# ID: svediakorp-gov2459
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 125,452
# sentences: 4,215
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


— 253 —
Kredit.
Utgifter för byggnaden,, till och med år 1863
1,775,636: 9.
Värdet af till Kongl. Öfverinteodents-embetet utan ersättning aflemnade
modeller m. fl. persedlar
5,344: 99.
Balans till år 1864:
Kontant behållning, inlevererad till Kongl. Ofverintendents-embetet,  1,844: 78.
Summa 1,782,825: 86.
2:o Redovisning öfver inkomster och utgifter under år 1863.
Debet.
Balans från år 1862:
Tillgångar
52,862: 68.
Uppbörd:
Statsanslag
99,185: 76.
Influtna medel för försäljning af materialier m. m  8,082: 27.
Ersättning af Kongl. Ofverintendents-embetet för aflemnade
materialier och inventarier samt för förskotter
4,605: 61. 111,873: 64.
Summa 164,736: 32.
Kredit.
Utgifter:
För Musei-byggnaden
41,795: 11.
» biarbeten
591: 76.
» förråderna  1,727: 49.
Diverse utgifter
879: 11.
För värmeapparatens uppeldning och skötsel  2,370: —
Utgifter till ersättande af Ofverintendents-embetet
3,555: 21. 50,918: 68.
Leverering till Kongl. Ofverintendents-embetet
111,972: 86.
Balans till år 1864:
Kontant behållning, inreverserad till Ofverintendents-embetet,
1,844: 78.
Summa 164,736: 32.
Allmänna Institutet för döfstumma och blinda,
Granskningen af Institutets räkenskaper har hvarken i Kongl. Kammar-rätten
eller från Revisorernes sida föranledt till någon erinran. Inkomster och utgifter upptagas
på följande sätt:
— 254 —
Debet.
Balans från år 1862:
Tillgångar
466,536: 73.
Uppbörd:
Statsanslag
52,500: —
Kollektmedel
4,415: 13.
Hyresmedel  600: —
Intressemedel
7,467: 37.
Afgifter af betalande elever
10,394: 5.
Donerade medel  21,723: 74. 97,100: 29.
Balans till år 1864:
Skulder
256,223: 26.
Summa 819,860: 28.
Kredit.
Balans från år 1862:
Skulder
221,536: 73.
Utgifter:
Aflöning
15,730: 50.
Kost och beklädnad
36,828: 23.
Lifräntor
2,547: 50.
Sjukvård
648: 35.
Omkostnader för egendomarne Manhem och Öfre Manilla.... 778: 92.
Inventariers uppköp
1,750: 14.
Diverse omkostnader
3,011: 97.
För nybyggnad reserverade medel
506: 53.
Undervisningsmateriel
1,298: 15. 63,100: 29.
Omföring:
Donationsmedel, hvaraf lifräntor utgå,
34,000: —
Balans till år 1864:
Tillgångar:
Kontant behållning
6,294: 12.
Fastigheters värde
136,480: 54.
Inventariers dito
8,448: 5.
Utlånta medel
109,550: —
Fordringar  450: 55.
Förskott
240,000: — 501,223: 26.
Summa 819,860: 28.
— 255 —
Ibland de på sednare tiden inrättade anstalter med samma syfte som Institutet
vid Manilla hafva Revisorerne, vid besök å stället, haft tillfälle att taga kännedom om
»den tysta skolan» i Karlskrona. Vid denna inrättning, som tillkommit genom enskiltes
välgörenhet, funnos vid Revisorernes besök omkring 40 döfstumma barn, som der ätnjöto
omsorgsfull vård och undervisning.
Anslagen till geologiska undersökningar inom riket.
Den öfver desse anslag afgifna redogörelse, hvilken i Kongl. Kammar-rätten undergått
granskning utan anmärkning och ej heller föranledt till någon erinran å Revisorernes
sida, upptager inkomster och utgifter sålunda:
A). För anställande af geologiska undersökningar inom riket.
Debet.
Balans från år 1862:
Kontant behållning  3,238: 55.
Uppbörd:
Extra statsanslag
32,500: —
Bidrag från Elfsborgs län
3,000: —
Behållningen å 1862 års anslag till afvägningskostnader
100: 14. 35f600: 14.
Summa 38,838: 69.
K re dit.
Utgifter:
Aflöning  20,882: 66.
P'ör rekognoseringar  9,937: 50.
» ritsalen
142: 61.
» samlingarne
1,286: 35.
» laboratoriet
885: 9.3.
» arbets- och samlingslokalen
2,030: 91.
» diverse utgifter
79: 34. 35,245; 30.
Omföring till anslaget för gravering och tryckning af Sveriges geologiska
karteverk
3^85; _
Balans till år 1864:
Kontant behållning
g; 39
Summa
38,838: 69.
B). För gravering och tryckning af Sveriges geologiska karteverk.
Debet.
Balans från år 1862:
Kontant behållning  2,010: 26.
\ U ppbörd:
Extra statsanslag
8,000: —
Försäljningsmedel för kartebladet »Westerås»  162: —
Omföring från anslaget för geologiska undersökningar
3,585: — 11,747: —
Summa 13,757: 26.
Kredit.
Utgifter:
Graverings- och tryckningskostnader för bladen: »Södertelje,» »Eskilstuna,»
»Stockholm,» »Enköping,» och »Fånö»
12,860: 1.
Dito dito för en öfversigtskarta öfver södra delen af Sverige
897: 25.
Summa 13,757: 26.
Kongl. Civil-departementets Bränvinskontroll-byrå.
Redovisningen för de medel, Byrån uppburit till bestridande af löpande utgifter
för bränvins-tillverkningskontrollen, har i Kongl. Kammar-rätten granskats utan anmärkning
och icke heller föranledt till någon erinran frän Revisorernes sida. Förhållandet
mellan inkomster och utgifter under revisionsäret har varit följande:
Debet.
Balans från år 1862:
Tillgång
••••
1,459: 40.
Uppbörd:
Leverering från Kongl. Stats-kontoret  4,014: 21.
Influtna ersättningsmedel
402: 75. 4,416: 96.
Summa 5,876: 36.
Kredit.
Utgifter:
Diverse omkostnader:
Iuköp af kontrolleffekter samt inventarier
4,330: 50.
Transport: 4,330: 50.
— 257 —
Transport: 4,330: 50,
Skrifmaterialier och diverse utgifter  603: 38.
Transportkostnader  97: 56. 5,121: 44.
Leverering till Kongl. Stats-kontoret
402: 75.
Balans till år 1864:
Kontant behållning
352: 17.
Summa 5,876: 36.
Anslaget till fortsatt utskrifning af riksregistraturet.
Riks-arkivarieus för revisionsåret afgifna räkenskap för detta anslag, som i Kongl.
Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning och icke heller föranledt någon erinran
från Revisorernes sida, upptager inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1862:
Tillgång
8: 23.
Uppbörd:
Extra statsanslag  :
3,000: —
Summa 3,008: 23.
Kredit.
Utgifter  3,004: 73.
Balans till år 1864:
Kontant behållning
3: 50.
Summa 3,008: 23.
Redovisning för anslagna medel till hämmande af
flygsanden inom Kronobergs, Kristianstads
och Hallands län.
Redogörelserna öfver dessa medel, hvilka länsvis upprättas, hafva såväl i Kongl,
Kammar-rätten som hos Revisorerne undergått granskning utan anmärkning.
33
— 258 —
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Kronobergs län.
Debet.
'Bulans från år 1862:
Tillgång  ...
534: 90.
Summa 534: 90.
Kredit.
Utgifter:
För hägnads uppförande utmed sandfältet
355: 60.
>' uppköp af tall- och granfrö
38: 35.
Vaktarens aflöning  40: —
Diverse omkostnader
12: 50. 44g; 45.
Balans till år 1864:
Kontant behållning
88: 45.
Summa 534: 90.
Kristianstads län.
Debet.
Balans från år 1862:
Tillgångar......
28,604: 83.
Uppbörd:
Skogsförsäljningsmedel
*
2,289: 99.
Summa 30,894: 82.
Kredit.
Leverering:
Till Kongl, Stats-kontoret
30,894: 82.
Hallands län.
Debet.
Balans från år 1862:
Tillgång
1,491: 88.
Uppbörd:
Försäljningsmedel
6: —
Summa 1,497: 88.
— 259 —
Kredit.
Utgifter:
För biträde vid syner å stängseln
14: 49.
» uppköp af furufrö
190; —
» » » inventarier
18: 41.
Diverse omkostnader
59: 42. 282: 32.
Balans till år 1864:
Kontant behållning
1,165: 56.
Förskott
50: — 1,215: 56.
Summa 1,497: 88.
Anslaget till ersättning för biträde och kostnader vid
ntgifvandet af Sveriges gamla lagar.
Redogörelsen för detta anslag, hvilken blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten
utan anmärkning och vid hvilken Revisorerne ej heller haft något att erinra, upptager
inkomster och utgifter på sätt, som följer; ,
v » 1 ’
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
1,000; —
Balans till år 1864:
Skuld
3,082: 17.
Summa 4,082: 17.
Kredit.
Balans från år 1862:
Skuld
3,489: 93.
Utgifter:
Till biträden
575: 74.
Rese- och traktamentskostnad  16: 50. 592; 24.
"Summa”” 4,082: 17,
— 260 —
Anslaget till understöd för fisken-näringen i
Bohuslänska skärgården.
Redogörelsen för de till nämnda ändamål anvisade medel, hvilken i Kongl. Kammar-rätten
blifvit granskad med anmärkning, upptager inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1862:
Tillgångar
2,051: —
Uppbörd:
Statsanslag
..  .
3,000: —
Summa 5,051: —
Kredit.
Utgifter:
Arvoden åt tillsyningsmannen och Intendenten öfver fiskerierna
samt båtlega
1,500: —
Arvode för meddelande af undervisning och handledning vid
fiskberedningen  :  942: 4.
Understöd åt fiskeri-idkare, hvilka lidit förlust af båtar och
fiskredskap,  1,500: —
Premier fö/ ändamålsenlig behandling af till saltning afsedd
storsjöfisk m. m,....  1,108: 96. 5,051:
Summa 5,051:
Revisorerne hafva härvid ej haft något att erinra.
Riddarholmskyrkan.
Vid redogörelsen för anslaget till vårdande af de i Riddarholmskyrkan förvarade
effekter har hvarken Kongl. Kammar-rätten eller Revisorerne haft något att anmärka.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1862:
Tillgångar
Uppbörd
352: 74.
264: —
Summa 616: 74.
261 —
Kredit.
Utgifter
255: 38.
Balans till år 1864:
Kontant behållning
561: 36.
Summa 616: 74.
Redovisningen för Sveriges deltagande i 1862 års
allmänna industri- och konstexposition i London.
Denna, under år 1863 afslutade räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit
granskad utan anmärkning, utvisar följande förhållanden i afseende å uppbörd och utgifter:
Debet.
Uppbörd:
Leverering från Kongl. Stats kontoret
145,000: —
Kredit.
Utgifter:
Kommissariens rese- och traktamentsersättningar 16,048: 30.
Svenske jurymännens dito dito
5,400: •—
Omkostnader
17,219: 10.
För anskaffade expositionsartiklar
3,297: 25.
Emottagnings- och afsändningskostnader  4,801: 24.
Utfrakter  11,623: 62.
För uppställning
'.  31,324: 95.
» dekorationer
403: 87.
» hufvudafdelningens tillsyn och vård  15,392: 69.
» maskinafdelningens » » »
6,253: 60.
» målningsgalleriets » » »
304: 81.
Reseunderstöd
2,037: •—
Till vägvisare-byrån
5,264: 67.
För Horticultural Society’s utställning  i.. 153: 20.
Inpacknings- och hemsändningskostnader
6,262: 5.
IJemfrakter
7,114: 96.
Återkomna expositionsartiklars inrikes tranport
och
utlemningskostnader
2,517: 3.
Ersättningskostnader
1,498: —
Prisutdelning
1,050: 86.
För katalogen
1,416: 98.
Masterpieces of industrial art and sculpture .... 4,761: 84. 144,146: 2.
Leverering till Kongl. Stats-kontoret  853: 98. 145,000: —
— 262 —
Anmärkning.
Förutom förestående kostnader,  144,146: 2.
hafva reseunderstöd åt åtskilliga personer, som besökt expositionen,
blifvit utanordnade till sammanräknadt belopp af.... 20,000: —
så att samtlige utgifterna för expositionen uppgått till
164,146: 2,
af hvilken summa Riksgälds-kontoret, jemlikt Kongl, brefvet
den 20 November 1863, ersatt
159,384: 18.
hvaremot återstoden
4,761: 84,
utgörande kostnaden för inköp och hemtransport af det i London, utgifna
praktverket öfver expositionen, blifvit genom försäljning af samma prakt
verk
godtgjord.
För jemförelse skull få Revisorerne meddela, att kostnaderna för Sveriges deltagande
i föregående 2:ne allmänna industri- och konstexpositioner, nemligen i London år
1851 och i Paris 1855, utgjort, för den förra 9,744 R:dr och för den sednare 69,909
R:dr 35 öre. Sammanställas dessa 2:ue summor med kostnaden för deltagandet i 1862
års Londoner-exposition, kan den anmärkningen svårligen undertryckas, att ifrågavarande
kostnader i allt för ansenligt förhållande tilltagit. Då nu redan kändt är, att en dylik
internationel utställning år 1867 kommer att ega rum i Paris, och Sverige neppeligen
lärer kunna undandraga sig att deruti deltaga, samt antagligt är, att i framtiden än flera
sådana utställningar komma att försiggå, synes det vara särdeles önskvärdt att, i stället
för att fortgå på den hittills beträdda banan, ■ hvarigenom kostnaden för deltagandet i
hvarje ny exposition blir flerdubbelt högre än för den föregående, all den hushållning
iakttages, som med ändamålets vinnande är förenlig och nationens inskränkta tillgångar
påkalla, helst erfarenheten om de resultater, deltagandet i dessa expositioner hittills medfört.
enligt Revisorernes tanke, berättigar till tvifvelsmål, huruvida den svenska industrien
i sjelfva verket deraf hemtat fördelar, motsvarande de betydliga uppoffringar, som
derå blifvit nedlagde.
Ett annat förhållande, som har gemenskap med dessa expositioner, hafva Revisorerne
ej med tystnad kunnat förbigå. Enligt hvad kändt är och den af Central-kommittéen
för Sveriges deltagande i nämnde exposition afgifna underdåniga berättelse gifver
vid handen, hade, oaktadt expositionen den '1 Maj 1862 högtidligen öppnades, den
största mängden af svenska expositionsartiklar ej afgått från Stockholm förrän den 11
och anlände till London den 19 i samma månad, då först det fullständiga ordnandet
af de svenska afdelningarne kunde företagas, hvilket ej blef fullbordadt förrän i medlet
af påföljde Juni månad. Emellertid hade, enligt hvad nogsamt är bekant, en stor mängd
menniskor besett den öfriga utställningen och juryerne begynt sin verksamhet. Endast
med svårighet kunde dessa förmås att återgå till den svenska afdelningen, som vid första
granskningen måst förbigås.
Detta dröjsmål med afsändandet och ordnandet af de svenska expositionsartiklarue
synes Revisorerne desto mera anmärkningsvärdt, som vid Sveriges deltagande i föregående
2:ne verldsexpositioner ett dylikt, för nationalkänslan nedslående förhållande
jemväl egt rum; och synes den erfarenhet, som af deltagandet i de föregående expositionerna
vunnits, bort hafva förekommit att Sverige, äfven vid denna 3:dje exposition, sednare
än andra nationer skulle uppträda.
— 263 —
Anslaget till bestridande af kostnaderna för Sveriges
deltagande i den uti Hamburg år 1863 hållna
internationella utställning af landtbruks
c3
alster
och redskap m. m.
Redogörelsen för ofvannärande anslag har hvarken i Kongl. Kammar-rätten eller
hos Revisorerne gifvit anledning till anmärkning. Inkomster och utgifter, evalverade i
svenskt mynt, äro följande:
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
..
16,200: —
Diverse inkomster  •  12: — 16 212-
K redi t.
Utgifter:
Frakter och resekostnader
6,354: 72.
Omkostnader för utställningen och anordningarne för exposi
tionslokalen
1,883: 43.
Arvoden m. m
4,160: 95.
Diverse utgifter
1,165: 37. 13,264: 47.
Behållning, som levererats till Kongl. Räntekammaren,
2,947: 53.
Summa 16,212: —
Kolonien S:t Barthelemy.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit utan anmärkning granskade,
hafva icke heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida.
Hänvisande till den redogörelse för koloniens inkomster och utgifter, som uti nästlidet
års revisionsberättelse finnes meddelad, få Revisorerne för år 1863 i detta hänseende
meddela nedanstående upplysningar:
— 264
Debet.
Balans fr
1862:
Tillgångar..
Inkomster:
Tull- och lästafgifter
5,427: 94
Karta-sigillata-medel
70: 23
Auktionsprocent
31: 52
Inventarieprocent  9: 46
Sakören  256: 50
Tomtören
16: 80
Konseljintrader  ••• 240:
Tillskott från Sverige
Balans till år 1864:
Skulder..
Kredit.
Balans från år 1862:
Skulder..
6,052: 45.
5,842: 36.
Summa
Utgifter:
Aflöning till öns embets-och tjenstemän samt betjente 6,146: —
Kostnader för garnisonen, milisen och försvarsverket 3,553: 83.
Anslag för möblers underhåll  300: —
Hushyror
336: —
Uppbördsprovisioner
112: 77.
Andelar i influtna sakören
55: 75,
Dito i dito konseljintrader
90: —
Reparationer ...  219: 35.
Extra utgifter,
757: 74.
Afskrifning  —
11,571: 44.
176: 80.
Balans till år 1864:
Kontant behållning  521: 48.
Förskott
800: —
Summa
)
t
Spanska
Daler. Cent.
1,189: 7.
11,894: 81.
219: 60.
13,303: 48.
233: 76.
11,748: 24.
1,321: 48.
13,303: 48.
— 265 —
I öfverensstämmelse med de grundsatser, Revisorerne redan i fråga om de å förskottstitel
anvisade statsutgifter uttalat, ause Revisorerne sig jemväl böra fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet å det undantagsförhållande, som för närvarande i afseende å
statsbehofvens pröfning och utgifternas bestämmande eger rum, beträffande Post- och
Tull-verken samt Telegraf- och Jernvägsstyrelserna.
Enligt 64 § Regeringsformen, skola såväl rikets ordinarie statsmedel och inkomster
som hvad under namn af extra ordinarie utlagor eller bevillningar till statsverket
af Rikets Ständer anslås, vara under Konungens disposition, att till de af Rikets Ständer
pröfvade behof och efter den upprättade staten anordnas, och 65 § af samma grundlag
innefattar förbud mot dessa medels användande annorlunda än fästställdt blifvit.
Häraf synes uppenbart följa, att icke några utgifter för statens behof böra undandragas
Rikets Ständers pröfning, vare sig att dessa behof fyllas från den allmänna statskassan,
eller, såsom här är fallet, omedelbart af några vissa statsinkomster.
Hvad Post-verket angår, så hafva väl Rikets Ständer vid 1853 — 1854 årens
riksdag, i sammanhang med antagandet af ett medelporto och i öfrigt förändrade stadganden
angående postväsendet, beslutat, att blifvande öfverskott å detta verks inkomster
tillsvidare finge af Kongl. Maj:t disponeras till postanstalters utvidgande och förbättrande;
men detta beslut synes lika litet som den omständigheten, att Rikets Ständer såväl
vid nyssnämnde som följande riksdagar bland utgifterna å riksstaten uppfört ett den be- •
räknade inkomsten af postbevillningen jenmt motsvarande belopp, lägga hinder i vägen
för Rikets Ständer att pröfva och bestämma Post-verkets olika utgifter, särdeles posttjenstemännens
aflöningsförmåner i särskilda grader, till hvilka förmåners förbättrande,
öfverskottet å Post-verkets inkomster ej synes vara afsedt. Emellertid hafva, oaktadt
Rikets Ständers ofvanberörda beslut, ifrågavarande öfverskottsmedel, på sätt här ofvan
uti berättelsen rörande Post-verket blifvit, i afseende å vissa tjenstemän, anmärkt, äfven
tagits i anspråk till inrättande af nya tjenster vid General-poststyrelsen samt till förbättring
af förut varande tjenstemäns aflöning, utan att Rikets Ständer derom blifvit
hörde. Till bestyrkande häraf få Revisorerne, utan att härför närmare redogöra, allenast
åberopa det faktum, att aflöningen, enligt stat, till Styrelsens embets- och tjenstemän,
som under år 1853 uppgick till 29,100 R:dr, för revisionsåret, eller år 1863, utgjorde
52,000 XOdr.
Beträffande derefter Tull-verket, är förhållandet dermed nästan enahanda. Omkostnader
och aflöning för detta verk utgå direkte af tullmedlen och äro i gällande riksstat
förslagsvis beräknade till 1,800,000 R:dr. I verkligheten uppgå doek dessa utgifter,
hvilka icke i någon enda detalj blifvit Rikets Ständers pröfning underställde, vanligen
till högre belopp. För revisionsåret utgjorde de 1,854,688 R:dr 7 öre. Aflöningen, enligt
stat, till General-tullstyrelsen medtog deraf 77,550 R:dr. Tio år förut uppgick denna
aflöning till endast 53,078 R:dr, utvisande dessa summor, att en ganska väsendtlig
förhöjning i Tull-styrelsens, likasom Post-styrelsens, aflöningsförmåner på sednare tiden
egt rum, hvarvid särskildt förtjenar anmärkas, att embets- och tjenstemän vid dessa Styrelser
i allmänhet blifvit tillagde högre aflöningsförmåner, än Rikets Ständer bestämt
för deras vederlikar med stundom trägnare befattningar i andra embetsverk.
Vidkommande Telegraf-verket, så har, sedan elektriska telegrafer år 1853 började
i riket anläggas, den för dessa inrättningar förordnade Styrelse jemväl öfvertagit
inseendet öfver förut befintliga optiska telegrafer. Inkomsterna af dessa inrättningar,
34
— 266 -
hvilka icke uti riksstaten upptagas, disponeras af Styrelsen till aflöning och omkostnader
samt anläggning af nya telegrafförbindelser, i enlighet med den stat, som, uppå
Styrelsens underdåniga hemställan, af Kongl. Maj:t fastställes. Inkomsterna lära i allmänhet
ej fullt förslå till utgifterna, hvilka icke heller äro å riksstat uppförde. Bristen
förskjutes af andra allmänna medel.
Beträffande slutligen Jernvägs-styrelsen, så anhöllo Rikets Ständer, uti underdånig
skrifvelse den 6 Juni 1860, det Kongl. Maj:t, så snart sådant lämpligen kunde ske,
måtte låta utarbeta och för Rikets Ständer framlägga förslag till en Öfverstyrelse för
trafiken å statens jernvägar, jemte aflöningsstat för de till Styrelsen hörande embets-och
tjenstemän. 1 anledning häraf har Kongl. Majit, uti nådig proposition till Rikets Ständer
af den 22 November 1862, tillkännagifvit, att enär någon tids erfarenhet syntes erforderlig
för att kunna vidtaga en definitiv reglering af Jernvägsbyggnads-styrelsens och
Trafik-styrelsens ömsesidiga ställning och verksamhetsområden samt för bestämmande af
omfånget utaf den för Trafik-styrelsen erforderliga tjenstemannapersonal, Kongl. Maj:t ansåge
sig för det dåvarande icke böra till Rikets Ständer framlägga förslag till ett definitivt
ordnande af en Öfverstyrelse för trafiken å statens jernvägar.
Då således nådigt förslag till stat för sistnämnde Styrelse sannolikt kommer att
med det snaraste för Rikets Ständer framläggas, men Revisorerne icke hafva sig bekant
om någon dylik åtgärd är i fråga beträffande de öfriga här ofvan omförmälda Styrelserna,
nemligen för Post-, Tull- och Telegraf-verken samt jernvägsbyggnaderna, i afseende
hvarå likväl en sådan erfarenhet, som Kongl. Majit ansett erforderlig för Trafik-styrelsens
definitiva reglerande, för länge sedan lärer vara vunnen; så och då Revisorerne funnit
den omständigheten, att dessa verks utgifter hufvudsakligast bestridas af den uppbörd
utaf vissa statsinkomster, som i samma verk inflyter, icke föranleda till något undantagsförhållande
i afseende å den pröfningsrätt, Rikets Ständer grundlagsenligt böra utöfva
vid bestämmandet åf samtlige statsutgifterna, hafva Revisorerne, jemväl med hänsyn till
det sätt, hvarpå en del af dessa verks inkomster hittills blifvit, uppå förslag af vederbörande
Styrelser, uti hvilka Cheferna allena ega beslutande rätt, utan Rikets Ständers
hörande disponerad, trott sig ega giltig anledning hemställa, huruvida icke tiden må vara
inne för Rikets Ständer att i afseende å den vigtiga frågan om bestämmande af samtlige
ifrågavarande verks utgiftsstater utöfva den rättighet, som genom grundlagen blifvit
dem tillförsäkrad.
I likhet med hvad under flera föregående revisionsförrättningar egt rum, hafva
Revisorerne äfven under denna revision besökt åtskilliga staten tillhöriga verk och inrättningar.
Sålunda hafva Revisorerne, på sätt ofvan förmäles, egnat sådan uppmärksamhet
åt Kongl. Flottans station i Karlskrona, jemte dervarande fästningsbyggnader,
högre artilleriläroverket å Marieberg, Svea och Andra Lifgardets kaserner, de åt Sappörkåren
upplåtna inrättningar vid Jaktvarfvet, äfvensom jernvägsarbetena ej mindre vid
sammanbindningsbanau genom hufvudstaden, än äfven å norra stambanan. Dessutom
hafva Teknologiska institutet, Skogs-institutet, National-museum och seminarium för bildande
af lärarinnor under denna revision blifvit af Revisorerne besökte.
— 267
För de i denna berättelse upptagna sifferuppgifters öfverensstämmande med räkenskaperna,
äfvensom för riktigheten af häri förekommande tabeller, ansvarar den Kamererare,
som hos Revisorerne varit anställd.
Emot flera i berättelsen förekommande anmärkningar, framställningar och förslag
hafva reservationer blifvit anmälda, af hvilka en del finnas berättelsen vidfogade, hvaremot
de öfriga återfinnas uti de hos Revisorerne förda protokoll.
Revisorerne hafva nti denna dag aflåten underdånig skrifvelse anhållit, det Kongl.
Maj:t täcktes anbefalla Stats-kontoret att utoetala såväl de arvoden, Revisorerne, med
stöd af gällande instruktion, funnit skäligt tilldela de vid denna revision anställde tjenstemän,
som den vaktbetjeningen tillagda aflöning, jemte kostnaderna för skrifmaterialier
m. m., hvarjemte underdånig framställning skett, angående bestämmande af lämplig vedergällning
åt den ledamot i Kongl, Stats-kontoret, hvilken, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga
förordnande, under revisionsförrättningen med upplysningar tillhandagått.
Stockholm den 14 Oktober 1865.
Högloflige Ridderskapet och Adelns ledamöter:
ROBERT de la GARDIE. E. A. HAMILTON. O. STACKELBERG.
C. A. BOGEMAN. G. W. von FRANCKEN. MAGNUS HUSS.
Högvördiga Preste-ståndets ledamöter:
A. LUNDHOLM. H. SCHÖNBECK. ESBJ. BERGMAN.
ANDERS SANDBERG. M. L. WIKLAND. OSCAR ERH. RABE.
Välloflige Borgare-ståndets ledamöter:
C. E LJUNGBERG. CASIMIR PETRE. J. SUND VALLSON.
C. FR. CARLSON. E. W. ERICSSON. P. WALBERG.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
OLOF OLSSON. JAN ANDERSSON. JOSEF OSCAR ALMQVIST.
P. O. HÖRNFELDT. P. TJERNLUND. J. ERICKZON.
JPer Samzelius,
'
A
'i
. A
\
. A ‘
I
/
269
Reservationer.
1:0. Emot Itevisorernes beslut, att vid voteringar de röstandes namn icke skulle i
protokollet antecknas, utan röstetalet endast summariskt deri införas.
dels af Grefve de la Gardie, med hvilken Herr Bogeman instämde: »Emot Revisorernes
beslut, att vid votering rösteantalet endast summariskt skall i protokollet antecknas,
får jag reservera mig. Då nemligen, i enlighet med stadgandet i 6(i, 67 §§
Riksdagsordningen, de röstande vid voteringar inom revisionen af Banko- och Riksgäldsverken
i protokollet till namnen upptogos, och 68 § Riksdagsordningen — i fråga om omröstningar
inom revisionen af stats-verket — endast innehåller en enkel hänvisning till
ofvannämnde 66 §, anser jag att enahanda förfarande bordt här iakttagas»;
dels af Doktor Sandberg'. »För min del kan jag ingalunda godkänna det nu fattade
beslutet ej heller de skäl, hvarpå det sig grundar. I Riksdagsordningens 68 § heter
det: »med Revisorernes röstberäkning förhålles enligt de uti 66 § stadgade grunder.» Och
uti sistnämnde § stadgas för Fullmäktige i Banken: »yppas vid deras öfverläggningar
skiljaktighet i meningarne, böra de till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita
beräknas; i de fall, då rösterna äro lika, ege ordförande afgörande röst.» Huru skall
ordförandens röst i sistnämnde fall kunna vara afgörande, om ej protokollet upptagit
huru han röstat? Och när hvar och en skall afgifva sin röst till protokollet, är det ganska
tydligt att man vill, det en man skall stå bakom ordet och derför ansvara, hvadan
också för en afgifven röst röstgifvarens namn måste vara att tillgå».
Uti denna reservation instämde Prosten Lundholm.
dels ock af Friherre Stackelberg och Kontraktsprosten Rabe.
2;o. Vid berättelsen angående Kongl. Stats-kontoret.
a) § 7, af Herr von Francken: »Den i § 7 gjorda anmälan har jag ej kunnat
biträda. Det förefaller mig nemligen på intet sätt aDmärkningsvärdt, att de ifrågavarande
rese- och traktamentspenningarne år 1863 anordnats på 6:te hufvudtiteln, från
hvilken de utan anmärkning utgått under så lång tid som kunnat utrönas, eller med säkerhet
närmare 40 år. De rese- och kurirkostnader, som inberäknats i anslagen till
3:dje hufvudtiteln afse ingalunda resor inom de förenade rikena, utan endast resor utomlands
i diplomatiska uppdrag. Detta framgår äfven af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
— 270 —
af år 1856, sorn ligger till grand för nämnde anslag. Skulle emellertid denna Revisorernes
anmälan vinna afseende, måste följden blifva, att 3:dje hufvudtiteln, hvars tillgångar
äro ytterst inskränkta, erhölle ett nytt anslag, motsvarande de utgifter man vill
påbörda densamma. Att statsverket häraf skulle hemta någon fördel, kan jag för min
del icke finna.
Såsom förklaring af första uppkomsten af det anmärkta förhållandet, torde jag
få fästa uppmärksamheten derå, att Kabinetts-sekreteraren vanligen är den enda civile
embetsman, som åtföljer Konungen på Dess resor inom de förenade rikena, och att han
således vid dessa tillfällen får tillhandagå med biträde och upplysningar rörande civila
embetsärenden i allmänhet.»
Häri instämde Herr iBogeman.
b) § 8, af Herr von Franchen och Herr Huss, den sistnämnde i följande ordalag:
»Mot Revisorernes beslut att framställa anmärkning mot storleken af det ersättningsbelopp,
1,000 R:dr rmt, som blifvit tillagdt Chefen för statistiska Centralbyrån i och för en resa
till Berlin i ändamål att bivista den derstädes sammanträdande statistiska kongressen år
1863, får jag reservera mig på den grund, ätt, då upplyst blifvit, det detta reseersättningsbelopp
skulle, ehuru sådant uti det Kongl, brefvet ej omförmäles, fördelas mellan
Chefen och embetsverkets Sekreterare, jag ej anser den uppgifna summan vara för högt
tilltagen. Det har ock blifvit upplyst, att dessa båda embetsman, efter bevistandet af
kongressen, sedermera sysselsatte sig med inhemtande af upplysningar rörande åtskilliga
tyska staters statistiska embetsverks organisation och verksamhet, hvadan den för deras
resa af staten utgifna summan sannolikt blir fullt ersatt genom den vidgade erfarenhet,
som för det svenska embetsverkets arbeten dymedelst vunnits.»
c) § 10, dels af Grefve de la Gardie: »Då jag för min del funnit den af Kongl.
Civil-departementets Bränvinskontroll-byrå afgifna förklaring, med anledning af föregående
års revisionsberättelse, ganska tillfredsställande, samt anser det vara af högsta
vigt att kontrollen vid bränvinstillverkningen behörigen och noggrant handhafves, har
jag icke kunnat biträda pluralitetens beslut, angående hemställan om nedsättning i kontrollkostnaderna;
en nedsättning, som — särdeles om den komme att beröra de vid
brännerierna anställde kontrollörerna — skulle i min tanka verka i hög grad menligt.»
dels af Herr Bogeman: »Emot Revisionens beslut att förnya den af sistlidet års
Revisorer, äfven emot min åsigt, då gjorda frainsfällning, att kontrollkostnaden måtte
nedbringas, nödgas jag också nu reservera mig.
Erkännande, för min del, den utaf Kongl. Civil-departementets Bränvinskontrollbyrå
afgifna underdåniga förklaring för fullt tillfredsställande, kan jag icke anse att Revisionen
ägt skäl göra någon ytterligare erinran i ämnet; och då Rikets Ständer så nyligen
som vid 1859 och 1860 årens riksdag nedsatte arvodena för öfverkontrollörer och
kontrollörer, och funno för godt att då bestämma de belopp, hvarmed dessa arvoden nu
utgå, synes mig af intet behof påkalladt att någon erinran å Revisionens sida göres,
helst sorn, om nedsättning kan äga rum utan att kontrollen, i större eller mindre mån,
äfventyras, Rikets Ständer icke lära underlåta att, utan föregången fingervisning från
Revisorerne, taga frågan i öfvervägande, då förordningen om bränvinsbränningen och
kontrollen dervid hos dem förekommer till behandling.»
Uti denna reservation instämde Herr von Franchen.
d) § 12, dels af Grefve de la Gardie: »I fråga om de belopp, hvilka från de
särskilda hufvudtitlarnes extra utgiftsmedel utgå till utgifvaren af Post- och Inrikes
tidningar, heter det, att Revisorerne funnit anmärkningsvärdt, att betalning särskildt
blifvit erlagd för intagande i tidningen af »s. k. inserater samt uppsatser och, meddelanden»
..då dessa ord skulle kunna tydas såsom innefattande äfven längre, så kallade
ledande artiklar, rörande hvilka ifrågavarande förhållande icke eger rum, får jag reservera
mis emot pluralitetens beslut att i berättelsen intaga nämnde uttryck i stället
för det i afdelningens förslag begagnade; »,s. k. inserater eller meddelanden.»
dels af Herr von Francken, med hvilken Herr Bogeman och Kontraktsprosten
Bergman instämde: »Herrar Revisorer hafva i denna paragraf fästat nppmärksamheten
på det i deras tanke anmärkningsvärda förhållande, att, ehuru till utgifvaren af Postoch
Inrikes tidningar årligen utbetalas 10,000 R:dr från de olika hufvudtitlarnes extra
utgiftsmedel, likväl blifvit derjemte af hufvudtitlarnes expensmedel under revisionsåret
utgifvet 3,560 R:dr för införande i tidningen af s. k. inserater samt uppsatser och meddelanden,
angående de af Kongl. Maj:t i nåder fattade beslut i åtskilliga regeringsären
den,
hvilka meddelanden af andra tidningar, om de i första hand dit öfverlemuades,
otvifvelaktigt skulle utan kostnad med begärlighet intagas.
För min del kan jag icke instämma i den här framställda anmärkning, och finner
äfven de i motiveringen begagnade uttryck något oegentliga. Så vidt räkenskaperna gifva
vid handen kunna nemligen de inserater, hvarför betalning erlagts, sammanföras under
följande fyra hufvudrubriker: l:o) »från Konungens Kansli» meddelade korta underrättelser
om fattade regeringsbeslut; 2:o) årsberättelser, arbetsredogörelser från eller om
flerehanda verk och inrättningar samt diverse statistiska uppgifter; 3:o) förteckningar
i annonsform öfver af Kongl. Maj:t afgjorda mål, och 4:o) Kongl, kungörelser och
bref m. m.
Hvad först angår inseraterna under första rubriken, torde det vara kändt att härför
utgående medel, uppgående för nämnde år till något öfver 1,400 R:dr, äro bestämda
såsom ersättning för de honorarier, hvilka utgifvaren betalar till de i Departementerna
anställde tjenstemän, som lemna ifrågavarande uppgifter. Dessa penningar erläggas således
icke för införandet, utan för anskaffandet af notiserna, och det skulle utan tvifvel
vara en ekonomisk vinst för utgifvaren om inseraterna till honom »öfverlemnades» för att
gratis införas. Det med detta arrangement afsedda ändamål är att allmänheten må erhålla
en snabb och authentik redogörelse för de regeringsbeslut, som i egenskap af prejudikater
eller af annan anledning förtjena att komma till allmänhetens kännedom. Det
måste äfven vara af stor vigt för Regeringen i ett konstitutionel land, att de af henne
fattade beslut icke blifva skeft, ofullständigt eller oriktigt framställda, hvilket lätt skulle
kunna blifva förhållandet, om det öfverlätes ensamt åt tidningarnes fria vilja eller omtanke,
att genom tillfälliga biträden anskaffa dessa inserater. De erhålla dem nu i sjelfva
verket gratis, d. v. s. till billigare pris än utgifvaren. Emellertid följer häraf, att
denna s. k. inkomst för tidningen snarare är en utgiftspost, som andra tidningar icke
behöfva vidkännas och som omöjligen kan uppföras på kreditsidan af tidningens budget.
Till andra rubriken höra, bland andra, Väg- och vattenbyggnads-styrelsens berättelse,
Bränvinskontroll-byråns dito, Skogs-styrelsens dito, Barnhus-direktionens dito, från
Justitiekanslern till Regeringen insända redogörelser för antalet af Hofrätterna m. fl.
verk afgjorda eller balanserade mål, berättelser öfver fortgången af de geologiska undersökningarne,
öfver trafiken på statens jernvägar och jernvägsbyggnaderna, nationalmusei
-
— 272 —
byggnaden, öfver Landtbruks-ingeniörernas verksamhet, Stamholländerierna, Ultuna landtbruksinstitut
m. nu, privatbankernas qvartalsuppgifter samt ett eller annat utlåtande
från embetsverken. För andra af dessa verk och inrättningar utgifvas i särskilda häften
dylika årsberättelser, hvilka stundom utdelas såsom bilagor till Posttidningen, t. ex.
Fångvårds- och Telegraf-styrelsens berättelser. Då de äro af mindre omfång eller kunna
utan skada meddelas i utdrag, blir det ofta måhända billigare att mot betalning låta
införa dem i tidningen, än att trycka dem särskildt, hvarförutan de, på förra sättet offentliggjorda,
blifva lättare spridda och i all framtid tillgängliga öfverallt i riket, der
vid Rådhusrätter, domstolar eller andra verk Posttidningen förvaras inbunden. Något
motiv för offentliggörandet behöfver destomindre af mig anföras, som Rikets Ständer
genom sina delegationer, Herrar Fullmäktige i Banken och Riksgälds-kontoret, förfara på
alldeles samma sätt, dels genom att låta Herrar Revisorers berättelser, utdrag ur rikshufvudboken
m. nu åtfölja Posttidningen, och dels genom att låta i samma tidning mot
betalning införa redogörelse för filialbankernas rörelse o. s. v. Svårligen kunna ock
nämnde inserater hänföras till uppsatser och meddelanden angående Kongl. Maj:ts beslut,
ehuru för deras offentliggörande jemte förteckningar öfver årets landstingsman belöper
sig af ofvan uppgifne belopp öfver en tredjedel eller vid pass 1,300 R:dr.
De till tredje kategorien hörande förte elen in garne öfver af Kongl Maj:t afgjorda
mål, med en annonskostnad af vid pass 600 R.dr, innehåller endast möjligast korta rubriker
öfver målen, utan redogörelse för innehållet eller ringaste antydan huru och i hvad
rigtning Kongl. Maj:ts beslut utfallit och kunna således endast oegentligt hänföras till
de af Herrar Revisorer anförda uppsatser och meddelanden, ehuru de liksom inseraterna
under N:o 2 utan tvifvel bilda en inkomstkälla för tidningen, hvilket väl varit Herrar
Revisorers mening.
Fullt adseqvat gäller dock det »anmärkningsvärda» endast om de till fjerde rubriken
hörande Kongl, kungörelser, bref och propositioner, hvarjemte en kungörelse åtföljes
af en utförligare motivering och historik. Det härför debiterade belopp torde icke
uppgå till 300 R:dr och kan således föga komma i betraktande, helst det mycket måste
omvexla och sannolikt ifrågavarande år, då riksdagen var samlad, varit större än annars.
Deremot finnes intet, mig veterligen, upptaget för andra officiella meddelanden, t. ex. utnämningar,
likasom icke heller för de flera officiösa meddelanden, upplysningar, beriktiganden
eller artiklar af mer eller mindre polemiskt innehåll, hvilka utan tvifvel under
årets lopp införts i Posttidningen, som i brist på annan organ begagnas af Regeringen,
► håde som officiel och officiös tidning.
Af ofvanstående framställning synes framgå, att Posttidningen rätteligen årligen
uppbär omkring- 2,000 R:dr för diverse inserater, hufvudsakligen officiella berättelser till
Regeringen och endast till ringa del meddelanden från Regeringen.
Det är sannolikt att, såsom Revisorerne erinra, andra tidningar skulle med begärlighet
gratis infört några af ofvan uppräknade inserater, ehuru detsamma måhända
icke gäller om alla. Men om statsverket äfven derigenom skulle inbesparat i allra bästa
fall omkring 2,000 R:dr årligen, vore dermed föga vunnet, så länge de legala annonserna
måste, enligt Svenska Akademiens privilegium, införas i Posttidningen, emedan följden
blifvit att alla embetsmyndigheter, domstolar och förvaltande verk af mångfaldiga slag
derigenom tvungits hålla 2:ne tidningar med en ökad kostnad, mångfaldigt större än
ifrågavarande besparing, hvartill komma större utgifter för deras inbindning, helst de
flesta andra tidningar hafva två om icke tre olika format, och ökadt behof af utrymme
— 273 —
arkiven. Svårligen kan det väl för öfrigt vara herrar Revisorers mening, att Sveriges
Regering skulle alldeles sakna en officiel och officiös organ inom pressen. Inför herrar
Revisorer torde väl icke behofvet af en sådan behöfva utvecklas, eller omöjligheten att
få detta behof fylldt genom aftal med någon annan tidning, hvilken när som helst kan
komma i opposition mot Regeringen, som i sådan händelse skulle faktiskt beröfvas all
inverkan på den offentliga diskussionen, — ty hvad verkan bar en artikel, möjligen styckad
samt försedd med prolog och epilog jemte en massa noter? — och endast genom
sina meddelanden gifva ökad spridning och inflytande åt ett visst partis åsigter. För
blotta förmånen att få införa inseraterna och icke ens för ytterligare 2,000 R:dr lärer
någon mera ansedd tidning ej vilja afstå från sin politiska position, och med dess bibehållande
torde ett sådant blad hvarken lämpligen böra eller af andra politiska partier
tillåtas tillika vara Regeringens officiella tidning.
Såvidt jag således fattat Revisorernes mening riktigt, torde den gjorda anmärkningen
gå ut på, att sedan Posttidningen från början af år 1860 erhållit ett direkt anslag,
borde inkomsten för införandet af ofvan uppräknade inserater upphöra, hvilket åter
förutsätter, att nämnde anslag skall vara tillräckligt stort både för sitt egentliga ändamål
och för att betacka den sålunda föreslagna minskningen i inkomster, d. v. s. för
stort för sitt ursprungliga ändamål. Detta var nemligen alldeles icke att bereda utgifvaren
någon vinst elier betrygga tidningens bestånd, emedan den lika väl kunde bära
sig efter 1859 som före denna tid, utan att sätta den i tillfälle att bättre och fullständigare
än förut fylla sina båda bestämmelser såsom legalt annonsblad och, vid tillfälle,
Regeringens officiella och officiösa tidning. Det var godt och väl att Regeringen för 2 å
3,00(1 R:dr, eller rättare, enligt annan beräkningsgrund, för några hundra kunde disponera
en sådan tidning, men om dess spridning var inskränkt och dess begränsacfe omfång
lade hinder i vägen för utförligare redogörelser t. ex. af riksdagsförhandlingar m. m , var
denna fördel betydligt reducerad.
Lika väsendtligt är att den tidning, der den enskilde har att söka en mängd för
hans ekonomiska välfärd vigtiga legala annonser, hålles allmänheten tillhanda för billigt
pris, hvarföre äfven Lagberedningen år 1850 hos Kongl. Maj:t föreslog, att den skulle
gratis utdelas till alla församlingar och embetsmyndigheter i likhet med Författningssamlingen.
Men Posttidningens prenumerationspris var sedan längre tid tillbaka 16 R:dr
per år, och så länge utgifvaren skall till Svenska Akademien betala en årlig arrendesumma
af 7,500 R:dr, jemte ett antal friexemplar, för annonsprivilegiet — hvilket Akademien
innehaft allt sedan Konung Gustaf III:s dagar och ännu besitter — kunde svårligen
någon nedsättning i prenumerationspriset väntas utan särskild godtgörelse.
För att vinna dessa ändamål, större spridning, billigt pris och tillräckligt utrymme,
träffades år 1859 med utgifvaren det aftal, att han, mot ett årligt tillskott af
10,000 R:dr, skulle med 25 procent eller från 16 till 12 R:dr nedsätta prenumerationspriset
och tillika utvidga tidningens format, utan att bladets ställning till Regeringen på
något sätt förändrades. Att en så betydlig prisnedsättning på samma gång formatet utvidgades
måste medföra stora pekuniära uppoffringar, är af sig sjelf klart, men huruvida
den fastställda ersättningssumman är större än behöfligt i betraktande af den påräknade
tillökningen i prenumeranternas antal, förmår jag ej bedömma, men är öfvertygad att
Kongl. Maj:ts Regering först efter mogen pröfning och med behörigt afseende på en
klok sparsamhet fattat sitt beslut. Såsom redan nämndt, hade summan bevisligen varit
för stor för det assyftade ändamålet, om för detta anslag tillika kunnat fordras att tid—
35
— 274 —
ningen skulle afstå från en redan befiulig inkomstkälla och utan ersättning infora statsdeparteinentenas
inserater. Ett sådant arrangement, hvilket då bordt träffas med Svenska
Akademien, synes mindre lämpligt på den grund, att det förutsätter en alltid osäker
uträkning öfver nämnde vexlande inkomsters medelbelopp, hvilket staten sedermera
skulle betalt, äfven om inseraternas antal betydligen nedgått, hvaremot om de betydligen
tillväxt eller om inträffande händelser föranledt utgifvandet af extrablad, bulletiner m. in.
utgifvaren skulle gått miste om all ersättning derför.
Från dessa 10,000 R:dr böra väl ock rätteligen afdragas de belopp, som genom
det nedsatta prenumerationspriset inbesparas för de statens verk, såväl i hufvudstaden
som landsorten, hvilka hålla Posttidningen, så att i sjelfva verket statens ökade utgift
endast kan anses uppgå till 8 å 9,000 R:dr. Lägges äfven härtill 2,000 R:dr för meranämnde
inserater, tyckes mig hela beloppet, omkring 3 å 4,000 R:dr utöfver den af utgifvaren
erlagda arrendesumman, icke särdeles betungande för statsverket i jemförelse
med de utgifter, som i andra länder påkostas för officiella och officiösa tidningar. I en
för omkring tio år sedan här utkommen brochure uppgifves, att redan på 1830-talet
»Moniteur universel» kostade staten 300,000 francs, samtidigt hvarmed ett halfofficielt
blad »Journal des debats» hade ett understöd af 144,000 francs årligen, och att kostnaderna
icke sedermera minskats är otvifvelaktigt. I Belgien utgifves Moniteuren på statens
bekostnad och åtföljes under kamrarnes sessioner af en bilaga »Annales parlementaires»
samt utdelas till öfver 1,000 personer. Utgifvaren är Byrå-chef i Justitie-departementet.
Den icke-officiella afdelningen öfverlätes åt Direktörens godtfinnande att
fyllas med notiser och dylikt Priset för franska Moniteuren är 40 francs, betydligt billigare
än de större franska tidningarnes, och för den belgiska 30 francs. Jag har nämnt
detta utan att vilja jemföra Posttidningen med dessa blad, men skulle, om herrar Revisorer
förordat en förändring i denna rigtning, gerna dertill gifvit min röst, hvaremot jag
anser den nu gjorda anmärkningen böra stå tillbaka för de politiska och andra skäl,
som föranledt den klandrade utgiften».
dels ock af Grefve Hamilton, Prosten Lundholm och Kontraktsprosten Rabe.
e) 13, af Herr von Francken: »Då den ledamot af Kongl. Stats-kontoret, hvil
ken
erhållit Kongl. Maj:ts nådiga förordnande att tillhandagå Revisorerne med upplysningar,
till Revisorernes protokoll anmält, att ifrågavarande resereglemente komme att
utfärdas så tidigt, att det med ingången af nästa år må kunna tillämpas, anser jag för
min del någon erinran om önskvärdheten af reglementets snara antagande vara obehöflig
och förråda ett omotiveradt misstroende i afseende å den meddelade upplysningens riktighet;
och far jag fördenskull mot beslutet, som Revisorerne i ämnet fattat, anmäla
min reservation».
Häri instämde Herr Bogeman och Prosten Lundholm.
f) § 15, af Herr von Francken.
3:o Vid berättelsen rörande Kongl. Post-verket.
a) § 4. dels af Herr Huss: »Frågan, huruvida Post-kontoret i Hamburg numera
är för rikets utländska korrespondens behöfligt, har under sednaste tiden varit lifligt om
-
— 275 —
tvistad. De förlidet år med Preussen och under detta år med Danmark afslutade postkonventioner,
äfvensom den nyligen upprättade jernvägs-postexpeditionen, såsom ock de
förändrade förhållanden, som inträdt uti postbefordringen genom Schleswig-Holsteins
närmare förening med Tyskland, synas väl ännu ej kunnat gifva någon fullt tillförlitlig
erfarenhet, huruvida Hamburger-postkontoret »numera icke lärer hafva någon synnerlig
betydelse». Så länge derföre förhållandet ej kan anses fullständigt utredt och erfarenheten
ej vitsordat, hvad för vår utländska postbefordring är fördelaktigast, synes mig
att Revisorerne, som uti denna fråga ingalunda kunnat vara i tillfälle att förskaffa sig
säkra upplysningar, bordt afhålla sig från att uti densamma uttala ett omdöme».
I denna reservation instämde Herr Bogeman och Prosten Lundholm.
dels af Kontraktsprosten Rabe.
b) § 6, dels utaf Grefve de la Gardie: »Ehuru det anmälda förhållandet med
Vaktmästaren i Kongl. Post-verket visserligen må anses vara af ömmande beskaffenhet,
får jag docfc reservera mig emot detsammas omnämnande i berättelsen, emedan det dels
icke faller under det år, hvars räkenskaper nuvarande Revisorer hafva att granska, dels
lätteligen borde hafva kunnat blifva rättadt genom besvär, framställda å vederbörlig ort,
i stället för till en eller annan enskild ledamot af Revisionen».
dels äfven af Herr Petre och Herr Walberg
4:o Vid berättelsen angående Kongl. Tull-verket.
§ 2, dels af Herr Bogeman: »Ehuru det är långt från mig att förneka den grundsats,
att allmänna medel böra vara underkastade offentlig granskning, och att således
inga utgifter må finnas, dem Revisorerne icke kunna granska och bedöma, kan jag dock
ingalunda instämma i den helt och hållet på gissningarnes område fotade anmärkningen
emot hemliga utgiftsfonden inom Tull-verkets stat, utan reserverar jag mig emot den i
min tanke mindre välbetänkta framställningen.
Frågan är visst icke ny. Redan för omkring två decennier tillbaka fästade Revisorerne
uppmärksamhet vid Tullstatens hemliga utgiftsfond och, i enlighet med den anmärkning,
som då kom till stånd, förordnade ock Kongl. Maj:t, genom nådigt bref af
den 26 Februari 184!', att General-tulldirektören, efter pröfning och i samråd med sina
Depsrtements-chefer, egde anordna beloppen och att kameral-ledamoten skulle föra räkenskapen,
som med verifikationer skulle vid hvarje års slut granskas af kansli-ledamoten,
samt handlingarne derefter öfverlemnas till Finans-ministern för slutlig granskning. Häraf
vill det synas, som för redovisriingssättet blifvit behörigen sörjdt; och svårligen torde
annan redo och räkenskap kunna lämpligare tillvägabringas, om den hemliga naturen
skall bibehållas.
För tulladministrationen vore det otvifvelaktigt lyckligare att icke behöfva anlita
en fond, hvars förvaltning höljes i dunkel; men frågan är, om fonden utan stora olägenheter
kan undvaras, och i hänseende dertill anser jag, att då smuggling och lurendrejeri
naturligen bedrifves i hemlighet och, i samma mån dessa lagbrott lyckas, undergräfva
den dermed sysselsatta befolkniugens moralitet, det borde väl öfvervägas, om premier till
— 276 -
ett fåtal angifvare af laglösa handlingar, derest dessa premier ock skadade angifvarnes
moralitet, icke äro ett vida mindre ondt, än det långt allmännare, som derigenom bör
förekommas».
dels af Herr Hus»Uti Revisorernes beslut rörande anmärkningen mot tillvaron
af en hemlig utgiftsfond å 9,000 R:dr å Tullverkets stat instämmer jag i hufvudsak;
men som jag anser den härom handlande paragrafen vara afFattad uti onödigtvis skärpta
ordalag, och samma ändamål kunnat vinnas utan dylikas begagnande, får jag reservera
mig mot paragrafens lydelse, ej mot dess innehåll».
dels af Doktor Sandberg: »Visserligen är den grundsatsen rigtig att användandet
af allmänna medel bör vara underkastadt offentlig granskning, och således inga hemliga
utgifter finnas; ehuru man äfven härutinnan medgifvit undantag. Men i den afgörande
fördömelsedom, som med så skarpa ordalag uttalas öfver utvägar, dem man förmodar
Tullstyrelsen begagna för att upptäcka och förhindra lurendrejerier, kan jag icke instämma.
Ty om ett organiseradt lagbrytaresystem af lurendrejeri och tullförsnillning på någon
ort eller i någon stad kan göra sig gällande, så blir der all handel med ärligt införtullade
varor omöjlig; — och hvad inverkan sådant skall hafva på befolkningens laglydnad
och rättskänsla är lätt att inse. Antingen måste oloflig varuinförsel, så vidt möjligt
är, förekommas, eller ock all införseltull upphäfvas eller sättas så obetydlig, att insmugglingen
icke medför den ringaste vinst; — och det är väl utan tvifvel dit, som man
nu i många år syftat».
dels ock utaf Prosten Lundholm, Kontraktsprosten Bergman samt Herrar Petre
och Walberg.
5:0 Emot Revisorernes beslut, angående besökande af Kongl. Flottans station i
Karlskrona jemte dervarande fäslningsbyggnader, äfvensom rörande
berättelsen om nämnde besök.
a) i förra hänseendet,
dels af Herr Huss: »Mot Revisorernes beslut att in corpore företaga inspektionsresa
till Karlskrona får jag anmäla reservation. Utan att ingå uti granskning, huruvida
gällande instruktioner berättiga till dylika resor, anser jag att, då Revisorerne beslutat
resan till Karlskrona, den bordt företagas af utsedde delegerade, t. ex. en af hvarje stånd,
med skyldighet för de qvarvarande att fortsätta revisionsarbetet. Genom beslutet att
resa in corpore fråntages revisionsarbetet omkring en veckas tid, och då erfarenheten redan
synes visa, att den bestämda revisionstiden är ganska knapp, om ändamålet med
revisionen skall kunna vinnas, blir den sannolika följden af denna tidsförlust, att många
måhända ganska vigtiga ärenden komma att, under sista veckan af revisionen, med mindre
noggranhet behandlas».
Häruti instämde Prosten Lundholm.
dels af Doktor Sandberg: »Huruvida Revisorerne ega rättighet att företaga dylika
resor har ofta blifvit omtvistadt. Att de antingen hvar för sig eller tillsammans någon
ledig stund besöka offentliga inrättningar eller lokaler inom hufvudstaden, deremot kan
icke vara något att invända. Men efter min öfvertygelse är någon så beskaffad inspek
-
— 277 —
tion i deras instruktioner deni ingalunda ålagd eller med minsta ord antydd. Om man
betraktar innehållet af våra instruktioner, nemligen 6 § i afseende på statsverket, 3 § i
afseende på Banko-verket, hvartill nu kommer 2 § i afseende på Banko-diskonten äfvensom
2 § i afseende på Kiksgälds-kontoret, så gripes man af en ovilkorlig fruktan, huru
det skall blifva möjligt att på 2:ne månader fullgöra allt hvad här föreskrifves, på ett
sådant sätt att man derföre kan ansvara inför sitt samvete, sina kommittenter och Rikets
Ständer. Och om detta skall blott i någon, ehuru ringa mån kunna uppfyllas, så
ser jag sannerligen ingen möjlighet att våga företaga några resor, sorn på kortare eller
längre tid skola afbryta revisionsgöroinålen, och derföre nödgas jag deremot afgifva en
bestämd reservation.
I sammanhang dermed får jag härmed på förhand frånsäga mig såväl allt ansvar
som ali delaktighet uti de anmärkningar, framställningar och förslag, hvartill dessa
inspektionsresor och besigtningar kunna gifva anledning.»
dels ock af Herr Petre.
b) beträffande berättelsen om besöket.
dels af Prosten Lundholm: »Uti de af Revisorerne framställda omdömen och
förslag rörande anslags beviljande i och för fästningsbyggnader vid Karlskrona, äfvensom
angående inrättande af en särskilt poliskår för bevakningen inom skeppsvarfvet derstädes,
har jag ej kunnat instämma, emedan jag anser uttalandet af omdömen och förslag i
dessa afseenden å Revisorernes sida hvarken vara erforderligt eller af behofvet påkalladt,
helst Rikets snart sammanträdande Ständer säkerligen hafva att ifrån Kongl. Majit förvänta
nådig proposition angående försvarsverket till sjös i sin helhet.»
dels af förre Riksdagsfullmäktigen Jan Andersson: »Då jag icke i allt kan godkänna
den berättelse, som Revisorerne afgifvit rörande besöket i Karlskrona, så får jag
deremot afgifva min resei^vation. Emot innehållet, för så vidt det endast rörer omnämnande
af hvad Revisorerne under besöket iakttagit, har jag visserligen ej haft något att
erinra, men kan deremot icke biträda flera uti berättelsen gjorda framställningar, bland
annat om ändring i befästandet af Karlskrona och våra skärgårdar i allmänhet. Utom
det att måhända flertalet af Revisorerne uti denna fråga svårligen för närvarande kunna
bilda sig ett tillförlitligt omdöme, helst de nya uppfinningar, som i krigskonsten dagligen
göras, äfven väsendtligen inverka på befästningssystemerna, har jag dessutom ansett betänkligt
att i detta afseende framställa ett förslag, hvars sättande i verket otvifvelaktigt
komme att kräfva flere millioner riksdalers anslag och hvars resultater ännu ej på något
ställe blifvit pröfvade. Hvartill experimenter i detta afseende leda, bevisas af de stängselflottor,
som för närvarande finnas uti Karlskrona. Dessa, som lära kostat öfver
.'i00,000 R:dr. komma sannolikt innan kort, när de blifvit genomdränkta af vatten, att
sjunka jemte till dem hörande kettingar och tågvirke.»
dels ock af förre Riksdagsfullmäktigen Hörnfeldt: »Då de stängselflottor, som för
närvarande ligga förtöjda i det inre af Karlskrona hamn och hvartill kostnaden uppgått
till omkring 800,000 R:dr, efter all sannolikhet innan kort blifva genomdränkta af vatten
och således oanvändbara för det med dem afsedda ändamål, hade jag ansett nödvändigt
att härpå fästa vederbörandes uppmärksamhet, på det att sådana byggnader
mätte för framtiden undvikas.»
hvarjemte Herr Huss afgaf följande förklarande: »Då jag ej;,deltagit utijinspektionsresan
till Karlskrona, har jag ansett mig ej kunna deltaga uti öfverläggningarne
— 278 —
rörande ämnen, som under inspektionen fästat Revisorernes uppmärksamhet, samt fritager
mig derföre från ali delaktighet i de omdömen och förslager, som uti berättelsen
härom förekomma.»
Häruti instämde Herr Bogeman, Doktor Sandberg och Kontraktsprosten Bergman.
6:0. Vid berättelsen angående besök vid arbetena å sanunanhindningshanan genom
hufvudstaden samt å norra stambanan,
af Herr Snndvallson: »Då nedanstående erinringar, som afslöto det uppgjorda
förslaget till ofvanstående berättelse, blifvit uteslutna efter votering, hvarvid 12 röstade
för och 10 emot en dylik uteslutning ur revisionsberättelsen, torde desamma böra här
meddelas, så lydande:
»Med i tid något förökad arbetsstyrka och redskap synes t. ex. denna 6 mil
långa jernväg, hvaraf större delen varit, enligt hvad kostnadsförslagen och i öfrigt kända
förhållanden gifva vid handen, jemförelsevis mera lättarbetad, än de samtidigt bearbetade
östra och nordvestra stambane-delarne, hafva kunnat något tidigare, än nu synes vara
både afsedt och möjligt, öppnas för den stora och långväga trafikens väl behöfliga underlättande
i dessa trakter af hufvudstadens omedelbara granskap, särdeles under höst-,
vinter- och vårtiden. Ett sådant fortskyndadt öppnande särdeles af bandelar, som kunna
på visst sätt betraktas såsom ett belt för sig, torde alldeles icke vara att förbise, hvarhelst
det låter sig göras, utan något väsendtligt fördyrande af sjelfva byggnadskostnaden.
Staten bör så fort som möjligt beredas någon direkt afkomst å de millioner riksdaler,
hvarje sådan bandel kostar, och må ej heller underskatta eller förbise sin indirekta förmån
af de särskilda orternas underlättade trafik och kommunikation. Det helas väl betingas
säkrast af delarnes. Att man i detta hänseende varit berättigad till något större
förhoppningar i anledning af sednaste riksdagens frikostiga anslag, synes framgå af följande
erinringar. Dervid beslöts att, sedan från den för statens jernvägsbyggnader an
slagna
summan af 27,896,000 R:dr afdragits dels hvad som för förtskyndande af arbetena
å södra stambanan under år 1863 skulle utgå eller 3,815,000 R:dr, dels förskottsanslaget
750,000 R:dr till förberedande arbeten under 1863 å de nya bandelarne, återstoden
28,331,000 R:dr borde med en tredjedel eller 7,777,000 R:dr under hvardera af
åren 1861, 1865 och 1866 utgå, med rättighet för Kongl. Maj:t att för hvart och ett af
åren J 864 och 1865 använda, utöfver det för hvardera af dessa är sålunda bestämda
anslag, högst 1,000,000 R:dr, som då skulle å 1866 års anslag afräkna». Med dessa
bestämmelser hafva Rikets Ständer äfven påtagligen angifvit den skyndsamhet, hvarmed
de ansågo att de sålunda beslutade jernvägsarbetena skulle i allmänhet utföras och fullbordas.
Rikets Ständer hafva sålunda ock ovedersiigligen bestämt, att alla dessa jernvägsarbeten
skulle vara afslutade före 1866 års utgång, med likväl för byggnadsstyrelsen
öppen lemnad rätt att, der terräng- och öfriga förhållanden gjorde sådant möjligt utan
arbetenas fördyrande, äfven före denna sluttermin upplåta för trafiken de delar af dessa
stambanor, hvilka kunnat tidigare fullbordas.
Också har Kongh Maj:t, utöfver de bestämda årsanslagen, till utbetalning i för
skott
å 1866 års anslag anordnat 1,( 00,000 R:dr 1864 och 1,000,000 R:dr under innevarande
år, så att den I nästkommande Januari endast återstå att lyfta 5,777,0(10 R:dr
af de inalles 17,746,000 R:dr utom vinsten å statslånefonden, beräknad till 400,000 R:dr,
— 279 —
hvilka vid sednaste riksdag beviljades för östra, norra och nordvestra stambanorna samt
sammanbindningsbanan genom hufvudstaden. Vid detta års slut ligga sålunda mera än
12,000,000 R:dr statsmedel nedlagda uti ofullbordade jeruvägsbyggnader, hvaraf, utom
möjligen omkring | mil å nordvestra banan, ingen annan del kan trafikeras och såmedelst
gagna åtminstone sin ort, om ej lemna staten större elier mindre trafikafkomst. Då
vidare, efter den räntefot af blott 6 procent, dessa 12,000,000 R:dr kosta statsverket
60,000 R:dr i ränteuppoffringar för hvarje månad, de sålunda äro alldeles ofruktbara
både för staten och de särskilda landsdelarne; så synes skäligt och angeläget vara, att
Styrelsen för statens jernvägsbyggnader, i likhet med de enskilda jernvägsbolagen, hvilka
t. ex. vid sednaste riksdag samtidigt hugnades med lånebidrag för sina bibanor till belopp
af 9,644.000 R:dr och redan för flera månader sedan hunnit öppna dem för trafik,
så ordnar planen för statens stambanebyggnader, att möjligen största delar deraf, som,
utan det helas rubbning eller de fortskyndade delarnes väsendtliga fördyrande, kunna
fullbordas, blifva, såvidt en ändamålsenligare fördelning af årsanslagen det medgifver,
hvar för sig och i mån af deras färdigbyggande upplåtna för trafik, utan allt afseende
derpå, om alla blifva färdiga samtidigt eller icke, hvilket Rikets Ständer hvarken afsett
eller föreskrifvit i dessa fall.»
Uti denna reservation instämde förre Riksdagsfullmäktigen Almqvist.
Herr Walberg begärde, att vid reservationerna i förevarande fråga skulle fogas
följande, af honom afgifna förklarande:
»Vid fråga om utlåtande rörande arbetet å norra stambanan af statens jernvägsbyggnader
har, liksom vid handläggningen af åtskilliga andra frågor, på sätt protokollet
visar, inträffat, att en och annan ledamot undandragit sig att afgifva hufvudsakligt yttrande
beträffande föreslaget betänkande; hvilket, enligt min tanke, med lag icke förenliga
fö farande föranleder mig till reservation.»
Häruti instämde Herrar von Francken och Sundvallson samt förre Riksdagsfullmäktigen
Almqvist.
7:0. Vid berättelsen angående statens jernvägstrafik, § 2.
dels af Doktor Sandberg: »Om Sverige företagit sig att bygga jernvägar med det
belopp, som nu i räntor och amortering årligen utgår och i ett halft århundrade kommer
att utgå till utlandet, så hade vi efter hand inom ett par tiotal af år haft lika långa
jernvägar som nu. och varit fria från utländsk statsskuld. — Men på en sådan framställning
svarades med högsta emphas: Hvarje dag som Sverige saknar jernvägar, gör
det en oersättlig förlust.
Då emellertid det äfventyrliga beslutet blifvit fattadt att upptaga utländska lån
till så stora belopp, som årligen kunde användas med vår arbetspersonal för jernvägsbyggnader,
så tyckes det man bordt ställa så till, att skulden utomlands ej blifvit större
än som för ändamålet var nödvändigt. Det hade ju varit möjligt att framkalla vår
egen jernmanufaktur-industri, så att jernvägsmaterielen, nvartill vi ega de yppersta råämnen,
kunnat tillverkas inom landet och icke, såsom det lärer stundom skett, omkring 40
procent af kontraherade jeruvägslån stannat qvar utomlands för hvad som derifrån blifvit
hemtadt. Nog tyckes det icke hafva varit nödvändigt att ifrån England införskrifva
— 280 —
jernvägsmateriel för 12,000,000 R:dr, för hvilken, utom inköpspris och fraktkostnad, i
allmänhet blifvit betaldt 2 procent eller 240,000 R:dr för bestyret dermed.
Att ett sådant förhållande varit fortfarande, tyckas uppgifterna i Kommerse-kollegii
berättelse gifva vid handen, äfvensom att det icke blifvit minskadt, icke ens det sista
året, hvilket är anmärkningsvärdt, då nu våra maskinfabriker vunnit en stor utveckling.
Sådant synes icke ådagalägga någon synnerlig omtanka att så mycket möjligt
varit undvika tillökning utöfver behofvet af den utländska skuldsättningen, som alldeles
qväfver vårt fattiga land.
Den välkända, ofta åberopade grundsatsen, att man bör köpa sin vara der den fås
för bästa pris, tål dock många undantag. Om också till en början inhemsk jernvägsmateriel
skulle kostat något mera än utomlands, så hade den dock blifvit varaktigare,
förbrukade jernvägsskenor haft ett större värde, arbetskostnaden kommit egna arbetare
till godo, dryga provisioner undvikits och penningarna stannat inom landet.
Att den växande utländska skulden, såväl för jernvägarne som för hypotheksföreningarne
och alla andra associationer och enskilda, med sina dryga räntor trycker
landet, kan icke förnekas, då man året igenom förnimmer fortfarande lagsökningar och
utmätningar i alla landsorter och de låga priser, hvartill landtfastigheter försäljas.»
dels af Herr Ljungberg: »Då Revisorerne allmänt synts vara af den mening, att
fullständigare upplysningar, än de af Jernvägsstyrelserna hittills meddelade, borde i dessa
Styrelsers berättelser offentliggöras angående de kostnader, som af statsmedlen utgå för
inköp af jernvägsmateriel, men, vid votering, en ringa majoritet lyckades undertrycka
denna menings framställande i revisionsberättelsen, anser jag mig uti denna reservation
böra uttala den åsigt, att det vore särdeles önskvärdt, att uti den berättelse, som af
Trafik-styrelsen utgifves, mat e årligen eller åtminstone för nästa år meddelas en öfversigt
af de belopp, sorn, från statsbanornas första anläggning, af allmänna medel dels till
utlandet och dels till inhemska verkstäder utgått för inköp af jernvägsmateriel. De
uppgifter, som angående importen af jeruvägseffekter meddelas i Kommerse-kollegii berättelser,
visa nemligen icke det aftagande i denna import, som efter så många års jernvägsarbeten
här i landet tilläfventyrs kunnat förväntas, men såsom innefattande äfven
den materiel, som för enskilda banor anskaffats, lemna de icke tillförlitliga upplysningar
i förstnämnde hänseende; och det är ganska möjligt att, om, vid en följande statsrevision,
samma behof som nu förekommit af detta ämnes utredning, tiden icke skall medgifva
dylika uppgifters anskaffande.
Lika med en stor del af öfrige Revisorer har jag äfven funnit anmärkningsvärdt,
att en högt afiönad statens embetsman, Generalkonsuln Tottie i London, fortfarande förunnas
den till 2 procent uppgående provision för vissa bestyr med jernvägseffekternas
inköp i England, hvilken redan ett föregående års Revisorer ansett för staten alltför
kännbar. Om det verkligen icke skulle kunna förekommas, att en särdeles betydlig del
af våra utländska jernvägslån direkte gå till utländska verkstäder för jernvägsmateriel,
torde åtminstone någon sparsamhet kunna iakttagas i afseende på provisioner, när. såsom
under revisionsåret varit förhållandet, det belopp, på hvilket procent eger beräknas,
uppgår till mer än 2^ millioner R:dr rint.»
dels ock af Prosten Lundholm,.
281
8:0. Vid berättelsen angående Kongl. Stuteri-ölVerstyrelsen, 4 §.
af Grefve de la Gardie: »Emot innehållet af 4:de g i berättelsen angående Kongl.
Stuteri-öfverstyrelsen får jag anmäla min reservation»; hvarjemte Herr Bogeman ville
hafva antecknadt, att han, vid det tillfälle då beslut i frågan fattades, ej varit tillstädes.
9:0. Vid berättelsen angående Konsistorierne i Kalmar och Hernösand.
dels af Doktor Sandberg: »Det är väl i Kongl, förordningen af den 28 Maj 1830
föreskrifvet, att Kontraktsprostarne skola hvart femte år anställa ekonomiska besigtningar
på prestboställen, men ingenstädes, så vidt jag vet, är det dem ålagdt att för vakansår,
der inga nådår komma i fråga, hålla auktioner för bortarrenderande af prestlägenheter
och löneinkomster, för hvems räkning det vara må. Under ett sådant förhållande
synes det vara rättvist, att läroverkens byggnadskassör, eller de som tillgodonjuta
arrendemedlen, också få vidkännas auktionskostnaderna. Hvad räkenskaperna angår,
kunna dessa omkostnader antingen frändragas vid liqviden och endast nettobehållningen
uppdebiteras, eller också, såsom Konsistorierne i Kalmar och Hernösand gått tillväga,
uppdebitera arrendesummans bruttobelopp och sedan afföra omkostnaderna. Mig synes
derföre anmärkningen böra uteblifva.»
Häruti instämde Prosten Lundholm och Kontraktsprosten Bergman.
dels af Herrar Bogeman, von Francken och Huss.
10:o. Vid berättelsen om granskning af redogörelsen för Sveriges deltagande uti
1862 års exposition i London.
dels af Grefve Hamilton: »Svenska folkets ställning bland Europas nationer såväl
som dess eget välförstådda intresse, hvilket ej kan beräknas med siffror, fordra, enligt
min åsigt, Sveriges deltagande, i de internationella utställningar, der sådant är möjligt.
Jag kan derföre icke dela det tvifvel, som härom blifvit af Revisorerne uttaladt.»
Uti denna reservation instämde Herrar Bogeman och von Francken.
dels af Herr Carlson: »Emot de af Revisorerne, vid berättelsen rörande redovisningen
för Sveriges deltagande i 1862 års allmänna industri- och konstexposition i London, uttalade
tvifvelsmål om den nytta deltagandet i sådana expositioner medfört för svenska
industrien, samt huruvida Sverige bör för framtiden deruti deltaga, får jag mig reservera.
Efter min tanke borde i stället den åsigten uttryckts, att, som Sveriges deltagande i
dylika expositioner är för vårt lands industri af allrastörsta vigt och det fördenskull är
nödvändigt att vi deruti deltaga, synes det vara särdeles önskvärdt att all den hushållning
iakttages, som med ändamålets vinnande är förenlig och nationens inskränkta tillgångar
påkalla.
dels ock af Kontraktsprostarne Rabe och Bergman.
36
1 l:o. Yid förslaget, att Rikets Ständer mätte pröfva Styrelsernas för Tull-, Post- och
Telegraf-verken samt statens jern vägsbyggnader utgifts stater.
af Grefve de la Gardie: »Emot den i detta förslag förekommande mellanmening:
»i hvilka Chefen eger allena heslutande rått,» får jag anmäla min reservation. Obehöflig
för motiveringen af Revisorernes hemställan, får den utseende af ett uttalande från Revisorernes
sida till förmån för den kollegiala formen, emot hvars användande i embetsverk
af den natur, som de här ifrågavarande, jag skulle hysa de största betänkligheter.»
Slutligen skulle omförmälas, att Grefve de la Gardie, Herr Bogeman, Doktor
Sandberg och Herr Petre icke deltagit i besöket vid högre artilleri-läroverket å Marieberg;
att Herr Huss och Doktor Sandberg icke varit tillstädes vid besöken uti Svea
och Andra Lifgardets kaserner, samt att Grefve de la Gardie, Herr Bogeman och Doktor
Sandberg icke närvarit vid besöket uti de åt Sappör-kompanierna upplåtne lägenheter,
äfvensom att dessa ledamöter af sådan anledning icke heller kunde deltaga uti de
omdömen, som om ifrågavarande inrättningar blifvit uttalade.
— 283 -
Kongl. Stats kontorets
underdåniga utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers år 1865
afgifna berättelse om granskning af
statsverkets förvaltning under år 1863.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts genom remiss meddelade nådiga befallning,
får Stats-kontoret härmed i underdånighet afgifva utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers
berättelse om den innevarande år af dem verkställda granskning af statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1863, uti de delar samma berättelse kan anses
påkalla yttrande från Stats-kontorets sida.
Uti den afdelning af nämnde berättelse, som rörer detta embetsverk, hafva Revisorerne,
i 3 §, under åberopande af en berättelsen bifogad förteckning å sådane utgifter,
som åren 1859—1863 blifvit anordnade såsom förskott att hos Rikets Ständer till ersättande
anmälas, anfört, hurusom de trott sig finna, att större delen af de betydliga belopp,
som, enligt förteckningen, blifvit anvisade, innefattade utgifter för sådane behof,
hvilka vore af natur att årligen återkomma, samt att anslag dertill lätteligen kunde å
riksstaten uppföras; och då, i Revisorernes tanke, medel till bestridande af de oförutsedde
tillfälliga utgifterna icke saknades, ansåge sig Revisorerne böra till Rikets Ständers
pröfning hemställa, huruvida bibehållandet af ofvanberörde anordningstitel vore af
behofvet påkalladt och öfverensstämmande med den i 64 och 65 §§ af Regeringsformen
uttalade grundsats, att statsmedlen skola till de af Rikets Ständer pröfvade behof och
efter den upprättade staten anordnas.
Vid granskning af åberopade förteckning förekommer, att utaf der upptagna utgiftsposter,
som till största delen redan äro af Rikets Ständer godkände och ersatte, de
flesta utgöra kostnader för Kommittéer, hvilka, i följd af Rikets Ständers egna underdåniga
framställningar, för särskilta ändamål blifvit tillsatta; att en del förskott äro sådane,
som icke vidare ifrågakomma, såsom kostnaden för uppgörandet af formulär till de
förvaltande verkens räkenskaper och ersättningen till innehafvarne af roterade ecklesiastike
boställen, för hvilket sednare föremål anslag numera finnes å riksstaten uppfördt;
att likaledes, beträffande ersättningen till innehafvare af vissa kungsgårdar för den s. k.
hofveri-skyldighetens upphörande, medel till gödtgörelse åt dessa indelningshafvare vid
— 284 —
nästlidne riksdag blifvit å stat anslagna; att åter andra utgifter äro af den beskaffenhet,
att de lämpligen torde böra af Riksgälds-kontorets tillgångar direkte bestridas, såsom
ersättningen för de med statsrevisionerne förbundne kostnader och de årliga tillskotten
för betäckande af kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader, den sednare utgiften
medelst förhöjning af det å Riksgälds-kontoret för ändamålet nu anvisade extra statsanslag,
samt att för öfrigt utgifter förekomma till ersättning för afskrifna eller förmedlade
indelta räntor m. m., hvarom, sedan behörig utredning hunnit ske rörande flera andra
likartade utgifter, såsom ersättningen till vederbörande indelningshafvare för mistade
mjöl- och sågqvarnsräntor, Stats-köntoret framdeles kommer att i ett sammanhang göra
underdånig anmälan, på det att ersättningsanslag derför må kunna å de särskilda hufvudtitlarne
uppföras.
Ehuru det vill synas, som för utgifter af ifrågavarande beskaffenhet, för hvilka
vid statsregleringens uppgörande medel ej blifvit anvisade, en ytterligare anordningstitel
utöfver de begge, som redan förefinnas, nemligen de å de flesta hufvudtitlarne upptörda
anslagen till extra utgifter och samma hufvudtitlars besparingsmedel, icke borde erfordras,
må dock å andra sidan härvid erinras, att om kostnaderna för ofvanomförmälta
Kommittéer skulle af nyssnämnda båda fonder bestridas, dessas tillgångar utan tvifvel icke
sällan blefve otillräckliga för de många tillfälliga behof, som af samhällsodlingens framåtskridande
i alla rigtningar måste blifva en nödvändig följd, men, om åter Rikets Ständer,
i sammanhang med sådane af dem gjorda underdåniga framställningar, som, för att
kunna bringas till verkställighet, medföra kostnader för staten, tillika anvisade nödiga
medel för dessas betäckande, skulle, enligt Stats-kontorets tanke, den s. k. förskottstiteln
blifva mindre behöflig, än nu är fallet. För öfrigt och då, med hädanefter årligen
återkommande riksdagar, representationen lättare, än hittills, blifver i tillfälle att omedelbart
pröfva anslagsbehof af ifrågavarande beskaffenhet, föreställer sig Stats-kontoret,
att nämnde anordningstitel i allt täll kan komma att inom kort försvinna; och det är
under sådant förhållande som Stats-kontoret anser, att någon särskild Rikets Ständers
åtgärd icke af Revisorernes framställning påkallas.
Vidare är af Revisorerne, uti 4 §, efter en redogörelse för förhållandet med de å
statsanslagen uppkommande besparingar, hemstäldt, bland annat, att anslagen å riksstatens
5:te hufvudtitel till Flottans underhåll, till dess nybyggnad, till båtsmännens förseende
med kojer och täcken, till beklädnad åt mariner m. fl., till exercis af Flottans
bemanning samt till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, måtte, i öfverensstämmelse
med de föreskrifter om reserverande för ändamålet af derå inträffande besparingar,
som, jemlikt ett nådigt bref till Förvaltningen af sjöärendena utaf den 17 April 1860,
blifvit nämnde embetsverk meddelade, upptagas i riksstaten såsom reservationsanslag;
att jemväl anslagen å 7:de liufvudtiteln till Myntets drift och till Post-verket, hvilka
likaledes, till följd af särskilda bestämmelser, vore att anse såsom reservationsanslag,
måtte i riksstaten erhålla denna benämning, samt att följande kassor och fonder, nemligen
Militieboställs-kassan, Trosspassevolans-fönden, Salpeter-fonden, Skogsplanteringskassan,
Wadstena krigsmaushus-kassa och Invalidhus-fonden, måtte icke, såsom för närvarande
egde rum, ingå i statsregleringsfonden, hvarigenom deras behållningar, ehuru ej
för statens allmänna utgifter disponibla, blefve upptagna bland hufvudtitlarnes reserverade
medel, utan deremot, i likhet med andra af allmänna medel bestående kassors tillgångar,
från statsregleringsfonden uteslutas, så att hufvudtitlarnes reservationer komme att allenast
omfatta bssparingarne dels å jeservationsanslagen, dels å de allmänna anslagen.
Jemte erinran, att samtlige ifrågavarande anslagsbehållningar äro bokförda i öf
-
— 285 —
verensstämmelse med riksstaten och det för rikshufvudbokens upprättande fastställda for
-
mulär, får Stats-kontoret, delande Revisorernes i ämnet uttryckta åsigt, instämma uti
deras ofvannämnda hemställan så i ena som i andra afseendet.
Slutligen hafva Revisorerne, uti 6 §, med anledning deraf, att, jemlikt Kongl,
brefven den 22 Augusti 1684 och den 4 Maj 1721, mantalspenningarne, som utgjordes
af befolkningen i Waxholm, vore anslagna till aflöning ät justitie-staten derstädes och
till detta ändamål från de skattskyldige direkte utginge, hemställt, att åtgärd måtte
vidtagas i syftemål, att nämnda mantalspenningar, förslagsvis beräknade till 180 R:dr,
komme att, emot ersättning åt vederbörande, till statsverket ingå.
Lika med Revisorerne, anser Stats-kontoret, att ifrågavarande mantalspenningar
lämpligen böra, i samma ordning som mantalspenningarne för den öfriga delen af riket,
till staten ingå; och föreslår Stats-kontoret, att på enahanda sätt, som, i enlighet med
hvad Revisorerne jemväl anfört, egde rum vid 1850—1851 års riksdag i afseende å de
till Upsala Akademi dittills utgående mantalspenningar utaf de å Akademiens hemman
skattskrifne personer, ett emot medium af nu ifrågakonma mantalspenningar för de tio
åren 1854- 1863 svarande anslag, utgörande, enligt räkenskaperna, i jemnt tal 183
R:dr, må anvisas till aflöning åt justitie-staten i Waxholm, emot det att mantalspenningarne
i stället komme att till statsverket ingå; lärande detta anslag böra uppföras
under den å riksstatens 7:de hufvudtitel förekommande an slagsrubrik en: Städers
friheter.
Revisorernes berättelse återställes i underdånighet, och Stats-kontoret framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter
0. A. TAUVON.
C. W. GRÅÅ.
O. F. AF SILLÉN.
Föredragande.
BRUNO JOHANSSON.
1. s.
Karl Kinberg.
O. W. af Donner.
Stockholm den 30 December 1865.
— 286 —
Kongl. Civildepartementets
Bränvinskontroll-hyrås
underdåniga utlåtande öfver Rikets 1
Ständers Revisorers år 1865 förnyade
hemställan, i afseende å kostnaderna
för kontrollen af bränvinstillverkningen.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning genom remiss den 20 sistlidne
Oktober, får Bränvinskontroll-byrån härmed afgifva underdånigt utlåtande med anledning
af hvad Rikets Ständers Revisorer anmärkt angående kostnaderna för kontroller,
å bräuvinstillverkningen, enligt bifogadt transsumt af deras afgifna berättelse om verkställd
granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1863.
1862 års Revisorer anmärkte, rörande ifrågavarande kostnader, att dessa för revisionsåret,
enligt hvad rikshufvudboken utvisade, uppgingo till ett sammanlagdt belopp af
601,651 R:dr 69 öre, samt att, ehuru tillverkningsafgifterna för denna handtering under
samma år belöpte sig till 8.771,214 R:dr 2 öre, nämnde utgift i förhållande härtill syntes
vara nog dryg, då den hufvudsakligen utgjordes af Ofverkontrollörernes och Kontrollörernes
arvoden, uppgående, utom rese- och traktameutsersättning jemte kost och rum
för Kontrollörerne, till 10 R:dr för de förre och minst 4, högst 8 R:dr för de sednare,
allt för dag räknadt, hvarföre Revisorerne, som velat fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
å förhållandet, ansett sig böra ifrågaställa, om icke nämnde arvoden, som vid
1859—1860 årens riksdag nedsatts till berörde belopp, kunde, utan fara för kontrollens
behöriga handhafvande, ytteoligare nedsättas.
Med anledning häraf afgaf Bränvinskontroll-byrån den 10 Januari förlidet år underdånigt
utlåtande, deruti yttrades, bland annat:
att begge de ofvanåberopade sifferbeloppen, af hvilka det förra, 601,651 R:dr 69
öre, uppgifvits vara omkostnaderna för kontrollen, och det sednare, 8,771,214 R:dr 2 öre,
influtna tillverkningsafgifter, voro ganska betydligt felaktiga;
att denna felaktighet, hvars orsak var att söka i det oegentliga sätt, hvarpå
bränvinstillverkningsmedlen af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande redovisas och af Kongl.
Stats-kontoret sedermera bokföras, uppkommit derigenom, att i rikshufvudbokens konto
öfver bränvinstillverkningsafgiften, efter hvilket Revisorerne rättat sig, slutsummorna i
debet och kredit, af hvilka den ena upptager samtliga enligt anordning bestridda utgifter,
bland hvilka naturligen ingå, förutom de verkliga kontrollkostnaderna, alla för undertillverkning
eller af annan anledning beviljade restitutioner, och den andra samtliga deponera
'e eller förskottsvis inlevererade bränvinstillverkningsmedel, blifvit af Revisorerne betraktad:
stsom uttryck å statens verkliga omkostnader för kontrollen och verkliga in
komsten
af Lr invinstillverkningen, det de uppenbarligen icke äro;
att bränvinstillverkniugsafgifterna, med inberäknande af de influtna afgifterna för
oloflig bränvinstillverkning i ett län, det året inalles utgjorde blott 8,649,477 R:drS71
öre, samt kontrollkostnaderna, inberäknadt de af Kongl. Stats-kontoret bestridda utgifter,
nemligen aflöning till Bränvinskontroll-byråns tjenstepersonal, kostnaderna för anskaffning
af nya likare till bränvinsprofnings-instruinent samt för uppköp af diverse bränvinskontrolleffekter
m. m., allenast 449,802 R:dr;
att omkostnadsbeloppet alltså utgjort 151,849 R:dr 69 öre mindre, än Revisorerne
antagit;
att om den verkliga bruttoinkomsten, 8,649,477 R:dr 2 öre, jemföres med omkostnadsbeloppet,
449,802 R:dr, resultatet naturligen utfaller långt ifrån så ofördelaktigt, som
det förekommit Revisorerne. Jemförelsen visar nemligen, att omkostnaderna utgjort allenast
5,2 % af bruttoinkomsten, hvilket sednare måste anses ganska billigt, särdeles i förhållande
till kostnaderna för tulluppbörden, som, enligt hvad man finner af Generaltullstyrelsens
berättelse den 19 Maj 1863, för år 1862, eller revisionsäret, belöpte sig till
12,3 %',
att det angifna omkostnadsbeloppet omfattar åtskilliga andra utgifter än reseoch
traktamentsersättning till Ofverkontrollörer och Kontrollörer, af hvilka flera äro ganska
väsendtliga. Sålunda ingå deruti dagtraktamenten till brännerivittnen till ett belopp
af 60,425 11:dr 11 öre, uppbördsprovision och remisslage till 27,758 R:dr 69 öre, samt
Kongl. Stats-kontorets utgifter för Bränvinskontroll-byråns pers.nal m. m. tijl 10,387
R:dr 19 öre, att icke räkna ersättningar för skrifmaterialier och postporto till Öfverkontrollörer
och Kontrollörer, arvoden för vården af bränvinskontroll-effekter i länen, transportkostnader
m. m.; och slutligen
att i Byråns tanka den billigaste kontrollen långt ifrån vore den fördelaktigaste;
varande detta tydligen ådagalagdt af det förhållande att, sedan de mindre brännerierna
afskaffades och allt tillverkadt bränvin derigenom blef kontroll underkastadt, statens behållna
inkomst af handteringen ökats med nära 3 millioner R:dr årligen, utan märkligare
tillökning i tillverkningsbeloppet och utan större höjning i kontrollkostnaderna än 0,6 %',
hvarföre ock Byrån i kontrollens och statens sannskyldiga intresse yrkade derpå, att
Revisorernes ofvan omförmälda framställning icke måtte till någon åtgärd af statsmakterna
föranleda.
1863 års Revisorer hafva icke funnit dessa förklaringa!r nöjaktiga, enär kostnaderna
för bränvinskontrollen, hvilka, inberäknadt remisslage och provision, under revisionsåret
uppgått till 489,518 R:dr, syntes höga i förhållande till tillverkningsbeloppet för
samma år, utgörande 9,740,762 R:dr, och hafva derföre ansett sig icke sakna anledning
att förnya 1862 års Revisorers hemställan, på det kontrollkostnaden i ett eller annat
afseende måtte nedbringas.
Till svar å denna hemställan får Bränvinskontroll-byrån, under hufvudsakligt åberopande
af sitt ofvan omförmälda utlåtande, nu endast i underdånighet tillägga:
att det af Revisorerne anförda omkostnadsbeloppet, 489,518 R:dr, hvilket på 14
öre när öfverensstämmer med det i Byråns berättelse öfver bränvin stillverk ningen i riket
den 17 Maj 1864 upptagna, innefattar följande utgiftsposter, nemligen:
288 —
R:dr. öre.
Öfverkontrollörernes aflöning samt rese- och traktamentsersättning
53,138: 87.
Kontrollörernes dito dito
320,846: 84.
Brännerivittnens aflöning
66,745: 25.
Ersättningar för postporto, skrif- och förseglingsmaterialier
4,645: —
Dito för vården af länens kontrolleffekter...  1,648: —
Diverse
445: 13.
Provisioner (1%)  19,410: 52.
Remisslage (j %)
11,605: 5.
Stats-kontorets utgifter
11,233: 20.
Summa 489,517: 86.
att om det belopp, 53,138 R:dr 87 öre, som Öfverkontrollörerne uppburit, lika
fördelas å de 13 personer, som under året varit tjenstgörande, medeltalet utgör endast
4,087 R:dr 60 öre, hvaraf, då omkostnaderna för resor, nattqvarter och uppehälle under
tjenstgöringstiden afdragas, hvilka omkostnader icke torde kunna uppskattas lägre än till
1,800 R:dr, behållningen alltså föga torde öfverstiga 2,000 R:dr, som ingalunda skäligen
bör anses såsom öfverdrifven ersättning för den maktpåliggande befattningen samt de
ansträngande och mödosamma inspektionsresorna under den obiidaste tiden af året;
att om likaledes det belopp, 320,646 R:dr 84 öre, som till Kontrollörerne utgått
i aflöning samt rese- och traktamentsersättning, lika å dem fördelas, det visar sig, att,
enär det tjenstgörande antalet utgjort under första terminen 155.
» andra » 214.
» tredje » 121.
» fjerde » 377.
» femte » 480.
eller tillhopa 1,347,
hvar och en uppburit i medeltal för termin 238 R:dr, hvilket icke heller synes öfverdrifvet
i betraktande af de ansvarsfulla och maktpåliggande göromål, som tillhöra kontrollörsbefattningen,
särdeles som en stor del af Kontrollörerne haft denna inkomst endast
under en månad af året eller en termin;
att jemförelsen mellan de ofvanuppgifna inkomsterna och utgifterna visar, att
kontrollkostnaderna utgjort allenast 5,025 %, hvilket synes måttligt i jemförelse icke blott
med kostnaderna för tulluppbörden, som för revisionsåret* enligt General-tullstyrelsens
den 11 Maj 1864 afgifna berättelse rörande denna uppbörd, belöpa sig till 11,7 % af
bruttoinkomsten, utan ock med de uppbördskostnader, sorn enskilda verk och bolag måste
vidkännas och hvilka i allmänhet icke torde kunna uppskattas lägre, än till 8 % af
nämnde inkomst; och slutligen
att de af Eders Kongl. Majit den 21 förliden månad, i sammanhang med utfärdandet
af resereglementet den 10 nästföregående November, vidtagna åtgärder i afseende
å Öfverkontrollörernes förordnande, tjenstgöring och arvode, hvilket sednare från innevarande
års början kommer att utgå allenast med tre R:dr om dagen för förordnad
Öfverkontrollör, som icke är tjenstgörande, och med åtta R:dr om dagen, i stället för
tio, för i tjenstgöring inkallad Öfverkontrollör, utan fråga skola medföra en icke obetydlig
minskning i det åt Öfverkontrollörerne hittills utgångna arvodesbelopp och sålunda,
— 289 —
enligt Rikets Ständers Revisorers yrkande, en motsvarande nedsättning uti kostnaderna
för bränvinskontrollen i sin helhet.
Den öfverlemnade remisshandlingen varder härmed i underdånighet återställd.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte:
B. O. NYCANDER.
Stockholm den 9 Januari 1866.
Kongl. Öfverintendents-embetets
underdåniga utlåtande, rörande tvenne
af Rikets Ständers Revisorer år 1865
gjorda framställningar.
Underdåuigste Memorial.
Sedan Eders Kongl. Majit, med anledning af hvad i Rikets Ständers sednast
församlade Revisorers berättelse förekommer rörande dels hyresbelopp för embetslokaler
i hufvudstaden, dels förekommande af eldfarliga anläggningar i närheten af Kronan tillhöriga
byggnader, täckts i nåder anbefalla Ofverintendents-embetet att med underdånigt
utlåtande till Eders Kongl. Majit inkomma, får, till åtlydnad häraf, Embetet underdånigst
anföra följande:
Uti om förmälda berättelse hafva Rikets Ständers Revisorer, efter erhållna uppgifter
angående dels antal, beskaffenhet och omfång af de Kronans hus och egendomar i
hufvudstaden, hvilka äro ställda under Öfverintendents-embetets förvaltning, dels antalet
af de rum och lägenheter uti ifrågavarande byggnader, som för myndigheters och embetsmäns
inrymmande användas eller dertill äro användbara, äfvensom sättet, hvarpå
dessa lägenheter i öfrigt för närvarande disponerades, trott sig finna anledning till Rikets
Ständers bepröfvande öfverlemna, huruvida icke, till förekommande eller minskning af
de hyresersättningar, som till betydliga belopp utginge för en del härvarande embetsverk,
Riksarkivets förra hus vid Skeppsbron samt det af staten nyligen förvärfvade så
kallade Hebbeska huset å Riddarholmen, kunde bringas i det skick, att vissa embetsverk
och myndigheter der kunde inrymmas, äfvensom om ej åtskilliga bostadslägenheter,
hvaraf några syntes Revisorerne vara större än som erfordrades, andra åter vara så be
-
— 290 —
lägna, att de ej kunde af boställshafvarne begagnas, kunde delvis eller helt och hållet
till embetslokaler upplåtas, och hafva Revisorerne såsom exempel på sådana bostadslägenheter
åberopat Justitie-statsministerns, innehållande 30 ruin, samt Kongl. Hof-statybildhuggarens
med 19 rum, förutom kök och atelier, belägna vid Ostra Beridarebansgatan;
Statsrådets och Chefens för Kongl. Landtförsvars-departementet bostälje, 25 rum,
jemte 2:ne kök, uti f. d. Preisiska huset, N:o 36 vid Drottninggatan, samt Öfver-direktörens
boställe med 15 och Myntmästarens med 13 rum, utom kök, i Kongl. Myntverkets
hus å Kungsholmen.
Med anledning af Rikets Ständers Revisorers sålunda gjorda framställning anhåller
öfverintendents-embetet att få i underdånighet anföra, i fråga om Riksarkivets
förra hus vid Skeppsbron, att, sedan Eders Kongl. Majit genom nådigt bref den 24
sistlidne November täckts anbefalla Embetet att, innan nådigt beslut fattades derom,
huru denna, enligt Kongl, brefvet den 7 Augusti 1863, till försäljning afsedda Kronans
egendom borde vidare disponeras, efter anställd undersökning och besigtning af densamma,
till Eders Kongl. Majit i underdånighet inkomma med förslag öfver de arbeten, som
funnos vara af behofvet påkallade för egendomens försättande i sådant skick, att den
måtte kunna för något statens ändamål framgent användas, ett dylikt förslag är hos
öfverintendents-embetet under utarbetande; och finner, med afseende å ej mindre det
bristande utrymme för embetslokaler, som, efter inrättande af Telegraf-verket, de särskilda
jernvägsstyrelserna med flera embetsverk samt utvidgning af andra sådana, numera
förefinnes inom Kronans egendomar, än äfven den å sednare tiden allt mer och
mer yppade svårigheten att, ens mot ganska höga hyresbelopp, erhålla till läge och inredning
passande lägenheter för de embetsverk, som deraf äro i afsaknad, Öfverintendentsembetet,
lika med Rikets Ständers Revisorer, denna byggnad, med hvars försäljning varit
afsedt att undvika en behöflig, dyrbarare reparation samt betäcka kostnaden för nya
Riksarkivets inredning och tillbyggnad, numera böra för Kronans räkning bibehållas
samt, med hänsigt till dess läge vid Skeppsbron, företrädesvis anordnas till lokaler för
sådana embetsverk, som ega gemenskap med handel och sjöfart, eller mindre beröring
med de öfriga, hufvudsakligen å Riddarholmen befintliga embetsverken, såsom t. ex. för
Elektriska Telegraf-verket och Styrelsen för statens jern vägsbyggnader, för hvilka båda
embetslokaler för närvarande förhyras.
Beträffande „det af staten nyligen förvärfvade så kallade Hebbeska huset å Riddarholmen,
så har Öfverintendents-embetet redan uti underdånigt memorial af den 1 December
1863, då fråga väcktes om denna egendoms inköp till embetslokal åt Kongl.
Kommerse-kollegium, afgifvit det yttrande, att samma egendom, vid å stället gjordt besök
af dåvarande Öfverintendenten jemte en af Kommerse-kollegii ledamöter samt Kollegii
Advokatfiskal, befunnits till embetslokal för Kollegium i alla afseenden särdeles ändamålsenlig.
Detta förslag ansågs visserligen sedermera, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref
till Öfverintendents-embetet af den 15 Januari 1864, böra för det dåvarande förfalla,
sedan innehafvaren af egendomen förklarat, att densamma, såsom utgörande en del af
fideikomiss, icke kunde af honom till staten afyttras; men torde dock, enligt Öfverintendents-embetets
tanke, numera och efter det egendomen blifvit till följd af jernvägens
sträckning öfver Riddarholmen för statens räkning exproprierad, böra såsom ändamålsenligt
fortfarande förordas.
Vidkommande derefter ofvan uppräknade boställslägenheter inom Kronans egendomar
i hufvudstaden, hvilka af Rikets Ständers Revisorer blifvit ifrågaställa att till
— 291 —
embotslokaler användas, så anser Öfverintendents-embetet det åt Stats-rådet och Chefen
för Landtförsvars-departementet upplåtna boställe i för detta Preisiska huset vid Drottninggatan
kunna, likasom det i samma hus befintliga Landshöfdingebostället, lämpligen
användas till lokaler för de mindre embetsverken: Serafimerordens-gillet, Öfverintendentsembetet,
Skogs-styrelsen, Konvoy-kommissariatet och Krigs-hofrätten, för hvilka samtlige
verk embetslokaler nu förhyras.
Beträffande åter öfriga omförmälda boställslägenheter, så torde de vid Beridarebansgatan
belägna Justitie-statsministers- och Hof-statybildhuggare-boställena, med afseende
å ej mindre inredning än läge vid en aflägsen och oansenlig gata, ej vara till
embetslokaler lämpliga och så mycket mindre böra dertill ifrågakomma, som dessa boställen
numera äro, med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse, af boställshafvarne på
längre tider uthyrda och derefter särskildt apterade till begagnande af allmännyttiga inrättningar,
nemligen statens Seminarium för bildande af lärarinnor samt Nya Elementarskolan.
Ej heller lärer Öfver-direktörens och Myntmästarens boställen vid Myntverket
lämpa sig för embetsverks inrymmande, i följd af denna egendoms läge å Kungsholmen
samt den olägenhet, som torde möta genom inrymmandet derstädes af för Myntverket
främmande personer.
De statens embetsverk, för hvilka, enligt Rikets Ständers Revisorers förberörda
berättelse, lokaler förhyras inom hufvudstaden äro: Kongl. Skogsstyrelsen, Kongl. Konvoy-kommissariatet,
Kongl. Elektriska Telegraf-verket, Kongl Styrelsen öfver statens
jernvägsbyggnader, Rikets ekonomiska karteverk, Sveriges geologiska_ undersökning, Öfverståthållare-embetets
kansli, Kongl. Kommer se-kollegium, Kongl. Öfverintendents-embetet,
Kongl. Serafimerordens-gillet och Kongl. Krigs-hofrätten.
Af dessa böra, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 7 Augusti 1863 och
24 Mars 1865, Sveriges geologiska undersökning samt ekonomiska lcarteverket inrymmas,
den förra i det nya slöjdskolehuset vid Mäster Samuels gata och det sednare i Generallandtmäteri-kontorets
hus; och skulle, under förutsättning, att, enligt hvad Öfverintendents-embetet
ifrågaställt, lokaler kunde beredas för Kongl. Telegraf-verket och jernvägsstyrelsen
i för detta Riksarkivets hus vid Skeppsbron, för Kongl. Kommerse-kollegium
i för detta Hebbeska egendomen å Riddarholmen samt för Serafimerordens-gillet
m. fl. ofvan uppräknade mindre embetsverk i för detta Preisiska huset vid Drottninggatan,
sålunda endast återstå Öfverståthållare-embetets kansli såsom det embetsverk, för
hvilket lokal fortfarande behöfde genom hyra anskaffas, i hvilket sistnämnde hänseende
någon förändring dock torde vara af behofvet mindre påkallad, då välbelägen lokal för
detta verk för närvarande förhyres i en Stockholms stad tillhörig egendom vid Myntgatan
i närheten af stadens embetsverk.
Hvad slutligen vidkommer den af Rikets Ständers Revisorer, i anledning af en
under sistlidet år i Garnisons-sjukhusets närmaste granskap timad eldsvåda, framhållna
nödvändigheten deraf, att vederbörande tillse, det i närheten af Kronan tillhöriga byggnader
anläggningar af eldfarlig beskaffenhet, så vidt möjligt är, förekommas, så torde
sådant lämpligast kunna ske genom föreskrifters meddelande härom uti den under utarbetande
varande nya byggnadsordningen för hufvudstaden. Stockholm den 9 Januari 1866.
På Öfverintendents-embetets vägnar:
F. W. SCHOLANDER.
Aug. Ekmarek.
- 292 -
Kongl. General-poststyrelsens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid granskning af Post-verkets
förvaltning under år 1863.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers Revisorer afgifvit berättelse om verkställd granskning af
statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1863, har, med öfverlemnande af utdrag ur samma berättelse, Eders
Kongl. Maj:t, med anledning af hvad deri rörande Post-verket förekommer, täckts i nåder
den 20 Oktober nästlidne år infordra General-poststyrelsens underdåniga utlåtande.
I § 1 är anmärkt, dels att, genom inrättandet af tvenne Departementschefs-embeten
och en Sekreterare-tjenst för behandlingen af skjutsärenden, Post-verkets stat ökats
med 12,000 R:dr årligen, dels ock att de nuvarande Departements-cheferne, så länge de
dessa embeten innehafva, förklarats berättigade att af provisionen för utländska tidningar
uppbära, Kansli-departements-chefen 1,500 R:dr och Kameral-departements-chefen
300 R:dr, samt den sistnämnde att derjemte åtnjuta förmånen af boställsvåning eller
deremot svarande ersättning, 1,200 R:dr om året.
Sedan de för afgifvande af förslag till förändrad organisation af rikets styrelseoch
förvaltningsverk i nåder särskildt förordnade kommitterade i sitt den 26 Maj 1859
i detta ämne afgifna underdåniga betänkande, bland annat, äfven fästat uppmärksamheten
derå, att Post-verkets Styrelse icke erhållit någon instruktion sednare än den år 1704
i fältlägret vid Jaroslav utfärdade, hade, till åtlydnad af särskild nådig befallning, af
General-poststyrelsen blifvit uppgjordt underdånigt förslag till en sådan författning, dervid
de under mer än halftannat århundrade mångdubbelt ökade göromålen och den utvidgade
verksamhet, som genom postföringens bestridande å de vigtigaste linierna med
betingad skjuts, genom petson- och paketbefordrans förenande med brefposterna samt genom
en stor del posters försändande med Post-verkets eller enskildes ångfartyg, m. m.
blifvit Generalpoststyrelsen anvisad, befanns nödvändigt att, derest föredragningen af de
hos Post-verkets Styrelse förekommande mångartade ärenden skulle kunna såsom vederborde
ombesörjas, befria föredraganderne från de med Sekreterare- och Kamererare-befattningar
förenade expeditionsgöromål.
På dessa med flera i General-poststyrelsens underdåniga memorial den 24 Februari
1863 anförda grunder behagade, vid fastställandet af förnyad instruktion för General-poststyrelsen,
Éders Kongl. Maj:t den 6 November samma år i nåder medgifva,
dels uppförande å stat af tvenne Departementschefs-embeten, med enahanda aflöning,
som blifvit tillagd Departements-cheferne i General-tullstyrelsen, dels ock att den förut
vid afdelningen för skjutsärenden anställde Aktuarie* hvilken från inrättandet af denna
befattning ålegat uppsätta hithörande skrifvelser, finge såsom Sekreterare ä staten upptagas,
med en ärlig aflöning af 4,000 R:dr i stället för förut åtnjutna 3.000 R:dr.
293 —
Hvad beträffar de af Rikets Ständers Revisorer omförmälde förmånerna af andel
i provisionen för utländska tidningar samt af boställsvåning, hafva dessa förmåner tillkommit
nuvarande innehafvarne af Departementschefs-embetena, innan de, utan egen ansökning,
från Sekreterare och Kamererare till Departements-chefer i nåder utnämndes;
vid hvilket tillfälle likväl inkomsten af tidningsprovisionen nedsattes till det belopp att,
då detta tillägges aflöningen å stat och, hvad särskildt beträffar Kameral-departementschefen,
värdet af boställsvåningen, samtliga löneförmåner för nuvarande Departementschefer
— enligt den utredning, som innefattas uti en af undertecknad General-postdirektör
vid afgifvandet af förslag till Departementschefs-embetenas besättande aflemnad underdånig
pro memoria — understiga de inkomster, som dem förut i egenskap af Sekreterare
och Kamererare tillkommit.
Det öfverskott, som härigenom uppkommit å provisionen för utländska tidningarne,
har för år 1864 blifvit till postkassan redovisadt med 2,335 R:dr 24 öre.
För att medelst en ökad persontrafik bereda postkassan större inkomst af postdiligensbefordringen,
har i § 2 blifvit af Revisorerne föreslaget: dels att mera beqvämlighet
än hittills måtte de resande beredas, särdeles vid framkomsten till sådana stationer,
der längre uppehåll erfordras, dels ock att, till förkortande af den tid, som behöfde
för resan användas, uppehållen å öfriga stationer måtte i väsendtlig mån förminskas;
hvarjemte slutligen Revisorerne uttalat den åsigt, att om, utan alltför stora kostnader,
kunde så anordnas, att åtminstone å de större stationerna en resande alltid kunde med
någorlunda säkerhet påräkna att erhålla plats å postdiligens, en för Post-verket gynnsam
förändring skulle inträda uti allmänhetens hittills visade mindre benägenhet för postdiligensernas
begagnande.
På grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 22 Mars 1864 och Generalpoststyrelsens
cirkulär den 14 April samina år åligger, mot tillgodonjutande af särskildt
anslag, postförvaltare i allmänhet å orter, der postdiligens icke utgår från och ankommer
till jernvägsstation, att tillhandahålla ett lämpligt och. då årstiden sådant påfordrar,
uppvärmdt samt med nödig belysning försedt väntningsrum för de resande, som färdas
med postdiligens.
Då derjemte å postanstalterna meddelas anvisning på sådana ställen, hvarest bespisning
tillhandahålles allmänheten, lära några vidare åtgärder till beredande af mera
beqvämlighet åt de resande icke kunna vidtagas utan större kostnader, än som skäligen
böra ifrågakomma för det inskränkta antal resande, som kunna med postdiligenserna
fortskaffas.
Uppehållet å mellanstationerna är i allmänhet beroende af den tid, som erfordras
för postens expedierande. Denna tid, som, i mån af den större eller mindre korrespondens,
hvilken vid särskilda postanstalter skall behandlas, är bestämd i de flesta fall till
i eller 1 timma, skulle icke utan största mehn för en regelbunden postutvexling kunna
inskränkas. Der någon gång undantagsvis är för en mellanstation faststäldt ett längre
uppehåll, än som för postbehandlingen kunde erfordras, har sådant skett, emedan i annat
fall diligensen skulle till en jernvägsstation eller annan slutpunkt framkomma på natten
och vid en tid, då först efter flera timmars förlopp posten kunde på platsen utdelas eller
— 294 —
med annan lägenhet derifrån vidare befordras. Vid sådane tillfällen har Generalpoststyrelsen
ansett det vara äfven med de resandes intresse mest förenligt, att afresan från
vederbörande postanstalt lämpats efter det antal timmar, som kunnat erfordras för diligensens
framkomst i tjenlig tid till bestämmelseorten.
Beredande af någon säkerhet för resande att vid hvart tillfälle erhålla diligensplats
kan icke åvägabringas på annat sätt, än att, utöfver de ordinarie lägenheterna,
äfven så kallade bivagnar af Post-verket tillhandahållas. Af de månadtliga redogörelser,
som till General-poststyrelsen ingå, icke allenast öfver försålda passagerarebiljetter, utan
äfven öfver antalet personer, hvilka anmält sig till erhållande af diligensplats utan att
deraf komma i åtnjutande, har — utom hvad beträffar särskilda tillfällen såsom marknader
och landtbruksmöten m. m. — i allmänhet något större behof af en sådan anordning
icke visat sig å andra linier, än dels sådana numera upphörda linier, som sammanbundit
särskilda bandelar, dels en och annan från jernvägsstation utgående diligenslinie,
såsom Finnerödja—Karlstad och Katrineholm—Norrköping, af hvilka den sistnämnde
likväl redan instundande sommar lärer komma att af jernväg ersättas. Och då gästgifvarskjuts
icke får för diligensernas fortskaffande anlitas, men den redan i allmänhet
ganska dryga legan för diligensbefordran på beting utan tvifvel skulle komma att i väsendtlig
mån uppdrifvas för sådan skjuts, hvilken icke erbjöde entreprenören samma fördel,
som den vanliga diligensposten, att regelbundet återkomma, kan — med afseende
jemväl å den ökade kostnad, som skulle uppkomma dels för anställande af flere postiljoner,
dels ock för inköp af nya vagnar till ett större antal, tillräckligt äfven för de fall,
att å en eller annan linie tidtals flere resande komme att befordras i den ena än i den
andra rigtningen — Generalpoststyrelsen icke annat än i underdånighet afstyrka vidtagandet,
åtminstone för det närvarande, af en åtgärd, som komme att alltför mycket medtaga
tillgångar, hvilka behöfva användas för ändamål, som närmare sammanhänga med
postutvexlingens underlättande.
Slutligen har Generalpoststyrelsen ansett sig i fråga om diligenstrafiken i allmänhet
icke böra lemna oanmärkt att, på sätt i Styrelsens den 20 nästlidne December
afgitna underdåniga berättelse om Post-verkets förvaltning under förutgångna år närmare
omförmäles, antalet af resande upptagna diligensplatser, som år 1863 utgjorde i medeltal
35 % af de disponibla platserna, år 1864 uppgått till 40 %.
Med anledning af Revisorernes i 3 § framställda anmärkning derom, att det för
den numera inställda Stockholm —Stettinerfarten anskaffade postångfartyget »Drottning
Lovisa» för närvarande saknar användning, anser General-poststyrelsen sig endast böra i
underdånighet hemställa, huruvida Eders Kongl. Majit skulle täckas om dispositionen af
detta, till följd af sednare tiders förändringar i jernvägs- och ångbåtsförbiodelserna, för
postbefordringen icke vidare behöfliga ångfartyg i nåder förordna.
I 4 § har af Rikets Ständers Revisorer blifvit ifrågastäldt, huruvida numera
kunde för brefutvexlingen med utlandet anses behöfligt att bibehålla ett särskildt svenskt
postkontor i Hamburg, om hvars indragning förut också underdåniga framställningar blif
-
— 295 —
vit gjorda, dels år 1848 af Rikets Ständer och dels år 1855 af Handelsföreningen i
Stockholm.
General-poststyrelsen har redan tillförene i underdånig skrifvelse den 20 December
1864 haft tillfälle uttala sig rörande de förändrade förhållanden, hvilka numera kunde
göra bibehållandet af ett dylikt postkontor å fremmande ort obehöfligt, om icke ändamålslöst;
hvarefter genom nådigt bref den 30 December samma år Eders Kongl. Maj:t
täckts förordna, att derefter å ledigblifvande tjenster vid detta postkontor icke borde meddelas
annat än förordnanden att samma befattningar tillsvidare bestrida.
Ehvad postbefordringen verkställes öfver Stralsund, hvilken väg nästlidne års
sommar beredt tillfälle till den snabbaste postutvexling med kontinenten, eller öfver Lubeck,
mellan hvilken stad och sydligare orter posten direkt fortskaffas öfver Liineburg,
kan behandlingen vid ett postkontor i Hamburg af Sveriges post till och från utlandet
icke annat än leda till en fördröjd framkomst för densamma. Och om äfven icke i
samma mån detta blefve förhållandet vid de tillfällen, då posten kan komma att försändas
öfver Elbe-hertigdömena, så beredes, sedan Hamburg upphört att utgöra postgräns
för Danmark, i det minsta icke någon fördel för korrespondensen genom att låta densamma
undergå särskild postbehandling af ett svenskt kontor i Hamburg.
Detta postkontors uppgift kan fördenskull numera icke vara någon annan än att
från korrespondenter i Hamburg emottaga bref och andra postförsändelser, adresserade
till orter i Sverige och, sedan desamma blifvit i postsäcken inneslutna, aflemna denna till
befordran genom vederbörande utländsk postanstalt i samma stad, likasom att i Hamburg
utdela den post, som, äfvenväl genom annan hamburgsk postanstalt, från svenska
orter kommit kontoret tillhanda. Till denna del af den utrikes korrespondensen har
också, genom de af General-poststyrelsen för flera månader sedan i ämnet meddelade föreskrifter,
ifrågavarande postkontor uttryckligen blifvit inskränkt.
Om nu också icke någon svårighet kunde möta för svenska Post-verket att i
Hamburg, likasom å alla andra utländska orter, få genom stadens postverk besörjdt så
väl emottagandet af derifrån till svenska orter afgående försändelser som äfven utdelandet
af ditkomna svenska bref m. m., kan för svenska postkassan en fördel ligga i bibehållandet
af ett eget postkontor i Hamburg, då till följd häraf densamma tillgodokommer
icke allenast den svenska, utau äfven den tyska portoandelen för de försändelser, som
emellan svenska orter och Hamburg utvexlas.
Visserligen åligger häremot äfven svenska Post-verket att ensamt bekosta transporten
af dessa försändelser emellan svenska gränsorten och Hamburg; men då afgiften
härför blifvit i fråga om bref nedsatt: vid befordran öfver Preussen, genom 1864 års
svensk-preussiska postfördrag, från 6 resp. 8| till 2 resp. 3J Silbergroschen per 30 grammer,
samt vid försändning öfver Danmark, jemlikt det förlidet år med detta rike afslutade
fördrag, till 17 öre (8 skill, danskt Riksmynt) per 30 grammer nettovigt, i stället
för att derförinnan skolat utgöras omkring 22 öre f3^ Liibska skill.) för hvart särskildt
bref af högst ett lods eller 15 grammers vigt, kan icke annat än en ganska anmärkningsvärd
behållning uppstå af detta postförsändningssätt emellan svenska orter och
Hamburg.
Huruvida emellertid denna inkomst må vara tillräcklig till betäckande af utgifterna
för underhållandet af ett särskildt postkontor i Hamburg, hvilka, med inbegrepp
— 296 —
af provisionen för utländska tidningar, kunna beräknas till omkring 29,000 R:dr årligen,
kan för närvarande icke med säkerhet afgöras, då i uppgifterna öfver den genom svenska
Hamburger-kontoret utvexlade korrespondens blifvit sammanförde bref och försändelser under
band, hvilka sednare draga ett betydligt lägre porto än de förra. Äfvenså måste i
väsendtligaste mån afgörande! af denna fråga bero derpå, huruvida fortfarande kunna för
Hamburger-korrespondensen bibehållas de nuvarande portosatserna af 40 öre för frankerade
och 45 öre för ofrankerade bref, under det att för närvarande ett frankeradt bref
betalas såväl till Lubeck som till Altona med endast 25 öre
Sedan, med ledning af särskilda utaf General-poststyrelsen infordrade uppgifter,
fullständigare upplysning kunnat vinnas, rörande det finansiella resultatet af nuvarande
postutvexlingssätt emellan svenska orter och Hamburg, anhåller General-poststyrelsen få
i underdånighet närmare yttra sig i frågan, huruvida svenska postkontoret i Hamburg,
såsom numera utan betydelse för utrikes brefvexlingen i allmänhet, må böra indragas,
eller om — med särskildt afseende jemväl å den utgift, postkassan kunde komma att
vidkännas genom uppförande å indragningsstat af en del bland de vid kontoret anställde
tjenstemän — detsamma må, för brefvexlingen till och från staden Hamburg, tillsvidare
bibehållas; dervid i sednare fallet jemväl bör komma under öfvervägande, hvilken åtgärd
skall vidtagas för anskaffande af annan lokal för postkontoret, sedan den hittills begagnade
lägenhet i det allmänna hamburgska posthuset blifvit till den 1 nästinstundande
November uppsagd.
Med anledning af Revisorernes i 5 § framställda anmärkning, att för postförbindelsen
med rikets begge nordligaste län de enskilda ångbåtslägenheterna icke blifvit så
mycket som vederbort anlitade, får, med hänvisning äfven härvid till den fullständigare
framställning af ämnet, som finnes meddelad i förut underdånigst åberopade berättelse
om Post-verkets förvaltning under förutgångna år, General-poststyrelsen i underdånighet
anförar att under de sednaste åren, deruti äfven året 1863 innefattas, blifvit för fullständig
postbefordran anlitade alla de enskilda ångfartyg, hvilkas rederier funnits villige att,
på antagliga vilkor, åtaga sig postens fortskaffande, och hvilkas turer varit så ordnade,
att detta postbefordringssätt kunnat med fördel för korrespondensen begagnas; att emellertid
rederierna för några få ångfartyg, ensamt å den Norrländska linien, helt och hållet
vägrat åtaga sig fortskaffandet af karterad post, samt att, då flera af de förhållanden,
hvilka inverka på bedömandet af frågan om med ångbåt posten till eller från särskilda
orter kan med fördel försändas, tid efter annan undergå förändring, General-poststyrelsen,
genom cirkulär den 12 Oktober nästlidne år, infordrat förnyade uppgifter rörande
detta ämne, på det att, i den mån sådant af rederierna mot skälig ersättning
medgifves, må för postutvexlingen kunna anlitas alla sådana ångbåtslägenheter, genom
hvilkas begagnande någon fördel kan postutvexlingen tillskyndas, vare sig att derigenom
orterna beredas förmånen att oftare än i annat fall erhålla eller afsända post; att posten
hastigare än vid befordran landvägen hinner sin bestämmelseort, eller ock att en behöflig
lättnad i landposternas tyngd kan utan olägenhet åstadkommas.
— 297 —
I 6 g hafva Rikets Ständers Revisorer funnit lämpligt framställa anmärkning
derom att, under det vid Stockholms Post-kontors afdelning för ankommande poster funnes
för uppassningens bestridande anställd endast en vaktmästare, denne — vid tillfälle
af sjukdomsförfall och ehuru, enligt hvad af Revisorerne uppgifves, hans sjuklighet skulle
vara en följd af ansträngande tjenstgöring i Post-verkets ärenden — nödgats utaf sin
aflöning afstå 1 R:dr 50 öre för hvar dag, som befattningen måst af annan person bestridas.
I afseende å antalet vaktbetjente, anhåller General-poststyrelsen få i underdånighet
meddela den upplysning, att vid Stockholms Post-kontor finnas anställde icke mindre
än 12 vaktmästare, hvilka, i mån af behof, användas på de särskilda afdelningarne för
afgående och ankommande poster.
Hvad åter angår det särskilda, af Revisorerne omförmälda sjukdomsförfallet för
en af desse vaktmästare, har, enligt en af föreståndaren för postkontors-afdelningen angifven,
härhos underdånigst bifogad förklaring, under någon tid den af sjukdom hindrade
ordinarie vaktmästarens befattning blifvit, mot ersättning, hvarom vederbörande i enskild
väg öfverenskommit, af extra vaktbetjent uppehållen intilldess af afdelningens föreståndare
hos General-poststyrelsen gjordes anmälan derom, att befattningens ordinarie innehafvare
sybtes för någon längre tid blifva urståndsatt att sjelf densamma utöfva, då
Styrelsen den 19 Oktober nästlidne år förordnade, att hvad utöfver det så kallade
tjenstgöringsarvodet, hvilket ordinarie vaktmästaren erbjudit sig att under tiden till
vikarien afstå, erfordrades för befattningens behöriga bestridande, skulle af postmedlen
utbetalas.
Då hvarken af den ifrågavarande vaktmästare-befattningens ordinarie innehafvare
eller af den, som densamma någon tid förrättat, likasom också icke af föreståndaren för
postkontors-afdelningen, hos General-poststyrelsen blifvit gjord någon framställning rörande
ersättningen för den tid samma befattning förut blifvit, på grund af enskildt aftal,
af extra vaktbetjent uppehållen, har Styrelsen saknat hvarje anledning att i detta ämne
meddela någon föreskrift; likasom frågan i sin helhet — ehuru densamma blifvit gjord
till föremål för Rikets Ständers Revisorers pröfning — icke lärer påkalla någon vidare
utredning.
Hvad slutligen beträffar den af Revisorerne väckta fråga, huruvida icke Rikets
Ständer borde »pröfva och bestämma Post-verkets olika utgifter», anser sig Generalpoststyrelsen
kunna inskränka sig till det yttrande att, derest i öfrigt denna Revisorernes
framställning funnes vara af den beskaffenhet att böra till någon åtgärd föranleda,
en för postutvexlingen väsendtlig olägenhet måste uppkomma, om härigenom hinder skulle
möta att, såsom nu sker, äfven emellan statsregleringarne, inrätta nya postanstalter och
postgångar; hvilken olägenhet visserligen komme att i någon mån minskas till följd af
de härefter inträffande årliga riksdagarne, men ingalunda derigenom skulle upphöra, då
hittills nogsamt visat sig behofvet af att, vid olika tider af året, men synnerligast efter
fullbordandet af särskilda bandelar, vidtaga stora och genomgripande förändringar i förut
-
38
— 298 —
varande postgångar, hvilka förändringar äter icke kunna undgå att väsendtligen inverka
på bestämmandet af Post-verkets utgiftsstat.
General-poststyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
0. W. STAEL V. HOLSTEIN.
P. F. T. WINROTH.
WILHELM ROOS.
föredr.
G. E. Löfgren.
Stockholm den 8 Januari 18t;6.
Till Kongl. General-poststyrelsen.
Jemte skrifvelse den 2 innevarande månad har Kongl. General-poststyrelsen öfverlemnat
ett utur Rikets Ständers Revisorers den 14 Oktober 1865 afgifna underdåniga
berättelse sä lydande transsumt:
Kongl. Post-verket. ,
§ 6.
Revisorerne, hvilkas uppmärksamhet fästats derå, att vid en postanstalt af så
vidsträckt omfattning, som Stockholms Post-kontors afdelning för ankommande poster, finnes
för uppassningens bestridande anställd endast en vaktmästare, hafva derjemte erfarit,
att ifrågavarande person, då han, till följd af styrkt sjukdomsförfall, varit urståndsatt
att sköta sin berörda befattning, nödgats, ehuru hans sjuklighet varit en följd af ansträngande
tjenstgöring i Post-verkets tjenst, utaf sin aflöning afstå En R:dr 50 öre för
hvarje dag befattningen måst af annan person bestridas, ett förhållande, som icke synes
vara med billigheten öfverensstämmande.
Anbefalld att häröfver med yttrande och förklaring till Kongl. General-poststyrelsen
inkomma, får jag vördsamt anföra:
— 299 —
Att vaktmästaren Enqvist, vid de tillfällen han för sjukdom varit hindrad förrätta
sin tjenst, frivilligt till vikarien erlagt 1 R:dr 50 öre om dagen; men att han från sista
insjuknandet vid Juni månads början sistlidet år endast gått i mistning af tjenstgöringspenningarne,
enligt Kongl. General-poststyrelsens skrifvelse den 19 Oktober sistlidet år.
Hvad beträffar herrar Revisorers yttrande: »att för uppassningens bestridande vid
denna afdelning endast en vaktmästare är anställd», hvilar sådant på ett missförstånd,
troligen föranledt deraf, att verkligen ej mer än en enda person har konstitutorial såsom
vaktmästare vid denna afdelning, nemligen Benjamin Enqvist, enligt närlagde afskrift af
hans konstitutorial Stockholms Post-kontors afdelning för ankommande poster den 5 Januari
1866.
<S. A. Broman.
(Afskrift.)
Kongl. Generalpoststyrelsen gör veterligt: att som, genom Philip Fredrik Forssboms
timade död, en vaktmästaretjenst vid Stockholms Post-kontors afdelning för ankommande
poster blifvit ledig och, vid densammas återbesättande, i Kongl. Styrelsens åtanka
kommit vaktmästaren vid Stockholms Post-kontor Benjamin Enqvist, alltså varder han,
Benjamin Enqvist, härmed transporterad och förordnad att, så länge han sin tjenst klanderfritt
förrättar och i öfrigt sig väl förhåller, vara ordinarie vaktmästare vid nämnde
Post-kontors afdelning för ankommande poster; vid utöfningen af hvilken befattning han
har att ställa sig till efterrättelse författningarne och hvad honom för öfrigt kan varda i
tjensten anbefaldt; egande Enqvist, så länge han tjensten bestrider, åtnjuta densamma
åtföljande lön och öfriga förmåner. Det vederbörande till efterrättelse länder.
Till mera visso varder detta med min underskrift och Kongl. General-poststyrelsens
sigill bekräftadt, Stockholm den 12 Juli 1860.
O. W. STAEL v. HOLSTEIN.
(Sigill.)
Georg Améen.
Kongl. Gei{era!4u;!sfyi*e!\e!is
underdåniga utlåtande i anledning af
de anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer
år 1865 framställt vid granskning
af Tull-verkets förvaltning och
räkenskaper för år 1863.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Rikets Ständers Revisorers berättelse om verkställd granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
— 300 —
år 1863 innefattar, rörande Tull-verket, här nedan närmare omförmälda anmärkningar,
öfver hvilka, till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, Generaltullstyrelsen
härmed får underdånigst afgifva utlåtande.
Vid det under titel »hemliga utgiftsfonden» i Tull-verkets stat förekommande anslag,
9,000 R:dr, som under revisionsåret blifvit i särskilda poster till hela sitt belopp
anordnadt, hafva Rikets Ständers Revisorer funnit anmärkningsvärdt dels att ändamålet
för medlens användande ej vore kändt, hvadan granskningen rörande detta användande
icke heller kunnat behörigen fullgöras, dels ock att, om, såsom icke saknades anledning
antaga, dessa medel hufvudsakligen eller till någon del utginge till uppmuntran och godtgörelse
åt hemliga angifvare eller kunskapare i afseende på öfverträdelser af tullförfattningarne
samt till andra dylika utgifter, ett sådant användande, äfven om i följd deraf
ett och annat beslag kommit till stånd, hvilket eljest skulle antingen uteblifvit eller misslyckats,
likväl syntes staten föga värdigt, likasom det icke kunde vara lämpligt, att tillgodose
statens finansiella intressen på bekostnad af ett ännu vigtigare, nemligen sedlighetens,
hvilket Revisorerne ansåge ingalunda främjas genom utdelning af medlen på det
sätt här ofvan blifvit antydt.
Den anmärkta anslagstiteln i Tull-verkets stat går långt tillbaka och är vida
äldre än Sveriges nuvarande statsskick. Vid flera statsrevisioner, såsom för åren 1825,
1839 samt 1842—1843 hafva särskilda anmärkningar angående derförinnan iakttaget
sätt för dessa medels redovisning blifvit framställda, intilldess, i öfverensstämmelse med
hvad Statsrevisorerne för sistnämnde år föreslagit, de föreskrifter angående denna redovisning
meddelades, hvilka ännu äro gällande. Enligt dessa föreskrifter, anordnas medlen
af General-tulldirektören samt utbetalas och bokföras af Kameral-departements-chefen,
hvars redogörelseräkning med tillhörande verifikationer granskas af Kansli-departementschefen,
hvarefter räkningen slutligen vid hvarje års utgång aflemnas till Chefen för Eders
Kongl. Maj:ts Finans-departement. Emot sjelfva anslaget och dess beskaffenhet af att
för hemliga ändamål användas har deremot, såvidt General-tullstyrelsen eger sig bekant,
anmärkning tillförene icke blifvit gjord.
Tillåter ändamålet med dessa medel att hemlighållandet af deras användande upphör,
sä bortfaller ock behofvet af redovisningens begränsning. Det to de derföre böra i
främsta rummet pröfvas, Huruvida under den förutsättning rörande medlens användande,
från hvilken Revisorerne utgått, statens intressen, af hvilka de finansiella tvifvelsutan
böra, i händelse af konflikt, underordnas sedlighetens, kräfva den ifrågavarande anslagstitelns
bibehållande. Så önskligt det än måtte vara, att tullafgifterna kunde uteslutande
ur finansiella skäl till beloppet bestämmas och sålunda regleras efter de grunder, rättvisa
och billighet för allmän och jemlik beskattning angifva, låter det sig icke förnekas, att
detta önskvärda mål ännu är långt ifrån uppnådt i den för landet gällande tulltaxa. Det
kaD icke heller uppnås, så länge man nödgas vid afgifternas bestämmande tillika taga
hänsyn till ett från gammalt bestående skyddssystem, som icke, utan en annan orättvisa,
skulle kunna på en gång öfvergifvas. Af sådan anledning måste under den öfvergångsperiod,
hvilken omständigheterna i följd häraf påfordra, tullafgifterna i många fall blifva högre,
än att de, såsom beskattning, kunna tillvinna sig allmänt godkännande i folkets rättsmedvetande;
och på förutsättning om allmän tillvaro af den höga sedlighetskänsla, som
frivilligt iakttager laglydnad, äfven der lagbudets rättvisa icke erkännes, får staten icke
grunda sina anordningar till lagarnes upprätthållande. Kunde nu också ur finansiel synpunkt
lagöfverträdelser ådagaläggas medföra mindre förluster, än som motsvarade kostnaderna
till förekommande eller uppdagande af sådana öfverträdelser, lärer staten icke
\
- 301 —
desto mindre, just ur sedlighetens egen synpunkt, vara pligtig att med finansiella uppoffringar
söka hämma ett sådant ondt. Sin värdighet äfventyrar staten visserligen icke
heller derpå, utan fastmera genom underlåtenhet af sin pligt att vaka öfver lagarnes efterlefnad.
Men anordningarne till förekommande eller uppdagande af brottsliga handlingar
måste naturligen lämpas efter de förhållanden, under hvilka sådana handlingar begås och
utföras. Insmugglingen af varor sker icke öppet och lemnar icke efter sig något spår.
Den förberedes och verkställes i tysthet, oftast genom hemliga öfverenskommelser emellan
personer i utlandet, der varorna hämtas, samt kust- eller gränsboer, som skola mottaga
dem vid ankomsten. Den bedrifves sålunda genom hela band af lagöverträdare, hvilka
underhålla hemliga kunskapare på kustbevakningens alla rörelser. Utan att åtminstone
i viss mån kunna förfoga öfver liknande försvarsmedel, blir tulltjenstemannen icke blott
en och annan gång, utan i regeln, besegrad. Men den stora skillnaden härvid, hvilken
ur sedlighetens intresse icke får lemnäs ur sigte, är att den hemlige angifvaren eller kunskaparen
på tulltjenstemannens sida är ett redskap till den lagliga ordningens upprätthållande
och sålunda kan utan förebråelse emottaga godtgörelse för hvad han i dennas
tjenst gör och verkar, ehuru han just för att kunna härutinnan något uträtta måste vara
för allmänheten okänd, under det åter smugglaren och hans handtlangare tjena brottet.
Enligt General-tullstyrelsens tanke synes sålunda anmärkningen att de hemliga medlens
användande på antydt sätt icke vore med sedlighetens fordringar förenligt, vid närmare
undersökning af förhållandet, böra förfalla
Under antagande häraf och då af hvad i öfrigt härutinnan i underdånighet anförts,
synes följa, att medlens användande måste i möjligaste mån hållas hemligt, vågar
General-tullstyrelsen, så gerna den eljest ser sina åtgärder underkastade hvarje kontroll,
dock tro, att nu gällande föreskrifter angående hemliga medlens redovisning, böra kunna
anses betrygga mot hvarje förmodan, att det allmännas rätt och bästa skulle vid disponerandet
af dessa medel i någon mån åsidosättas.
Dernäst hafva Revisorerne ansett sig böra fästa uppmärksamhet på det förhål -  landet, att observationsprocent å medel, som till Tull-verkets kassa influtit i följd af gjorda
anmärkningar vid de till General-tullstyrelsens Kammar- och Revisions-kontors granskning
hörande räkenskaper, utgått med 25 %, hvaraf Kamereraren fått uppbära 10 %
och anmärkningsförfattaren 15 %, under det att dylikt anmärkningsarvode i Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt numera icke utginge med högre belopp än 15^,
hvilka komme endast anmärkningsförfattaren till godo. Beträffande detta förhållande,
får General-tullstyrelsen i underdånighet upplysa:
att Kongl Maj:t dels genom nådigt bref den 22 Februari 1850, angående förändrad
löneregl ring för Tull-verket, i afseende på den för Kamereraren och öfrige tjenstemän
i Revisions-kontoret, enligt då gällande stadganden, utgående provision af anmärkningsmedel,
utgörande för Kamereraren 10 % af Kronans behållna andel af influtna
dylika medel och för öfriga tjenstemännen 25 % af hvad, till följd af deras anmärkningar,
till Tull-verket ingår, i nåder stadgat den förändring, att berörda provision sammanlagdt
icke får beräknas med mer än tjugufem procent af hvad till följd af Revisions-kontorets
anmärkningar inflyter, och att General-tullstyrelsen eger bestämma de grunder, hvarefter
fördelning deraf emellan kontors-chefen och anmärkuingsförfattarne bör ega rum, och dels
genom nådigt bref den 20 Februari 1851 förklarat, att hvad genom nämnda nådiga bref
den 22 Februari 1850 blifvit föreskrifvet, angående fördelningen emellan vederbörande
af den Kamereraren och öfrige tjenstemän i Revisions-kontoret tillkommande provision å
anmärkningsmedel, jemväl bör tillämpas i afseende på den lika beskaffade provision, som
302 -
utgår å medel, hvilka inflyta i följd af anmärkningar, gjorda inom General-tullstyrelsens
Kammar-kontor;
att General-tullstyrelsen genom resolution den 19 November 1851 bestämt de
grunder, hvarefter ifrågavarande observationsprocent hitintills emellan Kamererarne i
Kammar- och Revisions-kontoren samt anmärkningsförfattarne fördelats;
att Kamererarne hafva sig ålagdt att afgifva utlåtanden såväl ötver vederbörande
redogörares förklaringar öfver kontorens anmärkningar som ock öfver anmärkriingsförfattarnes
af förklaringarne föranledda påminnelser; och att de sålunda direkt deltaga i det
arbete, för hvilket ifrågavarande provision är afsedd att tjena såsom särskild godtgörelse,
samt
att af den anmärkningsprocent, som af General-tullstyrelsen anordnats för år
1863, tillfallit Kamereraren i Kammar kontoret 11 R:dr 26 öre och Kamereraren i Revisions-kontoret
243 R:dr 61 öre;
och torde, derest denna förmån anses böra framdeles upphöra, isynnerhet Kamereraren
i Revisions-kontoret, hvars ordinarie löneinkomster utan tvifvel blifvit bestämda
med hänsigt jemväl till den påräknade anmärkningsprocenten, ock böra, i stället för
denna, tilläggas lämplig löneförhöjning.
Vidare hafva Revisorerne anmärkt, dels att, ehuru Tull-verkets omkostnadsstat
för år 1863 beräknats till endast 1,800,000 R:dr, Tull-verkets utgifter dock under nämnde
år uppgått till l,854,6o8 R:dr 7 öre, och dels att General tullstyrelsens ombets- och
tjenstemän i allmänhet blifvit tillagda högre aflöningsförmåner, än Rikets Ständer bestämt
för deras vederlikar med stundom trägnare befattningar i andra embetsverk, hvilket
sistnämnda förhållande anmärkts såsom förtjent af särskild uppmärksamhet, efter
det förut erinrats, att aflöningen till General-tullstyrelsen för året i fråga »medtog» 77,550
R:dr, under det den tio år förut uppgick till endast 53,078 R:dr.
Hvad nu beträffar Tull-verkets omkostnadsstat för år 1863, så blef densamma af
Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställd till 1,837,848 R;dr 55 öre; och är anledningen
dertill, att densamma med 16,839 R:dr 52 öre öfverskridits, att söka dels uti den ansenliga
tillväxt, den till åtskilliga tulltjensteman och betjente utgående uppbördsprovision
under året vunnit genom en betydligt ökad tullinkomst, och dels uti den förhöjning,
sorn förorsakats pensionsstaten derigenom, att flere tjenstemän under året blifvit på denna
stat förflyttade, härledande sig tillökningen sålunda i ena fallet från en ökad statsinkomst,
i hvilket afseeude den följaktligen angifver en vinst för staten, i stället för att utmärka
en förlust för densamma, i andra fallet från en omständighet, hvilken ej lärer utgöra skälig
anledning till anmärkning, eller att tjenstemän, som genom särskildt nådigt beslut
fått sig tillförsäkrad rättigheten att, efter viss tid väl vitsordad tjenstgöring, vid afskedstagandet
undfå pension och, när sådan tid förlupit, vilkoren i öfrigt befunnits uppfyllda
samt afskedet begärts, blifvit satta i åtnjutande af den dem härutinnan tillerkända
förmån
Då Revisorerne, på sätt som skett, särskildt uppmärksammat den omständigheten,
att i aflöningen till General-tullstyrelsen under de revisionsåret nästföregående tio år en
förhöjning egt rum från 53,078 R:dr till 77,550 Rrdr, torde deraf böra dragas den slutsatsen,
att de funnit denna omständighet särskildt anmärkningsvärd. Såsom en enstaka
— 303 —
företeelse skulle den tilläfventyrs ock kunnat så anses. Men vid det kända förhållandet,
att under ifrågavarande tio år, isynnerhet vid riksdagen 1856, 1857 och 1858, en fullt
jemförlig tillökning i de på stat uppförda lönebeloppen, på tvifvelsutan goda grunder,
egt rum inom förvaltningens alla grenar, och giltigt skäl väl icke förefunnits att i detta
hänseende låta Tull-styrelsen blifva i mistning af den förmån, som kommit andra embetsverk
till del, torde berörda omständighet häraf få en lika naturlig som nöjaktig förklaring.
Vidkommande åter Revisorernes uppgift att General-tullstyrelsens embets- och
tjenstemän i allmänhet blifvit tillagda högre aflöningsförmåner, än som bestämts för deras
vederlikar med stundom trägnare befattningar i andra embetsverk, så innefattar denna
uppgift tvenne anmärkningar af beskaffenhet att här icke böra lemnäs ovidrörda,
nemligen dels att bemälde embets- och tjenstemän i allmänhet äro högre aflönade än
deras vederlikar, dels att de i vissa fall hafva mindre trägen tjenstgöring än dessa.
Undersöker man nu förhållandet i afseende på aflöningen, befinnes deraf, att nämnde embets-
och tjenstemän icke allenast icke i allmänhet åtnjuta högre sådan än deras vederlikar,
utan att detta är fallet med blott ett ringa fätal af dem, nemligen Generaltulldirektören
och de båda Departements-cheferna samt Sekreteraren och Krtmereraren i Kammar-kontoret,
under det ingen af de öfrige tjenstemäunen vid General-tullstyrelsen uppbär
högre lön, än sorn i flera eller färre fäll utgår till deras vederlikar inom åtskilliga andra
jemförliga embetsverk, varande det oaktadt de fasta lönerna inom flera af dessa sednare
bestämda med särskildt afseende på de mer eller mindre betydliga extra inkomster,
som åtfölja befattningen, under det dylika inkomster, i hvad General-tullstyrelsens tjenstemän
angår, med högs- få undantag, der de ifrågakomma, äro af det obetydliga belopp,
att de vid en lönereglering knappast kunna anses ens böra tagas i betraktande.
Då anmärkningen, sådan den nu finnes formulerad, med sammanställning af högre lön
mot mindre tjenstegöromål, följaktligen måste antagas afse ofvannämnda fem embetsoch
tjenstemän, kan General-tullstyrelsen här inskränka sig till belysande af förhållandet
i hvad dessa angår.
Härvid torde i första rummet böra erinras att, enligt den för General-tullstyrelsen
utfärdade nådiga instruktion, Sekreteraren och Kamereraren i Kammar-kontoret äro skyldige
att, utan särskild godtgörelse, inträda i Departements-chefernas ställe, då dessa af
en eller annan orsak hafva laga förfall, äfvensom att Departements-cheferna likaledes hafva
till åliggande att i föreskrifven ordning förvalta General-tulldirektörens embete, då innehafvaren
deraf är upptagen af embetsresor eller af annat laga förfall hindrad att
nämnda sitt embete inom Styrelsen sjelf bestrida. Departements-chefernas samt Sekreterarens
och bemälde Kamererares ordinarie befattningar innefatta således tillika suppleantskap
inom högre grad än den, för hvilken de äro aflönade, och med mera omfattande
pligter, än som åligga deras vederlikar inom andra embetsverk. Det oaktadt har ingendera
af dessa fyra embets- och tjenstemän ens så höga löneinkomster, som t. ex. de äldre
Kommissarierne i Rikets Ständers Bank, hvilka äro chefer för särskilda kontor, och
hvilkas aflöning Rikets Ständer bestämma.
Hvad beträffar göromålens omfattning och trägenhet äfvensom det dermed förenade
ansvar, torde anmärkningen, för såvidt den direkt afser dessa omständigheter eller är
till dem hänförlig, icke heller vid närmare undersökning finnas väl grundad. Utan att
ingå i en närmare jemförelse med andra embetsverk, tillåter sig General-tullstyrelsen un
-
— 304 —
derdånigst erinra derom, att Styrelsens åligganden medföra förpligtelse att, så att säga,
i hvarje ögonblick för den allmänna trafikens behof meddela upplysningar och beslut i
ämnen, som naturligen icke tåla något uppskof, och att på samma gång utöfva oaflåtlig
tillsyn öfver uppbörden och redovisningen af statsverkets betydligaste inkomst samt öfvervaka
tjenstepligters noggranna uppfyllande af mera än 1,500 underlydande, öfver hela
riket spridda, tjenstemän och betjente. General-tullstyrelsens diarier, protokoll och registratur
torde, om jemförelse med andra embetsverks likartade handlingar anställes, lemna
icke oväsendtlig ledning för omdömet om göromålens mängd. Den omständigheten att
General-tullstyrelsens medlemmar icke, såsom deras vederlikar, åtnjuta någon semester,
utan dagligen året om måste befinna sig i tjenstgöring, och att denna ingalunda är inskränkt
till göromålen på embetsrummet, torde vittna om en trägenhet i sysselsättning,
som icke tillåter öfverflödig hvila, derest handläggandet af de ärenden och angelägenheter,
som äro af General-tullstyrelsens pröfning och åtgöranden beroende, egnas tillbörlig
omsorg. Och härutinnan medför General-tullstyrelsens värf, med afseende på den betydliga
uppbörd den har under sin vård, ett ansvar, så allvarligt manande och, i betraktande
af denna uppbörds fördelning på så många skilda platser, hvilka Styrelsen ej kan
hafva omedelbart under ögonen, ett behof af ansträngd uppmärksamhet, så föga förenligt
med trygghet och ro, att icke ens de stunder, som äro fria från direkt arbete, kunna
förblifva omsorgsfria. General-tullstyrelsen vågar således antaga, att den för nu ifrågavarande
embeten och tjenster bestämda aflöning ingalunda öfverstiger hvad ett billigt och
rättvist afseende på göromålens vigt, trägenhet och ansvar förestafvar.
Slutligen hafva ock Revisorerne funnit sig böra, med åberopande af §§ 64 och 65
i Regeringsformen, hemställa, huruvida icke tiden kunde vara inne för Rikets Ständer
att, i afseende på den vigtiga frågan om bestämmande af Tull-verkets utgiftsstat, utöfva
den rättighet, som genom grundlagen blifvit dem tillförsäkrad. Beträffande denna hemställan,
anser sig General-tullstyrelsen böra i underdånighet uttala den åsigten att, så
länge Tull-verkets tjenstepersonal, i följd af ständigt vexlaude förhållanden inom handelsverlden,
årligen måste vara underkastad betydliga förändringar, än genom en af behofvet
påkallad förstärkning af bevakningspersonalen, och än genom indragning af tjenster, som
genom förändrad lagstiftning eller tillkomsten af nya vägar för trafiken blifvit öfverflödiga,
o. s. v., kan, enligt General-tullstyrelsens förmenande, Riksförsamlingen, äfven sedan
denna kommer att årligen sammanträda, icke lika ändamålsenligt uppgöra definitiv och
detaljerad reglering af Tull-verkets utgiftsstat, som denna reglering nu verkställes, då staten
alltid grundas på det nästföregående årets erfarenhet. Det följer nemligen af den
för Riksförsamlingen nödvändiga arbetsordning, att en af denna församling uppgjord stat
måste grundas på förhållanden, sådana de voro sist året före det, då staten beslutes, och
vinna tillämpning först året efter det, då beslutet fattats. Den erfarenhet, som kunnat
inhemtas under året närmast den nya statens tillämpning, går sålunda förlorad. Annu
mindre kan det hittills, med riksdagar endast hvart 3:dje år, hafva varit med det allmännas
fördel val förenligt, att Rikets Ständer gjort Tull-verkets utgiftsstat till föremål
för detaljerad pröfning; och då Riksförsamlingen alltid har sig förbehållet, hädanefter såsom
hittills, både att medelst förslagsanslag bestämma utgiftsstatens hela belopp, och att
tillse, i hvad mån anordningarne för afsedda ändamål må hafva motsvarat hvad Riksför
-
— 305 —
samlingen för sin del anser nyttigt och rätt, torde icke heller Rikets Ständers Revisorers
anmärkning i denna del böra till någon åtgärd föranleda.
General-tullstyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
A. G:n BENNICH.
A. BRANDSTRÖM. S. J. STENBERG.
Carl TA. Hedin.
Stockholm den 10 Januari 1866.
Kongl. Konvoy-kommissariatets
underdåniga utlåtande öfver Rikets Ständers
Revisorers anmärkning vid detta
embetsverks räkenskap för ar 1863.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers Revisorer uti sin den 14 sistlidne Oktober afgftfna underdåniga
berättelse om verkställd granskning af stats-verkets samt andra af allmänna medel
bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1863 anmärkt, i afseende
å Konvoy-kommissariatets räkenskap, att bland Kommissariatets säkerhetshandlingar
befunnos 218 st., åren 1842—1844 utfärdade, al pari inköpta Arméens ackords-amorteringsfonds
4 procents-obligationer till ett nominelt belopp af 162,300 R:dr R:mt, oaktadt,
enligt Kongl, brefvet den 13 Februari 1836, Kommissariatet endast skulle egt att uppköpa
dylika, med 5 procent ränta löpande obligationer; så har Eders Kongl. Maj:t genom
nådig remiss af den 20 sistförflutne Oktober behagat häröfver infordra Konvoykommissariatets
underdåniga utlåtande; och får Konvoy-kommissariatet till åtlydnad häraf
underdånigst anföra följande:
Genom högstberörde nådiga bref behagade Eders Kongl. Maj:t tillåta, att handels-
och sjöfartsfondens öfverskottsmedel, hvilka allt ifrån år 1833 vunnit en fortgående
tillväxt, måtte »göras räntebärande jemväl medelst inköp al pari af Arméens Pen
-
39
— 306 —
sionskassas ackords-amortissementsfonds obligationer med 5 procents ränta.» Efter det
en del af de i anledning häraf till belopp af 30,000 R:dr Banko inköpta Arméens ackords-amorteringsfonds
obligationer med 5 procent blifvit till betalning redan den 1 Juli
1838 utlottade samt nya sådane obligationer med lika hög ränta ej kunde erhållas, beslöt
Konvoy-kommissariatet, som ansåg den meddelade tillåtelsen ej vara inskränkt till att
inköpa bemälde fonds obligationer, endast såvida dessa löpte med 5 procent, att ej mindre
utbyta de utlottade obligationerna mot andra med 41 procents ränta, utan äfven att
inköpa sådane. Till följd af särskilda beslut allt intill år 1842 blefvo äfven fortfarande
dels alla, tid efter annan utlottade och uppsagde, 5 procents-obligationerna omsatta i nya
4i procents-obligationer, dels äfven fondens tillgängliga behållning använd till inköp af
dylika. Af samma orsak omsattes under åren 1842—1844 alla för Konvoy-kommissariatet
utlöttäde' öbligåtiöner mot 4 procents-obligationer samt gjordes inköp af sådane.
Jemte tillkännagivande, att hvarken Konvoy-kommissariatets nuvarande Ordförande
eller någon bland dess Ledamöter deltagit uti något af dessa beslut, får Konvoykommissariatet
derjemte anmäla, att Konvoy-kommissariatet vid flera särskilda tillfällen,
då Kommissariatet anhållit om Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd att belåna andra
värdepapper för att göra fondens behållning fruktbärande, omnämnt ifrågavarande förhållande,
eller att dess innehafvande Arméens accords-amorteringsfonds obligationer löpte
med 4 procents ränta.
Remisshandlingen återställes underdånigst härjemte, och Konvoy-kommissariatet
framhärdar med djup undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
undersåter och tjenare:
P. BRÄNDSTRÖM.
C. D. ARFWEDSON. M. F. ÅBERG.
A. R. Åberg.
Stockholm den 19 December 1865.
— 307 —
Kongl. Krigs-kollegium,
med underdåniga utlåtanden, i anledning
af 1865 års Stats-revisorers
berättelse om granskning af Kongl.
Kollegii förvaltning och räkenskaper
för år 1863.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t, medelst remiss den 20 sistlidne Oktober, i nåder anbefallt
Dess och Rikets Krigs-kollegium, att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
berättelse innehåller om verkställd granskning af Kollegii räkenskaper för år 1863, får,
till fullgörande deraf, Kollegium härhos i underdånighet öfverlemna Kollegii Artilleri-,
Fortirikations-, Intendents- och Aflönings-afdelningars hvar för sig, i dem tillhörande delar,
afgifna underdåniga yttranden.
Remissakten bifogas i underdånighet, och Krigs-kollegium framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
C. MEIJER.
G. SANDELS.
A. W, TOTTIE. GUSTAF FRIIS. N. A. VARENIUS.
Stockholm den 19 December 1665,
G. L. Forsberg.
- 308 —
Kongl, Krigs-kollegii
Arti lleri-afdelning:,
med underdånigt utlåtande öfver en
af Rikets Ständers Revisorer år 1865
gjord framställning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Medelst nådig remiss har Eders Kongl Majit anbefallt Dess och rikets Krigskollegium,
att till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
af Rikets Ständers Revisorers den 14 sistlidne Oktober afgifna underdåniga berättelse
om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning år 1863, i hvad samma berättelse Krigs-kollegium
rörer; och får Kollegium å Artilleri-afdelningen, som, till åtlydnad af högstberörda nådiga
befallning, från General-fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet infordrat till
Eders Kongl. Majit ställdt underdånigt yttrande rörande den del af Revisorernes berättelse,
som angår högre artilleri-läroverket å Marieberg, berörda yttrande härhos i underdånighet
öfverlemna, med anförande för egen del, att Kollegium till alla delar instämmer
uti hvad af General-fälttygmästaren i ämnet upplyst och förklaradt blifvit.
Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
C. MEIJER.
CARL SKYTTE. GUSTAF FRIIS.
Stockholm den 11 December 1865,
Alfr. Em. Malmgren.
General-fålttygmästarens
underdåniga utlåtande, angående Rikets
Ständers Revisorers framställning
i afseende å högre artilleri-läroverket
vid Marieberg.
Underdånigt utlåtande.
Uti den berättelse, som Rikets Ständers Revisorer den 14 Oktober innevarande
år afgifvit, angående granskning af statsverkets med flera af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1863, förekommer, rörande högre artilleriläroverket,
följande: »Revisorerne, som besökt det å Marieberg förlagda högre artilleriläroverket,
hafva dervid funnit såväl byggnader som lärosalar och öfriga lokaler väl
underhållna. Antalet elever vid läroverket utgjorde 49, men af dessa hade endast 38
på stället erhållit bostad. Då likväl, utom de för närvarande till boningsrum åt eleverna
upplåtna lokaler, å Marieberg finnas jemväl andra Kronan tillhöriga byggnader, hvilka
torde kunna för samma ändamål användas, synes berörde olägenhet för framtiden kunna
afhjelpas, på samma gång den inqvarteringsersättning, som nu måste af allmänna medel
utgå, kunde staten besparas».
Öfver hvad Revisorerne sålunda anmärkt, har mitt underdåniga utlåtande blifvit
infordradt; och får jag till följd deraf i underdånighet anföra:
Utom det större trevånings stenhus, som af eleverna bebos och hvilket äfven innehåller
lektionssalar, fysiskt kabinett, matsalar m. m., finnes å Marieberg endast följande
boningshus, som kunna för läroverkets räkning disponeras.
Huset N:o 2. Större trevånings stenhus, hvaraf ena hälften är oinredd. Öfre
våningen är visserligen inredd till boningsrum och har äfven varit afsedd att af elever
begagnas, men sedan öfrige delar af detta hus blifvit upplåtne till arkiv och förråd
hafva, till undvikande af eldfara för dessa, alla eldstäder uti öfra våningen blifvit nedtagna,
till följd hvaraf denna våning nu endast kan användas såsom bibliotheks- och
förvaringsrum.
Huset N:o 6. Brädpanelad envånings byggnad af timmer; bebos af läroverkets
väbel.
Huset N:o 7. Envånings hus, till en del af sten. Denna byggnad, hvaraf ungefärligen
ena hälften icke kan anses beboelig under vintern, har alltsedan läroverkets
stiftelse disponerats af dess högste Styresman.
Huset N:o 8. Tvåvånings stenhus; bebos af Andre Styresmannen samt innehåller
derjemte expeditionsrum.
Huset N;o 8lU. Envånings korsvirkesbyggnad med tegel, sammanbyggd med föregående;
kan till en del för fuktighet ej begagnas. Tvenne rum bebos af repetitörer. En
mindre lägenhet å vinden disponeras af Andre Styresmannen,
— 310
Huset N:o 9. Brädpanelad envånings byggnad af timmer; underhålles endast
nödtorftigt, bebos af läroverkets betjening, hvarjemte några runi äro uthyrda för Kronans
räkning åt handtverkare vid Fyrverkare-kåren.
Huset N:o 10, Envånings stenhus; bebos af läroverkets tre stalldrängar.
Huset N:o 11. Brädpanelad en vånings byggnad af timmer; anses endast böra
nödtorftigt underhållas. De rum, som kunna bebos, äro dels upplåtne åt betjeningen,
dels uthyrda till Fyrverkare-kårens handtverkare.
Huset N:o 12. Orangeribyggnad af timmer; förtjenar ej annat underhåll än brädtakets
nödtorftiga upphjelpande, innehåller tvenne rum, som för närvarande begagnas vid
fäktöfningarne.
Af denna uppgift, som visar huru de af Revisorerne omförmälda byggnader för
närvarande äro disponerade, torde kunna bedömas huruvida desamma lämpligen kunna
till bostäder åt eleverna upplåtas.
Att icke samtlige elever kunnat erhålla bostad vid läroverket är ett undantagsförhållande,
som först inträffat under nu fortgående lärokurs, då antalet elever är ovanligt
stort och uppgår till 49, hvaribland 10 civilingeniörs-elever. Vid läroverket äro
blott fyra platser för sistnämnde elever afsedda; till följd häraf hafva sex utaf de tio
civilingeniörs-elever, som vid kursens början innevarande år sig till undervisningens begagnande
anmält, dertill erhållit tillåtelse endast med vilkor, att de sjelfve borde föranstalta
om bostad utom läroverket, utan att derföre åtnjuta någon inqvarteringsersättning.
Utaf de elfva elever, som för närvarande bo utom läroverket, uppbäres således inqvarteringsersättning
endast af fem officerare, som voro till inträde vid läroverket berättigade,
och för hvilka bostad på stället ej kunnat beredas.
Stockholm den 7 December 1865.
FAB. WREDE.
General-fälttygmästare och Chef för Artilleriet.
Carl Hägerflycht.
Kongl. Krigs-kollegii
Fortilikations-afdehiings
underdåniga utlåtande öfver tvenne af
Rikets Ständers Revisorer år 1865
gjorda erinringar.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till följd af meddelad nådig remiss å Rikets Ständers Revisorers den 14 sistlidne
Oktober afgifna underdåniga berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt
— 811 —
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1863, i
hvad samma berättelse rörer Eders Kongl. Maj:ts och rikets Krigs-kollegium, får Kollegium
å Fortijikations-afdelningen för sin del i underdånighet anföra:
att, hvad först angår Revisorernes i ofvanberörda berättelse gjorda erinran om
behöfligheten af en matsal i Svea Lifgardes kasern samt om det ofullständiga skick,
hvari nämnde regementes arrest- och kokhusbyggnad sig befunne, ifrågavarande framställningar
icke lära till någon Kollegii åtgärd föranleda, då Eders Kongl. Maj:t genom nådigt
beslut den 13 nästlidne Oktober, i anledning af Sekund-chéfens vid meranämnde regemente
underdåniga hemställan, förklarat skäl icke vara för handen att till Rikets
Ständer göra framställning om anvisande af medel för föreslagen om- och tillbyggnad af
regementets kasern.
Beträffande derefter samma Revisorers anmälan derom, att de till kök och matsalar
af sappör-kompanierna begagnade lokaler syntes otillräckliga och ej motsvarande
dermed afsedda ändamål, äfvensom att nu befintliga sappörtrupp vore i förhållande till
den öfriga Arméen alltför fåtalig, så och då nådig framställning i dessa afseenden redan
blifvit af Eders Kongl. Maj:t till Rikets nu församlade Ständer aflåten i sammanhang
med Eders Kongl. Majrts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, synes
icke heller frågan härom böra påkalla något förklarande från Kollegii sida.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåtar:
C. HEIJER.
A. LINDMAN. GUSTAF FRUS.
Stockholm den 11 December 1865.
Alfr. Em. Malmgren.
^ 31^
Kongl. Krigs-kollegii
Intenrients-afdelnings
underdåniga yttrande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid denna Afdelnings räkenskaper
för år 1863.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti den berättelse, Rikets Ständers sednast församlade Revisorer afgifvit öfver
verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1863, hafva Revisorerne, beträffande Eders
Kongl. Maj:ts t ch rikets Krigs-kollegii räkenskaper för anslaget till beväringsmanskapets
vapenöfningar, anmärkt, hurusom bland verifikationerna förekommit en af Landshöfdingeembetet
i Wester-Norrlands län, på grund af räkning, utfärdad anordning å 224 R:dr
50 öre,o utgörande kostnaden, efter 25 öre personen, för transporterande fram och åter
öfver Angermanelfven, mellan Kläpp och Sångamo lägerplats, af 898 beväringsynglingar,
tillhörande länets beväringsbataljon; och då afståndet mellan nämnde platser förmodades
vara ganska obetydligt, ansåge Revisorerne ifrågavarande utgift af 25 öre personen större
än som för ändamålet erfordrats; hvartill konyne att betalning efter denna grund blifvit
beräknad för hela antalet af det söder om Angermanelfven boende beväringsmanskap,
ehuru, enligt Revisorerne meddelad upplysning, somliga af dessa beväringsynglingar färdats
annan väg till och från mötesplatsen.
Då, till följd af nådig befallning, det åligger Krigs-kollegii Intendents-afdelning,
under hvars förvaltning och redovisning anslaget för beväringsmanskapets vapenöfningar
är ställdt, att öfver hvad Rikets Ständers Revisorer sålunda anmärkt sig yttra, får Kollegium
i underdånighet anmäla, det Landshöfdinge-embetet i Wester-Norrlands län uti
afgifven förklaring upplyst, att färden öfver Angermanelfven, mellan Kläpp och Sångamo,
ej utgör någon färjled, för hvilken taxa blifvit fastställd, och att, enligt Landshöfdingeembetets
åsigt, öfverfarten för hvarje person icke kan till bättre pris än det uppgifna
betingas; och som, äfven om 25 öre personen skulle kunna anses för högt för öfverfarten
mellan Kläpp och Sångamo, vid hvilka orter elfven är mindre bred än vid de längre
österut belägna färjställena, ett gemensamt pris till detta belopp för elfvens öfverfarande,
vare sig att öfverfarten sker på längre eller kortare afstånd från förstnämnde orter, synes
medföra mindre marschkostnader för beväringsmanskapets fortskaffande till och från
Sångamo, än om båtlegan för de beväringsskyldige, som hafva sina hemvist söder om
— 313 —
Angerraanelfven, skulle erläggas i förhållande till sjöfärdens längd, anser Kollegium Revisorernes
anmärkning ej böra till åtgärd föranleda.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:,
C. MEIJER.
G. SANDELS. C. F. LAURÉN.
Carl Angelin.
Stockholm den 15 December 1865.
Kongl. Krigs-kollegii
Aflönings-afdelnings
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers förnyade anmärkning,
beträffande utbetalningen af lö
neförbättringar vid indelta Arméen.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Rikets Ständers Revisorer hafva i deras till Eders Kongl. Majit afgifna underdåniga
berättelse om verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning är 1863, med upptagande af en föregående Statsrevisions
anmärkning derom, att det till löneförbättring vid indelta Arméen beviljade anslag utfölle
vida senare än lönerna, samt under förklarande, att de delade samma Revisions åsigt
det åtgärder borde vidtagas, ledande derhän, att löneförbättringarne kunde samtidigt med
lönerna utbetalas, — förmält sig böra ånyo fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å
berörde, för löntagarne ogynnsamma förhållande, som fortfarande egde rum.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss, tecknad å förenämnda
revisionsberättelse, får Eders Kongl. Maj:ts och rikets Krigs-kollegii Aflöningsafdelning
underdånigst anföra:
att, med anledning af Rikets Ständers år 1861 församlade Revisorers framställning
och Krigs-kollegii den 10 December samma år afgifna underdåniga utlåtande röran
-
40
— 314
de ifrågavarande ämne, Eders Kongl. Majit, genom nådigt bref den 10 påföljde Januari,
förklarat, att någon förändring uti redan meddelade föreskrifter i afseende å sättet och
tiden för löneförbättringsmedlens utbetalning icke för närvarande lämpligen kunde ske,
samt att Kollegium låtit under förra hälften af åren 1864 och 1865, uppå vederbörande
Regements- och Kårchefs-embetens derom gjorda framställningar, utanordna förskott ä
föregående års löneförbättringsmedel, till omkring 80 procent af nästföregående årets fastställda
fördelningssumma, hvarefter återstoden utfallit, sedan fördelningen för året blifvit
af Eders Kongl. Majit i nåder pröfvad och fastställd.
Och får Kollegium slutligen i underdånighet tillägga att, för så vidt Kollegium
har sig bekant, någon klagan på sednaste tiden icke försports öfver nu angifna sättet
för löneförbättringsmedlens utbetalande.
Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj.ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåten
C. MEIJER.
A. W. TOTTIE. GUSTAF FRIIS.
Stockholm den 28 November 1865.
C, F. Engström.
Kansleren för Kongl.
Krigs-akademien,
med underdånigt utlåtande, i anledning
af en utaf Rikets Ständers Revisorer
år 1865 gjord framställning.
Underdånigste memorial.
Uti dess till Eders Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse om verkställd
granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1863, hafva Rikets Ständers Revisorer anmärkt, att ur
den till årstjenst vid Flottans station i Stockholm uppfordrade båtsmansstyrka, sedan
många år, 25 man årligen varit kommenderade till handräckning vid krigsskolan på
4
— 315 —
Karlberg; hvarjemte Revisorerne, uppå anförda skäl, ansett, det båtsmännen borde från
dylik tjenstgöring befrias.
Sedan Förvaltningen af sjöärendena häröfver afgifvit underdånigt utlåtande och, i
likhet med Stockholms stations Befälhafvare, funnit anmärkningen välgrundad, har Eders
Kongl. Majit genom nådig remiss anbefallt mig att, efter det Guvernörs-embetet vid
Krigs-akademien blifvit hördt, med underdånigt utlåtande i frågan inkomma.
Till åtlydnad häraf får jag, med remissaktens återställande och Öfverlemnande af
Guvernörs-embetets underdåniga yttrande, i underdånighet anföra, det jag, lika med Guvernörs-embetet,
anser för Akademien fördelaktigast, att ifrågavarande båtsmanskommendering
fortfarande bibehålies, men hemställer tillika, för den händelse Eders Kongl. Majit
skulle finna densamma höra indragas, att, till förekommande af de stora olägenheter, som
användandet af civil betjening, i tneranämnde kommenderings ställe, sannolikt komme
att medföra, erforderligt handräckningsmanskap ur Arméen då måtte till Akademien
varda beordradt. Stockholm den 22 Januari 1866.
Efter nådigste förordnande:
D. SILFVERSTOLPE.
A. Becker.
Guvernörs-embetets vid
Kongl. Krigs-aKademien
underdåniga utlåtande, i anledning af
väckt fråga om indragning af den vid
Akademien kommenderade båtsmansBtyrka.
Underdånigste memorial.
Genom nådig remiss af den 16 dennes har Eders Kongl. Majit behagat infordra
Guvernörs-embetets vid Kongl. Krigs-akademien underdåniga utlåtande, i fråga om indragning
för framtiden af do vid Karlberg kommenderade 25 båtsmän, hvilket Rikets
Ständers Revisorer, vid granskning af statsverkets styrelse och förvaltning under år 1863,
ansett sig böra förorda och hvaruti jemväl Flottans stations Befälhafvare i Stockholm
och Kongl. Förvaltningen af sjöärendena instämt.
På grund häraf får jag underdånigst anföra följande:
Skulle Eders Kongl. Majit, i enlighet med ofvanstående auktoritetens hemställan,
besluta, att båtsmanskommenderingen vid Krigs-akademien skall upphöra, så måste uppassningen
i slottet och logementerna samt den öfriga tjenstgöring, hvartill denna kom
-
— 316 -
mendering är afsedd, hädanefter bestridas af dertill beordradt manskap från Arméen
eller af civil betjening.
Hvad det första sättet för den nuvarande kommenderingens ersättande beträffar,
så, ehuru jag anser många skäl tala för båtsmännens större lämplighet vid en tjenstgöring
sådan som den ifrågavarande, är jag dock fullt öfvertygad, att indelta soldater, med
sin erkända pålitlighet och goda krigstukt samt vana vid hvarjehanda här förekommande
arbeten, väl skola fylla sina åligganden, och emot ett sådant utbyte har jag derföre ingenting
att egentligen anmärka. Hvad deremot det andra sättet, eller båtsmännens ersättande
medelst civil betjening, vidkommer, så har jag så mycket mera att invända,
och ber i anledning deraf att få lemna följande upplysningar.
Enligt första planen för Kongl. Krigs-akademien skulle dén tjenstgöring, hvartill
båtsmännen nu äro afsedde, bestridas af 25 civila drängar och uppassare. Häraf uppkom
trassel och olägenheter, som föranledde deras utbytande mot manskap från Arméen,
i enlighet med hvad Kongl, brefvet af den 23 Juli 1811 stadgar. Men redan året derpå
utkom ett nytt Kongl, bref af den 15 September 1812, som anbefallde, att dessa
soldater skulle utbytas emot ett lika antal rotebåtsman med samma aflöningsvilkor, som
de vid Arméens flotta tjenstgörande.
Under den tidrymd af mer än 50 år, som derefter förflutit, har Akademien
haft all anledning att vara belåten med det sätt, på hvilket båtsmännen bestridt sin i
flera afseenden härstädes ej ovigtiga tjenstgöring. Tålamod, allvar, ärlighet och ett på
det hela oförvitligt uppförande har i allmänhet utmärkt denna trupp, hvarföre den äfven
med skäl varit ansedd såsom särdeles lämplig för en tjenstgöring sådan som den ifrågavarande,
hvilken företrädesvis tager i anspråk just sådana egenskaper.
Civil betjenings återinförande skulle otvifvelaktigt medföra samma olägenheter,
som föranledde dess utbyte mot kronomanskap. Dertill komme svårigheten att, äfven
emot höga löner, i hufvudstaden och dess grannskap, erhålla bra och pålitliga drängar,
isynnerhet till så stort antal, som här vore fråga om. Högst sannolikt skulle således
Akademien för en betydligt högre kostnad blott erhålla en betydligt sämre betjening, hvilken,
genom sin talrikhet och ovana vid ordning och disciplin, skulle erfordra en mera
utsträckt och kontrollerande tillsyn än nu är behöfligt, och genom opålitlighet, fylleri,
oärlighet och andra oarter skulle föranleda täta flyttningar och obehag af flera slag, som
nu sällan förekomma. Lägges härtill, att dessa uppassare, som under sin tjenstgöring i
slottet, logementerna m. m. äro i daglig beröring med kadetterna och genom sin större
benägenhet att emot vedergällning åtaga sig utförandet af hvarjehanda förbjudna uppdrag
och transaktioner i hufvudstaden, der de voro mera hemmastadde än rotebåtsmannen
eller indelta soldaten, säkerligen skulle föranleda inånga frestelser och i det hela på
ungdomen utöfva en omoralisk inflytelse, så torde tillräckligt giltiga skäl finnas för den
önskan, att en dylik tjenstepersonals anställande vid Krigs-akademien aldrig måtte komma
i fråga.
Tillökningen i kostnad anföres sist, dels emedan den, ehuru säkerligen ganska betydlig,
likväl är af ringa betydenhet i jemförelse med de andra olägenheterna, dels emedan
särskilda tillgångar för betäckandet af denna ökade utgift naturligtvis skulle blifva
för Akademien beredde.
På grund af hvad här ofvan anfördt blifvit, anser jag det vara för Krigs-akade
-
- 317 —
raien i alla afseenden fördelaktigast att båtsmanskommenderingen härstädes far oförändradt
fortfara, äfven om Flottans Styrelse skulle anse det för stationen lämpligare att
kommenderingen oftare ombyttes. Skulle båtsmanskommenderingen icke destomindre
komma att indragas och här ersättas med en dylik ur Arméen, sä blifver det., al lätt
insedda skäl, nödvändigt att härtill endast användes manskap af indelta Arméen, äfven
om medgifvas måste, att »dettas yrkesskicklighet härigenom ingalunda bättre skulle främjas
än båtsmännens».
Dessa sednares ersättande genom drängar och uppassare måste jag deremot på det
bestämdaste afstyrka, såsom medförande en massa olägenheter, till en del af den art, att
jag skulle tveka att derför våga ikläda mig ansvaret.
Karlbergs slott den 20 Januari 1866.
M. REENSTIERNA.
Guvernör vid Kongl. Krigs-akademien.
C. J. E. Wennberg,
Rong!. Telegraf-styrelsens
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers vid granskning
af detta embetsverks förvaltning och
räkenskaper för år 1863 gjorda erinringar.
Underdånigste memorial.
Genom nådig remiss af den 20 sistlidne Oktober, har Eders Kongl. Maj:t behagat
infordra Telegraf-styrelsens underdåniga utlåtande i anledning af hvad uti Rikets Ständers
innevarande år församlade Revisorers berättelse, om verkställd granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel ,bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1863, blifvit uti nedanupptagne tvenne punkter yttradt i afseende å Telegraf-verket;
och får Styrelsen nu i underdånighet efterkomma denna nådiga befallning.
l:o. Revisorerne hafva först anmärkt, att då de å statens jernbanstationer inrättade,
för jernvägens behof afsedda, telegrafanstalter blifvit upplåtna jemväl till allmänhetens
begagnande å sådana linier, der stats-telegrafstationer icke finnas, och då, för
befordring af telegrammer å såväl de förra som de sednare telegraferna, ett visst, af
väglängden oberoende medelporto är gällande, det syntes önskvärdt, att nämnde olika
slag af telegrafinrättningar kunde bringas i samband med hvarandra, så att icke, på
sätt nu eger rum, vid telegrafering emellan en af statens telegrafstationer och en af
jernvägens, huru obetydligt afståndet än är, dubbelt porto behöfde erläggas.
- 318 —
Telegraf-styrelsen instämmer så mycket hellre i detta Revisorernes yttrande, som
Styrelsen redan någon tid varit betänkt på en underdånig framställning i samma ämne,
hvilken jemväl skulle afse befordringen på enskilda jernvägsbolags telegraflinier. Det är
onekligen för korrespondensen betungande att, såsom nu, nödgas, när befordringen sker
på både Telegraf-verkets och någon jernvägs limér, betala dubbelt porto, nemligen 2 R:dr
för ett enkelt telegram af högst 20 ord, äfven om detsamma passerar endast korta sträckor
af dessa linier, under det deremot ett dylikt telegram, fortskaffadt ensamt pä Telegraf-verkets
från ena ändan af riket till den andra, kostar blott 1 R:dr,
Det vore derföre önskvärdt, att förhållandet i ofvannänmde afseende kunde förändras
till fördel för allmänheten.
I betraktande af de stora årliga kostnaderna för underhållet af Telegraf-verkets
vidsträckta linier samt korrespondensens ombesörjande derå, synes visserligen det likformiga
porto af 1 R:dr, som Telegraf-verket uppbär för ett inländskt enkelt telegram, redan
vara så lågt, att någon andel deraf icke borde afstås; men då det ej heller kan
begäras, att Styrelsen för statens jernvägstrafik eller något jernvägsbolag skall utan en
någorlunda billig ersättning på sina linier befordra telegrammer, får Styrelsen, såsom en
utväg att vinna det af Revisorerne afsedda ändamål, i underdånighet hemställa, dels att
portot för telegrammer, som befordras gemensamt på Telegraf-verkets och Jernvägstrafikstyrelsens
linier, må bestämmas till äfvenledes blott ^ 1 R:dr för enkelt telegram, till lika
fördelning mellan begge embetsverken, dels ock att Eders Kongl. Maj:t må i nåder förklara,
att jernvägsbolag, sorn önskar att dess telegrambefordring må stå i direkt förbindelse
med Telegraf-verkets, icke eger att, vid dylik korrespondens, sig tillgodoberäkna
högre porto än 50 öre för enkelt telegram, då Telegraf-verket, å sin sida, ej heller
skulle uppbära mera, och portot således jemväl utgöra 1 R:dr. Genom en så beskaffad
anordning komtne Styrelsen för statens jernvägstrafik, äfvensom det enskilda jernvägsbolaget,
att för den inländska telegrafkorrespondens, som befordras gemensamt på dess
egna och Telegraf-verkets linier, tillgodonjuta enahanda porto, hvilket, i följd af Eders
Kongl. M;ij:ts under den 20 sistlidne Oktober fattade nådiga beslut, bemälde Styrelse
och bolag ega att frän nästa års ingång uppbära för sådana från utlandet hitkommatide
eller härifrån till utlandet afgående telegrammer, som till större eller mindre del befordras
genom någon jernvägstelegraf. Ett undantag från det allmänna stadgandet af 1
R:dr såsom likformigt porto för inländskt enkelt telegram torde dock böra göras för de
tall, då telegrammer vexlas mellan tvenne stationer, hvaraf den ena tillhör statens jernvägar
och den andra något enskildt jernvägsbolag, samt Telegraf-verkets linie begagnas
såsom mellanlänk. 1 sådana fall, äfvensom då Telegraf-verket pä sina linier ombesörjer
fortskaffningen mellan tvenne enskilda jernvägsbolags-stationer, lärer det blifva enklast
att för hvardera af de trenne serskilda linier, som begagnas, ett porto af 50 öre får beräknas,
då således telegrammet komme att kosta 1| R:dr.
2:o. Derjemte hafva Revisorerne fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på det
undantagsförhällande, som, beträffande statsbehofvens pröfning och utgifternas bestämmande,
eger rum i afseende å vissa, embetsverk och deribland äfven Telegraf-styrelsen.
Under åberopande dels af stadgandet i g 64 Regeringsformen, att såväl rikets ordinarie
statsmedel och inkomster som hvad under namn af extra ordinarie utlagor eller bevillningar
till statsverket af Rikets Ständer anslås, skola vara under Konungens disposi
-
— 319 —
tion, att till de af Rikets Ständer pröfvade behof och efter den upprättade staten anordnas,
dels ock af det i § G5 i samma grundlag stadgade förbud mot dessa medels användande
annorlunda än faststäldt blifvit, hafva Revisorerne ansett häraf uppenbarligen
följa, att icke några utgifter för statens behof böra undandragas Rikets Ständers pröfning,
vare sig att dessa behof fyllas från den allmänna statskassan, eller bestridas
omedelbart af några vissa statsinkomster, såsom fallet vore med Telegraf-verket, hvars
inkomster, utan att upptagas i riks-staten, disponeras af Telegraf-styrelsen till aflöning
och omkostnader samt anläggning af nya telegrafförbindelser i enlighet med den stat,
som, uppå Styrelsens underdåniga förslag, af Eders Kongl, Maj:t årligen fastställes.
I anledning häraf och då nödig erfarenhet numera borde vara vunnen för uppgörande
af stat för de' ifrågavarande embetsverken, samt den omständigheten att deras utgifter,
hvilka lika litet som deras inkomster äro å riks-staten uppförda, hnfvudsakligast bestridas
af den uppbörd utaf vissa statsinkomster, sem i samma verk inflyter, enligt Revisorernes
mening, icke föranledde till något undantagsförhållande i afseende å den pröfningsrätt,
Rikets Ständer grundlagsenlig! böra utöfva vid bestämmandet af samtliga statsutgifterna,
hafva Revisorerne funnit sig föranlåtne hemställa, huruvida icke tiden nu må
vara inne för Rikets Ständer att i afseende å den vigtiga frågan om bestämmande af
dessa verks utgifts-stater utöfva den rättighet, som genom grundlagen blifvit Rikets
Ständer tillförsäkrad.
Då det icke lärer tillkomma Telegraf-styrelsen att ingå i pröfning, huruvida de
af Revisorerne åberopade grundlagsparagrafer verkligen äro tillämpliga på förvaltningen
af de medel, hvarmed Telegraf-verkets utgifter bestridas, torde Styrelsens yttrande i denna
punkt böra inskränkas till anförandet af sådana förhållanden, som kunna tjena till
utredande af frågan, huruvida närvarande tidpunkt må anses lämplig för upprättande af
en årlig stat, hvarå Telegraf-verkets påräknade inkomster och förmodade utgifter intagas,
och hvilken sedermera skulle till Rikets Ständers pröfning och fastställelse hänskjutas.
I sådant afseende får Styrelsen i underdånighet anföra:
att Rikets Ständer hitintills icke beviljat några anslag hvarken för anläggning
eller underhåll af telegraflinier och stationer,,eller för personalens aflöning;
att Telegraf-verket uppehälles genom portointraderna samt anslag från den under
Eders Kongl. Maj:ts disposition stående handels- och sjöfartsfonden;
att taxorna för såväl den inländska som den utländska telegrafkorrespondensen
fastställas, icke af Rikets Ständer, utan af Eders Kongl. Maj-.t allena;
att Elektriska Telegraf-verkets inkomster från korrespondensen under de sednare
åren icke blott varit tillräckliga för aflöningarne samt liniernas och stationernas underhåll,
utan äfven lemnat något åriigt öfverskott, hvadan, i enlighet med hvad Eders
Kongl. Maj:t föreskrifvit, inbetalningar tidtals kunnat göras till handels- och sjöfartsfonden
i afräkning på de betydliga summor, denna fond lemnat till liniernas anläggning;
att deremot, i följd af den minskning i portot för den utländska telegramvexlingen,
som med nästa års ingång kommer att, enligt den i Paris den 17 sistlidne Maj
afslutade internationella telegrafkonvention, ega rum, och isynnerhet om, såsom troligt är,
en undervattensledning snart kommer att sammanbinda Norge med antingen Skottland
— 320 —
eller Jutland, hvarigenom Svenska Telegraf-verket förlorar en betydlig del af det hittills
uppburna årliga transitportot för Norges utländska telegrafkorrespondens, det icke är
omöjligt, att portoinkomsferna framdeles understiga utgifterna, helst dessa sednare sannolikt
årligen ökas, under det portosatserna måhända ytterligare minskas;
att, som inkomsterna af de optiska telegraferna äro ganska obetydliga, dessa telegrafers
underhåll måste nästan helt och hållet bestridas genom anslag från handelsoch
sjöfartsfonden;
att, hvad utgifterna angår, en aflöningsstat för de till sjelfva Telegraf-styrelsen
hörande embets- och tjenstemän årligen varder af Eders Kongl. Maj:t fastställd, hvilkenstat
jemväl upptager ett visst förslagsanslag för extra tjenstebiträde, som ofta erfordras;
att Eders Kongl. Maj:t jemväl för hvarje år fastställer staten för den till stationerna
hörande personalen, hvilken likväl under vissa tider af året icke finnes tillräcklig,
hvadan Styrelsen dä nödgas påkalla biträde af extra assistenter och elever, på det
telegrambefordringen må kunna med nödig skyndsamhet och ordning ombesörjas; samt
att, sedan Telegrafstyrelsen vid slutet af hvarje år till Eders Kongl. Maj:t afgifvit
underdånigt förslag dels tili upprättande af nya telegraflinier eller uppläggande af
ökadt antal trådar på redan befintliga linier, dels ock till inrättande af nya stationer
samt vidtagande i öfrigt af sådana arbeten och andra åtgärder, hvarigenom ej mindre
det inhemska telegrafnätet utvidgas och telegramvexlingen derå underlättas, utan ock
förbindelserna i telegrafiskt hänseende med utlandet ordnas på lämpligaste sätt, — Eders
Kongl. Maj:t behagat, efter pröfning af detta förslag äfvensom af de från serskilda orter
inom riket gjorda framställningar om upprättande af nya linier eller stationer, fastställa
en arbetsplan för det ingående nya året, samt till utförande af de deri upptagna
arbeten bevilja nödiga anslag från handels- och sjöfartsfonden, mot återbetalningsskyldighet
i den mån Telegrafverkets tillgångar det medgifva.
Den nådiga remissen återföljer. Stockholm den 28 December 1865.
Ludv. v. Platen.
Kongl. Förvaltningens af
sjö-ärendena
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers framställningar
vid granskning af femte hufvudtitelns
räkenskaper för år 1863.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Förvaltningen af sjö-ärendena, som genom Eders Kongl. Maj:ts den 17 sistlidne
November dit inkomne nådiga remiss af den 20 förutgångne Oktober fått sig anbefaldt
— 321 —
att öfver de i ett densamma bifogadt transsumt af Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers berättelse om verkställd granskning af stats-verkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1863, hvad femte hufvudtitelns
räkenskaper angår, framställda anmärkningar, efter vederbörandes hörande, underdånigt
utlåtande till Eders Kongl. Majit afgifva, har, sedan Befälhafvande Amiralen vid
Flottans station i Karlskrona samt Befälhafvaren vid härvarande station inkommit med
från dem infordrade underdåniga yttranden, nu skolat, med dessas öfverlemnande samt
de nådigst remitterade handlingarnes återställande, högstberörda nådiga befallning fullgöra
Uti § 1 af ofvannämnde transsumerade berättelse hafva Revisorerne förmält,
att de, hvad Flottans räkenskaper vidkomme, delade de äsigter, som af Rikets Ständers
år 1860 församlade Revisorer blifvit uttalade, samt således ansett sig böra fästa uppmärksamheten
på behofvet af ett så förändradt bokföringssätt, att åtminstone hvarje
fartyg, hvars nybyggnadskostnad uppgiuge till .20,00;- R:dr eller derutöfver, finge sitt
särskilda konto för nybyggnads- och underhållskostnad, och att, enär det af en tjensteman
i Stats-kontoret, enligt nådigt uppdrag, uppgjorda förslag till nya hufvudböcker för
Förvaltningen af sjö-ärendena och Flottans stationer, enligt hvad Revisorerne inhemtat,
icke upptoge några specialkonti för fartygen, Revisorerne ville hafva framställt såsom
önskvärdt, att uti det formulär till hufvudböcker, som kunde komma att fastställas för
nyssnämnde embetsverk, .sådana särskilda konti inrymdes; anseende tillika Revisorerne,
att det skulle i icke ringa mån lätta arbetet både vid räkenskapernas förande och deras
granskning, om hufvudboken och kassaräkningen fördes på tryckta blanketter, å hvilka
ständiga titlar, rubriker och linier voro färdiga förut, så att endast siffrorna och föränderliga
benämningar behöfde införas, hvilken, efter Revisorernes tanke, tidsenliga förändring
skulle, bland andra fördelar, medföra den, att lätta arbetet för tjenstemännen.
I den af Rikets Ständers Revisorer år 1860 afgifna berättelse angående statsverkets
tillstånd och förvaltning för år 1858 yttrades med afseende på Flottans räkenskaper
den åsigt, att hvarje fartyg borde hafva sitt särskilda konto, upptagande dels
kostnaden för detsammas såväl byggnad som underhåll, medelst en noggrann specifikation
öfver de för detsamma under året utgifna belopp för dagsverken, dels uppgift å
qvantiteten af förbrukade materialier, upptagne i värde efter medelpris, äfvensom att den
särskilda utgiftssumman borde balanseras från det ena tili det andra året, men sådan
balans icke inflyta i stationernas redogörelser för året i annan mån, än att deri intoges
endast utgifterna tor hvarje fartyg under samma år.
1 Uti det underdåniga utlåtande, som Förvaltningen den 27 December 1860, i anledning
af dessa och andra rörande Flottan af Revisorerne gjorda framställningar och
anmärkningar, till Eders Kongl. Majit afgaf, anfördes, i afseende på bokföringssättet, att
Förvaltningen visserligen ansåg, att till redovisningens fullständighet hörde, att derigenom
ådagalades hvad kostnaden för hvarje arbete, vare sig för nybyggnad eller underhåll utgjort,
men att Förvaltningen tillika vore af den tanke, att ett dylikt redovisningssätt ej
borde utöfver vissa gränser, med hänseende till arbetets beskaffenhet och ändamål, tilllämpas,
emedan, i annat fall, redogörelserna skulle få ett alltför stort och onödigt omfång.
På det att kännedom måtte kunna vinnas dels om underhålls- och reparationskostnaden
för de vid Flottans stationer befintliga fartygen af sådan cert, som antagligen
komme att för närmaste framtiden bibehållas, och dels huru dylika kostnader lämpligast
kunde redovisas, förordnade Förvaltningen i skrifvelser till Befälhafvarne vid Flottans
41
— 322 —
stationer den 27 Mars 1863, att tillsvidare borde å årliga underhålls- eller reparationskostnaden
för vissa fartyg och andi a sådane, sorn möjligen kunde komma att af Förvaltningen
bestämmas, samt för deras inventarier m. m. en på arbetsjournalerna grundad
summarisk uppgift, vederbörligen granskad, till Förvaltningen insändas med de från
stationerna för hvarje förflutet år ingående liqviderna öfver statsanslagen, hvilka uppgifter
skulle till en början upprättas för följande fartyg, nemligen: vid Karlskrona station,
för ångfregatten Vanadis och fregatten Norrköping samt ångkorvetterna Gefle och
Thor, för de begge sednare från den tid de å dem då pågående reparationsarbetena blifvit
fullbordade, och för de båda förstnämnde från den tid Befälhafvande Amiralen funne
lämpligt bestämma, samt vid Stockholms station, för dem bland dervarande fartyg, hvilka
voro af samma klass som kanonångslupen Svensksund, med beräkning af kostnaden
från den tid Stationsbefälhafvaren ansåg lämpligt bestämma. Ifrågavarande uppgifter
borde visa värdet af alla materialier, effekter och dagsverken, som åtgått för hvarje fartyg
eller fartygs-cert, med inventarier m. m., underhåll eller reparation, oberoende af titeln
å det anslag, hvaraf kostnaden blifvit bestridd, dock att i underhållskostnaden icke
inberäknades utgifterna för fartygets dagliga värd å stationen. För hvarje fartyg borde
dessutom anmärkas, om under den tid, för hvilken underhålls- eller reparationskostnaden
uppgafs. det utrustats till eller afrustats från sjöexpedition samt, i det ena eller andra
af dessa fall, huru länge expeditionen varat; och öfverlemnades i öfrigt till Stationsbefälhafvarne
att angående journalers förande och extraherande m. m. meddela de föreskrifter,
som pröfvades för ändamålet nödiga, dock utan att derigenom redan anbefallda
sätt för statsanslagens redovisande förändrades. '
Om så beskaffade underhållskostnads-uppgifter, sorn de ofvan omförmälde, hvilka,
enligt derom gifna föreskrifter, från stationerna inkommit beträffande de fartyg, för hvilka
de borde afgifvas, äfven upprättas för andra fartyg med den nybyggnadskostnad, som
i Revisorernes framställning antydes, och alla dessa uppgifter, som jemväl böra upptaga
nybyggnadskostnaden, åtfölja den berättelse, som, enligt nådiga cirkuläret den 14 Augusti
1841, ärligen skall af Förvaltningen afgifvas, för att Rikets Ständers Revisorer tillställas,
så torde hvad de i sin merberörda framställning hufvudsakligen afsett, eller att
med lätthet kunna Suna hvarje fartygs nybyggnads- och underhållskostnad, kunna uppnås
utan uppläggning af särskilda konti för hvarje fartyg i sjelfva hufvudböckerna, hvilket,
på skäl, som af stockholms Stationsbefälhafvare blifvit i dess afgifne underdåniga
yttrande i denna fråga anförde, Förvaltningen anser vara mindre både lämpligt och till
redighet i en dylik räkenskap ledande; instämmande Förvaltningen jemväl i samma Stationsbefälhafvares
uttalade mening, att blankett-trycks användande för hufvudboken och
kassfiräkningen snarare medför olägenhet, än någon egentlig fördel.
I afseende derpå, att af den till årstjenst vid Flottans station i Stockholm uppfordrade
båtsmansstyrka årligen kommenderas 25 man tili handräckning vid krigsskolan
pa Karlberg, artmärkes uti 2 af Revisorernes berättelse, att den tjenst, hvari desse
båtsmän användas vid nämnde skola, både är främmande för och stridande emot det
ändamål, för hvilket de af staten och roten underhållas, samt att båtsmän destoheldre
böra från dylik tjenstgöring befrias, som den ingalunda befrämjar deras yrkesskicklighet.
I likhet med Stockholms Stationsbefälhafvare. anser Förvaltningen den gjorda
anmärkningen vara välgrundad.
I förberörda berättelse förekomma derjemte åtskilliga andra af Revisorerne, med
— 323 —
anledning af deras besök i Karlskrona, gjorda framställningar, i afseende på hvilka Förvaltningen
nu får underdänigst anföra följande:
l:o. Hvad angår Revisorernes uttalade åsigter rörande sjöfästningarne vid Karlskrona
och de föreslagna åtgärderna för desses förstärkande, finner Förvaltningen sig icke
vara i tillfälle att kunna derom ingå i pröfning, hvilken dessutom icke torde detta embetsverk
tillkomma.
2:o. I betraktande deraf, att, enligt de af Chefen för Sjöförsvars-departementet
framställde »grunder för ombildning af Sveriges sjöförsvar», Eders Kongl. Maj:ts Flotta
skulle komma att bestå af ett, i jemförelse med hvad nu är förhållandet, mindre antal,
men mera tidsenliga fartyg, samt att endast få af dessa torde blifva af trä och komma
att byggas på varfvet i Karlskrona, då deremot de öfrige lättast oell fördelaktigast kunde
förfärdigas vid enskilde mekaniska verkstäder, hafva Revisorerne ansett, att timmermans-
och handtverkspersonalen vid nyssnämnde station kunde betydligen minskas, och
att »största fördel vore att i stället vid förefallande behof tillfälligt antaga fria arbetare,
hvilka, ehuru deras dagspenning sannolikt blefve högre än den, som nu beräknas för
Kronans fasta manskap, likväl skulle befinnas billigare i längden, emedan de endast aflönades
för den dag, de arbetade.» Förvaltningen är, för sin del, af den tanke, att, till
följd af den ofvan antydda förändringen i sjökrigsmaterielen, en betydlig inskränkning
af den med fäst aflöning vid Flottans varf anställde timmerinanspersonalen visserligen
kan och bör ega rum, och har sättet för en sådan inskränknings tillvägabringande jemväl
redan blifvit af Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 3 Juni ;8t>'j föreskrifvet;
men dels är behofvet af de ordinarie timmermännen beroende af det antal fartyg, som
måste underhållas, och dels synes det vara mindre lämpligt att till denna varfspersonals
minskande genast och på en gång vidtaga någon utomordentlig åtgärd, såsom t. ex. förflyttande
af en del af densamma på indragningsstat, i hvilket fäll sannolikt ingen af dem,
som å sådan stat uppfördes, komme att förr än med döden derifrån afgå, samt att Kronan
skulle af den indragna personalen draga föga nytta, äfven om denna personal fortfarande
skulle ega tjenstgöringsskyldighet.
Hvad åter beträffar smeder och andra metallarbetare, anser Förvaltningen sig
böra till alla delar instämma i hvad Befälhafvande Amiralen rörande behofvet af en sådan
ständig personal yttrat, samt att den, långt ifrån att inskränkas, torde finnas böra
ökas, helst för framtiden svårligen kan påräknas att för verkställande af de arbeten,
som i och för den ifrågasatta nya krigsmaterielens af jern underhåll erfordras, fullt skicklige
och erfarne arbetare skola kunna, då de som mest behöfvas, från enskilda mekaniska
verkstäder erhållas, äfven emot en ganska hög aflöning.
Att genom anskaffning af mera ändamålsenliga och lätthandterliga mekaniska inrättningar
å varfvet samt dessas koncentrerande så vidt möjligt är, äfvensom lämpliga
transportvägars anläggande m m., arbetena derstädes skola kunna med en daglig personal,
som till antalet är mindre än den nu använde, bedritvas, är visserligen obestridligt,
men förr än berörde anskaffning och anstalter kunnat åstadkommas samt fartygens antal,
enligt den ofvan antydda planen för sjöförsvaret, blifvit derefter reduceradt, lärer
någon betydligare inskränkning i nyssnämnde personal svårligen kunna ega rum.
3:o. Frågan om bevakningens å varfvet uppdragande åt en särskild för ändamålet
inrättad poliskår är icke ny. Redan den 1 Juli i 859 har Förvaltningen i skrifvelse
till Chefen för Sjöförsvars-departementet öfveriemnat och förordat ett af Varfs-chefen
— 324 —
vid Karlskrona station upprättadt och af Befälhafvande Amiralen insändt förslag till en
dylik poliskårs bildande; och får alltså Förvaltningen underdånigst åberopa sin ofvan
omförmälda framställning i ämnet.
4:o Revisorernes yttrade åsigt, att till tjenstgöring vid station uppfordrade båtsmän
icke böra användas till släparbeten, utan under uppfordringen sysselsättas med vapenöfningar
och göromål, hörande till sjötjensten, öfverensstämmer med hvad i de vid
Eders Kongl. Maj:ts till Rikets nu församlade Ständer aflåtna nådiga proposition angående
sjöförsvaret fogade »grunder för detsamma» förmäles, att båtsmännen böra danas
till militärtjenst samt skonas från släparbeten; och torde något underdånigt yttrande från
Förvaltningens sida alltså icke i denna punkt erfordras.
5:o Hvad Revisorerne anfört om ändamålsenligheten deraf, att å Flottans varf må
finnas fullständiga verkstäder för att kunna afhjelpa de tillfälliga skador till maskineri,
skrof eller pansar m. m., som jernfartygen må hafva lidit, och hvilka arbeten, enligt
hvad erfarenheten gifvit vid handen, skulle falla sig öfverdrifvet dyra, om de verkställdes
vid privata verkstäder, lemnar ett ytterligare stöd åt Förvaltningens här förut yttrade
mening, att ett tillräckligt antal skickliga och vana smeder och andra metallarbetare
böra vara vid Flottans varf ständigt anställde, för att kunna påräknas till de af Revisorerne
omförmälda iståndsättningsarbetens verkställande utan tidsutdrägt, så att icke, för
hvarje gång någon dylik iståndsättniug förekommer, dervid behöflige arbetare måste, emot
en hög aflöning, förhyras från privata verkstäder, hvilket, om det ock städse kunde ske,
såsom likväl ej kan förutsättas, tilläfventyrs kunde medföra olägenheter för ej mindre
den privata verkstadsegaren än ock för Kronan, i händelse arbetare undandroges enskild
mekanisk verkstad, der arbeten och beställningar för Flottans egen räkning voro under
utförande.
6:0 I afseende på Revisorernes framställning beträffande Skeppsgosse-kårens kasern
och skola, äfvensom angående observatorium, får Förvaltningen underdånigst åberopa
hvad i dess underdåniga skrifvelse den 3 sistlidne Oktober, angående medels-behofven å
riksstatens femte hufvudtitel under nästa statsregleringsperiod, punkten 17, blifvit yttradt
och tillstyrkt, angående af Befälhafvande Amiralen föreslaget uppförande af en byggnad,
innehållande ej mindre ett observatorium samt rum för sjöinstrumenters ändamålsenliga
förvarande, än äfven lokaler för alla undervisningsverken vid stationen, med undantag af
skeppsgosseskolan, hvilken derefter skulle uteslutande begagna den lokal, som för närvarande
är upplåten såväl till denna skola som till den förberedande och till navigationsskolan.
Revisorerne förmäla väl, att de reglementariska föreskrifterna, rörande såväl
kompetens för läraretjensterna som undervisningens ordnande och bedrifvande, påkalla
väsendtliga förändringar; men då icke ens antydes i hvilka afseenden eller i hvilken
rigtning sådane förändringar borde ega rum. har Förvaltningen nu icke funnit tillräcklig
anledning att ingå i någon pröfning om och i hvad. mån det för skeppsgosseskolan den
27 November 1860 utfärdade reglemente bör förändas.
7:o Revisorerne hafva slutligen fastat uppmärksamhet dervid, att inloppet till
ankarplats å redden vid Flottans hufvudstation saknar ledfyrar till vägledning för
nattetid ankommande fartyg, hvilka nu, äfven med lots ombord, utanför grunden måste
afvakta dagen för att kunna inlöpa, hvilket förhållande Revisorerne funnit så mycket
anmärkningsvärdare, sora högst tvenne smärre fyrlanternor ansågos vara behöfliga och såväl
anläggnings- som underhållskostnaden borde blifva ringa.
— 325 —
L fråga om ledfyrars anläggning vid inloppet till Karlskrona redd har Lotsdirektören
redan inkommit med framställning i sitt betänkande rörande användande af lotsoch
fyrinrättningens besparade medel för tillvägabringande af åtskilliga förbättringar inom
fyrväsendet, hvilket betänkande blifvit af Förvaltningen i underdånig skrifvelse den 21
Oktober 18ii4 till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnadt, och hvarvid Förvaltningen, instämmande
i Lotsdirektörens förslag om tvenne ledfyrars inrättande vid Karlskrona, underdanigst
anhållit, att framdeles få till Eders Kongl. Majit inkomma med närmare framställning
om såväl denna som andra fyranläggningar, allteftersom de ansägos böra til
verkställighet befordras ch medel dertill kunde beredas.
Förvaltningen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormaktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
C. S. ANNERSTEDT.
J. B. KLEMAN. C. A. SUNDIN.
C. E. HOLM.
Referent. ' j s_
A. Falkenstedt.
Stockholm den 9 Januari 1866.
Befälhafvande Amiralens
i Karlskrona
underdåniga utlåtande öfver hvad i
1865 års revisionsberättelse förekommer,
rörande Flottans räkenskaper
och förvaltning.
Underdånigst utlåtande.
Sedan Eders Kongl. Maj:ts Förvaltning af sjö-ärendena, genom remiss den 21
sistlidne November å transsumt af Rikets Ständers Revisorers underdåniga berättelse
om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1863, infordrat Befälhafvande Amiralens
underdåniga utlåtande, får jag, i följd deraf och sedan jag olver de delar af den underdåniga
berättelsen, sorn angå varfsdetaljen, infordrat Varfs-chefens yttrande, nu i underdånighet
anföra:
— 326 —
Hvad den i första punkten af den underdåniga berättelsen gjorda anmärkning
vidkommer, att ett sålunda förändradt bokföringssätt borde vid Flottan införas, att hvarje
fartyg, hvars nybyggnad uppginge till 20,000 R:dr eller derutöfver, borde erhålla sitt
särskilda konto för nybyggnads- och underhållskostnad, så delar jag helt och hållet denna
åsigt. Eders Kongl. Maj;ts Förvaltning af sjö-ärendena har ock redan uti dess skrifvelse
den 27 Mars 1863 anbefallt, att särskilda reparations- och underhållsjournaler skola föras
för ångfregatten Vanadis samt ångkorvetterna Gefle och Thor jemte fregatten Norrköping;
och hafva uträkning å dessa fartygs underhållskostnader blifvit till Kongl Förvaltningen
insände både år 1864 och innevarande år för de näst för utgängne åren, och
komma sådana uträkningar jemväl att afgifvas för de nyligen till stationen ankomne
tornfartyget John Ericson samt kanonångsluparne Hogland och Ingegärd, men någon
föreskrift att intaga dessa underhållskostnader uppå särskilda konti i stationens hufvudbok
har ej blifvit meddelad, och har således detta hittills ej heller egt rum, fastän det
lätteligen kunnat ske. Deremot kan jag ej finna, till hvad synnerlig fördel det skulle
lända, att hufvudbok och kassaräkning fördes å tryckta blanketter eller att någon lättnad
derifrån vore att hemta.
Eders Kongl. Maj:ts nådiga reglemente för styrelsen och ekonomien vid Flottans
stationer har redan uti 282 § l:a mom. den föreskrift, att för alla sådana handlingar,
deri kolumner och titlar blifva oförändrade, böra blanketter tryckas, och i följd af denna
nådiga föreskrift, underlåta ej vederbörande kontor att begära blankettryckning, så snart
någon lättnad dymedelst kan åstadkommas.
Beträffande Revisorernes besök i Karlskrona och på Flottans dervarande varf, så
måste man erkänna riktigheten af de tillkännagifna åsigterna om varfvets stora utsträckning
och de derinom varande verkstäders, maskiners och inrättningars spridda lägen; och
anser jag, att för framtiden, när nya byggnader eller inrättningar å varfvet uppföras, sådant
bör ske under iakttagande, att dylika olägenheter, så vidt möjligt är, undvikas, äfvensom
att emellertid, till afhjelpande af de för handen varande, tidsenliga transportvägar
och lämpliga transportmedel böra åstadkommas, då nödiga anslag till bestridande
af kostnaderna derför kunna afses.
Beträffande åter Revisorernes anmärkning, att den å varfvet använda personal
synes vara alltför stor i jemförelse med det rin^a antal fartyg, hvaraf örlogsflottan för
närmaste framtiden kommer att bestå, samt att antalet ordinarie timmermän och handtverkare
skulle mycket kunna minskas, och i stället extra arbetare vid förefallande behof
för tillfället antagas, far jag, med erinran derom, att indragning af timmermän redan,
enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 3 Juni 1862, egt rum i mån af skedd afgång,
men att deremot den ä varfvet anställda smedspersonal, deraf flere, i brist på
erforderligt antal maskinister, användas vid skötandet af varfvets och de hemmavarande
ångfartygens maskiner — visat sig otillräcklig, i följd hvaraf extra smedsgesäller måst
antagas, på det de, under sednare åren, tilltagande metallarbetena skolat kunna medhinnas.
samt att således det redan kända behofvet af en tillökning i smedernas antal blifver
större i samma mån, som smidesarbetena komma att tillväxa, äfvensom att dä det
sannolikt skulle blifva förenadt med största svårighet att vid behof erhålla sistnämnde
slags arbetare med nödig vana och skicklighet i yrket, helst den skicklige arbetaren otvifvelaktigt
söker sig en fast ställning, och endast den opålitlige eller oanvändbare blefve
för tillfälliga behof att tillgå, — i motsats till hvad Revisorerne antydt, tillkännagifva
min åsigt vara, att det i allmänhet erforderliga antalet af metallarbetare icke böra såsom
tillfälliga arbetare antagas, utan tvärtom på stat uppföras Hvad bätsmansstyr
-
— 327 —
kan särskilt vidkommer, får jag underdånigst meddela, att det väl understundom för
någon kort tid, då båtsmän blifvit uppfordrade för att utgöra besättningar ä till expedition
utkommenderade fartyg eller när desse från expedition återkommit, kan inträffa, att
i förra fallet, innan fartygen från varfvet utlagt, och i det sednare, innan de till hemlof
berättigade hunnit hemförlofvas, hvartill någon tid åtgår för uppbudande af skjuts och
skriftvexling derom med vederbörande Konungens Befallningshafvande, en större styrka
kan finnas härstädes, än som för varfsarbetena oundgängligen är behöflig, dock beredes
alltid full sysselsättning åt det öfverfiödiga äntalet, och inträffade just ett dylikt förhållande
under Revisorernes besök härstädes. Dessutom mäste erinras, att uti den för
varfstjenstgöringen vanligen uppfordrade båtsmansstyrkan inbegripes artilleri-exercisskolans
manskap, nattvakare. bodkarlar och vid kompanierna tjenstgörande rapportkorporaler samt
de i sjukhus, bageri, magasiner och kaserner anställde eller, med ett ord, alla på stationen
befintliga uppfordrade båtsmän, hvarigenom, och då dessutom afdrag göres för sjuke,
mediciuanter, permitterade och arresterade, de å varfvet verkligen tjenstgörande båtsmännen
uppgå till ett vida mindre antal, än man föreställer sig.
För den händelse att båtsmännen, i enlighet med den af Revisorerne uttryckta
åsigt, icke skulle användas till släpsysslor eller till handtlangare i verkstäderna m. m ,
sä skulle följden blifva, att annat för Kronan vida dyrare arbetsmanskap till förrättande
af sådane sysslor måste, vare sig å ordinarie eller extra stat, antagas.
Då Varfs-chefen redan under den 9 Juni 1859 föreslagit en varfspolis, instämde
Befälhafvande Amiralen jemväl i denna åsigt och ingick i skrifvelse den 10 Juni samma
år till Kongl. Förvaltningen af sjö-ärendena med framställning härom jemte förslag
ä kostnaden, och uppgick aflöningsbeloppet för 12 personer, hvaraf kåren skulle bestå,
till 11,232 R:dr årligen. Denna kår var afsedd för den inre bevakningen å varfvet,
dertill hittills båtsmän varit använde, nemligen tillsynen öfver dockportarne och fartygens
förtöjningar, utgörande af pumpvakt i Flottan, upprätthållandet af föreskrifven ordning,
upptäckandet af uppkommande eldfara, äfvensom tillsynen deröfver, att tillgrepp ej föröfvas.
En sådan poliskår skulle för varfvet vara af stor fördel, äfven om den komme
att medföra en högre kostnad än den nuvarande bevakningen; men den inre bevakningen
i öfrigt, äfven den yttre vid varfvets stränder, hvilken sistnämnde fordrar en större
personal i anseende till varfvets vidsträckta område, hvilken bevakning hittills blifvit
bestridd till en del af marin-regem entet och i öfrigt, å de ställen, der marinsoldater, i
följd af deras otillräcklighet eller andra omständigheter, icke alltid varit använde, måst
anförtros åt båtsmän, anses fortfarande kunna och böra ät båtsmän öfverlemnas, helst
deras begagnande för en sådan bevakning tillhör deras tjenstgöring, hvarförutan till nattvakare
utses sådane pålitlige båtsmän, sorn i följd af högre ålder icke kunna till exercis
eller sjötjenst eller vid svårare arbeten användas Genom inrättande af en varfspolis,
skulle ock, såsom Revisorerne funnit önskligt, manskapets visiterande vid utgåendet från
varfvet kunna afskaffas, ehuru berörde visitationer äfven pä sednare tid visat si» vara
behöflige.
Yid Revisorernes besök uppgick den bevakning å varfvet, som utgjordes af båtsmän,
till endast 59 man, hvaraf trenne voro tillfällige och sedermera, såsom icke vidare
behöflige, indragits, hvarjemte utom varfvet voro, utöfver den af särskilt kommenderadt
manskap bestående bevakningen i sjukhuset och å kasernerna, anställde såsom nattvakare
dels vid stängsel-liniernes flottar och dels vid tillfällige materialupplag å Stumholmen
och vid nya sjukhusbyggnaden, till hvilka ställen varfspolisens verksamhet icke
— 328 —
skulle komma att sträcka sig, 9 båtsmän, hvilka dock, när bevakningen derstädes icke
vidare blifver behöflig, komma att till tjenstgöring vid varfvet återgå.
Med afseende på hvad Revisorerne andragit, angående dels varfvets ordnande såsom
ett rustnings- och reparationsvarf, och dels vindbryggors och mastkranars ersättande
af tidsenligare iättskötta mekaniska inrättningar, torde böra nämnas, att Kaptenen
vid mekaniska kåren och riddaren E. Sasses nu i nåder anbefallde utländska resa har
till ändamål inhemtandet af erforderliga upplysningar, till ledning ej mindre för uppgörandet
af plan och förslager till metallverkstädernas förändring och ordnande, på det att
uti desamma jemväl svårare maskindelar och större ångpannor m. m. må kunna tillverkas
och repareras, än ock för anskaffandet af till sagde verkstäder behöflige maskiner,
verktyg och mekaniska inrättningar samt för uppförandet å varfvet af en mastkran, hvadan
alltså förberedande åtgärder i den af Revisorerne angifna syftning redan blifvit vidtagne.
Karlskrona, Befälhafvande Amiralens kansli den 20 December 1865.
C. EHNEMARK.
G. Trägårdh,
Varfs-cliefens i Karlskrona
infordrade yttrande öfver hvad Rikets
Ständers Revisorer anmärkt, rörande
Flottans varf vid Karlskrona
station.
Till Befälhafvande herr Amiralen.
Sedan Befälhafvande herr Amiralen, medelst remiss den 25 sistlidne November,
med ett genom Kongl. Förvaltningens af sjö-ärendena kommunikations-resolution af den
21 samma, månad Befälhafvande herr Amiralen till utlåtande meddeladt utdrag af Rikets
Ständers sednast församlade Revisorers berättelse, angående verkställd granskning
af stats-verkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1863, infordrat mitt yttrande öfver hvad Revisorerne anmärkt, rörande
Kongl. Flottans härvarande varf med hvad dertill hörer; så får jag, med återställande
af remissakten, nu vördsamt anföra:
I likhet med Revisorerne och delande de af dem uttalade åsigter i afseende på
varfvets stora utsträckning och de derinom varande verkstäders, maskiners och inrättningars
spridda lägen, anser jag, att för framtiden, när några nya byggnader eller inrättningar
å varfvet uppföras, sådant bör ske under iakttagande, att dylika olägenheter, så
vidt möjligt är, undvikas, äfvensom att emellertid — till afhjelpande af de för handen
varande — tidsenliga transportvägar och lämplige transportmedel böra åstadkommas, då
nödiga anslag till bestridande af kostnaderna derför kunna afses.
Beträffande åter Revisorernes anmärkningar, att den å varfvet använda personal
synes vara alltför stor i jemförelse med det ringa antal fartyg, hvaraf örlogsflottan för
närmaste framtid kommer att bestå, samt att antalet ordinarie timmermän och handtverkare
skulle kunna mycket minskas och i stället extra arbetare vid förefallande behof
tillfälligt antagas, får jag, — med erinran derom, att indragning af timmermän redan,
enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 3 Juni 1862, eger rum i mån af skeende afgång,
men att deremot den å varfvet anställda smedpersonal, hvaraf flere, i brist af erforderligt
antal maskinister, användas vid skötandet af varfvets och de hemmavarande ångfartygens
ångmaskiner, hittills visat sig otillräcklig, i följd hvaraf extra smedgesäller måst
antagas, för att de på sednare åren tilltagande metallarbetena skolat kunna medhinnas,
samt att alltså det redan kända behofvet af en tillökning i smedernas antal blir större
i samma mån som smidesarbetena komma att tillvexa, äfvensom att, då det sannolikt
skulle blifva förenadt med största svårighet att vid behof för tillfället erhålla sistnämnda
slags arbetare med nödig vana och skicklighet i yrket, det i allmänhet erforderliga antalet
metallarbetare således, i motsats till hvad Revisorerne antydt, bör på ordinarie
stat antagas, — särskilt, hvad båtsmansstyrkan vidkommer, meddela, att det väl understundom
för någon kortare tid, då båtsmän blifvit uppfordrade för att utgöra besättningar
å till expedition anbefallde fartyg eller när dessa från expedition återkommit, kan
inträffa, att, i förra fallet, innan fartygen från varfvet utlagt och, i det sednare, innan de
till hemlof berättigade båtsmännen hunnit heinförskaffas, en större styrka finnes tillstädes,
än som för varfsarbetena oundgängligen är behöflig, men att full sysselsättning för
det öfverflödiga antalet dock alltid beredes, i likhet fued hvad som vid Revisorernes besök
härstädes var förhållandet, samt att uti den för varfstjenstgöringen vanligen uppfordrade
båtsmansstyrkan inbegripas artilleriexercis-skolans manskap, nattvakare, bodkarlar
och vid kompanierna tjenstgörande rapportkorporaler samt de i sjukhus, bageri, magasiner
och kaserner anställde, eller med ett ord alla på stationen varande uppfordrade
båtsmän, hvarigenom, och då dessutom afdrag göres för sjuka, medicinanter, permitterade
och arresterade, de vid varfsarbetena verkligen tjenstgörande båtsmännen icke uppgå
till ett så stort antal, sorn man föreställer sig.
För den händelse båtsmännen, i enlighet med den af Revisorerne uttryckta åsigt,
icke skulle användas till släpsysslor eller till handtlangare i verkstäderna m. m., skulle
såsom en följd deraf uppstå att annat för Kronan vida dyrare arbetsmanskap till förrättande
af sådana sysslor måste, vare sig å ordinarie eller extra stat, antagas.
Då jag redan under den 9 Juni 1859 föreslagit inrättandet af en varfspolis, får
jag biträda Revisorernes förslag om antagandet af en poliskår i så måtto, att den inre
bevakningen inom varfvet, hvartill hittills båtsmän varit använde och hvilken hufvudsakligen
består uti utöfvandet af tillsynen öfver dockportarne och fartygens förtöjningar,
utgörandet af pumpvakt i Flottan, upprätthållandet af föreskrifven ordning, upptäckandet
af uppkommen eldsfara äfvensom tillsynen deröfver, att tillgrepp ej föröfvas. skulle,
för den del sådant vore lämpligt, uppdragas åt poliskåren, och vore en sådan kår för
varfvet af stor fördel, äfven om den komme att medföra en högre kostnad än den nuvarande
bevakningen; men den inre bevakningen i öfrigt äfvensom den yttre vid varfvets
stränder, hvilken sistnämnde fordrar en större personal, i anseende till varfvets vidsträckta
område, samt hittills till en del bestridits af marinregementet och för öfrigt å de platser,
der marinsoldater, i följd af deras otillräcklighet eller andra omständigheter, icke alltid
varit använde, måst åt båtsmän anförtros, anser jag fortfarande kunna och böra åt båtsmän
öfverlåtas, helst som deras begagnande för en sådan bevakning tillhör deras tjenst
göring
samt till nattvakare utses sådane pålitlige båtsmän, som i följd af högre ålder
icke kunna till exercis eller sjötjenst eller vid svårare arbeten användas. Genom inrät
42
-
— 330
tandet af en varfspolis skulle tilläfventyrs, såsom Revisorerne funnit önskligt, manskapets
visiterande vid utgåendet från varfvet kunna afskaffas, ehuru berörde visitationer äfven
på sednare tiden beklagligen visat sig vara behöflige.
Vid Revisorernes besök å stationen uppgick den bevakning å varfvet, som utgjordes
af båtsmän, till endast 59 man, hvaraf 3:ne voro tillfällige och sedermera, såsom
icke vidare behöflige, indragits, hvarjemte utom varfvet voro, utöfver den af särskilt kommenderadt
manskap bestående bevakningen i sjukhuset och kasernerna, anställde såsom
nattvakare dels vid stängselflottarne och dels vid tillfälliga materialupplag å Stumholmen
och vid nya sjukhusbyggnaden, till hvilka ställen varfspolisens verksamhet icke skulle
komma att sträcka sig, 9 båtsmän, som dock, när bevakningen derstädes blir obehöflig,
komma att till tjenstgöring å varfvet återgå.
Med afseende på hvad Revisorerne andragit angående dels varfvets ordnande såsom
ett rustnings- och reparationsvarf och dels vindbryggors och mastkranars m. m. ersättande
af tidsenligare, lättskötta mekaniska inrättningar, torde det böra nämnas, att
den Kapten-mekanikus E. Sasse nu i nåder anbefallda utländska resa har till ändamål
inhemtandet af erforderliga upplysningar till ledning ej mindre för uppgörandet af plan
och förslag till metallverkstädernas förändring och ordnande, på det att uti dem jemväl
svårare maskindelar och större ångpannor m. m må kunna tillverkas och repareras, än
äfven för anskaffandet af till sagde verkstäder behöfliga maskiner, verktyg och mekaniska
inrättningar samt för uppförandet å varfvet af en mastkran, hvadan alltså förberedande
åtgärder i den af Revisorerne angifna syftning redan blifvit vidtagne.
Karlskrona, Varfs-chefens kansli den 5 December 1865.
ADOLF PRINTZENSKÖLD.
A. Östergren.
Statious-befålliafvarens i
Stockholm
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers framställningar,
sä vidt de röra flottans station i Stockholm
och depöt i Göteborg.
Underdånigt utlåtande.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss den
20 sistlidne Oktober, meddelad genom Kongl. Förvaltningens af sjö-ärendena kommunikations-resolution
den 21 nästpåföljde November å transsumt af Rikets Ständers Revisorers
underdåniga berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1863, får jag, efter
det stationens Kammar-, Sjömilis- och Yarfs-kontor blifvit hördt, härmed, jemlikt Kongl.
— 331 —
Förvaltningens af sjö-ärendena skrifvelse den 23 dennes, i underdånighetafgifva utlåtande,
för såvidt Revisorernes framställningar röra stationen samt Göteborgs depot.
I § 1 hafva Revisorerne, delande de asigter, som uttalats af Rikets Ständers år
1860 församlade Revisorer, fästat uppmärksamhet på behöfligheten af ett så förändradt
bokföringssätt, att åtminstone hvarje fartyg, hvars nybyggnad uppgår till 20,000 Riksdaler
eller derutöfver,“ finge sitt särskilda konto för nybyggnads- och underhållskostnad, samt
i sådant afseende framställt såsom önskvärdt, att i det formulär till hufvudböcker, som
må komma att fastställas för Kongl. Förvaltningen af sjö-ärendena och Kongl. Flottans
stationer, kunde inrymmas sådane särskilda konti.
Det af Rikets Ständers Revisorer åsyftade ändamål, att hvarje, åtminstone dyrbarare
fartygs såväl nybyggnads- som underhålls- eller med andra ord totalkostnad när
som helst skulle kunna af räkenskapen inhemtas, är utan tvifvel högst önskvärdt; men
huruvida ett sådant ändamål lämpligast vinnes genom den föreslagna åtgärden om inrymmande
i hufvudboken af särskilda konti för fartygen, synes mig icke vara klart, så vida
nemligen hufvudboken skall, såsom hittills, vara en sammanfattad redovisning å ena sidan
af anvisade anslag samt å den andra af deras användande under den tidrymd, hufvudboken
omfattar. Skulle nu de särskilda fartygs konti upptaga summor, som tillhöra andra
tidsperioder eller andra anslag än de, för hvilka sjelfva hufvudboken redovisar, så komme
i afseende å de ifrågasatta konti att följas en annan grund, än för uppställningen af öfriga
hufvudboken tillhörande konti; — ett förhållande, som möjligen kunde åstadkomma
oreda i räkenskapen. Hvad underhållet beträffar, har redan genom Kongl. Förvaltningens
skrifvelse den 27 Mars 1863 föreskrift blifvit meddelad om insändande af uppgifter å
årliga underhålls- eller reparationskostnaden för hvarje viss cert eller klass tillhörande
fartyg, med inventarier m. m., hvilken föreskrift jemväl blifvit iakttagen.
Vidkommande framställningen om tryckning af blanketter till hufvudbok och kassaräkning.
sä synes den af en sådan åtgärd förmodade lättnad i göromålen blifva af ringa
betydenhet, enär det mesta skrifniugsarbetet, synnerligast i kassaräkningen, består af sådant,
som ej förut kan bestämmas, hvilket inhemtas vid en jemförelse emellan olika års
kassaräkningar, hvaraf visar sig, att uti utgiftsförteckningarue, som erfordra det drygaste
arbetet, föränderliga benämningar städse förekomma Lägges härtill att, åtminstone vid
härvarande station, ofta förefalla oförutsedda utgifter, att framdeles af främmande verk
eller inrättningar ersättas, hvilka utgifter erfordra särskilda titlar, sä skulle följden af
den föreslagna tryckningen blifva, att i samina räkenskap förekomme en del rubriker
tryckta och en annan del skrifna, hvilket icke skulle bidraga hvarken till prydlighet
eller redighet.
Då härvid tillika bör ihågkommas, att de ständiga titlar i hufvudboken, som kunde
tryckas, äfven äro underkastade förändringar i så måtto, att en titel, hvilken ena året
har fordran, kan vid det påföljande komma att utvisa skuld, hvaraf måste följa, för att
ej åstadkomma förvillelse, att antingen på debet- eller kreditsidan den sålunda obehöfliga
titeln finge öfverstrykas, hvilket ej heller skulle befordra den i en räkenskap så gerna
önskade ordentlighet och ett snyggt utseende, samt härvid slutligen ej bör förbises, att
en del titlar i hufvudboken, genom de specialrubriker, som derunder skola införas, erfordra
olika utrymme det ena året emot ett annat, hvaraf måste betingas en utvidgning i
utrymmet emellan de tryckta rubrikerna, som stundom vore onödig; sa är det, af sålunda
anförda skäl, som den redan i reglementet för styrelsen och ekonomien vid Flottans sta
-
/
— 332 —
tioner, § 282, eifna föreskrift om tryckning af blanketter till handlingar med kolumner
och titlar ansetts ej vara tillämplig på hufvudboken och kassaräkningen.
Hvad slutligen beträffar Revisorernes framställning om upphörande af den årliga
kommenderingen af båtsmän till handräckning vid krigsskolan på Karlberg, anser jag
mig i underdånighet böra deruti instämma. Stockholm af Kongl Flottans Stations-befälhafvares
kansli den 29 December 1865.
JOH. LILLIEHÖÖK.
C. A. Sundin.
Kongl. Styrelsens öfver
statens jernvägsbygnader
underdåniga utlåtande, i anledning af
de framställningar om statens jernvägsbyggnader,
som förekomma i Rikets
Ständers Revisorers år 1865 afgifna
berättelse angående statsverket.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj;ts genom remiss af den 20 sistlidne Oktober
meddelade nådiga befallning, får Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader härmed i underdånighet
afgifva utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers underdåniga berättelse om
den innevarande år af dem verkställda granskning af räkenskaperna vid statens jernvägsbyggnader
för år 1863.
Hvad först angår Revisorernes anmärkning, att å flera medikamentsräkningar bevis
saknas derom, att de blifvit för författningsenlig granskning i Sundhets-kollegium uppvisade,
får Styrelsen upplysa att, till följd af Eders Kongl Maj:ts och rikets Kammarrätts
vederbörande Revisions-kontors vid 1862 års räkenskaper gjorda anmärkning i berörde
hänseende, Styrelsen redan den 3 Januari detta år anbefallt vederbörande arbetschefer
att tillse, att inga sådana räkningar må hädanefter till betalning godkännas, utan
att desamma förut undergått behörig granskning hos Sundhets-kollegium.
Vidkommande derefter hvad af Revisorerne blifvit yttradt om den skillnad, som
visat sig i beräkningarna af försäljningsprovision vid de för jernvägens räkning på olika
orter hållna auktioner, får Styrelsen underdånigst anföra, att sådant lika litet hädanefter
som hittills torde kunna förekommas, enär beräkningen af dylik provision - der den
icke är, såsom i städerna, fastställd, och då till ganska olika belopp i olika städer —
icke finnes genom något allmänt gällande stadgande bestämd, utan är beroende på öfverenskommelse
med auktionsförrättaren, som stegrar eller nedsätter sina anspråk i mån af
den risk, som han anser sig löpa i följd af den längre eller kortare anståndstid, som
lemnäs med de gjorda inropens inbetalning. Om Styrelsen skulle föreskrifva, att auktionsinropen
skulle vid varans afhemtning kontant liqvideras, skulle sådant visserligen
verka derhän, att auktionsprovisionen i icke obetydlig mån kunde nedsättas, emedan auktionsförrättaren
i så fall icke kunde få vidkännas någon förlust i följd af osäkra och
— 333 —
mindre vederhäftiga inropare, men säkert är att en dylik åtgärd skulle genom det mindre
pris, hvartill varan i följd af den kontanta betalningen skulle uppgå, komma att verka
en förlust för jernvägsanslaget, långt större än hvad besparingen i auktionsprovisionen
kunde inbringa; hvadan ock Styrelseu underdåuigst anhåller, att fortfarande få ombestyra
och uppgöra om blifvande auktioner på det sätt, sora Styrelsen anser vara för jernvägsbyggnaderna
förmånligast.
Med afseende på Rikets Ständers Revisorers i ifrågavarande berättelse uttalade
åsigt om önskvärdheten deraf, att den årsberättelse, som det ålåge Styrelsen att afgifva,
innehölle upplysningar derom, huru stor del af den under hvarje särskildt år anskaffade
jernvägsmateriel blifvit inom landet tillverkad och huru mycket deraf blifvit från utlandet
infördt, äfvensom om priset å hvarje persedel, skall Styrelsen, som, till följd af från Revisorerne
derom framställd anhållan, meddelat Revisorerue de af dem i deras underdåniga
berättelse omnämnda uppgifter för den förflutna tiden, hädanefter i sin underdåniga arbetsberättelse
för hvarje år intaga de i förevarande hänseende önskade uppgifter.
Beträffande slutligen Revisorernes i den underdåniga berättelsen gjorda hemställan,
i fråga om den rättighet att bestämma en utgiftsstat för Styrelsen, som Revisorerue ansåge
vara Rikets Ständer genom grundlagen tillförsäkrad, anser Styrelsen, utan att inlåta
sig i bedömande af de skäl, som må hafva föranledt Eders Kongl. Maj:t att icke
förelägga Rikets Ständer en sådan utgiftsstat hvad Styrelsen angår, sig böra i underdånighet
anföra, att, då Styrelsen har sig uppdragna ledningen och förvaltningen af statens
jern vägsbyggnader ensamt, dess verksamhet och utgiftsstat således äro i viss mån beroende
på storleken af de särskilda anslag, sorn Rikets Ständer till stambanornas fortsättning
tid efter annan bevilja; att dess utgiftsstat icke kan anses annorlunda, än såsom
en byggnadskostnad, helst som den utgår direkt af de för jernvägsbyggnaderna anslagna
medel och, på grund häraf, är inbegripen i det för hvarje särskild stambana uppgjorda
kostnadsförslag, samt äfven blifvit vid hvarje års bokslut påförd de särskilda under byggnad
varande stambanorna i förhållande till deras utgifter för året; att ifrågavarande kostnad
utgjort en ganska ringa procent af de särskilda banornas årsutgifter, hvilken under
åren 1863 och 1864 icke uppgått till fullt j^dels procent af samtliga byggnadskostnaderna;
att Styrelseu således, enligt sitt eget underdåniga förmenande, såväl i nämnde afseende
som med hänsyn till sin af jernvägsbyggnadernas fortsättning helt och hållet beroende
tillvaro, utgör ett undantag från öfrige förvaltande verk och styrelser; samt att
någon utgiftsstatens särskilda granskning af Rikets Ständer, utöfver deras granskning af
kostnadsförslaget i dess helhet, svårligen kan ske utan under den förutsättning, att de
anslag, som för stambanornas fortsättning af Eders Kongl. Maj:t äskas, äfven blifva både
till belopp och till tiden, hvarunder de äro påräknade att utgå, af Rikets Ständer beviljade.
Anmärkningsakten återföljer härhos, och Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
CARL G. BEIJER.
Stockholm dan lo December 1865.
Alfred Grandinson.
- 334 -
Kongl. Styrelsens för
statens jcrnvägstralik
underdåniga utlåtande, i anledning af
en utaf Rikets Ständers Revisorer år
1865 gjord erinran.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts, genom nådig remiss af den 20
sistlidna månad, Trafik-styrelsen meddelade föreskrift, att inkomma med underdånigt utlåtande
angående hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorer i sin berättelse
erinrat, beträffande vissa upplysningars meddelande i afseende å den vid statens jernvägar
begagnade materiel, får Styrelsen i underdånighet meddela, dels att intet hinder möter
för införande i Styrelsens årsberättelser af uppgift å huru stor del af den vid statens
jernvägstrafik begagnade materiel blifvit under hvarje särskildt år inom landet tillverkad
och huru mycket deraf måst från utlaudet anskaffas, äfvensom priset å hvarje persedel,
dels att Styrelsen gått i författning om att ifrågavarande uppgift för år 1864 kommer
att inflyta i nämnda års, nu under tryckning varande berättelse.
Den nådiga remissen återställes underdånigst, och Styrelsen framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
C. O. TROILIUS.
Stockholm dea 18 November 1865.
C. Limnell.
33B —
Stnteri-öfvei styrelsens
underdåniga utlåtande, med anledning
af Rikets Ständers Revisorers yttrande
i fråga om stuteriernas verksamhet.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti afgifven underdånig berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1863, hafva Rikets Ständers Revisorer, jemte anförande af tid efter annan vidtagna åt
gärder
för inhemska hästafvelns befrämjande, ifrågasatt, huruvida rikets stuterier i allo
uppfylla deras ändamål, att förbättra hästafveln i hela landet genom spridande af goda
afvelsdjur, med hufvudsakligt afseende fästadt å kavalleriernas behof. Revisorerne hafva
härtill föranledts af den omständighet, att under revisionsåret blifvit försålde från stuterierna
25 hingstar, deraf högst få inköpts för att begagnas till beskällare, och då desse,
såsom outskurne, måste hafva varit till beskällare fullt tjenlige, anse Revisorerne en obe
räknelig
förlust hafva tillskyndats hästafveln genom deras försäljning, en förlust, som, enligt
Revisorernes åsigt, kunde undvikas om stuterierna till nedsatt pris utlemnade sådane
hästar åt hingstföreningar eller enskilde personer, hvilka deraf kunde vara i behof.
Genom nådig remiss den 20 nästlidne Oktober anbefalld att häröfver inkomma med
underdånigt utlåtande, får Stuteri-öfverstyrelsen antora att, om med stuteri-inrättningarne
endast afses kavalleriets behof, deras ändamål kan antagas vara uppfyldt, enär ej allenast
sqvadrons-hingsthållningen, som från stuterierna till största delen remonteras, utan jemväl
84 stuteribeskällare, således tillsammans 152 hingstar, hållas tillgänglige för allmänheten
uti olika delar af riket. Den inverkan hästafveln häraf rönt är obestridlig och ådagalägges
genom den lätthet, hvarmed kavalleriet numera remonterar med inhemska hästar.
Men ehuru stuterierna i afseende å kavalleriet förmå uppfylla deras bestämmelse, medföra
de dock ej all den nytta för hästafveln, som af dem kunde dragas, och Stuteri-öfverstyrelsen
ingår villigt på Revisorernes åsigt, att hvarje duglig stuterihingst, som ej bibehålies
till afvelsdjur, blifver en förlust för landets industri och näringar; men denna olägenhet
är oundviklig så länge inkomsten af hästförsäljning är behöflig för stuteriernas
underhållande.
Då Rikets Ständers Revisorer sannolikt haft sig bekant, att Stuteri-Öfverstyrelsen,
för att, så vidt möjligt varit, bibehålla duglige hingstar för afveln, redan medgifvit hingstföreningarne
rabatt å auktionspriset för hingstar, som af dem köpas för att påföljande
fyra år tillhandahållas såsom beskällare, måste Revisorernes förslag att sådane hingstar
borde utlemnas till »nedsatt pris» afse en ytterligare prisnedsättning, än den redan medgifna.
En så beskaffad åtgärd mäste Stuteri-öfverstyrelsen afstyrka, emedan derigenom
skulle föranledas minskning i inkomster, som åtminstone under närvarande förhållanden
icke kunna umbäras, helst hingstföreningarnes förmånsrätt ej allenast medför uppoffringar
genom den medgifna rabatten, utan derjemte menligt inverkar på auktionsprisen derigenom,
att mången spekulant uteblifver då han vet, att de bästa å auktionslistorna upptagna
hästar pa förhand äro för föreningarne ofsedda.
_ 336 —
I anledning af Rikets Ständers Revisorers antydda, ehuru ej till afgörande upptagna
fråga, huruvida de fördelar, som genom stuterierna tillskyndas landet, motsvara dermed
förenade kostnader, bör den erinran göras, att stuteri-inrättningar alltid måste medföra
sä betydliga omkostnader med motsvarande ringa vinst, att den enskilda industrien
icke lärer vilja dermed taga befattning, och då dessa inrättningar utgöra enda kända vilkoret
för upprätthållande af ett lands hästafvel samt. följaktligen äro oumbärliga, eger
staten ej annat val än att sjelf åtaga sig de kostnader, som dermed äro förknippade.
Huruvida förvaltningen af våra stuterier är ordnad på ändaroålsenligaste sätt börStuleriöfverstyrelsen
icke här afgöra, dock vågar Ofverstyrelsen antaga att, om jemförelse anställes
med fremmande länders stuterivåsende samt dermed förenade kostnader, denna
jemförelse icke skall lemna ett för Sverige ofördelaktigt resultat.
Stuteri-öfverstyrelsen framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och underså ter;
D. SILFVERSTOLPE.
Stockholm den 27 November 1865
J. A. Thundström.
Kongl. Landtbrnk,s-akademiens
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
Akademiens Experimentallälts räkenskaper
för år 1863.
Underdånigste memorial.
Sedan förvaltaren och räkenskapsföraren vid Landtbruk s-akademiens Experimentalfält,
Intendenten C. Juhlin-Dannfelt, blifvit delgifven Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Experimental fältets räkenskaper för år 1863 samt deröfver afgifvit förklaring,
som föredragits denria dag inför Akademien, får hon i underdånighet meddela,
att samma anmärkningar, som gjorts af Revisorerne, hafva förut framställts från Kammar-rättens
Öfverrevisions-departement, hvarefter af räkenskapsföraren förklaring redan
den 9, i sistlidne November månad till Kammar-rätten afgifvit»; och som denna förklaring
genom bifogade intyg styrkt, att de anmärkta felen uppkommit genom misskrifning
af utställarne till tvenne räkningar, ej genom missräkning af redovisaren, samt att rättelse
å dessa skriffel redan iakttagits, och som desamma dessutom uti Fältets kassaräk
-
— 337 —
n’n§ ej återfinnas och de sålunda icke heller varit af något inflytande på Akademiens
penningeställning, torde de ifrågavarande anmärkningarne, hvilka komma att i laga ordning
utgöra föremål lör Kammar-rättens pröfning, icke vara af beskaffenhet att till någon
särskild åtgärd föranleda.
De öfverlemnade handlingarne återställas underdånigst. Stockholm den 18 December
1865.
På Landtbruks-akademiens vägnar:
CARL G, MÖRNER.
J. Arrhenius.
T. f. Chefens
för Statistiska Central-byrån
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
rörande denna Bj'rås verksamhet
under år 1863.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning af den 20 sistlidne Oktober
får, med anledning af Rikets Ständers herrar Revisorers anmärkningar, jag underdånigst
upplysa:
§ 1.
att, då den förklaring, sorn jag den 27 December 1864 afgifvit, med åberopande jemväl
af flera föregående underdåniga utlåtanden i ämnet, af herrar Revisorer sjelfve bedömts
såsom icke tillfredsställande, och då någon annan vägledning för omdömet om Statistiska
Central-byråns verksamhet i sådant fåll väl icke lärer kunna lemnäs, än en detaljerad
granskning af arbetets gång, omfattning och resultater inom sjelfva embetsverket, — för
mig icke synes återstå annan utväg, än vädjandet till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets
Ständers pröfning, till det upplysta allmänna vettets och den opartiska framtidens dom.
Då befolkningsstatistiken bearbetats, i enlighet med de internationella statistiska
kongressernas önskningar och andra länders föredömen, efter den plan för primäruppgifternas
insamlande, som af Eders Kongl. Maj:t blifvit fastställd, och för hvars genomförande
jag sednast redogjort i den underdåniga årsberättelsen för 1861, sid. I—IY, så
torde embetsverket vara förpligtadt, att åt sina hithörande berättelser fortfarande gifva
samma omfång, som de sednast offentliggjorda utvisa, intilldess särskild föreskrift meddelats
rörande de detaljer, öfver hvilka redogörelses fortsättning skall afbrytas.
43
t
— 338 —
Då såsom allmän regel är faststäldt, att de centrala förvaltande verken och myndigheterna
hafva åliggandet att insamla och bearbeta de statistiska uppgifter, som i följd
af embetsverkets föremål och instruktion samt den allmänna planen för den officiella statistikens
bearbetning, dem hvart för sig åligga, och då, i öfverensstämmelse med denna
grundsats, regelbunden tillgång jemväl förefinnes å tryckta berättelser rörande statens
finanser och flertalet bankinrättningar, genom hvilken tillgång hvar och en kan förskaffa
sig den upplysning, sorn dessa berättelser erbjuda; så har jag trott Statistiska Centralbyrån
företrädesvis böra egna den tid, som dertill kunnat afses, åt tillvägabringandet af
en dylik regelbunden tillgång å uppgifter jemväl öfver bankinrättningar, för hvilka sådan
hittills saknats, och dervid, med fästadt afseende å de svårigheter, som torde möta ordnadt
meddelande af fullständiga uppgifter, i främsta rummet fäst uppmärksamhet vid
rikets sparbanker, öfver hvilka, på sätt redan i underdånighet blifvit för Eders Kongl.
Maj;t anmäldt, redogörelse är under tryckning, med afsigt att årligen fullföljas.
§ 2.
Orsaken dertill, att blott ett dubbelhäfte af Statistisk Tidskrift under innevarande
år hittills utkommit, ligger deruti, att tiden varit upptagen med utarbetande och utgifvande
från tryck af Statistiska Central-byråns underdåniga berättelser för 1856—18bP,
3:dje afdelningen, samt för åren 1861, 1862 och 1863, eller tillsammans 4 band i stor
qvarto, hvilka berättelser till Rikets nu församlade Ständer jemväl utdelats
§ 3.
Rörande årsberättelses afgifvande om de i Statistiska Central-byrån utförda arbeten,
torde Eders Kongl. Majus nådiga befallning få motses.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:
FR. TH. BERG.
Stockholm den 27 November 1865.
— 339
Kongl. Kommerse-kolSegii
underdåniga utlåtande, i anledning af
en utaf Rikets Ständers Revisorer framställd
anmärkning vid Kollegii expensmedelsräkning
för år 1863.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti den af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer afgifna underdåniga berättelse
om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1863, hafva Revisorerne anmärkt,
att bland Kommerse-kollegii expensmedels-utgifter för nämnde år förekomma en post å
50 R:dr, utbetald till en af tjenstemännen inom Kollegium för 160 formljus till försegling
af bref, hvilken utgiftspost, fastän i och för sig obetydlig, dock förefallit Revisorerne
anmärkningsvärd, enär Revisorerne svårligen kunde antaga, att för det uppgifna
ändamålet en så stor qvantitet ljus behöft användas.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss anbefallt Kollegium att med un
derdånigt
utlåtande öfver berörda anmärkning till Eders Kongl. Maj:t inkomma, får Kollegium,
med remisshandiingarnes återställande, i underdånighet anföra, att ofvannämnde
utgiftspost, hvilken varit afsedd till inköp af ljus icke allenast för försegling af bref, utan
äfven för belysning i Kollegii Kansli, då göromälen under den mörkare årstiden sådant
fordrade, sedan längre tid tillbaka utgått och uppburits af den tjensteman i Kollegium,
som, vid den tid, då beloppet utbetalts, haft sig uppdraget att ansvara för utskrifningen
och afsändandet af de från Kollegii kansli utgående expeditioner; men att, enär det
synts lämpligare att den för omförmälda ändamål erforderliga qvantitet ljus blefve genom
Kollegii försorg i mån af behof uppköpt, något i berörda hänseende på förhand bestämdt
belopp icke blifvit under de sednare tvenne åren anvisadt.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
F. ÅKERMAN.
G. HEGARDT.
1. s.
W. Silfversparre.
Stockholm den 1 December 1865.
— 340 —
Kongl.
Serafimerordens-gillets
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkning vid
granskning af Ordens-gillets räkenskaper
för år 1863.
Stormak tigs te, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 20 sistlidne Oktober har Serafimerordens-gillet fått
sig anbefaldt att inkomma med underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers,
vid granskning af Ordens-gillets räkenskap för år 1863, gjorda anmärkning, att å influtne
observationsmedel utanordnats till verkets Sekreterare och Kamrerare 5 procent
för hvardera samt till Revisorn 15, eller tillsammans 25 procent, då deremot i Eder
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt, jemlikt nådigt bref af den 5 Mars 1858, observationsprocenten
numera utginge blott med 15 procent, de der komme endast anmärkningsförfattaren
till godo.
I anledning häraf får Ordens-gillet i underdånighet meddela, det ifrågavarande
sportelinkomst, hvad angår Ordens-gillets tjenstemän, grundar sig på Eders Kongl. Maj:ts
den 22 November 1802 uti Ordens-kapitlet gifna beslut, derigenom, till uppmuntran för
desse tjenstemän, dem blifvit i nåder tillåtet att, i likhet med hvad i Kammar-rätten
bestodes, dädanefter få uppbära revisionsprocent å de medel, som genom deras åtgärd
eller observationer inflöte. Inom Kammar-rätten utgick denna sportel då och intill sednaste
tid med 25 procent å influtna anmärkningsbeloppet, på det sätt, att anmärkningsförfattaren
deraf åtnjöt 15 procent samt återstående 10 procent lika fördelades emellan
kontorsförmannen och kansliet; och i enlighet härmed har observationsprocenten allt
hitintills blifvit äfven inom Ordens-gillet beräknad och till dess tjenstemän utanordnad.
Ordens-gillet tror sig veta att, då detta slags sportel år 1858 indrogs för Kammar-rättens
kontorsföreståndare och kanslipersonal, sådant skedde i sammanhang med
och såsom en följd af desse tjenstemän då beviljad löneförbättring. För Ordens-gillets
tjenstemän gäller deremot ännu, i alla hufvudsakliga delar, den för dem år 1816 fastställda
lönestat, vid hvilket förhållande Ordens-gillet ansett och fortfarande, så länge
samma förhållande föreiinnes, anser någon nedsättning uti den i samma stat afsedda observationsprocenten
icke böra ega rum.
Serafimerordens-gillet framhärdar med djupaste undergifvenhet,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl, Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåtare och tjenare:
G. A. SPARRE. L MANDERSTRÖM. F. BRAUNERHJELM.
OL. IM. FÅHRAUS. MAGNUS HUSS.
Stockholm den 20 November 1865.
T. A. Billbergh.
— 341 —
Lands Universitets Kansler,
med underdånig förklaring öfver den
anmärkning, Rikets Ständers Revisorer
framställt vid detta Universitets
räkenskaper för år 1863.
Underdånigt memorial.
Efter inhändigande af Consistorii Academici i Lund förklaring öfver Rikets Ständers
Revisorers anmärkningar mot Lunds Universitets räkenskaper för år 1863, får jag
densamma härjemte, tillika med remissakten, insända, och har jag, för min del, dervid
intet att erinra eller tillägga
Stockholm den 19 December 1865.
G. A. SPAUKE.
J. J. Nordström.
Till Kanslers-embetet för Lunds Universitet.
Sedan Kanslers-embetet infordrat Consistorii Academici Majoris utlåtande, med
anledning af Kongl. Maj:ts nådiga remiss till Kanslers-embetet af hvad som utaf Rikets
Ständers Revisorer blifvit anmärkt, i afseende på redogörelsen för de till Lunds Universitet
år 1863 influtna s. k. vaxljusmedel, får Consistorium, som i frågan inhemtat yttrande
af Consistorium Minus, detta yttrande, hvilket Consistorium såsom sitt eget åberopar,
härmedelst vördsammast öfverlemna.
Lund den 29 November 1865.
F11. WAHLGREN.
N. H. LOVÉN. P. GELLERSTEDT. C. F. NAUMANN. AXEL NYBLAEUS.
C. J. ASK. C. W. LINDER. C. W. BLOMSTRAND. G. K. HAMILTON.
C. OLBERS. AXEL MÖLLER. NIKLAS TENGBERG.
THEODOR WISÉN.
J. Kreuger.
v
— 342 —
Utdrag af Protokollet, hållet hos Consistorium Academicum
Mimis i Lund den 28 November
1865.
§ 2.
I anledning af den utaf Rikets Ständers Revisorer afgifna underdåniga berättelse
om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1863. anförde Räntmästaren Zetterström,
i egenskap af redogörare, för så vidt denna berättelse rörer Lunds Universitet, följande:
»De så kallade vaxljusmedlen från Ljunits och Herrestads härader, som under nämnde
år influtit, hafva rätteligen blifvit för år 1861 beräknade, ehuru Kontrakts-prostens reversal
angifver samma medel för 1862; vaxljusmedlen hafva enligt Kongl, instruktion
den 12 April 1815 blifvit redovisade från och till den 1 Maj och inbetalts för ett föregående
år under det följande, Afgiften för år 1861 skulle således varit inbetald under
år 1862, men då berörda afgift, som uti 1862 års hufvudbok är balanserad såsom resterande
för 1861, först i början af 1863 inbetaltes, blef den för bristande 1861 års medel i
räkenskaperna afförd.
Vaxljusmedlen från Fjäre och Viske kontrakt i Göteborgs stift, som influtit år
1863, äro rätteligen i hufvudboken beräknade för föregående år, ehuru det bifogade reversalet
angifver året 1863, men att detta härledt af en felskrifning, synes deraf, att reversalet
å 1863 års vaxljusmedel, som inbetaltes den 1 Februari 1864, uttryckligen innehåller,
att nämnde medel afse 1863.
Hvad slutligen angår de anmärkta vaxljusmedlen från Warbergs kontrakt, så insände
Prosten öfver kontraktet dessa medel för åtta månader af året 1862 eller från den
1 Maj till årets slut, under yrkande att, sedan kyrkornas räkenskaper numera skola efter
kalenderår upprättas, äfven de från kyrkorna utgående vaxljus-penningar måtte få efter
kalenderår inbetalas; och som Kongl. Maj:t uti nådig kungörelse den 27 Juni 1862 upphäft
ofvanberörda instruktion af den 12 April 1815, som föreskrifver ifrågavarande medels
redovisning efter ecklesiastik-år, blef de insände medlen emottagne och, enär den andel
af vaxljusmedlen för 1862, som belöper på de fyra första månaderna af året, redan förut
vid redovisning af medlen från den 1 Maj 1861 till samma dag 1862 influtit och Universitetet
alltså genom den skedda inbetalningen för de sista två tredjedelarne af året
tillgodonjutit hela det vaxljusbelopp, som för året 1862 skulle utgå, saknades anledning
att balansera någon del af årsafgiften såsom obetald.»
Uti hvad Räntmästaren sålunda anfört, instämde Consistorium Minus för sin del;
och skulle utdrag af protokollet, jemte remisshandlingens återställande, till Consistorium
Academicum Majus skyndsamt expedieras. Ut supra.
In fidem:
D. M. Ridderborg.
— 343 —
Westerås stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid stiltets byggnads- och emeritikassors
räkenskaper för år 1863.
Stormäktigste, Al ler nådigste Konung!
Sedan Konsistorium blifvit anbefaldt att afgifva underdånigt utlåtande i anledning
af de anmärkningar, hvilka af Rikets Ständers Revisorer blifvit gjorda vid Westerås stifts
byggnads- och emeritikassors räkenskaper för år 1863, får Konsistorium, som öfver dessa
anmärkningar infordrat förklaring af kassaförvaltaren, Konsistorii-notarien J. W. Sjöqvist,
med öfverlemnande af denna förklaring, underdånigst anföra, att Konsistorium icke har
något att till densamma tillägga.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
CHRIST. E. FAHLCRANTZ
E. G. BJÖRLING.
LUDVIG MOSSBERG. D. A. SUNDÉN.
J. W. Sjöqvist.
Westerås Domkapitel den 8 Januari 1866.
Till Högvördiga Domkapitlet i Westerås.
Anmodad att afgifva förklaring öfver de anmärkningar, hvilka vid granskning af
statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1863 blifvit gjorda, får jag, för så vidt de röra Westerås stifts byggnads-
och emeritikassor, härmed ödmjukast yttra följande:
Beträffande förstnämnde kassa, så anmärka Revisorerne, att kassaförvaltaren bort
hafva kunnat under tiden från den 18 Augusti 1863, då den kontanta behållningen till
största delen varit i kassan inneliggande, och till den tid i början af år 1864, då nämn
-
— 44 -
de behållning till Komitén för uppförande a det nya läroverkshuset i Falun öfverlemnades,
göra medlen åtminstone till någon del fruktbärande, »då det bort vara vederbörande
en god tid förut väl bekant, när berörde utbetalning varit att förvänta.»
Enligt Kongl. Maj:ts bref af den 7 Augusti 1862, egde Konsistorium att i mån
af behof utbetala 44,000 R:dr af stiftets byggnadskassa till bidrag för uppförande af
nämnde läroverkshus. Af denna summa utbetalades, på bemälde Komités begäran, 20,000
R:dr den 24 Juli 1863. När resten behöfdes, kunde Konsistorium ej veta, förrän Komitén
derom gjorde anmälan. Någon korrespondens om detta behof känner jag icke hafva
egt rum med någon här. Det var derföre säkerligen icke någon vederbörande någon tid
förut något bekant, ännu mindre »en god tid förut väl bekant», när nästa utbetalning
skulle begäras. Resten af medlen måste således hållas Komitén till handa, när denna
återstod af densamma äskades. Detta skedde i början af år 1864, och hela återstoden
utbetalades den 1 April samma år med 24,000 R;dr, ehuru endast 21,687 R:dr 13 öre
funnos kontant i kassan.
Hvad beträffar Revisorernes anmärkning vid emeritikassan, så utgjorde dess kontanta
behållning vid 1863 års slut visserligen 26,555 R:dr 57 öre. I denna summa ingå
likväl de under året inbetalda lån, utgörande tillsammans ett belopp af 20,750 R:dr,
af hvilka lån tre inbetalades i September, nemligen ett den 7 å 1,500 R:dr, ett den 15
å 1,500 K:dr och ett den 30 å 1,500 R:dr; två i Oktober, nemligen ett den 25 å 300
R:dr och ett den 31 å 1,500 R:dr; två i November, nemligen ett den 18 å 3,000 R:dr
och ett den 21 å 700 R:dr, samt fyra i December, alla den 31, å tillhopa 10,750„R:dr,
således alla lånen i slutet af året och deraf halfva beloppet å årets sista dag. Äfvenledes
ingår i dessa 26,555 R:dr 57 öre årsräntan med 5,954 R:dr 30 öre, som af kassaförvaltaren
blifvit upptagen såsom hel och hållen ingången den 31 December, men hvaraf
likväl 1,162 R:dr 50 öre då voro oliqviderade och som först under år 1864 inbetalades.
Häraf torde nogsamt synas, ej mindre beloppet af de under året ofruktbart inneliggande
medlen, som är betydligt mindre än sorn vid första påseende synes, än ock huru
länge de varit ofruktbara, som endast utgör en ganska kort del af året.
Utbetalningen för den nya gymnastikbyggnaden började den 19 Februari 1864.
J. IV. Sjöqvist.
Göteborgs stifts Ronsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning af
de anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer
framställt vid granskning af
detta stifts räkenskaper för år 1863.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
I nådig remiss den 20 nästlidne Oktober uppå Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid elementarläroverkets i Warberg, pedagogieus i Kongelf och folkskolelärareseminariets
i Göteborg räkenskaper för år 1863, har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Kon
-
— 345 —
sistorium, att, efter vederb öran des hörande, inkomma med underdånigt utlåtande; och får
Konsistorium, med öfverlemnande af Rektorernes i Warberg och Kongelf H. Rodhes och
H. G. Lindhults samt förre Seminarii-inspektorn, Kyrkoherden C. E. Hagstedts förklaringar,
i djupaste underdånighet anföra:
att Konsistorium, — som för egen del instämmer i hvad förklaranderne andra
git,
— hvad beträffar orsaken dertill att redogörelse för den till förmån för elever vid
Kongelfs pedagogi gjorda s. k. Sivertssonska donationen icke blifvit till Konsistorium insänd
för att intagas i Konsistorii räkenskaper, förmodar det hafva härrört deraf, att det
nådigst fastställda, förklaringarne bilagda, donationsbrefvet icke innehåller föreskrift derom,
att fonden skall stå under Konsistorii inseende; samt
att Konsistorium, rörande det anmärkta förhållandet, att Konsistorium redan i
Maj månad till Seminarii-föreståndaren utlemnat hela beloppet af samtlige lärarnes löner,
icke ansett sig ega befogenhet att innehålla något af dessa medel, som uppå reqvisition
blifvit af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor till fulla beloppen på en gång utanordnade.
Den nådiga remissakten varder härhos underdånigst återställd.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
P. WIESELGREN. J. CAST. LAMBERG.
FR. TH. BLOMSTRAND.
M. G. ROSENIUS. C. J. SUNDSTRÖM.
J. D. Magnusson.
Göteborgs Domkapitel den 20 December 1865.
(Warbergs elementar-läroverk.)
Till maxime venerandum Consistorium i Göteborg.
Med anledning af Rikets Ständers Revisorers anmärkning deröfver att, enligt
låneräkningen för år 1863 för Warbergs lägre elementarläroverk, bevillningsafdrag blifvit
lemnad för ränteliqvider å reverser för äldre datum än 1862, hvilket afdrag »ej bort
44
— 346 —
beviljas, såvida ej förbehåll derom uti skuldebrefven egt rum», får jag ödmjukeligen
anföra:
att jag vill minnas, att ett sådant förbehåll varit infördt i reverserna, men att detta
förhållande numera ej kan styrkas, emedan alla reverserna äro dels inlösta, dels omsatta.
Warberg den 2 December 1865.
H. Rodhe.
(Kongelfs pedagogi).
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
f
Sedan Rikets Ständers Revisorer hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmält,
hurusom i Göteborgs Konsistor» räkenskaper för år 1863 redovisning för den vid Kongelfs
skola befintliga s. k. Sivertsonska stipendiifonden alldeles saknas, och undertecknads,
Rektors, underdåniga förklaring häröfver i nåder infordrats, får jag i djupaste underdånighet
härmed öfver den gjorda anmärkningen afgifva den förklaring att, då det i 10 §
af den härjemte i aftryck bifogade nådiga stadfästelse-resolution å ifrågavarande stipendiidonation
*) omnämnda uppdraget att uppgöra stipendiifondens räkenskaper och indrifva
räntorna städse varit och ännu är åt stadens Borgmästare anförtrodt, denne sednare också
egt och eger att för fonden vederbörligen redovisa, samt att skolans lärare med densamma
icke egt eller ega annan befattning än att, såvidt möjligt varit och är ibland det ringa
antalet af lärjungar, hvilket under nuvarande förändrade skolförhållanden svårligen torde
komma att ökas till det i testamentets §§ 4, 11 och 17 förutsatta, föreslå fullt lämplige
stipendiater. En af herr Borgmästaren och Riddaren P. Rhodin för detta ändamål emottagen
afskrift af 1863 års redovisning för stipendiifonden anser jag mig böra i djupaste
underdånighet bifoga.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
allerunderdånigste och tropligtigste
undersåte:
H. G. Lindhult.
Kongelf den 4 December 1865.
*) 10:de paragrafen al' den åbei-opade, underdåniga förklaringen bifogade, resolutionen
lydert »Rektor och Kollega eller den, som Kuratorerne dertill kalla, skola emot skäligt arfvode,
i Martii månad hvarje år uppgöra räkenskaperna och ha indrifvit räntorna för förflutna året, samt
inlägga beloppet deraf i en kassa med 3 lås, hvartill Inspector-Scholse alltid skall hafva en nyckel,
Rektor en, och den som Kuratorerne dertill befullmäktiga den 3:dje. Arfvodetj härföre samt kostnad
för räkenskapsböcker, skrifmaterialier och kassakista får sammanlagdt icke öfverstiga 6 procent
af hela förflutna årets räntor, innan stipendii-summan är uträknad.»
Tabell, tillhörande sid. 346.
1863 års Redovisning för aflidna Mamsell B. C. Sivertssons till förmån för studerande vid Kongelfs skola den 15:de Januari
1817 inrättade stipendii-fond
Debet.
Primitiva stipendii-fonden:
Inköpssumma af frälseräntor
Köpeskillingen för försålda stadsfastigheten N:o 80
1,670: —
Ytterligare tillökt af inkomsterna med
30: — 1.700:
Fattiga enkors kapital
Balanserade medel från 1862 års redogörelse
2,000:
35:
Riksmynt.
Inkomster under året:
Frälseräntan af 4
mantal Wadebacka eller Hallen i Grönköp
62:
6.
Dito
af
1
£
mantal
Sköningared Westergården
52:
1.
Dito
»
i
»
Tussebo
12:
84.
Dito
»
1
»
Gunilse Nedergården
107:
3.
Dito
»
l
»
Anered
64:
54.
Dito
»
1
T
»
Krokryd
24:
25.
Dito
»
1
T
»
Heljebo Per
34:
25.
Dito
»
1
T
»
Buur
34:
25.
Dito
»
Utjorden Sibbajorden
10:
—
Dito
1 mantal Stora Wiken
108:
93.
1863
års
ränta af mot sex procent utlånta kontanta behållningen ..
120:
—
26.
630: 16.
Summa R:mt R:dr
9,900
42
1863.
Juli 13.
1864.
Februari 2
Kredit.
Primitiva stipendii-fonden:
Inköpssumman af frälseräntor
7,235: —
Köpeskillingen för försålda stadsfastigheten
N:o 80
1,670: —
Ytterligare tillökt af inkomsten  30: — 1,700:
Fattiga enkors kapital  300: — 2,000: —
Detta sist upptagna belopp, 2,000 Runt, är, enligt
Kuratorernes beslut, utlånt mot 6 procents
ränta till Kongelfs stadsförsamling och
den 2:dra Juni 1849, med förnyelse den 14:de
Februari 1859, intecknadt uti dess folkskola.
Bestridda utgifter:
Utbetald kommunalskatt för s. å
80.
Dito kronoskatt till Nödinge socken
1: 30.
Dito dito till Wåm fögderi
2: 3. 4: 13.
Dito lösen till Kommissarien J. J. Gädda, för 10 st. uträkningar
å 1863 års frälseräntor
15: —
Porto och omkostnader i och för uträkningars anskaffande
samt för behöfligt aflemnande af skattskrifningsuppgifter
m. m
5: —
1863 års ränta af fattiga enkors kapital, 300 R;dr R:mt,
Arvode för medlens indrifvande och räkenskapernas förande,
sex procent utaf årets afkomst,
37: 85. 79; 9g_
Utdelade stipendier vid examen vårterminens slut 1864, enligt
qvitterad förteckning,  429: —
Balans till nästkommande år:
Under indrifning varande medel
156: 44.
Riksmynt.
Summa Runt R:dr
Med originalräkningen lika lydande, bestyrka. Kongelf den 30 November 1865.
H. G. Lindhult, Pehr Axel Pettersson, A. Bohlin,
Rektor. Rådman. Rådman.
Kongelf den 7:de Juni 1864.
JOH AX. AHLBERGER. JON. RHODIN. j D. PALMGREN. J. R. WENNERHOLM.
— 347 —
I
(Göteborgs stifts Folkskolelärare-seminarium).
Till Högvördiga Domkapitlet i Göteborg!
Undertecknad har emottagit Högvördiga Domkapitlets skrifvelse af den 22 sistlidne
November, innehållande en af Rikets Ständers Revisorer gjord anmärkning deröfver,
att »Domkapitlet till föreståndaren för Göteborgs stifts Folkskolelärare-seminarium redan
i Maj utlemna! hela beloppet af samtlige lärarnes löner, samt att föreståndaren jemte
andre läraren nämnde månad utfärdat qvittenser å hela årslönen, som de således, i olikhet
mot andre tjenstemän, till betydligare del fått uppbära i förskott, men att öfningslärarne
deremot icke utbekommit sina årsarvoden förr än i September och December samt
en af dem icke förr än i Januari påföljande året.»
Till svar härpå får jag, såsom föreståndare för Göteborg stifts Folkskolelärareseminarium
under året 1863, som anmärkningen gäller, ödmjukligen lemna följande upplysningar:
Sedan
Högvördiga Domkapitlet, på min ansökan och efter det af mig ingifna utgiftsförslag,
reqvirerat och mottagit de för läroverket under året behöflige och nådigst beviljade
medel, ansåg jag mig, såsom samma läroverks föreståndare, icke blott berättigad,
utan äfven pligtig att genast lyfta desamma. Att Högvördiga Domkapitlet haft samma
åsigt, förmodar jag, eftersom medlen på sådant sätt till mig öfverletnnades. Hade borgen
derför fordrats af mig, skulle jag ock genast anskaffat sådan. Efter mottagandet af medlen
ansåg jag mig icke kunna eller böra genast aflemna åt hvarje lärare hela årslönen,
ty om en af lärarne före årets utgång med döden afgått, eller af annan orsak lemnat sin
lärarebefattning, och det erhållna förskottet skulle återlemnats åt efterträdande läraren,
men medel härtill saknats, kunde jag icke skrifvit denna förlust på statsverkets räkning
och derifrån reqvirerat nya medel, utan hade måst ersätta den af egna tillgångar. Att
jag, oaktadt denna åsigt, till andre läraren och en del öfningslärare på deras begäran
och på egen risk i förskott utbetalat ifrågavarande medel, torde ej kunna klandras, dä
jag i händelse af förlust fått ersätta desamma. Och att en numera med döden afgången
lärare i sång först i början af Januari infann sig hos mig att uppbära sin lön, kan
likaledes icke läggas mig till last, då han visste när och hvar medlen voro att afhemta,
och det icke kunde vara min skyldighet att uppsöka honom, der han bodde långt bort i
förstaden Haga.
Wessig den 9 December 1865.
C. Edv. Hagstedt.
Kyrkoherde, f. d. föreståndare vid Göteborgs
stifts Folkskolelärare-seminarium.
— 348 —
Kaimar stifts Konsistorii
underdåniga utlåtande öfver en af Rikets
Ständers Revisorer år 1865 gjord
anmärkning vid stifts-byggnadskassans
räkenskap år 1863.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 20 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t behagat
infordra Domkapitlets underdåniga utlåtande öfver en af Rikets Ständers sednast församlade
Revisorer gjord anmärkning vid Domkapitlets rodogörelse för räkenskapsåret
1863, af innehåll, att. vid byggnadskassan blifvit upptagna 2:ne ^utgiftsposter å tillhopa
37 Riksdaler 6 öre Riksmynt för förrättade arrendeauktioner å Ålems och Thorsås pastorat
inom detta stift.
I följd häraf får Domkapitlet underdånigst afgifva följande förklaring:
Då vid dylika ledigheter icke allenast pastoralierna, utan äfven boställena bortarrenderas
åt den mestbjudande, torde det kunna antagas för afgjordt, att spekulanternas
antal skall betydligen ökas, om auktionen förrättas på stället, der sockneboarne i
allmänhet, som bäst känna hit hörande omständigheter, kunna ingå i täflan med hvarandra;
då deremot ganska få skulle för sådant ändamål företaga en kostsam resa till
stiftsstaden, i fall auktionen skulle inför Domkapitlet förrättas. Derjemte kunna nödiga
förbehåll i afseende på undantagande af byggnader och andra lägenheter, som en blifvande
pastor behöfver, ändamålsenligast göras på stället, der allt kan tagas i skärskådande
och äfven vederbörande kunna sina önskningar framställa. Af sådant skäl har
Domkapitlet i allmänhet ansett för byggnadskassan förmånligast att så, som skett, besagde
auktioner förrätta, och lärer utan all fråga uti förevarande fall den obetydliga utgiften
vara mångdubbelt godtgjord genom de förhöjda arrendebelopp, som genom det vidtagna
förfaringssättet tillfallit byggnadskassan.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
P. GENBERG.
N. P. LJUNGGREN. ABR. SJÖSTRAND. J. BORELIUS.
P. SJÖBRING. A. WIEMER. RAGNAR TÖRNEBLADH.
%
Kalmar Domkapitel den 6 December 1865.
C. M. Lagerhamn.
— 349 —
Hernösands stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid granskning af stiftets räkenskap
för år 1863.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl Majit har täckts genom nådig remiss anbefalla Konsistorium att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers sednast församlade
Revisorer uti den 14 sistlidne Oktober afgifven underdånig berättelse anmärkt vid
detta stifts Konsistorii räkenskaper för år 1863, och får Konsistorium, till åtlydnad af
denna Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, öfver berörde ärende följande härmed i
underdånighet anföra.
Rikets Ständers Revisorer hafva anmärkt, att Hernösands stifts byggnadskassa
fått vidkännas utgifter för arrendeauktioners hållande å inkomsterna af lediga prestlägenheter,
dervid särskildt uppgifvits »kostnaden för 2:ne dylika förrättningar, den ena vid
Neder-Torne pastorat och den andra å Tåsjö komministersboställe, dervid arvodesbeloppet
på förra stället beräknats till 27 R:dr 75 öre, samt resekostnad och dagtraktamente
vid det sednare till 32 R:dr 5 öre.»
Hvad nu först angår det faktiska i den gjorda anmärkningen, så eger väl förhållandet
sin riktighet i afseende på räkningen öfver Neder-Torne pastoralier, men Konsistorium
vågar deremot underdånigast bestrida, att, ehuruväl sådant äfven der skulle
hafva kunnat förekomma, någon utgift för arrendeauktions hållande blifvit påförd inkomsterna
af lediga komministerstjensten i Tåsjö, enär de 32 R:dr 5 öre, som uti anmärkningen
omförmälas, uti räkningen endast angifvas såsom ersättning till v. Komminister
Jon. Scherdin för resan till Tåsjö, ingalunda för att hålla arrendeauktion, utan för att,
enligt hvad underdånigst bilagde utdrag af (§ 14) Konsistorii protokoll för den 3 April
1861 närmare upplyser och styrker, såsom vikarie uppehålla ledigblifna komministerstjensten
derstädes; varande det vid sådana fall, åtminstone inom detta stift, gällande
regel, att löneiunehafvaren är pligtig bekosta resan till stationen för sin medhjelpare
eller vikarie.
Beträffande åter det af herrar Revisorer anmärkta förhållande, för så vidt detsamma
verkligen förefinnes, så synes anmärkningen, ehuru ej med tydliga ord, såsom
obehörigt klandra å ena sidan att stiftets byggnadskassa fått vidkännas utgifter för arrendeauktioners
hållande, och å andra sidan att utgifter af ifrågavarande beskaffenhet
ens behöft eller kunnat komma i fråga.
I förstnämnda hänseende kan Konsistorium ej annat än anse fullt billigt och rättvist
att, när stiftets byggnadskassa, antingen enligt gällande läroverksstadgas föreskrift
eller till följe af Eders Kongl. Majits särskildta nådiga beslut, åtnjuter inkomst af lediga
prestlägenheter, hon äfven bör vidkännas de kostnader, som med förvaltningen af lägenheterna
äro nödvändigt förknippade. I det sednare afseendet åter torde Konsistorium
— 350 —
fa underdånigast nämna att, enligt hvad dylika öfriga räkenskaper från detta stift utvisa,
ersättning för arrendeauktions hållande å lön och boställe vid lediga prestlägenheter
icke alltid behöft utbetalas, men att, der sådan ersättning blifvit fordrad, Konsistorium
ansett sig hvarken lagligen eller billigtvis kunna vägra att sådan ersättning utgifva. Ett
medel finnes visserligen att undvika det dylika utgiftsposter blefve i räkenskaperna synliga,
och detta vore att bland arrendevilkoren intaga förbindelse för blifvande arrendator
att ansvara för auktionskostnaden. Men, utom det att i lyckligaste fall blifvande arrendeanbud
då komme att nedsättas med det belopp, hvartill auktionskostnaden uppgår, om
den kan på förhand vara känd. kan det ogynsamma inträffa, att fruktan för en på förhand
icke beräknelig utgift kan komma att öfver höfvan nedsätta blifvande arrendeanbud
under hvad som utom sådan stipulation kunnat erhållas. I förra fallet blefve vederbörande
kassas vinst ingen; i sednare händelsen uppkomme en ren förlust.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdänigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
ER. ALMQUIST. C. J. ÖSTLING. A. F. WIMMERCRANZ.
J. WIDÉN. F. WIDMARK.
Hernösands Domkapitel den 29 November 1865.
And. Sidner. \
Utdrag af protokollet, hållet i Hernösands Konsistorium
den 3 April 1861.
§ 14.
Med godkännande af en utaf v. Komministern i Tåsjö, Im. Scherdin, ingifven räkning
å R:mt 32 R:dr 5 öre, beslöts, att nämnde belopp, utgörande ersättning för hans
resa från Alnö till tjenstgöring i Tåsjö enligt erhållet förordnande, skall till honom utbetalas
af årets inkomster af lediga komministerstjensten i Tåsjö; hvarom Notarien eger
att draga försorg. Ut supra.
In fidem:
And. Sidner.
— 351 -
Wisby stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkning vid
granskning af stiftets emeriti-kassas
räkenskap för år 1863.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti nådig remiss af den 20 nästlidne Oktober har Eders Kongl. Majit anbefallt
Domkapitlet inkomma med underdånigt utlåtande öfver den uti transsumerad afskrift
bifogade, af Rikets Ständers Revisorer, uti afgifven underdånig berättelse om verkställd
granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1863, vid Konsistorii räkenskaper för samma år gjorda
anmärkning, att uti stiftets emeriti-kassa skulle under hela revisionsåret hafva förefunnits
kontanta tillgångar, hvilka, enligt Revisorernes åsigt, bort åtminstone i någon mån
göras för kassan fruktbärande; och hafva Rikets Ständers Revisorer till stöd för sin anmärkning
upplyst, att samma kassas kontanta behållning, som vid början af året utgjorde
5,159 Ridr 9 öre, ännu vid årets slut uppgick till ett belopp af 4,560 Ridr 5 öre,
under det att kassan endast haft att bestrida en obetydlig utgiftspost, och någon betydligare
utgift under årets lopp ej heller skäligen varit att förvänta.
i
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majits nådiga befallning, får Domkapitlet
härmedelst i underdånighet afgifva det utlåtande, att då emeriti-kassan, som till
följe af vid nästföregående års slut gjorda inbetalningar och under samma är upplupna
räntor, vid 1863 års början hade den af herrar Revisorer uppgifna kontanta behållning,
blifvit, såsom af räkningarne synes, tillgodoförd ett räntebelopp under året af icke mindre
än 1,959 Ridr 75 öre, hvilket utgör ränta icke allenast på det utlånta kapitalet,
25,750 Ridr, efter 6 procent, samt det i Filialbanken deponerade beloppet af 4,000 Ridr,
efter 5 procent, utan äfven för hela räkenskapsåret, efter samma procentberäkning på
4,295 Ridr utaf de såsom kontant behållning vid årets början upptagna 5,159 Ridr 9
öre, Domkapitlet icke kan annat finna, än att emeriti-kassans tillgångar, enligt den af
herrar Revisorer i anmärkningen uttryckta önskan, icke allenast »i någon mån gjorts för
kassan fruktbärande», utan ock, så vidt sig göra låtit, vunnit all den förkofran, som skäligen
kunnat väntas, helst då, såsom kändt är, ränteinbetalningarne icke alltid ske vid
räkenskapsårets utgång, utan till en del först inpå det kommande året. — Beträffande
det af Revisorerne upplysta förhållandet, att ännu vid räkenskapsårets slut ett kontant
belopp af 4,560 Ridr 5 öre finnes i räkningen upptaget, synes af räkenskaperna, att en
summa af 4,500 Ridr just den sista dagen af året blifvit af Wisby stads Sundhetsnämnd
enligt kontrakt till Byggnadskassan inbetald och samtidigt till emeritikassan öfverflyttad
såsom afbetalning af dess skuld, hvaraf det stora kontanta beloppet vid årets slut, som
således icke under året innelegat och varit ofruktbart, lätteligen förklaras; och visar det
sig af nästföljande årets räkenskaper, att största delen af dessa medel under samma års
K
- 352 -
början blifvit dels utlånta mot 6 procents ränta, dels i Filialbanken deponerade ocb således,
såvidt möjligt varit, gjorts för kassan fruktbärande.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
CARL CRAMÉR. O. W. LEMKE.
P. J. IHRE. CARL AHLBERG.
Wisby den 29 November 1865.
H. P. Gustafsacm.
Register
öfver
Rikets Höglofi. Ständers år 1865 församlade Revisorers berättelse om granskning af statsverkets
samt dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, jemte dervid
fogade reservationer äfvensom de, i anledning af samma berättelse, till Kongl.
Maj:t afgifna underdåniga utlåtanden.
Afkortning ar å statsverkets inkomster.
Bilagan litt. C. vid — ....
Aflöning s-af delnings, Krigs-kollegii, räkenskaper
Bilagorna litt. N. och Q. vid
Afvittringar i åtskilliga län
Bilagan litt. Y. vid
Akademiens för de fria konsterna räkenskaper
Krigs- dito
Bilagan litt. N. vid
— Krigsvetenskaps- dito
handtbruks- dito
Bilagan litt. I. vid
— launds dito
— Musikaliska dito
— Svenska dito
— Upsala f dito
Vetenskaps dito
Vitterhets-, historie- och
antiqvitets- dito
Aktoratsråkning, Kammar-rättens
Allmänna barnbördshuset
Bilagan litt. L. vid
Allmänna barnhuset
Revisionsberättelsen.
Sid. 4.
64—65.
60, 77.
156—159.
159.
179-180.
82—83. 93.
60.
63—64.
147—149.
15
195—196.
180—181.
177—178.
194-195.
175—177.
178-179.
163-164.
189—190.
51.
190-193.
Utlåtandena.
313 314.
314—317, 322, 332.
336-337.
341-342.
45
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Allmänna Beväring sfonden
sid. 74—75.
Bilagan litt. M. vid
» 60.
Allmänna bevillningen för år 1863. Bilagan
litt. F. vid
» 4.
Allmänna enke- och pupillkassan, Civilstatens
pensionsinrättnings,  » 102.
Bilagan litt. T. vid
» 102.
Allmänna garnisonssjukhuset
» 83—-84.
Bilagan litt. N. vid
» 60.
Allmänna hospitals- och barnhusfonden » 182—184.
Allmänna Institutet för döfstumma och
blinda
» 253—255.
Allmänna magasinsärendena
» 25—27.
Allmänna väg- och vattenbyggnader....... » 107—109.
Alnarps landtbruks-institut
» 151 —153.
Amiralitets-krigsmanskassan
» 106 107.
Andra hufvudtitelns räkenskaper
» 5,6,8,9,12—13.
Anmärkningsprocent, beräkningen af
» 51, 184.
Anordning å Riksgäld s-verkets inkomster.
Bilagan litt. F. vid
» 4.
Anordningar under för skotts-titel
» 9.
Bilagan litt. G. vid  » 9.
— å extra utgifts-anslag et  » 9, 16.
— å hufvudtitlarnes besparingar » 10—12.
Bilagan litt. H. vid  » 11.
— å riksstats-anslagen. Bilagan
litt. A. vid
» 4.
Antiqvitets-akademien
» 178 —179.
Arbetsfångelser
» 134-137, 139-140.
Bilagan litt. U. vid
» 135.
Arvoden för Revisorernes biträden  » 267.
Arméen, vårf vade och indelta,
» 59- 82.
Bilagorna litt. M., N, O., P.,
Q, och R. vid
» 60, 66, 77.
Arméens pensionskassa
» 103—106.
Arrendeauktioner ä inkomsterna af lediga
prestlägenheter
r> 234, 342—343.
Arrendemedels fond, Drottningholms broars » 22—23.
Arrestanter under decenniet 1854 —1863,
antalet af
» 136.
Artilleri-af delning, Krigs-kollegii
» 60-61,67,78-80.
Bilagorna litt. O., P., Q. och R.
vid
» 66, 77.
Artilleri-läroverket vid Marieberg
» 61, 80—81, 266.
Astronomiskt observatorium i Karlskrona » 100.
Auktionsprovision
» 117.
Avesta Krono-inspektion  » 27—28.
291.
i
301—302, 340.
283—284.
284—285.
307—314.
348-350.
308-310.
308-310.
324.
332-333.
Revisionsberä nelsen.
Utlåtandena.
Balanser, proprie-
sid.
Bilagorna litt. A., B., C. och F. vid »
Balans-relationer, Fångvårds-styrelsens... »
Krigs-kollegii
»
Barnbördshuset, Allmänna
»
Bilagan litt. L. vid
»
Barnhus, Stockholms allmänna
»
Barnhusfonden, allmänna
»
Barnmorske - undervisningsanstalten i
Stockholm
»
Barthelemys, kolonien S:t, räkenskaper »
Begrafningskassa, Kongl. Theaterns arbetares
»
Behållningar, reserverade å hufvudtit
larne,
»
Behållningen, kontanta. Bilagan litt. A.
vid
»
Beklädnad, Arméens, anslag för
»
— Beväringsmanskapets. Bil.
litt. O. vid  »
— Fångars och kronoarbets
karlars
»
Bilagan litt. U. vid .... »
Bergsskolan i Fahlun  »
Berättelser, emottagne af Revisorerne, ... »
Besigtningar, mediko-legala, anslaget till.
Bilagan litt: L. vid
»
Besparingar, fjerde hufvudtitelns. Bilagorna
litt. N. och R. vid »
hufvndtitlarnes, anvisningar
å
»
Bilagan litt. H. vid »
— statsverkets, Riksgälds-kon
toret
tillgodoförda,  »
Bilagan litt. F. vid »
Besök, anställda af Revisorerne,
»
Se reservationerna å sid. 276-279, 282.
Bevillningen, allmänna, för år 1863. Bilagan
litt. F. vid....  »
Beväring sfonden, allmänna ..
«
Bilagan litt. M. vid
»
Beväringsmanskapets beklädnad. Bilagorna
litt. O. och R.
vid
»
invalid- och pensionsmedel
64, 137, 164.
4.
137.
64.
189-190.
51.
190-193.
182-184.
190.
263- 264.
169.
8.
4.
65—66.
66.
133,, 135.
135.
170.
3—4, 117.
51.
60, 77.
10—13. 284-285.
11.
5-6, 7—8.
4.
(80-81, 95—100, (
' 126, 139—140, 323—325,326 -328.
( 255, 266. (
4.
74-75.
60.
66, 77.
76.
<
Revisionsberättelsen.
Beväringsmanskapets vapenöfningar  sid. 65.
Bilagorna litt. N., O. och R. vid » 60, 66, 77.
Bibliotheket, Kongl.
» 181 — 182.
Bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret
anvisade utgifter
för år 1863. Bilagan litt. F.
vid
» 4.
— till Post- och Inrikes tidningar.... » 15.
Se reservationerna å sid. 271-274.
iB lesser ade officerares pensionsfond
» 19—20.
Blindas och döfstummas institut
» 253—255.
Bohuslänska skärgårdens fiskeri-nåring,
anslag till understöd för
» 260.
Borås tekniska elementarskola
» 155.
Bilagan litt. X. vid
» 155.
Boställskassan, Militie-
» 12,72—73,75,77.
Bilagorna litt. M, N. och Q. vid » 60, 77.
Bo ställslågenheter uti Kronans hus i huf
vudstaden
» 18.
Brandväsendet och yttre lyshållningen vid
Stockholms slott
» 167 —168
Brefvexlingen och postkommunikationerna » 43 — 46.
Brister å förslagsanslagen
» 6—7.
— å statsanslagen
» 7.
Bilagan litt. N. vid
» 60.
— å statsverkets inkomster
» 7.
Bilagan litt. D. vid
» 4.
Bränvinsafgiftens belopp. Bilagan litt.
D. vid
» 4.
B ränvinsbränning sredskap, inlösen och
försäljning af
» 14.
Bränvinskontroll-hyrå, Civil-departemen
tets,
redovisning af
» 256—257.
Brånvinstillverknings-kontrollen, kostnaderna
för
» 14—15
Se reservationerna å sid. 270.
Byggnader och reparationer, anslagen till 56—57.
Byggnadsmedel, Stockholms slotts  » 166—167.
Båtsmans-kommenderingen vid Krigs-aka
demien
å Karlberg
» 93.
Böda skogs-skolas räkenskap....  » 36—37.
Bötesmedel, General-landtmäteri-kontorets » 38—39.
Cellfängelse-byggnader, anslagen till  » 138—140.
Cellfängelserna
» 139.
Central-byrån, Statistiska
» 14, 154—155.
Se reservationerna å sid. 270.
Utlåtandena.
312-313.
284—285.
290—291.
286—289.
314-317, 322,332.
337—338.
Revisionsberättelsen.
Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, anslag
till. Bilagan litt. X. vid  sid. 155.
Civil-departementets Bränvinskontrollbyrå,
redovisning af
» 256—257.
Se reservationerna å sid. 270.
Civilstatens pensionsinråttning
» 102.
Bilagan litt. T. vid
» 102.
Dahlby kungsgård och stuteri
» 143 — 144.
Danviks hospital
» 186—188.
Depositionsmedel, Ofverståthållare-embe
tets
» 162.
Depot, Flottans, i Göteborg
» 91—92.
Disciplin-kompaniet  » 134.
Bilagan litt. U. vid
» 135.
Drottningholms broars arrendemedels fond » 22—23.
Drottningholms och Svartsjö lustslotts räkenskaper
» 170 — 171.
Drottninghuset  » 188—189.
Döfstummas och blindas institut
» 253—255.
Ecklesiastik-verk, Lappmarks, fonden för » 22.
Ekonomiska karteverket
» 39—40.
Ekplantering arne
» 33—34.
Elektriska telegrafverket  » 88-90, 265-266.
Elementarläroverken, anslaget till  » 16.
Elementarläroverkens räkenskaper  » 197—248.
Elementarskolan i Stockholm  » 249—250.
Elementarskolorna, tekniska
» 155.
Bilagan litt, X. vid
» 155.
Elevskola, Trädgårdsföreningens
» 156.
Elfstedtska pensionsfonden. Bilagan litt.
Embetslokaler i hufvudstaden, utbetalda
hyror för
» 17—18.
Enke- och pupillkassor, Civilstatens pen
sionsinrättnings.
Bilagan litt T. vid » 102.
En-per-mille-fonden
» 68, 76.
Bilagan litt. M. vid
» 60.
Eskilstuna tekniska elementarskola
» 155.
Bilagan litt. X. vid
» 155.
Eslöf—Ystad, bidrag till jernväg mellan » 109.
Expensmedels-råkningarne
» 164—166.
Bilagan litt. Z. vid
» 164.
Experimentalfält, Landtbruks-akademiens » 147—149.
Expositionen (industri- och konst-) i Lon
-
Utlåtandena.
330 -332.
317-320.
344-346.
289-291.
339.
336—337.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena
don år 1862, Sveriges deltagande
i
sid. 261—262.
Se reservationerna ä sid. 281.
Expositionen (landtbruks-) i Hamburg år
1863, Sveriges deltagande i » 263.
Extra statsanslag till landtförsvaret  » 66—67, 77—81.
Bilagorna litt. M. och O. vid » 60, 66.
— statsregleringsfonden för år 1863 » 4.
Bilagan litt. E. vid
» 4.
— utgifter, anslaget till
» 9, 14, 15, 16.
Se reservationerna å sid. 270,
271—274.
Fahlu bergsskola
» 170.
Farsoters och smittosamma sjukdomars
botande, anslaget till. Bilagan litt.
L. vid  » 51.
Femte hufvudtitelns anslag och raken- , - g g g H-12
skaPer
» I ’ 91-ioo’
Se reservationerna å sid. 276—278.
{j* £* Q Q 1 n
2q ’ H
.o..agunia m., «„ v/., n., v*.
och R. vid  » 60, 66, 77.
Filéenska testamentsfonden
» 19.
Fisker i-når ing en i Bohuslänska skärgården,
anslaget till
» 260.
Flottans räkenskaper
» 11—12, 91—100.
Se reservationerna å sid. 276—278.
Flygsandens hämmande i vissa län, an
slagne
medel till
« 20-21,257-259.
Flyinge och Dahlby kungsgårdar samt
stuteri-inrättning
» 141, 143—144.
Fonder och kassor, särskilda, under Krigs
kollegii
förvaltning » 12, 68—77.
Bilagorna litt. M.,
N., P. och Q,, vid » 60, 77.
— — under Stats-konto
rets
förvaltning .... » 12, 18—24.
Formulär till hufvudböcker för Förvaltningen
af sjö-ärendena och Flottans
stationer
» 93.
Fortifikations - af delnings, Krigs - kollegii,
räkenskaper
» 61 — 62, 81.
Bilagorna litt. O. och P. vid  » 66, 77.
Fria konsternas Akademi
» 179—180.
Fribref, afsända med posterna,
» 47.
i 284-285, 320-332.
j 307—314
284-285, 320-332.
284—285.
284—285.
j 321—322, 326,
( 331—332.
310—311.
Revisionsberättelsen
Fyr-inrättningen
sid. 92, 100.
Fångvårds-anslaget
» 132—137.
Bilagan litt. U. vid
» 135.
Fångvårdsstyrelsens räkenskaper  » 132—140.
Bilagan litt. U. vid
» 135.
Fältartilleriet  » 78—80.
Bilagan litt. O. vid
» 66.
Fängelserna oell arhetsinrättningarne i
riket
» 132—140.
Bilagorna litt. I. och U. vid » 15, 135.
Fästning sbyggnader
» 78, 95—96, 266.
Bilagan litt. O. vid
» 66.
Se reservationerna å sid.
276- 277.
Fästningsfängelserna
» 134.
Förenade mötespassevolans-fonderna  » 69—70.
Bilagorna litt. M., N., Q. och
R. vid  » 60, 77.
För skottstitel; utgifter, anordnade under... » 9, 16—17.
Bilagan litt. G. vid
» 9.
Förslagsanslaget för beväringsmanskapets
vapenöfningar
» 65.
Bilagorna litt. N., O. och R. vid » 60, 66, 77.
Första hufvudtitelns räkenskaper
» 5, 8.
Försvarsverket till lands, anslag för  » 59—-81.
Bilagorna litt. M., N., O.,
P., Q. och R. vid
» 60, 66, 77.
Försvarsverket till sjös, anslagen för  » 11-12,91-100.
Se reservationerna å sid. 276—278.
Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper
» 91—100.
Gamla lagar, Sveriges, anslag till kost
-
nader vid utgifvaridet af
» 259.
. Garnisonssjukhuset, allmänna
» 83—84.
Bilagan litt. N. vid
» 60.
Gefle navigationsskola
» 101—102.
Bilagan litt. S. vid .
» 101.
Gefleborgs lån, afvittringar i
» 157.
Bilagan litt. Y. vid
» 159.
General-landtmåteri-kontorets räkenskaper » 37—39.
— tablå öfver
storskiftes- och afvittringsverkens
fortgång
» 156—159.
Bilagan litt. Y. vid
» 159.
General-poststyrelsen
» 40-48, 265-266.
Bilagorna litt. D. och I. vid » 4, 15.
Utlåtandena.
324—325.
323.
283-284.
307—314.
284-285, 320-  320—332.
291.
292-299.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Generalsammandrag öfver de af Kongl.
Krigs-kollegium under år 1863'bestridda
utgifter  sid. 77.
Bilagorna litt. P.. Q. oell R. vid » 77.
General-tullstyrelsen
» 48-51, 265-266.
Bilagorna litt. D. och I. vid ... » 4, 15.
Geologiska undersökningar och derpå grundade
kartors utgifning, anslagen till » 255—256.
Gevärs tillverkning och anskaffning
» 66, 18 79.
Bilagan litt. O. vid
» 66.
Gottlands Landtb ev årings pensionsstat... » 104.
Gratialfond, Amiralitets-krigsmanskassans » 107.
Gripsholms lustslotts räkenskaper
» 173.
Grundfond, statsverkets
» 5.
Bilagan litt. B. vid
» 5.
Guld-utmyntningen
» 29.
Göta Hofrätts pensionsfond. Bilagan litt.
‘ T. vid ‘  » 102.
Göteborgs Depot af Flottan
» 91—93.
— Navigationsskola ....  » 101—102.
Bilagan litt. S. vid
» 101.
— Slöjdskola. Bilagan litt. X. vid » 155.
— Stifts Konsistorie räkenskaper » 227—232.
Haga lustslotts räkenskaper
» 171 —173.
Hallands Beväring. Bilagorna litt. N. och
R. vid  » 60, 77.
— lån, anslag till hämmande af
flygsanden inom
» 258—259.
Hamburg, svenska Post-kontoret i  » 44.
Se reservationen å sid. 274—275.
Hamburger-expositionen år 1863, Sveriges
deltagande i
» 263.
Handels- och sjöfartsfonden, understöd
frän ;  » 109.
Handkassa, f. d. Kansli-styrelsens
» 21—22.
Hemliga utgifter a Tull-verkets stat  » 50—51.
Se reservationerna å sid. 275—276.
Hernösands navigationsskola
» 101.
Bilagan litt. S. vid  » 101.
— Stifts Konsistorii räkenskaper » 238—243.
Se reservationen å sid. 281.
Hollånderier, Stam-  » 146—147.
Bilagorna litt. I. och W. vid » 15, 147.
Hospital, Danviks ...
» 186 —188.
Hospitals- och barnhusfonden, allmänna » 182—384.
Hufvudtitel, riks statens andra
» 5,6,8,9,12—13.
299-305.
*
330-332.
344—347.
294-296.
320.
300—301.
349 350.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Hufvudtitel, riks statens femte  sid. j jqq
Se reservationerna
å sid.
276—278.
5, 6, 8, 9, 12,
-81.
284-
320-
307-
— — fjerde  » { °’ 5’9jj
Bilagorna litt.
M., N„ 0„ P.,
Q. och R. vid » 60, 66, 77.
— — första
» 5, 8.
— — nionde
» 6, 7, 8, 10, 12.
— — sjette
» 6, 8, 9, 14.
Se reservationerna
å sid.
269—270.
— — sjunde
» 5, 6, 7,8, 9,12,15. 284-
— tredje
» 8, 31—32.
— — åttonde
» 6,7,8,9, 11, 16.
Hufvudtitlarne, brister å  » 6—7.
— reserverade behållningar å » 8.
Hufvudtitlarnes anslag till extra utgifter,
anvisningar å  » 9, 14, 15, 16.
Se reservationerna
åsid. 270,271-274.
— besparingar, anvisningar å » 10—13, 284-
Bilagan litt.
H. vid .... » 11.
— — Riksgäldskontoret
tillgodoförde, » 5—6.
Bilagan litt. F. vid » 5.
Hunnebergs skogsskolas räkenskap
» 35.
Husqvarna gevärsfaktori  » 66, 79.
Hvitfeldtska stipendiefonden
» 251—252.
Hyresbelopp, utbetalda för embetslokaler i
hufvudstaden  » 17—18. 289-
Häradshäkten
» 138—139.
Hästjägare-sqvadrons-fond, Norrbottens « 70—71, 76—77.
Bilagorna litt. M., P. och Q. vid » 60, 77.
Jemtland, afvittringarne i
» 158.
Bilagan litt. Y. vid
» 159.
Jemtlands kommunikationsled  » 109.
— läns karta
» 38.
— roteringskassa
» 82.
Jernv äg sbyggnader, statens  » 109—127, 266. 332-
-285,
-332.
-314.
-285.
-285.
-291.
333.
40
Revisionsberättelsen, Otl&tandena.
Jernvägstrafik, statens
sid. 127-132, 266. 334.
Se reservationerna å sid. 279—280.
Indelta Arméen
» 59-63,64-77,78-80. 313—314.
Bilagorna litt. M., N., 0. och Q.
vid
» 60, 66, 77.
Industri- och konstexpositionen i London
år 1862, Sveriges deltagande i
» 261—262.
Se reservationerna å sid. 281.
Inkomster, statsverkets behållna. Bilagan
litt. D. vid.... » 4.
— — till en del disponerade
utan Rikets Ständers hörande » 265 -266. J 297-298, 304-305,
Se reservationen ä sid. 282. * 318-320, 333.
Inqvarteringskostnader i Stockholm och
landsorten. Bilagorna litt. N. och R.
vid
s 60, 77.
Inspektionsresor, kostnader för
u 15 16, 90.
Bilagan litt. I. vid
» 15.
Se reservationen å sid. 274.
Institut, Alnarps landtbruks- ...  » 151—153.
— Ultuna dito
» 149—151.
Institutet för döfstumma och blinda  » 253—255.
— Mediko-kirurgiska
» 51—52.
— Orthopediska. Bilagan litt. L.
vid
» 51.
— Skogs-
» 34—35, 266.
— Teknologiska  » 159—160, 266.
Intendents-afdelnings, Krigs-kollegii, räkenskaper
» 62—63, 65. 312—313.
Bilagorna litt. P., Q. och R vid » 66, 77.
Internationella utställningen i Hamburg
år 1863, Sveriges deltagande i
» 263.
Invalidhus-fonden  » 12,73-74,76,77. 284—285.
Bilagan litt M. vid  » 60.
i 24, 47, 51, 59,
Inventering af såkerhetshandlingar »189^190 (305-306.
( 193,245,248,249.
Jordeböekerna, nya
» 153.
Isbergska pensionsfonden. Bilagan litt.
T. vid  » 102.
Justitie-statens i Waxholm aflöning
» 13—14. 285.
Kadett-kåren
„ 83.
Kalmar navigationsskola
» 101.
Bilagan litt. S. vid
» 101.
— Stifts Konsistorii räkenskaper.... » 232—234. 348.
Se reservationen å sid. 281.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Kammar-rättens aktoratsräkning
sid. 163—164.
— granskning af landsböckerna
a 160—161.
Kanoners anskaffning
» 79—80.
Kansli-rättens tjenstemän och vaktbetje
ning,
arvoden till
» 12—13.
Kansli-styrelsens (f. d.) handkassa .... » 21—22.
Karl Gustafs stads gevärsfaktori
» 66.
Karlbergs Krigsakademi
» 82—83, 93. 314-317,322,332.
Bilagan litt. N. vid ...
» 60.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet... » 51 — 52.
Karlsborgs fästning
» 80.
Bilagan litt. O. vid
» 66.
Karlshamns navigationsskola
» 101—102.
Bilagan litt. S. vid
» 101.
Karlskrona fästninqsbyqqnad ....
» 78,95—96, 26 '. 323.
Bilagan litt. O. vid
» 66.
station af Flottan
» 91 —100, 266. 320—330.
Se reservationerna å sid.
276—278.
— straff-fängelse
» 100, 139 — 140.
Karlstads Stifts Konsistorii räkenskaper » 235—237.
Karlstens fästningsbyggnad. Bilagan litt.
O, vid
» 66.
Karta-sigillata-uppb ördén
o 24 — 25.
Bilagan litt. D. vid
» 4.
Karteverk, Rikets ekonomiska ...  » 39—40.
— — geologiska
» 255—256.
— — läns-
» 871
— — militär-
» 87.
Bilagan litt. O. vid » 66.
— - sjö-  » 94—95.
— Topografiska Kårens
» 87.
Bilagan litt. O. vid » 66.
Kaserner i Karlskrona
» 99. 324.
— Svea och Andra gardes-rege
mentenas
» 81. 310—311.
Se reservationerna å sid. 282.
Kassor och fonder, särskilda, under Krigs
kollegii
förvaltning » 12, 68—77. 284—2S5.
Bilagorna litt. M.,
N., P. och Q. vid » 60, 77.
— — under Stats-kontorets
förvaltning » 18—24. 284—285.
Katrineholm—Norrköping, jernvägen mel- (Ilo lil 114 115
lan (östra stambanan) » j ']29—123 '
Kolonien S:t Rarthelemys räkenskaper .... » 263—264.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Kommando-expedition, Sjöförsvars-depar-
tementets....
sid. 92.
Kommerse-kollegii , expensmedels-råkning
»
165.
339.
Bilagan litt. Z. vid
»
164.
Kommissariatet, Konvoy-
»
57—59.
305—306.
Kommissionen, Statistiska Tabell-
»
154—155.
337—338.
Se reservationen å sid. 270.
Kommittéer, förskottsvis utbetalda kost-
nader för. Bilagan litt. G. vid
»
9.
283—284.
Kongelfs skolas räkenskap
»
232.
344—345, 346.
Tabellen vid
»
346.
Konsistoriernas räkenskaper
»
197—245.
343—352.
Se reservationen å sid. 281.
Konsuls-fonden
»
32—33, 58.
Kontanta behållningen. Bilagan litt. A. vid
»
4.
Kontroll-byrå, Civil-departementets, redo-
visning af
»
256—257.
Kontrollen å bränvinstillverkningen, kost-
naderna för
»
14—15.
286—289.
Se reservationerna å sid. 270.
Kontroll-verket
»
30-31.
Konvoy-kommissariatets räkenskaper
»
57—59.
305—306.
Koppar, Kronans behållning af
»
27-28.
Kopparbergs läns afvittringsverk
»
157.
Bilagan litt. Y. vid
»
159.
Kopparskiljemynts-tillverkningen
»
29.
Krig s-akademien på Karlberg
»
82—83, 93.
60.
314-317, 322,332,
Bilagan litt. N. vid  ....
»
Krig sarkiv-fonden
Krig sförvaltningen och krigsmaterielen ...
»
»
75.
59-81.
307—314.
Bilagorna litt. M.. N., 0., P., Q.
och R. vid
»
60, 66, 77.
Krigs-kollegii förvaltning och räkenskaper
B
59—77.
307—314.
Bilagorna litt. M., N., 0.,
P., Q. och R. vid ....
»
60, 66, 77.
— Aflönings-afdelnings räken-
skaper
»
64-65.
313-314.
— Artilleri-af delnings dito ....
»
60-61,67,80-81.
308—310.
Bilagorna litt. 0., P.,
Q. och R. vid
»
66, 77.
— Fortifikations afdelnings rä-
kenskaper
»
61-62, 81.
310—311.
Bilagorna litt. 0. och
P. vid
»
66, 77.
— hufvudbok; deri upptagna
särskilda kassor och
fonder
»
12, 68—77.
284-285.
Bilagorna litt. M.,N.,P.
Och Q. vid
60. 77.
Revisionsberättelsen. Utlåtandena.
Krigs-kollegii inkomster och utgifter  sid. 59—81. 312—314.
Bilagorna litt. M., N.,
O., P., Q. och R.
vid
» 60, 66, 77.
— Intendents-afdelning s räkenskaper
» 62—63, 65. 312—313.
Bilagorna litt. O., P.,
Q. och R. vid  » 66, 77.
statistiska sammandrag öfver
dess under år 1863
bestridda utgifter
» 77.
Bilagorna litt. P., Q.
och R. vid
» 77.
Krigsmanshus-kassa, Wadstena
» 12, 72, 75, 77. 284—285.
Bilagan litt. M. vid
» 60.
Krigsmanskassan, Amiralitets-
» 106—107.
Krigsvetenskap s-akademien  » 63 — 64.
Kristianstads län, anslag till flygsandens
hämmande inom
» 258.
Kristinehamn Laxå, jernväg mellan
(nordvestra stambanan)
» | ^4 126
Kronans hus i Stockholm och landsorterna
» 18, 56—57, 84. 289-291.
Kronoarbetskåren  » 134—140.
Bilagan litt. U. vid
» 135.
Kronobergs län, anslag till flygsandens
hämmande inom
» 258.
Kronohåktena
. » 134—137.
Bilagan litt. U. vid
» 135.
Krono-inspektion, Avesta
» 27—28.
magasinens räkenskaper
» 25—26.
— räkenskaper, Stockholms stads .... » 160—161.
— uppbörd, utestående. Bilagorna
litt. A., B. och F. vid .... » 4.
Krut- och salpeter-försäljning smedlen .... » 67.
Bilagan litt. M. vid
» 60.
Krut-behållningen i Kronans förråder .... » 63.
Lagar, Sveriges gamla, kostnader vid ut
gifvandet
af
» 259.
Landsböcker, Länens
» 160—161.
Landtbruks-akademiens räkenskaper  » 147—149. 336—337.
Bilagan litt. I. vid
» 15.
Landtbruks-institut, Alnarps
» 151—153.
— Ultuna
» 149—151.
Landtbruks-utstättningen i Hamburg år
1863, Sveriges deltagande i  » 263.
Landtförsvaret, statsanslag för
Bilagorna litt. M., N., O., P.,
Q. och R vid
Landtrhäteri-kontoret, General-
Bilagan litt. Y. vid
Langska pensionsfonden. Bilagan litt. T.
vid
Lappmarks ecklesiastik-verk, fonden för
Laxå - Kristinehamn, jernvägen mellan
(nordvestra stambanan)
Lazaretts-direktionens, Serafimer-, räkenskaper
Linköpings stifts Konsistorii räkenskaper
Liqvid med Riksgålds-kontoret
Londoner-expositionen år 1862, Sveriges
deltagande i
Se reservationerna å sid. 281.
Lots- och Fyrinrättningen ....
Lunds Domkyrkas räkenskaper
Stifts Konsistorii dito
Universitets dito
Lustslottens dito
Lyshallningen, yttre, vid Stockholms slott
Långholmen, straff- och arbetsfängelset å
Läkaresällskapet, Svenska. Bilagan litt.
L. vid
Liänens landsböcker
Länsfängelserna
Bilagan litt. U. vid
Lärarinnor, seminarium för bildande af
Liäroverken, elementar-
Löneförbättrinqar vid indelta Arméen, an
siag
till
Bilagorna litt. N. och Q. vid
Magasins-ärendena, allmänna
Malmö Navigationsskola
Bilagan litt. S. vid
— Tekniska elementarskola
Bilagan litt X. vid
Manilla, allmänna institutet för döfstumma
och blinda vid
Mantalspenningar, anslagne åt justitiestaten
i Waxholm
Mariebergs artilleri-läroverk
Materiel, jernvägs-
Se reservationer å sid. 279-280.
— krigs-
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
sid.
59—81.
307-314.
»
60, 66, 77.
»
37—99, 156 -159.
»
159.
»
102.
»
»
22.
fllO, lil, 11G,
( 124—126.
»
184—186.
»
201—205.
»
7-8.
»
261 -262.
»
91—92, 100.
324-325.
»
196—197.
»
221—226.
»
195-196.
341-342.
»
170—175.
»
167—168.
»
134, 137.
»
51.
»
160—161.
»
134—139.
»
135.
»
250—251, 266.
»
197—248.
344—346.
B
64.
313—314.
»
60, 77.
»
25—27.
B
101.
»
101.
B
155.
»
155. f
B
253—255.
B
13—14.
285.
B
61, 80-81, 266.
308-310.
»
119, 131 — 132.
333—334.
»
63, 78—80.
Revisionsberättelsen.
Mediko-kirurgiska institutet
sid.
51 —52.
Mediko-legala besigtningar, anslaget till
Bilagan litt. L. vid
»
51.
Militieboställs-kassan
12, 72-73. 75,77.
Bilagorna litt. M., N. och Q. vid
»
60, 77.
Militär-karteverket
»
87.
Bilagan litt. 0. vid —
»
66.
Ministerstaten, utgifter för
»
31—32.
Museibyggnaden, National-
»
/ 56-57,
{ 252-253, 266.
Museum, Kongl
»
179.
— National-
f 56-57,
\ 252—253, 266.
Riks- (naturhistoriska)
))
175-177.
Musikaliska akademiens räkenskaper ...
»
180-181.
Myntverket
))
28-30.
Mötespassevolans-fonden, förenade
»
69—70, 75,76.
Bilagorna litt. M., N., Q. och
R. vid
60, 77.
Nationalbeväring, Gottlands
»
104.
Bilagorna litt. P. och R. vid
»
77.
Nationalmusei-byggnaden
»
f 56-57,
( 252 253, 266.
Naturhistoriska Riksmuseum
»
175—177.
Navigationsskolorna
»
101 -102.
Bilagan litt. S. vid
»
101.
Nionde hufvudtitelns räkenskaper
»
6, 7, 8, 10, 12.
Nordvestra stambanan (Laxå—Kristine-  hamn)
i)
( 110, lil, 116,
( 124-126.
Norénska Testamentsfonden
»
18-19.
Normalskola, Vexelundervisningens . ....
»
248-249."
1110, lil, 115-116,
Norra stambanan ....
»
123—124,
Se reservationerna åsid, 278—279.
( 126-127, 266.
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond ...
»
0
1
-7
c:
I
-4
—7
Bilagorna litt M., P. och
Q. vid
»
60, 77.
— lån, afvittringar i
»
159.
Bilagan litt. Y. vid
»
159.
Norrköping Katrineholm, jernväg mel-
/110, lil, 114-115,
1 122—123.
lan (östra stambanan)
»
Norrköpings tekniska elementarskola
»
155.
Bilagan litt. X. vid
»
155.
Norrmalm, straff- och arbetsfängelset å
»
134.
Nya elementarskolan i Stockholm
»
249—250.
Utlåtandena.
284 — 285
Revisionsberättelsen. Utlåtandena.
Observationsprocent, beräkningen af
sid. 51, 184. 301—302, 340.
Observatorium i Karlskrona, Flottans .... » 100. 324.
Odisponible uppbördsmedel. Bilagan litt.
C. vid  -.
Officerare och underofficerare, fonden för
blesserade
Ombergs skogs-skolas räkenskap
Optiska telegrafinrättningen
» 90—91. 320
Ordbok öfver svenska språket, anslag för
dess utarbetande ....
Ordinarie statsregleringsfonden för år 1863
Orthopediska Institutet. Bilagan litt. L.
vid
Ottenby stuteri
Palmqvistska fonden till Stockholms befästande
Passevolans-fonden, Förenade mötes- ....
liilagorna litt. M., N., Q. och
Bilagorna litt. M. och Q. vid
Pensionsfond, A/niralitets-krigsmanskassans
Bilagan litt. T. vid
Pensionskassa, Arméens
Polishäktena
Postbefordringen å statens jernvägar ....
Post- och Inrikes-tidningar, statsbidrag
till
Se reservationerna å sid. 271 —274.
Se reservationerna å sid. 274-275.
balanser
Bilagorna litt. A., B., C.
Ramsele pastorsboställes skogsförsälj
ningsfond
Registratur-, Riks-, extra anslag för ut
-
sid.
51, 184.
T>
100.
»
4.
»
19—20.
»
36.
»
90—91.
»
178.
»
182—184.
»
4.
»
4.
»
51.
»
142—143.
»
46.
»
67.
»
69
i
0
01
-3
p
60, 77.
»
12
, 68-69, 76.
»
60-77.
»
106—107.
»
102.
v
102.
»
103-106.
»
136.
))
40
-41, 46—47.
))
89, 90.
44—47.
»
15.
»
40-
-48, 265—266.
»
4, 15.
»
64, 137, 164.
4.
»
23—24.
»
257.
340.
284-285.
295—396.
317—318.
292—299.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena,
Resekostnadsråkningar
sid. 14, 15—16, 90.
Se reservationerna å sid. 269,
270, 274.
Rese- och undersökning skostnader, anslaget
till
» 107, 108.
Reservationer, till Revisionens protokoll
anmälde,
» 267, 269—282.
— å riksstats-anslagen. Bilagan
litt C. vid  » 4.
Reserverade behållningar å hufvudtitlarne » 8.
Resor, företagne af Revisorerne  » 95, 126, 266.
Se reservationer å sid. 276—279.
utländska, understöd för  » 11, 14.
Se reservationer å sid. 269—270.
Restantier
» 4—5.
Bilagorna litt. A.. B., C. och F. » 4.
Revisor emes voteringar. Angående röstberäkningen
dervid: Se reservatio
nerna
å sid. 269.
Riddarholmskyrkan
» 260—261.
Rikets ekonomiska karteverk
» 39—40.
Riksgälds-kontoret, liqvid med » 7—8.
— ' tillgodoförda besparingar
» 5—6.
Riksgålds-verkets fond för ar 1863
» 5.
Bilagan litt. F. vid
» 5.
Rikshufvudboken för år 1863. Sammandrag
öfver alla deri ingående medel.
Bilagan litt. A. vid  » 4.
Riksmuseum, Naturhistoriska ..  » 175—177.
Riksregistraturets utskrifning, extra anslag
för
» 257.
Riksstatens anslag, besparingar och brister
å
» 5—8, 10—12. 284—285.
Riksstatens andra hufvudtitel
» 5, 6, 8, 9, 12—13.
— femte —  ......
/5, 6,8, 9, 11—12, (284—285,
91-100. (320—332.
Se reservationerna
å sid.
276-278.
fjerde —
» 79_81’ ’ 307-314.
Bilagorna litt.
M„ N ,0.,P.,
Q. och R. vid » 60, 66, 77,
första —
» 5, 8.
nionde —
« 6, 7, 8, 10, 12.
47
Revisionsberättelsen.
Riksstatens sjette hufyudtitel
sid. 6. 8, 9, 14.
— sjunde
Se reservationerna
å sid.
269—270.
— tredje —
— åttonde —
Rindö befästningar. Bilagan litt. 0, vid
Roteringskassa, Jemtlands
Räkenskaper, formulär till Flottans
Räntekammarens hufvudbok
säkerhetshandliugar
Rönnowska testamentsfonden
Röstberäkning vid Revisorernes voteringar:
Se reservationerna å sid 269.
5, 6, 7, 8, 9,
12, 15.
8, 31—32.
6,7, 8, 9, 11, 16.
66.
82.
93.
I
4.
24.
183-184.
Salpeterfonden
» 12, 85—86.
Bilagan litt. N. vid
» 60.
Salpeter-försäljningsmedlen  » 67.
Bilagan litt. M. vid
» 60.
Sammanbindning sbanan genom Stockholm » 120, 266.
Se reservationerna ä sid 278—279.
Sammandrag öfver alla i 1863 års rikshufvudbok
ingående
medel. Bilagan
litt. A. vid
» 4.
— de af Krig s-kollegium
under år 1863 bestridda
utgifter.... » 77.
Bilagorna litt. P.,
Q. och R. vid » 77.
Sappör-kåren
» 81, 266.
Schäferi-medlen, redogörelse för  » 148—149.
Seminarium för bildande af lärarinnor » 250—251, 266.
Serafimerlazarettet
» 184—186.
Serafimer or dens-gillet
» 182—184.
Sjette hufvudtitelns räkenskaper  » 6, 8, 9, 14.
Se reservationerna ä sid. 269 —270.
Sifferuppgifterna, ansvarigheten för
» 2(17.
Sufverutmyntningen  » 29.
Sillre skog s-skolas räkenskap  » 37.
Sjuk- och begrafningskassa, Kongl. Thea- ,
franies arbetares
» 169.
Sjukhuset, allmänna Garnisons-  » 83—84.
Bilagan litt. N. vid » 60.
— vid Karlskrona station af
Flottan
» 99.
Utlåtandena.
| 284—285.
/321—322, 326,
( 331 -332.
284-285.
311.
340.
291.
Sjunde hufvudtitelns räkenskaper
Sjöfartsfonden, understöd från
Sjöförsvaret, anslagen till
Se reservationerna å sid. 276—278.
SjöfÖrsvar s-departementets Kansli- och
Kommando-expeditioners räkenskaper
Sjökarte-kontoret
Sjömätning ar, anställde
Sjötullsm.edlen
Bilagan litt. D. vid
Sjöärendena, Förvaltningen af
. .
Skara Stifts Konsistorii räkenskaper ..
— Veterinärinrättning
Skeppsgosse-kåren
Skiften och afvittringar
Bilagan litt. Y. vid
Skog sförsäljning sfond, Ramsele pastors
boställes
Skogsinstitutet
Skog splantering skassan
Skog s-skolornas räkenskaper
Skogsstyrelsen
Bilagan litt. I. vid
Skärgården, Bohuslänska, anslag till fiskerinäringen
i
Slottbyggnadsmedlen
Slöjdskolan i Göteborg, Chalmerska, anslag
till. Bilagan litt. X. vid
Smittosaimna sjukdomars botande, anslag
till. Bilagan litt. L. vid
Sockenkarte-verket (fordna)
Spanmål in natura, statsverkets
Sqvadronsfond, Norrbottens Håstjägares
Bilagorna litt. M.. P. och Q,, vid
Stadshäkte))
Stambanorna, jernvägs-
Se reservationerna åsid. 278—279.
Stamholländerierna
Bilagorna litt. I. och W. vid
Statens jernvägsbyggnadet
Stationer, Flottans
Se reservationer å sid. 276-278
—- Jernväqs-
— Post-
— Telegraf-
Statistiska TaheUkommissionen
Se reservationen ä sid. 270,
Revisionsberättelsen. Utlåtandena,
sid. 5,6, 7, 8, 9, 12,15. 284 - 285.
» 109.
» 11—12.91-100. 284-285,320-332.
»
91—93.
»
93—95.
))
94-95.
»
48-51.
»
4.
»
91—100.
320 -332.
»
205—209.
»
54-55.
»
99.
324.
»
156-159.
»
159.
23—24.
))
34-35, 266.
12, 20—21.
284—285.
»
35- 37.
»
33—34.
»
15.
»
260.
»
166—167.
»
155.
»
51.
»
39.
»
25—26.
»
70—71, 76—77.
»
60, 77.
»
138—139.
»
109-132, 266.
»
146-147.
»
15, 147.
))
109—127.
332—333.
»
91—100. 266.
320—332.
»
117, 119-131.
»
44—46.
293—299.
90.
317—318.
14, 154 155.
337- 338.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Statistiskt sammandrag öfver de af Krigskollegium
under år 18(53 bestridda
utgifter
>  sid. 77.
Bilagorna litt. P., Q,, och R. vid » 77.
Stats-kontorets embetsför v aktning och redovisning
* •••• » 4—28.
Bilagorna litt. A., B., C., D., E.,
F., G., H., I. och K. vid.... » 4,9, 11,15,17.
Se reservationerna å sid. 269-274.
Statsreglering sfonden, extra. Bilag. litt. E » 4.
— ordinarie. » » C » 4.
Statsverket, egentliga
» 4—31.
Statsverkets grundfond år 1863 •••• » 5.
Bilagan litt. B. vid
» 5.
— inkomster. Bilagan litt. D. vid » 4.
— — afkortningar å. Bi
lagan
litt. C. vid » 4.
— reserverade behållningar  » 8.
—. svanmål in natura....  » 25—26.
(9—18, 50-51,
utgifter  » j 265 266
Bilagorna litt. C., E., G.
och H. vid
» 4, 9, 11.
öfverskott, besparingar och
brister
» 5—8.
Bilagorna litt. D. och H.
vid
n 4, 11.
Stipendiefonden, Kongl, och Hvitfeldtska » 251—252.
Stockholms allmänna Barnhus
» 190—193.
— byggnader, anslag »
till underhåll af » 56—57.
— Garnisons-sjukhus » 83—84.
— befästande, Palmqvistska fon
den
till
» 67.
— Elementarskola
» 249—250.
Navigationsskola  » 101—102.
Bilagan litt S. vid » 101.
Normalskola för vexelunder
visningen
» 248—249.
— Post-kontors afdelning för an
kommande
poster
» 44.
Se reservationer å sid. 275.
— sammanbindning sbana  » 126, 266.
Se reservationerna å sid.
278—279.
— Slotts .brandväsende och yttre
lyshållning  - « 167—168.
— byffffnadsmectel
v 166—167-.
283- 285.
283—291.
/ 283-289, 297-298,
(299-305, 318-320,333.
291.
29*7—299.
Revisionsberättelsen
-
Utlåtandena
-
Stockholms stads Konsistorii räkenskaper, sid.
— — kronohäkten
» 134, 136.
Bilagan litt. U. vid » 135.
— —- kronor åkenskap er
» 160—161.
— undervisningsverks räkenskaper
» 245—248.
— Station af Flottan
» 91—93.
— söndags- och afton-skola, an
slag
till
» 155.
Bilagan litt. X. vid » 155.
— Veterinär-inrättning  » 52—54.
Storskiftes-verkets fortgång  » 156—159.
Bilagan litt. Y. vid » 159.
Stora Kopparbergs lån, skiften och af
vittringar
i » 157.
Bilagan litt.
Y. vid » 159.
Straff- och arbetsfång elser  » 134—140.
Bilagan litt U. vid
» 135.
Strengnäs stifts Konsistorii räkenskaper » 209—213.
Strömsholms slott
» 174—175.
— stuteri  » 144—145.
Stuteri, Flyinge och Dahlby
» 141, 143 144.
Ottenby # 142—143-
— Strömsholms
» 144—145.
— Öfver-styrelsens räkenskaper » 140—142.
Bilagan litt. I vid
» 15.
Se reservationen ä sid. 281.
Styrelsens för allm,ånna väg- och vattenbyggnader
i-äkensk&ger .... » 107— 109.
Bilagan litt. I. vid » 15.
för statens jernväqstrafk räkenskaper
» 127—132, 266.
Se reservationerna å
sid. 279—280.
-— öfver stamhollånderierna räkenskaper
» 146—147.
Bilagorna litt. I.
och W. vid .... » 15, 147.
—• öfver statens jernv äg sbyggnader
räkenskaper
» 109—127, 266.
Se reservationerna å
sid. 278—279.
öfver stuterierna räkenskaper » 140—142.
Bilagan litt. I. vid  » 15.
Se reservationen å sid. 181.
Stämpelpappors-uppbörd^n
» 24—25:
330 332.
335—336.
334.
332—333.
335-336.
Revisionsberättelsen
Utl&tandena.
f
Summarisk uppgift öfver tillgångarne å
hvarje särskild hufvudtitels allmänna
besparingsfond
sid. 11.
Bilagan litt. H. vid
» 11.
Sundhets-kollegii räkenskaper  » 51.
Bilagan litt. L. vid
» 51.
Svartsjö och Drottningholms lustslotts
räkenskaper
» 170—171.
Svea Lifgardes kasern  » 81, 266. 311.
Svenska Akademiens räkenskaper
» 177—178.
— Läkaresällskapet. Bilagan litt.
L. vid
» 51.
— språket, anslag till ordbok öfver » 178.
— Trädgårdsföreningens elevskola » 156.
Sveriges deltagande i 1862 års industri
ocli
konstexposition
i London » 261—262.
Se reservationer
å sid. 281.
— — i 1863 års landtbruks
utställning
i
Hamburg . .. •» [263.
Sveriges gamla lagar, anslag till kostnader
vid utgifvandet af  n 259.
Sveriges och Norriges gemensamma Kon
sulsfond,
bidrag till  » 32—33, 58.
Svärdspensioner
» 76.
Säkerhetshandlingar, Kongl. Räntekammarens
» 24.
Konvoy-kommissaria
tets
» 59. 305-306.
— Krigs-kollegii  » 76—77.
— Post-verkets
» 47—48.
Södra stambanan
» j ^ ^’ ^22'
Söndags- och aftonskolan i Stockholm .... » 155.
Bilagan litt. X. vid
» 155.
Tabellkommissionen, Statistiska
» 154—-155. 337 -338.
Se reservationen å sid. ' 70.
Tekniska elementarskolorna  » 155.
Bilagan litt. X. vid
» 155.
Teknologiska Institutet
» 159—160, 266.
Telegraf-verket, elektriska
» 88-90, 265-266. 317—320.
Bilagan litt. I. vid » 15.
— optiska
» 90 -91.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Testamentsfonden, Elfstedtska. Bilagan
litt. T. vid ... sid. 102.
— Filénska
» 19.
— Isberg ska j Bilagan litt.
— Langska ( T. vid » 102.
— Norénska
» 18—19.
— Rönnowska  ... » 1S3—184.
— Tuneldska. Bilagan litt.
T. vid
» 102.
Theatrarnes, Kongl., räkenskaper
» 168—169.
— — arbetares sjuk- och
begrafningskassa » 169.
Tidningar och tidskrifter m. m., anskaffade
för embetsverken
» 165 — 166.
Tidningar, Post- och Inrikes-, bidrag till » 15.
Se reservationerna å sid. 271—274.
Tjenstemannafond, Civilstatens pensions
inråttnings.
Bilagan litt. T. vid » 102.
Tierps skog s-skolas räkenskap
» 36.
Topografiska Kårens räkenskaper och
karteverk
» 87.
Bilagorna litt. N. och O. vid » 60, 66.
Trafik-inkomsterna å statens jerubanor.... » 127—128.
Trafik-styrelsens räkenskaper  » 127-132,265-566. 334.
Se reservationerna å sid. 279 — 280.
Tredje hufvudtitelns anslag
» 8, 31—32.
Trosspassevolans-fonden ....  » 12,68—69, 76. 284—285.
Bilagorna litt. M. och Q. vid » 60, 77.
Trädgårdsföreningens elevskola
» 156.
Tull-verket
» 48-51,265 - 266. 299—305,
Bilagorna litt. D. och I. vid » 4, 15.
Se reservationer å sid. 275-276.
Tunelds, af, testamentsfond. Bilagan litt.
T. vid
» 102.
Ulriksdals lustslotts räkenskaper
Ultuna landtbruks-institut
Umeå eif, brobyggnad öfver
Understöd för utländska resor
Se reservationerna å sid. 270.
Undersökningar, geologiska, anslagen till
Undervisningsverk, Stockholms stads ..
Undsättning sfonden
Universitets, Lunds, räkenskaper
— Upsala, dito
Uppbörden, allmänna bevillnings-. Bila
174.
149-151.
» 109. '
11, 14.
» 255—256.
» 245—248.
» 26—27.
» 195-196. 341—342.
» 194—195.
Revisionsberättelsen.
Uppbörden, bränvinsafgifts-, Bilagan litt.
D. vid
sid. 4.
jernvågstrafiks-
» 127 -128, 131.
— karta-sigillata-  » 24—25.
— kontrollstämpel-  »  » 30.
— krono-, utestående. Bilagorna
litt. A. och F. vid .... » 4.
postporto-  » 40 —41, 47.
— sjötulls-  » 48, 50.
Bilagan litt. D. vid- » 4.
telegr af porto-
» 89.
Upsala erkes tifts Konsistorii räkenskaper » 197—200.
— Universitets dito » 194—195.
Utgifts-stater tor vissa embetsverk, bestämmande
af
» 265—266.
Se reservationen å sid. 282.
Utrikes-departementets räkenskaper
» 14, 31—32.
Se reservationen å sid. 269-2¥0.
Vaccinationens befrämjande, kostnader för.
Bilagan litt. L. vid
» 51.
Wadstena krigsmanshuskassa
» 12, 72, 75, 77.
Bilagan litt. M. vid
» 60.
Vakansmedelsfonden, Volontär-
» 71, 77.
Bilagorna litt. M., N., P. och
Q. vid
» 60, 77.
Vakans- och liggetidsbesparingar
» 107.
Vapenöfning ar, Beväringsmanskapets .... » 65.
Bilagorna litt. N., O. och R. vid » 60, 66, 77.
Warbergs elementarläroverks räkenskap » 232.
Varfvet i Karlskrona
» 97—98.
Vattenbyggnader, allmänna
» 107—109.
Vattenledningen i Karlskrona
» 100.
Waxholms fästning ...  ••••  « 78.
Bilagan litt. O. vid .... » 66.
— justitie-stats aflöning  » 13—14.
Verldsexpositioner, Sveriges deltagande i o 261—262.
Se reservation eril a å sid. 281.
Wermlands regemente
64—65.
Westerbottens län, afvittringar i  158.
Bilagan litt. Y. vid
159.
Westernorrlands län, afvittringar i
» 158.
Bilagan litt. Y. vid.... •. 159.
— Beväring
» 65.
Bilagan litt. R. vid.... » 77.
Westerviks navigationsskola
« 101.
Bilagan litt. S. vid
» 101.
Utlåtandena.
295 -296.
292, 304—305,
318 -320, 333.
284-285.
312—313.
344-346.
323-324, 326-330.
285.
312-313.
Westerås stifts Konsistorii räkenskaper ..
Westra stambanan
Vetenskaps-akademiens räkenskaper
— — Krigs- dito
Veterinär-inrättningen i Skara ....
i Stockholm
Vexelundervisning ens normalskola
Wexiö stifts Konsistorii räkenskaper ....
Wisby navigationsskola
Bilagan litt. S. vid
— stifts Konsistorii räkenskaper ....
Wisingsborgs kungsgård —
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-aka
demiens
räkenskaper
Volontär-vakansmedels-fonden
Bilagorna litt. M , N., P. oell
Q,, vid
Voteringar, Revisorernes, röstberäkning
vid. Se reservationerna å sid.
2(19.
Väg- och vattenbyggnader, allmänna
Värfvade Arméen, kostnader för
Bilagan litt. P. vid
Revisionsberättelsen.
sid. 213—218.
(110, 111-112,
( 117—119.
175—177.
63—64.
54-55.
52—54.
248—249.
218—220.
101.
101.
243—244.
34.
b 178—179.
» 71, 77.
» 60, 77.
» 107—109.
b 60—63, 81.
77.
Åttonde hufvudtitelns räkenskaper  » 6,7,8,9,11,16.
Öfverintendents-embetets räkenskaper och
förvaltning
n
18, 56—57.
Öfverlopp smarker, utbrutne. Bilagan litt.
Y. vid
»
159.
Öfverskott å statsverkets inkomster ...
»
7—8.
Bilagan litt. D. vid
B
4.
— liqvid om
B
7—8.
Öfverstyrelsens för statensjernv äg sby g g nå-  der räkenskaper
»
110-111,117-126,
265-266.
för stuterierna räkenskap..
»
140—142.
Bilagorna litt. I. och W. vid
»
15, 147.
Se reservationen å sid. 281.
Öfverståthållare-embetets räkenskaper ....
B
161—162.
Örebro tekniska elementarskola
B
155.
Bilagan litt. X. vid
»
155.
Öresundska tullens upphörande, utgift för
»
58.
(110, lil, 114-115,
Östra stambanan
B
122—123.
Utlåtandena.
343—344.
351—352.
310-311.
289—291.
332—334.
335—336.
48
> • •
. » ■ Å \
■v ■ ■ • • '
- - ‘ • " .
.
v
•••
•; • ■ ;/
■ r.- • ‘ c
RIKETS HÖGLOEL. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
ANGÅENDE
DEN ÅR 1865 FÖRRÄTTADE GRANSKNING AF DE UNDER
KONGL. MAJ:TS OCH RIKETS KOiHERSE KOLLEGIll
STÄLLDA FONDER OCH MEDEL.
STOCKHOLM.
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1865.
ris-: ;:ri* ss;v.:-;s,, .' - i ,
. ........ ,._ . . .
■, ■ . .. . ... ... .
t^bui = "■ ■ : - ■
■
.
,0c' .ödOÄ* " \‘r\-
Sedan undertecknade, i egenskap af Rikets Ständers till Stats-, Banko- och Riksgälds-verkens
öfverseende valde Revisorer, jemväl granskat räkenskaperna för och förvaltningen
af de under Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium ställda fonder
och medel, få Revisorerne angående denna granskning, hvilken omfattat året 1863, härmedelst
till Rikets Ständer afgifva föreskrifven berättelse.
Ifrågavarande fonder och medel utgjordes berörda år af Manufaktur- och IT11-  diskont-fonderna, Manufaktur-, Tull- och Beslags- samt Eskilstuna Fristadsmedlen, äfvensom
anslaget till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare, jemte de till
godtgörande af Svenske och Norske Konsulers förskott dels till nödställdt Svenskt sjöfolks,
dels till andra medellösa Svenska undersåters understöd och hemförskaffande anvisade
medel; och hafva Revisorerne vid revisipnsförrättningens början emottagit 1863
års räkenskaper med tillhörande verifikationer rörande samtlige ofvaiinämnde fonder.
Revisorerne hafva jemväl tagit kännedom såväl af Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl.
Maj:t afgifna underdåniga berättelse angående Manufaktur- och Ull-diskont-fondernas
förvaltning år 1863 samt den berättelse, särskilde, af Kongl. Maj.t i nåder förordnade,
Revisorer aflemnat rörande dessa fonders förvaltning och räkenskaper för samma år. sora
ock af Kongl. Maj:ts under loppet af året till bemälda Kongl. Kollegium aflåtna nådiga,
bref i ämnen, som med förvaltningen af ifrågavarande medel ega gemenskap,
På sätt i Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse omförmäles,
egde Manufaktur-diskont-fonden vid 1862 års utgång en behållning
af
Runt R:dr 1,712,060: 50.
deruti likväl äro inbegripne osäkra fordringar af tillsammans
209,623 R:dr 79 öre.
Fondens inkomster genom räntor å utlånte kapital utgjorde år
1863
R:dr 132,588: 86.
Transport: 132,588: 86.
1,712,060: 50.
— 4
Transport: 132,588: 86. 1,712,060. 50.
och hafva utgifterna under samma år uppgått till
följande belopp:
Ränta till Rikets Ständers Bank för de af kreditivet
begagnade medel
R:dr 55,728: 72.
Förvaltningskostnader och pension .... 28,683: 34.
Omkostnader för fondens fasta egendom 205: 61.
Extra utgifter, såsom postporto, skrifmaterialier
m. m.,
1,235: 25
Inbetalning till Rikets Ständers Riksgälds-kontor,
i ersättning för det
å riksstaten öfverflyttade, tillförene
af Manufaktur-diskontens
vinstmedel omedelbarligen bestridda,
årliga anslag till Teknologiska
Institutet
21,000:
Pensioner och gratifikationer till f. d.
tjenstemän och betjente vid numera
indragna Stämplingskontoren
i Stockholm, Göteborg och
Norrköping samt till f. d. stämplingsförrättaren
i Nyköping, enligt
Kongl, brefvet den 13 Juni
1862’
11,575: 8& R*|r 118,428: 75.
utgörande således fondens vinst under år 1863 ....
R:dr 14,160: 11.
samt dess behållning vid samma års utgång
R-dr 1,726,220 6T.
och då härifrån afräknas beloppet af under året verkställde afskrif
ningar
af äldre balanserade fordringar,  » 1,621: 19.
uppgick fondens behållna tillgång vid 1863 års slut till
R:dr 1,724,599: 42.
hvaruti ingå osäkra fordringar af tillsammans 201,881 R:dr 15 öre, eller 7,742 R:dr
64 öre mindre, än den för dylika slags fordringar uti 1863 års ingående balans upptagna
summa. Till närmare upplysning om Manufaktur-diskont-fbndens ställning under
revisionsåret, bilägges härhos ett deröfver upprättadt kapitalslut.
Då vid början af år 1863 den uti § 8 af det för Manufaktur-diskonten gällande
reglemente af den 8 Februari 1844 föreskrifna årliga fördelning af fondens lånetiilgångar
för förstnämnda ar uppgjordes, beräknades fondens säkra fordringar tillika med behållningen
i Rikets Ständers Bank samt under året inflytande intressemedel uppgå till ett
saramanlagdt belopp af 3,918,638 R:dr 95 öre. Sedan härifrån afdragits dels ränta å
fondens kreditiv på Banken, dels förvaltningskostnader, dels pensioner och gratifikationer
till f. d. tjenstemän och betjente vid Stämplingskontoren i Stockholm, Göteborg och
Norrköping samt f. d. stämplingsförrättaren i Nyköping, dels ersättning till Rikets Ständers
Riksgälds-kontor för en del af det från riksstatens sjette hufvudtitel utgående årsanslag
till Teknologiska Institutet, dels ock summan af de lån, med hvilkas återbetalning
särskildt anstånd blifvit af Kongl. Maj:t i nåder medgifvet, hvilka afdrag tillsammans
utgjorde 180,950 R:dr 65 öre, och derjemte blifvit afräknade de 750,000 R:dr,
som, enligt Kongl, brefven den 9 December 1818 och den 5 Maj 1841, böra till så kallade
förlagslån användas, så antogs återstående tillgången för alla till lån i vanlig diskontväg
berättigade idkare utgöra 2,987,688 R:dr 30 öre, hvarefter och sedan för den
särskilda lånerätt, som på grund af Diskont-reglementet tillkommer Eskilstuna fristads
manufakturister och deras förläggare, af hvilka 104 bland de förstnämnde anmält sig
för ett tillverkningsvärde af 853,808 R:dr och 4 bland de sednare för en förlagssumma
af 333,925 R:dr, blifvit ytterligare afsatte 417,318 R:dr 24 öre eller 33^ procent för
manufakturisterne och 39J procent för förläggarne. behållna tillgången för den allmänna
iånerätten beräknades till 2,570,370 R:dr 6 öre. Denna summa, fördelad mellan de i
samma lånerätt deltagande idkare, lemnade en lånerättsprocent, för första klassens idkare
af 8£ procent, för andra klassens af 6^ procent och för tredje klassens af 4^
procent, eller för första klassens omkring J procent, för andra klassens omkring i procent
och för tredje klassens omkring J procent mera än Iånerätten nästföregångna året
utgjorde. I öfverensstämmelse härmed och sedan sex bland första klassens idkare för
vid klädestillverkning använd Svensk ull fått sig tillagd en förhöjning i Iånerätten med
4-jtj procent af samma ulls värde, 261,787 R:dr, uppgick lånesumman, för första klassens
idkare, med ett sammanräknadt tillverkningsvärde af 20.309,119 R:dr, till 1,654,612
R:dr, för andra klassens, med tillverkningsvärde af 6,503,344 R:dr, till 399,954 R:dr
och för tredje klassens idkare, med ett tillverkningsvärde af 12,666,475 R:dr, till
519,324 R:dr.
Följande fabriksidkare voro, på grund dels af gällande reglemente, dels af särskilda
Kongl, resolutioner, år 1863 berättigade att för sina tillverkningar under nästföregående
året åtnjuta lånerätt i Manufaktur-diskonten, nemligen:
i Första klassen:
89 Klädesfabriksidkare, af hvilka 78 i Norrköping, med ett till
-
verkningsvärde af
R:dr 11,590,292: —
5 Sidenfabriksidkare, med dito
» 1,022,227: —
3 Sidenbands- dito, med dito
» 25,205: —
8 Sulläders- dito, med dito  » 848,757: —
15 Glasbruksegare, med dito
» 1,333,198: —
2 Porslinsfäbriksegare, med dito
» 860,895: —
24 Egare af jerngjuterier, mekaniska verkstäder, metallfabriker m. m.,
med dito
'i 4,628,545: —
i Andra klassen:
1 AI un verksegare, med ett tillverkningsvärde af
R:dr 40,850: —
13 Pappersbruksegare, med dito
» 1,864,858: —
1 Stoff- och Strumpväfnadsfabrikant, med dito
» 10,697: —
15 Tillverkare af kulörta bomulls-, linne- och halfylleväfnader,
med dito  » 3,433,866: —
4 Oljeslageriegare, med dito
» 1,089,704: —
2 Messingsfabriksidkare, med dito
» 63,369: —
i Tredje klassen:
13 Tillverkare af ofärgade linne- och bomullsväfnader, med tillverkningsvärde
af  R:dr 2,974,612: —
6 Strump- och tricotväfnadsfabriksidkare, med dito
» 635,383: —
1 Bomullsbands- dito, med dito  » 9,272: —
2 Segelduks- dito, med dito
» 294,093: —
19 Bomulls- och lin-spinneriegare, med dito
» 8,636,764: —
2 Tapetfabriksidkare, med dito  » 116,351: —
Ä det till s. k. förlagslån för anläggning och drifvande af större fabriksinrättningar
af antingen ny eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet, jemlikt högstberörda
Kongl, bref af den 9 December 1818 och den f> Maj 1841, å Mauufaktur-diskont-fonden
anvisade särskilda anslag af 750,000 R:dr voro vid 1862 års slut dylika lån utestående
till sam man räknad t belopp af 738,419 R:dr 59 öre, och förefanns således en
obegagnad tillgång af
B:dr 11,580: 41.
Under revisionsåret hafva inbetalningar af utgifna förlagslån egt rum
till ett belopp af
» 101,750: —
Af dessa tillgångar, tillsammans utgörande
R:dr 113,330: 41.
hafva berörda år blifvit utbetalda nedannämnda, af Kongl. Majit i nåder beviljade förlagslån,
nemligen till:
l:o Norrköpings väfveri-aktiebolag, återstoden af det genom Kongl, brefvet den
7 Februari 1862 för bolagets spinneri- och väfveri-fabrikers fortsatta drift beviljade
lån,
R;dr 31,000: —
2:o Rosenbergs aktiebolag, för drifvande af dess i Mölndal nära
Göteborg anlagda mekaniska bomullsväfveri, enligt nyssberörd» Kongl,
bref,
» 20,000: —
3:o Egarne af en vid Ystad anlagd mekanisk verkstad med gjuteri,
för dennas utvidgande och ändamålsenliga drifvaude, jemlikt Kongl,
brefvet den 16 Maj 1862,
» 25,000: —
4:o Arkitekten P. J. Ekman, det genom Kongl, brefvet den 6
Februari 1863 för fortsatt drifvande och utvidgning af hans härstädes
inrättade snickerifabrik beviljade lån å
» 20,000: —
5:o Bruksegaren O. G. Hasselgren, i afräkning å det genom
Kongl, brefvet af sistnämnda dag beviljade lån å 16,000 R;dr för hans
å Rådanefors bruk i Elfsborgs län anlagda mekaniska verkstad och '
gjuteri,
» 6.000: —
Summa R:dr 102,000: —
Af förlagslånefonden voro således vid 1863 års utgång lån utestående till ett sammanlagdt
belopp af 738,669 R:dr 59 öre.
Vid 1863 års slut återstodo att af förlagslåneanslaget utbetala, förutom resterande
beloppet af det Bruksegaren Hasselgren tillagda nyss omförmälda lån, följande genom
Kongl, brefvet den 6 Februari samma år beviljade lån, nemligen till dels Wallbergs
fabriks-aktiebolag, för dess vid Halmstad nyanlagda fabrik för tillverkning af hel- och
halfylle-väfnader, 40,000 R:dr, dels Regements-bokhällaren L. Littorin, för hans å
Östanå egendom inom Kristianstads län under anläggning varande fabrik för åstadkommande
af papper, 15,000 R:dr, dels Fabriksidkaren J. E. Lundström, för fortsatt drifvande
af hans i Jönköping anlagda fabrik för tillverkning af papper och papp, 15,000
R:dr, dels Öf Verums bruksegare, för den vid nämnda bruk varande mekaniska verkstad
jemte gjuteri, 35,000 R:dr, dels ock Tapetseraren W. Langemeier, för ändamålsenligt
drifvande och utvidgande af hans härstädes inrättade fabrik för åstadkommande af stråmatteväfnader
och stoppningsämnen till möbler, 8,000 R:dr.
Hvad derefter angår Oll-diskont-fonden, så inhemtas af närlagda kapitalslut, att
fonden under år 1863 haft följande inkomster:
Ullsorterings-, värderings- och magasinsafgifter
R:dr 4,009: 79.
Hyra för lägenheter i ullmagasinshuset i Norrköping
-» 714: —
Bidrag af manufakturmedleu, enligt Kongl, brefven den 9 November
1836 och den 30 Januari 1857
» 1,800: —
Ordinarie räntor
3,078: 53.
Förfallo räntor
101: 21. » 3,179: 74.
Summa R:dr 9,703: 53.
samt att utgifterna under året utgjorts af:
Aflöning till Ull-kontorets tjenstemän och betjening
5,194: —
Omkostnader för ullmagasinshuset
520: 25.
Diverse utgifter
-04: 91.
Ränta till Riksgälds-kontoret för begagnade kreditivm edel 1,510: 43. » 7,429: 59.
hvadan fondens vinst under samma år uppgått till
FOdr 2,273: 94.
Fondens behållning, som vid 1863 års början utgjorde
» 17,171: 56.
hade således vid årets slut ökats till
R:dr 19,445: 50.
hvaruti ingingo osäkra fordringar till belopp af 297 R dr 36 öre.
Af Ull-diskont-fondens kreditiv ä Riksgälds-kontoret, 225,000 R:dr, hade i och
för lånerörelsen under revisionsåret begagnats ett belopp af 87,560 R:dr.
Revisorerne hafva jemväl genomsett den af Ull-kontoret i Norrköping upprättade
kassaräkning för är 1863 samt Kontorets redovisning rörande emottagen och aflemnad
ull; och hafva, enligt sistberörda redovisning, 119,066 skålpund ull blifvit under året vid
ullmagasinet sorterade, samt influtna sorteringsafgiften under samma år utgjort 2,144
R:dr 32 öre.
1 afseende å de s. k. Manufaktur-medlen jemte de i sammanhang dermed redovisade
Tull- och Beslags- samt Eskilstuna fristads-rnedlen äfvensom anslaget till reseunderstöd
åt fabriks- och handtverksarbetare, få Revisorerne åberopa härvid fogade sammandrag
af de öfver dessa medel för är 1863 förda räkenskaper, hvilka blifvit i Kongl.
Kammar-rätten granskade utan anmärkning.
Behållningen å samtliga ifrågavarande medel utgjorde vid 1863
års början
R:dr 22,914: 54.
samt inkomsterna under året
» 16,205: 96.
Summa R:dr 39,120: 50.
hvaremot utgifterna, bestående af premier för tillverkning af finare
lärfter, stipendier och arfvoden, reseunderstöd, aflöning till tjenstemän
i Eskilstuna fristad m. m , under samma år bestigit sig till
» 18,617: 37.
och utgjorde således behållningen vid revisionsårets slut
R:dr 20,503: 13.
deraf 15,462 R:dr 73 öre voro, med stöd af Kongl, brefvet den 6 Februari 1839, dels i
Jern-kontoret och dels i Stockholms Enskilda Bank emot ränta innestående.
Såsom premier för inom Westernorrlands län tillverkade finare lärfter har, jemlikt
hvad den bland förberörda räkenskaper befintliga redogörelse utvisar, en summa af
1,916 R:dr 5 öre blifvit under år 1863 utbetald,
Revisorerne få jemväl bifoga utdrag af 1863 års räkenskaper dels öfver de medel,
till belopp af högst 2,700 R:dr årligen, hvilka Kongl. Koramerse-kollegium, jemlikt
Kongl, brefvet den 30 Januari 1830, är berättigadt att från Kongl. Stats-kontoret uppbära
till godtgörande af Svenske och Norske Konsulers förskott till nödställdt Svenskt
sjöfolks understöd och hemförskaffande, dels ock öfver det genom Kongl, brefven den 14
September 1843 och den 6 Augusti 1858 å Handels-och Sjöfarts-fonden till Kongl. Koramerse-kollegii
disposition anvisade årliga anslag å 2,000 R:dr, att användas till ersättande
af sådana bevisliga utgifter för Svenskar, hvartill Konsulerne, antingen i anseende till utgifternas
beskaffenhet eller svårigheten att derå anskaffa fullständiga verifikationer, ej äro,
enligt förut gällande föreskrifter, berättigade till godtgörelse af allmänna medel; varande
dessa räkenskaper jemväl i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning,
A förstnämnda anslag uppgick behållningen vid 1863 års slut till 6,098 R:dr 25
öre, hvilka dock voro förskottsvis till Konsuler utbetalde och om hvilka medels indrifvande
från vederbörande rederier Kongl. Kommerse-kollegii Advokat-fiskals-embete fått
sig uppdraget att besörja. Behållningen åter å det sednare anslaget uppgick vid samma
tidpunkt till 882 R:dr 83 öre, sedan likväl, på grund af Kongl, brefvet"den 2 Oktober
1863, af Handels- och Sjöfarts-fondens medel blifvit till Kongl. Kommerse-kollegium utbetaldt
ett belopp af 1,500 R:dr, hvarmed Konsulernes under år 1863 bestridda utgifter
för Svenska undersåter öfverstigit det för samma år anvisade anslag.
Revisorerne hafva, vid granskningen af räkenskaperna öfver samtlige ofvannämnde
fonder och medel, icke funnit anledning till någon anmärkning; och äro uppgifterna angående
de vid revisionsårets slut i Rikets Ständers Bank innestående behållningar genom
vederbörliga attester styrkta.
Af Ombudsmannens lagsöknings-diarier samt de utaf honom afgifna särskilda berättelser,
angående fondernas balanserade fordringar, hafva Revisorerne jemväl tagit kän
nedom och dervid icke funnit något att erinra beträffande det sätt, hvarpå bevakningen
och indrifningen af de förfallna fordringarne blifvit besörjda.
Fondernas lånehandlingar hafva, vid anställd inventering, befunnits i god ordning
samt förvarade uti s. k. brandfria kassaskåp, uppställda i Manufaktur-diskontens, trenne
trappor upp uti en enskild egendom förhyrda lokal.
För de uti denna revisionsberättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den
Sekreterare, som vid granskningen af de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda fonders
förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
— 9 —
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruktion, till
Kongl. Maj:t i underdånighet insända ett exemplar af denna berättelse.
Stockholm den 14 Oktober 1865.
Högloflige Ridderskapet och Adelns ledamöter:
ROBERT DE LA GARDIE.
C. A. BOGEMAN.
H. A. HAMILTON.
G. W. von FRANCKEN.
O. STACKELBERG.
MAGNUS HUSS.
A. LUNDHOLM.
ANDERS SANDBERG.
Höuvördiga Preste-ståudets ledamöter:
H. SCHÖNBECK.
M L. WIKLAND.
OSCAR ERIL RABE.
ESBJ. BERGMAN.
C. E. LJUNGBERG.
C. FR. CARLSON.
Yälloflige Borgare-ståndets ledamöter:
CASIMIR PETRE.
E. W. ERICSSON.
J. SUNDYALLSON.
P. WALBERG.
OLOF OLSSON.
P. O. HÖRNFELDT.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
JAN ANDERSSON.
P. TJERNLUND.
JOSEF OSCAR ALMQVIST.
J. ERIKSSON.
Cr. Må eg ur dt.
2
f
i
Kapital-slut öfver Manufaktur-diskont-fonden för år 1863.
Debet.
Balans från år 1862:
Skuld:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv till Manufaktur-diskonten, emot
3 procents årlig ränta å det begagnade kapitalet
2,250,000: —
Obetald ränta vid 1862 års slut
28,883: 72.
Afskrifning, enligt Kongl. Kommerse-kollegii utslag den 21 Augusti 1863,
Transport; R:dr
Riksmynt.
2,278,883
1,621
2,280,504
91
Kredit.
Balans från år 1862:
Tillgång:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med
Depositions-afdelningen
338,905: 83.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån  2,640,876: —
b) Förlags-lån
737,000: —
upplupna räntor
13,370: 48. 750,370: 48.
c) Anstånds-lån
49,720: 65.
upplupna räntor
1,347: 47. 51,068: 12.
d) Förskott till Diskontens Ombudsman för bestridande
af utgifter i lagsöknings- och konkursärenden
100: — 3,442,414: 60.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån
186,791: 69.
förfallo-räntor och expenser  1,782: 18. 188,573: 87.
b) Förlags-lån:
Resterande kapital å F. Rippes lån 1,419; 59.
upplupen ränta derå 422: 40.
dito dito å Rosenborg
& Ekenmarks lån 19,207: 93. 19,630: 33. 21,049: 92. 209,623: 79.
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ordinarie räntor
128,292: 13.
Förfallo-räntor  4,296:73. 132,588:86.
Transport: R;dr 132,588: 86.
Riksmynt.
3,990,944
22
3,990,944 22
Transport: R:dr
Balans till år 1864:
Tillgång:
ho Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med
Depositions-afdelningen
522,082: 95.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån
2,473,977: 72.
b) Förlags-lån
737,250: —
upplupna räntor
13,503: 46. 750,753; 46.
c) Anstånds-lån
51,108: 40.
upplupna räntor
1,262: 48. 52,370: 88.
d) Förskott till Diskontens Ombudsman för bestridande
af utgifter i lagsöknings- och konkursärenden
- *00: — 3,277,202: 6.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån
179,157: 54.
förfallo-räntor och expenser
1,673: 69. 180,831: 23.
b) Förlags-lån:
Resterande kapital å F. Rippes lån 1,419: 59.
upplupen ränta derå 422: 40.
dito dito å Rosenborg
(feEkenmarks lån.... 19,207: 93. 19,630:33. 21,049:92. 201,881: 15.
2,280,504
Summa R:dr
91
4,001,166
6,281,671
16
Transport: R:dr 132,588: 86.
Utgifter:
l:o Aflöning  20,266: 67.
2:o Arfvoden till Kongl. Kommerse-kollegii President, ledamöter
m. fl
5,116: 67.
3:o Pensioner
14,875: 83.
4:o Extra utgifter
1,235: 25.
5:o Omkostnader för fondens fasta egendom
205: 61.
6:o Ersättning, enligt Kongl, brefvet den 9 November
1841, till Rikets Ständers Riksgälds-kontor  21,000: —
7:o Ränta till Rikets Ständers Bank för begagnade medel
af kreditivet
55,728: 72. 118,428: 75.
Fondens vinst för år 1863 har alltså utgjort
Balans till år 1864:
Skuld:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv till Manufaktur-diskonten, emot
3 procents årlig ränta å det begagnade kapitalet
2,250,000: —
Obetald ränta vid 1863 års slut
26,566: 74.
\
Summa R:dr
3,990,944
22
14,160
2,276,566
6,281,671
11
74
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 13 Oktober 1865.
S. Agrell.
C. Brandel.
Kapital-slut öfver Ull-diskont-fonden för år 1863.
Debet.
Balans från år 1862:
Skuld:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditivet år 1862 begagnade
medel, kapital
62,340: —
Obetald ränta vid 1862 års slut
1,481: 36.
Balans till år 1864:
Tillgång:
1:0 Behållning i Rikets Ständers Bank
3: 1.
2:o Säkra fordringar:
Diskont-lån
107,680: —
hos Ullkontoret i Norrköping
535: 56. 108,215: 56.
3:o Osäkra fordringar
297: 36.
Summa R:dr
Riksmynt.
63,821
108,515
172,337
36
93
29
Kredit.
Balans från år 1862:
Tillgång:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank
5: 36.
2:0 Säkra fordringar:
Diskont-lån
80,135: 57.
hos Ullkontoret i Norrköping  554: 63. 80,690: 20.
3:o Osäkra fordringar
297: 36.
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ullsorterings-, värderings- och magasinsafgifter  4,009: 79.
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl, brefven den 9
November 1836 och 30 Januari 1857,
1,800: —
Hyresmedel
714: —
Ordinarie räntor
3,078: 53.
Förfallo-räntor
101: 21. 3,179; 74. 9 703- 53
Utgifter:
Aflöning till Ullkontorets tjenstemän och betjening
5,194: —
Omkostnader för Ullmagasinshuset
520: 25.
Diverse utgifter ;  204: 91.
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
1,510: 43. 7,429: 59.
Fondens vinst år 1863 har alltså utgjort :
Balans till år 1864:
Skuld:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditivet år 1863 begagnade
medel, kapital
87,560: —
Obetald ränta vid 1863 års slut
1,510: 43.
Summa R:dr
Riksmynt.
80,992
2,273
89,070
172,337
92
94
43
29
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 13 Oktober 1865.
S, Agrell.
C. Brandel.
Utdrag ur 1SG3 års hufvudbok för Manufaktur-, Tull
anslaget
till rese-un tlerstötl åt
Inkomster:
Manufaktur-medel  13(4!
Tull- och Konfiskations-medel  ’ 47
Eskilstuna Fristads-medel
'. 7.. 117
Anslag till reseunderstöd
3,000
5
91.
Riksmynt.
Debet.
Behållningar och fordringar:
Af Manufaktur-medlen  '6 095- 6‘!
» Tull- och Kcnfiskations-medlen
» Eskilstuna Fristads-medel
» anslaget till reseunderstöd
. 30: 78.
1 718: J5.
.850: —
Summa R:dr
22,91454
16,205 96
39,120 50,
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
och Konfiskations• samt Eskilstuna Fristads-medel och
fabriks* och hantltverks-arbetare
-
Riksmynt.
Kredit.
Utgifter: ,
p
Af
Manufaktur-inedle5
»
Tull- och Konfiskations-medlen
366
37.
»
anslaget till reseunderstöd
2,815
18,617
37
Behållningar och fordringar:
At
Manufaktur-medlen
13,700: 66.
»
Tull- och Konfiskations-medlen
2,912:
32.
i)
Eskilstuna Fristads-medel
2,855:
15.
»
anslaget till reseunderstöd
1,035:
—
20,503
13
Summa R:dr
39,120
50
Kammar-kontor den 13 Oktober 1865.
' /
E. G. Leyonmarck.
Utfirag af räkningen öfver uppburna medel till godtgörande
för hemför skaffande af
Riksmynt.
Debet.
Balans från år 1862:
.
Enligt samma års räkning utgjorde behållningen och utestående fordringar
8,691
53
Inkomst:
Af Kongl. Stats-kontoret anordnade medel, hvilka blifvit genom Kongl,
brefvet den 30 Januari 1830 anvisade till ersättande af de utgifter,
som Svenske och Norske Konsuler bestridt för Svenskt sjöfolk
2,700
52
19
Balans till år 1864:
22
88|
Summa R:dr
11,466
60
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
af de utgifter, som Svenske och Norske Konsuler bestridt
Svenskt sjöfolk år 1S63.
Kredit.
Balans från år 1862
Afskrifning:
af förskottsvis utbetalde ersättningar, för hvilka godtgörelse icke kunnat
erhållas,
Leverering
till Kongl Ränte-kammaren af influtne ersättningar från rederier
Balans till år 1864:
Till Konsuler förskottsvis utbetalde ersättningar för bestridda omkostnader
för Svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörande af vederbörande rederier
Advokat-fiskals-embetet fått sig uppdraget att besörja,
Summa R:dr
Riksmynt.
11,466
Kammar-Kontor den 13 Oktober 1865.
E, G. Leyonmarck.
Utdrag af M903 års räkning öfver rlet, genom Kongl, brefven
neli Sjöfartsfonden beviljade anslag till goiltgörande af Sven*
Debet.
Balans från år 1862.
Kontant behållning
Riksmynt.
54
Inkomst:
Af Kongl. Konvoy-kommissariatet anordnade
iyy
3,500
\
Summa R:dr
3,699
54
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
den 14 September 1S43 och den Ö Augusti 1S54, af Handels•
sise och Norslse Konsulers utgifter för Svenske under sater.
Kredit.
Afskri fning
af de till Svenske och Norske Konsuler gjorda utbetalningar, för hvilka
ersättning icke erhållits,
Balans till år 1864:
Kontant behållning
Summa R:dr
Riksmynt
3,699 54
Kaminar-iiontor den 13 Oktober J6’65.
E. G. Leyonmarck.
TILL
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDER
ANGÅENDE
BANKO-VERKET,
AF
RIKETS STÄNDERS REVISORER.
År 1865.
0<X>§§00»0-
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN.
1865.
Till Rikets Höglofl. Ständer.
Öedan, i öfverensstämmelse med stadgandet i 1 § af den för Rikets Ständers Revisorer
af Bankoverket gällande instruktion, undertecknade, utsedde och förordnade att granska
Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens tillstånd, styrelse och förvaltning, sammanträdt i
Rikets Ständers Bank den 15 nästlidne Augusti och styrkt vår behörighet att i denna
revisionsförrättning deltaga, hafva vi från Banko-Fullmäktige mottagit de berättelser som,
enligt 2 § af Revisorernes instruktion, skola till Revisorerne öfverlemnas, nemligen:
l:o Banko-Fullmäktiges berättelse angående Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet samt angående Tumba bruk;
2:o Styrelsens öfver Bankens Diskontkontor berättelse angående Kontorets lånerörelse.
Banko-Fullmäktiges berättelse har åtföljts utaf Reyisorernes af Lånekontoren i
Göteborg, Malmö och Wisby berättelser angående nämnde Kontors förvaltning under år
1864; och hafva derjemte till Revisorerne öfverlemnats icke allenast Fullmäktiges allmänna
och särskilda protokoll för tiden efter den 15 Augusti 1864, utan äfven Bankens
och Tumba bruks räkenskaper.
I följd af Rikets Ständers vid sistlidne riksdag fattade beslut att det förutvarande
Banko-diskontverket skulle förändras till ett Kontor i Banken, under namn af
Diskontkontoret, samt att granskningen af detta Kontors förvaltning och räkenskaper för
1864 och derpåföljande år skulle, intilldess annorlunda kunde varda förordnadt, verkställas
af Rikets Ständers 1865 och följande åren sammanträdande Revisorer öfver Stats-,
Banko- och Riksgäldsverken, har det ålegat nu församlade Revisorer att granska Diskontkontorets
förvaltning och räkenskaper för år 1864.
Efter att hafva tagit kännedom af omförmälde berättelser, äfvensom af Fullmäktiges
protokoll från ofvannämnde tid till och med den 14 nästlidne Augusti, samt, så
vidt tiden medgifvit, granskat Bankens räkenskaper för år 1864, få Revisorerne, angående
Banko verkets befunna tillstånd, styrelse och förvaltning, afgifva berättelse; hvarvid,
i likhet med hvad hittills varit öfligt, ärendena upptagas i den ordning, hvartill Bankoreglementets
uppställning föranleder.
Bankens
grundfond.
§ i
Af
Bankens hufvudräkning för år 1864, intagen i den till trycket befordrade och
med allmänna tidningarne utdelade öfversigt af Bankens hela ställning efter samma års
bokslut, inhemtas:
att Bankens tillgångar och fordringar utöfver dess skulder vid nämnde års början utgjorde
26,512,575: 77.
att inkomster och tillfälliga vinster under året uppgått till
2,518,068: 52.
S:gr R:dr 29,030,644: 29.
och att, efter afräkning härifrån af ränteutgifter, förvaltningskostnader,
välgörenhets-bidrag och förluster
595,810: 45.
vid årets slut balanserades
R:dr 28,434,833: 84.
eller:
grundfond
R:dr 25,000,000: —
återstående behållning derutöfver från år 1863 » 1,512,575: 77.
behållen vinst år 1864
» 1,922,258: 07.
S:gr R:dr 28,434,833: 84.
hvilken summa alltså motsvarar Bankens tillgångar och fordringar utöfver dess skulder
vid nästlidet års utgång.
Ett i öfverensstämmelse med Tab. I i Bilagorna till Finans-komiténs underdåniga
berättelse af den 30 Juni 1860 uppstäldt sammandrag af den efter 1864 års bokslut
upprättade, tryckta och med allmänna tidningarne utdelade öfversigt af Bankens hela
ställning, lemnar följande resultat:
Debet.
Redbarheter:
Guld och silfver
16,230,967: 87.
Kopparskiljemynt
221,100: 18. 16,452,068: 05.
Räntebärande obligationer
10,997,976: 98,
Medel, använda till utlåning:
Genom Diskonterna
21,566,350: 53.
fordran hos Kongl. Myntverket
15,000: —
A kreditiv från Banken, begagnadt af Kommers-kollegium
och Jern-kontoret
2,922,373: 90. 21,503,724: 13.
Försträckningar till Filial-banker:
^ån
3,790,000: —
A kreditiv  3,942,326: 21. 7,732,326: 21.
Lån emot fast pant samt på längre tid:
Inteckning i fast egendom
7,282,589: 98.
Skiftes- och odlingslån
7,536: 18.
Mot pant af lånebanko-obligationer
21,146: 50. 7,311,272: 66.
Transport 66,997,368: 33.
Transport 66,997,368; 33.
Obetalda räntor samt förskott., bokförda värden rn. m.
Obetalda räntor
723,520: 18.
Förskott, depositioner och bokförda värden
49,242: 23. 772,762: 41.
Summa R:dr 67,770,130: 74.
Credit.
Utelöpande Sedelstock:
Sedlar
28,791,831: 63.
Utelöpande insättnings-bevis
209: 12. 28 792 040: 75.
Depositioner: af allmänna verk och enskilda personer
7,420,741: 35.
Af Diskont-kontoret upplånte medel
1,005,682: 83.
Öfriga skulder:
Aldre Lånebauko-obligationer
408,072: 08.
Riksgälds-kontorets andel af Bankens kapital-öfverskott 1,666,666: 67.
Outtagna räntor och öfriga innestående medel  42,093: 22. 2,116,831: 97.
Kapital-öfverskott:
Grundfond
25,000,000: —
Behållning derutöfver
3,434,833: 84. 28,434,833: 84.
Summa R:dr 67,770,130: 74.
Upprättadt i enlighet med Tab. I Litt. B i bilagorna till berörde underdåniga
berättelse, angifver ett omslut af samma öfversigt nedan upptagna resultat:
Tilla ångar:
Redbarheter;
Guld och silfver
16,230,967: 87.
Kopparskiljemynt  221,100: 18. 16,452,068: 05.
Räntebärande obligationer
10,997,976: 98.
Af beviljade kreditiv eller förlag begagnadt:
Af Diskontverken
21,566,350: 53.
» Kommerse-kollegium  2,922,373: 90.
» Filialbanker
7,732,326: 21.
Till lån å fast egendom samt mot låuebanko-obligationer 7,311,272: 66.
Diverse outtagna räntor, förskott och bokförda värden 787,762: 41, 40,320,085: 71.
Summa R:dr 67,770,130: 74~
Skulder och kapital-öfverskott:
Utelöpande sedelstock
28,792,040; 75.
Depositioner af allmänna verk och enskilde personer  7,420,741: 35.
Upplåning  1,413.754; 91.
Innestående medel
1,686,618: 53.
Outtagna räntor
22,141: 36.
Kapital-öfverskott
28,434,8 33: 84.
> Summa R:dr 67,770,130: 74.
«
Bankens
reservfond.
Bankens
tillgång i
obligationer
— 6 -
Derjemte få Revisorerne meddela ett efter Tab. YII i Finans-komiténs underdåniga
berättelse upprättadt sammandrag af den i meranämnde öfversigt af Bankens
hela ställning intagna utredning öfver Bankens utgifter och förluster å ena samt inkomster
och vinster å andra sidan under år 1864.
Inkomster:
Af utlåning och kreditiv:
Af räntebärande obligationer
» Diskontverken levererad behållning
» lån på lånebanko-obligationer
» kreditiven till Kommerse-kollegium och Jern-kontoret
» försträckningar till Filialbanker
» lån på fast egendom, till städer och korporationer
samt till skiften och odlingar
Bankens räntefordran utöfver dess ränteskuld den 31 December
1864, jemförd med förhållandet vid 1863
års slut, har ökats med
1
1 DO.
Tillfälliga inkomster
191,556: 94.
Summa R:dr 2,518,068: 52.
Ut gifter:
Räntor  17,556: 69.
Förvaltningskostnad *  548,060: 22.
Välgörenhets bidrag
17,350: —
Afskrifningar och förluster....  12,843: 54.
Nettovinst
1,922,258: 07.
Summa R:dr 2,518,068: 52.
§ 2.
Högsta tillåtna sedelutgifning utöfver hvad som motsvaras af metallisk kassa är,
enligt Bankoreglementets 27 §, bestämd till Trettio millioner R:dr, och skillnaden häremellan
samt beloppet af beräknad sedelstock utgör Bankens reservfond.
Denna fond uppgick vid 1864 års slut till 6,922,375: 78 och har sedermera nedgått
till 6,886,925: 39, hvilket belopp densamma utvisade den 2 nästlidne September.
Af den Riksgälds-kontoret vid sednaste riksdag tillagda andel af Bankens behållna
vinst, som till sista tredjedelen skall under detta år utbetalas, har Kontoret redan
erhållit en million fyrahundra tusen R;dr, hvadan deraf nu återstå 266,666 R:dr 67 öre.
§ 3.
Bankens tillgång i obligationer vid 1864 års slut utgjordes af:
Riksgälds-kontorets, för återstoden af Bankens fordran för lån till 1808
och 1809 årens krigskostnader, å 4 procent
2,640,000: —
Dito för 1860 års jernvägslån, å 41 procent, 1,515,800
Thaler Preuss. Kurant, inköpta för
3,799,605: 33.
Transport 6,439,605: 33.
489,946: 32.
1,240,928: 21.
537: 58.
79,942: 86.
204,142: 99.
307,743: 94.
— 7 —
✓
Transport 6,439,605: 33.
Arméens Ackordsamorteringsfonds, a, 4 procent
2,016,600: —-
Skånska Hypotheks-föreningens, ä 5 procent
422,500: —
D:o d:o å 4 procent, å 10,900 niji Hamb. Banko,
inköpta för
14,533: 33.
Mälare-provinsernas Hypotheks-förenings, å 4 procent, å 141,000 R:dr,
inköpta för
128,310: —
D:o d:o ä 4 proc., å 50,500 Hamb. Banko,
inköpta för
67,333: 33.
Wermlands Hypotheks-förenings, ä 4 procent, å 126,500 R:dr, inköpta för 115,115: —
Smålands och Hallands Hypotheks-förenings, å 4 procent, å 163,000 R:dr,
inköpta för
148,330: —
D:o d:o å 4 proc., å 229,500 n$ Hamb. Banko,
inköpta för  285,344: 99.
Ostgöta Hypotheks-förenings, å 4 procent, å 891,900 R:dr, inköpta för 818,865: —
D:o d:o å 4 procent, å 432,000 Hamb. Banko,
inköpta för  541,440: —
R:mt R:dr 10,997,976: 98.
Till följd af utlottning hafva till och med den 2 nästlidne September
i afräkning å ofvanberörde obligationer influtit:
A Riksgälds-kontorets för 1860 års jernvägslån, 8,900 Thaler
„ Pr. Kurant „  22,309: 33.
» Östgöta Hypotheks-förenings R:dr 8,066: 32 sk. Banko .... 11,119: —
» D:o d:o, i utländskt mynt, 4,000 inK Hamb. B:ko 5,013: 33.
» Smålands d:o, i d:o 3,000 irfy Hamb. B:ko 3,730: —
» Arméens Ackords-amorteringsfonds, å 4 procent  74,400: — 116,571- 66
Sg:r 10,881,405: 32.
Bankens tillgång af obligationer utgjorde således den 2 September:
Riksgälds-kontorets, för återstoden af Bankens fordran för lån till 1808
och 1809 årens krigskostnader, å 4 proc  2,640,000: —
D:o för 1860 års jernvägslån, å 44 procent, 1,498,000
Thaler Preuss. Kurant, inköpta för
3,777,296: —
Arméens Ackords-amorteringsfonds, å 4 procent  1,942,200: —
Skånska Hypotheks-föreningens, å 5 procent  422,500: —
D:o d:o å 4 procent, å 10,900 Hamb. Banko, inköpta
för
14,533: 33.
Mälare-provinsernas d:o, å 4 proc., å 141,000 R:dr, inköpta för  128,310: —
D:o d:o, å 4 proc., å 50,500 mfc Hamb. B:ko, inköpta för 67,333: 33.
Wermlands d:o, å 4 proc., å 126,500 R:dr, inköpta för  115,115: —
Smålands och Hallands d:o, å 4 proc., å 163,000 R:dr, inköpta för  148,330: —
D:o d:o, å 4 proc., å 226,500 m$. H. Banko, inköpta för 281,614: 99.
Östgöta d:o, å 4 procent, å 879,800 R:dr, inköpta för.... 807,746: —
D:o d:o, å 4 proc., å 428,000 m$. Hamb. B:ko, inköpta för 536,426: 67.
Summa R:mt R:dr 10,881,405: 32.
— 8 —
§ 4.
lmenhring ^id inventering, sorn Revisorerne den 2 innevarande Oktober verkställt i Bankens
verkställd, af kassor och öfriga förvaringsrum, hafva behållningarne i guld, silfver och koppar befunnits
Revisorerne i enlighet med på förhand upprättade, vederbörligen bestyrkta inventerings-instrumenter,
uppgå till följande belopp:
Guld:
250 stycken fyrdubbla dukater  1,000.
250 »
14,318 »
dubbla d:o
500.
enkla d:o
14,318.
Summa dukater 15,818.
Silfver:
Myntadt efter 1604 års myntfot:
hela Riksdaler
50,829
två tredjedels d:o
15,688
en tredjedels d:o
69,468
en sjettedels d:o
50,824
en tolftedels d:0
18,400
en tjugufjerdedels d:o  —■— 18,800
Myntadt efter 1830 och 1835 årens myntordningar:
en åttondedels Riksdaler
78,000: —
en tretiondetvåendels d:o  35,400:
4 R:dr Riksmynt
3,578,860: —
224,009:
113,400:
2
1
50
25
10
d:0
d:o
öre
d:0
d:o
d:o
d:0
d:o
d:o
d.o
85,400:
455,909:
262.217: 50
489,496: 75
60,304: 30
Utländskt mynt, efter förvandling iR:drR:mt: Holsteinska
Danska och Norska Specier
Ryska rubler (sedan år 1810)
Omyntadt silfver
4,932,187: 55. 5,045,587: 55.
4,290: 75.
651,820: 24.
656,110: 99.
3,858,115: 33.
Säger 9,783,822: 84.
Koppar skiljemynt:
Öresmynt:
i 5 ören
35,881. 25.
a 2 »
33’101: 02-
» i »
20,393: 48.
»
4,490:
93,865: 75.
Af äldre prägeln:
i 4 skillingar  37,203:
»2 »
45,968:
Transport 83,171:
93,865: 75.
Transport 83,171: — 93,865: 75.
i 1 skillingar  30,134: —
» | »
28,665: —
» 3 »
9,631: —
’> 5 »
1,351: — 152,952:
Af äldre prägel å 1, och T'2 sk  4,693
Riksgälds-kontorets polletter
320
251,830: 75.
Angående metalliska kassans förändringar få Revisorerne, till fortsättning af den
härom i 5 § af 1864 års revisionsberättelse intagna redogörelse, meddela följande:
Dukater hafva utvexlats:
1864 till och med den 31 December
5,875 st.
1865
» »
» »
»
b » 31 Mars
l,860”/ioo »
» » 30 Juni  6,567 »
» » 2 September
4,300 »
Säger dukater 18,60237ioo st.
Utgifvet myntadt silfver
i R:dr Silfver-specie.
1864 till och med den 31 December
88,200.
1865 » » n n 31 Mars *  10,200.
» » » » » 30 Juni
41,100.
» » » » » 2 September
25,700.
Säger Specie 165,200.
Bankens metalliska kassa i
har
myntadt och omyntadt m. m., beräknad i Riksmynt,
ökats
i guld.
1864 till o. med d. 31 December 1,957,068: 21.
1865
b
B B
B B
» B
» 31 Mars  243,052: 36.
» 30 Juni
b 2 September 14,080: 40.
i silfver.
322,292: 24.
668,588: 86.
53,275: 89.
72,731: —
minskats
i guld. i silfver.
54,177: 75.
218,309: 14.
274,164: 90.
Säger 2,214,200: 97. 1,116,887: 99. 272,486: 89. 274,164: 90.
Metalliska kassan, med afräkning af depositionsskulden i dukater, utgjorde den
27 Augusti 1864: i guld. i silfver. Summa.
1,090,366: 26. 12,857,338: 91. 13,947,705: 17.
då härtill lägges ökningen i guld och
silfver
2,214,200:97. 1,116,887: 99. 3,331,088:96.
Säger 3,304,567: 23. 13,974,226: 90. 17,278,794: 13.
men afdrages minskningen
272,486: 89. 274,164 : 90. 546,651: 79.
Säger 3,032,080: 34. 13,700,062: —
så befinnes metalliska kassan den 2 nästlidne September hafva utgjort 16,732,142: 34.
eller med tillägg af depositionsskulden i dukater, utgörande 773 dukater,
å R:dr 8,25 per dukat
6,377: 25.
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket.
16,738,519: 59.
2
Metalliska
kassans förändringar.
— 10 —
Den i 5 § af förra årets revisionsberättelse införda uppgift angående de belopp i
myntadt och omyntadt silfver, sem från och med år 1854 från Banken utgifvits, hafva
Revisorerne ansett sig böra fortsätta genom tilläggande här af det belopp, som under år
1864 utlemnats:
Utgifvet myntadt Försåldt omyntadt
silfver i Riksmynt, silfver i Riksmynt.
År 1854
804,600
—  —
» 1855
910,800
— 37,071: 18.
» 1856
2,693,000
- 8,997,581: 35.
» 1857
1,291,400
— 11,844,863: 88.
1858
770,400
— 934,142: 51.
» 1859
949,200
— 4,148,358: 81.
» 1860
— 69,539: 08.
» 1861
2,755.800
286,182: 11.
» 1862
1,182,400
— 87,560: 01.
» 1863
2.181,200
— 18,024: 55.
» 1864  :
917,600
—
15,620,400
— 26,423,323: 48.
42,043,723: 48.
Förhållandet Öfver förhållandet emellan Bankens metalliska kassa samt utelöpande sedlar och
mellan metal- depositionsskuld jemte obegagnade andelar af kreditiv- och Iåneförlag äro, jemlikt förehska
kassern^ skrjfterna j 5 § af lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830 och 88 § i Banko30'deposUioru-
reglementet, uppgifter för hvarje halft år, inom en månad efter förloppet deraf, upprätslculden
m. m. tade, tryckta och med allmänna tidningarne utdelade; och få Revisorerne, till upplysning
angående de efter den 30 sistlidne Juni, då sednaste halfårsuppgift afgafs, inträffade förändringar,
meddela följande redogörelse för den 2 nästlidne September:
Sedelskuld:
Utelöpande sedlar, invisningar och insättningsbevis  34,239,309: 71.
Depositionsskuld:
Behållning, tillhörig allmänna verk och inrättningar samt bolag och enskilda
personer
5,543,338: 72.
D:o i guld, 773 dukater å 8 R:dr 25 öre
6,377: 25. 5,549,715: 97.
Sedel- och depositionsskuld 39,789,025: 68.
Obegagnade andelar af lane- och kreditiv-förlag:
tillhörande Depositions-kontoret
3,469,097: 02.
» Räkenskaps-kontoret  -  9,754: 88.
» Diskont-kontoret  1,922,780: G2 . 5,401,632: 52.
Säger R:dr 45,190,658: 20.
Härifrån afgå, jemlikt stadgandet i 26 § af Banko-reglementet  5,339,064: —
Summa Sedelstock 39,851,594: 20.
Bankens reservfond
6,886,925: 39.
Summa R:mt 46,738,519: 59.
I
— 11 -
Bankens silfver- och guldtillgång:
Dukater. R:dr Silfver i R:mt.
Myntadt, gångbart i kassa liggande
8,000. 5,279,928: —
Utländskt mynt
656,110: 99.
Omyntadt
3,858,115: 53.
Hos Kongl. Myntet innestående
17,712. 156,931: 97.
På utrikes ort: i silfver
3,748,975: 51.
Dito i guld
2,826,333: 59.  6,575,309: 10.
Summa 25,712. 16,526,395: 59.
Dukat-tillgången utgör, å R:dr 8,25 per dukat  212,124: —
Säger R:dr 16,738,51'.*: 59.
Jemlikt 27 § i Bankoreglementet, får sedelstocken derutöfver
högst utgöra
30,000,000: -
Summa R:dr 46,738,519: 59.
§ 6.
Med anledning deraf, att sistlidet års Revisorer i 6 g af deras berättelse omförmält,
hurusom Bankens förråd af silfver och guld vid slutet af Oktober månad 1863 nedsjunkit
under det i 6 § af Bankoreglementet fastställda minimum af 10,000,000 R:dr,
hafva Fullmäktige anfört, att då utaf de i revisionsberättelserna för åtskilliga år upptagna
redogörelser för utgifterna vid införsel af silfver och guld visar sig, att sådan är
förenad med stora kostnader, men de å utrikes ort stående behållningarne deremot lemna
en under vissa förhållanden icke obetydlig ränteafkomst, Fullmäktige, enär dessa behållningar
vore placerade på sådana händer, att något äfventyr för Banken ej vore att befara,
verkställt indragning af silfver och guld allenast till det belopp, som antagligen erfordrats
för att förekomma metalliska kassans sjunkande under den i nyssberörde § i
Bankoreglementet fastställda minimisumma; och att ehuru häraf kunnat inträffa att under
någon kortare tid närande kassa understigit berörde minimum, Fullmäktige likväl,
då Banken numera nästan alla tider af året kunde, utan afsevärd tillökning i kostnaden,
indraga silfver och guld från utrikes orter, ansåge det vara med Bankens fördel närmast
öfverensstämmande, att icke öfver behof öka dess härvarande förråd af metallisk valuta.
Under den tid nu församlade Revisorers granskning omfattar, har Bankens härvarande
förråd af guld och silfver icke vid någon tidpunkt nedgått under det i Bankoreglementet
fastställda minimum.
§ 7-
Tillgången i utländskt mynt uppgick den 3 Oktober 1864 till R:dr 644,876: 09.
Derefter har Banken till årets slut försålt Ryska rubler, motsvarande
2,692: 36.
och inköpt samma myntslag för
1,375: 67.
hvadan förestående behållning minskats med skillnaden
1,316; 69.
så att förrådet af utländskt mynt vid 1864 års slut uppgick till  643,559: 40.
eller i Ryska rubler .
642,419: 63.
samt Holsteinska, Danska och Norska Specier  1,139: 77.
Säger R:mt 643,559: 40.
Transport 643,559: 40.
Ang. beloppet
af Bankens
silfver- och
guldförråd i
Stockholm
Tillgången
i utländskt
silfvermynt.
Inltöp af
silfver.
— 12 —
Transport 643,559: 40.
Nämnde förråd af utländskt mynt har sedermera ökats genom
uppköp af:
Norska Specier
3,150: 98.
och Ryska Rubler
9,400; 61. 12,551: 59.
så att förrådet af utländskt mynt vid den af Revisorerne den 2 innevarande
Oktober anställda inventering, på sätt af 4 § här ofvan inhemtas,
utgjorde  Runt 656,110: 99.
eller i Ryska Rubler
651,820: 24.
samt i Holsteinska, Danska och Norska Specier
4,290: 75.
Säger 656,110: 99.
§ 8.
Som Bankens härvarande förråd af silfver och guld under förlidne höst nedgått
så, att förstärkning deraf erfordrades till förekommande af dess nedsjunkande under det
i llankoreglementet föreskrifna minimum, beslöto Fullmäktige den 6 Oktober 1864 att
låta från Hamburg hitföra silfver till ett värde af omkring 300,000 Hamburger
Banko.
Detta silfver inkom under förra hälften af November i 2:ne poster och utgjorde:
enligt faktura af den 29 Oktober....  Banko n# 150,993. 13.
» » » den 8 November
» » 150,735. 06
Summa Banko mit. 301,729. 03.
Ofver resultatet af detta silfverinköp hafva Banko-fullmäktige i
deras berättelse meddelat följande beräkning:
Då de i fakturorna upptagne omkostnader:
emballage, forsellön m. m  m)j> 104. 10.
assurans
,
» 688. —
kurtage
» 287. 8.
provision
» 376. 11. 1,456. 13.
fråndrogos ofvannämnde summa, utvisade återstoden
rrifa 300,272. 6.
sjelfva siifrets värde, hvilket i Riksmynt, efter kurs af 133$ R:dr per 100 m)i Banko,
utgjorde
R:mt R:dr 400,363: 16f.
Jemlikt de af Kongl. Myntverket, efter anställd probering
och uträkning afgifna attester, hade berörde silfver, efter afdrag af
myntskatten, R:dr 2,975:72, lemnat Banken silfver till värde i Riksmynt
af R:dr 393,791: 65, och således utan afdrag af myntskatt.... » 396,767: 37.
Skillnaden uppgick till
Runt K:dr 3,595: 79|.
men borde, i anseende dertill, att Kongl. Myntverket är berättigadt
att för proberingens anställande från hvarje plants uttaga omkring
$ lod, hvilket för ifrågavarande silfver, tillhopa 84 plantsar, utgör
42 lod, förminskas med ett värde, å 2 R:dr 08 öre per lod, af .... » 87: 36.
till Runt 3,508: 431.
Med tillägg till de i fakturorna påförde omkostnader, B:ko mfy 1,456. 13, evalverade
ä 133$ R:dr per 100 n$, till
R:mt 1,942: 42.
Transport 1,942: 42.
- 13 -
Transport 1,942: 42.
af ytterligare omkostnader, nemligen:
frakt till Lubeck och omkostnader derstädes
186: 08.
» från Lubeck till Stockholm
558: 28.
dragarepenningar
5: —
för probering i Kongl. Myntverket  105: — 854: 36.
uppgingo samtlige omkostnader till
R:mt 2,796: 78.
Vid fördelning på de, efter afdrag af myntskatten, erhållna R:mt R:dr 393,791: 65,
af de särskilda utgiftsposterna, belöpte sig för hvarje R:dr R;mt: på skillnaden i sjelfva
silfrets värde, hvilken skillnad, efter den lemnade utredningen, utgjorde
•R:dr 3,508: 43jj
R:mt 0,00890.
på myntskatten
:
» 0,00755.
och på omkostnaderna, R:dr 2,7 96: 78,
» 0,00710.
eller tillsammans
» 0,02355.
samt således för hvarje 4 R:dr R:mt stycke 0,09420.
På sätt 8 § i revisionsberättelsen för sistlidne år innehåller, hade då församlade
Revisorer anställt en jemförelse mellan resultaten af de silfverindragningar, Banko-fullmäktige
under då löpande år verkställt dels från Hamburg, dels, då prisförhållandena å
utrikes orter möjligen kunde göra det fördelaktigare att hemta silfver från London och
för att vinna någon erfarenhet härutinnan, jemväl från sistnämnde plats; vid hvilken
jemförelse Revisorerne utgått från den åsigt, att den erforderliga evalvationen till svenskt
mynt af de till liqvid för det indragna silfret använda främmande valutor borde verkställas
efter de vid tiden för liqviden verkligen gällande kurser å korta vexlar.
I anledning häraf hafva Banko-fullmäktige, i deras till nu församlade Revisorer
afgifna berättelse, under förmälan, det tillfälle under sednare tid icke erbjudit sig att
anställa jemförelse af de resultat, införskrifningen af silfver från både London och Hamburg
på det hela lemna, anfört att, derest silfver måste till Banken införskaffas omedelbart
genom uppköp af vexlar, inköpskursen visserligen, såsom Revisorerne yttrat, borde
läggas till grund för beräkning af den kostnad silfverindragningen för Banken medfört,
och att på denna väg jemförelsen måste utfalla tillförlitligast, utan att dock deraf kunde
dragas någon slutsats för förfarandet framdeles, emedan de särskilda kurserna kunna på
olika sätt erfara inflytelse af tillfälliga förhållanden; att om deremot den verkliga kostnaden
för Banken skall genom jemförelse utrönas, denna måste utfalla annorlunda i det
fall att uppköp eller indragning af silfver sker för å utrikes ort stående behållning, emedan
dagskursen icke antyder hvad behållningen, till den del den disponeras, kostat Banken;
erinrande Fullmäktige att sådan behållning bildas till hufvudsakligaste del genom
uppköp af vexlar till olika kurser och dessutom tillkommer genom ränte- och kapitalavbetalningar
å obligationer, ställda i utländskt mynt, samt ränta å sjelfva behållningen;
hvarjemte Fullmäktige yttrat hurusom, för anställande af en jemförelse af värdet å silfver,
indraget från London och Hamburg, äfven kunde begagnas den väg, att angifva den
kurs å £ Sterling och å Hamburger Banko, det indragna silfret utvisade; att en så beskaffad
jemförelse, hvad angick det nu ifrågavarande silfret, lemnade, transportkostnaderna
oberäknade, följande resultat, nemligen:
att då det i London inköpta silfver, utgörande i Riksmynt R:dr 90,001: 31, kostade
5,108 .£ 10 J3. 1 d., sådant angåfve en kurs å vista å £ St. af R:dr 17,618, och att,
då det i Hamburg inköpta silfver, utgörande i R:mt R:dr 790,868: 67, kostade 598,434
m$. 10 J3. Hamb. Banko, detta utvisade en kurs å vista å Hamb. B:ko af 132: 16;
tilläggande Fullmäktige att jemförelsen mellan de sålunda uppkommande kurserna utfölle
— 14 —
$ , •
olika, om till grund toges dagskurserna eller den verkliga kostnaden, som Banken vidkänts
för den genom silfverindragningen realiserade valutan.
§ 9.
Inköp af Inköp af guld från utrikes ort har, under den tid denna revisionsberättelse om
guld.
fattar, icke förekommit.
§ 10.
In-och utvex- De af Fullmäktige den 21 Januari 1864 gjorda bestämmelser beträffande in- och
Imgspris å ut- utvexlingsprisen å åtskilliga utländska silfvermynt-sorter vid förekommande frågor om
ländskasilfoer- jn_ ocy1 utvexling af dessa myntsorter, hafva hitintills icke blifvit förändrade.
myntsorter. ° J
§ ii.
In-och utvex- Det af Fullmäktige den 19 Maj 1S64 fastställda in- och utvexlingspris å Sven
Ungspriset
ä ska och Holländska dukater, nemligen 8 R:dr 35 öre i det förra och 8 R:dr 50 öre, allt
dukater. per (ju]iat) j <jet sednare fallet, har icke sedermera undergått någon förändring.
§ 12.
Uppköp och I § 12 af nästlidne års revisionsberättelse är meddelad redogörelse för Bankens
försäljning af vexelhandel under år 1864 till och med den 31 Augusti, då behållningen
»extor, utgjorde  Hb. B:ko n# 2,328,774. 9. - £ St 39,124.10.11.
Under återstoden af år 1861 ökades
denna behållning: Genom uppköp af vexlar  » 960,617.12.— » 148,270. 16. 6.
genom inlöste kuponer och utlottade, i utländskt
mynt ställda obligationer  » 27,718. —
genom räntor å behållningarne hos Bankens utländska
hus
» 44,727. 6. — » 1,391. 7.10.
Säger Banko m$. 3,361,837.11.— £ St. 188,786.15. 3.
men minskades deremot: genom försäljning af
vexlar B:ko 637,805. 7. £ St. 27,278.13. 6.
genom indragning
af silfver  301,729. 3.— »
» myntförvandling 7,460.15. — »
» specer i Lubeck
för indraget
silfver
139. 9.— » — —
» provision, stämpel
och porto m. m. 3,912. 4. 4. » 399. 5. 7. 951,047. 6. 4. » 27,677.19. 1.
så att behållningen vid 1864 års slut
utgjorde
B:ko 2,410,790. 4. 8. £ St. 161,108. 16. 2.
Under innevarande år till och med den 30
Augusti hafva behållningarne ökats:
Transport B:ko n^i 2,410,790. 4. 8. £ St. 161,108.16 .2.
— 15 —
Transport: Hamb. mg. 2,410,790. 4. 8. £ St. 161,108.16. 2.
genom uppköpta vexlar  510,137. 7.— » 28,100.
» inlöste kuponer och utlottade obligationer ... 21,458. » —
,» räntor å behållningarne hos Bankens utländska
hus  :
26,814. 8. 9. » 1,001. 1. 7.
till
Hamb. n$ 2,969,200. 4. 5. £ St. 188,209.17. 9.
men minskats:
genom sålda vexlar
B:ko 156,129. 9. — £ St. 21,782. 3. —
» provision,
porto m. m. 1,339. 3. — » 172.16. 5. 157,468. 12. » 21,954.19. 5.
i följd hvaraf behållningarne nyssnämnde dag utgjorde
B:ko nif 2,811,731. 8. 5. £St. 166,254.18. 4.
Inkomst och utgift i följd af vexelhandeln har under år 1864 utgjort:
Inkomst:
Vinst å köpta och sålda vexlar
.  Runt 81,137: 85.
Räntor å behållningarne på utrikes orter
» 136,931: 21.
Vinst genom skillnaden mellan bokföringsvärdet å £ St. och värdet
af från London indraget silfver ...
» 2,677: 93.
Vinst genom förvandling af £ St. till Banko m$.
« 4,875: —
R:mt 225,621: 99.
Utgift:
Provision, stämpel och porto m. m. å utrikes orter  17,324: 53.
Mäklarekurtage: i Stockholm  i  9,967: 26.
i Göteborg
807: 10. 10,774: 36.
Post och telegram-porto, vexelblanketter m. fl. utgifter:
i Stockholm
1,382: 31.
i Göteborg  -  58: 17. 1,440: 48.
Omkostnader å utrikes orter för indragning
af silfver
16,055: 87.
frakt, dragarepenningar och andra omkostnader
2,333: 83. 18,389: 70.
Arvoden i Stockholm:
till Deputerade
8,000: —
» deras biträden
3,700: — 11,700: —
i Göteborg:
till Ombuden
3,000: —
» deras biträde
1,500; — 4 500- — iKonn. ,,
—1
lQ.200: ~ R:mt 64.129: 07.
Behållen vinst alltså
,  Runt 161,492: 92.
Emellan den sålunda redovisade vinsten å Bankens vexelhandel
för år 1864
R:dr 161,492: 92.
Transport: 161,492: 92.
I
16 —
Transport: R:dr 161,492: 92.
och det belopp, sorn i öfversigten af Bankens hela ställning efter
1864 års bokslut är upptaget såsom vinst å vexelhandeln
» 160,118: 30.
förefinnes en skillnad af
R:dr 1,374: 62.
Denna skillnad härrör deraf, att i den bokförda och uti öfversigten
upptagna summan ingå åtskilliga poster, som tillhöra år
1863, under det andra, till år 1864 hörande poster, först i 1865 ars
räkenskaper komma att bokföras.
Sålunda är i hufvudboken arvodet till Deputerade, Vexel
ombuden
och deras biträden upptaget till  17,700: —
men utgör endast
16,200: —
skillnad 1,500
frakt, dragarepenningar och andra omkostnader för indraget
silfver är bokfördt med
3,079: 02.
men dessa utgjorde endast
2,333: 83.
skillnad 745: 19.
tillhopa skillnad
Deremot har: mäklarekurtaget i sjelfva verket
uppgått till
10,774: 36.
men är bokfördt allenast till
10,015: 99.
2,245: 19.
skillnad
Provision, stämpel och porto m. m. 1,440: 48.
men är bokfördt allenast med .... 1,328: 28.
758: 37.
skillnad 112: 20.
870: 57.
Försäljning af
hvilka summor sammanlagda
böra fråndragas, då man erhåller det ofvan upptagna beloppet
R:dr 1,374: 62
De med köp och försäljning af vexlar förenade göromål och bestyr hafva under
den tid, för hvilken redovisning nu meddelas, utöfvats:
i Stockholm af Herrar Professoren Selander och Grosshandlaren Schwan samt, i
egenskap af Suppleant för dem, Herr Rådmannen A. W. Björck;
i Göteborg af Herrar Grosshandlandena Chr. Arwidson. A. W. Levgren och J. O.
Gren samt
i Malmö af Handlandena C. J. Koch, J. P. Bager och Gabriel Hedman.
I Malmö har under ifrågavarande tid köp af vexlar ifrågakommit, dock endast
vid ett tillfälle.
§ 13.
Af de i Bankens förråd befintliga silfver-specier af äldre prägel hafva under år
ttaTSe 1864 blifvit försålde 800 st. emot ett pris af 4 R:dr 3 öre pr st.
p)'ägel.
§ 14.
Försäljning af Försäljning af silfver i omyntad form har från den 27 Augusti 1864 till och med
silfver i emijn- den 2 September innevarande år icke egt rum.
tad form.
— 17 —
8 15.
Återstoden af det i 14 § af 1864 års revisionsberättelse omförmälda belopp silf-Utmyntning af
vermyrit, sorn reqvirerades den 19 November 1863, har redan under Juli och Augusti sVrermynt.
månader 1864 blifvit af Kongl. Myntverket levererad.
Till förstärkning af Bankens förråd af myntadt silfver afläto Fullmäktige den 17
November 1864 ytterligare reqvisition å utmyntning af 4 R:dr R;mt-stycken till belopp
af 400,000 R:dr, eller 100,000 st., samt af silfvermynt-stycken å de mindre valörerna till
belopp af tillsammans 200,000 R:dr; och har denna utmyntning redan blifvit af Kongl.
Myntverket verkställd.
Såsom i § 8 här ofvan är omförmäldt, har värdet i Svenskt mynt af det från
Hamburg under April och Maj månader 1864 inkomna silfver angifvit en parikurs
emellan Sverige och Hamburg af 132 R:dr 16 öre (eller nogare 132,156) pr 100
m(j. Hamb. Banko, och om efter de uppgifter, föregående års revisionsberättelser meddela
rörande då skedda siliverindragningar, enahanda beräkning verkställes, så befinnes resultatet
blifva temligen lika samt utfalla mellan 132: 13 och 132: 16, hvilket gifver vid handen,
att uti 132 R:dr 13 (å 16) öre svenskt silfvermynt finnes lika stor qvantitet finsilfver,
som den, hvilken beräknas på 100 rr$. Hamb. Banko. Denna beräkning, hvilken,
såsom grundad på en genom Kongl. Myntverkets vägningar, proberingar och uträkningar
af inkommet silfver vunnen erfarenhet, må anses tillförlitlig, utvisar således den verkliga
parikursen emellan Sveriges och Hamburgs mynt. Denna kan alltså antagas vara omkring
R:mt 132: 16 för 100 m$. Banko.
Då nu 4 R:dr R-.mt äro lika med en Svensk silfverspecies och 3 «?$ Hamb. B:ko
lika med en thaler Hamb. B:ko, så blifva, efter den ofvan uppgifna parikursen, 33,04
svenska silfverspecier lika med 33* thaler Hamb. B:ko samt alltså 1 svensk silfverspecies
lika med 1,0088 Hamb. thaler, utvisande, hvad äfven härförutan är kändt, att en svensk
riksdaler silfverspecies innehåller i det närmaste T<l() procent mera finsilfver, än som enligt
myntbestämningen för Hamburg motsvarar en thaler.
Vid den år 1830 beslutade s. k. realisationen bestämdes emellertid, på grund af
den för åtskilliga föregående år befunna medelkursen emellan det dåvarande svenska
sedelmyntet och thalern Hamburger banko, att 128 skillingar banko skulle gälla lika med
en riksdaler i silfver, och denna kurs af 128 sk. antogs äfven såsom pari med Hamburgerthalern,
samt motsvarar det nu brukliga sättet att uttrycka parikursen mellan svenskt
mynt och Hamb. banko, eller 133J R:dr R mt = 100 rrtfj*. B:ko.
Det torde icke kunna betviflas, att sednast omförmälda antagande af 133J R:dr
pr 100 mfy. i ej oväsendtlig mån inverkar på den reella kurs å Hamb. B:ko, hvarefter
liqvider inom affärsverlden beräknas, så att denna i allmänhet håller sig vid en högre
point, än som efter förhållandet mellan Sveriges och Hamburgs myntfot vederborde; och lika
litet torde kunna betviflas att dessa omständigheter för landet föranleda fortfarande förluster.
Beskaffenheten af dessa förluster kan tydligast åskådliggöras genom ett exempel.
Om nemligen en bankir i Hamburg har en fordran i Sverige utaf 100 m$. B:ko, och
han låter till sig betala denna fordran i svenskt mynt, så erhåller han svenska riksmyntssedlar
till ett belopp, som bestämmes af kursen för tillfället, hvilken åter, såsom
ofvan är anmärkt, håller sig antingen vid eller inom en viss gräns omkring den antagna
parikursen, 133^ R:dr pr 100 »$. Oftast är fallet att kursen för å vista eller inom kort
tid förfallna vexlar står öfver parikursen, men äfven om det blott antages att kursen står
vid pari, så erhåller Hamburger-bankiren 133^ R:dr i svenskt silfvermynt eller riksmyntssedlar,
för hvilka Banken genast måste lemna honom silfvermynt till nämnde belopp.
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket, 3
— 18 -
Då nu detta silfvermynt innehåller T®n procent mera finsilfver, än sorn motsvarar
de 100 0$ banko, han hade att fordra, så blifver det för honom en omedelbar fördel att.
nedsmälta det svenska silfvermyntet, enär han derför i Hamburg erhåller 1eller nära
101 Banko i stället för 100.
Men en sådan operation kan göras endast då kursen står så hög, att vid förvandlingen
af B:ko till svenska sedlar en så stor summa i dylika erhålles, att det
belopp metalliskt mynt, Banken är skyldig gifva i stället för sedlar, lemnar ett öfverskott
i finsilfver. Stöde åter kursen vid t. ex. 132: 16, så skulle icke mera silfver erhållas
för den ursprungliga fordringen af 100 B:ko, än som jemn t motsvarar dessa, och
operationen skulle alltså icke gifva någon vinst.
Derför har också den mening framstälts, att Riksbanken, i stället för att, såsom
nu, vid sina vexelförsäljningar rätta sig efter den på börsen noterade kursen, borde anordna
sin vexelhandel så, att han tillhandahölle vexlar till en billigare kurs, som vore
närmare den ofvannämnda lägre parikursen af 132 R:dr 1(5 öre pr 100 mff,.
Me^i om äfven sådant vore för Riksbanken möjligt, ett antagande, hvilket motsäges
af erfarenheten om alla hittills gjorda försök att med någon varaktighet styra
kursförhållandena utom deras uaturliga gång, så skulle likväl den ifrågavarande förlusten
icke elier allenast ofullständigt afböjas, emedan grundorsaken, den nuvarande myntfoten,
förblefve oförändrad.
Banko-fullmäktige hafva i deras till Revisorerne afgifna berättelse dels omförmält,
att under tiden från den 27 Augusti 1864 till och med den 30 Juni detta år från Banken
utvexlats 139,500 R:dr silfverspecie eller R:mt R:dr 538,000, dels anmärkt hurusom
af det från Banken utvexlade silfvermyntet af högsta valören, största delen, om ej allt,
algått till utrikes ort, dels ock yttrat, ljurusom denna utvexling icke syntes kunna förebyggas,
äfven om vexlar å små belopp trasserades i B:ko, så länge svenska silfvermyntet
står i högre värde än Hamb. B:ko, emedan värdeskillnaden kan tillgodogöras vid
de liqvider, som å utrikes ort med silfver verkställas.
Att uttagandet från Banken af myntadt silfver till betydliga belopp icke är tillfälligt,
utan har en ständigt verkande orsak, bevisas deraf, att dylika uttag år för år
pågå. Uti § 5 här ofvan är meddelad en uppgift angående de belopp, hvilka från och
med år 1854 uttagits i dels myntadt, dels omyntadt silfver. Denna uppgift utvisar, bland
annat, att under de sednaste IL åren, myntadt silfver uttagits för öfver 15,600,000 R:dr.
Yäl har omyntadt silfver under samma tid af Banken försålts till ännu större belopp;
men detta skedde tili aldra största delen under åren 1855 -58. Deremot har myntadt
silfver hvarje år till stora belopp, vexlande mellan 770,000 och 2,750,000 R:dr, årligen
utgått, och under det att efter år 1858 omyntadt silfver ganska litet begärts, hafva uttagningarne
af myntadt silfver ökats.
Af det uttagna silfvermyntet återvänder mycket litet till Riksbanken, och då man
erinrar sig huru föga silfvermynt af valörerna 1, 2 och 4 R:dr i den inre rörelsen förekommer,
under det att just silfvermyntet å 4 R:dr mest utgår från Banken, så kan det
icke antagas att någon betydlig del af hvad som uttagits cirkulerar såsom bytesmedel
inom landet, helst det, då hela utelöpande pennniugemassan icke utgör mera än 50 till
60 millioner R:dr. väl skulle bemärkas, ifall omkring en fjerdedel af denna bestode i
silfvermynt. Dessa jemte flera andra omständigheter, såsom att silfvermynt uttages från
Banken allra hufvudsakligast under sommaren, då kommunikationerna med utlandet äro
lättast, göra det till visshet gränsande att en export af svenskt silfvermynt, grundad på
vinst genom myntets nedsmältning, eger rum, äfvensom att silfverarbetare inom landet
med begärlighet hopsamla och nedsmälta myntadt svenskt silfver.
Yäl har det påståtts, att, då man frånser den export, som stundom sker till betalande
af utländska skulder, silfver icke skulle, åtminstone annorlunda än i och för
— 19 —
spekulation på vexelkurserna, kunna med någon vinst utföras; men härvid lärer man
hafva förbisett en omständighet, sora härflyter just från svenska myntets innehåll i silfver
och dess förhållande till Hamburger Banko.
Det är nemligen tydligt, att utländingen kan betala desto större belopp af sitt
eget mynt för ett främmande mynt, ju mera silfver detta sednare innehåller. Yore svenska
myntet till sitt silfverinnehåll alldeles lika med Hamburger banko, så skulle ett mindre
belopp i sistnämnda myntslag betalas derför än nu. då det är bättre. Om nu det erhållna
större beloppet Hamburger banko användes till uppköp af varor, så fås följaktligen
sådana till desto större värdebelopp, ju mera värde det svenska silfvermyntet har; och genom
dessa varors hitförande samt försäljning erbålles alltså en af det svenska silfvermyntets
större silfverhalt uppkommande direkt vinst, hvilken manar till förnyadt uttagande af
silfvermynt, för att på enahanda sätt användas.
Då Revisorerne, af de vid granskningen utaf Banko-verket förekomna, här ofvan
berörda förhållanden, föranledts att fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på detta ämne,
uttala Revisorerne tillika sin åsigt att något annat verksamt medel till förekommande af
den förlust, som af den nämnde orsaken härflyter, icke torde finnas, än en förändring i
grunden för utmyntning af silfvermyntet; men något förslag härutinnan anse Revisorerne
det icke tillkomma sig att framställa.
§ 16-
Under år 1864 har Kongl. Mynt-verket, till Banken levererat i myntade enkla Myntning af
dukater
36,000 st. dukater.
och under innevarande år intill den 2 Oktober
27,000 »
tillsammans dukater 63,004 st.
§ 17.
De från Kongl. Mynt-verket, dels för hvarje qvartal, dels ock för hela nästlidet Kongl. Myntår,
till Banken aflemnade räkningar angående silfver- och guldmyntningen äro i Banken ver^ets rak~
• • 1 • 1 J1 IfmtvQCvT •
utan anmärkning granskade.
§ 18.
Fullmäktige hafva i Januari månad detta år, genom deputerade, deltagit i inven- Inventering i
teringen å Kongl. Mynt-verket, hvarvid, i hvad Banken rörer, anmärkning ej förekommit. Kongl Mynt
-
§ 19.
Angående beloppet af Bankens utelöpande sedlar vid särskilda tidpunkter få Re- Beloppet af
visorerne, till fortsättning af den i § 17 af 1864 års revisionsberättelse härutinnan ]em^,telö^nde sednade
upplysning, meddela följande uppgift: Z tidpmkter'.
Bankens utelöpande sedlar utgjorde:
1864 den 24 September
29,558,477: 43.
» » 29 Oktober
29,947,767: 92.
» » 26 November
29,693,008: 41.
» » 31 December
31,533,356: 45.
— 20 —
1865 den 28 Januari
31,661,681: 41
» » 25 Februari
31,244,147: 50
» « 24 Mars
32,293,837: 37
» » 29 April
31,307,064: 26
» » 27 Maj
30,707,890: 45
» » 30 Juni
33,472,210: 74
» » 29 Juli
33,043,389: 77
» » 26 Augusti
33,551,752: 32
Enär uti dessa summor ingår större delen af de å Räkenskaps-kontoret anordnade
förskott till postvexelrörelsen, hvilka förskott motsvaras af kontanta behåliningarne hos
Lånekontoren i dervarande postvexel-kassor, så måste, för att det verkliga beloppet af
utelöpande sedlar må kunna utrönas, afdrag af berörde förskott ega rum, utgörande:
1864 den 24 September
1,400,000: —
» » 29 Oktober  2,300,000: —
» » 26 November
2,700,000: —
» » 31 December  2,700,000: —
1865 den 28 Januari
3,600,000; —
» b 25 Februari
4,100,000: —
» » 24 Mars
4,100,000: —
» » 29 April  4,500,000: —
» » 27 Maj
4,500,000: —
» » 30 Juni
4,500,000: —
» » 29 Juli
4,500,000: —
» » 26 Augusti  5,300,000; —
§ 20.
Förändradt Med anledning af förekomna förfalskningar af sedlar å En Riksdalers valör till
tryck å sedlar- likhet med sedlar å Fern Riksdaler, hafva Fullmäktige förordnat, att förslag till sådane
ne af 1 R:drs ändringar i såväl text som bottentryck å sedlarue af förstnämnde valör, hvarigenom föriam'
falskning i möjligaste måtto förebygdes, skulle upprättas, hvarefter och sedan i följd här
af
uppgjordt förslag blifvit gilladt och antaget, Fullmäktige i underdånig skrifvelse af
den l6 Mars detta år om förändringen gjort anmälan, med underdånig anhållan att Kongl.
Maj:t täcktes utfärda nådig kungörelse derom, att sedlar af En Riksdalers valör med
förändradt tryck komme att från Rikets Ständers Bank efter den 14 derpåföljde Maj
utgifvas i mån som vexlingsrörelsen medtog förrådet af förut brukliga sedlar å nämnde
valör. ,
§ 21.
Inkomna för- Från och med den 1 Juli 1864 till och med den 30 Juni innevarande år hafva
slitna och för- förslitna sedlar till Banken inkommit samt nya sedlar blifvit förfärdigade till följande
färd,gade nya bej Qch t j
nedtar. r r
- 21 —
Tnkomna förslitna sedlar.
Förfärdigade nya sedlar.
Riksmynts-sedlar.
Stycketal.
Riksmynt.
Stycketal.
Riksmynt.
1,000 R:dr
500 »
7,314
2,926
39,411
31,882
383,350
708,050
4,192,250
7.314.000
1.463.000
3.941.100
1.594.100
3,833,500
3.540.250
4.192.250
—
6,000
4.000
34.000
18.000
350,500
669,000
4,155,000
6,000,000
2,000,000
3.400.000
..'00,000
3.505.000
3.345.000
4.155.000
—
100 »
50 «
10 »
5 »
1 »
Summa
5,365,183
25,878,200
—
5,236,500
23,305,000
—
Banko-sedlar.
500 R:dr
100 »
16
301
12,000
45,150
18,750
12,525
54.000
53.500
76.500
48.000
1,250
1,968
937
—
33'/, »
375
161/, »
501
10 »  *
3,600
5,350
25,500
48,000
2,500
5,250
3,750
6»/ »
2 »
i
32 sk
16 »
12 >»
75
8 »
50
Summa
95,143
324,581
25
Beloppet af utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 R:dr på ofärgadt
papper, hvilka, i enlighet med Rikets Ständers beslut, föras inom linien, balanserades
vid 1863 års slut med
R:dr 344,674: 27.
Detta belopp har under år 1864 minskats genom inlösen af:
Transportsedlar
360: —
Sedlar å 3 och 2 R:dr på dubbla blad  64: 50.
Dito » dito » på enkla blad
616: 50.
så att denna inom linien förda skuld vid 1864 års slut utgjorde  R dr
hvaraf för:
Transportsedlar
100,735: 27.
Sedlar å 3 och 2 R:dr på dubbla blad
105,394: 50.
D:o » d:o » på enkla blad
137,503: 50. 343,633: 27.
1,041: —
'343,633: 27.
§ 22.
Under tiden från och med den 1 Juli till och med den 31 December 1864 äro i
landsorterna invexlade förslitna sedlar å 5 R:dr och derunder till belopp
af
R:dr 752,057: 68.
och under l:a hälften af detta år...  » 966,327: 56.
S:gr R:dr 1,718,385: 24.
Invexling i
Landsorterna
af förslitna
småsedlar*
— 22 —
Vexlingsförrättarnes antal utgör för närvarande 7 med förskott från Banken till
sainmanräknadt belopp af R:dr 34,250 och 39 utan förskott, eller tillhopa 46, Låne-kontoren
deri inräknade.
Den utbetalda vexlingsprovisionen å •/, procent å de invexlade sedlarne har uppgått:
för sednare hälften af år 1864 till
R:dr 3,760: 29.
och för första hälften af detta år till
» 4,831: 64.
S:gr R:dr 8,59f: 93.
Mot insända andra valutor, äro till landsorten afskickade sedlar å 5 R:drs och 1
R:drs valör:
sednare halfåret 1864, ett belopp af
R:dr 59,850: —
förra dito detta år
» 69,100: —
S:gr R:dr 128,950:
Alla med denna rörelse förenade göromål och bestyr utöfvas fortfarande i Fullmäktiges
expedition, utan annan ersättning, än till en derstädes anställd öfvertalig tjensteman,
som åtnjuter 1,200 R:dr årligen.
§ 23.
In- och utvex- Förhållandet med in- och utvexlingen af koppar.%k8jemynt från och med den 1
Ung af hoppar- Juli 1864 tiil samma dag 1865 har varit följande:
skiljemynt. '
Af äldre
prägel,
som icke
Af nyare
prägel,
utvexlas.
a K 1/at iUi 1U
oell V12 sk. Bro
samt Riks-  gälds-konto-  rets poletter.
a 4, 2,1,2/3,
7s och l/6 sk.
Banko.
Oresmynt.
Summa.
Behållningen utgjorde den 30 Juni
1864
R:mt R:dr
Från sistnämnde dag till och med
den 30 Juni detta år äro:
från allmänheten invexlade
» Kongl. Myntet inkomna
17,650
3.250
130,950
14,100
60,150
5,850
64,800
—
208,750
23,200
64,800
—
Summa
I 24 § af sistlidne års revisions-  berättelse är omförmäldt, att den dit-  tills befintliga behållningen i koppar-  mynt af äldre prägel å valörerna 1,
»/„>/„ */6 och i/J2 sk. B:ko samt Riks-  gälds-kontorets poletter å tillhopa ....
blifvit, för ommyntning, till Kongl.
Myntverket öfverlemnad; och har un-  der tiden från d. 30 Juni 1864 till och
med samma dag innevarande år till
allmänheten från Banken utvexlats
20,900
17,650
—
145,050
—
130,800
26,250
—
296,750
43,900
—
hvadan behållningen den 30 Juni detta
år utgjorde
3,250
_
145,050
_
104,550
_
252,850
— 23 —
Af nyss omförmälda, för ommyntning till Kongl. Myntverket, öfver
lemnade
R:dr 17,650: —
utgjorde kopparmyntet utaf 1, «/„ i/„ i/„ och */«
sk. Banko ....
R:mt R:dr 14,400: —
för hvilka, efter den i Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse
den 23 Februari 1842 stadgade beräkning
af 225 R:dr per skeppund stapelstadsvigt,
Banken erhållit allenast  12,955: 07.
hvadan derå uppstått en förlust af  R:dr 1,444: 93.
tued hvilken summa den vid 1863 års slut balanserade förlusten
å gammalt kopparmynt  20,576: 41.
vid 1864 års slut ökats till
22,021: 34.
Riksgälds-kontorets poletter
R:dr 3,250: —
utgjorde återstoden af den under år 1864 till Myntet levererade
koppar från Banken, hvarför, i enlighet med ofvannämnde
nådiga skrifvelse, erhållits
2,740: 08.
och har således förlusten å dessa uppgått till
R:dr * 509: 92.
Under l:a hälften af innevarande år har icke någon ommyntning af gammalt kopparmynt
egt rum.
Depositions- och Postvexelrörelsen.
§ 24.
Balansen vid 1863 års slut å räkningar i Depositions-kontoret utgjorde:
Dukater.
Riksmynt.
l:sta klassen:
Räkningar öfver medel, tillhöriga staten samt dess allmänna
verk och kassor, de under Stockholms stads styrelse
hörande embetsverk och kassor samt allmänna inrättnin-
gar, välgörenhets-anstalter och konkursmassor
1.035
8,452,144
74
2:dra klassen:
Räkningar, tillhöriga alla med beräkning af vinst för den
enskilde grundade stiftelser och bolagsföreningar äfvensom
enskilde personer
1,640
—
3:dje klassen:
Räkningar öfver lane- och kreditiv-förlag, af Banken an-
visade åtskilliga verk och inrättningar
4,663,088
47
4:de klassen:
Räkningar öfver medel, dels beroende af Banko-styrelsens
eller densamma underlydandes disposition samt dels in-
satta för utgifna och inlösta postvexlar
676,658
84
Säger
1,035
13,793,532
05
Depositions
rörelsen.
— 24 —
Dill; ater.
Riksmynt
Transport
Insättningarne å dylika räkningar under år 1864 uppgingo till....
1,035
2,890
13,793,532
196,868,699
05
80
Summa
hvaremot under samma tid uttogos
så att räkningshafvarne vid 1864 års slut egde hos Banken in-  nestående .
Dukater. Riksmynt.
lista klassen
473. 6,663,301: 55.
2;dra d:o
— — 1,490: —
3:dje d:o
2,073,349: 36.
4 de d:o
719.047: 55.
3,925
3,452
210,662,231
201,175.043
85
39
473
9,487,188
1
46
Inom de serskilda klasserna hafva, under ifrågavarande tid, insättningar och assigneringar
uppgått till följande belopp:
3 W
co pr
B 2.
Insättningar.
Assigneringar.
E3 P
g/8
7
Dukater.
Riksmynt.
i
j Dukater.
Riksmynt.
lista klassen
159
2,890
130,399,233
52 3,452
132,188,076
71
11
.... 1
150
3:dje d:o
33
41,869,086
661
44,458,825
77
4:de d:o
8
24,600,379
62
24,527,990
91
Summa
211
2,890
196,868,699, 80; 3,452
201,175,043| 39
Under lista halfåret 1865 uppgingo insättningarne å dylika
räkningar till
hvaremot under samma tid uttogos
i följd hvaraf, när till återstoden —
lägges balansen från år 1864
räkningshaf värne befunnnos den 30 Juni 1865 hafva innestående:
Dukater.
Riksmynt.
i lista klassen
1,330. 6,289,204: 27.
i 2:dra d:o
1,490: —
i 3:dje d:o
2,765,301: 72.
i 4:de d:o
1,698,416: 92.
Dukater.
Riksmynt.
2,070
97,720,614
74
1,213
96,453,390
29
857
1.267,224
45
473
9,487,188
46
1,330
10,754,412
91
25
Insättningarne och assigneringarne inom de olika klasserna utgjorde under första
halfåret 1865:
5 ??
p 3
Insättningar.
Assigneringar.
3. 3
PK
Dukater.
1
Riksmynt.
Dukater
Riksmynt.
Irsta klassen
140
1 2,070
71,309,280
26
1,213
71,683,377
54
10
32
3;dje
4:de
do
i
13,809,504
12,601.829
qa
13,1 17,552
11,652,460
56
d:o
7
56
19
Summa
189
2,070
97,720,614' 74
1,213
96,453,390
29
Antalet expeditioner i Depositions-kontoret utgjorde under år 1864:
Första halfåret  13,365.
Senare d:o
9,654.
samt under förra hälften af innevarande år
Är 1864 utgjorde foliernas antal,
och under första halfåret 1865
23,019.
10,710.
122,906.
53,069.
§ 25-
Bankens kassa-rörelse.flåne- och depositions-rörelserna deri inbegripna, har under
år 1864 uppgått till följande belopp:
I Expeditions-kassorna
» Yexlings-kassorna ...
Influtne:
Dukater. Riksmynt.
42,012! 526,366,843 94
j 58,007,992j 20
Summa j 42,012 | 584,374,836| 14
Från Expeditions-kassorna
» Vexlingskassorna
UItagne:
41,676 : 526,321,319161
I 57,978,159| 35
Summa 41,676 534,299,478
Under Esta halfåret 1865 uppgick kassa-rörelsen till följande
summor:
Influtne:
I Expeditions-kassorna
» Yexlings-kassorna
16,921 I 293,362,114
31,217,432
Summa j 16,921 ' .324,579,547
Dttagne:
Från Expeditions-kassorna
, 16,419
» Yexlings-kassorna
i
Summa 16,419
96
67
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket.
29 >,318,638 53
31,192,543|75
324,511,182| 28
4
Kassa
rörelsen.
Folii-afgift
för enskildes
assigneringsr
åkning ar.
Postvexel
rörelsen.
— 26 —
§ 26.
Bankens fordringar i Ryttmästaren C. W. Hammarskölds och Brukspatronen C.
G. Johanssons konkurser för 1819 och 1850 årens folii-afgifter i Depositions-afdelniugen
å tillsammans
R:mt R:dr 1,134: 30.
hafva minskats under lista hälften af innevarande år genom utdelning
i Hammarskölds massa med
» » 292; 02.
så att berörde fordringar den 30 Juni detta år utgjorde
R:int R:dr 882: 28.
§ 27.
Postvexel-rörelsens omfattning under nästlidne år inhemtas af följande sammandrag
:
Antal.
Riksmynt.
Postvexlar, utelöpande vid 1863 års slut
D:o utfärdade af Rikets Ständers Bank
D:o » » Göteborgs Lånekontor
D:o » » Malmö d:o
D:o » » Wisby d:o
41
671
875
426
312
10,8 Ht,930
15,393,868
5,538,584
980,102
34
89
27
06
632,128
32,723,485
54
56
S:gr
D:o infriade af Rikets Ständers Bank
D:o » » Göteborgs Lånekontor....
Djo » » Malmö d:o
D:o » » Wisby d:o
2,325
1,414
493
295
84
21,514,834
7,827,972
2,687,169
127,466
26
52
87
97
33,355,614
32,157,443
10
62
D:o utelöpande vid 1864 års slut .......
Assignationer, utelöpande vid 1863 års utgång
D:o infriade under år 1864
D:o utelöpande vid 1861 års slut....
4,600
3,900
—
1,198,170
700
48
Förskott för rörelsens bedrifvande, oliqvideradt
vid 1863 års utgång
Anordnadt under år 1864
1.300.000
4.400.000
—
S:gr
Aterbetaldt under samma år
5,700,000
3,000,000
—
2,700,000
Summa skuld
3,898,870
48
Tillgång:
Kontant behållning i Rikets Ständers Bank
Göteborgs Lånekontor
Malmö d:o
Wisby d:o
738,922
785,865
2,041,413
149,397
36
20
38
93
S-gr
Remitterade kontanta medel under transport, in-  satta i Rikets Ständers Bank efter den 31
December 1864:
från Göteborgs Lånekontor
» Wisby
3,715,598
174,750
8,521
87
61
\
3,898,870
48
— 27 —
Denna rörelse har under detta år till och med den 2 September förhållit sig
sålunda:
Postvexlar, utelöpande vid 1804 års slut
D:o
D:o
D:o
D:o
D.o
D:0
D:o
D:o
D:o
utfärdade af Rikets Ständers Bank  7,977,813: 62.
» » Göteborgs Låne-kontor
10,739,439: 22.
» Malmö d:o
4,500,895: 73.
»
»
»
Malmö
Wisby
d:o
993,156: 79.
S:gr
infriade af Rikets Ständers Bank
16,190,086: 82.
» » Göteborgs Låne-kontor
5,796,613: 22.
» » Malmö d:o
2,627,184: 01.
» » Wisby d:o
118,935: 11.
utelöpande den 2 September 1865
700:
600:
Assignationer på Rikets Ständers Bank, utelöpande vid
1864 års slut
D:o infriade  ,
D:o utelöpande den 2 September 1865
Förskott för rörelsens bedrifvande, oliqvideradt vid 1864
års utgång
2,700,000:
» ytterligare anordnadt  2,600,000:
oliqvideradt den 2 September 1865
Riksmynt.
1,198,170
24,211,305
25,409,475
24,732,819
»
676,656
100
5,300,000
Summa skuld
Kontant behållning sistnämnde dag
i Rikets Ständers Bank  653,984 : 79.
» » Göteborgs Låne-kontor  2,988,248: 56.
5,976,756
» » Malmö
» » Wisby
Remitterade kontanta medel under
Bank efter den 2
d:o
d:o
2,090,056: 15.
220,836: 71.
transport, insatta i Rikets Ständers
September 1865 från Malmö Låne-kontor
I
Summa tillgång
5,953,126
23,630
5,976,756
48
36
84
16
68
21
47
68
R:dr 760:
» 3,800:
De i och för besörjandet af postvexelrörelsen under nästlidet år beviljade arvoden
hafva uppgått till:
i Stockholm
i Göteborg
deri inberäknadt beloppet af tvenne arvoden af 800 R:dr hvardera
till två Kontorsskrifvare-biträden, hvilket belopp påförts omkostnaderna
för ifrågavarande rörelse.
i Malmö
» 1,200: —
deri inberäknadt arvodet för besörjandet af upp- och afskrifningsrörelsen.
i Wisby
» 186: 67.
— 28 -
Depositions
hvålfvets
begagnande.
Afbetalning ä
Riksgälds-konlorets
skald
till Banken
Afbetalning å
Kongl Myntverkets
skuld
till Banken
Inom linien
balanserade
fordringar.
Från Banken
utgifna, räntebärande
skuldförbindelser.
§ 28.
Afgifterna för Depositionshvaifvets begagnande hafva under sednare hälften af år
1864 uppgått till 779 R:dr 46 öre, under hvilken tid inlemnats 58 deposita.
Under Usta hälften af innevarande år hafva berörde afgifter utgjort 397 R:dr
76 öre, och antalet inlemnade deposita 132 stycken.
Den 30 Juni 1865 utgjorde hela antalet af i Banken qvarstående deposita 166.
Låne- och kreditivrörelsen.
§ -29.
Af Riksgälds-kontorets till Banken utfärdade obligationer för lån till 1808 och
1809 årens krigskostnader hafva, jemlikt de af Rikets Ständer angående återbetalning
till Banken af Riksgälds-kontorets berörde skuld fattade beslut, 22 stycken, hvardera å
4.000 R:dr Banko, blifvit infriade, hvarjemte ett års ränta å 4 procent å det vid 1863
års slut återstående skuldbeloppet erlagts med 110,880 R:dr; och återstodo vid 1865 års
början för Riksgälds-kontoret att liqvidera 440 stycken dylika obligationer å tillsammans
2.640.000 R;dr Runt.
§ 30.
A det Kongl. Myntverket vid 1856- 1858 årens riksdag beviljade räntefria lån,
50.000 R:dr, återstod vid 1863 års slut
R:dr 25,000: —
Under är 1864 är i afräkning derå till Banken ytterligare inbetaldt 10,000: —
hvadan vid detta års början återstod
R:dr 15,000: —
§ 31.
A Bankens i §§ 42 och 43 af senaste Bankoreglemente omförmälda, inom linien
balanserade fordringar, har under år 1864 icke någon afbetalning egt rum.
§ 32.
Af de från Banken utgifna äldre Läne-banko-obligationer (förr kallade Lånebanko-attester
och Låne-banko-kapitaler) äro under år 1864 inlösta:
2 obligationer å 41 procent å tillsammans
R:dr 786: 82.
4 dito å 4 » »
» 21,461: 09.
5 dito å 3 » »
» *20,385: 62.
Summa R:dr 42,633: 53.
hvarigenom Bankens skuld i förbindelser af detta slag under året minskats till 407,141
R:dr 47 öre.
Deremot hafva af nedanstående obligationer icke någon under förlidet år blifvit
hos Banken till inlösen företedd, hvadan fortfarande balanseras:
Obligationer för inlemnadt, silfver (s. k. silfversedlar)  R:dr 402: 34.
Realisations-obligationer (utfärdade för Riksgälds-sedlarnes inlösen)
» 337: 50.
Obligation för 1830 års ..upplåning (till förlag för Handels- och Närings
diskonten)
» 187: 50.
*29
följande:
§ 33.
Den 2 nästlidne September var line- och kreditiv-rörelsens ställning på det hela
Filial-banken
i Borås
kreditiv
;i Kalmar
kreditiv
i Carlshamn
i Carlskrona
i Christianstad
kreditiv
i Gefle
...
i Helsingborg
kreditiv
i Hernösand
kreditiv
i Hudiksvall
kreditiv
i Norrbottens län
kreditiv
i Nyköping
kreditiv
i Oskarshamn .
i Piteå
i Skaraborgs län
kreditiv
i Skellefteå
i Sundsvall
i Uddevalla
kreditiv
i Westerbottens län ....
kreditiv
i Wisby
i Orebro län
kreditiv
Ostersund
kreditiv
Kreditiv till Kongl. Kommers-kollegium
D:o » Jern-kontoret
Vid Bankens Diskont-kontor:
Diskonterade växlar
Lån på löpande förskrifning
D:o » vågförda effekter
k beviljade kassakreditiv, R:dr 6,852,900, lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
Vid Låne-kontoret i Göteborg :
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
Lån på vågförda effekter
Å beviljade kassakreditiv, E:dr 1,460,200, lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
Utestående.
250.000
91,600
435.000
150.500
207.500
242,973
281,100
250.000
103.800
230.000
83,500
200.000
76,400
64,394
290.000
40,100
93.700
169,105
202,323
128.800
436,350
300.000
68,000
375.000
75.700
133,700
200.000
90,200
260,000
97,800
1,808,583
821,550
2,266,038
4,144,011
4,058,761
3,571,230
5.741,956
1,108,160
1,863,795
855,000
752,200
2,449,793
Oanvändt.
Transport | 35,068,627
33.400
67.000
292,500
257,026
218.900
500,000
21,200
31,500
23.1 00
404.805
104.900
136,300
80,895
297,676
78.400
63,650
82,000
111,800
91,300
9,800
32,200
441,416
78,450
50
56
8,043
206
19 j 3,466,970
52
Förlag.
Deposit- samt
upp- och
afskrifningsmedel.
375.000
652.500
500.000
500.000
500.000
500.000
375.000
345.000
300.000
469.200
435.000
230.000
250.000
500.000
207.200
500.000
450.000
562.500
225.000
300.000
390.000
2,250,000
900.000
7.250.000
5.750.000
3.900.000
2.450.000
31,066,400
6,790,041
679,155
98
73
7,469,197 71
Låne- och
kreditivrörelsen.
— 30 —
Kommerskollegii
kreditiv.
Jern-ltontorets
kreditiv.
Anslaget till
Filialbanker.
Transport
Vid Låne-kontoret i Malmö:
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
Å beviljade kassakreditiv, R:dr 902,600, lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
Vid Låne-kontoret i Wisby:
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
Å beviljade kassakreditiv, R:dr 191,000, lyftade
Utlåning ined omsättningsrätt
Utestående,
Oanväridt.
Förlag.
Deposit- samt,
npp- och j
afskrifningsmedel.
35,068,627 is 3,466,970
884,887
799,141
577,218
1,249,321'5 e
678
168,241l5m
3,000|— i,
134,3001- 1
149,300|-|
700
52 31,066,400
1.750.000
1.250.000
250.000
150.000
7,469,197
511,216 22
55,541
Säger | 39,034,036;47) 3,468,348|9e| 34,466,400|-| 8,035,985
42,502,385: 43-
42,502,385: 43.
Enligt förestående sammandrag utgör förlaget:
till Filialbanker
8,566,400
» Kongl. Kommers-kollegium ..
2,250,000
» Jern-kontoret
900,000
» Handels- och Närings-diskout-rörelsen
13,150,000
» utlåning med omsättningsrätt
9,600,000
34.
Ä det enligt § 44 i Bankoreglementet, till Kongl. Kommers-kollegium, för manufakturernas
och fabrikernas understöd, anvisade kreditiv, stort 2,250,000 R:dr, hafva
ränteliqviderna, efter delgifna, vid hvarje halft års' slut upprättade liqvidationsräkningar,
blifvit behörigen fullgjorda.
§ 35.
I granskningen af 1864 års förvaltning af den fond, stor 900,000 R:dr, Rikets
Ständer af Bankens medel upplåtit till Jern-kontorets disposition intill nästinstundande
riksdag, hafva Fullmäktige, genom ombud, deltagit; och har någon anmärkning vid berörde
granskning, i hvad Banken rörer. icke förekommit.
§ 36.
Af de jemlikt 46 ij mom. 2 i Bankoreglementet till försträckning åt Filialbanker
anvisade tio millioner R:dr voro, såsom 38 § i förlidet års revisionsberättelse omförmäler,
då använde
R:dr 9,566,400: —
Transport 9,566,400
— 31 —
Transport 9,566,400:
Denna summa har sedermera minskats med  1,000,000:
till
8,566,400:
dels genom återbetalning at' den försträckning,  R:dr 750,000: —
som innehafts af Filialbanken i Lund, hvilken med år 1864
upphörde, dels derigenom, att Filialbanken i Sundsvall, hvars
första oktroj under detta år gått till ända, och hvilken under
samma oktroj innehade försträckning stor
750,000: —
men efter erhållen förnyad oktroj samt med stöd
af 1 mom. i ofvanberörde 46 § undfått ny försträckning
såsom kreditiv från Riksbanken af ... 500,000: —
återbetalt skillnaden
250,000: —
S:gr 1,000,000: —
Då likväl, jemlikt Rikets Ständers vid sistlidne riksdag fattade och
i Bankoreglementets 4-6 § intagna beslut, jemväl Filialbanken i Hudiksvall,
hvars första oktroj tilländagår med den 31 Oktober detta år, är berättigad
att under ny oktroj undfå försträckning från Riksbanken, och Fullmäktige
beviljat sådan till belopp af
500,000: —
så och då nämnde Filialbank för närvarande innehar allenast 300,000: —
komma af anslaget ytterligare
200,000
S:gr 8,766,400
att disponeras och således den oanvända delen att utgöra
1,233,600
§ 37.
Sedan, enligt hvad 39 § i sistlidet års revisionsberättelse omförmäler, åtskilliga
Filialbanker förklarat sig villige att, utan beräkning af provision, för Bankens och Lånekontorens
räkning inkassera vexlar, accepterade till betalning der Filialbank har sitt
säte, har diskontering af sådana vexlar i flera fall skett och hinder ej mött för deras
inkassering.
§ 38.
Banko-fullmäktige hafva genom ombud deltagit i granskningen af Filialbankernas
förvaltning och räkenskaper; och hafva berättelser angående de verkställda revisionerna
till Fullmäktige insäudts.
§ 39.
Sedan Revisorerue till granskning af Norrbottens läns Filialbanks förvaltning
och räkenskaper för år 1864 till Fullmäktige insändt den af dem afgifna berättelse, och
Fullmägtige, den 6 sisth April, med anledning af det i berättelsen förekommande yttrande
att de vid granskningen af lånehandlingarne och räkenskaperna samt förvaltningen
förekomna anmärkningar blifvit i serskild skrift Direktionen delgifne, anmodat Direktionen
att till Fullmäktige insända en afskrift af berörde skrift jemte den af Direktionen deröfver
afgifna förklaring; så hade med skrifvelse från det till deltagande i berörde revision
å Riksbankens vägnar utsedda ombud till Fullmäktige ingått, jemte revisionsberättelsen,
ett exemplar af nyssberörde skrift, innefattande de utaf Revisorerne gjorda anmärkningar,
nemligen:
Inkassering
genom Filialbankerna
af
diskonterade
vezlar.
Revision
af Filialbankerna
-
Norrbottens
läns Filialbank.
- 32 —
l:o) att 6 st. lån utlemnats mot pant af ångbåtsaktier, utan att assurans- eller
brandförsäkringsbref vidiogats och utan att underborgen tagits för en del af samma lån;
2:o) att 18 st. lån utlemnats mot förbindelser, hvarå saknats vittnen och sigill
på låntagarens eller löftesmännens och ibland på allas underskrifter;
3:o) att 6 st. lån, mot pant af trävaror, blifvit lemnade, utan att någon förteckning
å varorne eller något serskildt bevis öfver att desamma verkligen funnos, bifogats;
4:o) att antingen gravationsbevis, brandförsäkringsbref eller tillräcklig säkerhet
syntes fattas för !6 st. lån;
5:o) att i allmänhet icke afbetalningar skett vid omsättning af i synnerhet de
större lånen och att något öfver tredjedelen af teckningssumman stadnat på ett jemförelsevis
ringa antal låntagares händer, hvaraf en tillåtits komma på den höga zifiran af
146,000 Rdr, hvilket belopp genom timadt falisseinent syntes blifva för banken overksamt
en längre tid och således lemna, om icke kapital-, åtminstone ränteförlust;
6:o) att icke kunnat utrönas det kassabehållningen den 31 December utgjorde
hvad dagbok och kassa sammanstämmande upptoge, enär nämnde dag intet sammanträde
egt rum, så att protokoll kunnat föras, och att i böckerna intagits kreditiv-räntor och
kreditiv-afgifter, som först vid sammanträden den 4, 5 och 7 Januari influtit; varande
dock, vid af Revisorerne skedd uppräkning, kassabehållningen befunnen öfverensstämmande
med hvad kassaräkningen då visade;
7:o) att af närmare 700 under räkenskapsåret förfallna lån mer än fjerdedelen fått
utestå obetalde öfver en månad efter förfallodagen, deraf många öfver 2:ne och något
öfver 3:ne månader, utan att lagsökning följt, oaktadt reglementet för Filialbanken i 15
g föreskrefve att lagsökning ovilkorligen sednast inom en månad efter förfallodagen skall
anställas;
8:o) att sedan Direktionen, i anledning af den utaf 1863 års Revisorer gjorda anmärkning
emot bokföringsmetoden, enär resultatet ej i verkligheten synts öfverensstämma
med hvad böckerna utvisade, genom omslut rättat detta missförhållande, men att dervid
en afföring under rubrik af missräkning måst ske af 1,869 R:dr 76 öre, hvaröfver Direktionen
borde afgifva förklaring;
att Direktionen, som enligt bolagsstämmobeslut den 20 Mars 1864 skulle hafva
att vidtaga sådana förändringar i Bankens räkenskaper, som för framtiden kunde göra
desamma mera åskådliga, icke efterkommit samma föreskrift, fastän en af dess ledamöter
den 27 Maj samma år derom skriftligen påmint, hvadan räkenskapen ännu vore ofullständig
och mindre åskådlig, synnerligast som hänvisningsfolier på många ställen saknades
och några afräkningar med låntagare icke blifvit förda, oaktadt en del aflåntagarne
förekommo på en mängd ställen, äfvensom tydlig räkning öfver transaktioner med del—
egarne gemensamt tillhöriga obligationer icke heller förts, så att vinsten eller förlusten
på desamma kunde utrönas; och hade härförutan Riksbankens ombud vid revisionen anfört,
följande:
”Det vill synas som skulle det af Riksbanken beviljade kreditiv vara afsedt för
att underlätta penningerörelsen för allmänheten och icke blott för att till allt för väsendtlig
del stadna uti några personers händer. Då sådant likväl händt derigenom att mer
än tredjedelen af teckningssumman utlånats mellan Direktionens medlemmar, då isynnerhet
de större lånen fått omsättas utan amortering och Banken således blifvit egentligen
en inrättning för stående lån, och då följaktligen, ehuru, enligt hvad kändt är och föredragningslistorna
visa, liflig efterfrågan om penningelån varit, Banken föga kunnat tjena
andra än dem, som en gång hunnit erhålla lån hos densamma, anser jag det Filialbanken
i thy fall icke uppfyllt sitt ändamål, så mycket mera som det ingalunda kan vara för
bank bolaget eller allmänheten likgiltigt om, såsom nu inträffar, en sjettedel af Bankens
teckningssumma blifver liggande overksam, måhända för längre tid, uti en enda konkurs
-
massa, samt om Filialbanken, sorn redan är invecklad äfven i flera smärre konkurser,
skall hafva allt för stor del af sina tillgångar på några få händer och (måhända ännu
ytterligare indragas i konkurser. Det synes derföre som skulle åtminstone någon amortering
böra ske vid låns omsättning, äfvensom att Bankens tillgångar ej böra samlas på
alltför få händer, isynnerhet när sådana hypothek ej erbjudas, som vid en hastig realisering
betrygga Banken för förluster.
I § 14 af reglementet för Filialbanken förekommer, att lån emot borgen aldrig
få meddelas sammanlagdt till högre belopp än en femtedel af Filialbankens teckningssumma.
Om s. k. under- eller fyllnadsborgen, som är tagen för den händelse mindre
säkra hypotheker i varor, aktier, förbindelser och fastigheter ej förslå till skuldens betäckande,
icke skall räknas såsom borgen, så har vä! Direktionen icke brutit emot berörde
föreskrift, men då samma underborgen är verklig borgen i samma mån som hypotheket
ej förslår till skuldens betäckande, och då underborgens-systemet synes hafva tagit
alltför stor utsträckning, enär personer finnas, som med sina namn stå i underborgen för
ända till 60,000 R:dr, fastän de hafva skulder och' borgensförbindelser i Banken till så
högt belopp deras real-säkerheter kunna tåla och måhända derutöfver, så anser jag en
inskränkning uti samma system böra ega rum, eller att underborgen åtminstone till någon
de! måtte betraktas såsom verklig borgen och derför inräknas i den summa, som
högst får lemnäs emot borgen.
Enär 1803 års bokslut blifvit behörigen godkändt, hade, enligt min åsigt, ingående
balansen uti 1864 års räkenskaper bordt vara lika med den utgående i 1863 års. —
Detta är dock icke förhållandet, utan skilja de sig. efter på lösa pappersark gjorda omslut,
dels med 5,500 R:dr på räkningen med Filialbankens ombud i Stockholm och med
6,257 R:dr 50 öre på obligationskonto, härledande sig deraf att Bankens obligationer
tagits i utgående balansen efter i det närmaste nominella värdet, men i ingående efter
endast 87 procent, dels ock med 20,000 R:dr på räkningen med Smålands enskilda Bank,
uteglömda i hufvudboken, hvarförutan 151 R:dr 81 öre omförts från Bankens skuld till
fordran, samt 10,625 R:dr 88 öre, utgörande hufvudsakligen Riksbankens räntefordran,
förekomma uti ingående balansen under rubrik avanceräkning, men ej i den utgående, äfvensom
slutligen 1,869 R:dr 76 öre upptagits uti, det omförmälda omslutet såsom missräkning,
emedan i annat fall debet och kredit ej kunnat gå ihop. — Om nu ock de sålunda
gjorda förändringarne i balanserna äro riktiga, hvilket jag dock ej kan vitsorda,
eftersom 1863 års räkenskaper nu ej varit föremål för granskning, så återstår likväl att
utreda, hvaruti missräkningen består och uti hvilken eller hvilka balanserade poster den
skall ingå; men som detta icke skett och, efter min tanke, inverkar på 1864 års räkenskaper.
så kan jag ej heller intyga att sistnämnde räkenskaper äro riktiga, utan anser,
på grund al hvad sålunda blifvit upplyst, hvad Revisorerne vitsordat, hvad bolagsstämman
föreskrifvit samt hvad i öfrigt förekommit, och då en bankräkenskap ej kan
få vara behäftad med så väsendtliga missräkningsfel, att en omarbetning och ny granskning
af Filialbankens räkenskaper från dess början är erforderlig, såvida någon tillförlitlig
räkenskap och säker kännedom om Filialbankens verkliga ställning skall erhållas.
Full decharge synes direktionen ej böra meddelas under andra vilkor, än att anmärkningarne
nöjaktigt förklaras och att de lån, hvaremot sådana förekommit, äfvensom
de hvarför lagsökning ej skett inom föreskrifven tid ingå, samt att något förändradt resultat
ej uppstår, Direktionen till mehn, vid en tilläfventyrs blifvande omarbetning och
granskning af Bankens räkenskaper.”
> Med anledning af ofvanberörde utaf Revisorerne framstälda anmärkningar har Filialbanks-direktionen
afgifvit och till Banko-fullmäktige insändt följande förklaring:
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket. 5
r
— Sibo)
att ångbåtsaktier voro belånade med förbehåll att de skulle särskildt försäkras
innan ångbåtarne i fråga började sina turer uästpåföljande vår;
2:o) att reverser, af låntagare egenhändigt skrifna och undertecknade, liksom vex
lar, voro lagligen bindande utan sigill eller vittnen och att i omförmälda fall Direktionen
haft säker kännedom om reversutgifvarues och borgesmännens handstil;
Sto) att om ock i några fall specifikation å belånta trävaror saknats, så vore
likväl tolftetal af sågtiilverkningar nämndt, och hade dessutom borgesmännen intygat, att
lagren verkligen funnos tillräckliga för lånens betäckande, ett förhållande, som jemväl
varit för Direktionen bekant;
4:o) att de i denna punkt omnämnde 16 st, lån voro till en del infriade och ansåge
Direktionen för sia del att någon säkerhetshandling för ifrågavarande lån icke felades;
5:o) att orsaken dertill att något öfver |:del af teckningssumman blifvit på ki‘editiver
och lån upptagen af ett ringa antal personer, vore redan vid sistlidet års bolagsstämma
upplyst, nemligen att dessa personer, representerande nära hälften af bankens
lotter, egde de största förrättuingarne i orten och hade den mesta egendomen att till hypotliek
erbjuda, hvaremot det största antalet låntagare merendels endast begaguat namnreverser,
hvilka enligt reglementet böra sist och till inskränkt belopp antagas; att den
person, som i 5:te anmärkningspunkten särskildt åsyftats med den höga ziffran 146,600
R:dr, deraf 72,900 R:dr på kreditiv, i följd af högsta aktiebeloppet, hade erhållit resten
emot hypotek, som ansetts tillräckliga; och kunde någon annan förlust än ränta pä ränta
under någon tid icke uppkomma:
6:o) att ehuruväl kassaboken vid åtets slut lcmnats öppen under den tid Banken
varit för allmänheten stängd och räkningar utdelats, på det att de i första dagarne af
nya året inflytande, det gamla året tillhörande liqvider matte till räkenskapernas förenkling
kunna i samma års kassaräkning intagas, sä erfordrades dock icke annat än säker
summering för att finna om kassabehållningen vore riktig; att, ifall Revisorerne hade
anställt inventering, skulle de haft tillfälle utröna, huruvida de medel, hvilka i böckerna
upptagits såsom kassabehållning, verkligen funnits;
7:o) att i anseende till den svåra och tryckta penningställningen i landet, Direktionen
uppskjutit lagsökningar så länge som reglementet medgifvit, men att dessutom flere
låntagare varit bortreste och ej kunnat med lagsökning anträffas; att Direktionen, enligt
hvad protokollerna utvisade, under nästlidet år oaflåtlig! utleinnat reverser för indrifning,
hvaraf verkställigheten anförtrotts Kamereraren; och att någon förlust emellertid ej hade
inträffat;
8:o) att de i motsvarande anmärkningspunkt omförmälde 1,869 R:dr 76 öre balanserats
af en Bankens fordran, som icke funnits i 1863 års bokslut upptagen, men
hvilken influtit den 5 April 1864;
att genom sednaste bolagsstämmas beslut väl föreskrifvits att bokföringen borde
inrättas på ett mera åskådligt sält, men att något bestämdt formulär eller schema icke
blifvit uppstäldt; och som det ifrån början antagna egde den äskade egenskapen, såvida
alla noteringar skedde korrekt, så hade Direktionen icke ansett sig kunna uppgöra något
redigare, säkrare och lättare system att följa; att Direktionen, för sin del, icke kunde
finna i hvilka andra fall de ifrågavarande räkenskaperna voro ofullständiga, än det som
Direktionen i sin framställning berört; att obligationsconto upptoge specifikt de förändringar,
som under år 1864 inträffat och att vinst och förlust på detta konto berodde på
obligationernes kurs, och först visade sig när dessa afyttras.
Vid föredragning af detta ärende den 26 sisth Maj hafva Fullmäktige vid den af
Filialbanks-direktionen afgifna förklaring låtit bero.
— .35 —
§ 40.
Sedan, enligt hvad sistlidet års revisionsberättelse i § 45 omförmäler, Fullmäk- Filialbanken
tige, i anledning af åtskilliga anmärkningar, hvilka vid granskning af Filialbankens Oskarshamn
, Oskarshamn förvaltning och räkenskaper för tiden från den 1 November 1862 till 1863
års slut, blifvit framstälda i afseende på de för försträckningen från Riksbanken aflemnade
hypotek, den 8 September nästlidet år. med godkännande af vissa bland de gjorda
anmärkningarne, förelagt Filialbanks-direktionen att inom tre månader derefter inför Fullmäktige
styrka att hvad till rättelse i anmärkta hänseenden af Fullmäktige föreskrifvits
blifvit behörigen fullgjordt; så har Filialbanks-direktionen genom insändande af ett protokoll,
hållet vid sammanträde med Filialbanks-direktionen i närvaro af Riksbankens
ombud dep 2 derpåföljde December redogjort för de åtgärder, som blifvit vidtagne till
undanrödjande af de gjorda anmärkningarne; efter inhemtande hvaraf och då Riksbankens
ombud å det insända protokollet skriftligen intygat, at.t de i samma protokoll omnämnda
nya grundfondshandlingar, af ombudet granskade och godkände, jemte alla till
viss man eller ordres stälda, livpotiserade skuldebref, de sednare sedan de äro vordne
behörigen transporterade, blifvit tillika med alla öfriga grundfondshandlingar inlagde till
förvar på föreskrifvet sätt, Fullmäktige låtit vid hvad sålunda blifvit anmäldt för närvarande
bero.
Uti den till Fullmäktige insända berättelse öfver verkstäld granskning af Filialbankens
räkenskaper och förvaltning för år 1864 är vordet anmärkt, att såsom grundfondssäkerhet
för 100 st. aktier vore aflenmad en revers, intecknad uti en i staden Oskarshamn
belägen qvarnegendom; och hafva Fullmäktige, i anledning af den utaf Revisorerne
yttrade betänklighet huruvida berörde revers under alla förhållanden innebure full säkerhet,
hvarföre Direktionen borde anmodas tillse, det den å samma revers åtecknade
borgensförbindelse t ibehålles vid gällande kraft, från Filialbauks-direktionen infordrat närmare
utredning angående beskaffenheten af ifrågavarande grundfondssäkerhet.
§ 41.
Sedan, i anledning af en, utaf numera aflidne Grosshandlaren A. F. Ericson hos AnS- hailjad
Högh Banko-utskottet vid sistlidne riksdag framställd anhållan att möjlighet måtto honom
beredas till erhållande af ersättning för 11 st. af Filialbanken i Carlshamn den 20 laren'A F
November 18 1 utfärdade assignationer å tillhopa 8,000 R:dr, hvilka vid en å EricsonsEricsons sterbhandelskontor
i Christianstad den 27 i nyssnämnde månad och år föröfvad stöld blifvit, husdelegare
jemte annat, olofligeu tillgripne, Högloft. Utskottet förklarat att, i händelse Ericson ställde f°r. bortstulna
Riksbanken antaglig säkerhet för det assignationerna motsvarande belopp, Höglofl. Ut - komne™™ eddi
skottet ansåge hinder ej möta för utgifvandet af nya assignationer i stället för de såsom Filialbanksförkomna
ansedda, under de vilkor och förbehåll i öfrigt, Banko-fullmäktige kunde finna assignationer.
skäligt dervid fästa; så ock efter det dåmera aflidne Grosshandlaren Ericsons sterbhusdelegare
till Banko-fullmäktige aflemnat en intecknad skuldförbindelse å 8,060 R:dr, hvilken
Fullmäktige ausågo utgöra fullt tillräcklig säkerhet för Bankens skadeslöshållande,
beslöto Fullmäktige att, med Banken förbehållen rätt att, i händelse någon eller några
eller alla de såsom förkomna ansedda assignationerna i Banken till infriande företeddes,
dä använda den såsom säkerhet aflemnade förbindelsen till Bankens godtgörande för de
infriade assignationernas belopp äfvensom för de kostnader, hvilka för pantens bevarande
vid gällande kraft eller i öfrigt möjligen kunde uppstå, anmoda Direktionen öfver Filialbanken
i Carlshamn att till Ericsons sterbhusdelegare eller deras ombud utfärda, under
nytt nummer och nytt datum, assignationer å Filialbankens kreditiv i Riksbanken til)
ett de såsom förkomna ansedda assignationerna motsvarande belopp.
— 36 —
§ 42.
Lån på äldre A lånen på äldre Låne-banko-obligationer, hvilka lån vid 1863 års slut ut
Läne-bmlco-
gjorde
R:dr 21,571: 94.
obligationer, un^er |r 1854 blifvit inbetaldt
» 425: 44.
så att vid innevarande års början återstodo
R:dr 21,146: 50.
hvilket förhållande den 30 sistlidne Juni var oförändradt.
s
43.
Utlåning mot Sorn Rikets Ständers vid sistlidne riksdag fattade beslut angående inställande af
inteckning i Bankens utlåningsrörelse mot inteckning i fastigheter samt pant af intecknade skuldförfastighet
och bindelser innehöll, att denna utlåning komme att upphöra först med år 1864, så hafva
^tfedhr9 d?lika lån ännu under den tid, denna revision omfattar, från Banken utlemnats, på sätt
af nedanstående redogörelse inhemtas.
Bankens fordran vid 1864 års början för lån mot pant af fast egendom och återbetalning
i sedlar utgjorde
R:dr 7,538,278: 97.
Under loppet af samma år utlemnades:
90 landtegendomslån med
152,320: —
19 stadsegendomslån med  ,
79,220: — 231,540: —
Summa R:mt R:dr 7,769,818: 97.
. Afbetalningarne under året uppgingo deremot till:
å bruksegendomslån
4,807: 02.
å landtegendomslån
414,908: 67.
å stadsegendomslån...
69,467 : 89. 489,183: 58.
hvadan utestående kapitalfordringarne vid 1864 års slut utgjorde:
å bruksegendomslån
22,010: 03.
å landtegendomslån
6,258,822 : 53.
å stadsegendomslån
999,802: 83. 7,280,635: 39.
Såsom i nästföjande § närmare omförmäles, blefvo Bankens fordringar för lån
mot inteckning i fastighet på landet den 31 December 1864 till Allmänna Hypotheks
bankeu
öfverlemnade, hvadan Banken numera eger dylika- fordringar endast för de mot
pant af inteckning i stadsfastigheter utlemnade lån.
Dessa fordringar utgjorde, såsom nyss är nämndt, vid 1864 års
slut :.
R:dr 999,802: 83,
men hafva genom skedda afbetalningar till och med den 30 sistl. Juni
minskats med
37,660: 40,
till
R:dr 962,142: 43.
§ 44.
tdsé tiU^Ml- Sedan Rikets sednast församlade Ständer åt Banko-fullmäktige öfverlemnat att
märna Hypo- inleda och afsluta aftal med Allmänna Hypotheksbanken om öfvertagande af Rikets
thehsbanken af Ständers Banks fordringar mot pant af inteckning i fastighet på landet, samt Kongl.
Riksbanken^ genom nådig kungörelse af den 7 Augusti 1863 i nåder förklarat, det Allmänna
inteckning i
fast egendom.
/
— 37 -
Hypotheksbanken eger att med Rikets Ständers Bank derom sluta aftal, så hafva Bankofullmäktige
och Allmänna Hypotheksbanken öfverenskommit om följande aftal:
Rikets Ständers Bank öfverlåter till Allmänna Hypotheks-banken Rikets Ständers
Hinks samtliga fordringar, tillkomne för lån, utgifne mot inteckning i fäst egendom på
landet, till den del samma lån finnas obetalde vid slutet af år 1864, under följande
vilkor:
l:o) Lånen öfverlåtas under uttryckligt förbehåll att låntagarne tillgodonjuta den
deni tillförsäkrade rätt, och må den i skuldsedlarne å långifvarens sida förbehållna uppsägningsrätt
icke af Allmänna Hypotheksbanken göras gällande.
2:o) Lånen öfvert agas af Allmänna Hypotheksbanken till de belopp desamma, enligt
Rikets Ständers Banks räkenskaper, utgöra vid 1864 års slut, med förbehåll endast
af den rättelse, som kan visa sig erforderlig, sedan extraktet öfver de utestående länen
blifvit för samma är uppgjordt; dock verka dervid utrönta felaktigheter icke til ändring
i den här nedan stadgade liqviden, utan godtgöres omedelbarligen kontant skillnaden,
ehvad den faller Rikets Ständers Bank eller Allmänna Hypotheksbanken till last; och
må ingen fordran af Allmänna Hypotheksbanken uttagas till högre belopp än det, hvartill
den i extraktet är upptagen.
3;o) Återstående räntor för tiden intill 1864 års slut, äfvensom lånepåkostnader,
derförinnan tillkomne, godtgöras Rikets Ständers Bank vid slutet af den månad, hvarunder
de till Hypotheks-banken ingå, och är Allmänna Hypotheksbanken pligtig utan
ersättning, att besörja indrifningen af sådana räntor och lånepåkostnader, såvida åtgärd
för indrifningen icke redan vidtagits före 1864 års utgång. Hvad som till följd af lagsökning,
vidtagen före nämnde tid, till Rikets Ständers Bauk ingår, aflemnas till Allmänna
Hypotheksbanken, för att i räkenskapen intagas, och redovisas räntor, upplupne
före 1864 års utgång äfvensom lånepåkostnader, derförinnan tillkomme, sedermera till
Rikets Ständers Bank i här ofvan stadgad ordning.
4:o) A hela det af de ifrågavarande fordringarne vid 1864 års utgång återstående
kapitalbeloppet afgifver Allmänna Hypotheksbanken till Rikets Ständers Bank eller dess
ordres en hufvudförbindelse, innefattande utfästelse för Allmänna Hypotheksbanken
att betala samma belopp tillika med 4 procent årlig ränta samt att fullgöra liqviden under
loppet af 25 på hvarandra följande år, räknade från och med 1865, och att för sådant
ändamål erlägga efter hvarje års slut senast å den 15 påföljande Januari det belopp,
som genom särskildt uppgjord och ömsesidigt godkänd amorteringsplan kommer att
bestämmas.
5:o) Derjemte aflemnar Allmänna Hypotheks-banken såsom pant för Bankens
nyssnämnde fordran med ränta och till säkerhet för fullgörande af liqviden på föreskrifvet
sätt, Allmänna Hypotheksbankens obligationer, löpande med 5 procent årlig ränta
och af alldeles lika beskaffenhet med dem Allmänna Hypotheks-banken utställt för redan
upptaget lån samt utgörande ändelar af sådant lån. Dessa obligationer beräknas till
värde af 92 procent utaf deras nominella belopp,, och bör värdet, sålunda beräknadt, motsvara
Rikets Ständers Banks kapitalfordran. A dessa obligationer uppbär Rikets Ständers
Bauk räntorna, då de förfalla, och afräknas beloppet deraf å årets inbetalning. I
fall liqvid för annuieteten å förfallotiden uteblifver till det hela eller någon del, eger Rikets
Ständers Bank jemväl att utan föregången lagsökning genom mäklare på in- eller
utländsk börs försälja af obligationerna så många, att försäljningssumman deraf fullt betäcker
icke allenast den förfallna annuiteten, med 5 procent årlig ränta, från förfallodagen,
— 38 —
utan äfven alla kostnader för -försäljningen och deribland jemväl kommiSsionsprovision, i
fall försäljningen sker på annan börs än Stockholms.
I den mån Rikets Ständers Banks fordran i kapital genom afbetalning minskas,
återställes motsvarande belopp af de pantsatte obligationerne jemte dem tillhörande oinlöste
kuponer, dock så att Banken under alla förhållanden behåller i sin hand pant för
sin återstående kapitalfordran, såvidt panten dertill förslår.
Rikets Ständers Bank förbehålles jemväl rätt att använda innehafvande obligationer
såsom pant för Bankens skulder, äfvensom att försälja obligationerne, dock under
vilkor att Rikets Ständers Banks förbindelse till återställande af panten i mån af liqvid
icke derigenom förändras, derest icke särskild öfverenskommelse om obligationers öfvertagande
till visst pris träffas.
6:0) Bikets Ständers Bank tillhandahåller Allmänna Hypotheksbanken, under
år, räknade från den 1 Januari 1865 till den 1 April 1870, hyresfritt en lokal, 2 trappor
upp i gamla bankohuset och bestående af 2 större rum, förenade medelst en mindre
kammare, ett större kassahvalf, 1 mindre rum och 2 tamburer; dock förbehålles att den
ena tamburen får begagnas till genomgång äfven för Bankens räkning, och att Allmänna
Hypotheksbanken underkastar sig de föreskrifter för ordningen inom bankohusen, som äro
gifna eller kunna blifva stadgade.
7:o) Under nyssnämnde 5| år skall Rikets Ständers Bank, genom sina tjenstemän,
låta besörja de göromål, som afse inbetalningarnes mottagande och qvittensers meddelande
deröfver samt ränteuträkningar och bokföringen, jemte derföre nödiga kontroller; dock
skola dessa göromål ordnas så, att i intet fall flera än tre tjenstemän derföre blifva erforderliga.
Med vigilansen öfver inbetalningarnes fullgörande och inteckningsrättens bibehållande
samt derföre nödiga åtgärder, äfvensom med lagsökningar tager Rikets Ständers
Bank icke någon befattning.
8:0) Ofverlåtelsen af de skuldsedlar, som afse de utestående lånen, sker genom
handling, hvilken utställes å Bankens vägnar af Fullmäktige i Rikets Ständers Bank.
Denna handling upptager dock endast sammanräknade kapitalbeloppet af de återstående
ferdringarne. Sedan extraktet öfver lånen blifvit för år 1864 fullbordadt, meddelas å detsamma
en ytterligare skriftlig öfverlåtelse af de deri till vissa belopp och gäldenärernes
namn uppgifne fordringarne. hvilken öfverlåtelse på förenämnde sätt utfärdas.
Dessutom blifver Allmänna Hypotheksbanken berättigad att, när sådant i särskildt
fall finnes erforderligt, undfå öfverlåtelse, tecknad å originalskuldsedeln; dock bör derförinnan
alla skedda ränteliqvider och verkställda kapitalbetalningar vara behörigen afskrifne.
Sådan öfverlåtelse utfärdas omedelbart från Räkenskaps-kontoret.
Efter det Kongl. Maj:t under den 2 påföljande December i nåder stadfästat berörde
aftal, hafva ifrågavarande fordringar, tili det belopp desamma i kapital utgjorde
den 31 December 1864, eller 6,280,832 R:dr 56 öre, blifvit till Allmänna Hypotheksbanken
öfverlemnade.
1 afseeude på liqviden till Riksbanken har följande amorteringsplan blifvit antagen:
-
— 39 —
Annuitet,
Årsränta.
Kapital-
afbetalning.
eller års ränta
jemte kapital-
afbetalning.
Hypothsks
-bankens ursprungliga
kapitalskuld utgör .
l:sta aret
den 15 Jan.
1866
251,233,30
182,047,30
433,280.60
2:dra
d:o
d:o
1867
243,951,41
156,048,59
400,000,00
3:dje
d:o
d o
1868
237,709,47
162,290,53
400,000,00
4:de
d:o
d:o
1869
231,217,84
168,782,16
400,000,00
5:te
do
d:o
1870
221,466,50
175,533,44
400,000,00
6:te
d:0
d:0
1871
217,445,22
182,554,78
400,000,00
7:de
d:0
d:o
1872
210,143,03
189,856,97
400,000,00
8:de
d:o
d:o
1873
202,548,75
197,451.25
400,000,00
9:de
d:o
d:o
1874
194,650,70
205,349,30
400,000,00
10:de
d:o
d:o
1875
186,436,73
213,563,27
400,000,00
litte
d:o
d:o
1876
177,894,20
222,105,80
400,000,00
12:te
d:o
d:o
1877
169,009,97
230,990,03
400,000,00
I3:de
d:o
d:o
1878
159,770,30
240,229.64
400,000,00
14;de
d:o
d:o
1879
150,161,18
249.838,82
400,000,00
15;de
d:o
d:o
1880
140,167,63
259,832,37
40o,000,00
16:de
d:o
d:o
1881
129,774,33
270,225,67
400,000,00
17:de
d:o
d:0
1882
118,965,31
281,034,69
400,000,00
18:de
d:o
d:o
1883
107,723,92
292,276,08
400,000,00
19:de
d:o
do
1884
96,032.87
303,967,13
400,000,00
20:de
d:o
d:o
1885
83,874,19
316,125.81
400,000,00
21 :sta
d:o
d:o
1886
71,229,16
328,770,84
400,000,00
22:dra d:o
d:o
1887
58,078,32
341,921,68
400,000,00
23:dje
d:o
d:o
1888
44.401,46
355,598,54
400,000,00
24:de
d:o
d:o
1889
30,177,51
369,822,49
400,000,00
25:te
d:o
d:o
1890
15,384,62
384,615,38
400,000,00
6,280,832,50
Återstående
kapitalskuld.
6,280,8.32,56
6,098,785,26
5.942.736.67
5.780.446.14
5,611,663,98
5.436.130.54
5,253,575,76
5,063,718,79
4.866.267.54
4,660,918,24
4,447,354,97
4,225,249,17
3.994.259.14
3,754,029,50
3.504.190.68
3,244,358,31
2,974,132,64
2,693,097,95
2,400,821,87
2,096.854.74
1,780,728,93
1,451,958,09
1,110,036,41
754,437,87
384,615,38
0,000,000,00
och har Styrelsen för Allmänna Hypotheksbanken aflemna,t sin förbindelse, åtföljd såsom
hypothek af Allmänna Hypotheksbankens under den 15 Januari 1864 utfärdade obligationer,
lydande å ett sammanräknadt belopp af 6,827,000 R:dr.
§ 45.
För förhållandet med de från Banken tillförene utlemnade lån mot inteckning i Lån mot infastighet
och återbetalningsskyldighet i silfver är redogjordt i 48 § af 1864 års revisions- Vekning i fast
berättelse. 2Zt?, °C,‘
Återstoden af dessa lån var den 30 Juni 1864 bokförd med tillhopa R:dr 4,197: 29, \
deraf
landtfastighetslån
R:mt R:dr 3,928: 74.
och å stadsfastighetslån >
268: 55.
» 4,197: 29.
— 40 —
Tili årets slut hafva inbetalningar skett: Transport R:dr 4,197: 29.
å landtlånen  R mt R:dr 1,974: 15.
och å stadslår.en hela deras återstod
268: 55. » 2 2421 70
så att vid 1864 års slut återstod på silfver-landtlånen  R:mt R:dr 1,954: 59,
hvilket belopp, efter afbetalningar, sorn skett under första hälften af innevarande år, den
30 sistlidne Juni nedgått till 754 R:dr 10 öre.
§ 46.
Laysukningar Under tiden från och med den 1 Juli 1864 till samma dag innevarande år har
för faslig- förhållandet med lagsökningar för fastighetslån varit följande:
iets "\ Af lagsökningsärenden för till inbetalning förfallne lån voro den 1 Juli 1864,
oafgjorde
*
34.
hvarefter tillkommit
52.
Summa 86.
Af dessa äro, i anseende till mellankommen liqvid, inställde
5.
samt till följd af verkställd indrifning afslutade
44. 4g_
' hvadan återstå
37.
Af lagsökningsärenden för förfallna årsinbetalningar qvarstodo den 1 Juli 1864 135'.
till hvilka sedermera kommit
319.
Summa 454.
deraf blifvit, till följd af mellankommen, liqvid, inställde
44.
och genom indrifning afslutade
306. 350.
så att oafgjorda återstodo
,  104.
§ 47.
Skiftes- och Å skiftes- och odlings-lån utestodo vid slutet af år 1863
R:dr 17,948: 89.
odlingslån. Under år 1864 inbetaides ,
» 10,412: 71.
så att utestående beloppet vid 1864 års slut utgjorde
R:dr 7,536: 18.
Under innevarande års 1 sta hälft hafva afbetalningar skett med
tillsammans
» 3,298: 27.
hvadan den 30 Juni 1865 utestodo
R:dr 4,237; 91.
§ 48.
Lagsökningar Den 1 Juli 1864 voro på utsökning beroende 5 skiftes- och odlings-lån; och
för skiftes-och hafva sedermera intill nyssnämnde tid detta år tillkommit 2 lagsökningar för dylika lån,
odlingslån. men genom verkställd indrifning afslutats 4, så att följaktligen 3 lån återstå oredovisade.
§ 49.
Äng. gransk- I följd af Rikets Ständers vid sistlidne riksdag fattade beslut att granskningen
niny af Di- af Diskont-kontorets förvaltning och räkenskaper för 1864 och derpå följande år må, inskonthontorets
tilldess annorlunda kan varda förordnadt, verkställas af Rikets Ständers år 1865 och föl—
förvaltning och |ren samm anträdande Revisorer öfver Stats-, Banko- och Kiksgälds-verken, hafva
r ens aper. ^ församlade Revisorer genomgått de vid Diskont-styrelsens sammanträden under år
1864 förda protokoll samt, så vidt tiden medgifvit, granskat Kontorets räkenskaper för
samma år; äfvensom Revisorerne såväl anställt inventering af de under Diskont-styrelsens
vård varande låne- och säkerhetshandlingar, som emottagit redogörelsen för de af Om
-
— 41 —
budsmännen vidtagna åtgärder i och för de på deras handläggning beroende fordringar;
och har härvid någon anledning till anmärkning icke förekommit.
§ 50.
Af Bankens Diskont-kontors samt Låne-kontorens i Göteborg, Malmö och Wisby
räkenskaper för är 18(i4 meddelas följande sammandrag:
A. Handeln- och Närings -Di s k o n t Jon de n s rörel s e.
Anvisad
ond jemte
U
p p 1 å n i n g.
lorstarKningar iian
Bankens Reserv-fond
Upp- och Afskrifnings
räkning.
Deposit-räkning.
Summa.
Vid årets början anvisadt an-
j
slag samt innestäende medel:
i Bankens Diskont-kontor
8.200,000
|
2,596,644 70
975,400
—
i Lånekontoret i Göte-
borg
3,550.000
—
337,800
—
120,100
—
i dito i Malmö
1,350.000
—
702,700
52
—
i dito i Wisby
225,000
—
13,325,000
_
21,330
-
3,658,484
•VI
10.000
-
1,105,500
_
4.763,984
oo
Under året anordnade för-
stärkningar i anslagen
samt insatte medel:
i Bankens Diskont-kontor
i Låne-kontoret i Göte-
1.100,000
-
27,517,420
29
2,042,000
—
borg
i dito i Malmö
180,000
—
6,517,855
1,472,512
79
351,070
7,700
—
i dito i Wisby
1,280,000
_
374,350
_
35,882,138
08
9,700
—
2,410.470
-
38.292.608
08
Sgr
1
14,605,000
_
39,540.622
.10
3,515.970
,
43,056,592
30
Återbetalde förstärkningar
'
samt uttagne medel:
från Bankens Diskont-
kontor
2,050,000
; —
27,974,032
87
1,282,700
—
•> Låne-kontoret i Gö-
| 430,00(1
6,455,958
370,470
« dito i Malmö
1 150,000
1,454,038
11
-
« dito i Wisby
-
2,630,000
—
349,180
—
36,233,208
98
12,000
—
1.665.170
—
37,898,378
98
Saldo vid årets slut
L
|
_ 11,975,000
—
1
3,307,413
|
32!
| 1,850,800
5,158,213
32
liw i ao-r ernns Berätt. ang, Bankoverket. (j
r
42
u
ni o t
Vexel-diskontering.
löpande förskrifningar.
Utestående vid, årets början:
Bankens Diskont-kontor
•2,189,147
88
2,542,899
74
Låne-kontoret i Göteborg
419,264
04
1,869,629
57
dito i Malmö
894,657
36
439,500
—
dito i Wisbv
127,182
75
3,630,252
03
3,000
—
4,855,029
31
Under året
Bankens Diskont-kontor
8,633,938
98
8,276,170
—
Lane-kontoret i Göteborg
2,466,239
16
4,206,610
—
dito i Malmö
2,291,623
84
1,241,100
—
dito i Wisby
559,859
69
13,951,661
67
4,000
-
13,727,880
S:gr
17,581,913
70
18,582,909
31
Under året inbetalta:
11 Bankens Diskont-kontor
9,064,356
44
8,137,111
42
» Lane kontoret i Göteborg
2,037,520
48
4,798,341
41
n dito i Malmö
2,479,491
43
1,291,475
7 7
08
» dito i Wisby
553,225
03
14,134,593 38
6,000
14,232,927
91
8aldo vid årets slut
3,447,32o|32
—
4,349,981 40
— 43 —
1 å
ning'
h y p o
t b
ek af
a kassa-kreditiv
1
publika papper. vågförde
j-
effekter.
lyftade.
:
Suni ina
416,870
I 2,991,533
35
3,246,910
52,000
—
627,200
—
766,630
—
7,500
—
~
582,278
—
478,370— r
3,618,733
35
83,460
—
4,679,278
17,259,662
69
i 3,454,525
38,981,310
—
237,050
—
12,258,650
—
40,050
6,267,430
—
40,050 - ' ZZ
—
3,691,575
—
903,800
—
58,411,190 -
89,822,356167
516,420
7,310.308,35
63,090,468
107,082,019
36
416,870
3,386,932
23
39,473,625
52,000
—
407,250
—
12,356,610
—
28,200
—
—
6,326,030
-
—
497,070 -j
3,794,182 23
892,410
—
59,048,675
9l,707,448|52
19,350|—1 -
3,516,12612
-
4,041,793
—
15,374,570|84
— 44 -
Inkomster:
A Vexel-diskontering:
Förskottsränta
. Öfverränta
A utlåning inot hypothek
af löpande förskrifningar,
aktier eller
publika papper:
Förskottsränta
Of Verra nta
Kapital - afbetalning å
jnom linien fördt lån
A utlåning mot pant af
vågförda effekter:
Ränta
Öfverränta
A kassa-kreditiv-rörelsen:
Inträdes-afgifter
Ränta till förfallo
^tiderna
Öfverränta
Influtet kapital å osäkra
fordringar
>unini a
Utgifter:
Arfvoden
Diverse omkostnader....
Lagsökningskostnad ....
Godtgjord ränta å medel,
insatta å upp- och
afskrifnings-räkning....
Godtgjord ränta å medel,
insatta å deposit
Täkning
Återställd ränta för en
inom förfallodagen inbetald
vexel
I Stockholm.! I Göteborg. I Malmö. I Wisby. Summa.
110.60
26
100,133
2,142
113
149,110
4,711
25,027
150,999
770
42,686
8
80,8.35
1,701
33,947
6,958
47,789
215
11
40,613
201
25,973
2,017
23
4g:
6,241
51
200,434! 29:
45
4,100-
.32,939
14
930 -  6,179 95
262,899. 06;
I 13 09!
187,769144,
275,694' 26
2151 45;
593,641 j 71 j 214,191, 62| 105,844] 80j 13,447; 46 927,125 59
I I 1
** ^
52,752
55,101
93
73
1,100
1,364 G1
147 76
*)
14,634
4.188
60
41
13,987
89
1 42
1,100 —
I I
1,512 37
447 79
I
332 39
81,823
59,622
1
27
53
42
Behållen vinst
S:gr
107,854
485,787
GG
11,435 44|- 13,989 31
780! 18!
05 192.756! 18j 91,655 49 12,667! 28;
144,059
783,066
Summa I 593,641 71 214,191; G2| 105,844; soj 13,4471 4ö| 927,125
59
59
') Till den 1 Mars 1864 debiterades Allmänna Diskont-fonden, men från och med nämnde dag Bankens
Räkenskaps-kontor för samtliga omkostnaderna vid Diskont-kontoret.
") Vid Malmö och Wisby Lånekontor hafva omkostnaderna påförts Allmänna Diskont-fonden.
- 45 —
I Stockholm. I Göteborg.
I Malmö.
l Wisby. Summa.
Balans inom kolumn:
Osäkra lån på löpande
förskrifningar
38,621
29 9,795! 80
— -
48,417 09
På lagsökning beroende,
men bland säkra for-
dringar upptagne:
Vexlar
24,783
21
660
7,657
Lån på löpande för-  skrifningar
54,958
3,7 53,303 96
22,474
92
| 207,920 411
Kassakreditiv
42,575
—i 1
1,508 —
- r 1 i
Nedanstående sammandrag utvisar medelbeloppet för månad af Diskont- och Lånekontorens
serskilda upp- och utläningsgrenar:
Upplåning
Utlåning
&Upp-och
Alskrif-
ningsräk-
ning.
åDeposit-
räkning.
Vexel-
mot hypothek
af
genom å
kassa-  kreditiv
lyftade.
diskonte-
ring.
löpande
förskrif-
ningar.
publika
papper.
vågförde
effekter.
Onder
Januari månad
3.661,057
1,079,500
3,386,350
4,786,049
415,090
3.699,109
4,902,600
»
Februari d:o
3,581,104
1,071,795
2,907,351
4,498.108
336,470
3,927,893
4.820,503
O
Mar8 d:o
4,012,561
1,186,995
3,039,959
4,431,419
225,845
4,072,117
5,611,668
n
April d:o
4.211,071
1,295,750
3,319,172
4,572,700
118,420
3,913,042
5,093,363
ö
Maj d:o
3,999,183
1,425.570
3.565.626
4.637.479
42,310
3,421.352
4,701,046
n
Juni d:o
4,166,895
1.322,120
3.794,789
4,800.701
13 725
3.091,181
4,556,903
0
Juli d:o
4,357,317
1,407,095
3.818,959
4,831,498
12,000
2,969,062
4.349,990
*
Augusti d:o
4.380,104
1,478,805
3,754,354
4,751,931
12.000
2,696.042
4.22 2,806
»
September d:o
3,560,400
1.530,075
3,335,856
4,471,284
13.687
2,661.854
4,409,110
0
Oktober d:o
3.604.243
1,554,240
3.304-890
4.283,848
19.350
2,586,768
4,721,024
0
November d:o
3,050.863
1,584,625
3.214,190
4,114.886
19,350
2,657,132
4.882,995
»
December d:o
3,285,384
1.731,120
3,246-126
4.107,324
19,350
3,150,276
4,585,248
B. Allmänna Diskont-fondens rörelse.
Riksmynt.
Vid 1863 års slut utestodo:
i Stockholm
5,749,688: 92,
i Göt borg
2,447,848: 29.
i Malmö
1,230,749: 95.
i Wisby  148,290: —
Transport
9,576,577 j 161
9,576,577 16|
- 46
Transport
Under år 1864 hafva utbetalts:
i Stockholm
3,622,150: —
i Göteborg
1,411,360:
i Malmö
785,440: —
i Wisby  „  89,100: —
deremot influtit:
i Stockholm
3,635,946: 30.
i Göteborg .'  1,410,841: 13.
i Malmö
767,413: 95.
i Wisby
89,060: —
Riksmynt.
9,576,577 16
5,908,050
15,484,627 16
5,903,261
S:gr ! 9,581,365
hvarifrån dock afgår för inom linien afförde lån vid Göteborgs Laue- i
kontor
| 1,301
så att fonden den 31 December 1864 hade utestående
i 9,580,064
38!
78
I Stockholm. I Göteborg.
I Malmö.
I Wisby.
Summa.
Inkomster:
Förskottsränta
252,240
70
100,530
31
52,975
97
6,411
50
Öfverränta.  | 47,233
95
23,984
73
10,848
94
1.085
51
j 490,311
61
Dito å till kapitalet
förut betalda lån .... 105
34
- ■
—
105
34
Dito å lån, förda inom
linien
106
48
252
81
— —
—
—
359
29
Rapital-afbetalningar å
dito
346
57
585
—
—
931
57!
Behållen inkomst afLå-
».
nekontorets hus
—
633
48
—
633
48
Ersatta förskott
—
—
694
38
694
38
Aninärkningsmedel
—
—
68
-
68
Summa 300,033
04
125,986
33
63,825
59
8,1 1
39
498,036
35
1
Utgifter:
Aflöning
—
26,000
19,735
—
4,583
34
Arfvoden
—
1,379| 17
1,008
34
> /UD
85
Transport
—
27,379| 17
19,735
-
5,591
68
52,7o5! 85
— 47
I Stockholm.
I Göteborg.
I Malmö.
I Wisby. Summa.
Transport
27,379
17
19,735
_
5.591
68! 52,705
85
Diverse omkostnader. ..
334 19
6,970
35
5,144
40
972
64ij
Lagsökningskostnad ....
—
4,878
17
739
21
- 21,439
26
Revisionskostnad
1,810
49
—
589
8ll j
Utgifter för Låne-kon-
1
torets hus
_|—
—
84
72
—| 84
72
Utgifvet förskott
1—
—
45
671 45
67
Beloppet af inom linien
förda län
1_
1,301
57
—
1,301
57
S:gr
3,14! 19
42,339
75
25,703
33
7,199
80 75,577
07
Behållen vinst
299,698 85
83,646
58
38,122
26
991
59| 422,459
28
Summa
300,033; 04
125,986
33
63,825
59
8,191
39j 498,036
35
balans inom kolumn :
|
Osäkra län
68,277, 78
i 1,340
69
4,272
58
— 83,891
05
På lagsökning beroende,
men bland säkra for-
dringar upptagna län
140,361 87
111,146
14
42,556
—
1,800
—1 295,864
01
§ 51.
Granskning af Låne-kontörens i Göteborg, Malmö och Wisby räkenskaper, styrelse
och förvaltning under är 1864 har verkställts af särskildt utsedde Revisorer, som
meddelat Styrelserne decharge, hvilken, på grund af 5 § i Revisorernes instruktion,
blifvit Banko-fullmäktige underställd och af dem godkänd.
§ 52.
Den i Bankoreglementets § 53 bestämda och i sistlidet års revisionsberättelses
56 § omförmälda fördelning emellan Diskont- och Låne-kontoren af Handels- och Närings-diskontfonden
har förbiifvit oförändrad, allenast att till Låne-kontoret i Wisby under
den 30 sistlidne Mars utanordnats de vid förra riksdagen till förökande af dess
fond anvisade 25,000 R:dr.
Meri på grund af reglementets 4 i; hafva förstärkningar från Reservfonden meddelats:
till Lånekontoret i Göteborg den 16 Februari detta år R:dr 600,000, samt till Lanekoutoret
i Malmö den 2 Januari 350,000 och den 16 Februri 200,000 R:dr, eller tillhopa
550.000 R:dr. Vid meddelandet af dessa förstärkningar föreskrefvo Banko-fullmäktige,
beträffande Göteborgs Lånekontor, att förstärkningen till detta kontor skulle
återbetalas 4 månader derefter, och beträffande Malmö Lånekontor, att utaf först erhallne
350,000 R:dr 10i>,00. > R:dr skulle återlevereras sednast i början af Maj månad
1865 och återstoden vid tid, som framdeles komme att bestämmas, samt att de sedermera
erhallne 200,000 R:dr skulle 4 månader derefter återbetalas; men i anledning af
Lånekontors-styrelsernas anmälanden att medlen än vidare vore för rörelsen behöfiiga,
medgäfvo Bankofullmäktige den 11 Maj och 1 Juni anstånd med återbetalningen af förstärkningsmedlen
till September och följande månader af detta är, under hvilka Göteborgs
Lånekontor har att återleverera 150,000 R:dr i hvarje månad och Malmö Låne
-
Decharge för
Styrelserne
öfver
Lånekontor en.
Fördelningen
af Handelsoch
NäringsDiskontfonden.
— 48 —
kontor 150,000 R:dr i hvarje af de tre första saint 100,000 R:dr i December månad.
Och har det till inbetalning under September månad föreskrifna belopp blifvit af Lånekontoren
till Banken levereradt.
§ 53.
Allmänna Di- ^en ?enoni 55 § af Bankoreglementet bestämda fördelning af fonden för ut
skont-fonden.
låning med dmsättningsrätt har förändring ej kunnat vidtagas, enär i såväl Diskontkontoret,
som Lånekontoren beviljade låneansökningar å sammanräknadt ganska högt
belopp ständigt hvilat i atvaktan pa lanetillyångar.
Vid utlåningen från denna fond har äfven annan säkerhet än borgen understundom
ifrågakommit.
§ 54.
Katsa kreditk De sparbanker, hvilka under nästlidet. år begagnat sig af den deni i 61 § i det
till Spartan- för Banken nu gällande Reglemente medgifna kredinv-rätt hafva varit: Stockholms staus,
Stockholms laus, Södertelje, Hudiksvalls, Wernamo, Hernösands, Göteborgs stads, oGöteborgs
och Bohus läns, Carl Johans församlings, Uddevallas. Marstrands, Alingsås, Åmåls,
Skara, Malmö, Christianstads, Ystads, Lunds stads, Cimbrishamns, Landskrona, sparbanken
för Lunds stad med kringliggande land, sparbanken i Wemmenhögs härad, i Frosta, i
Östra Göinge, i Oxie och i Skytts härad samt sparbanken i Klörup.
§ 55.
Upp- och utlä- Räntan vid diskontering och utlåning från Handels- och Närings-diskontfonden,
ningsräntan. hvilken förut utgjort sex procent, nedsattes den i) Februari detta år till 51 procent samt
den 27 nästlidne Juli ytterligare till 5 procent; hvaremot räntan för insättningar och
uttag å kassakreditiv fortfarande bibehållits vid 6 procent, enär den låga kreditivafgiften
af allenast ^ procent och de fördelar, som försträckningar i denna form innebära, ändock
gjorde desamma begärliga.
I de den 18 Februari 1864 beslutade bestämmelser angående räntan å upp- och
afskrifnings- samt depositräkning har någon ändring icke skett; hvadan räntan i dessa
fäll utgjort: vid insättning på - månad ;s uppsägning 4 procent, på 3 månaders uppsägning
4^ och på 4 månaders uppsägning 5 procent, samt för insättning å upp- och
afskrifningsräkning 2 procent, utom vid Wisby Lånekontor, der densamma tillsvidare
godtgöres med 3 procent.
Vid den sednast beslutade nedsättningen till 5 procent af diskonterings- och utiåningsräntan
fästade Fullmäktige jemväl sin uppmärksamhet derpå, huruvida denna nedsättning
borde föranleda en nedsättning af räntan för deponerade medel; men dä en sådan
nedsättning skulle, efter hvad erfarenheten visat, leda till depositionernas öfverflyttande
till andra penningeinstitutioner och då ovisst vore om utlåningsräntan kunde någon
längre tid hållas vid fern procent, ansågo Fullmäktige den omständigheten, att Banken
under någon tid komme att å deponerade medel till belopp af 2 å 3 millioner erlägga
samma ränta, som den, hvartill utlåning egde ruin, så mycket mindre böra hindra
utläningsräntans nedsättande, eller då sådant skedde, nödvändigt föranleda till samtidig
minskning af depositionsräntan, som eljest denna omständighet skulle förorsaka antingen
utläningsräntans uppehållande utöfver hvad förhållandet för tillfället fordrade, eller ock
tillintetgörande af Bankens upplåningsrörelse.
— 49 — '
§ 56.
Följande förändringar hafva inträffat inom Banko-Styrelsens ordinarie personal, Öfver-Styrelnemligen:
sens Per$ona^
efter Herr Öfversten m. m. C. G. Lagercrantz, som till följd af erhållet nådigt
förordnande att vara Landshöfding i Jemtlands Län blifvit förhindrad att i Styrelsen
deltaga, har Kaptenen m. m Herr Grefve C. M. C. Lewenhaupt, på grund af Riddarhus-Direktionens
kallelse, den 30 Mars innevarande år i Styrelsen inträdt, och
efter Paul Andersson, hvilken i följd af hans utnämning till Kronolänsman afgått
från Fullmäktigskapet, har Bonde-Ståndets Kansli-Direktion i Styrelsen inkallat förre
Riksdagsfullmäktigen Lars Ersson, som derstädes tog sitt inträde den 20 Oktober nästlidet
år.
Af Suppleanterne för Styrelsens ledamöter hafva vid förfall för ordinarie ledamöter
Herrar D. Erskine och J. V. Abom i Styrelsen deltagit.
§ 57.
För utöfningen af den enligt 68 § i Reglementet Fullmäktige åliggande tillsyn Inspektion öföfver
ordningen inom Verkets kontor och expeditioner, hafva Fullmäktige fördelat sig wr Afdelnini
serskilda inspektionsafdelningar, hvilka kompletterats då någon ordinarie Styrelseleda- 9arnamot
afgått.
§ 58.
Den af Fullmäktige, som, i egenskap af deputerad, besörjer den dagliga tillsynen Inventering
öfver göromålen inom Verket, har en gång i hvarje månad å obestämda dagar inventerat verkställd af
lilla generalkassan och special-kassorna samt två gånger under året anställt inventering ^
af stora generalkassans förvaringsrum och öfriga förråder; och af Fullmäktige är inven- puterad.
tering förrättad i Barkens alla kassor och förvaringsrum, utan att vid dessa inventerin
gar
anmärkning förekommit.
Derjemte hafva Fullmäktige genom en deputerad besigtigat Bankens hus och
byggnader i Stockholm.
§ 59.
Gemensamt nied Fullmäktige i Riksgälds-kontoret hafva Fullmäktige, vid näst- Val af leda
lidet
års utgång, till ledamot i Göta Kanal-direktion för detta år utsett Fullmäktigen i ™ot *
nämnde Kontor, Herr Kaptenen C. G. Hierta. ^ “”tion™
Revision af Kanal-verkets räkenskaper och förvaltning för åren 1863 och 1864
har under detta år blifvit verkstäld; och har dervid Fullmäktigen i Banken, Kaptenen
Herr Friherre Skogman å Bankens och Riksgälds-koutorets vägnar deltagit.
§ 60.
Af de statslåne-fonden tillhörande vinstmedel återstodo, enligt 67 § i 1864 års Statslåne
revisionsberättelse,
den 30 Juni 1864
R:dr 103,853: 6-4. fonden.
Under 1864 års sednare hälft har detta belopp ökats med influtne
räntemedel från Malmö Lånekontor
» 1,911: 01.
till
R:dr 105,764: 65.
Revisorernes Besätt, äng. Bankoverket.
Äng. ordnandet
af göromålen
inom
Bankoverket.
50 a
Transport R:dr 105,764: 65.
hvaremot under samma tid minskning skett genom omkostnader vid
Diskont-kontoret
R:dr 439: —
och leverering till Riksgälds-kontoret
» 15,000: — » 15,439:
så att vid 1864 års slut återstodo  R;dr 90,325: 65.
hvaraf vid Diskont- och Låne-kontoren utestodo tillsammans
R:dr 73,524: 15.
och såsom ej levererad vinst var i Banken inne
stående
» 16,801: 50.
S:gr R:dr 90,325: 65.
Sedermera har till och med den 30 Juni innevarande
år detta belopp ökats genom ränta från Göteborgs
Lånekontor
» 85: —
till
R:dr 90,410: 65.
men minskats genom anordning af omkostnader vid sistnämnde Lånekontor
R:dr 1,542: 67.
och leverering tili Riksgälds-kontoret af
» 35,000: — „ 36,542: 67.
hvadan den 30 nästlidne Juni återstodo
R:dr 53,867: 98.
nemligen:
a) på indrifning beroende lån:
vid Diskont-kontoret
32,013: —
» Göteborgs Lånekontor
13,801: 15.
» Malmö > dito
1,210: —
» Wisby dito
1,500: — R;dr 48,524: 15.
b) i Banken på statslånets vinst- och forlusträkning
innestående medel
» 5,343: 83.
S:gr R:dr 53,867: 98.
§ 61.
För fortgången af de utaf Rikets Ständers beslut vid sistlidne riksdag föranledda
åtgärder i fråga om anordningen af tjenster och göromål inom Banken, hafva Fullmäktige
i deras till Revisorerne afgifna berättelse redogjort.
Sålunda har, genom jemkning i vissa delar af sättet för ärendenas behandling i
Depositions-kontoret och genom omplacering af der anställde tjenstemän, större skyndsamhet
vid handläggningen, än som förut var händelsen, kunnat vinnas, utan att kontroll
och säkerhet deraf förringats; och Räkenskaps-kontoret är organiseradt i närmaste öfverensstämmelse
med Depositions-kontoret, hvadan numera ej i något fall hvarken invisningar
från dessa kontor utfärdas till inlösen af Kassa-kontoret, eller från sistnämnde kontor
attester utgifvas öfver verkställd insättning för de förra kontoren.
Göromålen, som härigenom sammansmält till ett helt, kunna för dag och genast
efter slutad expedition med lätthet kontrolleras, och den förut först fyra veckor efter
hvarje veckas utgång vunna vissheten om öfverensstämmelsen räkenskaperna i de särskilda
Kontoren emellan erhåiles nu, hvad Kassa-, Depositions- och Räkenskaps-kontoren
angå, vid dagexpeditionens’ slut, hvarförutan balancering af utelöpande attester och
invigningar icke vidare kan ifrågakomma. Att förändringen ledt till ökad kontroll inom
- 51 —
verket är påtagligt, och densamma har jemväl för verket beredt fördelen af förminskning
i tjenstemanna-personalen; dock enär göromålen minskats i både Depositions- och Räkenskaps-kontoret,
genom dels diskontärendenas handläggning af särskildt Kontor och
dels öfverlåtande till Allmänna Hypotheks-banken af åtskilliga fastighet s-lånefordringar,
kan, före reglering af tjenstemanna-personalen på det hela, någon jemförelse emellan personal-staten
förr och nu ej framläggas.
De fördelar, hvilka beredts allmänheten i dess beröring med Banken genom redan
förut vidtagne förändringar, hafva ytterligare ökats genom det fullständiga afskaffandet
af de särskilda kassa-attesterna; och den enkelhet vid göromålens handläggning, som numera
åstadkommits, visar nogsamt både hvilken svårighet allmänheten under förutvarande
förhållanden hade att kunna utan biträde besörja angelägenheter i Banken och fördenskull
behöfligheten af förändringars införande.
Ganska ursäktligt föreställde man sig att betalningsförbindelse till Banken blifvit
fullgjord, då i en af Bankens kassor penningarne aflemnats mot attest, som behörigen
annoterats; men det emottagna betalningsbeviset eller attesten, betraktadt såsom bevis
öfver fullgjord betalning, skyddade likväl icke från de kostnader en af Banken utfärdad
lagsökning för indrifning af samma liqvid medförde. Nu kunna ej dylika obehag för
allmänheten uppstå. Ofver alla insättningar erhålles i kassa fullständigt bevis och kassan
infriar ock, utan omgång, assignationer och vexlar, på Banken utfärdade.
Åtskilliga mindre jemkningar i Depositions- och Räkenskaps-kontorens organisation
äro afsedda att göras vid upprättandet af nya instruktioner för dessa kontor.
För erhållande af en mera enkel, men derjemte säker och snabb kontroll på bokföringen
i Depositions-kontoret, har den räkenskap, som i Revisions-kontoret föres mot
det förra kontoret blifvit i flera afseenden förändrad. De vidtagna förenklingarne i ärendenas
behandling inom Räkenskaps-kontoret föranleda ock afvikelser från den kontroll»
som mot detta kontor hitintills utöfvats i Revisions-kontoret.
I tjenstemanna-personalen har ytterligare förminskning egt rum.
En ledigblifven kommissarie-befattning är indragen och två af kommissarierne,
för hvilka annan sysselsättning saknas, än deltagandet i vården af stora och lilla general-kassorna,
äro upptagne bland öfvertalige tjenstemän.
Två bokhållare, likaledes öfvertalige, användas tills vidare för emottagande af
liqvider för de till Allmänna Hypotheks-banken öfverlåtna lån, och en kanslisttjenst har
blifvit indragen.
I de fall, då kontorsskrifvare med högre lön förordnats att bestrida ledig tjenst
i annan tjenstegrad med åtnjutande af derför på ordinarie stat anslagen lön, har kontorsskrifvare,
som varit närmast i tur till erhållande af högre lön, berättigats att under
tiden uppbära den tillförordnades högre kontorsskrifvarelön.
Som dagvexlingskassan, ehuru ingående i lilla generalkassan, fortfarande, för samma
ändamål som tillförene, bibehålles, så hafva vårdarne af denna kassa ansetts böra
äfven hädanefter åtnjuta de för dem i reglementet anvisade missräkningspenningar.
Enär vid uppkomne ledigheter öfvertalige tjenstemän varit att tiligå och enär
tjenstemannapersonalen ännu ej kunnat slutligen regleras, bestridas två ledigblifna kassörsbefattningar
efter förordnande.
§ 62.
På grund af stadgandet i Banko-reglementets § 149 mom. 2 hafva de auktions- Outtagna
öfverskott å försålda guld- och silfverpanter, hvilka den 31 December 1864 i Banken auktionsinnestått
utöfver 10 år, utgörande tillhopa 494 R:dr 21 öre, blifvit insatte å Fullmäkti- öfverskott.
ges dispositions-räkning i Depositions-kontoret.
Mynt
kabinettet.
Besvär af
tjensteman i
Banken.
Inspektionen
öfver Tumba
bruk
Sammandrag
af brukets
räkenskaper.
— 52 -
§ 63.
Metalliska värdet af de i Bankens myntkabinett förvarade mynt och medaljer utgjorde
vid 1863 års slut  :  R:mt R:dr 23,159: 55.
och har genom sedermera verkställda inköp, erhållit en tillökning af » v 149: 63.
så att omförmälda värde den 31 December 1864 uppgick till .... R:mt R:dr 23,309: 18
§ 64.
Af förre Bokhållaren C. J. E. A. Planck hafva, inom behörig tid, till Fullmäktige
inlemnats till Revisorerne stälda besvär i anledning af Banko-fullmäktiges den 3 November
sistlidet år fattade beslut, hvarigenom Planck blifvit från sin innehafda bokhållaretjenst
skiljd; och hafva Revisorerne, på grund af 3 § i den för dem gällande Instruktion,
dessa besvär pröfvat samt funnit desamma icke till någon Revisorernas åtgärd
föranleda.
§ 65.
Inseendet öfver Tumba bruk har fortfarande utöfvats af Herr Doktor Nordlund.
Fullmäktige hafva, genom deputerade, icke allenast anstält besigtning å hus och
inventarier vid bruket, utan äfven inventerat derstädes varande förråder.
§ 66.
Af brukets räkenskaper för år 1864 få Revisorerne meddela följande sammandrag:
Balans från år 1863.
Kapitalbehållning
Debet.
490,223
07
Kassabehållning
Kredit.
932
354,260
61,947
48,906
6,000
18,176
7S
Tumba bruksegendom
Förråder
Inventarier
34
41
Papper under arbete
Fordringar.
54
Kapital-räkning.
Summa
490,223
07
Bankens Räkenskaps-  Utuående balans
Debet.
kontor erhållit utöfver Iemnade förskott
17,414
493,540
94
20
Summa
510,955
14
1
Kredit.
\ Ingående balans
Vinst å bruksrörelsen under året
490,223
20/732
07
07
1
Summa
510,955
14
Brukets Räkning med Rikets Ständers Banks
skaps-kontor.
Räken-
Debet.
Till Unni-en under året lpvpreradt rvnnnpr
69,919
25,615
71
» liqvider med bruket i banken gjorda insättningar
20
Kredit.
Förskott under året till .bruksdriften....
Banken erhållit utöfver förskott
Balans till år 1865
Summa
95,534
78,000
17,414
120
94
94
Summa
95,534
94
Räkning öfver papperstillverkningen.
jDebet.
Papper under arbete från år 1863
Material-kostnader:
Lump
Klorkalk, soda, svafvelsyra, limläder, färger m. m.
Förbrukadt omslags-, mellanläggs- och utskotts-papper
Bomolja,'talg, packsnören, paketlack, spanmål m. m
15,813: 68.
2,516; 29.
877: 90.
757: 87.
6,000
19,965
15,708
12,648
74
Arbetskostnader:
Bruksarbetarnes dagsverken
» öfverarbeten
Legodagsverken
Betingsarbeten och pappersskäring
12,656: 65.
1,065: 46.
409: 88.
1,576: 87.
86
80
Förvaltningskostnader
Andra till bruksdriften hörande kostnader:
Ved och kol
Gaslysning
Förslitning af filtar, underhåll af formar, förnötte in-  ventarier
3,083: 92.
879: 41.
1,049: 71.
Transport:
5,014: 04,
I 54,323
Uo
—- 54 —
Transport: 5,014: 04.
Transportkostnader, dragares underhåll
1,753: 58-
Krono- och kommunal-utskylder, skrifmaterialier och
diverse kostnader  5,011: 46.
Hitförde kostnader'.
Folkskolans underhåll
Helsovård och medikamenter
Pensioner och enskild fattigvård
Rese- och traktaments-kostnader
Reparationer
2 procents afskrifning å inventariernes värdeVinst
å papperstillverkningen under året
1,065: 5!)
1,164: 58
1,320: 87
1,041: -  5,948: 56,
939: 22
Summa
Kredit.
Under året tillverkadt papper'.
För Bankens räkning, enligt specifikation, litt. a)
» åtskillige verk och inrättningar, enl. dito litt. b)
» enskilde enl. dito litt. c)
» brukets behof enl. dito litt, d)
Under året fallet utskottspapper samt pappersspån
Försålde kasserade pappersfiltar samt vinst å försåldt utskottspapper
m. m.
Papper under arbete till år 1865  .-
69,909: 74.
14,431: 97.
7,348: 80.
635: —
Summa
Räkning öfver Tumba hemman.
Debet
Utsäde
Dagsverken m. m.
Utfodring af dragare
Halfva kostnaden för åns sänkning
Vinst å hemmanet
i angen.
Arets skörd:
Spanmål
Hö och halm
Ved, timmer, plank bräder
Kredit.
Summa
236: 40.
908: 75.
Summa
54,323 i 40
11,779 j08
11,479 82
20,604 29
98,186 ! 59!
92,325
463
397
5,000
2,194
1,145
1,049
51
11
97-
98,186
59:
61 !82
848 | 90
206 ) 20,
186 46
8al 22
62
15
47
2,194 , 62
55 —
Räkning öfver qvarnen och sågen.
’
Debet.
Aflöning till mjölnaren samt för öfverarbete
.
621
331
04
25
Krono- och kommunal-utskylder, ersättning till komministern för qvarntull
1 maskinrem, 2 sigtdukar, gaslågor samt smide och diverse kostnader
495
191
486
33
97
07
Summa
2,125
66
Kredit.
1,422
702
70
Tull för sågning uti virke
399: 24.
Kontant för sågning
303: 72.
96
Summa
|
2,125
.
66
,
Vinst- och förlust-räkningen.
Debet.
Förlust på en under inventarie-värdet försåld presspump
Vinst på brukskrörelsen under året
1,469
20,732
91
07
Summa
22,201
98
.
Kredit.
Vinst genom från Sedelkontoret och Bankens pappersmagasin erhållet
papper
87
123
10
20,604
891
486
Dito å försåldt jernskrot och lumpaffall
Dito, öfverskott å lump och spanmål
Dito å papperstillverkningen
Dito å Tumba hemman
04
36
29
22
07
Dito å mjölqvarnen och sågen
Summa
22,201
98
Balans till år 1865.
Debet.
Kassabehållning
3,884
354,260
65,663
21
63
Tumba bruksegendom
Förråder
Transport:
423,807
84
V
- 58 -
Transport:
Inventarier
Papper under arbete
Fordringar
Summa
Kredit.
Kapitalbehållning  /
Under året tillverkadt papper:
a) För Bankens räkning.
Sedelpapper för 1 R:dr 4,027,000 blanketter å 7: 50
» » 5 » 100,000 » å 7: 50
» » 10 » 359,000 » å 20 R:dr..
» » 100 » 36,700 » å 30 » ..
Skrifkartor, 477,500 st  å 51 » .
Biläggningskartor, 70,200 st  å 11: 20 -
Filialbanks-assignationer, 152,000 st  å 18 R:dr.
Lånekontors-assignationer, 5 ris
å 45 » .
Smätt medianpapper, 19 ris
ä 27 » .
Skrifpapper N:o 1, 76 ris
å 9 » .
Postpapper, !6 ris
å 25 » .
Läskpapper, 32^ ris
å 9 » .
Konvolutpapper, 42 ris
å 13: 50
Papperspåsar för diskonten, 12,000 st  å 10 R:dr.
50.
24.
30,202: 50.
750: —
7,180: —
1.101: —
24,352:
786:
2,736:
225:
513:
684:
400:
292:
567:
120:
50.
b) För åtskilliga verk och inrättningar.
Riksgålds-Kontoret:
16.000 ark till obligationer  å 75 R:dr (1,237: 50.
32.000 » » räntekuponer  å 75 » 2,400: —
240.000 st. kort-konvoiuter
ä 6 » 1,440: —
8,400 ark till kort-manufaktur-stämplar  ä 24 » 201: 60.
Allmänna Hypoteksbanken:
24,500 ark till obligationer
ä 70 R:dr 1,715: —
23.000 » » räntekuponer  ,. ä 70 » 1,610: —
Kongl. Poststyrelsen:
32,400 ark till porto-frimärken
ä 30 R:dr 972: —
Transport: 9,576: 10.
423,807 84
46,563 44
5.000 —
18,168 92
493,540 20
493,540 20
69,909 74
69,909 | 74
I
Kongl. Kommers-kollegium :
Transport:
9,576: 10.
69,909
74
12 ris medianpapper til sjöbref
300: —
Kongl. Sjökarte-kontor et:
1,125 ark papper till sjökort
309: 37.
Wadstena Enskilda Bank:
52,000 sedelblanketter, mindre....
å 7: 50
390: —
Skånes Enskilda Bank:
163,000 sedelblanketter, mindre
å 7: 50
1,222: 50.
Norrköpings Enskilda Bank:
60,000 sedelblanketter, mindre
å 7: 50
450: —
Smålands Enskilda Bank:
130,000 sedelblanketter, mindre
k 7: 50
975: —
Förenings-Banken i Finland:
48,000 blanketter till postremissvexlar
960: —
Lunds stad:
300 ark papper till obligationer
300 » » » räntekuponer
å 60 R:dr
27: —
27: —
Skandinaviska Kredit-Aktie-bolaget:
5,000 ark papper till aktie-bref
150: —
Brandstodsbolaget för Elfsborgs lån oell Dalsland:
2,500 ark papper till obligationer
å 18 R:dr
45: —
14,431
97
c) För enskildes räkning.
42 ris regalpapper
12 » stort medianpapper
27 » smått »
177 » skrifpapper, litt. A. eller Bikupan...
109 » karduspapper
198 bundtar papp
k 20 »
1,512: —
324: —
540: —
2,655: —
1,308: —
1,009: 80.
7.348
d) För Brukets behof.
105# ris mellanläggspapper å 6 R:dr
635
J
Summa
92,325
| 51
Revisorern.es
Vinsten af
bruksrörelsen
-
Värdet af
papperstillverkningen.
Revisorernas
besök å
Tumba bruk.
Berättelsens
tryckning.
Ansvarighet
för sifferuppgifterna■
-
Vinsten af bruksrörelsen för år 1861 utgör, enligt förestående räkenskaps-sam
mandrag
R dr 20,73*: 07.
Denna öfverensstämmer dock icke med det saldo på brukets förlagsräkning,
som i tryckta öfversigten af Bankens hela ställning för år 1864 är upptaget,
men om från brukets ofvan omiörmälda vinst drages skillnaden
emellan kapitalbehållningen enligt balansräkningarne vid årets
slut ...... 1  493,540: 20.
och vid årets början
490,223: 07. 3,317- 13.
som användts till ökande af förråden och sålunda höjt brukets bokförda
tillgångar,
så erhålles det i nämnde öfversigt upptagna saldo
17.414: 94.
§ 68.
Det under år 1864 vid Tumba bruk tillverkade papper har uppgått till ett
sainmanräknadt värde af
R:dr 92.325: 51.
hvaraf påförts:
Rikets Ständers Bank:
för sedel- och annat papper för Bankens eget behof
42,035: —
» stämpelpapper  25,138: 74.
» papper till Filialbanksassignationér
2,736: —
69,909: 74.
Åtskilliga verk och inrättningar samt enskilda personer  21,780: 77.
Bruket för eget behof
635: — 92,325: 51.
Bruttoinkomsten af det papper, som, utöfver Bankens och brukets eget behof
blifvit tillverkadt, utgjorde således 49,655 R:dr 51 öre.
S 69.
Revisorerue hafva, vid å Tumba bruk anställd besigtning, funnit förvaltningen
vittna om ordning och omtanka samt förråderna vara väl vårdade och byggnaderna i
godt skick.
§ 70.
Jemlikt 7 § i Revisorernas instruktion, kommer denna berättelse, af Revisorerna
underskrifven, att tillställas Bankofullmäktige, för att till trycket befordras och sedermera
med allmänna tidningarne utdelas.
§ 71.
För öfverensstämmelse!! mellan de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter
och räkenskaperna samt de till Revisorerne aflemnade räkenskapssammandrag
ansvarar den Sekreterare, som under granskningen af Bankoverket Revisorerna biträdt.
— 59
Vid den nu verkställda granskningen hafva Revisorerne funnit, att Banko-full- Decharge
mäktige, vid styrelsen och förvaltningen af Rikets Ständers Bank, med sorgfällig omtänksamhet
och synnerligt nit iakttagit Bankens säkerhet och fördel, under fästadt afseende
p.i myntvärdets orubbliga bibehållande, och få fördenskull hos Rikets Ständer tillstyrka,
att at fullmäktige rnä meddelas full decharge för Bankens förvaltning under 1864,
äfvensom för de beslut och åtgärder, Fullmäktige till och med den 14 Augusti detta
år vidtagit och hvarför redovisning innefattas i Fullmäktiges protokoll.
Stockholm den 14 Oktober 1865.
På Högiofl. Ridderskapet och Adelns vägnar:
ROBERT de la GARDIE. H. A. HAMILTON.
C. A. BOGEMAN. G. W. von FRANCKEN.
O. STACKELBERG.
MAGNUS HUSS.
A. LUNDHOLM.
ANDERS SANDBERG.
På Högv. Preste-ståndets vägnar:
H. SCHÖNBECK.
M. WIKLAND.
OSCAR ERH. RABE.
ESBJ. BERGMAN.
C. E LJUNGBERG.
C. FR. CARLSON.
På Vällotl. Borgare-ståndets vägnar:
CASIMIR PETRE.
E. W. ERICSSON.
J. SUNDVALLSON.
P. WALBERG.
OLOF OLSSON.
P. O. HÖRNFELDT.
På Hederv. Bonde-ståndets vägnar:
JAN ANDERSSON. JOSEF OSCAR ALMQVIST.
P. TJERNLUND.
J. ERIKSSON.
C■ G. Carlquist.
60 -
Reservationer:
af Hr Grefve Hamilton vid § 15. Ett mynts värde måste bero på dess innehåll af
ädla metaller. En minskning af dessa mäste minska myntets värde; jag kan derföre
icke dela den af Revisorerne uttalade åsigt om lämpligheten af förändring i svenska specie-riksdalerns
sammansättning, ehuru jag anser en likhet i myntet hos icke allenast de
skandinaviska folken, utan äfven hos alla nationer särdeles önskvärd.
Hr Brukspatron Petré har instämt uti denna reservation.
Af Hr General-direktör Huss. Mot Revisorernes beslut, att in corpore företaga
inspektionsresa till Tumba pappersbruk får jag reservera mig. Dels gifva räkenskaperna
rörande detta bruks förvaltning ej någon skälig anledning till dylik resa, dels föreligga
ännu, åtminstone å Revisorernes af Statsverkets och Riksgäldsverkets Första Afdelning,
till hvilken jag hör, åtskilliga vigtiga ärenden oafgjorda, hvilka ej lära böra åsidosättas
för en, som jag ville kalla den, förlustelsetur.
Uti denna mening hafva instämt Hr Doktor Sandberg och förre Riksdagsfullmäktigen
Jan Andersson.
Af förre Riksdagsfullmäktige Hörnfeldt, Almqvist och Tjernlund vid § 64. Uti
det af Rikets Ständers Revisorer fattade beslut, hvarigenom desamma förklarat, att Bankobokhållaren
C. E. Plancks besvär öfver Banko-fullmäktiges åtgärd att skilja honom från
dess innehafvande tjenst och lön såsom bokhållare i Rikets Ständers Bank, icke kunde
till någon Rikets Ständers Revisorers åtgärd föranleda, hafva undertecknade icke kunnat
instämma.
Banko-fullmäktige hafva till grund för beslutet åberopat 77 § af 1860 års Bankoreglemente,
men som detta reglemente upphört att vara gällande på samma gång Bankodiskonten
förenades med Banken i öfrigt, och Plancks afsättning skedde efter båda verkens
sammanslående, synes oss på samma gäng 1860 års reglemente hafva förlorat all
tillämplighet i denna fråga.
Banko-bokhållaren Planck hade således, efter vår åsigt, bordt behandlas i enlighet
med 119 och 120 §§ i nu gällande reglemente och sålunda ställas under tilltal, men
Fullmäktige synas icke hafva vågat vidtaga denna åtgärd, troligen derför, att de förseelser,
som blifvit lagda Planck till last, äro af alldeles enskild beskaffenhet eller helt och
hållet beroende på enskild parts anmälan.
Skulle ofta omförmälde Planck så forbrutit sig, att han lagenligen bör straffas,
undslipper han straffet förmedelst denna Banko-fullmäktiges egenmäktiga åtgärd; är han
åter oskyldig, är hans ekonomiska välfärd, om icke förstörd, dock på ett betänkligt sätt
våldförd genom samma åtgärd.
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDERS
år 18IS5 församlade
REVISORERS
BERÄTTELSE
OM GRANSKNINGEN AF
RIKSGÄLDS-KONTORETS
T1LLSTÄSD lidi FÖRVALTNING.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1865.
Dedan undertecknade, utsedde och kallade att detta år sammanträda för att granska
Stats-, Banko- och Riksgälds-verken, na fullbordat berörde uppdrag, få vi, jemlikt 5 §
af den angående granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning gällande
instruktion, härmed afgifva berättelse om hvad som förekommit i afseende på ej mindre
Riksgälds-kontorets räkenskaper för år 1864, än äfven de af Fullmäktige rörande förvaltningen
fattade beslut och vidtagne åtgärder.
Då Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorer, enligt hvad deras berättelse
upplyser, jemte granskning af Riksgälds-kontorets hufvudbok för år 1863 samt de särskilda
redogörelserna för till statens järnvägsbyggnader upplånte medel, genomgått Fullmäktiges
allmänna protokoll till och med den 11 Augusti 1864 samt deras särskilda,
låneärendena rörande protokoll till och med den 25 i samma månad, har den nu afslutade
granskningen af Fullmäktiges förvaltning vidtagit, såvidt redogörelse derför innefattas
i de allmänna protokollen, med den 18 Augusti 1864 samt, beträffande låneärendena,
med protokollet för den 25 i samma månad; och har denna granskning fortsatts till och
med allmänna och särskilda protokollen för den 10 Augusti detta år.
Såsom fortsättning af de i föregående revisionsberättelser intagna uppgifter och
utredningar, rörande Riksgälds-kontorets skulder och tillgångar vid början och slutet af
den tid, hvars räkenskaper Rikets Ständers nu församlade Revisorer granskat, hafva,Revisorerne
ansett sig, med bibehållande af samma uppställning som förut varit bruklig,
böra meddela enahanda, från de granskade räkenskaperna hemtade, upplysningar om
skuldernas och tillgångarnes belopp och beskaffenhet vid 1864 års början och utgång
samt de förändringar, som i afseende på hvarje särskild skuld- och fordringspost under
loppet af nyssberörde år inträffat. De för jernvägsbyggnaderna anslagna medel äfvensom
skulderna för jernvägslånen och de för deras liqviderande afsatta fonder upptagas likväl
icke här, då dessa medel och fonder i särskild räkenskap redovisas.
*r
Revisionens
omfattning.
— 4 —
Riksgälds
kontorets
skulder.
Revisorerne hafva således låtit uppgöra följande jemförelsetabell öfver
Riksgälds-kontorets utbalanserade Skulder.
Räntebärande: vid 1863 vid 1864
års slut. års slut.
Annu icke till inlösen företedda Trollhätte slussverks
s. k. lottsedlar
1,875: — 1,875: —
Obligationer ined 5 procents ränta, hvilka, i anseende
till deras ordalydelse, icke kunna uppsågas,
10,125: — 10,125: —
» med 4 dito, för medel, upplånta under åren 1854
och 1855 till utbetalningar å kreditivet för neutralitetens
upprätthållande,  223,125: — 221,250: —•
» med 4 dito, utfärdade till Rikets Ständers Bank,
af hvilka årligen skall infrias ett antal af 22 stycken,
å 4,000 R:dr B.ko hvardera, eller å ett sam
manlagdt
belopp af 88,000 R:dr sagde mynt,  2,772,000: — 2,640.000: —
» med 5 dito, till försvarsverkets fullständigare ordnande
— 3,000,000: —
» Insatt fond till säkerhet för Göta kanals framtida
underhållande, emot 5 procents ränta,  140,889: — 140,889: —
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhållande,
emot dito,
45,000: — 45,000: —
Innestående lösen för å skattejorden växande ekar, för
hvilka medel Riksgälds-kontoret godtgör 4 procents
ränta,
303,646: 54. 305,011: 51.
Uti det åt Riks-arkivet hittills upplåtna hus intecknad
skuld till Stockholms Borgerskaps Enkhus,
löpande med 4^ procents ränta; hvilken skuld, enligt
derför af husets förre egare afgifven förbindelse,
icke får uppsägas,  17,400: — 17,400: —
= 3,514,060: 54. 6,381,550: 51. =
Räntefria:
Fonden för Hjelmare kanals- och slussverks framtida
underhållande, hvilken fond utgöres af en i bolagets
fasta egendomar intecknad skuldförbindelse
jemte andra säkerhetshandlingar,
72,564: 76. 76,193: —
Transport- 3,586,625: 30. 6,457,743: 51.
- 5 —
Transport: 3,586,625: 30.
Upplupna, obetalda räntor å Riksgälds-kontorets räntebärande
skulder
175,867: 46.
= 248,432: 22. 305,988: 62. =
Innestående anslagssummor:
Beviljade under 1840 och 1841 års riksdag:
Utaf anslaget, 150,000 R:dr, för häradshäktenas ombyggande
och förseende med celler  23,305: 69.
» dito, 195,000 R:dr, för fängelsebyggnader i städerna,
utom Stockholm,
50,169: 33.
= 73,475: 2. 43,475: 2. =
Beviljade under 1847 och 1848 års riksdag:
Utaf anslaget, 4,000 R:dr, för reparationer och uppsättande
af bokhyllor samt ytterligare inredning skostnader
i några rum af Riks-arkwets hus  2,600: —
» dito, 1,500 R:dr, till befrämjande af goda läseböckers
författande och utgifvande för allmogen
750: —
= 3,350: — 3,350: — =
Beviljade under 1850 och 1851 års riksdag:
Utaf anslaget, 53,079 R:dr, för hamnbyggnaden vid
Kalmar !  1,500: -
» 1851—1853 års anslag, 25,000 R:dr årligen, för
mindre strömrensnings- och liamnbyggnads-arbeten 975: —
= 2,475: — 1,500: — =
Beviljade under 1853 och 1854 års riksdag:
Utaf anslaget, 30,000 R:dr, för Ystads hamns upp
muddring
,  7,500: —
» 1854—1857 årens anslag 187,500 R:dr årligen, för
vägars anläggning och förbättring samt strömrensningar
äfvensom mindre hamn- och brobyggnader 3,750: —
» anslaget, 50,000 R:dr, för brobyggnad öfver Helge å
vid Kristianstad  ,  1,500: —
» det för åren 1854 - 1857 utan återbetalningsskyldighet
beviljade statsbidrag, 30,000 R:dr, för myr
Transport:
3,854,542: 78.
6,457,743: 51.
229,795: 62.
3,305: 69.
40,169: 33.
2,600: —
750: —
1,500: —
7,500: -
6,743,364: 15.
— 6 -
Transport: 3,854,542: 78. 6,743,364: 15.
utdikningar och sjösänkningar m. fl. vattenaftapp
ningsarbeten
2,799: — 684: —
Utaf 18o5—1857 års anslag, 3,000 R:dr, till utgifvande
från trycket af äldre för Sveriges historia och offentliga
förhållanden vigtiga handlingar
342: 86. 342: 86.
» anslaget, 225,000 R:dr, till utvidgning och förbättring
af Wadstena, Göteborgs och Hernösands
hospitaler
.... 75,000: — 75,000: —
= 90,891: 86. 83,526: 86. =
Beviljade under 1856—1858 års riksdag:
Utaf 1860 års anslag, 15*210 R:dr, för anskaffning af
ammunitionsvagnar åt fältartilleriet
12,710: — 9,736: —
» 1860 års anslag, 10,000 R:dr, till bildande af materialförråd
för fältbryggerutredningen vid arméen 2,000: —
—
» anslaget, 29,200 R:dr, till uppförande af kasern
byggnad
m. m. på Ränne slätt för Smålands Husar-Regemente
10,000: — 6,286: <—
» dito, 75,000 R:dr, till uppförande af förrådshus
för levererande af beväringsmanskapets materiel.... 14,000: — 14,000: —
» dito, 130,000 R:dr, till anskaffning af tält för beväringsmanskapet
under dess vapenöfningar  9,436: 12. 9,436: 12.
» 1858—1860 års anslag, 150,000 R:dr årligen, för
anläggning af nya samt förbättrande af backiga
eller eljest mindre goda vägar
6,000: —  —
» det särskilda anslaget, 67,500 R:dr, för vägs an
läggning
mellan Öfver-Torneå och Pajala socknar
i Norrbottens län  7,500: — 1,500: —
» anslaget, 60,000 R:dr, för utdikningar och aftapp
ningar
af sanka trakter och sjöar  10,503: — 9,620: —
» dito, 100,000 R:dr, till kostnader för beskattningsväsendets
förenkling samt de nya jordeböckernas
afslutande och granskning
3,670: 2. 3,670: 2.
Anslaget till inlösen af Kamreraren C. Sandbergs samlingar
och anteckningar rörande Svenska kameralväsendet
5,000: — 5,000: —
Dito till förre Landskamreraren, Kammarrätts-rådet S.
Lindbergs godtgörande för honom ålagd ersättningsskyldighet
till Stats-Rådet J. D. af Wingårds
sterbhus
1,500: — 1,500; —
Utaf anslagen till kapellbyggnad vid Muonionalusta och
bönehus med begrafningsplats vid Turtola by  7,300: — 2,400: —
Transport:
4,022,303: 78.
6,882,539: 15.
Transport: 4,022,303: 78.
Utaf 1859 och 1860 års anslag, 2,000 Rdr årligen, till
fortsatt utgifning af Svenskt diplomatarium ........ 2,456: 25.
» dito dito, 3,000 R:dr årligen, till fortsatt utgifning
af äldre, för Sveriges historia och offentliga förhållanden
vigtiga skrifter och handlingar  4,628: 58.
» anslaget, 190,000 R:dr, till uppförande af nybyggnad
för Göteborgs hospital....
. 140,000: —
» 1860 års anslag, 60,000 R:dr, till löneförbättring
vid vissa stadspedagogier och dessa skolors utvidgning
20,000: —
= 256,703: 97. 230,232: 97. =
Beviljade under 1859 och 1860 års riksdag-.
1861—1863 års anslag, 24,000 R:dr årligen, till anskaffning
af refflade kanoner med lavetter och öfriga
fordon för 3 fältbatterier
72,000: —
» 1862 och 1863 års anslag, 22,000 R:dr årligen, till
anskaffning af rid- och anspanns- m. fl. persedlar
för två tolfpundiga reservbatterier  16,000: —
» dito, 150.000 R:dr årligen, till dito af 4,000 st.
refjlade infanterigevär under hvartdera året
80,000: —
» dito, 80,050 R:dr årligen, till fortsättande af fäst
ningsbyggnadsarbetena
vid Karlskrona....
42,550: —
» 1862 och 1863 års anslag, 50,000 R;dr årligen,
till befästningar på JRindön vid Waxholm
35,000: —
1862 och 1863 års fyllnadsanslag, 4,963 R:dr 83 öre
årligen, till indelta arméens utredning
4,963: 83.
Utaf 1862 och 1863 års anslag, 189,000 R:dr årligen,
till underhållande af beväringsmanskapets beklädnad
120,558: 65.
1863 års anslag till militära karteverkets skyndsamma
utförande
3,200: —
Utaf 1862 och 1863 års anslag, 9,000 R:dr årligen, till
understöd åt arméens officerare, som inträda i
aktiv krigstjenst hos någon främmande makt, som
befinner sig i vänskapligt förhållande till Sverige, 1,500: —
1862 och 1863 års anslag, 200,000 R:dr årligen, för
nybyggnad af en ångfregatt, numera afsedt för anskaffning
af ny sjökrigsmateriel,
400,000: —
Dito dito, 60,333 R:dr 33 öre årligen, för anläggning af
en fyrinrättning å Sandhammaren vid Skånska
kusten
120,666: 67.
6,882,539: 15.
2,456: 25.
4,628: 58.
140,000: —
20,000: —
72,000: —
9,000: -
12,006: —
22,365: —
Transport:
5,085,827: 76.
7,164,994: 98.
— 8 —
Transport: 5,085,827: 76. 7,164,994: 98.
1863 års anslag för utdelning vid Landtbruksmöten af
premier för husdjur, redskap och ladugårdspro
dukter
3,000: — 3,000: —
Utaf 1862 och 1863 års anslag, 5,000 R:dr årligen, för
aflönande af lärare och underhåll af elever m. ra.
vid Skeppsbyggeri-institutet i Karlskrona
1,938: 62.  —
» anslaget, 4,500 R:dr, till befrämjande af slöjdexpositioner
3,500: — 2,000: —
» 1862 och 1863 års anslag, 150,000 R:dr årligen,
för anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning
af backiga eller eljest mindi e goda vägar 67,450: — 48,450: —
» det särskilda anslaget, 40,000 R:dr, för anläggning af
våg från Storbacken i Ofver-Luleå socken till sjön
Vaikijaur inom Jockmocks Lappmark af Norrbottens
län  5,000: — 5,000: —
» 1862 och 1863 års anslag, 20,000 R:dr årligen,
för understödjande af mindre hamnbyggnadsföretag
och årensningar
15,375: — 9,000: —
» det utan återbetalningsskyldighet beviljade stats
bidraget,
8,000 R:dr, för hamnbyggnad vid staden
Åmål  2,000: — 2,000: —
» 1862 och 1863 års anslag, 1,500 R:dr årligen, till
understöd för färjhållningm vid Röhälla, Färjestaden
och Beijersliamn på Öland
1,630: — 630: —
» 1863 års anslag, 24,700 R:dr, för verkställigheten af
beskattningsväsendets förenkling samt de nya jorde
böckernas
afslutande och granskning
877: 76. 163: 4.
Anslaget till ersättning för upphörande af de s. k. frisocknarnes
tjenstbarhet under Dylta svafvelbruk
samt för afstående af de till samma bruk anslagna
Hålahults och Östra allmänning arne inom Örebro
län  88,687: 80. 88,587: 80.
1860—1863 års anslag, 500 R:dr årligen, för fortsättande
och vårdande af Kamreraren C. Sandbergs
samlingar och anteckningar rörande Svenska kameralväsendet
2,000: — 2,000: —
1863 års anslag för bestridande af kolonien S:t Barthelemy
s förvaltningskostnader
18,000: — - —
Utaf anslaget, 33,000 R:dr, till uppförande af ett växthus
i nya trädgården vid Lunds Universitet
33,000: — 23,000: —
1861 års anslag, 2,000 R;dr, till aflöning åt en Antiqvi
tets-intendent
1,000: — 1,000: —
Transport: 5^329,186: 94. 7,349,825: 82.
— 9
Transport: 5,829.186: 94: 7,349,825: 82.
Isöl - 1863 års anslag, .'i,000 R:dr årligen, för utgifning
från trycket af äldre, för Sveriges historia
och offentliga förhållanden viytiga skrifter och
handlingar
9,000: — 9,000: —
Anslaget till byggnadsarbeten å den åt Stockholms veterinär-inrättning
upplåtna egendom
13,000: — 13,000: —
För folkundervisningens befrämjande:
vid vid
1863 års slut. 1864 års slut.
Utaf 1861 —1863 års anslag,
12.000 R:dr årligen, till högre
folkskolor
35,000: — 29,334: —
Dito dito, 15,000 R:dr årligen,
till Seminarierne  53,449: 43. 4,416: 66.
1862 och 1863 års anslag,
20.000 R:dr årligen, till understöd
åt Serninarie-elever 21,100: 42. —
1861—1863 års anslag,
10.000 R:dr årligen, till
förbättrande och tillhandahållande
af undervisningsmateriel
samt till utgifning
af lämpliga läroböcker och
kartor m. m. för folkskolorna
24,570: 99. 22,770: 99.
Utaf 1862 och 1863 års anslag,
17,000 R:dr årligen,
till arfvoden och resekostnader
för Skol-inspektörer .... 23,334: 81. 2,233: 64.
1861—1863 års anslag,
80.000 R:dr årligen, till löneförbättring
åt de vid folkskolorna
anställde lärare 207,638: 20. 171,537: 78.
Dito dito, 75,000 R:dr årligen,
till folkskoleväsendets '
utveckling och förbättring... 198,388: 92. 116,611: 53. 563,482: 7/. 346,904: 60.
= 1,725,281:10. 669,106: 44.
Beviljade under 1862 och 1863 års riksdag:
Första hufvudtiteln:
Utaf anslaget, 60,000 R:dr, för komplettering och omarbetning
af staten tillhörige, för den Kongl hof
hållningen
anvisade, inventarier
— 40.000: —
Transport: 5,914,669: 71. 7,758,730: 42.
— 10 —
Transport: 5,914,669: 71. 7,758,730: 42.
Utaf anslaget, 75,000 R:dr, för reparation af den åt
nordvestra, norra och nordöstra sidorne af Kongl.
Slottet belägna del af första stora våningen
— 30,000: -
Anslaget för igenfyllande af kanalerna vid Haga lustslott
och ordnande af dertill hörande park
23,000: —
=  93,000: — =
Andra hufvuiltiteln:
Utaf 1864 års anslag, 150,000 R:dr, för uppförande af
ett straff- och arbetsfängelse i Karlskrona
— 50,000: —
Fjerde hufrudtiteln:
1864 års anslag för anskaffning af 12 st. refflade gröfre
kanoner samt lavetter med släpor af jern äfvensom
projektiler
— 22,000: —
Utaf 1864 års anslag, 200,000 R:dr, för anskaffning af
16,000 refflade infanteri-gevär
— 152,304: —
1864 års anslag för dito af 2,000 kavalleri-sablar
— 12,000:
Utaf 1864 års dito, 100,000 R:dr, för fortsättande af
Karlsborgs fästningsbyggnad
— 25,864: —
1864 års anslag tor dito af fästningsbyggnadsarbeten
vid Karlskrona
— 50,000: —
Dito dito för indelta arméens utredning
4,963: 83.
Dito för förhöjning i beklådnadspassevolansen vid Svea
och andra Lifgardes-regementena, Lifgardet till
häst, Husar-regementet Konung Carl XV och
Sappör-kompaniet
— 35,113: 78.
Dito för ytterligare tillökning i dito vid dito
— 26.347: 70.
Dito förhöjning i dito vid Svea och Göta artilleri-regementen
;
_ 15.187: 91.
Dito för dito i dito vid Wendes artilleri-regemente
— 4,335: 32.
Utaf 1864 års anslag, 189,000 R:dr, för underhållande
af Beväringsmanskapets beklädnad i anledning af
utsträckt exercistid
125,243:
Dito dito, 50,000 R:dr, för fortsättande af Topografiska
kårens arbeten, samt till kartors gravering
— 30 (j00:
1864 års anslag för aflöning åt den ökade arbetspersosonal,
som erfordras för det militära karteverkets
skyndsamma utförande,
3,200:
Utaf dito, 9,000 R:dr, till understöd åt officerare, som
inträda i aktiv krigstjenst hos någon i vänskap
ligt
förhållande till Sverige stående makt
— 5,500:
Transport: 5,914,669: 71. 8,373,789: 96.
— 11 —
Transport: 5.914,669: 71. 8,373,789: 96-
Utaf 1864 års anslag, 10,000 R:dr, för kostnader i följd
af arreststraffets tillämpning vid indelta arméen....  — 8,890:
» anslaget, 108,940 R:dr 74 öre, för uppförande af
kokhus samt vakt- och arrest-byggnader vid Andra
Lif-gardet samt förändrad inredning af regementets
kaserner
62,940: 74.
Dito dito, 10,000 R:dr, för anskaffande af s. k. skyddstält  — 9,766:
Anslaget till ersättning för utarbetande af uppgifter öfver
samtliga kostnaderna för de särskilda föremål,
som tillhöra Kongl. Krigs-kollegii förvaltning, ...  — 1,500: —
1864 års anslag för anskaffning af 2,000 rejflade infanterigevår,
för ersättande af ett lika antal sådane
gevär, som skola från Kronans förråd utlemnas till
skarpskytteföreningarne i riket,
— 25,000:
Dito till aflöning åt skirpskytteinstruktörer
— 30,000: —
Dito till målskjutningspremier för skarpskytteföreningarne
s
5,000: —
Dito för utdelning af kostnadsfri ammunition åt dito...  — 5,000: —
—  660,156: 28. =
Femte hufvudtiteln:
1864 års anslag för flottans nybyggnad, eller anskaffande
af ny krigsfartygsmateriel,
600,000: —
Dito dito för angelägna arbeten och anskaffningar vid
flottans stationer
50,000: —
Anslaget till försök för utrönande af dels s. k. pansarplåtars
af Svenskt jern förmåga att motstå skott,
dels ock lämpligaste konstruktionen af refflade
gjutna kanoner för fartygs bestyckning m. m
— 160,000: —
=  810,000: — =
Sjette hufvudtiteln:
1864 års anslag för skiften och afvittringar
— 87,000: —
Utaf dito, 15,166 R:dr 67 öre, för en agrikulturkemisk
försöksanstalt vid landtbruks-akademiens experimentalfält,
äfvensom för ordnande af nämnde experimentalfält,
— 166: 67.
» anslaget, 109,000 R:dr, för uppförande vid Ultuna
Landtbruksinstitut af ett boningshus med lärosalar,
laboratorier, rum för elever m. m  —•— — 73,000: —
Anslaget för Alnarps Landtbruksinstitut, såsom bidrag
för tillbyggnad å Lomma församlings kyrka
— — 7,500:
Transport: 5,^14.669: 71. 9,499,553: 37
— 12 —
Transport: 5,914,669:71. 9,499,558: 37.
1864 års anslag för utdelande vid landtbruksmöten af
prisbelöningar för husdjur, redskap och ladugårds
produkter
ra. ra
6,000: --
Utaf dito, 100,000 R:dr, för uppförande af ny byggnad
för Svenska -Slöjdföreningens söndags- och aftonskola
85,f 00: —
» dito, 7,00'! R:dr, för lärares aflönande och elevers
underhållande vid Skeppsbyggeri-institutet i Karlskrona
4,788: 62.
» dito, 150,000 R:dr, för anläggning af nya samt
förbättring eller omläggning af backiga eller eljest
mindre goda vågar
— 33,320: —
» anslaget, 253,000 R:dr, för kommunikationsled
mellan Bräcke gästgifvaregård och staden Sundsvall
— — 128,000: —
» dito, 50,000 R:dr, för anläggning af väg från Öhr
träsk
till Fredrika kyrka och vidare till Åsele inom *
Westerbottens län
— 33,332: —
» dito, 25,000 R:dr, för dito äf dito mellan Letsbo
by i Ljusdals socken och Ramsjö kyrka
15,000: —
» dito, 35,000 R:dr, för dito af dito mellan Östmarks
kyrka och Norska gränsen i närheten af Kaike
landstorp
— 23,000: —
» dito, 52,100 R:dr, för uppförande af jernbro öfver
Sagan vid Nyqvarn samt för vägomläggning derstädes
— 30,000: —
» dito, 58,700 R:dr, för dito af dito öfver Lilla
Hammarsundet i närheten af Askersund
— 43,700: —
» 1864 års anslag, 20,000 R:dr, för understödjande
af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder
— 1,300: —
» anslaget, 11,000 R:dr, för anläggande af dragväg
vid samt verkställande af muddring sarbeten ofvanför
Falkenbergs hamn
— 6,000: —
» dito, 18,000 R:dr, för utvidgning af hamn- och
lastageplatsen vid Askersund  — - 12,000: —
Anslaget för Indalselfvens upprensning från Klingerfjärden
vid Östersjön till Utanede by i Jemtland
—  — 31,000: -
Dito för upprensning och Tätning af det s. k. Skanssundet
vid inloppet till Nyköping  -— — 11,500: —
Transport: 5,914,669: 71. 9,963,493: 99.
— 13 —
Transport: 5,914,669: 71. 9,963,493: 99.
Anslaget för åren 1864 1866 till segelleds öppnande från
Hattefura vid Wenern förbi Köpmannabro till
sjön Stora Lee samt anläggning al jernväg vid
Hofveruds bruk
— 100,000: —
Dito dito till utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering
af Stångån från Stora Rengen till Linköpings
hamn
— 235,000: —
Dito för verkställande af rensningar i Lule eif samt
anläggande af kanaler förbi Hedens och Ede
forssar
— 852,000: —
Dito för anläggning af båtled jemte slussar melbin sjöarne
Kläggen, Flaten och Kilen i Fryksdals härad
af Wermlands län
— 58,000: —
Utaf 1864 års anslag, 100,000 R:dr, för understödjande
af sådane myrutdikningar och vattenaftappningar
inom Norrbottens. Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs
län samt Elfdals, Fryksdals och Jösse härader af
Wermlands län, som afse att förminska frostlän
digheten,
:
— 86,634:
» anslaget, 60,000 R:dr, för vågomläggning mellan
staden Borås och Sundholma gästgifvaregård i
Elfsborgs län
5,000: — 5,000: —
» dito, 159,384 R:dr 18 öre, för betäckande af kostnaden
för Sveriges deltagande i den för landtbruksalster
och redskap år 1863 anordnade internationella
utställning i Hamburg
— 18,333: 33.
= 5,000: - 1,986,574: 62. -
Sjunde hufvudtiteln:
1864 års anslag för bestridande af kolonien S:t Barthe
lemys
förvaltningskostnader ....
- — — 18,000:
Anslaget för utförande af arbeten å och invid Wadstena
slott
— 22,000: —
Utaf anslaget, 182,560 R:dr 53 öre, för godtgörande af
åtskilliga utaf Stats-kontoret förskottsvis bestridda
utgifter  — - — 13: 94.
1864 års anslag för vårdande och förökande af Kamreraren
C. Sandbergs samlingar
— 500: —
= — 40,513: 94. ==
Transport: 5,919,669: 71. 11,358,975: 26.
I
— 14 -
Transport: 5,919,669: 71. 11,358,975: 26.
Åttonde hufrudtitelu:
1864 års anslag för understöd åt högre folkskolor
— 6,000: —
Dito för folkskoleväsendets utveckling och förbättring i
allmänhet
— 75,000: —
Dito till löneförhöjning utöfver minimilön, 400 R:dr, åt
examinerade, folkskolelärare
— 30,000: —
Dito till understöd åt sådane församlingar, som i följd
af medellöshet icke kunna till erforderligt belopp
bekosta aflöning åt sina folkskolelärare,
— 20,000: -
Utaf 1864 års anslag, 4,500 R:dr, för inrättande inom
Ecklesiastik-departementet af en särskild byrå för
ärenden angående folkskoleväsendet
—— — 750: —
» dito, 8,000 R:dr, till löneförbättring åt Sundhets
kollegii
embets- och tjenstemän
—• 791: 67.
» dito, 20,000 R:dr, till understöd för den af Doktor
O. Sandahl i hufvudstaden inrättade mediko
pneumatiska
anstalt
—> 500: —
Anslaget, 84,000 R:dr, till uppförande å Karolinska mediko-kirurgiska
institutets tomt af ny byggnad för
den pathologisht-anatomiska institutionen och, i
sammanhang dermed, likbod, obduktionssal och bebegrafningskapell
för Serafimer-ordens-lazarettets
behof
— 84,000: —
Utaf anslaget, 167,178 R:dr 84 öre, för verkställande
af åtskilliga ny- och ombyggnader å Gymnastiska
Central-institutets tomt
- — 137,178: 84.
» dito, 98,681 R:dr 30 öre, till reparation och inredning
af Vetenskaps-akademiens äldre hus
— - 48,681: 30.
Anslaget för uppförande af nytt läroverkshus i Halmstad
....
— 25,000: —
Utaf anslaget, 45,000 R:dr, för dito af ny observatorii
byggnad
i Lund
— 30,000: —
Anslaget för förändring och tillbyggnad af Kronans egendom
JVs 4 på Riddarholmen, för inrymmande derstädes
af Riks-arkivets samlingar,
— 100,000: —
Dito för ny hospitalsbyggnad vid Göteborg
—— — 200,000: —
Utaf anslaget, 91,748 R:dr 45 öre, för förbättringar och
tillbyggnader vid hospitalen i Wexiö, Nyköping,
Wisby och Upsala,
— 27,49i;: 95.
» dito, 15,500 R:dr, till löneförhöjning för lärare
vid elementarläroverken, som under längre tid än 5
Transport: 5,919,669: 71. 12,144,368: 2.
— 15 —
Transport: 5,919,669: 71. 12,144,368: 2.
år före verkställigheten af den vid 1856 —1858
års riksdag beslutade reglering af dessa läroverk
varit anställde såsom vikarier
— 2.000:
Anslaget för bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande
i en medeleuropeisk gradmätning
25,000:
Dito för fortsatt utgifvande af planchverk öfver svenska
sigiller från medeltiden samt öfver antiqvariska
och historiska märkvärdigheter i Historiska Riksmuseum
6,000:
Utaf anslaget, 4,000 R:dr, för utgifvande af en handbok
i svenska pomologien
2,500:
» dito, 540,878 R:dr 35 öre, för Nationalmuseibyggnadens
inredning, jemte andra i sammanhang
dermed erforderliga kostnader,
_ 442,851: 59.
Anslaget för förbättring af Komministrars, Kapellpredikanters
och Sockenadjunkters lönevilkor
30,000:
=  1,293,744: 35. =
Klaude hufvudtiteln:
Anslaget till ersättning åt 3: ne officers-enkor för hvad
som under deras numera aflidne mäns krigsfången
skap
blifvit af desses aflöning innehållet  — 505: 50.
= 5,000: — 4,934,494: 69. =
Deponerade eller afsatta medel:
För utbekommen ränta å 3:ne Trollhätte slussverks lottsedlar,
som för längre tid tillbaka blifvit från
innehafvaren bortstulna,
» behöfvandes undsättning i missväxtår anvisade
och, intilldess de för afsedt ändamål behöfva användas,
till Riksgälds-kontoret öfverlemnade medel
Fond för beredande af tillgång till afskedade folkskolelärares
framtida pensionerande
Uppkommen behållning af inkomsterna genom rörelsen
å statens jernvägar
= 1,825,874: 16. 1,840,874: 16. =
Utaf anslaget, 1,600 R:dr, till komplettering af det inom
Rikets Ständers hus inrättade arkiv af riksdagshandlingar
och författningssamlingar m. m
Transport:
— 1,424: 31.
7,745,543: 87. 14,495,523: 58,
202: 50. 202: 50.
1,27 3,731: 66. 1,188,731: 66.
101,940: — 101,940: —
450,000: — 550,000: —
— 16 —
Transport: 7,745,543: 87. 14,495,523: 58.
Rikets Ständers Justitie-ombudsmans fordran för, utöfver
dertill utbekomna förskott, bestridda expenser
och resekostnader
263: 40.
—
Förskottsvis af vederbörande redogörare bestridde kostnader
för Rikets Ständers hus
97; 32. 15: 60.
Dito dito kontorsexpenser vid Riksgälds-kontoret  —— — 107: 91.
Återlevererad behållning af år 1860 utassignerade medel
till inlösen af riksgäldssedlar
- 7: 50.
= 360: 72. 1,555; 32. =
Inom linien upptagna skulder:
vid
1863 års slut.
Till Rikets Stäiiders
Bank, för derstädes
af Riksgälds-kontoret,
emot diskontvilkor och
2 procents ränta, till
1823 års slut begagnade
förskott
6,022,278: 51.
(Denna skuld har blifvit
förd inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1828—1830
års riksdag.)
Det, enligt 1779 års
riksdags - beslut, till
hemgift åt dåvarande
Hertigen af Södermanland,
sedermera
Konung Carl XIII,
anslagna kapital med
5 procents årlig ränta
(Fördt inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840—1841
års riksdag).
Lappmarks ecklesiastikverks,
vid Kongl. f. d.
Kansli-styrelsens upplösning
år 1834, till
Riksgälds-kontoret öfverlemnade
fond, för
hvilken Kontoret he
-
vid
1864 års slut.
6,022,278: 51.
150,000: — 150,000:
Transport: 6,172,278: 51. 6,172,278: 51. 7,745,904: 59. 14,495,654: 59.
— 17 —
Transport: 6,172,278: 51. 6,172,278: 51. 7,745,904: 59. 14,495,654: 59.
talar 5 procents årlig
ränta,
100,777: 16. 100,777: 16.
(Förd inom linien,
enligt dito dito.)
Fran Landtränterierna
samt Ofverståthållareembetets
Kansli till
Kongl. Stats-kontoret
inlevererade samt derifrån
under åren 1845.
1848,1851—1864 till
Riksgälds-kontoret öfverlemnade
deposi -
tionsmedel  129,007: 19. 132,963: 19.
(Upptagna inom linien,
enligt Fullmäktiges
beslut den 8 Maj
1845.)
Fråu Kongl. Post-verket
emottagne medel,
som varit inneslutne i
öfverblifna bref
4,727: 32. 4,727: 32.
(Ofverlemnade till
Riksgälds-kontoret på
grund af Rikets Ständers
beslut vid 1844—
1845 års riksdag samt
Kongl. Brefvet den 10
Mars 1845.)
De af Riksgälds-kontoret,
å statsverkets
vägnar, utfärdade och
till allmänna Hypotheks-banken,
såsom
grundfond för densamma,
ofverlemnade
4 ^ procents obligationer
:  8,000,000: — 8,000,000: —
(Upptagne inom linien
i Riksgälds-kon- - ✓
torets räkenskaper, enligt
Fullmäktiges beslut
den 7 November
1861.)
Summa 14,406,790: 18. 14,410,746: 18.
Summa R:dr 7,745,904: 59. 14,495,654: 59.
3
— 18 —
liiksgälds-kontorets skulder, som, utan beräkning af de för jernvägsbyggnaderna
upplånta medel samt inom linien i räkenskaperna förda skuldposter, enligt hvad här ofvan
uppgifvits, vid 1864 års slut utgjorde
R:dr 14,495,654: 59.
och vid samma års början
» 7,745,904: 59.
hafva följaktligen under årets lopp ökats med  R:dr 6,749,750: —,
härledande sig denna skuldtillökning hufvudsakligen deraf, att i räkenskaperna blifvit
uppdebiterade dels det år 1863 afslutade och under sistlidet år till Riksgälds-kontoret
influtna tillfälliga statslån, dels de statsanslag, hvilka under 1862 och 1863 års riksdag
beviljats och anvisats att utgå under år 1864, eller i mån af reqvisitioner, men under
samma år icke blifvit utbetalda.
Enligt förestående balans-extrakt utgjordes den sammanlagda skuldsumman vid
revisionsårets slut af:
Räntebärande skulder:
med 6 procents ränta
R:dr 1,875: —
» 5 dito dito
.. .. » 3,196,014: —
» 41, dito dito
» 17,400: —
» 4 dito dito
» 3,166,261:51. 6,381,550: 51.
Härå upplupna, obetalda räntor
229,795: 62.
Till utgående från Riksgälds-kontoret af Rikets Ständer anvisade, men
före sistlidet års slut icke lyftade eller såsom besparingar i föreskrifven
ordning afförda anslagssummor, nemligen:
beviljade vid 1840 och 1841 års riksdag  R:dr 43,475: 2.
» » 1847 och 1848 » dito
» 3,350: —
» » 1850 och 1851 » dito
» 1,500: —
» » 1853 och 1854 » dito
» 83,526: 86.
» » 1856—1858 » dito
» 230,232: 97.
» » 1859 och 1860 » dito
» 322,201: 84.
Under sistnämnde riksdag beviljade anslag för
folkundervisningens befrämjande
» 346,904: 60.
samt vid 1862 och 1863 års riksdag beviljade
anslag
»_ 4,934,494: 69. 5,965,685: 98.
Återstoden af den till folkskolelärares pensionerande, utaf obegagnade anslag
för folkundervisningen bildade och i Riksgälds-kontoret afsatta
fond,  101,940: —
Innestående undsättningsmedel ,  1,188,731: 66.
Hos Riksgälds-kontoret depoueradt belopp utaf den behållna inkomsten
af rörelsen å statens jernvägar
550,000: —
Andra hos Riksgälds-kontoret deponerade medel
76,395: 50.
Återstoden af sednast beviljade anslag för Riksdags-arkivets komplettering
samt, enligt afgifna redovisningar, för bestridda utgifter för
Rikets Ständers hus och kontors-expenser vid Riksgälds-kontoret
m. m.,
1,555: 32.
Summa R:dr 14,495,654: 59.
- 19 —
Till upplysning om beloppet och beskaffenheten af Riksgäld s-kontorets fordringar
och öfriga tillgångar, som vid sistlidet års slut, enligt räkenskaperna, blifvit utbalauserade,
äfvensom rörande betalningsvilkoren för hvarje särskild fordran och dess förändring
under nämnde år, få Revisorerne hänvisa till följande sammandrag öfver:
Riksgälds-kontorets utbalanserade Fordringar
samt öfriga Tillgångar.
Fordringar för lån, meddelade nnder längre
tid oell för vissa bestämda ändamål. vid vid
a) Byggnadslån:
Till Upsala Akademi, å 75,000 R:dr, för bibliotheks
-
1863 års slut. 1864 års slut.
byggnaden vid denna Akademi, emot 2 procents årlig
kapitalafbetalning och 3 procents ränta; utbe
taldt
under åren 1824 och 1825  25,500: — 24,000: —
Karlstads stifts Domkapitel, å 12.000 R:dr, för
utvidgning af läroverken inom nämnde stad, emot
3 procents årlig kapitalafbetalning och 3 procents
ränta; utbetaldt år 1841
4,786: 18. 4,208: 17.
staden Jönköping, å 120,000 R:dr, för uppförande
af ny byggnad åt der varande elementarläroverk,
emot årlig inbetalningsskyldighet af 5 procent å
lånesumman, sedan detta år 1861 utbetalda lån
innehafts under 5 års tid; kommande räntan att
beräknas efter 5 procent
120,000: - 120,000: —
Apothekare-societeten, å 50,000 R:dr, för uppförande
i hufvudstaden af en byggnad åt Farmaceutiska
institutet; utaf hvilket lån 5 procent årligen skola
inbetalas med beräkning af 4 procents ränta för
det återstående kapitalbeloppet; utbetaldt år 1862 49,500: — 48,980: —•
Hernösands stads- och Hernö landtförsamling, för
fullbordande af nya stiftskyrkan i Hernösand, emot
årlig återbetalning af 5 procent utaf lånets hela
belopp, 60,000 R:dr; utbetaldt år 1845
21,000: — 18,000: —
Kristinehamns stads- och Warnums landtförsamling,
å 37,500 R:dr, för uppbyggande af ny kyrka
i Kristinehamn, emot 3 procents ränta och årlig afbetalning
af 2 procent å den under åren 1849 och
1854 lyftade lånesumman,
28,603: 29. 27,846: 14.
staden Lidköping, å 24,000 R:dr, för ny kyrkas
Transport: 249,389: 47. 243,034: 31.
Riksgälds
kontorets
tillgångar
-
— 20 —
Transport: 249,389: 47. 243,034: 31.
uppbyggande inom nämnde stad; å hvilket låns belopp
skall före hvarje års slut återbetalas 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden;
utbetaldt år 1851
16,821: 42. 16,058: 1.
till Knäreds församling i Hallands lån, å 24,000 R:dr,
för uppförande af ny kyrka åt denna församling;
hvilket lån bör återbetalas med enahanda årliga
belopp och ränteberäkning; utbetaldt år 1852
19,216: 78. 18,519: 73.
» Wallentuna församling i Stockholms län, å 20,000
R:dr, för dito dito, emot^ dito, sedan detta år 1859
utbekomna lån fått under 5 år räntefritt innehaf
vas,
20,000: — 20,000: —
» Markaryds församling i Kronobergs lån, å 10,000
R:dr, för dito dito, emot samma betalningsvilkor;
utbetaldt år 1854  8,418: 68. 8,184: 75.
för reparation af Linköpings domkyrka, å 30,000 R:dr,
emot enahanda kapital- och ränteinbetalning; utbetaldt
år 1850  19,735: 50. 18,753: 42.
» fullbordande af reparations- och utvidgning sarbe
tena
å Wexiö domkyrka, likaledes å 30,000 R:dr,
emot dito dito; utbetaldt år 1852
21,861: 86. 20,931: 48.
» reparations- och förbättringsarbeten å Skara domkyrka,
å 25,000 Il:dr, emot dito dito; utbetaldt år 1858. 23,418:87. 22,858: 22.
» reparationer och åtskilliga förändringar uti We
sterås
domkyrka, å 22,500 R:dr, mot dito dito; utbetaldt
samma år  21,592: 3. 21,143: 95.
» dito dito uti sistnämnde domkyrka, å 28,000 R:dr;
hvilket, under år 1860 utbekomna lån bör återbetalas
i den mån domkyrkans inkomster dertill lemna
tillgång r.
28,000: — 28,000: —
«» staden Borås, å 127.500 R:dr, för denna stads
återuppbyggande efter 1827 års eldsvåda; hvilket
lån skall återbetalas med 2 procent årligen utaf
dess vid slutet af år 1840 återstående belopp,
123,695 R:dr 25 öre, hvarjemte 4 procents ränta
för återstoden skall erläggas; utbetaldt under åren
1830—1832
31,731: 48. 25,668: 52.
» staden Wenersborg, å 225,000 R:dr, för stadens
återuppbyggande efter 1834 års eldsvåda; börande
å detta, under åren 1835—1837 utbekomna lån 6
procent årligen inbetalas, med beräkning af 4 procents
ränta å det oguldna kapitalbeloppet....  .. 64,596: 83. 52,305: 10.
» staden Söderhamn, å 18,000 R:dr, för stadens re
-
Transport:
524,812: 92.
495,487: 49-
— 21
Transport: 524,812: 92. 495,487: 49.
glering och dess allmänna byggnaders återuppförande
efter den samma stad år 1835 öfvergångna eldsvåda-,
hvilket län utbekoms år 1841 och skall
återbetalas genom erläggande ärligen af 7 procent,
deraf 4 procents ränta å kapitalåterstoden beräknas, 738: 57.  —
till staden Wexiö, å 150,000 R:dr, för stadens nya reglering
och återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda,
mot 6 procents årlig inbetalning, hvarvid beräknas
4 procents ränta ä dito. Utaf detta lån återbetaldes
119,100 R:dr genom den efter 1843 års eldsvåda
utbekomna brandförsäkringssumma
15.653: 7. 14,425: 19.
» samma stad, å 360,000 R:dr, för dess återuppbyggande
efter sistnämnde eldsvåda; börande, såsom
ränta och kapitalafbetalning, årligen erläggas tillsammans
6 procent å det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid 3 procents ränta beräknas för låneunderstöd
till sten- eller kalkbruksbyggnader och med
tegel beklädda trähus, samt 4 procents ränta för
lån till andra trähus  238,835: 73. 225,633: 73.
» staden Amål, ä 45,000 R:dr, för återuppbyggande
af den genom 1846 års eldsvåda ödelagda delen af
denna stad; å hvilket lån 6 procent skola årligen
inbetalas, med beräkning af 4 procents ränta å kapitalåterstoden
32,862: 32. 31,476: 80.
» staden Kristianstad, å 150,000 R:dr, för återuppbyggande
af den del af nämnde stad, som nedbrann
i Juni 1847, emot enahanda betalnings vilkor; lånemedlen
utbekomma under åren 1848—1850
104,904: 18. 100,100: 35.
» staden Lidköping, å 100,000 R:dr, för återuppbyggande
af den under våren 1849 nedbrunna del af
denna stad; utaf hvilket lån dock endast ett belopp
af 63,666 R:dr blifvit år 1852 lyftadt; skolande å
denna lånesumma årligen 6 procent återbetalas, dervid
4 procents ränta beräknas för det återstående
kapitalet
51,984: 70. 50,244: 9.
» staden Orebro, å 375,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i Mars 1854 genom eldsvåda förstörda
delen af sistnämnde stad; hvilket lån skall,
med iakttagande af samma ränteberäkning, återbetalas
genom erläggande af 6 procent å det ursprungliga
lånebeloppet. Lånet utbekoms åren 1854 och
1855
351,588: — 343,151: 52.
» staden Jönköping, å 100,000 R:dr, för den derstädes
vid samma tid nedbrunna stadsdelens återuppbyggande;
dito dito; utbetaldt år 1855
91,507: 7. 89,167: 35.
Transport:
1,412,886: 56. 1,349,686: 52.
— 22 -
rf
Transport: 1,412,886: 56. 1,349,686: 52.
till staden Eksjö, å 200.000 R:dr, för återuppbyggande
af den i November 1856 nedbrunna delen af denna
stad; å hvilket år 1857 utbekomna lån, efter 1861
års slut, dels 6 och dels 7 procent skola årligen
inbetalas, dervid räntan beräknas efter 4 procent
för lån till byggnader af sten eller annat icke eld
farligt
ämne, samt efter 4| procent för lån till
trähus
190,778: 59. 190,778: 59.
» uppförande af nytt läroverkshus i Fahlun, å 40,000
K:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen, med
beräkning af 4 procents ränta. Utbetaldt år 1864.  — 40,000: —
» staden Malmö, å 75,000 R:dr, för uppförande af
stall- och kasernbyggnader åt den derstädes förlagda
garnison; hvilket lån utbetaldes redan åren
1813— 1815 och var genom verkställda liqvider år
1835 minskadt till 32,000 R:dr, deraf 2 procent
jemte 4 procents ränta å den återstående lånesum
man
skola årligen inbetalas,
14,089: 79. 13,456: 44.
» uppförande vid Umeå läroverk af ny byggnad för
inrymmande af gymnastiklokal, åtskilliga lärorum
m. m., å 25,000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent
årligen, med beräkning af 4 procents ränta.
Utbetaldt år 1864
— 25,000: -
» dåvarande bruksegaren C. B. Fitinghoff, å 45,000
R:dr, för återuppförande af de genom vattenflöde
år 1844 förstörda verkstäderna och öfriga byggnaderna
vid Konradsfors bruk i Wermland, emot årlig
inbetalning af 6 procent å den ursprungliga lånesumman,
hvarvid beräknas 3 procents ränta å kapitalåterstoden
; utbetaldt år 1845
23,915: 97. 21,767: 76.
för uppförande af saknade byggnader vid häradshöfdingebostället
Målby i Vester-Fernebo socken af
Westerås län, å 7,000 R:dr, att räntefritt innehafvas
emot återbetalande af ^ årligen. Utbetaldt år
1864
7,000: -
till staden Gustavias, af 1852 års der inträffade eldsvåda
hemsökte innevånare, å 4,529 R:dr;' hvilket
räntefria lån skall återbetalas genom erläggande
hvarje år af ^ utaf dess ursprungliga belopp  845: 53. 381:
= 1, 42,516: 44. 1,648,070: 31. =
b) T omtreglering slån:
Till staden Kristianstad, å 20,000 R:dr, efter 1847 års
eldsvåda; hvarå 7 procent, med beräkning af 4
Transport: 1,642,516: 44. 1,648,070: 31.
— 23 —
Transport: 1,642,516: 44. 1,648,070: 31.
procents ränta, skola vid slutet af hvarje år inbetalas.
Lånet utanorduades år 1851.
11,894: 58. 10,971: 68.
till staden Lidköping, å 20,000 R:dr, efter den dr 1849
gamla staden öfvergångna eldsvåda; å hvilket, under
år 1854 utbekomna lån 6 procent skola, under
iakttagande af enahanda ränteberåkning, årligen
inbetalas
17,861: 52. 17,375: 98.
» staden Orebro, å 37,500 R:dr, efter den år 1854
derstädes timade eldsvåda, emot lika återbetalnings
skyldighet;
utbetaldt år 1854
33,442: 37. 32,530: 6.
» staden Jönköping, å 15,000 R:dr, efter den samma
år en del af staden öfvergångna eldsvåda; dito
dito; utbetaldt år 1855
12,994: 90. 12,614: 70.
» staden Eksjö, å 30,000 R:dr, efter 1856 års eldsvåda,
emot lika återbetalningsskyldighet; utbetaldt
år 1857
28,127: 4. 28,127: 4,
= 104,320: 41. 101,619: 46. =
c) Lån till Karlskrona stads pastorat, emot 5
procents årlig inbetalning utaf lånets år 1842 utbekomna
belopp, 18,000 R:dr, med beräkning af 3
procents ränta å det vid hvarje inbetalning återstående
lånebeloppet,
8,085: 59. 7,434 22.
= 8,085: 59. 7,434: 22. =
d) Lån till allmänna Barnhuset i Stockholm,
å 75,000 R:dr, emot återbetalning af 6 procent årligen,
hvaraf beräknas 4 procents ränta för kapitalåterstoden;
utbetaldes år 1851
62,779: 95. 60,839: 97.
= 62,779: 95. 60,839: 97. =
e) Lån till Jemtlands kommunikations-aktiebo
lag, emot 5 procents ränta, å 70,000 R:dr, hvaraf
under år 1864 utbetalts 67,000 R:dr, samt återstoden
under Januari månad 1865,
— 67,000: —
=  67.000: — =
f) Lån till Alnarps Landtbruks-institut för
uppförande af nödige grundförbättringar vid Alnarps
egendom i Malmöhus län, å 30,0; 0 R:dr, att räntefritt
innehafvas emot återbetalande af ^del årligen.
Utbetaldt år 1864...
— 30,000: —
=  30,000: —
Transport: 1,817,702: 39. 1,914,963: 96.
— 24 -
Transport: 1,817,702: 39.
g) Lån för hamn- och brobyggnader samt
åars upprensningar:
Till staden Ystad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnaden
vid nämnde stad, emot 2 procents årlig kapitalafbetalning
och 3 procents ränta å den återstående
lånesumman; utbetaldt år 1824  6,654: 27.
» samma stad, å 60,000 R:dr, för uppmuddring af
stadens hamn, emot årlig inbetalning af 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden;
utbetaldes år 1857  53,874: 52.
» staden Landskrona, å 12,500 R:dr, för iståndsåttande
af hamnen vid denna stad, emot årlig återbetalning
af 750 R:dr, utan beräkning af ränta;
utbetaldes år 1846  500: —
» staden Helsingborg, å 230,000 R:dr, för dervarande
hamns förbättring och utvidgning, emot återbetalning
af 6 procent årligen utaf hela lånesumman,
hvarvid beräknas 4 procents ränta för kapitalåterstoden;
utbetaldt år 1862  225,400:*
» staden Cimbrishamn, å 37,500 R:dr, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig återbetalning af 5 procent,
hvarvid beräknas 3 procents ränta för kapitalåterstoden;
utbetaldes år 1843,  .32,844: 89.
» samma stad, å 7,500 R:dr, för dito, emot dito af
8 procent, dervid 2 procents ränta å dito beräknas;
utbetaldes år 1845.
4,690: 69.
» staden Kristianstad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnad
vid Alius, emot inbetalning af 5 procent årligen,
hvaraf 3 procent beräknas såsom ränta å det
obetalda kapitalbeloppet. Lånet utbekoms år 1848. 23,998: 92.
» sistnämnde stad, å 30,000 R:dr, för återstående
hamnbyggnadsarbeten, vid Alius samt Hernesta kanals
fullbordande m. ni.; hvilket lån utbekoms år
1855 och skall återbetalas genom årligt erläggande
af 6 procent å lånesumman, dervid räntan beräknas
efter 4 procent å det obetalda kapitalet,
24,448: 65.
» staden Karlshamn, å 45,000 R:dr, för iståndsättande
af dess hamn, emot årlig återbetalning af 8
procent å sagde samma, dervid räntan beräknas
efter 2 procent; utbetaldes år 1846
12,126: 71.
» staden Sölvesborg, å 15,000 R:dr, för hamnens uppmuddring
och fullbordande af en kajbyggnad vid
denna stad, emot dito dito; utbetaldes år 1847  7,306: 45.
Transport: 2,209,547: 49.
1,914,963: 96.
5,999: 99.
52,423: 51.
225,400:
32,001: 76.
4,188: 93.
23,220: 89.
23,629: 32.
5,343: 66.
6,237: 57.
2,293.409: 59.
— 25 —
Transport: 2,209,547: 49.
för hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken
på Öland, å 12,850 R:dr, emot årlig inbetalning af
6 procent, hvarvid 4 procents ränta beräknas å
återstående kapitalet. Lånet utbetaldes år 1858.... 11,155: 85.
» staden Falkenberg, å 47,000 R:dr, för hamnbyggnad,
emot dito dito; utbetaldes år 1859
43,009: 86.
» staden Warberg, å 30,000 R:dr, för fullbordande af
hamnanläggningen derstädes, emot årlig inbetalning
af 5 procent å denna summa, hvarvid 3 procents
ränta å kapitalåterstoden beräknas; utbetaldes år
1844
19,763: 43.
» sistnämnde stad, å 22,500 R:dr, för samma ändamål,
emot dito af 6 procent och beräkning af 4
procents ränta för återstående kapitalbeloppet; utbetaldes
år 1849  14.246: 11.
>) Direktionen för Göteborgs hamn- och elfarbeten, å
210,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 8 procent
utaf hela lånesumman, dervid räntan beräknas
efter 2 procent; utbetaldes under åren 1848—1857. 110,240: 62.
» staden Strömstad, å 15,000 R:dr, för fullbordande
af hamnanläggningen vid nämnde stad; utaf hvilket
lån årligen skola återbetalas 6 procent, hvarvid
beräknas 4 procents ränta; utbetaldes år 1858  13,777: 3.
till staden Amål. å 8,000 R:dr, för hamnbyggnaden derstädes,
emot dito dito; utbetaldes år 1861
8,000: —
» staden Grenna, å 37,500 R:dr, för byggande af
hamn vid nämnde stad, emot årlig återbetalning af
6 procent, hvarvid beräknas 4 procents ränta; utbetaldes
år 1861
36,745: 83.
» staden Wadstena, å 48,000 R:dr, för hamnanläggning
derstädes, emot dito dito; utbetaldes år 1850. 32,217: 56.
» samma stad, för dess hamns fullbordande, å 15,000
R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1155
12,264: 57.
» staden Linköping, å 30,000 R:dr, för hamnbygg
nadsarbeten
derstädes, emot årlig inbetalning af 5 procent
af lånesumman, deraf 3 procents ränta för kapitalåterstoden
beräknas; utbetaldes år 1841
11,284: 56.
» staden Westerås, å 30,000 R:dr, för utvidgning och
förbättring af stadens hamn, emot återbetalning af
6 procent å nämnde summa, hvarvid beräknas 4
procents ränta å återstående kapitalet; utbetaldes
år 1849
19,079: 40.
Transport: 2,541,632: 31.
2,293,409: 59.
11,134: 18.
41,910: 25.
18,871: 15.
13,480: 20.
110,240: 62.
13,509: 24.
7,895: 11.
35,159: 68.
30,651: 72.
11,835: 8.
10,116; 51.
18,092: 23.
2,616,305: 56.
4
— 26 —
Transport: 2,541,632: 31.
till staden Kristinehamn, å 36,000 R:dr, för uppmuddring
af hamnen och segelrännan vid denna stad,
emot enahanda återbetalningsskyldighet; utbetaldes
år 1850
24,082: 7.
» staden Karlstad, å 100,000 R:dr, för anläggning
af hamnbassin vid samma stad samt en kanal derifrån
till Kanikenäset vid Wenern, emot dito dito;
utbetaldes år 1859  91,504: 97.
» samma stad, å 70,000 R:dr, för fortsättningen af
hamn- och kanalanläggningen derstädes, emot dito
dito; utbetaldes år 1861
67,144: —
» staden Söderhamn, å 15,000 R:dr, för upprensning
af farleden genom den närmast staden belägna
skärgård, emot erläggande af 8 procent å lånesumman,
hvarvid beräknas 2 procents ränta för återstående
kapitalbeloppet; utbetaldes år 1846  2,567; 43.
» staden Piteå, å 26,000 R:dr, för uppmuddring af
segelleden mellan denna stad och Löfholmen samt
lastbryggas anläggning vid staden, emot 6 procents
årlig återbetalning, med beräkning af 4 procents
ränta; utbetaldes är 1861  24,892: 19.
för byggande af bro öfver Helge-å vid Kristianstad, å
100.000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1858. 91,536: 38.
till Hanekinds och Gullbergs härader i Östergötland, å
20.000 R:dr, för uppförande af jernbro öfver Svartån,
på landsvägen mellan Linköping och gästgifvaregården
Berg, emot 6 procents årlig återbetalning,
med beräkning af 4 procents ränta; utbetaldes
år 1852
14,654: 16.
» Gustafs socknemän inom Stora Kopparbergs län, å
6.000 R:dr, för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten
af nämnde sockens kyrka, emot dito dito;
utbetaldes år 1853  4,893: 32.
» Thorsångs socknemän inom samma län, å 10,000
R:dr, för anläggning af 2:ne flottbroar i närheten
af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och
den andra öfver hillelfven, emot dito dito; utbetaldes
år 1859.
9,597: 66.
för brobyggnad öfver Ui. le-elf. invid staden Umeå, å
55.000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1861 • 53,952: 56.
» dito dito. invid dito, å 20,600 R:dr, emot återbe
talning
af 8 procent årligen, med beräkning af 5
procents ränta; utbetaldt år 1864
—  —
2,616,305: 56.
22,930: 84.
89,165: 17.
65,629: 76.
1,420: 89.
24,347: 24.
86,752: 24.
14,315: 62.
4,732: 2.
9,367: 71.
52,775: 61.
20,000: —
Transport: 2,926,457: 5. 3,007,742: 66.
— 27 —
Transport: 2,926,457: 5.
till Ronneby köping, å 10,000 R-.dr, för Rottne-åns upprensning
och jetée-byggnad vid dess utlopp, emot
6 procents årlig återbetalning, med beräkning af 4
procents ränta; utbetaldes år 1861
9,591: 94.
för Arboga ås upprensning, å 15,000 R:dr, emot dito
dito; utbetaldes år 1855
12,166: 2.
» upprensning och fördjupning af Köpings å, å
20.000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1855 .... 16,276: 89.
= 1,146,489: 51. 1,129,674: 7. =
b) Lån för sluss-anläggning en vid Forshaga
i Klara eif inom Grofva socken i Wermland, å
150.000 R:dr, emot årlig återbetalning af 6 procent,
hvaraf 4 procents ränta för återstående kapitalbeloppet
beräknas; utbetaldes år 1856
126,309: 90.
= 126,309: 90. 122,362: 30. =
i) Lån för jernvågsanläggningar:
för anläggande af jernväg mellan Kristinehamn och
lastageplatsen Sjöändan, å 100,000 R:dr, emot år
-
lig återbetalning af 6 procent å lånesumman, dervid
4 procents ränta beräknas å det återstående
kapitalbeloppet; utbetaldes år 1849
63,576: 80.
» anläggande af jernväg mellan Nora och Ervalla, å
150,000 R.dr, emot dito dito; utbetaldes år 1854 ... 118,238: 44.
» sistnämnde jernvåg sanläggning, å 75,000 R:dr, emot
5^ procents ränta och årlig återbetalning af minst
T’ö:del af kapitalet: utbetaldes år 1858
52,474: 49.
» jernvägsanläggningen inom Norbergs bergslag till
sjön Åmänningen i Westerås län, å 150,000 R:dr;
hvilket lån skall återbetalas med 5 procent årligen
utaf sagde belopp, hvarvid beräknas 4 procents
ränta. Detta lån utbetaldes af handels- och sjö—
fartsfondens medel under åren 1852 och 1853
141,913: 81.
» fortsättningen och fullbordandet af samma jernvågsanlåggning,
å 150,000 R:dr, emot årlig inbetalning
af 3 procent, hvaraf såsom ränta å det obetalda
kapitalet beräknas 2 procent. Utbetaldes under
åren 1855 och 1856
138.506: 16.
» anläggningen af jernväg mellan sjöarne Norra Barken
och Wessman i Stora Kopparbergs län, å
200.000 R:dr, emot årlig inbetalning af 5 procent
utaf denna summa, hvarvid ränta beräknas efter 3
3,007,742: 66
9,375: 62
11,813: 49
15,706: 26
122,362: 30
60,317: 67
113,981: 11
37,474: 38
141,913: 81
136,791: 67
Transport:
3,605,511: 50.
3,657,478: 97
— 28 —
Transport: 3,605,511: 50.
procent å det återstående kapitalbeloppet; utbe
taldes
under åren 1856 och 1857
178,781: 39.
för samma jernvägs fullbordande, ytterligare lån å
200.000 R:dr, emot 6 procents dito dito och med
räntans beräkning efter 4 procent å dito; utbetal
des
under år 1858  178,348: 65.
» anläggningen af jernvåg mellan städerna Gefle och
Fahlun, å 2,400,000 R:dr, emot årlig återbetalningsskyldighet
af 3 procent å hela lånesumman; börande
deraf utgå ränta efter 2 för hundra af det obetalda
kapitalet; utbetaldes under åren 1855 1859  2,301,102: 74.
» fullbordande af jernvägen mellan städerna Gefle och
Faldun, å 600,000 R:dr, emot erläggande årligen
af 5^ procents ränta jemte T\j:del af ursprungliga
lånesumman; utbetaldes under åren 1858 och
185
» anläggningen af jernvåg mellan Hudiksvall och
sjöarne Dellens vattendrag i Norra Helsingland, å
370.000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen,
hvarvid 4 procents ränta beräknas för det
obetalda kapitalbeloppet; utbetaldes uuder åren
1858 och 1859
354,277: 37.
» jernväg sanläggningen mellan Söderhamn och sjön
Bergviken samt förbi Landaforsen i Ljusne eif,
äfvensom för upprensningar i denna eif och sjön
Varpen, å 500,000 R:dr, emot enahanda återbetalningsskyldighet;
utbetaldes under åren 1858—
186
» anläggningen af jernvägen mellan staden Borås och
Herrljunga station å statens vestra stambana, emot
återbetalning af 5 procent årligen, hvarvid 4 procents
ränta beräknas för det obetalda kapitalbeloppet;
utaf detta lån, hvars belopp finge uppgå
till högst 1,700,000 R:dr, hade under år 1862 —
1863 utbetalts 1,436,000 R-.dr  1,436,000:
» jernvågsanläggning till Ystad från trakten af Eslöfs
station på statens södra stambana, å 2,450,000
R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen, med
beräkning af 4 procents ränta,
—•— —
» jernvågsanläggning mellan staden Helsingborg och
Årups station på Landskrona Eslöfs jernbanan,
å 1,100,000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent
årligen, med beräkning af 4 procents ränta,
—
Transport: 8,959,579: 49.
3,657,478: 97.
174,129: 93.
173,462: 78.
2,275,124: 79:
300,025: 73.
349,990: 40.
478,764: 65-
1,421,640: —
816,666: 67.
550,000: --  10,197,283: 92.
r
— 29 —
Transport: 8,959,579: 49. 10,197,283: 92.
för jernväg sanlåggning mellan staden Landskrona och
Eslöfs station å södra stambanan, å 1,200,000
R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen, med
beräkning af 4 procents ränta,
— 470,000: —
» Dito mellan staden Kristianstad och Hessleholms
station å dito, å 720,000 R:dr, emot dito dito, .... — — — 360,000: ■—
» Dito mellan staden Wexiö och Alfvestads station
å dito, ä 434,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldt
år 1864
— 434,000: -
» Dito från hamnen vid Köping till Uttersberg med
grenbana till sjön Lillsvan, å 500,000 R:dr, emot
återbetalning af 7 dito, med dito dito
— 250,000: —
= 5,868,777: 69. 8,544,283: 59. =
k) Lån för inlösen af de med åtskillig a Landshöfdinge-beställningar
förenade ackorder,
å 232,436 R:dr 32 öre; börande, enligt Kongl. Statskontorets
å Landshöfdinge-ackords-fondens vägnar
utfärdade obligationer, årligen inbetalas 6 procent
utaf de infriade ackordernas belopp, hvarvid 4 pro=
cents ränta för den vid hvarje liqvid återstående
lånesumman beräknas; dock hafva Rikets åren
1847 och 1848 samt 1853 och 1854 församlade
Ständer medgifvit nedsättningar i de först bestämda
årliga ränte- och kapitalafbetalningarne för ackordsersättningsbeloppen
vid Landshöfdinge-beställningarne
i Kalmar och Wermlands län. Utbetaldes
under åren 1841 och 1842 med 226,500 R:dr  90,000: — 81,715: 96.
90,000: — 81,715: 96. =
1) Lån till vattenaftappningar för odlingsföretag:
inom
Upsala lån:
för aftappning „af Bo- och Galleråsjöarne i Elfkarleby
socken af Örbyhus härad, å 5,250 R:dr, emot återbetalning
af 5 procent årligen, hvarvid räntan beräknas
till 3 procent,
3,294: 47. 3,133: 27.
» upprensningen af vattendraget genom Mösa-, Rudoch
Hesslinge sjöar till Ekavik vid Mälaren, för
beredande af aflopp för vattnet i träsket Blackfjerdén
inom Lillkyrka och Löths socknar, å 6,000
R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna
4,493: 2. 4,193: 2.
Transport: 9,057,366: 98. 11,800,326: 17.
— 30 —
Transport: 9,057,366: 98. 11,800,326: 17.
för sänkningen af Granebergs- och Hallarby sjöar uti
Litslena socken, å 6,000 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskyiderna,
4,799: 69. 4,499: 69.
» utdikningen af Södra Wisjö mosse på Norunda härads
allmänning, å 5,250 R:dr: dito dito,
4,199: 73. 3,937: 23.
» aftappningen af Bälinge mossar inom Bälinge socken,
å 3,087 R:dr 19 öre; dito dito,  2,469; 58. 2,315: 22.
» aftappningen af Sandby-sjön i Wesslands socken,
å 4,500 R:dr; återbetalas jemte kronoutskyiderna, 3,599: 77. 3,374: 77.
« upprensningen af Slada-ån och sänkningen af Bark
nåre-
eller Griggebo-sjön i Hållnäs socken, å 5,000
R:dr; dito dito,
4,499: 74. 4,249: 74.
» sänkningen af Tösjön i Tierps socken, å 458 R:dr,
23 öre; dito dito,
95: 6. 58: 71.
» dito af Wendelsjön i Wendels socken, å 517 R:dr
4 öre; dito dito,
103: 42. 62: 6.
» dito af sjön Wiggan i Tierps socken, å 3,071 R:dr
26 öre; dito dito,
859: 95. 614: 25.
» dito af Hafsjön i Ekeby socken, å 900 R:dr; dito dito, 613: 78. 541: 78.
» utvidgningen och fördjupningen af Trögdbo dike, på
gränsen mellan Lagunda och Trögds härader, å 3.400
R:dr; dito dito,
2,628: 76. 2,352: 76.
» utdikningen af Wånge och Läby träsk samt sänk
ningen
af Albo och Ekeby sjöar inom Ulleråkers
och Hagunda härader, emot årlig återbetalning af
8 procent utaf lånets ursprungliga belopp, hvarvid
4 procents ränta beräknas,
13,000: — 13,000: —
inom Stockholms lån:
för utdikningsarbeten vid Wårby egendom i Huddinge
socken, å 1,725 R:dr; återbetalas jemte kronoutskyiderna,
1,466: 16. 1,379: 91.
» utdikningen af en mosse å egendomen Fullersta i
samma socken, å 2,400 R:dr; dito dito,  672: — 480: —
» ett utdiknings- och vatten aftappningsarbete vid Lock
staholm
i Husby socken af Långhundra härad, å 6,450
R:dr; dito dito,  1,290: — 774: —
» utdikningen af Barrsjökärret på Södra Nånö bys
egor i Estuna socken, å 330 R:dr; dito dito,
145: 21. 118: 81.
» sänkningen af sjöarne Norrviken och Edsjön inom
Sollentuna, Eds och Fresta socknar, å 6,000 R:dr;
dito dito,  5,051: 89. 4,571: 89.
" Transport: 9,102,861: 72. 11,842,656: 99.
— 31 -
Transport: 9,102,861: 72.
för sänkningen af sjön Erken i Estuna socken, å 2,400
R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,  2,404: 75.
» dito af Sigridshobns- samt Lill- och Nederängssjöame
inom Lunda, Widbo och Skeptuna socknar,
å 6,400 R:dr; återbetalas med 8 procent årligen,
hvarvid räntan beräknas till 3 procent,
6,400: —
inom Stockholms och Upsala län:
för rensning af Olands-ån och dess sidogrenar, å 137,500
R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta,
—
inom Södermanlands län:
för sänkningen af sjöarne Långhalsen, Yngarn och Hallbosjön,
jemte flera mindre sjöar, inom Rönö, Jönåkers
och Oppunda härader, å 75,000 R:dr, emot årlig
återbetalning af 8 procent, hvarvid räntan beräknas
till 2 procent,
66,418: 47.
inom Ostergötlands län:
för sänkningen af sjöarne Stora och Lilla Rengen, Jernlunden,
Asunden, Emmern, Striern och Nimmern
inom Hanekinds och Kinda härader, å 240,000 R:dr,
emot årlig återbetalning af 8 procent, hvarvid 2
procents ränta beräknas,
212,768: 33.
» dito dito, ytterligare lån, å 150,000 R:dr, emot återbetalning
af 6 procent, med beräkning af 4 procents
ränta,
135,811: 73.
» sänkning af Halleby sjön inom Skärkinds socken
och härad, å 3,480 Rdr ; återbetalas jemte kronoutskylderna,
3,486: 87.
» fortsättningen och fullbordandet af Storåns upprensning
och dermed sammanhängande vattenaftapp
ningsarbeteu
inom Tjellmo och Krigsbergs socknar,
å 100,000 R:dr; dito dito,
127,215: 59
på Gottland:
för utdikningen af Burge myr, å 5,550 R:dr, emot årlig
inbetalning af 5 procent, dervid räntan beräknas till
3 procent,
3,981: 11,
» dito af Mellings myr inom Ekstads och Sproge
socknar, å 4,305 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,
5,166: —
Transport: 9,666,514: 57.
11,842.656: 99.
2,212: 75.
6,400: —
137,500: -
61,746: 84.
197,800: 5.
133,025: 30.
3,208: 47.
127,215: 59.
3,841: 96.
4,950: 75.
12,520,558: 70.
*
— 32 —
Transport: 9,666,514: 57.
för utdikningen af en Westöö hemman tillhörig myr inom
Halls socken, å 3,300 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,
4,125: —
» dito af Elingheims myr inom Hanguare, Tingstäde
och Stenkyrka socknar, å 16,350 R:dr, emot årlig
återbetalning af 8 procent, med beräkning af 2 procents
ränta,
5,757: 64.
» dito af Martebo myr inom Martebo, Lokrume, West
kinde,
Stenkyrka, Tingstäde och Lummelunda socknar,
å 37,800 R:dr, emot dito dito,
13,311: 20.
inom Kalmar lån:
för vattenaftappningar inom Dörby och Kläckeberga
socknar af Norra Möre härad, å 3,975 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna,
1,113: —
» utdikningen af kärrtrakten Fänet inom Thorsås, Wis
sefjerda
och Arby socknar i Södra Möre härad, å
8,478 R:dr 75 öre; återbetalas jemte kronoutskylderna,
3,730: 65.
» dito af kärrtrakten Mören inom Ljungby socken af
samma härad, å 6,318 R:dr 75 öre; dito dito,  2,780: 25.
» upprensningen af Emmabo-ån inom Wissefjerda socken
af dito, å 2,850 R:dr; dito dito,
1,482: —
» utdikningen af Arvidsmåla mosse inom Misterhults
socken af Tunaläns härad, å 2,134 R:dr 50 öre,
emot återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta,
625: 72.
o
» dito af Wångerslåtts mossar inom Aby socken af
Norra Möre härad, å 1,200 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna,
914: 37.
» utdikningsarbeten vid Hånaryd, Rydholm och Knif
vingaryd
inom Bäckebo socken af samma härad,
å 3,600 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna, 3,600: —
» utdikning af sank mark mellan Krokstorp sjö och
Anebo såg i Oscars socken af Södra Möre härad, å
7,840 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 3 procents ränta,
7,840: —
» dito dito vid Ejörnarps, Skärfvets, Krokstorps, och
Karstorps hemman i samma socken, å 4,500 R:dr,
emot dito, med dito af 4 procents ränta,  4,500: —
» upprensning af Storån inom Lofta socken, å 5,500
12,520,558: 70.
3960: —
4,545; 92.
10,509: 80.
795: —
3,052: 35.
2,274: 75.
1,254: —
388: 24.
818: 37.
3,893: 6.
7,840: —
4,500: —
Transport: 9,716,294: 40. 12,564,390: 77.
— 33 —
Transport: 9,716,294: 40.
R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta, .
—
inom Blekinge lån:
för utdikningen af Mölle och Dofra sjöarne, Öllegöl,
Stora Mossen och Aborr egol i Asarums socken, å
1,176 R:dr; återbetalas jemte kronoutskyIdema, ... 1,114: 26.
» aftappning af Wesan i Listers härad, å 50,000 R:dr,
mot återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 5 procents ränta,
—
inom Jönköpings lån:
för sänkningen af Säbysjön i Säby socken af Norra
Wedbo härad, å 5,496 R:dr; återbetalas jemte kronoutsky
lderna,
4,396: 50.
» rensningen af Storån i Svartarps och Lekaryds socknar
af Tveta härad, å 9,550 R:dr; dito dito,
8,117: —
» sänkningen af sjön Nåtaren samt Bruks- och Rekebo-åarne
i Barkaryds och Jersnäs socknar af
samma härad, å 3,976 R:dr 33 öre; dito dito, .. . 3,379: 73.
» aftappningen,, af Stensjön och Laggarbosjön inom Lekaryds
ock Oggesjö socknar af Tveta härad, å 4,500
R:dr; dito dito,  4,049: 77.
» sänkning af Hökasjön i Forserums och Bäckaryds
socknar, å 805 R:dr 50 öre; dito dito,  226: 83.
» utdikningen af Barkaryds-sjön jemte deromkring belägna
kärr och mossar i sistnämnde socken, å 1,500
R:dr; dito dito,  300: —
» sänkningen af sjöarne Or och Bunn samt Ofra
och Nedra Qvarnsjön inom Wista och Norra "Wedbo
härader, å 7,562 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,
1,512: 45.
dito af Aneby, Flisby och Wesselda sjöar samt
upprensningen af några dermed sammanhängande
mindre vattendrag inom Bredesta, Lommaryds, Bälaryds,
Flisby och Solberga socknar af Norra och
Södra Wedbo härader, å 21,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af
2 procents ränta,
5,814: 80.
» dito af Klackarps-sjön inom Lekaryds och Forserums
socknar af Tveta härad, å 2,977 R:dr 50
öre; återbetalas jemte kronoutskylderna,
1,071: 90.
»
Transport: 9,746,277: 64.
12,564,390: 77.
5,500: —
1,178: 82.
50,000: —
4,121: 70.
7,639: 50.
3,180: 92.
3,824: 77.
162: 36.
180: —
907: 50.
4,254: 30.
833: 70.
12,646,174: 34.
5
- 34 —
Transport: 9,746,277: 64.
för för sänkningen af Halmsjön i Malmbäcks socken
af Westra härad, å 1,500 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna,  1,142: 97.
» dito af sjöarne Stora och Lilla Növimen samt Sten
sjön
jemte upprensning af Kålltorps å inom Ostra
och Westra härader, å 10,875 R:dr; dito dito, .... 7,679: 10.
» dito af Näsby- eller Flishults-sjön samt upprens
ningen
af Flishults å inom Näsby socken af Ostra
härad, å 5,250 R:dr; återbetalas jemte kronoutskyderna,
4,420: 39.
» utdikningen af Skifverstads, Bonarps och Lunna
gårdens
madängar inom Ekesjö socken af Södra
Wedbo härad, å 1,747 R:dr 50 öre; dito dito, .... 1,471: 37.
» sänkningen af Bexheda-sjön eller Grumrneln inom
Bexheda, Näsby, Hvetlanda och Myresjö socknar
af Östra härad, å 4,800 R:dr; dito dito,
4,809: 50.
» dito af Ljung a-ån m. fl. vattendrag inom Westra
härad, å 22,800 R:dr, emot årlig återbetalning af
8 procent, med beräkning af 3 procents ränta,  22,800: —
» sänkningen af Broby-ån inom Lannaskede socken
af Östra härad och Fröderyds socken af Westra
härad, å 13,360 R:dr, emot årlig återbetalning af
8 procent, med beräkning af 3 procents ränta, .... 13,360: --
» dito(j af Höka- och Böhle-sjöarne inom Skeda socken
af Östra härad, å 2,300 R:dr, emot årlig återbetalning
af 8 procent, hvarvid 4 procents ränta beräknas,
2,300: —
» dito af Wisjön inom Svartarps, Lekaryds och Ha
karps
socknar af Tveta härad, å 2,000 R:dr, dito
dito,
2,000: —
» dito af Svinsjön inom Hjelmseryds socken af Westra
härad, å 3,000 R:dr, dito dito,  3,000: —
» sänkning af Kanarps-ån samt utdikning af madängar
inom Öggestads och Forserums socknar, å 3,100
R:dr, emot åtei betalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta,
— —
» utdikning och aftappning af sjöarne Tjurken, Näfvelsjön,
Furusjön och Stensjön m. fl. vattendrag
inom Myresjö m. fl. socknar, å 42,000 R:dr, emot
återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 5 procents ränta,  - — —
Transport: 9,809,260: 97.
12,646,174: 34.
1,022: 97.
6,870: 76.
4,000: 39.
1,331: 57.
4,425: 50.
22,800: —
13,360:
2,300: —
2,000: —
3,000: -
3,100: —
_ 42,000: —
12,752,385: 53.
r
— 35 -
Transport: 9,809,260: 97.
inom Jönköpings och Kronobergs lån:
för sänkning af Widöstern inom Ostbo och Sunnerbo härader,
å 3,885 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,
3,496: 15.
» aftappning af sjöarne Drafven och Bolmen inom
Westbo och Sunnerbo härader, å 22,275 R:dr, emot
återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta,  7,864: 78.
inom Kronobergs län:
för aftappning af sjön Elen i Wirestads och Westra
Thorsås socknar, å 3,992 R:dr 15 öre; återbetalas
jemte kronoutskylderna,
3,393: 14.
» utdikning af Lillasjön samt åtskilliga i närheten
deraf belägna kärr- och mosstrakter inom Stenbrohults
och Wirestads socknar af Albo härad, å
9,000 R:dr; dito dito,...
1,799: 95.
» dito af kärrmark å Hyttinge och Buhults hemmans
ägor inom samma socknar, å 1,237 R:dr 50
öre; dito dito,
346: 50.
» utdikningsarbete vid hemmanen Tångarne- Faxagård
och Westergård i Stenbrohults socken, å 1,462
R:dr 50 öre; dito dito,
409: 50.
» enahanda arbete vid hemmanet Rephult i samma
socken, å 1,677 R:dr; dito dito,
469: 55,
» aftappningen af Stenhults-, Mellan- och Mexarps
sjöarne
inom Qvenneberga, Slätthögs och Mistelås
socknar af Albo härad, å 3,000 R:dr; dito dito,.... 2,286: 14.
» sänkningen af sjön Möckeln inom Albo och Sun
nerbo
härader, å 28,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2 procents
ränta,
19,473: 73.
v aftappningen af Rinkaby- och Barne-sjöarne inom
Konga och Kinnevalds härader, å 4,800 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna,
4,425: 50.
» dito af Tomsjöarne i Dädesjö och Furuby socknar
af Uppvidinge och Konga härader, å 1,800 R:dr;
dito dito,
1,946: 82.
» sänkningen af Långasjön och utdikningen af Galne
göl
samt dervid liggande mossar inom Almunderyds
socken af Kinnevalds härad, å 2,340 R:dr; dito
dito,
2,719: 4.
Transport: 9,857,891: 77.
12,752,385: 53.
3,301; 87.
6,244: 45.
3,193: 54.
1,079: 94.
247: 50.
292: 50.
335: 39.
2,046: 18.
17,625: 37.
4,042: 50.
1,802: 82
2,531: 84.
12,795,129: 43.
- 36 —
Transport: 9,857,891: 77.
för sänkningen af Mada-ån inom Åsheda socken af Uppvidinge
härad, å 14,550 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 4 procents
ränta,  14,550: —
inom Kristianstads län:
för utdikning af 8 myrer inom Örkeneds socken af Östra
Göinge härad, å 3,000 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,
2,765: 94.
» dito af 6 myrer inom Wittsjö socken af Westra
Göinge härad, å 1,650 R:dr; dito dito,
1,521: 27.
» dito af myrer vid Hyngarp och Snårshult inom
samma socken, å 525 R:dr; dito dito,
484: 4,
» mossutdikningar vid Björstorp, Hästhult och Mörkhult
inom nämnde socken, å 1,680 R:dr; dito dito, 1,818: 42.
» dylika utdikningar vid Gjörbjörnarp, Mölleröd, Glim
åkra
m. fl. byar inom Glimåkra socken af Östra
Göinge härad, å 5,430 R:dr; dito dito,
5,877: 40.
» sänkning af Bohults sjö inom Loushults socken, å
3,300 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 4 procents ränta,
3,300: —
inom Hallands lån:
för Himble ås upprensning, å 6,800 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna,
5,779: 65.
» Tollereds ås dito, å 3,200 R:dr; dito dito,  2,559: 79.
» upprensningen af Ysby å inom Walda, Tölö och
Släps socknar af Fjäre härad, å 3,600 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna,
2,743: 13.
» sänkningen af Ramsjön och utdikningen af derom
kring
belägna vattendränkta egor inom Ljungby,
Winberga, Stafsinge och Morups socknar af Faurås
härad, å 10,800 R:dr; dito dito,
10,821: 38.
» rätnings- och rensnings-arbeten i Tvååkers-ån inom
Himble härad, å 18,800 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna,
18,800: —
» sänkning af Stensån inom Skummeslöfs, Östra Ka
rups,
Woxtorps och Halslöfs socknar inom Höks
härad, å 15,000 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 4 procents ränta,.... 15,000: —
12,795,129: 43.
14,550: —
2,525: 94.
1,389: 27.
442: 4.
1,684: 2.
5,443: —
3,300; —
5,439: 65.
2,399: 78.
2,455: 13.
9,957: 38.
23,877: 2.
15,000: —
Transport: 9,943,912: 79. 12,883,592: 66.
— 37 —
Transport: 9,943,912: 79.
inom Elfsborgs och Hallands lån:
för sänkningen af sjön Weselången m. fl. vattendrag
inom Marks härad af Elfsborgs län och Wiske härad
af Hallands län, å 40,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent ärligen, med beräkning af 3
procents ränta,
40,000: —
inom Elfsborgs län:
för sänkningen af Hasserås-sjön samt upprensningen af
Lerby- och Snapperuds elfvar inom Åmåls och
Mo socknar af Tossbo härad, å 5,400 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna,
5,399: 72.
» utdikningen af Hössna mader inom Hössna och
Knåttle socknar af Redvägs härad, å 12,579 R;dr;
dito dito  5,534: 76.
» upprensningen af Säfve å inom Kullings härad, å
5,055 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 2 procents ränta,
3,592: 28.
» upprensning af Steneby-elfven inom Steneby socken
af Wedbo härad, å, 9,750 R dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna,
8,989: 29.
» dito af Bredängsån i Wäne härad, å 2,640 R:dr;
dito dito,
2,855: 32.
» utdikningen af Lenghems mader inom Kinds härad,
å 3,600 R:dr; dito dito
4,579: 75.
» sänkning af Närén och Köttsjön inom Holms och
Skölleruds socknar, å 6,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 4 procents
ränta,
6,000: —
» utdikning af Hudeneds mader i Gäseneds härad,
å 24,750 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 5 procents ränta,
» dito af madångar vid Bostorps, Björstorps m. fl.
hemman inom Sems och Skölfveneds socknar, å
5,000 R:dr, emot dito dito,
—
» dito af Starlanda mader på Dalsland, å 28,860
R:dr, emot dito dito,
— —
inom Elfsborgs och Skaraborgs län:
för utdikningen af mossar, belägna omkring ån Ätran,
inom Wartofta härad af Skaraborgs och Redvägs
härad af Elfsborgs län, å 14,640 R:dr, emot åter
Transport:
10,020,863: 91.
12,883,592: 66.
40,000: —
5,129: 72.
4,528: 44.
3,592: 28.
8,209: 29.
2,644: 12.
4,579: 75.
6,000: —
6,950: -
5,000: —
3,950: —
12,974,176: 26.
38 —
Transport: 10,020,863: 91. 12,974,176: 26.
betalning af 8 procent, med beräkning af 3 procents
ränta,
14,640: --- 14,640: —
inom Skaraborgs län:
för sänkningen af sjön Östen inom Wadsbo härad, å
8,329 R:dr 50 öre; återbetalas jemte kronoutskyl
derna,
6,663: 14. 6,246: 64.
» kanalanläggningen genom Kottholmsnåset vid Tidaån
samt upprensningen af Sågströmmen inom samma
härad, å 6,189 R:dr 75 öre; dito dito,  4,166: 88. 3,832: 95.
» sänkningen af sjön Lången och upprensningen af
Kräftån inom Wadsbo härad, å 11,550 R:dr; dito
dito,
9,816: 85. 9,239; 34.
» utdikningen af Hedeberga egendoms andel i Mönarps
mossar inom Marks bärad, å 1,500 R:dr; dito dito, 540: — 420: —
» dito af Dagsnäs- och Höryda samt en del af Stora
Bjurums mossar inom Gudhems härad, å 10,200
R:dr; dito dito,
10,220: 19. 9,404: 19.
» sänkningen af sjön Orien och ån Orian inom Ransbergs
socken af Wadsbo härad, å 6,800 R:dr; dito dito, 8,650: 66. 8,650: 66.
» sänkning och upprensning af Lida-ån, å 126,000
R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta,
—- — 46,000: —
inom örebro län:
för sänkningen af Mosjön samt rensningen af Kumla-,
Täby- och Äby-åar inom Orebro, Kumla och Sköllersta
häracer, å 30,000 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna,
26,575: 32. 27,659: 38.
» dito af Lindesby-sjön och upprensningen af Mastelfven
inom Jernboås socken af Nora bergslag, å
2,175 R:dr; dito dito,
1,657: 31. 1,483: 31.
» dito af Mahia å i Kumla och Hallsbergs socknar,
å 20,400 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 3 procents ränta,  20,400: — 20,400: —
» utdikningen af Granhammar-kärren inom Winteråsa
socken i Örebro och Kräcklinge socken i Hardemo
härad, å 22,500 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, dervid räntan beräknas efter 4 procent,
22,500: — 22,500: —
» dito af Mossby-kärren i Kumla och Skyllersta härader,
å 5,900 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 5 procents ränta,....  — 5,900: —
Transport: 10,146,694; 26. 13,150,552: 73.
— 39 —
Transport: 10,146,694: 26.
för sänkningen af sjön Tysslingen och Svartån mellan
Bäcks qvarn i Winteråsa och Lindbacka pappersbruk
i Ansta socken, å 100,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 5
procents ränta,
—
inom Wermlands län:
för sänkningen af sjön Björklången inom Nyeds bergs
lag,
å 3,300 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,
924: —
» ett vattenaftappningsarbete å säteriet Agnhammars
egor inom Grums socken och härad, å 2,100 R:dr;
dito dito.
588: —
» vattnets afhållande från ett odlingsbart fält å säte
riet
Odenstads egor i Gillberga socken, å 1,305
R:dr; dito dito,
365: 41.
» aftappningen af vattendränkta trakten Slödjan i
Huggenäs socken af Näs härad, å 4,710 R:dr, emot
återbetalning af 5 procent årligen, med beräkning
af 3 procents ränta,
3,323: 28.
» dito af 4 myrer vid hemmanet Trangärdstorp i
Grafva socken af Karlstads tingslag, å 1,005 R:dr,
emot dito af 8 procent, med beräkning af 2 procents
ränta,
299: 53.
» sänkningen af Hånsjön inom Fryksände socken af
Fryksdals härad, å 12,600 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna,
10,608: 95.
» dito af sjöarne Wadljungen och Björklången samt
rensningen af elfven Hinnan inom Nordmarks härad,
å 16,800 R:dr, emot återbetalning af 8 procent,
med beräkning af 2 procents ränta,
16,800: —
» dito af Säfsjön i Arvika socken af Jösse härad, å
8,000 R:dr, emot dito, med beräkning af 3 procents
ränta,
8,000: —
» utdikningen af Nolby- och Skane mossar inom Näs
härad, å 11,600 R:dr, emot dito dito,
11,600: —
inom Westerås lån:
för utdikningen af Hägervalls- och Skarf stads mossar
samt aftappningen af Mosjön inom Skultuna socken
af Norrbo härad, å 15,385 R:dr 50 öre; återbetalas
jemte kronoutskylderna,
3,077: 11.
Transport: 10,202,280: 54.
13,150,552: 73.
100,000: —
660: -  420: —
261: 1.
3,188: 30.
226: 72.
9,600: 95.
16,046: 80.
8,000: —
11,600: —
1,846: 27.
13,302,402: 78.
— 40 —
Transport: 10,202.280: 54.
för sänkningen af Frövi-sjön inom samma socken, å
1,300 R:dr: återbetalas jemte kronoutskylderna, .... 363, 98.
» utdikningen af myrer vid Julpa gård i Romfartuna
socken af sistnämnde härad, å 4,674 R:dr; dito dito, 1,308: 71.
» utdikningen af Bredmossen samt sänkningen af Laggarbo-
och Harm-sjöarne inom Kolbäcks och Bergs
socknar af Snefringe härad, å 5,010 R:dr; dito dito, 1,402: 78.
» dito af kärr- och myrängar, tillhörande byarne Nesselsta,
Holm. Myrkarbo, Kättbo och Nickbo inom
Hvittinge socken af Thorstuna härad, å 1,565 R:dr;
dito dito,  438: 2.
» aftappningen af Mursjön i Wester-Wåhla socken af
Norbergs härad, å 3,670 R:dr 50 öre; dito dito,.... 1,027: 75.
» upprensningen af Altuna å, till förekommande af
öfversvämningar inom Simtuna och Thorstuna härader,
å 3,000 R:dr; dito dito,
2,286: 18.
» aftappningen af Kolbäcks-sjön samt utdikningen af
kringliggande mossar å Arboga stads södra skog
inom Åkerbo härad, å 1,500 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2 procents
ränta.
554: 78.
» sänkningen af Schedvi- och Westlanda- samt Oster
och
Sundängs-sjöarne inom Åkerbo härad, å 14,000
R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta
14,000:
» sänkning af Bocksjön och upprensning af Tillberga
å inom Thorstuna m. fl. socknar, å 12,000 R:dr,
emot återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 5 procents ränta,
—
inom Westerås och Upsala lån :
för utdikning af sanka ängar, tillhörande byarne Bonna,
Rotbrunna, Bogården samt Norrby inom Hernevi
socken af Thorstuna härad, å 1,409 R:dr 25 öre;
återbetalas jemte kronoutskylderna,
392: 60.
inom Stora Kopparbergs län:
för aftappning af Oranu- och Ofver-sjöarne samt ut
dikningen
af Wiganders och Haralds-myrerna inom
Särna socken, ä 1,162 R:dr 50 öre; återbetalas
jemte kronoutskylderna,
792: 80.
» utdikningen af Romsäng s-myren inom Stora Tuna
socken, å 600 R:dr; dito dito,
649: 19.
13,302,402: 78.
259: 98.
934: 79.
1,001: 98.
312: 81.
734: 11.
2,046: 20.
448: 36.
14,000: —
12,100: —
281: 16.
/
699: 80.
601: 19.
Transport: 10,225,497: 33.
13,335,823: 16.
- 41 -
Transport: 10,225,497: 33. i3,335,823; H,\
tor utdikningen at‘ Dalsjön, tyeltjern och Dalångs-myren
inom Stora Tuna socken, a ! ,440 Rdr; aterbetalas
jemte kronoutskylderna,  1,558: 4. 1,442: 84.
» sänkning af Rujsjön inom Rättviks socken, a 375
R:dr; dito dito,
405: 74. 375: 74.
u utdikningen af Sornyren, Sållånaen och Källmyren
m. fl. myrer inom dito, å 1,440 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent ärligen, med beräkning af 3
procents ränta,
1,440: 1,440: —
u myrutdikninyar inom Folkärna socken, a 720 R:dr,
emot dito dito,
720: 677: 40.
» utdikningen af Stora Flyten inom Mora socken, a
720 R dr, emot dito dito,  720: — 720: —
» dito af 7 myrer inom Jerna socken, a 75U R:dr,
emot dito, med beräkning af 2 procents ränta,  75U: --- 750:
inom Gefleborgs lån:
för utdikningen af Baggbo-, Als-, Lop- och Storinyrerua
inom Ljusdals socken i Norra Helsingland, ä
20,700 R:dr; aterbetalas jemte kronoutskylderna, .... 15,772: 97. 14,116: 97.
» dito af Damsäters-myren inom Bergsjö socken af
samma provins, a 3,00d R:dr; dito dito,
2,285: 94. 2,045: 94,
» sänkningen af Gärsjön inom Öster-Fernebo socken
i Gestrikland, ä 6,300 R:dr; dito dito,
5,808: 47. 5,304: 47,
» dito af Östanbräcks- och Wii-sjQarne inom Tuna
socken i Södra Helsingland, å 6,240 R:dr; dito dito, 6,754: 13. 6,254: 93.
» dito af Fäbodetjern inom Söderala socken i dito, å
480 R:dr; dito dito,
519: 55. 481: 15,
» dito af Al- och Telge-sjöarne i närheten af Söderhamn,
a 27,600 R:dr; dito dito,.
35,111: 52. 32.903: 52
u dito af sjöarne Derten, Hösjön och Hertetjeru inom
Bollnäs socken i Westra Helsingland, å 8,000 R:dr,
emot dito, med beräkning af 4 procents ränta,  8,000: — 8,000: -
» sänkning af Böhle-sjön inom Enångers socken, å
12,050 R;dr, emot återbetalning af 8 procent ärligen,
med beräkning af 4 procents ränta,  12,050: — 12,050:
inom Wester-Norrlands län:
för sänkningen af Tåsjön inom Tasjö socken i Södra
Ångermanland, å 6,000 R:dr; aterbetalas jemte
kronoutskylderna,
6,000: — 7,632: 94
Transport: 10,323,393: 69. 13,430,019: 6
6
inom Jemtland g lån :
— 42 —
Transport: 10.323,393: 69. 13,430,019: 6.
för utdikningen af myrer vid Waplanda, Ökne och Smedågens
byar inom Näskotts socken, a 3,440 R:dr;
återbetalas jemte kronoutskylderna,
4,376: 21. 4.376: 21.
» dito af myrer vid Näsets, Grälsgårds, Jönsgårds,
Gärdes, Bergets, Wallås och Risselås byar inom
Ströms socken, å 7,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 4 procents
ränta,
7,000: — 7,000: —
inom Westerbottens län:
för utdikningen af Svartberys- och Nybruks-rnyrerna i
Säfvars socken, å 2,250 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna,
1.912: 38. ! ,799: 88.
» sänkningen af Degersjön och Lillsjön i Nysätra
socken, ä 2,700 R:dr, emot ärlig återbetalning af
5 procent, med beräkning af 3 procents ränta,  1,885: 48. 1,807: 52.
» dito af Kroksjön i Bygdea socken, ä 2,520 R:dr:
återbetalas jemte kronoutskylderna,  2.726: 60. 2,525:
» utdikningen af Qvarnmyren. Atjålsmyren och Tat
tarsmoran
pä Tvåråmarks bys ego-område i Säfvars
socken, ä 750 R:dr; dito dito,
871: 48. 811: 48.
» utdikningsarbete vid Byske by inom Skellefteä socken,
ä 3,440 R:dr; dito dito,
4,376: 21. 4,376: 21.
» utdikningen af Ratu-träsk i Bygdeå socken, å 1,840
R:dr; dito dito,
•  2,340: 78. 2,340: 78.
o dito af åtskilliga myrer på Wester-Sjulrnarks bys
egor i samma socken, å 1,660 R:dr; dito dito,  2,111; 76. 2,111: 76.
» dito af Hamptjerns- och Degerrnyrerna inom Degerfors
socken, å 7,800 R:dr, emot återbetalning af
8 procent årligen, med beräkning af 4 procents
ränta,
7,800: — 7,800: —
inom Norrbottens lån:
för utdikningen af det vid Niemisels by i Raneå soc
ken
belägna Westi-träsk, a 906 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna,
1,052: 37. 1,052 37.
» dito af Teurajervi-, Lombolo- m. fl. sjöar inom Ofver-Kalix
socken, ä 7,800 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent ärligen, med beräkning af 2 procents
rällta>
7,800; — 7,378: 28.
» dito af Bålingträsket, Lilltråsket, Staftjeru m. fl.
Transport: 10,367,646: 96. 13,473,398: 55.
— 43 -
Transport: 10,367,646: 96.
sjöar i Neder-Luleå socken, å 3,320 R:dr, emot
återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 3 procents ränta,
3.217:
för utdikningen af myrtrakter vid och mellan byarne
Tärendö, Niva, Pajala, Kirnujärvi och Erkheike
inom Pajala socken, å 6,360 R:dr, emot dito dito, 6,360: —
» utdikningsarbete vid Kukkola by inom Karl Gu
stafs
socken, å 15.000 R:dr, emot dito, med beräkning
af 4 procents ränta,
15,000: —
= 1,342,644: 47. 1,704,975: 67. =
m> Lån till Fabriksidkaren J. it Schram, å
20,000 R:dr, för fabriksanläggningen till bearbetande
af marmor på Singön inom Roslags skärgård,
emot 4 procents ränta och återbetalningsskyldighet
efter 5 års förlopp; utbetaldes år 1861  20,000: —
=. 20,000: — 20,000: — =.
= 10,112,223: 96. 13,517,975: 55. =
Fordringar, grundade på Rikets Ständers särskildt
meddelade beslut och stadganden:
Hos Hjelmare kanal- och slussverks-bolag, motsvarande
beloppet af den för nämnde kanal- och slussverk
afsatta reparationsfond; hvilken fond ursprungligen
bildats genom en i bolagets fasta egendomar Stora
Wallby och Oppeby intecknad förbindelse å 22,500
R:dr och årligen tillväxer med 5 procent ä det belopp,
densamma vid hvarje års början utgjorde, .... 72,564: 76.
Allmänna bevillningen för år 1863, upptagen enligt dess
vid 1859 -1860 års riksdag beräknade
belopp,
R:dr 2,250,000: —
efter afdrag af hvad derå under
sagde år till Riksgälds-kontoret
influtit utöfver de från detta
verk utbetalda taxerings- och
uppbördskostnader,
» 78,113: 46. 2,171,886: 54.
Allmänna bevillningen för år 1864,
upptagen till dess af Rikets Ständer
vid 1862—1863 års riksdag
beräknade dito,  R:dr 2,600,000: —
efter afdrag af dito dito, ........ » 56,974: 27.
13,473,398: 55.
3,217: —
6,360: —
15,000: —
20,000: —
76,193: -•
2,543,025: 73.
Transport: 12,656,675: 26. 16,137,194: 28.
- 44
Transport: 12,656,675: 26. 16,137,194: 28.
Köpeskillingen för den vid
staden belägna och af Kronan försålda s. k. hof
bageri-egendomen,
25.000: — 25,000: —
Af statsverkets inkomster anvisadt bidrag för år 1864,
till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter, ...
-- 1,000,0Q0: —-
= 2,269,451: 30. . 3,644,218: 73. =
Kreditiv fordringar:
För det begagnade beloppet af kreditivet å 225,000
R:dr till Ulldiskont-fondms förstärkande, emot 3
procents årlig ränta,*
87,560: —
» utbekommet belopp utaf kreditivet för Arméens be
fäls-
och tjenstemäns pensionering, i öfverensstämmelse
med sednast fastställda förhöjda pensions
stat
75,OnO- — 11,810: 9.
» dito af kreditivet för Flottans embets- och tjenste
mannapersonals
dito, dito,
20,000:  —
» dito af kreditivet till betäckande af kostnaderna för
försvarsverkets fullständigare ordnande
—  — 2,510,000: —
= 182,560: — " 2,521,810: 9. =
Fordringar för oredovisade förskott:
till kostnader för sistlidne riksdag  609,677: 28.
—
» dito » nästkommande dito
271: 81. 2,125: 13.
» dito vid kortståmplingen
146: — 114: 64.
» dito » tidningsstämplingen
1,093: 97. 690: 14.
» kontors- och rättegång sexpenser vid Riksgälds-kon
toret
425: 81. 2: 72,
» expenser vid Justitie-ombudsmans-expeditionen
— 82: 89.
» utförande af jernvägsarbeten för statens räkning .... 2,543,729: 97. 2,710,004: 34.
= 3,155,344: 84. 2,713,019: 86. =
Tillsvidare förräntade medel:
a) genom uppköpta obligationer:
med 4 procents ränta,
af 1855 års inhemska
fonderade statslån... 9,500: — 9,500: —
med 4\ procents ränta:
Riksgälds - kontorets
egna, utfärdade för
Transport: 9,500: —
9,500: — 16,019,580: 10. 22,397,024: 23.
— 45 —
Transport: 9,500: 9,500: — 16,019,580: 10.
1858, 1860, 1861
och 1864 årens fonderade
statslån, . 220,797: 50. 477,976: 49.
b) genom lån till åtskilliga
Verk och Inrättningar
samt enskilda
personer, emot
hypotek af obligationer
eller andra säkerhetshandlingar:
med
5 procents ränta 3,136,000: —  —
o 6 dito dito 600,000: — 2,787,508: 33. 3,966,297: 50.
= 3,966,297: 50. 3,274,984: 82. =
Ränte-fordringai hvaraf, för tillsvidare förräntade
medel, vid 1863 års slut: 99,179 R:dr 13 öre
och vid 1864 års slut: 81,993 R:dr 33 öre,
256,494: 33.
= 256,494: 33. 187,651: 16. =
Kontant behållning, innestående å Riksgälds-kontorets
räkning JVs 1 i Rikets Ständers Bank (eller
den för alla andra Riksgälds-kontorets inkomster
och utgifter, än dem, som röra statens jernvägsbyggnader
och dertill upptagna lån, begagnade Bankoräkning)
1,793,958: 68.
= 1,793,958: 68. 365,984: 71. =
Inom linien bokförda tillgångar!
vid vid
1863 års slut. 1864 års slut.
Rikets Ständers hus,
beräknadt efter den
för detsamma af Riksgälds-kontoret
betalda
köpesumma,  49,500: — 49,500: —
(Upptaget inom linien,
på grund af Rikets
Ständers beslut vid
1840—1841 års riksdag)
__
Transport: 49,500: — 49,500: — 22,036,330: 61.
22,397,024: 23.
3,274,984: 82.
187,651: 16.
365,984: 71.
26,225.644: 92.
— 46 —
Transport: 49,500: 49,500: 22,036,330: 61. 26,225,644: 92.
Jtiksgälds-kontorets nuvarande
hus  90,000: 90,000:
(Upptaget inom linien,
pä, grund af Rikets
Ständers vid 1856—
1858 års riksdag fattade
beslut.)
Förskottsvis under åren
1847 med 1863 utbetalda
medel till bestridande
af kostnaderna
för kolonien S:t
Barthelemys förvaltning,
under förbehåll
af den framtida godtgörelse,
som genom
koloniens ökade afkastning
eller afträdande
till främmande
makt kan erhållas,.... 330,058: 81. 351,058: 81.
Fordran af Allmänna
Hypoteks-banken för
de till grundfond åt
denna Bank aflemnade
obligationers kapitalbelopp,
..
8,000,000: — 8,000,000: —
Summa R:dr 8,472,558: 81. 8,490,558: 81.
Summa R:mt R:dr 22,036,330: 61. 26,225,644: 92.
Riksgålds-kontorets fordringar och öfriga tillgångar, som vid 1863 års slut utgjorde
'  .'
R:dr 22,036,330: 61.
hade, hufvudsakligen genom utgifna lån, under år 1864 ökats med » 4,189,314: 31.
och uppgingo vid revisionsårets slut till
R:dr 26,225.644: 92.
samt utgjordes af:
a) räntebärande fordringar
R:dr 12,489,835: 19.
nemligen, fordringar bärande:
6 procents ränta  2,787,508: 33.
51 procents dito
... 337,500: 11.
5 procents dito
67,000: —
41 procents dito
.. 575,520: 84.
4 procents dito
5,274,812: 2.
Transport: 9,042,341: 30. 12,489,835: 19.
- 47 -
Transport: 9,042,341: 30.
3 procents ränta
577,338: 35.
2 procents dito
2,870,155: 54.
R:dr 12,489,835: 19.
b) fordringar, för hvilka ränta framdeles efter
viss tids förlopp kommer att beräknas,
c) sammanlagda kapital- och räntefordringarne
för lån till sjösänkningar och myrutdikningar
samt andra vattenaftappningsföretag
d) vid 1864 års slut upplupna, men icke betalda
eller ännu förfallna räntor å Riksgäldskontorets
räntebärande fordringar,
e) utgifna räntefria län
f) det vid 1862—1863 års riksdags statsreglering
beräknade beloppet af den allmänna bevillning,
som för år 1864 skulle utgöras, efter afdrag
af hvad deraf redan under samma års lopp
till Riksgälds-kontoret influtit,
g) lyftade, men icke redovisade, belopp utaf de
för ökade pensioner ät befäls-och tjenstemannapersonalen
vid arméen anvisade särskilda
kreditiv .
h) utbetalda beloppet utaf det vid sednaste riksdag
anvisade särskilda kreditiv för försvarverkets
fullständigare ordnande
i I förskottsvis utbetalda medel för fortsättning
af statens jern vägsbyggnader
k) återstoden utaf det till bestridande af Riksgälds-kontorets
utgifter anvisade bidrag af
1864 års statsinkomster
1) den a Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i
Rikets Ständers Bank vid 1864 års slut innestående
behallniug
m) förskottsvis bestridda kostnader för nästkommande
riksdag
u) utanordnade, men icke redovisade förskott till
expenser vid Justitie-ombudsmannens Expedition
och till bestridande af utgifter för
Riksgälds-kontorets rättegångs- och utsökningsärenden,
äfvensom till kostnader för kortoch
tidningsstämplingen,
Transport:
12.489,835: 19.
3,716,776: 67.
502,967: 51.
i87,65l: 16.
83,381: —
2,543,025: 73.
11.810: 9.
2,510,000:
2,710,004: 34.
1,000,000: —
365,984: 71.
2,125: 13.
890: 39.
26,124,451: 92.
Jemförelse
emellan
Riksgäldskontorets
skulder samt
tillgångar och
fordringar.
Riksgäldskontorets
inkomster och
utgifter under
år 1864.
26,124,451: 92.
7ö,193:
25,000: —
26,225,6447 92.
Da här ofvan uppgifna belopp af Riksgälds-kontorets skulder och tillgångar sinsemellan
jemföras, visar sig, att tillgangarne öfoer stey o skulderna vid
sistlidet års början med  K:dr 14,290,426: 2.
och vid samma års slut med endast
» 11,729,990: 33.
hvadan tillgangarne under loppet af nämnde ar minskats med  R:dr 2,560,435: 60.
Denna minskning har uppkommit derigenom, att de anslag samt
andra Riksgälds-kontoret aliggande utgifter, hvilka för ifrågavarande
är blifvit kapitalräkningen påförda, uppgingo i il! ej mindre
än
R:dr 11,717,949: 44.
men de för samma år denna räkning tillgodoförda
inkomster och tillgångar endast till .... » 9,157,513: 75.
utgörande således skillnaden mellan de anslags-
och utgiftssummor, hvilka påförts kapitalräkningen,
och de nya eller ökade tillgångar,
som kunnat föras nämnde räkning till
godo, ofvanuppgifna belopp, eller  R:dr 2,560,435: 69.
Vidkommande Riksgälds-kontorets inom linien uti räkenskaperna förda tillgångar
och skulder, hafva desamma, enligt förestående räkenskapsutdrag, under revisionsåret
ökats, de förra med 18,000 R:dr, utgörande förskotterade förvaltningskostnader för kolonien
S:t Barthelemy, samt de sednare med 3,256 R:dr, utgörande del belopp, hvartill
de uti öfverblifna bref inneslutna medel uppgått, och hvilket från Post-verket blifvit
till Riksgälds-kontoret aflemnadt.
Till upplysning om Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter har blifvit upprättadt
bilagde sammandrag (Bil. litt. A.) af den i 1864 års nu granskade hufvudbok
intagna kassa-räkning N:o 1, som äfven innefattas uti de fran trycket utgifna utdrag
ur detta verks räkenskaper för sagde år; och hafva Revisorerne, för underlättande af
jemförelsen såväl mellan inkomsternas och utgifternas belopp sinsemellan för nämnde är
som med de i föregående revisionsberättelser upptagna inkomsts- och utgiftssummor,
ansett sig böra, med begagnande af enahanda uppställning, som förut iakttagits, meddela
följande summariska uppgift öfver:
- 4b —
Transport:
o) fordringar i anledning af de hos Riksgäldskontoret
deponerade lanehandlipgar. tillhörande
Hjelmare kanal-bolags derstädes afsatta
och bland Riksgälds-kontorets skulder upptagna
reparationsfond
p) fordran af Mynt-verket för den till kostnaden
för dess lokal använda köpeskillingen
för den s. k. hofbageri-egendoinen
R:di7
— 49 -
Iliksgälds-Kontorets inkomster under år 1864:
Allmän bevillning samt kort- och tidningsstämpelafgifter, jemte obser
vationsmedel,
R:dr 2,775,763: 40.
Skatteköpeskillingar och elceskogslösen  9,313: 68.
Kapitalafbetalningar och räntor å de för vissa föremål eller under längre
tid beviljade lån
763,982: 21.
Återbetalning af lyftade medel å kreditivet för fårskötselns och ull
„
produktionens befrämjande samt derför erlagd ränta
90,002: 9.
Återbetalning af tillsvidare förräntade medel, med tillägg af derå upplupna
och erlagda räntor,
2,974,981: 12.
Influtna medel å det under år 1863 upptagna tillfälliga statslån, jemte
de å obligationerna vid deras utlemnande upplupna och godtgjorda
räntor,
2,931,792: 94.
Influtna medel genom den fixt öfvertagna fjerdedelen af det i England
afslutade jernvägslån
8,525,616: 55.
Återbetalda förskott
5,200: —
Godtgjorda besparingar å utbetalda anslagssummor
1,794: 27.
Öfverskott för år 1863 å Strömsholms nya kanals inkomster utöfver
dess utgifter  385: 77.
Till Riksgälds-kontoret, för derå anvisade utgifter, enligt Rikets Ständers
beslut öfverlemnade särskilda behållningar och tillgångar.... 4,919,062: 91.
Deponerade undsättningsmedel
80,000: —
Aflenmad behållning utaf trafikinkomsten å statens jernvägar  200,000: —
Försålda tryckta riksdagshandlingar  210: 51.
Lyftade medel å Riksgälds-kontorets kreditiv i Rikets Ständers Bank 2,200,000: —
Summa R:dr 25,478,105: 45.
Utgifter under år 1864:
Arliga ränteanslaget till Hans Majit Konungen  300,000: —
Vid 1840 och 1841 års riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade
extra eller tillfälliga statsutgifter
30,000:
» 1844 och 1845 års riksdag dito "dito
1,050: —
» 1847 och 1848 års riksdag dito dito
7,200: —
» 1850 och 1851 års riksdag dito dito
975: —
» 1853 och 1854 års riksdag dito dito
7,365: —
» 1856—1858 års riksdag dito dito
26,471: —
» 1859 och 1860 års riksdag dito dito
842,236: 35.
» 1862 och 1863 års riksdag dito dito
2,414,388: 11.
Utaf anslagen till folkundervisningen
216,578: 17.
Lyftade medel å de på Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv
2,553,746: 66.
Dito undsättningsmedel
165,000: —
Transport: 6,565,010: 29.
7
— 50 —
Transport: 6,565,010: 29.
Utbetalda ekeskogsmedel
4,000: —
För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd
3,487,666: 67.
Kapitalafbetalningar och räntor å Riksgälds-kontorets skulder
353,702: 56.
Ränte- och amorteringsanslag för de fonderade lånen
1,017,249: 2.
Förskjutna medel till fortsättningen af statens jernvägsbyggnader
9,112,000: —
Omkostnader för 1863 års tillfälliga och 1864 års jernvägsbyggnadslån 18,823: 73
Tillsvidare förräntade medel
3,885.927: 77
Kostnader för riksdagar och statsrevisioner samt aflöning och expenser
för Rikets Ständers Justitie-ombudsman och hans Expedition m. m. 73,005: 43.
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pensioner m. m  115,909: 8.
Fromma stiftelsers andelar af kortstämpelafgiften
55,734: 87.
Utbetald brudgåfvovinst
50: —
Förskott till inlösen af förfallna räntekuponer till Riksgälds-kontorets
obligationer och till extra brandförsäkrings-afgifter för stadsegen
„
domar, intecknade för byggnadslån,
17,000:' —
Återbetalda medel å Riksgälds-kontorets kreditiv-räkning i Rikets Ständers
Bank
2,200,000: —
Summa R:dr 26,906,079: 42.
Som Riksgälds-kontorets här uppräknade utgifter under år 1864 öfverstego inkomsterna
under samma år med
R:dr 1,427,973: 97.
så Inde följaktligen den å detta verks räkning JVs I i Rikets Ständers Bank innestående
behållning, som vid årets början utgjorde
R:dr 1,793,958: 68.
under dess lopp minskats med skillnaden mellan inkomsterna och
utgifterna, eller
» 1,427,973: 97.
och uppgick alltså vid årets slut till
R:dr 365,984: 71.
Riksgälds- Såsom tillägg till nu meddelade uppgifter angående beloppet af de till Riksgälds
kcmtorets
in- kontoret influtna eller derifrån utbetalda medel, få Revisorerne meddela följande, från
komster och Fullmäktiges till Revisorerne afgifna berättelse hemtade, upplysningar om Riksgälds
utgifter
un- kontorets inkomster och utgifter under förra hälften af innevarande år, med undantag
der förra jjvad derunder influtit och utbetalts utaf liqvidations- och amortissementsfonderna till
hälften
af , . ^
år 1865 hörande medel.
Inkomster under Januari—Juni månader 1865:
Bevillnings- och observationsmedel samt kort- och tidningsstämpel
afgifter
R:dr 2,698,972: 47.
Skatteköpeskillingar och ekeskogsmedel
5,451: 58.
Kapitalafbetalningar å de för vissa särskildt angifna föremål af Rikets
Ständer beviljade låneunderstöd
149,019: 67.
Ränteinbetalningar å sådana lån
89,335: 40.
Transport: 2,942,779:~U2~
— 51 —
Transport: 2,942,779: 12.
Återbetalningar å Riksgälds-kontorets tillsvidare förräntade kontanta
behållning
3,374,108: 33.
Influtna räntor å dylika medel
., ■ 118,475: 24.
Återbetalning å kreditivet till upprätthållande af Arméens pensionskassas
pensioneringsskyldighet
:  11,810: 9.
Deponerade undsättningsmedel
30,000: —
I ytterligare afräkning å öfverskotten af 1863 års statsinkomster samt
behållna besparingarne å statsverkets utgifter för samma år
1,000,000: —
Återlevererade besparingar å de från Riksgälds-kontoret utbetalda anslag
m. m  13,144: 69.
Från Kongl. Stats-kontoret levererade äldre depositionsmedel  1,291: 71.
Utaf Rikets Ständers Banks sedan 1860 års början upplupna vinst .... 1,000,000: —
Ytterligare aflenmad behållning å statslånefonden
35,000: —
Lösen för exproprierad, staten tillhörig, jord
1,009: 68.
Försålda riksdagshandlingar
102: 70.
Influtna medel genom det temporära statslånet
10,470,232: 4.
Lyftade medel ä kreditivet i Rikets Ständers Bank....
1,500,000: —
Summa R:dr 20,497,953: 60.
Utgifter under Januari Juni månader 1865:
Ränta å Riksgälds-kontorets skulder
86,801: 39.
Utaf detta års ränte- och amorteringsanslag för dé fonderade statslånen
1,078,930: 99.
Utbetalda undsättningsmedel
30,000: —
Utaf de vid 1862 och 1863 års riksdag utan återbetalningsskyldighet
beviljade extra statsanslag -
1,782,235: 87.
Utaf enahanda vid föregående riksdagar beviljade anslag  46,032: —
Utaf de vid sednaste riksdag beviljade lån för enskilda jernvägsanlägg
ningar
.'.
3,575,236: 67.
Utaf andra vid samma riksdag beviljade låneunderstöd
895,400: —
Lyftade medel å kreditivet till försvarsverkets fullständigare ordnande 400,000: —
Dito å den i Riksgälds-kontoret deponerade behållningen af trafiken
å statens jernvägar  200,000: —
Omkostnader för 1864 års jernvägslån och 1865 års temporära statslån
16,771: 3.
Kostnader för riksdagar och statsrevisioner samt Rikets Ständers hus 11,760: 15.
Aflöning samt resekostnad och expenser för Justitie-ombudsmannen och
hans Expedition m. fl
9,425: —
Förvaltnings- och uppbördskostnader m. m
57,391: 20.
Fromma stiftelsers andelar i kortstämpelafgiften
13,248: 85.
Tillsvidare förräntade medel
•'  5,663,986: 67.
Förskott till inlösen af förfallna räntekuponer
10,000: —
Dito till fortsättning af statens jernvägsbyggnader  4,700,000: —
Återbetalningar å kreditiv-räkningen i Rikets Ständers Bank  1,500,000: -
Summa R:dr 20,077,219: 82.
— 52 —
Ofvannämnde å Riksgäl ds-kontorets Banko-räkning JV2 1 under innevarande års
förra hälft influtne medel öfverstego med 420,733 R:dr 78 öre de genom utassigneringar
bestridda utgifter, hvadan behållningen å samma räkning, som vid årets början utgjorde
R:dr 365,984: 71.
uppgick den 30 sistlidne Juni till
» 786,718: 49.
Riksgälds-kontorets
kreditiv
å Rikets Ständers
Bank.
Sedan Rikets sednast församlade Ständer meddelat förändrade bestämmelser rörande
det sedan längre tid tillbaka till bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar
anvisade kreditiv å Rikets Ständers Hank af högst 1,500,000 R:dr, enligt
hvilka 4 procents årlig ränta skall erläggas för de belopp, som å kreditivet. lyftats, hafva,
angående kreditivets användande under sistlidne och detta år, kontrakter blifvit upprättade,
enligt hvilka kreditiv-året beräknats från den 1 Februari.
Under det sålunda bestämda första kreditiv-året, eller tiden från den 1 Februari
1864 till Januari månads slut 1865, hafva tillsammans derå blifvit lyftade och åter
betalde
R;dr 3,700,000: —
hvarjemte Riksgälds-kontoret erlagt belöpande kreditiv-ränta med » 13,738: 89.
Under nu ingångna kreditiv-år hafva följande belopp från kreditiv-räkningen till
Riksgälds-kontorets Banko-räkning J\ls. 1 blifvit öfverförda, nemligen:
den 11 Augusti 1865, i afräkning....
» 25 » >5 i ytterligare dito
» 21 September » återstoden,
... R:dr
500,000: —
500,000: —
500,000: —
R:dr
1,500,000: —
Redogörelsen
öfver de till
fortsättning af
statens jernvägsbyggnader
anslagne medel.
Den för år 1864 afslutade särskilda redogörelse öfver de till fortsättning af statens
jernviigsbyggnader upplånte medel hade, till följd af från Riksgälds-kontorets Bankoräkning
J\s 1 förskottsvis verkställda utbetalningar för arbeten å statens stambanor, vid
1863 års slut en skuld utöfver tillgångar af
R:dr 2,813,729: 97.
Under loppet af år 1864 hafva från nämnde Banko-räkning ytterligare
utbetalts:
1864 års anslag
R:dr 7,777,000: —
och i afräkning å 1866 års dito  » 1,000,000: — » 8,777,000: —
R:dr 11,590,729: 97.
Såsom tillgångar för betäckande af dessa utgifter hafva an
vändts:
af
den i Riksgälds-kontoret innestående behållningen utaf trafikinkomsten
på statens jernvägar
R:dr 100,000: —
första fjerdedelen af det år 1864 med Bankirhuset
J. H. Schröder cfc Komp. i London afslutade
lån å 2,000,000 £ Sterling, eller
Transport: R:dr 100,000: — R:dr 11,590,729: 97.
- 53 —
Transport: R:dr 100,000: —- R dr 11,590,729: 97.
500,000 £, för hvilken låneandel Riks
gälds-kontoret
tillgodokommit
» 8,790,8.16: 55- » 8,890,836: 55.'
Den särskilda redogörelsens skuld utöfver tillgångar uppgick
alltså vid innevarande års början till
R:dr 2,699,893: 42.
Under loppet af år 1864 har från Rikets Ständers Bank ytterligare levererats räntevinst
å 1858 års tillfälliga statslån nied 65,000 Rtdr, hvilket belopp blifvit Riksgäldskontorets
Banko-räkning N:o 1 ersatt för lemnadt förskott till utförande af jernvägsarbeten
för statens räkning; och uppgick nämnde Banko-räknings fordran vid sistlidet års
slut för dylika förskott till
R:dr 2,710,004: 34.
Sedan Rikets Ständer vid 1859—1860 års riksdag beslutat, att beloppet af den
vid hvart och ett års slut uppkomna behållning utaf inkomsten genom statens hela
jernvägsrörelse skulle till Riksgälds-kontoret ingå, hvaremot och i händelse utgifterna
för rörelsen å statens jernvägar icke skulle af inkomsterna betäckas, den för året uppstående
bristen borde ersättas af Riksgälds-kontorets medel, hafva, på grund, deraf följande
summor blifvit till Riksgälds-kontoret levererade, nemligen:
år 1861  R:dr 50,000: —
» 1862
» 200.000: —
» 1863  » 600,000: —
» 1864  » 200,000; -
Summa R:dr 1,050,000; —
Jemlikt 171 § af det för Riksgälds-kontoret nu gällande
reglemente, hafva häraf anvisats till fortsättning af arbetena å statens
jernvägsbyggnader:
för år 1863 och föregående år
R:dr 400,000: —
» » 1864
» 100,000: —
» » 1865
» 100,000: —
R:dr 600,000: —
hvarjemte, uppå vederbörlig reqvisition, blifvit från
Riksgälds-kontoret återbetalda under innevarande
år
» 350,000: — » 950,000: —
så att den för närvarande i Riksgälds-kontoret innestående behållningen
endast utgör
R:dr 100,000: —,
motsvarande det till fortsättning af statens jernvägsbyggnader för nästa år af dessa
medel anvisade belopp.
Trafikinkomsten
å statens
jernvägar.
— 54 —
Angående liqviderne
med
Bankirhusen J■
H. Schröder &
Komp. och R.
Er lang er &
Söhne.
Liqvidationsoch
amortissementsfonderna
för de
fonderade
statslånen.
Vid granskningen af 1864 års särskilda redogörelser öfver ej mindre de till fortsättningen
af statens jernvägsbyggnader upplånte medel än de fonderade statslånens liqvidations-
och amortissementsfonder, har någon anmärkning ej förekommit; likväl
hafva Revisorerne, vid genomseendet af de med BaDkirhusen J. H. Schröder & Komp.
i London och R. Erlanger & Söhne i Frankfurt am Mayn upprättade konti, funnit, att
de med bemälte Bankirhus uppgjorda liqvider för sistlidet års transaktioner med Riksgälds-kontoret
vid räkenskapens afslutning ännu ej, i anseende till förekomne anmärkningar,
blifvit godkända, hvilket förhållande, vid nämnde liqviders slutliga fastställande,
kan åstadkomma förändring i nu bokförda belopp.
De af Riksgälds-kontoret åren 1855 och 186 i upptagna fonderade statslån samt
likaledes fonderade jernvägslånen af åren 1858, 1860 och 1864 äro i afseende på ej mindre
liqvidations- och amortissementsfonderna än kapitalskulden för dessa lån upptagna
i 2:ne särskilda redovisningar
Den ena af dessa redovisningar, innefattande liqvidations- och amortissementsfonderna,
utvisar för 1855 års inhemska statslån en behållning vid 1863
års slut af
R:ör 3,254: 77.
efter afdrag af dess skuld för obetalda förfallna räntor
å 3^ och 4 procent,
» 2,555: — g99; 77.
Fondens inkomster för år 1864 bestodö af samma års
ränte- och amorteringsanslag
R:dr 13,655: —
samt andel i de ränte- och kapitalvinster, som för samtlige
liqvidations- och amortissementsfonderna uppkommit
å deras genom utgifna lån eller köpta obligationer
förräntade behållningar,
» 62: 33. 13,717: 33.
_ R;dr "“”lRllRla
Om denna summa minskas med 1864 års ränta, enligt förfallna
kuponer,
R:dr 9,304: —
uppkommer fondens behållning vid samma års
slut, efter afdrag af dess skuld 3,626 R:dr för
obetalda räntor,  » 5,113: 10. R:dr 14,417: 10.
Liqvidations- och amortissementsfonden för 1858 års jernvägslån egde vid utgången
af år 1863 en tillgång af
R:dr 672,719: 42.
Under år 1864 har fonden tillgodoförts:
Samma års ränte- och amorteringsanslag  R:dr 1,166,666: 67.
Andel i kapital- och räntevinsten genom tillsvidare
förräntade medel
» 67,574: 41.
Värdet af en obligation och 44 räntekuponer,
som icke inom 2 år från förfallodagarne
blifvit till inlösen företedda och numera
endast hos Riksgälds-kontoret infrias, .... » 2,129: 33.
Kursvinst å vexlar, som uppköpts för pris, understigande
det antagna bokföringsvärdet
å 2| R,-dr för hvarje Thaler,  _ " 8,920: — » 1,245,290: 41.
R:dr 1,918,009: 83.
Transport: R:dr 1,918,009: 83
— 55 —
Transport: R:dr 1,918,009: 83.
Deremot hafva nedanstående utgifter under samina tid blifvit
denna fond påförde:
Inlösningsbeloppet för utlottade obligationer,
förfallna den 1 Juli 1864,.... Th:r 48,800: —
d:o den 2 Januari 1865, » 49,900: — 98,700: —
Sammanräknade beloppet af förfallna räntekuponer:
för förra halfåret 1864  Th:r 172,866: 20.
och för sednare dito  » 171,766: 20. 344,633: 10.
Th:r 443,333: 10.
i Runt, efter 2§ R:dr för hvarje Thaler, R:dr 1,182,222: 22.
Omkostnader för lånet
» 7,757: 94.
För infriade 3 obligationer och 6 räntekuponer,
som för mer än 2 år sedan till betalning
förfallit,  •• » 2,091: 33. R;dr 1,192,071: 49.
Tillgång vid 1864 års slut
R:dr 725,938: 34.
Fondens skuld vid sistnämnde års början för förfallna, men icke till inlösen företedda
obligationer och räntekuponer utgjorde
R:dr 2,625: 33.
Denna skuld ökades under året med beloppet af de obligationer
och kuponer, som endast i Riksgälds-kontoret få inlösas, .... » 2,129: 33,
R:dr 4,754: 66,
men minskades deremot med inlösta sådana obligationer och kuponer
för
» 2,091: 33.
så att fondens skuld vid 1864 års slut uppgick till....  R:dr 2,663: 33.
Liqvidations- och amortissementsfondens för 1860 års jernvägslån behållning vid
1863 års slut utgjorde ■
R:dr 477,438: 37.
efter afdrag af dess skuld för förfallna obligationer
och räntekuponer, som icke inom 2 år
från förfallodagarne blifvit till inlösen företedda
och derför endast i Riksgälds-kontoret
infrias,
» 5,139: 33.
hvartill komma följande inkomster för år 1864:
ränte- och amorteringsanslaget
,
fondens andel i kapital- och räntevinster å tillsvidare förräntade
medel
kursvinst å uppköpte vexlar samt ränta å ett hos Bankirhuset Er
langer
insatt belopp
för 5 stycken försålda premie-obligationer
Tillsammans R:dr 1,984,143: 41.
472,299: 4.
1,466,000: —
35,4021 54.
10,295: 16.
146: 67.
Transport: 1,984,143: 41.
— 56 -
Transport: 1,984,143: 41.
hvaremot samma fond påförts nedanstående utgiftsposter:
beloppet af utlottade 4| procents obligationer, som
förföllo den 1 Maj 1864,.... Th:r 46,700: —
och dito den 1 Nov. samma år » 47,800: — 94,500: -
bokförda kapitalbeloppet af de efter föregångna utlottningar
den 1 Februari och den 1 Augusti
förfallna premieobligationer,
52,916: 20.
Th:r 147,416: 20.
eller, efter den antagna kursberäkningen, Runt R:dr 393,111: l!.
å 4A procents obligationer förfallna
räntor  Th:r 345,467: 74
skillnaden mellan det i räkenskapen
uppptagna kapitalbeloppet,
Th:r 52,916: 20,
af de vid 7:de och 8:de
utlottningarne utkomna
premieobligationer och de
till dessa obligationers inlösning
anvisade annuitetssummors
sammanlagda belopp,
110,000 Th:r,  » 57,083: 10.
Th:r 402,550:17£.
utgörande i R:mt, efter samma kursberäkning, » 1,073,468:22.
omkostnader för lånet
» 11,271: 4. 1,477,850: 37.
Fondens behållning vid 1864 års slut uppgick alltså, efter afdrag
af 16,383 R:dr 34 öre, motsvarande värdet för till inlösen förfallna obligationer
och räntekuponer, som af Riksgälds-kontoret endast infrias, till R:dr 506,293: 4.
På sätt ofvan är nämndt, utgjorde vid 1864 års början fondens skuld för sådane äldre
förfallna obligationer och kuponer, som blott af Riksgälds-kontoret infrias, R:dr 5,139: 33.
Under årets lopp tillkommen enahanda skuld
» 12,962: 66.
R:dr 18,101: 99.
Om härifrån afdrages värdet af under årets lopp infriade dylika obligationer
och kuponer,
» 1,718: 65.
uppkommer fondens skuld vid sistlidet års slut,  R:dr 16,383: 34.
Liqvidations- och amortissementsfonden för 1861 års inhemska lån hade vid
1863 års slut en tillgång af.  R:dr 25,414: 99.
Under år 1864 fonden tillgodoförda inkomster;
ränte- och amorteringsanslaget  R:dr 165,000: —
andel i kapital- och räntevinsterna å tillsvidare förräntade
medel  » 2,806: 62.
återlevererade medel utaf lyftade förskott till förfallna
räntekuponers inlösande  » 4,160: 25. » ggg. gy
R:dr 197,381: 86.
Transport: R:dr 197,381: 86.
\
~ 57 -
Transport: R:dr 197,381: 86.
Utgifterna deremot hafva varit följande:
för obligationers infriande å tillsammans 32,800 R:dr,
å 97 procent,  R:dr 31,816: —
förskott till inlösen af förfallna räntekuponer  » 136,181: 25.
omkostnader för länet
» 576: 10. » 168,573: 35.
Återstående tillgång vid årets slut  R:dr 28,808: 51.
Fondens ränteskuld vid 1864 års början för obetalda förfallna
räntor, ä 4^ procent,
R:dr 3,449: 25.
ökades med de under samma år upplupna fäntor  » 131,503: 50.
R:dr 134,952: 75.
men minskades genom infriade räntekuponer å tillsammans
» 132,021: —
så att skulden vid innevarande års början utgjorde  R:dr 2,931: 75.
Hvad slutligen angar liqvidations- och amortissementsfonden för det år 1864 upptagna
jernvägslån, utvisar räkenskapen, att det för samma år afsatta ränte- och amorteringsanslaget
endast motsvarar värdet af utlottade och den 15 Oktober samma år till
inlösen förfallna obligationer för den af lånegifvarne fixt öfvertagna andelen af lånet,
eller
£ 1,700: —
samt H års ränta, å 41 procent, till och med samma dag å utlemnade
obligationsbeloppet 555,700 £
» 12,502: 5.
£ 14,203: 5.
eller i R:mt, efter 17 R:dr 80 öre för hvarje £,  252,817: 85.
hvilken annuitet blifvit Bankirhuset J. H. Schröder & Komp. i London godtgjord i liqvid
med nämnde Bankirhus.
Enligt 12 § af det angående detta lån upprättade kontrakt, skola, äfven om
hela lånesumman icke af långifvarne öfvertagits, utlottningarne omfatta samtliga de obligationer,
som för lånet blifvit utfärdade, eller i hvilka detsamma enligt amerteringsplanen
fördelats, utgörande dessa obligationer, jemlikt den upprättade och godkända amorteringsplanen,
15,723 stycken, lydande å tillsammans 2,223,000 £ Sterling.
Detta stadgande har ock, vid den verkställda första utlottningen, den 1 Oktober
sistlidet år, iakttagits, oaktadt allenast en fjerdedel af lånet blifvit inbetald och derför
utlemnats endast 4,207 obligationer å 555,700 £, och detsamrqa måste äfven framdeles
fortfarande tillämpas, utan afseende derpå att något ytterligare belopp af länet icke
influtit, emedan den redan antagna amorteringsplanen icke lärer kunna förändras, då den
samma
är i obligationerna intagen.
Emellertid kan i följd häraf inträffa, att vid utlottningarne stundom ett större,
stundom ett mindre belopp, än sorn motsvarar den öfvertagna tjerdedelen af den i amorteringsplanen
för lånet i sin helhet beräknade amortering, utgår till kapitalafbetalning å
det utlemnade obligationsbeloppet af 555,700 £.
8
— 58 —
Utbetalda
ränte■ och
amorteringsanslag.
Kapitalskulderna
för de
fonderade
statslånen.
Till fortsättning af den uti sednast afgifna revisionsberättelse upptagna uppgift
å de årliga ränte- och arnorteringsanslagen, som kommit amortissementsfonderna för
jernvägslån tili godo, hafva Revisorerne ansett sig äfven böra i denna berättelse omnämna,
att, med inberäkning af innevarande års från Banko-räkningen N:o 1 öfverförda
eller genom liqvid påförda annuitetsbelopp,
liqvidations- och amortissementsfonden för 1858 års lån erhållit tillsammans.
.
R:dr 9,333,333: 33.
Dito dito dito för 1860 års dito  » 7,680,150: 62,
Dito dito dito » 1864 års dito
» 752,510: 75.
Summa R:dr 17,765,994: 70.
För det under år 1855 till kostnader för statens samt enskilda jernvägsanläggningar
emot 373 stycken dels 4- och dels 3|-procents-obligationer upptagna fonderade statslån,
primitivt 281,900 R:dr, återstod vid 1863 års slut en kapitalskuld af R:dr 237,300: —
Utaf 1858 års jernvägslån, som upptogs mot 24,381 stycken
4^-procents-obligationer å tillsammans 8,190,500 Thaler Preussiskt
kurant, återstod vid 1863 års slut 7,682,100 Thaler, eller i Runt,
efter antagen kursberäkning,
» 20,485,600: —
Kapitalskulden af det under år 1860 upptagna jernvägslån
å 10,000,000 Thaler, för hvilket utgafs 24,000 stycken 4^-procentsobligationer
och 240,000 stycken sä kallade premieobligationer, utgjorde
vid 1864 års början 9,554,983 Thaler 10 gr, motsvarande i
R:mt
» 25,479,955: 55.
Utaf det under år 1861 inom riket upptagna fonderade statslån,
hvars primitiva belopp utgjorde 3.000,000 R:dr och för hvilket
5,000 stycken obligationer med 4^ procents ränta utfärdades, återstod
vid 1863 års slut en obligationsskuld af
» 2,938,700: —
Den andel af det under år 1864 upptagna jernvägslån, hvarför
utlemnats 4.207 stycken 4i-procents-obligationer å tillsammans
555,700 £ Sterling, har i Runt bokförts efter en kurs af 17 R:dr
80 öre till
» 9,891,460: —
Tillsammans R:dr 59,033,015: 55.
Under loppet af år 1864 samt första hälften af innevarande år
har kapitalskulden för dessa lån, genom uppköp af obligationer och utlottning
enligt fastställda utlottningsplaner, blifvit minskad med nedannämnde
belopp, nemligen:
genom inköp af 2 obligationer för 1855 års lån å tillsammans 2,400: — •
» utlottning af 1858 års jernvägslån tillhörande 441
obligationer, lydande å 149,800 Thaler, i R:mt  399,466: 67.
» dito af dels 432 stycken 4^-procents-obligationer för
1860 års jernvägslån
Th:r 143,400: —
och dels 9,100 stycken premie-obligationer
med ett bokfördt värde af  » 75,833: 10.
Th:r 219,233: 10.
i R:mt
584,622: 22.
Transport: 986,488: 89. 59,033,015: 55.
— 59 —
Transport:
genom inköp af 520 stycken obligationer för 1861 års
inhemska lån
och genom utlottning af 24 obligationer för 1864 års
jernvägslån, å tillsammans 3,300 £ Sterling, i Rmit
986,488: 89. 59,033,015: 55.
' 67,0 0: -
58,740: —
Med iakttagande af dessa afbetalningar, uppgående
till sammanlagdt
utgjorde Riksgälds-kontorets återstående kapitalskuld i
anledning af de fonderade statslånen vid sistlidne Juni
månads slut följande belopp, nemligen:
för 1855 års inhemska lån, för 294 stycken obligationer
å tillsammans  R:dr 234,900: —
» 1858 års jernvägslån, för 22,426 obligationer
Th:r 7,532,300, i R:mt .... 20,086,133: 33.
» 1860 års dito, för dels 22,672 obligationer,
å4^procent, Th:r 7,557,000: —
(deraf 6,118 stycken,
å 1,056,900 Th:r, tillhörde
Rikets Ständeys
Bank)
och dels 213,450
stycken premieobligationer,
bokförde
till  » 1,778,750: —
Th:r 9,335,750: —
i Runt
24,895,333: 33.
» 1861 års inhemska lån, för 4,317
stycken obligationer å  2,871,700: —
» 1864 års jernvägslån, för 4,183
stycken obligationer å 552,400 £,
i R:mt ....
1,112,228: 89.
9,832,720: 57,920,786: 66. 59,033,015: 55.
Såsom ofvan är nämndt, uppgingo såväl de inhemska som utländska fonderade
statslånens återstående kapitalbelopp den 30 sistlidne Juni till  R:dr 57,920,786: 66.
Om derifrån afdragas de för dessa lån bildade liqvidations
och
amortissementsfonders då egande behållningar,
» 2,917,684: 72.
utgjorde återstoden
R:dr 55,003,101: 94.
Rörande den operation, Fullmäktige, i afsigt att befrämja framgången af det med
Schröder & Komp. afslutade amorteringslån, den 16 Juni sistlidet år beslutade, att nemligen
utbyta i Riksgälds-kontorets ego befintliga, till det år 1858 i Thaler Preussiskt
kurant upptagna lån hörande obligationer å 300,000 Thaler emot obligationer å 45,000
£ för det nya engelska lånet, hafva sistlidet års Revisorer redogjqrt för hvad som till
och med den 11 Augusti 1864 förekommit.
Om utbytet
af obligationer
å 300,000
Thaler mot
scrips för
45,000 Pund
St. å det engeidia
lånet
— 60 —
Här torde derföre endast behöfva erinras, hurusom ordalydelsen i det bref, hvari
förslaget om ifrågavarande utbyte till Sehröder & Komp. framställdes, och hvilket, enligt
Fullmäktiges uppdrag, utaf en ledamot uppsattes samt, efter justering af Ordföranden,
afsändes, sedermera, när det delgafs öfrige Fullmäktige, föranledde den anmärkning, att
icke nog tydligt vore uttryckt, det ifrågavarande obligationer å 45,000 £ skulle tillhöra
optionsandelen af lånet och icke den fast öfvertagna fjärdedelen deraf; äfvensom att den
utaf en ledamot, vid justering af protokollet rörande denna fråga, gjorda hemställan om
införande i en sedermera till Schröder (fe Komp. aflåten skrifvelse utaf ett förtydligande
i nämnde syftning af öfrige Fullmäktige förkastades, af skäl att ett sådant förtydligande
icke ansågs behöfligt.
Att detsamma likväl varit af behof påkaliadt, visade sig dock icke otydligt, när
Schröder & Komp., i en skrifvelse af den 12 Oktober, begärde att de i utbyte mot
Thajer-obligationerna lemnade s. k. scrips, eller interimsbevis, ä £ Sterling måtte till dem
återsändas, på det af Schröder & Komp. påtecknade obligationer måtte i utbyte deremot
kunna Riksgälds-kontoret tillställas, hvilken begäran i skrifvelse af följande dag ändrades
sä, att Schröder & Komp. förklarade sig vilja genast, mfter det Fullmäktige meddelat
föreskrifter rörande sändningens verkställande, öfversända obligationerna samt, till undvikande
af kostnaderna för återsändandet af scrips, öfveflemnade åt Fullmäktige att desamma
annullera.
Fullmäktiges förslag afsåg att, till underlättande af optionen och vinnande af en
högre kurs å obligationerna, Riksgälds-kontoret skulle, såsom intressent i det engelska
lånet, öfvertaga obligationer för 45,000 £ af detsammas optionsandel och att få på öfverenskommet
sätt betala dessa obligationer genom aflemnaude af Thaler-obligationerna;
i följd hvaraf alltså Schröder & Komp., som mottagit Thaler-obligationerna såsom kontant
liqvid och voro oförhindrade att realisera desamma i penningar, voro skyldige dels att
lemna Riksgälds-kontoret, såsom låntagare, valuta i afräkning å lånets optionsandel, och
dets att åt Riksgälds-kontoret, i egenskap af köpare till de ifrågavarande obligationerna
å 45,000 £, öfverlemna dylika, till optionsdelen och icke den fast öfvertagna delen hörande
obligationer, vederbörligen stämplade och med Schröder & Komp:s påskrift försedda.
Som emellertid ingenting af optionsandelen — utom just de ifrågavarande 45,000 £ —
blifvit af långifvarne öfvertaget, voro icke några obligationer, utöfver dem, som motsvarade
den fast öfvertagna låneandelen, i Schröder (fe Komp:s ego, utan förvarades i Riksgälds-kontoret,
hvilket alltså först hade att öfversända sådana ä 45,000 £ till Schröder
& Komp., för att, efter deras stämpling och förseende med Schröder <fe Komp:s påskrift,
återfå desamma.
De nyss omförmälda brefven från Schröder & Komp. gåfvo emellertid anledning till
det antagande, att desse icke delade ofvanberörde uppfattning af saken, utan ansågo Fullmäktige
redan hafva erhållit valuta i den fästa andelen af lånet, samt således ingenting
i denna sak vidare återstå, än att utbyta de tillsvidare lemnade scrips emot motsvarande
belopp i de obligationer, hvilka Schröder & Komp. redan för den fast öfvertagna
låneandelen innehade.
Med anledning häraf beslöts den 20 Oktober, att, på det, i händelse en origtig
uppfattning af vilkoren för ifrågavarande obiigationsutbyte möjligen egde rum å Schröder
& Komp:s sida, rätta förhållandet snart måtte för dem blifva utredt, ett förslag till svar
å Schröder & Komp:s skrifvelser skulle uppsättas och Fullmäktige underställas.
— 61 —
'
Efter bordläggning vid det följande sammanträdet af det uppsatta förslaget, beslöts
den 29 i samma månad, att svaret skulle inskränkas till en anmälan, att Fullmäktige
nu önskade verkställa indragningen af valutan och till begäran om erforderlig upplysning
rörande den tidpunkt, då densammas indragning genom Riksgälds-kontorets på
Schröder & Komp. utställda vexlar finge ske.
Då emellertid ännu den 15 December något svar å Fullmäktiges sist omförmälda
skrifvelse icke ingått, och då redan lång tid förflutit sedan långifvarne lemnat obegagnad
sin optionsrätt, gjordes åter hemställan om någon åtgärd för erhållande af valutan för
meroinförmälde obligationer eller scrips å 45,000 .£, samt om meddelande åt Schröder &
Komp. af en bevisning rörande Riksgälds-kontorets rätt i denna sak; men äfven denna hemställan
fick för tillfället förfalla, då, enligt hvad protokollet innehåller, Riksgälds-kontorets
rätt ansågs obestridlig och först, om ock när den ifrågasattes, en bevisning vore erforderlig,
samt för öfrigt ingenting genom ett uppskof ginge förloradt.
Den 16 Januari 1865 anmäldes, att kontokurant rörande Schröder & Komp:s transaktioner
med Riksgäldskontoret under år 1864 från dem inlemnats; och blef denna,
efter det densamma utaf lånedeputerade granskats, ånyo föredragen hos Fullmäktige den
23 Februari.
Det befanns då, att Schröder & Komp. afdragit de ifrågavarande 45,000 £ från
den fast öfvertagna fjerdedelen af lånet; och då således numera intet tvifvel angående deri
uppfattning, som hos Schröder & Komp. gjort sig gällande rörande saken, kunde återstå,
så beslöto Fullmäktige en skrifvelse till Schröder & Komp., deri först åberopades, hurusom
i det Fullmäktiges bref af den 18 Juni 1864, hvari förslaget om obligationsbytet gjordes,
uttryckligen förbehölls, att denna operation icke skulle få utöfva någon inverkan på be
stämmelserna
i lånekontraktet, samt vidare de skäl utvecklades, hvilka borde ådagalägga
beskaffenheten af det träffade aftalet. sådant detsamma af Fullmäktige uppfattades; tilläggande
Fullmäktige, att om, emot förmodan, Schröder & Komp. icke delade Fullmäktiges
mening, den utvägen återstode, att till Riksgäldskontoret återställa svenska statsobligationer
med 4 i procents ränta för 300,000 Thaler.
A denna skrifvelse hade ännu icke den 2 Juni något svar ingått, hvadan Fullmäktige
beslöto en ny skrifvelse, med begäran att det väntade svaret å ofvan omförmälda
bref måtte med det första varda meddeladt; hvarefter Schröder & Komp. väl i en den
22 Juni ankommen skrifvelse yttrat sig skola med det snaraste meddela svar å de mot
kontokuranten gjorda anmärkningar, utan att likväl något sådant svar erhållits ännu den
5 September, då Fullmäktige, enligt hvad Revisorerue inhemtat, afläto en ny påminnelse
i ämnet.
Efter att sålunda hafva oitförmält den utveckling, som denna angelägenhet vunnit
efter sednaste revisionsberättelses afgifvande, tillägga Revisorerne till hvad föregående
års Revisorer om denna sak yttrat, endast den erinran, att sedan Fullmäktige, i den
uppgifna afsigten att för Schröder & Komp. lätta öfvertagandet utaf lånets optionsandel,
beslutat att direkte med låneöfvertagarne verkställa ett obligationsbyte, i stället att på
annan väg föranstalta om försäljning af Thaler-obligationerna och uppköp i stället på
marknaden af obligationer för det nya lånet, ändamålet med den sålunda aniagda operationen
i lika grad uppnåtts, om Fullmäktige, efter aftalets träffande, icke genast afhändt
sig Thaler-obligationerna, utan uppskjutit bytets verkställande intilldess sig visat, om
långifvarne komme att öfvertaga någon del af den på option ställda låneandelen, i af
-
— 62 —
Angående upptagandet
af
ett temporärt
räkning å hvilken meningen var att affären skulle uppgöras; i hvilken händelse det nu
inträffade missförståndet med deraf härflytande följder svårligen kunnat komma att
ega rum.
I den utförliga redogörelse, Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorer lemnat
för de åtgärder, Fullmäktige i Riksgälds-kontoret då vidtagit till fullgörande af Rikets
Ständers vid sistlidne riksdag dem gifna uppdrag att genom upplåning anskaffa en
summa af högst 35,000,000 R:dr för utbetalning af då beviljade anslag till fortsättning
af statens jernvägsbyggnader samt lån för enskilda jernvägsanläggningars utförande, är
omförmäldt, att det angående ett lån å 2,000,000 .£ Sterling med Bankirhuset J. Henry
Schröder & Komp. i London m. fl. afslutade kontrakt allenast tillförbunde låneöfvertagarne
att fixt öfvertaga en fjerdedel af lånet, eller 500,000 £, med rättighet att inom vissa
öfverenskonma tider yttra sig, huruvida de ville ytterligare öfvertaga hela den återstående
låneandelen, eller större eller mindre belopp deraf, äfvensom att dessa tider blifvit
bestämda till den 1 September och den 1 December 1864 samt den 1 Maj 1865; varande
derjemte öfverenskommet, att derest icke, utöfver den fixt öfvertagna fjerdedelen af
lånet, minst 500,000 £ Sterling blifvit antingen till öfvertagande anmäldt eller inbetaldt
till den 1 December 1864, Riksgälds-kontoret skulle vara berättigad! att efter godtfinnande
förfoga öfver hela det återstående obligationsbeloppet, samt att hvad den 1 Maj
1865 till inbetalning öfvertoges borde, vid enahanda påföljd, omfatta hela den då återstående
låneandelen.
Sedan den öfverenskomna första terminen, den I September 1864, förlidit, utan
att hvarken då eller sedermera intill den 27 Oktober anmälan om öfvertagande af någon
del utaf optionsbeloppet skett, väcktes sistnämnde dag hos Fullmäktige fråga derom,
huruvida icke, då det syntes alltmera tvifvelaktigt att något öfvertagande af lånets optionsandel
komme att ega rum vid den med November månads slut tilländalöpande praescriptionstiden,
samt behofvet för Riksgälds-kontoret af penningar allt mer och mer ökade
sig, det vore skäl att begagna tiden innan den 1 December för att, likväl med nödig
varsamhet, söka erhålla säkra underrättelser om huru penningeställniugen vore på de
förnämsta börserna, der möjligen lån af Riksgälds-kontoret kunde erhållas, och huru de
förnämsta bankirernas eller penninge-associationernas på dessa platser mening vore om
låns öfvertagande under nu stundande tider; hvilken fråga af Fullmäktige då bordlädes,
men ånyo förekom den 10 November, då Fullmäktige förkiarade densamma böra för tillfället
förfalla, i anseende till de betänkliga följder, som för Riksgälds-kontorets låneoperationer
kunde under dåvarande penningeställning uppkomma, om låneöfvertagarne erhölle
kännedom derom, att åtgärder i den föreslagna syftningen vidtagits, innan den för begagnandet
af optionsrätten utsatta tid ännu tilländalupit och Fullmäktige kontraktsenligt
egde förfoga öfver de återstående obligationernas begagnande eller ett annat jernvägslåns
upptagande.
Då emellertid anmälan icke inom den 1 December, skett om inbetalning af någon
ytterligare andel, utöfver fixt öfvertagne 500,000 £, af 1864 års jernvägslän, företogo
Fullmäktige, den 2 December, öfverläggning angående sättet för anskaffande af de medel,
som utöfver Riksgälds-kontorets påräknade inkomster under år 1865 erfordrades för bestridandet
af då förestående utgifter; i hvilket afseende en fullständig och tiden till 1865
års slut omfattande förslagsberäkning öfver Riksgälds-kontorets samtliga inkomster och
- 63 —
utgifter skulle uppgöras i och för bestämmandet af det belopp, som måste genom upplåning
anskaffas. Denna beräkning föredrogs i Fullmäktiges sammanträde den 6 i samma
månad samt innehöll, att de beräknade inkomsterna för December öfverstege utgifterna
för samma månad med 265,100 ii:dr; att deremot inkomsterna under Januari
1865, jemförda med utgifterna för samma månad, lemnade en brist af 1,497,000 R:dr,
samt att Kontorets sammanlagda utgifter under tiden intill slutet af år 1865 komme
att utgöra
R:dr 25,137,000: —
men de påräknade inkomsterna endast
» 11,624,600: —
hvadan således öfverskottet af utgifter öfver inkomsterna stege till R:dr 13,512,400: —
dervid likväl icke bland inkomsterna upptagits det kapitalbelopp af 2,074,000 R:dr,
hvarmed Kontorets lånefordringar för tillsvidare förräntade medel öfverstego de till återbetalning
då redan uppsagde dylika lån äfvensom de lån, hvilka förmodades komma att
utan föregående uppsägning återbetalas under December 1864 samt Januari 1865.
Unden nyssnämnde sammanträde, den 6 December, anmäldes, att Grosshandlaren
Cervin till Fullmäktiges Ordförande aflemnat en framställning, i hvilken Grosshandlaren
Cervin tillkännagifvit sig, för den händelse Fullmäktige afsåge att upptaga ett temporärt
lån, vara i tillfälle att, ä Bankirhuset Sal. Heines vägnar, träda i underhandling
om afslutande af ett sådant, på hufvudsakligen följande basis, nemligen :
l:o) att lånesumman bestämdes till 8 å 12 millioner Mark Hamb. B:ko, hvilka
skulle levereras successive under förra hälften af 1865;
2:o) att obligationerna, som borde dateras den 30 December 1864, förskrefvos i
mfy. B:ko och Preussiska Thaler till en fix kurs af 150 Thaler för 300 samt med sex
procents årlig ränta, förfallande till betalning den 30 Juni och 30 December;
3:o) att en viss provision eller rabatt ä lånesumman medgåfves;
4:o) att lånet återbetaltes med J den 30 December 1866, J den 30 Juni 1867 samt
återstående £ den 30 December 1867, samt att
5:o) ^ procents arvode erlades såsom ersättning för bestyret med inlösning af förfallna
obligationer och räntekuponer:
och tillkännagaf Grosshandlaren Cervin derjemte, att han önskade Fullmäktiges
bestämda yttrande öfver de föreslagna hufvudpunkterna jemte de ytterligare bestämmelser,
Fullmäktige kunde finna för godt föreskrifva, deribland den kapitalrabatt, som
kunde medgifvas; viljande han inom 48 timmar efter erhållen del af Fullmäktiges beslut
gifva bestämdt svar om och i hvad mån de gjorda bestämmelserna af Bankirhuset
Sal. Heine antoges.
Derjemte anmäldes i samma sammanträde, ej mindre att General-konsuln Heinemann
skriftligen meddelat, det han af Schröder &, Komp. jemte öfriga medlemmar af
Consortium för 1864 års jernvägslån erhållit uppdrag att med Fullmäktige öfverenskomma
angående optionsrätten för detta lån, än äfven att Ordföranden i Styrelsen för Skandinaviska
kredit-aktiebolaget i Göteborg, »efter erhållandet af hegard upplysning i an»ledning
af väckt fråga om en tillfällig försträckning till Riksgälds-kontoret, medelst tele»gram
underrättat, att nämnde bolags verkställande Direktör hitrest för denna jemte
»andra angelägenheter.»
Och utsago Fullmäktige delegerade, nemligen deputerade för låneärendena jemte
Ordföranden samt Kaptenen Hierta och Riksarkivarien Nordström, att af vederbörande
mottaga de gjorda förslagen.
Två dagar härefter, eller den 8 December på såväl för- som eftermiddagen, förehade
Fullmäktige till pröfning lånefrågan, sådan densamma genom de ingifna. anbuden
förelåg och sedermera under dagens lopp genom skeende underhandlingar modifierades.
Sedan i förmiddagens sammanträde först anmälts dels att, vid den af delegerade
med General-konsuln Heinemann hållna föregående sammankomst, denne i en afgifven
promemoria framställt åtskilliga punkter till öfverläggning och derjemte tillkännagifvit,
att han med hvarje post väntade de mera detaljerade och bestämda förslag, som hans
hufvudman ville underställa Fullmäktiges pröfning, dels att. vid sådant förhållande, underhandlingen
härom ansetts böra uppskjutas tilldess det förväntade brefvet hunnit ankomma
och deri omförmälda förslag skriftligen ingifvits, upplästes en från Heinemann
ankommen skrifvelse, deri han förmälde sig hafva erhållit uppdrag af Consortium att
underhandla om utsträckande af sednaste jernvägslånets optionstid till 1865 års slut på
sådant sätt, att optionen finge stå Consortium öppen under nämnde tid, delvis eller hel
och hållen, båda utan »Aufgeld»; att betalningen skulle ske medelst 3 månaders vexlar,
samt att kuponerna till detta i engelsk valuta ställda lån gjordes betalbara till en bestämd
kurs i Hamburg och Frankfurt. I sammanhang härmed erbjöds Riksgälds-kontoret,
till användande under optionstiden, en kredit å 500,000 £ St., sålunda, att från
1865 års början beloppet finge i 6 temligen lika delar indragas medelst 3 månaders
vexlar på J. Henry Schröder & Komp. i London mot | procents provision och skyldighet
för Riksgälds-kontoret att vid förfallotiderna betäcka hvad som dragits, hvarvid
det likväl berodde af Riksgälds-kontoret att under årets lopp omsätta hvad som
funnes nödigt, antingen förmedelst egnaf direkta operationer eller genom uppdrag åt de
i Consortium deltagande bankirhusen att trassera det ena på det andra; lemnande erbjudarne
tillika Riksgälds-kontoret tillåtelse att, i händelse Consortium vid 1865 års
slut icke öfvertagit hela optionssumman, få omsätta hvad af krediten då vore begagnadt
och oliqvideradt på ytterligare tre månader.
Derjemte hade Heinemann tillkännagifvit, att det af honom väntade , bref troligen
hitkomme på aftonen samt att chefen för huset Schröder & Komp. inträffat i Hamburg,
hvarigenom underhandlingarne åt alla sidor lättades.
Dernäst upplästes en från Skandinaviska kredit-aktiebolaget i Göteborg genom
dess verkställande Direktör, Hr Th. Mannheimer, under föregående dag ingifven skrift, deri
erbjöds ett temporärt lån intill 12,(;00,000 R:dr på 1 å 3 års återbetalningstid, emot 6
procents ränta och 1 procents provision; hvarvid förbehölls, att Fullmäktige inom utgången
af denna dag, den 8:de, skulle meddela huruvida det kunde medgifvas bolaget att
om öfvertagande af ett sådant lån lemna afgörande svar sist den 17 i samma månad.
Fullmäktige borde således före dagens utgång besluta om de ville underhandla
på den angifna basis, men bolaget förbehöll sig 9 dagars tid till afgörande huruvida det
ville stå fast vid hvad detsamma sjelft nu erbjudit.
Någon vidare bestämmelse innehöll det skriftliga anbudet icke; men Ordföranden
tillkännagaf, att, enligt af Herr Mannheimer meddelad upplysning, det erbjudna lånet
vore afsedt att lemnäs i svenskt mynt; att vanliga obligationer icke behöfde derför
— 65 —
utfärdas, utan finge i stället lemnäs förskrifningar å större summor, hvilka således icke
komme att circulera, samt att såsom hypotek sannolikt mottoges de Riksgälds-kontoret
tillhöriga obligationerna för 1864 års jernvägslån.
De alternativ, som i afseende på fyllandet af den närmaste framtidens behof förelågo,
voro alltså: antingen upptagandet ai ett temporärt lån, vare sig af Sal. Heine eller
Skandinaviska kredit-aktiebolaget, eller ock begagnandet af den utaf Consortium för 1864 års
amorteringslån erbjudna krediten, genom hvilken tillika afsågs att, under det Riksgäldskontoret
erhölle medel till sina närmast förestående utgifter, underlätta möjligheten för
det engelska lånets genomförande.
Vid den derpå följande öfverläggningen rörande de ingifna anbuden vände sig
frågan till en början derom, huruvida antingen begagnandet af den erbjudna tillfälliga
krediten eller upptagandet af ett temporärt lån öfverhufvud vore, under för handen varande
omständigheter, att föredraga.
För den. förra utvägen anfördes: att upptagande af temporära lån berättigades
endast af en tvingande nödvändighet, hvilken likväl just aflägsnades genom den erbjudna
krediten å 500,000 £, Förmedelst denna vore Riksgälds-kontoret i tillfälle att med
minsta uppseende och största lätthet fylla sina penningebehof för den närmaste framtiden,
och kostnaderna för kreditens begagnande skulle genom det föreslagna sättet för
trasseringarne blifva de minsta möjliga, enär de dragna vexelbeloppen kunde minskas i
samma mån som större eller mindre del af jernvägslånet inbetaltes. Den nu erbjudna
krediten utgjorde ett moraliskt bevis på att Consortium ansåge lånet hafva utsigter till
framgång, fastän man ännu icke tilltrodde sig att bestämdt erbjuda inbetalning af någon
del derutaf; och ett förklarande att något afseende icke komme att fästas vid Consortii
förslag kunde lätt föranleda ett fullständigt misslyckande af amorteringslånet, hvaraf åter
skulle blifva en följd att Riksgälds-kontoret sjelft finge försöka sälja de icke öfvertagna
obligationerna för detta lån, hvilket, äfven om det läte sig göra, medförde stora kostnader.
Misslyckades detta försök och man nödgades upptaga ett nytt lån, så måste obligationerna
annulleras odi kunde då ej begagnas såsom hypotek för det temporära lånet.
Upptagandet af ett temporärt lån hade till följd behofvet att snart anskaffa ett amorteringslån
för det förras liqviderande, en nödvändighet, som väl kunde uppstå genom kreditens
begagnande, men hvilken denna gåfve största sannolikheten att undvika.
Emot denna åsigt invändes å andra sidan, hurusom antagligheten af Consortii
förslag, hvilket för öfrigt, beträffande den erbjudna krediten, innebure begagnandet af
blankokredit, väsendtligen berodde på förutsättningen att långifvarne framdeles fortsatte
inbetalningarne å det med dem afslutade lånet, en förutsättning, hvars berättigande ingalunda
styrktes af det nu gjorda anbudet. Tviflet i detta hänseende skulle deremot minskats,
om de, jemte den erbjudna krediten, tillika tillkännagifvit sig vilja bestämdt öfvertaga
någon ytterligare andel af lånet. Huruvida sådant framdeles komme att ske, berodde
af tidsomständigheter, som icke kunde förutses; och då Fullmäktige måste i första
rummet'tillse, att Riksgälds-kontoret vore betryggadt i afseende på nödiga medel till ut'
gifternas bestridande, skulle denna trygghet icke genom antagandet af Consortii förslag
blifva nog tillgodosedd, enär Fullmäktige derigenom blefve bundna för ett helt år och,
om någon ytterligare låneöfvertagning derunder ej skedde, då måste anskaffa medel till
betäckande af hela den begagnade krediten. Genom upptagande af ett temporärt lån
blefve Riksgälds-kontoret deremot både tillförsäkradt medel till sina utbetalningar och
9
— 66 —
mera oberoende i underhandlingen om amorteringslånets fortsättande, hvilket i alla fall
nog komme att erbjudas, ifall oms ändigheterna visade sig gynnsamma för obligationernas
afsättning. En jemförelse mellan kostnaderna för krediten och det afSkandinaviska kreditaktiebolaget
erbjudna lån vore mindre lätt, men till den för krediten fordrade ^-procents provision
för hvarje vexeldragning samt räntan borde läggas de sannolika förlusterna vid
vexlarnas omsättning från ett myntslag till ett annat. Invändningen att amorteringslåneobligationerna
ej skulle, om amorteringslånet förtölle, kunna begagnas såsom hypotek
hos kredit-aktiebolaget, innebure troligen ett missförstånd, helst kredit-aktiebolaget ingått
på att mottaga desamma sådana de förefunnos, utan att vara försedda med stämpel
eller långifvarnes påskrift; och förbehåll kunde för öfrigt göras att, ifall dessa obligationer
måste makuleras, få lemna andra dermed jemförlig».
För öfrigt yttrades från denna sida att, om ett tillfälligt lån antoges, förslag borde
göras om rättighet för Riksgälds-kontoret att få efter första årets förlopp uppsäga detsamma
eller delar deraf äfven före den bestämda lånetiden af 3 år, för den händelse att
Riksgälds-kontoret blefve på ett eller annat sätt i tillfälle att derförinnan detsamma
återgälda.
Sedan, under den öfverläggning, för hvars hufvudsakliga innehåll nyss är redogjordt,
från Grosshandlaren Cervin ankommit en skrifvelse, deri han anhöll om svar under
dagens lopp ä det af honom å Bankirhuset Sal. Heines vägnar gjorda låneanbud,
anfördes vidare, hurusom det vid detta anbud betingade utsläppandet af smärre obligationer
i fondmarknaden kunde menligt inverka på afsättligheten af jernvägslåne-obligationerna,
äfvensom att, då ej vore i anbudet utsatt huru hög kapitalrabatt, som fordrades,
man icke kunde beräkna kostnaden för detta lån, hvilken dock sannolikt komme,
genom nämnde rabatt samt den fordrade godtgörelsen af ^ procent för obligationernas och
kuponernas inlösen, att blifva drygare än för det af Skandinaviska kredit-aktiebolaget erbjudna
länet.
Då under öfverläggningen önskningar blifvit framställda om afgifvandet af ett motförslag
till det af Sal. Heine ingifna anbudet, om förfrågningar hos Cervin och Mannheimer
rörande uppskof till morgondagen, om underhandling med den sistnämnde i afseende
på hypotekets utbytande och återbetalningstidens förkortning, om inväntande af det väntade
brefvet från Consortium och 24 timmars uppskof för att hinna uppgöra förslag till
öfverenskommelse med detta, afbröto Fullmäktige förmiddagens sammanträde, för att på
eftermiddagen åter sammanträda.
Vid eftermiddagens sammanträde infann sig Grosshandlaren Cervin och tillkännagaf,
efter erhållet företräde, att den i det ingifna anbudet föreslagna basis icke vore den
enda, hvarpå en underhandling med Bankirhuset Heine kunde företagas, utan anhöll
han, att Fullmäktige, i fall de icke funne de framställda punkterna antagliga, måtte
angifva de vilkor, som de å sin sida ville erbjuda; hvadan Cervin äfven återkallade sin
begäran om svar under dagens lopp och medgaf uppskof för afgifvande af motförslag, å
hvilket han förband sig att 24 timmar efter dess mottagande meddela sin hufvudmans
svar.
I protokollet omförmäles derefter, dels hurusom några bland Fullmäktige uttalade
den åsigt rörande Cervins anbud, att ett motförslag sannolikt icke skulle leda till någon
påföljd, enär det kunde befaras att, om deri framställda vilkor allt för mycket afveke
från de af Heine föreslagna, desamma icke komme att antagas, dels att Kapiten
Hierta likväl uppgjorde ett dylikt motförslag af följande innehåll: Inga partialobliga
-
- 67 —
tioner utgifvas, utan endast förskrifningar, löpande med 6 procents ränta; för lånets anskaffning
medgifves 1 procent af hela beloppet; lånetiden bestämmes till 3 år, med rättighet
för Riksgälds-kontoret att efter första året till återbetalning om 6 månader uppsäga
större eller mindre andelar af lånet, dock ej under J, million riksdaler; lånet lemnäs
i svenskt mynt; ränteliqviderna ske halfårsvis; en provision af i procent erlägges vid
ränte- och kapital-afbetalningarne, och såsom hypotek aflemnas obligationer, utgifna för
innevarande års jernvägslån Kostnaden för lånet beräknades då komma att utgöra under
första året 7 procent och under de två följande 6J procent.
Efter en derpå följande öfverläggning huruvida underhandling borde samtidigt bedrifvas
med alla dem, som erbjudit försträckning och huruvida med sjelfva afgörandet
skulle kunna uppskjutas till morgondagen — en öfverläggning, som för tillfället endast
ledde till det beslut att, sedan Cervin nu medgifvit uppskof, äfven kredit-aktiebolagets
ombud skulle tillfrågas om äfven han kunde ytterligare en dag afvakta Fullmäktiges beslut
— upplästes ett på sistnämnda bolags anbud syftande förslag till bestämmelser rörande
det temporära lån, som nu kunde komma att upptagas, hvilket förslag, efter det
Fullmäktige med afseende derpå, att det kommande årets utgifter ansågos kunna med ett
lån af 11 millioner R:dr bestridas, bestämt lånet till detta belopp, genomgicks och antogs
till följande innehåll:
l:o) lånets belopp utgör omkring 11 millioner riksdaler;
2:o) lånet upptages och liqvideras i svenskt mynt;
3:o) inbetalningarne å lånet verkställas omedelbart till Riksgälds-kontoret;
4:o) ränteliqviderna och kapitalåterbetalningarne ske i Stockholm;
5:o) såsom den dag, under hvilken skuldförbindelserna skola utfärdas, föreslås den
15 instundande Januari;
6:o) lånet tillhandahålles Riksgälds-kontoret sålunda, att under hvardera af de 5
första månaderna af år 1865 erläggas 2 millioner riksdaler och under den 6:te månaden
1 million riksdaler;
7:o) lånet skall vara återbetaldt inom 3 år;
8:o) rättighet förbehålles Riksgälds-kontoret att efter ljsta årets förlopp uppsäga hela
lånet eller delar deraf, dock ej mindre än £ million riksdaler för hvarje gång, att återbetalas
sex månader efter uppsägningen;
9:o) räntan liqvideras här i Stockholm halfårsvis;
10;o) den betingade, efter år beräknade, provisionen godtgöres i sammanhang med
ränteliqviderna;
ll:o) för ifrågavarande lån hypotiseras svenska fonderade 4| procents obligationer å
ett efter ränteskillnaden lämpadt belopp;
l2:o) de till hypotek för detta lån eller derför utfärdade skuldförbindelser erbjudna
obligationer, som tillhöra 1864 års jernvägslån, mottagas i sådant afseende, utan att derförinnan
behöfva stämplas och förses med låneöfVertagarnes påskrift; och
13:o) Riksgälds-kontoret berättigas att, emot andra till värde och beskaffenhet jemförliga
fonderade svenska obligationer utbyta såsom hypotek förut aflemnade obligationer,
äfvensom att i den mån räntekuponerna för de hypotiserade obligationerna förfalla
till betalning och räntan för nu ifrågavarande lån blifvit betald, återbekomma dessa kuponer.
— 68 —
Härefter lemnades företräde åt kredit-aktiebolagets ombud, som tillfrågades huruvida
ett uppskof öfver morgondagen med det svar Fullmäktige hade att till bolaget afgifva
vore för detsamma Underligt; hvaruppå ombudet förklarade, att som bolaget hade att
uppgöra om penningar, hvilka vore för ifrågavarande lån afsedda och nu funnes att tillgå,
skulle ett dröjsmål kunna föranleda deras användande för andra ändamål; hvadan, då
skyndsamhet alltså vore af nöden, ett uppskof kunde ganska menligt inverka på lånets
afgörande.
Ombudet erhöll derefter del af de här ofvan nyss omförmälda, af Fullmäktige antagna
bestämmelser, hvilka af ombudet lemnades utan anmärkning, med undantag at
följande:
Vid 2:dra punkten yrkade ombudet, att det myntslag, hvari lånet skulle återbetalas,
borde förändras till hela silf ver spener, men medgaf att i liqvid äfven finge lemnäs
invisningar eller vexlar å mark Hamb. B:ko.
Emot den i 8:de punkten Riksgälds-kontoret förbehållna uppsägningsrätt anmärktes,
att densamma skulle upphäfva reciprociteten mellan långifvaren och låntagaren ; men
förklarade ombudet sig vilja derom rådgöra samt föreslog, för den händelse sådan uppsägningsrätt
ej kunde inedgifvas, att lånet återbetaltes i 4 lika delar, af hvilka den första
delen den 15 Juli 1866 och de andra med j års mellantid mellan hvarje.
Den i 10 punkten intagna bestämmelse om provisionens erläggande i sammanhang
med ränteliqviderna önskade ombudet förändra så, att vid lånets inbetalande en
procent för hvarje år finge afdragas.
För öfrigt komme skuldförbindelsernas belopp att bero af derom träffad särskild
öfverenskommelse, och, på tillfrågan huruvida Riksgälds-kontoret kunde vara tillförsäkradt
att, om hela det önskade lånet ej erhölles på nu öfverenskomna vilkor, åtminstone få
under loppet af påföljande Januari mottaga en lånesumma af 3,000,000 R:dr, förklarade
ombudet sig sakna bemyndigande att derom afgifva bestämdt svar, men ansåg största
sannolikhet förefinnas för medgifvande härtill.
Efter det underhandlingen med Skandinaviska kredit-aktiebolagets ombud sålunda
slutats, tillkännagaf Ordföranden, att General-konsuln Heinemann blifvit underrättad om
Fullmäktiges önskan att, i händelse det väntade brefvet från Schröder & Komp. ankommit,
erhålla del af dess innehåll.
Heinemann hade, till följd häraf, infunnit sig och förevisade ett bref från Schröder,
ur hvilket han uppläste ett yttrande af innehåll: att Schröder vore fast öfvertygad derom
att — under förutsättningar, om hvilka protokollet icke lemnar upplysning, men som synas
hafva afsett dels den erbjudna krediten, dels räntekuponernas betalbarhet i Hamburg och
Frankfurt, — hela 1864 års amorteringslån efterhand skulle blifva placeradt och falla sig
billigare, än om penningar på konstladt sätt anskaffades; att för öfrigt lånets position
blefve oförändrad och att statens kredit ej komme att lida.
Vidare svarade Heinemann, på till honom gjorda förfrågningar: att han ville göra
framställning hos långifvarne huruvida Consortium skulle kunna inom någon viss tid inbetala
någon ytterligare andel af lånet, försäkrande han, att långifvarne skulle använda
all sin förmåga att gå Riksgälds-kontorets önskningar till mötes; att han vore öfverty
-
— 69 —
gad derom att Consortium, i händelse så stort belopp af obligationerna, som Riksgäldskontoret
ansåge tillräckligt, t ex. 500,000 £, icke vore öfvertaget till den 1 Oktober,
sannolikt icke skulle hafva något emot ett medgifvande för Riksgälds-kontoret att redan
då underhandla med andra, med det oaktadt bibehållen rättighet att på ytterligare 3
månader omsätta hvad af krediten då återstode begagnadt; att han trodde krediten
kunna, i händelse af behof, få ökas till 600,000 £, samt att han till och med trodde
den nämnde rättigheten kunna medgifvas Riksgälds-kontoret redan den 1 Juli, om förenämnde
obligationsbelopp då icke vore försåldt, ehuru han ansåge bestämmandet af en
så kort tid ej ligga i Riksgälds-kontorets intresse, och för sin del trodde Riksgäldskontoret
i sådan händelse böra begagna ett mindre förskott.
Efter sålunda inhemtade upplysningar och slutade underhandlingar, beslöto Fullmäktige
genast till afgörande företaga de afhandlade frågorna om anskaffandet af medel
till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter under år 1865, dertill föranledda af det
ofvan omnämnda, å Skandinaviska kredit-ajctiebolagets vägnar afgifna förklarande att ett uppskof
kunde menligt inverka på lånets afgörande.
Framställning gjordes härvid först derom, huruvida Fullmäktige ville på den lagda
basis nu underhandla med Consortium om krediten, för hvilken mening, vid anställd omröstning,
Grosshandlaren Rinman, Riksarkivarien Nordström samt Ordföranden, Friherre
Tersmeden yttrade sig, men hvilken förkastades af pluraliteten bland de närvarande, nemligen
Fullmäktigen Sköldberg, Justitie-borgmästaren Gråå, Kyrkoherden Öfverström, Komminister
Beckman, Majoren Wolffelt och Kapitenen Hierta.
På den derefter framställda frågan om ett kontraförslag, enligt de af Kapitenen
Hierta uppställda grunder, borde göras Bankirhuset Heine, svarades ja af Fullmäktigen
Sköldberg, Grosshandlaren Rinman, Majoren Wolffelt och Kapitenen Hierta; nej deremot
af Justitie-borgmästaren Gråå, Kyrkoherden Öfverström, Komministern Beckman, Riksarkivarien
Nordström samt Ordföranden; och sedan Fullmägtige sålunda beslutat afbryta
vidare underhandling angående nu omförmälda låneanbud, antogs det af Skandinaviska
kredit-aktiebolaget gjorda anbudet å ett temporärt lån enligt de bestämmelser, som ofvan
intagna förslag och dervid gjorda tillägg utvisa.
Det torde böra omförmälas, att i sammanträdet på förmiddagen denna dag, den 8
December, hade varit närvarande, utom de, hvilka i nu företagna omröstningar deltogo,
jemväl Grosshandlaren Berg, som på eftermiddagen anmäldes vara hindrad af opasslighet
att infinna sig, och Fullmäktigen C. C. Nettelbladt, som äfven på eftermiddagen varit
tillstädes, men aflägsnat sig före omröstningen. Kapitenen Hierta reserverade sig mot beslutet
att icke gifva Bankirhuset Heine ett kontraförslag enligt de grunder, Kapitenen
framställt, enär detsamma, om det antagits, skulle varit för Riksgälds-kontoret något
billigare än det af Skandinaviska kredit-aktiebolaget framställda och nu å Fullmäktiges
sida antagna förslaget.
Riksarkjvarien Nordström, som icke biträdt beslutet att, med förkastande af
Schröder & Komp:s anbud, antaga Skandinaviska kredit-aktiebolagets, utvecklade i en skriftlig
reservation skälen för sin åsigt. Skandinaviska kredit-aktiebolagets förslag innehölle
icke någon fast grund, enär bolaget, under det att detsamma af Fullmäktige fordrade
bindande svar, förbehöll sig sjelft 9 dagars betänketid, och gäfve således ingen säkerhet
för att komma till stånd. Det hade redan af detta skäl icke bordt, med förkastande af
Schröder & Kompis anbud, som garanterade Riksgälds-kontoret en säker kredit på ungefär
- 70 —
lika summa, af Fullmäktige antagas såsom bindande för dem under 9 dagar, helst sjelfva
denna af bolaget fordrade betänketid utvisade, att det icke egde i sin disposition de erforderliga
medlen, utan skulle använda betänketiden till att söka anskaffa dem från annat
håll mot säkerhet af de skuldförbindelser, som för lånet komme att utgifvas, och hvilka,
om de slutligen erhölle formen af kurserande obligationer, måste blifva skadliga konkurrenter
för de äldre svenska 4\ procents obligationerna.
I fråga om kostnaderna, utfölle, enligt Riksarkivariens åsigt, jemförelsen äfven till
fördel för den af Schröder & Komp. erbjudna krediten. Om nemligen det temporära lånet
skulle återbetalas efter två år, blefve den effektiva räntan för halfår 3AJ procent, alltså 7t\j
procent för helt år; skedde återbetalningen efter tre år, så blefve halfårsräntan i verkligheten
3^ procent, eller 7 £ procent för helt år. För krediten åter komme kostnaderna
att bestå af provisionen, i procent för hvarje omsättning, och diskonto, hvartill dock
kunde komma kursdifferenser vid liqviderna, hvilka likväl lika möjligt kunde tillskynda
Riksgälds-kontoret vinst som förlust. Antoges nu att diskonto komme att utgöra 4 procent
för år och att fyra omsättningar behöfdes, så skulle kostnaden utgöra 6 procent för
hvad som å krediten indragits och icke sedermera blifvit på fast räkning öfvertaget. Men
kostnaderna kunde ytterligare nedsättas genom ändamålsenliga öfverenskommelse!- mellan
Fullmäktige på ena sidan samt svenska Riksbanken och Schröder & Komp. på den andra,
äfvensom mellan de två sistnämnda inbördes. Sedan nemligen de af Riksgälds-kontoret på
kreditbeloppet dragna vexlar blifvit af Schröder & Komp. accepterade, kunde de af Riksbanken
emottagas mot utbetalning till Riksgälds-kontoret af deras belopp, och för längre
tid stanna i Riksbankens förvar utan omsättning. Vid sådant förhållande skulle diskonto,
eller räntan för vexelvalutorna, hvarom i detta fäll först efter de tre första månadernas
utgång fråga kunnat uppstå, blifvit lägre, och derjemte provisionen kunnat nedsättas till
måhända \ procent. Man hade dessutom vunnit den fördel, att begagnandet af krediten
kunnat inskränkas till hvad Riksgälds-kontoret nödvändigt behöfde, tilldess det slutligen
blifvit bestämdt, huruvida lånet till sin återstod blefve definitivt realiseradt, eller
andra låneoperationer erfordrades; hvaremot hela det temporära lånets summa måste
emottagas och sedan endast efter bestämda återbetalningsterminer finge liqvideras, ehuru,
derest det engelska lånet under tiden blefve till fullo eller till en del öfvertaget, det temporära
lånet komme att helt och hållet eller till någon del blifva öfverflödigt.
Om äfven den af Schröder & Komp. föreslagna kreditoperation kunde betraktas
såsom en blankokredit, så utvisade likväl det angifna sättet för omsättningarnes verkställande,
så vidt de behöfdes, att densamma under hela tiden för dess användande icke
för Riksgälds-kontoret medförde någon fara; och dess samband med sjelfva låneoperationen
augåfve tillräckligt, att densamma härflöte från förhållanden af helt annan art, än
sådana, som kunde göra blankokredit till ett missbruk.
Väl måste hvad utaf krediten begagnats efter någon tid betalas; men dels skulle
de låneandelar, som under den förlängda optionstiden kunde blifva på fast räkning öfvertagna,
genast utgöra afbetalningar pä kreditbeloppen, och dels återstode, i händelse
intet å lånet öfvertoges, samma utväg, som ovilkorligen måste vidtagas för återbetalningen
af det temporära lånet, nemligen upptagandet af ett nytt amorteringslån. Om man
för öfrigt icke ville använda hvad som nu kallats blankokredit, så hade en förfrågan lätt
kunnat ställas till Schröder & Komp. huruvida de ej funne sig uti att hellre försträcka
600,000 £ såsom temporärt lån, i stället för den erbjudna krediten, ehuru ett sådant
lån tvifvelsutan blifvit mera kostsamt och mindre fördelaktigt. Man hade likväl äfven
sålunda undvikit att öka antalet af statens fordringsegare.
— 71 —
Den såsom ett skäl emot antagande af den erbjudna krediten framhållna nödvändigheten
att snart återbetala de derå indragna beloppen, derest icke hela eller åtminstone
någon större del af lånet på fast räkning öfvertoges, gällde i ännu högre grad om det
temporära lånet. Om nemligen ett temporärt lån upptoges och den på option ställda
andelen af det engelska lånet öfvergåfves, så blefve det en ovilkorlig nödvändighet att snart
äter uppnegociera ett nytt amorteringslån, dels för att liqvidera det temporära, dels för
att bestrida de för jernvägsbyggnaderna erforderliga, ännu återstående utgifterna, af hvilka
endast de, som folio på året i 65, motsvarades af det temporära lånet, då deremot, om
den erbjudna krediten antagits i förening med föreslagen förlängd optionstid samt kuponernas
betalbarhet i Frankfurt och Hamburg, många sannolikheter förefunnos att det engelska
lånet dock slutligen skulle blifvit till fulla beloppet öfvertaget, helst det låge i
låneöfvertagarnes eget intresse, understödt af omsorgen om upprätthållande af deras egen
stora »respectability», att icke utan de mest bindande skäl frånträda ett lån, hvilket de
så länge vidhållit.
Om det af Schröder & Komp. ingifna anbudet blifvit antaget, skulle Riksgäldskontoret
genast vunnit till sin disposition omkring samma belopp, som genom det temporära
lånet; man hade sannolikt undgått behofvet att snart återbegynna negociationer
för ett nytt amorteringslån med dervid tvifvelsutan förenade drygare kostnader; man
hade i stället ordnat den interimistiska affären utan att stöta dem. som under en högst
kritisk tid med Sverige afslutat. det sednaste lånet; man hade undvikit att väcka eller
gifva ett slags stöd ät det redan väckta misstroendet till statens kredit, hvilken icke
kunde annat än förlora på upptagandet mot särdeles dryga vilkor af sådana lån, som
det nu ifrågavarande; och man skulle kunnat för en gynnsammare tid upprätthålla det
sednaste amorteringslånet, på hvars afslutande i England Rikets Ständer, med afseende
på landets merkantila intressen, fästade så mycken vigt.
Emot de nu refererade, af Riks-arkivarien Nordström anförda skäl till föredragande
af Schröder & Komp:s anbud framför Skandinaviska kredit-aktiebolagets erinrades
åter af Majoren Wolffelt uti ett i samma dags protokoll intaget yttrande: att den af
Schröder cfc Komp. uttalade fasta öfvertygelse om amorteringslånets snara framgång i
händelse obligationskuponerna gjordes betalbara i Hamburg och Frankfurt, stöde i motsägelse
mot den omständigheten, att de, det oaktadt, icke erbjudit fixt öfvertagande, på
detta vilkor, af någon den minsta del af länet; att medgifvandet af optionstidens utsträckning
till inemot 1865 års slut skulle bundit Fullmäktige för en allt för lång tid
och utestängt möjligheten för hvar och en annan, som tilläfventyrs kunnat vilja det, att
öfvertaga ifrågavarande, nu till Fullmäktiges fria disposition varande låneåterstod eller
göra något annat erbjudande, under det Fullmäktige genom kreditens begagnande blifvit
allt mer och mer beroende af Consortium. så att slutligen icke allenast den ursprungligen
betingade Aufgelden Riksgälds-kontoret till godo måst efterskänkas, utan Kontoret törhända
nödgats att sjelf betala en dylik; att den erfarenhet, som kunde hemtas från respektive
låneöfvertagarnes räkningar öfver transaktionerna för 1858 och 1860 årensjernvägslån,
gjorde det med säkerhet antagligt, det den dragning af det ena bankirhuset på
det andra, som i 4, måhända 5 särskilda repriser kornrae att ske för kreditens betäckande,
skulle komma att verkställas på sådant sätt, att Riksgälds-kontoret hvarje gång
förlorade på kursen, hvadan kostnaden för krediten sannolikare komme att öfver- än
understiga kostnaden för det temporära lånet; att för öfrigt öfvertagarne af 1864 års
amorteringslån icke, om förbättrade konjunkturer framdeles beredde dem fördel af lånets
inbetalande till dess fulla belopp, skulle underlåta att derom göra framställning, äfven
- 72 —
om Riksgälds-kontoret under tiden på annat håll upptagit ett temporärt lån; samt slutligen
att, äfven om förbindelserna för det temporära lånet finge formen af kurserande
obligationer, dessa obligationer likväl icke blefve särdeles menliga medtäflare till de äldre,
med lägre ränta löpande, enär dessa sednare söktes förnämligast af börsspekulanter och
kapitalister, de förra deremot vore begärliga i synnerhet för de större affärsmännen, hvilka
under osäkra förhållanden ville för en kortare tid placera sina penningar.
Ofverhiggningarne den 8 December slutade, såsom redan är nämndt, dermed, att
Fullmäktige, utan att till Heine eller Schröder afgifva något motförslag å deras anbud,
afbröto underhandlingen med dem, men bundo sig vid det af Skandinaviska kreditaktiebolaget
framställda förslag.
Till detta Fullmäktiges beslut skola Revisorerne nedan vidare återkomma; men
vilja här ånyo fästa uppmärksamheten dels derpå, att kreditbolagets erbjudande, äfven
med den utveckling detsamma erhöll genom de af Fullmäktiges Ordförande mundtligen
meddelade upplysningar, var till sitt innehåll högst ofullständigt och obestämdt, dels derpå,
att Mannheimer då icke hade annan autorisation såsom underhandlare, än sin egenskap
af verkställande Direktör i Skandinaviska kredit-aktiebolaget samt Ordförandens i samma
bolag till Fullmäktiges Ordförande aflåtna telegrafiska underrättelse, att Herr Mannheimer
komme att infinna sig i Stockholm i anledning af väckt fråga om en tillfällig försträckning
till Riksgälds-kontoret jemte andra angelägenheter. Af dessa omständigheter,
i förening med den frihet bolaget eller Herr Mannheimer för sin del förbehållit sig under
9 dagar att kunna alldeles träda tillbaka, var det äfven en naturlig följd, att bolaget,
enär det ensamt qvarstod i underhandling med Fullmäktige om medel till betäckande af
1865 års utgifter, lätteligen kunde tilltro sig att göra sådana förändringar i det redan
aftalade förslaget, hvarigenom vilkoren för Riksgälds-kontoret blefvo vida mera betungande,
än de, till hvilka Fullmäktige redan bundit sig; och detta, såsom nedan skall
visas, just i den punkt, på hvilken Fullmäktige med rätta fästat den allra största vigten,
nemligen att partialobligationer icke skulle komma att utgifvas.
Fullmäktige hade alltså att afvakta kredit-aktiebolagets svar den 17 December;
men den 15 ankom ett telegram, deri bolagets verkställande Direktör, Herr Mannheimer,
underrättade, att han, nödgad af storm att qvarstanna i Kiel, först sednare kunde ankomma
till Stockholm, uttryckande han tillika förhoppning att hans förslag skulle vinna
bifall, »då fullmakten vore i hufvudgrunderna temligen öfverensstämmande».
Den 20 December hade Mannheimer hit anländt och tillstädeskom i det då hållna
sammanträde; hvarvid Mannheimer först tillkännagaf, att det af Skandinaviska kreditaktiebolaget
först gjorda erbjudande af ett temporärt lån varit grundadt på en förening
af flera delegare, hvilkas anbud sedermera förändrats till följd af åtskilliga, under det
underhandlingen pågick, inträffade händelser. En följd af dessa hade varit, att det den
8 December uppställda förslag icke kunnat antagas, hvaraf kredit-aktiebolaget såg sig
föranlåtet afgifva ett i vissa delar från dessa grunder afvikande anbud.
Då Revisorerne nu gå att redogöra för innehållet af detta anbud, torde det lända
till både tydlighet och besparing af vidlyftighet att sammanställa sjelfva anbudet med
de af Fullmäktige, vid deras genast företagna pröfning deraf, uttalade åsigter och beslut:
- 73 —
Skandinaviska, kredit-aktiebolagets anbud.
l:o Erbjudes ett temporärt lån af 10| millioner
R:dr svenskt Riksmynt eller 8
millioner Mark Homb. B:ko, deraf bolaget
öfvertager fixt 6,000,000 ml. B;ko
eller 8,000.000 R:dr och förbehåller sig
att bestämma sig angående öfvertagandet
af återstoden, 2,000,000 mfy — 2jj
millioner R:dr, sednast den 31 Januari
1865.
2:0 Af beloppet finge Riksgälds-kontoret indraga
^ i hvarje af de 6 första månaderna
af 1865 emot trassering på Hamburg,
hvarje gång för hälften uti 30 dagars
och återstoden i 60 dasars trattor;
hvilken trassering kreditbolaget åtog sig
besörja för Riksgälds-kontoret utan någon
beräkning af provision och med oafkortadt
godtgörande af det för vexlarne
erhållna belopp, efter afdrag af mäklarecourtage;
förbehållande sig dock bolaget
att, efter godtfinnande och utan att vara
bundet vid ofvannämnde månader, till inbetalning
redan vid en eller flera tidigare
terminer uppsäga hela beloppet eller någon
del deraf på en gång eller efter hand,
likväl ej mindre än B:ko 100,000
eller R:mt 133,333^ hvarje gång.
Alla sålunda tidigare indragna belopp
skulle afräknas på nästföljande terminer
3:o Priset för lånet utgjorde 97 procent;
räntegodtgörelsen fastställdes till 6 procent
och skulle beräknas från de dagar
vexlarne trasserades.
Full mäktige* åsia ter och beslut.
l:o Lånets föreslagna belopp lemnades utan
anmärkning, såsom nära motsvarande
hvad sorn ansetts erforderligt för bestridande
af utgifterna under är 1865. Deremot
och med fästadt afseende å nämnde
behof, ansägo sig Fullmäktige icke
kunna medgifva option å någon andel
utaf lånesumroan, utan förklarade att
densamma borde till hela sitt belopp
fixt öfvertagas
2:o Indragningen af beloppet ansågo Fullmäktige
böra verkställas genom vexlar,
utställda till betalning efter endast 30
dagar; och kredit-aktiebolagets åtagande
att ombesörja indragningen betraktades
såsom en öppen fråga, enär deri sannolikt
blott innefattades ett erbjudande,
hvaraf Riksgälds-kontoret kunde efter
godtfinnande sig begagna.
3:o Genom deri äskade kapitalrabatten blefve
kostnaderna för lånet större än efter
första anbudet. Då hela länet komme
att under en medeltid af 2* år innehafvas,
utgjorde den årliga räntan derå omkring
71 procent. För att icke genom
antagandet af den begärda kapitalrabatten
betaga sig möjligheten att kunna
bereda en minskning af lånets dyrhet,
och med afseende derå att ett yrkande
om nedsättning af denna rabatt
komme att inverka på de öfriga frågorna
rörande detta lån, öfverenskommo Fullmäktige
att föreslå priset å detsamma
till 97 Jj procent.
10
— 74 —
4:0 För de å de olika tiderna disponibla
summor egde kreditbolaget undfå motsvarande
belopp i partialobligationer, lydande
på innehafvaren och daterade den
15 Januari 1865; skolande dess i obligationer
anskaffas på Riksgälds-kontorets
bekostnad efter formulär af öfverenskommen
lydelse.
Dessutom förbehöll bolaget sig att,
ända till lånets slutliga liqviderande,
Riksgälds-kontoret nedsatte hos läneöfvertagarne
en hufvudobligation.
5:o Partialobligation åtföljes af hvarje halfår,
den 15 Januari och 15 Juli, betalbara
kuponer å 6 procent pro anno.
6:o Lånets återbetalning sker genom Riksgälds-kontoret
al pari med | den 15 Juli
1866, £ den 15 Januari 1867, ^ den 15 Juli
1867 och J den 15 Januari 1868; hvadan
hela lånet måste vara fullkomligt liqvideradt
inom tre år från den 15 Januari
1865.
De för lånets liqviderande och räntebetalningen
erforderliga silfver- eller
vexelremissor verkställas af Riksgäldskontoret
på det sätt, att de inträffa i
Köpenhamn eller Hamburg 14 dagar före
förfallotiden.
4:o Med afseende å det menliga inflytande
utgifvandet af obligationer med så hög
räntefot kunde medföra för statens kredit,
och hvarigenom man äfven kunde
befara att nästan all försäljning af svenska
4i-procents-obligationer blefve omöjliggjord,
förklarade Fullmäktige sig helst
hafva önskat att icke behöfva lemna
obligationer för ifrågavarande lån. Då
detta dock numera vore en oeftergiflig
fordran å långifvarnes sida, beslöto Fullmäktige
att, till minskande af härutaf
härflytande olägenheter och för att göra
obligationernas cirkulation så liten som
roöjligt, yrka, det valören å hvarje obligation
måtte bestämmas till 2,000 R:dr
Specie eller 6,000 mfy. B:ko; hvarjemte
Fullmäktige ville hemställa att bestämmelsen
om hufvudobligationen måtte, såsom
obehöflig, bortfalla.
7:o Lånet beräknas i Silfver-species och tnfy.
Hamb. B:ko, efter 9£ specier och 27 mfy.
12 Jj. B:ko pr kölnisk mfy. fint.
8:o Inlösen af kuponer och af de till återbetalning
förekommande obligationer besörjes
kostnadsfritt för Riksgälds-kontoret
i Köpenhamn och Hamburg på de
ställen, kreditbolaget förbehåller sig att
närmare uppgifva.
9.0 En emot detta lån svarande andel af 9:o Då för det temporära lånet skulle koru1864
ars svenska jervägslåu qvarhålles ma att utgifvas obligationer och icke
— 75 —
af Riksgälds-kontoret tills det temporä- reverser, i enlighet med första anbu
ra
lånet blifvit betaldt, i mån af verk- det, ansågo Fullmäktige sig icke kunna
ställda inbetalningar. antaga den uti denna punkt fordrade
bestämmelse, utan borde densamma bortfalla.
n 0
lO.o Afven denna punkt ansags icke kunna
i kontraktet intagas, enär det stöde
kreditbolaget fritt att, lika med hvar
och en annan, göra anbud å de lån,
som komme att för statens jernvägsbyggnader
upptagas.
För öfrigt yttrade Herr Mannheimer, på framställda frågor angående några i förslaget
icke uttryckta bestämmelser, att partialobligationernas belopp med afsigt icke blifvit
nämndt, enär han bemödat sig atx, med kännedom om Fullmäktiges önskan härutinnan,
fä det bestämdt så högt som möjligt, men att han nu endast kunde föreslå detta
belopp till 500 R:dr Specie eller 1,500 B:ko; att obligationerna borde utgifvas på
både svenska och tyska språket; att de för ränte- och kapitalafbetalningarne erforderliga
belopp borde, i antingen specier eller vexlar, af Riksgälds-kontoret tillhandahållas
på derför anvisade ställen 14 dagar före förfollodagen, dock att remitterad vexel icke
behöfde vara förfallen till betalning förrän å någon af de närmast föregående dagarne
före hvarje sådan liqvid; samt att någon provision icke äskades för bestyret med dessa
liqvider.
Efter den öfverläggning, under hvilken Fullmäktige för sin del beslöto de här
ofvan oinförmälda jemkningarne i kreditbolagets förslag, delgåfvos dessa beslut muntligen
åt ordföranden i kreditbolagets styrelse samt dess verkställande direktör, hvilka,
efter erhållen kännedom om besluten, förklarade, att framställning redan blifvit på telegrafväg
gjord om optionens bortfallande och vexlarnes utställande på endast 30 dagar;
att en nedsättning i priset på lånet vore så mycket mindre möjlig, som redan gjorda
bemödanden derom misslyckats, och att långifvarne troligen icke skulle medgifva obligationernas
ställande på det af Fullmäktige önskade belopp, hvilket så betydligt öfversteg
det, som långifvarne hittills ansett sig kunna framställa; viljande dock ombuden i
afseende på dessa frågor ytterligare telegrafera. Hvad som blifvit föreslaget angående
lånets indragning genom kreditbolaget vore endast att betrakta såsom ett medgifvande;
och bestämmelsen angående bibehållandet af en del utaf jerr.vägsobligationerna hade man
föreställt sig vara till Riksgälds-kontorets fördel; men om densamma icke så ansåges,
ville ombuden hemställa om dess bortfallande.
Slutligen förklarades, att svar å anbudet borde meddelas långifvarne sednast den
22 December.
Sedan Fullmäktige derefter öfverlagt i ärendet, beslöts att medgifva nedsättning
af partialobligationernas belopp till 1,666^ R:dr Silfver-species eller 5,000 »$B:ko;och,
jemte det att motförslag afgafs af det innehåll, som här ofvan är intaget, med iakttagande
af den sednast beslutade jemkningen beträffande partialobligationernas valör, öfverenskoms,
att Fullmäktige skulle sammanträda följande dag, den 21 December, på eftermiddagen
för att emottaga det å motförslaget förväntade svaret.
10:o Kreditbolaget förbehöll sig tillfälle att
göra anbud å lån för svenska statens
jernvägsbyggnader förrän negociation
derom vidare afslutades.
— 76 —
Detta svar erhölls likväl icke då, emedan, efter hvad Herr Mannheimer tillkäunagaf,
sådant ingått endast från de i Köpenhamn varande delegarne; och upprepade Herr
Mannheimer, att Fullmäktiges definitiva svar å läneanbudet borde sednast följande dags
afton låneerbjudarne meddelas, emedan deras anbud icke vore under längre tid för dem
bindande.
Den 22 December meddelade Herr Mannheimer skriftligen, att kreditbolaget vore
i tillfälle att göra vissa ändringar i sitt den 20:de December framställda låneanbud,
samt erbjöd sig
l:o) alternativt, antingen att till 97 procent fixt öfvertaga hela beloppet 8,000,000
m$ B:ko = 101 millioner R:dr R:mt, att inbetalas medelst 30 dagars vexlar på Hamburg
med i\j i hvarje af de första 10 månaderna af året Igföö;
eller att till 97 b procent fixt öfvertaga 4.000,000 m$. — 5 ^ millioner R:dr. att
på nyssberörde sätt inbetalas med J i hvarje af de första 6 månaderna 1865, med rättighet
för bolaget att sednast den 15 Februari 1805 bestämma sig för återstoden af
lånesumman, som då skulle inbetalas medelst 30 dagars vexlar på Hamburg med J under
hvarje af månaderna Mars—Juni 1865;
bolaget dock i båda fallen obetaget att göra inbetalningarnetidig are.
2:o) att obligationerna indelades i 2 serier, deraf halfva beloppet å 1,500 m#. —
500 specier och andra hälften å 3,000 = 1,000 specier;
3;o) att återstående delen af svensk-engelska lånet ej under 12 månader finge
bringas på marknaden; varande detta förbehåll dock bindande endast i den mån redan
a/slutade kontrakt angående detta lån sådant medgålve.
På detta ställe torde böra omförmälas: att Fullmäktige, som, efter deras beslut
den 8 December om afböjaude af underhandling med Schröder & Komp. angående den då
erbjudna krediten, i den härom Heinemann meddelade underrättelse tillika tillkännagifvit,
att Fullmäktige lifligt önskade och hoppades fortsättning af det med Schröder & Komp.
afslutade jernvägslånet samt med nöje mottoge framställningar eller förslag i sådan syftning,
den 15 December från Consortii ombud härstädes mottagit en anhållan att, då det
den 8 December meddelade svaret icke innehöll något beträffande Consortii proposition
om kuponernas betalbargörande i Hamburg och Frankfurt, hvilket dock utgjorde basis
för de förslag Consortium ämnade afgifva, Fullmäktiges yttrande härom måtte erhållas;
att Fullmäktige i anledning häraf förklarat det, i händelse framdeles öfverenskommelse
på ett eller annat sätt blefve träffad om fortsättning af ifrågavarande lån, hinder icke
mötte för bifall å Fullmäktiges sida till nyssberörde förändring; att detta svar expedierats
den 20 December; samt att, genom det i 3:dje punkten af Skandinaviska kreditbolagets
sist omförmälda lånevilkor intagna, alldeles nya förbehåll, fortsättningen af nyssberörde
underhandling med Consortium synes hafva blifvit omöjliggjord.
Efter förnyade öfverläggningar, hvarunder skälen för och emot ytterligare skärskådades,
förklarade slutligen Fullmäktige sig vilja antaga det fasta anbudet å hela lånet
mot ett pris af 97 procent och detsammas indragning genom 30 dagars vexlar, hvarvid
dock den önskan skulle framställas, att ett belopp, motsvarande minst 2,000,000
R:dr, måtte varda under Januari månad inbetaldt. Beträffande det sednast uppställda förbehållet
angående den återstående andelen af 1864 års jernvägs-amorteringslån, yttrade
— 77
Fullmäktige sig af flere skäl hellre vilja antaga hvad som förut fordrats, att nemligen en
mot det temporära länet svarande andel af jernvägslänet qvarhölles; men sedan Mannheimer
besvarat Fullmäktiges fråga, huruvida valet mellan de 2:ne ifrågavarande bestämmelserna
stöde Fullmäktige öppet, med ett tillkännagifvande att han ieke kunde på andra
än de sist framställda vilkoren afsluta lånet, beslöto Fullmäktige, »af fruktan att länet
eljest kunde falla», äfven antaga detta vilkor, under yttrande af deras önskan att få detsamma
på ofvan nämndt sätt utbytt.
Innan dessa beslut af Fullmäktige slutligen fattats, hade de ledamöter, hvilka
deri icke instämde, ånyo fästat uppmärksamheten pä de skäl, som talade emot ett ingående
på de uppställda fordringarne. Dessa vore i det hela ännu ofördelaktigare än de
förut framställda och några af dem oantagliga; förbudet mot utsläppande i marknaden af
några ytterligare engelska obligationer strede emot Fullmäktiges kontrahenterna af amorterinsslånet
gifna förklarande att med dem vilja underhandla; utgifvandet af obligationer
på så låga valörer, som fordrats och med en så hög ränta, skulle i utlandet betraktas
såsom bevis på financiel förlägenhet och skadligt inverka på afyttrandet af andra, med
lägre ränta löpande svenska obligationer; omständigheterna vore ingalunda sä tvingande,
att man borde underkasta sig dessa betungande vilkor, helst den största sannolikhet
funnes att den af Consortium förut erbjudna krediten ännu stöde öppen till begagnande
genast, om förfrågan derom gjordes.
Dessa skäl utvecklades ännu ytterligare i en af Riksarkivarien Nordström afgifven
reservation, deri han tillika anmärkte det obetänkta uti att kategoriskt förkasta
öfvertagarnes af det engelska lånet anbud af en tillfällig kredit och genast binda sig vid
kreditbolagets låneanbud, innan detta ens ännu låg fullständigt ut\eckladt, hvilket ock
haft till följd att man nödsakats ingå på de nya och ökade fordringar, sorn efter hvarandra
framkommit.
Efter det att, med afseende pä fördelningen i jemna qvoter å obligationsbeloppen,
lånesumman blifvit förändrad frän 8 millioner till 8,100,000 /«$ Hamb. B:ko samt
förslag till lånekontrakt i enlighet med de aftalade vilkoren blifvit den 23 December uppsatt
och af Fullmäktige granskadt, öfversän.des ett exemplar deraf till Skandinaviska
kredit-aktiebolaget; och biet', efter några sedermera vidtagna smärre förändringar och
tillägg — hufvudsakligen rörande tiden och sättet för obligationernas tillhandahållande, de
särskilda obligations-seriernas närmare angifvande jemte en af serie-indelningarne föranledd
mindre förändring i obligationernas antal, samt prescriptionstid för betalning af förfallna
obligationer och kuponer — detta kontrakt vederbörligen undertecknadt å Skandinaviska
kredit-aktiebolagets vägnar samt den 19 Januari 1865 af Fullmäktige underskrifvet, så
lydande:
»Lånekontrakt, afslutadt mellan Rikets Ständers Riksgälds-kontor och Skandinaviska
kredit-aktiebolaget i Göteborg.
På grund af Rikets sednast församlade Ständers för Riksgälds-kontoret utfärdade
reglemente, upptages af nämnde Kontor, å Rikets Ständers vägnar, utaf Skandinaviska
kredit-aktiebolaget i Göteborg ett temporärt statslån å Atta millioner etthundra tusen
Mark Hamburger Banko, eller Två millioner sjuhundra tusen riksdaler Silfver-specie,
motsvarande 10,800,000 riksdaler Riksmynt.
— 78 -
§ 2.
Utaf detta lån eger Riksgälds-kontoret att, på sätt här nedan närmare bestämmes,
genom vexeltrassering indraga:
i medlet af Januari 18115 Banko Mark 1,500,000 eller R:dr R:mt 2,000,000
» af Februari » » » 800,000 » » 1,066,666§
» af Mars » » » 700,000 » » 963,633 \
» af April » » » 700,000 » » 933,333 |
» af Maj » » » 700,000 » » 933,333 \
» af Juni » » » 700,000 » » 933,333 J
» af Juli » » » 700,000 » » 933,333 £
» af Augusti » » » 700,000 » » 933,333 J
» af September » » » 700,000 » » 933,333 J
samt i medlet af Oktober » » » 900,000 » » 1,200,000
Summa Banko Mark 8,100,000 eller R:dr R:mt 10,800,000.
Nu uppgifna summors indragning verkställes genom Riksgälds-kontorets utfärdade
vexiar, som förfalla till betalning 30 dagar efter hvar och en af här utsatte terminer,
och således den 15 Februari 1865,
den 15 Mars »
den 15 April »
den 15 Maj »
den 15 Juni »
den 15 Juli »
den 15 Augusti »
den 15 September »
den 15 Oktober »
och den 15 November »
Dessa vexiar utställas på Bank eller Bankirhus i Hamburg, hvilka af kredit-aktiebolaget
före ofvannämnde terminers början uppgifvas för Riksgälds-kontoret. Dock är det
kredit-aktiebolaget obetaget att, utan hinder af de nu bestämda terminerna för lånemedlens
indragning, till inbetalning på samma sätt i bref eller per telegraf uppsäga hela det
återstående lånebeloppet eller större eller mindre del deraf, under förbehåll likväl, att
hvarje sådan särskild uppsägning icke far afse mindre belopp än 160,000 Mark Hamburger
Banko eller 133,3331 R:dr R:mt. Vid dylika uppsägningar kommer förfallotiden
för deraf föranledda vexeltrassei ingar att beräknas frän den dag, då uppsägningen skett.
Sålunda tidigare än de bestämda terminerna skeende indragningar afräknas på
näst derefter följande indragningsterminer.
§ 3
Vid alla inbetalningar å lånet afdragas eller innehållas såsom långifvarne förbehållen
provision tre procent af det förfallna inbetalningsbeloppet; och erlägges således
den kontraherade lånesumman med nittiosju procent af densammas förskrifna kapitalbelopp.
— 79 —
§ 4.
A de tider, då Riksgälds-kontoret, i enlighet med förestående bestämmelser, är
berättigadt att verkställa trasseringar af särskilda belopp utaf länet, tillhandahållas långifvarne
Riksgälds-kontorets räntebärande och pa innehafvare!! ställda li-procents-obligationer
ä motsvarande belopp; hvarvid dock, i afseende pa tillhandahållandet af obligationerna
för den första låneandelen, tidsbestämmelsen i § 7 kommer att tillämpas. Alla
dessa obligationer dateras den 14 Januari 1865 och skola till sin lydelse öfverensstämma
med ömsesidigt godkändt, härvid bilagdt formulär.
§ 5.
Obligationerna för ifrågavarande lan utfärdas dels å Ett tusen riksdaler Silfverspecie
eller Tre tusen Mark Hamburger Banko och dels å Femhundra riksdaler Silfverspecife
eller Ett tusen femhundra Mark Hamburger Banko; kommande för hela länet
att utgifvas: 1,348 stycken obligationer ä 1,000 riksdaler Specie eller 3,000 Mark Hamburger
Banko hvardera och 2,704 stycken obligationer å 500 riksdaler Specie eller 1,500
Mark hvardera.
Dessa obligationer utfärdas i fyra särskilda serier, Litteris A, B, C och D uti
olika färger, hvilka serier till betalning törfal la i öfverensstämmelse med de i 8 § meddelade
föreskrifter.
§ 6.
Hvarje obligation åtföljes vid dess utlemnande af haltårsräntekuponer för hela den
tid, hvarunder densamma är räntebärande. Räntan, som utgör 6 procent för år räknadt,
förfaller till betalning vid slutet af hvarje halfår och således den 15 Juli och 15 Januari.
Dock, som denna ränta endast från de dagar, då lånemedlen, jemlikt 2 § af detta kontrakt,
få indragas, behöfver af Riksgälds-kontoret godtgöras, så kommer den dessförinnan,
enligt utlemnade, obligationerna åtföljande kuponer, upplupna ränta att af långifvarne,
vid obligationernas mottagning Riksgälds-kontoret ersättas.
§ ?-
Kostnaderna för såväl obligationernas som räntekuponernas förfärdigande bestridas
af Riksgälds-kontoret; skolande obligationerna med tillhörande kuponer vara tillgängliga
inom tre veckor efter det obligations- och kuponsformulären blifvit af såväl
långifvarne som låntagaren godkända, och böra desamma, efter långifvarnes förut skedda
anvisning, hållas kostnadsfritt dem tillhanda dels i Hamburg och dels i Köpenhamn.
§ 8.
Lånet skall af Riksgälds-kontoret al pari återbetalas vid nedannämncte tefminer,
dä dertill hörande obligationer å följande belopp således förfalla till betalning, nemligen:
Litt. A., en fjerdedel,.. 2,025,0U0 Mark Banko eller 675,(JOO R:dr Silfver Sp.
den 15 Juli 1866;
Litt. B., en fjerdedel,.. 2,025,000 » » » 675,000 » »
den 15 Januari 1867;
Transport: 4,050,000 Mark Banko eller 1,350,000 R:dr Silfver Sp.
- 80 —
Transport: 4,050,000 Mark Banko eller 1,350,000 R:dr Silfver Sp.
Litt. C., en fjerdedel,.... 2,025,000 » » » 675,000 » »
den 15 Juli 1867;
Litt D., en fjerdedel,.... 2,025,000 » » » 675,000 « »
den 15 Januari 1868;
Summa 8,100.000 Mark Banko eller 2,700,000 R:dr Silfver Sp.
Kommande följaktligen hela länet att vara till fullo aterbetaldt inom förloppet
af tre år.
§ 9.
Ränteliqviderna och kapitalafbetalningarne böra genom Riksgälds-kontorets försorg
verkställas i Hamburg och Köpenhamn. De för sådant ändamål skeende remisser
i svenskt silfvermynt och vexlar eller in visningar böra ^14 dagar före halfårsräntans
eiler kapitalafbetalningens förfallodag hafva tillhandakommit de handelsfirmor i nyssnämnde
städer, hvilka af långifvarne erhållit uppdrag att inlösa kuponer och obligationer.
Kredit-aktiebolaget eger att bestämma huru mycket af förfallen ränta eller förestående
kapitalafbetalning skall å hvartdera af ofvannämnde tvenne ställen utaf Riksgälds-kontoret
tillhandahållas; börande Riksgälds-kontoret härom underrättas sednast 3 månader
före liqvidernas förfallodagar.
§ 10.
Yid ej mindre inbetalningarne än kapital- och ränteliqviderna beräknas riksdaler
Silfverspecie eller 27 Mark 12 schilling Hamburger Banko motsvara en kölnisk
Mark finsilfver,
§ ‘1
Inlösningen af förfallna räntekuponer och obligationer ombesörjes af långifvarne
kostnadsfritt för Riksgälds-kontoret.
Varder liqvid för sådane kuponer och obligationer icke före den 15 Januari
1869 på uppgifna ställen i Hamburg eller Köpenhamn uttagen, återbetalas de för dessa
kuponers och obligationers infriande afsedda medel till Riksgälds-kontoret, till hvilket
sedermera möjligen skeende fordringsanspråk följaktligen hänvisas; dock befi ias Riksgälds-kontoret
från all betalningsskyldighet för såväl obligationer som kuponer, hvilka
icke blifvit inom tio år från förfallodagarne i och för inlösning presenterade.
§ 12.
Inlösta räntekuponer och obligationer återsändas till Riksgälds-kontoret; börande
desamma dessförinnan varda öfverkorsade.
§ 13.
För de vexlar, som till Hamburg remitteras och vid obligationernas och räntekuponernas
inlösningstider icke förfallit till betalning, påföres Riksgälds-kontoret, jemte
courtage af en half per mille, 4 procents ränta till vexlarnes förfallodagar, eller, om diskonto
i Hamburg är högre, derefter beräknad ränta.
— 81 —
§ 14.
De hos Riksgälds-kontoret för närvarande befintliga, å Pund Sterling utfärdade
obligationer, tillhörande 1864 års svenska jernvägslån, få före nästkommande års utgång
icke af Riksgälds-kontoret utlemnas i allmänna penningemarkuaden; varande dock detta
förbehåll endast för Riksgälds-kontoret förbindande, så vidt det står tillsammans med
det angående sagda lån med Bankirhuset J. H. Schröder & Komp. i London afslutaäe
kontrakt eller derom ingångna aftal.
Utaf ofvanstående kontrakt äro fem lika lydande originalexemplar utfärdade.»
Ordalydelsen i de för ifrågavarande lån utfärdade obligationer återfinnes i bifogade
bilaga. (Litt. C.)
De vilkor, som i detta kontrakt innefattas, skilja sig i flera väsendtliga delar
från dem, hvilka vid underhandlingens början dels af kredit-aktiebolaget sjelft framställdes,
dels, efter att hafva af Fullmäktige närmare utvecklats och i vissa delar utaf bolagets
ombud modifierats, af honom lemnades utan anmärkning.
Sålunda skulle, enligt första förslaget, lånet upptagas och liqvideras i svenskt mynt;
men blef slutligen kontraheradt i Mark Hamburger Banko eller Silfver-species, efter den
grund, att 9j specier och 27 m$. 12 JS. Hamb. Banko motsvarade en kölnisk mark finsilfver.
I stället att inbetalningarne å lånet skulle verkställas omedelbart till Riksgäldskontoret,
måste detta underkasta sig att indraga medlen genom trasseringar på Hamburg
förmedelst 30 dagars vexlar.
Den af Fullmäktige först fordrade rättighet att efter första årets förlopp uppsäga
hela lånet eller delar deraf, att återbetalas sex månader efter uppsägningen, uteslöts;
men deremot förbeböllo långifvarne.sig rätt att, utan hinder af de bestämda inbetalnings
terminerna,
derförinnan uppsäga större eller mindre delar af det återstående lånebeloppet,
och att vid sådana uppsägningar beräkna förfallotiden för deraf föranledda vexeltrasseringar
från den dag, då uppsägningen skett; varande för öfrigt inbetalningstiderna förändrade
sålunda att, i stället för 2 millioner R:dr under hvarje af de första 5 månaderna
1865 och en million under den sjette, bolaget förbehöll sig rättighet att fördela inbetalningen
på 10 månader, med 1,500,000 m$. i Januari samt 7 å 900,000 i hvar och en
af de följande.
Då Fullmäktige begärt att räntan skulle få liqvideras i Stockholm halfårsvis, ingick
deremot i kontraktet den bestämmelse, att ränteliqviderna och kapitalafbetalningarne
borde genom Riksgälds-kontorets försorg verkställas i Hamburg och Köpenhamn, hvarest
de för ändamålet skeende remisser i svenskt silfvermynt och vexlar eller invisningar
borde 14 dagar före förfallodagen hafva tillhandakommit vederbörande firmor.
Ursprungligen hade öfverenskommits, att såsom hypotek skulle lemnäs 4i-procentsobligationer
till ett efter ränteskillnaden lämpadt Belopp, samt att, i händelse sådana, tillhörande
det engelska lånet, aflemnades, dessa skulle emottagas utan att hafva blifvit i
England stämplade och försedda med låneöfvertagarnes påskrift samt få, om så önskades,
utbytas emot andra; men i stället härför måste Fullmäktige slutligen förbinda sig att icke
före 1865 års utgång i marknaden utlemna de hos Riksgälds-kontoret befintliga, till 1864
11
*
— 82 -
års jernvägslån hörande obligationer, dock att detta förbehåll skulle vara bindande endast
så vidt detsamma stöde tillsammans med det angående ifrågavarande lån afslutade kontrakt
eller derom ingångna aftal; och ändtligen
skulle, enligt de först aftalade vilkoren, endast förbindelser å större belopp, men inga
partialobligationer utgifvas; från hvilken vigtiga bestämmelse Fullmäktige dock måste
afstå och i stället förbinda sig att aflemna partialobligationer med (i procents ränta å så
små belopp, som 1.500 och 3,000 m$. Banko, motsvarande 500 och 1,000 specier.
Den långifvarne i kontraktet medgifna rätt att uppsäga till inbetalning större
eller mindre delar af lånebeloppet före de utsatta terminerna begagnades sålunda, att,
utöfver det i Januari månad förfallna beloppet, m$. 1,500,000, uppsades den 10 och 18
i samma månad tillsammans 4,749,000 tn$. samt under den 6 och 9 Februari hela återstoden,
1,851,000 n$; hvadan Riksgälds-kontoret under tiden intilldess de betydliga ^belopp,
hvilka icke genast för utgifterna erfordrades, dertill behöfde tagas i anspråk, måste
söka göra desamma fruktbärande, hvilket icke kunde ske utan betydlig ränteförlust.
Genom de vexlar, som utställts för indragning såväl af lånets kapitalbelopp som
af räntor, uppkomna genom tillfällig placering i Hamburg af vissa delar utaf behållningen
och utgörande Banko 25,143. 11., har influtit:
Riksmynt.
under Januari
4,385,467; 45.
» Februari
2,845,621: 41.
» Mars
1,543,388: 72.
,, April
1,687,060: 71.
» Juni  8,693: 75.
» Augusti
24,719: 8.
S:gr R:dr 10,494^951 :~12.
När härtill lägges 3 procents rabatt å lånesumman, m$. 8,100,000, 243,000: —
samt utbetaldt postporto,
_ 22: 12.
så erhålles lånesumman, med tillägg af ofvanberörde räntor,  n$ 8,125,143: 11.
Högsta försäljningskursen har varit R:dr 134: 10, lägsta kursen 132: 33; härrörande
kursskillnaden till en del af de utställda vexlarnes kortare eller längre löpetid.
För att få utrönt räntefoten för omförmälda lån hafva Revisorerne anmodat Professorn
vid Teknologiska Institutet Hjalmar Holmgren att upprätta sådan beräkning, varande
densamma af följande lydelse:
»Denna beräkning är gjord under antagandet, att de särskilda lånesummorna blifvit
inbetalade å de tider och på det sätt, som i g 2 af lånekontraktet föreskrifves. Men
i anseende dertill, att räntebetalningarne beräknas från de tider, då låntagaren enligt
kontraktet är berättigad att verkställa trasseringar å de särskilda beloppen, hvilket kan
ske 30 dagar före de i kontraktet föreskrifna förfallodagarne för de af honom utställda
Banko n$
3,288,044: 3.
2,138,434: 3.
1,162,563: 13.
1,268,145: 7.
6,500: —
18,433: 5. 7,882,120: 15.
— 83 —
vexlarne, uppstår svårighet att noggraunt beräkna lånesummoruas verkliga värde vid en
viss tidpunkt; hvilken omständighet likväl vid ifrågavarande lån har ett ganska väsendtligt
inflytande på bestämningen af räntefoten. För att undgå denna svårighet äro tvenne särskilda
beräkningar utförda: den ena, under antagande att vexlarnes förfallodagar äro inbetalningstider
för de särskilda lånesummorna, hvarvid således intet afseende blifvit fästadt
å den fördel, låntagaren möjligen kunnat erhålla genom vexelförsäljning före denna
tid; den andra, utgående från det antagandet att lånebeloppen, med oförändrade vilkor
för ränteliqviden, ingått 30 dagar tidigare, eller å de tider, då berättigandet att utställa
vexlar började. Den förra beräkningsgrunden ger antagligen till resultat en något för
hög räntefot; den sednare ger otvifvelaktigt en något för låg.
I afseende på ränte- och kapitalafbetalningarne har i full öfverensstämmelse med
kontraktet antagits, att dessa ske halfårsvis den l Januari och den 1 Juli. Lånet blifver
sålunda till fullo betaladt den 1 Januari 1868.
Genom jemförelse af de sålunda beräknade lånesummornas slutvärden den 1 Januari
1868 med ränte- och kapitalafbetalningarnes vid samma tid, då begge beräknas
med halfårlig ränta på ränta efter samma procent, erhålles följande resultat:
Halfårsräntan utgår efter 4,1545 procent (för 2 halfår 8,309 procent), om vexlarnes
förfallodagar anses som inbetalningstider för de särskilda lånebeloppen; och
halfårsräntan utgår efter 3,9565 procent (för 2 halfår f ,913 procent), om inbetalningstiderna
antagas en månad tidigare.
De aritmetiska medierna af dessa procenttal äro: för halfårsräntan 4,0555 procent;
för 2 halfår S,lll procent.»
Då det, efter denna redogörelse, hvilken naturligen icke kunnat grundas på annat,
än Fullmäktiges protokoll samt de till dem ankomna och från dem expedierade skrifvelse^
åligger Revisorerne att uttala sitt omdöme öfver det sätt, hvarpå Fullmäktige behandlat
den vigtiga angelägenhet, som förelåg dem, nemligen att, när medel till bestridande
af Riksgälds-kontorets utgifter för jernvägsbyggnaderna befunnos icke vara att förvänta
genom det år 1864 kontraherade amorteringslånet, anskaffa sådana, till en början
för 1865 års utgifter, ej allenast på så billiga vilkor, som möjligt, utan äfven så, att statens
kredit bevarades och möjligheten att genom upplåning på skäliga vilkor anskaffa
hvad som för samma ändamål än vidare erfordrades icke blefve försvårad, vilja Revisorerne
icke yttra sig derom, huruvida det kunnat vara ändamålsenligt att Fullmäktige i
vidsträcktare mån, än som skett, offentliggjort Riksgälds-kontorets afsigt att uppnegociera
penningar samt måhända sjelfve sökt inleda underhandlingar.
Det vill väl af det protokoll, hvari först tillkännagifves att Skandinaviska kreditaktiebolaget
ämnade inkomma med anbud, synas, som om någon anledning dertill under
hand gifvits detta bolag; men af de öfriga 2:ne inkomna anbuden var det, som öfvertagarne
utaf 186’-! års amorteringslån ingåfvo, tydligen föranledt af den omständigheten, att de, som
lemnat obegagnad den fastställda optionstiden, ville bereda sig ytterligare rådrum för att
söka genomföra detta lån, och det andra, efter hvad det vill synas, af erbjudarens egen
drift framstäldt. Giltigheten af de skäl, som föranledde Fullmäktige att låta fälla det
den 10 November förehafda förslag att under hand införskaffa upplysningar till ledning
för Fullmäktiges blifvande åtgärder för låns anskaffande, kan åtminstone icke med någon
bestämdhet jäfvas; ock när dessa skäl med December månads ingång förfallit, var Riks
-
— 84 —
gälds-kontorets behof af penningar redan så nära för handen, att saken törhända icke
tålde det uppskof, som sannolikt varit oundgängligt, om Fullmäktige velat söka anskaffa
upplysningar från andra håll och icke åtnöjt sig med att välja mellan de anbud, som då
afgåfvos.
Detta kan då äfven, oberäknadt de ogynsamma penningekonjunkturer, hvilka vid
den tiden ännu voro rådande, förklara hvarföre Fullmäktige, som nu voro- i besittning af
full dispositionsrätt öfver de icke öfvertagna obligationerna för 1864 års jernvägslån samt
oförhindrade att antingen sjelfve söka försälja dessa eller negociera ett nytt amorteringslån,
och hvilkas uppmärksamhet olägenheterna af ett tillfälligt låns upptagande icke undgingo,
likväl för tillfället inskränkte sig till att endast draga försorg om anskaffande af
medel för den närmaste framtidens behof.
Men deremot anse Revisorerne, att det sätt, hvarpå Fullmäktige behandlat denna
angelägenhet, iemnar giltiga anledningar till anmärkning.
Det borde icke vara Fullmäktige likgiltigt, om fyllandet af de närmaste penningebehofven
kunde sättas i samband med afseendet på hvad som än vidare behöfde anskaffas,
och således förenas med åtgärder i sådan rigtning, hvarvid då närmast, om icke
ensamt, låg för handen att underlätta möjligheten för det engelska amorteringslånets
genomförande. Väl må det medgifvas, såväl att denna synpunkt icke borde vara den
enda som att mot Schröder & Komp:s i sådant afseende gjorda anbud rörande en tillfällig
kredit åtskilliga invändningar kunde hafva skäl för sig. lMen då detta anbud jemföres
med det, som Skandinaviska kredit-aktiebolaget framställt, lärer svårligen, oaktadt
någon rätt tillförlitlig beräkning af den blifvande kostnaden för kreditens begagnande
icke låter sig uppställa, kunna nekas att detta anbud ganska väl kunde ställas vid sidan
af kredit-aktiebolagets.
Vid sådant förhållande hade Fullmäktige icke bordt genast förkasta såväl detta
som det å Heines vägnar ingifna, i afseende på hvilket, om det också var ännu ofördelaktigare'
än kredit-aktiebolagets, ombudet dock förklarade, att det icke utgjorde den enda
möjliga underhandlingsbasis, utan kunde bemötas med ett motförslag, för att endast
fästa sig vid idet enda återstående, nemligen kredit-aktiebolagets.
Om, oaktadt ombudets för kreditbolaget förklarande, att det begärda uppskofvet
för en dag med beslut öfver anbudet kunde ganska menligt-inverka på lånets afgörande,
Fullmäktige icke genast bundit sig, utan, såsom äfven ifrågasattes, till en början beslutat,
att söka hålla underhandlingen med samtlige låneerbjudarne öppen; så synes det
Revisorerne, att Fullmäktige, äfven om Skandinaviska kredit-aktiebolaget verkligen alldeles
tillbakacrädt och Schröder & Komp:s anbud måst antagas, skulle varit för en sådan
utgång ganska väl försvarade, synnerligen som, oafsedt sjelfva vilkoren i detta anbud,
åtskilliga andra giltiga skäl för ett sådant beslut förefunnos. Skandinaviska kreditaktiebolagets
anbud var nemligen uppstäldt endast i den största allmänlighet, och
rörande de detaljer till detta förslag, hvilka af Fullmäktige utarbetades samt meddelades
aktiebolagets ombud, lemnade ombudet svar, hvilka på intet sätt bundo bolaget att
vid dessa bestämmelser stå fast.
Bolaget förbehöll sig tvärtom, för afgifvande af förklaring huruvida det ens ville
inlåta sig med Riksgälds-kontoret, en betänketid af 9 dagar, hvilka sedan, må vara
genom mellankommaude naturhinder, ökades till 12, under det vinnandet af ett resultat
— 85 -
blef för Fullmäktige allt mera angeläget, och framställde då, under förklarande att det
förra erbjudandet varit grundadt på en förening af delegare, hvilkas anbud sedermera
förändrats, ett nytt, med det förra mycket olika och mera betungande låneanbud.
Onekligt måste vara, att bolaget och de, som med detta förenat sig, hade, efter
det Fullmäktige tillbakavisat de öfriga anbuden, friare händer uti att höja sina fordringar,
om också icke kan påvisas i hvad män detta på deras anbud inv rkat. Detta ådagalägges.
särskildt genom de allt strängare fordringar, som efteråt ytt ; ägare framställdes,
och på hvilka Fullmäktige sago sig nödsakade att ingå, »af fruktau», s.ts un protokollet
uttryckligen innehåller, »att lånet eljest kunde falla.»
Upptagandet af tillfälliga lån på kort tid, åtminstone i den f rm, som nu skett,
kan knappast annat än skada statskrediten och synes derföre endast i en tvingande
nödvändighet finna berättigande; men en sådan nödvändighet kan icke anses vid detta
tillfälle hafva varit för handen, då ett annat anbud, till sina vilkor jemförelsevis långt
ifrån oantagligt, förelåg; och om äfven, efter den derigenom beredda utvägens begagnande,
nyss anförda nödvändighet slutligen inträdt, så hade man likväl, åtminstone till
dess, undvikit upptagandet af ett temporärt lån.
Ehuru Revisorerne alltså för sin del anse Fullmäktiges behandling af den angelägenhet,
som nu är i fråga, gifva giltig anledning till anmärkning, torde dock ett fullt
rättvist omdöme icke böra förbise i hvad mån grundorsaken till en mindre tillfredsställande
behandling af så beskaffade angelägenheter, som de, hvilka brukat öfverlemnas åt
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret i afseende på statslån och dermed sammanhängande financiella
åtgärder, ligger hos personerna eller sjelfva institutionens beskaffenhet.
I dylika saker, der, utom särskilda detaljkunskaper, praktisk erfarenhet och vana,
oftast för vinnande af lyckliga resultat erfordras förmåga att hastigt, 0111 ock efter mogen
öfverläggning, kunna fatta beslut, tystlåtenhet samt konseqvens och snabbhet i åtgärder,
kan en styrelse, sammansatt af flera personer, synnerligen när dessa måste utses på det
sätt, som Sveriges grundlag föreskrifver, icke vara ändamålsenlig; och denna omständighet
anse sig Revisorerne icke böra underlåta att underställa Rikets Ständers uppmärksamhet,
då Rikets Ständer icke allenast hafva att pröfva de Fullmäktiges beslut och
åtgärder, för hvilka Revisorerne nu redogjort, utan äfven möjligen kunna finna skäl att
•taga i öfvervägande frågan om ett annat behandlingssätt af statens låneangelägenheter
jemte hvad dermed står i sammanhang.
Enahanda dröjsmål med justering af de rörande låneärendena förda protokoll, som
af sistlidne års Revisorer anmärktes, har äfven sedermera tidtals förekommit. Såsom
exempel härpå må anföras, att protokollen öfver nämnde ärenden för den 20, 27 och 29
Oktober justerades ,den 10 November;. protokollen för den 15, 20 och 21 December den
12 påföljande Januari; protokollet för den 7 Januari: den 2 Mars; protokollen för den
16 och 19 Januari, den 23 Februari och 2 Mars: den 9 Mars; protokollen för den 26
och 31 Januari, den 9 Februari och 16 Mars: den 23 Mars, samt protokollen för den 28
Januari, deh 2 och 16 Februari: den 30 Mars.
I sammanhang härmed vilja Revisorerne hafva anmärkt, att, ehuru det Öfver allmänna
ärenden förda protokoll för den 29 Oktober sistlidet år innehöll, att de beslut,
som kunde varda af Fullmäktige fattade i afseende på de upplysningar, hvilka sednast
Angående
de hos
Fullmäktige
förda 'protokoll.
- 86 -
församlade Revisorers anmälanden, framställningar och yttranden angående upptagningen
af nästlidet års jernvägslån ansågos påkalla, skulle jemte derom skeende ofverl äggnin gar
intagas i de öfver låneärenden förda särskilda protokoller, nämnde protokoller lika litet
som de allmänna till och med protokollet för den 29 December, då förslaget till Fullmäktiges
utlåtande i anledning af Revisorernes afgifna berättelse justerades, innehålla
något, som med berörde öfverläggningar och deraf härflytande beslut hafva ringaste gemenskap.
Angående förändring
inom
Riksgälds-hontorets
Styrelse.
Under tiden efter sednaste revisionsberättelses afgifvande hafva följande, vid sistlidne
riksdag af de särskilda riks-stånden utsedde, Fullmäktige afgått ur Riksgälds-kontorets
Styrelse, nemligen af Ridderskapet och Adelns, Friherre Tersmeden under den 30
Mars, af Borgare-ståndets, Grosshandlaren Berg under den 20 April samt, af Bondeståndets,
förre Riksdagsfullmäktigen Samuel Ödmann under den 27 samma månad; och
hafva i deras ställe, efter erhållne kallelser, uti Styrelsen inträdt: Grefve Axel Emil
Wirsén för Ridderskapet och Adeln den 6 April, Brukspatronen Fritz Björkman för
Borgare-ståndet den 11 Maj samt förre Riksdagsfullmäktigen Johan Gustaf Wasmuht
för Bonde-ståndet den 4 i sistnämnde månad.
Angående
utbetalningen
af en del utaf
för segelleds
öppnande från
Hattefura vid
Wenern till
Stora Lee•
Enligt 134 § 13 mom. i det för Riksgälds-kontoret nu gällande reglemente, hafva
Rikets sednast församlade Ständer, vid- beviljandet af ett statsbidrag å 1,000,000 R;dr,
deraf 200,000 R:dr såsom anslag utan återbetalningsskyldighet samt 800,000 R:dr såsom
lån för segelleds öppnande från Hattefura vid Wenern förbi Köpmannabro genom sjöarne
Akelången, Rogvarpen, Laxsjön och Lelången till Stora Lee samt anläggning af en
jernväg vid Håfveruds bruk, såsom vilkor för nämnde statsbidrags åtnjutande, bland
annat, föreskrifvit, att bolagsmännens uti sagde arbetsföretag aktieteckning skulle medföra
förbindelse för dem att. utaf egna medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade statsbidraget
kunde erfordras för kommunikationsledens fullbordande.
Vid genomläsandet af de hos Herrar Fullmäktige rörande detta ärende förda
protokoller, hafva Revisorerne inhemtat, att Kongl. Maj:t uti 16 § af den för bolaget
under den 7 sistlidne April i nåder fastställda bolagsordning förklarat aktieägare icke
vara skyldig till någon betalning utöfver tecknade aktiebeloppet.
Ehuru detta stadgande i bolagsordningen, såsom stridande mot förberörde af Rikets
Ständer för statsbidragets åtnjutande föreskrifua vilkor, bordt afhålla Fullmäktige
från utbetalning af någon större eller mindre del af det vilkorligt beviljade statsbidraget,
hafva Fullmäktige, detta oaktadt, efter emottagandet- af en utaf Landshöfdingen Grefve
Erik Sparre samt Grosshandlaren C. F. Waern den 24 i samma månad afgifven förbindelse,
hvaruti bemälde personer förklarat sig, en för båda och båda för en såsom för
egen skuld, skola ansvara derför att hela den ifrågavarande kommunikationsleden, utan
att anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, än det som redan blifvit beviljadt,
framgent kunde väckas, skulle, enligt den af Kongl Maj:t fastställda plan, med de ändringar
deri, som dels redan blifvit, dels kunde varda i nåder medgifna, behörigen fullbordas,
ansett samma förbindelse innefatta full säkerhet för arbetets fullbordande samt på
grund deraf jemte öfriga till Fullmäktige inlemnade handlingar låtit utbetala den del utaf
berörde statsbidrag, som under nuvarande statsregleringsperiod, enligt åberopade reglements-§
och morn., finge i Riksgälds-kontoret lyftas.
— 87
Enligt 172 § i reglementet äro Fullmäktige berättigade att, i förhållande till beskaffenheten
och omfånget af de göromål, som uppdragits åt de för besörjandet af de närmare
bestyren med fonderade statslån och deras liqvideraude utsedde Deputerade, bestämma
de arvoden, hvaraf bemälde Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente;
och hafva, med stöd af berörde stadgande, sådane arvoden för sistlidne år blifvit tillerkända
Majoren Wolffelt och Grosshandlaren Berg till lika belopp, eller 2,000 R:dr åt
hvardera.
Dessutom hafva Fullmäktige, likaledes på grund af åberopade reglements-§, såsom
arvoden åt de biträden, som af Deputerade begagnats, samt åt öfriga Riksgäidskontorets
tjenstemän, för hvilka ränte- och amorteringsliqviderna i anledning af de fonderade
statslånen, under loppet af samma år medfört särskilda åligganden och ökade
göromål, beviljat följande belopp, nemligen:
för Fullmäktiges Sekreterare, hvilken äfven i egenskap af Sekreterare
biträdt Deputerade,  R:dr 3,000: —
åt hvardera af Kommissarierne 1,000 R:dr, eller tillsammans  » 3,000: —
för Notarien och Registratorn vid Fullmäktiges Expedition  » 600: —
åt 4 tjenstemän i Boksluts- och Revisions-kontoren
» 400: —
åt 2:ne extra ordinarie tjenstemän
» 250: —
och åt åtskillige ordinarie och extra ordinarie tjenstemän, som biträdt
vid utlottningarne af 1860 års premieobligationer
» 200: —
hvarjemte, för ökad uppassning och tjenstgöring m. m., en särskild vedergällning
tilldelats vaktbetjeniugen i Riksgälds-kontoret af ....
» 240: —
R:dr 7,690: —;
finnande Revisorerne, vid jemförelse med föregående årets revisionsberättelse, att denna
summa med 4,240 R:dr öfversteg hvad under år 1863 tillerkänts lånedeputerade och
deras biträden.
Utom den påräknade behållningen utaf räntevinsten å 1858 års tillfälliga statslån,
hvilken räntevinst vore afsedd för arbetena å nordvestra stambanan, beviljade Rikets
Ständer vid 1862—1863 års riksdag för fortsättning af statens jernvägsbyggnader,
att under åren 1863—1866 utgå, tillsammans  R:dr 27,896,000: —
Deraf äro utbetalde:
under år 1863
R:dr 4,565,000: —
» 1864
Januari månad
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September »
»
))
))
))
))
))
1865....
» ....
» ....
» ....
1,300,000:
200.000:
1,000,000:
900,000:
700,000:
600,000:
1,200,000:
800,000:
1,200,000:
8,777,000:
7,900,000: — 21,242,000:
utgörande alltså de i Riksgälds-kontoret nu innestående medel af anslagen
för nämnde ändamål
R:dr 6,654,000: —
Arvoden till
Deputerade och
deras biträden.
Utbetalda summor
utaf anslagen
till sta
tens jernvägsbyggnader.
— 88 -
Anslag till
väganläggnin -  gar och vägförb
ättringar ■
Den från Rikets Ständers Bank under åren 1863 och 1864 med 335,000 R;dr
levererade behållna räntevinsten å statslånefonden har från Riksgälds-kontoret, för arbetena
å nordvestra stambanan mellan Arvika och Norska gränsen, under år 1864 blifvit
utbetald. Under innevarande år hafva ytterligare från Rikets Ständers Bank af samma
medel blifvit aflemnade 35,000 R:dr, som för nyssnämnde ändamål äro vidare tillgänglige.
Till utgående af den för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af
backiga eller eljest mindre goda vägar vid sednaste riksdag till Kongl. Maj:ts nådiga
disposition ställda summa af 450,000 R:dr hade, enligt hvad af 1864 års revisionsberättelse,
sid. 83 och 84, inhemtas, Kongl. Majit för 13 särskilda uti åberopade berättelse uppgifna
väganläggnings- och vägförbättringsföretag beviljat tillsammans R:dr 199,600: -
* Utaf samma anslagssumma hafva, enligt sedermera, eller efter
ingången af September månad sistlidne år, till Fullmäktige ankomna
Kongl, bref, statsbidrag blifvit beviljade för här nedan uppräknade 23
dylika arbetsföretag, nemligen:
inom Upsala lån:
för sänkning af backarne ovid As by på landsvägen mellan Torgesta
gästgifvaregård inom Asunda och Långtora gästgifvaregård inom
Lagunda härad
» 680: —
hvaraf utbetalts 340 R:dr.
inom Nyköpings lån:
för vägomläggning vid Tystboda- m. fl. branta backar på vägen mellan
Malmköping och Mortorps krog inom Willåttinge härad  » 8,260: —
hvilket anslags halfva belopp, 4,130 R:dr. utbetalts,
för omläggning af vägen mellan Onesta station på statens vestra stambana
och Lästringe kyrka inom Rönö härad
» 18,500: —
hvaraf utbetalts 11,100 R:dr.
inom Ostergötlands lån:
för omläggning af vägen mellan Kisa och Arteflods gästgifvaregårdar
inom Kinda härad
» 20,780: —
hvaraf utbetalts 16,000 R:dr.
inom Jönköpings lån:
för omläggning af vägen. mellan Hvetlanda och Broby gästgifvaregårdar
inom Ostra härad
„
» 12,500:
hvaraf utbetalts 7,300 R:dr
för förbättringar å vägen mellan gästgifvaregården Broby inom Östra
och Sandsjöryds gästgifvaregård inom Westra härad
» 3,500: —
hvaraf utbetalts 1,500 R:dr.
inom Kronobergs lån:
för omläggning vid Alandsköp och Ryatorp af vägen mellan Traheryds
och Markaryds gästgifvaregårdar i Sunnerbo härad
» 27,600: —
Transport: 291,420: —
— 89 —
Transport: 291,420:
inom Blekinge, län:
för omläggning af vägen föi'bi Påtorps- och Snarebroliderna inom Edesta
socken af Medelstads härad
R:dr 4,200:
hvaraf utbetalts 1,400 R:dr.
för omläggning af vägen förbi Kjettorps lid inom Ronneby socken af
samma härad  » 4,760:
af hvilket anslag utbetalts 1,760 R:dr.
för vägomläggningar vid Sumpekulla och Sjöliderna inom Medelstads
och Bräkne härader
» 7,400:
hvaraf utbetalts 3,000 R:dr.
inom Kristianstads län:
för vägomläggning till undvikande af Wärsjö backar inom Röke socken
af Westra Göinge härad
» 3,970:
hvaraf utbetalts 2,800 R:dr.
för omläggning af vägen förbi Olseröds backe mellan Brösarps och
Degeberga gästgifvaregårdar i Gärds härad
» 7,500:
inom Göteborgs och Bohus län:
för vägomläggning mellan Qviströms och Rabbalshede gästgifvaregårdar
inom Tunge och Qville härader
» 8,300:
hvaraf utbetalts 4,700 R:dr.
för väganläggning mellan Herrestads gästgifvaregård inom Lane härad
af berörde län samt gästgifvaregården Hattefjell inom Walbo härad
af Elfsborgs län
» 7,000:
hvaraf utbetalts 4,000 R:dr.
inom Elfsborgs län:
för vägförbättringar mellan Slätthult och Fästeredssunds gästgifvare
•
gård från Sjögårdssjön till landsvägen mellan Arnungaryd och
Sexdrega inom As och Kinds härader  » 7,790:
hvaraf utbetalts 4,000 R:dr.
för omläggning af vägen mellan staden Åmål och gästgifvaregården
Grönsjö inom Mo socken i Tossbo härad af nämnde län och Svanskogs
socken af Gillbergs härad i Wermlands län  » 16,900.
af hvilket anslag halfva beloppet eller 8,450 R:dr blifvit utbetaldt.
inom Wermlands län:
för omläggning af vägen mellan gästgifvaregården Molkom inom Nyeds
och Prestgårdens gästgifvaregård inom Alsters socken  » 20,000
af hvilket anslag utbetalts 12,000 R:dr.
Transport: 379,240
12
- 90 —
Transport: 379,240: —
inom Westerås län:
för sänkning af 4 backar å allmänna landsvägen mellan Hånsjö gästgifvaregård
i Thorstuna socken och härad samt staden Enköping R:dr 1,000: —
hvaraf utbetalts 750 R:dr.
för vägomläggning för undvikande af Horns backe inom Rytterns soc
-
ken af Snefringe härad
» 1,660: —
hvaraf utbetalts 1,000 R:dr.
för anläggande af ny väg från Engelsbergs till Westanforss bruk  » 14,700: —
hvaraf utbetalts 5,000 R:dr.
inom Gefleborgs län:
för omläggning af vägen från gränsen af Undersviks socken till Trolle
bron
inom Jerfsö socken
..... » 15,000: —
hvaraf utbetalts 6,000 R:dr.
inom Wester-Norrlands län:
för landsvägens omläggning genom Selångers och Sättra socknar i Medelpad
» 13,000: —
hvaraf utbetalts 8,000 R:dr.
inom Norrbottens län:
för anläggningen af den del utaf vägen mellan Roknäs by i Piteå
socken till Arvidsjaur i Piteå Lappmark, hvartill statsbidrag förut
icke erhållits, eller emellan Aby eif i nyssnämnde och Boksele by
i Arvidsjaur socken,
» 25,400: —
hvilket anslag sålunda fördelats, att
l:o till utförande af väganläggningen mellan Boksele by i Arvidsjaurs
socken och gränsen mot Piteå socken beviljats 12,100: —
samt 2:0 för fortsättning och fullbordande af vägan- »
läggningen inom Piteå socken dels från Aby eif till
Granliden, dels ock från sistnämnde ställe i rigtning
mot Långträsk till den längd, som för omkring 2,580
R:dr kunde verkställas,
13,300: —
~ 25,400: —
Summa R:dr 450,000: —
Den vid sednaste riksdag för ofvanberörde ändamål anvisade summa har sålunda
till hela sitt belopp blifvit af Kongl. Maj:t disponerad.
— 91 —
På sätt i sednaste revisionsberättelse, sid. 84 och 85, inhemtas, hade Kongl.
Maj:t då, till utgående utaf de af Rikets sednast församlade Ständer för understödjande
af myrutdikningar och vattenaftappningar inom; de sex nordligaste länen samt Elfdals,
Fryksdals och Jösse härader i Wermlands län anslagne medel, 300,000 R:dr, för 5 särskilda
sjösänkningar och andra vattenaftappningar beviljat tillsammans R:dr 27,800: —
Enligt Kongl. Maj:ts till Fullmäktige sedermera ankomna nådiga
bref, hafva för nedannämnde 35 sådane arbetsföretags utförande följande
anslag beviljats, nemligen:
inom Wermlands län:
för utdikning af Westersjön jemte 25 myrer inom Norra Finnskoga
socken af Elfdals härad
» 7,500: —
hvaraf utbetalts 2,500 R:dr.
för utdikning af 18 särskilda myrer inom Gräsmarks socken af Fryksdals
härad
» 3,500;
hvaraf halfva beloppet, 1,750 R:dr, utbetalts.
'inom Kopparbergs län:
för utdikning af åtskillige myrer inom Mora socken  » 10,000: —
hvaraf utbetalts 4,000 R:dr.
för sänkning af Hålltjern och Ässtjern samt utdikning af Östra Stor
flot
inom Wenjans socken i Ofvan-Siljans fögderi,  » 650: —
hvaraf utbetalts 400 R:dr.
för utdikniDg af 4 stycken myrer inom Nås socken i Wester-Dalarne » 500: —
för utdikning af 15 myrer inom Bjursås och Kopparbergs socknar .... » 1,500: —
inom Gefleborgs lån:
för uttappning af Isbosjön samt åtskilliga sanka ängar och myrer inom
Delsbo socken af Norra Helsinglands fögderi  » 13,800; —
hvaraf utbetalts 6,000 R:dr.
för utdikning af Ytterhafra sjö inom Bjuråkers socken i Norra Helsingland
» 2,500: —
hvaraf utbetalts 1,500 R:dr.
för sänkning af Nordstafjärdarne och utdikning af Nordanmyren inom
Rogsta socken i Norra Helsingland  » 6,350: —
hvaraf utbetalts 2,000 R:dr.
inom Wester-Norrlands län:
för sänkning af sjön Ljungsten inom Tuna och Attmars socknar  » 5,000: —
hvaraf utbetalts 1,500 R:dr.
för utdikning af Själands sjö och myr vid Björnäs, Bäcklands och Själands
byar inom Nordingrå socken i Södra Ångermanlands fögderi » 1,500: —
hvaraf utbetalts 500 R:dr.
Transport: 80,600: —
Anslag till
myrutdikningar
och vattenaftappningar.
— 92 -
Transport:
tor utdikning af åtskilliga myrer, tillhörande byarne Skansnäset, Karbäcken,
Storselet och Brottbacken inom Tåsjö socken i Nordvestra
Ångermanland
R:dr
hvaraf utbetalts 4,400 R:dr.
för utdikning af Orrmyren vid Boltjerns by inom Borgsjö socken  »
hvaraf utbetalts 300 R:dr.
för utdikning af vattendränkt mark omkring Asmyrbäcken vid Söderåsens
by inom Selångers socken
»
för myrutdikning vid Granboda by i Borgsjö socken
»
inom Jemtlands län;
för utdikning af åtskilliga myrer vid Glissjöbergs by inom Svegs socken
i Herjeådalen
hvaraf utbetalts 1,380 R:dr.
för utdikning af myrer vid Mosätts by inom samma socken
»
hvaraf 565 R:dr utbetalts.
för myrutdikning och sänkning af Gällnästjernen vid Westeråsens by
i Bergs socken
»
för sänkning af Börösjön och utdikning af deromkring liggande myrer
i Ovikens socken
»
hvaraf utbetalts 5,667 R:dr.
för utdikning af myrer å Föllinge och Thorsnäs ägor samt sänkning
af Föllingesjön i Föllinge socken
»
för utdikning af myrer och sanka trakter vid Hedningsflokälens by
inom llammardahls socken
»
för utdikning af myrer och sanka trakter vid Flykälens by inom sistberörde
socken
»
för utdikning af sjöar, myrer och sanka trakter å ägorna vid Hvit
vattnets
by i samma socken
»
för utdikning af myrer och vattensjuka trakter vid Nyland under
Kaknåsens by inom samma socken
»
för myrutdikning vid Bölåsens by inom Ovikens socken
»
för utdikning på Önsta bys ägor inom sistnämnde socken
»
för myrutdikning vid byn Borgen inom samma socken
»
inom Westerbottens län:
för utdikning af Bumyren och Buträsket inom och invid Långnäs
tråskets
bys område i Jörns socken
»
hvaraf utbetalts 2,000 R:dr.
för utdikning af åtskilliga myrer på Anumarks bys ägor i Umeå
socken  »
hvaraf utbetalts 3,000 R:dr.
Transport:
80,600:
13,400:
800:
800:
1,000:
2,070:
1,130:
325:
17,000:
7,000:
7,500:
5,900:
2,900:
8,400:
2,500
1,400:
1,260:
6,800.
5,000:
165,785
— 93 —
Transport: 165,785: —
för utdikning af åtskilliga myrer på Botsmarks bys ägor inom Säfvars
socken
R:dr 3,500: —
hvaraf utbetalts 1,166 R:dr.
för utdikning af 2:ne mossar på Grafmarks bys ägor inom samma socken » 600: —
hvaraf halfva beloppet utbetalts.
för utdikning af myrer vid byn Graffors, jemväl inom samma socken, » 1,000:
hvaraf hälften, 500 R:dr, utbetalts.
inom Norrbottens lån:
för utdikning af 3 å byn Lappträsks område i Karl Gustafs socken
belägna myrer
» 6,000: —
hvaraf utbetalts 1,500 R:dr.
för utdikning af Stor- och Palomyrerna vid Korpilombolo by inom
Korpilombolo socken
» 1,540: —
hvaraf utbetalts 800 R:dr.
för utdikning af sjöarne Hemtråsket, Lillgodsträsket samt Kottis och
Bredträsken jemte dertill stötande myrer inom Hemmingsmarks
område i Piteå socken
» 11,000: —
Tillsammans R:dr 189,425:
Utaf den summa, 150,000 R:dr, som vid sednaste riksdag likaledes ställts till
Kongl. Maj:ts disposition, för att såsom lån utgå till befrämjande af utdikningar och aftappningar
af sanka trakter och sjöar till beredande af odlin^sföretag inom rikets öfriga
delar, hafva, utom de i sednaste revisionsberättelse, sid. 85, uppgifna låneunderstöd för
7 vattenaftappningsföretag af tillsammans  R:dr 85,210: —
följande lån, enligt till Fullmäktige hittills ankomna Kongl, bref, blifvit
för nedannämnde 4 sådane arbetsföretags utförande beviljade,
nemligen:
inom Kronobergs län:
för sänkning af Agunnaryds och Fahrsjöarne inom Agunnaryds socken
i Sunnerbo härad
» 7,500: —
hvilken lånesumma är utbetald.
inom Kalmar lån: '
för sänkning af Solaren och Yxnern inom Djursdala, Frödinge och
Locknevi socknar i Sevedes och Södra Tjust härader  » 15,300: —
inom Skaraborgs län:
för utdikning af sanka trakter inom Wedums, Holmestads och Göteneds
socknar af Kinne härad
» 10,200: —
Lånet är utbetaldt.
för sänkning af Kullesjön och dertill hörande vattendrag inom Hofva
socken af Wadsbo härad
» 9,500: —
Lån för befrämjande
af
utdikningar och
aftappningar
af sanka trakter
och sjöar
till beredande
af odlingsföretag
-
Tillsammans R:dr 127,710: —
- 94 —
Länet för jernväg
sanläggning
mellan Borås
och vestra
stambanan.
Låneunderstöd
för enskilda
jernvägsanläggningar.
Granskningen
af Riksgäldskontorets
hufvudbok.
Enligt hvad Revisorerna inhemtat, har den i Riksgälds-kontoret vid 1864 års
början innestående återstod, 666 R:dr 67 öre, af det för anläggning af jernväg från Borås
till vestra stambanan vid Herrljunga under 1859—1860 års riksdag beviljade och af
Kongl. Maj:t till 1,436,666 R:dr 67 öre bestämda lån, ännu icke blifvit utbetaldt.
Utaf de låneunderstöd, som vid sednaste riksdag blefvo beviljade för enskilda jernvägsanläggningar,
hafva under sistlidet och innevarande år följande utbetalningar skett,
nemligen:
utaf lånet, 2,450,000 R:dr, för jernvägs anläggande från Ystad till Eslöfs station på sta
-
tens södra stambana
R:dr 1,633,333: 34.
bela det beviljade lånet för jernvägsanläggning från Helsingborg till
Arup, hvilket lån genom Kongl brefvet den 4 Mars 1864
bestämdes till
» 1,100,000: —
utaf det genom sistberörde Kongl, bref till 1,200,000 R:dr bestämda
lån för anläggning af jernväg från Landskrona förbi Arup till
södra stambanan i trakten af Eslöfs station
» 1,100,000: —
hela det beviljade lånet för anläggning af jernväg mellan Kristianstad
och Hessleholms station på nämnde stambana
» 720,000: —
hela lånet för jernvägs anläggande mellan Wexiö och Alfvestads
station på dito
» 434,000: —
lånet för anläggning af jernväg från Köping till Uttersbergs bruk,
jemte en grenbana till sjön Lillsvan  » 500,000: —
och utaf lånet, 3,240,000 R:dr, för jernvägsanläggning från Uddevalla
öfver Wenersborg till Herrljunga station på vestra stambanan
» 1,278,876: —
Summa R:dr 6,766,209: 34.
Under granskningen af Hiksgälds-kontorets för sistlidet år upprättade hufvudbok,
hafva deruti upptagna inkomster och bevillningsmedel samt andra i Landtränterierna levererade
och till Riksgälds-kontoret insända afgifter, så vidt tiden medgifvit, blifvit af
Revisorerne jemförda med de i samma Ränteriers afgifna månadsförslag och Landskontorens
summariska räkningar redovisade belopp; hvarvid någon anledning till anmärkning
icke förekommit. Revisorerne hafva ej heller för öfrigt funnit något att anmärka
i afseende på den redovisning af Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter, som
nämnde hufvudbok innefattar; varande denna räkenskap förd med ordentlighet och noggrannhet,
och hafva de under ifrågavarande år till Riksgälds-kontoret influtna eller derifrån
utbetalda medel funnits behörigen verificerade.
— 95 —
Vid anställd jemförelse mellan Riksgälds-kontorets af Revisorerne nu granskade
räkenskaper samt de, enligt reglementets föreskrift, sammanfattade och med allmänna
tidningarne meddelade utdrag af samma räkenskaper, hafva Revisorerne funnit dessa
räkenskapsutdrag, hvilka innehålla utförliga uppgifter om Riksgälds-kontorets samtliga
inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder, öfverensstämma med sjelfva räkenskaperna.
I sammanhang med granskningen af Riksgälds-kontorets hufvudbok, hafva Revisorerne
genomgått de s. k. liggare, som. enligt Rikets Ständers beslut, i Riksgäldskontoret
föras öfver de för åtskilliga städers uppbyggande efter dem öfvergångna eldsvådor
dervarande tomtegare tilldelade lån, äfvensom öfver beviljade statsbidrag för- väganläggningar
och väg förbättring ar samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag;
varande dessa räkenskaper, hvilka äro för flera år upplagda, genom deruti skedda
anteckningar, för sistlidet år vederbörligen fortsatta.
Revisorerne hafva jemväl tagit kännedom om den af Fullmäktiges Sekreterare
upprättade och fortsatta anteckningsbok öfver alla, på grund af gällande reglemente,
till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter samt öfriga detta verk åliggande
utbetalningar; och, efter hvad Revisorerne härvid funnit, är omförmälde anteckningsbok,
deruti hvarje af Fullmäktige mottaget Kongl, bref äfvensom andra rörande
Riksgälds-kontorets utbetalningar meddelade underrättelser cch fattade beslut, till sitt
hufvudsakliga innehåll antecknats, förd på ett både fullständigt och noggrannt sätt.
I likhet med hvad i revisionsberättelserna för de föregående åren skett, hafva
Revisorerne ansett sig böra meddela en ur nu granskade räkenskaper hemtad uppgift å
de belopp, hvartill aflöningar och öfriga förvaltningskostnader vid Riksgälds-kontoret
samt derifrån utbetalda pensioner under sednast förflutna år uppgått:
Herrar Fullmäktiges arvoden samt aflöning till Riksgälds-kontorets tjenstemän och vaktbetjening
R.dr 73,879: 16.
Resekostnadsersättning till de utom Stockholm bosatte Fullmäktige .... » 312: 29.
Gratifikationer och begrafningshjelp  » 1,725: —
Pensioner och understöd till Riksgälds-kontorets enke- och pupillkassa » 3,532: 33.
Redovisade kontors- och rättegångs-expenser
» 7,232; 30.
Postporto och arvoden
» 601: 29.
Summa R:dr 86,782: 37.
Tinjckta utdrag
af Riksgäldskontorets
räkenskaper.
Lig g arne öfver
städernas byggnadslån
samt
statsbidragen
till vägförbättringar
och vattenaftappningar.
Anteckningsboken
öfver
alla Riksgäldskontoret
ålagde
utgifter,
Riksgäldskontorets
förvaltningskostnader.
Kostnader för
1862-1863
års riksdag.
Utredning af
allmänna bevillningens
årliga
belopp.
De till bestridande af kostnaderna för 1862—1863 års riksdag, i egenskap af
förskott, anordnade summor hafva uti sistlidet års hufvudbok blifvit redovisade uti en
serskild och i Riksgälds-kontorets Revisions-kontor utan anmärkning granskad redogörelse;
och hafva de sålunda redovisade utbetalningarnes sammanräknade belopp, R:dr 643,764: 62,
blifvit uti sistlidet års räkenskaper afförde.
Revisorerne, som granskat denna redogörelse med dertill hörande verifikationer,
hafva dervid icke funnit något att erinra, hvarken i afseende på utbetalningarnes behörighet
eller sättet för deras verificerande. I likhet med hvad vid föregående revisioner
egt rum, hafva Revisorerne, till upplysning om de ifrågavarande kostnadernas belopp för
hvarje riksstånd eller utskott, låtit deröfver upprätta härvid bilagde tabell (Bil. litt. B.),
hvilken upptager alla intill sistlidne Juni månads slut för ifrågavarande riksdag af Riksgälds-kontoret
bestridda utgifter.
På sätt af berörde bilaga inhemtas, utgjorde dessa kostnader
tillsammans
R:dr 647,678: 21.
som med  o 39,897: 76.
öfversteg den summa af
R:dr 607,780: 45.
hvartill kostnaderna för 1859—1860 års riksdag uppgingo.
Revisorerne hafva ansett sig böra låta uppgöra och här intaga nedanstående utredning
af hvad den till Riksgälds-kontoret för hvart och ett af de sednaste åren influtna
allmänna bevillning utgjort samt dervid tillika uppgifva det belopp, hvarmed Riksgälds-kontorets
nämnde inkomst öfverstigit den för samma år, enligt då gällande bevillningsförordning,
påräknade årliga bevillningssumma.
Utaf allmänna bevillningen för år 1861 äro influtne åren 1861—1864 R:dr 2,471,054: 27.
utvisande ett öfverskott utöfver den för år 1861 påräknade bevillningssumma,
» 2,000,000: —
af ej mindre än
R:dr 471,054: 27.
Utaf allmänna bevillningen för år 1862 hafva till Riksgäldskontoret
levererats:
åren 1862—1864
R:dr 2,604,280: 25.
samt under förra halfåret 1865  » 1,266: 35. » 2,605,546: 60.
efter afdrag af den utaf Rikets Ständer för år 1862 beräknade bevillningssumma,
» 2,250,000: —
utgör det uppkomna öfverskottet
R:dr 355,546: 60.
Det till Riksgälds-kontoret influtna beloppet af allmänna bevillningen
för år 1863 utgjorde vid 1864 års slut .... R:dr 2,630,134: 30.
hvartill kommer under Januari—Juni 1865 influtne.
..
» 29,989: 51. » 2,660,123:81.
öfverskjutande alltså 1863 års bevillningssumma,
» 2,250,000: —
med
R:dr 410,123: 81.
— 97 —
Likaledes utvisar det till Riksgäl ds-kontoret under sistlidet år och
detta års förra hälft influtna beloppet af allmänna bevillningen
för år 1864,
R:dr 2,617,801: 81.
ett öfverskott utöfver den för samma år, enligt 1863 års riksdagsbeslut,
beräknade bevillning,
» 2,600,000: —
af
R:dr 17,801: 81.
Så vidt Revisorerne af Fullmäktiges protokoller kunnat inhemta, har någon för- Förbindelserna
ändring i afseende på förhållandet med förbindelserna för de fordna svenska statslånen för fordna
i Brabant efter sednaste statsrevision icke inträffat. *lånm “i Bra
bänt.
Sedan rikshufvudboken för år 1863 under innevarande års sommar blifvit afslutad,
har Riksgälds-kontoret, under nästlidne Augusti månad, från Stats-kontoret fått
emottaga den på nämnde räkenskap grundade liqvid mellan dessa båda verk, angående
öfverskotten på statsinkomsterna samt besparingarne och bristerna å riksstatens
förslagsanslag. Enligt denna liqvid utgjorde de behållna och Riksgälds-kontoret tillgodo
-
förda öfverskotten å nämnde års statsinkomster.
samt besparingarne å förslagsanslagen
hvarjemte i samma liqvid förts Riksgälds-kontoret till godo
hvarutaf 120,000 R:dr, uppkommen besparing å anslaget till H. M.
Enkedrottning Desiderias Hofhållning, jemlikt Kongl, brefvet den 1
April 1864, samt 210,000 R:dr, ersättning till Postverket för ökad
kostnad i följd af postskjutslegans höjande, enligt Kongl, brefvet
den 4 December 1863.
R:dr 5,324,662:
104,344:
330,000:
Tillsammans R:mt R:dr 5,759,007: 6.
Deremot hade uti nämnde liqvid Riksgälds-kontoret påförts
bristerna uti förslagsanslagen för år 1863  R:dr 655.770: 88.
samt statsutgifterna utom hufvudtitlarne, nemligen:
ersättning
för mistad rättighet till forsellön, » 67,474: 76.
och begrafningshjelp till sterbhus......
» 19,588: 27.
Utaf detta belopp,
har Kongl. Stats-kontoret aflemnat:
under Januari månad år 1864  R:dr 210,000:
» April » » »
® 120,000:
» November » » » • ••-  » 1,000,000:
R:dr 5,016,554: 15.
Liqviden angående
statsverkets
öfverskott
och besparingar
för
år 1863.
13.
93.
742,833: 91.
hvadan det Riksgälds-kontoret tillkommande saldo uppgick till
R;dr 5,016,173: 15.
hvartill kommer 1863 års afbetalning å det vid 1853—1854 årens
riksdag staden Gustavia på ön S:t Barthelemy beviljade räntefria
lån,
”
381: -
Summa R:mt R:dr 5,016,554: 15.
Transport: 1,330,000: —
5,016,554: 15.
13
— 98 —
Det, enligt
riks-statenanvisade
bidrag
för bestridande
af Riksgäldskontorets
utgifter.
Förräntandet
af Riksgäldskontor
ets kontanta
behållning.
Transport:
1.330,000: —
under December månad
ar
1864
R:dr
500,000: —
»
Januari
»
»
1865..
500,000: —
»
April
»
»
» ..
500,000: —
»
Juli
))
»
» ..
»
400,000: —
»
September
))
»
»
150,000: —
5,016,554: 15.
3,380,000:
utgörande således det belopp, Riksgälds-kontoret hade att ytterligare
från Kongl. Stats-kontoret erhålla,
R:dr 1,636,554: 15.
Sedan Rikets sednast församlade Ständer, till bestridande af de å Riksgälds-kontoret
anvisade utgifter för innevarande statsregleringsperiod, utaf statsverkets inkomster
anslagit ett årligt belopp af  R:dr 1,659,950: —-
har utaf det för år 1864 anvisade bidrag från Kongl. Stats-kontoret
blifvit levereradt:
Under Januari månad nämnde år
R:dr 300,000: —
» Juni » »
» 359,950: —
» Juli » innevarande år
» 300,000: — 959,950:
och hade Riksgälds-kontoret sålunda att ytterligare härå utbekomma R:dr 700,000: —
Jemlikt föreskriften i 210 § af det för Riksgälds-kontoret nu gällande reglemente,
hafva Fullmäktige af influtna medel, hvilka icke erfordrades för dess förestående
utgifter, äfvensom af amortissementsfondernas behållningar, dels genom uppköp af obligationer
och dels genom utlåning emot af Fullmäktige godkänd säkerhet, gjort nedannämnde
belopp räntebärande och för allmänna rörelsen tillgänglige, nemligen:
under l:sta qvartalet 1864
R:dr 411,989: 32.
» 2:dra » »
» 1,466,942: 50.
» 3:dje » »
» 565,000: —
» 4;de » »  —
2,443,931: 82.
under l:sta qvartalet innevarande år  R:dr 3,810,500: —
» 2:dra » »
» 1,149,600: —
» Juli och Augusti samt förra hälften af
September
» 400,000: — 5,360,100:
R:dr 7,804,031: 82.
Följande lånebelopp hafva deremot blifvit återbetalde:
under Usta qvartalet 1864  R:dr 1.065,000: —
» 2:dra » »
» 255,000: —
» 3:dje » »
» 648,112: 50.
» 4:de ° »  -. » 1,141,491: 67. 3,109,604: 17.
under Usta qvartalet 1865
R:dr 1,716,878: 5.
» 2:dra » »
» 1,930,230: 28.
» Juli och Augusti samt förra hälften af
September
» 2,810,000: — 6,457,108: 33.
R:dr 9,566,712: 50.
!
Vid den af Revisorerne den 10 innevarande månad verkställda inventering af de
lane- och säkerhetshandlingar, som af Riksgälds-kontoret innehafvas, utgjorde sammanlagda
kapitalbeloppet af, genom utgifna lån eller uppköpta obligationer, tillsvidare förräntade
medel
R:dr 2,827,055: 90.
Riksgälds-kontorets inkomster genom upplupna räntor å förräntade medlen uppgingo
för år 1864 till
R:dr 278,832: 7,
deraf 105,680 R:dr 55 öre tillfallit de fonderade lånens liqvidations- och amortissementsfonder.
Vid den inventering, Revisorerne efter vanligheten anställt i Riksgälds-kontoret,
befanns förseglingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård förvarade konvolut,
som, enligt derå gjord anteckning, innehölle Rikets Ständers anordning å den, på sätt
uti regeringsformens 63 g stadgas, till lyftning vid infallande krig å Riksgälds-kontoret
anvisade kreditivsumma.
Under samma inventering hafva Revisorerne genomgått lane- och säkerhetshandlingarne
för tillsvidare förräntade medel, och funnit samma handlingar ordnade och väl
förvarade samt till antal och beskaffenhet med de deröfver upprättade förteckningar öfverensstämmande.
Likaledes hafva Revisorerne, utan att något dervid förekommit att
anmärka, inventerat de skuld- och borgensförbindelser, som till Riksgälds-kontoret utfärdats
för beviljade och utbetalda byggnads- och vattenaftappningslån samt andra dylika
understöd, äfvensom de af Kongl. Maj:t godkända och Riksgälds-kontoret tillställda
säkerhetshandlingar för fullgörandet af arbetsföretag, hvartill bidrag af allmänna medel
blifvit använda.
Vid granskningen af borgensförbindelserna för stadgade testamentsbevillningsafgifter
samt det öfver sådana förbindelser förda särskilda diarium har någon anledning
till anmärkning ej heller förekommit.
Enligt hvad Revisorerne inhemtat af den till dem utaf Riksgälds-kontorets Ombudsman
afgifna berättelse om Riksgälds-kontoret rörande råttegåvgs- och utsökning sår enden,
synes detta verks rätt och talan i de uti sagde berättelse omförmälda ärenden vara
vederbörligen iakttagen.
Oaktadt de anmärkningar, som Revisorerne här ofvan ansett sig haft skäl att
uttala, få Revisorerne till Rikets Ständer hemställa, det Fullmäktige må erhålla decharge
för de beslut och åtgärder, som omförmälas uti dels de allmänna protokollerna för tiden
från den 18 Augusti sistlidne till och med den 10 Augusti innevarande år, dels ock uti
de öfver låneärenden förda protokoller från den 25 i samma månad förstberörde år till
och med den 10 sistlidne Augusti.
Anställda inventeringar
-
Riksgälds-kontorets
rättegångs-
och atsökning
sär enden.
Decharge.
— 100 —
Sifferuppgif
terna.
För alla i denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den Sekreterare.
som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper varit
hos Revisorerne anställd.
De mot åtskilliga punkter i denna berättelse anmälda reservationer finnas densamma
bifogade.
Stockholm den 14 Oktober 1865.
På Ridderskapet och Adelns vägnar:
ROBERT de la GARDIE. H. A. HAMILTON.
C. A. BOGEMAN. G. W. von FRANCKEN.
O. STACKELBERG.
MAGNUS HUSS.
A. LUNDHOLM.
ANDERS SANDBERG.
C. E LJUNGBERG.
C. FR. CARLSON.
På Preste-ståndets vägnar:
H. SCHÖNBECK.
M. L. WIKLAND.
På Borgare-ståndets vägnar:
CASIMIR PETRE.
E. W. ERICSSON.
OSCAR ERH. RABE.
ESBJ. BERGMAN.
J. SUNDVALLSON.
P. WALBERG.
OLOF OLSSON.
P. O. HÖRNFELDT.
På Bonde-ståndets vägnar:
JAN ANDERSSON.
P. TJERNLUND.
JOSEF OSCAR ALMQVIST.
J. ERICKZON.
C. (w. Carlquist.
I
— 101 —
Reservationer:
af Herr Kontraktsprosten, Doktor A. Sandberg: (pag. 85 i berättelsen.)
»Det hade visserligen varit mycket klokare, om Riksgälds-kontoret icke afbrutit,
utan liktidigt fortsatt underhandlingarne med alla tre, som erbjödo lån, tills det af endera
kunde bestämdt betinga sig de bästa möjliga vilkor, såsom rätteligen blifvit anmärkt.
Likväl synes mig deraf icke nödvändigt följa, att man måste förnya föregående
Revisorers hemställan, emedan den i alla fäll kommer till Ständernas kännedom.
Mera maktpåliggande anmärkningar skulle i afseende på hufvudsaken kunna komma
i fråga:
Hvarföre har man årligen betalt 7 å 7\ procent för utländska lån, men icke erbjudit
mera än 4^ å 5 procents ränta för lån inom landet?
Man skulle annars kunna tycka att en inhemsk statsskuld, äfven mot högre ränta,
skulle vara fördelaktigare för landet, än en utländsk emot lägre. Hos oss synes en motsatt
åsigt göra sig gällande.
Hvarföre forcera jernvägsbyggandet med en ohejdad och besinningslös färt, när
penningar icke kunna fås på andra än oskäligt betungande och ruinerande vilkor?
Detta kan väl ej läggas en institution till last, som måste verkställa hvad principalerna
besluta, och som, då den öppet framställde den tryckta penningeställningen och
de härvid mötande utomordentliga svårigheter, erhöll det peremptoriska svar: att de till
dessa arbeten anvisade medel måste under årets lopp tillhandahållas och dessutom En million
R:dr af 1866 års anslag. Och vi befinna oss dock lyckligtvis icke i någon sådan tvingande
nöd, som fordomdags kunnat göra utländska lån till hvad pris som helst för landets
räddning oundvikliga».
I denna reservation instämde Hr Prosten A. Lundholm.
af Herr Boktryckaren Sundvallson:
l:o) (pag. 62—85 i berättelsen.)
»Då dessa och näst förut stående uppgifter samt deraf föranledda omdömen om
Riksgälds-kontorets upplånings-transaktioner sägas vara grundade på Fullmäktiges protokoll,
nödgas jag, efter att förgäfves hafva gjort yrkanden om nödig rättelse af ett ganska
anmärkningsvärdt förhållande med dessa s. k. protokoll, reservera mig i afseende på be
-
— 102 —
fogenheten af denna grundval för bemälde omdömen och reflexioner. Ännu den 29 sistlidne
September, då, efter de inkomna handlingarnes läsning, dessa ärenden företogos inom
Revisionens första afdelning till slutlig behandling, presterades en nyinbunden och nyskrifven
bok med påskrift: »protokoll öfver låneärenden år 1865» samt, bland annat, innehållande
protokolliserade uppsatser om dessa ärenden med uppgift, att vara »protokoll
öfver låneärenden vid Herrar Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret sammankomster»; men för
alla sessionsdagarne den 2 Januari, 23 Februari, 2, 9, 16 och 30 Mars, 6, 20 och 27
April, 4, 8, 11, 18 och 24 Maj samt den 1 och 2 Juni 1865 hvarken vidimerade eiler
på annat sätt till riktigheten eller öfverensstämmelsen med Fullmäktiges originalprotokoll
bestyrkta medelst Sekreterarens eller protokollsförandens namnunderskrift. Dessa s. k.
protokoll, som lades till grund för dessa låneärendens bedömande, voro sålunda uppenbarligen
icke Fullmäktiges egentliga protokoll, utan endast en för Revisionens skull gjord
afskrift deraf, hvarpå så mycket mindre afseende bort fästas, som en stor mängd deraf
saknade all underskrift. Likväl afslogs mitt i anledning häraf inom afdelningen gjorda yrkande,
att de egentliga protokollen borde, för lånefrågornas behandling, från Fullmäktiges
Expedition infordras i sitt ursprungliga och originela skick samt med Ordförandens justerings-anteckning
derå; och afgjordes ärendet derefter, på sätt revisionsberättelsen nu omförmäler.
På grund af detta anmärkningsvärda förhållande, har jag naturligtvis endast kunnat
dela majoritetens åsigter om dessa ärendens behandling af Fullmäktige, under det
antagande på god tro och så vidt att berörda s. k. protokoll verkligen äro fullständiga,
kompletta samt med originalprotokollen öfverensstämmande, hvilket antagandes riktighet
jag sålunda varit urståndsatt att kontrollera.»
2:o) (pag. 97 i berättelsen.)
»Yid denna fråga har jag i så måtto varit af stridig mening med majoriteten, att
jag ansett, det Revisorerne bort särskildt fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på den
ganska anmärkningsvärda långsamheten med dessa liqviders uppgörande mellan Riksgäldskontoret
och Kongl. Stats-kontoret, hvarigenom det förras kända förlägenheter vid dess
mångfaldiga och stora utbetalningar ytterligare och, såsom det med skäl vill synas, onödigtvis
ökas, åtminstone för så vidt dessa utbetalningar eljest skulle kunna bestridas med
dessa ganska betydliga öfverskott årligen, hvilka nu alltför länge ligga ofruktbara i offentliga
kassor. Revisionen synes mig derföre bort hafva för sin del åtminstone uttryckt
den åsigten, att det vore högeligen både önskligt och behöfligt, att dessa årsöfverskott tidigare
disponerades af Riksgälds-kontoret.»
— 104 —
Bilagan Litt. A. till 1865 års revisionsberättelse, angående Riksgälds-kontoret.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkeninkomster
och utgifter
Inkomster: Riksmynt.
Allmän bevillning
2,632,594: 17.
Observationsmedel
8,706: 33.
Stämpelafgifter för spelkort  74,555: 86.
Dito » tidningar
59,907: 4. 2,775,763: 40.
Skatteköpeskillingar
7,948: 71.
Ekeskogslösen
• 1,364: 97. 9,313: 68.
Kapitalafbetalningar å för vissa föremål eller under
längre tid beviljade lån....
392,247: 62.
Räntor å dessa lån
371,734: 59. 763,982: 21.
Återbetalning af lyftade medel utaf kreditivet för ullkulturens
befrämjande
■••• 87,560: —
Derå upplupna räntor
.... 2,442: 9. 90,002: 9.
Återbetalningar af tillsvidare förräntade medel  2,791,682: 42.
jemte derå erlagda räntor
183,298: 70. 2,974,981: 12.
Influtna medel å det under år 1863 upptagna tillfälliga
statslån
2,925,000: —
Å obligationerna för lånet upplupna räntor  ... 6,792: 94. 2,931,792: 94.
Dito dito genom den fixt öfvertagna fjerdedelen af 1864 års jernvägslån 8,525,616: 55.
4-terbetalda förskott
5,200: —
Återbetalningar å de från Riksgälds-kontoret utbekomna
anslagssummor
1,786: 77.
Dito af ett utanordnadt belopp för inlösen af riksgälds
sedlar
• •• 7: 50. 1,794: 27.
Af Strömsholms nya kanalbolag öfverlemnade andel i 1863 års kanalinkomster
385: 77.
Öfverskott å statsverkets inkomster samt behållna besparingar i dess
utgifter, återstoden för år 1862 samt i afräkning
för år 1863,
1,843,226: 82.
Det till Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag utaf
1864 års statsinkomster
659,950: —
Räntevinst å statlånefondens utestående fordringar
65,000: —
Utaf Manufaktur-diskontens vinstmedel för år 1864  21,000: —
Aldre depositionsmedel
3,956: —
Riksgälds-kontorets andel för år 1864 i Rikets Ständers
Banks vinst  -  1,666,666: 67.
Reservationsanslaget till ersättning åt Postverket för
ökad kostnad genom postskjutslegans höjande
210,000: —
Transport: 4,469,799: 49. 18,078,832: 3.
— 105 —
skaper för år 1864, utvisande detta verks
under nämnde år.
Utgifter:
Årliga anslaget till Hans Maj:t Konungen
Under 1840-1841 års riksdag beviljade extra statsanslag;
För häradshäktenas ombyggnad och förseende med celler samt för fängelsebyggnader
i städerna, utom Stockholm
Under 1844 -1845 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För inlösen af 300 exemplar utaf Svenska Fornskriftsällskapets samlingar
för år 1863
Under 1847—1848 års riksdag beviljade extra statsanslag:
1864 års bidrag för beredande af delaktighet i Civilstatens pensionsinrättning
åt Kommissions-landtmätare samt deras enkor och barn
Under 1850—1851 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För Woxne elfs upprensning ,
Under 1853—1854 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För upprensningar i Ångermanna-elfven samt för byggande af ny bro
öfver Helge å  5,250: —
» utdikningar och aftappningar af sanka trakter och
sjöar
2,115: —
Under-1856—1858 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För landtförsvaret tillhörande föremål
8,688: —
» anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar  12,000: —
» utdikningar och aftappningar af sanka trakter och
sjöar
883: —
» uppförande af kapellbyggnad vid Muonionalusta samt
ett bönehus vid Turtola by i Norrbottens län
4,900: —
Under 1850—1860 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För landtförsvaret tillhörande föremål
260,401: 48.
» sjöförsvaret dito
400,000: —
» anläggning af en fyrinrättning å Sandhammaren vid
Skånska kusten
120,666: 67.
» aflönande af lärare m. m. vid Skeppsbyggeri-insti
tutet
i Karlskrona  1,938: 62.
» slöjdexpositioners befrämjande
1,500: —
» väganläggningar och vägförbättringar
19,000: —
Transport: 803,506: 77.
Riksmynt.
300,000: —
30,000: —
1,050: —
7,200: -  975: —
7,365:
26,471: —
373,061: —
14
— 106 —
Transport: 4,469,799: 49. 18,078,832: 3.
Ersättning för exproprierad jord till statens jernvägs
byggnader
2,457: 40.
Besparing å anslaget till D.D. KK. HH. Kronprinsens
och Kronprinsessans hofhållning, enligt 1858—1860
årens riksstat,
••• 46,750:
Dito å 1861—1863 årens anslag till Enkedrottning Desiderias
hofhållning
346,038:
Dito å indragna 6:te Fördelnings-generals-lönen för år 1863 2,200: —
Lappmarks ecklesiastik-verks behållning
36,500: —
F. .d. Kansli-styrelsens handkassa jemte ränta
15,318: 2.
Deponerade undsättningsmedel
Behållning utaf trafikinkomsten å statens jernvägar
Försålda tryckta riksdagshandlingar
Lyftade medel å Riksgälds-kontorets kreditiv i Rikets Ständers Bank
Utgifter utöfver inkomster år 1864
4,919,062:
91.
80,000:
—
200,000:
—
210:
51.
2,200,000:
—
1,427,973:
97.
i
i
Transport: 26,006,019: 42.
— 107 —
Transport: 803,506: 77.
För understödjande af mindre hamnbyggnader och årensningar
6,375: —
» upprätthållande af färjhållningen vid åtskilliga ställen
på Olands vestra kust
1,000: —
» förenklingen af beskattningsväsendet m. m  3,354: 58.
» kolonien S:t Bartheleinys förvaltningskostnader  18,000: —
» uppförande af ett växthus i Lund
10,000: —
373,061: —
842,236: 35.
Under 1862—1863 års riksdag beviljade extra statsutgifter:
Utbetalda anslag under första
hufvudtiteln
106,075
—
»
»
»
andra
dito
100,000
—
»
»
fjerde
dito  ...
257,883
—
»
»
sjette
dito
827,109
207,246
56.
»
»
»
sjunde
åttonde
dito
59.
»
»
»
dito
577,417
96.
»
»
»
nionde
dito
—
2,414,388: 11.
För folkundervisningens befrämjande anvisade medel:
För högre folkskolor
» folkskolelärare-seminarierna
understöd åt seminarie-elever
förbättring och underhållande af undervisnings-mate
rielen
m. m
arvoden och resekostnader för folkskoleinspektörer
löneförbättring åt de vid folkskolorna anställde lärare
folkskoleväsendets utveckling och förbättring i allmänhet
5,666: —
49,032: 77.
21,100: 42.
1,800: —
21,101: 17.
36,100: 42.
81,777: 39. 216,578: 17.
Lyftade kreditivsummor:
Utaf kreditivet för försvarsverkets fullständigare ordnande
» dito till betäckande af den genom de nya pensionsstaternas
tillämpning uppkomna brist i Arméens
pensionskassas inkomster
Lyftade undsättningsmedel
Utbetalda ekeskogsmedel
2,510,000:
43,746: 66.
2,553,746
165,000
4,000
66.
Låneunderstöd:
För uppförande af byggnader vid Häradshöfdinge-bostället
Mälby i Westerås län
» utförande af nödiga grundförbättringar vid Alnarps
landtegendom
*
» Jemtlands kommunikations-aktiebolag
» brobyggnad öfver Ume eif
» utdikningar och aftappningar af sanka trakter och
sjöar
» uppförande vid Umeå läroverk af ny gymnastikbyggnad
» uppförande af nytt läroverkshus i Fahlun
Transport:
7,000:
30,000:
67,000
20,000:
418,000:
25.000
40.000
607,000
— 6,569,010: 29.
108 —
Transport: 26,906,079: 42.
Transport: 26,906,079:42.
— 109 —
Transport: 607,000: — 6,569,010: 29.
Lån för jernväg sbyggnader:
För en bibana från trakten af Eslöfs station på södra
stambanan till Ystad  816,666: 67.
» jernvägsanläggning från Helsingborg
till Årups station å jernvägen mellan
Landskrona och södra stambanan
550,000: —
» dito mellan Landskrona
och Eslöfs station å
södra stambanan
470,000: — 1,020,000:
» dito mellan Kristianstad och Hessleholms
station
360,000: —
» dito mellan Wexiö och Alfvestads
station
434,000: —
» dito från Köpings hamn till Uttersberg
med grenbana till sjön Lillsvan 250,000: — 2,880,666: 67. 3,487,666: 67.
Kapitalafbetalningar å Riksgälds-kontorets skulder
133,875: —
Räntebetalningar för dito  219,827: 56. 353,702: 56.
1864 års anslag till ränta och amortissement för 1855 års inhemska
statslån
13,655: —
Dito dito för 1858 års jernvägslån  212,020: 84.
Dito dito för 1860 års dito
658,389: 18.
Dito dito för 1861 års inhemska statslån  133,184: — 1,017,249: 2.
Förskjutna medel till fortsättningen af statens jernvägsbyggnader  9,112,000: —
Omkostnader för 1863 års lån
1,343: —
Dito för 1864 års jernvägslån
17,480: 73. 18,823: 73.
Tillsvidare förräntade medel samt dervid förskottsvis godtgjorda räntor 3,885,927: 77.
Riksdags- och revisionskostnader in. m.:
Kostnader för 1862—1863 års riksdag
34,087: 34.
Förskjutne kostnader för nästkommande dito
1,853: 32.
Kostnader för 1863 års statsrevision  2,487: 80.
Dito » 1864 » dito
8,445: 95.
För komplettering af det i Rikets Ständers hus inrättade
arkiv af riksdagshandlingar m. m  175: 69.
Förskott till kostnader för Rikets Ständers hus
8,882: 31.
Aflöning och expenser till Rikets Ständers Justitie-om
budsman
och hans Expedition  .'. 16,923: 2.
Aflöning åt Sekreteraren hos Bonde-ståndets Kansli
direktion
150: — 73,005: 43.
Förvaltnings- och uppbördskostnader m. m.
Löner, arvoden, pensioner och expenser vid Riksgäldskontoret
86,451: 37.
Kostnader för stämpling af spelkort
7,518: 12.
Förskott till tidningsstämplingen  4,500: —
Transport: 98,469: 49. 24,517,385: 47.
Transport: 26,906,079: 42.
Summa R:dr 26,906,079: 42.
_ lil —
Transport: 98,469: 49.
Expektanslön åt en vaktbetjent vid f. d. General-assi
stans-kontoret
460: —
Kostnader för Riksgälds-kontorets hus
3,879: 47.
För uttaxering i landsorterna af 1864 års allmänna bevillning 9,153: 99.
Kostnader för tryckning och häftning af bevillnings
stadgan
m. fl. handlingar
2,988: 20.
Observations- och indrifningsarvodeu till tjenstemän i
Kongl. Kammar-rätten
957: 93.
Fromma stiftelsers andelar i kortstämpelafgiften
Utbetald brudgåfvovinst
Förskott till inlösen af förfallna räntekuponer, tillhörande Riksgälds
kontorets
obligationer,
12,000: —
Förskjutne brandförsäkrings-afgifter • —
Återbetalda medel å Riksgälds-kontorets kreditiv i Rikets Ständers
Bank
Summa R:dr
Stockholm den 14 Oktober 1865.
24,517,385: 47.
115,909: 8.
55,734: 87.
50: -
17,000: -
2,200,000: —
26,906,079: 42.
C. G. Carlqvist.
Bilagan Litt. B, till 1865 års revisionsberättelse, angående Riksgälds-kontoret.
Sammandrag öfver de af Riksgälds-kontoret bestridda kostnader för 1862—1863 års riksdag.
Representa-
tionskost-
nader.
Månadsarvo-  den och dag-  traktamenten.
Trycknings-  och -häftnings-  kostnader.
Klubb-
kostnader.
Diverse
utgifter.
Summa.
För Högloflige Ridderskapet och Adeln
- 10,354
84
58,177
50
5,715
4
7,015
37
7,097
18
88,289
93
» Högvördige Preste-ståndet
10,354
84
48,500
93
5,367
51
5,734
25
1,338
1
71,295
54
» Välloflige Borgare-ståndet
10,354
84
52,148
49
8,081
4
4,805
—
1,804
25
77,193
62
» Hedervärda Bonde-ståndet
10,354
84
62,950
70
5,750
41
6,429
88
2,433
33
87,919
16
» Konstitutions-utskottet
«
—
13,309
73
—
—
307
16
13,616
89
» Stats-utskottet  1
—
46,665
39
—
—
1,299
23
47,964
62
» Bevillnings-utskottet
--
18,373
73
—
—
1,068
89
19,442
62
» Banko-utskottet
16,616
82
—
—
452
62
17,069
44
» Lag-utskottet
—
15,293
48
—
—
636
63
15,930
11
» Allmänna Besvärs- och Ekonomi-utskottet
—
25,181
7
—
—
764
10
25,945
17
o Expeditions-utskottet
—
41,084
19
82,085
97
—
461
46
123,631
62
» särskilda Utskottet för ny sjölag
—
3,264
52
—
—
142
24
3,406
76
Allmänna omkostnader
—
600
—
—
—
55.372
73
55,972
73
hvaraf för skrifmaterialier utbetalts
R:dr 43,829: 31.
Summa R:mt R:dr
41,419
36
402,166
55
106,999
97
23,984
50
73,107
83
647,678
21
Stockholm den 14 Oktober 1865.
C. Cr» Carlquist.
\
Bilagan Litt. C. till 1865 års revisionsberättelse, angående Riksgälds-kontoret.
Litt. A.
R:dr 1,000 Silfver Specie.
M
Mk. 3,000 Hamb. Boo.
(Vignette, föreställande Svenska Riks-vapnet.)
Serie I.
Förfallen den 15 Juli 1866.
Rlickzahlbar am 15 Juli 1866.
OBLIGATION
tillhörande det Kongl. Svenska 6-procent Statslånet af Två millioner Sju
hundra tusen R:dr Silfver Specie, eller Åtta millioner Ett hundra tusen Mark
Hamburger Banco, den Cölniska marken finsilfver beräknad till 91 U R:dr
Silfver Specie eller 27 mark 12 skillingar Hamburger Banco-, upptaget af
Riksgälds-kontoret på grund af Rikets Ständers genom Reglementet af den 7
December 1863 meddelade uppdrag.
För beloppet af detta lån äro utfärdade Partial-obligationer å 500
R:dr Silfver Specie, eller 1,500 Mark Hamburger Banco, samt 1,000 R'-dr
Silfver Specie, eller 3,000 Mark Hamburger Banco, hvilka infrias
675.000 R:dr Silfver Specie
675.000 „
675.000 „
675.000 „
2.025.000 Mark Hamb. Banco
den 15 Juli 1866;
2.025.000 Mark Hamb. Banco
den 15 Januari 1867;
2.025.000 Mark Hamb. Banco
den 15 Juli 1867;
2.025.000 Mark Hamb. Banco
den 15 Januari 1868.
2,700,000 R:dr Silfver Specie = 8,100,000 Mark Hamb. Banco,
så att hela lånet är återbetaldt inom loppet af tre år.
Innehafvare!! af denna Obligation eger andel uti ofvan omförmälda
lån med 1,000 Kalr Silfver Specie, eller 3,000 Mark Hamburger Banco.
Räntekuponerna förfalla halfårsvis den 15 Januari och den 15 Juli
samt äro, efter -Innehafvarens fria val, betalbara i Hamburg, alternerande
hos Bankirhuset Salomon Heine och Nordtyska Banken, eller i
Köpenhamn hos Privatbanken.
Inlösning af denna Obligation eger rum, efter Innehafvarens fria val,
hos Bankirhuset Salomon Heine i Hamburg eller hos Privatbanken
i Köpenhamn den 15 Juli 1866.
För Kuponer och Obligationer, hvilka 'eke inom den 15 Januari
1869 blifvit å någotdera af ofvannämnde betainingsställen presenterade, återbetalas
motsvarande belopp till Riksgälds-kontoret, dit sednare fordringsanspråk
hänvisas.
Obligationer och Kuponer, hvilkas belopp ej uttagits inom tio år efter
deras särskilda förfallotider, hafva upphört att vara gällande, och tillfalla
beloppen af sådana preskriberade Obligationer eller Kuponer Riksgälds-kontoret.
ber Äöniglid) ©d)rt>ebifdjen 6=proc. ©taat§=2Mefi)e turn Sioei Skillionen ©tekn
Runbert Saufenb 9ttf)lr ©fiber fpecieS, gleid) 2ld)t Skillionen ©n Runbert Xan=
fenb Skarf hamburger ©ance, bie ©fin. Skarf fein ©fiber ju refp. 9l|4 kflfir
©pec. ober 27 Skarf 12 ©cf)fif. hamburger ©ance gerecfjuet; aufgenommen nott
bern 9teicfy&&dju(bem(£omptoir im Uuffrage ber Ufetcffgffänbe auf ©rintb be§ fkegfe*
mentb Dom 7 Secember 1863.
gur ben ©etrag biefer Slnlei^e ftnb $artiaI=£)bligationen in 2lbfd)nitten
oon 500 Sitfjlr ©fiber fpec. = 1,560 Skarf §atnb. ©anco, unb 1,000 ktfylr
©fiber fpec. = 3,000 Skarf @amb. ©ance, aubgefertigt — riicfjablbar mit
675.000 SRtOIr ©ilb. fpecie§
675.000 „
675.000 „
675.000 „
2.025.000 Skarf £amb. ©ance
am 15 Sidi 1866;
2.025.000 Skarf £>amb. ©ance
arn 15 Sannar 1867;
2.025.000 Skarf £amb. ©ance
arn 15 Suli 1867;
2.025.000 Skarf £amb. ©anco
arn 15 Sannar 1868.
2,700,000 SRtflr ©ilb. fpecieb = 8,100,000 Skarf §amb. ©anco,
fe bafj bie gan^e 2lnleil)e, im £aufe »en brei Satyren getilgt ift.
SnOdber biefer Obligation l)at einen 9lntl)eil ben 1,000 SRblr ©ilber fpe=
cie§, gleich 3,000 Skarf hamburger ©anco, an cbiger 2lulefi)e.
2>ie £in§coupon§ berfaöen f)a£Bjäf)rticf) arn 15 Sanuar unb 15 Sidi unb
ftnb, nach SBalil beS Sukaberg, in .fia ut b liv g jabnecife afternirenb bei tern Snuf=
Önnfc ©nlomott § cili c unb ber ‘korbbciitfdjcit ©atif, eber in Köpenhagen bci ber
ifiinatbauf jaljlbar.
®ie kitdjaplung biefer Obligation erfolgt, nåd) 2Baf)I be§ Sn^aberS, bei
bern ©anfljnnfc ©alomott fjeiitc in fmiitbnrg eber bei ber ©ritmlbauf in Köpenhagen
arn 15 Suli 1866.
gier Koupon§ unb Obligationen, toeldje bib jum 15 Saimar 1869 an ben
oben bejeidjneten jjafilftellen nidjt erleben ftnb, ioerben bie bagegen öalibirenben
©eträge an bag 5Reid)§=©d)Ulben=Somptoir jurudgejaljlt, unb etleaige fpätere Steelamationen
an babfelbe oerloiefen.
Obligationen unb Koupong, beren ©eträge nid^t innerfmlb Sefm Savren
nåd) bein iljnen aufgebritdten gäfligfeitgjicle erleben leerbeti, filib Oerjäfrt unb er*
lofdjen; bie GinlijfungSbeträge folcher uerjäfirteii Obligationen ober KouponS fallen
bern 9teid)g*©chuIben=Komptoir ju.
Stockholm den 14 Januari 1865.
På Rikets Ständers Riksgälds-Kontors vägnar:
(Ramn.)
(Namn.)
(Namn.)
(Namn.)
(Namn.)
Mark 3,000 Hamb,. Boo.
SL
(>WWWVAM/V\AAAAAAAAAAWWVVWWVWWWWVWWWVWWWWV
<
<
<
<
<
<
<
<0
<
<
<
lsi? Räntekupon
A. Kongl. Svenska 6 °jo Statslånet
Serie I.
Räntekuponen förfaller den 15 Juli 1865,
betalbar hos AordtysKfl BällliCIl i Hamborg med Banco Mark 90, $
hos Privatbanken i Köpenhamn med R:dr Silf. Spec. 30,
såsom halfårsränta för en Obligation å fs
R:dr 1.000 Silf. Spec. = 3,000 Banco Bark —’ $
tillhörande ofvannämnde lån. s
Stockholm den 14 Januari 1865. 5
> (Namn.) (Namn.) <
Denna Kupon inlöses endast till den 15 Januari 1869 å ofvan uppgifna
<■ betainingsställen, och hänvisas innehafvaren vid derefter skeende presentation $
L till Riksgälds-kontoret. Kuponen är dock preskriberad och ogiltig, om anspråk
> på betalning icke framställas inom tio år efter förfallotiden. <
^/VV\AA/W\AAAA / C\AAAAAMAAAAAAAAAAAAAA/VVWWl/\AA/V\A/WWW\/\M
Vv VWW^WWWWAA/WWWV-AAAAAAAA/VWVWWXAA/WVVWW WWV^
I
s
lil1 Binsconpon
Litt. A. Jtönigl. 6 o|0
Serie I.
gingcoupon fäHig arn 15 3ult 1865,
jalflbar bei ber ©orböcutfdjen ©anf in jpniuhurg mit ©anco Skarf 90,
„ bei ber ©noatlianf in Köpenhagen mit ktlfir ©ilberfpecie 30,
al§ fed)§monatlidje Sinfe einer Obligation <
boil 1,000 fRtlflr ©petter = 3,000 fötart Saitco — <
obiger 21nleif)e. ?
©todpolm ben 14 Sanuar 1865. £
(•kamm) (kamm) c
3)iefer Gotthon ift nur bi§ junt 15 Matmar 1869 an ben oben bejeidfneten ?
Sahlfletlen ju erleben, unb loirb bei fpäterer ©rafentation an ba§ Sieid)g=©chulbem >
Comptoir Oermiefen. S)erfelbe ift jebod) Derjäf>rt unb ungultig/ menn feine Gr^ebung ^
nid)t innerhalb ge^n Savren nåd) bern §älligfeit8termine erfolgt. $
4 AAAAA/WV\AAAAAAAAA/\AAAA/WW\/WVWW\A/VV\AAA/WiAA/VWW\AAM
Fullmäktiges
i Riksgälds-kontoret
utlåtande, i anledning af sednast församlade
Revisorers berättelse om
granskningen af Riksgälds-kontorets
förvaltning och räkenskaper.
Till Rikets Högloflige Ständer.
Enligt 5 § af instruktionen för Rikets Ständers Revisorer i afseende på granskningen
af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning, åligger det Fullmäktige, att vid
tryckningen af Revisorernes berättelse bifoga de upplysningar, som af Revisorerne uppgifna
eller anmärkta förhållanden kunna påkalla; hvilket åliggande Fullmäktige, med
hänsigt till några uti innevarande års revisionsberättelse förekommande uppgifter och afgifna
yttranden eller framställda anmärkningar, nu få vördsamt fullgöra.
Uti revisionsberättelsen, sid. 48, uppgifves, att den under år 1864 uppkomna tillökning
af 3,256 R:dr uti Riksgälds-kontorets inom linien i räkenskaperna upptagna skulder
utgjorde det belopp, hvartill de i öfverblifna bref inneslutne och från Post-verket till
Riksgälds-kontoret aflemnade medel uppgått Denna uppgift öfverensstämmer dock ej
med verkliga förhållandet. De medel, som varit inneslutna uti öfverblifna bref, blefvo
under år 1845 till Riksgälds-kontoret öfverJemnade med 3.154 R:dr 10 sk. 4 rst. Banko,
hvaraf sedermera från Riksgälds-kontoret återbetalts 2 R:dr 32 sk. sagde mynt, så att
den inom linien i räkenskaperna upptagna återstoden af dessa medel för närvarande utgör
det i 23 § af Riksgälds-kontorets reglemente uppgifna belopp eller 4,727 R:dr 32
öre. Den under sednast förflutna år uppkomna, i revisionsberättelsen omförmälda, tillökning
af Riksgälds-kontorets inom linien bokförda skulder — hvilken tillökning utgjorde
3,956 R:dr — uppkom genom derunder från Kongl. Stats-kontoret ytterligare aflemnade
så kallade äldre depositionsmedel.
Beträffande de af herrar Revisorer, sid. 54, omförmälda liqvider mellan Riksgälds-kontoret
samt Bankirhusen Erlanger & Söhne och Schröder & Komp., hvilka liqvider
ännu icke voro ömsesidigt godkända då räkenskaperna afslutades, anse sig Fullmäktige
böra upplysa, att den med Bankirhuset Erlanger för sednast förlidne år uppgjorda
utförliga räkning, upptagande alla till ränte- och amorteringsliqviderna för 1858 och 1860
års jernvägslån Erlanger tillsända medel samt deraf, så vidt härstädes kändt är, verkställda
utbetalningar, redan under sistlidne Mars månad öfverskickades till detta Bankirhus,
men att sagde räkning, först efter förnyade påminnelser, blef under Oktober månad
15
— 114 —
till Riksgälds-kontoret återställd; och har derefter denna, jemväl af Erlanger godkända
och undertecknade räkning bifogats sistlidne års med samma räkning öfverensstämmande
redogörelse för nämnde 2;ne låns ränte- och amortissementsfonder.
Den af Bankirhuset Schröder & Komp. uppgjorda och Fullmäktige meddelade räkning
rörande 1864 års fonderade jernvägslån har, i anseende till förekomna anmärkningar
och deruti yrkad, men hittills af bemälde Bankirhus ej medgifven rättelse, icke kunnat
å Riksgälds-kontorets sida godkännas.
Efter det herrar Revisorer å sid. 60 och 61 anfört hvad som, enligt de öfver
låneärendena förda särskilda protokoller, under den tid herrar Revisorers granskning omfattat,
hufvudsakligen förekommit i fråga om det af Fullmäktige under sommaren år 1864
Schröder cfc Komp. erbjudna och i samma års revisionsberättelse omförmälda utbyte af
Riksgälds-kontoret då tillhöriga, för 1858 års jernvägslån utfärdade 4^-procents obligationer
å 300,000 Thaler Preuss. Kurant, emot till 1864 års enahanda lån hörande obligationer
å 45,000 Pund Sterling, hafva herrar Revisorer till hvad sistnämnde års Revisorer rörande
denna sak yttrat tillagt den erinran: att sedan Fullmäktige, för att underlätta optionsandelens
öfvertagande, beslutat verkställa ett obligationsbyte med lånets öfvertagare, »i
»stället för att på annan väg föranstalta om försäljning af Thaler-obligationer och upp»köp
på marknaden af obligationer för det nya lånet, ändamålet med den sålunda an»lagda
operationen i lika grad uppnåtts, om Fullmäktige, efter aftalets träffande, icke
»genast afhändt sig Thaler-obligationerna, utan uppskjutit bytets verkställande intilldess
»sig visat, om långifvarne komme att öfvertaga någon del af den på option ställda låne»andelen
»
Emot det i denna erinran förordade förfaringssättet vid det beslutade obligationsbytets
verkställighet anse sig Fullmäktige böra erinra, att då den i Fullmäktiges protokoll
uttryckligen angifna och af herrar Revisorer jemväl omförmälda hufvudsakliga utsigten
med detta utbyte just var att förbereda och befrämja öfvertagandet af ofvannämnde
låns optionsandel, kunde verkställandet af den för sådant ändamål beslutade transaktionen.
så vida det egentliga syftemålet skulle vinnas, icke uppskjutas ända tilldess
optionsbeloppet eller någon del deraf redan öfvertagits Såsom revisionsberättelsen innehåller,
fattades beslutet om ifrågavarande utbyte af 1858 års Thaler-obligationer emot
1864 års å Pund Sterling utfärdade obligationer under förutsättning, att dessa sednare
skulle tillhöra den del utaf sistnämnde ars lån, för hvars tillhandahållande låneöfvertagarne
förbehållit sig optionsrätt. Hade vid detta tillfälle Fullmäktige, på sätt herrar
Revisorer synas ansett mest ändamålsenligt, fogat anstalt om Thaler-obligationernas försäljning
och uppköp i deras ställe af Pund Sterlings-obligationer, skulle naturligtvis endast
sådana obligationer kunnat genom detta uppköp erhållas, som tillhörde den fixt öfverta.
gna låneandelen, emedan inga andra voro från Riksgälds-kontoret utlemnade och i
penningemarknaden tillgängliga. Följaktligen skulle i detta fall förbehållet eller förutsättningen
om utspridandet af optionsandelen tillhörande obligationer genast lemr.ats ur
sigte.
— 115 —
Angående det i slutet af nästlidet år med Skandinaviska kredit-aktiebolaget afslutade
temporära statslån samt de öfverläggningar och förhandlingar, som föregått upptagningen
af detta lån och godkännandet af de för detsamma förut öfverenskomna och
sedermera i flera hänseenden förändrade vilkor, hafva herrar Revisorer, sid. 62—82, meddelat
en utförlig framställning samt derjemte äfven omförmält de skiljaktiga meningar,
som, enligt de granskade protokollerna, vid diskussionerna och besluten rörande detta lån
bland Fullmäktige uttalats och hvilka i sedermera afgifna reservationer blifvit ytterligare
utvecklade.
Sedan herrar Revisorer derefter uppgifvit beloppet af de medel, som genom sagde
läns upptagande erhållits och de tider, då Riksgälds-kontoret deraf kommit i åtnjutande,
samt meddelat en uppgjord beräkning till upplysning om räntefoten för samma lån, hafva
herrar Revisorer — beträffande det sätt, hvarpå Fullmäktige, när det visade sig att de
för jernvägsbyggnaderna under år 1865 erforderliga medel icke vore att förvänta genom
det sistlidet år kontraherade amorteringslån, behandlat frågan om dessa medels anskaffande —
förklarat, att herrar Revisorer icke ville yttra sig derom, huruvida det kunnat vara ändamålsenligt,
att Fullmäktige i vidsträcktare mån, än som skett, offentliggjort Riksgäldskontorets
afsigt att uppnegociera penningar samt måhända sjelfve sökt inleda underhandlingar
i sådant hänseende. Härvid hafva herrar Revisorer dock uttalat den åsigt, att
giltigheten af de skäl, som förekommo emot det före optionstidens utgång väckta, men
af Fullmäktige icke bifallna förslaget om införskaffande under hand af upplysningar i
afseende pä ytterligare upplåning »kunde åtminstone icke med någon bestämdhet jäfvas».
Och herrar Revisorer hafva äfven medgifvit, att dä dessa skäl sedermera förfallit var
Riksgälds-kontorets behof af penningar så nära för handen, att förhållandet icke tillät
det uppskof, som, i fall Fullmäktige ej åtnöjt sig med valet bland de då inkomna 3:ne
anbuden, infordrandet af upplysningar frän annat håll sannolikt medfört. Härigenom och
utan att den ogynnsamma penniugekonjunkturen toges i beräkning, ansägo herrar Revisorer
kunna förklaras, hvarföre Fullmäktige icke sökte att sjelfve försälja de till 1864 års
lån hörande, för Fullmäktige då disponibla obligationer eller negociera ett nytt amorteringslån,
utan, oaktadt de icke förbisedda olägenheterna af ett tillfälligt lån, inskränkte
sig till anskaffande endast af de medel, som behöfdes under den närmaste framtiden.
Men deremot skulle, enligt herrar Revisorers åsigt, giltiga anledningar till anmärkning
förefinnas emot det sätt, pä hvilket ifrågavarande angelägenhet blifvit behandlad. I sådant
afseende hafva herrar Revisorer emot Fullmäktige hufvudsakligen anmärkt: att det
icke bordt vara likgiltigt, om fyllandet af de närmaste penningebehofven kunnat sättas i
samband med afseende! på hvad som än vidare behöfde anskaffas, och således förenas
med åtgärder i sådan rigtning; att det af Schröder (fe Homp. gjorda anbud i afseende
på en tillfällig kredit samt det å bankirhuset Heines vägnar ingifna anbud icke bordt
genast förkastas; —• att Fullmäktige bordt söka bibehålla tillfället till underhandling ej
mindre med ombuden för dessa Baukirhus än med Skandinaviska kredit-aktiebolaget, helst
detta bolag genom sitt anbud och lemnade svar pä Fullmäktiges i anledning deraf uppgjorda
detalj bestämmelser icke vore bundet att stå fäst vid dessa; — att genom de
öfriga anbudens tillbakavisande bereddes åt bolaget och dem, som dermed förenat sig,
större frihet att höja sina fordringar; — att upptagningen af tillfälliga lån på kort tid,
åtminstone med den vid ifrågavarande tillfälle begagnade lorm, icke gerna kunde undgå
att skada statskrediten, hvarföre en sådan upplåning syntes endast rinna berättigande i
en tvingande nödvändighet, hvilken dock, enär ett annat anbud, hvars vilkor enligt herrar
Revisorers åsigt vore långt ifrån oantagliga, erhållits, då icke skulle hafva förefunnits.
Da, vid uppgifvandet af de anledningar till anmärkning, som herrar Revisorer
\
— 116 —
funnit förekomma emot Fullmäktiges tillgöranden och beslut i och för beredandet åt
Riksgälds-kontoret af den ökade penningetiilgång, som för bestridandet af innevarande års
utgifter erfordrades, herrar Revisorer i främsta rummet framhållit angelägenheten att
dessa tillgöranden blifvit satta i samband med sådana åtgärder, som afsåge hvad ytterligare
måste anskalfas, och dervid uttalat den mening, att underlättandet af möjligheten
för »det engelska amorteringslånets genomförande närmast, om icke ensamt, låg för handen»,
anse sig fullmäktige, bland de upplysningar de uppgifna anmärkningsanledningarne påkalla,
först böra meddela en utredning af frågan, huruvida Bankirhuset Schröder & Komp:is
anbud af en tillfällig kredit, utan afseende å de jemväl af herrar Revisorer medgifna
betänkligheterna emot en sådan kredits begagnande, borde och skäligen kunde antagas
under öfvertygelse, att denna kredit komme att leda till sagde låns hela återstående belopps
öfvertagande, eller om icke den då redan vunna erfarenheten gåfve grundad anledning
till den föreställningen, att någia ytterligare inbetalningar å detta län emot de för
detsamma öfverenskomma vilkoren icke vore att förvänta.
Uti det om ifrågavarande lån ingångna kontrakt hade låneöfvertagarne förbehållit
sig rättighet att inom förloppet af en viss bestämd kort tid tillkännagifva, huruvida de
ville, utöfver den första fjerdedelen af lånet, med samma inbetalningsskyldighet och utan
något tillägg (Aufgeld) öfvertaga någon ytterligare del deraf. Men af denna likasom af
den rättighet öfvertagarne åt sig äfven förbehållit att tidigare än de i kontraktet utsatta
terminer verkställa inbetalningen af den ovilkorligt öfvertagna låneandeien, hade de icke
i något enda hänseende sig begagnat. Vidare hade det i kontraktet förbehållits låneöfvertagarne,
att inom den 1 September och den 1 December 1864 underrätta Riksgäldskontoret
om de önskade öfvertaga antingen hela den återstående låneandeien eller större
eller mindre belopp deraf, med skyldighet att erlägga Aufgeld af en procent för hvad som
under den förra och två procent för hvad under den sednare terminen anmäldes till öfvertagande.
Någon sådan underrättelse eller något tillkännagivande, huruvida något utöfver
den ovilkorliga låneandeien önskade framdeles öfvertagas med eller utan omförmälde
Aufgeld hade Fullmäktige dock ej, hvarken före eller vid sagde terminers förlopp, fått
mottaga. Sedan den tidpunkt inträdt, hvarefter Riksgälds-kontoret var kontraktsenligt
berättigadt att efter godtfinnande förfoga öfver obligationerna för det icke öfvertagna
lånebeloppet, anmäldes väl för Fullmäktige, att låneöfvertagarne eller det s. k. Consortium
önskade underhandla om optionstidens utsträckning till 1865 års slut, under förbehåll, att
Consortium utan Aufgeld finge delvis eller hel och hållen öfvertaga den s. k. optionsandelen
och att räntekuponerna gjordes betalbara efter bestämd kurs i Hamburg och
Frankfurt am Main. Men lika litet vid detta tillfälle som förut erhölls af låneöfvertagarne
något sådant förklarande, på grund hvaraf kunde påräknas att inom kortare eller
längre tid en ytterligare större eller mindre del af lånet skulle varda till Riksgälds-kontoret
inbetald. Den väckta frågan om räntekuponernas betalbarhet i Tyskland och bestämmandet
af en viss kurs dervid ädagalade dessutom, att andra afsättningsorter än
engelska penningemarknaden måste sökas för de till detta lån hörande obligationer.
Redan under sistlidet år och således före det svenska temporära statslånets upptagande
hade obligationer för den fixt öfvertagna fjerdedelen utaf oftanämnde lån blifvit inom
Tyskland utbjudna och sökt utspridas, dock utan att, så vidt af här tillgängliga tidningar
kunnat inhemtas, någon egentlig omsättning af dessa obligationer derstädes
åstadkommits.
Med kännedom derom att det fonderade lån, som Fullmäktige, för att efterkomma
de under sednaste riksdag uttalade åsigter och önskningar, sökt erhålla i England, således
icke vunnit framgång, och då någon särskild anledning icke förefunnes dertill att
— 117 —
detta lån, hvilket under nära tre fjerdedels år varit för engelska affärsmän kändt och
tillgängligt, skulle under den påföljande tiden blifva mera begärligt, föreföll det Fullmäktige
mycket betänkligt att i afvaktan å framtida inbetalningar å samma lån ådraga
Riksgälds-kontoret en högst betydlig, månadtiigen växande kredit-skuld, som inom förloppet af
hvar tredje månad borde liqvideras eller med ökad kostnad omsättas. Vid erbjudandet
af den i revisionsberättelsen omförmälda, cirkulerande krediten å de till Consortium hörande
bankirhus medgafs visserligen, att hvad utaf lånet komme att öfvertagas, skulle
Riksgälds-kontoret tillgodoföras och afräkningen få ske vid 1 Sfi5 års slut; men någon
grund för bestämmandet eller beräknandet af det pris å öfvertagna obligationer, till hvilket
i anbudet hänvisades, blef likväl icke uppgifven eller föreslagen. Osäkerheten och
obestämdheten, huruvida öfvertagningen af något ytterligare belopp utaf lånet verkligen
kunde påräknas och om utsträckningen af den nedsättning i kontraktets prisbestämmelser,
som dervid antagligen skulle komma att fordras, ökade naturligtvis Fullmäktiges betänkligheter
att begagna sig af en blanko-kredit, som, efter det densamma blifvit begagnad,
måste vid slutliga förfallotiden ovilkorligen betäckas, utan afseende å de kostnader,
som anskaffningen af dertill erforderliga medel under ogynnsamma penningeförhällanden
medförde.
Beträffande de kostnader, som skulle varit förenade med begagnandet af den erbjudna
krediten å ^ million pund Sterling, anse sig Fullmäktige, med anledning af herrar
Revisorers yttrande, att Schröder <fe Komp:s anbud i detta hänseende kunde ganska
väl ställas vid sidan af kredit-aktiebolagets, böra erinra, att någon tillförlitlig jemförelse
mellan de kostnader Riksgälds-kontoret fått vidkännas för det temporära statslånet, och
dem hvilka meranämnde kredit skulle medfört, icke kan anställas, enär kreditkostnadernas
belopp hufvudsakligen kommit att bero af kursskillnaden mellan långsigtiga och korta
eller å vista vexlar, eller af hvad som kunnat erhållas vid försäljningen af vexlarne ä de
utaf krediten lyftade medel och hvad som måst betalas vid erforderliga trasseringar för
dessa medels liqviderande. Någon ledning för en i sådant hänseende skeende beräkning
torde dock kunna hemtas från den af engelska banken bestämda diskont. Denna hade
under hösttiden sistlidet år uppgått till 9 procent, men i November blifvit nedsatt till 8
och innan ifrågavarande anbud framställdes minskats till 7 procent eller något öfver det
belopp, som nämnde banks diskontsatser under sagde år i medeltal utgjorde. Under
största delen af innevarande år har engelska bankens diskont val varit lägre, men i höst
har den återigen blifvit höjd till 7 procent. Dertill kommer den för de å krediten trasserade
summor äskade provisionen af ^ procent, hvilken provision naturligtvis måste erläggas
vid de hvar tredje månad förfallande omsättningarne samt följaktligen för helt år
motsvarade 2 procent. Härjemte måste vid beräkningen af kostnaderna för en dylik, med
omvexlande trasseringsrätt på särskilda firmor och olika myntslag förenad kredit tilläggas
de oundvikliga trasseringsutgifterna och de sannolika kursförlusterna samt myntförvandlingskostnaderna,
äfvensom den oafbrutet stigande skillnaden mellan det belopp, som
vid de trasserade långa vexlarnes försäljning kunde erhållas och hvad som vid hvarje ny
omsättning måste betalas för korta eller å vista vexlar.
Fastän herrar Revisorer medgifvit, att åtskilliga invändningar emot den erbjudna
tillfälliga krediten hade skäl för sig, hafva herrar Revisorer dock ansett, att anbudet
deraf icke bordt genast förkastas. Fullmäktige äro i detta afseende af olika åsigt med
herrar Revisorer. Då ett anbud gjordes Fullmäktige, hvarå svar afvaktades, och då
detta anbud hvarken med dervid föreslagna vilkor eller med någon sannolik modifikation
i desamma fanns vara för Riksgälds-kontoret antagligt, ansågo Fullmäktige rättast, att
utan vidare tidsutdrägt derom meddela sitt beslut. Ett uppskof med detta besluts fät
-
— 118 —
tande hade ingalunda undanröjt betänkligheterna emot det erhållna anbudets antagande
och efter all anledning ej heller medfört någon förändring i de fordrade vilkoren för ett
från annat håll i stället för den erbjudna krediten föreslaget tillfälligt lån.
I anledning af herrar Revisorers uttalade mening, att Fullmäktige ej heller bordt
»genast förkasta» det å Bankirhuset Heines vägnar äfven gjorda anbud af ett temporärt
lån, få Fullmäktige erinra om den i revisionsberättelsen, sidan 66, omförmälda skriftliga
anhållan af Heines ombud att under dagens lopp erhålla svar å detta anbud, hvilket, enligt
hvad herrar Revisorer jemväl förklarat, var ännu ofördelaktigare än kreditbolagets.
Bemälte ombud raedgaf visserligen, vid sitt företräde inför Fullmäktige vid sammankomsten
pä eftermiddagen samma dag. uppskof med afgifvandet af ett dä ifrågasatt motförslag
från Fullmäktiges sida; men under en lätt förklarlig ovisshet huruvida ombudets
hufvudman skulle vilja fästa något afseende å ett sådant, i de väsendtligaste delarne,
från hans gjorda anbud afvikande motförslag, ansågo sig Fullmäktige sakna anledning
att, i stället för att meddela ett samma dag fordradt svar på kreditbolagets anbud, föreslå
Heine, att på hufvudsakligen enahanda vilkor, som ä nämnde bolags vägnar då förklarades
antagliga, lemna Riksgälds-kontoret det temporära lån, hvilket Riksgälds-kontoret
måste upptaga. Det visade sig dessutom kort derefter, att Heine var medintressent
i det af Skandinaviska kreditbolaget erbjudna och aflemnade lånet. Den, dä ifrågavarande
låneaffär at Fullmäktige behandlades, märkbara förändringen i kredit- och penningeförhållandena
bekräftade för öfrigt den uppgifna angelägenheten af det erforderliga lånets
skyndsamma afslutande och gaf icke den ringaste anledning till den förmodan, att för
Riksgälds-kontoret fördelaktigare låuevilkor skulle genom uppskjutna underhandlingar
kunna betingas.
Redan vid början af de med Skandinaviska kredit-aktiebolaget inledda underhandlingarne
tillkännagafs, att bolaget gjort sitt anbud under förutsättning, att utländska bankinrättningar
eller bankirfirmor skulle komma att deltaga i det erbjudna länet. Detta,
anfördes äfven såsom anledning till det begärda och af Fullmäktige medgifna anståndet
med ett för bolaget förbindande bestämdt svar i fråga oin de öfverenskomna lanevilkorens
antagande. Under den tidsutdrägt, som de oundvikliga rådplägningarne med öfrige
deltagare i lånet förorsakade, inträffade emellertid flera omständigheter, hvilka, utom en
för tillfället minskad penningetillgång och deraf föranledd ökning af den i Hamburg gällande
vexeldiskont, högst menligt inverkade på omförmälda lånevilkors antaglighet å den
börsplats, derifrån de hufvudsakligaste tillgångarne till länets aflemnande påräknades, och
följaktligen äfven på möjligheten för bolaget att kunna uppfylla desamma. Bland dessa
samtidiga tilldragelser, torde här endast behöfva omförmälas den i medlet af December
månad sistlidet år började upptagningen af ett nytt ryskt premielån, hvars 5 procents ränta
bärande obligationer då noterades omkring 76 procent. Otvifvelaktigt skulle samma omständigheter
och förhållanden, som försvårade de för Riksgälds-kontoret ofördröjligen behöfliga
lånemedlens anskaffning genom kreditbolaget, under fortsatta och efter all sannolikhet
åtminstone ej hastigare afslutade underhandlingar med andra hugade långifvare
äfven visat sin inverkan på de af dem fordrade vilkoren för deras försträckningar.
Oaktadt det af kreditbolaget sedermera ingifna bestämda låneanbudet, såsom herrar
Revisorer anmärkt, var i afseende på några bestämmelser, dervid Fullmäktige under
föregående öfverläggningar fästat synnerlig vigt, väsendtligen afvikande frän då godkända
vilkor, funno Fullmäktige sig i anseende till den tvingande nödvändigheten att bereda
tillgång för Riksgälds-kontorets snart förestående högst betydliga utgifter, böra antaga
detta anbud efter deruti medgifna jemkningar och förändringar. Härvid kunde Fullmäk
-
— 119 —
tige ingalunda underlåta att taga i hufvudsakligt betraktande de betänkliga och bekymmersamma
följder, som det vid denna tid yppade förhållandet med en firma inom hufvudstaden,
hvilken åt sina utländska affärer och de för deras bedrifvande både in- och
utrikes begagnade låneutvägar gifvit en härstädes exempellös utsträckning, måste medföra
för ej mindre allmänna penningeställningen inom landet, än svenska krediten på
flera utländska orter Under sådana omständigheter emottogs derföre underrättelsen om
det temporära lånets afslutande med allmän tillfredsställelse; och de tillgångar, som genom
detta låns kort derefter började indragning erhöllos, beredde eljest troligen i många
fall saknadt tillfälle till fullgörandet af de opåräknade utländska liqvider, som af nu antydda
förhållanden föranleddes.
Fullmäktige kunna ingalunda obetingadt instämma i herrar Revisorers yttrade
mening, angående upptagna tillfälliga låns skadliga inverkan på statskrediten. Om och
i hvad mån det lån, hvarom nu är fråga, verkligen utöfvat en sådan inverkan på svenska
statens utländska kredit, torde vara ganska svårt att afgöra. Att de för detta lån
utgifna obligationer voro mycket begärliga visade sig genast vid lånets annonserande.
Kursen för desamma höjdes straxt till 99 procent och uppsteg till pari innan obligationerna
ännu hunnit förfärdigas och utlemnas. Dessa obligationers i Hamburg noterade
pris har derefter städse öfverstigit deras nominella belopp. Deremot hafva de å börserna
i Frankfurt arn Main och Hamburg angifna prisen å svenska fonderade statsobligationer
under innevarande år visserligen icke uppgått till dessa pappers förut uppgifna värde;
men ett dylikt prisfall har under samma tid äfven visat sig för andra publika papper,
å hvilkas gällande pris det svenska temporära statslånet icke gerna kan hafva utöfvat
något inflytande.
Sålunda hade enligt List der Börsenhalle den I December sistlidet år betalts för
obligationer, tillhörande Hamburger-brandkassans lån, 94^ procent, men den 1 December
innevarande år endast 91^ procent, samt för preussiska 4if-procents-obligationer af åren
1854—1859 förstnämnde dag 100| och den Usta innevarande månad 98^ procent. Enligt
åberopade tidning, hade det noterade priset å österrikiska national-Jånets 5-procents
obligationer, som den 1 December sistlidet år utgjorde 68| procent, vid innevarande månads
början fallit till 61^ procent.
Hvad de svenska statsobligationerna särskildt, beträffar, hafva, i förening med de
allmänt kända förhållanden, som under detta år föranledt minskad omsättning af nästan
alla sådana obligationer och nedtryckt deras pris, säkerligen de allmänt utspridda missledande
underrättelserna om Sveriges financiella och ekonomiska ställning, vida mer än
det upptagna temporära lånet, inverkat på utländska kapitalisters och penningeförvaltares
omdöme om svenska amorterings-obligationerna, äfvensom på dessa obligationers afsättlighet.
Genom den erbjudna kreditens begagnande hade visserligen, såsom herrar Revisorer
yttrat, upptagningen af det temporära lånet kunnat uppskjutas intill dess skulden
för denna kredit borde betalas; men den till följd af ett sådant uppskof snart inträffande
nödvändigheten att upplåna de medel, som för den begagnade blankokreditens betäckande
erfordrades, måste obestridligen varit för statskrediten mycket ofördelaktigare, än att.
medelst den af Fullmäktige vidtagna låneoperationen, bereda utväg till påbörjade allmänna
arbetsföretags oafbrutna fortsättande, oaktadt dertill genom annat upplåningssätt
påräknade tillgångar icke erhållits.
— 120 —
Emot den i herrar Revisorers berättelse intagna beräkning för att ådagalägga
det procentbelopp räntan för det temporära lånet utgör, finna sig Fullmäktige föranlåtne
anmärka, att de i kontraktet äfvensom i obligationerna och räntekuponerna bestämda
betalningsdagar för upplupna räntor och förfallna låneandelar äro den 15 Januari och
15 Juli, men icke den Esta i dessa månader, såsom i beräkningen uppgifves. Jemlikt
lånekontraktets 9 g, böra väl de för ränteliqviderna och kapitalafbetalningarne remitterade
vexlar och invisningar hafva kommit vederbörande lånekomtnissionärer tillhanda 1-t
dagar innan dessa liqvider och afbetalningar skola verkställas, men, enligt hvad vid låneanbudets
inlemnande uttryckligen förklarades och Fullmäktiges protokoller innehålla, behöfver
dylik vexel eller invisning icke förfalla till betalning förr än de liqvidationsdagarne
närmast föregående dagar. Vidare anse sig Fullmäktige böra emot samma beräkning
erinra, att de upplånta medlen ställdes till Riksgälds-kontorets disposition långt
före de i kontraktet uppgifna terminer, nemligen 6,099,000 Mark Hamburger Banko redan
den 10 Januari, 150,000 Mark den 19 Januari, 120,000 Mark den 6 Februari samt
återstoden, 1.7.11,000 Mark, den 10 i samma månad. Genom dessa hastiga inbetalningar
har naturligtvis den tid, hvarunder lånemedlen, enligt kontraktet, få af Riksgälds-kontoret
innehafvas och kapitalrabatten skall amorteras, blifvit icke obetydligt förlängd.
Med iakttagande af nu uppgifna förfallodagar för ränte- och kapitalliqviderna och
om den 15 Januari antages såsom medelterminen för lånets inbetalning, utgör, såsom
nedanstående beräkning*) närmare ådagalägger, räntan för lånet följande procentbelopp,
nemligen:
Ränta för det, efter afdrag af rabatten, återstående kapitalbeloppet
(6 procent å 100-3)
6,185 procent.
hvartill kommer kapitalrabattens successiva amortering före hvarje låneandels
särskilda förfallodag, hvilken amorterings ärliga belopp i förhållande
till hela den för Riksgälds-kontoret disponibla lånesumman
uppgår, efter medelberäkning, till
1,52 „
Tillsammans årsränta 7,705 procent.
utgörande således medelräntekostnaden för ifrågavarande lån, efter år beräknad, något mer
än sju och två tredjedels procent. Härvid har å rabattbeloppet beräknats ränta på
ränta. Skulle allenast blott enkel ränta å detta belopp beräknas, uppgår årsräntan för
hela lånet endast till 7,518 eller litet mer än 7^ procent.
Vid beräknandet af den verkliga kostnaden för ofta omförmälda temporära lån
och denna kostnads jemförande med de utgifter Riksgälds-kontoret måst vidkännas för
andra i sednare tider upptagna lån, som i utländskt mynt blifvit indragna och skola
återbetalas, torde för öfrigt ej böra förbises, att vid indragningen af de genom nu ifråga
varande
lån för Riksgälds-kontoret disponibla medel någon annan myntförvaridlingskostnad
icke ifrågakommit än den, som varit förenad med de omedelbara liqviderna i svenskt
*) Tre procents kapitalrabatt, godtgjord efter dels l‘/2, dels 2, dels 2V2 och dels 3 år och
/ r \n / 3 \ 4V, 41/*
således per medium under 2J/4 år: 3 . (1 ■+" löö) \ ^100/ =3.(1,03) =3. 1.1422 =
3,4266, om derpå beräknas 3 procents ränta på ränta för V2 år, och dessa 3,4266 procent göra, för
3,
4266
delta på 21/4 år, en ränteförhöjnlng å det hela af = 1^52
— 121 »
mynt för vexlar å Mark Hamburger Banko, samt att hvarken lånemedlens indragning
eller ränte- och kapitalbetalningarne för Eiksgälds-kontoret medfört eller komma att
medföra några så beskaffade provisioner, som de fonderade utländska lånens öfvertagare,
i derom afslutade kontrakter eller särskilda öfverenskommelser, sig förbehållit.
Efter anförandet af de omständigheter och förhållanden, som herrar Revisorer
ansett gifva anledning till anmärkning emot Fullmäktiges förfaringssätt vid beredandet af
erforderliga tillgångar för Riksgälds-kontorpts utgifter under innevarande år, hafva herrar
Revisorer uttalat sina tankar angående orsaken tiil det, efter herrar Revisorers förmenande,
mindre tillfredsställande sätt, hvarpå detta äfvensom likartade ärenden behandlats,
hvarvid herrar Revisorer tillika yttrat sig i fråga om ändamålsenligheten af hittills gällande
stadganden rörande statens låneangeiägenheter och lämpligheten af den institution,
som har bestyret dermed åt sig uppdraget.
Då det icke lärer tillhöra Fullmäktige att utveckla de skäl, som föranledt de i
grundlagarne meddelade föreskrifter angående beskaffenheten af den institution, hvilken
sedan längre tid tillbaka haft sig ålagd befattningen med upptagandet af alla för svenska
staten behöfliga lån. jemte hela statsskuldens förvaltning, så anse sig Fullmäktige, i
anledning af herrar Revisorers rörande detta ämne till Rikets Ständer gjorda framställning,
endast böra uttrycka sin förhoppning, att Fullmäktiges tillgöranden, hvarigenom under
en brydsam penningeställning och för svenska krediten hotande förhållanden tillgång
anskaffats till alla å Riksgälds-kontoret anvisade och detta verk för öfrigt åliggande utbetalningars
noggranna fullgörande, icke skola med skäl kunna anses för en särskild anledning
till den af herrar Revisorer ifrågasatta förändring i sättet för statslånebestyrens
handhafvande.
Till förklarande af det i revisionsberättelsen, sid. 85—86, anmärkta förhållande,
att Fullmäktiges protokoller icke innehålla någon redogörelse för de öfverläggningar och
beslut, som föregått afgifvandet till Rikets Ständer af Fullmäktiges utlåtande i anledning
af 1864 års Revisorers berättelse om granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning, få
Fullmäktige anmäla, att då sagde utlåtande finnes protokollerna bilagdt, ansågo Fullmäktige
det komma att medföra en af omständigheterna ingalunda påkallad vidlyftighet i
protokollsföringen hos Fullmäktige, om, i olikhet med hvad vid sådana utlåtandens afgifvande
förut iakttagits, de förhållanden, som i anledning af hvad revisionsberättelsen
innehöll, enligt Fullmäktiges åsigt behöfde för Rikets Ständer upplysas och närmare utredas,
jemväl skulle i Fullmäktiges protokoller anföras.
Då Rikets Ständer bland vilkoren för det statsbidrag, som vid sednaste riksdag
beviljades åt det bolag, hvilket förbunde sig att utföra och fullborda arbetena för öppnandet
af en segelled från Hattefura vid Wenern genom åtskilliga sjöar på Dalsland till
Stora Lee och för anläggningen af en jernväg vid Håfveruds bruk, föreskrifvit, att bolagsmännens
aktieteckning skulle medföra förbindelse att utaf egna medel tillskjuta
hvad för denna kommunikationsleds fullbordande erfordrades utöfver det dertill anvisade
statsbidraget, hafva herrar Revisorer, sid. 86, anmärkt, att oaktadt, genom den för be
16
-
122
mälde bolag af Kongl. Majit fastställda bolagsordning, aktieegarne förklarats icke vara
skyldige till någon betalning utöfver tecknade aktiebeloppet, Fullmäktige ändock »låtit ut»betala
den del utaf berörde statsbidrag, som under nuvarande statsregleringsperiod finge
»i Riksgälds-kontoret lyftas».
Till hvad revisionsberättelsen härom innehåller anse sig Fullmäktige böra tilllägga
nedan meddelade upplysningar om de förhållanden, som förekommo i fråga om den
af herrar Revisorer anmärkta utbetalningen af det anslags- och lånebelopp, som Kongl.
Majit förklarat ofvannämnde bolag berättigadt under innevarande är från Riksgälds-kontoret
utbekomma, eller hälften af den anslagssumma och hela den del af lånet, som skulle
utgå under denna statsregleringsperiod.
Enligt Rikets Ständers vid detta statsbidrags beviljande fattade och i Riksgäldskontorets
reglemente intagna beslut, skulle aktieteckningssumman uppgå till minst 400,000
Ridr, hvaraf hälften vore afsedd att utgöra säkerhet för det beviljade lånets återbetalning.
Följaktligen förutsattes, att endast 200,000 Ridr utaf den summa, hvartill aktieteckningen
blifvit bestämd, skulle behöfva att användas till arbetsföretagets utförande.
Då nu statsbidraget utgjorde 1,000,000 Ridr, hade alltså hela kostnaden för detta företag
beräknats komma att uppgå till 1,200,000 Ridr. Men sedan åtskilliga förändringar
i den uppgjorda och för Rikets Ständer anmälda planen till den med statsbidraget åsyftade
kommunikationsledens åstadkommande blifvit föreslagna samt af Kongl. Majit gillade
såsom »medförande väsendtliga fördelar för den allmänna rörelsen», och då, i stället
för jernvägen vid Håfveruds bruk, borde till beredande af en oafbruten kanalled anläggas
en aqvedukt öfver vattenfallet derstädes, äfvensom slussar, för hvilka arbetens utförande
kostnaden skulle uppgå till 180,000 Ridr; har Kongl. Majit, med afseende å de inom
orten förut gjorda tillskott för genomförandet af denna omfattande kommunikationsled, och
enär antagligt vore, att den för arbetet behöfliga penningesumma icke kunde åstadkommas
utan ytterligare bidrag af allmänna medel, genom Kongl, brefvet den 5 sistlidne Februari,
till utgående af handels- och sjöfartsfonden beviljat och anvisat för de uppgifna
förändrade och ökade arbetenas utförande ett lån å 120,000 Ridr och ett anslag utan
återbetalningsskyldighet å 37,000 Ridr.
Efter den sålunda af Kongl. Majit nödig befunna och beviljade betydliga tillökning
af statens bidrag för ifrågavarande arbetsföretag, var naturligtvis det af herrar Revisorer
åberopade stadgandet, att bolagsmännen skulle utaf egna medel tillskjuta hvad,
utöfver det statsbidrag Rikets Ständer anvisat, erfordrades för kommunikationsledens
fullbordande, icke vidare tillämpligt; och yrkandet från Riksgälds-kontorets sida af ett
med detta stadgandes ordalydelse öfverensstämmande ovilkorligt iakttagande deraf skulle
sannolikt hafva medfört hela företagets uppskjutande intilldess Rikets Ständer kommit i
tillfälle att upphäfva eller förändra samma stadgande. Vid sådant förvetande ansågo
Fullmäktige sig icke kunna annat än godkänna den föreslagna utvägen att genom den
borgensförbindelse, som i revisionsberättelsen omförmäles, bereda staten den med ifrågavarande
stadgande åsyftade säkerheten för meranämnde arbetsföretags behöriga fullbordande
enligt den af Kongl. Majit fastställda plan, utan att anspråk å andra eller ytterligare
bidrag dertill utaf allmänna medel, än de redan beviljade, skulle framgent kunna
väckas. För öfrigt förekom härvid den särskilda omständigheten, att arbetets fullständiga
utförande var ytterligare garanterade genom ett för Fullmäktige företedt, af Löjtnanten
N. W. Ericson ingånget och med Öfversten Friherre N. Ericsons borgen försedt
entreprenad-kontrakt, angående samma arbetsföretags fullbordande.
— 123 —
Undertecknad, Nordström, åberopar sina rörande det temporära lånet till Fullmäktiges
protokoller för den 8, 20 och 22 December sistförlidne år afgifna reservationer,
och undertecknad, Medin, sin reservation emot Fullmäktiges rörande samma lån sistnämnde
dag fattade beslut.
Som undertecknade, Wirsén, Lindstén, Björkman och Wasmuht först inträdt i
Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret, Wirsén den 6 April, Lindstén den 12 Oktober samt
Björkman den 11 och Wasmuht den 4 Maj, allt innevarande år, så hafva vi icke deltagit
i de före dessa inträdesdagar af Fullmäktige fattade beslut. Stockholm den 9 December
1865.
A. E. WIRSEN.
J. J. NORDSTRÖM.
J. F. GRÅÅ.
J. W. BECKMAN.
F. A. RINMAN.
C. G. HIERTA.
M. WOLFFELT.
PEHR LINDSTÉN.
J. F. BJÖRKMAN.
A. MEDIN.
J. G. WASMUHT.
C. G. Stuart.
A
Register
öfver
Rikets Höglofl. Ständers år 1865 församlade Revisorers berättelse angående Riksgälds-verket,
samt Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret med anledning deraf afgifna utlåtande.
Revisionsberättelsen. Utlåtandet,.
Ackorder för åtskilliga Landshöfdinge-be
ställningar,
lån för inlösen åf  sid.
A/tappningar af sanka trakter och sjöar
Alfvestads station och Wexiö, lån för jernväg
mellan
Allmänna Barnhuset i Stockholm, lån till
Allmänna bevillningens årliga belopp..
Bilagan litt. A
Allmänna Hypotlieksbankens grundfonds
obligationer
Alnarps Landbruksinstitut, lån till
Amorteringsliqviderna för jernvägslånen... » 54—58. 113—114.
Amortering splanen för 1865 års statslån
Amortissernentsfonder för jernvägslånen....
Anbud, ingifne å 1865 års statslån,
» 63—77. 115, 117- 119.
Anslag, beviljade
» 86, 88—94. 121—122.
Anslagssummor, innestående
Anteckningsbok, förd hos Fullmäktige,
Arvoden åt Fullmäktiges Deputerade och
deras biträden
Bankoräkningen JUs 1, derå innestående
kontanta behållning
Barnhus, Stockholms allmänna, lån till
Barthelemys, S:t, förvaltning, förskjutne
kostnader för....
Behållningen, kontanta
» » förräntningen af.
sid.
29.
» j
5-6, 13, 29—43.
91—93, 95, 99.
»
94.
»
23.
»
43, 47, 96-97
»
104.
»
17, 46.
»
23.
»
54-58.
»
79-80.
»
54—58.
»
63—77.
»
86, 88—94.
5—15, 18.
»
95.
»
87.
»
45, 47.
»
23.
»
46.
»
45, 47.
»
98 99.
Revisionsberättelsen.
Behöfvandes undsättning i missväxtår, dertill
anvisade medel
sid. 15, 18.
Beräkning af räntefoten för 1865 års temporära
statslån
» 82—83.
Besparingar, statsverkets, liqviden angående
» 97—98, 102.
Bevillningen, allmänna
» 43, 47, 96—97.
Bilagan litt. A  » 104.
Beväringsmanskapets beklädnad, anslag
till
r. » 7, 10.
Bidrag från statsverket till Riksgälds
kontorets
utgifter
» 44, 98.
Borgensförbindelser, utfärdade till Riks
gälds-kontoret,
» 99.
Borås och vestra stambanan, lånet för
jernvägsanläggning mellan
» 94.
Brabant, fordna svenska statslånen i ..... » 97.
Bref, öfverblifna; deri inneslutne medel » 17, 48.
Brobyggnader, anslag och lån för  » 5, 12, 26.
Byggnadslån  » 5, 12,19—22,95,99.
Decharge
» 99.
Deponerade eller af satta medel  » 15— 16, 18.
Depositionsmedel, öfverlemnade till Riks
gälds-kontoret,
» 17.
Deputerade för bestyren med de fonderade
statslånen  » 64, 87.
Ekeskogslösen, innestående
» 4.
Eslöfs station och Landskrona, lån till
jernväg mellan
» 94.
Eslöfs station och Ystad, lån till jernväg
mellan
» 94.
Folkundervisningens befrämjande, anslag
till
» 9, 14.
Bilagan litt. A
» 107.
Fonderade statslånen
» 54—59.
Fordringar, Riksgälds-kontorets  » 19—48,
b för byggnadslån
» 19 — 22.
» » förlagslån  ,  » 43.
» » lån till hamn- och brobygg
nader
samt årensningar
—
» 24— 27.
» » » » jernvägsanläggningar » 27 — 29, 94.
» » » b tomtregleringar  » 22—23.
b »bb vattenaftappningar i 5—6, 13, 29—43,
och odlingsföretag b j 47, 93, 95, 99.
Utlåtandet.
120—121
113.
113.
113—114
Fordringar för oredovisade förskott
Revisionsberättelsen.
sid. 44.
» » tillsvidare förräntade medel
44—45.
» kreditiv-
»
44.
» ränte-
»
45, 47.
» räntebärande
»
19—43, 46 - 47.
» räntefria
»
43-44, 47.
» särskilda
0
43-44.
» utbalanserade
))
19 48.
Forshaga i Klara eif, slussanläggning vid
»
27.
Fullmäktiges anteckningsbok
95.
» Deputerade
»
64—87.
» protokoller
»
3, 59—86,101—102.
» åtgöranden för anskaffande
af nödiga medel till jernvägsbyggna-
dernas fortsättande
»
59—86, 101—102.
Fyrinrättning vid Skånska kusten, anslag
för anläggning af
»
7.
Bilagan litt. A
»
105.
Förlagslån
»
43
Förräntning af kontanta behållningen ....
»
98—99.
Försvarsverkets fullständigare ordnande,
kostnader för
»
4, 44, 47.
Bilagan litt. A
»
107.
Förvaltningskostnader
»
95.
Bilagan litt. A
»
109.
Utlåtandet»
Grundfond s-obligationer, Allmänna Hypo
theksbankens
»
Göta kanals underhållande, fond för  »
Göteborgs hospital, anslag till ny byggnad
för
»
Hamnbyggnader, lån och anslag för  »
Hatte fura—Stora Lee, statsbidrag för segelleds
öppnande mellan  »
Helsingborg och Årups station, lån för
jernväg mellan
»
Hemgifts-kapital, anslaget  .  »
Herrljunga- Wenersborg-TJddevalla, lån för
jernväg mellan  »
Hessleholm.—Kristianstad, dito dito
»
Hjelmare kanal- och slussverks reparationsfond
»
Hufvudbok, Riksgälds-kontorets  »
Hus, Rikets Ständers
Bilagan litt. A
» Riksgälds-kontorets
Bilagan litt A,
Hypotheksbankens grundfonds-obligationer
17, 46.
4.
5, 8, 12, 24
86.
94.
16.
94.
94.
4, 43, 48.
94.
45, 51.
109.
46.
lil.
17, 46.
“27.
121, 123.
114,115 121,123.
121-122.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandet.
Infanteri-gevär, refflade, anslag för anskaffning
af.
sid. 10, 11.
Inkomster, Riksgälds-kontorets,
under år 1864.... » 48—49.
Bilagan litt. A. » 104—110.
» » under förra hälften
af år 1865  » 50—51.
Innestående anslagssummor  » 5—15.
Inom linien upptagna skulder  » 16—17.
» » » tillgångar  » 45—46.
Inventeringar, anställda
» 99.
Jemförelse mellan Riksgälds-kontorets
skulder samt tillgångar och fordringar » 48.
Jemtlands kommunikation s-aktiebolag, lån
till
» 23.
Jernvågsanlåggningar, enskilda, fordringar
för meddelade lån till
» 27—29, 94.
Jernvågsbyggnader, statens, dertill upp- ^ ^ .53 (52 85
lanta eller utbetalda medel  » ’  gg j q j ’
Bilagan litt. C  » 81.
Jernvägslån, liqvider för  » 54.
Jernvåg slånens liqvidations- och amor
tissements-fonder
» 54 58.
Jernvägsrörelse, statens, behållen inkomst
å  » 15, 18, 53.
Kapitalskulderna för de fonderade stats**
lånen
» 58—59.
Karlskrona stads pastorat, lån till
» 23.
Kontanta behållningen  » 45, 47, 98—99.
Kontrakt angående 1865 års temporära
statslån
» 77—81.
Kreditiv å Rikets Ständers Bauk  » 52.
Kreditiv for dr ing ar
» 44.
Kreditivsummor, lyftade  » 52.
Bilagan litt. A  » 107.
Kristianstad och Hessleholms station, lån
till jernväg mellan
» 94
Köping och Uttersberg, lån till jernväg
mellan
» 94.
Landshöfdinge-ackorder, lån för inlösen af » 29.
Landskontorens summariska räkningar ... » 94.
Landskrona och Eslöfs station, Ian till
jernväg mellan
» 94.
Landibruks-institut, Alnarps, lån till .... » 23.
Lappmarks ecklesiastikverks fond
» 16—17,
113.
115-121,
113—114.
120.
Liggare, särskildt förda
Liqvidations- och amortissements-fonder
för jernvägslånen
Liqviden angående statsverkets öfverskott,
besparingar och brister
Liqviderna för jernvägslånen
Lyftade kreditiv summor
Bilagan litt. A
Lån, beviljade
» temporärt, afslutadt med Skandinaviska
kredit-aktiebolaget i Göteborg,
Bilagan litt. C
Lånekontraktet, angående 1865 års temporära
statslån
Lösen för å skattejorden växande ekar---
Marmors bearbetning å Singön, lån till
Missväxtår, behöfvandes undsättning i....
Myrutdikningar och vattenaftappningar,
anslag eller lån för
Neutralitetens upprätthållande, obligationer
för dertill upplånta medel
Norbergs jernväg, lån till
Obligationer, allmänna Hypotheksbankens
grundfonds-
ouppsägbara
räntebärande
räntefria
tillhörande 1858 års jernvägslån,
utbytta mot 1864
års fonderade statslåns
obligationer,
» tillhörande 1865 års statslån,
Bilagan litt. C -..
» uppköpta
» utfärdade för försvarsverkets
fullständigare
ordnande,
» » » jernvägslånen,
utelöpande ....
» » » neutralitetens
upprätthållande
» » till Rikets Ständers
Bank
Odlings företag och vattenaftappningar, lån
eller anslag för
....
Revisionsberättelsen,
sid. 95.
54—58.
97—98, 102.
54.
52.
107.
19—43, 93—94.
77—85, 101.
81.
77—81.
4.
43.
15.
„ (5-6, 13, 31-32,
(36, 39—43, 91-93.
4.
27.
17, 46.
4.
4.
4—5.
59—62.
79—81.
81.
44—45.
» 4.
» 58—59.
» 4.
» 4.
» 29—43, 95, 99.
Utlåtandet.
113-114.
115—121.
120.
114.
115,
Revisionsberättelsen.
Ombudsmannens berättelse  sid, 99.
Oredovisade förskott, fordringar för
» 44.
Protokoller, Fullmäktiges allmänna
» 3, 59—62, 85—86.
» » i låneärenden.... » j^’ ’
Redogörelser, särskilda  » 52, 54, 99.
Reservationer, anmälde till Fullmäktiges
protokoller i låneärenden, » 69—71.
» till Revisionens protokoll » 100, 101—102.
Revisionens omfattning
» 3.
Revisionskostnader
» 50—51.
Bil. litt. A  » 109.
Rikets Ständers hus
» 45, 51.
Riksarkivets f. d. hus, inteckning i
» 4.
Riksdagskostnader  » 50, 51, 96.
Bilagan litt. A  » 109.
Bilagan litt. B  » 96.
Riksgålds-kontorets hus
» 46.
Räkenskapsutdrag, tryckta
» 95.
Ränteberäkning af 1865 års temporära
statslån  » 82—83.
Räntebärande fordringar  » 19—43, 46—47.
» obligationer, inventering af » 99.
» skulder
» 4.
Råntefria fordringar
» 43—44, 47.
» skulder  » 4—5.
Rånte-fordringar
» 45, 47.
Ränteliqvider för jernvägslånen
» 58.
Ränteriernas måuadsförslag,  » 94.
Rättegångs- och utsökningsårenden  » 99.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper
för år 1864, utvisande
detta verks inkomster
och utgifter under nämnde
år. (Bilagan litt. A.)  » 104—111.
» öfver de af Riksgälds-kon
toret
bestridda kostnader för
1862—1863 års riksdag
(Bilagan litt. B.)  » 96.
Segelleds öppnande från Hattefura till
Stora Lee, statsbidraget för
» 86.
Sif eruppgifterna, ansvarigheten för
» 100.
Singön, lån för bearbetande af marmor på » 43.
Sjökrigsmäteriel, anslag för  » 7, 11.
Sjösänkningar och andra vattenaftapp- /g -jj 29 43,
ningsarbeten, statsbidrag för
* j 47^ 9]_!.93, 95.
Utlåtandet.
121—123.
115—121,
113—114.
123.
123.
120—121,
121—122.
17
Revisionsberättelsen.
Skandinaviska kredit-aktiebolaget i Göteborg;
lån, afslutadt med
sid. 64—85, 101.
Bilagan litt. O
» 81.
Skuld- och borgensförbindelser, inventering
af
» 99.
Skulder, Riksgälds-kontorets
» 4—18, 48.
» för lån till statens jernvägs- ,3 ^ 53 58—59
byggnader
» { ’ 62\-85.
» inom linien upptagne
» 16—17.
» räntebärande  » 4.
» räntefria
» 4—5.
» utbalanserade  » 4—18.
Statens jernvägar, behållen inkomst af
rörelsen å
» 15, 18, 53.
Statens jernvågsbyggnader, dertill upp- ,3  53, 58—59,
lånta eller utbetalda medel  » g2 §5 87- 88. '
Statsverkets bidrag till Riksgälds-kontorets
utgifter
» 44—98.
Stockholms allmänna Barnhus, lån till.... » 23.
Stora Lee. Om statsbidraget för öppnande
af segelled mellan denna sjö
och Hattefura vid Wenern  » 86.
Styrelse, Riksgälds-kontorets, förändringar
inom
» 86.
Städernas byggnadslån  » 19—21, 95.
Summariska räkningar, Landskontorens.... » 94.
Säker hetshandlingar, inventering af
» 99.
Södertelje kanals underhållande, afsatt
fond för
» 4.
Temporärt lån, upptaget till fortsättning
af statens jernvägsbyggnader,
Testamentsbevillningen, borgensskrifter för
Tillgångar, Riksgälds-kontorets
Tillsvidare förräntade medel
Bilagan litt. A
Tomtregleringslån
Trafikinkomsten å statens jernvägar
Trollhätte slussverks lottsedlar, oinlöste....
Uddevalla— Wenersborg—Herrljunga, lån
till jernväg mellan
» 94.
Undsättningar vid missväxter, anslag till » 15.
Uppbördskostnader. Bilagan litt. A  » lil.
Upprensning af åar och farleder
» 8, 12,13, 26—27,86.
Utbalanserade fordringar och tillgångar » 19—48.
» skulder
» 4—18.
Utbyte af obligationer
» 59—62.
» 62-85, 101-102.
» 99.
» 19—48.
» 44-45.
» 109.
» 22—23.
53.
» 4.
Utlätandet.
115—121.
113.
115—121.
113.
115-121.
121—122.
123.
115—
121-122.
114.
Revisionsberättelsen.
Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper,
tryckta
sid, 95.
Utgifter, Riksgälds-kontorets, under år 1864 » 48,49—50.
Bilagan litt. A. » 105—lil.
» » under förra hälften af
år 1865
» 5l—52.
» » det dertill, enligt riks
staten,
anvisade
bidrag  » 44, 98.
Utgiftsbok, förd hos Fullmäktige,
» 95.
Utredning af allmänna bevillningens årliga
belopp  » 96—97.
Uttersberg och Köping, lån till jernväg
mellan
» 94.
Vatt enaftappningar och odlingsforetag, an- -g g 29—43
slag eller lån för
» j47> 9t_g3 95 99.
Venern — Stora Lee, statsbidraget tor
öppnande af segelled mellan
» 86.
Wenersborg, jernväg öfver
» 94.
Wexiö och Alfvestads station, lån till jernväg
mellan  » 94.
Våganläggningar och vägförbättringar, an- -g^ ^
slaS til1  » »88—90* 94! 95!
Ystad och Eslöfs station, lån till jernväg
mellan  » 94.
18, 12-13, 27, 31,
Arensningar, lan och anslag tor  » j 34 3g 3g
Årups station och Helsingborg, lån till
jernväg mellan
» 94.
öfverskott, statsverkets, liqvid angående » 97—98, 102.
Utlåtandet.
121—122.
121—122.
