
’) Importen kan ieke ur Konunerskollegii Berättelser uttagas,
Litt. C. i.i
särskilda tider Tulltaxorna firén 1831—1863 egt tillämpning.
1846—1848.
1849—1851.
1852—1854.
1855—1857.
1858—1860.
1861—1863.
12,735
13,152
20,026
45,655
59,801
73,922
2,015,501
1,100,213
1,708,226
3.558,136
1,115,962
745,284
49,179
49,303
65,797
113,401
239,811
390,326
skifvor 53,492
band 6,261
R:dr 19,826
R:dr 20,786
R:dr 19,592
« 106,550
tE 470,421
tE 237,604
tE
751,608
tE
1,900,094
&
1,474,093
tE 21,265
tE 17,945
tE 18,694
<&
24,780
tE
20,581
tE
29,421
2,040
1,860
5,140
55,703
13,302
12,966
63
366
4,523
38,935
76,747
183,347
489
231
182
793
*)
20,010
22,045
23,051
60,694
139,639
355,521
412,738
518,231
621,075
1,298,507
998,764
1,417,553
kan:r 207,355
tE 1,434,936
ts 2,018,428
tE
4,009,949
tE
4,064,223
tb
4,588,326
tE 75,176
tE 150,919
<5 141,000
tb
178,060
tE
442,567
tE
441,442
23,601
19,630
68,045
79,020
142,440
224,704
33,505
46,816
55,047
97,945
104,937
127,315
3,567
6,093
14,012
38,980
17,773
11,773
19,838,880
24,386,149
27,065,164
36,556,123
34,942,152
41,631,281
tE 969
tE 21,603
tE 74,972
tE
75,179
tE
52,887
tE
80,899
80
480
52,920
45,260
6,892
14,087
tE 14,567
te 21,420
tE 14,947
tb
25,888
tE
28,884
tE
37,085
3,513,954
3,719,715
4,402,848
4,970,771
4,891,540
5,301,566
27,328
42,154
58,117
57,462
56,775
61,790
51,700
83,780
85,420
397,980
65,642
191,445
1,592
2,498
2,920
15,239
5,878
5,241
tE 2,016
tE 2,309
tE 3,624
9,998
tE
35,568
tE
63,828
4,321
4,180
3,913
18,949
21,130
30,711
R:dr 69,471
R:dr 44,157
R:dr 16,379
tE 12,841
a 14,245
a 13,865
tb
34,442
tE
30,219
tE
31,312
R:dr 178,920
R:dr 238,050
R:dr 311,436
422,917
437,737
500,232
1,088,143
880,764
1,206,116
161,914
193,404
197,992
1,071,689
642,973
769,125
a 5,094
tE 5,402
tE 12,918
«
68,219
tE
87,576
tE
144,195
tE 9,450
a 16,395
tE 25,719
tE
116,993
tE
109,020
tE
169,118
stycken 3
stycken 4
stycken 7
stycken 15
stycken 20
stycken 40
2) Ingen import i följd af förbud.
lh
Sam ma limed
beräkning' i
öfver de på Stockholms Börs noterade
1838.
1839.
1840.
1841.
1812.
1813.
1844.
1845.
1816.
1847.
1848.
1849.
!Max.
20
31
21
_
22
28
18
_
15
_
22
50
30
_
23
50
21
19
Januari
<Min.
15
25
—
18
—
20
—
25
—
17
—
14
50
18
—
25
—
21
—
20
15
50
/Med.
17
50
27
75
19
50
21
—
26
50
17
50
14
75
20
25
28
75
22
38
20
38
17
9
.Max.
20
_
30
_
21
_
22
28
17
50
15
50
22
50
30
25
22
18
Februari....
<Min.
15
25
16
21
25
—
17
—
15
—
18
—
29
23
—
20
11
/Med.
17
25
27
50
19
—■
21
50
26
50
17
25
15
25
20
25
29
75
24
25
21
13
14
89
.Max.
21
28
21
_
21
28
17
50
17
22
29
26
50
22
18
Mars
.Min.
16
25
12
20
25
17
—
16
—
15
—
27
50
24
—
20
—
15
—
/Med.
18
75
26
50
18
—
20
50
26
50
17
13
16
50
19
—
28
13
24
88
21
13
16
25
April
Max.
21
28
_
21
23
28
19
22
28
36
22
—
19
Min.
18
22
18
21
25
17
—
12
—
24
—
24
—
20
—
15
—
'Med.
19
50
25
—
19
50
22
25
26
50
17
88
16
50
16
75
26
59
28
50
21
—
17
—
Max.
21
27
26
24
50
28
19
50
16
: 50
22
50
29
33
21
—
18
50
Maj
Min.
18
22
.—,
18
23
50
25
18
50
15
50
18
—
24
—
28
—
19
—
16
—
Med.
19
50
24
50
21
75
24
13
26
50
19
13
16
—
20
93
27
25
31
50
20
—
17
19
Max.
30
24
_
30
_
24
27
19
25
28
36
50
18
—
18
50
Juni
Min.
23
—
15
—
25
—
20
21
16
50
18
—
24
—
26
—
15
50
15
—
Med.
27
—
20
25
27
25
22
25
24
50
19
50
17
75
22
38
26
—
31
63
16
75
16
69
Max.
20
_
30
20
28
19
17
50
21
26
—
28
18
—
18
—
.
Juli
Min.
15
25
18
—
23
18
—
14
—
19
—
21
—
24
—
15
—
15
—
Med.
29
—
17
—
27
25
19
—
25
25
18
38
16
32
20
—
23
75
26
25
16
25
16
65
Max.
24
19
30
24
28
18
50
22
—
21
27
27
21
20
—
Augusti
Min.
22
—
12
26
—
18
—
20
—
18
—
17
—
20
—
15
—
24
—
16
—
14
—
Med.
23
—
15
—
28
—
20
75
23
50
18
25
20
42
20
75
20
25
25
25
18
38
17
34
Max.
30
18
20
25
19
22
20
26
22
50
20
—
September..
Min.
22
—
13
.—
15
—
20
.—-
18
—
-
20
—
19
—
20
—
16
—
15
—
Med.
27
—
15
50
17
75
22
50
18
25
15
—
20
75
21
—
19
75
22
75
19
38
17
69
Max.
30
20
21
_
30
18
50
15
22
—
25
21
50
22
21
19
—
Oktober
Min.
20
15
18
—
23
—
17
50
14
50
18
—
22
50
20
—
19
—
15
15
—
Med.
24
50
17
25
19
50
26
—
18
—
14
75
19
75
23
50
20
88
20
63
18
25
16
95
Max.
30
20
_
22
_
28
18
15
23
30
24
50
22
21
—
19
—
November.
Min.
25
15
19
23
—
17
—
14
50
18
—
23
—
22
—
21
—
14
—
13
—
Med.
27
—
17
75
20
50
26
—
17
63
14
75
20
50
25
50
23
—
21
63
16
75
16
40
Max.
29
21
22
28
17
50
22
50
30:
22
50
22
21
20
—
December...
Min.
25
16
—
20
—
25
—
17
—
—
18
—
25:
—
22
—
21
—
14
—
15
—
Med.
26
75
18
75
20
75
26
50
17
38
14:
63
20
25
28:
25
22
t
25
21
50
17
29
17
17
c
Max.
32
31
_
30
_
30
28:
20
23
30:
30:
36:
50
22:
50
20:
—
Ar
Min.
15
12
12:
—,
18
—
17:
—
14
50
14
—
12:
—
15:
—
19:
—
14:
—
11:
—
Med,
23
6
21
6
21:
56
22
70
23:
8
17
1
17
89
21:
55
24:
69
25:
9
18:
89
16:
77
Femårsmedium..
22: 29
21: 25
Anm, Der Maximi- och Minimiprisen ej finnas utsatta är endast en notering uppgifven,
Lm
Bilägga, Litt. D.
drag
Svenskt Riksmynt
prisen å Hvete för Åren 1838—1862.
1850.
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
1856.
1857.
1858.
1S59.
1860.
1861.
1862.
19
19
_
27
_
21
_
31
50
28
_
39
37
_
25
_
21
20
12
26
29
15
14
—
14
17
—
26
—
22
—
32
25
—
15
—
16
16
—
18
—
18
17
38
16
50
21
13
19
44
28
63
25
50
35
25
31
—
19
75
18
38
18
28
22
—
23
38
18
50
20
29
22
32
28
38
36
50
25
21
50
20
25
27
—
30
13
19
16
18
28
23
33
—
24
—
16
16
—
17
—
18
—
20
16
59
19
38
23
4
20
88
30
—
25
50
35
50
30
38
20
25
18
75
18
69
22
25
24
88
19
19
30
.
23
33
29
38
35
25
50
22
.—
22
50
27
30
—
15
14
50
17
18
28
24
32
—
24
—
16
—
16
—
17
—
18
—
20
—
17
4
17
82
23
29
20
50
30
25
26
88
35
—
29
25
22
75
19
—
19
63
22
50
25
—
19
19
28
23
32
29
37
35
25
21
50
23
50
27
29
50
15
15
17
18
50
26
—
24
32
—
24
—
16
16
—
18
—
18
—
20
—
17
13
17
75
22
80
20
88
29
25
26
75
34
25
29
25
20
38
19
88
20
75
22
50
24
75
19
50
21
25
23
33
33
33
36
32
25
23
26
27
29
15
17
17
19
—-
22
—
27
—
24
—
20
—
15
18
—
18
—
18
—
20
—
17
65
18
75
22
38
21
50
27
75
29
54
30
38
25
50
20
19
20
63
21
38
22
50
24
25
19
50
23
24
26
50
28
34
50
36
33
24
50
25
26
—
27
27
50
14
—
18
17
50
20
—
21
—
28
—
24
—
18
—
15
—
18
—
18
—
18
—
19
50
16
93
20
35
20
44
23
63
24
25
31
4
30
25
27
13
19
94
21
25
. 22
19
50
23
25
20
_
24
23
28
50
26
35
36
50
33
26
23
27
_
26
50
28
—
15
16
15
23
20
—
28
—
25
—
20
—
15
17
.—
19
—
18
—
20
—
17
44
20
34
19
—
25
63
23
75
31
50
31
19
26
25
20
44
20
—
' 23
—
22
13
23
88
20
_
21
50
24
29
26
37
37
50
32
26
22
75
27
—
25
50
30
—
14
15
13
24
16
—
27
—
28
—
20
—
16
17
—
19
—
17
—
20
—
17
—
18
4
19
25
26
38
21
63
32
50
32
75
25
75
20
34
19
76
23
—
21
13
25
—
19
50
22
50
22
33
23
36
50
41
28
21
20
50
30
_
27
30
—
17
50
15
17
28
16
—
30
—
30
—
17
—
16
16
—
18
—
18
—
19
—
18
75
19
63
19
34
30
25
19
50
33
63
36
34
22
50
18
72
18
38
23
50
22
84
23
50
18
50
25
19
25
35
23
35
42
28
20
50
19
75
26
27
25
24
—
16
15
15
29
18
—
30
—
28
—
17
—
16
—
16
—
18
—■
18
—
17
—
17
50
21
—
17
82
31
67
20
75
32
50
35
—
22
75
18
57
17
82
22
—
22
57
21
—
19
_
25
21
33
25
50
37
50
36
28
50
20
19
75
26
27
50
23
50
14
16
16
23
20
—
32
—
25
—
18
—
16
—
16
—
18
•—
18
—
17
—
16
82
21
38
18
75
28
67
23
17
34
63
30
75
23
25
18
—
17
73
22
—
22
75
20
13
19
_
25
20
50
33
27
50
38
50
38
28
20
50
19
50
27
28
25
—
14
15
17
—
26
21
—
32
—
25
—
18
—
16
—
16
—
18
—
18
—
17
—
17
53
20
25
18
75
29
25
23
88
34
88
31
50
24
50
18
44
17
69
22
84
23
13
20
88
20
_
25
30
35
33
38
50
42
37
26
__
25
30
30
30
—
13
—.
14
13
17
16
—
22
—
24
—
17
—
15
—
16
—
16
—
17
—
17
—
17
31
19
26
20
50
24
89
25
23
30
40
33
18
26
46
19
81
19
10
21
44
22
40
23
32
• 55 28: 3 21= 21
1
LIV
B a m m a limed
beräkning' i Svenskt Riksmynt, öfver prisnoteringarne å Hvete på de handels
till
Kongl. Kommers-Kollegium
183S.
1539.
1840.
1841.
1842.
1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
1848.
1849.
(Max.
17
29
73
28
56
23
47
29
25
22
74
22
3
17:
47
27:
90
32
85
25:
63
22:
57
Januari
Min.
11
92
20
—
18
—
14
82
19
72
14
6
13
79
11:
41
21:
44
20
6
19:
56
15:
2
Med.
14
40
26
24
22
65
18
68
23
26
17
37
18
5
13
24
23
26
27
22
21
75
18:
24
Max.
17
31
45
24
74
23
74
27
60
22
51
22
O
O
18-
74
27
96
33
36
26
23
22:
43
.
Feoruan
Min.
12
56
22
65
17
45
14
32
17
80
14
42
14
47
11
23
20
56
24
42
19
38
14
58
(Med.
14
41
26
47
21
58
18
85
22
83
16
64
18
—
13
39
24
14
28
63
21
17
18:
37
Mars
Max.
21
89
31
31
26
2
22
69
27
37
22
32
21
11
19
49
27
83
38
36
22
26
22
58
Min.
12
69
21
54
18
—
14
29
16
52
14
30
13
94
11
23
19
73
24
76
17
67
15
14
Med.
15
12
26
5
21
88
18
37
22
37
16
47
17
93
13
55
22
87
30
74
20
10
18
63
April
Max.
21
88
27
85
26
82
22
90
28
23
22
31
20
51
23
37
25
2
41
9
20
82
20
83
Min.
13
25
21
8
18
-—
14
32
16
47
14
21
14
30
10
90
18
56
26
2
14
99
12
90
Med.
16
11
24
28
22
11
18
62
22
54
15
96
17
77
15
—
22
17
33
99
18
55
17
18
Maj
Max.
19
66
28
39
26
84
22
91
28
32
22
46
20
74
23
34
24
97
48
53
20
57
20
76
Min.
14
36
19
21
18
—
11
79
14
16
13
2
14
3
11
49
18
55
29
2
16
49
15
4
Med.
16
76
23
82
22
54
17
76
22
16
16
4
17
41
15
15
21
98
39
5
18
16
18
21
Juni
Max.
21
74
25
58
25
9
23
28
15
24
56
19
59
19
67
23
48
48
82
19
48
20
17
Min.
16
4
18
90
19
—
15
2
17
10
12
95
12
78
12
72
19
10
30
98
14
76
14
98
Med.
19
11
21
72
22
44
18
55
23
36
17
29
16
28
15
64
21
7
38
41
17
64
18
7
Juli
Max.
23
33
i»
r-4
27
83
22
99
28
32
24
64
19
46
19
58
22
84
40
79
20
57
22
32
Min.
17
—
3 5:2
20
62
13
71
19
36
15
51
13
1
12
72
19
11
25
47
15
15
14
97
Med.
20
30
Si c-f-^3
CO 1
23
81
19
10
23
94
18
57
16
1
15
84
20
81
34
53
18
33
19
85
Augusti
Max.
33
69
24
63
28
46
31
16
24
55
24
51
18
18
23
81
22
59
37
21
26
30
21
70
Min.
17
—
17
86
20
47
18
73
16
90
15
28
13
6
14
6
17
21
21
99
15
18
14
33
(Med.
24
4
21
9
24
51
24
72
20
29
19
82
15
68
18
87
20
24
30
38
20
14
19
37
(Max.
30
26
24
28
26
98
31
26
22
44
24
14
18
79
23
80
27
62
31
3
29
12
21
64
September.
Min.
14
62
18
50
22
86
21
40
15
38
13
—
12
33
15
86
17
78
19
78
17
54
14
96
Med.
21
51
21
73
24
24
24
54
18
72
18
41
14
73
19
41
22
21
23
42
22
81
18
64
Oktober
Max.
29
50
25
74
23
45
31
24
22
40
24
8
18
83
24
71
27
62
25
42
25
88
21
16
Jlin.
16
23
16
—
16
88
20
13
16
10
14
84
12
63
15
95
20
1
20
45
17
79
15
9
Med.
21
26
21
84
20
50
23
72
18
71
17
85
14
56
21
43
23
74
22
21
20
89
18
25
November..
Max.
29
69
24
54
24
41
31
60
22
70
19
51
18
65
27
90
28
53
25
42
23
77
20
69
Jlin.
18
—
16
—
15
35
20
36
16
49
13
95
11
27
17
88
20
5
19
21
. 15
62
14
38
'Med.
23
86
21
40
19
44
24
86
18
44
17
46
13
96
23
93
24
70
22
50
20
10
17
91
December...
Max.
32
41
26
7
23
62
31
82
22
32
22
4
18
89
27
88
27
58
25
57
22
76
20
61
'Jlin.
19
75
14
74
12
40
19
56
15
.—
13
97
10
19
20
68
20
21
19
58
15
46
12
40
'Med.
26
39
21
40
16
85
24
14
17
51
18
—
13
30
24
26
24
75
22
46
18
47
17
28
å
Jlax.
33
69
31
45
28
56
31
82
29
25
24
64
22
3
27
90
28
53
48
82
29
12
22
58
Äret
Jlin.
11
92
14
74
12
40
11
79
14
16
12
95
10
19
10
90
17
21
19
21
14
76
12
40
'Med.
19
44
21
34
21
88
20
99
21
18
17
49
16
14
17
48
22
66
29
46
19
84
18
33
20: 97
20: 65
tv
Fiilna-Ji Litt. E.
drag,
platser vid Östersjön, från hvilka berättelser i detta hänseende af Svenske Konsulerne
blifvit ingifna för åren 1838—1862.
1850.
1851.
1652.
1853.
1854.
1855.
1856.
1857.
1858.
1S59.
1S60.
1861.
1
1S62.
20
45
22
32
21
88
26
60
36
22
35
95
41
59
29
91
23
72
23
37
23
29
30
3
30
36
14
40
14
77
15
73
18
62
21
40
14
67
16
77
20
19
18
32
16
23
17
55
24
21
21
90
17
91
18
35
19
40
22
22
31
47
26
71
33
74
25
61
21
1
20
76
21
74
27
10
26
94
20
63
22
24
24
55
25
93
35
80
36
2
39
17
28
58
23
91
23
28
23
86
29
35
28
92
12
41
14
80
15
70
18
62
21
33
15
46
19
61
18
57
17
7
17
91
18
52
23
32
24
7
17
21
18
45
20
52
21
76
30
84
27
24
31
48
24
52
20
58
20
83
21
88
26
29
26
96
20
46
22
1
24
97
26
54
35
82
35
95
37
99
30
69
23
75
23
15
25
5
31
20
29
9
13
4
14
68
16
45
18
58
17
44
15
67
22
4
21
58
19
29
16
24
21
10
23
23
22
5
16
93
18
4
20
74
21
28
30
98
26
77
30
58
25
45
20
67
20
51
23
34
26
57
26
77
20
39
22
14
21
56
24
80
36
32
37
39
35
53
30
86
23
78
25
60
25
84
31
36
27
93
14
92
14
23
17
21
18
6
17
87
15
67
22
21
16
80
17
85
18
93
21
61
23
17
22
26
17
9
17
67
19
63
20
87
29
76
25
67
30
11
24
48
20
50
22
7
24
44
26
35
25
93
23
7
22
8
21
89
24
85
35
15
39
24
35
46
30
86
23
93
26
88
28
65
28
26
50
14
91
14
69
17
21
17
29
18
33
15
46
22
17
18
73
17
97
19
2
22
39
21
43
22
28
17
95
18
34
19
76
20
72
29
26
30
55
30
75
24
80
21
44
23
1
25
45
25
70
24
33
21
76
23
2
22
20
25
48
35
74
41
83
38
86
33
21
24
63
23
96
29
9
28
1
29
6
12
41
14
71
15
60
18
62
14
53
15
46
25
5
20
88
17
87
18
18
23
20
17
99
22
53
17
92
18
70
18
98
22
7
28
46
31
17
32
99
26
17
21
9
21
77
27
59
24
18
25
39
23
4
23
11
20
53
28
97
34
65
41
91
39
76
80
45
23
92
24
9
29
18
28
34
31
44
12
48
14
77
15
77
19
46
15
67
14
47
24
82
23
3
17
18
31
23
7
20
53
24
65
18
77
19
68
18
27
23
21
27
79
31
11
35
10
27
4
22
7
21
57
27
53
24
94
27
4
23
8
22
45
23
11
28
97
33
36
41
91
'37
85
27
97
24
11
23
3
34
91
30
39
36
16
12
48
14
77
15
27
19
68
14
56
14
45
23
84
21
42
17
85
16
17
19
78
20
22
20
42
19
74
19
6
19
23
24
6
26
23
32
8
33
6
24
88
21
81
20
57
30
28
24
89
26
28
23
2
20
59
21
91
33
65
30
64
46
1
34
81
28
68
23
62
23
52
32
85
30
51
35
43
14
38
14
69
15
52
21
42
14
75
14
19
25
38
21
70
17
17
16
24
20
1
21
69
22
19
19
61
18
13
19
28
27
26
23
34
36
19
31
98
24
86
21
64
19
88
27
83
26
84
25
71
23
6
20
73
21
53
36
99
33
20
45
81
36
2
27
70
23
52
23
77
34
5
30
45
35
54
14
45
14
30
15
54
21
51
14
25
16
28
29
20
21
95
16
16
16
83
23
23
22
3
21
88
19
52
18
49
19
7
30
55
24
70
35
42
31
40
24
20
20
82
20
82
28
17
27
33
24
55
21
53
22
6
24
28
40
91
38
17
47
34
34
6
24
40
22
19
24
52
30
41
30
62
25
97
14
66
14
87
17
27
22
29
14
17
16
19
23
69
19
35
15
73
17
21
23
54
22
28
19
83
18
93
18
63
20
22
31
56
27
43
36
86
28
39
22
2
20
38
21
63
25
84
27
55
22
61
21
40
21
84
25
92
35
72
35
87
46
2
30
98
23
80
23
33
23
3
30
51
30
86
26
2
14
58
15
1
18
52
21
36
14
25
21
54
18
46
17
36
15
81
17
42
23
1
21
91
19
87
18
77
19
18
21
12
30
81
28
64
37
76
25
92
20
30
20
57
21
50
26
41
27
59
22
98
23
8
23
2
25
92
40
91
38
17
47
34
41
59
33
21
24
63
26
88
34
91
31
36
36
16
12
41
14
23
15
27
17
29
14
17
14
19
16
77
16
80
15
73
16
17
17
55
17
99
19
83
18
75
18
56
19
69
24
70
28
24
31
46
31
29
24
53
21
5
21
24
25
88
26
28
25
46
19: 3 28iT "" 23: 98
LVI
Ta
-
öfver Skilnaden emellan de å Bil. Litt. D ochE upptagna Medelprisen för Hvete;
att samma pris stått högre än det utländska, med det, för hvarje i
1838.
1839.
1840.
1841.
1842.
1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
1848.
1849.
Januari
4
4
4
4
4
3: 10
1: 51
3: 15
2: 32
2: 24
0: 13
3: 30
7: 01
5: 49
4: 84
1= 37
1: 15
Februari
4
4
4
4
4
2: 84
1: C3
2: 58
2: 65
3: 67
0: 61
2: 75
6: 86
5: 61
4: 38
0: 04
3: 48
Mars
4
4
4
4
3: 63
0: 45
3: 88
2: 13
4: 13
0: 66
1: 43
5: 45
5: 26
5: 86
1: 03
2: 38
April
_
+
-
4
4
4
3: 39
0: 72
2: 61
3: 63
3: 96
1: 92
1: 27
1: 75
4: 42
5: 49
2: 45
0: 18
Maj
_
4
4
4
4
2: 74
0: 68
0: 79
6: 37
4: 34
3: 09
1: 41
5: 78
5: 27
7: 55
1: 84
1: 02
Juni
+
_
4
4
4
7: 89
1: 47
4: 81
3: 70
1: 14
2: 21
1: 47
6: 74
4: 93
6: 78
0: 89
1: 38
Juli
_
Kan ej
_
4
4
4
4
4
8: 70
beräknas.
3: 44
0: 10
1: 31
0: 19
0: 31
4: 16
2: 94
8: 28
2: 08
3: 20
Augusti
4
+
4
4
4
4
4
1: 04
6: 09
3: 49
3: 97
3: 21
1: 57
4: 74
1: 88
0: 01
5: 13
1: 76
2: 03
September
'
+
4
4
4
_
4
4
4
4
5: 49
6: 23
6: 49
2: 04
0: 47
3: 41
6: 02
1: 59
2: 46
0: 67
3: 43
0: 95
Oktober
4
+
4
4
4
4
4
4
3: 24
4: 59
1: —
2: 28
0: 71
3: 10
5: 19
2: 07
2: 86
1: 58
2: 64
1: 30
Hovember
4
4
4
4
4
4
4
3: 14
3: 65
1: 06
1: 14
0: 81
2: 71
6: 54
1: 57
1: 70
1: 87
3: 35
1: 51
December
+
4
4
4
4
4
4
0: 36
2: 65
3: 90
2: 36
0: 13
3: 37
6: 95
3: 99
2: 50
0: 96
1: 18
0: 11
o
4
+
4
4
4
4
Året
3: 62
0: 28
0: 32
1: 71
1: 90
0: 48
1: 75
4: 07
2: 03
4: 37
0: 95
1: 56
Femårsperiod...
1: 32
0: 60
lvu
Bilaga, Litt. F.
bell
utmärkande tecknet 4, att det inhemska medelpriset stått lägre, och tecknet —,
detta hänseende beräknad post, i Svenskt Riksmynt angifna belopp.
1850.
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1861.
1862.
4
4
4
4"
4
_
4
4
4
4
4
0: 53
1: 85 1
1: 73
2: 78
2, 84
1: 21
1: 51
5: 39
1: 26
2: 38
3: 46
5: 10
3: 56
4
4
4
_
4
4
4
4
4
0: 62
0: 93
2: 52
0: 88
0: 84
1: 74
4: 02
5: 86
0: 33
2: 08
3: 19
4: 04
2: 08
+
4
4
_
4
4
4
4
0: 11
0: 22
2: 55
0: 78
0: 73
0: 11
4: 42
3: 80
2: 08
1: 51
3: 71
4: 07
1: 77
_
4
_
_
4
4
4
4
4
0: 04
0: 08
3: 17
0: 01
0: 51
1: 08
4: 14
4: 77
0: 12
2: 19
3: 69
3: 85
1: 18
4
_
4
+
4*
4
4
4
4
4
0: 30
Ot 41
2: 62
0: 78
1: 51
1: 01
0: 37
0: 70
1: 25
2: 38
4: 07
3: 20
0: 08
4
_
4
4
4“
_
4
4
4
4
4
0: 99
1: 65
1: 46
1: 56
4: 21
0: 13
2: 74
0: 96
1: 15
0: 52
5: 40
1: 68
2, 14
4
_
4
_
4-
+
4
4
"1
4
4
1: 33
0: 66
0: 73
2: 42
4: 04
0: 39
3: 91
0: 79
1: 63
1: 57
4: 53
2: 81
3: 16
4
4
-
4
4"
4
4
4
4
4
2: 74
1: 02
0: 02
2: 32
4: 60
0: 42
0: 31
0: 87
1: 47
0: 81
. .1
7: 28
3: 76
1: 28
4
4
4*
_
4
4
4
4
4
4
0: 86
1: 50
0: 06
2: 99
3: 84
2: 56
4: 36
2: 36
2: 92
1: 50
4: 33
4: -
2: 21
4
+
4
4
4
4
4
4
4
4
2: 02
2: 51
1: 25
1: 12
3: 95
2: 92
3: 60
1: 45
2: 25
3: —
6: 17
4: 76
3: 55
4*
4
4
4
4
_
4
4
4
4
4
2: 11
2: 75
1: 47
2: 89
4: 26
2: 23
2: 36
1: 23
2: 38
3: 90
3: 84
4: 80
2: 48
4
+
4
4
4
_
4
4
4
4
4
1: 24
0: 07
2: 37
1: 56
4: 76
2: 88
5: 58
4: 20
2: 13
3: 81
3: 57
4: 46
2: 10
4
_
_
4
4
_
4 .
4
4
4
4
1: 44
0: 70
0: 81
0: 19
3: 01
1; 06
1: 89
i: 93
1: 24
2: 14
4: 44
3: 88
2: 14
+ + +
0: 48 0: 01 2: 77
Bil. till Tull Komitéens Betänkande. 8*
LVIII
Samman
med beräkning i Svenskt Riksmynt, öfver de på Stockholms
183S.
1S39.
1840.
1841.
1842.
1843.
1844.
1815.
1846.
1847.
1848.
1849.
Januari •
Max.
15:
15
_
12:
13:
25
18
50
13
50
11
50
14
22:
16:
25
13
75
10
50
Min.
14:
50
14
—
11:
50
13-
—
18
12
75
11
\
9
—
21:
—
15:
75
12
—
10
—
(Med.
14:
63
14
63
11
88
13
13
18
13
13
13
11
25
11
76
21:
38
16:
1
12
88
10
24
Februari
Max.
15:
15
50
12
50
13
50
18
12
50
16
22
50
17
13
50
10
Min.
14:
50
15
25
12
25
13
—
17
12
—
10
21
50
16
50
12
50
9
50
Med.
14:
69
15
44
12
44
13
19
17
63
12
13
11
—
12
50
22
—
16
76
12
91
9
88
Mars
Max.
17
—
15
12
13
17
12
75
14
50
22
50
17
_
12
50
10
50
Min.
16
—,
14
50
11
50
12
75
16
50
12
50
9
50
21
—
16
25
12
—
9
75
Med.
16
63
14
75
11
88
12
88
16
63
12
63
11
—
12
63
21
75
16
57
12
38
10
13
IMax.
18
50
13
1
13
25
17
50
11
25
14
21
18
50
13
10
75
April
V
Min.
18
—
—
12
50
13
—
17
—
_
—
11
—
10
—
18
—
17
50
12
—
10
25
Med.
18
13
14
50
12
82
13
7
17
,19
13
—
11
13
12
38
19
38
18
13
12
25
10
44
Maj
Max.
20
14
14
14
33
17
13
75
12
13
50
20
50
27
12
10
50
Min.
19
—
13
75
12
75
14
—
16
13
—
10
—
10
50
19
50
21
11
75
9
—
Med.
19
50
13
88
13
44
14
9
16
44
13
32
10
94
12
46
20
5
24
25
11
88
10
7
C Max.
19
50
12
50
14
14
75
15
25
14
25
10
25
15
20
24
50
11
25
10
50
Juni
Min.
16
—
11
50
13
50
14
—
15
—
13
50
9
75
14
18
—
21
50
10
50
10
—-
Med.
17
75
11
88
13
63
14
44
15
7
13
88
10
1
14
57
19
44
23
—
10
88
10
19
Juli
Max.
19
10
75
14
13
50
15
13
50
9
75
15
17
75
18
_
10
75
10
50
Min.
16
50
10
50
13
—
13
—
14
13
—
9
—
14
17
—
16
75
10
—
9
25
Med.
17
75
10
69
13
54
13
19
14
50
13
13
9
44
14
63
17
38
17
32
10
44
9
92
t Max.
15
10
15
50
14
50
13
50
14
13
14
50
18
16
75
12
12
Augusti
'.Min.
14
50
9
50
15
—
13
50
11
50
13
50
10
50
12
—
13
15
10
25
10
50
[Med.
14
75
9
82
15
38
14
—
12
57
13
63
11
75
13
25
15
25
15
82
11
19
11
23
September..
[Max,
16
12
50
13
16
50
13
50
13
_
11
50
15
_
14
50
14
12
11
Min.
15
50
10
—
11
14
50
12
50
12
50
10
50
13
50
13
75
13
:—
11
10
50
'Med.
15
75
11
29
12
13
15
38
13
—
12
82
11
—
14
13
14
13
13
44
11
50
10
82
Oktober
[Max.
15
12
13
50
18
14
12
75
11
50
20
15
50
15
50
11
11
50
'Min.
13
—
11
12
—
17
—
13
25
12
50
7
50
16
50
14
50
14
10
25
10
50
[Med.
14
—
11
63
12
69
17
38
13
57
12
63
10
13
17
88
15
7
14
63
10
57
10
93
November..
Max.
15
12
13
_
18
50
13
50
12
50
12
_
21
15
50
14
25
10
75
12
Min.
14
—
11
25
12
67
18
—
13
—
11
50
11
19
15
14
10
—
11
/Med.
14
75
11
69
12
92
18
25
13
26
11
88
11
50
20
9
15
19
14
7
10
44
11
34
(Max.
15
12
25
13
20
13
50
11
25
13
21
_
15
50
13
75
10
75
13
December...
Min.
14
—
12
—.
12
75
18
—
13
25
11
_
8
20
15
—
13
10
—
11
__
/Med.
14
50
12
19
12
88
19
13
13
44
11
13
11
17
20
63
15
25
13
44
10
44
12
13
o
Max.
20
15
50
15
50
20
18
50
14
25
13
21
_
22
50
27
13
75
13
Aret
Min.
13
—
9
50
11
—
12
75
11
50
11
—
7
50
9
—
13
—
13
10
—
9
/Med.
16
7
12
70
12
97
14
84
15
12
12
77
10
86
14
74
18
2
16
95
11
48
10
61
IFemårsmedium . u■. 34 14: 67
Anm. Der Maximi- och Minimipriseu ej finnas utsatta, är endast en notering uppgifven.
LIX
Bilaga Litt. (i.
drag,
Börs noterade prisen å Råg' för åren 1838—1862.
1850.
1851.
1852
1853.
1854.
1855.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1861.
1862.
12
75
13
50
18
16
20
50
16
50
24
50
16:
50
13
_
12
25
12
75
16
21
75
10
75
13
—
13
50
14
50
19
50
16
—
23
50
15:
50
11
—
11
75
12
25
13
—
20
—
11
59
13
19
16
75
15
19
20
—
16
13
24
—
16:
—
11
73
12
—
12
44
14
65
20
94
11
75
14
18
16
20
25
16
25
22
50
16:
25
12
50
12
50
12
50
17
21
50
11
13
16
15
19
50
15
75
22
—.
15:
—
11
50
11
75
12
—
14
—
19
50
11
44
13
60
17
21
15
63
19
94
16
—
22
19
15:
69
12
—
12
19
12
19
15
50
20
50
12
14
25
20
16
25
20
17
22
56
16:
12
13
25
13
16
50
21
50
11
25
14
—
16
50
15
25
19
16
—
21
—
15:
.—
11
12
50
12
25
14
50
19
—
11
69
14
13
18
13
15
78
19
44
16
59
21
77
15:
50
11
50
12
82
12
69
15
63
20
7
12
_
14
50
18
16
50
20
16
75
22
15:
50
12
12
75
14
17
20
50
10
75
14
25
15
50
15
75
19
—
15
—
18
15:
—
11
—
11
75
13
25
15
—
18
75
11
58
14:
44
16
50
16
19
69
15
94
20
13
15:
32
11
63
12
32
13
63
16
13
19
63
12
75
13
75
18
—
17
20
—
19
21
17:
12
50
14
14
75
17
50
19
25
11
50
13
—
17
15
75
18
—
17
50
18
75
15:
25
12
—
13
13
75
15
50
17
—
12
2
13
43
17
69
16
59
18
78
18
16
19
88
16:
21
12
25
13
63
14
25
16
57
18
26
13
50
14
50
18
18
18
75
22
22
75
18:
12
13
25
15
17
25
18
25
11
75
13
50
15
75
17
25
15
50
19
50
22
—
17:
50
11
—
12
75
14
16
25
16
50
12
48
14
7
16
81
17
69
16
91
20
67
22
32
17:
75
11
53
12
94
14
51
16
88
17
44
12
25
14
67
14
25
17
75
19
50
22
25
22
18:
13
13
50
16
16
20
75
11
25
13
67
13
—
17
25
16
—
21
75
18
—
16:
50
12
—
12
—
14
50
14
50
17
25
11
92
14
3
13
69
17
57
17
61
22
7
20
49
17:
32
12
44
12
75
15
25
15
19
18
82
12
50
15
67
13
75
17
25
15
50
21
50
21
50
17:
25
13
50
13
25
17
15
50
19
75
11
50
13
50
13
17
16
50
14
—
19
50
21
25
15
25
13
—
13
—
15
14
—
18
50
12
13
14
45
13
48
16
88
14
50
20
25
21
38
16
32
13
25
13
13
15
CO
CO
14
84
19
19
14
50
16
50
13
75
18
15
50
22
50
21
16
12
50
12
25
17
18
19
13
50
15
75
13
50
17
50
14
50
21
50
17
—
14
50
11
50
12
—
14
—
15
50
15
—
13
99
16
7
13
63
17
81
15
—
22
13
18
69
15
13
12
--
12
17
15
13
16
57
17
3
14
_
17
50
15
20
16
23
50
19
50
15
25
12
50
13
15
25
19
25
17
50
13
25
14
14
19
15
—
22
50
18
—
14
50
11
75
12
—
14
—
17
75
15
75
13
59
16
31
14
34
19
46
17
1
23
7
18
79
14
88
12
13
12
57
14
69
18
35
16
61
14
25
17
25
17
20
17
75
25
18
25
14
50
13
50
12
25
15
75
20
25
16
: 75
13
25
14
—
15
25
18
50
16
75
24
25
17
25
13
50
11
25
11
50
14
50
19
—
15
13
76
15
82
15
94
19
59
17
21
24
63
17
75
14
—
12
13
11
94
15
15
19
63
15
1 76
14
_
16
16
20
25
16
50
24
75
18
50
13
50
12
12
: 50
15
■
21
15
: 50
13
14
14
50
19
—
15
75
23
50
16
—
11
—
11
—
12
: 25
13
—
19
50
14
: 50
13
50
15
13
15
25
19
53
16
13
24
13
17
13
12
19
11
50
12
: 38
14
13
20
19
15: 7
14
50
17
50
20
20
25
20
50
24
75
24
: 50
18
13
: 50
14
17
.
21
.
21: 50
10
75
13
—
13
14
50
14
—
15
—
16
. —
11
—
11
. —
11
: 50
12: —
13
14: 50
12
47
15
44
15
78
17
31
17
56
19
98
20
: 37
15
52
12
: 1
12
: 57
14
: 16
16
1 68
18: 27
13: 17
18: 15
14: 74
hX
Sam ma limed
beräkning i Svenskt Riksmynt, öfver prisnoteringarna å Råg’ på de handelsplatser
KommerKollegium blifvit
1838.
1839.
1840.
1841.
1842.
1843.
1844. !
1845.
1846.
1847. i
1818.
1849
Januari
Max.
13:
_
16
44
13:
23
16
16
92
16
68
14:
4
13
33
19
70
24:
74
15:
90
15
11
Min.
9
69
12
—
9:
77
10
7
9
83
10
95
9:
36
9
6
14
68
12:
—
11:
63
7
72
Med.
10
52
14
2
11:
72
12
34
15
31
13
57
11:
51
10
37
16
92
19:
81
14:
21
10
34
Februari
Max.
13
15
90
13:
50
16
12
17
4
16
14
13-
50
13
33
20
58
24
42
14:
71
15
1
Min.
9
50
11
58
9:
73
10
76
12
61
10
7
9
36
8
92
15
22
14
—
11:
64
7
68
Mfil.
11
4
13
57
11:
14
12
95
15
41
12
90
11
47
10
32
18
12
20
61
13:
47
10
19
Mars
Max.
13
13
86
14:
63
16
16
89
15
41
13
91
13
25
19
73
25
80
15:
4
14
89
Min.
6
44
11
60
9:
32
10
51
10
80
10
73
9
33
8
92
15
3
14
—
10
58
7
61
Med.
11
27
12
63
11:
51
12
46
15
7
12
67
11
67
10
37
16
91
21
4
12
81
9
89
April
Max.
13
50
13
36
12:
50
14
69
16
76
14
80
13
55
14
12
18
72
34
CC
14
95
14
84
Min.
9
75
10
39
9:
30
10
53
11
11
10
66
9
26
8
99
13
70
14
—
10
11
7
34
Med.
11
76
11
72
10:
96
12
8
14
78
12
57
11
25
11
12
16
23
24
75
11
91
9
69
Maj
Max.
14
19
13
38
14:
19
16
17
15
89
13
50
14
7
17
30
38
28
14
96
14
79
Min.
10
27
9
79
10:
24
9
86
11
49
11
33
9
20
9
58
13
81
15
—
9
78
7
56
'Med.
12
15
11
84
11:
79
12
2
15
O
O
13
5
10
91
11
84
15
34
30
23
11
67
9
80
(Juni
Max.
15
11
12
29
16:
88
16
50
18
49
17
49
13
50
14
79
17
61
33
82
14
84
14
73
Min.
11
4
9
91
9:
74
10
49
12
10
12
11
9
2
11
89
13
70
20
28
9
6
7
58
Med.
13
32
11
3
11:
95
12
13
15
44
14
8
10
38
13
7
15
77
28
22
11
—
9
93
Juli
Max.
16
co
ja
16:
8
16
17
41
18
2
13
50
14
84
16
71
30
94
14
90
11
29
Min.
10
96
i
10:
39
10
45
12
42
12
85
8
69
11
24
12
84
15
72
8
63
7
3
Med.
13
44
c-rrt'Ö
co i
12:
58
12
22
15
6
14
32
10
51
13
11
15
41
22
82
10
70
9
98
[Augusti
:
Max.
17
69
12
90
16:
47
15
50
16
17
54
12
50
17
86
17
: 62
28
56
14
84
12
: 65
'Min.
11
81
8
88
10:
82
11
—
8
22
12
20
8
98
11
74
13
: 42
13
23
8
77
7
: 8
[Med.
14
33
10
27
13:
27
13
48
13
45
13
51
10
36
13
70
15
91
16
63
11
1
10
: 50
September..
Max.
15
30
13
54
15:
_
15
50
14
96
16
36
15
_
16
86
20
51
17
19
15
22
10
78
Mili.
10
80
8
88
10:
54
12
98
11
—
10
48
8
97
10
91
13
: 33
9
96
10
5
7
56
/Med.
12
85
10
57
12:
55
14
9
12
91
12
55
10
42
14
35
16
99
14
59
12
23
9
56
Oktober
Max.
15
98
13
81
16:
37
17
1
16
48
14
70
15
19
42
20
59
17
80
14
84
12
56
Min.
9
72
9
61
11:
31
12
71
11
24
9
97
8
31
12
23
13
33
11
56
10
3
8
60
Med.
12
51
11
56
13:
10
14
83
13
61
12
40
10
22
15
59
18
21.
15
3
11
98
9
85
November..
Max.
15
48
14
89
16:
71
17
97
16
49
13
68
15
21
44
20
75
16
56
15
11
15
33
Min.
11
16
9
82
10:
72
13
88
11
34
10
5
8
46
14
8
13
33
13
7
7
90
8
58
.
[Med.
12
40
11
72
13:
13
15
83
13
92
11
52
10
25
17
5
18
52
14
81
11:
4
9
78
December...
[Max.
15
65
13
57
16:
75
17
84
17
62
14
5
15
22
17
22
8
16
66
12:
79
15
27
'Min.
11
97
9
63
10:
14
14
29
10
44
10
19
8
49
14
74
12
—
12.
45
7:
90
8
80
'Med.
13
20
11
71
12:
78
15
89
13
52
11
89
10
37
17
66
18
57
14:
52
10:
5
10
11
Max.
17
69
16
44
16:
88
17
97
18
49
18
2
15
_
22
17
22
8
38
28
15:
90
15
33
Aret
Min.
6
44
8
88
9:
30
9
86
8
22
9
97
8
31
8
92
12
—
9
96
7:
90
7:
3
Med.
12
40
11
88
12:
21
13
36
14
46
12
92
10
78
13
21
16
91
20
26
11:
84
9
97
Femårsmedium
12: 86
14: 82
LX1
Bilaga Litt. H.
drag,
vid Östersjön, från hvilka berättelser i detta hänseende af Svenske Konsulerne till Kongl,
ingifna för åren 1838—1862.
1850.
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
1856.
1857.
1S58.
1859.
1860.
1861.
1S62.
10:
40
14
3
20
87
18
4
29
3
21
75
31
55
22
21
16
44
15
52
19
33
17:
76
22
13
8:
84
10
12
13
97
12
47
15
16
12
9
10
86
13
94
10
10
11
48
12
40
13:
54
15
81
9:
58
11
98
17
43
15
14
23
18
17
49
24
58
16
16
14
3
14
19
15
15
16:
11
19
27
15:
29
13
62
20
73
16
96
27
36
22
5
30
67
22
29
16
22
15
38
16
86
16:
92
21
32
8:
55
10
7
14
86
12
44
14
68
9
2
12
95
14
50
10
22
13
4
12
35
13:
1
16
55
10:
2
11
95
18
12
13
49
22
61
17
37
23
15
16
75
13
52
14
42
14
81
15:
59
18
99
10:
40
14
60
20
62
16
92
27
26
21
67
29
15
22
17
16
17
15
46
17
28
17:
31
20
85
8:
19
9
98
14
36
11
50
12
4
9
74
13
57
14
33
10
61
10
83
12
92
12:
97
16
22
9:
48
11
82
17
61
14
34
21
77
17
40
22
46
16
2
13
61
13
92
15
57
15:
47
18
50
10:
65
13
67
19
47
16
92
24
88
21
71
24
65
22
8
15
56
15
67
18
38
18:
11
19
95
8:
50
10
2
13
87
11
69
11
11
9
74
14
87
13
69
11
35
12
70
12
76
14:
10
16
13
9:
45
11
65
16
97
14
60
20
83
16
24
21
51
15
60
13
34
14
22
15
87
15:
61
18
35
11:
91
13
11
19
30
17
54
25
63
26
55
27
92
22
8
15
66
17
8
18
38
20:
33
19
87
9:
8
9
99
13
30
12
5
11
54
9
60
15
35
14
11
12
26
12
37
12
93
13:
23
15
29
10:
20
11
46
16
71
15
12
20
70
19
68
21
58
16
32
13
82
14
46
15
76
16:
17
17
67
15:
13
13
82
19
28
21
8
27
47
24
80
30
43
21
61
15
20
15
74
18
56
18:
26
21
10
8:
93
10
72
11
54
13
21
9
85
9
60
15
32
15
29
12
44
11
87
13
90
13:
90
16
8
10:
62
12
5
15
42
17
8
20
26
19
87
23
97
17
24
13
89
14
3
16
20
15:
51
18
18
15:
16
13
87
17
61
21
21
26
64
23
93
29
80
20
63
17
30
16
18
45
17:
44
21
93
9:
23
10
82
10
92
13
98
10
32
9
14
17
58
14
33
12
50
11
71
13
55
13:
65
17
15
10:
46
12
53
13
50
17
21
19
75
19
42
24
15
17
83
15
28
13
71
15
99
15:
41
19
55
15:
42
16
83
15
27
21
21
23
21
27
19
27
10
19
83
17
10
15
96
18
9
18:
5
22
72
9:
37
10
89
10
68
13
46
9
77
9
12
15
76
14
68
11
93
10
86
12
71
13:
32
16
12
11:
2
12
88
14
38
17
71
17
24
20
73
22
7
16
57
14
61
13
43
16
10
15:
71
18
30
20:
45
15
85
15
52
24
90
19
54
31
40
23
98
19
23
15
75
15
13
18
75
20:
70
20
81
9:
16
11
37
11
21
14
55
8
96
8
96
16
78
13
15
10
77
11
36
12
51
14:
21
16
9
12:
—
13
39
13
59
18
34
15
78
24
30
20
15
16
2
13
77
13
24
16
23
17:
24
17
85
14:
62
18
73
17
54
28
97
22
13
31
21
23
81
17
92
15
60
15
54
18
41
21:
16
20
87
9:
85
12
46
11
9
15
24
8
65
.9
41
16
1
13
5
10
77
12
37
13
34
15:
87
15
89
11:
93
15
51
14
27
21
24
17
7
24
96
19
68
15
34
13
77
13
97
16
40
18:
35
17
24
14:
49
17
13
17
52
28
97
23
8
33
32
21
25
16
78
15
30
16
29
18
65
22:
53
17
34
9:
69
11
3
11
62
15
98
8
74
9
36
15
55
12
32
10
66
11
89
13
52
15:
95
14
52
11:
90
15
53
14
48
23
54
17
93
25
68
17
79
14
66
13
72
14
41
16
20
19:
4
15
82
14:
7
18
89
17
53
29
3
22
63
32
61
19
31
16
84
15
41
16
29
17
95
22:
61
17
87
9:
94
12
65
12
46
15
75
8
65
15
42
13
91
11
52
10
71
12
31
15
6
15:
65
14
55
12:
19
16
71
14
81
23
11
18
18
26
66
16
21
13
59
13
94
14
65
15
96
19:
42
15
99
20:
45
18
89
20
87
29
3
29
3
33
32
31
55
22
29
17
30
17
8
19
33
22:
61
22
72
8:
19
9
98
10
68
11
50
8
65
8
96
10
86
11
52
10
10
10
83
12
35
12:
97
14
52
10:
74
13
12
15
61
17
58
19
61
20
82
21
44
16
1
13
94
14
5
15
85
16:
64
17
98
1&2G 19: 09 15: 69
LXII
Ta
-
öfver Skilnaden emellan de å Bil. Litt. G och H. upptagna Medelprisen för
att samma pris stått högre än det utländska, med det, för hvaije i
1838.
1839.
1840.
1841.
1842.
1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
1848.
1849.
+
+
+
+
+
Januari
4: 11
0: 61
0: 16
0: 79
2: 72
0: 44
0: 26
1: 39
4: 46
3: 80
1: 33
0: 10
Februari
+
+
+
+
+
3: 64
1: 87
1: 30
0: 24
2: 22
0: 77
0: 47
2: 18
3: 88
3: 85
0: 56
0: 31
+
+
+
+
Mars
5: 36
2: 12
0: 37
0: 42
1: 56
0: 04
0: 67
2: 26
4, 84
4: 47
0: 43
Or 24
+
+
April
6: 37
2: 78
1: 86
0: 99
2: 41
0: 43
0: 12
1: 26
3: 15
6: 62
0: 34
0: 75
_<
4"
Maj
7: 35
2: 04
1: 65
2: 07
1: 41
0: 27
0: 03
0: 62
4: 71
5: 98
0: 21
0: 27
+
+
+
+
+
Juni
4: 43
0: 85
1: 68
2: 31
0: 37
0: 20
0: 37
1: 50
3: 67
5: 22
0: 12
0: 26
>
Kan ej
+
+
+
_
+
+
+
Juli
4: 31
beräknas.
0: 96
0: 97
0: 56
1: 19
1: 07
1: 52
1: 97
5: 50
0: 26
0: 06
+
+
_
+
+
+
Augusti
0: 42
0: 45
2: 11
0: 52
0: 88
0: 12
1: 39
0: 45
0: 66
0: 81
0: 18
0: 78
*4"
_
_
+
+
+
+
September
2: 90
0: 72
0: 42
1: 29
0: 09
0: 27
0: 58
0: 22
2: 86
1: 15
0: 73
1: 26
+
+
_
+
_
+
+
+
Oktober
1: 49
0: 07
0: 41
2: 55
0: 04
0: 23
0: 09
2: 29
3: 14
0: 40
1: 41
1: 08
+
+
_
+
+
+
November
2: 35
0: 03
0: 21
2: 42
0: 66
0: 36
1: 25
3: 04
3: 33
0: 74
0: 60
1: 56
+
+
_
_
■f*
4“
December
1: 30
0: 48
0: 10
3: 24
0: 08
0: 76
0: 80
2: 97
3: 32
1: 08
0: 39
2: 02
o
+
4“
+
Aret
3: 67
0: 42
0: 76
1: 48
0: 66
0: 15
0: 08
1: 53
1: 11
3: 31
0: 36
0: 64
Femårsperiod...
1: 48
4-  0: 15
LXIII
Bilaga Litt. I.
bell
Råg-, utmärkande tecknet +, att det inhemska medelpriset stått lägre, och tecknet —,
detta hänseende beräknad post, i Svenskt Riksmynt angifna belopp.
1850.
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1861.
1862.
+
+
+
+
+
+
+
+
+
_
2: 01
1: 21
0: 68
0: 05
3: 18
1: 36
0: 58
0: 16
2: 30
2: 19
2: 71
1: 46
1: 67
+
_
+
+
+
+
+
+
+
+
_
lt 42
1: 65
0: 91
2: 14
2: 67
1: 37
0: 96
1: 06
1: 52
2: 23
2: 62
0; 09
1: 51
+
+
+
+
+
+
+
1: 21
2: 31
0: 52
1: 44
2: 33
0: 81
0: 69
0: 52
2: 11
1: 10
2: 88
0: 16
1: 57
+
+
+
+
+
+
+
+
2: 13
2: 79
0: 47
1: 40
1: 14
0: 30
1: 37
0: 28
1: 71
1: 90
2: 24
0: 52
1: 28
_
+
+
+
+
+
+
+
1: 82
1: 97
0: 98
1: 47
1: 92
1: 52
1: 70
0: 11
1: 57
0: 83
1: 51
0: 40
0: 59
+
_
+
+
+
+
+
1: 86
2: 02
1: 39
0: 61
3: 35
0: 80
1: 65
0: 51
2: 36
1: 09
1: 69
1: 37
0: 74
_
+
+
+
+
+
+
+
+
1: 46
1: 50
0: 19
0: 36
2: 14
2: 65
3: 66
0: 51
2: 84
0: 96
0: 74
0: 22
0: 73
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
1: 11
1: 57
0: 90
0: 83
2: 74
0: 48
0: 69
0: 25
1: 36
0: 30
0: 22
0: 87
0; 89
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
1: 99
2: 68
0: 04
0: 53
0: 78
2: 17
1: 46
0: 89
1: 77
1: 07
1: 10
0: 67
0: 82
+
+
+
+
+
+
+
+
-f-
1: 66
0: 80
Ii; 07
1: 78
0: 06
1: 89
0: 89
0: 46
1: 64
1: 40
1: 71
0: 00
0: 63
_
+
+
+
+
+
+
4*
+
+
1: 86
0: 29
1: 46
3: 95
0: 72
1: 05
0: 04
0: 66
1: 59
2: 47
1: 05
0: 59
0: 06
+
_
+
+
+
_
J.
+
+
+
+
1: 31
1: 58
0: 44
3: 58
2: 05
2: 53
0: 92
1:' 40
2: 44
2: 27
1: 83
0: 77
0: 92
_
+
+
+
+
+
+
+
+
_
1: 73
2: 32
0: 17
0-. 27
2: 05
0: 84
1: 07
0: 49
1: 93
1: 48
1: 69
0: 04
0.- 29
— + +
0: 91 0: 94 0: 95
LXIV
Samman
med
beräkning i Svenskt Riksmynt, öfver de Stockholms
1838.
1839.
1840.
1841.
1842.
1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
1848.
1849.
Januari
(Max.
11
50
12
50
11
8
75
10
50
9
_
9
50
12
50
9
■ <Min.
10
—
12
—
10
75
8
50
10
—
8
—
9
—
11
25
7
50
(Med.
11
21
12
25
10
94
8
67
10
13
10
—
8
50
9
25
17
—
14
50
11
94
8
46
[Max.
11
50
12
75
11
50
8
75
10
50
9
10
17
15
_
13
__
9
42
Februari...
.(Min.
10
—
12
50
11
—
8
50
10
—
8
75
8
16
75
14
50
11
7
50
(Med.
10
86
12
57
11
25
8
63
10
26
10
—
8
88
9
50
16
88
14
82
11
96
8
48
[Max.
_
—
13
11
9
10
50
10
17
15
12
50
9
33
Mars
(Min.
12
10
75
8
75
10
—
7
50
16
14
50
10
50
7
75
(Med.
11
50
12
44
10
94
8
94
10
38
10
—
9
8
59
16
63
14
75
11
47
8
60
April
[Max.
11
50
12
50
9
10
75
9
9
14
15
50
12
9
.(Min.
11
—
11
50
8
75
10
25
8
75
7
—
12
50
14
50
9
58
8
—
(Med.
11
38
12
—
11
—
8
94
10
50
10
50
8
88
8
—
13
32
15
—
10
40
8
46
Maj
[Max.
12
10
50
8
50
10
88
10
50
9
8
50
14
19
10
25
8
50
.(Min.
11
—
9
75
8
—
10
75
9
75
7
50
7
—
13
50
16
—
10
—
7
75
(Med.
11
50
11
50
10
7
8
25
10
79
10
13
8
19
7
88
13
63
17
63
10
13
8
19
Juni
[Max.
14
50
12
10
8
33
11
50
10
50
7
75
9
75
13
50
18
75
9
50
9
• <Min.
11
50
11
50
9
75
8
25
10
50
9
75
7
67
9
12
75
17
50
8
75
8
50
(Med.
13
13
11
71
9
88
8
29
11
7
10
13
7
71
9
38
13
19
18
7
9
7
8
68
Juli
[Max.
15
10
75
9
75
7
50
11
50
9
75
7
25
■9
75
13
25
16
8
67
■ (Min.
13
50
9
50
9
58
7
—
11
—
9
50
7
—
9
33
13
—
14
—
8
25
(Med.
14
38
10
19
9
71
7
25
11
32
9
63
7
17
9
56
13
13
15
13
9
—
8
42
Augusti
[Max.
13
75
9
11
7
50
11
50
8
50
9
75
13
14
50
10
8
75
.(Min.
13
25
8
67
10
50
7
25
11
—
8
—
9
—
11
67
13
—
9
8
—
(Med.
13
50
8
92
10
88
7
38
11
25
10
50
8
13
9
50
12
21
13
63
9
50
8
44
September
(Max.
15
9
50
9
10
10
8
9
: 75
13
13
10
25
9
• (Min.
14
50
8
75
8
25
9
9
75
7
75
9
67
11
75
12
—
9
88
8
50
(Med.
14
82
9
13
8
63
7
50
9
50
9
94
7
88
9
73
12
44
12
50
10
4
8
82
Oktober...
(Max.
14
9
25
9
_
9
50
9
75
8
13
_
14
50
15
10
50
8
75
• (jlin.
13
—
8
75
8
—
9
—
9
50
7
75
11
—
13
50
13
—
9
50
8
—
(Med.
13
25
9
—
8
75
8
50
9
19
9
63
7
88
12
—
14
—
13
94
10
25
8
39
November
(Max.
14
10
25
9
25
11
50
10
50
9
25
8
15
15
25
13
10
_
9
50
• <Min.
12
9
50
8
75
11
—
10
—
8
50
7
75
14
33
14
—
12
50
9
—
8
—
(Med.
13
—
10
—
9
7
11
25
10
13
8
82
7
88
14
71
14
75
12
82
9
50
9
3
December.
(Max.
13
9
25
11
50
8
15
50
15
27
13
9
11
.(Min.
11
50
8
84
10
25
7
75
15
—
14
50
12
—
8
50
8
50
(Med.
12
13
11
—
9
5
10
88
10
—
7
88
7
75
15
25
14
82
12
42
8
75
9
88
o
(Max.
15
13
11
50
11
50
11
50
10
50
9
15
50
17
19
13
11
Ar
• (Min.
10
8
67
8
25
7
—
9
—
7
75
7
7
—
11
67
12
—
8
50
7
50
o
(Med.
12
55
10
89
10
1
8
71
10
37
9
76
8
15
10
28
14
33
14
60
10
17
8
65 |
10: 51
Anin. I)er Maximi- och Minimiprisen ej linnas utsatta är endast
11: 42
en notering uppgifven.
LXY
Bilaga lätt. It.
drag,
Börs noterade prisen å Korn för åren 1838—1862.
1850.
1851.
1852.
1S53.
1854.
1855.
1856.
1857.
1S5S.
1859.
1S60.
1861.
1862.
10
50
11:
14
50
13
50
15
_
14
_
19
_
15
50
12:
50
13
_
11:
50
13
50
17
7
50
9:
75
13
17
12
50
14
5,0
13
50
17
—
14
50
11:
—
11
—
10:
25
12
—
15
50
9
56
10:
13
13
80
13
9
14
82
13
63
18
13
15
—
11:
44
11
91
10:
94
12
50
16
50
9
67
11:
15
50
13
15
50
14
18
12:
13
11:
50
15
15
50
7
50
10:
14
—
12
50
15
—
13
50
16
50
—
10:
50
11
75
10:
50
12
14
—
8
83
10:
60
14
50
12
82
15
38
13
63
17
38
15
50
11:
25
12
35
11:
—
13
50
14
75
9
50
11:
17
14
15
75
13
50
17
50
16
12:
12
75
11:
50
15
75
16
1
8
—
10:
50
15
13
15
—
13
—
16
—
15
—
10:
—
12
—
10:
50
13
—
14
50
8
53
10:
75
16
7
13
50
15
44
13
38
16
75
15
63
11:
—
12
38
11:
13
14
63
15
25
10
12:
17
14
17
16
12:
.
13
12:
50
15
50
16
7
50
11:
14
50
13
50
—
15
—
15
50
10:
—
12
11:
25
14
—
14
50
8
54
11:
50
15
38
13
88
15
—
13
50
16
—
15
88
11:
—
12
38
11:
94
14
75
15
38
9
50
10:
50
✓ 15
33
13
50
14
25
13
50
15
50
15
12:
50
13
13:
50
15
14
8
50
9:
58
14
—
12
75
13
—
12
50
14
25
14
25
12:
—
12
12:
25
14
—
13
8
75
10:
4
14
57
13
13
13
82
13
—
14
88
14
69
12:
25
12
38
12:
69
14
50
13
50
9
50
11:
15
14
11
50
14
75
15
75
17
12:
50
13
50
14:
16
14
8
63
10:
75
13
13
50
10
25
13
50
15
50
14
75
10:
75
12
50
13:
25
14
75
13
25
9
2
10:
88
14
—
13
75
11
—
14
19
15
63
15
97
11:
53
13
—
13:
69
15
37
13
63
8
33
11:
13
12
25
18
16
25
12:
13
14:
14
50
13
67
8
25
10:
75
11
33
12
—
—
17
15
25
10:
50
12
13:
14
—
13
—
8
29
10:
82
11
92
14
—
12
7
14
50
17
75
15
69
11:
9
12
44
13:
50
14
32
13
36
9
50
11:
25
12
13
50
11
75
13
75
19
16
50
12:
25
13
14:
50
14
15
50
8
63
10:
84
11
13
—
11
50
13
50
18
50
16
—
10:
50
12
75
13:
—
13
50
13
75
8
84
11:
2
11
69
13
21
11
57
13
65
18
75
16
26
11:
44
12
88
13:
60
13
69
14
57
9
75
13:
11
50
14
12
50
17
20
16
12:
50
12
25
15:
75
15
50
15
25
9
25
12:
10
33
12
50
11
—
15
—
19
75
15
—
10:
50
11
25
14:
25
13
75
14
75
9
44
12:
71
10
73
13
19
11
63
16
—
19
94
15
44
11:
50
11
88
14:
91
14
42
14
94
9
67
14:
75
13
75
15
50
14
50
18
21
14
25
12:
25
12
14:
25
16
16
'
8
75
14:
11
50
15
—
13
50
17
50
20
13
59
11:
50
11
50
12:
50
15
13
9
2
14:
48
12
53
15
25
14
7
17
63
20
75
13
94
11:
96
11
88
13:
63
15
47
14
69
10
15:
18
17
13
75
20
17
13
14
50
13:
25
12
25
16:
16
15
9
25
14:
25
11
75
14
59
13
25
19
—
16
50
12
—
11:
—
10
25
13:
25
15
11
50
9
58
14:
75
13
48
15
45
13
63
19
38
16
78
13
21
12:
10
11
57
14:
83
15
40
13
38
10
50
14:
50
14
17
13
84
19
16
12
—
12:
75
12
16:
25
15
75
15
75
9
: 50
13:
33
13
14
75
13
50
17
—
15
50
11
—
10:
50
10
25
12:
—
13
50
12
—
9
: 79
13:
93
13
50
15
63
13
67
17
92
15
82
11
63
11:
16
10
94
14:
35
14
91
13
69
10
: 50
15:
18
17
15
75
20
21
17
13:
25
13
: 50
16:
25
16
17
7
: 50
9:
58
10
33
12
50
10
25
12
50
14
25
11
—
10:
—
10
25
10:
25
12
11
:' 50
9
: 2
11:
80
13
51
13
91
13
51
15
3
17
38
14
90
11:
48
12
: 16
13:
2
14
45
14
: 47
10: 63
Bil. till Tull-Komitéens Betänkande.
14: 95
13: 12
9*
LXVI
Samman
-
med beräkning i Svenskt Riksmynt, öfver prisnoteringame å Korn på de handelstill
Kongl. Kommers-Kollegium
1838.
1S39.
1840
1841.
1842.
1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
1818.
1849.
Januari
Max.
12
13
38
12
24
11
_
12
65
11
18
11
15
11
15
48
18:
45
14
3
13
5
Min.
7
41
9
37
9
27
7
24
8
67
8
15
8
51
8
55
10
27
10:
—
8
35
6
50
Med.
8
58
11
35
10
61
8
86
9
93
9
10
9
76
9
54
12
1
14:
49
11
42
8
81
Februari....
Max.
12
13
27
11
91
11
82
12
66
11
7
12
11
16
59
18:
46
13
87
12
96
Min.
7
38
9
47
9
14
7
33
8
69
7
32
8
94
8
1
10
96
10:
—
8
35
5
46
Med.
8
26
11
27
10
43
9
18
9
96
9
5
10
18
9
22
12
77
15:
42
11
17
8
62
Mars
Max.
12
12
10
12
51
12
11
12
51
10
98
12
_
11
15
69
21:
25
12
91
12
86
Min.
7
47
8
36
9
15
7
31
7
1
8
17
8
90
8
17
9
27
10:
—
8
14
5
58
Med.
8
19
10
50
10
36
8
78
9
86
9
—
10
11
9
15
12
18
16:
16
10
58
8
43
April
Max.
12
11
12
49
12
18
12
48
10
97
12
_
11
73
15
33
25:
96
12
91
12
82
Min.
8
13
8
77
8
13
7
33
7
33
7
36
8
75
8
1
9
31
10:
—
7
74
5
57
Med.
9
52
10
5
10
24
8
66
9
58
9
22
9
79
9
49
11
70
18:
32
10
17
8
33
Maj
Max.
12
11
73
12
50
11
6
12
42
11
7
12
11
57
14
43
27:
20
12
92
12
77
Min.
8
38
9
30
8
14
6
86
8
4
7
52
8
62
7
98
9
33
11:
—
7
61
5
55
Med.
9
38
10
25
10
38
8
65
9
95
9
40
9
61
9
69
11
45
20:
49
9
83
8
29
Juni
Max.
12
11
97
13
28
12
12
33
12
12
_
13
5
13
35
24:
64
12
82
12
72
Min.
8
92
9
8
8
90
6
62
8
7
8
16
7
49
8
76
9
28
14:
85
7
59
5
53
Med.
10
13
10
21
10
64
8
83
10
43
9
61
9
49
10
11
11
20
20:
81
9
38
8
48
Juli
Max.
12
CO
p —
r—i
13
22
12
12
47
12
12
12
97
13
21:
43
12
86
12
54
Min.
8
88
“^3 ►—T*
S 5?^
8
89
7
27
7
42
8
55
8
20
8
76
9
91
12:
41
6
41
5
52
Med.
10
25
p3 ct-  CO 1
10
51
9
9
10
52
10
21
9
85
10
14
11
44
17:
51
9
5
8
44
t Max.
12
62
11
98
11
82
11
91
12
34
12
12
12
57
13
21:
41
12
82
12
63
Augusti
Min.
9
57
7
86
8
82
7
31
6
73
8
40
8
73
7
65
9
91
9:
94
6
39
5
95
/Med.
11
9
9
46
10
51
10
15
9
83
10
33
9
89
10
41
11
30
14:
7
9
19
8
65
Max.
12
10
82
12
79
11
91
11
30
12
12
12
6
13
73
14:
29
12
95
12
76
September
Min.
8
3
7
84
8
75
8
26
8
6
8
44
8
30
9
12
8
28
8:
76
7
22
5
93
Med.
9
83
9
11
10
48
10
24
9
56
10
8
9
68
10
69
11
71
11:
70
10
36
8
23
Max.
12
11
9
11
89
11
89
11
2
12
12
12
64
14
80
14:
16
13
3
12
83
Oktober
Min.
6
91
8
39
8
57
8
83
8
20
7
53
8
67
9
67
8
27
8:
43
7
25
6
74
Med.
9
23
10
4
10
19
9
93
9
36
9
51
9
68
11
14
12
48
11:
95
10
29
8
51
November..
Max.
11
32
12
90
11
73
12
1
11
16
12
12
14
65
15
79
14:
24
13
25
13
23
Min.
8
11
8
47
7
30
9
3
8
76
8
78
7
90
10
35
10
—
10:
31
6
61
6
73
Med.
9
57
10
51
9
34
10
10
9
60
9
36
9
59
11
96
13
39
12:
26
9
67
8
71
Max.
12
23
12
49
11
76
12
77
10
97
12
12
14
64
16
17
14:
33
13
8
13
18:
December...
Min.
8
98
8
78
6
61
8
75
8
39
8
34
8
32
10
84
10
—
9:
27
6
61
6
70
•
Med.
9
97
10
44
8
78
10
35
9
8
9
68
9
32
12
28
13
27
11:
75
8
71
8
63
Året
Max.
12
62
13
38
13
28
12
77
12
66
12
12
14
65
16
59
27:
20
14
3
13:
23.
Min.
6
91
7
84
6
61
6
62
6
73
7
32
7
49
7
65
8
28
8:
43
6
39
5:
46
Med.
9
50
10
29
10
21
9
40
9
81
9
55
9
75
10
32
12
8
15:
41
9
99
8:
51
Femårsmedium..
9:
84
11:
42
lxvii
\
Bilaga Litt. T>-
drag,
platser vid Östersjön, från hvilka berättelser i detta hänseende af Svenske Konsuleme
blifvit ingifna för åren 1838—1862.
1850.
1851.
1S52.
1S53.
1854.
1855.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1861.
1862.
12: 85
13: 65
14: 14
15: 49
19: 99
15: 71
22: 99
19: 32
16: 44
16: 20
15: 72
18: 61
16: 72
G
40
6: 67
9: 17
9: 89
11: 47
11: —
11: 79
11: 49
10
87
9: 37
11: 62
13: —
11: 71
8
38
9: 33
11: 31
12: 60
16: 90
13: 53
18: 36
14: 98
13: 16
12: 76
13: 49
15: 14
14: 64
13
19
11: 45
15: 82
15: 46
18: 74
17: 65
23: 8
19: 40
16
22
16: 14
15: 56
18: 9
17: 30
G
37
7: 7
9: 90
10: 64
11: 11
10: 73
12: 50
13: 14
8
11
10: 93
11: 57
12: 50
12: 54
8
55
8: 85
12: 37
12: 41
16: 15
13: 69
17: 51
15: 32
13
5
13: 47
13: 47
15: 41
14: 82
12: 83
13: 50
14: 78
15: 26
19: 29
17: 61
23: 13
19: 29
14
82
15: 18
17: 16
17: 19
16: 98
6
69
6: 59
11: 10
10: 70
9: 91
10: 90
11: 86
12: 56
10
78
10: 15
12: 24
12: 45
11: 1
8
21
8: 91
12: 73
12: 37
16: 22
13: 62
17: 10
14: 98
13
5
12: 81
14: 48
15: 6
14: 17
12
79
13: 46
13: 89
15: 26
18: 79
17: 58
20: 50
19: 21
15: 56
14: 1
16: 48
16: 77
16: 54
5
50
6: 58
11: 11
10: 70
10: 16
9: 89
13: 69
12: 26
11
35
10: 53
12: 14
12: 74
9: 64
8
3
9: 16
12: 44
12: 45
15: 22
13: 32
16: 85
14: 94
13: 37
13: 4
14: 44
14: 52
13: 73
12
78
12: 40
13: 96
15: 29
17: 51
18: 54
22: 95
19: 21
15
66
13: 61
16: 40
17: 42
16: 85
6
33
7: 39
11: 28
10: 76
10: 35
10: 76
14: 85
13: 18
12
1
10: 77
12: 16
12: 60
11: 28
8
18
9: 14
12: 61
12: 58
15: 13
14: 60
17: 8
15: 49
13
71
12: 77
13: 80
15: 4
13: 69
13: 43
13: 45
13: 87
16: 10
18: 45
18: 54
23: 40
18: 80
15: 36
13: 47
16: 89
16: 92
16: 93
6
31
8: 64
10: 30
10: 78
10: 35
10: 76
14: 98
lo: 73
11
19
10: 27
12: 84
12: 98
8: 39
8
47
10: 22
12: 9
13: 6
14: 65
15: 6
18: 77
15: 89
13: —
12: 33
14: 30
14: 81
14: 20
13: 45
13: 50
13: 14
16: 20
17: 3
17: 7
25: 48
20: 63
15
73
14: 6
16: 46
16: 48
18: 20
6
15
8: 68
10: 1
10: 77
10: 10
11: 46
15: 12
12: 84
10
67
10: 32
12: 36
10: 68
14: 12
8
46
10: 51
11: 46
13: 21
14: 6
14: 71
19: 20
16: 54
13: 42
12: 37
14: 27
13: 98
16: 23
13
48
15: 72
12: 85
18: 12
17: 51
17: 40
21: 66
19: 83
15: 56
13: 71
17: 79
16: 56
20: 73
G
25
8: 68
10: 33
9: 85
10: 69
10: 87
13: 53
13: 50
10
55
10: 18
11: 92
10: 43
12: 40
8
92
10: 84
11: 47
13: 27
13: 39
14: 58
18: -
15: 96
13: 43
12: 24
15: 40
13: 98
15: 55
12: 34
12: 53
13: 80
19: 2
17: 51
21: 62
21: 83
18: 37
14: 76
14: '55
17: 21
16: 42
19: 40
6
65
8: 63
9: 79
11: 42
10: 10
11: 52
14: 22
13: 15
12
: 75
9: 97
11: 73
11: 73
12: 37
8
84
10: 29
11: 61
14: 29
12: 77
17: 51
17: 97
16: 17
13: 18
12: 24
14: 78
14: 25
14: 96
12: 40
13: 45
13: 96
19: 46
17: 51
25: 62
19: 18
18: —
15
: 24
14: 88
17: 37
17: 67
19: 49
6
68
8: 70
9: 89
11: 53
10: 35
12: 77
15: 15
11: 90
10
: 60
11: 64
12: 2
12: 9
11: 1
9: 15
11: 2
11: 61
16: 15
13: 99
19: 3
17: 58
15: 42
12: 89
12: 80
15: 27
14: 61
14: 12
11
: 78
13: 45
15: 50
18: 62
18: —
25: 63
18: 89
16: 21
16: 14
14: 63
16: 64
17: 19
16: 69
6
: 78
8: 77
9: 96
11: 61
10: 58
13: 19
14: 50
11: 53
8
: 63
11: 65
12: 18
11: 97
10: 95
9
: 12
11: 7
12: 13
16: 38
14: 58
19: 26
16: 59
13: 87
12: 72
13: 9
14: 62
14: 35
12: 93
11: 47
14: 16
15: 45
19: 99
17: 58
23: 72
17: 71
16: 50
16: 17
14: 88
17: 95
17: 34
IG: 85
6
: 74
9: 19
9: 97
11: 45
10: 72
13: 33
12: 27
8: 25
9
: 69
11: 60
12: 72
11: 77
10: 97
8
: 96
11: 39
12: 42
16: 53
14: 39
19: 26
14: 37
12: 35
12: 81
13: 37
14: 97
14: 45
12: 68
13: 48
15: 72
15: 82
19: 99
19: 99
25: 63
25: 48
20: 63
16: 44
16: 20
17: 95
18: 61
20: 73
5: 50
8: 61
6: 58
10: 6
9: 17
12: 2
9: 85
13: 78
9: 91
14: 78
9: 89
15: 68
11: 79
17: 45
8: 25
15: 16
8: 11
13: 15
9: 37
12: 77
11: 57
14: 44
10: 43
14: 63
8: 39
14: 31
15: 37
12: 86
LXVIII
Ta
öfver
Skilnaden emellan de å Bil. Litt. K och L. upptagna Medelprisen för
att samma pris stått högre än det utländska, med det, för hvarje i
1838.
1839.
1840.
1841.
1842.
1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
1S48.
1849.
Januari
+
+
+
2: 63
0: 90
0: 33
0: 19
0: 20
0: 90
1: 26
0: 29
4: 99
0: 01
0: 52
0: 35
Februari
+
+
2: 60
1: 30
0: 82
0: 55
0: 30
0: 95
1: 30
0: 28
4: 11
0: 60
0: 79
0: 14
Mars
_
_
+
4-
3: 31
1: 94
0: 58
0: 16
0: 52
1: 00
1: 11
0: 56
4: 55
1: 41
0: 89
0: 17
April
_
_
_
_
+
+
_
+
_
_
1: 86
1: 95
0: 76
0: 28
0: 92
1: 28
0: 91
1: 49
1: 62
3: 32
0: 23
0: 13
Maj
4*
+
+
4*
+
-f"
2: 12
1: 25
0: 31
0: 40
0: 84
0: 73
1: 42
1: 81
2: 18
2: 86
0: 30
0: 10
Juni
+
+
+
4-
+
4*
3: 00
1: 50
0: 76
0: 54
0: 64
0: 52
1: 78
0: 73
1: 99
2: 74
0: 31
0: 20
Juli
Kan ej
+
+
+
+
4~
4-
4-
+
4: 13
beräknas.
0: 80
CO
►P»
0: 80
0: 58
2: 68
0: 58
1: 69
2: 38
0: 05
0: 02
Augusti
+
4-
4"
+
2: 41
0: 54
0: 37
2: 77
1: 42
0: 17
1: 76
0: 91
0: 91
0: 44
0: 31
0: 21
September
+
4~
4-
4: 99
0: 02
1: 85
2: 74
0: 06
0: 14
1: 80
0: 96
0: 73
0: 80
0: 32
0: 59
Oktober
+
_
+
+
4: 02
1: 04
1: 44
1: 43
0: 17
0: 12
1: 80
0: 86
1: 52
1: 99
0: 04
0: 12
November
+
+
3: 43
0: 51
0: 27
1: 15
0: 53
0: 54
1: 71
2: 75
1: 36
0: 56
0: 17
0: 32
December
2: 16
0: 56
0: 27
0: 53
0: 92
+
1: 80
+
1: 57
2: 97
1: 55
0: 67
0: 04
1: 25
Aret
+
+
+
+
4-
_
3: 05
0: 60
0: 20
0: 69
0: 56
0: 21
1: 60
0: 04
2, 25
0: 81
0: 18
0: 14
Femårsperiod....j o.- 67 O: 00
LXIX
Bilag-a lätt. >1.
bell
Korn, utmärkande tecknet +, att det inhemska medelpriset stått lägre, och tecknet —,
detta hänseende beräknad post, i Svenskt Riksmynt angifna belopp.
1830.
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
1856.
1857.
1853.
1859.
1860.
1881.
1862.
4-
+
+
+
+
4-
1: 18
0: 80
2: 49
0: 49
2: 08
0: 10
0: 23
0: 02
1: 72
0: 85
2: 55
2: 64
1: 86
4-
4-
+
+
+
+
4-
4~
0: 28
1: 75
2: 13
0: 41
0: 77
0: 06
0: 13
0: 18
1: 80
1: 12
2: 47
1: 91
0: 07
4~
4-
4“
_
+
+
4"
4-
_
0: 32
1: 84
3: 34
1: 13
0: 78
0: 24
0: 35
0: 65
2: 05
0: 43
3: 35
0: 43
•1: 08
+
4"
4~
+
+
_
0: 51
2: 34
2: 94
1: 43
0: 22
0: 18
0: 85
0: 94
2: 37
0: 66
2: 50
0: 23
1: 65
_
_
_
+
4~
4-
4*
4-
+
+
4-
4*
0: 57
0: 90
1: 96
0: 55
1: 31
1: 60
2: 20
0: 80
1: 46
0: 39
1: 11
0: 54
0: 19
4-
+
4-
+
+
4-
0: 55
0: 66
1: 91
0: 69
3: 65
0: 87
3: 14
0: 08
1: 47
0: 67
0: 61
0: 56
0: 57
4-
+
4~
4-
4~
4-
+
_
4-
0: 17
0: 31
0: 46
0: 79
1: 99
0: 21
1: 45
0: 85
2: 33
0: 07
0: 77
0: 34
2: 87
+
+
4~
4"
_
4~
+
+
4“
0: 08
0: 18
0: 22
0: 06
1: 82
0: 93
0: 75
0: 30
1: 99
0: 64
1: 80
0: 29
0: 98
_
+
4-
+
+
+
4"
+
+
0: 60
2: 42
0: 88
1: 10
1: 14
1: 51
1: 97
0: 73
1: 68
0: 36
0: 13
0: 17
0: 02
4*
+
+
_
4~
+
+
4*
_
_
0: 13
3: 46
0: 92
0: 90
0: 08
1: 40
3: 17
1: 48
0: 93
0: 92
1: 64
0: 86
0: 57
4-
+
_
4~
4~
+
__
_
0: 46
3: 68
1: 35
0: 93
0: 95
0: 12
0: 19
0: 66
0: 62
1: 52
0: 21
1: 05
0: 45
_
_
4*
+
+
_
4-
+
+
4-
4-
4-
0: 83
2: 54
1: 08
0: 90
0: 72
1: 34
1: 45
0:'72
1: 65
3: 12
2: 97
0: 95
0: 68
_
+
4"
4*
4-
+
+
4*
4-
0: 41
1: 74
1: 49
0: 13
1: 27
0: 65
0: 07
0: 26
1: 67
0: 61
1: 42
0: 18
0: 16
— 4* 4*
0: 79 0: 42 0: 74
LXX
S am ma n
med
beräkning i Svenskt Riksmynt, öfver de på Stockholms
1S38.
1839.
1840.
1811.
1812.
1813.
1814.
1845.
1816.
1817.
1818.
184
(Max.
9
7
50
5
50
G
_
10
50
8
_
5:
(Min.
8
50
7
—
5
—
_—
3
—
10
—
7
75
5:
( Med.
8
75
7
38
7
—
5
25
5: 50
5
—
5
50
4
53
10: 25
7
82
6: —
5:
(Max.
9
8
7
50
6
5: 50
5
50
6
G
11
50
9
25
6: 50
< Mill.
8
50
7
50
7
—
5
5: —
5
—
5
50
3
50
11
—
9
—
G: —
(Med.
8
75
7
63
7
13
5
50
5: 25
5
25
5
75
4
67
11: 25
9
13
G: 25
5:
(Max.
8
G
5: 50
6
6: 50
5:
(Min.
7
50
5
5: —
4
50
6: —
5:
(Med.
9
50
7
75
7
50
5
50
5: 38
5
50
6
—
5
25
11
50
9
—
6: 25
5:
(Max.
10: 50
8
5
50
5: 50
7
6
50
6
50
10
10
G: G7
5:
(Min.
9
50
7
50
5
—
5: 25
6
50
6
—
4
50
8
—
9
50
6: 50
5:
(Med.
9
88
7
75
8
—
5
38
5: 38
6
75
6
25
5
38
9
—
9
88
G: 59
5:
(Max.
11
8
8
5
75
. .
G
6
7
50
8
12
G: —
5:
(Min.
10
50
7
—
7
5
—
5
75
5
75
5
—
7
75
10
25
5: 50
5:
(Med.
10: 75
7
50
7
38
5
38
5: 50
5
88
5
88
G
38
7
94
11
19
5: 75
5:
(Max.
10: —
9
5
50
6
84
G
7
50
8
_
9: 50
5: 50
5:
(Min.
8
50
-
8
50
5
—
G
25
5
75
G
50
7
50
9
—
5: —
5:
(Med.
9: 32
7
—
8
88
5
13
5: 50
G
55
5
88
7
—
7
75
9
38
5: 34
5:
(Max.
9
50
5
G: —
G
50
6
6: 50
8
25
5: 50
5:
(Min.
8
75
4
—
5: 76
G
—
5
25
6
—
G
50
—
5: —
5:
(Med.
9
1
G
—
8
50
4
50
5: 88
6
32
5: 63
6: 25
7
69
7: —
5: 25
5:
(Max.
8
—
7
9
6: —
G
G
G
50
9
_
7
25
6: 50
6
(Min.
7
50
5
50
8
50
5: 75
5
75
5
75
6
—
8
7
—
5: —
G
(Med.
7
88
6
38
8
88
4: 50
5: 94
5
94
5
94
G
13
8
50
7
7
5: 69
6
(Max.
8
7
9
5: 75
G
7: 50
7
6: —
6
(Min.
7
—
G
—
7
50
5: —
_
5
75
7
G
50
5: 67
5
(Med.
7
50
6
38
8
44
4
50
5: 44
G
50
5
88
G
—
7
25
6
75
5: 92
6
(Max.
7
75
6
50
G
50
5
5
75
7: 75
9
_
8
50
6: —
G:
(Min.
7
—
G
—
5
50
4
50
-—
5
50
6
50
8
7
50
5: 50
5:
(Med.
7
32
G
38
6
7
4: 69
5: 50
6: 50
5
63
7
19
8
50
7
88
5: 75
5:
(Max.
7
75
7
G
5
50
5: 50
6: —
9
_
8
50
7
_
5:
(Min.
6
—
G
50
5
—
5
—
5: —
5
50
8
50
8
6
67
5:
(Med.
6r 94
G
G3
5
50
5
25
5: 25
5: 75
5
—
8
75
8
25
6
92
5: 50
5:
(Max.
7
—
7: —
5
50
5: —
5
50
9: 50
7
75
7
_
t_
5:
<Min.
0
50
6
50
5
—
4: 75
5
25
9
7
G
5:
(Med.
G
75
6: 75
5
25
5
50
4: 94
5
38
5
—
9
25
7
38
6
38
5: 59
5:
(Max.
11
—
8
9
G
6: —
7
G
50
9
50
11
50
12
_
6: 67
6:
<Min.
G
—
5
50
5
—
4
—
4: 75
5
5
3
—
6
50
6
5: —
5:
(Med.
8
53
G
90
7
38
5
9
5: 45
5
94
5
70
6
40
8
77
8
20
5: 82
5:
Januari.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
Oktober..
Ar
Femårsmedium.
75
25
50
25
7
G: 08
7:
Anm. Der Maximi- och Minimiprisen ej finnas utsatta är endast en notering uppgifven.
LXXI
Kilaffji lått. IN.
drag,
Börs noterade prisen å Hafre för Åren 1838—1862.
1550.
1851.
1832.
1853.
1854.
1855.
1856.
1857.
1858.
1559.
1860.
1861.
1862.
5
7
7
75
7
50
9
50
9:
_
11
_
9
50
7
_
8
75
9
_
9
20
8
60
4
58
6
50
7
50
6
50
8
50
8:
50
10
50
8
6
50
8
25
8
—
8
40
8
40
4
84
6
72
7
57
6
88
9
—
8:
75
10
75
8
75
6
75
8
50
8
50
8
85
8
50
5
50
7
50
8
50
7
50
10
9:
75
11
9
50
7
9
—
9
10
9
50
5
25
6
50
8
—
7
—
9
50
9:
—
10
50
8
50
6
_
8
25
8
—
8
50
8
40
5
38
7
—
8
25
7
19
9
75
9:
38
10
75
9
-
6
69
8
63
8
50
9
30
9
—
6
8
50
10
—
9
10
10:
11
9
50
7
50
9
9
9
80
9
50
5
50
8
—
9
8
9
9:
50
10
50
8
50
7
—
8
25
8
—
8
50
9
—
5
75
8
38
9
38
8
44
9
63
9:
69
10
75
9
—
7
25
8
69
8
50
9
20
9
30
7
9
9
50
9
10
10:
50
11
50
9
50
9
75
9
.
9
50
9
50
9
80
5
50
8
50
8
50
8
9
9:
—
11
—
8
—
8
_
8
50
8
50
8
50
9
—
6
32
8
88
9
13
8
44
9
63
9:
75
11
38
8
75
8
94
8
75
9
7
9
—
9
50
7
7
75
9
9
10
10:
50
11
9
50
9
50
10
10
9
80
9
80
5
50
7
50
8
50
7
50
9
50
9:
75
10
8
50
9
—
9
50
9
—
9
—
9
40
6
21
7
63
8
63
8
7
9
69
10:
7
10
63
9
-
9
25
9
75
9
50
9
40
9
60
7
13
9
75
9
10
9
75
10:
75
10
50
10
9
75
10
25
10
50
10
—
9
! 7
—
9
—
8
8
8
75
10:
—
8
50
8
50
9
—
9
75
9
50
9
50
8
50
7
4
9
44
8
25
8
88
9
32
10:
33
9
£3
9
13
9
32
9
94
10
—
9
70
8
70
6
50
10
10
11:
25
11
10
9
75
10
10
—
9
9
20
6
—
8
25
9
25
10:
50
9
—
8
50
8
75
9
—
8
50
8
50
8
50
6
19
8
50
7
50
8
82
9
67
10:
88
10
29
9
25
9
13
9
53
9
25
8
80
8
85
8
25
7
50
10
10
11:
50
11
10
11
10
9
—
9
50
10
—
8
—
7
—
9
25
9
10:
50
10
8
9
75
8
25
8
—
8
50
9
50
6
50
8
13
7
25
9
69
9
50
10:
88
10
50
9
7
10
25
9
19
8
50
8
90
9
70
7
10
7
9
25
9
12:
50
13
.
9
50
9
25
8
50
10
—
9
9
70
6
50
8
—
6
50
9
—
8
50
10:
50
11
—
7
50
8
50
8
—
9
—
8
50
8
50
6
63
9
—
6
75
9
13
8
75
11:
50
12
—
8
63
8
88
8
25
9
63
8
80
9
25
7
9
50
7
10
50
9
25
12:
50
13
10
8
50
8
25
9
50
9
50
8
80
6
—
9
—
6
50
9
50
8
25
12:
—
12
—
9
7
50
7
50
8
—
8
50
7
80
6
63
9
25
6
75
10
—
8
63
12:
13
12
50
9
50
8
1
7
88
8
88
8
90
8
10
6
75
9
7
9
9
63
11:
50
11
50
9
50
8
50
8
9
40
8
60
7
40
6
25
7
—
6
25
8
9
—
10:
25
10
—
7
50
7
50
7
—
8
80
8
30
7
20
6
38
7
88
6
82
8
63
9
29
10:
94
10
88
8
50
7
94
7
63
9
5
8
45
7
30
6
67
6
75
9
50
9
11:
10
8
8
75
8
9
8
60
7
30
6
50
6
50
8
■ —
8
25
10:
50
9
50
6
50
7
75
7
50
8
50
8
30
7
—
6
54
7
50
6
63
8
79
8
76
10:
75
9
75
7
38
8
26
7
69
8
68
8
45
7
15
7
13
10
10
10
50
10
12:
50
13
10
11
10
25
10
50
10
10
4
58
6
50
6
25
6
50
8
25
8:
50
8
50
6
50
6
7
—
8
—
8
30
7
—
! 6
20
8
19
7
74
8
58
9
30
10:
42
10
81
8
87
8
39
8
70
9
•—
8
98
8
75
6: 68 9: 60 8= 76
LXXII
Samman
med
beräkning i Svenskt Riksmynt, öfver prisnoteringarna å Hafre på de handelsplatser
1838.
1839.
1840.
1841.
1812.
Januari—
Max.
7
9
46
8
57
8:
16
9
4
Min.
4
18
6
—
6
15
5:
33
5
50
Med.
6
80
7
57
7
21
6:
40
6
89
Max.
7
9
38
8
81
7:
52
9
4
Februari....
Min.
4
50
6
26
5
93
5:
96
4
34
Med.
5
79
7
67
7
13
6:
57
6
85
Mars
Max.
7
9
44
9
27
7:
90
10
14
Min.
4
54
6
17
5
71
5:
38
5
50
Med.
5
93
7
72
7
8
6:
66
7
9
April
Max.
7
50
9
26
8
63
7:
66
9
98
Min.
4
94
5
32
5
70
5:
39
5
50
Med.
5
87
7
35
7
4
6:
59
7
26
Maj
Max.
9
9
67
9
75
7:
48
9
94
Min.
5
13
5
70
6
50
5:
35
6
—
Med.
6
51
7
57
7
87
6:
49
7
61
Juni
Max.
10
70
9
32
10
41
7:
64
10
67
Min.
4
98
5
28
6
50
5:
25
6
—
Med.
7
19
7
2
8
11
6:
54
8
15
Max.
9
03
10
56
7:
94
11
33
Juli
Min.
5
41
6
50
5:
35
6
—
Med.
6
88
OJ I
8
34
6:
66
8
21
Augusti.. .
Max.
8
98
9
1
10
49
8:
30
10
68
Min.
5
25
5
85
6
99
4:
87
5
14
Med.
6
93
7
6
8
47
6:
83
7
49
Max.
9
55
8
75
10
89
9:
2
8
81
September.
Min.
5
41
5
78
6
44
5:
73
5
73
Med.
6
81
7
14
8
61
6:
84
6
99
Max.
7
87
8
96
9
32
9:
36
8
54
Oktober .. .
Min.
4
74
5
81
6
—
5:
39
5
96
Med.
6
26
7
5
7
39
6:
60
6
94
November .
Max.
7
74
9
40
7
63
9:
3
8
67
Min.
5
14
6
—
5
87
5:
45
6
Med.
6
40
7
27
6
74
6:
67
7
3
December ..
Max.
7
96
8
58
8
54
9:
35
8
55
Min.
5
73
5
42
5
36
4:
50
5
90
Med.
6
55
7
1
6
62
7:
8
6
94
Max.
10
70
9
67
10
89
9:
36
11
33
•
Aret
Min.
4
18
5
28
5
36
4:
50
4
34
[Med.
6
49
7
31
7
55
6:
66
7
29
Femårsmedium..
7: 06
Kommers-Kollegium blifvit
1843.
1844.
184-5.
1846.
1847.
18 tö.
1849.
8: 42
5: 91
6: 88
8: 29
4: 85
6: 28
8: —
5: 79
6: 85
10: 43
7: 50
8: 76
11: 26
4: 7
9: 61
10: 35
6: 28
8: 24
7: 85
5: 15
6: 6
8: 15
5: 52
6: 82
8: 29
5: 45
6: 58
7: 68
5: 71
6: 54
11: 13
7: 50
9: 39
12: 50
8: 33
10: 77
10: 3
6: 33
7: 99
7: 81
4: 35
5: 94
8: 43
5: 70
6: 99
8: 28
5: 43
6: 74
7: 73
5: 92
6: 66
11: 7
6: 19
9: 33
14: 64
8: 33
11: 24
11: 30
6: 1
7: 92
7: 74
4: 23
5: 80
9: 22
5: 67
7: 25
8: 98
5: 47
6: 82
8: 17
5: 92
6: 86
11: 60
6: 21
9: 12
17: 3
8: 33
12: 82
9: 1
4: 33
7: 36
7: 69
4: 30
5: 72
9: 21
6: 34
7: 57
9: —
5: 41
6: 68
8: 31
5: 91
7: 13
10: 37
6: 22
8: 87
18: 19
8: 33
13: 53
8: 93
5: 55
7: 23
7: 55
4: 20
5: 78
8: 91
5: 80
7: 30
7: 83
5: 22
6: 63
9: 67
6: 34
7: 50
10: 17
6: 20
8: 81
16: 4
9: 96
13: 16
8: 85
5: 50
6: 98
7: 45
4: 18
5: 74
8: 89
6: 20
7: 25
7: 87
5: 72
6: 65
9: 59
5: 71
7: 58
10: 1
7: 44
8: 83
16: 46
7: 94
11: 73
9: 57
5: 16
6: 93
7: 45
4: 18 1
6: 22
8: 90
6: 21
7: 27
7: 90
5: 49
6: 82
9: 26
6: 85
7: 76
9: 93
7: 44
8: 66
15: 79
7: 28
11: 14
8: 60
5: 14
6: 33
8: 29
4: 21
6: 45
8: 89
5: 80
7: 10
7: 75
5: 38
6: 66
9: 17
6: 77
7: 69
10: 25
6: —
8: 46
10: 49
7: 27
8: 65
9: 57
5: 71
7: 40
8: 52
4: 26
6: 23
7: 98
4: 76
6: 74
7: 73
5: 61
6: 29
10: 66
6: 86
8: 18
11: —
5: 62
9: 7
11: 67
5: 6
8: 68
9: 61
5: 73
7: 27
6: 91
4: 22
5: 93
7: 50
5: 33
6: 31
7: 68
5: 41
6: 40
13: —
6: 87
8: 91
12: 7
5: 87
9: 33
11: 9
7: 8
8: 57
8: 58
5: 15
6: 72
7: 99
4: 21
5: 94
8: 30
5: 23
6: 56
7: 74
5: 44
6: 53
13: 7
7: 90
9: 13
10: 75
5: 19
9: 22
10: 91
6: 75
8: 75
8: 20
4: 95
5: 93
7: 97
4: 92
6: 3
9: 22
4: 76
7: —
9: —
4: 85
6: 59
13: 7
5: 71
7: 57
12: 7
5: 19
8: 99
18: 19
4: 7
10: 72
11: 30
4: 33
7: 19
8: 52
4: 18
5: 99
8?17
LXXIII
Bilag-il Litt. O.
drag,
vid Östersjön, från hvilka berättelser i detta hänseende af Svenske Konsulerne till Kongl,
ingifna för åren 1838—1862.
1850.
1851.
1S52.
1853.
1854.
1855.
1858.
'
1857.
1S58.
1859.
1860.
1861.
|
1S62.
6
82
8
53
9
59
10
97
16:
23
12
: 60
14
3
10: 68
10
96
11: 22
11
18
11: 74
12
: 29
4
21
5
2
6
28
6
23
8:
3
7
: 96
9
70
7
: 18
7
62
7
: 34
6
9
: 7
7
: 2
5
70
7
14
8
5
8
51
11:
17
9
: 97
12
46
8
: 59
9:
39
9: 32
9
8
: 94
69
7
97
9
50
10
22
10
97
15:
31
12
: 62
17
10
: 72
12:
72
11
: 18
11
26
11
: 48
12
29
4
19
5
5
6
21
6
23
7:
45
8
: 45
9
75
7
: 16
6:
76
7
: 31
6
23
: 96
7
2
5
84
7
52
8
31
8
35
11:
1
10
: 5
12
45
75
9:
41
9
: 45
8
80
: 74
891
6
77
8
59
9
59
10
95
14:
11
12
9
15
53
10
66
13:
14
11
: 12
11
24
11
. 21
11
94
5
10
5
1
6
26
6
26
7:
3
8
57
9
38
7
76
7:
75
7
: 27
6
27
93
7
6
5
89
6
81
8
41
8
54
11:
23
10
12
12
26
9
15
10:
56
9
: 28
9
42
: 49
9
76
! 7
17
8
41
9
61
10
95
14:
11
13
8
14
3
10
62
12:
26
11
17
11
46
11
67
12
5
! 4
17
4
99
6
68
6
26
6:
68
8
56
9
45
7
14
7:
50
7
67
6
33
7
4
6
98
i 5
70
6
99
8
56
8
84
10:
87
10
10
11
59
9
1
9:
99
9
35
9
87
9
72
9
82
7
16
8
55
9
61
11
89
14':
11
14
3
15
41
10
62
12:
9
13
10
11
66
12
25
11
92
i 4
75
6
23
7
43
7
15
6:
1
7
93
8
95
7
73
7:
55
7
78
7
68
8
67
6
96
5
85
7
26
8
52
9
28
11:
—
10
74
11
85
9
15
10:
9
9
92
9
91
10
1
9
91
8
27
9
39
9
68
14
86
14:
19
14
3
15
38
11
96
11:
52
12
49
13
62
12
31
11
96
5
6
6
23
7
34
7
22
6:
1
8
45
8
91
7
80
7:
51
7
76
8
69
7
96
7
3
6
18
8
7
8
31
10
4
10:
73
11
23
12
11
9
79
9:
48
9
80
10
63
9
88
10
13
11
23
9
68
9
51
15
28
12:
94
13
5
16
93
13
92
12:
15
11
45
11
19
12
36
16
15
4
91
6
26
6
47
7
52
7:
40
8
55
9
46
8
62
8:
50
8
6
7
59
6
56
8
74
6
55
8
35
7
77
9
76
10:
76
10
91
12
23
11
12
10:
67
9
60
9
77
9
63
11
64
10
10
16
9
51
15
28
12:
19
14
5
15-
77
13
11
11:
35
11
97
13
30
11
68
13
9
5
8
6
26
6
55
7
10
7:
42
8
53
8:
14
7
63
8:
37
7
2
7
47
6
79
6:
94
7
14
8
49
8
7
9
90
10:
56
11
3
12:
50
10
73
10:
16
8
65
10
68
- 9
45
10:
51
8
89
9
71
9
46
15
46
10:
91
14
11
15:
71
13
32
10:
58
9
73
13
17
10
75
12
9
4
24
5
73
6
89
7
20
7:
53
8
38
7:
60
6
58
7:
57
5
50
6
44
6
98
6
93
6
46
7
84
8
4
10
18
9:
13
11
94
11:
48
10
23
9:
57
8
19
9
64
9
28
9
37
! 13
62
Q
53
9
97
12
86
13:
44
14
35
12:
54
13
89
10:
45
9
12
12
50
11
86
9
93
4
60
6
2
6
23
8
45
7‘
32
8
84
7:
99
• 8
5
7:
7
5
97
7
27
6
97
6
95
6
92
8
1
7
69
10
29
d:
74
12
40
10:
24
10
67
9:
30
8
31
9
86
9
44
8
80
7
90
9
53
9
96
15
28
13:
42
14
53
12:
27
13
97
10:
59
9
31
10
74
12
1
9
29
5
17
6
10
6
81
8
46
7:
23
8
79
7:
84
7
85
7:
10
6
8
7
36
7
1
5
64
6
76
7
92
7
90
10
53
10:
22
12
50
10:
5
9
94
9:
11
8
36
9
34
9
39
8
—
8
17
9
61
10
96
14
98
13:
49
15
42
10:
62
13
41
11:
20
9
31
11:
11
12
31
9:
31
5
14
6
32
6
27
8
39
7:
27
10
23
7:
42
6
79
7:
14
6
13
7:
73
7
3
6:
90
6
89
8
7
8
15
10
78
10:
25
13
3
8:
74
9
5
9:
40
8
43
9:
28
9
40
8
50
13
62
10
16
10
96
15
46
16:
23
15
42
17:
13
97
13:
14
13
10
13:
62
12
36
16:
15
4
17
4
99
6
21
6
23
6:
1
7
93
7:
42
6
58
6:
76
5
50
6:
9
6
56
5:
64
6
32
7
71
8
15
9
58
10:
56
11
17
11:
50
9
60
9:
76
9
6
9-
69
9
61
9:
67
7: 07
Bil. till Tull Komitéens Betänkande.
9: 56
10*
LXX1V
Ta
öfver
Skilnaden emellan de å Bil. Litt. N och 0 upptagna Medelprisen för Hafre;
att samma pris stått högre än det utländska, med det, för hvarje i
jFemårsperiod...
1838.
1839.
1840.
1841.
1S42.
1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
1848.
1849.
Januari
+
+
+
+
4
4-
4-
4*
4"
4"
1: 95
0: 19
0: 21
1: 15
1: 39
1: 88
0: 78
2: 32
1: 49
1: 79
2- 24
0: 68
Februari
+
4~
4-
4
4-
4*
4"
4-
4-
% 96
0: C4
0: 00
1: 07
1: 60
1: 57
0: 83
1: 87
1: 86
1: 64
1: 74
0: 94
Mars
+
+
4
4*
4-
+
4-
+
3: 57
0: 03
0: 42
1: 16
1: 71
1: 49
0: 74
1: 41
2: 17
2: 24
1: 67
0: 67
April
4~
4-
4
4-
4"
4-
+
4-
4*
4: 01
0: 40
0: 96
1: 21
1: 88
0: 50
0: 57
1: 48
0: 12
2: 94
0: 77
0: 59
Maj
+
4-
+
4-
4
4-
4"
4"
4-
4~
4-
4: 24
0: 07
0: 49
1: 11
2: 11
1: 69
0: 80
0: 75
0: 93
2: 34
.1: 48
0: 40
Juni
+
4~
+
4*
4“
4"
4“
4-
4~
2: 13
0: 02
0: 77
1: 41
2: 65
0: 75
0: 75
0: 50
1: 06
3: 78
1: 64
0: 21
Juli
Kan ej
4-
4*
+
4-
4"
4-
4*
4“
4*
2, 13
beräknas.
0: 16
2: 16
2: 33
0: 93
1: 02
1: 33
1: 14
4: 73
1: 68
0: 72
Augusti
4~
+
4
4"
4-
4*
4*
4-
4“
4-
0: 95
0: 68
0: 41
2: 33
1: 55
1: 33
0: 88
1: 63
0: 16
4: 07
0: 64
0: 38
September
4-
4~
+
4
4-
4-
4-
4"
4-
4-
4-
0: 69
0: 76
0: 17
2: 34
1: 55
0: 60
0: 78
1: 69
1: 21
1: 90
1: 48
0: 23
Oktober
4~
4"
4"
4
4*
4"
4-
4-
4"
4-
4-
1: 06
0: 67
1: 32
1: 91
1: 44
0: 24
0: 66
0: 99
0: 57
0: 80
1: 52
0: 30
November
4-
4"
+
4
4"
4*
4-
4-
4-
4"
4"
0: 54
0: 64
1: 24
1: 42
1: 78
0: 56
1: 40
0: 16
1: 08
1: 65
1: 22
0: 69
December
4*
4~
4-
4
4*
4-
4"
4-
4-
4-
0: 20
0:'26
1: 37
1: 58
2: 00
1: 18
1: 53
0: 12
1: 84
2: 37
0: 43
0: 90
+
+
+
4
4"
4"
4"
4-
4-
4*
4*
Aret
2: 04
0: 35
0: 17
1: 57
1: 84
1: 06
0: 89
1: 17
0: 22
2: 52
1: 37
0: 56
+
0: 38
+
1: 17
LXXY
Bilaga Litt. 1?.
bell
utmärkande tecknet +, att det inhemska medelpriset stått lägre, och tecknet —,
detta hänseende beräknad post, i Svenskt Riksmynt angifna belopp.
1850.
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1861.
1862.
4
4
4
4
4
4
4-
4“
4-
+
4*
4
0: 86
0: 42
0: 48
1: 63
2: 17
1: 22
1: 71
0: 16
2: 64
0: 82
0: 58
1: 09
1: 19
4
4
4
4
4
4
4~
4~
+
+
+
4*
0: 46
0: 52
0: 06
1: 16
1: 26
0: 67
1: 70
0: 25
2: 72
0: 82
0: 30
0: 44
0: 89
4
4
4
4
4-
4-
4-
4~
4-
4-
4-
0: 14
1: 57
0: 97
0: 10
1: 60
0: 43
1: 51
0: 15
3: 31
0: 59
0: 92
0: 29
0: 46
4
4
4“
+
+
4~
4-
4*
4“
4
0: 62
1: 89
0: 57
0: 40
1: 24
0: 35
0: 21
0: 26
1: 05
0: 60
0: 80
t
0: 72
0: 32
4
4
4-
4-
+
+
4*
+
4~
4
0: 36
0: 37
0: 11
1: 21
0: 31
0: 67
1: 22
0: 15
0: 84
0: 17
0: 41
0: 61
0: 31
4
4
4
4“
4-
4-
+
_
4"
+
4
0: 86
1: 37
0: 06
1: 16
1: 41
0: 85
2: 58
0: 66
0: 16
0: 14
0: 63
0: 18
'1: 43
4
4
4
4
4"
4*
4"
4-
4-
4"
4~
4
0: 36
0: 15
0: 27
0: 94
'.4.
0: 09
0: 03
1: 94
1: 87
1: 54
0: 07
0: 52
0: 83
2: 79
4
4
4
4
4
4-
4-
4~
_
4-
4"
4
0: 64
0: 36
0: 82
0: 21
1: 06
0: 15
2: 00
1: 66
0: 09
0: 54
2: 18
0: 55
0: 81
4
4
H
4
4-
_
4-
4"
+
4“
4
0: 17
1: 16
1: 29
1: 05
0: 38
0: 44
0: 52
1: 60
0: 69
0: 06
0: 01
0: 48
0: 12
4
4
4
4
H-
+
4-
4-
4"
+
4
0: 29
1: 24
0: 94
0: 29
1: 11
0: 27
2: 26
1: 17
1: 29
0: 43
0: 98
0: 54
0: 70
4
4
4
4
4
4-
+
4“
4"
4-
4-
4
0: 38
0: 04
1: 08
1: 90
0: 93
1: 56
0: 83
1: 44
1: 17
0: 73
0: 29
0: 94
0: 70
4
4
4
4
4
4-
4-
4-
4~
4-
+
4
0: 35
0: 57
1: 52
1: 99
1: 49
! 2: 28
1: 01
1: 67
1: 14
0: 74
0: 60
0: 95
1: 35
4
4
4
4*
! 4-
4*
4"
4-
4~
4-
4-
4
0: 12
0: 48
0: 41
1: 00
1: 26
0: 75
0: 69
0: 73
1: 37
0: 36
0: 69
0: 63
0: 92
+
0: 39
0: 88
+
0: 80
LXXVI
Tabell
Bilaga Litt. Q.
öfver de förändringar i tullinkomsten, som föranledas af Komiterades förslag,
beräknad efter 1862 års införsel.
Qvantitet
för Tullbe-  räkningen.
Nu
gällande
Tull.
År 1862
införd
Qvantitet.
1867.
1868.
Föreslagen
Tull.
Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Ytterliga-  re Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
u
»
20 %
öre 25
kan ej
6
beräknas
150
fri
)
4
»
60
676
)>
30
fri
870
667
»
3
17,959
539
Arsenik
»
2
fri
12,730
255
Askar och Dosor, af sammansatta eller såsom
»
30
20-15
9,567
957
478
Balsam, kopaive-, pernviansk och annan nativ...
»
15
fri
2,141
321
»
450
200—150
684
1,710
342
»
600
200—150
5,582
22,328
2,791
»
300
125—100
2,564
4,487
641
»
75
50
67,055
16,764
»
150
50
675
675
»
40
15
9,633
2,408
150
1,581
6
2,371
9
u
150
fri
Bijouterivaror af annat ämne än guld och silfver
»
75
35
11,412
4,565
—
Bildhuggeri- och Arkitektoniska arbeten, an-
»
25
fria
283
71
»
25
10
16,090
99,876
2,414
24,969
»
40
15
Blommor, konstgjorda, af tyg, papper, fjäder
))
2,250
750
500
871
15,243
1,216
106
»
200
221
))
5
3
5,321
»
20
15
7,048
7,799
352
Blyertspennor, andra slag än timmermans-
»
50
15
2,730
3
15 987
480
Bläck, skrif-, Bläckpulver eller Bläcksubstans,
flaskornas och krukornas vigt in beräknad ....
f Bläck k:a
J Bläck- \
'pulver tly
50
15
U 3
3
2,361
401
Bokstafsstämplar
10
5
27,675
1,384
Transport
1
1
|
107,4281
1 4,252 |
I
LXXYII
Transport
Bok- och Koppartrycksvärta
Borax
Borstbiudare-arbeten, med infattning af:
opoleradt eller måladt trä eller jern
poleradt eller lackeradt trä
ben, horn eller andra ämnen
Brefkuverter och papperspåsar
Broderade arbeten draga lika tull med det tyg
hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 20 %
Broder duk: af silke
af silke med tillsats af annat material
af ull
af papper
andra slag, enkla eller blandade —
Brodermönster
Bränvin och Sprit: på fat.
på buteljer .
Anm. Einnes varan försatt med socker elle)
annat främmande ämne, hvarigenorr
alkoholhalten angifves oriktigt å profvarén,
erlägges tull såsom för Likör
Böcker, — andra på Svenska tryckta
Chokolad
Cigarretter
Citronsaft
Citronsalt eller kristalliserad citronsyra.
Dadlar
Etuis med tillbehör
utan tillbehör
Fernissa
Fikon
guld och silfver .
Transport
Qvantitet
för Tullbe-  räkningen.
Nu
gällande
Tull.
1867.
18 6 8.
Föreslagen
Tull.
Ar 1862 införd
Qvantitet.
Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tullin-  komst.
Ytterliga-  re Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tullin-  komst.
107,428
4,252
U
10
. 4 '
3
fritt
34,068
32,788
2,385
1,312
»
25
10-5
2,605
391
130
»
50
20-10
3,300
990
330
»
100
40-20
2,270
1,362
454
»
20
12-10
—
R:dr
C 20%
{ 50»
fioo»
20 %
kan ej be
räknas
U
600
200-150
2
8
1
»
300
125—100
»
125
100—75
31
8
8
»
18
15
80
2
.
»
100
50
2,820
1,410
»
1 tt alkohol
»
20
45
45
10-8
lk:a af 50)
% alko- >
holhalt ) 75
lk:a af 50)
% alko- >
holhalt J150
199
Genever!
Konjak f
Rumm (
Årrak ) 2,019,746
andra slag 176,289
124
20
290,843
25.386
kan ej b
räknas
4
u
15
8
18,514
1,296
a
40
25
kan ej b
■räknas
»
30
18
2,614
314
»
50
75
5
K:a
16
fri
' 23
4
u
35
fri
133
47
a
15
8
1,230
86
•
—
a
75
) 35
1 8,159
kan ej b
^räknas
a
75
\ 25
1
a
10
5
34,391
1,720
»
7
8
336.806
3,368
a
40
20-15
3.936
787
197
435,799
3,368| 5,376
LXXVIII
Fisk:
Transport
saltad eller inlagd:
anjovis, sardeller oell thonfisk, kärlens vigt
inberäknad
andra slag
Fjäder, spritad
Folier, bly-, tenn- eller stanniol
Fosfor hänföres till kem. tekn. preparater
Frukter och Bär, ej specif., friska
inlagda i bränvin, olja eller ät
-
torra.
Fvrverkeriarbeten .
annorledes beredda
Kochenilj, Indigo, Spanskgröna..
Färglådor
Gardiner, rull-
af N:o 26 och deröfver .
ofärgadt under N:o 26
färgadt: Turkiskt rödt
andra slag
ull-, ofärgadt ...i
färgadt
linne-, ofärgadt och oblekt
färgadt eller* blekt....*
segel- och bind-
Gevär
Gipsarbeten
Glas: fönster-
ljuskron-
optiska, lösa och oinfattade
slipade, ofolierade
Transport
Qvantitet
för Tullbe-  räkningen.
Nu
gällaude
Tull.
År 1862
införd
Qvantitet.
1867.
1868.
Föreslagen
Tull.
Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Ytterliga-  re Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
435,799
3,368
5,376
u
25
16
3,461
311
Centner
Kub. fot
600, 250
150. 125
110, 75
12
fri
Ctr 665,176
112,039
U
15
fri
80
12
»
15
fria
2,047
307
—
»
15
fri
5,760
864
Centner
50
fria
2,744
1,372
u
30
16
9,413
1,318
»
6
8
29,022
’ 580
25
5
1,750
350
))
5
3
893,138
17,863
__
»
35, 9, 8
fria
96,604
11,860
»>
35
fria
2,261
791
n
40
30
14,321
1,432
a
12
8
) 464,406
kan ej b
eräknas
n
12
6
i
»
20
12
46,643
3,731
»
20
12
104,596
8,368
»
15
10
143,906
7,195
»
20
15
312,078
15,604
»
25
10
5,638
846
»
40
20
1.620
324
»
10
5
7,820
391
■—
»
20
20-15
kan ej ber
äknas
»
25
fritt
6,085
1,521
»
4
. 3-2
1,058,460
10,585
10,585
12
25
9,772
445
6S4
lil
n
fria
»
3
3-2
1,713
17
»
8
5
18,398
552
T—
634,230
3,948
15,978
LXXIX
(Qvantitet
för Tullbe-  räkningen.
Nu
gällande
Tull.
År 1862
införd
Q-vantitet.
1867.
1868.
Föreslagen
Tull.
Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Ytterliga-  re Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Transport
634,230
3,948
15,978
a
»
18
10
75.513
6,041
_
40
10
3,737
1,121
»
20
15—10
218.631
10,931
10,931
Glasflusser, oslipade samt slipade, men oinfattade
»
60
fria
79
47
Glete eller Glitt
n
2
fritt
8,238
165
»
3
fritt
9,463
284
Grönsaker, friska
Centner
50
fria
448
224
inlagda i bränvin, olja eller ättika,
u
30
16
493
69
))
6
8
460
9
Ort
n
50
5
2,097
944
4
1
747
22
»
2
1
468
5
Gulddraearearbeten, Kantiljer och. äkta
»
6
1
85
4
»
2
1
5,720
1,380
57
Fransar och äkta
»
16
1
214
»
8
1
2,560
74,532
38,939
1
179
a
1
7451
50
40
3,893
kan ej
Halsduksvalkar tullbehandlas lika med kläder ..
n
100
jeräknas
300
100
5 014
10 028
n
150
30
84
428 609
101
1
fritt
4,286
Hattar, hel- eller halffärdiga: af hel- eller half-
siden, af felb derunder dock icke in-
begripna, äfvensom monterade frun-
st.
400
150
665
1,663
sjömans- eller 8. k. blankhattar och syd-
»
40
20
kan ej
12,144
6,489
5,124
2,696
99
34
7,001
3,597
49,537
jeräknas
/200;150;
1 40
40
(å 200) 7,590
(å 150) 5,899
4,658
3,595
2,467
170
28,004
7 193
ti
s
150
150
40
75
4
fritt
fria
15
50
fria
20
40
100
250; 125
Centner
29,966
Transport
1
| 761,974
3,957
26,909
LXXX
Qvantitet
för Tullbe-  räkningen.
Nu
gällande
Tull.
År 1862
införd
Qvantitet.
1867.
1868.
‘
Föreslagen
Tull.
Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Ytterliga-  re Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Transport
761,974
3,957
26.909
Hudar och Skinn, beredda: sulläder och bind-
sulläder samt hvitgarfvade äfvensom säm-
u
25
15—10
256,419
82.606
25,642
12,821
8,261
75; 40
100; 40;
25; 15; 10
30—20
19,541
n
20
kan ej ber
»
8
73,830
52
5,906
190
400
35
'
50
20—15
8,075
193
22,293
48 875
2,423
241
404
225
100
75
50
5,573
7
8
489
40
20
1,807
21,596
361
25
15
2,160
musikaliska: flöjter, klarinetter
och oboer
St.
75
50
445
lil
gitarrer m. m
. s
1500;
750; 450;
300; 200
100
171
624
fortepianon: tafflar
))
6,000
4,000
149
2,980
flygel-
»
12,000
6,000
6
360
u
R:dr
150
50
5%
430
11,981
430
1,198
15%
15%
5%
125
10 %
fria
fria
15,736
6,296
1
786
315
1
Centner
kanoner m. m., oborrade, samt
hällar, vigter ocK lödjor
»
50
fria
?54
127
u
3
1
164,069
kan ej be
3,281
räknas
12
1
8—5
finare: basreliefs, blomstervaser,
25
15—10
3
13,347
15,665
6,713
1,335
470
5,035
667
6
smidt eller valsadt: ankare och kettingai
Centner
75
fria
—
j
kedjor med länkjernets diameter
af 0,2 tum och derunder
»
500
300
1,158
2,316
75
20%
fria
10%
655
kan ej be
491
räknas
kassakistor, kassaskäp samt sängai
R:dr
i
sko stift
u
5
3
39,675
794
Transport
1  1
844,665 4,446
49,062
LXXXI
Qvantitet
för Tullbe-  räkningen.
Nu
gällande
Tull.
År 1862
införd
Qvantitet.
1867.
1868.
Föreslagen
Tull.
Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Ytterliga-  re 'Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Transport
844,665
4.446
49,062
Jern, smidt eller valsadt: spik af 1,5 tums längd
Centner
150
100
802
401
manufaktursmide ej specificeradt:
u
))
25
20—15
16,689
834
834
15
8-5
236,144
16,530
7.084
Kaffe .
))
10
12
15,891,498
39,424
423
317,830
))
10
12
788
»
2
5
25
15
7,785
2,132
9,992
779
»
25
16
192
40
6
50
999
»
6,833
69,078
43,076
410
»
50
40
6,908
2,154
648
h%
u
6
10,793
301,333
»
2
6 026
Kläder; förhöjning i tullen för det tyg, hvaraf
R:dr
(
OO
o o
rH
20%;
räknas
Knappar 'af sammansatta eller såsom arbetade
u
60
40-30
22,210
4,442
2,221
50
30—25
7,117
2,563
14,030
1,423
1,333
982
356
256
421
n
112
60—50
tälj-, sjömans- eller gröfre arbets-
»
15
8-5
bords- och andra slag, ej specif., samt
gafflar:
med skaft af silfver, pläter,
100
60—50
634
254
7,159
63
3,580
med skaft af andra ämnen ...
»
25
15—10
71,592
40
20
15,348
41,946
1,147
3,070
14,262
57
J
50
16
Koppar, andra helfdrdiga arbeten: opolerade ....
»
20
15
. polerade
»
50
30
714
143
18
10—8
21,014
1
1,681
2
420
150
112
fria
25
Korgar och Korgmakare-arbeten: af klufvet vide
1,229
1,069
af oskalade qvistar
»
4
2
3,306
66
i
af skalade men o-
klufna qvistar ..
»
25
10
2,084
313
Transport
—
| 915,808' 324,063
| 64,297
—
Bil. till Tull-Komitéens Betänkande. 11*
LXXXII
Qvantitet
för Tullbe-  räkningen.
Nu
gällande
Tull.
Ar 1862
införd
Qvantitet.
1867.
1868.
Föreslagen
Tull.
Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Ytterliga-  re minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Tran sport
915,808
324,063
64,297
u
»
5
7
6,045
121
9
8
23,387
10,009
234
»
15
10
500
»
50
10
37
15
Krita, malen, hvit
Centner
20
fri
11,526
2,305
u
2
fri
12,031
241
»
10
138
14
))
15
1,877
281
Krukmakarearbeten, oglaserade och omålade ....
»
3
Centn. 75
3,200
72
—
glaserade eller målade
n
10
3
20,806
1,456
-—-
150
fri
4
6
»
115
50—25
7,062
6,292
1,020
168
4,590
1,766
a
40
20
1,258
4
fri
41
»
100
15
143
8
5
183,668
5,510
129
3
fri
4,294
13,911
Leksaker af trä eller sammansatta ämnen
»
150
50—25
13,911
3,478
300
75
200
3,561
8,042
3,561
4,423
6 651
u
20
6
110,850
19,026
3
2
190
Stearin-
& Mar-
garin- 167,216
3,344
15- 6
4
a. slag 2,437
24,379
kan ej
3,657
beräknas
40
25
Läder och Skinn-arbeten, ej specif., förtullas
med 20 % förhöjning i tullen å det läder,
R:dr
U
50 %
2
20%
1
198,628
1,986
K:a
»
Porter 40
Öl 20
) pr tl 2
t K:a 15
10,107
14,266
| kan ej
beräknas
på buteljer eller krus...
u
St.
12
15
15
10
388,648
1,798
11,659
90
Metaller, sammansatta, arbetade, andra slag,
oäkta lahn och metallduk derunder inbegripna:
mer eller miudre förgylda, försilfrade eller
Transport
970,416
335,843
69,541
LXXXIII
t*
Qvantitet
för Tullbe-  räkningen.
Nu
gällande
Tull.
År 1862
införd
Qvantitet.
1867.
1868.
Föreslagen
Tull.
Min åk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Ytterliga-  re minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Transport
970,416
335,843
69,541
Metaller arbetade, andra slag:
pläterade eller med s. k. guldfernissa
öfvers t r ukna
'ti
75
40—30
16,721
5,152
1,672
utan sådan beläggning eller bestrykning...
»
40
, 20—15
104.933
20,987
5,247
Munlack
„
60
20
2,164
6,253
865
Muskött och Muskottblomma
»
40
30
625
Neglikor
18
7
19,798
2,178
Nålar af annat ämne än guld och silfver och
ej hänförliga till Bijouteri varor
»
40
20
18,403
3,681
Nötter, kokos-
st.
5
1 U 3
2,124
kan ej
leräknas
Oliver
u
10
16
2,464
148
Oljor, feta, icke flygtiga:
på flaskor eller krus, alla slag
»
3; 2
2
på fat: lin- och rof-
»
3
2
1
bom-, hamp-, kokosnöt-, palm-,
spermaceti- och andra till apo-
fl
kunna ej 1
eräknas
teksvaror ej hänförliga eller el-
I
j
jest ej specif. slag
»
3; 2
1
)
kokade:
med tillsats af annat ämne tullbehand-
las såsom Fernissa;
utan sådan tillsats, tullbehandlas såsom
samma slags oljor okokade.
fossila: genom rektificering renade
»
2
1
kan ej be]
•äknas
Papp- och Pappersarbeten olackerade
40
20—15
31,225
6,245
9,447
kan ej
1,561
1,350
lackerade
»
65
30—25
26,990
| 46,770
Papper, kardus-, makulatur, poler- eller smergel-
6
1
leräknas
sug-, tryck-, tapet-
»
6
5—4
{skrif-, kopie- m. m
»>
12
10—8
77,343
84,879
40,617
1,547
4,244
3,249
1,547
1,698
812
s post-, alla slag ..
»
15
10—8
Ifärgadt, pressadt, giaseradt, m. m
»
18
10—8
Papperstapeter och Border
»
40
10-8
34.642
10,393
693
Paraplyer och Parasoller, af siden eller halfsiden
st.
150
75
3,067
2,300
andra slag
))
i 50
25
30,969
14,962
7,742
1,496
delar deraf* ställningar
u
25
15
fodraler af läder, tullbehandlas så-
som Läder- och Skinn-arbeten....
n
50
25
kan ej
leräknas
Peppar
»
11
12
366,092
3,661
Transport
|l,051,267| 339,652
84,121
LXXXIV
Qvantitet
Nu
gällande
Tull.
År 1862
införd
Qvantitet.
1867.
1868.
för Tull-  beräk-  ningen.
Föreslagen
Tull.
Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Ytterliga-  re Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Transport
1,051,267
339,652
84,121
1
u
150
35
1,317
24,606
278
16
1,515
6,152
417
88
40
15
200
50
Perukmakare-arbeten
»
600
50
"_i
40
25
22,455
752 022
3,368
6
8
15,040
1,500
50
300
208
2,496
1,810
15
5,171
Porslin, oäkta:
hvitt eller enfårgadt men omåladt:
4
3
3,633
71,710
36
8
6—5
1,434
717
måladt eller tryckt:
8
6
40,695
127,497
814
6,375
15
10—8
2,550
j
äkta:
j
20
40
10
22,096
105,337
2,210
21,067
20
Portföljer, Penningebörsar, Redikyler och Vä-
200
100
29
38,604
Kan ej be
3.872
1,151,389
1,433
318,060
Kan ej be
411
29
9,651
räknas.
581
50
25
12
4
15
8
23,028
.!
Bambu-  och
Spanska 6
Rottingar
86
3,181
'äknas.
144
15
75
5
Sadelmakare-arbeten: med förgylda etc. beslag.
M
40—25
62
30—20
8,074
30,407
55,416
1,940,385
1,615
912
2,771
194,038
807
3
Fri.
Fri.
5
Salt, oraffineradt och raffineradt, äfvensom me-
Kub.fotl
oraff. 10
u 1
raff. 3
25
50
S Fritt.
15—10
40,485
9,473
3,452
1,214
947
690
474
173
30—25
Transport
—
1,314,908
377,720
88,904
LXXXV
Qvantitet
för Tullbe-  räkningen.
Nu
gällande
Tull.
År 1862
införd
Qvantitet.
1867.
18 68.
Föreslagen
Tull.
Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Ytterliga-  re Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Transport
1,314,908
377,720
88,904
u
16
14,989
13,830
5,829
1,349
553
6,412
Ort
u
7
3
150
40
Skomakare-arbeten:
300
100
60
56
1,120
1,422
90,473
16
112
1,568
1,209
4,524
8
200
125
40
R:dr
20 %
50
15 %-10 %
Fritt.
4,524
it
1 Snörmakare-arbeten:
400
200—150
100—75
3,160
7,790
6,320
3,895
1,580
1,948
150
1 Socker:
13
Centn. 1,350
3,717,696
18,588
oraffineradt: a) till färgen icke mörkare än
,M 18 af den i verldshandel gällande
13
Centn. 1,350
120,321
602
b) till färgen mörkare än nämnde stan-
8
Centn. 1,000
U 16
50
10
200—150
34,682,863
2,326
41
27,520
1,276
693,657
Kanna
u
150
300
25
600
163
103
4,128
5,104
Spetsar, uddar och blonder: silkes- och linne-.
n
638
200
500
100
3,473
3,355
398
8,875
84,160
287
485
83,673
7,520
3,473
10 065
Spännhalsdukar: af hel- eller halfsiden
»
200—150
1,678
150
4
75
Centn. 250
Fri.
Fri.
200—150
50
15—10
299
133
842
72
1,213
41,837
752
1
25
u
450
243
100
25
376
20
10
50
15-10
30—25
2,366
572
i
237
286
b
100
50
50
i 7,392
Kan ej
reräknas.
6
1
2
153,389
261,197
6,136
2,612
Fritt.
Transport
—
1,418,313
1,090,567
99,891
LXXXVI
Qvantitet
för Tullbe-  räkningen.
Nu
gällande
Tull.
Ar 1862
införd
Qvantitet.
1867.
1868.
Föreslagen
Tull.
Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Ytterliga-  re Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Transport
1,418,313
1,090,597
99,891
__
u
2
Fri.
Centn. 50
16
8,474
489,369
5,147
169
2,447
1,750
1
»
50
3
7,911
9,601
3,867
15 036
119
4
384
»
30
20—15
387
193
752
194
25
20—15
752
40
35—30
. 3,876
7,781
194
1
Fri.
78
3
2
656,792
6,568
Tobak:
n
180
75
33 421
35,092
2,306
/ 60, 55,\
\ 50, 35/
35
20,990
Ort
12
1
koppar- och annan ej specificerad metall-:
U
125
100
188
47
»
40
20
55,580
176
11116
40
20
35
50
30
23,276
4,655
Trävaror:
100
50—25
2,649
1,325
662
snickare- och stolmakare-arbeten:
3
1
28,381
101,007
70,216
568
7,070
7,022
10
15
3
5
möbler, försedda med stoppning och öfver-
tyg, förtullas med 20 % förhöjning i
It:dr
50 %
20 %
Kan ej
icräknas.
u
50
8
20—12
B
4,407
63,929
190,874
1,322
1,918
5,726
353
»
3
Fritt. '
2
12
Ur:
St.
400
2,000
,100
100
514
x
1,542
19
vägg- och studsare i foder:
u
75
40—30
2,845
996
285
Transport
—
1,511,920
1,090,567
102,330
lxxxvii
Qvantitet
för Tullbe-  räkningen.
Nu
gällande
Tull.
År 1862
införd
Qvantitet.
1867.
1868.
Föreslagen
Tull.
Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Ytterliga-  re Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Transport
——
1,511,920
1,090,567
102,330
Ur:
vägg- och studsare i foder:
u
40
20
61,634
12,327
lösa eller oinfattade urverk, äfvensom delar
»
300
75
469
1,055
150
Fri.
))
10
Fri.
147
15
550
200
290
•> 1,015
Vantar:
n
450
200—150
302
755
151
100
50
10,838
38,768
2,392
156,781
5,419
3 877
10
a
70
50
478
R:dr
5 %
Fri.
7,839
Vin, alla slag, af till och med 21 % alkohol-
halt:
U
14
7
*) 3,429,554
62,595
4,987
83,643
1,329
309
40
240 069
175
20
56
Fria.
Fri.
Fritt.
10—8
75,114
997
3
2,509
186
46
14
Visitkort
25
6
14
Fri.
6
Vitriol:
grön
1
174,686
48,349
1,747
1,450
3
Fri.
Väfnader:
helsiden-:
150
450
600
100
848
424
200—150
200—150
2,680
28,421
6.700
113,684
1,340
14,211
halfsiden-:
150
300
100
125—100
1,587
27,023
794
47,291
6,756
bomulls-:
felb, plys och parkum
»
40
25
14,852
2,228
Transport
2,037,945
1,090,567
124,794
') Hela importen här beräknad till alkoholhalt af till och med 21 %.
LXXXVTII
Qvantitet
för Tullbe-  räkningen.
Nu
gällande
Tull.
År 1862
iaförl
Qvantitet.
1867.
1868.
Föreslagen
Tull.
Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Ytterliga-  re Minsk-  ning i
Tull-  inkomst.
Tillök-  ning i
Tull-  inkomst.
Transport
2,037,945
1,090,567
124.794
i Väfnader:
bomulls-:
gaz halflinon etc .
u
M
100
75
103,054
11,046
4,860
304,783
426,288
25.764
11,046
729
91,435
170,515
tyll
225
125
andra sia0, * oblekta ocb ofärgade
40
25
40
blekta eller färgade
70
tryckta eller pressade
90
50
med blandning af lin eller hampa:
bolstervar
M
' 40
25
13,023
1,953
\ 4,821
J 1,595
damast och dräll.... ...
damast 90
dräll 65
/ 50
10
\ 12,053
/ 10,631
30
mattväfnad
18
2
, ylle-:
filtar och mattor
H
40
12
25
143,923
4,592
21,588
92
pressduk. ..
10
andra slag .
150
100—75
1,086,419
543,210
271,604
linne- och hamp-:
blaggarn etc.
15
6
12,412
1,117
bolstervar
n
40
300
100
18
8
25
1,648
95
35,154
53,602
199,241
22,386
247
batist etc
75
50
10
6
214
17,577
4,288
3,985
3,358
lärft alin elner nfvpnemm namnet
»_
1(11 Itj alia olvlw. dlYOlioUUl Ualllao l
mattväfnad af lin eller hampa etc
segel- och tältduk....
andra slag
65
50
hår- och tagel-:
T
i andra slag
50
10
25
75
25
6
155
39
1,018
7,475
312
i !
va vade eller lackerade • mattor
25,440
74,750
890
ann ra elno"
> 15
40
cl 11 Lil Cl olag ••••••••
1 vattentäta
j Zink, arbetad:
omålad och olackerad «
7
20
75
3
15
40—30
8,604
40,252
931
344
2,013
326
målad eller lackerad. .
förgyld försilfrad eller pläterad
93
n
i
1 Varor, som icke kunna hänföras under någon
af de i införsels tariffen upptagna bestäm-
melser ■ mer eller mindre arbetade
R-rh*
20 %
15-10 %.
42 190
o -t in'
2,110
XV.dl
Summa Rrdr
2,955,118,1,090,567
398,601
—
I
