# ID: svediakorp-gov2454
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 97,859
# sentences: 3,262
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


— 259 —
Transport: 1,772,130: 6.
Utgifter, icke egentligen tillhörande Musei-byggnaden, såsom gatulägg
ningsafgift,
brännmaterial till värmeledningen m. m  3,714: —
Summa R:mt R:dr 1,775,844: 6.
Härifrån afdragas följande till byggnads-kassan influtne diverse
medel, nemligen:
Af byggnads-komitén uppburna hyresmedel
1,134: —
Fraktförtjenster med Musei-byggnadens egna fartyg .... 15,526: 26.
Försålda obehöfliga eller odugliga materialier, instrumen
talier
och inventariepersedlar
21,768: 1. 38,428: 27.
då statsverkets verkliga utgift för Nationalmusei-byggnaden blir R:dr R:mt 1,737,415: 79.»
Vid verkställd , granskning af dessa uppgifter och jemförelse emellan dem och
det ursprungliga, af Ofverintendents-embetet den 28 Februari 1849 uppgjorda, på en
summa af 975,313 R:dr 15 sk. 3 rst. Banko eller 1,462,969 R:dr 98 öre Riksmynt
slutande kostnadsförslag, hafva Revisorerne kommit till den slutsats, att den förökade
kostnaden härflyter dels af de under byggnadstiden stegrade arbetspriser, dels ock af de
dyrbarare och praktfullare materialier, hvarmed vissa delar af byggnaden blifvit utförda.
Till dessa sednare må i synnerhet räknas: yttermurarnes beklädnad med hyflad kalksten,
användandet af Italiensk marmor i stället för gjutjern till kolonner och portaler,
af spegelglas till ytterfönster och oslipadt gjutet glas till lanterninerna i stället för vanligt
fönsterglas, af ek och valnötsträd till de förnämsta dörrarne och dörr- och fönsterkarmarne
samt af parkettgolf af ek i stället för vanligt plankgolf af furu. Kostnaderna
för dessa poster utgöra, enligt hvad här ofvan synes, öfver en half million Riksdaler;
och ehuru det ej låtit sig göra att ur 1849 års kostnadsförslag utdraga de deremot precist
svarande summor, så synes dock dessa ej der uppgå till stort mera än hälften af
nämnde belopp.
Allmänna Institutet för döfstumma och blinda.
Räkenskaperna för denna inrättning, hvilka granskas såväl af dertill särskildt
utsedde Revisorer som ock uti Kongl. Kammar-rätten, hafva för revisionsåret blifvit i
bemälte embetsverk utan anmärkning granskade. För inrättningens inkomster och utgifter
under samma år redogör följande tablå:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
;
306,652: 80.
Transport: 306,652: 80.
260 —
Transport:
Uppbörd:
Statsanslag
45,000
Kollektmedel
3,962
Hyresmedel
600
Intressemedel  12,193
Gåfvomedel
150
Underhållsafgift af betalande elever
7,882
306,652: 80.
11.
46.
2,
Balans till år 1862:
Skulder
Summa
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
Utgifter :
Aflöning
14,292: 25.
Kost och beklädnad  35,757: 44.
Lifräntor
2,247: 50.
Sjukvård  651: 91.
Byggnader och reparationer  2,290: 50.
Inventariers uppköp  253: —
Undervisningsmateriel
907: 67.
Diverse omkostnader
1,467: 78.
Afskrifning
361: 2.
Till fonden för reserverade medel omförde
11,558: 52.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
28,578: 88.
Fastigheters värde
131,435: 9.
Inventariers dito
6,421: 80.
Utlånta medel
190,325: —
Förskott  49,950: 55.
69,787: 59.
172,711: 32'
549,151: 71.
72,652: 80.
69,787: 59.
406,711: 32.
Summa
549.151: 71.
Såväl af räkenskaperna som vid besök å stället hafva Revisorerne inhemtat,
att sedan Rikets Ständer anvisat ett sammanräknadt belopp af 157,500 R:dr såsom bidrag
till uppförande af en ny byggnad för eleverna vid Institutet, hade Direktionen för
Institutet under den 10 Juni 1861 med Byggmästaren H. O. Rundqvist uppgjort kontrakt,
hvarigenom denne sednare emot en summa af 264,000 R:dr åtagit sig att, i enlighet
med ett af honom den 30 April samma år upprättadt kostnadsförslag, på förut
anlagd grund uppföra ifrågavarande byggnad, afsedd att inrymma 150 elever. Beträffande
tillkomsten af denna grund, har, såvidt Revisorerne kunnat inhemta, sålunda till
-
— 261 —
gått, att Direktionen, utan att kostnadsförslag derför blifvit upprättadt och utan att
planen för arbetet blifvit vederbörandes granskning underställd och af Kongl. Maj:t
i nåder gillad, låtit verkställa betydliga sprängningsarbeten å den plats — belägen
å ett berg, sora vid sprängningen icke lemnat tjenlig byggnadsmateriel — der
byggnaden nu är förlagd, samt planera platsen och uppföra stenfot till byggnaden, hvilka
arbeten, som blifvit verkställda mot betalning dels för dag, dels ock, hvad sprängningsarbetet
beträffar, för kubikfamn eller kubikfot, uppgått till det betydliga beloppet
af omkring 45,000 R:dr R:mt, uti hvilken summa dock ingår kostnaden för borttransporterande
af den undansprängda stenen, som blifvit använd till utfyllnad al den holme,
hvarå verkstäderna ii ro belägna.
Revisorerne, som icke äro i tillfälle att med nog sakkännedom kunna bedöma,
huruvida den plats, sorn för byggnaden blifvit vald, varit, med afseende å kostnaden
och de öfriga omständigheter, hvilka bort tagas i betraktande, den mest lämpliga, eller
om sprängning af grunden till det djup, sorn nu skett, varit af nödvändigheten påkallad,
hafva emellertid, då en så betydlig summa, hvilken, enligt Revisorernes tanke, kunnat
bättre användas för befrämjande af inrättningens ädla syfte, blifvit utgifven för ett sä
beskaffadt ändamål, som det ofvannämnda, hvilket å en annan plats måhända kunnat
uppnås för ett jemförelsevis obetydligt belopp, ansett förhållandet, jemväl ur formel synpunkt
betraktadt, förtjent att komma till Rikets Ständers kännedom, och få fördenskull
detsamma här anmäla.
Kolonien S:t Barthelemy.
Redogörelsen för koloniens förvaltning under revisionsåret, som utan anmärkning
blifvit i Kongl Kammar-rätten granskad, upptager inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1860: Spanska
J Daler Cent.
Tillgångar
2,068: 66$.
Inkomster:
Tull- och hamnafgifter
2,636: 81$.
Accismedel
234: —
Krutpenningar  108: 45.
Karta-sigillata-medel
51: 85.
Auktions-procent
9: 69.
Inventarie-dito
377: 20.
Sakören
210: 50.
Tomtören
16: 80.
Konselj-intrader  62^ 3,707: 30$.
Tillskott från Sverige  10,732: 89$. 14,440: 20.
Transport:
16,508: 86 J.
— 262 —
Transport: 16,508: 861.
Balans till år 1862:
Skulder
212: 40.
Summa 16,721: 261.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
!  212: 52.
Utgifter:
Aflöning till öns embets- och tjenstemän samt betjente
5,905: 83.
Kostnader för garnisonen, milisen och försvarsverket
3,674: 16.
Anslag för möblers underhåll  300: —
Hushyror
216: —
Uppbördsprovisioner  65: 95.
Andelar i influtna sakören
101: 75.
Dito i dito konselj-intrader  23: 25.
Tillfälliga utgifter
.... 1,642: 72.
Reparationer  3,492: 6.
Extra utgifter
756: 49. 16,178: 21.
Afskrifning  102: 80. 16,281: 1.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Förskott
27: 73
200: — 227: 734.
Summa 16,721: 264.
Bland koloniens tillfälliga utgifter förekommer ett belopp af 1,000, Spanska daler,
motsvarande 3,800 R:dr R:mt, ersättning till f. d. Guvernören, Ofverste J. H.
Haasum för de med hans återflyttning till Sverige förenade kostnader. Till stöd för
denna utgift åberopas Kongl, brefvet den 14 December 1860, innehållande, enligt hvad
Revisorerne inhemtat, att Kongl. Maj:t, uppå underdånig ansökning, funnit godt, på
grund af nådiga brefvet den 14 April 1827, för ändamålet anvisa ifrågavarande belopp.
Af sistnämnde nådiga bref hafva Revisorerne jemväl tagit kännedom; och som den
med afseende å dåvarande förhållanden bestämda ersättning till en annan Guvernör,
enligt Revisorernes tanke, icke allt framgent utgör en lämplig grund vid bestämmande utaf
beloppet af berörde ersättning, hvilken ingalunda lärer böra utgå med högre summa, än
hvartill kostnaden i verkligheten uppgår, hafva Revisorerne, som anse sig icke sakna
skäl till den förmodan, att lättade kommunikationer betydligt förminskat denna kostnad,
så att den numera icke bestiger sig till samma belopp som år 1827, trott sig böra
å förhållandet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
— 263 —
Utom här ofvan omnämnde verks och inrättningars räkenskaper, hafva, enligt
hvad Revisorerne inhemtat, till Kongl. Kammar-rätten för revisionsåret inkommit följande,
af föregående Revisorer icke granskade redogörelser, nemligen:
Ekeplanterings-styrelsens räkenskaper,
Redogörelser för expeditionslösen,
» » medel till fiskerinäringarnes upphjelpande,
» » » till flygsandens hämmande,
» » » till geologiska undersökningar,
Skeppsbyggeri-institutets i Karlskrona redogörelse,
Redovisning för anslagna medel till jordeböckers upprättande,
Ljungstedtska friskolans räkning,
Redogörelse för anslaget till vårdande af Riddarholms-kyrkans effekter.
Redovisning för anslaget till utgifvande af Svensk Lagsamling,
Helmfeldtska stipendiefondens räkning,
Lidbäckska dito dito,
Tekniska elementarskolornas redogörelser,
Bränvinskontroll-byråns redogörelse,
Redogörelse för anslaget till Svenska Slöjdföreningen,
» » » till H. H. M. Enkedrottning Desiderias begrafning,
» » » till Musikaliska Akademien för inköp af orgelharmonier,
» n » till seminarium för bildande af lärarinnor,
» » » till anbringande af åskledare å Stockholms och Drottning
holms
slott,
» # Sjöstedtska egendomen,
» » upplaget af Tibellska Författnings-sammandraget,
» » dito af Författnings-sammandraget rörande Arméen,
■> » Lifbevärings-; egementets från Kongl. Stats-kontoret uppburna medel,
» » anslaget till Lings reglemente för gymnastik och bajonettfäktning,
» » försäljningen af stadganden rörande rotehållaren och soldaten.
Vid granskning af dessa redogörelser och räkenskaper hafva Revisorerne ej funnit
något att anmärka.
1 likhet med hvad vid föregående statsrevisioner egt rum, hafva, enligt hvad
här ofvan i berättelsen är på särskilda ställen omförtnäldt, Revisorerne genom besök på
stället sökt inhemta närmare kännedom om förvaltningen vid åtskilliga i hufvudstaden
och dess grannskap befintliga verk och inrättningar samt allmänna byggnader. Härförutom
hafva Revisorerne besett Kongl. Skogs-institutet, Kongl. Teknologiska institutet,
Kongl. Arméens förråder å Skeppsholmen, Kongl. Mynt-verket och riksregalierna.
För de i berättelsen intagna siffrors och tabellers riktighet ansvarar den Kamererare,
som vid revisionen varit anställd.
264 —
De emot flera i förestående punkter anmälda reservationer, hvilka icke äro berättelsen
vidfogade, finnas intagne i revisionens protokoller.
lievisorerne hafva hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om nådig befallning
till Kongl. Stats-kontoret att utbetala såväl de arfvoden, Revisorerne, jemlikt 3 § i
instruktionen, bestämt för de vid denna revision anställde tjenstemän, sorn den vaktbetjeningen
tillagda aflöningen, jemte kostnaderna för skrifmaterialier m. m., hvarjemte
underdånig framställning skett angående bestämmande af lämplig vedergällning åt. den
Stats-kommissarie, hvilken, enligt Kongh Majus nådiga förordnande, under förrättningen
Revisorerne med upplysningar tillhandagått.
Stockholm den 14 Oktober 1863.
Högloflige Ridderskapet och Adelns ledamöter:
H. WACHTMEISTER. FR. v. ROSEN. BR. ABR. LEYONHUFVUD.
GEORG af SCHMIDT. R. v. KRAEMER. A. ADLERSPARRE.
L. GRONVALL.
C. WAHLUND.
G. H. STRÅLE.
CARL EKMAN.
J. LEKBERG.
P. PERSSON.
Högvördiga Preste-ståndets ledamöter:
JOIL AUG. BERG. ANDERS SANDBERG.
ESBJ. BERGMAN. CARL AHLBERG.
Vällofliga Borgare-ståndets ledamöter:
J. W. PETRE. G. F. EKHOLM.
CARL WENNÉRUS. C. J, MOSSBERG.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
C. A. LARSSON.
G. JOHANSSON.
OLOF NILSSON.
P. BYSTRÖM.
JPer Samselius.
— 265 —
Reservationer.
l:o viii berättelseu angående Kongl. Stats-kontoret, § 11 morn. 1.
af Friherre af Schmidt, C. J. G,: »Uti flertalets af Revisorerne åsigt, angående
f. d. Landshöfdingen Grefve P. A. Lewenhaupt tillerkänd ersättning för mistade fardags
förmåner
vid bostället Biskopstorp och ön Tylen, har jag icke kunnat instämma.
I betraktande af allmänna lagens föreskrift uti 16 kap. 5 § Jorda-balken, jem
förd
med Kongl, förordningen angående rätter fardag den 22 Oktober 1766, och då, efter
mitt förmenande, Kongl, brefvets den 24 Februari 1837 ordalydelse uti 4:de punkten
af de för Landshöfdinge-löneregleringen anbefallda iakttagelser ingalunda bör så förstås,
att alla de Landshöfdingar, hvilka närmast efterträda de år 1837 den 24 Februari
tjenande, skola underkastas en löneförminskning, som ingen af deras efterträdare är
ämnad, samt Kongl. Maj:t fast mer, genom nådigt beviljande af dylik ersättning åt flere
Landshöfdingar före ifrågavarande tillfälle, förklarat rätta tolkningen af bemälda Kongl,
bref, så anser jag den åt Grefve Lewenhaupt tillerkända ersättning grunda sig ej mindre
på lagliga, än af billighet påkallade skäl.
Denna fråga hade af Revisorerne bort, som jag ock yrkat, helt fristående betraktas
och icke i sammanhang med den Konungens Befallningshafvande eller Landshöfdinge-embetet
i Hallands län, icke Grefve Lewenhaupt såsom enskild person, rörande,
att hafva underlåtit hos Kougl. Kammar-kollegium till utarrendering anmäla ofvannämnda
boställslägenheter från midfastan år 1858, emedan denna sednare fråga, såsom
utgörande en embetsförseelse, hade tillhört i första hand och långt tidigare öfvervakande
embetsmyndighet att handlägga.
Hvad slutligen beträffar statsverkets ersättningsanspråk för det Grefve Lewenhaupt
innehaft Biskopstorp och Tylen från midfastan år 1858 till samma tid år 1860,
eller 2 år längre än med Kongl, brefvet den 25 Juli 1844 varit öfverensstämmande, så
synes mig detta ersättningsanspråk icke vara så klart och giltigt, som flertalet af Revisorerne
påstå. A ena sidan kan man visserligen icke bestrida att, i fäll utarrendering
af lägenheterna i anbefalld tid blifvit verkställd, någon minskning af Laudshöfdingelönen
skulle kunnat ske, ehuru det ingalunda är sannolikt att så blifvit händelsen, helst
Kongl. Maj:t, på hvars pröfning saken skolat bero, icke ens sedermera funnit skäl att
nedsätta nuvarande Landshöfdingens lön, för hvilken åtgärd dock vida mer talande
skäl funnits. Å andra sidan synes det mig mindre riktigt att, såsom Revisorerne gjort,
bestämma det belopp, hvarmed Grefve Lewenhaupts lön kunnat minskas, och det derpå
grundade ersättningsbelopp för statsverket efter skillnaden emellan den summa, hvilken
vid regleringen år 1837 påräknades såsom afkastning af lägenheterna, och den, hvilken
vid 1860 års utarrendering erhölls. Det torde nemligen vara omöjligt att bevisa det,
34
— 266 —
i fall utarrenderingen skett 2 år tidigare, eller 1858, samma summa då i arrende skulle
erhållits som den, hvilken år 1860 blifvit gifven. Till följd häraf anser jag orätt att
vilja qvitta en laglig och bestämd rättighet emot ett ersättningsanspråk, för hvilket ingen
säker och bestämd grund finnes»;
hvarjemte Kontraktsprosten C. Wahlund ville hafva här antecknadt, att han ej närvarit,
då Revisorernes beslut i ämnet fattades.
2:0 rid berättelsen angående Kongl. Krigs-kollegium.
a) § 6, rörande ridhuset vid Drottningholm; af Friherre Lejonhufvud, B. A,:
»Former äro medel, ej ändamål. Vid deras tillämpning bör derföre tillses, att man ej
genom ett yrkande på den döda bokstafvens absoluta vidhållande försummar det rätta
ändamålet — statens bästa. Gäller nu dertill frågan, såsom här är fallet, ej en liten
underordnad myndighet, utan ett så högt stående embetsverk som ett rikets kollegium,
så måste man antaga, att der finnes omdöme nog att afgöra om och när, vid en frågas
behandling, den fullständiga formen kan i någon mån eftergifvas. Detta medgifvande
torde här vara så mycket mera berättigadt, sorn ingen kan beskylla Kongl. Krigs-kollegium
för någon slapphet i fråga om formernas vidmakthållande.
Skulle Rikets Ständers Revisorer vid hvarje tillfälle, der ett förvaltande embetsverk,
efter noggrann utredning och pröfning, medgifvit en liten lindring uti våra, ofta
nog tunga, former, derå göra en anmärkning, så skulle följden deraf kunna blifva, att
dessa embetsverk kunde anse sig böra drifva formalismen till sin yttersta gräns, eller
att den benägenhet att nalkas denna gräns, som hos dem möjligen kunde finnas, derigenom
finge en alltför stor öfvervigt — riket ingalunda till gagn. Eller ock kunde å
den andra sidan inträffa, att Rikets Ständers Revisorers anmärkningar, såsom varande
af allt för småaktig natur, ej längre kunde bibehålla den aktning, de böra åtnjuta, utan
endast blefve med likgiltighetens förakt lagda ad acta af så väl dem, mot hvilka de
äro rigtade, som af Rikets Ständer. Som jag ej anser ett fortgående i någondera af
nu påpekade rigtningar önskvärdt, så har jag ej med min röst kunnat biträda den här
framställda anmärkning.»
b) angående besöket å Waxholms fästning; dels af Friherre Lejonhufvud, B. A,:
»Då Revisorerne ansett att kanonantalet borde ökas å Waxholms fästning, får jag
såsom min åsigt uttala den öfvertygelse, att de medel, Rikets Ständer kunna vara villige
att ytterligare anslå till befästningsarbeten i Stockholms skärgård, i första hand
borde användas till utförandet af den af Chefen för Ingeniör-kåren föreslagna skansen
vid det, ännu ej af en enda kanon försvarade, endast genom en stenlörsänkning tillstängda
inloppet Oxdjupet, emellan Rindön och Wermdön.
Med Revisorernes majoritet instämmer jag deruti, att Waxholm, åtminstone delvis,
bör förses med nya kraftiga kanoner, hvartill Regeringen äfven tagit första steget
genom vid denna riksdag till Rikets Ständer gjord framställning. Men deremot kan
jag ej förena mig uti det yttrande, hvarmed betänkandet slutar, så till vida som med
detta yttrande skulle kunna menas, att Waxholm, äfven sedan det erhållit ett nödigt
antal gröfre kanoner och de vid en fästnings försättande i krigstillstånd alltid nödige
krigsrustningsarbeten blifvit utförda, ej skulle vara i stånd att »verksamt deltaga i försvaret
af Stockholms skärgård;»
— 267 —
dels ock af Riksdagsfullmäktige!! Garl Anders Larsson: »Som majoriteten inom
Herrar Revisorer, vid berättelsen om deras besök på Waxholms fästning, i förstone
tillkännagifvit. att byggnaden blifvit »omsorgsfullt utförd och väl underhållen», men sedermera
vid slutet af berättelsen uttala den mening, att »fästningen ej numera uppfyller
det med densamma afsedda ändamål»; så har jag ansett det ligga en uppenbar motsägelse
i dessa båda yttranden och förty icke med min röst biträdt deras inrymmande i
revisionsberättelsen.
Alldenstund man sällan hört, att grannen i öster eller andra länders korporationer
offentligen tillkännagifva de punkter, hvaruti deras sjö- eller landtförsvar är svagast,
hade jag trott, att Rikets Ständers Revisorer bort innehålla med sin förkastelsedom
mot W'axholm, åtminstone till dess fästningens hållbarhet blifvit mera grundligt
undersökt, än som vid Revisorernes flygtiga påseende kunnat ske.
Att Waxholms fästning icke kan motstå den nyare tidens förstörelsemaskiner,
behöfde Revisorerne sannerligen icke upplysa, ty detta är temligen allmänt kändt och
gäller lika mycket den ena som den andra fästningen; sålunda kunde detta icke vara
ändamålet med berättelsen.
Att kanoner af gröfre kaliber vore önskvärda och sannolikt äfven anskaffades,
då tillgång dertill medgåfves, var icke heller nytt.
Den enda giltiga anmärkning, som kunnat göras, hade varit den, att skottgluggarne
på östra långsidan äro placerade för högt, så att någon kanonkula derifrån svårligen
kan träffa sådana fartyg, som passera genom östra inloppet, samt att kanonernas
underlag torde blifva för klent, ifall tyngre pjeser dit placeras; men på samma gång hade
anmärkningen bort beledsagas af de upplysningar, att båda inloppen, å ömse sidor om
fästningen, kunna med lätthet stängas, på ett sätt, som gör det nästan omöjligt för fiendtliga
fartyg att derigenom intränga, äfvensom att möjlighet förefinnes till upptagande
af nya kasematter och kanoners placerande jemväl i undre våningen åt östra långsidan,
hvarigenom större delen af de anmärkta olägenheterna synes kunna undanrödjas
utan serdeles betydande uppoffringar. Af dessa skäl har jag velat reservera mig mot
Revisorernes yttrande i denna punkt.»
Uti denna reservation instämde Riksdagsfullmäktigen Olof Nilsson.
c) rörande inventering af Kongl. Krigs-kollegii kassor; af Kyrkoherden Berg, J. A,,
och Herr Petre, J. W. — Dessutom ville Herr Ekman, C., hafva antecknadt, att han
icke var tillstädes vid fattandet af beslut i detta ämne.
3:o rid berättelsen angående Kongl. Fångvårdsstyrelsen, § 6.
af Friherre Leyonhujvud, B. A.: »Som jag motser, att denna anmärkning ej
kan komma att leda till något resultat, så har jag ej kunnat dertill lemna min röst.»
4:o vid berättelsen angående Kongl. Stuteri-öfverstyrelseu, § 1.
af Riksdagsfullmäktigen Carl Anders Larsson: »Alldenstund det icke kunnat
vara Rikets Ständers mening, att de vid 1859—J860 årens riksdag beviljade 50,000
— 268 —
R:dr, till inköp af utländska racehingstar, skulle användas på det sätt, som Kongl.
Styrelsen tillåtit, har jag inför Herrar Revisorer påyrkat en anmärkning vid ifrågavarande
redogörelse. Skälen till detta yrkande äro: att Kongl. Styrelsen, som låtit
å en ort uppköpa hingsten «Scherif» för en summa, i Svenskt mynt, af 1,548 R:dr 80 öre
äfvensom 3 ston för tillhopa 4,972 R:dr 80 öre, eller sammanlagdt 6,521 R:dr 60 öre, under
samma år låtit i England inköpa en längst, »Winton», och som köpeskilling derför erlagt
1,075 pund sterl., hvilket gör, efter då gällande kurs 18 R:dr 9 öre, v. p. 19,450
R:dr fsäger nitton tusen fyrahundrafemtio Riksdaler Svenskt Riksmynt); att samtidigt
härmed ett sto blifvit inköpt för 38 pund eller v. p. 687 R:dr, hvilket bevisar, att värderika
hästar äfven i England kunna fås till måttliga priser; att Herrar Beyer och Silfverskjöld,
hvilka haft upphandlingen sig anförtrodd, för fullgörandet häraf gjort en resa öfver
Lybeck, Berlin, Dresden. Wien, Ungern, Lepitza, Triest, Stettin
och åter för
en annan öfver Hull till London samt åtskilliga orter inom England
och åter för
äfvensom att transporten och öfriga kostnader för hästarnes hitsk
aflande utgjort v. p
Summa R:dr 8,867: 69.
Detta belopp utgör närmare 1,500 R:dr för hvarje häst, eller ungefärligen hvad
man, vid den tiden, skulle kunnat köpa tre utmärkt vackra hästar för i Sverige. Tager
man nu i betraktande den dryga kostnad, som varit med ifrågavarande inköp förenad,
äfvensom den omständigheten, att ytterligare 50,000 R:dr för samma ändamål äro beviljade
under nu ingående statsregleringsperiod, så framställer sig sjelfmant den fråga:
hade det icke varit klokast att göra hela uppköpet för året i det ena riket och väntat
till nästa gång med uppköp af den andra hästracen? — Häremot kan visst invändas,
att Herrar Cheferne vid Strömsholms och Ottenby stuteri-inrättningar då icke kommit i
tillfälle att företaga så vidsträckta resor i utlandet; men, om detta varit afsedt, hade
särskildt anslag dertill bort beredas. Skulle nu ett sednare anslag på 50,000 R:dr
blifva användt på enahanda sätt, så lärer väl hästracernas förbättring inom landet
komma att gå betydligt långsammare, än man haft anledning hoppas.
Det torde jemväl kunna vara i högsta måtto tvifvelaktigt, huruvida det må anses
klokt handladt, att till landet införskrifva ett enda djur, sorn kostar staten inalles
Därmare tjuguett tusen R:dr, hvilket blir händelsen med den ifrågavarande hingsten
»Winton», ifall rese- och transportkostnaden delas per styck på de inköpta djuren.
Mig synes, som skulle det gränsa till det omöjliga, att leta ut ett hästkreatur,
som haft detta höga värde; men äfven om det skulle finnas en och annan Engelsman,
som ville köpa ett slikt djur, så tager jag för alldeles gifvet, att Stuteri-styrelsen i
Sverige icke borde förmås till en dylik spekulation under en tid, då våra inhemska djur
i allmänhet hafva relatift ringa värde.
Under förmodan, att det åtminstone icke bort behöfvas att resa så vidsträckt
omkring för att finna tillräckligt dyrbara hingstar för ett Iand sådant som Sverige, och
då den i förra revisionsberättelsen omnämnda skriftvexlingen, hvarigenom Kongl. Styrelsen
sökt »förskaffa sig erforderliga upplysningar för det tillämnade inköpet af verkligt
goda och för landet passande hästar», bort utgöra en vägledning för de utsände uppköparne,
kan man icke undgå att finna, det dessa utsträckt resan öfver behof, hvartill kom
-
R:dr 2,252: 89,
» 2,417: 80,
» 4,197: —
— 269 -
mer, att särskilda honorarier blifvit i utlandet erlagda till derstädes biträdande personer.
— På sådan grund och då ingen säkerhet gifves, det icke Svenska hingstuppköparne
nästa gång sträcka sina resor ända till Amerika och dymedelst uppoffra halfva anslaget
blott till resan och transporten, har jag, för min del, troit det Revisorerne, annorlunda
än blott genom tabellen, härå bort fästa Rikets näst sammanträdande Ständers uppmärksamhet.
»
Uti denna reservation instämde öfriga Revisorer af Bonde-ståndet.
5:o vid berättelsen angående Kongl. Landtbruks-akademien, § 2,
af Herr Ekholm, O. F.
6:0 vid berättelsen angäende Ultuna landtbruks-iustitut.
af Herr Petre, J. W,: »Då jag, af hvad som anförts till stöd för pluralitetens
beslut att framställa anmärkning i afseende på den för låg ansedda afkastningen af Ultuna
gård och Granbergs utgård, icke funnit mig öfvertygad om någon felaktig beräkning
och bristande sparsamhet vid förvaltningen på dessa ställen, helst upplysning icke vunnits,
hvarken om gårdarnes storlek eller arten af de på desamma under revisionsåret
verkställda arbeten, och dessas möjliga beskaffenhet att, om icke genast, dock framdeles
skänka den frukt, som deraf kan vara beräknad, så får jag mot samma beslut mig
härmed reservera.»
Uti denna reservation instämde Herr Ekman, C.
Herr von Kraemer, B., instämde i allmänhet i Herr Petres ofvanstående reservation
och ville derjemte för sin del påpeka det besynnerliga i det myckna ordandet
om sparsamhet och om nödvändigheten af att Institutet häri med exempel föregiuge
lärjungarne, hvilket allt förekommer såsom en slags inledning till intet annat än anmärkningen
derom, att räkenskaperna för en liten utgård, Granberg, under revisionsåret
utvisa förlust, helst inom Revisionen upplystes, dels att denna förlust redan följande året
betydligt minskats, dels att sagde utgård vore för Ultuna särdeles nyttig, emedan på
dess goda bete all Institutets ungboskap under sommaren föddes, och att det sålunda i
sjelfva verket för Ultuna lönade sig att under eget bruk behålla utgården, och i reservantens
tanke således af anmärkningen intet annat återstode, än måhända det, att i räkenskaperna
ej full rättvisa mot meranämnda utgård iakttagits.
7:o vid berättelsen angående Alnarps landtbruksinstitut.
af Kontraktsprosten L. Grönvall: »Emot den i berättelsen om Alnarps landt
bruksinstitut
intagna kritik öfver bokföringssättet får jag anmäla min reservation. Räkenskaperna
hafva för åren 1860 och 1861 blifvit af dertill utaf Kongl. Majit särskildt
förordnade Revisorer, bestående af fullt sakkunnige män på orten, vitsordade såsom förda
— 270 —
med utmärkt redighet och noggrannhet — ett omdöme, som af Rikets Ständers Revisorer
icke heller kunnat jäfvas; och då dertill kommer, att, såsom revisionsberättelsen
för 1861 vid handen gifver, nuvarande räkenskapsförare för de, särskilde Revisorerne
framlagt en af dem godkänd plan till förändrad bokföring, hvilken, såsom orden lyda,
»kommer att blifva ännu tydligare och redigare, särdeles vid de mera komplicerade konti.
såsom arbetsfördelning, kreaturs m. fl.», har något skäl icke synts mig vara för handen,
att i detta afseende göra någon anmärkning, minst en så omständlig, som den Revisorernas
pluralitet beslutat »
Uti denna reservation förenade sig Kyrkoherden J. A. Berg.
8:0 viii berättelsen rörande Kongl, Bibliotheket.
a) af Kyrkoherden Berg, med hvilken Doktor Sandberg och Prosten Ahlberg sig
förenade: »Då pluraliteten af iievisorerne ej funnit skäl att i detta årets revisionsberättelse
intaga en framställning rörande Kongl. Bibliothekets nuvarande tillstånd, får
jag äran anhålla, att nedanstående reservation måtte få åtfölja berättelsen:
De Kongl. Bibliotheket tillhörande samlingar bestå af 120,000 volymer, då dervid
likväl ej inberäknas 11,000 häften af oafslutade verk och tidskrifter, 7,000 portföljer,
innehållande 7 ä 800,000 småskrifter, 5,500 handskrifter, 2 i 4 portföljer, innehållande
kartor och plancher, samt en större gravyrsamling. Ehuru man nödgats splittra samlingarne
genom att förflytta 4,000 volymer till Nationalmusei-byggnaden och 23,000 volymer
till ett vid denna byggnad beläget hus, för att der tillsvidare magasineras, saknas
dock plats för den återstående delen af boksamlingen. För att bespara utrymmet,
har raan frångått en strängt vetenskaplig uppställning, så att åtskilliga fack äro förde'ade
på 4 å 5 olika ställen, uppfört hyllor på de mest otjenliga platser, samt mångenstädes
ordnat böckerna i dubbla rader. Sedan dessa nödfallsutvägar blifvit använda,
har dock ett stort volymantal måst finna sin plats i lårar och packkistor, uppställda i
bibliotkekssalen. Då dertill kommer, att det enda läsrum, som för närvarande finnes,
är trångt, mörkt och för helsan menligt, måste det, enligt min åsigt, vara Rikets
Ständers Revisorers pligt att framhålla den otjenliga lokal, hvaruti Bibliothekets värdefulla
samlingar sig befinna, alldenstund denna omständighet i hög grad förlamar tjenstemännens
verksamhet samt snart nog gör Bibliotheket till en obrukbar institution. Man
har redan sett sig nödsakad förvägra besökande tillträde till Bibliotheket, och den tidpunkt
kan ej vara fjerran, då oöfvervinneliga hinder uppstå för en fortsatt utlåning.
Kan och bör ett riks-bibliothek i viss mån anses som en värdemätare på ett lands
litterära ståndpunkt, synes med skäl Bibliothekets förflyttande till en tjenligare lokal betraktas
som en nationalangelägenhet.»
b) af Herr von Kraemer, B,: »Mot Revisionens beslut att endast omnämna granskningen
af Kongl. Bibliothekets räkenskaper och deremot förvägra införandet af en anmärkning,
som af flera ledamöter yrkades, öfver olämpligheten af den lokal, hvari sagda
Bibliothek nu är inträngdt, får jag mig reservera. Utom otillräckligheten af utrymmet
för böckerna, tillåter jag mig att påpeka den fullkomliga bristen på användbara läsoch
arbetsrum, dessa så nödvändiga bihang till ett offentligt bibliothek.»
— 271 —
9:o rid berättelsen angående National-museibygguaden
af Riksdagsfullmäktigen Carl Anders Larsson: »Revisorerne, som funnit, att
den för Musei-byggnadens fullbordande åtgångna summa  1,737,415: R:dr 79 öre,
med icke mindre än.  274,445: » 81 »
öfverskjuter det ursprungliga kostnadsförslaget,  1,462,969: R:dr 98 öre,
hafva dock icke funnit hvarken denna eller de flere skarpa anmärkningar mot ifrågavarande
byggnadsarbete, hvilka förekomma i Stats-utskottets utlåtande rörande Museibyggnadens
fullbordan vid nästförutgångna riksdag, förtjenta af vidare uppmärksamhet
än att, på sätt 1862 års Revisorer yrkat, utreda hvaruti kostnaderne hufvudsakligen
bestå. — De reflektioner, Revisorerne tillägga, angående orsakerna till arbetets fördyrande,
kunna snarare betraktas som en upplysande ursäkt för byggnads-chefen och de
vederbörande som gillat hans åtgärder, än ett klander emot vederbörandes tilltag att,
genom åtskilliga kostsamma förändringar, orsaka en dubbel utgift för vissa delar af byggnadsarbetet.
— Enligt mitt förmenande, hade Revisorerne bort meddela nödig upplysning
om huruvida icke kostnaden för husets inredning varit inbegripen i det ursprungliga
kostnadsförslaget likasom den princip, hvarefter vedergällningen utgått till GeheimeRådet
Stiller, med mycket mera, som varit egnadt att belysa detta särdeles ryktbara
byggnadsföretag. Anseende jag förty, att Revisorerne, i stället för det indirekta beröm,
deras utlåtande markerar, heldre bort, med förklarande af sitt ogillande af de fördyrande
åtgärder, som icke efter Ständernas pröfning tillkommit, men varit af byggnadsföreståndaren
beroende, hos Rikets Ständer hemställa, att en grundlig efterräkning i
antydda afseenden måtte påkallas, för att få utredt hos hvilken auktoritet orsaken ligger
till det klander mot bygdnads-chefen, som inom landet förspörjes. En sådan åtgärd anser
jag rättmätig ej mindre å det allmännas, än ock å den klandrade byggnads-chefens
sida; ty härigenom skulle allt misstroende mot honom blifva undanröjdt, i fall det befunnes,
att han vore klanderfri.»
Häri instämde Riksdagsfullmäktigon Gustaf Johansson; hvarjemte Riksdagsfullmäktigen
Per Persson, som icke närvarit vid ärendets behandling, ville hafva sådant
här antecknadt.
10:o vid berättelsen rörande allmänna Institutet för döfstumma och blinda.
af Herr Ehman, C,: »Emot formen af den anmärkning, som af pluraliteten bland
Revisorerne blifvit beslutad, får jag reservera mig, emedan jag under den öfverläggning,
som derom hos Revisorerne egt rum, dels icke funnit det vara tillräckligt styrkt, att
kostnadsförslag öfver grunden till den nya Institut-byggnaden icke varit uppgjordt och
behörigen godkändt, dels icke för min del har visshet derom, att kostnaden för grunden
verkligen utgör 45,000 R:dr eller kunnat minskas. — I följd häraf hade jag önskat
och påyrkade äfven inom lievisionen den förändring i anmärkningen, att orden »utan
att kostnadsförslag derför blifvit upprättadt och utan att planen för arbetet blifvit vederbörandes
granskning underställd och af Kongl. Maj:t i nåder gillad» samt siffran
45,000 R:dr utgått, och att e ter orden »då en så betydlig summa, hvilken» influtit ett
tillägg, så lydande »om den för detta ändamål kunnat besparas.»
— 272 —
Uti denna reservation instämde Kontraktsprosten Bergman till alla delar, och
Herr von Kraemer i första afdelningen deraf, eller till och med orden: »utgör 45,000
R:dr eller kunnat minskas.»
Dessutom afgaf Grefve von Rosen i denna fråga följande förklarande: »Utan
att vilja bestämdt påstå, att den för grunden till nya Institut-byggnaden för blinda och
döfstumma å Manilla upptagna summa 45,000 R:dr bestämdt är den, hvartill kostnaden
uppgått, hvilket icke af räkenskaperna fullständigt kunnat inhemtas, har jag dock
biträdt majoritetens beslut, enär nämnde summa förr under- än öfverstiger verkliga
beloppet.»
Häruti instämde Kontraktprosten Grönvall och Kyrkoherden Berg.
11 :o vid berättelsen angående Kongl. Seratiiuerordens-gillet, beträffande besöket
å Konradsberg.
af Riksdagsfullmäktigen Carl Anders Larsson: »Alldenstund dårhusbyggnaderne
vid Konradsberg dels icke lära vara med nödig besparing uppförde, utan tillökning i beräknade
kostnader erfordrats, dels icke så ändamålsenligt inredde som önskligt varit,
har jag icke kunnat biträda det berömmande yttrande, Revisorerne afgifvit, helst deras
egen anspelning på »vidlådande olägenheter» något motsäga ett sådant beröm. Hvad
den kurativa behandlingen angår, så skulle detta yttrande utgöra en slags anmärkning
mot vederbörande föreståndare; men för hvar och en, som icke på enskild väg vinner
upplysning derom, är det omöjligt att läsa detta mellan raderna. — För min del anser
jag, att Revisorerne bort öppet tillkännagifva sitt missnöje mot föreståndaren för hospitalet,
i fall skäl dertill förekommit, samt påpekat de rättelser, som varit att önska. —
Upplysningsvis får jag nämna, att Revisorerne genom några Jå delegerade gjorde besök
på platsen, för att icke störa de olycklige patienter, som å dårhuset förvaras.»
Kontraktsprosten Grönvall ville hafva antecknadt, att han ej varit tillstädes vid
det tillfälle, beslut i denna fråga fattades.
— 273 —
Kongl. Stats-kontorets
underdåniga utlåtande, i anledningar
Rikets Ständers Revisorers år 1863
afgifna berättelse om verkställd granskning
af statsverkets förvaltning under
år 1861.
Storraäktigste, Al leruådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl Maj:ts genom remiss meddelade nådiga befallning,
får Dess och Rikets Stats-kontor härmed i underdånighet afgifva utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers berättelse om den innevarande år af dem verkställda granskning
af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1861, uti de delar, samma
berättelse kan anses påkalla yttrande från Stats-kontorets sida.
I afseende å den forsellöns-ersättning, hvilken med 63,935 R:dr 44 öre under
berörde år anordnats, hafva Revisorerne yttrat, att det vore lämpligt samt ledande till
enkelhet och reda, om å behöriga hufvudtitlar i riks-staten uppfördes årliga, efter behofvet
lämpade ansi.g, å hvilka ersättningen för forsellönen kunde under löpande året
definitivt anordnas.
Ifrågavarande forsellöns-ersättning grundar sig på föreskriften i 2 § af Kongl,
kungörelsen den 11 Maj 1855, angående sättet för grundräntors och kronotiondes utgörande,
och med dess anordnande och redovisande tillgår så, som Revisorerne omförmält.
Lika med dem anser Stats-kontoret också, att anslag derför borde uppföras å
behöriga hufvudtitlar, men enär, enligt 1 § i den åberopade nådiga kungörelsen, embets-
och tjenstemän med äldre fullmakter äga rättighet att uppbära sina indelningar
efter de före är 1855 gällande stadganden, torde för närvarande lämpligast vara att
till undvikande af årlig liqvid med Riksgälds-kontoret i berörde hänseende, å 7:de hufvudtiteln
uppföra ett förslagsanslag af 60,000 R:dr, för att dermed bestrida nämnde
godtgörelse, hvarefter och sedan alla äldre löntagare afgått och forsellöns-ersättningen
blifvit till siffran känd, tidpunkten lärer vara inne att å de hufvudtitlar, der indelningar
förekomma, höja vederbörliga anslag med ett belopp, som, efter i Stats-koutoret
verkställd utredning, motsvarar berörde ersättning.
Revisorerne, som vid granskning af säkerhetshandlingarne, tillhörande Krigs-kollegii
fonder, utsträckt inventeringen till jemväl de handlingar, hvilka efter revisionsåret
intill tidpunkten för granskningen inkommit, hafva likväl anmält, att skiljaktiga me
-
35
— 274 —
niugar yppats om Revisorernes behörighet i detta fall och rörande lämpligheten att på
detta sätt tillvägagå; och sorn denna fråga, med afseende å önskvärdheten att ett lika
förtärande städse egde rum, syntes vara af den vigt, isynnerhet för kommande revisioner,
att uttrycklig föreskrift i den ena eller andra syftningen torde böra meddelas, helst instruktionen
för Revisorerne icke vore i detta hänseende tillfyllestgörande, hafva Revisorerne
å förhållandet fästat Rikets Ständers uppmärksamhet.
Stats-kontoret kan visserligen, för sin del, icke finna annat än att Rikets Ständers
för Revisorerne af statsverket den 17 April 1841 utfärdade instruktion innefattar
fullständig vägledning i detta fall, men, äfven om meningarne härom skulle vara delade,
måste likväl, vid aktgifvande på stadgandet i 68 § Riksdags-ordningen, jemfördt med
Kongl, cirkulärbrefvet den 14 Augusti 1841, all tvekan om
mening upphöra. En statsrevisions-förrättning skall nemligen omfatta de för år afslutade
räkenskaper, hvilka ej utaf föregående Revisorer blifvit granskade. Kongl. Maj:t
har, under förutsättning att Riksdags-ordningen komine att lända Revisorerne till ordagrann
efterrättelse, i nämnde cirkulär i nåder förklarat, att räkenskaperna (de för år
afslutade), jemte dertill hörande Kongl, bref, protokoll och handlingar, utan undantag,
innefatta redovisningen för statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning; att denna
redovisning utgör föremålet för Rikets Ständers Revisorers granskning, samt att embetsverken
skola afgifva berättelser för de år (numera det är), för hvilka räkenskaper
böra vid samma revision företes. Af dessa stadganden anser Stats-kontoret tydligen
följa, att, om t. ex. 1862 års Revisorer skulle ingå i granskning af säkerhetshandlingar,
hörande till 1863 års förvaltning och räkenskaper, de komme att anticipera på det
sistnämnde årets Revisorers pröfningsrätt.
Vid inventeringar uti Stats-kontoret har alltid så tillgått, att de säkerhetshandlingar
uppvisats, hvilka uti den granskade räkenskapens utgående behållningar funnits
upptagne. Har något af de utbalanserade lånen sedermera blifvit kontant återbetaldt,
är sådant vordet bestyrkt, genom förevisande af räkenskapen för det år. hvarunder betalning
skett. I fall utlåning af dessa medel derefter å nyo egt rum, har granskningen
af säkerhetshandlingarne ansetts tillhöra Revisorerne af den räkenskap, hvaruti det nya
lånet först till redovisning upptagits.
Återställande remissakten, framhärdar Stats-kontoret med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
0. A. TALI VON.
A. V. KOCK. C. W. GRÅÅ. O. F. af SILLÉN.
Föredragande.
Bruno Johansson. O. W. af Donner.
Stockholm den 15 December 1863.
— 275 —
Kongl. Civil departementets
Protokolls-utdrag, angående afgifna
underdåniga förklaringar i anledning
af Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid statsverkets förvaltning och
räkenskaper år 1861.
Utdrag af Protokollet öfver Civil-år enden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 15 Januari 18d4.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,
nans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes-ärendena, Grefve Manderström,
Statsråden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten.
Thulstrup,
Reuterskiöld och
Carlson.
Härefter föredrog Departernents-chefen i underdånighet:
29.
De förklaringar, som på nådig befallning blifvit från nedannämnde myndigheter
afgifna i anledning af Rikets Ständers Revisorers, vid granskning af statsverkets förvaltning
och räkenskaper för år 18(>l, framställda anmärkningar, nemligen från
Öfverdirektören vid Landtmäteriet, i afseende på åtskilliga uti General-landtmäterikontorets
räkenskaper ännu balanserade botes- och vites-belopp;
Landtbruks-akademien, rörande utdelandet af silfverjettoner till de vid Akademiens
allmänna sammankomster närvarande ledamöter och tjenstemän;
Styrelsen för Ultuna Landtbruksinstitut, i afseende å uppställningen af Institutets
räkenskaper, samt angående Institutets förvaltning;
Konvoy-kommissariatet, angående Kommissariatets räkenskaper;
Sällskapet för inhemsk silkesodling, i afseende å fortfarandet af de till Sällskapet
hittills anvisade understöd af allmänna medel;
— 276 —
Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader, i afseende derå, att flera utgifter i Styrelsens
räkenskaper funnes upptagne, utan att af verifikationerna upplystes om de förut
blifvit behörigen granskade och godkände;
Författnings-kommissionen, i afseende å fortgången af Kommissionens arbeten;
Styrelsen för Svenska Trädgårdsföreningen, angående utdelandet af julgratifikationer
åt eleverna vid Föreningens skola;
Styrelsen för Alnarps Landtbruks-institut, angående dels bokföringssättet vid Alnarp
och dels i afseende på tiden, då Institutet öppnades;
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands län, rörande indrifning af en
kronofordran hos förre arrendatorn af indragna Ofverstelöjtnants-bostället KungsNorrby;
samt
Stuteri-öfverstyrelsen, angående dels Ottenby stuteris räkenskaper och dels det förhållande
i afseende å Flyinge stuteris räkenskaper, att de dervid fogade medikamentsräkningar
icke, i enlighet ined gällande föreskrifter, varit till Sundhets-kollegii granskning
ingifna; beträffande hvilken sednare anmärkning Stuteri-öfverstyrelsen anmält, att
som, efter det i Kammar-rätten anmärkning blifvit vid Flyinge stuteris räkenskaper för
år 1832 väckt deröfver, att rabattering å medikamentsräkningar icke iakttagits, samt
Kammar-rätten ålagt dåvarande Stuteri-chefen, Hofstallmästaren C. A. Ehrengranat, att
godtgöra hvad såmedelst under åren 1827 till och med 1832 icke blifvit rabatteradt,
Kongl. Majit, uppå häröfver af bemälde Hofstallmästare anförda underdåniga besvär,
genom nådigt bref den 28 April 1837 förklarat de till stöd för Kammar-rättens utslag
åberopade författningar icke vara i då förevarande fall tillämplige, samt befriat klaganden
från den honom ålagda ersättningsskyldigheten; så hade vederbörande redogörare,
enär alltså Apothekare ej vore förbundne att å till stuteript levererade medikamenter
lemna rabatt, häraf dragit den slutsats, att de icke heller voro skyldige att till Sundhets-kollegii
granskning ingifva sina räkningar.
Statsrådet ansåg de gjorda anmärkningarne,jemte vederbörandes deröfver afgifna
förklaringar, icke påkalla något annat Kongl. Majits förfogande, än att Stuteri-öfverstyrelsen
måtte erhålla förständigande, att i afseende å räkningar från Apothekare å läkemedel
för stuteriernas behof borde iakttagas hvad beträffande räkningarnes granskning
och rabatt å belopppet genom Kongl, kungörelsen den 23 Januari 1827, Kongl, brefven
den 27 Juni 1829 och 18 Januari 1861 samt Sundhets-kollegii kungörelse den 18 November
1858, anmärkte i Tillägget till gällande medicinaltaxa, finnes föreskrifvet; hemställande
Statsrådet, att de inkomna förklaringarne finge genom Finans-departementet
öfverlemnas till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, för att i sammanhang med revisionsberättelsen
till trycket befordras.
Hvad Statsrådet i afseende å samtliga förestående mål i underdånighet hemställt
och tillstyrkt, täcktes Kongl. Majit till alla delar i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo:
Otto W. Seippel.
— 277 -
Öfverdirektörens vid landtmäteriet
underdåniga
utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers vid General-landtmäteri-kon
torets bötesmedelsräkning
för år 1861 gjorda anmärkningar.
"Un do rd ånigste Utlåtande.
Sedan Rikets Stånders år 1861 församlade Revisorer fästat uppmärksamhet derå,
att uti General-landtmäteri-kontorets bötesmedelsräkning för år 1859 åtskilliga större
och mindre belopp balanserades såsom obetalte böter och vitén från föregående år, hvarföre,
och da en del af dessa poster sedan längre tid tillbaka, under denna benämning,
förekommit i räkenskapen, Hevisorerne hemställde, att åtgärder från vederbörandes sida
måtte blifva vidtagne för dessa medels indrifning, eller ock upplysning meddelad, om
hinder derför möjligen mötte; och Ofverdirektören vid Landtmäteriet, uti häröfver den
19 November 1861 afgifvet underdånigt utlåtande, upplyst, att en del af de ifrågavarande
medlen, i anseende till vederbörandes oförmåga att deni betala, balanserades från
de föregående åren redan år 1849, då undertecknad Öfverdirektör tillträdde sitt embete;
att anledningen dertill varit, att föreskrift saknades om sättet och vilkoren för
förvandling af sådane böter och vitén, sorn Ofverdirektören ådömt Landtmätare, men
desse saknat tillgångar att betala; att Ofverdirektören härom hos Kongl. Majit gjort
underdånig anmälan redan den 31 December sistnämnde år, med hemställan, huruvida
ej i nåder stadgas kunde, att ifrågavarande slags böter och vitén borde, vid bristande
tillgång, förvandlas efter de grunder, sorn innefattas i 10 kap. 1 § Utsökningsbalken
samt 8:de punkten af Kongl, förklaringen den 23 Mars 1807, och förvandlingen göras
af Kongl. Majits vederbörande Befallningshafvande omedelbarligen efter det, att visshet
vunnits derom, att den bötfällde saknade medel till böternas och vitenas betalande, på
sätt, i afseende å förvandling af böter, ådömda Postverkets tjenstemän, blifvit föreskrifvet
genom Kongl, kungörelsen den 6 Mars 1849; att ,r emedan nådigt svar å denna
underdåniga, hemställan icke erhölls åren 1850 1859, Ofverdirektören varit nödsakad
atl fortfarande låta balansera de ifrågavarande medlen, som jemväl tid efter annan ökats
derigenom, att flere Landtmätare under närande tio år blifvit ådömde böter och vitén,
hvilka de icke förmått gälda; samt att, så snart Ofverdirektören mottagit Kongl. Majits
nådiga kungörelse den 7 Februari 1860, angående förvandling af böter och vitén,
som, på grund af Kongl, instruktion för offentlig myndighet blifvit ådömde, hvilken kungörelse
i risig innefattade nådigt bifall till Öfverdirektörens förberörda underdåniga hemställan,
Öfverdirektörenj ock genast hade vidtagit erforderlig åtgärd för de balanserade
böternas och vitenas förvandling på föreskrifvet sätt, derest tillgångar till deras gäldande
af vederbörande Landtmätare fortfarande saknades, till följd af hvilken åtgärd
den ifrågavarande balansen hade betydligen minskats; — så hafva, med anförande af
detta allt uti den 14 sistlidne Oktobe • afgifven berättelse om verkställd granskning af
statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1861, Rikets Ständers Revisorer i samma berättelse ändock yttrat,
att, «då ofvannärande räkenskap» — det vill säga General-landtmäteri-kontorets bötes
-
•3
— 278 —
medelsräkning för år 1861 — »utvisade, att vid revisionsårets slut, eller nära två år
»efter det Kongl. Maj:t meddelat nådig föreskrift i ämnet» — nemligen uti ofvannämnda
Kongl, kungörelse den 7 Februari 1860 — »beloppet af oredovisade böter och vitén
»ännu uppgick till 3,538 R:dr 88 öre. hvaraf en icke ringa del blifvit för längre tid
»sedan i landsorterna ådömd, samt den af Ofverdirektören uppgifna betydliga förrninsk»ning
i balansen icke utgjorde mera än skillnaden emellan nyssnämnda belopp och 4,246
»R:dr 6 öre, hvartill de oredovisade böterna uppgingo i 1859 års räkenskaper, som
»gåfvo anledning till ofvanberörde anmärkning, eller något öfver 700 R.dr, har det synts
»Revisorerne som skulle skyndsammare och kraftigare åtgärder bort kunna vidtagas för
»minskning af ifrågavarande balans, isynnerhet hvad de i landsorterna ådömda böter bestraffar,
hvilkas förvandling ej varit af högstberörda nådiga kungörelse beroende; hva»dan
Revisorerne ansett sig böra förhållandet hos Rikets Ständer anmäla».
Häröfver har Eders Kongl. Maj:t i nåder infordrat Öfverdirektörens underdåniga
utlåtande, i anledning hvaraf Ofverdirektören får i djupaste underdånighet yttra följande:
Det tillhör dels, enligt 5 § 3 mom. Kongl. Landtmäteri-instruktionen den 4 Maj
1827, Landtmäteri-fiskalen att »tillse och derföre ansvara, att de böter och vitén, som,
»enligt 56 § i samma instiuktion, General-landtmäteri-kontoret tillfalla, blifva ordentli»gen
indrifna», och dels, enligt sistnämnda § samt den i det föregående omförmälda
Kongl, kungörelsen den 7 Februari 1860, Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande
att ofördröjligen låta uttaga och till Ofverdirektören öfversända de böter och
vitén, hvilka blifvit Landtmätare ålagde samt General-landtmäteri-kontoret och Landtmäteri-fiskalen
tillkomma, eller ock, derest ^tillgång saknas till gäldandet af samma böter
och vitén, dem förvandla. Derföre beslöt Ofverdirektören, så snart oftanämnda Kongl,
kungörelse den 7 Februari 1860 kommit honom tillhanda, hvilket icke kunde ske
förr än efter den 31 Mars samma år, då den nådiga kungörelsen publicerades genom
Svensk Författnings-samling, — att, derest de af Ofverdirektören åtskillige Landtmätare
ådömda och för bristande tillgångar hos dem balanserade böter och vitén då ännu
icke blifvit indrifna, Landtmäteri-fiskalen skulle hos Eders Kongl. Maj:ts vederbörande
Befallningshafvande begära, att samma böter och vitén måtte blifva antingen uttagne,
eller ock, om tillgångar till deras gäldande hos vederbörande fortfarande saknades, på föreskrifvet
sätt förvandlade. Denna föreskrift, hvilken afsåg en mängd bötesposter, fullgjorde
Landtmäteri-fiskalen, redan den 23 April 1860. Och torde af detta allt vara uppenbart,
att hvarken Ofverdirektören eller Landtmäteri-fiskalen underlåtit att skyndsamt
handlägga det ifrågavarande ärendet, samt att det derefter berodde på Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande att vidtaga de kraftigare åtgärder, hvarom mera längre ned
i detta underdåniga utlåtande, som Revisorerne förmenat hafva varit erforderliga för
minskning af balansen.
Hvad härefter angår det, att Ofverdirektören vid 1861 års sint uppgifvit,
det balansen betydligen minskats, hvilket åter Revisorerne ansett icke hafva varit händelsen,
så förhåller det sig visserligen så, att, såsom de förmält, de balanserade böterna
och vitena utgjorde, enligt 1859 års räkenskap, 4,246 R.dr 6 öre och enligt räkenskapen
för år 1861 3 538 R:dr 88 öre: men då Revisorerne häraf dragit den slutsats, att
förminskningen uti balansen vid slutet af år 1856 icke skulle vid 1861 års slut utgjort
mera än skillnaden emellan förenämnda tvenne summor, eller något öfver 700 R:dr, så
hafva de, — emedan i den sista summan äfven inberäknats de böter och vitén, som
blifvit ådömda åren 1860 och 1861 samt balanserades vid sistnämnda års slut och utgjorde
icke mindre än 2,265 R:dr, men naturligtvis icke kunde balanseras redan år 1856,
C
279 —
misstagit sig. hvilket val icke skett, om de er fordell igen jemtön de två balanserne
med hvarandra.
De balanserade böterna och vitena utgjorde nemligen, enligt räkenskaperna för
l:o enligt General-landtmäteri-kontorets saköreslängder,
för år
saköres-
år 1850
och år 1861.
1842 R:dr
30: —
intet.
1844 »
5: —
5: —
1848 »
92: 50.
15: -
1849 »
120: —
intet.
1851 »
82: 50.
intet.
1852 »
15: —
15: -
1853 »
120: —
95: -
1854 »
172: 50.
120: —
1855 »
107: 50.
85: -
1856 »
55: —
52: 50.
1857
85: —
58: 38.
1858 »
608: 50.
263: —
1859
,257: 50.
85: —
1860 »
L —
131: 50.
1861 »
_
1,318: 50.
Summa R:(
793: 88.
2,751:
2.243:
2:o enligt från landsorterna inkomna utslag
m. m., gifna
år 1852 R:dr 25: —
1854 » 112: 56.
1858 » —
1859 » 1,357: 50.
1860 »  —
1861 » —
Summa R:dr 1,495: 6.
intet,
intet.
280: —
200: —
75: —
740: —
1,295:
Totalsumma R:dr 4,246: 6. 3,538: 88.
af hvilket allt synes, att den ifrågavarande balansen vid 1859 års slut blifvit till slutet
af år 1861 förminskad, hvad beträffar de i General-landtmäteri-kontoret ådömda böterna
och vitena, från 2,751 R:dr till 793 R:dr 88 öre och, vidkommande dem, sorn
ådömts i landsorterna, från 1,495 R:dr 6 öre till 200 R:dr, samt således på det hela
från 4,246 R;dr 6 öre till 993 R:dr 88 öre, eller med 3.252 R:dr IS öre, i stället för
af Revisorerne uppgifne något öfver 700 K:dr.
De af Revisorerne ifrågasatta ofvanberörde kraftigare åtgärderne skulle, enligt
deras åsigt, varit erforderliga »i synnerhet hvad de i landsorterna ådömda böterna beträffar,
hvilkas förvandling ej varit af nådiga kungörelsen den 7 Februari 1860 beroende»
och af hvilka slags böter, enligt Revisorernes uppgift, en icke ringa del blifvit
»för längre tid sedan ådömd», men ändock balanserad uti ISO 1 års räkenskap. Med
det förra förhåller det sig, såsom af det föregående synes, sålunda, att vid sistnämnde
års slut balanserades, utom 740 R:dr, hvilka blifvit samma år ådömda och Revisorerne
icke skäligen kunnat afse, allenast 555 R:dr, motsvarande ungefär en tredjedel af det
— 280 —
bötesbelopp, sora i landsorterna blifvit ådöradt under endast ett ar, eller 1859, enligt
det årets räkenskap utgörande 1,532 R:dr 50 öre och hvaraf 1.357 R:dr 50 öre måste
balanseras. Hvad beträffar det, att förberörde 555 R:dr skulle vara för längre tid sedan
ådömde, så synes jemväl af det föregående, att af närande belopp ådömdes 280 R:dr
år 1858, 200 R:dr år 1859 och 75 R:dr år 1860. Och vidkommande slutligen det,
att kraftigare åtgärder, än som skett, enligt Revisorernes förmenande, bort kunna vidtagas
för indrifning af nämnde bötesposter, så får Ofverdirektören underdånigst meddela,
att, af förenämnde 280 R dr, de 250 ådömdes f. d. vice Kommissions-landtmätaren F. R.,
som häröfver besvärade sig, slutligen hos Eders Kongl. Maj:t, hvars nådiga utslag gafs
den 3 April 1862, hvarförinnan bötesbeloppet naturligtvis icke kunde indrifvas, men som
sedermera skett, och att återstående 3;) R:dr blifvit ådömde f. d. vice Kommissionslandtmätaren
F. W. C., som visserligen icke anförde besvär, men snart begaf sig till
Ryssland, derifrån han först för ett par månader sedan återkommit, hvilket förklarar,
hvarföre nämnde bötesbelopp icke blifvit redovisadt; att. af förenämnde år 1859
ådömda 200 R:dr, de 150 ålades ofvanberörde f. d. vice Kommissions-landtmätare
F. R., som anförde besvär i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-rätt, hvars utslag
gafs den 24 Februari 1862 och vann laga kraft, hvarefter bötesbeloppet blifvit betaldt,
samt återstående 50 R:dr f. d. vice Kommisions-lardtmätaren P. C., om hvilken
bötespost mycket skriftvexlats, utan att den ännu blifvit härstädes redovisad, emedan
dels domaren, af misstag, uti Härads-rättens saköreslängd icke infört General-landtmåterikontoret,
såsom, enligt det laga kraft vunna utslaget i målet, bort ske, utan Kongl.
May.t och Kronan, i hvars uppbörd medlen ingått, samt dels, detta oaktadt, Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt den 12 sistlidne Maj icke tillåtit medlens afskrifning
i Kontorets räkenskap, som en följd hvaraf förberörde misstag blifvit, för vinnande
af rättelse, å vederbörlig ort anmäldt; samt slutligen, att, af ofvannämnde år
1860 ådömda 75 R:dr böter, blifvit ålagde dels 15 R:dr Kommissions-landtmätaren
K. E. M., hvilken samma år afled och hvars efterlemnade tillgångar afträddes till hans
borgenärers förnöjande, — dels 45 R:dr vice Kommissions-landtmätaren O. G. K., som,
i anseende till bristande tillgång, aftjenat beloppet, enligt sistlidet år hit inkommen underrättelse,
— och dels 15 i;:dr Kommissions-landtmätaren A. R. H., hvilket belopp,
oaktadt flera skrifvelspr till Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande, ännu
icke blifvit redovisadt.
Slutligen, och för den händelse det skulle synas anmärkningsvärd^ att böter och
vitén, som blifvit i General-landtmäteri-kontoret ådömde redan åren 1844, 1848, 1852
och flera derefter följande år, balanserades vid 1861 års slut, fastän om deras indrifning,
efter hvad i det föregående är vordet upplyst, erforderliga framställningar redan
den 23 April ,,1860 gjorts hos Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande,
så anser sig Ofverdirektören böra, med tillkännagifvande, att denna dag icke någon
balanserad r,böt3spost för åren 1844 -1857 återstår till redovisning, underdånigst nämna,
att, hvad Ofverdirektören af flera skriftvexlingar i ämnet har sig väl bekant, icke sällan
stor svårighet möter för Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att snart indrifva
ålagda böter, icke blott derföre, att utslag, hvarigenom de ådömas — och som härstädes
anmärkas i bötesmedels-räkenskaperne så snart de hitkomma från landsorterna eller
härstädes utgifvas — stundom öfverklagas och att ålagda böters indrifning ibland blifver
beroende af konkursutredningar, utan äfven af andra orsaker, såsom exempel hvarpå
Ofverdirektören torde få dels åberopa hvad i det föregående blifvet uppgifvet, i fråga
om de böter, som ålagts f. d. vice Kommissions-landtmätarne F. W. C. och P. C.,
samt dels ytterligare anföra, att af de år 1861 från arén 1844, 1848, 1852, 1853,
1854 och 1855 balanserade, härstädes ådömda bötesposterna. icke mindre än sju skolat
— 281 —
gäldas af Landtmätare, som hållit sig så väl undan, att de icke kunnat af vederbörande
exekutorer anträffas förr än under innevarande och sistförflutna år, då samma
bötesposter ock blifvit redovisade.
Med afseende å allt hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt och upplyst,
vågar Öfverdirektören förmoda, att hvarken Eders Kongl. Maj:t eller Rikets Ständer,
hos hvilka Revisorerne gjordt sin förevarande anmälan, skola finna densamma förtjena
något afseende.
LUDVIG B. FALKMAN.
Hampus Wetterström.
Stockholm i General-landtmäteri-kontoret den 14 December 1863.
kongl. LandtbruKs-akademieiis
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid granskning af nämnde Akademis räkenskaper
för år 1861.
Underdånigste Memorial.
Genom nådig remiss af den 23 Oktober innevarande år, har Eders Kongl.
Maj:t anbefallt Landtbruks-akademien afgifva underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers
Revisorers vid Akademiens räkenskaper för år 1861 gjorda anmärkning, att under
revisionsåret utbetalts vid Akademiens allmänna sammankomster 391 stycken silfverjettoner,
i värde motsvarande 782 R:dr.
Akademien får med anledning häraf underdånigst upplysa, att enligt Akademiens
första af Kongl. Maj:t för henne utfärdade nådiga stadgar af den 3 December 1812 bestämdes
(§ 69) utdelning af 4!) silfverjettoner vid hvarje allmän sammankomst, eller
flera jettoner om antalet af de närvarande ledamöterne var större, samt vid afdelningssammankomsterne
åtta jettoner till hvardera af Landtbruks-, Hushålls-, Vetenskaps- och
Statistiska- afdelningen och sex jettoner till hvardera af de tre öfriga afdelningame;
och hafva jettoner sålunda utdelats icke blott vid de allmänna, utan äfven vid afdelningssammankomsterne
allt intill den 28 Augusti år 1841, då Akademien erhöll förnyade
nådiga stadgar, hvilka i § 45 föreskrefvo, att jettoner endast skulle utdelas vid
Akademiens allmänna sammankomster, en jetton till hvardera af Akademiens närvarande
ledamöter och tjenstemän, hvilket stadgande bibehållits i de af Eders Kongl. Maj:t för
Akademien sednast fastställde förnyade stadgar af den 6 November 1857.
Då merbemälde jettoner, som numera endast vid Akademiens allmänna sammankomster
utdelas, icke bekostas af statsmedel, utan med en del af räntan å den fond,
36
— 282 -
som till Akademien förärats af Högstsalig Hans Majit Konung Carl XIV Johan, samt
jettonutdelningen skett på sätt Akademiens af Eders Kongl. Majit nådigst fastställde
stadgar föreskrifva, vill det synas, som skulle detta ej bort föranleda någon anmärkning
från Rikets Ständers Revisorer, helst som vid andra Akademier inom fäderneslandet
af ålder samma förhållande egt och fortfarande eger rum, äfvensom ett likartadt förfaringssätt
införts vid den i sednare åren stiftade Statistiska beredningen; Akademien
får alltså för sin del hos Eders Kongl. Majit underdånigst hemställa, att Akademiens
stadgar må i förberörde hänseende bibehållas oförändrade.
Remisshandligarne återgå härhos. Stockholm den 14 December 1863.
På Landtbruks-akademiens vägnar:
CARL G. MÖRNER.
J. Arrhenius.
Styrelsens för Ultuna Landtbruhs-instltiit
underdåniga
utlåtande, i anledning af
1863 års Stats-revisorers berättelse
om granskning af nämnde Instituts
förvaltning och räkenskaper för år
1861.
Stormäktigste , Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 23 sistlidne Oktober, har Eders Kongl. Majit behagat
anbefalla Styrelsen för Ultuna Landtbruks-institut att afgifva underdånigt utlåtande öfver
de anmärkningar, hvilka Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, uti afgifven underdånig
berättelse af den 14 Oktober 1863, ansett sig böra framställa i afseende på
uppställningen af Institutets räkenskaper samt angående Institutets förvaltning under
år 1861.
I det Revisorerne visserligen vitsorda den ordning och noggrannhet, hvarmed
Institutets räkenskaper blifvit förda, anse de emellertid, att större klarhet och enkelhet
i förevarande afseende vore att önska. De hafva härutinnan fästat uppmärksamheten
vid det förhållande, att nettobehållningen af Ultuna gård uppgår endast till 6,545 R:dr
91 öre, under det bruttoafkastningen för det ifrågavarande räkenskapsåret utgör 32,482
R:dr 98 öre; en afkastning, som Revisorerne funnit skäl att betrakta såsom ganska
god. Den förvaltnings- och brukningskostnad, som blifvit egendomen påförd, stiger följaktligen
till ett belopp af 25,937 R:dr 7 öre, hvari likväl utgiften för utsäde och frö
är inberäknad till ett värde af 3,164 R:dr 88 öre, Revisorerne finna denna utgiftssumma
för egendomens skötsel vara alltför dryg.
— 283 -
Till svar härå får Styrelsen underdånigst tillkännagifva, att arbetena för skötseln
af Ultuna gård till en stor del och i öfverensstämmelse med Institutets ändamål utföras
af de 24 lärlingar samt jemväl af eleverna, som vid Institutet vistas, och hvilka dessutom
åtnjuta theoretisk undervisning i landtbruket och dermed sammanhängande ämnen.
Hälften af lärlingarnes antal utgår, såsom allmänt bekant är, hvarje höst, under det
ett motsvarande antal nya lärlingar årligen inträder i kursen. Det är naturligt, att
detta ständiga ombyte af nya arbetare äfvenledes skall göra kostnaden för arbetets utförande
vid Ultuna dyrare, än på en enskild persons egendom, der vana jordbruksarbetare
under en längre följd af år användas. Vid Ultuna deremot måste alla dylika förrättningar
ställas så, att derigenom undervisning i arbetets riktiga utförande på samma
gång meddelas lärjungarne. Det är lätt att inse, det en nykommen lärling, som är
ovan vid både dragare och redskap, ej kan uträtta så mycket som en annan mera van
och förut vid jordbruket hemmastadd arbetare. Institutets pligt är, att i detta hänseende
mindre afse egen fördel, än landets bästa i allmänhet. Lärjungarne skola utbildas
till skickliga arbetare samt undervisas i att väl handhafva och bruka de mångfaldiga
och nya åkerbruksredskaper och maskiner, som vid ett större jordbruk kunna
förekomma. Men så snart man härutinnan lyckats komma derhän, att lärlingen vunnit
öfning och färdighet att förrätta ett arbete både väl och derjemte med någorlunda raskhet,
då är denne färdig att lemna Institutet, som sedan får börja samma undervisningsarbete
på nytt igen med en nykomling, lika oerfaren som den förre var vid sin ankomst
till läroanstalten. Under vintermånaderna upptages en god del af dagen med att theoretiskt
undervisa lärlingarne inne på lärorummet. Detta oaktadt upptages i dagsverksjournalen
det utarbete, som på den öfriga delen af dagen blifvit verkställda såsom fullt
dagsverke. Institutets konto visar, att lärlingarnes dagsverken under året uppgått till
ett antal af 6,041. Dessa hafva till största delen blifvit utgjorda vid gården. Emellertid
upptages i räkenskaperna hvarje vid gården utgjordt dagsverke till ett pris af 69
öre, hvarjemte ökedag-verkena äro bokförda till 3 R:dr )0 öre för hvarje par af hä
stärne samt 1 R:dr 15 öre för paret af oxarne. Utgiftssumman för alla under året
vid gården utgjorda såväl person- som ökedagsverken har härigenom stigit till ett belopp
af 10,503 R:dr 4 öre. I fall man ej upptagit lärlingarnas dagsverken, såväl deras
egna som för de dragare, hvilka de vid arbetet begagnat, tili högre värde, än hvartill
det derigenom förrättade arbetet skäligen kunnat uppskattas, så skulle det slutliga resultatet
blifvit helt annorlunda och gårdens nettobehållning en helt annan, än hvad
räkenskaperna nu angifva. Styrelsen vågar emellertid i underdånighet uttala den förhoppning.
att Eders Kongl. Majit skall finna den undervisning och praktiska arbetsskicklighet,
som beredes åt Institutets lärjungar, under det de verkställa gårdens yttre
arbeten, mera värda och af större gagn för staten och landet i allmänhet, än om i räkenskaperna
gårdens nettobehållning utfaller till ett belopp, som är några tusen riksdaler
högre, än det nu på papperet synliga. Att Ultuna gård ändock i verkligheten
gifver en icke så obetydlig afkastning, inses emellertid, då värdet af årets skörd, bestående
af säd, rotfrukter och hö samt nettoinkomsten af ladugården, stiger till 32,482
R:dr 98 öre; ett förhållande, som tillräckligt visar, att gårdens afkastning för närvarande
är en helt annan, än då egendomen först lemnades till Institutet.
Bland större utgifter som gården under det ifrågavarande räkenskapsåret fått
vidkännas, må nämnas omkostnaderna för reparationer å byggnader och torp m. m. till
en summa af 1,981 R:dr 46 öre, för slitning samt inköp af inventarier m. m. 2,960
R:dr 16 öre, eller tillsammans 4,941 R:dr 62 öre. Det beror af omständigheterna, huruvida
reparationer å byggnader och dylikt under vissa år gå till högre och under andra
till lägre belopp.
- 284 —
Att under förutnämnda förhållanden redskaper och dylikt slitas och ofta skadas
mera vid ett landtbruks-institut, än på andra ställen, der man får använda vana
arbetare, som ej behöfva särskildt undervisas och inöfvas, är temligen klart. Inventariernas
underhåll kostar följaktligen mera här än annorstädes. Dessutom nedlägger
Institutet ännu fortfarande årligen betydliga summor på jordens grundförbättring, såsom
för täckdikning, omläggning och planering af skiftena m. m., hvilket allt visserligen för
tillfället ökar brukuingskostnaden, men hvilken dock under kommande år genom den
ökade afkastningen återbetalas både till kapital och ränta.
Revisorerna anmärka vidare, att Institutet vid åtskilliga förnödenheters anskaffande
ej synes iakttaga klok beräkning och god hushållning. Såsom stöd för en sådan
förmodan, anföra Revisorerne, att 290f famnar barrved blifvit inköpte för det höga pri
set
af 16 R:dr 75 öre pr storfamn; de föreslå, att man i stället borde kunna använda
gårdens dragare för hemforsling af bränsle från kringliggande skogar.
Styrelsen får underdånigst härtill svara, att de mindre närmast intill Upsala
gränsande skogar, af hvilka Institutet till sin disposition endast eger den högst obetydliga
kronoparken Lilla Djurgården mot erläggande af arrende till Kronan, ingalunda
kunna förse Ultuna med det bränsle, som årligen behöfves, äfven om hela afkastningen
från öfriga kringliggande parker uteslutande försåldes till Institutet. Trakten närmast
omkring Upsala är ej heller bekant för att ega några skogar af större utsträckning,
hvadan ock största delen af den ved, som orten behöfver, mäste från längre bort belägnaskogrikare
trakter inköpas.
Året 1861 fanns ännu ej ångtröskverk vid Ultuna, hvarföre gårdens dragare under
en stor del af vintern voro upptagne i och för tröskningen af säden, hvarjemte göd8elkörning
samt hemforsling af säd och hö från den temligen aflägsna, på den tiden
ännu ej bebyggda Kungsängen, förutom alla öfriga vid egendomen förefallande arbeten,
såväl under vintern som sommare*, höllö dragarne i en sådan ständig verksamhet, att
föga eller ingen tid kunde lemnäs öfrig för hemtning af ved från mera aflägsna orter.
Att under år 1861 veden steg till ett mer än vanligt högt pris, berodde helt och hållet
af omständigheterna och den ringa tillgången af ved på närmare håll. På alla de ställen
i Upsala och dess närhet, der ved måste inköpas i större partier, nödgades man
derföre betala densamma lika högt, ja i allmänhet ännu högre, än vid Ultuna. För att
emellertid erhålla den ved, som för Institutet var behöflig, till det mest billiga pris,
utlystes entreprenadauktion att hållas i Upsala Landskansli, dervid Styrelsen sattes i
tillfälle att pröfva de gjorda anbuden. Bland de anbud, som dervid inkommo, antog
Styrelsen det af Herr Fogelström gjo da, såsom det billigaste och till följe af omständigheheterna
för Institutet mest lämpliga. Sedan detta skett och det visat sig, att ved sålunda
ej kunde köpas för bättre pris, än det ofvan af Revisorerne omnämnda, torde anmärkningen
för misshushållning i detta afseende böra förfalla. Upplysningsvis må nämnas,
att år 1860 inköptes 300 famnar ved till Institutet för 10 R:dr pr storfamn samt år
1862 likaledes 295J famnar efter 11 R;dr 25 öre pr famn, hvilket ådagalägger, att
Styrelsen härutinnan städse sökt iakttaga den sparsamhet, som varit möjlig att åstadkomma.
Uti sin berättelse hafva Revisorerne befarat, att Institutets förtroende skulle
nedsättas, ifall Ultuna ej vore ett mönster i hushållning och genom sitt exempel visade
för de unge män, som derstädes undervisas i landtmannayrket, huruledes man bör iakttaga
sparsamhet och klok beräkning vid jordbrukets bedrifvande.
— 285 —
l så fall är det en glädje för Styrelsen att få tillkännagifva, att förtroendet för
Ultuna långt ifrån att hafva aftagit, tvertora mer och iner ökats för hvarje år, hvilket
nogsamt spörjes af de nästan postdagligen ingående förfrågningarna från olika delar af
laudet samt från Norge och Finland om inträde vid Institutet, för erhållande af undervisning
och råd i landtbrukets alla delar. Det är detta ökade förtroende, som föranledt
behofvet af större och flera anslag till Institutets utvidgning, motsvarande tidens
fordringar. Exempelvis må anföras, att vid sista tillsättningen af elev- och lärlingsplatserna
måste Styrelsen, till följe af bristande utrymme, neka 30 ynglingar inträde
sorn elever samt 50 som lärlingar, bland de sökande.
Revisorerne omförmäla vidare såsom ett bevis på mindre god hushållning, att
Granebergs utgård under år 1861, i stället för vinst, lemnat en förlust af 792 R:dr
9 öre; ett förhållande, som flere år å rad synes inträffa. Hela afkastningen för Graneberg
(bestående af 1 mantal) i säd, rotfrukter och hö är uppskattad till 2,140 R:dr 42
öre, under det omkostnaden för utgjorda dagsverken under året ensamt uppgått till
1,864 R:dr 83 öre.
Det torde vara tillräckligt att härvid endast upplysa, att de hästar, oxar samt
hufvudsakligen ungboskap, utgörande tillsammans omkring 30 å 36 djur, som vid Graneberg
äro placerade, egentligen för det der befintliga betets skull om sommaren samt
för öfrigt tillföije af bristande utrymme för samtlige kreaturens uppställning vid Ultuna,
äro i räkenskaperna upptagna tillsammans med hufvudgårdens kreatur i ett och samma
konto, hvarföre också vinsten af betet och djurens tillväxt och ökade värde m. m. i
räkenskaperna ej kommit Graneberg till godo. Deremot äro alla de dagsverken, som
blifvit använda för hemforsling af foder från Ultuna-Kungsäng och till Graneberg under
vintern, äfvensom större delen af de dagsverken, som i och för kreaturens skötsel och
vård blifvit utgjorda derstädes året om, upptagna tilsammans med de öfriga dagsverkena
vid skötseln af Granebergs utgård samt inberäknade i en och samma utgiftssumma.
Denna utgård har sålunda alltid varit behöflig för Ultuna, såsom ofvan blifvit antydt,
och medfört för Institutet en väsendtlig och verklig vinst, ehuru man, för att sluta blott
och bart af räkenskaperna, tycker sig finna, att Graneberg gått med en årlig förlust.
Slutligen hafva Revisorerne anmärkt, hurusom i utgående balanskonto, utom till
särskilda värden upptagne och balanserade spanmål och mjöl, viktualier, hästar, nötkreatur
o s. v,, dessutom blifvit såsom inventarier balanserade å
Institutet
11,767 R:dr 73 öre
samt å Ultuna gård
: .
14,078 » 44 »
eller tillsammans en summa af
25,846 R:dr 17 öre;
och då någon fullständig förteckning öfver dessa inventarier icke blifvit bifogad, så hafva
Revisorerne ansett sig böra fordra upplysning om desammas beskaffenhet och verkliga
värde.
Till svar härå får Styrelsen i underdånighet omförmäla, att den speciella inventarieförteckningen,
som årligen upprättas, vore för vidlyftig att i kapitalboken på utgående
balanskontot fullständigt intagas, alldenstund den ensam utgör en bok på öfver 60
sidor. Man har äfven ansett det mindre behöfligt att bifoga den fullständiga inventarieförteckningen,
eftersom de af Chefen för Civil-departementet utsedde Revisorerne på ort
och ställe årligen äro i tillfälle att granska värdet och beskaffenheten af inventarierna
och sålunda kunna intyga riktigheten af deras belopp i allmänhet.
— 286 —
För att emellertid nämna något om beskaffenheten af de å Institutet till ett
värde af 11,767 R:dr 73 öre upptagna, men ej specificerade inventarier, så utgöras
dessa af möbler, sängkläder, linne och duktyger, glas och porslin, kökssaker, mjölkkärl
och mejeriredskaper m. m. Dessa inventarier finnas placerade uti omkring 8() särskilda
rum och höra till de saker, som dagligen vid Institutet begagnas. De för Ultuna gård
till ett belopp af 14,078 R:dr 44 öre upptagne diverse, ej specificerade, inventarier bestå
deremot af alla i stallet och ladugården befintliga inventarier, utom sjelfva kreaturen;
vidare åkdon, verkvagnar, kärror, åkerredskaper, maskiner och allt öfrigt, som i vanliga
fall plägar tillhöra en gårds inventarier, då man derifrån undantager de lefvande husdjuren.
De maskiner och redskaper, som i utgående balansen upptagas under rubriken
redskapsfabriks-konto till ett värde af 2,040 R:dr, äro åter sådana, som ej vid gården
och dess jordbruksarbeten begagnas, utan förvaras särskildt, dels såsom modeller och
dels äro afsedda till försäljning.
Att de anmärkningar, som Rikets Ständers Revisorer i allmänhet ansett sig böra
framlägga rörande Institutet och dess förvaltning, framkallats hufvudsakligen genom bokföringssättet
och ej i följd af något verkligt fel i förvaltningen eller genom någon oriktig
eller mindre ändamålsenlig användning af de till Institutet anslagna medel, kan slutas
deraf, att de delegerade bland Revisorerne vid besök på stället ej funnit skäl till
någon anmärkning, utan tvertom med loford omnämna de till Institutet hörande inrättningar
samt vitsorda, det kreaturen voro vackra och omsorgsfullt vårdade äfvensom
åkern väl häfdad och mejeriskolan motsvarande sitt ändamål m. m, Styrelsen, som redan
insett behofvet af åtskilliga förändringar i bokföringssättet, har också redan vidtagit
sådana åtgärder, som kunna anses befordra mera enkelhet och klarhet i räkenskapernas
förande.
Emedan Institutet hittills varit på en gång producent och konsument, så haiman
ej alltid kunnat utföra de särskilda konti på sådant sätt, att den verkliga ställningen
inom hvarje särskild del af det hela nog tydligt kunnat åskådliggöras. Institutet
har måst befatta sig med en mängd hushållssaker och dylikt, som gjort förvaltningen
både svår och vid öfversigten af det hela temligen invecklad. Emellertid hoppas Styrelsen
sa småningom kunna frigöra sig från flera af dessa med Institutet och dess ändamål
föga förenliga åligganden, i den mån som utrymmet blifver större och flera nya
byggnader hinna uppföras, så att hvarje särskild afdelning erhåller sin särskilda plats
och förvaltning, utan att behöfva med hvarandra sammanblandas.
De i nåder remitterade handlingarna varda härjemte underdånigst återställda.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
på Styrelsens för Ultuna Landtbruksinstitut
vägnar,
R. VON HEMER,
Ordförande.
Ultuna Landtbruksinstitut den 15 December 1863.
C. E. Bergstrand,
— 287 —
Sällskapets för inhemsk
silkesodling
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständerä Revisorers framställning, angående
de till detta Sällskaps disposition
anvisade understöd af allmänna medel.
Stormak ti gste, Allernådigste Konung!
I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, får Sällskapets för inhemsk
silkesodling Förvaltnings-utskott, med anledning af den anmärkning, som Rikets Ständers
Revisorer i deras underdåniga berättelse af den 14 Oktober 1863 framställt beträffande
det anslag af allmänna medel, hvilket bemälda Sällskap åtnjutit och som under
de sednaste åren utgjort 4,000 R:dr årligen, underdånigst anföra följande:
Herrar Revisorer hafva ansett, att Silkesodlings-sällskapet så länge åtnjutit detta
understöd, att tillräcklig erfarenhet redan bort vara vunnen, huruvida silkesodling genom
de maskar, som uppfödas med mullbärsträdets löf, må kunna i vårt klimat utvecklas
till en nyttig och vinstgifvande handtering; hvarföre Herrar Revisorerne ansett
fortsatta försök dermed icke utgöra ett nog giltigt skäl för understödets fortfarande;
hvaremot Herrar Revisorer uttryckt den önskan, att Sällskapet måtte anställa försök
med silkesproduktion af andra, i en sednare tid upptäckta, silkesmaskar, som hemta
sin näring från bladen af andra växter än mullbärsträdet; tilläggande Herrar Revisorer,
att om äfven på denna väg inga mer tillfredsställande erfarenheter än hittills häraf
vunnes, de anslag, af hvilka ifrågavarande understöd till silkesodlingen utgått, må framdeles
kunna föreslås att användas till befrämjande af andra, för landet mera naturliga
näringar.
Utan tvifvel är detta yttrande stödt på rigtiga grunder. Det innefattar till en
del hvad Sällskapet sjelft länge insett; men vi få härvid erinra, att Sällskapets uppgift
icke blott är, s.isom Herrar Revisorer antagit, att genom försök utröna silkesodlingens
möjlighet i Sverige, utan äfven, och isynnerhet, att verkligen införa den hos oss,
6amt att detta sednare är svårare än det förra. Det torde äfven tillåtas oss att genom
följande framställning ådagalägga, att Sällskapet lyckats uträtta icke så obetydligt i
båda dessa rigtningar, men att, utom de stora svårigheter, hvilka kunnat förutses såsom
inträffande vid hvarje nytt företag, hafva Sällskapets bemödanden mött äfven sådana
hinder, som det ej stått i mensklig förmåga att förutse; äfvensom att det hittills nådigst
beviljade anslaget ännu längre behöfves, i fall ej det sorn hittills är uträttadt, skall
förblifva utan all nytta.
Hvad som isynnerhet försvårar ett företag af sådan beskaffenhet som det ifrågavarande,
är obenägenheten hos personer af alla klasser att befatta sig med en industrigren,
som ej kan lofva någon lätt och stor förtjenst, isynnerhet då den i början
är förenad med uppoffring samt med inhemtandet af någon liten kunskap. Man kan
dock ej förundra sig deröfver, att en jordägare icke gerna vill, under flera ars tid, ej
i
_ 288 -
blott uppoffra inkomsten af ett jordstycke, utan äfven derpå nedlägga kostnader föranläggning
af en mullbärsplantering, då han icke äger en, på kända och i orten synliga
exempel grundad öfvertygelse, att ändamålet med denna plantering kan vinnas och att
den kan gifva en antaglig inkomst. — Sällskapet har således, för att åstadkomma sådana
exempel, varit nödsakadt att sjelft anlägga planteringar, samt att, i några fall,
inköpa eller arrendera jorden dertill.
Af denna orsak hafva mullbärsplanteringar uppstått vid Bellevue och Haga, vid
Gripsholm, Wisby och Borgholm, samt på Wisingsö och Omberg. Men sedan dessa
planteringar, efterhand och efter flera års skötsel, blifvit färdiga att begagnas, har det
sällan lyckats att på stället finna personer, som velat befatta sig med silkes producerande;
utan har det blifvit nödvändigt att i Sällskapets tjenst, mot bestämd aflöning,
antaga biträden för detta ändamål; och man har med ledsnad funnit, att de sålunda
gifna exemplen vunnit föga efterföljd, ehuru löf från planteringarna kostnadsfritt erbjudits.
Detta förhållande torde till en del hafva sin grund uti de missgynnande omständigheter,
som inträffat. Ty sedan Sällskapet under flera års tid hade arbetat med
temlig framgång och här vid Stockholm fått i ordning ett magnaneri, uppkom på 1840-  talet i södra Europa en smittsam sjukdom bland silkesmaskarna, som snart spridde sig
hit, sannolikt medelst använde utländska ägg, och som här orsakade förödelser, hvilka
relativt voro större än i sydligare länder. Här, likasom i Frankrike, fortplantades den
frän ett år till ett annat, med olika styrka under olika år; men sjukdomen vållade
alltid att silkesproduktionen blef ganska ringa emot hvad den eljest hade bort blifva,
utan att man kunde göra annat än hoppas på det ondas upphörande. Sjukdomen har
dock fortfarit ända till förra året (1862); men under innevarande år har det velat synas,
som ämnade den här afstanna, ehuru sådant icke lärer hafva skett i södra Europa.
Imellertid hafva de nyssnämnda mullbärsplanteringarna kommit till stånd, och
mycken erfarenhet har blifvit samlad för framtiden. Bland annat har det blifvit bestämdt
utredt, att Stockholms klimat är alltför nordligt för en lönande silkesodling,
hvilket härrör af en, genom den kortare sommaren betingad, mindre fullkomlig utveckling
af mullbärsträdet. Denna orsak, oftast icke tillkännagifven genom mullbärsbuskarnes
yttre utseende, har sålunda länge undgått uppmärksamheten. Numera är denna olägenhet
omförmäld i Sällskapets tryckta berättelse för år 1862. Likväl torde en hvar
inse nödvändigheten — för ändamålets vinnande — att ändock bibehålla det nära hufvudstaden
inrättade magnaneri med tillhörande planteringar, på det härstädes hvem som
vill må kunna se och lära huru silkesodling tillgår, samt med lätthet erhålla mullbärsplantor
och ägg till silkesmaskars uppfödande.
Uti Wisby, hvarest Sällskapets största plantering är anlagd, tycktes silkesodlingen,
oaktadt den årligen återkommande sjukdomen bland maskarna, vilja arta sig till
en folknäring, då en omständighet inträffat, som torde kunna blifva ett hinder häremot,
nemligen att nämnda stad, under de tvä sista åren, blifvit en af talrika främmande besökt
badort, hvarigenom en vida lättare och rikligare inkomst af de rum, som finnas att
tillgå, kan vinnas genom dessas uthyrande åt badgäster under samma månader, juni—
Augusti, då dessa rum skulle erfordras för uppfödandet af silkesmaskar.
På Wisingsö och vid Borgholm hafva äfven vackra planteringar under de sednare
åren blifvit färdiga och i mån al de försök till silkesproduktion, som hittills kun
-
— 289 —
nät der anställas, visat sig ganska lofvande för framtiden; dock äro dessa försök ännu
alltför få, att en säker slutsats deraf skulle kunna dragas om klimatets för saken mer
eller mindre gynnsamma beskaffenhet. På det förra stället har först under innevarande
års sommar ett hus blifvit färdigt till magnaneri och boning åt den här anställda silkesodlarinnan.
Planteringen vid Omberg står ännu obegagnad, af brist på personer,
som vilja sysselsätta sig med skötseln af silkesmaskar.
Under många års tid har Sällskapet önskat, att kunna få en silkesodling inrättad
i Skåne, på ett ställe, som hade en för mullbärsträdet tjenlig jordmån, hvarest vi
icke betvifla att denna industrigren skulle kunna, likasom i norra delen af Tyskland,
utbilda sig till en indrägtig folknäring. Men hittills har det ej lyckats att finna någon
enskild person, som velat åtaga sig det dermed förenade besvär och de i början måhända
oundvikliga omkostnader. Först under innevarande år har någon förhoppning
härom uppstått, men ännu äro icke de upplysningar inhemtade, som erfordras för bedömandet
af sannolikheten af försökets framgång.
Beträffande försöken med andra slag af silkesmaskar, så har man hittills i andra
länder blott funnit en, som tyckes kunna bli af värde för Europa, nemligen larven till
»Saturnia cynthia» från Indien, hvilken lefver på trädet »Ailanthus glandulosa». Af
denna art hafva ägg, under de två sistlidna åren, blifvit hitskaffäde från Paris och ett
betydligt antal af nämnde träd här planteradt samt frö deraf utlagda i Wisby, hvarigenom
försök äro började att utröna huruvida detta träd kan trifvas i vårt klimat. De
försök, som blifvit anställda att uppföda nämnda sort af silkesmaskar, hafva under begge
åren fullkomligen misslyckats, hvilket dock torde få tillskrifvas en särskildt inträffad
ovanligare omständighet, nemligen den hos oss, liksom i hela Europa, missgynnande väderleken
under sommaren 1862. Denna väderlek har äfven verkat ganska ofördelaktigt
på den vanliga silkesmasken och dess fjäril, ej blott under nämnde år. utan äfven under
det påföljande, i det att äggen, om hösten 1862, blifvit till en stor del odugliga, såväl
i sydligare länder som här. Af ett litet parti maskägg, införskrifvet från Tyskland, har
under våren 1863 blott en mindre del blifvit utkläckt.
Af ofvanstående redogörelse torde det kunna inses, dels att Sällskapet för inhemsk
silkesodling, under större delen af sin tillvaro, haft att kämpa med svårigheter,
som hvarken kunnat förutses eller motverkas, mer, som i hög grad förlamat dess verksamhet;
dels att införandet af silkesodling i Sverige endast kan sko aenom ihärdiga bemödanden,
fortsatta under en längre följd af år och med ej obetydliga uppoffringar.
Men detsamma har varit händelsen i de flesta andra länder, hvarest denna handtering
nu är i blomstrande tillstånd. Man erinre sig blott de bemödanden, som Henrik IY
använde för att införa silkesodlingen från Italien till södra Frankrike och de stora kostnader,
hvarigenom detta slutligen lyckades under Ludvig XIV:s tid, då likväl denna
industri blott blef införd i fern departementer derstädes. Men, oaktadt den stora framgång
silkesodlingen hade i dessa fem departementer, tviflade man ännu omkring 1820
på möjligheten att införa densamma i mellersta Frankrike. Till den nordligaste delen
af landet kom den först 1829—1830, men blef ej allmän der förr än i början af 1840-  talet, genom Beauvais’ bemödanden. Afven i Tyskland, hvarest silkesodlingen under
sednare åren blifvit en indrägtig näringsgren, hafva långvariga bemödanden varit erforderliga.
Man må då icke undra deröfver, att sådana behöfvas hos oss och att under
-
37
— 290 —
stöd dertill af allmänna medel ännu är, för beredande af sakens framgång, val behöflig!.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
F. BRAUNERHJELM.
ISR. STRÖM. S. G. SCHYBERG. CARL PALMSTEDT. P. F. WAHLBERG.
CARL. H. BOHEMAN. CARL J. SUNDEVALL. LESSER MEYERSON.
Stockholm den 21 December 1863.
liongl- Styrelsen öfver statens
jerm ägsbyggnader,
med underdånigt utlåtande,i anledning
af Rikets Ständers Revisorers för år
1863 afgifna berättelse.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
under den 23 sistlidne Oktober meddelade nådiga befallning att till Eders Kongl. Maj:t
inkomma med underdånigt utlåtande öfver hvad Kikets Ständers Revisorer anmärkt vid
räkenskaperna för statens jernvägsbyggnader, under år 1861, har Styrelsen inhemta!
förre Chefens för statens jernvägsbyggnader, Öfversten m. m. Friherre N. Ericsons förklaring
öfver ifrågavarande anmärkning, hvilken förklaring, tillika med anmärkningsakten,
Styrelsen härmed får i underdånighet öfverlemna.
Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
å Styrelsens vägnar:
RUDOLF CRONSTEDT. ALFRED GRANDINSON.
Stockholm den 23 December 1863.
— 291 —
Underdånigste Memorial.
Rikets Ständers Revisorer hafva vid granskningen af räkenskaperna och förvaltningen
vid statens jernvägsbyggnader och trafik för år 1861 icke ansett sig böra till
Rikets Ständers kännedom meddela någon annan anmärkning, än den »att flere utgifter
i Ofverstyrelsens räkenskaper finnas upptagne, utan att af verifikationerna upplyses, om
de förut blifvit behörigen granskade och till betalning godkände».
Som förklaring vid denna af Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkning, fåi jag
i underdånighet anföra, att som all granskning och allt godkännande af utbetalningar
ålegat mig, såsom ensamt ansvarig Chef för förvaltningen vid arbetet och trafiken å statens
jernvägar, så har jag, till följe af denna min ställning, på olika sätt och allt efter
omständigheterna ordnat tjenstemännens redovisningsskyldighet inför mig, och hvad verifikationerna
vid Öfverstyrelse!! i Stockholm angår, hvilka ofta under min frånvaro blifvit
liqviderade, så har jag, efter hvarje månads utgång, så fort ske kunnat, låtit Kassören
vid Ofverstyrelsen framlägga såväl den passerade månadens kassaförslager sorn
kassaboken, den sednare upptagande alla verifikationer och, efter dessas granskning, meddelat
Kassören skriftlig decharge samt anbefallt handlingarnes öfverlemnande till Revisions-kontoret.
På detta sätt hafva Ofverstyrelsens kassa-verifikationer, ehuru desamma
icke af mig på förhand kunnat till liqvid anordnas, blifvit behörigen granskade och
godkände. Stockholm den 19 December 1863.
IV ERICSON.
Författningskommissionens
underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad Rikets Ständers Revisorer anfört
om fortgången af denna Kommissions
arbeten.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts den 23 sistlidne Oktobergifna,
Författnings-kommissionen den 2 innevarande månad tillställda nådiga befallning, åligger
det Kommissionen att, i anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers, i
deras den 14 Oktober innevarande år afgifna berättelse om statsverkets samt andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1861, gjorda
anmärkning i afseende på fortgången af Kommissionens arbeten, till Eders Kongl.
Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande.
Detta underdåniga utlåtande får Kommissionen härmed afgifva; men då detsamma,
till följd af anmärkningens beskaffenhet, måste innefatta en kort redogörelse
för hela gången af Kommissionens arbete, hvari undertecknade Schöning och Borgström
endast omkring ett år deltagit, torde det tillkomma undertecknad Bergfalk, som efter sin
*
_ 292 —
uppfattning af den i nåder tills vidare gillade allmänna planen för nämnde arbete ordnat
och ledt detsamma, samt följakligen sjelf anser sig ensam ansvarig för dess gång,
att för denna gång och den dervid ledande tanken först i underdånighet lemna en sådan
redogörelse, hvaraf en större del redan i en förut afgifven underdånig berättelse finnes
upptagen, men för sammanhangets skull här i korthet måste upprepas.
Redan då undertecknad Bergfalk mottog det nådiga uppdraget, var han nog bekant
med dess fordringar att förutse, det fullgörandet skulle fordra längre tid, än äfven
kunnige och billige, men med detta slags arbeten mindre bekante domare föreställde sig,
och han har under arbetet funnit detta förutseende mer än bekräftadt, i det en mängd
nödiga forskningar medtagit vida längre tid, än han sjelf förmodat.
Vid sådant förhållande har hans uppmärksamhet allt från det nådiga uppdragets
mottagande varit fästad på angelägenheten af arbetets påskyndande och under arbetets
fortgång allt mer blifvit det; men han erkänner likväl att han i första rummet haft tanken
fästad på Rikets Ständers uttryckliga önskan och Eders Kongl. Maj:ts uttryckliga nådiga
föreskrift om samlingens möjligen största fullständighet, och att afseendet derpå hos honom
varit öfvervägande.
Sedan Eders Kongl. Majit i nåder befallt, att i det underdåniga förslaget till
plan för den af Rikets Ständer önskade samlingens uppställning och arbetets ordnande
särskildt afseende borde fästas å vigten af arbetets tidigare fulländning i de delar, der
behofvet af lättad tillgång till gällande stadganden ej kunde i hufvudsaklig mån afhjelpas
genom de samlingar eller sammandrag af författningar rörande landt- eller sjöförsvaret,
tullväsendet, postförvaltningen, medicinal-ärenden m, m., hvilka i följd af Eders
Kongl. Majits meddelade nådiga förordnanden eller andra förfoganden redan vore utgifna
eller under utarbetande, tillät Eders Kongl. Majit genom nådig skrifvelse den 22 Juni
1859, med gillande tills vidare af den underdånigst föreslagna allmänna plan för det
Kommissionen uppdragna arbetes uppställning och ordnande, att de delar af samlingen,
som angå finansverket och nåringsväsendet. finge i första rummet företagas till
handläggning.
Med utarbetande af en författningssamling, rörande delar af finansverket och näringsväsendet,
nemligen en samling af de så kallade kameralförfattningarna, hade, på
Eders Kongl. Majits nådiga befallning, två försök under innevarande århundrade förut
blifvit gjorda, men öfvergifna.
Kommissionen företog med flera personers krafter det öfvergifna arbetet, men
efter en annan plan och i större omfattning. Den ville nämligen åstadkomma en författningssamling
för hela finansverket och en annan för liela nåringsväsendet, dock så,
att den förstnämnda skulle först utarbetas, under det forskningarna, så vidt omständigheterna
medgåfvo, äfven omfattade nåringsväsendet.
Kommissionen började, enligt denna plan, arbetet med en ny och till närvarande
tid utsträckt granskning af de så kallade kameralförfattringarna för tiden från och med
år 1612, medan en skicklig man med Eders Kongl. Majits nådiga tillåtelse biträdde
med granskning af de i riksregistraturen bevarade, under sextonde århundradet och de
första åren af det sjuttonde tillkomna finans- och näringsförfattningar.
Efter dessa förberedelser och med minskad personal anställda forskningar rörande
indelnings- och roteringsverken samt en del af Statens icke under kameralförvaltningen
— 293 —
lydande egendom, företogs i September månad år 1862 redaktionsarbetet, men detta
möttes snart af hinder, som visserligen ej voro oväntade, men svårare att besegra, än
man förmodat.
Det finnes nämligen, såsom allmänt bekant och äfven här ofvan antydt är, statsegendom,
som icke står under kameralförvaltningen, och hvaraf en ganska stor del icke
ens står under finansförvaltningen. Författuingarne rörande den icke under kameral-, men
likväl under finansförvaltningen stående statsegendom höra ovilkorligen till den samling
eller det sammandrag, hvarmed Kommissionen nu är sysselsatt, och äfven den, som icke
står under finansförvaltningen samt författningarna derom fä ej i en sådan samling lemnäs
ur sigte; och Kommissionen har följaktligen nödgats i flera härvarande embetsverks
handlingar, med afseende på sistnämnda begge slag af statsegendom och författningarna
derom, företaga forskningar, hvilka, oaktadt den välvilja, hvarmed de blifvit mötta, ofta
varit ganska besvärliga och tidsödande, och under hvilka redaktionen blott långsamt
kunuat framskrida. Dessa forskningar äro emellertid nu till största delen slutade, och
det är med synnerlig tillfredsställelse, undertecknad Bergfalk nu ser Kommissionen nära
gränsen af detta, såsom ett hett, föga odlade fält och i tillfälle att egna sin tid någorlunda
odelad åt redaktionen och de mera tillfälliga och mindre tidsödande forskningar,
som för densamma ytterligare erfordras.
Efter denna redogörelse, hvari Kommissionens öfrige ledamöter instämma så vidt
den angår den tid, de i Kommissionens arbeten tagit del, anhåller Kommissionen att i
anledning af anmärkningen få i underdånighet anföra följande:
Kommissionens bildande af ett större antal personer skulle utan tvifvel lättat
forskningarna, men ock förlängt öfverläggningarna; och huruvida kostnaden i det hela
derigenom blifvit mindre, vågar Kommissionen ej afgöra.
Med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, har Kommissionen under innevarande
år egt att i vissa kamerala frågor anlita en skicklig mans biträde; men biträde för ofvanomförmälda
forskningar i särskilda verks handlingar har Kommissionen funnit betänkligt
att anlita, då arvodet i följd af dessa forskningars beskaffenhet svårligen kunnat
lämpas efter mödan och skickligheten.
Deremot torde, då redaktionen nu med hopp om större framgång kan fortsättas,
undertecknades tid böra, så mycket som möjligt, för detta arbete och dess granskning
samt tillfälliga, mindre omfattande forskningar sparas derigenom, att särskilda biträden,
så vidt sådana kunna erhållas, anlitas för de forskningar af större, men lättare beräknelig
omfattning i ett eller annat embetsverk, som blifva nödvändiga, — biträden, för hvilka
arvodena torde kunna bestridas af det särskilda anslag, 1,2(J0 R:dr R;mt, som Eders
Kongl. Maj:t i nåder behagat ställa till Kommissionens disposition, och som för innevarande
år ej behöft anlitas.
Dels härigenom och dels genom det redaktionssätt, hvarom Kommissionens samtlige
ledamöter blifvit ense, skall, såsom Kommissionen hoppas, arbetet kunna i icke
oväsendtlig mån påskyndas, ehuru Kommissionen ej bör dölja, hvarken att det sammandrag,
hvarmed Kommissionen nu är sysselsatt, i alla fall kommer att medtaga betydlig
— 294 —
tid, eller att detsamma måste vinna derpå, att utgifvandet ej börjas förr än en större
del, om ej det hela, hunnit fullständigt utarbetas.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
P. E. BERGFALK. CARL J. SCHÖNING. S. BORGSTRÖM.
Stockholm den 30 December 1863.
Styrelsens för Svenska
Trädgårdsföreningen
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkning vid
Trädgårdsföreningens elevskolas räkenskap
för år 1861
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Rikets Ständers Herrar Revisorer hafva infordrat förklaring deröfver, att till
julgratifikationer åt 22 elever vid Svenska Trädgårdsföreningeus elevskola ett belopp af
165 R:dr R:mt blifvit af statsanslaget till nämnde skola under år 1861 utbetaldt.
Styrelsen anser de s. k. julgratifikationerna endast utgöra en ringa tillökning i
elevernas knappa aflöning för året, hvilken, om densamma blifvit under årets lopp fördelad,
endast skulle hafva utgjort 62£ öre pr månad eller 2^ öre pr arbetsdag för hvarje
elev, mot hvilken tillökning Revisorerue tvifvelsutan icke torde finna någon anledning
till anmärkning. Styrelsen vågar också tro, att samma lilla tillökning, gifven i form af
julgåfva, är af mera välgörande inflytande på elevernas flit och välförhållande, än om
densamma månadtligen till dem utbetalats. Under sådana förhållanden, vågar Styrelsen
i underdånighet hysa den åsigt, att detta belopp kunnat och bort af statsanslaget ut
-
— 295 —
betalas, i synnerhet som Föreningen för skolans räkning sjelf, under samma år, fått
vidkännas icke obetydliga utgifter, hvilka med fullt skäl bort drabba statsanslaget.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, A11 e r n åd igste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:
JOACH. ÅKERMAN,
Ordförande i Svenska Trädgårdsföreningens
Styrelse, och på dess vägnar.
Stockholm den 13 Januari 1864.
C. Pihl.
Styrelsens öfver Alnarps
Landtbrnlis-institnt
underdåniga utlåtande, angående Rikets
Ständers Revisorers vid detta Instituts
räkenskaper m. m. gjorda anmärkningar.
Underdånigste Memorial.
Som Eders Kongl. Maj-t, i nådig skrifvelse af den 23 sistlidne Oktober, infordrat
Styrelsens öfver Alnarps Landtbruks-institut underdåniga utlåtande öfver af Rikets Ständers
Revisorer gjorda anmärkningar dels öfver bokföringssättet vid Alnarp, dels äfven
deröfver, att Institutet, med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse, ej öppnats förr än
den 14 Mars 1862, — så får Styrelsen i underdånighet afgifva följande utlåtande öfver
ifrågavarande anmärkningar.
Den öfver bokföringssättet gjorda anmärkningen gällel- ej bristande redovisning,
utan bristande fullständighet, i det att hvad som blifvit under ett konto sammanfördt,
enligt Rikets Ständers Revisorers anmärkningar, bort på flera konti fördelas. Erkännande
riktigheten af att lättare öfversigt öfver de olika grenarnes inflytande på hushållningen
i sin helhet kunnat på sistnämnde sätt vinnas, anser sig Styrelsen dock böra
erinra derom, att då ifrågavarande bokföringssätt begagnades, var ännu intet Institut
öppnadt på Alnarp, och att en vidlyftigare bokföringsmethod under denna tid väl svårligen
kunde vara påkallad, och skulle hafva i sin män bidragit till att fördyra förvaltningen
af egendomen. Hvad särskildt koladugården under detta tidskifte beträffar, så
- 296 -
t/ar hufvuduppgiften inom densamma hufvudsakligen rigtad på att genom uppfödning af
en stor mängd af ungboskap förse det blifvande institutet med en så homogen stam
som möjligt, hvadan detta kontos vinst eller förlust fullkomligen berodde på det värde,
som åsattes de uppfödda djuren, och kunde detsamma så mycket mindre med full skärpa
fastställas, som en dylik stam af ungboskap i orten ej kunde uppköpas. Om detta
konto under ifrågavarande tid äfven blifvit fördt mera sjelfständigt, så hade det ändock
ej kunnat blifva synnerligen upplysande för framtiden. Sedan Institutet öppnades, har
dersammastädes en bokföringsmethod blifvit följd, som ej i någon mån kan gifva anledning
till de anmärkningar, som blifvit emot det äldre bokföringssättet framställda.
Orsakerna till att Interims-styrelsen sökte och erhöll Eders Kongl. Maj:ts nådiga
tillstånd att först i början af år 1862 öppna Institutet, men intill dess uppbära årsanslaget
till detsamma, voro följande: Interims-styrelsens första åtgärd, sedan Rikets
Ständer beslutat, att anslå Alnarps kungsgård till ett landtbruks-institut, blef att anskaffa
en ändamålsenlig ritning till institutsbyggnad, och att sedermera underställa densamma
Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Den af Professor Meldal enligt Styrelsens
uppdrag uppgjorda ritningen, blef, sedan densamma blifvit af vederbörande auktoriteter
granskad, af' Eders Kongl Maj:t under den 29 Oktober 1858 i nåder fastställd. De
första dagarne i Maj 1859 påbörjades byggnaden, och bedrefs arbetet med den kraft,
att densamma redan i medlet af December samma år blifvit till sitt yttre uppförd och
i det närmaste fullständigt taktäckt, så att inredningen redan år 1860 kunde påbörjas.
Detta oaktadt, visade det sig snart, att om hela inredningen till nämnde års slut skulle
varit färdig, om samtlige inventarierna skulle till samma tid anskaffas, och alla reparationer
å de gamla husen äfven verkställas, så skulle ej allenast dessa arbeten och
inköp derigenom i betydlig mån fördyrats, utan äfven medel till desamma saknas, hvadan
Styrelsen, under den 17 December 1859, i underdånighet hos Eders Kongl. Maj:t
anhöll om uppskof med Institutets öppnande till 1862 års början, ej allenast på grund
af ofvan anförde förhållanden, utan äfven af det skäl, att, om nådig tillåtelse gafs till
Styrelsen att i och för Institutets organisation uppbära Institutets årsanslag för 1861,
stort 18,000 R:dr, så skulle till en del den brist af 25,000 R:dr, som vid Institutets
organisation var att motse, — derigenom att Rikets Ständer, i stället för de af Eders
Maj:t, på grund af Skånska Hushållsföreningens gjorda framställning, i och för Institutets
grundläggning äskade 200,000 R:dr, endast beviljat 175,000 R:dr, — fyllas genom
nämnde årsanslag. På grund af denna framställning, och sedan Landtbruks-akademiens
Förvaltnings-komité på nådig befallning inkommit med underdånigt utlåtande öfver densamma,
täcktes Eders Kongl. Maj:t, under den 16 November 1860, bifalla Styrelsens
anhållan såväl om årsanslagets uppbärande och användande som äfven om uppskof
med Institutets öppnande till början af år 1862.
Styrelsen hyser den förhoppningen, att af hvad som ofvan blifvit i underdånighet
anfördt, nogsamt synes det Institutet ingalunda kunde öppnas förr än hvad som
skett, samt att 1861 års anslag till Institutet omöjligen kunde undvaras, i och för detsammas
ändamålsenliga organisation.
Alnarp den 28 December 1863.
På Styrelsens vägnar:
3. G. v, TROIL.
C. BECKFRIIS. CARL A. TROLLE.
Hjalmar Nathorst.
— 297 —
koii^K Majfts Hefallnlngsliafvandes
i Ostergötlands län
underdåniga utlåtande ofver de anmärkningar,
Rikets Ständers Revisorer
framställt vid granskning af nämnde
län-: räkenskaper för år 1861.
Undcrdånigste Memorial.
Med anledning af de uti Rikets Ständers Revisorers underdåniga berättelse af
den 14 sistlidne Oktober framställda anmärkningar, rörande indrifning af Kronans fordran
hos förre arrendatorn af indragne Ofverstelöjtnants-bostället Kungs-Norrby, numera
aflidne Kronofjerdingsmannen J. Pettersson, utgörande oguldet arrende af nämnde boställe
för år 1847, till belopp af 3,312 R:dr 76 öre Riksmynt, får Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande,
enligt härvid återgående nådiga remiss af den 23 i ofvannämnde månad,
med öfverlemnande af infordradt underdånigt yttrande i ämnet af uppbördsmannen,
Kronofogden W. Ygberg, i djupaste underdånighet afgifva följande utlåtande:
Af Kronofogden Ygbergs ofvannämnde underdåniga yttrande och handlingarne
uti det på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende mål, angående ifrågavarande
arrendemedels afskrifning ur kronoräkenskapen, hvilken afskrifning Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, för sin del, genom utslag af den 8 Februari 1862, medgifvit, men
Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kammar-rätt afslagit uti utslag af den 24 November
samma år, hvilket sednare utslag Kronofogden Ygberg i underdånighet öfverklagat,
täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder inhemta, att hvarken uti aflidne förre arrendatorn
Johan Petterssons sterbhus, eller hos hans löftesmän, bland hvilka tvenne redan aflidit,
utfattige, och den tredje, Magnus Andersson, ingenting eger, finnes någon tillgång till
gäldande af dessa arrendemedel, för hvilkas utbekommande uppbördsmannen vidtagit
alla de utsökningsåtgärder, sorn på honom lagligen ankommit. Linköpings slott i Landskontoret
den 18 Januari 1864.
GIST. AF UGGLAS.
Gust. Nordin.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Anbefalld att afgifva förklaring, i anledning af Rikets Ständers Revisorers under
den 14 sistlidne Oktober framställda anmärkning, „att i kronoräkenskaperna för Gullbergs,
Bobergs och Walkebo häraders fögderi af Ostergötlands län fortfarande balan
-
38
— 298 —
séras 3,312 R:dr 76 öre, utgörande en del af 1847 års arrendeafgift för f. d. Öfverste
löjtnantsbostället
Kungs-Norrby, får jag i djupaste underdånighet anmäla:
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Ostergötlands län har genom utslag
den 8 Februari 186:1 föreskrifvit, att ifrågavarande medel skulle i kronoräkenskaperna
afskrifvas. Eders Kongl. Maj ts och rikets Kammar-rätt har deremot uti utslag den 24
derpåföljde November förklarat, att den sökta afskrifningen icke kunde beviljas. Till
följe af detta Kongl. Kammar-rättens beslut, har jag, i underdåniga besvär af den 30
Maj nästlidet år, vågat draga målet under Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
Af dessa underdåniga besvär och öfriga handlingar i målet är, enligt mitt underdåniga
förmenande, styrkt och utredt, att:
l:o all den tillgäng, som fanns att hemta i aflidne förre arrendatorn Johan Petters
sons
konkurs, kommit statsverket till godo.
2:o att löttesmannen, fattighushjonet Jonas Jonsson från Böckestad dött i utblottadt
tillstånd.
3:0 att löftesmannen Lars Johansson från Wiggeby likaledes dött utfattig, och
4:0 att löftesmannen Magnus Andersson , i Gerstad äfven är utfattig. Dennes fortfarande
oförmåga att till större eller mindre del betala arrendebeloppet, styrkes ytterligare
af i afskrift vidfogade undersökningsbevis af den 27 April och 28 December nästlidne
år.
Herrar Revisorer förutsätta,, att »vederbörande uppbördsman, under den långa tid,
»som förflutit mellar: det arrendemedlen till betalning förföllo och då afskrifningsfrågan an»hängiggjordes,
eller omkring 12 år, icke sjelfmant vidtagit alla de åtgärder, som kunnat
»befrämja Kronans rätt och bästa.» De särdeles vidlyftiga handlingarne i målet, den
mängd undersökningsbevis, bevakningar, memorial m. ra. de innehålla, tyckas dock gifva
vid handen, att undertecknad uppbördsman ansträngt sin yttersta förmåga och vidtagit
alla möjliga åtgärder för att bereda statsverket ersättning, (^tvifvelaktigt är ock,
att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke medgifvit den sökta afskrifningen, om
ringaste tvifvelsmål förefunnits att uppbördsmannen ej behörigen fullgjort alla honom i
målet åliggande skyldigheter.
Med djupaste undersåtliga vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormäktigste , Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåte:
W. Ygberg.
Linköping i Kronofogde-kontoret den 14 Januari 1864.
— 299 —
(Afskrift.)
Utdrag af kronoräkenskaperna för Gullbergs, Bobergs och Walkebo häraders fögderi
för år 1862.
1847 års resterande arrendemedel för Kungs-Norrby boställe.
Aflidne förre arrendatorn Johan Petterssons löftesman för arrendet,
Magnus Audersson i Gerstad
R:mt 3,312: 76.
Rätt utdraget, intygar:
W. Ygberg.
Förestående 3,312 R:dr 76 öre har Herr Kronolänsman Lövgren att, derest laga
hinder icke möter, hos vederbörande uttaga och skyndsamligen hit redovisa. Linköping
i Kronofogde-kontoret den 21 April 1863.
N. H. Joachimson.
År 1863 den 27 April, vid anställd undersÖAning hos Magnus Andersson i Gerstad,
för uttagande af ofvanstående belopp, befanns hos honom icke ringaste tillgång
till betäckande deiaf, enär hans hustru Kristina Katarina Andersdotter, som redan år
1848 med honom vunnit boskillnad, genom Åkerbo Häradsrätts den 18 September 1852
utfärdade fastebref, blifvit egare till 1 mantal Gerstad mellangård; betygas, efter
skedd undersökning. Gerstad som ofvan.
E. A. J. Lövgren, Lars Persson,
Nämndeman.
År 1863 den 28 December, vid anställd undersökning uti förre bonden Magnus
Anderssons hemvist i Gerstads by, har icke den ringaste tillgång kunnat upptäckas;
betygas. Som ofvan.
E. A. J. Lövgren,
Vidimeras: Kronolänsman.
W. Ygberg.
Stuteri-öfverstyrelsens
underdåniga utlåtande, i anledning al
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Ottenby och Flyinge Stuteriers
räkenskaper för år 1861.
Stormäktigste, Alllernådigste Konung!
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts genom nådig remiss den 23 sistlidne Oktober
Stuteri-öfverstyrelsen meddelade befallning, att inkomma med utlåtande i anledning af
— 300 —
hvad Rikets Ständers Revisorer anmärkt vid Ottenby och Flyinge Stuteriers räkenskaper
för år 1861, får Ofverstyrelsen härjemte i underdånighet öfverlemna en af Bokhållaren
vid Ottenby Stuteri C. J. Berger afgifven förklaring öfver orsaken till den olikhet, sorn
förefinnes mellan Stuteriets år 1860 utbalanserade och år 1861 inbalanserade skulder;
och har, i anledning af Rikets Ständers Revisorers anmärkning, att de vid Flyinge Stuteri-inrättnings
räkenskaper fogade medikamentsräkningar icke, i enlighet med gällande
föreskrifter, varit till Kongl. Sundhets-kollegii granskning ingifna, vederbörande Redogörare
anfört, att sedan uti Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kammar-rätt anmärkning vid
samma Stuteris räkenskaper för år 1832 blifvit väckt deröfver, att rabaltering å medikaments-räkningar
icke iakttagits, samt Kongl. Kammar-rätten ålaggt dåvarande Stuterichefen,
Hot-stallmästaren C. A. Ehrengranat, att godtgöra hvad såmedelst under åren
1827 till och med 1832 icke blifvit rabatteradt, Eders Kongl. Majit, uppå häröfver af
bemälte Hof-stallmästare anförda underdåniga besvär, genom nådigt bref den 28 April
1837, hvaraf bestyrkt transsumt härhos i underdånighet bifogas, förklarat de till stöd för
Kongl. Kammar-rättens utslag åberopade författningar icke vara i då förevarande fall
tillämpliga samt befriat klaganden från den honom ålagda ersättningsskyldigh :ii: och
då Apothekare således ej äro förbundne att å till Stuteriet levererade medikamenter lemna
rabatt, drager Redogöraren häraf den slutsats, att de icke heller äro skyldige till Kongl.
Sundhets-kollegii granskning ingifva sina räkningar.
De nådiga remisshandlingarne återfölja, och Stuteri-öfverstyrelsen framhärdar med
djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
D. SILFVERSTOLPE.
Stockholm d. 29 December 1863.
J. A. Lundström.
Till Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen.
Enligt mig af Stuteri-chefen, Herr Hof-stallmästaren, Riddaren och Kommendören
m. m. J. "W. Beijer gifne ordres, får jag härmed ödmjukeligen afgifva förklaring öfver
den af Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkning emot 1861 års räkenskaper vid
Ottenby Kongl. Stuteri.
Den af Rikets Ständers Revisorer anmärkta olikhet emellan summorna af de i
1860 års räkenskaper till år 1861 utbalanserade Stuteriets skulder, tillsammans 11,248
— 301 —
R:dr 16 öre, och de i 1861 års räkenskaper afförda, från år 1860 balanserade skulder,
11,148 R:dr 62 öre, härrör dels deraf, att Handlanden J. Gr. Hammarstedts fordran från
1360 icke blef till honom under 1861 inbetald, dels deraf att, vid liqviden med Grefve
C. F. Posse i Visslö, en rabatt erhölls af 33 öre; och har dessa förhållanden säkerligen
undfallit Rikets Ständers Revisorers uppmärksamhet, emedan, om man jemnför »förteckningen
öfver liqviderade räkningar, sorn blifvit balanserade från år 1860», litt. 215 i 186!
års räkenskaper, med den »förteckning öfver Stuteriets skulder till följande vid 1860 års
slut», litt. 654 i 1860 års räkenskaper, så saknas i den förra Handlanden Hammarstedts
fordran å 99 R:dr 21 öre, äfvensom Grefve C. F. Posses fordran från 1860, å litt. 654
utbalanserad med 326 R:dr 90 öre, 1861 å litt, 215, är afförd endast med 326 R:dr 57
öre; och utgöra dessa summor, 99 R:dr 21 öre och 33 öre, tillsammans den anmärkta
skilnaden 99 R:dr 54 öre.
Förhållandet med Handlanden Hammarstedts fordran synes ytterligare af »förteckningen
öfver Stuteriets skulder vid 1861 års slut», litt. 709, å hvilken förteckning Hammarstedts
fordran från år 18b0 finnes serskild antecknad med 99 R:dr 21 öre och den
för året 1861 äfvenledes serskildt upptagen med 40 R:dr 8 öre.
Genom den af Herr Grefve C. F. Posse vid liqviden medgifna rabatt, kunde naturligtvis
icke hans från år 1860 utbalanserade fordran, 326 R:dr 90 öre, afföras till sitt
fulla belopp, utan endast med 326 R:dr 57 öre, såsom af hans under litt, 232 räkenskaperne
för år 1861 bilagde qvitto utvisade; ty i motsatt fall skulle ifrågavarande
33 öre kommit redogöraren till godo.
Ottenby den 16 December 1863.
C. J. Berger.
(Transsumt.) CAMIL JOHAM etc. etc.
Wår ynnest etc. etc. Hos Oss har Chefen för Flyinge och Dahlby kungsgårdar samt
stuteri-inrättning, Hof-staltmästaren C. A. Ehrengranat i underdånighet anfört besvär
deröfver, att Wår och rikets Kammar-rätt, med anledning af dess Ofver-revisions-departements
tredje Contoirs vid 1832 års redogörelse för nämnde stuteri-inrättning gjorda
anmärkningar, genom utslag af den 19 December 1834, bland annat, förklarat —
Uti hvilket beslut klaganden, på anförda skäl, nu i underdånighet sökt ändring; hvaröfver,
sedan vederbörande Revisions-kontor fått sig i underdånighet förklara, V'åre och
rikets Kammär-rätt, Stals-kontor och Krigs-kollegium med serskilda underdåniga utlåtanden
inkommit.
Detta besvärsmål hafva Wi i nåder låtit Oss föredragas; — — — — —
Beträffande slutligen de klagomål, som Hof-stallmästaren Ehrengranat anfört i
afseende på honom ålagd skyldighet att, jemlikt Kammar-rättens utslag, ersätta Oss och
Kronan 29 R:dr 28 sk. ! 1 rst., utgörande det belopp, som han i egenskap af redogörare
ansetts hafva bort beräkna såsom rabatt å de utaf Apothekarne, efter räkning, un
-
— 302 —
der loppet af åren 1827 till och med 1832 till stuteriet levererade medikamenter, så
hafva Wi, då de till stöd för Kammar-rättens utslag åberopade författningar ej äro i
förevarande fall tillämplige, pvöfvat rättvist att, med upphiifvande i denna del af Kammar-rättens
ofvanberörde- öfverklagade utslag, befria klaganden från den honom ålagda
ersättningsskyldigheten. Meddelande eder detta — — — — — — — — —
befalle Wi eder Gud allsmäktig nådeligen. Stockholms slott den 28 April 1837.
CAHL .IOHAN.
Gust. Fredr. Bohm.
Stuteri-öfverstyrelsen, angående Chefen för Flyinge stuteri-inrättning, Hofstallmästare»
C. A. Ehrengranats underdåniga besvär, rörande åtskilliga anmärkningar vid 1832
års redogörelse för nämnde inrättning.
Rätteligen transsumeradt intygar,
Ex otflcio:
J. A. Lundström,
Sekreterare vid Stuteri-öfverstyrelsen.
Med original-transsumtet likalydande, intyga:
O. O. Tullberg. Aug. Tullberg.
Kongl.
Kern v oy-kom missar iatets
underdåniga utlåtande, i anledning af
de anmärkningar, Rikets Ständers
Revisorer framställt vid granskning
af detta Verks för år 1861 upprättade
räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Majit genom nådig remiss af den 23 sistlidne Oktober behagat
i nåder infordra Konvoy-kominissariatets underdåniga utlåtande i anledning af hvad
Rikets Ständers Revisorer, uti sin den 14 i nämnde månad afgifna berättelse om verkställd
granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1861, under trenne särskilda punkter anmärkt
vid Konvoy-kommissariatets räkenskaper; så får Konvoy-kommissariatet till åtlydnad
häraf underdånigst anföra:
— 303 —
att, hvad först beträffar den uti första punkten framställda anmärkning, att under
året definitivt afförts 210 R:dr 5 öre, utgörande kostnader för lösen af protokoll
rörande förnyelse af skuldebref, äfvensom för stämpladt papper till reverser, hvilka i
och för fordringsrättens bevarande blifvit inför domstol uppviste, så, enär någon i lag
grundad förbindelse för låntagare i allmänhet icke förefinnes att ansvara för sådane
utgifter som de ifrågavarande, samt Eders Kongl. Maj:t, vid beviljandet af de från Handels-
och Sjöfartsfonden till uppmuntran af allmänt nyttiga företag på förmånliga vilkor
utgångne lånen, icke heller dervid fästat det förbehåll, att ifrågavarande kostnader
borde af låntagarne godtgöras, har Konvoy-koinmissariatet saknat såväl anledning som
rättighet att af låntagare utkräfva ersättning för berörde kostnader;
att, hvad derefter angår den uti andra punkten gjorda anmärkning vid det sätt,
hvarpå redovisningen för de utlånta medlen uti hufvudredogörelsen eger rum, eller att
denna redovisning endast summariskt upptager totalbeloppen af utlåuingarne vid årets
början och slut samt af de kapitalafbetalningar å gamla samt utanordningar af nya
län, som under årets lopp blifvit verkställde, och följaktligen icke lemnar någon fullständig
och redig öfversigt öfver hvarje särskild låntagares och de förändringar, denna
ställning under året undergått, så har Konvoy-kommissariatet, hvars räkenskap hittills
varit uppställd efter ett äldre formulär, redan förut insett behöfligheten af en förändring
deruti i den syftning, Revisorerne häntydt, samt i anledning deraf fogat anstalt om att särskilda
konti eller liqvider för framtiden blifva upprättade för hvar och en låntagare; samt
att, vidkommande den uti tredje punkten förekommande anmärkningen vid Känsö
karantänsinrättnings redogörelse, Konvoy-kommissariatet åberopar Karantäns-kommissionens
i Göteborg infordrade, häihos bilagde, underdåniga förklaring i anledning deraf.
Den nådiga remissen återställes i underdånighet, och Konvoy-kommissariatet
framhärdar med djup undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj ts
tmderdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
P BRÄNDSTRÖM.
C. D. ARFWEDSON. M. F. ÅBERG.
Stockholm den 28 December 1863.
A. R. Åberg.
Un derdånigste Memorial.
I § 3 af den utaf Rikets Ständers Revisorer den 14 Oktober innevarande år
afgifna underdåniga berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt andra af
— 304 —
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1861, förekommer,
i afseende på Konvoy-kommissariatet, den anmärkning, att 56 R-.dr 65 öre
blifvit uti Känsö Karantäns-inrättnings redogörelse afförda för medikamenter, levererade
af Apothekaren A. Holmberg, utan att räkningen deröfver undergått granskning i Sundhets-kollegium.
I anledning häraf och på grund af Konvoy-kommissariatets till Karantäns-kommissionen
aflåtna skrifvelse under den 18:de i denna månad, om yttrande i frågan, får
Kommissionen i underdånighet förklara att, då Känsö Karantäns-inrättning, der endast
tillfälliga sjukdomsfall föranledt till läkemedels begagnande, ansetts icke vara att hänföra
till sådana allmänna större anstalter, som uteslutande äro för sjukvård bestiimda,
Kommissionen icke funnit någon anledning att ändra det hittills följda bruket, att medikamentsräkningarne
för Inrättningen blifvit godtgjorda endast efter genomgående och
godkännande af Karantäns-läkaren; men dä fråga nu uppstått om räkningarnes granskning
hos Sundhets-kollegium, innan de godtgöras, skall Kommissionen foga anstalt derom,
att sådant för framtiden iakttages, i öfverensstämmelse med § 14 i Kongl, reglementet
för Apothekare af den 11 Augusti 1819. Göteborg den 23 December 1863.
På Karantäns-kommissionens vägnar:
öl. iih. rinn lis.
O. Safström.
Kongl. Krigs-koHegium,
med underdåniga utlåtanden, i anledning
af 1863 års Revisorers berättelse
om granskning af Kongl. Kollegii
förvaltning och räkenskaper för
år 1861.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med öfverlemnande af transsumt utaf Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
underdåniga skrifvelse den 14 Oktober detta år, innefattande berättelse om verkställd
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1861, i hvad samma berättelse angår de medel, som äro ställda
under Eders Kongl. Maj:ts och rikets Krigs-kollegii disposition, har Eders Kongl. Majit,
medelst nådig remiss af den 23 nästlidne Oktober, anbefallt Kollegium att i anledning
af nämnde transsumt underdånigt utlåtande afgifva och till Eders Kongl. Maj:ts Landtförsvars-departement
insända; och får Kollegium, till följd häraf, med återställande af
remissakten och bifogande Kollegii Artilleri- och Fortifikations-, samt Intendents- och
Aflönings-afdelningars afgifna underdåniga utlåtanden i dem, hvar för sig, tillhörande
delar, härmedelst i underdånighet yttra sig i ett ämne, som angår de trenne sistnämnde
afdelningarne gemensamt.
- 305 —
Enligt 8 § i revisionsberättelsen, rörande särskilda kassor och fonder, har hos
Revisorerne fråga blifvit väckt huruvida den inventering af säkerhetshandlingar för utgifna
lån, som af dem vid de årliga statsrevisionerne förrättas, borde omfatta blott de
handlingar, som'tillhöra revisionsåret, eller granskningen utsträckas till jemväl de handlingar
af dylik beskaffenhet, som efter revisionsåret intill tidpunkten för granskningen
inkommit; och har denna fråga, på sätt berättelsen tillika innehåller, blifvit framställd
i ändamål att uttrycklig föreskrift i ena eller andra syftningen, till rättelse för kommande
Revisorer, må af Rikets Ständer varda meddelad, helst den för Revisorerne gälland»
instruktion i detta hänseende icke vore tillfyllestgörande.
Med hänseende till det sålunda uttryckta ändamålet med ifrågavarande framställning,
samt då, till följd af 7 § 2 mom. i instruktionen för Rikets Ständers Revisorer
af statsverket den 17 April 1841, sådant detta moment lyder i Eders Kongl. Maj:ts
nådiga kungörelse den 16 sistlidne Oktober, Revisorerne icke torde kunna förvägras att
få se och taga kännedom om de säkerhetshandlingar, som efter revisionsåret inkommit
och blifvit belånade, lärer något särskildt yttrande, i afseende på Revisorernes rättighet
eller skyldighet att granska dylika handlingar, äfvensom beträffande gränserna för en
sådan granskning, å Kollegii sida icke påkallas.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
G. MEIJER.
CARL SKYTTE. G. SANDELS.
C. F. LAUREN. A. W. TOTTIE. GUSTAF FRIIS.
C. L. Forsberg.
Stockholm den 29 December 1863.
Kongl. Krigs-kollegii Artillerioch
Fortilikations-afdelningars
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskning af dessa Afdelningars
räkenskaper för år 1861.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti Rikets Ständers Revisorers afgifna berättelse, angående verkställd ^granskhing
af statsverkets m. fl. allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1861,
39
— 306 —
förekommer i afseende å förhållanden, som röra Krigs-kollegii Artilleri- och Fortifikations-afdelningars
räkenskaper, uti 3:dje punkten: dels att följande i Kollegii hufvudbok
balanserade fordringar, tillhörande ordinarie anslagen, voro på utredningar och bevakningar
i konkurser beroende, nemligen:
hos Regements-kommissarien Börtzell
345: 90.
» Tygvaktaren Zelling
268: 23.
» J. A. de Rons söners konkursmassa
58: 47.
» Snickaren P. Wallin
99: 13.
» Läderhandlanden A. Wigelius
274: 40.
» Handlanden C. A Broms
148: 45.
» Handlanden J. Lindgren
399: —
» f. d Kommendanten E. L. von Schantz’ konkursmassa  18: 50.
» Landtbrukaren C. Carlander
218: 2,
» Landtbrukaren A. Andersson
62: 50;
dels att af fordringarne hos sterbhusen efter Öfverste D. von Bildt, 2,616 R:dr 91 öre,
och Kapten Benzelstjerna, 2,! 88 R:dr 50 öre, den förre berodde på afskrifning och den
sednare på Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kammar-rätts pröfning; dels ock att följande
personers vistelseort vore okänd, nemligen Underlöjtnanten M. L. Barck och Skepparen
Heine, af hvilka den förres skuld utgjorde 126 R:dr 50 öre och den sednares 7
R:dr 33 öre, samt Ammunitions-förvaltaren A. T. Hahr, hvars propriebalans blifvit af
Kammar-rätten fastställd till 36,204 R:dr 98 öre; samt att några upplysningar icke
kunnat af räkenskaperna erhållas, huruvida under revisionsåret några åtgärder för medlens
indrifvande blifvit vidtagne; uti 5:te §: att i ett under den 23 Maj 1853 upprättadt
och af Eders Kongl. Maj:t sedermera i nåder gilladt kostnadsförslag, för anläggning af en
artilleri-tyggård å lilla Ötterhällan i Göteborg, upptogs för tillsyn vid och ledning af arbetet,
som antogs böra kunna fullbordas på fem år, ett årligt arfvode af 900 R:dr Runt
till arbetschefen och 450 R:dr samma mynt till redogöraren; men att dessa arfvoden utgått
ej allenast för nämnde tid, utan jemväl för 3 år derutöfver; dock hade arfvodet
till redogöraren för den sednare tiden nedsatts till 300 R:dr nämnda mynt. Då berörde
arbetes utdragande utöfver den derför beräknade tiden, utom andra olägenheter och kostnader,
hvilka Revisorerne icke voro i tillfälle att fullt bedöma, föranledt ifrågavarande
arfvodens utgående till högre belopp än afsedt varit, hafva Revisorerne, som ansett sig
böra ifrågaställa om icke lämpligast vore, att dylika arfvoden, utan afseende å tiden, bestämdes
i ett för allt, å förhållandet fästat Rikets Ständers uppmärksamhet; uti 8:de §:
det Revisorerne trott sig icke sakna skäl för den framställning, att Krigs-kollegium, vid
meddelande af försträckningar åt de många Kollegii förvaltning underlydande redogörare,
måtte taga i noga öfvervägande de behållningar, hvilka hos desamma förut kunna vara
innestående, samt derjemte, så snart ett utgifvet förskott visat sig icke vara för det afsedda
ändamålet fullt behöfligt, förordna om återbäring af det återstående beloppet, till
hvilka erinringar Revisorerne funnit sig föranlåtne vid granskningen af, bland annat, kassaräkningarne
för Karlsborgs tyg- och ammunitions-förråd samt Karlstens artilleri-förråder,
af hvilka den förra utvisar, att vid revisionsårets början förefanns en tillgång af 3,140
R:dr och att af Krigs-kollegium under loppet af året ytterligare utanordnades 1,583
R:dr 68 öre, hvaraf bestridda utgifter uppgingo till endast 2,499 K:dr 14 öre, hvadan
kassabehållningen vid årets slut utgjorde 2,224 R:dr 54 öre, samt den sednare, att, oberäknadt
en vid årets början befintlig behållning af 1,23! R:dr 61 öre, från Kollegium
vidare erhållits 6,270 R:dr 6 öre, af hvilka medel blifvit dels godtgjord en vid årets ingång
varande skuld af 6 R:dr, dels utbetalts 4,929 R:dr 19 öre, sä att behållningen vid
slutet af året vuxit till 2,566 R:dr 48 öre.
— 307 —
Uti 10 §: att, i likhet med hvad här ofvan vid relationen om 4:de hufvudtiteln
blifvit iakttaget, Revisorerne, äfven beträffande extra anslagen, hafva ansett nödigt omförmäla
följande på konkursutredning beroende fordringar, nemligen :
i afseende å hvilka Revisorerne ej heller varit i tillfälle att af räkenskaperna inhemta,
hvad under revisionsåret blifvit åtgjordt.
Slutligen hafva Revisorerne, som vid besök å Waxholms fästning erhållit upplysning,
att densamma nu kunde anses i det närmaste färdig, hvarför byggnadsarbetet
ock med innevarande år kommer att upphöra, under anförande, att byggnaden blifvit,
enligt förevisad ritning, omsorgsfullt utförd och väl underhållen, dock, med fästadt afseende
å de förändringar, sjökrigskonsten på sednare tid undergått och då fästningens bestyckning
är till en del gammal och i allmänhet svag samt så uppställd, att det djupare
och bredare östra inloppet är betydligt svagare försvaradt än det grundare och smalare
vestra, ansett sig böra uttala den mening, att fästningen ej numera uppfyller det med
densamma afsedda ändamål, att verksamt bidraga till att förhindra fiendtliga krigsfartygs
framträngande till hufvudstaden.
I afseende å hvad sålunda förekommit får Kollegium, beträffande ofvanberördq i
3:dje § omförmälda fordringar, i underdånighet meddela:
1:0 att, sedan Kronan, såsom ensam fordringsägare uti Öfversten D. Bildts urarfvakonkurs,
uppburit behållningen af hans qvarlåtenskap med 1,197 R:dr 32 sk. Banko,
intet hinder möter för det återstående fordringsbeloppets afskrifvande, samt att Kollegii
Advokatfiskals-embete blifvit ålagdt att ofördröjligen inkomma med särskild anmälan derom;
2:o att uti aflidne Regements-kommissarien J. A. Börtzells gäldbundna bo saknas
all tillgång till fordringens gäldande, sedan väckt påstående om förmånsrätt i hans qvarlåtenskap,
uppgående till omkring 200 R:dr Runt, numera blifvit genom slutlig dom
ogilladt, hvadan Kollegium kommer att med det snaraste vidtaga åtgärder för afskrifvande
ur räkenskaperna af ifrågavarande fordringspost;
3-.o Efter det hos förre Tygvaktaren M. G. Zelling utmätning den 9 December
1842 blifvit hållen, utan att tillgång till fordringens gäldande funnits, har vid äskad
ytterligare undersökning utrönts, att Zelling aflidit i utblottadt tillstånd; i anledning
hvaraf Kollegium ämnar ofördröjligen vidtaga nödiga åtgärder för att få hans skuld ur
räkenskaperna afskrifven;
4:o Den uti handelshuset J. A. de Rons söners konkurs balanserade fordran är
numera inbetald;
5:o Hos Snickaren P. Wallin och f. d. Läder handlanden Wigelius hafva, vid anställde
utmätningsförsök, någon tillgång icke funnits;
hos Brukspatronen J. Åmark
» Brukpatronen Morsing
» Hofslagaren Engvall
» Fabrikören Treutiger
15,037: 48.
6,518: 90.
1,014: 59. och
1,079: 21,
6:o Sedan Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kammar-rätt numera, genom utslag,
som i början af Juni månad sistlidne år till Kollegium inkommit, med upphäfvande af
— 308 —
Artilleri-afdelningens utslag, angående Kaptenen Bentzelstjernas och Tygvaktaren Hoborg*
balans, återförvisat ärendet till ny behandling, är detta mål remitteradt till Kollegii Advokatfiskals-embetes
handläggning;
7:o Kronans fordringar hos Landtbrukarne Carlander och Andersson äro numera till
fullo godtgjorda;
8:0 Den uti f. d. Kommendanten von Schantz’ konkurs balanserade fordran är jemväl
inbetald;
9:o Uti f. d. Handlanden C. A. Broms’ konkurs fanns vid utredningen af boet icke
någon tillgång, men som sedermera upplyst blifvit, att bemälde Broms hos Fortifikationskassan
å Waxholm egde en innehållen fordran af 41 R:dr 32 sk. Banko, för år 1854
levererad alunslamm och kimrök, samt att ett parti honom tillhörigt kasseradt takpap
per
ännu finnes vid Waxholms fästning qvarliggande, har Kollegium uppdragit åt Fortifikations-befälhafvaren
å Waxholm att söka med massan uppgöra om öfvertagande utaf
Kronan af nämnda takpapper till nedsatt pris, under iakttagande, att köpeskillingen afräknas
å Kronans i konkursen fastställda fordran, hvarjemte Fortifikations-befålhafvaren
äfven erhållit befallning att innehålla bemälte Broms’ nyssberörda fordran, 41 R:dr 32
sk. Banko, intilldess slutliqvid med honom kan ske;
10:o Uti f. d. Handlanden J. Lindgrens konkursmassa har hvarken någon utdelning
ännu blifvit aflemnad eller bevis erhållits öfver massans slutliga utredning;
ll:o F. d. Ammunitions-förvaltaren Hahrs skuld till Kronan utgör propriebalans;
och beror således dess indrifning på Kammar-rättens Advokatsfikals-embete;
12:o I afseende å Kronans fordringar hos Underlöjtnanten M. L. Barck och Skepparen
Heine, hvilkas vistelseort är okänd, ämnar Kollegium, då några ytterligare upplysningar
rörande berörde personer ej kunnat erhållas, vidtaga åtgärder för beloppens
afskrifvande.
Beträffande Revisorernes anmärkning uti 5:te §, angående arfvodena åt arbetschefen
och redogöraren vid byggnadsarbetena å lilla Otterhällan i Göteborg, får Kollegium
i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derå, att denna
anläggning, enligt 1853 års kostnadsförslag, beräknats uppgå till nära 200,000 R:dr
R:mt och enligt förslaget ansetts kunna fullbordas på fem år, hvadan ock arfvodesbeloppen
blifvit derefter beräknade, men att, då arbetet omfattat icke mindre än 3:ne större
förrådsbyggnader, 2:ne fristående murar, byggnadsplanens planering, samt derjemte tillkommit
väganläggning samt åtskilliga förändringar och inredningar, hvilka varit af behofvet
påkallade, men icke uti förslaget upptagna, dröjsmål derigenom uppkommit med
arbetets fullbordande, såsom följd hvaraf de personer, som från dess början haft tillsyn
deröfver, måst bibehållas, hvilket icke kunnat ske med mindre än att de fortfarande erhöllo
lämpliga arfvoden, hvilka Kollegium, i förhållande till bestyret med ifrågavarande
vidlyftiga arbeten, anser vara ganska ringa; och hvad angår Revisorernes i sammanhang
härmed gjorda framställning, att dylika arfvoden lämpligast borde bestämmas i ett för allt,
anser sig Kollegium böra i underdånighet upplysa, att denna Revisorernes åsigt af Kollegium
delas och tillämpats så ofta sådant med afseende å arbetenas beskaffenhet och
omfattning kunnat ske,
— 309 —
Vidkommande åter den i 8:de § gjorda framställning, rörande balanserade behållningar
å försträckningar till Kollegium underlydande redogörare, finner sig Kollegium
böra i underdånighet anmäla, att då dels anbefallda arbeten, dels nyanskaffning och reparation
af persedlar m. m. icke alltid inom påräknad tid kunnat verkställas eller uppfyllas,
har deraf blifvit en följd, att i förrådsräkenskaperna för någon tid balanserats
större belopp, än som till de dagliga utgifterna erfordrats; men att, då af månadtligen
ingående kassaförslag Kollegii uppmärksamhet blifvit fästad derå, hafva, efter pröfning
af förhållandena, sådana större behållningar blifvit infordrade, en åtgärd, som, bland
andra, Kollegium vidtog redan i början af innevarande år, eller långt före tiden för de af
Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkningar, med artilleri-förrådskassan å Karlstens
fästning.
I afseende å de uti 10 § omförmälda fordringar, får hos Eders Kongl. Maj:t Kollegium
underdånigst anföra, att, sedan förre Bruksidkarne Morsing och Åmark aflidit, äro
fordringsbeloppen uti de efter gäldenärerne vid Stockholms Rådhus-rätt anhänggiggjorda
urarfvakonkurser bevakade och till betalning fastställda, samt att uti Morsings konkurs
enda och sista utdelningen till Kollegii kassa influtit med 981 R:dr 10 öre R:mt, hvaremot
Åmark icke efterlemnat någon tillgång till fordringens gäldande, och att Kollegium
i anledning häraf kommer att snarligen vidtaga åtgärder för att få återstående fordringsbeloppen
afskrifne; — äfvensom att, enligt upplysningar, som kommit Kollegii Advokatfiskals-embete
tillhanda, Fabriksidkaren Treutiger och Hofslagaren Engvall lära befinna
sig i utfattigt tillstånd.
Hvad slutligen angår Revisorernes framställningar rörande Waxholms fästnings
bestyckning m. m., har Kollegium deröfver infordrat till Eders Kongl. Maj:t ställda underdåniga
yttranden af General-fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet samt af Chefen
för Ingeniör-kåren, hvilka yttranden härhos i underdånighet bifogas.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
C. MEIJER.
CARL SKYTTE. A. LINDMAN. GUSTAF FRIIS.
Stockholm den 24 December 1863.
C. d'Orchimont,
— 310 —
General-fälttygmästarens
underdåniga förklaring öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkning, angående
Waxholms fästnings bestyckning.
Underdånigt Utlåtande.
Vid verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1861, hafva Rikets Ständers Revisorer
bland annat anmärkt, att bestyckningen å Waxholms fästning »är till en del gammal
och i allmänhet svag samt så uppställd, att det djupare och bredare östra inloppet
är betydligt svagare försvaradt än det grundare och smalare vestra».
Sedan mitt utlåtande öfver denna anmärkning blifvit infordradt, får jag till bemötande
af den del deraf, hvaröfver det tillkommer mig att afgifva förklaring, i underdånighet
anföra:
att, om med begagnade uttrycket »gammal och svag» förstås, att bestyckningen
till följd af ålder befinner sig i mindre brukbart skick, kan jag för min del ej erkänna
anmärkningens befogenhet, enär såväl pjeser som lavettage till största delen äro nya och
fullkomligt uppfyllande det ändamål, hvartill de varit afsedde, nemligen att utgöra ett
kraftigt försvar mot de krigsfartyg, som uteslutande voro i bruk då bestyckningsplanen
för fästningen uppgjordes; att bestyckningen numera kan anses svag och icke ändamålsenlig,
sedan vigtiga förändringar i krigsfartygens konstruktion under de sednast förflutne
åren gjort sig gällande, kan deremot ej bestridas; och har Eders Kongl. Maj:t äfven till
följd häraf redan låtit vidtaga åtgärder för fästningens förseende med en, med afseende
å nutidens fordringar, lämpligare bestyckning.
Stockholm den 18 December 1863.
FAB. WREDE.
General-fålttygmästare.
Carl Skytte.
Chefens för Ingeniör-kåren
underdåniga förklaring öfver Rikets
Ständers Revisorers yttrande, i afseende
på Waxholms fästning.
Underdånigste Utlåtande.
Vid sist församlade Revisorers besök å Waxholms fästning hafva följande anmärkningar
af dem blifvit gjorda: »att densamma nu kunde anses i det närmaste färdig, hvarför bygg
-
— 311 —
»nadsarbetet ock med innevarande år kommer att upphöra. Det har synts Revisorerne
»att byggnaden blifvit, enligt förevisad ritning, omsorgsfullt utförd och väl underhållen.
»Med fästadt afseende å de förändringar, sjökrigskonsten på sednare tid under»gått
och då fästningens bestyckning är till en del gammal och i allmänhet svag samt
»så uppställd, att det djupare och bredare östra inloppet är betydligt svagare försvaradt
»än det grundare och smalare vestra, anse Revisorerne sig böra uttala den mening, att
»fästningen ej numera uppfyller det med densamma afsedda ändamål, att verksamt bi»draga
till att förhindra fiendtliga krigsfartygs framträngande till hufvudstaden.»
Öfver dessa af Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkningar får jag afgifva
följande underdåniga förklaring. Vid ett försvars ordnande, sådant som det nu ifrågavarande
vid Waxholm, måsfe flerehanda omständigheter tagas i betraktande, för att sätta
de serskilda fronterna i en viss jemvigt med hvarandra. Sedan Rindö skans blifvit
uppförd, är utan tvifvel den östra fronten, belägen utefter det större östra inloppet, vida
mindre utsatt för ett fiendtligt anfall än den vestra, hvars försvar således med allt skäl
blifvit grundadt på en kraftigare artilleri-eld, helst det östra inloppet, i händelse af krig,
är ämnadt att tillspärras med en stark och för fienden otillgänglig stängsellinie. Att
emedlertid denna front icke saknar ett tillräckligt antal kanoner, upplyses deraf, att der
finnes dels i kasemater dels å öppna batterier och vallgångar tillsammans 51 pjeser.
Det af Revisorerne uttalade omdömet, att fästningen numera ej uppfyller det
med densamma afsedda ändamål, torde vara något förhastadt, då dertill endast behöfs
att den förses å vissa dess delar med en tidsenlig bestyckning. Men detta fel är icke
fästningens, utan en gemensam brist, som i närvarande tidpunkt vidlåder icke allenast
våra fästningar, utan afvan det flytande försvaret. När denna brist blifvit fylld, kommer,
efter några förändringars vidtagande, betingade af de nya artilleripjeserna, fästningen att
uppfylla sin bestämmelse i försvaret.
Stockholm den 10 December 1863.
J. af KLEEN.
Gust. Kleen.
Kongl. Krigs-kollegii
Intendents-afdelnings
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid denna Afdelnings räkenskaper
för år 1861.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss å den af Rikets Ständers Revisorer
afgifna berättelse, om verkställd granskning af statsverkets och andra af allmänna
- 312 —
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1861, så vidt samma
berättelse angår Eders Kongl. Maj:ts och rikets Krigs-kollegium och de under dess disposition
ställda medel, åligger det Kollegium å Intendents-afdelningen att i underdånighet
sig utlåta i afseende på de under samma Afdelning stående fonders och statsanslags
förvaltning och redovisning; och beträffande först de af Revisorerne i berättelsens 3:dje §,
rörande ordinarie anslagen, och 10:de §, angående extra anslagen, omförmälda fordringar,
som i Afdelningens räkenskaper balanseras, får Kollegium, med ledning af dess Advokatfiskals
i afseende å samma fordringar meddelade upplysningar, i underdånighet
anmäla:
l:o att som Eders Kongl. Maj:ts och Kronans fordringar hos f. d. Regementsskrifvaren
C. L Pettersson och aflidne Landträntmästaren E. G. Harlins konkursmassa utgöra
propriebalanser, deras indrifning beror på Advokatfiskals-embetet hos Eders Kongl.
Maj:ts och rikets Kammar-rätt;
2:o att, till följd af Kongl. Maj:ts dom den 15 September 1851, hvarigenom sysslomännen
i aflidne Regementsqvariermåstaren C. A. von Essens gäldbundna bo, Häradsskrifvaren
J. Sandman och Kaptenen D. G. Dahlberg, blifvit förpligtade att utgifva
Kronans i konkursen fastställda fordringsbelopp, Sandman till Kollegii kassa inbetalt
hälften af samma belopp; hvarefter och sedan Dahlberg aflidit i utfattigt tillstånd samt
efter honom urarfva konkurs yppats, den andra hälften af fordringsbeloppet blifvit i
sistnämnde konkurs hos Neder-Kalix Häradsrätt bevakad; dock har någon underrättelse
om konkursmålets afdömande ännu icke ingått från Kronans ombud i orten;
3:o att /. d. Fabriksidlcaren A. Ehrling skall hafva aflidit, utan att efterlemna tillgång
till fordringens gäldande; kommandes, efter hvad Advokatfiskals-embetet uppgifvit,
beloppet att hos Kollegium till afskrifning anmälas, så snart de, till bestyrkande af omförmäldte
förhållande, erforderliga handlingar kunnat anskaffas;
4:o att, enär all underrättelse om Skepparen C. J. Petterssons vistelseort saknats,
någon åtgärd för indrifvande af Kronans hos honom återstående fordran icke kunnat af
Advokatfiskals-embetet vidtagas, sedan hans vid fordringens tillkomst kända tillgångar
blifvit utmätta och försålda samt köpeskillingsbeloppet till Kollegii kassa inlevererats;
och
5:o att uti numera aflidne Handlanden O. Hellströms och hans äfven aflidne ena
löftesmäns, Urmakaren Törners, slutligen utredda konkursmassor de för Kronans fordran
utfallna utdelningar blifvit till Kollegium inbetaide; varande balansens afskrifning beroende
derpå, huruvida ytterligare tillgång hos andra löftesmannen, Färgaren Lock, kan
yppas.
Enligt 4:de § i berättelsen rörande ordinarie anslagen hafva Revisorerne fästat
uppmärksamhet dervid, att, under rerisionsåret, hästar för Svea Artilleri-regemente blifvit
inköpte till väsendtligt olika priser, såsom en för 350 R:dr och en åter för 850
R:dr, oaktadt djuren både till ålder och storlek varit nära jemförliga.
Med tillkännagifvande att, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts för värfvade Kavallerioch
Artilleri-regementena den 14 Maj 1861 fastställda stat för remonterings- m. fl. kostnader,
Svea Artilleri-regemente årligen till innevarande års slut haft att uppbära remonteringspenningar
för 130 hästar, efter 45 R:dr för hvarje häst, med 5,850 R:dr; att
— 313 —
nämnde anslag, som icke får öfverskridas, disponeras och redovisas af en vid regementet
tillsatt särskild Direktion, samt att de å anslaget något år uppstående besparingar kunna
användas för ett kommande år till ökade utgifter för det föremål, hvartill anslaget
är afsedt, får Kollegium, i anledning af Revisorernes förevarande framställning, i underdånighet
anföra, att då artillerihästar behöfvas för olikartade ändamål, såsom till anspann
för kanoner, till tjenstgöringar för batteri-öfver- och underbefälet, till öfningarne
i ridskolan m. m., lärer ej kunna undvikas att en del af dessa hästar, om hos dem
skall påräknas de egenskaper, som göra dem för en viss tjenstgöring fullt passande,
måste betalas till höga pris; och anser Kollegium för sin del, att, då medelstillgången
medgifvit upphandlandet af dyrbarare hästar, sådant ökat regementets tjenstbarhet, så
framt, hvilket väl ej bör ifrågaställas, desse hästars värde motsvarat upphandlingspriset.
Vidare hafva Revisorerne, i berättelsen rörande ordinarie anslagen, under § 6 anmält
hurusom, efter det Byggmästaren A. Alm medelst kontrakt åtagit sig att, mot en
summa af 45,000 R:dr, vid Drottningholm uppföra ett ridhus för Lif-regementets Dragonkår,
i enlighet med dertill uppgjorda detaljritningar och kostnadsförslag, samt detta
byggnadsarbete blifvit behörigen afsyuadt och godkändt, entreprenören anhållit om särskild
ersättning för trenne af honom verkställda öfverarbeten med tillsammans 385 R:dr,
hvilket belopp äfven till honom af Kollegium utanordnats; och som hvarken entreprenören
eller den af Kollegium för arbetet förordnade tillsyningsmannen under detsammas
fortgång anmält behöfligheten af dessa förändringar i den ursprungliga arbetsplanen,
har det destohellre förefallit Revisorerne anmärkningsvärdt, att Kollegium ändock meddelat
ersättning för de af entreprenören å egen risk företagna arbeten, som Kollegium,
i anledning af vederbörandes anhållan att undfå godtgörelse med ett mindre belopp för
verkställdt, af Sekundchefs-embetet. vid Lif-regementets Dragon-kår förordadt och af
synerätt godkändt öfverarbete å karaktärshuset vid majorsboställe! Grytegård, med åberopadt
stöd af Eders Kongl. Maj:ts vid flera tillfällen meddelade nådiga beslut, förklarat
sig förhindradt att bifalla utbetalning af ersättning för sistberörda arbete, af orsak att
det blifvit öfver kontraktets innehåll och utan föregående anmälan om behofvet deraf
verkställdt.
Hvad angår den af Revisorerne exempelvis anförda olikhet mellan Kollegii sistberörda
å Aflönings-afdelningen fattade beslut och det, som nu utgör föremål för Revisornes
anmärkning, så torde, utom hvad specielt må hafva föranledt det förra, en allmännare
orsak i skiljaktigheten mellan dylika byggnadsföretag, till både omfattning och
ändamål, gifva en antaglig förklaringsgrund huru skenbart likartade frågor kunna vid
behandlingen få en olika utgång. Det lärer väl nemligen icke kunna bestridas, att dä,
jemlikt 2 § i 1836 års Militieboställs-ordning, karaktärshus å de till första klassen hörande
boställen skall finnas eller uppföras i enlighet med af Kongl. Maj:t en gång för
alla fastställda ritningar för hvardera af de till denna klass hörande tjenstegrader. någon
afvikelse från den för graden stadgade ritning och arbetsplan, i syftning att bereda
boställshafvaren någon med särskild kostnad förenad förmån utöfver hvad hans vederlikar
tillkommer, ingalunda kan medgifvas. Uti en sådan syftning kan naturligtvis icke
någon afvikelse från ritning och kostnadsförslag ifrågakomma vid byggnadsföretag för
mera allmänna behof; men såväl vid dessa som vid bostadsbyggnader kan likväl dylik
afvikelse, när lokalt förhållande dertill föranleder och densamma anses för byggnadens
bestånd nödig, både medgifvas och till ersättning af allmänna medel godkännas.
40
w
- 314 —
Vidkommande särskildt de å Lif-regementets Dragon-kårs ifrågavarande ridhus
byggnad verkställda öfverarbeten, hvilkas nytta och nödvändighet blifvit af tillsyningsmannen
öfver byggnadsföretaget, Ofverste-löjtnanten vid Ingeniör-kåren A. Lindman,
vitsordade, så bestodo desamma, enligt hvad Kollegium i underdånig skrifvelse till Eders
Kongl- Maj:t af Jen 8 November 1861 inberättat, dels i anbringande af tvenne ankarjern,
4 stycken sträckankare och 8 stycken andra ankare, hvilket, till en kostnad af
320 R:dr uppgående arbete föranledts deraf, att då grunden för avant-kåren utöfver
den gamla grunden, på hvilken byggnaden borde uppföras, skulle utflyttas, påträffades
berg, — en omständighet, som, efter hvad Öfverste-löjtnanten Lindman uppgifvit, vid
första grundläggningen ingenstädes förekommit, men hvilken, utan det använda medlet,
möjligen kommit att föranleda en ojemn sättning och deraf följande sprickor i yttermuren,
— dels i uppsättning af tvenne utvändiga vattenrännor af zink med hällare, hvilket
arbete, medförande en kostnad af 65 R:dr, jemväl besigtningsmännen funnit nödvändigt.
Då Kollegium, oaktadt dessa öfverarbeten utan föregången anmälan hos Kollegium
blifvit verkställda, ansett med Eders Kongl. Maj:ts och Kronans höga värdighet
oförenligt att förvägra entreprenören ersättning för hvad han sålunda, af omtanka för
byggnadens bestånd och nytta, på eget äfventyr åtgjort, har Kollegium för samma arbeten
meddelat entreprenören ersättning med sammanlagdt 385 J :dr; och som, efter underdånig
anmälan härom, i sammanhang med öfrige för ridhusets uppförande erforderliga
kostnader, hvilka, efter afdrag af försäljningsvärdet å de för den nya byggnaden obrukbara
materialier efter gamla ridhusbyggnaden, uppgått inalles till 43,587 R:dr 87 öre
Runt, Eders Kongl. Maj:t, medelst nådigt bref den 3 December 1861, beviljat Kollegium
ersättning för hvad af Kollegium i och för ifrågavarande byggnadsarbete förskjutits,
utan ogillande af någon uti målet af Kollegium vidtagen åtgärd, vågar Kollegium förmoda,
att Rikets Ständers Revisorers förevarande anmärkning icke må till afseende
föranleda.
Uti § 6 af revisionsberättelsen, rörande särskilda kassor och fonder, hafva Revisorerne,
enär Förenade mötespassevolans-fondens behållning under året ökats från
12,830 R:dr 31 öre till 40,336 R:dr 80 öre och Trosspassevolans-fondens från 26,801
R:dr 12 öre till 60,934 R:dr 47 öre, samt dessa vid årets slut befintliga behållningar
af Kevisorerne ansetts vara större än som, vid betraktande af förhållandet mellan inkomst
och utgift, varit nödvändigt, ifrågaställt om icke för de sålunda ökade kapitalbeloppen
kunnat beredas utlåning, hvarigenom fonderna kommit i åtnjutande af icke
obetydliga inkomster.
Med anledning häraf får Kollegium i underdånighet anmäla, att då, enligt hvad
af räkenskaperna styrkes, ofvannämnde 2:ne fonders betydligaste inkomster bestå af
räntor å utlånade medel, hvilka till största delen under de sista dagarna af December
månad hvarje år till Kollegium ingå, följer häraf att de såsom behållningar vid revisionsårets
slut uppgifna kontanta tillgångar icke förrän påföljande året kunnat göras
fruktbärande. Att så äfven skett, i den mån inkomna lånehandlingar hunnit granskas
och kompletteras, ådagalägges deraf, att Kollegium under de första månaderna af ar
1862 utlånat:
Från Förenade mötespassevolansfonden:
den 15 Januari
10,ö°0: —
Transport: 10,500= —
— 315 —
den 26 Mars
» 2 April
Transport:
10,500: —
10,000: —
12,000: —
tillsammans R:mt R:dr
32,500: —
och från Trosspassevolans-fonden:
den 19 Februari
15,000: —
» 28 Maj
12,000: —
tillsammans R:mt R:dr 27,000: —
Efter hva'd sålunda i underdånighet anmäldt blifvit och då det dessutom åligger Kollegium
att tillse, det kontanta medel för bestridande af fondernas både förutsedda och
oförutsedda utgifter icke saknas, synes det som en mera utsträckt utlåning under sjelfva
revisionsåret icke varit lämplig eller med ett sådant åliggande förenlig.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, AJlernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
C. MEIJER.
G. SANDELS. C. F. LAURÉN.
N. A. Varenius.
Stockholm den 18 December 1863.
Kongl Krigs-Kollegii
Aflönings-afdelnings
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
denna Afdelnings räkenskaper för år
1861.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t, genom nådig #emiss af den 23 nästlidne Oktober,
tecknad å Rikets Ständers sednast församlade Revisorers underdåniga berättelse om
verkställd granskning af statsverkets samt andre af allmänna medel bestående fonders
— 316 —
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1861, i hvad densamma angår Eders Kongl.
Maj:ts och rikets Krigs-kollegii räkenskaper, behagat infordra Krigs-kollegii underdåniga
utlåtande öfver de af Revisorerne i samina berättelse framställda anmärkningar,
får Krigs-kollegium å Aflöning e-afdelningen i afseende å de denna Afdelning rörande
frågor underdånigst anföra följande :
Beträffande först den af Revisorerne i § 3 framställda anmärkning, att upplysning
saknats, huruvida några åtgärder blifvit under revisionsåret vidtagna för indrifvande
af Kronans vid 1861 års slut i Krigs-kollegii hufvudbok balanserade fordran i
Regements-skrifvaren O. L. Petterssons konkurs, får Kollegium underdånigst anmäla, att
Eders Kongl. Majits och rikets Kammar-rätts Advokatfiskal, hvilken det åligger att
Kronans rätt i detta mål bevaka, under den 11 December 1862 till Krigs-kollegii kassa
levererat 35 R:dr 26 öre, såsom ytterligare utdelning i bemälde Regements-skrifvares konkurs.
Vidkommande framställningen i § 7 derom, att hvart och ett af de värfvade
regementenas aflöningsrullor befunnits väsendtligen olika uppställde, får Kollegium underdånigst
upplysa, att redan den 25 Maj 1858 till samtlige värfvade regementen och
kårer öfversäudts formulär till aflöningsrulla för värfvade Arméen, för att, i anledning
af Kongl, brefvet den 9 Mars samma år, angående beviljad tillökning i portionsskillingen
för manskapet, från och med den 1 derpå följande April tillämpas ; och har samma formulär
allt sedermera följts, med undantag af några smärre förändringar, hufvudsakligen tillkomna
i följd af Eders Kongl. Majrts nådiga cirkulär den 17 April 1860, hvari stadgas »att
arresteradt manskap icke tillkommer portionsbränvin eller deremot svarande värde i
penningar, äfvensom ej heller portions- eller tobaksskilling». Detta har orsakat, att redovisningen
för det arresterade manskapet verkställts, vid en del regementen, uti en
särskild i aflöningsrullan tillsatt kolumn, och vid andra regementen åter, medelst anteckning
uti den i rullorna befintliga anmärkningskolumnen, hvilka förhållanden dock ej gjort
kontrollen af utgifterna mindre pålitlig, än om aflöningsrullorna varit uppgjorde i fullkomlig
öfverensstämmelse med hvarandra; hvadan ock Kollegium ansett rättelse i berörde
hänseende ej hafva varit erforderlig.
Hvad vidare angår den af Revisorerne i 6 § gjorda anmärkning, att Militieboställskassan
vid årets slut haft större kontant behållning, än som, i betraktande af förhållandet
emellan inkomster och utgifter, enligt Revisorernes åsigt, varit nödvändig, uppgående
till 72,701 R:dr 98 öre, eller med 10,492 R:dr 81 öre öfverskjutande det belopp,
som vid 1860 års slut fanns i kassan kontant innestående, så har denna omständighet
härledt sig deraf, dels att åtskilliga större reparationer å karaktärshus vid militieboställen
redan voro beslutade och flere att motse, och dels att förberedande åtgärder
för fullgörandet af de genom Kongl, brefvet den 16 April 1861 föreskrifna nybyggnader
af karaktärshus å dylika boställen af Kollegium vidtagits, till följd hvaraf nödig
försigtighet fordrade, att ej utlåna den för året uppkomna behållning, förr än de i och för
nybyggnader och reparationer erforderliga kostnader blefvo närmare kände. Vid jemförelse
af kassans räkenskaper för åren 1861 och 1862, visar sig ock, att dessa arbeten
för förstnämnda år kostat 14,031 R:dr 44 öre, och att kassans hela utgiftsbelopp
utgjort 30,169 R:dr 61 öre, hvaremot för år 1862 nybyggnader och reparationer medfört
en utgift af 23,126 R:dr 7 öre, eller 9,194 R:dr 63 öre mer än 1861, och således nära
nog medtagit den för sistnämnda år uppkomna behållning, samt hela utgiftsbeloppet för
år 1862 uppgått till 40,215 R:dr 1 öre; och har den kontantia behållningen, efter under
sistnämnda år verkställd utlåning af sammanlagdt 52,500 R:dr, nedgått till 46,051 R;dr
27 öre, allt Riksmynt.
— 317 —
1 afseende slutligen å hvad Revisorerne i 4 § anmärkt, att, då i anslag till läroböcker
för Artilleri-regementenas informationsverk varit för året anvisadt ett belopp af
450 R:dr, hvartill kommit från föregående år reserverade 1,004 R:dr 30 öre, meu under
revisionsåret icke utgifvits mer än 14 R:dr, hvarigenom behållningen vid årets slut vuxit
till 1,440 R:dr 30 öre, hvilka medel hos Chefen för Artilleriet då varit innestående, det,
enligt Revisorernes tanke, varit lämpligare att åtminstone större delen af dessa medel,
som till förefallande utgifter icke i någon väsendtlig mån behöft användas, bort genom
insättning i Rikets Ständers Bank eller på annat sätt gjorts fruktbärande, får Kollegium,
med bifogande af Geueral-fälttygmästarens och Chefens för Artilleriet infordrade memorial,
underdånigst åberopa hvad i samma memorial till anmärkningens besvarande finnes
i underdånighet anfördt.
Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdänigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
C. MEIJER.
A. W. TOTTIE. GUSTAF FRIIS.
Stockholm den 22 December 1863.
R. Th. Arpi.
General-fålltygmästarens
underdåniga memoria], angående en
af Rikets Ständers Revisorer år 1863
framställd anmärkning.
Underdänigste Memorial.
Enligt mig meddeladt transsumt af Rikets Ständers Revisorers den 14 nästlidne
Oktober afgifna berättelse, om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1861, hafva
Kevisorerne i afseende å det till läroböcker för Artilleri-regementenas informationsverk
i stat uppförda anslag yttrat: att, då för nämnda ändamål varit för året anvisadt ett
belopp af 450 R:dr, som, jemte från föregående år reserverade 1,004 R:dr 30 öre, utgjorde
tillhopa 1,454 R:dr 30 öre, men under revisionsåret icke blifvit utgifvet mer än 14 R;dr,
behållningen vid årets slut vuxit till 1,440 R:dr 30 öre, samt att, som dessa medel således
icke i någon väsendtligare mån behöft anlitas för förefallande utgifter, det, enligt
— 318 —
Revisorernes tanke, varit lämpligare, att åtminstone större delen deraf genom insättning
i Rikets Ständers Bank eller på annat sätt gjorts fruktbärande.
I anledning af denna Rikets Ständers Revisorers sålunda yttrade tanke och sedan
mitt utlåtande deröfver blifvit infordradt, får jag i underdånighet anföra följande:
Det ifrågavarande aeslaget utgår enligt stat med 450 R:dr bunt årligen och har
af Eders Kongl. Maj:ts och rikets Krigs-kollegium, uppå reqvisition, till och med sistlidne
år 1862 utbetalts qvartaliter.
För innevarande år deremot har jag, med afseende å den befintliga behållningen,
låtit anslaget hos Kollegium innestå ända till slutet af November månad, då hela årsanslaget
på en gång reqvirerades.
Då det synes vara det jemförelsevis stora beloppet af den genom reservationer
å anslaget uppkomna behållning, som ingifvit Revisorergg tanken att göra medlen fruktbärande,
bör jag i underdånighet anmäla, att omförmälda behållning, som vid 186! års
slut, såsom Revisorerne rätteligen uppgifvit, utgjorde 1,440 R:dr 30 öre, vid 1862 års
utgång minskats till 1,132 R:dr 62 öre samt genom utbetalningar i början af innevarande
år ytterligare nedgått till omkring 670 R:dr. Sedan, på sätt ofvan nämndt är, detta
års anslag i sistlidne November månad uttagits, utgör behållningen nu visserligen omkring
1,100 R:dr, men genom de utbetalningar, som i början af nästa år förestå, torde
den åter komma att nedgå till 600 R;dr eller derunder. Att, på sätt Revisorerne ifra—
gaställt, öka denna i sig sjelf obetydliga hehållning genom att på ett eller annat sätt
göra densamma fruktbärande, synes vara en i afseende å medel af ifrågavarande beskaffenhet
temligen ovanlig och, enär medlen böra för det med anslaget afsedda ändamål
städse vara tillgängliga, äfven olämplig åtgärd, hvilken jag derföre anser mig böra i
underdånighet afstyrka. Men för den händelse Eders Kongl. Maj:t likväl skulle finna
Revisorernes framställning förtjena något afseende, får jag i underdånighet fästa Eders
Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet å angelägenheten att dervid göres den inskränkning,
dels att medlen icke må göras fruktbärande annorlunda än genom insättning å
upp- och afskrifningsräkning i Rikets Ständers Bank, emedan eljest lätteligen kan inträffa,
att medlen, då de till förefallande utgifter behöfva användas, ej äro disponibla,
dels ock att äfven denna åtgärd, eller medlens insättning i Banken, ej må behöfva vidtagas
förr än behållningen uppgår till ett visst belopp, som i sådan händelse torde af
Eders Kongl. Maj:t i nåder bestämmas och hvartill föreslås 1,000 R:dr Rymt; och bör
jag härmed i underdånighet upplysa, att Banken för närvarande å medel, sorn derstädes
på upp- och afskrifningsräkning insättas, betalar 2 procent årlig ränta.
Stockholm den 17 Decemberl863.
FAB. WREDE,
Generalfälttygmästare och Chef för Artilleriet.
Carl Hägerflycht.
- 319 -
T- f. Kanslern för
Kongl- Krigs akademien,
med underdånigt utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskning af Krigs-alta
demiens räkenskaper för år 1861,
Underdånigsté Memorial.
Genom nådig remiss anbefalld, att afgifva underdånigt utlåtande öfver de anmärkningar
rövande Eders Kongl. Maj-ts Krigs-akademi, som förekomma uti Rikets Ständers
Revisorers underdåniga berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1861,
får jag, med remissaktens återställande, endast i underdånighet åberopa hvad Guvernörs-embetet
uti närlagda infordrade yttrande underdånigst, anfört. Stockholm den 29
December 1863.
Efter nådigste förordnande:
D. SILFVERSTOLPE.
A. Becker.
Guveniörs-embetets lid KonglKrigsakademien
underdåniga
utlåtande angående de
anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer
framställt vid Akademiens räkenskaper
för år 1861.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss, tecknad å transsumt
ät Rikets Ständers Revisorers den 14 sistlidne Oktober afgifne underdåniga berättelse,
om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1861, får Guvernörs-embetet
härmedelst afgifva underdånigt utlåtande, i afseende på de vid granskningen af Krigsakademiens
räkenskaper framställda anmärkningar.
— 320 —
§ 2.
Revisorerne hafva anmärkt, att af räkenskaperna för revisionsåret icke kunnat utrönas
om, vid en i Mars månad skedd upphandling af 824 fot meleradt kläde, till ett
värde af 2,035 R:dr 28 öre, något kontrakt blifvit upprättadt, på sätt vid dylika upphandlingar
eljest egt rum.
Sedan, efter förutgången upphandlingsauktion den 15 September 1860 och enligt
derpå grundadt kontrakt, Fabrikören J. Swahn i Wexiö tillförbundit sig att, till ett pris
af 2 R:dr 47 öre per fot, under loppet af derpå följande Februari månad leverera 1,000
fot meleradt kläde, afsedt för behofvet af kappor och spensar till kadetternes beklädnad,
fann Guvernörs-embetet detta kläde särdeles tjenligt äfven till det beklädnadsbehof, sorn
derefter ansågs böra fyllas, eller till tjocka och varma benkläder till hvavdagsbruk för
kadetterne; och då till detta ändamål ytterligare 800 fot erfordrades, samt någon förhoppning
icke förefanns att genom ny upphandlingsauktion kunna betinga lägre pris för
detta parti än för det förra, så anmodades Fabrikören Swahn att under hand och till
redan kontrakteradt pris leverera ytterligare 800 fot af samina vara, hvilken leverans i
sjelfva verket med 824 fot fullgjordes, under samma vilkor, som finnas intagne i det kontrakt
om leverans af !,000 fot. hvilket finnes årsräkenskaperna bilagdt,
§ 3.
Revisorerne anmärka vidare, dels att 688 R:dr 26 öre blifvit afförda för verkställdt
målarearbete i Guvernörens våning, utan att något besigtningsinstrument eller
kostnadsförslag finnes räkenskaperna bifogadt, som satt Revisorerne i tillfälle att bedöma
nödvändigheten af det verkställda arbetet, dels ock att för samma våning blifvit
inköpta tvenne trymåer till ett pris af 445 R;dr.
Hvad först angår redovisningsformen för reparationskostnaden, så har någon afvikelse,
i afseende å guvernörsvåningen, icke skett från hvad tillförene brukats, eller från
hvad under ifrågavarande år äfven för andra reparationskostnader iakttagits. Besigtningsinstrument
hafva icke brukat räkenskaperna biläggas; och om än kostnadsförslag
någon gång hafva räkningarna åtföljt, ehuru icke då guvernörsvåningens reparationskostnad
förra gången eller år 1850 redovisades, så har Guvernörs-embetet dock dervid så
mycket mindre fästat någon vigt, som ett kostnadsförslag icke synes kunna innefatta någon
bättre verifikation, än vederbörligen gillad och qvitterad räkning öfver utgifter, som,
med stöd af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 2 Mars 1825, blifvit bestridda till vård och
underhåll af Krigs-akademiens hus och byggnader. I sjelfva verket förrättas årligen på
våren af Qvartermästaren, biträdd af nödige handtverkare, besigtning till utrönande af
under året för Krigs-akademiens hus och byggnader behöfliga. reparationer, vid hvilken
besigtning reparationskostnaden förslagsvis upptages. Reparationsförslaget underställes
Guvernörens, ompröfning, men gillas och antages vanligen icke förr, än genom en ny besigtning
utrönts huruvida icke med någon af de föreslagna reparationerna kan utan olägenhet
anstå. Sedan reparationsförslaget för året gillats, företages arbetet, dels med egna
å stället boende handtverkare, dels ock, såsom med målarearbete, genom uppdrag åt
främmande handtverkare, efter pröfning af infordrade anbud, hvarvid dock, under arbetets
fortgång, ofta inträffar, att en eller annan mindre afvikelse från reparationsförslaget kan
finnas behöflig eller möjlig, till kostnadens förökande eller förminskande.
— 321 —
Hvad särskildt angår utgiftsposten under år 1861 af 688 R:dr 26 öre för reparation
af Guvernörens våning, hvilken reparation sträckte sig till målarearbete jemte några
rums tapetsering, så kan väl denna utgift synas stor, men om i betraktande tages,
att reparationskostnaden för nämnde våning 1850 uppgick till 1,190 R:dr 38 öre, utom
kostnaden 227 R:dr 50 öre för en trymå, som då i salongen insattes; att under derpå
följande elfva år någon reparationskostnad, med undantag af en eller annan obetydligare
post, icke för nämnde våning drabbat Akademien; att våningen upptager 13 större och
mindre rum, deraf 5 med målade golf, samt att slutligen storleken och beskaffenheten af
guvernörsvåningen synbarligen afser, och med rätta, äfven annat ändamål än blott
boställshafvarens enskilda fördel och beqvämlighet; så torde den år 1861 afgångne Guvernören
lika litet böra förevitas vanvård som den tillträdande obehöriga anspråk.
Hvad slutligen vidkommer den anmärkta utgiften, 445 R:dr, för 2:ne trymåer,
så har väl denna icke af någon nödvändighet betingats, såvida icke såsom sådan finge
räknas en visss öfverensstämmelse mellan våningens allmänna beskaffenhet och rummens
ornering; men då dertill kommer, att salongen, hvarest dessa trymåer anbringats, har en
längd af nära 36 fot med 4 fönster och 3:ne fönsterpelare, af hvilka den mellersta 1850
pryddes med en smal trymå om 2,1 fots glasvidd, alltför ringa för att ensam öfverensstämma
med rummets storlek; då, vidare, salongsdörrarnes axel löper så nära intill fönsterväggen
att några vanliga möbler icke kunna vid fönsterpelarne placeras, och då, slutligen,
en anständig möblering af guvernörsvåningen å Karlberg i allt fall, för den soni
icke eger ett desto större bo, kräfver alltför betydlig enskild kostnad, för att det icke
kan synas billigt att salongens möblering underlättas genom att anbringa likadana trymåer
på hvarje af de 3 fönsterpelarne, så, och ehuru undertecknad skolat af grannlagenhet
förhindras att anbefalla anbringandet af de 2:ne felande trymåerna, fann han
sig dock, på anförda grunder, oförhindrad att låta till verkställighet befordra ett beslut,
som redan var af hans företrädare fattadt.
Guvernörs-emoetet framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:
C. G. LAGERCRANTZ.
Karlbergs Slott den 22 December 1863.
C. J. E. Wennberg.
41
— 322 —
Kommittéens för salpeterärendena
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers framställning
vid granskning af salpeter-fondens
räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Ofver Rikets Ständers senast församlade Revisorers den 14 Oktober sistlidet år
afgifna underdåniga berättelse, angående verkställd granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, har Eders Kongl. Maj:t, i hvad
densamma rörer salpeterffonden, täckts infordra Kommittéens för salpeter-ärendena underdåniga
utlåtande, att afgifvas så tidigt, att det må inom den i 7 § 3 mom. af instruktionen
för Rikets Ständers Revisorer den 17 April 1841 bestämda tid till Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att tillika med revisionsberättelsen till trycket
befordras.
Uti berörde underdåniga berättelse hafva Rikets Ständers Revisorer, med uppgift
af utgifter i inlösningspris, forsellöner, arfvoden, resepenningar, provisions- och uppbördskostnader
samt aflöningar, som med anskaffandet af Kronans salpeter för närvarande äro
förenade, i anseende till hvad dessa utgifter betydligt öfverstiga de lindrigare pris. för
hvilka utländsk salpeter står att erhålla, i underdånighet gjort framställning, om icke
tiden torde vara inne för upphörande med uppmuntran af salpeternäringen inom landel,
hvilken dessutom beröfvade jordbruket ett kraftigt och behöfligt näringsämne.
Rikets Ständer hafva, i till Eders Kongl. Maj:t afgifven underdånig skrifvelse
den 17 i samma månad, vid meddelandet i sammanhang med regleringen af utgifterna
under riks-statens 4:de hufvudtitel af deras bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag
om en förändrad lägre beräkning af statsanslaget för salpeteruppköp under nu ingångna
statsregleringsperiod, yttrat sig anse att, ibland annat, lättheten hvarmed nu
från utlandet kan inköpas god salpeter till billigare pris än hvartill denna vara härstädes
erhålles, äfvensom salpeternäringens aftagande inom landet, jemte flera andra
omständigheter syntes föranleda dertill, att salpetertillverkningen ej vidare borde, åtminstone
i någon vidsträcktare mån, från statens sida uppmuntras, och att således någon
väsendtlig olägenhet ej borde kunna uppstå om, sedan förändrade förhållanden i afseende
på salpeter-ärendena inträdt, fonden indroges, och i stället beviljades bestämda anslag,
tillräcklige för de utgifter, som fonden är afsedd att betacka, — en åtgärd, den Rikets
Ständer trott vara ändamålsenlig, och i anseende hvartill Rikets Ständer i underdånighet
anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta. tillse, att vid nästa riksdag förslag afgifves
till salpeter-fondens indragning och salpeterväsendets ordnande på annat sätt, grundadt
på fondens öfverlemnande till Riksgälds-kontoret och uppförande i stället å riksstaten
af det anslagsbelopp, som för anskaffandet af erforderlig salpeter finnes behöfligt.
Före vidtagandet af en sådan reglering, hafva Rikets Ständer funnit en förut
uppgjord fullständig utredning af ämnet erforderlig. Till följd al Eders Kongl. Waj:ts
— 323 —
nådiga remiss i bref den 10 sistlidne November å Rikets Ständers underdåniga skrifvelse,
tillhör det Kommittéen för salpeter-ärendena att densamma afgifva; och då i sammanhang
dermed måste komma i betraktande jemväl Rikets Ständers Revisorers ofva.nberörde
underdåniga framställning om upphörande med uppmuntran af salpeternäringen i
riket, äfvensom flera andra ämnet tillhörande frågor, hvilkas afgörande bör grunda sig
på tillförlitliga uträkningar och zifferuppgifter, som, nu uppgjorda, tilläfventyrs icke skulle
blifva fullt ändamålsenliga, anhåller i underdånighet Kommittéen att längre fram få,
med anledning af såväl Revisorernes som Rikets^ Ständers ifrågavarande underdåniga
skrifvelser, öfver ämnet i sin helhet afgifva underdåniga utlåtande och förslag.
Kommittéen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj;ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
TH. NYSTRÖM. CARL SKYTTE.
Stockholm den 15 Januari 1864.
H. Schlytern.
Kongl- Telegraf-styrelsens
underdåniga anmälan, i anledning af
en utaf Rikets Ständers Revisorer förnyad
hemställan.
Underdånigste Memorial.
Till följd af Eders Kongl. Majlis nådiga remiss af den 23 Oktober 1863, i anledning
af Rikets Ständers samma år församlade Revisorers förnyade hemställan i fråga
om åtagande för Wenersborgs stad att, i likhet med rikets öfriga städer, antingen kostnadsfritt
upplåta lokal för den i nämnda stad inrättade telegrafstation, eller ock i hyreskostnaderna
derför deltaga, får Telegraf-styrelsen, efter att denna dag hafva erhållit
svar å sin till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Elfsborgs län under den 21 sistlidne
December aflåtna framställning om stadens hörande i förevarande afseende, härmed
underdånigst gifva tillkänna, att stadens Fullmäktige, vid sammanträde den 30 i sistnämnda
månad, anslagit ett belopp af Etthundrafemtio Riksdaler Riksmynt, att från och
med år 1864 för det afsedda ändamålet af stadskassans medel årligen utgå, men att,
enär berörda afgift erfordrade uttaxering, detta beslut, för så vidt samma afgift komme att
utgå för längre tid än fem år, skulle, jemlikt 75 § nådiga Förordningen den 21 Mars
— 324 —
1862 om kommunalstyrelse i stad, underställas Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
pröfning för att vinna laga kraft.
Den i nåder remitterade handlingen åtföljer härjemte. Stockholm den 22 Januari
1864.
P. BRÄNDSTRÖM.
Herman Uddenberg.
Kongl. Förvaltningens af
sjöärendena
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
granskning af 5:te hufvud titelns räkenskaper
för år 1861.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af den nådiga befallning, som blifvit Förvaltningen af
sjöärendena meddelad genom remiss den 23 Oktober sistlidet år uppå tvenne transsumter
af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers underdåniga berättelse, angående
verkställd granskning af statsverkets samt andra åf allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1861, har, sedan Befälhafvande Amiralens
vid Flottans station i Karlskrona öfver de i nämnde transsumter förekommande anmärkningar
blifvit hörd och med underdånigt yttrande inkommit, Förvaltningen nu, med detsammas
öfverlemnande, skolat, angående samma anmärkningar, underdånigt utlåtande
för egen del afgifva.
Enligt det ena transsumtet af underdåniga revisionsberättelsen, hvilket rörer,
bland annat, Karlskrona stations räkenskaper för sagde år, hafva Revisorerne, som vid
granskning af stationens kassaräkning inhemtat, hurusom å Karlshamns kastell under
revisionsåret funnits förlagd en garnison af Kommendant, en underofficer, 13 marinsoldater
och 4 båtsmän, samt att kostnaderna för samma kommendering, utom för Kommendanten,
hvilken af fjerde hufvudtitelns anslagsmedel aflönats, uppgått till omkring
3,01)0 R:dr, ansett sig vid det förhållande, att nämnde kastell, efter hvad dess förrådsredogörelser
gåfvo vid handen, befunnes i ett så föråldradt skick, att det icke syntes
vara med god hushållning öfverensstämmande, att staten fortfarande skulle vidkännas
några kostnader för detsammas garnisonering, icke sakna anledning till den hemställan,
att Rikets Ständer måtte hos Eders Kongl. Majit i underdånighet göra anhållan om
ifrågavarande garnisons indragning.
I anledning af denna framställning och för den händelse Eders Kongl. Majit
skulle i nåder besluta, att Karlshamns kastell ej vidare bör underhållas i och för det
ändamål, hvartill det ursprungligen varit afsedt, anser sig Förvaltningen böra instämma
— 325 —
i Befälhafvande Amiralens underdåniga tillstyrkan, att den å kastellet förlagda garnison
må indragas; dock torde i sådant fall och intilldess den å kastellet befintliga artillerimateriel
m. fl. effekter hunnit derifrån förflyttas eller blifvit på annat sätt disponerad,
böra å kastellet, utom uppbördsmannen derstädes, qvarstadna en underofficer samt fyra
man af marinregementet, i och för bevakning samt rodd m. m.
Enär af de å kastellet varande persedlar och effekter en del måste anses tillhöra
Flottan, men andra åter stå under Eders Kon il. Maj:ts och rikets Krigs-kollegii
disposition, hemställer Förvaltningen underdånigst, att Krigs-kollegium och Förvaltningen
måtte få gemensamt bestämma, hvilka af besagde persedlar och effekter äro att anses
såsom Armdens eller såsom Flottans tillhörigheter, samt derefter om persedlarnas och
effekternas förflyttning eller användande på annat sätt förordna.
Beträffande derefter den i det andra af ofvan berörde transsumter, hvilket angår
granskningen af Konvoy-kominissariatets räkenskaper, gjorda anmärkningen, att först i
slutet af redovisningsåret blifvit till bemälte Kommissariats kassa ifrån Flottans station i
Karlskrona inlevererade 126 R:dr 46 öre, såsom utgörande till expeditionen med Fregatten
Eugenie åren 1851 — 1853 influten ersättning för återlevererade medikamenter,
hvilket förhållande synts Revisorerne vittna om en anmärkningsvärd långsamhet i redovisningsväg,
anser sig Förvaltningen endast böra till den af vederbörande kontor vid
Karlskrona station, i ett Befälhafvande Amiralens underdåniga yttrande bifogadt och
deri åberopadt memorial, afgifna förklaring tillägga, att då det hvarken tillkommit Förvaltningen
att disponera anslaget till ifrågavarande expedition eller kontrollera användandet
af detsamma, såsom utgående af Konvoy-kommissariatets medel, och då stationen
egt att derför med Kommissariatet direkte uppgöra liqvid, har Förvaltningen saknat
all anledning att meddela stationen någon föreskrift, huru förfaras borde med nämnde
i stationens hufvudböcker, såsom en skuld till Konvoy-kommissariatet, balanserade belopp’
efter det liqvid om berörde anslag redan den 18 Mars 1855 blifvit med Kommissariatet
uppgjord.
De remitterade handlingarna återfölja, och Förvaltningen framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
fi. S. ANNERSTEDT.
C. B. LILLIEHÖÖK. C. A. SUNDIN.
P. O. BACKSTRÖM,
Referent.
Stockholm den 5 Januari 1864.
C. E. Holm.
— 326 —
Befälhafvande Amiralens
i Karlskrona
underdåniga utlåtande, i anledning af
tvenne utaf Rikets Ständers Revisorer
framställda anmärkningar.
Underdånigste utlåtande.
Rikets Ständers Herrar Revisorer för granskning af statsverkets samt andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1861 hafva
vid Kongl. Flottans Karlskrona stations räkenskaper uti § 2 funnit anmärkningsvärdt,
att å Karlshamns kastell varit förlagd en garnison, bestående af Kommendant,
1 underofficer, 13 marinsoldater och 4 båtsmän, samt att kostnaden för samma kommendering,
utom för Kommendanten, som aflönas på 4 hufvudtiteln, uppgått till omkring
3,000 R:dr; och anse Herrar Revisorer, att, då kastellet befinnes i ett sådant föråldradt
skick, att det ej är med god hushållning öfverensstämmande, att staten vidkännes
några kostnader för detsammas garnison ering, denna garnison måtte indragas.
För min del kan jag ej annat än, under de förhållanden, som nu fått fortfara
under en längre följd af år, instämma i Herrar Revisorers åsigt, enär det ej kan vara
skäl att hålla en garnison på ett ramlande fäste, och då murarne af fästningsvallen på
flera ställen äro nedrasade, utan att iståndsättning deraf eller förbättring af detta, år
1675 anlagda, kastell under en ganska lång tidrymd skett, så synes det lämpligare att
öfvergifva en sådan befästning och låta den öfvergå till fullständig ruin. Deremot måste
jag i underdånighet hålla före, att om detta kastell behörigen underhölles och försattes
i försvarsskick, är dess läge ganska fördelaktigt, för att under krigstid afhålla kapare
och mindre krigsfartyg ifrån att ingå till Karlshamn, att brandskatta eller på annat sätt
skada staden.
Derjemte bör jag erinra, att då i den anmärkta kostnaden sannolikt ingår beloppet
af garnisonsmanskapets gage, som måste utgå antingen truppen är förlagd på
Karlshamns kastell eller på annan garnisonsort, och således egentligen ej bör räknas
såsom särskild utgift för kastellet, kan den öfriga kostnaden för båtsmännen samt garnisonens
tillökningsskilling uppgå till något öfver 1.000 R:dr. Skulle Eders Majit i nåder
finna för godt, att låta indraga garnisonen, så torde endast uppbördsmannen för
artillerimaterielen få qvarstanna, till dess ifrågavarande uppbörd genom Kongl. Krigskollegii
föranstaltande antingen försäljes eller tili annor ort transporteras. Ett kruthus
finnes på kastellet, hvilket är uti försvarligt skick och rymmer 450 centner krut; och
får jag underdånigst upplysa, att för närvarande finnes der förvarade 188 centner.
— 327 —
I afseende på anmärkningen vid Kongl. Konvoy-kommissariatets räkenskaper i 4 §,
får jag underdånigst åberopa bifogade, af Flottans härvarande Kammar-kontor afgifna
förklaring. Karlskrona, Befälhafvande Amiralens Kansli den 10 December 1863.
C. EHNEMARK.
G. Trägårdh.
Ödmjukt yttrande.
Med återställande af de den 30 sistlidne November till Kontorets yttrande remitterade
transsumter af Rikets Ständers Revisorers anmärkningar, vid granskning af statsverkets
fonders styrelse och förvaltning för år 1861, får Kontoret ödmjukligen upplysa,
att liqvid öfver exppditionen med fregatten Eugenie åren 1851 - 1853 blifvit upprättad
den 18 Mars 1855 af dåvarande Kamereraren i Kammar-kontoret, som dervid sannolikt
förbisett det nu anmärkta influtna obetydliga ersättningsbeloppet 126 R:dr 46 öre, i
följd af det då brukliga redogörelsesättet vid Kongl. Flottan, och hvilket belopp alltså
icke kommit att i liqviden ingå; men då detsamma ganska riktigt blifvit uti Kongl.
Flottans hufvudbok iakttaget såsom en behållning efter nämnde expedition och derstädes
år efter annat i sådant hänseende balanserats, hvilket förhållande sålunda varit för
Kongl. Förvaltningen af sjöärendena; dit stationens hufvudbok årligen ingår, bekant,
hvadan Kontoret förmodat det någon befallning om huru med detta lilla öfverskott
borde förfaras, skulle erhållas, har, då sådan uteblifvit. berörde belopp slutligen, enär
några vidare liqvider rörande ofvannämnde expedition icke ansågos kunna ifrågakomma,
år 1861 till Kongl. Konvoy-kommissariatet, såsom dess tillhörighet, inreverserats
och qvittenset derföre uti räkenskaperna afförts.
Karlskrona Kammar-kontor den 5 December 1863.
D C. Forssman.
— 328 —
Kongl. Direktionens öfver
Arméens Pensionskassa
underdåniga förklaring öfver de anmärkningar,
Rikets Ständers Revisorer
iramställt vid Pensionskassans
för år 1861 upprättade räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 23 sistlidne Oktober, har Eders Kongl. Majit anbefallt
Direktionen öfver Arméens Pensionskassa att, i anledning af Rikets Ständers
Revisorers anmärkningar vid nämnde Kassas räkenskaper för år 1861, afgifva underdånigt
utlåtande; och får, till åtlydnad häraf, Direktionen underdånigst öfverlemna räkenskapsförarens
öfver berörde anmärkningar infordrade förklaring, till det afseende densamma
kan förtjena; hvarjemte Direktionen, för egen del, underdånigst får tillägga, att
åtgärder blifvit vidtagna till förebyggande för framtiden af nu anmärkta bristfälligheter
vid räkenskapen.
Den nådiga remissen återställes härjemte i underdånighet, och Direktionen framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
CARL AKRELL.
GUST. SCHURER v. WALDHEIM.
D. THORELL.
e. f.
Johan O. Jonsson. N. J. Rahmn.
C. E. LAGERSTRÅLE.
CASIMIR LEWENHAUPT.
Stockholm den 30 December 1863.
Förklaring öfver de af Rikets Ständers Revisorer framställda
anmärkningar vid Kongl. Arméens Pensionskassas räkenskaper
för år 1861.
§ 1.
Det vore sannerligen att beklaga, om för det af Revisorerne uttalade omdömet,
att hufvudboken skulle vara i högsta måtto ofullständig och otillförlitlig, kunnat andragas
andra än i sak alls intet betydande skäl. Ty register öfver en hufvudbok, förd
efter dubbla italienska methoden, deri folie-hänvisning emellan hvarje konto och post förekommer,
är för revisionen obehöfiigt, såsom tjenande till intet, då räkenskapens sammanhang
är rätta registret; och vidkommande uppgiften, att namn på en mängd konti,
äfvensom rubriker å de i dessa konti förekommande kolumner saknas, så kunna
dessa erinringar icke gälla några hufvudkonti, å hvilka de nämnde bristerna icke förefinnas,
utan bilagorna till desamma. Vid hufvudkonti öfver de tre väsendtligaste
redovisnings-detaljerna — regementenas uppbörd, lånerörelsen och pensioneringen —
hvilka konti äro uppgjorda i den vanliga räkenskapsformen med rubriker och fullständiga
uppbörds- eller utgiftstitlar, finnes nemligen först bilagdt ett sammandrag med alla
utgifts- och inkomst-titlar på kolumner, och dessa kolumners slutsumma ingår i detaljens
hufvudkonto; men äfven bredvid sammandraget ligga fullständiga special-konti med
hvarje särskildt regemente och kår, låntagare och pensionär. Då hvarje detalj granskas,
är lätt att, äfven utan anvisning, inse dessa kontis riktiga och fullständiga sammanhang.
De anmärkta felen i registret å låntagares konti, tillkomne derigenom, att konseptet
begagnats för flera år, så att vid renskrifniugen förvillelse om de för olika åren
uteslutna eller tillkomna lånen lätt kunnat ske, äro af alls ingen betydelse för revisionen,
då sammandrags-konti öfver lånen utgöra den enda riktiga ledningen öfver förvaltningen
i denna del.
Med grundadt skäl är väl anmärkt, att transporter saknats å pensions-specialkonto.
Denna omständighet har sin orsak deri, att jag blifvit ålagd såsom Bokhållare
sjelf ombesörja de 4 hufvudböckernas renskrifning. Denna renskrifning af öfver 350
ark är en omöjlighet för mig att sjelf medhinna, och dessutom är ej brukligt i andra
verk att belägga bokslutaren med ett så tungt och otjenligt arbete, hvadan jag nödgats
anlita private renskrifvare; och att finna sådane med passande handstil och pålitlighet,
är ej lätt. Nu har en sådan, änskönt konseptet varit lika linieradt med renskriften,
genom några öfverstrukna rader i konseptet, ändrat transporteringen, i stället för att
lemna tomrum för de öfverstrukna raderna. Med en privat renskrifvare kan ej heller
tiden för arbetets fullbordan så noga bestämmas, enär denne kan, såsom fallet var vid
renskrifningen af nu ifrågavarande hufvudbok, under sysselsättningen dermed få en annan
ständig befattning, som hindrar att efter beräkning fullborda arbetet. Det härigenom
uppkomna dröjsmålet medgaf ej att, innan räkenskapen skulle aflemnas, komplettera
transporterna; och för denna ofrivilliga ofullständighet finnas de temligen talande ursäkter,
nu äro nämnda.
Utan att ingå i ringaste detaljpröfning af nämnda special-konto, hade, vid närmare
påseende och utan pensions-special-kontots nedsummering, slutsummorna deri lätteligen
kunnat pröfvas, dä den vigtigaste af dem, just för kontrollens skull, uti kassa
42
-
— 330 —
konto har en derför inrättad särskild kolumn, slutande med en kontant utbetalningssumma
af 479,685 R:dr, deraf begrafningshjelp 11,377 R:dr 50 öre. Yore det revisionens
afsigt att ingå vidare i någon närmare pröfning af detta kontos detaljf oster, skulle
grunderna och beloppen för hvar och en som tillträder pension äfven undersökas, men
sådant har hittills ej skett, och blotta nedsummeringen innefattar alltså ingen fullständig
revision samt är derföre af föga vigt, hvadan denna anmärkning i sak är af ingen
betydelse.
Om någon månads, från kassaförslagen antecknade, utföringssumma i Banko-konto
ej skulle stämma med nedsummeringen, så har detta sin grund deri, att någon Bankoattest
för en föregående månad intagits i ett sednare kassaförslag, utan att sådant vid
kontrollering rättats i summan, ehuru attesten utförts under rätt månad och datum.
Hvad den ena månadens summa i förslaget är för liten, är den andra för stor, och detta
är ingen miss-summering, som inverkar på bokslutet.
Ronsept-exemplaret af hufvudboken lemnades till jemförelse endast af pensionsspecial-konto,
icke till vidare granskning, och var derutinnan tillfyllest, hvadan jag förbigår
besvarandet af de anmärkningar, som äfven vid detta konsept blifvit framställda,
helst detta fullt uppfyller sitt ändamål, och dervid ej heller någon anmärkning om fel
i sak kunnat framdragas.
Att hufvudboken, efter den method enligt hvilken den är uppställd, förefallit
invecklad och svårfattlig, kan väl hända, men detta ansedda fel skulle vid en sakriktig
pröfning ingalunda tillskrifvas räkenskapsmethoden, utan de mångartade och mycket vidlyftiga
detaljerna, som deri redovisas. — Undertecknad har noga följt de alltsedan början
af 1830-talet gjorda erinringar emot formen af statens räkenskaper, studerat grundligen
alla fastställda formulär till räkenskaper, granskat och pröfvat alla statsförvaltningens
redogörelser, som oftast varit af sakkunnige tillkallad såsom skiljedomare vid pröfning
af räkenskapsfrågor i deras högsta mening - och jag skulle ej ändock hafva
lyckats uppställa den mest lämpliga methoden för Kassans räkenskap? — Det orättvisa
klandret trälfar nu den, som kan lätt bära det, då alla sakkunnige säkert fällt och
komma att fälla ett annat omdöme.
Af anmärkningarne, jemförda med förklaringarne, af hvilka utgår, att intet fel
i sak vid räkenskapen förefunnits, synes Revisorernes omdöme, att de ej kunnat bilda
sig någon säker föreställning om Kassans tillstånd och förvaltning, innebära sin egen
vederläggning, ty ett felaktigt register och några icke införda transporter höra till de
mest underordnade detaljerna af redovisningen och böra vid hufvudsaklig pröfning af en
förvaltning ej tagas i ringaste betraktande.
§ 2.
Såsom förut är antydt, utgöra hänvisningarne inom räkenskapen tillräckligt register
för revisionen, och vid denna räkenskap så mycket mera, som den omfattar endast
några få konti.
Det såsom felaktigt anmärkta föringssättet af 186 J års behållning å kreditivet,
16,692 R:dr 41 öre, är, i enlighet med Revisorernes mening, rättadt uti 1862 års, vid
detta års början redan afslutade hufvudbok.
Stockholm och Arméens Pensionskassas- Revisions- och Bokhållare-kontor den
30 December 1863.
L. Lidbäck.
— 331 -
Rong!. Fångvårdsstyrelsens
underdåniga utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskning af 1861 års räkenskaper
angående fångvården.
Stormaktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss den 24 sistlidne November har Eders Kongl. Maj:t anbefallt
Fångvårds-styrelsen att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers
sednast församlade Revisorer, vid granskning af Styrelsens räkenskaper för år 1861,
anmärkt; och får Styrelsen, med remisshandlingens återställande, sådant utlåtande härmed
underdånigst afgifva.
Uti 4 § af det Styrelsen nådigst meddelade utdrag af bemälte Revisorers berättelse
omförmäles, att den kostnad, hvartill fånges och kronoarbetskarl förplägning under
revisionsåret uppgått, betydligt varierar, hvarå såsom exempel blifvit anfördt, att
berörde kostnad för Norrbottens och Wermlands länsfängelset- utgjort, för det förra 120
R:dr 88 öre och för det sednare 120 R:dr 16 öre, under det densamma för Blekinge
länsfängele icke uppgått till mera än 73 R:dr 16 öre. Detta förhållande hafva Retisorerne
funnit i väsendtlig mån härleda sig från de betydligt olika pris, hvartill bröd
för de särskilda fängelserna blifvit upphandladt, hvilka pris å särskilda uppgifne orter
varierat från 5 till 12 öre per skålpund, ett förhållande, som icke syntes kunna tillskrifvas
ensamt de särskilda länens olika förmåga att producera spanmål; och hafva
Revisorerne, som icke vore i tillfälle att tillförlitligt kunna bedöma om bristande eller
ringa täflan i åtskilliga län medverkat till brödprisernas höjande utöfver det vanliga,
ansett sig böra å detta förhållande fästa uppmärksamheten.
Jemte det Styrelsen instämmer i Revisorernes åsigt, att den betydliga skillnaden
i portionspriset vid särskilda fångvårdsanstalterna icke helt och hållet kan härledas från
de olika orternas större eller mindre spanmålsproduktion, får Styrelsen underdånigst
upplysa, att auktioner för upphandling af proviant för hvarje halfår, räknadt från April
och Oktober månader, 2:ne gånger om året anställas vid de särskilda fångvårdsanstalterna
och att, om de anbud, som dervid erhållas, öfverstiga de i stat beräknade, desamma
underställas Styrelsen, som dervid vanligen föreskrifvit anställande af ny auktion,
samt, om det åsyftade ändamålet icke eller derigenom vunnits, anmodat vederbörande
lokalmyndighet att antingen söka under hand uppgöra öfverenskommelse om proviantleveransen
till lägsta pris, som möjligen kunde erhållas, eller ock, der de fordrade prisen
i väsendtlig mån öfverstego de i orten gångbara, låta genom fängelseföreståndaren till
gängse pris under hand och i mån af behof anskaffa de erforderliga proviantartiklarne.
Styrelsen, som egnat denna angelägenhet mycken uppmärksamhet, har funnit de
höga pris å proviantleveransen vid en del läusfängelser hufvudsakligen härleda sig dels
af brist på täflan, enär i de mindre städerna understundom endast en och i allmänhet
få spekulanter inställa sig vid auktionerna, dels ock af det obestämda i leveransqvantiteterna,
hvilka äro beroende af det dagligen vexlande fångantalet.
— 332 —
För att åtminstone på ett och annat ställe förekomma alltför högt stegrade
brödpriser, har Styrelsen varit betänkt att å de bagerier, som blifvit inrättade vid de i
hufvndstaden belägne straff-fängelser, låta förbaka torrt bröd för att, der så erfordras
och lämpligen ske kan, till orterna försändas, ett förfogande, som Styrelsen redan under
innevarande år, beträffande cellfängelset i Hernösand, vidtagit, och som föranledde
en minskning i brödkostnaden af ungefärligen halfva det belopp, som på stället blifvit
fordradt.
Uti 6 § hafva Revisorerne, med förmälan, att fångvården tillgodokommit ersättning
med 13,671 R:dr 75 öre för de dagsverken, som af femte kronoarbetskompaniet
blifvit under året utgjorde vid Eders Kongl. Maj:ts Flottas varf i Karlskrona, hvaremot
icke någon godtgörelse erhållits för 2:dra och 3:dje samt 10:de och 11 :te kompanierne,
af hvika de 2:ne förstnämnde varit sysselsatte vid Karlsborgs fästningsbyggnad och de
sednare vid befästningarne å Waxholm och Rindö samt utgjordt tillsammans 118,033
dagsverken, fästat uppmärksamheten derå, att det vore mindre konseqvent, att godt
görelse
beredes fångvården för de arbeten, som af kronoarbetskarlarne för Kongl. Flottans
räkning verkställas, under det någon ersättning för de dagsverken, som i större mängd
utgjordes för försvarsverket till lands eller för fästningsbyggnaderna, icke erhölles, samt
att ej ens de genom arbetet fördyrade bevakningskostnaderna fångvården ersattes. Häraf
blefve en följd, att räkenskaperna såväl öfver fångvården som fästningsbyggnaderna ej
utvisade hvad kostnaden för hvardera i sjelfva verket utgjort, och att 2:dra hufvudtiteln
belastades med utgifter, som rätteligen borde drabba den fjerde, ett förhållande,
som, ifall denna sednare titelns anslag till fästningsbyggnaderna icke medgåfve någon
ersättning till fångvården för ifrågavarande arbeten, lätteligen kunde afhjelpas derigenom,
att anslagen till fästningsbyggnaderna höjdes och till fångvården minskades med enahanda
belopp.
Styrelsen, som lika med Revisorerne anser, att ersättning borde tillgodokomma
fångvårdsanslaget jemväl för de kronoarbetskarlar, hvilka sysselsättas vid befästningsarbetena,
får, beträffande uppkomsten af det anmärkta förhållandet, underdånigst meddela,
att Eders Kongl. Majit, vid kronoarbetskorpsens inrättande, genom nådigt bref den 8
Augusti 1842 förordnat, att, enär Rikets Ständer under den 19 Maj 1841, med anhållan,
att korrektionister och arbetsfångar samt arbetslöse personer måtte till befästningsarbetena
uti Stockholms skärgård å Waxholm, Karlsborg, Karlsten och vid inloppen
till Karlskrona företrädesvis användas, medgifvit, att de kostnader, hvilka erfordrades
för de vid dessa arbeten använde fångars vård och underhåll m. m., finge af
fångvårdsanslaget fortfarande utgå, samt af Chefen för Ingeniör-corpsea blifvit fullständigt
utredt, att, med de till påföljande riksdag beviljade fortifikationsanslag, sysselsättning
ej kunde vid befästningsarbetena beredas för ökadt antal pionierer eller kronoarbetskarlar,
om icke sistnämnde anslag befriades åtminstone från den ersättning för
dagsverken och sjukvård, som då egde rum, fästningsbyggnads-anslaget finge intill nästa
statsregleringsperiod befrias från ersättning för dagsverken och för sjukvård till arbetskompanierna;
hvaremot, då alla kostnaderna för de i Karlskrona förut förlagde kompanier
af allmänna arbetskarlar varit bestridda af Kongl. Flottan, för hvars räkning, intilldess
annorlunda kunde i nåder förordnas, dessa kompanier derefter, likasom förut, borde
arbeta. Eders Kongl. Majit i nåder förordnat, att detta arbete af Flottans anslag skulle
ersättas med ett visst af Eders Kongl. Majit bestämdt pris, hvilket, med afseende å
5:te hufvudtitelns förut hafde kostnader för ifrågavarande kompanier, Eders Kongl. Majit
fann skäligt bestämma till 75 Ridr Banko årligen för hvarje vid de i Karlskrona förlagde
kompanier af kronoarbetscorpsen anställd man, hvilken ersättning sedermera, ge
-
— 333 —
nom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 11 :te Februari 1847, blifvit bestämd att utgå
med 12 skillingar Banko eller 37 J öre Runt för hvarje effektivt dagsverke.
Någon ändring i hvad rörande det vid befästningsarbetena sysselsatta kronoarbetsmanskap
blifvit genom högstberörde nådiga bref den 8 Augusti 184'2 i detta hänseende
stadgadt, har sedermera icke egt rum; varande i afseende härå vid afgifvande af underdånigt
förslag till inkomst- och utgifts-stat för fångvården den 28 Augusti 1845, då likväl
antalet af kronoarbetskarlar vida öfversteg det nuvarande, af Styrelsen anmärkt,
att, derest fångvården finge tillgodonjuta ersättning för de dagsverken, hvilka af kronoarbetsmanskapet
utgjordes å Karlsborg, Kungsholmen och Rindö, efter det pris af 12
skillingar Banko, som af Eders Kongl. Maj:ts Flotta erlades för hvarje begagnadt kronoarbetskarls-dagsverke
i Karlskrona, konnne anslagssumman för fångvården att minskas
med ett uti inkomststaten kalkyleradt, ehuru endast inom kolumn upptaget belopp af
76,500 R:dr Banko; hvarjemte Styrelsen i de afgifne underdåniga årsberättelserna ornförmäU,
att någon ersättning i ifrågavarande hänseende icke kommit fångvårdsanslaget till godo.
Vidare är i 8 § af revisionsberättelsen omförmäldt, att vid granskning af räkenskapen
för straff- och arbetsfängelset på Långholmen förekommit, att vederbörande redogörare
fått sig tillgodofördt ett belopp af 1,299 R:dr 94 öre, »afskrifningsprocent å till
bageriet under året levereradt rågmjöl, enligt afskrifningsreglementet», men då leveran -  tören, enligt upprättadt kontrakt, vore skyldig att i mån af behof leverera mjölet, och
detta, enligt Revisorernes tanke, lämpligen kunde ske direkte till bageriet, så att någon
magasinering med åtföljande rätt till afskrifningsprocent ej behöfde ifrågakomma, kunde
denna utgift helt och hållet besparas.
I afseende härå får Styrelsen underdånigst anföra, att då bageri år 1849 vid
härvarande straff- och arbetsfängelse å Norrmalm inrättades, ordnades först leveransen
af det för bageriet erforderliga mjöl på sätt, som Revisorerne föreslagit, så att samma
mjöl, hvilket af redogöraren reqvirerades hos leverantören, mottogs och afvägdes af den
vaktqvinna, som egde tillsynen öfver bageriet, hvarefter redogöraren, enligt vaktqvinnans
uppgift, på god tro antecknade det levererade mjölet såsom taget till uppbörd och redovisning;
men sedan Direktören vid nämnde fängelse, efter någon tids erfarenhet, anmält,
att behörig kontroll under ett sådant förfaringssätt saknades, förordnade Styrelsen den
1 Oktober 1853, i öfverensstämmelse med hvad Direktören hemställt, att det för bageriet
erforderliga mjöl skulle likasom öfrig proviant mottagas af fängelsets redogörare och af
honom efter behof utlemnas samt behörigen redovisas. Likaledes föreskref Styrelsen,
sedan bageri jemväl blifvit inrättadt vid straff- och arbetsfängelset på Långholmen, den
3 Oktober 1851, att redogöraren derstädes egde att, efter af Fängelsedirektören utfärdad
eller attesterad reqvisition, ur proviantmagasinet utväga och lemna det mjöl, som för
bageriet erfordrades, samt, sedan bakningen blifvit verkställd, brödet efter vigt mottaga
till utproviantering och redovisning. Yid straff-fängelset i Norrköping, hvarest bageri
sedan äldre tider varit för fängelsets behof inrättadt, har på enahanda sätt alltjemt
förfarits.
Styrelsen har icke utan moget öfvervägande vidtagit förenämnde förfoganden.
Dervid har i första rummet förekommit, att, enligt uppbördsförfattningarne, Kronans
varor och effekter i allmänhet böra mottagas och vårdas under uppbördsmanna-ansvar,
i öfverensstämmelse hvarmed ock de för tjenstemannapersonalen vid straff- och arbetsfängelserna
på Långholmen och Norrmalm samt i Norrköping utfärdade nådiga instruktioner
den 7 Mars 1835 ålägga vederbörande Kamererare derstädes, bland annat, att
— 334 —
ansvara för fängelsernas proviantmagasiner, likasom den sedermera under den 11 December
1860 nådigst utfärdade instruktion för embets- och tjenstemän vid rikets straff-och
arbetsfängelser föreskrifver, att Kamererare vid fäugelserna åligger, att mottaga och qvittera
de proviantartiklar, som tiil fängelsets förråd levereras, äfvensom att sådana artiklar,
enligt gifna föreskrifter, utlemna. Mottagandet och vården af varor för Kronans
räkning innefattar, efter Styrelsens åsigt, ett så maktpåliggande tjenstebestyr, i afseende
å såväl varornas beskaffenhet som qvantitet, att detsamma icke lämpligen bör öfverlemnas
åt underordnade betjente, utan ansvarighet såsom uppbördsman. Vidare och ehuru
de om proviantleveranser till fängelserna upprättade kontrakter vanligen förbinda leverantören
att aflemna varorna i mån af behof, är dermed likväl icke afsedt det dagliga
behofvet, utan hvad som erfordras för en eller annan vecka, allt i mån af leveranspartiets
storlek. Ett annat förfaringssätt, eller att, jemlikt Revisorernes förslag, en viss
qvantitet mjöl skulle levereras hvarje dag bakning vid fängelset verkställes, skulle, genom
ökade transportkostnader, höja leveranspriset och minska konkurrensen vid upphandlingsauktionerna,
helst, såsom vid Norrköpings strafffängelse understundom inträffar,
leverantörer af mjöl till fängelset äro boende flera mil från detsamma.
Härförutom och om än leverantör kunde tillhållas att iakttaga den noggrannhet
i afseende på leveranstiden, att mjölet, på sätt som nu sker, blefve aflemnadt omedelbart
före bakningens företagande, skulle dock, vid de fall, då det levererade mjölet icke ansåges
vara af kontraktsenlig beskaffenhet, utan borde undergå behörig besigtning, genom
den härigenom förorsakade tidsutdrägt, ej mindre hinder för bakningens och provianteringens
verkställande i behörig tid, än ock svårigheten för mjölets vård och förvarande
uppstå. Af dessa och andra omständigheter, som, enligt Styrelsens åsigt, störande
skulle inverka på ordningen inom fängelserna, genom den ifrågasatta förändringens
införande, anser Styrelsen sig böra helt och hållet afstyrka Revisorernes förslag
uti förenämnde hänseende. Detta förslag synes i öfrigt hafva sin grund mindre i någon
felaktig anordning i afseende å fängelsernas förvaltning, än i afskrifningsreglementets
stadgande rörande den redogörarne tillkommande afskrifningsprocent. Det tillhör icke nu
Styrelsen att ingå i någon undersökning i sistnämnda hänseende, men Styrelsen bör dock
härvid upplysa, att vid regleringen af redogörarnes aflöning, den dem enligt nämnde reglemente
tillkommande förmån af afskrifningsprocent å proviant m. fl. artiklar tagits i
betraktande, äfvensom Styrelsen icke torde böra lemna oanmärkt, att förbakning af bröd
vid fängelserna lemnat ett särdeles gynnsamt resultat, såväl hvad brödets beskaffenhet
angår som beträffande kostnaden, oaktadt deruti inräknats ej mindre afskrifningsprocenten
å mjöl, än ock alla med förbakningen förenade utgifter.
Slutligen hafva Revisorerne anmält, att, vid jemförelse af fångarnes antal i olika
län, ett missförhållande i afseende å cellfängelsernas storlek och anordning syntes vara
för handen, i hvilket hänseende blifvit anfördt, att de häktades antal år 1861 i Blekinge
län utgjorde 480 och i Kalmar län 597, hvarvid för det större fångantalet i sistnämnda
län funnes blott ett cellfängelse, nemligen i Kalmar med 102 ljusa och 5 mörka
celler, under det för det mindre antalet i Blekinge län vore att tillgå 2:ne sådana fängelser,
det ena i Karlskrona med 90 ljusa och 5 mörka och det andra i Karlshamn med
32 ljusa rum, eller tillsammans långt större antal än i Kalmar län, hvars utsträckta
läge och stora folkmängd dessutom syntes hafva lemnat långt större anledningar att der
förlägga 2:ne fängelser, än i Blekinge län med dess mindre folkmängd och mera centrala
läge.
I anledning häraf får Styrelsen underdånigst yttra, att uppförandet af en del
så kallade kronoceilfängelser i landsorten i viss mån varit beroende af behofvet för ve_
— 335 —
derbörande stads- och härads-komrauner af nytt häkte samt de bidrag till byggnadens
uppförande eller framtida underhåll, som nämnde kommuner varit villiga att lemna. Behofvet
af ett kronocellfängelse i norra delen af Kalmar län har länge af Styrelsen varit
kändt, hvadan ock Styrelsen, sedan Eders Kongl. Majit genom nådigt bref af den 4
Juni 1845, med bifall till Styrelsens derom gjorda underdåniga hemställan, uppdragit
åt Eders Kongl. Majits Befallningshafvande i Kalmar län, att, för uppförande af ett nytt
kronohäkte vid staden Wimmerby, för statens räkning inköpa den af Borgmästaren
Bursie i sådant afseende för 200 Riksdaler Banko erbjudna tomt, under den 7 November
1848 till Eders Kongl. Majit i underdånighet öfverlemnat ritning och kostnadsförslag för
uppförande af ett cellfängelse å nämnde tomt; hvilken Styrelsens underdåniga framställning
likväl icke lärer hafva föranledt till Eders Kongl. Majits nådiga bifall.
Emellertid har Styrelsen, med afseende å förhanden varande förändrade förhållanden,
ånyo upptagit frågan om ett kronohäkte i norra delen af Kalmar län till handläggning
och i sådant afseende aflåtit skrifvelse till Eders Kongl. Majits Befallningshafvande
i nämnda län; och torde Styrelsen, sedan nödig utredning vunnits, få hos Eders
Kongl. Majit ånyo anmäla detta ärende.
Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
W. STRÅLE.
R. TH. CEDERSCHIÖLD. VICTOR LJUNGSTEDT.
Stockholm den 28 December 1863.
E. A. F. Lindencrona.
Kongl- Svea Hofrätts
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkning vid
bemälte Hofrätts expensmedels-räkning
för år 1861.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti den af Rikets Ständers Revisorer den 14 sistlidne Oktober afgifna underdåniga
berättelse, om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna me
-
— 336 —
del bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1861, hafva Revisorerne
anmärkt, att bland Hofrättens expensmedels-utgifter förekomme, förutom inköpskostnad
för sextio stolar, å aderton Riksdaler stycket, en post å Två tusen fyrahundra
femtio Riksdaler för fyrationio andra stolar, hvilka således kostat femtio Riksdaler
stycket; i anledning hvaraf Revisorerne ansett sig icke sakna anledning ifrågasätta,
huruvida ej stolar af mindre dyrbar beskaffenhet än den sistnämnde kunnat anskaffas,
hvilka för det afsedda ändamålet varit fullt lämpliga.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 24 sistlidne November befallt
Hofrätten att med underdånigt utlåtande öfver berörde anmärkning till Eders Kongl.
Maj:t inkomma, samt Hofrätten i anledning deraf infordrat yttrande af dess Arkivarie,
som inom Hofrätten förvaltar expensmedlen, så får Hofrätten nu, med öfverlemnande af
berörde yttrande jemte den remitterade handlingen, i underdånighet förklara, det Hofrätten
för egen del icke har något att tillägga till hvad Arkivarien i ämnet anfört och
upplyst.
Med djupaste undergifvenhet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
i*. Å. SPAK BE.
H. M. MUNTHE. CARL HENR. PFEFFER. LARS STJERNSTEDT.
J. R. GEIJER. N. P. UDDENBERG.
CLAS LIVIJN. CARL H. RETZELIUS. VICTOR ADLERS.
HUGO FÅHRAEUS.
Stockholm den 14 December 1863.
G. Schöne.
Ödmjukt Memorial.
I anledning af Rikets Ständers Revisorers i underdånig berättelse den 14 sistlidne
Oktober framställda och genom nådig remiss af den 24 påföljda November Kongl.
Hofrätten meddelade anmärkning derom, att bland Kongl. Hofrättens expensmedels-utgifter
år 1861 förekomme, förutom inköpskostnad för 60 stolar, å 18 R:dr stycket, en
post å 2,450 R:dr för 49 andra stolar, hvilka således kostat 50 R:dr stycket; i anseende
hvartill Revisorerne ifrågasatt, huruvida ej stolar af mindre dyrbar beskaffenhet
än den sistnämnde kunnat anskaffas, hvilka för det afsedda ändamålet varit fullt
lämpliga, får jag härmed vördsamt afgifva infordradt yttrande.
— 337 —
Omförmälda pris-skillnad har berott af den väsentligen olika beskaffenheten af
ifrågavarande två slag stolar, hvilka, jemlikt Kongl. Hofrättens beslut den 26 Mars 1861,
i sammanhang med annan ny möblering inom embetslokalen, blifvit anskaffade. De
förstnämnda stolarna, eller de som kostat blott 18 R:dr stycket, äro nemligen af vanlig
storlek samt endast i sitserna stoppade och med skinn beklädda; hvaremot de öfriga
49 stolarna, såsom afsedda att begagnas omkring domborden på Kongl. Hofrättens fem
sessionsrum, med 25 på stora rummet och 6 på hvartdera af de öfriga, ansetts böra
ega mera prydlighet, icke allenast blifvit gjorda efter betydligt större modell och med
höga ryggar samt stoppade och skinnbeklädda i sitserna, utan äfven äro försedda med
stoppning och skinnbeklädnad på ryggarnas fram- och baksidor, hvartill, i följd af dessa
stolars större dimensioner, naturligtvis åtgått vida mer af tagel, skinn, knappspik och
andra materialier. Vid sådant förhållande och då sistnämnda af ekträ omsorgsfullt arbetade
stolar jemväl kunna antagas blifva af mer än vanlig varaktighet, torde den erlagda
betalningen af 50 R:dr stycket för dessa, till begagnande under en lång framtid
afsedda persedlar, särdeles med hänsigt till dyrheten af varupriser och arbetslöner vid
tiden för beställningens utförande, icke skäligen kunna anses öfverdrifven.
I afseende å det kostnadsförslag, som legat till grund för Kongl. Hofrättens ofvanberörda
beslut af den 26 Mars 1861, har jag trott mig böra ödmjukligen erinra, att
det för ifrågavarande 49 stolar från början betingade och i kostnadsförslaget upptagna
pris af 55 R:dr stycket, beräknadt för stolarnas förfärdigande i fåtöljform, enligt särskildt
aftal nedsattes till 50 R:dr, sedan genom vederbörligt förordnande blifvit bestämdt, att
stolarna icke skulle förses med sidokarmar eller så kallade armlänningar. Stockholm
den 11 December 1863.
E. Q. Björkman.
Riksmarskalks-embetets
underdåniga utlåtande, angående Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar
vid Ulriksdals, Haga och Strömsholms
lustslotts räkenskaper för år
1861.
Und erdånigste Utlåtande.
Sedan Eders Kongl. Majit i nåder anbefallt Riksmarskalken, att inkomma med
underdånigt utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorer
uti deras afgifna underdåniga berättelse för är 1861 anmält rörande Ulriksdals, Haga
och Strömsholms lustslott och dessa slotts räkenskaper för nämnde år, har jag infordrat
och får härhos underdåuigst öfverlemna vederbörande Ståthållares underdåniga yttranden
i hvad hvartdera slottet särskildt vidkommer; och som jag, beträffande Ulriksdals och
Haga slott, icke har något att erinra eller tillägga till hvad Ståthållaren i underdånighet
andragit, anser jag mig endast böra deruti för egen del instämma.
Beträffande åter den af Revisorerne gjorda anmälan, att någon redovisning icke
blifvit afgifven för den afkastning, trädgården vid Strömsholm lenmat under förenämnde
43
— 338 —
år. ehuru aflöning till en trädgårdsmästare utgått med trehundraåttatiosju Riksdaler
32 skillingar; så och då, efter hvad Ståthållaren upplyst, den vid slottet antagne trädgårdsmästare,
enligt det med honom år 1845 upprättade, i bestyrkt afskrift underdånigst
bifogade kontrakt, är berättigad att, jemte bestämd kontant lön, uppbära all den afkastning,
trädgården kan lemna, mot skyldighet att, utom åtskilliga andra icke så obetydliga
underhålls-, planterings- och försköningsarbeten, jemväl värda och vidmakthålla
sjelfva trädgården med tillhörande stängsel och gångar m. m., samt detta förhållande fortfarit
alltsedan nyssnämnde tid, utan att någon anmärkning dervid förut egt rum, torde
Eders Kongl. Majit nädigst finna detsamma icke heller nu böra till någon åtgärd föranleda.
De remitterade handlingarne återställas härhos i underdånighet. Stockholm den
30 December 1863.
A. F. N. GYLDENSTOLPE.
W. von Solioultt.
(Ulriksdals slott.)
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Vid granskning af Ulriksdals Kongl, slotts räkenskap för år 186! hafva Rikets
Ständers sednast församlade Herrar Revisorer gjort anmärkning öfver det sätt, hvaruppå
en utaf Apothekaren f. R. Kindstrand afgifven och qvitterad räkning å medikamenter
för trettioåtta Riksdaler fjorton öre blifvit upprättad; i anledning hvaraf underdånigt
yttrande blifvit Ståthållare-em betet affordradt.
Då medikaments-räkningarne vid kungsgården tillförene alla år blifvit uppgjorda på
enahanda sätt med de nu ifrågavarande, utan någon erinran, vare sig från Kongl. Kammar-rätten
eller vid föregående revisioner, torde nu gjorda anmärkning icke kunna föranleda
till annan åtgärd, än iakttagande för Ståthållare-embetet att hädanefter mera fullständigt
verificera de räkningar, som afgifvas å medikamenter, hvilka för kungsgårdens
behof varda använda.
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärdar.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj;ts
underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåte:
C. A. MANDERSTRÖM.
Stockholm den 11 December 1863.
Wilh. Ingelotz
— 339 -
(Haga slott.)
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Vid granskning af Haga Kongl, slotts räkenskap för år 1 is61 hafva Rikets Ständers
sednast församlade Herrar Revisorer gjort anmärkning öfver det sätt, hvaruppå två
utaf Apothekaren F. R. Kindstrand afgifna och qvitterade räkningar å medikamenter för
tvåhundratio R:dr tjugu öre blifvit upprättade; i anledning hvaraf underdånigt yttrande
blifvit Ståthållare-embetet affordradt.
Då medikaments-räkningarne vid kungsgården tillfören alla år blifvit uppgjorda
på enahanda sätt med de nu ifrågavarande, utan någon erinran, vare sig frän Kongl.
Kammar-rätten eller vid föregående revisioner, torde nu gjorda anmärkning icke kunna
föranleda till annan åtgärd, än iakttagande för Ståthållare-embetet att hädanefter mera
fullständigt verificera de räkningar, som afgifvas å medikamenter, hvilka för kungsgårdens
behof varda använda.
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåte.
C. A. MANDERSTRÖM.
Stockholm den 11 December 1863.
Wilh. Ingelotz.
(Strömsholms slott.)
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts Hof-expeditions remisskrifvelse den 28 nästlidne
November, rörande Rikets Ständers Revisorers anmärkning vid Strömsholms slotts
räkenskaper för år 1861 om bristande redovisning för slottsträdgårdens afkastning, får
Ståthållare-embetet i djupaste underdånighet upplysa, att den vid Kongl slottet anställde
trädgårdsmästaren är berättigad att, jemte anslagen lön, hvaraf spanmålen numera,
enligt Kongl, brefvet den 19 Augusti 1851, utgår i kontant efter 10 års fastställdt medelpris,
undfå all den afkastning, trädgården kan lemna, mot skyldighet att densamma vårda
och vidmakthålla. Till närmare upplysning härutinnan bifogas i lika underdånighet vi
-
— 340 —
dimerad afskrift af det kontrakt, som vid nuvarande trädgårdsmästarens antagande blifvit
npprättadt.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigst#
tjenare och undersåte,
C. SILFVERSKIÖLD.
Strömsholm den 8 December 1863.
N. O. Eek.
(Afskrift.)
Trädgårdsmästaren Sven Peter Andersson antages härmed till trädgårdsmästare
vid Strömsholms Kongl lustslott, med åtnjutande dervid af den lön och öfriga förmåner,
som här nedan uppräknas, hvaremot honom åligger att iakttaga och fullgöra, icke allenast
de skyldigheter, som härutinnan specielt bestämmas, utan ock allt hvad för öfrigt
kan varda honom i tjensten anbefalldt.
Rättigheter och förmåner:
Kontant lön
100 R:dr Banko
In natura 20 tuunor spannemål, hälften råg och hälften korn.
Fria boningsrum för sig och tjenstefolk samt nödige uthus och stall.
Slottern i lust- och köksträdgårdarne, utgörande 18 tunne- 12 kappland, samt
all afkastning af den sednare, bestående af 3 tunne- 141, kappland fruktbärade qvarter,
och en särskild plantage om 22^ kappland, tillhopa 4 tunnland 5 kappland.
Rättighet att ifrån stuteriet årligen afhemta 300 lass gödsel, å 4 sk , och 200
lass strö, å 2 sk., allt Banko, pr lass, enligt det lassmått, som vid stuteriet är antaget
och fastställdt.
Skyldigheter och åligganden:
Underhållandet af östra lust-trädgården, stora alléen och köksträdgården med
prydnader, alléerna och trädplanteringarne kring borggården, vid vägen till Campementsplatsen
och till Stuteri-chefens boställe; gångarnes grusning och renhållning kring slottet,
på inre borggården samt uti lust-och köksträdgårdarne; skyldighet,att på egen bekostnad
planera holmen, hvarå Kongl, slottet är beläget, samt att der anbringa nödige sandgån
-
— 341 —
gar, blomsterlister och grupper, hvilka af trädgårdsmästaren skola vårdas och underhållas,
börande detta arbete vara fullbordadt inom fem år ifrån tillträdestiden; skyldighet
att på kungsgårdens mark, enligt skeende anvisning, på egen bekostnad, upptaga och
årligen plantera samt behörigen vattna och sköta femtio stycken vilda träd å de ställen
på kungsgårdens område, som af Ståthållaren bestämmas; ombesörjandet af mindre anläggningar
och embellissementer, såsom blomsterlister och grupper, som bidraga till prydnaden,
samt desamma vårda och underhålla; — skyldighet att plantera buskar och fruktträd,
särdeles af vinterfrukt, i de utgångnas ställe; underhållandet af vallen och grafven
kring borggården samt derå växande syrenhäck; underhållandet af sex målade grindar
med lås, äfvensom den stängsel, som efter författningarna tillhör Kongl, slottet att uppsätta
kring lust- och köksträdgårdarne, med undantag af stenmuren vid östra trädgården,
som af Kongl, slotts-kassan särskildt besörjes; — skyldighet att anlägga och underhålla
äkta samt vilda trädskolor och derutur försäljningsvis tillhandahålla allmänheten, mot
skälig betalning; skyldighet att årligen hafva i beredskap och aflemna tidiga grönsaker,
sparris och meloner m. m. vid Kongl, hofvets ankomst och vistande på Strömsholm, samt
under läger på Utnäs Campementsplats, för hvilka grönsaker betalning undfås efter i orten
gångbart pris.
Trädgårdsmästaren skall sjelf föra ett anständigt, nyktert och ordentligt lefverne
samt tillhålla sitt folk att detsamma iakttaga, äfvensom att noga och aktsamt handhafva
elden, så inom som utom hus.
I öfrigt kommer trädgårdsmästaren att ställa sig gällande tjenstehjonsstadgan till
efterrättelse; varande det honom i sammanhang d rmed tillåtet att, i händelse af flyttning
ur tjensten, förvara de honom tillhörige trädgårdsprodukter i de tjensten åtföljande käll—
rar ifrån flyttningstiden om hösten tills derpåföljande 14:de Mars.
Strömsholms Kongl lustslott den 23:dje Juni 1845.
G. LILJENSTOLPE,
Ståthållare vid Strömsholms Kongl, lustslott.
Med ofvanskrifne kontrakt och deri föreskrifne punkter förklarar jag mig nöjd,
förbinder mig desamma till alla delar uppfylla och i vittnens närvaro egenhändigt underskrifva
mitt namn. Engsö den 30:de Juni 1845.
<S. P. Andersson.
(Sigill.)
Egenhändiga underskriften intyga:
Axel Piper.
Gustaf Axel Hiller.
Orgelnist.
Vidimeras:
O. O. G. Blomdahl.
— 342 —
Kongl Serafimerordensgillets
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid allmänna hospitals - och
barnhusfondens räkenskaper för år
1861.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Medelst nådig remiss af den 23 November sistlidne år har Eders Kongl. Ma:jt,
täckts infordra Serafimerordens-gillets underdåniga utlåtande, i anledning at Rikets Ständers
Revisorers, vid granskning af allmänna hospitals- och barnhusfondens räkenskaper för år
1861, gjorda anmärkningar, hufvudsakligen afseende det förhållande, att uti redogörelsen
för Halmstads för längre tid sedan indragna hospital utbalanserats till år 1862, under
rubriken »jordskyld af obefintliga hagplatser», etthundrasjuttionio Riksdaler trettioett öre,
som, enligt redogörelsen bilagd balansförklaring, under loppet af omkring femtio år bildats
på det sätt, att årligen uppdebiterats ett belopp af circa tre Riksdaler sjuttio öre,
såsom skolande utgöra jordskyld eller tomtören för iiageplatser inom staden Halmstads
område, hvilket belopp dock, enär icke kändt vore, hvarest dessa hageplatser hade sitt
bestämda läge eller hvilken de samma innehade, icke kunnat indrifvas, — å hvilket förhållande,
då ett sådant fortsatt balanserande ingalunda vore med god ordning öfverensstämmande,
Revisorerne förmält sig vilja fästa uppmärksamheten, så att detsamma kunde
vinna nödig utredning och den balanserade posten, derest giltigt skäl dertill förefunnes,
i vederbörlig ordning ur räkenskapen afskrifvas.
I afseende härå får alltså Ordens-gillet i underdånighet lemna följande upplysningar
:
Redan år 1849, af då varande Hospitals-sysslomannen i Halland, blef hos Eders
Kougl. Maj:ts Befallningshafvande i länet ansökning gjord om rättighet att få ur räkenskapen
afskrifva nittio Riksdaler, fjorton skillingar, åtta runstycken Banko, utgörande
dittills balanserad jordskyld af nyssnämnda beskaffenhet; i anledning hvaraf och sedan
ärendet blifvit till Ordens-gillet öfverlemnadt, Ordens-gillet dels, under den 5 April 1850,
anmodade Konungens Befallningshafvande i Hallands län, att, efter vederbörandes hörande,
så vidt ske kunde, införskaffa och Ordens-gillet tillhandahålla erforderliga upplysningar
i afseende å berörda jordskyld, dels ock, efter härå erhållet svar, under den 16 nästpåföljde
September, på anförde skäl, förklarade den äskade afskrifningen då icke kunna
beviljas.
1 sammanhang med detta beslut lät Ordens-gillet förständiga Sysslomannen att
vidtaga erforderlige mått och steg för att söka vinna behöflige ytterligare upplysningar i
ämnet, hvarjemte Ordens-gillet förklarade sig vilja, sedan ärendet vunnit ali den utredning,
som kunde ernås, på derom skeende anmälan, vidare utlåtande deruti meddela.
Sådan anmälan har dock allt sedermera uteblifvit; i anseende hvartill, sedan
Ordens-gillets Revisor nästlidne år detta förhållande anmärkt, Ordens-gillet, uti skrif
-
— 343 —
velse af den 30 Juni 1863, anmodade Konungens bemälte Befallningshafvande att affordra
Hospitals-sysslomannen det vidare yttrande, som af Ordens-gillets nyssberörda beslut påkallades,
äfvensom att för egen del utlåta sig rörande ifrågavarande lägenheter samt de
åtgärder, som kunde vara att vidtaga för utkräfvande af ersättning, i händelse Hospitalsstyrelsen
skulle för all tid vara förlustig sin af samma lägenheter beroende rätt.
Detta utlåtande, åtföljdt af Hospitals-sysslomannens såväl som Förste Landtmätarens
i länet yttrande i ämnet, har numera, den 14 nästlidne December, till Ordens-gillet
inkommit, innefattande tillkännagifvande, det tillförlitlig upplysning angående antydda
hageplatser icke kunnat vinnas; och kommer, med afseende härå, den i omförmälta måtto
väckta afskrifningsfrågan att hos Ordens-gillet vidare författningsenligt behandlas.
I öfrigt och beträffande Rikets Ständers Revisorers yttrande, hurusom, vid besök
å det nybyggda hospitalet för sinnessjuke vid Konradsberg, Revisorerne funnit det önskvärdt,
det åtskilliga denna byggnad nu vidlådande olägenheter, såsom felaktigheter i anordningen
för luftvexling och vattenaflopp, genom mera förutseende och omtanka vid dess
uppförande undvikits, har Ordens-gillet endast att fästa uppmärksamheten derå, att med
uppförandet af nämnda byggnad, eller uppgörandet af planerne derför, Ordens-gillet icke
haft någon befattning eller tillsyn, utan blefvo byggnaderna först hösten 1861, kort innan
patienter skulle der emottagas, öfverlemnade till Hospitals-öfverstyrelsen, som sökt
i mån af tillgångar afhjelpa de olägenheter, hvilka funnits vidlåda ifrågavarande hospitalsinrättning.
o
Återställande den remitterade handlingen, framhärdar Ordens-gillet, med djupaste
undergifvenhet,
Stormäktigste, Al lernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare:
(i. A. SPAItltU. J. t. FAHILEIIS.
MAGNUS HUSS
T. A. Billbergh.
Stockholm den 4 Januari 1864.
Direktionens öfver
Drottninghuset
underdåniga utlåtande öfver en af Rikets
Ständers Revisorer år 1863 gjord
anmärkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, i afseende å Drottninghusets
räkenskaper för år 1861, anmärkt, att summan af utgifterna enligt kapitalkontot
— 344 —
i hufvudboken blifvit utförd 30 öre större, än densamma utgjorde, hvaremot de utbalanserade
tillgångarna med samma belopp minskats, hvilken felaktighet Revisorerne funnit
härleda sig derifrån, att Inrättningens vid 1861 års slut hos Urfabrikören Linderoth
egande fordran, hvilken i den särskilda liqviden med honom utförts till 4,622 R:dr 55
öre, i balanskontot blifvit upptagen med 4,622 R:dr 25 öre R:mt, har Eders Kongl.
Majrt. genom nådig remiss den 22 November sistlidne år, anbefallt Direktionen öfver
Drottninghuset att i anledning at berörde anmärkning afgifva underdånigt utlåtande.
Vid fullgörande af denna nådiga befallning får Direktionen, som funnit den
gjorda anmärkningen riktig, i underdånighet anmäla, att då ifrågavarande, jemväl i 1862
års hufvudbok qvarstående, felaktighet icke ledt till någon förlust för Inrättningen, Direktionen
ansett sig endast böra förständiga räkenskapsföraren att vid upprättande af
1863 års hufvudbok iakttaga rättelse i anmärkta hänseendet.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste , Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
X. S. v. KOCH.
TH. WENSIOE. J. G. LUNDBERG.
F. II’. Gahn.
Stockholm den 12 Januari 1864.
Kongl. Direktionens öfver allmänna
Harnlius-inrättningen
i Stockholm
underdåniga utlåtande, i anledning
af en uti 1863 års revisionsberättelse
förekommande anmälan.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers Revisorer, uti deras den 14 Oktober 1863 afgifna underdåniga
berättelse angående verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1861, anmält hurusom,
med föranledande af Kongl, förordningen angående hospitals- och barnhusinrättnin
-
345 —
garne i riket den 11 December 1766, remisslage till Landträntmästare uti åtskilliga
län blifvit afförd för spanmålstnedel, sam från ränterierna till Direktionen öfver Barnhuset
inlevererats, med ett sammanräknadt belopp af 115R:dr61 öre Runt, men att Revisorerne
ansett en välgörenhetsanstalt, sådan som Barnhuset, böra vara befriad från
utgifter af ifrågavarande beskaffenhet, har Eders Kongl. Maj;t genom nådig remiss den
23 nästlidne November täckts häröfver infordra Direktionens utlåtande.
Till underdånig åtlydnad häraf får Direktionen förmäla, att, ehuru Direktionen
icke, emot den af Revisorerne åberopade författningens inehåll, ansett sig ega anledning
vägra afdrag af remisslage, då det af räntmästare i länen fordrats, Direktionen likväl
för sin del icke har något att erinra emot berörde afdrags upphörande, derest föreskrift
derom varder i behörig ordning meddelad.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
G. FR ALMQVIST
ADOLF WALLENBERG. AX. GABR. CARLSON. PEHR LINDSTÉN.
C. G. CERVIN. OSCAR AREHN. TH. ANKARSVÄRD.
Stockholm den 23 December 1863.
A. L. Frykholm.
Skara stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, angående de
anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer
framställt vid Alingsås’ och Lidköpings
elementarläroverks räkenskaper
för år 1861.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i anledning
af anmärkningar, som Rikets Ständers Revisorer, vid granskning af statsverkets samt
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under ar
44
— 346 -
1861, framställt vid de af Konsistorium för nämnde år ingifne räkenskaper, får Konsistorium
härmed afgifva det underdåniga utlåtande, att till de förklaringar, som från
Rektorerne vid Alingsås’ oell Lidköpings lägre elementarläroverk, Magistrarne A. F.
Cederin och A. W. Nilson, blifvit infordrade och härjemte underdånigst bifogas, Konsistorium,
för sin del, icke har något att tillägga.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Ailernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
J. COLLÉN.
N. SALANDER. G. WENNERBERG.
Skara Domkapitel den 9 Januari 1864.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
J. A. BUTSCH.
P. G. ALANDER.
FR. E. FAGERSTRÖM.
Gabr. Söderlind.
(Alingsås lägre elementarläroverk.)
Till Högvördiga Domkapitlet i Skara.
Uti skrifvelse den 9 dennes har högvördiga Domkapitlet infordrat min förklaring
öfver en af Rikets Ständers Revisorer vid 1861 års räkenskap för Alingsås’ elementarläroverk
gjord anmärkning af följande lydelse:
»Vid 1860 års räkning öfver lärarnes aflöningsmedei vid Alingsås’ elementarläroverk
utbalanserades såsom läroverkets skuld vid nämnde års slut 75 R:dr, hvilka,
i stället att uti årets räkenskap inbalanseras, blifvit såsom utgift afförda.»
Och får jag härmed erkänna detta mitt misstag samt, i anseende dertill, att
det icke medfört någon förlust för det allmänna, ödmjukast anhålla om benäget öfverseende.
Handlingarne återställas ödmjukast.
Alingsås den 23 December 1863.
A. F. Cederin.
Rektor.
— 347 —
(Lidköpings lägre elementarläroverk.)
Till M. V. Konsistorium i Skara.
Jemte remisshandlingarnes återställande får jag, med anledning af Rikets Stän
ders
Revisorers anmärkning mot Lidköpings elementarläroverks räkenskaper för år 1861,
vördsamt förklara, att den anmärkta felaktigheten tillkommit genom förbiseende, och att
misstaget blifvit af mig rättadt redan i 1862 års räkenskaper, i det egna kassans skuld,
100 R:dr Runt, blifvit upptagen uti såväl dess in- som utgående balans.
Lidköping den 28 December 1863.
With. Nilson.
Rektor.
Strengnäs stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkning vid
Konsistorii räkenskaper för år 1861.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti nådig remiss af den 23 sistlidne November, har Eders Kongl. Majit anbefallt
Domkapitlet att afgifva underdånigt utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers
vid granskning af statsverkets jemte andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1861 uti nådigst bifogadt transsumt upptagna
anmärkning, att uti sammandraget af hufvudredogörelserna för Strengnäs stifts Konsistorium
och elementarläroverk besagde år den ingående balansen utgör 203,174 R-.dr
61 öre, hvaremot nästlidet års revisionsberättelse utbalanserar 202.572 R:dr 68 öre R:mt.
Till underdånig åtlydnad häraf får Domkapitlet underdånigst anföra, att, ehuruväl
Domkapitlet icke förbisett den anmärkta skillnaden emellan ofvannämnde ut- och
inbalanserade summor, och att beloppet, utgörande 601 R:dr 93 öre, hvilket, såsom Rikets
Ständers Revisorer funnit, motsvaras utaf en vid 1859 års redogörelse för Nyköpings
elementarläroverk i Kongl. Kammar-rätten anmärkt post, blifvit på ett i formelt
hänseende oriktigt sätt läroverket godtgjordt genom dess läggande till 1861 års ingående
balans, Domkapitlet dock trott sammandraget af hufvudredogörelserna böra, för att
icke gifva anledning till anmärkning, noggrann! och utan ali ändring upptaga dessa hufvudredogörelsers
resultater, hvilket Domkapitlet uti ifrågavarande fall ansett så böra
ske äfven af det skäl, att den anmärkta postens inflyttande ibland årets inkomster, i
__ 348 —
stället för dess qvarstående uti ingående balansen, icke i ringaste mån inverkar på slutsummorna
af årets räkenskaper, hvilka i båda fällen blifva desamma.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
TU ANNERSTEDT.
JOH. GEZELIUS. LARS BROMAN.
L. F. KUMLIN. C. F. LINDMAN. H. AMINSON.
Strengnäs Domkapitel den 9 December 1863.
E. G. Lundblad,
Wexio stifts Konsistorii
underdåniga utlåtande öfver en i 1863
åre revisionsberättelse förekommande
anmärkning vid Konsistorii räkenskaper
för år 1861.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med återställande af Eders Kongl. Maj;ts nådiga remiss å den af Rikets Ständers
Revisorer, vid granskning af 1861 års redogörelse för Konsistorii kassor, gjorda
anmärkning: vatt uti räkningen öfver caducmedlen samt befordrings- oell sterbhusafgifter
ingått bland inkomsterna ett belopp å 26 R:dr 25 öre, utgörande besparing under 2\ne
månaders ledighet af den 8:de adjunktslönen vid Wexiö högre elementarläroverk anslagna
indelta spanmål». får Konsistorium, på befallning, afgifva underdånigt utlåtande.
Till en början torde det tillåtas Konsistorium underdånigst nämna, att ifrågavarande
1861 års räkenskaper redan blifvit granskade af Eders Kongl. Maj:ts och rikets
Kammar-rätt utan anmärkning mot den besparing, hvilken Rikets Ständers Herrar Revisorer
funnit felaktig, äfvensom att en likartad besparing å:- 185'), utgörande 43 R:dr
80 öre, för till 6:te Adjunkten vid Jönköpings högre elementarläroverk anslagen kronotionde,
undgått ali anmärkning både af Rikets Ständers Revisorer och Kammar-rätten.
— 349 —
Beträffande sjelfva saken, så förekommer i 133 § 3 mom. af Eders Kongl. Maj:ts
förnyade nådiga stadga för rikets allmänna elementarläroverk den 29 Januari 1859 det
stadgandet, att emeritikassan tillsvidare behåller sina hittills varande inkomster; och då
Eders Kongl. Majit, genom nådigt bref till Wexiö Konsistorium den 22 Augusti 1843,
funnit godt bifalla Konsistorii underdåniga förslag, att lönebesparingar vid lärarebeställningar
finge tillsvidare tillfalla stiftets emeritikassa, så vågar Konsistorium tro sig hafva
ådagalaggt lagligheten af den anmärkta besparingen. Att åter samma besparing ej fått
sträcka sig till det kontanta löneanslaget, utan endast omfattat indelt kronotionde, hemtar
stöd af Eders Kongl. Majits nådiga cirkulärbref den 16 November 1839.
Konsistorium framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåten
A. G. AHLSTRAND A. E. NORBECK.
GUSTAF WETTER. A. RUNDBÄCK.
G. FR. KORAEN. B. P. A. HJELMQVIST.
Wexiö Domkapitel den 12 December 1863.
Lars Gust. Rydén.
Kongl. Direktionens öfver allmänna
Institutet för
döfstumma oell blinda
underdåniga förklaring öfver en af
Rikets Ständers Revisorer, vid granskning
af detta Instituts räkenskap för
år 1861, gjord anmärkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till följe af nådig remiss af den 23 November nästlidne år, får den öfver allmänna
Institutet för döfstumma och blinda i nåder förordnade Direktion härmed till
Eders Kongl. Majit i underdånighet afgifva förklaring öfver en af Rikets Ständers Revisorer,
vid granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
— 350 —
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1861, gjord och genom transsumt af deras
deu 14 Oktober 1863 afgifna underdåniga berättelse Direktionen delgifven anmärkning.
Revisorerne yttra deruti, att, beträffande grunden till den, enligt entreprenadkontrakt
af den 10 Juni 1861 utförda och numera fulländade, nya byggnad, afsedd att inrymma
Institutets döfstumma afdelning, sålunda tillgått, att Direktionen, utan att kostnadsförslag
derför blifvit upprättadt och utan att planen för arbetet blifvit vederbörandes
granskning underställd och i nåder gillad, låtit verkställa betydliga sprängningsarbeten
å den plats — belägen å ett berg, som vid sprängningen icke lemnat tjenlig
byggnadsmaterial — der byggnaden nu är förlagd, samt planera platsen och uppföra
stenfot till byggnaden, hvilka arbeten, som blifvit verkställda mot betalning dels för dag,
dels ock, hvad sprängningsarbetet beträffade, för kubikfamn eller kubikfot, uppgått till
det betydliga beloppet af omkring 45,000 R:dr Hunt, uti hvilken summa dock inginge
kostnaden för borttransporterande af den undansprängda stenen, som blifvit använd till
utfyllnad af den holme, hvarå verkstäderna äro belägna; samt att Revisorerne, som icke
vore i tillfälle att med nog sakkännedom kunna bedöma, huruvida den plats, som för
byggnaden blifvit vald, varit med afseende å kostnaden och de öfriga omständigheter,
hvilka bort tagas i betraktande, den mest lämpliga, eller om sprängning af grunden till
djup, som nu skett, varit af nödvändigheten påkallad, emellertid, då en så betydlig summa,
hvilken, enligt Revisorernes tanke, kunnat bättre användas för befrämjande af Inrättningens
ädla syfte, blifvit utgifven för ett så beskaffadt ändamål, som det ofvannämnda,
hvilket å en annan plats måhända kunnat uppnås för ett jemförelsevis obetydligt
belopp, ansett förhållandet, jemväl ur formel synpunkt betraktadt, förtjent att
komma till Rikets Ständers kännedom.
Hvad först beträffar Direktionens sätt att gå tillväga, för åstadkommande af
grunden till den ifrågavarande byggnaden, får Direktionen i djupaste underdånighet åberopa
bilagde transsumt och utdrag af dess protokoll för den 19 Maj och den 10 November
1860, hvarutaf Eders Kongl. Maj:t täckes i nåder inhemta:
att arbetena för beredande af tjenlig grund för den nya byggnaden blifvit, efter utlysning
på entreprenad, uppdragna åt den, som dervid ingifvit det lägsta anbudet;
att, sedan denne visat sig icke kunna nöjaktigt utföra dessa arbeten, det derefter
lägsta anbudet blifvit antaget, och vederbörligt kontrakt upprättadt; samt
att meranämnde arbeten blifvit verkställda under tillsyn och kontroll af Arkitekten
i Eders Kongl. Maj:ts Ofverintendents-einbete, Professor J. A. Haverman.
Att förslag öfver kostnaden för ifrågavarande arbeten icke blifvit upprättadt,
torde nöjaktigt förklaras genom sjelfva deras art och beskaffenhet, då de svårigheter,
som komme att möta vid deras utförande, icke kunde på förhand noga beräknas; hvilket
förhållande äfven bestyrkes genom hvad det i afskrift bifogade besigtnings- och afsyningsinstrument
af den 30 nästlidne månad i detta afseende innehåller.
Hvad åter angår lämpligheten af den plats, hvarå byggnaden är uppförd, i hvilket
afseende Revisorerne uttalat tvifvel, vågar Direktionen underdånigst åberopa bifogade
utdrag af protokollet öfver Hof-äreuden den 1 Juni 1859, hvarutur framgår, att ifrågavarande
byggnadsplats blifvit, uppå förslag af den till Direktionens biträde af Öfverintendents-embetet
förordnade Arkitekt och efter Direktionens underdånigst gjorda fram
-
- 351 —
ställning, hvaremot vederbörande myndigheter ej funnit skäl till anmärkning, i nåder
gillad och anvisad. Att bland de platser, mellan hvilka Direktionen hade tillfälle att
välja, den slutligen bestämda varit den tjenligaste, torde alltså kunna antagas. Om
åter en alldeles särskild och ny tomt skolat anskaffas, belägen utom det för Institutet i
nåder upplåtna område, hade derigenom ntan tvifvel betydlig kostnad uppstått, och således
den besparing af den välgörande Inrättningens medel, som Revisorerne synes hafva
hufvudsakligen afsett, ännu mindre kunnat vinnas.
Slutligen vågar Direktionen, i fråga om ändamålsenligheten af nu omhandlade
åtgärder i allmänhet, underdånigst åberopa de omdömen, som af de sakkunnige besigtningsmännen
blifvit i förut omförmälda afsyningsinstrument uttalade.
Direktionen framhärdar med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit,
St or mäktigs te, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
A. F. i\. GYLDENSTOLPE.
CARL HENR. PFEFFER. H. L. BROMAN. A. T. WISTRAND. TH, WENSJOE.
Gustaf Fahnehjelm.
Stockholm den 28 Januari 1864.
Transsumt af Protokollet, hållet hos Kongl. Direktionen öfver
allmänna Institutet för döfstumma och blinda i
Stockholm den 19 Maj 1860.
l:o Uti detta protokoll skulle intagas följande af Kongl. Direktionen genom cirkulation
fattade beslut, nemligen:
______ _______ _____
b) Att bergsprängnings-, planerings- och grundläggnings-arbetena för ifrågavarande
byggnad skulle särskildt från det öfriga byggnadsarbetet å entreprenad genast
utbjudas;
2:o — — — — — — — — — — — — — —— —
3.o Sedan, till följd af Kongl. Direktionens beslut, bergsprängnings-, planeringsoch
grundläggnings-arbetena för Institutets nybyggnad blifvit genom annons i allmänna
tidningarne ä entreprenad utbjudne med föreläggande för spekulanter, att anbud derå in
-
352 —
gifva sednast den 15 innevarande månad, så anmäldes nu följande derå inkomna anbud,
nemligen :
3:o — — — — — — — — — -— — — — — — — —
5:o af N. J. Carlstedt, upptagande — — — — — — — — — —
6:0 J. E. Johansson, upptagande — — — — — — — — — —
Då Johanssons anbud var i afseende å bergsprängning 9 R:dr per kubikfamn lägre
än de öfriges samt beträffande öfrige arbeten ej högre än desses, men han icke kunde
ställa borgen; så beslöt Kongl. Direktionen, uppå tillstyrkan af Professor Haverman, att
Johansson, utan att kontrakt med honom uppgjordes, skulle få tillsvidare verkställa arbetet
emot de uti hans anbud upptagna vilkor samt erhålla betalning efter af Professor
Haverman granskade och godkände räkningar.
In fidem:
Herman Brandel.
Rätteligen utdraget, betygar
ex officio:
Gustaf Fahnehjelm.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Kongl. Direktionen öfver
allmänna Institutet för döfstumma och blinda i Stockholm
den 10 November 1860.
23:o Herr Hofrätts-rådet Pfeifer anmälde, att då J. E. Johansson, som, enligt
Direktionens beslut den 19 sistlidne Maj, skulle verkställa grundläggningsarbetet för nybyggnaden,
dels visat sig icke kunna fullgöra sitt åtagande, dels ock vägrat att ställa
sig de af Direktionens Arkitekt, Professor Haverman, meddelade föreskrifter för arbetet
till efterrättelse, Herr Hofrätts-rådet, enär de fleste af Direktionens Herrar ledamöter
under sommaren varit från staden bortreste, nödgats att, efter samråd med Professor
Haverman, skilja Johansson från arbetet, samt om detsammas verkställande uppgöra
kontrakt med grundläggaren N. J. Carlstedt, hvars förut till Direktionen ingifna anbud
varit det lägsta näst Johanssons; och upplästes nu det uppgjorda kontraktet, hvilket af
Kongl. Direktionen gillades; och skulle en bestyrkt afskrift af kontraktet protokollet
bifogas.
In fidem:
Herman Brandel.
Rätteligen utdraget, betygar
ex officio:
Gustaf Fahnehjelm.
(Afskrift).
Till Kongl. Direktionen öfver allmänna Institutet för döfstumma
och blinda.
På anmodan af Kongl. Direktionen, hafva undertecknade denna dag besigtigat
den nya Institutsbyggnaden vid öfre Manilla, i närvaro af Direktions-'edamöterne högvälborne
Herr Grefve m. m. A. 0. L. Lewenhaupt, Hofrätts-rådet och Riddaren C. fl.
Pfeffer, Grosshandlaren och Riddaren H. L. Broman, Folkskole-inspektorn och Riddaren
Magister C. J. Meyerberg samt Institutets Direktör Herr 0. E. Borg, hvarjemte voro
tillstädes arkitekten för byggnaden Professor Haverman samt entreprenören för arbetet,
Byggmästaren H. U. Rundqvist.
Efter det entreprenad-kontraktet blifvit uppläst och de fastställda ritningarne
förevisade, företogs besigtningen af byggnaden från källrar och grundmurar alla våningarna,
igenom till vinden och taklaget; och befanns, efter noga granskning af allt, arbetet
i dess helhet kontraktsenligt och väl utfördt. med vissa mindre afvikelser från ritningarne,
som befunnits nödvändiga och af Kongl. Direktionen blifvit medgifna.
Några fä obetydliga arbeten äterstodo att fullborda, såsom afjemningar invändigt
uti smygorna till källargluggarna, plåtdörrarnas anstrykning i vinden och källaren, oljemålning
af muren bakom deuxbattans-dörrarna till portvaktrummet, anbringande af staket
eller messingstrådgaller vid trappfönstren, säkrare fästande af predikostolssidorna i
kyrkan, samt jemkningar å dörrar och fönster på några ställen, att de må sluta bättre
till, hvilka obetydliga arbeten när som helst kunna fullbordas och icke utgöra något
hinder för byggnadsarbetets godkännande i dess helhet hvarföre besigtningsmännen med
fullt skäl anse sig kunna afgifva det yttrande: att entreprenören, Byggmästaren Rundqvist,
väl och fullständigt fullgjort sitt åtagande, och antagligen äfven till Kongl. Direktionens
belåtenhet utfört den nya Institutsbyggnaden vid Manilla. Enligt hvad upplyst
blifvit, ingår icke grundläggningen, med tillhörande jordschaktning och bergsprängning,
samt den tuktade granitfoten uti entreprenörens åtagande, utan äro dessa arbeten af
Kongl. Direktionen, under Professor Havermans öfverinseende, efter räkning af antagna
arbetare och förmän verkställda.
Nämnde grundläggningsarbete var, till följe af terrängens svåra och oländiga beskaffenhet,
ej egnad att utföras på entreprenad, synnerligast som lmtvudsyftet dervid
måste vara, att vinna den största möjliga fasthet i arbetet och trygghet för dess framtida
bestånd.
Svårigheterna att nä detta mål voro betydliga; berg företanus öfverallt under
den kuperade jordytan, ehuru pä mycket olika djup, och fullt af raviner och håligheter,
som omöjligen på förhand kunde tillräckligt undersökas eller beräknas, hvadan, då sjelfva
berget dessutom var ovanligt svårsprängdt samt fullt af skaror och sprickor, arbetet
måste blifva både tidsödande, kostsamt och besvärligt.
Sjelfva grundläggningsarbetet samt granitstenfoten med dess fiuhuggna betäckniugslist
af sandsten är ett med särdeles omsorg verkställdt arbete, och granitblocken
så väl afpassade och sammanfogade, att nästan ingen skärf eller kilär förekomma.
45
— 354 —
Besigtningsmannen anse för sin del således detta arbete vara med ovanlig omsorg
och fasthet ntfördt, ehuru det, till följe af de förutnämnda alldeles oförvållade
mindre gynnsamma omständigheterna, äfven måst blifva kostsammare, än eljest varit fallet.
Byggnadsföretaget i dess helhet vittnar om särdeles nit och förmåga hos alla som
haft bestyr med detsamma, och skall blifva ett varaktigt vittnesbörd om vederbörande»
omtanka och lyckade sträfvanden för det dermed afsedda välgörande och stora ändamålet.
Stockholm den 30 December 1863.
J. F. Åhorn, J. Andersson,
Kongl. Arkitekt. Bygg- och murmästare.
Knut Edberg, S. Wagner, O. B, Akerlind,
Snickaremästare. Målaremästare. Kakelugnsmakare.
Likalydande med det hos Kongl, Direktionen förvarade orginalet, betygar
ex officio:
Gustaf Fahnehjelm,
Kongl. Direktionens Sekreterare.
(Afskrift).
Transsumt af Protokollet öfver Hofärenden, hållet inför Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten, på Stockholms
slott den 1 Juni 1859.
Föredraganden för ofvanberörde ärenden, Expeditions-chefen m, m. Brandel, anmälde
i underdånighet:
2:o
Direktionens öfver allmänna Institutet för döfstumma och blinda den 10 sistlidne
Februari ingifva underdåniga framställning, angående uppförande af en större nybyggnad
vid den åt besagde Inrättning i nåder upplåtna lägenhet, öfre Manilla ä Kongl. Djurgården;
i fråga hvarom inhemtades, bland annat, hurusom, efter det Rikets vid särskilda
riksmöten församlade Ständer för ändamålet beviljat anslag utaf allmänna medel af
dels 37,500 R:dr, dels 120,000 R:dr R:mt, samt Kongl. Maj:t under den LO Mars nästlidne
år i nåder anbefallt Direktionen att, efter samråd med Ofverintendents-embetet, till
Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag ä lämplig plats för omlörmälde byggnad
samt att låta till densamma upprätta behörig ritning och kostnadsförslag, berna Ide Direktion,
till underdånig åtlydnad häraf, låtit genom den till dess biträde af Öfverintendents
-
— 355 —
embetet förordnade Arkitekt, Professoren ra. m. J. A. Haverman, under 1858 års
sommar ånyo undersöka den förut af Direktionen uti underdånig skrifvelse den 29 November
1856, såsom tjenlig för ifrågavarande byggnads uppförande föreslagna, nära norr
om öfre Manilla belägna plats, dervid dock, efter anställd jordborrning, numera befunnits,
att denna plats består af bergklippor med mellan dem befintliga större fördjupningar,
hvilka genom påförd fyllning blifvit förvandlade till en för ögat jemn yta, men att trakten
i öfrigt är särdeles besvärad af källådror samt höst- och vårtiden af fuktiga, för
helsan skadliga dimmor, hvadan Professoren Haverman förklarat denna lokal icke vara
för meranämnde byggnad lämplig; hvaremot han för densamma utsett och föreslagit en
annan, söder om öfre Manilla belägen byggnadsplats, nemligen den der befintliga och å
insänd karta utmärkta platsen, hvilken synts honom för ändamålet särdeles passande.
Och hade, med anledning af hvad sålunda mot den norr om öfre Manilla belägna mark
förekomme, Direktionen nu i underdånighet yttrat sig finna öfvervägande skäl vara för
hand att, med frånträdande af sitt förra i ämnet framställda förslag, underdånigst hemställa,
det måtte ifrågavarande nybyggnad få, i öfverensstämmelse med Professoren Havermans
yttrade åsigt, uppföras å platån söder om öfre Manilla, hvarigenom ock samma
byggnad skulle komma att få sitt läge inom det åt Institutet redan i nåder upplåtna
område, samt erhålla en i sanitärt hänseende ganska fördelaktig belägenhet med utsigt
öfver stora segelleden till hufvudstaden; varande jemväl, beträffande den tillökade vidd,
som numera ansåges böra åt meranämnde nybyggnad gifvas för vinnande af erforderliga
flere lokaler och större utrymme inom densamma, samt angående betäckandet af den
härigenom uppkommande förhöjda kostnad utöfver den genom ofvan omförmäldta statsanslag
påräkneliga tillgång, underdånigt-förslag af Direktionen framställdt, hvarjemte upprättade
förslagsritningar till den ifrågakomna byggnaden i underdånighet öfverlemnades.
Sedan Kongl. Maj:t behagat, genom nådig remiss härå af den 25 sistlidne Februari,
anbefalla Dess Riksmarskalks-embete att, bfter vederbörandes hörande, sig i underdånighet
utlåta i fråga om den för oftaberörde nybyggnad föreslagna plats å Kongl.
Maj:ts Djurgård, samt bemäita Embete med Djurgårds-iutendentens infordrade yttrande
och eget underdånigt utlåtande i ämnet den 31 påföljde Mars till Kongl. Maj:ts Eklesiastik-departement
inkommit, hade handlingarne i målet blifvit, för detsammas handläggande
i nyssberörde hänseende, från bemälte Departement öfverlemnade till Hofexpeditionen,
vid hvars nu pågående underdåniga föredragning i denna del af ärendet inhemtades:
a)
Af Djurgårds-intendentens afgifua yttrande: att då Hans Majit Konungen
under den 19 Januari 1846 täcktes, till en under gemensam styrelse och förvaltning
med allmänna Institutet för döfstumma och blinda ställd särskild afdelning och stiftelse
för blindas vård och undervisning, under eganderätt i nåder öfverlåta åbyggnaden på
den Hans Majit enskildt tillhöriga lägenheten öfre Manilla på Kongl. Djurgården, blef
vid samma tillfälle särskildt tomtemål, enligt upprättad karta, till berörde åbyggnad
äfven nådigt upplåtet, att besittas under Hans Maj:ts regeringstid; hvadan och enär den
nu föreslagna nya byggnaden vore afsedd att uppföras på omförmälta område, samt upplåtelse
af någon ny eller utvidgad tomt för detta ändamål icke vore ifrågaställd, Djurgårds-intendenten
ansåge något hinder för nådigt bifall till ansökningen i denna del icke
möta; samt
b) Af Riksmarskalks-embetets underdåniga utlåtande: att, med fästadt afseende
å hvad sålunda blifvit utaf förrbemälde Intendent upplyst, Embetet icke heller för sin
del funne något hinder från Djurgårdens sida möta för ifrågavarande byggnads uppförande
å den dertill nu föreslagna plats, i händelse Kongl. Majit funne godt dertill lemna dess
nådiga bifall.
Med fästadt afseende å de olägenheter, som numera funnits förekomma beträffande
den för ifrågavarande nybyggnad först föreslagna, norr 0111 lägenheten öfre Manilla belägna
plats, och då annan tjenligare lokal, än den nu i underdånighet förordade, icke
funnes att tillgå, ville Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten i nåder medgifva,
det må besagde nybyggnad uppföras ä den derför af Professor Haverman föreslagna och
af Institutets Direktion i underdånighet förordade, nära söder om nämnde lägenhets nuvarande
abyggnad och inom det åt Institutet från Kongl. Djurgården upplåtna område
befintliga så kallade platå, emellan besagde åbyggnad och stora landsvägen belägen;
derom transsumt af protokollet skulle, jemte handlingarne, expedieras till Eklesiastikdepartementet.
för den uppå dess vidare handläggning beroende del af målet. Ut supra.
Ex protocollo :
Axel Fredrik Liljenstolpe.
Likalydande med original-transsumtet, betygar
ex officio:
<Hustaf Fahnehjelm
— 357 —
Register
öfver
Rikets Högloft Ständers är 1863 församlade Revisorers berättelse, angående granskningen af
statsverkets samt dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
jemte de, i anledning af samma berättelse, till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
ntlätanden.
Revisions-berätt.elsen. Utlåtandena.
Afkortningar å statsverkets inkomster.
Bilagan litt. C. vid
sid.
5.
Aflöning, Krigs-kollegii
»
68-70, 80.
315-318.
Afvittringar i åtskilliga län
»
165-168.
Bilagan litt. T. vid
»
168
Akademiens för de fria konsterna räken-
skaper
»
189—190.
Krigs- dito
»
83-84.
319 321.
Krigsvetenskaps- dito
»
68.
— Landtbruks- dito
»
154-156.
275, 281—282.
— Lunds dito
»
206-207.
— Musikaliska dito
190.
— Svenska dito
»
186 -187.
— Upsala dito
»
205-206.
— Vetenskaps- dito
i)
184-186.
— Vitterhets-, historie- och
antiqvitets- dito
»
187—188.
Aktoratsråkning, Kammar-rättens,
»
172—174.
Alingsås elementarläroverks räkenskaper
»
219.
346.
Allmänna barnbördshuset
»
53, 54, 199-200.
Allmänna barnhuset
»
201-205.
344—345.
Allmänna Beväringsfonden
»
79—80.
Allmänna bevillninaen för ar 1861. Bi-
lagan litt. F. vid
»
5.
Allmänna enke- och pupillfonden, Civil-
statens pensionsinrättnings,
»
101.
Bilagan litt. 0. vid
»
101.
— 358 —
Allmänna garniscns-sjukhuset
Revisions-berättelsen.
sid. 85—86.
Utlåtandena.
Allmänna hospitals- oell barnhusfonden
»
191—193.
342-343.
Allmänna Institutet för döfstumma och
blinda
»
259—261.
349—356.
Allmänna magasinsärendena
»
25—28.
Allmänna väg- och vattenbyggnader
»
107—111.
Alnarps landtbruks-institut
»
160-164.
276, 295 -296.
A miralitets-krigsm an skassan
»
106—107.
Anordning å Riksgälds-verkets inkomster.
Bilagan litt. F. vid
»
5.
Anordningar å extra utgifts-anslagen ■■■■
»
9.
— å hufvudtitlarnes besparingar
»
9.
— å riksstats-anslagen. Bilagan
litt. A. vid
»
5.
Antiqvitets-alcademien
»
187—188.
Apothekare-societeten» bidrag till Pharma-  ceutiska Institutet
54.
A rbetsfänqelser
»
133-137, 139 141.
331—334
Bilagan litt. R. vid
»
134.
Arfvoden för 1’evisorernes biträden
»
264.
Arméen, värfvade och indelta, utgifter för
»
65 —70.
304 318.
Bilagorna litt. H., I., K. och L. vid
»
64, 70, 82.
Arrnéens pensionskassa
»
101—105.
328-330.
Bilagan litt. P. vid
»
104.
Arrendemedels fond, Drottningholms broars
»
23.
Ärtilleri-afdelning, Kriqs-kollegii
»
65—66, 68—71, 82.
305 311.
Bilagorna litt. II., I., K. och M. vid
»
64, 70, 82.
Artilleri-läroverket vid Marieberg
»
65, 69.
317-318.
Assuransfond. Post-verkets
»
47.
Avesta Krono-inspektion
»
28.
Balanser, proprie-
»
51, 137, 173 174.
Bilagorna litt. A., B., C. och F. vid
»
5.
Balans-relationer, Fångvårds-styrelsens...
»
137.
206—208.
— Krigs-kollegii
B
68-69.
Banbördsliuset, allmänna
»
53, 54, 199-200.
Barnhus, Stockholms allmänna
»
201—205.
344-345.
Barnhusfonden, allmänna
))
191-193.
342 343.
B ammor ske-under visning »anstalten i Gö-  teborg
»
53, 54.
Barthelemys, kolonien S:t, räkenskaper
»
261—262.
Begrafningskassa, Kongl. Theaterns ar-  betares
»
178.
Behållningar, reserverade å hufvudtit-  larne,
»
8.
Behållningen, kontanta. Bilagan litt. A.
vid i
»
5.
Bergsskolan i Fahlun
))
179.
Berättelser, emottagna af Revisorerne,....
))
3-4.
— 359 —
Besigtning af spantnål vid krono-maga
sinen
Besigtningar, rnediko-legala, anslaget till
Besparingar, fjerde hufvudtitelns. Bilagorna
litt. H., K., L. och
M. vid
hufvudtitlarnes, anordningar
å
— statsverkets, Riksgälds-kon
toret
tillgodoförda
Bilagan litt. F. vid ....
Besök, auställda af Revisorerne,
Bevillningen, allmänna, för år 1861. Bilagan
litt. F. vid
Bevåringsfonden, allmänna---
Bilagan litt. M. vid
Beväringsmanskapet, bestridda kostnader
för
Bilagorna litt. H., I. och M. vid
Bibliotheket, Kongl
Blesserade officerares pensionsfond
Blindas och döfstummas institut
Borås, jernväg från
Boställskassan, Militie-
Bilagorna litt. G. och L. vid
Boställslågenheter, ersättning för mistad
fardagsrätt vid
Brandväsendet och yttre lyshållningen vid
Stockholms slott
Bref, med posterna expedierade
Brister å förslagsanslagen
— å statsanslagen
Bilagan litt. H. vid
— å statsverkets inkomster
Bilagan litt. D. vid
Byggnader och reparationer, anslagen till
Byggnadsmedel, Stockholms slotts
Böda skogs-skolas räkenskap ..
Bötesmedel, Ger.eral-landtmäteri-kontorets
Cellfängelse-byggnader, anslagen till
Cellfängelserna
Civilstatens pensionsinrättning
Bilagan litt. O. vid
Dahlby kungsgård och stuteri
Danviks hospital
Depositionsr åkningar, Ofverståthållare
embetets
Depot, Flottans, i Göteborg
Revisions-berättelsen. Utlåtandena.
sid, 26.
» 53.
64, 82.
9.
» 6.
» 5.
» 82, 194, 263.
» 5.
» 79—80.
» 82.
» 82.
» 64, 70, 82.
» 191.
» 21.
» 259—261. 349 — 356
» lil.
» 77—78, 80, 81- 82.
» 64, 82.
13—19.
» 176.
» 48.
» 8.
» 7—8.
» 64.
8.
» 5.
» 59—61.
175.
» 38—39.
» 40—41. 275, 277—281.
» 138—139.
» 139—142. 334-335.
» 101.
» 101.
» 146—147. 301—302
» 196—198.
172.
96—97.
360 —
Re visions-berättelsen.
Disciplin-kompaniet  sid. 134.
Bilagan litt. R. vid  » 134.
Drottningholms broars arrendemedels fond » 23.
Drottningholms och Svartsjö slotts räkenskaper
» 179—180.
Drottninghuset
» 198—199.
Döfstummas och blindas institut
» 259—261.
Elclesiastik-verk, Lappmarks, fonden för » 23.
Ekonomiska karteverket
» 42, 43.
Ekplantering arne  » 35.
Elektriska telegrafverket
» 90—95.
Elementarskolan i Stockholm
» 254 - 255.
Elementarläroverkens räkenskaper  » 208- 253, 254—255.
Elevskola, Trädgårdsföreningens
» 164—165.
Elfstedtska pensionsfonden. Bilagan litt.
‘ p. vid '.  » 101.
Enke- och pupillfonder, Civilstatens pen
sionsinrättnings.
Bilagan litt. O. vid » 101.
En-per-mille-fonden
» 73, 81—-82.
Expensmedels-råkningarne ... •••• » 174—175.
Bilagan litt. U. vid....  » 174.
Experimentalfält, Landtbruks-akademiens » 154 — 155.
Extra statsanslag till landtförsvaret  » 70—71.
Bilagan litt. I vid
» 70.
— statsregleringsfonden för år 1861 » 5.
Bilagan litt. E. vid
» 5.
— utgifter, anslagen till
» 9.
Fahlu bergsskola  •••• » 179.
Falköping, södra stambanan från  » 122—124, 127.
Bilagan litt. Q,, vid  » 124.
Fardagsrätt till bostadslägenheter, ersättning
för mistad
» 13 — 19.
Farsoters och srnittosamma sjukdomars
botande, anslaget till
» 52, 53.
Femte liufvudtitelns räkenskaper
» 96—99.
Fjerde dito dito
» 64—82.
Bilagorna litt. G., II., I., K., L.
och M, vid  » 64, 70, 82.
Filéenska testaments-fonden
» 20—21.
Flottans räkenskaper
» 96—99.
Flyinge och Dahlby kungsgårdar samt
stuteri-inrättning
» 146—147.
Folkskolornas anslag till undervisningsmateriel
m. m  » 9—11.
Fonder och kassor, särskilda, ställda under
Stats-kontorets förvaltning,
» 20—24.
Formulär till räkenskaper för de förvaltande
verken  » 4 5.
Forsellön, ersättning för  » 12.
Utlåtandena.
331—333.
343-344.
349-356.
323—324.
345—347,
276, 294—295.
335—337.
307-309
324- 327.
304—318.
324 327.
276,299-300, 301-302.
273.
361 —
Revisions-berättelsen.
Fortifikations - af delnings, Krigs - kollegii,
räkenskaper
sid. 66, 68—71, 82.
Bilagorna litt. I. och K. vid  » 70, 82.
Fria konsternas Akademi
» 180—190.
Fribref, afsända med posterna,
» 48.
Fyr-inrättningen
» 96 — 97.
Fångvårds-anslaget
» 131-137.
Bila an litt. R. vid  » 134.
Fångvårdsstyrelsens räkenskaper
» 131—142.
Bilagan litt. R. vid  » 134.
Fältläkare-kåren  *  » 52, 54.
Fängelserna och arbetsinrättningarne i
riket
» 153—142.
Bilagan litt. R. vid  » 134.
Fästningsbyggnader, anslag till. Bilagan
litt. I. vid  » 70.
Fästningsfångelserna
» 133, 135—137.
Förenade mötespassevolans- fonder na
» 74-75, 81—82.
Bilagan litt. L. vid  » 82.
Förfaltnings-kommissionen
» 11 —12.
Förskotter, balanserade
» 11, 70.
Förslagsanslagen, brister å  » 8.
Försvarsverket till lands, anslag för
» 64— 82.
Bilagorna litt. G., H., I., K., L.
och M. vid  » 64, 70, 82.
Försvarsverket till sjös, anslagen för  » 96—99
Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper
» 96—99.
Garnisonssjukhuset, allmänna  » 85—86.
Gefle navigationsskola
» 100 —101.
Bilagan litt N. vid  » 100.
Gefleborgs län, afvittringar i
» 166.
Bilagan litt. T. vid
» 168.
General-landtmäteri-kontoret
» 39—41.
General-poststyrelsen
» 43 49.
General-tullstyrelsen
» 49 — 51.
Gevär stillverkning
» 71.
Gottlands Landtbevärinas pensionsstat .... » 103.
Gratial fond, Amiralitets-krigsmanskassans » 106.
Gripsholms slotts räkenskaper
» 181—-182.
Grundfond, statsverkets  » 5.
Bilagan litt» B. vid  » 5.
Göta Hofrätts pensionsfond. Bilagan litt.
O. vid
» 101.
Göteborgs Depot af Flottan
» 96—97.
— Karantäns-kommission
» 63.
— Navigationsskola
» 100—101.
Bilagan litt. N. vid  » 100.
Stifts Konsistorii räkenskaper » 234 -239.
Utlåtandena.
305-311."
331—334.
331 -335.
331—335.
332—333.
314.
276, 291-294.
309.
304—318.
324—327.
324—327.
277—281.
303-304.
46
— 362 —
Revisions berättelsen.
Göteborgs undervisningsanstalt för barnmorskor
sid. 53, 54.
Haga lustslotts och parks räkenskaper.... » 180—181.
Hallands Beväring. Bilagan litt. M. vid 82.
Hallsberg—Örebro, sammanbindningsbanan » 118-119, 126.
Bilagan litt. Q. vid
» 124.
Halmstads f. d. hospital  » 193.
Hamnbyggnader, statsbidrag för  » lif)—lil.
Handels- och sjöfartsfond, Sveriges enskilda
» 50, 109.
Handkassa, f. d. Kansli-styrelsens
» 22 23.
Hedvigsberg och Konradsberg, hospitals
byggnaden
vid
» 61.
Hernösands navigationsskola  » 100—101.
Bilagan litt. N. vid
» 100.
—• Stifts Konsistor ii räkenskaper » 243—248.
Holländerier-, Stam-
» 149— 154.
Bilagan litt. S. vid
» 153.
Hospital, Danviks
» 196— 198.
— Halmstads f. d
» 193.
— Konradsbergs
» 61, 194.
Hospitals- och barnhusfonden, allmänna » 191 — 193.
Hufvudtitel, riksstatens 4:de
» 64- 82.
Bilagorna litt. G., H., I., K., L.
och M. vid
» 64, 70, 82.
Hufnudtitlarne, brister å
» 7 8.
— reserverade behållningar å » 8.
Hufoudtitlarnes anslag till extra utgifter,
anvisningar å  » 9.
— besparingar, Riksgälds
kontoret
tillgodoförda, » 6.
Bilagan litt. H. vid » 64.
Hunnebergs skogsskolas räkenskap  .... » 37.
Husqvarna gevärsfaktori....  » 71.
Hvitfeldtska stipendiefonden
» 255 —256.
Häradshäkten
» 141.
Hästjägare-sqvadrons-fond, Norrbottens » 75—76, 81—82.
Bilagorna litt. K. och L. vid . » 82.
Jemtland, afvittriugarne derstädes  » 166—167.
Bilagan litt. T vid
» 168.
Jemtlands rotering skassa .... » 83.
Jernväg sbyggnader, statens
» 111—131.
Bilagan litt. Q. vid  » 124.
Jernvägsmateriel, inom riket tillverkad, » 124—125.
Indelta Arméen
» 67, 69—70.
Bilagorna litt. H., I. och L. vid » 64, 70, 82.
lndragningsstat, rikets allmänna, löneer
sättning
frän
» 19.
Inhemsk silkesodling, anslag för  » 12, 13.
Utlåtandena.
337, 339.
342- 343.
343.
342—343.
343.
342-343.
304-318.
276, 290- 291.
304—318.
275. 287—290.
— 363 —
Inkomster, statsverkets. Bilagan litt. D. vid
Inkvartering skostnader i Stockholm och
landsorten. Bilagan litt. H. vid ....
Institut, Alnarps landtbruks-
— Ultuna dito
Institutet för döfstumma och blinda
— Mediko-kirurgiska
— Pharmaceutiska
— Skogs-
— Teknologiska
Intendents-af delnings, Krigs-kollegii, räkenskaper
Bilagorna litt. K., L. och M. vid
Invalidhus-fonden
Inventering af säker hetshandlingar
Isbergska pensionsfonden. Bilagan litt.
O. vid
Kadett-kåren —
Kalmar navigationsskola
Bilagan litt. N. vid
— Stifts Konsistorii räkenskaper
Kammar-rättens aktoratsräkning
Kanslistyrelsens, f.dhandkassa ...
Karantånsinrättningen vid Känsö
Karl Gustafs stads gevärsfaktori
Karlbergs Krigs-akademi
Karolinska, mediko-kirurgiska institutet....
Karlshamns kastell
— navigationsskola
Bilagan litt. N. vid
Karlskrona station af Flottan
Karlstads Stifts Konsistorii räkenskaper
Karta-sigillata-uppbörden
Karteverk, Rikets ekonomiska
— socken-, anslaget till
— Topografiska Kårens
Kolonien S:t Barthelemys räkenskaper
Kommando-expedition, Sjöförsvar s-departementets
••••
Kommissariatet, Konvoy-
Kommissionen, Författnings-
— Karantäns-
Konradsbergs hospital för sinnessjuka ....
Konsistoriernas räkenskaper
Konsuls-fonden
Kontroll-verket
Konvoy-kommissariatets räkenskaper
Kopparbergs läns afvittring sverk
Bilagan litt. T. vid
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena.
sid
5.
»
64.
»
160-164.
276, 295-296.
»
156-160.
275, 282-286.
»
259-261.
349-356.
»
52, 54, 55.
»
52, 54.
»
36.
168—169.
»
67, 69—71.
311—315.
»
82.
»
78-79, 81.
»
24, 49, 81-82.
273—274, 304—305.
»
101.
»
84.
»
100—101.
»
100.
»
239-240.
»
172—174.
22-23.
»
62, 63.
303 304.
»
71.
»
00
co
1
00
319-321.
»
52, 54, 55.
98.
324—326.
»
100—101.
»
100.
»
96 98.
326—327.
»
2 0—243.
24-25.
»
42-43.
»
40.
»
89—90.
»
261—262.
»
96 - 97.
»
61—64.
275, 302-304. 325. 327.
11-12.
176, 291—294.
»
63.
303—304.
»
61, 194.
343.
»
209 -250.
345-349.
34—35.
»
31—32.
»
61—64.
275, 302-304, 325, 327.
»
165-166.
»
168.
— 364
Revisions-berättelsen. Utlåtandena.
Kria s-akademiens räkenskaper
sid. 83—84. 3 '9—321.
Krig sarkiv-fo uden
Krigs-kollegii hufvudbok, förslag till ny
sådan
— räkenskaper
Bilagorna litt. G., H., I.,
K., L. och M vid ....
— Aflöning s-a fdelnings räken
skaper
— Artilleri-afdelnings dito ....
Bilagorna litt. EL, I. och
K. vid
— Fortifikations-afdelnings rä
kenskaper
Bilagorna litt. I. och K.
vid
— förvaltning, särskilda kassor
och fonder under
Bilagorna litt. K. och L.
vid
— inkomster och utgifter
Bilagorna litt. G., EL, I.,
K., L. och M. vid ....
— Jntendents-afdelnings räken
skaper
Bilagorna litt. K., L. och
och M. vid
Krigsmanshus-kassa, Wadstena
Bilagan litt P. vid
Krigsmanskassan, Amiralitets- ...
Krigsvetenskaps-akademien
Kronans hus { Stockholm och landsorterna
Kronoarbetskåren
Bilagan litt. R. vid
Kronohåktena
Bilagan litt R. vid
Krono-inspektion, Avesta
— magasinen
— räkenskaper, Stockholms stads
— uppbörd, utestående Bilagorna litt.
A. och B. vid
Krut- och salpeter-försäljningsmedlen ....
Krut-tillverkningen
Kungsholmen, hospitalsbyggnaden å
Känsö karantänsinråttning
T,andsböcker, Länens
J.andtbruks-akademiens räkenskaper
Laudtbruks-institut, Alnarps
»
80, 89—90.
))
5.
»
64—82.
■304 318.
»
64, 70. 82.
»
68—70, 80.
315-318.
»
65 66, 68—71, 82.
305 -311.
»
64, 70, 82.
»
66, 68 71, 82.
305—311.
»
70, 82.
»
72—82.
273-274, 305, 314, 316.
»
82.
))
64—82.
304 318.
»
64, 70, 82.
»
67, 69—71, 81.
311-315.
»
82.
»
77—78, 80, 81-82.
»
104.
»
106-107.
»
68.
»
59 61.
»
134-136.
331 333.
))
134.
»
134—142.
331—335.
»
134.
»
28.
»
25-26.
»
170 171.
»
5.
»
72.
»
68.
»
61.
»
62, 63
303—304.
»
170—171.
276, 297-299.
))
154-156.
275, 281—282.
»
160—164.
276, 295-296.
— 365 —
Revision s-berättelsen. Utlåtandena.
Landtbruks-institut, Ultuna
Landtmåteri-kontoret, General-
Bilagan litt. T. vid
Langska pensionsfonden. Bilagan litt. O.
vid
Lappmarks eklesiastik-verk, fonden för
Lazaretts-direktionens, Serafimer-, raken
skaper
Lidköpings elementarläroverks räkenskaper.
...
Linköpings stifts Konsistorii räkenskaper
Liqvid med Riksgälds-kontoret
Lots- och Fyrinrättning en
Lunds Domkyrkas räkenskaper
— Stifts Konsistorii dito
— Universitets dito
Lustslottens dito
Lyshållning en, yttre, vid Stockholms slott
Långholmen, straff- och arbetsfängelset å
Bilagan litt. R. vid
Bilagan litt. N. vid
Mariebergs artilleri-läroverk ....
Bilagorna litt. (t. och L. vid
Minister staten, utgifter för
Museum, Kongl.
— Riks- (naturhistoriska)
Musikaliska akademiens räkenskaper
Myntverket
Bilagan litt. L. vid ...
wäring, Gottlands
Bilagan litt. M. vid
,usei-bygqnadeh
niska Riksmuseum
is-skolorna
Bialgan litt. S. vid ...
sid.
156-160.
275, 282—286.
39-41, 165-168.
275, 277-281.
»
168.
))
101.
»
23.
»
194—195.
»
219.
347.
»
212-216.
t)
8.
»
96 -97.
»
208.
»
229—234.
»
206 - 207.
»
179-184.
337- 341.
))
176.
»
133, 136. 137.
333 334.
»
53, 54.
»
170-171.
276, 297 299.
»
134- 142.
331—332.
»
134.
25 - 28.
»
100-101.
>)
100.
»
65, 69.
317, 318.
124—125.
»
52, 54 - 55.
»
53.
))
77—78, 80-82.
316.
))
64, 82.
»
33 -34.
12—13.
275, 187-290.
»
256-259.
—
»
188—189.
»
256—259.
»
185.
Ä
190.
»
29—31.
))
74—75, 81 -82.
314.
»
82.
103.
»
82.
256—259.
»
185.
))
100—101.
»
100.
»
20.
— 366 -
Normalskola. Vexelundervisning ens
sid.
Revisions-berättelsen-
253 — 254.
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond ....
»
75 -76, 81—82.
Bilagorna litt. K. och L. vid
»
82.
— lån, afvittringar i  ••••
»
167.
Bilagan litt. T. vid
»
168.
Nya elementarskolan i Stockholm
»
254-255.
Officerare och underofficerare, fonden för
blesserade
»
21.
Ombergs skogs-skolas räkenskap
»
38.
Optiska telegrafinråttningen
»
95.
Ordbok öfver svenska språket, anslag för
dess utarbetande
»
187.
Ordensgillet, Serafimer-
»
191 -194.
Ordinarie statsregleringsfonden för år 1861
»
5.
Bilagan litt. C vid
»
5.
Ottenby stuteri
»
144—145.
Paketpost-inrättningen
»
48.
Palmqvistska fonden till Stockholms befä-  stande
B
71.
Passevolans-fonderna, Förenade mötes- ....
»
74 75, 81—82.
Bilagan litt. L. vid
»
82.
Passevolans-fonden, Tross-
»
73 - 74, 81 - 82.
Pensionsfond, Amiralitets-krigsmanskas-  sans
»
106—107.
Pensionsinrättning, Civilstatens
»
101.
Bilagan litt. 0. vid
»
101.
Pensionskassa, Arméens
»
101 — 105.
Bilagan litt. P. vid
B
104.
Pharmaceutiska institutet
»
52- 54.
Pionier-kåren
»
334-336.
Polishäktena
»
136.
Porto för telegrainbefordring
»
93-94.
Portouppbörd, Post-verkets
))
47—48.
— Elektriska Telegraf-verkets
B
94.
Postbefordringen å statens jernvägar ....
»
130.
Post-verket
B
43-49.
Proprie-balanser
»
51,69,137, 173 174.
Bilagorna litt. A, B, C. och F. vid
B
0.
Redogörelser, af föregående Revisorer icke
granskade
»
263.
Rese- och undersökningskostnader, ansla-  get till
B
107 -108.
Reservationer, till Revisionens protokoll
anmälde,
»
264, 265 - 272.
å riksstats-anslagen. Bi-  lagan litt. C. vid
»
5.
Reserverade behållningar å hufvudtit-  larne
»
8.
Utlåtandena.
342 343.
276, 299—301.
314.
314.
328-330.
331—333
308, 312
272.
— 367 —
Revisions-berättelsen.
Restantier  sid. 5—6.
Bilagan litt. F. vid
» 5.
Riksgälds-kontoret, liqvid tned
» 8.
— tillgodoförda besparingar
» 6.
Riksgålds-verkets fond
» 5.
Bilagan litt. F. vid  » 5.
Rikshufvudboken, sammandrag öfver alla
deri ingående medel. Bilagan litt.
A. vid
» 5.
Riksmuseum, Naturhistoriska
» 185.
Riksstatens anslag, besparingar och brister
å
» 6 -8.
Riksstatens femte hufvudtitels anslag  » 96 — 99.
fjerde dito dito
» 64—82.
Bilag. litt. G, H, I,
K, L. och M. vid » 64, 70, 82.
— — — inkomster och utgifter » 64 82.
Bilagan litt. G. vid » 64.
— tredje hufvudtitelns anslag.... » 32—34.
— utgifter. Bilagorna litt. C.
och E. vid
» 5.
Roteringskassa, Jemtlands
» 83.
Räkenskaper, statsverkets, formulär till » 4—5.
— åtskilliga Inrättningars, af
föregående Revisorer icke
granskade,
» 263.
Räntekammarens hufvudbok
» 4.
Rönnowska testamentsfonden
» 193—194.
Salpeterfonden
» 86- 89.
Bilagan litt. H. vid
» 64.
Salpeterför säljning smedlen
» 72.
Sammanbindningsbanan Orebro-Hallsberg » 118 -119, 126.
Bilagan litt. Q. vid
» 124.
Sammandrag öfver alla i 1861 års rikshufvudbok
ingående
medel. Bilagan litt.
A. vid
» 5.
— — de af Krig »-kollegium
under år 1861 bestridda
utgifter .... » 82.
Bilagorna litt. K,
L. och M. vid » 82.
Serafimerordens-gillet
» 191 — 194.
Serafimer-lazarettet
» 194 195.
Sifferuppgifterna, ansvarigheten för
» 263.
Silfverutmyntningen  » 30.
Silkesodlingen, inhemska, anslag till  » 12 — 13.
Sillre skogs-skolas räkenskap
» 39.
Utlåtandena.
304-318.
304 318.
322 323.
342-343.
275, 287—290.
— 368 —
Sinnessjukes hospital vid Konradsberg ....
Sjuk- och begrafningskassa, Kongl. Thea
terns
arbetares
Sjukhuset. Allmänna Garnisons-
Sjöfartsfond, Sveriges enskilda
Sjöförsvaret, anslagen till
Sjöförsvars-departementets Kansli- och
Kommando-expeditioners räkenskaper
Sjökarte-kontoret
Sjömätningar, anställde
Sjötullsrnedlen
Sjöärendena, Förvaltningen af
Skara stifts Konsistorii räkenskaper
— Veterinärinrättning
Skeppsholms brobyggnad
Skiften och afvittringar
Bilagan litt. T. vid
Skogsinstitutet
Skog splantering s-kassan
Skogs-skolomas räkenskaper
Skogsstyrelsen
Slottsbyggnadsmedlen
Sockenkartor, anslaget till
Spanmål in natura, statsverkets
Specieriksdalrar. prägling af
Sqvadronsfond, Norrbottens hästjägares
Bilagorna litt. K. och L. vid
Stadshäkteti
Stambanorna, jernvägs-
Bilagan litt. Q. vid
Stamholländerierna
Bilagan litt. S. vid
Statens jernvägsbyggnader
Bilagan litt. Q,, vid
Stationerna, Flottans
— post-
— telegraf-
Statistiska tabellkornmissionen
Statistiskt sammandrag öfver de af Krigskollegium
under år 1861 bestridda
utgifter
Bilagorna litt. K. L och M. vid
Stat s-kontorets ernbetsförvalta ing och redovisning
Statsregleringsfonden, extra, Bilag.litt. E.
— ordinarie, » « C.
Statsverket, egentliga
Statsverkets grundfond
Bilagan litt. B. vid ....
Revisions-berätteisen.
Utlåtandena.
sid.
6!, 194.
343.
»
178.
»
85—86.
50, 109.
»
96-99.
324 327.
»
96-97.
»
6-2, 98—99.
»
99.
»
49-51.
»
96-99.
324-327.
»
217- 220.
345—347.
»
58—59.
»
108.
»
165 168.
»
168.
»
36.
»
21-22.
»
37—39.
»
35.
»
175.
»
40.
»
25-26.
30.
»
75
-76, 81 82.
»
82.
»
141.
)>
113
124. 125 -131.
»
124.
»
149-154.
153.
i)
lil 131.
276, 290 — 291
»
124.
»
96-98.
326-327.
»
45 — 46.
93—95.
323—324.
»
169.
»
82.
»
82.
»
4—28.
273-274
»
5.
»
5.
»
4- 32.
273—274
»
5.
»
5.
— 369 —
Revision s-berättelsen
Statsverkets inkomster, bilagan litt. D. vid sid. 5.
— — afkortningar å Bi
lagan
litt. C vid » 5.
■reserverade behållningar  » 8.
— spanmål in natura
» 25—26.
utgifter. Bilagorna litt. C. och
É. vid
» 5.
öfverskott, besparingar och
brister
» 7, 8.
Bilagan litt. D. vid .... » 5.
Stipendiefonden, Kongl, och Hvitfeldtska » 255 —256.
Stockholms allmänna Hartilius
» 201—205.
— byggnader, anslag
till underhåll af » 59 60.
— — (rar nison s-sjukhus » 85—86.
— befästande, Palmqvistska fon
den
till  » 71.
— Elementarskola.
» 254—255.
— Hospital för sinnessjuke
» 61, 194.
Navigationsskola
» 100—101.
Bilagan litt. N. vid
» 100.
Normalskola för vexelunder
visningen
» 253 —254.
— Slotts brandväsende och yttre
lyshållning  » 176.
— — byggnadsmedel
» 175.
stads Konsistorii räkenskaper » 249 —250.
— — kronoräkenskaper
» 170—171.
— undervisningsverks rä
kenskaper
» 250 -253.
Station af Flottan
» 96 —97.
Veterinärinrättning
.... » 56 —57.
Storskiftes-verkets fortgång
.. » 165—168.
Bilagan litt. T. vid
» 168.
Stora Kopparbergs län. skiften och af
vittringar
i
» 165 — 166.
Bilagan litt. T. vid
» 168.
Straff- och arbetsfängelser
» 133 —137, 139—141.
Bilagan litt. R. vid
» 134.
Strengnäs stifts Konsistorii räkenskaper » 220 —223.
Strömsholms slott
» 183 —184.
— stuteri
» 147—148.
Stuteri, Flyinge och Dahlby
» 146 — 147.
— Ottenby
» 144-145.
— Strömsholms
» 147 —148.
— Öfver styrelsens räkenskaper  » 142—144.
Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
» 107—111.
Utlåtandena.
344—345.
343.
331-334.
347 348.
339—341.
276,,'219-310, 301-302
276, 299 -301.
276, 2
47
— 370 —
Revisions-berättelsen.
Styrelsens öfver stamhollånderierna räken-
skaper
sid.
149—154.
Bilagan litt. S. vid  i
»
158.
Styrelsens öfver statens jernvägsbyggnader
räkenskaper
»
111-131.
Bilagan litt. Q,, vid
»
124.
Styrelsens öfver stuterierna räkenskaper
»
142- 144.
Stämpelpappers-uppbörden
»
24—25.
Sundhets-kollegii räkenskaper
»
51 —55.
Svartsjö och Drottningholms lustslotts
räkenskaper
))
179—180.
Svea Hofrätts expensmedels-utgitter
))
175.
Bilagan litt. U. vid
»
174.
Svenska Akademiens räkenskaper
»
186- 187.
— Läkaresällskapet
»
53, 54.
Svenska språket, anslag till ordbok öfver
»
187.
Säkerhetshandlingar, Kongl. Räntekam-
24.
marens . ...i
»
Krigs-kollegii
»
8! -82.
Post-verkets
»
49.
Sällskapet för inhemsk silkesodling, an-
12—13.
slag till dess disposition
))
Södra stambanan från Falköping
»
122—124, 127.
Bilagan litt. Q. vid
»
124.
— från Malmö
» 119-122,127-128, 130
Bilagan litt. Q. vid
»
124.
Tabellkomtnissionen, Statistiska
»
169.
Taxa för telegrafering
»
93 94.
Teknologiska Institutets räkenskaper
»
168—169.
Telegrafverket, elektriska
))
90—95.
— optiska
»
95.
Testamentsfonden, liléenska
.
»
20-21.
— Lang ska. Bilagan litt.
)>
0. vid
))
101.
— Norénska
»
20
— Rönnowska
))
193 194.
Theaterns, Kongl,, räkenskaper
1)
176—178.
— — arbetares sjuk- och be-
))
grafningskassa ...
))
178.
Tjensternannafond. Civilstatens pensions-
101.
inrättnings. Bilagan litt. 0. vid ....
))
Tierps skogs-skolas räkenskap
»
38.
Topografiska Kårens räkenskaper
))
89—90.
Tredje hufvudtitelns anslag
»
32—34.
Trosspassevolans-fonden
»
73—74, 81—82.
Trädgårdsföreningens elevskola
))
164—165.
Tullverket
»
49-51.
Ulriksdals' slott
»
182—183.
Ultuna Landtbruksinstitut
156-160.
Utlåtanden».
276, 290 291.
276, 299—302.
336- 337.
273 274.
275, 287—290.
323-324.
314.
276, 294—295
337-338.
275, 282—286
— 371 —
Undervisningsmateriel m. m. för folksko-  lorna, anslag till
Revisions-berättelsen.
sid. 9— 11.
Undervisningsverk, Stockholms stads
»
250-253.
Undsättningsfonden
»
27—28.
Universitets. Lunds, räkenskaper
>.
206 -207.
— Upsala, dito
»
205—206.
Uppbörden af karta-sigillata-medlen
»
24-25.
— af kontrollstämpel- dito
»
31—32.
Upsala erkestifts Konsistorii räkenskaper
»
209-212.
Universitets räkenskaper
»
205—206.
Utrikes-departementets dito
»
32—34.
Wadstena krigsmanshuskassa
»
77—78, 80, 81—82.
Bilagan litt. P. vid
»
104.
Vakansmedelsfonden, Volontär-
»
76. 81—82.
Bilagorna litt. K. och L. vid
»
82.
Vattenbyggnader, allmänna
»
107 lil.
Waxholms fästning
82.
Wenersborgs stads telegrafstation
»
94—95.
Westerbotten, afvittringar i
»
167.
Bilagan litt. T. vid
»
168
Westernorrland, afvittringar i
»
166.
Bilagan litt. T. vid
»
168.
Westerviks navigationsskola
»
100—101.
Bilagan litt. N. vid
»
100.
Westerås stifts Konsistorii räkenskaper
»
223-226.
Westra stambanan, bygguads-afdelningen.
»
113-114.125-126,128,1
Bilagan litt. Q,, vid
»
124.
— — från Göteborg
»
116-118,125-126,129,
Bilagan litt. Q. vid
»
124.
— — från Stockholm
»
114-116, 125-126,128.
Bilagan litt. Q,, vid
»
124.
Vetenskaps-akademiens räkenskaper
»
184- 186.
Veterinärinrättningen i Skara
»
58-59.
— i Stockholm
»
56-57.
Vexelundervisningens normalskola
»
253-254.
Wexiö stifts Konsistorii räkenskaper ....
»
226—229.
Wisby navigationsskola
»
100—101.
Bilagan litt. N. vid
»
100.
— stifts Konsistorii räkenskaper ....
»
248 249.
Wisingsö, ekplanteringar å
»
35.
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akade-  miens räkenskaper
»
187—188.
Volontär-vakansmedels-fonden
»
76, 81- 82.
Bilagorna litt. K. och L. vid
»
82.
Väg- och vattenbyggnader, allmänna
»
107—111.
Värfvade Arméen, kostnader för
»
70, 82.
Bilagorna litt. H. och K. vid
»
64, 82.
Arensningar, statsbid rag för
»
110—111.
Utlåtanden».
310-311.
323- 324.
348—349.
304—318.
— 372 —
Revisions-berättelsen.
Öfverintendents-embetets räkenskaper  sid. 59 61.
Öfverskott, statsverkets
» 8.
Bilagan litt. I). vid » ö.
— — liqvid om  » 8.
Ofver styrelsens för statens jernvägsbygy
nader
räkenskaper »lil —112, 124 — 131.
Bilagan litt. Q. vid » 124.
— för stuterierna räkenskap » 142 - 144.
Öfver ståthallare-embetets depositionsräk - »
ningar
» 172.
— — Kanslis raken- »
skaper
» 171—172.
Örebro Hallsberg, sainmanbindningsba- »
nan mellan
» 118—119, 126.
Bilagan litt. Q,, vid » 124.
Oresundska tubens upphörande, utgift för » 62.
Östergötlands läns räkenskaper
» 170—171.
Utlåtandena.
290-291.
276, 299-302.
276, 297—299.
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
ANGÅENDE
DEN ÄR 1863 FÖRRÄTTADE GRANSKNING AF DE UNDER
KONGL. MAJIS OCH RIKETS KOIIIERSEKOLLEGIll
STÄLLDA FONDER OCH MEDEL.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L, NORMAN, 1863.
■
Undertecknade, som, i egenskap af Rikets Ständers till öfverseende af Stats-, Bankooch
Riksgälds-verkens tillstånd, styrelse oell förvaltning för år 1861 utsedde Revisorer,
jemväl förrättat granskning af nämnda års räkenskaper för och förvaltning af de under
Kongl. Maj:ts och rikets Kommerse-kollegium ställda fonder och medel, få, rörande denna
revision, härmedelst till Rikets Ständer afgifva föreskrifven berättelse.
Ifrågavarande fonder och medel utgöras af Manufaktur- och Ull-diskont-fonderna,
Manufaktur-, Tull- och Beslags- samt Eskilstuna Fristads-medlen, äfvensom anslaget
till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare, jemte de till godtgörande af
Svenske och Norske Konsulers förskott till nödställdt Svenskt sjöfolks samt andra medellösa
Svenske undersåters understöd och hemförskaffande anvisade medel; och hafva
Revisorerne, som vid revisions-förrättningens början emottagit räkenskaperna öfver samtliga
dessa fonder med tillhörande verifikationer, tillika tagit kännedom såväl af Kongl.
Kommerse-kollegii till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse angående Manufakturoch
Ull-diskont-fonderna för år 1861 samt den af särskilde, utaf Kongl. Majit i nåder
förordnade, Revisorer i underdånighet aflemnade berättelse rörande dessa fonders förvaltning
och räkenskaper för samma år, som ock af Kongl. Majits under loppet af året
till bemälda Kongl. Kollegium aflåtna nådiga bref i ämnen, som ega gemenskap med
förvaltningen af ifrågavarande medel.
Manufaktur-diskont-fondens behållna tillgång vid 1860 års slut uppgick, enligt
hvad af Rikets Ständers Revisorers sednast afgifna berättelse inhemtas,
till
Rimt R:dr l,656,548i 67.
Under år 1861 hafva fondens inkomster genom influtna
räntor å utlånta kapital utgjort  Ridr 149,043i 5,
hvaremot utgifterna under året uppgått till följande
belopp, nemligen:
Ränta till Rikets Ständers Bank för de af kreditivet
begagnade medel, Ridr 62,418: 29.
Förvaltningskostnader
26,440: —
Omkostnader för fondens fasta
egendom
1,778: 65.
Transport; 90,636; 94. 149,043; 5, 1,656,54§; 67,
— 4 —
Transport: 90,636: 94. 149,043: 5. 1,656,648: 67-
Extra utgifter  1,763: 17.
Inköp af inventarier  47: 25.
Inbetalning tili Rikets Ständers
Riksgälds-kontor, i ersättning
för det å riksstaten öfverflyttade,
tillförene af Manufakturdiskontens
vinstmedel omedelbarligen
bestridda, årliga anslag
till Teknologiska Institutet 21,000: — 113,447: 36.
Inkomsterna under året hafva således
öfverstigit utgifterna med
R:dr 35,595: 69.
Då härifrån afräknas beloppet af de, jemlikt
Kongl. Kommerse-kollegii, på gifna nådiga
föreskrifter grundade beslut, år 1861 verkställda
afskrifningar af äldre balanserade fordringar .... 2,518: 55.
befinnes Manufaktur-diskont-fondens behållning
vid årets slut ökad med  33,077: 14.
och således utgöra
R:dr 1,689,625: 81,
hvaruti ingå osäkra fordringar af tillsammans 219,648 R:dr 24 öre, eller 340 R:dr 2
öre mera än den uti 1861 års ingående balans för dylika slags fordringar upptagna
summa. I afseende å Manufaktur-diskont-fondens ställning under revisionsåret meddelar
härhos bilagda kapital-slut närmare upplysning.
Då vid 1861 års början den uti 8 § af Kongl, reglementet för Manufaktur-diskonten
af den 8 Februari 1844 föreskrifna fördelning af fondens lånetillgångar för förstnämnda
år uppgjordes, beräknades fondens säkra fordringar tillika med behållningen i
Rikets Ständers Bauk samt under året inflytande intressemedel uppgå till ett sammanräknadt
belopp af 3,853,639 R:dr 4 öre, och sedan derifrån afräknats ränta å fondens
kreditiv på Banken, förvaltningskostnader, ersättning till Rikets Ständers Riksgäldskontor
för en .del af det från riksstatens sjette hufvudtitel utgående årsanslag till Teknologiska
Institutet samt summan af de lån, med hvilkas återbetalning särskildt anstånd
blifvit af Kongl. Maj:t i nåder medgifvet, hvilka afdrag tillsammans utgjorde 177,451
R:dr 43 öre, samt derjemte blifvit afsatte de 750,000 R:dr, som, enligt Kongl, brefven
den 9 December 1818 och den 5 Maj 1841, årligen böra till s. k. förlagslån användas,
så antogs återstående tillgången för alla till lån i vanlig diskontväg berättigade idkare
uppgå till 2,926,187 R:dr 61 öre; hvarefter och sedan för den särskilda lånerätt, som
på grund af diskont-reglementet tillkommer Eskilstuna fristads manufakturister och deras
förläggare, af hvilka 104 bland de förstnämnde anmält sig för ett tillverkningsvärde
af 800,360 R:dr och 4 bland de sednare för en förlagssumma af 300,056 R:dr, blifvit
ytterligare afsatte tillsammans 385,529 R:dr 64 öre, eller 33^ % för manufakturisterne
och omkring 39? % för förläggarne, behållna tillgången för den allmänna lånerätten antogs
uppgå till 2,540,657 R:dr 97 öre. Denna summa, fördelad mellan de i samma
lånerätt deltagande idkare, lemnade en lånerättsprocent, för första klassens idkare af
%, för andra klassens af 6T35 % och för tredje klassens af %, eller för första klas
-
— 5 —
sens I5 %, för andra klassens }§ % och för tredje klassens § % mindre än lånerätten
nästföregående året utgjorde. I öfverensstämmelse härmed och sedan sju bland första
klassens idkare för vid klädestillverkning använd Svensk ull fått sig tillagd en förhöjning
i lånerätten med 4J % af samma ulls värde, 197,193 R:dr, uppgick lånesumman,
för första kassens idkare, med ett sammanräknadt tillverkningsvärde af 18,293,787 R:dr,
till 1,501,102 R:dr, för andra klassens, med ett tillverkningsvärde af 6,720,835 Ii:dr,
till 415,850 R:dr och för tredje klassens idkare, med ett tillverkningsvärde af 14,948.379
R:dr, till 616,620 R:dr.
På grund af särskilda, tid efter annan meddelade, Kongl, bref och resolutioner
samt efter gjord behörig anmälan, hafva, jemte egarne af sådane fabriks- och manufaktur-inrättningar,
åt hvilka, enligt 2 § i diskont-reglementet, låneunderstöd från Manufaktur-diskonten
äro i allmänhet afsedda, äfven följande fabriksidkare under år 1861
varit till begagnande af den allmänna lånerätten i Diskonten berättigade, nemligen 2
porslinsfabrikanter, 18 egare af jerngjuterier, mekaniska verkstäder, metallfabriker m. m.
samt 1 porterfabrikant i första klassen, 2 messingsfabrikanter i andra klassen samt 1
tapetfabrikant i tredje klassen.
Hvad angår det till förlagslån för anläggning och drifvande af större fabriksinrättningar
af antingen ny eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet å Manufaktur-diskont-fonden
anvisade särskilda anslag af 750,000 R:dr, så voro vid 18(>1 års ingång
dylika lån utestående till sammanräknadt belopp af 749,794 R:dr 59 öre; utgörande
således behållningen å förlagslåne-fonden vid samma tid
R:dr 205: 41.
Under revisionsåret hafva återbetalningar af utgifne förlagslån
egt rum af tillsammans
» 138,750: —
Af dessa medel, sammanlagdt uppgående till
R:dr 138,955: 41,
hafva utassignerats följande, af Kongl. Maj:t i nåder beviljade förlagslån, nemligen till:
l:o Egarne af Stensholms pappersbruk i Jönköpings län, återstoden af det, jemlikt
Kongl, brefvet den 10 Februari 1860, dem beviljade lån å 40,000 Rdr för drifvande
af nämnde pappersbruk,  R:dr 31,000: —
2:o Egarne af Eda glasbruk i Wermlands län, för åstadkommande
af ytterligare förbättringar vid samma bruk, enligt Kongl.
brefvet af sistnämnde dag,
» 30,000: —
3:o Intressenterne i Glafva glasbruk i berörda län, för detta bruks
ändamålsenliga drifvande, enligt Kongl, brefvet af samma dag, » 30,000: —
4:o Fabriksidkaren C. L. Appelberg, för tillverkning af vattentäta
kläden m. m. vid dess klädesfabrik i Norrtelje, enligt Kongl,
brefvet af den 9 Februari 1861,
» 12,000: —
5:o Intressenterne i Lyreds jernbruk i Wermlands län, för en af
dem anlagd mekanisk verkstad med gjuteri, enligt Kongl.
brefvet af sistnämnde dag,  » 10,000: —
6:0 Fabriksidkaren H. Widgren, i afräkning å det honom genom
nyssberörde Kongl, bref beviljade lån å 25,000 R:dr, för dess
här i staden inrättade fabrik för tillverkning af tygknappar, » 13,000: —
Summa R:dr 126,000: —
— 6 —
hvadan totalbeloppet af utestående förlagslån vid 1861 års slut uppgick till 737,044
R:dr 59 öre.
Genom högstberörda nådiga bref af den 9 Februari 1861, har Kongl. Maj:t jemväl
tillagt dels Wallbergs fabriks aktiebolag, för tillverkning af halfylleväfnader å dess
klädesfabrik vid Halmstad, dels ock egarne af Wiskaholms väfveri-fabrik i Borås, för
fortsatt drifvande och utvidgande af samma fabrik, förlagslån, hvartdera å 20,000 R:dr,
hvilka lån, förutom resterande beloppet af ofvanomförmälda, Fabriksidkaren Widgren
beviljade lån, vid revisionsårets slut återstodo att af förlagslåne-anslaget utbetala.
Vidkommaude derefter Ull-diskont-fonden, så inhemtas af det deröfver upprättade,
härhos bifogade, kapitalslut, att denna fond under år 1861 haft följande inkomster:
Ullsorterings-, värderings- och magasinsafgifter .... R:dr
Hyra för lägenheter i ullmagasinshuset i Norrköping »
Bidrag af manufakturmedlen, enligt Kongl, brefven
den 9 November 1836 och den 30 Januari
1857,
»
Ordinarie räntor
2,800: 87.
Förfallo-räntor
26: 88. »
3,880: 37.
792: 50.
1,800: —
2,827: 75.
R:dr 9,300: 62.
äfvensom att utgifterna under samma år uppgått till nedannämnde
belopp:
Aflöning till Ull-kontorets tjenstemän och betjening R:dr 4,875
Omkostnader för ullmagasinshuset
» 91
Diverse utgifter
» 194
Ränta till Riksgälds-kontoret för begagnade kre
ditivmedel
» 2,052:
3.
14.
4.
7,212: 21.
hvadan fondens vinst för året uppgått till
R:dr 2,088: 41.
Ull-diskont-fondens behållning, som vid 1861 års början
beräknades till
13,862: 94.
utgjorde således vid årets slut
R:dr 15,951: 35,
uti hvilken tillgång ingå osäkra fordringar af tillsammans 1,678 R:dr 83 öre eller enahanda
belopp, hvartill dylika fordringar vid 1861 års ingång beräknades.
Under revisionsåret har af fondens å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv,
225,000 R:dr, ett belopp af 77,460 R:dr varit i och för lånerörelsen begagnadt.
Sedan, med anledning af Rikets Ständers i ämnet gjorda underdåniga framställning
och med hänseende dertill, att den under Kongl. Kommerse-kollegii förvaltning
ställda, så kallade gamla Ull-diskont-fonden merändels tillskjutit kostnaden för anskaffandet
från utrikes orter af de vid Kronans stamschäferier uppställda får samt bestridt
de för stamschäferiernas vidmakthållande erforderliga utgifter, under den 8 Juli 1851
blifvit i nåder förordnadt, bland annat, att Kongl. Landtbruks-akademiens Förvaltningskommitté,
som fått sig vården om nämnda schäferier anförtrodd, borde för hvarje år
till beraälda Kongl. Kollegium aflemna ej allenast en inventarii-räkning, upptagande såväl
stamschäferiernas tillstånd vid årets början och de förändringar, hvilka under dess
lopp timat, som fårens antal vid årets slut, utan ock årlig redovisning för de genom
försäljning af arrende-får från dessa schäferier inflytande medel, så och efter det Förvaltnings-kommittén,
jemte förmälan att, i öfverensstämmelse med denna föreskrift, berörda
medel årligen blifvit af Kommittén till Kongl. Kollegium öfverlemnade och åter
från Kongl. Kollegium af Kommittén reqvirerats i mån af behof för schäferiernäs underhåll
och komplettering, hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt, att då detta endast
medförde onödig omgång och Kongl. Landtbruks-akademiens räkenskaper numera
vore underkastade samma granskning och kontroll af Kongl. Kammar-rätten samt Rikets
Ständers Revisorer, som Kongl. Kommerse-kollegii och öfriga allmänna verks räkenskaper,
ifrågavarande arrendemedel hädanefter måtte, till vinnande af förenkling vid
desammas förvaltning, få af Kommittén emottagas samt i Landtbruks-akademiens räkenskaper
bokföras och redovisas, utan föregående remisser deraf till Kongl. Kollegium,
har Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref den 20 Juni sistlidne år, till berörda framställning
lemnat nådigt bifall, med förklarande tillika, att inventarii-förteckning, upprättad i enlighet
med föreskriften i nådiga brefvet den 8 Juli 1851, borde bilåggas Landtbruksakademiens
räkenskaper för hvarje år; — och har, till följd af högstberörda nådiga beslut,
några räkenskaper för år 1861 icke blifvit af Kongl. Landtbruks-akademiens Förvaltnings-kommitté
till Kongl. Kommerse-kollegium aflemnade.
Revisorerne hafva jemväl granskat den af Ull-kontoret i Norrköping upprättade
kassaräkning för år 1861, äfvensom Kontorets redovisning rörande emottagen och aflemnad
ull; varande, jemlikt sistberörda redogörelse, 102,929 skålpund ull vid ullmagasinet
under året sorterade.
Räkénskaperne för år 1861 öfver de å riksstatens sjette hufvudtitel anvisade
medel till manufaJcturernes befrämjande jemte de i sammanhang dermed redovisade Tullock
Beslags- samt Eskilstuna fristads-medlen, äfvensom det vid 1859 —1860 årens riksdag
anvisade anslaget till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare, hvilka räkenskaper
i Kongl. Kammar-rätten granskats utan anmärkning, hafva äfvenledes blifvit af
Revisorerne genomsedde. Af det utdrag ur berörda räkenskaper, som finnes revisionsberättelsen
bilagdt, inhemtas, att behållningen af ifrågavarande medel vid 1861 års
början uppgick till
R:dr 8,416: 74.
samt att inkomsterna under året bestigit sig till  » 39,840: 1.
Summa R:dr 48,256: 75-
Utgifterna deremot, bestående af premier för tillverkning af
finare lärfter, stipendier och arfvoden, understöd samt resebidrag
åt fabriks- och handtverksarbetare, aflöning till tjenstemän i Eskilstuna
fristad m. m., hafva under samma år uppgått till
» 22,321: 45.
Behållningen till år 1862 utgjorde således
R:dr
25,935: 30.
8 -
Det belopp, som under revisionsåret blifvit utbetaldt såsom premier för inom
Wester-Norrlands län tillverkade finare lärfter, har, enligt hvad den bland berörde räkenskaper
intagna redogörelse utvisar, uppgått till 2,871 R:dr 45 öre.
Revisorerne hafva vidare genomgått 1861 års räkenskaper dels öfver det, jemlikt
Kongl, brefvet den 30 Januari 1830, från statsverket utgående anslag, till belopp af
högst 2,700 Riksdaler Riksmynt årligen, för godtgörande af Svenske och Norske Konsulers
förskott till nödställdt Svenskt sjöfolks understöd och hemförskaffande, dels ock
öfver det, genom Kongl, brefven den 14 September 1843 och den 6 Augusti 1858, å
Ilandels- och Sjöfartsfonden till Kongl. Kommerse-kollegii disposition anvisade årliga
anslag af 2,000 R:dr, att användas till ersättande af sådana bevisliga utgifter för Svenskar,
hvartill Konsulerne, antingen i anseende till utgifternas beskaffenhet eller svårigheten
att derå anskaffa fullständiga verifikationer, ej äro, enligt förut gällande föreskrifter,
berättigade till godtgörelse af allmänna medel; varande jemväl dessa räkenskaper
i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning.
Jemlikt de ur ifrågavarande räkenskaper upprättade och härhos bifogade utdrag,
förefanus vid 1861 års slut å förstnämnda anslag en behållning af 7,627 R:dr 30 öre,
deraf likväl 6,944 R:dr 77 öre voro förskottsvis till Konsuler utbetalde och om hvilka
medels godtgörande af vederbörande rederier Kongl. Kommerse-Kollegii A.dvokat-fiskaIsembete
fått sig uppdraget att besörja. Behållningen å det sednare anslaget uppgick vid
samma tid till 9 R:dr 66 öre.
Käkenskaperne öfver samtlige ofvannämnde fonder och medel hafva befunnits
med redighet uppställda samt af fullständiga verifikationer åtföljda; och har vid granskningen
af dessa räkenskaper icke något varit att anmärka. Uppgifterna angående de
vid revisionsårets slut i Rikets Ständers Bank innestående behållningar äro med vederbörliga
attester styrkta.
Fondernas säkerhetshandlingar hafva vid af Revisorerne anställd inventering befunnits
i god ordning och säkert förvarade.
Revisorerne, som tillika tagit kännedom af de utaf Ombudsmannen för fonderna
förda lagsökningsdiarier äfvensom de utaf honom afgifna balans-berättelser, hafva dervid
inhemtat, att de förfallna fordringarne blifvit noggrannt bevakade och utsökningsärendena
med drift handhafde.
För de i denna revisionsberättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den
Sekreterare, som vid granskningen af de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda
fonders förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
— 9 —
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruktion, till
Kongl. Maj:t i underdånighet insända ett exemplar af denna berättelse.
Stockholm den 14 Oktober 1863.
Högloflige Ridderskapet och Adelns ledamöter:
H. WACHTMEISTER. FR. v. ROSEN. BR. ABR. LEYONHUFVUD.
GEORG af SCHMIDT. R. v. KRAEMER. A. ADLERSPARRE.
L. GRONVALL.
C. WAHLUND.
G. H. STRÅLE.
CARL EKMAN.
J. LEKBERG.
P. PERSSON.
Högvördige Preste-ståndets ledamöter:
JOH. AUG. BERG. ANDERS SANDBERG.
ESBJ. BERGMAN. CARL AHLBERG.
Välloflige Borgare-ståndets ledamöter:
J. W. PETRE. G. F. EKHOLM.
CARL WENNÉRUS. C. J. MOSSBERG.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
C. A. LARSSON.
G. JOHANSSON.
OLOF NILSSON.
P. BYSTRÖM.
Cr. Hegardt,
Kapital-slut olver Manufaktur-diskont-fonden för år 1861.
Debet.
Balans från år 1860.
Skuld:
Till Rikets Ständers Bank.
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv till Manufaktur-diskonten, emot 3 procents årlig
ränta å det begagnade kapitalet
2,250,000: —
Obetald ränta vid 1860 års slut
31,841: 21. 2,281.84121
Riksmynt.
Afskrifning, enligt Kongl. Kommerse-kollegii utslag den 11 Juni 1861,
2,518 55
Transport: R:dr ! 2,284,359j76
Riksmynt.
('red it.
Balans från år 1860.
Tillgån g:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med De
positions-afdelningen
164,413:
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån
2,733,207: 14.
b) Förlags-lån
748,375: —
upplupna räntor
13,565: 82. 761,940: 82.
c) Anstånds-lån ,  58,006: 43.
upplupna räntor
1,513: 28. 59,519: 71. 3,554,667:
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån
. 195,218: 82.
förfallo-räntor och expenser
3,039: 48. 198,258: 30.
b) Förlags-lån,
resterande kapital å Fr. Hippes lån 1,419: 59.
upplupen ränta derå  422: 40,
dito dito å Rosenborg
& Ekenmarks län ... 19,207: 93. iQMn. q.> nin
iMggSi 21,049: 92. 219,308:
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ordinarie räntor
142,438: 84.
Förfallo-räntor
6,604: 21. 149,043:
Transport: R:dr 149,043:
99.
67.
22.
3,938,389
3,938,38988
Transport: R:dr 2,284,35976
Balans till år 1862.
Tillgång:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Depo
sitions-afdelningen
180,257: 37.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån  2,767,435: —
b) Förlags-lån
735,625: —
upplupna räntor
13,241: 70. 748,866: 70.
c) Anstånds-lån
52,875: 65.
upplupna räntor  1,490: 50. 54,366: 15.
d) Förskott till Diskontens Ombudsman för bestri
dande
af utgifter i lagsöknings- och konkursärenden
..; __ 100: — 3,570,7li7: 85.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån
196,737: 77.
förfallo-räntor och expenser
1,860: 55. 198,598: 32.
b) Förlagslåu.
Resterande kapital å F. Rippes lån 1,419: 59.
upplupen ränta derå ... 422: 40.
dito dito å Rosenborg &
Ekenmarks lån  19,207: 93. 19,630^33. 21,049: 92. 219,648: 24.
Summa R:dr
3,970,673
46
6.255,033 22
I
Transport: li:dr 149,043: 5.
Utgi fter:
l:o Aflöning  20,600: —
2:o Arfvoden till Kongl. Kommerse-kollegii President
och ledamöter m. fl  5,840: —
3:o Inköpta inventarier
47: 25.
4:o Extra utgifter  1,763: 17.
5:o Omkostnader för fondens fasta egendom
1,778: 65.
6:o Ersättning, enligt Kongl, brefvet den 9 November
1841, till Rikets Ständers Riksgälds-kontor  21,000: —
7:o Ränta till Rikets Ständers Bank för af kreditivet
begagnade medel
62,418: 29. 113,447: 36.
Fondens vinst för år 1861 har alltså utgjort
Balans till år 1862-
Skuld:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv till Manufaktur-diskonten, emot 3 procents årlig
ränta å det begagnade kapitalet,
2,250,000: —
Obetald ränta vid 1861 års slut
31,047: 65.
3,938,389 88
35,595 69
Summa R:dr
2,281,047
65
6,255,03322
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 13 Oktober 1863.
<S. byrell.
C. Brundel.
Kapital-slut öfver Ull-diskont-fonden för år 1861.
Debet.
Balans från år 1860:
Skuld:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditiv©t år 1860 begagnade medel:
Kapital
106,630
Obetald ränta vid 1860 års slut —• 1,900
Orätt insatte medel
2. 108,530: 2.
627: —
Balans till år 1862:
Tillgång:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank
4: 90-
2:0 Säkra fordringar.
Diskont-lån
93,144: 33.
hos Ullkontoret i Norrköping  635: 33. 93,779: 66.
3:0 Osäkra fordringar
1,678: 83.
Riksmynt.
109,157
95,463
39
Summa R:dr i 204,620 j 41
Credit.
Balans från år 1860:
Tillgång:
1:0 Behållning i Rikets Ständers Bank
699: 87.
2:o Säkra fordringar:
Diskont-lån
120,183: 68.
hos Ullkontoret i Norrköping
457: 58. 120,641: 26.
1,678: 83.
3:o Osäkra fordringar.
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ullsorterings-, värderings- och magasins-afgifter
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl, brefven den
9 November 1836 och 30 Januari 1857,
Hyresmedel
Ordinarie räntor
2,800: 87.
Förfallo-räntor  26: 88.
3,880: 37.
1,800: —
792: 50,
2,827: 75. 9,300: 62.
Utgifter:
Aflöning till Ullkontorets tjenstemän och betjening .
Omkostnader för ullmagasins-huset
Diverse utgifter
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
Fondens vinst år 1861 har alltså utgjort
4,875
9i
194
2,052
3.
14.
4.
Balans till år 1862:
Skuld:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditivet år 1861 begagnade medel:
Kapital
77,460: —-
Obetald ränta vid 1861 års slut
2,052: 4.
Riksmynt
7,212: 21.
123,019
2,088
79,512
Summa R:dr j 204,620
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 13 Oktober 1863.
Agrell.
C• Brandel.
Utdrag af IS (i i års hufvudbok för Manufaktur», Tull
-
Debet.
Behållningar och fordringar vid årets början:
af Manufaktur-medlen
1,866: 10.
» Tull- och Konfiskations-medlen
3,127: 34.
» Eskilstuna Fristads-medel  3,210: 85.
» anslaget till reseunderstöd
250: — 8,454: 29.
Afgår skuld
37: 55.
In ko mster:
Manufaktur-medel  36,296:80.
Tull- och Konfiskations-medel
393: 21.
Eskilstuna Fristads-medel
150: —
Anslag till reseunderstöd åt fabriks- och handtverks
arbetare
3,000: —
Summa R:dr
48,256 75
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
och Konfisleations• samt Eskilstuna Et ist t t tis in etiel m. m.
Credit.
Riksmynt.
Utgifter:
af Manufaktur-medlen
» Tull- och Konfiskations-medlen
» anslaget till reseunderstöd åt fabriks-  arbetare
och handtverks-
19,146:
550:
2,625:
1 1 ^
1 1 P1
22,321
45
Behållningar och fordringar
vid årets slut:
af Manufaktur-medlen
» Tull- och Konfiskations-medlen
» Eskilstuna Fristads-medel
» anslaget till reseunderstöd
.. 19,016: 45.
2,980: 10.
3,360: 85.
625: —
25,982: 40.
47:
10.
25,935
30
Summa R:dr
48,256
75
Kammar-kontor den 13 Oktober 1863.
E. O. Leyonmarck.
Utdrag af räkningen öfver uppburna medel till godtgörande
bestridt för hemför skaffande
Riksmynt
Debet.
Balans från år 1860:
Enligt 1860 års räkning utgjorde behållningen vid samma års slut
5,029
38
Inkomst:
Af Kongl. Stats-kontoret anordnade medel, hvilka blifvit genom Kongl,
brefvet den 30 Januari 1830 anvisade till ersättande af de utgifter,
som Svenske och Norske Konsuler bestridt för Svenskt sjöfolk
2,700
—
Summa R:dr
7,729
38
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
af lie utgifter, Svenske och Norske Konsuler a utrikes orter
af Svenskt sjöfolk år 1S61.
Credit.
Afskrifning
af förskottsvis utbetalde ersättningar, för hvilka godtgörelse
icke kunnat
Riksmyut
102
8
Balans till år 1862:
Kontant behållning
682: 53.
Till Konsuler förskottsvis utbetalde ersättningar för be-  stridda omkostnader för Svenskt sjöfolk, om hvilkas
godtgörande af vederbörande rederier Advokat-fiskals-  embetet fått sig uppdraget att besörja
6,944: 77.
7,627
30
Summa R:dr
7,729
38
Kammar-kontor den 13 Oktober 1863.
E. G. Leyonmarck.
Utdrag af / VY»'/ års räkning öfver det, genom Kongl, brefven
och Sjöfarts-fonden beviljade anslag till godtgörande af Sven
-
Riksmynt.
Debet.
Balans från år 1860:
Behållning i kontanta medel
830
76
Inkomster:
Af Kongl. Konvoy-kommissariatet anordnade medel för
år 1861
Insänd ersättning från General-konsulatet i Amsterdam å
det förskott Holl. Court. Floriner 83. 43 cents, hvar-  med Konsulatet blifvit godtgjordt för utgifvet under-  stöd till Svenske sjömannen C. J. Pettersson
2,000: —
22: 79.
2,022
79
Summa R:dr
2,853
55
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
den 24 September 2S43 och den 6 Augusti 2SJ$, af Handels•
ske och Norske Konsulers utgifter i ii r Svenske undersåter.
Credit.
Afskrifning
af de till Svenske och Norske Konsuler gjorda utbetalningar, för hvilka
någon ersättning icke erhållits,
Riksmynt
2,843
89
Balans till år 1862:
Behållning i kontanta medel
9
66
Summa R:dr
2,853
55
Kammar-kontor den 13 Oktober 1863.
E. O. Leyonmarck.
BERÄTTELSE
TILL
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDER,
ANGÅENDE
BANKO-VERKET
AP
RIKETS STÄNDERS REVISORER,
ÅR 1§63.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS ISAAC MARCHS,
1863.
fee
Till llikets llöglofl. Ständer.
Sedan, i öfverensstämmelse med stadgandet i 1 § af den för Rikets Stånders Revisorer
af Bankoverket gällande Instruktion, undertecknade, utsedde och förordnade
att granska Stats-, Banko- och Riksgåldsverkens tillstånd, styrelse och förvaltning,
sammantrådt i Rikets Ständers Bank den 15 nåstlidne Augusti och styrkt vår behörighet
att i omförmålde revisionsförråttning deltaga, hafva vi från Banko-Fullmåktige
emottagit de berättelser, som, enligt 20 § i Banko-Reglementet af den 30 Oktober
1860, skola till Revisorerna öfverlemnas, nemligen:
Banko-Fullmäktiges, dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning i sin
helhet samt de hos Fullmäktige förekomna hufvudsakliga ärenden, jemte öfversigter
af Bankens ställning vid revisionens början, dels ock angående Tumba bruk ; varande
härvid fogade de af särskildt utsedde Revisorer afgifna berättelser om verkställd
granskning af Låne-Kontorens i Götheborg, Malmö och Wisby förvaltning och räkenskaper
för år 1862;
Direktionernas vid Banko-Dislcontverket i Stockholm samt Lånekontoren i Götheborg,
Malmö och Wisby, om dessa inrättningars rörelse;
Bankens Understyrelses, om den samma styrelse, äfvensom departementalstyrelserna
åliggande förvaltning, och
Bankens Fiskalsembetes, om de till samma embetes befattning hörande ämnen.
Derjemte hafva till Revisorerna aflemnats såväl Fullmäktiges allmänna och
särskilda protokoll, jemte dertill hörande handlingar, samt Under-styrelsens och
Kommissariernas i Lånekansliet protokoll, som Bankens och Tumba bruks räkenskaper
för år 1862; och sedan Revisorerna tagit kännedom icke allenast af de afgifna
berättelserna, utan äfven af de omförmålda protokollen för tiden från den 15 Oktober
nåstlidet år, intill hvilken dag decharge år vorden Fullmäktige lemnad tor de af dem
vidtagna åtgärder och beslut, samt granskat räkenskaperna för år 1862, få Revisorerna,
efter fulländad förrättning, afgifva följande berättelse angående Bankoverkets
befunna tillstånd, styrelse och förvaltning; varande i denna berättelse ärendena upptagna
i den ordning, som, med föranledande af Rikets Ständers vid innevarande
riksdag vidtagna beslut, torde komma att vid det blifvande Bankoreglementets uppställning
iakttagas.
Öfversigt af
Bankens
hela ställning.
öfversigt af Baukens ställning samt Bankens Reservfond.
§ 1.
Enligt den efter årets bokslut uppråttade, tryckta och med allmänna tidningarne
utdelade Öfversigt af Bankens hela ställning, hafva inkomster och tillfälliga
vinster under år 18G2 uppgått till R:mt R:dr 2,611,969: 5 3.
Efter afräkning härifrån af ränteutgifter, förvaltningskostnader,
vålgörenhetsbidrag och förluster  598,589: 7 6.
har sålunda en kapital-tillökning uppkommit af  2,013,379: 7 7.
i följd hvaraf Bankens utöfver dess skulder egande tillgångar och
fordringar, som vid 1862 års början uppgingo till  27,614,686: 3 3.
vid nämnde års slut utgjorde  29,628,066: 10.
eller grundfond  15,000,000: —
behållning derutöfver  14,628,066:10. 29 628 066- lo
Ett i öfverensstämmelse med Tab. I i Bilagorna till Finans-Komiténs underdåniga
berättelse af den 30 Juni 1860 uppståldt sammandrag af berörde öfversigt
lemnar följande resultat:
Debet.
Redbarheter:
Guld och silfver  18,324,583: 5 8.
Kopparskiljemynt  173,125: 61. 18497709- 19.
Räntebärande obligationer  11,685,171: 6 5.
Medel, använda till utlåning:
Genom Diskonterna  20,806,898: 02.
Fordran hos Kongl. Myntverket  35,000: —
Å Kreditiv från Banken, begagnadt af Kommerse-Kollegium och
Jern-Kontoret  2,779,134: 17.
Försträckning till Filial-Banker:
Lån
5,500,000: —
Kreditiv  2,025,700: —
Lån mot fast pant samt på längre tid:
Inteckning i fast egendom  7,835,243: 7 0.
Skiftes- och odlingslån  29,001: 3 7.
Mot pant af lånebank3-obligationer  21,979: 5 8.
Obetalda räntor samt diverse förskott, bokförda vården rn. m.
Obetalda räntor  775,444: 40.
Vexlar å Pund Sterl '. . . . 1,906,192: 20.
Förskott, depositioner och bokförda vården
51,691: 76.
Summa R:dr 71,949,166: 04.
— 5 —
Credit:
Utelöpande Sedelstock:
Sedlar  32,250,827: —
Kassa-invisningar och attester  625: 9 9.
Lånebanksinvisningar : . 1,060: 21. 32 252 513- 20
Depositioner: af allmänna verk och enskilde personer  9,349,492: 0 8.
Öfriga skulder:
Äldre Lånebanks-obligationer
• 462,593: 71.
Outtagna räntor och öfriga innestående medel ........ 256,500: 95.
Kapit alof ver skott:
Grundfond  15,000,000: —
Behållning derutöfver -  14,628,066: 10.
Summa R:dr 71,949,166: 04.
Uppråttadt i enlighet med Tab. I Litt. B. i bilagorna till berörde underdåniga
berättelse, angifver ett omslut af samma öfversigt nedan upptagna resultat:
Tillgångar:
Redbarheter:
Guld och silfver  18,324,583: 5 8.
Kopparskiljemynt  173,125: 61. 134.07^709; , 9.
Räntebärande obligationer  11,685,171: 65.
Af beviljade kreditiv eller förlag begagnadt:
af Diskontverken
20,806,898: 02.
„ Kommers-Kollegium och Jernkontoret .... 2,779,134: 17.
„ Filialbanker  7,525,700: —
till lån å fast egendom samt mot låne-banks
obligationer
7,886,224: 6 5.
Diverse outtagna räntor, förskott och bokförda
vården ^68,328: 36. 41/766,285: 20.
Summa R:dr 71,949,166: 0 4.
Skulder och Kapitalofverskott:
Utelöpande Sedelstock  . 32,252,513: 20.
Depositioner af Allmänna Verk och enskilde ........ 9,349,492: 08.
Upplåning
462,593: 71.
Innestående medel
233,122: 7 6.
Outtagne räntor  23,378: 1 9.
Kapi tal-öfverskott
29,628,066: 10.
Summa R:dr 71,949,166: 0 4.
6 —
Härjemte få Revisorerne meddela ett efter Tab. VII i Finans-Komiténs underdåniga
berättelse uppråttadt sammandrag af den i meranåmnde öfversigt af Bankens
hela ställning intagna utredning öfver Bankens utgifter och förluster å ena samt
inkomster och vinster å andra sidan under år 1862.
Inkomster:
af utlåning och kreditiv:
af räntebärande obligationer
„ Diskontverken levererad behållning
„ lån på Lånebanks-obligationer
„ krediti ven till Kommers-Kollegium och Jern
Kontoret
„ förstråckningar till Filialbanker
„ lån å fast egendom, till ståder och korporationer
samt till skiften och odlingar
Tillfälliga inkomster  377,375: 7 6.
Summa R:dr 2,611,969: 53.
Utgifter:
Räntor  17,973: 04.
Förvaltningskostnad  465,959: 2 6.
Vålgörenhetsbidrag  16,350:
Afskrifningar och förluster  13,621: -—
Bankens råntefordran utöfver dess rånteskuld den 31 December 1862,
jemförd med förhållandet vid 1861 års slut, har minskats med . . 84,686: 4 6.
Nettovinst .
2,013,379: 7 7.
Summa R:dr 2,611,969: 5 3.
Halfårs- Fullmäktige hafva för hvarje halft år låtit, enligt fastståldt formulär, upprätta
uppgifterna, samt derefter trycka och med allmänna tidningarne utdela uppgift öfver förhållandet
emellan Bankens metalliska kassa samt utelöpande sedlar och depositionsskuld, jemte
obegagnade andelar af kreditiv- och låneförlag.
Detta förhållande har efter den 30 nåstlidne Juni, då sednaste halfårsuppgift
afgafs, undergått den förändring, som ådagalågges af nedanstående redogörelse för
den 5 September:
Sedelskuld:
447,736: 9 9.
1,137,852: 72.
572: 64.
86,749: 69.
232,187: 57.
329,494: 16. 2.234.593: 77.
Utelöpande sedlar, invisningar och insåttningsbevis  34,234,624, 5 3.
Transport 34,234,624: 5 3.
Transport 34,234,624: 58.
Depoxitionsskuld:
Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar samt bolag
och enskilde personer
4,018,640: 48.
Dito i guld, 484 dukater ä 8: 25 . .
3,993: -
Sedel- och Depositions-skuld 38,257,257: 96.
Obegagnade andelar af kreditiv- och låneföring:
tillhörande Depositions-Afdelningen . . . . *  6,056,686: —
d:o Bankens Reservfond
. 5,583,628: 68.
S:gr 49,897,572: 64.
Härifrån afgå, jemlikt stadgandet i 118 § af Banko-Reglementet 4,206,525: -
Summa Sedelstock 45,691,047: 64.
Skillnad häremellan och maximibeloppet af sedelstock, beräknad
enligt samma §
435,791: 72.
Summa R:dr 46,126,839: 3 6.
Bankens Guld- och Silf v er t ill g äng:
Dukater R:dr Silfver i R:mt.
Myntadt, gångbart, i kassa liggande  16,000. 3,391,528: —
Utländskt mynt
664,314: 0 9.
Omyntadt  ——- 5,696,628: 9 3.
Hos Kongl. Myntet liggande
3,468. 696,985: 0 9.
Innestående på utrikes ort:
Hos Handelshuset Peter Siemsen & Komp.
i Hamburg  16,369: 3 6.
„ D:o Salomon Heine i d:o  419,200: 16.
„ D:o H. J. Merck & Komp. i d:o . . 2,820,625: 6 3.
„ D:o Joh. Berenberg Hössler & Komp. i d:o 268,784: 84.
„ Nord-Tyska Banken i d:o  632,367: 9 8.
„ D:o Gebrilder Schickler i Berlin . . 450,422: 59. 4,607,770: 5 6.
S:gr 15,057,226: 6 7.
„ Handelshuset Fr. Huth & Komp. i London £ St. 53,470:
13 s. 9 d. k 17 R:dr per £
■ 909,001: 6 9.
Summa 19,468. 15,966,228: 3 6.
Dukat-tillgången utgör, å 8,25 per dukat  160,611: —
S:gr R:dr 16,126,839: 3 6.
Sedelstocken får derutöfver utgöra  30,000,000: —
Summa R:dr 46,126,839: 3 6.
— 8 —
Bankens
Reserv-fond.
§ 2.
Det belopp, hvarmed Bankens till sedelutgifning användbara tillgångar ölverstiga
de af Rikets Ständer derå anvisade förbindelser, skall, enligt första punkten i § 173
af 1860 års Banko-Reglemente, upptagas i Bankens räkenskaper såsom en serskild
fond, benämnd Bankens Reservfond.
Vid 1862 års slut utgjordes Bankens till sedelutgifning användbara tillgångar
af:
a) grundfond  15,000,000: —
b) behållning derutöfver  14,628,066: 10.
c) innestående medel:
på grund af utgifne Lånebanko-obligationer:
i kapital  462,593: 71
i outtagne räntor .... 23,378: 19
Vinstmedel af Statslånefonden . .
Outtagna vålgörenhetsbidrag för 1862
Auktions-öfverskott, outtagna . . .
Innehållna auktionsumgålder
Innehållningar i Banko-statens löner
.29,628,066: io.
Låne-Afdelningens observations-konto
485,971: 90.
228,900: 12.
300: —
2,567: 02.
732: 3 9.
619: 04.
4: 19.
d) sedelutgifningsrått utöfver hvad som eger motsvarighet i metallisk
valuta, jemlikt Banko-Reglementets 119 §
719,094: 66.
30,000,000: —
Summa R:dr 60,347,160: 7 6.
Då härifrån dragés beloppet af vid 1862 års slut anvisade
förbindelser, nemligen:
l:o) Lån till Kongl. Mynt-Verket  35,000: —
2:o) Fastighetslånefonden, efter afräkning af från denna
fond till Reservfonden öfverförda 200,000 R:dr 7,970,000
3:o) Kreditiv till Manufaktur-Diskonten  2,250,000
4:o) Kreditiv till Jern-Kontoret ... .... 900,000
5:o) Handels- och Nårings-Diskont-fonden .... 11,325,000
6:0) Allmänna Diskont-fonden  9,800,000
7:o) Försträckning till Filial-Banker  9,699,200
8:0) Minimum af räntebärande obligationer .... 7,500,000:
9:o) Lå,n till skiften och odlingar ....... 29,000: 37.
10:o) Lån på Lånebanks-obligationer  21,979
så visar sig, att Reserv-fonden vid berörda tidpunkt
utgjorde
af hvilka medel befunnos:
A. Disponibla
B. Icke disponibla, hvilka sålunda redovisas:
1. Räntebärande obligationer
2. Vexlar å pund sterling
3. Obetalda räntor
4. Kopparskiljemynt
49,530,180: 9 5.
10,816,979: 81.
3,725,354: 19.
4,185,171: 65.
1,906,192: 20.
775,444: 40.
173,125: 61.
Transport 7,039,933: 86. 3,725,354: 19.
- 9 —
Transport 7,039,933: 86. 3,725,354: 19.
5. Bokförda vården, förskott och depositioner:
a) Behållning i magasinet för stämpelpapper 1,499:8 6.
b) Fordran hos Kongl. Stats-Kontoret för
sådant papper och för dess vård . . . 26,176: 80.
c) Behållning i Bankens Pappersmagasin 8,700: 45.
d) Fordran för försåldt papper  1,139: 58.
e) Förskjuten realisations-afgift för Lånebanko-obligationer
13: 9 0.
f) Förskjutne brandförsåkrings-afgifter . 51: 17.
g) D:o lånepåkostnader  3,656: 61.
h) Obetalda folii-afgifter
1,134: 30.
i) Fordran hos J. E. Åkerbergs konkursmassa
9,319: 0 9. M (.ni.
51,631. 7 6. 7)091)625: 62.
Summa R:dr 10,816,979: 81.
§ 3.
På grund af Rikets Stånders vid 1859—1860 årens riksdag fattade beslut om Bankens dei
Bankens
deltagande med en summa af 4,000,000 R:dr R:mt, eller 1,600,000 Thaler tagande i
Preussiskt Kurant, i det af Riksgålds-Kontoret, till fortsättning af Statens jernvägs- 1860 års
byggnader, å utrikes ort upptagna lån, hvilken summa, enligt 173 § i reglementet, jernväg slån.
borde utbetalas med en tredjedel vid slutet af hvartdera året 1860, 1861 och 1862,
emot erhållande af Riksgålds-Kontorets för lånet utfärdade obligationer, hade, på
sått § 69 af 1862 års revisionsberättelse omförmåler, Banken vid 1861 års slut öfvertagit
berörde slags med 4j procent ränta löpande obligationer, efter öfverenskommen
kurs af 2| R:dr R:mt per Thaler samt kapitalrabatt af 6 procent, å sammanlagdt
1,066,700 Thaler för
R:dr 2,673,861: 83.
hvarutaf, efter afdrag af under året utlottade obligationer å 6,100
Thaler, som infriats med  R:dr 15,290: 6 7.
Banken vid nämnde års slut innehade stats-obligationer till belopp
af 1,060,600 Thaler*), motsvarande ett bokföringsvårde af R:dr 2,658,570: 66.
Vid slutet af år 1862 inlöste Banken ytterligare obligationer å 510,500
Thaler, motsvarande sista tredjedelen af Bankens andel uti ifrågavarande
lån, med
. 1,279,653: 33.
S:gr R:dr 3,938,223: 99.
Då härifrån afråknas under året utlottade 54 stycken obligationer
å tillsammans 11,100 Thaler, som infriats med  27,824: —
befanns Banken den .31 December 1862 innehafva stats-obligationer
för 1860 års jernvågslån till belopp af 1,560,000 Thaler, motsvarande
i bokföringsvårde R:mt R:dr 3,910,399: 9 9.
*) I ofvanåberopade revisions-berättelse är denna summa genom skriffel uppgifven till 1,060,000
Tbaler.
llevisorernes Berätt. äng. Bankoverket. 2
Bankens tillgång
i obligationer.
- 10 —
§ 4.
Enligt tryckta öfversigten af Bankens hela stallning efter 1862 års bokslut,
- innehade Banken, vid samma års slut, följande obligationer, nemligen:
af Riksgålds-Kontoret för lån till 1808 och 1809 årens krigskostnader, å 4 procent,
å Runt R:dr 2,904,000 —
„ Riksgålds-Kontoret för 1860 års jernvågslån, å \\ procent,
1,560,000 Thaler Preuss, kurant, inköpta för
„ Arméens Ackordsamorteringsfond å 4 procent . .
„ Skånska Hypotheks-Föreningen, k 5 procent . .
„ D:o d:o, ä 4 proc., å 10,900
Mark Hamb. Banko, inköpta för
„ Målare-provinsernas Hypotheks-Förening, å 4 procent,
å 149,000 R:dr, inköpta för
„ D:o d:o, å 4 proc., å 52,500 Mark Hamb. Banko,
inköpta för pari-kurs ...
„ Wermlands Hypotheks-Förening, å 4 procent, å
130,500 R:dr, inköpta för
„ Smålands och Hallands Hypotheks-Förening, k 4 procent,
å 169,300 R:dr, inköpta för
„ D:o d:o, k 4 proc., å 244,000 Mark Hamburger
n Banko, inköpta för
„ Östgötha Hypotheks-Förening, ä 4 proc., å 932,700
R:dr, inköpta för
„ D:o d:o, k 4 proc. å 462,000 Mark Hamburger
Banko, inköpta för
R:mt R:dr. 11,685,171: 65.
Till följd af utlottniug, hafva i afräkning å ofvanberörde obligationer influtit
:
å Riksgålds-Kontorets, för 1860 års jernvågslån R:dr 30,933: 3 3.
„ Wermlands Hypotheks-Förenings å 4 proc. 4,000 R:dr, till
ett bokfördt vårde af
„ Smålands och Hallands Hypotheks-Förenings
500 R:dr, till ett bokfördt vårde af . .
„ D:o d:o k 4 procent, Mark Hamb. Banko
3,910,399:
99.
2,016,600:
—
622,500:
—
14,533:
33.
135,590:
—
70,000:
—
118,755:
—
154,063:
—
303,373:
33.
856,317:
—
579,040
—
bokfördt vårde af
å 4 procent,
3,500, till ett
å 22,600 R:dr,
12,000, till ett
3,640: —
455: —
4,351: 6 7.
20,674: —
15,040: —
„ Östgötha Hypotheks-Förenings ä 4 procent
till ett inköpspris af
„ D:o d:o k 4 procent, Mark Hamb. Banko
bokfördt vårde af
hvarjemte, efter föregången uppsägning, till Banken inbetalts:
å Skånska Hypotheks-Föreningens k 5 procent  r 200,000 —
Bankens tillgång i obligationer utgjordes sålunda den 5 nåstlidne September
af:
Riksgålds-Kontorets för lån till 1808 och 1809 arens krigskostnader å 4 procent
. R:dr R:mt 2,904,000: -
Transport 2,904,000: —
11
Riksgålds-Kontorets för 1860 års jernvågslån, å 4} proc.,
1,548,400 Thaler Preuss, kurant, inköpta för . . .
Arméens Ackordsamorterings-fonds, ä 4 procent . . .
Skånska Hypotheks-Föreningens å 5 procent .....
D:o d:o, å 4 proc., å 10,900 Mark Hamb.
Banko, inköpta för
Målare-Provinsernas Hypotheks-Förenings, å 4 procent,
å 149,000 R:dr, inköpta för
D:o d:o, å 4 procent, å 52,500 Mark Hamb. Banko,
inköpta för pari-kurs
Wermlands Hypotheks-Förenings, ä 4 procent, å 126,500
R:dr, inköpta för
Smålands och Hallands Hypotheks-Förenings å 4 procent,
å 168,800 R:dr, inköpta för
D:o d:o, å 4 proc., å 240,500 Mark Hamb. Banko,
inköpta för
Östgötha Hypotheks-Förenings, å 4 procent å 910,100 R:dr,
inköpta för
.
D:o d:o, k 4 procent, å 450,000 Mark Hamburger
Banko, inköpta för
Transport
2,904,000: —
V V
3,879,466: 6 6.
11 It
2,016,600: —
422,500: —
11 11
14,533: 33.
135,590: —
11 It
70,000: —
11' It
115,115: —
» 11.
153,608: —
11 11
299,021: 6 6.
» 11
835,643: —
11 11
564,000: —
Summa R:mt R:dr 11,410,077: 65.
Metalliska kassan samt sedel- och depositions-rörelsen.
§ 5.
Vid inventering, som Revisorerne den 28 nåstlidne September verkställt i Inventering
Bankens kassor och öfriga förvaringsrum, hafva behållningarne i guld, silfver och verkställd af
koppar befunnits uppgå till följande belopp: Revisorerne.
Guld:
125 stycken fyrdubbla dukater
1,000
250 „ dubbla d:o
500
9,000 „ enkla d:o  9J000
Summa dukater 10,500
Silfver:
Myntadt efter 1664 års myntfot:
hela Riksdaler  43,328
två tredjedels d:o 14,800
en tredjedels d:o  66,000
en sjettedels d:o . .
40,800
en tolftedels d:o  14,400
en tjugufjerdedels d:o 14,800
194,128:
Transport 194,128: —
— 12 —
Metalliska
kassans förändringar.
Myntadt efter 1830 och 1835 årens myntordningar:
Transport 194,128:
en åttondedels Riksdaler . .
. . 81,000
_
en tretiondetvåendels d:o . .
. . 24,000
—
4 R:dr Riksmynt ....
. . 1.953,600
2 R:dr
d:o ....
. . 16,800
1 R:dr
d:o . . . .
. . 425,400
50 öre
d:o . . . .
. . 238,800
25 öre
d:o ....
. . 476,400
10 öre
d:o ....
. . 29,400
—
105,000:
3,140,400: —
Utländskt mynt, efter förvandlin.
och Norska specier . . .
Ryska rubler (sedan år 1810)
i R:dr R:mt, Holsteinska, Danska
1,139: 7 7.
659,788: 86.
3,245,400: —
660,928:
Omyntadt silfver  5,692,004:
63.
56.
S:gr 9,792,461: 19.
Köp pär skiljemynt:
Öresmynt:
i 5 ören
» 2 „
» 1 **
1
32.250
27,450
11.250
4,950
75,900:
Af aldre prägeln:
i 4 skillingar  29,025
»2 „  35,100
» 1 »
23,250
»g „
23,250
« ^ «
7,800
” * ”
9Q0: ~~ 119,325
Af äldre prägel å 1, £, \ och * sk 12,650
Riksgålds-Kontorets poletter  3,000
Summa R:dr 210,875
6.
Angående metalliska kassans och sedelstockens förändringar inhemtas upplysning
af såväl de vid hvarje halfårs utgång upprättade, tryckta och med allmänna
tidningarne utdelade uppgifter derom, som äfven af de till Fullmäktige veckovis ingående
rapporter.
Till fortsättning af den redogörelse angående metalliska kassans förändringar,
som förekommer i 14 § af 1862 års tryckta revisions-beråttelse, få Revisorerne meddela
följande:
— 13 —
Inkomne Utgifne
dukater. dukater. Ökning. Minskning.
1862 till och med den 31 December  322. 10,202.  9,880.
1863 „ „ „ 31 Mars
—- 3,613. 3,613.
„ „ „ ” „ 30 Juni  565. 8,570.  8,00o.
„ „ „ n „ 5 September . . . . . 17,404. 4,416. 12,988.
Summa dukater 18,291. 26,801. 12,988. 21,498.
Efter afdrag af ökningen
12,988.
uppstår en minskning på det hela af dukater 8,510.
som, å 8,25 per dukat, utgör i R:mt 70,207: 50.
Utgifvet myn- Bankens metalliska kassa i
tadt Silfver i myntadt och omyntadt m. m.
Silfv.-Specie. har minskats: R:dr.
1862 till och med den 31 December . . . 92,650. 201,840: 50.
1863 „ „ „ „ 31 Mars  15,600. 697,613: 6 7.
„ „ „ „ 30 Juni  151,750. 552,925: 2 3.
„ „ u „ „ 5 September . . . 168,400.  1,863,277: 26.
S:gr 428,400. 3,315,656: 66.
Metalliska kassan utgjorde den 13 September 1862, med afräkning af depositions
skulden
i dukater  18,599, f 08: 8 3.
Genom afdrag af minskningen i Silfver  3,315,656: 6 6.
och i dukater
• 70,207: 50. 3;385,864: 16.
S:gr 15,213,844: 6 7.
men med tillägg af tillgången i Pund Sterling, som den 5 nåstlidne
September utgjorde ■ ■ 909,001: 6 9.
visar det sig, att nämnde kassa sistberörde dag uppgick till R:dr 16,122,846: 3 6.
Under år 1862 hafva af dukater utgifvits  31,662.
och inkommit
25,466.
minskning 6,196.
Dukat-tillgången utgjorde, efter afräkning af depositionsskulden i dukater:
vid årets början .
23,810.
„ slut  ., 17,614. 6)196_
Bankens metalliska kassa i myntadt, omyntadt och vexlar har under år 1862
effektivt:
minskats 9,565,386: ii.
ökats ... 6,136,183: 03.
således minskning 3,429,203: 08.
Nämnde kassa utgjorde:
vid 1862 års början  21,600,245: 91.
dess slut
. 18,171,042: 83. 3^29,203: 08.
7.
en 22 Sept. 186;
Transport 689,664: 9 2. silfvermynt.
Tillgången i utländskt mynt uppgick den 22 Sept. 1862 till R:dr 689,664: 9 2. Till^”se^^
— 14 -
Inköp af
silfver.
Inköp af
guld.
Transport 689,664: 9 2.
hvaraf i Ryska rubler  688,081: 2 6.
och i Holsteinska, Danska och Norska specier . . . 1,583: 6 6.
S:gr 689,664: 9 2.
Denna behållning är sedermera förminskad med  28,736: 2 9.
genom försäljning af Ryska rubler  28,292: 40.
och genom nedsmåltning af Danska specier till utrönande
af deras fin-innehåll  443: 89.
S:gr 28,736: 2 9.
hvadan förrådet af utländskt mynt, vid den af Revisorerna den 28
nåstlidne September anstälda inventering, på sått § 5 hår ofvan
gifver vid handen, uppgick till R:dr 660,928: 68.
eller i Ryska rubler
659,788: 86.
samt i Holsteinska, Danska och Norska specier . . . 1,139: 7 7.
S:gr 660,928: 6 3.
Ofvan berörde nedsmåltning af Danska specier lemnade följande resultat:
För 112 stycken Danska specier, vid uppvågning i Banken innehållande
7 skålpund 61 ort, har Banken betalt, å 58,33 per skålpund, 443 R:dr 89 öre.
Dessa specier, som, efter behandling vid Myntverket, befunnits våga 7 skålpund
59 ort. hafva vid nedsmåltning, med befunnen halt af ^W-delar, lemnat i fint
silfver 6 skålpund, 64 ort, 12 korn, utgörande i R:mt 442 R:dr 7 5 öre och, efter
afräkning af J procent myntskatt, 3 R:dr 3 2 öre, en behållning af R:mt 439 R:dr
4 3 öre, eller för hvarje specie R:mt 3 R:dr 92» öre.
8.
Silfver i omyntad form har, under den tid revisionen omfattar, icke för Bankens
räkning införskrifvits.
§ 9.
Då, genom en fortgående stark utvexling af dukater, Bankens guldförråd i
början af Juni månad detta år nedgått till 8,544 dukater, samt guldpriset i Hamburg
vid samma tid noterades till allenast 424 Mark Hamb. Banko per kölnisk mark fint
guld, beslöto Fullmäktige att derifrån införskrifva guld till ett värde af omkring
100,000 Mark Hamb. Banko. Sedan likväl underrättelse från Hamburg ingått, att
guld derstädes icke kunde erhållas till det ofvannåmnde priset, ansågo Fullmåktigte,
som hade anledning antaga, det inköp kunde ske efter 426 Mark Banko för hvarje
mark fint, lämpligt att för vinnande jemväl af erfarenhet om den relativa kostnaden
för införskrifning af guld från London, låta hitföra sådant dels från Hamburg för
omkring, 50,000 Mark Banko, dels från London för omkring 4,000 Pund Sterling.
Ofver kostnaderna för dessa guldinköp få Revisorerne hår meddela följande
redogörelse:
Fakturan å det från London inköpta guld upptager guldets värde till
Pund Sterb 4,278. 3 s. i o d.
som, efter kurs af 17 R:dr 80 öre per Pund, utgör R:mt R:dr . . . 76,151: 81.
Transport 76,151: 81.
— 15 —
Transport 76,151: 81.
Når härtill låggas i fakturan upptagna omkostnader, nämligen:
emballage och forsellön m. m Pund Sterb 1. 4. —
kurtage  „ „ 2. 13. 6.
assurance  „ „ 6. 3. 9.
kommission  „ „ 10. 14. 5.
tillsammans Pund Sterb 20. 15 s. 8 d.
som, efter nyssnämnde kurs utgöra R:mt R:dr 369: 9 4.
samt följande ytterligare omkostnader:
frakt från London till Götheborg
96: 09.
diverse utgifter i Götheborg och Stockholm 26: 15. ^2- is
befinnes hela kostnaden för ifrågavarande guldparti utgöra R:mt R:dr 76,643: 9 9.
Och som, enligt Kongl. Myntverkets attest, samma guldparti lemnar 9,195
dukater, så visar det sig, att dukaten står Banken i ett pris af R:dr 8,33,539, hvaraf
belöper för sjelfva guldet  R:dr 8,28,187.
och för omkostnaderna  „ 0,05,352.
R:dr 8,33,539.
Fakturorna å det från Hamburg införskrifna guldet angifva sjelfva guldets
värde till Hamb. Banko Mark  51,027, 9 s.
som, efter kurs af 133j R:dr per 100 Mark Banko, utgöra Runt R:dr 68,036: 7 5.
I berörde fakturor åro upptagne följande omkostnader:
emballage och forsellön Banko Mark 7. 8.
kurtage  ,, „ 51. l.
provision . •  „ „ 63. 13.
Banko Mark 122. 6.
hvartill komma specer i Lubeck  „ „ 24. 14.
assurance  „ „ 103. —
stämpel och police „ „ 4. 2.
eller tillhopa Banko Mark 254. 6 s.
hvilka efter nyssnåmnde kurs utgöra R:mt R:dr  339: 17.
hvartill böra ytterligare låggas:
frakt från Lubeck till Stockholm
73: 7 0.
transport till Kongl. Myntet  1: 50.
då hela kostnaden för detta guldparti befinnes utgöra R:mt R:dr. . . 68,451: 12.
i följd hvaraf och då, enligt Kongl. Myntverkets attest, af detta guldparti erhålles
8,209 dukater, hvarje dukat kostar Banken R:mt R:dr 8,33,854.
deraf belöper på sjelfva guldet R:mt Rdr 8,28,806.
och på omkostnaderna ■  „ „ 0,05,048.
8,33,854.
§ 10.
Förhållandet med Bankens vexelrörelse, derför i 18 § af 1862 års Revisions- Uppköp och
berättelse redovisning år lemnad till och med den 10 September samma år, synes af försäljning
nedanstående sammandrag. aj vexiar_
— 16 —
Behållningen utgjorde då i Mark Hamb. B:ko  4,714,446:
hvaraf innestodo:
hos Handelshuset Peter Siemsen & Komp  69,788: 12.
„ d:o Salomon Heine 1,218,610: 2.
„ d:o H. J. Merck & Komp  1,696,114: 10.
„ d:o Joh. Berenberg Hössler & Komp. 501,541: 11.
„ Nordtyska Banken  933,640: 13.
„ Handelshuset Gebrilder Schiekler i Berlin . . 294,750: —
Denna behållning år till och med utgången
a) genom inköp af vexlar å
ränta å behållningarne hos Bankens hus
remitterade rånte-couponer och utlottade
obligationer
b)
4
tili
men minskad,
a) genom försäljning af vexlar å
b) „ stämpel och porto . .
gr 4,714,446: —
af 1862 ökad:
1,792,864:
89,847:
5.
1 1.
16,888:
1,899,600:
B:ko mark 6,614,046:
1,790,060:
336:
6.
1,790,396: 14.
hvadan behållningen vid 1862 års utgång, uppgick till . B:ko mark 4,823,649: 2.
På grund af det Fullmäktige, genom 173 § i nu gållande Banko-Reglemente,
gifna bemyndigande, inköpte Fullmäktige för reservfondens disponibla tillgångar, under
nåstlidne och detta år, vexlar å Pund Sterling, till belopp i R:mt af
hvaraf åter försåldes för
2,921,645: 2 3.
1,638,690: 2 4.
Återstoden R:dr 1,282,954: 9 9.
ersattes reservfonden, sedan Höglofl. Banko-Utskottet, genom protokolls-utdrag af den
9 nåstlidne Maj, lemnat Fullmäktige del af Rikets Ständers vid denna Riksdag fattade
beslut, dels att såsom Bankens metalliska kassa jemväl får anses och beräknas icke
allenast beloppet af redan uppköpta, ännu ej remitterade vexlar å Pund Sterling och
de dylika vexlar, som kunna komma att uppköpas, utan äfven det guld, som genom
vexelköp blifvit eller blifver hos kända och säkra handelshus i London för Bankens
räkning nedsatt, samt det guld, hvilket år under transport från utrikes ort till Banken,
och dels att vid bokföring i Bankens räkenskaper, Pund Sterling skall beräknas
till 17 R:dr per Pund; i följd hvaraf såsom metallisk kassa beräknades ett belopp i
R:mt af 1,238,029: 81, motsvarande, efter nyssnämnde bokföringsvårde, en behållning
i Pund Sterling af 72,825: 5. 8.
Under innevarande år till och med den 9 nåstlidne September har först om
förmålda
behållning i Hamburg B:ko Mark 4,823,649: 2.
ökats
a) genom köp af vexlar
remitterade rånte-couponer och utlottade
obligationer
räntor å behållningarne hos Bankens hus
i
by
c)
Hamburg för förra hälften af 1862
1,755,798:
22,290:
40,271:
1,818,359: 8.
till B:ko Mark 6,642,008: 10.
Transport B:ko Mark 6,642,008: io.
17 —
Transport B:ko Mark 6,642,008: 10.
men minshats
a) genom försäljning af vexlar å  3,134,891: 7.
b) „ indragning af guld  51,257: 1.
c) „ stämpel och porto  32: 3.
3,186,180: n.
^11 B:ko Mark 3,455,827: 15.
som sålunda redovisas:
Innestående hos Handelshuset Peter Siemsen & Komp. 12,277: —
D:o d:o Salomon Heine . . . 314,400: 2.
D:o d:o H. J. Merck & Komp. 2,115,469: 4.
D:o d:o Joh. Berenberg Hössler
& Komp  201,588: io.
D:o hos Nordtyska Banken  474,276: —
D:o hos Bankirhuset Gebrilder Schickler i
Berlin  337,816: i 5.
S:gr B:ko Mark 3,455,827: 15.
Nyssberörde behållning i London Pund St. 72,825: 5. 8.
har ökats
genom inköp af vexlar å 4,134: 10. —
till Pund St. 76,959: 15. 8.
men minskats
a) genom försäljning af vexlar å 19,190: 2. 5.
b) „ indragning af guld
. 4,298: 19. 6. 23,489: i. n.
till Pund St. 53,470: 13. 9.
innestående hos Handelshuset Fr. Huth & Komp. i London.
Inkomst och Utgift i följd af vexelhandeln har under år 1862 förhållit sig på
sått som följer:
Inkomst:
Vinst å köpta vexlar R:dr 86,801: 3 8.
D:o å sålda d:o
51,348: 44.
Ränta å behållningarne på utrikes ort:
för l:sta halfåret  130,949: 5 8.
» 2:dra d:0
--l19’796^2: 250,746:5 0.
Summa R:dr 388,896: 32.
Utgift:
Stämpel och Porto n utrikes ort:
för lista halfåret
578: 92.
- 2:dra d:° --i- • _448: 66~ 1,027: 5 8.
Transport 1,027: 5 8.
Rev is or erne* Berätt. äng. Bankoverket. 3
_ 18 —
Transport 1,027: 58.
Mciklare-kurtage:
i Stockholm  10,582: 30.
i Götheborg
. . 5,321: 88. 25 904; lg.
Post- och telegram-porto, vexelblanketter m. fl. utgifter:
i Stockholm  2,729: 9 6.
i Götheborg ■ • • 64: 27. 2>794; 23
Arfvoden:
i Stockholm:
till deputerade  8,000: —
„ deras biträden  4,500: — ^2 500-
i Götheborg:
till ombuden  5,000: —
„ deras biträden  2,500: -— 7 snn
—20,000: —
Frakt för silfver och guld  2,432: 10.
Probering af silfver  405:
Öfriga kostnader för indragning af silfver och guld, enligt Bankens
räkenskaper •  22,086: 9 6.
S:gr 64,650: 05.
Saldo vinst under året
324,246: 2 7.
Summa R:mt R:dr 388,896: 3 2.
I öfversigten af Bankens hela ställning efter 1862 års bokslut upptages vinsten
till _ R:dr 325,215: 5 7.
men, enligt förestående utredning uppgår densamma till  324,246: 27.
Skillnaden R:dr 969: 3 0.
hårflyter deraf:
att måklare-kurtaget, som utgör  15,904, 18.
år upptaget till 13,913: 4 7.
Skillnad  1,990: 71.
att arfvodes-beloppet, utgörande  20,000: —•
år utfördt till , . . 18,000: —
Skillnad • . . . . 2,000: —
S:gr 3,990: 71.
som dock minskas derigenom, att omkostnaderna, upptagna
till 5,815: 6 5.
blott utgöra  2,794: 2 3.
Skillnad  3,021: 4 2.
Återstår 969: 2 9.
hvartill kommer difference vid förvandling af öresbråk . — 01. 969‘ 3 0
- 19 —
Under tiden, som denna berättelse omfattar, hafva tjenstgjort i egenskap af
deputerade för Bankens vexelårenden i Stockholm, Herr Professoren N. H. Selander
och Herr Grosshandlaren J. G. Schwan, och såsom ombud i Götheborg Herrar
Grosshandlarne Chr. Arvidson och A. W. Levgren, samt vid någonderas förfall,
Herr Grosshandlaren J. O. Grén.
Hvarken köp eller försäljning af vexlar har ifrågakommit i Malmö.
§ 11-
Silfver i omyntad form år från och med den 14 September 1862 till och F,>rsallm"9
med den 5 nåstlidne September försåldt till värde i Kunt af 21,774 R:dr 9') öre. omyntadform
Försäljningen har skett till pris af 37 R:dr R:mt per mark finsilfver, kölnisk
vigt, och har, vid jemförelse af silfrets bokföringsvårde i Bankens räkenskaper,
en vinst å denna försäljning uppkommit af Runt, 384: 5 3.
§ 12.
Det pris vid in vexling i Banken af Svenska och Holländska dukater, som In- och uivexden
18 Juli nåstlidet år fastställdes, eller 8 R:dr 3 0 öre för stycket, bibehölls oför- ltns/spriset å
åndradt till den 5 Juni detta år, då Fullmäktige, med afseende på för handen va- ,lukatcrrande
omständigheter, höjde detta pris tills vidare till 8 R:dr 3 5 öre per dukat,
hvarvid det ännu fortfarande bibehålles; och har utvexling af dukater från Banken
oafbrutet varit medgifven till det i reglementet föreskrifna pris af t o öre utöfver
det för tillfället gällande invexlingspris.
§ 13.
Som Fullmäktige, enligt § 98 i Reglementet, böra tillse, att, så vidt ske kan, Myntning af
prågladt silfvermynt af alla fastställda sorter städse finnes i förråd, och då silfvermyntet
af 4 R:drs valör företrädesvis år begärligt, hvilket bäst inses deraf, att då
under första hälften af detta år utaf nämnde valör utvexlats i R:mt 642,000, under
samma tid af öfriga valörer tillhopa ej utgått mera ån R:mt 171,000 R:dr; så hafva
Fullmäktige, under den 16 nåstlidne April, i skrifvelse till Kongl. Stats-Kontoret,
anhållit att vederbörande å Kongl. Myntverket måtte förståndigas föranstalta om
utmyntning af 4 R:dr R:mt-stycken till belopp af 1,000,000 R:dr eller 250,000
stycken.
Af sålunda reqvirerade myntstycken har leverering under tiden till den 5
September egt rum till belopp af 120,000 R:dr R:mt.
§ 14.
Från Kongl. Myntverket emottagna qvartals- och årsråkningar, redovisande Kongl. Myniför
Bankens till bemålda verk aflemnade silfver och guld, åro i Banken, utan an- verlteU ra!:~
„ ° mngar.
märkning, granskade.
— 20 —
§ 15.
Inventering _ Genom deputerade hafva Fullmäktige i nåstlidne Januari månad deltagit i
a Kongl, den i Kongl. Myntverket anställda inventering, hvarvid, i hvad Banken rörer, an
Myntverket.
märkning ej förekommit.
§ 16.
Angående I anledning deraf, att stadgandena i Kongl. Brefvet till Ofver-Styrelsen för
fe™vidKon~iK°ngl- Myntverket af den 26 Mars 1831 och det under den 30 April 1836 utfår7Myntverket
(lfide reglemente för Kongl. Myntverket, jemförda med den i Kongl. Brefvet af
rätt till ersätt
den
5 Mars 1858 intagna nya aflöningsstat för Kongl. Myntverkets embets- och
ning för pro- tjenstemän, föranledt olika tydning beträffande Myntproberarens rått till ersättning
^erin 0<aiVsiif'Pr0^er'nA' silfver och guld, som endast för probering och värdering, men icke
ve^och guld. ^ förmyntning, hos Kongl. Myntverket inlemnas, hafva, på anmodan af Höglofliga
Banko-Utskottet, Fullmäktige hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om förklaring
huruvida, i följd af den för Kongl. Myntverkets embets- och tjenstemän sednast
fastställda, nu gällande aflöningsstat, Myntproberarens på Kongl. Brefvet af den 26
Mars 1831 grundade anspråk på dylik ersättning borde anses hafva förfallit; Och
har Kongl. Majit, uti nådig skrifvelse af den 14 sistlidne Augusti, på grund af hvad
Kongl. Stats-Kontoret, uti infordradt utlåtande anfört, — nemligen att då, enligt
nådiga reglementet för Myntverket af den 30 April 1836, Myntproberaren såsom
tjensteman derstädes hade skyldighet att probera endast sådana guld- och silfverplantsar,
som till förmyntning dit inlemnades, men icke det guld eller silfver, som
Rikets Ständers Bank eller enskilda personer önskade att för andra ändamål, ån förmyntning,
få undersökt, den lön, hvilken Myntproberaren från Statsverket åtnjuter,
vore att anse endast såsom ersättning för de göromål, som enligt berörda reglemente
ålåge honom, samt att, då genom nådiga Brefvet den 5 Mars 1858 honom tilldelades
löneförhöjning emot upphörandet af förut åtnjuten sportelinkomst för verkställda
proberingar, med dylik inkomst icke afsåges den ersättning, som enligt ofvanberörde
nådiga Bref af den 26 Mars 1831 blifvit bestämd för nu ifrågavarande undersökningar,
— förklarat Myntproberaren berättigad att för probering af det guld och
silfver, sorn endast för probering och värdering, men icke till förmyntning till Myntverket
inlemnas, hädanefter såsom hittills få uppbära det arvode, som i nådiga
Brefvet den 26 Mars 1831 bestämmes.
§ 17.
Beloppet af _ Angående beloppet af Bankens utelöpande sedlar vid särskilda tidpunkter, få
utelöpande Revisorerne, till fortsättning af den i § 21 af 1862 års Revisionsberättelse hårutineärsUidJtid-
nan lemnacle upplysning, meddela följande uppgift:
jpzcrtlcter
Bankens utelöpande sedlar utgjorde:
1862 den äl.Oktober  36,546,710: 23.
,, 1 November
35,727,975: 44.
„ „ 6 December  36,928,929: 15.
1863 „ 10 Januari  36,044,232: 6 4.
„ „ 7 Februari  35,866,891: 02.
» 7 Mars  36,022,622: 6 7.
— 21 —
1863 den 4 April  33,613,435: 5 4.
„ 2 Maj  33,733,235: 17.
„ „ 6 Juni  33,709,630: 7 5.
„ „ 4 Juli  33,888,670: 4 7.
„ „ 8 Augusti  32,723,795: 02.
„ „ 5 September  34,233,477: 53.
Enär uti dessa summor ingår större delen af de å Låne-Afdelningen anordnade
förskott till Postvexelrörelsen, hvilka förskott motsvaras af kontanta behållningarne
hos Lånekontoren i dervarande postvexel-kassor, så måste, för att det verkliga beloppet
af utelöpande sedlar må kunna utrönas, afdrag af berörde förskott ega rum,
utgörande
1862 den 4 Oktober  2,800,000: —
„ „ 1 November  2,800,000: —
„ „ 6 December  2,800,000: —
1863 „ 10 Januari  3,500,000: —
„ „ 7 Februari  3,500,000: —
„ „ 7 Mars  4,400,000: —
„ „ 4 April  1,300,000: —
„ 2 Maj  2,100,000: —
„ „ 6 Juni  2,100,000: —
„ 4 Juli  2,600,000: —
„ „ 8 Augusti  2,600,000: —
„ „ 5 September  2,600,000: —
§ 18.
Fullmäktige hafva beslutat anbringande af ett föråndradt bottentryck å sed- Angående nytt
larne af Fem-Riksdalers-valören, och dertill låtit anskaffa såvål ny original-patrice
och tryckplåtar, som en åndamålsenligare röd fårg, hvilken kommer att anvåndas lm, af 5 R.drs
äfven för bottentrycket å sedelvalörerne 50 R:dr och 500 R:dr. valör.
Om förändringen af berörde bottentryck har anmälan skett hos Kongl. Maj:t,
med underdånig anhållan att nådig kungörelse derom måtte varda utfärdad.
För bottentrycket å sedlarne af 1 R:dr, 10 R:dr och 100 R:dr kommer lämpligare
grön fårg, ån den nu begagnade, att antagas, sedan nödiga försök med åtskilliga
anskaffade färgprof hunnit slutligen anståilas.
§ 19.
Från och med den 1 Juli 1862 till samma dag 1863 har antalet och he\o\>-Inkomna förvet
af förslitna sedlar, som till Banken inkommit, äfvensom af tillverkade nya sedlar slitna och för
Jr
. ... 7 • Taraigaae nya
vant följande: »edlar.
__ 22 —
Inkomna förslitna Sedlar.
Förfärdigade nya Sedlar.
Stycketal.
Riksmynt.
Stycketal. | Riksmynt.
Rik smynt-,v edlar.
Af
1000 R:drs valör ....
5,015
5,015,000
6,000 : 6,000,000
—!
500 „ „ ....
3,715
1,857,500
1
100 „
27,492
2,749,200
16,000 | 1,600,000
—,
50 „ ....
26,798
1,339,900
36,000 j 1,800,000
—i
10
324,350
3,243,500
225,000 2,250,000
—
5 ....
524,950
2,624,750
667,500 ! 3,337,500
—|
1 „ ,, ....
3,223,500
3,223,500
3,392,500 3,392,500
—|
Summa
4,135,820
20,053,350
4,343,000 18,380,000
—1
Banko-sedlar.
I
Af
500 R:drs valör
42
31,500
»
100
562
84,300
??
33i „ „
1,142
57,100
V
161 „ ,,
1,271
31,775
V
10
8,400
126,000
«
61
19,200
192,000
rt
2 „ ,,
100,500
301,500
32 sk
208,500
208,500
16
2,000
1,000
12
2,500
937
50
8
2,750
687
50
!
i
j
Summa
346,867
1,035,300
i
Beloppet af utelöpande transport-sedlar samt sedlar å 3 och 2 R:dr på ofårgadt
papper, hvilka, i enlighet med Rikets Stånders beslut, föras inom linien, balanserades
vid 1861 års slut med  R:mt R:dr 346,070: 7 7.
Detta belopp liar under år 1862 minskats genom inlösen af:
transport-sedlar  52: 5 0.
sedlar å 3 och 2 R:dr på dubbla blad 120: —
d:o å d:o „ på enkla blad  753:
så att denna, inom linien förda,
hvaraf för:
kuld vid 1862 års slut utgjorde
925: 5 0.
345,145: 2 7.
transport-sedlar  101,095: 2 7.
sedlar å 3 och 2 R:dr på dubbla blad  105,583: 50.
d:o å „ »på enkla blad  138,466: 5 0.
345,145: 2 7.
Då det stora antalet af sedlar å 10, 5 och 1 R:dr Riksmynts valör, hvilka,
enligt hvad ofvanstående uppgift utvisar, såsom förslitna makulerats, fåstat Revisorernas
uppmärksamhet, hafva Revisorerna vid den anställda inventeringen i Bankens
— 23 —
kassor och förvaringsrum granskat åtskilliga bundtar af de under innevarande år
annulerade, i Sedel-Kontoret förvarade sedlar, och dervid funnit en stor del af sedlarne
å ofvannåmnde valörer vara så litet slitna, att de ingalunda bordt annulleras,
utan mycket vål kunnat åter i rörelsen utlemnas. Det vill häraf synas, som om behörig
urskiljning vid sedlarnes annullering icke alltid af vederbörande blifvit iakttagen
; och Revisorerna anse sig så mycket mera böra, för framtida rättelses vinnande,
anmärka den mindre noggranhet, som härutinnan synes hafva egt rum, då kostnaderna
för Bankens sedlar åro ganska betydliga och icke böra genom en öfverdrifven
sedelkassation onödigtvis ökas. Dessa kostnader utgjorde under år 1862, beräknade
för 1000 stycken sedlar:
af 10 R:dr Runts valör: papper, falsning, skäring, tryckning och namnunderskrifter
R:dr 33: —
för korsning af inkomna förslitna  „ 1: 3 5.
Summa R:dr 34: 3 5.
af 5 R:dr R:mts valör: papper, falsning, skäring, tryckning och namnunderskrifter
R:dr 18: 5 0.
för korsning af inkomna förslitna  „ 1:35.
Summa R:dr 19: 85.
af 1 R:dr R:mts valör: papper, falsning, skäring, tryckning och namnunderskrifter
R:dr 16: —
för korsning af inkomna förslitna  „ 1: 3 5.
Summa R:dr 17: 35.
Enligt dessa grunder hafva Bankens utgifter för dels tillverkningen, dels
korsningen af det antal sedlar å 10, 5 och 1 R:dr R:mt, som under tiden från den
1 Juli 1862 till samma dag 1863 makulerats, uppgått till 77,489 R:dr 40 öre, hvartill
ytterligare böra läggas de kostnader, hvilka utbetalts för invexling vid Bankens
Låne-Kontor samt af vexlingsförråttare i landsorterna af småsedlar å 5 R:dr och
derunder, och hvilka kostnader under år 1862 utgjort 10,752 R:dr 6 7 öre.
§ 20.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kronobergs, Jönköpings, Westmanlands, invexling i
Elfsborgs, Stora Kopparbergs, Orebro, Wermlands, Gefleborgs, Hallands och Norr- landsorterna
bottens Lån hafva, under nåstlidet år, från Banken reqvirerat förskott till invexling af förslitna
af förslitna småsedlar till ett sannnanråknadt belopp af R:dr i72,500 R:mt, hvaraf smasedlarden
31 December utestodo oredovisade:
i Kronobergs Lån R:dr 5,000:
„ Jönköpings „
„ 5,000
„ Westmanlands „
„ 3,750
„ Stora Kopparbergs Lån  • . „ 5,000
„ Orebro „
„ 5,000
Transport 23,750: —
In- och utvexling
af
kopparskiljemynt.
— 24 —
Transport 23,750
Wermlands Lån  „ 1,901
Gefleborgs „
„ 5,000
Hallands „
„ 4,500
Norrbottens „
„ 4,500
Summa 39,651
Enahanda förskott hafva under nämnde tid anordnats:
till Låne-kontoret i Götheborg  330,000: —
„ D:o i Malmö  315,000: —
„ D:o i Wisby  37,500: —
hvaraf vid 1862 års slut utestodo:
hos Låne-Kontoret i Götheborg
30,000: —
„ D:o i Wisby  7,500: —
Sammanlagda beloppet af de under år 1862 i berörde ändamål utgifna förskott
uppgår således till 855,000 R:dr, hvaraf vid årets slut voro oredovisade 77,151 R:dr.
§ 21.
Följande sammandrag utvisar förhållandet med in- och utvexling af kopparskiljemynt
under tiden från den 30 Juni 1862 till samma dag innevarande år.
Af äldre prägeln, som
icke utvexlas.
o 1 1 1 1 1
a x> '1J m 75? T 2
sk, samt Riks-  gälds-Konto-  rets Poletter.
ä 4, 2, 1, f, i
ock ,1 skill.
Oresmynt.
Summa.
Behållningen utgjorde den 30
Juni 1862
från sistnämnde dag till och med
den 30 Juni detta år åro:
från allmänheten invexlade . .
från Kongl. Myntet inkomne . .
11,150
3,750
—
96,900
18,600
—
66,000
51,900
—
174,050
22,350
51,900
—
Summa
14,900
—
115,500
—
117,900
248,300
“1
Efter afdrag af under tiden från
Banken utvexlade
__
_
__
_
35,250
35,250
uppgick behållningen den 30 Juni
innevarande år till
14,900
115,500
82,650
213,050
Någon ommyntning af koppar-skiljemynt utaf aldre prägel har icke heller
under den tid, hvarför nu redovisas, egt rum, hvadan Bankens förlust derå, 20,576
R:dr 41 öre R:mt, fortfarande balanseras oförändrad.
— 25 —
§ 22.
Balansen vid 1861 års slut å räkningar i Depositions-Afdelningen Deposition*-
TOTeisen,
Dukater.
Riksmynt.
l:sta klassen:
Medel, som bero af Bankens egen styrelses dispo-  sition . .
2:dra klassen:
Kreditiv eller förlag från Banken
3:dje klassen:
Staten samt dess allmänna verk och kassor till-  höriga medel ...
4:de klassen:
Medel, tillhörande de under Stockholms stads sty-  relse hörande embetsverk och kassor, jemte åtskil-  liga allmänna inrättningar, vålgörenhets-anstalter,
konkursmassor m. fl
öde klassen:
Medel, tillhöriga såvål stiftelser och bolagsförenin-  gar, grundade med beräkning på vinst för den
enskilde, som ock enskilde personer
385
958,482
4,533,205
8,276,133
1,714,073
07
14
55
14
S;gr
385
15,481,893
90
Insåttningarne å dylika räkningar under år 1862 upp-  gingo till
4,141
269,094,094
81
Summa
4,526
284,575,988
71
hvaremot under samma tid uttogos
3,529
270,872,254
07
så att råkningshafvarne vid 1862 års slut egde hos
Banken innestående:
Dukater. Riksmynt.
l:sta klassen
618,917: 71.
2:dra „
4,362,467: 81.
3:dje ,,
997 7,450,191: 0 8.
4:de „
1,272,158: 0 4.
997
13,703,734
64
Revisorernas Berätt. ang. Bankoverket.
4
— 26 —
Inom de särskilda klasserna hafva, under ifrågavarande tid, insättningar och
assigneringar uppgått till följande belopp:
Räkn:s
antal.
Insättningar.
Assigneringar.
Dukater.
R:mt.
Dukater.
R:mt.
lista klassen
2:dra „
3:dje „
4:de „
Örte „
8
34
67
105
4,141
25,052,004
125,242,780
90,082,968
28,716,341
6 2
86
33
3,529
25,391,568
125,413,517
90,908,911
29,158,256
36
95
33
4 3
Summa
214
4,141
269,094,094
81
3,529
270,872,254
07
§ 23.
Fola- afgift Uti folii-afgift för enskildes assignerings-råkningar i Depositions-Afdelningen
för enskildes har under nåstlidet år till Banken ingått 30 R:dr.
assiyncrmijs- De i Ryttmåstaren C. W. Hammarskölds och Brukspatronen C. G. Johans
trungai.
gQng konkurser för 1849 och 1850 årens folii-afgifter bevakade belopp balanseras
fortfarande med 1,134 R:dr 30 öre.
§ 24.
Fosivexel- Postvexel-rörelsens omfattning under nåstlidna år inhemtas af följande sam
röreisen.
mandrag:
Riksmynt.
Postvexlar, utelöpande vid 1861 års slut . . . .
1,061,609 lo
D:o,
utfärdade af Rikets Stånders Bank .
13,290,371: 48.
D:o,
„ af Götheborgs Låne-Kontor
17,481,126: 08.
D:o,
af Malmö
5,541,161: 44.
D:o,
„ af Wisby „
721,350: 82.
37,034,009 8 2
S:gr
38,095,618 92
D:o,
infriade af Rikets Stånders Bank . . .
22,024,575: 2 9.
D:o,
„ af Götheborgs Låne-Kontor . .
9,314,447: 04.
D:o,
„ af Malmö „ ...
4,860,055: 7 2.
D:o,
af Wisby „ ...
1,164,639: —
37,363,717 05
D:o,
utelöpande vid 1862 års slut ....
731,901 18 7
_ 27 —
Assignationer, utfärdade af Wisby Låne-Kontor
D:o, infriade af Rikets Stånders Bank
D:o, utelöpande vid 1862 års slut . .
Förskott för rörelsens bedrifvande, oliqvideradt
Transport
607,200: —
362,300: —
244,900
3,500,000
Riksmynt.
731,901
3,744,900
Summa skuld ! 4,476,801
Tillgång: Behållning i Rikets Stånders Bank . .
„ i Låne-Kontoret i Götheborg
d:o
d:o
i Malmö
i Wisby
604,884: 6 7.
3,317,533: 2 3.
504,671: os.
49,712: 91.
Denna rörelse har under detta år till och med den 5 September
visat nedanstående:
Postvecclar, utelöpande vid 1862 års slut
Dito, utfärdade af Rikets Stånders Bank . 9,344,115: 05.
af Götheborgs Låne-Kontor 11,120,808: 5 8.
„ af Malmö d:o . 3,755,859: 0 6.
„ af Wisby d:o . 565,303: os.
Dito,
Dito,
Dito,
Dito, infriade af Rikets Stånders Bank
Dito, „ af Götheborgs Låne-Kontor
Dito, „ af Malmö d:o
Dito, „ af Wisby d:o
Summa
14,480,811: 41.
7,459,629: 05.
2,849,650: 0 5.
159,777: 30.
Dito, utelöpande den 5 September 1863 .
Assignationer, utelöpande vid 1862 års slut . .
Dito infriade till och med den 5 Sept. 1863
Dito
244,900:
234,200:
10,700: —
utelöpande nämnde dag ....
Förskott från Bankens Låne-Afdelning för rörelsens
bedrifvande, oliqvideradt  2,600,000:
Skuld, summa
Tillgång: Kassabehållning i Rikets Stånders Bank
på Postvexelråkningen 443,968: 8 7.
Dito i Götheborgs Låne-Kontor 2,140,232: 2 0.
Dito i Malmö d:o 338,480: 0 7.
Dito i Wisby d:o 249,738: 6 7.
samt på Wisby Låne-Kontors egen räkning i Rikets
Stånders Bank, till insättning på Postvexelråkningen
6,400: —
4,476,801
731,901
24,786,085
87
25,517,987
24,949,867
87
568,119
2,610,700
3,178,819 81
3,178,819
81
— 28 —
§ 25.
Depositions- Afgifterna för Depositions-hvalfvets begagnande uppgingo år 1862 till 1,188
hvalfvets be- R:dr 2 0 öre. De samma år inlemnade deposita uppgingo till ett antal af 163 stycgngnande.
peri) <Jeraf under året uttogos 152; och utgjorde antalet af i Banken qvarstående
deposita den 5 nåstlidne September 99 stycken.
Lane- och Kreditiv-rörelsen.
§ 26.
Från Fanken Af de från Banken utgifna äldre Låne-banko-obligationer (förr kallade Låne
utgifna,
ränte-banko-attester och Låne-banko-kapitaler) åro under nåstlidet år inlösta:
bärande skuld- g Obligationer å 4| procent, å tillsammans R:dr 4,256: 12.
förbindelser, jg ^ å q ^ „
. „ 7,910: 42.
Summa R:dr 12,166: 5 4.
hvarigenom Bankens skuld i förbindelser af detta slag minskats till 461,663 R:dr
10 ^re
Deremot
hafva af nedanstående obligationer icke någon under förenämnde
tiderymd blifvit hos Banken till inlösen företedd, hvadan fortfarande balanseras:
Obligationer för inlemnadt silfver (s. k. Silfver-sedlar) R:dr 402: 34.
Realisations-obligationer (utfärdade för Riksgålds-sedlarnes inlösen) „ 337: 50.
Obligation för 1830 års upplåning (till förlag för Handels- och
Karings-Diskonten)  » 187: 50.
§ 27.
Afbetalning å Den 31 December nåstlidet år hafva, jemlikt § 136 i Reglementet, 22 stycken
Riksgälds- af Riks gälds-Kontorets till Banken utfärdade obligationer för 1808 och 180,9 årens
Kfn!Ve.% krigskostnader å 4,000 R:dr B:ko hvardera blifvit infriade, samt ett års rånta å 4
‘sänken, procent å det vid 1861 års slut återstående skuldbeloppet erlagts med 121,440 R:dr;
och återstå ännu för Riksgålds-Kontoret att liqvidera 484 stycken dylika obligationer
till ett sammanråknadt varde af 2,904,000 R:dr R:mt.
§ 28.
Afbetalning Å det Kongl. Myntverket vid 1856—1858 årens riksdag beviljade råntefria
å Kongl, lån, 50,000 R:dr, återstod vid 1861 års slut R:dr 40,000: -—
Myntverkets Under år 1862 har, enligt 139 § af nu gällande Banko
SBanken.
Reglemente, till afbetalning föreskrifna 3:dje tionde-delen blifvit
erlagd med  „ 5,000: —
hvarefter vid 1862 års slut återstodo R:dr 35,000: —
§ 29.
balanserade Å de i 137 och 138 §§ af Reglementet omförmålda, inom linien balancerade
fordringar, fordringar har, under den tid denna berättelse omfattar, någon afbetalning icke egt rum.
29
§ 30.
Ofver låne- och kreditiv-rörelsens ställning på det hela få Revisorerna meddela
nedanstående sammandrag för den 5 nåstlidne September.
Deposit- samt
Utestående.
Oanvändt.
Förlag.
upp- och
afskrifnings-
medel.
Filial-Banken i Borås
lån
250,000
\
kreditiv
71,900
—
53,100
—
i 375,000
)
—
—
d:o
i Kalmar
435,000
—
kreditiv
89,200
128,300
—
i 652,500
—
—
d:o
i Carlshamn ....
lån
260,000
—
kreditiv
24,050
307,869
105,950
—
1 390,000
—
—
d:o
i Carlskrona ....
44
192,130
56
500,000
—
—
d:o
i Christianstad . . .
393,950
—
106,050
—
500,000
-
—
d:o
i Gefle
. . kreditiv
186,050
—
313,950
—
500,000
)
—
—
d:o
i Helsingborg . . .
250,000
—
kreditiv
13,400
—
111,600
—
J 375,000
—
—
—
d.*o
i Hernösand ....
230,000
—
i
kreditiv
104,100
—
10,900
—
j 345,000
—
—
d:o
i Hudiksvall ....
200,000
—
kreditiv
83,100
—
16,900
—
} 300,000
—
—
d:o
i Lund
500,000
—
kreditiv
103,890
44
146,109
56
1 750,000
—
—
d:o
i Norrbottens län .
. . kreditiv
162,400
_
306,800
—
469,200
)
—
—
d:o
i Nyköping
290,000
—
kreditiv
103,900
—
41,100
—
j 435,000
—
—
d:o
i Oskarshamn .
kreditiv
121,600
139,400
108,400
110,600
230.000
250.000
)
d:o
i Piteå
. . kreditiv
—
—
—
d:o
i Skaraborgs Län .
. . . . lån
250,000
—
200,000
—
kreditiv
20,400
—
204,600
—
( 675,000
—
—
d:o
i Skellefteå
27,700
—
23,100
—
50,800
!
—
—
d:o
i Sundsvall
500,000
—
kreditiv
181,750
—
68,250
—
1 750,000
)
—
—
d:o
i Uddevalla
300,000
—
kreditiv
56,500
—
93,500
—
i 450,000
)
—
—
d:o
i Westerbottens län
.... lån
375,000
—
kreditiv
49,200
—
138,300
—
i 562,500
)
—
—
d:o
i Wisby
80,000
—
i Orebro län ....
kreditiv
11,200
—
28,800
—
j 120,000
i
—
—
d:o
260,000
—
i Ostersund
kreditiv
68,000
—
62,000
—
( 390,000
\
—
—
d:o
... lån
200,000
—
kreditiv
32,415
—
67,585
—
j 300,000
Kreditiv till Kongl. Kommerse-Kollegium . .
1,821,584
73
428,415
27
2,250,000
—
d:o
» Jern-Kontoret ....
824,460
75,540
1,500,000
900,000
1,500,000
d:o
» Riksgälds-Kontoret .
—
Lån mot pant af fast egendom på
landet . . .
6,604,836
33
J 177,820
59
J 7,785,000
—
D:o
d:o i städerna . .
1,002,343
08
Transport
16,985,199
02
4,819,800
98
21,805,000
Lane- och
Kreditivrörelsen.
— 30 —
Utestående.
Oanvändt.
Förlag.
Deposit- samt
upp- och
afskrifnings-  medel.
Transport
16,985,199
02
4,819,800
98
21,805,000
—
—
Vid Banko-Diskont- Verket:
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
2,021,703
2,359,452
153,770
19
76
)
6,700,000
2,936,285
77
d:o » vågförda effekter
Ä beviljade kassakreditiv, E:dr 5,240,800,lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
2,099,048
3,002,311
5,781,362
70
12
78
(
13,637
22
5,795,000
-
Vid Lane-Kontoret i Götheborg:
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
d:o » aktier och publika papper
d:o » vågförda effekter
A beviljade kassakreditiv, R:dr 1,528,500, lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
77,697
2,054,624
54,000
594,850
954,320
2,464,883
54
57
I
3.250.000
2.465.000
485,492
11
08
i
116
92
—
Vid Lane-IContoret i Malmö:
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
d:o » aktier och publika papper
A beviljade kassakreditiv, K:dr 975,200, lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
970,243
455,900
7,500
552,618
1,246,538
47
962
—
1,450,000
1,247,500
—
536,261
47
Vid Lane-Kontoret i Wisby:
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
A beviljade kassakreditiv, R:dr 170,000, lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
148,159
2,500
116,240
149,730
65
| 8,100
270
35
275.000
150.000
-
_
S:gr
42,252,651
88
4,842,887 47
43,137,500
3,958,039
35
47,095,539: 35. 47,095,539: 35.
Enligt förestående sammandrag utgör förlaget:
till Filialbanker  9,370,000: —
„ Kongl. Kommerse-Kollegium  2,250,000: —
„ Jern-Kontoret  900,000: —
„ Riksgålds-Kontoret  1,500,000: —
„ utlåning mot pant af fast egendom  7,785,000: —
„ Handels- och Nårings-Diskontrörelsen  11,675,000: —
Transport 33,480,000: —
31 —
Transport 33,480,000: —
hvaraf  11,325,000: —
utgöra ordinarie förlagsmedel, samt återstoden . . . 350,000: —
S:gr 11,675,000: —
förstårkningsmedel, af hvilka disponeras:
af Malmö Låne-Kontor  300,000: —
„ Wisby d:o
50,000:
S:gr 350,000: —
samt till utlåning med omsåttningsrått  9,657,500: —
Summa R:dr 43,137,500: -
31.
Riksgålds-Kontoret, som, på grund af 146 § i Banko-Reglementet, eger att Riksgäldsfrån
den 1 September det ena året till den 30 Juni det nåstpåföljande i Banken Kontorets
råntefritt begagna kreditiv af högst 1,500,000 R:dr R:mt, har inom föreskrifven tid krtdUlvundfått
och återbetalt samma kreditiv.
§ 32.
A det, enligt § 147 i Reglementet, till Kongl. Kommers-Kollegium för ma- Kommersnufakturernas
och fabrikernas understöd anvisade kreditiv, stort 2,250,000 R:dr, hafva Kollega
rånteliqviderna, efter delgifna, vid hvarje halft års slut upprättade liqvidations- /ciedlUvräkningar,
blifvit behörigen fullgjorda.
§ 33.
Uti granskningen af 1862 års förvaltning utaf den genom 148 § i Banko-Jem-kontorets
Reglementet till Jern-Kontoret anvisade kreditivfond, 900,000 R:dr, har ett ombud kreditiv.
bland Fullmäktige deltagit; och har någon anmärkning vid berörde granskning, i
hvad Banken rörer, icke förekommit.
§ 34.
Jemlikt 2 och 3 momenterna af 172 § i Banko-Reglementet, åro till låne- Anslaget till
förstråckningar och kreditiv åt Filialbanker anvisade tillhopa . R:dr 10,000,000: —Filial-Banker.
men af det i § 30 hår ofvan meddelade sammandrag inhemtas, att det
till nämnde föremål nu anvisade belopp utgör endast  9,370,000: —
Skillnaden _ R:dr 630,000: —
har uppkommit derigenom, att Filialbankerna i Gefle, Christianstad
och Blekinge, den sistnämnda under förändrad benämning af Filialbanken
i Carlskrona, hvilkas oktrojer gått till ända under nåstlidne
och innevarande år, vid erhållande af ny försträckning, återbetalt
hvad som öfverskjutit det högsta belopp, hvilket såsom kreditiv nu
får meddelas, eller:
Filialbanken i Gefle  250,000: —
Transport 250,000: — 630,000: —
- 32 —
Transport 250,000: — 630,000: —
Filialbanken i Christianstad  250,000: —
d:o i Blekinge (Carlskrona) ...... 130,000: — 630,000:
Det belopp af 280,800 R:dr, som, enligt 62 § i 1862 års Revisions-beråttelse,
återstod af anslaget, 1,000,000 R:dr, till Filialbanker, hvilka oktrojerades efter
1859—1860 årens riksdag, år sedermera disponeradt sålunda, nemligen:
till Filialbanken i Oskarshamn R:dr 230,000: —
„ d:o i Skellefteå  50,800: —
S:gr R:dr 280,800: —
Vid snart intråffande utgång af den för Skaraborgs låns Filialbank hittills
gållande oktroj, uppkommer en ytterligare tillökning i ofvannåmnde behållning å ifrågavarande
anslag. Enår nemligen denna Filialbank nu innehar såsom lån 450,000: —
och i form af kreditiv
• • 225,000: —
eller tillsammans  675,000: —
så kommer, åfven under förutsättning att säkerhet ställes för hela det
numera högst medgifna förstråckningsbelopp
. . 500,000: —
ett öfverskott att uppstå af R:dr 175,000: —
Som Rikets Ständer vid denna riksdag beslutat, att Fullmäktige må ega af
redan varandeloch framdeles uppkommande besparingar å anslaget till Filialbanker
utgifva förhöjd försträckning till så vål Filialbanken i Skellefteå, som Filialbankerna
i Borås, Carlshamn, Hernösand, Nyköping, Wisby och Orebro lån, inom det belopp,
hvarför godkånd säkerhet redan år af dessa Filialbanker ställd, så torde, under iakttagande
af de genom samma beslut föreskrifna vilkor, ofvan omförmålde behållningar
komma att tagas i anspråk i och för tillökning i förstråckningarne åt nämnde Filialbanker;
hvaremot de besparingar, som icke för berörda ändamål erfordras, skola, enligt
Rikets Stånders beslut, ingå till Bankens reservfond.
§1 35.
Tillåtelse för Genom utdrag af Höglofl. Banko-Utskottets protokoll, hafva Fullmäktige
samtliga Filiai -anåiktt del af Rikets Stånders vid denna riksdag fattade beslut, dels att stadgandet
banker att a • § morn. 1 litt. d. af Banko-Reglementet, det Filialbank eger att, efter behof,
‘^Riksbanken P& sitt kreditiv i Rikets Stånders Bank utfärda icke allenast till viss man eller ordres
utställa såväl ställda och vid uppvisandet betalbara vexlar å 100 R:dr och deröfver, åfven i brutna
vexiar som tal, utan ock assignationer å valörerne 100, 500 och 1000 R:dr må, under de i samma
assignahoner. pUn]jt för öfrigt föreskrifna vilkor, tillämpas jemväl för de före sednaste riksdag
oktrojerade Filialbanker, och dels att, i enlighet med punkten e) i samma § och
morn., räntan för summor, som å kreditivet lyftas, alltid skall beräknas å högsta
fulla 100:detal R:dr.
§ 36.
Revision af I granskningen af de serskilda Filialbankernas räkenskaper och förvaltning,
Filial- derom berättelser i föreskrifven ordning afgifvits, hafva Fullmäktige genom ombud
bankerna. deltagit.
- 33 -
§ 37.
Sedan af den, angående verkställd granskning af Filialbankens i Hudiksvall Filialbanken
förvaltning och räkenskaper för tiden från och med den 1 Juli 1861 till och med * Hudiksvall.
den 30 Juni 1862, afgifna berättelse inhemtats, att, ehuru, enligt det för Filialbanken
gällande reglemente, hela aktieteckningssumman bort vara inbetald, efter det Filialbanken
dåmera fortgått utöfver två år, likväl 303,560 R:dr vid räkenskapsårets slut
innehades af delegare, utan att serskild säkerhet derför blifvit ställd, och BankoFullmäktige,
i anledning häraf, infordrat Filialbanks-Direktionens utlåtande; så och
enär, efter hvad Direktionen medgifvit, åtskillige delegare hos Filialbanken erhållit
förstråckningar till sammanlagdt belopp af 303,560 R:dr, utan annan säkerhet, ån
deras egande andel i Filialbanken till motsvarande belopp, eller deras uti Filialbanken
insatta medel, ehuru det för Filialbanken gällande reglemente endast berättigar
delegare att för högst två tredjedelar af hvad han inbetalt å sina aktier åtnjuta
kassakreditiv hos Filialbanken, och den väsentliga skillnad emellan låneförstråckning
och kassakreditiv förefunnes, att då den förra finge under den utfästa
lånetiden till hela beloppet begagnas, det sednare, eller kreditivet, deremot utgjorde
ett tillfälligt låneunderstöd, hvars användning till hela beloppet under hela lånetiden
förutsatte ett missbruk af kreditiv-råtten, som borde föranleda till densammas förminskning
eller indragning, hvartill ock berörde reglemente lemnade Direktionen
makt genom stadgandet, att kreditiv beviljas till högst f:delar af det inbetalta beloppet,
ett stadgande, som destomindre kunde hafva afseende å säkerheten, som denna
vore lika för alla delegare, samt enär dessutom ordalydelsen i de för ifrågavarande
låneförstråckningar utfärdade förbindelser, innefattande skyldighet för låntagaren att
det låntagna beloppet betala efter en månads förutgången uppsägning af en femtedel
hvarje gång, icke syntes ega stöd af meranåmnde reglementes 15 §, der det heter,
att lån må ej beviljas på längre tid, ån högst sex månader samt utan omsåttningsrått,
hafva Fullmäktige förståndigat Direktionen gå i författning derom, att den delegarne
lemnade, hår ofvan omförmålda försträckning blefve, så fort ske kunde, till
Filialbanken inbetald
Till följd af detta Fullmäktiges beslut har, enligt hvad Revisorerne inhemtat,
nyssnämnda summa numera blifvit till Filialbanken inbetald, med undantag af 4,000
R:dr, som åro på lagsökning beroende.
§ 38.
Sedan de för granskning af Norrbottens låns Filialbanks förvaltning och Filialbanken
räkenskaper för år 1862 utsedde Revisorer, i ett till bolagsstämman med nämnde * Korrbot
Banks
delegare afgifvet anförande, bland annat, i anledning af ett utaf Direktionen tem Lan'
fattadt beslut att fordra en särskild afgift eller högre ränta af låntagare, som icke
åro delegare i Banken, ån af låntagande delegare, anmärkt, att ifrågasättas kunde
om denna grundsats vore riktig och fullt billig vid en inrättning, afsedd för hela
ortens gagn, och att, äfven om medgifvas skulle, att delegare, som genom sina bemödanden
åstadkommit bildandet af Banken, vore företrädesvis berättigade att af
densamma draga alla möjliga fördelar, grundsatsen dock ej blefve rättvis mot alla
delegare, då fördelen af den lägre räntan tillfölle dem, som lånade mest, under det
att delegare, som icke alls eller obetydligt behöfde anlita Banken om lån, jemförelsevis
förlorade på att låntagande delegare ej betalte lika hög ranta, som icke delegare;
Revisorerna Berätt. ang. Bankoverket. 5
— 34 —
så hafva Fullmäktige, efter erhållen kännedom af berörde anförande, dels anmodat
Filialbanks-Direktionen att yttrande öfver de gjorda anmårkningarne afgifva, dels från
Riks-Bankens ombud vid omförmålda revision infordrat upplysning angående beloppet
af den ränta och särskilda afgift, som icke delegande låntagare måst erlägga,
samt om den benämning, hvarunder berörde afgift i räkenskaperna ingått.
Med anledning häraf har Filialbanks-Direktionen dels till Fullmäktige insåndt
en af densamma vid bolagsstämman afgifven förklaring, deruti i förevarande afseende
förmälts, att Direktionen, som, till förstärkande af lånetillgångarne och erhållande af
mindre sedelvalörer, ingått förnyadt kontrakt med Smålands enskilda Bank på strängare
vilkor, ån i det vid föregående årets bolagsstämma anmälda första kontraktet,
ansett den tjenst, Banken dermed beredt allmänheten, böra ersättas med någon extra
förhöjning till omkostnaders betäckande, samt att, då Kevisorernas anmärkning afsett
att den högre procenten bort drabba delegare likaväl som icke delegare, men kreditivet
i Riks-Banken jemte delegarnes kontanta tillskott hittills visat sig tillräckligt
för delegares lånebehof, och negociationerna derutöfver skett till nytta för icke delegare,
omkostnaderna derför ansetts böra företrädesvis af de sistnämnde vedergållas,
dels uti ett särskildt, till Fullmäktige ståldt yttrande andragit, att räntefoten hållits
för alla lika, ifrån 5j till 6 procent, men att en ringa bokföringsafgift blifvit af icke
delegare erlagd på de skål, som i nyss anförde förklaring omförmålts, och att, då
Revisorernes åsigt, det denna afgift bort affordras äfven delegare, blifvit vid bolagsstämman
ogillad, Direktionen icke ansett sig befogad att genom strängare vilkor ån
förut skaffa icke lånebehöfvande delegare den högre vinst, som Revisorernes framställning
åsyftade; hvarjemte Riks-Bankens nyssbemålde ombud meddelat, att i
Direktionens protokoll för den 1 April 1862 förekomme under § 7: “Beslöts att delegare
i Banken, som erhålla omsättning på lån, skola tillsvidare betala öfverföringsafgift
med en procent pro anno, hvaremot personer, som icke åro aktieegare och
erhålla omsättning på lån, skola betala 2 procent pro anno, äfvensom icke varande
aktieegare, hvilka erhålla nya lån, böra betala bokföringsafgift med 2 procent pro
anno, till hvilka bestämmelser Direktionen fann sig föranlåten till följe af penningeefterfrågan;“
att, i protokollet för den 22 April 1862, § 2 lydde sålunda: “Som
penningetillgången blifvit något båttre, beslöts, att personer, som icke åro aktieegare,
skola tillsvidare för beviljade lån betala 6 procent samt 1 procent bokföringsafgift,
allt pro anno räknadt*', samt att det i sistnämnda protokoll innefattade beslut
hade, jemte det, som i det förra rörde omsatta lån, sedermera blifvit tillämpadt,
så att icke aktieegare för nytt lån erlagt inalles 7 procent och för omsatt 8 procent,
och att den s. k. bokföringsafgiften ej blifvit särskildt bokförd, utan sammanslagen
med räntan under ett konto.
Efter hvad sålunda förekommit och enär 15 § af det för Norrbottens låns
Filialbank gällande Reglemente innehåller, att räntan å lån, som från Filialbanken
utgifvas, må bestämmas med hänsigt till förstråckningens beskaffenhet, penningetillgången
och efterfrågan, under iakttagande af hvad lag och författningar stadga,
men genom den vissa låntagare affordrade särskilda afgift af 1 till 2 procent, i sjelfva
verket skett en förhöjning af räntan ända till 8 procent, förståndigade Fullmäktige
Direktionen att för framtiden vid Filialbakens förvaltning ställa sig berörde reglementsföreskrift
till noggrann efterrättelse och således icke under någon form påföra
vederbörande låntagare högre ränta ån den i lag bestämda; hvarjemte Fullmäktige
genast förordnade ombud att å Rikets Ständers Banks vägnar granska Filialbankens
förvaltning och räkenskaper för det löpande råkenskaps-året, i hvilket afseende ombudet,
som anmodades tillse, att Fullmäktiges nu meddelade förständigande blefve behörigen
f
- 35 —
iakttaget, jemlikt § 25 i det för Filialbanken gållande reglemente, egde att når sorn
helst hafva tillgång till Filialbankens alla räkenskaper, verifikationer och öfriga förvaltningen
rörande handlingar.
§ 39.
Som å lånen på äldre Låne-banlco-obligationer under nåstlidet år blifvit in- Lån på äldre
betaldt ett belopp af 390 R:dr 3 8 öre, hafva Bankens fördringar för sådana lån Låne-bankominskats
till 21,979 R:dr 5 8 öre. obligationer.
§ 40.
Af de i reglementets 142 § omförmålda lån till ståder och korporationer år lån till studer
numera äfven det sista återstående, nemligen till Calmar Domkyrka, till fullo och korpora.
.. tioner.
liqvideradt.
§ 41.
Fonden till utlåning mot inteckning i fast egendom utgjorde den 13 Septem- Förminskning
ber 1862, enligt hvad samma års revisionsberättelse § 42 gifver vid “lånefonden
handen . .  R:dr 8,138,800: -
deraf för belåning af egendom på landet  7,077,100: —
och för belåning af egendom i städerna  1,061,700: —
S:gr R:dr 8,138,800: --
Från nämnde tid intill den 5 September detta år har denna
fond på det hela minskats på grund dels af föreskriften i Bankoreglementets
§ 143, med  153,800: —
dels af det i reglementets § 173 Fullmäktige lemnade
berättigande att, om och når någon del af, bland
andra, denna fond befinnes obegagnad, öfverflytta
de icke använda medlen till reservfonden, med
ett belopp af  200,000: — 353,800:
till
. 7,785,000: —
deraf för belåning af fast egendom:
på landet  6,762,500: —
och i städerna  1,022,500: —
S:gr R:dr 7,785,000: —
§ 42.
De af Rikets Ständer vid innevarande riksdag fattade och Fullmäktige del- Fastighetsgifne
beslut om upphörande af Bankens utlåning mot inteckning i fast egendom samt belåningens
mot pant af i sådan egendom intecknadt skuldebref hafva, efter hvad Revisorerna upphörande.
inhemtat, blifvit genom offentliga kungörelser allmänheten meddelade.
- 36 —
$ 43.
Vilming mot Vid 1861 års slut utestodo mot inteckning i fast egendom och återbetalning i
inteckning i silfver l
faslighet och ^ landtegendomar Silfver R:dr 6,615: 42. 9.
återbetalning » , j ° -...-o
* silfver. På stadsegend°mar  „ „ 1,553: 8. 8. gjl69; g 5_
Afbetalningarne, deruti inberäknade slutbetalningar med återstående
belopp i silfver af 70 landt- oell 2 stads-egendomslån, hafva
sistlidet år utgjort Silfver R:dr 3,964: 2 2. 10.
Och voro vid 1862 års slut utestående:
å lån på landt-egendomar Silfver E:dr 3,309: 39. 11.
d:o stads-egendomar  „ 894: 3 6. 8. 4^04.- 28. 7.
§ 44.
Vidåning mot Mot pant af fast egendom och återbetalning i sedlar voro vid 1862 års början
inteckning i utestående R:dr 8,254,607: 57.
fastighet och Under loppet af nämnde år utlemnades:
7 simar"9 207 landtegen domslån med  267,400: -
7 stadsegendomslån „
28,500: — 295 900- —
Summa R:mt R:dr 8,550,507: 5 7.
Kapital-inbetalningarne under samma tid utgjorde:
å bruks-egendomslån  6,553: 10.
„ landt-egendomslån  639,603: 3 7.
„ stads-egendomslån
73,449: 61. 719 606- 08
i följd hvaraf utestående kapitalfordringarne vid 1862 års slut uppgingo:
å
bruks-egendomslån till  31,174: 35.
„ landt-egendomslån
6,765,869: 5 0.
„ stads-egendomslån „
1,033,857: 6 4.
§ 45.
7,830,901. 4 9.
Lagsökningar Enligt Fiskals-Embetets till Revisorerne afgifna berättelse, hafva, under tiden
för fastig- fran och med den 1 Augusti 1862 till samma dag innevarande år, lagsöknings
icts
an. ärenden blifvit vidtagne dels för fastighetslåns slutbetalning och dels för utbekom
mande
af uraktlåtna årsinbetalningar på dylika lån.
Af lagsökningar utaf förstnämnde beskaffenhet voro, den 1 Augusti 1862,
oafgjorda 27.
hvarefter tillkommit  19.
' ‘ ' '
4b.
Häraf åro:
instålda, enligt Kansli-kommissariernas beslut 8.
och afslutade genom verkståld indrifning 23. gj.
hvadan återstå oafgjorda 45.
- 37 —
Antalet åter af oafgjorda lagsökningsärender för förfallna årsinbetalningar
uppgick ofvannäinnde dag till 87.
och enår sedermera tillkommit 139. 220
men af dessa åro:
instålda 84.
afslutade genom verkståld indrifning . .  62.
så återstå oafgjorda 80.
§ 46.
I skiftes- och odlingslån utestodo vid 1861 års slut . . . R:dr 46,073: 14. Skiftes- och
Deraf åro under nåstlidet år inbetalda och till Bankens Reserv- odlmgsfån.
fond levererade
17,071: 7 7.
så att utestående beloppet den31 December 1862 utgjorde . . . R:dr 29,001: 3 7.
§ 47.
Af skiftes- och odlingslån voro den 1 Augusti 1862 på utsökning be- Lagsökningar
roende
3. för skiflcs:
Sedermera, intill nyssnämnde tid detta år, hafva tillkommit 6. p °<h odhng’lan'
Häraf åro afslutade genom verkståld indrifning  4.
hvadan nu återstå  5.
§ 48.
De af Revisorerne granskade såkerhetshandlingar för lån mot pant af fast Inventering
egendom samt lån till skiften och odlingar hafva icke gifvit ånledning till anmårk- qf fastighets
p,
lanehand
lingar.
§ 49.
Bankodiskontverkets förvaltning och räkenskaper för år 1862 hafva blifvit Decharge för
granskade af Höglofliga Banko-Utskottet, som deröfver till Rikets Ständer afgifvit Danko
beråttelse
samt meddelat Direktionen decharge.
Diskontverkets
förvaltning.
§ 50.
Granskning af Låne-Kontorens i Götheborg, Malmö och Wisby förvaltning Decharge för
och räkenskaper för år 1862 bar verkställts af dertill utsedde Revisorer, som meddelat Direktionerna
Direktionerna decharge, hvilken, på grund af 5 § i Revisorernas instruktion, blifvit 0<^ntéren'
Banko-Fullmäktige underställd och af dem godkänd i hvad angick ej mindre LåneKontoren
i Malmö och Wisby, ån äfven Låne-Kontoret i Götheborg, beträffande det
sistnämnda likväl först sedan Fullmäktige, som, i anledning af åtskillige vid ränteuträkningarne
derstädes anmärkta felaktigheter, från Direktionen, infordrat upplysningar,
inhemtat, att åtgärder till förebyggande för framtiden i möjligaste måtto
af dylika felaktigheter blifvit vidtagna.
— 38 -
Diskont
rörelsen.
§ 51.
Som Höglofliga Banko-Utskottet, uti sin under N:o 40 afgifna berättelse angående
den af Utskottet förrättade granskning af Banko-Diskontverkets räkenskaper
och förvaltning för nåstlidet år, meddelat resultaten af nämnde Diskontverks rörelse,
hafva Revisorerna, jemte hänvisande till nämnde berättelse, hår endast ansett sig
böra framlägga följande sammandrag öfver Låne-Kontorens rörelse för år 1862.
A. Handels- och Närings-Diskont-fonden.
I Götheborg.
I Malmö
I Wisby.
Inkomster:
Af Vexel-Diskonteringen:
F örskottsrånta
2,579
02
41,589
23
7,140
Ofverrånta
—
118
84
19
30
Af lån på löpande förskrifningar:
F örskottsrånta
124,373
55
21,669
0 1
653
59
Ofverrånta
—
1,404
6 5
12
98
Af lån på aktier och publika papper:
F örskottsrånta
2,649
84
312
50
—
Ofverrånta
—
6
25
_
Af lån emot pant af vågförda effekter:
Ränta
37,517
5 1
—
—
Af kassa-kreditiv-rörelsen:
Intrådes-afgift
54,665
63
4,543
50
542
50
Ränta
29,777
92
6,621
75
Godtgjorde lagsökningskostnader . .
179
25
Summa
221,964
80
99,421
90
14,990
12
Utgifter:
Arfvoden
1,100
—
—
Diverse omkostnader
1,513
10
344
93
Lagsökningskostnad
348
80
10
25
Godtgjord ränta å medel på Upp- och
afskrifningsråkning
10,118
74
14,769
25
803
1 7
Godtgjord ränta å medel på Deposit-
råkning
2,277
3
50
270
—
S:gr R:dr
15,357
64
15,127
93
1,073
1 7
Behållen vinst
206,607
16
84,293
97
13,916
95
Summa
221,964
80
99,421
90
14,990
|l2
— 39 —
I Göthebor
g-
I Malmö.
I Wisby.
Skuld vid årets slut:
Till Rikets Stånders Bank, för förlag
3,250,000
—
1,150,000
—
225,000
—
„ Upp- och Afskrifnings-råkningen
för innestående medel ....
339,648
—
715,577
87
68,450
—
„ D:o d:o för innestående rånta .
——
—
10,041
1 (i
—
„ Depositråkningen, för innestående
medel
133,300
—
7,000
—
27,500
—
Utelöpande Assignationer på Banken
750
—
—
—
Balanserad vinst
60,638
85
—
—-
Summa
3,784,336
85
1,882,619
03
320,950
—
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
192,473
89
77,111
82
124,677
05
Hos Depositionsafdelningen innestående
1,837
50
—
—
Utestående belopp för diskonterade
vexlar
47,498
90
888,569
42
131,022
95
,, lån på löpande förskrifningar . .
2,162,576
56
271,500
—
6,500
—
„ lån på aktier och publika papper
57,900
—
7,500
— •
—
„ lån emot pant af vågförda effekter
638,900
—
—
—
Kassa-kreditiv
683,150
—
637,937
79
58,750
—
Summa
3,784,336
85
1,882,619
0 3
320,950
—
Bcdans inom kolumn:
Osåkra lån på löpande förskrifningar
11,698
30
—
—
På lagsökning beroende, men bland
såkra fordringar upptagne:
Vexlar
6,000
—
—
Lån på löpande förskrifningar . . .
60,174
86
30,000
—
—
Kassa-kreditiv
1,637
79
—
B. Allmänna
Diskont-Fon den.
I Götheborg.
I Malmö.
I Wisby.
Inkomster:
Förskott-rånta
106,299
35
55,102
29
6,879
07
Öfver-rånta
24,153
23
9,261
1 7
1,019
5 9
Afbetalning å inom linien fördt lån .
t
—
31
46
Summa
130,452
58
64,394
J92
7,899
•2 6
— 40 —
I Götheborg.
I Malmö.
I Wisby.
Utgifter:
Aflöning
Årfvoden
Diverse omkostnader
Lagsökningskostnad
O o
Revisionskostnad
Utgifter för Låne-kontorets hus . . .
o t #
Inköpte inventarier
Beloppet af inom linien förda lån . .
26,155
1,722
6,155
387
1,709
4,749
868
5 5
91
46
66
67
41
77
19,335
4,591
4
280
61
932
91
91
2 4
.
22
4,133
417
475
34
93
05
-
S:gr
Behållen vinst
41,749
88,703
4 3
1 5
25,205
39,189
28
64
5,026
2,872
3 2
94
Summa
130,452
58
64,394
92
7,899
26
Skuld vid årets slut:
Till Rikets Stånders Bank för förlag
Utestående öfverråntor
Vårdet af Låne-kontorets hus . . .
Inventarier
Vinst-medel
2,494,014
3,444
82,500
4,723
28,529
91
68
9 2
2 0
1,260,000
15,480
3,105
150,000
443
83
Summa
2,613,212
71
1,278,585
—
150,443
83
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
Utestående lån
Fordringar genom utestående öfver-  råntor
Förskjutne lagsökningskostnader . .
D:o omkostnader vid postvexel-rörelsen
D:o sedelvexlings-kostnader ....
Låne-kontorets hus
Inventarier
22,050
2,496,535
3,146
3,785
470
82,500
4,723
40
59
77
2 8
75
92
10
1,257,889
2,100
15,480
3,105
50
50
90
149,910
443
83
Summa
2,613,212
7 1
1,278,585
—
150,443
8 3
Balans inom kolumn:
Osåkra lån
På lagsökning beroende, men bland såkra
lån upptagna fordringar . . .
32,510
98,922
04
14
8,148
17,179
89
50
4,564
23
— 41 —
Fördelning pä distrikter, näringar ocli yrken af de under nr 1862 utgifna
nya lån nied omsätiningsriitt.
I Götheborg.
I Malmö.
I Wisby.
Antal.
K: dr.
Antal.
R:dr.
Antal.
R;dr.
Distrikter:
Götheborgs stad
101
87,350
.
^
Götheborgs och Bohus lån .
1,260
511,160
—
T
—
——
Skaraborgs lån
506
286,100
-v-
—
Elfsborgs
623
319,920
—
—
Hallands „
639
297,300
—
—
—
Malmö stad
—
99
94,550
—
Malmöhus lån
—
434
507,970
—
Kristianstads „
—
60
83,280
—
—
Blekinge „
—
,
66
69,280
—
—
Gotlands „
—
—
—
155
100,370
Summa
3,129, 1,501,830
659
755,080
155
100,370
Näringar och yrken:
Jordbrukare utom Bondeståndet
133
123,750
31
67,900
8
6,700
D:o inom d:o . .
2,553
1,067,380
448
491,440
47
29,700
Fabriksidkare
26
20,350
7
16,200
—
Handlande
48
40,150
15
31,900
5
4,200
Handtverkare och andra borgare
77
46,300
95
78,100
33
19,820
Embets- och tjestemån, ecclesia-
stike, civile och militäre
217
164,050
60
66,540
47
32,450
Diverse
75
39,850
3
3,000
15
7,500
Summa
3,129
1,501,830
659
755,080
155
100,370
eller:
Landtmanna-nåringar ....
2,686
1,191,130
479
559,340
55
36,400
Stadsmanna-nåringar ....
151
106,800
117
126,200
38
24,020
Tjenstemän och diverse personer
292
203,900
63
69,540
62
39,950
Summa 13,129j 1,501,8301 659| 755,080, 1551 100,370
§ 52.
Under den tid revisionen omfattar, har den i 151 § af Banko-reglementet Fördelning af
omförmålda fördelning på de särskilda Diskontverken af Handels- och Nårino-g- Sandels- och
diskontfonden förblifvit oförändrad. ° Närings
Diskont
Revisorernes
Berätt. ang. Bankoverket. g fonden.
— 42 —
Men på grund af reglementets 173 § har ifrågavarande del af förlagen till
Diskontverken undergått följande förändringar:
Af Banko-diskontverkets ordinarie Handels- och Nårings
diskontfond
R:dr 6,700,000: —
voro, enligt 53 § i 1862 års Revisions-beråttelse, öfverförde till Reservfonden
500,000: —
så att nämnde Verks Handels- och Nåi-ings-diskontfond då utgjorde
endast  6,200,000: —a
Berörde  500,000: -
anordnades likväl åter till Banko-Diskontverket den 26 November
1862, hvarigenom detta Verks andel af fonden återgick till det ordinarie
beloppet af  6,700,000: —
dervid den sedermera förblifvit.
Götheborgs Låne-kontor innehade, efter hvad nyssberörde § i förlidet års
Revisionsberättelse omförmåler, den 13 September 1862, en fond för Handels- och
Nåringsdiskonten af R:dr 3,600,000: —
deraf ordinarie förlag R:dr 3,250,000: ■—
och förstårkningsmedel  350,000: —
S:gr R:dr 3,600,000: —
Nämnde förstårkningsmedel återlevererades till Reservfonden under September,
November och December månader samma år, hvarefter ifrågavarande fondandel intill
den 5 sisth September förblifvit vid det ordinarie beloppet af R:dr 3,250,000.
Malmö Låne-kontors Handels- och Nårings-diskontfond utgjorde, enligt ofvan
anförde § af sista revisionsberättelsen:
ordinarie fond R:dr 1,150,000: —
förstårkning-smedel  100,000: —
S:gr R:dr 1,250,000
Sedan dessa förstårkningsmedel  100,000
under September oell Oktober månader återlevererats, utgjorde fonden
allenast R:dr 1,150,000:
intilldess, den 16 April detta år, en ny förstärkning meddelades af . 300,000:
hvilken ännu af Lånekontoret innehafves och hvadan Handels- och
Nårings-diskontfonden derstädes nu utgör R:dr 1,450,000:
Hos Wisby Lånekontor, hvars ordinarie Handels- och Nårings
diskontfond
utgör  R:dr 225,000:
utestod, enligt förra årets Revisionsberättelse en förstårkningssumma af 60,000:
S:gr R:dr 285,000:
Genom inbetalning till Reservfonden under September och
November månader af berörde
60,000:
nedgick fonden till R:dr 225,000:
men år åter ökad förmedelst en den 23 Juli detta år meddelad ny
förstärkning af
. 50,000:
till R:dr 275,000:
— 43 —
53.
Tillfälliga förstärkningar till Diskontverkens kassa vid inträffade uttag å upp- Assigneringar
° .11 . * ii n i , »n ,*n 9  • i  r a Reserv
-
och afskrifningsråkningar till större belopp, än hvartill tillgång i kassan funnits,
hafva, jemlikt reglementets 152 §, anordnats från Reservfonden å sammanlagda belopp
för Banko-diskontverket af 3,000,000 R:dr och för Låne-kontoret i Götheborg af
300,000 R:dr; varande dessa förstärkningar tid efter annan Reserv-fonden åter
ersatta.
För Låne-kontoren i Malmö och Wisby hafva så beskaffade anordningar från
Reserv-fonden icke erfordrats.
a Reservfonden.
§ 54.
Den innehållning af allmänna Diskont-fonden utaf 200,000 R:dr, som, enligt Innehåiining
2 mom. af Reglementets 153 §, skall för detta år verkställas, år på de serskilda ® Mmanna
Diskont-Verken fördelad sålunda, att fonden
Banko-Diskont-Verket har att inbetala R:dr 125,000: —
Götheborgs Låne-Kontor „ „
50,000: —
Malmö D:o „ „
„ 25,000: —
Till den 5 nåstlidne September hafva, i följd häraf, till Reserv-fonden blifvit
öfverförda:
af Banko-Diskont-Verket R:dr 95,000: —
„ 35,000: —
„ 12,500: —
Götheborgs Låne-Kontor
D:o
Malmö
S:gr R:dr 142,500
Den återstående innehållningen utgör således:
för Banko-Diskont-Verket i Stockholm R:dr 30,000
„ Låne-Kontoret i Götheborg  „ 15,000
D:o
Malmö
12,500
Summa R:dr 200,000
§ 55.
Med afseende å penningestållningen och då pågående ganska starka vexel- Räntan i
försäljning för Bankens räkning, hafva Fullmäktige under den 15 December näst- Handels- och
lidne år förordnat, att räntan för diskontering och utlåning från Handels- och
.Närings-diskontfonden vid samtlige Diskontverken komme att från och med den DiskontIl
i samma månad och tills vidare utgöra 6 procent. Anledning har sedermera ej fondema.
förekommit att nedsätta denna ränta.
Vid utlåning från Allmänna Diskontfonden år räntan bibehållen vid 5 procent.
§ 56.
De Sparbanker, hvilka begagnat sig af den dem i 167 § af Reglementet Kassamedgifna
kreditiv-rått, hafva varit: Stockholms stads, Stockholms låns, Hudiksvalls, /c^eclljw tlU
Södertelje, Götheborgs, Skara, Wenersborgs, Marstrands, Malmö, Kristianstads, Par an erYstads,
Lunds stads, Östra Göinge härads, Sparbanken för Lunds stad med kringliggande
land samt Sparbankerna i Wemmenhögs och Frosta hårader.
— 44 —
Upp- och
afskrifning ssamt
depositrörelsen.
§ 57.
Följande sammandrag öfver upp- och afskrifnings- samt deposit-rörelsen vid
de särskilda Diskont-verken under år 1862 få Revisorerne meddela:
A. Upp- och Af skrifnings-r åkningen.
Innestående vid årets
början
Insatta
I Stockholm. ! I Götheborg.
3,041,505
38,773,712
704,486 I7,
230,400 j
-
I Malmö, i I Wisby.
732,038
1,545,421
Summa ! 41,815,217 23! 7,934,886
38,503,316 :o-2| 7,595,238
Lyftade
Innestående vid årets slut j 3,311,901 ! 2 i
339,648
2,277,421
09
09
1,561,843 2 s
715,577 ;8 71
37,100
588,250
625,350
556,900
68,450
B. Deposit-r åkningen.
I Stockholm.
I Götheborg.
I Malmö.
I Wisby.
Innestående vid årets
början
Insatta . . . . •
1,461,000
1,897,400
24,700
179,200
2,000
5,400
—
6,000
21,500
Summa
3,358,400
203,900
—
7,400
—
27,500
—
Infriade deposit-bevis .
2,414,600
70,600
—
400
—
Innestående vid årets slut
943,800
133,300
—
7,000
—
27,500
—
För de under nåstlidet år insatte medel har rånta tillgodokommit råkningshafvarne
till följande belopp:
I Stockholm
„ Götheborg
„ Malmö
„ Wisby
Å TJpp- och
Afskrifnings-  räkning.
Ä Deposit-  räkning.
72,951
10,118
14,769
803
22
74
25
1 7
82,016
2,277
3
270
I OI 1 CO I
1 ° I to !
Summa : 98,642
38
84,567
32
— 45 —
I början af nåstlidne September månad voro, af de på upp- och afskrifningssamt
deposit-råkningarne innestående medel, nedan upptagna belopp i låne-rörelsen
använda:
Götheborg
Maltnö
Wisby . .
Innestående:
Summa.
Deraf i låne-  rörelsen använda.
å upp- och af- 1 o tn
. a Deposit-  3kninings- I .., 1.
.., . rakning,
rakning.
3,254,440
14! 979,900
4,234,340
14
2,936,285
77
792,727
—! 100,200
—
892,927
—
485,492
11
756,703
27!
—
756,703
27
536,261
47
26,380
—1 10,000
—
36,380
—
—
§ 58.
Räntan för medel, insatta å upp- och afskrifnings- samt deposit-råkning har Räntan å
fortfarande utgjort två procent å upp och afskrifnings-råkning, 3| procent för medel upp- och afinsatta
på tre samt 4j procent för medel insatta på sex månaders uppsägning. skHfmngs
medel.
§ 59.
Utaf den, enligt Rikets Ständers beslut vid sistlidne riksdag, till Riksgälds- Leverering
Kontoret anvisade andel af Bankens från 1857 års början upplupna disponibla vinst, «f vinstmedel
har sista tredjedelen, 333,333 R:dr 3 3 öre, blifvit vid 1862 års slut från Bankens
Reservfond utbetald; och efter det Rikets Ständer vid denna riksdag fattat beslut
att af Bankens sedan 1860 års början upplupna disponibla vinst ett belopp af
5,000,000 R:dr skall med en tredjedel under hvartdera året 1863, 1864 och 1865
till Riksgålds-Kontoret aflemnas, hafva Fullmäktige inbetalt den för detta år belöpande
andel med 1,666,666 R:dr 6 6 öre.
§ 60.
Efter de af respective Riks-Stånden vid innevarande riksdag anställda val, öfver-Styrciutgöres
Bankens Ofver-Styrelse nu af följande: sens personal.
För Högloft. Ridder skåpet och Adeln:
Hans Excellens, Herr Riks-Marskalken m. m. Grefve A. F. N. Gyldenstolpe,
Herr Kaptenen Friherre C. J. A. Skogman,
Herr Presidenten m. m. F. Akerman
För Högv. Preste-Ståndet:
Herr Professoren m. m. Magister N. H. Selander,
Herr Kongl. Hofpredikanten och Kyrkoherden m. m. Doctor J. Nordlund,
Herr Kongl. Hofpredikanten och Kyrkoherden m. m. Doctor Th. Wensioe,
— 46 —
För Vällofl. B or g are-Ståndet:
Herr Grosshandlaren m. m. ./. G. Schwan,
Herr Grosshandlaren L. J. Hierta,
Herr Rådmannen A. W. Björck.
För Hederv. B onde-Ståndet:
Anders Wilhelm Uhr från Nerikes lån,
Paul Andersson från Jemtlands lån,
Georg Nyqvist från Wermlands lån.
De nyvalda ledamöterna hafva intrådt i Öfver-Styrelsen den 5 Februari
detta år.
Till följd „af förfall för ordinarie ledamöter, hafva, af utsedda Suppleanter,
nedannåmnde i Ofver-Styrelsen deltagit, nämligen:
af Höglofl. Ridder skåpet och Adeln:
Herr Kammarherren m. m. Grefve C. M. G. Lewenhaupt,
af Vällofl. Borgare-Ståndet:
Herr Konsul A. Peijron,
Herr Grosshandlaren D. Erskine.
af Hederv. B onde-Ståndet:
Lars Erssson från Södermanlands lån,
Johan Fredrik Fredriksson från Upsala lån,
Fredrik Hallström från Stockholms lån.
§ 61.
Inspektion För utöfningen af den enligt 5 § i Reglementet Fullmäktige åliggande till
öfver
Af del- syn öfver ordningens vidmakthållande inom Bankoverket, hafva Fullmäktige förmngame.
f]eiat sig 4 tre afdelningar, af hvilka den första utöfvat tillsynen öfver Låne-,
Depositions- samt Revisions- och Ekonomi-Afdelningarne, den andra öfver UnderStyrelsens
Expedition, Låne-Kansliet och Fiskals-Kontoret samt den tredje öfver
Fullmäktiges Expedition jemte Mynt- och Medalj-kabinettet, Sedel-kontoret, Kassaafdelningen
och Bankens tryckeri.
§ 62.
Inventering Bankens alla kassor och öfriga förvaringsrum åro, jemlikt föreskriften i 6 §
verkställd af ai Reglementet, af Fullmäktige den 15 sistlidne Juni inventerade, enligt dertill af
Fullmäktige, vederbörande uppgjorda, fullständiga och verificerade inventarii-förteckningar.
Likaledes hafva Fullmäktige anställt besigtning å Bankens hus och inventarier.
— 47 —
§ 63.
För uppsigten och kontrollen öfver Götha kanals vidmakthållande, hafva Val af LcdaBanko-Fullmåktige
gemensamt med Fullmäktige i Riksgålds-Kontoret, vid nåstlidna m°t * Götha
års utgång utsett och valt Fullmäktigen i Banken, Rådmannen A. W. Björck att å
Bankens och Riksgålds-Kontorets vägnar, äfven under detta år, såsom Ledamot del- Threktlontaga
i Götha Kanal-Direktion.
För deltagande i Revisionen af Kanal-Verkets räkenskaper och förvaltning
för åren 1861 och 1862 har utsetts Fullmäktigen i Riksgålds-Kontoret, Kaptenen
C. G. Hierta.
§ 64.
Hos Högloft. Banko-Utskottet hafva Fullmäktige vid innevarande riksdag an- o
hållit om bemyndigande att vidtaga alla erforderliga åtgärder för uppförande af en bankbyggnad.
ny byggnad för Rikets Ständers Bank å tomterna emellan Slottsbacken och Trädgårdsgatan
å ena, samt Ofver-Ståthållarehuset och Börsen å andra sidan, hvilka
tomter nu upptagas af Finska församlingens kyrka och bostållslågenheter, det s. k.
Indebetouska huset och två vid nämnde gata belägna, enskilda personer tillhöriga
hus, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bifogade, af Kongl. Arkitekten J. F.
Abom upprättade ritningar, beskrifningar och kostnadsförslag; hvarvid Fullmäktige
anfört bland annat att, som det kunde antagas, att blifvande köpeskillingför
Bankens nuvarande hus skulle betåcka kostnaden för inköpet af de erforderliga
tomterna med derå uppförda hus, några andra utgifter för den ifrågasatta nya Bankbyggnaden
icke borde ifrågakomma, ån kostnaderna för samma byggnads uppförande,
hvilka kostnader, enligt förenämnde kostnadsförlag, belöpte sig till en summa af
915,906 R:dr 5 0 öre.
Enligt Fullmäktige tillhandakommet Utdrag af Banko-Utskottets protokoll,
har Utskottet i afseende, på denna fråga hufvudsakligen sig yttrat, att, som vid denna
riksdag vackt förslag tili reorganisation af Banken blifvit af Rikets Stander förkastadt,
samt Bankens åligganden i följd deraf tillsvidare komme att förblifva desamma
som förut, så och då de olägenheter, hvilka, oaktadt sistförflutna årens
med stora kostnader vidtagna förändringar i nuvarande Bankohusens inredning, möjligen
ännu kunde vidlåda desamma, likväl icke vore af mera framstående vigt,
ansåg Utskottet de gamla Bankohusen, i afseende å hvilkas yttre beskaffenhet Utskottet
utaf afgifvet besigtningsinstrument inliemtat, att desamma i deras nuvarande
skick kunde i lång tid användas, om de fortfarande blefvo vål underhållna, ännu
en tid erbjuda tillfälle till en emot fordringarne svarande verksamhet; att det syntes
mindre välbetänkt att, innan behofvet af en ny bankbyggnad oafvisligen gjort sig
gällande, för betäckande af de med en sådan byggnads anskaffande förenade dryga
kostnader använda en större del af Banko vinsten vid en tidpunkt, då Stats-verkets
tillgångar voro för mera vigtiga och produktiva ändamål strängt anlitade, isynnerhet
som sannolikt vore att, derest byggnaden uppfördes å den af Fullmäktige föreslagna
plats, kostnaden derför torde komma att betydligt öfverstiga den i förslaget
upptagna summa, enär, enligt hvad Utskottet inhemtat, stora svårigheter vore förenade
med förvårfvandet för Bankens räkning af den tomt, på hvilken Finska församlingens
kyrka vore belägen, samt upplysning saknades om de vilkor, hvarpå
inlösen af det s. k. Indebetouska huset kunde verkställas; samt att härvid äfven
borde komma i betraktande att Kongl. Ofver-Intendents-Embetet, hvars yttrande
— 48
Outtagna auktiomöfverskott.
Mynt
kabinettet.
Statsläne
fonden.
öfver de upprättade ritningarne blifvit infordradt, fästat uppmärksamhet derå, att
två af den tillåmnade nybyggnadens sidor, i anseende till de angränsande husens
höjd, icke skulle erhålla tillfredsställande belysning; med anledning hvaraf det kunde
ifrågasättas, huruvida, derest en ny byggnad för Rikets Ständers Bank skulle komma
att uppföras, den af Fullmäktige föreslagna platsen vore för sådant ändamål fullt
lämplig; Och har Utskottet på dessa förenade skål ansett sig icke kunna för det
närvarande lemna bifall till förenämnde hemställan.
Hvad sålunda förekommit hafva Revisorerne ansett sig böra till Rikets Ständers
kännedom anmäla.
§ 65.
I följd af stadgandet i 178 § 2 mom. af Reglementet, hafva blifvit å Herrar
Fullmäktiges dispositions-råkning i Depositions-Afdelningen insatta de auktionsöfverskott
å försålda guld- och silfverpanter, hvilka den 31 December 1862 i Banken
innestått utöfver 10 år, eller 453 R:dr 17 öre.
§ 66.
Metalliska värdet af de i Bankens Mynt-kabinett förvarade mynt och medaljer
utgjorde vid 1861 års slut R:mt R:dr 22,908: 5 6
och har, genom sedermera verkställda inköp, erhållit en
tillökning af  „ ,, 126: 28.
så att omförmålda värde den 31 December 1862 utbalan
seras
med  R:mt R:dr 23,034: 84.
§ 67.
Det enligt § 9 i 1862 års Revisions-beråttelse återstående beloppet af Statslånet,
R:dr 1,100,000, år inbetaldt till Riksgålds-Kontoret under 3:dje och 4:de qvartalen
nåstlidna år.
Statslånets vinst- och förlust-räkning utvisade vid medlet af September månad
nåstlidna år en behållning af R:dr 413,479: 10.
Denna behållning år sedermera ökad genom vinst å utlåningen
vid Banko-Diskont-Verket  7,477: 4 7.
„ Låne-Kontoret i Götheborg .... 1,781: 37.
„ d:o i Malmö  1,756: 31.
„ d:o i Wisby . • • • • 115: 98.
S:gr R:dr 11,131: 13.
efter afdrag hvarifrån af åtskillige arfvoden å . . 6,700: 4 5.
ökningen under detta år blifver
Il:dr 4,430: 6 8.
hvadan således behållna vinsten, tillhörande Stats-lånefonden,
den 5 nåstlidne September uppgick till R:dr 417,909: 7 8.
Håraf åro till Riksgålds-Kontoret levererade 260.000: —
och redovisas återstoden  157,909: 7 8. ^ 417,909: 7 8.
49 —
sålunda:
Innestående, ännu ej lefvererade medel  „ 12,881: 50.
På indrifning beroende lån:
vid Banko-Diskont-Verket  „ 83,583: o 6.
„ Låne-Kontoret i Götheborg
„ 44,235: 22.
„ d:o i Malmö  „ 15,710: —
„ d:o i Wisby
■ . . „ 1,500: —
S:gr R:dr 157,909: 7 8.
Sammandrag öfver utlåningen frän Statslånefonden för år i 862
Banko-
Låne-Kontorens
Verkets.
i Götheborg.
i Malmö.
i Wisby.
Fond vid årets början
Till Banken återbe-  talta
1,730,000
1,640,416
94
700.000
640.000
—
500,000
*)474,640
—
70,000
**) 68,050
—
3,000,000
2,823,106
94
Fond vid årets slut
89,583
06
60,000
—
25,360
—
1,950
—
176,893
06
Utestående vid årets
början
1,642,343
29
585,968
03
473,700
56,860
2,758,871
32
Utgifna lån
1,951,800
—
94,000
—
556,750
-
39,605
—
2,642,155
—
Summa
3,594,143
29
679,968
03
1,030,450
—
96,465
—
5,4010)26
32
Inbetalta lån
3,504,560
23
625,872
81
1,005,090
—
94,515
—
5,230,038
04
Utestående vid årets
slut
89,583
06
54,095
22
25,360
1,950
170,988
28
Outlånt fond
—
5,904
78
5,904
78
Fond vid årets slut
89,583
06
60,000
25,360
—
1,950
—
176,893
06
Inkomster:
Förskottsrånta ....
24,375
57
5,768
24
7,788
58
883
93
38,816
32
Ofverrånta
9,120
98
3,180
0 3
3,573
72
168
90
16,043
63
Influten lagsöknings-  kostnad
690
88
690
88
Summa
33,496j 5 5
9,639
15
11,362
30
1,052|83
55,550;s3
*) Häraf hafva 1,700 R:dr till Banken inkommit först under innevarande år.
**) 8,050 R:dr häraf äro i Bankens räkenskaper bokförda under år 1863.
Revisorernas Berätt. ang. Bankoverket. 7
— 50 —
Banko-
Låne-Kontorens
Summa.
Verkets.
i Götheborg.
i Malmö.
i Wisby.
Utgifter:
Förvaltnings-kostna-
der
Diverse utgifter . . .
Lagsökningskostnader
Behållen vinst ....
6,575
43
185
26,693
1 6
07
32
4,000
125
1,232
4,281
62
42
1 1
1,700
63
94
9,504
46
49
35
i
730; 10
—
322173
13,005
232
1,511
40,801
56
2 '
49
5 1
Summa
33,496
55
9,639
15
11,362
30
1,052 83
55,550
83
På lagsökning bero-  ende :
vid årets början . .
under året utlemnade
81,093
117,100
29
77,618
127,960
0 3
27,400
95,210
—
2,900 —
2,740 —
189,011
343,010
3 2
Summa
198,193
29
205,578
03
122,610
5,640 —
532,021
32
Under året inbetalta
108,610
23
151,482
81
97,250
—
3,690;—
361,033
04
På lagsökning bero-  ende vid årets slut
89,583,0 6
54,095:2 2
25,360
1
1,950 —
170,988 2 8
Angående Bankens Pappersbruk Tumba.
§ 68.
inspektionen Det speciella inseende öfver Tumba bruk, som enligt 5 § af Reglementet
öfver Tumba skall af en ledamot bland Fullmäktige utöfvas, bar fortfarande varit anförtrodt åt
bruk. jjerr Doktor J. Nordlund.
§ 69.
Revisorernas Revisorerna hafva, vid å Tumba bruk anställd besigtning, funnit förvaltnin
besökåbruket.
gen vittna om ordning och omtanka samt förråderna vål vårdade och byggnaderna
i godt skick.
§ 70.
Sammandrag Af Brukets räkenskaper för år 1862, till siffran granskade utan anmärkning,
af Brukets meddelas följande sammandrag:
räkenskaper.
— 51 —
Ingående Balans-konto.
Debet.
Försåljningsräkningen öfver magasinet i Stockholm
Kapital-behållningen
3,000
567,400
98
Summa
570,400
98
Kredit.
Tumba bruksegendom med åbyggnader och fasta inventarier . .
Kassa-behållning
Lösa inventarier
Fordringar hos åtskilliga verk och inrättningar
Rudimaterier och förråder
Papper under arbete från föregående år
Förskott till Wallman å byggnadskostnad
Af Banken deponerade medel för fullföljande af rättegången mot
bemålte Wallman
375,000
2,161
50,555
11,739
55,320
10,800
53,315
11,508
93
60
80
52
13
Summa
570,400
98
Kapital-konto.
Debet.
Rikets Ständers Banks Låne-Afdelning erhållit utöfver dess förlag
till bruksdriften
Utgående balans
35,884
547,172
90
36
Summa
583,057
26
Kredit.
1 Ingående balans
Vinst af bruksrörelsen under året
567,400
15,656
98
28
Summa
583,057
26
Brukets räkning med Låne-Afdelningen.
Debet.
Värdet af under året till Banken levereradt papper
67,006
60
Transport
67,006
60
— 52 —
Transport
Vårdet af under året till andra levereradt papper mot till Banken
ingången liqvid
Uppburen köpeskilling för Brukets försålda magasin i Stockholm
67,006
29,138
18,100
60
30
Summa ] 114,244
90
Kredit.
Förskott under året till bruksdriften , 78,000
Utbetalning för bodar å magasin stomten i Stockholm I 360
Låne-Afdelningen erhållit utöfver dess förskott .... ■ . ■ j 35,884 19 o
Summa i 114,244 9 0
Räkning öfver papperstillverkningen.
Debet.
Vårdet af papper under arbete från nästföregående år
Egentliga kostnader för papperstillverkningen:
Ordinarie aflöning och arvoden  28,401: 2 4.
Öfverarbeten och legoarbeten  2,056: 9 6.
Falsning och skåring af papper  532: 70.
Arbete med pappersformning, lumpsortering m. m. . 1,224: 8 2.
Rudimaterier:
Lump  16,858: 20.
Förbrukadt omslags-, mellanläggs- och utskottspapper 1,838: 04.
Klorkalk, svafvelsyra, alun, färger m. m  3,536: 5 6.
Andra till bruksdriften hörande kostnader:
Ljus, lamp- och bomolja m. m  632: 5 4.
Ved och kol  4,936: 15.
Gasberedning  659: 3 9.
Afskrifning af förnötta inventarier samt slitning
af filtar  1,543: 7 9.
Diverse . .
374: 18.
Hitförda omkostnader:
Utskylder, skrifmaterialier och diverse allmänna omkostnader
6,172: 6 5.
Reparationer  4,991: 8 6.
Utfodring åt dragare  1,387: 3 4.
Transportkostnader  499: 7 6.
Helsovård och medikamenter  1,277: 55.
Transport 14,329: 16. | 73,394 J57
10,800
32,215
22,232
8,146
72
80
05
— 53 —
Transport 14,329: 16.
Pensioner och enskild fattigvård  546: 6 8.
Resor och traktamenten 1,109: —
73,394
15,984
14,291
57
84
Vinst af papperstillverkningen
89
Summa
103,671
30
Kredit.
Vårdet af färdiggjordt papper:
För Bankens råkning, enligt specifikation litt. a) . . 66,976: 60.
„ åtskilliga verk och inrättningar, enligt speci-  fikation litt b)  23,301: —
„ enskilda personer, enligt specifikation litt. c) ■ 7,141: —
„ Brukets eget behof, „ „ litt. d) . 587: 91.
98,006
51
Under året fallet utskottspapper
Vinst å försåldt d:o
Materialier efter söndertagna formar samt behållning å formtill-  verkningen
Papper under arbete till år 1863
353
47
263
- 5,000
64
20
95
Summa
103,671
30
Räkning öfver mjölqvarnen.
Debet.
Omkostnader:
Aflöning
505: 04.
Öfverarbete
187:86.
Diverse utgifter  652: 90.
1,345
667
80
Vinst å Qvarnen
8 5
Summa
2,013
65
Kredit.
Influten qvarntull
2,013
65
Räkning öfver jordbruket.
Debet.
Omkostnader:
Utsäde 140: —
Aflöning  404: 7 9.
Transport 544: 7 9.
- 54 —
Dagsverken
Dikning . .
Transport 544 7 9.
Förnötta inventarier
Vinst å jordbruket
201: 7.8.
67: 82.
22: —
225: —
1,061
173
3 9
91
Summa
1,235
30
Kredit.
Årets skörd: Spannmål
„ ,, Hö och halm
814: 25.
421: 05.
Vinst- och förlust-konto.
Debet.
Kapital-konto
Kredit.
Öfverskott å en del förråder
Vinst å papperstillverkningen
D:o å jordbruket
D:o å skogen
D:o å qvarnen
D:o å sågen
Summa
Utgående Balans-konto.
Debet.
Tumba Bruk med jordegendom och byggnader
Inventarier
Kassa-behållning
Fordringar hos åtskilliga verk och personer för levereradt papper
Rudimaterier och förråder
Papper under arbete till år 1863
Förskott till C. Wallman å byggnadskostnad
1,235
15,656
63
14,291
173
106
667
352
3 0
28
15,656 j2s
354,260
—
50,198
65
353
30
15,474
50
57,990
06
5,000
—
53,315
13
Transport j 536,591 64
Transport 536,591 6 4
Af Banken deponerade medel till fullföljande af råttegången mot
bemålte Wallman  11,508 —■
Summa 548,099
64
Kredit.
Skuld för hö och klorkalk .
927
2 8
Kapital-behållning . . . .
j 547,172
8 6
Summa , 548,099 64
Under äret tillverkadt papper:
a) För Bankens räkning,
3,524,000 blankett, sedelpapper för 1 R:dr
510.000 „ „ 5 „
201,400 „ _ „ 10 „
504.000 „ skrif kartor å 2 5 öre
14.000 „ Vexlar, Prima ....
14.000 „ d:o Sekunda . .
71.000 „ Filialbanks-vexlar . .
108.000 „ Filialbanks-assignationer
10 ris Regalpapper
10 „ Läskpapper
lil „ Srifpapper N:o 2
11 ., Imperialpapper
20 „ Postpapper ä 25
k
7:
50.
26,430
—
å
10
R:dr
5,100
—
k
20
4,028
—
ä
51
25,704
—
ä
11:
40.
159
60.
k
11:
40.
159
60.
ä
11:
40.
809
40.
å
18
R:dr
1,944
—
k
45
V
450
—
k
9
ii
90
—
k
7
777
—
k
75
825
—
k
25
500
—
66,976 6 o I
b) För åtskilliga verk och inrättningar.
Riksgälds-Kontoret:
260.000 blank, kort-konvoluter k 6 R:dr 1,560: -—
3,500 ark kort-manufaktur
ståmplar
å 24 „ 84: — ^ g^.
Svenska Allmänna Hypotheks-Banken:
95.000 blank, till obligationer och kuponer å 75 R:dr 7,125: —
Kongl. Stats-Kontoret:
62 ris skrifpapper ä 15 R:dr 930: —
Transport 9,699:
66,976 6 o!
— 56 —
Transport 9,699: — 66,976
Kongl. Postverket:
40.000 ark Frimärken .  ä 30 R:dr 1,200:
Kongl. Kommers-Kollegium:
280.000 blank. Fabriks-tillverkningsståmp
lar
k 7: 5 0. 2,100: —
66,000 D:o d:o ä 3: 75. 247: 50.
Jern-Kontor et:
4,200 blank, obligationer ä 60 dre
Stockholms stad:
5.000 blank, obligationer och kuponer . . å 75 öre
J Stockholms Hypotheks-Kassa:
10,500 blank, obligationer . .
11.000 „ kuponer . . .
ä 60 dre 630:
å 75 dre 825:
Götheborgs Hypotheks-Kassa:
7.500 blank, obligationer .
7.500 „ kuponer . .
k 60 dre 450: —
ä 75 562: 5 0.
2,347: 5 0. i
252: — |
375: —
1,455: —
1,012: 5 0.
Smålands Enskilda Bank:
217.000 blank, sedelpapper
Wermlands Enskilda Bank:
45,000 blank, sedelpapper
387.000 „ d:o
. . . . k 7: 50. 1,627: 50.
k 15 öre 675: —
å 7: 50. 2,902: 50. 3>577; 50_
Stora Kopparbergs Bergslag:
5,000 blank, obligationer och kuponer .
Gejle-Dala Jernvägs-Aktie-Bolag:
4,800 blank, obligationer och kuponer . .
7 5 öre
375:
k 7 5 dre 360: —
Fyrverkeri-Corpsen:
31 ris karduspapper å 20 R:dr 620: —
Finska Förenings- Banken:
20,000 blank, vexelblanketter k 20 R:dr 400: —
23,301
Transport | 90,277
— 57
Transport
90,277
60
c) För enskilde personer.
70 ris
notpapper
840: —
117 „
ski-ifpapper
. å 15 „
1,755: —
31
d:o
. k 9 „
279: —
36 „
d:o
. ä 8: 75.
315: —
62 „
d:o .... . .
. . å 7 R:dr
434: —
66 „
stort medianpapper ....
.k 27 „
1,782: —
58 „
smått d:o
. . å 20 „
1,160: —
16 „
regalpapper
. . k 36 „
576: —
7,141
d) För Brukets eget behof.
17}■} läs
omslagspapper
179: 16.
68 i „
mellanlåggspapper ....
408: 7 5.
587
91
Summa
98,006
51
§ 71.
Ofvan intagna råkenskapssammandrag utvisar, att vinsten af bruksrörelsen yinstm af
under år 1862 utgjort Knnt R:dr 15,656: 2 8.bruksrörelsen.
Om härtill lågges minskningen under året i brukets bokförda
tillgångar, som vid årets början balansei-ades med R:dr 567,400: 9 8.
och vid dess slut med
547,172:_20,228: 62.
så återfinnes det belopp, som, enligt den tryckta öfversigten af Bankens
hela ställning vid 1862 års slut, bruket lemnat till Banken
utöfver erhållna förskott, eller R:dr 35,884: 90.
§ 72.
Såsom Revisorerna redan omförmålt, har emot förvaltningen af bruket någon Omutvidgninanledning
till anmärkning icke förekommit. Deremot har det icke kunnat undgå 3e”saf„^^'
Revisorernas uppmärksamhet att de resurser, som den fullständiga fabriken och ^ ningen m. m.
tillräcklig arbetspersonal lemna, icke åro använda så att de åstadkomma den största
möjliga tillverkning. Då likväl de pappers-sorter, som af åtskillige handlande under
sednaste tid reqvirerats från Tumba, vunnit bifall, och tillverkningen deraf lemnar
någon vinst, ehuru ej jemförlig med den, som hemtas af sedel-pappers-till verkningen,
har det synts Revisorerne, att åtgärder borde vidtagas för att ännu mera sprida
Tumba bruks papper uti den inländska handeln, så att, i följd af en större efterfrågan,
tillverkningen måtte kunna ökas. Dymedelst borde det mindre fördelaktiga
Revisor emes Berätt. ang. Bankoverket. 8
— 58 —
Värdet af
tillverkadt
papper.
Afskrifning
a brukets
bokförda
värde.
resultat, som hemtats af Tumba under år, då sedel- och ståmpel-pappers-tillverkningen
år ringa, kunna förbättras. Revisorerne vilja dock härmed icke låta förstå att Tumba,
skött för Bankens räkning, någonsin kan komma att lemna det resultat, som om det
egdes af enskild person. Med de kontroller, som fordras vid sedel-pappers-tillverkningen,
måste nemligen bruksförvaltningen alltid blifva dyrare, och många andra
utgifter, såsom för folkskolan, låkarevården och gamla arbetares pensionering, så
långe Tumba år Rikets Stånders egendom, uppgå till högre belopp, ån som en enskild
deruppå skulle använda. Men då Bankens behof af sedel-papper, så långe sedlar
å 1 R:drs valör utgifvas, år högst betydligt och Revisorerne icke varit i tillfälle att
utröna huruvida sedelpapperet till billigare pris och under nöjaktig kontroll skulle
kunna tillverkas vid enskildt pappersbruk, lärer för det närvarande någon annan
eller båttre utväg icke kunna vidtagas, ån den Revisorerne hår ofvan föreslagit.
För den förändring i bruksrörelsen, som Revisorerne sålunda förorda, blir
likväl angeläget att nedlägga eller flytta qvarnen och sågen, så att det nedra pappersbruket
må ensamt få begagna vattentillgången, en åtgärd under alla förhållanden
nödig för att bespara drift- och underhållskostnaden å den ångmaskin, som nu
begagnas, och som årligen kostar mera, ån qvarn och såg inbringa.
En fullständig utredning af alla de förhållanden, som böra tagas i betraktande
innan beslut i nu antydda hänseenden fattas, torde böra åt Banko-Fullmäktige
uppdragas, och Revisorerne vilja endast ytterligare tillägga, att, för den händelse
något hinder skulle i lagstiftningen rörande qvarnar, oaktadt den deri nyligen beslutade
förändring, möta mot Tumba bruks qvams fullständiga nedläggande, densamma
i mindre skala torde kunna uppföras vid ett lägre fall, som utan mycken
kostnad bör kunna beredas i närheten af gasverket. Att någon afsevård olägenhet
för Tumba eller måldelaget deromkring skulle uppstå deraf, att en ny qvarn
komme att innehålla mindre ån 3 par stenar, som finnas i den nuvarande, lärer icke
vara att befara, sedan den öppnade jernvågskommunikationen satt orten i förbindelse
med flera andra qvarnstållen.
§ 73.
Papperstillverkningen har under året uppgått i värde till R:dr 98,006: 51.
deraf påförts:
Rikets Ständers Bank:
för sedel- och annat papper till Bankens eget behof R:dr 38,200: —
„ Ståmpladt papper „ 26,023: 20.
„ Papper till Filialbanks-assignationer och vexlar . „ 2,753: 40.
Summa R:dr 66,976: 60.
Åtskilliga verk och inrättningar samt enskilde personer
: . •  30,442: —
Bruket för eget behof  587: 91. 9300g. Ö1
§ 74.
Såsom ofvan intagne råkenskaps-sammandrag utvisar, har, till följd af Höglofliga
Banko-Utskottets vid denna riksdag fattade beslut att ett belopp, motsvarande
köpeskillingen för ett bruket förut tillhörigt, men numera försåldt magasinshus i
- 59 —
Stockholm borde från brukets bokförda
upptagits till
minskats med
till
varde afskrifvas, detta värde, som förut
R:dr 375,000: —
„ 20,740: —
R:dr 354,26ÖT —
§ 75.
Sedan Höglofl. Banko-Utskottet, i anledning af gjorda framställningar, med- Afskrifning å
delat föreskrifter rörande sättet för bokföring af brukets lösa inventarier samt om värdet af
årlig afskrifning af 2 procent å dessas bokförda värde, har sådan afskrifning för
nåstlidet år egt rum med 1,002 R:dr 84 öre, och upptages de lösa inventariernas
vårde uti detta års ingående balans till 50,198 R:dr 65 öre.
§ 76.
Vid besök i bruksskolan har materielen befunnits väl vårdad. Angående
De af Höglofl. Banko-Utskottet vid innevarande riksdag fattade beslut till Riksskolan.
afhjelpande af de uti 1861 års revisions-beråttelse anmärkta bristfålligbeter vid barnaunder
visningen hafva blifvit verkställda och visat gagneliga följder.
Förslag till skolreglemente år utarbetadt och beror för närvarande på Fullmågtiges
pröfning.
§ 77.
Sistlidne år församlade Revisorer hade, i skrifvelse till Banko-Fullmågtige, Uppköp af
fästat uppmärksamhet å det med god ordning mindre öfverensstämmande förhållande lamP samt
att i Tumba bruks tjenst anställde Vaktmästaren J. F. Forsslund, enligt af honom ^f andra
tid efter annan afgifna räkningar, till bruket försålt betydliga qvantiteter lump, åfve n~Upp handling a >■
som att Forsslunds räkningar å hö och diverse konsumtionsartiklar icke varit med för brukets
upphandlingsråkningar eller andra verifikationer försedda. rakning.
I anledning häraf hafva Fullmågtige, efter det Tumba bruks Förvaltare blifvit
hörd, yttrat, hvad först angick de anmärkta lumpleveranserna, att då Vaktmästaren
Forsslund genom mångårig sysselsättning med lumphandel numera förvårfvat såväl
kännedom i denna handelsgren, som vidsträckta förbindelser, hvilka satte honom i
tillfälle att mera ån andra lumpsamlare anskaffa de lumpsorter, hvilka vid Tumba
erfordrades och hvilkas erhållande i tillräcklig mängd vore förenadt med stora svårigheter,
samt Forsslund vid sina leveranser vore underkastad enahanda vilkor, som
andra lumpförsåljare, enär det berodde på Förvaltaren att antaga eller förkasta de
gjorda anbuden, äfvensom, efter hvad räkenskaperna utvisade, prisen å den af Forsslund
levererade lump icke varit högre, ån hvad till andra säljare betalts, ansågo
Fullmågtige, att det icke skulle vara med brukets fördel öfverensstämmande om
Forsslund förbjödes att hädanefter med lumpför sälj ning till bruket sig befatta; och
att, hvad vidkomme anmärkningen om bristande verifikationer å en del räkningar,
Fullmågtige, enär de i dem upptagne utgifter, af hvilka en del, såsom jernvågsbiljetter
till Revisorerna och Fullmågtige vid deras besök å bruket, äfven utan verifikation
kunde kontrolleras, vore så beskaffade, att någon verifikation för dem alls
icke eller svårligen kunde anskaffas, såsom förhållandet vore särskildt med arbets
-
— 60 —
penningar och med hö till den hast, som till forsling af brukets varor i Stockholm
underhölls, och hvilket uppköptes å torg eller i hamnar från mindre skrifkunniga
personer, Fullmågtige funno sig för når var ande endast böra förståndiga bruksförvaltaren
tillse, att de råkningar, som af brukets vaktmästare afgåfves för af honom för
brukets räkning verkställda upphandlingar, blefve så vidt möjligt med behöriga verifikationer
försedda.
§ 78.
Angående Vid deras besök å Tumba har det, i afseende på ståmpelpappers- tillverkningen,
vattenmärkena^^ Revisorernas uppmärksamhet att alltjemt oförändrade begagnas de gamla pappersi
Stämpel- formarne, der i vattenstämpeln står: för beläggningskartorna: “R. St. Ch. Sig.“ och
papperet, för skrifkartorna: “Rikets Stånders Charta Sigillata“. Då redan i den vid 1859—
1860 årens riksdag beslutade och till efterrättelse utfärdade Förordning angående
Ståmpelpappers-afgiften uttrycket “Charta Sigillata“ öfverallt utbytts mot “Stämpelpapper
hvilket sistnämnde uttryck äfven i den vid denna riksdag antagna Förordning
bibehållits, hafva Revisorerna velat detta förhållande omförmäla.
§ 79.
Rättegången Den i 75 § af 1860 års Revisionsberättelse omförmålda, hos Kongl. Maj:t full
emeiicm
Ban- följda tvist emellan Byggmästaren Claes Wallman, å ena, samt Rikets Ständers
k^nästerni 9’Bank å andra sidan, angående af bägge parterna till Kongl. Maj:ts och Rikets Svea
C "wallman Hofrätt instämda fordringspåståenden, härledande sig från af Wallman vid Tumba
angående re- verkstålde byggnadsarbeten, har af Kongl. Maj:t blifvit, genom Dom den 15 Maj
paration af innevarande år, slutligen afgjord på det sått, att Kongl. Maj:t till alla delar fastställt
mack/nenetutiK°ng\' Hofråttens den 4 Augusti 1859 meddelade Dom, hvarigenom Kongl. Hof"\uset
Tumba, verkställde reparationer å nedra verkhuset vid bruket och insättning af nytt machineri
m. m., med tillhopa Sex Tusen R:dr Banko, jemte 6 proc. med bevillningsafdrag
minskad ränta derå från den 26 Oktober 1854 tills betalning skedde; men deremot
ogillat Wallmans öfriga ståmningspåståenden äfvensom Bankens genkåromål.
§ 80.
Berättelsens Jemlikt 7 § i Revisorernas instruktion, åro två exemplar af denna berättelse
tryckning, utskrifna, af Revisorerne undertecknade samt öfverlemnade, det ena under försegling
till Riddarhus-Archivet och det andra till Banko-Fullmågtige, för att till trycket
befordras och, så fort sig göra låter, till allmänhetens kännedom med officiella tidningarne
utdelas.
§ 81.
Ansvarighet. För öfverensståmmelsen mellan de i denna berättelse förekommande siffer
för
siffer- uppgifter och räkenskaperna samt de till Revisorerne aflemnade råkenskapssammanuppgiftema.
drag ansvarar den Sekreterare, som under granskningen af Bankoverket Revisorerna
bitrådt.
— 61 —
Då Banko-Fullmågtige, vid styrelsen och förvaltningen af Rikets Stånders Decharge.
Bank, med sorgfällig omtånksamhet och synnerligt nit befrämjat nämnde Banks säkerhet
och förkofran, under fåstadt behörigt afseende å myntvärdets orubbliga bibehållande,
få Revisorerne hos Rikets Ständer tillstyrka, att Fullmågtige måtte meddelas
full decharge för Bankens förvaltning till och med 1862 års utgång, äfvensom
för de beslut och åtgärder, Fullmågtige till och med den 13 Augusti detta år vidtagit
och hvarför redovisning innefattas i Fullmågtiges protokoll.
Stockholm den 14 Oktober 1863.
På Höglofl. Ridderskapet och Adelns
U. Wachtmeister.
Georg af Schmidt.
L. Grönvall.
G. Wahlund.
G. H. Stråle.
Carl Ekman.
J. Le
P. Persson.
Fr. v. Rosen.
R. v. Kraemer.
Br. Abr. Leijonhufvud.
A. Adlersparre.
På Högv. Preste-ståndets vägnar:
Joh. Aug. Berg. Anders Sandberg.
Esbj. Bergman. Carl Ählberg.
På Vållofl. Borgare-ståndets vägnar:
J. W. Petre.
Carl Wennerus.
G. V. Ekholm.
C. J. Mossberg.
På Hederv. Bonde-ståndets vägnar:
C. A. Larsson. Olof Nilsson.
G. Johansson.
P. Byström.
C. G. Carlquist.
— 62 —
Reservationer: vid § 64.
Transsumt af protokollet, hållet hos Herrar Revisorer
af Bankoverket den 6 Oktober 1863.
§ 3’
Föredrogos och gillades följande punkter af Kansli- och Finans-Afdelningens
vid nästföregående sammanträde bordlagda förslag till yttranden, att intagas i Herrar
Revisorers berättelse:
Vid punkten 44, angående ny bankbyggnad, föreslog Riksdagsfullmåktigen Garl
Anders Larsson ett tillägg, så lydande:
“Af Banko-Utskottets hår ofvan relaterade beslut, jemfördt med Fullmäktiges
hemställan, vill det synas Revisorerne, som skulle den af Rikets Ständer för BankoUtskottet
fastställda instruktion kunna gifvas en sådan tydning, att frågan om nytt
bankokus’ uppförande skulle kunna hänföras till sådana ekonomiska ärenden, deruti
Banko-Utskottet jemlikt 38 § Riksdags-Ordningen eger med Rikets Stånders rått
besluta. En tydning, som vinner stöd ej mindre af äldre beslut i likartade fall, ån
ock af sådane beslut, hvarigenom Fullmäktige bemyndigats försälja Banken tillhörig
hus och jord. Revisorerne, som icke ega att härutinnan gifva någon tolkning af
gällande stadganden eller framställa förslag till rättelser eller förklaring deraf, kunna
dock icke underlåta fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på den omständigheten:
att det måhända skulle föranleda till de mest obegränsade utgifter för Banken, derest
Banko-Utskottet funne skäl att lemna bifall till en framställning i det syfte Fullmäktiges
förslag om nytt bankohus innehåller, särdeles om Banko-Utskottet skulle
anse sig ega en sådan rått utan att underställa sitt beslut Rikets Ständers pröfning."
Under den diskussion, som i afseende på denna fråga uppstod, yttrades af åtskilige
Herrar Ledamöter, — — — — — — — — — — — — —
Herr Brukspatronen Stråle — — _____ ville föreslå följande tillägg:
“Hvad sålunda förekommit hafva Revisorerne ansett sig böra till Rikets Stånders
kännedom anmäla:“
Sedan öfverlåggningen förklarats slutad, framställdes först proposition, huruvida
Herrar Revisorer ville besluta något tillägg till den föredragna punkten 44 i
Kansli- och Finans-Afdelningens förslag till berättelse.— — — — — — —
Vid härefter framståld proposition på bifall till det af Riksdagsfullmåktigen
Carl Anders Larsson föreslagna tillagg, begärdes och anställdes votering enligt följande
godkända voteringsproposition:
Herrar Revisorer hade således med 13 nej emot 6 ja beslutat, att ett tillägg
af den lydelse Herr Brukspatron Stråle föreslagit, skulle till Kansli- och FinansAfdelningens
förslag i ofvanberörde ämne tilläggas.
— 63 —
Häremot anmäldes reservation af Riksdagsfullmåktigen Carl Anders Larsson,
med hvilken Riksdagsfullmåktigen Olof Nilsson inståmde.
Ur protokollet
C. O. Carlquist.
Vid § 19 af Herr Doktor Sandberg.
Uti den anmärkningen att Bankens sedlar allt för tidigt makuleras och icke
åter utsläppas, har jag icke kunnat instämma. Rikets Stånders Bank synes mig
alltid böra utlemna hela och rena sedlar. Sker annorlunda, våckes skäligt'missnöje
hos allmänheten och skall föranleda en anmärkning i motsatt syftning vid en annan
revision. Dessutom år äktheten hos en smutsig och mycket skrynklad banksedel icke
lått att bedöma.
Icke heller har jag nu mera velat lästa någon uppmärksamhet på den kostnad,
som sedeltillverkningen medför. Först derföre, att sådant skall vid nästa riksdag
åberopas såsom skål för indragning af En-riksdalers-sedlarne, hvilka, uppgående
till öfver 4,000,000 R:dr, åro behöfliga och beqväma för den mindre rörelsen. För
det andra bör man icke förbise, det Riksbanken år berättigad att utöfver sin metalliska
valuta hålla i rörelsen och draga ränta på 30,000,000 R:dr i sedlar, hvilka
gifva en högst betydlig vinst, samt att dessa En-riksdalers-sedlar, hvilka förorsaka
den drygaste tillverkningskostnaden, åro de minst farliga för realisationen, emedan
de svårligen kunna lösgöras och således icke användas till några stora silfver-uttag.
'
.
i ■ vi-:;: '
. Vy- •. v V ■ -yV. VI if j i f: Of J IH i
• Ii •: lil lif. iV. bJ
- ; ! ff
' f'U
... -• : -,«fi ' J
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
år 1863 församlade
REVISORERS
BERÄTTELSE
OM GRANSKNINGEN AF
RIKSGÄLDS-KONTORETS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1863.
9fk' ^ l & i
Under iakttagande af stadgandena uti den genom Kongl. Kungörelsen den 10 Februari
1860 utfärdade instruktion för de årliga revisionerna af Riksgälds-kontorets tillstånd
och förvaltning, hafva innevarande års Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken
granskat ej mindre förvaltningsåtgårderna vid nämnde Kontor efter den tid, eller den
24 Oktober sistlidne år — till hvilken den af Stats-utskottet, i dess utlåtande N:o 22,
tillstyrkta och af Rikets nu församlade Ständer meddelade decharge för Fullmäktiges
efter sednast förflutna riksdags början vidtagna samt i deras protokoller antecknade beslut
och åtgärder sträckte sig — än äfven Riksgälds-kontorets för år 1862 afslutade hufvudbok
och dertill hörande räkenskaper, jemte den för samma år upprättade särskilda
redogörelse öfver de till statens jernvägsbyggnad^' upplånta medel samt de fonderade
statslånens liqvidations- och amortissements-fonder; hvilka alla räkenskaper förut blifvit
utan anmärkning granskade i Riksgälds-kontorets Revisions-kontor: och få Revisorerne
nu afgifva den i åberopade revisions-instruktion föreskrifna berättelse till Rikets Ständer
om hvad under sagde revision förekommit samt derjemte meddela de upplysningar,
angående Riksgälds-kontorets ställning, som denna berättelse bör innefatta.
Vid sin första sammankomst, den 15 nästlidne Augusti, emottogo Revisorerne
den af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret till dem afgifna berättelse, äfvensom detta
Verks Kommissariats samt Ombudsmans berättelser; varande under revisionens fortgång
såväl Fullmäktiges protokoller för den tid Revisorernes granskning af Riksgälds-kontorets
förvaltning omfattat, som de under samma tid till Fullmäktige aflåtna Kongl, bref
och andra af Fullmäktige mottagna handlingar rörande Riksgälds-kontorets tillgångar
och skulder samt inkomster och utgifter till Revisorerne aflemnade. Då, enligt hvad i
ofvanberörde utlåtande för Rikets Ständer anmälts, den af 1862 års Revisorer verkställda
läsning af Fullmäktiges protokoller blifvit af Rikets nu församlade Ständers
Stats-utskott fortsatt till och med den 24 Oktober sagde år, hafva nuvarande Revisorer
läst de hos Fullmäktige efter sistnämnde dag till. och med den 13 nästlidne Augusti förda
protokoller; hvilka protokoller innehålla en omständlig redovisning för alla af Fullmäktige
under denna tid afgjorda frågor samt fattade beslut och för öfrigt vidtagna förvaltnings
-
Revisionens
omfattning.
4 —
Riksgälds
lcontorets
skulder.
åtgärder. Dessutom hafva Revisorerne, i sammanhang dermed, efter vanligheten tagit
kännedom om det hos Kommissariatet, under tiden från början af Augusti månad sist—
förlidet till slutet af Juli månad innevarande år, förda så kallade protokolls-diarium.
För att fortsätta och fullfölja den i Rikets Ständers Revisorers berättelse, sedan
längre tid tillbaka, meddelade fullständiga uppgift å Riksgälds-kontorets skulder
och tillgångar vid, revisions-årets början och slut, hafva jemväl nu församlade Revisorer
ansett sig böra meddela en dylik, på de af dem granskade räkenskaper grundad
uppgift eller utredning för sednast förflutna år, hvilken utvisar den förändring hvarje
såsom skuld eller tillgång särskildt bokförd post under samina år undergått samt dess i
1862 års hufvudbok m- och utbalanserade belopp; varande dock de för statens jernvägsbyggnader
upplånta och i Riksgälds-kontoret innestående medel samt de fonderade
utländska statslånen och de till deras liqviderande afsatta fonder, såsom numera i särskild
räkenskap redovisade, härvid icke upptagna.
Revisorerne hafva således låtit uppgöra och få här införa följande jemförelsetabell
öfver
Riksgälds-kontorets utbalanserade Skulder
Annu icke till inlösen
s. k. lottsedlar
Räntebärande:
företedda Trollhätte slussverks
vid
1861 års slut.
1,875: —
10,125: —
Obligationer med 5 procents ränta, hvilka, i anseende
till deras ordalydelse, icke kunna uppsägas,
» med 4 dito, för åren 1854 och 1855 upp
lånta
medel till utbetalningar utaf kreditivet för
neutralitetens upprätthållande  330,750:
» med 4 dito, för det, enligt Rikets Ständers beslut
vid 1853 och 1854 års riksdag, till jernvägs
anläggningars
bekostande upptagna, fonderade
statslån
225,500
» med dito, för dito dito
54,400
Rånte- och aniortissementsfonden för samma lån  37,339
Obligationer med 41 procents ränta, för det under år
1861 inom riket upptagna fonderade statslån
3,000,000:
Rånte- och amortis&ementsfonden för detta lån
46,550:
Skulderna för ofvannämnde tvenne fonderade statslån
äfvensom redovisningen för samma låns räute
-
54.
vid
1862 års slut.
1,875: —
10,125: —
324,375: —
Transport: 3,706,539: 54. 336,375:
— 5 —
Transport: 3,706,539: 54. 336,375: —
och amortissementsfonder hafva under år 1862
blifvit öfverflyttade till de öfver alla sådana låneskulder
och fonder förda särskilda räkenskaper.
Obligationer med 4 procents ränta, utfärdade till Rikets
Ständers Bank, af hvilka årligen skall infrias
ett antal af 22 stycken, å 4,000 R:dr B:ko
hvardera eller å ett sammanlagdt belopp af 88,000
R:dr sagde mynt,  3,036,000: -- 2,904,000: —
Insatt fond till säkerhet för Göta kanals framtida underhållande,
emot 5 procents ränta,
140,889: — 140,889: —
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhållande,
emot dito,  45,000: — 45,000: —
Influten och ännu innestående lösen för å skattejorden
växande ekar, för hvilka medel af Riksgälds-kon
toret
godtgöres 4 procents ränta,  301,384: 73. 302,762: 66.
Uti det åt Riks-arkivet hittills upplåtna hus intecknad
skuld till Stockholms Borgerskaps Enkhus, löpande
med 41 procents ränta; hvilken skuld, enligt
husets förre egares derför afgifna förbindelse,
icke får uppsägas,
17,400: — 17,400: —
Norbergs förra jernvägsbolags från handels- och sjöfartsfonden
emot 4 procents ränta utbekomna lån,
hvars förskrifna återbetalning med Tg:del årligen
af lånets ursprungliga belopp, 150,000 R:dr, borde
af Riksgälds-kontoret verkställas,  105,000: — 90.000: —
= 7,352,213: 27. 3,836,426: 66. =
Räntefria:
Fonden för Hjelmare kanals och slussverks framtida
underhållande, hvilkeu fond utgöres af en i bolagets
fasta egendomar intecknad skuldförbindelse
jemte andra till Riksgälds-kontoret aflemnade sä
kerhetshandlingar,
65,818: 38. 69,109: 30.
Upplupna, obetalda räntor å Riksgälds-kontorets räntebärande
skulder
201,275: 35. 172,090: 70.
= 267,093: 73. 241,200: =
Innestående anslagssummor:
Beviljade under 1840 och 1841 års riksdag:
Utaf anslaget, 150,00!) R:dr, för häradshäktenas ombyggande
och förseende med celler
47,351: 67. 27,351: 67.
Transport: 7,666,658: 67. 47104,978: 33.
— 6 —
Transport: 7,666,658: 67. 4,104,978: 33.
Utaf anslaget, 195,000 R:dr, för fängelsebyggnader i
städerna, utom Stockholm,  98,261: 28. 58,261: 28.
= 145,612: 95. 85,612: 95 =
Beviljade under 1847 och 1848 års riksdag:
Utaf anslaget, 4,000 R:dr, för reparationer och uppsättande
af bokhyllor samt ytterligare inrednings
kostnader
i några rum af Biks-arkivets hus
2,600: — 2,600: —
« dito, 1,500 R:dr, för befrämjande af goda läseböckers
författande och utgifvande för allmogen
750: — 750: —
= 3,350. 3,350 =
Beviljade under 1850 och 1851 års riksdag:
Utaf anslaget, 126,937 R:dr 50 öre, för Wisby hamns
fullbordande.  7,500: — 7,500: —
« dito, 53,079 R:dr, för hamnbyggnaden vid Kalmar
1,500: — 1,500: —
« dito, 12,000 R:dr, för en kanal genom Tjufholms
sundet
vid farleden till Luleå
2,000: —
—
« 1851 —1853 årens anslag, 25,000 R:dr årligen, för
mindre strömrensnings- och hamnbyggnads-arbeten 975: — 975: —
« det för samma år utan återbetalningsskyldighet
anvisade statsbidrag, 30,000 R:dr, till sanka
trakters och sjöars utdikning och aftappning  510: — 510: —
« anslaget, 112,500 R:dr, för jernvägsanlågqningen
mellan staden Nora och Ervalla  15,000: —  —
= 27,485. 10,485 =
Beviljade under 1853 och 1854 års riksdag:
Utaf anslaget, 30,000 R:dr, för Ystads hamns upp
muddring
7,500: — 7,500: —
« 1854 — 1857 års anslag, 187,500 R:dr årligen, för
vågars anläggning och förbättring samt strömrensningar,
äfvensom mindre hamn- och brobyggnader
55,750: — 3,750: —
» anslaget, 50,000 R:dr, för brobyggnad öfver Helge å
vid Kristianstad
12,500: — 1,500: —
« det för åren 1854—1857 utan återbetalningsskyldighet
beviljade statsbidrag, 30,000 R:dr, för myrutdikmngar
och sjösänkningar m. fl. vattenaftapp
ningsarbeten
5,309: — 2,799: —
Transport: 7,876,813: 95. 4,192,623: 61.
— 7 —
Transport: 7,876,813: 95. 4,192,623: 61.
Utaf 1855—1857 års anslag, 3,000 R:dr årligen, till
utgifvande från trycket af äldre, för Sveriges historia
och offentliga förhållanden vigtiga handlingar
« anslaget, 225,000 R:dr, till utvidgning och förbättring
af Wadstena. Göteborgs och Hernösands
hospitaler
Anslaget till inköp af nya eller ytterligare inventarier
åt institutet för döfstumma och blinda
163,901: 86. 98,391: 86. =
Beviljade under 1856, 1857 och 1858 års riksdag:
1860 års anslag för anskaffning af ammunitionsvagnar
för fältartilleriet
Dito till bildande af materialförråd för fältbrygge-utredningen
vid arméen
Utaf anslaget, 29,200 R:dr, till uppförande af kasernbyggnad
m. m. pä Hänne slått för Smålands husar-regemente
« dito, 75,000 R:dr, till uppförande af förrådshus
för bevarande af beväringsmanskapets materiel ....
« dito, 130,000 R:dr, till anskaffning af tält för beväringsmanskapet
under dess vapenöfningar
« anslaget, 390,000 R:dr, till uppförande af ny bygg -  nad för Teknologiska institutet
« anslaget, 60,000 R:dr, till inköp af tomt för denna
byggnad
Anslaget för nämnde instituts aptering i dess nya
lokal
Anslaget till anskaffning af erforderliga läroapparater
för tekniska skolan i Malmö
Dito för slöjdexpositioners befrämjande
Utaf anslaget, 244,500 R:dr, för ny kommunikationsled
från inre delarne af Jemtland till lämplig hamnplats
vid Nordsjön
« 1858—1860 års anslag, 150,000 ; :dr årligen, för
anläggning af nya samt förbättrande af backiga
eller eljest mindre goda vågar
« det särskilda anslaget, 67,500 R:dr, för vägs an
läggning
emellan Ofver-Torneå och Pajala socknar
i Norrbottens län
342:
86.
342:
86.
75,000:
—
75,000:
—
7,500:
—
7,500:
—
15,210:
—.
15,210:
10,000:
—
10,000:
—
10,000:
—
10,000:
—
14,000:
—
14,000:
—
10,000:
—
10.000:
—
185,000:
—
00
Cn
O
o
—
10,000:
—
—
—
30,000:
—
30,000:
—
4,500:
—
4,500:
—
4,500:
—
4,500:
—
14,500:
—
14,500:
—
37,154:
18.
16,700:
—
7,500:
—.
7,500:
Transport: 8,312,020: 99. 4,497,376: 47.
8 —
Transport: 8,312,020: 99. 4.497,376: 47.
Utaf 1858—1860 års anslag, 20,000 R:dr årligen, till
mindre hamnbyggnaders och årensningars understödjande
2,000: —  —
« det utan återbetalningsskyldighet beviljade statsbidraget,
20,000 R:dr, för hamnbyggnad vid staden
Falkenberg
5,000: — 5,000: —
« anslaget, 60,000 R:dr, för utdikningar och a/tappningar
af sanka trakter och sjöar
20,974: — 14,203: —
« anslaget, 100,000 R:dr, till kostnader för beskattning
sväsendets förenkling samt de nya jordeböcker
nas
afslutande och granskning
3,970: 2. 3,670: 2.
Anslaget till inlösen af Kamreraren C. Sandbergs samlingar
och anteckningar rörande Svenska kameralväsendet
5,000: — 5,000: —
Dito till förre Landskamreraren, K ammar rätts-rådet S
Lindbergs godtgörande för honom ålagd ersätt--  ningsskyldighet till Stats-rådet J. D. af Wingårds
sterbhus
1,500: — 1,500: —
Anslagen till kapellbyggnad vid .h uonio?ialusta och bönehus
med begrafningsplats vid Turtola by
9,800: -- 9,800: —
Anslaget till inköp af boställe åt kapellpredikanten
inom Pajala socken af Norrbottens län
4,000: —  —
Utaf anslaget, 6,000 R:dr, till utgifning af plancliverk
öfver fornsaker och historiska märkvärdigheter samt
medeltids-sigiller
3,000: — 3,000: —
1859 och 1860 års anslag, 2,000 R:dr årligen, till
fortsatt utgifning af Svenskt diplomatarium
2,456: 25. 2,456: 25.
dito dito, 3,000 R:dr årligen, till fortsatt utgifning
af äldre, för Sveriges historia och offentliga förhållanden
vigtiga skrifter och handlingar  4,628: 58. 4,628: 58.
anslaget, 190,000 R:dr, till uppförande af ny byggnad
för Göteborgs hospital
140,000: — 140,000: —
dito, 157,500 R:dr, till dito dito vid allmänna
institutet för döfstumma och blinda
40,000: —  —
1860 års anslag, 60,000 R:dr, till löneförbättring
vid vissa stadspedagogier och dessa skolors utvidgning
20,000: — 20,000: —
= 614,693: 3. 431,167: 85. =
Beviljade under 1859 och 1860 års riksdag:
Utaf anslaget, 50,000 R:dr, för inredande af celler vid
Landskrona fästningsfängelse m. m  10,000: —  —
Transport: 8,584,349: 84. 4,706,634: 32.
— 9 —
Transport:
1861 —1862 års anslag, 24,000 R:dr ärligen, till anskaffning
af refflade kanoner med lavetter och öfriga
fordon för 3 fåltbatterier
Utaf dito, 22,000 R:dr årligen, till dito af rid- och
anspanns- m. fl. persedlar för 2 tolfpundiga reservbatterier
dito, 150,000 R:dr årligen, till dito af 4,000 st.
refflade infanterigevär under hvartdera året
1862 års anslag, 80,050 R:dr, till fortsättande af
fästningsbyggnadsarbetena vid Karlskrona
1861 och 1S62 års anslag, 50,000 R:dr årligen,
till befästningar på Rindön vid Waxholm
anslaget, 75,000 R:dr, till uppförande af ridhus
och sjukhus m. fl. byggnader i Orebro åt Lifregementets
husar-kår
Anslaget till ersättning af kostnaderna för byggnadsocli
reparationsarbeten vid arméens utredningsförråd
på Skeppsholmen
1862 års fyllnadsanslag för indelta arméens utredning
Utaf 1861 —1862 års anslag, 189,000 R:dr årligen, till
underhållande af beväringsmanskapets beklädnad ....
1862 års anslag till militära karteverkets skyndsamma
utförande
1861 —1862 års anslag, 9,000 R:dr årligen, till under
stöd
åt arméens officerare, som inträda i aktiv krigstjenst
hos någon främmande makt, som befinner
sig i vänskapligt förhållande till Sverige,
Anslaget till sammanfattningen af statistiska uppgifter
öfver kostnaderna för de föremål, som tillhöra
Kongl. Krigs-kollegii förvaltning
1862 års anslag till nybyggnad afen ångfregatt
Dito till byggnads- och reparationsarbeten samt anskaffningar
vid flottans stationer
Dito för anläggning af vattenledning från Lyckeby till
Karlskrona, jemte 2 bassiner,
Dito för dito af en fyrinrättning å Sandhammaren vid
Skånska kusten
1861 och 1862 års anslag, 70,575 R:dr årligen, till skiften
och afvittringar
Utaf anslaget, 20,000 R:dr, för gravering och tryckning
af färdiga blad utaf geologiska karteverket
Transport:
8,584,349: 84. 4,706,634: 32.
24,000: — 48,000:
12,000: — 14,000: —
110,000: — 90,000: —
5,050: —
10,000: — 25,000: —
25,000: - 4,000: —
6,710: —
— 4,963: 83.
100,000: 127,000: —
— 3,200: —
9,000: — 9.000:
2,000: —
200,000: —
66,666: 67.
118,000: —
60.333: 33.
70,575: -
8,000: —
8,967,634: 84. 5,562,423: 15.
2,000:
70,575:
14,000:
10 —
Transport: 8,967,634: 84. 5,562,423: 15.
1861 års anslag till utdelning vid landibruksmöten af
premier för husdjur, redskap och ladugårdspro
dukler
3,000: —  —
Utaf 1861 och 1862 års anslag, 5,000 R:dr årligen, till
aflönande af lärare och underhåll af elever m. m.
vid Skeppsbyggeri-institutet i Karlskrona
1,658: 62. 1,838: 62.
b anslaget, 4,500 R:dr, till befrämjande af slöjdexpositioner
4,500: — 3,500: —
b 1861 och 1862 års anslag, 150,000 R:dr årligen,
för anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vågar 56,030: — 29,070: —
« det särskilda anslaget, 40,000 R:dr, för anläggning
af väg från Storbacken i Ofver-Luleå socken
till sjön Vaikijaur inom Jockmocks Lappmark af
Norrbottens län
25,000: — 15,000: —
« det utan återbetalningsskyldighet beviljade statsbidraget,
27,500 R:dr, för byggande af bro öfver
Vrne-elf invid staden Umeå  20,625: — 13,750: —
Utaf 1861 och 1862 års anslag, 20,000 R:dr årligen,
till understödjande af mindre hamnbyggnadsföretag
och årensningar
20,000: — 9,125: —
det utan återbetalningsskyldighetbeviljade statsbidraget,
37,500 R:dr, till byggande af hamn vid Grenna 25,000: — 12,500: —
dito dito, 8,000 R:dr, till hamnbyggnad vid staden
Åmål
5,000: — 2,000: —
dito dito, 40,000 R:dr, till bortsprängande af uudervattensklippan
Röda berget i Göta eif vid
Hanklon
20,000: —  —
1861 och 1862 års anslag till understöd för fårjhållningen
vid Röhälla, Färjestaden och Beijershamn på
Öland
1,500: — 3,000: —
Utaf anslaget, 100.650 R:dr, till inköp af landshöfdingeresidenshuset
i Hernösand samt uppförande af en
byggnad med embetsrum för dervarande landsstat
40,650: —  —
« 1861 och 1862 års anslag, 24,700 R:dr årligen,
till verkställigheten af beskattningsväsendets förenkling
samt de nya jordeböckernas afslutande och
granskning
83: 33. 502: 76.
Anslaget till ersättning för upphörande af de s. k. frisocknarnes
tjenstbarhet under Dylta svafvelbruk
och för afstående af de till samma bruk anslagna
Transport: 9,190,681: 79. 5,652,709: 53.
— 11 —
Transport: 9,190,681: 79.
Hålahults och Östra allmänning ar ne inom Orebro
län
88,587: 80.
1860 -1862 års anslag till fortsättande och vårdande
af Kamreraren C. Sandbergs samlingar och anteckningar
rörande Svenska kameralväsendet
1,000: —
Anslaget till inköp af boställe åt kapellpredikanten inom
det till Gideå pastorat i Vester-Norrlands län hörande
Trehörningssjö kapell-lag
4,500: —
Anslaget till utvidgande af läroverksbyggnaden i Helsingborg
12,000: —
Utaf anslaget, 70,000 R:dr, till uppförande af ny byggnad
åt högre elementarläroverket i Orebro  35,000: —
Anslaget till läroverksbyggnad i Fahlun
44,000: —
Utaf anslaget ior tillbyggnad af Vetenskap s-akademiens
hus
225,000: —
Anslaget till uppförande af ett växthus i nya trädgården
vid Lunds universitet
33,000: —
Utaf det sednast beviljade anslaget, 380,000 R:dr, till
fullbordande af nationalmusei-byggnaden och denna
byggnads inredning  245,000: —
Anslaget till fortsatt inredning af historiska museum och
myntkabinettet
2,000: —
Utaf 1861 års anslag, 2,000 R:dr, till aflöning för en
Antiqvitets-intendent  1,000: —
1861 och 1862 års anslag, till utgifning från trycket
af äldre, för Sveriges historia och offentliga förhållanden
vigtiga skrifter och handlingar
3,000: —
1861 års anslag till fortsatt utgifning af Lithograf en G.
J. Billrnarks i Paris utkomna arbete: ”Sverige,
aquarell-lithografier och tontryck”,
800: —
Utaf anslaget, 4,800 R:dr, till inköp af 40 exemplar
utaf Artisten N. Mandelgrens arbete: ”Monuments
Scandinaves du moyen åge’1'1
1,920: —
« dito, 213,000 R:dr, till fortsättande och fullbordande
af byggnadsarbeten samt anskaffning af inventarier
m. m. vid Wexiö, Wadstena och Hernösands
hospitaler
43,000:
Anslaget till byggnadsarbeten å den åt Stockholms veterinär-inrättning
upplåtna egendom
13,000: —
Utaf anslaget, 15,000 R:dr, till iståndsättande af nämnde
inrättnings smedja
713: —
Transport: 9,944,202: 59.
5,652,709: 53.
88,587: 80.
1,500: —
15,000: —
150,000: —
33,000: —
90,000: —
1,000: —
6,000: —
13,000: —
713: —
6,051,510: 33
- 12 -
Transport: 9,944,202: 59. 6,051,510: 33.
Utaf 1862 ars anslag, 40,000 R:dr, till pensionsförhöj
ning
för flottans gemenskap
— 817: 50.
Utaf anslaget, 800 R:dr, till komplettering och förökande
af det inom Rikets Ständers hus inrättade
arkiv af riksdagshandlingar och författningssamlingar
m. fl. arbeten
415: 27. 229: 31.
= 1,370,268: 2. 1,345,922: 82. =
För folkundervisningens befrämjande:
Utaf 1861 och 1862 års anslag, 12,000 R:dr årligen,
till högre folkskolor  12,000: — 23,000: —
dito dito, 45,000 R:dr dito, till seminarierna  45,000: — 53,174: 84.
dito dito, 20,000 R:dr dito, till understöd för se
minarie-elever
12,187: 92. 11,765: 42.
dito dito, 10,000 R:dr dito, till förbättrande och
tillhandahållande af undervisningsmateriel samt
till utgifning af lämpliga läroböcker och kartor
m. m. för folkskolorna
10,000: — 16,200:
dito dito, 17,000 R:dr dito, till arfvoden och resekostnader
för Skolinspektörer
17,000: — 30,400: .
dito dito, 8,000 R:dr dito, till löneförbättring för
de vid folkskolorna anställde lärare  80,000: — 154,476: 83.
dito dito, 75,000 R:dr dito, till folkskoleväsendets
utveckling och förbättring
75,000: — 134,064: 1.
= 251,187: 92. 423,081: 10. ^
Deponerade eller afhatta medel:
För utbekommen ränta å 3:ne Trollhätte slussverks lottsedlar,
som för längre tid tillbaka blifvit från
innehafvaren bortstulna,  202: 50. 202: 50.
» behöfvandes undsättning i missväxtår anvisade
och, intilldess de för afsedt ändamål behöfva användas,
till Riksgälds-kontoret öfverlemnade medel 1,353,731: 66. 1,233,731: 66.
Fond för beredande af tillgång till afskedade folkskolelärares
framtida pensionerande
101,940: — 101,940: —
Uppkommen behållning af inkomsterna genom rörelsen
å statens jernvägar under åren 1860 och 1861 .... 50,000: — 250,000: —
= 1,505,874: 16. 1,585,874: 16. =
Transport: 11,701,679: 94. 8,061,512: 40.
— 13 —
Transport: 11,701,679: 94. 8,061,512: 40.
Rikets Ständers Justitie-Ornbudsmans fordran för, utöfver
dertill utbekommet/örsAoM, bestridda expenser
vid hans Expedition
—— — 156: 90.
Förskottsvis af vederbörande redogörare bestridde s. k.
kontors- och råttegångsexpenser vid Riksgäldskontoret
6: 28. 92: 81.
=r 6: 28. 249: 71. =
Inom linien upptagna skulder:
vid vid
1861 års slut. 1862 års slut.
Till Rikets Ständers
Bank, för derstädes
af Riksgälds-kontoret,
emot diskontvilkor och
2 procents ränta, till
1823 års slut begagnade
förskott,  6,022,278: 51. 6,022,278: 51.
(Denna skuld har blifvit
förd inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1828—1830
års riksdag.)
Det, enligt 1779 års
riksdags-beslut, till
hemgift åt dåvarande
Hertigen af Södermanland,
sedermera
Konung Carl XIII,
anslagna kapital med
5 procents årlig ränta 150,000: — 150,000: —
(Tordt inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840—1841
års riksdag.)
Lappmarks eklesiastikverks,
vid Kongl. f. d.
Kansli-styrelsens upplösning,
år 1834 till
Riksgälds-kontoret öfverlemnade
fond, för
hvilken Kontoret betalar
5 procents årlig
ränta,
100,777: 16. 100,777: 16.
Transport: 6,273,055: 67. 6,273,055: 67. 11,701,686: 22. 8,061,762: 11.
- 14 —
Transport: 6,273,055: 67. 6,273,055: 67. 11,701,686: 22. 8,061,762: 11.
(Förd inom linien,
enligt dito dito.)
Från Landtrånterierna
samt Öfverståthållareembetets
Kansli till
Kongl. Stats-kontoret
inlevererade samt derifrån,
under åren 1845,
1848,1851-1862, till
Riksgälds-kontoret öfverlemnade
deposi
tionsmedel
127,402: 66. 128,089: 21.
(Upptagne inom linien,
enligt Fullmäktiges
beslut den 8 Maj
1845.)
Från Kongl. Post-verket
emottagne medel,
som varit inneslutne i
öfverblifna bref,
4,727: 32. 4.727: 32.
(Ofverlemnade till
Riksgälds-kontoret, på
grund af Rikets Ständers
beslut vid 1844—
1845 års riksdag samt
Kongl, brefvet den 10
Mars 1845.)
För fullföljandet af rättegången
angående
Baumannska arfvingarnes
kronofordran,
utaf Riksgälds-kontoret
hos Ofverståthållare-embetet
deponerade
medel, som derefter
återbekommits
emot Riksgälds-kontorets
förbindelse af
den 25 Maj 1847, att,
i händelse de uppgifna
arfvingarne skulle
förklaras berättigade
till lyftning af större
eller mindre belopp,
detsamma uppå anfordran
återbetala .... 296,050: —- 296,050: —
Transport: 6,701,235: 65. 6,701,922: 20. 11,701,686: 22. 8,061,762: 11.
— 15 —
Transport: 6,701,235: 65. 6,701,922: 20. 11,701,686: 22. 8,061,762: 11.
De af Riksgälds-kontoret,
å stats-verkets
vägnar, utfärdade och
till allmänna Hypotheks-banken,
såsom
grundfond, för densamma,
öfverlemnade
4 !, procents obligationer
8,000,000: — 8,000,000: —
(Upptagne inom linien
i Riksgälds-kontorets
räkenskaper, enligt
Fullmäktiges beslut
den 7 November
1861.)
Summa 14,701,235: 65. 14(701,922: 20.
“ Summa R:drHfl7oR68(^^
Riksgälds-kontorets skulder, som, utan beräkning af de inom linien i räkenskaperna
förda skuldposter, enligt hvad här ofvan uppgifvits, vid 1862
års början utgjorde
R:dr 11,701,686: 22.
och vid samma års slut icke uppgingo till mer än
■ » 8,061,762: 11.
hafva följaktligen under sagde år minskats med  R:dr 3,639,924: 11.
Denna skuldförminskning har uppkommit genom:
l:o under året verkställda afbetalningar å de från nästföregående
år i hufvudboken inbalanserade skulderna och å de hos Riksgälds-kontoret
innestående, till utbetalning förfallna anslagssummor;
hvilka afbetalningar tillsammans utgjort 1,710,117 R:dr 5
öre och med ....
R.dr 392,324: 11.
öfverstigit det belopp, 1,317,792 R:dr 94 öre,
hvarmed de i Riksgälds-kontorets hufvudbok
förut upptagna skulder blifvit under sistlidet
år tillökadt i anseende till ytterligare deponerad
behållning af trafik-inkomsten utaf statens
jernvägar och influtna ekeskogsmedel samt den
årliga tillväxten af Hjelmare kanals och slussverks
reparationsfond, äfvensom uppdebitering
i räkenskaperna af alla vid sednast förflutna
riksdag beviljade och till utgående från Riksgälds-kontoret
under meranätunde år anvisade
statsanslag, efter afdrag af hvad deraf under
årets lopp blifvit utbetaldt.
Transport: 392,324: 11.
— 16 —
Transport: 392,324: 11.
och 2:o öfverföringen till den särskilda
redovisningen för de fonderade svenska statslånen
af återstående kapitalbeloppen utaf 1855
års fonderade statslån
277,600: —
samt 1861 års enahanda lån 2,970,000: — R:c[r 3.247,600:
Tillsammans R:dr 3,039,924: 11.
De fonderade låneskulderna oberäknade, utgjorde Riksgälds-kontorets räntebärande
skulder vid 1862 års slut ett sammanlagdt belopp af
R:dr 3,836,426: 66.
nemligen:
skulder med 6 procents årlig ränta
1,875: —•
» med 5 dito dito
196,014: —
» med dito dito
17,400: —
» med 4 dito dito
3,621,137: 66.
R:dr .3,836,426: 66.
De å dessa skulder vid samma tid upplupna, obetalda räntor
uppgingo till
» 172,090: 70.
De öfriga uti ifrågavarande års hufvudbok utbalanserade
skulderna utgjordes af:
a) under nedannämnde riksdagar beviljade och till utbetalning från
Riksgälds-kontoret anvisade, men före 1863 års början ännu
icke lyftade eller såsom besparingar ur räkenskaperna afförde
anslag utan återbetalningsskyldighet:
beviljade under 1840 och 1841 års riksdag .... 85,612: 95.
dito under 1847 och 1848 dito .... 3,350: —
dito under 1850 och 1851 dito .... 10,485: —
dito under 1853 och 1854 dito .... 98,391: 86.
dito under 1856 och 1858 dito .... 431,167: 85.
dito under 1859 och 1860 dito .... 1,345,922: 82.
samt under sistnämnde riksdag för folkundervisningens
befrämjande anvisade särskilda
anslag, med tillägg af den, enligt Rikets Ständers
vid 1850 och 1851 års riksdag fattade
beslut, till fond för afskedade folkskolelärares
framtida pensionerande afsatta summa,
525,021: 10. » 2,499,951: 58.
b) till Riksgälds-kontoret öfverlemnade undsättning smedel samt
den behållna inkomsten af rörelsen på statens jernvägar under
åren 1860 och 1861  .... » 1,483,731: 66.
c) andra hos Riksgälds-kontoret deponerade medel
.... » 69,311: 80.
d) af vederbörande redogörare bestridda kontorsexpeuser utöfver
dertill utanordnade förskott
» 249: 71.
TtTdT 8,061,7lini
__ 17 _
Till upplysning om beloppet och beskaffenheten af Biksgälds-kontorets fordringar
och öfriga tillgångar samt det föreskrifna betalningssättet för de utaf detta Kontors
medel erhållna lån, meddelas likaledes nedanstående, med zifferuppgifterna i den nu granskade
hufvudboken öfverensstämmande förteckning, deruti alla fordringar för de till likartade
föremål beviljade och utbetalda lån blifvit sammanförda samt de från Riksgäldskontoret
emot återbetalningsskyldighet utbekomna statsbidrag för myrutdikningar och
sjösänkningar samt andra vattenaftappningsföretag finnas länsvis upptagna.
Riksgälds-kontorets utbalanseracle Fordringar
samt öfriga Tillgångar
Fordringar för lån, meddelade under längre
tid oell för vissa bestämda ändamål: vid vid
1861 års slut. 1862 års slut.
a) Byggnadslån:
Till Upsala Akademi, å 75,000 R:dr, för bibliotheksbyggnaden
vid denna Akademi, emot 2 procents årlig
kapitalafbetalning och 3 procents ränta; utbetaldt
under åren 1824 och 1825,
» Karlstads stifts Do>nkapitel, å 12,000 R:dr, för
utvidgning af läroverken inom nämnde stad, emot
3 procents årlig kapitalafbetalning och 3 procents
ränta; utbetaldt år 1841,
» staden Jönköping, å 120,000 R:dr, för uppförande
af ny byggnad åt dervarande elementar-lär overk,
emot årlig in betalningsskyldighet af 5 procent å
lånesumman sedan detta år 1861 utbetalda lån
innehafts under 5 års tid; kommande räntan att
beräknas efter 5 procent,
» Åpotliekare-societeten, å 50,000 R:dr, för uppföran
de
i hufvudstaden af en byggnad åt Farmaoeutiska
institutet; utaf hvilket lån 5 procent årligen skola
inbetalas med beräkning af 4 procents ränta för
det återstående kapitalbeloppet; utbetaldt år 1862,
» Hernösands stads- och Hernö landtförsamling, för
fullbordande af nya stiftskyrkan i Hernösand, emot
årlig återbetalning af 5 procent utaf lånets hela
belopp, 60,000 R:dr; utbetaldt år 1845,
» Kristinehamns stads- och. Warnums landtförsam
ling,
å 37,500 R:dr, för uppbyggande af ny kyrka
Transport: 181,379: 40. 226,347: 54.
3
28,500: — 27,000: —
5,879: 40. 5,347: 54.
120,000: — 120,000: —
— 50,000: —
27,000: — 24,000: —
Riksgäldskontorets
tillgångar.
1
— 18 -
Transport: 181,379: 40. 226,347: 54.
i Kristinehamn, emot 3 procents ränta och årlig
afbetalning af 2 procent å den under åren 1849
och 1854 lyftade lånesumman  30,103: 29. 29,353: 29.
till staden Lidköping, å 24,000 R:dr, för ny kyrkas
uppbyggande inom nämnde stad. å hvilket låns
belopp skall före hvarje års slut återbetalas 6
procent, deraf 4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden;
utbetaldt år 1851,
18,330: 23. 17,575: 96.
» Knäreds församling i Hallands län, å 24,000
R:dr, för uppförande af ny kyrka ät denna församling;
hvilket lån bör återbetalas med enahanda
årliga belopp och ränteberäkning; utbetaldt år
1852,  20,450: 99. 19,819: 94.
» Wallentuna församling i Stockholms län, å 20,000
R:dr, för dito dito, emot dito, sedan detta år 1859
utbekomna lån fått under 5 år räntefritt inne
hafvas,
20,000: — 20,000: —
» Markaryds församling i Kronobergs län, å 10,000
R:dr, för dito dito, emot samma betalningsvilkor;
utbetaldt år 1854,
8,951: 60. 8,699: 72.
för reparation af Linköpings domkyrka, å 30,000 R:dr,
emot enahanda kapital- och ränteinbetalning; utbetaldt
år 1850,
21,652: 69. 20,740: 45.
» fullbordande af reparations- och utvidgning sarbe
tena
å Wexiö domkyrka, likaledes å 30,000 R:dr,
emot dito dito; utbetaldt år 1852,
23,611: 80. 22,761: 52.
» reparations- och förbättrings-arbeten på Skara
domkyrka, å 25,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldt
år 1858,  24,500: — 23,952: 78.
» reparationer och åtskilliga förändringar uti Westerås
domkyrka, å 22,500 R:dr, emot dito dito; utbetaldt
samma år,
22,500: — 21,592: 3.
» dito dito uti sistnämnde domkyrka, å 28,000 R:dr;
hvilket, under år 1860 utbekomna, lån bör återbetalas
i den mån domkyrkans inkomster dertill
lemna tillgång,
28,000: — 28,000: —
till staden Borås, å 127,500 R:dr, för denna stads
återuppbyggande efter 1827 års eldsvåda; hvilket
lån skall återbetalas med 2 procent årligen utaf
dess vid slutet af år 1840 återstående belopp,
123,695 R:dr 25 öre, hvarjemte 4 procents ränta
för återstoden skall erläggas; utbetaldt under åren
1830—1832,  45,443: 87. 37,125: 41.
Transport: 444,923: 87. 475,968: 64.
t
— 19 —
Transport: 444,923: 87. 475,968: 64
till staden Wenersborg, å 225,000 R:dr, för stadens
återuppbygg ande efter 1834 års eldsvåda; börande
å detta, under åren 1835—i837 utbekomna, lån 6
procent årligen inbetalas, med beräkning af 4 procents
ränta å det oguldna kapitalbeloppet,
82,495: 59. 73,644: 37
» staden Söderhamn, å 18,000 R:dr, för stadens reglering
och dess allmänna byggnaders åter upp för ande
efter den samma stad år 1835 öfvergångna eldsvåda;
hvilket lån utbekoms år 1841 och skall återbetalas
genom erläggande årligen af 7 procent, deraf
4 procents ränta å kapitalåterstoden beräknas, 3,057: 83. 1,921: 50
» staden Wexiö, å 150,000 R:dr, för stadens nya
reglering och återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda.
, emot 6 procents årlig inbetalning, hvarvid
beräknas 4 procents ränta å dito Utaf detta lån
återbetaldes 119,100 R:dr genom den efter 1843
års eldsvåda utbekomna brandförsäkringssumma  17,968: 99. 16,833: 73
» samma stad. å 360,000 R:ar, för dess återuppbyggande
efter sistnämnde eldsvåda; börande, såsom
ränta och kapitalafbetalning, årligen erläggas tillsammans
6 procent å det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid 3 procents ränta beräknas för låneunderstöd
till sten- eller kalkbruks-byggnader och
med tegel beklädda trähus, samt 4 procents ränta
för lån till andra trähus
264,236: 34. 251,744: 73
» staden Åmål, å 45,000 R:dr, för återuppbyggande
af den genom 1846 års eldsvåda ödelagda delen af
denna stad; å hvilket lån 6 procent skola årligen
inbetalas, med beräkning af 4 procents ränta å kapitalåterstoden,
35,475: 51. 34,194: 53
» staden Kristianstad, å 150,000 R:dr, för återuppbyggande
af den del utaf nämnde stad, som nedbrann
i Juni 1847, emot enahanda betalningsvilkor;
lånemedlen utbekommos under åren 1848—1850, 113,891: 65. 109,523: 25.
» staden Lidköping, å 100,000 R:dr, för återuppbyggande
af den under våren 1843 nedbrunna del af
denna stad; utaf hvilket lån dock endast ett belopp
af 63,666 R:dr blifvit år 1852 lyftadt; skolande
å denna lånesumma årligen 6 procent återbetalas,
dervid 4 procents ränta beräknas för det
återstående kapitalet,
55,267: 66. 53,658: 37
» staden Örebro, å 375,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i Mars 1854 genom eldsvåda förstörda delen
af sistnämnde stad; hvilket lån skall, med
Transport:
1,017,317: 44. 1,017,489: 12
— 20 —
Transport:
iakttagande af samma ränteberäkning, återbetalas
genom erläggande af 6 procent å det ursprungliga
lånebeloppet. Lånet utbekoms åren 1854 och 1855.
till staden Jönköping, å 100,000 R:dr, för den derstädes
vid samma tid nedbrunna stadsdelens återuppbyggande,
dito dito. Utbetaldt år 1855
» staden Eksjö, å 200,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i November 1856 nedbrunna delen af denna
stad; å hvilket år 1857 utbekomna lån, efter 1861
års slut, dels 6 och dels 7 procent skola årligen
inbetalas, dervid räntan beräknas efter 4 procent
för lån till byggnader af sten eller annat icke eldfarligt
ämne, samt efter 4% procent för lån till trähus
» staden Malmö, å 75,000 R:dr, för uppförande af
stall- och kasernbyggnader åt den derstädes förlagda
garnison; hvilket lån utbetaldes redan åren
1813—1815 och var genom verkställda liqvider år
1835 minskadt till 32,000 R:dr, deraf 2 procent,
jemte 4 procents ränta å den återstående lånesumman,
skola årligen inbetalas,
» dåvarande Bruksegaren G. B. Fitinghoff, å 45,000
R:dr, för återuppförande af de genom vattenflöde
år 1844 förstörda verkstäderna och Öfriga byggnaderna
vid Konradsfors bruk i Wermland, emot
årlig inbetalning af 6 procent å den ursprungliga
lånesumman, hvarvid beräknas 3 procents ränta å
kapitalåterstoden; utbetaldt år 1845,
» staden Gustavias af 1852 års der inträffade eldsvåda
hemsökte invånare, å 4,529 R:dr; hvilket räntefria
lån skall återbetalas genom erläggande hvarje år
af ^del utaf dess ursprungliga belopp,
= 1,723,710: 9(i. 1,700,182: 58. =
b) Tomtreglering slån-.
Till staden Kristianstad, å 20,000 R:dr, efter 1847 års
eldsvåda; hvarå 7 procent, med beräkning af 4
procents ränta, skola vid slutet af hvarje år inbetalas.
Lånet utanordnades år 1851
» staden Lidköping, å 20,000 R:dr, efter den år 1849
gamla staden öfvergångna eldsvåda; å hvilket, under
år 1854 utbekomna, lån 6 procent skola, under
iakttagande af enahanda ränteberäkning, årligen inbetalas,
1,017,317: 44. 1,017,489: 12.
367,500: — 351,588: —
95,920: 93,756: 80.
200,000: — 195,486: —
15,360: 76. 14,710: 55.
25,840: 75. 25,840: 75.
1,772: 1. 1,311: 36.
13,638: 63. 12,788: 72.
18,777: 29. 18,328: 38.
Transport: 1,756,126: 88. 1,731,299: 68.
- 21 —
Transport: 1,756,126: 88. 1,731,299: 68.
till staden Orebro, å 37,500 R:dr, efter den år 1854
derstädes timade eldsvåda, emot lika återbetalnings
skyldighet;
utbetaldt år 1854,
35,163: 7. 33,442: 37.
y> staden Jönköping, å 15,000 R:dr, efter den sam
ma
år en del af staden öfvergångna eldsvåda, dito
dito; utbetaldt år 1855,
14,050: — 13,360: 48.
» staden Eksjö, å 30,000 R:dr, efter 1856 års eldsvåda,
emot dito dito; utbetaldt år 1857,
30,000: — 28,776: —
= 111,628: 99. 106,695: 95. =
c) Lån till Karlskrona stads pastorat, emot
5 procents årlig inbetalning utaf lånets år 1842
utbekomna belopp, 18,000 R:dr, med beräkning af
3 procents ränta å det vid hvarje inbetalning återstående
lånebeloppet,  9,358: 12: 8,737: 31.
= 9,358: 12. 8,737: 31. =
d) Lån till allmänna Barnhuset i Stockholm,
å 75,000 R:dr, emot återbetalning af 6 procent
ärligen, hvaraf beräknas 4 procents ränta för kapitalåterstoden;
utbetaldes år 1851,  66,587: 93. 64,692: 26.
= 66,587: 93. 64,692: 26. =
e) Lån för hamn- och brobyggnader samt
åars upprensningar:
Till staden Ystad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnaden vid
nämnde stad, emot 2 procents årlig kapitalafbetalning
och 3 procents ränta å den återstående
lånesumman; utbetaldt år 1824,  7,842: 79. 7,242: 79.
» samma stad, å 60,000 R:dr, för uppmuddring af
stadens hamn, emot årlig inbetalning af 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden;
utbetaldes år 1857,
56,781: 16. 55,017: 9.
» staden Landskrona, å 12,500 R:dr, för iståndsät
tande
af hamnen vid denna stad, emot årlig återbetalning
af 750 R:dr, utan beräkning af ränta;
utbetaldes år 1846,
2,000: — 1,250: —
» staden Helsingborg, å 230,000 R:dr, för derva
rande
liamns förbättring och utvidgning, emot återbetalning
af 6 procent årligen utaf hela lånesumman,
hvarvid beräknas 4 procents ränta för kapitalåterstoden
; utbetaldt år 1862,
— 230,000: —
Transport: 1,977,909: 95. 2,173,817: 98.
— 22 -
Transport: 1,977,909: 95.
till staden Cimbrishamn, å 37,500 R:dr, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig återbetalning af
5 procent, hvarvid beräknas 3 procents ränta för
kapitalåterstoden; utbetaldes år 1843,  34,021: 53.
» samma stad, å 7,500 R:dr, för dito, emot dito af
8 procent, dervid 2 procents ränta å dito beräknas;
utbetaldes år 1845,
5,682: 10.
» staden Kristianstad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnad
vid Alius, emot inbetalning af 5 procent
årligen, hvaraf 3 procent beräknas såsom ränta å
det obetalda kapitalbeloppet. Lånet utbekoms
år 1848  25,493: 8.
« sistnämnde stad, å 30,000 R:dr, för återstående
hamnbyggnadsarbeten vid Ahus samt Hennesta kanals
fullbordande m. m.; hvilket lån utbekoms år
1855 och skall återbetalas genom årligt erläggande
af 6 procent å lånesumman, dervid räntan beräknas
efter 4 procent å det obetalda kapitalet, 26,001: 17.
» staden Karlshamn, å 45,000 R:dr, för iståndsättande
af dess hamn, emot årlig återbetalning af
8 procent å sagda summa, dervid räntan beräknas
efter 2 procent; utbetaldes år 1846,
15,416: 67.
» staden Sölvesborg, å 15,000 R:dr, för hamnens
uppmuddring och fullbordande af en kajbyggnad
vid denna stad, emot dito dito; utbetaldes år 1847, 9,344: —
för hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken
på Oland, å 12,850 R:dr, emot årlig inbetalning
af 6 procent, hvarvid 4 procents ränta beräknas
å återstående kapitalet. Lånet utbetaldes år 1858. 12,322: 92.
till staden Falkenberg, å 47,000 R:dr, för hamnbyggnad,
emot dito dito; utbetaldes år 1859
45,083: 24.
» staden Warberg, h 30,000 R:dr, för fullbordande
af hamnanläggningen derstädes, emot årlig inbetalning
af 5 procent å denna summa, hvarvid 3 procents
ränta å kapitalåterstoden beräknas; utbetaldes
år 1844,
21,489: 17.
» sistnämnde stad, å 22,500 ILdr, för samma ändamål,
emot dito af 6 procent och beräkning af 4
procents ränta för återstående kapitalbeloppet;
utbetaldes år 1849,  15,768: 23.
» Direktionen för Göteborgs hamn- och elfarbeten, å
210,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 8 procent
utaf hela lånesumman, dervid räntan beräknas
efter 2 procent; utbetaldes under åren 1848—1857, 153,682: 13.
2,173,817: 98.
33,635: 15.
5,179: 33.
24,764: 25.
24,992: 3.
15,416: 67.
8,321: 53.
11,759: 10.
45,083: 24.
20,837: 43.
15,033: 20.
139,981: 38.
Transport: 2,342,814: 19.
2,518,621: 29.
Transport: 2,342,814: 18. 2,518,621: 29.
till staden Strömstad, å 15,000 R:dr, för fullbor
dande
af hamnanläggningen vid nämnde stad; utaf
hvilket lån årligen skola återbetalas 6 procent,
hvarvid beräknas 4 procents ränta; utbetaldes
år 18-58,
14,394: 2. 14,132: 15.
» staden Amål, å 8,000 R:dr, för hamnbyggnaden
derstädes, emot dito dito; utbetaldes år 1861, .... 8,000: —• 8,000: —
» staden Grenna, å 37,500 R:dr, för byggande af
hamn vid nämnde stad, emot dito dito; utbetaldes
år 1861,
37,500: — 36,745: 83.
» staden Wadstena, å 48,000 R:dr, för hamnanläggning
derstädes, emot dito dito; utbetaldes år 1850, 35,273: 31. 33,790: 97.
» samma stad, för åess hamns fullbordande, k 15,000
lOdr, emot dito dito; utbetaldes år 1855,  13,010; 70. 12,635: 83
» staden Linköping, å 30,000 R:dr, för hamnbygg
nadsarbeten
derstädes, emot årlig inbetalning af 5
procent å lånesumman, deraf 3 procents ränta för
kapitaläterstoden beräknas; utbetaldes år 1841, '14,547: 71. 13,513: 24
« staden Westerås, å 30,000 R:dr, för utvidgning och
förbättring af stadens hamn, emot återbetalning af
6 procent å nämnde summa, hvarvid beräknas 4
procents ränta å återstående kapitalet; utbetaldes
år 1849,
21,017: 23. 20,074: 18
» staden Kristinehamn, å 36,000 R:dr, för upp
muddring
af hamnen och segelrännan vid denna
stad, emot enahanda återbetalningsskyldighet; utbetaldes
år 1850,
26,350: 1. 25,238: 15
« staden Karlstad, å 100,000 R:dr, för anläggning af
hamnbassin vid samma stad samt en kanal derifrån
till Kanikenäset vid Wenern, emot dito dito;
utbetaldes år J859,
95,887: 33. 93,754: 78
» samma stad, å 70,000 R:dr, för fortsättningen af
hamn- och kanalanläggningen derstädes, emot dito
dito; utbetaldes år 1861,
70,000: — 68,600: —
» staden Söderhamn, å 15,000 R:dr, för upprensning
af farleden genom den närmast staden belägna
skärgård, emot erläggande af 8 procent å lånesumman,
hvarvid beräknas 2 procents ränta för
återstående kapitalbeloppet; utbetaldes år 1846, 4,793: 61. 3,691: 88
» staden Piteå, å 26,000 R:dr, för uppmuddring
af segelleden mellan denna stad och Löfholmen
samt lastbryggas anläggning vid staden, emot 6
procents årlig återbetalning, med beräkning af 4
procents ränta; utbetaldes år 1861,
26,000: — 25,451: 11
Transport: 2,709.588: II. 2,874,249: 41
— 24 —
Transport: 2,709,588: 11.
för byggande af bro öfver Helge-å vid Kristianstad,
å 100,00) R:dr, emot dito dito; utbetaldes år
1858,
93,743: 32.
till Hanekinds och Gullbergs härader i Östergötland,
å 20,000 R:dr, för uppförande af jernbro öfver
Svartån, på landsvägen mellan Linköping och gästgifvaregården
Berg, emot dito dito; utbetaldes
år 1852,
15,848: 99.
» Gustafs socknemän inom Stora Kopparbergs län,
å 6,000 R:dr, för brobyggnad öfver Dalelfven i
närheten af nämnde sockens kyrka, emot dito dito;
utbetaldes år 1853,
5,201: 76.
» Thorsångs socknemän, inom samma län, å 10,000
R:dr, för anläggning af 2:ne flottbroar i närheten
af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och
den andra öfver Lillelfven, emot dito dito; utbetaldes
år 1859,  .  10,000: —
för brobyggnad öfver Ume-elf, invid staden Umeå, å
55.000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1861, 55 000: —
till Ronneby köping, å 10,000 R;dr, för Rottne-åns
upprensning och jetée-byggnad vid dess utlopp,
emot dito dito; utbetaldes ar 1861,
10,000: —
för Arboga ås upprensning, å 15,000 R:dr, emot dito
dito; utbetaldes år 1855,
12,999: 69.
» upprensning och fördjupning af Köpings å, a
20.000 R:dr, emot dito dito ; utbetaldes år 1855, 17.304: 34.
= 1,018,400: 21. 1,212,012: 26. =•
f) Lån för slu s s-anlägg ningen vid Forshaga
i Klara eif inom Grafva socken i Wermland, å
150.000 R:dr, emot årlig återbetalning af 6 procent,
hvaraf 4 procents ränta för återstående kapitalbeloppet
beräknas; utbetaldes år 1856,  133,727: 11.
= 133,727: 11. 130,105: 91. =
g) Lån för jernvägsanläggningar:
för anläggande af jernväg mellan Kristinehamn och
lastageplatsen Sjöändan, å 100,000 R:dr, emot
ärlig återbetalning af 6 procent å lånesumman,
dervid 4 procents ränta beräknas å det återstående
kapitalbeloppet; utbetaldes år 1849,
70,153: 74.
» dito af jernväg emellan Nora och Ervalla, å
150.000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1854. 126,292: 95.
Transport: 3.259,860: 1.
2,874.249: 41.
93,743: 32.
15,268: 86.
5,039: 42.
9,803: 34.
55,000: —
9,798: 89.
12,605: 23.
16.811: 89.
130,105: 91.
66,850: 77.
122,344: 66.
3,411,621: 70.
— 25 —
Transport: 3,259,860: 1.
för sistnämnde jernväg sanläggning, å 75,000 R:dr, emot
5j procents ränta och årlig återbetalning af minst
T\j:del af kapitalet; utbetaldes år 1858,
59,975: 82.
» jernvåg sanläggning en inom Norbergs bergslag till
sjön Arnånningen i Westerås län, å 150,000 R:dr;
hvilket lån skall återbetalas med 5 procent årligen
utaf sagde belopp, hvarvid beräknas 4 procents
ränta. Detta lån utbetaldes af handels- och sjöfartsfondens
medel under åren 1852 och 1853  147,053: 31.
» fortsättningen och fullbordandet af samma jernvåg
sanläggning, å 150,000 R:dr, emot årlig inbetalning
af 3 procent, hvaraf såsom ränta å det obetalda
kapitalet beräknas 2 procent. Utbetaldes
under åren 1855 och 1856
141,866: 53.
« anläggningen af jernvåg mellan sjöarne Norra Barken
och Wessman i Stora Kopparbergs län, å 200,000
R:dr, emot årlig inbetalning af 5 procent utaf denna
summa, hvarvid ränta beräknas efter 3 procent å
det återstående kapitalbeloppet. Utbetaldes under
åren 1856 och 1857  187,622: 94.
» samma jernvägs fullbordande, ytterligare lån å
200.000 R:dr, emot 6 procents dito dito och med
räntans beräkning efter 4 procent å dito. Utbetaldes
under år 1858  187,526: 49.
» anläggningen af jernväg mellan städerna Gefle och
Fahlun, å 2,400,000 R:dr, emot årlig återbetalningsskyldighet
af 3 procent å hela lånesumman;
börande deraf utgå ränta efter 2 för hundra af
det obetalda kapitalet. Utbetaldes under åren
1855—1859  2,351,520: —
» fullbordande af sistnämnde jernväg, å 600,000 R:dr,
emot erläggande årligen af 5 \ procents ränta jemte
T'n:del af ursprungliga lånesumman. Utbetaldes under
åren 1858 och 1859  541,168: 75.
» anläggningen af jernvåg mellan Hudiksvall och
sjöarne Dellens vattendrag i Norra Helsingland, å
370.000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen,
hvarvid 4 procents ränta beräknas för det
obetalda kapitalbeloppet. Utbetaldes under åren
1858 och 1859  362,407: 19.
» jernvägsanläggningen mellan Söderhamn och sjön
Bergviken samt förbi Landaforsen i Ljusne eif,
äfvensom för upprensningar i denna eif och sjön
Transport: 7,239,001: 4.
3.411.621: 70.
52,474: 49.
145,484: 46.
140,423: 92
183,282: 90
183,027: 55
2,327,585: 52
421,168: 75
358,363: 21
7,223,432: 50
— 26 —
Transport: 7,239,001: 4. 7,223,432: 50.
War pen, å 500,000 R:dr, emot enahanda återbetalningsskyldighet.
Utbetaldes under åren 1858
—1860  494,944: 44. 489,797: 21.
för anläggningen af jernvägen mellan staden Borås och
Herrljunga station å statens vestra stambana, emot
dito dito; utaf detta lån, hvars belopp finge uppgå
till högst 1,700,000 R:dr, hade under år 1862 utbetalts
— 718,000: —
= 4,670,532: 16. 5,208,803: 44. =
h) Lån för inlösen af de med åtskilliga Lands
höfding
e-b e ställningar förenade ackorder,
å 232,436 R:dr 32 öre; börande, enligt Kongl. Statskontorets
å Landshöfdinge-ackords-fondens vägnar,
utfärdade obligationer, årligen inbetalas 6 procent
utaf de infriade ackordernas belopp, hvarvid 4 procents
ränta för den vid hvarje liqvid återstående
lånesumman beräknas; dock hafva Rikets åren
1847 och 1848 samt 1853 och 1854 församlade
Ständer inedgifvit nedsättningar i de först bestämda
årliga ränte- och kapital-inbetalningarne för ackordsersättningsbeloppen
vid Landshöfdinge-beställningarne
i Kalmar och Wermlands län. Utbetaldes
under åren 1841 och 1842 med 226.500 R:dr  106,985: 71. 98,656: 23.
= 106,985: 71. 98,656: 23. =
i) Lån till vattenaftappningar för odlingsföretag
inom.
Upsala län:
för aftappning af Bo- och Oallerå-sjöarne i Elfkarleby
socken af Örbyhus härad, å 5,250 R:dr, emot återbetalning
af 5 procent årligen, hvarvid räntan beräknas
till 3 procent,
3,607: 85. 3,294: 47.
» upprensningen af vattendraget genom Mösa-, Rudoch
Hesslinge sjöar till Ekavik vid Mälaren, för
beredande af aflopp för vattnet i träsket Blackfjerden
inom Lillkyrka och Löths socknar, å 6,000
K:dr; återbetalas jemte krono-utskylderna,
5,093: 2, 4,793: 2.
» för sänkningen af Granebergs och Hallarby sjöar
uti Litslena socken, å 6,000 R:dr; dito dito,
5,399: 69. 5,099: 69.
» utdikningen af Södra Wisjö mosse på Norunda härads
allmänning, å 5,250 R:dr; dito dito,  4,724: 73. 4,462: 23.
» aftappningen af Bälinge mossar inom Bälinge socken,
å 3,087 R:dr 19 öre; dito dito
2,778: 30. 2,623: 94.
Transport: 7,862,534: 78. 8,550,159: 29.
— 27 —
Transport: 7,862,534: 78.
för aftappningen af Sandby-sjön i Wesslands socken, å
4,500 R:dr; återbetalas jemte krono-utskylderna, 4,049: 77.
» upprensningen af Slada-ån och sänkningen afBarknåre
eller Griggebo-sjön i Hällnäs socken, å 5,000
R:dr; dito dito.
4,999: 74.
» sänkningen af Tösjön i Tierps socken, å 458 R:dr
23 öre; dito dito.  167: 76.
» dito af Wendel-sjön i Wendels socken, å 517 R:dr
4 öre; dito dito,
186: 14.
» dito af sjön Wiggan i Tierps socken, å 3,071 R:dr
26 öre; dito dito,....  1,351: 35.
» dito af Hufsjön i Ekeby socken, å 900 R:dr;
dito dito,
757: 78.
» utvidgningen och fördjupningen af Trögdbo dike, på
gränsen mellan Lagunda och Trögds härader, å
3,450 R:dr; dito dito
3,180: 76.
» utdikningen af Wånge och Läby träsk samt sänk
ningen
af Albo och Ekeby sjöar inom Ulleråkers och
Hagunda härader, emot årlig återbetalning af 8
procent utaf lånets ursprungliga belopp, hvarvid 4
procents ränta beräknas,  13,000: —
inom Stockholms län:
för utdikningsarbeten vid Wårby egendom i Huddinge
socken, å 1,725 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,
' 1,638: 66.
» utdikningen af en mosse å egendomen Fullersta i
samma socken, å 2,400 R:dr; dito dito,
1,056: —
» ett utdiknings- och vattenaftappningsarbete vid
Lockstaholm i Husby socken af Långhundra härad,
å 6,450 R:dr; dito dito,
2,322: —
» utdikningen af Barrsjö-kärret på Södra Nånö bys
egor i Estuna socken, å 330 R;dr; dito dito,
198: 1.
» sänkningen af sjöarne Norrviken och Edsjön inom
Sollentuna, Eds och Fresta socknar, å 6,000 R:dr;
dito dito,  6,011: 89.
» dito af sjön Erken i Estuna socken, å 2,400 R:dr;
dito dito,
2,788: 75.
» dito af Sigridsholms samt Lill- och Nederängssjöarne
inom Lunda, Widbo och Skeptuna socknar,
å 6,400 R:dr; återbetalas med 8 procent årligen,
hvarvid räntan beräknas till 3 procent,  6,400: —
Transport: 7,910,643: 39.
8,550,159: 29
3,824: 77
4,749: 74
131: 41
144: 78
1,105: 65
685: 78
2,904: 76
13,000: -
1,562: 41
864: -
1,806: —
171: 61
5,531: 89
2,596: 75
6,400:
8,595,628: 84
— 28 —
Transport: 7,910,643: 39.
inom Södermanlands län:
för sänkningen af sjöarne Långhalsen , Yngarn och
Hallbosjön, jemte flera mindre sjöar, inom Rönö,
Jönåkers och Oppunda härader, å 75,000 R: dr, emot
årlig återbetalning af 8 procent, hvarvid räntan beräknas
till 2 procent,
75,000: —
inom Östergötlands lån'.
för sänkningen af sjön Tåkern i Lysings, Dals och
Göstrings härader, å 30,000 R:dr; återbetaldt jemte
krouo-utskylderna,  1,199: 5.
» dito afo sjöarne Stora och Lilla Rengen, Jernlunden,
Asunden, Emmern, Strien och Nimmern
inom Hanekinds och Kinda härader, å 240,000 R:dr,
emot årlig återbetalning af 8 procent, hvarvid 2
procents ränta beräknas,
240,000: —
» dito dito, ytterligare lån, å 150,000 R:dr, emot återbetalning
af 6 procent, med beräkning af 4 procents
ränta,
141,351: 68.
» dito af Halleby-sjön inom Skärkinds socken och
härad, å 3,480 R:dr; återbetalas jemte krono
utskylderna,
3,480: —
» fortsättningen och fullbordandet af Storåns upprensning
och dermed sammanhängande vattenaf
tappningsarbeten
inom Tjellmo och Krigsbergs socknar,
å 100,000 R:dr, emot återbetalning af 8 procent,
hvarvid räntan beräknas till 3 procent,
100,000: —
på Gotland-,
för utdikningen af Burge myr, å 5,550 R:dr, emot årlig
inbetalning af 5 procent, dervid räntan beräknas
till 3 procent,
4,277: 28.
» dito af Mellings myr inom Ekstads och Sproge
socknar, å 4,305 R:dr; återbetalas jemte krono-ut
skylderna,
5,596: 50.
» dito af en Westöö hemman tillhörig myr inom Halls
socken, å 3,300 R:dr; dito dito,
4,455: —
» dito af Elinglieims myr inom Hangvare, Tingstäde
och Stenkyrka socknar, å 16,350 R:dr, emot årlig
återbetalning af 8 procent, med beräkning af 2
procents ränta,
8,024: 88.
» dito af Martebo myr inom Martebo, Lokrume, Westkinde,
Stenkyrka, Tingstäde och Lummelunda socknar,
å 37,800 R:dr, emot dito dito,
18,552: 91.
Transport: 8,512,580: 69.
8,595,628: 84.
70,979: 17.
227,506: 67.
138,985: 81.
3,765: 27.
100,000: —
4,135: 58.
5,381: 25.
4,290: —
6,888: 8.
15,924: 70.
9,173,485: 37.
— 29 —
Transport: 8,512,580: 69.
inom Kalmar lån:
för vattenaftappningar inom Dörby och Kläckeberga
socknar a i Norra Möre härad, å 3,975 R:dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
1,749: —
» utdikningen af kärrtrakten Fänet inom Thorsås, Wissefjerda
och Arby socknar i Södra Möre härad, å
8,478 R:dr 75 öre; dito dito,
5,088: 67.
» dito af kärrtrakten Mören inom Ljungby socken
af samma härad, å 6,318 R:dr 75 öre; dito dito, 3,791: 25.
» upprensningen af Emmabo-ån inom Wissefjerda
socken af dito, å 2,850 R:dr; dito dito,
1,938: —
» utdikningen af Arvidsmåla mosse inom Misterhults
socken af Tunaläns härad, å 2,134 R:dr 50 öre, emot
återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta,  1,086: 66.
» dito af Wångerslätts mossar inom Aby socken af
Norra Möre härad, å 1,200 R:dr; återbetalas jemte
krono-utskylderna,....
1,106: 37.
» utdikningsarbeten vid Hånaryd, Rydholm och Knifvingaryd
inom Bäckebo socken af samina härad, å
3,600 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 2 procents ränta,
3,600: -
» utdikningen af sank mark mellan Kroktorps sjö
och Anebo såg i Oscars socken af Södra Möre
härad, å 7,840 R:dr, emot dito dito, med beräkning
af 3 procents ränta,....
7,840: —
» dito dito vid Bjernarps, Skärfvets, Krokstorps och
Karstorps hemman i samma socken, å 4,500 R:dr,
emot dito, med dito af 4 procents ränta,  4,600: —
inom Blekinge lån:
för utdikningen af Mölle- och Dafra-sjöarne, Ollegöl,
Stora Mossen och Aborregöl i Asarums socken, å
1,176 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 2 procents ränta,
1,176: —
inom Jönköpings län:
för sänkningen at~ Säby-sjön i Säby socken af Norra
Wedbo härad, å 5,496 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,
4,946: 10.
» rensningen af Storån i Svartorps och Lekaryds
socknar af Tveta härad, å 9,550 R:dr; dito dito, 9,072: —
Transport: 8,558,474: 74.
9,173,485: 37.
1,431: —
4,423: 95.
3,285: 75.
1,710: —
858: 55.
1,010: 37.
3,600: —
7,840: -  4,500: —
1,176: —
4,671: 30.
8,594: 50.
9,216,586: 79.
— 30 —
Transport: 8,558,474: 74. 9,216,586: 79.
för sänkningen af sjön Nåtaren samt Bruks- och Rekebo-åarne
i Barkaryds och Jersnäs socknar af
samma härad, å 3,976 K:dr 33 öre; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
3,777: 35. 3,578: 54.
» aftappningen af Stensjön och Laggarbosjön inom
Lekaryds och Öggesjö socknar af dito, å 4,500 R:dr;
dito dito,
4,499; 77. 4,274: 77.
» sänkningen af Hökasjön i Forserums och Barkaryds
socknar, å 805 R:dr 50 öre; dito dito,
355: 77. 291: 30.
» utdikningen af Barkaryds-sjön jemte deromkring belägna
kärr och mossar i sistnämnde socken, å 1,500
R:dr: dito dito,
540: — 420: —
» sänkningen af sjöarne Or och Bunn samt Öfra och
Nedra Qvarnsjön inom 14'ista oell Norra Wedbo härader,
å 7,562 R:dr; dito dito,
2,722: 35. 2,117: 40.
» dito af Aneby, Flisby och Wesselda sjöar samt upprensningen
af några dermed sammanhängande mindre
vattendrag inom Bredesta, Lommaryds, Bälaryds,
Flisby och Solberga socknar af Norra och
Södra Wedbo härader, å 21,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af
2 procents ränta,
8,840: 48. 7,327: 92.
» dito af Klackarps-sjön inom Lekaryds och Forserums
socknar af Tveta härad, å 2,977 R:dr 50
öre; återbetalas jemte krono-utskylderna,  1,548: 30. 1,310: 10.
» dito af Kahnsjön i Malmbäcks socken af Westra
härad, å 1,500 R:dr; dito dito,
1,382: 97. 1,262: 97.
» dito af sjöarne Stora och Lilla Nömmen samt
Stensjöyi jemte upprensningen af Kålltorps å inom
Östra och Westra härader, å 10,875 R:dr; dito
dito,
9,295: 78. 8,487: 44.
» dito af Näsby- eller Flishults-sjön samt upprensningen
af Flisliults å inom Näsby socken af Östra
härad, å 5,250 R:dr; dito dito,
5,260: 39. 4,840: 39.
» utdikningen af Skifverstads, Bonarps och Lunnagården
madängar inom Ekesjö socken af Södra
Wedbo härad, å 1,747 R:dr 50 öre; dito dito,  1,750: 97. 1,611: 17.
» sänkningen af Bexheda-sjön eller Grummeln inom
Bexheda, Näsby, Hvetlanda och Myresjö socknar
af Östra härad, å 4,800 R:dr; dito dito,
5,577: 50. 5,193: 50.
» dito af Ljunga-ån m. fl. vattendrag inom Westra
härad, å 22,800 R:dr, emot årlig återbetalning af
8 procent, med beräkning af 3 procents ränta, ... 22,800: — 22,800: —
Transport: 8,626,826: 37. 9,280,102: 29.
— 31 —
Transport: 8,626,826: 37. 9,280,102: 29
för sänkningen af Broby å, inom Lannaskede socken af
Ostra härad och Fröderyds socken af Westra härad,
å 13,360 R:dr; emot årlig återbetalning af 8 procent,
med beräkning af 3 procents ränta,  13,360: — 13,360: —
» dito af Höka- och Böhle-sjöarne inom Skeda socken
af Ostra härad, å 2,300 R:dr, emot årlig återbetalning
af 8 procent, hvarvid 4 procents ränta
beräknas,
— 2,300: —
» dito af Wisjön inom Svartarps, Lekaryds och Hakarps
socknar af Tveta härad, å 2,000 R:dr; dito
dito,
— 2,000: —
inom Jönköpings och Kronobergs län:
för sänkningen af sjön Widöstern inom Ostbo och Sunnerbo
härader, å 3,885 R:dr; återbetalas jemte
krono-utskylderna,
3,884: 71. 3,690: 43
» aftappningen af sjöarne Drafven och Bolmen inom
Westbo och Sunnerbo härader, å 22,275 R:dr, emot
återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta,  11,021: 17. 9,431: 63
inom Kronobergs lån:
för aftappningen af sjön Elen i Wirestads och Westra
Thorsås socknar, å 3,992 R:dr 15 öre; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
3,792: 34. 3,592: 74.
» utdikningen af Lillasjö samt åtskilliga i närheten
deraf belägna kärr- och mosstrakter inom Stenbrohults
och Wirestads socknar af Albo härad, å 9,000
R:dr; dito dito,  3,239: 97. 2,519: 96.
» dito af kärrmark å Hyttinge och Buhults hemmans
egor inom samma socknar, å 1,237 R:dr 50 öre;
dito dito,
544: 50. 445: 50.
» utdikningsarbete vid hemmanen Tångarne-Faxagård
och Westergård i Stenbrohults socken, å 1,462 R:dr
50 öre; dito dito,
643: 50. 526: 50.
» enahanda arbete vid hemmanet Rephult i samma
socken, å 1,677 R:dr; dito dito,  737: 87. 603: 71.
» aftappningen af Stenhults-, Mellan- och Mexarpssjöarne
inom Qvenneberga, Slätthögs och Mistelås
socknar af Albo härad, å 3,000 R:dr; dito dito,.... 2,766: 6. 2,526: 10.
» sänkningen af sjön Möckeln inom Albo och Sunnerbo
härader, å 28,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2 procents
ränta,
23,069: 27. 21,286: 81.
Transport: 8,689.885: 76. 9,342,385: &7.
— 32 —
Transport: 8,689,885: 76. 9,342,385: 67.
för aftappningen af Rinkaby- och Barne-sjöarne inom
Konga och Kinnevalds härader, å 4,800 R:dr;
återbetalas jemte krono-utskylderna,
5,193: 50. 4,809: 50.
» dito af Tomsjöarne i Dädesjö och Furuby socknar
af Uppvidinge och Konga härader, å 1,800 R:dr;
dito dito,
2,090: 82. 2,090: 82.
» sänkningen af Långasjön och utdikningen af Galnegöl
samt dervid liggande mossar inom Almunderyds
socken af Kinnevalds härad, å 2,340 R:dr; dito
dito,  2,719: 4. 2,719: 4.
» dito af Mada-ån inom Åsheda socken af Uppvidinge
härad, å 14,550 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 4 procents ränta,...  — 10,850: —
nom Kristianstads lån'.
för utdikningen af 8 myrer inom Örkeneds socken af
Östra Göinge härad, å 3,000 R:dr; återbetalas jemte
krono-utskylderna,  3,245: 94. 3,005: 94.
» dito af 6 myrer inom Wittsjö socken af Westra
Göinge härad, å 1,650 R:dr; dito dito,  1,785: 27. 1,653: 27.
» dito af myrer vid Hyngarp och Snärshult inom
samma socken, å 525 R:dr; dito dito,
568: 4. 526: 4.
» mossutdikningar vid Björstorp, Hästhult och Mörkhult
inom nämnde socken, å 1,680 R:dr; dito dito, 1,680: — 1,952: 82.
» dylika utdikningar vid Gjörbjörnarp, Mölleröd, Glim
åkra
m. fl. byar inom Glimåkra socken af Östra
Göinge härad, å 5,430 R:dr; dito dito,
5,430: — 6,311: 80.
inom Hallands län:
för Himble ås upprensning, å 6,800 R:dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna,  6,459: 65. 6,119: 65.
» Tollereds ås dito, å 3,200 R:dr; dito dito,
2,879: 81. 2,719: 80.
» upprensningen af Ysby å inom Walda, Tölö och
Släps socknar af Fjäre härad, å 3,600 R:dr; dito
dito,
3,319: 13. 3,031: 13.
» sänkningen af Ramsjön och utdikningen af derom
kring
belägna vattendränkta egor inom Ljungby,
Winberga, Stafsinge och Morups socknar af Faurås
härad, å 10,800 R:dr; dito dito,  10,800: — 11,685: 38.
» rätnings- och rensningsarbeten i Tvååkers-ån inom
Himble härad, å 18,800 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 3 procents
ränta,  18,800: — 18,800: —
Transport: 8,754,856: 96. 9,418,660: 86.
- 33 —
Transport: 8,754,856: 96. 9,418,660: 86.
inora Elfsborgs och Hedlands lån:
tor sänkningen af sjön Weselången ra. 6. vattendrag ■
inora Marks härad af Elfsborgs län och Wiske härad
af Hallands län, å 40,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 3
procents ränta,
40,000: — 40,000: —
inom Elfsborgs län:
. för sänkningen af Hasserås-sjön samt upprensningen af
Lerby- och Snapperuds elfvar inora Ämåls och Mo
socknar af Tossbo härad, å 5,400 R:dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
5,939: 72. 5,669: 72.
» utdikningen af Hössna mader inom Hössna och
Knåttle socknar af Redvägs härad, å 12,579 R:dr;
dito dito,  7,547: 40. 6,541: 8.
» upprensningen af Säfve å inom Kullings härad, å
5,055 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 2 procents ränta,
4,224: 86. 3,908: 95.
» dito af Steneby-elfeen inom Steneby socken af
Wedbo härad, å 9,750 R:dr; återbetalas jemte
krono-utskylderna,  10,549: 29. 9,769: 29.
» dito af Bredängs-ån i Wäne härad, å 2,640 R:dr;
dito dito,
3.066: 52. 3,066: 52.
» utdikningen af Lenghems mader inora Kinds härad,
å 3,600 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 3 procents ränta,  3,600: — 3,600: —
inom Elfsborgs och Skaraborgs län:
för utdikningen af mossar, belägna omkring än Ätran
inom Wartofta härad af Skaraborgs och Redvägs
härad af Elfsborgs län, å 14,640 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af
3 procents ränta,
14,640: — 14,640: —
inom Skaraborgs län:
för sänkningen af sjön Osten inom Wadsbo härad, å
8,329 R:dr 50 öre; återbetalas jemte krono-utskylderna,
:  7,496: 8. 7,079: 61.
» kanalanläggningen genom Kottholmsnäset vid Tidaån
samt upprensningen af Sågströmrnen inom samma
härad, å 6,189 R:dr 75 öre; dito dito,  4,834: 74. 4,500: 81.
Transport: 8,856,755: 57. 9,517,436: 84.
5
— 34 —
Transport: 8,856,755: 57.
för sänkningen af sjön Lången och upprensningen nf Kräftan
inom Wadsbo härad, å 11,550 R:dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
10,971: 87.
» utdikningen af Hedeberga egendoms andel i Möllarps
mossar inom Marks härad, å 1,500 R:dr; dito dito, 780: —
» dito af Dagsnäs- och Höryda- saint en del af Stora
Bjurums mossar inom Gudhems härad, å 10,200
R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 2 procents ränta,
10,200: —
» sänkningen af sjön Orien och ån Orian inom Hambergs
socken af Wadsbo härad, å 6,800 R:dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna  6,800:
inom Örebro län:
för sänkningen af Mosjön samt rensningen af Kumla-,
Täby- och Aby åar inom Orebro, Kumla och Sköllersta
härader, å 30,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2 procents
ränta,  30,000: —
» dito af Lindesby-sjön och upprensningen af Hastelfven
inom Jernboås socken af Nora bergslag, å
2,175 R:dr; återbetalas jemte krono-utskylderna, 2,005: 31.
» dito af Hahla å i Kumla och Hallsbergs socknar,
å 20,400 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 3 procents ränta,  20,400: —
» utdikningen af Granhammar-kärren inom Winteråsa
socken i Örebro och Kräcklinge socknar i Hardemo
härad, å 22,500 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, dervid räntan beräknas efter 4 procent,
—
inom Wermlands län:
för sänkningen af sjön Björklången inom Nyeds bergslag,
å 3,300 R:dr: återbetalas jemte krono-utskylderna,
1,452:
» ett vattenaftappningsarbete å säteriet Agnhammars
egor inom Grums socken och härad, å 2,100 R:dr;
dito dito,
924: —
» vattnets afhållande från ett odlingsbart fält å säteriet
Odenstuds egor i Gillberga socken, å 1,305
R:dr; dito dito,
574: 21.
» aftappuingen af vattendränkta trakten Slödjan i
Transport: 8,940,862: 96.
9,517,436: 84.
10,394: 36.
660: —
9,661: 10.
8,650: 66.
28,491: 67.
1,831: 31.
20,400: —
11,500: —
1,188: -
756: —
469: 81.
97öl 1,439: 75.
— 35 -
Transport: 8,940,862: 96. 9,611,439: 75.
[luggenås socken af Näs härad, å 4,710 R:dr;
emot återbetalning af 5 procent årligen, med beräkning
af 3 procents ränta,
3,582: 83. 3,455: 41.
för aftappningen af 4 myrer vid hemmanet Trangärdstorp
i Grafva socken af Karlstads tingslag, å 1,005
R:dr, emot dito af 8 procent, med beräkning af 2
procents ränta,
441: 1. 371: 1.
» sänkningen af Hänsjön inom Fryksände socken af
Fryksdals härad, å 12,600 R:dr; återbetalas jemte
krono-utskylderna,
11,249: — 11,616: 95.
» dito af sjöarne Wadljungen och Björklången samt
rensningen af elfven Rinnan inom Nordmarks härad,
å 16,800 R:dr, emot återbetalning af 8 procent,
med beräkning af 2 procents ränta,  16,800: — 16,800: —
» dito af Säfsjön i Arvika socken af Jösse härad, a
8,000 R;dr, emot dito, med beräkning af 3 procents
ränta,
8,000: — 8,000: —
» utdikningen af Nolby- och Skane mossar inom Näs
härad, å 11,600 R:dr, emot dito dito,  b... 11,600: — 11,600: —
inom Westerås län:
för utdikningen af Hägervalls- och Skarfstads mossar
samt aftappningen af Mosjön inom Skultuna socken
af Norrbo härad, å 15,385 R:dr 50 öre; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
5,538: 79. 4,307: 95.
» sänkningen af Frövi-sjön inom samma socken, å
1,300 R:dr; dito dito,
571: 98. 467: 98.
» utdikningen af myrer vid Jidpa gård i Romfartuna
socken af sistnämnde härad, å 4,674 R:dr; dito
dito,
2,056: 55. 1,682: 63.
» dito af Bredmossen samt sänkningen af Laggarbooch
Harm-sjöarne inom Kolbäcks och Bergs socknar
af Snefringe härad, å 5,010 R:dr; dito dito,... 2,204: 38. 1,803: 58.
» dito af kärr- och myrängar, tillhörande byarne
Nesselsta, Holm, Myrkarbo, Kättbo och Nickbo
inom Hvittinge socken af Thorstuna härad, å 1,565
R:dr; dito dito,  688: 44. 563: 23.
» aftappningen af Mursjön i Wester-Wåhla socken af
Norbergs härad, å 3,670 R:dr 50 öre; dito dito,.... 1,615: 3. 1,321: 39.
» upprensningen af Altuna å, till förekommande af
öfversvämningar inom Simtuna och Thorstuna härader,
å 3,000 R:dr; dito dito,
2,766: 14. 2,526: 16.
~ Transport f 9,007,977: 11. 9,675,956T 4-
— 36 —
Transport: 9,007,977: 11. 9,675,956: 4.
för aftappningen af Kolbäcks-sjön saint atdikningen af
kringliggande mossar å Arboga stads södra skog,
inom Åkerbo härad, å 1,500 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2
procents ränta,
760: 67. 659: 32.
» sänkningen af Schedvi- och Westlanda- samt Osteroch
Sundångs-sjöarnc inom Åkerbo härad, å 14,000
R:dr, emot dito, med beräkning af 4 procents ränta, 7,500: - 14.000: —
inom Westerås och Upsala lån:
för atdikningen af sanka ångar, tillhörande byarne
Rönna, Rotbrunna, Bogården samt Norrby inom
Hernevi socken af Thorstuna härad, å 1,409 R:dr
25 öre; återbetalas jemte krono-utskylderna,
615: 48. 504: 4.
inom Stora Kopparbergs lån:
för aftappningen af Granu- och Ofver-sjöarne samt utdikningen
af Wiganders- och Haralds-myrerna inom
Särna socken, å 1,162 R:dr 50 öre; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
978 80 885: 80.
» utdikningen af Ramsäng s-myren inom Stora Tuna
socken, å 600 R:dr; dito dito
697: 19. 697: 19.
» dito af Dalsjön, Igeltjärn och D aldrig s-myren inom
• samma socken, å 1,440 R:dr; dito dito.
1.673: 24. 1,673: 24.
» sänkningen af Rejsjön inom Rättviks socken, å375
R:dr; dito dito
435: 74. 435: 74.
» utdikningen af Somyren, Sällängen och Källmyren
m. fl. myrer inom dito, å 1,440 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 3
procents ränta  1,440: — 1,440: —
» myrutdikuingar inom Folkärna socken, å 720 R:dr,
emot dito dito,
720: — 720: —
» utdikningen af Stora Flyten inom Mora socken, å
720 R:dr, emot dito dito,
720: — 720; —
# dito af 7 myrer inom Jerna socken, å 750 R:dr.
emot dito, med beräkning af 2 procents ränta,
— 750: —
inom Gefleborgs län:
för utdikningen af Baggbo-, Åls-, Lop- och Stormy
rerna
inom Ljusdals socken i Norra Helsingland,
å 20,700 R:dr; återbetalas jemte krono-utskylderna, 19,084: 97. 17,428: 97.
Transport: 9,042,603: 20. 9,715,870: 34.
— 37 —
Transport : 9,042,(j03: 20. 9,715,870: 34.
för utdikningen af Gamsåters myren inom Bergsjö socken
af samina provins, ä 3,000 R:dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna,
2,765: 94. 2,525: 94.
» sänkningen af Gärsjön inom Oster-Fernebo socken i
Gestrikland, å 6,300 R:dr; dito dito,  6,816: 47. 6,312: 47.
» dito af Ostanbräcks- och Wii-sjöarne inom Tuna
socken i Södra Helsingland, å 6.240 R:dr; dito
dito,
6,240: — 7,253: 33.
» dito af Fåbodetjern inom Söderala socken i Södra
Helsingland, å 480 R:dr, emot återbetalning af 8
procent årligen, med beräkning af 2 procents ränta, 480: — 480: —
» dito af Al- och Telge-sjöarne i närheten af Söderliamn,
å 27,600 R:dr, emot dito, med beräkning af
3 procents ränta,
27,600: — 27,600: —
» dito af sjöarne Hertén, Hösjön och Hertetjern inom
Bollnäs socken i Westra Helsingland, å 8,000 R:dr,
emot dito, med beräkning af 4 procents ränta, ....
8,000: —
inom Wester-Norrlands län:
för sänkningen af Tåsjön, inom Tåsjö socken i Södra
Ångermanland, k 6,000 R:dr. emot dito, med beräkning
af 3 procents ränta,
6,000: — 6,000: —
inom Jemtlands län:
för utdikningen af myrer vid Waplanda, Okne och
Smedåsens byar inom Näskotts socken, å 3,440
R:dr; återbetalas jemte krono-utskylderna,
3,440: — 4,376: 21
» dito af myrer vid Näsets, Grälsgårds, Jönsgårds,
Gärdes, Bergets. Wallås och Risselås byar inom
Ströms socken, å 7,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 4 procents
ränta,
— 7,000: —
mom Westerbottens län:
för utdikningen af Svartbergs- och Nybruks-myverna i
Sä/vars socken, å 2,250 R:dr: återbetalas jemte
krono-utskylderna,  2,137: 38. 2,024: 88
» sänkningen af Degersjön och Lillsjön i Nysätra
socken, å 2,700 R:dr, emot årlig återbetalning af
5 procent, med beräkning af 3 procents ränta, .... 2,044: 89. 1,960: 84
» dito af Kroksjön i Bygdeå socken, å 2,520 H:dr;
återbetalas jemte krono-utskylderna,
2,928: 20. 2,928: 20
Transport: 9,103,056: 8. 9,792,332: 21
— 38 —
Transport:
för utdikningen af Qvarnmyren, Ätjälsmyren och Tattarsmoran
på Tvåråmarks bys ego-område, i Såfvars
socken, å 750 R:dr: återbetalas jemte krono-utskylderna,
....
» utdikningsarbete vid Byske by inom Skellefteå socken,
å 3,440 R:dr; dito dito,
» utdikningen af Ratu-tråsk i Bygdeå socken, ;i 1,840
R:dt-; dito dito,
« dito af åtskilliga myrer på Wester-Sjulmarks bys
egor i samma socken, å 1,660 R:dr; dito dito,
» dito af Hamptjerns- och Degermyrerna inom Degerfors
socken, å 7,800 R:dr, emot återbetalning af
8 procent årligen, med beräkning af 4 procents
ränta,
inom Norrbottens lån:
för utdikningen af det vid Niemisels by i Råneå socken
belägna Westi-tråsk, å 906 R.dr; återbetalas
jemte krono-utskylderna
» dito af Teurajervi-, Lombolo- ra. fl. sjöar inom OfverKalix
socken, å 7.800 R:dr, emot återbetalning af
8 procent årligen, med beräkning af 2 procents
ränta,
» dito af B åling sträsket. Lillträsket, Staftjern m. fl.
sjöar i Neder-Luleå socken, å 3,320 R:dr, emot
dito, med beräkning af 3 procents ränta,
» dito af myrtrakter vid och mellan byarne Tärendö,
Niva, Pajala, Kirnujärvi och Erkheike inom Pajala
socken, å 6,360 R:dr, emot dito dito,
» utdikningsarbete vid Kukkola by inom Karl Gustafs
socken, å 15,000 R.:dr, emot dito, med beräkning
af 4 procents ränta,
1,296,268: 74. 1,313,478: 87. =
k) Lån till Fabr iks idkar en J. R. Schram, å
20,000 R:dr, för fabriksanläggning till bearbetande
af marmor på Singön inom Roslags skärgård, emot
4 procents ränta och återbetalningsskyldighet efter
5 års förlopp. Utbetaldes år 1861
'== 20,000: — 20,000 =
- 9,157,199: 93. 9,863,364: 81.
9,103,056: 8. 9,792,332: 21.
871: 48. 871: 48.
3,440: — 4,376: 21.
1,840: — 2,340: 78.
1,660. 2,111: 76.
7,800: — 7,800: —
1,052: 37. 1.052: 37.
7,800: — 7.800: —
3,320. — 3,320: —
6,360: — 6,360: —
— 15,000: —
20,000: — 20,000: —
Transport:
9,157,199: 93.
9,863,364: 81.
— 39 —
Transport: 9,157,199: 93. 9.863,364: 81.
Fordringar, grundade på Rikets Ständers särskilt
meddelade heslut och stadgandcn:
Hos Hjelmare /canal- och slussverks-bolag, motsvarande
beloppet af den för nämnda kanal- och slussverk
afsatta reparationsfond; hvilken fond ursprungligen
bildats genom en i bolagets fasta egendomar Stora
Wallby och Oppeby intecknad förbindelse å 22,500
R:dr och årligen tillväxer med 5 procent å det belopp.
densamma vid hvarje års början utgjorde, . . 65,818: 38. 69,109: 30.
Allmänna bevillning en för år 1861, upptagen enligt dess
vid seduaste statsreglering
påräknade belopp,
R:dr 2,250,000: —
efter afdrag af hvad derå under
sagde år till Riksgäldskontoret
influtit utöfver de
från detta verk utbetalda taxerings-
och uppbörds-kost
nader,
» 73,083: 21: 2,176,916: 79.
—
Allmänna bevillningen för år 1862,
upptagen enligt dito dito, .... R:dr 2.250,000: —
efter afdrag af dito dito  » 70,863: 18.
2,179 136- 82
Köpeskillingen för den vid Regeringsgatan här i hufvudstaden
belägna och af Kronan försålda s. k. hof
bageri-egendomen
25,000: — 25,000: —
2,267,735: 17. 2,273,246: 12. =
fireditiv-fordringar:
För det begagnade beloppet af kreditivet å 225,000 R:dr
till Ulldiskont-fondens förstärkande, emot 3 procents
årlig ränta,
77,460: — 62,340: —
» utbekommet belopp utaf kreditivet för Arméens be
fäls
och tjenstemäns pensionering, i öfverensstämmelse
med sednast fastställda, förhöjda pensions-stat, 50,000: — 50,000: —
» dito af kreditivet för Flottans embete- och tjenste
mannapersonals
dito, dito,
20,000: — 20,000: —
= 147,460: — 132,340: =
Fordringar för oredovisade förskott:
till kostnader för innevarande riksdag  11,284: 94: 114,677: 28.
» dito för Rikets Ständers hus
941: 96. 704: 93.
Transport: 11,584,622: — 12,384,333: 14.
— 40 —
Transport :
11,584,622:
12,384,333:
14.
till
expenser vid Justitie-ornbudsmans-expeditionen
25:
48.
—
»
kostnader vid kortståmplingeri
61:
25.
25:
74.
»
dito vid tidn ings stämpling en
994:
54.
1,141:
89.
»
kontors- och rättegångs-expenser vid Riksgälds-
kontoret
626:
7.
63:
72.
= 13,934: 24. 116,613: 56.
Särskilda fordringar:
•utaf ränte- och amortismnents-fonden för 1855 års fon-
derade statslån, derå upplupna obetalda räntor ....
6,742:
—
»
dito för 1861 års dito, dito
34,650:
—
—
41,392: —
Tillsvidare förräntade medel:
a) genom öfverlemnade eller uppköpta obligationer:
med
4 procents ränta,
Målare-provinsernas
Hypoteksförerängs.. 455: —  —
Östgöta dito
24,644: 44.  —
med 4|- procents ränta,
Riksgälds - kontorets
egna, utfärdade för
1861 års fonderade
statslån,
277,500: — 249,750: —
Skånska Hypoteks
föreningens
42,000: —  —
b) Genom lån till åtskilliga
Verk och
Inrättningar samt
enskilde personer.
emot hypotek af
obligationer eller andra
säkerhetshandlingar
samt 5 procents
ranta,  2,701,600: — 3,777,000: — 3)046,199: 44. 4,026,750: —
= 3,046,199: 44. 4,026,750: - =
Ränte-fordringar, hvaraf, för tillsvidare förräntade
medel vid 1861 års slut: 22,707 R:dr 35 öre och
vid 1862 års slut: 80.440 R:dr 57 öre,
146,734: 60. 176,217: 23.
146,734: 60. 176,217: 23. =
Transport: 14,820,655: 38, 16,588,531: 72.
— 41 —
Transport: 14,820,655: 38. 16,588,531: 72.
Kontant behållning, innestående å Riksgälds-kontorets
räkning JVs' 1 i Rikets Ständers Bank (eller
den för alla andra Riksgälds-kontorets inkomster
och utgifter, än dem, som röra statens jernvägsvägsbyggnader
och dertill upptagna lån, begagnade
Banko-räkning)
419,531: 28. 202,760: 39.
= 419,531: 28. 202,760: 39. =
inom linien bokförda tillgångar
vid vid
1861 års slut. 1862 års slut.
Rikets Ständers hus,
beräknadt efter den
för detsamma af Riksgälds-kontoret
betalda
köpesumma,  49,500: — 49,500: —
(Upptaget inom linien,
på grund af Rikets
Ständers beslut vid
1840—1841 års riksdag.
)
Riksgälds-kontorets nuvarande
hus  90,000: — 90,000: —
(Dito dito, enligt dito
vid 1856—1858 års
riksdag.)
Det oersatta förlags -  kapitalet till bedrifvande
af lånerörelsen
vid /. d. General
assistans-kontoret
57,723: 17. 57,723: 17.
(Dito dito, enligt dito
vid 1840—1841 års
riksdag.)
Oersatta beloppet af
det såsom kreditiv beviljade
och under åren
1833 och 1835 utanordnade
anslag för
en vattenledning till
Karlskrona  118,850: 89. 118,850: 89.
Transport: 316,074: 6. 316,074: 6. 15,240,186: 66. 16,791,282: 11.
— 42 —
Transport: 316,074: 6. 316,074: 6. 15,240,186: 66. 16,791,292: 11.
Förskottsvis under åren
1847 med 1862 utbetalda
medel till bestridande
af kostnaderna
för kolonien S:t
Barthelemys förvaltning',
under förbehåll
af den framtida godtgörelse,
som genom
koloniens ökade afkastning
eller afträdande
till främmande
makt kan erhållas,.... 297,058: 81. 315,058: 81.
Det vid 1853—1854
års riksdag tor upprätthållande
af rikets
neutralitet beviljade
kreti tiv. hvaraf 40,021
R:dr 33 öre återbetalts,
3,709,878: 67. 3,709,878: 67.
(Detta, till hela sitt
belopp, 3,750,000 R:dr,
utbetalda kreditiv är
fördt inom linien, enligt
Rikets Ständers
beslut vid 1850 -1858
års riksdag.)
Den, för utomordentliga
försvarsans alter, vid
185,3—1854 års riksdag
anvisade kreditivsumma,
efter afdrag
af hvad som utaf det
iyftade beloppet blifvit
återbetaldt  2,248,741: 82. 2,248,741: 82.
(Dito, 2,250,000 R;dr,
dito, enligt dito.)
Fordran af Allmänna
Hypoteks-banken för
de till grundfond åt
denna Bank afiernnade
obligationers kapital
belopp,
8,000,000: — 8,000,000: —
““Trumma R:dr 14,571,753: 36. 14,589,753: 36.
Summa R:mt R:dr 15,240,186: 66. 16,791,292: 11.
— 43 —
Nu meddelade utförliga uppgift å alla i Riksgälds-kontorets hufvudbok upptagna
tillgångar visar, att utom den jemförelsevis mindre betydliga förändring, som de inom
linien förda fordringarne undergått, hafva dessa tillgångar under loppet af sistförlidet år
vunnit en tillökning af
R:dr 1,551,105: 45,
hvilken tillökning ungefärligen motsvarar skilnaden mellan hvad under året i låneväg
från Riksgälds-kontoret utgifvits och sammanlagda beloppet af derunder verkställda kapitalafbetalningar
å Kontorets lånefordringar, utom de genom utlåning tillsvidare förräntade
medel utaf jernvägslåuen och dessa Iåns amortissementsfonder.
Bland här ofvan uppgifna, vid 1862 års slut utbalanserade, fordringar och öfriga
tillgångar, hvilka sammanräknade uppgingo till ej mindre än
R:dr 16,791,292: 11,
var då ett kapitalbelopp af 12,770,718 R:dr 27 öre för Riksgäldskontoret
räntebärande, nemligen:
efter beräkning af 51
procents
årlig ränta ..
.. R:dr
473,643: 24.
»
v
»
5
procents
dito
»
3.777,000= —
»
»
»
44
procents
dito
»
349,980: —
»
»
»
4'
procents
dito
.. ))
4,532,606: 25.
»
»
»
3
procents
dito
))
593,447: 30.
»
))
»
2
procents
dito
))
3,044,041: 48.
tillsammans R:dr 12,770,718: 27.
Sådana lånefordringar, för hvilka ränta
efter viss bestämd tids förlopp kommer att erläggas,
utgjorde
808,980: —
Sammanslagna kapital- och räntebeloppen
af de för sjösänkningar och myrutdikningar
eller andra vattenaftappningsföretag beviljade och
utgifna låneunderstöd, som skola af vederbörande
jordegare återbetalas i sammanhang med kronoutskyiderna
för de hemman eller hemmansdelar,
hvilka den genom de verkställda vattenaftappnings-arbetena
förbättrade eller erhållna jord
tillfallit, bestego sig till
318,195: 18.
För öfrigt utgjordes tillgångarne af:
a) å de räntebärande fordringarne före 1862 års
utgång upplupna, men icke erlagda, till största
delen dessförinnan ej förfallna, räntor .... 176,217: 23.
b) utgifna lån, för hvilka någon ränta icke skall
erläggas,
123,670: 66.
c) det vid sednast förflutna riksdag beräknade
beloppet af den allmänna bevillning, som enligt
nu gällande bevillningsförordning skulle
för år 1862 utgöras, efter afdrag af hvad
deraf redan under samma års lopp till Riksgälds-kontoret
influtit,
2,179,136: 82.
Transport: 16,376,918. 16.
— 44 —
Jemförelse
emellan
Riksgäldskontorets
sladder samt
tillgångar och
fordringar.
Transport: 16,376,918: 16.
d) fordran af Mynt-verket för den till kostnader
för dess nuvarande lokal använda köpeskillingen
för den s. k. hofbageri-egendoraen .... 25,000: —
e) Lyftade, men icke redovisade, medel utaf de
för ökade pensioner åt embets- och tjenstemannapersonaleu
vid Arméen och Flottan anvisade
särskilda kreditiv
70,000: —
f) förskottsvis bestridda kostnader för innevarande
riksdag  114,677: 28.
g) till kostnader vid kort- och tidningsstämplingen
samt till utgifter för Rikets Ständers
hus anordnade förskott  1,936: 28.
h) vid 1862 års utgång innestående behållning
å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i Rikets
Ständers Bank
202,760: 39.
R:dr 16,791,292: 11.
Till följd af ofvanomförmälda samtidiga minskning af skulderna och ökning af
tillgångarna, har de sednares öfverskott utöfver de förra under det år, hvars räkenskaper
nu granskats, blifvit betydligen förökadt. Detta öfverskott, hvilket i sednast församlade
Revisorers berättelse uppgafs utgöra
R:dr 3,538,500: 44.
har nemligen under sagde år ökats med
» 5,191,029: 56.
och uppgick vid samina års slut till
K:dr 8,729,530: —
Efter hvad kapitalräkningen i Riksgälds-kontorets hufvudbok ådagalägger, har den sålunda
vunna ansenliga förbättringen i förhållandet mellan Riksgälds-kontorets skulder
och tillgångar egentligen föranledts dels genom de af Riksgälds-kontoret under nu ifrågavarande
år från Kongl. Stats-kontoret, såsom behållna öfverskott å stats-verkets inkomster,
emottagna summor af tillsammans 2,173,667 R:dr 74 öre och dels genom den förut
omnämnde öfverföringen till annan räkenskap af det vid årets slut återstående kapitalbeloppet,
3,247,600 R:dr, utaf 1855 och 1861 års fonderade statslån, för hvilkas liqviderande,
så till hufvudstol som ränta, särskilda, till amortissementsfonderna för desamma ingående,
årliga anslag blifvit af Rikets Ständer anvisade.
Med tillägg af dessa 2:ne poster, hafva de Riksgälds-kontorets kapitalräkning för
år 1862 tillgodoförda inkomster samt kapital- och räntevinster jemte besparingar m. m.
uppgått till ett sammaBlagdt belopp af
R:dr 10,738,077: 39,
hvaremot denna räkning under samma år påförda, af Rikets Ständer
utan återbetalningsskyldighet beviljade, statsanslag samt riksdags-
och förvaltningskostnader m. fl. utgifter uppgått till
» 5,547,047: 83.
Beträffande de skulder samt fordringar och andra tillgångar, sorn, till följd af
derom fattade särskilda beslut, tid efter annan blifvit förda inom linien i Riksgäldskontorets
räkenskaper, så hafva de sålunda bokförda skulderna under sistlidet år endast
ökats med 686 R:dr 55 öre, eller med de från Kongl. Stats-kontoret ytterligare aflemnade
depositionsmedel; och uppgingo desamma vid årets slut till ... R:dr 14,701.922: 20.
— 45 —
De fordringar och tillgångar, som vid nyssnämnde tidpunkt funnos upptagna inom linien,
utgjorde nära enahanda belopp eller
R:dr 14,589,753: 36.
och hade äfven under året något ökats till följd af då förskottsvis verkställd utbetalning
af anslaget till betäckande af kostnaderna för kolonien S:t Barthelemys förvaltning.
Jemte den uti bifogade sammandrag ur oftanämnde hufvudbok (Tab. N.o 1) meddelade,
mera omständliga, uppgift å de medel, som genom insättning å Riksgälds-kontorets
egentliga inkomst- och utgiftsräkning i Rikets Ständers Bank under sistlidet år
till detta Verk influtit och hvad som genom utassignering från samma räkning derunder
utbetalts, hafva Revisorerne ansett sig böra här införa nedanstående summariska tabell
öfver Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter, deruti, för underlättande af jemförelsen
mellan inkomst- och utgiftsummornas belopp under sistlidne och föregångne år, de särskilda
inkomsterna och utgifterna blifvit sammanförda under enahanda hufvudtitlar, sorn
förekomma i alla, angående Riksgälds-kontorets ställning och rörelse, under sednare tider
afgifna revisionsberättelser.
Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter under år 1862,
utom de för statens jernvägsbyggnad er upplånta medel
samt hvad för dessa byggnaders fortsättande
eller dertill upptagna låns liqviderande
blifvit utbetaldt:
Inkomster:
Allmän bevillning samt kort- och tidningsstämpel-afgifter, jemte obser
vations-medel,
2,611,143: 31.
Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen
14,551: 93.
Kapitalafbetalningar och räntor å för vissa föremål eller under längre
tid beviljade lån
679,121-. 64.
Återbetalning af lyftade medel å kreditivet för fårskötselns befrämjande
samt derför erlagd ränta
85.272: 4.
Återbetalning af tillsvidare förräntade medel, med tillägg af derå upplupna
och godtgjorda räntor,
3,525,734: 85.
Ersatt förskott  ... :  1,527: 75.
Återbetalning utaf några från Riksgälds-kontoret utbekomna anslagssummor
■■■• 10,718: 39.
Till Riksgälds-kontoret, för derå anvisade utgifter, enligt Rikets Ständers
beslut, öfverlemnade särskilda behållningar och 'i1, ångar .... 2,414,809: 89.
Öfverskott å 1860 och 1861 års statsinkomster samt oeoparingar å
förslagsanslagen m.
2,201,000: —
Deponerade undsättningsmedel  65,000: —
Transport: 11,608,879: 80.
Riksgäldskontorets
inkomster ock
utgifter under
år 1862.
— 46 -
Transport: 11,608,879: 80.
Genom rörelsen å statens jernvägar under år 1861 influtne och sedermera
hos Riksgälds-kontoret deponerade medel
200,000: —
För sålda tryckta riksdagshandlingar och embetsberättelser
344: 47.
Summa R:dr 11,809,224: 27.
Utgifter;
Årliga ränteanslaget till Hans Majit Konungen
300,000: —
Vid 1840 och 1841 års riksdag, utan återbetalningsskyldighet, beviljade
extra eller tillfälliga statsutgifter  60,000: —
« 1844 och 1845 års riksdag beviljade dylika utgifter
1,050: —
« 1850 och 1851 års riksdag dito dito  17,000: —
« 1853 och 1854 års riksdag dito dito  20,510: —
« 1856 och 1858 års riksdag dito dito  183,525: 18.
« 1859 och 1860 års riksdag dito dito
1,979,876: —
Utaf anslagen till folkundervisningens befrämjande
87,106: 82.
Lyftade medel å beviljade kreditiv  151,407: 59.
Dito undsättningsmedel
185,000: -—
För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd
1,061,900: —
Kapitalafbetalningar och räntor å Riksgälds-kontorets skulder
448,732: 47.
Af ränte- och amorteringsanslagen för 1858 och 1860 års jernvägslån 969,034: 73.
Kostnader för l8t>I års fonderade statslån
718: —
Till Kongl. Stats-kontoret återlemnade öfverskottsmedel för år 1860..- 25,871: 61.
Tillsvidare förräntade medel  6,215,455: 56.
Kostnader för riksdagar och statsrevisioner samt aflöning och expenser
för Rikets Ständers Justitie-ombudsman och hans Expedition
m. m
156,986: 14.
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pensioner
118,165: 19.
Fromma stiftelsers andelar af kortstämpelafgiften  35,136: 5.
Utbetalda brudgåfvovinster
100: —
Förskott till inlösen af förfallna räntekuponer, tillhörande Riksgälds
kontorets
åren 1854, 1855 och 1861 utfärdade obligationer
3,172: —
Skilnaden mellan liqvidations- och amortissementsfondernas för 1855
och 1861 års fonderade statslån sammanräknade behållningar vid
slutet af år 1862 och de på dessa fonder då öfverlåtna obligationer,
med derå upplupna räntor,
5,247: 82.
Summa R:dr 12,025,995: 16-
Enär således sistlidet års utgifter öfverstego inkomsterna med .... 216,770: 89.
var alltså den å ofvannämnde Banko-räkning innestående kontanta
behållning, som vid årets början utgjorde
419,531: 28,
vid dess slut minskad till  202,760: 39.
För att i denna berättelse, i likhet med hvad som skett i flera föregående revisionsberättelser,
utsträcka uppgiften å Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter till
och med förra hälften af det år, hvarunder revisionen verkställts, hafva Revisorerne
ansett sig äfven böra här meddela den, med bibehållande af samma uppställning, som
uti ofvanstående sammandrag iakttagits, uppgjorda och uti Fullmäktiges till Revisorerne
afgifna berättelse intagna beräkning öfver
Riksgälds-kontorets inkomster under Januari—Juni 1863:
Bevillnings- och observationsmedel samt kort- och tidningsstämplings
afgifter
2.(509,3 58: 26.
Skatteköpeskillingar och ekeskogsmedel  5,912: 15.
Aflemnade äldre depositionsmedel
917: 98.
Kapitalafbetalningar å de lör vissa särskilt angifna föremål af Rikets
Ständer beviljade lån
117,623: 62.
Ränteinbetalningar å sådana lån  74,612: 2.
Återbetalningar utaf de till förräntande af Riksgälds-kontorets kontanta
behållning utgifna lån  1,850,000: —•
Räntor ä sistnämnde lån  123,397: 64.
Återbetalda medel å kreditivet för ullproduktionens befrämjande, jemte
derför godtgjorda räntor,
63,821: 36.
Öfverskott å 1861 års statsinkomster  ■■••• 1,500,000: —
Utaf det till Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag af 1863 års
statsinkomster  900,000: —
Till Riksgälds-kontoret aflemnade besparingar m. m  3,534: 16.
Å obligationerna för 1861 års fonderade statslån, före deras utlemnande
till låneöfvertagarne, upplupna och af desse godtgjorda
räntor  30,650: —
Deponerad behållning utaf 1862 års inkomst genom rörelsen på statens
jernvägar
300,000: —-
R:dr 7,579,827: 19.
och Riksgälds-kontorets utgifter under samma tid:
Räntor å Riksgälds-kontorets skulder, med undantag af de fonderade
statslånen,
13,787: 50.
Utaf 1863 års ränte- och amorteringsanslag för de fonderade statslånen
425,763: 26.
Utaf de vid 1844 och 1845 samt 1856 och 1858 års riksdagar utan
återbetalningsskyldighet beviljade och till utgående från Riksgäldskontoret
anvisade statsanslag
66,730: —
Utaf enahanda vid sednast förflutna, eller 1859 och 1860 års riksdag,
beviljade anslag  942,978: 42.
Utaf de vid sistnämnde riksdag beviljade låneunderstöd  546,050: —
Utaf de vid samma riksdag beviljade anslag för folkundervisningen.... 118,598: 33.
Utaf de å Riksgälds-kontoret af Rikets nu församlade Ständer anvisade
utgifter
453,203: 26.
Transport: 2,567,110: 77.
Riksgälds
kontorets
inkomster
och
utgifter under
första
hälften af
år 1863.
Riksgäldshmtorets
kreditiv
ä Rikets
Ständers
Bank.
Fdr statens
jernvägsbyggnader
topplänta
och utbetalda
medel.
— 48
Transport: 2,567,110: 77.
Utaf kreditivet för ökade pensioner åt befälet vid Arméen
129,543: 84.
Kostnader för innevarande riksdag och sistlidne års statsrevision  267,178: 73.
Förskjutne dito för Rikets Ständers hus
2,000: —
Aflöning och resekostnader samt expenser för Justitie-ombudsmanDen
och hans Expedition m. fl  9,031: 90.
Förvaltnings- och uppbördskostnader m. m  65,314: 10.
Fromma stiftelsers andelar af kortstämpelafgiften
34,813: 60.
Tillsvidare förräntade medel.  3,999,693: 95.
Förskott till räntekuponers inlösen  1,000: —
Summa R:dr 7,075,686: 89.
De till Riksgälds-kontoret, genom insättningar å Banko-räkningen JVi' 7, under
innevarande års förra hälft verkställda inbetalningar öfverstego således med 504,140
R:dr 30 öre sammanräknade beloppet af de från sagde räkning under samma tid utassignerade
medel; hvadan den derå vid årets början innestående
behållning,  R:dr 202,760: 39.
hade under tiden till nästlidne Juni månads utgång ökat sig med detta
öfverskott, så att den då utgjorde
» 706,900: 69.
Under den tid denna revision af Riksgälds-kontorets förvaltning och tillstånd omfattat,
har det räntefria kreditiv å 1,500,000 R;dr, som sedan många år tillbaka varit å
Rikets Ständers Bank anvisadt till begagnande för Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar,
endast till en mindre del behöft för dermed afsedt ändamål anlitas, nemligen
under sednare hälften af September och förra hälften af Oktober månad sistlidet år
samt under Maj och en del af Juni månad innevarande år inom ett belopp af högst
600,000 R:dr.
Öfver de medel, som, på grund af Rikets Ständers under 1856 — 1858 samt 1859
och 1860 ars riksdagar fattade beslut, upplånats för fortsättningen af statens jernvågsbyggnader,
hafva, under sistförflutna, likasom under nästföregångna åren, uti Riksgäldskontoret
förts särskilda räkenskaper, hvaruti ej allenast de å jernvägslånen influtna
summor jemte de räntevinster, som erhållits genom de inbetalda lånemedlens förräntning
tilldess de måst för jernvägsarbetenas fullföljande tillhandahållas, utan äfven de till
dessa låns liqviderande beviljade ränte- och amorteringsanslag blifvit redovisade. Enligt
de under denna revision granskade räkenskaperna för omförmälda lån, af hvilka det ena
med vederbörande låneöfvertagare afslutades i Februari 1858 och det andra i April 1860,
utgjorde, såsom sednast församlade Revisorer i sin berättelse, sid. 55, uppgifvit, skulderna
för desamma vid 1861 års slut ett sammanlagdt belopp af  R:dr 47,426,277: 53,
hvaraf återstoden af 1858 års jernvägslån, för hvilket obligationer
med 44 procents ränta å tillsammans 8,190,500 Thaler Preussisk
Transport: 47,426,277: 53.
- 49 -
Transport: 47,426,277: 53.
Courant utfärdades, uppgick till 7,866,900 Thaler eller, efter beräkning
af 2^ R:dr för hvarje Thaler, till . R:dr 20,978,400: —
och återstående kapitalskulden för hvad sorn
under åren 1860 och 1861 influtit å 1800
års till 10,000,000 Thaler bestämda lån, hvilket
upptogs emot dels 4^ procents- och dels så
kallade premie-obligationer,
utgjorde
Th:r 9,318,350:
saint den å sistnämnde lån
vid 1861 års slut upplupna,
men icke förfallna ränta » 55,234: 15.
Th:r 9,373,584775.
eller i Riksmynt
» 24,990,225: 33.
De öfriga skulderna utgjordes af:
de för begge jernvägslånen bildade särskilda
amortissementsfonders sammanräknade belopp, » 1,451,436: 20.
förfallna räntekuponer för 1858 års jernvägslån,
hvilka icke inom 2 år från förfallodagarne
blifvit hos Tyska låneöfvertagarne till
inlösen företedda och derefter endast omedelbart
af Riksgälds-kontoret infrias, 81 Th:r,
motsvarande
» 216:
Runt R:dr 47,426,277: 53.
Deremot uppgingo vid 1861 års utgång de i samma räkenskap
redovisade tillgångar till
R:dr 14,274.647: 50.
och bestodo af:
det hos Bankirhuset R. Edånger i Frankfurt arn Main innestå
ende
belopp, Th:r 8,644: 9. 9., -eller
R:dr 23,051: 53.
af Rikets Ständers Bank icke erhållen godt
görelse
för de med influtna jernvägslåneinedel
i Hamburg verkställda afbetalningar å 1858
års tillfälliga statslån, Mark Banko 2,250,000 » 3,000,000:
tillsvidare förräntade medel, jemte derå upp
lupne
räntor,
» 8,095,652: 76.
innestående behållning ä Riksgälds-kontorets
räkning N:o 2 i Rikets Ständers Bank » 1,558,757: 1.
en af Allmänna Hypotheks-banken på Bankirhuset
H. J. Merck cfc K:o utställd, vid 1861
års slut icke förfallen, invisning å 55,000 Th:r » 145,750: —
de för meranämnde lån bildade särskilda liqvidations-
och amortissementsfonders egande
behållningar  » 1,451,436: 20.
R:dr 14,274,647: 50.
Tillgångarne understego således skulderna vid 1861 års slut med R:dr 33,151,630: 3.
7
— 50 -
De uti den räkenskap, hvarom nu är fråga, upptagna, till användande för jernvägsbyggnaderna
eller till rånte- och kapitalbetalningar å jernvägslänen afsedda inkomster,
hvilka, i den man de influtit, blifvit å Riksgälds-kontorets för jernvägsbyggnadsmedlen
öppnade särskilda räkning i Rikets Ständers Bank insatta, hafva under år 18G2
utgjort:
Ytterligare återbetalning af de till liqviderna för 1858 års tillfälliga statslån förskottsvis
använda medel utaf 18G0 års jernvägslån, Banko Mark 2,250,000
eller Riksmynt
Rulr 3,000,000: —
Godtgörelse för de till Rikets Ständers Bank i slutet af år 1802
öfverlemnade, till sistnämnde lån hörande, 44 procents obligationer
å tillsammans 510,500 Thaler, utgörande återstoden af
den andel utaf detta lån, som Banken
öfvertagit,  R:dr 1,279,653: 33.
äfvensom för den derå, enligt dä tillika
aflemnade räntekuponer, upplupna, men
icke förfallna ränta,
» 10,210: — » 1,289,863: 33.
De under år 1862 till utbetalning från Riksgälds-kontoret förfallna
årliga ränte- och amorteringsanslagen för jernvägslånen,
nemligen:
för 1858 års lån
R:dr 1,166,666: 67.
och för 1860 års lån
» 1,466,000: —
eller tillsammans R:dr 2,632,666: 67.
hvaraf, medelst öfverlåtande på dessa fonder
af Riksgälds-kontorets fordringar för tillsvidare
förräntade medel, godtgjorts
» 1,663,631: 94.
och kontant erlagts genom insättning å ofvannämnde banko-räkning » 969,034: 73.
Återbetalningar af tillsvidare utlånade medel, tillhörande dels anslagen
för statens jern vägsbyggnader, dels liqvidations- och
amortissements-fonderna,
R:dr 5,068,500:
A dessa medel upplupna och inbetalda räntor » 321,782: 52. () 5,390,282: 52.
Tillsammans inkomster R:dr 10,649,180: 58.
Utom hvad sålunda influtit, har för de utgifter, som af jernvägslånemedlen
under 1862 års lopp bordt bestridas, kunnat användas
den vid årets början å sagde räkning innestående kontanta
behållning,
» 1,558,757: 1.
Summa R:dr 12,207,937: 59.
Jemlikt denna räkenskap hafva följande utgifter under år
1862 blifvit genom utassignering från samma banko-räkning utaf
ofvan uppgifna medel bestridda, nemligen:
Reqvirerade anslag för fortsättningen af statens jernvägsbyggnader » 6,750,000: —*
Kostnader för 1858 års jernvägslån
R:dr 2,929: 91.
Dito för 1860 års dito
» 4,368: 23. ,> 7 298: 14.
Transport: 6,757,298: 14.
— 51 —
Transport; 6,757,298: 14.
Utbetalningar för verkställigheten af ränte- och amorteringsliqviderna
för begge jern vägslånen:
till Allmänna Hypotheks-banken för utfärdade
anvisningar å Bankirliuset
Merck & K:o i Hamburg, Th:r 887,000: R:dr 2,353,116: 67,
efter afdrag af återstoden utaf ett Hypotheks-banken
af Riksgälds-kontoret
meddeladt lån,
» 203,025: —
R:dr 2,150,091: 67.
en köpt vexel a Banko Mark 7,000:— » 9.321: 67.fj, -(]r 2 159 413' 34
Inlösen af utlottade och under år 1862 förfallna 4A procents obligationer,
tillhörande Rikets Ständers Bank" 11,100 Thalen,
R:dr 29,600: —
Ränta för Banken tillhöriga dyvika obligationer
*_ 126,966: — » 156,566: —
Tillsvidare förräntade medel
» 1,035,062: 50.
Skillnaden mellan liqvidations- och amortissementsfondernas för
1858 och 1860 års jernvägsiän sammanräknade behållningar
vid slutet af år 1862 och de på dessa fonder då ofverl åt na
lånefordringar, med derå upplupna räntor,
» 13,994: 56.
R:dr 10,122,334: 54.
Den å banko-räkningen N:o 2 vid 1662 års slut innestående
behållning uppgick följaktligen till
» 2,085,603: 5.
Summa i?:mt R:dr 12,207,937: 59.
Efter verkställigheten af den beslutade öfverföringen till nedannämnde, alla amortisseinentsfonderna
för de fonderade statslånen omfattande, redovisning, utgjorde de till
jernvägsbyggnadsarbetenas fortsättande disponibla tillgångar vid slutet af sednast förlidna
år
R;dr 6,031,911: —
och bestodo dessa tillgångar af:
innestående behållning å Riksgälds-kontorets räkning N:o 2 i Rikets
Ständers Bank vid sagde års slut. R:dr 2,085,603: 5,
genom utgifna lån tillsvidare förräntade medel,
jemte derå till årets slut upplupna,
ilten dessförinnan icke betalde räntor,.... » 3,946,307: 95.
tillsammans R:dr 6,031,911: —,
hvilken summa med R:dr 1,281,911 öfversteg det vid 1862 års utgång återstående beloppet
af de till statens jern vägs byggn ader vid sednast förflutna riksdag beviljade och
till utgående från Riksgälds-kontoret under åren 1860, 1861, 1862 och 1863 anvisade
anslag å tillsammans 25,000,000 R:dr.
Tillgångar
och skulder
för jernvägsbyggnaderne
-
— 52 —
Liqvidationsoch
amor tis sements/onderna
för jernvägslånen.
Liqvidalions- och amortissements-fonden för 1S5S års jernvågslån, hvars behållning,
enligt ofvannämnde särskilda räkenskap, vid utgången af år
186! uppgick till
R:dr 624,474: 89.
har under år 1862 erhållit samina års ränte- och amorterings
anslag
K:dr 1,166,666: 67.
samt fått sig tillgodoförd 44 procents ränta
å dess ofvan uppgifna, vid årets början egande
behållning med
» 28,101: 37.
hvarjemte samma fond godtgjorts för räntekuponer,
hvilka icke inom 2:ne år från förfaliodagarne
blifvit hos låneöfvertagarne till
inlösen företedda och derefter endast omedelbart
af Riksgälds-kontoret infrias, å tillsammans
Thaler 157: 15 eller, efter 2j R:dr för
hvarje Thaler,  » 420: —
och för den vid beredandet af tillgång i utländskt
mynt till de förfallna annuitets-sum
mornas
liqviderande uppkomna kursvinst .... » 6,368: 33. >, 1.201,556: 37
Tillsammans R:dr 1,826,031: 26.
De under 1862 års lopp af samma fond bestridda utgifter
för infriandet af förfallna obligationer och räntekuponer hafva varit:
för inlösningen af de vid slutet af årets förra hälft förfallna, utlottade
obligationer  Th:r 44,700: —
» dito af de vid årets utgång
förfallna dito
» 45,700: — 90,400: —
samt likaledes till betalning af förfallna räntekuponer
för
förra halfåret. Th:r 176,966: 20.
och för det sednare... » 175,966: 20. 352.933: 10.
Th:r 443,333710.
eller i Riksmynt, efter 2j R:dr för hvarje Thaler, R:dr 1,182,222: 23.
Genom lånekontraktet Bankirhuset Erlanger
tillerkänd provision för årets ränte- och
amorteringsliqvider samt dels genom detta
Bankirhus, dels omedelbart af Riksgäldskontoret
betalda kostnader för 1858 års lån » 12,422: 65. jq;(jr 1,194,644: 88.
Behållningen ä denna fond vid 1862 års slut uppgick alltså
till
R:dr 631,386: 38,
hvilket belopp, i öfverensstämmelse med Fullmäktiges angående framtida räkenskapsföringen
för liqvidations- och amortissements-fonderna meddelade och i 1862 års revisionsberättelse,
sid. 60—61, omförmälda beslut och föreskrifter, blifvit öfverfördt till särskilda
redovisningen för dessa fonder.
— 53 —
Liqvidations- och amortissementsfonden för 1880 års jernvägslån egde vid början
af år 1862 en behållning af
....
R:dr 826,961: 31.
och har under samma års lopp fått tillgodonjuta:
ränte- och amorteringsanslaget för detta år, R:dr 1,466,000: —
4j procents ränta å fondens behållning vid
årets början
....7.  » 30,654: 51.
godtgörelse för upplupen, fastän icke förfallen,
ränta å de för nämnde jernvägslån utfärdade
obligationer, sorn vid årets slut afiemnats till
Rikets Ständers Bank,
» 10,210: —
dim för en obligation och 2 räntekuponer,
som icke inom den i lånekontraktet stadgade
tid af 2 år från förfallodagen blifvit till inlösen
hos Tyska lärieöfvertagarne företedda,
Th:r 109: 15, efter 2j ti:dr för hvarje Th.r, » 290: 67.
kursvinst vid de förfallna annuiteternas li
qviderande
» 5.966: 66. n 1,513,121: 84.
Tillsammans R:dr 2,340,083: 15.
Deremot hafva följande utgifter blifvit samma fond på
förda,
nemligen:
Iolösningsbeloppet för utlottade 41 procents obligationer, förfallna
den 1 Maj 1862, Th:r 42,700: —
och dito den 1 November
samma år » 43,8o0: — gg 50g.
De efter föregångna utlottningar den
1 Februari och den 1 Augusti förfallna
premie-obligationernas bokförda
kapitalbelopp,  46,250: —
Th:r 132,750: —
eller, efter den antagna kursberäkningen,
R:dr 354,000: —
Det för infriandet af förfallna räntekuponer
erforderliga belopp .... Th:r 275,247: 22. 6.
Skillnaden mellan dtt i räkenskapen
upptagna kapitalbeloppet, 46,250
Thaler, af de vid 3:dje och 4:de
utlottningarne utkomna premieobligationer
och de till dessa obligationers
inlösning anvisade annuiteissummors
sammanlagda belopp,
110,000 Thaler,
» 63,750:
Th:r 338,997: 22. 6.
utgörande, efter enahanda kursberäkning,
» 903,994: —
Provisioner och omkostnader för amorteringen af detta
lån och ränteliqvidernas verkställande
» 12,225: 18. 1,270,219: 18,
- Amortissementsfondens behållning vid årets slut
R:dr 1,069,863:97.
— 54 —
Utbetalda
ränte- och
amorteringsanslag.
Riksgäldskontor
et s
Bankoräkning
iV:o 3.
Redovisningen
för samtlige
liqvidationsoch
amortissementsfonder
na.
har, till följd af Fullmäktiges förut åberopade beslut och i likhet med dåvarande behållning
å liqvidations- och amortissementsfonden för 1858 års län, blifvit öfvertörd till
ofvanomförmälda särskilda redogörelse.
Till bestridande af de halfärsvis förefallande ränit- och amorteringsliqvidfrva för
1858 och 1860 års jernviigslån, hafva de för dessa lån bildade särskilda liqvidationsoch
amortissementsfonder fortfarande kommit i åtnjutande af dertill anvisade ärliga anslag,
utgörande:
för 1858 års lån
lt:dr 1,166,666: 67.
och för 1860 års lån
» 1,466,000: —
Tillsammans R:dr 2,632,666: 67.
Enligt den derå meddelade uppgift i sistlidne års revisionsberättelse, sid. 62,
hade de till nämnde fonder under den, efter lånens upptagande, dittills förflutna tid inbetalda
ränte- och amorteringsanslag, uppgått för det första lånet till ett sammanlaudt
belopp af
R:dr 5,833,333: 35
samt för det andra, eller 1860 års lån, till....
» 3,909,333: 35.
och hafva samma fonder utaf enahanda anslag under innevarande
år erhållit
» 2,005,483: 94.
Summa R:dr 11,748,150: 64.
Enligt under sistlidne år af Fullmäktige fattadt och i samma års revisionsberättelse
jemväl omförmäldt beslut, har en vy räkning i Rikets Stunders Bank, under
benämning Riksgålds-kontorets räkning 3, blifvit öppnad, å hvilken räkning de sär
skilda
amortissementsfondernas vid slutet af sagde år egande kontanta behållningar
samt de derefter till dessa fonder influtna medel blifvit insatta och hvarifrån följaktligen
alla sedermera förefallna ränte- och kapitalbetalningar samt andra utgifter för de fonderade
statslånen genom vederbörliga utassigneringar verkställts.
I sammanhang med den skedda öfverföringen till särskild räkenskap af samtlige
liqvidations- och aniortissementsfonderna, hvilka förut varit upptagna dels i Riksgäldskontorets
hufvudbok och dels i redovisningen för jeinvägsbyggnadsmedlen, hafva jemväl
de fonderade statslånen, hvilkas återstående kapitalbelopp, jemte derå upplupna obetalda
räntor, dittills bokförts tillsammans med öfriga i dessa räkenskaper in- och utbalanserade
skulder, blifvit öfverförda till en särskild redovisning, hvilken innefattar en fullständig
redogörelse för antalet och beloppet af de för hvarje sådant lån utelöpande obligationer
samt utvisar den minskning i denna obligationsskuld, som under hvart och ett års
lopp åstadkommits genom derunder, enligt den fastställda amorteringsplanen, fortsatt inlösning
af då efter föregångna utlottningar förfallna obligationer.
— 55 —
Genom fortsatta afbetalningar har det första utländska jernpågslånet, eller det
som, emot derför utgifna 24,381 stycken 4* procents obligationer å tillsammans 8,190,500
Thaler Preussisk Courant, upptogs år 1858, under loppet af sednast förlidne år minskats
från 7,866.900 till 7,776,50 ) Thaler och under innevarande års förra hälft till 7.729,900
Thaler. Utaf de ännu icke förfallna obligationerna för detta lån, hvilka obligationers
antal, sedan ,370 obligationer blifvit under de förflutna åren utlottade, utgör 23.011,
innehar Riksgälds-kontoret 1,314 stycken, lydande å tillsammans 287,20.) Thaler; hvadan
de utrikes utelöpande obligationernas kapitalbelopp uppgår till 7,442,700 Thaler.
Under sistlidet år har kapitalskulden för det under år 18(10 upptagna jernvågslånet,
hvars ursprungliga belopp bestämdes till 10,000,000 Thaler Preussisk Courant,
deremot blifvit ökad från 9,373,584 Thaler 15 gr. till 9,698,300 Thaler eller med det
belopp, hvarmed den till Riksgälds-kontoret under år 1862 inbetalda återstoden af Rikets
Ständers Banks andel utaf nu ifrågavarande lån öfversteg den under samina år enligt
amorteringsplanerna verkställda inlösning af utlottade och då förfallna obligationer. Utaf
de för 1860 års jernvägslån utfärdade 24,000 stycken 4^ procents obligationer och 240,000
stycken så kallade premie-obligationer hafva hittills, efter skedda utlottningar, förfallit
till betalning 760 4.1 procents obligationer å tillsammans 253.900 Thaler och 17,450
premie-obligationer å ett sammanräknadt belopp af 174,500 Thaler; varande, med undantag
af de vid nästlidne Augusti månads början förfallna och med dertill från Riksgälds-kontoret
utbetalda medel i Tyskland infriade premie-obligationerna samt en och
annan förut förfallen, men till inlösen ännu icke företedd obligation, här ofvan uppgifna
utlottade obligationer af Riksgälds-kontoret återbekomma och derstädes på föreskrifvet
sätt annullerade.
Efter allmänt antagen kursberäkning af 266§ R:dr Ruut för 100 Thaler, motsvarade
det vid slutet af innevarande års förra hälft återstående kapitalbeloppet af 1858
års jernvägslån
R:dr 20,613,066: 66.
och af 1860 års län
» 25,681,822: 22.
eller af begge lånen tillsammans
R:dr 46,294,888: 88.
hvilket skuldkapital öfversteg liqvidations- och amortissementsfon
dernas
då uppgifna behållningar
» 2,444,318: 75.
med R dr 43,850,570: 13.
Kapitalbeloppet af de förstnämnde lån tillhörande och uti ofvanstående
skuldsumma inbegripna obligationer, som af Riksgäldskontoret
innehafva"', uppgick enligt samma kursberäkning till  » 722,693: 36.
Utaf den vid sagde tidpunkt obetalda kapitalskulden för 1860
års jernvägslån utgjorde skulden för den af Rikets Ständers Bank
öfvertagna låneandelen
» 4,129,066: 67.
Med stöd af det i reglementets 229 § meddelade stadgande, enligt hvilket Fullmäktige
ega att, i förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål, som uppdragits
åt de för besörjandet af de närmare bestyren med fonderade statslånen och deras
liqviderande utsedde Deputerade, bestämma de arfvoden, hvaraf hema,Ide Deputerade
kunde anses gjort sig förtjente, hafva, för dessa bestyrs och dermed förenade ålig
-
Återstdmdr.
kapitalskulden
för 1858 och
1860 års
jernvägslån.
Arfvoden ät
Deputerade
och deras
biträden.
56 -
Utbetalda
summor utaf
anslagen till
statens jernväg
sbyggnader.
gandens ombesörjande under år 1862, sådana arfvoden blifvit af Fullmäktige tillerkände
Friherre Tersmeden och Grosshandlaren Anders Berg, hvilka under nämnde år fortfarande
haft dessa bestyr åt sig uppdragne; varande arfvodet för den förre bestämdt till
1,000 och för den sednare till 2,000 R:dr. Såsom arfvoden och vedergällning åt de al
Deputerade begagnade biträden samt dem af Kiksgälds-kontorets öfrige tjenstemän, för
hvilka ränte- och amorteringsliqviderna i anledning af de fonderade statslånen, under
loppet af sistlidne är, medfört särskilda åligganden och ökade göromål, hafva Fullmäktige,
på grund af åberopade reglements-paragraf, vid slutet af samma år beviljat föl
-
jande belopp, nemligen:
för Fullmäktiges Sekreterare, hvilken äfven i egenskap af Sekreterare
biträdt Deputerade,
R:dr 1,500:
åt hvardera af Kommissarierne 500 R:dr eller tillsammans
» 1,500:
för Notarien och Registratorn vid Fullmäktiges Expedition, hvilken
förrättat de registrator- och kanslist-göromål. som hos Deputerade
förefallit,  » 300: —•
åt tjenstemännen i Boksluts- och Revisions-kontoren samt Kommissariatets
Kansli, tillsammans
» 750: —
och åt åtskilliga ordinarie och extra ordinarie tjenstemän, som biträdt
vid utlottningarne af 1860 års premie-obligationer,
» 200: —
hvarjemte vaktbetjeningen i Riksgälds-kontoret tilldelats, för ökad
uppassning och tjenstgöring m. m., en särskild vedergällning af » 130: -
R:dr 4,380: —
Sedan under hvartdera af åren 1860, 1861 och 1862 från Riksgälds-kontoret
utbetalts 6,750,000 R:dr, eller tillsammans under dessa 3 år
R:dr 20,250,000: —
i afräkning å de vid sednast förflutna riksdag beviljade anslag för
fortsättande aj statens jernvägsbyggnader, har det återstående kapitalbeloppet
af dessa anslag blifvit under innevarande år utbetaldt,
nemligen:
under Januari månad
.... .. R:dr 2,800,000: -
» Mars »
» 400,000: —
» April »
» 774,000: —
» Maj »
» 100,000: —
och » Augusti »
» 676,000: — „ 4,750,000: -
R:dr 25,000,000: -
Dessutom hafva utaf de medel, Rikets Ständer vid nuvarande riksdag anvisat
för utförande af arbetena å södra stambanan från Mullsjö till sjön Salen, följande summor
från Riksgälds-kontoret under detta är afräkningsvis utbekommits, nemligen:
under Maj månad
R:dr 650,000:
» Juni »
» 750,000: —
Transport: 1,400,000: —
— 57 -
Transport: 1,400,000
under Jnli månad
R:dr 1,015,000
» Augusti »
» 750,000
och under September »
» 650,000
R:dr 3,815,000: —
Till fortsättande och afslutande af de i 1861 och 1862 års revisionsberättelser
(sid. 56—58 i den förra och sid, 68—72 i den sednare berättelsen) intagna förteckningar
å de väganlåggningar och våg förbättringar, hamnbyggnads- och årensning sarbeten
samt myrutdikningar och sjösänkningar jemte andra vattenaftappningsjöretag, hvartill
de under sednast förflutna riksdag, för sådana arbetens understödjande och utförande,
till Kongl. Maj:ts disposition anvisade medel blifvit af Kongl. Maj:t beviljade och anslagne,
hafva Revisorerne ansett sig böra meddela nedanstående tillägg till dessa förteckningar:
Utaf
den summa, 450,000 R:dr, sednast församlade Ständer anvisat såsom anslag
utan återbetalningsskyldighet till anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vågar, hade Kongl. Majit, enligt uppgifterna i
åberopade berättelser, beviljat, för 25 sådana deruti uppräknade arbetsföretag, ett sam
manlagdt
belopp af  R:dr 398,810: —
varande genom sedermera till Fullmäktige ankomna Kongl, bref
följande, till utgående af ofvannämnde anslagssumma anvisade, statsbidrag
beviljade:
för anläggning af väg mellan Wännäs och Bjurholms kyrkobyar inom
socknarne af samma namn uti Westerbottens län 40,000: —
och för omläggning af allmänna landsvägen öfver
Rickleå, Lögde och Sikeå byars områden inom
Bygdeå socken af samma län  11,190: — » 51 190:
R:dr 450,0007 —
utgörande de utaf dessa medel till vägars anläggning och förbättrande inom Norrbottens,
Westerbottens, Jemtlands och Wester-norrlands län beviljade anslag tillsammans
203,990 R:dr.
För att utgå af den till mindre hamnbyggnader och årensningar likaledes utan
återbetalningsskyldighet anslagna summa, 60,000 R:dr, hade, enligt'sistlidne års revisionsberättelse,
för 3 dylika företags utförande beviljats af Kongl.
Majit tillhopa  R:dr 52,500: —
och har derefter, för upprensning af farleden mellan Wermdön och
Ingarön i Stockholms skärgård, beviljats ett dylikt anslag af
» 7,500: —
R:dr 60,000: —
Utom de, på sätt i meranämnde berättelse uppgifvits, för 14 särskilda sjösänknings-
och andra vattenaftappning sarbeten beviljade låneunderstöd utaf den under sist—
8
Statsbidragen
för vägars anläggning
och
förbättrande}
mindre hamnbyggnader
och
årensningar
samt vattenaf‘tappning
sföretag.
Lånet för
j ernväg sanläggning
mellan
Borås och
vestra stambanan.
Granskningen
aj Riksgäldskontorets
hufvudbok,
r anter iforslagen
och
summariska
räkningarne.
förflutna riksdag för sådana arbetens befrämjande arjvisade summa, 150,000 R:dr, baf»
va, enligt de i Fullmäktiges vid denna revision lästa protokoller intagna Kongl, bref,
följande dylika understöd blifvit vederbörande jordegare tillerkända, nemligen:
för sänkning af Stensån inom Skummeslöfs, Östra Karups, Woxtorps och Hasslöfs
socknar uti Höks härad af Hallands län
R:dr 15,000: —
och för sänkning af Böhle sjö inom Enångers socken af Gefleborgslän » 12,050: —
R:dr 27,050: —
Då de förut för enahanda arbetsföretag, sedan sistförflutna riksdag,
af Kongl. Maj:t beviljade lån uppgingo till
» 122,950: —
hafva således de för odlingsföretags beredande genom vattenaftappningar
under sagde riksdag anvisade medel blifvit disponerade till hela
sitt belopp
R:dr 150,000: —
I ytterligare afräkning å det af Rikets sednast församlade Ständer beviljade och
genom Kongl, brefvet den 24 Januari 1862 för anläggning af jernväg mellan staden
Borås och statens vestra stambana vid Herrljunga tili ett belopp af 1,436,666 R:dr 67
öre bestämda lån, hvaraf under Februari med September månader nyssnämnde år ut
bekommits
tillsammans
R:dr 718,000: —,
hafva från Riksgälds-kontoret utbetalts under Januari månad innevarande
år  » 298,000: —
och under Mars dito
» 194,000: —
hvadan det ännu i Riksgälds-kontoret innestående lånebeloppet
utgör
® 226,666: 67.
Summa R:dr 1,436,666: 67.
De uti Riksgålds-kontorets för sistlidne år upprättade hufvudbok redovisade bevillnings—
och andra från Lar.dtränterierna till Kontoret inlevererade medel hafva, så
vidt tiden medgifvit, blifvit af Revisorerne jemförda med de till Riksgälds-kontoret
månadtligen insända ränteriförslag äfvensom med de från Landskontoren insända summariska
räkningar, vid hvilken jemförelse någon anledning till anmärkning icke förekommit;
och hafva Revisorerne under granskningen af Riksgälds-kontorets hufvudbok och
den deruti intagna redovisning för detta Verks inkomster och utgifter samt tillgångar
och skulder ej heller funnit något att erinra, utan har denna hufvudbok befunnits vara
fortfarande förd med ordentlighet och noggranhet samt de till Riksgälds-kontoret under
det år, för hvilket hufvudboken är upprättad, enligt densamma influtna medel, likasom
derifrån verkställda utbetalningar, vara behörigen verificerade.
— 59 —
I sammanhang med granskningen af nyssnämnde hufvudbok hafva Revisorerne,
utan att någon anmärkning härvid förekommit, genomgått och med sjelfva räkenskaperna
jemfört de, enligt reglementets föreskrift, för sistlidne år från trycket utgifna och med
allmänna tidningarne utdelade räkenskapsutdrag, hvilka innefatta omständliga upplysningar
om Riksgälds-kontorets samtliga inkomster och utgifter äfvensom tillgångar och
skulder, samt utvisa de förändringar, som inträffat med hvarje särskild skuld- och fordringspost.
Likaså hafva Revisorerne under hufvudbokens och dertill hörande räkenskapers
granskning tagit kännedom om uppställningen och innehållet af de, till följd af Hikets
Ständers derom meddelade beslut, hos Riksgälds-kontoret förda särskilda, mera utförliga,
räkenskaper eller liggare öfver de till åtskilliga städers återuppbyggande efter dem öfvergångne
eldsvådor beviljade låneunderstöd samt öfver de till sjösänkningar och rnyrutdikningar
m. fl. företag anvisade statsbidrag samt anslagna medel för väg förb ättringar;
varande, enligt hvad Revisorerne härvid funnit, dessa för flera år upplagda räkenskaper
under sistlidne år ej allenast behörigen fortsatta, utan äfven fullföljda genom intagandet
och redovisandet deruti af de under årets lopp utbetalda nya låne- och anslagssummor.
Vid jemväl tagen kännedom om den särskilda anteckningsboken öfver alla JRiksgålds-kontoret,
enligt reglementet och nuvarande riksdags Stats-utskotts till Fullmäktige
aflåtna skrifvelser, åliggande utbetalningar, hafva Revisorerne funnit denna, af Fullmäktiges
Sekreterare upprättade och fortsatta anteckningsbok, deruti hufvudsakliga innehållet
af hvarje, rörande de å Riksgälds-kontoret anvisade lån och anslag jemte andra utgifter,
utaf Fullmäktige mottaget Kongl, bref och eljest erhållen underrättelse äfvensom Fullmäktiges
i anledning deraf vidtagna beslut skall intagas, vara fullständig och förd med
noggranhet.
Utaf de nu granskade räkenskaperna inhemtas, att förvaltningsomkostnaderna vid
Riksgälds-kontoret, deruti inberäknade utaf detta verks medel utbetalda pensioner, uppgått
till följande belopp, nemligen:
Fullmäktiges honoraria samt aflöning till Riksgälds-kontorets tjenstemän
och vaktbefjening  R:dr 69,148: 11.
resekostnads-ersättningar för de i Stockholm icke bosatte Fullmäktige » 369: 98.
gratifikationer och begrafningshjelp  » 1,225: —
ljuspenningar för Fullmäktige samt extra ordinarie tjenstemän och vakt
betjening
» 1,180: —
pensioner och understöd för Riksgälds=kontorets enke- och pupillkassa
» 3,490: 38.
postporto och expenser
» 6,007: 51.
R:dr 81,420: 98.
Tryckta utdragen
af Riksgälds-kontorets
räkenskaper.
Liggarne för
byggnads- och
vattenaftappningslånen
samt
för anslagen
till vägförbättringar
m. m.
Anteckningsboken
öfver
alla Riksgäldskontoret
ålagda
utgifter.
Riksgäldskontorets
förvaltning
s-kostnader.
Ytterligare
kostnader för
1859 och
1860 års
riksdag
Kostnader för
innevarande
riksdag.
Aflöningen ät
den hos Riksstånden
och Utskotten
anställda
kanslipersonal.
Kostnaderna
för Rikets
Ständers hus.
— 60 -
Enligt den uti sednast afgifna revisionsberättelse meddelade uppgift, hade till kost
-
nader för 1859 och 1860 års riksdag utbetalts ett belopp af
R:dr 606,185: 11,
Med tillägg af de efter den tid, hvartill åberopade uppgift sträcker
sig, ytterligare bestridda utgifter för samma riksdag
» 1,595: 34.
uppgår sammanlagda beloppet af utgifterna för nämnde riksdag till .... R:dr 607,780: -15.
hvaraf, på sätt bifogade tabellariska sammandrag, bilagan N:o 2, närmare
visar, s. k. representationskostnader utgjort .... R:dr 37,548: 40.
månadsarfvoden och dagtraktamenten
» 353,988: 83.
trycknings- och häftningskostnader
» 87,312: 59.
klubbkostnader
» 21,034: 14.
diverse utgifter
» 107,896: 49.
R:dr 607,780745.
Till bestridande af enahanda kostnader för nu pågående riksdag, har Riksgälds
-
kontoret utbetalt:
under år 1860
R:dr 502: 67.
» 1861
» 10,782: 27.
» 1862
» 103,392: 34.
samt under Januari—September månader innevarande år  » 385,000: —
eller tillsammans R:dr 499,677: 28.
Enär under sednast förflutna, likasom under föregående riksmöten, största delen af
de ansenliga kostnader och utgifter, som för hvarje riksdag måst af Riksgälds-kontorets
medel bestridas, medtagits af månadsarfvoden och dagtraktamenten för den hos Riksstånden
och Utskotten anställda kanslipersonal; och då, efter Revisorernes öfvertygelse,
en ändamålsenlig förändring af den hittills iakttagna beräkningsgrunden vid bestämmandet
af denna personals aflöning skulle komma att ej allenast visa sig medföra en betydlig
minskning i riksdagskostnaderna, utan äfven leda till ärendenas mera skyndsamma
behandling och riksdagarnes förkortande, hafva Revisorerne, i betraktande dessutom af
de flera anmärkningsvärda förhållanden, som måste tillskrifvas det nuvarande aflöningssättet,
ansett sig böra hemställa, att ett förändradt sätt för beräknandet af riksdagskansliernas
aflöning måtte varda antaget och vid dermed gemenskap egande frågors afgörande
tillämpadt.
Enligt hvad Revisorerne inhemtat af de räkenskaper och protokoller, som utgjort
föremål för deras granskning, hafva, till bestridande af de icke obetydliga utgifterna för
Rikets Ständers hus och de i några dervarande lokaler verkställda reparationer och andra
arbeten samt ytterligare anskaffade möbler, merändels förskott af Fullmäktige beviljats,
hvilka förskott hvarje gång utgjort 2,600 R:dr samt erhållits, så snart det sednast
- 61 —
meddelade förskottet blifvit redovisadt af den Kommissarie vid Riksgälds-kontoret, som
har den närmare tillsynen och vården öfver nämnde hus åt sig uppdragen; och har samme
tjensteman jemväl fått sig uppdraget att ombesörja verkställigheten af de vid Fullmäktiges
årliga besigtningar å detta hus äfvensom eljest, efter derom gjorda framställningar,
beslutade reparationsarbeten och förändringar samt anskaffningar af möbler m. fl.
inventarier för detsamma. Härvid hafva, så vidt protokollerna och räkenskaperna utvisa,
endast i några få fall uppgifter å kostnaderna för de föreslagna och beslutade arbetena
meddelats, eller anbud i afseende på deras utförande och den derför äskade godtgörelse
infordrats. Bland de mångfaldiga utgifter, som redogörelserna för omförmälde förskott
jemte särskildt aflemnade räkningar för arbeten inom meranämnde hus upptaga, har kostnaden
för 2 inom Preste-ståndets pleni-rum under sistlidet års sommar uppsatta kakelugnar
ådragit sig Revisorernes särskilda uppmärksamhet, enär densamma uppgått till
det höga beloppet af 860 R:dr och alltför betydligt öfverstigit hvad samtidigt inom andra
lokaler anskaffade nya kakelugnar kostat. För matta i det rum, som begagnas af Statsutskottets
Riksgälds-afdelning, har betalts 583 R:dr 38 öre; om hvilket rums förseende
med matta, enligt hvad Fullmäktiges protokoll innehåller, bemälte Afdelnings Ordförande
gjort skriftlig framställning, men hvilken före mattans anskaffning icke blifvit hos Fullmäktige
anmäld, hvarföre Fullmäktige funno sig föranlåtne erinra ofvanbemälte tjensteman
om dess skyldighet att, innan han ginge i författning om anskaffande af ytterligare
inom Rikets Ständers hus erforderliga, jemförelsevis mera kostsamma inventariepersedlar,
underställa frågan härom Fullmäktiges pröfning och afvakta deras i anledning deraf vidtagna
beslut.
Jemte omförmälandet af hvad sålunda i afseende på utgifterna för Rikets Ständers
hus förekommit, hafva Revisorerne ansett sig böra uttrycka den önskan, att, innan
större reparationer eller andra mera betydliga arbeten inom detta hus företagas,
kostnadsförslag derå måtte varda upprättade och anbud å desammas verkställande blifva
infordrade.
Till fortsättning och komplettering af den i 1862 års revisionsberättelse, sid. 63 Utredning aj
och 64, meddelade utredning af det belopp, som den till Riksgälds-kontoret influtna all- allmänna be
männu bevillning för hvart och ett af de nästföregående åren utgjort, hafva Revisorerne villmngens är
ansett sig böra meddela nedan intagna uppgift å de bevillningsmedel, hvaraf Riksgälds- l^a e opp'
kontoret kommit i åtnjutande efter den tid, till hvilken sagde utredning sträcker sig, eller
slutet af 1862 års 8:dje qvartal; utvisande denna uppgift tillika det behållna öfverskott,
som ifrågavarande statsinkomst för hvarje år lemnat utöfver dess beräknade årliga
belopp.
Enligt ofvanomförmälda utredning, hade utaf allmänna bevillningen för år 1859
till Riksgälds-kontoret, före den I Oktober 1862, levererats eller vid skedda ränteliqvider
innehållits ett belopp af  R:dr 2,345,656: 95.
Läggas härtill de bevillningsmedel, som till Riksgälds-kontoret
under sistnämnde års 4:de qvartal influtit för ej mindre 1859
än föregående år, utgörande
» 7: 16.
så uppkommer en summa af R:dr 2,345,664: 11,
hvilken öfverstiger den, enligt 1858 års bevillningsförordning, för
hvart och ett af de nästföljande åren beräknade allmänna bevillning » 2,000,000: —
med
Rjdr '345,664:"7L
Landträntmästaren
E. G.
Harlins balans.
— 62 —
Enligt samma utredning, uppgick det, före slutet af 3:dje qvartalet 1862, till
Riksgälds-kontoret influtna eller der innehållna belopp af allmänna bevillningen för år
1860 till
R:dr 2,362,107: 78.
Derefter hafva, såsom bevillning för sistnämnde år, ytterligare
levererats:
under 1862 års 4:de qvartal  R:dr 142: 87.
och under innevarande år, med tillägg af restan
tierna
för 1859 och föregående år,  » 1,000: 8. » 1,142: 95.
Dessa medel utgöra följaktligen ett sammanlagdt belopp af
R:dr 2,363,250: 73.
och öfverskjuta den för år 1860 påräknade bevillningssumma
» 2,000,000: —
med
R:dr 363,250: 73.
Utöfver det i meranämnde revisionsberättelse uppgifna, före ingången af Oktober
månad sistlidne år Riksgälds-kontoret tillgodokomna, belopp utaf allmänna bevillningen
för år 1861 eller
R:dr 2,430,963: 17.
har detta verk af samma års bevillning uppburit:
under de 3me sista månaderna af år 1862
R:dr 3,864: 14.
och under de 3:ne första qvartalerna af innevarande
år  » 25,235: 26. » 29,099: 40.
Då detta sammanräknade belopp
R:dr 2,460,062: 57.
jemföres med den bevillningssumma, som i 1858 års då ännu gällande
bevillningsförordning för år 1861 beräknades till
» 2,000,000: —
så visar sig ett öfverskott å ifrågavarande statsinkomst för samma
år af  R:dr 460,062: 57.
Efter afdrag af hvad till godtgörande af kostnaderna för den nya bevillningsstadgans
tillämpning ej mindre inom Stockholms stad än i landsorterna blifvit från Riksgäldskontoret
utbetaldt, men med tillägg af de under årets lopp influtna arfs- och testamentsbevillnings-afgifter,
har Riksgälds-kontoret, såsom allmän bevillning för år 1862, uppburit:
under
samma år
R:dr 70,863: 18.
och under de trenne första qvartalerna af innevarande år  » 2,441,133: 85.
eller tillsammans R:dr 2,511,997: 3,
hvilket belopp öfverstiger den vid 1859 och 1860 års riksdag för
år 1862 beräknade bevillningssumma
» 2,250,000: —
med
R:dr 261,997: 3.
Till följd af Kongl. Kammar-rättens, efter derom väckt fråga och vederbörandes
hörande, under den 31 December sistlidne år meddelade beslut, har den i sednast afgifna
och i flera föregående revisionsberättelser omförmälda uppbördsbalans, som sedermera
63
aflidne Landträntmästaren i Wester-norrlands län E. G. Harlin för längre tid tillbaka
sig ådragit och hvars återstående helopp utaf Kiksgälds-kontorets medel utgjorde 13,062
R:dr 69 öre, blifvit i kronoräkenskaperna afskriften.
Efter sednaste statsrevision har ingen af de, enligt den då afgifna revisionsberät- Förbindelserna
telsen, icke återbekomna 71 obligationer, tillhörande de för Svenska Statens räkning genom för fordna
Bankirhuset Enkan Jean Martin Smets i Antwerpen under 1700-talet upptagna så kal- Svenska stats
lade
Brabantska lån och lydande å 1,000 Floriner Brabanskt vexelmynt hvardera, blif- ^bant
vit till Riksgälds-kontoret återställd.
Genom den 20 Februari innevarande år meddelad dom, har Kongl. Maj:t förklarat,
att den, å Rådsförvandten i Stralsund Hauptmannen Niclas Baumanns arfvingars
vägnar, emot Kongl. Maj;t och Kronan i rättegångsväg förda talan, angående utbekommande
af en förment, sedan Konung Carl XI:s tid sig härledande, fordran hos Svenska
Kronan, icke kunnat bifallas; hvarefter Riksgälds-kontoret återbekommit sin i Majmånad
1847 afgifna förbindelse att, i händelse de uppgifna arfvingarne efter Hauptmannen Baumann
skulle förklaras berättigade utbekomma större eller mindre del af det belopp,
197,366 R:dr 32 sk. Banko, som, enligt underrätternas utslag, borde af Kongl. Maj:t och
Kronan till dem utbetalas, uppå anfordran genast hålla dessa medel Ofverståthållare-embetets
Kansli tillhanda: och har derföre, på sätt förut i denna berättelse är uppgifvet, sagde,
inom linien i Riksgälds-kontorets räkenskaper balanserade, förbindelse numera blifvit
ur dessa räkenskaper afförd.
Rättegången
angående Baumannska
kronofordran.
Sedan rikshufvudboken för år 1861 under innevarande års sommar blifvit afslutad,
har Riksgälds-kontoret, under nästlidne Augusti månad, fått från Stats-kontoret
emottaga den på nämnde räkenskap grundade liqvid mellan dessa två Verk, angående
öfverskotten på statsinkomsterna samt besparingarne och bristerna å riksstatens förslagsanslag.
De uti denna liqvid Riksgälds-kontoret tillgodoförda behållna öfverskott å statsverkets
ordinarie och extra ordinarie inkomster för år 1861 utgöra
icke mindre än
R:dr 3,999,695: 92.
samt besparingarne å förslagsanslagen för samma år
» 123,239: 46.
eller tillsammans R:dr 4,122.935: 38.
hvaremot uti sagde liqvid Riksgälds-kontoret påförts de å enahanda
anslag för meranämnde år uppkomna brister .... R:dr 584,882: 61.
samt ersättningen till indelningshafvare för upphörd
rättighet till forsellöns åtnjutande  » 63,935: 44.
och godtgörelse för aftjenad och under ifrågavarande
år till tjenstemäns sterbhus utbetald begrafningshjelp
» 21,690: 30. » 670,508: 35.
Liqviden angående
statsverkets
öfverskott
och besparingar
för
år 1861.
hvadan det Riksgälds-kontoret tillkommande saldo uppgick till
R:dr 3,452,427: 3
Dety enligt riksstatenj
anvisade
bidrag för bestridande
af
Riksgälds-kontorets
utgifter.
Allmänna
Hypotheks-bankens
grundfonds
obligationer.
64
Utaf detta belopp har Kongl. Stats-kontoret aflemnat till
Riksgälds-kontoret:
under Augusti sistlidne år
R:dr
»
»
»
»
»
»
Oktober samma år
Januari innevarande år
Mars » »
April » »
Maj » »
Augusti » »
och i början af denna månad
500.000
500.000
200.000
300.000
500.000
500.000
700.000
252,427
R:dr 3,452,427: 3.
Den andel eller det årliga bidrag utaf stats-verkeis uti riksstaten beräknade inkomster,
som vid sednaste riksdags statsreglering anslogs till bestridande af de å Riksgälds-kontoret
anvisade statsutgifter, har för sistlidne år med hela sitt belopp, 2,059,790
R:dr, blifvit under samina års 4:de qvartal från Stats-kontoret till Riksgälds-kontoret
aflemnad, nemligen:
under Oktober månad
med
R:dr
559,790: —
» November »
»
700,000: —
och » December »
»
800,000: —
Summa R:dr
2,059,790: —
^ I afräkning å enahanda bidrag för innevarande år, har Riksgälds-kontoret redan
fått från Stats-kontoret emottaga:
under sistlidne Februari månad
R:dr 500,000: —
och under nästlidne Juni månad  » 400,000: —
eller tillsammans R:dr 900,000: —
Efter meddelad upplysning om antalet och lydelsen af Riksgälds-kontorets till
grundfond för allmänna Hypotheks-banken utfärdade obligationer samt om den i dessa
obligationer förskrifna ränta och derom vidtagna beslut, hade sednast församlade Revisorer,
uti sin till Rikets Ständer afgifna berättelse, yttrat': att enär hvarken i den utfärdade
förordningen eller uti de af Rikets Ständer meddelade besluten om allmänna Hypotheks-bankens
inrättande vore föreskrifvet, att den genom omförmälda obligationer bildade
grundfond skulle af Rikets Ständers Revisorer inventeras och denna inrättnings förvaltning
af dem granskas, hade bemälte Revisorer — ehuru de ingalunda förbisågo vigten
deraf, att ifrågavarande, Staten tillhörige, grundfond öfvervakades och de åtgärder, som
rörde dess möjliga användande, granskades på samma sätt som för andra genom allmänna
medel tillkomna fonder vore i grundlagarne föreskrifvet — dock ej funnit sig, med stöd
af nu gällande stadganden, äga att i sådant hänseende vidtaga annan åtgärd, än att å
det anmälda förhållandet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
— 65 —
Då sålunda redan blifvit för Rikets Ständer anmäldt, att någon föreskrift icke
funnes meddelad, rörande ofvanberörde grundfonds-obligationers inventering och Hypotheksbankens
förvaltnings granskning af Rikets Ständers Revisorer; men, enligt hvad af Statsutskottets
vid nuvarande riksdag under N:o 22 afgifna utlåtande öfver sednast församlade
Revisorers framställningar inhemtas, det förhållande, derå l evisorerne fästat Rikets
Ständers uppmärksamhet, icke ansetts föranleda någon framställning från nämnde
Utskotts sida, hafva nuvarande Revisorer funnit sig icke böra ytterligare underställa
Rikets Ständers pröfning och afgörande frågan om sagde inventerings och gransknings
förrättande vid de årliga statsrevisionerna.
De i reglementets 221:sta och 222:dra §§ intagna stadganden, angående tillhandahållandet
åt allmänna rörelsen och förräntandet af de till Riksgålds-kontoret influtna
medel, intilldess desamma behöfva användas till de utgifter, för hvilkas bestridande
dessa medel blifvit anvisade, hafva äfven under den tid nuvarande Revisorers granskning
af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper omfattat, vederbörligen iakttagits;
och oaktadt de högst betydliga utbetalningar utaf sagde medel, som under denna
tid måst verkställas, har dock under större delen af densamma den föreskrifna utlåningen
och förräntningen af en del utaf Riksgälds-kontorets kontanta behållning kunnat
fortsättas. I likhet med hvad föregående revisionsberättelser innehålla, meddelas äfven
i denna berättelse en fortsatt uppgift å de från Riksgälds-kontoret till denna behållnings
samt amortissementsfondernas förräntande utgifna lån, äfvensom å verkställda
återbetalningar utaf detta Verks tillsvidare förräntade medel.
Kapital
Utbetalda
lån. återbetalningar,
under Usta qvartalet af år 1862 1,571,000: — 3,801,600: —
2:dra dito af samma år 3,185,000:— 1,946,400: —
3:dje dito af dito 228,000:— 1,551,500: —
4:de dito af dito 1,284,000:— 6,268,000:— 267,000:— 7,566,500: —
Usta dito af år 1863
1,306,500:— 1,084,000: —
2:dra dito af sistnämnde
år
1,629,900: — 2,713,900: —
Tillsammans R:dr 7,574,500:— 10,280,400: —
Sammanlagda kapitalbeloppet af Riksgälds-kontorets genom utgifna lån eller
uppköpta obligationer tillsvidare förräntade medel utgjorde, vid den 7 i denna månad af
Revisorerne anställd inventering af Riksgälds-kontorets samtliga låne- och säkerhetshandlingar,
ett belopp af 6,369,093 R:dr 36 öre, hvaraf 1,823,193 R:dr 36 öre tillhörde
liqvidations- och amortissementsfonderna för de fonderade statslånen.
De under år 1862 å sådana lån samt å de obligationer, som Riksgälds-kontoret
för enahanda ändamål sedan föregående åren innehaft, uppkomna räntor hafva uppgått
till ett sammanlagdt belopp af
R:dr 465,704: 55,
deraf 330,323 R:dr 58 öre tillfallit jernvägsbyggnadsmedlen samt de för jernvägslånen
bildade amortissementsfonder.
9
11
Förräntningen
af Riksgäldskontorets
kontanta
behållning.
— 66 —
Anställda
inventeringar.
RiksgäldsAontorets
rättegängs-
och utsökning
s-är enden»
-
Decharge.
o
A sålunda förräntade medel upplupna och under innnevarande års förra hälft
till Riksgälds-kontoret inbetalda räntor hafva utgjort
R:dr 209,818: —
Efter vanligheten hafva Revisorerne, vid anställd inventering, genomgått de under
Fullmäktiges egen vård förvarade handlingar, hvaribland befanns det konvolut, som, enligt
derå gjord anteckning, innehåller Rikets Ständers anordning å den, på sätt uti Regeringsformens
63 § stadgas, till lyftning vid infallande krig, å Riksgälds-kontoret anvisade
kreditiv summa; å hvilket konvolut förseglingen var orubbad. Vid detta tillfälle
hafva Revisorerne, med ledning af deröfver förda och för dem företedda anteckningar,
jemväl inventerat de Riksgälds-kontoret tillhöriga räntebärande obligationer samt skiddförbindelser
för tills vidare förräntade medel, jemte dessa skuldförbindelser bifogade hypothek;
hvilka alla handlingar förvaras under Kommissariernes och 2:ne andra tjenstemäns
gemensamma vård: och befunnos dessa, till antal och beskaffenhet med förteckningarne
öfverensstämmande, obligationer och förbindelser omsorgsfullt ordnade och förvarade.
Likaså hafva Revisorerne, utan att något dervid förekommit att anmärka, inventerat
de skuld- och borgensförbindelser, som till Riksgälds-kontoret uvfärdats för utgifna
byggnads- och va,ttenaftappningslån samt andra beviljade statsbidrag, äfvensom de
af Kongl. Majit godkända och Riksgälds-kontoret tillställda såkerhetshandlingarne för
alla med statsanslag understödda, men ännu icke fullbordade arbetsföretags utförande.
I sammanhang med tillika företagen inventering af de hos Kommissariatet förvarade
borgensförbindelser för stadgade testamentsbevillnings-afgifter, hafva Revisorerne
granskat det öfver sådana förbindelser förda särskilda diarium. Vid denna inventering
och granskning har någon anledning till anmärkning ej heller förekommit.
Enligt hvad Revisorerne inhemtat af den till dem utaf Riksgälds-kontorets Ombudsman
afgifna berättelse om Riksgälds-kontoret rörande rättegångs- och utsökningsärenden,
synes detta Verks rätt och talan i de uti sagde berättelse omförmälda ärenden
vara vederbörligen iakttagen.
Under förklarande, att Revisorerne under den nu slutade granskningen af Riksgälds-kontorets
förvaltning egt tillfredsställelsen finna, att Fullmäktige på ett nitiskt
och omsorgsfullt sätt samt med ospard möda fullgjort sitt vigtiga och ansvarsfulla uppdrag,
få Revisorerne tillstyrka, att full decharge måtte Fullmäktige meddelas för de af
dem under tiden från den 24 Oktober sistlidet år till och med den 13 Augusti innevarande
år vidtagna samt i de hos Fullmäktige för samma tid förda protokoller antecknade
beslut och åtgärder.
— 67 —
För alla i denna berättelse förekommande zifferuppgifter ansvarar den Sekrete- Ziffer
rare,
som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper varit uppgifterna.
hos Revisorerne anställd.
Stockholm den 14 Oktober 1863.
På Ridderskapet och Adelns vägnar:
II. WACHTMEISTER. FR. v. ROSEN. BR. ABR. LEYONHUFYUD
GEORG af SCHMIDT. R. v. KRAEMER A. ADLERSPARRE.
L. GRÖNVALL.
C. WAHLUND.
G. H. STRÅLE.
CARL EKMAN.
J. LEKBERG.
P. PERSSON.
På Preste-ståndets vägnar:
JOIL AUG. BERG.
ESBJ. BERGMAN.
På Borgare-ståndets vägnar:
CARL WENNÉRUS.
J. W. PETRE.
På Bonde-ståndets vägnar:
C A. LARSSON.
G. JOHANSSON.
ANDERS SANDBERG.
CARL AHLBERG.
G. F. EKHOLM.
C. J. MOSSBERG.
OLOF NILSSON.
P. BYSTRÖM.
C. G. Stuart.
— 68 —
Reservation
af Herr Brukspatronen Ekman:
Uti den af pluraliteten bland Revisorerne beslutade hemställan: »att ett förän»dradt
sätt för beräknandet af Riksdags-kansliernas aflöning måtte varda antaget och vid
»dermed gemenskap egande frågors afgörande tillämpadt», har jag icke kunnat deltaga.
Den anförda framställningen innefattar ett förslag, att bestämmelsen i 24 § Riksdagsordningen
måtte erhålla en annan lydelse, än den nuvarande, och efter mitt förmenande
ligger det utom gränserna för Revisorernes befogenhet, att i sådant afseende göra något
yrkande, lika som jag icke heller finner det lämpligt, att Revisorerne uttala ett klander
öfver hvad Rikets Ständer grundlagsenlig! beslutat, eller att de anvisa en annan framtida
form i en fråga, som på det närmaste berör Rikets Ständers arbetsordning och
deraf beroende verksamhet. När häri ill kotnmer, att Revisorerne icke kunnat faktiskt
ådagalägga, hvarken att det för Riksståndens och Utskottens kanslipersonal tillämpade
aflöningssättet verkligen bidragit till ärendenas långsammare behandling och riksdagarnes
förlängande, eller att ett annat aflöningssätt skulle, utan åsidosättande af vigtigare
intressen, befinnas möjligt att använda; så måste jag betrakta Revisorernes förutnämnde
hemställan såsom både obefogad och omotiverad, hvarföre jag emot beslutet derom
anmäler min reservation.
I denna reservation instämde Herr Kontraktsprosten Bergman och Herr Apothekaren
Mossberg.
Herr Brukspatron Stråle och Herr Rådmannen Wennérus önskade få antecknadt,
att de icke voro närvarande vid det tillfälle, då det beslut fattades, mot hvilket ofvanstående
reservation afgifvits.
— 70 —
Bilagan N;o 1 till 1863 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkeninkomster
och utgifter
Inkomster:
Riksmynt.
Allmän bevillning
2,472,590:
4.
Observationsmedel
4,820:
99.
Stämpelafgifter för spelkort
82,941:
52,
Dito för tidningar
50,790:
76.
2,611.143:
31.
Skatteköpeskillingar
13,174:
—
Ekeskogslösen
1,377:
93.
14,551:
93.
Kapitalafbetalningar å för vissa föremål eller under längre
tid beviljade lån
365,807:
4.
räntor å dessa lån
313,314:
60.
679,121-.
64.
Återbetalning af lyftade medel utaf kreditivet för ull-
kulturens befrämjande
83,220:
—
derå upplupna räntor
2,052:
4.
85.272:
4.
Återbetalningar af tillsvidare förräntade medel
3,463,000:
—
jemte derå erlagda räntor
62,734:
85,
3,525,734:
85.
Ersatt förskott till inlösen af förfallna räntekuponer,
tillhörande 1861 års statslån,
1,527:
75.
Aterlevererad besparing å 1860 års anslag till befäst-
ningsarbeten vid Slite på Gotland
6.506:
82.
Dito å dito till upprätthållande af Arméens pensions-
kassas pensioneringsskyldighet
1,559:
28.
Dito å anslaget till anbringande af åskledare å Stock-
holms och Drottningholms slott
375:
—
Dito å dito för Stockholms och Gripsholms slotts skyd-
dande mot eldfara
1,872:
48.
Dito å 1854 års anslag till understöd för folkskolelära-
res aflönande
404:
81.
10,718:
39.
55.
Det till Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag utaf
1862 års statsinkomster
2,059,790
Utaf Maufaktur-diskontens vinstmedel för samma år 21,000
Aldre depositionsmedel....  686
Återstoden af den till Riksgälds-kontorets utgifter anvisade
summa utaf Rikets Ständers Banks behållna
vinst vid 1857 års början  333,333: 34.
Öfverskott å statsverkets inkomster samt besparingar å
förslagsanslagen för åren 1860 och 1861
2,200,000: —
Utaf 1861 års lön för 6;te Fördelningsgeneralen
1,000: —
2,414,809: 89.
2,201,000: —
Transport:
11,543,879: 80,
r
— 71 —
skaper för år 1862, utvisande detta verks
under nämnde år.
Utgifter:
Ärliga ränteanslaget till Hans Maj:t Konungen
Under 1840-1841 års riksdag beviljade statsanslag:
För liäradshiiktens ombyggnad och förseende med celler samt för fängelsebyggnader
i städerna, utom Stockholm,
Under 1844 —1845 års riksdag beviljade extra statsutgifter:
För inlösen af 300 exemplar utaf Svenska Fornskriftsällskapets samlingar
för år 186!
Under 1850 —1851 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För öppnande af en kanal genom Tjufholmssundet vid
Luleå
2,000: —
» anläggning af jernväg mellan Nora och Ervalla .... 15,000: —
Under 1853 —1854 års riksdag beviljade tillfälliga statsutgifter:
För Rönne ås upprensning
7,000: —
» brobyggnad öfver Helge å vid Kristianstad
II ,000. —
» utdikning och aftappning af sanka trakter och
sjöar
2,510: —
Under 1856-1858 års riksdag beviljade extra statsutgifter:
För ny byggnads uppförande åt Teknologiska Institutet 100,000: —
» inköpande af tomt för samma byggnad  10,000: —
» vägars anläggning och förbättring
20,454: 18.
» mindre hamnbyggnaders och årensningars understödjande
:  2,000: —
» utdikning och aftappning af sanka trakter och
sjöar
6,771: —
» beskattningsväsendets förenkling och granskningen
af de nya jordeböckerna
300: —
» inköpande af boställe för Kapellpredikanten i Pajala
socken af Norrbottens län
4,000: —
» ny byggnad åt Institutet för döfstumma och blinda 40’000: —
Under 1859 och 1860 års riksdag beviljade extra statsutgifter:
För länsfängelset uppförande efter cellsystemet och till
cellers inredande inom Landskrona fästningsfängelse 160,000: —
» åtskilliga landtförsvaret tillhörande föremål  703,347: I.
863,347: 1.
Riksmynt.
300,000: —
60,000: -
1,050: —
17,000: —
20,510: —
183,525: 18.
582,085: 18.
— 72 —
Transport: 11,543,879: 80.
Deponerade undsättningsmedel
65,000: —
Utaf 1861 års trafikinkomst å statens jernvägar uti Riksgälds-kontoret
deponerade medel
200,000: —
För sålda tryckta riksdagshandlingar och embetsberättelse!-  344: 47.
Transport: 11,809,224: 27.
73
Transport:
För rikets ekonomiska karteverk
» skiften och afvittringar
» Svenska Trädgårdsföreningens elevskola och trädgårdsodlingens
befrämjande
» geologiska undersökningar samt gravering och tryckning
af geognostiska kartor
» premiers utdelning vid landtbruksmöte!!
» underhållande af Kronans stamholländerier och inrättande
af nya holländerier
» vetenskapliga undersökningar rörande fiskerierna ....
» Skeppsbyggeri-institutet i Karlskrona
» reseunderstöd åt arbetare i näringsyrkena
» slöjdexpositioners befrämjande
» aflöning af Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträde!!
» undersökningar och inspektionskostnader vid allmänna
arbeten
» Civilingeniörers bildande vid Mariebergs läroverk. ..
» väganläggningar och vägförbättringar
» understödjande af mindre ström- och årensnings
företag
v.
» hamnbyggnader vid städerna Grenna och Amål ....
» bortsprängande af undervattensklippan Roda berget
i Göta eif
» inköp af landshöfdinge-residenshuset i Hernösand
samt uppförande derstädes af en byggnad för landsstaten
» beskattningsväsendets förenkling och granskningen
af de nya jordeböckerna
» skatteförenklingens tillämpning å de Sala silfververk
anslagna räntor
» kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader under
år 1861
» hyresersättning åt Chefen för Kongl. Eklesiastik
departementet
» reparationer å Linköpings domkyrka
» inköp af boställe åt Kapellpredikanten i Trehörningssjö
kapellag inom Wester-norrlands län
» utvidgande af läroverksbyggnaden i Helsingborg ....
» uppförande af nya byggnader för elementarläroverken
i Orebro och Fahlun
» tillbyggnad af Vetenskaps-akademiens hus
» botaniska trädgårdens i Lund flyttning
» fullbordande af national-nmseibyggnaden
r» inredning af historiska museum och myntkabinettet
» aflöning och resekostnader åt Antiqvitets-intendenten
863,347: 1.
15,750: —
70,575: —
4,500: —
36,000: —
6,000: —
10,000: —
1,000: —
4,820: —
3,000: —
1,000: —
27,550: —
25,000: —
6,000: —
193,835: —
30,875: —
15,500: —
20,000: —
40,650: —
24,280: 57.
2,590: 92.
18,000: —
2,000
10,000
4,500
12,000
64.000
75.000
7.000
155.000
2.000
3,000
582,085: 18.
Transport: 1.754,773: 50
582,08ä: 18.
10
Transport: 11,809,224: 21.
Transport: 11,809,224: 27.
1,754,773:
50.
1,500:
1,500:
3,000:
2,000:
1.920:
40,000:
—
7,500:
—
43,000:
—
85,500:
39,182:
50.
— 75 —
Transport: 1,754,773: 50. 582,085: 18
för uppsökande och aftecknande af inom Sverige befintliga
runstenar
» utgifning af arbetet »Svenska språkets lagar»
» utskrifning af riksregistraturet
» utgifning af planchverken »Sverige, aquarell-lithografier
och tontryck» samt »Fordna och närvarande
Sverige»
» inköp af 40 ex. utaf arbetet »Monuments Scandi
naves
du moyen åge»
» betäckande af bristen i hospitalsfondens inkomster
» förvaltnings- och underhållskostnader vid nya hospi
tals-inrättningen
på Kungsholmen  .
» byggnadsarbeten och inventarier vid Wexiö och
Hernösands hospitaler
» upprätthållande af Arméens Pensions-kassas pen
sioneringsskyldighet
» pensionsförhöjning för Flottans gemenskap  39,182: 50. 1,979.876: —
För folkundervisningens befrämjande anvisade medel:
till understöd för högre folkskolor
1,000: —
» folkskolelärare-seminarierna  36,825: 16.
» understöd för seminarie-elever  20,422: 50.
» förbättrande och underhållande af undervisnings
materielen
vid folkskolorna
3,800: —
» arfvoden och resekostnader för folkskoleinspektörer 3,600: —
» löneförbättring åt folkskolelärare
5,523: 17.
» folkskoleväsendets utveckling i allmänhet
15,935: 99. 87,106: 82.
Lyflade kreditiv summor:
utaf kreditivet för fårskötselns och ullproduktionens befrämjande
68,100: —
» dito för tillämpande af den sednast fastställda pen
sionsstaten
för Arméens befäl och tjenstemän
83,307: 59. 151,407: 59.
Lyftade undsättningsmedel
185,000: —
Låneunderstöd:
för anläggning af jernväg från Borås till statens vestra
stambana
718,000: —
» förbättring af Helsingborgs hamn
230,000: —
» odlingsföretags befrämjande genom vattenaftappnin
gar
och sjösänkningar
63,900: —
» uppförande af byggnad åt Farmaceutiska Institutet 50,000: — 1,061,900:
Kapitalafbetalningar å Riksgälds-kontorets skulder
155,560: —
Räntebetalningar för dito
293,172: 47. 448,732: 47.
Transport: 4,496,108: 6,
:000 0
Utgifter utöfver inkomster
— 76 —
Transport: 11,809,224: 27.
år 1862
........ _ 216,770: 89.
Summa R:mt R:dr 12,025,995: 16.
77 —
Transport: 4,496,108: 6.
1862 års anslag till ränta och amortissement
för 1858 års jernvägslån  159,027: 78.
» 1860 års dito
810,006: 95. 969,034: 73.
Kostnader för I8ti! års fonderade statslån
718: —
Till Kongl. Stats-kontoret återlevererade öfverskottsmedel för år 1860 25,871: 61.
Tillsvidare förräntade medel samt dervid förskottsvis godtgjorda räntor 6,215,455: 56.
Riksdags- och revisionskostnader m. rn.:
Kostnader för 1859 och 1860 års riksdag
7,221: 30.
Dito för innevarande riksdag
103,392: 34.
Dito för 1861 års statsrevision
2,921: 65.
Dito för 1862 års dito
8,976: 76.
Dito för Rikets Ständers hus
17.710: 46.
Aflöning och expenser för Rikets Ständers Justitie-om
budsman
och hans Expedition
16,202: 97.
Ytterligare kostnader för Justitie-ombudsmannens nya
embetslokal  224: 70.
För komplettering af det i Rikets Ständers hus inrättade
arkiv af riksdagshandlingar  185: 96.
Aflöning för Sekreteraren vid Bonde-ståndets Kanslidirektion
150: —
Förvaltnings- och uppbördskostnader rri. rn.:
156,986: 14.
Löner, arfvoden, pensioner och expenser vid Riksgäldskontoret
80,889: 3.
Expektanslön åt en vaktbetjent vid f. d. General-assi
stans-kontoret
482: 44.
Observations- och indrifnings-arfvoden till tjenstemännen
i Kongl. Kammar-rätten
1,125: 81.
Arfvoden och kostnader för allmänna bevillningens uttaxering
och för nya bevillningsstadgans utdelning 24,236: 4.
Kostnader för stämpling af spelkort
6,931: 87.
Dito för tidningsstämplingen
4,500: — 118,165: 19.
Fromma stiftelsers andelar af kortstämpelafgiften
35,136: 5.
Utbetalda brudgåfvovinster
100:
Förskott till inlösen af förfallna räntekuponer
3,172
Skilnaden mellan liqvidations- och amortissementsfondernas för 1855
och 1861 års fonderade statslån sammanräknade behållningar vid
slutet af år 1862 och de på dessa fonder då öfverlåtna obligationer,
jemte derå upplupna räntor,
5,247: 82
Summa R-.mt R:dr 12,025,995: 16
Stockholm den 14 Oktober 1863.
C. G. Stuart.
Bilagan JV§ 2 till 1863 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.
Sammandrag öfver de af Riksgälds-kontoret bestridda kostnader för 1859 och 1860 års riksdag.
Representations-
kostnader.
Månadsarfvoden
och dagtrakta-  menten.
Trycknings- oell
häftnings-kost-  nader.
Klubb-
kostnader.
Diverse
utgifter.
Summa.
För Höglofliga Ridderskapet och Adeln
9,387
10
53,804
10
7,600
25
7,096
86
46,716
64
124,604
95
» Högvördiga Preste-ståndet
9,387
10
44,066
79
6,739
60
4,752
17
1,093
81
66,039
47
» Vällofliga Borgare-ståndet
9.387
10
2,112
9
7,966
39
4,477
50
1,454
27
65,397
35
» Hedervärda Bonde-ståndet
.387
10
56,507
69
6,710
24
4,707
61
1,976
58
79,289
22
» Konstitutions-utskottet
—
1 1,728
10
—
—
362
11
12,090
21
» Stats-utskottet
_
39,858
14
—
—
1,306
12
41,164
26
» Bevillnings-utskottet
16,643
40
—
—
711
97
17,355
37
» Banko-utskottet
15,359
60
—
—
360
14
15,719
74
» Lag-utskottet...
—
12,622
10
—
—
613
76
13,235
86
» Allmänna Besvärs- och Ekonomi-utskottet
—
24,270
72
—
—
826
93
25,097
65
» Expeditions-utskottet
— -
—
37,016
10
58,296
11
—
316
52
95,628
73
Allmänna omkostnader, nemligen:
för tryck- och skrifpapper
35,028: —
» ljus och lyshållning
4,943: 69.
» kostnader vid riksdagens öppnande och
afslutning
5,750: 60.
» arfvode för vård af riksdagshandlingar 1,200:
och för diverse utgifter
5,235: 35.
—
—
—
52,157
64
52,157
64
Summa
37,548
40
353,988
83
87,312
591
21,034
14
107,896
49
607,780
45
Stockholm den 14 Oktober 1863.
C. 6. Stuart,
Register
öfver 1863 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.
Sidan.
Ackorder för åtskilliga Landshöfdinge-beställningar. inlösen af .... 26.
Allmänna Barnhuset i Stockholm, lån till  21.
Allmänna bevillningens årliga belopp
61- 62.
Bilagan N:o 1
70.
Allmänna Hypotheks-bankens grundfondsobligationer *■  42, 64—65.
Amorteringsliqviderna för jernvägslånen, bokföring af kostnaderna
för
52—54.
Amortissementsfonder för jernvägslånen
4, 52—54,
Anslagssummor, innestående
5—12.
Anteckningsbok, förd hos Fullmäktige,
59.
Arfvoden åt Deputerade och deras biträden
55—56.
Balans, uppbörds-
•  62—63.
B ankor ahnina en N:o 1, derå innestående kontanta behållning  41.
» N:o 2
49—51.
»> N:o 3
54.
Barnhus, Stockholms allmänna, lån till
21.
Baumannska kronofordran
63.
Behållningen, kontanta
41, 65.
» » förräntningen af  65.
Bevillning en, allmänna  61—62.
Berättelser, emottagne af Revisorerne
3.
Besparingar, statsverkets, liqviden angående
63—64.
Bidrag från statsverket till Hiksgälds-kontorets utgifter
64.
Borgensskrifter för testamentsbevillningen
66.
Borås och vestra stambanan, lånet för jernvägsanläggning mellan 38.
Brabant, fordna svenska statslånen i
63.
Brobyggnader, lån för
24.
Byggnadslån
17—20.
Decharge
66.
Deponerade medel  12—13.
Deputerade för bestyren med de fonderade statslånen
55—56.
Folkundervisningens befrämjande, anslag till
12.
Fordringar, Riksgälds-kontorets
17—'44.
» för byggnadslån
17—20.
» » förlagslån
38.
Sidan.
Fordringar för lån till hamn- och brobyggnader samt årensningar 21—24.
„ " » » » jernvägsanläggningar
24 — 26.
» » » » tomtregleringar
20—21.
„ b » » vattenaftappningar och odlingsföretag  26—38.
B » oredovisade förskott
39—40.
» kreditiv-
39.
» ränte-  40.
» räntebärande
43.
» räntefria  .i........  43—44.
» särskilda  40.
» utbalanserade  17—42.
Forshaga i Klara eif, sluss-anläggning vid  24.
Fullmäktiges afgitna berättelse  3.
» ‘ anteckningsbok
59.
»> protokoller  3.
Förlagslån  •;
38.
Förräntning af kontanta behållningen
65.
Förvaltningskostnader
59.
Grundföndsobligationer, Allmänna Hypotheks-bankens
42, 64—65.
Hamnbyggnader, lån och anslag för
21—23,^ 57.
Harlins, E. G., uppbördsbalans
62—63.
Hjelmare kanal- och slussverks reparationsfond
39.
Hufvudbok, Riksgälds-kontorets
3, 58.
Hus, Rikets Ständers, kostnaderna för  00—6L_
Hypotheks-bankens grundfondsobligationer
42, 64—65.
Inkomster, Riksgälds-kontorets, under år 1862
45—46.
Bilagan N:o 1
70—76.
„ » under förra hälften af år 1863.... 47.
Innestående anslagssummor  5 12.
Inom linien upptagna skulder....  13 — 15.
» » » tillgångar  41—42.
Inventeringar, anställda
66.
Jernvägsanläggningar, fordringar för meddelade lån till  24—26, 58.
Jernvägsbyggnader, statens, dertill upplänta och utbetalda medel 3, 48—51, 50—57
Jernvägslånens liqvidations- och amortissements-fonder  52—54.
Karlskrona stads pastorat, lån till  21.
Kontanta behållningen
41, 65.
Kreditiv å Rikets Ständers Bank  48.
K reditivfor dringar
39.
Kronofordran, Baumannska arfvingarnes
63.
Landshöfdinge-ackorder, inlösen af
Liggare, särskildt förda
Liqvidations- och amortissements-fonder för jernvägslånen
26.
59.
52—54.
Sidan.
Liqoiden angående öfverskott, besparingar och brister
63—64,
» mellan Riksgälds-kontoret och Bankirhuset Erlanger  49, 52,
Lån, beviljade
17—38;
Obligationer, allmänna Hypotheks-bankens grundfonds-
42, 64—65,
» för jernvägslånen, utelöpande
54—55.
» räntebärande  4—5, 66.
» uppköpta
40,
Odlingsföretag och vattenaltappningar, lån för
26—38,
Ombudsmannens berättelse
3, 66.
Oredovisade förskott, fordringar för
39—40.
Proprie-balans,
62—63.
Protokoller, Fullmäktiges
3,
Prctokolls-diarium, Kommissariatets
4.
Redogörelser, särskilda
3,
Reservation, till Revisionens protokoll anmäld,
68.
Revisionens omfattning
3—4.
Rikets Ständers hus, kostnaderna för
60—61.
Riksdagskostnader
60, 68.
(Bilagan N:o 2.)
Råkenskapsutdrag, tryckta  59.
Räntebärande fordringar
43.
» obligationer, inventering af
66.
» skulder
4—5, 16.
Råntefria fordringar
43—44.
» skulder
5.
Rånte-/or dringar
40.
Ränteliqvider för jernvägslånen •  50—51.
Ränteriförlagen
58.
Rättegångs- och utsökning sär enden  66.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper, utvisande detta
verks inkomster och utgifter under år 1862 (Bilagan
N:o 1)
70—77.
Sjösänkningar och andra vattenaftappningsarbeten, statsbidrag för 57—58.
Skuld- och borgensförbindelser, inventering af  66.
Skulder, Riksgälds-kontorets
4—16, 44, 51, 55.
» för lån till statens jernvägsbyggnader
4, 48—51, 55 -57.
» inom linien upptagne
13—15.
» räntebärande
4—5, 16.
» räntefria  5.
» utbalanserade  4—15.
Statens jernvägsbyggnader, dertill upplånta och utbetalda medel.... 4, 48—51, 55—57.
Statsverkets bidrag till Riksgälds-kontorets utgifter
64.
Städernas byggnadslån, liggarne öfver
59.
Summariska råkningarne
.,,,
......... 58.
U
Sidan.
Testamentsbevillningen, borgensskrift^ för
66.
Tillgångar, Riksgälds-kontorets
17—44.
Tillsvidare förräntade medel
40, 46.
Tomtregleringslån
20—21.
Uppbärdsbalans
62—63.
Utbalanserade fordringar och tillgångar
17—44.
» skulder
4—15.
Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper, tryckta
59.
Utgifter, Riksgälds-kontorets, under år 1862
46, 59.
Bilagen N:o 1
71—77.
» » under förra hälften af år 1863  47—48.
» » det dertill, enligt riksstaten, anvisade
bidrag
64.
Utgiftsbok, förd hos Fullmäktige,
59.
Vattenaftappningar och odlingsföretag
26—38, 57—58.
Våganläggningar och vägförbättringar, anslag till
59.
ZAffer uppgifterna, ansvarigheten för
67.
Arensningar, lån och anslag för
24, 57.
Öfverskott, statsverkets, liqvid angående
63—64.
