# ID: svediakorp-gov2456
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 110,250
# sentences: 3,578
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


— 155
Första Afdelningen» utlåtande var af följande lydelse:
»Vid genomgående af de till Kongl. Stat9-kontoret ankomna Kongl, bref jemte
samina verks memorialböcker, hafva Rikets Ständers Revisorer icke kunnat undgå att
anmärka den betydliga omfattning, som de till företagande af utländska resor af Kongl.
Maj:t meddelade understöd i sednare åren vunnit. Oberäknadt de medel, som för sådant
ändamål utgätt af det på åttonde hufvudtiteln till »resestipendier jemte läroböckers
och lärda verks utgifvande» anvisade anslag, stort 15,(100 R:dr, äfvensom af de, till
belopp af 8,(100 R:dr, från anslaget för fria konsternas Akademi till reseunderstöd utgående
medel, hafva år 1862, under hvarjehanda olika titlar, nemligen undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar, reserverade medel pä anslagen dels till
jordbruket, handeln och näringarne. och dels till elementarläroverken, extra utgifter ä
ti:te, 7:de och 8:de hufvudtitlarne, och besparingar å 6:te och 8:de hufvudtitlarne, anslag
till företagande af utländska resor blifvit lemnade till ett stort antal personer och
till ett sammanräknadt belopp af 50,900 R:dr. Uti denna summa ingå 23,450 R:dr ensamt
för besök vid 1862 års allmänna industri- och konstexposition i London; men för
resor till detta ändamål hafva derjemte från andra titlar, nemligen »Eskilstuna fristads
medel»,
»manufakturmedlen» och »förskotter i och för folkundervisningen i riket» utgått
3,000 R:dr».
»Utan att misskänna nyttan af den kännedom om utländska förhållanden, som
genom resor kan förvärfva», anse Revisorerne likväl detta bildningsmedel vara alltför
kostsamt att, då statsmedel dertill tagas i anspråk, böra utan den återhållsamhet, som
vårt lands tillgångar föreskrifva, användas. Vid granskning af de särskilda, för ifrågavarande
ändamål anvisade understöd har det förekommit Revisorerne antagligt, att de
iakttagelser för undervisningens fromma eller för ordnandet af hör varande inrättningar
m. m., för hvilkas anställande flera personer, stundom till betydliga belopp, nu erhållit
reseanslag, kunnat af en eller tvä skicklige personer verkställas, likasom Revisorerne
föreställa sig att reseunderstöd, som endast hafva till ändamål afslutandet af mindre
vigtiga och dessutom lätt afsättliga litterära verk, kunna umbäras. Revisorerne hafva
sålunda exempelvis anmärkt att, jemte det att en universitetslärare erhållit statsanslag
till belopp af 2.500 R:dr. för att i utlandet inhemta kännedom om sättet för religionsundervisningens
meddelande, hafva fern särskilda lärare vid elementarläroverken erhållit
reseanslag, till sammanräknadt belopp af 3,250 R;dr, för besökande af utmärktare gymnasier,
realskolor och borgarskolor inom ett eller flera af länderna Danmark, Tyskland,
Frankrike och England, i ändamål att inhemta kännedom om undervisningen derstädes,
utan att någon mera bestämd reseplan synes hafva blifvit samma lärare föreskrifven,
än att de tillfälligtvis kunnat samtlige göra ett och samma lands undervisvisningsväsende
till föremål för sina efterforskningar. — För att inhemta kännedom om anordningen
inom de förnämsta muséer i främmande länder hafva, år 1862, reseanslag, till belopp
af 1,000 R:dr för hvardera, utgått till 2:ne ledamöter af kommittéen tor Nationalmusei
inredning. Revisorerne hafva äfven iakttagit, att utgifvaren af ett arbete, ben
äran dt »Urval ur franska litteraturen», erhållit reseanslag af 1,000 R:dr för samma
arbetes afslutande, ehuru detsamma icke synes vara af det. vetenskapliga värde, att understöd
för dess fullföljande bordt kunna påräknas, hvartill kommer att afsättningen af
samma arbete, hvilket redan varit i åtskilliga läroverk till begagnande antaget, kunnat
anses betryggad».
— 256
3:o Tid berättelsen angående Kongl. Utrikesdepartementet.
af förre Riksdagsfullmäktigen G. J. Svensén: »Då jag reserverar mig emot re
visionens
beslut, att icke till Rikets Ständer anmäla, hurusom utgifter blifvit bestridda,
främmande för statsverket, torde det vara tillräckligt att anföra Afdelningens yttrande
i frågan, så lydande:
»Bland utgifterna i denna räkenskap förekommer en post å 169 R:dr 50 öre, för
»en traktatkupa». Af en såsom verifikation till denna utgiftspost bilagd räkning inhemtas
väl, att uti nämnde belopp inbegripas: »en serafimerordens plaque, utmärkt, 97:50,
stort fodral för full dekoration 18 R:dr, en traktat-sigillask, silfver, 54 R:dr»; men dä
Revisorerne ej häraf kunnat bilda sig ett tillförlitligt omdöme om beskaffenheten &f denna
utgift och huruvida den bordt af statsmedel bestridas, anse Revisorerne förhållandet
böra närmare förklaras».
4:o Vid berättelsen angående Konsnlsfonden.
a) af förre Riksdagsfullmäktigeu G. J. Svensén, med hvilken förre Riksdagsfullmäktige
E. M. Falck och Nils Olsson sig förenade; »Nära till hands ligger det
antagandet, att dylika utgiftsposter, som den Generalkonsuln i Alexandria låtit påföra
fonden för illumination derstädes, skulle förekomma från en del andra platser, om förhållandet
icke i tid anmärkes; och då jag icke kunnat frångå den åsigt, som Afdelningen
i frågan uttalat, upptager jag Afdelningens skrifvelseförslag såsom reservation; detta
lyder sålunda:
»Till de förenade rikenas Generalkonsul i Alexandria har, enligt räkenskaperna,
utbetalats nära 19i francs, utgörande illuminationskostnader vid H. K. H. Hertigens af
Dalarne besök i Alexandria Denna utgift synes Revisorerne destomindre hafva bort
af de förenade ländernas Konsulsfond bestridas, som bemälde Generalkonsuls aflöning
är bland de största, hvilka för dylika befattningar från fonden utgå. Den specifika räkningen
å ifrågavarande kostnad, som ej är redogörelsen bilagd, har af sådan anledning
ej kunnat granskas».
b) af förre Riksdagsfullmäktigen C. J. Svensén: »Enahanda förhållande äger
rum i fråga om frakt för ett elghorn, derom jag, såsom reservation, likaledes upptager
Afdelningens skrifvelseförslag, sä lydande;
»Bland utgifter, främmande för Konsulsfonden, förekommer i räkenskapen frakt
för ett elghorn från New-York till Hamburg, uppgående till något öfver 100 R:dr.
För hvad ändamål denna sändning skett, hafva Revisorerne af handlingarne ej kunnat
erhålla någon upplysning».
5:o Vid berättelsen angående Kongl Irigs-kollcginm.
a) § 5, dels af Grefve von Rosen, F. G.: »Emot Revisorernes beslut att fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet på nödvändigheten att beväringsmanskapets beklädnad
under alla förhållanden niå fullt motsvara klimatets fordringar, får jag anmäla min reservation
på den giund, att frågan är af rent administrativ beskaffenhet och synes mig
följaktligen ej böra blifva föremål för Revisorernes åtgöranden; hvarförutom frågan i allt
fall befinnes i det outredda skick, att beslut derutinnan, enligt min tanke, af Revisorerne
lämpligen ej bort nu fattas».
Häruti instämde Friherre Nordenfalk, ./. och Doktor Forssell;
dels af f. Riksdagsfullmäktigen C. ./. Svensén: »Emot Revisorernes beslut i frå
ga
om beväringens beklädnad har jag anmält reservation, icke derföre, att jag ansett
den gjorda anmärkningen obefogad, utan derföre, att icke alla de omständigheter, som
samtidigt meddelades Revisionen, blifvit framlagde. Bland dessa förekom den upplysningen,
att i förråderna saknades icke klädesbyxor och kappotter, men felet låg hos »vederbörande»,
hvilka antingen icke reqvirerade eller icke utlemnade dem, utan läto beväringen
frysa i linnebyxor och sakna kappotter. Detta förhållande anser jag af så anmärkningsvärd
beskaffenhet, att Rikets Ständer derom borde hafva kännedom. — Den förhoppning,
som jag velat se uttalad i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 17 Oktober
1863, att antalet af beväringsskyldige, som skola undergå vapenöfning på vanligt sätt,
kommer att i betydlig mån förminskas genom beväringsyngiingarnes inträde i lagligen
organiserade skarpskyttekårer, har visserligen ännu icke i hela sin omfattning visat sig
förverkligad, emedan tiden dertill varit alltför knapp, men jag vågar tro på detta förverkligande,
som måste hafva till följd en minskning i de öfverklagade olägenheterna,
om de ej, hvilket vore det lyckligaste, helt och hållet komme att upphöra».
b) § 6, dels af Grefve von Rosen, F. C., Herr Bogeman, C. A., Doktor Forssell
och Kongl. Hofpredikanten Tegnér;
dels af Herr von Francken, G. W.: »På grund af ett från Intendenten vid ut
redningsförrådet
till Revisorerne lemnadt intyg, utfärdadt af sakkunnige personer, rörande
det vid förrådet förvarade läder, har jag ej kunnat biträda den af Revisorerne i detta
hänseende gjorda anmärkning».
Nämnde intyg är så lydande:
»På anmodan af Intendenten vid härvarande utredningsförråd hafva undertecknade
denna dag besigtigat åtskilliga profver af de i nämnde förråd förvarade öf>7 hudar sulläder;
och få vi, på grund häraf, afgifva följande utlåtande:
»Ifrågavarande läder, som, enligt oss meddelad upplysning, förvarats i Kronans
förråd öfver femtio år, har, enligt vår öfvertygelse, varit väl vårdadt och i stället för att
»enom tidens åverkan försämrats, snarare vunnit i fasthet och styrka; hvarjemte vi tillika
få förklara, att, derest lädret lika väl vårdas som hittills, kan detsamma, utan att deraf
lida skada, gömmas i snart sagt obegränsad tid. Stockholm den 22 September 1864.
J. von Koch. P- F. Ekberg».
Garfveri-idkare. Läderhandlande.
»Då den Arméens å Skeppsholmen befintliga förråder tillhörande s. k. kontors
och
besigtningslokalen, hvari stundom måste inrymmas ganska betydliga qvantiteter af
olikartade persedlar, är trång och mindre tjenlig, har jag för min del ansett att detta
icke bordt lemnäs oanmäldt».
33
258 —
Uti första deien af förestående reservation instämde Kyrkoherden Sjöding.
c) Emot beslutet att ej i berättelsen omförmäla det ringa belopp, hvartill den
s. k. begrafningshjelpen efter manskapet vid vissa regementen uppginge;
af Herr von Francken, G. 15'., hvilken såsom reservation åberopade Andra Afdelningens
förslag, så lydande: »Genom Kongl, brefvet den 27 Augusti 18l6 är stad
gadt,
att begrafningshjelp till manskapet vid samtlige garnisons-regementena skall »utgå
till det för en månad af 30 dagar uppgående belopp af tjenstgörande manskapets dagliga
gage i penningar». Vid granskning af nämnde regementens räkenskaper hafva Revisorerne
inhemtat, att, i enlighet med berörda nådiga stadgande, begrafningshjelpen efter
det under år 18(51 aflidna manskap utgjort, vid Konungens Lifgarde till häst samt Svea
Artilleri-regemente 6 R:dr 60 öre och vid de öfriga garnisons-regementena 5 R:dr 70
öre. Revisorerne, som finna dessa belopp för det dermed afsedda ändamål otillräckliga,
hafva, för den åtgärd, som i anledning deraf kan påkallas, ansett sig böra förhållandet
omnämna».
d) I afseende å otillräckligheten af det för beväringsmanskapets vapenöfningar
anvisade förslagsanslag;
af Herrar Lagerhjelm, G. R., Bogeman, C. A. och von Francken, G. 11'., samt
Kyrkoherden Sjöding, hvilka åberopade det utaf vederbörande Afdelning afgifna, men
af Revisorerne in pleno underkända förslag af denna lydelse: »Då vid granskning af
den del af Krigs-kollegii räkenskaper, som redovisar kostnaden för »beväringsmanskapets
vapenöfning», hvartill för nästförflutne statsregleringsperiod varit anvisadt ett förslagsanslag
af 458,333 R:dr årligen, det visat sig, att under revisionsåret uppstått en brist
af icke mindre än 308,332 R:dr 78 öre, hvilket belopp, enligt erhällen upplysning, först
under sednare hälften af år 1863 blifvit, på grund af särskilde nådiga bref, af Kongl.
Stats-kontoret ersatt, hafva Revisorerne, i likhet med 1860 och följande årens Revisioner,
vid betraktandet af de stora olägenheter, som måste för Krigs-kollegium uppstå derigenom,
att ifrågavarande förslagsanslag icke vid statsregleringens uppgörande bestämmes
till en summa, som närmare motsvarar verkliga behofvet, ansett sig så mycket hellre
böra på detta förhållande fästa Rikets Ständers uppmärksamhet, som någon anledning
icke torde förefinnas att berörde kostnader, hvilka under en följd af år vida öfverstigit
de derför anvisade anslag, framdeles skulle i någon mån förminskas, helst rikets folkmängd
är i jemnt stigande samt genom Kongl, förordningen den 13 November l;-60 det
dittills gällande stadgandet om en viss längd för beväringskarls antagande är vordet
upphäfdt».
e) Angående beredande af tillfälle till större skjutfärdighet för beväringsmanskapet;
af
Herr von Francken G. VV., som upptog Afdelningens in pleno ej bifallna förslag
i ämnet, lydande sålunda: »Då, enligt jemväl inom Revisionen lemnade upplysnin
gar,
högst ringa tid användes till beväringsmanskapets målskjutningar och Revisorerne
finna det af vigt, att beväringsmanskapet beredes tillfälle till erhållande af större skjutfärdighet,
anse Revisorerne sig böra uttala den önskan, att åtgärder, ledande till detta
mål, måtte, om möjligt, vidtagas».
Bil, Litt. X. Tillhör sid. 259.
Kongl. Svea Artilleri-regementes kaserner år 1864.
Rummens
Antal sängar.
in
p:
D
CTQ
"Ö
Belöper
per man.
R
u rn m
ens
Antal sängar.
p: i
CTQ
Belöper per man.
belägenhet och benämning.
i längd.
j bredd.
1 golfyta.
höjd.
! kubik-innehåll.
enmans-
tvåmans-
P
j ST
i <t>
i ^
i
■ golfyta.
kubik-
innehåll.
belägenhet och benämning.
' längd.
bredd.
golfyta.
höjd.
kubik-innehåll.
enmans-
tvåmans-
P-
c~r
CO
<!D
golfyta.
kubik-
innehåll.
i:sta bäti enet.s:
A) för den hela året om tjenstgörande styrkan:
f.
f.
qv.-f.
f.
kub.-fot.
st.
st.
st.
qv.-f.
kub.-f.
1 tr unn. rummet. Nm 5
Transport
f.
24.5
22.5
f.
17,3
9,9
I qv.-f.
1,367
424
f.
10.5
10.5
kub.-fot.
11,968
4,452
2,342
st.
6 (2-vån:s)
4 ( dito )
st.
St.
36
6
qv.-f.
71
56
kub.-f.
742
31
18,2
18,2
10,4
564
189
6,668 a)
16 (2-vån:s)
4 ( dito ) b)
If>
35
47
417
567
223
4
586
12
» » » inre rummet
28,6
22
629
7,5
4,718
24 ( dito )
24
26
197
12
2,268
4
19
i 608
9
5,472
24 ( dito )
24
25
228
Summa
i 2,643
23,480
70
38
335 k)
» » till h. (3:dje afdeln.)
43
1 19
817
10,7
8,742
26 ( dito )
——
| 26
! 31
336
B. 1 tr. upp, rummet N:o 3
58
( 17,5
| l 1^,8
943
1 J
l 6,5
6,401
16
32
29
200
Summa
i
2,178
23,150
1
——
70 c)
31
331
Summa Summarum
3,586
29,881
102
35
293
B) För den endast under exercistiden (42 dagar)
tjenstgörande styrkan:
6:te batteriets:
26,5
13
345
7,8
2,691
8 fäll-
16
22
168
19
i 18
342
8,7
2,975
6 (2-vån:s)
12
29
Z^to
19
I 13,5
8,7
2,236
6 ( dito )
21
ZO l
IZ
loO
-1
29
27
14
11
406
297
8,5
7,8
3,451
2,317
10 fäll-  6 fäll-
20
12
20
25
173
193
Summa
599
5,211
24
25
217
-*• • urr
2 tr. upp
.
Summa Summarum
1
2,777
|
28,361
94 d)
30
.....
12,4
11,1
138
7,5
1,035
3 fäll-
6
23
173
1
oUZ
|
13
10
130
8
1,040
840 *)
1
1
130
1,040m)
420 n)
2:dra batteriets:
» » » till v
13,4
8,5
lil
7,8
1
2
57
21
15
315
10,6
10,6
3,279 e)
3,339
1
12 (3-vån:s)
( 12 ( foto )
( 1 fäH-
24
13
137
26,5
13,7
13,7
363
9
3,267
1,233
8 fäll-
16
23
204
! 21
15
315
26
12
128*)
10
137
9
1 fäll-
2 fäll-
5
27
247
21
15
315
10,6
3,339
i 6 (3-vån:s)
{ 3 fäll-
18
18
186*)
1,930
25
204
Summa
15,874
.
18
21
15
315
10,6
3,339
12 (3-vån:s)
24
13
139 *)
T* T •• i O e 9 1 J lii
30
13,3
'
399
3,272
4 (2-vån:s)
10 (2-vån:s)
24
17
136 0)
l
i5. fångst rram pa gamen, neura uouen
25,5
19,8
505
10,6
5,353
9 fäll—
18
28
297
Summa Summarum
. .
2,329
19,146
--
102
23
188
Summa
1,765
18,649
—•—
110
16
170
7:de batteriets:
.—I
4:<ie batteriets:
16
10
160
8,3
1,328
1
1
160
1,328
17,6
14
246
8,6
2,116
5 (deraf l fäll-)
10
25
212
» » yttre rummet
25,7
11
283
8,3
2,349
6 (2-vån:s)
12
24
196
29,3
15
440
8,6
3,784
9 ( » 5 » )
18
9 A.
210
r 4 ( dito )
( 2 fäll—
4 (2-vån:s)
23,6
15,5
13
307
8.3
8.3
2,548
1,843
.
12
26
212
» » » konstapels-rummet
18
13,8
248
8,6
2,133
6 ( » 2 » )
12
21
178
14,3
222
8
28
230
14
11
154
8,6 ;
1,324
5 ( » 1 » )
10
15
132
25,5
11,3
288
8
2,304
6 ( dito )
12
24
192
14,5
11,5
167
8,6
1,436
5 ( » 1 » )
10
17
*1 J.J.
15,8
24
9,7
13
153
8
1,224
2.496
2 fäll—
4
38
30Ö£>)
208
Summa
l-,255
j
10,793
60
21
180
» mellan- »
312
8
( 4 (2-vån:s)
( 2 fäll-
12
26
17,6
16
19
14,3
8
252
8,6
8.7
8.7
2,167
1,114
827
A
4
8
4
4
32
271 <7)
279 h)
207 hj
» inre »
15,6
55,5
17
14,2
14
222
777
8
9 3
1,776
7 226
4 (2-vån:s)
14 ( dito )
1
8
28
222
128
2
32
28
28
258
5
!
95 j
24
12,2
207 j
8
1,656
2
104
828
i 6 sängar
» till h. (britsrum) yttre
29 I
13,8
400
8,8 (
3,520 |
22
18
160 i)
Summa
o 931
24,750
99
30
249 ?
14 i
7
98
9,8 i
)
960 i
f 1 fo
I. britsen 4
4
25
240
TygstatsUompaniets:
1 tr. unn vttre rummet
1
Summa 1
973 ■
8,588
—■—
42
23
204
17
15
255
10.5
10.5 ,
2,678
6 (3-vån:s)
12
21
223
Summa Summarum
2,228 j
19,381
102
22
190
» » inre »
17
17
289
3,035
9 ( dito )
18
16
169
5:te batteriets:
17
15
255
9,8
2,499
2,661 q)
6 ( dito )
6 ( dito )
12
21
208
59
17,5
876
236
I 8
7 449
24 (2-vån:s)
6 ( dito )
6 ( dito )
94
37
310
307
» inre »
17
17
289
9,8
12
24
222
A. Nedra botten, rummet N:o 1
\ 15,2
13,5
i 9
7,8
10,5
1,841
6
39
15,2
14,2
216
8,4
1,644 r)
2 (2-vån:s)
4
54
411
’
17,2 i
14,8
255 |
2,678
6
43
446
Summa
1,304
12,517
58
22
216
Transport
1,367 1
11,968
—-
36
Summa för hela
regementet |
1
16,920 j
152,685
667
25
229
Anmärkningar: Både den golfyta och det kubikinnehåll, som enligt ofvanstående belöper per ruan, minskas betydligt genom sängar, skrin, bord m. m.
a) 100 kub.-fot afdragne för ett hvalf, b) samt 2 i reserv, c) samt 4 i verkstadsrummet, d) + 6 — 100. e) 60 kub.-fot afdragne för kakelugn. *) Begagnas af den hela året om tjenstgörande styrkan, ehuru endast under exercistiden alla sängplatser äro upptagne, f) Begagnas endast under exercistiden till sofrum, g) Begagnas endast under exercistiden till boningsrum;
eljest till skur-rum. /t) Begagnas endast under exercistiden; eljest af veckohafvande konstapeln, i) Mellan exercistiderna 4 platser för sjuke etc. k) Gage-rummet ej räknadt. /) Begagnas blott till tvätt och skur-rum. m) Begagnas af veckohafvande konstapel, n) Verkstadsrum. 49 kub.-fot afdragne för kakelugn, o) Begagnas äfven under rekrytbatteriet (af rekryterna), p) Begagnas
al' sjuke etc., och under exercistiden i händelse af behof, q') 171 kub.-fot afdragne för ett skåp. r) 170 kub.-fot afdragne för förstuga
.
/. JM. JLetnciien.
Regement.s-läkare.
— 259 —
f) Rörande önskvärdheten deraf att skjutskolor kunde årligen sammandragas;
af Herrar Lagerhjelm, G. R., och von Francken, G. W., Kyrkoherden Sjöding
och Kontraktsprosten Lundberg samt f. Riksdagsfullmäktige Nils Andersson och Nils
Olsson, hvilka såsom reservation åberopade Afdelningens förslag med vissa förändringar,
efter hvilkas vidtagande förslaget hade följande lydelse: »Till inrättande af skjutskolor
hafva Rikets Ständer vid de sistförflutna 3:ne riksdagarne anvisat ett årligt belopp af
9,000 R:dr; och sedan, på grund af särskilda nådiga bref, skjutskolor under åren 1859
och 1861 hållits å Drottningholm, hvartdera året under en tid af 60 dagar, samt eleverne
utgjorts af en subaltern-officerare från hvarje regemente och kår af Infanterist,
stadgades genom Kongl, brefvet den 18 Juni 1861, att en skjutskola med samma utsträckning
och styrka, som de föregående, skulle jemväl år 1862 sammandragas; att
derefter 3:ne års anslag skulle afses för 2:ne skjutskolor, af hvilka den första skulle
sammandragas innevarande år och blifva lika med 1861 och 1862 årens skjutskolor,
men den andra, eller den för år 1865, utgöras af allenast en elev från hvarje regemente
och så vidare framdeles; äfvensom att, i anseende till det mindre antalet af elever vid
den sednare skjutskolan, densamma kunde och borde till tiden något förkortas, i den
händelse sådant med afseende å medelstillgångarne funnes nödigt».
»Revisorerne anse det med skjutskolornas inrättande afsedda ändamål vara af sådan
vigt, att det vore önskligt, att sådane skjutskolor hädanefter kunde årligen sammandragas».
g) I fråga om behöfligheten af en särskild kasernbyggnad för Kongl. Svea
Artilleri-regemente;
af Herrar Lagerhjelm, G. R., och von Francken, G. IV., hvilka såsom sin särskilda
mening upptogo Afdelningens genom votering in pleno underkända förslag af följande
innehåll: »Revisorerne, som efter besök pä stället ega all anledning uttala sin till
fredsställelse
öfver den goda ordning, hvari Kongl. Svea Artilleri-regementes förråder och
persedlar sig befinna, kunna icke underlåta att, i likhet med 1861 och 1862 årens Revisorer,
vitsorda det stora behofvet af en särskild kasernbyggnad för nämnde regemente;
och tillåta sig Revisorerne i öfrigt hänvisa till den närmare utredning af frågan, som
vid sistlidne riksdag förekommit; hvarjemte Revisorerne anse sig böra, till ledning vid
bedömandet af de stora olägenheter, som måste af det nuvarande inqvarteringssättet
uppkomma, här bifoga närlagde tabellariska uppgifter».
(Bil. Litt X).
h) Emot beslutet att aflåta skrifvelse till H. Exc. Herr Justitie-statsministern
med anhållan om åtskilliga uppgifter rörande försvarsverket till lands och sjös;
dels af Doktor Forssell, som ansåg hvarken den åberopade 6 § af instruktionen
innebära ett tillräckligt berättigande för Revisorernes fordran att, på sätt som
nu tydligen afses, med statsverkets »tillstånd och förvaltning» sig befatta, ej heller ordalagen
i instruktionens 7 § 2 mom. utgöra en giltig grund för yrkandet att om förhållanden,
sådana de nu befinnas, vinna kännedom.
Uti denna reservation instämde Grefve von Rosen, F. C., och Doktor Moberger.
— 260 —
dels ock af Hofpredik anten Tegnér : »Inom Andra Afdelningen af Revisionen ha
de,
i sammanhang med, dock icke med föranledande af 1862 års räkenskaper öfver de
onder Kongl. Krigs-kollegii förvaltning stående, landtförsvaret rörande, fonder och kassor,
motion blifvit väckt, att Revisionen skulle, i föreskrifven ordning, ingå med begäran om
upplysning i hvad skick vårt landtförsvar sig befunne, och sedan sagde motion blifvit in
pleno föredragen och bifallen, väcktes der frågan om och beslöts, att den önskade upplysningen
äfven måtte komma att omfatta tillståndet med sjöförsvaret. Då således Revisionen
icke hade någon annan anledning att finna för de vidsträckta upplysningar, som
begärdes, än den, som vore att hemta af stadgandet i 7 § 2 mom. af instruktionen för
Rikets Ständers Revisorer, i hvad som rörer deras befattning med statsverket, kunde
formulerandet af sjelfva framställningen icke annat blifva än med vissa svårigheter förenadt.
Dessa löstes dock så vida, att pluraliteten af Revisionen omsider förenade sig i
beslutet, att »begära de uppgifter, som skulle sätta Revisionen i tillfälle att bilda sig ett
tillförlitligt omdöme om och i hvad mån den till landt- och sjöförsvaret hörande materiel
af särskilda vapen, beklädnad, tross- och sjukvårdspersedlar m. m. befinnes, så till beskaffenhet
som antal, motsvara tidens fordringar och landets behof». I detta beslut har
jag icke kunnat instämma, och skälen till denna min skiljaktiga mening äro hufvudsakligen
:
ho att ledamöter af Revisionen meddelat upplysningar, fullt tillförlitliga, rörande det
skick, hvari försvarsverket, så till lands som sjös, för närvarande sig befinner;
2.o att Revisionen beslutat härom göra sig ytterligare underrättad genom besök vid 2:ne
af rikets fästningar och genom beseendet af de inom hufvudstaden befintliga förråden
för Arméen och Flottan;
3:o att, ehvad upplysningar derutöfver ock varda meddelade, det blir ej blott för mig,
men för flertalet af Revisionen, omöjligt att vinna hvad som önskas, eller ett tillförlitligt
omdöme om vårt försvarsverk befinner sig i ett skick, som motsvarar tidens
fordringar, då man nemligen hör och ser huru, i afseende på krigsmaterielen
och särdeles eldvapnen och deras konstruktion, nya uppfinningar följa tätt i spåren
af hvarandra, så att ännu icke mer än inom en af Europas större och krigsvana
arméer en bestämd modell för handgevären är antagen;
4:0 att äfven i sistnämnda omständighet förefinnes ett skäl att se tiden an, som man
säger, och att således ett anstånd kunde gifvas med andragandet af denna angelägenhet,
och det så mycket heldre, som jag icke finner det utgöra något åliggande
för Revisionen att för Principalerne, eller Rikets Ständex-, uppgifva i hvad skick försvarsverket
nu (1864) sig befinner, utan att det tillkommer Kongl. Maj:t att i afgifvande
proposition till Rikets Ständer framlägga ställningen, såväl rörande försvarsverket
som i hvad öfrigt till rikets förvaltning hörer;
5:o att proposition härom icke uteblir, då tiden dertill kommer, — då riksdag inträffar,
helst de händelsei-, som timat i vårt gi'annland tvifvelsutan skola på en gång tjena
lika mycket till en ökad maning för en fosterländskt sinnad Regering att äska
som för en af samma känsla ingifven och ledd representation att bevilja hvad som
foidras, för att sätta landets försvar i ett tidseuligt skick; och
6:o att, då antagas måste, — om de begärda upplysningarna vinnas, — det Revisionen
icke har för afsigt att behålla deni till egen kännedom, utan att, genom berättelsen,
261 —
meddela deni Rikets Ständer, ett sådant i förtid genom trycket offentliggjordt meddelande
af landets ställning, hvad angår försvaret så till lands som sjös, icke saknar
sina betänkligheter, helst det så lätt öfverskrider de gränsor, för hvilka det är
afsedt och inom hvilka det borde vara slutet, och ovisst är, huruvida något gagn
härigenom kan sjelfva saken beredas, eller dem, som med densamma en gång komma
att taga befattning, så vill det synas, som hade den nu beslutade skrifvelsen kunnat,
utan någon skada, uteblifva, ty ehuru offentligheten är en god sak, plär dock
och torde, i afseende på frågor som denna, hemlighållandet hvarken böra underskattas
eller förbises».
i) Emot den afgifna berättelsen rörande sjöförsvaret;
dels af Herrar Lagerhjelm, G. Ii., Bogeman, G. A., Odelstierna, E., von Francken,
G. W., Kyrkoherden Sjöding, Kontraktsprostarne Bergman och Lundberg samt Herr
Witt, G. O.: »Mot Revisorernes yttrande med anledning af de angående sjöförsvaret erhållna
upplysningarne få vi reservera oss, ur det skäl, att yttrandet, hvilket i Revisorernes
plenum blef antaget med elfva röster mot tio, utgör endast en, dels ofullständig, dels förändrad
afskrift af åtskilliga delar uti ett annat förslag, hvilket sistnämnda förslag blifvit
uppgjordt af en för detta ärendes behandling sammansatt, af sexton ledamöter bestående
Afdelning af Revisionen. Betta Afdelningens förslag, hvilket sålunda föll genom blott en
rösts pluralitet, få vi såsom vårt yttrande upptaga. Det lyder sålunda:
»Revisorerne, hvilka likaledes genom Hans Excellens Herr Justitie-statsministern
under den 23 September från Kongl. Förvaltningen af sjöärendena erhållit upplysningar
rörande rikets sjöförsvar, hafva, efter ett noggrannt genomgående af hvad sålunda blifvit
meddeladt, äfvensom efter hvad Revisorerne för öfrigt inhemtat, trott sig finna, att, hvad
först och främst sjöförsvarets fartygsmateriel beträffar, kan densamma under nu inträdda
nya förhållanden i sjökrigsväsendet ej vidare anses såsom tidsenlig stridsmateriel. Sjöförsvarets
styrelse har dock, genom de af Rikets sednast församlade Ständer erhållna
anslag, vidtagit så kraftiga åtgärder, som landets mekaniska hjelpmedel medgifvit, för
att, så fort som möjligt, förstärka krigsmaterielen medelst pansarklädda, tidsenliga fartyg.
Så har Motala verkstads nästan hela arbetsförmåga blifvit anlitad för att åt sjöförsvaret
bygga 3:ne tornfartyg, eller s. k. »monitorer», hvilka dock, oaktadt forcering af
arbetet, ej kunna medhinnas att levereras förrän under loppet af nästa och det derpå
följande året, d. v. s. det ena fartyget år 1865 och de båda andra år 1866. Men, ehuru
sjöförsvarets befintliga fartyg icke numera kunna anses såsom tidsenliga bataljfartyg, utgöra
dock de flesta, oaktadt detta otillfredsställande skick, en lämplig materiel såsom
exercisfartyg för Flottans bemanning, äfvensom några af fartygen äro i det goda tillstånd
och af den i tekniskt hänseende fulländade beskaffenhet, att de på aflägsnare farvatten
kunna uppträda såsom värdiga representanter för den ståndpunkt, skeppsbyggr.adskousten
och sjökrigsbildningen ernått i vårt land, och sålunda äro fullt lämpliga att med dem
bevaka och hos utländningen befordra landets handelsintressen».
»Sjöförsvarets artilierimateriel är dock, enligt Revisorernes förmenande, ännu mindre
tillfredsställande, enär förteckningarne öfver densamma icke upptaga någon enda kanon
af tidsenlig konstruktion, hvarmed Revisorerne förstå, att kanonen antingen borde
vara refflad eller också ega dimensioner, som vida öfverstiga de kanoners pundigtal, soia
å förteckningarne finnas, Det meddelas visserligen, att en 9-tums slätborrad jernkanon
- 262 —
örn cirka 299 centners vigt är beställd vid Finspongs bruk och att denna kanon är afsedd
att användas till ett försök, för att, om arbetet befinnes lyckadt, beställa flera dylika
att dermed bestycka de under byggnad varande monitorerna; men denna deras be
styckning
är således endast att anse såsom provisionel och påräknad att blott begagnas
intill dess en för monitor-systemet mer lämplig bestyckning kan hinna åstadkommas.
Revisorerne hafva ansett sig ej kunna undgå att särskildt omnämna detta angående artillerimaterielen
otillfredsställande förhållande, hvilket ensamt måste tillskrifvas den inom
vårt land. nu tillfälliga oförmåga att tillverka större tidsenliga kanoner».
»En machin för uppreffling af kanoner har blifvit från England genom upphandling
anskaffad och vid Kongl. Flottans härvarande station uppsatt».
»För öfrigt hafva Revisorerne funnit, att beklädnads-, sjukvårds- samt materialförråden
äro väl försedda, om ej tillfyllest, för att i allt motsvara möjligen förekommande
krigsförhållanden, åtminstone så till vida, att de första behofven kunna uppfyllas».
»Då ett tidsenligt och efter landets lokala förhållanden afpassadt sjöförsvar är af
största vigt. för bevarandet af landets sjelfständighet, ära och materiella intressen, anse
Revisorerne sig skyldige, att fästa Rikets Ständers synnerliga uppmärksamhet på de
brister, hvilka, enligt hvad ofvan blifvit framställdt, för närvarande vidlåda såväl sjöförsvarets
fartygsmateriel som sjelfva artillerimaterielen, hvarmed fartygen skola bestyckas,
och hvarförutan äfven de bäst bepansrade fartyg ej äro fäderneslandet till det gagn, som
motsvarar kostnaden för desamma»;
dels ock af Grefve von Rosen, F. G., följande förklarande: »Ehuru jag i allmänhet gillat
det från sammansatta Afdelningen för behandlingen af landt- och sjöförsvaret tillhörande
ämnen afgifna förslag, rörande sjöförsvarets tillstånd, har jag dock icke röstat tor
detsamma, hufvudsakligast af det skäl att, förutom en måhända något mindre lyckad
redaktion, jag icke ansåg politiskt klokt, att yppa det i några delar mindre tillfredsställande
tillståndet inom Flottan; men sedan detta förslag blifvit såsom reservation uti revisionsberättelsen
infördt och således förhållandena derigenom blifva lika kända, har jag
velat redogöra för orsaken, hvarföre jag med min röst icke bidragit till förslaget»;
Derjemte skulle antecknas, att Kongl. Hofpredikanten Tegnér ej varit tillstädes,
då Revisorernes beslut i frågan fattades.
6:0 Vid berättelsen angående Topografiska kåren, § 2;
af Grefve von Rosen, F. G., Herrar Lagerhjelm, G. R. och Bogeman, G. A.
Doktor Forssell och Kyrkoherden Sjöding samt Kongl. Hofpredikanten Tegnér, hvilka
uttalade den åsigt, att frågan vore alltför outredd för att beslut deri nu borde af Revisorerne
fattas.
7:o Vid berättelsen rörande Teknologiska Institutet;
af f. Riksdagsfullmäktigen G. J. Svensén: »Såväl i Teknologiska Institutet som
pä Konradsberg, hvarest besök af Revisorerne egt rum, hade jag föreställt mig att sådana
adetaljer», som lågo i öppen dag, icke borde hafva förbigåtts. Det är väl sannt att
- 263 _
de erinringar, jag velat göra, egentligen angå Öfverintendeuts-embetet och således vore
olämpliga att påföras de särskilda inrättningarnes förvaltning; men det har så blifvit
inom Revisionen beslutadt, och jag tvekar derföre ej att fästa uppmärksamheten på följande
omständigheter:
»Gfolfven, lagda illa, ospontade, spikade på ett högst olämpligt sätt, äro af rått
och qvistigt virke och hafva derföre krympt och spruckit, så att springor af till och med
i tums bredd förefinnas, ehuru antagligen icke temperaturen kunnat vara så stark, att
ju ej kommande vintrars uppvärmning ännu mera öka, olägenheten».
»Vid sidorna i förstugorna och korridorerna, der synbarligen knappast någon fot
trampat, ligga stenflisorna och »glappa», såsom örn de aldrig varit ordentligt inlagde i
murbruket. I en byggnad för sådant ändamål som denna, hade arkitekturens fordringar
väl framförallt bordt uppfyllas, men icke förty äro trappgångarnes planer försedda med
felsteg, under det vid enskilda byggnader, hvilka samtidigt i hufvudstaden blifvit uppförda,
dylika felsteg sorgfälligt undvikits; — måhända förekomma de här för att påminna
de studerande ynglingarne om vår store Tessins åsigt, att »ens felsteg kan bereda
mångens fall», men äro i alla fall inga efterföljansvärda föredömen».
»Om de spruckna väggarne vore måhända något att säga, men då Öfverintendentsembetet
påtagligen kommit i erfarenhet om osäkerheten af husets grund genom den rättegång,
som varit anhängig i fråga om vattnets afledande från Institutets tomt och för
hvilken rättegångs utförande vackra summor i advokats-arfvoden m m. utgått, så torde
något omdöme, som ginge ut på att skjuta skulden för väggsprickorna på grundläggningen,
icke vara af nöden, helst man kan förmoda, att vederbörande vid andra dylika tillfällen
varnas af erfarenheten».
8:0 Vid berättelsen angående Statistiska Tabellkonnnissioneu:
af Kongl. Hofpredikanten Tegnér.
9:o Vid berättelse!» angående expeusuiedelsräkningarne, § 3;
af Herr von Francken, G. W.: »Hvad man ej är i tillfälle att bedomina, bör
man, enligt min tanke, ej yttra sig om, och då Revisorerne sagt sig ej vara i tillfälle
att tillförlitligt bedömma ändamålet med och beskaffenheten af utgifterna för de silkesfransar
och toffsar, som förekomma bland Kongl. Hofrätten* öfver .Skåne och Blekinge
expensinedels-utgifter, har jag ej biträdt att något yttrande i detta afseende skulle i berättelsen
inflyta».
10:o Vid berättelserna angående Haga ock Ulriksdals Kongl, lustslott:
af Herr von Francken, G. W.: »Då inventarieförteckningar från de Kongl, lustslotten
insändas såväl till Riksmarskalks-embetet som till Kongl. Kammar-kollegium,
och Revisorerne varit berättigade att från hvilketdera som helst af dessa verk få del
- ‘264
af desamma, har jag för min dei ansett det alldeles öfverflödigt, att i berättelsen omnämna,
att särskilda inventarieförteckningar ej varit räkenskaperna från Haga och Ulriksdals
Kongl, lustslott bilagde, isynnerhet sorn Revisorerne på reqvisition fått sig desamma
från Kongl. Kammar-kollegium tillsände».
il:o Vid berättelsen angående Kongl. Bibliotheket!
af f. Riksdagsfullmäktigen C. J. Svensén: »Vid berättelsen om Kongl. Bibliotheket
och Revisorernes derstädes aflagda besök, har jag ansett det vara lämpligt att omtala,
huru de »dispositioner», som Rikets sednast församlade Ständer vidtagit, blifvit utförda;
men då majoriteten inom Revisionen beslutat på annat sätt, så upptager jag förslaget
härom såsom reservation, för att såmedelst få detsamma till Rikets Ständers kännedom.
Förslaget lyder sålunda:
»I nådig proposition den 3 Juli 1863 hade Kongl. Maj:t, bland annat, jemväl
meddelat Rikets Ständer den upplysningen, att »för Bibliotheket kunde ökadt utrymme
provisoriskt beredas i nuvarande museirummen uti Stockholms slott»; med anledning häraf
hade Rikets Ständer, i underdånig skrifvelse den 27 November samma år, meddelat
sin åsigt i frågan och föreställt sig att, genom förflyttning till museibyggnaden af de
konstalster, som fuunos i de s. k. museirummen, tillfälle icke borde saknas att, åtminstone
tor närmaste framtid, i några af de lokaler, som på sådant sätt blefve lediga, tillsvidare
inrymma Bibliotheket».
»Revisorerne, som funnit, att tafvelnmseirummen redan blifvit utrymda och konstalstren
insatta i förvar i Nationalmuseum, (likväl utan att vara tillgängliga för allmänheten)
hafva uppmärksammat, hurusom Bibliotheket icke kommit i åtnjutande af dessa
rum, hvilka deremot synas på väg att apteras för andra ändamål, och dymedelst såväl
Kongl. Maj:ts som Rikets Ständers förutsättningar i detta hänseende icke gått i fullbordan».
12:o Vid berattelseu angående Stockholms allmänna Rambus:
af f. Riksdagsfullmäktigen O. J. Svensén: »Då jag anmält reservation vid Revisionens
yttrande om allmänna Barnhuset, har sådant skett dels derföre, att jag ansett
Revisionen obefogad att tala om de åtgärder, som borde vidtagas för mortalitetens möjliga
inskränkande, sedan sjelfva faktum blifvit inför Rikets Ständer angifvet, och dels
emedan jag ansett, att förslaget om nybyggande och utvidgande af lokalen, synnerligen
på nuvarande barnhustomten, icke borde framläggas af Herrar Revisorer, hvilka helt
flygtigt kunnat taga omständigheterna i betraktande. Men jag hade önskat, att Revisionen
velat taga närmare kännedom om de omständigheter, som måste hafva åtföljt beslutet
rörande utläggande till Stockholms stad af en icke obetydlig jordrymd, hvilken är
planerad till gata, om de utgifter, som med denna planering varit förenade, och om den
derå verkställda planteringen, för en kostnad af 1,019 R:dr 25 öre, samt dessa förhållanden
för Rikets Ständer anmäla».
265
lä:o Vid berättelsen angående Konsistorium i Linköping.
af Herr Bogeman, C. A,; »I öfverensstämmelse med hvad Revisorernes Tredje
Afdelning föreslagit, har jag ansett, att uti revisionsberättelsen bort inflyta följande:
»Yid granskning af Konsistorii räkenskaper för revisionsåret har förekommit, att,
sedan Domkapitlet den 28 Mars 1860 utsett och förordnat särskild ombudsman, Rådmannen
L. J. Lönnberg, för inkasserande af stiftets läroverksbyggnadskassas utestående
fordringar, med rättighet att för de kassans medel, han indref och redovisade, beräkna
en procent i uppbördsarfvode, anordning å 699 R:dr 60 öre blifvit den 26 Februari 1862
för Lönnberg utfärdad och beloppet af honom den 31 derpåföljde Mars lyftadt, för hvad
han under åren 1860 och 1861 inkasserat och till byggnadskassan levererat af dess utestående
fordringar, nemligen 69,960 R:dr 41 öre; men då till denna af Domkapitlet vidtagna
åtgärd, hvarigenom byggnadskassan tillskyndats en betydlig utgift, befogenhet lärer
saknas, helst Konsistorie-notarien, enligt Kongl, cirkuläret den 9 Februari 1844, åtnjuter
för sin möda med uppbörd och bokföring, indrifning genom stundom erforderlig lagsökning,
inteckningars förnyelse m. m., af de räntemedel å utlånta kapitaler, hvilka inflyta
till byggnadskassan, i provision 3 procent af dessa räntor, anse Revisorerne sig böra
detta förhållande för Rikets Ständer anmäla».
14:o Vid berättelserna angående Linköpings och Wexiö Konsistorier.
af Herr von Francken, G. W,: »Som det synes påtagligt, att stiftsbibliotheken i
Linköping och Wexiö subskriberat å planchverket »Monuments Scandinaves du moyen
åge» innan de erhöllo kännedom om att detta planchverk skulle dem tilldelas, har jag
ej ansett att något yttrande om inköp af detta verks 3:dje och 4:de häften bort i berättelsen
inflyta»;
äfvensom af Doktor Forssell, Kyrkoherden Sjöding, Doktor Moberger, Kontraktsprosten
Lundberg och Kongl. Hofpredikanten Tegnér.
15:o Vid berättelsen angående Natioualiuusei-byggnaden.
af f. Riksdagsfullmäktigen C. J. Svensén: »Om denua byggnad, som kostat staten
orimliga summor, borde, enligt mitt förmenande, en mera omständlig berättelse afgifvits,
helst Revisorerne vid besök på stället dertill haft full anledning. Så hade jag
trott det böra omförmälas, t. ex.:
huru långt byggnadsarbetet fortskridit;
att vissa delar af parkettgolfven äro mindre omsorgsfullt inlagda;
att rappningen på väggarne redan börjar lossna och nedfalla;
att de taflor, som från lokalen i Kongl, slottet blifvit hit förflyttade, ligga uppstaplade
i högar, otillgängliga för allmänheten; samt
huruledes en del marmorpelare äro skadade och lappade».
34
- 266 -
16:o Emot Revisorernes boslut att besöka Astronomiska Observatorium oeb allmänna
Barnbördshuset.
af Grefve von Rosen, F. (7,: »Det af Revisorerne fattade beslut att besöka Astronomiska
Observatorium och allmänna Barnbördshuset har jag, i likhet med hvad fallet
varit i fråga om flera dylika besök, motsatt mig, emedan den tid, som åtgår för sådana
besök, enligt min tanke, bättre kunde användas för fullgörande af de åligganden, som
äro grundade i gällande instruktioner, hvilka ej innehålla någon föreskrift om dylika
besök».
Häruti instämde Doktor Moberger och Kontraktsprosten Lundberg.
267 -
Kongl. Stats kontorets
underdåniga utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers år 1864
afgifna berättelse om granskning af
statsverkets förvaltning under år 1862.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning genom remiss den 21
sistlidne Oktober, får Stats-kontoret härmed afgifva underdånigt utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers berättelse om den innevarande år af dem verkställda granskning af
statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under är 1862, uti de delar nämnda berättelse
til) yttrande af detta embetsverk föranleder; och bifogas Ofver-direktörens för
Mynt- och Kontroll-verken underdåniga utlåtande i anledning af hvad Revisorerne i afseende
å dessa verk anfört.
Uti den afdelning af berättelsen, som rörer Stats-kontoret, är af Revisorerne, i
7 §, anmäldt, att vid granskning af de utaf Folkskole-inspektörerne afgifna räkningar å
dem tillkommande rese- och traktamentskostnads-ersättuingar de väsendtligen olika grunder,
hvarefter dessa räkningar blifvit upprättade, fästat Revisorernes uppmärksamhet,
om än det ena eller andra förfaringssättet ej kunde anses stå i strid med resereglementets
föreskrifter, samt rättelser, ledande till en önskvärd enhet, således icke kunnat vid medlens
anordnande iakttagas; och hafva Revisorerne, jemte anförande af de olika beräkningsgrunderna,
hvilka, för korthetens skull, här blott åberopas, uttalat den mening, »att någon
rättvisare och säkrare grund för ifrågavarande ersättningars bestämmande borde utfinnas,
än att hänvisa till resereglementet».
Enär denna framställning icke afser någon anmärkning emot ersättningsbeloppens
anordnande, kan -Stats-kontoret inskränka sitt yttrande deröfver till den erinran, att då
de skiljaktiga beräkningssätten äro beroende af tillfälliga och lokala omständigheter, såsom
dels den för inspektionsförrättningarne erforderliga längre eller kortare tid, dels de
särskilda skolornas läge, enhet i nämnde hänseende genom fastställande af vissa allmänna
grunder svårligen kan åvägabringas, utan synes den lämpligaste utvägen för undvikande
af det angifna missförhållandet vara att, i stället för ersättningarnes beräknande
— 268 —
enligt resereglementet, ett visst belopp, lämpadt efter stiftens omfattning och skolornas
antal, bestämdes att af Folkskole-inspektörerne för ändamålet användas.
Efter hvad Kevisorerne uti samma § vidare förmält, hafva ofvannämnda resekostnads-räkningar
väl blifvit granskade i Stats-kontorets Kammar-kontor, men deremot
ej undergått sådan åtgärd i Kammar-rätten, af orsak att handlingarne icke blifvit bilagde
verifikationerna till Ränte-kammarens hufvudbok. I anledning af denna anmärkning
må här anföras, att, såsom kändt är, någon särskild räkenskap för detta embetsverks
rörelse icke finnes, utan att, i enlighet med hvad å ett annat ställe i Revisorernes
berättelse jemväl förmäles, den speciella redovisningen sker genom verkets protokoll,
registratur, specialstater och memorialböcker, Ränte-kammarens hufvudbok jemte rikshufvudboken;
att Ränte-kammarens hufvudbok visserligen icke åtföljes af ifrågavarande resekostnadsräkningar,
utan blott af reversalen å dit influtna medel och Stats-kontorets utgifts-anordningar
å Ränte-kammaren med vederbörandes qvittenser, men att deremot, ej
mindre nämnda räkningar, än äfven alla öfriga handlingar, hvilka ligga till grund för
Stats-kontorets anordningar, för hvarje år särskildt sammanbindas och hällas Kammarrätten,
vid behof deraf, tillhanda. Dessa handlingar äro således icke, såsom Revisorerne
ansett, undandragne Kammar-rättens granskning; och dä en del af dem. för upplysningars
inhemtande. tidt och ofta behöfver af tjenstemännen härstädes anlitas, hemställer
Stats-kontoret, att vid den hittills följda ordningen må få förblifva.
För öfrigt är af Revisorerne uti berättelsen om Avesta Krono-inspektion anfördt,
hurusom Kronans behållning af koppar vid vågen år från år ökats, så att, då denna
behållning vid 1860 års slut utgjorde 234 centner, densamma uppgått vid 1861 års utgång
till 254 och vid 1862 års till 391 centner; och då lerereringarne till vågen vanligen
egde rum för hvar månad, borde, enligt lfevisorernes tanka, hinder ej möta för ett
skyndsammare realiserande af afraden än hittills varit fallet, så att medlen, till fördel
för statsverket, måtte tidigare i dess kassa inflyta, en erinran, hvartill Revisorerne ansåge
sig äga desto giltigare anledning, som den vid 1862 års slut befintliga, till ett
värde af omkring 27,000 Riksdaler uppgående, behållningen af koppar ej förr än följande
höst till försäljning utbjudits.
\
Jemte tillkännagifvande. att den ökade behållningen af koppar å Avesta våg
icke, såsom af Revisorernes berättelse vill synas, uppkommit deraf, att kopparn år efter
år blifvit å vågen qvarliggande, utan derigenom, att afraden årligen stigit, får Statskontoret
upplysa, att med försäljningen af densamma hittills så tillgått, att, sedan Kronoinspektionen
i Avesta i början af året erhållit förständigande af Stats-kontoret att
ombesörja den behållna kopparns forslande å vinterföre till Westerås, och Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Westmanlands län samtidigt anmodats att vid första öppet
vatten till stora jern- och metallvågen härstädes låta transportera samma koppar, Statskontoret
derefter i Juni eller Juli månad utlyst auktion till försäljning ej mindre af
nämnda koppar, än äfven af de från andra vågar hit ankomna, statsverket tillhörige
bergseffekter, hvilken auktion vanligen under loppet af Augusti manad blifvit hållen.
Något hinder möter naturligtvis icke för hitlörskaffände under sommaren jemväl af den
koppar, som å våren till Avesta våg levererats, så att denna koppar äfven må kunna
under det löpande året försäljas, ehuru värdet af densamma, likasom af den öfriga kopparn,
är af en jemförelsevis alltför ringa betydenhet för att, såsom Revisorerne antagit,
dessa medels inflytande något tidigare än nu är fället skulle kunna medföra en fördel
för statsverket; skolandes emellertid Stats-kontoret gå i författning derom att ifråga
-
— 269
varande afradskoppar så skyndsamt som möjligt varder hittransporterad och jemte den
öfriga kopparn å tid, som lämpligast synes, försåld.
Remissakten återställes i underdånighet, och Stats-kontoret framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
C. W. GRÅÅ.
O. F. af SILLEN.
Föredragande.
M. Nordlindh.
Stockholm den 31 December 1864.
nnderdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare:
0. Å. TAUVON.
BRUNO JOHANSSON.
O. W. af Donner.
Sällskapets för inhemsk
silkesodling:
underdåniga utlåtande öfver hvad Rikets
Ständers Revisorer år 1S64 aniört
om fortsatt anvisande af allmänna
medel till Sällskapets disposition.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hafva, uti deras den 14 nästlidne
Oktober afgifna berättelse om granskningen af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1862, med åberopande af en år 1863 utaf den då församlade Statsrevisionen
gjord framställning rörande försöken till silkesodling i Sverige, yttrat tvifvelsmål
huruvida dessa försök, hvilkas resultater hittills icke varit gynnsamma, må utgöra
giltigt skäl för fortfarande af det årliga understöd, som Sällskapet för inhemsk silkesodling
från statsverket åtnjuter; »helst medlen, enligt Revisorernes tanke, långt bättre
böra kunna användas till befrämjande af sådana näringar, hvilka mera än silkesodlingen
lämpa sig för landets klimatiska förhållanden».
Då, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 21 sistlidne Oktober, som
den 28 nästlidne November kommit Silkesodlings-sällskapet tillhanda, det åligger nyssbemälda
Sällskap att, i anledning af den nu förnyade framställningen i detta ämne, af
-
— 270 —
gifva utlåtande, anhåller Sällskapets Förvaltnings-utskott att få åberopa den af Förvaltning"
utskottet under den 21 December nästlidet år öfver förra Stats-revisionens framställning
i underdånighet afgifna förklaring, såsom innehållande allt hvad å Silkesodlingssällskapets
sida kunnat och kan, till bemötande af Revisorernes andraganden, anföras.
Ehuru 1864 års Revisorer förmält sig hafva af nyssnämnda förklaring tagit kännedom,
men ansett densamma icke ingifva »någon säker förhoppning att det med understödet
afsedda syftemål må kunna ernås», vågar likväl Förvaltnings-utskottet yttra den öfvertygelse,
att innehållet af denna förklaring förtjenar att tagas under noggrannt bepröfvande,
innan de af Eder , Kongl. Majit åt silkesodlingen hittills i nåder förunnade, icke
särdeles betydliga, an ag indragas och Silkesodlings-sällskapet härigenom nödsakas upphöra
med sin \ erksaronet.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Al lern ådi gs te Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
F, BRAUNERHJELM.
ISR. STRÖM. S. G. SCHYBERG. CARL PALMSTEDT. P. F. WAHLBERG.
CARL H. BOHEMAN, CARL J. SUNDEVALL. LESSE MEYERSON.
Stockholm den 20 December 1864.
Kongl. Civil-departementets
Bränvinskon troll-byrås
underdåniga utlåtande öfver hvad Rikets
Ständers Revisorerifrågaställtmed
afseende å kostnaderna för kontrollen
af bränvinstillvefkningen.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Enligt Bränvinskontroll-byrån meddeladt transsumt af Rikets Ständers Revisorers
den 14 sistlidne Oktober afgifna underdåniga berättelse om verkställd granskning af
statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1862, hafva Revisorerne i afseende å kostnaderna för kontrollen å
bränvinstillverkningen yttrat, att dessa under revisionsåret, enligt hvad rikshufvudboken
utvisar, uppgingo till ett sammanlagdt belopp af 601,651 R:dr 69 öre, samt att, ehuru
— 271 —
tillverkningsafgifterna för denna handtering under samma år belöpte sig till 8,771,214
R:dr 2 öre, nämnda utgift i förhållande härtill synes vara nog dryg, då den hufvudsakligen
utgöres af Öfver-kontrollörers och Kontrollörers arfvoden, uppgående, utom rese- och
traktamentsersättuing, jemte kost och runi för Kontrollörerne, till 10 R:dr för de förre
och minst 4, högst 8 R:dr för de sednare, allt för dag räknadt, hvarföre Revisorerne,
som velat fästa l ikets Ständers uppmärksamhet å förhållandet, ansett sig böra ifrågaställa,
om icke nämnda arfvoden, som vid 1859 -1860 årens riksdag nedsattes till berörda
belopp, må, utan fara för kontrollens behöriga handhafvande, ytterligare kunna nedsättas.
I anledning af denna Rikets Ständers Revisorers framställning, hvaröfver Bränvinskontroll-byråns
utlåtande blifvit infordradt, får Byrån i underdånighet anföra:
att begge de ofvan åberopade sifferbeloppen, af hvilka det förra, 601,651 R:dr 69
öre, uppgifves vara omkostnaderna för kontrollen, och det sednare, 8,771,214 R:dr 2 öre,
influtna tillverkningsafgifter, äro ganska betydligt felaktiga;
att denna felaktighet, hvars orsak är att söka i det oegentliga sätt, hvarå bränvinstillverkningsmedlen
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande redovisas och af Kongl.
Stats-kontoret sedermera bokföras, uppkommit derigenom, att i rikshufvudbokens konto
öfver bränvinstillverkningsafgiften, efter hvilket Revisorerne rättat sig, slutsummorna i
Debet och Kredit, af hvilka den ena upptager samtliga enligt anordning bestridda utgifter,
bland hvilka naturligen ingå, förutom de verkliga kontroll-kostnaderna, alla för
undertillverkning elier af annan anledning beviljade restitutioner, och den andra samtliga
deponerade eller förskottsvis inlevererade bränvinstillverkniugsmedel, blifvit af Revisorerne
betraktade såsom uttryck å statens verkliga omkostnader för kontrollen och verkliga
inkomster af hränvinstillverkningen, det de uppenbarligen icke äro;
att, enligt Bränvinskontroll-byråns den 17 Juni 1863 afgifna berättelse öfver bränvinstillverkningen
i riket år 1862, grundad pä officiella och vederbörligen granskade uppgifter
rörande tillverkningsbeloppen samt de särskilda utgifterna för kontrollen, bränvinstillverkningsafgifterna,
med inberäknande af influtna afgifter för oloflig brän vinstill verkning
i ett län, det året inalles utgjorde blott 8,649,477 R:dr 71 öre, samt kontrollkostnaderna,
inberäknadt de af Kongl. Stats-kontoret bestridda utgifter, nemligen aflöning
till Bränvinskontroll-byråns tjenstepersonal, kostnaderna för anskaffning af nya likare till
bränvinsprofningsinstrument samt för uppköp af diverse bränvinskontrolleffekter m. m.,
allenast 149,802 R:dr;
att omkostnadsbeloppet, alltså utgjort 151,849 R:dr 69 öre mindre, än Revisorerne
antagit;
att om den verkliga brutto-inkomsten, 8,649,477 R:dr 71 öre, jemföres med omkostnadsbeloppet,
449,802 R:dr, resultatet naturligen utfaller långt ifrån så ofördelaktigt
som det förekommit Revisorerna. Jemförelsen visar nemligen, att omkostnaderna utgjort
allenast 5,2 procent af brutto-inkomsten, hvilket snarare måste anses ganska billigt,
särdeles i förhållande till kostnaderna för tulluppbörden, som, enligt hvad man finner af
General-tullstyrelsens underdåniga berättelse den 19 Maj 1863, för år 1862 eller revisionsåret
belöpte sig till 12,3 procent;
att om detta förhållande varit af Revisorerne kändt eller Revisorerne icke blifvit
al räkenskaperna missledda, den gjorda framställningen antagligen icke ifrågakommit;
— 272 —
och att Bränvinskontroll-byrån, till undvikande af de högst väsendtliga olikheter,
som hittills årligen förekommit mellan Kongl. Stats-kontorets räkenskaper öfver bränvinstillverkningsmedlen
och de sifferuppgifter, Byrån, med speciel kännedom 0111 verkliga
förhållandena, i sin statistiska berättelse rörande bränvinstillverkningen meddelat, redan
den 15 Maj 1863 till Stats-rådet och Chefen för Kongl. Finans-departementet afgifvit
förslag till förändrad redovisning af bränvinstillverkningsmedlen. hvilket förslag, sedan
detsamma, i deröfver infordradt underdånigt utlåtande, blifvit af Kongl. Stats-kontoret
till antagande förordadt, för närvarande berör på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning i
sammanhang med ett i Riksboksluts-kontoret upprättadt underdånigt förslag till förändra
dt formulär för länens räkenskaper i allmänhet.
För det fall, att det ofvananförda kostnadsbeloppet, 449,802 R:dr, oaktadt de nu
■i underdånighet lemnade upplysningarne, skulle fortfarande befinnas nog drygt, anser sig
Byrån böra tillägga:
att berörda belopp omfattar åtskilliga andra utgifter än rese- och traktamentsersättningar
till Öfver-kontrollörer och Kontrollörer, af hvilka flera äro ganska väsendtliga.
Sålunda ingå deruti dagtraktamenten till bränvinsvittnen till ett belopp af 60,425
Riksdaler 11 öre, uppbördsprovision och remisslage till 27,758 Riksdaler 69 öre samt
Kongl. Stats-kontorets utgifter för Bränvinskontroll-byråns personal m. m. till 10,387
Riksdaler 19 öre, att icke räkna ersättningar för skrifmaterialier och postporto till Ofverkontrollörer
och Kontrollörer, arfvoden för vården af bränvinskontroll-effekter i länen,
transportkostnader m. m.; och slutligen
att i Byråns tanka den billigaste kontrollen långtifrån är den fördelaktigaste;
varande detta tydligen ådagalagdt af det förhållande, att sedan de mindre brännerierna
afskaffades och allt tillverkadt bränvin derigenom blef kontroll underkastadt, statens behållna
inkomst af handteringen årligen ökats med nära 3 millioner Riksdaler, utan märkligare
tillökning i tillverkningsbeloppet och utan större höjning i kontrollkostnaderna än
TV-dels procent; hvarföre ock Byrån i kontrollens och statens sannskyldiga intresse anser
sig böra yrka derpå, att Revisorernes ofvan omförmälda framställning icke måtte till
någon åtgärd af statsmakterne föranleda.
Återställande den remitterade handlingen, framhärdar, med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste,: Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
B. O. NYCANDER.
Stockholm den 10 Januari 1865.
273 ~
Kongl. SKogs-styrelsens
underdåniga utlåtande, i anledning af
en uti 1864 års revisionsberättelse förekommande
anmärkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Rikets Ständers Revisorer hafva, uti sin afgifna berättelse angående af dem verkställd
granskning utaf statsverkets med flera allmänna fonders styrelse och förvaltning
under år 1862, fästat uppmärksamhet å de kostnader, hvilka tillskyndas statsverket
genom de inspektionsresor, som vissa högre embetsman företaga inom landet, och hvarvid
af dem begagnas tjenstemannabiträden, oaktadt, så vidt utfärdade instruktioner gåfve
vid handen, endast Cheferne för Fång vårds-styrelsen och Generalpoststyrelsen dertill äro
berättigade, hvarjemte Revisorerne antagit att, derest de öfrige inspekterande cheferne
vid de af dero anställda besök i landsorterna behöfva tjenstemanna-biträde, hvilket i de
flesta fall syntes kunna på ort och ställe erhållas, kostnaden i allmänhet kunde inskränkas
till det arfvode, hvilket för dylikt biträde kunde befinnas erforderligt; och har Eders
Kongl. Ma.j:t, genom nådig remiss den 21 sistlidne Oktober, täckts anbefalla Skogsstyrelsen
att, i anledning af hvad berörde anmärkning rör Styrelsen, afgifva underdånigt
utlåtande, hvilken nådiga föreskrift Skogsstyrelsen här får i underdånighet fullgöra.
Uti Kongl, brefvet af den 21 Januari 1859, angående åtgärder för befrämjande
af en förbättrad skogshushållning, hvilket ännu tillsvidare gäller såsom instruktion för
Skogsstyrelsen, stadgas såsom tjensteåliggande för Styrelsens Chef, att genom inspektionsresor
i landsorterna taga kännedom om skogsundervisningsverker. samt om skogarnes
tillstånd, hushållningen med desamma och huruledes skogs- och jägeripersonalen fullgör
sina skyldigheter. Samma nådiga bref omnämner visserligen icke huruvida Skogsstyrelsens
Chef må ega att begagna tekniskt biträde på sina inspektionsresor, men dertill
har Kongl. Maj:t sedermera lemnat nådigt tillstånd, då underdånig hemställan derom
blifvit gjord; och en sådan tillåtelse meddelades äfven Skogs-styrelsens Chef nu frågavarande
år genom Kongl, brefvet den 17 Maj.
Af hvad Skogs-styrelsen sålunda i underdånighet anfört, anser sig Styrelsen hafva
ådagalaggt, såväl att dess Chef har till tjensteåliggande att verkställa inspektionsresor
i landsorterna som att han dervid, och jemväl under inspektionsresorna år 18(!2,
varit berättigad begagna tekniskt biträde; och torde, med hänsyn till omfånget och beskaffenheten
af föremålen för dessa ifrågavarande inspektioner, ett sådant biträde äfven
framgent vara behöfiigt; men då för detta biträde dels erfordras en större skicklighet
och erfarenhet, än sorn i allmänhet kan påräknas, samt dels revierförvaltare icke lämpligen
synas kunna användas vid inspekterande af deras förmäns, distriktförvaltarnes,
35
— 274 —
tjensteåtgärder, torde svårligen ifrågavarande biträde kunna erhållas inom de distrikt,
der inspektionen pågår.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,
"toriuäktigste, Al lern ådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte:
A. E. ROS.
Stockholm den 1 December 1864.
C. A. T. Björkman.
Kongl. Kanunar-kollegii
underdåniga utlåtande öfver en af
Rikets Ständers Revisorer år 1864
gjord framställning'.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, som uti deras underdåniga berättelse
den 14 sistlidne Oktober tillkännagifvit, att de, med ledning af deröfver upprättad
förteckning, besett de under Kammar-kollegii vård ställda regalierna och åtskilliga
andra, staten tillhöriga dyrbarheter, hafva derjemte för den åtgärd, som deraf kunde
påkallas, omförmält, att, utom de egentliga regalierna och sådana dyrbarheter, sorn
ännu kunna komma i fråga att begagnas, äro i Kongl. Skattkammaren förvarade åtskilliga
persedlar, som lämpligare torde kunna i Kongl. Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens
samlingar inrymmas, såsom t. ex. de uti Konung Karl X Gustafs
likkista funna regalierna och de Riddarholmskyrkan tillhöriga silfverpjeser m. m.
Häröfver har Kammar-kollegii underdåniga utlåtande, genom biiagde nådiga remiss
den 21 i ofvannämnde månad, som den 21 dennes till Kollegium ankommit, infordrats.
Kollegium tillhör, jemlikt 4 § 1 mom. i nådiga instruktionen den lii Februari
1838, att hafva under sin vård i Skattkammaren »rikets regalier och dyrbarheter»,
hvartill åtskilligt, som derstädes nu finnes, likväl icke egentligen med skäl är att hänföra,
såsom icke blott de af Revisorerne omnämnda, enligt Kongl, brefvet af den 6 April
1824, dit aflemnade persedlar, af hvilka de i Konung Karl X Gustafs likkista funna
regalier, om ock riket tillhöriga, äro utan synnerligt värde, bestående af guld om en
-
- 275 —
dast något öfver 19 karat, och silfverpjeserna deremot, vägande tillhopa öfver 2,653 lod
och således af värde, äro Riddarholmskyrkans, men icke rikets egendom, utan ock åtskilligt
annat, såsom en mängd i äldre tider inom landet fiskade oäkta perlor, några
större och mindre kopparplantsar, en i bly afgjuten medalj af Konung Karl XI, några
stycken glas, bly och vax, föreställande en stor oslipad rubin, som fordom i Skattkammaren
förvarats, åtskilliga stycken brändt och slipadt kobolt, ett perlmåft af silfver m. m.
Enligt Kongl, brefvet den 19 November 1828, biet en större mängd dä i Skattkammaren
förvarade och till ett värde af 10,782 R:dr Brko uppskattade persedlar, de
der ansägos icke kunna räknas till regalierna eller rikets juveler, till ofvannämnde
Akademi, uppå derom af densamma gjord underdånig framställning, utlemnade; och
Kollegium hemställer underdänigst, om icke, på enahanda sätt, som vid detta tillfälle
tillgick, Akademien må utse någon person, att taga närmare kännedom om de persedlar,
som möjligen kunna vara af beskaffenhet att lämpligare böra derstädes än i Skattkammaren
förvaras, och deröfver upprätta förteckning, hvarefter ärendet kan blifva i
skick att till Eders Kongl. Maj:ts vidare nådiga pröfning af Kollegium i underdånighet
anmälas.
Kammar-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäkt igste, A llernadigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar:
S. k. MUNTHE.
J. FALKMAN. RUDOLF CEDERSCHIÖLD. CARL AUG. FEHR.
Referent.
,T. M. BONNEDAL. REINHOLD CHARPENTIER F. TH. BILLBERGH.
C. ./. Hassell.
Stockholm den 25 November 1864.
Öfverdirektörens för Myntoch
Rontroll-verken
underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad Rikets Ständers Revisorer år
1864 anfört med afseende å dessa verk.
Storm äktigste, Allernådigste Konung!
Vid Mynt-verkets räkenskaper för år 1862 hafva Rikets Ständers Revisorer icke
funnit något annat att anmärka, än att 3:ne verifikationer under N*.is 294, 365 och 383
— 276 —
å tillsammans 490 R:dr 52 öre icke blifvit af mig attesterade. Dessa verifikationer utgöra
räkningar, N:o 294 af Mynt-verkets vaktmästare öfver en mängd små, af honom bestridda
utgifter, såsom för inköp af qvastar och viskor, för verkställd tvättning af säckar,
handdukar m. m., för rengöring af rummen i mynthuset, för prenumeration å tidningar
för kommande året o. s. v., allt under de sista tre månaderna af året, och uppgående
till 81 R;dr 87 öre; N:o 365 af Myntgravören, Fru Lea Ahlborn, för gravörsarbete
å myntstampar från Maj månad till slutet af året, uppgående till 40! R:dr 75 öre;
och N:o 383 räkning af Mynt-verkets verkmästare öfver några småsaker, inköpta för verkets
behof, utgörande en summa af 6 R:dr 90 öre. Att nämnde räkningar, utan att
vara mig till godkännande förelagde, blifvit af Kamereraren liqviderade och sedan af
förbiseende utan mitt påtecknande bland verifikationerna införda, är ett fel, som erkännes,
men då Revisorerne icke haft något att mot utgiftsposternas^ riktighet eller befogenhet
anföra, och Mynt-verket icke förlorat ett enda öre derpå, torde jag med tillförsigt
våga hoppas, att detta fel icke måtte läggas hvarken Kamereraren eller mig till
synnerlig last.
Angående Kontroll-verkets räkenskaper hafva Revisorerne endast påminnt, att
något sammandrag af de 3:ne särskilda redogörelserna för detta verk, nemligen för kontrolluppbörden
i Stockholm, för samma uppbörd i landsorterna och för expensmedlen eller
utgifterna vid Kontroll-verket i Stockholm, icke upprättas. Sorn ett sådant sammandrag
förmenas skola bidraga till lättnad för Revisorerne att vinna öfversigt af verkets ställning
på det hela, äfvensom att verkställa granskningen af räkenskapen, skall hädanefter
ett sammandrag af nämnde 3:ne redogörelser upprättas och bifogas redogörelsen för kontrolluppbörden
i landsorterna, hvilken, enligt reglementet, till Kammar-rätten sist afiemnas,
eller fyra månader senare än de tvenne andra.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:
JOACH. ÅKERMAN.
Stockholm den 11 Januari 1865.
— 277 —
Chefens för Kongl Utrikesdepartementets
Kameralafdelning
till
H. Exc. Herr Statsministern för
utrikes-ärendena afgifna memorial,
innefattande förklaring öfver de af
Rikets Ständers Revisorer vid granskning
af Konsuls-fondens räkenskaper
för år 1862 gjorda anmärkningar.
Vördsamt memorial.
Med anledning af de framställningar, rörande Konsuls-fonden, som blifvit gjorda
af Rikets Ständers Revisorer för granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1862, får jag, i egenskap af redogörare för
nämnde fond, äran till Eders Excellens afgifva följande förklaring.
Enligt § 1 har Herrar Revisorers uppmärksamhet blifvit fästad å följande förhållanden:
a)
att den på Norska statsverket belöpande andel uti anslaget till konsulat-utgifternas
bestridande för revisionsårets lista och 2:dra qvartaler, hvilken uti utländskt mynt
influtit, blifvit insatt hos ett handelshus i Stockholm, som i löpande räkning derå godtgjort
3 procents ränta,] men att för årets båda sednare qvartaler någon sådan deposition
icke egt rum;
b) att härvid de influtna medlen i kassaredogörelsen upptagits al pari, eller 133f
Riksdaler Svenskt mynt per 100 Mark Hamburger Banko, då deremot utgifterna i samma
myntslag påförts en kurs, vexlande emellan 134 ^ och 135J; samt
c) att räkenskapen finnes uppställd på ett sätt, att Revisorerne icke kunnat närmare
utreda anledningen till förestående anmärkta förhållande.
Ehuru jag först den 28 Juni 1862 tillträdt min förenämnde befattning, i egenskap
af Chef för Kongl. Utrikes-departementets Kameral-afdelning, anser jag mig dock
böra söka utreda de anmärkta förhållandena äfven i hvad de röra årets 2:ne första qvartaler,
hemställande vördsammast till Eders Excellens’ bedömande, huruvida någon ytterligare
förklaring härutinnan bör affordras min företrädare.
De vexlar, i hvilka Norska statsverkets bidrag till Konsuls-fonden inbetalas, äro,
såsom lydande å större belopp i Mark Hamburger Banko, icke direkte användbara för
denna fonds utgifter, hvilka nästan uteslutande utgå i mindre poster och ofta i ojemna
tal. Min företrädare öfverlemnade derföre vanligen till ett handelshus (Herrar Michaelson
& Benedicks) med hvilket Kongl. Utrikes-departementet sedan längre tid tillbaka haft
löpande räkning, dessa vexlar, å hvilkas belopp handelshuset från insättningsdagen godtgjorde
fonden 3 % ränta. Vid redogörelses afgifvande in- och utbalanserades derefter
dessa medels odisponerade belopp i samma myntslag, som då jemväl alltid beräknades
- 278 —
efter samma kurs eller al pari, till vinnande af större lätthet vid utredningen af fondens
ställning. Att, oaktadt fonden år 1862 egde en sålunda uppkommen behållning i Mark
Hamburger Banko, den likväl vid samma tid köpte några vexlar å detta myntslag öfver
al pari, torde lätteligen kunna förklaras af önskligheten att då hafva en snar och säker
tillgång å denna myntsort, till följd af den kännedom, Chefen för Kameral-afdelningen
egde, att en betydlig utbetalning förestode Konsuls-fonden, i anledning af det väntade
uppdraget att af denna fonds under händer egande medel förskottera den första ränteafbetalningen
å de förenade rikenas andelar i Stade-tullens kapitalisationssumma, hvarom
oek nådig befallning under den 29 April afläts.
Då jag emellertid, efter att hafva tillträdt chefsskapet för Kongl. Utrikes-departementets
Kamera [-afdelning, redan under loppet af samma år — enligt hvad bilagde
2:ne vexelreqvisitioner, jemförda med den räkenskaperna för sednare hälften af år 1862
bifogade löpande räkning med Herrar Michaelson (fr Benedicks, intyga, — uttagit hela
det hos Herrar Michaelson tfr Benedicks innestående beloppet jemte räntor i vexlar å
Mark Hamburger Banko, och detta på tider då kursen var öfver al pari, torde jag icke
sakna anledning till det antagandet, att någon förlust för fonden icke uppstått genom
de anmärkta vexelköpen till kurs af 134j och 135|. Angående dessa sista kursnoteringar
anser jag mig böra hafva äran fästa Eders Excellens’ uppmärksamhet derå, att
de, — såsom utmärkande den kurs, som på 1862 års l:sta och 2:dra qvartalers aflöningars
och pensioners utbetalningsdagar noterades för 30 dagars vexlar å Mark Hamburger
Banko, — äfven vid den ymnigaste tillgång å billigare vexlar, ändock med rätta kunna i
räkenskaperna förekomma, i anseende till den lön- och pensionstagare medgifna optionsrätt
att utbekomma sitt tillgodohafvande antingen i 30 dagars vexlar eller i Riksmynt,
efter den för sådana vexlar noterade kurs
Att några insättningar för sednare halfåret icke egt rum härleder sig, såsom
Eders Excellens täcktes erinra sig, af den förändring, som vidtagits i afseende å Konsuls-fondens
förvaltning, sedan Kameral-chefs-beställningen inom Kongl. Utrikes-departementet
blifvit mig nådigst anförtrodd. Med vederbörligt tillstånd hafva nemligen dels
de löpande räkningarne med Herrar Michaelson & Benedicks redan år 1862 afslutats,
på sätt desse Herrars ofvan åberopade löpande räkning, jemförd med mina jemväl ofvan
aberopade reqvisitioner å aflöningsvexlar för deruti omnämnde Konsuls-fondens löntagare,
utvisar, — och dels de behållningar i fondens tillgångar, som med säkerhet kunnat beräknas
komma att uppstå, blifvit, såsom utaf den räkenskaperna för sednare halfåret
1862 bifogade tablå öfver Konsuls-fondens obligationsfond närmare inhemtas, successivt
använda till inköp af lätt realisabla obligationer, löpande med minst 5 % ränta; hvilken
högre ränteafkastning var för Konsuls-fonden så mycket förmånligare, som den 3 % ränta,
Herrar Michaelson. & Benedicks beräknade fonden tillgodo, alltid led betydlig afkortning
genom de courtage-, provisions-, stämpel- och portoafgifter, för hvilka fonden debiterades.
Till att upphöra med ifrågavarande insättningar hos ett handelshus af Norska
statsverkets till Konsuls-fonden uti större och i oförändradt skick obrukbara vexlar ingående
bidrag. fann jag ännu en anledning uti möjligheten att, utan fondens betungande
med onödiga afgifter, på följande sätt begagna dessa vexlars belopp till fondens behof.
Genom nemligen att använda dessa vexlar för ministerstatens räkning och att, vid inköpet
af öfriga för denna stat behöfliga vexlar, i utbyte mot förstnämnde vexlar anskaffa
deras motsvarande belopp uti vexlar å mindre valörer, afpassade efter Konsuls-fondens
utgifter, blifver denna fond satt i tillfälle att — utan de med courtage, mäklarearfvode
m. m. förenade drygare kostnader, som varit en följd af de större vexiarnes förvandling
— 279 —
pä hvarje annat sätt till brukbara, valörer, — använda till dess qvartalsutgifter de belopp,
som blifvit fonden tillställda i meranämnde större vexlar, hvilka hittills alltid stätt
fonden betydligt billigare än de vexlar, som först efter qvartalsförslagens upprättande
och fastställande kunnat upphandlas till fyllnad i beloppet af de qvartalsutgifter, fonden
egt att, utöfver det från Norrige i Mark Hamburger Banko influtna qvartalsbidraget, i
nämnde myntslag bestrida.
Sedan jag nu, såsom jag hoppas, lyckats inför Eders Excellens vederbörligen förklara
de af Herrar Revisorer anmärkta förhållanden, hvilka de förmält sig. i anseende
till det sätt, hvarpå räkenskaperna varit uppställda, icke kunnat ur dem utreda, -  återstår mig endast att uttrycka min beredvillighet, att med frångående af det sätt.
hvarpå Konsuls-fondens redogörelser blifvit, alltsedan denna fond sattes under Kongl. Utrikes-departementets
förvaltning, uppställda, och hvilket sätt hittills lemnats oanmärkt
af alla såväl Svenska sorn Norska revisionsmyndigheter. — för framtiden, i allt hvad på
mig ankommer, begagna mig af de utaf Herrar Revisorer i anmärkningarnes l:a meddelade
upplysningar om de förändringar, de anse härutinnan nödiga; hvilket skall biifva
mig sä mycket lättare, som jag, enligt hvad Eders Excellens har sig bekant, alltid begagnat
det bokföringssätt, Herrar Revisorer nu antydt, fastän jag, som vid uppställningen
af mina redogörelser hufvudsakligen afsett att åstadkomma en lättare öfverblick af de
olika utgiftsposterna, hittills ansett mig böra gifva grupperir.gssystemet företrädet.
Jag behöfver säkert icke härefter vördsammast tillägga, att jag med anledning
af anmärkningen i 2:a icke skall hafva någon möda ospard att anskaffa alla tillgängliga
attester, som i någon män kunna bidraga till att lämpa mina redogörelser efter
den noggrannaste kontrolls fordringar.
Stockholm den 14 December 1864.
E. van BRIENEN.
(Bilaga.)
Anhålles, att af Kongl. Utrikes-departementets hos Herrar Michaelson <fc Benedicks
innestående medel måtte disponeras i 30 dagars vexlar följande belopp till nedannämnde
personer:
C.
A. Sterky ...
M. H. B:ko 1,458.
å 133J,
gör
R:dr Runt
1,944
c.
A. Dahlander
» 562.
8.
» d:o
»
»
750
—
B.
S. Fleischer
1,875.
—
» d:o
»
))
2,500
- -
L,
A. af Segerström ....
» 375.
—-
» d:o
»
»
500
—
F.
0. Klingström
» 806.
4.
» d:o
»
)>
1,075
—
J.
Bravo
» 382.
8.
» d:o
»
»
510
—
0.
Munch Raeder
» 600.
—
» d:o
))
»
800
—
C.
E Habicht
» 390.
--
» d:o
»
»
520
—
Summa M. H. B:ko 6,449.
4.
Transport:
R:dr R:mt 8,599
—
280 —
Transport: 8,599: —
samt
Herr
0. Björnstierna
M. H. B:ko
1,875. i
£ St,
å 133§, gör i R:mt 2,500:
»
A.
Testa
dito
2,250.
dito
dito » »
3,000:
»
G.
A. Tulin
1,125.
dito
dito » »
1,500:
»
0.
Munch Reeder
525.
dito
dito » »
700:
»
G.
Timoni
375.
dito
dito » »
500:
»
A
Bödtker
375.
dito
dito » »
500:
Summa M. H. B:ko 6,525. Summa R:mt 17,299:
Dessa vexlar torde mig benäget tillställas den 1 nästkommande September pa
förmiddagen. Stockholm den 28 Augusti 1862.
É. van BRIENEN.
(Bilaga.)
Anhålles, att af Kongl. Utrikes-departementets hos Herrar Michaelson & Benedicks
innestående medel måtte disponeras i 30 dagars (l:a & 2:a) vexlar följande belopp
till nedannämnde personer:
Herr
C. A. Sterky
M. H. B:ko
688:
»
C. A. Dahlander
dito
562.
»
C. G. Broström
dito
1,500.
»
B. S. Fleischer
dito
1,875.
»
L. A. af Segerstöm ...
dito
375.
»
F. 0. Klingström
dito
806.
)>
J. Bravo....
dito
375.
))
C. E. Habicht
dito
375.
»
K. Gad
dito
750.
samt
Herr
F. Crusenstolpe ....
M. H. B:ko 1,875.—
£ St.,\
»
A. Testa
dito
2,250. —
dito i
»
G A. Tulin
dito
1,125.—
dito 1
O. Munch Reeder.
dito
1,125.—
dito f
»
C. D. van Lennep
dito
750. —
dito } R 133 J.
»
G. Timoni
dito
375.—
dito j
»
A, Bödtker
dito
375. —
dito L
»
L. Fonton
dito
375. -
dito j
»
O. Björnstjerna ....
dito
319. 9.
dito ]
Anhålles, att dessa vexlar å ett sammanlagdt belopp af M. H. B:ko 15,876, 8
måtte, daterade för den 1 nästkommande December, mig så tidigt nämnda dag tillställas,
att de kunna samma dag med posten afgå. Stockholm den 27 November 1862
E. van BRIENEN.
— 281 —
(Bilaga.)
Uppå vederbörlig reqvisition tillställde Herrar Michaelson & Benedicks Kongl.
Utrikes-departementet den 8 September 1862 (se deras räkenskaperne för sednare halfåret
1862 bifogade löpande räkning) en vexel å 750 M. H. B:ko, till ordres af Herr
General-konsul Fölsch i Marseille, till betäckande af det af honom till Doktor Hedenborg
utbetalda •>:dje löne-qvartalet, hvilket äfven finnes i räkenskaperne uppfördt hafva
utgått al pari. Stockholm den 14 December 1864.
E. van BRIENEN.
Kongl. General-poststyrelsens
underdåniga utlåtande i anledning at'
!i:ne utaf Rikets Ständers Revisorer
år 1864 gjorda framställningar.
Storm ä k ti gste, A Hern ådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers Revisorer afgifvit berättelse om verkställd granskning af
statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1862, har. med öfverlemnande af utdrag ur samma berättelse, Eders
Kongl. Majit den 21 nästlidne Oktober täckts i nåder infordra General-poststyrelsens
underdåniga utlåtande med anledning af hvad i samma berättelse förekommer dels angående
de af en del högre embetsman med biträden företagne inspektionsresor inom
landet, dels ock beträffande underhållande äfven sommartiden af postdiligensfart emellan
Stockholm och Upsala.
Derest med inspektionsresorna skulle afses endast hvad sjelfva benämningen angifvet'
eller ett öfvervakande deraf, att meddelade föreskrifter noggrannt efterlefvas,
kunde möjligen anmärkas, att — med afseende å den kortare tid, som i allmänhet den
inspekterande har tillfälle att å hvar särskild ort uppehålla sig — icke alltid kan med
dessa resor till fullo vinnas det nämnda ändamålet, att upptäcka och undanrödja alla
sådana oordningar, som tilläfventyrs förekomma i den dagliga tjenstgöringeu, oaktadt den
hittills vunna erfarenheten ådagalägger att årligen flere missbruk och felaktigheter blifvit
under inspektionsresor i orterna anmärkte och rättade.
36
282 —
Men det är ingalunda ensamt för nämnda ändamål — så vigtigt oell maktpåliggande
detta än må vara — som General-poststyrelsen i underdånighet föreslagit och
Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnat att, i främsta rummet af General-postdirektören
och dernäst af Styrelsens ledamöter, böra, i den mån öfriga embetsgöromål det medgifva,
årligen verkställas inspektionsresor i orterna. Med dessa resor afses jemväl, enligt
44 § i nådiga instruktionen för General-poststyrelsen af den 6 November 1868, inhemtande
af upplysningar rörande de förändringar i postförbindelserna oeh sättet för
dessas underhållande, som kunna anses af behof påkallade. Och af så mycken vigt är
det, att för handläggningen af frågor om postgångarnes omreglering kunna på stället
vinna noggrann kännedom om alla sådana omständigheter, hvilka på dessa ärendens behandling
böra utöfva något inflytande, att General-poststyrelsen icke kan annat än anse
det i hög grad önskligt, att öfriga trägna göromål tilläte att dessa inspektionsresor erhölle
en större utsträckning, än hvad hittills varit och sannolikt fortfarande lärer blifva
fallet.
Rättigheten för General-postdirektören att vid inspektionsresa beordra någon af
de vid Post-verket anställde tjenstemän att honom i egenskap af sekreterare åtfölja,
har under de sednaste åren icke blifvit begagnad vid andra tillfällen än då, af någon
särskild förekommen anledning, en undersökning ansetts böra anställas någonstädes i
orterna; i hvilket fall också resan omfattat en mycket kort tidrymd. Vid andra tillfällen
synes jemväl ett sådant biträde icke böra ifrågakomma.
Af Rikets Ständers Revisorer har också blifvit anmärkt att, oaktadt sommartiden
fyra ångfartyg underhålla förbindelse emellan Stockholm och Upsala, har postdiligens
emellan dessa städer fram- och återgått två gånger i veckan, med en passageraretrafik,
hvilken naturligtvis varit ganska ringa och inbragt en summa, flerdubbelt understigande
den, hvilken influtit för resandes befordran under vintermånaderna. Revisorerne
anse fördenskull, att för mellanliggande orters brefvexling en mindre post kunnat vara
fullt tillräcklig.
Och säkert hade detta varit tället, om den ifrågavarande postföringen afsett endast
»mellanliggande orters brefvexling». Men så har ingalunda varit förhållandet.
Då nemligen den norra post, hvilken fortsätter ända till Haparanda, bör på morgonen
afgå ifrån Upsala — ett förhållande, hvilket icke kan förändras utan en rubbning
af alla de Norrländska sidoposterna äfvensom sambandet med de Norska och de Finländska
postgångarne, — men de enskilda ångfartygen, hvilka äfven alla användas till
postföring, icke till Upsala anlända förr än vid middagstiden, är det nödvändigt, att
alla de till norra orterna adresserade försändelser, hvilka tisdagar och fredagar blifvit i
Stockholm inlemnade eller dit med post anländt, skola ännu samma dag på aftonen
varda derifrån befordrade till Upsala. För dessas fortskaffande är ingalunda en min
dre post tillräcklig, utan erfordras hvarje gång samma hästantal, som utgår för postdiligens.
Men att — äfven med det ringa antalet resande — General-poststyrelsen anser
för denna postföring böra begagnas diligens i stället för vanligt skjutsåkdon, har sin
grund uti den vida större säkerhet mot öfvervåld, hvilken förstnämnda postföringssätt
— 283 —
erbjuder, och hvilken ingalunda bort lemnäs åsido, der fråga var om en så betydlig post,
som den, hvilken från Stockholm affärdas till Upsala och de norra orterna.
General-poststyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
P. F. T. WINROTH.
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
0. YY. STAEL v- HOLSTEIN.
WILHELM ROOS.
Föredragande.
Stockholm den 22 December 1864.
C. E. Löfgren.
Kongl. General-tullstyrelsens
underdåniga utlåtande, angående de
Tull-verket rörande anmärkningar,
som förekomma i Rikets Ständers Revisorers
år 1864 afgifna berättelse.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning uti aflåten remiss, får
General-tullstyrelsen i underdånighet afgifva utlåtande angående vissa uti Rikets Ständers
sednast församlade Revisorers berättelse omförmälda Tull-verket, rörande ämnen.
Under förmälan, att till t. f. Tullinspektören i Funäsdalen E. Karlsson den 12
Juli 1862 enligt räkning utanordnats 46 R:dr 4 öre såsom rese- och traktamentsersättning
för en af honom verkställd resa till Hede häradsrätts tingställe Wemdalen, hafva
Revisorerne anmärkt, att berörda räkning upptoge, bland annat, fyra resedagar, ehuru
den tillryggalagda väglängden fram och åter under resan icke uppgått till mer än 17
mil, i följd hvaraf vederbörande icke egt, på grund af 6 § 1 mom. uti gällande resereglemente,
tillgodoräkna sig traktamente för större antal resedagar än två.
Den åberopade § i resereglementet innehåller verkligen i La morn., att traktamente
beräknas för så många dagar, som till resan erfordras, när åtta mil om dagen
illryggaläggas, samt dessutom från och med den dag, då förrättningen på stället börjar,
ill och med den dag, då den slutar; men att, om miltalet, efter denna beräkning, icke
- 284 —
svarar jemnt mot resedagarna, traktamente, när öfverskottet utgör en mil eller derutöfver,
mä beräknas för ytterligare en dag; hvarjemte i d mom. af samma § är föreskrifvet,
att traktamente beräknas särskildt för bortresan och särskildt för återresan. Hvad sålunda
är stadgadt har af vederbörande, som verkställt förberedande granskning af omförmälda
reseräkning, blifvit förbisedt; och får General-tullstyrelsen, jemte erkännande af
anmärkningens riktighet, i underdånighet anmäla, att det för högt beräknade traktamentsbeloppet,
1 R:dr, kommer att i behörig ordning statsverket godtgöras.
Revisorerne hafva äfvenledes fästat uppmärksamhet dervid, att af de resekostnader,
för hvilka ersättning af statsverket ander revisionsåret 1862 utgått, en betydlig
del härledde sig af de inspektionsresor, som inom landet företoges af vissa högre embetsman
med dervid begagnade tjenstemannabiträden; i afseende hvarå, bland annat, anförts,
att såsom rese- och traktamentskostnadsersättning till General-tulldirektören utgått
4,400 R:dr 64 öre och till Sekreteraren i General-tullstyrelsen 2,080 R:dr 56 öre eller
tillsammans 6,48' R:dr 20 öre; och hafva Revisorerne, utan att vilja ingå i pröfning af
frågan, huruvida dessa resor hittills uppfyllt sitt ändamål och gifvit resultater, motsvarande
de betydliga kostnader, som i följd deraf tillskyndats statsverket, förmält sig anse,
att den inspektion, som nu af cheferne för vissa embetsverk verkställdes, ofta med mindre
kostnad skulle kunna utöfvas; i hvilket afseende Revisorerne, jemte erinran att, enligt
hvad de inhemtat, endast 2:ne under senare åren utfärdade instruktioner, nemligen
för Post-styrelsen och Fångvårds-styrelsen, lemnade vederbörande chefer rättighet att vid
mönstrings- och inspektionsresor medhafva tjenstebiträde, yttrat den åsigt, att för det
biträde, hvaraf öfrige inspekterande chefer kunde vid de af dem anställda besök vara i
behof, och hvilket biträde syntes i de flesta fall kunna på ort och ställe erhållas, den
kostnad, som borde drabba statsverket, i allmänhet torde kunna inskränkas till det arf
vode,
hvilket för dylikt biträde må finnas erforderligt.
Det kan svårligen slutas af Statsrevisorernes skrifvelse, huruvida någon anmärkning
är afsedd deremot, att General-tulldirektören verkställer inspektionsresor. En sådan
anmärkning skulle ock icke kunna ske utan obekantskap ined tullinrättningens naturliga
beskaffenhet, som, utom de lokala inspektions- och mönstringsprotokollerna, kräfver,
å Ofverstyrelsens sida, den närmare kännedom af tjenstepersonalens duglighet och
användbarhet, sorn endast genom Chefens icke sällan förnyade personliga besök i orterna
kan vinnas, och, å lokaladministrationens sida, de för beredande af enhet i författningarnes
tillämpning behöfliga upplysningar rörande en mängd detaljförhällanden, som bäst
och lämpligast vid sådan personlig beröring meddelas. Det är således af goda skäl, sorn
Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för Generaltullstyrelsen innehåller, att embetsresor
skola af General-tulldirektören verkställas. — Icke heller lärer det kunna antagas, att
anmärkning varit åsyftad mot det uppgifna beloppet af General-tulldirektörens resekostnad
under revisionsåret, destomindre som räkenskaperna i detta hänseende äro i Kammar-rätten
granskade utan erinran.
Hvad Revisorerne synas mera bestämdt hafva anmärkt, är att General-tulldirektören
på sina embetsresor låtit sig åtföljas af en sekreterare eller, såsom Revisorerne
uttrycka sig, af Sekreteraren i General-tu!Istyrelsen. — För inspektering af tullkamrarne
och mönstring af kustbevakuingsfördeJningarne m. m. kan den resande Chefen icke undvara
protokollsföringsbiträde, såvida förrättringarna skola erhålla officiel form; och efter
resans fullbordande bör till General-tullstyrelsens protokoll aflemnas en berättelse, som,
jemlikt Kongl. Maj;ts nådiga föreskrift, äfven bör meddelas Chefen för Kongl. Finansdepartementet.
Att för berörda biträde stundom använda General-tullstyrelsens Sekre -  terare, när tjenlig vikarie för hans ordinarie tjenst är att tillgå, har man i statens in
-
— 285 —
tresse ansett vara af verkligt gagn, enär han genom resorna vinner en för sysslans utöfning
nyttig närmare kännedom af Tull-verkets tjenstepersonal och lokala förhållanden.
Emellertid har endast för två af de fyra embetsresor, som General-tulldirektöreu under
revisionsåret 1862 verkställde, bemälde Sekreterare varit till biträde följaktig. För de
öfriga två blefvo andra tjenstemän till sadant biträde förordnade.
Revisorerne uttala den öfvertygelse, att det vore tjenligare anskaffa sekreterarebiträde
särskildt å hvarje lokal, der förrättning är tillämnad. För hvad Tull-verket beträffar,
kan denna mening icke biträdas Det hörer till högst sällsynta undantag, att
dess Chef företager embetsresa för besökande af endast en eller två stationer. För
åstadkommande af så ringa kostnad för staten som möjligt, indelar General-tulldirektören
vanligen årets embetsresor i tre eller fyra, efter väderstreck lämpade särskilda distrikter.
När man sammanräknar alla derinom belägna förrättningsställen, icke allenast
städer och köpingar vid kuster och riksgränsen, utan ock alla underordnade kuststationer
och de för den militära kustbevakningskäreu anvisade posteringsställen, uppkommer
ett antal af mer än 100 förrät1 ningspIutser, äfven om ur beräkningen uteslutas alla
uppstäder i landet. Det må väl anses icke omöjligt att genom underhandling anskaffa
tjenligt sekreterarebiträde för inspektionsförrättningarne i större städer; men huru blefve
sådant möjligt i de många, merändels på landet belägna, underordnade kuststationer och
posteringsställen, helst man väl icke om det nödiga protokollsbiträdet kan vända sig till
någon af dem, som skola undergå inspektions- eller mönstringskontroll? Och att statens
utgifter genom ifrågavarande sekreterarebiträdens godtgörande gratifikations vis, åjh varje
plats särskildt, förutsatt att dessa verkligen kunde anskaffas, skulle komma att icke
blifva ringare, men väl högre än hvad nu efter resereglementet utgår, förekommer alldeles
otvifvelaktigt.
Remisshandlingarne återställas i underdånighet, och General-tullstyrelsen framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåker:
J. F. FillB KI S.
A. BRANDSTRÖM. SIGGE TH. LUNDGREN.
Stockholm den 12 December 1864.
Erik Ljungstedt.
— 286 —
Direktionen för Veterinärinrättningen
i Stockholm,
med underdånigt utlåtande öfver Rikets
Stånders Revisorers anmärkningar
vid granskning af denna Inrättnings
räkenskaper tor år 1862.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Vid granskning af statsverkets jemte andra af allmänna medel bestående fon»
ders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1862, hafva Rikets Ständers Revisorer, be
träffande
Veterinär-inrättningen i Stockholm, anmärkt, dels att Inrättningens uppbörd af
nära 19,000 R:dr, förutom statsanslaget, icke blifvit i räkenskaperna verificerad, dels
att qvittenser saknades å 145 R:dr, hvilka uti kassaredogörelsen under den 31 Mars
afförts såsom arbetslön till 3:ne smeder, och dels att elevernes antal icke funnes i räkenskaperna
upptaget.
Genom nådig remiss af den 23 sistlidne November anbefalld att häröfver afgifva
utlåtande, får Direktionen i underdånighet åberopa närlagde, utaf Veterinär-inrättningens
Räkenskapsförare i ämnet afgifua förklaring, hvarvid Direktionen ansett sig endast böra
tillägga, att ett exemplar af Föreståndarens årsberättelse, hvari elevernes antal alltid
finnes uppgifvet, hädanefter skall, så snart samma berättelse hunnit till trycket befordras,
räkenskaperna för hvarje år biläggas.
Den nådiga remissen återställes i underdånighet, och Direktionen framhärdar med
djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
D. SILFVERSTOLPE
AX. GABR. CARLSON. ADOLPH BERGHMAN.
Stockholm den 28 December 1864.
K. Q. Metzén.
— 287 —
Ödmjukt Memorial.
Med återställande af till Kontorets yttrande remitterade transsumt af Rikets
Ständers Herrar Revisorers anmärkningar vid granskning af statsverkets jemte andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1862,
får Kontoret upplysa, att Inrättningens inkomster, utom statsanslaget, verificeras, hvad
stallet beträffar, af de för hvarje dag af jourhafvande eleven till Föreståndaren afgifna
rapporter, och smedjan genom den under Instruktions-smedens tillsyn förda journal öfver
skoningen samt andra inkomster, nästan uteslutande hyresmedel, genom ingångna kontrakter.
Dessa handlingar hafva ej, då de städse behöfva anlitas och alltså måste vara
vid Inrättningen tillgängliga, bilagts räkenskaperna, utan har den för året afslutade räkenskapen,
åtminstone sedan undertecknad tillträdde räkenskapsförarebefattningen, i god
tid ötverlemnats till Föreståndaren, som, efter jemförelse med omnämnde rapporter och
smidesjournal samt verkställd inventering af kontanta behållningen, slutligen attestera!- behållningens
riktighet.
A de uti kassaredogörelsen, under den 31 Mars, afförde 145 R:dr, arbetslön till
trenne smeder för nämnde månad, bifogas intyg att desamme verkligen erhållit liqvid.
Hvad sist angår anmärkningen, att uppgift om elevernes antal saknas, sä får jag
endast nämna, att en sådan uppgift ingalunda synes tillhöra räkenskapen, utan den Föreståndaren,
enligt gällande reglemente, till Kongl. Direktionen årligen afgifna utförliga
berättelse om undervisningen m. m., uti hvilken berättelse, som tryckes, en fullständig
dylik uppgift alltid meddelas. Stockholm i Kongl. Veterinär-inrättningens Räkenskapsförarekontor
den 20 December 1864.
Thor Ekman.
(Bilaga.)
Undertecknad har den 31 Mars 1862 uppburit aflöning såsom smed vid Kongl.
Veterinär-inrättningen för nämnde månad; och som samtidigt tjenstgörande smederne Söderberg
och Fromell för längre tid sedan lenmat sina platser vid Inrättningens smedja
och deras vistelseorter äro okända, så får jag härmed till bevis lemna, att de samtidigt
med mig uppburo nämnde månads aflöning. Stockholm den 1 December 1864.
J. Malmström.
— 288 -
Rong!- Krigs kollegium,
med underdåniga utlåtanden, i anledning
af 1864 års Statsrevisorers berättelse
om granskning af Kongl. Kollegii
förvaltning och räkenskaper för
år 1862.
Stormäktig s te, Aller nådig s te Konung!
Genom Eders Kongl. Maj:ts remiss af den 21 nästlidne Oktober har Krigs-kollegium
fått till underdånigt utlåtande mottaga transsumt af Rikets Ständers Revisorers
berättelse om verkställd granskning af statsverkets och dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1862, i hvad Kollegium rörer; och får, i anledning
häraf, Kollegium, med remissaktens återställande, härhos i underdånighet öfverlemna ;if
Kollegii Artilleri-, Fortifikations-, Intendents- och Aflönings-afdelningar, hvar för sig, i
hvad hvardera Afdelningen angår, afgifna underdåniga utlåtanden.
Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormak t i g s t e, Allernädigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
c. MEIJER.
CARL SKYTTE. C. STÅL. G. SANDELS.
C. F. LAURÉN. A. W, TOTTIE. GUSTAF FRIIS.
N. A. Varenius.
Stockholm den 27 December 1864.
— 289
Kongl. Krigs-kollegii
Artllleii-afdehiing,
med underdånigt utlåtande öfver Rikets
Ständer9 Revisorers framställningar
vid granskning af denna Afdelnings
räkenskaper för år 1862.
Stormäktigste, Allernå digste Konung:
Medelst remiss den 21 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Dess
och rikets Krigs-kollegium, att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning af Rikets Ständers Revisorers berättelse om verkställd granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1862, i hvad samma berättelse Krigs-kollegium rörer; och får Kollegium å Artilleri-afdelningen,
som, till åtlydnad af högstberörde nådiga befallning, från General-fälttygmästaren
och Chefen för Artilleriet infordrat till Eders Kongl. Maj:t ställdt underdånigt
yttrande beträffande nämnde Revisions framställningar i de delar, som röra Artilleriafdelningens
förvaltning, berörde yttrande härhos i underdånighet öfverlemna med tillkännagifvande,
att Kollegium för sin del icke finner något vara att tillägga till hvad
af General-fälttygmästaren blifvit i ämnet anfördt och upplyst.
Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Eders Kongl. Maj ts
tropligtigste, underdånigste
tjenare och undersåter:
C. MEIJER.
CARL SKYTTE. GUSTAF FRIIS.
Stockholm den 24 December 1864.
C. d’Orchimont.
37
— 290 -
Gener a!-fälttyg'mästa rens
underdåniga memorial, i anledning af
2:ne utaf Rikets Ständers Revisorer
år 1864 gjorda framställningar.
Un derdånigste memorial.
Sedan Eders Kongl. Maj.ts och rikets Krigs-kollegium, med föranledande af hvad
uti Rikets Ständers Revisorers till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet afgifna berättelse
0111 granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1862, förekommer beträffande samma Kollegii
Artilleri-afdelnings förvaltning, anmodat mig, att till Eders Kongl. Majit ställdt
underdånigt utlåtande afgifva, får jag nu i underdånighet anföra följande:
Rikets Ständers Revisorer, anmärkande, att några medel hittills för Karlsborgs
fästnings bestyckande icke blifvit anvisade, hafva derjemte, sorn mig synes, ganska välbetänkt,
uttryckt tvifvel om lämpligheten af att gå^ i författning om ett försvarsverks
bestyckande innan detsamma blifvit i vidsträcktare mån fullbordadt,; och då härtill kommer,
' att om medel för detta ändamål varit begärda och erhållna, det artilleri som ^anskaffats,
sannolikt, tillfölje af den stora omhvälfning detta vapen inom de sednare åren
undergått, i det närmaste helt och hållet varit förfeladt och ingalunda motsvarat nutidens
fordringar, så torde deraf kunna dragas den bestämda slutsatsen, att fördel och ingen
skada för det allmänna vållats tillfölje af det antydda dröjsmålet i detta hänseende.
Då emellertid en sanning är, att för ett fullständigt bestyckande af så vidtomfattande
försvarsverk som dem, hvilka komma att tillhöra Karlsborgs fästning, erfordras
icke allenast ett stort antal och flera olika slag, särdeles grofva, artilleripjeser med tillbehör,
utan ock, att till deras anskaffande åtgår stora penningesummor och en längre
tid, skall jag ock låta mig angeläget vara, att, så snart nödig erfarenhet och kännedom
hunnit inhemtas såväl rörande ett ändamålsenligt materiel till, som lämplig konstruktion
af sådant gröfre artilleri, skyndsamligast hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet göra
hemställan om nödiga medels anskaffande för detta ändamål.
Rikets Ständers Revisorer hafva derjemte anmärkt, att uti förråden linnas infanterigevär
af flera olika modeller, hvilket förhållande ansetts mindre fördelaktigt inverka
»bland annat på skjutskickligheten såväl inom Arméen-och Beväringen, som i synnerhet
inom skarpskytteföreningarne, hvilka sednare fått från Kronans förråd till sig utlemnade
gevär, hvartill den nu brukliga ammunitionen ej är passande, då deremot, om endast
ett slags handgevär med dertill hörande ammunition vöre fastställd och af alla nyttjades,
sådan olägenhet kunde förekommas».
Att flera olika modeller af krigsgevär förefinnas i ett förråd, hvilket under en
lång följd af fredsår blifvit så. småningom samladt, är lika naturligt, sorn det är en san
-
— 291 —
ning, att dessa olika modellers samtidiga begagnande medför olägenheter i flera afseenden,
— olägenheter, hvilka dock vi ega gemensamt med de fleste öfriga stater inom Europa,
Något annat medel för dessa olägenheters fullständiga undanrödjande, än att rent af
kassera alla äldre gevär än dem af 1860 års modell, är mig icke bekant. Men denna
åtgärd vågar jag icke, i anseende till den stora kostnad densamma skulle ådraga statsverket,
för min del att i underdånighet Eders Kongl, Majit föreslå; helst om i betraktande
tages att, äfven om i beräkningen ingår såväl de nya gevär, hvartill Rikets sednast
församlade Ständer anvisat extra statsmedel, som äfven dem, hvilka komma att
anskaffas för de medel, som för detta ändamål i nåder anvisats af de särskilda kreditivmedel,
samma Ständer anslagit till försvarsverkets fullständigare ordnande, hela antalet
af krigsgevär, de äldre modellerna inberäknade, dock ingalunda motsvarar behofvet i
händelse af krig; hvartill kommer, att, genom ändamålsenliga anordningar såväl beträffande
regementens och kårers årliga skjutöfningar, hvarvid användas gevär af nyare modeller,
förnämligast och allmännast 1860 års, som ock vid fördelningen och förbrukningen
af dessa äldre gevär tili fredstjenst, de förenämnde olägenheterna i väsendtlig grad
förminskas och så småningom försvinna.
Beträffande slutligen de anmärkta olägenheter, de i förråden befintliga olika modellerna
af krigsgevär skolat utöfva synnerligen på skarpskytteföreningarnes skjutskicklighet,
hvilka föreningar, efter Revisorernes förmenande, skolat från Kronans förråd fått
sig tilldelta gevär, hvartill den nu brukliga ammunitionen icke varit passande; så får
jag till bemötande af denna anmärkning och belysande af dess obefogenhet endast i underdånighet
anföra, att några andra brukbara gevär, afsedda för skjutning med skarp
ammunition, än af 1860 års modell, likasom att ingen annan skarp ammunition än sådan,
som tillhör dessa gevär, hittills blifvit från Kronans förråd till ifrågavarande föreningar
utlemnats, om än någorlunda tjenliga till exercisbruk, hafva dock, i anseende till deras
utslitna och för skarpskjutning vådliga beskaffenhet, omöjligen kunnat ifrågakomma att
f föreningarne till målskjutningsöfningar användas.
Stockholm den 24 December 1864.
FA B. WREDE
General-fälttygraästare och Chef för Artilleriet.
Carl Skytte.
— 292
Kong!. Krigs-koHegii
Fortifikations--afdelning,
med underdånigt utlåtande öfver ett
i 1864 års revisionsberättelse om statsverket
förekommande yttrande.
Stormäktigste, A11 e r n å d i gs te Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t under deri 21 sistlidne Oktober genom nådig remiss
anbefallt Dess och rikets Krigs-kollegium, att till Eders Kongl. Maj.t inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af Rikets Ständers Revisorers berättelse om verkställd
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1862, samt Kollegium å Fortifikatious-afdelningen, för fullgörande af hvad
sålunda anbefaldt blifvit, från Chefen för Ingeniör-kåren infordrat till Eders Kongl.
Maj:t stäldt underdånigt yttrande rörande den del af Revisorernes berättelse, sora angår
fästningsbyggnaderna a Karlsborg, får Kollegium nu i underdånighet öfverlemna samma
yttrande, under anförande för egen del, att Kollegium i allo instämmer uti hvad af
Chefen för Ingeniör-kåren framstäldt och yttradt blifvit.
Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste, underdänigste
tjenare och undersåter:
c. HEIJER.
C. STÅL. GUSTAF FRIIS.
Stockholm den 24 December 1864.
C. d'Orchimont.
— 293
Chefens för Ingeniör-kåren
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers yttrande
om Karlsborgs fästning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti till Eders Kongl. Majit afgifven underdånig berättelse hafva Rikets Ständers
sednast församlade Revisorer angående Karlsborgs fästning, efter en redogörelse för de
på fästningsbyggnaden nedlagde kostnader, bland annat, anfört:
»Det ligger icke inom området af den uppgift, som Revisorerne vid detta tillfälle
sökt lösa, att ingå i någon kritik af det sätt, hvar; å dessa medel blifvit använda;
men, huru betydlig summan af de pä fästningsbyggnaden nedlagde kostnader än, med
hänseende till vårt lands finansiella tillgångar, må synas och om äfven i vissa detaljer
någon större sparsamhet med penningar och tid kunnat användas, anse Revisorerne likväl,
så vidt de äro i tillfälle härom bilda sig ett omdöme, att arbetet blifvit utfördt
med omsorg samt pä ett i detaljerna fulländadt. sätt, en fulländning, som måhända allt
för mycket framträdt i en af behofvet icke påkallad prydlighet, hvilken för framtiden
torde kunna undvikas »
Denna Revisorernes framställning innebär väl ej någon egentlig anmärkning; men
enär Eders Kongl. Majit samt Rikets Ständer möjligen skulle kunna föranledas att uppfatta
de begagnade ordalagen såsom antydande, att en »större sparsamhet med penningar
och tid» bordt ega rum. samt att en öfverflödig prydlighet vid arbetenas utförande
gifvit anledning till ökade kostnader, anser sig Chefs-embetet vid Ingeniör-kåren förpligtigadt,
att i underdånighet meddela erforderliga upplysningar härutinnan.
Efter all anledning hafva Revisorerne med anförde uttryck åsyftat en och samma
sak. nemligen att några af de vid Karlsborg utförda byggnader äro i arkitektoniskt hänseende
prydligare än de kunde och borde vara, hvilket väl hufvudsakligen torde hafva
afseende å slutväruet. Denna vidsträckta byggnad, som sträcker sig tvärs öfver södra
delen af fästningens inre plan, till en längd af vid pass 2,400 fot, och i sig förenar
egenskapen att vara både fästningsverk och kasern, är på yttre, eller den emot attackfronten
vända sidan uppförd af dels huggen, dels hyflad kalksten och på den inåt vända
sidan af tegel med listverk, dörr- och fönster-omfattningar af dels huggen och dels hyflad
kalksten, undantagandes midtelbyggnaden, inneslutande den stora förbindningssalen,
ämnad i fredstid att begagnas för gudstjenst, hvilken helt och hållet är af sistnämnde
material. A ena sidan måste medgifvas, att denna fästningens förnämsta byggnad visserligen
kunnat vara enklare, ja till och med utan alla listverk och prydnader; men å
andra sidan lärer icke få lemnäs utan allt afseende, att dylika byggnader inom nyare
utländska fästningar utmärka sig för en fulländning i arkitektoniskt hänseende, som gör
deni till verkliga praktbyggnader, vida ötvei träffande hvad vid Karlsborgs fästning förekommer;
och hade med allt skäl kunnat klandras om i detta hänseende Karlsborgs
fästning kommit att stå alltför mycket tillbaka. Slutvärnet är på yttre sidan försedt
— 294 -
med embrasurer för ett talrikt antal grofva kanoner, samt i följd deraf dess arkitektur
hållen uti en enkel och alfvarlig stil; på inre sidan deremot, der fönster och dörrar äro
anbragte, har byggnaden måst gifvas en annan karakter, och hafva dervarande arkitektoniska
prydnader helt och hållet sin grund uti användandet af ett starkare material
till omfattning af förenämnde öppningar, hvilken anordning påkallats af omtanka för
byggnadens varaktighet. — Att dessa omfattningar och listverk hafva erhållit vanliga
arkitektoniska förmer, dock alltid af enklare beskaffenhet, må ej klandras, då sådane
förekomma vid de flesta husbyggnader, fastän der oftast af murbruk. Den vidsträckta
byggnaden har dessutom fordrat något afbrott i den enformighet, som eljest kommit att
vidlåda densamma. Ett sådant afbrott har förnämligast uppstått i följd af den framspringande
midtelbyggnaden samt vttermurarnes uppförande af omvexlande röda och grå
kal kstensschikten.
Hvad åter beträffar kostnaden, så har denna ganska obetydligt blifvit ökad genom
den prydligare anordningen, enär dels kalkstenen blifvit bearbetad med maskin,
som lika lätt och lika fort hyflar en list som en slät yta. dels, der stenen bearbetats
för hand, huggningen egt rum vintertiden, då murarearbeten eller de flesta jordarbeten
icke kunna bedrifvas och då den vid Karlsborg förlagda Krono-arbetskåren bordt, sä
vidt möjligt varit, sysselsättas, samt kostnaden för kårens underhåll följaktligen icke genom
dessa arbeten ökats eller någon tillökning i fästningsbyggnads-kostnaden deraf uppstått.
Deremot har vid byggnadsarbetenas utförande mycken omsorg blifvit använd såväl
vid valet af materialier som vid dessas behandling och sammanfogande, till erhållande
af all den för ett fästningsverk nödiga styrka och varaktighet; och hade det varit
ett oförlåtligt fel, att i detta hänseende åsidosätta något, som dertill kunnat bidraga.
Besparing af tid får derföre icke påräknas vid uppförandet af dylika byggnader, derest
sådant komrne att ske med uppoffring af förenämnde vilkor.
Med stöd af det nu anförda, vågar Chefs-embetet underdånigst uttala den försäkran,
att hvarken onödig kostnad eller onödig tid blifvit vid uppförandet af byggnader
å Karlsborg använde, samt att dessa byggnader ej heller förete någon öfverflödig eller
annan prydlighet, än som framstår genom byggnadsdelarnes regelrätta arkitektoniska anordning,
materialiernes beskaffenhet och ändamålsenliga användande.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
J. AF KLEEN.
F. W. Invenius.
Stockholm den 22 December 1864.
— 295
Kongl. Krigs- kollegii
lii tendents-afd el wings
underdåniga utlåtande i anledning af
2uie utaf Rikets Ständers Revisorer
gjorda framställningar.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
I anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss å Rikets Ständers Revisorers
berättelse om verkställd granskning af statsverkets med dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under är 1862, i hvad samma berättelse angår Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Krigs-kollegium och de under dess disposition ställda medel, får Kollegium
å Intendents-afdelningen i underdånighet anmäla, att dä, så vidt det Kollegium
tillhandakomna transsumt af berättelsen utvisar, någon egentlig anmärkning emot Afdelningen
förvaltning eller räkenskaper icke förekommit, Kollegium ansett endast nedanstående
af Revisorerne gjorda framställningar till särskildt yttrande å Kollegii sida
föranleda.
Uti berättelsen rörande Krigs-kollegium, § 5, hafva Revisorerne, med anledning
af erhållna upplysningar rörande beväringsmanskapets beklädnad, sådan den vid detta
manskaps öfningar begagnas, fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på nödvändigheten
att densamma under alla förhållanden fullt motsvarar klimatets fordringar.
Under förutsättning, att Revisorerne med denna framställning åsyfta den förändring
i beklädnadssättet för den i fredstid exercerande styrkan af beväringsmanskapet
att, i stället för linnebyxor och till en del hårdt slitne kapotter, byxor af kläde och nya
eller mindre brukade kapotter manskapet tillhandahållas, har Kollegium trott några närmare
upplysningar om det nuvarande beklädnadssättet och dess uppkomst icke vara
opåkallade.
Enligt det af Kongl. Majit, uti Dess till Rikets år 1853 församlade Ständer aflåtna
nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, afgifna och af Rikets Ständer
godkända förslag till ordnande af beklädnadsförhållandena för beväringsmanskapet.
borde detta manskap, i likhet med de indelta och värfvade trupperna, vara försedt
med tvenne munderingar, nemligen en exercis- och en lifmundering, den förra att
under fredstid begagnas i daglig tjenstgöring, den andra beräknad att påtagas endast
vid särskilda anbefallda tillfällen och således nästan ny och i fullkomligt skick att genast
tillgå, då Beväringen vid krigs utbrott skulle sammankallas.
Sedan, i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t och Rikets Ständer godkända
grunder för beväringsmanskapets förseende med munderingar och öfrig utredning, dessa
förnödenheters vård och underhåll öfverlåtits åt en vid hvarje indeldt roteradt infanterisamt
afsutet kavalleri-regemente eller kår inrättad s. k. Beväringsbeklädnads-direktiou.
hvilka Direktioner, till rättelse för sin förvaltning, hvari äfven ingick anskaffnin
-
•.'96 —
gen af en del beklädnadspersedlar, fått nådig instruktion under den 7 November 1856
fastställd, så skola, till följd af samma instruktion och Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse,
angående vissa ändringar deri, den 19 Februari 1861, beväringsmanskapets munderingar
numera bestå af nedanuppräknade persedlar, nemligen:
Lif'munderingen:
en hufvudbonad, (Kepy eller kask)
en lägermössa,
en vapenrock,
ett par klädesbyxor,
ett par kalsonger,
ett pär linnestibletter,
två par linnebyxor af oblekt tyg,
en halsduk;
Excercis-munderingen:
en lägermössa,
en kollett eller vapenrock,
två par linnebyxor af oblekt tyg,
en halsduk,
en skjorta,
ett par ullstrumpor,
ett par skor eller stöfla:-.
Härvid bör dock anmärkas: att den till lifmuuderingen hörande hufvudbonad
och materialier till klädesbyxor, kalsonger och linnestibletter anskaffas och underhållas
af Krigs-kollegium; att de till begge munderingarne hörande linnebyxor den sednare tiden
tillkommit i utbyte mot tältduks- och buldansbyxor samt blott, i den mån dessa
förslitas, till manskapets bruk utlemnas; att då klädesbyxorna i allmänhet under fredstid
icke begagnas samt anslag till arbetslöner för dessas förfärdigande icke blifvit beviljadt,
endast materialier till dylika plagg, till hvilka numera höra kalsonger, motsvarande
det förutvarande fastsydda fodret, finnas, med det uadantag här nedan omförmäles,
i Kronans allmänna förråd upplagde; och att likaledes skjortor, strumpor och skor
eller stöflar icke, utom undantagsvis och då genom Krigs-kollegium, tillhandahållas beväringsmanskapet,
enär det antagits att de beväringsskyldige, såväl efter som före den
skedda regleringen af beklädnadssättet, vore villigt att, mot den kontanta slitningsersättning,
som derför blifvit bestämd och af Kollegium meddelas, vara försedde med dessa
så kallade småpersedlar.
Till underhåll och komplettering af öfrige till munderingarne hörande persedlar erhåller
Bevärings-beklädnads-direktion en, med hänseende till brukningstiderna, beräknad del
af värdet å lifmunderingeus vapenrock, lägermössa, halsduk och linnebyxor äfvensom särskilda
anslag till lagningshjelp, till tvättning af linnepersedlar och till ersättning för
munderingarnes slitning under den tid beväringsmanskapets vapenöfning kan öfverskrida
14 dagar årligen.
Kapotter samt remtygs- utrednings- och tältlagstross-persedlar underhållas genom
Krigs-kollegii försorg, med biträde af dels Chefs-embetet, dels Bevärings-beklädnads-direk
-
— 297
tionen; man denna del af beväringsmanskapets materiel, med undantag af ett mindre
antal kapotter, har, till följd af bristande medelstillgång, förut varit af stamtrupp
begagnad.
Såsom här ofvan blifvit antydt, höra icke klädesbyxor till beväringsmanskapets
vanliga beklädnad under dess årliga vapenöfningar; och ehuru dessa hållas i slutet af
Maj och under Juni månad, då luften, synnerligast i de norra orterna, ännu är kylig,
torde dock saknaden af dessa plagg i allmänhet funnits mindre kännbar, sedan manskapet
i Jemtlands, Norr- och Westerbottens samt Westernorrlands län blifvit försedt med
fasta baracker, att under nätterna begagnas i stället för tält, och manskapet icke förnekas
att under Kronans linnebyxor begagna sina egna medförde underkläder; men skulle
det deremot anses nödigt och riktigt att beväringsmanskapet, lika med stamtruppen, under
exercistiden tillhandahålles byxor af kläde, så kunna 15,000 par dels med fasta foder,
dels med kalsonger försedda dylika, för lifmunderingen afsedda byxor, som under den
sednare tiden, i anledning af befaradt krigsutbrott, blifvit för beväringsmanskapet, med
tillgång af särskildt anvisade medel, förfärdigade och i regementenas förrådshus för beväringsmanskapet
upplagde, till begagnande utlemnas, i hvilket fall det antal klädesbyxor
och kalsonger, som ytterligare erfordras för den exercerande styrkan, lärer böra förfärdigas
af återstoden utaf de för lifinunderingens byxor afsedda materialier, som i Kronans
allmänna förråd äro förvarade, emot det att särskildt anslag beviljas dels för underhållet
af samtlige desse persedlar, under deras nyttjande, dels för tillverkningen af de nya
byxorna; hvarförutan, för fyllandet at den i beväringsmanskapets reservförråd å materialier
till klädesbyxor och kalsonger genom dylika persedlars utlenmande till begagnande
uppkommande brist, ytterligare anslagsmedel erfordras.
Beträffande de hos beväringsmanskapet i bruk varande kapotter, så äro de i allmänhet,
såsom förut uppgifvits, hårdt slitne; men då omkring 15,000 st. kapotter
detta år blifvit från stamtruppen öfverflyttade och ett mindre antal nya kapotter direkte
för beväringsmanskapet anskaffade och utlemnade, så torde för närvarande dessa öfverplagg
kunna antagas vara, åtminstone under exercistiden, användbara, helst kapotten
af beväringsynglingen begagnas egentligen såsom täcke i baracken eller tältet.
De småpersedlar, som beväringsmanskapet sjelft tillhandahåller och under exercistiden
begagnar, äro visserligen icke alltid i fullgodt skick; men då kostnaden för dylika
persedlars anskaffning och underhåll af Kronan blefve högst betydlig, utan att likväl
på förhand kunna ens approximativt beräknas, torde någon förändring i underhållssättet
för denna del af beväringsmanskapets materiel icke böra ifrågakomma.
Under § 6 i ofvanberörde afdelning af Rikets Ständers Revisorers berättelse
hafva Revisorerne, jemte förmälan, att de besökt Arraéens å Skeppsholmen befintliga
förråder och dervid funnit dessa med ordning och noggrannhet förvarade, ifrågaställt lämpligheten
deraf att omkring 20,000 U. sulläder, hvilket såsom subsidier från England
alltsedan år 1808 bland förråderna förvarats, nu i mera än 50 år legat obegagnadt, i
stället för att vid förefallna behof tillgodogöras.
Då såsom grundsats vid förvaltningen af Kronans material- och persedelförråder
antagits att, till undvikande, så mycket möjligt är, ej allenast af kostnader för upp
-
38
- 298 —
handlingsanktioner, för besigtningar, för varors uppläggande och återuttagande i förråd
m. m., utan ock deraf att erforderliga varor och persedlar i behofvets stund ej skulle
vara att tillgå, omsättning, eljest så nödvändig för varor, som genom liggning i förråd
taga skada eller äfventyra minskning i sitt värde, ej vidtages med sådane för krig eller
andra tillfälliga behof afsedda varor, hvilka icke äro underkastade dylika olägenheter;
och, beträffande det af Revisorerne omförmälda Engelska sulläder, 2:ne sakkunnige män,
vid nyligen skedd besigtning derå, intygat, att lädret, i stället för att genom tidens
åverkan hafva försämrats, snarare vunnit i fasthet och styrka och att, om lädret lika väl
vårdas som hittills, detsamma, utan att deraf lida skada, kan gömmas i snart sagdt
obegränsad tid; anser Kollegium lämpligast att, åtminstone tills vidare, ifrågavarande
läder bör reserveras till begagnande för Ärméens första behof vid fredsbrott, då nytt läder,
i godhet jemförligt med detta, ut 11 betydlig kostnad icke torde stå att erhålla;
och synes det således Kollegium som anlitandet af ifrågavarande läderparti, för fyllande
af regementenas eller beväringmanskapets behof af denna vara under vanliga fredsförhållanden,
destomindre varit eller för den närmaste framtiden kommer att blifva med
en god hushållning förenligt, sorn manskapet både vid indelta regementena och vid allmänna
beväringen, med få undantag, förser sig med skodon, och, der dessa behöfva genom
upphandlingsauktion anskaffas, leveransanbud för persedlarnes förfärdigande, med begagnande
af blott sullädret från Kronans förråd, under vilkor att varans fulla värde
blefve Kronan ersatt, svårligen äro att påräkna.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Sto rm äktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter;
c. MEIJER.
G. SANDELS. C. F. LAURÉN.
Stockholm den 2 December 1864.
Carl Angelin.
— 29.) —
Kongl. Krigs-kollegii
Aflönings-afdelnings
underdåniga, utlåtande, angående Ri
kets Ständers Revisorers vid denna
Afdelnings räkenskaper framställda
anmärkning och gjorda anmälan.
Storraäktigste, Allernådigste Konung!
Till fullgörande af Eders Kongl. Majits nådiga befallning, meddelad genom remiss
å Rikets Ständers Revisorers berättelse om verkställd granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1862, får Eders Kongl.
Maj:ts och rikets Krigs-kollegii Aflöning s-afdelning, i hvad rörer Revisorernes uti 4 §
framställde anmärkning derom, att bland verifikationerna till konto för det till löneförbättring
åt indelta Arméen beviljade anslag saknades all redogörelse för Wermlands regemente,
underdånigst upplysa, att ifrågavarande, vid 1862 års räkenskaper saknade redogörelse,
hvars insändande blifvit fördröjdt till följd af Regementsskrifvaren E. W.
Lindskogs inträffade död och utredningen af den efter honom yppade balans, i stället
finnes bifogad verifikationerna till Kollegii hufvudbok för år 1863.
Beträffande Revisorernes uti 7 § gjorda anmälan att, ehuru kontanta behållningen
för de af nästföregående års Revisorer särskildt anmärkta kassor väl under revisionsåret
betydligen nedgått, Revisorerne dock, hvad Militieboställs-kassan angick, funnit
dess vid 1862 års slut innestående kontanta behållning af 46,051 R:dr 27 öre fortfarande
vara större, än som, så vidt af räkenskaperna kunnat inhemtas, för bestridande
af Kassans utgifter erfordrats; får Kollegium, till hufvudsaklig öfverensstämmelse med
hvad i anledning af dylik erinran tillförene blifvit upplyst, underdånigst åberopa, dels
behofvet för Militieboställs-kassan att ständigt ega en större kontant behållning i och
för bestridandet af dess på obestämda tider inträffande betydliga utgifter för nybyggnader
och reparationer å militieboställen samt inqvarteringspenningar åt innehafvare af sådane
boställen, hvarå karaktershus saknas, och hvilka utgifter under år 1863 med
13,057 R:dr 79 öre öfverstigit Kassans inkomster för året; dels att, oaktadt berörda
inkomster, deraf större delen vid årets slut inflyta, endast undantagsvis och i ringa
män kunna genom utlåning göras fruktbärande, ett lån af 15,000 R:dr under Mars månad
1863 från Kassan utgifvits, hvarefter behållningen vid samma års slut nedgått till
19,243 R:dr 48 öre; dels ock att, i saknad af erforderlig medelstillgång, entreprenadkontrakter
hittills kunnat af Kollegium afslutas rörande allenast två af de nio karak
-
— 300 —
tershus, om hvilkas nybyggande Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 16 April
1861 meddelat föreskrift,
Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
C. MEIJER.
A. W. TOTTIE. GUSTAF FRIIS.
C. L. Forsberg.
Stockholm den 20 December 1864.
Chefens för Topografiska kåren
underdåniga utlåtande öfver 2:ne utaf
Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkningar
vid det topografiska karteverkets
utgifvande.
Underdånigste Memorial.
Enligt Eders Kongl. Maj:fcs nådiga befallning, får jag afgifva utlåtande rörande af
Rikets Ständers Revisorer i deras skrifvelse angående verkställd granskning af statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning, framställda tvenne anmärkningar vid utgifningen
af Topografiska kårens kartor.
Den första anmärkningen är den, att då Eders Kongl. Maj:t den 3 November
1857 förordnade, att det af Kåren upprättade karteverk skulle, i nion af dertill anvisade
anslag, till allmänhetens tjenst utgifvas, de nyare bladen först och sedan de äldre,
allteftersom de hinna revideras och fullständigas, — så skulle, enligt Revisorernes tanke,
»enär det vore af vigt, att kartor öfver alla de delar af riket, som redan blifvit af Topografiska
kåren affattade, kunde så fort möjligt är blifva för allmänheten tillgänglige, men
enligt den arbetsplan, som hittills varit följd, många år ännu skulle åtgå, innan alla de
äldre bladen blifva reviderade, det vara önskligt, om en större skyndsamhet i revideringsarbetet
kunde åstadkommas».
— 301 —
Härvid får jag underdånigst anföra följande:
Då Eders Kongl. Maj:t, på Chefens förslag, behagade tillåta svenska kartverkets
lifgifvande, var de färdiggraverade, men ditintills hemlighållne plåtarnes antal — då
tre, som blott innehöllo några små öar i skärgården, undantagas — 28. Af dessa äro
11 redan utgifna; 3 under arbete, men till en del nygraverade (bladen Upsala, Westerås,
Malmköping); 4 innehålla mindre delar af Stockholms skärgård, hvilka blad måste
afvakta de i denna skärgård nu pågående nya sjömätningar och i alla fall vore utan
ändamål att utgifva, innan närbelägna fastlandsblad kunna utgifvas. Af återstående 10
blad kan möjligen endast 1 efter verkställd granskning utgifvas; de öfriga 9 kunna det
icke, i följd af deras tidiga uppmätning och senare tillkomna många förändringar samt
mindre goda material, som vid sammansättningen begagnats. Ehuru dessa blad kunde
vara tillräckligt goda till deras då afsedda militäriska ändamål, motsvara de ingalunda
statistiska fordringar, och de många rättelserna skulle med stor svårighet kunnat på
de graverade plåtarne införas; bladen måste derföre både omgöras på fältet och omgraveras.
I stället att nedlägga kostnad på dessa mindre dugliga blad, ansågs det rättare
att använda denna till gravering af äldre, färdigmätta blad, hvilka blott behöfde på
fältet skedd granskning innan de till gravören öfverlemnas. Af dessa äro två redan utgifna
(Göteborg och Särö) samt 2 (Borås och Kungsbacka) under gravering. Enligt
planen kommer att fortfaras med graverandet af äldre uppmätta, dugliga blad, hvilket
just skett för skyndsam hetens skuld och på det dessa blad icke genom fördröjd gravering
skulle, i följd af timade förändringar, blifvit till sitt värde förlegade. Derjemte
äro af nymätte blad 6 utgifna och 3 under gravering (Lund, Finja, Karlshamn).
Af denna framställning torde således vara ådagalagdt, att just den arbetsplan,
som hitintills varit följd, så mycket påskyndat utgifningen af äldre, revision förtjenande
blad, som befintliga anslag medgifvit.
Då emellertid Rikets Ständers Revisorer, i saknad af den förklaring, jag här i
underdånighet afgifvit, haft all skenbar anledning till sin anmärkning, har jag i densamma,
vittnande om en upplyst välvilja för svenska karteverkets skyndsammare fortgång,
funnit stöd för min afsigt, att snart till Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning
om ökade medel härtill.
Revisorernes andra anmärkning är: att emellan de topografiska, geologiska och
ekonomiska karteverken finnes högst ringa samband; att de stå under olika förvaltning,
utgifvas till en del efter olika plan och efter särskild stomkarta; hvarigenom betydliga
kostnader och långsamhet vid utgifningen uppkomma, som genom större gemensamhet
emellan karteverken kunde undvikas.
Afven denna anmärkning saknar icke all befogenhet; men gäller egentligen ifall
de tre karteverken nu skulle samtidigt börja; icke sedan de längre tid fortgått och icke
numera, utan skadliga rubbningar i hvarderas fortgång, kunde närmare sambindas.
Med det topografiska karteverket har det geologiska det icke ringa samband, att
det utgifves efter samma plan för bladindelningen; det geologiska dock i dubbelt så stor
måttstock (1:50,000), således ett topografiskt kartblad (i l: 100,030) innehållande 4
geologiska; den större måttstocken är nödvändig för att kunna uttrycka de geologiska
förhållandena; men ehuru det topografiska karteverket sedau flere år är i denna måttstock
uppmätt, skulle dess utgifvaude i den större måttstocken genom den fyra gånger
— 302 —
kostsammare och långsammare graveringen lägga ett stort hinder för dess utgifning. Det
geologiska karteverket har derföre alltid begagnat de fullt färdiga topografiska kartebladen
och endast i nödfall, då dessa saknats, våra stomkartor, hvilket senare endast hittills
egt rum hvad Elfsborgs län beträffar; men som de geologiska arbetena på fältet ske
fortare än de topografiska, och bladens gravering också är mycket mindre arbetsam,
samt emedan flere landsdelar, der topografiska arbetena ännu icke framgått, varit för de
geologiska undersökningarne företrädesvis angelägna, så har detta förorsakat, att Topografiska
kåren icke alltid kunnat med färdigmätta kartor tillhandagå de geologiska undersökningarne,
men hvilken brist således icke förorsakats hvarken af felande samband
eller af olika plan.
Att ställa de båda karteverken under samma förvaltning skulle icke vara till
någon nytta, i anseende till bådas alldeles olika ändamål; det ena (det topografiska),
meddelandet af upplysningar för geografiska, statistiska, statsekonomiska, politiska och
militära behof; det andra (det geologiska), meddelandet af uppgifter om jordarternas beskaffenhet,
dels för jordbildningens vetenskapliga historia, dels för jordbrukets angelägna
behof. De arbeten på fältet, som bereda dessa båda karteverk, erfordra en alldeles
olika kunnighet hos den dervid använda personal, samt på alldeles olika föremål använda
noggranna iakttagelser. Att utföra dem samtidigt, vore derföre omöjligt, utan
att båda ändamålen skulle lida, och att på samma kartblad införa både det topografiska
och det geologiska, skulle, oafsedt svårigheterna att vid utgifningen begagna samma
måttstock, blifva förvillande och således för båda ändamålen otjenligt.
Allt behöfligt samband finnes således emellan dessa båda karteverk, och ett samband,
som kommer att ökas, i mon de topografiska arbetena erhålla medel att kunna
skyndsammare fortgå, så att de alltid kunna gå framför de geologiska och biträda dem
genom sina uppmätta kartors meddelande, hvartill icke fbrdras någon gemensam styrelse
och förvaltning, utan endast den beredvillighet att tillmötesgå hvarandra i fäderneslandets
tjenst, hvilken alltid bör kunna påräknas och, om behofvet så skulle fordra,
befallas.
Hvad nu åter det ekonomiska karteverket angår, så är visserligen sannt, att något
samband mellan detta och det topografiska icke förefinnes, och att icke ens stomkartan
är för båda arbetena gemensam. På af Ofverdirektören för Landtmäteriet väckt
och af Chefen för Statistiska Centralbyrån understödd fråga om det ekonomiska karteverkets
ställande under Topografiska kårens ledning, behagade Eders Kongl. Majit befalla
Chefen för nämnde kår att inkomma med förslag härom. Till åtlydnad häraf afgaf
jag ett sådant den 6 December 1858, syftande att ställa de båda arbetena i det
samband, att samma stomkarta, som först användes till det ekonomiska karteverket,
skulle sedan kunna för Topografiska kårens arbeten begagnas, och hvilande på en betydlig
utvidgning af kårens underofficerspersonal, men med en annan plan för det ekonomiska
karteverket och med en större måttstock (1:25,000), utan hvilken jag för min
del ansåg ett sådant karteverk ganska ofullständigt uppfylla sitt ändamål. Då likväl
detta förslag icke vann Eders Kongl. Maj:ts bifall, förföll det. En sanning är också att
det, i likhet med den högst betydliga kostnad, som man i andra land använder för
dessa vigtiga statistiska bidrag till landets kännedom, hade fordrat flerfaldigt större anslag
än de ringa som hos oss för det närvarande härtill äro afsedde, och med hvilka
ett arbete i en ännu större måttstock än den nu för det ekonomiska karteverkets utgifning
antagna, eller 1: 50,000, skulle gå ytterligt långsamt. Emellertid fortgår det ekonomiska
karteverket nu efter sin plan, och det topografiska, utan att underkänna värdet
- 303 —
af det förra, kan likväl icke för sina behof begagna stomkartor, sammansatta af en
annan personal än sin egen, enär stomkartor icke lemna någon synlig kontroll å sammansättningens
noggrannhet, och det är af högsta vigt att dessa kartor, grundade på
kårens egna trigonometriska mätningar, aldrig må sakna den säkerhet i alla sina delar,
hvarpå hela karteverkets värde beror. Dessutom hafva de topografiska mätningarne
nu fortgått öfver,, de flesta delar af Svea och Göta land, med undantag af vissa delar
af Upland och Östergötland, som måste ommätas, af 'måland, der arbetena nu som
bäst fortgå, samt af Wermland, norra Dal och vestra Nerike, hvilka ännu äro omätta.
De topografiska arbetena äro således nu så långt framför de ekonomiska, att de kunde
af dessa, förutsatt att de ville och kunde dem begagna, endast i få landsdelar hafva
något gagn. Det ekonomiska karteverket skulle icke heller kunna begagna den topografiska
stomkartan, enär denna icke med någon omsorg behöfver upptaga skillnader
mellan åker, äng och utegor, hvilka för den ekonomiska kartan måste vara af hufvudsaklig
vigt; förutom att den topografiska, upprättad i mattstocken 1: 50,000, är mycket för
liten, för att på densamma skulle med någon säkerhet kunna göras de jordbruksstatistiska
uträkningar, hvilka äro det ekonomiska karteverkets hufvudsak. Till allt detta
kommer, att Topografiska kåren, genom det mycket betydligare arbetsanslag den erhållit
sedan den tid, då fråga var om det ekonomiska karteverkets ställande under dess
ledning, fått sin verksamhet på det topografiska området så utvidgad, att den nu omöjligen,
utan hinder för egna arbeten, skulle kunna bland sin fåtaliga officerskår anskaffa
de nödvändige ledarne för de ekonomiska kartearbetena.
Af alla dessa skäl tror jag icke att ett närmare samband, och ännu mindre någon
gemensamhet i styrelse och förvaltning, vore för de båda ofta nämnda arbetena
numera nyttig och ländande till deras fortgång, utan lämpligast böra af hvarderas för
de skiljda ändamålen afsedda och inlärda personal utföras.
Vilja de ekonomiska arbetena söka sig ett naturligt samband, så är det otvifvelaktigt
åt det håll, der deras ursprung och samfälta mål ligger — rikets landtmäteri.
Det ekonomiska karteverket, en fortsättning af det landtmäteriet alltid tillhörande sockenkarteverket,
är också endast och allenast landtmäteri. Det har till sitt ändamål att
öfver härader och län skaffa noggranna uppgifter om odlad, odlingsbar och obrukbar
mark. Hvar ligger dess samband närmare, än med det rikets verk. som affattar alla
egodelar, med deras olika jordbeskaffenhet och alla deras rågångar? Det är egentligen
sammansättningen af från rikets Landtmäteri erhållna egokartor, fyllandet af befintliga
luckor och sambandet af härur utledda jordbruksstatistiska uppgifter, som tillhöra det
ekonomiska karteverket. Afvisadt eller utvisadt från Landtmäteriet, har fråga kunnat
uppstå örn dess emottagande under någon annans ledning, och Topografiska kåren har,
om ock ej utan den tvekan, som det nämnda utlåtandet af den 6 December 1858 omförmäler,
likväl, af nit för allmänt bästa och utan fördom mot nyttiga och fosterländska
arbeten, som icke äro militäriska, varit beredvillig att under förhållanden, då det
utan skada för egna arbeten kunnat ske, emottaga den öfvergifva; men skall det afgöras
hvar dess egentliga hem är, så är detta obestridligen der, hvarifrån det har sin
börd, der dess egor ligga och der dess anförvandter bo.
Remisshandlingarne bifogas underdånigst.
Stockholm den 9 Januari 1865.
JOH. AUG. HAZELIUS.
Kårchef.
J. O. B. Stecksén.
Chefens för de geologiska
nndersökniiigarne inom riket
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers framställning om
åstadkommande af ett stprre samband
mellan det geologiska och rikets öfriga
karteverk
-
Storm äktigste, Al 1 ern åd i gste Konung!
Sedan Rikets Ständers Revisorer, uti sin den 14:de sistlidne Oktober afgifna underdåniga
berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1862, ansett sig
böra fästa Eders Kongl. Majestäts nådiga uppmärksamhet på det, efter Revisorernes
åsigt, ringa samband, som finnes mellan de tre, på statens bekostnad nu under utgifning
varande karteverk, det topografiska, geologiska och ekonomiska, samt på den deraf
följande ökade kostnad och tidsutdrägt vid deras utarbetande, så har Eders Kongl.
Majestät, genom nådigt beslut den 21:sta i samma månad, täckts anbefalla mig, att inkomma
med underdånigt utlåtande öfver ofvanberörde Revisorernes anmärkning; och
får jag till åtlydnad häraf i underdånighet anföra följande.
Revisorerne grunda sin anmärkning, såsom ett i nåder mig delgifvet transsumt
af deras underdåniga berättelse upplyser, på följande förhållanden, nemligen: I :o) att
de tre karteverken stå under olika förvaltning, 2:o) att de utgifvas till en del efter olika
plan och 3:o) att för hvartdera karteverket särskild stomkarta upprättas, genom hvilket
allt Revisorerne anse, att betydliga kostnader skola uppstå för staten, jemte en långsamhet
vid utgifvandet, som genom åstadkommande af en större gemensamhet mellan
dessa karteverk borde kunna undvikas.
Då den första af dessa anmärkningar svårligen kan anses afse det förhållande,
att de tre karteverken icke alla lyda under ett och samma Stats-departement, torde
väl således Revisorernes syfte med densamma icke hafva varit något annat, än att i
underdånighet frambära till Eders Kongl. Majestät deras öfvertygelse om önskvärdheten
deraf, att ledningen af de tre karteverken måtte blifva i nåder anförtrodd i en och
samma hand. I detta fall vågar jag dock hysa en alldeles metsatt åsigt, emedan åtminstone
ett af dessa karteverk, det geologiska, att dömma af den erfarenhet derom
jag sjelf haft tillfälle att under de sist förflutna sju åren insamla, otvifvelaktigt kräfver
att af sin egen ledare med oaflåtlig uppmärksamhet öfvervakas såväl i det stora hela
som i detaljerna, såvida detsamma i någon mån skall uppfylla sitt ändamål och till
fredsställa
de fordringar med afseende på naturtrohet och noggrannhet i öfrigt, som derå
rättvisligen kunna och böra fästas. Och jäg tror mig icke heller fela i den framställningen,
att ledningen äfven af de båda andra karteverken har måst bibringa deras respektive
styresmän en likartad öfvertygelse.
Om det också vore en möjlighet för en enda person att, med afseende på aldrig
bristande tid och arbetsförmåga, öfvervaka alla de tre karteverken gemensamt,
— 305 —
hvilket likväl högeligen kan betvifla?', så torde dock i alla fäll ett annat knappt öfverstigligt
hinder möta förverkligandet af en sådan utaf Revisorerne åsyftad anordning, och
detta består i de olika kunskapsrigtningar, sorn måste förutsättas hos deni, hvilka med de
olika karteverkeu hafva att skaffa. Ty om också utarbetandet af de topografiska och
ekonomiska karteverken skulle, med uppfyllande af ofvan antydda fordringar, kunna utföras
under en för båda gemensam styresman, så torde detta deremot ingalunda kunna
blifva händelsen med det geologiska tillika, emedan den särskilda fackkunskap (i geologi,
mineralogi, kemi, fysik o. s. v.), som härvid fordras, antagligen icke kan förutsättas
hos en och samma person förenad med de kunskaper, som äro behöfliga för de
topografiska och ekonomiska karteverkens upprättande. Också torde i intet annat land,
der ett geologiskt karteverk är under utarbetning, ett annat förhållande, mig veterligen,
kunna anföras," än det att ett sadant karteverk skötes ensamt för sig, oberoende
af andra.
Denna min i underdånighet framställda slutledning har dock, jag inser det väl,
endast tillämpning i den händelse, att Revisorerne afse att den gemensamma karteverkschefen
sjelf bör vara i besittning af de olikartade kunskaper och den erfarenhet,
som för en tillfredsställande ledning af de tre karteverken är nödvändig. Fästes deremot
icke en sådan fordran på den nya gemensamma styresmannen, så torde det väl
icke kunna undvikas, att för hvartdera karteverket hafva, en särskild souschef, hvilkens
åligganden ?och göromål ändå klefve oförändrade desamma hädanefter, som under nuvarande
förhållanden. I stället för tre chefer skulle således ytterligare en fjerde, fastän
af mera nominell beskaffenhet, tillkomma, men för min del kan jag icke inse, huru genom
en^sådan anordning en besparing för staten skall kunna tillvägabringas.
Hvad dernäst beträffar Revisorernes anmärkning, att de tre karteverken utgifva?
till en del efter olika plan, så, då Revisorerne utan tvifvel haft sig bekant, att Eders
Kongl. Majestät icke funnit skäl i nåder tillåta, att Topografiska kårens mätningar i
den sjyjjjnj-deliga skalan i tryck göras för allmänheten tillgängliga, torde denna anmärkning
möjligen kunna af någon uppfattas såsom ett uttryck af deras önskan, att äfven
de ekonomiska och geologiska^karteverken måtte utgifvas i samma skala som det topografiska,
eller i Trn5*MIJ.
Det hufvudändamål, för hvilket ett geologiskt karteverk afses, nemligen att på
papperet med olika färger åskådliggöra alla de olika formationer, som i naturen förekomma,
erfordrar, om en någorlunda redig bild af det hela skall åstadkommas, en
skala, som icke bör vara alltför liten, isynnerhet då dessa formationer uppträda i en
mera ofta upprepad vexling med hvarandra. För det svenska geologiska karteverket,
som mera i detalj än något annat, emedan markens egendomliga beskaffenhet gör denna
arbetsplan nödvändig, redovisar för hithörande förhållanden, nemligen, utom för de fasta
bergformationerna, äfven för de lösa jordbildningarne, har det isynnerhet varit af vigt,
att skalan icke blifvit vald allt för liten, en omständighet här så mycket angelägnare,
som, utom de geologiska färgerna och tecknen, derå äfven upptagas åtskilliga andra
främmande beteckningar, såsom för landets särskilda fornminnen, för källor, höjdpunkter,
o. s. v. En jemnförande öfverblick på de för hand färglagda kartor i och i
hvilka såsom alternativer framlades till ledning vid denna frågas bestämmande
vid 1859—1800 årens riksdag, gaf också Rikets Ständer anledning att föredraga och
39
— 306 —
anslå medel till karteverkets ntgifvande i den större skalan, och denna i deras underdåniga
hemställan härom föreslagna åtgärd vann också snart derefter Eders Kongl.
Majestäts nådiga sanktion. Det är på dessa grunder som jag, i karteverkets intresse,
vågar i underdånighet uttrycka den förhoppning, att någon förändring af den för detsamma
en gång antagna skalan icke matte af Eders Kongl. Majestät anbefallas.
Afven hvad det ekonomiska karteverket angår, torde någon reduktion af skalan
icke kunna ifrågakomma, emedan detta karteverk å sin sida likaledes har att redovisa
för en hel mängd detaljer, som fordra tillräckligt utrymme, för att med lätthet och tydlighet
kunna uppfattas och öfverskådas. Det skulle tvertom till och med kunna ifrågasättas,
om icke denna skala här i sjelfva verket är nog liten, då man erinrar sig, att
man i andra länder funnit sig nödsakad utarbeta sådana för ekonomiskt ändamål afsedda
karteverk i skalor från 2,stro till ^ af naturliga storleken.
Visserligen kunde i ett annat afseende någon förändring vidtagas i den nu följda
planen vid utgifvandet, och jag föreställer mig också, att det äfven är på denna omständighet.
, som Revisorerne syftat, då de framställt sin underdåniga anmärkning om den till
en del olika planen för karteverkens utgifvande. Då nemligen det geologiska karteverket
utgifves bladvis i enlighet med den rutindelning af landet, som af Topografiska kåren
blifvit för dess karteverk uppgjord, så utgifves deremot det ekonomiska karteverket
häradsvis. Att härigenom ett spillrum uppkommer pä hvart och ett af de ekonomiska
kartebladen äfvensom att kostnaden för hela karteverket blir något större, än den skulle
blifva, om hvarje kartas gifna utrymme blefve till fullo upptaget, kan icke förnekas.
Om således det ekonomiska karteverket, i likhet med det geologiska, äfven utgåfves
bladvis och efter samma rutindelningsplan, så skulle icke allenast den af Revisorerne afsedda
öfverensstämmelsen och enheten mellan de båda karteverken inträda, utan äfven
en viss besparing i tidens längd för staten sannolikt vara att förvänta.
Men då det ekonomiska karteverkets hufvudändamål är att utmärka och beskrifva
de särskilda hemmanens relativa egovidd och gränsor, hvart inom sin socken och sitt
härad, samt förhållandet mellan åker, äng och skog, så att allt detta vid en blick på
kartan genast kan öfverskådas, så torde måhända med skäl kunna invändas, att den
nya planen i icke ringa mån komme att oförmånligt inverka på karteverkets ursprungliga
ändamål. Ty alla de vid kartans fyra kanter liggande hemmanens egor skulle nu
komma att af dessa kanter afskäras, utan att en sluten bild af dessa hemmans egovidder
kunde åstadkommas förr än efter en viss följd af år, då vidliggande blad hunnit
bearbetas och utgifvas. Och denna olägenhet skulle isynnerhet märkbart framträda för
de blad, som äro belägna vid skillnaden mot ett annat län, inom hvars närmast an
gränsande
delar det blefve nödvändigt att utsträcka arbetet, för att erhålla rutan full,
utan att samma län förrän kanhända många år derefter kunde hinna blifva föremål för
fortsatt arbete. Och hvad kartbeskrifningarne i allmänhet och i synnerhet till sådana
nyss omnämnda gränsblad beträffar, vågar jag föreställa mig, att stora svårigheter då
skulle möta att uppställa dem under en sådan form, att de med lätthet redogjorde för
och upplyste om innehållet af de flera styckade egovidder, sora på kartorna skulle förekomma,
Af dessa skäl vågar jag, huru stor fördel än det geologiska karteverket för
egen räkning kunde hafva deraf, att äfven det ekonomiska utgafs efter samma rutindelningspbn,
likväl icke, med tillbörligt, aktgifvande på detta sednare karteverks eget intresse,
anse en förändring önsklig i den hittills vid utgifningen följda planen.
— r307 —
Vidkommande slutligen den af Revisorerne gjorda förutsättningen, att särskild
stomkarta upprättas för hvartdera karteverket, så eger detta förhållande visserligen rum
för det topografiska och det ekonomiska, men för ingen del för det geologiska karteverket.
För de geologiska undersökningarnes behof är det i allmänhet nödvändigt, att icke blott
s. k. stomkarta, utan fullständigt utarbetade topografiska eller ekonomiska kartor öfver
den till undersökning afsedda trakten finnas att tillgå. Det är också derföre som dessa
undersökningar, allt ifrån deras första början, fortfarande begagnat såsom grundval (och
detta finnes också på hvart och ett af de hittills utgifna bladen uttryckligen omnämndt)
hufvudsakligen Topografiska kårens utförliga mätningar i 33,^5, men äfven någon gång
för mindre vidder, fastän hittills mera sällan, de i samma skala upprättade ekonomiska
häradskartorna. Om vi skulle företagit oss, att öfver de hittills förnämligast undersökta
landdelarna (Mälaredalens omgifningar) först sammandraga stomkartor, så skulle detta i
sanning varit ett alltför tidsödande och för geologerna främmande arbete, och utom dess
alldeles onödigt tillika, emedan dessa förberedande åtgärder här redan funnos undangjorda.
Men äfven öfver Elfsborgs län finnes en af Topografiska kåren sammandragen
stomkarta i 33,333, ehuru några, utförligare mätningar i denna skala der ännu icke försiggått.
Denna stomkarta med de ändringar och tillägg, som i sednare tider tillkomne
nyare egokartor föranledt, har derföre också legat till hufvudsaklig grund för de sedan
några ar tillbaka i nämnde län påbörjade geologiska undersökningarne. Visserligen hafva
dessa genom det något ökade arbete, som saknaden af fullständiga mätningar i 33,^33
förorsakat, framskridit något långsammare än de undersökningar, som skett uti andra i
detta hänseende mera lyckligt lottade trakter. Men då Elfsborgs län sjelft med en icke
obetydlig summa ärligen bidragit till ändamålet, så torde den verkliga kostnadstillökningen
för staten, genom det i viss mån något försenade arbetet, icke kunna anses uppgå
till så särdeles stort belopp, en olägenhet, som dock mer än väl torde få anses uppvägd
genom de, både i vetenskapligt och ekonomiskt hänseende, vackra frukter, som till fördel
för det hela blifvit skördade just genom den lyckliga tillfälligheten, att undersökningarne
blefvo förlagda till nämnde län, oaktadt föregående uppmätningar i den större
skalan der ännu saknades.
Häraf täcktes Eders Kongl. Majestät nådigst finna, att arbetets anordning och utförande
vid det geologiska undersökningsverket icke kan sägas hafva föranledt någon onödig
tidsförlust eller öfverdrifven kostnad för staten, från den synpunkt betraktadt att, såsom
Revisorerne föreställt sig, redan förut befintliga förberedande arbeten skulle utan ändamål
blifvit ånyo omgjorda, utan har detta karteverk tvertom alltid såsom grundval för
sina arbeten begagnat de materiaiier, som förut funnits att tillgå.
För att emellertid för framtiden, i händelse anledning skulle yppas att utsträcka
de geologiska undersökningarne till ännu flera län, der förberedande fullständiga mätningar
ännu saknas, förebygga all slags tidsutdrägt vid detta karteverks utarbetande, vågar
jag i underdånighet hemställa, att de ekonomiska kartearbetena, „ liksom Eders Kongl
Majestät redan förut har täckts i nåder förordna med hänsyn till Orebro län, hädanefter
företrädesvis måtte förläggas till de län inom landets södra del, der- mätningar i
ännu icke blifvit af Topografiska kåren verkställda eller för den närmaste framtiden påtänkta,
d, v. s. till Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Halmstads, Elfsborgs, Karlskrona,
Kalmar, Karlstads och Stora Kopparbergs län. De geologiska undersökningarne skulle
— 308 —
på så sätt icke råka i förlägenhet för saknaden af fullständiga föregående mätningar,
utan kunde efter sig företeende omständigheter öppna sin verksamhet nästan när som
helst och hvar som helst inom nyss sagde del af landet. Och om derjemte de ekonomiska
kartorna skulle kunna tjena såsom grundval för de ännu återstående topografiska
mätningarne eller dervid begagnas såsom stomkartor, hvilket ingen anledning är att betvifla,
såvida konnekteringen och det obetydliga återstående trianguieringsarbetet blifvit
utförda med önskvärd noggrannhet, så blefve äfven för den sednare kåren ett förberedande
arbete undangjordt, hvilket denna kår hittills sjelf handlaggt och eljest äfven framdeles
är nödsakad att handlägga. Skulle dessutom Eders Kongl. Majestät nådigst finna
skäl förordna, att, när mätning i Topografiska kåren förehafves i något visst
län på gränsen mot ett annat län, som ännu endast finnes af nämnde kår uppmätt i
imWn äfven den del af detta sednare län, som inrymmes inom den under behandling
varande rutan, må underkastas förnyad uppmätning i sov^rfff, så skulle härigenom än
ytterligare många tillfällen beredas åt de geologiska undersökningarna att utsträcka sin
verksamhet, utan att någon försening af arbetet genom främmande förberedande operationer
behöfde ifrågakomma.
Genom alla dessa åtgärder skulle icke blott det ekonomiska karteverket arbeta i
det topografiska karteverkets intresse, utan båda dessa karteverk tillika erbjuda åt det
geologiska all den grundval, som för dess ostörda och skyndsamma framskridande är behöflig.
Och det är äfven på detta sätt, som jag vågar föreställa mig, att den af Revisorerne
åsyftade fördelen af större gemensamhet mellan de tre karteverken, minskad långsamhet
vid utgifvandet och sparad kostnad för staten utan svårighet bäst torde kunna
till vägabringas.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärdar jag,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:
AXEL ERDMANN.
Stockholm den 16 December 1864.
— 309 —
Styresmannens för rikets
ekonomiska karteverk
underdåniga utlåtande, angående Rikets
Ständers Revisorers anmärkning,
i afseende å bristande upplysningar
om detta karteverks fortgång, oell framställning
om lämpligare organisation
af rikets 3:ne karteverk.
Storm|äktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj-.ts nådiga befallning, att med anledning af hvad Rikets Ständers
Revisorer anmärkt i afseende å dels bristande upplysningar om ekonomiska karteverkets
fortgång, dels åstadkommande af ett större samband emellan det ekonomiska och de öfriga
karteverk, som för närvarande på statens bekostnad utgifvas, inkomma med underdånigt
utlåtande, får jag härmed i djupaste underdånighet sålunda fullgöra.
Enär de till Eders Kongl. Maj:t härifrån för föregående år underdånigst afgifna
årsberättelser angående bearbetandet af rikets ekonomiska karteverk omständligt och i de
minsta detaljer redogöra för karteverkets årliga fortgång, så har jag i afseende derå icke
någon vidare upplysning att underdånigst tillägga; men då Revisorernes anmärkning angående
den förmenta bristen af ifrågavarande upplysningar antagligen gälla innevarande
årts kartearbeten, så anser jag mig böra för dessa sednare här underdånigst redogöra
samt tillika dermed sammanfatta en allmän uppgift å alla föregående års arbeten ifrån
deras begynnelse och till närvarande tidpunkt.
Bearbetandet af rikets ekonomiska karteverk, som börjades den 2 Januari 1860
med Upsala län, har sedermera oafbrutet fortgått, hvarvid och tills dato, under nu sålunda
förflutna tid af nära 5 år, hela Upsala län samt omkring 22 qvadratmil af Orebro
län blifvit å karta lagda. Beträffande Örebro län, som för närvarande är under arbete,
så är länets halfva område afritadt i förminskad och den för härvarande arbeten bestämda
skala; och kartan öfver de sistnämnda 22 qvadratmilen, omfattande länets södra och
mellersta delar, är, hvad angår göromålen ute på fältet, afslutad, men konseptet deröfver
till text och sammansättning ännu icke fullständigt. Hvad graveringsarbetena vidkommer,
så äro, utaf de inom Upsala län belägna 13 härader, 9 häradskartor i gravyr fullbordade
och den 10:de under arbete samt så nära fullbordad, att af densamma inom årets slut
kompletta aftryck med säkerhet kunna påräknas. Beskrifningar och arealuträkningar
öfver alla Upsala läns härader, hvilka göromål för närvarande äfven äro under hand
läggning
och till stor del verkställda, kunna med all sannolikhet antagas vara afslutade
inom något öfver 2:ne månader härefter.
De för ofvanberörde arbeten upplöpande kostnader, hvilkas belopp varit olika för
olika år, uppgå, beräknade i medeltal, för hvarje år till 17,391 R:dr 88 öre, som, sammanräknade
för alla 5 arbetsåren, gör en totalsumma af 86.959 R:dr 40 öre R:mt.
Deraf äro använda till inköp af instrument och effekter 3,439 R:dr 72 öre, till gravyr
och tryckning 14,396 R:dr 42 öre samt till arfvoden, reseersättningar och dagsverks
-
— 310
kostnader, hyra för lokalen och diverse utgifter till 69,123 R:dr 26 öre, allt R;mt. Kartearbetena
uti Norrbottens län, hvartill särskildt anslag af allmänna medel nådigst är anvisadt,
hafva oafbrutet fortgått sedan medlet af år 1859.
I anseende till det vidsträckta område, länet innefattar, utgörande omkring f:del
af hela riket, torde ännu några års tid erfordras för karteverkets fullbordan öfver Norrbottens
län.
Den tanken ligger nära för hand, att å de kartestommar öfver större delen af
södra och mellersta Sverige, sorn under sednast förflutna 50 åren blifvit i och för militäriskt
behof upprättade af Kongl. Topografiska kåren, skulle kunna utföras de ekonomiska
detaljer, som af härvarande karteverk skola redovisas; men då förberörde kartestommar
tillkommit i och för ett helt annat ändamål, än som här åsyftas, och äro sammanfattade
uti för härvarande behof otillräckligt stor skala saint, saknande i allmänhet
och till största delen gränsor emellan såväl alla de olika egoslagen (byggnadstomter,
trädgårdar, åker, äng, odlingsmark, skogbeväxt och skoglös mark, mossar m. m.), som
äfven fullständighet för gränsorna emellan byar och enstaka hemman, utjordar och fjel—
lar, icke till sin beskaffenhet, bedömd efter de stommar jag hittills haft om händer, motsvara
de fordringar, härvarande karteverks syftemål och grundidé betinga, så blef det
en absolut nödvändighet att öfvergifva begagnandet af militär-karteverkets ifrågavarande
stommar och vidtaga ett arbetssätt, som mera befordrar det hufvudmål, hvartill ekonomiska
karteverket syftar. Den af mig i denna rigtning underdånigst framställda arbetsplan
blef, sedan Ofver-direktören vid Landtmäteriet deröfver den 10 Januari 1861 afgifvit
underdånigt utlåtande och förslaget tillstyrkt, af Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställd
den 15 Februari sistnämnde år. Enahanda förhållande eger äfven till stor del
rom i det fortsatta antagande, att, för erhållande af arealuppgifter, som de kartorna åtföljande
tabellariska beskrifningar skola redovisa, ändamålet kunde vinnas genom utdrag
af de uti Landtmäteri-kontoren tillgängliga ego- och skiftesbeskrifningar, erforderligen
rättade i enlighet med de förändringar, egorna undergått efter sednaste egomätningen.
Men detta förfaringssätt är endast tillämpligt vid beskrifning af ett mindre jordområde
och begagnadt vid redogörelse af arealförhållanden å en större jordyta, såsom af ett helt
län, verkar ett betydligt missledande och ifrån det absolut rätta vida skiljaktigt resultat,
hvarföre hela ytberäkningen måst anordnas på ett sätt, som gör den oberoende at alla
de i förutomnämnda förfaringssätt större och mindre fel verkande orsaker. Föregående,
i korthet underdånigst relaterade omständigheter föreskrifva obestridligen för arbetssättet
tili den ekonomiska kartans upprättande följande hufvudsakliga regel, nemligen: fullständigt
ny kartestomme uti så stor skala, att derå kan med tillförlitlighet uträknas arealen
och dess olika fördelning till hvarje by, enstaka hemman, utjord och fjell, samt till sin
sammansättning grundad på Topografiska kårens triangelnät, erforderligt utuidgadt; och
öfver hvarje by eller enstaka hemman, som antingen helt och hållet saknar egokarta
eller har den så ofullständig, att medelst rekognosering dess likformighet med^ marken
icke kau åstadkommas, upprättad ny fullständig geometrisk karta. I afseende å sistberörde
operation anser jag mig böra underdånigst upplysa, att icke mindre än 116 olika
byar och hemman, af ofvan uuderdånigst antydda skäl, blifvit, i och för förevarande ändamåls
vinnande, under loppet af de 5 år, hvarunder karteverkets verksamhet fortgått,
inom Upsala och Orebro län redan fullständigt geometrice affattade. Då således ett
mindre omständligt arbetssätt än här ofvan underdänigst antydda icke lärer kunna ifrågakomma
vid härvarande kartors och beskrifningars upprättande, utan att i annat fall göra
hela arbetet värdelöst, och emedan under den tidrymd, militär-karteverket fortgått, omkring
mer än hälften af rikets mellersta och södra delar redan blifvit kartlagda uti en
— 311 -
för härvarande behof otillräckligt stor skala, kan således det af Revisorerne anmärkta
förhållandet af 2:ne särskilda kartstommars upprättande icke på något sätt undvikas för
de delar af riket, som af Topografiska kåren redan blifvit kartlagda. Men då kartorna
öfver flera län, såsom Orebro, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Hallands, Elfsborgs och
Blekinge län, som af Topografiska kåren redan äro utgifna, icke blifvit bearbetade uti en
med nuvarande plan för Topografiska kårens kartearbeten öfverensstämmande skala, utan,
för att kunna inrättas i enlighet med det för kåren numera bestämda arbetssystem, måste,
i likhet med hvad som vidtagits med de nu redan af samma kår för andra gången omarbetade
kartorna öfver Upsala, Nyköpings, Kristianstads och Malmöhus län, troligen
framdeles af förberörda orsaker i alla fall förnyas och omarbetas, så, och med antagande,
att den kartstomme, hvilken härstädes upprättas, blifver, såsom i den största skalan
och deraf följande omständligaste arbetssätt utförd, användbar och till nytta för såväl
de topografiska som äfven de geologiska kartearbetena, är för närvarande uti Eders
Kongl. Maj;ts nådiga beslut den 6 Februari 1863,— hvarigenom de ekonomiska kartearbetena
blifvit förlagda inom Orebro län, och således verka i både Topografiska kårens
och Geologiska byråns intresse samt med den under arbete varande nya stoinkartan bereda
fördelar åt båda dessa karteverks fortgång, — den af Revisorerne anmärkta olägenheten,
angående onödiga dubbel-arbeten, redan långt för detta till stor del af Eders Kongl.
Maj:t nädigst undanröjd och det ifrågaställda större sambandet de 3:ne karteverken
emellan redan till en god början tillvägabragt. Om äfven för framtiden enahanda och
till sistberörda syftemål verkande fördelning af arbetsdistrikterna emellan de för olika
ändamål arbetande 3:ne karteverken af Eders Kongl. Maj:t nådigst anbefalles, så anser
jag underdånigst hvarje annan åtgärd i detta afseende öfverflödig. Utstakning af planen
för denna fördelning anser jag underdånigst böra företrädesvis bestämmas med afseende
på de hinder och dessas aflägsnande, som ligga i vägen för geologiska undersökningarnes
fortgång, hvarföre lämpligaste planen betingar följande ordning för ekonomiska karteverkets
framtida arbeten, nemligen: sedan ekonomiska kartearbetena blifvit fullbordade inom
Örebro län, förläggas desamma till Skaraborgs län och sedermera till Hallands, Göteborgs
och Bohus län, Blekinge och Elfsborgs län, hvilka alla äro af Topografiska kåren
utarbetade uti en äfven för de geologiska undersökningarne otillräckligt stor skala och
inåste derföre ock i hvarje fall nödvändigt omarbetas.
Derigenom att Eders Kongl. Maj:t skulle fästa nådig uppmärksamhet vid föregående
underdåniga förslag, blifva äfven de ekonomiska kartearbetenas fortgång och skyndsamhet
till en väsendtlig del för närmaste framtid befrämjade, ty de till arbetsdistrikter
här underdånigst föreslagna län äro just de delar af riket, hvilkas terräng blifvit uti det
at Topografiska kåren sedan år 1811 utförda, värderika, triangelnät försedd med den
rikaste tillgång på säkra ort bestämmelser, och sä riklig, att, med undantag för Elfsborgs
län, någon vidare åtgärd till den ekonomiska kartans noggranna sammansättning derstädes
icke kan komma att af behofvet påkallas.
Härigenom undvikes således för längre tid den kostsamma operation, som i och
för ofvanberörda triaogelnäts utvidgande måst vidtagas inom Upsala län och, äfven erforderlig
inom Orebro län, allt för mycket anlitar de för härvarande arbeten tillgängliga,
relativt till anslagen för rikets 2:ne öfriga k arte verk, mer än knappa penningetillgångar.
Hvad den af Revisorerne anmärkta olikheten i karteverkens nuvarande förvaltning
beträffar, så och emedan rikets civila karteverk, det geologiska och ekonomiska,
redan höra till Eders Kongl. Maj:ts Civil-departement och rikets militär-karteverk till
Landtförsvars-departementet, och karteverkens speciella ledning och förvaltning blifvit af
— 312
Eders Kongl. Maj:t i nåder uppdragne och fördelade åt icke flere Styresmän, än för
hvartdera af de till sina olikartade göromål skiljaktiga 3:ne karteverken oundgängligen
erfordras, anser jag underdånigst, att hvarje annan förändring i de olika institutionernas
organisation endast skulle medföra ett mot Revisorernes syfte stridigt resultat och verka
motsatsen pä kartearbetenas nuvarande skyndsamma framgång. Den inrättning af en
för de 3:ne karteverken gemensam öfverstyrelse eller ännu en, jemte de båda Stats-departementen,
ytterligare General-styrelse, hvaråt Revisorerne tyckas häntyda, kan ej annat
än endast öka statsverkets utgifter, utan att bereda motsvarande fördel.
En förening emellan frenne olikartade befattningar leder icke till någonderas‘"båtnad,
och då de olikartade göromål, sorn åligga hvartdera karteverket, äfven betinga olikartade
insigter och praktik, nemligen för militär-karteverket kännedom af topografi, astronomi,
militärvetenskap ra. m., för geologiska karteverkets insigter i geologi, kemi m. m. och
för ekonomiska karteverkets alla de kunskapsmått, som för landtmäteriet, skiftesverket
och kameralvetenskapen erfordras, sä vågar jag underdånigst befara, att äfven svårigheten
för erhållande af en alla dessa egenskaper förenande förmåga, som Revisorerne synas
ifrågasätta, omöjliggör hvarje sträfvande att gå deras underdåniga framställning i
förevarande afseende till mötes.
Hvad slutligen beträffar Revisorernes förmenande, att de 3:ne karteverken bearbetas
efter olika plan, så måste åsigterna i det afseendet nödvändigt blifva delade, emedan
alla 3:ne karteverken grunda sig på ett och samma triangelnät, lika projekfionsmetod
och samma rutsystem. Skalornas olikhet dem emellan blifver en nödvändig följd
af de olikartade föremål, hvartill hvartdera karteverket syftar; och att det ekonomiska
karteverket, i olikhet med de 2:ue andra, utgifves ifrån trycket icke rutvis, utan
häradsvis, föranledes af den omständigheten, att genom annat förfaringssätt en by eller
ett hemman oftast blefve delvis beskrifvet på 4 särskilda blad och upptaget uti 4 olika
beskrifningar, en olägenhet, som nuvarande utgifningssätt förekommer.
De nådigst remitterade handlingar varda härmed uuderdånigst återställda.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar
*
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
GUSTAF LJUNGGREN.
Stockholm i Rikets ekonomiska karteverk den 17 December 1864.
— 313 —
Kongl. Förvaltningens af
sjö-ärendena
underdåniga utlåtande öfver de anmärkningar,
Rikets Ständers Revisorer
framställt vid granskning al 5:te
hufvudtitelns räkenskaper för år 1862.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Då, uti Eders Kongl. Maj:ts den 23 sistlidne November hit ankomne nådiga remiss
af den 21 förutgångna Oktober å 2*.ne transsumt af Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers berättelse, angående verkställd granskning af statsverkets samt andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1862,
Förvaltningen af sjöärendena blifvit anbefaldt att, efter vederbörandes hörande, till Eders
Kongl. Majit inkomna med underdånigt utlåtande öfver de i samma transsumt framställde
anmärkningar, så får Förvaltningen, som i afseende på hvad dessa röra Flottans
station i Karlskrona, infordrat Befälhafvande Amiralens derstädes till Eders Kongl.
Majit ställda underdåniga yttrande, nu, sedan sådant blifvit afgifvet, med öfverlemnande
af detsamma, samt de nådigt remitterade handlingarnes återställande, i underdånighet
anföra följande:
Hvad först angår Revisorernes anmärkning, att »vid redogörelsen för de under revisionsåret,
den 25 Februari i Öregrund, den 30 Juni i Ystad och den 29 September i
Landskrona hällne auktioner å försålde, för Kongl. Flottan ej vidare användbare effekter,
auktionsförrättaren beräknat sig till godo och sedermera uppburit dels 6, dels 3 och
dels 1 4 procent utaf auktionsbeloppet, ehuru, enligt 7 § af Kongl, reglementet den 20
December 1825, vid försäljningsauktioner, som verkställas under uppbörds- och redovisningsansvar
för auktionisten eller förrättningsmannen, denne endast eger åtnjuta 1 % af
de influtna medlen», så har Revisionen härstädes, i anledning af denne anmärkning hörd,
förklarat, att det derutinnan åberopade Kongl, reglementet endast stadgar hvad sorn bör
iakttagas vid Krono-auktioner, men att, då de ifrågavarande effekterna, hvilka tillhört
lotsverket, blifvit försålda genom respektive auktions-kammares i nyssnämnde städer
försorg, bemälte verk måst erlägga samma auktionsprovision, som andra säljare, och att
Revisionen, vid granskning af redogörelserne, ansett sig icke böra härvid göra någon anmärkning,
enär de försålde effekterna i allmänhet varit af mindre värde samt, derest
auktionerne, enligt 4 § af högstberörde Kongl, reglemente, genom Eders Kongl. Majits Befallningshafvandes
försorg blifvit verkställde, kostnaderna derför säkerligen icke stadnat
ens vid nu ifrågaställde debiterade beloppen, helst en Krono-auktion svårligen skulle
kunna hållas emot en ersättning af 7 öre, som utgöra 1 % af försäljningssumman för
den kasserade s. k. lotsutkiken, hviken den 25 Februari 1862 försåldes i Öregrund;
börande Förvaltningen underdånigst upplysa, att auktionssuminorna för de försålda effekterna
uppgått till 7 R:dr för besagde lotsutkik, till 7 i R:dr för en gammal båt med
segel m. m., som försålts i Ystad den 30 Juni 1862, samt till 70 R:dr för en dito dito,
som försålts i Landskrona den 29 September samma år, äfvensom att de anmärkta
auktionsprovisionerna utgjort: för lotsutkiken 41 öre, för den i Ystad försålda båten
2 R:dr 13 öre samt för den i Landskrona föryttrade 1 Rrdr 5 öre, hvaraf synes, att det
40
— 314 —
försålda varit af så obetydligt värde, att anställande af Krono-auktion derå otvifvelaktigt
skulle hafva medfört kostnader, som vida öfverstigit de af Revisorerne anmärkta
auktionsprovisionerna, och att det således varit med Kronans fördel mest öfverensstämmande,
att försäljningarne blifvit verkställde på sätt nu skett.
Beträffande åter det af Revisorerne anmärkta dröjsmålet med afgifvandet af Förvaltningens
och vederbörandes af Eders Kongl. Majit, genom nådig remiss den 14 November
1862, i nåder infordrade underdåniga utlåtanden öfver de i Eders Kongl. Majits
och rikets Stats-kontor upprättade förslag till hufvudbok för Förvaltningen samt Flottans
stationer, får Förvaltningen underdånigst afgifva följande redogörelse för detta måls behandling.
Den 12 December 1862, eller samma dag, som den nådiga remissen hit ankom,
öfverlemnades af de dermed följande särskilda hufvudboks-förslagen det för Förvaltningen
till dess Kammar-kontors utlåtande, samt de för stationerna till respektive Stationsbetälhafvare,
med föreskrift att, efter vederbörandes hörande, så fort sig göra läte, afgifva
och hit insända till Eders Kongl. Majit ställda underdåniga utlåtanden i ämnet.
Den 31 Mars 1863 afgafs af Befälhafvaren vid Flottans härvarande station infordradt
yttrande, hvilket den 7 påföljde April remitterades till Kammar-kontoret. Den 13 September
innevarande år aflät Förvaltningen till Befälhafvande Amiralen vid Karlskrona
station påminnelser om det från honom infordrade yttrandets snara afgifvande, hvilket
derefter den 10 sistlidne Oktober hit inkom och blifvit remitteradt till Kammar-kontoret;
och har, sedan således vederbörande vid Flottans stationer blifvit hörde, i och för
slutliga beredandet af detta vigtiga och vidtomfattande ärende, Kontors-chefen särskildt
begärt och erhållit 2:ne månaders tjenstledighet.
Förvaltningen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
C. B. LILLIEHÖÖK.
P. O. BACKSTRÖM.
Referent.
J. B. KLEMAN.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåten
C. S. ANNERSTEDT
C.
A. SUNDIN.
C. E. Holm.
Stockholm den 31 December 1864.
— 315 —
Befälhafvande Amiralens i
Karlskrona
underdånig!! utlåtande, i anledning
af 2:ne utaf Rikets Ständers Revisorer
år 1864 gjorda anmärkningar.
Underdånigst utlåtande.
Ofver de anmärkningar, som Rikets Ständers Revisorer funnit skäl att göra vid
granskningen af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning år 1862 och särskildt beträffande Flottans stations i Karlskrona
räkenskaper, för Befälhafvande Amiralen härmedelst afgifva underdånigt utlåtande.
Hvad en anmärkt missräkning å 600 kub.-fot ekevirke under rubriken: »kölsvin»,
som skulle förefinnas uti extraktet öfver journalerna för inventeringen af virkesförrådet
åren 1861 och 1862, vidkommer, så har jag deröfver infordrat Varfs-kontorets förklaring,
äfvensom Revisorns i Kontoret, enligt hvilka här föl jäktige förklaringar det vill synas,
att något sådant fel, som Rikets Ständers Revisorer anmärkt, i verkligheten icke finnes,
utan måtte hafva uppkommit genom någon otydlig eller felskrifven siffra, och för att intyga
riktigheten häraf bifogas jemväl bestyrkt extrakt af journalen för inventeringen af
virkesförrådet åren 1861 och 1862, beträffande virkessorten »kölsvin».
Hvad dernäst angår det anmärkta förhållande, att ett i slutet af December månad
år 1862 hitkommet formulär till hufvudbok för Flottans stationer ej blifvit handlagdt,
hafva vederbörande andragit, att, då detta formulär saknat hvarje förklarande upplysning
eller motiver, man förmodat, att sådana vore att ytterligare förvänta, hvadan
det dröjts med handläggning af detta något svårfattliga formulär, men då sådana handlingar
ej afhörts, har granskningen af formuläret vidtagits, och blef detsamma tillika
med yttrande derom den 6 sistlidne Oktober till Kongl. Förvaltningen af sjö-ärendena
öfversändt.
Karlskrona, Befälhafvande Amiralens Kansli den 10 December 1864.
C. EHNEMARK.
O. A. Bergqvist.
— 316 —
Ödmjukt yttrande.
Till åtlydnad af Befälhafvande Amiralens remiss å Kongl. Förvaltningens af
sjöärendena skrifvelse den 25 sistlidne November, med infordrande af yttrande i anledning
af Rikets Ständers Revisorers underdåniga berättelse, rörande granskningen af 1862
års räkenskaper samt deraf föranledda anmärkningar, får Kontoret, beträffande lista
transsumtet af berörde anmärkningar, vördsamt afgifva följande förklaring:
Till mötande af anmärkningen, att uti journal-extraktet skulle förekomma en
missräkning å 600 kubikfot i summeringen af kolumnen för kölsvin, får Kontoret vördsamt
anföra, att uti koncepthandlingarne icke kunnat upptäckas den anmärkta felsummeringen,
enär sammanlagda kubikinnehållet af kölsvin utgör 4,750,56 kubikfot, som äfven
blifvit uppbördsmannen påförde, i hvilket hänseende ödmjukligen bifogas såväl Revisionens
förklaring, som äfven transsumt af det med journalen jemförda extraktet.
Journalerna öfver inventeringen af förrådsuppbörder hafva aldrig åtföljt Kongl.
Flottans räkenskaper till Kongl. Kammar-rätten. Efter verkställd och afslutad inventering
insändas handlingarne till Befälhafvande Amiralen, hvarifrån desamma, på. sätt
235 § 4 mom. af reglementet för styrelsen och ekonomien föreskrifver, öfverlemnas till
vederbörande Kontor, hvarefter ena exemplaret af journalen emottagits af Kontoret, det
andra qvarstannat hos uppbördsmannen. Denna åtgärd har hittills icke gifvit anledning
till anmärkning, och torde äfven vinna stöd deraf, att då journalerna för 1858 års inventering
af materialförrädet af Kongl. Kammar-rätten infordrades för upplysningars
vinnande, desamma efter begagnandet till Kontoret återlemnades.
Karlskrona, Kongl. Flottans Varfs-kontor den 8 December 1864.
J. O. Lennman.
Ödmjuk förklaring.
Till följd af Rikets Ständers Revisorers anmärkning, att, vid extraktet öfver
journalerna vid ekevirkesförrådets inventering i Karlskrona åren 1861 och 1862, missräkning
af 6G0 kubikfot ekevirke, benämndt »kölsvin», blifvit begången, får Revisionen
ödmjukligen afgifva följande:
Vid efterseende uti här förvarade duplett-extrakt, öfverensstämmande med inventeringsjournalen,
har icke kunnat upptäckas något så beskaffadt fel, som anmärkningen
innehåller; och får Revisionen, till bestyrkande häraf, ödmjukligen vidfoga ett transsumt
af samma inventerings-extrakt, efter hvilket såväl omslutet som påföringen af ekevirket.
blifvit verkstäldt.
- 317 —
Skalle icke destomindre anmärkningen vara befogad, måste antingen en otydlig
siffra eller felskrifven sådan dertill vara vållande.
Karlskrona, Kongl. Flottans Yarfs-revisions-kontor den 8 December 1864.
Chr. Rönström.
(Transsumt.)
Extrakt af journalen för inventeringen af virkesförrådet å kongl, skeppsvarfvet i Karlskrona
åren 1861—1862.
Utländskt ekevirke, rät-timmer:
1861
Maj
15.
Konsumeradt  ...
2
stycken
113,09
»
Juni
15.
dito
4
»
212,71
»
»
15.
dito
2
»
50,28
»
Augusti
12.
Inventeradt
8
»
537,29
»
September
5.
dito
2
»
123,57
»
»
6.
dito
!
»
62,21
»
»
23.
dito
28
»
1,666,66
»
»
26.
Konsumeradt
2
»
118,88
Oktober
4.
Inventeradt
.. 2
»
131,97
»
»
5.
dito
2
»
112,91
»
»
7.
dito
2
»
141,45
»
»
24.
dito
6
»
417,10
1862
April
17.
dito
1
»
58,20
»
Juni
19.
dito
16
»
1,060,90
Summa 78 stycken 4,807,22 kub
Afgår kasseradt virke
1 » 56,66
tfot kölsvin.
Återstår 77 stycken 4,750,56 kubikfot kölsvin.
Karlskrona, Virkesförvaltare-kontoret den 4 September 1862.
Granskadt:
Chr. Rönström.
A. F. Lundgren.
Rätteligen transsumeradt, intygar:
H. G. Lubeck.
_ 318 —
Kongl. Fångvårds styrelsens
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
granskning af 1862 års räkenskaper
angående fångvården.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts medelst nådig remiss den 22 nästlidne November
Fångvårdsstyrelsen meddelade föreskrift, får Styrelsen härmedelst i underdånighet
afgifva utlåtande i anledning af de af Rikets Ständers Revisorer, vid verkställd granskning
af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år i 862, gjorda anmärkningar, som, jemte samma nådiga remiss,
blifvit Styrelsen meddelade.
Uti § 5 hafva Revisorerue anmält, att det förhållande under revisionsäret fortfarit,
hvilket af 1861 års Statsrevisorer blifvit såsom mindre konseqvent anmärkt, eller
att godtgörelse bereddes fångvården för sådane arbeten, som af kronoarbetskarlar verkställas
för Flottans räkning, under det någon dylik ersättning för de arbeten, hvilka i
större mängd af kronoarbetskarlar för försvarsverket till lands utföras, icke erhölles.
Då Styrelsen uti sitt den 28 December 1863 afgifna underdåniga utlåtande öfver
de af 1861 års Revisorer framställda anmärkningar uti ifrågavarande ämne sig yttrat,
samt Rikets Ständers sednast församlade Revisorer icke anfört något, som kan föranleda
tillägg till hvad Styrelsen sålunda i underdånighet anfört, torde Styrelsen nu få inskränka
sig till åberopande deraf.
Samma förhållande, som nyss är uppgifvet, inträffar jemväl med Revisorernes
uti 6 § framställda anmärkning, i fråga om redogöraren vid straff- och arbetsfängelset
på Långholmen tillagd afskrifningsprocent för mjöl, som till nammie fängelses bageri
blifvit levererad, enär dylik anmärkning jemväl blifvit af föregående Statsrevision gjord
och af Fangvårds-styrelsen då besvarad.
Uti § 9 hafva Revisorerne anfört, att redogörelsen för straff- och arbetsfängelset
å Norrmalm utvisade, det medelpriset å den under revisionsåret till fängelset levererade
mjölk utgjort 41,50 öre för kannan, under det den till straff- och arbetsfängelset på
Långholmen samma år leirmade mjölk betalts med 50 öre för kannan; och hafva Revisorerne
icke kunnat finna någon anledning till denna icke obetydliga prisskillnad.
I afseende härå får Styrelsen underdånigst upplysa, att den mjölk, hvarom här
är fråga, är afsedd endast för fängelsernas sjukhus, samt bör vara oskummad och levereras
till den qvantitet för hvarje dag, som med afseende å de dagligen vexlande sjukdomsförhållandena
och läkarens i anledning deraf meddelade föreskrifter rörande sjukutspisningen
erfordras. Vid straff- och arbetsfängelset på Långholmen har för sjukhusets
behof under år 1862 levererats 1,343^ kannor mjölk, med den olikhet i qvantite
-
— 319 —
terna, att under åtskilliga månader levererats omkring 84 kannor eller i medeltal 2.8
kannor om dagen, dä åter under andra månader erfordrats omkring dubbelt så stor qvantitet.
Detta förhållande, som väl är gemensamt för båda här befintliga straff- och arbetsfängel.
ser, föranleder dock, oaktadt leveransen förnyade gånger blifvit offentligen utbjuden,
ett högre pris å mjölken vid fängelset å Långholmen, af det skäl, att detta fängelse
är mera aflägse beläget från salutorg och varutrafiken i allmänhet inom staden.
Det i lii g omförmälda, enligt Revisorernes tanka anmärkningsvärda förhållande
att, enligt berättelsen om fångvården för år 1862, blott 33 personer vid fångvårdsinrättningarne
erhållit undervisning i läsning, ehuru antalet af dem, som icke egt kunskap i
kristendomen, uppgått till 56, torde finna sin förklaringsgrund dels deri, att åtskillige
personer, som kunnat läsa innantill, detta oaktadt varit i saknad af kristendomskunskap,
dels ock deruti, att flera personer, som varit okunnige i läsning, så kort tid i
fängelserna qvarstadnat, att undervisning deri ej hunnit dem meddelas.
Uti 12 § hafva Revisorerne gjordt en framställning rörande den resekostnadsersättning,
som under revisionsåret af statsmedel utgått, och dervid bland annat meddelat
uppgift på det belopp, som i sådant hänseende blifvit till embets- och tjenstemän vid
Fångvärds-styrelsen utbetaldt.
Såvida Styrelsen rigtigt uppfattat denna Revisorernes framställning, innebär den
icke att de i afseende å resekostnadsersättning för Fångvårds-styrelsen gällande föreskrifter
anses hafva blifva öfverträdde eller obehörigen tillämpade; hvadan Styrelsen icke
har att i sådant hänseende något anföra. För den händelse åter, att framställningen
tilläfventyrs skulle åsyfta någon ändring i de för resor i tjensteärender gällande stadgarne,
anser Styrelsen sig i frågans närvarande skick endast böra i underdånighet erinra,
att dessa stadganden, så vidt Fångvårds-styrelsen särskildt rörer, blifvit, efter pröfning
hos Eders Kongl. Maj:t, genom den för Styrelsen den 16 December 1859 utfärdade instruktion
i nåder fastställda; hvarjemte Styrelsen får i underdånighet fästa Eders Kongl.
Maj:ts nådiga uppmärksamhet derå att, förutom den punkt uti instruktionen, som af Revisorerne
antydes, eller 27 §, 3 mom. rörande begagnande af biträden vid embetsresor,
innefattar instruktionen föreskrifter i afseende å dylika resor uti 26 §, 27 § 1 mom.
samt 29 §.
Remisshandlingarne återställas i underdånighet, och Styrelsen framhärdar med
djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåtare,
w. STRÅLE.
R. TH. CEDERSCHIÖLD. VICTOR LJUNGSTEDT.
Stockholm den 16 December 1864.
E. A. F. Eindencrona.
— 320 —
Stuteri-öf\ erstyrelsens
underdåniga utlåtande, i anledning af
den anmärkning, Rikets Ständers Revisorer
framställt vid granskning af
Strömsholms stuteris räkenskap för
år 1862.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss den 2! sistlidne Oktober anbefalld att inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers Revisorer, uti afgifven berättelse
om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1862, anmärkt i afseende å kostnader
för de till betäckning i provinserna utsände hingstar från Strömsholms stuteri, har Stuteri-öfverstyrelsen
trott sig böra lemna tillfälle åt Chefen för nämnde stuteri att afgifva
yttrande öfver ifrågavarande, hans embetsåtgärd närmast rörande ämne, och hvilket yttrande
härjemte bifogas.
För egen del får Öfver-styrelsen i underdånighet anföra, att, såvida samma antal
beskällare sorn hitintills fortfarande skall utgå från Strömsholm, Öfver-styrelsen anser någon
väsendtlig minskning i kostnad ej kunna beredas, enär sådant mindre beror af Stuteri-chefens
åtgöranden än af de inflytande språngmedlen samt förnämligast af de personers
fordringar, hvilka hos sig mottaga hingstarne. För öfrigt och då ett årligt anslag
af 6,000 R:dr redan år 1825 erfordrades för hingstutföringen från detta stuteri, bör
det ej väcka förundran att år 1862, efter den betydliga stegring varuprisen under dessa
38 år undergått, utföringskostnaden uppgått till 6,153 R:dr 75 öre. Att skillnaden ej
är betydligare måste hufvudsakligen härröra deraf, att språngmedel ymnigare influtit i följd
af det större förtroende hingstarne vunnit och det högre intresse, som numera egnas hästafvel.
Stuteri-öfverstyrelsen torde derjemte få fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
på det olämpliga uti anställande af jemförelser mellan Strömsholm och de
tvenne andra stuterierna, uti nu ifrågavarande fall.
Hvad Ottenby beträffar, är utföring af hingstar derifrån icke afsedd och har endast
undantagsvis ägt rum till någon stuteriet nära belägen ort eller, såsom förhållandet
varit år 1863 och innevarande år, till Jönköpings län, uppå derom särskildt gjord begäran
samt mot erbjudande af billiga vilkor för underhållet. I båda fall har utsändningen
föranledt ringa kostnad för stuteriet.
Hvad åter Flyinge vidkommer, så har den större uppmärksamhet provinsen Skåne
egnar åt hästuppfödning gjort det möjligt att få en betydlig del af stuteriets hingstar
kostnadsfritt placerade, året om, hos enskilde personer, och då de öfrige till allmänhetens
begagnande qvarstått vid Flyinge, hafva några utgifter för kringföring icke ifrågakomma.
Först de sednaste tvenne åren, således efter den tid Revisorernes granskning
- 321 —
omfattar, har man, för att bereda stoägarne lättnad, under betäckningstiden utsändt
några af de vid stuteriet förut qvarstående hingstar.
Stuteri-öfverstyrelsen framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
D- SILFVERSTOLPE
Stockholm
den 8 December 1864.
J. A. Lundström,
(Strömsholms stuteri).
Till Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen.
Till åtlydnad af Kongl. Stuteri-öfverstyrelsens remiss den 28:de nästlidne
November, hvaruti mitt utlåtande infordras i anledning af Rikets Ständers Revisorers
anmärkning i afseende å kostnaden för de till betäckning i provinserna från Strömsholms
stuteri utsände hingstar, får jag äran anföra:
De föreskrifter, som lända till efterrättelse i och tor landtbeskällarnes utsändande
i provinserna, uppgjordes af kommitterade, hvilka år 1825 af Kongl. Maj.-t erhöllo
nådigt uppdrag att afgifva förslag till Strömsholms stuteri-inrättnings, så nödig ansedda
omorganisering; och hvilka föreskrifter vunno Kongl. Majis godkännande medelst nådig
resolution af den 8 December 1825. Dessa bestämma, att 40 hingstar skola årligen under
betäckningstiden från stuteriet till vissa provinser utsändas; hvilket äfven till stor
del blifvit en nödvändighet, af skäl, att till dem icke något fourage är i stuteriets stat
under dessa trenne betäckningsmånader anslaget, hvaraf följer, att de hingstar af dessa
40, som af någon anledning icke kunna nämnde tid utstationeras, måste vid stuteriet
uppehållas på de öfrige liästarnes bekostnad.
Redan år 1825 (således för nära 40 år sedan) voro de språngafgifter, hvilka inflöto
för hingstarnes begagnande af enskildp personer, icke tillräckelige för att betäcka
den kostnad, deras utstationerande såsom landtbeskällare framkallade; till följe hvaraf
6,000 R:dr dertill anslogos, att af statsmedlen utgå. Sedan förenämnde år, hafva omkostnaderna
såväl för hingstarnes marsch till och ifrån provinserna, som äfven för underhållet
der, hvarest de äro placerade att som landtbeskällare verka, betydligt förstorats
— på de flesta ställen fördubblats. Att denna s. k. hingstföring, som sträcker sig,
i öfverensstämmelse med ofvannämnde föreskrifter, från Strömsholm till Stockholms, Upsala,
Nyköpings, Orebro, Gefleborgs, Kalmar, Wenersborgs, Stora Kopparbergs och Westerås
län, skall föranleda icke obetydlig kostnad, oaktadt alla bearbetningar från min
sida att få densamma för hingstarnes underhåll på stationsorten så mycket som möjligt
41
— 322 —
minskad, är naturligt. Till åtskilliga af dessa stationer, som äro 28 å 30 mil från stuteriet
aflägsne, erfordras 8 å 9 marschdagar (lika många tillbaka), derunder hingstarne
inqvarteras och fourageras dels å gästgifvaregårdar. dels på privata ställen, emot ersättning,
lämpad efter de i orten å fourage-artiklar gällande priser, å hvilka nedsättning icke
kan erhållas.
Att uppdraga jemförelse mellan de öfriga stuterierna och Strömsholms, med hänsyn
till ifrågavarande kostnad, torde icke vara i enlighet med hvarken billighet eller
nödvändig kännedom om stuteriernas olika Organisationer. Ottenby underhåller ett obetydligt
antal landtbeskällare, hvars hufvudsaldigaste verks het är inskränkt inom Ölands
område. Flyinge åter är beläget och verkar i en provins, der ett allmänt lifligt intresse
för hästafveln tillmötesgående gör sig gällande, hvilket betydligt underlättar hingstarnes
utställande. Så är icke förhållandet i åtskilliga af de provinser, hvarest Strömsholms
landtbeskällare skola utplaceras. Endast undantagsvis påträffas någon, som af oegennyttigt
nit för ändamålet vill under betäckningstiden — fastän hingstarne äro mycket
både önskade och begärde — emottaga dem.
Revisorerne tyckas antyda möjligheten att staten utaf laudtbeskällarne skulle kunna
draga någon kontant behållen inkomst. Denna uppfattning af sak och ändamål torde
likväl skäligen kunna anses något förfelad; ty så vidt statens landtbeskällare äro till för att
bereda de hästuppfödande tillgång att få deras ston betäckta af sådane ädlare hingstar,
till hvars anskaffande och underhåll den enskilde saknar pekunier förmåga, åligger det
staten att derför ikläda sig den kontanta uppoffringen, och endast uti resultaten af hingstarnes
verksamhet i landet söka den ersättning, som Revisorerne åsyfta.
Någon väsendtlig besparing uti den anmärkta kostnaden för hingstarnes statiouering
i provinserna under betäckningstiden anser jag, af förenämnde orsaker, under nu rådande
förhållanden icke möjlig. Strömsholm den 2 December 1864.
C. SILFVERSKIÖLD,
Stuteri-chef.
Stambol länderi-styrelsens
underdåniga utlåtande, i anledning af
en utaf Riket Ständers Revisorer år
1864 gjord anmärkning.
Underdånigste Memorial
Genom nådig remiss af den 21 sistlidne Oktober, har Eders Kongl. Maj:t täckts
infordra Stamholländeri-styrelsens underdåniga utlåtande öfver af Rikets Ständers Revisorer
gjord anmärkning i afseende å utbetalning af arfvode till Veterinärläkaren J. Pettersson
i Örebro, för verkställd besigtningsresa till Lyckås holländeri; och får med anledning
deraf, Styrelsen, jemte remisshandlingarnes återställande, i underdånighet andraga
följande:
— 323 —
Sedan ej mindre genom de under år 1861 till Stamholländeri-styrelsen inkomne
rapporter om flera, bland djuren vid ifrågavarande holländeri inträffade sjukdomsfall, än
äfven vid den under derpå följande år å stället skedda inspektion, full visshet erhållits
derom, att hos djuren förefunnes en så utvecklad disposition för bröstlidande, att föranstaltande
örn en noggrann undersökning vid holländeriet genom fullt sakkunnig djurläkare
icke kunde af Styrelsen ansvarslöst åsidosättas, ansåg sig Styrelsen icke böra med
berörde uppdrag vända sig till annan person, än sådan, för hvilken Styrelsen egde fullt
förtroende. Utan att känna huruvida den möjligen i trakten af Lyckås stationerade
veterinärläkaren, om ock i öfrigt skicklig i sitt yrke, egde den speciella erfarenhet, hvarå
Styrelsen i förevarande fall lade vigt, var Styrelsen först betänkt på att anmoda någon
af Professorerne vid Veterinärinrättningen härstädes, att för omförmälde ändamål
besöka Lyckås; men med afseende å den svårighet, som i detta hänseende var att emotse,
och då en dylik åtgärd äfven skulle för statsverket hafva medfört en vida drygare
kostnad, än nu varit fallet, beslöt Styrelsen att söka träffa öfverenskommelse i afseende å
besigtningsresan med Regements-hästläkaren Pettersson, hvilken, på grund af de fördelaktiga
vitsord om hans skicklighet Styrelsen erhållit, redan under föregående år varit af
Styrelsen anförtrodd vården och tillsynen af då från Skottland införskrifna och i karantän
å egendomen Bärstad, i närheten af Orebro, uppställda Ayrshiretjurar.
Genom aftal med Pettersson uppgjordes sålunda, att han, jemte resekostnadsersättning,
skulle erhålla ett belopp af Etthundra Riksdaler Riksmynt, dels såsom arfvode
för sitt besvär och dels till godtgörande af det biträde, han måste anlita för uppehållandet
under tiden af hans vidlyftiga praktik i hemorten.
Stamholländeri-styrelsen ansåg sig alltså hafva, för vinnandet af ett vigtigt mål,
tillvägagått med den största hushållning, som möjligen stod att förena med god beräkning;
och vågar Styrelsen på sådan grund tro, att det af Rikets Ständers Revisorer
anmärkta förhållandet må finnas härigenom nöjaktigt förklaradt. Stockholm den II Januari
1865.
Den af Eders Kongl. Majtt i nåder tillförordnade Styrelsen för Stamholländerierna i riket:
O. ÅKERHJELM.
C. Juhlin-Dannfelt.
Styrelsens för Ultuna
Landtbruksinstitut
underdåniga utlåtande öfver de af Rikets
Ständers Revisorer framställda anmärkningar
vid Institutets räkenskaper
för år 1862.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till följd af erhållen nådig remiss få undertecknade, Ordförande och Ledamöter
i Styrelsen öfver Ultuna Landtbruksinstitut under den tid, eller år 1862, som Rikets
— 324 —
Ständers Revisorers sednast afgifna berättelse omfattar, i underdånighet afgifva förklaring
öfver hvad deri blifvit anmärkt, i afseende å Institutets räkenskaper m. m.
Hvad först beträffar den i § I gjorda anmärkning mot uppställningen af Institutets
räkenskaper, får Styrelsen i underdånighet anföra, att, med anledning af Rikets
Ständers Revisorers framställning vid granskningen af 1861 års räkenskaper, har Styrelsen
gått i författning om att införa ett enklare bokföringssätt, men denna förändring
har dock icke kunnat tillämpas på 186: års räkenskaper, dels emedan desse redan voro
afslutade vid den tid, då anmärkningen lorn Styrelsen till handa, dels derföre att åtskilliga
förberedande åtgärder måste vidtagas vid förändring af formuläret för en så vidt
omfattande redogörelse, som vid Ultuna Landtbruks-institut, med sin betydliga jordareal
och spridda farmer, är oundviklig
Hvad den speciela anmärkningen i nämnde § beträffar, hvilken blifvit anförd som
exempel på ett missledande redogörelsesätt, nemligen att utgifterna för trädgårdarne,
under revisionsåret, uppgå till 765 R:dr 39 öre, men inkomsterna endast till 117 Ridi
50 öre, vill Styrelsen icke förneka, att bokföringssättet till en del har föranledt ett så
missgynnande resultat, men får dock upplysa, att i dessa omkostnader äfven ingå sådana,
som förorsakats för vid Institutet anlagde trädskolor, hvilka ännu ej lemnat någon afkastning,
äfvensom att en stor del af trädgården till last förde 262 dagsverken upptagits
med sådana delar af trädgårdsskötseln, hvari undervisning bör lemnäs till Institutets
lärjungar, utan att deraf kunna beräknas några kontanta inkomster, hvarförutan Institutets
hushåll, som haff fördelarne af i trädgården producerade grönsaker m. m., bort
godtgöra skillnaden emellan omkostnaderna och inkomsterna af trädgården, med afdrag af
de utgifter, som undervisningen förorsakat. Om detta af bokföraren behörigen iakttagits,
hade trädgårdarnes konto ej, såsom nu, kommit att utvisa någon förlust
I § 2 hafva Revisorerne, »ur principiel synpunkt», anmärkt, att 679 R:dr blifvit
utbetalda för en silfvervas till Professor Arrhenius. Förhållandet dermed är, att nämnde
Professor var under en flerårig förberedande organisation af Ultuna Landtbruks-institut,
innan kungs-ladugården tillträddes ar 1848, anställd som Sekreterare, utan arfvode,
vid den kommité, som Eders Kongl. Majit nådigst dertill förordnat, och då han nämnde
år antogs af Institutets Styrelse till Föreståndare, erhöll han endast i årlig lön 3,000
R:dr R:gs, med förpligtelse, att lemna eleverne undervisning i agronomi, allmän landthushållningslära
och landtbrukets encyclopedi. Med eget begifvande har Professor Arrhenius
derjemte, under sin fjortonåriga tjenstetid som Institutets Föreståndare, jemväl lemnat
undervisning i botanik och skogshushållning, hvarföre han först de sednaste åren i årligt
arfvode uppburit 1,000 R:dr, hvarjemte han utan ersättning hela tiden lemnade undervisning
ä kameralistik, med särskildt afseende på svenska jordens natur och beskattning,
samt} ekonomilagfarenheten. Då till Styrelsens kännedom kom, att Eders Kongl. Majit
nådigst bestämt Föreståndarens lön vid Alnarps Landtbruks-institut till 5,000 R:dr,
med föreläsningsskyldighet äfven i dine läroämnen, insåg Styrelsen nödvändigheten af
att, med den rätt, som i 2 § af Eders Kongl. Majits nådiga stadgar för Ultuna Landtbruks-institut
är Styrelsen förbehållen, jemväl höja Föreståndarelönen vid Ultuna från
3,000 till 5,000 R:dr, såvida Institutet skulle kunna påräkna till denna, vigtiga plats
personer med dertill erforderliga kunskaper och förmåga att vidmakthålla en nyttig täflan
mellan rikets tvenne landtbruks-institut. Denna löneförhöjning beräknades att taga
sin början med år 1862, men då Styrelsen hade sig bekant, att Professor Arrhenius
egde utsigt att den 1 Oktober samma år få tillträda Sekreterareplatsen vid Landtbruks
-
— 325 -
akademien, föredrog Styrelsen att, i stället för en löneförhöjning, som för 9 månader
skulle komma att utgöra 1,500 R:dr, tilldela Professor Arrhenius ett honorarium af en
silfvervas med lämpliga emblemer, hvilken också öfverlemnades till honom vid afskedstagandet
som en gärd af erkänsla för det utmärkta sätt, hvarmed han, alltsedan Institutets
stiftelse, både som Föreståndare och Lärare fullgjort sina åligganden, samt för
det osparda nit, hvarmed han vid alla tillfällen befordrat denna läroanstalts framgång
och anseende. I sammanhang härmed beslöt Styrelsen att, med Professor Arrhenii
begifvande, tillegna Institutet hans proträtt i olja, som ett kärt minne af dess förste,
nitiske och verksamme Föreståndare. Utgiften härför är upptagen i 1863 års räkenskaper,
och då omkostnaden såväl för silfvervasen som för porträttet, med omkring
300 R;dr understiger beloppet af den löneförhöjning, som bort tillfalla Professor Arrhenius
från den I Januari 1862 till den 1 Oktober samma år, har således icke härigenom
någon förlust tillskyndats Institutets kassa; hvarförutan må erinras, att äfven om en
löneförhöjning icke kommit i fråga, någon gratifikation väl bort lemnäs Professor Arrhenius,
då han utan ali ersättning under 14 ärs tid bestridt föreläsningarne i ett läroämne,
såsom förut omförmältes, nemligen kameralistiken och ekonomilagfarenheten, för hvilket
särskildt lärare sedan måst antagas och aflönas. Professor Arrhenii närmaste efterträdare,
Löjtnant v. Post, kom genast, eller den 1 Oktober 1802, i åtnjutande af 5,000
Riksdaler årlig lön, med föreläsningsskyldighet äfven endast i 3:ne läroämnen, hvilken
lön till enahanda belopp uppburits af vikarierande Föreståndaren, Professor Bergstrand,
och är jemväl tillerkänd Institutets nuvarande Föreståndare, Direktör Améen.
I § 3 förekomma tvenne anmärkningar, den ena, att i »diverse omkostnadskonto»
två tunnor hvete och en tunna råg, under rubrik »kommissionsarfvode», blifvit utlemnade,
utan att räkenskaperna lemna upplysning till hvilken person eller för hvad ändamål
detta arfvode blifvit lemna dt. Att så ej skett är en försummelse af räkenskapsföraren.
Detta kommissionsarfvode har utgått till i Upsala antaget ombud, som för Institutet ombesörjt
åtskilliga speditioner med afsändning af redskap, tillverkade å Institutets verkstäder
m. m., samt verkställt uppköp för Institutets hushåll, hvarigenom besparats budskickningar
till staden, som skulle kostat vida mera än bemälte arfvode. Felet är att
qvitto derå ej vidfogats räkenskaperna Det bilägges nu härhos underdånigst. — Den
andra anmärkningen i nämnde § är att 6 tunnor råg och (i tunnor korn blifvit till de
nödlidande i Finland utlemnade. Denna undsättningsåtgärd föranleddes af en allmän uppmaning
till länets innevånare, som upplästes från predikstolarge, att vid sockenstämmor
besluta om lemnande af undsättning, helst i spanmål, till vårt fordna brödraland, hvars
befolkning i de nordliga provinserna led hungersnöd till följd af en svår missväxt. Då
frågan förekom härom inom Bondkyrko-församlingen, till hvilken Ultuna kungsladugård
med 1J hela mantal hörer, ansåg Styrelsen sig icke kunna undgå att betrakta denna
fråga som en kommunal-angelägenhet, och att, lika med många andra af länets jordinnehafvare,
anslå af 1862 års goda skörd en tunna spanmål, hälften råg och hälften
korn, af hvarje Institutet tillhörande mantal till ett ändamål, sorn så varmt omfattades
af hela svenska nationen.
Slutligen har i g 4 anmärkning blifvit gjord öfver, att räkningarne för till Institutet
lemnade medikamenter icke blifvit till Sundhets-kollegii granskning ingifne.
Styrelsen, erkännande anmärkningens riktighet, till rättelse vid framdeles skeende redovisning,
far dock i underdånighet upplysa, att dessa, af Institutets läkare, Professoren
m. m. Fr. Sundevall, verificerade räkningar blifvit af de af Eders Kongl. Maj:t nådigst
förordnade Revisorer med kontraböcker och taxa jemnförde, utan att någon anmärkning
— 326 —
dervid föranledts, samt att den i författningarne föreskrifna rabatten blifvit behörigen
afdragen.
Jemte återställande af revisionsakten, framhärda vi med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
R. von KRIMER.
C. L. REUTERSKIÖLD. J. A. SUNDMARK. J. E. ARESCHOUG.
Stockholm den 29 December 1864.
(Bilaga.)
Undertecknad har bekommit 2 tunnor hvete och l tunna råg i kommissionsarfvode
för Ultuna Instituts räkning för år 1862, som härmed qvitteras. Upsala den 28
November 1862.
L. F. Grönbeck.
Styrelsens för Alnarps
Landthruks-institut
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid granskning af detta Instituts
räkenskaper för år 1862.
Underdånigste Memorial.
Som Eders Kongl. Maj:t, i nådig skrifvelse af den 21 sistlidne Oktober, infordrat
Styrelsens öfver Alnarps Landtbruksinstitut underdåniga utlåtande öfver de af Rikets
Ständers Revisorer gjorda anmärkningar, dels öfver bokföringsmethoden vid Alnarp,
dels deröfver, att Styrelsen utbetalt 280 R:dr af Institutets medel för upprättad ritning
öfver Lomma kyrkobyggnad, så får Styrelsen i underdånighet afgifva följande utlåtande
öfver ifrågavarande anmärkningar.
— 327 —
Med anledning af den af Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkningen öfver
bokföringen, »att ej af densamma med tillräcklig klarhet och tydlighet framginge, i hvad
mån de särskilda delarne af hushållningen gifvit vinst eller förlust», får Styrelsen i underdånighet
anföra, att den bokföringsmethod, som den 14 Mars 1862 vid Alnarp infördes,
innan den af Styrelsen antogs, förelädes Institutets Revisorer, som, efter verkställd
granskning af densamma, förordade dess antagande såsom afhjelpande de brister,
som vidlådade det äldre bokföringssättet.
Vid den praktiska tillämpningen af det nya systemet för bokföringar visade sig
dock, att ehuru detsamma fullständigt redogjorde för den vinst eller förlust, som hvarje
gren af hushållningen lemnat, och ehuru detsamma var äfven i den minsta detalj redovisande,
— så lemnade detta system dock ej en så hastig öfversigt, att man ej, utan att
till en viss grad studera sig in uti detsamma, kunde få en klar föreställning om de resultater,
som alla grenarne af hushållningen lemnat. På grund häraf, och sedan äfven
Institutets Revisorer framställt det önskvärda deruti, förenklades bokföringssättet med
början af räkenskapsåret 1863, och vågar Styrelsen hoppas, att det system för bokföringen,
som nu följes vid Alnarp, äfven skall vinna Rikets Ständers Revisorers bifall såsom
fullt ändamålsenligt och tydligt.
Hvad åter beträffar den deröfver gjorda anmärkningen, att »Styrelsen af Institutets
medel utbetalat 280 R:dr Kunt för upprättad ritning öfver Lomma kyrkobyggnad,
och att hela kostnaden för ritningen blifvit påförd Institutet och ej någon del deraf
drabbat församligen», — så får Styrelsen i underdånighet anföra, att hela denna utgift
utbalanserats såsom ett förskott, och kommer vid snart stundande kyrkobyggnad detsamma
att till ungefärligen halfva beloppet godtgöras af församlingen, och till den andra
hälften godtgöras af de statsmedel, som Rikets sednast församlade Ständer beviljat
Institutet, i och för bestridandet af de kostnader, som vid Lomma kyrkobyggnads utförrande
komma att drabba detsamma.
Alnarp den 13 December 1864.
På Styrelsens vägnar:
S. G. v. TROIL.
Hjalmar Nathorst.
Chefens för Statistiska
Centralbyrån
underdåniga utlåtande, i anledning af
de utaf Rikets Ständers Revisorer framställda
anmärkningar med afseende å
de vid Byrån förekommande göromål
m. m.
Stormäktigste, A llernådigste Konung!
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning af den 21 sistlidne Oktober,
får jag härmed afgifva underdånigt utlåtande öfver de af Rikets höglofl. Ständers
— 328 —
Herrar Revisorer, i underdånig berättelse af den 14 samma månad, mot Statistiska Tabellkommissionen
i 6 §§ framställda anmärkningar. Da hufvudsakliga utgångspunkten
för dessa anmärkningar Återfinnes uti förhandlingar vid de '2 sistförflutna riksmötena, då
jag, med anledning deraf, flera gånger förut haft tillfälle att i underdåniga utlåtanden
redogöra för Statistiska Central-byräns verksamhet, och då en öfvertygande upplysning
i frågan svårligen synes kunna bibringas annorlunda, än genom ett sakkunnigt skärskådande
af arbetets alla detaljer, skulle jag visserligen önskat inskränka mig till den
största korthet. Jag har dock i det följande icke kunnat undgå meddelandet af de för
svaromålet oundgäiVgligaste upplysningar.
Till § 1.
Statistiska Central-byrån måste i sin verksamhet bestämmas, å ena sidan af det
behof, som förefinnes att i den ena och andra grenen af rikets officiela statistik utföra
statistiska undersökningar, å den andra af möjligheten att genom sådana undersökningar
erhålla allmännyttiga upplysningar af det värde, att deras bearbetning och offentliggörande
kan antagas medföra afsedt gagn.
Behofvet och möjligheten betinga här hvarandra på det närmast e, och bestämmandet,
huruvida dessa verkligen förefinnas, så att, på grund deraf, åtgärder kunna och
böra vidtagas, kan ej grundas pä blotta enskilda åsigter och önskningar. Der en för
statistiska iakttagelsers noggranna samlande och sorgfälliga begagnande gynnsamt ordnad
förvaltningsorganisation genomgår hela samhället, är i och med detsamma både behofvet
erkändt och möjligheten gifven att utföra flerahanda statistiska undersökningar, ja till
ock med att utsträcka dessa utöfver det område, der källorna ligga ensamt i förvaltningens
händer. Der åter inom förvaltningen hinder möta, vare sig i tveksamhet om behofvet
eller i fråga om utvägarne för dess tillfredsställande, saknar den statistiska undersökningen
de förnämsta organerna för utförandet af sitt värf, och den ersättning för
dessa, som måste sökas i den upplysta allmänna meningens kraf oell understöd, förberedes
blott efterhand. Hvarje statistisk undersökning, hvars behof är tillräckligt allmänt insedt,
kommer att förr eller sednare möjliggöras och utföras. Hvarje försök, sorn ej är
grundadt på ett sådant erkändt behof, blir i mer och mindre mån ett kämpande med
öfverlägsna hinder, en ökad anledning till anmärkningar, så vida det bedömes icke efter
afsigterna och bemödandet, utan efter den vunna framgången.
Med hänsyn till ofvan antydda förhållanden, såväl som till det inre sambandet
emellan de särskilda föremålen för dess arbete, har alltså Statistiska Central-byråns verksamhet
så ordnats, att första och främsta föremålet för densamma utgjorts af befolkningsstatistiken,
ej blott derföre, att denna obestridligt utgör den i alla hänseenden vigtigaste
grenen af den officiela statistiken, utan ock derföre, att hon var den enda, uti hvilken
regelbunden tillgång på erforderliga uppgifter var betryggad.
Men ett annat ämne, vigtigt ej mindre för förvaltningen än för statistiken, måste
ock till en början taga embetsverket i anspråk, nemligen den oregelbundenhet i rikets
administrativa indelning, hvilken, så länge deu förefinnes, kommer att ej obetydligt försvåra
statistiska undersökningar, och, så länge den ännu var outredd, till eu stor del
omöjliggjorde tillförlitliga resultater af undersökningarne i vissa grenar. Den utredning,
sorn härom förekommer i embetsverkets underdåniga berättelser, och som ligger till grund
för ett alltjemnt fortgående ordnande af de menligaste oregelbundenheterna, lemnar dock
329 —
blott en högst otillräcklig föreställning om vidden af de undersökningar och den skriftvexling,
sorn för ändamålet föregått.
Det torde väl vara temligen allmänt bekant, att när i förra århundradet de först
vunna resultaterna af svenska befolkningsstatistiken genom Wargentin framlades, vårt land
derigenom tillvann sig en hedrande uppmärksamhet från de förnämsta andra europeiska
länder, der fortgående iakttagelser, ordnade såsom i Sverige, ännu till största delen saknades.
Det torde ock vara kändt, att i vår tid inom alla civiliserade länder den lifligaste
verksamhet är rådande för befolkningsstatistikens utbildning, ej blott tor nationela
ändamål, utan ock för främjande af dess internationelt komparativa bearbetning. Att
härunder tillgång jemväl borde beredas till de hufvudsakliga resultaterna af den genom
sin ålder värdefullaste samlingen frän Sverige var blott ett rättmätigt kraf. Men detta
kraf kunde endast ganska ofullständigt tillfredsställas, när större delen af vart s. k.
tabellverks innehåll antingen icke eller blott i utdrag i Vetenskaps-akaderaiens äldre
handlingar, och der gemensamt för Finland, blifvit offentliggjordt, och af det i senare
tider särskildt tryckta en del redan är utgången, och tryckets beskaffenhet dessutom
stundom varit sådan, att spridning deraf numera ej vore önskvärd. När alltså redan
då varande Kommissionen öfver tabellverket uti den år 1857 utgifna början till en ny
serie af underdåniga berättelser hade för sig utstakat den vigtiga planen att meddela
öfversigter öfver hufvudsakliga innehållet af de sedan 1749 samlade iakttagelserna i vårt
lands befolkningsstatistik, jemte de slutföljder, som af dem erbjödos, så kunde väl ej
ifrågasättas, att icke Statistiska Central-byrån än mer vore förpligtad att fullfölja det
sålunda började arbetet. Detta har ock skett, och den utländska litteraturen, det aktade
rum, som lemnats åt Sverige vid de europeiska rådslagen om den officiela statistikens
ordnande, vittna, att arbetet åtminstone utom landet rönt ett erkännande, som ädagalaggt
dess behöflighet.
Den som ej fäster sig endast vid titeln: »Befolkningsstatistik», endast vid de å
titelbladet uppgifna femårsperioderna, å de af Statistiska Central-byrån under litt. A. utgifna
Bidrag till Sveriges olficiela statistik, lärer sålunda lätt kunna inhemta, att innehållet
deraf omfattar ej blott grunddragen af vårt lands befolkningsstatistik för mer än
ett helt århundrade, utan ock talrika jemförande öfversigter mellan olika tider och länder
för åskådliggörande af de vigtigaste slutsatser, som af de samlade iakttagelserna
kunna härledas. Utom den stora andel af dessa berättelser, som är egnad åt utredningen
af den administrativa indelningen, finnas der ock redogörelser för skörden, fattigvården,
åtskilliga välgörenhetsanstalter, vaccinationen, sjelfmor.’en och åtskilliga andra dödsorsaker,
in- och utflyttningar m. fl. ämnen, hvilka dels kunna hänföras till andra grenar
af statistiken, dels äro bearbetade efter andra källor, än den egentliga befolkningsstatistikens.
Anmärkningen att Statistiska Central-byrån »ännu icke under sin tillvaro ådagalaggt
någon egentlig verksamhet i andra grenar af statistiken än uti den af f. d. Kommissionen
öfver tabellverket behandlade befolkningsstatistiken» synes dessutom förutsätta,
att Stats-revisionen ej tagit någon kännedom om den under litt. H. af Bidrag till Sveriges
officiela statistik af Statistiska Central-byrån i en volum af mer än 130 ark utgifna
samlingen af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser jemte öfver dem
utarbetadt sammandrag, hvilket allt dock under sistlidne riksmöte till Rikets Ständer
utdelades och i öfrigt i l,000:de-tal af exemplar är spridt inom hela landet.
42
— 330 —
Då dessa femårsberättelse!- redan för perioden 1856—1860 utarbetats efter en
förändrad plan, som af Statistiska Tabellkornmissionen i underdånighet föreslagits och i
enlighet med hvilken formulärblanketter för uppgifternas insamlande utdelats från Statistiska
Central-byrån;
då, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppdrag, Statistiska Central-byråns
befattning med dessa berättelsers utgifvande måste sträcka sig jemväl till den redaktion,
som var nödig för att tillvägabringa den afsedda likformigheten i uppställningem, såväl
af det hela, som isynnerhet af tabellerna;
då det af Statistiska Central-byrån utgiina sammandraget utgör en i visst hänseende
sjelfständig bearbetning af materialet såväl i afseende pä anlitade källor, som innehållets
omfång;
då för nu löpande qvinqvennium från Statistiska Centralbyrån formulärblanketter
tillhandahållits Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till fördelning inom länen, afsedde
att insamla till större delen årliga uppgifter, bland annat, om folkmängd, enligt
mantalslängderna och antalet från mantalspenningar befriade, utskrifningsmanskap, approberade
beväringspiigtige, utsäde och skörd m. m. rörande jordbruket, antal vinterfödde
kreatur, skogsareal och hushållning, dödade rofdjur, af rofdjur dödade husdjur, grufbrytnings-
och tillverkningsindustrien, allmänna vägar, gästgifverier och skjutsning, sjöfarten
och handeln, jordegendomens kamerala fördelning och taxeringsvärde å landet och i städerna,
jemte antalet nybyggnader i dessa, skiftesverket, kronouppbörden, sparbankerna
och fattigvården;
så torde häraf bäst kunna bedömas, huruvida Statistiska Central-byrån ådagalaggt
någon verksamhet för statistiska uppgifters insamlande utom befolkningsstatistikens
område.
Hvar och en, som tagit kännedom om den af Statistiska Central-byrån utgifna
tidskriften, lärer ock af blotta innehållsförteckningen kunnat inhemta, att här förekomma
många andra ämnen än befolkningsstatistiken.
Till § 2.
Den tid, inom hvilken Statistiska Central-byråns underdåniga berättelser kunna
från tryck utkomma, är beroende af ganska mångå förhållanden, bland hvilka en del
ligga utom gränserna för embetsverkets inflytelse. Sålunda inverka här, utom sjelfva
omfånget för den statistiska undersökningen, det sätt, hvarpå primäruppgifterna insamlas
och till embetsverket insändas (omedelbart och utan föregången revision eller genom annan
myndighet oell efter preliminär revision af denna), de mer eller mindre talrika försummelserna
i uppgifternas insändande inom rätt tid, hvaraf en enda är tillräcklig att
hindra redogörelsens afslutning, de större eller mindre felaktigheterna i de inkomna
uppgifterna, hvaraf bestämmes den större eller mindre skyndsamhet, hvarmed revisionen
inom embetsverket och deraf framkallad skriftvexling kunna afslutas, det större eller
mindre antalet af de sammandrag, som inom embetsverket skola utarbetas, det större
eller mindre omfång, till hvilket relativa tal, procentberäkningar och jemförelser med
andra länder upptagas i berättelserna, hvartill äfven komma typografiska svårigheter i
afseende på tillgång å sättare m. fl.
När, såsom förhållandet i allmänhet är i andra länder, det statistiska embetsverket
hufvudsakligen blott till slutlig redaktion för utgifvande från trycket får emottaga
— 331 —
de statistiska redogörelserna i sammandrag, som mer eller mindre fullständigt redan till
siffran äro granskade, från vederbörande Ministerial-departementer, Provinsial-styrelser eller
särskilda andra myndigheter, är den mödosammaste och mest tidspilEnde delen af arbetet
redan undangjord.
Den förut omnämnda samlingen af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser
för åren 1856—1860 utgafs ock af Statistiska Centra 1-byrån jemte sammandraget
för hela riket, oaktadt en ganska tidsödande redaktion af tabellerna, inom en
tid al blott 10 månader, och alltså med mer än 13 tryckta ark i hvar månad.
När åter, genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 4 November 1859,
rörande uppgifterna till rikets officiela statistik, och af den 20 Oktober 1860, rörande
folkräkningen i Stockholms stad, Statistiska Central-byrån fått det åliggande, att efter
blotta namnförteckningar och andra detaljerade specifika uppgifter för hvarje församling
i riket sjelf utarbeta alla de numeriska tabeller öfver folkmängd, vigde, födde m. fl. ämnen,
hvilkas upprättande förr varit fördeladt på samtlige pastorer och församlingsföreståndare
i riket, till ett antal af omkring 1,300, samt på Mantalskommissarierne i Stockholms
stad, så bör ingen kunna tvifla, att härmed blifvit embetsverket förelagdt ett arbete,
som endast den allvarliga fliten vågar företaga, endast det ihärdiga tålamodet förmår
utföra, och som endast i sannings- och fosterlandskärleken kan ega sin bevekelsegrund
och måste söka sin uppmuntran under de åratal, som för utförandet åtgå.
Men emedan en längre tidsåtgång är oundgänglig för de utförligare berättelser,
sorn skola redogöra för befolkningsstatistikens detaljer, äro göromålen i embetsverket så
ordnade, att de summariska folkmängdsuppgifterna så mycket tidigare må kunna blifva
tillgängliga. Sålunda finnes numera ärligen direkt uppgift om folkmängden inom hvarje
församling i riket, såväl som länsvis och för hela riket sammanräknad, afslutad och tillgänglig
i embetsverket för det nästföregångna årets sista dag inom de 6 första månaderna
af det följande. Större skyndsamhet har mig veterligt intet annat land att uppvisa.
Till § 3.
Stats-Revisorernes uppgift om antalet utkomna häften af Statistisk Tidskrift är
med verkliga förhållandet öfverensstämmande, Så framt dermed afses förklaring öfver
orsaken till det olika antal häften, som under olika år utkommit, så torde böra upplysas,
att denna ligger dels uti den olika tid, sorn af andra mera tvingande arbeten tagits
i anspråk, dels uti väntan på fullständiga uppgifter i det ena eller andra ämnet, som
varit afsedt till föremål för tidskriften. Då uppgiften om utkomna tidskriftshäften är
åtföljd af en dylik om det af Rikets Ständer för denna tidskrifts utgifvande benäget beviljade
årliga anslag, och båda uppgifterna omfatta hela tiden, sedan embetsverket inrättades,
torde i afseende på det omförmälda anslaget, här blott, böra i underdånighet
tilläggas den upplysning, att detta anslag icke begagnats för någotdera af åren 1858,
1859 och 1864.
Till § 4.
Till Stats-revisorernes uppgift derom, att Statistiska Beredningen blott en gång
onder revisionsaret sammanträdt, torde i underdånighet få tilläggas den upplysning, att i
- 332 —
följd af föremålen för Beredningens verksamhet dess sammanträden ej äro bundna till
vissa tider, utan helt och hållet bestämmas af de frågor, som påkalla öfverläggning.
I åtskilliga fall har ock genom uppdrag åt särskildt utsedd Kommitté behofvet
af Beredningens oftare sammankallande kunnat minskas.
Till § 5.
Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref till t. f. Chefen för Statistiska Central-byrån af
den 15 Juli 18-59 rörande de åligganden, som efter den upplösta Kommitén för städernas
beskattning öfverflyttats på Statistiska Central-byrån, iunehåller, bland annat, »att
fullbordandet af de redan påbörjade beskrifningarne öfver städerna Norrköping, Linköping,
Uddevalla, Kongelf och Umeå på Statistiska Central-byråns försorg ankomma»,
samt att Byrån skulle öfvertaga den befattning, som Kommitén tillkommit med det af
Ingeniören Ljunggren utgifna karteverket jemte arealbeskrifningar öfver städerna i afseende
på de 8 städer, hufvudstaden inberäknad, som ännu återstodo ofullbordade. Den
befattning med karteverket, som åt Statistiska Central-byrån sålunda uppdragits, är
längesedan fullgjord och karteverket afslutadt. I afseende på fullbordandet af ofvannämnde
påbörjade stadsbeskrifningar, hvilkas antal minskats till 4, derigenom att beskrifningen
öfver Kongelf, redan af Kommitén afslutad, aflemnats i renskrifvet exemplar,
har jag uti ordalagen af Eders Kongl. Maj:ts ofvanåberopade nådiga skrifvelse redan
trott mig finna ett berättigande, att dervid i afseende på tiden pröfva uppdragets förenlighet
med de göromål, som för embetsverket måste vara hufvudföremål, och att, från
embetsverkets synpunkt, afmäta den relativa vigten af det ena eller andra slaget.
Då jag nu såväl i Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 1 Februari 1859,
som i gällande bevillningsförordning trott mig äga grundad anledning till det antagande,
att afslutandet af de ifrågavarande 4 stadsbeskrifningarne icke längre kunde afse det
ändamål, som ursprungligen bestämdes i Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 3 Maj
1852, och
då af Eders Kongl. Maj:t jemväl i ofvanåberopade nådiga bref af den 1 Februari
1859 blifvit antydt, att Eders Kongl. Maj:t framdeles ville taga i nådigt öfvervägande
lämpligheten af stadsbeskrifningarnes utarbetande efter en förenklad plan;
men då de fulländade stadsbeskrifningarne onekligen hafva sitt höga värde genom
den utförlighet och kritiska noggrannhet, hvarmed de upplysa om historiska och äganderätten
rörande förhållanden;
så har hos mig måst uppstå mycken tvekan i afseende på sättet för vidare utarbetning
af de 4 påbörjade beskrifningarne och dervid den åsigt gjort sig gällande, att
deras fullföljande hufvudsakligen borde uppfattas från den synpunkt, som åt de afslutade
beskrifningarne gifvit sådant värde.
Om nu den del af de från Kommitén öfverlåtne handlingar, sorn utgöres af de
uppgifter, hvilka enligt utgångne cirkulärer och särskilda skrifvelser till Kommitén från
städerna inkommit, jemföres med de fulländade stadsbeskrifningarne, så ådagalägga dessa
senare såväl till omfång som innehåll på det omisskänneligaste sätt, att Kommiténs arbete
utgör något helt annat än ett blott ordnande af de från städerna insända uppgifterna.
Detta arbete framlägger nemligen frukterna af en kritisk arkivforskning af sär
-
— 333 —
deles vidsträckt omfattning, hvilken synes hafva påkallat odelad tidsuppoffring af de utmärkta
män, som deråt eguat en lång följd af år.
Derest nu de påbörjade beskrifningarne ej skulle kunna anses afslutade genom
blott tillägg af de handlingar och uppgifter, som från stadsstyrelserna inkommit, utan
dertill, efter föredömet af de fullbordade beskrifningarne, skulle erfordras en vidsträckt
arkivforskning, måste naturligtvis hos mig fråga uppstå, huruvida någon af Statistiska
Central-byråns embets- och tjenstemän, öfverhopade af de göromål, som närmast åligga
embetsverket, skulle hafva kunnat utan giltig anledning till anmärkningar af den beskaffenhet,
som Stats-revisionen nu i § 1 och 2 framställt, åtaga sig eller af mig åläggas
ett dylikt arbete. Dess väsendtligaste del, arkivforskningen, som måste försiggå i
andra embetsverk och till större delen under de byråtimmar då göromålen inom det
mig nådigst anförtrodda embetsverket kräfva tjenstemännens dervaro, skulle sålunda hafva
för en obestämbar längre tid beröfvat Statistiska Byrån en del af dess oundgängligt
behöfliga personal, och detta under en period, då den verkställda allmänna folkräkningen
företrädesvis häremot lade hinder.
Jag vågar på grund häraf hoppas, det Eders Kongl. Maj:t i nåder täckes finna
mig ingalunda hafva saknat skäl att till lägligare tid, än hittills varit, uppskjuta frågan
om fullföljandet af de 4 stadsbeskrifningarne och inhemtandet af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga föreskrift om den plan, som dervid bör följas, förvissad som jag är, att om de
skola efter förra planen utarbetas af person, som först behöfver göra sig förtrogen med
de grunder och det förfarande, hvilka den upplösta Kommitén för sig fastställt, dertill
måste åtgå mycken tid, och att särskilda kostnader ej heller torde kunna undgås.
Statistiska Central-byrån har dock ingalunda lemnat de från Kommitén emottagne
handlingar obegagnade, då med ledning af dem utarbetats specifika uppgifter om areal
och disposition af städernas jordområde, hvilka för lfi län redan äro i statistisk tidskrift
offentliggjorda och för de återstående färdiga att meddelas. Att de utdrag och afskrifter
ur äldre handlingar, till största delen från tiden före 1700-talets början, hvaraf
materialet till de ifrågavarande 4 stadsbeskrifningarne till största delen utgöres, skulle
på sätt Stats-revisorerne sig yttrat: »snart gagnlöst föråldras», derföre att samlingen
ännu ej blifvit med flera dylika utdrag och afskrifter såsom fortsättning tillökad, synes
väl lika litet vara att befara i afseende på dessa, som på andra dylika handlingar,
hvilka ordentligt i ett arkiv förvaras och tillhandahållas hvar och en, som om dem önskar
taga kännedom.
Till § 6.
Enligt för embetsverket gällande nådiga föreskrifter, har en af dess tjenstemän
det särskilda åliggandet att föra Byråns räkenskaper, i följd hvaraf denne tjesteman äfven
upprättar och underskrifver den till Eders Kongl. Maj;ts och Rikets Kammar-rätt
årligen i April månad ingående redogörelse.
Denne tjensteman, som jemväl i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor,
enligt bemyndigande af mig, lyfter de medel, som äro till embetsverkets disposition anslagne,
har af mig erhållit den föreskrift, att å räkning, öppnad med Rikets Ständers
Bank, insätta de lyftade medlen, samt hvarje gång sedan insättning ägt rum deröfver
förete insättningsbevis, äfvensom att hvarje år den 31 December å den af honom förda
— 334 -
särskilda räkning öfver insättningar i och uttagningar ur Rikets Ständers Bank förskaffa
vederbörande banktjenstemans intyg öfver då innestående behållning. När sedermera
samma redovisande tjensteman i April månad för mig framlägger den afslutade
räkenskapen att, efter granskning, till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets'Rammar-rätt afsändas
och dervid jemväl äskas ett intyg å räkenskapen att den balanserande behållningen
verkligen förefanns, samt detta intyg kan grundas på vederbörande banktjenstemans
förut omnämnda påskrift å bankräkningen, har jag för min del så mycket mindre kunnat
tveka om min pligt att sådant intyg lemna, som jag ej vet någon annan, af hvilken den
redovisande tjenstemannen skäligen skulle kunna begära och erhålla detsamma, än den
kontrollerande Chefen.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormakt igste, A llernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
nnderdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:
F TH. BERG.
Stockholm den 27 December 1S64.
Kongl Kammar rättens
underdåniga utlåtande, angående Rikets
Ständers Revisorers anmärkning
vid detta embetsverks expensmedelsräkning
för år 1862 oell gjorda framställning
i afseende å granskningen
af länens landsböcker.
Stormäktigste, Al lernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, uti ilen af dem den 14
sistlidne Oktober afgifna underdåniga berättelse om verkställd granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, ibland
annat, anmärkt, dels att i Kammar-rättens expensmedelsräkniug utgifterna icke blifvit
under särskilda rubriker efter deras olika beskaffenhet sammanförda, och dels att det,
enligt Revisorernes förmenande, befintliga stadgande, att Kammar-rättens granskning af
räkenskaperna för allmänna medel borde föregå Rikets Ständers Revisorers, så ofullständigt
tillämpades, särskildt hvad rörde länens landsböcker, att vid de sednaste 5 statsrevisionerne
ingen gång ens hälften af dessa hunnit att före statsrevisionens början i Kammar-rätten
genomses, hvadan önskligt vore, att anledningen till detta missförhållande på lämpligaste
sätt för framtiden undanröjdes; så har Eders Kongl. Maj:t, genom nådig remiss den 21
335 —
i samma månad, täckts anbefalla Rammar-rätten, att med utlåtande i dessa ämnen till
Eders Kongl. Majt i underdånighet inkomma.
Till åtlydnad häraf, får Kammar-rätten i underdånighet anmäla, att, hvad rörer
Kaminar-rättens expensmedelsrakning, Kammar-rätten, efter att hafva hört vederbörande
redogörare, förständigat honom att hädanefter vid ifrågavarande räknings uppställning
iakttaga att utgifterna blifva ordnade under vissa titlar och sammanförda såsom Rikets
Ständers Revisorer begärt.
Beträffande åter Revisorernes framställning derom, att de till Kammar-rätten ingående
räkenskaper för allmänna medel rätteligen bordt i Kammar-rättens Ofver-revisionsdepartement
hafva varit underkastade granskning innan Rikets Ständers Revisorer vid
dem lagt hand, och att den föreskrift, sorn skulle härom vara gifven, blifvit på ett högst
ofullständigt sätt tillämpad, utbeder sig Kammar-rätten, att, under erinran derom att
någon sådan föreskrift, som Revisorerne till stöd för deras framställning åberopat, icke
är vorden meddelad, tillika få i underdånighet hänvisa till den utredning af förhållandet
med räkenskapsgranskningen i Kammar-rättens Öfver-revisions-departement, hvilken innefattas
i de särskildta af Kammar-rätten den 27 November 1857 och den 14 December
1858 afgifna underdåniga utlåtanden i anledning af Rikets Ständers under berörde år församlade
Revisorers då gjorda anmärkningar derom, att flera verks och inrättningars räkenskaper
blifvit till statsrevisionen öfverlemnade utan att förut hafva undergått granskning
i Ofver-revisions-departemeutet, och genom hvilken utredning Kammar-rätten sökt
visa omöjligheten deraf att, under hittills varande förhållanden, utan en ansenligt förökad
revisionspersonal kunna åstadkomma en så skyndsam revision af samtliga ifrågavarande
räkenskaper, som Rikets Ständers Revisorer påyrkat. Kammar-rätten anförde i berörde
utlåtanden hufvudsakligen, att då alla hit ingående räkenskaper voro, i mån af omfång
och beskaffenhet, uppskattade till viss arbetstid, omvexlande från en dag till ett år, samt
hvar och en af de i Ofver-revisions-departementet anställde Revisorer och Kammarskrifvare,
med undantag blott af dem, som inom hvarje af de 3 Revisions-kontoren voro
sysselsatte med renskrifning och aktorats-räkniugens förande, fått sig tilldelte räkenskaper,
utgörande så kallad full revisionslott eller 12 månaders revisionsarbete, lät det
sig icke göra att på en tid af 7 1 månader hafva fullbordat ett arbete, annars beräknadt
att, med noggrannhet verkställdt, ej kunna afslutas på mindre, än helt år, samt att
Kammar-rätten funné betänkligt att tillstyrka en så betydlig förstärkning af revisionspersonalen,
som skulle erfordras för att pä den angifna kortare tiden verkställa granskningsarbetet,
helst, utom den tillökning i kostnad, som deraf skulle följa, den alltjemt
återkommande svårigheten att emellan flera Revisorer fördela vissa större räkenskaper,
likväl qvarstode, och det måhända icke heller vore tjenligt att tillskapa en tjenstemannapersonal,
som, strängt anlitad med arbete under två tredjedelar af året, för återstoden
deraf blefve nära nog utan sysselsättning. De svårigheter, hvarå Kammar-rätten sålunda
tillförene fästat Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet, och hvilka föranledt Rikets
Ständer att lemna Revisorernes förut gjorda framställningar utan åtgärd, förefinnas
ännu och synas knappast kunna någorlunda fullständigt undanrödjas annorlunda, än så
vida sådana förändringar i uppbörds- och redogörelseverket samt i räkenskapernas form
och uppställning kunna införas, hvilka möjliggöra att redogörelserna blifva tidigare, än
för närvarande är händelsen, till Kammar-rätten insända och att de således äfven derstädes
kunna tidigare underkastas granskning. Genom en sådan anordning borde jemväl
den, sannolikt icke ovigtiga fördel kunna vinnas, att, efter hvarje års förlopp, förhållandet
mellan statens inkomster och utgifter blefve hastigare kändt, än som nu låter sig göra,
men de förändringar, som för uppnåendet af detta mål komme att erfordras, skulle sä
-
— 336 —
kerligen blifva både vidtomfattande och i många förhållanden djupt ingripande, och då
hvarje härtill syftande förslag måste föregås af många både noggranna och omständliga
undersökningar, hvilka ligga utom Kammar-rättens befogenhet, tror Kammar-rätten sig
endast böra, på sätt nu skett, antyda den inverkan, som uppbörds- och redogörelseverkets
närvarande beskaffenhet samt räkenskapernas form utöfva på den af Rikets Ständers
Revisorer vidrörda fråga om möjligheten af granskningsarbetets påskyndande inom
Kammar-rättens Ofver-revisions-departement. Revisorerne hafva ej heller nu uttryckt
önskan om några åtgärders vidtagande för åstadkommande af skyndsammare granskning
af några andra räkenskaper, än landsboks-räkenskaperna; och då, i fråga om dessa, ett
väsendtligen förändradt förhållande, hvilket skulle medgifva revisionsarbetets fullbordande
till den tid Revisorerne begärt, komme att inträffa, derest de af Kamereraren F. Th.
Spongberg i lifstiden upprättade formulärer för länsräkenskaperna, sådane Stats-kontoret
och Kammar-rätten dem förordat, blefvo till efterrättelse påbjudna och tiden för samma
räkenskapers aflemnande till Kammar-rätten i sammanhang dermed förkortad och, på
sätt Kollegierne föreslagit, bestämd till den 1 November året efter det, som räkenskapen
omfattade, öfvergår Kammar-rätten nu till en redogörelse för förhållandet med berörde
räkenskaper och för de åtgärder, som, enligt Kammar-rättens tanka, kunna, efter införandet
af denna förändring, leda till uppnåendet af det utaf Revisorerne föresätta mål.
Sedan ett år förflutit ifrån slutet af det år, hvilket landsboks-räkenskaperna omfatta,
inkomma desamma i derpåföljde Januari månad till Kammar-rätten, der de uti
dess Provins-räkenskaps-kontor undergå granskning i sammanhang med Landtränteriernas
specialräkningar för det sist tilländalupna året, hvilka räkningar aflemnas till Kammar-rätten
inom fem månader efter årets slut och således före den 1 Juni det påföljande
året. Arbetet med granskningen af samtliga des^a räkenskaper har ansetts erfordra
en tid af 132 månader, för att med behörig noggrannhet kunna verkställas, och då å
detta Kontor blifvit anställde tio Revisorer och Kammarskrifvare med full revisionslott
eller för i 2 månader hvardera, samt två, åt hvilka, då de haft sig uppdraget aktoratsräkningens
förande samt renskrifningsbestyr, endast half revisionslott eller för 0 månader
kunnat åt hvar och en tilldelas, så har på sådant sätt räkenskapernas granskning
blifvit verkställd inom den föreskrifna tiden af ett år ifrån deras inlemnande till Kammar-rätten;
men förr har den ej kunnat medhinnas, emedan någre tjenstemän icke kunnat
från de båda öfriga Revisions-kontoren förflyttas till tjenstgöring inom Provins-räkenslcaps-kontoret
utan skada för arbetets jemna gång inom förenämnde två Kontor, och
den svårighet i allt fall återstått, att flere af landsboks-räkenskaperna äro af den vidlyftiga
beskaffenhet, att för deras granskning längre tid erfordrats, än de 71 månader,
som finnas att dertill använda ifrån den ! Januari till den 15 Augusti. Skulle åter en
sådan förändring i afseende på ifrågavarande räkenskaper blifva vidtagen, att de till
följd deraf komme att till granskning öfverleinnas två månader tidigare, än för närvarande,
så skulle härigenom icke allenast för den inom Provins-räkenskaps-kontoret nu befintliga
tjenstemannapersonal vinnas en emot denna tidrymd uppgående förlängning i arbetstid
före Rikets Ständers Revisorers sammanträde, utan ock beredas möjlighet att förstärka
arbetskrafterna inom Provins-räkenskaps-kontoret genom förflyttning till tjenstgöring derstädes,
under den kortare tid sådant kunde vara erforderligt, af det behöfliga antalet tjenstemän
ifrån de andra Kontoren emot det revisionspersonalen inom Provins-räkenskaps-kontoret i
stället årligen biträdde med revisionsarbete inom de andra Kontoren under tiden från den 15
Augusti och till den 1 November, då sysselsättning med räkenskapers granskning komme att
inom Provins-räkenskaps-kontoret saknas, hvarförutan slutligen en följd af denna förändring
skulle blifva, att sjelfva landsboks-räkenskapernas beskaffenhet ej vidare komme att
utgöra hinder för granskningsarbetets fullbordande inom den bestämda tiden, enär icke
— 337 —
någon af dessa räkenskaper är högre uppskattad, än till 9 \ månader eller just samma
tid, som af en Revisor skulle kunna åt densammas granskning egnas. För införande
af det nya arbetssätt, som skulle blifva en följd af de förändrade förhållandena, skulle
emellertid vid öfvergången från det nuvarande en tillfällig förökning för en gång af arbetskrafterna
inom Öfver-revisions-departementet blifva af nöden, hvilken, Kammar-rätten
ansett sig kunna på följande sätt beräkna;
Som under det år, då landsboks-räkenskaperna skulle första gången inkomma
den 1 November, Provins-räkenskaps-kontorets ordinarie revisionspersonal har sysselsättning
till årets slut med granskning af de äldre räkenskaperna, så måste, derest ej granskningen
af de nya räkenskaperna skall under samma tid ligga nere, extra biträden anskaffas
för verkställande af det revisionsarbete, som för berörde tid skulle å den ordinarie
personalen hafva belöpt, och hvilket motsvarar
22 månader.
Énär vidare hela granskuingsarbetet måste framdeles verkställas
inom en tid af 9 \ månader, men den ordinarie revisionspersonalen inom
Provins-räkeuskaps-kontoret icke derunder medhinner mera arbete, än
som svarar emot 104 \ månader, och tjenstemännen inom de andra
Kontoren, hvilka ännu icke fått något biträde ifrån Provins-räkenskapskontoret,
icke kunna ryckas ifrån sina göromål för att handlägga sådana,
som höra till nyssnämnda Kontor, så måste under första året återstoden
af det arbete, hvartill granskningen af landsboks-räkeuskaperna
blifvit uppskattad, eller för
27 |
jemväl uppdragas åt extra biträden; och då slutligen svårligen undvikas
kan, att vid en sådan förflyttning af tjenstemän från ett Kontor till ett
annat, som blifvit ifrågasatt, någon arbetstid åtminstone i början går
förlorad, och det ej heller synes obilligt, att dervid något rådrum beviljas
de förflyttade tjenstemännen att göra sig närmare bekanta med de
nya, sannolikt till en del för dem främmande göromålen, men tillika
angeläget är, att icke tili följd häraf revisionsarbetet på det hela må
komma att fortskrida långsammare, än förut, så kari detta ej på annat
sätt afhjelpas, än genom användande af extra biträden, hvarföre dock
ej längre tid torde behöfva anslås, än
34^
Hvadan det revisionsarbete, som genom extra biträden skulle
ombesörjas, komme att omfatta en revisionstid af tillsammans....  84 månader,
och godtgörelsen till dessa biträden, beräknad efter full aflöning för tjenstemän i lägsta
lönegraden, skulle sammanlagdt belöpa sig till en summa af 7,0(10 Riksdaler 86 öre.
Genom det nu anförda har Kammar-rätten sökt visa såväl under hvilka förhållanden,
sorn på hvad sätt det syftemål kan vinnas, hvarom Rikets Ständers Revisoser
gjort framställning, äfvensom den kostnad, hvilken skulle derigenom förorsakas statsverket.
Då yrkanden af enahanda syftning med det nu sednast gjorda redan tillförene
blifvit af föregående Revisorer upprepade gånger väckta, tillåter sig icke Kammar-rätten
att öfver frågans större eller mindre vigt för det allmänna uttala något omdöme, men an
-
43
— 338 —
ser sig dock icke böra underlåta att omnämna, det ovisst kan vara, hvilken inverkan
den förändrade arbetsordning inom Öfver- revisions-departementet, som af förslagets antagande
måste blifva en följd, kan komma att på utvecklingen af tjenstemannadugligheten
inom berörda Departement utöfva, enär, om å ena sidan ej kan förnekas, att tjenstemännens
förflyttning till tjenstgöring inom olika Kontor bör kunna lemna dem tillfälle
till förvärfvande af ökade insigter och kan bidraga att hos dem utbilda större mångsidighet,
det dock, å den andra, ej torde böra förbises, att vid en sådan förflyttning
möjligen kan inträffa, det icke hvarje uppdrag med lika värme och nit omfattas af tjenstemannen,
utan att, under det han hufvudsakligen egnar sig åt vissa åligganden, han
kan komma att betrakta en del andra mera, såsom honom af omständigheterna påtrugade
bisaker, samt att i allmänhet en Revisor, för att med tillbörlig noggrannhet kunna
fullgöra sitt uppdrag att granska de till honom öfverlemnade räkenskaper, måste icke
allenast äga fullständig insigt i hvad till räkenskapsväsendet hörer och de allmänna författningar,
som häruppå hafva afseende, utan ock söka förvärfva sig en sådan i möjligaste
måtto i detalj gående kännedom af alla specialföreskrifter, hvilka kunna pä förenämnda
räkenskaper hafva afseende, att denna kännedom endast kan under en flerårig
sysselsättning med dem och en deruppå riktad oafbruten uppmärksamhet inhemtas, och
att hans verksamhet således synes snarare böra inom en viss bestämd krets koncentreras,
än allt för vidt utsträckas.
Remisshandligarne återställas i underdånighet, och Kammar-rätten framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit.
Stormäktigste, Al ler n ådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtig»!#
tjenare ochundersåter:
CAHL a.
C. E. ALANDER.
A. WILH. EDMAN.
L. KINMANSON.
C. O. V. HURÉN.
C. W. ZETTERSTRÖM.
O. A. JUEL.
Stockholm den 16 December 1864.
t. s.
(J. .4. «Swidström.
— 339 —
Kongl. Maj:ts llefaliningsiiafvandes
i Stora Kopparbergs
län
underdåniga utlåtande öfver en af Rikets
Ständers Revisorer, vid granskning
af länets landsbok, gjord framställning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts under den 21 sistlidne Oktober i nåder
meddelade föreskrift, får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, efter det vederbörande
redogörare blifvit i ämnet hörde, härmed i underdånighet afgifva, utlåtande i anledning
af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers uti deras aflemnade berättelse gjorda
framställning, angående de uti Stora Kopparbergs läns landsboks-räkenskaper under rubriken
»tiondespanmål» förekommande benämningarne »enkel» och »dubbel» hafra.
Anledningen till upptagande i räkenskapen af så kallad »dubbel» hafra har varit
det förhållande, att, da nämnde sädesslag ansetts i värde till hälften emot råg och korn
»ren» eller »strid» säd — och kronovärdiet å en tunna af de sistnämnda sädesslagen
äfvenledes utgjort 36 R:dr, då detsamma å hafra, »enkel», varit 18 R:dr, hafran, reducerad
till ((dubbel», jemväl skulle utgöra »strid» säd och samtliga sädesslagen sålunda kunna,
såsom jemngoda enheter, med hvarandra sammanläggas till en summa. Efter hvad
här kunnat inhemta®, synes besagde förfarande hafva grundats pä något med 1688 års
häradsfogde- eller 1689 års häradsskrifvare-instruktion utfärdadt formulär eller Kongl.
Kammar-kollegii cirkulärbref af den 22 Februari 1724, hvaruti amydts att, sedan hvarje
hemmans tiondesäd blifvit uträknad efter profskylen, alltsammans skulle reduceras i ren
spaumal, efter föreskrifven proportion; men da nämnde formulär och bref icke finnas att
härstädes tillgå, har detta ej kunnat bestämdt utredas.
Efter ofvanuppgifne beräkning hafva ren säd och hafra ingått uti indelningar till
stater, verk och inrättningar, hvilka fått sig anslaget ett visst tunnetal spanmål, utan
att dervid bestämts, af hvilka sädesslag och till huru stor del af hvarje anslaget utgjordes;
ett bestämmande, som icke heller kunnat ega rum, emedan i en del tiondekontrakt
tiondegifvarne förbehållit sig rättighet att efter årsväxtens beskaffenhet leverera, af
det ena eller andra sädesslaget, ren säd eller hafra dubbel. Så har Kongl. Dalregementet,
enligt sednast nådigst fastställda aflönings-indelningsverk, ett anslag af i,549 § tunnor
»kronotionde». Utaf detta belopp utgjorde vid upphörandet af samtlige indelningshafvares
rättighet till tionde-spanmålens utfordrande in natura 461 j tunnor dubbel hafra,
och tunnetalet spanmål, som tillkommit regementet, har sålunda, om hafran beräknas
såsom enkel, uppgått till 1,981 tunnor. Genom införande af den utaf Revisorerne föreslagna
förändring i bokföringssättet skulle alltså det förhållande komma att inträffa, att
räkenskaperna visade ett större anslag såsom regementet tillgodokommet, än aflöningsstaten
upptoge, och sammaledes jemväl för andra stater och inrättningar, i hvilkas anslag
dubbel hafra ingår. Att en sådan skiljaktighet emellan fastställda stater och raken
-
340 —
skaperna företedde en oegentlighet och skulle föranleda ofta upprepade anmärkningar,
lärer icke vara tvifvelaktigt; och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som anser
hinder emot den ifrågaställda förändringens genomförande i öfrigt icke möta eller böra
ega rum, sedan skyldigheten att leverera tiondespanmålen in natura numera upphört,
finner dock af förenämnde skäl påkalladt, att erforderliga föreskrifter derförinnan i nåder
varda meddelade, hvarigenom oraförmälde oegentlighet och anledning till anmärkningar
undanrödjas.
Med djupaste undergifvenhet, trohet och nit framhärdar,
Stormäkiigste, A11 ernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:
S- de H\RÉ
Fahlun,
i Lands-kontoret den 28 December 1864.
B N. Holmberg.
Rond. Maj is BefälIningshafvandes
i Westmanlands län
underdåniga utlåtande, i anledning af
de anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer
framställt vid granskning af
länets ländtränteri-redogörelse.
Underdånigste Memorial.
Till underdånigste åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts den 21 sistlidne Oktober mig
gifna nådiga befallning, får jag i underdånighet meddela följande utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers den 14 i samma månad afgifna, härvid återgående berättelse,
i hvad den angår Westmanlands läns ländtränteri-redogörelse.
Efter i Lands-kontoret och dess arkiv anställd undersökning, rörande nedannämnde,
under en längre följd af år balanserade poster, har befunnits:
l:o rörande sammanskottsmedlen till fattige Dalallraogen, 13 R:dr (18 öre, hafva sådane
medel nnder titel: Sammanskott för tiggande Dalallmogen uppkommit redan år 1772
och, enligt dét årets ränteriräkning, influtit och debiterat? till belopp, efter den tidens
- 341 —
myntsort, af 3,441 daler 20 öre 4 penningar. Häraf hafva under åren 1772 och 1773
blifvit i ränteriräkningarne, såsom leverering till åtskilliga personer och afskrifning af
omkostnader, afförda 3,359 daler 18 öre, så att vid ! 773 års slut utbalanserats 82 daler
2 öre 4 penningar. Allt ifrån sistnämnda ända till närvarande tid har detta belopp, år
1776 reduceradt, efter 6 daler på riksdalern, till 13 R:dr 32 sk. 6 rst. riksgälds, nu
motsvarande 13 R:dr 68 öre Riksmynt, år efter annat i ränteriräkenskapen in- och utbalanserats.
2:o Beträffande reparationsmedlen för Borgåsunds färja, 444 R:dr 45 öre, så upplyser
Kongl. Stats-kontorets skrifvelse till Konungens Befallningshafvande den 17 Oktober
1772, att, sedan till reparation af Strömsholms eller den så kallade Borgås vindbro, på
1771 års länets stat blifvit bestådt 3,000 daler, hvilka ock i det årets ränteriräkning
från stats- till extra medel, under titel: Borgås vindbromedel, omförts, så har Kongl.
Stats-kontoret föreskrifvit, att de år 1769 uti 2:ne poster af statsmedlen förskottsvis utbetalde
333 J daler till reparation af berörde vindbro, skulle å vindbromedlen afskrifvas.
hvilket ock i 1772 års ränteriräkning finnes vara behörigen iakttaget, så att i sistnämnde,
räkning utbalanserats 2,666 j daler. Detta belopp, år 1776 reduceradt till riksgäldsmynt,
nu motsvarande 444 R:dr 45 öre, har från och med 1773 intill närvarande tid till
oförändradt belopp i ränteriräkningarne in- och utbalanserats.
3:o Vidkommande uppsättningspenningarne, 67 öre, så hafva, enligt 1785 års ränteriräkning,
dessa medel blifvit den 4 Juni samma år af Mönsterskrifvaren Ekström med
32 sk. R:glds i Ränteriet levererade; men som den i ränteriräkningen åberopade verifikation,
fol. 1014, icke finnes uti den i Lands-kontorets arkiv förvarade 1785 års verifikationsbok,
har någon vidare upplysning om dessa, likaledes till oförändradt belopp allt hittills
i ränteriräkningarne in- och utbalanserade medel icke kunnat åstadkommas.
Hvad åter slutligen angår jordransakningsmedlen, 150 R:dr, så och efter det Kongl.
Majit, genom nådigt bref den 6 Oktober 1852, täckts i nåder anvisa ett belopp af 250
R.dr R:mt såsom ersättning för den tillökning i göromål, som vid Lands-kontoret uppkommit
i följd af de inom länet år 1850 förrättade jordransakningar, hafva dessa, af
Kongl. Stats-kontoret anordnade medel blifvit år 1853 under ofvanberörde särskilda titel
i Landtränteriets specialräkning upptagne. Af beloppet har derefter till vederbörande
utanordnats under år 1853 50 R:dr, under år 1854 likaledes 50 R:dr, och under innevarande
år återstoden, eller nu ifrågavarande 150 R:dr, så att för närvarande någor, balans
af ifrågavarande medel i ränteriräkenskaperna icke förekommer.
Särskildt anser jag mig böra i underdånighet anmäla, att, sedan Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, i skrifvelse den 8 Oktober 1849, till Kongl. Stats-kontoret
remitterat, bland andra i Ränteriet då innestående äldre kontanta behållningar, äfven
de 3:ne förstnämnde posterna, utgörande 458 R:dr 80 öre, i ändamål att derigenom vinna
förenkling i ränteriräkenskapen, så har Kongl. Stats-kontoret, i skrifvelse den 6 November
1849, hit återsändt beloppet, med föreskrift att, då de nu ifrågavarande medlen
icke utgöra öfveråriga depositioner, som efter föregången uppsägning bordt insändas, utan
andra, under titeln: »Diverse verks medel», i Landtränteriet sedan längre tider innestående
belopp, medlen skulle genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes åtgäid tillhandahållas
vederbörande, för hvilkas räkning de blifvit i Landtränteriet nedsatte.
I anledning af sålunda vunna upplysningar skall Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
söka vidtaga sådane åtgärder, att ifrågavarande, från äldre tider i Landtränte
-
— 842 —
riet qvarstående, behållningar må kunna i räkenskaperna behörigen afföras. Westerås
slott, i Lands-kontoret den 2 December 1864.
FR, CRONSTEDT.
C. M. Selling.
Rong!. Majits Befallnings hafvande»
i Norrbotten» län
underdåniga skrifvelse, med förklaring
öfver Rikets Ständers Revisorers
vid detta läns laudtränteri-räkenskaper
gjorda anmärkningar.
Stormäktigste, Allernåd igste Konung!
Ofver de af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer gjorda anmärkningar
vid Norrbottens läns landtränteri-räkenskaper, får Eders Kongl Majits Befallningshafvande
i djupaste underdånighet härjemte aflemna infordrad förklaring.
Med djupaste vördnad, trohet och nit, framhärdar,
Stormäktigste, A11 emad igste Konung'
Eders Kongl. Maj:ts
underdanigste, tropligtigste
tjenare och undersåte;
S. P. BERGMAN.
H. A. Ekström,
Norrbottens läns Lands-kontor i Luleå
den 16 December 1864.
1'örklariug
öfver Rikets Ständers år 1864 församlade Revisorers anmärkningar vid granskningen af
Landträuteri-speeialräkningarne för Norrbottens län.
$ I
Gamla
länsfängelset i Pite stad blef år 1820 uppfördt på länets innevånares bekostnad
för en summa af 3,80i) H:dr B:ko, och de för fängelset erforderliga ekonomibyggnader
uppfördes år 1830, likaledes på länsinnevånarnes bekostnad, för ett belopp af 1,253 R:dr
B:ko, hvartill ytterligare får läggas kostnaderna för anbringande af palisader kring fängelset
och för gräfning af en brunn derstädes, tillhopa 233 R:dr 32 sk. samma mynt.
Dessa medel uttaxerades på länets innevånare, ehuru till något högre belopp, i anseende
till befarade afkortningar för hvarjehanda orsaker, och de i Ränteriet nu qvarstående
anmärkta 28 R:dr 22 öre R;mt utgöra ett öfverskott å uttaxeringen, som icke behöft
för byggnadsarbetet användas, och derföre fortfarande i räkenskaperna in- och utbalanserats.
DA nu ifrågavarande medel sålunda utgöra en länets innevånares gemensamma
tillhörighet, men icke lämpligen lärer kunna bland dem utdelas, har Kongl.
Majjts Befallningshafvande ansett lämpligast att till nästsammanträdande landsting aflemna.
proposition rörande deras användande.
De anmärkte 12 öre rotebesparings-taxeringsmedel utgöra sådana, enligt Kongl,
reglementet för rotebesparingskassorna af den 18 Juli J792 å vederbörande rotehållare
uttaxerade medel, hvilka skulle användas till bildande af en såkallad rotebesparingskassa
inom hvarje socken. Medlen, hvilka ingått uti aflidne Kronofogden Erik Björzells
propriebalans, tillhöra Pite sockens rotebesparingskassa, och äro under denna dag från
Landtränteriet till nämnde kassa utanordnade. Lule af' Lands-kontoret den 16 December
1864.
s. P BERGMAN.
B. A. Ekström
Kongl.
Justitiedepartementets
Protokolls-utdrag, angående de af
vederbörande redogörax-e afgifna utlåtanden
öfver Rikets Ständers Revisorers
anmärkningar vid detta Departements
expensmedelsräkningar för år
186?
Utdrag af protokollet öfver Justitié-dcpartniienis•*
ärenden, hållet inför Hans Majit Konungen
uti Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen
den 30 December 1864.
Hans Exellens, Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet: art, sedau
vid underdånig föredragning genom Finans-departementet af Rikets Ständers Revisorer»
— 344 —
underdåniga skrifvelse den 14 sistlidne Oktober, med berättelse om verkställd granskning
af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1862, Kongl. Majit den 21 i samma månad i nåder förordnat,
bland annat, att transsumt af samma berättelse, såvidt den innefattade anmärkningar
eller framställningar mot de under öfrige Stats-departementen hörande verks och em betsmyndigheters
förvaltning, skulle, jemte utdrag af protokollet, till nämnda Departement
expedieras för infordrande af vederbörandes underdåniga utlåtanden; så och efter det sådana
transsumt till Justitie-departementet inkommit, innefattande anmärkningar i vissa
hänseenden emot 1862 års expensmedelsräkningar för, bland annat, Justitie-stats- och
Justitie-revisions-expeditionerna, för Svea och Göta hofrätter samt hofrätten öfver Skåne
och Blekinge, äfvensom för Krigs-hofrätten, hade från vederbörande häröfver infordrats
utlåtanden, hvilka ock numera inkommit; och hemställde Hans Excellens, att de gjorda
anmärkningiirne för närvarande måtte finnas icke påkalla annan åtgärd, än att de inkomna
utlåtandena finge öfverlemnas till Finn ns-departementet för att, i ändamål att
till trycket befordras, Fullmäktige i Riksgälds-kontoret tillställas;
Hvartill Kongl. Majit, uppå hemställan af Statsrådets öfrige
ledamöter, behagade lemna nådigt bifall.
(Jr protokollet:
Osear David Egge.
Ödmjukt Memorial.
Efter erhållen del af Rikets Ständers Revisorers uti underdånig berättelse af
den 14 sistlidne Oktober framställda anmärkning i afseende på 1862 års expensmedelsräkning
för Justitie-stats- och Justitie-revisions-expeditionerna, och hvilken anmärkning
går ut derpå, att samtlige utgiftsverifikationerna till dessa räkningar icke
blifvit, på sätt eljest i allmänhet egde rum, af vederbörande attesterade, får undertecknad,
som, i egenskap af redogörare för Justitie-departementets expensmedel,
nämnda räkning upprättat, härmed vördsamt erinra, att ehuru visserligen icke hvarje
till denna räkenskap hörande verifikation är, såsom Herrar Revisorer synas afsett, särskildt
attesterad, det ändamål, som med ett sådant förfarande skulle åsyftas, eller vissheten
om de i räkenskapen upptagna utgifternas behörighet, icke dessmindre måsfie vara
fullt tillgodosedt genom räkenskapen i dess närvarande skick, hvilken är så inrättad,
att sedan för hvarje i den löpande räkningen upptagen utgift hänvisning skett till en å
samma belopp lydande verifikationshandling, och de särskilda beloppen derefter hopsummerats,
Herr Departements-chefen slutligen efter den inom Departementet med räkenskapen
företagna granskning försett densamma med sin påskrift derom, att de förestående
utgifternas behörighet af honom attesterades. Att detta förfaringssätt icke kan vara
mindre betryggande, än det Herrar Revisorer synas företrädesvis vilja omfatta, tyckes
emellertid så klart, att det. förefaller såsom om ifrågavarande anmärkning hade sin grund
deri, att nämnde attestering till följd af det olika sätt, hvarpå densamma emot hvad
i åtskilliga andra embetsverk eger rum meddelats, tilläfventyrs kommit att vid revisionen
förbises.
— 345 —
Vidare hafva Herrar Revisorer, sorn fästat uppmärksamhet vid deu under revisionsåret
inom särskilda embetsverk skedda tillämpning af gällande föreskrifter rörande
statskalenderns och tidningars bekostande för dessa verk, i sådant afseende, så vidt Justitie-stats-
och Justitie-revisions-expeditionerna angår, i sin berättelse omförmält, att
för nämnde Expeditioner aderton exemplar af Post- och Inrikes Tidningar anskaffats.
Med anledning häraf och fastän denna framställning icke egentligen synes innefatta
egenskapen af anmärkning, har jag dock trott mig härutinnan böra anmäla, att de exemplar
af Post- och Inrikes Tidningar, som uti ifrågavarande expensmedelsräkning äro upptagna
och hvilka, såsom räkningen nogsamt visar, äro till antalet ej endast aderton
utan nitton, blifvit i likhet med hvad under föregående år egt rum sålunda fördelade,
att 1 exemplar tillkommit Herr Departements-chefen, 1 exemplar hvar och en af Högsta
Domstolens 16 ledamöter, 1 exemplar Expeditions-chefen i Justitie-stats-expeditionen och
1 exemplar Justitie-revisions-expeditionen. Stockholm den 24 December 186-1.
J. F. Hellman.
Kongl. Svea Hofrätts
underdåniga utlåtande, i anledning af
de anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer
Iramställt vid denna Hofrätts
expensmedelsräkning lör år 1862.
Stormäktigste, Allernådigs te Konung!
Sedan Eders Kongl. Majit, genom nådig remiss den 22 sistlidne November, befallt
Hofrätten att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Rikets Ständers Revisorers
anmärkningar emot Hofrättens expensmedelsräkning för är 1862, så och efter
det Hofrätten infordrat yttranden i ämnet af ej mindre Arkivarien härstädes, Riddaren
af Kongl. Wasa-orden, Ernst Gustaf Björkman, som är af Hofrätten antagen till redogörare
för de expensmedel Hofrätten uppbär, än äfven Advokatfiskalen, Riddaren af Eders
Kongl. Majits Nordstjerne-orden, Thure Arvid Billbergh, som haft under sin förvaltning
adjunktions-, gratifikations- och andra statsmedel, som varit ställda till Hofrättens disposition,
får Hofrätten nu, för egen del, i afseende å anmärkningen, att å en del verifikationer
till Hofrättens expensmedelsräkning saknades attestater af vederbörande, endast
åberopa hvad Arkivarien Björkman till bemötande af denna anmärkning anfört, samt,
beträffande anmärkningen, att Hofrättens expensmedelsredogörelse innefattade redovisning
endast för de egentliga expensmedlen, men ej, i likhet med de öfriga Hofrätternas, tillika för
adjunktionsmedel och öfriga under revisionsåret till Hofrättens disposition anordnade statsmedel,
för hvilka redovisning bör lemnäs, i underdånighet förklara att, jemte det Hofrätten åberopar
hvad Advokatfiskalen Billbergh i anledning af berörde anmärkning andragit och upplyst,
Hofrätten, efter erhållen kännedom att i afseende å redogörelsen för dessa medel olika förfaringssätt
af de särskilda Hofrätterna egt rum så till vida, att de öfriga Hofrätterna för ifrågavarande
till deras disposition anordnade statsmedel afgifvit redovisning i sammanhang med redogörelsen
för de egentliga expensmedlen, hvilket deremot icke skett i denna Hofrätt, vill meddela
vederbörande redogörare föreskrift derom, att för framtiden eller frän och med innevarande
44
346
år skall iakttagas att, då expensmedelsredogörelsen afgifves, redovisning jemväl lemnäs
för andra, till de egentliga expeusmedlen ej hörande statsmedel, som varit till Hofrättens
disposition anordnade.
De remitterade handlingarne jemte Arkivarien Björkmans och Advokatflskalen
Billberghs afgifna yttranden varda i underdånighet bifogade.
Med djupaste undergifvenhet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
H. M. MUNTHE.
J. R. GEIJER.
CLAES LIVIJN.
A. LILIENBERG.
JOIL AXEL ORBOM.
N. P. UDDENBERG.
HUGO FÅHRAEUS.
J O. WEDBERG.
underdånigste, tropligtigste
undersåtare och tjenare:
G. A. SPARRE.
LARS STJERNSTEDT.
C. O. LAGERBJELKE.
AUG. TÖRNQVIST.
Stockholm den 12 December 1864.
G. Schöne.
Ödmjukt Memorial
Efter erhållen del af Rikets Ständers Revisorers i underdånig berättelse den 14
sistlidne Oktober framställda och genom nådig remiss den 22 påföljda November Kongl.
Hofrätten meddelade anmärkning derom, att en del verifikationer till Kongl. Hofrättens
expensmedelsräkning för år 1862 icke blifvit, pa sätt eljest i allmänhet skulle ega rum,
af vederbörande attesterade, får jag, som i egenskap af redogörare för Kongl. Hofrättens
expensmedel omförmälda räkning upprättat, afgifva den vördsamma förklaring, att i afseende
å ifrågavarande verifikationer ar 1862 iakttagits enahanda förfaringssätt, som under
många föregående år varit följdt och blifvit lemnadt utan anmärkning, eller att,
utöfver det allmänna attestat, som innefattas i den underskrifna redogörelseräkningen a
samtliga under året förefallna utgifter, särskildt bestyrkande af deri aberopade verifikationer
endast egt rum i så måtto, att, der utgiften varit af någon betydenhet och angått
antingen för Kongl. Hofrätten verkstäldt arbete eller andra till förbrukning under
längre tid afsedda materialier, än papper och pennor, för hvilka särskild redovisning afgifvits,
verkställigheten eller levereringen i allmänhet blifvit genom påskrift a verifikationen
eller annorledes intygad af den Kongl. Hofrättens vaktmästare, som haft närmaste
tillsynen öfver arbetet och vården om de inköpta materialierna sig anförtrodd; att
för öfrigt angående de under årets lopp efterhand utförda bokbindare- och andra arbe
-
— 347 —
ten eller enligt reqvisition levererade varor, sorn årsvis eller halfårsvis betalas, föras af
vederbörande, der så lämpligen ske kan, särskilda anteckningar, med ledning hvaraf
räkningarna å samma arbeten och varor af redogöraren granskas innan liqvid erhålles,
saint att i fråga om de till Kongl. Hofrättens expensmedelsräkning hörande verifikationer
icke finnes någon känd föreskrift, att de skola särskildt attesteras, än mindre någon
bestämmelse, af hvilken person dylika attestater skola meddelas.
Då, förutom expensmedlen, mig icke blifvit anförtrodd förvaltning af andra till
Kongl. Hofrättens disposition ställda allmänna medel, påkallas från min sida ej något
yttrande i anledning af Revisorernes tillika gjorda anmärkning derom, att expensmedelsredogörelsen
icke innefattar redovisning jemväl för adjunktionsmedel och öfriga under revisionsåret
till Kongl. Hofrätten anordnande statsmedel. Stockholm den 7 December 1864.
E. G. Björkman.
Ödmjukt Memorial.
I anledning af Rikets Ständers Revisorers, uti underdånig berättelse om verkställd
granskning af statsverkets räkenskaper för år 1862, gjorda anmärkning, det Kongl.
Svea Hofrätts expensmedelsredogörelse innefattade redovisning blott för de egentliga expensmedlen,
men ej tillika för adjunktions- och öfrige under revisionsåret till Hofrättens
disposition anordnade statsmedel, derför redovisning borde lemnäs, öfver hvilken anmärkning
Kongl. Hofrätten behagat infordra yttrande af dess Advokatfiskal, som haft och har
sig anförtrodd verkställigheten af Kongl. Hofrättens i afseende å samma medel gifna föreskrifter,
får jag vördsammast erinra, att dessa medel, hvilka, såsom lönefyllnadsmedel,
de der vanligen qvartaliter utfallit, i allmänhet äfven blifvit qvartaliter till Kongl. Hofrättens
vederbörande embets- och tjenstemän samt vaktbetjente utdelade jemlikt Kongl.
Hofrättens derom i hvarje serskildt fall gifna speciella anordningar, hitintills icke, mig
veterligt, blifvit betraktade såsom på något sätt tillhörande expensmedlen, hvilka uteslutande
afse embetsverkets behof af skrifmaterialier, inventarier och dylikt, — samt att,
i följd häraf, hvarken under den tid expensmedlen förvaltas af Advokatfiskalen, ej eller
sedermera, då, med anledning af den år 1858 utfärdade nya arbetsordning för Hofrätterna,
denna förvaltning öfverflyttades å annan Kongl. Hofrättens tjensteman, under det Advokatfiskalen
fortfarande hade bestyret med lönefyllnadsmedlen, dessa medel blifvit i sammanhang
med expensmedlen redovisade eller annan redogörelse för dem ifrågakommit,
än den, som måste anses innefattad uti Kongl. Hofrättens behandling af hit hörande lönefrågor
och den utredning af för ändamålet befintliga tillgångar, som dervid hvarje gång
egt rum.
Vid sista statsrevisionen och, efter hvad jag med visshet drager mig till minnes,
äfven vid den nästföregående, läto Herrar Revisorer hos mig göra förfrågan, om och
hvilken räkning i Kongl. Hofrätten fördes öfver förberörda till Kongl. Hofrättens disposition
ställda löningsmedel, dervid jag hänvisade till Kongl. Hofrättens ofvan omförmälta
anordningar med vederbörandes derå tecknade eller särskildt lemnade qvittenser, under
förklarande tillika, att dessa handlingar skulle, när helst sådant påfordrades, varda
Herrar Revisorer meddelade, men någon framställning i detta hänseende har sedermera,
hvarken vid ena eller andra tillfället, blifvit till mig gjord.
— 348 —
Emellertid synes visserligen icke något hinder möta att, om och när Kongl Hofrätten
det befaller, låta räkning öfver ifrågavarande medel åtfölja expensmedelsräkningen
till granskning i vederbörlig ordning. Stockholm den 9 December 1864.
T. A. Billbergh.
Kongl. Göta Hofrätts
underdåniga utlåtande öfver en af Rikets
Ständers Revisorer gjord anmärkning
vid bemälte Hofrätts för år 1862
afgifna expensmedelsräkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Vid den af Rikets Ständers Revisorer anställda- granskning af statsverkets samt
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1862 har blifvit anmärkt, att en del utgiftsverifikationer till Göta Hofrätts expensmedelsräkning
för samma år icke, på sätt eljest i allmänhet egde rum, blifvit af vederbörande
attesterade; och då Eders Kongl. Maj:t täckts, genom remiss den 22 sistlidne
November, i nåder infordra Hofrättens underdåniga utlåtande öfver denna anmärkning,
får Hofrätten, med återställande af remisshandlingen, underdånigst förklara, att Hofrätten,
med kännedom att de i verifikationerna afsedda arbeten och levererade effekter
verkligen kommit Hofrätten till godo, hittills fästat mindre vigt vid den omständighet,
huruvida särskilda attestater härom varit verifikationerna åtecknade; men att, då anmärkning
i detta hänseende nu blifvit gjord. Hofrätten icke vill underlåta att tillse,
det verifikationerna till expensmedelsräkningarne för kommande år varda vederbörligen
attesterade.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäkt-igste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
J. A. AUSELIUS.
S. P. KJELLERSTEDT.
J. Å. LEMCHEN.
A. GRANFELDT.
C. FREIDENFELT.
E. G. SNELLMAN.
A. EKERMANN.
IS. LOTHIGIUS.
FR. HEDENSTIERNA.
W. FR. PALMGRÉN.
A. v. FEILITZEN.
CARL S. QVECKFELDT.
H. G. v. GEGERFELT.
A. D. ANDERSSON.
CARL EKMAN.
C. A. F. LEJMAN.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
SV. AUG. DARIN.
L. VON SYDOV.
J. VULT von STEIJERN.
C. A. LINDQVIST.
F. W. BJÖRKMAN.
CLAES WESTRING.
BIRGER HESSLE.
CARL BACKMAN.
Jönköping den 9 December 1SG4.
Gustaf Sivaland&>\
— 349 —
Kongl Hofrättens öfver
Skåne ock Blekinge
underdåniga utlåtande, angående de
af Rikets Ständers Revisorer framställda
anmärkningar vid denna Hofrätts
för år 1862 afgifna expensmedelsräkning.
Stormäktigste, A llernådigst e Konung!
Uti den af Rikets Ständers Revisorer den 14 sistlidne Oktober afgifna-underdåniga
berättelse, om verkställd granskning af statsverkets samt. andra af allmänna medel
bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1862, hafva Revisorerne,
efter granskning af den från Hofrätten afgifna expensmedelsräkning för nämnde år, anmärkt,
dels att samtliga räkningen åtföljande utgiftsverifikationer icke blifvit, på sätt
eljest i allmänhet egde rum, af vederbörande attesterade; dels ock, beträffande två bland
utgifterna förekommande poster, eller 68 alnar gula silkesfransar, ä 5 R:dr 50 öre för
aln, 374 R:dr, och 24 stycken dito tofsar, å 7 R;dr 50 öre för stycket, 180 R:dr, att
då Revisorerne ej vore i tillfälle att tillförlitligt bedöma ändamålet och beskaffenheten
af dessa utgifter samt då i allt fall större sparsamhet med allmänna medel äa berörde
utgifter utvisade, syntes önskvärd och möjlig, Revisorerne, på det vederbörande måtte
komma i tillfälle att deröfver meddela erforderlig förklaring, velat å förhållandet fästa
uppmärksamhet; hvarförutom Revisorerne anfört, att, sedan i anledning af Rikets Ständers,
uti underdånig skrifvelse den 22 April 1857, gjorda anhållan om meddelande för
framtiden af bestämda föreskrifter huru stort antal statskalendrar samt hvilka tidningar
och huru många exemplar deraf finge vid hvarje embetsverk af expensmedel bekostas.
Eders Kongl. Maj:t, genom nådigt cirkulär den 26 November 1858, beträffande prenumeration
å tidningar, i hvilket ämne föreskrifter för Eders Kongl. Maj:ts Kansli förut
funnes meddelade, förordnat, att öfriga embetsverk, för hvilka expensmedel voro anslagna
utan fastställande af visst belopp, egde derför af Post- och Inrikes Tidningar anskaffa
så många exemplar, som hvarje verk ansåge för sig och underlydande erfordras,
dock icke i något fäll utöfver det dem i vederbörlig ordning tillerkända antal exemplar
af Svensk Författningssamling, — omförmälde föreskrifter befunnes hafva blifvit af särskilda
verk olika uppfattade, så att, exempelvis, expensmedelsräkningen för denna Hofrätt,
med två divisioner, upptoge prenumeration ä tolf exemplar af Post- och Inrikes
Tidningar, under det Eders Kongl. Maj:ts och rikets Svea Hofrätt, med fem divisioner,
åtnöjt sig med blott sex exemplar af samma tidning, samt att, då deraf uppenbart vore,
att syftemålet med Rikets Ständers ofvanberörie underdåniga anhållan ännu icke blifvit
uppnådt, Revisorerne, som ansågo önskvärdt att all möjlig sparsamhet i afseende å expensinedelsutgifterna
äfven uti ifrågavarande hänseende iakttoges, af sådan anledning
icke velat lemna förhållandet oanmärkt.
Sedan Eders Kongl. Maj:t, genom nådig remiss den 22 nästlidno November, befallt
Kongl. Hofrätten att med underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers
omförmälda anmärkningar till Eders Kongl. Maj:t inkomma, får Hofrätten, med öfverlemnande
af den remitterade handlingen, i underdånighet förklara:
— 350 —
att Hofrätten, hvars expetismedelsräkningar hittills icke varit annorlunda verificerade
än ifrågavarande för år 1862 afgifna, anser den omständighet, att berörde räkning blifvit
till vederbörande af Hofrätten öfverlemnad, innebära tillräckligt bestyrkande, att
Hofrätten, med kännedom om räkningens innehåll, funnit de i densamma upptagna utgifter
hafva blifvit för Hofrättens behof använde;
att de i N:o 31 af räkningens verifikationer upptagna, af Revisorerne omnämnda
fransar och toffsar blifvit anbragta å gardiner af blått siden (verifikationen N:o 41),
hvilka, sedan de i Hofrättens båda sessionsrum förut befintliga gardiner, efter mera än
20 års begagnande, befunnits obrukbara, anskaffats, och att, om ock gardiner, af mindre
kostbara ämnen skulle kunnat uppfylla ändamålet, Hofrätten dock vid anskaffande af
ifrågavarande gardiner med tillbehör ansett sig böra fästa afseende ej allenast å den
större varaktighet, som med materialier af sådan beskaffenhet som ifrågavarande otvifvelaktigt
är förenad, utan ock å den prydlighet, som uti en Ofrerrätts sessionsrum icke
torde vara olämplig, äfvensom å den genom berörde åtgärd vunna öfverensstämmelse
med rummens utseende i öfrigt;
samt att, hvad slutligen vidkommer Revisorernes framställning beträffande det antal
exemplar af Post- och Inrikes Tidningar, som Hofrätten för år 1863 anskaffat, berörda
framställning icke torde påkalla annat Hofrättens yttrande, än att Hofrätten, som med
afseende å vigten af att ega kännedom om de i nämnde tidning inflytande officiela meddelanden
ansett det i expensmedelsräkningen upptagna antal exemplar för Hofrättens
President, Ledamöter och Sekreterare erforderligt, dervid ingalunda öfverskridit det i
Eders Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär den 26 November 1858 bestämda högsta antal
exemplar af samma tidning.
Undertecknad, Munck af Rosenschöld anhåller få i underdånighet anmäla, att
jag vid den tid, då reqvisition af Post- och Inrikes Tidningar för är i863 i December
månad 1862 verkställdes, bevistade då pågående riksmöte.
Med största undersåtliga vördnad, nit och trohet framhärda,
Storinäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
TH. MUNCK af ROSENSCHÖLD,
J. H. NOLLEROTH. G. BERGENSTRÅHLE. C. HÄGERMAN.
J. FREDRIKSON. F. CAS. WREDE. AXEL BERGSTRÖM.
RUD. HORN. C. C:HEIM GYLLENSKÖLD. C. J. LINDENCRONA
Kristianstad den 2 December ‘1864.
Axel Leth,
Kongl Krigvliofrätteus
underdåniga utlåtande i anledning af
den anmärkning, Rikets Ständers Revisorer
framställt vid granskning af
Hofrättens expensmedelsräkning för
år 1862.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers sednast församlade Revisorer uti deras den 14 sistiidne
Oktober afgifna berättelse i underdånighet anmält, hurusom de, bland annat, vid granskningen
af Krigs-hofrättens expensmedelsräkning för 1862 anmärkt, att en del dervid
fogade verifikationer icke blifvit, på sätt eljest i allmänhet egde rum, af vederbörande
attesterade; så har Eders Kongl. Maj:t, genom remiss den 22:dra nästlidne November, i
nåder anbefallt Krigs-hofrätten att häröfver inkomma med underdånigt utlåtande så tidigt,
att detsamma kunde inom den i 7 § 3 momentet af instruktionen för Revisorerne den
17 April 1841 bestämda tid till Fullmäktige i Riksgälds-koutoret öfverlemnas.
I anledning häraf får Krigs-hofrätten i underdånighet anföra att, Krigs-hofrätten
veterligen, någon föreskrift derom att verifikationer till expensmedelsräkningar skola särskildt
attesteras icke finnes, än mindre någon bestämmelse om af' hvem dylika attestater
skola meddelas; samt att, vid sådant förhållande, Krigs-hofrätten icke ansett nödigt att
andra af verifikationerna till redogörelsen för dess expensmedel attesterades än sådana,
hvilka synts, med afseende å deras särskilda beskaffenhet, icke i och för sig innefatta ovedersägligt
bevis, att de på grund deraf i räkningen upptagna utgifter verkligen blifvit bestridde;
men att, då Krigs-hofrätten af Revisorernes anmärkning erfarit sådant icke vara
tillfyllestgörande, Krigs-hofrätten| vill tillse, att samtlige utgiftsverifikationerna till framdeles
afgifvande expensmedeisredogörelser varda behörigen attesterade.
Det i nåder remitterade utdrag af Revisorernes underdåniga berättelse aterställes
i underdånighet.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
J. M. BJÖRNSTJERNA.
C. STÅL. ARW. EGERSTRÖM. S. L. HASSELBERG.
MALTE ROOS. GUST. SCHURER v. WALDHEIM. ERIK POSSE.
Stockholm den 16 December 1864.
C. P. Hagbergh.
— 352 —
Justitie-Iianslereiis
underdåniga utlåtande, i anledning
af en uti Rikets Ständers Revisorers
berättelse, angående statsverket, förekommande
anmärkning och gjord
framställning.
Underdånigst Memorial.
Sedan Rikets Ständers Revisorer, uti deras den 14 nästlidne Oktober afgifna underdåniga
berättelse om verkställd granskning af statsverkets saint andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1862, anmärkt, bland
annat, dels att vid Justitie-kanslers-embetets expensmedelsräkning samtlige utgiftsverifikationerna,
icke blifvit, på sätt eljest i allmänhet egde rum, af vederbörande attesterade,
och dels att, vid genomgående af de resekostnadsräkningar, för hvilka ersättning af statsmedel
under revisionsåret utgått, Revisorerne inhemtat, att en betydlig del af kostnaderna
härledde sig af de inspektionsresor, som vissa högre embetsmän iuom landet företogo,
i synnerhet sedan dessa embetsmän nu mera ofta pa sina resor begagnade sig af
tjenstemannabiträden, för hvilka äfvenledes rese- och traktamentsersättningar togos i anspråk,
samt såsom exempel härå åberopat, att under revision såret i förenämnde afseende
utgått till, bland andre,
Justitie-kansleren
3,197: 60.
en honom följaktig sekreterare  •_ 1,919: 78. 5,117: 38,
samt för de resor 5 chefer med deras biträden under några få månader af år 1862 företagit,
en kostnad af inemot 23,000 Riksdaler, i fråga hvarom Revisorerne yttrat: att
de, utan att vilja ingå i pröfning af frågan, huruvida dessa resor hittills uppfyllt sitt
ändamål och gifvit resultater, motsvarande de betydliga kostnader, som i följd deraf blifvit
statsverket tillskyndade, likväl icke kunde undertrycka den anmärkning, att nämnde
ändamål borde kunna vinnas utan uppoffringar af den betydenhet, som nu förekommit;
att Revisorerne föreställa sig, att den inspektion, som nu af cheferne för vissa embetsverk
verkställes, ofta skulle med mindre kostnad kunna utöfvas och ansågo sig icke
böra lemna oanmärkt, att, efter hvad de inhemtat, endast 2:ne i sednare åren utfärdade
instruktioner, nemligen den för Kongl. Fångvårds-styrelsen den 16 December 1859 och
instruktionen för Kongl. General-poststyrelsen af den 6' November '1863, lemna vederbörande
chefer rättighet, den förre, att till biträde vid mönstrings- och inspektionsresor
antaga en mönstrings-kommissarie och den sednare att låta en tjensteman såsom si kreterare
medfölja, samt att för det biträde, hvaraf öfrige inspekterande chefer kunde vid
de af dem anställde besök vara i behof, och hvilket i de flesta fall syntes kunna på ort
och ställe erhållas, den kostnad, sorn borde drabba statsverket, således i allmänhet torde
kunna inskränkas till det arfvode, hvilket för dylikt biträde må befinnas erforderligt;
så har Eders Kongl. Maj:t, genom nådig remiss af den 22 nästlidne November, behagat
anbefalla mig, att med anledning af Rikets Ständers Revisorers berörda anmärkningar
till Eders Kongl. Maj;t inkomna med underdånigt utlåtande så tidigt, att detsamma
kunde inom den i 7 § 3 mom. af instruktionen för Rikets Ständers Revisorer den 17
April 1841 bestämda tid till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret öfverlemnas.
— 353 —
Till fullgörande af denna nådiga befallning, får, i fråga om anmärkningen, att
vid Justitie-kanslers-expeditionens expensmedelsräkning samtlige utgiftsverifikationerna
icke blifvit af vederbörande attesterade, jag i underdånighet meddela den upplysning,
att jag. på sätt förut alltid utan anmärkning skett, uti skrifvelse den 't9 April 18(33,
jemte öfverlemnande till Eders Kongl. Majit* och Rikets Kammar-rätt, för anbefalld
granskning till siffror och verifikationer, af vederbörande redogörares för Justitie-kanslersexpeditionen
afgifne, med verifikationer för hvarje utgiftspost åtföljda expensmedelsräkning
för år 1862. vitsordat, att Justitie-kanslers-embetet pröfvat, de anmälda behofven,
förordnat om upphandlingarne och den derföre erlagda betalning samt godkänt den uppgifna
åtgången. Detina anmärkning härleder sig således påtagligen derifrån, att Rikets
Ständers Revisorer icke tagit kännedom af Justitie-kanslers-embetets berörda skrifvelse
eller af det öfliga sättet att attestera dylika verifikationer. Emellertid och då misstag
i afseende å förhållandet sålunda kunnat inträffa, ernar jag, till undvikande deraf, hädanefter
å sjelfva expensmedelsräkningen attestera de densamma bilagda verifikationer
å af mig anordnade och godkända utbetalningar.
Beträffande det af Rikets Ständers Revisorer ifrågasatta förhållande, huruvida de
af vissa högre embetsman företagna embetsresor »hittills uppfyllt sitt ändamål och gifvit
resultater, motsvarande de betydliga kostnader, som i följd deraf blifvit statsverket
tillskyndade,» tillåter jag mig, hvad beträffar Justitie-kanslerens embetsresor, i underdånighet
yttra, att jag, under en tjugoårig tjensteutöfning, kommit till den öfvertygelse,
att för den tillsyn Justitie-kansleren, enligt 27 § regeringsformen, åligger att hafva öfver
rättvisans handhafvande och öfver em betsmän, deraf många icke äro underkastade
annan lokalinspektion, än af Justitie-kansleren eller Justitie-ombudsmannen, samt särskilt
öfver alla åklagrremakten tillhörande personer, nödigt är att Justitie-kanslern personligen,
utan allt för långt mellanskof, besöker de flesta delar af riket, och kan, derest
omständigheterna sådant påkalla, med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse, när som
helst, oförmodadt inställa sig i hvilken del af riket han finner vara behöfligt; att nyttan
af Justitie-kanslerns inspektion naturligtvis blir mindre i samma mån han icke besitter
alla de egenskaper befattningen kräfver; aM dock, jemväl under de minst gynnsamma
förhållanden i detta afseende icke obetydliga fördelar kunna vinnas; samt att sålunda,
sedan mina närmaste företrädare i einbetet ej annat än undantagsvis och jag
icke under de fyra första åren, då jag endast på nådigt förordnande förvaltade etnbetet,
företagit någon embetsresa, jag vid den första som år 1848 af mig verkställdes,
funnit sä stor oordning inom arkiverna och så mångå grundade anledningar till hos mig
under resan anförda klagomål, att, efter det de anmärkta inspektiousresorna sedermera
nästan årligen företagits, man lyckligtvis numera knappast skulle kunna tro sådane förhållanden
så nyligen hafva egt rum.
Såsom exempel å de förhållanden, jag under embetsresor upptäckt, må här blott
anföras, att, utom det oskick, som förefanns hos ätskillige domare och embetsmän, kände
att dröja med skyldigheters fullgörande, jag uti en domsaga, som innehades af en särdeles
aktad nu afliden domare, funnit att expeditionerna för 1847 års hösteting icke voro
utgifne till parterna i Augusti månad 1848, att inteckningsprotokollen då voro i sådant
skick, att den nyligen t. f. domhafvanden ådagalade, det utfärdande af gravationsbevis i
domsagan icke kunde ega rum, samt att ett köpebref, för hvilket år 1846 erlagts afgift
till stämpladt papper med 150 R:dr 1;6 sk. B:ko, qvarlåg okarteradt i arkivet ännu i
September 1854.
45
— 354
l öfrigt har det äfven under sednare åren visat sig, dela att å ett par ställen,
dem Justitie-kanslern, med afseende å domares förut ådagalagda och kända ordentlighet
innan de blifvit till ordinarie Häradshöfdingar befordrade, någon tid lemnat obesökta, jag
funnit nästan hvarenda dombok under en följd af år, alltifrån domhafvandernes befordran
till ordinarie Häradshöfdingar, i ofullständigt och oafslutadt skick, och dels att eljest
utmärkta embetsmän icke alltid äfven äro, i afseende å uppsättning af protokoll och utslag
samt expeditionen deraf ordentlige, samt att ständig uppsigt och täta påminnelser erfordras,
derest icke ohjelplige olägenheter både för dem och rättsökande skola uppkomma.
Angående behöfligheten af ändring i nu gällande reglemente för alla resor i embetsärenden
och således äfven för de embetsmäns, vid hvilkas resekostnadsersättning Rikets
Ständers Revisorer nu fästat sig, har jag redan i underdånigt memorial, den 9
Mars 1860, uttalat min mening, hvilken jag derför här endast i underdånighet vågar
åberopa.
Särskildt torde jag i underdånighet böra meddela den upplysning, att anledningen
hvarför min år 1862 verkställda embetsresa blifvit dyrare än eljest, varit den, att
jag det året, efter tolf års förlopp, ansåg mig pligtig åter besöka den nordligaste delen
af landet, der afstånden äro stora, men att, om Rikets Ständers Revisorer behagat närmare
granska min reseräkning, de skulle hafva funnit, att förrättningsdagarne voro 72
och de särskilda förrättningsställena 67 samt att 544 £ mil af mig tillryggalades, hvadan
resereglemente! berättigat till beräknande af ersättning för 140 dagar, men att sådan
dock endast blifvit beräknad för 81 dagar, som resan, med afräkning af för mig,
såsom äldre man, stundom nödiga hvilodagar, effektift upptog. Dagtraktamentet af 12
R:dr om dagen kan synas väl högt, men jag nödgas bekänna, att jag med, som jag tror,
temligen tarfliga lefnadsvanor, ändå numera knappast kan dermed ersätta nattläger och
mat för mig och en betjent eller annan körsven. Skjutsersättningen tror jag deremot,
såsom i mitt underdåniga memorial af den 9 Mars 1860 antydt är, kunna minskas, särdeles
genom begagnande af numera tillgängliga billigare transportmedel
Vidkommande slutligen anmärkningen angående det af mig under resan hafda
tjenstebiträde, så erkännes villigt, att Justitie-kanslern ofta kan utan sin Sekreterares
biträde förrätta sina inspektioner. Jag har ock under de sednare åren, särdeles med
afsende å svårigheten för den fåtaliga personalen att bestrida göromålen i Stockholm
under Justitie-kanslerns Sekreterares frånvaro från Expeditionen/ icke sällan företagit
embetsresor utan honom, och att sådant äfven skett ifrågavarande år 1862 synes deraf,
att jag nämnda år rest 5441 mil, men Sekreteraren 463 ^ mil, dock har jag vanligen,
när Sekreteraren icke åtföljt, på egen bekostnad medhaft enskilt biträde.
Det torde vidare i afseende härå tillåtas mig i underdånighet anföra, att emellertid
visserligen icke i allmänhet någon besparing för statsverket är att påräkna deraf,
att Justitie-kansieren icke åtföljes af pålitligt och öfvadt offentligt biträde; att Justitiekanslern
endast till ett sådant kan anförtro en del af den ofta längre tid medtagande
granskningen utaf protokoll och öfriga handlingar vid domstolar och embetsverk; att
tid naturligtvis derigenom vinnes för Justitie-kanslern, hans resetid kan förkortas och
den till honom utgående drygare ersättning i samma mån minskas; att hvad Rikets
Ständers Revisorer yttrat om användande af biträden, som »kunna på ort och ställe
erhållas», endast torde få tillskrifvas mindre bekantskap med sakförhållandena; att sålunda
till exempel år 1862 Justitie-kanslern besökte, jemte embetsverken i 30 städer,
— 355 -
äfven 37 särskilda tingställen med arkiv å landet och att, om nu äfven Justitie-kanslern
möjligtvis uti en stad kan uppleta ett ojäfvigt biträde, hvilket, efter för tillfället meddelad
underrättelse angående hvad som bör efterses och anmärkas, kunde för Justitiekanslern
vara till mer tjenst än besvär, så inses dock lätt, att å tingställen på landet,
just der biträde bäst behöfves, för att så förkorta besöken, att Justitie-kanslern icke
måste blifva en sjelfbjuden gäst hos den domare, der inspektion skall verkställas, —
hvilket ändå ofta är svårt att undvika och för mig utgjort ett icke ringa obehag under
min tjensteutöfning — lämpliga biträden i allmänhet icke kunna vara att påräkna,
enär man väl icke lärer vilja, att domarens egna skrifvarebiträden skulle anlitas för
att deltaga i kontrollen å hans embetsutöfning,
Remisshandligarne varda härhos i underdånighet återställda. Stockholm den 30
December 1864.
N. S. v. KOCH.
Ferd. Ramström.
Underdånig förklaring af
Redogöraren för Kongl. Civildepartementets
expensmedel,
i anledning af Rikets Ständers Revisorers
anmärkningar vid den öfver
dessa medel upprättade räkning.
Storm äktigste, Allernådigste Konung!
Efter verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1862, hafva Rikets Ständers
Revisorer uti sin den 14 sistlidne Oktober härom afgifna berättelse, i afseende å
expensmedelsräkningarne fästat uppmärksamhet derpå, hurusom vid tillämpning af föreskrifterna
i nådiga cirkulärbrefvet den 26 November 1858 angående anskaffning af statskalendrar
och tidningar vid de embetsverk, för hvilka expensmedel äro anslagne, dessa
föreskrifter blifvit af särskilda verk olika uppfattade, samt att, hvad Civil-departementet
anginge, 7 stycken statskalendrar och 5 exemplar af Post- och Inrikes Tidningar
blifvit inköpte; hvarjemte Revisorerne anmärkt, att å nämnde Departements expensmedelsräkning
uppförts 79 Riksdaler 78 öre för två utländska tidningar, af hvilka en
illustrerad.
Då det åligger mig, som under den tid ifrågavarande revisionsförrättning omfattar,
var redogörare för de till Civil-departementets Expedition anordnade expensmedel,
att i anledning af hvad rörande dessa sålunda blifvit yttradt afgifva förklaring, får
ag i sådant afseende underdånigst anföra:
356
att, beträffande törst statskalendern, till följd af den i ofvanämnde cirkulärbref
meddelade nådiga föreskrift, att af berörde kalender för hvarje embetsverk finge
inköpas endast så många exemplar, som för begagnande i euibetsrummen voro behöfliga,
det antal statskalendrar, sorn för Civil-departementets expensmedei årligen borde inköpas,
blifvit af vederbörande bestämdt till sju, eller ett exemplar för ett hvart af de
sju embetsrum, som äro afsediie
för Herr Stats-rådet och Departements-chefen.
» Expeditions-chefen,
» Expeditions-sekreterarne,
» Protokolls-sekreterarne,
» Registratorn,
» Kanslisterne, Kopisterne och extra ordinarie tjenstemännen, samt
n Chefen i Bränvinskontroll byrån med den till biträde der anställde Kanslisten, och
ä hvilka för bemälde embets- och tjenstemän det är behöfligt att, esomoftast samtidigt,
hafva statskalendern för begagnande till hands;
att deremot, hvad angår Post- och Inrikes Tidningarne, det antal exemplar deraf,
för hvilket prenumeratiousafgift af meranämnde expensmedei erlagts, hittills varit inskränkt
till 5, nemligen:
1 exemplar för Herr Stats-rådet och Departements-chefen,
3 » för Herrar Stats-råd utan Departement; och
1 » att i Expeditionen begagnas och der förvaras;
samt slutligen, vidkommande de 2:ne utländska tidningarne, att, sedan Eders Kongl.
Maj:t, på sätt närlagde utdrag af protokollet öfver Civil-ärenden för den 10 Januari
1862 gifver vid handen, behagat i nåder tillåta, att af Civil-departements-expeditionens
expensmedei ett belopp af högst 150 Riksdaler R:mt finge för nämnde är och tillsvidare
årligen användas till prenumeration för Expeditionens räkning å sådana utländska
tidningar och tidskrifter, sorn Herr Departements-chefen funne för Expeditionen behöfliga,
jag på Herr^ Stats-rådets och Departements-chefens befallning föranstaltat om prenumeration
för ar 1862 på L Independance Beige och den Danska Illustreret Tidende,
för hvilka i expensmedelsräkningen upptagits omförmälda summa af 79 R:dr 78 öre.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Al lern ådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligligsts
tjenare och undersåte:
Vollrath Ekström.
Stockholm den 31 December 1864.
357 —
(Bilaga.)
Utdrag af Protokoll öfver Civil-ärenden, hållet inför
Hans Majit K omin gen i Stats-rådet å
Stockholm. Slott den 10 Januari 1862.
Med bifall till Departements-chefens, Stats-rådet Lagerstråles, derom nu gjorda
toeh af Stats-rådets Öfrige Ledamöter biträdda underdåniga hemställan, täcktes Kongi.
Maj t tillåta att, i likhet med hvad som under sednare åren förut beviljats, utaf Civildepartements-expeditionens
expensmedel ett belopp af högst Etthundra femtio Riksdaler
finge för innevarande är och tillsvidare årligen användas till prenumeration för
Expeditionens räkning å sådana utländska tidningar och tidskrifter, som Departementschefen
funne för Expeditionen behöfliga.
In fidem:
IL. Th. Strokirk.
Vidi meras
ex officio:
Rudolf Ädelgren.
Öf\er-direktörens för
Landtmäteriet
underdåniga utlåtande, med anledning
af Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid General-landlmäteri-kontoret8
expensmedelsräkning för år 1862.
Underdånigt utlåtande.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts den 28 sistlidne November Öfver-direktören
vid Landtmäteriet meddelade nådiga befallning, att afgifva underdånigt utlåtande,
med anledning af hvad Rikets Ständers Revisorer, i den 14 Oktober innevarande
år afgifven underdånig berättelse om verkställd granskning af statsverkets m. fl.
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, anmärkt derom, att samtlige utgiftsverifikaktionerna
vid General-landtmäteri-kontorets expensmedelsräkning icke blifvit, på sätt eljest
i allmänhet eger rum, af vederbörande attesterade, får Öfver-direktören, med återställande
af den nådiga remissakten, i djupaste underdånighet anföra, att, som någon föreskrift
icke finnes i Kongl, landtmäteri-instruktionen den 4 Maj 1827 om hvem, som skall
föra den ifrågavarande räkningen, densamma fördenskull blifvit förd af Öfver-direktören
och Landtmäteri-sekreteraren, som en följd hvaraf någon attestering af utgiftsverifikationerna
icke ansetts erforderlig, men att en sådan skall ega rum hädanefter, då, enligt
— 358 —
6 § sista punkten i Eders Kongl. Maj:ts förnyade nådiga landtmäteri-instruktion den 6
sistlidne Augusti, General-landtmäteri-kontorets expensmedelsräkning skall föras af Aktuarien
i Kontoret.
LUDVIG B. FALKMAN.
Hampus Wetterström.
Stockholm i General-landtmäteri-kontoret den 5 December 1864.
T- f- Kongl- Bibliothekariens
underdåniga förklaring öfver en af
Rikets Ständers Revisorer gjord anmärkning
vid Kongl. Bibliothekets
för år 1862 upprättade expensmedelsräkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning får jag, med anledning af
den utaf Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkning rörande Kongl. Ecklesiastik-departementets
Expeditions redogörelse för expensmedelsutgifter till Kongl. Bibliotheket, i underdånighet
afgifva den förklaring, att de Kongl. Ribliothekets expensräkenskaper åtföljande
verifikationer icke blifvit af Kongl. Bibliothekarien attesterade, emedan sådant förut
aldrig varit ifrågasatt och icke heller af Kongl. Kammar-rätten någonsin blifvit anmärkt;
hvaremot, då en dylik attestering numera blifvit såsom nödig ansedd, densamma
från och med löpande räkenskapsåret kommer att noggrannt iakttagas.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste tjenare och undersåte:
G. E. KLEMMING.
Stockholm den 28 November 1864.
— 359 —
Riksmarskalks-emhetet,
med underdånigt utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers
anmärkning vid granskning af Ulriksdals
lustslotts räkenskaper för år
1862.
Underdånigste utlåtande.
Sedan Eders Kongl. Majit i nåder anbefallt Riksmarskalks-einbetet att inkomma
med^ underdånigt utlåtande, i anledning af hvad i Rikets Ständers Revisorers berättelse
angående verkställd granskning af statsverkets förvaltning under år 1862 förekommer
rörande Ulriksdals slott, eller att Revisorerne ej funnit annat vid samma slotts räkenskaper
att erinra, än att slottets inventarieförteckning ej dervid medföljt, får Riksmarskalks-embetet,
med återställande af det remitterade transsumtet af nämnde berättelse,
och med öfverlemnande af Ståthållare-embetets på Ulriksdal deröfver infordrade och
afgifna underdåniga yttrande, för egen del underdånigst anföra:
att, jemlikt föreskriften i Kongl, brefvet den 20 September 1841, grundad på
Rikets Ständers vid nästförutgångna riksdag derom gjorda underdåniga anhållan, förteckningar
å de i Kongl, residensslottet härstädes samt vid de Kongl, lustslotten befintliga,
staten tillhöriga, inventarier blifvit insända till Kongl. Kammar-kollegium, dit uppgift
jemväl sedermera årligen ingått a under föregående året inträffade förändringar med omförmälda
inventarier; samt
att af sådan anledning inventarieförteckningar icke bifogats och, enligt Riksmarskalks-embetets
underdåniga förmenande, icke heller behöft eller bort bifogas något af
slottens räkenskaper. Stockholm i Kongl. Hof-expeditonen den 10 December 1864.
0. i. SPAUKE,
15 . von Schoultz.
(Ulriksdals slott.)
Storm äktigste, Allernådigste Konung!
1 anledning af Rikets Ständers sednast församlade Herrar Revisorers, vid granskning
af Ulriksdals Kongl, slotts räkenskap för år 1862, gjorda erinran, att slottets inventarieförteckning
ej medföljde räkenskapen, deröfver Ståthållare-embetets underdåniga
— 360 —
yttrande blifvit infordradt, får Ståthållare-embetet härmed i underdånighet förklara, att
någon .så beskaffad förteckning tillförene aldrig varit räkenskapen bifogad.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar.
Stor mäktig ste, Aller n ådig s te Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte:
C. A. MANDERSTRÖM.
Willi. Inqelotz
Stockholm den 6 December 1864.
Svenska Akademiens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid Akademiens räkenskaper för
år 1862.
Storm äktigste, A llernådigste Konung!
I nådig remiss den 23 sistlidne November har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Svenska
Akademien, att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af en uti Rikets
Ständers Revisorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets jemte andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1862
framställd anmärkning emot Akademiens räkenskaper för samma år; och får Akademien,
i anledning häraf, i underdånighet anföra, följande:
Revisorerne hafva anmärkt, att Akademien under år 1862 för utarbetande af en
ordbok öfver svenska språket användt 2,401 R:dr och till öfriga behof 3,072 R:dr 68
öre; men att, då Rikets Ständers vid 1859—1860 årens riksdag fattade beslut, att utöfver
det ständiga anslag, hvaraf Akademien då var i åtnjutande, eller 2,250 R.dr, å
ordinarie stat skulle uppföras det för ordboksarbetets fortskyndande förut beviljade extra
statsanslag af 3,750 R:dr årligen, icke afsett, att sistnämnde belopp skulle för annat
ändamål än förut användas, hade Revisorerne, som ansett det till ordboksarbetet afsedda
belopp böra helt och hållet komma nämnde arbete till godo, ej kunnat underlåta
att anmärka, det för år 1862 en del af ordboksmedlen blifvit använda för att fylla en
brist, som under nämnda år uppstått uti Akademiens öfriga tillgångar.
— 361 —
Den åsigt, Revisorerne sålunda uttalat angående betydelsen af Rikets Ständers
omförmälda beslut, framgår dock hvarken ur Rikets Ständers underdåniga skrifvelse i
ämnet, eller af Eders Kongl. Maj:ts, på grund af Akademiens underdåniga framställning,
derutinnan till Ständerna aflåtna nådiga proposition. Akademien hade nemligen,
i underdånigt memorial den 10 Juni 1859, under åberopande ej mindre af behofvet
utaf fortfarande statsanslag för ordboksarbetets fortgång, än äfven deraf, att Akademiens
ursprungliga statsanslag, stort 2,950 R:dr R:mt, under mer än 60 år icke blifvit
förhöjdt, men väl förminskadt, dels gemm myntets förändring, dels genom indragning af
den Akademien under någon tid beviljade så kallade silfvervexlingsrätt, eller förmånen
att erhålla en del af sitt anslag i silfver, emot sedlar efter samma numerär, så att det
från år 1854 beviljade tillskott af 3,750 R:dr R-mt i sjelfva verket endast utgjort en
ersättning för den förlust, Akademien sedan år 1834 fått vidkännas, genom förvandlingen
af nyssnämnda anslag från 1,500 R:dr specie, motsvarande 6,000 R:dr R:mt, till
2,250 R:dr sistnämnde mynt, hos Eders Kongl. Maj:t hemställt, huruvida Eders Kongl.
Maj:t ej skulle finna skäl för en framställning till Rikets Ständer, att omförmälda för
vissa år beviljade tillskott af 3,750 R;dr R:mt, för ordboksarbetets utförande, blefve å
stat uppfördt såsom fyllnad i Akademiens dåvarande ordinarie statsanslag, hvarigenom
detsamma återfördes till samma penningevärde, som det egde vid Akademiens stiftelse.
Vid underdånig föredragning häraf inför Eders Kongl. Maj:t i Stats-rådet den 22 Juni
1859, förordade Chefen för Ecklesiastik-departementet Akademiens berörde hemställan,
bland annat på det skäl, att det för ordboksarbetet beviljade tillskottsanslag, äfven sedan
en ordbok kunnat af Akademien utgifvas, måste blifva behöfligt, såvida ej Akademien
skulle nödgas afbryta eller, åtminstone inskränka sin verksamhet; och täcktes
Eders Kongl. Maj:t i nåder gilla och bifalla detta föredragande Departements-chefens
yttrande, i enlighet hvarmed alltså nådig framställning gjordes till Rikets Ständer. I
sitt underdåniga svar härå af den 26 Oktober 1860 förklarade Rikets Ständer, det de,
erkännande vigten af de skäl, som, enligt statsråds-protokollet, föranledt berörda nådiga
framställning, medgifvit, att utöfver det ständiga anslag, hvaraf Akademien då var i åtnjutande,
eller 2,250 R:dr, å ordinarie stat finge uppföras det för ordboksarbetets fortskyndande
för viss tid beviljade årliga anslagsbelopp af 3,750 R:dr, dock med fortfarande
förbindelse för Akademien att angående samma arbetes fortgång inför Eders Kongl.
Maj:t afgifva underdånig redogörelse.
Af denna underdåniga framställning torde ådagaläggas, att Akademiens ombudsman
och räkenskapsförare icke saknat grundad anledning att, efter det Akademiens ordinarie
statsanslag af Rikets Ständer förhöjdes till sitt nuvarande belopp, 6,000 R:dr,
anse någon åtskilnad ej behöfva göras emellan särskilda delar af denna summa. Akademiens
åsigt har likväl städse varit att icke till andra ändamål än ordboksarbetet använda
den del af nämnde anslag, som motsvarar det vid 1854 års riksdag beviljade och
år 1861 upphörda extra statsanslag, 3,750 R:dr, så länge och i den mån sådant vore
för ordboksarbetets fortgång nödigt. Under det omförmälda extra statsanslag ännu varade,
fördes deröfver särskild räkning, som jemte de allmänna räkenskaperna årligen till
Kammar-rätten insändes. Sedan det extra anslaget uppgått i Akademiens ordinarie, har
väl anledning icke funnits att föra någon sådan specialräkning, som nyss är nämnd, utan
har, såsom i 1862 års af Rikets Ständers Revisorer nu granskade räkenskaper ock
skett, i den enda räkningens debet upptagits hela statsanslaget, 6,000 R:dr, men deremot
i dess kredit under särskild rubrik redogjorts för utgifterna för ordboksarbetet.
Häraf och då jemväl tages i betraktande de, just med hänsyn till nämnde arbetes framtida
fortgång, å statsanslaget gjorda besparingar, — för år 1863 uppgående till ej miu
46
-
— 362 —
dre än 1,972 R:dr 34 öre, — lärer erkännas Akademiens omsorg att icke använda något.
af hvad utaf statsmedlen rätteligen bör tillkomma ordboksarbetet till andra Akademiens
ändamål, huru jemförelsevis vigtiga än dessa må. hafva varit. Akademien hyser
således den tillförsigt, att Rikets Ständers Revisorers ifrågavarande anmärkning icke kan
till vidare åtgärd föranleda.
Svenska Akademien framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
S t o rm ä k t igste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar:
JOHAN Eli RYDGVIST.
i Direktörens ställe,
Stockholm den 12 Januari 1865.
Henill, v. Henkow.
Upsala Universitets Kansler,
med underdånigt utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers an
märkningar vid Universitetets och derunder
lydande Sätra, brunns räkenskaper
för år 1862-
Underdånigt Memorial.
Eders Kongl. Maj:t har i nåder anbefallt mig att afgifva underdånigt utlåtande,
i anledning af Rikets Ständers, sednast församlade Revisorers vid granskningen af statsverkets
jemte andra af allmänna medel bestående fonder gjorda, anmärkning derom, att
föi- Kapiteneu J. G. Leyonflycht, såsom arrendator af Upsala Universitet tillhörande akademihemmanet
Stjerna N;o 3 i Gamla Upsala socken, arrendesumman för år 1861, utgörande
362 R:dr 35 öre, blifvit på grund af min i egenskap af Universitetets Kansler
dim 15 Oktober 1862 derom afiåtna skrifvelse till Konsistorium Akademikum i Upsala
afskriften.
Revisorerne hafva lemnat derhän, huruvida, i anseende till de mångahanda af
Kapitenen Leyonflycht under hans arrendetid vidtagna och utförda förbättringar i fråga
såväl om jordens bäddande som hemmansbyggnaderna, nämnda afskrifning ur billiglie
-
- 363 —
tens synpunkt må hafva varit befogad, och sätta endast i fråga, huruvida Kanslers-embetet
varit behörigt att, pa sätt som skett, öfver Universitetets tillgångar förfoga.
Med anledning häraf får jag nåden upplysa, att framställningen om denna eftergift,
pä anförde skäl, utgick från Konsistorium; att Universitetets förvaltande myndigheter
alltid ansetts behöriga, att omedelbart ordna och besluta om de frågor, som hade
sitt upphof från den eganderätt. hvarmed Universitetet innehar och besitter de till Konung
Gustaf II Adolfs donation hörande s. k. akademihemman, till hvilka äfven hemmanet
Stjerna N:o 3 hörer; att denna del af den ekonomiska förvaltningen vid Universitetet
före tillkomsten af 1852 års nådiga statuter omedelbart tillkom och handhades af
Konsistorium, utan hemställan; att, vid det dessa statuter trädde i kraft, det uti 165 §
af densamma uppdrogs åt Universitetets Kansler, att sedan Konsistorium, enligt 164 g,
utlåtande i saken afgifvit, pröfva, bland andra, äfven frågor »om afskrifning af hemmansräntor
och arrenden»; och att den nu anmärkta åtgärden alltså, enligt mitt omdöme,
fullständigt låg inom Kanslers-embetets kompetens. Frågan gällde en Universitetet
från dess enskilda egendom tillfallande inkomst, och afgjordes på de i anmärkningsakten
anförda materiela skäl så, som der sägs.
I afseende å den af Revisorerne gjorda anmärkning angående en vid 1862 års
början och slut befintlig behållning i de kassor, som tillhöra Universitetets brunnslägenhet
Sätra, har Intendenten för denna inrättning, Professoren Doktor O. Glas, afgifvit infordrad
förklaring, hvilken jag har nåden härjemte i underdånighet insända, tillika med
de tvä remissakterna. Stockholm den 10 Januari 1865.
E. A. SPARRE.
(Intendentens vid Sätra Brunn förklaring.)
Rikets Ständers Revisorer hafva, på grund deraf, att vid 1860 års slut Sätra
brunns hospitals- och fattigkassa utvisat kontant behållning af 1,283 R:dr 11 ören, badhuskassan
6,9!)3 R:dr 59 ören och brunnskassan 1,754 R:dr 35 ören, eller tillsammans
10,031 R;dr 5 ören, ansett »önskvärdt att vid räkenskaperna fogas uppgift huru medlen
kunna vara för tillfället placerade, på det vederbörande må komma i tillfälle att erfara,
huruvida nödig omsorg användes att göra dessa medel fruktbärande».
Det är sannt, att badhuskassans behållning vid 1860 års slut var 6,993 R:dr 59
ören, men det är ock lika sannt, att en månad derefter, eller den 1 Februari 1861, af
denna summa inbetalades till Akademiens Räntekammare 4,100 R:dr, hvilket 1861 års
räkning och Räntmästarens qvitto af denna dag intyga, hvarföre vid 1861 års början
nämnde kassas, hos mig innestående, kontanta behållning icke var större än 2,893: 59
ören Rmit. Samma kassas behållning var vid 1862 års slut 1,358 R:dr 28 ören och
vid 1863 års slut 1,385: 35. Under detta år, eller 1864, har en större reparation af
badhuset egt ruin, för hvilken Brunns-kainererarens specialräkning kommer att redogöra,
och, enligt Akademi-räntmästarens räkenskaperna bilagda qvitto af den i Oktober, visar sig,
— 364 —
att Brunnens återstående skuld på badhuset blifvit med 2,075 R:dr till fullo gulden och
badhuset sålunda betaldt. Kassans behållning vid 1864 års slut torde uppgå till ungefär
1,000 R:dr. Jag säger omkring, emedan Kamererns specialräkning ännu icke inkommit.
Sedan badhusets skuld nu blifvit infriad, kommer, för räkenskapernas förenkling, med
1865 års början badhuskassan att ingå i och förenas med brunnskassan. För brunusoch
hospitalskassornas användning och närvarande ställning redogöres längre fram.
Rikets Ständers Revisorers anmärkning vid Sätra brunns räkenskaper för 1862
innehåller, att då kassorna vid sagde års början visade en behållning af tillsammans
6,342 R:dr 70 ören och vid samma års slut behållningen utbalanserades med 6,773
R:dr 40 ören,
vid 1862 års början:
Brunnskassans behållning
R:dr 2,568: 99.
Fattigkassans »
» 1,704: 7.
Badhuskassans »
» 2,069: 64. 6,342: 70.
Ivid 1862 års slut:
Brunnskassans behållning
R:dr 4,029: 17.
Fattigkassans »
» 1,385: 95.
Badhuskassans »
» 1,358: 28. 6,773: 40.
såsom innestående hos Intendenten, »förstnämnda behållning synes till större delen bordt
genom utlåning eller på annat sätt göras fruktbärande».
Till denna anmärkning må tillåtas mig foga följande upplysningar:
Brunnskassan
(någon särskild badhuskassa fanns icke då) hade,
då jag
mottog
vården öfver Sätra brunn,
den 1
Januari 1852 i
kontant behållning
864:
37. 10.
» 1
» 1853
skuld
18:
32. 6.
» 1
» 1854
skuld
154:
46. 5.
» 1
» 1855
behållning
87:
26. 1.
» 1
» 1856
dito
1.234:
36. 2.
Tillsammans B:ko 2,360: 35.
hvaraf, då skulden Banko 173: 30. 11. fråndrages, återstå Banko 2,187: 4 1., såsom sammanlagd
kontant behållning vid dessa 5 årens början. Om nu den sistnämnde summan
lika fördelas på de fem åren, belöpa sig på hvarje år 437: 20 Banko, d. v. s. att brunnskassan
årligen haft att med 437: 20 göra face mot de betydliga utgifter, hvilka, för att
upphjelpa Brunnen ur dess elände, oundgängligen erfordrats från hvarje af de 5 årens
början till den 10 Juli eller lista termins slut, då Brunnens inkomster egentligen inflyta.
Beloppet af dessa nödvändiga utgifter visas af nedanstående förteckning, hvars
riktighet intygas af Kamererarens specialräkning och min, och upptagas här endast da
medel, hvilka för Brunnens räkning blifvit utbetalade under de 6 första månaderna af
följande år.
— 365 —
Enligt min räkning. Enligt Kamererns räkning.
1852
Banko 459: 16. 10  R:gs 1,415: 36.
1853
» 348: 28. —
» 2,410: —
1854
» 611: 10. —
» 2,050: —
1855
» 563: 3. 11  » 1,826: 24,
1856
» 809: 35. 6  » 3,900: —
Banko 2,791: 46.”37 R:gs”7l^6Ö2T 12^
eller R:mt 4,187: 95. R:mt 11,602: 25.
Om nu från dessa 15,790 R:dr 20 ören R:mt drages Brunnens sammanlagda behållning
under de 5 åren, 3,280: 65 R:mt (= Banko 2,187: 4. I.) återstå R:mt 12,509: 57, hvilka,
fördelade på 5 år, utgöra 2,501 R;dr 71 ören R:mt för året, eller den summa, jag under
de 6 första månaderna af åren 1852—1856 årligen räntefritt förskotterat.
Att det ena årets behållning i kassorna får godtgöra ett annat års brist tyckes
vara naturligt. T. ex. brunns- och badhuskassornas rörelse och ungefära ställning vid
detta eller 1864 års slut:
Brunnskassans behållning den 1 Januari 1864
R:mt 3,896: 78.
» inkomster, af mig till denna dag uppburne,  » 4,997: 26.
Badhusets behållning den I Januari 1864  » 1,385: 35.
» alla brutto-inkomster under året
» 4,588: 32.
R:mt 14,867: 71.
Begge kassornas sammanlagda utgifter till dato:
genom mig till Kamerern lemnade och till användning för begge kassornas behof bestämda
R:mt 6,551: 5.*)
» » omedelbart för brunnskassan
» 1,542: 26.
» » för badbuskassan: till badfolket
» 772: 92.
» » till Akademi-räntekammaren (den 1 Oktober)
» 2,075: —
R:mt 10,941: 23.
Skillnaden mellan dessa summor är 3,926: 48. och utgör således de begge kassornas
kontanta, hos mig innestående behållning vid 1865 års början. Under de 6 första månaderna
af detta året eller till lista terminens slut lyftade Kamrer Leyonmarck af mig
3,951 R:dr 50 ören *), för att härmed betala under denna tid för Brunnens räkning löpande
utgifter. Om nu en denna sistnämnde summa motsvarande eller sannolikt öfverstigande
kommer att af honom lyftas för de under våren blifvande arbetena och härtill
läggas de utgifter, som jag, Kamererarens oberäknade, har att liqvidera innan lista termins
slut eller då brunnsinkomsterna inflyta — skall då Intendenten anses skyldig att,
genom utlåning eller på annat sätt, betala ränta på kassornas behållning vid årets början,
då denna behållning åtgått för Brunnens behof? Beloppet af de medel, som för närvarande
finnas hos mig innestående för Brunnen, är ej större utan mindre, än för löpande
och motsedda utgifter är behöfligt till den 10 Juli nästa år.
*) Till Kamereraren den 1 Januari 1864. Behållning i kassan 140: 43; den 27 Jan. 310: 62;
den 16 Mars 700; den 7 Maj 800; den 9 Juni 1,000; den 10 Juni 500; den 30 Juni 500 = 3,951
R:dr 50 ören, och vidare den 9 Aug. 1,500, den 15 November 200 och den 23 November 1,000,
hvilka sednare 2,700 R:dr ej här upptagas, emedan de lyftats sedan brunnsinkomsterna influtit.
Den af Kamereraren hos mig för Brunnens räkning lyftade summan för 1864 är 6,551 R:dr 5 ören.
— 366 —
På grund deraf, att kassornas behållning vid 1862 års början varit 6,342 R:dr 70
ören och vid samma års slut 6,773 R:dr 40 ören, »synes Revisorerne den förstnämnda
behållningen till större delen bordt genom utlåning eller på annat sätt göras fruktbärande».
Härvid upplyses nu, att de af mig från 1862 års början utgifna medlen uppgingo
till 107 R:dr 19 ören och de af Kamererareu till den 8 Juni samma år lyftade
penningarne (Febr. 10: 725, April d. 26: 300, Jan. 8: 1,500) till 2,525 R:dr, eller tillsammans
2,6.12 R:dr 19 ören. Dragés nu den sistnämnde summan frän den ingående
behållningen, återstå 3,710 R:dr 51 ören.
Huruvida det kan vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att ränta erlägges
antingen på hela behållningen, 6,342 R:dr 70 ören, eller på 3,710 R:dr 51 ören, må
den afgöra, som fäster något afseende derpå, att de af Intendenten från 1852—1856 försträckte
medlen, 12,509 R:dr 57 ören, varit oundgängligen nödvändiga för Brunnens uppkomst;
att dessa penningar svårligen skulle på kortare tider af Akademien kunnat erhållas;
att denna summa blifvit af Intendenten räntefritt och på hans risk förskjutne,
och att den, äfven om fattigkassans inkomster inräknas, öfverstiger den till förräntning
nu anmärkte summan, och slutligen att, om ett öfverskott i kassorna skulle något år
funnits, privatbanken icke lemnar mer än 2 procents och Akademien ingen ränta på för
några månader insatte penningar.
För de förskotter af 4,300 B:ko, hvilka jag lemnade Brunnen för badhusbyggnaden
under de år brunnsinkomsterna voro så otillräckliga och tills det begärda lånet på
10,000 B:ko ändtligen erhölls af Akademien, har jag, såsom 1856 års räkenskaper utvisa,
bekommit ränta, hvarföre dessa icke äro inbegripna i mina ofvannämnde räntefria
förskotter af 12,509 R:dr 57 ören. De anföras här blott såsom bevis på den ytterligare
risk, jag underkastade mig, specielt för att få denna byggnad så billig och snart färdig
som möjligt, emedan ett tidens fordringar motsvarande badhus var icke blott ett nödvändigt
vilkor för brunnsgästernas helsoförbättring, utan äfven för Brunnens ekonomiska
förkofran. Såsom förut är nämndt, är badhuset nu betaldt, och bör det hädanefter i
icke obetydlig grad öka brunnskassans behållning.
I räkenskaperna för år 1863 äro uppförda, fattigkassan till godo, 69 R:dr 30 öre
eller 5 procents ränta på den vid det årets början innestående behållningen, 1,374 R;dr
23 ören. Badhuskassan har för samma år uppburit 67 R:dr 90 ören, eller 5 procents
ränta på sin vid sagde års början befintliga behållning, i,358 R:dr 28 öre, ehuru jag före
i:a brunnsterminens början eller den I Juni, enligt hvad räkenskaperna för 1863 utvisa,
till Akademiens Räntekammare inbetalt 2,000 R:dr R:nit eller 641 R:dr 72 öre utöfver
behållningen, 1,358 R:dr 28 ören, hvarigenom kassans skuld till mig då blef 64i R;dr72
ören, och då icke tagande i beräkning Kamererarens utbetalning för Brunnens räkning.
Det nu anförda må vara en ledning för bedömandet »huruvida nödig omsorg användts
att göra Brunnens medel fruktbärande»; och de upplysningar, hvilka jag nu går
att i största korthet lemna, må, om ock icke stående i omedelbart sammanhang med
Rikets Ständers Revisorers anmärkning, likväl här finna och rättfärdiga sin plats, emedan
det för Ständernas Revisorer icke kan vara likgiltigt, om den »Brunnens förkofran»
för hvilken den ädla gifvarinnan så varmt nitälskade, verkligen egt rum under de 13 år
jag i egenskap af Intendent varit den närmaste exsekutorn af hennes testamentariska
önskan.
367 —
Från 1802 till och med 1851 eller under de 50 år, Arkiator P v. Afzelius och
Professor H. W. Romanson voro Intendenter, uppgingo Brunnens inkomster till 53,309
R:dr 1 sk. 7 rst. B:ko,
nemligen: ståndspersonernas inskrifningsafgift  B:ko 5,586: 40. —
allmogens dito
» 4,873: 27. 9.
hyresmedel, möbler in. m
» 26,622: 26. 10.
bad  » 16,226: 3. —
Från år 1852 till och^ med 1864, eller under de 13 åren jag varit Intendent,
hafva Brunnens inkomster uppgått till 67,567: 41. 6. B:ko,
nemligen: ståndspersonernas inskrifningsafgift
allmogens dito
hyresmedel, möbler, salongsafgift....
bad
Brunnens inkomster hafva sålunda under de sista 13 åren öfverstigit deni under
de föregående 50 åren med 14,258: 40, 11 B:ko, oaktadt hyrorna blifvit obetydligt höjda,
och Brunnen är af de större inhemska brunnarne den i alla afseenden billigaste för de
besökande. Fattigkassan mottogs 1852 med behållning af 6: 29. 5. B:ko och är med
detta års slut 1,518 R dr 44 ören R:mt. I hvilken mån de fattiga under dessa 13 år
njutit understöd i jemförelse med de 13 föregående åren, (jag vill ej «å längre tillbaka)
finner man lätt då det af räkenskaperna visar sig, att från 1839—1851 understödet uppgått
till ett sammanlagdt belopp af 3,282: 40. 7. B:ko, eller i medeltal 252 R:dr 25 sk. 3
rst B.ko eller 3ä8 R:dr 79 ören Rmt, för året, och under min tid från 1852—1864 till
saminanlagde summan 9,986 R:dr 40 sk. 6 rst. B:ko, eller i medeltal B ko 7(i8: 10
eller 1,152 R:dr 30 ören R:mt för året.
Yäl har ingen anmärkning gjorts vid användningar eller förvaltningen af det
Akademiska sjukhusets behållning under de sednare åren, men då en sådan äfven skulle
kunna motses eller, med andra ord, räntebetalning af dess Prefekt ifrågasättas, sedan
sjukhuset börjat visa behållning, anser jag mig böra upplysa, att då jag såsom Prefekt
öfvertog det Akademiska sjukhuset var
den 1 Januari 1854 sjukhusets skuld
B;ko 362: 52. 6.
» 1855 »
» 791: 42. 7.
» 1856 »
» 498: 40. 4.
» l8o7 »
» 52: 6. 7.
» 1858 » Ruut 814: 35 eller
» 542: 41. —
» 1859 » 387: 76 »
» 258: 25. 3.
Ruut 3,761 R:dr 97 öre, B:ko 2,509: 47. 3.
» 1860 sjukhusets behållning  Runt 173: 79.
» 1861 »
» 587: 16.
» 1862 »
» 395: iO.
1863 »
» 1,091: 8.
» 1864 »
» 1,567: 17.
Runt 3,814: 30.
B.ko 5,131: 16. —
» 4,707: 26. —
» 26,928: 33. 6.
» 30,800: 14. —
— 368 —
Men icke nog, att sjukhuset från 1854—1859 haft vid dessa årens början till
mig en sammanlagd skuld af (2,509: 47. 3 B:ko) 3,764 R:dr 97 ören eller i medeltal
vid hvarje års början (418 R:dr 16 sk. B:ko) 627 R:dr 49 ören, utan har jag derjemte
för de tre första månaderna af hvarje år af egna medel ofta bestridt de löpande utgifterna,
hvilka, då den nu nämnda skulden för åren 1852—1859 och medikamentsräkningar
för alla åren fråndragas, utgöra j af sjukhusets årliga utgifter, hvilkas belopp återfinnas
i räkningarne för dessa år. Att äfven från och med 1860, då sjukhuset för första gången
vid årets början visade behållning, mina förskotter icke varit så obetydliga visa
samma räkningar. Att jag likaledes af egna medel, årligen förskotterande, bestridt det
Akademiska sjukhusets studentafdelnings hufvudsakligaste utgifter *) från den 1 Januari
till den 1 Juni, emedan dess inkomster, såsom studentbidraget och stipendieplikterna för
vårterminerna ej utfalla förrän i början af Juni, äfvensom samma utgifter från Juni till
December månads slut, emedan dessa inkomster för höstterminerna först inflyta i slutet
af året; — att medlen utan ränta förskjutits åt sjukhusets så allmänna som studentafdelning,
samt att genom mitt åtgörande sjukhuset fick den 1 Januari 1856 såsom gåfva
af några mina vänner mottaga 1,000 R:dr R:gs, vill jag upplysa på samma gång grannlagheten
förbjuder mig nämna hvad jag i öfrigt kan hafva verkat för sjukhusets ekonomiska
förkofran. Upsala den 18 December 1864.
O. Glas.
Intendent vid Sätra helsobrunn och
Prefekt för Akademiska sjukhuset.
Kongl. Direktionens öfver
Danviks hospital
underdåniga utlåtande, i anledning al'
Rikets Ständers Revisorers vid granskning
af Hospitalets räkenskaper gjorda
anmärkning
-
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
I anledning af Rikets Ständers Herrar Revisorers, vid sednaste granskning af
statsverkets och andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
framställda anmärkning om åtgärders vidtagande för utredning af i Danviks
Hospitals räkenskaper balanserade äldre fordringar och skulder, uppkomne genom
förre) redogörares gjorda missföringar uti desamma, får Direktionen, hvars utlåtande ge
-
*) Enligt räkenskaperna hafva, från och med 1854 till och med Juni månads början 1864,
(ty från Juni och till dato har, i likhet med föregående åren, ännu intet influtit) Student-sjukhusets
inkomster (Studentkårens bidrag, stipendieböterna och, om man så vill, dekanatsmedlen, hvilka sednare
utfalla blott en gång om året eller i December) uppgått till 24,372 R:dr 80 ören, hvilka, fördelade
på 11 år, utgöra 2,215 R:dr 7 öre för året eller, i medeltal, 1,107 R:dr 59 öre, att af Prefekten
lyftas ena gängen (ehuru ieke alltid, utau någon gång sednare) i början af Juni månad
och andra gången i 9lutet af December — medel, hvilka jag till stor del under de nämnda månaderna
successive utan ränta förskjutit.
— 869 —
norn nådig remiss af den 23 sistlidne November blifvit infordradt, härmed i underdånighet
tillkännagifva, att sedan dylik utredning, omfattande de anmärkta räkenskapsåren,
blifvit af Hospitalets dåvarande tjensteman Revisorn J. U. Lundin uppgjord, Direktionen,
genom resolution den 10 Augusti 1858 förordnat, att det belopp, som med resterande
tvåhundratolf Riksdaler fyratioen skillingar ett runstycke Banko utgjorde Hospitalets
förlust, vid jemförelse af utestående fordringar och skulder i de från äldre tider balanserade
hemmansräntor och sandköriugs- med flera medel, skulle utur räkenskaperna
afföras.
Sedan sistnämnda resolution med dertill hörande handlingar och liqvid, blifvit
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätts vidare pröfning underställd, har Kongl.
Kammar-rätten, som infordrat dess Advokat-fiskals-embetes utlåtande, hvaraf inhemtas,
att »emot Kongl. Direktionens ifrågavarande resolution, Kongl. Kammar-rättens Advokatfiskals-embete,
efter handlingarnes granskning, icke haft något att erinra», det oaktadt,
genom utslag den 31 Januari 1859. beslutat, att, med gillande endast af afskrifning utaf
två tunnor sex och en åttondedels kappar råg, hvilka sedan år 1808 balanserats såsom
oredovisade af dä varande Hospitals-ombudsmannen Hellman, funnit skäligt visa målet
åter till ny utredning dels i afseende å de poster, som genom origtig debitering eller
missföring tillkommit, och dels sådane, hvilka redan i behörig ordning förklarats böra
afskrifvas.
En dylik utredning, under bearbetning af den tjensteman, som vid Hospitalet
efterträdt numera aflidne Revisor Lundin, anses kunna under loppet af instundande år
ånyo underställas Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kamnjar-rätts vidare pröfning.
Den nådiga remisshandlingen bifogas i underdånighet.
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
G. FR. ALMQVIST.
W. RUNDQVIST.
REINHOLD CHARPENTIER.
FR. THOLANDER.
JOH. MICHAELSON.
JOIL BÄCKSTRÖM.
Wilh. Ingelotz.
Stockholm den 20 December 1864.
47
370 -
Kongl. Direktionens öfver allmänna
Darnlins-inrättningen
i Stockholm
underdåniga utlåtande, i anledning af
en utål Rikets Sta aders Revisorer år
1864 gjord framställning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 23 nästlidne November har Eders Kongl. Majit täckts
infordra Direktionens öfver allmänna Barnhus-inrättningen i Stockholm underdåniga utlåtande,
i anledning af Rikets Ständers Revisorers den 14 förutgångna Oktober afgifna
underdåniga berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1862, i hvad samma
berättelse angår allmänna Barnhuset.
Till underdånig åtlydnad häraf och då i evisorernes framställning alser helsovården
inom Barnhuset samt ändamålsenliga åtgärders vidtagande för dess förbättrande,
i hvilket afseende Revisorerne fästat uppmärksamhet å nödvändigheten att, så snart ske
kunde, bringa till verkställighet den redan länge ifrågasatta åtgärden att åt Barnhusinrättningen
anskaffa rymligare och i enlighet med närvarande tids fordringar anordnad
lokal, har Direktionen infordrat och får nu underdånigst åberopa Ofver-läkarens vid
Barnhuset härhos bilagde yttrande i ämnet.
I afseende å den af Rikets Ständers Revisorer omnämnda fråga angående ny
lokal för Barnhus-inrättningen, vågar Direktionen underdånigst åberopa hvad Direktionen
i sin underdåniga berättelse om Inrättningens förvaltning och ekonomiska ställning
år 186.1 härutinnan anfört, nemligen att förslag att anskaffa en rymligare och mera
efter nuvarande tid« fordringar anordnad lokal också unde# år 1863 varit inom Direktionen
väckta, men att det visat sig vara med stor svårighet förenadt att dertill finna
någon fullt lämplig byggnadsplats; att, dä likväl ibland de flera tomter, sorn för ändamålet
blifvit undersökte, Kongl Humlegården ansetts ega företräde, Direktionen beslutat,
att i underdånighet anhålla om Eders Kongl. Maj:ts nådiga medverkan till denna, tomts
upplåtande åt Barnhus-inrättningen; att framställning härom, som dock ej lämpligen
kunnat ske förr än afgjordt blifvit om och i hvad mån tomten kunde komma att för
statens jernvägsanläggningar tagas i anspråk, till följd häraf ej hann att till Eders
Kongl. Maj:t inkomma förrän den 30 September 1863; samt att, med hufvudsakligt afseende
å dåvarande riksmötes snart förestående upplösning, Eders Kongl. Maj:t i nådigt
svar den 30 derpåföljde Oktober förklarat skäl icke vara för handen att till Rikets
då församlade Ständer aflåta den nådiga propositionen, hvarom Direktionen i underdånighet
anhållit.
Direktionen får tillika underdånigst anmäla, att frågan om nybyggnad jemväl
— 371 —
sedermera och under innevarande år af Direktionen handlagts och är för närvarande beroende
på, infordradt utlåtande af sakkunnige män.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
G. FR. ALMQVIST.
ADOLF WALLENBERG. AX GABR. CARLSON. PEHR LINDSTÉN.
C. G. CERVIN. * KARL JOH. BERG. OSCAR AREHN.
Stockholm den 22 December 1864.
A. L. Frykholm.
Till Kongl. Direktionen öfver Allmänna Barnhuset i Stockholm
Anbefalld att afgifva utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers, i dess för år
1862 verkställda och genom Chefen fö; Kongl. Ecklesiastik-departementet Direktionen
delgifna berättelse, gjorda erinran med afseende å det mindre tillfredsställande helsotillståndet
och den ovanligt stora dödligheten ibland barnen under nämnde år, samt Herrar
Revisorers yttrade öfvertygelse att dessa förhållanden till stor del otvifvelaktigt måste
tillskrifvas de trånga och olämpliga lokalerna inom Barnhuset, hvarföre äfv en Herrar
Revisorer ansett sig böra fästa uppmärksamhet å nödvändigheten att, så snart ske kan,
bringa till verkställighet den redan länge ifrågasatta åtgärden att åt Barnhus-inrättningen
anskaffa en rymligare och i enlighet med nuvarande tids fordringar anordnad lokal, har
jag äran, till åtlydnad häraf, vördsamt anföra följande:
De tillfälliga och närmaste orsakerna till det mindre tillfredställande helsotillståndet
och den beklagligen stora dödligheten ibland barnen under år 1862 — en dödlighet
som, ehuru lyckligtvis ovanlig inom detta Barnhus, dock ej var sä hög, att den ej inom
andra likartade inrättningar, under inflytelsen af missgynnande hygieniska förhållanden,
varit lika, ja vida högre, isynnerhet hvad de späda barnen angår äro redan uti
min till Kongl. Direktionen afgifna årsberättelse öfver helsö- och sjukvården inom Barnhuset
för nämnde år meddelade och uti Direktionens underdåniga berättelse om Inrättningens
förvaltning och ekonomiska ställning år 1862, pag. 8, i följande ord anförda:
— 372 —
»Sjukligheten, redan vid årets början betydlig, ökades under det barnantalet småningom
steg, och redan i Januari och Februari visade sig spridda fall af diphtheritis,
skarlakansfeber och kikhosta såsom förebud till snart utbildade epidemier af samma
sjukdomsformer. Annu mera omfattande och elakartad var dock den epidemi af mässling,
som utbröt i Juli och hvilken till följd af komplikationer med diphtheritis var,
ehuru till omfånget ringa, dock till intensiteten den mest mördande, som någonsin härjat
inom Barnhuset. I Juli och Augusti afledo af 41 insjuknade ej mindre än 3< äldre, till
största delen förut friska och frodiga barn. i denna epidemi.»
Andra, prcedisponerande och ständigt verkande, om än ej alltid tydligt skönjbara
orsaker kunna dock, ja måste finnas till den inom barnhus-inrättningar i allmänhet höga
mortaliteten och ibland dem äfven, måhända i främsta rummet, trånga och olämpliga
lokaler.
Hvad beträffar inflytelsen af dem pä helsotillståndet, måste jag så mycket heldre
instämma i den af Rikets Ständers Revisorer uttalade åsigt, sorn det är en theoretiskt
lätt bevisad och af den dagliga erfarenheten öfverallt praktiskt ådagalagd sanning, att
trånga, illa belägna och anordnade, men framför allt så otillräckliga lokaler att en successiv
uttömning och fullständig vädring af dem i mån af behof ej kan företagas, i hög
grad befordra uppkomsten at vissa elakartade sporadiska sjukdomar samt bereda för de
epidemiska ett tjenligt och tacksamt fält för en stor utbredning och en ökad intensitet,
hvarföre äfven sådana epidemiska sjukdomar, som under vanliga förhållanden äro att
betrakta såsom särdeles milda och ej lifsfarliga inom öfverbefolkade lokaler antaga den
mest elakartade och härjande karakter.
Denna sanning har äfven inom Allmänna Barnhuset i Stockholm blifvit till fullo
konstaterad och gifvit mig anledning att i den män, som antalet inom Inrättningen vårdade
barn år efter år ökats och utrymmet i samma förhållande blifvit knappt, ja otillräckligt,
dels i mina till Kongl. Direktionen afgifna årsberättelser öfver helsö- och sjukvården,
dels ock i yttranden till Direktionens protokoll fästa uppmärksamheten vid de
vådor, som genom den stigande öfverbefolkningen nödvändigt måste uppstå.
Kongl. Direktionen har ock, dels med anledning häraf, dels pä grund af den speciela
och direkta kännedom om detta förhållande, som hvarje Direktionens ledamot länge
egt, samt under erkännande att ett ökadt utrymme vore behöfligt, tid efter annan vidtagit
åtgärder för åstadkommande deraf samt äfven under de sist förflutna åren flera gånger förehaft
och diskuterat frågan om uppförande af ett nytt och ändamålsenligt, nutidens fordringar
motsvarande barnhus. Och då denna åtgärd, enligt min öfvertygelse, är den
enda, som kan på ett grundligt och tillfredsställande sätt afhjelpa det allt mer och mer
stigande behofvet af ökadt utrymme och lämpligare lokaler inom Barnhuset, vågar jag,
instämmande i Rikets Ständers Revisorers uttalade åsigt, vördsammast anhålla: att frågan
om uppbyggande af ett nytt Barnhus måtte med det snaraste åter upptagas och på
ett för Inrättningens framtid tillfredsställande sätt afgöras. så framt ej Barnhuset, med
de ständigt ökade anspråken på detsamma från allmänhetens sida, skall nödgas för
längre eller kortare tid inskränka eller inställa sin välgörande och oumbärliga verksamhet.
Stockholm deD 22 December 1864.
H. A. Abelin.
373 -
Linköpings stifts
Konsistorium,
med underdåniga förklaringar, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid stifts-bibliothekets och
Linköpings högre elementarläroverks
räkenskaper för år 1862.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Under den 23 nästlidne Novetnher har Domkapitlet blifvit i nåder anbefaldt att
inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af de uti Rikets Ständers Revisorers
berättelse, angående verkställd granskning af statsverkets jemte andra at allmänna medel
bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1862, förekommande
anmärkningar vid dels stifts-bibliothekets och dels härvarande högre elementarläroverks
räkenskaper för samma år.
Och får Domkapitlet, som från vederbörande räkenskapsförare infordrat förklaringar
öfver hvad som blifvit anmärkt, desamma härhos underdånigst öfverlemna, samt
lika underdånigt tillkännagifva, att Domkapitlet icke har något utöfver hvad förklaringarne
innehålla att för sin del tillägga rörande förberörde anmärkningar.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar:
E. G. BRING.
J. H. W. STEINNORDH. L. E. RUSÉN.
AXEL BROMAN. L. FR. ISANDER.
Linköpings Domkapitel den 7 December 1864.
J. Friedleif.
374 —
(Linköpings stitts—bibliothek.)
Till Högvördiga Domkapitlet i Linköping.
Ofver den anmärkning rörande förvaltningen af sufts-bibliothekets kassa, som
Rikets Ständers Revisorer för år 1802 uti sin den 14 sistlidne Oktober afgifna underdåniga
berättelse anmält, får undertecknad afgifva följande vördsamma förklaring:
Redan före år 1855 hade bibliotheket, med då varande Högv Herr Biskopens
medgifvande, subscriberat på Tit. Mandelgrens Monuments Scandinaves, hela verket, och
deraf har bekommits: livraison I, den 4 Juli 1857,
livraison II, den 19 November 1859 och
livraison III, den 5 Augusti i 861.
Så snart Kongl. Maj;ts nådiga beslut af den ! Mars sistnämnde år biet mig bekant,
skyndade jag att söka få subscriptionen återkallad, men erhöll det svar, att några spridda
häfteu icke saldes, utau hela verket måste, allt efter som det utkommit, lösas. Bibliotheket
nödgades följaktligen den 12 December 1862 betala livraisons IV & V — icke,
sorn revisionsberättelsen angifver, livraisons lil & IV, — dem det den 12 nästförutgångna
Oktober inhändigade, och det eger alltså nu deraf, såväl sora af hela verket,
dubbla exemplar. — Detta för kassan menliga förhållande har egt rum äfven med
några andra värderika verk, som blifvit, så snart de i bokhandeln utkommit, för bibliotheket
inköpta, utan att jag dä kunnat ana, att af desamma skulle, ett eller par år
derefter, ytterligare erhållas ett exemplar på statsverkets bekostnad. Genom försäljning
å en blifvande duplettauktion bör dock någon ersättning komma kassan till godo.
Linköping den 1 December 1864.
L. O. Wiede.
(Linköpings högre elementarläroverk).
Till Högvördiga Domkapitlet.
Med anledning af Rikets Ständers Revisorers den 14 sistlidne Oktober vid härvarande
högre elementarläroverks räkenskaper gjorda anmärkning, att å den i redogörelsen
befintliga förteckningen öfver de vid läroverket år 18<12 intagne saknas intyg om de
lärjungars medellöshet, som under nämnda år blifvit befriade från de i Kongl. Maj:ts
nådiga skolstadga anbefallde inträdesafgifter, får jag vördsammast afgifva följande förklaring
:
- 375
Såväl 1862 års räkenskaper som härho.s bifogade förteckning öfver vid läroverket
inskrifne lärjungar utvisa, att under vårterminen 1862 inskrefvos 12 lärjungar, af
hvilka 8 erlagt de föreskrifna afgifterna — ibland dessa 8 voro E. G. och B. A. G.
Rudling från Jönköpings högre elementarläroverk — samt att under höstterminen 1862
inskrefvos 1 .<2 lärjungar, af hvilka 73 erlagt ifrågavarande afgifter, och ibland desse 73
G. och E. Bring från Lunds högre elementarläroverk. Förbiseende den uti skolstadgans
31 ij gifna föreskrift, uppbar jag icke inträdesafgifterna af dessa 4 lärjungar, nemligen
E. G. och B. A. G. Rudling samt G. och Ernst Bring, hvilka sedermera hafva erlagt
iirågavarande afgifter. C. A. E. Lyberg, som under samma år afgick från läroverket
och derstädes ånyo intogs, egde, enligt samma stadgas 40 tj, rättighet att utan inskrifningsafgiften
vid läroverket återtaga sitt rum. Af förteckningen synes, att han erlagt,
intagningspenningen. Upplysningsvis får jag nämna, att Lybergs intagningspenningar äro
erlagde icke af Lyberg, utan af räkenskapsföraren, sorn hvarken eger rättighet till eller
gör anspråk på de erlagde afgifternas godtgörande.
Linköping den 5 December 1864.
Steinnordh.
Förteckning öfver inskrifne lärjungar vid högre elementarläroverket
i Linköping 1862.
Vårtermin 1862.
P. O. H. U. Kernell, Eksjö 1. elementarläroverk.
C. A. Lindstedt medellös
J. P. Carlsson
betalt.
E. G. Rudling, Jönköpings h. elementarläroverk betalt.
B. A. G Rudling dito dito betalt.
K. A. F. Fejdenfelt  betalt.
C. T. Hellgren
betalt.
C. H. Rudling  betalt.
A. Sjölander, Skenninge 1. elementarläroverk.
A. T. Bergström
betalt.
K. W. Sundstedt
betalt.
A. J. Hjelm
medellös.
Hösttermin 1862.
A. Sondell, Eksjö 1. elementarläroverk.
J. Janson, fr. dito dito
A. W. A. Gyllencreutz  betalt.
J. A. Sjöqvist, fr. Eksjö 1. elementarläroverk.
J. P. André, fr. dito dito
J. F. Engberg  betalt.
G. Hjertberg
medellös.
— 376 —
C. H. E. Drangel
betalt.
G. A. Lindeberg, fr. Eksjö 1. elementarläroverk
B. T. Malmgren, fr. Wimmerby 1. dito
O. V. Regnstrand, fr. Wadstena !. dito
A. H. Carlander, fr. Wimmerby 1. elem.-läroverk
T. J. F. Gyllencreutz
betalt.
R. II. A. Gyllencreutz
betalt.
C. G. W. Sinclair  betalt.
H. W. Sinclair
betalt.
G. Bring, fr. Lunds h. elementarläroverk  betalt.
R. Johansson
betalt.
G. J. Rydman, fr. Grenna 1. elementarläroverk.
G. Andersson, från Wadstena 1. dito
A. E. J. Johansson
betalt.
J. E. Eckerbom, fr. Wadstena 1. elementarläroverk.
H. G. Holmberg, fr. dito dito
J. E. Larsson, fr. dito dito
N. C. Johansson  betalt.
R. O. Regnstrand, fr. Wadstena 1. elem.-läroverk
E. O. F. Kernell, fr. Eksjö dito
J. Andersson Neander
medellös.
G. N. D. Odelnach
betalt.
A. J. Lindberg
betalt.
G. F. J. Nordenanker
betalt.
R. M. Holmberg, fr. Wadstena 1. elem.-läroverk.
P. A. T. Fridén
betalt.
A. C. Andersson
betalt.
J. W. Olssen, fr. Söderköpings 1. elem.-läroverk.
C. A. E. Lyberg  betalt.
A. L. Curman, fr. Skenninge I. elementarläroverk.
G. O. F. Westling  betalt.
E. Bring, ,fr. Lunds h. elementarläroverk
betalt.
O. F. J. Oster
betalt.
D. C. G. Kernell
betalt.
A. Nylander
betalt.
S. W. Ljungqvist
betalt.
A. Garton
betalt.
P. H. Törnell  betalt.
J. H. Grönqvist  betalt.
P. A. W. Agren  betalt.
A. H. Becklin  betalt.
F. T. Carksson
betalt.
C. A. p. Kernell
betalt.
C. F. Aman
betalt.
A. L. Törnvall
betalt.
C. F. A. Akrell  betalt.
P. W. Pettersson
betalt.
P. J. Pettersson medellös.
C. A. Arvedsson
betalt.
H. W. Hjolmansson
* betalt.
— 377 —
0. Fr. Hjolmansson  ,
betalt.
T. Fr. Wigander
betalt.
M. A. Samuelsson ....
betalt.
E. J. Samuelsson
betalt.
J. W. Pettersson
betalt.
S. H. S. Wallström
betalt.
A. F. P. Ahlstrand
betalt.
F. M- Sinclair
betalt.
C. A. Wilde
betalt.
A. E. Bergström  betalt.
A. T. Otterström
betalt.
F. 0. Sandberg, fr. Skenninge 1. elem.-läroverk.
P. A. W. Hydén
betalt.
H. E. Graan
betalt.
C. O. Jansson  betalt.
0. E. Geijer
betalt.
H. E. Carlsten
betalt.
C. 0. Fredr. Ekvall, fr. Skenninge 1. elem.-lärov.
M. R. F. Willander
betalt.
G. G. Allard  medellös.
C. A. Mellqvist
betalt.
A. Dahlqvist
medellös.
H. C. J. Holmberg  betalt.
A. F. Andersson  betalt.
A. R. Andersson
betalt.
S. A. Asklund
betalt.
F. W. Lindhagen
betalt.
K. R. Andersson
betalt.
S. S. K. Kinnander
medellös.
S. R. Egnell
betalt.
D. T. Egnell
betalt.
J. L. Brogren  betalt.
C. L. Dähn
betalt.
G. A. E. Scharin
betalt.
J. O. M. Waldner
betalt.
C. L. A. Blomberg  medellös.
B. 0. Fagerström
medellös.
Hugo Wiklander medellös.
A. Y. Lindvall
betalt.
A. F. H. Ljungblom
betalt.
H. J. L. Westman  betalt.
E. C. Wallin
betalt.
J. G. Gylling
betalt.
T. H. Trybom
betalt.
C. G. Sköld .
betalt.
48
— 378 —
Ått utåt' ofvan nämnde ynglingar, hvilka dels vår- och dels höstterminen 1862
blifvit vid Linköpings högre elementarläroverk inskrifn e, följande, nemligen:
C. A. Lindstedt.
A. J. Hjelm.
G. Hjertberg.
J. Andersson Neander.
P. J. Petterson.
G. G. Allard.
A. Dahlqvist.
8. S K. Kinnander.
C. L. A. Blomberg.
B. O. Fagerström.
Hugo Wiklander.
Summa II.
enligt vid inskrifningen bifogade prestbetyg, äro fattige och me dellöse, intyga;
Linköping den 6 December.
L. Fr. Isander. E. W. Ilunek, £. Widrnaik.
Wexiö stift> Konsistorii
underdåniga utlåtande öfver en af Rikets
Ständers Revisorer framställd anmärkning
vid stiftets bibliothekskassas
räkenskaper för ar 1862.
Stormäktigste, A 11 ernådigste Konung!
Vid granskning af redogörelsen för W exiö stifts-bibliotheks räkenskaper för åi
1862, hafva Rikets Ständers Revisorer anmärkt, att 3:dje och 4:de häftena afMandelgrens
planchverk »Monuments Scandinaves du moyen åge» blifvit för bibliothekets räkning
inköpte för en summa af 48 Riksdaler, ehuru Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande,
att 1 exemplar af ifrågavarande arbete skulle på statens bekostnad tilldelas,
bland andra, Wexiö bibliothek, icke kunde vara för vederbörande obekant vid den tid,
den 27 Oktober 1862, da inköpet skedde.
879 —
I anledning häraf, och till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga
remiss den 28 sistlidne November, får Konsistorium afgifva följande underdåniga utlåtande
:
Då Artisten N. M. Mandelgren omkring är 1855 utsände anmälan till subskription
ä arbetet »Monuments Scandinaves etc.» tecknade sig äfven Wexiö läroverks- och
stiftsbibliothek för ett exemplar häraf, utan att man då ägde kännedom om att samma
arbete kunde tillfalla bibliotheket såsom gåfva. Den redan gjorda subskriptionen var,
såsom vanligt, förbindande i afseende på hela arbetet, hvaraf bibliotheket sålunda kommit
att erhålla 2:ne exemplar, ett inköpt och ett skänkt.
Den nådiga remissakten får Konsistorium härhos underdånigst återställa.
Konsistorium framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
II. G. HULTMAN.
A. G. AHLSTRAND. A. E. NORBECK.
G. FR. KORAEN. B P. A. HJELMQVIST. ANTON ROSELL.
V (>xiö Dom-kapitel den 7 December 18b4.
t.ar» Gust. Ryd/u.
Hernösands stifts
Konsistorium,
med underdåniga förklaringar öfver
de af Rikets Ständers Revisorer gjorda
anmärkningar vid Umeå och Luleå
elementarläroverks räkenskaper
för år 1862
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eder-; Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 28 sis.tlidne November
uppå Rikets Ständers Revisorers vid granskning af Umeå och Luleå läroverks
- 380 —
räkenskaper för år 1862 gjorda anmärkning, att åtskilliga meddelanden genom telegram
der förekommit, med en kostnad för det förra läroverket af 13 R;dr 50 öre och
för det sednare af 10 R:dr 60 öre, får Konsistorium härmed i underdånighet anföra,
att, då Konsistorium helt och hållet saknat kännedom om föremålen för de telegrafiska
meddelanden, hvilka fästat Rikets Ständers Revisorers uppmärksamhet, och således varit
urståndsatt att något underdånigt utlåtande på grund af egen kännedom meddela,
Konsistorium ansett sig böra från vederbörande läroverks-kollegier infordra underdåniga
förklaringar, hvilka härhos i underdånighet bifogas till upplysning i ämnet och till det
afseende, som kan på dem i nåder fästas.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
ER. ALMQUIST. C. J. ÖSTLING.
A. F. WIMMERCRANZ. J. WIDÉN.
And. Sidner.
Hernösands Dom-kapitel den 4 Januari 1865.
(Umeå högre elementarläroverk).
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Då läroverks-kollegium härstädes af Högvördiga Dom-kapitlet i Hernösand blifvit
anbefaldt att förklara sig öfver de anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer uti den
14 sistlidne Oktober afgifven underdånig berättelse om verkställd granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd för år 1862, funnit
sig föranlåtne att göra mot Umeå elementarläroverks räkenskaper, der åtskilliga medde
-
— 381 —
landen genom telegram, som finnas upptagna uti egna kassans kredit till ett belopp af 13
R:dr 50 öre, fästat Revisorernes uppmärksamhet, så får undertecknad, som, enligt medföljande
protokollsutdrag, erhållit läroverks-kollegii uppdrag att å dess vägnar bemöta
anmärkningarne, härmed i djupaste underdånighet anföra följande:
Till en början vågar jag fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att
då den vanliga posten endast 2:ne gånger i veckan härifrån afgår, och då staden har
ett alltför aflägset läge, hvilket gör det omöjligt att erhålla snart svar, så ofta största
skyndsamhet är af nöden, så gifves ingen annan utväg, än att för så beskaffade meddelanden,
som angå läroverkets angelägenheter, antingen använda telegrafinrättningen, ett
visserligen dyrt, men likväl ofta nödvändigt och ändamålsenligt korresponderingsmedel,
eller ock låta läroverket under längre eller kortare tid vidkännas de brister och svårigheter,
som i annan händelse möjligen kunna inträffa.
Hvad nu beträffar de af Revisorerne anmärkta telegrammernas ändamål och innehåll,
så afgick det första ifrån Örnsköldsvik den 3 Juli till Konsistorie-notarien Sidner
med anmälan, att jag, stadd på ångbåtsfärd till Stockholm för att till Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet inlemna ansökningshandlingar om begärdt anslag för uppförande
af ett nytt gymnastikhus härstädes, för detta ändamål hade behof af att komplettera
handlingarne igenom utbekommande af den i Konsistorii vård qvarliggande försiagsritningen
till ifrågavarande byggnad, i följd hvaraf och då ångfartyget först kl. 2 på
morgonen kunde komma till Hernösand och derifrån efter kort uppehåll skulle afgå, begärdes,
att den bristande handlingen skulle nedsändas till ångfartygets kommissionär.
Det andra afsändes härifrån till Norrländska nationens Kurator i Upsala den 27 Juli
med förfrågan, om han, då höstterminen snart instundade, hade någon studerande att
föreslå till extra-lärare härstädes. Det tredje afgick härifrån den 15 Augusti till studeranden
0. Brändström med förfrågan, om han ville åtaga sig extra-lärarebefattningen för
höstterminer), som skulle taga sin början den 25 i samma månad. Efter inhändigadt
svar, att han dertill vore villig, afgick det fjerde telegrammet den 19 i samma månad
till Konsistorium i Hernösand med begäran, att förordnande för honom måtte utfärdas.
Det femte afgick härifrån den 21 i samma månad till Rektors-embetet i Westerås med
anmälan, att Magister Berg, som derstädes under förra läsåret tjenstgjort, måtte förständigas
att genast afresa hit, emedan han af Konsistorium i Hernösand blifvit härstädes
förordnad till vikarierande Adjunkt, och det sjette afgick likaledes härifrån den 23 September
till Efors-embetet i Hernösand med upplysning om, att 88 bland läroverkets dåvarande
167 lärjungar insjuknat i epidemisk messling, i följd hvaraf till Efors-embetet
hemställdes, om icke under sådana förhållanden undervisningen för någon tid borde inställas.
Då sålunda alla de ifrågavarande telegrammerna angå läroverkets angelägenheter,
och Rektor eller Kollegium icke med skäl kunna åläggas, att af egna medel bestrida
dylika omkostningar, finnes ingen annan utväg än att dermed belasta läroverkets egna
kassa.
Pa grund af hvad jag härofvan å läroverks-kollegii vägnar anfört, vågar jag i
underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Majit behagade i nåder förklara, att den af
— 382 —
Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkningen mot utgiftsbeloppet, 1 ! R:dr 50 öre,
matte förtalla.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,
Storm äk tigs te, Aliernådigste Konung!
Eders Kongl- Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåte:
John Unceus.
t f. Rektor vid Umeå. högre
elementarläroverk.
Umeå den 24 December 1864.
(Bilaga.) Utdrag af protokollet, hållet vid Umeå högre ele
mentarläroverk
den 15 December år 1864.
§ 2.
Upplästes uti Kollegium H. Dom-kapitlets den 7 dennes till Rektors-embetet aflåtna
skrifvelse med i afskrift bifogadt transsumt af Rikets Ständers Revisorers berättelse
rörande granskning af 1862 års räkenskaper för Umeå och Luleå elementarläroverk,
hvaruti Revisorernes uppmärksamhet lastats dervid, att åtskilliga meddelanden genom
telegram der förekommit, med en kostnad för det förra läroverket af 13 R:dr 50 öre och
för det sednare af 10 R:dr 60 öre, med förständigande för Rektors-embetet att, så fort
ske kan och sist före denna månads utgång, inkomma med läroverks-kollegiets underdåniga
förklaring, så vidt frågan rörer härvarande läroverk; i anledning hvaraf läroverkskollegium
uppdrog åt Rektor att å de>s vägnar i underdånighet besvara den gjorda anmärkningen.
Ut supra.
In fidem:
John Unceue
-
(Luleå elementarläroverk).
Storm äktigste, Aliernådigste, Konung!
Anbefalld att till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånig förklaring öfver
RiketsStänders Revisorers dea 14 Oktober 1864 gjorda anmärkning, rörande åtskilliga till
— 383 —
ett belopp af 10 R:dr 60 öre gjorda meddelanden genom telegram, hvilka bland 186:1
ars räkenskaper blifvit upptagna, vågar jag i djupaste underdånighet a läroverks-kollegii
vägnar anmäla, att ifrågavarande meddelanden genom telegram töranledts af nödvändigheten
att skyndsamt anskaffa vikarierande lärare för undervisningens behöriga upprätthållande
vid läroverket.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit, framhärdar,
Stormäktigste, A 1 lernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdanigste, tropligtigste
undersåte:
G. J. Backman,
t. f. Rektor
vid Lulea högre elementarläroverk.
Lulea den 27 December 1864.
Rättelser:
Sid. rad. står: bår läsas:
14;} tå nedifrån landtmäteri-redogörelser landtränteri-redogörelser.
» 12 » landtmäteri-redogörelserna landtränteri-redogörelserna.
V
Register
öfver
Rikets Högloft Ständers år 1864 församlade Revisorers berättelse om granskning af statsverkets
samt dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, jemte dervid
fogade reservationer äfvensom de, i anledning af samma berättelse, till Kongl.
Maj:t afgifna underdåniga utlåtanden.
Revisionsberättelsen.
Afkortningar å istatsverkets inkomster.
Bilagan litt. 0. vid
Sid. 5.
Aflöning, Krigs-kollegii
» 61, 70—-71.
Af skrifningsprocent, redogörares  » 116.
Afvittringar i åtskilliga län
» 139—141.
Bilagan litt. T. vid
» 141.
Afvågningars utförande i sammanhang
med geologiska undersökningar, anslaget
till
» 240 241.
Akademiens för de fria konsterna räkenskaper
» 163—-164.
— Krigs- dito » 78—79.
— Krigsvetenskaps- dito » 60.
— Landtbruks- dito » 129— 130.
— Lunds dito » 182—183.
— Musikaliska dito » 164—165.
— Svenska dito » 160—161.
Upsala dito » 180—182.
— Vetenskaps dito » 158—160.
— Vitterhetshistorie- och
antiqvitets- dito » 161—162, 250.
Aktoratsråkning, Kammar-rättens,
» 145—147.
Allmänna barnbördshuset
» 174—176, 25(1.
Se reservationerna å sid. 266.
Allmänna barnhuset
» 176—180.
Se reservationen å sid. 264.
Utlåtandena.
299—300.
318-319.
360—362.
362—368.
274—275.
370-372.
49
Revisionsberättelsen.
Utlåtanden*.
Allmänna Beväring i fonden
sid. 69—70.
Bilagan litt. G. vid
» 56.
Allmänna bevillningen för år 1862. Bilagan
litt. F. vid  » 5.
Allmänna enke- och pupillfonden, Civilstatens
pensionsinrättnings,
*» 93.
Bilagan litt. O. vid
» 93.
Allmänna garnisonssjukhuset  » 80—81.
Allmänna hospitals- och barnhusfonden » 166 - 168.
Allmänna Institutet för döfstumma och
blinda
» 238—239.
Allmänna magasinsärendena —
» 20 -22.
Allmänna väg- och vattenbyggnader  » 98—100.
Alnarps landtbruks-institut -  » 134—135.
Amiralitets-krigsmamkassan
» 96 97.
Anordning å Biksgälds-verkets inkomster.
Bilagan litt. F. vid
» 5.
Anordningar å extra utgift s-anslaget ... » 8.
— å liufvit dtitlarnes besparingar » 8 9, 13.
— å riksstats-anslagen. Bilagan
litt. A. vid
» 5.
Antiqvitets-akademien
» 161—162, 250.
Arbetsfängelser
» 114—121.
Bilagan litt. Q. vid
» 115.
Ar frodén för Revisorernes biträden
» 250—251.
Arméen, värfvade och indelta, utgifter för » 56—72, 74—76.
Bilagorna litt. H., I., K., L. och
M. vid
» 56, 61, 72.
Se reservationerna å sid. 256-261.
Arméens pensionskassa
» 93—96.
Bilagan litt. P. vid  » 96.
Arrendemedels fond, Drottningholms broars » 18.
Ar tiller i-afdelning, Krigs-kol legii
» 56—57.
Bilagorna litt. H., I., K. och M. vid » 56, 61, 72.
Se reservationen ä sid. 259.
Artilleri-läroverket vid Marieberg
» 57.
Astronomiska Observatorium
» 250.
Se reservationen å sid. 266.
Auktionsprovision : » 89.
Avesta Krono-inspektion  » 22—23.
Balanser, proprie-
»60-61,118-119,146-147
Bilagorna litt. A., B., C och F. vid » 5.
Balans-relationer, Fångvärds-styrelsens.... » 118—119.
Erigs-kollegii
» 60 — 61.
Barnbördshuset, allmänna
» 174—176, 250.
Tabellen vid  » 47.
Se reservationerna å sid. 266.
274—275.
318—319.
288 300.
289 291
313—314.
268 -269.
Revisionsberättelsen
Barnhus,
Stockholms allmänna  sid. 176—180.
Se reservationen å sid. 264.
Barnhusfonden, allmänna
» 166—168.
Barnmorske-undervisningsanstalten i Stock
holm
» 176.
Barthelemy*, kolonien, S:t, räkenskaper » 248—249.
Bilagan litt. W. vid
» 248.
Begrafningshjelp elter manskapet vid
vissa regementen. Se reservationen
å sid. 258.
Begrafningshjelps-besparingar, Arméens
pensionskassas. Bilagan litt. P. vid » 96.
Begrafningskassa, Kongl. Theatern* arbetares
» 152.
Behållningar, reserverade å hufvudtit
larne,
» 8.
Behållningen, kontanta. Bilagan litt. A.
vid
» 5.
Beklädnad, Arméens  • ••-■  » 61, 75.
— Beväringsmanskapets
» 61, 75—76.
Se reservationerna å sid.
256—257.
— Fångars och kron oarbetskarlars » 115.
Bilagan litt. Q. vid » 115.
Bergsskolan i Fahlun
» 153.
Berättelser, emottagne af Revisorerne, ■ » 3—4.
Besigtningar, mediko-legala, anslaget till.
Tabellen vid
» 47.
Besparingar, fjerde hufvudtitelns. Bilagorna
litt. H., K., L.
och M. vid
» 56, 72.
— hufvudtitlarnes, anordnin
gar
å  » 8 9, 13.
— statsverkets, Riksgälds-kon
toret
tillgodoförda, .... » 6.
Bilagan litt, F. vid » 5
Besök, anställda af Revisorerne,
»72, 166. 179,234,250.
Se reservationerna å sid. 266.
Bevillningen, allmänna, för är 1862. Bilagan
litt. F. vid
» 5.
Beväringsfonden, allmänna  » 69—70.
Bilagorna litt. G. och M. vid .... » 56.
Beväringsmanskapets beklädnad
» 61, 75—76.
Bil. litt. I. & M. vid » 61,72.
Se reservationerna
å sid. 256-257.
— — invalid-och pensionsmedel
» 71.
Utlåtandena370
372.
297—298.
295—297.
295—297.
Revisionsberättelsen.
Beväringsmanskapets vapenöfningar. Bilagan
litt. H. vid sid. 56.
Se reservationerna
å sid. 258—259.
Bibliotheket, Kongl
» |(}5—166.
Se reservationen å sid. 264.
— — dess expensmedelsräkning » 148.
Rlesserade officerares pensionsfond  » 15.
Blindas och dö/stummas institut
» 238 239.
Bohuslänska skärgårdens fisker i-när ing,
anslag till understöd för  » 245—246.
Boställskassan, Militie-
» 68, 70—71.
Bilagorna litt. G. och L. vid  » 56, 72.
Brandväsendet och yttre lyshållningen vid
Stockholms slott
» 150—151.
Brefve.vlingen och postkommunikationerna » 43—44.
Brister å förslagsanslagen
» 6—7, 8.
— å statsanslagen
» 8.
Bilagan litt. II. vid
» 56.
— ä statsverkets inkomster
» 8.
Bilagan litt D. vid
» 5.
Bränvinsafgiftens belopp. Bilagan litt.
D. vid  » 5.
Bränvintbrånningsr edskap, inlösen och
försäljning af  » 11—12.
Bränvinskontroll-byrå, Civil-departementets,
redovisning af
» 241—242.
Bränvinstillverknings-kontrollen, kostnaderna
för
» 10—11.
Se reservationen å sid. 254.
Byggnader och reparationer, anslagen till » 52—54.
Byggnadsmedel, Stockholms slotts  » 149—150.
Böda skogs-skolas räkenskap  » 33—34.
Bötesmedel, General-landtmäteri-kontorets » 37—38.
Cellfängelse-byggnader, anslagen till
» 119—120.
Cellfängelserna
» 120 — 121.
Central-byrån, Statistiska
» 136—137.
Civil-departementets Brånvinskontrollbyrås
revidering... » 241—242.
— expensmedelsräkning » 149.
Bilagan litt. U. vid » 147.
Civilstatens pensionsinråttning
d 93.
Bilagan litt. O. vid  » 93.
Dahlby kungsgård och stuteri
» 124—125.
Danviks hospital
» 170—173.
Depositionsräkningar, Ofverståthållare
embetets
» 145.
Utlåtandena.
358.
299—300.
282—283.
270—272.
327—334.
355—357.
368-369.
Revisionsberättelsen ■
Utlåtandena.
Depot, Flottans, i Göteborg
sid.
88—89.
Disciplin-kompaniet
»
114.
Bilagan litt. Q. vid
»
115.
Drottningholms broars arrendemedels fond
Drottningholms och Svartsjö lustslotts rä-
»
18.
kenskaper
»
154.
Drottninghuset
»
173-174.
Döfstummas och blindas institut
»
238-239.
Ecklesiastik-verk, Lappmarks, fonden för
»
17—18.
Ekonomiska karteverket
»
38-39, 84.
309-
Ekplantering arne
»
30—31.
Ekvirkesförrådet i Karlskrona  ...
»
89—90.
315-
Elektriska telegrafverket
»
84-87.
Elementarläroverken, anslaget till
»
11.
Elementarläroverkens räkenskaper
»
184—231.
373
Elementarskolan i Stockholm
»
222-223.
Elementarskolorna, tekniska
»
138.
Bilagan litt. S. vid
»
138.
Elevskola, Trädgårdsföreningens
Elfstedtska pensionsfonden. Bilagan litt.
»
138.
0. vid
Enke- och pupillfonder. Civilstatens pen-  sionsinrättnings. Bilagan litt. 0. vid
»
93.
»
93.
En-per-mille-fonden
»
63-64.
Bilagan litt. G. vid
»
56.
Expensmedels-räkningarne
»
147-149.
343
Bilagan litt. G. vid
Se reservationen å sid. 263.
»
147.
Experimentalfält, Landtbruks-akademiens
»
129—130.
Extra statsanslag till landtförsvaret
»
61-62.
Bilagorna litt. G. och F. vid
»
56, 61.
— stateregleringsfonden för år 1862
V
5.
Bilagan litt. E. vid
»
5.
— utgifter, anslagen till
»
8.
Fahlu bergsskola
....
»
153.
Falköping, södra stambanan från
Farsoters och smittosamma sjukdomars
» 101, 105-107, lil.
botande, anslaget till. Tabellen vid
Femte hufvudtitelns anslag och räken-
»
47.
skaper
,
Se reservationerna å sid. 259-262.
»
77, 88—91.
313
Fjerde hufvudtitelns räkenskaper
Bilagorna litt. G., H., I., K., L.
»
56 -72.
288
och M. vid
Se reservationerna å sid. 256-261.
»
56, 61, 72.
Filéenska testamentsfonden '.
»
14-15.
312.
-317.
-383.
358.
-317.
300.
Fi skeri-nåringen i Bohuslänska skärgården,
anslaget till
Flottans räkenskaper
Flygsandens hämmande i vissa län, an
slagne
medel till
Flyinge och Dahlby kungsgårdar samt
stuteri-inrättning
Folkskole-inspelctörer, kostnader för
fonder och kassor, särskilda, ställda under
Stats-kontorets förvaltning,
Formulär till räkenskaper för de förvaltande
verken
Fortifikations - af delnings. Krigs - kollegii,
räkenskaper
Bilagorna litt. I. och K. vid
Fria konsternas Akademi
Fribref, afsända med posterna,
Fyr-inrättningen
Fångvårds-anslaget
Bilagan litt. Q vid
Fångvårdsstyrelsens räkenskaper  ....
Bilagan litt Q,, vid
Fåltartilleriet
Bilagan’ litt. I. vid
Fältläkare-kontorets utredningsförråder ...
Fängelserna och arbetsinrättningarne i
riket
Bilagan litt. Q. vid
Fästningsbyggnader
Bilagan litt. .1. vid
Fästningsfängelserna
Förenade mötespassevolans-fonderna
Bilagorna litt. G. och L. vid
Förskotter, balanserade
Förslagsanslaget för beväringsmanskapets
vapenöfning. Bilagan litt. H. vid..
Se reservationerna å sid. 258-259.
Försvarsverket till lands, anslag för
Bilagorna litt. G., H., 1., K., L.
och M. vid
Se reservatiouerna å sid. 256-261.
Försvarsverket till sjös, anslagen för
Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper
Gamla lagar, Sveriges, anslag till kostnader
vid utgifvandet af
Garnisonssjukhuset, allmänna
RevisionsberätwlBen.
Utlåtandens-
sid.
245 246.
>/
88-91.
313-317.
ti
243-244.
»
124—125.
320—321.
9 10.
267—268.
1)
14—18.
n
4-5.
314—315,
T)
57 • 58.
292—294.
»
61, 72.
T>
163—164.
»
43—44.
89.
112—119.
318—319.
»
115.
»
112—121.
318—319.
»
115.
»
75.
D
61.
»
76, 250.
»
112—121.
318-319,
»
115.
»
72—74.
293—294.
»
61.
»
114—115.
1)
65.
»
56, 72.
13-14.
»
56.
t)
56-62, 72 76.
288—300.
D
56, 61, 72.
i>
77, 88—90.
313—317,
»
88—91.
313—317.
»
244-
-245.
»
80-
-81.
Revisionsberättelsen.
Utlåtsndenu
(Jefle navigationsskola
sid.
92.
Bilagan litt. N. vid.. .
»
91.
Gefleborgs lån. afvittringar i
)>
141.
Bilagan litt. T. vid
»
141.
General-la.ndtmåteri-kontorets räkenskaper
w 34
—38, 139—141.
Bilagan litt. T. vid
»
141.
— expensmedelsräkning
»
148.
357—358.
Bilagan litt. U. vid
»
147.
General-poststyrelsen
»
39 44.
281 283.
General-tullstyrelsen
»
44—47.
283 285.
Geologiska undersökningar och derpå grun-
dade kartors utgifning, anslagen till
»
84, 239—241.
304—308.
Gevärs tillverkning och anskaffning
61 62, 75.
290 291.
Bilagan litt. I. vid ....
»
61.
Gottlands Landthevårings pensionsstat ....
94—95.
Gratialfond, Amiral itets-krigsmanskassans
»
97.
Gripsholms lustslotts räkenskaper
»
156.
Grundfond, statsverkets
5.
Bilagan litt. B. vid
»
5.
Göta Hofrätts expensmedelsräkning ...
»
148.
348.
Bilagan litt. U vid ....
»
147.
— — pensionsfond. Bilagan litt.
0. vid
»
93.
Göteborgs Depot, af Flottan ....
»
88-89.
Navigationsskola
»
91 -92.
Bilagan litt. N. vid
fi
91.
Stifts Konsist,orii räkenskaper
»
212 216.
Haga lustslotts räkenskaper
n
155.
Se reservationen ä sid. 263—264.
Hallands Beväring. Bilagan litt. M vid
x>
72.
län, anslag till hämmande af
flygsanden inom
fi
244.
Hallsberg-Örebro, sammanbindningsbanan
» 102
-104. 107-111.
Hamnbyggnader, statsbidrag för
»
98 100.
Handels- och sjöfartsfonden
»
45—46, 100.
Handkassa, f. d. Kanslistyrelsens
»
16—17, 18.
Hedvigsberg och Konradsberg, hospitals-
inrättningen vid
»
250.
Hernösands navigationsskola
91—92.
Bilagan litt, N. vid..
»
91.
— Stifts Konsistorii räkenskaper
»
221—226.
379—383.
Hofråtternas expensmedelsräkningar
»
148.
345 351.
Bilagan litt. U. vid
»
147.
Se reservationen a sid. 263. v
Hollånderier, Stam-
127—129.
322—323.
Bilagan litt. R. vid
»
128.
Hospital, Danviks
—
»
170—173.
368-369,
Revisionsberättelsen.
Hospital, Konradsbergs
sid. 250.
Hospitals- och barnhusfonden, allmänna » 166—168.
Hufvudlitel, riksstatens 4:de
» 56—72.
Bilagorna litt. G.. H., I., K., L. »
och M. vid
» 56, 61, 72.
Hufvudtitlarne, brister å
» 6—7.
— reserverade behållningar å » 8.
Hufvudtitlarnes anslag till extra utgifter,
anvisningar å
» 8.
— besparingar, Riksgälds
kontoret
tillgodoförda, » 6.
Bilagan litt. F. vid » 5,
Hunnebergs skogsskolas räkenskap
» 52—53.
Husqvarna gevärsfaktori  » 61.
Hvitfeldtska stipendiefonden
» 234—236.
Häradshåkten
» 119—120.
Hästjågare-sqvadrons-fond, Norrbottens » 65—66.
Bilagorna litt. G., K. och L. vid » 56, 72,
Jemtland, afvittringarne derstädes
» 140.
Bilagan litt. T. vid  » 140.
Jemtlands läns karta
'> 37.
Jemtlands rotering skassa  » 78.
Jernvåg sbyggnader, statens  » 101 —112.
Indelta Arméen
» 56—72, 74—76.
Bilagorna litt. G., IL, I. och L. vid » 56, 61, 72.
Inhemsk silkesodling, anslag för
» 9.
Se reservationen å sid. 253—251.
Inkomster, statsverkets behållna. Bilagan
litt. D. vid
» 5.
Inqvartering skostnader i Stockholm och
landsorten. Bilagorna litt, H och
M. vid
» 56, 72.
Inspektionsresor, kostnader för
» 9—10, 12—13.
Institut, Alnarps landtbruks-
» 134—135.
— Ultuna dito
» 131— 133.
Institutet för döfstumma och blinda  » 238 —239.
— Mediko-kirurgiska  » 48 - 49.
— Ortliopediska. Tabellen vid .... » 47.
— Skogs-
x' 31—32.
— Teknologiska  » 141 —142.
Se reservationen å sid. 262 — 263.
Intendents-afdelnings, Krigs-kollegii, räkenskaper
» 58—59.
Bilagorna litt. EL, L. och M. vid » 72.
Se reservationerna å sid.
256-258.
Utlåtandena.
288—300.
290-291,297-300.
269 270.
t 267-268, 273-274.
(281-282,283-285,319.
326—327.
323 -326.
295—298.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Inventering af såkerhetshandlingar
"1
. 18, 44, 47, 55, 72,
,83, 129, 170, 173,
.Tordeböckerna, nya
))
174, 180, 231. 232.
135-136.
Isbergska pensionsfonden. Bilagan litt.
0. vid
»
93.
Justitie-departementets expensmedelsräk-  ningar
))
148—149.
Bilagan litt. U. vid
))
147.
Kadett-kåren
»
78—79.
Kalmar navigations-skola
))
92.
Bilagan litt. N. vid
»
91.
— Stifts Konsistorii räkenskaper....
))
216-218.
Kammar-rättens aktoratsräkning
))
145- 147.
— expensmedelsräkning ....
»
148.
— granskning af landsböc-  kerna
»
142-143.
Kanoners anskaffning
»
74, 75, 77.
Bilagan litt. I. vid
))
61.
Kansli-styrelsens, f. d, handkassa....
»
16—17, 18.
Karl Gustafs stads gevärsfaktori
S)
61—62.
Karlbergs Krig s-akademi
»
78-79.
Karolinska mediko-kir ur giska institutet....
»
48-49.
Karlsborgs fästningsbyggnad
72-74.
Bilagan litt. I. vid
»
61.
Karlshamns navigations-skola
»
92.
Bilagan litt. N. vid
»
91.
Karlskrona fästningsbyggnad. Bilagan litt.
I. vid
»
61.
station af Flottan
»
88 - 90.
Karlstads Stifts Konsistorii räkenskaper
218-221.
Karlstens fästningsbyggnad. Bilagan litt.
I. vid
»
61.
Karta-sigillata-uppbörden
»
18—20.
Karteverk, Rikets ekonomiska
))
38-39.
— geologiska
))
240.
socken-, anslaget till
))
35-36.
— Topografiska Kårens
»
83—84.
Se reservationerna å sid. 262.
Kaserner. Svea Artilleri-regementes,
»
250.
Se reservationerna å samt bilagan
litt. X. vid sid. 259.
Kolonien S:t Barthelemys räkenskaper. ..
))
248—249.
Bilagan litt. W. vid
»
248.
343-355.
334—335.
334- 338.
290—291.
290—294.
315—317.
309—312.
304—308.
300—303.
50
Revisionsberättelsen. Utlåtandena.
Kommando-expedition, Sjö för sear s-departementets
sid. 88 — 89.
Kommissariatet, Konvoy-
» 54 55.
Kommissionen, Statistiska Tabell-  » 186—137. 327—334.
Konradsbergs hospital för sinnessjuka .... » 250.
Se reservationen ä sid. 262.
Konsistoriernas räkenskaper
» 184 228. 373 -383.
Se reservationerna å sid. 265.
Konsuls-fonden
» 28 30, 55. 2(7 281.
Se reservationerna å sid. 256.
Kontroll-byrå, Civil-departementets, redovisning
af
» 241—242.
Kontrollen å bränvinstillverkningen, kostnaderna
för -  » 10—11. 270—272.
Se reservationen å sid. 254.
Kontroll-verket
» 25—27. 276.
Konvoy-kommissariatets räkenskaper  » 54—55.
Koppar, Kronans behållning af  » 22—23. 268 -269.
Kopparbergs läns afvittringsverk
» 139.
Bilagan litt. T. vid » 141.
— — landsbok  » 143. 339—340.
Krigs-akaderniens räkenskaper
» 78—79.
Krigsarkiv-fonden
» 83, 84.
t 5(j 62 72 77, 1
Krigsförvaltningen och krigsmaterielen.... » J 88—90 * ( —-300,313—317.
Bilagorna litt. G., H., I., K., L.
och M. vid  » 56, 61, 72.
Se reservationerna ä sid. 256—262,
Krigs-hofrättens expensmedelsräkning .... » 148. 351.
Bilagan litt. U. vid  » 147.
Krigs-kollegii hufvudbok, förslag till ny
sådän
w 4"”1 o.
— räkenskaper
» 56 72. 288 300.
Bilagorna litt. G., H., 1.,
K., L. och M. vid.... » 56, 61, 72.
— Aflönings-afdelnings räken
skaper
» 61, 70-71. 299-300.
— Artilleri-afdelnings dito .... » 56 57. 289 291.
Bilagorna litt. H., I., K.
och M. vid
» 56, 61, 72.
— Fortifikations-afdelnings rä
kenskaper
» 57—-58. 292—294.
Bilagorna litt. I. och K.
vid
» 61, 72.
— förvaltnina, särskilda kassor
och fonder under .... » 63—72. 299—300.
Bilagorna litt. G., K. och
L. vid  » 56, 72.
Revisionsberättelsen. Utlåtandena.
Krigs-kollegii inkomster och utgifter  sid. 56—72. 293—294. 299—300.
Bilagorna litt. G., H.,
I., K., L. och M. vid » 56, 61, 72.
— Jntendents-afdelnings räkenskaper
» 58—59. 295—298.
Bilagorna litt. K., L.
och M. vid....  » 72.
Krig s-kollegium. De vid berättelsen derom
afgifna reservationer. Se
sid. 256—262.
Krigsmanshus-kassa, Wadstena  » 67, 70.
Bilagorna litt. G. och P. vid » 56, 96.
Krigsmanskassan, Amiralitets-
» 96—97.
Krig svetenskap s-akademien
» 60.
Kristianstads län, anslag till flygsandens
hämmande inom
» 243.
Kronans hus i Stockholm och landsorterna
» 52—54.
Kronoarbetskåren  »114—116,117 —118. 318.
Bilagan litt. Q. vid
» 115.
Kronobergs län, anslag till flygsandens
hämmande inom
» 243.
Kronohäktena
»114, 117, 119, 121.
Bilagan litt. Q. vid
» 115.
Krono-inspektion, Avesta
» 22—23. 268—269.
— magasinens räkenskaper  » 20.
— räkenskaper, Stockholms stads .... » 142.
uppbörd, utestående. Bilagorna
litt. A., B. och F. vid
» 5.
Krut- och salpeter-försäljningsmedlen .... » 62—63.
Bilagan litt. G. vid
» 56.
Krut-tillverkningen
» 59—60.
Kungsholmen, hospitals-inrättningen å .... » 250.
Lagar, Sveriges gamla, anslag till kostnader
vid utgifvandet af  » 245—246.
Landsböcker, Länens
» 142—143. 334—343.
Landtbruks-akademiens räkenskaper  » 129—130.
Landtbruks-institut, Alnarps  » 134—135. 326—327.
Ultuna  » 131—133. 323—326.
Landtbruksmötet, 10:de allmänna, redogörelse
för  » 246—247.
Landtförsvaret, statsanslag för
» 56—72. 288—300.
Bilagorna litt. G., H., I., K.,
L. och M. vid
» 56, 61, 72.
Se reservationerna å sid. 256-261.
Landtmäteri-kontoret, General-
» 34-38,139-141,148. 357—358.
Bilagan litt. T. vid
» 141.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Langska pensionsfonden. Bilagan litt. 0.
vid
sid.
93.
Lappmarks ecklesiastik-verk, fonden för
»
17—18.
Lazaretts-direktionens, Serafimerräken-
skaper  .'
»
169—170.
Linköpings stifts Folkskole-inspektörer ....
»
9, 10.
267—268.
Konsistorii räkenskaper
»
187—192.
373—378.
Se reservationerna å sid. 265.
Liqvid med Riksgålds-kontoret
»
8.
Lots- oell Fyrinrättningen
»
89.
Luleå elementarläroverks räkenskap
»
226.
382—383.
Lunds Domkyrkas räkenskaper
»
183—184.
— Stifts Konsistorii dito
»
206-211.
— Universitets dito
»
182-183.
Lustslottens dito
»
154—158.
359—360.
Lyckås stamholländeri
»
128.
322—323.
Lyshållningen, yttre, vid Stockholms slott
»
150-151.
Långholmen, straff- och arbetsfängelset å
»
116—IIP.
318—319.
Läkaresällskapet, Svenska. Tabellen vid
»
47.
Lånens landsböcker
»
142—143.
334—343.
Låns fång elser na
»
114-121.
319.
Bilagan litt Q. vid
»
115.
Lärarinnor, seminarium för bildande af
»
233—234.
Läroverken, elementar-
»
184—228.
373—383.
Se reservationerna å sid. 265.
Magasins-årendena, allmänna
» 20—22.
Malmö Navigationsskola
» 91—92.
Bilagan litt. N. vid
» 91.
Mariebergs artilleri-läroverk
» 57.
Materiel, krigs-
» 61, 74—77. 290—298.
Se reservationerna å sid. 256 —
258, 261—262.
Mediko-kirurgiska institutet
» 48 49.
Mediko-legala besigtningar, anslaget till.
Tabellen vid
» 47.
Militieboställs-kassan
» 68, 70—71. 299—300.
Bilagorna litt. G. och L. vid » 56, 72.
Militära karteverket  » 83—84. 300—303.
Se reservationerna å sid. 262.
Ministerstaten, utgifter för  » 27—28.
Se reservationen å sid. 256.
Museibyggnaden, National-
» 237 — 238.
Se reservationen å sid. 265.
Museum, Kongl  >, l(j2
— National-  » 237—238.
Se reservationen å sid. 265.
— Kiks- (naturhistoriska)
» 158—159.
Revisionsberättelsen.
Musikaliska akademiens räkenskaper  sid. 164—165.
Myntverket
» 23—25.
Mölespassevolans-fonderna, förenade  » 65, 70.
Bilagorna litt. Gr. och L. vid » 56, 72.
Nationalbeväring, Gottlands
» 94—95.
Bilagorna litt. K. och M. vid » 72.
Nationalmusei-byggnaden  » 237—238.
Se reservationen å sid. 265.
Naturhistoriska Riksmuseum
» 158—159.
Navigationsskolorna
» 91—92.
Bilagan litt. N. vid
» 91.
Norénska Testamentsfonden
» 14.
Normalskola. Vexelundervisning ens  » 231 — 232.
Norrbottens liästjägare-sqvadrons fond .... » 65—66.
Bilagorna litt. G., K. och
L. vid
» 56, 72.
— län, afvittringar i
» 140—141.
Bilagan litt. T. vid .... » 141.
läns räkenskaper
» 143.
Norrmalm, straff- och arbetsfängelset å » 114, 117.
Nya elementarskolan i Stockholm
» 232 -233.
Observatorium, Astronomiska  » 250.
Se reservationerna å sid. 266.
Officerare och underofficerare, fonden för
blesserade
» 15.
Ombergs skogs-skolas räkenskap  » 33.
Optiska telegrafinrättningen
» 87.
Ordbok öfver svenska språket, anslag för
dess utarbetande
» 160—161.
Ordensgillet, Serafimer-
» 166—169.
Ordinarie statsreglerinasfonden för år 186'? » 5.
Bilagan litt. O. vid
» 5.
Orthopediska Institutet. Tabellen vid .... » 47.
Ottenby stuteri
» 123 —124.
Paketpost-inrättningen
» 41 —42, 44.
Palmqvistska fonden till Stockholms befästande
» 62.
Passevolans-fonderna, Förenade mötes-.... » 65, 70.
Bilagorna litt. G. och L. vid » 56, 72.
Passevolans-fonden, Tross-  » 64.
Bilagan litt. G. vid  » 56.
Pensionsfond, Amiralitets-krig sman skassans
» 96—97.
Pensionsinrätlning, Civilstatens
» 93.
Bilagan litt. O, vid  » 93.
Utlåtandena.
275—276.
142-143.
318 319.
360-3 2.
320.
282—283,
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Pensionskassa, Arméens
sid. 93—96.
Bilagan litt. P. vid
» 96.
Polishäktena  » 116—'lif.
Portouppbörd, Post-verkets
» 39—40, 43.
Elektriska Telegraf-verkets » 86.
Postbefordringen å statens jernvägar .... » 42.
Post-verket
» 39—44.
Premier vid 10:de allmänna landtbruks
mötet,
anslagen till
» 247.
f 60-61, 118-119,
Proprie-balanser
» j 146—147.
Bilagorna litt. A., B., C.
och F. vid
» 5.
Redogörelser, af föregående Revisorer icke . 135.436, 138,
granskade
» , 233-234, 239-248.
Regalierne och öfrige i Kongl. Skattkammaren
förvarade dyrbarheter
» 249—250.
Registratur-, Riks-, extra anslag för utskrifning
af
» 11» 242.
Resekostnadsräkningar  » \ 9-10, 11, 12-13.
Se reservationen å sid. 254. (
Rese- och undersökninqskostnader, anslaget
till
» 98 99.
Reservationer, till Revisionens protokoll
anmälde,  » 250, 253—266.
— å riksstats-anslagen, Bilagan
litt. C. vid
» 5.
Reserverade behållningar å hufvudtitlarne » 8.
Resor, utländska, understöd för  » H
Se
reservationen å sid. 254-255.
Restantier
» 8*
Bilagorna litt. B. och F  » 5.
Revisorernes voteringar. Angående röstberäkningen
dervid: Se reservationen
å sid. 253.
Riddarholmskyrkan  » 247—248.
Rikets ekonomiska karteverk
» 38 39, 84.
Riksgålds-kontoret, liqvid med
» 8.
— tillgodoförda besparingar
» 6.
Riksgälds-verkets fond
» o*
Bilagan litt. F. vid
» 5.
Rikshufvudboken. Sammandrag öfver alla
deri ingående medel. Bilagan litt.
A. vid
» 5.
281—283.
274—275.
267-268, 273-274
281-282, 283-285
19. 353-355.
309 3)2
Revisions berättelsen.
Utlåtandena.
Riksmuseum, Naturhistoriska
Rikeregistraturets utskrifning, extra anslag
för
Riksstatens anslag, besparingar och brister
å
Riksstatens femte hufvudtitels anslag
fjerde — dito
Bil. litt. G., H.,
I., K , L. och
M. vid
— — — inkomster och
utgifter
Bil. litt. G vid
tredje hufvudtitels anslag
Se reservationen å sid. 256.
— utgifter. Bilagorna litt. C. och
E. vid
Rindö befästningar
Bilagan litt. I. vid
Roteringskassa, Jemtlands
Räkenskaper, statsverkets, formulär till....
-— åtskilliga Inrättningars, af
föregående Revisorer
icke granskade
Räntekammarens hufvudbok
Rönnowska testamentsfonden
Röstberäkning vid Revisorernes voteringar.
Se reservationen å sid. 253.
Salpeter fonden
Bilagan litt. H. vid
Salpeter-försåljningsmedlen
Sammanbindning sbanan Orebro-Hallsberg
Sammandrag öfver alla i 1862 års rikshufvudbok
ingående
medel. Bilagan litt.
A. vid
— — de af Krig s-kollegium
under år 1862 bestridda
utgifter ....
Bilagorna litt. K
L. och M. vid
Seminarium för bildande af lärarinnor
Serafimer-lazarettet
Serafim erordens-gillet
Sif eruppgifterna, ansvarigheten för
Silfoerutmyutningen
sid. 158—159.
» 11, 242.
» 6—8.
» 77, 88-91. 313—317.
» 56—72. 288—300.
» 56, 61, 72.
» 56-72. 293-294, 299-300.
» 56.
» 27—3L 277—281.
» 5.
» 72.
» 61.
78.
» 4—5. 314—315.
f 135—136, 138,
" (233-234, 239-248.
» 4.
» 168—169.
>, 81-83.
» 56.
» 62-63.
» 102-104. 107—111.
» 5.
» 72.
72.
» 233-234.
» 169—170.
» 166—169.
» 250.
» 24—25.
Revisionsberättelsen.
Silkesodlingen, inhemska, anslaget till .... sid. 9.
Se reservationen å sid. 253—251.
Sillre skogs-skolas räkenskap
» 34.
Sinnessjukes hospital vid Konradsberg .... » 250.
Sjuk- och begrafningskassa, Kongl. Thea
terns
arbetares
» 152.
Sjukhuset, Allmänna Garnisons-
» 80—81.
Sjöfartsfonden
» 45—46, 100.
Sjöförsvaret, anslagen till
» 77, 88—89,
Se reservationerna å sid. 259—262.
Sjöförsvars-departementets Kansli- och
Kommando-expeditioners räkenskaper » 88—89.
Sjökarte-kontoret
» 90 -91.
Sjömätningar, anställde
» 91.
Sjötullsmedlen
» 45—47.
Bilagan litt. D. vid  » 5.
Sjöärendena, Förvaltningen af
» 88—91.
Skara stifts Konsistorii räkenskaper .... » 193—195.
— Veterinärinrättning
» 51—52.
Skeppsholmen, Arméens förråder å,
» 61.
Se reservationerna å sid. 257-258.
Skiften och afvittringar
» 139—141.
Bilagan litt. T. vid  » 141.
Skjutskolor. Se reservationerna å sid. 259.
Skogsinstitutet
» 31—32.
Skogsplanterings-kassan
» 15 —16.
Skogs-skolornas räkenskaper
» 32— 34.
Skogsstyrelsen
» 30-31.
Skånska Hofråttens expensmedeisräkning » 148.
Bilagan litt. U. vid
» 147.
Se reservationen å sid. 263.
Slottsbyggnadsmedlen
» 149 —150.
Srnittosamrna sjukdomars botande, anslag
till. Tabellen vid  » 47.
Sockenkartor, anslaget till
» 35—36.
Spanrnål in natura, statsverkets
» 20—21.
Specieriksdalrar, prägling af  » 24.
Sqvadrons fond, Norrbottens Håstjågares » 65- 66.
Bilagorna litt. G., K. och L. vid » 56, 72.
Stadshäkten
» 119— 120.
Stambanorna, jernvägs-
» 101—112.
Stamholländerierna
» 127— 129.
Bilagan litt. R. vid
» 128.
Statens jernvägsbyggnader
» 101—112.
Stationer, Flottans
» 89—90.
— Jernvägs-
» lil —112.
— Post-
» 42.
— Telegraf-
» 85—87.
Utlåtandena.
269—270.
313-317.
313—317.
297- 298.
273—274.
319—350.
322-323.
315-317.
Re visions berättelsen.
Statistiska Tabellkommissionen
sid. 136—137.
Se reservationen å sid. 263.
Statistiskt, sammandrag öfver de af Krigskollegium
under år 1862 bestridda
utgifter
» 72.
Bilagorna litt. K , L. och M, vid » 72.
Stats-kontorets embete förvaltning och redovisning
1  » 4—23.
Statsregleringsfonden, extra. Bilag. litt. E. » 5.
— ordinarie. » » C. » 5.
Statsverket, egentliga
» 4—27.
Statsverkets grundfond...'  » 5.
Bilagan litt. B. vid  » 5.
inkomster. Bilagan litt. D. vid » 5.
— — afkortningar å. Bi
lagan
litt. C. vid » 5.
reserverade behållningar  » 8.
spannlål in natura
» 20—21.
— utgifter. Bilagorna litt. C. och
E. vid
» 5.
— öfverskott, besparingar och
brister
» 6—8.
Bilagan litt D. vid .... » 5.
Stipendiefonden, Kongl, och Hvitfeldtska » 234—236.
Stockholms allmänna Barnhus
» 176—i80.
Se reservationen
å sid. 264.
byggnader, anslag
till underhåll af '> 52—53.
— Garnisons-sjukhus » 80—81.
— befästande, Palmqvistska fon
den
till
» 62.
Elementarskola
» 232—233.
Hospital för sinnessjuke  » 250.
Navigationsskola
» 92,
Bilagan litt. N. vid .. » 91.
— Normalskola för vexelunder
visningen
» 231 - -232.
— Slotts brandväsende och yttre
lyshållning
» 150—151.
— byggnadsmedel
» 149—150.
— stads Konsistorii räkenskaper » 228.
— — kronoråkenskaper
» 142.
— — undervisningsverks rä
kenskaper
» 229—231.
— Station af Flottan
» 88—89.
— Veterinär-inrättning
» 49—51.
Utlåtandena
327 -334.
267 -269.
267—269.
370—372.
286-287.
51
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Storskiftes-verkets fortgång
sid. 139—141.
Bilagan litt. T. vid
» 141.
Stora Kopparbergs län, skiften och af
vittringar
i .... » 139.
Bilagan litt. T vid « 141.
— läns landsbok  » 143.
Sträf- och arbetsfängelset
» 114—121.
Bilagan litt. Q. vid
» 115.
Strengnäs stifts Konsistorii räkenskaper » 196—199.
Strömsholms slott
» 157—158.
— i stuteri
# 125—127.
Stuteri, Flyinge och Dahlby
■••• » 124—125.
— Ottenby
» 123—124.
Strömsholms
» 125—127.
— Öfver-styrelsens räkenskaper  » 121 —123.
Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
räkenskaper  » 98 100.
— öfver stamhollånderierna räken
skaper
» 127—129.
Bilagan litt. R. vid » 128.
öfver statens jer ii vägsbyggnader
räkenskaper
» 101 —112.
— öfver stuterierna räkenskaper » 121 —123.
Stämpelpappers-uppbörden
» 18—20.
Sundhets-kollegii räkenskaper :  » 47.
Tabellen vid
» 47.
Svartsjö och Drottningholms histslotts
räkenskaper
» 154.
Svea Artilleri-regementes kaserner
» 250.
Se reservationen å samt bilagan
litt. X. vid sid. 25a.
Svea Hofrätts expensmedels-redogörelse » 148.
Bilagan litt. U. vid » 147.
Svenska Akademiens räkenskaper
» 160—161.
Lålcare-sällskapet. Tabellen vid » 47.
— språket, anslag till ordbok öfver » 160—16!.
Sveriges gamla lagar, anslag till kostnader
vid utgifvandet af.  » 244 245.
Svärdspensionär
» 71.
Säker hetshandling ar, Kongl. Räntekammarens
» 18.
Krigs-kollegii
» 72.
Post-verkets  « 44.
Sällskapet för inhemsk silkesodling, anslaget
till dess disposition
» 9.
Se reservationen åsid. 253—254.
Sätra Brunn, räkenskapen för
» 181.
Södra stambanan från Falköping
» 105—107, lil.
339—340.
318—319.
320—322.
320—321.
320.
321—322.
320 -322.
322—323.
320—322,
345 - 348.
360- 362.
360—362.
269—270.
363—368.
Revisionsberättelsen.
Södra stambanan från Malmö
sid /104-105, 107-110,
1 111 — 112.
Tabellkommissionen, Statistiska
» 136—137.
Se reservationen å sid. 263.
Tekniska elementarskolorna
» 138.
Bilagan litt. S. vid
» 138.
Teknologiska Institutet
» 141—142.
Se reservationen å sid. 262-263.
Telegraf-verket, elektriska
» g4_g7.
— optiska
» g7.
Testamentsfonden, Filénska  » 14 _ ] 5,
Isbergska ) Bilagan litt.
— Langska i O. vid  » 93,
— Norénska
» 14.
— Rönnowska
» 168 — 169.
Theaterns, Kongl., räkenskaper....  » )5l —152.
— — arbetares sjuk- och
begrafningskassa » 152.
Tjenstemannafond, Civilstatens pensions
inrättnings.
Bilagan litt. O. vid » 93.
Tierps skogs-skolas räkenskap
» 32 33.
Topografiska Kårens räkenskaper och
karteverk
» g3 §4
Se reservationerna å sid. 262.
Trafik-inkom sten å statens färdiga jern
banor
» 107 108.
Tredje hufvudtitelns anslag
» 27—30.
Se reservationerna å sid. 256.
Trosspasseoolans-fonden
» 64.
Trädgårdsföreningens elevskola
» 138.
Tull-verket  » 44—47.
Tunelds, af, testamentsfond. Bilagan litt.
O. vid .
» 93.
Ulriksdals lustslotts räkenskaper
» 156—157.
Se reservationen å sid. 263-264.
Ultuna Landtbruks-institut  » 131—133.
Umeå elementarläroverks räkenskap
» 226.
Understöd för utländska resor.
Se reservationen å sid. 254-255.
Undersökningar, geologiska, anslagen till » 239—241.
Undervisningsverk, Stockholms stads  » 229—231.
Undsättnings fonden
» 21 — 22.
Universitets, Lunds, räkenskaper
» 182 183,
Upsala, dito
» 180—182.
Uppbörden af karla-sigillata-rnedlen  » 18—20.
— af kontrollstämpel-dito
» 25—26.
— af sjötulls-dito
» 46 47.
Utlåtandena
327—334.
300 303.
277—281,
283—285.
359—360.
323-326.
379—382.
304—308.
362- 368.
276.
P”
Revisionsberättelsen.
Upsala erkestifts Konsistorii räkenskaper sid. 184 — 187.
— Universitets dito » 180—182.
Utrike s-departementets dito » 27 — 30.
Se reservationerna å sid. 256.
Vaccinationens befrämjande, kostnader för.
Tabellen vid
» 47.
Wadstena krigsmanshus kassa
» 67, 70.
Bilagorna litt. G. och P. vid » 56, 96.
Vakansmedelsfonden, Volontär-  » 66—67.
Bilagorna litt. G., K. och L. vid » 56, 72.
Vakans- och liggetids-besparingar. Bilagan
litt. P. vid  » 96.
Vattenbyggnader, allmänna  - » 98—100.
Waxholms fästning  » 72.
Bilagan litt. I. vid
» 61.
Wermlands Fältjägare-regemente. Bilagan
litt. K. vid
» 72.
Westerbotten, atvittringar i  » 140.
Bilagan litt. T. vid
» 141.
Westernorrland, afvittringar i  » 139—140.
Bilagan litt. T. vid
» 141.
Westerviks navigationsskola
» 92.
Bilagan litt. N. vid
» 91.
Westerås stifts Konsistorii räkenskaper » 199—203.
Westmanlands låns dito >' 143.
Westra stambanan med samrnanbindnings
banan
Örebro Hallsberg  » 102-104,107-111.
Vetenskap s-akademiens räkenskaper » 158—160.
Veterinärinrättningen i Skara
» 51—52.
i Stockholm  » 49 51.
Vexelundervisningens normalskola
» 231—232.
Wexiö stifts Konsistorii räkenskaper .... » 204—206.
Se reservationerna å sid. 265.
Wisby navigationsskola
» 92.
Bilagan litt. N. vid
» 91.
— stifts Folkskoleinspektör
» 10.
— — Konsistorii räkenskaper .... » 226—227,
Wisingsborgs kungsgård  ■••• » 30—31.
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akade
miens
räkenskaper  » 161 — 162, 250.
Volontår-vakansmedels-fonden
» 66—67.
Bilagorna litt. G., K. och L. vid » 56, 72.
Voteringar, Revisorernes, röstberäkning
vid. Se reservationen å sid. 253.
Våg- och vattenbyggnader, allmänna  » 98—100.
Vårfvade Arméen, kostnader för
» 72, 74—76.
Bilagorna litt. H., K., och M. vid » 56, 72.
Se reservationerna å sid. 258 och 259.
Utlåtandena.
362- 368.
277-281.
340—342.
286-287.
378—379.
267—268.
274-275.
290—2.91.
öfverintendents-embetets räkenskaper
Se reservationen å sid. 262—263.
Öfverskott, statsverkets
Bilagan litt. D. vid
— — liqvid om
Öfverstyrelsens för statens jernvägsbyggna
der
räkenskaper
— för stuterierna räkenskap
Öfverståthållare-embetets depositionsräk -
ningar ....
— — Kanslis räken
skaper
....
örebro ~Hallsberg, sammanbindningsba
nan
mellan
Öresundska tullens upphörande, utgift för
Östergötlands låns räkenskaper
Revisionsberättelsen, Utlåtandena,
sid.
52—54.
»
8.
5.
ö
8.
» 101
-102,111-
-112.
»
121—123.
s
145.
9
144—145.
» 102-
-104, 107 -
lil.
»
55.
»
143.
52
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDERS
REVISORERS
BE BÄ T TELSE
ANGÅENDE
DEN ÅR 1864 FÖRRÄTTADE GRANSKNING AF DE UNDER
STÄLLDÅ FONDER OCH MEDEL.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN. 1SG4
w
v.
} id den revision af Stats-, Banko- och Riksgälds-verkens tillstånd, styrelse och förvaltning
för år 1862, sorn af undertecknade, till dessa verks öfverseende af Rikets Ständer
valde Revisorer, innevarande år förrättats, har granskning jemväl egt rum af förstnämnde
års räkenskaper för och förvaltning af de under Kongl. Maj ts och Rikets Kommerse-kollegium
ställda fonder och medel, hvilka utgöras af Manufaktur- och Ull-diskontfonderna,
Manufaktur-, Tull- och Beslags- saint Eskilstuna Fristads-medlen, äfvensom anslagen
till reseunderstöd åt fabriks- och handtverks-arbetare jemte de till godtgörande af
Svenske och Norske Konsulers förskott, dels till nödställdt Svenskt sjöfolks, dels till andra
medellösa Svenske undersåters understöd och hemförskaffande anvisade medel.
Revisorerna, som vid revisions-förrättningens början einottagit räkenskaperna öfver
samtliga ofvaunämnde fonder med tillhörande verifikationer, hafva äfvenledes tagit kännedom
såväl af Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse
angående Manufaktur- och Ull-diskont-fonderna för år 1862 samt den af särskilde, utaf
Kongl. Maj:t i nåder förordnade, Revisorer i underdånighet aflemnade berättelse rörande
dessa fonders förvaltning och räkenskaper för samma år, som ock af Kongl. Maj:ts under
loppet af året till bemälda Kongl. Kollegium aflåtna nådiga bref i ämnen, sorn med förvaltningen
af ifrågavarande medel ega gemenskap; och få Revisorerne härmed till Rikets
Ständer i ämnet afgifva föreskrifven berättelse.
Af uärlagda, öfver Manufaktur-diskont-fonden upprättade, kapitalslut inhemtas, att
denna fonds inkomster genom influtna räntor å utlånte kapital under
år 1862 uppgått till
Runt R:dr 139,380; 2.
samt att utgifterna under året utgjort:
Ränta till Rikets Ständers Bank för de af kreditivet begagnade
medel
R dr 59,512: 47.
Förvaltningskostnader ■ 25,952: 77.
Omkostnader för fondens fästa egendom
311: 46.
Extra utgifter
1,535: 9.
Inköpta inventarier
17: 37.
Inbetalning till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, i ersättning
för det å riksstaten öfverflyttade, tillförene
af Manufaktur-diskontens vinstmedel omedelbarligen
bestridda, årliga anslag till Teknologiska
Institutet
21,000: — 108,329: 16.
hvadan fondens vinst under året besteg sig till
R:dr 31,050: 86.
Transport: 31,050: 86.
— 4 —
Transport: 31,050: 86.
och hade således fondens behållning, som vid årets början uppgick till 1,689,625: 81.
vid årets slut ökats till
1,720,676: 67.
Då häi ifrån afräknas beloppet af under året verkställde afskrifningar
af äldre balanserade fordringar
8,616: 17.
befinnes fondens behållna tillgång vid 1862 års utgång uppgå till.... li:dr 1,712,060: 50.
deruti inbegripne osäkra fordringar af tillsammans 209)623 R:dr 79 öre, hvilken summa
med 10,024 R:dr 45 öre understiger beloppet a de vid 1 861 års slut upptagna dylika
slags fordringar.
Efter hvad Revisorerne inhemtat, härleder sig största delen af de osäkra fordringarna,
från äldre tider. Under de feni åren 1858—1862 har, enligt anbefalld utredning, beloppet
af tillkomne dylika fordringar årligen i medeltal uppgått till 4,995 R:dr 70 öre,
hvaraf för närvarande i kapital, likaledes efter medelberäkuing, återstår oguldet 2,455
R:dr 4 öre; och utgör sistberörda belopp omkring ^ procent af Manufaktur-diskontens årliga
utlåningssumma, som i medeltal under nämnda period bestigit sig till 4,041,3:-2 R:dr.
Revisorerne få i korthet redogöra för den, i enlighet med föreskriften i 8 § af det
för Manufaktur-diskonten under den 8 Februari 1844 fastställda reglemente, i början af
år 1862 uppgjorda fördelning af Diskontens i låneväg disponibla tillgångar. Vid denna
fördelning beräknades fondens säkra fordringar tillika med behållningen i Rikets Ständers
Bank samt under året inflytande intressemedel uppgå till ett sammanräknadt belopp
af 3,887,117 R dr 11 öre; och sedan härifrån afdragits ränta å fondens kreditiv på
Banken, förvaltningskostnader, ersättning till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för en
del af det från riksstatens sjette hufvudtitel utgående årsanslag till Teknologiska Institutet
samt summan af de lån, med hvilkas återbetalning särskildt anstånd blifvit af
Kongl. Maj:t i nåder medgifvet, hvilka afdrag tillsammans utgjorde 172,320 R:dr 65 öre,
samt derjemte blifvit afräknade de 750,000 R:dr, som, enligt Kongl, brefven den 9 December
1818 och, den 5 Maj 1841, böra till s. k. förlagslån användas, så antogs återstående
tillgången för alla till lån i vanlig diskontväg berättigade idkare uppgå till
2,964,796 R:dr 46 öre, . hvarefter och sedan för den särskilda lånerätt, sorn på grund af
Diskont-reglementet tillkommer Eskilstuna fristads manuläkturister och deras förläggare,
af hvilka 103 bland de förstnämnde anmält sig för ett tillverkningsvärde af 88.3,269 R:dr
och 4 bland de sednare för en förlagssumma af 327,950 R;dr, blifvit ytterligare afsatte
424,532 R:dr 13 öre, eller 33 ^ procent för manufakturisterne och 39 § procent lör förläggarne,
behållna tillgången för den allmänna lånerätten ansågs uppgå till 2,540,264
R:dr 33 öre. Denna summa, fördelad mellan de i samma lånerätt deltagande idkare,
lemnade en lånerätts-procent, för första klassens idkare af 7 ,506CT procent, för andra klassens
af 5 T®77|, procent och för tredje klassens af 3 j^j procent, eller för första klassens
omkring f procent, för andra klassens * procent och för tredje klassens | procent mindre
än lånerätten nästföregående året utgjorde. I öfverensstämmelse härmed och sedan
sex bland första klassens idkare för vid klädestillverkning använd Svensk ull fått sig
tillagd en förhöjning i lånerätten med 3 procent af samma ulls värde, 222,780 R:dr,
uppgick lånésumman, för första klassens idkare, med ett sammanräknadt tillverkningsvärde
af 19,356,292 R:dr, till 1,454,914 R:dr, för andra klassens, med tillverkningsvärde
af 7,367,934 R:dr, till 417,762 R:dr och för tredje klassens idkare, med ett tillverkningsvärde
af 17,785,586 R:dr, till 672,295 R:dr.
På grund dels af gällande reglemente, dels af särskilda Kongl, resolutioner, hafva följande
fabriksidkare varit år 1862 berättigade att för sina tillverkningar under nästföregående
äret åtnjuta' lånerätt i Manufaktur-diskonten, nemligen:
i Första Massen:
80 Klädesfabriksidkare, af hvilka 71 i Norrköping, med ett tillverkningsvärde
af
R:dr 10,"85,57.8.
5 Sidenfabriksidkare
» 954,010.
5 Sidenbands- dito
» 35,574.
7 Sulläders- dito
» 891,389.
15 Glasbruksegare,...
» ],3‘20,883t
2 Porslinsfäbriksidkare
» 823.541.
21 Egare af jerngjuterier, mekaniska verkstäder, metallfabriker m. m. » 4.388,313.
1 Porterfabriksidkare
» 370,998.
i Andra Massen:
1 Al un verksegare, med ett tillverkningsvärde af .... li:dr 38,430.
14 Pappersbruksegare
»■ 2,145,711.
2 Stoft- och Strumpväfnadsfabriksidkare  . ,
» 107,798.
12 Tillverkare af kulörta bomulls-, linne- och halfylleväfnader
» 3,727,683.
6 Oljesiageriegare
» 1,238,066.
2 Messingsfabriksidkare
» 110,246.
i Tredje Massen:
15 Tillverkare af ofärgade linne- och bomullsväfnader, med ett tillverk
ningsvärde
af
R:dr 2,791,685.
5 Stoff-, Strump- ochTricot-väfnadsfäbriksidkare
» 573,699.
1 Bomullsbands- dito
" 13,088.
2 Segelduks- dito
» •>. 0,7o0.
19 Bomulls- och Ullspinneriegare
'> 14,013,52],
1 Tapetfabriksidkare
» 42,243.
Hvad beträffar det till förlagslån för anläggning och drifvande af större fabriksinrättningar
af antingen ny eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet å Manufaktur-diskont-fonden
anvisade särskilda anslag af 750,000 R:dr, så voro vid 1862 ars ingång dylika
lån utestående till ett sammanräknädt belopp af 737,044 R:dr 59 öre, och förefanns
således en obegagnad tillgång af
R:dr 12,955: 41.
Genom förfallna inbetalningar af utgifna förlagslån hafva under
revisionsåret influtit
99,625: —
tillsammans R:dr 112,580: 41
Af dessa tillgångar hafva nämnde år utassignerats följande, af Kongl. Maj:t i
nåder beviljade förlagslån, nemligen till:
l:o. Fabriksidkare!! 11. Widgren, återstoden af det genom Kongl, brefvet den 9
Februari 1861 honom beviljade lån för hans i Stockholm anlagda fabrik för tillverkning
af tygknappar
i
;...
12,000: —
Transport: 12,000: —
— 6 —
12/M)0: —
20,000: —
20,000: —
49,000: —
Summa R:dr 101,000: —
varande således vid 1862 års utgång af förlagslånefonden lån utestående till ett sammanlagdt
belopp af 73S,419 R:dr 59 öre.
Förutom resterande beloppet af det Norrköpings väfveri-aktiebolag tillagda förberörda
lån, återstodo vid revisionsårets slut att af förlagslåneanslaget utbetala dels det Rosenbergs
aktiebolag genom Kongl, brefvet den 7 Februari 1862 beviljade lån å 20,000,
R.dr, för drifvande af dess i Mölndal nära Göteborg anlagda mekaniska bomullsväfveri,
dels ock följande tvenne enligt Kongl, brefvet den 16 Maj 1862 beviljade lån, nemligen
till II. F. W. Wesche, för bans å Lilla Essingen invid Stockholm inrättade fabrik för
galvanisering af jern och andra metaller, 10,000 R:dr, samt till egarne af en vid Ystad
anlagd mekanisk verkstad med gjuteri, för dennas utvidgande och ändamålsenliga drifvande,
25,000 R:dr.
Vll-diskont-fonden, hvars behållning vid 1861 års slut utgjorde R:dr 15,951: 35,
har under år 1862 haft följande inkomster:
Ullsorteriugs-, värderings- och magasinsafgifter.... R:dr 4,742: 93.
Hyra för lägenheter i ulhnagasinshuset i Norrköping » 764: —
Bidrag af manufakturmedlen, enligt Kongl, brefven
den 9 November 1836 och den 30 Januari
1857,
» 1,800: —
Ordinarie räntor  2,366: 53.
Fbrfallo-räntor
46: 53. „ 2,413: 6.
" R:dr 9,719: 99.
och hafva utgifterna under året uppgått till nedaunämnde
belopp:
Aflöning till Ull-kontorets tjenstemän
och betjening  5,138: —
Omkostnader för ullmagasinshuset .... 86: 55.
Diverse utgifter  188: 7.
Ränta* till Riksgälds-kontoret för begagnade
kreditivinedel
1,481: 36. „ 6,*93: 98.
Fondens vinst för året har alltså bestigit sig till R:dr 2,826: 1.
Transport: 2,826: 1. 15,951: 35.
Transport:
2:o. Egarne af Wiskaholms väfverifabrik i Borås, för fortsatt drifvande
och utvidgande af samma fabrik, enligt nyssberörda Kongl, bref, ....
3:o. Egaren af Kolmårdens marmorbruk A. Rözycki, det genom
Kongl, brefvet den 7 Februari 1862 för detta bruks utvidgande och ändamålsenliga
drifvande beviljade lån å
4:o. Norrköpings väfveri-aktiebolag, i afräkning å det genom Kongl,
brefvet af sistnämnde dag beviljade lån å 80,000 R:dr, för bolagets spinneri-
och väfveri-fabrikers fortsatta drift,
Transport: 2,826: 1. 15,951: 35-
Då härifrån afräknas beloppet af de under året
verkställda afskrifningar af äldre balanserade
fordringar,
R:dr 1,605: 80.
befinnes Ull-diskontens behållning vid 1862 års slut ökad med
li:dr 1,220: 21-
och således utgöra ,
R:dr 17,171: 56-
deruti ingå osäkra fordringar till belopp af 297 R:dr 36 öre.
Af fondens kreditiv å Riksgälds-konföret, 225,000 R:dr, har i och för lånerörelsen
under revisionsåret begagnats ett belopp af 62,340 R:dr.
Den af Ull-kontoret i Norrköping upprättade kassaräkning för år 1862 äfvensom
Kontorets redovisning rörande emottagen och aflemnad ull hafva jemväl blifvit af Revisorerne
genomsedda. Enligt sistnämnda redogörelse hafva under revisionsåret 112,924
skålpund ull vid ullmagasinet sorterats, hvarför afgiften utgjort 1,804 R:dr.
Revisorerne få vidare bifoga sammandrag öfver 1862 års räkenskaper öfver de
s. k. Manufakturmedlen (hvilken fond utgöres dels af det, till belopp af 10,500 R:dr
årligen, å riksstatens sjette hufvudtitel anvisade anslag till manufakturernas befrämjande,
dels ock af löseskillingen, 22,500 R:dr, för en i Stockholm befintlig egendom, hvilken
förut varit till sidenappreteringsverk för fabrikernas gemensamma betjenande åt enskild
person öfverlåten samt sedermera blifvit, enligt Rikets Ständers vid 1859 och
1860 årens riksdag fattade beslut, försåld), jemte de i sammanhang dermed redovisade
Tall- och Beslags- samt Eskilstuna fristdds-medlen äfvensom såväl de vid 1859 och
1860 årens riksdag anslagne medel, 3,000 R:dr årligen, till reseunderstöd åt fabriks- och
handtverksarbetare, som ock det genom Kongl, bref den 21 Mars 1862 anvisade belopp
af 10,000 R:dr till reseunderstöd åt industriidkare och arbetare för besökande af 1862
års allmänna industri- och konstexpositon i London. Dessa räkenskaper hafva blifvit
utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten granskade.
Behållningen af ifrågavarande medel utgjorde vid 1862 års
början
R:dr 25,935: 30.
samt inkomsterna under året
» 27,444: 81.
Summa R:dr 53,380: 1 1.
Utgifterna, bestående af premier för tillverkning af finare
lärfter, stipendier och arfvoden, reseunderstöd, aflöning till tjenstemän
i Eskilstuna fristad m m., hafva under samma år bestigit
sig till
» 30,465: 57.
utgörande således behållningen vid revisionsårets slut  R:dr 22,9 i4: 54.
deraf, med stöd af Kongl. Maj ts under den 6 Februari 1839 till Kongl. Kommerse-kollegium
a flatna nådiga bref, vid 1862 års slut ett belopp af tillsammans 15,100 R:dr var
dels i Jernkontoret, del- oek i Stockholms Enskilda Bank emot ränta innestående.
Bland de af manufakturmedlen utgående anslag förekommer äfven ett belopp af
1,050 R:dr, som, jemlikt Kongl, brefvet den 3 November 1857, utgår till Kongl. Veten
-
skaps-akademiens Fysiker för vården oell tillsynen af tvenne på allmän bekostnad från
Munchen införskrifna delnimrs-instrument, och af hvilken summa 600 R:dr utgör arfvode
och 450 R:dr hushyresersättning. Enär emellertid, efter hvad Revisorerne inhemtat,
Kongl. Vetenskaps-akademiéns Fysiker numera är i åtnjutande af fri bostad uti Akademiens
hus och nämnda instrument jemväl derstädes hyresfritt förvaras, anse Revisorerne
sig böra hemställa, huruvida icke omförmälda anslag af 1,050 R.dr må minskas med det
belopp, som motsvarar den såsom hushyresersättning hittills utgångna summa.
Enligt hvad den bland förberörda räkenskaper intagna redogörelse utvisar, har
såsom permier för inom Wester-Norrlands län tillverkade finare lärfter blifvit under år
1862 utbetaldt ett belopp af 2,715 R:dr 57 öre.
Granskning har jemväl egt runi af 1862 års räkenskaper dels Öfver de medel,
till belopp af högst 2,700 R:dr årligen, hvilka Kongl. Kommerse-kollegium, jemlikt Kongl,
brefvet den 30 Januari 1830, är berättigadt att från Kongl. Stats-kontoret uppbära till
godtgörande af Svenske och Norske Konsulers förskott till nödställdt Svenskt sjöfolks understöd
och hemförskaffande, dels ock öfver det genom Kongl, brefven den 14 September 1843
och den 6 Augusti 1858 å Handels- och Sjöfartsfonden till Kongl. Kommerse-kollegii
disposition anvisade årliga anslag af 2,000 R:dr, att användas till ersättande af sådana
bevisliga utgifter för Svenskar, hvartill Konsulerne, antingen i anseende till utgifternas
beskaffenhet eller svårigheten att derå anskaffa fullständiga verifikationer, ej äro, enligt
förut gällande föreskrifter, berättigade till godtgörelse af allmänna medel; varande dessa
räkenskaper, deraf särskilda utdrag härjemte bifogas, i Kongl. Kammar-rätten granskade,
förstnämnde räkenskaper med och de sednare utan anmärkning.
Behållningen å förstberörde anslag uppgick vid 1862 års slut till 8,691 R:dr 53
öre. deraf likväl 8,628 R.dr 17 öre voro förskottsvis till Konsuler utbetalde och om
hvilka medels godtgörande af vederbörande rederier Kongl. Kommerse-kollegii Advokatfiskals-embete
fått sig uppdraget att besörja. A det sednare anslaget åter uppgick behållningen
vid samma tid till 199 Hulr 54 öre, sedan, på grund af Kongl, brefven den
31 Januari och den 4 September 1862, af Handels- och Sjöfartsfondens medel blifvit till
Kongl. Kommerse-kollegium utbetaldt ett belopp af tillsammans 1,510 R:dr 80 öre, hvarmed
Konsulernes under åren 1861 och 1862 bestridda utgifter för Svenske undersåter
öfverstigit de för samma år anvisade anslag.
Vid granskningen af räkenskaperna öfver samtlige ofvannäinnde fonder och medel
hafva Revisorerne icke funnit anledning till någon anmärkning; varande uppgifterna rörande
de i Rikets Ständers Bank vid revisionsårets slut innestående behållningar medelst
•vederbörliga attester styrkta.
I afseende å det sätt, hvarpå bevakningen och iudrifningen af fondernas förfallna
fordringar blifvit af Ombudsmannen besörjda, hafva Revisorerne, sorn tagit kännedom af
bemälde tjenstemaus lagsöknings-diarier samt de utaf honom afgifna särskilda berättelser
angående fondernas balanserade fordringar, icke funnit något att erinra.
— 9
Vid anställd inventering af fondernas lånehandlingar hafva dessa befunnits vara
i god ordning och säkert förvarade.
hör de i denna revisionsberättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den
Sekreterare, som vid granskningen
ders förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruktion, till
Kongl. Maj:t i underdånighet insända ett exemplar af denna berättelse.
Stockholm den 14 Oktober i 804.
Högloflige Ridderskapet och Adelns ledamöter:
FR. v. ROSEN.
C. A. BOGEMAN.
J. NORDENFALK. GUST. LAGERHJELM.
E. ODELSTJERNA. G. W. von FRANCKEN.
Högvördige Preste-ståndets ledamöter:
JOH. ER. FORSSELL.
A. BERGMAN.
A. SJÖDING.
J. LUNDBERG.
ARVID MOBERGER.
E. M. TEGNÉR.
C. E. LJUNGBERG.
A. A. BERGER.
Välloflige Borgare-ståndets ledamöter:
JULIUS LINDSTRÖM.
L. F. ASCHAN.
G. C. WITT1.
GUST, E. WIDELL,
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
E. M. FALCK.
NILS ANDERRSON.
G. HULTMAN.
NILS OLSSON.
A. J. SANDSTEDT.
C. J. SVENSÉN.
61. åt ey nr tit.
10
Transsumt af Protokollet, hållet hos Rikets lTöglofliga
Ständers Herrar Revisorer den 8 Oktober 1864.
S. D. Upplästes ett frän Första Afdelningen inkommet förslag till berättelse angående
verkställd granskning af de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda fonders och
medels förvaltning och räkenskaper år 186:?.
i afseende å den i berörda förslag förekommande framställning om upphörande
af en del utaf det frän manufakturmedlen utgående anslag till Kongl. Vetenskaps-akademiens
Fysiker för vården och tillsynen af 2:ne s. k. delningsinstrument, hemställde Herr
von Francken, huruvida icke nämnde framställning skulle kunna i så måtto förändras,
att ifrågavarande del af anslaget måtte först vid nuvarande innehafvarens deraf afgång
upphöra.
Sedan Herr von Francken begärt votering, antogs följande voteringsproposition:
Emot den sålunda beslutade redaktionen af Herrar Revisorers framställning uti
ifrågavarande hänseende reserverade sig Herr von Francken.
Uti denna reservation förenade sig Herr Lagerhjelm, under förklarande, det han
för sin del funne det till upphörande ifrågaställda beloppet allt för obetydligt för att
derå fästa Rikets Ständers uppmärksamhet, helst frågan rörde en utmärkt vetenskapsman,
som gjorde Sverige den största heder.
Herr Friherre IS!ordenfalk och Herr Bogeman ville hafva antecknadt, att de icke
vid beslutets fattande varit närvarande.
In tidem:
O. Hegardt.
Kapital-slut öfver Manufaktur-diskoiit-tonden för år 1862.
Riksmynt.
Debet.
/Julan.* fraU år 181)1.
Skuld:
Till Rikets Ständers Hank,
Kongl. Kommerse- kölle gil kreditiv till Manufaktur-diskonten, emot 3 procent årlig
ränta $ det begagnade kapitalet
2,2:10,1X10: —
Obetald ränta vid 1801 års slut
31,047: 65.; 2,281.047
Afskrifning, enligt Kongl. Kommerse-koliegii utslag den 20 Juni 1862,
! 8,6161 (7
I
’1 lönnport: R:dr
82
Hr edit.
Jiulun.* från år 1861.
Tillgång:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Depositions-afdelningen
180,2.17: 37.
2:o Säkra fordringar:
2,767,435:
a) Diskont-lån -  ,,...
b) Föriags-iån
735,621:
upplupna räntor
13,241: 70. 748,866: 70.
c) Anstånds-lån
52,875: 65.
upplupna räntor
1,490: 50.
d) Förskott tili Diskontens Ombudsman för bestridande
af utgifter i lagsöknings- och konkursärenden
51,366: 15.
100: —
3.570,767: 85.
5.1
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån
förfal lo-räntor och expenser
i 96,737: 77.
1,860: 55.
198,598; 32.
/>) Förlags-lån,
resterande kapital ä F. Rippes lån 1,419: 59.
upplupen ränta derå .... 42:’: 40.
dito dito å Rosenborg
& Ekenmarks lån. .. 19,207: 93. 19,630: 33.
21,049: 92. 219,648: 24.
Vinst- och förlust-konto.
111 k 0 m sfer:
Ordinarie räntor
134,872: 24.
Förtal lo-räntor  :
4,507: 78. 139,380: 2.
I' t g i ft e r:
l-.o Aflöning
20,600:
Transport: R:dr 20,600:
139,380: 2.
Riksmynt.
3,970,6731 46
3,970,673 46
Transport: R;dr 2,289,663 82;
I
Hahn* till år 1363.
Tillgång:
!:o Behållning i Rikets Ständers Bank a räkningen N:o 5 med Depo
sitions-afdelningen
338,905: 83. •
2o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån
/>) Förlags-lån
upplupna räntor
c) Anstånds-lån
upplupna räntor ...
737,000:
13,370: 48.
49,720: 65.
1,347: 47.
d) Förskott till Diskontens Ombudsman för bestridande
af utgifter i lagsöknings- och konkursärenden
3:0 Osäkra fordringar:
a i Diskont-län
186,791: 69.
förfallo-räntor och expenser
1,782: 18.
b) Förlags-lån:
Resterande kapital å F. Rippes lån 1,419: 59.
upplupen ränta derå  422: 40.
dito dito ä Rosenborg
& Ekenmarks lån 19,2i>7: 93. 19,630: 33.
2,640,876:
750.370: 48.
51,008: 12.
I n:;:!i*DUv'*;iW ■ J ij
0)0: — 3,442.414: 60..
i
188,573: 87.
21.049: 92^ ?9.| 3,990,944
22
Summa R dr ! 6,280,608 4
Transport : R:dr 20,600:
2:o Arfvoden lill Kongl. Kommerse-kollegii President och
ledamöter m. fl
5,352: 77..
3:o Inköpta inventarier
|7j ;37.
4:o Extra utgifter
1,535: 9.
5;o Omkostnader för fondens fasta egendom
311: 46.
6:o Ersättning, enligt Kongl, brefvet den 9 November 1841,
till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
21,006. —
7:o Ränta till Rikets Ständers Bank för begagnade medel
af kreditivet
59,512: 47.
Fondens vinst för år 1862 har alltså utgjort
139.380: 2. | 3,970,673 46
il 08,329: 36.
31,05086
Balans till år 1863.
Skuld:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv till Manufaktur-diskontesu emot 3 procents årlig
ränta å det begagnade kapitalet,
2,250,000: —
Obetald ränta vid 1862 års slut
28,883: 72.
2,278,883
-'Summa Rdr [ 6,280,61:8
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 13 Oktober 1864.
#• ALt/Téll,
C. Brandel
i
Kapital-slut öfver Ull-diskont-fomlen för ar 18(>‘2.
Riksmynt.
Debet.
Balans från år 1861.
Skuld:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor tor af kreditivet år 1861 begagnade
medel, kapital
77,460:
Obetald ränta vid 1861 års slut
■•••• -■ 2,052: 4
Afskrifning, enligt Kongl. Kotnmerse-kollegii utslag den 20 .tuni 1862,
5: 36.
Balans till år 1863.
Tillgång:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank
‘2:o Säkra fordringar:
Diskont-lån  80,135: 01.
hos IJIlkontoret i Norrköping
554: 63. 80,690: 20.
3:o Osäkra fordringar
297: 36.
79,512 4
1,605 i 80
80,992
92
Summa R:dr 162,110 7öj
Riksmynt
lireflit.
Balans från år 1861.
Tillgång:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank
4:
90.
2:o Säkra fordringar:
Diskont-lån
93,144: 33.
hos Ullkontoret i Norrköping
635: 33.
93,779:
66.
3:o Osäkra fordringar .
1,678:
83.
95,463
39
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ullsorterings-, värderings- och magasinsafgifter
4,742: 93.
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl, brefven den 9
November 183 ! och 30 Januari 1857
1,800: —
Ilyresmedel
764: —
Ordinarie räntor
2 366: 53.
Förfa 1 lo-ränt or
46: 53.
2,4:3: 6.
9,719:
99.
U t g i f t e r:
Aflöning till Ullkontorets tjenstemän och betjente
5,138:
Omkostnader för Ullmagasinshuset
86: 55.
Diverse utgifter
188: 7.
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
1,481: 36.
6,893:
98.
Fondens vinst år 1862 har alltså utgjort
2,*26
i
Balans till år 1863.
Skuld:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditivet år
1862 begag-
nade medel, kapital
62,340:
—
Obetald ränta vid 1862 års slut
1,481:
36.
63,821
36
Summa R:dr
162,110
76
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret deh 13 Oktober 1864.
S. An t'eli.
€\ Kratnlel.
Utdrag af 1SÖ2 års h u fr, utih o k för Manufaktur-, 'Tull
anslagen
till reseunderstöd åt fa
-
Debet.
Behållningar och fordringar:
af Manufaktur-medlen
19,016: 45.
» Tull- och Beslags-medlen  2,980: 10.
afgår skuld
47: 10. 2.933
» Eskilstuna Fristads-medel
3,360
» anslaget till reseunderstöd
625
Inkomster:
Manufaktur-medel
13,919
Tull- och Beslags-medel
397
Eskilstuna Fristads-medel
127
Anslag till reseunderstöd  13,000
73.
78.
30.
Riksmynt.
Summa R:dr
:'5.935
27,444
30
81
53.H80 II
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
och Beslags- samt Eskilstuna Er istads •medel äfvensom
briks- och handtverks-arbetare.
Riksmynt.
Kredit.
|
U t g i f t e r:
af Manufaktur-medlen
16,840:
57.
|
» Tull- och Beslags-medlen
100:
—
» Eskilstuna Fristads-medlen
750:
—
» anslagen till reseunderstöd
12,775:
30.46557
'
Behållningar och fordringar:
af Manufaktur-medlen
61.
» Tull- och Beslags-medlen
3,230:
78.
» Eskilstuna Fristads-medlen
2,738:
15.
» anslagen till reseunderstöd
850:
—
22 914 54
Summa R:dr
53,380 11
Kammar-kontor den 13 Oktober 1864.
E. G. Leyonmarck.
Utdrag af räkningen öfver uppburna medel till godtgörande
för hemförskaffande af
Debet.
Balans från år 1861.
Enligt samma års räkning utgjorde behållningen vid årets slut
Inkomst.
Af Kongl. Stats-kontoret anordnade medel, hvilka blifvit genom Kongl,
brefvet den 30 Januari 1830 anvisade till ersättande af de utgifter,
som Svenske och Norske Konsuler bestridt för Svenskt sjöfolk
Balans till år 1863.
Skuld
Summa R:dr
Riksmynt.
10,408
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
af (le utgifter. som Svenske och Norske Konsuler hestrielt
Svenskt sjöfolk år 1S62,
Kredit
Afskrifning
af förskottsvis utbetalde ersättningar, för hvilka godtgörelse icke kunnat
Riksmynt
14
49
Leverering
till Kongl. Ränte-kammaren af influtne ersättningar från rederier
1,702
3
Balans till år 1863:
Kontant behållning
63: 36.
Till Konsuler förskottsvis utbetalde ersättningar för be-  stridda omkostnader för Svenskt sjöfolk, om hvilka me-  dels godtgörande af vederbörande rederier Advokat-  fiskals-embetet fått sig uppdraget att besörja,
8,628: 17.
8,691
53
Summa R:dr
OO
O
O
5
Kammar-kontor den 13 Oktober 1864.
E. G. Leyonmarck.
Utdrag af 1S62 års räkning öfver det, genom Kongl, brefven
och Sj öfarts-fon flen beviljade anslag till godtgörande af Sven
-
Debet,
Balans från år 1861.
Behållning i kontanta medel
Uppdebiteras
Inkomster.
Af Kongl. Konvoy-kommissariatet anordnade medel
Summa R:dr
Riksmynt
3,510
3,523 15
Stockholm af Kongl. Kommerse-koIIegi
den // September '18-413 och flen 6 i tig asti IV.5V, af Handelsske
och ST or ske Konsulers utgifter för Svenske undersåter
Kredit.
A fskrifning
af de till Svenske och Norske Konsuler gjorda utbetalningar, för hvilka
ersättning icke erhållits,
Balans till år 186 3.
Behållning i kontanta medel
Riksmynt
Summa R:dr
3,323 61
3,523 15
Kammar-kontor den 13 Oktober 1864.
E. O. Leyonmarck.
— 11
Kongl. Vetenskaps akademiens
underdåniga utlåtande öfver en af
Rikets Ständers Revisorer år 1864
gjord framställning.
Stormäktigste, Allernädigste Konung!
Genom nådig remiss den 1 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj t anbefallt
Vetenskaps-akademien att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af hvad
Rikets Ständers, för granskning af 1862 års räkenskaper församlade Revisorer, på sätt
det bifogade transsumtet af deras berättelse angående den innevarande år förrättade granskningen
af de under Kommerse-kollegium ställda fonder utvisar, anfört i afseende ä nedsättning
i det belopp. 1.050 R:dr, sorn hittills, jemlikt Kongl, brefvet den 3 November
1857, till Akademiens Fysiker, Professoren Edlund, från manufakturmedlen utgått för
vården och tillsynen af två delningsinstrument, nemligen 600 R:dr i arfvode och 4;i0
R:dr i hushyresersättning, af hvilka det sistnämnda anslaget syntes böra upphöra, enär
Akademiens Fysiker åtnjuter fri bostad i hennes hus, der nämnde instrument jemväl
hyresfritt förvaras.
Akademien får, till följd häraf, i underdånighet anföra: dels att Professoren Edlund
först i slutet af Januari månad ar 1862 inflyttade i hennes hus, hvaremot han derförut
i enskild egendom hyrt rum både för sig och ifrågavarande instrument, och således
under den tid revisionen omfattat utbetalt hyresmedlen; dels, med hänsyn till närvarande
förhållande, att den bostad i Akademiens hus. som han nu begagnar, utgöres af
hans arbetsrum och tvenne tillsvidare at honom upplåtna rum, ej tillhörande hans tjenst
utan bestämda för en annan institution, till hvilken de, när denna träder i verksamhet,
skola återgå i hvilket fall han icke mera kan bebo denna lägenhet och ej heller i Akademiens
hus kan förvara instrumenten, som af flera skäl böra Annas der han är boende,
hvarföre hyresmedlen snart ater kunna blifva erforderliga; samt slutligen att, då Professor
Edlund är Akademiens enskilde tjensteman och uppbär sin lön, hvars belopp af
Akademien är bestämdt, icke af statens utan af hennes egna medel, det kunde anses mindre
billigt, att han, derföre att han såsom Akademiens enskilde tjensteman åtnjuter en tillfällig
förmån, skulle, vid ett af staten gifvet uppdrag, komma i mistning af en fördel, hvilken
6
— 12 —
3taten säkert finner skäl tillerkänna hvarje annan, som erhåller detta uppdrag, och redan
till lika belopp utbetalt åt den, sorn före Edlund innehaft detsamma.
Remisshandligen återföljer härjemte underdånigst.
Ve tens kaps-a kade lilien framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, A11erilådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåtar:
C. .B. LiLLlrJiOOk.
n. v. Prases.
P. F. Wahlberg.
tåtocknolm den 16 December 1864.
TLL
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDER,
ANGÅENDE
BANKO-VERKET,
AF
■
RIKETS STÄNDERS REVISORER.
ÅR 1864.
■ooO^OOo
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN,
1864.
\
Till Rikets Höglofl. Ständer.
Undertecknade, behörigen utsedde och förordnade att granska Stats-, Banko- och Riks
gälds verkens tillstånd, styrelse och förvaltning, hafva, i öfverensstämmelse med stadgandet
i 1 § af den för Rikets Ständers Revisorer öfver Bankoverket gällande instruktion,
å den genom 68 § i Riksdagsordningen bestämda dag, den 15 Augusti detta år, sammanträdt
i Rikets Ständers Bank och styrkt vår behörighet att i denna revisionsförrättning
deltaga, hvarefter samma förrättning blifvit påbegynd.
Jemlikt 2 § af åberopade instruktion, hafva till Revisorerne öfverlemnats:
l:o B ari ko-Full mäktiges berättelse, dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet och dels angående Tumba pappersbruk;
2:o Af Styrelserna öfver Diskont- och Lånekontoren till Revisorerne afgifna berättelser
om dessa diskont-inrättningars rörelse och förvaltning.
Banko-Fullmäktiges berättelse har åtföljts af de utaf särskildt utsedde Revisorer
meddelade berättelser angående förrättad granskning af Banko-diskontverkets i Stockholm
samt Låne-kontorens i Götheborg, Malmö och Wisby förvaltning och räkenskaper
för år 1863; och hafva härförutan till Revisorerne öfverlemnats icke allenast Fullmäktiges
allmänna och särskilda protokoll för tiden från den 13 Augusti 1863, samt den numera
upphörda Understyrelsens och f. d. Låne-kansliets protokoll för nästlidet är, utan
äfven Bankens och Tumba bruks räkenskaper.
Efter det Revisorerna tagit kännedom af omförmälde berättelser tillika med Fullmäktiges
protokoll från nyssnämnde tid till och med den 15 Augusti innevarande år,
samt, så vidt tiden medgifvit, granskat Bankens räkenskaper för år 1863, få Revisorerne
afgifva följande berättelse angående Bankoverkets befunna tillstånd, styrelse och förvaltning,
dervid, på sätt hittills öfligt varit, ärendena upptagasiden ordning, hvartill Bankoreglementets
uppställning föranleder.
4 —
Bankens, grund- oell reservfond.
§ i
-
Bankens I § 1 af 1863 års tryckta revisionsberättelse är omförmäldt, att vid 186:; års bör
grunifond.
jan Bankens tillgångar och fordringar utöfver dess skalder uppgingo till R:dr 29,628,066: 10.
eller grundfond
15,000,000: —
och behållning derutöfver  14,628,066: 10.
S:gr 29,628,066: 10.
Sedan, till följd af Rikets sednast församlade Ständers beslut att
af Barkens från 1860 års börjau upplupna vinst skulle till Riksgäldskontoret
levereras
R:dr 5,000,000: —
nämnde summa blifvit från kapitalräkniugen afförd, återstod, af det från
föregående åren befintliga kapitalöfverskott, vid 1863 års slut, ett belopp af 24,628,066: 10.
Då härtill lägges behållna vinsten för år 1863, utgörande, efter
hvad här nedan vidare utredes,
1,884,509: 67.
så finnes, att vid 1863 års slut Bankens tillgångar och fordringar utöfver
dess skulder utgjorde  .' ,
R:dr 26,512,575: 77.
deraf, jemlikt Rikets Ständers i § 3 af Bankoreglementet d. 30 November
1863 intagna beslut, grundfonden utgör
E:dr 25,000,000: —
Behållning derutöfver...
» 1,512,575: 77.
S:gr "R:d726^r^i75]T^
Ett i öfverensstämmelse med Tab I i Bilagorna tiil Finans-Komiténs underdåniga
berättelse af den 30 Juni 1860 uppstäldt sammandrag af den efter 1863 års bokslut
upprättade, tryckta och med allmänna tidningarne utdelade öfversigt af Bankens hela
ställning lenmar följande resultat:
Debet.
Redbarheter:
Guld och silfver
17,276,741: 24.
Kopparskiljemynt
214,475: 90. 17,491,217: 14.
Räntebärande obligationer
11,234,093: 65.
Meiel, använda till utlåning:
Genom Diskonterna
22,147,454: 17.
Fordran hos Kongl Myntverket
’ 25*000: —
A kreditiv från Banken, begagnadt af Kommerse-Kollegium och Jern
Kontoret
2,565,507: 05.
försträckning till Filial-Hanker:
Lån
4,130,000: —
Kreditiv
3,420,350: 31
Lån mot fast pant samt på längre tid:
Inteckning i fast egendom  7,544,917: 28.
Transport: 68,558,539: 60.
Skiftes- och odlingslån
Mot pant af lånebanko-obligationer
Transport: 68,558,539: 60.
17,948: 89.
21,571: 94.
Obetalda räntor samt diverse föl skott, bokförda vården rn. m.
Obetalda räntor
Förskott, depositioner och bokförda värden
719,853: 42.
39,649: 93.
Summa R:dr 69,357,563: 78.
Credit.
Utelöpande Sedelstock:
Sedlar
29,875,127:
Kassa-invisningar och attester
Lånebanks-invisningar
1,312: 32.
11,797: 24. 29,:
,236: 56.
Depositioner: af allmänna verk och enskilda personer
9,138,982: 33.
Öfriga skulder:
Aldre Lånebanko-obligationer
450,705: 61.
Riksgälds-Kontorets andel af Bankens kapital-öfverskott  3,333,333: 34.
Outtagna räntor och öfriga innestående medel
33,730: 17.
Kapital-öfverskott:
Grundfond
25,000,000: —
Behållning derutöfver
1,512,575: 77.
Summa R:dr 69,357,563: 78.
Upprättadt i enlighet med Tab. I Litt. B i bilagorna till berörde underdåniga
berättelse, augifver ett omslut af samma öfversigt nedan upptagna resultat:
Redbarheter:
Guld och silfver .
Tillgångar.
17,276,741: 24.
Kopparskiljemynt
214,475: 90. 17,491,217: 14.
Räntebärande obligationer....
11,234,093: 65.
Af beviljade kreditiv eller förlag begagnadt:
Af Diskontverken
22,147,454: 17.
» Kommerse-Kollegium och Jernkontoret
2,565,507: 05.
» Filialbanker
7,550,350: 31.
Till lån å fast egendom samt mot lånebanko-obligationer 7,584,438: 11.
Diverse outtagna räntor, förskott och bokförda värden ... 784,503: 35. 40,632,252: 99.
Summa R:dr 69,357,563: 78.
Skulder och kapital-öfverskott:
Utelöpande sedelstock  1
29,888,236: 56.
Depositioner af allmänna verk och enskilde personer
9,138,982: 33.
Transport 39,027,218: 89.
- 6 -
Transport 39,027,218: 89.
Upplåning
450,705: 61.
Innestående medel
3,345,319: 23.
Outtagna räntor
21,744: 28.
Kapital-öfverskott
26,512,575: 77.
Summa R:dr 69,357,563: 78.
Härjemte få Revisorerne meddela ett efter Tab. "VII i Finans-Komiténs underdåniga
berättelse upprättadt sammandrag af den i meranämnde öfversigt af Bankens
hela ställning intagna utredning öfver Bankens utgifter och förluster å ena samt inkomster
och vinster å andra sidan under år 1863.
Inkomster:
Af utlåning och kreditiv:
af räntebärande obligationer
510,294: 34.
» Diskontverken levererad behållning  1,110,03 5: 63.
» lån på lånebanko-obligationer
555: 38.
» kreditiven till Kommerse-Kollegium och Jern-Kontoret 83,469: 46.
» försträckningar till Filialbanker
235,048: 59.
» lån på fast egendom, till städer och korporationer samt
till skiften och odlingar
319,864: 45.
Tillfälliga inkomster
2,259,267: 85.
173,266: 91.
Summa R:dr 2,432,534: 76.
Utgifter-.
Räntor
18,93 2: 30.
Förvaltningskostnad
453,970: 94.
Välgörenhetsbidrag
17,350: —
Afskrifningar och förluster
3,814: 78.
Bankens räntefordran utöfver dess ränteskuld den 31 December 1863,
jemförd med förhållandet vid 1862 års slut, har minskats med
53,957: 07.
Nettovinst
1,884,509: 67.
Summa R:dr 2,432,534: 76.
§ 2.
Bankens Enligt g 3 i Bankoreglementet af den 30 Nov. 1863, utgöres reservfonden af
Reservfond skillnaden emellan beloppet af högsta tillåtna sedelutgifning och beloppet af beräknad
sedelstock.
Denna fond, som, enligt den tryckta öfversigten af Bankens hela ställning vid 1863
års slut, då utgjorde 4,924,712 R:dr 85 öre, är i den från Bankens Kevisions-kontor till
Fullmäktige aflemnade veckorapport för den 27 sistlidne Augusti uppgifven till 7,193,107
R:dr 47 öre, hvaraf 6,665,173 R:dr 20 öre äro upptagna på räkning, men återstoden
ännu ej blifvit till fonden öfverförd.
Af de 5,000,000 R:dr, som, enligt 4 § i reglementet, skola af Bankens sedan 1860
års början upplupna vinst med en tredjedel under hvartdera af åren 1863, 1864 och
1865 till Riksgälds-Kontoret aflemnas och från reservfonden afföras, hafva intill nyss
-
- 7
nämde dag blifvit utbetalda: för 1863  R:dr 1,666,666: 67.
och för detta år i afräkning  » ' 666,666: 67.
S.gr 2,333,333: 34.
Återstående
2,666,666: 66.
Summa R:ar 5,000,000: —
balanseras bland skulderna under titel: »Innestående medel».
§ 3.
Vid 1863 års slut innehade Banken följande obligationer, nemligen:
Af Riksgälds-Kontoret, för återstoden af Bankens fordran för lån till 1808
och 1809 årens krigskostnader, å 4 procent
2,772,000: —
» Riksgälds-Kontoret, för 1860 års jernvägslån, å 41 procent, 1,536,900
Thaler Preuss. Kurant, inköpta för  3,852,495: 99.
» Arméens Ackordsamorteringsfond, å 4 procent
2,016,600: —
» Skånska Hypotheks-Föreningen, å 5 procent
422,500: —
» D:o d:o, ä 4 procent, å 10.900 n$ Hamb.
Banko, inköpta för  ] <'533 3.
» Mälare-provinsernas Hypotheks-Förening, ä 4 procent, å 145,000 R:dr,
inköpta för  131,950: —
» D:o d:o, å 4 procent, å 52,500 >nfi.
Hamb. Banko, inköpta al pari 70,000: —
» Wermlands Hypotheks-Förening, å 4 procent, å 126,500 R:dr, inköpta för 115,115: —
» Smålands och Hallands Hypotheks-Förening, å 4 proc., å 167,800 R:dr,
inköpta för
152,698: •—
» D:o d:o å 4 proc., å 233,500 mfc
Hamb. Panko, inköpta för 290,318: 33.
» Östgötha Hypotheks-Förening, å 4 proc., å 910,100 R:dr, inköpta för 835.643: —
» D:o d:o, ä 4 proc., å 447,000 in$. Hamb. Banko,
inköpta för
560,240: —
R:mt R:dr 1 1,234,093: 65.
Till följd af utlottning hafva till och med den 27 Augusti innevarande
år i afräkning å ofvanberörde obligationer influtit:
å Riksgälds-Kontorets tor 1860 års jernvägslån, 9,800 Thaler, 24,565: 33.
» Östgötha Hypotheks-Förenings 12,133: 16. R:dr B:ko  16,778: —
» D:o d:o, i utländskt mynt 6,000 mfr Hamb. B:ko 7,520: —
» Smålands d:o d:o 2,000 Hamb. B:ko 2,486: 67. 51,350: —
11,182,743: 65.
Bankens tillgång i obligationer utgjordes således den 27 sistlidne Augusti af:
Riksgälds-Kontorets för återstoden af Bankens fordran för lån till 1808
och 1809 årens krigskostnader, å 4 procent
2,772,000: —1
Riksgälds-Kontorets för 1860 års jernvägslån å 41 procent, Thaler 1,527,100
Preuss. Kurant, inköpta för  3*827,930: 66.
&.rméens Ackordsamorterings-fonds, å 4 procent
i  2.016,600: —
Transport 8,616,530: 66:
Bankens tillgäng
i obli’
gationer.
— 8
Transport
Skånska Hypotheks-Föreningens, å 5 procent
D:o d:o å 4 procent å 10,900 Hamb. Banko,
inköpta för
Mälare-provinsernas Hypotheks-Förenings, å 4 procent, å 145,000 R dr.
inköpta för
D:o d:o, ä 4 procent, å 52.500 m$. Hamb. B;inko, inköpta al pari
Wermlands Hypotheks-Förenings, å 4 procent, å 126,500 R:dr, inköpta för
Smålands och Hallands Hypoth 1 -förenings, å 4 proc., å 167,800 R:dr
D:o d:o, å 4 proc., å 231,500 m#. Hamb. Banko,
inköpta för
Östgötha Hypotheks-Förenings, k 4 procent, å 891,900 R:dr, inköpta för
D:o d:o, å 4 proc., å 441,00*1 Hamb. B:ko, inköpta för
8,616,530:
66.
422,500:
—
14,533:
33.
131,950:
70.000:
115,115:
—
152,698:
—
287,831:
66.
818,865:
—
552,720:
—■
Summa R:mt R:dr 11,182,74 3: 65.
Metalliska, kassan, invexlingen af sedlar, utmyntningen och
Bankens sedelstock.
4.
Imenterin Efter på förhand upprättade, vederbörligen bestyrkta inventerings-instrumenter, är
af uti Bankens kassor och öfriga förvaringsrum inventering den 3 innevarande Oktober af
Revisor erne. Revisorerne utan anmärkning verkställd; och befunnos behällningarne i guld, silfver och
koppar i Stora och Lilla general-kassan dä uppgå till följande belopp:
Guld:
250 stycken fyrdubbla dukater
1,000.
250 » dubbla d:o 1  501;.
8,472 » enkla d:o
8.472.
Omyntadt
18,397al/ioo.
Summa dukater 28,369a’/100.
Silfver:
Myntadt efter 1664 års myntfot:
hela Riksdaler
44,128: —
två tredjedels d:o
15,200: —
en tredjedels d:0
68,000: —
en sjettedels d:o
47,200: —
en tolftedels d:o
17,200: —
en tjugufjerdedels d:o
17,600: —■ 209,328:
Myntadt efter 1830 och 1835 årens myntordningar:
en åttondedels Riksdaler  66,000: —
en tretiondetvåendels d:o  32,641: 24.
4 R-.dr Riksmynt
3,457,800: —
2 R:dr d:o
88,200: —
1 R:dr d:o
410,300: —
50 öre d;o
260,791: 50.
98,641: 24.
Transport 4,217,091: 50. 98,641: 24. 209,328: —^
Transport 4,217,091: 50. 98,641: 24.
25 öre Riksmynt
445,354: 50.
10 öre d:0
-14,109: 20. 4,706,555: 20.
Utländskt mynt, efter förvandling i R:dr R:mt:
Holsteinska. Danska och Norska specier  1,139: 77.
Ryska nibler (sedan år 1810)
643,736: 32.
Omyntadt
4,064,873: 02.
Säger 9,724,273: 55.
209,328: —
4,805,196: 44.
644,876: 09.
Öresmynt:
i 5 ören
» 2 »
» 1 »
» */a »
Af äldre prägeln:
Kopparskiljemynt:
25,065
17,874
10,879:
4,659:
45.
58,477: 45.
i 4
» 2
» 1
» V3
» V,
» 'It
skillingar
33,160
d:o
d:o
d':o
d:o
d:o
40,513
26,643
26,085
8,920
1,308
50.
50.
50.
Af äldre prägel å 1, V2, V4, */« och 712 skilling
Riksgälds-Kontorets poletter
136,630: 50.
1,508: 50.
135: —
Summa R:dr 196,751: 45.
§ 5.
Rörande Bankens metalliska kassa samt sedelstocken äro upplysningar meddelade Metalliska
i de, jemlikt 5 § af lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, vid hvarje kassans för
hallars
utgång upprättade, tryckta och med allmänna tidningarne utdelade uppgif- ändringar.
ter; och hafva Revisorerne örn förändringarne härutinnan inhemtat vidare kännedom af
de rapporter, som för hvarje vecka till Fullmäktige ingifvas, med ledning af hvilka rap
porter
Revisorerne här få, till fortsättning af den redogörelse, som finnes i 6 § af 1863
års tryckta revisionsberättelse, meddela följande:
Invexlade
Utvexlade
dukater.
dukater.
1863
till
och
med
den
31
December
2,013.
10,071.
1864
»
»
»
»
31
Mars
3,791.
»
»
»
»
»
30
Juni
883.
7,583.
»
»
»
»
»
27 Augusti
2,259.
Säger dukater 2,896.
23,701.
Revisor emes Berätt. ang. Bankoverket.
2
:  10 —V
Utgifvet myntadt
silfver i
R:dr SilfverSpecie.
1863 till och med den 31 December
209,550.
» » » »31 Mars  9,600
» » » » 30 Juni
60,300
» » » » 27 Augusti
71,300
1864
»
Säger Specie 350,750
Bankens metalliska kassa i myntadt och omyntadt m. m., beräknad i Riksmynt, har
ökats minskats
i guld. i silfver. i guld. i silfver.
1863 till o. med d. 31 December 1,350,952: 69.  — — — — 205,596: 56.
1864 » » » » 31 Mars
—  — 846,504: 65. 110,926: 23.
» » » » » 30 Juni
673,829: 64.  —  — 613,205: 68.
» » » » » 27 Augusti — 111,991:28. 1,153,531: 11. 1,382,150: 57.
“Säger 2,024,782: XI 111,991:28. 2,000,035: 76. 2,311,879: 04.
Metalliska kassan, med afräkning af depositionsskulden i dukater, utgjorde den
5 September 1863:
i guld. i silfver. Summa.
1,065,619: 69. 15,057,226: 67. 16,122,846: 36.
då härtill lägges ökningen i guld och
silfver -  2,024,782: 33. 111,991: 28. 2,136,773: 61.
Säger 3,090,402: 02. 15,169,217: 95. 18,259,619: 97.
men afdrages minskningen i guld och
silfver  2,000,035: 76. 2,311,879: 04. 4,311,914: 80.
Säger 1,090,366: 26. 12,857,338: 91.
så befinnes metalliska kassan den 27 sistlidne Augusti hafva utgjort .... 13,947,705: 17.
eller med tillägg af depositionsskulden i dukater, utgörande 325 dukater,
å 8 R:dr 25 öre pr dukat
2,681: 25.
13,950,386: 42.
Under de tio sistförflutna åren, 1854 till och med 1863, hafva från Banken ut
gifvits följande belopp i myntadt och omyntadt silfver, nemligen:
Utgifvet myntadt
Ar 1854
1855
1856
1857
1858
1859
1860
1861
1862
1863
silfver i Riksmynt.
804,600: —
910,800: —
2,693,000: —
1,291,400: —
770,400: —
949,200: -  1,164,000: —
2,755,800: —
1,182,400: —
2,181,200: —
14,702,800
Försåldt omyntadt
silfver i Riksmynt.
37,071: 18.
8,997,581: 35.
11,844,863: 88.
934,142: 51.
4,148,358: 81.
69,539: 08.
286,182: 11.
87,560: 01.
18,024: 55.
26,423,323: 48.
41,126,123: 48.
— 11 —
För förhållandet emellan Bankens metalliska kassa samt utelöpande sedlar och Förhållandet
depositionsskuld, jemte obegagnade andelar af kreditiv- och låneförlag den 27 sistlidne mellan metalAugusti,
få Revisorerne meddela följande redogörelse: llsJca
° Jo samt se(lei_
SedAUi: ÄT
Utelöpande sedlar, invisningar och insättningsbevis  30,895,174: 85.
Depositionsskuld,:
Behållning, tillhörig allmänna verk och inrättningar samt holag och enskilda
personer
5,215,040: 60.
D:o i guld, 325 dukater å 8 R:dr 25 öre
2,681: 25. 5,217,721: 85.
Sedel- och depositionsskulder 36,112,896: 70.
Obegagnade andelar af kreditiv- och låneförlag:
tillhörande Depositions-kontoret
3,169,441: 27.
» Räkenskaps-kontoret
46,764: 63.
» Diskont-kontoret  1,872,376: 35. 5,088,582: 25.
Säger R:dr 41,201,478: 95.
Härifrån afgå, jemlikt stadgandet i 26 § af Bankoreglementet den 30
November 1863  4,444,200: —
Summa Sedelstock 36,754,597: 70.
Bankens reservfond, utgörande, enligt 4 § i åberopade Banko-reglemente,
skillnaden emellan beloppet af högsta tillåtna sedelutgifning och
summan af beräknad sedelstock  7,193,107: 47.
Summa R:mt 43,947,705: 17.
Bankens silfver- och guldtillgång:
Dukater. R;dr Silfver i R:mt.
Myntadt, gångbart i kassa liggande
15,800. 5,073,528: —
Utländskt mynt
644,778: 90.
Omyntadt
18,397’Vtoo. 4,064,873: 02.
Hos Kongl. Myntet innestående
9,407. 92,498: 98.
På utriket ort: i silfver
2,981,660: 01.
Dito i guld
73 3,3 1 2: 78. 3.7 1 4,972: 79.
Summa 43,6042,/joo. 13,590,651: 69.
Dukat-tillgången utgör, å R:dr 8: 25. per dukat
.... 357,053: 48.
S:gr R:dr 13,947,705: 17.
Jemlikt 27 § i Bankoreglementet, får sedelstocken derutöfver högst utgöra 30,000,000: —
Summa R:dr 43,947,705: 17.
§ 6.
Angående
Vid genomgående af de rapporter angående Bankens metalliska kassa samt sedel- Bankens sijfoch
depositionsskuld m. m., hvilka för hvarje vecka till Fullmäktige inkomma, hafva Re- “Lrd/ i
visorerne funnit, att den del af nämnde kassa, som omförmäles i mom. a) b) c) d) e) Stockholm.
- 12 —
och f) af 109 § i 1860 års Banko-reglemente, samt i motsvarande mom. a) b) c) d) och
e) af Banko-reglementet den 30 November 1863, och hvilken del, enligt nästföljande § i
reglementet, icke må bibehållas vid ett belopp, som understiger tio millioner R:dr, vid
slutet af Oktober månad sistlidet år sjunkit, så att densamma den 31 i nämnde månad
utgjorde endast 9,934,128 R:dr 24 öre, samt under November och början af December
ytterligare nedgått ända till 9,716,333 R:dr 97 öre, enligt rapporten för den 12 December;
hvarefter detta missförhållande upphörde derigenom, att till Banken ankom ett parti
guld, om hvars införskrifvande från London Fullmäktige redan under de första dagarne
af sistnämnde månad gåt i författning.
§ 7.
ck der
nom fi
vermynt ' under året minskad med
,  17,'394: 78.
Till ån en af Tillgången i utländskt mynt uppgick den 28 September 1863 till R:dr 660,928: 63.
utländskt silf- Denna behållning är sedermera genom försäljning af Ryska Rubler
hvadan förrådet af utländskt mynt vid 1863 års slut uppgick till  643,533: 85.
eller i Ryska Rubler  642,394: 08.
samt i Holsteinska, Danska och Norska Specier
1,139: 77.
S:gr 643,533: 85.
Förenämnda tillgång af utländskt mynt
R;dr 643,533: 85.
har sedermera ökats genom uppköp af Ryska Rubler
8,008: 18.
till
R-.dr 651,542: 03.
men genoin försäljning af Ryska Rubler minskats med
6,665: 94.
så att förrådet af utländskt mynt vid den af Revisorerne den 3 innevarande
Oktober anställda inventering, på sätt af § 4 här ofvan inhemtas, utgjorde Runt 644,876: 09.
eller i Ryska Rubler
643,736: 32.
samt i Holsteinska, Danska och Norska Specier
1,139: 77.
Säger 644,876: 09.
§ 8.
Inköp af Under den tid, Revisorernes granskning omfattar, har väl silfver i omyntad form
silfver. endast till ringa belopp försålts, men deremot har icke obe sydligt myntadt silfver samt
dukater uttagits, hvaraf föranledts nödvändigheten att förstärka Bankens härvarande förråd
utaf silfver och guld genom införskrifvande deraf från utrikes orter.
Sålunda ^hafva Fullmäktige icke allenast indragit silfver från Hamburg, utan äfven,
då prisförhållandena å utrikes orter möjligen kunde göra det fördelaktigare för Banken
att hemta silfver från London än från Hamburg, låtit, för att vinna någon erfarenhet
härutinnan, jemväl från London hitföra ett parti silfver.
Beträffande silfverindragningen från London hafva Banko-Fullmäktige, i deras till
Revisorerne afgifna berättelse, endast anfört : att sjelfva silfret kostat £ St. 5,108: 10 JJ.
1 d.; att omkostnaderna utgjort i £ St. 27: 5 / 10 d. samt i R:mt 442: 01; att, enligt
myntattest, det införda silfret, efter afdrag af myntskatten, R:dr 674: 90 öre, lenmat
i R:mt 89,311: 56., och att, vid hädanefter möjligen i frågakommande indragning af silfver
från London, omkostnaderna kunde icke obetydligt förminskas dels derigenom att
silfret afsändes omedelbart från London till Göteborg, i stället för öfver Hull, och dels i
följd af nu mera medgifven nedsättning i portot för Bankens försändelser genom Postkontoret
i Göteborg af guld och silfver derifrån till Stockholm. Deremot hafva Full
-
— 13 —
mäktige för resultatet af silfverindragningen från Hamburg meddelat en redogörelse, enligt
hvilken skillnaden emellan hvad silfret kostat Banken och det belopp i mynt, som
deraf erhållits, skulle utgöra på hvarje utmyntad Riksdaler Riksmynt tillsammans 02,302
öre, sålunda fördelad: att skillnaden emellan Hamburger Banko och Svenskt silfver upp
ginge
till  0,00914
myntskatten till
0,00755
och kostnaderna till
0,00633.
Säger 0,02302.
Då emellertid en i någon mån tillförlitlig grund för bedömandet deraf, huruvida
det må vara fördelaktigare att indraga silfver från London eller från Hamburg, kan vinnas
endast genom jemförelse af de resultat, som erhållas vid från dessa båda platser
skedda införskrifningar, hafva Revisorerne ansett sig böra anställa en sådan jemförelse
beträffande det silfver, som under innevarande år Blifvit från desamma infördt, dervid
Revisorerne dock anmärka, att ett omdöme i frågan icke kan grundas ensamt på ett
enda försök, utan att dertill torde fordras flera, under lämpliga förhållanden förnyade
dylika operationer.
Vid den jemförelse Revisorerne gå att meddela, hafva Revisorerne dock ansett sig
böra iakttaga en beräkningsgrund, som hufvudsakligen i ett afseende skiljer sig från den,
hvilken blifvit följd så väl af Banko-Fullmäktige, som vid de i föregående revisionsberättelser
meddelade redogörelser för resultaten af från Hamburg skedda silfverindragningar.
Det har nemligen hittills alltid varit vanligt att, vid evalvationen från HamburgerBanko
till Svenskt Riksmynt af hvad för silfret betalts i förstnämnde myntslag, lägga
till grund den antagna parikursen af 133^ R:dr för 100 Banko. Revisorerne anse
likväl giltiga erinringar mot riktigheten af en sådan beräkningsgrund kunna göras. Liqviden
af inköpt silfver kan nemligen ske antingen genom användande af vid tillfället
egande behållning i Hamburg, eller genom uppköp af vexlar för ändamålet. I förra fallet
är det ovedersägligt att, om det till betalning för silfret använda belopp i infy Banko
i stället realiserats genom vexelförsäljning, så hade försäljningskursen bestämt den använda
Hamburger-valutans värde i Riksmynt; och då silfverindragning eller vexelförsäljning
endast äro olika sätt för förvandling till Svenskt mynt af en främmande valuta, så
lärer väl rättast vara att en och samma beräkningsgrund i båda dessa händelser iakttages.
Sker åter liqviden af indraget silfver genom uppköp härstädes samt remitterande
till Hamburg af vexlar å tuff Banko, så är det uppenbarligen uppköpskursen, som angif
ver
hvad silfret kostat i inköp.
Revisorerne anse derföre, dels att evalvationen af den främmande valutan bör
verkställas efter den vid tiden för liqviden verkligen gällande kursen, dels att härtill bör
väljas kursen för korta vexlar, enär liqvid för silfveruppköpen sker genast vid silfrets
afsändning. Iakttagandet af den nu omförmälda beräkningsgrunden synes vara nästan
oundvikligt, om en någorlunda riktig jemförelse skall kunna ske af kostnaden för silfver,
som införes från Hamburg och från London, enär emellan länder, af hvilka det enas
myntstandard är guld, men deremot det andras silfver, någon egentlig parikurs icke
kan finnas.
Det torde, innan Revisorerne gå att framlägga den ifrågavarande beräkningen,
knappast behöfva erinras, att här icke kan vara fråga derom, huruvida vexelförsäljning
eller silfverindragning skulle vara det fördelaktigare sättet för Banken att till Svenskt
mynt realisera en tillgång i utländsk valuta, utan att frågan gäller från hvilken plats
Banken, när den är nödsakad att förskaffa sig silfver, kan erhålla sådant för minsta
kostnaden.
Då den ofvan angifna beräkningsgrunden följes, utfaller jemförelsen mellan kost
-
— 14 -
naderna för de från London och från Hamburg under innevarande år införda silfverpartier
på följande sätt:
Enligt faktura af den 26 sistlidne Mars har det från London inkomna silfver,
19,935,63 oz standard, inköpts å 611 d. pr oz för £ St. 5,108: 10 J3. 1 d.
Vid tiden närmast före oeh efter nyssberörde dag såldes för Bankens räkning
korta vexlar å £ St. efter en kurs af R:dr 17: 70., efter hvilken grund ofvannämnde £
St. 5,108. 10. 1. motsvara i Riksmynt
R:dr 90,420: 52.
Härtill komma kostnaderna för silfrets afsändning från London till Hull och
derifrån till Göteborg, jemte assurans, provision m. m. £ St. 27. 5 JJ. 10
d. som, å R:dr 17: 70 pr £, motsvara
R:mt 483: 06.
samt transportkostnaden från Göteborg till Stockholm m. m. » 442: 01, 925: 07.
I följd häraf motsvarar alltså hela kostnaden för berörde silfverparti Runt R:dr 91,345: 59.
Enligt Kongl. Mynt-verkets attest, lemnade detsamma
Banken i Runt
R:dr 89,311: 56.
men då dels i attesten afdrag skett för myntskatten, R:dr 674: 75.
dels Kongl. Mynt-verkets vederbörande tjensteman är
berättigad att i och för proberingen aftaga högst \ lod
af hvarje plants, eller för 18 plantsar 9 lod, hvilka
kunna antagas i det närmaste motsvara  R:dr 15: —
S:gr 689: 75.
så bör, för utrönande af värdet i Runt utaf det verkligen erhållna
silfverpartiet, till ofvan nämnde, i myntattesten uppgifna belopp
läggas sist omförmälde
689: 75.
S:gr 90,001: 31.
Skillnaden mellan ofvanstående 2:ne summor, eller R:dr 1,344: 28. 91,345: 59.
utvisar huru mycket mindre belopp i Svenskt Riksmynt, som, vid dåvarande kursförhållanden
och pris på silfver i London, erhållits genom införsel af silfver, än om den härtill
använda tillgång realiserats genom vexelförsäljning, och kan således sägas utgöra förlust
på det erhållna silfret, hvilken förlust uppgår till 1,493 %, eller nära en och en
half procent.
När man åter, för att finna skilnaden emellan hela kostnaden för det indragna silfret,
R:dr 91,345: 59., och det belopp i Riksmynt af 89,311: 56, som detta silfver, utmyntadt
och efter alla afdrag, lemnar Banken, jemför dessa båda summor, så befinnes denna skillnad
utgöra R:dr 2,034: 03 , utvisande en förlust af 2,28 procent, eller på hvarje Riksdaler
Riksmynt
0,02,28.
hvaraf faller på: skillnaden mellan värdet af £ St. och det erhållna
silfret
0,00,48.
myntskatten
0,00,75.
och omkostnaderna
0,01,05.
S:gr 0,02,28.
Från Hamburg har silfver inkommit i 4 särskilda poster, nemligen:
enligt faktura af den 23 April detta år för
Banko 149,961: 12.
» » » » 28 » » » »
» » 148,342: 12.
» » » » 3 Maj » » »
» » 150,105: 12.
» » » » 10 » » » »
» » 150,024: 06.
n$ Banko 598,434: 10.
Vid tiden för denna silfverindragning såldes af Banken korta vexlar efter kurs
af dels 134 R:dr dels 133 R:dr 85 öre pr 100 zz$ Banko.
Efter sist omförmälde kurs af R:dr 133: 85 motsvara nämnde, Banko n$ 598,434:
10 sk. i
R:mt 801,004: 74.
Kostnaderna för indragningen af berörde silfver uppgå till:
emballage, forsellön m. m  Banko 134. —
assurance
» » 1,620. 14.
provision  » » 750. 04.
frakt till och specer i Lubeck  » » 278. —
Banko m$. 2,783. 02.
som, å 133: 85. pr 100 m$, utgöra i R:mt R:dr 3,725: 21.
frakt från Lubeck till Stockholm  1,111: 04.
för probering m. m  100: —
dragarepenningar m. m :  45: — 1,256: 04. 4,981: 25.
Hela kostnaden för detta silfver utgör alltså
R:int 805,985: 99.
Enligt Kongl. Mynt-verkets attester, lemnar detsamma Banken, efter
afdrag af myntskatten,
R:mt 784,804: 78.
Myntskatten utgör  R:dr 5,930: 56.
och det afdrag af i lod pr plants, eller för 160 plantsar
80 lod, som vederbörande vid Kongl. Mynt-verket
eger aftaga, beräknas till
133: 33.
med tillägg af hvilka belopp, tillsammans
6,063: 89.
det erhållna silfrets värde utgör  790,868: 67.
Skillnaden emellan ofvanstående 2:ne belopp
R:dr 15,1 lv: 32. 805,985: 99.
utvisar huru mycket mindre belopp i Svenskt Riksmynt, som, vid för handen varande
kursförhållanden, erhållits genom denna silfverinförsel, än om den härtill använda tillgång
realiserats genom vexelförsäljning, och kan således sägas utgöra förlust på det erhållna
silfret, hvilken förlust uppgår till 1,911 procent eller icke långt ifrån 2 procent. ^
När man åter, för att finna skillnaden emellan hela kostnaden för det fran Hamburg
indragna silfret. R:dr 805,985: 99., och det belopp i R:mt, 784,804: 78., som detta
silfver, utmyntadt, lemnar Banken, jemför nämnde båda summor, så befinnes denna skilnad
utgöra R:dr 21,181: 21., utvisande en förlust af 2,70 procent, eller på hvarje utmyntad
Riksdaler Riksmynt 0,02,70 öre; hvaraf faller:
på skillnaden emellan Banko och det erhållna silfret
0,01,30.
» myntskatten
0,00,75.
» omkostnaderna
0,00,65.
0,02,70.
Då förlusten på det från Hamburg införskrifna silfret utgör i procent 2,70.
men på det från London indragna
2,28.
visar det sig, att silfverindragningen från Hamburg varit
0,42. pro
cent
dyrare än den från London, och detta oaktadt omkostnaderna, betraktade ensamma
för sig, varit ända till 0,40 procent drygare vid den sednare, än vid den förra. Då dessutom,
enligt hvad Revisorerne af Banko-Fullmäktiges protokoll inhemtat, omkostnaderna
vid införskrifning af silfver från London antagligen kunna ej obetydligt minskas dels derigenom
att silfret föres direkte från London till Göteborg med befintliga ångbåtslägenheter,
i stället för öfver Hull, dels genom den nedsättning i kostnaden för försändning ge
-
nom Kongl. Post-kontoret i Göteborg derifrån till Stockholm, hvilken Kongl. Generalpoststyrelsen
förklarat sig vilja för framtiden medgifva, nemligen från omkring 23 öre
pr ® vigt till 5 öre pr fE; så synes allt skäl vara för handen att, genom förnyade försök,
när omständigheterna dertill äro gynnsamma, söka vinna en större erfarenhet om de
relativa kostnaderna vid uppköp af silfver i London och i Hamburg. Hos Banko-Fullmäktige
har ock under innevarande sommar fråga förevarit att ytterligare på försök från
London indraga silfver för 10 å 20,000 £ St., men detta har, så vidt Revisorerne känna,
ännu icke kommit till verkställighet.
§ 9.
Inköp af Från London har införskrifvits guld till värde:
guld enligt faktura d. 7 December 1863 af
£ St. 10,295. 6. 11.
» » » 14 » » «
» 10,702. 8. 6.
£ St. 20,997. 15. 5.
Härtill komma i fakturorna upptagna omkostnader:
transport till Hull, emballage m. m  £ 6. 17. i.
kurtage
13. 2. 5.
assurance
38. 10. 5.
kommission  52. 12. 10. lil. 3.
Säger £ St. 21,108. 18. 5.
Evalveradt till Svenskt Riksmynt efter den, vid tiden för guldets införsel, af Banken
vid vexelförsäljningar betingade kurs för korta vexlar, R:dr 17: 80., motsvarar of
vanberörde
belopp
R:mt R:dr 375,738: 79.
hvartill ytterligare böra läggas kostnaderna för transport från Hull
öfver Göteborg till Stockholm m. m
» » , 556 : 03.
då hela kostnaden befinnes utgöra
R:mt R:dr 376,294: 82.
Guldet har, enligt Kongl. Mynt-verkets attest, lemnat
dukater 45,238s7100.
men efter afdrag af myntskatten, 8/io procent
» 135’°/,0o.
dukater 45,10329/,0o
Efter denna beräkning kostar alltså hvarje dukat Banken R:dr 8,34,29.
hvaraf belöper: på guldet
8,28,67.
och på omkostnaderna  0,05,62.
8,34,29.
§ 10.
m- om uicea- Beträffande in- och utvexlingsprisen å åtskilliga utländska silfvermynt-sorter haf
lingspris
å Ut- va Fullmäktige under den 21 Januari detta år meddelat förnyade bestämmelser, till ledländskasilfver-
ning för Deputeraden för tillsynen öfver den dagliga förvaltningen, vid förekommande fråmyntsorter.
g0r om jn_ och utvexling af dessa myntsorter.
§ 11-
In- och utvex
-
In-och utvex- Det från och med den 5 Juni 1863 fastställda pris vid in- och utvexling i Ban
lingspriset
å ken af Svenska och Holländska dukater, nemligen i förra fallet 8 R:dr 35 öre per dukat
dukater. 0ch i det sednare 10 öre per dukat utöfver invexlingspriset, bibehölls oförändradt till
- 17 —
den 19 sistlidne Maj, då Fullmäktige, ined afseende på den inträffade prisstegringen å
guld i Hamburg, beslöto att från och med påföljande dag, den 20 Maj, höja utvexlingspriset
till R:dr 8: 50. per dukat; hvaremot invexlingspriset icke ansågs böra undergå någon
förändring.
§ 12.
Angående Bankens vexelhandel är redogörelse lemnad i 10 § af 1863 års revi- v pks oc!i
sionsberättelse för tiden till och med den 9 September samma år, då behållningen ut- försäljning
gjorde  Hb. Bko mfr 3,455,827. 15. £ St. 53,470. 13. 9. af vexlar.
Under återstoden af år 1863 har tillkommit:
genom uppköpta vexlar  1,397,143. 13. » 82,508. 11. 6.
» inlösen af kuponer och utlottade, i utländskt
mynt ställda obligationer
25,078. —
Säger B:ko m$. 4,878,049. 12. £ St. 135,979. 5. 3.
men deremot afgått:
genom försäljning af
vexlar .... B:ko mft. 993,105.12. £ 1,116.19.10.
genom indragning af
silfver och guld....  » 21,108.18.5. 993,105.12.  » 22,225. 18. 3.
så att behållningen vid årets slut utgjorde B:ko 3,884,944. — £ St. 113,753. 7. —
Under innevarande år till och med den 31
sistlidne Augusti hafva dessa behållningar ökats:
genom uppköpta vexlar  B:co »$ 1,442,028. 13. £ St. 117,819. 16. 4.
» £ St. förvandlade till B:co tn$.
80,156. 4.  — —
» ränta å behållningarne hos Bankens hus å
utrikes orter  »  92,566. 10-. » 1,879. 18. 8.
» inlösen af kuponer och utlottade, i utländskt
mynt ställda obligationer  22,878. —  — —
» genom förhöjning i bokföringsvärdet åPreussiska
Thaler
6,384. 10.  — —
till
B:ko /i# 5,528,958. 5. £ St. 233,453. 2. —
men minskats:
genom försäljning af
vexlar B:ko n# 2,596,736. 7. £182,878.12. 8.
» £ St. förvandlade
till B:ko m$
» 6,000.
»indragning af silfver
600,939.12. » 5,135.15.11.
» specer i Lubeck
vid indragning af
silfver från Hamburg
278.—
» stämpel och porto
m- 111 — 2,229. 9. » 314. 2. 6. 3,200,183. 12. » 194,328. 11. 1.
och uppgick alltså sistberörde dag till B;ko m$ 2,328,774. 9. £ St. 39,124. 10. 11.
Revisorernes Berätt. ang♦ Bankoverket.
3
^
Inkomst och Utgift å vexélhandeln har under år 1863 utgjorts
Inkomst:
Vinst å köpta och salda vexlar  Runt 56,563: 62.
Ränta å"behållningarne på utrikes ort
155,675: 77. 212,239: 39.
Utgift:
Stämpel och porto m. m. å utrikes ort
3,592: 13.
Mäklarekurtage: i Stockholm
5,961: 29.
» i Göteborg
1,367: 84. 7,329: 13.
Post- & telegram-porto, vexelblanketter med flere utgifter:
i Stockholm
1,646: 85.
i Göteborg
63: 42. 1,710: 27.
Arvoden:
i Stockholm: till deputerade
7,000: —
» deras biträden  3,700: — 10,700. —
i Göteborg: till ombuden
4,000: —
» deras biträden
2,000: — 6,000:
) g 700- —
Frakt m. m. för guld  755: 47.
Andra kostnader, enligt Bankens räkenskaper .... 407: 58. 1,163: 15.
Nedsatt bokföringsvärde å £ St., efter afdrag af den behållning,
som vid indragning af guld uppkommit
27,546: 29. 58,040: 97.
Behållen vinst alltså  R:mt R.-dr 154,198: 42.
Enligt förestående utredning uppgår vinsten å Bankens vexelhandel under år
1863 till
R:dr 154,198: 42.
men är deremot i öfversigten öfver Bankens hela ställning efter 1863 års
bokslut upptagen till
148,823: 58.
Skillnaden
R:dr 5,374: 84.
härrör deraf, att i den bokförda och genom öfversigten redovisade summan
ingå åtskilliga inkomst- och utgiftsposter, tillhörande år 1862, under det
att andra sådana poster, tillhörande 1863, först i detta års räkenskaper
komma att bokföras.
Sålunda är mäklarekurtaget i hufvudboken upptaget till 11,878: 08.
men utgör i sjelfva verket  ...  7,329: 13.
Skillnad  4,548: 95.
Arvodet till Deputerade, Vexelombuden och deras biträden är
upptaget till
18,200: —
men utgjorde endast
16,700: —
skillnad....
1,500: —
Omkostnaderna för post- och telegramporto m. m. äro
bokförda till sammanlagdt
1,717: 93.
men utgjorde allenast
1,710: 27.
skillnad  7: 66.
Alltså summa skillnad
.  6,056: 61.
Transport 6,056: 61.
- 19 —
Transport 6,056: 61.
hvilken dock derigenom, att frakt m. fl. omkostnader för indraget
guld utgjort
R:dr 755: 47.
men äro bokförda med allenast
73: 70. 681: 77.
minskas till ofvan upptagne belopp af  5,374: 84.
Besörjandet af de med köp och försäljning af vexlar förenade göromål och bestyr
har, under den tid, för hvilken redovisning nu meddelas, varit anförtrodt i Stockholm åt
Herr Professoren Selander och Herr Grosshandlaren Schwan samt, såsom Suppleanter
för dem, dels Herr Kaptenen Friherre Skogman dels Herr Rådmannen A. W. Björck;
och i Göteborg åt Herrar Grosshandl andena Chr. Arvidson och A. W. Levgren samt,
vid någonderas förfall, Herr Grosshandlanden J. O. Grén.
Sedan, i afseende på köp och försäljning af vexlar i Malmö, vid sistlidne riksdag
beslutats, att detta skulle ske genom särskildt utsedde ombud, i stället för, såsom
tillförene, af Låne-kontorets Direktion, hafva, efter det instruktion och föreskrifter i afseende
på vexelrörelsen i Malmö af Fullmäktige fastställts, till Vexelombud blifvit utsedde
Herrar Handlandena C. J. Kock och J. P. Bager samt, vid förfall för någon af
dem, Herr Handlanden Gabr. Hedman. Emellertid har hitintills hvarken köp eller försäljning
af vexlar i Malmö förekommit.
§ 13.
Silfver i omyntad form har från den 5 September 1863 till samma års slut blif- Försäljning
vit försåldt efter ett pris af 37 R:dr Runt per mark finsilfver, Kölnisk vigt, till ett be- af silfver i
lopp af R:mt R:dr 9,583,51. omyntad/orm.
Vinsten derå, vid jemförelse med Bankens bokföringsvärde, utgör R:dr 166,51
Riksmynt.
Under innevarande år intill den 27 sistlidne Augusti har försäljning af silfver i
omyntad form icke egt rum.
§ 14.
Det, enligt § 13 i 1863 års revisionsberättelse, den 5 September 1863 återstående utmyntning
belopp af silfvermynt, som reqvirerades i April månad förlidet år, har under samma år ajnljmrmynt.
blifvit af Kongl Myntverket till fullo lefyereradt.
Sedan Ofver-direktören för Kongl. Mynt- och Kontroll-verken, på anförda skäl,
yttrat önskan, att Kongl. Myntverket måtte hvarje höst i Oktober eller November månad
erhålla beställning af allt det silfvermynt, som antagligen kunde anses för Banken
behöfligt intill nästföljande höst, hafva Fullmäktige, i anledning häraf och med afseende
på behofvet af förstärkning i Bankens förråd af myntadt silfver, den 19 November nästlidet
år till Kongl. Myntverket aflåtit reqvisition å ytterligare utmyntning af 4 R:dr R:mt
stycken till belopp af 2,000,000 R:dr eller 500,000 st., samt af silfvermyntstycken å de
mindre valörerna till belopp af tillsammans 200,000 R:dr; och har denna utmyntning
redan till största delen blifvit af Kongl. Myntverket verkställd.
§ 15.
De af Kongl. Myntverket afgifna qvartals- och årsräkningar angående guld- och Kongl■ Myntsilfverutmyntningen
för Bankens räkning äro i föreskrifven ordning till Banken aflemnade wrket, räkoch
utan anmärkning derstädes granskade. ningar.
— 20 —
§ 16.
Inventering i Fullmäktige hafva, genom deputerade, deltagit i den inventering, som i nästlidne
Kongl. Mynt- Januari månad i Kongl. Myntverket anställdes; hvarvid anmärkning, i hvad Banken
verket. rörde, icke egt rum.
§ 17.
Beloppet af Såsom fortsättning af den' i 17 § af 1863 års revisions-berättelse intagna redo
larmdtårMI~
S^relse för beloppet af utelöpande sedlar vid särskilda tidpunkter, meddelas följande
da tidpunkter. uPPg‘^- .
Bankens utelöpande sedlar utgjorde:
1863 den 26 September  34,691,287: 86.
» » 31 Oktober
34,467,115: 69.
» » 28 November
33,387,540: 25.
» » 31 December
31,270,581: 35.
1864 » 30 Januari
30,421,573: 39.
» » 27 Februari
30,396,796: 93.
» » 26 Mars
31,370,590: 37.
» » 30 April
31,112,944: 18.
» » 28 Maj  30,805,706: 92.
» » 30 Juni  33,052,989: 14.
» » 30 Juli  30,910,064: 07.
» » 27 Augusti
30,894,749: 09.
Uti förestående summor äro jemväl inberäknade de å Räkenskaps-kontoret anordnade
förskott till Postvexelrörelsen; men då dessa förskott motsvaras af kontanta behållningarne
hos Låne-kontoren i dervarande postvexel-kassor, så måste, för att det verkliga
beloppet af utelöpande sedlar må kunna erhållas, afdrag af berörde förskott ske,
utgörande:
1863 den 26 September
3,800,000: —
» » 31 Oktober  3,800,000: —
» » 28 November  3,800,000: —
» » 31 December
1,300,000: —
1864 » 30 Januari
2,100,000: —
» » 27 Februari
2,400,000: —
» » 26 Mars  2,400,000: —
» » 30 April  2,700,000: —
» » 28 Maj
2,700,000: —
» » 30 Juni
3,500,000: —
» o 30 Juli
4,000,000: —
» » 27 Augusti
4,400,000: —
§ 18.
Minskning af I anseende till inträffad förminskning af Bankens metalliska kassa, funno Banko
diskmtermgen
Fullmäktige, den 17 September nästlidet år, sig böra, med tillämpning af 117 § i då
frdn'
och närings- toren meddelade förstärkningar skulle till reservfonden återställas; hvarjemte Fullmäktige
diskont-fonden anmodade Direktionen öfver Banko-diskontverket att, tillsvidare och intilldess Bankens
— 21
ställning förbättrats, något minska diskonteringen och utlåningen från handels- och näringsdiskont-fonden.
Sedan Fullmäktige derefter, vid den 14 Januari 1864 företagen reglering af
handels- och näringsdiskont-fonden, meddelat förnyade föreskrifter om återbetalning
till reservfonden af de utaf Banko-diskontverket samt Låne-kontoren i Göteborg och
Malmö då innehafvande förstärkningsmedel, beslöto Fullmäktige den 21 i nyssnämnde
månad, att, med föranledande af 28 § litt. b) af Bankoreglementet den 30 November
1863, anmoda Direktionerna öfver nämnde verk att, oberoende af den indragning, som
vore en följd af förstärkningsmedlens åter leverering, äfven i öfrigt minska diskonteringen
och utlåningen från handels- och näringsdiskont-fonden samt kassakreditiv-rörelsen; och
hafva Fullmäktige slutligen, den 18 sistlidne Augusti, v.id det förhållande att metalliska
kassan under en längre tid nästan oafbrutet nedgått, så att hon då utgjorde allenast något
öfver 14,284,000 R:dr, ytterligare erinrat Styrelserna öfver Diskont-kontoret i Stockholm
samt Låne-kontoren i Göteborg och Malmö om iakttagande af Fullmäktiges nyssberörde
anmodan.
Härförutan har hos Fullmäktige fråga förevarit att, med begagnande af den genom
reglementets 28 § Fullmäktige lemnadé rättighet, till metalliska kassans förstärkande,
försälja en del af Bankens innehafvande obligationer. Någon sådan försäljning
har likväl icke blifvit beslutad, men de Banken tillhöriga, af Arméens Ackordsamorterings-fond
utgifna obligationer hafva blifvit anmälda till deltagande i hädanefter skeende
utlottningar.
En från de i § 30 af 1863 års revisionsberättelse och i § 34 här nedan meddelade
tabellariska sammandrag af låne- och kreditivrörelsen hemtad jemförelse emellan
summan af de försträckningar, som genom Banken och dess Låne-kontor voro förmedelst
vexel-diskontering, utlåning på löpande förskrifning, vågförda effekter samt aktier och
publika papper, äfvensom förmedelst kassakreditiv utestående den 5 September 1863
och den 27 Augusti innevarande år, ådagalägger följande förhållande:
1863 d. 5 Sept. 1864 d. 27 Aug.
Utestående på vexel-diskontering och utlåning
10,999,449
» » kassakreditiv
4,625,489
88. 10,999,834: 90.
12. 4,129,648: —
15,129,482: 90.
Summa 15,624,939:
utvisande dels en minskning på det hela den 27 sistlidne
Augusti af
495,456: 10.
15,624,939: —
dels att denna minskning nästan helt och hållet härleder sig af det
mindre belopp, som sistnämnde dag var å kassakreditiv uttaget.
Härvid bör dock erinras, att de i handels- och näringsdiskontrörelsen använde
medel bestodo af: „ „ , .
1863 d. 5 Sept. 1864 d. 27 Aug.
till Diskontverken anvisade förlag R:dr 11,325,000: —
efter afdrag af
8,100: 35.
som vid Wisby Lånekontor voro oanvände
11,316,899: 65. 11,975,000: —
Särskildt meddelade förstärkningar
350,000: —  —
11,666,899: 65. 11,975,000: —
i rörelsen använde upp- och afskrifnings- samt deposit
medel
3,958,039: 35. 3,154,482: 90.
15,624,939: — 15,129,482: 90.
samt kassakreditivrörelsen.
— 22 -
Under det alltså förlaget, som den 27 sistlidne Augusti utgjorde 11,975,000: —
men den 5 Sept. 1863 endast
11,325,000: —
tillika med då meddelade särskilda förstärkningar
350,000: — 11,675,000:
ökats med
300,000: —
har deremot diskonteringen och utlåningen icke stigit, men beloppet af i
rörelsen använde upp- och afskrifnings- samt deposit-medel, som den 5
Sept. 1863 uppgick till
R:dr 3.958,039: 35.
men den 27 sisth Augusti till endast
» 3,154,482: 90.
minskats med
R:dr 803,556: 45.
Då från denna summa afdrages ofvannämnde ökning
i förlaget  300,000- —
samt de vid Wisby Låne-kontor den 5 Sept.
1863 utaf dess dåvarande förlag oanvände 8,100: 35. 308,100: 35.
så återfinnes det belopp, hvarmed diskonteringen, utlåningen
och kassakreditiv-fordringarne på det hela minskats,
eller
495,456: 10.
Under tiden emellan den 5 September 1863 och den 27 Augusti detta år hafva
likväl de på diskontering, utlåning och kassakreditiv använde belopp, mestadels varit
högre, så att Fullmäktiges ofvan omförmälda beslut om indragning å dessa rörelsegrenar
åstadkommit en ej obetydlig minskning uti de utestående försträckningarne.
Sålunda utestodo vid samtlige Diskont-verken:
d. 31 Oktober 1863: å diskontering och utlåning R:dr 10,601,795: 11.
å kassakreditiv  » 4,875,499: 12. 15 477 294- 23
d. 31 December » å diskontering och utlåning » 12,580,384: 69.
å kassakreditiv  » 4,679,278: — 17,259,662: 69.
d. 27 Februari 1864: å diskontering och utlåning » 11,826,785: 64.
å kassakreditiv  » 4,787,608: — 16,614,393: 64.
d. 30 April » å diskontering och utlåning » 11,912,144: 10.
å kassakreditiv
» 4,414,928: — 16,327,072: 10.
d. 30 Juni » å diskontering och utlåning » 11,667,293: 80.
å kassakreditiv  » 4,782,838: 16,450,131:80.
§ 19.
Angående nytt Ä det redan 1862 till begagnande antagna sedelpapper äro prof slutligen fast
sedelpapper.
ställde, och har det nya papperet börjat begagnas under innevarande år, sedan i förråd
varande äldre papper blifvit användt.
För tillverkning af ett nytt slags sedelpapper, afsedt att, genom såväl sjelfva
papperets beskaffenhet som tillverkningssättet, innebära säkerhet mot eftergöring och förfalskning,
och som derjemte är smidigt och starkt, fortgå försök vid Tumba bruk. Sednast
tagna prof, af hvilka en del blifvit försedd med tryck, hafva blifvit Revisorerne
förevisade.
23
§ 20.
I 18 § af sistlidet års revisionsberättelse är omförmäldt, att försök komme att prtln fär9
anställas med anskaffade prof å ny grön färg, ämnad till användning för bottentrycket aJdlaraf
å sedlarne af 1 R:dr-, 10 R:dr- och 100 R:drs-valörerna. Dessa prof hafva blifvit verk- i-> iO- och
ställda och är en, efter skedd analys, såsom fullt lämplig ansedd ny färg till begagnande 100-R:drsantagen.
valörerna.
21 §.
Sedan, i anledning af Rikets Ständers beslut om införande af ett nytt mynt- Angående en
system samt om förändring, i följd deraf, utaf Bankens sedlar, Banko-Fullmäktige den del obrukbart
30 Mars 1858 antagit och fastställt prof till papper för de nya sedlarne, blef den 27 se ePapPerMaj
samma år hos Fullmäktige anmäldt, att, vid proftryckning å det då tillverkade papper
till sedlar å 5 R:dr R:mts valör, vattenmärkena befunnits anbragta på sådant sätt,
att såväl undertrycket som sjelfva texten komme att vid tryckningen blifva upp- och
nedvända mot bokstäfverna och siffrorna i papperet. I anledning af detta förhållande
infordrade Fullmäktige förklaringar af då varande Chefen för Sedel-kontoret, Tryckeriföreståndaren
samt Tumba bruks Förvaltare, hvarefter och sedan dessa förklaringar inkommit,
handlingarne i ärendet den 30 Juni 1859 öfverlemnades till Bankens Advokatfiskals-embete,
med anmodan att utlåtande i målet till Fullmäktige afgifva.
I detta utlåtande, hvilket dock till Fullmäktige inkommit först den 17 Juli innevarande
år och efter det Fullmäktige låtit om detsammas afgifvande erinra Advokatfiskal,
har denne, på anförda skäl, förklarat, dels att han icke kunde finna något i
detta mål skäligen kunna läggas Chefen för Sedel-kontoret, nu mera aflidne Banko-kommissarien
C. Netherwood, till last, dels att han, vid de i ämnet förekomna förhållanden,
ansäge någon ersättningstalan icke kunna hvarken mot Tryckeri-föreståndaren eller Tumba
bruks Förvaltare anställas; och hafva Fullmäktige, efter inhemtande af hvad Advokatfiskalen
i målet anfört, beslutat låta dervid bero, samt. då det ifrågavarande papperet,
utgörande tillsammans 132,000 stycken sedelblanketter, för öfrigt vore af annan beskaffenhet,
än det, hvilket numera är till begagnande för Bankens sedlar å 5 R:dr faststäldt,
förordnat att detsamma skulle, såsom varande oanvändbart, aflemnas till Tumba bruk,
för att, under kontroll af en Bankens tjensteman, derstädes genom nedmalning förstöras.
22.
Inkomna förslitna
och för
-
Antalet af till Banken ingångna förslitna samt af tillverkade nya sedlar har från färdigade nya
och med den 1 Juli 1863 till samma dag 1864 uppgått till följande belopp: sedlar.
Inkomna förslitna sedlar. Förfärdigade nya sedlar.
Imexling i
landsorterna
af förslitna
småsedlar.
Riksmynts-sedlar.
å 1,000 R:dr
» 500
»
» 100
»
» 50
»
» 10
» 5
))
» 1
»
Summa
Banko-sedlar.
500 R:dr
100
»
337a
»
167a
»
10
»
67a
»
2
»
32
sk.
16
»
12
»
8
»
14
»
10
»
Stycketal.
4,221
3,366
22,S47
23,040
280.900
479.900
Riksmynt.
4.221.000
1.683.000
2,284,700
1.152.000
2.809.000
2.399,500
3.521.000
4,335,274 18,070.200
42
454
850
798
6,100
10,050
55,700
124.000
1.500
3,000
2.500
500
250
31.500
68.100
42^500
19,950
91.500
100,500
167,100
124,000
750
1,125
625
218
78
Stycketal.
2,000
4,000
30.000
16.000
294.000
359.000
3,613,000
4,318,000
Riksmynt.
2,000,000
2,000,000
3,000,000
800,000
2.940.000
1.795.000
3.613.000
16,148,000
Summa | 205,7441 647.946 87
Beloppet af utelöpande, inom linien förda, transportsedlar samt sedlar å 3 och 2
R:dr på ofärgadt papper, utgjorde vid 1862 års slut
R:mt R;dr 345,145: 27.
Häraf äro under år 1863 inlösta:
sedlar å 3 och 2 R:dr på dubbla blad  124: SO.
d:o d:o på enkla blad
346: 50. 47).
så att denna inom linien förda skuld vid 1863 års slut utgjorde
hvaraf för:
transportsedlar
101,095: 27.
sedlar å 3 och 2 R:dr på dubbla blad
105,459: —
d:o »* d:o » på enkla blad  138,120: —
§ 23.
Sedan Fullmäktige, genom 31 § i Bankoreglementet, blifvit bemyndigade att, för
invexling i landsorten af förslitna sedlar, vidtaga nödiga åtgärder, utan förbindelse att
344,674: 27.
344,674 : 27.
— 25 -
låta verkställa sådan invexling med förskott från Banken till Låne-kontoren och särskilda
inom länen, på förslag af Konungens vederbörande Befallningshafvande anställde
vexlingsförrättare; så äro åtskilliga förändringar i ordningen för denna invexling vidtagna.
För besörjandet deraf utgifvas numera och tills vidare förskott till allenast de
inom länen förut anställde vexlingsförrättare, hvilka, numera endast tio till antalet, ega
att såsom förskott på det hela innehafva ett sammanräknadt belopp af högst 40,250
Riksdaler.
Vexlingsprovisionen, tillförene bestämd för Låne-kontoren till 1I3 procent, oberäknadt
ersättningen till Låne-kontorens Komiterade i Banken af ‘Adels procent, och för
öfriga vexlingsförrättare till 'U procent, är nu för alla, sorn befatta sig med sådan invexling,
fastställd till sistnämnda belopp af Oa procent, och ersättningen till Komiterade är
indragen.
Förordnande är intill slutet af Augusti månad utfärdadt för 16 Filial- och enskilda
sedelutgifvande Banker samt 10 enskilda personer att, utan förskott frän Banken,
invexla förslitna sedlar; och af dessa vexlingsförrättare verkställa flere derjemte spridning
i landsorten af sedlar å 1 R.dr och 5 R:dr.
Från och med den 1 Mars detta år, då den nya ordningen vidtog, till och med
den 30 derpåföljde Juni äro förslitna sedlar invexlade:
genom Låne-kontoren, till belopp af
R:dr 343,000: —
» Vexlingsförrättare med förskott från Banken  » 32,000: —
» andra
...  » 75,600: —
S:gr R:dr 450,600: —
och hafva sedlar å 5 och I R:dr, utan sådan föregående invexling, i
landsorten blifvit spridda till belopp af  » 72,900: —
Den för samma tid af Banken godtgjorda vexlings-provision uppgår till 2,253
Riksdaler.
Med denna rörelse förenade göromål och bestyr utöfvas inom Fullmäktiges expedition,
mot särskild ersättning af 1,200 R:dr årligen till en af der anställde öfvertalige
tjenstemän, hvaremot vexlingskontrollörs- och vexlingskommissionärs-befattningarne blifvit
indragna.
Under Mars med Juni månader nästlidet år invexlades förslitna sedlar till belopp
af 3 1 4,6 73: 50., för hvilka vexlingsprovisionen utgjorde 1,985: 87.
Göromålen i och för denna vexling kostade Banken undersamma tid R:dr 812: 50.,
eller: till Låne-kontorens Komiterade ’/6 procent å de genom Låne-kontoren invexlade
sedlar
R:dr 412: 50.
till Vexlings-kontrollören, å 300 R:dr per år
» 100: -
och till Vexlings-kommissionären, å 900 R:dr per år,
» 300: —
S:gr R:dr 812: 50.
Af förestående utredning inhemtas, att under det invexlingen stigit med 135,926
R:dr 50 öre och sedlar blifvit derutöfver spridda till belopp af 72,900 R:dr, omkostnaderna
på det hela minskats under 3 månader med R:dr 145: 37.
Förskott till invexling af förslitna småsedlar hafva under nästlidet år blifvit reqvirerade
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs, , Kronobergs, Jönköpings,
Westmanlands, Ostergötlands, Elfsborgs, Stora Kopparbergs, Orebro, Wermlands, Gefleborgs,
Hallands och Norrbottens län, till hvilka anordnats tillsammans 214,250 R:dr.
De vexlingsmedel, hvilka i länen utestodo oredovisade den 31 December 1863,
utgjorde 52,830 R:dr 25 öre, hvaraf uti:
Revisorernes Berätt. äng. Bankoverket. 4
«
26
Skaraborgs län
Kronobergs »
Jönköpings »
Westmanlands »
Östergötlands »
Elfsborgs »
Stora Kopparbergs län
Örebro »
Wermlands »
Gefleborgs »
Hallands »
Norrbottens »
R:dr
»
»
»
»
»
»
»
»
3.000
5.000
5.000
3,750
5.000
4.500
5.000
5.000
2,580
5.000
4.500
4.501
Summa R:dr 52,830: 25
25.
I enahanda ändamål äro under samina tid dessutom anordnade;
till Låne-kontoret i Göteborg
R;dr 345,000:
» dito i Malmö
» 420,000: —
» dito i Wisby
8 22,500: —
hvaraf vid 1863 års slut utestodo:
hos Låne-kontoret i Göteborg
» 30,000: —
» dito i Wisby
» 6,850: —
Sammanlagda beloppet af de under år 1863 i berörde ändamål utgifna förskott
uppgå således till 1,001,750 R:dr, hvaraf vid årets slut voro oredovisade R:dr 89,680:
25 öre R.mt.
§ 24.
In- och utvex- Genom in- och utvexling af kopparskiljemynt har Bankens förråd af nämnde
ling af koppar- mynt undergått följande förändring:
skiljemynt.
Behållningen utgjorde den 30 Juni
1861
Från sistnämnde dag tili och med
dea 30 Juni detta år:
från allmänheten invexlade
» Kongl. Myntet inkomne
Under samma tid äro från Banken
utvexlade
och utgjorde behållningen den 30 Juni
1864
Af äldre prägeln, som
icke utlemnas.
Öresmynt.
' '
Summa.
^ k V2* 1/4’ V«
oell 1/u <k. samt
Kiksgälds-Koii-  torets poletter.
å 4, ?. 1 ,■»/„
'/s och '/« sk-
14,900
2,750
17,650
115,500
15,450
82,650
14,100
213,050
18,200
14,100
__
130,950
96,750
36,600
245,350
36,600
17,650
—
130,950
60,150
1
-| 208,750 i
- 27 —
Bankens förlust på kopparskiljemynt balanseras fortfarande oförändrad i räkenskaperna
med 20,576 R:dr 41 öre.
Ofvanberörde kopparskiljemynt af äldre prägel å valörerna i, Va, V», Ve och V«
skilling samt Riksgälds-kontorets poletter, utgörande tillsammans 17,650 R:dr, hvilket
kopparskiljemynt Banken, enligt Kongl. Mapts nådiga skrifvelse af den 23 Februari 1842,
är berättigad att till Kongl. Myntverket öfverlemna till ommyntning efter vigt och godtgörelse
efter ett pris af 150 R:dr Banko för hvarje skeppund stapelstadsvigt, har Fullmäktige
låtit till Kongl. Myntverket till ommyntning öfverlemna.
Depositions- och Poslvexelrörelsen.
§ 25.
Balansen vid 1862 års slut å räkningar i Depositions-afdelningen utgjorde:
l:sta klassen:
Medel, som bero af Bankens egen Styrelses disposition
2’dra klassen:
Kreditiv eller förlag från Banken
3:dje klassen:
Staten samt dess allmänna verk och kassor tillhöriga
medel
4:de klassen:
Medel, tillhörande de under Stockholms stads styrelse
hörande embetsverk och kassor, jemte åtskilliga allmänna
inrättningar, välgörenhets-austalter, konkursmassor
m. fl
5:te klassen:
Medel, tillhörige såväl stiftelser och bolagsföreningar,
grundade med beräkning på vinst för den enskilde,
som ock enskilde personer
S:gr
Insättning arne å dylika räkningar under år 1863 uppgingo
till
Dukater. Riksmynt
Summa
hvaremot under samma tid uttogos
så att räkningsliafvarne vid 1863 års slut egde hos Banken
innestående: Dukater. Riksmynt.
i lista klassen
676,658: 84.
» 2: dra »
— — 4,663,088: 47.
» 3:dje »
1,035. 7,176,018: 45.
» 4:de »
1,277,766: 29.
997
618,917
4,362,467
7,450,191
997
4,633
5,630
4,595
1,272,158 04i
13,703,734
271,593,187
285,296,922
271,503,390
1,035
13,793,532
05
Depositions
rörelsen.
— 28 -
Inom de särskilda klasserna uppgingo, under år 1863, insättningar och assigneringar
till följande belopp:
to
jö:
pr
» 2.
S- 3*
Insättningar.
Assignerin gar.
— te
3
Cfi
Dukater.
Riksmynt.
Dukater.
Riksmynt.
l:a klassen
7
27,700,976
01
27,643,234
88
2:a »
34
120,764,133
88
120,463,513
22
3:e »
66
4,633
99,083,979
38
4,595
99,358,152
01
4:e »
101
_
24,044,098
51
24,038,490
26
5:e »
—
—
Summa
ls5
O
oc
4,633
271,593,187
78
4,595
271,503,390
37
Sedan Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag beslutat en förändrad klassifikation
af räkningarne i Depositions-kontoret, blef berörde klassifikation från och med ingången
af år 1864 ordnad i öfverensstämmelse med Banko-reglementets 35 §.
I följd häraf fördelades ofvanstående, vid 1863 års slut befintliga balans af R:dr
13,793,532,05 från och med år 1864 på de- nya klasserna sålunda:
Dukater.
Riksmynt.
l:sta klassen:
Räkningar öfver medel, tillhöriga staten samt dess all-  männa verk och kassor, de under Stockholms stads
styrelse hörande embetsverk och kassor samt allmänna
inrättningar, välgörenhets-anstalter och konkursmassor
2:dra klassen:
Räkningar, tillhöriga alla med beräkning af vinst för den
enskilde grundade stiftelser och bolagsföreningar äfven-
1,035
8,452,144
74
som enskilde personer
3:dje klassen:
Räkningar öfver låne- och kreditiv-förla», af Banken an-
1,640
visade åtskilliga verk och inrättningar
4:de klassen:
Räkningar öfver medel, dels beroende af Banko-styrelsens
eller densamma underlydandes disposition samt dels in-
4,663,088
47
satta för utgifna och inlösta postvexlar
676,658
84
S:gr
Insättning arne å dylika räkningar under första halfåret 1864
1,035
13,793,532
05
uppgingo till
2,067
109,621,253
07
Snmma
3,102
123,414,785
12
— 29 —
Transport
hvaremot- under samma år uttogos
så att räkningshafvarne den 30 Juni 1864 egde hos Banken
innestående:
Dukater. Riksmynt.
å Irsta klassen
954. 6,634,831: 05.
» 2:dra »
1,640: —
» 3:dje »
2,848,864: 86.
» 4: de »
229,8 1 2: 68.
Dukater.
! iksmynt.
3,102
123,414,785
12
2,148
113,699.036
53
954
9,715,148
59
Inom de särskilda klasserna uppgingo, under hsta halfåret 1864. insättningar och
assigneringar till följande belopp:
= w
ja p:
o> pr
Insättningar.
Assigneringar.
3 3
et- Oq
ja a»
1
Dukater.
Riksmynt.
Dukater.
Riksmynt.
l:sta klassen
159
2 ( 67
70.729,373
75
2.148
72,546,687
44
2:dra »
10
—
3:dje »
33
28,021,414
78
29,835,638
39
4:de »
7
10,870,464
54
11,317,310
70
Summa
209
2,067
109,621,253
07
2,148
113,699,636
53
Antalet expeditioner i Depositions-kontoret utgjorde under år 1863 .... 29,174
och under förra hälften af innevarande år
13,365,
hvaraf från årets början till den 9 Maj, då Kontorets förändrade organisation
vidtog
10,723
från och med den 9 Maj till Juni månads utgång
2,642 13 36'.
Ar 1863 utgjorde foliernas antal
141,922
och under förra hälften af innevarande år....
61,760,
hvaraf från årets början till den 9 Maj
46,529.
från och med den 9 Maj till Juni månads utgång
15,231. f>| 760
I anledning af de förändrade bestämmelserna rörande sättet för uttag å räkningar
i andra klassen, har formulär för vexlar att begagnas vid dragning å dessa räkningar
blifvit fastställdt; dock har tryckning af vexelblanketter ansetts kunna tills vidare
ansta, enär insättning af medel å depositräkning utan ränta icke lärer annat än undantagsvis
komma att verkställas, så länge tillfälle finnes att hos Banken mot ränta insätta
medel på upp- och afskrifningsräkning.
§ 26.
I nästföregående § är lemnad en öfversigt af Bankens depositionsrörelse. Bankens
hela kassarörelse, depositionsrörelsen deri inbegripen, har under år 1864 uppgått
t
Kassarör
elsen*
K.
— 30 —
till följande summor, angifna, med undantag för vexlingskassorna, särskildt för tiden från
årets början till den 1 Mars och särskildt från nämnde dag, då förvandlingen af Bankodiskontverket
till ett kontor af Banken sattes i verket, och från hvilken tid alltså jemväl
de detta kontor tillhörande in- och utbetalningar ingått i Bankens kassarörelse.
Influtne:
I Expeditionskassorna:
Från årets början till den 1 Mars
» den 1 Mars till Juni månads utgång ..
I Vexlingskassorna:
Under halfåret
Duk ater.
Riksmynt.
4,954
13,963
57,015,488
179,973,277
28,151,674
10
16
72
Summa
18,917
265, i 40,439
98
Utbetalte:
Från Expediti onsk assorn a:
4,454
13,395
57,002,529
179,949,916
28,133,996
3?
« den 1 Mars till Juni månads utgång ...
Från Vexlingskassorna:
Under hal fåret
77
87
Summa
17,849
265,086,442
90
§ 27.
Fola-afgift Någon folii-afgift för enskildes - assignerings-räkningar har till och med den 30
för enskildes Junj lg64 icke tm B.mken influtit.
TXTmw! Fortfarande balanseras de i Ryttmästaren C. W. Hammarskölds och Brukspatro
'
nen C. G. Johanssons konkurser för 1849 och 1850 årens folii-afgifter bevakade belopp,
R:nit R:dr 1,134: 30.
§ 28.
Postvexel- Med anledning af de förändringar föreskrifterna angående postvexel-rörelsen vid
rörelsen. sednaste riksdag undergått, äro nödiga åtgärder af Fullmäktige vidtagna för anskaffande
af nya vexelblanketter samt de förordnanden i öfrigt meddelade, som i och för verkställigheten
funnits erforderliga.
Till upplysning angående omfattningen af postvexelrörelsen få Revisorerne efter
räkenskaperna meddela följande sammandrag för är 1863:
.
Antal.
Riksmynt.
Postvexlar, utelöpande vid 1862 års slut
52
731,901
87
D:o, utfärdade af Rikets Ständers Bank ....
712
13,463,519
64
t D:o, » » Göteborgs Lånekontor ....
1,006
16,992,740
28
D:o, » » Malmö d:o
394
5,248,399
78
D:o, » » Wisby d:o
289
783,426
63
36,488,086
33
2,453
’| '37,219,988 20
— 31 —
Antal.
Riksmynt.
Transport
Postvexlar, infriade af Rikets Ständers Bank
D:o » » Göteborgs Låne-kontor ....
D:o » » Malmö d:o
D:o » » Wisby d:o
2,453
1,461
524
301
126
21,798,949
10,606,535
3,941,294
241,079
49
87
45
85
37,219,988
36,587,859
20:
I
66
D:o utelöpande vid 1863 års slut
Assignationer, utelöpande vid 1862 års utgång ....
D:o infriade
D:o utelöpande vid 1863 års slut
41
244,900
240,300
—
632,128
4,600
54
Förskott från Bankens Låneafdelning oliqvideradt
vid samma tid
1,300,000
—
Summa skuld
1,936,728
34
Kassa-behållning:
i Rikets Ständers Bank
» Göteborgs Låne-kontor
» Malmö d:o
662.038
448,553
446,576
379,559
71
75
39
» Wisby d.o R:dr 379,556:69.
D:o å Observations-konto 3: —
69
Summa tillgång
1,936,728
54l
Denna rörelse har under detta år till och med den 3 September visat nedanstående:
Postvexlar, utelöpande vid 1863 års slut
D:o utfärdade af Rikets Ständers Bank
7,089,146: 38.
D:o » » Göteborgs Låne-kontor
9,717,148: 01.
D:o » » Malmö d:o
3,102,534: 56.
D:o » » Wisby d:o
653,844: 35.
D:o infriade af Rikets Ständers Bank
14,462,413: 73.
D:o » » Göteborgs Låne-kontor
4,686,856: 80.
D:o » » Malmö »
1,914,300: 40.
D:o » » Wisby »
60,204: 81.
Assignationer, utelöpande vid 1863 års utgång
4,600:
D:o infriade
4,000: ■ -
D:o utelöpande den 3 sistnämnde månad
Förskott från Räkenskaps-kontoret för rörelsens bedrifvande:
oliqvideradt vid 1863 års slut
1,300,000:
anordnadt
3’ 100.000: —
oliqvideradt den 3 Sept. 18ti4
Riksmynt.
632,128 I 54
20,862,673
21,494,801
21,123,775
371,026
600
4,400,000
30
84
74
10
Summa skuld
4,771,626! 10
- 32 —
Depositionshvalfvets
begagnande.
Afbetalning a
Riksgälds-kontorets
skuld
till Banken.
Afbetalning å
Kongl Myntverkets
skuld
till Banken.
Liom linien
balanserade
fordringar.
Kontant behållning i Rikets Ständers Bank
387,908: 31.
D:o i Göteborgs Låne-kontor
2,895,108: 26.
D:o i Malmö d:o
1.007,643: 36.
D:o i Wisby d:o
265,001: 14.
D:o i d:o för Observations-konto 3: —
Riksmynt.
Säger 4,555,664: 07.
Till Rikets Ständers Bank remitterade, under transport
varande medel, insatta i Banken efter den 3 Sept.
1864 från Göteborgs Låne-kontor
186,962: 03.
» Malmö d:o
29,000: —
Summa tillgång  4,771,626 10
\
§ 29.
Under år 1863 uppgingo afgifterna för Depositions-hvallvets begagnande till 965
R:dr 02 öre, och inlemnades deposita till ett antal af 185 stycken.
Under första hälften af innevarande år hafva berörde afgifter uppgått till 293
R:dr 62 öre och antalet inlemnade deposita till 142 stycken.
Den 30 Juni 1864 utgjorde antalet i Banken qvarstående deposita 158.
hane- och kreditivrörelsen:
§ 30.
Jemlikt § 136 i Banko-reglementet af den 30 Oktober 1860, hafva, den 31 December
1863, 22 stycken af Riksgälds-kontorets till Banken utfärdade obligationer för
1808 och 1809 arens krigskostnader å 1,000 R:dr Banko hvardera blifvit infriade, hvarjemte
ett års ränta å 4 procent å det vid 1862 års slut återstående skuldbeloppet erlagts
med 116,160 R:dr; och återstodo vid 1864 års början för Riksgälds-kontoret att
liqvidera 462 stycken dylika obligationer å tillsammans 2,772,000 R:dr R:mt.
§ 31.
I ytterligare afräkning å det Kongl. Myntverket vid 1856—1858 års riksdag beviljade
räntefria lån å 50,000 R:dr, hvarå vid 1862 års slut återstod R:dr 35,000: —
är under år 1863 inbetaldt
» 10,000: —
så att vid årets slut det oliqviderade beloppet utgjorde
» 25,000: —
§ 32.
Någon afbetalning å Bankens i 42 och 43 §§ af Banko-reglementet omförmälda,
inom linien balanserade fordringar har ej under år 1863 blifvit gjord.
— 33
§ 33.
Under år 1863 hafva af de från Banken utgifna äldre Låne-banko-obligationer Frän Banken
(förr kallade Lane-banko-attester och Låne-banko-kapitaler) blifvit inlösta: utgifna, ränte
b
ar ande sl$uld~
5 obligationer å 4| procent å tillsammans
R:dr 5,096: 44. förbindelser.
3 dito å 4 procent, å dito
» 6,791: 66.
Summa R:dr 11,888: 10.
hvarigenom Bankens skuld i förbindelser af detta slag minskats till .... » 449,775: —
Nedanstående obligationer, hvaraf under nästlidet år icke någon blifvit hos Banken
till inlösen företedd, balanseras fortfarande till följande belopp, nemligen:
Obligationer för inlemnadt silfver (s. k. silfversedlar)
R:dr 402: 34.
Realisations-obligationer (utfärdade för Riksgälds-sedlarnes inlösen)  » 337: 50-
Obligation för 1830 års upplåning (till förlag för Handels- och Närings
diskonten)
» 187: 50.
§ 34.
Låne- och kreditiv-rörelsen på det hela utvisade den 27 sistlidne Augusti Läna- och
följande: kreditiv
rör elaen
Utestående.
O an vän dt.
Förlag.
Deposit- samt
upp- och
afskrifnings-  medel.
bankan
i Borås
250,000
kreditiv
56,700
—
68,300
—
375,000
»
i Kalmar
435,000
_
kreditiv
116,600
—
100,900
652,500
—
228 900
271,100
500.000
i Carlskrona
kreditiv
307’,176
51
192,823
49
500,000
—
»
i Christianstad
207.086
11
292,913
89
500,000
—
—
»
i Gefle
198,650
—
301,350
—
500,000
—
—
»
i Helsingborg
250,000
—
kreditiv
70,400
—
54.600
—
375,000
—
n
i Hernösand
230,000
—
kreditiv
92,700
—
22,300
—
345,000
—
»
i Hudiksvall
lån
200,000
—
kreditiv
20,500
--
79,500
—
300,000
—
—
»
i Lund
...
500,000
—
kreditiv
149,873
4 5
100,126
55
750,000
—
—
»
i Norrbottens län
357,900
—
111,300
—
469,200
—
;>
i Nyköping
lån
290,000
—
kreditiv
58,500
—
86,500
—
435,000
—
—
»
i Oskarshamn
127,100
—
102,900
—
230,000
—
i Piteå
kreditiv
147.500
—
102,500
—
250,000
—
Transport
4,29-1,586 07
1,887,113' 9 31
6,181,700
—
—
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket.
— 34
Transport
Filial-banken i Skaraborgs län
kreditiv
» i Skellefteå
kreditiv
» i Sundsvall  lån
kreditiv
» i Uddevalla  lån
kreditiv
» i Westerbottens län
lån
kreditiv
» i Wisby
kreditiv
» i Örebro län
lån
kreditiv
» i Östersund
lån
kreditiv
Kreditiv till Kongl. Kommers-Kollegium
D:o » Jern-Kontoret
Lån mot pant af fast egendom på landet
D:o d:o d:o i städerna
Vid Banko-diskont-verket:
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
D:o » vågförda effekter
Ä beviljade kassakreditiv, R:dr 6,682.100, lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
Vid Låne-kontoret i Göteborg:
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
D:o » vågförda effekter  —
Å beviljade kassakreditiv, li:dr 1,484,300, lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
Vid Låne-kontoret i Malmö:
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
Å beviljade kassakreditiv, R:dr 929,500, lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
Vid Låne-kontoret i Wisby.
Diskonterade vexlar
Å beviljade kassakreditiv, R:dr 186,000, lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
Säger
Utestående.
4,294,586; 07
Oanvändt,
215,373'57
148,850
500,000
183,350
300,000
58,800
375.000
17,500
125,100
260,000
64,700
200,000
—
37,765
83
1,914,282
73
859,000
6,412,920
45
999,021
39 |
2,238,210
25
2,590,062
97 1
2,102,813
64 |
2,646,900
—L
5,736,238
38
70.3,768
43 '
1,560,887
86 1
543,620
— 1
747,920
- ,
2,449,509
98
635,872
16'
512,149
59
608,218
—
1,249,036
55
112,450
-
126,610
149,520
-
11,680,037
8 5 j
1,887,113
284,626
58,350
66,650
91,200
170,000
99,900
65,300
62,234
335,717
41,000
46,764
13,761
490
963
480
Förlag,
D eposi t- samt
upp- och af-skri
filin gson
edel.
6,181,700
500.000
207,200
750.000
450.000
562,500
225.000
390.000
300.000
2,250,000
900.000
7,458,706
7.250.000
5.750.000
3,300,000'
2,450,000
1,200,000
1,250,000
225.000
150.000
41,750,106147
2,327,986
256,196
556,239
14,060
3,154,482
90
44,904,589: 37.
44,904,589 : 37,
— 35 —
Enligt förestående sammandrag utgör förlaget till lane- och kreditivrörelsen:
till Filial-banker
9,566,400: —
» Kongl. Kommers-Kollegium
2,250,000: —
» Jern-Kontoret  900,000: —
» utlåning mot pant i fast egendom
7,458,706: 07.
» Handels- och Närings-diskontrörelsen
11,975,000: —
» utlåning med omsättningsrätt
9,600,000: —
Till Handels- och Närings-diskontrörelsen äro visserligen i 53 § af Banko-reglementet
anvisade sammanlagdt 12,000,000 R:dr; men, på sätt 56 § här nedan omförmäler,
har den till Wisby Låne-kontor afsedda förlagsförhöjning af 25,000 R:dr ännu ej
blifvit till Låne-kontoret anordnad.
§ 35.
Till följd af stadgandet i § 61 mom. 4 af Banko-reglementet, att åt Riksgälds- ^iksqäldsKontoret
kreditiv må beviljas från Bankens Diskont-kontor, har det af Riksgälds-Kon- Kontorets
toret förut begagnade kreditiv från Banken, hvilket omförmäles i § 146 af Banko-regle- kreditiv.
mentet under den 30 Oktober 1860, blifvit med R:dr 1,500,000 Runt till Bankens Räkenskaps-kontor
återbetaldt den 30 Januari detta år, från hvilken tid Riksgälds-Kontoret
deremot i Bankens Diskont-kontor erhållit kreditiv å nämnde belopp.
§ 36
Ny förbindelse för det vid sednaste riksdag till manufakturernas och fabrikernas
understöd ånyo anvisade kreditiv ä 2,250,000 R:dr har blifvit af Kongl. Kommers-Kol- Koufg\i
legium atgifven i utbyte mot den år 1861 utfärdade dylika förbindelse. kreditiv.
§ 37.
I granskningen af förvaltningen under år 1863 af Jern-Kontorets kreditivfond,
900,000 R:dr, hafva Fullmäktige, genom ombud, deltagit; och har dervid icke förekom-'
mit något att erinra.
§ 38.
Den i 34 § här ofvan meddelade redovisning för låne- och kreditivrörelsen gifver Anslaget till
vid handen, att af den enligt 46 § 2 mom i reglementet anvisade summa, 10,000,00») Filialbanker.
R:dr, till kreditiv åt Filial-banker blifvit använde  R:dr 9,566,400: —
minskningen i anslagssumman
» 433,600: —
Säger R:dr 10,000,000: —
har uppkommit sålunda:
Jemlikt 34 § i 1863 års revisionsberättelse voro redan då åter
betaldta
» 630,000: —
Sedan Kongl. Maj:t under den 14 November 1862 beviljat förnyad
oktroj under 10 år, räknade från den 1 Oktober nästlidit år,
för Skaraborgs läns Filial-bank, hafva Fullmäktige meddelat denna
Filial-bank, som förut innehade 675,000 R:dr, ett kreditiv stort
500,000 R:dr, att begagnas från och med nyssnämnde dag. Till
Transport 630,000: —
— 36 -
Transport R:dr 630,000: —
följd af denna nedsättning i kreditivbeloppet har till Banken återlemnats
skilnaden
,, 175,000: —
S:gr R:dr 805,000: —
hvaremot, på grund af föreskriften i 3 mom. af nyss åberopade
reglementes §, följande af der uppräknade Filial-banker erhållit fölhöjda
försträckningar till nedanupptagna belopp, nemligen:
Filial-banken i Skellefteå
156,400: —
D:o i Carlshamn
110,000: —
D:o i Wisby 105,000: — » 371,400: —
S:gr R:dr 433,600: —
Af berättelsen angående verkställd granskning af Filial-bankens i Orebro förvaltning
och räkenskaper för 1863 inhemtas, att denna Filial-bank icke kommer att begagna
sig af rättigheten till erhållande af förhöjd försträckning och från öfriga dertill
berättigade Filial-banker har anmälan i ämnet ännu ej ingått.
§ 39.
Ominkassering I anledning af stadgandet uti Banko-reglementets 58 § 2 mörn., hafva Fullmäk
genom
Filial- tige till samtlige Filial-banker gjort framställning derom, huruvida de vore benägna att,
^Banken och' utan kräkning af provision, för Bankens och Låne-kontorens räkning inkassera sådane
Läm-hintnren ^os Banken och Låne-kontoren diskonterade vexlar, för hvilka betalningsskyldigheten
diskonterade ålåge personer, som vore boende å ort, der Filial-bank har sitt säte; och hafva, i härå
vexlar. afgifna svar, de flesta Filial-banker förklarat sig vara till detta åtagande beredvillige,
men några dervid gjort förbehåll och inskränkningar. En Filial-bank har förklarat sig
icke vara i tillfälle att åtaga sig dylik inkassering och en har lemnat framställningen
obesvarad.
§ 40.
Revision af
Filialbankerna
-
I granskningen af de särskilda Filial-bankernas räkenskaper och förvaltning, derom
berättelser i föreskrifven ordning afgifvits, hafva Fullmäktige genom ombud deltagit.
§ 41.
Filialbanken Sedan af den till Fullmäktige inkomna berättelse öfver verkställd granskning af
i Carlshamn. Filial-bankens i Carlshamn förvaltning och räkenskaper för år 1863 inhemtats att, ehuru
14 § af det för Filial-banken gällande reglemente stadgade, att lån mot borgen ej finge
meddelas till sammanlagdt högre belopp, än en femtedel af Filialbankens teckningssumma,
vid 1863 års slut likväl vore utestående lån mot borgen till belopp af 355,898 R:dr
10 öre, beslöto Fullmäktige att öfver berörde förhållande infordra förklaring från Filialbankens
Direktion, som i anledning häraf anförde: att detta lånebelopp hufvudsakligen
utgjort de å depositionsräkning insatte medel, dem Direktionen ansett mera lämpligt att
mot borgen utlåna, att för en större del af dessa lån, Direktionen innehade särskild säkerhet
i förbindelser, utgifna af åtskillige förmögnare personer, hvilka bestyrkt låntagares
och löftesmäns vederhäftighet samt iklädt sig ansvarighet att för möjligen uppkommande
brist hos låntagare och löftesmän hålla Filialbanken för sina fordringar skadeslös, hvar
-
— 37 —
igenom Banken varit fullt betryggad för undgående af förlust, samt att Filialbanken icke
under de fem år han varit i verksamhet fått vidkännas någon förlust.
Då emellertid det anmärkta förhållandet vore fullkomligt stridande mot tydliga
stadgandet i Filialbankens reglemente, hafva Fullmäktige den 28 sistlidne April anmodat
Direktionen att för framtiden ställa sig samma stadgande till efterrättelse.
§ 42.
På förekommen särskild anledning beslöto Banko-Fullmäktige den 28 Januari Filialbanken i
innevarande år att dels redan då utse ombud till deltagande i den blifvande revisionen Uekingboig.
af Filialbankens i Helsingborg förvaltning och räkenskaper för år 1863, dels tillika anmoda
det utsedda ombudet att tillse, det Riksbankens säkerhet för lemnad försträckning
till Filialbanken vore för Riksbanken fullt betryggande och förvarad på sätt det för Filialbanken
gällande reglemente föreskrifver, äfvensom taga den kännedom af Filialbankens
förvaltning och räkenskaper för nästlidet och innevarande ax-, som af omständigheterna
medgåfves. Sistberörde del af det gifna uppdraget fullgjordes straxt derefter af
ombudet, som den 20 Februari hos Fullmäktige anmälde, att han anställt inventeiäng af
alla Filialbankens säkerhetshandlingar och dervid funnit, att Riksbankens säkerhet för
den till Filialbanken lemnade låne- och kreditiv-försträckning vore, enligt af honom
granskade handlingar, förvarade i brandfritt kassahvalf’ under vård af Riksbankens ombud,
fullt betryggad.
Vid den sedermera den 7 sistlidne Mars förrättade i-evision af föi-valtningen för
år 1863 hai', så vidt den till Fullmäktige inkomna berättelse gifver vid handen, någon
anmärkning icke förekommit.
§ 43.
I 37 § af förlidet års revisionsberättelse är omförmäldt hurusom, i anledning der- Filialbanken i
af att åtskillige delegare uti Filialbanken i Hudiksvall hos Filialbanken erhållit låneför- Hudiksvall.
sträckningar till sammanlagdt belopp af 303,560 R:dr utan annan säkerhet än deras
egande andel i Filialbanken till motsvarande belopp, ehuru det för Filialbanken gällande
reglemente endast berättigade delegare att för högst två tredjedelar af hvad han inbetalt
å sina aktier åtnjuta kassakreditiv, Banko-Fullmäktige förständigat Direktionen gå i författning
derom, att ifrågavarande försträckningar blefve, så fort ske kunde, tili Filialbanken
inbetaide; varande tillika upplyst, att, till följd af detta Fullmäktiges beslut, den
föreskrifna inbetalningen blifvit verkställd, med undantag af 4,000 R:dr, som voro på
lagsökning beroende.
Jemväl detta sistnämnde belopp hai% enligt hvad sednaste revisionsberättelse angående
Filialbanken i Hudiksvall gifver vid handen, numera till Filialbanken ingått.
§ 44.
Sedan, i anledning af den angående verkställd revision af Norbottens läns Filial- Norrbottens
bank för år 1863 inkomna bei’ättelse, Fullmäktige frän Dii'ektionen infordi'at mera detal- läns Filialjerade
upplysningar i åtskilliga uppgifna afseenden, har Direktionen med sådana upplysningar
till Fullmäktige inkommit, hvaraf, bland annat, inhemtats, att bemälde Filialbank
dels med Smålands Enskilda Bank dels ock med Mälareprovinsernas samt Wei-mlands
Enskilda Banker ingått öfverenskommelse, för innehållet af hvilka Revisorerne anse sig
böra redogöra. Denna redogörelse synes lämpligast kunna ske genom meddelande af de
emellan bemälde Bank-inrättningar uppgjorda kontrakt, hvilka äro af följande lydelse:
— 38 —
»Smålands Enskilda Banks Centraldirektion åtager sig att under loppet af år 1863
till Norrbottens läns Filialbank utlåna, under hvar och en af månaderna Januari, Februari,
Juli, Augusti, September, Oktober, November och December Tio tusen Riksdaler
samt under hvarje af Mars, April, Maj och Juni månader Tjugu tusen Riksdaler Riksmynt
i Smålands Enskilda Banks sedlar: och förbinder sig Filialbanken att förränta dessa
penningar med fyra och en half procent för år, beräknadt från den femtonde dagen efter
den, då penningarne med posten från Centraldirektionen afsändes, till dess betalning
sker, samt att återbetala kapital med ränta sex och en half månader efter afsändan
det
från Centraldirektionen, som vid liqviden emottager Filialbankens assignationer å Rikets
Ständers Bank och medgifver att icke i rörelsen utsläppa eller till Riksbanken insända
dessa assignationer förr än en månad efter emottagandet; egande Filialbanken att
äfven före den bestämda förfallotiden göra afbetalning å sin skuld, dock icke med mindre
belopp än Tio tusen Riksdaler Riksmynt hvarje gång«.
»Kontrakt.
Mälareprovinsernas Enskilda Banks Centraldirektion åtager sig att under loppet
af ett år från dato till Norrbottens läns Filialbank utlåna, under hvarje månad Tio tusen
Riksdaler Riksmynt i Mälare-provinsernas Enskilda Banks sedlar, och förbinder sig
Filialbankeu att förränta dessa penningar med fyra procent för år, beräknadt från den
femtonde dagen efter den, dä penningarne med posten från Centraldirektionen afsändas
till dess betalning sker. Sju månader derefter skall Filialbanken hvarje månad insända
enahanda belopp eller 10,000 R:dr jemte upplupen ränta, hvilken liqvid kan göras uti
assignationer på Riksbanken genast användbara. Egande Filialbanken att äfven före
den bestämda förfallotiden göra afbetalning å sin skuld, dock ej mindre än 10,000 R:dr
hvarje gång».
»Emellan Direktionen öfver Wermlands Enskilda Bank och Filialbanken i Luleå
upprättas efterskrefne
Kontrakt.
Wermlands Enskilda Bank förbinder sig att under loppet af detta år och framgent
i början af hvarje månad uti dess kreditsedlar å 5 och 10 Riksdalers valör tillsända
Filialbanken en försträckning af Tiotusen Riksdaler Riksmynt, uppå följande vilkor,
nemligen:
l:o) Trettio dagar räknadt från hvarje remissas afgång från Carlstad må förflyta
utan att Filialbanken derå skyldigkännes betala någon ränta;
2:o) Efter sagde trettio dagars förlopp erlägger Filialbanken tre (3) procents årlig
ränta på de erhållna medlen under tre månaders tid;
3:o) Innan fyra (4) månaders förlopp från de sålunda erhållna medlens afgång
från Carlstad förbinder sig Filialbanken att återbetala motsvarande belopp antingen i
Riksmynt, anvisning på Riksbanken eller andra Bankers kreditsedlar genom insättning
uti Stockolms enskilda Bank för Wermlands Enskilda Banks räkning;
4:o) Berättigas Filialbanken, om den så åstundar, i stället för här ofvannämnde
10,000 R:dr erhålla under tvenne (2) månader årligen Tjugutusen Riksdaler Riksmynt i
månaden af förenämnde sedelvalör, med skyldighet likväl för Filialbanks-Direktionen att
i detta fall till Direktionen öfver Wermlands Enskilda Bank inkomma med anmälan och
reqvisition minst en månad förut och att återgälda äfven dessa belopp på sätt i föregående
3:e punkt bestämmes.
— 39 —
5:o) Ränteliqvid uppgöres en gång om året nemligen den 31 December;
6:0) A det lån, som enligt detta kontrakt tillförsäkras Filialbanken och som skulle
komma att belöpa sig till högst Etthundrafyrtiotusen (140,000) Riksdaler Riksmynt årligen,
utfärdas särskild förbindelse af Filialbanks-Direktionens ledamöter, hvilka en för
alla och alla för en ansvara Wermlands Enskilda Bank för återbetalningen å föreskrifven
tid af de försträckningar, som kontraktsenligt varda till Filialbanken utgifna, jemte öfverenskommen
ränta derå.
Detta i tvenne exemplar upprättade kontrakt förblifver gällande tre månader efter
å någondera sidan skeende uppsägning».
Och har Filialbank-direktionen uppgifvit, att kontraktet med Smålands Enskilda
Bank upphört med år 1863, hvaremot de tvenne sednare kontrakten synas ännu vara
gällande.
§ 45.
Vid granskningen af Filialbankens i Oskarshamn förvaltning och räkenskaper för Filialbanken i
tiden från Bankens öppnande den 1 November 1862 till 1863 års slut, hafva åtskilliga Oskarshamn.
anmärkningar blifvit af Riksbankens i och för revisionen utsedde ombud framställde vid
de för försträckningen från Riksbanken aflemnade hypothek. I anledning häraf hafva
Fullmäktige infordrat förklaringar från såväl Filialbanks-direktionen som Riksbankens
ombud vid Filial-banken, hvilka sådana jemväl afgifvit, hvarefter förstbemälde ombud i
anledning af dessa förklaringar med utlåtande till Fullmäktige inkommit.
Vid derefter företagen pröfning af detta ärende hafva Fullmäktige rörande de
särskilda anmärkningspunkterna beslutat följande, nemligen:
I punkten 1:0 hade anmärkts, att aktieegare såsom hypothek aflemnat 45 stycken
Göta Kanalbolags aktier af första klassen å 100 R:dr Banko hvardera, hvilka aktier,
utgörande tillhopa 4,500 R:dr Banko, blifvit beräknade till 90 procent, och således
antagits såsom säkerhet för 6,075 R:dr; men att, då, enligt 3 i; 3 mom. i reglementet
för Oskarshamns Filialbank, publika papper, hvilka aflemnades såsom säkerhet, borde beräknas
till det värde, hvartill de i Rikets Ständers Bank belånas, berörde Göta Kanalbolags
aktier icke bordt antagas till högre belopp, än det, som enligt gällande Bankoreglemente
vore för belåning af dylika i Riksbanken bestämdt.
I 2:a och 3:e punkterna hade anmärkts, att t.vänne aktieegare såsom hypothek,
hvardera för elfva aktier inlagt 10 stycken Göta Kanalbolags aktier af andra klassen å
100 K:dr Banko, hvilka beräknats till 75 procent af deras nominalvärde, men att dä i
Bankoreglementet icke funnes upptagen någon belåningsrätt för så beskaffade aktier, desamma
icke heller bordt såsom grundfondshypothek i Filialbanken kunna antagas.
Som, beträffande dessa anmärkningspunkter, Filialbanks-direktionen, under med
gifvande
att berörde aktier icke bordt, på sätt som skett, såsom grundfondssäkerhet antagas,
förklarat sig skola uppmana vederbörande aktieegare att anskaffa behöriga sådana
hypothek och, intilldess sådant skett, i grundfonden inlagt antaglig inteckningssäkerhet,
samt Riksbankens ombud vid Filialbanken i sin förklaring intygat att såsom fyllnadshypothek
tills vidare för omförmälde Göta Kanalbolags aktier, Direktionen aflemnat
tvänne af uppgifven person utfärdade skuldebref, intecknade uti tomten N:o 206 m. fl. i
Oskarshamns stad belägna fastigheter, derå brandförsäkringsvärdet uppginge till 21,566
R:dr 10 öre, samt att efter granskning och godkännande af nämnde skuldebref, hvilka
med afdrag af andra inteckningar ansågos innebära säkerhet för 9,294 R dr, af hvilket
belopp nu endast 6,025 R:dr vore i fråga, skuldförbindelserna blifvit nedlagda uti den
brandfria kassakistan under tvenne lås, hvartill Direktionen innehade den ena och be
-
— 40 —
malde ombud den andra nyckeln; så ansågo Fullmäktige, under förutsättning att behöriga
grundfondshypothek komme att för ofvanberörde aktier aflemnas, nu omförmälde anmärkningar
för det dåvarande icke påkalla någon åtgärd; dock enär Fullmäktige saknade
tillfälle att annorlunda än genom utsedt ombud pröfva och godkänna den af Filialbanksdelegare
ställande grundfondssäkerhet, ville Fullmäktige med anledning af hvad
Riksbankens ombud till förklaring af anmärkningarne i dessa punkter anfört, hafva fästat
ombudets uppmärksamhet på angelägenheten deraf, att vid berörda pröfning och godkännande
noggrannt iakttagas de föreskrifter, hvilka dervid tjena till efterrättelse.
I 4:e anmärkningspunkten hade förmälts, att en aktieegare, hvilken innehade 60
lotter, för dessa hypothiserat, bland annat, en revers, intecknad i den så kallade Fornanderska
gården, numera hus och gård under Röda N:o 62 och Svarta N:o 88 i Oskarshamn;
att enligt bevis, utgifvet den 4 Juli 1860 af Intendents-kontoret uti Allmänna
Brandförsäkringsverket för byggnader på landet, bemälde hus och gård i Oskarshamns
stad innehade brandförsäkring uti nämnde Brandförsäkringsverk till ett värde af 5,221
R:dr 75 öre; samt att detta hypothek vore antaget att gälla såsom säkerhet för 3,400
R:dr; men att då reglementet för Allmänna Brandförsäkringsverket för byggnader på
landet innehölle, att Direktionen efter inträffad brandskada och verkställd undersökning
m. m. öfversänder penningarne till Konungens Befallningshafvande, hos hvilken den, som
skadan lidit, har att uttaga och qvittera betalningen, så syntes omförmälde Brandförsäkringsverk
icke gifva den ringaste säkerhet för den, som har en fordran intecknad i ett
der brandförsäkradt hus, att, ifall huset brunne, af brandstodsersättningen erhålla sin
fordran godtgjord framför den brandskadade, hvilket deremot reglementet för Städernas
Allmänna Brandstodsbolag i §§. 34, 37 och 41 uttryckligen tillförsäkrade inteckningshafvaren.
Då, på sätt anmärkt blifvit, reglementet för Allmänna Brandförsäkringsverket för
byggnader på landet icke tillförsäkrade inteckningshafvaren enahanda säkerhet i afseende
på utbekommande af ersättning vid inträffad brandskada, funno Fullmäktige den nu ifrågavarande
inteckningen icke kunna såsom säkerhet för af Riksbanken till Filialbanken lemnad
försträckning godkännas, utan förordnade att annat antagligt hypothek borde i dess
ställe anskaffas.
1 afseende på ett af en aktieegare aflemnadt hypothek, bestående af en skuldsedel
å &,000 R:dr intecknad i hus och gård N:o 1 och 2 i Eksjö, hvilken fastighet
vore brandförsäkrad i Försäkrings-aktiebolaget Skandia, likväl endast för .'i j- år, räknade
från den 18 Oktober 1862, hade, i 5:e punkten, med anledning af Bankoreglementets
föreskrift att, när Riksbanken utlemnat lån mot pant af stadsfastighet, som vore försäkrad
i Skandia, skulle, till betryggande af inteckningsbafvarens rätt, en särskild premie,
såväl för det löpande året som för minst 2:ne följande år, vara i förväg erlagd, anmärkts,
att upplysning icke förefunnes derom, huruvida något sådant i förevarande fall
egt ruin; men sedan Filialbanks-direktionen, i dess förklaring upplyst, att den i Bankoreglementet
föreskrifna särskilda premie till Försäkringsbolaget Skandia vore genom Direktionens
försorg erlagd, läto Fullmäktige dervid bero.
Med förmälan att en aktieegare såsom hypothek, bland annat, aflemnat en revers
på 20,000 R:dr, vederbörligen intecknad i åtskilliga stadsfastigheter i Oskarshamn, af
hvilka 4 vore brandförsäkrade i Städernas Allmänna Brandstodsbolag för 9,500 R:dr,
hvadan reversen vore upptagen såsom säkerhet för 6,300 R:dr; äfvensom att berörde revers,
utgifven den 1 Mars 1851, vore ställd ensamt till uppgifven person och betalbar
med endast 1,000 R:dr om året i 20 år samt att någon afbetalning icke vore å reversen
afskrifven, bade, i 6:te punkten, hemställts, huruvida denna revers kunde anses vara i behörig
form såsom grundfondshypothek; och hade såväl Filialbanks-direktionen som Riksbankens
ombud vid Filialbanken beträffande denna revers i sina förklaringar uppgifvit,
- 41 -
att utgifvaren af reversen dårnera medgifvit den person, till hvilken densamma vore
ställd, rättighet att låta densamma komma i tredje mans hand och att reversen derefter
blifvit på Filialbanken transporterad, vid hvilket förhållande och då utaf ifrågavarande
revers redan vore till betalning förfallet ett belopp, öfverstigande den summa, hvarför
reversen blifvit hos Filialbanken hypothiserad, Fullmäktige ansågo denna anmärkning
kunna förfalla.
Beträffande en såsom säkerhet aflemnad revers å 30,000 R:dr, hade endast anmärkts,
att densamma vore betalbar först efter ett års uppsägning, hvilken dock icke
finge ega ruin före den 31 December 1865; ett förhållande sorn Direktionen å sin sida
ansett icke inverka på Bankens säkerhet; och läto Fullmäktige härvid bero.
I 8 de punkten hade omförmälts, att en delegare för 10 stycken aktier aflemnat
en skuldsedel på 1,027 K:dr, intecknad den 14 November 1859 uti */4 mantal Böta, som
vore för år 1850 taxeradt till 1,816 R:dr. och att, enligt vid handlingarne bilagdt gravationsbevis,
samina hemmansdel blifvit nästpåföljande dag, eller den 15 November 1859,
intecknad för ytterligare 2,598 R:dr 68 öre; hvadan och då dessa båda inteckningar tillsammans
utgjorde 3,t>25 R:dr 68 öre, eller dubbla taxeringsvärdet, samt, enligt den vid
tiden för berörde inteckningars fastställelse gällande inteckningslag, alla inteckningar,
fastställda vid samma ting, egde sins emellan jemnlik förmånsrätt, oaktadt de blifvit
sökta eller meddelade på olika dagar, ifrågasatts huruvida Kongl, förordningen af den 8
Oktober 1861 om förändring i borgenärers rätt kunde hafva någon retroaktiv verkan och
tillämpas då tvist uppstode om företrädesrätt emellan förut erhållna inteckningar; varande
af Riksbankens ombud vid Filialbanken härutinnan anfördt, att, ehuru orimligt
det ville synas, att intecknings- och förmånsrätt, sorn enligt förut gällande lag och på
god tro vunnits, skulle genom nämnde Kongl. Förordning upphört, såvida tvist derom
icke blifvit anhängiggjord före 1863 års början, väl torde, jemlikt 9 och 10 §§. af samma
Förordning, kunna antagas, att ofvan omförmälda den 14 November 1859 meddelade inteckning
för dess innehafvare medför företrädesrätt till utbekommande af hans fordran ur
panten framför egaren eller innehafvaren af den dagen derpå, eller den 15 November
samma år meddelude inteckningen.
Enär i händelse nu ifrågavarande 2:ne iffteckningar å tillsammans 3,( 25 R:dr 68
öre, såsom fastställde vid samma ting, egde lika rätt, den hos Filialbanken hypothiserade
icke vöre' antaglig till ett densamma motsvarande belopp, samt Riksbanken icke kunde
ätnöjas att, såsom säkerhet för leninad försträckning antaga en inteckning, hvars förmånsrätt
berodde på en lagtolkning, som vore till sin riktighet långt ifrån ostridig, funno
Fullmäktige sig icke kunna såsom grundfondshypothek godkänna nu ifrågavarande,
uti hemmanet 'U mantal Böta intecknade revers å 1,027 R.dr, utan föreskrefvo att annat
antagligt hypothek skulle i dess ställe anskaffas.
I anledning af hemställan i 9:de punkten, huruvida aktieegares uti dess allmänna
förbindelse till Filialbanken intagna öfverlåtelse af de till honom sjelf eller ordres ställda
skuldsedlar, som aflemnas, vore tillfyllestgörande, så att särskild transport till Filialbanken
eller ordres icke erfordrades å hvarje skuldsedel, förklarade Fullmäktige, att alla
hypothek, ställda till viss man eller ordres, borde med vederbörliga transporter förses,
och att såsom grundfondshypothek icke finge antagas något endast till viss man ställdt
skuldebref, sä vida ej dera blifvit meddelad sådan påskrift, hvarigenom skuldebrefvet
vore gällande uti innehafvarens hand.
Vid den i 10:e punkten gjorda anmälan, att af fyra aktieegare till fyllnad i deras
grundfondshandlingar afiemnadt myntadt silfver ingått i Filialbankens kassa och att
Riviiortrnes Berätt. äng. Bunkcverkét. ö
— 42 —
Län på äldre
Läne-banko
obligationer.
Om öfoer låtande
till Allmänna
Ilypotheksbanken
af
Bankens for -  dringar mot
pant af fast
egendom pä
landet,
Lån mot in~
teckning i fastighet
och återbetalning
i
silfver.
i stället blifvit såsom hypothek inlagd en intecknad skuldsedel af uppgifven beskaffenhet,
hito Fullmäktige bero.
Och hafva Fullmäktige, med underrättelse om deras sålunda fattade beslut, forelagt
Filialbankens Direktion att inom fre månader inför dem styrka, att hvad sorn af
Fullmäktige till rättelse fdreskrifviis, blifvit af Direktionen behörigen fullgjord t, vid äfventyr,
att Banko-reglementets föreskrift om uppsägning af större eller mindre del af den
Filialbanken från Riksbanken lemnade försträckning eljest komme att af Fullmäktige mot
Filialbanken tillämpas.
§ 46.
A lån på äldre Låne-banko-obligationer hafva under år 1863 blifvit inbetaldte
407 R:dr 64 öre, hvarigenom Bankens fordringar för sådana lån minskats till 21,571
R:dr 94 öre.
§ 47.
I anledning deraf att, genom 49 § 3 mom. i Bankoreglementet, åt Fullmäktige
öfverlemnats att inled i och afsluta aftal med Allmänna Hypoteksbanken om öfvertagande
af Bankens fordringar mot pant af inteckning i fastighet på landet, har, genom af
Fullmäktige utsedde Deputerade, underhandling öppnats med Styrelsen för Allmänna
Hypoteksbanken, men ännu icke blifvit atslutad.
§ 48.
Vid 1823 års riksdag bildades, på sätt 4 artikeln 4 afdelningen §17 i det nämnde
år utfärdade Banko-reglemente omförmäler. en ny fond till utlåning mot pant i fast
egendom, och stadgades, beträffande denna ulåniilg, bland annat, i 21 §, att »på hvart
och ett af de från nya lånefonden utgående fastighetslån skall ovägerligen erläggas årlig
afbetalning uti Svenskt silfvermynt eller deremot svarande lodtal myntbart silfver, reduceradt
till Riksdaler efter nu varande "skrot och korn, med ett helopp af 2 för hundrade
i ett för allt om året, beräknadt efter den summa, hvilken i Bankosedlar såsom lan utgått;»
äfvensom att, »efter 337a års sålunda verkställd inbetalning, anses lånet liqvidera
It : läntagare obetnget att, om lian så för godt finner, öka eller påskynda afbetalningen
och derigenom tidigare sin skuld afbörda; dock efter samma beräkning, så att Banken
må för hvarje i sedlar utgifvet lån af denna fond kunna påräkna en återbetalning af
662/3 procent i silfver».
De på grund af dessa stadganden från Banken utgifna lån bokfördes, intill år
1834, i räkenskaperna på det sitt, att räkningarne debiterades för 667a procent i silfver
af den såsom lån i bankosedlar utgifna summa, hvadan Banken redan vid lånens utgifvande
räknade sig till godo den uppkomna skillnaden och sedermera bland tillgångarne
b t lanserade den vinst, som successivt under 337» år skulle inflyta genom den stadgade
inbetalningen i ett för allt af 2 procent i silfver årligen på länens primitiva belopp i
RÅsdalen- Banko. Sedan likväl Rikets Ständer i 239 § af det den 26 Maj 1835 utfärdade
Bankoreglemente beslutat att, derest, efter verkställande omföringskalkyl i afseende
på Bankens fastighetslån emot återbetalning i silfver från första utgifningsdagen af dessa
lån till och med år 1832, skulle visa sig, att något kapitalöfverskott, utöfver Bankens
grundfond, 5,000,060 R:dr, kunde disponeras, samma öfverskott borde till Riksgäldskontoret.
öfverlcmnas, förordnade Banko-Fullmäktige den 6 Augusti samma år, att dessa
Jan derefter väl finge, likasom tillförene, i nummerböcker, vigilanslistor ecb räkenskaper
-
na i allmänhet upptagas till det belopp 5 Riksdaler silfver, som komme att återbetalas,
hvaremot omföring af dem samfäldt till en början skulle ske vid hufvudafslutningen år
1834 och att på kapitalkonto då skulle afföras hvad som, med beräknande af 3V5 procent
årlig ränta, enligt uppgjord utredningskalkyl, visade sig hafva, efter förra metoden,
på framtida räntevinst blifvit antlciperadt och såsom kapitaltillgång i förtid upptaget,
samt vidare, att in- och utgående balanserna, si väl den verkliga som den i silfver, borde
i 1835 och följande årens generalhufvudböcker blifva synliga, dock så, att summan i silfver,
sorn extraktet öfver dö utestående lånen balancerade, i behörig ordning flyttades
inom linien i nämnde hufvudbok, som i stället borde i kolumn upptaga det belopp i sedlar,
hvilket för hvarje år genom berörde utrednings kalkyl utröntes; och slutligen att den
’/* procent tillökning i räntan, sorn, enligt Kongl. Kungörelsen af den 6 April 1830, ä
4 procent årligen erlades på i förtid liqviderade lån, icke erfordrade särskild uträkning,
utan finge anses såsom i sin må® minskande den till omkring 3000 R:dr Banko uppkommande
återstod pä den räkning,.sorn, under titel: »Utlåning mot inteckning i fastighet
och återbetalning i silfver, fördelad i kapitalafbetalning och 3Vs procent ränta», uti 1834
års bokslut först öppnades, sedan alla låntagare till fullo godt gjort sina förbindelser, då
det finge ankomma på Banko-Styrelsen att hos Rikets Ständer till afskrifning anmäla,
hvad som funnes vara för högt beräknadt tili följd deraf, att Banken årligen god t gjort
sig för 34/s procent ränta på lånens i sedlar beräknade återstod efter sista inbetalningen.
Å de lån, för hvilkas uppkomst och bokföringssätt här ofvan är redogjordt, var,
på sätt i § 43 af sistlidet års revisionsberättelse är omförmäldt, vid 1862 års slut bok
fördt
såsom ännu utestående ett belopp af Silfver
R:dr 4,204: 28, 7.
deraf lån på landtegendomar
S:r R.dr 3,309: 39, 11.
och « på stadsegendomar. ,  » » 894: 36, 8.
S:gr R-.dr 4,204: 28, 7.
Detta silfverbelopp var dock, på grund af ofvan anförde föreskrift, i räkenskaperna fördt
inom kolumn, hvaremot ett beräknadt belopp i Riksmynt af R:dr 4,342: 21 öre fanns i
kolumn ut fördt. Emedlertid har å ifrågavarande län redan under tiden intill 1863 års
slut influtit icke allenast nyssnämnda summa af R:dr 4,312: 21, utan ytterligare derutöfver
R dr 5,672: 84 öre, under det att vid samma års slut ännu fanns utestående å detta
slags lån ett belopp i silfver af R:dr 1,659 27 sk. 9 rst, .motsvarande i riksmynt R:dr
6,638: 31 öre; och sålunda har, i stället för en förmodad brist vid samtliga lånens siutliqviderande,
tvärtom redan nu visat si» ett öfverskott i den nyss omfönnälde kalkyleringsräkning;
hvilket öfverskott härleder sig deraf, att en stor mängd af lånen blifvit till fullo
infriade långt före förlällotiden, för hvilka, jemlikt ofvan berörda 1830 års Kongl. Kungörelse,
blifvit erlagd ’/5 procent högre ränta än elen kalkylerade.
Då de obetydliga äterstoderna på fastighetslånen mot återbetalningsskyldighet i
silfver numera äro i det närmaste allesammans till inbetalning förfallna, och ingen anledning
mera finnes hvarken att vidare begagna den i 1834 års generalhufvudbok först öppnade
kalkyleringsräkning. ej heller att vidare bokföra dessa lån i riksdaler silfverspecie,
har vid 1863 års generalbokslut blifvit såsom kapital-tillökning bokfördt såväl den utöfver
kalkyieringsbeloppet influtna vinsten, som den ringa återstoden på lånen, hvilkas belopp
till och med den 30 Juni 1864 ytterligare minskats:
landtfastighetslänen till
R int R:dr 3,928: 74.
och stadsfastighetslånen till
» » 2t8: 55
Summa Runt Kalr 4,197: 29.
Ut lånny mot.
inteckning i
fastighet och
återbetalning
i sedlar.
Lagsökningar
för fastighetslån.
Skiftes- och
odlings- lån.
49 §.
Vid 1862 års ingång voro mot pant af fast egendom Och återbetalning i sedlar
utestående
R:dr 7,830,901: 49.
Under loppet af nämnde år utlemnades:
168 landtegendomslån med
223,230; —
10 stadsegendomslån
27,120: — 250,350: —
Summa R:mt R:dr 8,081,351: 49.
Kapitalafbetalningarne under samma tid utgjorde:
å bruksegendomslån
4,357: 30.
» landtegendomslån
467,6^-8: 30.
» stadsegendomslån
70,926: 92. 542.972: 52.
hvadan utestående kapitalfordringarne vid 1863 års slut uppgingo:
å bruksegendomslån till
26,817: 05.
» landtegendomslån »
■
6,521,411: 20.
» stadsegendomslån r»
990,050: 72. 7,538,278: 97.
50 §.
Under tiden från sednaste revisionsberättelses afgifvande till den 1 sistlidne Juli,
hafva lagsökningar för fastighetslån anställts, dels då dylika lån, i anseende till försummad
afbetalning, skolat till hela deras belopp indrifvas, dels till infordrande allenast af
uraktlåtna årsinbetalningar.
Af lagsökningsärenden utaf förstnämnde beskaffenhet voro den 1 Augusti 1863,
oafgjorda
15.
hvarefter tillkommit
35. 50,
och äro af dessa:
inställd i anseende til! mellankotnmande liqvid
1.
afslutade genom verkställd indrifniug
15. J6.
hvadan på handräckning af vederbörande exekutorer den 1 Juli återstodö  34.
Af lagsökningar till indrifvande af uraktlåtna årsinbetalningar qvarstodo den 1
Augusti 1863
80,
till hvilka sedermera kommit
200. £80.
af dessa äro:
inställde, i följd af mellankommen liqvid
41.
afslutade genom verkställd indrifning
104. 145.
och återstodo således nyssnämnde 1 Juli
135
§ 51.
Å skiftes- och odlingslån utestodo vid 1862 års slut...  R:dr 29,001: 37.
deraf äro under år 1863 inbetaide
» 11,052: 48.
så att utestående beloppet vid årets slut utgjorde
R:dr 17,948: 89.
- 45 —
§ 52.
„ . j *- Lagsökningar
Den 1 Augusti 1863 voro af skiftes- och odlings-lan pa utsökning beroende o. försk’/tes-ocli
Under sednare förflutna tiden intill den 1 sistlidne Juli hafva till lagsök- odlingslän
ning utremitterats
--•••—  4. _
Sigr i) st.
Men då lagsöknings-åtgärderna blifvit afslutade genom verkställd indrif
ning
af  ..
så befunnos nämnde dag återstoden af dylika lagsökta lån utgöra allenast  5 st.
§ 53.
För de af Direktionen öfver Bankö-Diskontverket vidtagna åtgärder ecb beslut a«charge, /or
under år 1863 är decharge meddelad af de Revisorer, sorn verkställt granskningen
detta verks räkenskaper och förvaltning för nämnda år. lHskonirerkti
§ 54.
De af Revisorerne till granskning af Låne-kontorens i Göteborg, Malmö och 5Y is-AieAvntoreL
by räkenskaper och förvaltning för år 18-63 utfärdade dechargér för Styrelser», fe öfver ofe- Styrelser
malde Lånekontor äro af Fullmäktige godkände.
§ 55.
Af Banko-Diskontverkets i Stockholm samt Låne-köntbrfenS i Göteborg, Malmö
och Wisby räkenskaper för år 1863, få Revisorerne framlägga nedanstående, med ledning
af Revisions-berättelserne, upprättade sammandrag:
Diskov.trör
elsen
A. Handels- och Näring s-Diskont-fovden.
I Stockholm. 11 Götheborg. I Malmö. I Wisby.
Inkomster'.
Af Vexel-Diskonteringen:
Förskottsränta
Ofverränta
Af lån på löpande förskrifningar:
Förskottsränta
j 139,230
Ofverränta
Kapital-nfbetalningar ä inom
linien förda lån
Af lån på aktier oell publika
papper:
Förskottsränta
Ofverränta
124,755
12
1,283
io:
95
152 15
14,752 10
96 10
11,013
112,786 36
3,307 98
i
56,364 43
492 02
20,703 ■
1,157128
450
11; 46
6,867! 32
26! 49
305 —
1 56
Transport | 280,282| 73| 1L7,107[ 3ij 79,l78|l9; 7,200)37
— 46 —
I Stockholm.
I Götheboi
Ör
I Malmö.
I Wisby.
Transport
280,282
73
127,107
34
79,178 19
7,200' 37i
Af lån emot pant af vågförda
effekter:
1
Tänta
1.88,718
79
. '
■Ä
Ofverränta
4,203
97
/ OW,Uö«7
83
„ :  i —
Af kassa-kreditiv-rörelsen:
Inträdes-afgifter
25,875 50
1
4,382 50
832
50
t äntå
137,484 98
53,467
02
31,943 45
5,465
10
Ofverränta
84
91
i
Restituerad ränta å upp- och
afskrifningsräkningen (rån fö-
regående är
340
18
Godtgjordo lagsökningskostna-
der
-
335
87
i —
—
Summa
586,650 9i
213,340
84
115,504 14
1.3,497
97
Utgifter:
Arfvoden
1,1 CO
!
^
Diverse omkostnader
869
95
371 82
Ligsökningskostnad
467
35
43 83
—r.
Godtgjord ränta å medel på
upp- och afskrifningsräkning
61,683,15
16,287
96
14,062 11
555
18
Godtgjord ränta å medel på
. „r7 -; J.
1
Deposit-räkning
39,563
92
5,331
02
533 25
(519
93
Belo[>pet af inom linien förda
lån och kreditiv
31,629
!:
*
Afskrifna län
685
09
-f—
—
!
■ S:gr
133,561
76
24,056
28
15,011 01
1,175
11
„
86
1 o
Summa
586,650
91
213,340
84
115,504 14
13,497
97
Skuld vid året/s slut:
|
Till Rikets Ständers Bank. för
förlag
7,250,000
-
3,250,000
—
1,350,000'—
225,000
—
» D:o d:o för derutöfver er-
1
hållen förstärkning från
i
Reservfonden
950,000
300,000
—
» Upp- och Afskrifningsräk-
!
I
ningen för innestående me-
i
del
2,596,644.70
337,800
_
702,7u9 52
21,330
» D:o d:o för innestäende
ränta
62,611
24
—
9,276^ 10
» Deposit-räkningen
975,400
—
120,100
-
|_
10,000
—
Transport j
11,834,655| U\
4,007,900
2,061,985; 62
256,330
~
_ 47 —
I Stockholm.
I Götheboi
v.
I Malmö.
I Visby.
Transport
Utelöpande assignationer pä
1) ,834,655
;
34
4,007,900
—
2,061,985 02
i
256,330
Banken
750
—
—
—
Balanserad vinst
72,642
94
67,800 37
-
— --
—
Summa
11,907,298
88
4,076,450 37
1
2,061,985
02
256,330
-
Tillgång vid årets slut:
Kassabehållning
Ilos Depositions-afdelningen iu-
~
339,889
20
138,050
20
42,687
25
nestaende
519,937
91
1.837
50
—
—
—
Utestående belopp för diskon-
terade vexlar
2,189,147
8S
419,264
04
894,657
30
127,182
75
» lån på löpande förskrif-
ningar
2,342,899
74
1.869,629
57
439,500
—
3,000
» lån på aktier och publika
416,870
papper
—
52,000
—
7,500
—
—
Ian emot pant af vågförda
effekter
2,991,513 35
627,200
—
—
» Kassa-kreditiv
3,246,910
766,630
582,278
—
83,460
—
Summa
11,907,2:)8
88
4,076,400 37| 2,061,985
02
256,330
—
Dalans inom kolumn:
Osäkra lån på löpande för-#
skrifningar
38,734
38
10,011
25
— —
—-
—
På lagsökning beroende, men
bland säkra fordringar upp-  tagne:
Vexlar
2,492 14
| 47,560
—
—
Län på löpande förskrifningar
Kassa-kreditiv
50,399 7 4
; 7,000' —
82
14,800 —
1,5081—
■*'
13. Allmänna D i skönt -fo nelen.
I Stockholm.
I Götheboi
g.
e
I Malmö.
I Wisby.
Inkomster'.
i
Förskottsränta
246,905‘ 01
101,3°5
79
52,507
05
6,7(4
61
Öfverränta
41,9:50 04
25,262
88
10,561
90
984
36
Kapital-afbetalningar å inom
134
500
linien förda Ian
5.24'i 19
245
34
81
—
Transport
294,134,24
126,894| 01
63,504
30
8,192
97
— 48 -
I Stockholm.
I Götheboi
cr.
e*
I Malmö.
I Wisby.
Transport
Behållen inkomst af Låne-
kontorots hus
Ersatte förskott
Anmärknings medel
294,134
24
126,894
528
01
94
63,204
1
30
73
8,192
314
I
97
1
94
Summa
294,134
21
127,422
95
63,206
09
8,507 911
Utgifter'.
Aflöning v.
42,100
26,000
19,335
3.525
Aifvodeu
(i,300
1,555
83
—
—
Diverse omkostnader
12,369 koj
6,730
70
4,340
05
90.
71
Lagsökning', kos t nåd
2,992 01
1,024
30
35
-75
729
—
Revisionskostnad
—
1.948
53
—
75
Utgifter för Låne-kontorets hus
__
—
3,801
93
i
Ut gifvet förskott
—
-
154
33
Beloppet af inom linien förda
lån
20,270 78
1,199
30
_
i
Afskrifna lån
4,730 49
—
Stgr
88 761
93
38,458 72
27,512 73
5,315
79
Behållen vinst
205,372
31
88,!)Ö4 23
1
35,093 36
3,192
12
Summa
294,134
24
127,422 95
63,206| 09
8,507 j 91
Skuld vid årets slut:
Till Rikets Ständers Bank för
förlag
5,765,000
2,442,444
1
10
1,235,000
150,000
1
Räntor för afslagne omsättnin-  gar
69
75
Värdet af Låne-kontorets hus
82,000
—
15,480
Inventarier ....
-
4,723
92
3,105
-
443
83
Vinstmedel
20,973
14
29,883
95
—
Summa
5,785,973
14
2,559,552
03
1,253,654
75
150,443, 83
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
21,192
1,519
80
1,710
!
Ilos Depositions-Afdelningen
innestående
36,284
22
2,800
Utestående lån  -•••
5,749,688
92
2,447,848
29
1,230.749
95
148.290
Låne-kontorets hus
—
82,51.0
15,480
—
—
Förskjutne lagsökningskostna-  der
3,287
82
Inventarier
—
4,723
92
3,105
—
443
$3
Summa
5,785,973j 14
2,559,552 03
1,253,654; 75
150,443 83
49 —
I Stockholm. I Götheboi
'g-
I Malmö.
I Wisby.
riatans morn kolumn:
Osäkra lån
| 68.624
35 10,624
12
4,272
58
På lagsökning beroende, men
bland säkra, fordringar upp-
tagne lån  1 84,278
921 83.508
8i
CC
95
§ 56.
Af den vid sisti. riksdag till ! 2,000,000 R:dr fastställda Handels- och Näring sdiskont/onden
hafva Fullmäktige, pä grund af 53 § i Banko-reglementet, den 14 Januari
detta år bestämt följande fördelning mellan de särskilde låne-inrättningarne, sålunda:
att Diskontkontoret i Stockholm, åt hvilket borde tillhandahållas R:dr 7,250,000: —
skulle, då detsamma innehade allenast
» 6,700,000: —
550,000
undfå
•
dock att, enär nämnda Kontor såsom förstärkningsmedel då begagnade
— R:dr 1,500,000: —-
häraf skulle- hänföras till ordinarie fonden
550,00J: —
och återstoden
till Banken återbetalas;
att Götheborgs Lånekontor, hvilket skulle erhålla
R:dr 3,300,000:
men innehade endast
3,250,000:
950,000:
borde utbekomma
50,000:
likväl och som Lånekontoret från Reservfonden redan såsom förstärkning
undfått  R:dr 300,000: -
öfverfördes fill ordinarie fond
50,000: —
hvaremot Lånekontoret hade att inbetala återstoden
250,000:
S:gr R:dr 300,000
att Malmö Lånekontor, hvars fond borde utgöra
R:dr 1,200,0:JO
men hvilket innehade endast
1,150,000
skulle undfå ytterligare
men att då Kontoret vid tillfället innehade förstärkningsmedel från Reservfonden
till belopp af
R:dr
komme
50,000
•200,000: —
50,000: —
att till ordinarie fond öfverföra», och återstoden
150,000: —
att till Banken i föreskrifven ordning återbetalas
Vidkommande Wisby Lånekontor, hvars ordinarie Handels- och Närings-diskontfond
utgjorde R:dr 225,000; men enligt ofvan anförda reglemente § finge höjas till 250,000
R:dr, ansågo Fullmäktige att, då de från Lånekontoret inkomne rapporter utvisade, att
icke allenast icke de på deposit- samt upp- och afskrifnings-räkning hos Lånekontoret
insatte penningar vore i låne- och kreditiv-rörelsen använde, utan äfven att någon del af
det ordinarie förlaget funnes obegagnadt, hvaraf ville synas att rörelsen inom Lånekon
Revisorernes
Berätt. äng. Bankoverket• 7
Fördelning aj
Handels- och
NåringsDi
skönt/onden
— 50 -
torets område icke påkallade någon tillökning i förlaget, anledning icke vore för handen
att för det dåvarande tilt Lånekontoret anvisa, den i reglementet medgifna förhöjning i
dess Handels- och Närings-diskontfond.
§ 57.
förMrhUn ar följd dels af Banko-Fullmäktiges, den 17 September nästlidne år, meddelade
tili. Handels- förordnande, att de Handels- och Närings-diskontfonderna vid Lånekontoren lemnade föroch
Närings- stärkningar skulle till Reservfonden återställas, dels af den i nästföregående § omnämnda
fonden rid fördelning af Handels- och Närings-diskontfonden, hafva Diskont- och Lånekontorens
Diskont- och fon(jer efter den tid för hvilken i - 2 (j af sistlidet års revisionsberättelse redogöres, un
Lånekontoren-
, j j .
dergatt följande forandringar:
Banko-diskörttverke.U eller nuvarande Diskont-kontoret, innehade då icke någon
förstärkning från Reservfonden> Under den sedermera förflutna tiden intill utgången af
sistförflutne Augusti månad hafva vid särskilda tillfällen, på anmälan om behof af förstärkning
till Banko-diskontverkets eller Diskont-kontorets kassa, från Reservfonden ut
anordnats
sammanlagdt
R:dr 2,600,000: —
hvaraf, pä sätt nästföregående § upplyser,
550,1,00:
vid den 14 Januari detta år beslutad reglering af Handels- och Näringsdiskontfonden,
öfverfördes till Diskontkontorets ordinarie förlag,och återstående 9,050,00 —
blifvit under innevarande är i särskilda poster till Reservfonden äterbetalta.
Lånekontoret i Götheborg, som, efter hvad ofvananförde § i förlidet års revisionsberättelse
gifvet' vid handen, den 5 September 1863 icke begagnade någon förstärkning,
undfick den :0 påföljande December en sådan till belopp af
R:dr 300,000: —
att återbetalas sednast den 15 April detta är; men som vid nyss omnämnde
reglering, Kontorets ordinarie förlag ökades med  50,000: —
hade Kontoret alltså att återbetala allenast
250,000:
hvilka äfven blefvo under Mars och April detta år återlevererade.
Härförutan hafva, på Lånekontors-Styrelsens anmälanden om b thoaf tillfällig
förstärkning till Kontorets kassa, vid särskilda tillfällen anordnats tillsammans R:dr
330,000, hvilka efter hand blifvit återbetalda.
Lånekontoret i Malmö innehade, sedan den 16 April 1863 en förstärkning
af
R:dr 300,000: —
hvaraf under Oktober månad amma år återlevererades
100,000: —
Dä utaf återstående
200,000: •—
vid den i nästföregående § omförmälda fondreglering,
50,000:
öfverfördes till det ordinarie förlaget, hade Kontoret alltså att åte. leverera 150,000: —
hvilka blifvit, jemlikt af Fullmäktige meddelade föreskrifter, inbetalte med 100,000 R:dr
under April och 50,000 R:dr under Maj månad detta år.
Lånekontoret i Wisby hade, enligt förra årets revisions-berättelse, en förstärkning
af R:dr 50,0011, som inbetaltes under Oktober och November månader.
§ 58.
Pöfdetningen Fonden för utlåning med omsättningsrätt, 9,600,000 R:dr är mellan Diskont- och
aj Allmänna Lane- kontoren fördelad på sätt Banko-reglementets 55:te § bestämmer.
Diskontfonden.
— 51
§ 59.
Räntan vid diskontering och utlåning från Handels- och Närings-diskontfonden har Räntan i
bibehållits vid sex procent; och beräknas, vid diskontering af vexlar å kortare tiel än 30 —och
dagar, ränta endast för den återstående tid, vexeln har att löpa. diskontfonden
A kassa-kreditiv, beviljade enskilda personer till begagnande från och nied den 1
Januari 1864, är räntan höjd till sex procent.
§ 60.
Den i 61 § af Reglementet Sparbankerna i riket inedgifna kreditiv-rätt har un • Kassa-hrcditm
der nästlidet år begaguats af Sparbankerna i Stockholms stad, Stockholms län, Hud i ks-till Sparbanker.
vall, Södertelje, Göteborg, Skara, Marstrand, Malmö, Christianstad, Ystad, Lunds stad,
Cimbrishamn, Sparbanken för Lunds stad med kringliggande land, äfvensom Sparbankerna
i Frosta, Ostra Göinge, Wemmenhögs, Oxie och Skytts härader.
§ 61.
Angående upp- och afskrifnings- samt deposit-rörelsen vid de särskilda Diskont- Upp- och elverken
år 1863, få Revisorerne meddela följande sammandrag: skrifnings
samt
deposiU
rörelsen
A. Upp- och Af skr i f ning s-r åkning en.
Innestäende vid årets början
Insatta
I Stockholm.
I Götheborg.
!
I Malmö, j I Wisby.
3,311,901
29,573,687
21
31
339.648'—
6,421,020 —
715,577
823,172
87 68,450 —
70 441,7901—
Summa
Lyftade
32,885,588
30,288,943
52
82
6,760,668—
6,422,868|—
1,538,750
836.041
57| 510,240|—
05 j 488,910 —
Innestående vid årets slut ....
2,596,644
70
337,800 —
702,709
521 21,3301—!
B. JD ep osit-r åkning en.
Innestående vid årets början
Insatta
I Stockholm.
I Götheborg.
I Malmö.
I Wisby.
943,800 —
551,200 —
133,300
746,900—
7.000—
2.000—
27,500, -  4,000—
Summa
Infriade deposit-bevis
1,495.000,—
519,600]—r
880,200—
760,10o|—
9,000—
9,000 —
31,500—
21,500 —
Innestående vid årets slut ....
975,400 —
120,100 —
|—
10,0001-
— 52 —
För de under nästlidet ar insatta medel har ränta tillgodokommit räkningshafvarne
till följande belopp:
Å Upp- och
Afskrifnings-  räkning.
Å Deposit- ,
räkning.
Stockholm
61.683 ; 15
16,287 ! 96
14,062 11
555 j 18
39,563 |92
5,331 02
533 25
619 93
Malmö
Summa
92,588 40
46,048 12
Af de på upp- och afskrifning»- samt deposit-räkningarne den 27 Augusti
innestående, redan upptagna medel voro vid samma tid i låne-rörelsen använda:
Innuestående:
Su
deraf i lane
rörelsen an-  vända.
-
\ °C*1 * Deposit-  afskmnmgs- i .
....'’ rakning,
rakning. °
I Stockholm
2,775,299
52 1,370,900 —
4,146,199
52
2,327,986
86
» Götheborg
461,080
—: 114,900 —
575,980
256,196
29
» Malmö
748.158
66 6,7 00 !—
754.858
66
556,239
75
» Wisby
35,400
-| 4,000
39,400
14,060
—
§ 62.
fskrif1' ^ (ien förut gällande bestämmelsen angående ränta för medel, insatta, på deposit
nings-
* samt räkning vid Diskont- och Lånekontoren, enligt hvilken 3Vs procent godtgjordes för medeposit-medel.
del, insätta på tre samt 4’ 2 procent för medel, insatta på sex månaders uppsäguing,
hafva Fullmäktige, den 18 Februari innevarande år beslutat den förändring, att räntan
vid insättning på 2 månaders uppsägning blifvit bestämd till 4 procent, på tre månaders
uppsägning till 4’/s procent och på 4 månaders uppsägning till 5 procent, hvaremot någon
ändring i den tor å upp- och afskrifningsräkning innestående medel bestämda ränta
af 2 procent icke vidtagits, med undantag för Wisby Lånekontor, hvars Styrelse den 21
sistlidne Juli blifvit berättigad att tills vidare å upp- och afskrifningsräkningar godtgöra
3 procent ränta.
Angående Bankens Styrelse.
§ 63.
Öfver-Styrdr Inom Banko-Styrelsens ordinarie personal har den förändring inträffat, att efter
sens personal. Hans Excellens 'Herr Riks-Marskalken m. m. Grefve A. F. N. Gyldenstolpe, som afled
den 26 nästlidne Maj, förste Suppleanten för Höglofl. Ridderskapet och Adelns i Sty
-
- 53 -
reisen deltagande ledamöter, öfversten m. m. Herr C. G. Lagercrantz blifvit af Riddarhus-Direktionen
kallad att 1 Styrelsen inträda.
Af Suppleanter för Styrelsens ledamöter hafva allenast Herrar A. Peyron och D.
Erskine vid åtskilliga tillfällen i Styrelsen deltagit.
§ 64.
Utöfningen af den, enligt 68 § i Reglementet, Fullmäktige aliggande tillsyn öfver inspektionen
ordningens vidmakthållande inom Bankoverket, är sålunda besörjd, att Fullmäktige för- qfmr Banko
delat
sig ä tre afdelningar, af hvilka den första utöfvat tillsynen öfver Fullmäktiges Ex- ver teL
pedition jemte Mynt- och Medalj-kabinettet, Sedel-kontoret, Kassa-kontoret samt Bankens
tryckeri, den andra öfver Räkenskaps, Depositions- och Revisions-kontoren samt den
tredje öfver Låne-kansliet och Fiskals-kontoret.
65.
Af Fullmäktiges protokoll hafva Revisorerne funnit, att den genom 69 § i Banko- ime.ntermg
reglementet Fullmäktige anbefallde årliga inventering i Bankens alla kassor och öfriga verkställd af
förvaringsrum samt besigtning af Bankens hus och inventarium blifvit den 20 sistlidne Fullmäktige.
Juni anställd, utan att någon anmärkning dervid förekommit.
66.
Till deltagande, å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar, i Göta Kanal-Direk- Val af Leda
tion invaldes vid nästlidet års slut ånyo Herr Rådmannen och Riddareu A. W. Björck. m°K^ncJ!ta
Revisionen af Kanal-verkets räkenskaper och förvaltning för är 1863 komma först Direktion.
nästa år att verkställas.
§ 67.
Enligt § 67 i 1863 års Revisions-berättelse skulle återstående vinsten tillhörande
Statslåne-fonden den 5 September 1863 utgöra
R:dr 157,909: 78.
sålunda redovisad:
Innestående ännu ej levererade medel .... R:dr 12,881: 50.
På indrifning beroende lån:
vid Banko-Diskont-verket
83,583 : 06.
» Låne-kontoret i Götheborg  44,235: 22.
» d:o i Malmö 15,710:
» d:o i Wisby
• 1,500:
sigTädr”i57,909: ~7B.
men var rätteligen
R:dr 157,809: 78.
i anseende dertill, att de på indrifning vid Låne-kontoret i Malmö
beroende lån, ofvan upptagna till R:dr 15,710, i sjelfva verket utgjorde
R:dr 15,610. — Denna behållning är sedermera intill 1863 års
slutökad genom vinst å utlåningen vid Lån -kontoret i Götheborg.... » 37: 68.
till R:dr 157,847: 46.
Transport R:dr 157,847: 46.
— 54 —
Transport !’:dr 157,847: 46.
Häraf äro till Riksgälds-kontoret levererade R:dr 10,000:
och i omkostnader för fortsatt bevakning af utestående
fordringar vid Banko-Diskont-verket utgifne
145: 15. » 10,145 15.
så att återstoden vid 1863 års slut utgjorde
.... R:dr 147,702: 31.
hvaraf vid Banko-Diskont-verket och Låne-kontoren
utestodo tillsammans ...i
R:dr 139,552: 80.
och såsom ej levererad vinst var i Banken innestående 8,149: 51.
S:gr R:dr 147,702: 31.
Under år 1864 intill den 30 Juni har detta belopp ökats genom
influtna räntor vid Banko-Diskont-verket R:dr 6,688: 68.
» Lånekontoret i Malmö
264: 60. » 6 953: 28.
till Rdr 154,655: 59.
men minskats genom till Riksgälds-kontoret levererade 50,000: —
och för omkostnader vid Götheborgs Låne-kontor utgifna. 801: 95. » 50,801: 95
så att återstoden sistnämnde dag var
R:dr 103,853: 64.
hvilken sålunda redovisas:
a) På indrifning beroende lån :
vid Banko-Diskont-verket
R:dr 32,513:
» Götheborgs Låne-kontor
38,859: 74.
» Malmö dito
13,610: —
» Wisby dito
1,500: » 86,482: 74.
b) ännu ej levererade medel, innestående på Stats-lånets Vinst
och
Förlust-läkning
» 17,3 70: 90.
S:gr R:dr 10.^853764.
Sammandrag öfver utlåningen från Statslåne-fonden för år 1863.
Utestående och på lagsökning
beroende vid årets början
Inbetalning
Banko-  Di skon t-  Verkets.
Lån e-Kontoren s
Summa
I Götheborg. I Malmö. I Wisby.
89,583
. C,000
06
54,095
15,235
.
22 25,360
48 9,7 50
— i !,950|—
450!—
170,988128
31,435 48
Utestående och på lagsökning
beroende vid årets slut ...
83.583
06
38,859
|
74 15,610
— 1,500 —
1
1 j'
I 1
139,552 80
§ 68.
önmäkii Sedan det vid sednaste riksdag fastställda Banko-reglemente blifvit till Full
mom'1
Banko- mäktige öfverlemnadt, vidtogos genast förberedelser för de anordningar, hvartill Regieverket
m. m.
mentets föreskrifter beträffande den inre organisationen af Banko-verket gåfvo anledning.
I sådant afseende !äto Fullmäktige till en början uppgöra förslag till instruktion
för den Deputerad, som Fullmäktige, enligt Reglementets § 60, hade att inom sig utse
för besörjande af den dagliga tillsynen öfver göromålen inom Verket, och sedan berörde
instruktion blifvit, den 3 December 1863, af Fullmäktige fastställd, företogs genast val
till Deputerad samt till Suppleant för honom, dervid utsagos: till den förra befattningen
Herr Rådmannen och Riddaren A W .Björck, och till den sednare Herr Kaptenen Friherre
O. J. A. Skogman; hvarefter Fullmäktige den 30 i samma månad förordnade, att
Deputeradens verksamhet skulle inträda med ingången afår 1864 och att Bankens dittills
varande Under-Styrelse komme att vid samma tid upphöra, äfvensom i sammanhang
härmed meddelades åtskilliga föreskrifter rörande öfverflyttningen af de göromål och åligganden,
som tillhört Under-Styrelsen, dels på Fullmäktige och deras Expedition, dels pä
Deputeraden, dels pä Kontors-cheferne.
Sedermera hafva, efter hand som förslag hunnit af Deputeraden utarbetas och
sedan vederbörande lemnats tillfälle att öfver desamma sig yttra, föreskrifter af Fullmäktige
meddelats för ordnande i sin helhet eller delvis såväl af göromålen inom åtskilliga
af' Bankens afdelningar, som af tjenstemännens ställning, i öfverensstämmelse med
de i Banko-reglementet angifna grunder.
Sålunda beslöto Fullmäktige den 18 Februari, att den i Reglementets 94 § bestämda
fördelning af göromålen skulle med den 1 Mars träda, i verkställighet och de i
samma § upptagna, förändrade benämningar å afdelningarne införas; i följd hvaraf, bland
annat, dels förutvarande Låne-afdelning och Låne-kansli sammanslogos till en afdelning
under namn af Räkenskaps-kontoret; dels Banko-Diskont-verket upphörde såsom ett fristående
Verk och införlifvades med Banken såsom dess Diskont-kontor-, dels ock förordnades
om Ådvokat-jiskals- och Ombudsinans-expeditionernas sammanslagning till en expedition;
hvarjemte meddelades i följd häraf nödigblifna föreskrifter angående expeditionssättet
och bokföringen, angående tjenstemännens åligganden samt grunderna för deras
pensionsrätt m. m., äfvensom angående vården af Bankens General-kassor; i hvilket sistnämnde
afseende ytterligare Lestämmelser gåfvos den 10 Mars och den 16 Juni, vid
hvilket sistnämnde tillfälle jemväl beslöts att Mindre General- och Dagvexlings-kassorua
skulle sammanslås till en kassa under benämning Lilla General-kassan, hvilken kassa
tinge innehafva en behållning af högst 3,600,000 K:dr, hvaraf 600.000 R:dr såsom stående
behållning äro afsedda för samma ändamål som förra dagvexlings-kassan, eller vexling
med special-kassorna, samt ställda under värd af Chefen för Kassa-kontoret och
Kamereraren derstädes, under det vården af den återstående behållningen uppdragits åt
dessa tjenstemän jemte en af Stora General-kassans Värdare.
Den 31 Mars fastställde Fullmäktige tills vidare föreskrifter rörande göromålen
inom Depositions-kontoret, äfvensom inom Kassa-kontoret i hvad angick dettas beröring
med det förra; hvarjemte en af Deputeraden föreslagen förenkling af bokföringen
i Sedel-kontoret, till förminskning af arbetet derstädes, godkändes; och äro härförutan
åtskilliga andra, till ordning och förenkling ledande föreskrifter tid efter annan utaf
Fullmäktige meddelade.
Genom sammanslagningen af Låne-afdelningen och Läne-kansliet samt genom för
ändring i sättet för göromälens handläggning inom Depositions- och till en del inom Räkenskaps-kontoret,
hafva åtskilliga förutvarande tjenstebefättningar kunnat undvaras; varande
utaf förut befintliga tjenster följande redan nu indragne, nemligen: 2 Kommissarie-,
2 Kamererare, 1 Bokhållare-, 3 Kontorsskrifvare- och 1 Kanslist-befattning, äfvensom
Aktuarie-tjensten, sedan till densamma hörande göromål blifvit öfverflyttade dels till den
ännu bibehållne Notarien i Räkenskaps-kontoret och dels till en af de vid Under-Styrel
-
— 56 —
sens Expedition anställda samt till Fullmäktiges Expedition tillsvidare öfverflyttade
tjenstemän.
Tillämpningen af den i Reglementets 98 § upptagna nya lönestat har inträdt med
detta års ingång, undantagande för de tjenstemän, som voro anställda i Banko-Diskontverket.
hvilka, enär sammanföringen af detta Verk med Banken skedde först med början
af Mars månad, qvarstodo vid de förra lönerna under Januari och Februari månader; i
följd hvaraf äfven de bland dessa tjenstemän, två till antalet, hvilka tillika innehade
tjenst i Banken, fingo, med fortfarande tjenstgöringsskyldighet. bibehålla löneinkomsterna
derstädes under nämnde månader.
På grund af Rikets Ständers åt Fullmäktige gifna berättigande att kunna tillägga
de Kassörer, sorn tillhöra tredje tjenstegraden. förhöjda missräkningspenningar efter ålder
i tjensten, hafva Fullmäktige, som för att bereda desse Kassörer lika löneinkomst, som
enligt nya staten genast vid tillträdet till Kassörs-befattning tillkomme blifvande Kassörer,
redan från och med detta års ingång tillerkänt samtlige förstbemäide Kassörer en
förhöjning i missräkningspenningarne från 700 till 850 R:dr, beslutat att en bland desse,
hvilken tjenat öfver tio år, och två. som tjenat öfver fem år, finge, i förhållande derefter,
från och med Augusti månad uppbära ytterligare tillökning i missräkningspenningarne af
respective 1,000 och 500 R:dr.
Brandchefs-befattningen är bibehållen, hvadan derför i stat upptagna arvode fortfarande
utgår. Bemälde Chef har förständigats att inkomma med förslag till nytt brandreglemente
för Banken, numera erforderligt sedan Bankens brandanstalter undergått förändring
genom införande i bankohusen af stadens vattenledning.
Som Kassaskrifvarne, förut extra ordinarie tjenstemän, i sednast fastställda regementes
97 § äro upptagne bland ordinarie tjenstemän i första tjenstegraden, hafva Fullmäktige,
på grund af 105 och 107 §g i reglementet, genom förordnande tillsatt sex
Kassaskrifvare.
På enahanda sätt har jemväl en Kommissarie-befattning blifvit tillsatt; men till
andra ledigblifna och tills vidare erforderliga tjenster har tillsättning ej skett; dock äro
fulla löneinkomster enligt stat tillagda vederbörande.
■§ 69.
Äng. nya in- Enär åtskilliga af de i 1860 års Banko-reglemente befintliga föreskrifter angående
struktioner odt ■£)jskont- och Låne-kontoren från sednast utfärdade reglemente uteslötos. såsom varande
tjenstgöringsstadganden, och enär. för göromålens besörjande i och för vissa i sednare
* kontoren, arén tillkomna rörelsegrenar, särskilda arvoden blifvit till Låne-kontoren anvisade, hafva
Fullmäktige förständigat Styrelserna öfver Lånekontoren i Götheborg och Malmö att till
Fullmäktige inkomma med förslag till såväl instruktion som aflöningsstat.
För Låne-kontoret i Wisby är ny aflöningsstat fastställd, sedan anslaget för Kontorets
förvaltning, enligt 142 § i reglementet, blifvit bestämdt till 6,000 R:dr och sålunda
af Rikets sist församlade Ständer förhöjdt med 1,500 R:dr; dock hafva Fullmäktige
härvid fästat det vilkor, att Låne-kontorets Styrelse skall afgifva förslag till ny arbetsordning
för Kontoret.
Anordningar utom stat.
§ 70.
Outtagna auk- Jemlikt föreskriften i M9 §§ 2 mom. i Banko-reglementet, hafva de auktionsöf
tions-ufrenkott.
verskott å försålda guld- och silfverpanter, som den 31 December 1863 i Banken inne
-
— 57 —
stått utöfver 10 år, blifvit å Fullmäktiges dispositions-räkning i Depositions-kontoret
insatta med 324 R:dr 78 öre.
§ 71.
Metalliska värdet af de i Bankens Mynt-kabinett förvarade mynt och medaljer,
som vid 1862 års utgång beräknades till
R:mt R:dr 23,034: 84 Munthén
under år 1863, genom verkställda inköp, ökats med  » » 124: 71. kabinettet
så att omförmälda värde vid årets slut utgjorde
R:mt R:dr 28,159: 55.
Angående Tumba pappersbruk.
§ 72.
Det speciella inseendet öfver Tumba bruk har fortfarande utöfvats af Herr Dok
tor
J. Nordlund. bruk.
g 73.
, 0 . Sammandrag
Af brukets räkenskaper för är 1863 fa Kevisorerne meddela följande sammandrag: af brukets räkenskaper
-
Ingående Balans-konto.
Debet.
Skuld för hö och klorkalk
Summa
Kredit.
Tumba bruk med jordegendom och byggnader
Inventarier  %
Kassa-behållning
Fordringar hos åtskilliga verk och personer för levereradt papper
Rudimaterier och förråder
Papper under arbete till år 1863 i
Förskott till C. Wallman å byggnadskostnad
Af Banken deponerade medel till fullföljande af rättegången mot bemälde
Wallman
Summa
927
28
547,172
, 36
548.099
: 64
354,260
50,198
65
353
30
15,474
50
57,990
06
5,000
!—
53,315
13
11,508
—
548,099
64
Revizorerne.s Berätt. emy, Bankoverket.
Kapital-konto.
Debet.
Aldre reparationskostnader å nedre bruket, utgörande:
Förskott
53,315: 13.
Af Banken deponerade medel till rättegångskostnader 11,508: —
64,823
13
Utöfver lemnade förskott levererade
Utgående balans
9,641
490,223
65
07
Summa
564,687
85
Kredit.
547,172
36
Vinst af bruksrörelsen under året
17,515
49
Summa
564,687
85
Brukets räkning med Låne-Afdelningen.
Debet.
74.685
91
Till liqvider med bruket i Banken gjorda insättningar
14,955
74
Summa
9,6-41
65
Kredit.
Förskott under året till bruksdriften
Banken erhållit utöfver dess förskott
80,000
9,641
65
Summa
89,641
65
Bakning öfver papperstillverkningen.
Papper under arbete från år 1862
5,000
—
M uter i al-kostnader:
Lump
17,181: 78.
Klorkalk, soda, alun, svafvelsyra, limläder, färger m. m. 3,548: 38.
Förbrukadt omslags-, mellanläggs- och utskottspapper 1,567 : 90.
Bomolja, talg, zinkplåt, packsnören m. m.
949: -
23,247
06
Transport:
28,247
06
— 59 —
Arbetskostnader:
Bruksarbetares dagsverken  .
Dito öfverarbeten
Legodagsverken
Betingsarbeten
förvaltningskostnader
Andra till bruksdriften hörande kostnader:
Ved och kol
Lyshållning
Förslitning af filtar, underhåll af formar, förnötte inventarier
Transportkostnader samt dragares underhåll
Utskylder, skrifmaterialier m. fl. omkostnader ...
Hitförde kostnader:
Folkskolans underhåll
Helsovård och medikamenter
Pensioner och enskild fattigvård
Rese- och traktamentekostnader
Reparationer
2 procents afskrifning å inventariernas värde
Vinst å tillverkningen under året
Transport: 28,247
17,032
12,405
13,687:
46.
1,279:
02.
296:
87.
1,769:
15.
4,360:
1,330: 46.
2,515,
86.
1,965: 49.
5,129: 53.
947:
33.
1,578:
31.
1,167:
90.
1,787:
30.
5,748:
99.
973:
27.
06
50 i
15
15,301 i 34;
12,203 I 10
16,773 1 51
Summa j 101,962 66j
Kredit.
Under året tillverkadt papper:
För Bankens räkning, enligt specifikation litt, a.)  74,098:
» åtskillige verk och inrättningar, enligt specifikation
litt. b)
:  8,607:
» enskilde personer, enligt specifikation litt. c). 10,171:
» brukets behof » » » d)  1,055:
Under året fallet utskottspapper m. m
7.
Försålda kasserade filtar samt vinst å försäldt utskottspapper
Papper under arbete till år 1864
55.
60.
10.
Räkning öfver mjölqvarnen.
Debet.
Omkostnader:
Aflöning, lego- och öfverarbete
Transport:
714: 20.
714: 20.
94,532
531
898
6,000
Summa 101,962 66
— 60
Transport.:
714: 20.
Utskylder
Diverse utgifter
572: 45.
74: 71.
1,361
36
Vinst under året ...
510
22
Influten qvarntull
Kredit.
Summa
1.871
1.871
58
58
Räkning öfver sågen.
Debet.
Omkostnader:
Aflöning
Diverse utgifter
113: 46.
2: 60.
116
15
Vinst å sågen
186
57
För sågning influtne
Kredit.
Summa
302
302
■
72
72
Räkning öfver jordbruket.
Debet.
Utsäde
Dagsverken m. m.
Utfodring af dragare
Förnötte inventarier  :
149: 70.
741: 48.
204: 26.
5: -
1,100
44
Vinst å jordbruket
91
Årets skörd: Spanmål
Kredit.
Summa
600: 60.
1,101
,
35
Hö och halm ...
439: 50.
1,040
10
För forsling af inköpt ved ....
61
25
Summa
1,101
35
61 —
Vinst- och föilust-konto.
.Debet.
Förlust genom prisskillnad a spanmål
1 92
Vinst å bruksrörelsen under året
17,515 49
Summa 17,517 I 41
Kredit.
Vinst genom prisskillnad ä papp och omslagspapper  i 46 20
» å mjölqvarnen
510 i 22
» » sågen
186 i 57
» » jordbruket
j 91
» » papperstillverkningen
16,773 i 51
Summa 17,517 41
Utgående Balans-konto.
Debet.
j Kassabehållning
i 032 j 78
| Tumba bruks-egendom
354,260 :
Förråder
; 61,947 j 34
Inventarier
48,906 41
Papper under arbete till 1864
6,000 j—
Fordringar
18,176 154
Summa 490,223 j 07
Kredit.
! ■ |
Kapital-behållning
490,223 | 07
Under året tillverkadt papper:
a) För Bankens räkning.
4,002,' 00 blankett, sedelpapper för 1 R:dr å 7:50 pr 1,000 30,015:
757,000 » » » 5 » å 10 R:dr » 7,570: :'-~
500 » » » 10 » k 20 » » 10: —1
Transport: 37,595: —
— 62
Transport 37,595: —
146.000 blankett, attester
å 18 R:dr pr 1,000 2,628:
5.000 » Filialbanks-assignationer a, 18 » » 900: —
37 ris regalpapper
å 45 R:dr pr ris 1,665:
160 » skrifpapper N:o i
å 9 » » 1,440:
240 » » N:o 2
a 7 » » R722: —
81 » konvolutpapper....  å 13: 50 » 114: 75.
33 » omslagspapper  ä 10 R:dr » 330: —
35 » läskpapper
å 9 » » 315: —
8.000 st. papperspåsar
ä 7: 08 pr 1000 56: 64.
517.000 » skrifkartor å 25 öre
ä 51 R:dr » 26,367:
114,300 » biläggningskartor  ä 11:20 » 1,280: 16.
25,000 » vexel-blanketter
ä 11: 40 » 285:
b) För åtskilliga verk och inrättningar.
i
Riksgälds-Kontoret:
2,800 ark obligationspapper
å 75 R:dr per 1,000
350,000 st. kort-konvolut
å 6 »
16,500 ark kort-manufakturstämplar å 24 »
Allmänna Hypotheks- Banken:
27,500 ark obligationspapper å 70 R:dr per 1,000 1,925:
10,000 » kuponpapper
700:
Kongl. Poststyrelsen:
47.000 ark till portofrimärken å 30 R:dr per 1,000
Smålands Enskilda Bank:
246.000 blankett, till mindre sedlar ä 7: 50 per 1,000 ...
Skaraborgs läns Brandstodsbolag:
1,200 blanketter till assignationer å 18 R;dr per 1,000...
210
2,100
396
2,625:
1,410:
1,845:
74,698 55
21: 60.
B,607 60
c) För enskilde personer.
12,250 ark dokumentpapper å 50 R:dr per 1,000  '  612
13 ris stort medianpapper å 27 i :dr per ris  351
84 » smått dito å 20 » »
1.680
212 » skrifpapper litt. A. eller Bikupan å 15 R:dr per ris 3.180
10 » dito N:o 2
å 7 » » 70
Transport 5,893
50.
50.
I i
83,306 ! 15
Transport 5,893: 50. 83,306 ! 15
69 ris notpapper  846: 50.
9,621 st. eller 461 bundtar papp å 5: 10 per bundt om
30 «
2,351: 10.
30 ris regalpapper ä 36 R:dr per ris
1,080: — 10,171
(i) För Brukets behof.
35f ris omslagspapper å 10 R:dr per ris
681,
23
» mellanläggspapper » 6 »
» bindblader  »12 »
357: 50.
410: —
287: 50.
Summa
1,055 -i
94,532 25]
§ 74.
Enligt ofvan intagna räkenskaps-sammandrag, utgjorde vinsten ä bruksrörelsen
under år 1863
R:dr 17.515: 49.
I tryckta öfversigten af Bankens hela ställning efter 1863 års bokslut
upptages den summa, som bruket under året lemnat utöfver erhållna
förskott, till  9,641: 05.
Skillnaden
R;dr 7,873: 84.
återfinnes pa följande sätt:
I ingående balans-konto äro brukets bokförda tillgångar upptagna
till
.i
R:dr 547,172' 36.
Efter det dom i rättegången emellan Byggmästaren
C. Wallman och Banken, angående reparation af maskineriet
i nedre verkhuset under sistlidet år fallit, har i kapitalkonto
afskrifvits den hittills såsom kostnad för denna reparation
i räkenskaperna balanserade summa af
64,823: 13.
till följd hvaraf värdet utaf brukets bokförda tillgångar
skolat i utgående balansen utföras med
482,349: 23.
men är upptagen till
490,223: 07.
Skillnaden häremellan och nyssnämnde
482,349: 23.
utgöres af ofvan berörde  ,. J. . .. 7 873: 84.
som användts till ökande af förråden och sålunda höjt brukets bokförda
tillgångar, samt tillika med hvad bruket lemnat utöfver erhållna förskott 9,641: 65.
utvisar den i räkenskaperna upptagna vinsten af
17,515: 49.
Vinst å bruksrörelsen.
Värdet af papperstillverkningen under året har utgjort
R:dr 94,532: 25•
dsrttf påförts
r ningen.
64 —
Banken :
för sedel- och annat papper till Bankens eget behof R:dr 45,866: 39.
stämpelpapper och vexelblanketter  27,932: 16.
papper till Filialbanks-assignationer
900: —
74,698: 55.
Åtskilliga verk och inrättningar samt enskilde personer  18,778: 70.
Bruket för eget behof
1,055: —
94,532: 25.
Reglementen § 7 6.
för brukets
folkskola och För vid bruket befintliga folkskola och sparbank hafva reglementen blifvit af
sgai «ni . Fullmäktige pröfvade och antagna.
§ 77.
Om bet/agnan- I anledning al den i 85 § utaf 1801 års revisionsberättelse väckta fråga om till
ge
af brann■ godogörande vid bruket af å dess egor befintlig bränntorf, har undersökning verkställts
å brukets sumpiga mosstrakter af sakkunnig person, som förklarat, att den intill bruket
närbelägna ^ sumpiga ängsmarken vore, i anseende till vattensjuka, till torftägt otjenlig,
hvaremot sådan kunde ske å en bruket tillhörig skogsmark. Då likväl dels det till torftägt
tjenliga området utgjorde endast 4 tunnland, dels trakten vore otillgänglig och endast
med vinterfordon åtkomlig, dels ock denna skogsmark vore odelad eller tillhörde
skifteslaget gemensamt, hafva Fullmäktige ansett, någon åtgärd för begagnandet af derstädes
befintlig torftillgang icke för närvarande vara att vidtaga.
§ 78.
Förändring å Vid brukets gasverk har, till besparing i kostnaden för bränn materiel, vidtagits
gasverket, den förändring, att, i stället för förut befintliga tre ugnar med allenast en retort i hvarje,
inrättats två ugnar, af hvilka den ena innehåller två och den andra en retort; varande
den förre afsedd att begagnas under den mörkaste årstiden, den sednare deremot under
den tid af året, då gasåtgången är mindre.
8 79.
[nköp af en Då en starkare bykning af lumpen, än som kunde åstadkommas med brukets
ny bykapparat. förut varande bykinrättning, väsendtligen bidroge till en fördelaktig beskaffenhet utaf det
tillverkade papperet, hafva Fullmäktige, på hemställan af Bruksförvaltaren, låtit inköpa
en dubbel roterande bykapparat af engelsk tillverkning.
§ 80.
Angående Sedan Banko-Fullmäktige, till förberedande handläggning af Tumba bruks För
Jly‘t™n9
dt valtare remitterat det af sistlidet års Revisorer väckta, i 72 j$ af revisionsberättelsen
såliverkenVid framställda förslag, om utvidgning af papperstillverkningen vid Tumba, samt att för detta
Tumba. ändamål brukets qvarn och såg borde nedläggas eller flyttas, på det att nedre pappersbruket
måtte ensamt få begagna vattentillgången samt dymedelst drift- och underhållskostnaden
å den nu begagnade ångmachinen besparas, har Bruksförvaltaren hos Fullmäk
-
65 -
tige anmält, att han, såsom förberedelse till de åtgärder, hvilka kunde komma att vidare
beslutas, låtit genom brukets sumpiga äng, som väl behöfde uttorkas, men hvarifrån vattnet
endast med svårighet bortrunne genom en i många bugter slingrande å, påbegynna
upptagandet i rak riktning af en afloppsgraf, hvilken kunde nedanför landsvägen tagas
så djup, att ett fall af omkring 4 fot vunnes, samt att detta fall, som dock torde vara
för lågt för att med den tillgängliga ringa vattenmängden drifva något större vattenverk,
kunde ytterligare ökas genom åns sänkning eller upprensning nedanför brukets egor,
hvarpa jordegarne för ängsodlings skull vore betänkta, eller hvartill de annars möjligen
kunde på laglig väg förbindas; hvarjemte Förvaltaren hemställt att den påbegynta gräfningen
må få fortsättas och fullbordas innan definitivt förslag rörande förändring af qvarnens
läge framställdes; och har inspekterande Fullmäktigen vid Tumba i detta ämne
anfört att, som nuvarande qvarn- och sågverksbyggnad snart måste antingen ombyggas
eller i de flesta delar repareras, det i alla händelser syntes lämpligt att, om qvarn och
såg borde bibehållas, desamma flyttades nedanför den nära bredvid dem gående landsvägen,
för hvilket ändamål det blefve nödvändigt att Tumbaån nedanför fallet leddes i
rak riktning medelst en graf af det djup, som alfallet till Tullingesjön medgåfve, en fråga,
som redan vid 1856- 1858 årens riksdag varit underställd Högloft. Banko-Utskottets
pröfning, men då förfallit hufvudsakligen genom obenägenhet hos jordegarne på ömse sidor
om Tumba å nedanför bruket, hvilka deremot nu syntes benägna att sjelfva upprensa
ån nedom brukets egor.
Sedan emellertid det blifvit ifrågasatt, om icke det .med qvarn- och sågverkens
flyttning afsedda ändamålet att kunna för dessa begagna samma vatten, som drefve nedra
pappersbruket, möjligen stöde att ernå, utan någon flyttning, i händelse fallet å det
ställe, der nämnde verk nu äro belägna, kunde tillräckligt sänkas, hvilket skulle ske genom
fortsättande upp till sistnämnde ställe af den påbörjade gräfningen, hafva Fullmäktige
beslutat att, innan frågan om flyttning af qvarn- och sågverken slutligen företoges.
dels bemyndiga Förvaltaren att låta fortsätta den påbörjade gräfningen nedanför landsvägen,
dock icke längre än att hvilketdera af de ifrågasatta alternativen som helst kunde
antagas, dels uppdraga åt honom att, med undvikande likväl, så vidt sig göra läte, af
onödiga kostnader, verkställa undersökning huruvida å det ställe, der qvarn och såg nu
äro belägna, ett så tillräckligt fall kunde erhållas, att för vinnande af det åsyftade ändamålet
någon flyttning ej blefve behöflig, samt att med yttrande och förslag angående
båda de ifrågasatta alternativen till Fullmäktige inkomma.
§ 81.
Angående tillverkning af stämpelpapper är nytt kontrakt, under den 7 nästlidne
Juli, afslutadt med Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor.
§ 82.
Jemlikt 7 § i Revisorernes instruktion, har denna berättelse, af Revisorerne underskrifven,
blifvit tillställd Banko-Fullmäktige, för att till trycket befordras och sedermera
med allmänna tidningarne utdelas.
§ 83.
För öfverensstämmelsen mellan de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter
och räkenskaperna samt de till Revisorerne aflemnade räkenskapssammandrag ansvarar
den Sekreterare, som under granskningen af Banko-verket Revisorerne biträdt.
Tillverkning
af stämpelpapper.
Berättelsens
tryckning.
Ansvarighet
för siffer-uppgifterna.
Revisorernes Berätt. ung. Bankoverk^t.
9
Decharge.
— 66 —
Revisorerne, som vid den verkställda granskningen funnit, att Banko-Fullmäktige,
vid styrelsen och förvaltningen af Rikets Ständers Bank, med sorgfällig omtänksamhet
och synnerligt nit befrämjat Bankens säkerhet och förmån, under fästadt behörigt afseende
å myntvärdets orubbliga bibehållande, få, på grund häraf, hos Rikets Ständer tillstyrka,
att åt Fullmäktige må meddelas full decharge för Bankens förvaltning till och med 1863
års utgång, äfvensom för de beslut och åtgärder, Fullmäktige till och med den 15 Augusti
detta år vidtagit och hvarför redovisning innefattas i Fullmäktiges protokoll.
Stockholm den 14 Oktober 1864.
På Höglofl. Ridderskapet och Adelns vägnar:
FR v. MOSEN. J. NORDENFALK. GUST. LAGERHJELM
C. A. BOGEMAN. E. ODELSTJERNA. G. W. von FRANCKEN.
På Högv. Preste-ståndets vägnar:
JOH. ER FORSSELL. A. SJÖDING. ARVID MOBERGER.
A. BERGMAN. J. LUNDBERG. E M TEGNÉR.
På Vällofl. Borgare-ståndets vägnar:
C. E. LJUNGBERG. JULIUS LINDSTROM. G. C. WITT.
A. A. BERGER. L. F. ASCHAN. GUST E. WIDELL.
På Hederv. Bonde-ståndets vägnar:
E. M. FALCK. G. HULTMAN. A. J. SANDSTEDT.
NILS ANDERSSON. NILS OLSSON. C. J. SVENSÉN.
C. G. Carlquist.
67
Reservationer:
Utdrag af protokollet, hållet hos Herrar Revisorer
af Banko-verket den 16 Augusti 1864.
S !. Ånyo föredrogs dea i i 2 af protokollet för gårdagen omförmälda skrifvelse
från Herr t. f Chefen för Kongl. Maj:ts Finans-departement, deri för Herrar Revisorer
tillkännagifvits att Kongl. Kommers-Kollegium den :;0 sistlidne Juli hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anmält hurusom, sedan de till bergsbrukens tredje valdistrikt hörande
bruks- och bergverksegare blifvit genom Kongl. Kollegii kungörelse den 8 nästlidne Juni
kallade att den 13 Juli, sjelfve eller genom ombud, inställa sig inför Magistraten i Carlstad
för att ibland sig utse en Revisor och en Suppleant till deltagande i den nu påbörjade
revisionen af Stats-, Bauko- och Riksgälds-verken; så hade, vid berörde ärendes
företagande, sistnämnde dag hos Magistraten icke någon af de valberättigade låtit sig
afhöra
I anledning häraf uppstod öfverläggning rörande den åtgärd, som borde af Herrar
Revisorer vidtagas, för att Revisor måtte blifva för bergsbrukens tredje valdistrikt
utsedd; hvarvid skiljaktiga meningar yttrades huruvida framställning i ämnet borde ske
antingen, med föranledande af 4 § i Instruktionen den 17 April 184 för Rikets Ständers
Revisorer i hvad som rörer deras befattning med Statsverket, till Hans Excellens
Herr Justitie-Stats-Ministern, eller till Borgare-Ståndets Kansli-Direktion, eller till Kongl.
Kommers-Kollegium, eller direkte till Magistraten i Carlstad, äfvensom af en ledamot
ifrågasattes huruvida icke det tillkomme de vid revisionen tillstädeskomne Herrar ledamöter
af Borgare-Ståndet att vidtaga erforderlig åtgärd.
Sedan de Herrar ledamöter, hvilka framställt de tre sist omförmälda meningarne,
afstått från yrkande af proposition pä desamma,, och diskussionen förklarats slutad, samt
af Herr Grefven’ och Ordföranden gjord proposition derom, att framställning i ämnet
måtte till Borgare-Ståndets Kansli-Direktion aflåtas, blifvit med öfvervägande ja besvarad,
uppsattes och justerades sådan skrifvelse af innehåll, som bilagde concept utvisar;
skolande denna skrifvelse ofördröjligen till bemälde Kansli-Direktion expedieras.
Mot Herrar Revisorers beslut anmäldes reservationer af Herr Grefven och Ordföranden,
Herr Friherre Nordenfalk, Herr Ryttmästaren Lagerhjelm samt. Herr Doktor Forssel,
hvilka ansågo att framställning i ämnet bordt, pä grund af 4 i ofvan omförmälda
Instruktion för Herrar Revisorer af den 17 April 1841, ske till Hans Excellens Herr
Justitie-Stats-Ministern.
Herr Kapten von Francken ville hafva anmäldt, att han vid fattandet af förevarande
beslut icke närvarit.
Ur protokollet
C. G. Carlquist.
— 68 —
Transund af protokollet, hållet hos Herrar Revisorer af
Banko-verket den 7 Oktober 1864.
§
Härefter npplästes 3:e afdelningens förslag till yttrande att i Revisions-berättelsen
intagas.
I !:a punkten hade föreslagits att, med anledning af sistlidet års församlade Herrar
Revisorers anmärkning i 19 g af deras berättelse angående mäkulering af sedlar, i
Revisions-berättelsen skulle intagas ett yttrande af följande lydelse:
»Efter det den i 19 § af nästlidet års Revisions-berättelse förekommande anmärkning,
att en stor del sedlar å 10, 5 och : R:drs valör, hvilka, såsom förslitna makulerats,
vid anställd inventering af Revisorerne befunnits vara sä litet slitna, att de inga
lunda
bordt annuleras, utan kunnat åter i rörelsen utlemnas, blifvit Banko-Fullmäktige
delgifven och, sedan yttrande i anledning häraf fran vederbörande inhemta ts, beslöto Fullmäktige,
under förmälan att de ansågo en förändring i sättet för sortering af till Banken
inkommande sedlar val vara erforderlig och kunna verkställas, men lämpligast böra ske
i samband med det tilläinnade upprättandet af nya instruktioner för Bankens serskilda
kontor, emellertid förständiga vederbörande tjenstemän att med mera noggrannhet och urskiljning
verkställa sorteringen af inkommande sedlar.«
Vid föredragning häraf begärde Herr Kapten von Francken ordet och tillstyrkte,
att detta yttrande måtte i berättelsen inflyta med ett så lydande tillägg.
»Vid en så betydlig sedel-rörelse, som Riks-bankens, mäste det öfverhufvud utgöra
en icke ringa svårighet att, ibland den stora mängden dagligen inkommande sedlar, synnerligen
af de lägsta valörerne. med full nöjaktig noggrannhet bestämma hvilka må anses
så beskaffade, att de icke vidare böra i rörelsen användas. För sin del anse sig nu församlade
Revisorer böra yttra den åsigt, att, vid verkställande af sedel-sorteringen, afseende
vida mindre bör fästas på den i någon ringa män ökade kostnad för Banken, hvilken
blifver en följd deraf, att en eller annan sedel, sora möjligen ännu kunde vara användbar,
makuleras, än derpå att de sedlar, hvilka från Banken utlemnas, hvarken äro
smutsiga, eller i öfrigt så medfarna, att icke en och hvar må kunna med någorlunda säkerhet
granska huruvida de äro äkta eller icke. Betydelsen af sistnämnde omständighet
har under den sednaste tiden blifvit af erfarenhet bestyrkt, i det att uti allmänna rörelsen
förekommit eftergjorda sedlar å 100 R:dr samt sedlar, som blifvit förfalskade från en
till 5 R:drs valör, hvilka, med ganska stor skicklighet eftergjorda och förfalskade sedlar,
det varit desto svårare att till deras falska beskaffenhet urskilja, när de, sjelfve något
smutsade och tillskrynklade, förekommit bland äkta, men likaledes smutsiga, tillskrynklade
och slitna sedlar.
Revisorerne kunna derföre icke annat än uttala sitt gillande af den utaf Fullmäktige,
med anledning af dessa förhållanden sednast vidtagna åtgärd att förständiga Bankens
Kassörer, bland annat, att icke från Banken åter utgifva andra sedlar, än sådana,
hvilka kunna till alla sina delar af allmänheten granskas.
Under den öfverläggning, som i afseende på denna fråga uppstod, yrkades bifall
dels till afdelningens, dels till det af Herr Kapten von Francken gjorda förslag samt
dels att ifrågavarande punkt alldeles skulle frän berättelsen uteslutas.
I anledning af dessa serskilda meningar framställdes proposition först på bifall
till afdelningens förslag, hvilken proposition med blandade ja och nej besvarades, och då
votering begärdes, uppstod fråga hvilken af de 2:ne öfriga under diskussionen yttrade åsig
-
ter skulle till kontra-proposition antagas, hvarom jemväl votering begärdes och anställdes
enligt en så lydande proposition:
I öfverensstämmelse med detta beslut, framställdes derefter följande voteringsproposition
:
Den, som bifaller afdelningens förslag, röstar ja. Den det ej gör — nej. Vinner
nej, hafva Revisorerne beslutat att förenämnde förslag icke skall i berättelsen inflyta.
Som voteringen utfallit med 8 ja och 10 nej, hade Herrar Revisorer alltså beslutat,
att afdelningens ifrågavarande förslag till yttrande icke kommer att i Revisions
berättelsen
intagas.
Emot detta beslut reserverade sig:
l:o) Herr Kapten von Francken, som ville uti berättelsen hafva intaget afdelningens
förslag jemte det af honom tillstyrkta här ofvan intagna tillägg.
2:o) f. Riksdagsfullmäktigen C. J. Svensén, med hvilken f. Riksdagsfullmäktigen
Nils Olsson sig förenade, anförande följande:
»Emot Revisorernes beslut, att icke för Rikets Ständer anmäla, hvilka åtgärder
blifvit vidtagna med anledning af nästlidna års Revisorers erinran rörande sedel-makulering
reserverar jag mig och upptager för detta ändamål afdelningens här ofvan intagna
förslag till berättelse härom.»
Herr Hofpredikanten Tegnér ville hafva anmäldt, att han vid fattandet af detta
beslut icke närvarit. Ur protokollet
C. G. Carlquist.
RIKETS HÖGLOFI, STÄNDERS
år S8484 församlade
REVISORERS
BERÄTTELSE
OM GRANSKNINGEN AF
RIKSGÅLDSKONTORETS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1865.
a r/a b
4/. .1/0
KraaoT fcoi-fa ajAoa^iÄ
.
■ - ' -■ '.v/ i - r,H' H . ta ■■
[ öfverensstämmelse med föreskriften i 5 § af den för Rikets Ständers Revisorer vid
granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning den 16 November sistlidet
år fastställda instruktion, få undertecknade, inom Riks-Stånden utsedde och genom Kongl.
Maj:ts nådiga kungörelse af den 14 Juni innevarande år sammankallade Revisorer, härmedelst
afgifva berättelse om hvad sorn förekommit under den nu fulländade granskningen
af Riksgälds-kontorets räkenskaper samt de i afseende på Kontorets förvaltning af
Fullmäktige fattade beslut och vidtagne åtgärder.
Enligt hvad den af Rikets sednast församlade Revisorer afgifna berättelse inne- Revisionens
håller, hade bemälde Revisorer granskat Riksgälds-kontorets för år 1862 afslutade huf- omfattning.
vudbok och dertill hörande räkenskaper jemte den för samma år upprättade särskilda
redogörelse öfver de till statens jernvägsbyggnader upplånta medel samt angående de
fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Vidare hade bemälde Revisorer
läst de hos Fullmäktige till och med den 13 Augusti sistlidet år förda protokoller.
Nuvartnde Revisorers granskning har alltså omfattat 1863 års hufvudbok med tillhörande
handlingar jemte de särskilda jernvägsmedels-redogörelserna för samina år; och har
läsningen af Fullmäktiges protokoller blifvit sålunda fortsatt, att dels de allmänna protokoller,
som förts vid Fullmäktiges sammankomster från den 13 Augusti sistlidet till
och med den 11 i samma månad innevarande år, och dels de särskilda protokoller, som
under tiden från och med den 5 November 1863 till och med tlen 25 nästlidne Augusti
hållits öfver ärenden rörande upptagningen af det nya fonderade jernvägslånet, blifvit
af Revisorerne genomgångna.
I likhet med hvad uti föregående revisionsberättelser skett, få äfven nu församlade
Revisorer meddela en på de för sistlidet år afslutade räkenskaper grundad öfversigt
af lliksgålds-kontorets skulder och tillgångar vid 1863 års början och slut; utvisande
samma öfversigt den förändring, hvarje skuld- och fordringspost under årets lopp un
-
_ 4 —
Riksgäldskontorets
skulder.
dergått. De för jern vägsbyggnaderna anslagna medel äfvensom skulderna för jernvägslånen
och de för deras liqviderande afsatta fonder upptagas likväl icke här, enär dessa
medel och fonder i särskild räkenskap redovisas.
Med bibehållande af samma uppställning, som blifvit följd i föregående revisionsberättelser,
hafva Revisorerne alltså skolat framlägga följande jemförelsetabell öfver
Riksgälds-kontorets utha lanserade skulder.
Räntebärande: vid vid
1862 års slut. .1863 års slut.
Annu icke till inlösen företedda Trollhätte slussverk»
s. k. lottsedlar•
1,875: — 1,875: —
Obligationer med 5 procents ränta, hvilka, i anseende
till deras ordalydelse, icke kunna uppsägas,  10,125: — 10,125: —
» med 4 dito, för medel, upplånta under åren 1854
och 1855 till utbetalningar å kreditivet för neutralitetens
upprätthållande
324,375: — 223,125: —
» med 4 dito, utfärdade till Rikets Ständers Rank,
af hvilka årligen skall infrias ett antal af 22 stycken,
å 4,000 R:dr B:ko hvardera, eller å ett sam
manlagdt
belopp af 88,000 R:dr sagde mynt,
2,904,000: — 2,772,000: --
Insatt fond till säkerhet för Göta kanals framtida underhållande,
emot 5 procents ränta,
140,889: — 140,889*.
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhållande,
emot dito,
45,000: — 45,000: —
Innestående lösen för å skattejorden växande ekar, för
hvilka medel Riksgälds-k-ontoret godtgör 4 procents
ränta,
302,762: 66. 303,646: 54.
Uti det åt Riksarkivet hittills upplåtna hus intecknad
skuld till Stockholms Borgerskaps Enkhus, löpande
med 4£ procents ränta; hvilken skuld, enligt derför
af husets förre egare afgifven förbindelse, icke
får uppsägas,
17,400: — 17,400: —
Norbergs förra jernvägsbolags från handels- och sjöfartsfonden
emot 4 procents ränta utbekomna lån,
hvilket bort med j,-, årligen utaf ursprungliga beloppet,
150,000 R:dr, af Riksgälds-kontoret återbetalas,
men, enligt 146 § af det för Riksgäldskontoret
nu gällande reglemente, blifvit i 1863 års
hufvudbok afskrifvet,
90.000: —- —— —
3,836,426: 66, 3,514,060:54.
Transport: 3,836,426: 66. 3,514,060: 54.
Transport: 3,836,426: 66.
Räll tefria:
3,514,060: 54.
Fonden för Hjelmare kanals och slussverks framtida
underhållande, hvilken fond utgöres af en i bolagets
fasta egendomar intecknad skuldförbindelse
jemte andra säkerhetshandlingar,
69,109: 30. 72,564: 76.
Upplupna, obetalda räntor a Riksgälds-kontorets räntebärande
skulder
172,090: 70. 175,867: 46.
241.200: — 248,132: 22.
Innestå emie anslagssummor:
Beviljade under 1840 och 1841 års riksdag:
Utaf anslaget, 150,000 R:dr, för liåradshäktcnas ombyggande
och förseende med celler  27,351: 67. 23,305: 69.
Utaf anslaget, 195,000 R:dr, för fängelsebyggnader i städerna,
utom Stockholm,
58,261: 28. 50,169; 33.
= 85,612: 95 73,475: 2.
Beviljade under 1847 och 1848 års riksdag:
Utaf anslaget, 4,000 R:dr, för reparationer och uppsättande
af bokhyllor samt ytterligare inredningskost
nader
i några rum af Riksarkivets hus  2,600: — 2,600:
» dito, 1,500 R:dr, till befrämjande af goda läseböckers
författande och utgifvande för allmogen
750: — 750:
3,350: - ' 3,350 - -
Beviljade under 1850 och 1851 års riksdag:
Utaf anslaget, 126,937 R:dr 50 öre, för Wisby hamns
fullbordande
7,500: — —— —
» dito, 53,079 R:dr, för hamnbyggnaden vid Kalmar 1,500: — 1,500: —
» 1851-1853 års anslag, 25,000 R:dr årligen, för
mindre strömrensnings- och hamnbyggnadsarbeten.... 975: — 975: —
* det för samma år utan återbetainingsskyldighet, anvisade
statsbidrag, 30,000 R:dr, till sanka trakters
och sjöars utdikning och aftappning
510: —
10,485: — " 2,475: —
Beviljade under 1853 och 1.854 års riksdag:
Utaf anslaget, 30,000 R:dr, för Ystads hanine uppmnddring 7,500: — 7,500: —
an.sport; 4,184,574: 61. 3,849,292: 78,
— 6 —
Transport: 4,184,574: 64.
Utaf 1854 1857 års anslag, 187,500 R:dr årligen, för
vågars anläggning och förbättring samt strömrensningar
äfvensom mindre hamn- och brobyggnader 3,750: —
» anslaget, 50,000 R:dr, för brobyggnad öfver Helge
å vid Kristianstad
1,500: —
» det för åren 1854—1857 utan återbetalningsskyldighet
beviljade statsbidrag, 30,000 R:dr, för myrutdikningar
och sjösänkningar na, fl. vattenaftappningsarbeten
.
2,799: —
» 1855—1857 års anslag, 3,000 R:dr, till utgifvande
från trycket af äldre, för Sveriges historia och
offentliga förhållanden vigtiga handlingar
342: 86.
» anslaget, 225,000 R:dr, till utvidgning och för
bättring
af Wadstena, Göteborgs och Hernösands
hospitaler
75,000:
Anslaget till inköp af nya eller ytterligare inventarier
åt institutet för döfstumma och blinda
7,50!!:
= 98,391: 86. 90,891: 86.
Beviljade ander 1856, 1851 och 1858 års riksdag:
Utaf 1860 års anslag. 15,210 R:dr, för anskaffning af
ammunitionsvag nar ät fältartilleriet  15,2 i t):
» 1860 års anslag, 10,000 R:dr, till bildande af materialförråd
för fåltbrygge-utredningen vid Arméen 10,0 :0: -
a anslaget, 29,200 R:dr, till uppförande af kasern
byggnad
tu. m. pä Ränne slätt för Smalands husar-regemente
10,000: —
» dito, 75,000 R:dr, till uppförande af förrådshus
för bevarande af beväringsmanskapets materiel .... 14,000 —
» dito, 130,000 R:dr, till anskaffning af tält för beväringsmanskapet
under dess vapenöfningar
10,000: —
» anslaget, 390,000 R:dr, till uppförande af ny byggnad
för Teknologiska institutet
85,000:
Anslaget för nämnde instituts aptering i dess nya lokal 30,000:
Dito till anskaffning af erforderliga läroapparater för
tekniska skolan i Malmö
4,500: / —
Dito för slöjdexpositioners befrämjande  4,500: —
Utaf anslaget, 244,500 R:dr, för ny kommunikationsled
frän inre delarne af Jemtland till lämplig hamnplats
vid Nordsjön
14.500: —
Transport: 4,473,176: 47.
3,849,292: 78-
3,750: —
1,500:
2,799: -  342: 86.
75,000:
12,710: —
2,000:
10,000: —
14,000: —
9,436: 12.
3.980,830; 76.
Transport: 4.473,176: 47. 3.980,830: 76.
Utaf 1858—1800 års anslag, 150,000 R:dr årligen, för
anläggning af nya samt förbättrande af backiga
eller eljest mindre goda vägar
16,700: — 6,000: —
» det särskilda anslaget, 67,500 R:dr, för vägs anläggning
mellan Ofver-Torneå ©eli Pajala socknar
i Norrbottens län
7,500: — 7,500: —
» det utan återbetalningsskyldighet beviljade statsbidraget,
20.000 R:dr, för hamnbyggnad vid staden
Falkenberg
.... 5,000: —  —
» anslaget, 60,000 R:dr, för utdikningar och aftapp
ningar
af sanka trakter och sjöar
14,203: — 10,503: —
» anslaget, 100,000 R:dr, till kostnader för beskattning
svåsendets förenkling samt de nya jurdeböc
kernas
afslutande och granskning  3,670: 2. 3,670: 2.
Anslaget till inlösen af Kamreraren C. Sandbergs samlingar
och anteckningar rörande Svenska karneral
väsendet
•
5,000: — 5,000: —-
Dito till förre Landskamreraren, Kammarrätts-rådet
S. Lindbergs godtgörande för honom ålagd ersättningsskyldighet
till Stat.s-rådet ./. D. af Wingårds
sterbhus
1,500: — 1,500: —
Anslagen till kapellbyggnad vid Muonionalusta och bönehus
med begrafningsplats vid Turtola by
9,800: — 7,300: —
Utaf anslaget, 6,000 R:dr, till utgifning at planchverk
öfver fornsaker och historiska märkvärdigheter
samt medeltids-sigiller
3,000: —  —
» 1859 och 1860 års anslag, 2,000 R.dr ärligen, till
fortsatt utgifning af Svenskt diplomatarium  2,456: 25. 2,456: 25.
» dito dito, 3,000 R:dr ärligen, till fortsatt utgifning
af äldre, för Sveriges historia och offentliga förila
landen vigtiga skrifter och handlingar
4,628: 58. 4,628: 58.
» anslaget, 190,000 Rdr, till uppförande af ny byggnad
för Göteborgs hospital
140,000: — 140,000; —
» 1860 års anslag, 60,000 R:dr, till löneförbättring
vid vissa stadspedagogien och dessa skolors utvidgning
20,000: - 20,000: —
- 431,167: 85. 256,703: 97.
Beviljade under 1850 och 1860 års riksdag:
1861 —1863 års anslag, 24,000 R:dr årligen, till anskaffning
af refflade kanoner med lavetter och öfriga
fordon för 3 fältbatterier
48,000: — 72,000: —
Transport: 4,754,634: 32. 4,261,388; 61.
8 —
Transport: 4,754,634: 32. 4,261,388; 6).
Utaf 1862 och 1863 års anslag, 22,000 R:dr årligen, till
anskaffning af rid- och anspanns- m. fl. persedlar
för två tolfpundiga reservbatterier  14,000: — 16,000: —
» dito, 150,000 R:dr årligen, till dito af 4,000 st.
reflade infanterigevär under hvartdera året
90.000: — 80,000: —
» dito, 80,050 R:dr årligen, till fortsättande af fäst
ningsbyggnadsarbetena
vid Karlskrona
5,050: — 42,550: —
» 1862 och 1863 års anslag, 50,000 R:dr årligen,
till befästningar på Rindön vid Waxholm  25,000: — 35,000: —
» anslaget, 75,000 R:dr, till uppförande af ridhus
och sjukhus m. fl. byggnader i Orebro åt Lifregementets
husar-kår
4,000: —
—
1862 och 1863 års fyllnadsanslag, 4,963 R:dr 83 öre
årligen, för indelta Arméens utredning  4,963: 83. 4,963: 83.
Utaf 1862 och 1863 års anslag, 189,000 R:dr årligen.
till underhållande af beväringsmanskapets beklädnad 127,000: — 120,558: 65.
1862 och 1863 års anslag, 3,200 R:dr årligen, till militära
karteverkets skyndsamma utförande
3,200: — 3,200: —
Utaf 1862 och 1863 års anslag, 9,000 R;dr årligen, till
understöd åt Arméens officerare, som inträda i
aktiv krigstjenst hos någon främmande makt, som
befinner sig i vänskapligt förhållande till Sverige, 9,000: — 1,500: —•
Anslaget för sammanfattning af statistiska uppgifter
öfver kostnaderna för de föremål, sorn tillhöra
Kongl. Krigs-kollegii förvaltning,
2,000: —
—•
1862 och 1863 års anslag, 200,000 R:dr årligen, för
nybyggnad af en ångfregatt, numera afsedt för
anskaffning af ny sjökrigsmateriel,
200/100: — 400/100: —
1862 års anslag till byggnads- och reparationsarbeten
samt anskaffningar vid Flottans stationer
66,666: 07.  —*
Dito för anläggning af vattenledning från Lyckeby till
Karlskrona, jemte 2 bassiner,
118,000:
1862 och 1863 års anslag, 60,333 R:dr 33 öre årligen,
för anläggning af en fyrinrättning å Sandhammaren
vid Skånska kusten
60,333: 33. 120,666: 67.
1862 års anslag till skiften och afvittringar
70,575: —
—
Utaf anslaget, 20,000 R:dr, för gravering och tryckning
af färdiga blad utaf geologiska karteverket
8,000: —  —
1863 års anslag lör utdelning vid landtbruksmöten af
premier för husdjur, redskap och ladugårdspro
dukter
— 3,000: —
Transport: 5,562,423: 15. 5,088,827: 76,
— 9 —
Transport: 5,562,423: 15. 5,088,827: 76.
Utaf 1862 och 1863 års anslag, 5,000 R:dr årligen,
för aflönande af lärare och underhåll af elever
in. m. vid Skepp sby gg er i-institutet i Karlskrona 1,82,8: 62. 1,938: 62.
» anslaget, 4,500 R:dr, till befrämjande af slöjdexpositioner
3,500: — 3,500: —
» 1862 och 1863 års anslag, 150,000 R:dr årligen,
för anläggning af nya samt förbättrande eller o inläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar 29,070: — 67,450: —
» det särskilda anslaget, 40,000 R:dr, för anläggning
af väg från Storbacken i Ofver-Luleå socken till
sjön Vaikijaur inom Jockmocks Lappmark af
Norrbottens län
15,000: — 5,000: —
» det utan återbetalningsskyldighet beviljade statsbidraget,
27,500 R:dr, för byggande af bro öfver
Urne-elf invid staden Umeå
13,750: —
—
» 1862 och 1863 års anslag, 20,000 R:dr årligen,
för understödjande af mindre liamnbyggnadsföretag
och årensningar
9,125: — 15,375: —-
» det utan återbetalningsskyldighet beviljade statsbidraget,
37,500 R:dr, för byggande af hamn vid
staden Grenna  12,500: —  —
» dito dito, 8,000 R:dr, för hamnbyggnad vid staden
Åmål
2,000: — 2,000: —
» 1861 —1863 års anslag, 1,500 R:dr årligen, till
understöd för färjhållningen . vid Röhälla, Färjestaden
och Beijershamn på Öland
3,000: — 1,630:
i> dito, 24,700 R:dr årligen, för verkställigheten af
beskattningsväsendets förenkling samt de nya jorde
böckernas
afslutande och granskning
502: 76. 877: 76.
Anslaget till ersättning för upphörande af de s. k. jrisocknarnes
tjenstbarhet under Dylta svafvelbruk
samt för afstående af de till samma bruk anslagna
Hålahults och Ostra allmänningarne inom Orebro
län  !  88.587: 80. 88,587: 80.
1860 — 1863 års anslag, 500 R:dr årligen, för fortsättande
och vårdande af Kamreraren C. Sandbergs
samlingar och anteckningar rörande Svenska
kameralväsendet
1,500: - 2,000: —
1863 års anslag för bestridande af kolonien S:t Barthelemy
s förvaltningskostnader
18,000:
Transport: 5,742,797: 33. 5,295,186: 94.
2
10 -
Transport: 5,742,797: 33.
Utaf anslaget, 70,000 R:dr, till uppförande af ny byggnad
åt högre elementarläroverket i Örebro
15,000: —
» dito för tillbyggnad af Vetenskaps-akademiens hus 150,000: —
Anslaget till uppförande af ett växthus i nya trädgården
vid Lund- Universitet  33,000: —
Utaf anslaget, 380,000 R:dr, till fullbordande af natio
nalmusei-byggnaden
och denna byggnads inredning 90,000: -
» 1861 års anslag, 2,000 R:dr, till aflöning åt en
Antiqvitets-intendent
1,000:
1861—1863 års anslag, 3,000 R:dr årligen, för utgifning
från trycket af äldre, för Sveriges historia och
offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar
6,000:
Anslaget till byggnadsarbeten å den å.t Stockholms
veterinär-inrättning upplåtna egendom
13,000:
Utaf anslaget, 15,000 R:dr, för iståndsättande af nämnde
inrättnings smedja
715:
» 1862 års anslag, 40,000 R:dr, till pensionsförhöj
ning
för Flottans gemenskap
817: 50.
» anslaget, 800 R:dr, för komplettering och förökan
de
af det inom Rikets Ständers hus inrättade
arkiv af riksdagshandlingar och författningssamlingar
m, fl. arbeten
229: 31.
= 1,345,922: 82, 1,161,798: 33. =
Beviljad under 1862 och 1863 års riksdag:
Utaf anslaget, 60,000 R:dr, för vägomlåggning mellan
staden Borås och Sundholma gästgifvaregård i
Elfsborgs län  i
-  5,000: — =
För folkundervisningens befrämjande;
Utaf 1861 — 1863 års anslag, 12,000 R:dr årligen, till
högre folkskolor
23,000:
dito dito, 45,000 R:dr årligen, till seminarierna ... 53,174: 84.
1862 och 1863 års anslag, 20,000 R:dr årligen,
till understöd åt seminarie-elever  11,765: 42.
1861 — 1863 års anslag, 10,000 R:dr årligen, till
Transport: 6,140,497: 40,.
5,295,186: 94.
33,000: -
1,000, —
9,000: —
13,000: —
5,0C0: —
35,000: —
53,449: 43.
21,100: 42
5,465,736: 79,
— 11 —
Transport: 6,140,497: 40.
förbättrande och tillhandahållande af undervisningsmateriel
samt till utgifning af lämpliga läroböcker
och kartor m. m. för folkskolorna
16,2( 0: —
Utaf 1862 och 1863 års anslag, 17,000 R:dr åi ligen,
till arfcoden och resekostnader för Skolinspektörer 30,400: —
» 1861 —1863 års anslag, 80,000 R-dr årligen, tili *■
löneförbättring åt de vid folkskolorna anställde
lärare
154,476: 83.
» dito dito, 75,000 R:dr årligen, till folkskoleväsendets
utveckling och förbättring
134,064: 1.
— 423,081: 10. 563.482: 71. =
Deponerade elier aisatta medel:
För utbekommen ränta å 3:ne Trollhätte slussverks lottsedlar,
som för längre tid tillbaka blifvit från
innehafvaren bortstulna,
— 202: 50.
» behöfvandes undsättning i missväxtår anvisade
och, intilldess de för afsedt ändamål behöfva användas,
till Riksgälds-kontoret öfverlemnade medel 1,233,731: 66.
Fond för beredande af tillgång till afskedade folkskolelärares
framtida pensionerande  101,940: —
Uppkommen behållning af inkomsterna genom rörelsen
å statens jernvägar
250,000:
1,585,874: 16. 1,825,874: 16. =
Rikets Ständers Justitie-ombudsmans fordran för, utöfver
dertill utbekomna förskott, bestridda expenser
och resekostnader....
Förskottsvis af vederbörande redogörare bestridda s. k.
kontors- och råttegångsexpenser vid Riksgäldskontoret
92: 8l
Dito
dito kostnader för Rikets Ständers hus
= 249: 71. 360: 72 =
inom linien upptagna skulder:
Till Rikets Ständers
Bank, för derstädes
af Riksgälds-kontoret,
Transport; 8,061,762: 11.
5,465,736: 79.
24,570: 99.
23,334: 81.
207,638: 20.
198,388: 92.
202: 50.
1,273,731: 66.
101,940: —
450,000: —
263: 40.
97: 32.
7,745,904; 59.
— 12 —
Transport: 8,061,762:11. 7,745,904:59.
vid vid
1862 års slut. 1863 års slut.
emot diskontvilkor och
2 procents ränta, till
1823 års slut begagnade
förskott
6,022,278: 51. 6,022,278: 51.
(Denna skuld har blifvit
förd inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1828—1830
års riksdag.)
Det, enligt 1779 års
riksdags-beslut, till
hemgift åt dåvarande
Hertigen af Södermanland,
sedermera
Konung Carl XIII,
anslagna kapital med
5 procents årlig ränta 150,000. — 150,000: —
(Fördt inom linien»
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840— 1841
års riksdag.)
Lappmarks ecklesiastikverks,
vid Kongl. f. d.
Kansli-styrelsens upplösning
år 1834, till
Riksgälds-kontoret öfverlemnade
fond, för
hvilken Kontoret betalar
5 procents årlig
ränta,
100,777; J6. 100,777: 16.
(Förd inom linien,
enligt -dito dito.)
Från Lgndtrånterierna
samt Ofverståthållareembetets
Kansli till
Kongl. Stats-kontoret
inlevererade samt derifrån
under åren 1845,
1848, 1851 —1863, till
Riksgälds-kontoret öfverlenmade
deposi
tionsmedel
128,089: 21. 129,007: 19.
Transport: 6,401,141: 88. 6,402,062: 86. 8,061,762: 11. 7,745,904: 59.
— 13 -
■Transport: 6,401,144: 88. 6,402.062: 86. 8,061,762: 11
(Upptagna inom linien,
enligt Fullmäktiges
beslut den 8 Maj
1845.)
Från Kongl. Post-verket
emottagne medel,
sorn varit inneslutne i
öfverblifna bref
4,727: 32. 4,727: 32.
(Ofverlemnade till
Riksgälds-kontoret, på
grund af Rikets Ständers
beslut vid 1844 —
1845 års riksdag samt
Kongl, brefvet den 10
Mars 1845.)
För fullföljandet af rättegången
angående
B anm anns ka arfvingarnes
kronofordran,
utaf Riksgälds-kontoret
hos Ofverståthål -  lare-embetet deponerade
medel, som derefter
återbekoinmits
emot Riksgälds-kontorets
förbindelse af
den 25 Maj 1847 att,
i händelse de uppgifna
arfvingarne skulle
förklaras berättigade
till lyftning af större
eller mindre belopp,
detsamma uppå anfordran
återbetala .... 296,050: — -— —
(Sedan uti denna rättegång
dom fallit den
20 Februari 1863 och
nämnde förbindelse
blifvit till Riksgäldskontoret
återställd, har
skulden, enligt Fullmäktiges
beslut den
18 Juni 1863, ur räkenskapen
afförts.)
De af Riksgälds-kontoret,
å statsverkets
Transport: 6,701,922: 20. 6,406,790: 18. 8,061,762: 11.
. 7,745,904: 59.
7,745,904: 59.
— 14 —
Transport: 6,701,922: 20. 6,406,790: 18. 8,061,762: II. 7,745,904: 59.
vägnar, utfärdade och
till allmänna IJypotheks-bankeu,
såsom
grundfond för densamma,
öfverlemnade
4 4 procents obligationer
8,000,000: — 8,000,000: —
(Upptagne inom linien
i Riksgälds-kontorets
räkenskaper, enligt
Fullmäktiges beslut
den 7 November
1861.)
Summa 14,701,922: 20. 14,406,790: 18.
Summa R:dr 8,061,762: 11. 7,745,904: 59.
Riksyälds-kontorets skulder, med undantag af de för jernvägsbyggnaderna upplasta
medel samt inom linien i räkenskaperna förda skuldposter, uppgingo således vid
1863 års början till ett belopp af
R:dr 8,061,762: 11.
och vid dess slut till  » 7,745,904: 59.
och hafva följaktligen under årets lopp minskats med
R:dr 315,857: 52.
Denna skuldförminskning har uppkommit på följande sätt,
att sedan å de från föregående år inbalanserade skulder och anslagssummor
verkställts afbetalningar till belopp af R:dr 1,524,837: 91.
samt ur räkningarne afförts dels åtskilliga utan
återbetalningsskyldighet beviljade, men icke utbekomna
anslagssummor, dels jemväl återstående
beloppet af skulden till handels- och sjöfartsfonden
för det lån, som derifrån utgifvits till
Norbergs jernvägsbolag,
» 91,257; 17.
R:dr 1,616,095: 3,
men deremot i räkenskapen uppdebiterats de
vid 1859 och 1860 samt 1862 och 1863 års
riksdagar till utgående under sistnämnde år anvisade,
fastän derunder icke utbekomna, statsanslag
» 1,300,237: 56.
så hade mellan dessa summor uppstått den skill -  nåd til) minskning i skulden, som här ofvan finnes
upptagen, eller  R:dr 315,857; 52.
Enligt förestående balans-extrakt utgjordes den sammanlagda skuldsumman vid
1 ö63 års slut af:
Räntebärande skulder till ett belopp af
R:dr 3,514,060: 54.
Transport: R:dr 3,514,060: 54.
- 15 —
nemligen:
med 6
» 5
» 41
» 4'
Transport: 3,514,060: 54.
dito
dito
dito
dito
dito
dito
R:dr
1,875
—
»
196,01
—
»
17,4(0
—
»
3,298,771
54.
R:dr
3,514,066
54.
A dessa skulder upplupna, obetalda räntor .
Vid nedannämnda riksdagar till utgående från Riksgälds-kontoret
anvisade, meu vid sistnämnde tidpunkt icke lyftade eller såsom
besparingar afförda anslagssummor:
beviljade under 1840 och 1841
års riksdag R:dr
73,475
2.
dito
under 1847 och 1848
dito
»
3,350
—
dito
under 1850 och 1851
dito
»
2,475
—
dito
under 1853 och 1854
dito
90,891
86.
dito
under 1856 och 1858
dito
*
256,703
97.
dito
under 18’9 och 1860
dito
K
1,161,798
33.
dito
under 1862 och 1863
dito
»
5,000
—
Vjd 1859—1860 års riksdag för folkun-
dervisningens befrämjande s
ärskildt an-
visade
anslag, äfvensom den
vid 1850 —
1851
års riksdag till folkskolelärares
framtida pensionerande afsätta fond, ...
»
665,422: 77.
175,867: 46.
2,259,116: 95.
Hos Riksgälds-kontoret innestående, för undsättningar vid missväxter
afsedda, medel
•
P:dr 1,273,731: 66.
Den till Riksgälds-kontoret öfverlemnade behållna inkomsten af rörelsen
på statens jernvägar
» 450,000: —
Andra hos Riksgälds-kontoret deponerade, medel
» 72,767: 26.
Vederbörande redogörares fordringar för bestridda utgifter till kostnader
för Rikets Ständers hus och expenser vid Justitie-ombudsmannens
Expedition...
» 360: 72.
R:dr 7,745,904. 59.
I afseende på beskaffenheten af Riksgälds-kontorets fordringar och öfriga till- Riksgäldsgångar,
som vid sistlidet års slut, eniigt nu granskade hufvudbok, blifvit utbaianserade, kontorets
äfvensom rörande betalningsvilkoren för hvarje särskild fordran och dess förändring un- u..gänga».
der nämnde år, få Revisorerne J}änvisa till följande ur samma hufvudbok gjorda samjna-ndrag
angående:
— IG -
Riksgälds-kontorets utbalanserade Fordringar
samt öfriga tillgångar.
Fordringar för lån, meddelade under längre
tid och för vissa bestämda ändamål. Yid vid
1862 års slut. 1863 års slut.
a) Byggnadslån'.
Till Upsala Akademi, å 75,000 R:dr, för bibliotheksbyggnaden
vid denna Akademi, emot 2 procents årlig
kapitalafbetalning och 3 procents ränta; utbe
taldt
under åren 1824 och 1825  27,000: — 25,500: —
» Karlstads stifts Domkapitel, å 12,000 R:dr, för
utvidgning af läroverken inom nämnde stad, emot
3 procents årlig kapitalafbetalning och 3 procents
räntaj utbetaldt år 1841
5,347: 54. 4,786: 18.
» staden Jönköping, å 120,000 R:dr, för uppförande
af ny byggnad åt der varande elementarläroverk,
emot årlig inbetalningsskyldighet af 5 procent å lånesumman,
sedan detta år 1861 utbetalda lån innehafts
under 5 års tid; kommande räntan att beräknas
efter 5 procent
120,000: — 120,000: —
» till Apothekare-societeten, å 50,000 R:dr, för uppförande
i hufvudstaden af en byggnad åt Farmaceutiska
institutet; utaf hvilket lån 5 procent årligen
skola inbetalas med beräkning af 4 procents ränta
för det återstående kapitalbeloppet; utbetaldt år
1862
50,000: - 49,500: .—
» Hernösands stads- och Hernö landtförsamling,
för fullbordande af nya stiftskyrkan i Hernösand,
emot årlig återbetalning af 5 procent utaf lånets
hela belopp, 60,000 Rdr; utbetaldt år 1845
24,000: — 21,000:
» Kristinehamns stads- och Warnums landtförsamling,
å 37,500 R:dr, för uppbyggande af ny kyrka i Kristinehamn,
emot 3 procents ränta och årlig afbetalning
af 2 procent å den under åren 1849 och
1854 lyftade lånesumman,
29,353: 29. 28,603: 29.
» staden Lidköping, å 24.000 R:dr, för ny kyrias
uppbyggande inom nämnde stad; å hvilket låns belopp
skall före hvarje års slut återbetalas 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden;
utbetaldt år 1.851
17,575: 96. 16,821: 42.
Transport:
273,276: 79: 266,210: 89.
— 17 —
Transport: 273,276: 79.
till Knäreds församling i Hallands län, å 24,000 R:dr,
för uppförande af ny kyrka åt denna församling;
hvilket lån bör återbetalas med enahanda årliga
belopp och ränteberäkning; utbetaldt år 1852  19,819: 94.
» Wallentuna församling i Stockholms län, å 20,000
R:dr, för dito dito, emot dito, sedan detta år 1859
utbekomna lån fått under 5 år räntefritt innehafves
20,000: —
» Markaryds församling i Kronobergs lån, å 10,000
R:dr, för dito dito, emot samma betalningsvilkor;
utbetaldt år 1854
8,699: 72.
för reparation af Linköpings domkyrka, å 30,000 R:dr,
emot enahanda kapital- och ränteinbetalning: utbetaldt
år 1850
20,740: 45.
» fullbordande af reparations- och utvidgningsarbetena
å Wexiö domkyrka, likaledes å 30.000 R:dr, emot
dito dito; utbetaldt år 1852
22,761: 52.
» reparations- och förbättringsarbeten å Skara domkyrka,
å 25,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldt år
1858  23,952: 78.
» reparationer och åtskilliga förändringar uti Westerås
domkyrka, å 22,500 R:dr, emot dito dito;
utbetaldt samma år  21,592: 3.
» dito dito uti sistnämnde domkyrka, å 28,000 R:dr;
hvilket, under år 1860 utbekomna lån bör återbetalas
i den mån domkyrkans inkomster dertill lemna
tillgång
28,000: —
» staden Borås, å 127,500 R:dr, för denna stads
återuppbyggande efter 1827 års eldsvåda; hvilket
lån skall återbetalas med 2 procent årligen utaf
dess vid slutet af år 1840 återstående belopp,
123,695 R:dr 25 öre, hvarjemte 4 procents ränta
för återstoden skall erläggas; utbetaldt under åren
1830—1832 :  37,125: 41.
» staden Wenersborg, å 225,000 R:dr, för stadens
återuppbyggande efter 1834 års eldsvåda-, börande
å detta, under åren 1835—1837 utbekomna lån 6
procent årligen inbetalas, med beräkning af 4 procents
ränta å det oguldna kapitalbeloppet
73,644: 37.
» staden Söderhamn, å 18,000 R:dr, för stadens reglering
och dess allmänna byggnaders återuppförande
efter den samma stad år 1835 öfvergångna
eldsvåda; hvilket lån utbekoms år 1841 och skall
266,210: 89.
19,216: 78.
20,000: -  8,448: 68.
19,735: 50.
21,861: 86.
23,418: 87.
21,592: 3.
28,000: —
31,731: 48.
64,596: 83.
Transport:
549,613: 1. 524,812: 92.
3
- 18 -
Transport: 549,613: 1. 524,81'2: 92.
återbetalas genom erläggande årligen af 7 procent,
deraf 4 procents ränta å kapitalåterstoden beräknas,
1,921: 50. 738: 57.
till staden Wexiö, å 150,000 R:dr, för stadens nya
reglering och återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda,
emot 6 procents årlig inbetalning, hvarvid
beräknas 4 procents ränta å dito. Utaf detta lån
återbetaldes 119,100 R:dr genom den efter 1843 års
eldsvåda utbekomna brandförsäkringssumma
16,833: 73. 15,653: 7.
» samma stad, å 360,000 R:dr, för dess återuppbyggande
efter sistnämnde eldsvåda', börande, såsom
ränta och kapitalafbetalning, årligen erläggas tillsammans
6 procent å det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid 3 procents ränta beräknas för låneunderstöd
.till sten-eller kalkbruksbyggnader och med tegel
beklädda trähus, samt 4 procents ränta för lån
till andra trähus
251,744: 73. 238,835: 73.
» staden Amål, å 45,000 R:dr, för återuppbygg ande
af den genom 1846 års eldsvåda ödelagda delen af
denna stad; å hvilket lån 6 procent skola årligen
inbetalas, med beräkning af 4 procents ränta å
kapitalåterstoden
34,194: 53. 32,862: 32.
v staden Kristianstad, å 150,000 R:dr, för återuppbyggande
af den del utaf nämnde stad, som nedbrann i
Juni 1847, emot enahanda betalningsvilkor; lånemedlen
utbekommos under åren 1848—1850;
109.523; 25. 104,904: 18.
» staden Lidköping, å j 00,000 R:dr, för återuppbyggande
af den under våren 1843 nedbrunna del af
denna stad; utaf hvilket lån dock endast ett belopp
af 63,666 R:dr blifvit år 1852 lyftadt; skolande
å denna lånesumma årligen 6 procent återbetalas,
dervid 4 procents ränta beräknas för det
återstående kapitalet
53,658; 37. 51,984: 70.
» staden Orebro, å 375,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i Mars 1854 genom eldsvåda förstörda
delen af sistnämnde stad', hvilket lån skall, med
iakttagande af samma ränte beräkning, återbetalas
genom erläggande af 6 procent å det ursprungliga
lånebeloppet. Lånet utbekoms åren 1854 och 1855. 351,588: — 351,588:
» staden Jönköping, å 160,000 R:dr, förden derstädes
vid samma, tid nedbrunna stadsdelens återuppbyggande.
Dito dito. Utbetaldt är 1855
93,756: 80. 91,507: 7.
» staden Eksjö, å 200,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i November 1856 nedbrunna delen af
Transport: 1,462,833: 92. 1,412,886: 56.
— 19 —
Transport: 1,462,883: 92.
denna stad; a hvilket är 1857 utbekomna lån, efter
1861 års slut, dels 6 och dels 7 procent skola
årligen inbetalas, dervid räntan beräknas efter 4
procent för län till byggnader af sten eller annat
icke eldfarligt ämne, samt efter 4^ procent för lån
till trähus,
195,486: —
till staden Malmö, å 75,000 R:dr, för uppförande af
stall- och kassernbygnader åt den derstädes förlagda
garnison; hvilket lån utbetaldes redan åren
1813—1815 och var genom verkställda liqvider år
1835 minskadt till 32,000 R:dr, deraf 2 procent
jemte 4 procents ränta å den återstående lånesumman
skola årligen inbetalas,..
14,710: 55.
» dåvarande Bruksegaren C. B. Fitinghoff, å 45,000
R:dr, för återuppförande af de genom vattenflöde
år 1844 förstörda verkstäderna och öfriga byggnaderna
vid Konradsfors bruk i Wermland, emot
årlig inbetalning af 6 procent å den ursprungliga
lånesumman, hvarvid beräknas 3 procents ränta å
kapitalåterstoden; utbetaldt år 1845  25,840: 75.
» staden Gustavias, af 1852 års der inträffade elds
våda
hemsökte innevånare, a 4,529 R:dr; hvilket
räntefria län skall återbetalas genom erläggande
hvarje år af r'5 utaf dess ursprungliga belopp,
1,311: 36-
= l,70 i,182: 58. 1,642,516: 44
b) Tomtregleringslån.
Till staden Kristianstad, å 20,000 R:dr, efter 1847 års
eldsvåda', hvarå 7 procent, med beräkning af 4
procents ränta, skola vid slutet af hvarje år inbe
talas. Lånet utanordnades ar 1851  12,788: 72.
» staden Lidköping, ä 20,000 R:dr, efter den år
l84i> gamla staden öfvergångna eldsvåda', ä hvilket,
under är 1-54 uibekomna lån (i procent skola,
under iakttagande af enahanda ränteberäkning, årligen
inbetalas, *  18,328: 38.
» staden Örebro, å 37,500 R:dr, efter den år 1854
derstädes timade eldsvåda, emot lika återbetalningsskyldighet;
utbetaldt år 1854.
33,442: 37.
» staden Jönköping, å 15,000 R:dr, efter den samma
är en del af staden öfvergångna eldsvåda, dito dito;
utbetaldt år 1855
13,360: 48.
1,412,886: 56.
190,778: 59.
14,089: 79.
23,915: 97.
845: 53.
11,894: 58.
17,861: 52.
33,442: 37.
12,994: 90.
Transport:
1,778,102: 53. 1,718,709: 81.
— 20 —
Transport: 1,778,102: 53.
till staden Eksjö, ä ^30,000 R:dr, efter 1856 års eldsvåda,
emot lika återbetalningsskyldighet; utbetaldt
år 1857  28,776: —
= 106,695: 95. 104,320: 41. =
c) Lån till Karlskrona stads pastorat, emot
5 procents årlig inbetalning utaf lånets år 1842
utbekomna belopp, 18,000 R:dr, med beräkning af
3 procents ränta å det vid hvarje inbetalning återstående
lånebeloppet  8,737: 31.
= 8,737: 31. 8,085: 59. =
d) Lån till allmänna Barnhuset i Stockholm,
å 75,000 R:dr, emot återbetalning af 6 procent
årligen, hvaraf beräknas 4 procents ränta för kapitalåterstoden;
utbetaldes år 1851  64,692: 26.
= 64,692: 26. 62,779: 95. =
e) Lån för hamn- och brobyggnader samt
åars upprensningar:
Till staden Ystad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnaden
vid nämnde stad, emot 2 procents årlig kapitalafbetalning
och 3 procents ränta å den återstående
lånesumman; utbetaldt år 1824  7,242: 79.
» samma stad, å 60,000 R:dr, för uppmuddring af
stadens hamn, emot årlig inbetalning af 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden;
utbetaldes år 1857 ..  55,017: 9.
» staden Landskrona, å 12,500 R:dr, för iståndsättande
af hamnen vid denna stad, emot årlig återbetalning
af 750 R:dr, utan beräkning af ränta;
utbetaldes år 1846.
1,250: —
» staden Helsingborg, å 230,000 R:dr, för dervarande
hamns förbättring och utvidgning, emot återbetalning
af 6 procent årligen utaf hela lånesumman,
hvarvid’ beräknas 4 procents ränta för kapitalåterstoden;
utbetaldt år 1862  230,000: —
» staden Cimbrishamn, å 37,500 R:dr, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig återbetalning af 5 procent,
hvarvid beräknas 3 procents ränta för kapitalåterstoden;
utbetaldes år 1843
33,635: 15.
» samma stad, å 7,500 R:dr för dito, emot dito af
8 procent, dervid 2 procents ränta å dito beräknas;
nfbetajdes år 1845,
5,179: 33.
Transport; 2,212,632; 46,
1,718,709: 81.
28,127: 4.
8,085: 59.
62,779: 95.
6,654: 27.
53,874: 52.
500. —
225,400: —
32,844: 89.
4,690: 69.
2.141,666: 67.
— 21 —
Transport: ‘2,212,632: 46.
till staden Kristianstad, å 30.000 R:dr, för hamnbyggnad
vid Alius, emot inbetalning af 5 procent årligen,
hvaraf 3 procent beräknas såsom ränta å det
obetalda kapitalbeloppet. Lånet utbekoms år 1848. 24,764: 25.
» sistnämnde stad, å 30,000 R:dr, för återstående
hamnbyggnadsarbeten vid Alius samt Hernesta kanals
fullbordande m. m.; hvilket lån utbekoms år
1855 och skall återbetalas genom årligt erläggande
af 6 procent å lånesumman, dervid räntan beräknas
efter 4 procent å det obetalda kapitalet  24,992: 3.
» staden Karlshamn, å 45,000 R:dr, för iståndsättande
af dess hamn, emot årlig återbetalning af 8
procent å sagde summa, dervid räntan beräknas
efter 2 procent; utbetaldes år 1846  15,416: 67.
» staden Sölvesborg, å 15,000 R:dr, för hamnens uppmuddring
och fullbordande af en kajbyggnad vid
denna stad, emot dito dito; utbetaldes år 1847  8,321: 53.
för hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken
på Öland, å 12,850 R:dr, emot årlig inbetalning
af 6 procent, hvarvid 4 procents ränta beräknas
å återstående kapitalet. Lånet utbetaldes år 1858. 11,759: 10.
til staden Falkenberg, å 47,000 R:dr, för hamnbyggnad,
emot dito dito; utbetaldes år 1859
45,083: 24.
» staden Warberg, å 30,000 R:dr, för fullbordande af
hamnanläggningen derstädes, emot årlig inbetalning
af 5 procent å denna summa, hvarvid 3 procents
ränta å kapitalåterstoden beräknas; utbetaldes år
1844  20,637; 43.
>i sistnämnde stad, å 22,500 K:dr, för samma ändamål,
emot dito af 6 procent och beräkning af 4
procents ränta för återstående kapitalbeloppet; utbetaldes
år 1849  15,033: 20.
» Direktionen för Göteborgs hamn- och el/arbeten, å
210,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 8 procent
utaf hela lånesumman, dervid räntan beräknas
efter 2 procent; utbetaldes under åren 1848 —
1857  139,981: 38.
» staden Strömstad, å 15,000 R:dr, för fullbordande
af hamnanläggningen vid nämnde stad; utaf hvilket
lån årligen skola återbetalas 6 procent, hvarvid
beräknas 4 procents ränta; utbetaldes är 1858. 14,132: 15.
» staden Amål, å 8,000 R:dr, för hamnbyggnaden
derstädes, emot dito dito: utbetaldes år 1861.  8,000: —
Transport; 2,540,753: 44,
2,141,666: 76.
23,998: 92.
24,448: 65.
12,126: 71.
7,306:, 45.
11,455: 85.
43,009: 86.
19,763: 43.
14,246: 11.
110,240: 62.
13,777: 3.
8,000: —
2,430,040:
— 22 —
Transport: 2,540,753: 41. 2,430,040: 30.
till staden Grenna, å 37,500 R:dr, för byggande af
hamn vid nämnde stad, emot årlig återbetalning af
b procent, hvarvid beräknas 4 procents ränta; ut
betaldes
år 1861  36,745: 83. 36,745: 83.
» staden Wadstena, å 48,0i)0 R:dr, för harnnanlåyy
ning
derstädes, emot dito dito; utbetaldes år 1850. 33,790: 97. 32,217: 56.
» samina stad, för dess hamns fullbordande, a 15,000
R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1855  12,635: 83. 12,264: 57.
» staden Linköping, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnadsarbeten
derstädes, emot årlig inbetalning af 5
procent ä läuesuminau, deraf 3 procents ränta för
kapitalåterstoden beräknas; utbetaldes år 1841  13,513: 24, 11,284: 56.
» staden Westerås, å 30,000 R:dr, för utvidgning och
förbättring af stadens hamn, emot återbetalning af
6 procent å nämnde summa, hvarvid beräknas 4
procents ränta å återstående kapitalet; utöetaldes
år 1849
20,074: 18. 19,079 4.1.
» staden Kristinehamn, ä 36,000 R:dr, för uppmuddring
af hamnen och segelrännan vid denna
stad, emot enahanda återbetalningsskyldighet; utbetaldes
år 1850 .'  25,238: 15. 24,082: 7.
» staden Karlstad, ä 100,000 R:dr, för anläggning
af hamnbassin vid samma stad samt en kanal derifrån
till Kanikenäset vid Wenern, emot dito dito;
utbetaldes år 1859
93,754: 78. 91,504: 97.
» samma stad, ä 70,000 R:dr, för fortsättningen af
hamn- och kanalanlåggningen derstädes, emot dito
dito; utbetaldes år 1861
68,600: — 67,144:
» staden Söderhamn, ä 15,000 R:dr, för upprensning
af farleden genom den närmast staden belägna skärgård,
emot erläggande af 8 procent å lånesumman,
hvarvid beräknas 2 procents ränta för återstående
kapitalbeloppet; utbetaldes är 1846  3,691: 88. 2,567: 43.
» staden Piteå, å 26,000 R:dr, för upprnuddring af
segelleden mellan denna stad och Löfholmen samt
lastbryggas anläggning vid staden, emot 6 procents
årlig återbetalning, med beräkning af 4 procents
ränta; utbetaldes år 1861
25,451: II. 24,892: 19.
för byggande af bro öfver Helge-å vid Kristianstad, a
100,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes är 1858. 93,743: 32. 91,536: 38.
till Hanekinds och Gullbergs härader i Östergötland,
ä 20,000 R:dr, för uppförande af jernbro öfver
Svartån, på landsvägen mellan Linköping och gäst
-
Transport: 2,967,992: 73. 2,843,359: 35.
— 23 —
Transport: 2,967,992: 73.
gifvaregården Berg, emot 6 procents årlig återbetalning,
med beräkning af 4 procents ränta; utbetaldes
år 1852
15,268: 86.
till Gustafs socknemän inora Stora Kopparbergs län,
ä 6,000 R:dr, för brobyggnad öfver T)aleif'ven i
närheten af nämnde sockens kyrka, emot dito dito;
utbetaldes år 1853
5,039: 42.
» Thorsångs socknemän inom samma län, ä 10,000
R:dr, för anläggning af 2:ne flottbroar i närheten
af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och
den andra öfver Lillelfven, emot dito dito; utbetaldes
år 1859
9,803: 34.
tor brobyggnad öfver Ume-elf, invid staden Umeå, ä
55.000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes är 1861. 55.000: —
till Ronneby köping, å 10,000 R:dr, för Rottne-åns upp
rensning
och jetée-byggnad vid dess utlopp, emot
dito dito; utbetaldes år 1861  9,798; 89.
tor Arboga ås upprensning, å 15,000 R:dr, emot dito
dito; utbetaldes år 1855 1
12,605: 23.
» upprensning och fördjupning af Köpings å, ä
20.000 K:dr, emot dito dito; utbetaldes ar 1855. 16,811: 89.
1,212,012: 26. 1,146,489: 51. =
f) Lån för s lus s-anläggningen vid Kor s haga
i Klara eif inom Grafva socken i Wermland, å
150,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 6 procent,
hvaraf 4 procents ränta för återstående kapitalbeloppet
beräknas; utbetaldes år 1856  130,105: 91,
= 130.105: 91. 126,309: 90.
g) Lån för jernvågsanläggningar:
för anläggande af jernvåg mellan Kristinehamn och
lastageplatsen Sjöändan, ä 100,000 R:dr, emot årlig
återbetalning af 6 procent å lånesumman, dervid
4 procents ränta beräknas å det återstående
kapitalbeloppet; utbetaldes år 1849  66,850: 77.
» anläggande af jernvåg mellan Nora och Ervalla, å
150,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1854. 122,344: 66.
» sistnämnde jernväg sanläggning, å 75,000 R:dr, emot
5^ procents ränta och ärlig återbetalning af minst
j^del af kapitalet, utbetaldes år 1858
52,474: 49.
Transport: 3,464,096: 19.
2,843,359: 35.
14,654: 16.
4,893: 32.
9,597: 66.
53,952: 56.
9,591: 94.
12,166: 2.
16,276: 89.
126,309: 9u.
63,576: 80.
118,238: 44.
52,474: 49.
3,323,091: 53.
— 24 —
Transport: 3,464,096: 19.
för jemvägsanläggningen inom Norbergs bergslag till
sjön Amänningen i Westerås län, å 150,000 R:dr;
hvilket lån skall återbetalas med 5 procent årligen
utaf sagde belopp, hvarvid beräknas 4 procents
ränta. Detta lån utbetaldes af handels- och sjöfartsfondens
medel under åren 1852 och 1853  145,484: 46.
» fortsättningen och fullbordandet af samma jernvägsanläggning,
å 150,000 R;dr, emot årlig inbetalning
af 3 procent, hvaraf såsom ränta å det obetalda
kapitalet beräknas 2 procent. Utbetaldes under
åren 1855 och 1856  140,423: 92.
» anläggningen af jernväg mellan sjöarne Norra Barken
och Wessman i Stora Kopparbergs lån, å
200.000 R:dr, emot årlig inbetalning af 5 procent
utaf denna summa, hvarvid ränta beräknas efter 3
procent å det återstående kapitalbeloppet. Utbetaldes
under åren 1856 och 1857  183,282: 90.
» samma jernvägs fullbordande, ytterligare lån å
200.000 R:dr, emot 6 procents dito dito och med
räntans beräkning efter 4 procent å dito. Utbetaldes
under år 1858  183,027: 55.
» anläggningen af jernväg mellan städerna Gefle och
Fahlun, å 2,400,000 R:dr, emot årlig återbetalningsskyldighet
af 3 procent å hela lånesumman;
börande deraf utgå ränta efter 2 för hundrä af
det obetalda kapitalet. Utbetaldes under åren
1855—1859  2,327,585: 52.
» fullbordande af jernvägen mellan städerna Gefle
och Fahlun, å 600,000 R:dr, emot erläggande årligen
af 51 procents ränta jemte T\>:del af ursprungliga
lånesumman. Utbetaldes under åren 1858 och
185
» anläggningen af jernväg mellan Hudiksvall och
sjöarne Dellens vattendrag i Norra Helsingland, å
370.000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen,
hvarvid 4 procents ränta beräknas för det
obetalda kapitalbeloppet. Utbetaldes under åren
1858 ooh 1859  358,363: 21.
» jemvägsanläggningen mellan Söderhamn och sjön
Bergviken samt förbi Landaforsen i Ljusne eli,
äfvensom för upprensningar i denna eif och sjön
Varpen, å 500,000 R:dr, emot enahanda återbetalningsskyldighet.
Utbetaldes under åren 1858—
186
3,325,091: 53.
141,913: 81.
138,506: 16.
178,781: 39.
178,348: 65.
2,301,102: 74.
421,168: 75.
354,277: 37.
484,389: 9.
Transport: 7,713,229: 71. 7,523,579: 49.
— 25 —
Transport: 7,713,229: 71. 7,523,579: 49.
för anläggningen af jernvägen mellan staden Borås och
Herrljunga station å statens vestra stambana, emot
återbetalning af 5 procent årligen, hvarvid 4 procents
ränta beräknas för det obetalda kapitalbeloppet;
utaf detta lån, hvars belopp finge uppgå till
högst 1,700,000 i,:dr, hade under år 1862—1863
utbetalts 1,436,000 R:dr  718,000: — 1,436,000: —
= 5,208,803: 44. 5,868,777: 69. =
h) Lån för inlösen af de med åtskilliga Landshöfdinge-bestållningar
förenade ackorder,
å 232,436 Rdr 32 öre; börande, enligt Kongl. Statskontorets
å Landshöfdinge-ackords-fondens vägnar
utfärdade obligationer, årligen inbetalas 6 procent
utaf de infriade ackordernas belopp, hvarvid 4 procents
ränta för den vid hvarje liqvid återstående
lånesumman beräknas; dock hafva Rikets åren 1847
och 1848 samt 1853 och 1854 församlade Ständer
medgifvit nedsättningar i de först bestämda årliga
ränte- och kapital-inbetalningarne för ackords-ersättningsbeloppeu
vid Landshöfdinge-beställningarne
i Kalmar och Wermlands län. Utbetaldes under
åren 1841 och 1842 med 226,500 R:dr  98,666: 23. 90,000: —
= 98,656: 23. 90,000: —
i) Lån till vattenaftappningar för odlingsf
öretag
inom Upsala lån:
för aftappning af Bo- och Gallerå-sjöarne i Elfkarleby
socken af Örbyhus härad, å 5,250 R:dr, emot återbetalning
af 5 procent årligen, hvarvid räntan beräknas
till 3 procent,
3,294: 47. 3,294: 47.
» upprensningen af vattendraget genom Mösa-, Budoch
Hesslinge sjöar till Ekavik vid Mälaren, för
beredande af aflopp för vattnet i träsket Blackfjerden
inom Lillkyrka och Löths socknar, å 6,000
R:dr; återbetalas jenne krono-utskylderna
4,793: 2. 4,493: 2.
» sänkningen af Granebergs och Hallarby sjöar uti
Litslena socken, å 6,000 R:dr; dito dito,
5,099. 69. 4,799: 69.
» utdikningen af Södra Wisjö mosse på Norunda
härads allmänning, å 5,250 R'dr, dito dito,
4,462: 23. 4,199: 73.
u aftappningen af Bälinge mossar inom Bälinge socken,
å 3,087 R:dr 19 öre; dito dito,
2,623: 94. 2,469: 58.
Transport: 8,550,159: 29. 9,068,835: 98.
4
— 26 -
Transport: 8,550,159: 29.
för aftappningen af Sandby-sjön i Wesslands socken,
å 4,500 R:dr; återbetalas jemte krono-utskylderna, 3.824: 77.
n upprensningen af Slada-ån och sänkningen af Barknåre
eller Griggebo-sjön i Hållnäs socken, å 5,000
R:dr; dito dito,  4,749: 74.
» sänkningen af Tösjön i Tierps socken, å 458 R;dr
23 öre; dito dito,  131: 41.
» dito af Wendel-sjön i Wendels socken, å 517 R:dr
4 öre; dito dito,
144: 78.
» dito af sjön Wiggan i Tierps socken, å 3,071 Rtdr
26 öre; dito dito,  1,105: 65.
» dito af Hufsjön i Ekeby socken, å 9u0 R:dr; dito
dito,
68.': 78.
» utvidgningen och fördjupningen af Trögdbo dike,
på gränsen mellan Lagtinda och Trögds härader,
å 3,450 R:dr; dito dito,
2,904: 76.
» utdikningen af Wånge och Läby träsk samt sänkningen
af Albo och Ekeby sjöar inom Ulleråkers
och Hagunda härader, emot årlig återbetalning af
8 procent utaf lånets ursprungliga belopp, hvarvid
4 procents ränta beräknas,  13,000: —
inom Stockholms lån:
för utdikningsarbeten vid Wårby egendom i Huddinge
socken, å 1,725 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,
1.552: 41.
» utdikningen af en mosse å egendomen Fullersta i
samma socken, å 2,400 R:dr; dito dito,
864: —
» ett utdiknings- och vattenaftappningsarbete vid
Lockstaholm i Husby socken af Långhundra härad,
å 6,450 R:dr; dito dito,
1,806: —
» utdikningen af Barrsjökårret på Södra Nånö bys
egor i Estuna socken, å 330 R:dr; dito dito,  171: 61.
» sänkningen af sjöarne Norrviken och Edsjön inom
Sollentuna, Eds och Fresta socknar, å 6,000 R:dr;
dito dito,
5,531: 89.
» dito af sjön Erken i Estuna socken, å 2,400 Rtdr;
dito dito,
2,596: 75.
» dito af Sigridsholms- samt Lill- och Nederångssjöarne
inom Lunda, Widbo och Skeptuna socknar,
å 6,400 R:dr; återbetalas med 8 procent årligen,
hvarvid räntan beräknas till 3 procent,
6,400: —
Transport: 8,595,628: 84.
9,068,835: 98.
3,599: 77.
4,499: 74.
95: 6.
103: 42.
859: 95.
613: 78.
2,628: 76.
13,000: —
1,466: 16.
672: —
1,290: —
145: 21,
5,051: 89.
2,404: 75.
6,400: —
9,111,666: 47,
— 27 -
Transport: 8,595,628: 84.
inom Södermanlands lån:
för sänkningen af sjöarne Långhalsen, Yngarn och
Hallbosjön, jemte flera mindre sjöar, inom Rönö,
Jönåkers och Oppunda härader, å 75,000 R dr,
emot årlig återbetalning af 8 procent, hvarvid räntan
beräknas tili 2 procent,
70,979: 17.
inom Östergötlands lån:
för sänkningen af sjöarne Stora och Lilla Rengen,
Jernlunden, Asunden, Emmern, Strieru och Nimrnern
inom Hanekinds och Kinda härader, å
240,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 8 procent,
hvarvid 2 procents ränta beräknas,  227,506: 67.
» dito dito, ytterligare lån, å 150,000 R:dr, emot
återbetalning af 6 procent, med beräkning af 4
procents ränta,
138,985: 81.
» dito af Halleby-sjön inom Skärkinds socken och
härad, å 3,480 R:dr; återbetalas jemte krono-utskylderna,
3,765: 27.
» fortsättningen och fullbordandet af Storåns upprensning
och dermed sammanhängande vattenaftappningsarbeten
inom Tjellmo och Krigsbergs socknar,
å 100,000 R:dr: dito dito,
100,000: —
på Gottland:
för utdikningen af Burge myr, å 5,550 i :dr; emot årlig
inbetalning af 5 procent, dervid räntan beräknas
till 3 procent,....
4,135: 58
» dito af Mellings myr inom Ekstads och Sproge
socknar, å 4,305 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,
5,381: 25.
» dito af en lVestöö hemman tillhörig myr inom Halls
socken, å 3,300 R:dr; dito dito,  4,290: —
u dito af Elingheims myr inom Hangvare, Tingstäde
och Stenkyrka socknar, å 16,350 R:dr, emot årlig
återbetalning af 8 procent, med beräkning af 2 procents
ränta,
6,888: 8.
» dito af Martebo myr inom Martebo, Lokrume, Westkinde.
Stenkyrka, Tingstäde och Lummelunda socknar,
å 37,800 R:dr, emot dito dito,
15,924: 70.
inom Kalmar län:
för vattenaftappningar inom Dörby och Kläckeberga
Transport: 9,173,485: 37.
9,111,666: 47.
66,418: 47.
212,768: 33.
135,811: 73.
3,486: 87.
127,215: 59.
3,981: 11.
5,166: —
4,125: —
5,757: 64.
13,311; 20.
9,689,708: 41.
— 28 —
Transport: 9,173,485: 37. 9,689,708: 41.
socknar af Norra Möre härad, å 3,975 R:dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
1,431: — 1,113: —
för utdikningen af kärrtrakten Fänet inom Thorsås,
Wissefjerda och Arby socknar i Södra Möre härad,
å 8,478 R:dr 75 öre; dito dito,  4,423: 95. 3,730: 05.
» dito af kärrtrakten Mören inom Ljungby socken
af samma härad, å 6,318 R:dr 75 öre; dito dito, 3,285: 75. 2,780: 25.
» upprensningen af Emmabo-ån inom Wissefjerda
socken af dito, å 2,850 R:dr; dito dito,  1,710: — 1,482: —
» utdikningen af Arvidsmåla mosse inom Misterhults
socken af Tunaläns härad, å 2,134 R:dr 50 öre,
emot återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta,
858: 55. 625: 72.
» dito af Wångerslätts mossar inom Aby socken af
Norra Möre härad, å 1.200 R:dr; återbetalas jemte
krono-utskylderna,
1,010: 37. 914: 37.
» utdikningsarbeten vid Hånaryd, Rydholm och Knifvingaryd
inom Bäckebo socken af samma härad, å
3,600 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 2 procents ränta,
3,600: — 3,600: —
» utdikning af sank mark mellan Kroktorps sjö och
Anebo såg i Oscars socken af Södra Möre härad,
å 7,840 R:dr, emot dito dito, med beräkning af 3
procents ränta,
7,840: — 7,840: —
» dito dito vid Björnarps, Skärfvets, Krokstorps och
Karstorps hemman i samma socken, å 4,500 Rdr,
emot dito, med dito af 4 procents ränta,  4,500: — 4,500: —
inom Blekinge län:
för utdikningen af Mölle- och Dafra-sjöarne, Ollegöl,
Stora Mossen och Aborregöl i Asarums socken, å
1,176 R;dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 2 procents ränta,
1,176: — 1,114: 26.
inom Jönköpings län:
för sänkningen af Säby-sjön i Säby socken af Norra
Wedbo härad, å 5,496 R:dr; återbetalas jemte
krono-utskylderna,  4,671: 30. 4,396: 50.
» rensningen af Storån i Svartorps och Lekaryds
socknar af Tveta härad, å 9,550 R:dr; dito dito, 8,594: 50. 8,117: —
» sänkningen af sjön Nätaren samt Bruks- och Rekebo-åarne
i Barkaryds och Jersnäs socknar af
Transport: 9,216,586: 79. 9,729,922: 16.
— 29 —
Transport; 9,216,586; 79. 9,729,922: 16.
samma härad, å 3,976 R:dr 33 öre; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
3,578: 54. 3,379: 73.
för aftappningen af Stensjön och Laggariosjön inom
Lekaryds och Oggesjö socknar af Tveta härad, å
4 500 K.dr; återbetalas jemte krono-utskylderna,.... 4,274: 77. 4.049: 77.
» sänkningen af Hökasjön i Forserums och Barkaryds
socknar, å 805 R:dr 50 öre; dito dito,
291: 30. 226: 83.
» utdikningen af Barkaryds-sjön jemte deromkring
belägna kärr och mossar i sistnämnde socken, å
1.5C0 R:dr; dito dito,  420: — 300: —
» sänkningen af sjöarne Or och Bunn samt Öfra och
Nedra Qvarnsjön inom Wista och Norra Wedbo
härader, å 7,562 R;dr; dito dito,
2,117: 40. 1,512: 15.
» dito af Aneby, Flisby och Wesselda sjöar samt
upprensningen af några dermed sammanhängande
mindre vattendrag inom Bredesta, Lommaryds, Bälaryds,
Flisby och Solberga sockar af Norra och
Södra Wedbo härader, å 21.000 R;dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af
2 procents ränta,  7,327: 92. 5,814: 80.
» dito af Klackarps-sjön inom Lekaryds och For
serums
socknar af Tveta härad, å 2,977 R.dr 50
öre; återbetalas jemte krono-utskylderna,
1,310: 10. I,u71: 90.
» dito af Kalinsjön i Malmbäcks socken af Westra
härad, å 1,500 R:dr; dito dito,
1,262: 97. 1,142: 97,
» dito af sjöarne Stora och Lilla Nömmen samt
Stensjön jemte upprensning af Kålltorps å inom
Östra och Westra härader, å 10,875 R:dr; dito dito, 8,487: 44. 7,679: 10.
» sänkningen af Näsby- eller Flishults-sjön samt upp
rensningen
af Flishults å inom Näsby socken af
Östra härad, å 5,250 R:dr; återbetalas jemte krono-utskylderna,
4,840: 39. 4,420: 39.
» utdikningen af Skifverstads, Bonarps och Lunna
gårdens
madångar inom Ekesjö socken af Södra
Wedbo härad, å 1,747 R:dr 50 öre; dito dito,
1,611: 17. 1,471: 37.
» sänkningen af Bexlieda-sjön eller Grummeln inom
Bexheda, Näsby, Hvetlanda och Myresjö socknar
af Östra härad, å 4,800 R:dr; dito dito,
5,193: 50. 4,809: 50.
» dito af Ljunga-ån m. fl. vattendrag inom Westra
härad, å 22,800 R:dr, emot årlig återbetalning af
8 procent, med beräkning af 3 procents ränta,
22,800: — 22,800: —
Transport 9,280,102: 29. 9,788,600: 97.
— 30
Transport: 9,280,102: 29. 9,788,600: 97.
13,360: - 13,360:
för sänkningen af Broby å inom Lannaskede socken af
Östra härad och Fröderyds socken af Westra härad, å
13,360 R:dr, emot årlig återbetalning af 8 procent,
med beräkning af 3 procents ränta,
» dito af Höka- och Böhle-sjöarne inom Skeda socken
af Östra härad, å 2,300 R;dr, emot årlig återbetalning
af 8 procent, hvarvid 4 procents ränta
beräknas,
2,300: — 2,300: —
» dito af Wisjön inom Svartarps, Lekaryds och Hakarps
socknar af Tveta härad, å 2,000 R:dr;
dito dito,
2,000: — 2,000: —
» dito af Svinsjön inom Hjelmseryds socken af Westra
härad, å 3,000 R;dr, dito dito,
— - — 3,000:
inom Jönköpings och Kronobergs lån:
för sänkning af sjön Widöstern inom Östbo och Sunnerbo
härader, ä 3,885 R;dr; återbetalas jemte
krono-utskylderna,
3,690: 43. 3,496: 15.
» aftappningen af sjöarne Di afven och Bolmen inom
Westbo och Sunnerbo härader, å 22,275 R:dr,
emot återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta,
9,431: 63. 7,864: 78.
inom Kronobergs län:
för aftappningen af sjön Elen i Wirestads och Westra
Thorsås socknar, ä 3,992 R:dr 15 öre; återbetalas
jemte krono-utskylderna
3,592; 74. 3,393; 14.
» utdikningen af Lillasjö samt åtskilliga i närheten
deraf belägna kärr- och inosstrakter inom Stenbrohults
och Wirestads socknar af Albo härad, å 9,000
R:dr; dito dito,  2,519. 9b. 1,799: 95.
» dito af kärrmark å Hyttinge och Buhults hemmans
ägor inom samma socknar, å 1,237 H;dr 50 öre;
dito dito,
445: 50. 346; 50.
» utdikningsarbete vid hemmanen Tångarne-Faxagård
och Westergård i Stenbrohults socken, å
1,462 R:dr 50 öre; dito dito,
526: 50. 409: 50.
» enahanda arbete vid hemmanet Rephult i samma
socken, å 1,677 R:dr; dito dito,  603: 71. 469: 55.
» aftappningen af StenhultMellan- och Mexarpssjöarne
inom Qvenneberga, Slätthögs och Mistelås
socknar af Albo härad, å 3,000 R:dr; dito dito,.... 2,526: 10. 2,286: 14.
Transport: 9,321,098: 86. 9,829,326: 68.
— 31 -
Transport: 9,321,098: 86. 9,829,356: 68.
tor sänkningen af sjön Möcketn inom Albo och Sun
nerbo
härader, å 28,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2 procents
ränta,  21,*86: 81. 19,473: 73.
» aftappningen af Rinkaby- och Barne-sjöarne inom
Konga och Kinnevalds härader, å 4,800 R:dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna,  4,809: 50. 4,425; 50.
» dito af Tomsjöarne i Dädesjö och Furuby socknar
af Uppvidinge och Konga härader, å 1,800 R:dr;
dito dito,
2,090: 82: 1,946: 82.
» sänkningen af Långasjön och utdikningen af Gal
li
egol samt dervid liggande mossar inom Almunderyds
socken af Kinnevalds härad, å 2,340 R:dr;
dito dito,  2,719: 4. 2,719: 4.
» dito af Mada-ån inom Åsheda socken af Uppvi
dinge
härad, å 14,550 R;dr, emot återbetalning af
8 procent årligen, med beräkning af 4 procents
ränta,
10,850: — 14,550; —
inom Kristianstads lån:
för utdikning af 8 myrer inom Örkeneds socken af Östra
Göinge härad, å 3,000 R:dr; återbetalas jemte kro
noutskylderna,
3,005: 94. 2,765: 94.
» dito af 6 myrer inom Wittsjö socken af Westra
Göinge härad, å i,650 R:dr; dito dito,  1,653: 27. 1,521: 27.
» dito af myrer vid Hyngarp och Snårshult inom
samma socken, å 525 R:dr; dito dito,
526: 4. 484: 4.
» mossutdikningar vid Björstorp, Hästhult och Mörkhult
inom nämnde socken, å 1,680 R:dr; dito dito, 1,952: 82. 1,818: 42.
» dylika utdikningar vid Gjörbjörnarp, Mölleröd, Glim
åkra
m. fl. byar inom Glimåkra socken af Ostra
Göinge härad, ä 5,430 R;dr; dito dito,  6,311: 80. 5,877: 4u.
b sänkning af Bohults sjö inom Lousludts socken, å
3,300 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 4 procents ränta,
— - 3,300; —
inom Hallands län:
för Himble ås upprensning, å 6,'00 R:dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna,  6,119: 65. 5,779: 65.
» Tollereds ds dito, å 3,200 R:dr; dito dito,
2,719: 80. 2,559: 79.
» upprensningen af Ysby å inom Walda, Tölö och
Transport: 9,385,144: 35. 9,896,548: 28.
Transport:
Släps socknar af Fjäre härad, å 3,600 R:dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
för sänkningen af Ramsjön och utdikningen af deromkring
belägna vattendränkta egor inom Ljungby,
Winberga, Stafsinge och Morups socknar af Faurås
härad, å 10,800 R.dr; dito dito,
» rätnings- och rensningsarbeteu i Tvååkers-ån inom
Himble härad, å 18,800 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 3 procents
ränta,
» sänkning af Stensån inom Skummeslöfs, Ostra Ka
rups,
Woxtorps, och Halslöfs socknar inom Höks
härad, å 15,000 R/.dr, emot dito, med 4 dito,
inom Elfsborgs och Hallands län:
för sänkningen af sjön Weselången m. fl. vattendrag
inom Marks härad af Elfsborgs län och Wiske hä
rad
af Hallands län; å 40,000 R.dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 3
procents ränta,
inom Elfsborgs län:
för sänkningen af Hasserås-sjön samt upprensningen af
Lerby- och Snapperuds elfvar inom Åmåls och Mo
socknar af Tossbo härad, ä 5,400 R:dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
» utdikningen af Hössna mader inom Hössna och
Knättle socknar af Redvägs härad, å 12,579 R.dr;
dito dito,
» upprensningen af Säfve å inom Kullings härad, å
5,055 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årliligen,
med beräkning af 2 procents ränta,
» dito af Steneby-elfven inom Steneby socken af i! ed
bo
härad, å 9,750 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,
'> dito af Bredängsån i Wäne härad, å 2,640 R:dr;
dito dito,
* utdikningen af Lenghems mader inom Kinds härad,
å 3,600 R:dr; återbetalas jemte krono-utskylderna
» sänkning af Närén och Köttsjön inom Holms och
Skålleruds socknar, å 6,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 4 procents
ränta,
9,385,144: 35. 9,896,548: 28.
3,031: 13. 2,743: 13.
11,685: 38. 10,821: 38.
18,800. — 18,80.0: —
15,000: —
40,000: — 40,000. —
5,669: 72. 5,399: 72.
6,541: 8. 5,534: 76.
3,908: 95. 3,592: 28.
9,769: 29. 8,989: 29.
3,066: 52. 2,855: 32.
3,600: — 4,579: 75.
— 6,000: —
Transport:
9,491,216. 42.
10,020,863: 91.
— 33 —
Transport: 9,491,216: 42. 10,020,863: 91.
inom Elfsborgs och Skaraborgs län:
för utdikningen af mossar, belägna omkring ån Ätran
inom Wartofta härad af Skaraborgs och Redvägs
härad af Elfsborgs län, å 14,640 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af
3 procents ränta,
14,640: — 14,640: —■
inom Skaraborgs län;
för sänkningen af sjön Östen inom Wadsbo härad, å
8,329 R:dr 50 öre; återbetalas jemte krono-utskyl
derna,
7,079:61. 6,663:14.
» kanalanläggningen genom Kottholmsnåset vid Tida
ån
samt upprensningen af Sågströmmen inom samma
härad, å 6,189 R:dr 75 öre; dito dito,
4,500: 81. 4,166: 88.
» sänkningen af sjön Lången och upprensningen af
Kräftan inom Wadsbo härad, å 11,550 R:dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna,  10,394: 36. 9,816: 85.
» utdikningen af Redeberga egendoms andel i Mönarps
mossar inom Marks härad, å 1,500 R:dr; dito dito, 660: — 540: —-
» dito af Dagsnäs- och Höryda- samt en dt 1 af Sto
ra
Bjurums mossar inom Gudhems härad, å
10,20u R:dr; dito dito,
9,661: 10. 10,220: 19.
» sänkningen af sjön Örlén och ån Örlan inom Rans
bergs
socken af Wadsbo härad, å 6,800 R:dr; dito
dito,  8,650: 66. 8,650; 66
inom Örebro län:
för sänkningen af Mosjön samt rensningen af Kumla-,
Tåby- och Åby åar inom Örebro, Kumla och Sköllersta
härader, å 30,000 R:dr, emot återbetalning af
8 procent årligen, med beräkning af 2 procents
ränta,
28,491: 67. 26,575: 32.
» dito af Lindesby-sjön och upprensningen af Raft
elfven
inom Jernboås socken af Nora bergslag, å
2,175 R:dr; återbetalas jemte krono-ntskylderna, 1,831: 31. 1,657: 31.
» dito, af Ralila å i Kumla och Hallsbergs socknar,
å 20,400 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 3 procents ränta,
20,400: — 20,400: —
» utdikningen af Granhatnrnar-kärren inom Winteråsa
socken i Örebro och Kräcklinge socknar i Hardemo
härad, å 22,500 R:dr, emot återbetalning af 8
procent årligen, dervid räntan beräknas efter 4 procent,
11,500: — 22,500: —
Transport: 9,609,025: 94. 10,146,694: 26.
5
— 34 —
Transport: 9,609,025: 94. 10,146,694: 26.
inom Wermlands län:
för sänkningen af sjön Björklången inom Nyeds bergslag.
å 3,300 R:dr; återbetalas jemte krono-utskyl
derna,
1,188: — 924: —
» ett vattenaftappningsarbete å säteriet Agnhammars
egor inom Grums socken och härad, å 2,l(0R:dr;
dito dito,
756: — 588: —
» vattnets afhållande från ett odlingsbart fält å säteriet
Odenstads egor i Gillberga socken, å 1,305 R:dr;
dito dito,
469: 81. 365: 41.
» aftappningen af vattendränkta trakten Slödjan i
Huggenäs socken af Nås härad, å 4,710 R:dr,
emot återbetalning af 5 procent årligen, med beräkning
af 3 procents ränta,  3,455: 41. 3,323: 28.
» aftappningen af 4 myrer vid hemmanet Trangärdstorp
i Grafva socken af Karlstads tingslag, å 1,005
R:dr, emot dito af 8 procent, med beräkning af 2
procents ränta,
371: 1. 299: 53.
» sänkningen af Ilänsjön inom Fryksände socken af
Fryksdals härad, å 12,600 R:dr; återbetalas jemte
krono-utskylderna,  11,616: 95. 10,608: 95.
» dito af sjöarne Wadljungen och Björklången samt
rensningen af elfven Rinnan inom Nordmarks härad,
å 16,800 R:dr, emot återbetalning af 8 procent,
med beräkning af 2 procents ränta,  16,800: — 16,800: —
» dito af Säfsjön i Arvika socken af Jösse härad, å
8,000 R-.dr, emot dito, med beräkning af 3 procents
ränta,
8,000: — 8,000: —
» utdikningen af Nolby- och Skane mossar inom Näs
härad, å 11,600 R:dr, emot dito dito,
11,600: — 11,600: —■
inom Westerås län i
för utdikningen af Hägervalls- och Skar/stads mossar
samt aftappningen af Mosjön inom Skultuna socken
af Norrbo härad, å 15,385 R:dr 50 öre; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
4,307: 95. . 3,077: 11.
» sänkningen af Frövi-sjön inom samma socken, å
1,300 R:dr; dito dito,
467; 98. 363: 98.
» utdikuingen af myrer vid Julpa gård i Romfartuna
socken af sistnämnde härad, å 4,674 R:dr;
dito dito,
1,682: 63. 1,308: 71.
Transport: 9,669,741: 68. 10,203,953:^
— 35 —
Transport: 9,669,741: 68.
för utdikningen af Bredmossen samt sänkningen af Lag
garbo-
och Harmsjöarne inom Kolbäcks och Bergs
socknar a,( Stief ringe härad, å 5,010 R:dr; dito dito, 1,803: 58.
» dito af kärr- och myrängar, tillhörande byarne
Nesselsta, Holm, Myrkarbo, Kättbo och Nickbo
inom Hvittinge socken af Thorstuna härad, å
1,565 R:dr; dito dito,
563: 23.
» aftappningen af Mursjön, i Wester-Wålila socken
af Norbergs härad, å 3,670 R:dr 50 öre; dito dito, 1,321: 39.
» upprensningen af Altuna å, till förekommande af
öfversvämningar inom Simtuna och Thorstuna härader,
å 3,000 R:dr; dito dito,
2,526: 16,
» aftappningen af Kolbåcks-sjön samt utdikningen af
kringliggande mossar å Arboga stads södra skog
inom Åkerbo härad, å 1,500 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2
procents ränta,
659: 32.
» sänkningen af Schedvi- och Westlanda- samt Oster
och
Sundängs-sjöarne inom Åkerbo härad, å 14.000
l!:dr, emot dito, med beräkning af 4 procents
ränta,
14,000: —
inom Westerås och Upsala län:
för utdikningen af sanka ängar, tillhörande byarne
Bonna, Rotbrunna, Bogården samt Norrby inom
Hernevi socken af Thorstuna härad, å 1,409 R:dr
25 öre; återbetalas jemte krono-utskylderna,
504: 4.
inom Stora Kopparbergs län:
för aftappningen af Granu- och Ofver-sjöarne samt
utdikningen af Wiganders- och Haralds-myrerna
inom Särna socken, å 1,162 R:dr 50 öre; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
885: 80.
» utdikningen af Romsängs-myren inom Stora Tuna
socken, å 600 R:dr; dito dito,  697: 19.
» dito af Dalsjön, Igeltjern och Daläng s-myren
inom samma socken, å 1,440 R:dr; dito dito,
1,673: 24.
» sänkningen af Rejsjön inom Rättviks socken, å 375
R:dr; dito dito,
435: 74.
» utdikningen af Somyren, Sällängen och Källmyren
jn- fl- myrer inom dito, å 1,440 R:dr, emot återbe-
_
Transport: 9,694,811: 37.
10,203,953: 23
1,402: 78
438: 2
1,027: 75
2,286: 18
554; 78
14,000: —
392: 60
792: 80
649; 19
1,558: 4
405: 74
10,227.461: 11,
— 36 —
Transport; 9,694,811; 37. 10,227,461: 11.
talning af 8 procent årligen, med beräkning af 3
procents ränta,
1,440: — 1,440: —
» myrutdikningar inom Folkärna socken, å 720 R:dr,
emot dito dito,
720: — 720: —
» utdikningen af Stora Flyten inom Mora socken, å
720 R:dr, emot dito dito,  720: — 720: —
» dito af 7 myrer iuom Jerna socken, å 750 R:dr
emot dito, med beräkning af 2 procents ränta, ..... 750: — 750: —
inom Gefleborgs län-.
för utdikningen af Baggbo-, Als-, Log- och Stormyrerna
inom Ljusdals socken i Norra Helsingland,
å 20,700 R:dr; återbetalas jemte krono-utskylderna,
17,428: 97. 15,772: 97.
dito af Gamsäters-myren inom Bergsjö socken af
samma provins, å 3,000 R:dr; återbetalas jemte
krono-utskylderna,  2,525: 94. 2,285: 94.
sänkningen af Gärsjön inom Öster-Fernebo socken
i Gestrikland, å 6,300 R:dr; dito dito,  6,312: 47. 5,808: 47.
dito af Östanbräcks- och Wii-sjöarne inom Tuna
socken i Södra Helsingland, å 6,240 R:dr; dito
dito,
7,253: 33. 6,754; 13.
dito af Fåbodetjern inom Söderala socken i dito,
å 480 R:dr; dito dito,  480: — 519: 55.
dito af Al- och Telge-sjöarne i närheten af Söderhamn,
å 27,600 R:dr; dito dito,
27,600: — 35,111: 52.
dito af sjöarne Hertén, Hösjön och Hertetjern inom
Bollnäs socken i Westra Helsingland, å 8,000
Rdr, emot dito, med beräkning af 4 procents ränta, 8,000: — 8,000: —
sänkning af Böhle-sjön inom Enångers socken, å
12,050 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 4 procents ränta,
— 12,050: —
inom Wester-Norrlands län-,
för sänkningen af Tåsjön inom Tåsjö socken i Södra
Ångermanland, å 6,000 R:dr, emot dito, med beräkning
af 3 procents ränta,
6,000: — 6,000: —
inom Jemtlands län:
för utdikningen af myrer vid Waplanda, Ökne och
Smedåsens byar inom Näskotts socken, å 3,440
R:dr; återbetalas jemte krono-utskylderna,
4,376: 21. 4,376: 21.
Transport: 9,778,418: 29, 10,327,769: 90.
— 37 -
Transport: 9.778,418: 29. 10.327,769: 90.
för utdikningen af myrer vid Näsets, Grålsgårds, Jönsgårds,
Gärdes, Bergets, Wallås och Risselås byar
inom Ströms socken, å 7,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 4
procents ränta,
7,000: — 7,000: —
inom Westerbottens län:
för utdikningen af Svartbergs- och Ny bruks-my verna i
Säfvars socken, å 2,250 R:dr; återbetalas jemte
krono-utskylderna,
2,024: 88. 1,912: 38.
» sänkningen af Degersjön och Lillsjön i Nysätra
socken, å 2,700 R:dr, emot årlig återbetalning af
5 procent, med beräkning af 3 procents ränta, .... 1,960: 84. 1,885: 48.
» dito af Kroksjön i Bygdeå socken, å 2,520 R:dr;
återbetalas jemte krono-utskylderna,
2,928: 20. 2,726: 60.
» utdikningen af Qvarnmyren, Atjålsmyren och Tattarsmoran
på Tväråmarks bys ego-område i Säfvars
socken, å 750 R:dr; dito dito,
871: 48. 871: 48.
» utdikningsarbete vid Byske by inom Skellefteå socken,
å 3,440 R:dr; dito dito,  4,376: 21. 4,376: 21.
» utdikningen af Ratu-tråsk i Bygdeå socken, å 1,840
R:dr; dito dito,
2,340: 78. 2,340: 78.
» dito af åtskilliga myrer på Wester-Sjulmarks bys
egor i samma socken, å 1,660 R:dr; dito dito,
2,111: 76. 2,111: 76.
» dito af Hamptjerns- och Degermyrerna inom Degerfors
socken, å 7,800 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 4 procents
ränta,
7,800: — 7,800: —
inom Norrbottens lån:
för utdikningen af det vid Niemisels by i Råneå socken
belägna Westi-tråsk, å 906 R:dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
1,052: 37. 1,052: 37.
» dito af Teurajervi-, Lombolo- ra. fl. sjöar inom Öfver-Kalia:
socken, å 7,800 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2 procents
ränta,
7,800: — 7,800: —
» dito af Bälingträsket, Lillträsket, Staftjern m. fl.
sjöar i Neder-Luleå socken, å 3,320 R:dr, emot
dito, med beräkning af 3 procents ränta,  3,320: — 3,217: —
» dito af myrtrakter vid och mellan byarne Tärendö,
Niva, Pajala, Kirnujärvi och Erkheike inom Pajala
Transport: 9,822,004: 81. 10,370,863: 96.
— 38 —
Transport: 9,822,004: 81. 10,370,863: 96.
socken, å 6,360 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 3 procents ränta, 6,360: — 6,360: —
för utdikningsarbete vid Kukkola by inom Karl Gustafs
socken, å 15,000 R:dr, emot dito, med beräkning
af 4 procents ränta,
15,000: — 15,000: —•
= 1,313,478: 87. 1,342,644: 47. =
k) Lån till Fabriksidkaren J. R. Schram, å
20,000 R:dr, för fabriksanläggning till bearbetande
af marmor på Singön inom Roslags skärgård, emot
4 procents ränta och återbetalningsskyldighet efter
5 års förlopp; utbetaldes år 1861
20,000: — 20,000: —
= 20,000: - 20,000: — =
= 9,863,364: 81. 10,412,223; 96. -----
Fordringar, grundade på Rikets Ständers särskilt
meddelade beslut och stadgande»:
Hos Hjelmare kanal- och slussverks-bolag, motsvarande
beloppet af den för nämnda kanal- och slussverk
afsatta reparationsfond; hvilken fond ursprungligen
bildats genom en i bolagets fasta egendomar Stora
Wallby och Oppeby intecknad förbindelse å 22,500
R'dr och årligen tillväxer med 5 procent å det belopp,
densamma vid hvarje års början utgjorde  69,109: 30. 72,564: 76.
Allmänna bevillningen för år 1862, upptagen enligt dess
vid 1859 —1860 års riksdag beräknade
belopp,  R:dr 2,250,000: —
efter afdrag af hvad derå under
sagde år till Riksgäldskontoret
influtit utöfver de
från detta verk utbetalda taxerings-
och uppbördskostnader » 70,863: 18.
Allmänna bevillningen för år 1863,
upptagen enligt dito dito,  R:dr 2 250,000:
efter afdrag af dito dito
» 78,113: 46.
Köpeskillingen för den vid Regeringsgatan här i hufvudstaden
belägna och af Kronan försålda s. k hofbageri-egendomen
25,000: — 25,000: —
= 2,273,246: 12. 2,269,451: 30. =
Transport: 12,136,610: 93. 12,681,675: 26.
2,179,136: 82.  —
2,171,886: 54.
— 39 —
Transport: 12,136,610: 93. 12,681,075: 26.
Kreditiv-fordringar:
För det begagnade beloppet af kreditivet å 225,000 R:dr
till Ulldiskont-fondens förstärkande, emot 3 procents
årlig ränta,
62,340: — 87,560: —
» utbekommet belopp utaf kreditivet för Arméens
befäls- och tjenstemäns pensionering, i öfverensstämmelse
med sednast fastställda, förhöjda pen
sions-stat,
50,000: -— 75,000: —
» dito af kreditivet för Flottans embets- och tjenste
mannapersonals
dito, dito,
20,000: — 20,000: —
= 132,340: — 182,560: — =
Fordringar för oredovisade förskott:
till kostnader för sistlidne riksdag  114,677: 28. 609,677: 28.
» dito för nästkommande dito
— 271: 81.
s dito för Rikets Ständers hus
704: 93.  —
» dito vid kortslämplingen  ;  25: 74. 146: —
» dito vid tidningsstämplingen
1,141: 89. 1,093: 97.
» kontors- och rättegångs-expenser vid Riksgäldskontoret
63: 72. 425: 81.
» utförande af jernväg sarbeten för statens räkning ....  — 2,543,729: 97.
= 116,613: 56. 3,155,344: 84. =
Tillsvidare förräntade medel:
a) genom uppköpta obligationer:
med 4 procents ränta,
af 1855 års inhemska
fonderade statslån  — 9,500: —
med 4| procents ränta,
Riksgälds - kontorets
egna, utfärdade för
1861 års fonderade
statslån,
249,750: — 220,797: 50.
b) genom lån till åtskilliga
Verk och
Inrättningar samt
Transport: 249,750: — 230,297: 50. 12,385,561: 49. 16,019,580: 10.
— 40 —
Transport: 249,750: — 230,297: 50. 12,385,564: 49. 16,019,580: 10.
enskilde personer,
emot hypotek af
obligationer eller andra
säkerhetshandlingar:
med
5 procents ränta 3,777,000: — 3,136,000: —
» 6 dito dito  — 600,000: — 4,026,750: — 3,966,297: 50.
= 4,026,750: - 3,966,297: 50. =
Ränte-fordringar , hvaraf, för tillsvidare förräntade
medel, vid 1862 års slut: 80,440 R:dr 57 öre och
vid 1863 års slut: 99,179 R:dr 13 öre,  176,217: 23: 256,494: 33.
176,217: 23. 256,494: 33. =
Kontant behållning, innestående å Riksgälds-kontorets
vähling JV2 1 i Rikets Ständers Bank (eller
den för alla andra Riksgälds-kontorets inkomster
och utgifter, än dem, som röra statens jernvägsbyggnader
och dertill upptagna lån, begagnade Bankoräkning)
202,760: 39. 1,793,958: 68.
= 202,760: 39. 1,793,958: 68. =
Inom linien bokförda tillgångar
vid vid
1862 års slut. 1863 års slut.
Rikets Ständers hus,
“beräknadt efter den
för detsamma af Riksgälds-kontoret
betalda
köpesumma,  49,500: — 49,500: —
(Upptaget inom linien,
på grund af Rikets
Ständers beslut vid
1840—1841 års riksdag.
)
Riksgälds-kontorets nuvarande
hus  90,000: — 90,000: —
(Dito dito, på grund
af Rikets Ständers
vid 1856—1858 års
riksdag fattade beslut.
)
Transport: 139,500: —
139,500: — 16,791,292: 11. 22,036,330: 61.
— 41 —
Transport: 139,500: — 139,500: — 16,791,292: 11. 22,036,330: 61.
Det oersatta förlagskapitalet
till bedrifvande
af lånerörelsen
vid f. d. General
assistans-kontoret
57,723: 17.
(Afskrifvet, på grund
af Rikets sednast församlade
Ständers beslut.
)
Oersatta beloppet af
det såsom kreditiv beviljade
och under åren
1833 och 1835 utanordnade
anslag för
en vattenledning till
Karlskrona  118,850: 89.  —
(Dito dito.)
Förskottsvis under åren
1847 med 1863 utbetalda
medel till bestridande
af kostnaderna
för kolonien S:t
Barthelemys förvaltning,
under förbehåll
af den framtida godtgörelse,
som genom
koloniens ökade afkastning
eller afträdande
till främmande
makt kan erhållas,.... 315,058: 81. 333,058: 81.
Det vid 1853—1854
års riksdag för upprätthållande
af rikets
neutralitet beviljade
kreditiv, hvaraf 40,021
R:dr 33 öre återbetalts,
3,709,878: 67.  —
(Afskrifvet, på grund
af Rikets sednast församlade
Ständers beslut.
)
Den, för utomordentliga
försvarsanstalter, vid
Transport: 4,341,011: 54. 472,558: 81. 16,791,292: 11. 22,036,330: 61.
G
— 42 —
Transport: 4,341,011: 54. 472,558: 81. 16,791,292: 11. 22,036,330: 61.
1853—1854 års riksdag
anvisade kreditivsumma,
efter afdrag
af hvad som utaf det
lyftade beloppet blifvit
återbetaldt,
2,218,741: 82.  —
(Afskrifvet, enligt dito.)
Fordran af Allmänna
Hypoteks-banken för
de till grundfond åt
denna Bank aflemnade
obligationers kapitalbelopp,
8.000,000: — 8,000,000: -
Summa R:dr 14,589,753: 36. 8,472,558: 81.
Summa R:rat R:dr 16,791,292: 11. 22,036,330: 61.
Riksgälds-koutorets fordringar och öfrige tillgångar, utgörande vid 1862 års
slut  R:dr 16,791,292: 11.
hade, genom utgifna lån och förskottsvis skedda utbetalningar för
fortsättning af statens jernvägsbyggnader, under år 1863 ökats
med
» 5,245,038: 50.
och uppgingo vid sistnämnde års slut till
R:dr 22,036,330: 61.
samt utgjordes då af:
a) räntebärande fordringar i anledning af utgifna lån och för Riksgälds-kontorets
räkning, till förräntande af dess kontanta behållning,
uppköpta obligationer
R:dr 13,473,758: 37.
hvaraf 6 procents ränta skulle erläggas
för R;dr 600,000: —
» 5^ procents dito för » 473,643: 24.
» 5 procents dito för » 3,136,000: —
» 4J procents dito för » 318,341: 85.
» 4 procents dito för » 5,383,195: 56.
» 3 procents dito för » 593,666: 8.
» 2 procents dito för » 2,968,911: 64.
R:dr 13,473,758: 37
b) lånefordringar, för hvilka ränta framdeles
efter viss tids förlopp kommer att beräknas, 473,047: —
c) sammanlagda kapital- och räntefordringarne
för lån till sjösänkningar och myrutdikningar
samt andra vattenaftappningsföretag, hvilka
skola utaf vederbörande hemmansegare med
Transport: 13,946,805: 37.
— 43 —
Transport: 13,946,805: 37.
sitt i jordeböckerna antecknade årliga kapital-
och räntebelopp återbetalas i sammanhang
med de af samma hemman utgående
kronoutskylder,
468,930: 56.
d) å Riksgälds-kontorets fordringar före 1863
års slut upplupna, fastän då icke betalda
eller ännu icke förfallna, räntor
256,494: 33.
e) utgifna lån, för hvilka ränta icke behöfver
erläggas,
50,345: 53.
f) det vid 1859 och 1860 års riksdags statsreglering
beräknade beloppet af den allmänna
bevillning, som för år 1863 skulle utgöras,
efter afdrag af hvad deraf redan under samma
års lopp till Riksgälds-kontoret influtit, 2,171,886: 54.
g) lyftade, men icke redovisade, belopp utaf de
för ökade pensioner åt embets- och tjenstemannapersonalen
vid Arméen och Flottan
anvisade särskilda kreditiver
95,000: —
h) innestående behållning å Riksgälds-kontorets
räkning JV2 1 i Rikets Ständers Bank vid
1863 års slut  1,793,958: 68.
i) såsom förskott bokförda riksdagsutgifter  609,949: 9.
k) oredovisade förskott till s. k. kontorsexpenser
samt kostnader vid kort- och tidningsstämplingen
1,665: 78.
1) utaf de för andra utgifter afsedda tillgångar
förskjutna belopp till fortsättande af statens
jernvägsbyggnadsarbeten
2,543,729: 97.
m) fordran af Mynt-verket för den till kostnader
för dess lokal använda köpeskillingen af den
s. k. hofbageri-egendomen
25,000: —
n) fordringar i anledning af de hos Riksgäldskontoret
deponerade lånehandlingar, tillhörande
Hjelmare kanal-bolags derstädes afsätta
och bland Riksgälds-kontorets skulder
upptagna reparationsfond,  72,564: 76.
R:dr 22,036,330: 61.
Jemförelse
emellan
Riksgälds -  kontorets
skulder samt
tillgångar och
fordringar.
Riksgälds
kontorets inkomster
och
utgifter under
år 1863.
- 44 —
Vid jemförelse mellan Riksgälds-kontorets här ofvan specificerade skulder och
tillgångar, utom dem, som i räkenskaperna blifvit förda inom linien, visar sig, att till
-
gångarne öfverstego skulderna vid 1863 års slut med
R:dr 14,290,426: 2.
och hade alltså, enär tillgångarnes öfverskott vid samina års början
utgjorde  » 8,729,530: —
en tillökning i detta öfverskott uppkommit till belopp af.  R:dr 5,660,896: 2.
I afseende på den betydliga tillökning, som sålunda under sistlidet år uppkommit
i Riksgälds-kontorets kapitalöfverskott, hafva Revisorerne, enligt hvad Fullmäktige
i sin berättelse anfört, funnit att denna tillökning hufvudsakligen föranledts dels genom
de under sagde år från Kongl. Stats-kontoret till Riksgälds-kontoret aflemnade behållna
öfverskott å 1861 och 1862 års statsinkomster,
R:dr 4,852,427: 3.
och dels genom Riksgälds-kontoret under sistlidet år med
» 657,832: 73.
godtgjorda räntebesparingar å de för 1860 och 1861 års fonderade statslån anvisade
annuitetssummor, hvilka från dessa låns upptagande tillgodoförts desammas amortissementsfonder
med annuitetsanslagens hela årliga belopp.
Beträffande Riksgälds-kontorets inom linien uti räkenskaperna förda skulder och
tillgångar, hafva dessa under sistlidet år, på sätt ofvanstående räkenskapsutdrag närmare
visar, betydligt minskats, nemligen skulderna med 295,132 R:dr 2 öre samt til 1-  gångarne med 6,117,194 R:dr 55 öre; grundande sig dessa förminskningar derpå att
motsvarande belopp, jemlikt Rikets sednast församlade Ständers beslut, i räkenskaperna
afskrifvits.
Jemte det Revisorerne få hänvisa till det vid denna berättelse fogade räkenskaps-sammandrag
(Bil. JVs I), hafva Revisorerne, med begagnande för jemförelsens
underlättande af enahanda uppställning, som i föregående revisionsberättelser blifvit följd,
skolat härhos meddela följande summariska uppgifter rörande
Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter under år 1863}
utom de för statens jernvägsbyggnad er upplånta medel
samt hvad för dessa byggnaders fortsättande
eller dertill upptagna låns liqviderande
blifvit utbetaldt:
Inkomster:
Allmän bevillning samt kort- och tidningsstärupel-afgifter, jemte obser
vations-medel,
2,748,636: 15.
Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen
9,925: 71.
Kapitalafbetalningar och räntor å för vissa föremål eller under längre
tid beviljade lån
512,786: 26.
Transport: 3,271,348: 12.
— 45 —
Transport: 3,271,348: 12.
Återbetalning af lyftade medel å kreditivet för fårskötselns befrämjande
samt derför erlagd ränta
65,621: 36.
Återbetalning af tillsvidare förräntade medel, med tillägg af derå upplupna
och godtgjorda räntor,
4,265,543: 89.
Ersatt förskott
980: —
Godtgjorda besparingar å utbetalda anslagssummor -.  33,303: 73.
Till Riksgälds-kontoret, för derå anvisade utgifter, enligt Rikets Ständers
beslut öfverlemnade särskilda behållningar och tillgångar .... 8,613,580: 42.
Deponerade undsättningsmedel  40,000: —
Aflemnad behållning af trafikinkomsten å statens jernvägar
600,000: —
Summa R:dr 16,890,377: 52.
Utgifter:
Årliga ränteanslaget till Hans Maj:t Konungen
300,000: —
Vid 1840 och 1841 års riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade
extra eller tillfälliga statsutgifter
12,137: 93.
Vid 1844 och 1845 års riksdag beviljade dylika utgifter
1,050: —
» 1847 och 1848 års riksdag dito dito  7,200: —
» 1850 och 1851 års riksdag dito dito  7,500: —
» 1853 och 1854 års riksdag dito dito
7,500: —
» 1856—1858 års riksdag dito dito
174,463: 88.
» 1859 och 1860 års riksdag dito dito  2,007,359: 98.
» 1862 och 1863 års riksdag dito dito  1,434,555: 87.
Utaf anslagen för folkundervisningens befrämjande  118,598: 33.
Lyftade medel å de på Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv  218,903: 84.
Utbetalda ekeskogsmedel  8,000: —•
För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd
772,050: — •
Kapitalafbetalningar och räntor å Riksgälds-kontorets skulder
384,835: 89.
Ränte- och amorteringsanslag för de fonderade statslånen
439,418: 26.
Förskjutna medel till fortsättning af statens jernvägsbyggnader
2,953,729: 97.
Kostnader för det vid sednaste riksdag beslutade jernvägslån
471: 83.
Tillsvidare förräntade medel
5,755,671: 58.
Kostnader för riksdagar och statsrevisioner samt aflöning och expenser
för Rikets Ständers Justitie-ombudsmanj och hans Expedition
in. ra  523,870: 94.
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pensioner m. m  134,421: 24.
Fromma stiftelsers andelar af kortstämpelafgiften
34,813: 60.
Restituerade medel
626: 9.
Förskott till inlösen af förfallna räntekuponer för Riksgälds-kontorets
obligationer
2,000:
Summa R:dr 15,299,179: 23.
Riksgäldskontorets
inkomster
och
utgifter under
förra
hälften af
är 1864.
— 46 -
Riksgälds-kontorets behållning i Rikets Ständers Bank, som vid sistlidet års
början utgjorde
R:dr 202,760: 39,
ökades under samma år med det belopp, hvarmed inkomsterna föråret
öfverstego utgifterna, eller
» 1,591,198: 29.
och uppgick således vid 1863 års slut till
ll:dr 1,793,958: 68.
Utom nu anförda öfversigt af Riksgälds-kontorets inkomster och utbetalningar
under sistlidet år, få Revisorerne äfven meddela nedanstående, på Fullmäktiges berättelse
grundade, uppgifter angående inkomster och utgifter under förra hälften af innevarande
år.
Inkomster under Januari—Juni 1864:
Bevillnings- och observationsmedel samt kort- och tidningsstämpel
-
afgifter
2,650,414: 82.
Skatteköpeskillingar och ekeskogsmedel
8,027: 28.
Kapitalafbetalningar å de för vissa särskildt angifna föremål af Rikets
Ständer beviljade lån
196,477: 93.
Ränteinbetalningar å sådana lån  144,328: 33.
Återbetalningar utaf de till förräntande af Riksgälds-kontorets kontanta
behållning utgifna lån  1,255,000: —
Räntor å sistnämnde lån
101,055: 90.
Återbetalda medel å kreditivet för ullproduktionens befrämjande, jemte
derför godtgjorda räntor,
90,002: 9.
Utaf det för Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag af 1864 års
statsinkomster  659,950: —
Lappmarks ecklesiastikfonds och f. d. Kansli-styrelsens handkassas till
Riksgälds-kontoret aflemnade behållningar  51,818: 2.
Besparingar å 2:ne, numera upphörda, hofhållnir.gsanslag samt å en indragen
generalslön  394,988: —
Det Riksgälds-kontoret godtgjorda anslaget till ökade kostnader för
Post-verket i anledning af postskjutslegans förhöjning  210,000: —
Utaf Rikets Ständers Banks sedan 1860 års början upplupna vinst .... 666,666: 67.
Aflemnad behållning utaf trafikinkomsten å statens jernvägar
100,000: —
Från Stats-kontoret levererade äldre depositionsmedel  3,956: —
Lösen för exproprierad, staten tillhörig, jord samt utaf Strömsholms
kanalbolag afleuinad andel af kanalinkomsterna m. m  996: 92.
Inbetalningar å det för kreditivet till försvarsverkets fullständigare
ordnande upptagna lån
2,931,792: 94.
Influtna medel genom det nya jernvägslånet ....
5,264,237: —
Summa R:dr 14,729,711: 90.
— 47
Utgifter under Januari—Juni 1864:
Räntor och kapitalafbetalning å Riksgälds-kontorets skulder, med undantag
af de fonderade statslånen,
52,327: 50.
Utaf detta års ränte- och arnorteringsanslag för de fonderade statslånen
1,003,594: 2.
Utbetalda undsättningsmedel
75,000: —
Utaf de vid sednast förflutne, eller 1862 och 1863 års riksdag, utan
återbetalningsskyldighet beviljade extra statsanslag
1,529,685: 38.
Utaf enahanda vid föregående riksdagar beviljade anslag
373,372: 68.
Utaf de vid sednaste riksdag beviljade lån för enskilda jernvägsanlägg
ningar
2,553,666: 67.
Utaf andra vid samina riksdag beviljade låneunderstöd
291,000: —
Lyftade medel å kreditivet för försvarsverkets fullständigare ordnande 1,930,000: —
Dito å kreditivet för ökade pensioner åt Arméens befäl och tjenstemän 43,746: 66.
Omkostnader för de under åren 1863 och 1864 af Riksgälds-kontoret
upptagna lån
3,839: 88.
Kostnader för riksdagar och statsrevisioner samt Rikets Ständers
hus  -
23,437: 31.
Aflöning och resekostnader samt expenser för Justitie-ombudsmannen
och hans Expedition m. fl
9,948: 2.
Förvaltnings- och uppbördskostnader m. m
89,189: 66.
Tillsvidare förräntade medel  2,132,791: 67.
Förskott till förfallna räntekuponers inlösen  2,000: —
Dito till extra brandförsäkringsafgifter för stadsegendomar, intecknade
för byggnadslån
5,000: —
Dito till fortsättning af arbetena för statens jernvägsanläggningar .... 5,300,000: —
Summa 15,418,599: 45.
Då således de under förra hälften af innevarande år från Banko-räkningen N:o 1
utassignerade medel med 688,887 R:dr 55 öre öfverstego summan af de å samma räkning
gjorda insättningar, hade derigenom den innestående behållningen, som vid årets
början utgjorde R:dr 1,793,958: 68,
vid slutet af Juni månad minskats med nämnde belopp och uppgick
då till  » 1,105,071: 13.
Det å Rikets Ständers Bunk för bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar
sedan längre tillbaka anvisade kreditiv af högst 1,500,000 R;dr var i slutet
af sistlidne Oktober månad lyftadt till hela sitt belopp; och återbetalades samma belopp
under den nästderpåföljande ^November. Under de 4 första månaderna af innevarande
år hafva utaf kreditivet lyftats tillsammans 1,050,000 R:dr, hvilken summa den
Riksgäldskontorets
kreditiv
å Rikets
Ständers
Bank.
— 48 —
Redogörelsen
(ifver de till
fortsättning af
statens jernväg
sbyggnader
anslagna medel.
23 nästlidne April blifvit återinsatt. Enligt det för Riksgälds-kontoret sednast utfärdade
reglemente, beräknas numera 4 procents ränta på de medel, som å ifrågavarande kreditiv
uttagas.
1 enlighet med uppgiften (sid. 54) i sednast församlade Revisorers berättelse, hafva
både kapitalskulderna samt liqvidations- och amortissementsfonderna för 1858 och 1860
års jernvägslån äfvensom 1855 och 1861 års statslån blifvit öfverförda till särskilda räkenskaper;
och få Revisorerne nu afgifna berättelse om förhållandet såväl med dessa
räkenskaper sorn den särskilda redogörelsen öfver de till statens jernvägsbyggnader anslagna
medel.
Den särskilda redogörelsen öfver de till fortsättningen af statens jernvägsbyggnader
anslagna medel utvisade vid slutet af år 1862 en tillgång
utöfver skulder af
R:dr 1,281,911: —
De denna räkning tillgodoförda inkomster hafva bestått uti:
den vid sistlidne riksdag, för fortsatta jernvägsanläggningar, anvisade
andelen af de till Riksgälds-kontoret aflemnade behållna
trafikmedel å statens jernvägar för tiden till och med år 186.1 » 400,000: —
samt ränta å utlånta jernvägsbyggnadsmedel
» 69,359: 3.
R:dr 1,751,270: 3.
Deremot hafva i samma räkenskap upptagits de vid nämnde riksdag till utgående
under år 1863 anvisade utgifter:
för fortskyndande af arbetena å södra stambanan  R:dr 3,815,000: —
till förberedande arbeten för de af Rikets sednast församlade Ständer
beslutade jernvägsanläggningar
» 750,000: —
R:dr 4,565,000: —
Skillnaden mellan denna summa och ofvan uppräknade
tillgångar, ^  » 1,751,270: 3,
uppgående till
R:dr 2,813,729: 97.
har förskjutits af Banko-räkningen N-.o l,och utgjorde således denna räknings fordran vid
innevarande års början.
Under loppet af år 1863 hafva genom utassigneringar från Riksgälds-kontorets
Banko-räkning N:o 2, eller den räkning i Rikets Ständers Bank, derå de för statens jernvägsbyggnader
afsedda och till Riksgälds-kontoret influtna medel blifvit insatta, följande summor
utaf dessa medel utbetalts, nemligen:
återstoden af de vid 1859 och 1860 års riksdag beviljade anslag för fortsättning af mera
nämnde
jernvägsbyggnader  R:dr 4,750,000;
i afräkning å de vid 1862 och 1863 års riksdag beviljade dito dito » 1,611,270: 3.
afbetalning å de från Banko-räkningen N:o 1 meddelade förskott . » 10,000
tillsvidare beviljade och utgifna lån mot 5 procent ränta  » 200,000
R:dr 6,571,270: 3.
49 —
Utom den å sagde Banko-räkning vid årets början inne
stående
behållning,  R:dr 2,085,603: 5.
hafva till ofvan uppräknade utgifter användts de å samma räkning
under året influtna medel, bestående af:
a) den af Rikets Ständers Bank levererade räntevinst å statslåne
fonden,
» 270,000: —-
samt b) återbetalda lån jemte derå upplupna räntor,
4,215,606: 98.
R:dr 6,571,270: 3.
Liqvidations- och amortissements-fonden för 1855 års inhemska statslån egde
vid 1863 års början en behållning af
R:dr 38,629: 28.
Denna fonds inkomster under sistlidet år béstodo af samma års
ränte- och amorteringsanslag  R:dr 13,655: —
denna fonds andel i de ränte- och kapitalvinster,
som för samtlige liqvidations- och araortissementsfonderna
uppkommit å deras genom
utgifna lån eller köpta obligationer föiTän
tade
behållningar,  » 1,500: 64. u 15,155: 64.
R:dr 53,784: 92.
Under samma år hafva ej mindre än 69 obligationer, å ett
sammanlagdt belopp af 40,300 R;dr, blifvit till ofvanberörde låns
amortering inlösta, hvarigenom utgifterna, med inberäkning af verkställd
inlösen af förfallna räntekuponer, uppgått till
» 50,530: 15.
samt behållningen vid årets slut minskats till
R:dr 3,254: 77.
Fondens skuld vid början af sistlidet år för obetalda, derförinnan förfallna, räntor utgjorde
R:dr 5,538: —
och de under året förfallna räntekuponerna  » 10,578: 37.
R:dr 16,116: 37.
hvaraf genom inlösta sådana kuponer afbetalts
» 13,561: 37.
och utgjorde således den återstående förfallna ränteskulden vid
årets slut  R:dr 2,555: —
Den för 1858 års jernvägslån bildade liqvidations- och amortissements-fond, hvars
behållning vid utgången af år 1862 uppgick till
R:dr 631,386: 38,
hafva under sednast förlidne år tillgodoförts:
1863 års ränta och amorteringsanslag
R:dr 1,166,666: 66.
ifrågavarande fonds andel i kapital- och räutevinsterna
genom tillsvidare förräntade
medel
» 57,260: 9.
Transport: 1^23,926: 75. 631,386:
7
Liqvidationsoch
amor lissements-fonder
na
för de fondermde
statslånen.
— 50 —
Transport: 1,223,926: 75. 631,336: 38.
kursvinst å vexlar, som uppköpts för pris,
understigande det antagna bokföringsvärdet
å Thaler Pr. Courant,  R:dr 7,108: 34.
ersättning af grosshandelsbolaget L. Meyerson
för ett i liqviden med R. Erlanger upptaget
belopp
» 220; 42.
värdet af 4 obligationer och 20 räntekuponer,
sorn icke blifvit till inlösen hos låneöfvertagarne
företedde och numera endast
hos Riksgälds-kontoret infrias,  » 2,616: — 1 ^33 871* 51
R:dr
1,865,257: 89.
Deremot hafva nedanstående utgifter under
vit denna fond påförda:
samma år blif-
inlösningsbeloppet för utlottade och den 1 Juli 1863 förfallna obli-  gationer
Th:r 46,600:
dito för dito, den 2 Ja-  nuari 1864 förfallna,
dito
»> 47,800: -
94,400: —
sammanräknade beloppet af förfallna ränte-  kuponer för förra half-  året
Thr 175,066: 20.
och för sednare dito
» 173,866: 20.
348,933: 10.
Th:r
443,333; 10.
i Riksmynt, å 266^ R:dr för 100 Th:r, R:dr
1,182,222: 22.
R. Erlanger tillkommande provision för årets
ränte- och amorteringsliqvider samt godt-  görelse för annonserings- m. fl. kostnader
i anledning af 1858 års jernvägslån .... »
6,937: 55.
Andra från Riksgälds-kontoret omedelbart ut-  betalda kostnader för samma år  »
2,968: 3.
beloppet af en i Riksgälds-kontoret till in-  lösen företedd obligation och 13 dito
räntekuponer
»
410: 67.
1,192,538: 47.
Behållning vid 1863 års slut
672,719: 42.
Fondens skuld vid sistnämnde års början för räntekuponer, förfallna, men
sen företedda, utgjorde
R-dr
icke till inlö-  420: —
Denna skuld ökades under året med beloppet af förenämnde obli-  gationer och räntekuponer, som numera inlösas endast i Riks-  gälds-kontoret,
R:dr 2,616: —
Transport:
2,616: —
420; -
— 51 —
Transport: 2,616: — 420: —
efter afdrag för derstädes redan verkställd
inlösen af en obligation och 13 räntekuponer,
R:dr 410: 67. 2,205: 33.
så att den vid årets slut var  R:dr 2,625: 33.
.Liqvidations- och amortissements-fonden för 1860 års jernväg slån hade vid 1863
års början en behållning af  R:dr 1,069,863: 97.
hvarjemte följande inkomster blifvit densamma tillgodoförda:
årets ranta och amorteringsanslag
R.dr 1,466,000: —
fondens andel i kapital- och räntevinster
genom tillsvidare förräntade medel
» 35,037: 81.
kursvinst å uppköpta vexlar  » 8,650: —
värdet af 2 st. 4 £ procents-obligationer och
8 st. räntekuponer samt 134 st. premieobligationer,
hvilka, då 2 år från deras
förfallodagar förflutit, utan att de blifvit
till inlösen företedde, numera endast
i Riksgälds-kontoret infrias,
» 5,144: 66. 1,514,832: 47.
R;dr 2,584,696: 44-
Utaf sistnämnde fonds medel hafva deremot följande utbetalningar
blifvit verkställda nemligen:
för inlösen af utlottade obligationer, förfallne den 1 Maj
1863,
Th:r 44,700: —
för dito af dito, förfallne
den I November
1863,  » 45,700: — 90,400: —
de, efter föregående utlottningar, den 1
Februari och den I Augusti förfallna
premieobligationer, hvilkas bokförda
kapitalbelopp utgjorde
52,916: 20.
Th:r 143,316: 20.
eller, efter den antagna kursberäkningen,  R:dr 382,177: 78.
för inlösen af förfallna räntekuponer, Th:r 349,580: 7.6.
skillnaden mellan det i räkenskapen upptagna
kapitalbeloppet, Tlr.r 52,916:20,
af de vid 3:dje och 4;de utlottningarne
utkomna premieobligationer och den
till dessa obligationers inlösning anvisade
annuitetssumma, 110,000 Th:r, 57,083: 10.—
Th:r 406,663: 17. 6.
Transport: 382,177: 78. 2,584,696: 44.
— 52 —
Transport: 382,177: 78. 2,584,696; 44
eller, efter samma kursberäkning,
R:dr 1,084,436: 22.
provisioner och omkostnader för amorteringen
af detta lån och ränteliqvidernas verkställande
» 13,165: 34.
före obligationernas utiemnande till låneöfvertagarne
upplupna och sålunda icke utbetalda
räntor, hvilka såsom besparingar å
Osta årets annuitetsanslag blifvit, enligt
Fullmäktiges beslut, till Banko-räkningen
»42 1 återlemnade,
» 627,182; 73.
för 2:ne till inlösen hos Riksgälds-kontoret
företedda obligationer
» 296: — 2,107,258: 7.
Behållningen vid årets slut utgjorde således
R:dr 477,438: 37.
Fondens skuld vid början af sistlidet år för förfallna obligationer och kuponer,
hvilka hädanefter endast hos Riksgälds-kontoret infrias,
R:dr 290: 67.
har under årets lopp ökats med
» 4,848: 66.
Skuld vid årets slut
R:dr 5,139: 33.
Liqvidations- och amortissements-fondens för 1861\&rs statslån behållning uppgick
vid slutet af år 1862 till
R:dr 49,229: 50.
De under sistförlidet år denna fond tiligodoförda inkomster
bestodo af:
1863 års ränte- och amorteringsanslag R-.dr 165,000: —
fondens andel i kapital- och räntevinsterna å
tillsvidare förräntade medel
» 4,255: 54.
återlevererade medel utaf lyftade förskott till
förfallna räntekuponers inlösande
» 3,584: 25. „ 172,839; 79.
R:dr 2223369: 29.
De under samma år denna amortissementsfond påförda utgifter
hafva varit:
inlösen af obligationer å ett nominellt kapitalbelopp
af 31,300 R:dr
R:dr 30,674: —
förskott till inlösen af förfallna räntekuponer .... » 134,608: 50.
före obligationernas utiemnande till lånegifvarne
upplupna räntor, hvilka, enligt Fullmäktiges
beslut, blifvit såsom besparing å ränte- och
amorteringsanslaget återbetalda till Bankoräkningen
N:o 1,
» 30,650: —
omkostnader för sistnämnde lån  » 721: 80. „ 196,654: 30.
Återstående behållning vid årets slut
R:dr 25,414: 99.
