# ID: svediakorp-gov2453
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 85,012
# sentences: 5,581
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
PROTOKOLL
VID
Lagtima Riksdagen i Stockholm
åren 1865 och 1866.
—«SO0*«®ra«l)O0»—
ANDRA SAMLINGEN.
l:sta Afdelningen:
Rikets Ständers Revisorers samt Justitie-ombudsmans
Berättelser.
FÖRSTA RANRMT.
1863 års Revisions-berätteher.
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
om den år 1§63 af dem verkställda granskning
af
STÅTS-VERKETS
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1861;
jemte
de, i anledning af samma berättelse, infordrade och till
KONGL. MAJ:T
afgifna underdåniga Utlåtanden.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L NORMAN, 1864.
É
Till följd af föreskriften uti 68 § af Riksdags-ordningen och Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse
den 22 Maj innevarande år, hafva undertecknade, i behörig ordning valda Revisorer
af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken, den 15 nästlidne Augusti sammanträdt;
och sedan de göromål och förrättningar, som oss i sådan egenskap ålegat, numera blifvit
fulländade, få vi, jemlikt 7 § uti den för Rikets Ständers Revisorer den 17 April
1841 utfärdade instruktion, till Rikets Ständer nu afgifva berättelse om hvad vid granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för
år 1861 förekommit.
Vid revisionens början fingo Revisorerne från nedannämnde verk och inrättningar
emottaga särskilda berättelser rörande förvaltningen under revisionsåret af de till deras
disposition ställda medel, nemligen:
från Kongl. Stats-kontoret, angående sjelfva statsverket, det stämplade papperet, statens
spanmålsförvaltning samt undsättningsanstalterna,
» » Krigs-kollegium,
» » Förvaltningen af Sjöärendena,
» » Sundliets-kollegium,
» » General-tullstyrelsen,
» » General-poststyrelsen.
» » Fångvårdsstyrelsen,
» » Skogs-styrelsen,
» » Telegrafstyrelsen,
» » Styrelsen öfver allmänna våg- och vattenbyggnader,
» » Ofver-intendents-embetet,
» » Konvoy-kommissariatet,
» » Serafimer-ordens-gillet,
» » Landtbruks-akademien,
» » Direktionen öfver Serafimerlazarettet,
n » Direktionen öjver Allmänna Garnisonssjukhuset,
» » Direktionen öfver Arméens pensions-kassa,
» » Direktionen öfver Stockholms allmänna barnhus,
» » Direktionen öfver Danviks hospital,
» » Direktionen öfver Arniralitets-krigsmans-kassan,
» » Direktionen för Kongl. Theatern,
» » Direktionen för Teknologiska institutet,
- 4 —
från Öfver-direktörs-embetet för Mynt- och Kontroll-verken.
» Kanslers-embetet vid Kongl. Krigs-akademien,
» Kongl. Kommittéen för Salpeter-ärendena,
» Stuteri-öfverstyrelsen,
» Chefen för Topografiska kåren,
» Chefen för Statens jernvägsbyggnad,er,
» Chefen för National-musei-byggnaden'.
hvarjemte till Revisorerne blifvit öfverlemnade dels den berättelse, som särskildt i nåder
förordnade Revisorer afgifvit rörande manufaktur- och ull-diskont-fondernas förvaltning
för är 1861, dels ock ett sammandrag af räkenskaperna för samma år af de under
Kongl. Kommerse-kollegii vård ställda fonder och medel.
Kongl. Stats-kontoret.
§ i.
Såsom uti flera föregående revisionsberättelser omförmäles, bestå detta embetsverks
förvaltningsåtgärder hufvudsakligen uti disposition af de till riksstaten hörande
medel, generelt, enligt den af Rikets Ständer uppgjorda statsreglering och gällande författningar,
samt speciell efter Kongl. Maj:ts för särskilda fall meddelade nådiga föreskrifter.
Utom detta åligger Kongl. Stats-kontoret, på sätt den för verket den 16 Maj
1856 utfärdade instruktion utvisar, befattningen med statsverkets ordinarie spanmålsrörelse,
redovisningen för de till undsättning vid missväxtår anslagna medel, den summariska
kontrollen öfver indrifningen af krono-uppbörden och derå uppkomna restantier,
äfvensom inseendet öfver Karta-sigillata-verket, Våg-staterna i Fahlun och Avesta samt
Mynt- och Kontroll-verken. Specielt sker redovisningen genom Verkets protokoller,
registratur, special-stater och memorialböcker, Kongl. Ränte-kammarens hufvudbok, jemte
rikshufvudboken, hvilken sednare upptager kronouppbörden på det hela och innehåller
sammanfattade redogörelser ej allenast för Kongl. Stats-kontorets, utan äfven för öfriga
verks och inrättningars förvaltning af allmänna medel, såväl tillhörande riks-staten,
som anvisade till föremål utom densamma.
Kongl. Ränte-kammarens för revisionsåret upprättade hufvudbok, som utan anmärkning
blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad, har icke eller föranledt till någon
erinran af Revisorerne, hvilka, lika med föregående Revisorer, anse sig böra uttala ett
erkännande af den synnerliga ordning och noggrannhet, hvarmed ej mindre nämnde
hufvudbok, än ock Kongl. Stats-kontorets öfriga räkenskaper befunnits vara förda.
§ 2.
Hänvisande till den redogörelse, som uti föregående revisionsberättelser blifvit
meddelad, rörande fortgången af det arbete, Kamereraren i Riksboksluts-kontoret Jonas
Theodor Spongberg erhållit nådigt uppdrag att utföra, nemligen upprättandet af förslag
Bil. Litt. A. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 5.
Sammandrag öfver samtlige i 1861 års rikshufvudbok ingående medel.
Debet.
Ingående balans'.
Kontant behållning
Inventariers värden
Behållning af spantnål
Dito af bergseffekter
Utlånta medel
Utestående kronouppbörd:
Levererad inom den 31 Augusti 1861
Resterande den 1 September samma år
Förskott
Anmärkta poster
Proprie-balanser
Fordringar
S:r
Kronouppbörd för år 1861
Uppbörd af extra statsregleringen .
Levereringar
Utgående balans:
Öfverlevereringar ....
Återstående utgifter
Skulder
S:r
Summa
Stats- och Riks-  gälds-medel.
Diverse medel.
Medel, hvilka i
rikshufvudbok en
endast upptagas i
balanserna.
Summ a.
Kredit-
Ingående balans:
Öfverlevereringar
Återstående utgifter
Stats- och Riks-  gälds-medel.
Diverse medel.
Medel, hvilka i
rikshufvudbok en
endast upptagas i
balanserna.
Summa.
9,747,880
316,937
22
85
328,866
16
616,205
—
10,692,951
316,937
38
85
11,280
377,615
55,389,598
75
70
9,670
63
214
40
21,165
377,615
78
70
87,924
80
50,565
42
—
138,490
351,632
26,463,009
22
43
68
Skulder
81
332,085
63
—
55,721,684
44
351,632
22,634,883
43
25
3,540,676
27
287,450
16
S:r
55,778,495
26
341,756
26
214
40
56,120,465
92
Afskrifning
—
24,035
79
—
24,035
79
Afkortning
1,065,237
29
—
79,316
9
1,144,553
38
7,265,047
339,828
3,687,404
8
99
25
2,388,576
29
1,107,522
11,208
23
6
12
24
8,372,569
351,037
6,076,003
14
11
78
Anordning:
Enligt riks-staten
27,590.917
10,373,397
3,381,958
52
27,590,917
52
816
204,912
12,315,377
59
57
9
1,030
22,748
2,659,864
25
65
3,681
928
32
24
1,846
231.372
14,976,169
59
14
98
„ extra statsregleringen
Utom stat
12
87
1,029,437
1
26,011
48
10,373,397
4,437,407
12
36
S:r
41,346,273
51
1,029,437
1
26,011
48
42,401,722
56,952,675
12
8,992,327
2,027,018
14
nrr rvnr. nvvrv
4
i au
Levereringar
4,422,189
54
4,422,189
54
39,486,456
8
1,413,401
39
2,556,354
55
43,45 ,212
2
Utgående balans-.
17,149
24
—
_
17,149
24
—
—
1,928,283
22
1,928,283
22
Kontant behållning
11,850,175
84
328,899
77
564,148
88
12,743,224
260,173
130,238
625,086
30,892,805
8,559,755
347,075
5,202,063
7,411
231,667
15,012,394
49
1
65
iuvenuuiers värnen
Behållning af spanmål
260,173
85,969
625,086
26,653,032
7,374,442
334,024
4,965,137
1.161
205,238
10,321,658
1
30
17
44,269
35
Dito af bergseffekter
17
7,165
404,894
63,997,765
1
19
54
12,995
326,437
61
l
1,232
707
90
12
21,393
404,894
64,324,909
52
19
67
Utlånta medel
51
4,020,822
55
218.950
1,185,313
13,050
720
3,681
16
29
Utestående kronouppbörd:
Levererad inom den 31 Augusti 1862
38
4
42
64,409,824
74
339,432
62
1,940
2
64,751,197
38
Resterande den 1 September
Förskott
Anmärkta poster
Proprie-balanser ....
samma år
64
11
44
14
236,206
6,250
22,748
4,690,735
55
25
90
12
32
54
78
44
71
Fordrinsar
58
52
10
S:r
62,676,099
12
9,349,931
99
1,985,864
42
74,011,895
53
160,866.105
18
10,745,161
5
6,513,595
93
178,124,862
16
Summa
160,866,105
18
10,745,161
5
6,513,595
93
178,124.862
16
Bil. Litt D. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid 5
Statsverkets behållna inkomster för år 1861.
Ordinarie inkomster ■.
Ordinarie ränta
Tionde-spanmål
Tionde-spanmåls-lösen, efter bestämda priser,
Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter
Silfvertionde, myntarelön och slagskatt
Kopparränta
Tionde- och hammarskattsjern
Svaf velbrukstionde
Mantalspenningar
Bötesmedel
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål
Ständiga rotevakanser vid Skånska infanteri-regementena
Tillfälliga rotevakansafgifter
Vakansafgifter af nyroterad jord
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland ...
Trosspassevolansafgift
Båtsmansvakansafgift  ....
Kontrollstämpelmedel
Båk- och lotsmedel
Observationsmedel
Extra medel och uppbörder
Intressemedel
S:r
Extra ordinarie inkomster:
Sjötullsmedel
Salu-accis af städerna
Postmedel
Karta-sigillata-medel
Bränvinsafgift
S:r
Hufvudtitlarnes uppbördsmedel:
2: dra hufvudtiteln
-l:de
dito
6;te
dito
7.de
dito
8:de
dito
9:de
dito
S:r
S:r
Afgå
Summa
Enligt Rikets Stän-  ders riksstat på-  räknade.
TJtgiftsanslag
tillkommande.
Öfverskott.
Brister.
Från utgiftsan-  slaget öfverförda.
Enligt räkenska-  perna utgörande.
4,656,700
—
192,413
44
137,060
2
—
4,136
32
4,982,037
14
1,547,250
—
145,925
17
37,765
24
—
5,679
31
1,725,261
10
6,600
—
—
201
2
—
6,801
2
310,000
—
139
26
88,961
43
——
—
—
399,100
69
16,000
—
—
—
1,227
57
—
14,772
43
105,000
—
—
—
32,886
49
—
72,113
51
34,000
—
—
8,548
73
—
—•
42,548
73
1,700
—
—
2,996
14
—
—
4,696
14
560,000
—
—■
40,621
31
—
—
600,621
31
90,000
—
—
4,360
71
—
—
94,360
71
280,350
—
385
51
50,206
95
—
—
330,942
46
29,000
—
—
3,112
63
—
—
32,112
63
7,000
—
r-
—
—
283
84
—
6,716
16
55,000
—
—
11,185
92
—
—
66,185
92
16,000
—
—
2,927
28
—
—
18,927
28
26,500
—
—
5
86
—
—
26,505
86
65,000
—
*
—
1,946
53
—
—__
—
66,946
53
25,000
—
—
—
1,523
85
—
23,476
15
240,000
—
271,184
93
—
—
—
511,184
93
5,000
—
—
245
93
— _
—
—
5,245
93
90,000
—
—
99,690
49
—
—
189,690
49
5,000
—
104
49
—
—
5,104
49
8,171,100
—
610,048
31
489,940
68
35,921
75
9,815
63
9,225,351
61
11,100,000
95,977
71
2,311,967
96
13,507,945
67
400
1,400,000
—
—
125
—
—
—
525
31
—
275,446
31
—
—
1,675,446
1,300,000
—
—
244,381
53
—
—
1,544,381
53
7,000,000
—
989,202
50
—
—
7,989,202
50
20,800,400
—
371,424
2
3,545,676
99
—
—
24,717,501
1
2,269
25
2,269
25
—
120,773
83
—
—
—
120,773
83
—
41,510
98
—
—
—
41,510
98
—
186,001
83
—
—
—
186,001
83
—
16,380
83
—
—
—
16,380
83
—
182,146
64
—
—
—
—
182,146
64
—
549,083
36
—
—
—
549,083
36
28,971,500
—
1,530,555
69
4,035,617
67
35,921
75
9,815
63
34,491,935
98
—
9,815
63
35,921
75
35,921
75
9,815
63
—
28,971,500
—
1,520,740
6
3,999,695
92
—
—
34,491,935
98
Bil. Litt. C. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid 5.
Ordinarie statsreglerings
Debet.
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1861 års början, bestående af:
Reservationer å riksstats-anslag
11,340,498: 7.
Odisponibla uppbördsmedel;
Restantier den 1 September 1861
312,370: 6.
Proprie-balanser
179,221: 24. 491,591: 30.
Statsverkets inkomster:
Ordinarie inkomster
10,165,178: 85.
Extra ordinarie dito
24,724,069: 61.
Hufvudtitlarne särskildt tillhörande uppbördsmedel
549,504: 10.
11,832,089
37
35,438,7521 56
Summa
47,270,841 93
fonden för år 1861.
Kredit.
Fondens utgifter:
Afkortningar å statsverkets inkomster
Riksstats-utgifterna:
A Irsta hufvudtiteln
2:dra
dito
3:dje
dito
4:de
dito
5:te
dito
6:te
dito
7:de
dito
8:de
dito
9:de
dito
Utom hufvudtitlarne
Riksgålds-verkets fond:
Bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter
för år 1861
2,059,790: —
Andel i öfverskott och besparingar för samma år
3,452,427: 3.
954,661: 69.
1,181,943: 8.
2,129,127: 40.
487,633: 36.
8,675,871: 33.
3,234,078: 18.
2,432,325: 97.
4,709,720: 95.
3,380,839: 46.
1,273,752: 5.
85,625: 74.
27,590,917: 52.
5,512,217: 3.
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1861 års slut, bestående af:
Reservationer å riksstats-anslag
• 12,729,299: 50.
Odisponibla uppbördsmedel:
Restantier den 1 September 1862
304,325: 25.
Proprie-balanser
179,420: 94. 483 746; 19.
34,057,796
13,213,045
24
69
Summa
47,270,841
93
Bil. Litt. E. till 1861 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 5.
Extra statsreglerings
-
itebet*
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1861 års början, bestående af:
Reservationer å extra statsanslag:
Hos stats-verket .
1,408,750: 62.
„ riksgälds-verket
2,830,912: 29.
Riksgålds-verkets fond:
Anslag
Extra statsregleringsfondens inkomster:
Uppbörd
Summa
4,239,662
11,137,147
17,149
91
68
24
15,393,959 | 83
fonden för år 1861.
Kredit.
Extra stateregleringsfondens utgifter:
Till föremål under:
l:sta hufvudtiteln
192,936: 31.
2:dra dito
198,174: 28.
4:de dito
981,339: 71.
5:te dito
496,822: 96.
6:te dito
7,397,363: 21.
7:de dito
120,420: 86.
8:de dito
906,058: 47.
Diverse anslag
80,281: 32.
JRiksgäids-verkets fond:
A diverse extra anslag uppkomna besparingar
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1861 års slut, bestående af:
Reservationer å extra statsanslag:
Hos stats-verket
1,844,074: 79.
„ riksgälds-verket .../.
2,678,438: 78.
Summa
10,373,397
498,049
4,522,513
12
14
57
15,393,959 I 83
-  ■
I
I
.
.
I
■ .
:.C. "
-
Bil. Litt. F. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 5.
Riksgäl ds-verk ets
Debet.
Ordinarie statsreglering sfonden:
Bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter för år 1861
2,059,790: —
Riksgälds-kontorets andel i öfverskott och besparingar för år 1860
3,452,427: 3.
Extra statsreglering8fonden
A diverse anslag uppkomna besparingar
Fondens inkomster:
5,512,217: 3.
498,049: 14
Allmän bevillning
2,734,380: 9.
52,678: 46.
76,660: 50.
3,277: 35.
10,720: 22.
21,000:
333,333: 33.
787,835: 48.
2,956: 47.
24,861: 62.
Tidningsstämplings-afgift
Kortstämplings- dito
Observationsmedel
Skatterättsmedel ....
Manufaktur-diskontens vinstmedel
Bankovinstmedel
Intressemedel
Depositionsmedel
Extra inkomster
4,047,703: 52.
10,057,969
Utgående balans:
Fondens skuld vid 1861 års slut, bestående af.
Öfverlevereringar
400: 28.
Skulder:
Till extra statsregleringsfonden:
Reservationer å extra statsanslag
2,678,438: 78.
I allmänhet
56,490,916: 97. 59,(69,355: 75 59,169,756: 3.
Efter afdrag af:
Kontanta behållningar
2,035,647: 60.
Utlånta medel
20.262,227: 90.
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1861:
Levererad inom den 31 Augusti 1862
2,518,956: 32.
Resterande den i September samma år
29,699: 39. 2,548,655: 71.
Förskott
•••• 93,944: 25.
Proprie-balanser
21,734: 99.
Fbrdringar:
Hos stats-verkets grundfond:
Andel i öfverskott och besparingar:
För år 1860
1,173,667: 74.
69
1861
3,452,427: 3.
I allmänhet
4,626,094: 77.
5,097,356: 48.
9,723,451: 25. 34.685,661: 70.
Summa
24,484,094
33
34,542,064 2
fond för år 1861.
Kredit.
Ingående balans :
Fondens skuld vid 1861 års ingång, bestående af:
Öfverlevereringar
1,082: 25.
Skulder:
Tili stats-verkets grundfond:
Brist i statsregleringen för år 1859
822,951: 63.
Återstod af 1842 års statsfyllnadssumma
675: — 823,626: 63.
Till extra statsregleringsfonden:
Reservationer å extra statsanslag
2,830,912: 29.
1 allmänhet
49,023,545: 70. 52,678,084: 62. 52,679,166: 87.
Efter afdrag af:
Kontanta behållningar
3,120,247: 3.
Utlånta medel
16,452,387: 93.
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1860:
Levererad inom den 31 Augusti 1861
Resterande den I September samma år
Förskott
Proprie-balanser
21,734: 99.
Fordringar:
Hos stats-verkets grundfond:
1859 och 1860 årens bidrag till bestridande af de på Riksgäldskontoret
anvisade utgifter
1,932,400: —
Andel i Öfverskott och besparingar för år 1860 1,173,667: 74. 3.106,067: 74.
I allmänhet
7,637,768^75. 10,743,836: 49. 32,766,785:
2,395,497: 60.
27,458: 93. 9,422,956: 53.
5,622: 3.
Extra statsregleringsfonden:
Extra statsanslag  .-.
Anordning å Riksgålds-verkets inkomster:
Afkortning
Anordning
Summa
110,575: 60.
3,381,958: 87.
19,912,331 87
11,137,147 68
3,492,534 47
34,542,064 2
fe--i ■ ,rfc
mm
ems y
raf-l
JjS&åäBmrrZ- *S
mosm- - ■
IF
Bil. Litt. B. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 5.
Statsverkets grund
Debet,
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1861 års början, bestående af:
Kontanta behållningar
6,627,633: 19.
Inventariers värden
316,937: 85.
Behållning af spanmål och proviant
87,924: 80.
Dito af bergseffekter
351,632: 43.
Utlånta medel
6,182,495: 32.
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1860:
Levererad inom den 31 Augusti 1861
4,869,549: 48.
Resterande den l September samma år
312,370: 6. 5,181,919: 54.
Förskotter  3,681,782: 22.
Anmärkta poster
816: 59.
Proprie-balanser  183,207: 58.
Fordringar:
Hos riksgälds-verkets fond:
Återstod af 1842 års statsfyllnadssumma
675:
Brist i statsregleringen för 1859
822,951: 63. g93 626: 63.
I allmänhet
747,913: 97. 1,571,540: 60. 24,185,890: 12.
Efter afdrag af:
Ofverlevereringar
10,652: 80.
Återstående utgifter, enligt riksstat —
377,531: 76.
Skulder:
Till ordinarie statsregleringsfonden:
Reservationer å riksstats-anslag
11,340,498: 7.
Odisponibla uppbördsmedel:
Resterande den 1 September 1861
312,370: 6.
Proprie-balanser
179,221: 24. 491,591; 30. n,832,089: 37.
Till extra statsregleringsfonden:
Reservationer å extra statsanslag
1,408,750: 62.
Till riksgälds-verkets fond:
1859 och 1860 årens bidrag till bestridande af de på Riksgälds-konloret anvisade
utgifter
1,932,400: —
Andel i öfverskott och besparingar för år 1860
1,173,667: 74. 3,106,067: 74.
I allmänhet
_2,435,988: 38. 18,782,896: 11. 19,171,080: 67.
Utgörande netto
5,014,809
45
Summa 5,014,809 j 45
fond år 1861.
Kredit.
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1861 års slut, bestående af:
Kontanta behållningar
Inventariers värden
Behållning af spanmål och proviant
Dito af bergseffekter
Utlånta medel
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1861:
Levererad inom den 31 Augusti 1862
4,855,486: 6.
Resterande den 1 September samma år
304,325:25. 5,159.811:31.
Förskotter
Anmärkta poster ....
Proprie-balanser
Fordringar
27,990,437: 42.
Efter afdrag af:
Ofverlevereringar ....
Återstående utgifter, enligt riksstat
Skulder:
Till ordinarie statsregleringsfonden:
Reservationer å riksstats-anslag
12,729,299: 50.
Odisponibla uppbördsmedel:
Resterande den 1 September 1862
304,325: 25.
*
Proprie-balanser
179,420: 94.
483,746: 19.
13,213,045: 69.
Till extra statsregleringsfonden:
Reservationer å extra statsanslag
1,844,074: 79.
Till riksgälds-verkets fond:
Andel i öfverskott och besparingar:
För år 1860
1,173,667: 74.
„ „ 1861
3,452,427: 3.
4,626,094: 77.
I allmänhet
2,880,753: 80. 22,563,969: 5.
22,975,627: 97.
X
Utgörande netto .
5,014,809
45
Summa i
5,014,809
J
45
— 5 —
till formulärer för alla förvaltande verks och redovisande myndigheters räkenskaper, få
Revisorerne meddela att, sedan föregående revisionsberättelse afgafs, Kamereraren
Spongberg till Kongl. Stats-kontoret inkommit med särskilda upprättade förslag till
hufvudböcker för Kongl. Ofver-intendents-embetet, Kongl. Sundhets-kollegium, Stuteriöfver-styrelsen,
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, Veterinär-inrättningen
i Stockholm, Statistiska Central-byrån samt Kongl. Mynt- och Kontroll-verken; och
hafva samtliga dessa räkenskapsformulärer blifvit af Kongl. Stats-kontoret till Kongl.
Maj:t uti särskilda underdåniga skrifvelser öfverlemnade. För öfrigt hafva Kongl. Statskontoret
och Kammar-rätten, enligt hvad Revisorerne inhemtat, under den 12 Mars
innevarande år gemensamt afgifvit infordradt underdånigt utlåtande i anledning af de
förut uppgjorda formulären till hufvudredogörelserna för länen, eller landsböckerna, jemte
kronoräkenskaperna för Stockholms stad, hvarjemte, i afseende å det i förra revisionsberättelsen
omförmälta formulärförslag till Kongl. Krigs-kollegii hufvudbok, till Revisorernes
kännedom kommit, att detta Kollegium numera afgifvit deröfver infordradt underdånigt
utlåtande samt att handlingarne sedermera blifvit, för vidare yttrande i frågan,
till Kongl. Stats-kontoret och Kammar-rätten remitterade.
§ 3.
Till upplysning om statsverkets tillstånd på det hela, hafva Revisorerne, i likhet
med hvad vid föregående stats-revisioner iakttagits, låtit upprätta hosföljande tvenne
tabeller, hvaraf den ena (Bil. Litt. A) utgör ett sammandrag öfver samtlige i 1861 års
hufvudbok ingående medel och den andra (Bil. Litt. B) innefattar redovisning för statsverkets
grundfond, hvilken äfven under revisionsåret förblifvit oförändrad och uppgått
till 5,014,809 R:dr 45 öre R:mt. Derjemte äro särskilda uträkningar uppgjorda öfver
ordinarie statsregleringsfonden, stats-verkets inkomster, extra statsregleringsfonden samt
Riksgälds-verkets fond (Bilagorna Litt. O, D, E, F.); hvarförutan jemväl meddelas nedannämnde
redogörelse för förhållandet med vissa speciella delar af statsregleringen,
nemligen:
Restantier:
Ordinarie ränta
18,170: 87.
Tionde-spanmål
2,933: 88.
Arrende-medel
13,072: 5.
Mantalspenningar
5,851: 4.
Bötes-medel
236,740: 87.
Kavalleri-regementenas häst-vakans-spanmål
478: 13.
Trosspassevolans-afgift^.
16: *—
Tillfälliga rotevakans-afgifter
201: 14.
Vakans-afgift af nyroterad jord
1,082: 47.
Båtsmans-vakans-afgift
1: 8.
Kontrollstämpel-medel
21: 72.
Extra medel och uppbörder  17,833: 27.
Salu-accis af städerna
218: 50.
Karta-sigillata-medel  793: 72.
Bränvins-afgift
8,702: 24.
Transport:
301,116: 98.
— 6 —
4:de hufvudtitelns
uppbördsmedel...
6:te
dito
dito
7:de
dito
dito
8:de
dito
dito
9:de
dito
dito
Transport: 301,116: 98.
487: 50.
24: 76.
2,473: 21.
7: 88.
214: 92.
Summa 304,325: 25.
Riksgälds-kontoret tillgodoförda besparingar:
å 2:dra liufvudtiteln:
Fångars vård och underhåll  100,935: 45.
Mediko-legala besigtningar
1,076: 29. 102,011: 74.
å 4:de liufvudtiteln:
Inqvarteringskostnader i Stockholm
1,363: 58.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Landtför
svars-departementets
Kansli-expedition
428: 44. 1,792: 2.
å 5:te liufvudtiteln:
Båtsmännens beklädnad
531: 9.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Sjöför
svars-departementets
Kansli-expedition  409: 81. 940: 90.
å 6:te liufvudtiteln:
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar
2,676: 66.
å 7:de liufvudtiteln:
Transportkostnader för stats-verkets bergseffekter
1,153: 92.
Observations- och uppbördsprocenter  4,469: 51. 5,623: 43.
å 8:de liufvudtiteln:
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande  • •• 3,315: 27.
å 9:de liufvudtiteln:
Allmänna indragniugsstaten
6,879: 44.
Summa 123,239: 46.
_ 7 -
Brister,
uppförda till ersättning af Rikets Ständers Riksgälds-kontor:
å 2:dra hufvudtiteln:
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m
7,684: 68.
Rese- och traktamentspenningar  11,153: 68,
Ersättning åt vittnen och parter
12,111: 5. 30,949: 41.
a
i:de hufvudtiteln:
Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets
hästar
3,995: 15.
Beväringsmanskapets vapenöfning
221,843: 63.
Inqvarteringskostnader i landsorterna  3,022: 63.
Rese- och traktamentspenningar
39,430: 13.
1858—1860 årens anslag till mathållning för manskapet
vid garnisons-regementena
5,281: 70. 273,573: 24.
å 5:te hufvudtiteln:
Tillskott i de till båtsmansindelningen uti Blekinge län
anslagna räntor  2,032: 67.
Rese- och traktamentspenningar  6,533: 84.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Flottans
stationer och depot
75: 32. 8.641: 83.
å 6:te hufvudtiteln:
Utflyttningshjelp efter laga skiften  80,651: 88.
Odlingshjelp m. m. för krononybyggare  2,288: 45.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m  23,519: 28.
Rese- och traktamentspenningar  16,317: 42. 122,777: 3.
å 7:de hufvudtiteln:
Karta-sigillata-omkostnader  58,668: 22.
Omkostnader för Kontroll-verket
2,338: 25.
Skogsplanteringskassan, ersättning för hemmansräntor
och arrenden
4,406: 91.
Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i
Stockholm
7,878: 80.
Städers friheter  3,128: 79.
Mantalsskrifningsprovision
1,049: 18.
Restitutioner
5,268: 57.
Uppköp af ved för Wisby s. k. krono-kalkugn  547: 95.
Transport:
83,286: 67.
435,941: 51.
— 8 —
Transport: 83,286: 67. 435,941: 51.
Rese- och traklamentspenningar
492: 30.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m  2,137: 27. 85,916: 24.
å 8:de hufvudtiteln:
Särskilda förslagsanslag för Kleresiet
1,613: 81.
Lappmarks eklesiastik-verk  378: 96.
Fattigvården i allmänhet  18,487: 58.
Rese- och traktamentspeuningar
637: 1.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m
21,854: 3. 42,971: 39.
å 9:de hufvudtiteln:
Invalidhus-fondens ersättning för hemmansräntor och
arrenden
20,053: 47.
Summa 584,882: 61.
Liqvid
med Riksgälds-kontoret å öfverskott, besparingar och brister:
Öfverskott å statsverkets inkomster
4,035,617: 67.
Besparingar å förslagsanslagen
123,239: 46. 4,158,857: 13.
Efter afdrag af:
Brister å statsverkets inkomster
35,921: 75.
Dito å förslagsanslagen
584,882: 61.
Ersättning för mistad rättighet till forsellön  63,935: 44.
Begrafningshjelp till sterbhus
21,690: 30. 706,430: 10.
återstår öfverskott, Riksgälds-kontorei till godo,
R:mt R:dr 3,452,427: 3.
Reserverade lieiiAilningar å liiifvudtitlarne:
å lista hufvudtiteln
157,158: 80.
» 2:dra »
36,902: 53.
» 3:dje »
4,181: 97.
» 4:de »
3,708,497: 92.
» 5:te »
2,487,892: 37.
» 6:te »
341,102: 7.
» 7:de »
1,610,625: 10.
» 8:de »
388,697: 33.
» 9:de »
3.994,241: 41.
Summa 12,729,299: 50,
§ 4-
Under r^visionsåret hafva å anslagen till extra utgifter anvisningar skett till följande
belopp, nemligen:
å 2:dra hufvudtiteln
3,908: 4.
» 4:de dito
59,975: 16.
» öde dito
8,85!: 44.
» tide dito
14,875: 13.
» 7:de dito
33,966: 20.
» 8:de dito
8,877: 37.
§ 5.
A hufvudtitlarnes allmänna besparingar äro under revisionsåret följande belopp
anordnade, nemligen:
å 2:dra hufvudtiteln
15,112: 60.
» 4:de dito
77,772: 76.
» öde dito
389,537: 89.
» 6:te dito
17,309: 55.
» 7:de dito
5,372: 6.
» 8:de dito  .'  26,865: 82.
§ 6.
Sedan, till förbättrande och tillhandahållande af undervisningsmateriel, äfvensom
till understöd för utgifvande af lämpliga läroböcker, kartor m. m. för folkskolorna, Rikets
Ständer dels beviljat och till Kongl. Majds disposition ställt ett årligt anslag af
12,000 R:dr R:mt, att utgå under statsregleringsperioden 1858 1860, dels medgifvit,
att de besparingar, som under ett år uppkomme, finge under ett följande år för ändamålet
användas, hade, enligt hvad Rikets Ständers år 1861 församlade Revisorer uti
afgifven berättelse anmält, Kongl. Majd, jemlikt nådiga bref af den 8 April och den
30 December 1859, på Statsrådet och Chefen för Eklesiastik-departementet disponerat
ett belopp af 25,000 R:dr. att för berörde ändamål utgå. Efter det af dessa medel
24,985 R:dr 15 öre blifvit till Departements-chefen utbetalde, hade Kongl. Majit, uti
nådigt bref till Kongl. Stats-kontoret af den 16 Mars 1860, jemte öfverlemnande till
detta embetsverk af den utaf Departements-chefen öfver medlen upprättade räkning med
tillhörande verifikationer, meddelat honom full decharge för medlens användande. Vid
1861 års revision väcktes väl fråga att Revisorerne, utan hinder deraf, måtte företaga
granskning af berörde redogörelse, som sannolikt endast för sådant ändamål blifvit jemte
verifikationer till Kongl. Stats-kontoret öfverlemnad, men, sedan dervid erinrats, att en
dylik granskning alltid förutsatte möjligheten af skeende anmärkningar vid redovisningen
från Revisorernes sida, hvilka åter icke kunde till någon åtgärd föranleda, da Kongl.
Majit redan meddelat full decharge åt den redovisningsskyldige, vägrade Revisorernes dåvarande
Ordförande att framställa proposition å det gjorda yrkandet om granskning af
ifrågavarande redogörelse, helst en sådan granskning, enligt hans uppfattning, vore att
anses såsom en inkonstitutionel handling, om hvars företagande han ej ägde framställa
proposition. I följd häraf inflöt i 1861 års revisionsberättelse blott en anmälan derom,
att Revisorerne ansett sig vara förhindrade att granska en redogörelse, för hvilken Kongl.
Majit redan lemnat vederbörande full decharge.
2
— 10 —
Hos 1862 års Revisorer, som ausågo sig böra taga kännedom om det under revisionsåret
till Kongl. Stats-kontoret aflåtna nådiga bref, hvarigenom »omförmälta decharge
meddelades, blef jemväl gransknings.rågan föremål för öfverläggning, dervid, efter
omröstning, det beslut fattades, att berörde redovisning jemte verifikationer skulle af då
församlade Revisorer granskas. Denna granskning kunde emellertid då icke äga rum af
det skäl, att, vid framställd begäran att räkenskapen måtte för berörde ändamål Revisorerne
tillställas, till svar meddelats, att densamma, hvilken, enligt Kongl. Statskontorets
beslut den 2 Maj 18G0, borde i dervarande Kammar-kontor förvaras, icke,
oaktadt noggrann undersökning och inventering af embetsverkets arkiv, kunnat återfinnas.
Rikets nu församlade Ständers Stats-utskott har, uti häröfver afgifvet utlåtande,
uttalat den åsigt, att — enär för ifrågakomne räkenskaps granskning andra grunder icke
vore stadgade än de för statsmedels redovisning i allmänhet gällande, samt den af Kongl.
Maj:t Departements-chefen beviljade decharge å förevarande fråga icke finge anses inverka
annorlunda än genom att å det eller de Statsråd, hvilka tillstyrkt den beviljade
dechargen, samt det Statsråd, som kontrasignerat nämnda regeringsåtgärd, öfverflytta
ansvarigheten, i händelse af anmärkning mot räkenskapen — Revisorerne lika litet i förevarande
fall, som i andra, angående statsmedlens användande, ägde undandraga sig den
dem åliggande granskningsskyldighet; och blef detta utlåtande af samtlige Riks-stånden
bifallet.
Sedan oftaberörde redovisning, vid ytterligare verkställd undersökning af de handlingar,
en numera afliden tjensteman i Kongl. Stats-kontoret omhänderhaft, tillrättakommit
och blifvit till nu församlade Revisorer öfverlemnad, hafva Revisorerne, på
grund af hvad sålunda förekommit, ansett sig oförhindrade att granskningen af berörde
räkenskap nu omsider företaga. Dervid har hvarken i afseende å användandet af berörde
medel eller vid ziffergranskningen något egentligt anmärkningsvärdt förekommit,
men sjelfva dispositionsåtgärden har icke kunnat undgå att ådraga sig Revisorernes uppmärksamhet.
Det synes nemligen Revisorerne, som borde allmänna medel blott undantagsvis
och så att säga i yttersta nödfall disponeras å vederbörande Departements-chef
till redovisning, och Revisorerne hafva i förevarande fall icke funnit några sådana omständigheter
vara för handen, att detta ovanliga och med vårt statsskick föga förenliga
redovisningssätt behöft anlitas. Redan af den omständliga redogörelse för frågans föregående
behandling, som Revisorerne trott sig böra här meddela, torde tydligt framgå, att
detta redovisningssätt lätteligen kan medföra meningsstridigheter och måhända förvecklingar
emellan statsmakterne, och endast denna omständighet innefattar, enligt Revisorernes
tanke, en giltig anledning för inskränkande af berörde redovisningssätt till de få
fall, då det icke kan undvaras, såsom när medel anvisas »till ett af Kongl. Maj:t kändt
behof«. Tages vidare i betraktande att, om än, såsom Rikets Ständer antagit, den regeringsåtgärd,
hvarigenom decharge åt redovisningsskyldige Statsråd meddelas, icke uti
ifrågavarande hänseende hade annan påföljd, än att redovisningsskyldigheten derigenom
öfverflyttades från den, som erhållit dechargen, till dem, som i underdånighet tillstyrkt
densammas meddelande och kontrasignerat beslutet derom, denna ansvarsskyldighet, vid
det förhållande, att Revisorerne vanligen icke kunnat utöfva sin granskningsrätt förr än
decharge för den regeringsåtgärd dermed afses, uppå Konstitutions-utskottets hemställan,
redan vunnits, i sjelfva verket ofta blir blott skenbar och icke motsvarar den redovisningsskyldighet,
förvaltande verk och myndigheter under alla förhållanden åligger, så
synes uppenbart, att det allmänna redovisningssättet, enligt hvilket redogörelserna skola
i vanlig ordning till Kongl. Kammar-rättens granskning insändas, för att derefter Rikets
Ständers Revisorer tillställas, förtjenar företräde framför det, som i förevarande fall
— 11 —
blifvit begagnadt; och då Revisorerne för sin del icke kunnat finna någon olägenhet, utan
fastheldre fördel deri, att en likformighet i afseende å redovisningssättet för allmänna
medel, så vidt möjligt är, för framtiden infördes, hafva Revisorerne, i syfte att ernå
detta mål, hvarigenom blifvande revisorer lättast blifva i tillfälle att fullgöra den vidsträckta
granskningsskyldighet, dem enligt instruktionen åligger, ansett sig böra å förhållandet
fästa Rikets Ständers synnerliga uppmärksamhet.
§ 7-
I likhet med hvad förlidet år ägt rum, få Revisorerne härnedan meddela uppgift
å de vid revisionsårets slut balanserade och på anmälan hos Rikets Ständer beroende
förskotter:
Arfvoden m. ra. åt Komrnittéen till undersökning af grunderna för städernas
beskattning
10,000: —
Dito dito åt Författnings-kommissionen
17,910: 50.
För upprättande af formulärer till de förvaltande verkens räkenskaper
8,200: —
Kostnader i och för 1860 och 1861 årens statsrevisioner
13,658: 31.
Ersättning för upphörd dagsverksskyldighet till åtskilliga mlitie-bo
ställen
i Skaraborgs, Malmöhus och Kristianstads län
18,550: 67.
Roteringsunderstöd
14,438: 95.
Rotefrihets-ersättning till Länsmän
1,859: 70.
Restituerade arrende-afgifter  1,515: 73.
Ersättning åt Edsgårdens byamän, i anledning af det invid byns strand
i Indals-elfven varande fiskes försäljning till skatte,
347: 72.
Dito för mist ad indelning
880: 57.
Dito för bristande proste-tunnor  64: 43.
Dito för förluster genom Göta kanals anläggning
76: 19.
Dito till innehafvare af roterade eklesiastik-boställen
9,230: 54.
' esekostnads-ersättning och traktamente till Kommissionerne för undersökning
i afseende å Kongl. Flottans segel-linieskepp och fregatter
....
1,868: 9.
Skrifmaterialier m. m. till Kommittéen för sjöförsvarets ordnande .... 500: —
Summa 99.101: 40.
§ 8.
I anledning af Rikets Ständers underdåniga anhållan, det Kongl. Maj:t måtte
genom någon eller några dertill utsedde skicklige personer låta utarbeta och till allmän
kännedom sprida ett i möjligaste måtto fullständigt sammandrag af de intill närvarande
tid utkomna, ännu gällande administrativa, kamerala och ekonomiska författningar och
stadgar, hade Kongl. Maj;t, under den 1 Oktober 1858, i nåder uppdragit åt Professoren
m. m. P. E. Bergfalk att, jemte andra sakkunnige män till erforderligt antal, utföra
detta arbete. Sedan arfvodet till ordföranden och ledamöterne i denna Författnings-kommission
blifvit, genom nådigt bref till Kongl. Stats-koutoret af den 1 April
1859 bestämdt, har, enligt hvad Revisorerne inhemtat. till bemälta Kommission blifvit
under förskottstitel utanordnadt:
12
år 1859
» 1860
» 1861
6,450: —
11,300: —
12,660: -j
hvarjemte Kommissionen för åren 1862 och 1863 fortfarande lärer hafva uppburit arfvoden,
likväl till något lägre belopp än under de 2 ne föregående åren.
Då således icke mindre än 40 å 50,000 R:dr antagligen redan blifvit för berörde
ändamål utanordnade, utan att, så vidt Revisorerne känna, någon produkt af Kommissionens
vidtomfattande verksamhet ännu blifvit för allmänheten tillgänglig, hafva Revisorerne,
som icke förbisett den tidsutdrägt, förberedande undersökningar för ett arbete
af ifrågavarande beskaffenhet tvifvelsutan fordra, likväl ansett sig, jemväl i betraktande
af angelägenheten att fä det allt mera trängande behofvet af ett dylikt arbete så skyndsamt
som möjligt afhjelpt, böra å förhållandet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet;
varande Revisorerne icke i tillfälle att bedöma huruvida, med afseende å arbetets omfång,
tillräckligt antal sakkunnige män blifvit för dess utförande förordnade, eller om
arbetets plan för ett praktiskt syftemål må vara för vidtomfattande och utföras i för
ringa detaljer, men hysa det förtroende till det utom allt tvifvel ställda nitet hos den
man, som står i spetsen för arbetet, att, sedan uppmärksamheten härå blifvit väckt, de
Enligt Rikets Ständers beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, skola
innehafvare af indelta anslag utaf hemmansräntor och kronotionde för upphörande af
såväl deras förut åtnjutna optionsrätt att dessa anslag in natura utfordra som rättigheten
att, då lösen för räntorna och tionden med penningar eger rum, af räntegifvarne
uppbära forsellön, hållas skadeslösa på det sätt, att de af stats-verket årligen erhålla
ersättning med samma belopp, hvarmed forsellön förut författningsenligt tillgodonjutits.
Sådan ersättning har ock, enligt hvad räkenskaperna utvisa, under revisionsåret blifvit
utanordnad med ett sammanräknadt belopp af 63,935 R:dr 44 öre. I afseende å denna
utgift förekommer ett från det vanliga afvikande förhållande, att nemligen berörde ersättning
af statsmedlen förskjutes, hvarefter Kongl. Stats-kontoret vid de årliga liqviderna
med Riksgälds kontoret, vanligen mera än 14 år sednare, undfår godtgörelse för
hvad i berörde hänseende blifvit för hela riket utanordnadt. Då nu ifrågavarande utgift,
såsom icke varande af tillfällig beskaffenhet, ej lärer kunna komma att framdeles upphöra,
synes det Revisorerne vara lämpligt samt ledande till enkelhet och reda, att å
behöriga hufvudtitlar i riks-staten uppföras årliga efter behofvet lämpade anslag, å
hvilka ersättning för forsellönen kunde under löpande året definitivt anordnas.
Enligt hvad Revisorerne af ett till Kongl. Stats-kontoret den 1 Februari 1861
aOåtet nådigt bref inhemtat, hade Sällskapet för inhemsk silkesodling hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhållit, att som, uppå särskilda framställningar, anslag af allmänna
medel blifvit Sällskapet tid efter annan i nåder beviljade samt dess verksamhet, utan
fortsatt åtnjutande, åtminstone för den närmare tiden, af dessa bidrag, icke skulle kunna
fortfara, Sällskapet matte, enär fleråriga rön, försök och uppmuntringar erfordrades, för
tunder för arbetets skyndsamma bedrifvande, som må förefinnas, varda pä lämpligt sätt
undanröjde.
§ 10.
— 1.3 —
att den större allmänhet, på hvilken silkesodlingens utveckling framdeles till en nyttig
och vinstgifvande näringsgren måste bero, kunde förmås att deråt egna denför framgången
af nya företag alltid nödiga omvårdnad, fortfarande för hvartdera af åren 1861,
1862 och 1863 komma i åtnjutande af anslag till enahanda belopp, som för förutgångne
statsfegleringsperiod blifvit Sällskapet tilldeladt, eller 4,600 R:dr årligen; och har
Kongl. Maj:t, jemlikt åberopade nådiga bref, efter Kongl. Kommerse-kollegii hörande,
funnit godt det äskade anslaget bevilja, att under nämnde tid årligen utgå med 2,500
R:dr af det på riksstatens sjette hufvudtitel uppförda anslag «ti 11 befrämjande af
slöjderna» samt med 1,500 Rdr af de till manufakturernas befrämjande anslagne och
under Kongl. Kommerse-kollegii förvaltning ställda medel, emot fortfarande förbindelse
för Sällskapet, att årligen afgifva berättelse rörande fortgången af Sällskapets åtgärder
för den inhemska silkesodlingens befrämjande.
Då, under deu längre tid Sällskapet för inhemsk silkesodling åtnjutit ej obetydliga
bidrag af allmänna medel, tillräcklig erfarenhet redan bort hafva vunnits, om silkesodlingen,
på sätt den hittills, enligt Revisorerne meddelade upplysningar, blifvit inom
landet bedrifven, eller med silkesmaskar, lefvande på mullbärsträdets löf, må i vårt
klimat kunna utvecklas till en nyttig och vinstgifvande handtering, anse Revisorerne
fortsatta försök dermed ej utgöra ett nog giltigt skäl för fortfarande af berörde understöd;
men enär, enligt hvad till i evisorernes kännedom kommit, försök under sednare
år lära pågått i närgränsande länder med acklimatiserandet af silkesmaskar af förut
ej kända arter, hemtande sin näring från bladen af åtskilliga andra växter än mullbärsträdet,
hafva Revisorerne velat uttrycka den tanke, att önskligt vore, det nämnde
Sällskap anställde sina försök i sagde nya rigtning, på det att, om inga mera tillfredsställande
erfarenheter än hittills äfven på denna väg vunnes, de anslag, af hvilka
ifiågavarande understöd utgår, framdeles måtte kunna föreslås att användas till befrämjande
af andra för landet mera naturliga näringar; och hafva Revisorerne af dessa
skäl funnit sig böra å förhållandet fästa såväl Rikets Ständers som blifvande Revisorers
uppmärksamhet.
§ 11-
Enligt hvad räkenskaperne utvisa, har, på grund af Kongl, brefvet den 4 April
1861, blifvit till f. d. Landshöfdingen i Hallands län Grefve P. A. Lewenhaupt under
den 16 Maj samma år utanordnadt ett belopp af 1,525 Rdr R:mt, ersättning för mistad
fardagsrätt vid innehafde boställslägenheter.
Vid tagen närmare kännedom af såväl det för anordningsåtgärden åberopade,
till Kongl. Kammar-kollegium och Stats-kontoret aflåtna nådiga bref, som öfriga frågan
rörande handlingar, hafva Revisorerne ej mindre i afseende derå, än äfven beträffande i
sammanhang dermed uppkomna fråga om bestämmande af Landshöfdingens i nämnde
län framtida löneinkomster, inheintat hurusom, enligt nådigt bref den 24 Februari 1837,
angående reglering af lönevilkoren vid Landshöfdingetjensterna i riket, Landshöfdingens
i Hallands län aflöning fastställdes att utgå på följande sätt:
Banko. Riksmynt.
Rdr. skill. Rdr. öre.
Indeld lön
1,750: — 2,625: —
Resepenningar
80: — 120: —
Transport: 1,830: — 2,745:
— 14 —
Transport:
1,830: —
2,745:
Lönförhöjning af anslaget för ersättning för inhyseshjons
dagsverken i Kronobergs län
550: —
825:
—
Slottsträdgården, 4 tunnland, och vallar till slottet, äf-
venledes 4 tunnland, räknade till
50: —
75:
—
Slottsjorden, 100 tunnland, beräknade att afkasta
300: —
450:
—
300 dagsverken, beräknade i penningar till
137: 24.
206:
25.
Bostället Biskopstorp, 3 £ mantal kronosäteri, räknadt
till
500: —
750:
—
On Tylen, beräknad i afkastning till
8: 24.
12:
75.
Kontant tillskott af framdeles blifvande tillgångar
1,124: —
1,686:
Summa
4,500: -
6,750:
—
hvarjemte genom samma nådiga bref, bland annat, stadgades: att Biskopstorp och ön
Tylen skulle på 30 år utarrenderas och Landshöfdingen deraf uppbära arrendet; att
denna lönereglering skulle gå i verkställighet vid dåvarande innehafvarens afgång från
embetet; att om arrendeafgifterna för ofvannämnde två egendomar ej uppginge till eller
öfverstege hvad i kalkylen vore påräknadt, skulle på särskild nådig pröfning komma
att bero, om, med föranledande af öfriga lönevilkorens beräknade belopp, i förra fallet
tillökning och i det sednare minskning i lönevilkoren vid tjensten borde äga rum: att
på de till utarrendering afsedda två egendomarne, hvaraf Landshöfdingen finge uppbära
arrendet, fardag icke borde af innehafvaren åtnjutas, utan skulle arrendet anses
såsom vanlig indeld lön, dåvarande Landshöfdingens lagliga ratt i denna del dock förbehållen
; och att, om i afseende på lönekalkylen någon omständighet framdeles förekomme,
verkande på det hela till någon väsendtlig och anmärkningsvärd skillnad i
lönebeloppet, sådant borde hos Kongl. Majtt anmälas till den åtgärd, som i nåder kunde
finnas lämplig. Vidare hafva Revisorerne inhemtat, att fastän egendomarne Biskopstorp
och Tylen bort utarrenderas från midfastan år 1846, intill hvilken tid den år
1837 varande Landshöfdingen derå åtnjutit fardag, det likväl blifvit, uppå ansökning af
efterträdaren Grefve Lewenhaupt och enär till betäckande af det kontanta lönetillskottet,
1,124 R:dr Banko eller 1,686 R;dr Riksmynt, tillgång då saknades, genom nådigt bref
den 25 Juli 1844 medgifvet, att med den föreskrifna utarrenderingen finge tills vidare
anstå, och att Grefve Lewen! aupt skulle få egendomarne sjelf bruka, intilldess tillfälle
kunde yppas att fylla berörde brist, då utarrendering borde äga rum, på det att derigenom
måtte utrönas, om icke med blifvande arrendet bristen eller tillskottet kunde betäckas,
hvarefter på särskifd nådig pröfning, enligt ofvan åberopade 1837 års nådiga
bref, komme att bero, huruvida tillökning eller minskning i lönevilkoren dädanefter
borde ske; att ofvannämnde kontånia tillskott, genom nådigt bref den 20 Juni 1853,
angående plan för afslutande af Landshöfdinge-löueregleringen, ökades med 6 R:dr
Banko eller 9 R:dr Runt och sålunda förhöjdes till 1,130 R:dr Banko eller 1,695 R:dr
R:mt, hvaraf Landshöfdingen Grefve Lewenhaupt då redan fått sig
Banko. Riksmynt.
486: -
anslagne  324
och från den 1 Januari 1854 skulle ytterligare erhålla 606
och borde återstoden
200
utgå från den tid, som efter Landshöfdinge-ledighet i
Jönköpings län komme att bestämmas;
909
300
tillsammans 1,130: — 1,695:
— 15 —
samt slutligen, att, sedan Landshöfdinge-ledighet i sistnämnde län inträffat, det genom
nådigt bref den 23 Januari 1856 blifvit förklaradt, att berörda återstod skulle få af
Landshöfdingen i Hallands län från midfastan år 1858 uppbäras, i följd hvaraf hans
aflöning komme att, efter uppskattning, utgöra 4,506 ' :dr Banko eller 6,759 K:dr R:mt,
i stället för i 1837 års nådiga bref upptagna 4.500 R:dr Banko eller 6,750 R:dr liimt.
Under åberopande af dessa i afseende å löneregleringen för Landshöfdingen i
Hallands län tid efter annan meddelade nådiga beslut, hade Kongl. Kammar-kollegium,
ufi underdånig skrifvelse den 25 Februari 1861, förmält att, sedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Hallands län, genom skrifvelse från Kongl. Stats-kontoret. under den 21
Februari 1856 undfått del af Kongl. Maj:ts ofvanberörde nådiga bref den 23 Januari
samma år, hade det, jemlikt föreskrifterna i berörda bref samt i nådiga brefvet den
25 Juli 1844, ålegat LandshöfdiDge-embetet i nämnde län att genast derefter hos Kongl.
Kammar-kollegium anmäla Biskopstorp och Tylen till utarrendering från midfastan år
1858, men att Landshöfdinge-embetet likväl detta uraktlåtit och först i skrifvelse den
ö Mars 1859, med tillkännagivande, att Landshöfdingen Grefve Lewenhaupt dåmera
kommit i åtnjutande af hela den för honom bestämda lön, hemställt om berörde egendoms
utarrendering; samt att, efter vidtagande af förberedande åtgärder och sedan, i
följd af Landshöfdinge-embetets meddelande uti skrifvelse den 3 Februari 1860, att
Grefve Lewenhaupt vore beredd att egendomarne nästpåföljande midfasta afträda, Kongl.
Kammar-kollegium uti bref den 13 i nyssnämnda månad förordnat, att desamma borde
från midfastan 1860 tili midfastan 1861 brukas på det mest förmånliga sätt, som kunde
åstadkommas, ifrågavarande utarrendering omsider blifvit verkställd genom Kongl. Kammar-kollegii
den 15 Oktober 1860 utfärdade kontrakt, dels å Biskopstorp emot ett årligt
arrende af 402 tunnor 2 kappar, eller 2,533 kubikfot, och dels å ön Tylen emot
ett årligt arrende af 3 tunnor 30 kappar, eller 25 kubikfot, allt hälften råg och hälften
korn, att till indelningshafvaren, efter stadgadt medelmarkegångspris, med penningar
betalas under en tid af 30 år från midfastan 1861 till samma tidpunkt 1891; och
hemställde Kongl. Kollegium, på grund af hvad sålunda och i öfrigt under behandlingen
af detta ärende förekommit, till Kongl. Maj:ts nådiga afgörande:
l:o) huruvida Landshöfdingen Grefve Lewenhaupt, som under den 30 Mars 1860 erhållit
nådigt afsked, borde, då han från midfastan 1858 till midfastan 1860, eller i 2 års tid
längre än med nådiga brefvet den 25 Juli 1844 varit öfverensstämmande, innehaft Biskopstorp
och Tylen, utaf inkomsterna deraf något återbära, i hvilket afseende Kongl. Kollegium
anmärkt, att, enligt hvad de från Landshöfdinge-erobetet infordrade och Kongl. Kollegii
underdåniga skrifvelse bilagda specifika uträkningar ådagalade, beloppet af hvad Grefve
Lewenhaupt i inkomst af Biskopstorp och Tylen uppburit utöfver den i 1837 års nådiga
bref beräknade afkastning utgjorde i
Riksmynt.
för år 1859  1,633: 5.
och för år 1858
1,686: 14.
eller tillsammans 3,319: 19;
2;o) huruvida för framtiden någon minskning i lönevilkoren för Landshöfdingen i Hallands
län borde äga rum, sedan meranämnde två egendomar numera blifvit utarrenderade
och sålunda förhållandet emellan arrendebeloppen och den i 1837 års nådiga
bref beräknade inkomst af egendomarne kunnat utredas; beträffande hvilken fråga af
Kongl. Kollegium anförts, att då. enligt 1837 och 1853 års nådiga bref, uti Landshöf
diugens
aflöning utom afkastningen af Biskopstorp och Tylen, 762 R:dr 75 öre, samt
— 16 —
kontanta penningar, tillsammans 2,640 R:dr, ingiuge dels indeld lön, 2,625 R:dr, dels
afkastning af slottsträdgården, vallar till slottet och slottsjorden, tillhopa 108 tunnland,
med 525 R:dr och dels 300 dagsverken, med 206 R:dr 25 öre, Kongl. Kollegium infordrat
och från Landshöfdinge-embetet fått emottaga uppgift och uträkning, efter medium
af markegångsprisen för åren 1850—1859, å värdet af såvai indelda lönen som nyssnämnde
jords afkastning och dagsverkena, samt att, sedan dessa handlingar blifvit hos
Kongl. Kollegium granskade, det befunnits, att ifrågavarande värde rätteligen utgjorde:
af indelda lönen
R:dr 3,720: 30.
» trädgård och vallar
« 101: 37.
« slottsjorden
« 883; 91.
» dagsverkena
« 258: —
och således tillsammans R:dr 4,763: 58;
att, till följd af Kongl. Kollegii ofvanåberopade bref af den 13 Februari 1860, Landshöfdinge-embetet
genom två särskilda kontrakt af den 14 nästpåföljande Mars för ett
års tid, eller från den dagen till samma dag 1861, utarrenderat Biskopstorp för 1,419
kubikfot 8,1 kannor och Tylen för 19 kubikfot 4,9 kannor, hälften råg och hälften korn,
att lösas efter 1860 års markegångspris, i enlighet hvarmed värdet utgjorde för det
förra beloppet 3,144 R:dr 88 öre och för det sednare 43 R:dr 17 öre; att värdet åter
af de genom Kongl. Kollegii arrendekontrakt af den 15 Oktober 1860 för en tid af 30
år från midfastan år 1861 bestämda arrendebelopp utgjorde, efter medelprisen 1850 —1859:
för Biskopstorp
R:dr 5,287: 13.
och för Tylen
» 52: 18.
eller tillhopa R:dr 5,339: 31;
att då, enligt såväl Landshöfdinge-embetets som Kongl. Kollegii kontrakt, de 300
dagsverkena icke åtfölja arrendet af Biskopstorp, deras värde följaktligen komme att
af Landshöfdingen uppbäras, samt att vid anställd jemförelse emellan, å ena sidan,
Landshöfdingens inkomster enligt 1837 och 1853 års nådiga bref och, å den andra,
hvad de utgjort för år 1860 och komme att utgöra efter den 14 Mars 1861 förhållandet
visade sig vara följande:
Enligt 1837 och
För tiden eiler
1853 års nådiga
För år
1860.
den 14 Mars
bref.
1861.
Biskopstorp
750:
3.144:
88.
5.287: 13.
Tylen
12: 75.
43:
17.
52: 18.
Indeld lön
2,625:
3,720:
30.
3,720: 30.
Trädgård och vallar
75: —
101.
37.
101: 37.
Slottsjorden
450: -
683:
91.
683: 91.
300 dagsverken
256: 25.
258:
—
258: —
De kontanta inkomsterna ...
2,640: —
2,640:
—
2,640: —
Summa R:mt 6,759: —
10,591:
63.
12,742: 89;
hemställande Kongl. Kammar-kollegium till Kongl. Maj:ts nådiga afgörande, huruvida,
vid sådant förhållande, Landshöfdinge-lönen borde minskas eller vid det högre beloppet
bibehållas.
— 17 —
I sammanhang härmed hade Kongl. Majit till nådig pröfning förehaft en af Grefve
Lervenhaupt, uppå anförda skäl, gjord underdåning ansökning, att lian, som den 16 Januari
1844 blifvit till Landshöfding i Hallands län utnämnd, men, i följd af företrädarens
rätt till fardag å det till Landshöfdinge-indelningen hörande bostället Biskopstorp,
jemte ön Tylen, icke förr än med midfasta!] år 1846 fått åtnjuta inkomsterna af berörde
lägenheter, måtte för mistningen af dessa inkomster under mellantiden erhålla en
motsvarande ersättning, beräknad efter det värde af tillsammans 762 R:dr 75 öre, hvartill
omförmälde lägenheter vid Landshöfdinge-löneregleringen blifvit uppskattade, eller
för jemna två år med ett belopp af 1,525 R:dr. — Uti häröfver af Kongl. Kammarkollegium
och Kongl. Stats-kontoret infordradt samt af dem gemensamt afgifvet underdånigt
utlåtande hade Kollegierne, med afseende å hvad i denna fråga förekommit och
med hemtadt stöd af Kongl. Majits i särskilda fall meddelade nådiga beslut, sednast af
den 60 Oktober 1857, angående f. d. Landshöfdingen i Gottlands län G. J af Dalström,
förklarat, det de ansåge Grefve Lewenhaupt hafva billigt anspråk att undfå godtgörelse
för hvad han i ofvanberörde måtto förlorat efter den grund för uppskattningen af ifrågavarande
lägenheter, som, enligt 1837 års nådiga bref, vid löneregleringen blifvit följd eller
med ett värde, efter år räknadt,
för bostället Biskopstorp af .’
R:dr 750: —
och för ön Tylen af  « 12: 75.
tillhopa R:dr 762: 75.
och .således för jeml två år, hvartill Grefve Lewenhaupt inskränkt sitt anspråk, 1,525
R:dr 50 öre R:mt. Då emellertid Grefve Lewenhaupt genom bibehållande af meranämnde
lägenheter under två års tid längre, än genom Kongl, brefvet af den 25 Juli 1844 varit
honom i nåder medgifvet, fått för samma tid utöfver de i staten bestämda löneförmåner
tillgodonjuta vida högre belopp, än den ersättning, hvarom fråga var, med tillsammans
3,319 R:dr 19 öre, öfverlemnade Kollegierne i underdånighet till nådig pröfning, antingen,
för den händelse att Grefve Lewenhaupt i nåder kändes skyldig återbära nämnde
löneöfverskott, afdrag derå måtte ske för ifrågakomna ersättningsbelopp, eller om detta,
oberoende deraf, skulle till honom utbetalas.
Yid öfvervägande af hvad i dessa mål förekommit och i betraktande deraf att
det under Landshöfdinge-lönen i Hallands län, enligt nådiga brefvet den 24 Februari
1837, inbegripna kontanta anslag vid Grefve Lewenhaupts tillträde till Landshöfdingeembetet
icke till fullo utgått, utan endast efter hand ökats till det i samma nådiga bref
bestämda normalbelopp, samt att Grefve Lewenhaupt i mer än två års tid efter tillträdandet
af sitt embete saknat all inkomst af de under lönen inbegripna boställslägenheterna
Biskopstorp och ön Tylen, fann Kongl. Majit godt i nåder förklara, att den af
Kongl. Kammar-kollegium väckta fråga om skyldighet för Grefve Lewenhaupt att återbära
något af de inkomster, sorn han under tjenstetiden åtnjutit, finge förfalla; hvarjemte
Kongl. Majit, i öfverensstämmelse med hvad i lika beskaffade fall blifvit åtskillige
Landshöfdingar efter afskedstagande! i nåder medgifvet, fann skäligt att, såsom ersättning
åt G refve Lewenhaupt för det han, i följd deraf att hans företrädare åtnjutit fardagsrätt
å Biskopstorp och ön Tylen, under mer än två år varit i saknad af inkomst från
dessa lägenheter, för hvilka han vid sin afgång från embetet icke ägt att åtnjuta fardagsrätt,
i nåder tilldela honom ett belopp af 1,525 R:dr R:mt, att utgå af behållningen
å Landshöfdinge-löneregleringsfonden.
För öfrigt pröfvade Kongl. Majit skäligt i nåder förklara, att under den tid eller
intill 1870 års utgång, som skyldigheten för Landshöfdingen i Hallands län fortfore att
3
18 -
till Landshöfdingeackords-amorteringsfonden inbetala stadgadt årligt bidrag, bemiilde
Landshöfding, oaktadt löneinkomsterna vid hans embete numera uppginge till högre belopp,
än hvartill de i 1837 års nådiga bref beräknats, skulle äga att samtliga dessa
inkomster oafkortadt tillgodonjuta; och förklarade slutligen Kongl. Majit sig vilja före
1870 års utgång, uppå då skeende anmälan af Kongl. Stats-kontoret, taga under förnyadt
öfvervägande, huruvida något afdrag å ifrågavarande löneinkomster genom minskning
af det kontanta tillskottet sedermera bör äga rum.
Revisorerne hafva, vid granskning af hvad i saken förekommit, beträffande först
frågan om ersättning till Grefve Lewenhaupt för mistade fardagsförmåner, väl funnit, att,
om denna fråga betraktas i och för sig, utan hänsyn till den ersättningsskyldighet, honom
må hafva ålegat i följd deraf, att han från midfastan 1858 till samma tid 1860,
eller i 2 års tid längre än med nådiga brefvet den 25 Juli 1844 varit öfverensstämmande,
innehaft boställslägenheterna Biskopstorp och Tylen, Grefve Lewenhaupt torde haft billiga
anspråk på den ersättning, honom blifvit i nåder medgifven. Men om dessa båda
frågor, såsom nu skett, betraktas i ett sammanhang, förefaller det Revisorerne, som
skulle det ena ersättningsanspråket vara lika klart och giltigt som det andra, och att,
om än Grefve Lewenhaupt bort förskonas från återbäring af skillnaden emellan det
större belopp, han kunde vara skyldig ersätta, och det mindre, han varit berättigad att
uppbära, någon godtgörelse derutöfver icke bort honom tilläggas. Ansågs åter Grefve
Lewenhaupts ersättningsanspråk vara klart och ostridigt, men statsverkets af tvistig beskaffenhet,
torde det hafva varit lämpligt att, å ena sidan, väl tillägga Grefven den ersättning,
hvartill han varit berättigad, men, a andra sidan, icke heller frånhända statsverket
det anspråk, detsamma kunde äga på ersättning af vederbörande för den försummelse
i afseende å utarrenderingen, som läge dem till last, helst detta anspråk lärer
hafva bort, i sammanhang med möjligen uppkommande fråga om ansvar å vederbörande
för samma försummelse, i vanlig ordning bedömas och således icke omedelbart af Kongl.
Majit pröfvas. Och synes åtgärden att förklara frågan om ersättningsskyldighet för berörde
försummelse vara förfallen desto mindre hafva varit erforderlig, som, så vidthandlingarne
utvisa, hvarken Grefve Lewenhaupt eller den eller de tjenstemän, som jemte
honom kunde drabbas af ifrågavarande ersättningsskyldighet, derifrån sökt befrielse, och
dem följaktligen blifvit i nåder tillagd en icke begärd förmån.
Beträffande bestämmandet af nuvarande Landshöfdingens i nämnde län löneinkomster,
så hafva Revisorerne väl icke förbisett, att uti Kongl, brefvet den 24 Februari
1837 bland annat stadgas, att om, vid utarrendering på 30 år af Biskopstorp och ön
Tylen, arrendeafgifterna derför ej uj pginge till eller öfverstege hvad i kalkylen vore påräknadt,
skulle på särskild nådig pröfning komma att bero om, med föranledande af de
öfriga lönevilkorens beräknade belopp, i förra fallet tillökning och i det sednare minskning
i lönevilkoren vid tjensten borde äga rum. Då emellertid dessa öfriga lönevilkor,
arrendet för 2:ne lägenheter oberäknadt, numera uppgå till 7,403 Ridr 58 öre, eller
1,416 Ridr 33 öre högre än hvartill de vid 1837 års lönereglering blifvit upptagne, synas
dessa — enär vid den skedda utarrenderingen, som enligt Kongl, brefvet den 25 Juli 1844
skulle ske i ändamål att få utrönt, om icke med blifvande arrende bristen eller, tillskottet
i lönen kunde betäckas, arrendeafgiften. i stället för år 1837 beräknad e 762 Ridr
75 öre, uppgår till det jemförelsevis höga beloppet af 5,339 Ridr 31 öre — icke 5 afva
bort föranleda dertill, att detta tillskott i lönen, utgörande 1,695 Ridr för år, je mväl
framgent skulle utgå; och som löneförmånerna för ifrågavarande Landshöfdii ge-be fällning
på det hela taget, enligt Revisorernes tanke, icke äro i full öfverensstän melse med
de grunder, som blifvit tillämpade vid 1837 års allmänna lönereglering för L ndsb.< fdin
-
_ 19 —
garvie i samtliga länen, hafva Revisorerne ansett sig böra derå fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet.
S 12.
Enligt hvad räkenskaperna gifva vid handen, har, på grund af Kongl, brefvet
den 2 Augusti 1861, till Protokolls-sekreteraren A. O. J. Ekman under den 4 derpåföljande
September blifvit utanordnadt ett belopp af 602 R:dr 25 öre, utgörande innestående
löneersättning för November och December månader 1860 samt för Januari med
September månader 1861.
Utaf ofvannämnde Kongl, bref, hvaraf Revisorerne tagit del, inhemtas att, sedan
Kongl. Stats-kontoret, på Ekmans anhållan om utbekommande för 1860 års 4:de qvartal
utaf den honom, såsom f. d. tillförordnad Kanslist vid det numera upplösta allmänna
Magasins-kontoret, tillagda löneersättning från rikets allmänna indragningsstat, genom resolution
den 20 December 1860 förklarat, att då Protokolls-sekreteraren Ekman, enligt
Kongl, brefvet den 14 November 1854, ägde att på indragningsstaten, under titel: f. d.
allmänna Magasins-inrättningen, åtnjuta en löneersättning af 657 Rdr för år, intilldess
han genom fullmakt å annan allmän tjenst erhölle högre lön, än den han då innehade,
eller ock blefve anställd i Stats-kontoret såsom Kanslist, med aflöning enligt då gällande
stat, under iakttagande likväl, att nämnde belopp skulle minskas eller upphöra i den
mån han komme i åtnjutande af någondera af förberörde förmåner, samt Ekman den
9 Oktober 1860 blifvit i nåder utnämnd till Protokolls-sekreterare med lön på Kansliexpeditionens
stat vid Kongl. Landtförsvars-departementet, Kongl. Stats-kontoret icke i
vidsträcktare mån kunde bifalla Ekmans ansökning, än att till honom skulle anordnas
innestående löneersättning för Oktober månad 1860 med 54 R:dr 75 öre Runt; så hade
Ekman deröfver anfört underdåniga besvär, vid pröfning hvaraf Kongl. Maj:t funnit skäligt
att — enär Ekman, på grund af nådigt förordnande den 1 Februari 1853 att tillsvidare
bestrida en Protokolls-sekreterare-befattning, redan år 1854, vid meddelandet af
Rikets Ständers beslut om ifrågavarande löneersättning, innehade och allt sedermera,
intilldess han genom nådig fullmakt den 9 Oktober 1860 till Protokolls-sekreterare vid
Landtförsvars-departementets Kansli-expedition utnämndes, innehaft såsom arfvode den
för samma befattning på Expeditionens stat anslagna lön, hvilken, så länge den för Kongl.
Majit Kansli vid 1856—1858 års riksdag bestämda lönreglering vore endast provisionel
gällande, icke kunde anses Ekman genom berörde fullmakt vara tillförsäkrad till högre
belopp, än lönen år 1854 utgjorde — med ändring af Kongl Stats-kontorets beslut, förklara,
det den omständighet, att Ekman på grund af fullmakt åtnjöte Protokolls-sekreterarelön
med ett tillsvidare förhöjdt belopp, icke utgjorde hinder för anordnandet af den
ifrågavarande löneersättningen, 657 R:dr Runt årligen.
Då Ekman, på grund af nådig fullmakt å nämnde Protokolls-sekreterare-befattning,
uppbär de dermed förenade löneförmåner, och dessa för närvarande uppgå till högre
belopp, än den lön han år 1854 innehade, samt den omständigheten att Protokolls-sekreterare-lcnen
ej ännu blifvit definitivt bestämd icke i annat hänseende synes hafva bort
inverka på frågans bedömande, än att, derest denna lön framdeles kunde komma att nedsättas
till samma belopp, Ekman år 1854 innehade, han samtidigt dermed blefve berättigad
att åter tillträda den löneersättning, hvaraf han, enligt Revisorernes tanke, borde
vara i mistning så länge ej någon sådan oförmodad händelse inträffade, hafva Revisorevne
ansett sig böra å förhållandet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet,
— 20 —
§ 13.
Under Kongl. Stats-kontorets förvaltning äro jemväl, på sätt i föregående revisions-berättelse
omförmäles, ställda åtskilliga dels genom enskilda donationer bildade,
dels af statsmedel bestående kassor och fonder, hvilka, enligt derom meddelta särskilda
föreskrifter, medelst utlåning göras fruktbärande.
Räkenskaperna öfver berörde medel utvisa, i afseende å inkomster och utgifter,
följande förhållande:
Norénska Testaments fonden.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
16,389: 85.
Uppbörd:
Räntemedel
750: —
Summa
Kredit.
17,139: 85.
Utgift:
Kadett-underhåll
1,155: —
Balans till år 1862:
Kontant behållning
984: 85.
Ctlånta medel
15,000: —
15,984: 85.
Summa
17,139: 85.
Fitéenska Testaments-fonden.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
33,135: 59.
Uppbörd:
Räntemedel
1,706: 25.
Summa
34,841: 84.
Kredit:
Utgift:
Till folkundervisningens befrämjande
75: -
Transport: 75: — •
— 21 —
Transport:
75: —
Balans till år 1862:
Kontant behållning
4,016: 84.
Utlånta medel
30,750: —
34,766: 84.
Summa
34,841: 84.
Fonden för blesserade Officerare och Underofficerare.
Debet,
Balans från år 1860:
21.142: 92.
-—»—a—
Inkomst:
Arsanslaget
7,500: —
Räntemedel
1,088: 29.
8,588: 29.
Summa
32,731: 21.
Kredit.
Utgift:
Pensioner och gratifikationer
6,747: -
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Utlånta medel
21,000: —
Fordringar: obetald ränta
564: 79.
25,984: 21.
Summa
32,731: 21.
Sliogsplanterings-kassan.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
532,228: 13.
Uppbörd:
Skogsförsäljningsmedel
133,227: 27.
Utsyningsafgift
100: —
Betesmedel
515: 25.
Böter
4,162: 95.
19,173: 5.
Räntemedel
Ersättning för hemmansräntor och arrenden
22,706: 91.
Besparing å f. d. Jägeri-statens kontanta löner ....
241: 34.
Till kassan indelt ordinarie ränta
1,153: 55.
Diverse inkomster
1,561: 57.
182,841: 89.
Transport: 715,070: 2.
— 22 —
Balans till år 1862:
Transport:
715,070:
2.
Skulder
103,934: 56.
Summa
819,004: 58.
K
Balans från år 1860:
Skulder
117,305: 33.
Utgifter:
Aflöning
Silkesodlingens befrämjande
Flygsandens hämmande
Kronoparken vård och underhåll
Rese- och traktamentspenningar  .
Köpeskilling för lägenheter
Byggnader å boställen
Restitutioner
98,928: 42.
180: —
1.425: —
17^736: 46.
3,966: 30.
12,725: —
1,101: —
1,894: 96.
2,463: 5.
1,700: 89.
8,347: 9.
Provision och remisslage
Afkortningar
Diverse utgifter
150,468:
17.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Utlånta medel .
Utestående kronouppbörd den 31 December 1861:
Levererad inom den 31 Augusti 1862, 74,821: 4.
Resterande den 1 September sam-  ma år,
2,473: 21.
Förskotter
Proprie-balanser
Fordringar
91,305: 88.
357,315: —
77,294: 25.
11,832: 72.
43: 25.
13,439: 98.
551,231:
8.
Summa
819,004: 58.
F d- Kansli-styrelsens Handkassa.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
14,876: 59.
Inkomst:
Räntemedel ...
666:
12.
Summa
15,542: 71.
— 23
Gratifikationer m. m.
Kredit.
Utgift:
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar
Summa
236; 56.
1,539:
27.
13,500:
—
266:
88.
15,306: 15.
15,542: 71.
Tillgångar
Fonden för Lappmarks Ek!esiastik-verk.
Debet.
Balans från år 1860:
Inkomster:
Årsanslag
Räntemedel
Diverse inkomster
Kredit.
Utgift:
Presterskapets aflöning m. m
Balans till år 1862:
Utlånta medel
11,000: —
1,683: 63.
633: 18.
Summa
Summa
36,102: 8.
13,316: 81.
49,418: 89.
14,918: 89.
34,500: —
49,418: 89.
Tillgångar
Arrendemedel
Räntemedel ...
Drottningholms broars arrendemedels fond.
Debet.
Balans från år 1860:
Uppbörd:
1,300:
150:
4,029: 98.
1,450:
Summa
5,479: 98.
— 24 —
Kredit.
Utgift:
Anordning
1.712: 50.
Balans till ur 1862:
Kontant behållning
767: 48.
Utlånta medel
3,000: — 3,767: 48.
Summa 5.479: 98.
§ 14.
Efter verkställd inventering af de i Kongl. Ränte-kammaren förvarade säkerhetshandlingar
för de i förestående § omnämnda utlånta medel, få Revisorerne anmäla, att
samtliga dessa säkerhetshandlingar befunnos i god ordning.
Under Kongl. Stats-kontorets inseende äro jemväl ställda stämpelpappers-verket,
Kronans magasiner samt krono-inspektionen i Avesta; och få Revisorerne, i sammanhang
med berättelsen om bemälda embetsverk, äfven redogöra för förhållandet med dessa förvaltningsgrenar.
A) Stiitnpelpctppers-uppbörden.
Den allmänna redovisningen för det stämplade papperet tillkommer Karta-sigillata-kassören;
och har den utaf honom för revisionsåret afgifna räkning, som utan anmärkning
blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad, ej heller föranledt till någon erinran
från Revisorernes sida. Redogörelsen utvisar följande förhållande:
Debet.
Behållning från föregående år:
Skrif-kartor
225,850: —
Enkla biläggnings-kartor
6,808,233: 40.
Dubbla dito
7,104,977: 15.
Stämplade vexelblanketter
38,379: 20.
Ostämplade dito
91: 89.
Leverering från Rikets Ständers Bank :
Skrif-kartor
Enkla biläggnings-kartor
Dubbla dito
Vexelblanketter
14,177,531: 64.
128,757: —
143,000: —
152,000: —
1,100: —
424,857: —
Transport: 14,602.388: 64.
— 25 —
Transport: 14,602,388: 64.
Aterleverering från Kongl. Justitie-departementet:
Skrif-kartor
96: 50.
Enkla biläggnings-kartor
1,647: 50. 1,744:
Summa li,604,132764-
Kredit.
Leverering till försäljningsmän:
Skrif-kartor
138,328: 50.
Enkla biläggnings-kartor
345,380: 80.
Dubbla dito
1,197,787: 80.
Stämplade vexelblanketter  ....
13,944: 50.
Ostämplade dito
77°' 1,695,446: 10.
Behållning till år 1862:
Skrif-kartor
216,375: —
Enkla biläggnings-kartor
6,607,500: 10.
Dubbla dito
6,059,189: 35.
Stämplade vexelblanketter
25,534: 70.
Ostämplade dito
^ 12,908,686: 54.
Summa 14,604,132: 64-
De genom försäljning af stämpladt papper under revisionsåret influtna medel
hafva, enligt rikshufvudboken, utgjort
1,544,381: 53.
och då i riksstaten beräknas
1,300,000: —
visar sig ett öfverskott af
i  244,381: 53.
Karta-sigillata-omkostnaderna åter hafva utgjort  163,608: 22.
hvilka, jemförda med riksstatens förslagsanslag,
105,000: —
utvisa en brist af
58,668: 22.
Om deremot från karta-sigillata-uppbörden
1,544,381: 53.
afdragas omkostnaderna,
163,668: 22.
uppkommer statsverkets egentliga behållning
1,380,713: 31.
B) Allmänna Magasins-ärenden, hvilka omfatta:
l:o) Redovisningen af statsverkets spanniäl iu natura:
Denna spanmål redovisas i kronomagasiuens räkenskaper, hvilka för revisionsåret
blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade med anmärkning. Till någon erinran från
Revisorernes sida hafva berörde räkenskaper ej föranledt.
4
- 26 -
Åf Kongl. Stats-kontorets till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse, angående
statens spanmålsrörélse under nämnde år, inhemtas följande förhållande:
D ebet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
104,521: 34.
Uppbörd:
Arrendemedel och diverse inkomster
6,876: 52.
Levp'åH'ingar:
Från Kongl. Fante-kammaren och länets ränterier
235,722: 56.
Balans till år 1862:
Ofverlevereringar, skulder och återstående utgifter
13,523: 88.
Summa
360,644: JO.
Kredit.
Balans från år 1860:
Ofverlevereringar, skulder och återstående utgifter
1.906: 37.
Utgifter:
Afkortning
Anordning
2,906: 8.
207,225: 74.
210,131: 82.
Levereringar:
Till Kongl. Ränte-kammaren och länets ränterier
46,966: 49.
Balans till år 1862':
Kontant behållning
Inventariers värden
Behållning af spanmål, mjöl och bröd
Förskott
Fordringar
5,307: 22.
4,987: 89.
85,969: 30.
2,974: 50.
2,400: 71.
101,639: 62.
Summa
360,644: 30.
Sedan föregående årens Revisorer, jemte anmälan, att de vid granskning af kronomagasineus
räkenskaper för åren 1859 och 1860 funnit, att vid leveranser till kronomagasinet!
af sådan spanmål, sorn ä auktion för statens räkning upphandlats, uågon besigtningsman
icke varit af magasinsförvaltaren tillkallad, utan denne ensam besigtigat
och godkänt den levererade spanmålen. tillika hemställt, att tvenne sakkunnige män
måtte vid sådana tillfällen tillkallas; så har Kongl. Maj:t. genom nådigt bref af den 23
sistlidne Januari, funnit godt, med bifall härtill, anbefalla Kongl. Stats-kontoret för framtiden
iakttaga, att när större leveranser af uppköpt spanmål för Kronans under Kongl.
Stats-kontorets inseende ställda magasiner ske, två sakkunnige män må tillkallas för att
densamma besigtiga.
27 —
2:o Umlsättiiiiigs-foudeii.
Fondens hufvudbok för revisionsåret, sora ännu icke undergått granskning i Kongl.
Kammar-rätten, har ej varit föremål för någon anmärkning från Iievisorernes sida. Inkomster
och utgifter i edovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
2,027,319: 37.
Uppbörd:
Ränta och återlevererade medel
142: 5.
Balans till år 1862:
Skuld
59: 45.
Summa 2,027,520: 87.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skuld
67: 44.
Utgifter:
Omkostnader
lil: 57.
Afskrifning
13,894: 6. 14,005: 63.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
24,129: —
Fordringar
1,977,069: 56.
Proprie-balanser och anmärkta medel
12,249: 24. 2,013.447: 80.
Summa ' 2,027,520: 87.
Jemlikt Kongl. Maj:ts särskilda nådiga bref, hafva under revisionsåret undsättningsmedel
till följande belopp blifvit utanordnade, nemligen :
Utan ålerbetalnings
skylciighet.
Räntefria lån. Summa.
Elfsborgs län
1 650: — 1,500: — 3,150: —
Göteborgs dito
8,200: — 32,000: — 40,200: —
Hallands dito
2.400: — 16,800: — 19.200: —
Jönköpings dito
300: — 1,500: — 1,800: —-
Kopparbergs dito
10.000: — 8,050: — 18,050: --
Wermlands dito
1,000: — 7,000: —■ 8,000: -
23,550: — 66,850: -
90,400;
28 -
Deremot hafva nedanstående belopp utaf de till undsättningar mot återbetalningsskyldighet
beviljade medel blifvit under revisionsåret af vederbörande återbetalda:
Kalmar län
14,315: 45.
Elfsborgs dito  65,739: 98.
Göteborgs dito
37,380: 24.
Hallands dito
300: —
Jönköpings dito '
1,833:33.
Kopparbergs dito
221: 79.
Kronobergs dito  833: 33.
Norrbottens dito
3,000: —
Skaraborgs dito
2,500: —
Westerbottens dito
4,719: 90.
Östergötlands dito  2,100: —
Summa 132,944: 2.
C). Avesta ftvono -ins petition.
Af årets räkenskap, granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning, inhemtas
följande:
Debet.
Koppar. Riksmynt.
Centn. skålp. ort. Balans från år 1860: R:dr. öre.
234. 45. — Behållning vid Avesta  .... 16,116: 35.
Uppbörd:
360. 87. — Kopparränta, enligt riks-statens förslagspris, 25,260: 90.
S:gr 595. 32. — Summa 41,377: 25.
Kredit.
36. 9. — Afkortning
2,526: 30.
305. — — Leverering till Stockholms metallvåg
21,054: 85.
Balans till år 1862:
254. 23. Behållning vid Avesta
17,796: 10.
S:gr 595. 32. — Summa 41,377: 25.
Någon anmärkning från Revisoiernes sida har härvid icke förekommit.
— 29 —
Kongl. Mynt-verket.
Dess räkenskap, som blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning
och ej heller till någon erinran från Revisorernes sida föranledt, utvisar följande förhållande
:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
345.777: 51.
Uppbörd.
Silfvertionde  14,096: 13.
Myntskatt å guld och silfver
11,105: 40.
Stockprof å dito dito
# 156: 11.
Vinst å utmyntningen
13,369: 79.
Diverse inkomster
2,204: 49. 40,931: 92.
I ever ering:
Från Kongl. Stats-kontoret: statsanslag till Myntets
drift
12,000: —
« Stockholms metallvåg: 131 centner 29 skålpund
koppar
9,124: 65. 21,124: 65.
Balans till år 1862:
Skuld till Rikets Ständers Bank:
För guld och silfver till utmyntning  510,967: 37.
« räntefritt lån
40,000: — 550.967: 37.
Summa 958,801: 45.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skuld
309,337: 67.
Utgifter:
Omkostnader för utmyntning af guld och silfver
20,764: 24.
Nybyggnader och reparationer
543: 27.
Diverse utgifter
2,117: 53. 23,425: 4.
Transport: 332,762: 71.
— 30 —
Transport: 332,762: 71.
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret:
Silfverdonde
Betalning för 131 centner 29 skålp. koppar
14,096: 13.
9.124: 65.
23,220: 78.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Behållning i metaller
Dito i inventarier, kol, ved m. m.
36,408: 63.
556,640: 86.
9,768: 47. 602.8 i 7: 96.
Summa 958,801: 45.
Beträffande arbetena vid Kongl. Mynt-verket under revisionsåret, inhemtas af
Ofver-direktörens till Kongl. Maj;t afgifna underdåniga berättelse, att derstädes blifvit
tillverkade och utlemnade 37,608 stycken enkla dukater, 206,769 stycken hela specier,
158,101 stycken j-dels dito och 304 566 tioöre-stycken samt 2 099,520 stycken kopparmynt,
i prägelvärde uppgående till 47.894 R:dr 20 öre R:mt, eller tillsammans 2,806,564 myntstycken,
hvarförutan vid årets slut Mynt-verket ägde i behåll kopparmynt till prägelvärde
af 6,073 R:dr R:mt och vägande 3,243 skålpund. Till ofvannämnde utmyntning
under revisionsåret hade blifvit använde 300,9098 skålp. rent guld, 15,208,9652 skålp. finsilfver
samt 6,297 skålp. koppar till legering af guld och silfver; de utlemnade kopparmynten
hade vägt 28,159 skålpund.
Medaljer och jettoner hade blifvit präglade:
af guld, till ett värde af
600 Dukater.
« silfver, « «
5,125 R:dr 56 öre.
« koppar och myntmetall, till ett värde af
35 « 43 «
Hela beloppet af från Mynt-verket utlemnade, myntade samt till medaljer och
jettoner präglade, metaller hade uppgått till värde i
Penningeutgifterna vid Mynt-verket för utmyntningen, inköp af materialier, underhåll
och reparationer af Mynt-verkets hus, maskiner, onera m. m. hade under revisionsåret
utgjort 62,265 R:dr 97 öre Rrnt.
Under år 1861 hade å Mynt-verkets tomt några nybyggnadsarbeten icke varit af
nöden; och för husens vederbörliga underhåll behöfliga reparationer hade af verkets egna
arbetare blifvit verkställda.
Under förmälan, hurusom den år 1858 efter Otver-direktörens konstruktion uppförda
nya smältugn, i hvilken smältdeglar af jern med ved till brännmaterial skulle, i
silfver
koppar och myntmetall
guld, 38,208 Dukater, å 8: 35,,
Riksmynt.
319,036: 80.
1,020,759: 16.
47,929: 63.
Summa R:mt R:dr 1,387,725: 59.
— 31 —
stället för den gamla smältningsmethoden nied grafitdeglar och träkol, användas, först
under revisionsåret varit i gång, redogör terättelsen för den nya methodens företräden
framför den äldre, bestående dels i minskad degelkostnad och brännmateriel, dels ock i
minskad silfverförlust vid smältningarne.
Dess räkenskaper, hvilka innefatta redovisning dels för kontrollstämpel-afgiften,
såväl i hufvudstaden som landsorterna, dels för det å riksstatens 7:de hufvudtitel uppförda
förslagsanslag till omkostnader för nämnde verk, öro i Kongl. Kammar-rätten
graqskade utan anmärkning, och hafva ej heller från Revisorernes sida föranledt till nå
gon erinran. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
a) Kontrollstänipel-iiiedei.
Kongl. Kontroll-verket.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
10,540: 45.
Uppbörd:
Kontrollstämpel-medel:
Enkel afgift
Dubbel dito
För utländska arbetens kontrollering
22,395: 78.
146: 4.
956: 16. 23,497: 98.
Balans till år 1862:
Skulder: öfverlevereringar
2: 73.
Summa 34,041: 16.
Kr edit.
Balans från år 1860:
Skulder
28: 71.
Utgift:
Omkostnader för verket
5,013: 72
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret och länen
18,081: 87.
Transport: 23,123: 76.
— 32 -
Transport; 23,123: 76.
Baluns till år 1862:
I landet utestående kronouppbörd
10,917: 40.
Summa 34,041: 16.
b) Anslaget till omkostnader för Kuutroll-verket.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgång
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret
Summa 785: 8.
K redit.
Utgift:
Postporto  93: ;>4.
Skrifmaterialier
- ■••• 78: 80.
Lyshållning  54: 66.
Diverse utgifter
547: 64.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Summa 785: 8.
72- 58.
712: 50.
774: 64.
10: 44.
Kongl. Utrikes-departementet.
Den i Kongl. Utrikes-departementet upprättade räkenskap, som redovisar för
Svenska och Norska riks-staternas anslag till 3:dje hufvudtiteln, har med anmärkning
blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad. Af nedanstående tabell inhemtas förhållandet
med inkomster och utgifter:
D ebet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
23,720: —
Transport: 23,720: —
— 33 —
Inkomst:
Statsanslag
479,200: —
hvarifrån afgår, enligt Kongl. Maj:ts
nådiga beslut den lf> December 1859,
till Post- och Inrikes tidningar .... 1,500: —
Af Kongl. Stats-kontoret levererad behållning från
äldre åren
Norska bidraget, Hamb. b:ko 148,214: 2,
Konsuls-fondens bidrag till aflöning af Departementets
Expedition, enligt staten af den 27 April 1858,....
Transport:
477,700: —
8(i8: 33.
197,618: 67.
6,500: —
23,720: —
682,687:
Summa
700,407:
Kredit.
Utgift:
H. Exc, Stats-ministern för utrikes ärendena
24,000: —■
Utrikes-departementets Expedition
42,568: 33.
Ministerstaten och pensioner  477,173: 80.
Sorgepenningar
10,581: 25.
Skrifmaterialier
3,475: 90.
Möblers anskaffande m. m
1,382: 5.
Prenumeration å tidningar
3,319: 73.
Postporto
7,544: 99.
Telegrafporto
10,858: 22.
Equiperingspenningar
32,160: —
Diverse utgifter
1,722: —
Vexel-kostnader
371: 40.
Beskickningarnas extra utgifter
14.432: 25.
Rese- och kurirkostnader
29,908: 30.
Expektanslöner och tillfälliga utgifter
14.976: 63.
Hemliga utgifter
25,853: 84.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Summa
700,328: 69.
6,078: 31.
706,407: —
Räkenskapen har icke föranledt någon erinran från Revisorernes sida.
Sedan Rikets Ständers år 1861 församlade Revisorer, jemte anmälan, att vid
granskning af Utrikes-departementets räkenskaper för år 1859 verifikationer saknades för
de såsom expektanslöner, rese- och kurirkostnader samt extra utgifter uppförda poster,
uttalat den åsigt, att, ehuru detta förtärande härledde sig från ett stadgande i 4 § af
Kongl. Maj-.ts nådiga instruktion för Chefen för Kameral-afdelningen i nämnde Departement,
enligt hvilket berörde utgifter endast inför Kona!. Majit skulle i detalj redovisas,
sådant likväl vore stridande emot Rikets Ständers afsigt vid anslagets beviljande; så
5
- 34 —
har Kongl. Maj:t. enligt hvad Revisorerne inhemtat, genom nådigt bref den 24 Oktober
1862, föreskrifvit, att räkenskaperna för ifrågavarande utgifter skola från och med innevarande
år underkastas den allmänt gällande grundeu för statsmedels redovisning, dock
under förutsättning, att behöriga qvittenser af de personer, hvilka från Departementets
Kameral-afdelning emottagit medel för ofvanberörda ändamål, ansåges vara såsom verifikationer
tillfyllestgörande.
Koiisuls-fondeii.
Denna fonds räkenskap, som för de föregående åren icke blifvit granskad af Rikets
Ständers Revisorer, men deremot undergått sådan åtgärd i Kongl. Kammar-rätten,
hvarvid för revisionsåret anmärkning förekommit, har från Kevisorernes sida ej föranledt
till någon erinran.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
Runt R:dr 9,930: 52.
Hamb. mark b:ko 36,390: —
48,520: -
Inkomst:
Sveriges bidrag
118,800: —
Norriges dito, Ramb. mark b:ko 66,771: 3. 6  89,028: 29.
Räntemedel dito 1,310: 9. — .... 1,747: 42.
Summa
Kredit.
Utgift.
Bidrag till aflöning af Kongl. Utrikes-departementets
Expedition
6,500: —
Traktamente och kontorshyra
145,725: 52.
Hamb. mark b:ko 14,437: 8. - .... 19,250: — 164,975: 52.
Expektanslöner och pensioner
18,933: 33.
Hamb' mark b:ko 3,533: 4. —.... 4,711: — 23,644: 33.
Konsulernes embetsutgifter
5,401: 50.
Hamb. mark b:ko 138: 3. — ... 184: 25. 5 585: 75
Provision 111. in
698: 21.
Hamb. mark b:ko 486: 65:
64S: 54. 1,346: 75.
Differans, uppkommen genom felsummering, Hamb.
mark b:ko 3: — —
4: —
58,450: 52.
‘209,575: 71.
268,026: 23.
202,056: 35.
Transport: 202,056: 35.
— 35 —
Transport: 202,056: 35.
Balans lill år 1862:
Kontant behållning
6,503: 21.
Hamb. mark b:ko 44,600: —: —
59,466: 67. gg ggg. gg.
Summa
268,026: 23.
Kongl. Skogs-stvrelse
o O «/
11.
Dess öfver ekplanteringsmedlen afgifne räkenskaper, som ulan anmärkning under-  gått granskning i Kongl. Kammar-rätten och icke eller föranledt till någon erinran å
Revisorernes sida, redovisa inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från å.r 1860:
Tillgångar
Uppbörd:
Afkastningen af Wisingsborgs kungsgård
Dito af planterhagen Östra Malmskogen
Anmärkningsmedel
Värdet af tillkomna inventarier
8,761: 98.
137: —
1: —
47: 35.
15,610: 55.
8,947: 33.
K redit.
Summa
24,557: 88.
Utgifter :
Aflöning
Förvaltnings- m. fl. kostnader för Wisingsborg
Auktionsprovision m. m.
Diverse kostnader
900: —
6.873: 35.
'430: 86.
7t>6: 14.
8,970: 35.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Fordringar
Inventariers värde
8.528: 81.
4,049: 15.
3,009: 57.
15,587: 53.
Summa 24,557: 88.
— 36
Kongl. Skogs-institutet.
Räkenskapen, som för revisionsäret blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten
utan anmärkning och icke heller hos Revisorerne föranledt till någon erinran, redogör för
inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
6,260: 11.
Uppbörd:
Anslag af Skogsplanteringskassan
12,780: —
Extra inkomster  74: 86.
Tillkomna inventariers värde  142: 43. 12.997: 29.
Summa 19,257: 40.
Kredit.
Utgifter:
Aflöningar och stipendier
7,425: —
Underhålls- och anläggningskostnader
900: 91.
Expenser
391: 38.
Ved och lyshållning
1,030: 81.
Rese- och traktamentskostnader vid elevernes praktiska
öfningar
3,000: --
Arfvoden för granskning af skogsindelningskartor och
handlingar
23: 26.
Inköpta inventarier
142: 43.
Värdet af afskrifna persedlar
54: 46.
Observations-arfvode.....
— 45. 12,968: 70.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
346: 16.
Inventariers värde
5,942: 54. 6,288: 70.
Summa 19,257: 40.
37
Skogs-skolorna å Hunneberg, Tierp, Omberg, Böda
och Sillre.
På sätt i föregående revisionsberättelse omförmäles, anvisades^ genom Kongl,
brefvet den 20 Januari 1860 medel för inrättande af skogs-skolorna å Hunneberg, Tierp,
Omberg och Böda. Till inrättande af ytterligare en skogs-skola har Kongl. Maj:t, genom
nådigt bref af den 24 Maj 1861, förordnat om inköpande för Kronans räkning af det
inom Wester-norrlands län belägna skattehemmanet N:o 6 i Sillre by, samt genom Kongl,
brefvet den 13 September 1861 bestämt, att anslagen för berörde skogs-skola böra utgå
sålunda:
till arfvoden, stipendier samt underhåll af byggnader, inventarier och
materiel
-  3,450: —
tillsvidare och intilldess skolan varder slutligen ordnad, åt den som
besörjer mathållningen för lärlingarne, förslagsvis, dock högst .... 250
och till hyresersätttning, likaledes förslagsvis, högst
100
äfvensom för en gång, till uppköp af inventarier och materiel.  1,000
för reparationer m. m  400:
skolande samtlige dessa utgifter anordnas å det på 7:de hufvudtiteln uppförda reservationsanslag
till Skogs-institutet, lägre skogs-skolor samt öfrige till skogs-staten hörande
tjenstemäns aflöning.
Räkenskaperna, som äro särskildt upprättade för hvarje skola, hafva utan anmärkning
undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten samt redovisa inkomster och
utgifter sålunda:
Tillgångar
a) Skogs-skola» ä Hunneberg.
De bet.
Balans från år 1860:
13: 3.
Uppbörd'.
Statsmedel
Aterburet förskott
Aflöning
Stipendier
Diverse utgifter
Kredit.
Utgifter.
2,550: —
150: —
Summa
1,800:
900:
13:
3.
2,700:
2,713: 3.
2,713: 3.
38 —
b) Skogs-skolan å Tierp.
Deb et.
Uppbörd:
Statsmedel
Kredit.
Utgifter:
Aflöning
Stipendier
Diverse utgifter
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Statsmedel
c) Skogs-skolan ä Omberg.
Debet.
Uppbörd:
Kredit.
Utgifter:
Aflöning
Stipendier
Hushyra
d) Skogs-skolan ä Böda.
Debet.
Uppbörd:
Statsmedel
Kr edit.
Utgifter:
Aflöning
Stipendier
Diverse utgifter
1,800
1,500
100
73.
Summa
1,800
900
150
1,341: 66.
1,200: —
120: 78.
3,412: 50-
3,400: 73.
11: 77.
3,412: 50.
2,850:
2,850:
2,691: 66.
2,662: U.
Transport:
2,662: 44.
39 —
Balans till år 1862:
Kontant behållning
e) Skogs-skolan i Sillre.
Deb et.
Uppbörd:
Statsmedel
Försäljningsmedel
K redit.
Utgifter.
För inventarier och materialier —
” reparationer
Stipendier
Aflöning
Hyresersättning
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Transport:
Sumi:
1,875: —
59: 62.
1,004: 79.
445: 23.
350: —
62: 50.
25: —
2,662: 44.
29: 22.
2,691: 66.
1,934: 62.
1,887: 52.
47: 10.
Summa 1,934: 62.
Revisorerne hafva vid dessa räkenskaper icke funnit något anmärkningsvärdt.
Kongl. General-landtmäteri-kontoret.
Dess räkenskaper innefattas uti 2:ne särskilda hufvudböcker, hvilka redovisa:
a) anslaget till sockenkartors upprättande; och är denna räkenskap utan anmärkning
granskad i Kongl. Kammar-rätten;
b) De General-landtmäteri-kontoret tillfallna böter och vitén, hvilka, jemlikt 56
§ uti den för bemälde Kontor, Provins-landtmäteri-kontoren samt Landtmätarne i riket
den 4 Maj 1827 utfärdade nådiga instruktion, skola användas till inköp af mathematiska
instrumenter för geografiska karteverkets fullkomnande, eller till andra utgifter. Denna
räkenskap har i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med anmärkning.
De särskilda räkenskaperna redovisa för inkomster och utgifter sålunda:
- 40 —
l:n Anslaget till sockenkartors upprättande.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
086: 37.
Uppbörd:
Statsanslag
9,059: 96.
Försäljningsmedel
21:_97. 9,081: 93.
Summa 9,768: 30.
Kredit.
Utgift:
För kartor och beskrifningar m. m
9,596: 33.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
17): 97.
Summa 9,768: 30.
2:0 Laudtmäteri-kontorets bötesmedel.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
9,215: 78.
Uppbörd.
Böter
4,128: 50.
Diverse inkomster  1,28.1: 67. 5,410: 17.
Kredit.
Utgift.
Afskrifningar
Till diverse ändamål
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Oredovisade böter ...
Summa
14,625: 95.
3,724: -
5,709: 69.
9,433: 69.
1,653: 38.
3,533: 88.
5,192: 26.
Summa 14,625: 95.
— 41 —
Sedan Rikets Ständers år ] 861 församlade Revisorer fästat uppmärksamhet derå,
att uti Kongl. General-landtmäteri-kontorets bötesmedels-räkning åtskilliga större och mindre
belopp balanserades såsom obetalte böter och vitén från föregående år, hvarföre, och
då en del af dessa poster sedan längre tid tillbaka under denna benämning förekommit
i räkenskapen, Revisorerne hemställde, att åtgärder från vederbörandes sida vidtoges
för dessa medels indrifning, eller ock att upplysning meddelades, om hinder derför möjligen
mötte, har Ofverdirektören uti deröfver afgifvet underdånigt utlåtande upplyst, att
en del af de ifrågavarande medlen, i anseende till vederbörandes oförmåga att dem betala,
balanserades från de föregående åren redan år 1849; att anledningen dertill vore, att
föreskrift förut saknades om sättet och vilkoren för förvandling af sådana böter och vitén,
spm Ofverdirektören ådömt Landtmätare, men desse saknade tillgång att betala; att
Ofverdirektören härom gjort underdånig anmälan redan den 31 December nyssnämnde
år, med hemställan, huruvida ej i nåder kunde stadgas, att ifrågavarande slags böter och
vitén borde, i enlighet med hvad i afseende å förvandling af böter, ådömda Postverkets
tjenstemän, blifvit genom Kongl, kungörelsen den 6 Mars 1849 föreskrifvet, vid bristande
tillgång förvandlas efter de grunder, som innefattas i 10 kap. 1 § Utsökningsbalken samt
8:de punkten af Kongl, förklaringen den 23 Mars 1807, och förvandlingen göras af Kongl.
Maj:ts vederbörande Befallningshafvande omedelbart efter det visshet vunnits derom, att
den bötfällde saknade medel till böternas och vitenas betalande; att, emedan nådigt svar
å denna underdåniga hemställan icke erhölls under åren 1850—1859, Ofverdirektören
varit nödsakad fortfarande balansera de ifrågavarande medlen, som tid efter annan ökats
derigenom, att flere Landtmätare under nämnda tio år blifvit ådömde böter eller vitén,
hvilka de icke kunnat gälda; samt att, så snart Ofverdirektören mottagit Kongl.
Maj:ts nådiga kungörelse af den 7:de Februari 1860, angående förvandling Eif böter eller
vitén, som, på grund af Kongl, instruktion för offentlig myndighet, blifvit ådömde, hvilken
kungörelse i sig innefattade nådigt bifall till Öfverdirektörens förberörda underdåniga
hemställan, Ofverdirektören genast vidtagit erforderlig åtgärd för de balanserade
böternas och vitenas förvandling på föreskrifvet sätt, derest tillgångar till deras gäldande
af vederbörande Landtmätare fortfarande saknades, till följd af hvilken åtgärd den ifrågavarande
balansen skulle betydligt hafva minskats.
Då emedlertid ofvannämnde räkenskap utvisar, att vid revisionsårets slut, eller
nära 2:ne år efter det Kongl. Maj:t meddelat nådig föreskrift i ämnet, beloppet af oredovisade
böter och vitén ännu uppgick till 3,538 R:dr 88 öre, hvaraf en icke ringa del
blifvit för längre tid sedan i landsorterna ådömd, samt den af Ofverdirektören uppgifna
betydliga förminskning i balansen icke utgör mera än skillnaden emellan nyssnämnda
belopp och 4,246 R:dr 6 öre, hvartill de oredovisade böterna uppgingo i 1859 års räkenskaper,
som gåfvo anledning till ofvanberörde anmärkning, eller något öfver 700 R:dr,
har det synts Revisorerne som skulle skyndsammare och kraftigare åtgärder bort kunna
vidtagas för minskning af ifrågavarande balans, i synnerhet hvad de i landsorterna
ådömda böter beträffar, hvilkas förvandling ej varit af högstberörde nådiga kungörelse
beroende; hvadan Revisorerne ansett sig böra förhållandet hos Rikets Ständer anmäla.
6
— 42 —
Rikets ekonomiska karteverk.
De tvenne särskilda, af Ingeniören G. Ljunggren och Landshöfdingen S. P. Bergman
afgifna redogörelser, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade utan anmärkning
och hvarvid Revisorerne ej heller haft något att erinra, redovisa för inkomster
och utgifter på följande sätt:
a) Den af Ingeniören G. Ljunggren afgifna redogörelse.
Debet.
Salans från år 1860:
Behållning
836: 59.
Uppbörd.
Statsanslag
16,400. —
Summa 17,236: 59.
Kredit.
Utgifter.
För verkställda kartarbeten m. m
17,236: 28.
Salans till år 1862:
Behållning
31.
Summa 17,236: 59.
b) Den af Landshöfdingen 8. P. Bergman afgifna redogörelse.
jD ebet.
Balans från år 1860:
Behållning
3,403: 12.
Uppbörd.
Statsanslag
14,750: —
Summa 18,153: 12.
Kredit.
Utgifter.
För verkställda kartarbeten m.
18,017: 79.
Transport: 18,017: 79.
— 43 —
Transport: 18,017: 79-
Balans till år 1862:
Kontant behållning
135: 33.
Summa 18,153: 12.
Kongl. Post-verket.
Utaf räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade utan an
märkning,
inhemtas följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
847,160: 86.
Uppbörd
Porto för inrikesbrefvexlingen
866,678: 66.
Dito för utrikes dito
438,675: 84.
Dito för transito dito
40,717: 51. 479,393: 35.
Assuransafgifter  61,778: 54.
Rekommendationsafgifter
184,574: 3.
Räntemedel  35,154: 58-
Fraktmedel
42.638: 84.
Bötesmedel  492: 84.
Observationsmedel  2,926: 82.
Pensionsafgifter  8,009: 1!.
Extra inkomster
1,810: 65. 1,683,455: 42.
Balans till år 1862:
Ofverl evereringar och skulder  41,272: 55.
Summa 2,571,888: 83.
Kredit.
Balans från år 1860:
Ofverlevereringar och skulder
38.700: 91.
Afkortningar:
Porto för qvarliggande bref  4,558: 37.
Portoandelar för ångbåts- och diligensbref
2,041: 47.
Transport: 6,599: 84. 38,700: 91.
— 44 —
Transport: 6,599: 84.
Pestituerade medel
884: 99.
Åklagar jandelar af böter
201: 80.
Observationsprocent
2,176: 59.
Afskrifningar
6,341: 48.
Utgifter:
Aflönings-staten  357,886: 26.
Indragnings- dito
19,293: 27.
Pensions- dito
11,315: 98.
Kontorshyror och expenser m. m  72,816: 83.
Uppbördsprovision  23,611: 64.
Provision för försålda frimärken  19,973: 87.
Postiljoners resetraktamenten och beklädnad m. m  102,414: 97.
Brefdragares beklädnad  2,158: —
Postiljoners beväring  675: —
Hyresersättning för stallrum åt postförares hästar .... 1,282: 50.
Postföringskostnader inom riket  430,984: 48.
Roteringsersättningar
6,414: 59.
Gratifikationer
3,615: —
Gästgifverihållningen i Grisslehamn
300: —
Sjöpostfarten
157,119: 72.
Utrikes brefvexlingen
220,207: 25.
Posthusens underhåll och onera
1,057: 50.
Skrifmaterialier, ved, ljus m. m
18,999: 59.
Ersättning till Beskickningar och Konsuler för utbe
taldt
porto
34: 2.
Förlust på paketposten
31,403: 25.
Extra utgifter
60,440: 19.
Nybyggnad och reparationer af Post-verkets ångfartyg 26,250: —
Till upphandling af postvagnar
25,457: 30.
Leverering:
Till Civil-statens pensionsinrättning
Balans till år 1862:
Kontant behållning
148,406: 42.
Utlånta medel
737,786: —
Förskott
10,958: 43.
Fordringar
18,112: 5.
Summa
§ I
-
38,700: 91.
16,204: 70.
1,593,711: 21.
8,009: 11.
915,262: 90.
2,571,888: 83.
Den af Kongl. General-poststyrelsen afgifna underdåniga berättelse om Postverkets
tillstånd och förvaltning under revisionsåret innehåller, bland annat, följande uppgifter,
hvilka Revisorerne ansett sig böra meddela:
— 45 —
Under olika tider af året hafva, jemlikt nådigst meddelade föreskrifter, 5 nya
postexpeditioner öppnats, nemligen i Boden af Norrbottens län, i sammanhang hvarmed
den der förut befintliga postuppsyningsmansplats blifvit indragen; vid Hessleholms jernvägsstation
i Kristianstads län, i följd hvaraf posterna Kristianstad—Halmstad och
Kristianstad—Helsingborg sålunda omreglerades, att desamma kommo att anlöpa förenämnde
station, emellan hvilken och Kristianstad daglig postförbindelse borde, emot ersättning
af postmedlen, genom enskild diligens underhållas; i Målilla kyrkoby af Kalmar
län; i Ragunda socken af Jemtlands län, samtidigt hvarmed ny post inrättades att
en gång i veckan gå fram och åter mellan nämnda ort och Sundsvall, på det sätt, att densamma
å linien Bispgården—Sundsvall förenades med Sollefteå—Sundsvallsposten; samt
vid Misterhults h/rka i Kalmar län, i sammanhang hvarmed inrättades ny postgång två
gånger i veckan mellan Misterhult och Westervik samt å vägen Misterhult—Oskarshamn.
Sedan General-poststyrelsen under den 9 Mars 1860 erhållit nådigt bemyndigande,
att å lämpliga ställen inrätta ett nytt slag af poststationer, afsedda att för mera af
lägsna
orter underlätta förbindelsen med närmaste postkontor eller postexpedition, samt
förberedande åtgärder i berörde afseende under nämnde år blifvit vidtagne, hafva under
revisionsåret sådana postanstalter blifvit öppnade:
i Stockholms län, vid Färentuna och Osmo, hvilka stationer längre in på året sattes i
förbindelse med närmast intill belägna äldre postanstalter på så sätt, att nya poster
igångsattes 2 gånger i veckan fram och åter mellan Drottningholm och Färentuna
kyrka samt „ mellan Berga gästgifvaregård, som passeras af Stockholm—Dalaröposten,
och Ösmo kyrka;
i Skaraborgs län, vid Hofva, Karlslund, Wedum, nya Lerdala, Essunga och Moholm;
i Kronobergs län, vid Traheryd;
i Jönköpings län, vid Säby, Näshult och Skillingaryd;
i Westmanlands län, vid Stjernvik;
i Ostergötlands län, vid Borensberg och Mjölby;
i Södermanlands län, vid Bie;
i Kalmar län, vid Ottenby;
i Kopparbergs län, vid Lerdal och Noret;
i Orebro län, vid Qvistbro;
i Gefleborgs län, vid Kramsta;
i Wester-norrlands län, vid Bjästa, Torp och Skog;
i Westerbottens län, vid Degefors;
i Malmöhus län, vid Anderslöf och Sjöbo;
i Kristianstads län, vid Brösarp, Marklunda och Örkeljunga;
i Hallands län, vid Sjögård;
i Göteborgs och Bohus län, vid Hede;
i Jemtlands län, vid Hallen, hvilken station genom en samtidigt dermed inrättad enkel
post sattes i förbindelse med Östersund; samt
i Norrbottens län, vid Maunu och Arvidsjaur.
Till postanstalter af sistomförmälda beskaffenhet hafva derjemte under revisionsåret
förvandlats de förutvarande postuppsyningsmansplatserna: Wermdö i Stockholms
län; Kolslätt i Elfsborgs län; Böda i Kalmar län; Backe i Wester-norrlands län; Åsele,
Bjurholm och Norsjö i Westerbottens län; samt Pajala och Öfver-Kalix i Norrbottens län_
— 46 —
I öfrigt hafva under året följande nya poster blifvit inrättade, nemligen:
Inom Orebro län, en enkel post mellan Karlskoga och Nora samt mellan Nora
och Lindesberg; inom Malmöhus län, en dubbel post å den I { mil långa vägen Hörby—
Höör; samt inom Westerbottens län, l;o) emellan Lycksele och Åsele, en gång i veckan
fram och åter, med anlöpande hvarannan gång af Orträsk och Fredrika samt hvarannan
gång af Dorotea, Wilhelmina och Stensele; 2:o) emellan Stensele och Sorsele, hvar fjortonde
dag fram och åter; samt 3:) emellan Stensele och Tärna, en gång fram och åter
hvar fjerde vecka, i sammanhang med hvilka poster postuppsyningsmansplatser inrättades
i Orträsk, Dorotea, Wilhelmina, Stensele, Sorsele och Tärna.
Härförutan utvidgades vid slutet af året till vanlig enkel postgång den förut endast
hvar fjortonde dag gående posten mellan Hammerdal och Österåsen i Jemtlands län.
Sedan postförbindelsen mellan Stockholm och Arboga, på grund af nådigt bemyndigande,
under årets tre första månader underhållits fem dagar i veckan med Postverkets
och de öfriga två dagarne i veckan med enskild diligens, har diligens-farten å
berörde linie äfven efter seglationens öppnande fortgått två gånger i veckan; och verkställdes
från medlet af November postföringen mellan Stockholm och Arboga öfver
Westerås uteslutande med Post-verkets egna diligenser.
Med början af sistnämnde månad utsträcktes diligens-befordringen mellan Göteborg
och Helsingborg till alla dagar i veckan, äfvensom dylik postförbindelse upprättades
mellan Helsingborg och Lund. Från Mars månads början blef den brefpost, som dittills
gått mellan Ystad och Aby öfver Hörby och Höör, utsträckt till Engelholm samt, en
gång i veckan, förvandlad till paketpost.
Sedan under loppet af revisionsåret nya paket-postanstalter blifvit inrättade i
Fahlun, Gefle, Upsala, Tierp, Strömsholm, Mariestad, Nora, Wadstena, Hessleholm, Hör
by,
Höör, Aby, Sköfde, Hjo, Lidköping och Skara, Jiar förenad person-, paket- och brefbefordring
egt rum å linierim Stockholm—Arboga, Orebro Töreboda, Göteborg—Helsingborg,
Helsingborg—Lund och Malmö —Ystad, samt förenad bref- och paketpost blifvit
befordrad å linierim Sundsvall—Ostersund, Gefle—Fahlun, Upsala —Gefle, Stockholm—
Upsala, Stockholm—Malmö, Stockholm—Jönköping, Linköping—Wadstena, Linköping —
Westervik, Westervik—Wisby, Kalmar—Wexiö, Jönköping—Helsingborg, Jönköping—
Ystad, Y"stad—Helsingborg, Ystad—Engelholm, Göteborg—Norge, Mariestad—Töreboda,
Lidköping—Sköfde samt Sköfde -Hjo.
För personbefordringen hafva uteslutande begagnats Post-verkets egna diligenser
äfvensom postångfartygen; men för fortskaffande af bref- och paketpost hafva, der posterna
icke med vanlig skjuts blifvit forslade, utom förenämnde befordringsmedel anlitats
dels statens jernbanor Göteborg—Töreboda och Malmö —Lund samt de enskilda
jernvägarne Gefle—Fahlun och Orebro—Nora—Arboga, dels enskilda diligenser å linierna
Upsala—Gefle, Stockholm—Upsala, Stockholm —Arboga, Mariestad—Töreboda,
Lidköping—Sköfde, Sköfde—Hjo samt Kristianstad —Hessleholm, dels slutligen äfven,
på grund af särskildt träffade öfverenskommelser, omkring femtio enskilde tillhörande
ångfartyg, af hvilka tio, jemte två af Post-verkets ångfartyg, underhållit förbindelse
med utlandet.
Till följd af posternas försändande med jernbantåg och postdiligenser, hafva under
revisionsåret dels en mängd äldre poster blifvit indragne, dels 95 till postföring
indelta hemman blifvit från denna skyldighet befriade.
— 47 —
§ 2.
Post-verkets inkomster hafva, såsom förestående tabell utvisar, för revisionsåret
uppgått till
R:dr 1,683,455: 42;
hvaremot afkortningarne och öfriga omkostnader utgjorde
» 1,617,925: 2.
och har behållningen under året följaktligen ökats med  R:dr 65,530: 40.
§ 3.
Af assuransfondens tillgångar, som vid revisionsårets ingång
utgjorde • •  l':dr 420,789: 42.
hafva, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 2 i Juni 1861, till inköp
af postvagnar blifvit afsatte
» 100,000: —
Fondens behållning, som sålunda nedgått till  R:dr 320,789: 42.
har deremot genom influtne assuransafgifter, derå behållningen, enligt
hvad tabellen utvisar, utgjorde
61,776: 54.
vunnit den tillökning, att densamma vid 1861 års slut uppgick till R:dr 382,565: 96.
Den till nybyggnad och större reparationer af postångfartyg afsatta fond, som
vid början af året egde en behållning af
R:dr 216,982: 73,
har under året nedgått till
» 190,732: 73,
utgörande skillnaden,
R:dr 26.250: —
det belopp, som uti slutliqvid för nybyggda ångfartyget »Drottning Lovisa» blifvit utgifvet.
§ 5.
En jemförelse mellan porto-uppbörden under revisionsåret och de 2:ne nästförutgångne
åren, utfaller sålunda, att samma uppbörd, som
För utrikes och
För inrikes bref- transito-bref- Summa,
vexlingen. vexlingen.
år 1859 utgjorde
802,583: 37. 404,555: 37. 1,207,138: 74.
och år 1860
829,223: 50. 451,519: 94. 1,280,743: 44.
för år 1861 uppgått till
866,678: 66. 479,393: 35. 1,346,072: 1.
och således öfverstigit uppbörden för nästföregångna året med ej mindre än 37,455 R:dr
16 öre å inrikes brefvexliugen och 27,873 R:dr 41 öre för utrikes- och transito-bref
vexlingen,
eller tillsammans med 65,328 R:dr 57 öre.
Sammanlagda brutto-uppbörden af postmedlen för hvartdera af förenämnda Ire
år, har utgjort:
år 1859
R:dr 1,535,966: 96.
år 1860
» 1.628,206: 58.
och år 1861  •••••
» 1,683,455: 42.
och framgår häraf, att uppbörden under revisionsåret öfverskjuta den för år 1860 med
55,248 R:dr 84 öre och den för år 1859 med ej mindre än 147,488 R:dr 46 öre. ;
— 48 —
Utgifterna för aflöning och öfriga omkostnader hafva under
året utgjort
R:dr 1,593,711: 21-
eller
» 117,049: 27.
mera än under nästföregående år, då desamma uppgingo till
R:dr 1,476,G61: 94.
§ 6.
Antalet af de med posterna expedierade bref, som år 1859 utgjorde:
af portobref
6,007,573.
och af fribref
449,654. 6,457,227.
och år 1860:
af portobref
6,261,805.
och af fribref
431,995. 6,693,800.
har under revisionsåret ökats
af portobref till
6,562,705.
och af fribref till
454,881. 7,017,586.
Tillökningen under dessa tre år har sålunda utgjort:
af portobref
555,132.
och af fribref
5,227.
eller tillhopa 560,359.
§ 7.
Jemlikt den utredning, Kongl. General-poststyrelsen uti sin underdåniga berättelse
lemnat rörande paket-postinrättningen, hafva utgifterna utgjort:
År 1860. År 1861.
Aflöning, skjutskostnad, postiljonstraktamenten, hushyror,
åkdons uppköp och underhåll samt diverse
andra utgifter
85.996: 32. 116,562: 5.
Restitution af inom landet uppburne, men främmande
postverk tillkommande fraktafgifter
9,725: 84. 10,985: 34.
Summa 95,722: 16. 127,547: 39;
hvaremot inkomsterna i fraktafgifter, observationer,
m. m. uppgått till
73,985: 11. 96,804: 16.
så att följaktligen en förlust uppkommit af
21,737: 5. 30,743: 23.
Enligt Post-verkets hufvudbok och här ofvan intagna tabell, uppgick denna förlust
för revisionsåret till
R:dr 31,403: 25,
men upptages deremot, enligt förestående utredning, till endast .... » 30,743: 23;
och hafva Revisorerue utaf paket-postinrättningens hufvudbok in
hemtat,
att skillnaden,
R:dr 660: 2,
utgöres af dels uti redogörelsen för Helsingborgs paket-postkontor till år 1862 öfverförda
60 R:dr 2 öre, utgörande porto för vid nämnde kontor qvarliggande outlöste utländska
paketer, och dels 600 R:dr, hvilka uti redogörelsen för Lunds paket-postkontor
balanseras såsom behållning vid revisionsårets slut.
49 —
§ 8.
Vid inventering af Post-verkets säkerhetshandlingar, som den 7 nästlidne September
verkställdes, hafva desamma, bestående uteslutande af obligationer till ett nominelt
värde af 889.109 R:dr och ett inköpsvärde af 818,113 R:dr 50 öre, befunnits i
behörig ordning.
Kongl. Tull-verket.
Räkenskaperna, sorn i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade utan anmärkning,
redovisa inkomster och utgifter salunda:
D ebet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
427,981: 19.
Uppbörd:
Sjötullsmedel:
För inkommande varor
14,864,670: 92.
» utgående dito
325,441: 67.
Nederlagsrekognition
62.744: 9.
Transitoafgift
2,124: 23.
Konfiskationer
61,464: 91.
Böter
24,958: 37.
Strandvraksmedel
4,605: 28.
Abandonerade varor
582: 29.
Natt och år ståndne varor
365: 77
Extra medel
2,782: 20.
Observationsmedel
4,336: 42.
Fyr- och båkmedel
494,475: 8.
Dito, omförde från sjö-
tullsmedlen
16,709: 85.
Diverse verks medel
511,184: 93.
"04= 66. 15,865,905: 74.
Balans till år 1862:
Öfverlevereringar och skulder:
Sjötullsmedel
1,446: 44,
Fyr- och båkmedel
688: 40.
Handels- och Sjöfarts.ondens medel  28: 16. 2,163:
Summa 16,296,109: 93.
7
— 50
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
5,498: 60.
Afkortningar:
Lestitutioner, beslagsandelar ra. ra., af
Sjötullsmedel
74,915: 48.
Fyr- och båkraedel
1,272: 64.
Handels- och Sjöfartsfondens medel
28: 16.
Diverse verks medel  142: 33. 76.358: 61.
Utgifter:
Sjötullsmedel:
Kongl. Konvoy-kommissariatetsan-
del i tulluppbörden
750,000:
—
Ersättning till städerna för tolags-
afgiften
1,079,420:
63.
Ordinarie aflöningsstaten
1,460,705:
79.
Indragningsstaten
65,552:
60.
Pensionsstaten
1:5,647:
96.
Begrafningshjelp
4,300:
—
Arfvoden
9,557:
75.
Rese- och traktamentskostnader ....
38,542:
88.
Byggnader- och reparationer
24,651:
4.
Postporto
15,557:
91.
Skrifmaterialier, ved, ljus m. m
39,151:
16.
Diverse utgifter
5,966:
15.
Gratifikationer
250:
—
Extra utgifter
22,178:
99.
Hemliga utgifter
9,000:
—
Omföring till fyr- och båkmedlen:
Lots-verkets andel af inkomsten
vid Landsorts fyrbåk
16,709:
85.
3,667,192: 71.
Fyr- och båkraedel: uppbördsprovision
14,869: 49. 3,68:',062: 20.
Levereringar.
Sjötullsmedel  11,213,742: 72.
Fyr- och båkraedel
475,953: 90.
Diverse verks medel
644: 77. 11,690,341: 39.
Balans till år 1862:
Tillgångar:
Sjötullsmedel
822,418: 40.
Fyr- och båkraedel
5,954: 54.
Handels- och sjöfartsfondens medel
13,350: 15.
Diverse verks medel  126: 4. 841,849: 13.
Summa 16.290,109: 93.
51
§ 1.
Uppbörden af sjötullsmedel utgjorde:
år 1857
R:dr 11,199,971: 81»
» 1858
» 10,125.012: li8.
» 1859
» 13,007,343: 21.
» 1860
» 13,826,934: 10.
och » 1861
» 15,354,076: 15.
Afkortningarue och utgifterna under samma tid utgjorde:
år 1857
» 1,999,649: 70-
» 1858
» 3,478,238: 73-
» 1859
» 3,648,534: 67-
» 1860
» 3,659,653: 48-
och » 1861
» 3,742,108: 19.
§ 2-
Då ifrån bruttouppbörden, som, jemlikt förestående tabell.
uppgick till
R:dr 15,354,076: 15.
afräknas den sammanräknade summan af afkortningar och utgifter » 3,742,108: 19.
visar sig en behållning af
R:dr 11,611,967: 96.
hvilket belopp med
» 2,311,967: 96.
öfverstiger den i riksstaten af tullmedlen påräknade inkomst  R:dr 9,300,000: —
§ 3.
Tullförvaltaren Finérs balans, hvilken, såsom utaf 1861 års revisionsberättelse
inhemtas, vid 1858 års utgång utgjorde 160,503 R:dr 77 öre, utbalanserades uti 1861
års räkenskap med enahanda belopp, men lärer under innevarande år blifvit genom afbetalning
minskad med 1,300 R:dr.
K o n g 1. Sund hets -kollegium.
Räkenskaperna, som för revisionsåret undergått granskning i Kongl. Kammarrätten
utan anmärkning, upptaga inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 18 0:
Tillgångar
195,001: 27.
Transport: 195,001: 27.
52
Inkomster:
Statsanslag
Uppbördsmedel för anslaget till
Mediko-legala besigtningar
21: 37.
Pbarmaeeutiska Institutet:
Apothekare-societetens
bidrag
3,750: —
Af studerande erlagde
afgifter
502: 50. 4,252: 50.
Inrättningen för sjukes behandling
med elektricitet: intressemedel .... 136: 80.
Karolinska Institutet:
Ilyresmedel
618: 75.
Extra uppbörd  — — 22. 618: 97.
Vaccinationens befrämjande:
Intressemedel
213: 75.
Farsoters och smittosamma sjukdomars
botande
93: 75.
Värdet af tillkomna inventarier
Transport:
3u5,577: 58.
195,001: 27.
5,337: 14.
3,033: 69.
Balans till år 1862:
Skulder
Sur
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
Afskrifning:
Värdet af Karolinska mediko-kirurgiska Institutet tillhöriga fastigheter
och inventarier
Utgifter:
Af Kongl. Stats-kontoret redovisade
Af Kongl. Sundhets-kollegium dito:
Mediko-legala besigtningar
Arfvode till Provincial-kirurgen i
Stockholms län
Pensioner och stipendier i Fältläkare
kåren
Pbarmaeeutiska Institutet
Inrättningen för sjukes behandling
med elektricitet
Karolinska mediko-kirurgiska Insti
-
276,339: 58.
tutet
8,945: 8.
225: —
9,650: —
8,002: 21.
870: -
3,848: 56.
373,948: 41.
686: 44.
569,636: 12.
631: 75.
117,361: 43.
Transport: 31,540: 85. 276,339: 58. 117,993: 18-
— 53 —
3,632:
90:
Transport:
Barnbördshusen:
Allmänna barnbördshuset
Barnbördshuset ProPatria
Göteborgs undervisningsanstalt
tor barnmorskor 1,649: 62.
Vaccinationens befrämjande
Farsoters och smittosamma sjukdomars
botande
Svenska Läkare-sällskapet
Reseunderstöd till läkare
Gratifikationsmedel
Flyttningskostnader till en extra läkare
För ordnandet af Karolinska medikokirurgiska
Institutets laboratorium....
31,540: 85. 276,339: 58. 117,993; 18.
5,371:
3.911:
82.
68.
36,778: 48.
2,250: —
6,000: —
975: -  1,000: -
6.000: -
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Fastigheters och inventariers värde
Utlånta medel med ränta
Förskott
Fordringar
93,827: 83. 370,167: 41.
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret
2,119: 92.
» Ofverstyrelsen för Karolinska nsediko-kirurgiska
Institutet
1,402: 32.
5,584: 66.
55,310: 59.
6,500: 55.
2,050: —
8,507: 49.
3,522: 24.
77,953: 29.
Summa 569,636: 12.
§ 1.
A anslaget till mediko-legala besigtningar, uti stat uppfördt
till
R:dr 10,000: —
hafva utgifterna, efter afdrag af för samma anslag influtne 21
R:dr 37 öre, uppgått till
» 8,923: 71.
och har sålunda å anslaget uppkommit en besparing af
R:dr 1,076: 29-
derutaf 499 R:dr 3 öre, efter årets utgång, blifvit till Kongl. Stats-kontoret inlevererade
§ 2.
Af anslaget tili farsoters och smittosamma sjukdomars botande, utgörande förslagsvis
40,000 R.dr, har från Kongl. Stats-kontoret reqvirerats endast 38,000 R:dr.
Hos Sundhets-kollegium innestodo å nämnde anslag vid årets slut 1 ,'*65 R:dr
27 öre, derutaf under år 1862 till Kongl. Ränte-kannnaren äterburits 915 R:dr 27 öre
och återstående 550 i>:dr, utgörande till åtskiliige läkare utbetalda, men icke redovisade
rese- och traktamentskostnadsförskott, blifvit balanserade till framdeles skeende redovisning.
- 54 -
§ 3.
Anslagen till Provincial-kirurgen i Stockholms län, pensioner och stipendier i
Fältläkare-kåren, Allmänna barnbördshuset, barnbördshuset Pro Patria samt Svenska
Läkare-sällskapet hafva till fullo utgått. Uti anslaget till vaccinationens befrämjande
har uppstått en brist af 311 R:dr 68 öre, till betäckande hvaraf tillgång dock förefunnits
uti detta anslag tillgodoförda räntemedel och en från föregående år reserverad
behållning.
§ 4>
A anslaget till den i Göteborg varande undervisningsanstalt för barnmorskor,
utgörande
R:dr 3,941: —
har blifvit anordnadt:
af Kongl. Stats-kontoret  R:dr 1,950: —
» » Sundhets-kollegium
» 1,649: 82. „ 3,599: 82
hvadan å detta anslag uppkommit en besparing af
R:dr 341: 18.
Då härtill lägges den från föregående år befintliga tillgång, » 2,496: 85,
uppgår behållningen vid 1861 års slut till
R:dr 2,838: 3,
hvaraf uti räkenskapen balanseras såsom kontant behållning 1,338 R:dr 3 öre och såsom
förskott, till liqvid och redovisning, 1,500 R:dr.
§ 5.
Till handhafvande af elektricitet och galvanism för sjukes behandling, har Sundhets-kollegium
egt följande tillgångar, nemligen: behållning vid årets början 8 R:dr 40
öre, anslag 750 R:dr samt influtna räntemedel ! 36 R:dr 80 öre, eller tillsammans 895
R:dr 20 öre, hvaraf såsom utgift afföras 870 R:dr och återstoden, 25 R:dr 20 öre, till
framtida behof reserveras.
§ 6.
Inkomsterna för Pharmaceutiska Institutet hafva under revisiousåret utgjort dels
statsanslaget, 3,750 R:dr, och dels Apothekare-societetens bidrag, likaledes å 3,750 R:dr,
samt af studerande erlagde lektionsafgifter, 502 R:dr 50 öre, eller
tillsammans
R:dr 8,002: 50,
hvilket belopp med
«  29.
öfverstiger utgifterna för året, hvilka uppgått till
R:dr 8,002: 21.
§ 7.
Kongl. Sundhets-kollegii redogörelse för Karolinska mediko-kirurgiska Institutet
omfattar årets 3:ne första qvartaler eller tiden från den 1 Januari till den I Oktober,
då den ekonomiska förvaltningen, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga stadgar för berörde Institut
af den 26 April 1861, blifvit öfvertagen af en i nåder tillförordnad särskild Öfverstyrelse.
Räkenskapen upptager såsom tillgång: behållning från föregående år
1,631 R:dr 91 öre, statsanslag 3,000 R:dr, influtna hyresmedel m. in. 618 R:dr 97 öre,
eller tillsammans 5,250 i,:dr 88 öre, och såsom utgift 3,848 R:dr 56 öre. Ofverskottet,
1,402 R:dr 32 öre, har, pä sätt tabellen utvisar, blifvit öfverlemnad till Institutets Öfverstyrelse.
— 55 —
§ 8.
Säkerhetshandlingarne för de utlånta medlen befunnos, vid anställd inventering,
i behörig ordning.
Karolinska mediko-kirurgiska Institutet.
Enligt hvad här ofvan uti berättelsen för Kongl. Sundhets-kollegium omförmäles,
har den ekonomiska förvaltningen vid detta Institut, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga stadgar
den 26 April 186', blifvit från och med den 1 Oktober nämnde år öfvertagen af
en särskild i nåder tillförordnad Öfverstyrelse. Den afgifna redogörelsen, som i Kongl.
Kaminar-rätten blifvit granskad utan anmärkning, upptager inkomster och utgifter sålunda:
D ebet.
Uppbörd:
Hyresmedel
206: 25.
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret
1,662: 58.
” Sundhets-kollegium
1,402: 32. 3,064: 90.
Balans till år 1862:
Skuld
22.
Summa 3,271: 37.
Kredit.
Utgifter:
För egendomens underhåll
452: 32.
” medikamenter
59: 89.
” diverse materiela behof
1,552: 16.
® ved och lysningsämnen
80: 20.
” laboratorium
299: 86.
Hyresmedel
197: 12.
Diverse
2: 22. 2,643: 77.
Balans till år 1862:
Kontant behållning  627: 60.
Summa
3,271: 37.
— 56 —
Veterinärinrättningen i Stockholm.
Utaf det å riksstatens 8:de hufvudtitel till denna Inrättning anvisade anslag,
22,330 F:dr, redovisas ! 1,700 R:dr uti Kongl. Ränte-kammarens och återstående 10,630
R:dr uti Inrättningens hos Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar granskade hufvudbok,
hvilken derjemte innefattar redogörelse ej mindre för hvad vid revisionsårets ingång
fanns i behåll utaf det vid 1856—1858 årens riksdag anvisade extra statsanslag till inköp
af möbler och sängkläder, än ock för de anslag, sorn vid sistförflutna riksmöte å
extra statsregleringen uppfördes för iståndsättande af Inrättningens smedja samt för inköp
af kemiska och fysiska glas och apparater. Inkomster och utgifter upptagas sålunda:
a) Ordinarie statsanslag.
Debet.
Balans från år 1860.
Tillgångar
986: 14.
Uppbörd.
Från Kongl Stats-kontoret
10,630: —•
Inkomster af stallet
3.867: 35.
Dito af apotheket
303: 72.
Dito af smedjan
7,450: 59.
Diverse inkomster
3,069: 50. 25,321: 16.
Summa 26,307: 30.
Kredit.
Utgifter:
För stallet
5,115: 37.
” apotheket
293: 84.
” smedjan  7,315: 96.
Diverse utgifter
12,455: 36. 25,180: 53.
Balans till år 1862:
Kontant behållning..
1,126: 77.
Summa 26,307: 30.
b) Extra statsanslag.
!:o) Till inköp af möbler, sängkläder m. m.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
901: 21.
Summa 901: 21.
— 57 —
Kredit.
Utgifter
835: 11.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
66: 10.
Summa 901: 21.
2:o) Till iståndsåttande af en smedja.
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag  4,762: 33.
Balans till år 1862:
Skuld
46: 8.
Summa 4,808: 4J.
Kredi t.
Utgiftar
4,808: 41.
Summa 4,808: 41.
3:o) Till inköp af fysiska och kemiska glas m. rn.
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
2,000: —
Summa 2,000: —
Kr edit.
Utgifter
416: 7.
Balans till år 1862:
ntant behållning
1,583: 93.
Summa 2,000: —
Revisorerne hafva vid dessa räkenskaper icke funnit något att anmärka.
8
— 58 —
Veterinärinrättningen i Skara.
Denna, i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade, räkenskap redovisar
dels det å riksstatens 8:de hufvudtitel uppförda ordinarie anslag, dels det extra statsanslag
af 19.000 R:dr, som vid 1859 1860 årens riksdag blifvit anvisadt för uppförande
af ett nytt sjukstall samt ett mindre rid- eller motionerings-hus, och hvilket anslag under
revisionsåret blifvit till hela sitt belopp lyftadt.
Förhållandet mellan inkomster och utgifter har varit följande:
a) Ordinarie statsanslag.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar...
Uppbörd.
Statsanslag
Räntemedel....
Arrendemedel
K redd t.
Utgifter:
Aflöning
Stipendier
Inventarier
Skatter och brandstodsafgifter.
Diverse utgifter
Kontant behållning
Utlånta medel
b) Extra statsanslag.
Debet.
Uppbörd:
Balans till år 1862-
Räntemedel.
6,010: —
1.077: 7.
882: 68.
19,259: 76.
7,969: 75.
Summa
27,229: 51.
5,784: 13.
1, i 97: 4.
139: 23.
52: 10.
303. 83.
7,476: 33.
603: 18.
19,150: —
19,753: 18.
Summa
27,229: 51.
19,000: -  432: 57.
19,432: 57.
Summa 19,432: 57.
— 59 —
Kredit.
Utgifter.
För uppförande af ett sjukstall samt rid- och motionerings-hus  4,679: 35.
Balans till år 1862:
Kontant behållning  14,753: 22.
Summa 19,432: 57.
Revisorerne hafva härvid icke funnit annat att erinra, än att behörigt inventeringsbevis
öfver de vid revisionsårets slut befintliga kontanta behållningar icke åtföljt
räkenskapen.
Kongl. Öfverintend ents-embetet.
Uti 3:ne särskilda hufvudböcker, hvilka för revisionsåret undergått granskning i
Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning, redovisas de till detta embetsverks disposition
ställda allmänna medel.
Förhållandet mellan inkomster och utgifter har varit följande:
a) Byggnader och reparationer i Stockholm.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
372,241: 24.
Uppbörd:
Tomtören ...
Hyresmedel..
48,000:
—
100:
—
450:
—
2,930:
93.
6,284:
85.
57,765: 78.
Balans till år 1862:
Skulder
14,000:
Summa
444,007: 2.
60 —
Kredit.
Utgifter:
Byggnader och reparationer
För uppförande af ny byggnad för Teknologiska Institutet
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Fordringar:
Innestående hos Kongl. Stats-kontoret 185,000: —
Beroende på domstols pröfning
125: —
Tillgångar
Ordinarie statsanslag
Extra dito
Hyresmedel
Försäljnings- dito ....
Observations- dito ...
Diverse inkomster ....
Uppbörd:
Skulder
Balans till år 1862:
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
Utgifter:
Byggnader och reparationer
För residensbyggnaden i Kristianstad ....
» Landsstats-embetshuset i Hernösand
» Kalmar slotts vidmakthållande
57,362: 40.
142,168: 89.
59,350: 73.
185,125: —
b) Byggnader och reparationer i landsorterna.
Debet.
Balans från år 1860:
Summa
60,350: —
20,000: —
284: 78.
203: 70.
1: 44.
904: 50.
199,531: 29.
244,475: 73.
444,007: 2.
32,825: 96.
81,744: 42.
6,687: 50.
Summa
121,257: 88.
6,687: 50.
54,484: 93.
16,054: 19.
150: —
16,978: 76.
87,667: 88.
Transport:
94,355: 38.
— 61
-
Transport:
94,355: 38.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Förskott
11,462: 98.
15,404: 74.
34: 78.
26,902: 50.
Summa
121,257: 88.
c) llospitalsbyggnadeu vid Hedvigsberg
och Konradsberg.
Debet.
Balans jr ån år 1860.
Tillgångar
41,717: 59.
Uppbörd:
Extra statsanslag
Till fyllnad i dito
Försäljningsmedel
121,000: -  12, (70: 17.
1,044: 83.
134,415: —
Summa
176,132: 59
Kredit.
Utgifter:
Materialier  ;
Körslor och dagsverken
Aflöningar
Diverse utgifter
158,401: 36.
11,965: 75.
2,765: 48.
176,132: 59.
Summa
176,132: 59.
Någon anmärkning mot dessa räkenskaper har hos Revisorerne icke förekommit.
Kongl. Konvoy-kommissariatet.
Räkenskapen, i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, redovisar inkomster
och utgifter sålunda:
— 62 —
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
Uppbörd:
Räntemedel  74,122: 18.
Försäljningsmedel för karantänsinrättuingen vid Känsö 148: 28.
Från Kongl. Tull-verket levererade medel  750,000: —
Balans till år 1862:
Skulder
Summa
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
Utgifter:
För sjöexpeditioner reserverade medel
67,500: —
Bidrag till Sveriges och Norriges gemensamma konsuls
fond
.'  118,800: —
Karantänsinrättningen vid Känsö
27,429: 63.
Svenska kyrkan i London
1,824: 50.
Aflöning och arfvoden  ,  7,565: —
Till Kongl. Danska Regeringen för Öresundska tullens
upphörande
189,049: 39.
För Sjökarte-kontoret
28,230: 29.
Evangeliska kyrkan i Bordeaux
432:
Bidrag till aflöning åt Svenska Beskickningen i Turkiet 22,232: 48.
För optiska telegrafverket
26,300: —
» Trollhätte kanals och slussverks ombyggnad
90,000:
» bogseringskostnader å Göta eif
4,159: 36.
Pensioner
4,412: 50.
Hyresmedel  2,550: —
Brandförsäkringsafgift och underhållskostnader för
konsulathuset i Tanger
1,786: 39.
För signalering med tidkula
600: —
Sportelersättningar till General-konsuler m. m  27,292: 61.
Diverse utgifter
1,148: 66.
Räntemedel  1,006: 88.
Afkortningar
28: 16.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
134,848: 46.
Utlånta medel
2,806,456: 4.
5,184.380: 38.
824,270: 46.
185,354: 29.
6,194,005: 13.
141,190: 1.
622,347: 85.
Transport: 2,941.304: 50.
763,537: 86.
— 63 -
Inventariers värden
Förskott  :...
Fordringar:
Transport: 2,941,304: 50. 763,537: 86.
2,032: 25.
2,417,693: 72.
hos diverse verk och personer
Oliqviderade räntor
18,190: 38.
51,246: 42. 69,436: 80. 5,430,467: 27.
Summa 6.194,005: 13.
§ 1.
Ibland diverse utgifter hafva under året definitivt afförts 210 R:dr 5 öre, utgörande
kostnader för lösen af protokoll rörande förnyelse af skuldebref, äfvensom för
stämpladt papper till reverser, hvilka, i och för fordringsrättens bevarande, blifvit inför
domstol uppviste.
Då inom andra penningeförvaltande verk, exempelvis Kongl. Krigs-kollegium och
Rikets Ständers Riksgälds-kontor, det förfaringssätt i afseende på dylika omkostnaders
godtgörande iakttages, att desamma väl ur verkets kassa förskjutas, men derefter i räkning
med låntagaren balanseras, tilldess ersättning hinner beredas, hafva Revisorerne
ansett sig böra härå fästa uppmärksamhet, på det åtgärder må vidtagas, ledande till
upphörande för framtiden af utgifter, sådana som de ifrågavarande.
Vid granskningen af denna räkenskap har det icke undgått Revisorernes uppmärksamhet,
hurusom det sätt, hvarpå redovisningen för de utlånta medlen uti hufvudredogörelsen
eger rum — och hvilken redovisning endast summariskt upptager totalbeloppen
af utlåningarne vid årets början och slut samt af de kapitalafbetalningar å gamla
och utanordningaf af nya lån. som under årets lopp blifvit verkställda, — icke lernnar
någon fullständig och redig öfversigt öfver hvarje särskild låntagares ställning och
de förändringar, denna ställning under året undergått,
Revisorerne föreställa sig, att en sådan öfversigt lätteligen skulle vinnas derigenom,
att särskilda konti eller liqvider upprättades med hvar och en låntagare; och synes
något hinder för detta förändrade bokföringssätt — derigenom dels det utrymme, intresse-kontot
för närvarande intager, skulle kunna roed tre fjerdedelar förminskas, dels
de mångå förteckningar och sammandrag med derå gjorda annotationer, hvilka numera
såsom verifikationer åtfölja räkenskapen, blefve obehöfliga — så mycket mindre böra möta,
som hela antalet låntagare icke uppgår till fullt 40 stycken.
Uti redogörelsen för karantänsinrättningen vid Känsö afföres ett belopp å 56
R:dr 65 öre, utgörande betalning till Apothekaren A. Holmberg, jemlikt afgifven räkning,
för levererade medikamenter, utan att denna räkning, i öfverensstämmelse med
gällande föreskrifter, undergått granskning i Kongl. Sundhets-kollegium; hvilket Revisorerne
velat omförmäla.
§ 2.
§ 3.
- 64 —
§ 4.
I slutet af revisionsåret har till Konvoy-kommissariatets kassa ifrån Kongl. Flottans
station i Karlskrona inlevererats 126 R:dr 46 öre, utgörande ”till expeditionen med
Fregatten Eugenie åren 1851—1853 influten ersättning för återlevererade medikamenter”;
hvilket förhållande synts Revisorerne vittna om en anmärkningsvärd långsamhet i redovisningsväg.
§ 5.
Säkerhetshandlingarne för de utlånta medlen hafva, vid verkställd inventering, befunnits
i god ordning.
Kongl. Krigs-kollegium.
Räkenskaperna för detta embetsverk, upprättade för revisionsåret i öfverensstämmelse
med det af Kongl. Maj:t den 26 Oktober 1850 fastställda formulär, redogöra
för alla under Krigs-kollegii förvaltning ställda, riksstatens fjerde hufvudtitel tillhörande,
ordinarie och extra statsanslag jemte särskilda kassor och fonder.
I Kongl. Kammar-rätten hafva dessa räkenskaper ännu icke undergått fullständig
granskning.
Bifogade, på hufvudboken grundade, sammandrag utvisar förhållandet med samtlige
under Kongl. Krigs-kollegii förvaltning ställda anslag och medel.
(Bil. Litt. G.)
Enär väsendtliga skiljaktigheter förefinnas mellan sifferuppgifterna i här intagna
tabeller och bilagor, upprättade i enlighet med Kongl. Krigs-kollegii hutvudbok, samt de
enahanda uppgifter, hvilka i berättelsen om Kongl. Stats-kontoret blifvit meddelade, anse
sig Revisorerne böra erinra om de olika bokföringssätt, som tillämpas i dessa båda
embetsverk.
Med ledning af den uti Krigs-kollegii hufvudbok iakttagna indelning, öfvergå
Revisorerne nu till närmare redogörelse för de särskilda anslagen.
A) Fjerde hufvudtiteln.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af bifogade tabell:
(Bil. Litt. H.)
Bil. Litt. G. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 64.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
1,338,035: 32.
6,761,185
Uppbörd :
Riksstatens 4:de hufvudtitel
Extra statsanslag för landtförs varet  | 858,842
Krut- och salpeterförsäljningsmedel
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötespassevolans-fonden
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
Volontärvakansmedels-fonden
I Wadstena krigsmanshus-kassa
1 Militieboställs-kassan
| Invalidhus-fonden
| Allmänna bevärings-fonden  .
87
Balans till år 1862:
Riksstatens 4:de hufvudtitel
Extra statsanslag för landtförsvaret ..
Krut- och salpeterförsäljnings-medel ..
Trosspassevolans-fonden
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
Volontärvakansmedels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militieboställs-kassan
Invalidhus-fonden
Allmänna bevärings-fonden
S:r
10,077,489
38
858,842
67
11,417
61
2,087
63
38,836
80
39,167
60
14,712
94
25,330
1 i
398,236
9
39,912
42
80,284
55
106.196
25
11,692,514
247,954: 9.
83,325: 85.
116: 50.
172: 20.
86: 93.
4,158: 62.
12,019: 75.
83: —i
199,917 93
30,000 —
73
S:r 347,916: 94.
Summa
2,475
3
232,469
75
73
18,686,169 | 65
Kredit,
Balans från år 1860:
Skulder
198,710: ' 6.
Utgifter
Riksstatens 4:de hufvudtitel  -
Extra statsanslag för landtförsvaret
Krut- och salpeterförsäljningsmedel
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötespassevolans-fonden
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
Volontärvakansmedels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militieboställs-kassan
Invalidhus-fonden
Allmänna bevärings-fonden
S:r
Balans till år 1862:
Riksstatens 4:de hufvudtitel
1,150,753: 8.
Extra statsanslag för landtförsvaret
282,094: 52.
Krut- och salpeterförsäljnings-medel
—
En-per-mille-fonden
1,050: 30.
Trosspassevolans-fonden
1,613: 76.
Förenade mötespassevolans-fonden
9,483: 40.
*
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
9,548: 55.
Volontärvakansmedels-fonden
2,973: 80.
Wadstena krigsmanshus-kassa
40,553: 8.
Militieboställs-kassan
14,867: 23.
Invalidhus-fonden
26,601: 19.
Allmänna bevärings-fonden
128: 6.
S:r 1,539,666: 97.
Summa
250,563
9,618,664
818,371
65,850
90
3,703
25,911
13,509
6,290
344.550
30,169
49,414
100
91
70
98
50
83
45
11
72
43
34
61
99
10,976,627 66
1,700,719
247,002
11,207
47,304
281,884
424,916
206,200
179,942
3,095,454
368,998
789,247
106,100
7,458,978
18,686,169
12
68
61
71
47
49
48
68
40
44
Bil. Litt, H. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 64.
n e h
t
K f
e
dit.
Fordringar och j
Brister, ersatta af
Skulder till
år
Besparingar för
förskott, balan-
Kontant behåll-
Statsanslag.
Skulder från år
se rade trän a
1860 inom
linien.
r
ning Iran St
1860.
Extra uppbör
t.
Riksgälds-
kontoret.
Hufvudtitelns
besparingar.
/ill LILI p tlllOll
till år 1862.
Summa.
J.öö.4, Daianse-  rade inom
linien.
1860, balan
serade inom
linien.
Anticipation
från år 1860.
Utbetalningar.
Riksgälds-
kontoret.
Hufvudtiteln.
Kontant behåll-  ning till år
1862.
Summa.
Fordringar och
förskott, ba-  lanserade inom
linien.
15,000
—
—
—
—
15,000
—
—
Departements-chefen
—
—
15,000
—
■
15,000
~
39,000
—
—
—
—
39,000
—
—
Departementets Kansli-expedition
—
38,850
150
39,000
20
76
12,550
12,550
Dito Kommando- dito
12,550
12,550
9
35
116,475
.
1
—
—
—
—
116,475
—
—
Krigs-kollegium
.
—
115,141
65
_
1,333
35
116,475
550
84,450
—
—
—
85,000
—
—
Generalitets-staten
—
—
84,725
25
250
85,000
~
6,500
—
—
—.—
—
6,500
—
—
Generalstabs-officerares bildande
—
3,000
_
3,500
6,500
~—
33,700
—
—
—
33,700
—
—
Topografiska kåren
—
32,060
83
1,639
17
33,700
499
24
6,400
499
24
—
—
—
6,899
24
—
Artilleri-staben
—
6,400
499
24
6,899
94
145
b
6,015
—
—
—
6,015
—
—■
Öfverkommendants-expeditionen i Stockholm
6,015
6,015
67
79
i
451
75
15,006
50
—
—
—
15,458
25
—
Kommendants-staten
—
—
14,417
10
_
264
40
776
75
15,458
25
79,888
2o
—
—
—
79,888
25
——
—
Krigs-akademien
—
79,888
25
_
79,888
25
19,150
57
62,650
81,800
57
Allmänna Garnisons-sjukhuset
—
—
64,781
46
—
.. —
17,019
11
81,800
57
2,000
—
—.—
—
2,000
—
Rese-stipendium för militärläkare
—
2,000
_
2,000
27,841
12
2,785,029
5
—
3,947
46
—
—
2,816,817
63
Indelta Kavalleri- och Infanteri regementena
—
2,805,234
39
-
11,583
24
2,816,817
63
99,855
3
100,000
255
7
200,110
10
Löneförbättringar för indelta Arméen
—
—
98,831
98
—
101,278
12
200,110
10
23,756
74
—
—
—
23,756
74
-
Miliueboställs-kassan
—
—
23,756
74
„
23,756
74
650,000
“
5.353
41
—
—
655,353
41
29,792
87
Indelta Arméens vapenöfningar
—
—
455,439
86
_
199,913
55
655,353
41
59,905
61
33,698
8b
74,835
21
283,4S4
33
—
—
358,319
54
969
17
Lito dito (1860 års anslag)
24,203
19
—
358,319
54
358,319
54
650
44,291
4
94,920
9
26,520
11,450
12
26,520
106,370
21
Trossens underhåll
Möteskostnader
—
—
26,520
—
—
—
—
26,520
—
—
92
-
44,693
22
—
—
61,676
99
106,370
21
54,106
50
12,021
126,626
0
—
—
-
138,647
97
492
96
Lifgardet till häst
796
48
—
126.548
72
365
24
11,734
1
138,647
97
15,830
53
159,820
39
■—
—
—
175,650
92
—
Kronprinsens Husar-regemente
—
—
154,887
60
2,549
91
18,213
41
175,650
9°
24
1
48
687
26
21,072
36
161,967
10
—
7.099
62
768
48
190,907
56
91
20
Svea Lifgarde
143
40
b86
62
166,868
48
'ri 2,622
41
20,730
5
190,907
56
768
21,212
68
162,132
10
—
8,022
73
—
191,367
51
226
44
Andra Lifgardet
169
72
—
168,635
73
1,486
88
21,244
90
191,367
51
1,454
'Sfi
74,974
50
59
1,086
41
16,324
50
—
Wermlands Fältjägare-regemente
—
76,324
50
76,324
50
26
36,195
103,377
37
846,313
15
9,918
12
öUo
959,608
64
1,404
11
Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen
1,294
71
—
869,166
63
90,412
1
959,608
64
20,328
85
6,387
20
7,457
37
110,336
8
—
—
— —
—
190
83
117.984
98
Ingeniör-kåren
653
102,400
14,901
*
55,761
3,268
b
30
—
2,614
67
12,316
26
117,984
28
2,800
13
50
42
3,265
22
—
62,295
14
Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning
—
3,268
42
59,026
72
62,295
14
13,172
17
14
9b
47,361
62
47,376
57
- —
-
Lega för hästar till Artilleriets exercis
22,029
58
23,393
31
1,953
68
47,376
57
14,703
8o
350,000
28,800
29
—
—
378,800
29
—
Fouragering af Artdleriets och värfvade Kavalleriets hästar
2,109
86
—
378,800
29
378,800
29
26,655
2,896
69
200.000
11.803
16
7,944
29
—
219,747
45
3,285
17
Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena
-
208,057
99
11,689
46
219,747
45
19
4,567
32
—
567
32
07,509
28
—
—
68,076
60
Dito dito vid dito (1860 års anslag)
24,547
41
_
68,076
60
68,076
60
157
50
—
—
31,911
50
—-
—
—
—
31,911
50
-
Lifbevärings-regementet
—
—
21,620
34
10,255
11
36
5
31,911
50
70
6
3.548
24
123,8! 4
50
*
—
—
— —
—
123,814
50
-—
—
Gottlands Nationalbeväring
—
—
106,260
—
17,554
50
123,814
50
3,893
34
34
~
7,500
-
—
—
—
—
7,500
—
—
Hallands Beväring
—
—
7,500
—
_
7,500
34
0
-T~
6,295
-
—■
—
— —
—
—
6,295
—
—
Wester-norrlands Beväring
—
1,525
4,770
6,295
23,064
63
58,333
—
18,766
87
101,2*23
65
—
—
578,323
52
133,123
70
Beväringsmanskapets vapenöfning
36,624
30
578,323
52
578,323
59
7,410
892,916
7 3
515,707
72
1,140,172
65
. 92,27 J
55
—
—
198,958
62
2,447.110
54
76,333
96
Försvarsverket till lands i allmänhet
78,587
21
149,048
5
1,461,408
17
836,654
32
2,447,110
54
946,814
78
232,000
28,454
69
—
22,326
25
—
282,780
94
—
Lif- och släp munderingar för rothålls-regementena
—
28,432
77
254,348
17
282,780
94
18,000
818
76
126
42
—
—
18,945
17
—
Inqvarteringskostnader i Stockholm
—
18,945
17
18,945
17
31
95
54,943
b ’2
21,450
1,689
0
—
—
—
78,082
67
—
Inqvarteringens ordnande i Stockholm
i
—
16,875
_
61,207
67
78,082
67
36,000
358
10
3,042
63
—
39,400
73
—
Inqvarteringskostnader i landsorten
—
39,400
73
39,400
73
r: 20
110,000
~ '•
—
—
—
110,000
—
Salpeter-uppköp
—
110,000
—
110,000
401
bO
12,147
—
33,000
296
92
3,328
45
—
36,625
37
36
18
Yed och ljus för fästnings- och garnisonsorter
200
59
j 36,625
37
__
36,625
37
465
99
73
9.000
756
49
—
—
—
21,904
22
—
Skjutskolor —
—
15,000
—
_
6,904
22
2!,904
92
—
“
24,940
40
37,500
— —
—
—
—
62,440
40
_
—
Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader
—
24,940
40
11,270
75
26,229
25
62,440
40
15,314
56
12,060
4
16
—
—
—
27,318
72
—
Durchmarche-kostnader
—
9,918
85
17,399
87
27,318
72
767
91
11,350
1,746
68
44,027
76
—
57,124
44
674
57
Rese- och traktamentspenningar
411
—
~
57,124
44
—
57,124
44
494
80
1,640
12
— ——
—
—
1,640
12
Ackordsförskotter och ersättningar
—
—
—
__
^ 1,640
12
1.640
12
72
48
644
31
8.770
81
48
—
—
—
9,495
79
—
Skrifmaterialier m. m. för Krigs-kollegium m fl. verk
8,173
55
..
1.322
24
9.495
79
I 1
16
49
21
2,890
3*2
383
52
—
— -
-—
—
3,273
84
12
67
Dito för Departementets Kansli-expedition
—
—
2,400
873
84
3,273
73,999
81
257 ;
47 j
6,344
2
67,500
—
155
22!
-
—
—
73,999
24
—
Extra utgifter
—
52,934
31
6,191
5
14,873
88
24
1,591
96
8,292
901
|
168,627
20
—
58,431
72j
86,984
99
—
314,043
91
1,511
9
Besparingarne å de allmänna anslagen
3,568
79
106,893
52
57,020
43
150,129
96'
314,043
91
81
1,087.080
69 j
1,224,065) 42 j
8,727.720
—
822,4281861
528,214 36 j
144,005
42
199.917
93
11,646,351
99
247,954) 9
Summa
172,656
66
182,088
91
9,618,664
701 873
84
144,005
42
1,700,719
11,646,351
99
1,150,753
8
— 65 —
Bland anslagen till materielen å fjerde hufvudtiteln finnes uppfördt ett reservationsanslag
för försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigs-kollegii Departementer,
1,140,172 R:dr 65 öre, som af Kongl. Majit, efter upprättade specialstater, är fördeladt
mellan Kollegii särskilda afdelningar; och utvisa redogörelserna för dessa anslag följande
förhållanden:
a) Artilleri-afdeluiugen.
Debet.
Balans från år 1860:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien,
135,213: 77.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,.
Försäljningsmedel
Ersättningar
Diverse inkomster
Balans till år 1862:
Skulder, upptagna inom linien,
66,723: 92.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder, upptagna inom linien,  53,688: 78.
Utgifter:
Hufvud- och reserv-förråderna
Fästnings-artilleriet
Artilleri-regementena
Fyrverkare-kåren
Artilleriet i allmänhet
Infanteri- och Kavalleri-regementena samt beväringsmanskapet
Gottlands försvarsverk
Kruttillverkningen
Mariebergs Artilleri-läroverk
Karlshamns kastell
Försträckning mot ersättning
Hyresmedel
Uppförande af ett kruthus m. m. vid Råbelöf
Diverse utgifter
297,520: 51.
9,213: 51.
326: 92.
23,101: 22.
205,659: 44.
330,162: 16.
Summa
535,821: 60.
61,851: 83.
5,769: 65.
32,563: 32.
8,357: 75.
34,473: 75.
53,097: 52.
4,200: 69.
46,192: 74.
35,255: —
272: —
8,627: 18.
4,804: 16.
12,500: —
345: 57.
308,311: 16.
Transport:
308,311: 16.
9
— 66 —
Balans till år 1862:
Transport:
308,311: 16.
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien,  133,778: 13.
227,510: 44.
Summa
535,821: 60.
b) Fortlfikatious-afdeluingeu.
Debet.
Balans från år 1860:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien,  118,823: 96.
48,901: 77.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,
Arrende-, jordskylds- och tomtöremedel
Ersättningsmedel
Diverse inkomster
94,650: —
8,043: 81.
16,846: 49.
4,346: 69.
123,886: 99.
Balans till år 1862:
104,187: 75.
Skulder, antecknade inom linien,
3,144: 92.
Summa
276,976: 51.
Kredit.
Balans från år 1860:
Anticipation
Skulder, upptagna inom linien,
3,933: 82.
58,581: 40.
Utgifter:
Fästningsbyggnader
Gardes-regementenas kasernbyggnader
Sappör-kompaniets och krigsbryggeförrådets byggnader
Ingeniör-kåren
Kommendantskaps-utgifter
Försträckning mot ersättning
Diverse utgifter
38,994: 32.
17,504: 99.
1,605: 70.
14.400: —
16.838: 46.
68,620: 90.
3,440: 91.
161,405: 28.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien  169,143: 34.
56,989: 83.
Summa 276,976: 51.
i
— 67 —
c) lntendents-afdelningen.
Debet.
Balans från år 1860:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien,
638,879: —
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,  748,002: 14.
Ersättningar
117,629: 22.
Beväringsmanskapets utredning
202,347: 79.
Indelta Arméens utredning
153,439: 69.
Värfvade Arméens beklädnad
54,712: 1.
Diverse inkomster
2,264: 20.
Balans till år 1862:
Antioipation
Skulder, antecknade inom linien,  6,465: 12.
Summa
Kredit.
Balans från år 1860:
Anticipation  ,
Skulder, upptagna inom linien,
20,964: 61.
Utgifter:
Värfvade Arméens beklädnad
532,407: 95.
Indelta Arméens utredning
74,744: 81.
Beväringsmanskapets dito
251,614: 98.
Förrådens diverse behof
33,500: 98.
Beklädnadshjelp för Underofficerare
13,169: 3.
Sängkläder och servismedel
10,395: 98.
Musikinstrumenter
3,600: —
Arfvoden
8,750: —
Hyror
7,618: 33.
Mediciual- och instrumental-attiralj
1,000: —
Byggnader och reparationer
4,297: 98.
Försträckning mot ersättning
44,417: 84.
Transportkostnader
3,551: 72.
Diverse utgifter  2,622: 13.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien,
643,896: 31.
gunima
261,146: 51.
1,278,395: 5.
94,770: 87.
1,634,312: 43.
90,466: 65.
991,691: 73.
552,154: 5.
1,634,312; 43.
— 68 —
§ I
Det
Revisorerne meddelade sammandrag öfver kruträkningarne utvisar, att behållningen
af krut i Kronans förråder utgjorde vid 1861 års slut:
Centner. Skålp.
Godt handgevärs- och styckekrut, Svenskt,
38,810: 47.
Dito dito dito, utländskt,
530: 70. 39,341: 17.
Godt bergskrut
3,050: 57.
Störtadt eller reparabelt krut
157: 16.
Mjölkrut  4: 95.
Odugligt krut
92: 23.
Summa 42,646: 8.
I den till 41,000 centner bestämda qvantitet godt handgevärs- och styckekrut,
som, enligt Kongl, brefvet den 10 December 1842, ständigt bör finnas i upplag, har,
enligt hvad föregående revisionsberättelser omförmäla, en brist länge förefunnits. Denna
brist, som vid 1860 års slut uppgick till 3,005 centner 30 skålpund, har likväl under
revisionsåret nedgått, så att den vid samma års utgång utgjorde endast 1,658 centner
83 skålpund.
§ 2.
Enligt Krigsvetenskaps-akademiens redogörelse, bland verifikationerna till extra
utgifterna intagen, hafva utaf de berörde Akademi anvisade statsmedel, nemligen
2,000 R:dr af nämnde anslag å fjerde hufvudtiteln och 300 R:dr af enahanda anslag
å femte hufvudtiteln, jemte den från föregående år reserverade behållningen, 36 B:dr
97 öre, eller tillsammans 2,336 R:dr 97 öre, utbetalts 2,148 R:dr 54 öre; hvadan behållningen
vid revisionsårets slut utgjorde 188 R:dr 43 öre.
§ 3.
I afseende å de vid 1861 års slut i Krigs-kollegii hufvudbok balanserade fordringar,
tillhörande ordinarie anslagen, hafva Revisorerne utaf räkenskaperna inhemtat:
dels att följande voro på utredningar och bevakningar i konkurser beroende, nemligen:
hos Regements-skrifvaren C. L. Pettersson
4,278: 26.
» aflidne Räntmästaren Harlins konkursmassa  546: 90.
» aflidne Regements-kommissarieu von Essens konkursmassa 220: 8.
» Eegements-kommissarien Burtzell
345: 90.
» Tygvaktaren Zelling
268: 23.
» J. A. de Rons söners konkursmassa
58: 47.
» Snickaren P. Wellin
99: 13.
» Läderhandlaren A. Wigelius
274: 40.
» Handlanden C. A. Broms
148: 45.
» D:o J. Lindgren
399: —
» Fabrikören Ehrling
471: 25.
» Skepparen C. J. Pettersson
157: 23.
» f. d. Kommendanten E. L. v. Schantz’ konkursmassa  18: 50.
» Landtbrukaren C. Carlander
218: 2.
» D:o A. Andersson
62: 50.
— 69 —
dels att af fordringarne hos sterbhusen efter Öfverste D. v. Bildt, 2,616 R:dr 91 öre,
och Kapten Bentselstjerna, 2,188 R:dr 50 öre, den förre berodde på afskrifning och
den sednare på Kongl. Kammar-rättens pröfning.
dels ock att följande personers vistelseort vore okänd, nemligen Underlöjtnanten M. L
Barck och Skepparen Heim, af hvilka den förres skuld utgjorde 126 R:dr 50 öre
och den sednares 7 R:dr 33 öre, samt Ammunitions-förvaltaren A. F. Hahr, hvars
propriebalans blifvit af Kammar-rätten^fastställd till 36,204 R:dr 98 öre.
Några upplysningar huruvida under revisionsåret några åtgärder för medlens indrifvande
blifvit vidtagne, hafva Revisorerne icke af räkenskaperna kunnat erhålla.
§ 4.
Vid granskning af räkenskaperna för Svea Artilleri-regemente, har det ådragit
sig Revisorernes uppmärksamhet, att under revisionsåret hästar blifvit till väsendtligt
olika priser inköpte, såsom en för 350 R:dr och en åter för 850 R:dr, oaktadt desamma
både till ålder och storlek varit nära jemförlige, samt utan att något skäl för prisskilnaden
blifvit antydt, i det att om dem båda endast attesterats, att de äro »till
Kronans tjenst duglige».
I anslag till läroböcker för Artilleri-regementenas informationsverk är för året
anvisadt ett belopp af 450 Riksdaler, och då härtill kommer de från föregående år reserverade
1,004 R:dr 30 öre, eller tillsammans 1,454 R:dr 30 öre, men under revisionsåret
icke blifvit utgifvet mer än 14 R:dr, har behållningen vid årets slut vuxit till 1,440
R:dr 30 öre, hvilka medel hos Chefen för artilleri-staben då varit innestående. Men som
dessa medel således icke i någon väsendtlig mån behöft anlitas för förefallande utgifter,
hade det, enligt Revisorernes tanke, varit lämpligare, att åtminstone större delen deraf
genom insättning i Rikets Ständers Bank, eller på annat sätt gjorts fruktbärande.
§ 5.
Uti ett under den 23 Maj 1853 upprättadt och af Kongl. Maj:t sedermera i nåder
gilladt kostnadsförslag för anläggning af en artilleri-tyggård å lilla Otterhällen i
Göteborg upptogs för tillsyn vid och ledning af arbetet, som antogs böra kunna fullbordas
på fern år, ett årligt arfvode af 900 R:dr R:mt till arbetschefen och 450 R:dr
samma mynt till redogöraren. Detta arfvode har ock, enligt hvad af räkenskaperna
inhemtas, utgått ej allenast för nämnde tid, utan jemväl för 3 år derutöfver; dock hade
arfvodet till redogöraren för den sednare tiden nedsatts till 300 R:dr nämnde mynt.
Då emellertid arbetets utdragande utöfver den derför beräknade tiden, utom andra olägenheter
och kostnader, hvilka Revisorerne icke äro i tillfälle att fullt bedöma, föranledt
berörde arfvodens utgående till högre belopp än afsedt varit, få Revisorerne, —
som anse sig böra ifrågaställa om icke lämpligast vore, att dylika arfvoden, utan af
seende
å tiden, bestämdes i ett för allt, — å förhållandet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
§ 6.
Medelst kontrakt af den 4 Juli 1860 emellan Kongl. Krigs-kollegii Intendentsafdelning
och byggmästaren A. Alm, åtog sig den sednare att, mot en summa af 45,000
R:dr, vid Drottningholm uppföra ett ridhus för Lif-regementets Dragon-kår, i enlighet
— 70 —
med dertiil uppgjorda detaljritningar och materialförslag. Sedan berörde byggnadsarbete
blifvit behörigen afsynadt och godkändt, anhöll entreprenören om särskild ersättning
för tvenne af honom verkställda öfverarbeten. nemligen dels tvenne stuprännor af
zink och dels jernankares anbringande å byggnadens murar, med tillsammans 385 R:dr,
hvilket belopp äfven till honom af Kongl. Kollegium utanordnades. Som emellertid hvarken
entreprenören eller den af Kongl. Kollegium för arbetet förordnade tillsyningsmannen
under detsammas fortgång anmält behöfligheten af dessa förändringar i den ur
sprungliga
arbetsplanen, har det desto heldre förefallit Revisorerne anmärkningsvärdt,
att Kongl. Kollegium ändock meddelat ersättning för de af entreprenören å egen risk
företagna arbeten, sorn Revisorerne af verifikationshandlingarne för revisionsåret inhemtat,
att Kongl. Kollegium, i anledning af vederbörandes anhållan att erhålla godtgörelse med
ett mindre belopp för verkstäldt, af Sekundchefs-embetet vid Lif-regementets Dragonkår
förordadt och af synerätt godkändt öfverarbete å karaktärshuset vid majorsbostället
Grytegård, genom resolution den 11 Mars 1862, med åberopadt stöd af Kongl. Maj:ts
vid flera tillfällen meddelade nådiga beslut, förklarat sig förhindradt att bifalla utbetalning
af ersättning för sistberörde arbete, af orsak att det blifvit öfver kontraktets
innehåll och utan föregående anmälan om behofvet deraf verkstäldt.
§ 7.
Enär Revisorerne af räkenskaperna inhemtat, att hvart och ett af de värfvade
regementena uppställer sina aflöningsrullor väsendtligen olika, men det för möjligheten
af verklig kontroll och jemförelse är nödigt, att ett gemensamt formulär följes, hafva
Revisorerne härom velat göra framställning.
§ 8.
Med anledning af under granskningsarbetet gjorda iakttagelser, hafva Revisorerne
trott sig icke sakna skäl för den framställning, att Kongl. Krigs-kollegium, vid medde
lande
af försträckningar åt de många Kollegii förvaltning underlydande redogörare, måtte
taga i noga öfvervägande de behållningar, hvilka hos desamma förut kunna vara innestående,
samt derjemte, så snart ett utgifvet förskott visat sig icke vara för det afsedda
ändamålet fullt behöfligt. förordna om återbäring af det återstående beloppet; till hvilka
erinringar Revisorerne funnit sig föranlåtne vid granskning af bland annat kassa-räkningarne
för Karlsborgs tyg- och ammunitions-förråd samt Karlstens artilleri-förråd,
af hvilka den förra utvisar, att vid revisionsårets början förefanns en tillgång af 3,140
R:dr och att af Kongl. Krigs-kollegium under loppet af året ytterligare utanordnades
1,583 R:dr 68 öre, hvaraf bestriddes utgifter, uppgående endast till 2,499 R:dr 14 öre,
hvadan kassabehållningen vid årets slut utgjorde 2,224 R:dr 54 öre, samt den sednare
att, oberäknadt en vid årets början befintlig behållning af 1,231 R:dr 61 öre, från Kongl.
Kollegium vidare erhållits 6,270 R:dr 6 öre, af hvilka medel blifvit dels godtgjord en
vid årets ingång varande skuld af 6 R:dr, dels utbetalts 4,929 R;dr 19 öre, då behållningen
vid slutet af året sålunda vuxit till 2,566 R:dr 48 öre.
B). Ecctra statsanslagen.
För denna del af Krigs-kollegii förvaltning lemna räkenskaperna följande redovisning:
(Bil.
Litt. I.)
Bil. Litt. I. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 70.
Kebe
t.
Fordringar och
förskott, balan-  serade från år
1860 inom
linien.
Kontant behåll-  ning från år
1860.
Statsanslag.
Flxtra uppbörd.
Anticipation
till år 1862.
Suni ma.
Skulder till år
1862, balanse-  rade inom
linien.
—
—
—
50,000
—
—
—
50,000
-
—
—
-
30,000
-■
30,000
—
60,000
—
—
—
666
66
2,000
—
—
2,666
66
—
—
6,000
—
9,000
—
—
—
15,000
—
67
50
—
3,200
3,200
—
—
100,000
—
—
100,000
—
- —
_
—
23,128
68
50,000
—
9
—
—
73,137
68
—
—
80,0 :.o
—
-
80,050
—
—
6,506
82
6,506
82
1,211
40
20,000
-
—
—
20,000
—
—
126
86
13,989
64
—
4,424
50
— -
—
18,414
14
554
55
15,037
48
—
—
—
—
—
4,304
28
4,304
28
—
—
—
8,399
43
—
—
—■
—
8,398
86
81,214
4
99
41
75,489
64
150,000
—
—
225.489
64
72,479
67
8,612
60
— —
—
_
_
1,892
77
1,694
87
5,709
37
—
-
——
5,709
37
—
156
66
2,959
65
—
—
2,959
65
—
2.032
90
19,298
60
J
19,298
24,000
60
24,000
—
—
—
22,000
—
—
;
—
22,000
—
—
i
"
|
35,113
78
—
35,113
78
—
15,187
91
15,187
91
4,335
4,335
17,032
32
40
12,733
32
17,032
40
Oi
-
—
I
75,000
75,000
—-
—
—
6,710
—
—
6,710
-
1,035
36
—
13,234
59
189,000
—
~
202,234
59
3,617
20
3,617
20
—
9,436
12
9,436
12
■
18,072
29
24,775
54
—■
231
13
—
__
25,006
67
—
-
-
4,963
83
—
—
4,963
83
—
150,400: 7j 242,531 99
824,178
4
34,66463
30,000
-
| 1,131,374
66
83,325 8o
Kredit.
Topografiska kårens arbeten
Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena år 1857
Till upprättande af ett statistiskt tabellverk
„ Officerare i utländsk tjenst
1857 års lönetillökningar
Till militära karteverkets utförande
Karlsborgs fästningsbyggnad
Rindö dito
Karlskrona dito
Slitehamns dito
Fältbrygge-utredning
3111 förberedande åtgärder för Stockholms förseende med befästningar
Waxholms fästnings bestyckning
Karlstens dito dito
Nya pistolers anskaffning
Nya gevärs dito
b änghålstappar samt gevärs-rengörings- och söndertagningsverktyg
Nya Fält-artilleriet
Reserv-fältbatterier med lavettage m. m
Belägrings-artilleriet
Ammunitionsvagnar för Fält-artilleriet
Till anskaffning af refflade kanoner med lavetter m. ra
,, rid- och anspanns- in. fl. persedlar för reservbatterier
„ ökade kostnader för underhållande af beklädnads- och utrednings- m. fl.
persedlar för Ga rdes-regementena samt Husar-regementet Carl XV och
Sappör-kompaniet,
„ ökade beklädnadskostnader för Svea och Göta Artilleri-regemente
” dito « Wendes Artilleri-regemente
„ kasernbyggnad för Smålands Husar- regemente
„ rid- och sjukhus m. fl. byggnader för Lif-regementets Husar-kår  ■
|
Eisättning töi byggnads- och reparationsarbeten vid Arméens utredningsförråd
å Skeppsholmen
Beklädnads- och utredningspersedlar för Beväringsmanskapet  i
Underhåll af Beväringsmanskapets beklädnad
I
Ersättning för anskaffning af Jemtlands Hästjägare-kårs beklädnad
Tält för Beväringsmanskapets vapenöfning
Förrådshus för dito materiel
Fyllnadsanslag till indelta Arméens utredning
Skulder från år
1860, balanserade
inom
linien.
8,398
86
7,642j66
1,892
77
Summa
17.93429;
Anticipation
från år 1860.
Utbetalning.
Kontant behåll-  ning till år
1862.
Summa.
Fordringar och
förskott, ba-  lanserade inom
linien.
6,000
—
44,000 —
—
50,000
i—
—
60,000
—
—
60,000
—
—
1,333 33
1,333
33
2,666
66
—
—
8,250
j—
6,750
—
15,000
——
-
—
—
;
—
—
—
3,200
—
3,200
—
. - —
—
—
100,000
-
—
100,000
—
—
-
60,336
—
12,801
68
73,137
68
!—
80,050
—
80,050
_
_
—
—
6,506
82
6,506
82
—
—
—
20,000
—
20,000
932
69
—
17,042
84
1,371
30
18,414
14
—
—
—
—
—
15,037
48
—
4,304
28
4,304
28
-
—
—
- - -
8,398
86
154,463
55
71,026
9
225,489
64
159,738
29
—
—
—
—
8,612
60
—
- —
—
5,709
37
5,709
37
1,494
47
—
—
2,9,9
65
2,959
65
156
66
I
3,000
16,298
60
19,298
60
493 68j
—
—
—
24,000
—
24,000
—
—
5,0lj0
—
17,000
22,000
—
4,190
33
35,113
78
35,113
78
——
15,187
91
-
15,187
91
—
j
_
4,335
32
—
4,335
32
—
—
7,230
66*
9,801
74
17,032
40
19.099
98
—
52,982
50
1
22,017
'
-)0
75,000
-
52.982
50
—
6,710
—
—
6,710
—
. —
—
—
—
—
—
1,035
36
—
202,234
59
—
202,234
59
—
—
3,617
20
—
3,617
20
-
—
9,436
12
9,436
l2l
-
—
9,320
17
15,686
20
25,006
67
9,921
62
—
4,963
83
—
4,963
83
—
66,000
-
818,471 9sj 247,002|68
1,131.374 66
282,094
52
. /
.
.
> 08
c
tf
, -J-.t
. i:
— 71 —
§ 9.
Af de å stat anslagna medel till nya gevärs anskaffande, 150,000 R:dr, hafva
under revisionsåret 88,000 R:dr utgått till Karl Gustafs stads och återstoden till Husqvarna
gevärsfaktori.
I afseende å gevärstillverkningen vid förstnämnde faktori, meddelar General-fälttygmästare-embetets
till Kongl. Maj:t ingifna underdåniga berättelse, angående faktoriets
verksamhet under år 1861, följande uppgifter:
Under året kompletta Utgiftssumma, delad 1861 års tillverkning, förvandlad
vapen. per gevär. till gevär af 1861 års modell.
1,731 gevär af 1860 års modell. 30 R:dr 96 öre. 2,717 infanteri-gevär.
Faktoriets underhålls- och förvaltningskostnad, utgående fiån riksstatens fjerde
hufvudtitel, uppgår för året till 15,179 R:dr 4 i öre, sorn. fördelad på 2,717 gevär, ökar
kostnaden för hvarje sådant till 36 R:dr 54 i öre.
§ 10.
I likhet med hvad här ofvan vid relationen om fjerde hufvudtiteln blifvit iakttaget,
hafva Revisorerne, äfven beträffande extra anslagen, ansett nödigt omförmäla följande
på konkursutredningar beroende fordringar:
hos f. Brukspatronen J. Åmark
15,037: 48.
« Brukspatronen Morsing  6,518: 90.
« Hofslagaren Engvall
1.014: 59.
« Fabrikören Treutiger  1,079: 21.
« Handlanden O. Hellströms konkursmassa
1,035: 36.
dock hafva Revisorerne icke varit i tillfälle att af räkenskaperna inhemta, hvad i af
seende
å dessa balanser under revisionsåret blifvit åtgjordt.
§ 11.
I anledning af ett utaf framlidne Kaptenen, Friherre Fredrik Georg Stjernclou
Lillienberg Palmqvist i lifstiden den 25 Juni 1859, medelst upprättadt testamente, gjordt
förordnande, att af hans qvarlåtenskap 100,000 R:dr R:mt skulle till statsverket öfverlemnas,
för att användas till Stockholms befästande, har Kongl. Maj:t under den 1 Oktober
1861 i nåder förordnat, att Justitie-kanslers-embetet egde tillse det medlen, i den
mån de inflyta, varda öfverlemnade till Kongl. Stats-kontoret, för att vidare tillställas
Kongl. Krigs-kollegium och blifva under dess förvaltning samt i Kollegii räkenskaper
särskildt redovisas under titel »Palmqvistska fonden till Stockholms befästande», för att
göras fruktbärande genom utlåning, intilldess Kongl. Maj:t kunde finna godt om deras
användande för det ansedda ändamålet i nåder besluta. Efter hvad Revisorerne i detta
ämne vidare inhemtat, har väl klandertalan å ifrågavarande testamente emot Kongl Maj:t
och Kronan af testators närmaste arfvingar blifvit väckt, men sedan Kongl. Svea hofrätt,
genom dess den 26 Mars 1863 gifna dom, samma talan ogillat, har Justitie-kanslers-embetet
anmodat Ombudsmannen i Kongl. Stats-kontoret att dels i vederbörlig ordning
yrka, att arfskifte måtte verkställas och dels att, derest det Kronan tillerkända beloppet
icke oförtöfvadt frivilligt utgåfves, hos vederbörande exekutor äska, det utredningsmannen
måtte åläggas medlen till Kongl. Stats-kontoret inbetala, för att behållas intill
dess
utdelning efter förrättadt arfskifte slutligen sker.
— 72 —
C.) Mit'ut- och salpeter‘försäljning smedel.
Dessa medel äro för statsverket icke vidare att påräkna, sedan, jemlikt Kongl,
brefvet den 13 Januari 1857 och Kongl. Krigs-kollegii derpå grundade kungörelse den
23 Mars 1858, samma Kollegii bestyr med kruts tillhandahållande åt bergslagerne och
enskilda numera upphört, hvarföre de belopp, som under ofvanstående titel i Krigs-kollegii
hufvudbok finnas upptagna, hufvudsakligen utgöra försäljningsmedel för under revisionsåret
i Kronans förråder ännu befintliga krutqvantiteter. Räkenskapen, som icke undergått
granskning i Kongl. Kammar-rätten, men hos Revisorerne icke föranledt till någon
erinran, utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1860:
Kontant behållning
65,640: 50.
Uppbörd.
Till Kongl. Krigs-kollegium levererade
11,417: 61.
Balans till år 1862:
Skulder, antecknade inom linien,
116: 50.
Kredit.
Summa
77,058: 11.
Balans från år 1860:
Skulder, antecknade inom linien,
116: 50.
Leverering:
till Kongl. Stats-kontoret
Omföring:
till anslaget «Försvars-verket i allmänhet»
334: 61.
65,850: 50.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
11,207: 61.
Summa 77,058: 11.
D.) Särskilda kassor och fonder.
Beträffande räkenskaperna öfver nedannämnde, under Kongl, Krigs-kollegii förvaltning
stående, kassor och fonder, få Revisorerne meddela, att räkenskapen rörande
En-per-mille-fonden. Trosspassevolans-fonden. Förenade mötespassevolans-fonderna, Norr
-
— 73 —
bottens hästjägare-sqvadrons fond, Invalidhus-fonden, Volontär-vakansmedels-fonden och
allm&nna Beväringsfonden icke undergått! granskning i Kongl. Kammar-rätten, men att
deremot Wadstena krigsmanshus-kassas och Militieboställs-kassans räkenskaper derstädes
blifvit granskade, utan att någon anmärkning dervid förekommit. Förhållandet med
inkomster och utgifter redovisas på följande sätt:
l:o En-per-mille-fonden.
Debet.
Balans från år 1860:
Kontant behållning....  132: 91.
Utlånta medel
45,175: — 45 307: 91.
Fordringar, antecknade inom linien,
1,016: 98.
Uppbörd:
Räntor
2,087: 63.
Kredit.
Summa
47,395: 54.
Utgift:
Förskjuten ränta å inköpta obligationer
90: 83.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar, antecknade inom linien,
129: 71.
47,175: —
1,050: 30.
47,304: 71.
Summa
47,395: 54.
2:o Trosspassevolaiis-fouden.
De b et.
Balans från år 1860:
Kontant behållning
Utlånta medel
26.801: 12.
219,950:
246,751: 12.
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,
2,656: 25.
Uppbörd:
Statsanslag
Räntemedel
Försäljningsmedel
...
Diverse inkomster
26,520:
11,570: 98.
300: 46..
445: 36.
38,836: 80.
Transport:
285,587: 92.
10
74 —
Transport; 285,587: 92.
Balans till år 1862:
Skulder, antecknade inom linien
172: 20.
Summa 285,587: 92.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder, antecknade inom linien,  631: 21.
Utgifter:
Trosspersedlar
2,928: 33.
Exercis-ammunition
467: 87.
Hyror
250: —
Transportkostnader
•••• 40: —
Lånepåkostnader
17: 25.
Balans till år 1862:
Kontant behållning  60,934: 47.
Utlånta medel  220,950: -—
Fordringar och lörskotter, antecknade
inom linien,
1,613: 76.
Summa 285.587: 92.
3:o Förenade mötespassevolans-fonderna.
D ebet.
Balans från år 1860:
Kontant behållning
12,830: 31.
Utlånta medel  398,829: 69. 41 15ggO:
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,  10,254: 60.
Uppbörd:
Räntor
18,369: 64.
Inkomster af fastigheter m. m  18,885: 72.
Ersatta förskotter
1,788: 37.
Dito lånepåkostnader
69: 25.
Försäljningsmedel m. m  54: 62. 39,167: 60.
3,703: 45.
281,884: 47.
Summa
450,827: 60.
— 75 —
Kredit.
Utgifter.
Arrenden och onera rn. fl. utgifter för mötesplatser .... 5,925: 80.
Byggnader och reparationer
4,420: 10.
Löner och arfvoden
4,039: 50.
Möteskostnader
7,406: 51.
Ammunitions-kostnader
2,966- 88.
Skottvallar och skott-taflor
762: —
Diverse utgifter
390: 32. 25,911: 11.
Balans till år 1862:
Kontant behållning  40,336: 80.
Utlånta medel
384,579: 69. 424,916: 49.
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,
9,483: 40.
Summa 450,827: 60.
4:o Norrbottens hästjågare-sqvadrons fond.
Debet.
Balans från år 1860:
Kontant behållning  2,173: 73.
Utlånta medel
202,750: — 204,923: 73.
Fordringar, antecknade inom linien,
2,111: 87.
Uppbörd.
Räntor
9,679: 85.
Yakansafgifter
5,033: 9. 14,712: 94.
Balans till år 1862:
Anticipatiouer
73: 5.
Summa 219,709: 72.
Kredit.
Utgifter.
Norrländska artilleri-batteriet
11,905: 15.
Lönefyllnad  800: —
Arfvoden
570: 73.
Rese- och traktamentskostnader
226: 34.
Lånepåkostnader
7: 50. 13,509: 72.
Transport:
13,509: 72.
— 76 -
Transport: 13,509: 72.
Balans till år 1862;
Utlånta medel
206,200: —
Fordringar, antecknade inom linien,  9,548: 55.
Summa
219,709: 72.
5:o Yoloutär-vakansmedels-fondeu.
D ebet.
Balans från år 1860:
Kontant behållning
Utlånta medel
8,902: 80.
152,000: —
160,902: 80.
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,
2,488: 52.
Uppbörd.
7,625: -
Yakansafgifter
Aterburna förskottsmedel
Anmärkningsmedel
17,540: 10.
91: 46.
73: 55.
25,330: 11.
Balans till år 1862:
Skuld, antecknad iaom linien,
86: 93.
Summa
186,23& 9,1-
Kredit.
Balans från år 1860'.
Skuld, antecknad inom linien,
36: 75.
Utgifter:
Korporalskolor
5,246: 10.
952: —
35: —
24: 50.
17: 25.
15: 58.
Rese- och traktamentskostnader
Byggnader och reparationer
Restituerade vakansafgifter
Lånepåkostnader
Diverse utgifter
6,290: 43,
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Utlånta medel....
27,942: 48-  152,000: —
179,942: 48.
Fordringar och förskotter. antecknade
inom linien,
2,973: 80.
Summa 186,232: 91.
— 77 —
6:0 Wadstena krigsmaushus-kassa
Debet.
Balans från år 1860:
Kontamt behållning
119,249: 69.
Utlånta medel
2,922,519: 24. 3,041,768: 93.
Fordringai och förskotter, antecknade
inom linien,
46,854: 20.
Uppbörd■:
Statsmedel
248,403: 99.
Räntor
149,374: 31.
Diverse inkomster
457: 79. 398,236: 9.
Balans till år 1862:
Skulder, antecknade inom linien,
4,158: 62.
Summa 3,440,005: 2.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder, antecknade inom linien,
1,158: 20.
Utgifter:
Gratialistunderhåll  227,730: 50.
Arméens Pensionskassas andel af inkomsten,  103,434: 40.
Amiralitets-krigsmanskassan dito af dito
6,675: —
Gratifikationer, pensioner och understöd
6,000: 89.
Diverse omkostnader
709: 55. 344,550: 34.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
87,805: 73.
Utrånta medel
3,007,648: 95. 3,095.454: 68.
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,
40,553: 8.
Summa 3,440,005: 2.
7:o Hilitieboställs-kassan.
Debet.
Balans från år 1860:
Kontant behållning
62,209: 17.
Utlånta medel
297,046: 42. 359,255: 59.
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,
19,309: 28.
Transport: 359,255: 59.
— 78 —
Uppbörd:
Ersättning för reservhemmansräntor
Räntor
Diverse inkomster
Transport:
26,093: 40.
12,988: 22.
830: 80.
359,255: 59.
39,912: 42.
2,475: —
Balans till år 1862:
Skuld
Dito, antecknad inom linien,
12,019: 75.
Summa
401,643: 1.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skuld
Dito, antecknad inom linien,
6,163: 30.
2,475: —
Utgifter:
Inqvarteringspenningar
Reparationskostnader
Nybyggnader
Diverse omkostnader
14,818: 75.
13,391: 44.
640: —
1,319: 42.
30,169: 61.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar och förskott, antecknade
inom linien
14,867: 23.
72,701: 98.
296,296: 42.
368,998: 40.
Summa
401,643: 1.
8:o Iuralitlhus-fonden.
Debet.
Balans från år 1860:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,
15,862: 86.
50,477: 46.
707,900: 42.
758,377: 88.
Uppbörd:
Statsmedel:
ersättning för hemmansräntor och
arrenden
fyllnad i dito
37,710: —
16,057: 93.
53,767: 93.
Transport: 53,767: 93. 758,377: 88.
— 79 —
Transport:
Räntor
Aterburna underhålls- och pensionsmedel
Balans till år 1862:
Skulder, antecknade inom linien,
83: —
Kredit.
53,767: 93.
26,163: 62.
353: —
758,377: 88.
80,284: 55.
Summa
838,662: 43.
Balans från år 1860:
Skulder, antecknade inom linien,
Utgifter:
Aflöning
Underhåll till f. d. Invaalider
Gratifikationer och tillfälliga understöd .
Svärdspensionär
Svärdsmedalj-pensioner
Diverse utgifter
13: 75.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,
26,601:
2,025:
—
1,965:
99.
39,031:
—
2,670:
—
3,506:
25.
216:
75.
19,347:
2.
769,900: 42.
49,414: 99.
789,247: 44.
19.
Summa
838.662: 43.
9:o Allniiiuna Bevärings-fonden.
Denna fond har blifvit bildad på grund af de i Kongl, kungörelsen den 13 November
1860 gifna stadganden, att beväringsskyldig må från deltagande i den allmänna
beväringens vapenöfningar kunna befrias, emot erläggande af en afgift utaf 100 R:drR:mt,
hvilket belopp dock kan af Kongl. Maj t höjas eller nedsättas med högst 20 R:dr, samt
att denna sålunda bildade tillgång skall, efter Kongl. Maj:ts nådiga disposition och emot
vanlig redovisning, användas till beväringsinrättningens ytterligare utbildande. Efter det
att Kongl. Maj:t sedermera, genom nådigt bref af den 18 Oktober 1861, bemyndigat
Kongl. Krigs-kollegium att söka göra dessa medel räntebärande, med iakttagande af att
de alltid äro för afsedda ändamål disponible, har bemälde Kollegium af den vid 1861
års slut uppkomna behållning, 106,100 R:dr, låtit i Rikets Ständers Banks Depositionsafdelning
insätta 90,000 R:dr mot 4^ procents ränta och 6 månaders uppsägningstid
samt 16,100 R:dr mot löpande 3j procents ränta och 3 månaders uppsägning. Räkenskapen
utvisar följande förhållande:
Debet.
Uppbörd:
Afgifter för befrielse från vapenöfning
106,196: 25.
Transport:
106,196: 25.
so
Transport: 106,196: 25.
Balans till år 1862:
Auticipation
3: 75.
Summa 106,200:
Kredit.
Utgift:
Restituerad afgift
Balans till år 1862:
100;
Utlånta medel
Fordringar, antecknade inom linien,
128: 6.
106,100: —
Summa 106,200:
§ 1.
Mötespassevolans-fondernas i revisionsberättelserna för flera föregående år omförmälda
fordringar hos aflidne Regements-qvartermästaren vid Westerbottens f. d. regemente,
C. A. von Essens afträdda bo, 276 R:dr 58 öre, hos Krigs-kommissarien O. W.
In venii sterbhus. 6,618 R:dr 4 öre, hos Hof-intendenten F. Westin, 3,86! R:dr 95 öre,
och hos enkefru A. W. Rosenborg, 2,184 I>':dr 43 öre, balanseras fortfarande i räkenskaperna
till oförändrade belopp.
Antalet af Wadstena krigsmanshus-kassas underhållstagare, som vid 1860 års
slut utgjorde K ,213 och vid 1861 års utgång 10,172 man, har under revisionsåret minskats
nied 4! personer. Såsom en följd häraf har pensionsstaten, som vid 1860 års
slut beräknades till en summa af 252,045 R:dr, under år lt.61 undergått en förminskning
af 112 R:dr, så att densammn den 31 December sistnämnde år uppgick till
251,933 R:dr.
Under år 1861 hafva på Militieboställs-kassans bekostnad karaktershusen med
dertill hörande källare vid 33 boställen blifvit iståndsätta för en kostnad af 13,391
R:dr 44 öre, hvarjemte kassan under året lemnat inqvarteringspenningar åt 142 löntagare,
hvilka varit i saknad af karaktershus å innehafvande boställen, med ett samrnanräknadt
belopp af 14,818 R:dr 75 öre.
Krigsarkiv-fonden, bildad på grund af Kongl, brefvet den 9 Mars 1806, förvaltas
utaf Krigs-kollegii Aflönings-afdelning under Militieboställs-kassan, uti hvars räkenskaper
den upptages såsom en kassans skuld med ett ifrån föregående revisionsår oförändradt
belopp af 2,475 R:dr. Räntan af denna fond disponeras af Topografiska kåren.
§ 2.
§ 3.
§ 4.
— 81 —
§ 5.
De ifrån Invalidhus-inrättningen å Ulriksdal afflyttade invaliderne, som vid 1861
års början utgjorde 9 personer, hafva under årets lopp minskats med en f'. d. soldat,
som med döden afgått, så att antalet understödstagare från Invalidhus-fonden vid revi
-
sionsårets slut var följande:
3 f. d. officerare, med underhåll, å 345 Rdr 62 öre,
1,036: 86.
3 f. d. soldater, med underhåll i hemorten, å 131 R:dr 41 öre,
394: 23.
2 f. d. dito, med underhåll å Danviks hospital, å 161 R:dr4löre, 322: 82.
S:a 8 personer, med sammanlagdt underhåll af
R:dr 1,753: 91.
Från samma fond utgingo vid 1861 års slut svärdspensioner till:
62 svärdsman, å 45 R:dr,
2,790: —
242 med svärdsmedalj benådade, å 15 R:dr
3,630: —
S:a 304 pensionärer, med sammanlagdt pensionsbelopp af
li:dr 6,420: —
§ 6.
Ä flera af dessa kassor och fonder hafva slörre kontanta behållningar vid årets
slut funnits innestående, än som, vid betraktande af förhållandet mellan inkomster och
utgifter, enligt Revisorerues åsigt, varit nödvändigt. På sätt af förestående tabeller inhemtas,
har nemligen Militieboställs-kassans kontanta behållning under året ökats ifrån
62,209 R:dr 17 öre till 72,701 R:dr 98 öre, Förenade mötespassevolans-fondernas från
12,830 R:dr 31 öre till 40,336 R:dr 80 öre och Trosspassevolans-fondens från 26,801
R:dr 12 öre till 60.934 R:dr 47 öre. Revisorerne ifrågaställa, med anledning häraf,
om icke för de sålunda ökade kapitalbeloppen hade kunnat beredas utlåning, hvarigenom fonderna
kommit i åtnjutande af icke obetydliga inkomster, hvilka, hvad särskildt Militieboställskassan
angår, hade kunnat lemna behöfligt bidrag till de många obebyggda militieboställenas
förseende med karaktershus.
§ 7.
Samtlige ofvannämnde kassors och fonders, Revisorerne förevisade, säkerhetshandiingar
hafva, vid anställd inventering, befunnits i god ordning.
§ 8.
Vid den i förra §' omförmälda inventering, som den 8 nästlidne September egde
rum, utgjorde beloppet af de förevisade säkerhetshandlingarna, hvilka skola motsvara
då utlånta medel, för En-per-mille-fonden 51,175 R:dr, för Trosspassevolans-fönden
321,950 R:dr, för Förenade mötespassevolans-fonderna 409,948 R:dr 96 öre, för Norrbottens
hästjägare-sqvadrons fond 206,200 R:dr, för Volontär-vakansmedels-fonden
208,500 R:dr, för Wadstena krigsmanshus-kassa 3,139,677 R:dr 65 öre, för Militieboställskassan
337,896 R:dr 42 öre och för Invalidhus-fonden 820,213 R:dr 1 öre. Enligt
hvad häraf synes, hafva Revisorerne vid förenämnda inventering icke tillvägagått
på sätt förut i allmänhet varit vanligt, nemligen att granska blott de säkerhetshandlingar,
som tillhöra revisionsåret, utan utsträckt granskningen till jemväl de handlingar
11
— 82 —
af dylik beskaffenhet, som efter revisionsåret intill tidpunkten för granskningen inkommit.
Till stöd för ett sådant förändradt förfarande har hufvudsakligen blifvit anfördt,
att granskningen af en fond eller kassa, hvars verksamhet fortfar, icke kunde ske med
påföljd af verklig kontroll, såvida icke det vid granskningstiden befintliga förhållande
utröntes, för att jemföras med det räkenskaperna för samma tid utvisade, och att, då
detta sednare icke kunde ske annorlunda än i sammanhang med granskningen af de för
samma tid upprättade räkenskaper, hvilka först sedermera blefve föremål för en sådan
åtgärd, nödigt vore att, till rättelse för blifvande Revisorer, meddela upplysning om förhållandet
sådant det vid revisionstillfället verkligen befunnits. Emellertid hafva hos
Revisorerne skiljaktiga meningar yppats ej mindre i fråga om Revisorernes behörighet
att granska andra än sådana handlingar, som tillhöra revisionsåret, än äfven beträffande
lämpligheten att på ena eller andra sättet vid granskningen af säkerhetshandlingarna
tillvägagå; och då denna fråga, med afseende å önskvärdheten att ett lika förfarande
städse egde rum, synes vara af den vigt, isynnerhet för kommande revisioner,
att uttrycklig föreskrift i den ena eller andra syftningen torde böra meddelas, helst hvad
vid frågans nuvarande behandling förekommit antyder, att den för Revisorerne nu gällande
instruktion icke är i detta hänseende tillfyllestgörande, hafva Revisorerne, för den
åtgärd Rikets Ständer i anledning häraf må finna lämpligt vidtaga, velat å förhållandet
jästa uppmärksamhet.
E) Statistiska sammandraget öfver de af Kongl. Krigskollegium
under år 1861 bestridda utgifter.
Utaf detta, i enlighet med Kongl. Maj:ts den 11 Augusti 1857 derom meddelade
föreskrift, inom Kongl. Krigs-kollegium uppgjorda statistiska arbete få Revisorerne meddela
följande tre sammandrag öfver utgifterna för värfvade Arméen, för indelta Arméen
och för beväringsmanskapet.
(Bil. Litt. K., L., M.)
Vid Revisorernes besök å Waxholms fästning har den upplysning erhållits, att
densamma nu kunde anses i det närmaste färdig, hvarföre byggnadsarbetet ock med innevarande
år kommer att upphöra. — Det har synts Revisorerne, att byggnaden blifvit,
enligt förevisad ritning, omsorgsfullt utförd och väl underhållen.
Med fästadt afseende å de förändringar, sjökrigskonsten på sednare tid undergått
och då fästningens bestyckning är till en del gammal och i allmänhet svag samt så
uppställd, att det djupare och bredare östra inloppet är betydligt svagare försvaradt än
det grundare och smalare vestra, anse Revisorerne sig böra uttala den mening, att fästningen
ej numera uppfyller det med densamma afsedda ändamål, att verksamt bidraga
till att förhindra fiendtliga krigsfartygs framträngande till hufvudstaden.
Bil, Litt. M. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 82.
Statistiskt Generalsammandrag af samtlige bestridde kostnader för Beväringen å riks-statens 4:de hufvudtitels ordinarie och extra anslag år 1861.
O
r
< 1 i
n
ari
e a
n s 1
a
&■
Ä extra
Regementen* eller Kårers Beväringsmanskap:
o
A anslaget: j
Lifbevärings- j
regementet. |
Å anslaget
Gottlands
Nationalbe
väring.
:
Ä anslaget:
Hallands
Beväring.
Ä anslaget:
Wester-  norrlands
Beväring.
o
A anslaget:
Bevärings-  manskapets
vapenöfning.
Ä Artilleri-  afdelningens
andel i ansla-  get för för-  svarsverket
till lands i
allmänhet.
Ä Intendents-  afdelningens
andel i ansla-  get för för-  svarsverket
till lauds i
allmänhet.
A anslaget:
Inqvarterings-  kostnader i
Stockholm.
Å anslaget:
Ved och ljus
för fästnings-  och garni-  sons-orter.
Ä besparin-  garne å 4: de
hufvudtiteln.
anslaget:
Förrådshus
för Bevärings-  manskapets
materiel.
Summa
Sum-
marum.
Lifgardet till häst
|
2,0051
14,403
13,386
7,773
883
|
350
1,866
1,713
2,355
16,269
15,099
8,596
28,291
1
Svea Lifgardet
1
15
99
44
Andra dito
23
15
38
16
823
7
■>3
20,170
83
25
36
25
3,359
96
3,806
67
34
13
9
1,317
1,864
2.130
60
1,317
60
51
37
90
1,902
2.355
41
55
Smålands Husar-regemente
55
225
Skånska dito
3,386
3,850
3,584
1,692
1,523
3,278
11,874
18,333
22,497
20,880
9,340
23,617
15,610
18,980
6
37
52
80
85
44
52
63
21
58
32
95
40
47
433
418
444
148
261
50
50
.3,819
4,268
4,028
1,841
1,784
4,088
14,949
28,755
37,351
23.780
14,474
32.781
17,990
26,360
56
87
52
30
85
Skånska Dragon-regementet
Kronprinsens Husar-regemente
Jemtlands Hästiägare-kår
50
Göta Artilleri-regemente
Wendes dito
810
2,906
10,161
14,557
2,691
5,025
8,905
2,108
7,139
50
94
81
74
11
168
260
296
208
108
80
64
49
47
90
78
27
Första Lifgrenadier-regementet
Andra dito
Westgöta Regemente
22
85
Smalands Grenadier-bataljon
44
91
76
44
Uplands Regemente
258
96
Skaraborgs dito
271
75
61
Södermanlands dito
240
97
Kronobergs dito
17,142
41
225
6,144
66
23,512
7
Jönköpings dito
14.146
90
245
22
7,173
18
21,565
30
Dal- dito
.
24,688
12,389
16,779
92
29
93
287
88
254
74
11
94
9,936
7,965
2,828
44
46
34
34,913
20,442
19,863
10
86
21
Helsinge dito
Elfsborgs dito
Westgöta-Dals dito
15,190
84
225
13
23,995
-
o,OoU
....
,
9/
Bohus Läns dito
34,916
68
517
390
60
16,087
5,928
49
51,521
77
Westmanlands dito
18,814
90
—
8
50
25,141
15
Norrbottens Fältjägare-kår
10,762
13,341
35,248
21,315
60
6
150
180
518
210
4,851
2,902
16,541
10,099
37
21
85
31
15,763
16,423
52,308
31,624
97
27
79
44
Westerbottens dito
Kalmar Regemente
71
13
1
' Wermlands dito
34,957
32
420
2,680
—
11,639
11
49,696
43
Jemtlands Fältjägare-kår  ...
•
10,392
94
150
7,003
91
200
17,746
85
1
—
Norra Skånska Regementet
26,243
21
762
69
15,414
83
42.420
73
—
Södra dito dito
29,101
652
90
18,863
14
6,431
97
55,049
88
8 <
Wermlands Fältjägare-regemente
8,523
105
1,047
67
9,675
4
*
—.
•
—
•*
Gottlands National-beväring
106,260
8,781
32,520
11
41
920
600
75
38
2,628
3,155
63
7
118,760
43,775
49]
Hallands Beväring
7,500
170
—
8b
Westernorrlands dito
1,525
23,290
46,907
66
23
27
25
97
1,662
Kongl. Flottans dito
84
26,504
52,211
91
n o
o,027
—
4
S:r
20,170
83
106,260
7,500
1,525
—
657,66871
9,055
77
229,870
36
3,806
67
34
13
170
—
9.320
47|
1.045,381
94
Diverse utgifter för Beväringen i allmänhet
1
! ko-Jif;
23,797
24,420
i
15
Summa Summarum
] 20,170183 106,260
—
7,500
1,525
—
658,29l|s6
9,05577
253,66736
3,806
67
34ll3
170
9,320
47
1,069,802
9
Bil, Litt. K. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 82.
102,40030
Statistiskt Generalsammandrag af samtlige bestridde kostnader för värfvade Arméen å riks-statens 4:de lmfvudtitels ordinarie anslag samt under Kongl, Krigs-kollegii förvaltning ställda fonder år 1861.
Regementen eller Kårer.
Kavalleri:
Lifgardet till häst
Kronprinsens Husar-regemente ....
S:gr
493,675
521,700
419,181
11,468
Artilleri:
Svea Artilleri-regemente
Göta dito
Wendes dito
Fyrverkare-kåren
Infanteri:
Svea Lifgardet
Andra dito
Wermlands Fältjägare-regemente
Ingeniör-kåren
S:gr
Diverse utgifter för värfvade Arméen i
allmänhet
Summa Summarum
64,781
64,781
46
315,376
283,151
98,635
143,032
840,196 73
106,149
425
3,144,894 81
Ä anslaget:
Lifgardet till
häst.
Å anslaget:
Kronprinsens
Husarregemente.
A anslaget:
Svea
Lifgardet.
o
A anslaget:
Andra
Lifgardet.
Å anslaget:
Wermlands
Fältjägareregemente.
Å anslaget:
Svea, Göta
och Wendes
Artilleriregementen.
Ä anslaget:
Ingeniörkåren.
Ä anslaget:
Kavallerioch
Artillerihästars
remontering
och skoning.
Ä anslaget:
Lega för hästar
till Artilleriets
exercis.
Ä anslaget:
Fouragering
af Artilleriets
och värfvade
Kavalleriets
hästar.
A anslaget:
Artilleristaben.
A anslaget:
Allmänna
Garnisonssjukhuset.
Ä anslaget:
Indelta Arin
éens vapenöfningar.
Kostnad
per
man.
87,043
82,219
62.931
2,284
234,479
28,619
28,300
35,614
2,315
79,918
79,656
20,091
11,054
3,004
59,924
16,005
3840
53,936
190,721
51,622
78,082
3o,24o
326,37
97,700
118,092
215,792 32
Å besparingarne
å riksstatens
4: de
hufvudtitel.
Fonder.
A Norrbottens
Hästjägare-sqvadrons
fond.
Summa
Å Volontär- | Summarum,
vakansmedels-l
fonden.
An
tal
man.
298,446
291,247
222,101
6,984
818,779
10,388
55
5 414
5?
18,601
3
1,122
25
35,526
35
1,263 48
21,137 1
5,319 44
27,719
166,868
166,868
168,635
168,635
168,635
76,324
76,324
50
19,990:67
898)81
154,887
154,887
19,644
16.512
36,156
752,523 96
8 232 77
7,109
7,471
7,167
4,538
8,857
22,813 25
20,564,58
49,660
54,092
48,127
151,880
25,340
43,265
42,840
533
335
12,057
129
111,978 66
12,522 79
166,868
15,573
834,353 5
o
A Artilleri
afdelningens
andel i anslaget
för försvarsverket
till lands i
allmänhet.
I Å Fortifikations-afdelningens
andel
i anslaget för
försvarsverket
till lands
i allmänhet.
Ä Intendentsafdelningens
andel i anslaget
för försvarsverket
till lands i
allmänhet.
Ä anslaget:
Inqvarteringskostnader
i
Stockholm.
Ä anslaget:
Inqvarteringskostnader
i
landsorten.
Ä anslaget:
Ved och ljus
för fästningsoch
garnisons-orter.
Ä anslaget:
Extra
utgifter.
15,581
20,573
36,154
140,066
350,997
401,526
Ä anslaget:
Mathållning
för manskapet
vid Garnisons-regementena.
A 1858-1860
årens förslagsanslag
till
dito dito.
74,94847
65,11758
B
. ' - - ' . • *•- ‘ ' ■■ :
-
■ .... . Ä-, ••asajr. ...
w
- ' - - > ■■■■ ' ' " .: •• - • -'■■ ■" v
■
,
Bil. Litt. L. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 82
Statistiskt Generalsammandrag af samtlige bestridde kostnader för indelta Arméen å riks-statens 4:de hufvudtitels ordinarie och extra anslag samt under Kongl. Krigs-kollegii
förvaltning ställda kassor och fonder år 1861.
Regementen eller Kårer:
Kavalleri:
Lifregementets Dragon-kår
Dito Husar-kår
Smålands Husar-regemente
Skånska dito
Skånska Dragon-regementet
Jemtlands Hästjägare-kår
Infanteri:
Lifregementets Grenadier-kår
Första Lifgrenadier-regementet
Andra dito
Westgöta Regemente
Smålands Grenadier-bataljon
Uplands Regemente ...
Skaraborgs dito
Södermanlands dito
Kronobergs dito
Jönköpings dito
Dal- dito
Helsinge dito
Elfsborgs dito
Westgöta-Dals dito
Bohus Läns dito
Westmanlands dito
Norrbottens Fältjägare-kår
Westerbottens dito
Kalmar Regemente .... ....
Nerikes dito
Wermlands dito
Jemtlands Fältjägare-kår ....
Norra Skånska Regementet
Södra dito dito
O r d i n a r i
n s 1 a g1.
Ä anslaget:
Indelta Kavalleri-
och
Infanteri-regementena.
S:r
Sr:
Diverse utgifter för indelta Arméen i allmänhet
Summa Summarum
Ä anslaget:
Löneförbättringar
föiindelta
Arméen.
A anslaget:
Indelta Ar
-
A !858—
1860 årens förra ansla
-
méens vapen- förslagsanslag
öfningar. till dito dito.
3
95
1,775
18,196
4,778
20,56825;
26,071 57
7,274 76;
221
931
27
182
94
1,577
78,664
56
3,033
65
20,
45
651
41,656
3 -<,666
21,979
50,330
48,753
10,82)
95
8,417
5,267
3,028
7,181
9,234
2,200
9,680
2,216
14,489
9,970
5,634
18,854
16,585
4,815
2,590
10,264
9,506
14,239
5,071
24,417
22,505
27,132
40,106
39,103
83
86
20
3
49
96
94
88
86
42
67
78
3,403
992
97
346
3,259
1,381
1,287
1,737
5,045
1,64b
6,574
8,37
5,658
592
1,361150
4.846 7
65
20
1
50
74
16
33
23
31
97
9
24
28
26
312,513 16
40,247 87
3,384
4,279
427
6,105
5,613
5,348
10,748
13,289
95,798
3
215,207,73
5,134
5,410
4,424
7,27
4,394
•25,600
7,992
30,365
7,392
7,179
8,913
6,941
7,348
9,005
6,333
17,164
I
27 j
59i
72;
9
55
28
9
52
24
23
56
2!
55
31
1
46,
4,248 81
4,939
13,972
6,590
7,769
4,445
5,461
5,029
-213,328, 1
? j Å Artilleri- ; Ä Intendents-j „
A reserva- . af(jelningens ( afdelningens ! A anslaget;
tionerna a anc]ei \ an- andel i ansia- Lif- och släp
get
för för- munderingar !
T , , slaget för
get: Indelta försvarsver.
Armeens mö
teskostnader
-
21,526
i 6
139
43
95
112
390
10
30:
107
86
16 75
433
567 91
6,793
65
svarsverket
ket till lands till lands i
i allmänhet. allmänhet.
24,166
66
4,373
11
61 28,5.19
77,
3,900
4,650
2,500
11,050
114
431,425; 59 98,831 |98j 450,06 1{90| 7,752; 17j 39,703
77
12
12
12
15
13
64
67
304
38
197
40
35
37
120
67
57
73
113
60
100
262
295
329
13.3
166
109
115
63
273
203
167
3,701
39
40
40
85
39
99
66
14
8
99
6
9
71
65
27
50
3
75
34
51
66
90
49
25
för roth ali sregementena.
Ä anslaget:
Extra
utgifter.
92 30
166 90;
13
84
6 63
283140
563
466
1,033
1,023
1,162
431
796
i ,273
1.153
877
1,026
1,109
1,124
7,368
999
i,808
1,515
1.153
2,069
808
644
1,681
405
523
734
t
37
11
84;
42
91
61
50
57
44
33
65
37
27
38
78
70
31
64
46
80
22
63
46
74
69,871.58
3,7651921 101,627 16
16,311
24
15,362
15,034
15,433 99
14,133
14,082
15,501
15,017
15,424
15,407
11,636
15,388
4,736
5,854
14,164
9.904
11,542
6.905
10,596
10.521
45
31,192'51 252,961
Å besparingarne
å riksstatens
4:de
hufvudtitel.
Extra anslas
6 25;
150
50
3
69
161
43
274
A anslaget:
A anslaget: Rid- och
Kasernbygg- sjukhus m. fl.
nåd för Små- byggnader för ! ...
lands Husar- Lif-regemen- ' rlastjagareregemente.
tets Husar- kars beklad’
kår. nad‘
Å anslaget:
Kostnader för
Jemtlands
52,98250
7,230 66
3,459
20
74
1,662 29
32|50
319
98?
299
4,191
13
1,687
275
953
154
1.099
180
170
1,083
7,230 66 52,982 50
3,45920
Kassor och fonder.
A Tross
-
A Förenade
A Norrbot
-
Ä Volontär
-
passevolans- Mötes-passe- tens Hästjä- vakansme_
volans-fon- gare-sqva- deis.fonden.
den. drons tond.
fonden.
Ä Militieboställskassan.
28 26
1,619 85
340 -!
466 8
386 641
3,817
50
49
14
187 50
283; 16
163,75 13,575
252,96!
56
2,840 83
326
3,817 50
960 —
95
62
37
315 37
967 !6
—I
800
198
35
163 75; ] 3,850|30j 7,230
52,98?l50; 3,159J20
2,242.53
800
3,039 18
6,060. 3
800'
106
46
60
7
152 67
11
83 42
241 88
180 3
15
206
195
119 8
70 17
14! 68
374 40
350 |
18:75
186 48
344
77
486
645
831
380
553
811
3,708 55
795
1,020
715
589
388
1,156
1,339
1,297
907
2, -35
1,286
685
621
1,430
1,705
956 50
1,558 3
469 40
2,233(54
1,282 92
1,588 49
98
1
II
32
50
80
99
48
52
92
428
625
610
Summa
Summa
rum.
68,577
113,264
38,282 94
76,129
80,448
24,227
400,931 1
21,116
30,116
9,917
18,034
18,323
51.059
36,741
54,139
43,178
37,283
43,394
56,999
53.513
32.513
25,802
51,768
25,895 71
32,368
1
97
88
59
54
35
12
16
1
86
62
43
37
1
36,806
49,061
53,45!
46,173
68,797
70,172
60
1
65:
2,538(51, 26,027 18| 966,657,78
1,106 42
268 75| 139,928'43
3,797(60 30,004148 !,507,517(22
- 83 —
Jemtlands roteringskassa.
Denna kassas räkenskap, som utan anmärkning undergått granskning dels af särskilda
i orten utsedde Revisorer, dels i Kongl. Krigs-kollegium, men ännu icke förekommit
till revision hos Kongl. Kammar-rätten, redovisar inkomster och utgifter sålunda :
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
91,277: 51:
Uppbörd:
Vederlag för indragna hemmansräntor i Jemtland  11,850: —
Dito för dito dito i Medelpad .... 4,284: 60.
Räntemedel t
4,042: 68.
Ersatta medel
3,463: 49.
Diverse medel
253: 26. 23,894: 3.
Summa 115,171: 54,
Kredit.
Utgifter:
Bidrag till lön, lega och servis
10,144: —
Dito » beklädnad m. m  1,781: 45.
Dito » anskaffande af nummerhästar
1,600: —
Arfvoden
460: — 13,985: 45.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
2,639: 9.
Utlånta medel
81,900: 97.
Fordringar
16,646: 3. 101,186: 9.
Summa 115,171: 54.
Revisorerne hafva härvid icke funnit något att erinra.
Kongl. Krigs-akademien.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkning,
förete följande förhållande i afseende å inkomster och utgifter:
84
Debet.
Balans från år 1860 :
Tillgångar
Uppbörd:
Statsanslag
Betalande kadetters afgifter
Ersättnings- och försäljningsmedel ra m.
Balans till år 1862:
Skulder
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
79,888
121,680
3,466
25.
Utgifter:
Aflöning
62,895: 62
Underhåll, beklädnad ra. m  139,928: 36.
Ilatsmanskommenderingen.
Återbetalda afgifter till utexaminerade kadetter
5,883: 89.
3,398: 14.
Balans till år 1862:
Kontant behållning  ....
Förskotter
Fordringar
1,156: 14.
1,603: 37.
9,062: 50.
Summa
13,746: 10.
205,034: 25.
11,781: 29.
Summa 230,561: 64.
6,633: 62
212,106: 1.
11,822: 1.
230,561: 64.
§ 1.
Af Guvernörs-embetets vid Krigs-akademien till Kongl. Maj:t afgifiia underdåniga
berättelse inhemtas, bland annat, att Kadett-kårens nummerstyrka, som den 31
December 1860 utgjorde^ 195, under år 1861 ökats med 38 och minskats med 40, så
att antalet kadetter vid årets slut utgjorde 193.
För betalande kadetter har pensionsafgiften af Kongl. Majit äfven under år 1861
varit bestämd till 630 R:dr.
§ 2.
Af räkenskaperna för revisionsåret har icke kunnat utrönas om, vid en i Mars
månad skedd upphandling af 824 fot meleradt kläde till ett värde af 2,035 R:dr 28
öre, något kontrakt blifvit upprättadt, på sätt vid dylika upphandlingar eljest egt rum.
85
§ 3.
För verkställdt målarearbete uti Guvernörens våning affores i räkenskaperna ett
belopp af 688 R:dr 26 öre, dock utan att något besigtningsinstrument eller på förhand
uppgjordt kostnadsförslag finnes bifogadt, som satt Revisorerne i tillfälle att bedömma
nödvändigheten af det verkställda arbetet.
Likaledes hafva för Guvernörens våning blifvit inköpta 2:ne trymåer, till ett pris
af 445 R:dr; men Revisorerne, som ansett sig kunna ifrågasätta om utgift af dylik beskaffenhet
bort bestridas af Akademiens medel, hafva härå velat fästa uppmärksamhet.
Denna räkenskap, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten,
utvisar följande förhållande mellan inkomster och utgifter:
Allmänna Garnisons-sjukhuset.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
19,684: 24.
Uppbörd:
Statsmedel
Sjuk vårdsersättningar
Hyresmedel
Diverse inkomster
62,650: —
8,535: 28.
637: 50.
13: 67. 71,836: 45.
Summa 91,520: 69.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skuld
2,072: 27.
Utgifter:
Aflöning och dagspenningar
Proviantering
Medikamentskostnader
Förbrukningsartiklar
Ved och lysning
Inventariers upphandling ...
Gasinledning
Diverse utgifter
Underhåll af byggnader —
17,718: 91.
22,010: 68.
7,155: 85.
2,394: 42.
6,668: 8.
3,114: 91.
4,550: —
4,960: 49.
1,1.49: 29. 69,722: 63.
Transport:
71,794: 90.
— 86 —
Transport: 71,794: 90.
Balans till år 1862:
Innestående statsanslag  17,019: 11.
Fordringar
2,706: 68. 19,725: 79.
Summa 91,520: 69.
Af de å Sjukhuset vårdade patienter voro, enligt Direktionens underdåniga berättelse
,
qvarliggande från år 1860
177.
inkomna under loppet af år 1861
1,631.
Summa 1,808.
utgångne
1,547.
afskedade
35.
döde
62.
qvarliggande vid 1861 års slut
164.
Summa 1,808.
Underhållsdagarne för året hafva uppgått till 59,727, och sjuknummern för dag
således 163,59.
Någon erinran från Revisorernes sida har härvid icke förekommit.
Salpeter-fonden.
Dess räkenskaper, som ännu icke till granskning förekommit i Kongl. Kammarrätten,
redovisa inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1860.
Tillgångar
907,736: 52.
Uppbörd.
Statsanslag  110,000: —
Räntor  37,748: 36.
Försäljningsmedel
47: 94. 147,796: 30.
Balans till år 1862:
Skulder
9,925: 90.
Summa 1,065,458: 72,
— 87 —
Kredit,.
Balans från år 1860:
Skulder
2,814: 93.
Utgifter:
Ordinarie aflönings-stat  12,911: 50.
Expektans-staten
3,048: 38.
Pensions- och gratialstaten
1,661: 25.
Ersättning för personela kronoutskylder  71: 46
Provisioner
3,131: 88.
Uppbördskostnader  5,718: 44.
Transportkostnader
6,362: 86.
Inlösen af inländsk salpeter
126,660; 50.
Extra utgifter  222: 30. 159,788: 57.
Afskrifning
59: 22.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
84.745: 41.
Utlånta medel
812,955: 82.
Förskotter
711: 50.
Ladu- och pannelån
1,655: 75.
Proprie-balanser
73: 61.
Behållna inventarier
2,653: 91. 902,796:
Summa 1,065,458: 72.
§ 1.
1 afseende å salpeter-tillverkningen i riket lemnar räkenskapen följande uppgifter:
D ebet.
Uppbörd:
Lispund. Skålpund. Lod.
Inlöst levererad salpeter
14,073. 7. 25.
Pannlegor
7. 16. 16.
Ofverskotts-salpeter
37. 5. —
Summa 14,118. 9. 9.
Kredit.
Lispund Skålpund. Lod.
Afskrifning för afrinning, afdunstning och profver
69. — 16.
Leverering till krutbruken
7,449. 16. 25.
Behållning till framdeles disposition  6,599. 12. -
Summa 14,118.
9.
9.
— 88 —
§ 2.
Nedanstående, enligt räkenskaperna uppgjorda, tabell utvisar för hvarje län beloppet
af den under revisionsåret levererade salpeter, äfvensom förhållandet med de vid
samma års slut utestående panne- och ladulån.
Under året levererad
Utestående lån
Stockholms dito ....
Ostergötlands dito .
Kalmar dito
Blekinge dito
Kronobergs dito
Kristianstads dito...
Nerikes dito
Westmanlands dito
Kopparbergs dito ...
Gefleborgs dito
Jemtlands dito
Westerbottens dito
Norrbottens dito ....
Summa
bisp.
salpeter.
Skålp
Lori.
vid slutet
R:dr.
1,007.
13.
—
366.
—
—
—•
—
600.
425.
—
—
85.
4.
9.
995.
1,073.
5.
16.
60.
599.
2.
—
—
59.
—
—
391.
10.
437.
10.
—
—
550.
19
—
144.
18.
.—
7,204.
7.
—
—
1,728.
19.
—
—
14,073.
7.
25.
1,655.
75.
Inlösningspriset å salpeter har, i likhet med hvad från år 1854 egt rum, äfven
för revisionsåret varit bestämdt till 9 R:dr per lispund.
§ 6.
Af räkenskaperna inhemtas, att i Westerbottens län inlöstes under året 7,204
lispund 7 skålpund salpeter, efter förestående pris. Då härtill kommer forsel-lön, omkring
54 öre, arfvoden och resepenningar till personalen inom länet samt provisioner och uppbördskostnader
med omkring 71 öre, uppgår kostnaden för 1 lispund salpeter, levereradt i
Umeå kronomagasin, till circa 10 I :dr 25 öre. Lägges dertill ytterligare belöpande andel
i Salpeter-komiténs aflöning, vid pass 16 öre, samt forslingskostnad från kronomagasinet
till intill krutbruk närmast belägen lastageplats, omkring 18 öre, så ökas än vidare
kostnaden för hvarje lispund med ungefär 34 öre, hvadan priset derå vid sistnämnde
ställe uppgår till inemot 10 R:dr 59 öre. Att detta pris är allt för högt, och att försäljning
af sådan orsak svårligen kan verkställas, synes bland annat af Komiténs fruktlösa
försök att under revisionsåret afyttra Kronans öfverflödiga salpeter, särdeles som
annan salpeter kan erhållas för betydligt lindrigare pris. Så vidt Revisorerne kunnat inhemta,
kostar nemligen för närvarande kalisalpeter 8 R:dr, trublerad Ostindisk salpeter
7 R:dr 50 öre ä 8 R:dr, raffinerad Chilisalpeter vid pass 6 R:dr per lispund, samt den
råa Chilisalpetern, som användes för jordbruket, omkring 3 R:dr 40 öre. Tiden torde
derföre vara inne för upphörande med uppmuntran af denna näring, hvilken dessutom
beröfvar jordbruket ett kraftigt och behöfligt näringsämne.
— 89 —
§ 4.
Vid anställd inventering den 8:de September befnnnos säkerhetshandlingarna i
behörig ordning; och utgjorde de utlånta medlen samma kapitalbelopp, som vid 1861
års slut, eller 800,000 R:dr.
Topografiska kåren.
Räkenskapen, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten, har
hos Revisorerne icke gifvit anledning till någon erinran.
Inkomster och utgifter upptagas sålunda:
Debet.
Uppbörd.
Statsanslag till topografiska arbeten
Dito « militär-karteverket
Innehållna tjenstgöringspenningar
Krigs-arkivets räntemedel
Ersättning från Sjökarte-kontoret för karttryckning..
Till Hermelinska karteverket •
» läns- dito
militär
-
dito
Balans till år 1862:
Skuld
Kredit.
Balans från år 1860:
44,000
—
3,200
—
£281
25.
123
75.
1,035
35.
782
6.
1,231
58.
90
—
Summa
50,743: 99.
7,555: 51.
Skuld
58,299: 50.
8,321: 63.
Utgifter:
Triangel-mätning
Rekognosering
Revisionsarbeten
Resor
Koppartryckning
Fotografi och galvanoplastik m. m.
Hyresmedel m. m.
Löner och arfvoden
2,844: 93.
13,132: 29.
11:
1,062:
2,562:
6,900:
2,481:
4.066:
28.
64.
55.
I.
67.
25.
Transport: 33,061: 62.
8,321. 63.
12
— 90 —
Transport: 33,061: 62. 8,321: 63.
Krigs-arkivet  2,034: 5.
Hermelinska karteverket
295: 55.
Läns- dito
1,707: 5.
Militär- dito
12,099: 75.
Kartan öfver Stockholms omgifningar
779: 85. 49 977: 87.
Summa 58,299: 50.
Elektriska Telegraf-verket
Dess räkenskaper, hvilka blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade med anmärkningar,
redovisa inkomster och utgifter på följande sätt:
l:o Anläggniugsmedel.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
33,792: 40
Uppbörd.
Af Kongl. Stats-kontoret levererade  221.000: —
Af Kongl. Jernvägs-styrelsen levererad andel i kostnaden
för uppsättning af impregnerade stolpar utefter
vägen mellan Stockholm och Södertelje
1,641: 39.
Försäljningsmedel
2,749: 64.
Anmärkningsmedel  297: 28. 225,688: 31.
Balans till år 1862:
Skulder
3,111: 69.
Summa 262,592: 40.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
2,861: 79.
Utgifter:
För telegrafstolpars omsättning och impregnering  156,994
» tråduppläggning å Stockholm-Hernösands-linien 56,189
Transport: 213,183
46.
42.
88. 2,861: 79.
— 91 —
Transport: 213,183: 88. 2,861: 79.
Ersättning till underhållsmedlen för år 1860 erhållna
effekter för anläggning af Haparanda—Kukkola
linien  1,437: 50. 214,621: 38.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
44,914: 1.
Fordran
195: 22. 45,109: 23.
Summa 262,592: 40.
2:0 Underhållsmedel.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
64,734: 44.
Uppbörd :
Portomedel
483,652: 71.
Sveriges andel i nettobshållningen af korrespondensen
å Öresunds-kabeln  24,079: 65.
Af egaren till Åtvidabergs kopparverk, på grund af
Kongl, brefvet den 3 December 1858, levereradt
bidrag till telegrafstationens derstädes underhåll... 600: —
Grosshandels-societetens bidrag, jemlikt Kongl, brefvet
den 8 April 1859,  500: —
Hyresbidrag för stationslokaler
1,020: 4.
Försäljningsmedel
811: 8.
Anmärkningsmedel  239: 37.
Kursvinst  ■ 477: 26.
Diverse inkomster
247: 15.
Ersättning för från hufvudförrådet utlemnade effekter
till telegrafanläggnings-arbeten
8,902: 67. 520,529: 93.
Balans till år 1862:
Skulder
10,506: 28.
Summa 595,770; 65.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder *  11,905: 71.
Utgifter:
Aflöningar
-  319,752: 4.
Telegrafiiniernas tillsyn och rinderhåll,)
43,989: 88.
Transport; 363,741: 92,
11,905: 71.
— 92 —
Transport: 363,741: 92. 11,905: 71.
Inventariers inköp och underhåll, m. m  12,635: 77.
Batteri-förnödenheter
11,891: 90.
Skrifmaterialier och tryckningskostnader
10,937: 24.
Hyror
8,909: 66.
Yed och lyshållning
18,080: 66.
Rese- och traktamentskostnader
8,551: 51.
Postporto  3.796: 74,
Frakt- och transportkostnader  3,106: 11.
Expréskostnader  4,631: 59.
Restitutioner
319: 24.
Diverse utgifter
9,302: 72. 455,905: 6.
Leverering:
Till Kongl. Konvoy-kommissariatet  50,000: —
Balans till år 1862:
Kontant behållning ...  33,119: 75.
Fordringar
44,840: 13. 77,959: 88.
Summa 595,770: 65.
§ 1.
I den af Telegraf-styrelsen den 29 September 1862 till Kongl. Maj:t afgifna
underdåniga berättelse angående Elektriska Telegraf-verkets ställning och verksamhet år
1861 meddelas, bland annat, följande:
Svenska telegrafnätet har, i anseende till andra maktpåliggande telegrafarbeten,
hvilkas utförande tagit förhanden varande såväl arbetskrafter som medelstillgångar i
fullt anspråk, icke under år 1861 kunnat erhålla någon ytterligare utsträckning.
Endast en ny ledningstråd har, jemlikt Kongl, brefvet den 9 Februari 1861,
blifvit upplagd å telegraflinien mellan Stockholm och Hernösand.
Dock hafva äfven linierna, genom efterhand skedd ombyggnad och förändring af
deras läge på åtskilliga sträckningar, sålunda förändrats att, då de vid slutet af år
1860 beräknades till 688 mil, desammas längd vid 1861 års utgång bör upptagas till
689,6 geografiska mil, hvarjemte trådledningarnes sammanlagda längd vid den förra tidpunkten
utgjorde 913,4 och vid den sednare 983,3 geografiska mil.
Den år 1859 påbörjade ombyggnad af sådana äldre telegraflinier, å hvilka stolparne
befunnits af röta angripna och förstörda, har jemväl under nu ifrågavarande år
blifvit fortsatt.
För sådant ändamål blefvo, utöfver den från år 1860 befintliga behållning af
8,755 med kopparvitriol inpregnerade stolpar, ytterligare 14,106 nya stolpar upphandlade
och, tillika med 1,209 stycken likaledes i behåll från samma år varande oberedda
stolpar, impregnerade medelst 3:ne å särskilda ställen inrättade apparater, så att tillgången
å beredda stolpar år 1861 utgjorde sammanlagdt 24,070 stycken.
— 93 —
Fullständig linieombyggnad egde rum å följande sträckningar: från Södertelje öfver
Gnesta till Norrköping, samt delar af linien på andra sidan om Norrköping i rigtning
mot Linköping; från Kalmar norr ut förbi Oskarshamn till Bresshult; från Sölvesborg
till närheten af Ronneby; en del af linien norr om Helsingborg förbi östra Karup;
från Upsala till Köping; från Arboga till Orebro; från Hallsberg delvis af linien öfver
Töreboda till Mariestad; från Sköfde till Skara, samt från Klofvet, l mil öster om
Lidköping, till Uddevalla — tillhopa 76 § svenska mil.
Läggas härtill de 82 svenska mil, å hvilka linieombyggnad under de föregående
åren egt rum, så uppgick vid 1861 års utgång hela den sträckning af telegraflinier,
som då blifvit med impregnerade stolpar försedd, till 158 g svenska eller inemot 237
geografiska mil.
Antalet af rikets stats-telegrafstationer uppgick vid 1861 års slut till 67, och då
härtill komma 27 jernvägs-telegrafstationer, tillhörande staten, 12 dylika tillhörande
enskilda bolag och en privat visare-telelegrafstation, utgjorde vid denna tidpunkt samtliga
med hvarandra i direkt eller indirekt förbindelse varande elektriska telegrafstationer
ett antal af 107.
Med undantag af statens jernvägs-telegrafstationer, hvilka endast befordra på
svenska språket affattade telegrammer. äro alla de öfriga 80 stationerna öppna jemväl
för utländsk telegramvexling och stodo vid nyssnämnde tidpunkt i förbindelse med 3,939
telegrafstationer i utlandet.
I afseende på antalet för utländsk korrespondens öppna telegrafstationer, intager
Sverige plats såsom det tionde bland Europas länder.
Från samtliga stats-telegrafstationerna år 1861 afsända telegrammer utgjorde ett
antal af 175,988. Häruti ingår jemväl den å Wenersborgs, Helsingborgs och Haparanda
gräns-stationer ombesörjda såväl utländska telegrambefordring till Sverge som transitkorrespondens
mellan Norge och utlandet.
Jemföres förhållandet med telegramvexlingen år 1860, då de afsända telegrammernas
hela antal uppgick till 166,154, så visar sig en tillökning i 1861 års telegrafkorrespondens
af 9,834 telegrammer, eller med omkring 5,9 procent.
Om åter de begge åren jemföras med hvarandra i afseende på de särskilda slagen
af telegramvexling, den inländska, utländska och transiterade, framgå följande siffror,
nemligen:
Häraf visar sig åter, att den inländska telegramvexlingen, som, efter införandet
af 1859 års likformiga portotaxa af 2 R:dr för enkelt telegram, utan afseende på
afståndet från afgångs- till adressorten, år 1860 nedgick med 15,3 procent, ännu 1861
icke hade i någon anmärkningsvärd mån förmått åter höja sig, samt att de utländska
År 1860. År 1861. Tillökning.
Afsända inländska telegrammer
» utländska »
» transito- »
111,511. 112,041. 0,4 procent.
39,474. 46,220. 17,0 »
15,169. 17,727. 16,8 »
Summa 166,154. 175,988. 5,9 procent.
— 94 —
och transito-telegrammernas antal, som, oaktadt 1859 års fördyrade zonberäkning för
deri utländska korrespondensen, likväl ökade sig år 1860 för den utländska telegramvexlingen
med 20,0 och för transito-telegramvexlingen med 17,1 procent, ytterligare under
året 1861 erhållit en i det närmaste lika stor tillökning.
Detta ogynsamma förhållande i afseende på den inländska telegramvexlingen
hade Kongl. Majit också behjertat, i det att, genom nådigt bref den 15 November 1861,
icke allenast den likformiga taxan för enkelt telegram från 1862 års början blifvit nedsatt
till 1 R:dr 50 öre, utan äfven stigningen i portot för hvarje öfverskjutande tiotal
ord, hvilken förut var fastställd till hälften, efter nämnde tidpunkt beräknats till endast
en tredjedel af det ursprungliga portot, eller 50 öre.
I sammanhang härmed hade Styrelsen ansett sig böra omförmäla, hurusom under
år 1862 den inländska telegramvexlingen genom berörda nedsättning i taxan ökats;
dock förmodade Styrelsen att, åtminstone under första året, tillökningen i telegrammernas
antal icke koinme att uppväga den genom samina nedsättning uppkomna minskning
i Verkets inkomster.
Förhållandet mellan inkomster och utgifter under de begge sednare åren, hvartdera
för sig betraktadt, utan afseende på ingående balans eller aflevererade öfverskottsmedel
från det nästföregående året, ådagalägges på följande sätt;
Inkomster. Utgifter. Öfverskott.
486,075: 58. 420,413: 36. 65,662: 22.
525,047: 66. 455,905: Jh 69,142: 60.
Tillökning år i8bl 38,972: 8. 35,491: 70. 3,480: 38.
Afses deremot förhållandet endast mellan de utaf båda årens telegramvexling
influtna porto-^ med flera medel, utgörande 476,517 R:dr 98 öre år 1860 och 512,727
R:dr 35 öre år 1861, så visar sig en tillökning för det sednare året af 36,209 R:dr
37 öre, hufvudsakligen framkallad af samma års ökade korrespondens med utlandet.
Att åter 1861 års utgifter öfvérstigit det föregående årets med 35,491 R:dr 70
öre, härrör förnämligast af den till utgående från och med den 1 April samma år beviljade
förhöjning i Verkets aflöningsstat, uppgående för helt år till omkring 42,000 R:dr,
hvarförutan de äldre telegrafliniernas tillsyn och underhåll år 1861 kostat nära 11,000
R:dr mera än år 1860.
Med afseende å olikheterna mellan de här ofvan meddelade förhållanden med
inkomster och utgifter under revisionsåret och de ur hufvudboken förut hemtade upp
gifter
rörande underhållsmedlen, har Telegraf-styrelsen i dess afgifna berättelse lemnat
den förklaring, att afräkningen med Ryssland först i September månad år 1862 blifvit
afslutad och alltså icke kunnat i hufvudboken upptagas, hvaremot den ansetts böra i
ofvanaberopade berättelse tagas i betraktande.
§ 2.
Sedan sistlidet års Revisorer fästat uppmärksamhet å det med billighet ej förenliga
förhållande, att under det de flesta städer, der telegrafstationer funuos an brag t a,
År 1860
» 1861
— 95 —
antingen kostnadsfritt dertill upplåtit lokaler eller i hyreskostnader derför deltagit, några
få, af Telegraf-verket lika gynnade, städer voro från dylikt bidrag befriade, hafva, enligt
hvad Revisorerne inhemtat, tid efter annan samtlige rikets städer, i hvilka telegrafstationer
äro inrättade, med undantag endast af Wenersborg, ingått på Kongl. Telegrafstyrelsens
i detta ämne gjorda framställningar. I anledning häraf få Revisorerne hemställa,
att framställning till denna stad ånyo måtte göras, att icke för framtiden undandraga
sig ett åtagande, hvilket öfriga städer i riket ansett med billighet öfverensstämmande.
§ 3.
Vid räkenskaperna har ingen anmärkning förekommit hos Revisorerne.
Optiska Telegraf-inrättningen.
Räkenskapen, som med anmärkning blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten,
utvisar följande förhållande:
Debet.
Uppbörd:
Anslag af Konvoy-kommissariatets medel  26,300:
Grosshaudels-societetens i Stockholm bidrag, enligt Kongl, brefvet den
8 April 1859,  1,000:
Portomedel  51 j. 50.
Anmärkningsinedel  3: 51.
Hy resin edel
680
Kredit.
Balans från år 1860:
Skuld
Utgifter:
Aflöning
Underhåll
Resekostnader
Lifränta till förre egaren af telegrafhuset i Stockholm
Anmärkningsprocent
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Summa
28,495: 1.
121: 38.
21,448: 37.
1,808: 62.
979: 36.
1,000: —
53.
25,236: 88.
3,136: 75.
Summa 28,495: 1.
Vid denna räkenskap hafva Revisorerne icke haft något att anmärka.
— 96 -
Kongl. Förvaltningen af sjöärendena med Lots- och Fyrinrättningen
saint Sjökarte-kontoret, äfvensom Kongl.
Sjöförsvars-departementets Kansli- och Kommandoexpeditioner
och Kongl. Flottans stationer
i Karlskrona och Stockholm samt
depot i Göteborg.
Dessa räkenskaper, som ännu icke undergått fullständig granskning i Kongl.
Kammar-rätten, redovisa inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
2,407,053: 27,
Uppbörd:
Femte hufvudtitelns anslag för året
3,305,100: —
1856—1858 arens extra anslag
66,666: 67.
1859—1860 dito dito dito
591,799: 99.
Öfverskott å båk- och lotsinedlen
354,374: 10.
Influtna ersättnings- och försäljningsmedel m. m  789,540: 59. 5,110,481: 35.
Summa 7.517,534: 62.
Kredit.
Utgifter:
Aflöning:
Till Departements-chefen
» Departementets Kansli-expedition
i Dito Kommando- dito
» Förvaltningen af sjöärendena
» Flottans stationer och depot
Indelta räntor och spanmål
Materielen:
Flottans underhåll
Difo nybyggnad
Båtsmäns förseende med kojer och täcken
Båtsmännens beklädnad
15,000
18,900
4,100
33,572
941,235
161,942
91.
11.
468,938: 16.
37: 44.
14,766: 80.
..  597: 47.
Transport: 1,659,089: 89.
97
Transport: 1,6.59,089: 89.
Beklädnad åt mariner, kanoniere]', matroser och
skeppsgossar
140,416: 69,
Spanmål
38,554: 40.
Diverse anslag:
Exercis af Flottans bemanning
306,585: 81.
Gemenskapens vid Flottans kårer natura-underhåll 279,432: 76.
Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader
11,892: 50.
Durchmarsch-kostnader  24,873: 91.
För sjukvården
27,199: 74.
För diverse behof
17,784: 73.
Rese- och traktamentspenningar
11,533: 84.
Skrifmaterialier och expenser, ved ro. m. för Förvaltningen
af sjöärendena samt Departementets
Kommando-expedition  6,595: 79.
Skrifmaterialier och expenser m. m. för Departementets
Kansli-expedition
1,302: 13.
Dito dito för Flottans stationer och depot
27,788: 74.
Extra utgifter
9,571: 44.
För handeln, lotseri- och fyringsstaterna samt sjö
karteverket
421,931: 20.
5:te hufvudtitelns allmänna besparingar  202,552: 80.
Af behållna underhålls-medel
99,337: 65.
Dito nybyggnads-dito
62,01.3: 74.
Influtna medel till uppköp af spanmål
118,294: 65.
Dito båtsmansbeklädnads-medel
105,434: 40.
1856—1858 årens extra anslag för sjöförsvaret
160,584: 49.
1859—1860 årens dito dito
227,764: 99.
Diverse utgifter
386,585: 42.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
1,000,471:85.
Förskotter
1,294,240: 97.
Fordringar
875,900: 9.
Summa
4,346,921: 71.
3,170,612: 91.
7,517,534: 62.
§ 1.
Sedan 1860 års Statsrevisorer — under förmälan, hurusom, vid utlevereringar af proviant
från Flottans i Karlskrona förråd, proviantuppbördsmannen tillgodofördes större
afskrifning, än honom, jemlikt afskrifningsreglementet den 11 Augusti 1812, rätteligen
tillkomme, samt att denna högre procentsberäkning föranledts utaf ovissheten om rätta
tydningen af berörda reglemente — gjort framställning om behöfligheten af detsammas
omarbetande, har Rikets nu församlade Ständers Stats-utskott. uti afgifvet utlåtande
den 22 December nästlidet år, tillstyrkt Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om utfärdande af ett nytt, fullständigt och tidsenligt afskrifningsreglemente;
hvilken Stats-utskottets hemställan jemväl blifvit af Rikets Ständer bifallen.
13
- 98 —
§ 2.
Under granskningen af kassaräkningen för Flottans station i Karlskrona, hafva
Revisorerne erfarit, hurusom å Karlshamns kastell under revisionsåret funnits förlagd en
garnison, bestående af Kommendant, en underofficer, 13 marinsoldater och 4 båtsmän,
samt att kostnaderna för samma kommendering, utom för Kommendanten, hvilken aflönats
utaf 4:de hufvudtitelns anslagsmedel, uppgått till omkring 3,000 R:dr.
Då nämnde kastell, efter hvad dess förrådsredogörelser gilva vid handen, befinnes
i ett så föråldradt skick, att det synes Revisorerne icke vara med god hushållning
förenligt, att Staten fortfarande skall vidkännas några kostnader för detsatnmas
garnisonering, hafva Revisorerne ansett sig icke sakna anledning till den hemställan,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet göra anhållan om
ifrågavarande garnisons indragning.
§ 3.
Nedanstående tabell utvisar Sjökarte-kontorets ställning:
Debet.
Uppbörd:
Värdet af försålda sjökartor och beskrifningar
Skilnaden emellan utgifter och inkomster har godtgjorts af handelsoch
sjöfarts-fonden med
6,223: 48.
99,371: 76.
Summa
105.59b: 24.
Kredit.
Utgifter:
Aflöning, ljuspenningar och gratifikationer
Sjömätnings-expeditions-kostnader
Skrifmaterialier och expenser m. m.
För fartygs och båtars nybyggnad m. m
7.117: 33.
31,920: 42.
14,018: 68.
52,538: 81.
Summa 105,595: 24.
Debet.
Balans från år 1860:
Antal
kartor.
Antal
beskrifningar.
Lager hos försäljare
Dito i Sjökarte-kontoret
6,792. 2,475.
2,326. 4,679.
S.gr 9,118. 7,154.
Uppbörd:
Under året tillkomna
4,910.
Summa 14,028.
1,000.
8,154.
— 99 —
Kredit.
Utgifter:
Under året försålda
3,447. 878.
Utan ersättning lemnade, förbrukade och kasserade
410.  24.
S:gr 3,857. 902.
Balans till år 1862:
Lager hos försäljare
7,179. 2,725.
Dito i Sjökarte-kontoret
2,992. 4,527.
S:gr To. 171. 7,252.
Summa 14,028. 8,154.
Angående de under året, i och för sjökarte-verkets förbättrande, utförda arbeten,
lemnar den af Chefen för Sjökarte-kontoret afgifna underdåniga berättelse följande upplysningar
:
Undersökningen af Kosters skärgård samt fastlandets kuststräcka från Strömstad
nordvart upp genom Svinesund till Norska gränsen hade under året fulländats,
hvarjemte hafsbandet kring Kosterskären blifvit upplodadt; och kunde den egentliga
kustmiitningen å Sveriges vestra kust, från Norska gränsen till staden Warberg, härmed
anses afslutad. — Deremot återstodo ännu vid årets slut att göra några lodningsoch
grund-undersökningar å kuststräckan ifrån Hållö sydvart hän mot Göteborgs skärgård.
Härförutom hade en s. k. kontrollundersöknings-expedition blifvit utförd uti Bott
niska
viken, från Norra Qvarken till Haparanda, i och för kontrollerande af redan upprättade
kartor och insamlande af materialier till en ny kustbeskrifning; och hade under
samma expedition, så vidt omständigheterna det medgifvit, lödningar inom hela Bottniska
viken blifvit utförda, dervid flera farliga grund upptäckts.
Uti Sjökarte-kontoret hade under året fullbordats dels konstruering af följande
nya sjökort, nemligen:
af en kustkarta öfver Öresund och Hamrarne,
» en dito öfver Mecklenburgska bugten,
» en dito öfver Kattegatt, från ön Oroust till ön Hven,
» en dito öfver Skagerrack,
» en specialkarta, uti 3:ne afdelningar, öfver Bohus-kusten från Strömstad till Nidingen
och dels gravering af
en kustkarta öfver Norrbottens kust samt fem kustkartor öfver Bottniska viken.
I likhet med hvad under föregående år egt rum, hade Sjökarte-kontoret under
revisionsåret från fremmande nationers hydrogranska anstalter fått såsom gåfva emottaga
ej mindre än 242 kartor och 41 böcker i nautiska ämnen.
— 100 —
Navigations-skolorna.
Dessa räkenskaper hafva i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade, Gefle skola
med anmärkning, men de öfriga skolorna utan att några anmärkningar vid dem förekommit.
Inkomster och utgifter upptagas på följande sätt:
(Bil. Litt. N.)
§ I
Beträffande
antalet elever under läsåret 1861 — 1862 samt dem, hvilka blifvit såsom
Kaptener och Styrmän utexaminerade, innehåller Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl.
Maj:t afgifna underdåniga berättelse om undervisningen vid Navigations-skolorna följande
uppgifter:
Examinerade, utan att
Utexaminerade. hafva genomgått
skolan.
Vid Navigations-skolorna uti:
►
3
3
CD
pr
3
a>
CO
r*-
E3
p
CD 3
CD
2 55
b?
3
P
Stockholm
64. 25.
Göteborg  54. 18.
Gefle
35. 11.
Kalmar
37. 13.
Malmö
65. 16.
Hernösand
....
51. 20.
Westervik
29. 16.
Wisby
27. 11.
Karlshamn
27. 7.
Summa 389. 137.
PT 03
IS
2 3
p:
5.
8.
4.
27.
11.
2.
5.
9.
'o:
fc?co
P <V
pr ~
p* 3
CD
CD 03
(D e—
3 O:
9. 24.
25.
9.
4.
21.
14
9.
1.
4.
CO
Eg
P 5;
x s
CD —
P 2,
bp
cL
>-3
P
27.
pr 03
P ef
S 3
p s,
ö-S.
*"S p
p ^
CL
pr
p" 2
CD ~
CT> t—i.
3 O:
Ä
O:
pr
p
T-'73
P 3
® 2
CD **
1. —
— 7.
80. lil. 27.
13.
§ 2.
I afseende å den vid Navigations-skolorna i Stockholm, Göteborg, Gefle och
Karlshamn under läsåret meddelade undervisning i ångmaskinlära, inhemtas af den underdåniga
barättelsen följande:
Bil. Litt. N. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 100.
Debet,
Balans från år 1860:
Tillgångar
Uppbörd:
Anslaget till aflöning
Dito till underhåll
Diverse inkomster
Stockholm.
Göteborg.
Gefle.
| Malmö.
Westervik.
| Wisby.
Karlshamn.
j Kalmar.
Hernösand.
152
46
81
21
397
78
638
46
56
i
19
58
21
82
1
1,149
61
1
1,423
15
6,025
900
4,350
900
3,366
450
25
2,495
450
31
90
2,500
450
2,500
4ö0
—
2,750
462
150
50
2,495
450
37
-
—
50
2,495
450
S:r
6,925
—
5,250
—
3,816
25
2,976
90
2,950
—
2,950
—
3,362
50
2,982
50
2,945
—
Balans till år 1862:
Skuld
445
20
—
—
_ —
—
—
—
Summa
7.522
66
5,331
21
4,214
3
3,615
36
3,006
19
2,950
58
3,384
32
4,132
11
4,368
15
Kredit.
U tgifter:
Aflöning
Instrumenter, böcker, kartor m. m
6,025
1.497
66
4,350
586
22
3,366
836
25
38
2,495
683
14
2,500
416
17
2,500
447
—
2,750
327
92
2,495
384
70
2,495
239
69
S:r
7,522
66
4,936
22
4,20263
i
3,178
14
2,916
17
2,947
3,077
92
2,879
70
2,734
69
Balans till år 1862:
Kontant behållning
...
394
99
11
10
437
22
90
2
3
58
306
40
1,252
41
1,633 46
Summa
7,522
66
5,331 21
4,214
3
1
3,615 36
3,006
19
2,950 58
3,384
32
4,132
li
4,368'
15
Inventariers vården :
Behållning vid årets början
Tillkomna under året
Afgångna dito
Behållning vid årets slut
18,017
759
18,776
51
43
94
9,973
116
10,090
79
50
29
7,689
439
1,000
7,128
77
58
86
49
6,564
211
6,776
44
82
26
4,094
218
4,312
47
15
62
2,911
9
2,920
88
88
3,862
20
3,882
80
80
7,044
3
7,047
37
50
87
3,892
6l
3
3,950
31
25
6
Bil. Litt. 0. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 101.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar :
Upphörd:
Statsbidrag
Delä-gares bidrag
Räntemedel
Ersättning från Arméens pensionskassa ....
Observationsmedel
Besparade pensioner
Tjenstemanna-fondens bidrag till enskilda
enke- och pupillkassau
S:r
Summa
Kredit.
Utgifter:
Pensioner och begrafningshjelp
Förvaltningskostnader
Afskrifningar och restitutioner
Till enskilda enke- och pupillkassan
S:r
Balans till år 1862:
Tillgångar
Summa
Tjenstemanna
fonden.
2,970,29895
53,271
41,428
165,250
454
1,470
261,875
92
3,232,174
38,366
21,025
25
72,573
131.990
3,100,184
3,232,174
87
78
87
Allmänna
enke- och
pupill-fonden.
30,786
45
45,000
1,712
327
28
2,025
49,094
79,880
40,260
40,260
39,620
42
42
25
79,880 67
Enskilda
enke- och
pupill-fonden.
282,300
44,219
15,705
434
4,355
48
72,573 65
137,289
419,589
32
80
137,284
137,289
32
32
28-2,300 48
419,589|80
Gåfva af en
gammal
tjensteman
15,101
20
860 77
860
15,961
15,961
15,961
97
97
Göta Hofrätts
pensions-fond.
3,689
210
210
3,899
137
137
3,762
3,899
41
30
30
71
50
50
21
71
Langska
pensions
fonden.
6,345
361
361
6,707
300
300
6,407
6,707
45
69
14
14
Elfstedtska
pensions
fonden.
4,501
87
256
256
4,758
61
61
48
258
48
258
4,500
4,758
48
48
Presidenten
Isbergs fond.
31,088
1,772
1,772
32,860
1,287
100
1,387
31,472
32,860
2
10
50
50
60
10
— 101 —
>
3
pr
3.
Af elever aflagda
examina.
*o pr
g-s;
p co‘
pr (x>
3 3*
t—< (B
03
3
o>
Examina, aflagda af
personer, som icke
begagnat skolan.
O:
•i
O)
P? cr
~ O:
3.
PÄ
(gf
ga
iv> 5
Ö- c
pr o>
. 5!
L 3*
O:
o--5
2, cr
P? Oi
E- cr
O:
po 2.
09*
po p
3
(D
cn? <*-
CTQ o:
I Stockholm
29. 9. 1. 19.
» Göteborg
44. 10. 2. 31.
» Gefle
9. — — 6.
» Karlshamn  2. — — 2.
Summa 84. 19. 3. 58.
18.
6.
6.
3.
33.
§ 3.
Revisorerne hafva härvid icke funnit något att erinra.
Civilstatens p ensionsinrättning.
Dessa räkenskaper granskas i sin helhet af Civil-statens dertill utsedde Revisorer
och hafva derjemte, med afseende å redogörelsen för Allmänna enke- och pupillfonden,
hvari ingår anslaget för pensionering af civile embets- och tjenstemäns enkor och omyndiga
barn, för revisionsåret utan anmärkning undergått granskning i Kongl. Kammarrätten.
Inkomster och utgifter redovisas på följande sätt:
(Bil. Litt. O.)
A Revisorernes sida har härvid icke varit något att erinra.
Arméens pensionskassa.
Räkenskaperna, hvilka granskas af delegarnes egna Revisorer, utvisa följande
förhållande:
k
— 102 —
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
4,082.684: 28.
Uppbörd:
Ersättning för andel i Wadstena krigsmanshus-kassas
inkomster
Dito för mistad inkomst af löneinnehällningar ...
Kreditiv för pensioneringens upprätthållande
Hyresmedel
Räntemedel
Delegares afgifter
Besparda pensioner
Diverse inkomster
Fastigheten påförda reparationskostnader, att
framdeles i mån af tillgång amorteras 4,800: —
Brist i Kassans inkomster utöfver kreditivet 1,294: 82. 6,094: 82. 529,682: 53.
Balans till år 1862:
Skulder
294,390: 63.
Summa 4,906,757: 44 •
Kredit.
103,804:
72.
47,100:
—
85,500:
—
3,740.
—
194,121:
38.
72,562:
24.
16,758:
75.
62.
6,094:
82.
Balans från år 1860:
Skulder
334,889: 90.
Utgifter:
Pensioner  492,352: 50.
Aflöning
18,506: 25.
Hyresmedel
1,175: —-
Expenser  1,490: 92.
Uppbördsarfvoden
1,102: 88.
Onera för Kassans hus
5,168: 77.
Räntemedel....
9,540: 94.
Afkortningar
180: 62.
Diverse utgifter
164: 65. 529,682: 53.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
59,768: 25.
Utlånta medel med ränta
3,823,931: 96.
Fastighetens värde
49,800: —
Fordringar  • !  108,684: 80. 4,042,185: 1.
Summa 4,906,757: 44.
— 103 —
Enligt Arméens pensionskassas kungörelse den 27 Mars 1861 om pensionsutdelningen
för det med April månad samma år tilländalupne pensionsåret, utgjorde pensionänrnes
antal:
Pensionärer. Pensionsbelopp,
1
första
klassen,
andra afdelningen
4.
9,600: —
«
dito
dito,
tredje dito
1.
1,800: —
«
andra
dito
24.
28,800: —
a
tredje
dito
34.
30,600: —
«
fjerde
dito
93.
69,750: —
«
femte
dito
365.
219,225: —
a
sjette
dito
2.
1,050: —
«
sjunde
dito
31.
13,950: -
a
åttonde
dito
12.
4,800: —
«
nionde
dito
4.
900: —
a
tionde
dito
397.
71,460: —
«
elfte
dito
56.
6,720: —
«
tolfte
dito
43.
3,225: —
å
den för
Gottlands Landtbeväring fastställda pensions-
stat:
i
första
klassen
2.
1,050: —
«
andra
dito
10.
3,525: —
«
fjerde
dito
4.
757: 50.
«
sjunde
dito
1.
100: —
Summa 1,083. 467,312: 50.
För fortsatt tillämpning af den vid 1856—1858 års riksdag af Rikets Ständer
godkända och af Kongl. Maj:t sedermera fastställda, förhöjda pensions-stat för Arméens
befäl och tjenstemän, hafva Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag å Riksgäldskontoret
anvisat ett årligt kreditiv af 100.000 R.dr, att i mån af behof användas till
betäckande af den skilnad, som för Arméens pensionskassa under statsregleringsperioden
kan uppstå genom den nya pensioneringens tillämpande.
Inkomster och utgifter redovisas på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
66,205: 17.
Uppbörd:
1861 års krediti vsumma
100,000: —
Besparda pensioner
1,364: 4'2. 101,364: 42.
Skulder
Balans till år 1862:
Summa
40,072: 25.
207,641: 84.
104 —
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
Utgifter:
Pensioner.
Expenser.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Behållning, innestående i I ikets Ständers Riksgäldskontor,
.
Förskotter
84,632: 51.
39: 50.
201: 33.
50,000: —
6,563: 33.
66.205: 17.
84,672: 1.
56,764: 66.
Summa
207,641: 84.
Af detta kreditiv hafva 163 personer kommit i åtnjutande af fyllnadspensioner
till sammanlagdt belopp af 79,815 R:dr.
Redogörelsen för de till militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares
enkors och barns pensionerande å riks-statens nionde hufvudtitel anslagna medel liar i
Kongl. Kammar-rälten blifvit granskad utan anmärkning och utvisar följande förhållande:
Deb et.
Balans från år 1860.
Tillgångar .
Statsanslag.
Uppbörd:
11,249: 35.
37,500: —
Kredit.
Utgifter:
Pensioner
Gratifikationer
Annonskostn ader..
Balans till år 1862:
Kontant behållning..
Summa
48,749:
35.
33,492:
42.
4,288:
50.
100:
55.
37,881:
47.
10,867:
88.
Summa 48,749: 35.
Från Direktionen har följande utredning blifvit Revisorerne meddelad:
(Bil. Litt. P.)
Bil. Litt. P. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 104.
Fortsatt utredning för år 1861 öfver de bidrag, statsverket lemnat till Kongl. Arméens Pensionskassa
och de af Kassan bestridda utgifter till pensioner m. m., samt öfver Kassans
vid årets slut egande förmögenhet.
För åren 1758 med 1860, enligt Arméens Herrar Fullmäktiges
protokoll den ‘27 Februari 1857 och utredningen af den 11
September 1862,
Fortsättning för år 1861:
Statsanslag och kreditiv
Ränia, å 5 %, å det från Wadstena Krigstnanshus-kassa aflemnade
kapital
Kassans utgifter:
Pensioner, efter afdrag af besparade 16,758: 75,
Förvaltningskostnader m. m
Summa
Vtbetalningarne utgöras af:
Pensioner och begrafningshjelp
Ackordsersättning, enligt Kongl. Brefvet den 24 April 1774,
Förvaltningskostnader
s/5:delar af Wadstena
Krigsmanshus-kassas
äldre
medel.
5,819,326
103,804
10,265
55
5,933,396
66
Vakans- och
liggetids-besparingar.
Begrafnings
hjelps-bespa
-
1,308,19829
19,020
1,327,218
29
912,297 22
28,080
940,377
22
Kreditiv till fyllande
af bristen
i Kassans inkomster.
634,901
85.500
23
720,40423
Summa
statsbidrag
Utbetalningar af
pensioner, begrafningshjelp,
förvaltningskostnader,
afskrifningar
8,674,726
236,404
10,265
8,921,396
29
72
39
40
R:dr
18,305,233
475,593
37,330
18,818,157
16,406,311
513,176
1,898,669
18,818,157
87
75
3
65
3
71
91
65
Kongl. Arméens Pensions-kassas förmögenhet vid 1861 års slut utgjorde, efter afdrag af skulder, 294,390 R:dr 63 öre, ett belopp af 3,747,794 R:dr 38
öre, deruti det från Wadstena Krigsmanshus-kassa aflemnade orubbade kapital, 205,307 R:dr 73 öre, är inbegripet; och som Arméen för bestridande af utgifterna,
18,818,157 R:dr 65 öre, tillskjutit genom egna bidrag 9,896,761 R:dr 25 öre, utöfver erhållna statsbidrag, 8,921,396 R:dr 40 Öre, lärer statsverket af
nämnde förmögenhet ej anses ega större belopp än berörde kapital, 205,307 R.dr 73 öre, men delegarne i Kassan återstoden, 3,542,486 R:dr 65 öre.
Uti denna utredning är hvad å det kreditiv, som af Rikets höglofl. Ständer för 1857 och följande åren anvisats till fyllnads-pensioner åt Arméens Befäl,
för åren 1858 med 1861 blifvit användt med 207,544 R:dr 7 öre, icke inbegripet.
Stockholm af Kongl. Arméens Pensions-kassas Revisions- och Bokhållare-kontor den 8 September 1863.
Ii- Lidbäck
'
i ■ *m<-.HM*STlstSS? -'SS?
— 105 —
§ 1.
Den för revisionsåret upprättade hufvudbok öfver den äldre pensioneringen, hvari
jemväl ingår ett kreditiv å 85,500 R:dr för pensioneringens upprätthållande, har förefallit
Revisorerne i högsta måtto ofullständig och otillförlitlig. Sålunda saknas ej allenast
ett allmänt innehållsregister, utan derjemte namn på en mängd konti äfvensom rubriker
å de i dessa konti förekommande kolumner.
Ett inuti hufvudboken intaget gemensamt register öfver låntagare och r anter upptager
flera ej vidare befintliga, men utesluter deremot andra tillkomna låntagare och
panter, hvadan detsamma föga kunnat tjena till någon ledning.
I en pensions-kontot bilagd förteckning utan namn, hvilken synes vara ämnad att
utgöra en uppgift å pensionärerne och dem tillkommande pensioner, äro blott några sidor
summerade, hvarefter all vidare nedsummering och transportering af de öfriga, mera
än 200, sidorna upphör, men detta oaktadt äro vid förteckningens slut summor utförda,
af hvi'ka dessutom några befunnits felaktiga. Efter verkställd summering hafva likväl
Revisorerne erfarit dessa felaktigheter härleda sig från oriktiga öfverföringar och missskrifningar.
A Banko-kontot förekomma likaledes felsummeringar i debetsidan, och af
de i kredit upptagna kolumner äro endast några transporterade.
Ett till Revisorerne sedermera aflemnadt konseptexemplar till hufvudboken, som
skulle rätta och förtydliga det renskrifna exemplaret, kunde dock, såsom saknande all
foliering och registrering, lemna föga upplysning; men i de delar, hvarest jemförelse
kunnat anställas, påträffades i allmänhet samma felaktigheter som uti det renskrifna
exemplaret.
Då härtill lägges, att den vid hufvudbokens uppgörande begagnade räkenskapsmethod
förekommit Revisorerne invecklad och svårfattlig, hafva Revisorerne icke kunnat
bilda sig någon säker föreställning om denna del af Arméens pensionskassas tillstånd
och förvaltning.
§ 2.
Vidkommande redogörelsen för kreditivet till fyllnadspensioner åt Annéens befäl,
så saknades äfven der ett register öfver de i densamma ingående konti.
Derjemte har det förekommit Revisorerne anmärkningsvärdt att, ehuru detta kreditiv
blifvit beviljadt att inom den bestämda summan, 100,000 R:dr, utgå för hvarje år
endast till så stor del, som erfordrats till fyllnadspensionernas åstadkommande, hela kreditivsumman
likväl blifvit å konto med Rikets Ständers Riksgälds-kontor uppdebiterad
samt att det belopp häraf, som icke behöft under året anlitas, eller 16,692 R:dr 41
öre, utbalanserats såsom öfverskott, fastän detsamma icke utgjort en behållning för Arméens
pensionskassa, utan bort Riksgälds-verket besparas.
14
— 106
Amiralitets-krigsmanskassan.
Utaf Direktionen för denna Kassa hafva Revisorerne fått sig tillställde 2:ne utdrag
ur räkenskaperna för revisionsåret, hvaraf inhemtas följande förhållande med in
komster
och utgifter:
Pensionsfonden.
Inkomster:
Intressemedel
52,441: 61.
Anslag af lotsverket
1.500: —
Förverkade båtsmanslöner
1,458: 86.
Af- och tillträdes-afgifter  25,500: —
Inskrifningspenningar
300: —
Årliga afgifter
2,760: 35.
Centonalmedel  9,000: —
Pensionsafgifter
20,282: 37.
Avancementspenningar eller befordringsafgift
845: —
Nådår eller begrafningshjelp
3,005: —
Extra inkomster
438: 33.
Reservstatsmedel
21,009: 50.
Statsbidrag till förhöjning af gemenskapens pensioner  39,004: —
Summa 177,545: 2.
Utgifter:
Pensioner till Flottans embets- och tjenstemän
99,918: —
Dito till dito gemenskap  61,515: 96.
Löner till embets- och tjenstemän
9,600: —
Ar voden till dito
1,800: —
Nådår eller begrafningshjelp
2,493: 75.
Bevillningsafdrag å räntor
717: 31.
Summa 176.045: 2.
Gratialfonden.
Inkomster:
Intressemedel
46.408: 94.
Arm- och lastpenningar
4,500: —
Passagerareafgifter -  2,955: —
Extra inkomster  42: —
Saköresmedel
3,979: 6.
Tomtören  90: 50.
Gratialafgifter
12,332: 99.
Vakans- och liggetidsbesparingar
2,520: —
En-per-mille-afgift
6,675: —
Summa 79,503: 49-
— 107 —
Utgifter:
Gratialer till enkor och barn
59,586: 23.
Nådegåfvor
‘279: 50.
Gratifikationer
5,002: —
Inqvarteringspenningar
276: —
Arfvoden  525: —
Extra utgifter
1,316: 70.
Bevillningsafdrag af räntor
595: 8.
Summa 67,580: 51.
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.
Dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkning,
redovisa inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
108,514: 61.
Uppbörd:
Statsanslag:
Till aflöningar
27,906: 25.
» rese- och undersökningskostnader samt expenser 25,000: —
» reparationer å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms
broar
1,712: 50.
» dito å Albrektsunds kanal
314: 12.
» inköp af 36 exemplar utaf Tidskrift för byggnadskonst
och ingeniör-vetenskap  540: —
» Skeppsholms brobyggnad
28,475: —
» bro- och vägbyggnad vid Almarestäk  20,000: —
Direktionernas för farleden å Upsala å och för Upsala
ångfartygsbolag bidrag till dito
10,000: —
Försäljningsmedel m. m
256: 40. 114,204: 27.
Balans till år 1862:
Skuld
522: 9.
Summa 223,240: 97.
Skuld
— 108 —
Kredit.
Balans från år 1860:
796: 53.
Utgifter:
Aflöning
27,725: —
Rese- och undersökningskostnader
20,217: 49.
Kontors-expenser
1,033: 25.
Skeppsholms brobyggnad
87,382: 40.
Bro- och vägbyggnad vid Almarestäk  17,312: 14.
Reparationer å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms
broar
1,712: 50.
Inköp af 36 exemplar af Tidskrift för byggnadskonst
och ingeniör-vetenskap
540: — 155,922: 78.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
27,488: 89.
Inventarier och materialier
17,748: 33.
Oredovisade anslag  21,284: 44. 66,521: 66.
Summa 223,240: 97.
§ 1.
På sätt Styrelsens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse upplyser, utgjorde
vid revisionsårets slut behållningarne å Styrelsens räkning i Rikets Ständers
Bank följande belopp:
å f. d. vattenkommunikations-fonden
575: 75.
» anslaget till resor, undersökningar och expenser för allmänna arbeten 8,233: 85.
» anslaget till brobyggnad mellan Kyrk- och Skeppsholmarne
3,475: —
» anslaget till reparation å bron öfver Bodsjösundet
1,400: —
» anslaget till anläggning af ny bro öfver Almarestäk-sundet
11,000: -
Summa 24,684: 60.
och då härtill lägges den hos Kapten Berg befintliga kassa för brobyggnaden
mellan Kyrk- och Skeppsholmarne
2,804: 29.
utgör hela kontanta behållningen
27,488: 89.
hvilken summa äfven finnes i förestående tabell upptagen.
Det belopp, som under titel oredovisade anslag finnes utbalanseradt i Styrelsens
hufvudbok och derifrån utfördt i förestående tabell, utgjordes af förskjutna kostnader för
allmänna arbeten, nemligen:
till Konungens Befallningshafvande i länen
17,138: 6.
sjön Tåkerns sänkning
146: 38.
undersökningar
4,000: —
Summa 21,284: 44-
— 109 —
§ 2.
Af en den underdåniga berättelsen bifogad förteckning inhemtas, att Kongl. Maj:t
under år 1861 beviljat statsbidrag till följande arbeten:
Från riks statens sjette hufvudtitel:
Vägomläggning vid Burebacken i Amnehärads socken af
Skaraborgs län
Dito vid Brickebackarne i Almby socken af Örebro län
Färjeroddens öfver Augermanelfven förflyttning från Nyland
till Hammar
Sänkning af gatan öfver Pantarholmen i Karlskrona ....
Vägomläggning vid Rindboliden (belägen på vägen mellan
Norlida och Gisslaveds gästgifvaregårdar i Jönköpings
län) hvartill år 1858 från vägbyggnads-fonden
beviljades 1,500 R:dr, ytterligare
Reparation af vägen vid Fallklippan, belägen mellan
Grenna stad och Sjöberga gästgifvaregård,
Från handels- och sjö farts-fonden:
Falkenbergs hamnbyggnad, hvartill Rikets Ständer vid
1856—1858 års riksdag beviljade 20,000 R:dr såsom
anslag och 47,000 R:dr såsom lån. ytterligare
Brobyggnad m. m. vid Almarestäk  ....
Från väghyggnads-fonden:
Anläggning af nya vägar från Roknäs by till Aby eif
samt från Boksele till Aborrträsk och Arvidsjaur
i Norrbottens län
Vägomläggning förbi Stads- och Bybackarne nära staden
Sundsvall
Vägomläggning förbi Ödsbacken, belägen mellan Frånö
och Nylands gästgifvaregårdar i Westernorrlands län
Omläggning af landsvägen mellan Jemtland och Herjeådalen
vid Vältarne å Klöfsjöfjäll
Väganläggning från Stuguns kyrkoby till Borgvattnets
kapell i Jemtlands län
Vägomläggning vid Genvalla- och Äkerängsbackarne i
Sunne socken af Jemtlands län
Väganläggning mellan Kårgärde och Winelfs byar i
Hackås socken af Jemtlands län
Vägomläggningar mellan Kurlands och Löfviks gästgifvaregårdar
i Undersviks socken af Gefleborgs län
Vägförbättring vid Dufvebacke, belägen mellan Tibble
och Bålsta gästgifvaregårdar i Upsala län,
Vägomläggningar mellan Ensta och Brottby gästgifvargårdar
i Stockholms län
Beviljadt statsbidrag.
Anslag. Lån.
1,800: —
1,000: —
3,000: -
5,000: —
500:
250:
20,000: —
50.000
18.500
31.500
15,800
15.000
5.000
4.000
17,300
2.000
11,200
40,000:
— 110 —
Vägförbättring vid Äfversta backe samt brobyggnad
mellan Arboga och Orebro
2,000: —
Vägomläggning mellan Helleforss och Orrestad eller Flens
jernvägs-station i Södermanlands län  24,000: —
Vägförbättringar vid Skjulstabrickan och Tandla bro,
mellan Eskilstuna och Nästorps gästgifvaregård .... 3,000: —
Vägomläggning mellan Husbyfjöl och Hellestad i Oster
götlands län
12,650: —
Dito mellan Grenna och Lyckås i Jönköpings län
60,000: —
Dito mellan Westervik och Werkebäcks lastningsplats
till Lunds gästgifvaregård
18,200: —
Väganläggning mellan Wissefjärda och Wassmolösa i
Kalmar län
25,500: —
Vägomläggning mellan Borås och Slätthult
22,500: —
Dito från Saltkällan till Qvarntorp, mellan Uddevalla
och Strömstad
8,500: —
Dito vid Röshults lid i Bergs socken af Kronobergs län 6,600: —
Dito vid Allatorps- och Silltorpsliderne i Blekinge län 7,260: —
Dito vid Åsljunga i Kristianstads län
12,700: —
Dito vid Rya i dito dito
10,000: —
Från v ottenaftappnings-fonden:
Utdikning vid Kuckola by i Norrbottens län
— 15,000:
Dito af Hamptjerns- och Degerrayrerna i Degerforss socken
af Westerbottens län
— 7,800:
Dito af myrer i Ströms socken af Jemtlands län
—•— — 7,000:
Sänkning af sjöarne Hertén, Håsjön och Hertetjern i
Bollnäs socken af Gefleborgs län
— 8,000:
Utdikning af Wänge- och Läby-träsk samt sänkning
af Ålby- och Ekeby-sjöar i Upsala län....
— 13,000:
Sänkning af Schedevi-, Westlanda-, Oster- och Sundängs
sjöarne
i Westerås län
— — 14,000:
Utdikning af Granhammarskärren i Winteråsa och Kräcklinge
socknar af Örebro län
— 22,500:
■Sänkning af Wisjön i Tveta härad ,af Jönköpings län  — 2,000:
Utdikning af Höka- och Böhle-sjöar i Östra härad af dito  — 2,300:
Sänkning af Svinsjön i Westra hiirad af dito
— 3,000:
Utdikning af sank mark vid Björnasjö m. fl. hemman
i Oskars socken af Kalmar län
— 4,500.
Sänkning af sjöarne Närén och Köttsjön i Elfsborgs län
— 6,000:
Dito af Stensån i Hallands län
— 15,000:
Dito af Madaån i Kronobergs län
— 14,550:
Dito af Bohults sjö i Kristianstads län
— 3,300:
Från fonden för smärre hamnbyggnader och
årensningar:
o
Upprensning af Augermanelfvens södra gren
26,000: — ——
Dito af farleden mellan Wermdön och Ingarön 7,500; —
— lil —
Anläggning af kaj och lastbrygga vid Gamleby i Kalmar
län
Förstärkning af norra vågbrytaren vid Cimbrishamn ....
Af Rikets Ständer särskildt anvisade bidrag:
Vaganläggning från Storbacken i Öfver-Luleå socken,
genom Jockmocks kyrkoby till sjön Waikijaur ....
Brobyggnad öfver Umeå eif vid Umeå stad
Hamnbyggnad vid Grenna
Dito vid Amål
Dito vid Karlstad, hvartill Rikets Ständer år
1858 beviljade ett lån af 100,000 R:dr, ytterligare
Upprensning af Rottne å och jetéanläggning vid åns
utlopp
Bortsprängning af Röda berget i Göta eif
Uppmuddring af segelleden till Piteå och anläggning af
en lastbrygga
Anläggning af jernväg från Borås till vestra stambanan
vid Herrljunga
6,000: —
20,500: —
40,000: —
27,500: —
37,500: —
8,000: —
55,000: —
37,500: —
8,000: —
70,000: —
40,000: —
10,000: —
26,000: —
—
1,436,666: 67.
§ 3.
Räkenskaperna hafva hos Revisorerne icke föranledt till någon erinran.
Statens jernvägsbyggnader.
Redovisningen för de till statens jernvägsbyggnader anvisade medel innefattas i
följande åtta hufvudböcker, nemligen för:
l:o Öfverstyrelsen;
2:o Westra stambanan, byggnadsafdelningen;
3:0 Westra stambanan från Stockholm, färdiga banan;
4:o Westra stambanan från Göteborg, färdiga banan;
5:o Sammanbindningsbanan Örebro—Hallsberg;
6:o Södra stambanan från Malmö, byggnadsafdelningen;
7:o Södra stambanan från Malmö, färdiga banan;
8:o Södra stambanan från Falköping.
I Kongl. Kammar-rätten hafva räkenskaperna för revisionsåret ännu icke i sin
helhet undergått granskning.
- 112 —
Förhållandena med inkomster och utgifter inhemtas af nedanstående tabeller:
a) Öfverstyrelse!!.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
554,104: 62.
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret
■••• 3,600,000:
Balans till år 1862:
Skulder
771,308: 11.
Summa R:dr 4,925,412: 7 .
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
34,543: 34.
Utgifter:
Förvaltningskostnader:
Tjenstemäns aflöning  -  56,235: 26.
Rit- och skrifmaterialier samt postporto  3,819: 33.
Hushyra, ved och ljus
1,834: 55.
Diverse utgifter
61,589: 61.
~S:r 123,481: 75,
hvilken summa upptages inom linien, såsom varande uti utgifterna för
de särskilda banorna inbegripen.
Levereringar:
till Westra stambanan
3,634,681: 54.
» Södra dito från Malmö
700,587: 65.
» dito dito från Falköping
27,352: 1.
« sammanbindnir.gsbanau Örebro—Hallsberg
380,560: 77. 4,743,181: 97.
Balans till år 1862:
Kontant behållning, jemte förskotter
100,704: 67.
Fordringar
33,056: 43.
Inventarier
11,898: 73.
Modeller
2,027: 59. 147,687: 42.
Summa 4,925.412: 73.
— 113 —
b) Westra stambanan; bygguadsaftlelnlugen.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
7,903,613: 63.
Leverering:
Från Öfverstyrelsen
3,634,681: 54.
» Kongl. Stats-kontoret
2,400,000: — 6.034,681: 54.
Balans till år 1862:
Skulder
37,542: 17.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
Utgfter:
Tjenstemäns aflöning
Förrådets underhåll
Diverse arbeten
Jordarbeten
Bergsprängning
Kulvertar och afloppstrummor
Viadukter och broar
Väganläggningar i banan
Vägomläggningar
Ballastning
Transport och nedläggning af sliper och räler samt
slipers upphandling
Bangårdar och byggnader
Stängsel, grindar och bommar
Rörliga materielens uppsättning
Sjukvården
Helg-, regn- och rastedagar
Expropriationskostnader
Diverse utgifter
..
Marschkostnader och kommenderingsbefälets aflöning
Afskrifning (slitning å förrådet)
Öfverstyrelsen (förvaltningskostnader)
Förvandling (effekters slopning)
Summa
13,975,837: 34.
60,171: 80.
175,810: 55.
191,250: 83.
52,635: 8.
1,422,773: 87.
272,547: 27.
118,032: 97.
112,093: 12.
85,281: 50.
45,948: 2.
280,780: 48.
331,192: 2.
163,386: 56.
101,564: 23.
23,891: 92.
42,212: 9.
13,996: 78.
86,143: 80.
87,451: 4.
27,793: 2.
312,243: 17.
58,094: 40.
5,298: 30.
4,010,421: 2.
Transport: 4,070,592: 82.
15
— 114 —
Transport: 4,070,592: 82.
Levereringar:
Till Södra stambanan från Falköping
401,700: —
» sammanbindningsbanan Orebro Hallsberg  422,181: 75.
823,881: 75.
Balans till år 1862:
540,925: 21
Kontant behållning jemte förskotter  -
Fasta, från banan oskiljaktiga, inventarier och byggnader
4,460,749: 36.
Öfriga inventarier och materialier
1,854,645: 92.
Provisionella byggnader
105,887: 90.
Bangårdar och byggnader
1,700: —
Lägenheten Liljeholmen
100,000: —
Vaktstugor och postkurar
5,650: —
Fordringar
2,011,804: 38.
9,081,362: 77.
Summa 13,975,837: 34.
Anmärkning :
Såsom utgifter för jernbanan hafva alförts:
år 1855
823,392: 70.
1856
2,054,143: 5.
1857
3,472,042: -
1858
3,566,739: 12.
1859
3,691,604: 74.
1860
3,916,510: 49.
1861
4,010,421: 2.
Tillsammans 21,534,853: 12.
c) Westra stambanan från Stockholm; färdiga banan.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
485,012: 6.
Uppbörd:
Trafik-inkomster  149,023: 84.
Diverse inkomster
574: 24. 149,598: 8.
Balans till år 1862:
Skulder
665,580: 10.
Summa 1,300,190: 24.
— 115 —
Kredit.
Balans från år 1860 :
Skulder
486,274: 63.
Utgifter:
Ofverstyrelsen:
Förvaltningskostnader
2,620: —
Byrå-afdelningen:
Tjenstemäns aflöning
962: 50.
Rit- och skrifmaterialier m. m  166: —
Diverse utgifter  - 1,405: 31. 2,533: 81.
Ingeniör-af delningen:
Tjenstemäns aflöning
2,117: 50.
Banvallens underhåll
442: 24.
Ballastningens dito
9,980: 92.
Viadukters och broars dito
16: 16.
Vägöfvergångars dito
12: 48.
Kulvertars och afloppstrummors dito .... 27: 84.
Stationers och husbyggnaders dito
309: 38.
Stängsels dito
46: 98.
Inläggning af nya räler  17: 50.
Telegrafers och signalers underhåll
186: 49.
Banbetjeningens aflöning
17,748: 38.
Diverse utgifter
3,517: 78.
Snöskottningar  3,145: 11. 37,568: 76.
Trafik-afdelningen:
Tjenstemäns aflöning
22,882: 15.
Bevakning och signalering
1,488: 15.
Betjening för passagerare-och godstrafiken 19,627: 1.
Skrifmaterialier och tryckningskostnader 5,412: 5.
Ved och belysning inom stationerna .... 3,859: 45.
Diverse utgifter
2,855: 87. 56,124: 68.
Maskin-afdelningen:
Tjenstemäns aflöning
5,826: 68.
Maskiners och verktygs underhåll  1,532: 30.
Lokomotivers och tendrars dito
5,310: 87.
Passagerarevagnars dito
2,571- 50.
Godsvagnars dito
1,446: 34.
Aflöning åt lokomotivförare m. m  12,452: 51.
Materialförbrukning
28,238: 67.
Diverse arbeten
1,794: 5. 59,172: 92.
Transport: 158,020: 17. 486,274: 63.
— 116 —
Transport: 158,020. 17. 486,274: 63.
För råds-afdelning en:
Tjenstemäns aflöning
2,300: —
Förrådets underhåll
673: 26.
Transportkostnad för inventarier
108: 20.
Diverse utgifter  „. 106: 93. ^ 3,188: 39. 161,208: 56.
Bulans till år 1862:
Kontant behållning  3,095: 46.
Behållning af inventarier
618,427: 52.
Dito » materialier
31,184: 7. 052,707: 5.
Summa 1,300,! 90: 24.
d) Westra stambanan från Göteborg j färdiga banan.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
1,344,186: 11.
Uppbörd:
Trafik-inkomster
648,648: 67.
Diverse inkomster  7,867: 4. 656,515: 71.
Balans till år 1862:
Skulder
1,145,915: 9-3.
..  Summa 3,146,617: 80.
Kredit:
Balans från år 1860:
Skulder
1,129,748: 10.
Utgifter:
Ofver styr elsen:
Förvaltningskostnad
11,504: 30.
Byrå-afdelningen:
Tjenstemäns aflöning
3,151: 97.
Rit- och skrifmaterialier samt postporto 869: 62.
Hushyra, ved och ljus
45: —
Diverse utgifter
853: 18. 4,919: 77.
Transport: 16,424: 7. 1,129,748: 10.
— 117 —
Transport:
Ing enior-afdelning en:
Tjenstemäns aflöning
5,449:
8.
Banvallens underhåll
3,133:
14.
Ballastningens dito
. 36,245:
60.
Broars dito
1,512:
37.
Vägöfvergångars dito
. 1,826:
50.
Kulvertars och afloppstrummors
dito ...
493:
7.
Stationers och husbyggnaders
dito ...
. 42,601:
76.
Stängsels
dito ...
. 9,223:
38.
Inläggning af nya sliper
. 9,142:
71.
Dito af nya räler
1,504:
86.
Telegrafers och signalers underhåll
. 5,407:
14.
Banbetjeningens aflöning
. 43,607:
13.
Diverse utgifter
. 12,489:
60.
Snöskottningar
. 4,797:
71.
16,424: 7. 1,129,748: 10.
177,434: 5.
Trajik-afdelningen:
Tjenstemäns aflöning
41,046: 18.
Bevakning och signalering  4,719: 5.
Betjening för passagerare-och godstrafiken 53,028: 81.
Skrifmaterialier och postporto m. m  4,605: 62.
Yed och belysning inom stationerna .... 5,414: 97.
Diverse utgifter
6,544: 50. 115,359: 13.
Maskin-afdelning en:
Tjenstemäns aflöning
9,831: 58.
Maskiners och verktygs underhåll  7,518: 27.
Lokomotivers och tendrars dito
36,335: 9.
Passagerare vagn ars dito
6,558: 53.
Godsvagnars dito
13,261: 99.
Aflöning åt lokomotivförare m. fl  39,415: 64.
Material-förbrukning
74,977: 59.
Diverse utgifter
1,775: 18. 189,674; 27.
Förråds-af delningen:
Tjenstemäns aflöning
3,416: 25.
Förrådets underhåll
7,366: 95.
Transportkostnad för materialier
1,861: 91.
Dito för inventarier
76: 46.
Diverse utgifter
1,154:. 20.
Kassation och nedslopning
836: 43. [4 712- 20
Balans till år 1862:
Kontant behållning  6,180: 23.
Inventariers värde
1,196,414: 84.
513,603: 72.
Transport: 1,202,595: 7. 1,643,351: 82.
— 118 —
Transport: 1.202,595: 7. 1,643,351: 82.
Materialiers värde
124,775: 37.
Fordringar
175,895: 54.
Summa
3,146,617: 80.
e) Sammanbinduingsbanan Örebro—Hallsberg.
Debet.
Tillra,nrar ..
Balans från år 1860:
60,192: 50.
Leverering:
Från Öfverstyrelsen
380,560: 77.
» Westra stambanan
422,181: 75.
802,742: 52.
Skulder
Balans till år 1862:
40,094: 97.
Summa
903,029: 99.
Kredit.
Skulder
Balans från år 1860:
18,591: 80.
Utgifter:
Tjenstemäns aflöning  31,465: 35.
Förrådets underhåll
12,282: 38.
Diverse arbeten  1,023: 86.
Jordarbeten
118,389: 23.
Bergsprängning
3,324: 5.
Kulvertar och afloppstrunnnor
8,236: 43.
Viadukter och broar
35,918: 71.
Viiganläggningar
6,911- 12.
Vägoniläggningar
945: 42.
Ballastning
53,513: 48.
Transport och nedläggning af sliper och räler  57,330: 74.
Bangårdar
51,774: 61.
Vaktstugor och postkurar
206: 8.
Stängsel, grindar och bommar
6,995: 13.
Rörliga materielens uppsättning  1,549: 78.
Sjukvården  1,502: 26.
Helg-, regn- och rastedagar  2: —
Expropriations-omkostnader
7,754: 80.
Transport: 399,125: 43. 18,591: 80.
— 119 —
Transport: 399,125: 43. 18,591: 80.
Diverse utgifter  18,827: 22.
Afskrifning (slitning å förrådet)
33,509: 80.
^Förvandling (effekters slopning)  4,312: 22.
Öfverstyrelsen (förvaltningskostnader)
11,226: 67. 467,001: 34.
Balans till år 1862:
Materialier och inventarier
414,351: 96.
Provisionella husbyggnader
3,046: 17.
Anmärkta medel
38: 72. 417,436: 85.
Summa 903.029: 99.
Anmärkning:
Såsom utgifter för jernbanan hafva afförts:
år 1860  107,708: 31.
» 1861
467,001: 34.
Tillsammans 574,709: 65,
f) Södra stambanan från Malmö; bygguadsafdeluingen.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar  2,947,706: 7.
Levereringar:
Från Kongl. Stats-kontoret ■••• 1,250,000: —
» Öfverstyrelsen  700,587: 65. 1,950,587: 65
Balans till år 1862:
Skulder
446: 50.
Summa 4,898,740: 22.
K re dit.
Balans från år 1860:
Skulder  142,451: 13.
Utgifter:
Tjenstemäns aflöning  55,457: 53.
Förrådets underhåll
41,043: 41.
Diverse arbeten
31,933: 74.
Transport: 128,434: 68. 142,451: 13.
- 120 —
Transport
Jordarbeten  -
Bergsprängning
Kul vert ar och afloppstrummor
Viadukter och broar
Vägänlägguingar i banan
Vägomläggningar .
Ballastning
Transport och nedläggning af sliper och räler samt
upphandling af sliper
Bangårdar och byggnader
Stängsel, grindar och bommar
Rörliga materielens uppsättning
....
Sjukvården
Expropriations-omkostnader
Diverse utgifter
Förvandling (effekters slopning)
Afskrifning (slitning å förrådet)
Öfverstyrelsen (förvaltningskostnad)
Balans till år 1862:
Kontant behållning, jemte förskotter
Fasta, från banan oskiljaktiga, inventarier
Öfriga inventarier samt materialier
Provisionella husbyggnader
128,434: 68.
491,182: 17.
29,342: 44.
35,685: 94.
70,897: 67.
18,913: 7.
9,430: 72.
84,222: 75.
142,451: 13.
Anmärkning:
Såsom utgifter för jernbanan hafva afförts:
år 1855
» 1856
» 1857
» 1858
» 1859
» 1860
» 1861
Tillsammans
104,585: 86.
90,840: 61.
42,372: 64.
3,315: 80.
11,358: 35.
4.884: 12.
23,117:33.
899; 32.
76,938: 62.
27,293: 16.
1,253,715: 25.
77,561: 25.
2,002,801: 65.
558,777: 88.
32,082: 21.
831,350: 85.
3,502,573: 84.
Summa
4,898,740: 22.
268,576: 92.
685,092: 21.
652,910: 85.
942,381: 39.
737,561: 44.
568,591: 67.
1,253,715: 25.
5,108,829: 73.
; färdiga hauan.
D ebet.
Tillgångar
Balans fr,
1860:
853,162: 68.
Transport:
853,162: 68.
121 —
Transport:
Uppbörd:
Trafik-inkomster
Hushyror
Diverse inkomster
Balans till år 1862:
Skulder
Kredit.
Balans från år 1860:
367,472:
62.
1,000:
—
1,341:
9.
Sunni
Skulder
Utgifter:
Ofverstyrelsen.
Förvaltningskostnader  .
6,455: 70.
Byrå-a fdelning en.
Tjenstemäns aflöning
2,746: 2.
Rit- och skrifmaterialier tn. in.
599: 94.
Hushyra, ved och ljus
110: 62.
Diverse utgifter
2,012: 58. 5,469: 16.
Ingeniör-afdelningen.
Tjenstemäns aflöning
3,300: —
Banvallens underhåll
.. 3,421: 25.
Ballastningens dito
25,580: 30.
Broars dito
754: 64.
Vägöfvergångars dito
266: 45.
Kulvertars och afloppstrummors dito .... 52: 96.
Stationers och husbyggnaders dito .. 7,132: 1.
Stängsels dito 1,512: 67.
Inläggning af nya sliper
2,675: 16.
Dito af nya räler ....
1,662: 93.
Telegrafers och signalers underhåll
185; 9.
Banbetjeningens aflöning
34,573: 24.
Diverse utgifter
1,349: 3.
Snöskottning
14,135: 68. 96,581: 41.
Trafik-afdelningen.
Tjenstemäns aflöning
29,520: 43.
Bevakning och signalering
9,287: 59.
Transport: 38,808: 2. 108,506: 27.
853,162: 68
369,813: 71
801,781: 33
2,024,757: 72
717,076: 32
717,076: 32.
16
— 122 —
Transport: 38,808: 2. 108,506: 27. 717,076: 32
Betjening för passagerare- och gods
trafiken
25,966: 86.
Skrifmaterialier och tryckningskostnader 3,432: 5.
Yed och belysning inom stationerna .... 2,763: 28.
Diverse utgifter
5,901: 25. 76,871: 46.
Maskin-ajdelning en.
Tjenstemän» aflöning
3,427: 20.
Maskiners och verktygs underhåll ..  6,482: 72.
Arbeten för Ingeniör-afdelningen
1,855: 6.
Dito » Trafik- dito
78: 42.
Dito » Förråds- dito
332: —
Lokomotivers och tendrars underhåll .... 10,303: 6.
Passagerarevagnars dito .... 1,842: 73.
Godsvagnars dito .... 5,373: 63.
Lokomotivförares m. fl:s aflöning
18,279: 69.
Materialförbrukning
38,706: 99.
Diverse utgifter
2,528: 87. 89,210: 37.
Förråds-afdelningen.
Tjenstemäns aflöning
2,460: —
Förrådets underhåll
49: 60.
Transportkostnader för materialier
1,401: 37.
Dito för inventarier
14: 54.
Diverse utgifter
1,003: 13. 4,928: 64.
Balans till år 1862:
279,516: 74.
Kontant behållning
867: 34.
Behållna inventarier och materialier
921,259: 21.
Fordringar
106,038: 11. 1.028.164: 66.
Summa 2,024,757: 72.
h) Södra stambauau från Falköping.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
309,318: 60-
Leverering:
Från Westra stambanan  401,700: —
» Öfverstyrelse!!
27,352: 1. 429,052: 1.
Transport:
738,370: 61.
— 123 —
Transport: 738,370: 61.
Balans till år 1862:
Skulder
203,668: 81.
Summa 942,039: 42.
K re dit.
Balans från år 1860:
Skulder
210,288: 43.
Utgifter:
Tjenstemäns aflöning
36,729: 89.
Förrådets underhåll
26,966: 13.
Diverse arbeten
2,920: 59.
Jordarbeten
137,618: 18.
Bergsprängning  17,101: 4.
Kulvertar och afloppstrumraor
46,390: 23.
Viadukter och broar
13,483: 59.
Väganläggningar i banan
3,285: 64.
Vägomläggningar
1,205: 14.
Ballastning
24,562: 65.
Transport och nedläggning af sliper och räler samt
slipers upphandling  6,540: 7.
Bangårdar med byggnader  38,620: 57.
Stängsel, grindar och bommar
7,300: 56.
Sjukvården
5,314: 87.
Helg-, regn- och rastedagar
32: 64.
Expropriations-omkostnader
2,828: 65.
Diverse utgifter
10,771: 14.
Förvandling (effekters stöpning)
797: 83.
Afskrifning (slitning å förrådet)
15,995: 7.
Ofverstyrelsen (förvaltningskostnader)
6,287: 52. 404,752:
Balans till år 1862:
Kontant behållning jemte förskotter
33,616: 26.
Materialier och inventarier
262,863: 25.
Provisionella husbyggnader
9,564: —
Vaktstugor och postkurar
18,685: 32.
Telegrafer och signaler
610: 21.
Anmärkta medel
10: 85.
Fordringar
1,649: 10. 326,998: 99.
Summa
942,039: 42.
— 121
Anmärkning:
Såsom utgifter för jernbanan hafva afförts:
år 1858
258,293: 7.
» 1859
346,281: 73.
» 1860
469,281: 39.
» 1861
404,732.- —
Tillsammans 1,478,608: 19.
För jernvägsarbetena har under revisionsåret blifvit från Kongl. Stats-kontoret,
på grund af särskilda Kongl, bref, utanordnadt ett sammanräknadt belopp af 6,750,000
R:dr, nemligen dels ordinarie årsanslaget, 6,250,000 H:dr, dels i afräkning å 1862 års
anslag 500,000 R:dr. Då härtill läggas såväl de i December månad år 1860 till Malmö
ränteri från Kongl. Stats-kontoret levererade 100,000 i :dr, hvilka först i Januari månad
år 1861 kommo jernvägskassan tillhanda, som ock de 400,000 R:dr, hvilka, på
grund af Kongl, brefvet den 15 November sistnämnde år, blifvit ytterligare i afräkning
å 1862 års anslag i Kongl. Stats-kontoret förskottsvis lvftade, uppgår summan af de
intill 1861 års slut för statens jernvägsbyggnader utbetalta medel till 7,250,000 R:dr.
Beloppen af de ifrån jernvägsbyggnadernas början intill 1861 års slut anslagne
och använde medel inhemtas af bilagde tabell:
(Bil. Litt. Q.)
Jemte det f. d. Chefen för statens jernvägsbyggnader i en till Kongl. Majit den
10 Augusti 1863 ställd underdånig berättelse, angående arbetenas fortgång å statens
jernvägsbyggnader under revisionsäret, hänvisar till den vid sistförflutne statsrevision
afgifna redogörelse för de allmänna grunder, han ansett sig böra följa vid utförandet af
det honom anförtrodda uppdrag, från hvilka grunder han vid arbetenas fortsatta utförande
icke funnit sig ega skäl att afvika, meddelar han i denna. Revisorerne nu delgifna
berättelse, bland annat följande:
»Beträffande rälstillverkning af svenskt jern, anser jag mig böra nämna, att ehuru,
enligt hvad i min berättelse för förra året blifvit uppgifvet, Motala mekaniska verkstad
erbjudit sig att mot ett pris af 8 R:dr per centner leverera 20.000 centner räler, har
dock efter 2 års förlopp denna verkstad icke ansett med sin fördel öfverensstämmande
att fullgöra en sådan leverans. Deremot har samma verkstad, till lika pris som för
engelska lokomotiver, levererade i svensk hamn, lörfärdigat sådane maskiner lill fullt
samma godhet som de engelska; och om man får anse det svenska jernet i vissa delar
tillförlitligare än det engelska, så skulle dessa inhemska maskiner till och med kunna
anses öfverträffa de utländska. Jag har således anledning att ytterligare bekräfta mitt
i förra årets berättelse uppgifna förhållande, att utom räler, hvilka sannolikt fortfarande
komma att från utlandet införskrifvas, kunna nu alla för jernvägarne och deras materiel
erforderliga redskaper, maskiner och vagnar inom landet till med de utländska
jemförlig? priser tillverkas. Annu införskrifvas visserligen fjedrar till gods- och passagerarevagnar,
men då nyssnämnde verkstad till de af densamma levererade lokomoti
-
Bil. Litt. Q. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 124.
Beräkning öfver de till Statens jern vägsbyggnader och särskilda bandelar anslagne och använde medel till 1862 års slut.
Vestra
Södra
Södra
Summ a.
Stambanaii
Stambanan
Stambanan
jemte utgrening
från
från
Använde
Statsanslag.
till Orebro.
Falköping.
Malmö.
medel.
Vid 1854 års riksdag till påbörjande af Statens jernvägsbyggnader anslagna medel, R:dr R:mt
6,000,000
—
—
1,500,000
—
—
7,500,000
—
„ 1857 „ „ „ fortsättning af samma byggnader „ „ „ „
14,075,000
—
1,300,000
—
4,625,000
—
—
20,000,000
-
,, 1 860 ,, J» ,, ,, « 99 99 99 99 99 „
17,559,368
—
1,440,632
—
6,000,000
-
25,000,000
—
Summa
37,634,368
2,740,632
—
12,125,000
—
52,500,000
—
Från denna summa afgår, enligt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 16 September 1857, den kontanta be-
hållning, som af de vid 1854 års riksdag beviljade medel fauns oanvänd vid 1856 års slut, med
130,000
—
270,000
-
——
—
400,000
—
då verkliga anslaget för Statens jernvägsbyggnader således utgör  -
37,504,368
—
2,740,632
11,855,000
—
—
52,100,000
För jernvägsbyggnader äro, af de utaf Rikets Ständer anvisade, bär ofvan upptagne medel, använde:
för de under år 1855 utförde arbeten
1,717,500
—
307,500
—
2,025,000
—
99 99 9* 99 1856 ,, ,9
4,152,500
—
—
922,500
—
5,075,000
—
99 9 9 9 9 99 1 8 57 ,, ,,
-
3,525,000
1,995,000
—
5,520,000
-
99 99 *,9 99 1858 ,, ,,
5,544,510
42
296,299
60
1,682,213
40
7,523,023
42
99 9 9 9 9 99 1 8 59 ,, „ .
4,764,559
36
347,913
35
895,650
27
6,008,122
98
99 99 99 99 1860 ,, ,,  -
5,693,113
16
528,673
41
857,505
75
7,079,292
32
99 99 9 9 99 1 861 ,, .,
6,013,542
31
429,052
1
1,950,587
58
8,393,181
90
De för år 1862 från Stats-kontoret utbetalde medel kunna icke förr än efter för samma år uppgjordt bokslut mellan
de särskilda stambanorna till siffran bestämmas, men någon betydligare skillnad i följande fördelning af anslaget
kan icke uppstå
3,243,55975
970,520
—
1,919,799
-
6,133,878
75
Summa: till jernvägsbyggnaderne använde medel, till och med den 31 December 1862, utgöra således
34,654,285
—
2,572,458
37
10,530,756
47,757,499
37
Af de beviljade anslagen återstå således vid 1863 års ingång;
i Riksgälds-kontoret, outtagna
2,712,711
—
37,045
—
1,324,244
—
4,074,000
—
samt behållning i kassorna
137,372
—
131,128
63
—
268,500
6.7
Summa R:dr R:mt
37,504,368
—
2,740,632
-
11,855,00y
—
52,100,000
—
— 1-25 —
verna förfärdigat fjedrar, som äro gröfre och svårare att tillverka än de för vagnarne,
så torde väl äfven inom kort behofvet af vagnsfjedrar kunna fyllas genom inhemsk fabrikation.
Den vigtiga frågan att genom träämnets inpregnering med någon passande metalllösning
kunna för framtiden bevara sliperna, eller rälernas underlag, mot förruttnelse,
och hvilken fråga jag i föregående redogörelser vidrört, har icke blifvit förbisedd.
Den nuvarande Styrelsen för trafiken å statens jernvägar är i tillfälle att genom
fortsatt iakttagelser vidare utbilda erfarenheten i detta ämne.
Huru jernvägsarbetena under 1861 fortskridit, inhemtas af efterstående i sammandrag
uppställda berättelse för hvarje särskild stambana.
Westra stambanan.
Arbetena å denna stambana hafva under i allmänhet gynnsamma förhållanden
oafbrutet fortgått. En särdeles tjenlig väderlek, synnerligast under höstmånaderna, god
tillgång på arbetsfolk, såväl genom kommendering ur Arméen sorn privata arbetare, hvilka
sednare för något lägre dagspenning än under föregående år kunnat erhållas, samt
slutligen en allt mera utbildad skicklighet hos arbetsbefälet har gemensamt bidragit till
det helas raska fortgång. Resultatet af dessa förhållanden öppnade också utsigterna att,
ett år tidigare än i generalplanen för Westra stambanans utförande varit antaget och
beräknadt, kunna fullborda denna bana, eller att redan under 1862 öppna densamma
för allmänna trafiken.
Då emellertid ett öfver beräkningen, vid årets början, så fortskyndadt arbete
fordrade ökadt anslag, så underrättades Kongl. Majit, i underdånig skrifvelse af den 9
November, att Westra stambanan efter all sannolikhet kunde fullbordas redan 1862,
derest ett särskildt förskott af 500,000 R:dr Rimt kunde för arbetets oafbrutna fortsättning
utbekoinmas; och i nådigt bref af den 15 November 1861 anbefalldes Kongl.
Stats-kontoret att af under händer varande medel, för ifrågavarande ändamål, låta utbetala
detta belopp, hvaraf dock endast 400,000 Ridr före årets utgång hunno användas. Genom
denna af Kongl. Majit beviljade tillökning i årets anslag för jernvägsarbetena blef
det möjligt att för år !86‘2 upprätta en arbetsplan, hvari hela Westra stambanans hufvudsakliga
fullbordan och öppnande för trafiken kunde upptagas.
Vid årets utgång var denna stambana till nästan hela sin längd terrasserad eller,
hvad som är detsamma, sjelfva banvallen anlagd; endast mellan Krigsberg och Billsbro,
på gränsen mellan Nerike och Södermanland, samt vid Höganäs, vester om Sparreholm,
återstodo tillsammans omkring 44,218 fot eller icke fullt 1 j mil af hela den 42 mil
21,600 fot länga banan mellan Stockholm och Göteborg.
I arbetsplanen för 1861 var en sammanräknad längd af 8 mil 14,927 fot bana
upptagen till terrassering; nära 7 mil borde enligt samma plan ballastas, och en sträcka
af^ 5 mil 9,000 fot beläggas med sliper och räler, men af redan anförda skäl blefvo
utöfver arbetsplanen verkställda icke mindre än 2 mil 20,172 fot terrassering, 2 mil
— 126
23,758 fot ballastning samt 4 mil 18,710 fot nedläggning af sliper och räler, hvarjemte
3 lokomotiver och 13 passagerarevagnar utöfver det i arbetsplanen för året beräknade
antal anskaffades. Dessa betydliga öfverskott å de hufvudsakligaste arbetsqvantiteterna
förklara behofvet af de i det föregående omnämnda, från Kongl. Stats-kontoret utbetalda,
400,000 R:dr utöfver från Riksgälds-kontoret, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers
beslut, aflemnade 6,750,0! 0 Rdr. Särskildt anser jag mig härvid böra upplysa, att åtskilliga
mindre broarbeten, vägöfvergångar och stationsbyggnader, hvilka fordrade mera
kontanta utgifter än egentligt arbete, blefvo något eftersatta, på det att den vigtiga
terrasseringen och ballastningen skulle kunna forceras, samt att 2,000 tons räler blefvo
från England levererade, hvilka först under år 1862 skulle liqvideras. Dessa omständigheter
förklara, huru det varit möjligt att, utan större tillskott än åberopade 400,000
i':dr, kunna utföra så stora sträckor terrassering, ballastning och rälsläggning utöfver
hvad som i arbetsplanen för året var upptaget och beräknadt.
A de efter hand från Södertelje vesterut fullbordade delar öppnades trafiken för
allmänhetens räkring den Esta Juni till Jerna station, 1,1 mil från den station, der sidobanan
till Södertelje afviker. och den Esta Oktober vidare till Gnesta, 1,6 mil från
Jerna samt 5,9 mil från Stockholm. Banan vesterut från Gnesta kunde vid 1861 års
slut, fastän icke öppnad för trafik, af lokomotiv befaras å en sammanhängande sträcka
af I | mil, och från banans under arbete varande vestra del, eller från Töreboda mot
Nerikes södra länegräns, var äfven vid årets utgång en sammanräknad längd af nära
3 mil för lokomotiv trafikabel.
För utförandet af dessa arbeten har användts dels en kommendering af Nerikes
regemente, 400 man, som den 18:de Maj inryckte på arbetslinien, dels en privat arbetsstyrka,
som under eu del af sommaren uppgick till 7,000 man, som alla vöro skattskrifna
i sina egentliga hemorter, dit desamma efter arbetenas afslutande återvände.
aninianbiuilningsbauan Örebro—Hallsberg.
Redan vid arbetsplanens uppställning för år 1861 antogs, att denna bana inom
följande årets utgång och i sammanhang med Westra stambanan mellan Töreboda och
Hallsberg skulle fullbordas, på det att trafiken mellan Göteborg och Orebro skulle pä
hela sträckan samtidigt kunna öppnas, och efter dessa bestämmelser i årets arbetsplan
hafva arbetena å denna särskilda bandel under år 1861 också bedrifvits Vid årets
utgång återstod att fullborda, af sjelfva banvallen endast 150 fot i längd, af ballastningen
11,606 fot och af nedläggningen af sliper och räler en sträcka af 29,850 fot.
Med undantag af de sanka ängarne på båda sidorna om Säbyholm, utmed Mosjön,
öfver hvilka jernbanan måste framföras dels på dyrbara faskinläggningar, dels
på djupa fyllningar till fast botten, har denna jernväg blifvit på en i allmänhet plan
och tjenlig terräng anlagd.
Södra stambanan från Jönköping till falköping.
De i underdåniga arbetsberättelsen för år 1860 omförmälda undersökningar för
banans utläggning emellan Mullsjön (öster om sjön Stråken) och Jönköping, hvilka icke
före samma års utgång hunno afslutas. fortsattes i början af år 1861 och fulländades
under loppet af Maj månad, hvarefter jag under den 2:dra Juli mottog Eders Kongl.
Maj:ts nådiga stadfästelse, såväl i afseende å banans sträckning som arbetenas fortsättning
söder om Mullsjön mot Jönköping. Bland de arbeten, som under året före
kommo
mellan Mullsjö och Jönköping, utgör fullbordandet af kulverten öfver Dumme-å
det anmärkningsvärdaste. Denna kulvert, som ligger i en dal eller fördjupning af terrängen
af mera än 60 fot under jernbanans plan, är den största byggnad, som förekommer
af detta slag å hittills utförda eller föreslagna delar af statens jernvägar. På den vestra
delen af denna bana. eller på sträckan mellan Falköping och Mullsjö, blef terrasseringen
fullbordad på hela längden, hvarjemte räler och sliper utlades direkt från Falköping
till på andra sidan om den blifvande eller nära fullbordade trafikstationen vid
Wartofta, eller på en längd af något mera än en mil. Byggnaderna vid Wartofta sta
tion
voro vid årets utgång fullbordade, och vid Sandhems station under arbete. Murningen
för landfästena till den stora bron öfver sjön Stråken voro färdiga, samt öfverbyggnaden,
af jernplåt, under arbete vid Motala mekaniska verkstad.
Alla dessa arbeten voro utförda i den ordning och med den plan, att den del
af banm, sorn är belägen mellan Falköping och Mullsjö. 3,5 mil i längd, i slutet af
1862 skulle kunna öppnas för allmän trafik,
Södra stanibauau fråu Malmö.
I planen för 1861 års arbeten å denna stambana hade terrassering af banan
beräknats till en längd af 3 mil 17,720 fot; men af till en del samma orsaker, sorn jag
redan, angående Westra stambanan, omnämndt, blef detta arbete utöfver planen bedrifvet
och ytterligare utsträckt på en längd af omkring ^ mil. Samma förhållande egde
rum med ballastnings-arbetet, hvilket utfördes till en längd af 3 mil 5,800 fot, i stället
för till den i arbetsplanen beräknade längd, 2 mil 13,000 fot. Genom denna betydliga
tillökning i arbetet kunde arbetsplanen för 1862 också uppgöras med säker beräkning
att banan skulle blifva fullbordad och öppnad för trafik förbi Elmhult samma år.
Sedan broar af jern numera kunna, till priser jemförliga med dem för engelskt
arbete tillverkas i Sverige, har nämde materiel till alla större broar blifvit användt, och
å linien mellan stationerne Hessleholm och Elmhult, å denna bana, blefvo under år
1861 fyra broar med öfverbyggnad af jern uppsatte, nemligen en öfver Helge-ån med
2 spann af 50 fot hvartdera, en öfver Alma-ån, äfven med 2:ne 50 fots spann, samt
2:ne mindre öfver Drif-ån.
Vid utförandet af denna betydliga längd fullbordad och ballastad bana blefvo
icke mindre än 105,350 kubikfamnar jord utgräfda och fyllda i mossar, sjöar och terrängens
fördjupningar, samt 557 kubikfamnar berg genomgräfda för banans utjemning.
Arbetsstyrkan, som utgjordes af privata arbetare, uppgick vid denna stambana,
under April, till omkring 2,000 man och växte till 2.650 under loppet af Maj och Juni.
Kommendering ur Arméen har aldrig behöft användas å denna stambana».
— 128 —
Den angående trafikens bedrifvande å statens jernvägsbyggnader under år 1861
särskildt afgifna underdåniga berättelse är hufvudsakligen af följande innnehåll:
Westra stambanan.
Stockholm—Gnesta.
Bantågen, hvilka under den närmaste tiden från banans öppnande egentligen endast
afsågo persontrafiken, började från och med den 7 Januari i861 äfven verkställa
transporter af gods. Särskildt för hvardera af dessa ändamål afsedda tåg hafva dock
sedan nyssnämnde dag icke varit anordnade, utan samtlige tågen varit s. k. blandade tåg.
— — — Antalet af dessa tåg, roed inberäknande jemväl af extra-tågen, uppgår, för den tid
denna berättelse omfattar, till 1,396; och utgör sammanlagda sträckan, som af desamma
passerats, 5,972,5 mil. Af de transporter, som härunder egt rum, har en icke obetydlig
del mot nedsatt fraktpris verkställts för de pågående jernvägsarbetenas räkning, äfvensom
åtskillig materiel för Kongl. Telegrafverkets räkning å banan kostnadsfritt fortskaffats.
Befordring af posten, som till en början verkställdes medelst å tåget anbragt
låda, har under årets sista månader försiggått i särskildt för ändamålet afsedda postoch
paketvagnar.
I föregående årsberättelser har redan blifvit anmärkt, att driftkostnaden icke
ökas i samma proportion som banlängden, eller med andra ord, att denna kostnad å en
bana af mindre längd i allmänhet står i ett ogynnsammare förhållande till inkomsterna
än å en längre bana, .särdeles då, såsom vid statens jernvägstrafik måste vara fallet,
anordningarna redan från början måste i vissa afseenden rätta sig efter den större banlängd,
som efterhand blifver för trafiken tillgänglig. Liksom å Westra stambanan från
Göteborg under de första trafikåren, hafva, äfven å Westra stambanan från Stockholm,
inkomsterna icke kunnat betacka utgifterna Brutto-inkomsten uppgick nemligen, enligt
årets bokslut, för denna bana endast till 149,598 R:dr 8 öre, eller per banmil till 34,154
R:dr 81 öre, under det att drift- och underhållskostnaden utgjorde sammanlagdt 161,208
R:dr 56 öre, eller per banmil 36,805 R dr 61 öre. Fördelad per tågmil, eller å hvarje
mil som af tågen passerats, utgör inkomsten 25 R:dr 5 öre och den deremot svarande
driftkostnaden 26 R:dr 99 öre.
Den rörliga materielen, hvilken sedan banans första öppnande hade erhållit en betydligare
tillökning, bestod vid 1861 års utgång af:
5 lokomotiver,
2 statsvagnar,
40 passagerarevagnar af olika klasser,
45 godsvagnar samt
10 boskaps- och virkesvagnar.
— 129 —
Göteborg—Töreboda.
Trafiken under år 1861 å denna bana visade en anmärkningsvärdt större liflighet
än under föregående år, då samina banlängd trafikerades. Inkomsterna, hvilka under
år 1860 utgjorde 585.530 R:dr 28 öre, uppgingo enligt 1861 års bokslut till icke
mindre än 656,515 R:dr 71 öre, och hade sålunda för tiden af ett år ökats med 70,985
R:dr 43 öre. Drift- och underhållskostnaden, ehuru till följd af den lifligare trafiken
något högre än den under föregående år, utgjorde deremot endast 513,603 R:dr 72 öre.
Fördelas denna summa på antalet af de mil, samtliga tågen under året tillryggalaggt,
och som utgör 19,892,7, så blir kostnaden per tågmil 24 R:dr 36 öre. hvaremot inkomsten,
efter samma beräkning, utgör 33 R:dr. Kostnaden per banmil utgjorde 30,035
R:dr 31 öre, samt den deremot svarande inkomsten 38,392 l-;:dr 73 öre.
Trafiktågens antal uppgick sammanlagdt till 1,534 stycken. Blott en enda gång
under årets lopp har uppehåll i bantågens turer till följd af snöfall inträffat, nemligen
den 15 November, å banan mellan Falköping och Sköfde.
Antalet fångar jemte fångförare, som under årets lopp å denna bandel transporterades,
utgjorde 350; och blef i afseende å såväl tiden som afgiften för dylika transporter
särskildt kontrakt med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs län under
April månad upprättadt.
Mot särskild debitering, här såsom å andra banor, verkställdes äfvenledes åtskilliga
transporter af förnämligast räler för Byggnads-afdelningens räkning.
I afseende å banans underhåll må särskildt nämnas, att under loppet af år 1861
räler till ett antal af 228 stycken blefvo å denna bana mot nya utbytta, och på samma
tid 6,710 stycken förruttnade sliper upptagna och med friska ersatta. Nämnde utgallring
af räler har dock ej förorsakats genom slitning utan genom tillverkningsfel, som
vid emottagandet icke kunnat upptäckas.
Okad bland annat med 3:ne lokomotiver, utgjorde den rörliga materielen vid
årets slut:
10 lokomotiver,
2 statsvagnar,
56 passagerarevagnar,
3 postvagnar,
1 fångvagn,
139 bagage- och godsvagnar, -
51 virkes- och vedvagnar,
4 hästvagnar samt
30 ballastvagnar.
17
— 130 —
Malmö—Hessleholm.
Denna bana, hvilken i förhållande till sin längd, 7,8 mil, jemförd med de öfriga
statsbanornas, i allmänhet gifvit de största inkomsterna, inbragte under loppet af ifrågavarande
år sammanlagdt ett belopp af 369,813 1 :dr 71 öre, öfverskjutande föregående
års bruttoinkomst med 80,309 R:dr 28 öre. Drift- och underhållskostnaden, i anseende
till de flertaligare tågen något större än å de öfriga banorna, uppgick enligt bokslut
för året till 279,516 R:dr 74 öre. Bantågens antal utgjorde 2.390 stycken; och tillryggalades
under hela året sammanlagdt en sträcka af 13,442 mil. När på dessa mil
fördelas ofvanangifne inkomster likasom utgifter, belöper sig, af de förre 27 R:dr51öre,
af de sednare 20 R:dr 79 öre på hvarje tågmil; hvaremot, vid fördelning per banmil,
inkomsten utgör 47,412 R:dr 1 öre samt underhållskostnaden 35,835 R:dr 48 öre.
Något tillägg i underhållskostnaderna för slitning och försämring af räler och
sliper, beräknad per år och mil till ungefär 4,000 R:dr för de förre samt 3,000 R:dr,
nedläggningskostnaden inbegripen, för de sednare, har, då nämnde beräkning endast kan
vara ungefärlig, icke blifvit i bokslutet upptaget. Endast för det fall, att räler eller
sliper blifvit helt och hållet kasserade och mot nya utbytte, hvilket, såsom här ofvan
är nämndt, icke varit en följd af slitningen, utan af tillverkningsfel, som vid leveransen
ej kunnat upptäckas, har det verkliga värdet kunnat uppskattas och påföras underhållet.
Sådant utbyte har, hvad serskildt denna bana angår, under år 1861 försiggått
med räler till ett antal af 93 och med sliper till ett antal af 764 stycken.
I anseende till snöyra hafva, särdeles under Januari samt Februari månader, tågen
å denna bana åtskilliga gånger måst afbrytas. — — — — — •— — —
På sätt som under föregående år, har post- och paketbefordringen äfven detta
år fortgått. Transport af fångar har likaledes egt rum till ett antal af 114, förutom
nödig bevakningspersonal.
Den direkta ångbåtskommunikationen med Köpenhamn öppnades den 11 Februari,
likasom å andra sidan diligens-förbindelse mellan Hessleholm och Kristianstad
frän och med den 3 Januari varit anordnad.
Den rörliga materielen bestod vid årets utgång af:
6 lokomotiver,
36 passagerarevagnar,
89 godsvagnar samt
32 timmer vagnar.
För de fall då posten, i följd af dåligt väglag eller andra omständigheter, hindrats
att i rätter tid framkomma till ändstationerna, voro, under sednare delen af året, s. k.
dressiner eller mindre, för framdrifvande med handkraft konstruerade, vagnar för postens
befordrande vid ändstationerna tillgänglige.
- 131 -
§ 1.
Revisorerne hafva granskat räkenskaperna för statens jernvägsbyggnader och tagit
kännedom af de anmärkningar, som vid revision deraf i Jernvägs-styrelsens Revisionskontor
blifvit gjorda, äfvensom de deröfver afgifna förklaringar, hvilka sednare icke i
allo synas till form eller innehåll fullt tillfredsställande. Ehuru Revisorerne sålunda
för sin del visserligen kunde hafva skäl att understödja flera af de gjorda anmärkningarne,
så enär desamma beröra frågor och belopp af mindre vigt och betydenhet, hafva
Revisorerne icke ansett sig till Rikets Ständers kännedom böra meddela någon annan
anmärkning än den, att flera utgifter i Ofverstyrelsens räkenskaper finnas upptagna
utan att af verifikationerna upplyses, om de förut blifvit behörigen granskade och till
betalning godkända.
§ 2.
I hufvudboken för Westra stambanan balanseras ett vid revisionsårets början
och slut oförändradt belopp af 4.474 R:dr 68 öre, utgörande statens fordran hos Byggmästaren
A. Johansson för af honom, i egenskap af entreprenör, för uppförande af ett
stationshus i Alingsås uppburna medel. Enligt hvad Revisorerne härom inhemtat, är
berörde fordran, sedan såväl bemälde Johansson som dennes borgesmän råkat i konkurstillstånd,
beroende på rättegång med borgenärerne.
§ 3.
Med anledning af den betydliga utsträckning, som trafiken å statens jernvägsbyggnader
numera erhållit, och enär öfrige förvaltande verks och inrättningars räkenskaper
i allmänhet uti rikshufvudboken ingå, anse Revisorerne den del af jernvägsräkenskaperna,
som innefattar redovisningen för trafiken, böra hädanefter i rikshufvudboken
intagas.
Kongl. Fångvårds-styrelsen.
De till Kongl. Fångvårds-styrelsens disposition ställda anslag redovisas uti särskilda
hufvudböcker, nemligen:
A) Fångvårds •anslag et,
Hufvudboken öfver detta anslag, hvilken i Kongl. Kammar-rätten undergått
granskning utan anmärkning, upptager inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar  .  615,655: 12.
Transport: 615,655: 12.
— 132 —
Transport: 615,655: 12.
Uppbörd:
Statsanslag, enligt Kongl, brefvet den 27 November
1860,
1,400,000: —
Arbetsinkomst
376,503: 41.
Anmärkningsmedel
558: 52.
Diverse inkomster
1,898: 69. 1,778,960: 62.
Balans till år 1862:
Skulder  519,995: 43.
Summa 2,914,611: 17.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
615,655: 12.
Utgifter:
Byggnader och reparationer  28,417: 51.
Förplägning
428,239: 3.
Beklädnad
93,208: 84.
Sängkläder  19,191: 45.
Inventarier  4,531: 5.
Eldning och lysning
50,611: 1.
Renhållning
19,083: 89.
Religionsvård  30,039: 72.
Sjukvård
57,066: 48.
Garnisonskostnad
139,811: 98.
Bevakning
153,840: 18.
Fångars afgång  2,946: 75.
Fångtransport -  168,060: 7.
Straffexekutionskostnad  844: 63.
Generella förvaltningskostnader
191,241: 23.
Arbetens bedrifvande
235,626: 3.
Af- och påföring
2,351: 98.
Alföring af förbrukningspersedlar
2,913: 34. 1,628,025: 17.
Kongl. Stats-kontoret tillgodofördt:
Skillnaden mellan tillgångar och skulder vid 1861 års slut
150,935: 45.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
111,240: 46.
Behållning af inventarier och materialier
227,396: 60.
Utlånta medel
60,302: —
Fordringar  86,096: 44.
Transport: 485,035: 50. 2,394,615: 74.
- 133 —
Transport: 485,035: 50. 2,394,615: 74.
Förskott till liqvid och redovisning
30,699: 47.
Anmärkta poster
251: 86.
Proprie-balanser....
4,008: 60. 519,995: 43.
Summa 2,914,611: 17.
§ I
På
sätt nedanstående redogörelse närmare utvisar, har, enligt rikshufvudboken, å
ofvanberörda anslag under revisionsåret uppstått en besparing af 100,935 R:dr 45 öre.
Inkomsterna hafva utgjort
1,778,960: 62.
och utgifterna
1,628,025: 17.
hvarigenom bildats ett öfverskott af
150,935: 45,
hvilket belopp, enligt hvad förestående tabell öfver fångvårdsanslaget utvisar, blifvit
Kongl. Stats-kontoret för året tillgodofördt, enär detta embetsverk i Styrelsens hufvudbok
debiterats för den uti Kongl. Maj:ts fastställda stat beräknade, i nyssnämnde tabell
uppgifna summa.
Om deremot det i riksstaten uppförda anslag 1,350,000: —
med tillägg af de i förestående tabell upptagna särskilda
inkomster
378,960: 62. 1,728,960: 62.
jemföras med ofvannämnde utgifter  1,628,025: 17.
visar sig den i rikshufvudboken å fångvårdsanslaget uppförda besparing 100,935: 45.
§ 2.
För de särskilda fängelse- och arbetsinrättningarna hafva under revisionsåret inkomster
och utgifter uppgått till följande belopp, nemligen:
Straff- och arhets fång elser.
Inkomst. Utgift.
Långholmen
151,680: 30. 273,754: 48.
Malmö  109,820: 77. 187,974: 24.
Norrmalm i Stockholm
27,515: 15. 68,870: 92.
Norrköping  17,391: 99. 40,863: 92.
Göteborg  5,313: 27. 16,932: 62.
Fästnings fängelserna.
Karlskrona
397: 98. 20,377: 61.
Kristianstad
518: 71. 18,638: 61.
Landskrona
9,868: 51. 80,157: 72.
Ny-Eifsborg
266: — 20,156: 55.
Warberg
28,659: 75. 109,766: 15.
Transport: 351,432: 43. 837,492: 82.
— 134 —
Transport:
351,432:
43.
837,492: 82.
Kronoarbetskompanierna.
Disciplin-kompaniet
11,647:
24.
30,021: 5.
2:dra och 3:dje kronoarbetskompanierna
35:
63.
87,328: 28.
5:te
dito
13,671:
75.
28,465: 38.
10:de och ll:te
dito
—
75,822: 22.
f. d. ll:te
dito
—
89; 60.
Läns- och kronohäkten.
Stockholms stads kronoliäkten
14,858: 43.
Blekinge
länsfängelse
75:
—
25,151: 57.
Kalmar
dito
70:
8.
30,002: 77.
Kristianstads
dito
47:
73.
25,088: 36.
Elfsborgs
dito
12:
47.
32,067: 86.
Gefleborgs
dito
—
26,202: 96.
Gotlands
dito
—
6,953: 59.
Göteborgs och Bohus dito
1,034:
86.
32,180: 35.
Hallands
dito
4:
—
20,835: 97.
Jemtlands
dito
—
7.466: 35.
Jönköpings
dito
—
22,083: 9.
Kopparbergs
dito
50:
—
15,551: 43.
Kronobergs
dito
268:
44.
15,556: 23.
Malmöhus
dito
—
24,298: 34.
Norrbottens
dito
—
8,107: 56.
Skaraborgs
dito
158:
27.
31,279: 44.
Stockholms
dito
3:
50.
25,438: 75.
Södermanlands
dito
—
12,600: 41.
Upsala
dito
—
7,315: 46.
Wermlands
dito
—
27,631: 9.
Westerbottens
dito
—
9,704: 27.
Wester-norrlands dito
63:
27.
15,954: 68.
Westmanlands
dito
144:
68.
18,818: 84.
Orebro
dito
23:
19.
19,004: 11.
Ostergötlands
dito
2:
—
25,470: 32.
Af Kongl. Fangvards-styrelsen disponerade inkomster
och bestridda utgifter
1,400,216:
8.
69,255: 59.
Summa 1,778,960: 62. 1,628,025: 17.
§ 3.
Kostnaden för fångars och kronoarbetskarlars underhåll, beklädnad och sängkläder
vid de särskilda straff- och arbetskompanierna har under revisionsåret i medeltal
uppgått till de i följande sammandrag upptagna belopp, nemligen:
(BilaganjLitt. R.)
§ 4.
Vid jemförelse af de uti ofvanstående tabell meddelade uppgifter å den kostnad,
hvartill fånges och kronoarbetskarls förplägning under revisionsåret uppgått, visar sig,
Bil. Litt. R. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 134.
Förplägning.
Beklädnad
och sängkläder.
Summa.
i
l:o. Straff- och arbetsfånge på bestämd tid af mankön:
Vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen
..
För år.
För dag.
För år.
För dag.
För år.
För dag.
R:dr.
101
95
öre,
8
19
R:dr.
öre.
28
26
R:dr.
25
11
öre.
28
49
R:dr.
öre.
7
Q
R:dr.
126
106
öre.
36
fia
J R:dr.
öre.
35
29
„ dito i Malmö
Per medium
98
13
27
18
38
5
116
51
32
2:o, Straff- och arbetsfånge af qvinkön:
Vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm i Stockholm
„ straff-fängelset i Norrköping
„ arbetsfängelset i Göteborg
84
82
101
17
| 51
90
23
23
28
13
8
29
94
86
71
4
2
8
98
91
131
i 11
37
61
|
j
27
25
36
Per medium
89
53
25
17
50
4
107
! 3
29
3:o. Lifstidsfånge af mankön:
Vid straff-fängelset i Karlskrona
„ dito i Kristianstad
71
90
77
18
35
15
19
25
^1
24
19
28
4
61
96
5
8
95
109
1 106
120
98
22
96
11
! 26
‘ 30
29
33
27
95
95
’6
24
54
7
5
49
51
79
11
22
19
40
Per medium
82
75
23
23
32
6
106
7
29
4:o. Kronoarbetskarlar:
Vid Disciplin-kompaniet
„ 2:dra och 3:dje Kronoarbetskompanierna
105
109
98
40
92
12
29
30
27
43
47
28
42
65
38
12
13
8
148
157
126
82
57
50
41
43
35
120
45
33
51
90
14
172
35
47
Per medium
108
47
30
42
84
11
151
31
41
5:o. Fånge i läns- och krono-fångelserna:
98
73
75
105
106
80
14
16
34
6
27
20
21
29
29
22
28
29
24
32
91
9
1
73
2
107
91
83
117
113
89
15
89
45
10
15
75
36
79
60
45
9Q
18
8
19
5
25
23
32
31
22
29
33
30
60
98
11
4
2
3
Elfsborgs dito .. .
18
6
i
97
79
96
49
26
23
2
Gefleborgs dito
96
Gottlands dito
102
105
88
40
3
1
106
118
109
217
101
Göteborgs dito
30
13
4
Hallands dito
34
21
6
116
88
22
101
28
4
4ll
13
79
84
22
18
80
87
9
87
35
94
16
51
24
26
34
37
25
23,
25 !
35
29 ;
60
55
98
77
14
21
19
9,3
5
96
37
120
88
33
3
48
1
124
36
30
90
62
18
17
135
99
48
30
14
73
84
20
18
46
5
76
90
21
8
94 !
?,
85
91
128
105
217
200
103
Upsala dito
75
120
96
|6
21
33
15
7
75 ;
99
4
2
71
15
83
76
93
22
11
0 !
87
109
48
30
108
9
.30
57
112
68
31
87
85
24 i
53
101
94 ,
14
28
1
6
106
29 |
14
55 !
_
4 I
120
69
33
Per medium
93
55
26 {
23
17
1
■ 116 ]
82
j
32
Medeltal af kostnaden vid samtlige fångvårdsanstalten^
93
—
26 1
24
28
7 \
117!
28
| 33
- 135 —
att samma kostnad ganska betydligt varierar. Så uppgick den, exempelvis, för Norrbottens
länsfängelse till 120 R:dr 88 öre, för Wermlands till 120 R:dr 16 öre, under det
densamma för Blekinge länsfängelse icke besteg sig till högre än 73 R:dr 16 öre. Revisorerne
hafva sökt utreda anledningen till detta förhållande och dervid funnit, att de
betydligt olika pris, hvartill bröd för de särskilda fängelsernas behof blifvit anskaffadt,
i väsendtlig mån härtill bidragit. För Wermlands länsfängelse hade nemligen bröd,
hvartill användes jj råg och ,! hafre, blifvit upphandladt till ett pris af 12 öre för skålpund,
medan för en lika qvantitet bröd af endast råg, eller hälften råg och hälften
korn, i Skaraborgs och Blekinge län utbetalts 5 öre. För de öfriga läusfängelserna
hafva jemväl brödprisen, fastän icke i så hög grad, omvexlat, så att det för Upsala
uppgick till 6, för Kopparbergs till 7 samt för Westerbottens och Östergötlands till lika
pris eller 9 öre, allt för skålpund; och såväl i sistnämnde som flera fall synes de
särskilda länens olika förmåga att producera spanmål icke ensamt hafva inverkat på
prisen.
Revisorerne, som icke äro i tillfälle att tillförlitligt kunna bedöma om bristande
eller ringa täflan i åtskilliga län medverkat till brödprisens höjande utöfver det vanliga,
hafva emellertid ansett förhållandet i och för sig vara af sådan beskaffenhet-, att detsamma
icke bort här förbigås; hvadan Revisorerne, hvilka det icke tillkommer att uppgöra
förslag till afhjelpande af det anmärkta förhållandet — något sorn Styrelsen är
bäst i tillfälle att göra —• ansett sig böra derå fästa uppmärksamhet.
§ 5.
Utgifterna för fångvården under revisionsåret, hvilka i stat
voro beräknade till
1,516,124: 41.
hafva enligt hufvudboken utgjort
1,401,311: 41.
hvarigenom en besparing uppstått af.  R:dr 114,813: —
Denna betydliga minskning i utgifterna mot hvad i stat blifvit beräknadt hade uppkommit
genom det låga fångantalet, hvilket, i stat beräknadt till 5,720, i medeltal uppgått
till endast 4,635.
§ 6.
Enligt den af Kongl. Styrelsen afgifna underdåniga berättelse, hafva under revisionsåret
173,250 stycken dagsverken blifvit af fångar och kronoarbetskarlar för försvarsverkets
räkning utgjorde, utan att någon inkomst derför kommit fångvården till
godo. Af dessa dagsverken hafva kronoarbetskårens 2:dra och 3:dje samt 10:de och
ll:te kompanier, af hvilka de 2:ne förstnämnde varit sysselsatte vid Karlsborgs fästningsbyggnad
och de 2:ne sednare vid befästningarne å Waxholm och Rindö, utgjort de
flesta, nemligen 118,033 stycken, hvaremot femte kompaniet af nämnde kår, som arbetat
vid Kongl. Flottans varf i Karlskrona, derför beredt fångvården en inkomst under
året af 13,671 R:dr 75 öre.
Revisorerne, som ingalunda vilja uttala något ogillande omdöme derom, att en
nyttig sysselsättning beredes fångar och kronoarbetskarlar vid nämnde fästningsbyggnader,
hafva deremot funnit det vara mindre konseqvent, att godtgörelse beredes fångvården
för de arbeten, som af kronoarbetskarlarne för Kongl. Flottans räkning verkställas,
under det någon ersättning för de dylika arbeten, som i större mängd utföras för försvarsverket
till lands, eller fästningsbyggnaderna, icke erhållits, samt icke ens de
genom arbetet fördyrade bevakningskostnaderna fångvården ersättas. Deraf föranledes
ock att räkenskaperna, såväl öfver fångvården som fästningsbyggnaderna, ej utvisa de
belopp, hvartill kostnaderna i sjelfva verket för hvardera uppgått, och andra hufvud
-
— 136 —
titeln belastas med utgifter, som rätteligen borde drabba den fjerde. Om nu, såsom
ifrågasatt blifvit, denne sednare hufvudtitels anslag till fästningsbyggnaderna icke medgåfve
någon ersättning till fångvården för ifrågavarande arbeten, synes detta lätteligen
kunna afhjelpas derigenom, att anslagen till fästningsbyggnaderna höjdes och till fångvården
minskades med enahanda belopp, — en åtgärd, hvarigenom väl icke någon besparing
statsverket på det hela tillskyndades, men den fördel vunnes, att icke den ena
hufvudtiteln betungades med utgifter för sådana föremål, som ligga inom en annans område;
och det är af denna anledning som Revisorerne trott sig böra å förhållandet fästa
uppmärksamhet.
§ 7.
Utom Kongl. Fångvårds-styrelsens ofvanåberopade underdåniga berättelse, hafva
Revisorerne låtit upprätta nedanstående sammandrag, som utvisar antalet af de personer,
som under loppet af åren 1835, 1845, 1855, 1860 och 1861 uti Stockholms stads
samt alla läns- och kronofängelser äfvensom polishäktena i Göteborg och Norrköping
varit förvarade, tillika med uppgift å folkmängden vid slutet af dessa år, med undantag
af år 1861, för hvilket, vid tiden för berörde underdåniga berättelses afgifvande, uppgift
derå ännu ej erhållits.
Rikets De häktades
folkmängd antal
år 1835
3,025.439. 11,637.
» 1845
3,316,537. 15.483.
» 1855
3,639,332. 12.104.
» 1860
3,857,015. 11,307.
» 1861
9,936.
§ 8.
Vid granskning af redogörelsen för straff- och arbetsfängelset å Långholmen har
förekommit, att vederbörande redogörare fått sig tillgodofördt ett belopp af 1,299 R:dr
94 öre, afskrifningsprocent å till bageriet under äret levereradt rågmjöl, enligt »afskrifningsreglementet».
Då leverantören, enligt upprättadt kontrakt, är skyldig att i mån af
behof leverera mjölet, och detta, enligt Revisorernes tanka, lämpligen kunde ske direkte
till bageriet, så att någon magasinering med åtföljande rätt till afskrifningsprocent ej
behöfde ifrågakomma, hvarigenom denna utgift kunde helt och hållet besparas, hafva
Revisorerne ansett sig böra förhållandet omförmäla.
§ 9.
Statens utgifter för fångars vård och underhåll under åren 1852—1861, oberäknad!
kostnaderna för cellfängelsebyggnaderna, för hvilket ändamål extra statsanslag
varit anvisade, hafva utgjort
år 1852
R:dr 1,139,413: 15.
» 1853
» 1,213,231-. 67.
» 1854
■ » 1,320,476: 55.
» 1855
» 1,269,898: 90.
» 1856 . .
H 1,430,380: 57.
* 1857
’
» 1,339,920: 91.
— 137 —
är 1858
» 1,440,199: 72.
» 1859
» 1,270,937: 66.
» 1860
„ 1,236.543: 81.
» 1861
„ 1,263,101: 71-
hvaraf medeltalet per år utgör 1,292,410 R:dr 46 öre.
Fångvårds-styrelsens skulder vid 1861 års slut uppgingo till 519,995 R:dr 43
öre, hvaraf till Kongl. Stats-kontoret 320,297 R:dr 81 öre.
§ 10.
De vid revisionsårets slut i räkenskaperna från längre tid tillbaka omförmälda
propriebalanser uppgå till ett belopp af 4,008 R:dr 60 öre och utgöras enligt hvad den
i Styrelsens hufvudbok intagna balansförklaring gifver vid handen, utaf nedanstående
fordringar, nemligen:
hos aflidne redogöraren vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen
A. Söderströms sterbhus  .  2,242: 14
beroende på afskrifning;
» aflidne redogöraren vid samma fäugelse P. J. Weidels sterbhus 762: 7
beroende på indrifning;
» aflidne redogöraren vid straff-fängelset å Karlstens fästning L. W.
Nyman
- 456: 5
samt hos f. d. redogöraren vid straff-fängelset i Karlskrona C. A. Andersson
548: 34,
hvilka sistnämnde tvenne poster äro beroende på Kongl. Kammar-rättens pröfning.
Uti Styrelsens hufvudbok balanseras derjemte sedan flere år tillbaka ett belopp
å 225 R:dr, utgörande Styrelsens fordran hos Kapitenen A. Roos, hvilken fordran jemväl
är beroende på indrifning.
B) Anslaget för vård och underhåll af läns• och
hronohäleten.
Redogörelsen öfver detta anslag, hvilken blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad
utan anmärkning, utvisar förhållandet med utgifter och inkomster sålunda:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
5,161: 40.
Uppbörd:
Statsanslag
13,500: —
Diverse inkomster
875: — 14,375: —
Transport: 19,536: 40.
18
— 138
Transport: 19,536: 40.
Balans till år 1862:
Skulder
^9: 30.
Summa 19,585: 70.
K r edit.
Balans från år 1860:
Skulder
168: 3.
Utgifter:
Vård och underhåll af läns- och kronohäkten
14,397: 16.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
5,020: 51.
Summa 19,585: 70.
C) Anslagen till Cellfängelsebyggnader.
Räkenskaperna, som omfatta anslagen till såväl läns- och härads- samt stadsfängelserna
utom Stockholm, äro för revisionsåret utan anmärkning granskade i Kongl.
Kammar-rätten och utvisa följande förhållande:
Debet.
Länshäkten. Häradshäkten. Stadshäktet!. Summa.
Balans från år 1860:
Tillgångar  3,157,263: 96. 150,000: — 195,000: — 3,502,263: 96.
Uppbörd:
Statsanslag
300,000: —  —  — 300,000: —
Balans till år 1862:
Skuld
7,525: 45. —  — 7.525: 45.
Summa 3,464,789: 41. 150,000: — 195,000: — 3,809,789: 41.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
7,263: 96.
—  — 7,263: 96.
Utgifter:
Under revisionsåret har tillsammans
blifvit utbetaldt
Transport: 7,263: 96.  —  — 7,263: 96
139 -
Transport:
185,737 H:dr 18 öre, hvilken
summa, såsom i utgående
balansen inbegripen,
föres inora linien.
Balans till år 1862:
Kontaut behållning
Inventarier m. m
Fordringar hos Riksgäldskontoret.
..-
A fängelsebyggnaderna nedlagde
kostnader
3,307,208: 73. 95,707: 21. 84,000: 83. 3,486,916: 77.
S:r 3,457,525: 45. 150,000: ~ 195,000: 3,802,525: 45.
Summa 3,464,789: 41. 150,000: — 195,000: — 3,809,789: 41.
§ 1.
Beträffande fängelsebyggnaderna och de arbeten, som under loppet af år 1861
blifvit utförda såväl vid de nya länsfängelserna och kronohäktena som vid straff- och
arbetsfängelserna i riket, få Revisorerne ur Chefens för Fångvårds-styrelsens Byggnadskontor
afgifna berättelse meddela följande uppgifter:
Nya läus-cellfängelserna.
Uti Östersund, Hernösand och Umeå hade byggnadernas inredningsarbeten blifvit
fullbordade, så att fängelserna kunnat öppnas för fångars emottagande; i Upsala hade
byggnadens yttre och inre murar blifvit uppförda och plåttak pålagdt, och i Nyköping
hade fängelsebyggnad påbörjats samt dess yttre och inre tegelmurar uppförts och med
plåttak öfvertäckts.
Nya kronocellfäugelserna.
I Norrköping, der en fängelsebyggnad med 34 celler, ekonomi- och ransakningssal
under år 1860 påbörjats, hade byggnadens yttre och inre tegelmurar blifvit uppförda
och plåttak pålagdt.
Öfriga läns- och kronohäkten.
De för dessa fängelser nödvändigaste underhållsarbeten å tak, eldstäder, stängselplank
m. m hade blifvit verkställda, hvarförutom en under år 1860 påbörjad ombyggnad
af den öfver fästningsgrafven i Kalmar till länsfängelset ledande körbro blifvit
så färdig, att den kunnat till begagnande upplåtas.
Straff- och arbetsfängelserna.
I Landskrona hade inredningsarbeten dels blifvit utförda i östra tornet, så att
cellerna kunnat upplåtas till begagnande, och dels blifvit påbörjade i nya boställsbygg
-
7,263: 96.
7,263: 96.
— 6,941: 11. 12,737: 89. 19,679: —
316: 72.
— 316: 72.
150,000: — 47,351: 68. 98,261: 28. 295,612: 96.
— 140 —
naden för Direktören och vaktbetjeningen, hvarjemte reparationer vidtagits såväl å de
gamla vallmurarne som å norra längan, samt fängelset och fabriksbyggningen blifvit försedde
med gaslysning från stadens gasverk; i Malmö hade en ny lokal för redogörarekontor
blifvit inredd uti norra längan och gamla kontoret upplåtits till bostäder för bevakningens
tjenstemän; och å Norrmalm, hvarest till kök och matrum samma lokal förut
begagnats, hade ett nytt kokhus blifvit uppfördt bredvid det gamla köket, hvilket nu
begagnas till mat um.
§ 2.
I sammanhang härmed hafva Revisorerne trott sig böra ur Kongl. Fångvårdsstyrelsens
underdåniga berättelse meddela hvad Styrelsen, med tillkännagifvande deraf,
att läns- och kronocellfängelserna i Upsala. Nyköping och Norrköping under November
månad år 1862 jemväl blifvit för fångars emottagande upplåtne, och den största reform,
som inom fdngväsendet någonsin i vårt land egt rum, såmedelst nått sin fullbordan,
bland annat nämner såväl om dess början och fortgång som om verkningarne deraf.
Sedan den nådiga proposition, som om inedels anvisande för ändamålet af Kongl.
Majit afläts till Rikets år 1841 församlade Ständer, blifvit af dem omfattad med den
värme, att de till en början anslogo icke allenast 1,350,000 R:dr till de första nya
länsfä.ngelsernas uppförande efter cellsystemet, utan äfven 450,000 R:dr för uppförande
af stadshäkten och 150,000 R:dr för uppförande af häradshäkten efter samma system,
samt Kongl. Majit och Rikets Ständer sammanstämmande uttalat den åsigt, att den
sålunda beslutade förbättringen af fängelserna borde framdeles utsträckas till rikets
samtliga län och tiilvägabringas efter ett för dem alla gemensamt system, så börjades
år 1843 uppförandet af de första nya läuscellfängelserna, hvarefter, då Rikets Ständer
vid de sednaste fem riksdagarne anvisat för de nya fängelsebyggnadernas fortsättning
erforderliga medel till ett sammanlagdt belopp af 2,100,000 R:dr R:mt, denna vidtomfattande
reform kunnat utföras med den kraft, att icke allenast Stockholms stad och
rikets 24 län numera äro försedda hvardera med sitt särskilda efter cellsystemet inrättade
fängelse, utan äfven 5 mindre kronocellfängelser blifvit uppförda, nemligen i Karlshamn,
Warberg, Kongsbacka, Eskilstuna och Norrtelje, till gemensamt begagnande för
nämnde städer och angränsande härader, hvarförutom ett dylikt kronocellfängelse är under
byggnad i staden Uddevalla. — Cellfängelse-reformen utgör, enligt Styrelsens förmenande,
en af de väsendtligaste orsakerna dertill, att icke allenast en gräns blifvit satt
för tillväxten uti fångarnes antal, utan derjemte en verklig och ganska betydlig minskning
egt rum uti totalsumman af samtlige häktade personer; sålunda hade totalsumman,
sorn förut år efter år tillväxt, så att den vid slutet af år 1845 uppgick till 6,363,
under de sednare åren allt mer och mer minskats, så att den 10 år efter cellfängelsereformens
början, eller vid 1853 års slut, utgjorde 5,927, vid 1854 års slut 5,604 o. s. v.
till vid 1861 års slut, då den uppgick till 4,557, eller nära en tredjedel mindre än vid
slutet af år 1845, — ett resultat, så mycket mera fördelaktigt, som folkmängden sedan
nämnde tidpunkt erhållit en tillökning af mer än 550,000 menniskor. Enligt hvad den
underdåniga berättelsen i öfrigt gifver vid handen, lärer Sverige för närvarande vara
det enda land, som inom hvar och en af sina särskilda provinser är försedt med ett
efter cellsystemet inrättadt ransaknings- och straff-fängelse.
§ 3.
Enligt den för år 1861 upprättade hufvudbok, hafva statens utgifter för cellfängelsers
uppförande intill slutet af samma år uppgått till de belopp, som upptagas i ne
-
— 141
danstående tabell, sorn tillika utvisar dessa kostnader, serskildt för länsfängelset häradshäkten
och fängelser i städerna.
r.äns
- och straff-fängelser.
Verkliga kostna-
Fullbordade:
Antal
celler.
Beräknade
kostnader.
der under åren
1842—1861.
Kalmar
107.
153,000
141,120: 45.
Karlskrona ....
146,847
198,713: 51.
Karlstad
81.
102,750
205,757: 49.
Kristianstad
93.
108,000
145,304: 93.
Fahlun
69.
103,500
135,798: 3.
Gefle
69.
97,500
133,874: 25.
Göteborg
107.
210,000
19*2,340: 58.
Halmstad
34.
38,500
—
58,073: 68.
Jönköping
95.
153,000
112,500
153,258: 50.
Linköping ...
105.
189,408: 93.
Luleå
17.
27,000
26,486: 83.
Malmö
107.
165,000
135,640: 23.
Mariestad ....
102.
81,150
137,33*2: 59.
Stockholm ....
93.
120,000
228,251: 57.
Warberg
24.
36,000
—
27,510: 72.
Wenersborg...
95.
105.000
—
205,891: 72.
Westerås
71.
120,000
117,427: 50.
Wexiö
93.
130,650
143,788: 71.
Wisby
34.
70,500
66,718: 20.
Orebro
95.
178,000
172,835: 72.
Långholmen
60.
52,500
51,288: 65.
Norrmalm ...
24.
5,550
4,194: 65.
Ostersund
34.
82,000
64,032: —
Hernösand ...
56.
133,000
104,691: 88.
Umeå
24.
66,000
63,170: 70.
Upsala
Icke fullbordade;
71.
147,000
87,551: 25.
Nyköping
46.
92,000
57,799: 72.
Gemensamma kostnader
58,945: 74.
Säger: 3,307,208: 73.
Håradshåkten: i Karlshamn, Eskilstuna, Kongsbacka, Norrtelje, Norrköping,
Uddevalla och vid Södra Möre tingsställe  95,707: 21.
Stadshäkten: i Karlshamn, Eskilstuna, Kongsbacka, Norrtelje, Norrköping,
Sköfde, Arboga och Uddevalla
84,000: 83.
Summa 3,486,916: 77.
§ 4.
Vid jemförelse af fångarnes antal i olika län synes ett missförhållande i afseende
ä cellfängelsernas storlek och anordning ega rum. Så till exempel utgjorde de
— 14*2 —
häktades antal under år 1801 för Blekinge län 480 och för Kalmar län 597. För det
större fångantalet i det nyssnämnde länet fanas blott ett cellfängelse, nemligen i Kalmar
med 102 ljusa och 5 mörka celler, under det för det mindre antalet i Blekinge län
funnos att tillgå 2:ne sådana fängelser, det ena i Karlskrona med 90 ljusa och 5 mörka
och det andra i Karlshamn med 32 ljusa celler, eller tillsammans långt större autal än
i Kalmar län, hvars utsträckta läge och stora folknummer, utgörande vid början af revisionsåret
221,029. dessutom synes hafva lemnat långt större anledningar att der förlägga
2:ne fängelser än i Blekinge län med dess mera centrala belägenhet och en folkmängd
af endast 117,875 personer, Då nu bevakningskostnaden för det mindre antalet
fångar i Blekinge län, i följd af denna anordning, för revisionsåret uppgått till 6,018
R:dr 57 öre, elier till nära dubbelt mot det belopp, 3,749 R:dr 78 öre, hvartill kostnaden
för bevakning af det större antalet fångar i Kalmar län under samma tid sig bestigit,
hafva Revisorerne ansett förhållandet böra, till den åtgärd Rikets Ständer må
finna lämplig, här anmälas.
Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen.
Uti 2:ne särskilda med anmärkningar i Kongl. Kammar-rätten granskade redogörelser
lemnäs redovisning för de till Stuteri-öfverstyrelsens disposition ställda statsanslag,
hvilka på följande sätt blifvit använda:
a) Ordinarie anslaget
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
Uppbörd;
Statsanslag
Räntemedel
För försålda hingstar.
Donationsmedel
58,149: 74.
47,895: —
1,820: —
1,400: —
66: —
51,181: —
Summa
109,330: 74.
Skulder
K redit.
Balans från år 1860:
Utgifter'.
Aflöning och expenser
Rese- och traktamentspenningar .
1,150: —
2,106: 71.
Transport: 3,256: 71.
12,113: 83.
12,113: 83.
— 143 —
Transport:
Donationsmedel
Leverering till Ottenby stuteri
Dito » Strömsholms dito
Dito » Flyinge dito
Räntemedel
Inköp af 2:ne hingstar till Ottenby stuteri
Diverse utgifter
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Utlänta medel
Fordringar
b) Eactru unslaget.
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag.
Räntemedel.
Kredit.
Utgifter:
Rese- och traktamentskostnader
Vexelkostnader, kurtage, kommissionsarfvode m. m.
Inköp af en hingst och 3:ne ston i Wien
Transportkostnader m. m. för nämnde 4 hästar
Inköp af hingsten »Winton« i England 19,449: 93.
Dito af ett sto i dito 687: 49.
Transportkostnader m. m. för sistnämnde 2:ne hästar
Inköp af en Arabisk hingst i Stockholm
Diverse utgifter
3,256
71.
66
—
6,000
—
24,000
—
5,340
—
31
99.
1,860
—
43
28.
Balans lill år 1862:
Kontant behållning
12.II3: 83.
5,592: 19.
45,500: —
5,526: 74.
Summa
50,000: -•
1,232: 86.
40,597: 98.
56,618: 93.
109,330: 74.
51,232: 86.
Summa
51,232: 86.
5,993: 82.
1,389: 75.
6,521: 60.
1,591: 86.
20,137: 42.
1,267: 83.
1,500: —
47: 50.
38,449: 78.
12,783: 8.
Summa
51,232: 86.
§ 1.
Utaf det vid 1859—1860 årens riksdag beviljade extra statsanslag till inköp af
utländska racehingstar, hvilket anslag, utgörande 50,000 R:dr, genom förräntande ökats
— 144 —
till 51,232 R:dr 86 öre, hade auder revisionsåret blifvit använde 38,449 R:dr 78 öre,
hvarför inköptes 7 stycken racehästar, deraf 1 hingst och 1 stoföl af Engelsk fullblodsrace
samt 2 hingstar och 3 ungston af Arabisk race. — Af dessa hästar insattes den
Engelska fullblodshingsten vid Flyinge, det Engelska fölet vid Ottenby samt de 5 Arabiska
hästarue vid Strömsholms stuteri-inrättning.
Vid anställda mönstringar med sqvadrons- och kompani-hingstarne vid det indelta
kavalleriet samt Westgöta och Andra Lifgrenadier-iegementena, hade 3 hingstar blifvit
för ålder kasserade och 3 nya i stället antagne. Antalet af dessa hingstar utgjorde
under revisionsåret 65 stycken.
Premie-hingstarne inom Malmöhus och Kristianstads län, hvilka på vanligt sätt
undergått mönstring af t. f. Chefen vid Flyinge stuteri, utgjorde fortfarande 14 stycken,
deraf 7 nya under året inmönstrats.
Inrättningens hos Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar granskade räkenskap
upptager inkomster och utgifter på följande sätt:
§ 2
Vid anställd inventering befunnos säkerhetshandlingarna i behörig ordning.
Ottenby stuteri.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
17,856: 4.
Uppbörd:
Försäijningsmedel för kreatur, spanmål m. m.
Arrendemedel
Betäckningsmedel
Furage- och betespenningar
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
26,603: 91.
1,338: 13.
690: —
30: 11.
6,000: —
34,662: 15.
Balans till år 1862:
Skulder
9,457: 98.
Summa
61,976: 17.
- 146 —
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
11,148: 62.
Utgifter:
Aflöning och arfvoden
17,129: 62.
Rese- och traktamentspenningar
99: 41.
Transport- och underhållskostnad för landtbeskällare 796: 51.
Inköp af spanrnål, proviant m. m  10,870: 2,
Dito af inventarier och förbrukningspersedlar
2,971: 51.
Medikamenter  168: 18.
Kronoutskylder in.
633: 23.
Diverse utgifter
5,183: 70. 37,852: 18.
Balans till år 1862:
Kontant behållning...
210: 67-
Förskott
525: 35.
Fordringar
12,239: 35. 12,975: 37.
Summa 61.976; 17.
§ 1.
Antalet hästar, sorn vid årets ingång utgjorde 184 stycken, ökades med ett från
England inköpt och 44 vid Stuteriet födda föl samt en från Flyinge aflemnad hingst,
hvaremot under året 25 hästar blifvit försålda, 1 störtat samt 3 för ålderdom måst
dödas. Behållningen vid årets slut utgjorde 201 stycken, deraf 10 beskällare, 51 moderston,
7 arbetshästar samt 133 unghästar och föl.
Helsotillståndet hade varit ovanligt, godt; och endast ett sto, som under fölning
störtat, hade för Stuteriet gått förloradt.
§ 2.
För de försålda 25 hästarne hade betalts tillsammans 13,472 R:dr eller i medeltal
539 R:dr för hvarje häst.
Högsta priset för försåld häst utgjorde 1,000 R:dr och lägsta 300 R:dr.
§ 3.
Stuteriets skulder, hvilka, enligt 1860 års räkenskap, utbalanserades med ett belopp
af 11,24-8 R:dr 16 öre. hafva deremot, såsom utaf förestående tabell synes, uti årets
redogörelse inbalanserats med 11,148 R:dr 02 öre, utan att Revisorerne af räkenskapen
kunnat vinna upplysning om anledningen till denna skiljaktighet.
19
— 146 —
Flyinge och Dahlby kungsgårdar saint stuteri-inrättning.
Utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, redovisar denna räkenskap
inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
6,937: 55.
Uppbörd:
Arrendemedel
354: 50,
Försäljningsmedel för kreatur m. m
6,260: 46.
Betäckningsmedel
1,380: —
Betesmedel
2,105: 1.
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
5,340: — 15,439: 97.
Summa 22,377: 52.
Kredit.
Utgifter:
Aflöning
5,659: —
Beklädnad till stallbetjeningen
316: 42.
Rese- och traktament.spenningar
105: 41.
Skrifmaterialier och expenser
953: 71.
Byggnader och reparationer
2,206: 6.
Inventarier och förbrukningspersedlar
547: 30.
Uppköp af foder
2,994: 25.
Kronoutskylder m. m
187: 30.
Medikainenter
207: 10.
Diverse utgifter
1,495: 78. 14,672: 33.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
7,705: 19.
Summa 22,377: 52.
§ 1.
Denna Inrättning egde vid årets början 102 hästar. Under året tillkommo en
från England inköpt hingst samt 14 vid Inrättningen fallna föl. Deremot hade under
samma tid en hingst afgått till Ottenby stuteri, 1 modersto och 2 föl dött och 13 hästar
blifvit på auktion försålda, så att vid årets slut funnos qvar 100 hästar, deraf 37 be
skällare,
af hvilka 19 voro utplacerade och 18 vid stuteriet qvarstodo, 20 moderston,
nA unghingstar och 19 stoföl under 4 års ålder.
Helsotillståndet bland kreaturen hade i allmänhet varit tillfredsställande.
— 147 —
§ ?.
I betalning för de försålda 13 hästarne hade erhållits 6,407 R:dr eller i medeltal
493 R:dr för hvarje häst. Högsta priset å försåld häst uppgick till 1,000 R:dr och
lägsta till 102 R:dr.
§ 3.
De vid räkenskapen fogade inedikamentsräkningarne hafva icke, i enlighet med
gällande föreskrifter, varit till Kongl. Sundhets-kollegii granskning ingifne.
Strömsholms stuteri.
Denna i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar granskade räkenskap visar
följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Tialans jrån är 1860:
Tillgångar
23,154: 71*
Uppbörd:
Arrendemedel
170: 75.
Försäljniugsmedel för kreatur, fourage m. m
.14,640: 58.
Betäckningsmedel
3,798: —
Leverering
24,000: —
Diverse inkomster
66: — 42,675: 33.
Balans till år 1862:
Skulder
271: 41.
Summa 66,101: 45.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
271:41.
Utgifter:
Aflöning
15,251: 42.
Pensioner
516: —
Fattigvård
178: —
Transport: 15,945: 42.
271: 41.
— 148 —
Transport: 15,945: 42. 271: 41.
Medikamenter och sjukvård
920: 66.
Transport- och underhållskostnad för landtbeskällare .... 9,136: 51.
Upphandling af inventarier och förbrukningspersedlar .... 14,038: 36.
Beklädnad till stallbetjeningen
457: 56.
Brandförsäkringsafgift  226: 9.
För hingstars underhåll på ridstallet i Upsala
946: 29.
Diverse utgifter
4,979: 82. 46,650: 71.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
5,202: 23.
Förskott
171: 64.
Fordringar
13,805: 46. 19,179: 33.
Summa 66,101: 45.
§ I
Utaf
Stuteriets hästar, som vid årets början utgjorde 195 stycken, hade 4 stycken
för ålderdom blifvit dödade, 19 på auktion försålda samt 1 föl dött, hvaremot tillkommit
vid Inrättningen födda 27 föl och inköpta 5 hästar, så att vid Stuteriet befintliga
hästar vid årets slut utgjorde 203 stycken, nemligen 47 beskällare, 42 moderston,
1 wallack och 113 yngre hästar.
Helsotillståndet bland kreaturen vid denna Inrättning hade under året varit särdeles
godt; och med undantag af ofvanberörde föl, som af svaghet dött, hade ingen häst
under året gått för Inrättningen förlorad.
§ 2.
Från Stuteriet utskickades under betäckningstiden inalles 36 beskällare, nemligen
2 till hvartdera af Stockholms, Upsala, Westmanlands och Gefleborgs län, 3 till Södermanlands
och Kalmar län, 4 till Skaraborgs län, 5 till Elfsborgs län och 13 till Ostergötlands
län.
§ 3.
De på auktion försålda 19 hästarne bestodo af 10 hingstar och 9 ston, och betaltes
med en sammanräknad summa af 11,272 R:dr, eller i medeltal med omkring 593
R:dr stycket.
Högsta betalningen för försåld häst utgjorde 981 R:dr och lägsta 250 R:dr.
— 149 —
Stamholländerierna.
Räkenskapen, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med anmärkning,
utvisar förhållandet mellan inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar  5,063: 56.
Uppbörd:
Statsanslag
10,000: —
Räntemedel
80: —
Försäljningsmedel  1,679:
70. 11,759: 70.
Kredit.
Utgifter:
Arfvode
För inköp af kreatur
Transportkostnader m. m
Resekostnadsersättning
Diverse utgifter
Balans till år 1862'.
Summa
16,823: 26.
250: —
... 7,525: —
... 1,804: 97.
50: 50.
1,461: 25.
11,091: 72.
.... 3,231: 54.
... 2,500: —
5,731: 54.
Summa 16,823: 26.
§ 1.
Utaf Styrelsens öfver Stamholländerierna till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
berättelse hafva Revisorerne inhemtat, att vid statens holländerier under revisionsåret
helsotillståndet i allmänhet varit godt samt förhållandena i öfrigt tillfredsställande.
Till följd af Styrelsens beslut, att under året icke göra något inköp af djur utomlands
samt då inom landet endast 3 Ayrshire-holländerier voro i tillfälle att aflåta kreatur
af äkta stammar, hade i allmänhet mycket unga djur måst användas vid uppsättandet
af de under året nybildade holländerierna.
§ 2.
Angående tillståndet vid hvarje särskildt holländeri lemnar den underdåniga berättelsen
följande upplysningar;
— 150 —
Örebr» län.
Länets holländeri, som år 1846 uppställdes vid egendomen Riseberga, der det
sedandess oafbrutet qvarblifvit, har under året befunnits i särdeles godt skick.
Ej mindre än 17 stycken ungkreatur hafva härifrån utgått för att användas vid
uppsättandet af nya holländerier.
Skaraborgs län
Uti nästlidet års revisionsberättelse omförmäles, hurusom disponenten af det inom
denna provins på egendomen Gammalstorp stationerade holländeri, hvilken det, på grund
af upprättadt kontrakt, ålegat att till Stamholländeri-styrelsen under år 1860 leverera
25 stycken kor, under sagde år afleranat endast 5 stycken. Af de återstående 20,
hvilka derpåföljande år borde levereras, har Styrelsen icke kunnat såsom fullgoda antaga
flera än 10, hvadan Styrelsen, jemlikt ofvanåberopade kontrakt, egde att återbekomma
det förskott, som för de icke aflemnade 10 djuren blifvit utgifvet; och skulle
derjemte uti ränteersättning för samma förskott erläggas en ungtjur eller ungko.
Upsala län.
Vid länets holländeri, som fortfarande befinner sig vid Ultuna landtbruksinstitut,
är den ena af de från England år 1859 inköpte 2:ne korthornstjurarne uppställd; och
har den erfarenhet, man ansett sig ega i fråga om djuren af denna race, att de framför
andra skulle ega förmåga att i vigtstillökning tillgodogöra det dem tilldelade foder,
här vunnit ytterligare bekräftelse.
Wermlands län.
Länets år 1859 vid egendomen Warpnäs uppställda holländeri, hvilket, såsom
utaf 1861 års revisionsberättelse inhemtas, före förstnämnde år varit stationeradt på
egendomen Jordberga i Skåne, befanns vid den under revisionsåret verkställda inspektion
vara väl vårdadt.
Jönköpings län.
En af de tvenne vid länets holländeri på Lyckås stationerade tjurarne har under
aret måst för sjukdom nedslagtas; och i stället har en annan tjur från Riseberga blifvit
här uppställd. I öfrigt befanns holländeriet vid besigtningstillfället i godt skick.
Halmar län.
Vid länets holländeri på Sundsholm, dit det år 18G0 förflyttades från egendomen
Kasimirsborg, hade under året, sannolikt i följd af ovana vid fodret, någon sjuklighet
varit rådande, men hvilket ogynsamma förhållande innan årets utgång gifvit rum för ett
bättre. Vid den företagna inspektionen af detta holländeri syntes ingen kostnad eller
möda blifvit spard för åstadkommandet af ett godt helsotillstånd bland kreaturen.
— 151 —
Elfsborgs läii.
Länets holländeri, som, enligt hvad nästlidet års revisionsberättelse gifver vid
handen, under sommaren 1860 vid säteriet Gräfsnäs uppsattes utaf direkte från England
införskrifna kreatur, befanns vid inspektionstiilfället i fullgodt skick. En tjur
hade för sjuklighet måst nedslagtas, men de öfriga djuren befunnos alla friska och vid
godt hull.
Westmanlands län.
De vid länets holländeri på Lycksta egendom uppställda djur, som alla, med
undantag af en från England inköpt korthornstjur, utgått från Ultuna landtbruksinstitut,
befunnos vid inspektionen sorgfälligt vårdade och rikligt utfodrade.
Stora Kopparbergs län.
Sedan, såsom uti nästlidet års revisionsberättelse omförmäles, innehafvaren af
Näsgårds kungsgård, derefter meddeladt nådigt tillstånd, ett halft holländeri, bestående
af en tjur och åtta kor, år 1860 blifvit uppställdt, förklarat sig vilja till Kronan återlemna
de hos honom uppställda djuren, har Stamholländeri-styrelsen, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i länet förslag, under Maj månad år
1861 låtit verkställa holländeriets förflyttning till Grängshammar bruk i Stora Tuna
socken.
Holländeriet, som under året blifvit kompletteradt till det från början bestämda
antalet af en tjur och tio kor, befanns vid den under sommaren verkställda inspektionen
i godt och lofvande skick.
Nyköpings län.
Inom detta län, der, såsom utaf nästlidet års revisionsberättelse inhemtas, något
holländeri förut icke varit stationeradt, har under året, vid egendomen Fjellsköfte inom
Floda socken och Oppunda härad, blifvit uppställda ätta kor och en tjur af Ayrshirerace.
Stockholms län.
Sedan, på grund af gjord framställning, Stamholländeri-styrelsen beslutat, att
låta uppställa ett holländeri af Ayrshire-race vid egendomen Östanå inom Riala socken
och Akers skeppslag, hvilken egendom, i följd af sin rikliga fodertillgång och sina goda
saltsjöbeten, ansetts för ändamålet särdeles lämplig, hade, enär tillräcklig tillgång på
tjenliga djur icke förefanns, å nämnde egendom till en början blifvit uppställda en tjur
och fem kor. Tjuren, en af de från Skottland år 1859 direkte inkomna utaf Ayrshirerace,
hade till följd af s. k. sommarsjuka måst nedslagtas, men blifvit ersatt af"en annan
vid Svenskt holländeri uppfödd Ayrshire-tjur.
Östergötlands län.
Det inom denna provins på egendomen Haddorp uppställda holländeri består numera
uteslutande af kreatur af Svensk race; och befunnos djuren vid inspektionstiilfället
sorgfälligt vårdade och rikligt utfodrade.
— 152 -
Som endast två år förflutit, sedan holländeriet fullt organiserades med kreatur
at oblandad Svensk race, hade någon försäljning af unga djur ännu icke kunnat ifrågakomma
och erfarenhet sålunda icke kunnat vinnas med afseende a den här uppfödda
afvelns ändamålsenlighet.
Gefleborgs läu.
Sedan innehafvaren af egendomen Kungsgården, der länets utaf Yoigtländer-race
bestående holländeri varit uppställdt, till aflemnande uppsagt nämnde holländeri, har
Stamholländeri-styrelsen, efter samråd med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet,
låtit förflytta detsamma till egendomen Sofiedal i Wahlbo socken, sorn i flera afseenden
ansetts för ändamålet lämplig.
Under året hade, till följd af olyckshändelser bland de äldre djuren och dödlighet
bland de späda kalfvarna, en ovanligt stark afgång inom hjorden egt rum; men vid inspektionstillfället
befunnos kreaturen vackra och vid godt hull.
Hallands län.
Länets vid Marienlund uppställda holländeri af Pembrokeshire-race hade fortfarande
utmärkt sig för en ymnig mjölkafkastning. Efterfrågan på afvelsdjur af denna
race syntes likväl icke hafva tilltagit, utan hade deremot framställning blifvit hos Styrelsen
gjord om erhållande för länet af ett holländeri af Ayrshire-race.
Från holländeriet hade under året uflemnats en tjur och 5 kor, för att uppställas
vid Landtbruks-akademiens experimentalfält.
§ 3.
Förutom ofvannämnde 14, inom olika län stationerade holländerier, hade under
året vid Landtbruks-akademiens experimentalfält blifvit uppställda, utom förrberörde en
tjur och fem kor af Pembrokeshire-race, fem kor af Ayrshire-race.
Med uppställandet af dessa djur hade man för ändamål att anställa jemförande
försök mellan de olika racerna, i afsigt att närmare utröna deras lämplighet för landets
förhållanden.
§ 4.
Inom åtskilliga län voro under året på tjenliga ställen placerade Kronan tillhörige
tjurar, afsedde för kor, tillhöriga de från Stamholländerierna aflägset boende jordbrukare.
Dessa tjurar, deraf 7 voro af Ayrshire- och 3 af Yoigtländer-race, voro fördelade
sålunda:
i Södermanlands län: af Ayrshire-race
3.
« Yoigtlands- dito
1. 4_
Transport: 4.
Bii. Litt. S. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 153.
Stamholländerier.
Riseberga
Gammalstorp
Ultuna
Warpnäs
Lyckås
Marienlund
Kungsgården
Haddorp  “....
Sundsholm
Gräfsnäs
Lycksta
Grängshammar
Fjellsköfte .
Östanå
Experimental-fältets
Län
Race.
I
Örebro
Skaraborgs ...
Upsala
Wermlands
Jönköpings . ..
Hallands
Gefleborgs
Östergötlands
Kaimar
Elfsborgs
Westmanlands
Kopparbergs ..
Nyköpings ...
Stockholms
Dito
Ayrshire
Dito
Dito
Dito
Dito
Pembrokeshire .
Voigtländer ....
Svensk
Ayrshire
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
(Ayrshire j
i Pembrokeshire)
Antal djur.
©
T3
CÖ
=3
P
O
*
St.
St.
PS
p
C/D
S:a
c
u
o
&
År
i-i
c
fe
bl
a
cö
JA
bl
cö
-5 °cö
P
O
JA
cö
bl
'bl
>•
cr
tö
©
CÖ
bO
c
cö
JA
U-4 ©
d np
O Co
Lo
sté bc
o «
:C ~
TÖ
bC P
C
cö ^
'U
Po P
np
np
:cÖ
t* ° C
CÖ oj
Aö ocö
p; (D ÖC
cö :©
> P
rG
-
5?
Kannor.
Kannor. | Procent.
20
22
7,30
954
13,253,19
1
669,22
9,90
20
22
6,35
970
13,533,35
5
886,10
12,20
20
22
7,35
1,072
12,245,95
3
700,66
12,07
19
2!
7,00
1,049
12,694,99
3
729,26
9,10
19
21
7,11
850
9,363,79
3
520,35
11,70
20
22
7,65
930
11,666,87
3
647,53
12,37
20
22
7,00
802
9,521,42
4
581,18
13,71
20
22
8,20
940
11,635,14
1
595,86
12,32
Of.
c
,©
CÖ
rfl
Da t
bl)
cö
bfc
P .-4-3
’.p ©
CO -
CÖ G
£
tö ^
cö
b£
.SP
o-*
bt
cö
-c
bD
P
TÖ
P
P
Jh
p
©
np
bt
c
p;
P
bi
cö
CCl
np
©
np
©
cö
-4->
OCÖ
nP
©
CÖ
b
,p
©
©
©
cö
>
3
s
0
Tö
bC
P
:cö
bC
'tZ
np
o rp
a g
o
JA
:cö
>
:©
-G
cö
S a
> •«
-s é
O ■«
SO -r
-
P
CÖ
>
-G
TÖ
3
np cp
ocö
,G
Lo Lo
O :cö
^ >
:0
_P -G
g -
, G
I O
; ja
CO
tö
C
:cö
P
O
TÖ
O
fe
©
TÖ
P
P
bl
cö
np
OJ cö
TÖ
=2 .2»
bo w
'JP Lo
bo P
cö 1Z?
P
©
P
np
o
fe
bo
’>
cö
>
C*-o
©
CO
cö
©
np
P
P
bC
cö
C4-0
cö
©
np
©
JA
bC © cö
5
co bC O
Cö c o
bc
cö
np
.53 >
p
-*o Lo
CO ©
cö np
^ P
G
P
_ ©
3 3
bl
co cö
® np
np
© —<
np
©
!°
s
>
cr'
© .—
JA
cö P
H >
Ifrån dessa Holländerier, såsom dels nyligen organiserade, dels ifrån andra ställen förflyttade, hafva fullständiga års-rapporter ännu icke kunnat inkomma.
\
cö
p
P
cö
JA
P
©
(4-0
cö
P
P
np
:cö
>
:©
i-G
cö
u
'p
.0
tu
©
Lo
CÖ
JZ
H •§>
ar.
Kannor..
1
Kannor, j
Kannor.
Dagar.
Centner.
Centner.
Kannor.
Kannor.
Kannor.
m
132
5,737.41
•
43
2,26
233
1,673,21
7,18
32,36
1/29
6,977,78
30
1,57
20,78:
122
4,992,55
4!
2,73
243
2,523,09
10,38
47,18
1/21
8,540,80
35
2,33
20,25
122
5,980,07
49
2,88
243
1,640,55
6,75
30,68
1/35
5,931,13
24
1,41
21,76
12 2
5,327,14
44
2,75
243
1,784,91
7,35
35,00
1/30
7,070,35
29
1,81
19,34
152
4,087,51
27
1,69
213
929,89
4,36
20,76
1/41
4,758,50
22
1,37
15,15
137
7,567,40
55 I
3,23
228
1,229,60
5,39
24,50
1/38
3,440,68
15
0,89
27,53
107
3,304,23
31
1.94
258
2.003,42
7,76
35,27
1/23
5,994,69
23
1,44
24,49
122
4,963,55
41
2,16
243
2,468,84
10,16
46,18
1/20
6,1 19,62
25
1,32
34,98
Medeltal 19,45.
■■■
SsMii lälÉSÉ
WM
■■ ■. ■ :■--
i?«*SS§li
•• ^^SsxSä; ■ ■: •tSÄSSöf
■41 t-.-.--
SS^SSaSmL*-' • •' •
Br^sws
p^snBwPHP
■
il»
— 153 -
Transport: 4.
i Kalmar län: af Ayrshire- race
2.
» Voigtlands- dito
2. 4.
i Wermlands »: » Ayrshire- dito
1*
i Westerbottens »: » Dito dito
L
Summa 10.
§ 5.
De Stamholländeri-styrelsens berättelse åtföljande förteckningar öfver staten tillhöriga
såväl äldre som yngre boskapskreatur utvisa följande förhållande vid revisionsårets
slut.
På Riseberga
Gammalstorp
Ultuna
Dito
Warpnäs
Lyckås
Sundsholm
Gräfsnäs
Lycksta
Dito
Grängshammar
Fjellsköfte
Östanå
Haddorp
Sofiedal
Marienlund
i Örebro län
» Skaraborgs d:o
» Upsala d:o
» dito d:o
» Wermlands d:o
» Jönköpings d:o
» Kalmar d:o
» Elfsborgs d:o
» Westmanlands d:o
» dito d:o
» Kopparbergs d:o
« Nyköpings d:o
» Stockholms d:o
» Östergötlands d:o
» Gefleborgs d:o
i) Hallands d:o
d experimental-fältet i Stockholms d:o
dito » dito d:o
Uppställda i Södermanlands d:o
Dito « Dito d:o
Dito « Kalmar d:o
Dito » dito d:o
Dito » Wermlands d:o
Dito » Westerbottens d:o
Tjurar. Kor.
af Ayrshire-race  2. 20.
dito
2. 20.
dito
1. 20.
korthornsrace  1. —
Ayrshire-race  2. 19.
dito ... .... 2. 19.
dito
2. 20.
dito
2. 20.
dito
1. 20.
korthornsrace
1. —
Ayrshire-race
1. 10.
dito
1. 8.
dito
1. 5.
Svensk race
2. 20.
Yoigtländer-race.... 2. 20.
Pembrokeshire-race 2. 20.
dito 1. 5.
Ayrshire-race
1. 5.
dito
3.
Voigtländer-race .... 1. —
dito .... 2. —
Ayrshire-race
2. —
dito
1. —
dito
1. —
Ung
tjurar.
9.
7.
14.
7.
4.
4.
6.
5.
Qvigor.
21.
7.
17.
10.
6.
14.
7.
7.
Summa 37. 251. 56. 89.
§ 6.
De närmare detaljerna och resultaten vid de särskilda Stamholländerierna rörande
mjölkafkastningen, utfodringen m. m. under året från den 1 Juni 1860 till samma tid
1861 inhemtas af följande Bilaga, Litt. S.
20
— 154 —
§ 7.
Vid den 23 nästlidne September verkställd inventering befunnos säkerhetshandlingarne
för Stamholländeri-fondens utlånta medel, bestående af obligationer till ett nominelt
belopp af 2,000 R;dr. uti behörig ordning.
Kongl. Landtbruks-akademien.
För Akademiens förvaltning lemnäs redovisning uti 2:ne särskilda hufvudböcker,
af hvilka den ena redogör för de till experimental-fältet anvisade medel och den andra
redovisar för Akademiens samtliga tillgångar.
Uti Kongl. Kammar-rätten har den förra redogörelsen blifvit granskad med och
den sednare utan anmärkning; och inhemtas utaf hufvudredogörelsen följande förhållande
i afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar  ,  430,060: 56.
Uppbörd.
Statsanslag
13,904: 36.
Räntor
11,703: 80.
Hyror
2,912: 50.
Experimental-fältet
8,433: 66.
Extra uppbörd
21: — 36,975: 32.
Balans till år 1862:
Skulder
13,405: 32
Summa 480,441: 20.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
17,971: 67.
Utgifter:
Aflöning
5,775: —
Pensioner
216: 67.
Expenser
779: 2.
Fastighets-onera  247: 31.
Transport: 7,018: - 17,971: 67-
— 155 —
Transport: 7,018: —
17,971: 67.
Husreparationer
Extra utgifter
Jettoner .
Experimental-fältet ..
Fraktkostnader m. m.
Afskrifningar
1,701: 87.
1,161: 41.
782: -  13,797: 64.
1,251: 59.
2,824: 66.
28,537: 17.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Dito, enligt experimental-fältets räkenskaper,
189,875: 37.
230,250: —
1,597: 38.
832: 19.
Fastigheters och inventariers värden
Utlånta medel...-
Fordringar
11,377: 42. 433,932: 36.
Summa 480,441: 20.
§ I
-
Utaf Akademiens afgifna underdåniga berättelse inhemtas, bland annat, hurusom
vid experimentalfältet under revisionsåret åtskilliga väsendtliga förändringar i planen
för hushållningen blifvit, för såvidt tillgångarne sådant medgifvit, satta i verket. Så
hade å £:del af hela åker-arealen början med grunddikning blifvit företagen, jorden indelad
i bestämda gärden och en ordnad växtföljd derå påbörjad. Större delen af de vid
fältet underhållna får har under året afyttrats och en mindre hjord af hornboskapsdjur
af olika racer i stället blifvit uppställd, i ändamål att vinna kännedom om dessa racers
förmåga att, vare sig i mjölk eller vigtstillökning, ersätta det dem tilldelade foder.
Denna förändring hade likväl medfört en ej ringa uppoffring, enär ifrågavarande hjord
till större delen bestod af qvigor och senlagde djur samt följaktligen erfordrade en längre
tids underhåll, innan någon afkastning af densamma kunde erhållas
Å jordbruket har under revisionsåret uppstått en förlust af 1,163 R:dr 45 öre;
och uppgifvas såsom orsaker härtill dels det dryga arrendet för experimentalfältet och
en i förhållande till den ringa jordarealen kostsam förvaltning, dels äfven att en ogynnsam
vinter helt och hållet förstört vintersädsgrödan.
Afven å trädskolorna visar sig en förlust af 1,955 R:dr 99 öre, en följd af de
omfattande och kostsamma arbeten, som inom desamma vidtagits, och hvilka, enligt
Akademiens åsigt, än vidare borde fullföljas, om dessa skolor i framtiden skulle blifva
det allmänna till något gagn.
Med stöd af 45 § uti Kongl. Maj:ts för Akademien förnyade nådiga stadgar den
6 November 1857, hafva till Akademiens vid de allmänna sammankomsterna under revisionsåret
närvarande ledamöter och tjenstemän utdelats 391 stycken silfverjettoner, der
för kostnaden, såsom utaf förestående tabell synes, uppgått till 782 R:dr.
Då Akademiens ändamål, enligt Revisorernes åsigt, bättre skulle befrämjas genom
dessa medels användande för andra inom Akademiens verksamhet liggande föremål.
— 156 —
hafva Revisorerne, som anse ifrågavarande sätt att vidmakthålla intresset för landthushåilningen
numera vara föråldradt och lämpligen böra upphöra, velat i sådant syftemål
härå fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
§ 3.
Vid anställd inventering af säkerhetshandlingarne för Akademiens utlånta medel,
hvilka den 23 nästlidne September uppgingo till ett belopp af 226,250 R:dr, befunnos
dessa handlingar i behörig ordning.
Ultuna Landtbruks-institut.
Institutets räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning undergått
granskning, redovisar inkomster och utgifter sålunda:
Debet,
Balans från år 1860.
Tillgångar
Uppbörd.
För Institutet:
Statsanslag
Afgifter af elever
Lärlings-dagsverken.
Diverse inkomster....
Af Ultuna gård:
1861 års skörd
Ladugårdsreveny ....
Af Granbergs gård:
1861 års skörd
Diverse inkomster....
Arrendemedel
12,000:
—
9,600:
—
2,013:
67.
546:
76.
30,224:
98.
2,258:
—
2,140:
42.
80:
—
Balans till år 1862:
Skulder
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
24,160: 43.
32,482: 98.
2,220: 42.
3,322: 18.
Summa
112,970: 94.
62,186. 1.
50,087: 43.
225,244: 38.
30,399: 72.
Transport:
30,399: 72.
— 157 —
Transport:
30,399: 72.
Utgifter;
För Institutet:
Aflöningar
9,959: 83.
Kosthållning
16,031:
7». 25,991: 61.
Ved och lyshållning
2,227: 4.
Sjukvårdskostnader
866: 43.
Laboratoriets kostnader
756: 6.
Inventariers underhåll
1,358: 69.
Skrifmaterialier
Dagsverken
1,496: 6.
Reparationer
Onera
67: 49.
Diverse omkostnader
3,525: 55.
37,947: 52.
För Ultuna gård:
Aflöningar och kosthållning ..
2,159: 33.
Utsäde till 1861 års gröda
2,080: 25.
Grundförbättring och dikning ..
1,034: 25.
Dagsverken
10,503: 4.
Reparationer
. .. 1,981: 46.
Onera
1,563: 69.
Ved och lyshållning
509: 31.
Inventariers underhåll
2,960: 16.
Diverse omkostnader
3,145: 58.
25,937: 7.
För Granbergs gård:
Aflöningar
625: —
Utsäde
. .
335: 53.
Dagsverken
1,861: 85.
Onera
78: —
Inventariers underhåll
64: 63.
Diverse omkostnader
47: 50.
3,012: 51.
66,897: 10.
Balans till år 1862:
Behållningar:
i kontant
i kreatur
i inventarier och diverse
72,536: 67.
102,142: 93.
Fordringar
21,809: 60.
1861 ars höstutsäde vid Ultuna och Granberg
650: 88.
Förskott
3,344: 15.
127,947: 56.
Summa
225,244: 38.
Vid granskningen af dessa räkenskaper, hvilka visserligen äro
med ordning och
noggrannhet förda, men i afseende
på uppställningens enkelhet och klarhet lemna at-
skilligt öfrigt att önska, hafva Kevisorerne icke kunnat undgå att i främsta rummet be-
märka det afsevärda förhållandet, att, ehuru Ultuna egendom numera
under en lång tid
— 158 —
varit under Institutets förvaltning och oaktadt egendomens afkastning för revisionsåret
synes hafva varit, om ej riklig, åtminstone ganska god, likväl så ringa behållning uppstått.
Under det egendomens bruttoafkastning uppgår till 32,482 R:dr 98 öre, påföres
densamma en förvaltnings- och brukningskostnad af icke mindre än 22,772 R:dr 19 öre,
utom utsäde och frö till ett belopp af 3,164 R:dr 88 öre, så att sammanlagda utgifterna
för egendomen uppgå till den, efter Revisorernes åsigt, betydliga summan af 25,937 R:dr
7 öre. Den för året återstående behållningen å egendomen utgör således endast 6,545
R:dr 91 öre, hvilken behållning med skäl må anses obetydlig å en egendom af den storlek
som Ultuna, destoheldre som frukterna af det arbete och de kostnader, hvilka under
den tid, som förflutit sedan egendomen till Institutet öfverlemnades, blifvit å densamma
nedlagde, redan bort höja afkastningen å denna egendom utöfver hvad andra med Ultuna
till arealen och jordens beskaffenhet jemförliga egendomar kunna inbringa.
En anledning till dessa för landthushållningen vid Ultuna mindre fördelaktiga resultater
kau måhända spåras uti det vid egendomen förlagda landtbruks-institutet, om
än detta är uti räkenskaperna från jordegendomen afskiljdt. Dessutom kan, enligt Revisorernes
tanka, ifrågasättas om, vid åtskilliga förnödenheters anskaffande, den kloka
beräkning, som en enskild landthushållare näppeligen kunnat uraktlåta, städse egt rum.
I sådant hänseende vilja Revisorerne blott omförmäla, att under revisionsåret icke mindre
än 2901 famnar barrved blifvit inköpta för det höga priset af 16 R:dr 75 öre för famn,
en kostnad, som torde hafva kunnat betydligt förminskas, om bränslet blifvit anskaffadt
vid omkringliggande skogar och derifrån forsladt med gårdens egna dragare under den
minst bråda tiden för landtbruket.
Revisorerne medgifva villigt, att elevernas och lärlingarnes danande till skicklige
och duglige jordbrukare i främsta rummet är det mål, som vid Institutet bör sökas och
att, om detta uppnås, staten må anses derigenom vara nöjaktigt ersatt för de betydliga anslag,
som på Institutet redan blifvit nedlagde och för detsamma vidare komma att utgå.
Men af synnerlig vigt är tillika, att de unge män, som, såsom Revisorerne hoppas,
med goda insigter i landtbruket utgå från Institutet, för att i skiljda rigtningar sprida
en nyttig verksamhet, der på stället erhålla en tillräcklig kännedom om nödvändigheten
att vid en så beskaffad handtering som landtbruket iakttaga all den sparsamhet, som
kan vara förenad med klok beräkning, på det att handteringen må blifva så fruktbringande
som möjligt; och denna kännedom kan, enligt Revisorernes tanka, icke bibringas
på annat sätt än genom exemplet. Institutet bör således äfven i detta hänseende vara
ett mönster, och om så icke är, förminskas deraf betydligt fördelen af de ökade insigter
i landtbruket, som Institutet bidrager att sprida, och Institutets förtroende skulle nedsättas,
om de män, som derifrån utgå, vid den första praktiska tillämpningen af sina
kunskaper, innan de sjelfva på egen hand hade förvärfvat sig erfarenhet, visade okunnighet
eller för ringa insigt i detta hänseende, helst förvaltningens mer eller mindre
goda resultat, hvartill insigterna derutinnan väsendtligt bidraga, ändock utgör det förnämsta
beviset derför, att det med Institutet åsyftade, ofvan angifna ändamål i verkligheten
vunnits.
Ur sådan synpunkt synes det Revisorerne vara en pligt att noga tillse, att god
hushållning vid inrättningar af ifrågavarande beskaffenhet företrädesvis eger rum och att,
om någon anledning till ett motsatt förhållande förefinnes, derå fästa uppmärksamhet.
I sådant hänseende få Revisorerne omförmäla, hurusom Granbergs utgärd under år 1861,
i stället för vinst, lemnat en förlust af 792 R:dr 9 öre, samt att, efter hvad vid Delegerades
besök på stället af 1862 års räkenskaper inhemtades, äfven sagde år en förlust,
— 159
om ock mindre, uppstått, och detta så mycket heldre, som det torde vara ett för Ultuna
eget förhållande, att ett jordbruk under två på hvarandra följande år och utan att
missväxt inträffat icke allenast lemnat ingen behållning, utan jemväl förorsakat icke
obetydliga förluster. Om nu äfven detta menliga förhållande kan af ett oegentligt bokföringssätt
hemta någon förklaring, så qvarstår likväl, enligt Revisorernes tanka, äfven
här samma anmärkning, som ofvan blifvit framställd, eller att förvaltnings- och arbetskostnaderna
varit allt för dryga. Under det nemligen hela afkastningen utgjort:
7 tunnor 16 kappor råg
48 » korn
45 » 8 kappar blandsäd
5 »16 » slösäd
*71. UV7.
576: —
316: 75.
22: —
1,012: 25.
samt rotfrukter:
211 tunnor potatis
633: —
16 » kålrötter  32: —
231 » rofvor  346: 50. 1,011: 50.
samt 700 lispund hö, till ett värde af
116: 67.
eller tillsammans R:dr 2,140: 42.
uppgår deremot kostnaderna för dagsverken
ensamt till  1,864: 83.
utom aflöningar
625: —
tillsammans R:dr 2,489: 83,
så att redan dessa tvenne omkostnader medtagit mer än hvad gården under året in
bringat,
hvartill kommer den temligen betydliga utsädeskostnaden, uppgående till 421
R:dr 78 öre. Med skäl torde vid ett sådant förhållande kunna ifrågasättas, huruvida
icke ett fördelaktigare resultat skulle vinnas, om ofvannämnda utgård skiljdes från
sjelfva egendomens förvaltning och på lämpliga vilkor utarrenderades.
Vidare hafva Revisorerne uppmärksammat, hurusom i utgående balanskonto,
utom till särskilda värden upptagne och balanserade spanmål och mjöl, viktualier, rotfrukter,
frön, hö, mjölk, hästar och nötkreatur, får och svin, redskaper, tegelrör, skogseffekter,
spik, lin och garn, bibliotheket, laboratoriet, verkstädernas och agrikultur-kemiska
stationens inventarier, blifvit såsom inventarier dessutom balanserade:
å Institutet  11,767: 73.
samt å Ultuna gård
14,078: 44.
eller tillsammans en summa af
R:dr 25,846: 17;
och då räkenskaperne icke varit åtföljde af någon fullständig förteckning öfver dessa
inventarier, hafva Revisorerne om deras beskaffenhet och verkliga värde stannat i okunnighet.
Slutligen anse sig Revisorerne böra omförmäla, att vid besök på stället, som
al Delegerade bland Revisorerne egt rum, hafva dessa funnit den nya byggnaden för
lärlingar fullbordad och ändamålsenligt inredd, samt fullt motsvarande det behof, hvars
uppfyllande dermed afsågs. Mejeriet var jemväl uti en särdeles god ordning; sex elever
— 160 —
från olika delar af landet voro derstädes antagne, och denna inrättning synes lofva att
verka nyttigt och välgörande för sitt ändamål. För öfrigt voro de nyuppförda byggnaderna,
hvaribland en stor sädeslada nyligen blifvit med Institutets egna tillgångar bekostad,
uti ganska godt skick, kreaturen vackra och omsorgsfullt vårdade samt åkern
väl häfdad.
Alnarps Landtbruks-in sti tilt.
Sedan Revisorerne inhemtat, att Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt bref af den 2 Oktober
1857, bifallit Rikets då församlade Ständers beslut, att Alnarps kungsgård med
underlydande utjordar och tillhörigheter skulle, under vissa stadgade vilkor, för inrättande
af ett landtbruks-institut upplåtas, att midfastan år 1858 af Institutets Styrelse
öfvertagas, samt bemyndigat Styrelsen att utbekomma och mot behörig redovisning använda
ej mindre det af Rikets Ständer för inlösen af dåvarande arrende, byggnaders
uppförande m. m. till utgående under åren 1858 och 1859 anvisade extra statsanslag, 175,000
R:dr, än äfven det till Institutets underhåll beviljade årliga statsanslag af 18,000 R:dr,
äfvensom att dessa anslag, af hvilka det sistnämnde jemväl blifvit för innevarande statsregleringsperiod
beviljadt, i behörig ordning utanordnats, men att räkenskaperna för detta
Institut likväl icke blifvit till Kongl. Kammar-rätten för undergående af granskning insände
och således ej på vanligt sätt kunnat komma Revisorerne tillhanda, funno Revisorerne
sig föranlåtne att, uti skrifvelse till Herr Justitie-stats-ministern, på anförda skäl,
begära, det sådana åtgärder måtte vidtagas, att ifrågavarande räkenskaper blefvo för
Revisorerne till granskning tillgänglige. I anledning häraf utverkade Justitie-stats-ministern
Kongl. Maj:ts nådiga befallning till vederbörande att ofördröjligen till Kongl. Civil-departementet
insända berörda räkenskaper för tiden till den 14 Mars 1862, för att Revisorerne
derefter tillställas, och i följd häraf hafva Revisorerne jemväl fått dessa räkenskaper
emottaga, dock så sent att Revisorerne, med hänsyn till mångfalden och vigten
af öfriga göromål, ej medhunnit att till siffran och i detalj granska desamma, en åtgärd,
som dessutom torde vara mindre nödig, då räkenskaperne förut blifvit af särskilde
Revisorer granskade och Kongl. Kammar-rätten icke lärer underlåta att vid
den ytterligare granskning, som i afsende å dem der förestår, egna dessa förhållanden
erforderlig uppmärksamhet. Emellertid hafva Revisorerne i afseende å uppställningen af
räkenskaperne och deras afslutning tyckt sig finna, att derutaf icke med tillräcklig tydlighet
och klarhet framgår, i hvilken mån de särskilda delarne af hushållningen gifvit
vinst eller förlust. Såsom sådana särskilde hufvuddelar torde böra anses: det egentliga
åkerbruket, ladugårdsskötsel och binäringarue. Af synnerligt praktiskt intresse tyckes
det vara att skilja mellan den vinst, åkerbruket i och för sig lemnar och den, som erhålles
af ladugårdsskötseln, enär yttre tillfälliga förhållanden vanligen betingar, huruvida
den sednare är mer eller mindre vinstgifvande och i följd deraf bör utvidgas eller
inskränkas, och i sednare fallet den minskade gödseltillgången ersältas genom inköp af
gödningsämnen. Yid granskning af Alnarps räkenskaper kan detta inbördes förhållande
visserligen utletas, men det vill synas Revisorerne, som mera afseende borde fästas dervid
att göra det klart och i ögonen fallande. Att åkerbrukets konto belastas med den
förlust, hästars och oxars konto lemnat, kan icke anuat än erkännas såsom riktigt, alldenstund
dragarekraften är och måste finnas till i en viss proportion för jordbrukets
— 161 —
skull. Men att å åkerbrukets konto öfverföres den vinst eller förlust, korna lemnat,
vill synas Revisorerne mindre riktigt, enär den egentliga ladugårdsskötsel!!, af förut anförda
skäl, icke bör dermed sammanblandas. Det tyckes således som resultatet af denna
rörelse borde under särskild rubrik å vinst- och förlust-konto upptagas, och att, till följd
deraf, i stället för ett gemensamt kreaturs-konto, borde finnas ett konto för dragare,
hvars saldo hänföres till de konton, som haft nytta deraf, och särskilda konton för de
kreatursslag, hvilka underhållas för att lemna försäljningsprodukter. I öfverensstämmelse
härmed synes det äfven oriktigt, att åkerbrukets konto belastas med arrenden
och onera, hvilka, såsom i allmänhet lika det ena året ined det andra, borde äfven under
särskilda rubriker införas i vinst- och förlust-kontot, då man med full tydlighet
skulle kunna se, hvilka resultater hushållningens särskilda grenar lenmat.
Dessutom har det förefallit Revisorerne anmärkningsvärdt, att, ehuru Rikets Ständer
beviljat ofvanberörda årliga statsanslag att utgå från och med början af år 1858, emot
förbindelse för Institutet att från och med slutet af år 1860 emottaga och underhålla 24
fri-lärlingar och minst 28 elever, blaud hvilka 4 fri-elever, har statsanslaget från och med
förstnämnde tid utgått, utan att likväl den vid dess utgående fästade förbindelse blifvit
till fullo uppfylld. Institutet har nemligen, till följd af Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse,
icke förr än den 15 Mars 1802 blifvit fullständigt öppnadt, ehuru 12 rättarelärlingar
hösten förut blifvit antagne.
Ofver Institutets inkomster och utgifter under de fyra år, för hvilka räkenskaperna
blifvit till Revisorerne öfverlemnade, hafva Revisorerne låtit för hvartdera året upprätta
följande tabeller:
JFör år 1S5S.
Debet.
Inkomster:
Statsanslag
130,916: 45.
Vinst på tegeltillverkningen
7,458: 34. 138,374: 79.
Balans den 30 April 1853:
Skulder
3,593: 46.
Kredit.
Utgifter :
Till inlösen af arrendet
Förlust på åkerbruket  8,791: 73.
Dito » väderqvarnen
298: 41.
Balans den 30 April 1853:
Behållningar:
i kontant
i spanmål och öfriga lager
Summa
141,968: 25.
26,046: 42.
9,090: 14.
35,136: 56.
2,936: 48.
29,292: 75.
Transport: 32,229: 23. 35,136: 56.
21
— 162 —
i kreatur
i inventarier
i byggnader
Utsäde oell arbetskostnader
Fordringar
Transport: 32,229: 23.
18,568: 33.
13,101: 5.
26,109: 23.
16,163: 47.
660: 38.
Tillgångar
För ar 1859
D ebet.
Balans från den 30 April 1859:
Inkomster-.
Statsanslag
Intresse-medel
Observations- dito
Vinst på. åkerbruket
6,927: 39.
Dito » tegeltillverkningen
1.639: 16.
Dito
Skulder
väderqvarnen
Balans den 30 April 1860:
116: 42.
35,136: 56.
106,831: 69.
Summa
141,968: 25.
84,583: 55.
2.340: 61.
34.
106.831: 69.
8,682: 97.
95,607: 47.
1,343: 34.
Summa
203,782: 50.
Kredit.
Balans från den 30 April 1859:
Skulder
3,593: 46.
Balans den 30 April 1860:
Behållningar:
i kontant
38,611: 41.
i spanmål och öfriga lager
7,855: 22.
i kreatur
20,485: 50.
i inventarier  14,258: 49.
i byggnader
100,111: 76.
Utsäde och arbetskostnader
14,435: 71.
Fordringar
4,430: 95. 200,189: 4.
Summa 203,782: 50.
— 163 —
För år 1860
Debet.
Balans från den 30 April 1860:
Tillgångar
Inkomster:
Statsanslag
fiT
Intresse-medel
•
1,130. t>5.
Vinst på åkerbruket
4,427: 4.
Dito » tegeltillverkningen
1,796: 38.
Dito » väderqvarnen
18I-: 7L 6,405: 13.
Balans den 30 April 1861:
Skulder
Summa
14,419: 72.
Kredit.
Balans från den 30 April 1860:
Skulder
Balans den 30 April 1861:
Behållningar:
i kontant
i spanmål och öfriga lager
i kreatur
i inventarier
418. . o.
i byggnader
1 »0,790. in
Utsäde och arbetskostnad
Fordringar
Summa
För år 1861.
Debet.
Balans från den 30 April 1861-,
Tillgångar
Inkomster:
Statsanslag
vt
Intresse-medel
6 '
Gåfvo-medel  20,000: -
Diverse inkomster
• '
Lärlingsdagsverken
Jf
Vinst på tegeltillverkningen ... ....
4,out>.
200,189: 4.
25,535: 78.
2,172: 74.
127,897: 56.
1,343: 34.
226,554: 22.
227,897: 56.
226,554: 22.
42,648: 19
Transport:
269,202: 41
— 164
Transport: 269,202: 41.
Balavs den 13 Mars 1832:
Skulder
22,603: 9.
Summa 291.805: 50.
Kredit.
Balans från den 30 April 1861:
Skulder
2,172: 74.
Utgifter:
Aflöning
1,215: 72.
Kosthållning....
2,206: —
Ved och lyshållning
698: 33.
Diverse omkostnader
1,640: 48.
Afskrifning å inventariernas värde
1,808: 7.
Förlust på åkerbruket
689: 58.
Dito » kreatur
926: 50. 9,184: 68.
Balans den 13 Mars 1862:
Behållningar :
i kontant
14,253: 35,
i spanmål och öfriga lager
: 4,228: 26.
i kreatur
17,715: —
i inventarier
19.741: 3.
i byggnader
181,306: 18.
Utsäde och arbetskostnader
16,673: 4.
Fordringar  16,531: 22. 280,448: 8.
Summa 291,805: 50.
Anslaget till Trädgårdsföreningens elevskola.
Redogörelsen öfver detta anslag, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad
med anmärkning, utvisar förhållandet med inkomster och utgifter sålunda:
Statsanslag.
Skuld
Debet.
Uppbörd
Kredit.
Balans från år 1860:
Transport:
8,500:
1,559: 24.
1,559T24.
— 165
Transport: 1,559: 24.
Utgifter:
För elevernes underhåll och undervisning m. m  6,937: 17.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
3: 59.
Summa 8,500: —
Vid granskning af denna redogörelse hafva Revisorerne funnit, att till julgratifi*
kationer åt 22 elever utbetalts ett sammanlagd! belopp af 165 R:dr. Då Revisorerne
ej hafva sig bekant, hvarför en utgift af dylik beskaffenhet bort af statsanslaget bestridas,
hafva Kevisorerne trott sig böra förhållandet till vederbörandes förklarande anmäla
Skiften och afvittringar.
Det för dessa ändamål å riksstatens sjette hufvudtitel uppförda reservationsanslag,
63,000 R:dr, jemte det årliga belopp af 70,575 R:dr, som Rikets Ständer vid
1859 - 1860 års riksdag ställt till Kongl. Maj:ts disposition och till utgående från Riksgälds-kontoret
anvisat, har af Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref af den 8 Mars 1861 till
Öfve r-dire k tören vid landtrnäteriet i riket, blifvit fördeladt att under revisionsåret förslagsvis
utgå sålunda:
för Kopparbergs län
R:dr
38,320
»
Gefleborgs dito
2,980
»
Wester-norrlands dito
16,420
»
Jemtlands dito
1,600
»
Westerbottens dito
35,155
»
Norrbottens dito ....
38,320
Tillsammans R:dr 132,795
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade utan anmärk
ning, hafva icke föranledt till någon erinran å Revisorernes sida.
Inkomster och utgifter redovisas på följande sätt:
A) Kopparbergs läu.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgång
191: 79.
Transport: 191: 79.
- 166 —
Statsanslag .
Transport: 191: 79.
Uppbörd:
34,000: —
Summa 34,191: 79.
Kredit.
Utg fter:
Arfvoden m. m.  •  33,778:
Skrifmaterialier
Balans till år 1862:
Kontant behållning
151
34.
Summa
33,929: 34.
262: 45.
34,191: 79.
Statsanslag
Arfvoden
Statsanslag
B) Gefleborgs län.
Debet.
Uppbörd:
Kredit.
Utgifter:
C) Wester-norrlands län.
Debet.
Uppbörd:
Kredit.
Utgifter:
Arfvoden m. m
13,307
Handtlangningskostnad
1,879
Skrifmaterialier
120
1,191: 67.
15,307: 63.
88.
75.
—
15,307: 63.
D) Jemtlands län.
Statsanslag
Debet.
Uppbörd:
Transport:
2,243: 5.
2/243: 5.
— 167 —
Transport: 2,243: 5.
Balans till år 1862:
Skuld till Landtränteriet
^1:
Summa 3,903: 56.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skuld till Landtränteriet
2,243: 5.
Utgifter:
Arfvode» m.
1,599. 26.
Handtlangningskostnad
61: 25. 1,660: 51.
Summa 3,903: 56.
E) Westerbottens län
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
24,288: 77.
Kredit.
Utgifter:
Arfvoden m. m
19,559: 18.
Handtlangningskostnad
4,476: 65.
Diverse utgifter
252: 94. 24,288: 77.
F) Norrbottens län.
D ebet.
Uppbörd:
Statsanslag  34,829: 13.
Kredit.
Utgifter:
Arfvoden m. m
32,691: —
Handtlangningskostnader
1,906: 55.
Diverse utgifter
231: 58. 34,829: 13.
— 168 —
Uti det Revisorerne meddelade transsumt af Öfver-direktörens för landtmäteriet i
riket till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse för år 1861 finnes intagen följande
summariska tablå öfver skiftes- och afvittringsverkeus fortgång under samma tid.
(Bil. Litt. T.)
Teknologiska institutet.
Dess räkenskaper, som för revisionsåret undergått granskning
Kongl Kammar-
rätten utan anmärkning, hafva ej eller a
Revisorernes sida föranledt till någon erinran.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Dtbet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
11,973: 44.
Uppbörd:
Statsanslag
Afgifter af åhörare
855: —
Stipendiemedel
1,350: •
Lärokursmedel
602: 36.
Ersättningsmedel....
20: —
52,327: 36.
Summa
64,300: 80.
Kr ed i t.
Utgifter:
Fysiska afdelningen
500: 50.
Kemiska dito
2,033: 85.
Mekaniska dito
1.362: 91.
Mekanisk-tekniska dito
17: 63.
Verkstaden
1,890: 39.
Biblioteket
1,823: 83.
Löner och arfvoden
37,528:
Stipendier
1,325:
Lärokurser
576: —
Extra utgifter
4,923: 52.
51,981: 63.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
12,319: 17.
Summa 64,300: 80.
Bil. Litt. T. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 168.
Tablå öfver Storskiftes- och Afvittrings-verkens fortgång år 1861.
Arbetande Styresmän och Landtmätare
Affattade qvadratrefvar
Till besuten heter (endast i Dalarne), hemman och
nybyggen utbrutne:
inrösningsjord, qvadratref
afrösningsjord, dito
impedimenter, dito
Utbrutne öfverlopp smarker:
inrösningsjord, qvadratref.
afrösningsjord, dito
impedimenter, dito
Utstakade rågångar och skifteslinier, fot
Mantal, förut åsatte, sorn blifvit afvittrade
„ föreslagna i tillökning å gamla hemman
„ föreslagna å nybyggen
Antal afvittrade hemman
»» » nybyggen
„ „ kronotorp
„ „ öfverloppsmarker
„ „ lägenheter utan mantal
„ storskiftade besutenheter (endast i Dalarne)
I Kopparbergs
län.
I Gefleborgs
län.
19
858,367
17,864
I Jemtlands ; I Westernorr, j I Westerbottn.
i lands län. [ tens län.
]
3,321
61
3,260
26,46!
873
17,250
26,221
643
50,663
7,528
1,748,558
I Norrbottens
län.
12 16
|
212,080 1,070,069
39,687
243,720
273,389
771
149,034
52,49.3
2,663,22
10»
56
58
31
22
36,839
431,088
278,607
3,225
481,948
116,007
1,217,844
2{?T
13*J
25
55
Summa.
57
2,170,298
77,460
698,318
578,217
4,639
681,645
176,030
5,647,492
1°JS2
O >2H
11
81
113
31
22
11
— 169 —
Af Styrelsens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse inhemtas, att elevernes
antal varit:
Statistiska tabellkommissionen.
Den af t. f. Chefen för Statistiska Centralbyrån afgifna redogörelse, sorn i Kongl.
Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning, och hvarvid Revisorerne ej heller haft
något att erinra, redogör för inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1860:
Ordinarie
elever.
Vårterminen
Höstterminen
85. 27. 112.
84. 26. 110.
Tillgångar.
3,926: 80.
Uppbörd:
Statsanslag
25,243: 6.
Summa 29,169: 86.
Kredit.
Leverering till Kongl. Rante-kammaren
280:
Utgifter:
Löner och arfvoden
Till bibliothekets underhållande m. m
» arfvoden åt tillfälliga biträden
» det officiella statistiska trycket
» betäckande af kostnaderna för en statistisk tidskrift
» » af en del kostnader för folkräkningen i
14,533: 33.
678: 61.
7,110: 4.
2,119: 65.
637: 50.
hufvudstaden
43: 6. 25,122: 19.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
3,767: 67.
Summa 29,169; 86.
22
Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker.
Af dessa landsböcker äro de för Gotlands, Kalmar, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs.
Orebro, Kopparbergs, Jemtlands, Skaraborgs och Kristianstads län granskade i
Kongl. Kammar-rätten, alla med anmärkning. Deremot hafva hvarken landsböckerna
för rikets öfriga län eller Stockholms stads kronoräkenskaper ännu derstädes undergått
revision. Ränteri-redogörelserna för samtliga länen äro granskade i bemälte embetsverk,
dervid anmärkningar emot en del af dessa redogörelser blifvit framställda.
§ I
Sedan
Rikets Ständers år 1860 församlade Revisorer, vid granskning af räkenskaperna
för Ostergötlands län, fästat uppmärksamhet derå, att Kronan sedan flera år
tillbaka egde en fordran hos förre arrendatorn af indragna Ofverstelöjtnants-bostället
Kungs-Norrby, Kronofjerdingsmannen J. Pettersson, och hemställt, att mera kraftiga åtgärder,
än som dittills ifrågakommit, måtte vidtagas för indrifning af berörde fordran,
utgörande numera 3,312 R:dr 76 öre, hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnde
län, uti deröfver afgifvet underdånigt utlåtande, upplyst, att ifrågavarande arrendemedel
icke kunnat indrifvas, emedan såväl dåmera aflidne arrendatorn Pettersson som hans
löftesmän saknat tillgång och befunnit sig i konkurstillstånd, i följd hvaraf kronouppbördsmännen
i fögderiet, för bevakande af Kronans fordringsrätt, jemväl måst föra talan
i då nyligen afslutade rättegångar, och att hos länsstyrelsen väckt fråga om afskrifning
ur kronoräkenskaperna af berörde arrendemedel då ännu vore på Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
åtgärd beroende, af orsak, att åtskilliga för ärendets handläggning behöfliga
handlingar saknades. Då emellertid, enligt hvad 1861 års Revisorer inhemtade,
ärendet vid sistnämnde års revision befunnits i oförändradt skick, hemställde dessa, att
Kongl. Kammar-rätten måtte anbefallas vaka deröfver, att den väckta frågan om medlens
afskrifning utan dröjsmål klefve afgjord.
Nuvarande Revisorer, som ansett sig böra taga kännedom om hvad i detta
ärende vidare förekommit, hafva inhemtat, att frågan om afskrifning numera blifvit afgjord
af både Konungens Befallningshafvande och Kongl. Kammar-rätten, hvars pröfning
densamma blifvit underställd. Konungens Befallningshafvande har nemligen, genom beslut
den 8 Februari 1862, med vissa vilkor beviljat afskrifningen, hvaremot Kongl.
Kammar-rätten, medelst utslag den 24 November samma år, förklarat, att enär, med
afseende å de i målet förekomne omständigheter, det icke kunde anses vara lagligen utredt,
hvarken att uti arrendatorn Petterssons år 1848 i konkurstillstånd försatta bo ej
funnits annan tillgång till gäldande af ifrågakomne arrendefordran, än den i sådant afseende
redan använda, eller att den ene af Petterssons 3:ne löftesmän, Magnus Andersson
i Gerstad, hvilken det ålåge att med hvad han egde och framdeles kunde förvärfva
ansvara för betalning af samma fordran, dertill saknade all tillgång, Kongl. Kammarrätten,
med upphäfvande af det underställda beslutet, funne den sökta afskrifningen af
dessa medel icke under dåvarande förhållanden kunna beviljas; i följd hvaraf det ålåge
vederbörande uppbördsman, att skyndsamligen vidtaga lagliga åtgärder till beredande af
godtgörelse åt Kronan för omförmälte arrendebelopp. Ofver detta utslag har uppbördsmannen,
enligt hvad Revisorerne vidare inhemtat, anfört underdåniga besvär, hvilka
ännu icke varit föremål för slutlig pröfning.
— 171 —
Då, enligt hvad Kongl. Kammar-rättens utslag gifver vid handen, all vidare tillgång
icke saknas för gäldande af Kronans ifrågavarande fordran, har det förefallit Revisorerne
anmärkningsvärdt, att vederbörande uppbördsman under den långa tid, som
förflutit emellan det arrendemedlen till betalning förföllo och då afskrifningsfrågan anhängiggjordes,
eller omkring 12 år, icke sjelfmant vidtagit alla de åtgärder, som kunnat
befrämja Kronans rätt och bästa i berörda hänseende; kunnande detta förfarande, enligt
Revisorernes tanke, icke ursäktas deraf, att tillgångarne hos den ene af sysslomannen
i landtbrukaren Petterssons konkurs, enligt hvad Revisorerne inhemtat, blifvit till
borgenärers förnöjande afträdde, helst slutlig utredning uti denna sysslomans konkurs
och urarfvabo icke lärer behöft, såsom det likväl synes hafva skett, afvaktas, innan
åtgärder vidtoges för att hos den andre sysslomannen i samma konkurs, hvilken, såvidt
liandlingarne utvisa, icke afträdt sina tillgångar, bereda Kronan all den godtgörelse för
berörde fordran, som hos honom kunnat erhållas; och af dessa anledningar anse Revisorerne
förhållandet vara af den beskaffenhet, att det förtjenar komma till Rikets Ständers
kännedom, hvadan Revisorerne velat detsamma här anmäla.
§ 2.
Någon vidare anmärkning vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne icke förekommit.
Öfverståthållare-embetets kanslis räkenskaper.
Mot räkenskapen, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning,
hafva Revisorerne icke haft något att erinra.
För inkomster och utgifter redovisas sålunda:
D ebet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
82: 84.
Uppbörd:
Statsanslag
33,145: 80.
Balans till år 1862:
Skuld
79: 48.
Summa 33,308: 12.
Kredit.
Utgifter:
Aflöning och gratifikationer m. m
18,667: —
Transport: 18,667: —'
— 172 —
Transport: 18,667: —
Lys- och renhållning ra. fl. utgifter för Kronans publika
hus
13,118:25.
Hyra för Ofverståthållare-embetets kanslis lokal
1,500: — 33,285: 25.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
22: 87.
Summa 33,308: 12.
Öfverståthållare-embetets depositionsräkningar
äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning och hafva ej heller föranledt
till någon erinran från Revisorernes sida. De utvisa följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
57,478: 10.
Uppbörd:
Deponerade medel
77,478: 55.
Summa 134,9i$): 65.
Kredit.
Utgifter:
Återlyftade depositioner
94,472: 33.
Balans till år 1862:
1 Rikets Ständers Bank innestående depositionsmedel  40,484: 32.
Summa 134,956: 65.
Kongl. Kammar-rättens aktoratsräkning.
Denija räkenskap, innefattande redovisning för de, i följd af Advokatfiskals-embetets
och Ofverrevisions-departementets i nämnde embetsverk väckta åtal, till betalning
ådömda medel, har utan anmärkning undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten.
— 173 —
Dessa medel redovisas sålunda:
Debet.
291,198: 78.
10,182: 39.
5,690: 80.
6,990- 50. 314,062: 47.
Balans från år 1860:
För Advokatfiskals-kontoret
v Provins-räkenskaps- dito
» Militie- dito dito
» Civil- dito dito
Uppbörd:
För Advokatfiskals-kontoret
11,423: 2.
» Provins-räkenskaps- dito
12,359: 34.
» Militie- dito dito
3,842: 29.
» Civil- dito dito
5,810: 44. 33,435: 9.
Summa 347,497: 56.
Kredit.
Af sier ifning ar:
För Advokatfiskals-kontoret
150: —
» Provins-räkenskaps-dito
3,420: 70.
» Militie- dito dito
894: 2.
» Civil- dito dito
1,009: 49. 5,474: 21.
Levereringar:
För Advokatfiskals-kontoret
11,699: 89.
» Provins-räkenskaps-dito
7,026: 6.
» Militie- dito dito
2,409: 15.
» Civil- dito dito
9,527: 41. 30,662: 51.
Balans till år 1862:
För Advokatfiskals-kontoret
290,771: 91.
» Provins-räkenskaps-dito
12,094: 97.
» Militie- dito dito
6,229: 92.
» Civil- dito dito
2,264: 4. 311,360: 84.
Summa 347,497: 56.
I sammanhang med granskningen af denna räkenskap hafva Revisorerne, jemlikt
föreskriften i 6 § -af den för dem under den 17 April 1841 utfärdade instruktion, gjort
sig underrättade om de åtgärder, hvilka blifvit vidtagna i afseende å redogörares propriebalanser.
Enligt 1861 års rikshufvudbok uppgingo dessa balanser vid samma års slut till
följande belopp:
— 174 —
Riksgälds-
Statsmedel.
och diverse
Summa.
verks medel.
Stockholms
län
3,750:
—
3,750:
Kalmar
dito
2,804: 91.
209: 93.
3,014:
84.
Jönköpings
dito
10: 18.
—
10:
18.
Hallands
dito
796: 28.
796:
28.
Göteborgs
dito
2,209: 78.
8,196: 59.
10,406:
37.
Nerikes
dito
7,872: 39.
7,872:
39.
Westmanlands
dito
3,399: 58.
—
3,399:
58
Wester-norrlands dito
10,221: 11.
19,193: 24.
29,414:
35
Westerbottens
dito
525: 57.
—
525:
57
Norrbottens
dito
— —
833: 2.
833:
2
Öfverståthållare-embetet
1,276: 18.
5,232: 77.
6,508:
95
Fångvårds-styrelsen
4,008: 60.
4,008:
60.
Krigs-kollegium
73: 61.
—
73:
61.
General-tullstyrelsen
147,351: 24.
13,350: 15.
160,701:
39.
Serafimerordens-gillet
—
352: 58.
352:
58.
Summa 183,503: 15. 48,164: 56. 231,667: 71.
Såsom de betydligaste proprie-balanser vid revisionsårets slut upptager aktoratsräkningen
följande:
F. d. Uppbörds-tullförvaltaren M. F. Finérs
160,541: 71.
» Kronofogden C. Öhborns
10,341: 50.
» Bergsfogden J. A. Furtenbachs
8,123: 37.
Aflidne Landträntmästaren E: G. Harlins
30,357: 39.
F. d. Kronouppbörds-kommissarien J. A. L. Fristedts  5,227: 30.
» Kronouppbörds-kommissarien G. H. Hästeskos
4,531: 91.
» Redogöraren å Långholmen P. J. Wejdels
3,168: 26.
Aflidne Karta-sigillata-kassören E. C. Widegrens
11,759: 85.
» Redogöraren vid Cellfängelsebyggnaden i Fahlun H. J. Indebetous 7,160: 77.
F. d. Ammunitions-förvaltaren A. F. Hahrs  36,204: 98.
» Regementsskrifvaren C. L. E. Petersons
4,356: 24.
Utaf förenämnde proprie-balanser hafva under år 1861 afbetalningar blifvit gjorda:
å f. d. Kronouppbörds-kommissarien J. A. L. Fristedts med
107: 7.
» » Kronouppbörds-kommissarien G. H. Hästeskos med ;  73: 99.
» » Regementsskrifvaren C. L. E. Petersons med  422: 96.
Denna räkenskap har hos Revisorerne icke gifvit anledning till någon anmärkning.
Expensmedels-räkningarne.
Nedannämnde verk hafva öfver expensmedels-utgifterna för revisionsåret afgifvit
särskilda redogörelser, af hvilka följande förhållanden inhemtas:
(Bil. Litt. U.)
Bil. Litt. U. till 1863 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 174.
Expensmedels-räkningarne,
JO ebet.
Kretlit,
Balans från
Sr 1860.
Tillgångar.
Uppbörd.
Balans till
år 1862.
Skulder.
Balans från 1
år 1860.
Skulder.
Utgifter.
Balans till
år 1862.
Tillgångar.
Summ a.
a) Expensmedel:
654
30
7,000
418
47
8,073
27
8,073
27
248
10
600
471
9:>
376
18
848
10
Civil-departementets Expedition med Statistiska Central-byrån
--
9,000
—
—
898
70
7,942
53
158
77
9,000
Finans-departementets dito
570
30
3,000
—
—
—
3,034
81
535
49
3,570
30
Eklesiastik-departementets dito med Riksarkivet och Kongl. Bibliotheket
16
14
6,500
—
—
—
6,510
99
5
15
6,516
14
11,000
2,166
87
2,194
35
10,972
52
13,166
87
388
98
4,500
4,292
37
596
61
4,888
98
307
10
2,100
2,243
1
164
15
2,407
16
166
1 329
55
9fi
1,000
4 finn
680
5 fi97
16
486
9
1,166
5,929
5,719
8,515
55
10
37
73
292
16
26
99
4 sno
919
92
296
55
5 4. 0 P
15
4
8,5oO
6,505
2,009
31
4
T
4.500
4.500
227
54
3.704
4,703
77
567
69
4,500
4,703
201
s,
1
90
71
71
JL © i o ii i - .
4 745
86
93
1,147
1,575
59
I 745
86
93
4 147
39
83
5,893
3,041
2,831
95
UiVGrstäthtillärG“6iflb6t6t  *
1,465
83
1,015
2,025
76
t Olverintendents- dito
A-Jl
d.9
67
12
54
1 General-lan dtm äteri - kontoret
S:r
4,129
68
80,211
79
6,230
38
6,378
93
79,131
20
5,258
72
90,771
85
; b) Aflöning smedel:
4,654
4,654
4,654
380
380
1
380
90
90
90
|
16
44
3,800
3,800
16
44
3,816
44
5,730
3,840
93
5,730
3,840
93
5,730
3,840
93
Krigs hofrätten
9nn
7 '141
7 9Sfi
67
255
7 541
67
Kammai-Kollegium
•
O/
40
40
40
otats-KOuboret
1,714
50
9 *d50
1,764
50
4,114
50
110
2 524
P9
2,614
pon
33
20
2,634
3nn
33
9 000
9 non
9 000
S:r
2,040
94
33,100
93
—
—
33,085
93
2,055
94
35,141
87
Summa
6,370
62
113,312
72
6,230
38
1
6,378
93
j 112,220
13
7,314
66
125,913
172
— 175 —
Bland Kongl. Svea Hofrätts expensinedels-utgifter förekommer, förutom inköpskostnad
för 60 stolar, ä 18 R:dr stycket, en post å 2,450 R:dr för 49 stycken andra
stolar, hvilka således kostat 50 R:dr stycket'; och hafva Revisorerne ansett sig icke
sakna anledning ifrågaställa, huruvida ej stolar af mindre dyrbar beskaffenhet än den
sistnämnde kunnat anskaffas, hvilka för det afsedda ändamålet ändockj varit fullt lämpliga.
Kongl. Slottsbyggnadsmedlen.
Redogörelsen för dessa medel, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad
utan anmärkning och icke heller från Revisorernes sida föranledt till någon erinran,
visar i afseende på inkomster och utgifter följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1860:
Fordringar
10: 67.
Uppbörd.
Statsanslag till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de Kongl.
hofven upplåtna byggnader
63,000: —
Balans till år 1862:
Skulder
19,632: 46.
Summa 82,643: 13.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
13: 69.
Utgifter:
Löner och arfvoden  4,183: 33.
Reparationer m.
75,682: 64.
Diverse utgifter
2,752: 80. 82,618: 77.
Balans till år 1862:
Fordringar
10: 67.
Summa 82,643: 13.
— 176 —
Anslaget till brandväsendet ocb yttre lyshållningen vid
Kongl, slottet.
Räkenskapen, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning,
redovisar inkomster och utgifter sålunda:
Debet
Balans från år 1860:
Kontant behållning
76: 92.
Statsanslag
Uppbörd.
10,000: —
Skulder
Balans till år 1862:
4,114: 43.
Skulder
Kredit.
Balans från år 1860:
Summa
14,191: 35.
3,750: 20.
Aflöning
Beklädnad
Brandväsendet ....
Lyshållnipgen ....
Diverse utgifter
Utgifter:
10,441: 15.
Summa 14,191: 65.
Till någon erinran från lievisorernes sida har denna räkenskap icke föranledt.
Kongl. Theatern.
Räkenskapen, omfattande spelåret från den 1 Juli 1861 till den 1 Juli 1862,
har i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med anmärkning.
Uti särskilda hufvudböcker lemnäs redovisning för anslaget till Kongl. Theatern
och för Kongl. Theaterns arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa; och ut
-
— 177 -
visar den förstnämnda redogörelsen följande förhållande i afseende på inkomster och
utgifter:
Debet.
Balans från spelåret 1860 — 1861:
Tillgångar
Uppbörd:
Bidrag af Hans Maj:t Konungen
Statsanslag
Recettmedel
Hyresmedel
Rån temedel
Balans till spelåret 1862—1863:
Skulder
K re dit.
Balans från spelåret 1860—1861:
Skulder
Utgifter:
Theaterns Styrelse
Dito kansli, material- och vedförråd, eldsläcknings
anstalter
och expenser
Dito kassa- och biljettväsende
Dito litterära afdelning
Dekorering, attributer och belysning
Kostymering
Scenens byrå
Sångscenen
Talscenen
Urkestern
Balletten
Chören
Elevskolan
Pension
Räntor och provisioner  ...
Balans till s
Kontant behållning ••
1862 -1863:
60,000:
75,000:
241,078: 50.
15,275: —
43. 18.
Summa
6,500: 4.
22,922: 52.
10,780: 20.
15,508: 35.
54,374: 58.
41,757: 42.
35,447: 55.
63,817: 34.
58,499: 82.
61,159: 48.
27,419: 62.
30,789: 38.
8,290: 28.
600: -  1,745: 16.
1: 30.
391,396: 68.
82,719: 4.
*474,1 17: 2.
34,474: 28.
439,611: 74.
31: —
Summa
474,117: 2.
23
— 178 -
Kongl. Theaterns arbetares sjuk- och begrafniugskassas ställning under revisionsåret
har varit följande:
Debet.
Balans från spelåret 1860—1861:
Tillgångar
Uppbörd:
För försålda biljetter till theatervindens balkonger
Pliktmedel
Räntemedel
Kredit.
Utgifter:
Pensioner och understöd
Begrafningshjelp
Sjukunderstöd
Diverse utgifter
Balans till spelåret 1861 — 1862:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar  ....•
*2,328: —
6: 75.
1,527: 83.
29,396: 95.
3,862: 58.
Summa
33,259: 53.
690: —
60: —
259: 50.
15: 10.
1,024: 60.
723: 76.
31,474: —
37: 17.
32,234: 93.
Summa
33,259: 53.
§ 1.
Det till Kongl. Theatern å riksstatens 7:de hufvudtitel anvisade anslag har till
sitt fulla belopp blifvit uti Kongl. Ränte-kammaren lyftadt och för Theaterns allmänna
behof användt.
§ 2.
Då, såsom ofvanstående tabell visar, utgifterna under spelåret
utgjort:
men inkomsterna endast
■
R:dr 439,611: 74,
391,396: 68,
har följaktligen uppstått en brist af
hvilken genom upptagna lån blifvit tillsvidare betäckt.
R:dr 48,215: 6,
— 179 —
Bergsskolan i Fahlun.
Bergsskolans räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan
anmärkning, har icke heller hos Revisorerne föranledt till någon erinran. Inkomster och
utgifter redovisas på följande sätt:
Debet.
Balans från dr 1860:
Tillgångar
1: 29.
Uppbörd:
Statsanslag
9,100: —
Balans till år 1862:
Skuld
2: 72
Summa 9,104: 1.
Kredit.
Utgifter:
Aflöning
4,900: —
Stipendier m. m  750: —
Till instrumenter, materialier samt byggnader och reparationer
3,096: 97.
Omkostnader för extra undervisning
357: 4. 9.104: 1.
Summa 9,104: 1.
Drottningholms och Svartsjö Kongl, lustslott.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkning,
hafva från Revisorernes sida icke föranledt till någon erinran.
Förhållandet mellan inkomster och utgifter har varit följande:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
780: Il
Transport:
780: II*
- 180 —
Statsanslag
Arrenderaedel
Tomtören
Afkastning af jordbruket
Diverse inkomster
Uppbörd:
Balans till år 1862:
Skulder
Kr ed i t.
Balans från år 1660:
Skulder
Utgifter:
Aflöning till tjenstemän och betjente samt pensioner
och gratialer m. m
Aflöning till arbetsfolket
Dagsverken och andra kostnader för jordbruket
Omkostnader för byggnadsreparationer
Byggnadsmaterialier upphandling
Inventariers och redskaps anskaffande och underhåll
Räntemedel
Diverse utgifter
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Transport:
24,600: —
6,336: 4.
248: 50.
3,914: 55.
696: 80.
780: II.
35,795: 89.
56,625:
Summa
93,201: —
56,625: —
8,842: 60.
1,541: 26.
6,621: 32.
8,098: 66.
3,599: 74.
1,984: 83.
900: —
4,831: 64.
36,420 5.
155: 95.
Summa
93,201: —
Haga Kongl, lustslott och park.
Denna räkenskap, som för revisionsåret uti en kassaräkning i edovisa! såväl
lustslottets som parkens inkomster och utgifter och i Kongl. Kaminar-rätten blifvit grankad
med anmärkning, lemnar följande redogörelse:
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
4,500: —
Arrenden och hyror
2,112: 50.
Transport: 6,612: 50.
— 18! -
Transport: 6,612: 50.
Från Hans Maj:t Konungens hofförvaltning
3,000: —
För uthyrda och försålda voxter m. m
7,404: 28. 17,016: 78.
Balans till år 1862:
Skuld
1,952: 53.
Summa 18,969: 31.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skuld  1,835:76.
Utgifter:
Aflöning
5.211: 24.
Onera
55: 86.
Medikamenter
210: 20.
Byggnader och reparationer
540: 41.
Ved, lyshållning m. m  115: 56.
Diverse' utgifter
96: —
Dagsverkskostnader tn. tn.
7,527: 82.
Afföras, såsom redoviste till Hans Maj:t Konungens
hofförvaltning,
3,000: 16,757: 9.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
376: 46.
Summa 18,969: 31.
Såsom utaf ofvanstående tabell inhemtas, har för medikamenter under året utgifvits
210 R:dr 20 öre, hvilket belopp verificeras medelst 2:ne vid räkenskapen fogade,
utaf Apothekaren F. R. Kindstrand afgifne och qvitterade räkningar, hvilka, under åberopande
af de med slottet förda kontraböcker, endast summariskt äro upprättade; men
enär sagde böcker icke åtfölja räkenskapen och Revisorerne, vid sådant förhållande, icke
varit i tillfälle att inhemta, huruvida desamma äro uppgjorda i enlighet med faststäldt
formulär samt, jemlikt gällande föreskrifter, till Kongl. Sundhets-kollegii granskning varit
ingifna, hafva Revisorerne ansett sig böra detta förhållande omförmäla.
Gripsholms Kongl, lastslott.
Med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten, visar denna räkenskap
oljande förhållande i afseende på inkomster och utgifter.
- 182
Debet.
Balans jr ån år 1860-.
Tillgångar
3,011: 44.
Uppbörd :
Statsanslag
Arrenden och hyror
Diverse inkomster
1,074: 92.
6,695: 46.
Summa
9,706: 90.
Kredit.
Utgifter:
Aflöning, pension m. in  ...
Inköp af inventarier och materialier m. m
Diverse verkställda arbeten
Diverse omkostnader
950:
1,181: 89.
3,778: 63.
1,695: 63.
7,606: 15.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Fordringar
1,583: 29.
'517: 46.
2,100: 75.
Summa
9,706: 90.
Till någon anmärkning från Revisorernes
sida har räkenskapen icke föranledt.
Ulriksdals
Kongl, lustslott.
Denna, i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar granskade, räkenskap redovisar
inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
Uppbörd:
109: 10.
Statsanslag
Arrende- och hyresmedel
8,250: -
2,807: 78.
Transport: 11,057: 78. 109: 10.
— 183 —
Transport:
För försålda trädgårdsprodukter
Aninärkningsniedel
Tillfälliga inkomster
Från Hans Maj:t Konungens hofförvaltning
Från Hans Maj:t Konungens enskilda kassa
Balans till år 1862:
Skulder
K red i t.
Balans från år 1860:
Skulder
Utgifter:
Aflöningar. gratialafgifter och arfvodeu
Onera m. m
Byggnader och reparation
Utfodringskostnad
Omkostnader för trädgården och orangeriet m. m
Räntemedel
Skrifmaterialier och ved m. m ...
Diverse utgifter
Afföras, såsom redoviste till Hans Maj:t Konungens
hofförvaltning,
11,057:
78.
3,796:
74.
9:
30.
468:
—
9,000:
—
15,000:
—■
109: 10.
39,331: 82.
4,189: 55.
Summa
43.630: 47.
3,000: —
7,782: 50.
84: 83.
16,783: 60.
753: 16.
4,918: 23.
171: —
499: 50.
637: 65.
9,000: —
40,630: 47.
Summa
43,630: 47.
Under året har för medikamenter utbetalts 38 R:dr 14 öre, såsom verifikation
hvarför vid räkenskapen finnes fogad en af Apothekaren Kindstrand afgifven och qvitterad
räkning, hvilken, under åberopande af den med slottet förda kontrabok, endast
summariskt blifvit upprättad; och hafva Revisorerne, då berörde bok icke finnes räkenskapen
bilagd, icke varit i tillfälle att kontrollera, huruvida densamma varit författad
i enlighet med fastställdt formulär samt, jemlikt gällande föreskrifter, undergått
granskning hos Kongl. Sundhets-kollegium.
Strömsholms slott.
Räkenskapen, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med anmärkningar,
upptager inkomster och utgifter sålunda:
— 184 -
D ebet.
Balans från år 1860'.
Tillgångar
494: 36
Uppbörd:
Statsanslag  3,000: —
Diverse inkomster
12. 3 000' 12
Balans till år 1862:
Skuld  128: 8.
Summa 3,622: 56.
Kredit.
Utgifter:
Aflöning
■••• 1,383: 72.
Läkarearfvode
37: 50.
Keparationskostnader
855: 61.
Upphandling af materialier
1,133: 88.
Diverse utgifter
183: 70. 3,594: 47.
Balans till år 1862:
Inventariers värden
28: 9.
Summa 3,622: 56.
Då utaf räkenskapen iuhemtas, att uti kontant aflöning till en trädgårdsmästare
under året blifvit utbetalde 387 R:dr 32 öre, men någon redovisning för trädgårdens
afkastning icke, på sätt vid andra slott eger ruin, blifvit afgifven, hafva Revisorerne,
som, oaktadt gjorda förfrågningar, icke lyckats erhålla nöjaktig förklaring öfver anledningen
härtill, ansett sig böra detta förhållande omförmäla.
Kongl. Vetenskaps-akademien.
Uti 2:ne särskilda, utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten granskade, hufvudböcker
redovisas dels anslaget till naturhistoriska Riksmuseum och dels öfriga till Akademiens
disposition ställda Statsmedel.
Nedanstående tabell visar förhållandet mellan inkomster och utgifte
— 185 —
a) Aaslag till naturhistoriska Riksmuseum.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
Uppbörd,:
Statsanslg
33,850
Entrébiljett-medel  34
Inköpta samlingar och inventarier  5,920
Emottagna föräringar
1,165
04.
Balans till år 1862:
Skuld
Kredit.
Balans från år 1860:
Skuld
Utgifter:
Till aflöning
» elever för tjenstgöring
Diverse utgifter.
Balans till år 1862:
Transport: 2,160:
267,303: 78.
40,969: 64.
4,496: 60.
Summa
312,770: 2.
3,093: 76.
20,750: —
800: —
12,300: —
2,631: 38.
34: —
36,515: 38.
4,496: 60.
268,664: 28.
273,160: 88.
Summa 312,770: 2.
b) Öfriga åt Vetcnskaps-akademien auslngna medel.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
41,100: 37.
Uppbörd:
Statsanslag:
Till befordrande af Akademiens fortfarande verksamhet
960: —
» insamling och afritning af svenska växter m. m. 1,200: —
41,100: 37.
24
— 186 —
Transport:
2,160: —
41,100:
37.
Lönetillökning för Akademiens Astronom
300: —
För meteorologiska observationers anställande inom
riket
6,000: —
För tillbyggnad af Akademiens hus
75,000: —
» befrämjande al eu vetenskaplig expedition till
Norra Ishafvet
12,000: —
Ersättning för af Akademien till statsverket afträd-
da fastigheter
3,000: —
Anslag af manufakturmedel
1,550: —
100,010:
—
Summa
141,110: 37.
Kredit.
Utgifter:
Till befordrande af Akademiens fortfarande verksamhet
960: —
För insamling och afritning af svenska växter m. m
1,840: 66.
» utgifvande af ett planchverk öfver svenska ätbara
och giftiga svampar
625: —
Lönetillökning för Akademiens Astronom
300:
För utgifvande af ett vetenskapligt arbete öfver fregat-
ten Eugenies jordoinsegling
1,646: 50.
» anställande af meteorologiska observationer inom
riket samt till inköp af instrumenter dertill....
7,163: 87.
» tillbyggnad af Akademiens hus
56,400: —
» en vetenskaplig expedition till Norra Ishafvet
12,000: —
Omföring till räkningen öfver Akademiens en-
skilda medel af:
Anslaget till ersättning för Akademiens till stats-
verket afträdda fastigheter ....
3,000: —
Anslaget af manufakturmedlen
1,550: —
85,486:
3.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
50,674: 34.
Fordringar
4,950: —
55,624:
34.
Summa
141,110:
37.
Någon erinran vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne icke förekommit.
Kongl. Svenska Akademien.
Räkenskaperna, hvilka utan anmärkning undergått granskning i Kongl. Kammarrätten
och icke heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida, redovisar de
under Akademiens förvaltning ställda allmänna medel sålunda:
— 187 —
l:o Ordinarie anslaget tili Svenska Akademien,
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
2,250: —
Tillskott af Akademiens enskilda medel
233: 23. 2,483: 23.
Summa
2,483: 23.
K r edit.
Utgifter:
Arfvoden
Hyra och ved till bibliotheksrummen
Omkostnader för minnespenningar och medaljer m. ro.
Dito för högtidsdagens firande
600: —
925: 50.
529: 61.
428: 12.
2,483: 23.
Summa
2,483: 23.
2:o Extra anslaget för utarbetande af en ordbok öfver svenska språket.
Debet.
Uppbörd:
3,750: —
Summa.
3,750: —
Kredit.
Utgift:
3,650: —
Balans till år 1862:
Kontant behållning
100: —
Summa
3,750: —
Kongl. Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien.
Räkenskapen, som granskats i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning och å
Revisorernes sida icke föranledt till någon erinran, redovisar inkomster och utgifter
på följande sätt:
- 188 —
Debet.
Balans från år 1860:
Behållning af statsanslags-medlen
Dito af Akademiens enskilda medel
Uppbörd.:
Statsanslag
Försäljningsmedel m. m
Observationsmedol
Af Akademiens enskilda medel
... 4,616:
61.
... 13.260:
88.
.. 16,950:
446:
29.
1:
33.
—
Balans till år 1862:
Skuld å statsanslags-medlen
Kredit.
Balans från år 1860:
Skuld å statsanslags-medlen
Utgifter:
Af statsanslags-medlen:
Till samlingarne
3,571: 97.
» bibliotheket  .
474: 85.
tryckningskostnader
937: 27,
resekostnader m. m  816: 13.
biträden och betjening  2,919: 50.
museets inredning  158: 25.
sigillritningar
31: 25.
plancharbeten
118: —
Antiavitets-intendenten
1,673: 40.
Af Akademiens enskilda medel
Balans till år 1862:
Behållning af statsanslags-medlen
Dito af Akademiens enskilda medel
Summa
10,700: 62.
540: —
11,022: 28.
13,363: 88.
17,877: 52.
18,040: 62.
395: 61.
36,313: 75.
686: 97.
Summa
11,240: 62,
24,386: 16.
”eTFSTTÄ
Kongl. Museum.
Denna räkenskap, sorn innefattar redovisning för det å riksstateus 7:de hufvudtitel
anvisade anslag till underhåll af de i Kongl. Museum förvarade konstalster, har för
revisionsåret undergått granskning i Kongl. Kaminar-rätten utan anmärkning.
— 189 —
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Dalans från år 1860:
Tillgångar
2,342: 3.
Uppbörd:
Statsanslag
1,500: —
Summa .i,842: 3.
Kredit.
Utgifter:
Till inköp af taflor och diverse utgifter
1,799: 26.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
2,042: 77.
Summa 3,842: 3.
Någon anmärkning emot denna räkenskap har hos Revisorerne icke förekommit.
Kongl. Akademien för de fria konsterna.
Denna räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning
och hos Revisorerne icke föranledt till någon erinran, redovisar inkomster och utgifter
sålunda:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
5,373: 64.
Uppbörd:
Statsanslag  25,291: —
Summa 30,664: 64.
Kredit.
Utgifter:
Aflöning och arfvoden
11,750
Stipendier
1,550
Transport: 13,300
— 190 —
Transport:
Belöningsmedaljer
Inköp af svenska konstnärers arbeten
Yed och lyshållning
Bibliotheket, samlingarne, rit- och skrifmaterialier
Beklädnad för betjening
13,300: —
371: 60.
7,125: —
2,582: 56.
2,142: 30.
383: 84.
25,905: 30.
Balans till år 1862 :
Kontant behållning
4,759: 34.
Summa
30,664: 64.
Kongl. Musikaliska Akademien.
Utaf det å riksstatens 8:de hufvudtitel till Kongl. Musikaliska Akademien anvi-  sade anslag, 18,000 R:dr, redovisas aflöningsanslaget, 15,750 R:dr, uti Kongl. Ränte-  kammarens hufvudbok.
För återstående 2,250 R:dr redogör denna räkenskap, som i
rätten blifvit granskad utan anmärkning, på följande sätt:
Kongl. Kammar-
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
Af Akademiens enskilda fond tillskjutne
2,250: —
2,058: —
4,308: —
Kredit.
Summa
4,308: —
Balans från år 1860:
Skulder
2,058:
Utgifter:
Jettoner
Hyresmedel
Yed, ljus och expenser m. m.
Till inköp och underhåll af böcker, musikalier och in-  strumenter m. m
Observationsprocent
306: —
1,050: —
655: 85.
223: 15.
15: —
2,250: —
Summa 4,308: —
Någon erinran härvid har hos Revisorerne icke förekommit.
— 191 -
Kongl. Bibliotheket.
Denna räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning
och hos Revisorerne icke heller föranledt till någon erinran, upptager inkomster
och utgifter sålunda:
Deb et.
Balans från år 1860:
Tillgångar
1,522: 1.
Uppbörd:
Statsanslag
18,000: -—
Summa
19,522:
1.
Kredit.
Utgifter:
För inköp och inbindning af böcker m. tn.
13,868:
6.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
5,653: 95.
Summa
19,522:
m
1.
Kongl. Serafimerorclens-gillet.
(Allmäuna hospitals- och barnhus-foudeu.)
Räkenskapen, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med anmärkningar,
utvisar följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
1,210,191:
40.
Uppbörd:
Jordeboksräntor
9,673: 37.
Krono- och kyrkotionde
110,645: 4.
Transport: 120,318: 41. 1,210,191: 40.
w
— ] 92 —
Transport: 120,318: 41. 1,210,191: 40.
Statsanslag
94,709: 50.
Privata donationer
727: 50.
Arrendemedel
97,013: 43.
Hyresmedel och tomtören
308: 20.
Kollekt- och armbössemedel
320: 75.
Inskrifningspenningar
40,391: 22.
Ersatt underhåll
11,539: 9.
Arfs- och qvarlåtenskapsmedel  1,190: 70.
Räntemedel
2,384: 67.
^nmärkningsmedel
124: 52.
Aterlevererade medel
1,636: 91.
Diverse inkomster
16,472: 96.
Extra uppbörd
4,540: 64.
Tillökta fastighets- och inventariers värden
13,838: 56. 405,517: 6.
Balans till år 1862:
Öfverlevereringar  12,874: 15.
Skulder
25,169: 53. 38,043: 68.
Summa 1,653,752: 14.
K
Balans från år 1860:
öfverlevereringar och skulder
76,272: 92.
Afskrifning:
För åtskilliga orsaker
9,597: 7.
Utgifter:
Aflöning
70,065: 38.
Pensioner
1,399: 57.
Uppfostringshjelp  18,280: —■
Understöd för sjuk vårdsanstalterna
6,700: —
Underhåll
121,124: 21.
Förmalnings-, malt- och bryggningskostnader
15: —
Medikameuter
2,148: 44.
Beklädnad
11,232: 69:
Skrifmaterialier och expenser, ljus ro. m
29,637: 6.
Begrafuingskostnader
282: 30.
Nybyggnad och reparationer  35,832: 83.
Rese- och traktamentspenningar
1,145: 79.
Räntemedel
1,287: 24.
Diverse utgifter
19,672: 65.
Inventariers upphandling
13,697: 90. 332,521: 6.
Transport: 418,391: 5.
— 19.i —
Transport: 418,391: 5.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Inventariers och fastigheters värden
Behållning af spamnål och proviant
Utlånta medel
Förskott
Proprie-balanser
Fordringar
96,067: 79.
912,009: 35.
44,269: 35.
427: 9.
31,099: 72.
352: 58.
151.135:21. 1,235,361: 9.
Summa 1,653,752: 14,
Uti redogörelsen för Halmstads hospital utbalanseras till år 1862 underrubriken
»jordskyld af obefintliga hageplatser» 179 R:dr .il öre; och inhemtas utaf den vid räkenskapen
liggande balansförklaringen, att nämnda balanspost blifvit bildad under loppet
af ungefär 50 år på så sätt, att årligen uppdebiterats ett belopp af circa 3 R:dr
70 öre, utgörande jordskyld eller tomtören för hageplatser inom staden Halmstads område,
men hvilket belopp, vid det förhållande, att icke kändt vore, hvarken hvarest
dessa hageplatser hade sitt bestämda läge eller hvem desamma innehade, icke kunnat
indrifvas och derföre såsom fordran blifvit balanserad.
Hå ett sådant fortsatt balanserande ingalunda är med god ordning öfverensstämmande,
hafva Revisorerne härå velat fästa uppmärksamheten, på det att förhållandet
med ifrågavarande hageplatser må vinna nödig utredning och den balanserade
posten, derest giltigt skäl dertill förefinnes, i vederbörlig ordning ur räkenskapen afskrifvas.
Af fondens räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning
och icke heller från Revisorernes sida föranledt till någon erinran, inhemtas
följande:
(Röuuowska testamentsfonden.)
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
20,158: 11.
Uppbörd:
Räntemedel
1,100: 95.
Balans till år 1862:
gkuld
34: 92.
Summa
21.293: 98.
25
194
Kredit.
Utgifter:
Räntemedel
1,723: 59.
Arfvode för redogörelsen
25: — 1.748: 59.
Balans till år 1862:
Kontant behållning ...
102: 8.
Utlånta medel
19,125: —
Fordringar
318: 31. ! 9,545: 39.
Summa
21.293: 98.
Vid besök å det nybyggda hospitalet för sinnessjuke vid Konradsberg hafva Revisorerne
visserligen funnit det önskvärdt, att åtskilliga denna byggnad nu vidlådande
olägenheter, såsom felaktigheter i anordningen för luftvexling och vatienaflopp, genom
mera förutseende och omtanka vid dess uppförande undvikits, men dock kommit till den
åsigt, att hospitalet i det hela är på ett ändamålsenligt sätt anlagdt och anordnadt.
Angående den kurativa behandlingen af patienterna hafva Revisorerne ej kunnat bilda
sig något säkert omdöme.
Kongl. Lazaretts-direktionen.
Af räkenskapen, sorn i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning,
inhemtas följande:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar  (inom linien 276,031: 80.)  711,593: 25.
Uppbörd:
Statsanslag
24,000: —
Befordringsafgifter
1,080: 15.
Kollektmedel
2,882: 9.
Biljard- och kortstämplings-afgifter
1,838: 4.
Inskrifnings-afgift  31,704: 60.
Bidrag af Stockholms stad (f. d. tolagsmedel)
8,250: —
Burskaps-afgift
78: 70.
Afgift från Kongl. Theatern  318: —
Transport: 70,151: 58. 711,593: 25.
— 195 —
Transport:
Bötesmedel
BegrafningskostHad
xAfgifter för likvagnens begagnande
Räntemedel
Diverse inkomster
Balans till år 1862:
Skulder
Kr edit.
Balans från år 1860:
Skulder
Utgifter:
Sjukvårdskostnad
Aflöning
Fasta egendomens underhåll m. m
Fastighets-onera
Understöd åt fattiga
Begrafningskostnad
Lifräntor
Diverse utgifter
Afskrifning
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Fordringar
Inventariers och fastigheters värden samt fordringar
(inom linien 276,031: 80.)
70,151: 58.
100:
1,207: 75.
420: —
40,738: 78..
105,295: 95.
525: 35.
711,593: 25.
218,439: 41.
37,526: 19.
Summa
967,558: 85.
48,358; 69.
74,434: 49.
12,825: —
5.406: 58.
464: 22.
756: 15.
1,207: 75.
10,061: 15.
372: 13.
165: 60.
105,693: 7.
6,182: 88.
763,729: 14.
43,595: 7.
813,507: 9.
Summa
967.558: 85.
Någon anmärkning vid räkenskapen har hos Revisorerne icke förekommit; och
vid inventering den 23 nästlidne September befuunos säkerhetshandlingarne för de af
Lazaretts-direktionen utlånta medel, hvilka nämnde dag uppgingo till 740,946 R:dr 16
öre, i behörig ordning.
— 196 —
Danviks hospital.
Af räkenskapen, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning
och från Revisorernes sida icke heller föranledt till någon erinran, inhemtas följande:
Debet.
Spanmål. Penningar.
Balans från år 1860: T:nor. kpr. R:dr. öre.
Tillgångar  2: 1. 211,328: 49.
Uppbörd:
Hemmansräntor, arrende, kronotionde m. m  2,464: 4. 21,611: 46'
Tomtören
— 131: 59-
llyresmedel
— 870: —
Kost- och underhållsmedel
— 17,628: 89.
Käntemedel
— 3,723: —
Tolagsmedel
— 4,986: 51.
Danvikspenningar
— 1,635: 2.
Qvarlåtenskapsmedel
— 247: 60.
Rekognitionsmedel
—— — 4,144: 83.
Frivilliga gåfvor
25: —
Armbössemedel
— 285: 70.
Försäljningsmedel
— 16,994: 60.
Medgiftsmedel
—- 2,500: —
Diverse inkomster
— 852: 69.
Sgr 2^464: 4. 75,636: 89.
Balans till år 1862:
Skulder
10. 38,619: 70.
Summa 2,466: 15. 325,585: 8-
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
20,371: 12.
Af skrifniriqar och afkortningar:
Spanmål, redovisad i 1860 års provianträkning,
240: —  —
Hemmansräntor och arrenden
697: 21. 32,491: 87.
Afskrifningsprocent
33; 20. —— —
Sgr 971: 9. 32,491: 87.
Transport:
971: 9. 52,862: 99.
— 197
Spanmål. Penningar.
T:nor. kpr. R:dr. öre.
Transport : 971: 9. 52,862: 99.
Utgifter:
Löner och arfvoden
60: — 11,735: 45*
Kost och underhåll
453: 29. 44,247: 29-
Medikainenter
1,956: 49-
Beklädnad
-—— — 3,/00: 81-
Husgeråd och inventarier
— 696: 3-
Nybyggnad och reparationer
— 3,077: 20.
Räntor å donerade kapital
— 1,475: —
Kronoutskylder
943: 97.
Restituerade medel
— 20; 83.
Hästarnes utfordring
— 600: —
Diverse utgifter
— 3,046: 50.
Försåld spanmål
981: —  —
Sgr 1,494: 29. 71,499: 57.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
— 17,469: 23.
Fastigheters värden
— 97,500:
Behållning af spanmål
9*
Utlånta medel
■•••
80,461: —
Fordringar —
5,792: 29.
Sgr
9. 201,222: 52.
Summa 2,466: 15. 325,585: 8.
§ 1.
Direktionens i underdånighet afgifna berättelse angående hospitalets styrelse och
förvaltning under revisionsåret innehåller, bland annat, att å inrättningen blifvit ^underhållne
och vårdade 427 personer, deraf på det egentliga hospitalet 216, på dårhuset
159 och på det s. k. enkhuset 52.
Antalet underhållstagare utgjorde:
vid årets början
under årets lopp blefvo intagne
å hospitalet
32.
å dårhuset
97.
62.
å enkhuset.
46.
6.
Summa 216.
159.
52.
Under året hafva aflidit
13.
21.
2.
och utskrifvits
12.
138.
2.
Qvarvarande vid årets siut
191.
48.
Summa 216. 159. 52.
Medeltalet af underhållstagare hade under året utgjort 357, med en underhållskostnad
för dag af 57 öre och för år af 208 R:dr 70 öre.
— 198 —
§ 2.
Uti Direktionens berättelse omförmäles vidare, hurusom genom nådigt bref den
10 Juli 1861 blifvit förordnadt, dels att Danviks hospital under åren 1861, 1862 och
1863 skulle till den nya hospitalsinrättningen å Kungsholmen såsom årligt bidrag erlägga
ett belopp af 24,000 R:dr, hvilket, räknadt från och med den månad, hvari förflyttningen
af de sinnessjuka från Danviks hospital till det nya hospitalet toge sin början,
borde qvartalsvis och i förskott utbetalas, dels ock att den till dårhusinrättningen
vid Danviken begagnade byggnad med dertill hörande tomt skulle tillfalla den nya hospitalsinrättningen,
hvars Direktion skulle ega att, intilldess samma egendom blefv? på antagliga
vilkor försåld, ur Danviks hospitals kassa mot sex procents årlig ränta utbekomma
ett lån å 20,000 R:dr. .Sedan förflyttningen af de sinnessjuka i slutet af November
1861 tagit sin början, har det för årets 2:ne sista månader belöpande underhållsbidrag.
4,000 R:dr, likasom ock lånet å 20,000 R:dr, blifvit till Direktionen för
Stockholms hospital utbetalde; och lärer, enligt hvad Revisorerne inhemtat, nämnde lån,
sedan å berörde egendom gjordt köpeanbud af Direktionen antagits, under innevarande
år blifvit till fullo återgäldadt.
Vid anställd inventering at säkerhetshandlingarne för hospitalets utlånta medel,
hvilka inventeringsdagen den 3 nästlidne September uppgingo till ett belopp af 60,461
R:dr, befunnos dessa handlingar i behörig ordning.
Räkenskapen har i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning och
visar följande förhållande mellan inkomster och utgifter:
§ 3.
Drottninghuset.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
124,714: 63.
Uppbörd:
Statsanslag
Räntemedel
Hyresmedel
5,000: —
4,892: 86.
120: —
6,500: —
Donerade medel
16,512: 86.
Balans till år 1862:
Skulder
2,818: 13.
Summa 144,045: 62.
Skulder
Balans från år 1860:
2,755: 1.
Utgifter:
Underhåll, gåfvor. pensioner och lifränta'
Aflöning
Medikamenter
Ved
6,986: 91.
1,255: —
442: 32.
930: 15.
335: 75.
194: 89.
65: 60.
78: —
Reparationer
Renhållning
Onera
Räntemedel
Diverse utgifter ,
287: I- 10,575: 93.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Inventariers värden
Utlånta medel med upplupna räntor
Förskott
1,275: 93.
37,790: 24.
91,376: 16.
130,714: 68.
Summa 144,045: 62.
§ 1.
Summan af de särskilda utgiftsposterna på förestående tabell, hvilken blifvit
upprättad i fullkomlig öfverensstämmelse med kapitalkontot i hufvudboken, har blifvit
utförd 30 öre större, än den rätteligen utgör, hvaremot de utbalanserade tillgångarne
roed samma belopp minskats. Denna felaktighet hafva Revisorerne funnit härleda sig
derifrån, att inrättningens hos Fabrikören Linderoth vid 186! års slut egande fordran,
hvilken enligt den särskildt upprättade liqviden upptages till 4,622 R:dr 55 öre, blifvit
till balanskontot öfverförd med endast 4,622 R:dr 25 öre; hvilken oriktighet Revisorerne
trott sig böra påpeka, helst densamma qvarstår jemväl uti 1862 års räkenskap.
Emot denna, med anmärkning i Kongl. Kammar- rätten granskade, räkenskap hafva
Revisorerne icke funnit något att erinra.
Vid anställd inventering befunnos säkerhetshandlingarne i behörig ordning.
Barnbördshuset.
200 —
För inkomster och utgifter lemnäs följande redogörelse:
Debet.
Baluns från år 1860:
Tillgångar  413,120: 85.
Uppbörd.
Statsanslag
Käntemedel
Af Lieberdtska fonden
Diverse inkomster
1,472:
—
10,360:
49.
150:
—
219:
20.
12,201: 69.
Balans till år 1862:
Skulder
10.) 33: 49.
Summa 435,456: 3.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
17,683: 41.
Utgifter:
Mathållning  1,936: 23.
Medikamenter
797: 26.
Aflöning
2,863: —
Skrifmaterialier, ved, ljus m. m  2,834: 23.
Renhållning
1,374: 72.
Reparationer
375: 19.
Räntemedel
1,461: 80.
Inventariers underhåll
143: 87.
Onera
315: rf.
Diverse utgifter
3,280: 80.
Afskrifning
68: 62. 15,450: 79.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
1,398: 88.
Fastigheters och inventariers värden  203,547: 7.
Utlånta medel
194,000: —
Förskott
81: 90.
Fordringar: obetalda räntor
3,293: 98. 402,321: 83.
Summa 435,456: 3.
Säkerhetshandlingarne för denna inrättnings utlånta medel befunnos vid verkställd
inventering i behörig ordning.
— 201 —
Stockholms allmänna Barnhus.
Räkenskapen, som för revisionsåret undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten
med anmärkningar, redovisar inkomster och utgifter sålunda:
Debet,
Balans från år 1860.
Tillgångar
1,049,280: 02.
Uppbörd.
Räntemedel
Arrenden och hyror ..
Frälseränta och tomtören
Kronotionde och halmstädjepenningar
Botes- och saköresmedel
Tolagsmedel
Danaarfsmedel ...
Fattigpenningar af sterbhus m. m
Kollekt-, biljard- och recettmedel
Avancementspenningar
Kortstämplingsafgifter
Anslag af Bankens räntevinst
...
Gratial- och manufakturfonds-mede!
Lösen för inköpta barn  ....
Ersättning för barns vård och underhåll
Gåfvor och testamenten
F örsäl jningsmedel
Arfsmedel
Bidrag till Barnhusets vattenuppfordringsanstalt
Kredit.
Utgifter.
Aflöning och arfvoden  20,979: 40.
Pensioner  1,005: -
Utspisningskostnad
01,313: 2.
Beklädnad  20,104: 24.
Medikamenter och sjukvård
2,760: 5.
Begrafningskostnader
622: 24.
Förbrukningspersedlar
5,073: 93.
Lyshållning och ved
8,785: 95.
För uppköp och underhåll af inventarier
594: 98.
Krono- m. fl. utskylder  672: 18.
Transport: 91,910: 99.
26
45,857: 8.
20,131: 24.
401: 96.
42,479: 21.
9,829: 69.
10,674: 45.
2,042: 15.
18,605: 64.
1,681: 63.
146: 13.
29,727: 25.
4,500: -  1,750: —
30,352: 51.
51: 3.
275:
241: 75.
92: 60.
150: — 218,989: 32.
Summa 1,268,269: 94.
— 202 -
Transport: 91,9lii: 99
Brandförsäkriugsafgifter
13: 41.
Körslor och renhållning  1,617: 64.
Reparationer  7,121: 67.
Kostnader för utom Barnhuset vårdade barn  91,577: 52.
Anslag till Barnbördshuset Pro Patria och till Kongl.
Djurgårdens skola
900: —
Diverse utgifter
2,811: 81.
Afskrifning af öfverskottsmedel  2,000: —
Kostnader för vattenledningen
3,426: 49.
Afföring till byggnads- och reservfonden af det belopp.
hvarmed inkomsterna för året öfverstigit utgifterna 17,609: 79.
Balam till år 1862:
Tillgångar:
Kontant behållning
Inventariers och fastigheters vär
den
Utlånta medel
Fordringar
efter afdrag af:
Skulder:
I allmänhet
108,878: 96.
Till fonden för inlösta barn
262,863: 59.
» byggnads- och reservfonden... '85.495: 58. 557,238: 13.
utgörande netto
Summa
§ »•
Barnhus-direktionens afgifna berättelse lemnar i afseende på de
under året vårdade och underhållna barn följande upplysningar:
Barn under ett års ålder,
vårdade från förra året'.
Barnhusbarn
ol.
Arnham
22.
Inlånta barn
43.
intagne under året:
Barnhusbarn
241.
Ambarn
149.
Inlånta
114.
Aterlemnade
29.
12,611: 44.
579,765: 98.
899,163: 28.
114,978: 5. j ,606,518: 75.
218,989: 32.
1,049,280: 62.
L2G8,269: 94.
vid inrättningen
116.
533.
Summa vårdade barn'.
Barnhusbarn
292.
Ambarn
171.
Inlånta
157.
Aterleranade
29. 649.
Utlemnade:
Barnhusbarn
187.
Ambarn  114.
Inlånta
64. 365.
Döde-.
Barnhusbarn
49.
Ambarn
24.
Inlånta
61. 134.
Mortalitetsprocenten
-  24.
Medeltalet af späda barn per dag inom Barnhuset  116.
Underhållsdagar för späda barn  42,454.
Medeltiden af hvarje spädt barns vistande inom Barnhuset 74.
Barn öfver ett års ålder'.
Vårdade från förra året
56.
Intagna
148.
Återlemnade
132. 335.
Utlemnade  199.
Döde
68. 267.
Mortalitetsprocent
27.
Medeltal per dag inom Barnhuset  54.
Underhållsdagar
19,793.
Medeltiden af hvarje barns vistande inom Barnhuset  90.
Antalet barn, som utom Barnhuset, i hufvudstaden och landsorterna, på Barnhusets
bekostnad underhållits, har under året uppgått till 2.457.
5
2.
Den af Barnhus-direktionen särskildt afgifna underdåniga berättelse rörande inrättningens
förvaltning under revisionsåret innehåller, bland annat, följande, som Revisorerne
ansett sig böra meddela:
Årets inkomster hafva utgjort
R:dr 218,989: 32,
och utgifterna deremot
» 201,379: 53,
hvadan uppstått ett öfverskott af
R:dr 17,609: 79,
hvilket, i likhet med hvad under föregående åren egt rum, blifvit tillgodofördt byggnads-
och reservfonden, som derigenom ökats från 167,885 R:dr 79 öre till 185,495
R:dr 58 öre.
- 204 —
Uti nästlidet års revisionsberättelse omförmäles, hurusom de Barnhus-inrättningen
tillfallande Stockholms Förmyndare-kammares s. k. öfverskottsmedel. hvilka före år 1859
i medeltal uppgått till 20,t00 R:dr årligen, under nämnde år endast utgjort 1,238 Ridr
43 öre, i följd hvaraf 1860 års uppbörd förslagsvis beräknades till 2,000 R:dr. Som
emellertid, enligt hvad Förmyndare-kammarens till Direktionen afgifna räkning gifvervid
handen, några öfverskottsmedel för år 1860 icke kommit inrättningen till godo, hafva
berörda 2,000 R:dr uti årets räkenskap måst afskrifvas; och har någon uppdebitering
af dylika medel för revisionsåret icke blifvit verkställd.
Fonden för inlösta barn, som vid årets början utgjorde 243,598 R:dr 60 öre. hallinder
året ökats till 262,863 Ridr 59 öre.
Under loppet af år 1861 hafva från Barnhuset mot fosterlön utlemnats 564 barn,
derutaf 167 blifvit utackorderade i hufvudstaden och 397 i landsorterna. De upplysningar,
Direktionen förskaffat sig angående dessa barns vård, hade i allmänhet varit särdeles
tillfredsställande,
I ändamål att bereda fattiga och värnlösa barn en lättad utväg att genom Barnhusinrättningens
försorg erhålla uppfostran och vård, hade Direktionen, enär det för
Barnhusets styrelse och förvaltning gällande reglemente icke medgåfve, att inlösningsafgiften
för dessa barn nedsattes under hälften af det ordinarie inlösningspriset, som
under de sednaste åren varit bestämdt till 300 R:dr, men en ytterligare lindring för
ofvanomförmälda ändamåls vinnande syntes vara af nöden, i underdånighet gjort hemställan
om reglementets förändring i berörde syftning. Denna underdåniga framställning
har af Kongl. Majit i nåder blifvit bifallen, i följd hvaraf afgiften för fattiga och värnlösa
barn kunnat nedsättas från 150 Ridr till 100 R:dr.
Att denna lindring uti inlösningsafgiften haft den dermed afsedda verkan, visar
sig deraf, att antalet af de mot nedsatt afgift inlösta barn, som under de fem nästförutgängne
åren i medeltal utgjorde 114, under år 1861 uppgått till 201, derutaf 111 blifvit
inlösta på„ Stockholms fattigvårds och 90 på enskildes bekostnad. Utan afgift hafva,
pä grund af Ofverståthållare-embetets remisser, blifvit intagne 114 späda och 78 koltbarn;
149 barn hafva medföljt sina till ammor vid inrättningen antagna mödrar, och
endast för 9 i barn har full inlösningsafgift blifvit erlagd.
Sedan svenska Trädgårdsföreningen, som på grund af nådigt bref den 23 April
1836 haft åt sig upplåten den s. k. Barnhusträdgårdstomten emot en årlig hyra, som
hittills utgått med 1,650 Ridr Ruut, hos Direktionen öfver allmänna Barnhuset hemställt,
om icke, sedan tillfälle yppat sig att erhålla en för Föreningens ändamål mera
tjenlig plats, Direktionen ville utfästa sig att betala de kostnader, som i och för den
frågasatta flyttningen till den nya lokalen blefve erforderliga, emot det att Trädgårdsföreningen
till Barr,hus-inrättningen afträdde såväl hela den förhyrda tomten, jemte det
der uppförda växthus, som ock alla de rättigheter, Föreningen egde till öfriga genom
dess åtgärder å samma tomt uppförda byggnader, så har Barnhus-direktionen, enär utaf
den ifrågavarande lägenheten med derå uppförda byggnader, af hvilka de värdefullaste
voro Föreningens tillhörighet, högre afkastning syntes kunna påräknas än hvad af Föreningen
uti årlig hyra erlades, samt återvinnande af fri dispositionsrätt till tomten jemväl
ansågs vara af synnerlig vigt, ansett sig böra, under förbehåll af Kongl. Majits nådiga
godkännande, bifalla berörda framställning, likväl med den förändring, att utaf
Barnhuset skulle erläggas i ett för allt 50,000 Ridr, derutaf 20,000 Ridr borde betalas
— 205 —
genast, då tomten afträddes, och återstoden, så snart ett i (råga om två å tomten uppförda
paviljonger ingånget hyreskontrakt Jöpte till ända och Barnhus-inrättningen af
dessa byggnader komme i besittning. I öfverensstämmelse härmed har kontrakt med
Trädgårdsföreningen sedermera blifvit upprättadt och af Kongl. Majit i nåder godkändt.
Under revisionsåret hafva till inrättningens förmån 2:ne testamentariska dispositioner,
hvardera å 3,000 Ridr, blifvit gjorda, deraf den ena i början af det derpåföljande
året till Barnhusets kassa influtit, hvaremot den andras bestånd ännu den 25 Juni 1862,
då Direktionens berättelse afgafs, var på rättegång beroende.
§ 3.
Utaf årets räkenskaper hafva Revisorerne inhemtat, hurusom till Landträntmästare
uti åtskilliga län blifvit afförd remisslage för spanmålsmedel, sora från ränterierna
till Direktionen öfver allmänna Barnhuset inlevererats, med ett sammanräknadt belopp
af 115 R:dr 61 öre R:mt; stödjande sig dessa afföringar, såvidt Revisorerne kunnat inhemta,
på Kongl. Majits förnyade nådiga förordning angående hospitals- och barnhusinrättningarne
i riket den 11 December 1766. Då det synes Kevisorerne, att en välgörenhetsinrättning,
sådan som den ifrågavarande, borde vara befriad från utgifter af dylik
beskaffenhet, hafva Revisorerne ansett sig böra å detta förhållande fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet.
§ 4.
Säkerhetshandlingarne för inrättningens utlånta medel, hvilka inventeringsdagen
den 18 September utgjorde 997,144 R:dr 96 öre, befunnos i behörig ordning.
Upsala Kongl. Universitet.
För Akademiens inkomster och utgifter under revisionsåret redogör hufvudboken,
som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med anmärkningar, men från Revisorernes
sida icke föranledt till någon erinran, på följande sätt:
Debet.
Hålane från år 1860:
Tillgångar  1,587,684: 80.
Uppbörd:
Statsanslag
146,007: 90.
Indelta räntor, kronotionde, arrenden m. m  183,334: 37.
Dekanatmedel
2,880: 34.
Transport:
332,222: 61.
1,587.684: 80.
- 206 -
Transport: 332,222: 61.
Pensionsafgifter
1,106: 19.
Räntemedel
56,040: 15.
Diverse inkomster
5,494: 17.
Balans till år 1862:
Skulder
Summa
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder
Utgifter:
Aflöningar, gratialer och pensioner
239,447: .6.
Indragningsstat
8,991: 86.
Stipendier
12,048: —
Materielen
38,523: 91.
Byggnader och reparationer
11,167: 75.
Egendomsafgifter m. m
•••• 3,942: 89.
Roteringskostnad
508: 50.
Räntemedel
60,213: 44.
Sink- och begrafningshjelp  2,265: 69.
Expenser
5,415: —
Afskrifning
295: 61.
Afföring till reserv- och besparingsfonderna
1,500: —
Balans till år 1862:
Kontant behållning  69,762: 25.
Utlånta medel  1,132,126: 64.
Fordringar
401,966: 94.
Summa
Lunds Kongl. Universitet.
Granskad med anmärkningar i Kongl. Kammar-rätten, visar
följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
1,587,684: 80.
394,863: 12.
1,433,975: 93.
3jHt523: 85.
1,428,348: 11.
384,319: 91.
1,603,855: 83.
IbliUöiiriA
denna räkenskap
207 —
Debe t.
Balanit från år 1860:
Tillgångar:
Akademiens egna medel  359,819: 91
Reservfondens dito
Magnat-stipendie-fondernas dito
Uppbörd:
Reservfondens dito
Magnat-stipendie-fondernas dito
Diverse donationers och fonders dito
115,332:
11.
175,316:
75.
139,797:
43.
790,266: 20.
292,419:
9,684:
87.
10,215:
28.
37.378:
65.
349,697: 80.
Balans till år 1862:
Skulder:
Akademiens egna medel  43.351: 28.
Reservfondens dito
60: 77.
Magnat-stipendie-fondernas dito
233: 92.
Diverse donationers och fonders dito
3,746: 50. 47,392: 47.
Summa 1,187,356: 47.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder:
Akademiens egna medel  37,5b4: 4b.
Reservfondens dito
75: —
Magnat-stipendie-fondernas dito
362: 90.
Diverse donationers och fonders dito
26,898: 79. 64,901: 15.
Utgifter:
Akademiens egna medel  223,<96: 26.
Reservfondens dito
62,884: 66.
Magnat-stipendie-fondernas dito
8,582: 95.
Diverse donationers och fonders dito
36,843: 90. 332,107: 77.
Bulans till år 1862:
Tillgångar:
Akademiens egna medel
434,229: 47.
Reservfondens dito
62,118: 9.
Magnat-stipendie-fondernas dito
176,820: 10.
Diverse donationers och fonders dito
111,179: 89. 790,347: 55,
Summa 1,187,356: 47.
Till någon anmärkning från Revisorernes sida har räkenskapen icke gifvit anledning.
208 —
Lunds Domkyrka.
Dess räkenskap, i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, visar följande
förhållande mellan inkomster och utgifter:
D t b et.
Balans från år 1860:
Tillgångar
167,983: 23.
Uppbörd :
Ordinarie räntor, arrenden och tiondespanmål m. m  55,562: 46.
Jordstädja
456: 5.
Ränteinedel
1,182: 79.
Diverse inkomster
615: 22.
Tillkomna inventariers och materialiers värde  37,757: 76. 95,574: 28.
Balans till år 1862:
Skulder
■■■
10,177: 43.
Summa 273,734: 94.
Kr edit.
Utgifter:
Aflöning
8,424: 32.
Kommunionkostnad
373: 73.
Anslag till Lunds Akademi  1,213: 46.
Expenser och arfvoden  2,306: 98.
Byggnader och reparationer  62,362: 74.
Diverse utgifter  3,350: 39.
Afskrifning  538: 83. 78,570:45.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
-18,859: 85.
Utlånta medel
10,177: 43.
Inventariers och materialiers värden
136,127: 21. 195 164- 49
Summa 273,734: 94.
Hos Revisorerne har icke förekommit något att emot denna räkenskap anmärka.
- 209 -
95,470: 21.
Konsistorium Ecklesiastikum i Upsala.
Räkenskapen, som med anmärkningar blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten,
upptager inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar:
Konsistorium ..  59,923: 41.
Upsala elementarläroverk
11,955: 13.
Gefle dito
18,313: 58.
Hudiksvalls dito
4,338: 22.
Norrtelje dito
193: 14.
Enköpings dito
250: 18.
Söderhamns dito
326: 32.
Enköpings skolkassa  170: 23.
Uppbörd:
Konsistorium
86,201: 29.
Upsala elementarläroverk
38,652: 11.
Gefle dito
24,863: 61.
Hudiksvalls dito
14,371: 74.
Norrtelje dito
3,848: 86.
Enköpings dito
2,685: 4.
Söderhamns dito
3,721: 59.
Folkskolelärare-seminarium
4,387: 50.
Enköpings skolkassa  143: 12.
Balans till år 1862:
Skulder:
Konsistorium:
Byggnadskassan
448: 42.
Upsala elementarläroverk:
Egna kassan
786: 98.
Gefle elementarläroverk:
Lenströmska stipendiefonden  3: 8.
Bibliothekskassan
78: 95. 82: 3.
Hudiksvalls elementarläroverk:
Egna kassan  -  318: 85.
Norrtelje elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan
33: 81.
Bibliothekskassan
59: 75. 93. 5g_
Folkskolelärare-seminarium
87: 18. 1,817: 2.
178,874: 26.
Summa
276,161: 49.
27
210 —
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder:
Konsistorium....  517: 36.
Upsala elementarläroverk
500: —
Hudiksvalls dito
336: 30.
Utgifter:
Konsistorium
104,884: 77.
Upsala elementarläroverk
42,237: 21.
Gefle dito
22,990: 33.
Hudiksvalls dito
14,365: 4.
Norrtelje dito
3,698: 69.
Enköpings dito
2,369: —
Söderhamns dito
2,500: 63.
Folkskolelärare-seminarium  4,324: 68.
Enköpings skolkassa
-  127: 24.
Balans till år 1862:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnadskassan  6.258: 86. 23,867: 37. 1,851: 83. 31,978: 6.
Premie- och fattigkassan
164: 52. 2,850: —  3,014: 52.
Bibliotheks-dito  107: 24.
—
— 107: 24.
Bälinge sockens kyr
koskola
— 250: — 2: 41. 252: 41.
Tuna sockens dito — 2,500: — 80: 75. 2,580; 75.
Anslag till en Komministers-adjunkt
i
Hassela  250: — — — 250: —
sir” 6/780: 62. 29,467: 37. 1,934: 99. 38,182: 98.
1,353: 66.
197,497: 59.
Upsala
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-dito
Bibliotheks-dito
750: — —
- — 750:
—
469:
3.
2,600: — —
— — 3,069:
3.
264:
26.
2,730: — -
- — 2,994:
26.
1,331:
11.
2,750: — -
4,081:
11.
50:
62.
700: — -
- — 750:
62.
S:r 2,115: 2. 9,530
Transport: 8,895: 64. 38,997
11,645: 2.
37. 1,934: 99. 49,828: — 198,851: 25.
— ali —
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: 8,895: 64. 38,997: 37. 1,934: 99. 49,828: — 198,851: 25.
Gefle
elementarläroverk:
Egna kassan
55: 94. 4,790: — 137: 56. 4.983: 50.
Premie- och fattig-dito 12: 54. 1,000: — 38: 86. 1,051: 40.
Stipendiefonderna
141: 33. 11,100: — 414: 94. 11,656: 27.
Bibliothekskassan
— 2,500: — 77: 72. 2,577: 72.
S:r 209: 81. 19,390: — 669: 8. 20,268: 89.
Hudiksvalls
elementarläroverk:
Egna kassan
— 650: — 5: 98. 655: 98.
Premie- och fattig-dito 48: 10. — — 48: 10.
Bobergska stipendiefonden
83: 33. 1,450: - 24: 35. 1,557: 68.
Jennischeska dito
13: 96. 200: —
— 213: 96.
Wennbergska dito  29: 44. 1,000: — — 1,029: 44.
Bibliothekskassan
21: 71. 800: — — 821:71.
S:r 196: 54. 4,100: — 3Ö7~33^ 4,326: 87.
Norrtelje
elementarläroverk:
Egna kassan
402: 24. — — 402: 24.
Terminsafgifts-dito  34: 63. — —— — 34: 63.
S:r 436: 87. —— — —— — 436: 87.
Enköpings
elementarläroverk:
Egna kassan
I: 34. 178: 75. — 180: 9.
Terminsafgifts-dito  82: 96. 258: 50.
— 341: 46.
Premie- och fattig-dito — 20: 41. — 20: 41.
Bibliotheks-dito
— 24: 26.  — 24: 26.
S:r 84: 30. 481: 92. — 566: 22.
Söderhamns
elementarläroverk:
Egna kassan
45: 58. — — 45: 58.
Premie- och fattig-dito 36: 53. 1,000: — 33: 34. 1,069: 87.
Terminsafgifts-dito  413: 33. — — 413: 33.
Bibliotheks-dito  18: 50. — — 18: 50.
S:r 513: 94. 1,000: — 33: 34. 1,5477 28.
Transport: 10,337: 10. 63,969: 29. 2,667: 74. 76,974: 13. 198,851: 25'
— 212 —
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: 10,337: 10. 63,969: 29. 2,667: 74. 76,974: 13. 198,851: 25.
Folkskolelärareseminarium
:
Stipendiemedel
150: — — — 150: —
Enköpings skolkassa ... 186: 11. —— —
— 186: 11.
&ä~ 10,673: 21 63,969:29. 2,667:74.
77,310:24.
Summa 276,161: 49.
Sedan Rikets Ständer vid 1859—1860 årens riksdag beslutat, att pedagogierna
i Söderhamn och Enköping skulle såsom 3-klassiga elementarläroverk å stat uppföras,
har särskild redovisning för dessa läroverks kassor och fonder för revisionsåret blifvit
aflemnad; och förklaras häraf den skiljaktighet, som förefinnes, när summan af de enligt
nästlidet års revisionsberättelse utbalanserade tillgångarne jemföres med den här
ofvan inbalanserade behållningen.
Konsistorium i Linköping.
Denna räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit, granskad med anmärkningar,
lemnar följande redovisning för inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar:
Konsistorium
Linköpings elementarläroverk
Stiftsbibliotheket
Norrköpings elementarläroverk
Westerviks dito
Söderköpings dito
Wadstena dito
Skenninge dito
Eksjö dito
Wimmerby dito
Uppbörd:
Konsistorium
Linköpings elementarläroverk
Transport: 145,159: 63. 432,072: 59.
109,799: 57.
35,360: 6.
332,864: 7.
69,826: 3.
13,067: 30.
2,124: 80.
2,779: 44.
5,710: 28.
1,305: 8.
540: 41.
2,880: 41.
974: 77.
432,072: 59.
— 213 —
Transport: 145,159; 63. 432,072: 59.
Stiftsbibliotheket
866: 50.
Norrköpings elementarläroverk
15,031: 12.
Westerviks dito
13,307: 29.
Söderköpings dito
5,249: 80.
Wadstena dito
3,849: 67.
Skenninge dito
791: 61.
Eksjö dito
9,814: 61.
Wimmerby dito
4,898: 50. 198,968: 73.
Balans till år 1862:
Skulder:
Linköpings elementarläroverk:
Piperska stipendiefonden
3: 91.
Nilsson-Aschan ska dito
17: 57. 21: 48.
Norrköpings elementarläroverk:
Egna kassan
1: 77.
Westerviks elementarläroverk:
Egna kassan
715: 10.
Lärarnes aflöningsmedel
210: 53. 925; 63.
Skenninge elementarläroverk:
Egna kassan
24: 64. 973; 52.
Summa 632,014: 84.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder:
Linköpings elementarläroverk
373: 60.
Westerviks dito
539: 46. 913. 6.
Utgifter:
Konsistorium
124,824: 29.
Linköpings elementarläroverk
32,724: 39.
Stiftsbibliotheket
755: 30.
Norrköpings elementarläroverk
14,073: 29.
Westerviks dito
12,943: 3.
Söderköpings dito
8,170: 81.
Wadstena dito
3,696: 89.
Skenninge dito
810: 86.
Eksjö dito
9,758: 59.
Wimmerby dito  —  4,892: 15. 212,649: 60.
Tran port- 213,562: 66.
— 214 —
Transport: 213,562: 66.
Balans till år 1862:
Kontant Utlånta
hehållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium :
Byggnadskassan....
30,862: 53.
143,095: —
11,727: 85.
185,685: 38.
Premie- och fattig-
kassan
1,860: 34.
13,200
—
383:
31.
15,443:
65.
Emeriti- dito
1,785:
12.
87,275: —
5,792:
47.
94,852: 59.
Folkskolelärare-
seminarium
490:
33.
—
—
490:
33.
Stipendier åt folk-
skolelärare-elever
145:
-—
—
145:
Rederska stipendie-
fonden
537:
90.
20,450
—
234: 50.
21,222: 40.
S:r 35,681:
22.
264,020: —
18,138:
13.
317,839: 35.
Linköpings
elementarläroverk:
Piperska stipendie-
fonden
—
4,372
31.
55.
4,372: 86.
Schedingska dito
5:
26.
2,704
45.
10:
14.
2,719:
85.
Falken bergska dito
—
750
—
25:
83.
775:
83.
Koskullska dito
24:
96.
133
33.
1:
7.
159:
36.
Lindorffska dito
—
333
33.
16;
28.
349:
61.
Alfviska dito
40:
—
1,000
—
15:
1,055:
De Rogierska dito
47:
27.
1,500
—
72:
9.
1,619:
36.
Nicolaiska dito
—
•200
11:
—
211:
Nymansonska dito
152:
67.
3,000
104:
—
3,256:
67.
Ekenbergska dito
—
450
24:
75.
474:
75.
Rulanderska dito
—
1,500
67:
50.
1,567:
50.
Nordvallska dito
59:
74.
305
13:
13.
377:
87.
Söderqvistska dito
201:
50.
3,000
65:
50.
3,267-
—
Andreiska dito
6:
46.
2,006
67.
31:
89.
2,045:
2.
Scharffiska dito
108:
33.
1,650
—
10:
83.
1,769:
16.
Burénska dito
299:
53.
7,500
88:
50.
7,888:
3.
Nilsson - Aschanska
stipendie-fonden....
—
4,000:
—
234:
17.
4,234:
17.
Nilsson - Aschanska
premie-fonden ....
106:
50.
3,000:
—
165:
—
3,271: 50.
Hartonska stipendie-
fonden
2:
16.
75:
—
3:
38.
80:
54.
Forskålska dito
—
1,000:
—
55:
—
1,055:
—
W etterdahlska dito
85:
50.
1,500:
—
18:
—
1,603:
50.
Yälskrifningsfonden
6:
75.
230:
—
12:
47.
249:
22.
Transport: 1,146: 63. 40,210: 9. 1,046: 8. 42,402: 80. 213,562: 66.
— 215
Kontant
Utlånta
behållning.
medel.
Fordringar.
Dumma.
Transport:
1,146: 63.
40,210: 9.
1,046: 8.
42,402: 80.
Carlströmska fonden
73: 61.
2,836: 67.
98: 50.
3,008:
78.
Ohrlingska dito
31: 18.
2,785: —
115: 94.
2,932:
12.
Andreiska dito
205: 63.
1,900: —
77: 60.
2,183:
23.
Material- dito
67: 38.
1,555: —
81: 26.
1,703: 64.
Meurlingska dito
118: 95.
11,150: —
370: 43.
11,639: 38.
Cederhjelmska dito
170: 84.
4,190: —
193: 92.
4,554: 76.
Premie- och fattig-
kassan
60: 97.
—
—
60:
97.
Terminsafgifts- dito
457: 76.
—
_—
457:
76.
Egna dito
1,328: 89.
1.750: —
87: 25.
3,166:
14.
S:r
3,661: 84.
66,376: 76.
2,070: 98.
72,109: 58.
Stiftsbibliotheket ....
985: 37.
11,875: —
318: 12.
13,178: 49.
Norrköpings
elementarläroverk:
Premie-kassan
114: 14.
—
—
114:
14.
Bibliotheks-dito ....
71: 25.
250: -
9: 72.
330:
97.
Terminsafgifts-fon-
den
540: 2.
2,050: —
49: 27.
2,639:
29.
S:r
725: 41.
2,300: —
58: 99.
3,084:
40.
Westerviks
elementarläroverk:
Terminsafgifts-kas-
san
999: 34.
—
—
999:
34.
Premie- och fattig-
kassan
32: —
—
—
32:
—
Liceniska stipendie-
fonden
—_ —
125: 28.
—
125:
28.
F. d. minuterings-
bolagets fond
74: —
1,000: -
57: 50.
1,131:
50.
Gåfvomedel till bil-
dande af dito
99: 28.
924: 64.
4: 17.
1,028:
9.
Lärarnes aflönings-
medel
- — —
—
210: 53.
210:
53.
Bibliotheks - kassan
2: 7.
—
2:
7.
Material- dito
1: 6.
—
—
1:
6.
S:r
1,207; 75.
2,049: 92.
272: 20.
3,529: 87.
Söderköpings
elementarläroverk:
Egna kassan
38:
62.
100: —
- 35.
138:
97.
Terminsafgifts d:o
19:
10.
300: —
1: 4.
320:
14.
Prernie-och fattig-d:o
41:
53.
225: —
4: 94.
271:
47.
Transport:
99:
25.
625: —
6: 33.
730:
58. 213,562: 66.
— 216
—
Transport:
Bibliotheks-kassan....
Forsemanska d:o ....
Forsemanska stipen-  die-fonden
Kontant
behållning.
99: 25.
47: 87.
42: 27.
71: 45.
Utlånta
medel.
625: —
200: —
' 600: —
1,075: —
Fordringar.
6: 33.
2: 73.
3: 50.
15: 87.
Summa.
730: 58.
250: 60.
645: 77.
1,162: 32.
S:r
260: 84.
2,500: —
28: 43.
2,789: 27.
Wadstena
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Bibliotheks- d:o
Terminsafgifts- d:o
11: 57.
15: 13.
47: 29.
46: 13.
780: —
550: —
7: 60.
— 15.
11: 57.
15: 13.
834: 89.
596: 28.
S:r
120: 12.
1,330: —
7: 75.
1,457: 87.
Skenninge
elementarläroverk:
Premie- och fattig-  kassan
Stipendiefonden
Bibliothekskassan ....
9: 37.
87: 64.
400: —
12: —
36: 79.
133: 80.
400: —
12: —
S:r
9: 37.
499: 64.
36: 79.
545: 80.
Eksjö
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Terminsafgifts- d:o
Bibliotheks- d:o
51: 54.
105: 80.
1: 9.
28: —
1,350: —
1,400: —
—
1,401: 54.
1,505: 80.
1: 9.
28: —
S:r
186: 43.
2,750: —
2,936: 43.
Wimmerhy
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Bibliotheks- d:o
150: 89.
30: 11.
12.
300: —
500: —
450: 89.
530: 11.
12.
S:r
181: 12.
800: -
—
981: 12.
213,562: 66*.
S:a 43,019: 47. 354,501:32. 20,931:39.
418,452: 18.
Summa 632,014: 84.
Hos Revisorerne har icke förekommit någon anledning till anmärkning.
— 217 -
Konsistorium i Skara.
Denna räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad
niiigar, utvisar följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Halans från år 1660:
Tillgångar:
Konsistorium
96,486: 4.
Skara elementarläroverk
11,519: 71.
Wenersborgs dito
5,635: 97.
Mariestads dito
61: 65.
Borås dito
848: 59.
Alingsås dito
943: 36.
Lidköpings dito
398: 88.
Uppbörd:
Konsistorium
89,936: 49.
Skara elementarläroverk
32,473: 64.
Wenersborgs dito
16,255: 67-
Mariestads dito
8,946: 98.
Borås dito
10,195:42.
Alingsås dito
6,682: 99.
Lidköpings dito
4,709. 2.
Balans till år 1862:
Skulder:
Konsistorium :
Byggnadskassan
7,200: —
Mariestads elementarläroverk:
Egna kassan
36: 17.
Bibliothekskassan
1: 44. 37- Ki
Summa
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder:
Konsistorium
11,000: —
Mariestads elementarläroverk
79: 95.
Borås dito
4: 3.
Transport:
med anmärk
-
115,894: 20.
169,200: 21.
7,237: 61.
292,332: 2.
11,083: 98.
11,083: 98.
28
— 218 —
Transport: 11,083: 98.
Utgifter
Konsistorium
86,740: 35.
Skara elementarläroverk....
31,931: 95.
Wenersborgs dito
16,332: 78.
Mariestads dito
8,905: 42.
Borås dito
9,885: 96.
Alingsås dito
6,813: 82.
Lidköpings dito
4,352: 36. 104,968: 64.
Balans till år 1882:
Kontant Utlånta
behållning medel Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Stipendie-kassan ... 780: 98. 41,329: 60. 1,152: 29. 43.262: 87.
Emerid- dito 783: 81. 45,001: 23. 1,107: 31. 46,892: 35.
Byggnads- dito .... 1,931: 52. 725: — 461: 39. 3,117: 9l.
Premie- och fattigkassan
556: 88. — — 556: 88.
Folkskolelärare-seminarium
332: 63.
— — — 332: 63.
Observations-kassan 114: 33. 1,566: 67. 32: 16. 1.713: 16.
Stipendia collectanea  38.  —  — —— 38.
Sii 4,500: 53. 88,622: 50. 2,753: 15. 95,876: 18:
Skara
elementarläroverk:
Egna kassan  1,377: 56. 5,358: 33. 1,662: 38. 8,398: 27.
Premie-och fatug-dito 52: 74.
— — 52; 74.
Bibliotheks- dito 199: 65. 3,283: 33. 127: 41. 3,610: 39.
S:r 1,629: 95. 8,641 :~667 1,789: 79. ~ 12,061: 4<X
Wenersborgs
elementarläroverk:
Egna kassan  330: 61. 66: 07.  45. 397: 73.
Premie-och fattig-dito 5: 49.
- —-  5; 49.
Stipendie-fonderna .... — 1,516: 67. 49: 26. 1,565: 93.
Bibliotheks-kassan .... 3: 58. 3,586: 13. ~ 3,589: 71.
S.r 339: 68. 5,169: 47. 49: 7l. 5,558: 86.
Mariestads
elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan
60: 87. — — 60: 87.
Transport: 6,531: 3. 102,433: 63. 4,592: 65. 113,557: 31. 176,052: 62.
— 219
Kontant.
Uti ån ta
behållning-
medel.
Fordringar.
Summa
T ransport:
6,531: 3!
102,433:
63.
4,592: 65.
113,557:
31.
Borås
elementarläroverk:
Egna kassan
13: 11.
... —
—. ■
13:
11.
Terminsafgifter
367: 42.
367:
42.
Premie- och fattig-
kassan
68: 71.
159:
74.
—
228:
45.
Norin-Salmeniska fon-
den
214: 34.
—
—
214:
34.
Bibliotheks-kassan •••■
12: 50.
—
—
12:
50.
Extra dito ....
94: 27.
223:
93.
—
318:
20.
S:r
770: 35.
383:
67.
—
1,154:
2.
17(5,052: 6?.
Alingsås
elementarläroverk:
Egna kassan  207: 80. 175: —
— 382: 80.
Premie-och fattig-dito 56: 39. 225: —  — 281: 39,
Bibliotheks- dito 10: 84. 137: 50. — 148: 34.
S:r 275: 3. 537: 50.  812753.
Lidköpings
elementarläroverk:
Egna kassan 9: 79.  —  — 9: 79.
Afgifter till läroverket 616: 62. 100: — — 7)6: 62.
Premie- och fattigkassan
•••• 18: —  — — 18: —
Läroverkets donationsmedel
13.
— —— —  13.
Bibliotheks-kassan .... 11: —  — — II: —
sir 655: 547 1( 0: —
~ 755: 54.
S-aT8,231: 95. 103,454:80. 4,592:65.  ■ " ' 116,279:40.
Summa, 292,332: 2.
Vid 1860 års räkning öfver lärarnes aflöningsmedel vid Alingsås elementarläroverk
utbalanserades såsom läroverkets skuld vid nämnda års slut 75 R:dr, hvilka, i
stället att uti årets räkenskap inbalanseras, blifvit såsom utgift afförde.
Likaledes har vid granskning af de till Lidköpings elementärläroverk hörande
kassor och fonder förekommit, att, då 1860 års räkenskap utvisar, att egna kassan vid
samma års slut till terminsafgifts-kassan egde en skuld af 100 R:dr, har denna skuld
uti årets redogörelse •öfver förstnämnda, kassa blifvit helt och hållet, såväl från in- som
utgående balansen, utesluten.
— 220 —
Genom dessa båda oriktigheter i bokföringsväg förklaras visserligen anledningen
dertill, att, ehuru uti nästlidet års revisionsberättelse såsom skulder utbalanserats
11,258 R:dr 98 öre. ofvanstående tabell endast inbalanserar 11,083: 98.— Då
emellertid detta förfarande, ehuru det icke medfört någon förlust för det allmänna, likväl
är uppenbart stridande mot de första grunderna för en väl ordnad bokföringsmethod,
enligt hvilken in- och utgående balanser måste noga öfverensstämma, och granskningsarbetet
af räkenskapen härigenom försvåras, hafva Revisorerne, i ändamål att bereda
rättelse härutinnan för framtiden, ansett sig böra vid förhållandet fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet.
Konsistorium i Strengnäs,
Räkenskapen, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med anmärkningar,
redovisar inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet,
Balans från år 1860:
Tillgångar:
Konsistorium
122,666: 62.
Strengnäs elementarläroverk  32,030: 24.
Nyköpings dito
14,534: 33.
Eskilstuna dito
517: 95.
Orebro dito
20,210: 10.
Askersunds dito
13,2 i 5: 37. 203,174: 61.
Uppbörd :
Konsistorium
9,580: 22.
Strengnäs elementarläroverk  28,301: 35.
Nyköpings dito
14,564: 91.
Eskilstuna dito
6,091: 22.
Orebro dito
42,641: 80.
Askersunds dito
3,740: 40. 104,919: 90.
Balans till år 1862:
Skulder:
Konsistorium:
Byggnadskassan
209: 73.
Strengnäs elementarläroverk:
Herdmanska fonden
1: 66.
Linnmanska dito
1: 66.
Transport: 3: 32. 209: 73. 308,094- 51.
221 —
Transport: 3: 32. 209: 73.
Graffmanska fonden
48: 69.
Besparings- dito
23: 97.
Egna kassan  16,950: — 17,025: 9ft.
Orebro elementarläroverk:
Egna kassan
621: II.
Belöniugs- och understödskassan
50: 18.
Boksamlingskassan
17: 36. 888: 65.
Nyköpings elementarläroverk .
Bibliothekskassan
93: 25.
308,094: 51.
18,217: 61.
.Summa 326.312: 12.
Kredit.
Balans från år 1860'.
Skulder:
Konsistorium
344: 95.
Strengnäs elementarläroverk
17,176: 23.
Nyköpings dito
13: 49.
Örebro dito
839: 59.
Utgifter:
Konsistorium
4,288: 60.
Strengnäs elementarläroverk
28,189: 25.
Örebro dito
39,086: 62.
Nyköpings dito
14,093: 3.
Eskilstuna dito
5,998: 77.
Askersunds dito
3,600: 82.
Balans till år 1862:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Emeriti-kassan
906: 4. 100,050: —
- 100,956: 4.
Eskilstuna elementarläroverks
lönefond 1,366: 98. 25,500: — — 26,866: 98.
S:r 2,273: 2. 125,050: — " —— - 127,8230 27
Strengnäs
elementarläroverk.:
Soopiska fonden
— 7,025: — 281: 92. 7,306: 92.
Herdmandska dito ...
— 500: — 14: 50. 514: 50.
Transport; r  7,525: 296: 42. 7,821 42
18,374: 26.
95,257: 9.
13,631; 35
— 222 —
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: — 7,525: — 296: 42. 7,821: 42. 116,631: 35.
Linneeanska dito
— 83: 33. 2: 46. 85: 79.
Archenh. och Sereniau
ska
fonden
; 19: 72. 236: 11. 2: 32. 258: 15.
Levinska dito  ... 6C: 28. 1,(00: — 30: 61. 1,090: 89.
Leufstedtska. dito  12: 6. 166: 67. I: 65. 180: 38.
Stafiska dito  5: 91. 125: — 4: — 134: 91.
Insulinska dito
256: 50. 1,425: — 54: 92. 1,736: 42.
Graffmanska dito  —— — 3,(.00: 117: 96. 3,117: 96.
Jungbladska dito 242: — 3,197: 22. 105: 52. 3,544: 74.
Lennaeiska dito  166: 38. 1,100: — 16: 62. 1,283. —
Södergrenska dito  14: 25. 1,500: — 57: — 1,571: 25.
Weylandtska dito  57: — 2,000: — 19: — 2,076: —
Enskilda premie- och
fattig-kassan
160: 28. 300:
— 460: 28.
Kassan för materiella
behof.
57: 74. 1,665: — 18: 46. 1,741: 20.
Anonymi donation  280: 98. 4,329: — 130: 75. 4,740: 73.
Wattrangska donationen
— 41: — 2: 2. 43: 2.
Billbergska dito ... — 230: — II: 36. 241: 36.
Allmänna premie- och
fattig-kassan
163: 62.  —  — 163: 62.
Bibliotheks- dito
164: 23. 1,500: — —— — 1,664: 23.
Egna dito
36: 74.  — — 36: 74.
sTr 1,697: 69. 29,423l .'{3. 871: 7. 31,992: 9.
Orebro
elementarläroverk:
Egna kassan  — 153: 75. — 153: 75.
Terminsafgifts-dito . ... 1,922: 7. —— -
— 1,922: 7.
Stipendie- dito ..... 106: 83. 19,953: 91. -— — 20,060: 74.
Aflönings- dito
1,677: 78. — 1,677; 78.
S.t 27028: 90. 21,785: 44.~ - 23,814: 34.
Nyköpings
elementarläroverk:
Egna kassan  2.026: 29.
— 2.026: 29.
Premie-och fattig-dito 438: 23. 2,980: 83.
— 3,419: 6.
Nyléenska stipendiefonden
196: 66. 4,500: —
— 4,696: 66.
Douglaska dito
153: 54. 3.000: —
3,153: 54.
Berglingska dito
12: 50. 1,250: — — 1,262: 50.
Jerlingska dito
12: 42. 500: —
— 512: 42.
Graffmanska dito
15: 50.
r—
15: 50.
S:r 2,855: 14. 12,230: 83. — 15,085: 97.
Transport r8354; 757 188» 60. 871: " 7. 198,715: 42. 113,631: 35.
Kontant
behållning
Trausport:
8,854: 75.
Eskilstuna
elementarläroverk:
Egna kassan
—
Terminsafgifts- dito 156: 45.
Premie- och fattig- dito 86: 23.
Bibliotheks- dito 8: 50.
S:r 251: 18.
Utlånta
medel.
188,989: 60.
359: 22.
Fordringar.
871: 7.
Summa
198,715: 42.
359: 22.
156: 45.
86: 23.
8: 50.
113,631: 35.
359: 22.
610: 40.
Askersunds
elementarläroverk:
Egna kassan  69. 22.
Terminsafgifts- dito 469: 73.
Premie- och fattig-dito 11: 49.
Lärarnes aflöningsme
del
83: 33.
Bibliotheks-kassan
1: 18.
Läroverkets grundfond —
S:r 634: 95.
S:a 9,740: 88.
120:
12,600: —
12,720: —
202,068: 82.
871; 7.
69.
589:
11:
22.
73.
49.
83: 33.
1: 18.
12,600: —
13,354: 95.
212,680: 77,
Summa .‘h'6,312: 12.
Såsom at förestående tabell synes, upptages uti sammandraget af hufvudredogörel
serna
ingående balansen till
r.,},. ^03 174- 61
hvaremot nästlidet års revisionsberättelse utbalanserar
» 202,57-': 6s’
och motsvaras skillnaden,  ~ Rjdr 601^93
utål en vid 1859 års redogörelse för Nyköpings elementarläroverk i Kongl. Kammar
-
rätten anmärkt post, hvilken under året blifvit nämnde läroverk på det sätt godtgjord,
att ^ densamma, som rätteligen bort bokföras såsom inkomst, i stället blifvit tillagd den
ingående balansen.
Konsistorium i Westerås.
Uti Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar, upptager denna räkenskap
inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Hålane från år 1860:
Tillgångar:
Konsistorium
183,479: 54.
Transport: 183,479: 54.
— 224 -
Westerås elementarläroverk
Fahlu dito
Sala dito
Transport: 183.479: 54.
7,922: 32.
19,109: 18
1,494: 51.
212,005: 55.
Uppbörd.
Konsistorium  77,449: 54.
Westerås elementarläroverk
33,877: 61.
Fahlu dito
32,366: 36.
Sula dito
5,953: 64.
Arboga dito
804: 93.
150,452: 8.
Summa 362,457: 63,
Kredit.
Hederns från år 1860:
Skulder:
Westerås elementarläroverk
464: 63.
Utgifter:
Konsistorium
69,666: 25.
Westerås elementarläroverk
33,299:
Fahlu
Sala
Arboga
dito
dito
dito
31,589: 6.
6,073: 95.
130: 6. 140,758:32.
Balans till år 1862:
Kontant Utl&nta
behållning. medel.
Fordringar.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnadskassau
5,716:
16.
46,900: -
52,616:
16.
Emeriti- dito
6.836:
63.
109,132: 83.
_ 115,969:
46.
Premie- och fattig-
kassan
486:
11.
1,500:
1.986:
11.
Stipendiemedels- dito
för folkskolelärare-
elever
112:
50.
—
112:
50.
Ahllöfska stipendie-
— 2,500:
fonden
_—
—
2,500: —
ISasseniska dito ....
—
833: 33.
833:
33.
Herdmanska dito ....
—
500: —
500:
—
Franzeliska dito ....
21:
19.
847: 83.
— 869:
2.
Gagnero-Stamberg-
345:
94.
ska stipendiefonden
8:
44.
337: 50.
Transport:
3,181:
3.
162,551: 49.
• — — »175,732:
52.
— 225 —
Kontant
Utlånta
behållning.
medel.
Fordringar.
Summa.
Transport: 13,181: 3.
162,551: 49.
175,732: 52.
Sernsköldska stipen-
56: 25.
2,250: —
—
2,306: 95.
diefonden
Troilska dito—
37: 50.
1,500:
—
1.537: 20.
Brunmarkska dito—
1: 88.
75: —
_— —
76: 88.
Mauzeliska dito—
37: 50.
1,500: —
_— —
1.537: 50.
Westmanska dito....
41: 67.
1,666. 67.
1,708: 34.
Hellsteniska dito..
20: 83.
833: 33.
—
854: 16.
Stranghska dito
3: 75.
150: —
153: 75.
Fahlcrantzskadito—
25: —
1,000:
—
1.025: —
Hallenstjernska dito
75: —
3,000:
—
3.075: —
Besparda domproste-
lönemedel
32: 17.
1,286: 67.
—
1,318: 84.
Benzelstjernska
medlen
15:
600: —
.—.
615: —
Kollektmedel
1,322: 9.
—
1,322: 9.
S:r
14,849: 67.
176,413: 16.
—
191,262: 83.
Westerås
elementarläroverk:
Bibliotheks-kassan ...
166: 21.
1,050: —
4: 27.
1,220: 48.
Egna dito
74: 61.
2,300: —
—
2,374: 61.
Premie- och fattig-dito
83: 37.
1,775: —
1: 17.
1,859: 54.
Intresse af Hallen-
stjernska donationen
37: 50.
—
37: 50.
Klarckerska stipendie-
fonden
—
1,500: -
1,500: —
Hallanderska dito
44: 17.
1,000: —
1,044: 17.
S:r
405: 86.
7,625: —
5: 44.
8,036: 30.
Fahlu
elementarläroverk:
Egna kassan
2,552: 52.
1,500: —
66: —
4,118: 52.
Terminsafgifts- dito....
383: 36.
—
—
383: 36.
Bibliotheks- dito....
171: 88.
600: —
33: —
804: 88.
Ihrmauska stipendie-
fonden
—
1,500: -
15: —
1,515: —
Fernströmska dito
_ — —
250: —
2: 50.
252: 50.
Lidmanska dito
—
100: —
1: —
101: —
Pihlska dito
—
83: 33.
83.
84: 16.
Westlienska dito
—
56: 67.
56.
57: 23.
Flygarska. dito
53: 39.
8,230: —
147: 94.
8,431: 33.
Hallenstjernska dito
—
1,500: —
1,500: —
Albrechtsonska dito
600: —
6: —
606: -
Transport:
3,161: 15.
14,420:
272: 83.
17,853: 98.
29
r
— ‘226 —
Kontant Utlånta
behållning, medel. Fordringar. Summa.
Transport: 3,161: 15. 14,420: — ‘272: 83. 17,853: 98.
Munktellska stipendie- — 1.000: —
— 1,0< .0: —
fonden
Hallingska dito — 1,000: — 32: 50. 1,032: 50.
S:r 3,161: 15. 16,420: — 305: 33. 19,886: 48.
Sala
eleinentarlä roverk:
Egna kassan  148: 68. 1,032: 30 13: 95. 1,194: 93.
Premie- och fattig—dito  57. 100: — — — 50. 101: 7.
Bibliotheks-kassan .... 39: 49. —— — — 39: 49.
Ahlströmska fonden... 38: 71.  —  — 38: 71.
S:r 227: 45. 1,132: 30. 14: 45. 1.374: 20.
Arboga
elementarläroverk:
Egna kassan
192: 86. 300: —  — 492: 86
Terminsafgifts- dito... 158: 7. — — — — 158: 7
Premie- och fattig-dito 20: 44.
— —— — 20: 44
Bibliotheks-kassan — 3: 50. —— — — 3: 50
S:r 374: 87. 300: — — — 674: 87
S a 19,019: — 2ÖI890: 46. 325: 22.
Summa
Från Hevisorernes sida har icke förekommit något att erinra.
Konsistorium i Wexiö.
I afseende på inkomster och utgifter visar denna räkenskap, som i
mar-rätten blifvit granskad med anmärkningar, följande förhållande:
Debet.
Balanx från år 1860:
Tillgångar:
Konsistorium
Wexiö elementarläroverk
Jönköpings dito
Grenna pedagogi
74,350: 12
51,17-2: 62
46,603: 94
798: 50
141,222: 95.
22',234: 68.
362,457: 63.
Kongl. Kam
-
172.925: 18.
Transport: 172.925: 18.
— 227
Uppbörd:
Konsistorium
Wexiö elementarläroverk  • •
Jönköpings dito
Grenna pedagogi
Transport: i 72,925: 18.
67,244: 2.
33,250: 57.
27,274: 87.
228: 87. 127,978: 33.
Balans till år 1862'.
Skuld:
Wexiö elementarläroverk:
Nilsson-Aschanska stipendiefonden
Kredit.
Balans från år 1860:
9:
Summa 300,912: 51.
Skuld:
Wexiö elementarläroverk
42: 8.
Utgifter:
Konsistorium
Wexiö elementarläroverk
Jönköpings dito
Grenna pedagogi
63,406: 64.
31,592: 75.
21,170: 37.
i 09: 72. 116,279:48.
Balans till år 1862:
Kontant
behållning.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnads-kassan  1,610: 93. 10,300:
Premie- och fattig-dito 213: 71.
Emeriti- dito 644: 40.
Bibliotheks- dito 443: 91.
Folkskolelärare-seminarium
268: 51.
D llän ta
medel.
41,900: —
20,400: —
450:
Fordringar.
301: 25.
991: 65.
661: 43.
1: 71.
Summa.
12,212: 18.
213: 71.
43,536: 5.
21,505: 34.
720 22.
S:r 3,181: 46. 73,050:
1.956: 4. 78,187: 50.
Wexiö
elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan
20: 54.
Stipendie- och donationsfonden
456: 72.
Jubel-stipendie- dito 45: 33.
! 2,572
10,700
34.
475: 79.
627. 44.
20: 54.
13,504: 85.
11,372: 77.
Transport: 522: 59. 23,272: 34. 1,103: 23. 24,898: 16. 116,321: 56.
— 228 -
Kontant
behållning.
Uti ån tu
medel.
Fordringar.
Summa.
Transport-
522: 59.
23,272: 34.
1,103:
23.
24,898:
16.
Trolleska stipendie-
fonden
103: 66.
4,550: —
40:
80.
4,694:
46.
Ankarlooska dito ....
89: 39.
2,670: -
53:
14.
2,812:
53.
Sjöbringska premie-
fonden
85: 50.
1.500: --
20:
—
1,605:
50.
Undénska stipendie-
fonden
1,500: -
71:
25.
1,571:
25.
Nilsson - Aschanska
stipendie-fonden
4,300: —
59:
58.
4,359:
58.
Niisson - ■.schanska
premie-fonden
—
3,000:
87:
8.
3,087:
8.
Eklundska stipendie-
fonden
33. 25.
1,000:
—
1,033:
25.
Ohrnbergska dito ...
422: 75.
3,500: —
—
3,1(22:
75.
Egna kassan
168: 15.
2,858: 33.
64:
99.
3,091:
47.
Termins-afgifts - dito
1.701: 33.
—
—
1,701:
33.
S:r
3,126: 62.
48,150: 67.
1,500:
7.
52,777:
36.
116,321: 56.
Jönköpings
elementarläroverk:
Wisingsö-fonden
1,463:
51.
43,566:
—
...
45,029:
51.
Egna kassan
82:
74.
530:
—
—
612:
74.
Termins-afgifts-dito
44:
23.
4,100:
—
—
4,144:
23.
Premie- och fattig-d:o
3:
96.
340:
—
—
343:
96.
Bibliotheks-dito
13:
22.
384:
76.
397:
98.
Sandstedtska stipen-
die-fonden
95:
—
1,666:
67.
—
1,761:
67.
Musik-dito
102:
50.
—
—
102:
50.
Donationsfonden
315:
85.
—
—■
315:
85.
S:r
2,121:
1.
50,587:
43.
——
—
52,708:
44.
Grenna pedagogi:
Egna kassan
14:
66.
250:
10:
274:
66.
Premie- och fattig-d:o
2:
69.
300:
11:
36.
314:
5.
Termins-afgifts-dito .
25:
82.
289:
97.
6:
Io.
321:
94.
Bibliotheks-dito
7:
—
—
—
7:
—
Sa-
50:
17.
839:
97.
27:
51.
917:
65.
Sia
8,479:
26.
172,628:
7.
3,483:
62.
184,590: 95.
Summa 300,912: 51.
§ 1.
Vid granskning af redogörelsen för Konsistorii kassor har förekommit, att uti räkningen
öfver caducs-medlen samt befordrings- och sterbhus-afgifter ingår bland inkomsterna
— 229 -
ett belopp å 26 R:dr 25 öre, utgörande besparing under 2:ne månaders ledighet af den
8:de adjunktslönen vid Wexiö högre elementarläroverk anslagna indelta spanmål; men,
sedan numera en definitiv lönereglering vid elementarläroverken kommit till stånd, böra,
jemlikt skolstadgan den 29 Januari 1859, besparingarne, som uppkomma å de till lärare
vid elementarläroverken anslagne löner, vare sig att dessa utgå i penningar eller spanmål,
till statsverket ingå för att till elementarläroverkens behof reserveras; och då räkenskaperna
icke antyda något förhållande, som skulle i förevarande fall berättiga till
undantag från hvad i afseende å dylika besparingar i allmänhet är stadgadt, hafva Revisorerne
ansett sig böra å förhållandet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
§ 2.
Ofvanstående, på räkenskapen upprättade, tabell upptager behållningarne vid årets
ingång till
R:dr 172,925: 18,
hvaremot uti nästlidet års revisionsberättelse utbalanseras  » 171,823: 47;
och utgöres skillnaden,  R:dr 1,101: 71,
dels utaf den behållning, 798 R:dr 50 öre, som vid årets början förefanns uti Grenna
pedagogis kassor, för hvilka särskild redovisning först år 1861 afgifvits, och dels utaf
ett belopp å b03 K:dr 21 öre, utgörande behållningen likaledes vid årets ingång utaf
en vid Jönköpings elementarläroverk genom gåfvor uppkommen fond, hvilken förut icke
varit i redovisningen öfver skolans öfriga fonder upptagen.
Konsistorium Ecklesiastikum i Lund.
Med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten, har denna räkenskap hos
Revisorerne icke föranledt till någon erinran.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar:
Konsistorium
Lunds elementarläroverk
Malmö dito
Kristianstads dito
Karlskrona dito
Helsingborgs dito
Ystads dito
Karlshamns dito
Landskrona dito
Sölvesborgs dito
Ronneby dito
86,482: 86.
11,430: 71.
6,841: 69.
5,625: 1.
5,725: 45.
3,534: 41.
4,965: 60.
6,840: 83.
1,241: II.
238: 39.
150: 35. 133,076: 41.
Transport: 133,076: 41.
— 230 —
Transport: 133,076: 41.
Uppbörd:
Konsistorium
189,104: 57.
Lunds elementarläroverk
46,913: 51.
Malmö dito
22,390: 76.
Kristianstads dito
22,215: 50.
Karlskrona dito
22,215: 76.
Helsingborgs dito
12,466: 6.
Ystads dito
10,949: 90.
Karlshamns dito
9,796: 96.
Landskrona dito
8,273: 22.
Sölvesborgs dito
2,627: 50.
Ronneby dito
3,535: 89. 350,489: 63.
Balans till år 1862:
Skulder:
Konsistorium:
Domkapitelhusets kassa
553: 93.
Lunds elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan
1,674: 86.
Malmö elementarläroverk:
Egna kassan  806: 86.
Premie- och fattigkassan
105: 40. 9 j 2: 26.
Kristianstads elementarläroverk:
Byggnadskassan
431: 1.
Ystads elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan  29: 45. 3,601: 51.
Summa 487,167: 55.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder:
Konsistorium
667: 90.
Lunds elementarläroverk
339: 84.
Malmö dito
573: 56.
Kristianstads dito
345: 6.
Ystads dito
1: 97. 1,928: 33.
Utgifter:
Konsistorium  180,899: 51.
Lunds elementarläroverk
47,016: 96.
Transport: 227,916; 47. 1,928: 33.
— 231 —
Transport: 227,916: 47. 1,928: 33.
Malmö elementarläroverk
21,502: 27.
Kristianstads dito
20,291: 1.
Karlskrona dito
21,819: 21.
Helsingborgs dito
12,332: 49.
Ystads dito
10,9(10: 72.
Karlshamns dito
9,300: 17.
Landskrona dito
9,010: 37.
Sölvesborgs dito
2,527: 45.
Ronneby dito
3,532: 12. 339,192: 88.
Balans till år 1862:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnadskassan .... 3,985: 48. 8,000: —  — 11,985: 48.
Aldre pastoralie
fonden
269: 92. 6.300: — 553:93. 7,123: 85.
Domkapitelhusets
kassa
-• 2,250: —  2,250: —
F d.seminariekassan — 3,000: — — — 3,000: —
Afgifter till läroverkens
bibliotheks
kassor
78: 50.  —
— 78: 50.
Karlskrona skolfond 9: 12. 1,741: 28.  — 1.750: 40.
Sölvesborgs elementarläroverks
statsanslag
158: 76. 11,496: 94. — 11,655: 70.
Lunds stifts folkskolelärare-seminarium
1,042: 38. 25,775: 50.  — 26,817: 88.
Ecklesiastike personers
bevillning  3: 92. 1,690: 90.
— 1,694: 82.
Malmö S:t Petri presterskaps
lönings
fond
4. 8,056: 76.  8,056: 80.
Nierothi-Hellmanska
stipendiefonden ....  — 300:
— 300: —
Ohlsonska dito 17: 10. 200: —
— 217: 10.
Morsingska dito 114: — 2,000: — — 2,114: —
Nymanska dito 89: 19. 525: — — 614: 19.
Weströmska dito ... 57: — 1,000: — — 1,057: —
Ahlmanska donationen
1: 8. 529: 27.
530: 35.
Krutineijer-Schéeleska
stipendiefonden 7: 2,000: — —— — 2,007: —
Transport: 5,833: 49.
74,865: 65.
81,253: 7. 341,121: 21.
- 232 —
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: 5,833: 49. 74,865: 65. 553:93. 81,253: 7. 341,121: 21.
Biskop Wilh. Faxes
stipendiefond
36: 60. 1,284: 28. — 1,320: 88.
Statsanslaget till
Lunds katedralskola
— 12.000: — -  12,000: —
S:r 5,870: 9. 88,149: 93. 553:93. 94,573: 95.
Lunds
elementarläroverk:
Egna kassan  3,250: 72. 2,151: 56.  5,402: 28.
Premie- och fattig-dito — — 7,260: —  7,260: —
S:r 3,250. 72. 9,411: 56. 12,662: 28.
Malmö
elementarläroverk :
Egna kassan
— 525: — 14: 88. 539: 88.
Bibliotheks-dito  179:31. 1,350:— 10:57. 1,539:88.
Premie-och fattig-dito — 3,250: 117:39. 3,367:39.
Besparingsfonden
121: 40. 1,205: 40. — 1,326: 80.
Terminsafgifts-kassan 108: 31. 806: 86. — 915: 17.
Lärarnes aflönings
medel
-yl- 379: 76. — — 379: 76.
S:r 788: 78. 7,137: 26. 142:84. 8,068:
Kristianstads
elementarläroverk:
Byggnadskassan
— 175: 58. 1,439: - 1,614: 58.
Egna kassan  169: 32. 2,500:  — 2,669: 32.
Premie- och fattig-dito 57: 62. —  — 57: 62.
Stipendiefonder och sti
pendieinedel
99: 48. 747: 31.  846: 79.
Gyllenkrookska stipendiefonden
1,000: — 38:66. 1,038: 66.
Bibliothekskassan  476: 87. 500: — 431: 1. 1,407: 88.
S:r 803: 29. 4.922: 89. 1,908:67. 7,634: 85
Karlskrona
elementarläroverk:
Egna kassan  31: 15. 1,650: — 41:25. 1,722: 40.
Premie- och fattig-dito 12: 84. 600: — 13:75. 626: 59.
H. Wachtineisters stipendiefond
—— — 300: — 9: 54. 309: 54.
Transport: 43:99. 2,550:— 64: 54. ~ 2,658: 53. 341,121:21.
— 233 —
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: 43: 99. 2,550: — 64:54. 2,658: 53. 341,121: 21.
Reserverade termins
afgiftsmedel
664: 4. 2,200: — 56:67. 2,920: 7).
Bibliothekskassan  125: 12. 400: — 17: 64. 542: 76.
S:r 833: 15: 5,150: — 138:85. 6,122: —
Helsingborgs
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-dito
Terininsafgifts-dito ....
Bibliothekskassan
S:r
5: 58. 624: 43.
78. 2,397: 8.
137: 13. 500:
2: 98:
146: 47. 3,521: 51.
630: 1.
2,397: 86.
637; 13.
2: 98.
3,667: 98.
Ystads
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-dito
Bibliothekskassan
S:r
135: 84.
4,535: 50.
62: 50. —
198: 34. 4,535: 50.
135: 84.
248:42. 4,783: 92.
62: 50.
248: 42~ 4,982: 26.
Karlshamns
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-dito
Heyderichska stipendiefonden
Bibliothekskassan
S7r
227: 88. 2,375: —
64: 62. 1,625: —
3,000: —
45: 12. —
337: 62. 7,000: —
2,602: 88.
1,689: 62.
3,000: —
45: 12.
7,337: 62.
Landskrona
elementarläroverk:
Engeströmska donationen
250: —
— — 250: —-
Fru Brita Gydes disposition
37: 72. — — 37: 72.
Tullbergska donationen 180: 56. —  — 180: 56.
Egna kassan....  8: 73. — - — — 8: 73.
Premie- och fattig-dito 23: 65. —
— 23: 65.
Bibliothekskassan  3: 30. — ~~ ^0.
Sa- 503: 96. —  503: 96.
Transport: 12,732: 42. 129,828: 65. 2,992:71. 145,553: 78. 341,121: 21.
30
234 —
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: 12,732: 42. 129,828: 05. 2,992:71. 145,553: 78.
Sölvesborgs
elementarläroverk:
Egna kassan  311: 14.
— — 311: 14.
Premie- och fattig-dito 19: 30. —  19: 30.
Bibliotheks-dito
8: —
— —— — 8: —
S:r 338: 44. —  338: 44.
Ronneby
elementarläroverk:
Egna kassan
34: II. — — 34: 11.
Premie- och fattig-dito 8: 50.  — — 8: 50.
Terminsafgifts-medel... 104: 51. —  — 104: 51.
Bibliothekskassan
7: — -— — — 7: —
S:r 154:72! —— — HHTZT 154Tl2.
S:a 13,224: 98. 129,828:65. 2,992:71.
Summa
Konsistorium i Göteborg.
Denna räkenskap, som med anmärkningar blifvit granskad i Kongl,
ten, redovisar inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1860 :
Tillgångar:
Konsistorium
137,873: 27.
Göteborgs elementarläroverk
23,372: 29.
Uddevalla dito
2,603: 7.
Strömstads dito
429: 89.
Marstrands dito
588: 50.
Halmstads dito
14,720: 62.
Warbergs dito
3,120: 10.
Kongelfs pedagogi
583: 76.
Kongsbacka dito
223: 53.
Falkenbergs dito
701: 37.
Laholms dito
419: 75.
341,121: 21.
146,046: 34.
487,167: 55.’
Kammar-rät
-
184,636: 15.
Transport: 184,636: 15.
- 235 —
Transport: 184,636: 15.
Uppbörd:
Konsistorium —  177,685: 67.
Göteborgs elementarläroverk
40,043: 11.
Uddevalla dito  :  9,725: 41.
Strömstads dito
3,511: 43.
Marstrands dito
3,151: —
Halmstads dito
26,014: 51.
Warbergs dito
6,698: 53.
Kongelfs pedagogi ••
1,731: 85.
Kongsbacka dito
3,760: 56.
Falkenbergs dito
661: 60.
Laholms dito
•'  1,028: 43.
374,012: 10.
Balans till år 1862:
Skulder:
Konsistorium:
Byggnadskassan
20,301: —
Göteborgs elementarläroverk:
Premie- och fattigkassar.
33: 49.
Lemmichska donationen  .....^  60. 34; 9.
Halmstads elementarläroverk:
Egna kassan  325: 30.
Kongelfs pedagogi:
Egna kassan  1: 85. 20,662: 24.
Summa 479,310: 49.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder:
Göteborgs elementarläroverk
Halmstads dito
Kongelfs pedagogi
—
2
325
24
98.
30.
5.
352: 33.
Utgifter:
Konsistorium -
Göteborgs elementarläroverk
Uddevalla dito
Strömstads dito
Marstrands dito
Halmstads dito
Warbergs dito
Kongelfs pedagogi
Kongsbacka dito
Falkenbergs dito ..
Laholms dito
263,793: 15.
36,204: 75.
9,524: 36.
3,629: 20.
3.170: 94.
12,165: 69.
6,432: 63.
1,736: 56.
2.305: 65.
'616: 47.
1,023: 81.
340,603: 21.
Transport: 340,955: 54.
— 236 —
Balans till år 1*62;
Tillgångar:
Konsistorium:
Kontant
behållning.
Utlånta
medel.
Fordringar.
Transport: 340,955: 54
Summa
Byggnadskassan ....
—
1,687: 50.
59:
6.
1,746:
56.
Emeriti- dito ....
431:
28.
24,800: —
216:
24.
25,447:
52.
Biskopshus-dito ....
335:
22.
33,287: 50.
434:
54.
34,057:
26.
Folkskolelärare-se-
minarium
116:
14.
116:
14.
Faltzburgska sti-
pendiefonden
_ —
—
1,000: —
35:
67.
1,035:
67.
Lemmichska dito
—
400: —
24:
424:
Collanderska dito
3:
3.
100: —
103:
3.
Lundgrenska dito
1:
67.
50: —
51:
67.
Ramziska dito
6:
75.
1,125: —
1,131:
75.
Collanderska dona-
tionsfonden
—
4,500: —
67:
50.
4,567:
50.
Jeanssonska dito
34:
75.
1,500: —
26:
8.
1,560:
83.
Göteborgs elemen-
tarläroverks bygg-
nadskassa
1,824: 86.
—
—
1,824:
86.
S:r
2,753: 70.
68,450: --
863:
9.
72,066: 79.
Göteborgs
elementarläroverk:
Terminsafgiftskassan.
987: 1.
1,500: — —
2,487:
1.
Premie- och fattig-d:o
249: 77.
,
249:
77.
Kongl, och Hvitfeldska
stipendiekassans an-
slag
76: 44.
76:
44.
O. E. Rabes minnes-
fond
4: 54.
293: 62. —
298:
16.
J. A. Bergs donation
1: 94.
82: — —
83:
94.
Svahliska stipendie-
fonden
234: 20.
7,175: — —
7,409:
20.
Lemmichska dona-
tionen
—
400: — —
400:
__
Lundgrenska dito
—.— —
50: —
50:
Collanderska dito
—
100: -  —
100:
Johannes Gunnars-
sons gåfva
1: 82.
65: 72.
67:
54.
Contubernii-eller hus-
hyrefonden
116: 51.
11,500: — —
11,616:
51.
Transport: 1,672: 23. 21,166: 34. — 22,838: 57. 340,955: 54.
— 237 —
Kontant
Utlånta
Transport:
Göta. Coldinu premie-  fond
Bibliothekskassan ....
behållning.
1,072: 23.
703: 19.
medel.
21,166: 34.
2,000: -  1,700: -
Fordringar.
Summa.
22,838: 57.
2,000: —
2,403: 19.
S:r
2,375: 42.
■ 50
oo
'g
”
34.
—
27,241: 76.
Uddevalla
elementarläroverk:
Egna kassan
11:
12.
760:
31.
—
771: 43.
Premie- och fattig-d:o
23:
98.
—
—
23: 98.
Stipendie-fonden
—
1,000:
—
—
1,000: —
Terminsafgiftskassan
774:
79.
—
774: 79.
Bibliothekskassan ....
233: 92.
—
—
233: 92.
S:r
1,043: 81.
1,760:
31.
—
2,804: 12.
Strömstads
elementarläroverk:
Egna kassan
8:
52.
200:
—
208: 52.
Premie-och fattig-d:o
40:
13.
—
40: 13.
Terminsafgifts- d:o
51:
47.
—
51: 47.
Bibliothekskassan ....
12:
—
—
—
12: —
S:r
112:
12.
200:
—
—
312: 12.
Marstrands
elementarläroverk:
Egna kassan
138:
56.
_
138: 56.
Premie-och fattig-d:o
428:
.—
428: —
Bibliothekskassan ....
2:
—
—
— —
2: —
S:r
568:
56:
—
— —
568: 56.
Halmstads
elementarläroverk:
Egna kassan
134:
82.
375:
2: 25.
512: 7.
Terminsafgifts- d:o
472:
54.
.
472: 54.
Premie- och fattig-d:o
168:
76.
1,025:
—-
355: 20.
1,548: 96.
Lauterbachska fonden
750:
750: —
Barfothska dito
3,750:
101: 25.
3,851: 25.
Renströmska dito
7.500:
225: —
7,725: —
Tollska dito
—
12,847:
95.
684: 67.
13,532: 62.
Transport:
776:
12.
26,247: 95.
1,368: 37.
28,392: 44.
340,955: 54-
— -238 —
Kontant
behållning
Utlånta
medel.
Fordringar.
Summa.
Transport:
776: 12.
26,247: 95.
1,368: 37.
28,392: 44.
Rhedinska fonden....
Bibliothekskassan ....
22: 50.
150: —
4: 50.
154:
22:
50.
50.
S:r
798: 62.
26,397: 95.
1,372: 87.
28,569: 44.
Warbergs
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie-och fattig-d:o
Bibliothekskassan ....
97: 76.
13: 85.
21: 88.
1,655: —
1.425: -  125: —
32: 31.
14: 8.
1: 12.
1,785:
1,452:
148:
7.
93.
S:r
133: 49.
3,205: —
47: 51.
3,386:
—
Kongelfs pedagogi:
Premie- och fattig-  kassan
Skolans donationsfond
Lärarens dito
12: 50.
279: 81.
249: 33.
9: 19.
6: 2.
12:
289:
255:
50.
35.
S:r
12: 50.
529: 14.
15: 21.
556:
85.
Kongsbacka
pedagogi:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
173: 64.
4: 80.
1,500: —
—
173: 64.
1,504: 80.
S:r
178: 44.
1,500: —
—
1,678: 44.
Falkenbergs
pedagogi:
Egna kassan
97: 44.
624: 53.
24: 53.
746:
50.
Laholms pedagogi:
Skolans kassa
Nordlanderska stipen-  diefonden
281: 57.
116: 67.
—
281:
116:
57.
67.
Jordar, tillhörige sko-  lan
26: 13.
—
— — —
26:
13.
S:r
307: 70.
116: 67.
—
424:
37.
S:a 8,381: 80. 127,649: 94. 2,323 21. 138,354: 95.
Summa 479,310: 49.
239 —
Anledningen dertill, att beloppen af de i förestående tabell in balanserade tillgångar
och skulder icke öfverensstämma med dem, som i nästlidet års revisionsberättelse
utbalanseras, är den, att årets redogörelse omfattar jemväl redovisning för pedagogierna
i Kongelf, Kongsbacka, Falkenberg och Laholm, för hvilka pedagogier någon redovisning
förut icke blifvit afgifven.
Räkenskapen, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med anmärkningar,
har hos Revisorerne icke gifvit anledning till någon erinran.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Konsistorium i Kalmar.
Tillgångar:
Konsistorium
Kalmar elementarläroverk
Oskarshamns dito
Debet.
Balans från år 1860:
139,442: 81.
8,390: G9.
278: 82- 148,112: 32.
Inkomster:
Konsistorium
Kalmar elementarläroverk
Oskarshamns dito
53,589: 11.
39,687: 18.
3.817= 50. 97,093: 79.
. Balans till år 1862:
Skuld:
Konsistorium:
Folkskolelärare-seminarium
Lindbäckska donationen
730: 2.
152: 20. 882; 22.
Summa 246,088: 33.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skuld:
Konsistorium
91: 62.
Utgifter
Konsistorium
Kalmar elementarläroverk
Oskarshamns dito
65,010: 5.
38,180: 61.
3>595: 24- 106,785: 90.
Transport: 106,877: 52.
- 240 —
Transport: 100,877: 52.
Balans till år 1862:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnads-kassan.... 3,989: 34. 14,526: 67. 703: 27. 19,219: 28.
Emerid- dito .... 437: 30. 17,750: — 619: 75. 18,807: 5.
Folkskolelärare-se
minarie-kassan.
.- 300: —  —
— 300: —
Stipendie- dito .... 66: 29. 11,358: 34. 462: 15. 11,886: 78.
Wykska donationen 741: 63. 65,230: — 6,377: 71. 72,349: 34.
Lindbäckska dito
— 5,383: 33. 340: 19. 5,723: 52,
Grotteska dito — 500: — 26: 50. 526: 50.
S:r 5,534: 507” 114,748: 34. 8,529: 57. 128,812: 47.
Kalmar
elementarläroverk:
Egna kassan
4: 35. 3,500: — 123: 58. 3,627: 93.
Materiel-d:o
292: 85. 2,200: — 66: 8. 2,558: 93.
Premie-och fattig-d:o 1: 53. 1,000: — 2: 50. 1,004: 3.
Bibliothekskassan .... 287: 95. 2,350: — 68: 42. 2,706: 37.
Str 586: 68. 9,050: — 260:58. 9,897:26.
Oskarshamns
elementarläroverk:
Egna kassan
473: 40.  — —— — 473: 40.
Premie-och fattig-d:o 11: 68.  — — 11: 68.
Bibliothekskassan .... 16: —  — —ILJI7L —
sTr 501: 8.  —
501: 8.
S:a 6,622: 32. 123,798: 34. 8,790: 15. 139,210: 81.
Summa 246,088: 33.
Denna räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med anmärkningar,
men hos Revisorerne icke föranledt till någon erinran, redogör för inkomster o ch
utgifter på följande sätt:
Konsistorium i Karlstad.
— 241 —
D ebet.
Balans från år 1860:
Tillgångar:
Konsistorium
Karlstads elementarläroverk
Kristinehamns dito
Filipstads dito
j^rvika dito
Åmåls dito
105,537: 39.
12,619: 95.
982: 94.
10,375: 24.
205: 20.
18,208: 6 '.
147,929: 34.
Uppbörd:
Konsistorium
Karlstads elementarläroverk
Kristinehamns
Filipstads
Arvika
Åmåls
dito
dito
dito
dito
20.924: 92
36,312: 44
5,141: 7
3.853: 12
3.394:
5,507: 84
75,133: 39.
Summa 223,062: 73.
Konsistorium
Karlstads elementarläroverk
Kredit.
U tgifte/r
Kristinehamns
Filipstads
Arvika
o
Amais
dito
dito
dito
dito
16,395: —
31,212: 23.
4,747: 32.
3,686: 57.
3.236: 53.
4,550: 85.
63,828: 50.
Balans till år 1862:
Tillgångar:
Konsistorium:
Kontant
behållning'.
Utlånta
medel.
Ford ringar.
Summa.
IJyggnadskassan ....
7,224:
22.
18,766:
—
—
25,990:
22.
Åmåls och Filip-
stads skolfond ....
290:
5.
57,900:
—
28:
50.
58,218:
55.
Wähnermanska sti-
pendiekassan
549:
30.
21,900:
—
42:
75.
22,492:
5.
Romanska dito
28:
27.
1,660:
—
—
1,688:
27.
Boströmska dito
23:
57.
1,021:
29.
—
1,044:
86.
Stipendia collectanea
44:
96.
—
—
44:
96.
Folkskolelärare -se-
minarium
588:
40.
—
—
588:
40.
S:r
8,748:
: 77.
101,247:
29.
71:
25.
110,067:
31.
Transport:
8,748:
77.
101,247:
29.
71:
25.
110,067:
31.
63,828: 50.
31
— 242 -
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa
Transport: 8,748: 77. 101,247: 29. 71: 25. 110,067: 31. 63,828: 50.
Karlstads
elementarläroverk:
Egna kassan
1,132: 89. 7,250: — 107: 62. 8,490: 51.
Premie- och fattig-dito 34: 58. — — 34: 58.
Material-fonden
4. 2,824: 94. — 2,824: 98.
Geyerska löne- dito  3,527: 78. — 3,527: 78.
F. d. konrektors- dito — 1,797: 28. — 1,797: 28.
Bibliothekskassan  134: 34. 900: — 10: 69. 1,045: 3.
S:r 1,301: 85. lii,300: — 118: 31. 17,720: 16.
Kristinehamns
elementarläroverk:
Egna kassan  5; 26. 100: —  50. 105: 76.
Terminsafgifts- dito 88: 18. 977: 78. 40: 77. 1,106: 73.
Bibliotheks- dito — 50. 19: 27.  62. 20: 39.
Premie-och fattig-dito 2: 10. 135: 53. 6: 18, 143: 81.
S:r 96: 4. 1,232: 58. 48: TT 1,376: 69.
Filipstads
elementarläroverk:
Egna kassan  24: 67. 569: 2. — 593: 69.
Bibliotheks-dito
—— — 101: 71. — 101: 71.
Premie- och fattig-dito — 89: 5. — 89: 5.
Besparade räntefonden 60: 12. 9,697: 22.  — 9,757: 34.
S:r 84: 79. 10,457: — —— 10,541: 79.
Arvika
elementarläroverk:
Egna kassan
324: 67.  —  — 324: 67.
Premie- och fattig-dito 21: —  — — 21: —
Bibliothekskassan  17; — — — 17: —
S~-r 362: 67. • —- —
— 362: 67.
Åmåls
elementarläroverk:
Egna kassan  2,627: 84.
—  — 2,627: 84.
Premie- och fattig-dito 15: 22. —
— 15: 22.
Bibliothekskassan  862: 2. —— — —— — 862: 2.
Transport: 3,505: 8. — - —  — 3,505: 8. 63,828: 50.
— 243 —
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Skulder.
Transport: 3,505: 8.  — —— — 3,505: 8. 63.828: 50.
Tyska kassan
2,207: 70.  — —— — 2,207: 70.
Besparade räntemedel
— 13,452: 83.
— 13,452: 83.
S:r 5,712: 78. 13,452: 83. — 19,165: 61.
S:a 16,306: 90. 142,689: 70. 237: 63.
159,234: 23.
Summa 223,062: 73.
Konsistorium i Hernösand.
Räkenskapen, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med anmärkningar,
utvisar i afseende på inkomster och utgifter följande förhållande:
D ebet.
Balans från år 1860:
Tillgångar:
Konsistorium  106,410: 68-
Hernösands elementarläroverk
2,114: 59.
Sundsvalls dito
505: 28.
Östersunds dito
6,734: 95.
Umeå dito
1,081: 79.
Luleå dito
748: 50.
Piteå dito
1,326: 92.
Haparanda dito
123,197: 33.
Uppbörd:
Konsistorium  115,390: 40-
Hernösands elementarläroverk
20,309: 49.
Sundsvalls dito
10,117: 73.
Östersunds dito
30,416: 82.
Umeå dito
23,684: 86.
Luleå dito
12,874: 99.
Piteå dito  ••• 5,971: 12.
Haparanda dito
6,727: 44.
Örnsköldsviks dito
112: 50.
Skellefteå dito
198: — ,225,803: 35.
Transport: 349,000: 68.
— 244 —
Balans till år 1862:
Skalder:
Konsistorium:
Byggnadskassau
3,368
Finska folkskolors dito
10
Kommunitets stipendiefonden
7
Luleå elementarläroverk:
Egna kassan
Transport: 349,000: 68,
68.
3,385: 68.
287: 78.
3,673: 46.
Kredit.
Balans från år 1860:
Summa 352,674: 14
Skulder:
konsistorium
Östersunds elementarläroverk
Luleå dito
7,355: 39.
14: 65.
181: 87.*j
Utgifter:
Konsistorium
Hernösands elementarläroverk
Sundsvalls
Örnsköldsviks
Östersunds
Umeå
Skellefteå
Piteå
Luleå
Haparanda
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
Balans till år 1862:
101,827: 89.
20,211: 76.
9,998: 9.
84: 32.
22,197: 8.
23,736: 21.
50: 9.
5,742: 31.
12,463: 88.
6,674: 46.
7,551: 91.
202,986: 9.
Utlånta
medel.
Kontant
behållning.
Tillgångar:
Konsistorium:
Allmänna byggnads
kassan
— —
Piteå dito  679: 45. 1,800: —
Haparanda dito  300: — 3,000: —
Premie- och fattigkassan
100: 24. —
Emeriti-dito  1,028: 15. 56,850: —
Folkskolelärare - seminarium
1,985: 66.  —
Transport: 4,093: 50. 61,650: —
Fordringar. Summa.
4,055: 5.
17: 50.
3,474: 98.
7,547: 53.
4,055: 5.
2,496: 95.
3,300: —
100: 24.
61,353: 13.
1,985: 66.
73,291: 3. 210,538:
— 245
Kontant Utlånta
behållning, medel. Fordringar. Summa.
Transport: 4,093: 50. 61,650: — 7,547: 53. 73,291: 3.
Folkskolelärare-elevei-s
stipendiemedel
Lappska ecklesiastikverkets
stipendiemedel
Hernösands läroverks
bibliotheksfond
Jemtlands läns bibliotheksfond
Ramsells öfverskotts
fond
Aurenska stipendiefonden
Bergmanska stipendiefonden
Kommunitets- dito
Gulickska dito
Nordbergska dito
Nordlanderska dito
Northmanska dito
N. N. dito
Thunmarkska dito
Turdfjellska dito
Ullbergska dito
Bergman-Millerska donationsfonden
Olivenbaumska donationsfonden
Synodalkassan
Elementarläroverkets
aflöningsmedel
Sir" 10,218: 71. 96,265: — 9,519: 77. 116,003: 48.
Hernösands
elementarläroverk:
Byggnads-kassan .
24:
93.
24:
93.
Egna dito
57:
31.
—
57:
31.
Skolafgifts-dito
971:
57.
971:
57.
Inventarie- dito
245:
78.
—
245:
78.
Premie- och fattig-
-dito
60:
52.
—
60:
52.
Stipendie-
dito
332:
72.
—
332:
72.
Bibliotheks-
dito
519:
49.
■
— - — 519:
49.
S:r
2,212:
32.
2,212:
32.
Transport: 12,431:
3.
96,265: —
9,519: 77.118,215: 80.
455: —
—
455: —
3,543: 68.
—
3,543: 68.
313: 55.
4,000: —
186:
45.
4,500:
314: 18.
3,000: -
483:
33.
3,797: 51.
519: 92.
2,400; —
192:
67.
3,112: 59.
200: 14.
5,000: —
400:
—
5,600: 14.
84: —
1,800: —
75:
1,959: —
600: -
60:
660: -
84: —
630: —
714: —
57: 50.
1,500: —
75:
1,632: 50.
259: —
3,000: —
3,259: —
29: 42.
675: —
30:
734: 42.
1,000: —
1,000: —
34: 50.
900: —
45:
979: 50.
39: 75.
1,500: —
29:
1,568: 75.
103: -
7,500: —
375:
—
7,978: —
18: 59.
750: —
20:
79.
789: 38.
360: —
360: —
38: 98.
—
—
38: 98.
30: —
—
—
30: —
210,538:
210,538
- 246
Kontant Utlånta
behållning. medel.
Transport: 12,431: 3. 96,265: —
Sundsvalls
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-dito
Bibliothekskassan
Örnsköldsviks
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-dito
Terminsafgifts- dito
Bibliothekskassan
S:r
434: 72.
160: 55.
29: 65.
10: -
12: —
18.
28: 18.
Fordringar. Summa.
9,519: 77. 118,215: 80.
434: 72.
160: 55.
29: 65.
624: 92.
10: —
12: —
—L 18.
6:
28: 18.
S:r 624: 92.
Östersunds
elementarläroverk:
Egna kassan
Terminsafgifts- dito
Premie- och fattig-dito
Burmanska fonden ....
Bredmans k a inventariefonden
Dito stipendieoch
premiefonden
Hamreiska stipendiefonden
.....
Bibliothekskassan
Jemtlands bibliothekskassa
Umeå
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-dito
C. M. Munthes stipendiefond
O. Wiklunds donationsfond
77:
58.
—
315:
70.
—
43:
1.
—
499:
8.
4,187:
—
237:
72.
3,600:
—
209:
49.
4,275:
—
76:
96.
221:
56.
—
997:
64.
—
-,601:
78.
12,138:
96.
62: 83.
17: 49.
— __ 500: —
247: 16.
77: 58.
315: 70.
— - — 43: 1.
116: 91. 4,802: 99.
25: 76. 3,863: 48.
56: 63. 4,541: 12.
76; 96.
221: 56.
— 997: 64.
199: 30. 14,940: 4.
— 62: 83.
17: 49.
28: 50. 528: 50.
247: 16.
210,538:
Transport: 80: 32.
747: 16.
28: 50. 855: 98. 210,538:
— 247 -
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar Summa.
Transport: 80: 32. 747: 16. 28: 50. 855: 98. 210,538:
Bibliothekskassan  79.  —- - -— — j^ 79.
Gevärs- och fanfonden — 170: — 3: 67. 173: 67.
' S:r ST: 11. 917:16. 32: 17. 1,030:44.
Skellefteå
elementarläroverk:
Egna kassan  58: 16. — — 58: 16.
Premie- och fattig-dito 16: 50.  — — 16: 50.
Terminsafgifter till läroverket
62: 75. — — 62: 75.
Bibliothekskassan  10: 50.
—  — 10: 50.
S:r 147: 91. — 147: 91.
Piteå
elementarläroverk:
Egna kassan  7: 40. — — — 7: 40.
Premie- och fattig-dito 157: 65. —  — 157: 65.
Enskilda byggnads-dito 30: 31. — — 30: 31.
Inventariefonden
52: 44. 309: 50, — 361: 94.
Terminsafgiftskassan... — 919: 8.  — 919: 8.
Bibliothekskassan  79: 35. — —  79: 35.
S:r 327: 15. T.228: 58.  1,555: 73.
Luleå
elementarläroverk:
Inventarie- och bibliothekskassan
337: 31. — — - — 337: 31.
Premie- och fattigkassan
i 52: 80. ——
— 152: 80.
Terminsafgifts- dito 725: 41. ——
725: 41.
Widmarkska premiefonden
50: —  —  — 50: —
S:r 1~265: 527  "  1,266: 52.
Haparanda
elementarläroverk:
Egna kassan  236: 47. 3,700: — 344: 25. 4,280: 72.
Premie- och fattig-dito 16: 91. — — 16: 91.
Bibliothekskassan  29: 97. — — — —— — 29: 97.
S:r 283: 35. 3,700: — 344: 25. 4,327: 60.
S!ä 17,790: 95. 114.249:70. 10.095: 49. 142,136: 14.
Summa 352,674: 14.
— 248 —
Sedan Rikets Ständer vid 1859 — 1860 årens riksdag beviljat anslag till inrättandet
af 2-klassiga skolor uti staden Skellefteå och köpingen Örnsköldsvik samt
dessa skolor med höstterminen 1861 börjat sin verksamhet, har redovisning för deras
inkomster och utgifter under revisionsåret blifvit afgifven.
Hos Revisorerne har icke förekommit något att vid räkenskapen erinra.
Redogörelsen för detta Konsistorium, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad
med anmärkningar, men hos Revisorerne icke föranledt. till någon erinran, utvisar
i afseende på inkomster och utgifter följande förhållande:
Konsistorium i Wisby,
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar:
Konsistorium
Elementarläroverket
37,304: 34.
15,774: 98. 53.079: 32.
Uppbörd:
Konsistorium
Elementarläroverket
45,589: 92.
30,792: 4. 76,381: 96.
Balans till år 1862:
Skuld:
Konsistorium:
Byggnadskassan
12,600: —
Summa 142,061: 28.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skuld:
Konsistorium:
Byggnadskassan
17,6u0:
Utgifter:
Konsistorium
Elementarläroverket
36,942: 77.
30,178: 36. 67,121: 13.
Transport: 84,721: 13.
— 249 —
Transport; 84,721: 13.
Balans till år 1862:
Kontant Utlånta
behållning. medel.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnadskassan  784: 90. —
Premie- och fattigkassan
54: 15. 800: —
Emeriti-kassan
4,715: 12. 28,350: —
Seminarie-kassan .... 425: 77.
—
Kyrkokollekt-medel.. 200: 56. —
K ollekt-stipendie-medel
101: 12.  —
S:r 6,281: 62. 29,150: —
Fordringar. Summa.
5,519: 87. 6,304: 77.
854. 15.
— 33,065: 12.
—  425: 77.
200: 56.
101: 12.
5,519: 87. 40,951: 49.
Elementarläroverket:
Egna kassan
Premie- och fattig -  kassan
Bibliothekskassan....
984: 84.
539: 99.
363: 83.
7,825: —
1,875: —
4,800. —
8,809: 84.
— 2.414: 99.
5,163: 83.
S:r
1,888; 66.
14,500: —
16,388: 66.
S:a
8,1.70: 28.
43,650: —
5,519: 87.
Summa 142,061: 28.
Stockholms stads Konsistorium.
Denna räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning
och ej heller från Revisorernes sida föranledt till någon erinran, upptager inkomster
och utgifter sålunda;
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar:
Possiethska stipendiefonden ....
Soopiska donationsfonden
Renströmska testamentsfonden
21,795: 58.
18,254: 33.
12,512: 36. 52,562: 27.
Transport: 52,562: 27.
32
— 250 —
Transport: 52,562: 27.
Uppbörd:
Possiethska stipendiefonden
1,050: 47.
Soopiska donationsfonden  836: 82.
Renströmska testamentsfonden
607: 75. 2,495: 4.
Summa 55,057: 31.
Kredit.
Utgifter:
Possiethska stipendiefonden  1,086: 35.
Soopiska donationsfonden
610: 31.
Renströmska testamentsfonden
526: 89. 2,223: 55.
Balans till år 18o'2:
Kontant Utlåuta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Possiethska stipendiefonden
59: 66. 21,653: 92. 46: 12. 21,759: 70.
Soopiska donationsfonden
653: 87. 17,677: 59. 149: 38. 18,480: 84.
Renströmska testamentsfonden
229: 45. 12.350: — 13:77. 12,593: 22.
S:r 942: 98. 51,681: 51. 209: 27.
52,833: 76.
Summa 55,057: 31.
Vid anställd inventering befunnos säkerhetshaudliugarne i behörig ordning.
Stockholms stads undervisningsverk.
Räkenskaperna, sorn i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkningar,
hafva hos Revisorerue icke föranledt till någon erinran.
Förhållandet mellan inkomster och utgifter under revisionsåret har varit följande:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar:
Stockholms stads undervisningsverks fond
76,611: 33.
F. d. kathedralskoians fond  ,  13,672: 27.
Transport: 90,283: 60.
— 251 —
Transport:
Kniggeska fonden
Boströmska dito
Bergman-Miillerska dito
Petreijska dito
Aleniska dito
Stockholms, gymnasii fonder
Klara elementarläroverk
Maria dito
-
Jakobs dito
Katharina dito
Nikolai dito
Hedvig Eleonora dito
Adolf Fredriks dito  H18: 66. 168,657: 70.
Uppbörd:
Stockholms stads undervisningsverks fond
F. d. kathedralskolans dito  ••
Kniggeska fonden
Boströmska dito
Bergman-Miillerska dito
petreijska dito
Aleniska dito
Stockholms gymnasii fonder
Klara elementarläroverk
Maria dito
Jakobs dito
Katharina dito
Nikolai dito
Hedvig Eleonora dito
Adolf Fredriks dito  •••-•
Kungsholms dito
320: 86. 1 (1,777: 48.
Balans till år 1862:
Skulder:
F. d. kathedralskolans fond
258: 38.
Kniggeska fonden
309: 38.
Boströmska dito
375: —
Petreijska dito
•••• 187: 50.
Nikolai elementarläroverk
57: 61. 1,387: 87.
90.283:
60.
7J81:
25.
1,800:
—
1,200:
—
1,762:
50.
45,971:
33.
3,974:
83.
2.474:
74.
2,816:
72.
1,257:
15.
4,557:
18.
4,222:
49.
237:
25.
318:
66.
95,455:
33.
636:
12.
340:
62.
75:
—
75:
—
75:
—
2,358:
—
1.679:
95.
2,244:
50.
3,014:
34.
1,901:
64.
2,795:
37.
500:
97.
126:
—
178
78.
320:
86.
Summa 281,823: 5.
Kredit.
Balans från år 1860:
Skulder:
F. d. kathedralskolans fond  220: 88.
Kniggeska fonden
492: 50.
Transport: 713: 38.
— 252 —
Transport:
Boströmska fonden
I^etreijska dito
Aleniska dito
Nikolai elementarläroverk
713: 38.
375: -  187: 50.
165: —
39: 25.
Utgifter:
Stockholms stads undervisningsverks fond
92.968:
dito
F. d. kathedralskolans
Kniggeska fonden
Boströmska dito
Bergman-Mullerska dito
^etreijska dito
Aleniska dito
Stockholms gymnasii fonder
Klara elementarläroverk
Maria dito
Jakobs dito
Katharina dito
Nikolai dito
Hedvig Eleonora dito
Adolf Fredriks dito
Kungsholms dito
7.
62.
50.
478:
607:
75:
60:
75:
1,308:
1,627:
2,023: 21.
2,371: 31.
1,472:
1,492:
195:
38:
143:
2:
94.
34.
6.
89.
73.
25.
1,480: 13.
104,938: 92.
Balans till år 1862:
Kontant (Jtlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Stockholms stads undervisningsverks
fond 3,237: 96. 73,500: — 2,360: 63. 79,098: 59.
F. d. kathedralskolans
fond
1,038: 38. 12,803: 5. 25: 84. 13,867: 27.
Kniggeska fonden .... — 7,500: — 31: 25. 7,531: 25.
Boströmska dito .... 300: — 1,500: — — 1,800: —
Bergman - Miiller^ka
fonden
1,200: — 15: — 1,215: —
Ifetreijska fonden .... 262: 50. 1,500: — — 1,762: 50.
Aleniska dito .... 1,140: 8. 44,725: — 991: 25. 46,856: 33.
Stockholms gymnasii
fonder  1,326: 84. 450: — 2,250: — 4,026: 84.
Klara elementarläroverk
1,196: 3. 1,500: — — 2,696: 3.
Maria dito
1,109: 75. 2,350: —
3,459: 75.
Jakobs dito  1,686: 45. —
— 1,686: 45.
Katharina dito  616: 54. 5,200: — 43: 95. 5,860: 49.
Nikolai dito  72: — 4,429: 66. 44: 27. 4,545: 93.
Transport: 11,986: 53. 156,6577 771. 5,762: 19. 174,406: 43.
106,419: 5.
253
Kontant
behållning.
Transport: 11,986: 53.
Utlänta
medel. Fordringar. Summa.
156,657: 71. 5,762: 19. 174,406: 43. 106,419: 5.
Hedvig Eleonora ele
-
mentarläroverk
325: 25.
A.dolf Fredriks dito.... 353: 71.
Kungsholms dito .... 318: 61.
325: 25.
353: 71.
318: 61.
S:r 12,984: 10. 156,657; 71. 5.762: 19.
175,404: —
Summa 281,823: 5.
Säkerhetshandlingarne befunnos vid verkställd inventering i behörig ordning.
Vexelnndervisningens normalskola.
Uti särskilda, utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten granskade redogörelser
lemnäs redovisning dels för det å riksstatens 8:de hufvudtitel uppförda anslag till vexelnndervisningens
normalskola, 3,000 R:dr, dels ock för de medel, som blifvit anslagna
till Stockholms stads folkskolelärare-seminarium samt till stipendier åt elever vid samma
seminarium.
För de enskilda medel, som Direktionen i Sällskapet för vexelundervisningens
befrämjande disponerar, redovisas uti en särskild hufvudbok, som tillika innefattar redovisning
för statsmedlen, och hvilken hufvudbok, som icke undergår revision i Kongl.
Kammar-rätten, blifvit af Direktionen till Revisorerne, på derom framställd begäran,
aflemnad.
För samtlige inkomster och utgifter redogöres sålunda:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
Donéradt kapital, 12,000 R:dr, föres inom linien.
43,675: 33.
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag till normalskolan
Extra dito till folkskolelärare-seminarier
Dito dito till stipendier åt folkskolelärare
-
elever
3,000:
2,850:
1,900:
Transport: 7,750:
43,675: 33.
V
— 254 —
Transport: 7,750: — 43,675: 33.
Räntemedel
2,324: 93.
Försäljningsmedel
4,571: 5.
Arsafgifter af ledamöter
87: —
Hyresmedel
150: -
Diverse inkomster
1: 81. 14,884: 79.
Summa 58,560: 12.
Kr edif.
Utgifter:
Löner och arfvoden
5,525: —
Pensioner
87: 43.
Reparatiouer, onera m. m
589: 44.
Ved, ljus och renhållning
1,919: 97.
Stipendier
1,900: —
Premier, skolmaterialier m. tn.
359: 47.
Utgifter för arkivet
3,312: 10.
Diverse utgifter
91: 93. 13.785: 34.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
3,865: 57.
Utlånta medel
39,848: 75.
Fordringar i f. d. Bokhandlaren Bagges konkurs
1,060: 46. 44,774: 78.
Doneradt kapital, 12,000 R:dr, föres inom linien.
Summa 58,560; 12.
Vid anställd inventering utaf säkerhetshandlingarne för de utlånta enskilda medlen,
hvilka inventeringsdagen den 23 nästlidne September utgjorde 37,500 R:dr, befunnos
samma handlingar i behörig ordning.
Nya elementarskolan i Stockholm.
Räkenskapen, med anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, har hos Revisorerne
icke föranledt till någon erinran. För inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
22,550: 65.
Transport: 22,550: 65.
255
Uppbörd:
Statsanslag
Tenninsafgifter
För försålda böcker och tabeller
Diverse inkomster
Balans till år 1862:
Skuld
K redit.
Utgifter:
Löner och arfvodeu
För skolhusbyggnadeu
Diverse omkostnader
Balans till år 1862;
Materialiers och inventariers värde
Transport:
22,550: 65
32,527: 57.
8,280: —
57: —
24: —
40,888: 57.
4,664: 91.
Summa
68,104: 13.
... 34,610: 57.
... 5.075: 51.
42,818: 83.
25,285: 30.
Summa 68,104: 13.
Kongl, och Hvitteldtska stipendie-fondeii.
Räkenskapen, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning
och icke heller från Revisorernes sida föranledt till någon erinran, lemuar följande redogörelse
för inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
114,386: 4.
Uppbörd:
Jorde boks- och grundräntor m. m  2,485: 81.
Arrendemedel
—• 5,815: 2.
Arbetsbefrielse-afgift  10,311: 75.
Skjutsfärdsbefrielse-afgift
1,268: —
Städje-afgift
500: 7.
Räntemedel
6,572: 76.
Diverse inkomster
160: 87. 27,114: 28.
Summa 141,500: 32.
256
Kredit.
Afskrifningen' och af kor träng ar :
För förmedling och andra orsaker
Utgifter:
Aflöning
Kleresiets friheter
Till fattiges underhåll
» Hvitfeldtska graf k assan
Uppbörds- och redogörelsearfvode
Extra utgifter
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Fordringar
2,236
50.
27
—
45
—
17
12.
473
13.
13,345
_
3,701
35.
222.
17.
119,000
—
1,128
93.
1,804: 12.
19,845: 10.
120,351: 10.
Summa
141,500: 32.
Anslaget till Nationalmusei-byggnaden.
Räkenskapen, granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning, utvisar såväl
förhållandet med inkomster och utgifter under revisionsåret som ock, summariskt, anslagets
användande från byggnadsarbetenas början till nämnda års slut, på sätt af nedanstående
tabell inhemtas:
l:o Summarisk redovisning fö anslaget till Nationalniusei-bygguaden från byggnadsarbetets
början intill 1861 års slut.
Debet.
Från och med år 1846 till och med år 1861 af anslaget lyftade .... 1,485,000: —
Diverse inkomster af hyres- och försäljningsmedel
28,377: 7.
"Summa l,513~377i7.’
Kredit.
Utgifter för byggnaden till och med är 1861
1,428,309: 32.
Balans till år 1862:
Kontant behållning  ■■■■ 466: 49.
Förskott
10,006: 94.
Materialier och instrumeuter
74,594: 32. 85,067: 75.
Summa 1,513,377: 7.
257 —
2:o Keriovisiung för inkomster ock utgifter under år 1861.
Debet.
Balans från år 1860:
Tillgångar
9,107: 85.
Uppbörd:
Statsanslag
135,000: —
Öfriga inkomster
49: 67. 135,049: 67.
Kredi t.
Utgifter:
Diverse utgifter.
Balans till år 1862:
Kontant behållning
Förskott
Summa
144,157: 50.
.. 94,302: 23.
.. 37,032: 71.
2,349: 13.
133,684: 7.
466: 49.
. 10,006: 94.
10,473: 43.
Summa 144,157: 50.
Med anledning af 1862 års Revisorers hemställan, att Rikets Ständer ville hos
Kongl. Maj:t i underdånighet, anhålla, att byggnads-chefen måtte undfå nådig befallning
att till näst sammanträdande Revisorer aflemna en närmare utredning rörande beloppet
af de särskilda slags utgifter, som under arbetstiden förekommit, på det att genom jemförelse
mellan det ursprungliga kostnadsförslaget och ifrågavarande redogörelse i någon
mån måtte kunna utrönas anledningarne till det betydliga belopp, som för byggnaden
erfordrats utöfver hvad ursprungligen beräknats, har bemälde byggnads-chef till nu församlade
Revisorer öfverlemnat en skrifvelse, åtföljd af det underdåniga memorial, han,
vid Musei-byggnadens aflemnande, till Kongl. Majit ingifvit.
Utur detta memorial få Revisorerne meddela följande utdrag:
»Af de till Natioualiuusei-byggnaden anslagna medel hafva under loppet af byggnadstiden
följande summor blifvit i Stats-kontoret lyftade, nemligen:
Af den först tillförordnade byggnads-komitén år 1846
och 1847
90,000: —
Af undertecknad, byggnads-chef, från och med 1850
till och med denna dag
1,580,000: ■—
Ännu i Stats-kontoret olyftade medel
60,000: — 1,730,000:
Af Kongl. Maj:t särskildt för vissa ändamål anvisade medel
9,409: 76.
Summa R:dr R:mt 1,739,409: 76.
33
%
_ 258 —
Af förestående medel har byggnads-komitén utbetalt
72,683: 30.
Under min ledning af Musei-byggnaden hafva utgifterna utgått
till följande poster, nemligen:
Rödjning, sprängning och grundberedning
11,874: 4.
Huggen granit till byggnadens fot och trappor  24,789: 20.
Tegel och hvalfkrukor till murar och hvalf
159,575: 23.
Hyflade kalkstensblock och listverk samt plansten till
yttre beklädnaden, gårdar och trappor
215,629: 28.
Bruks beredning
68,446: 84.
Virke, plank och bräder
24,383: 19.
Jernkonstruktioner
67,619: 70.
Koppar och bly till taktäckning  57,524: 96.
Jern, spik, stål, jernplåt m. fl. smärre effekter  20,507: 97.
Arbetsredskap, modeller, inventarier m. m  40.561: 3. 690,911: 44.
Arfvoden och dagsverksaflöningar
538,806: 99.
deraf till byggnads-chefen i årligt arfvode
3,600: —
til! arbets-chefen och en biträdande Konduktör
2,184: —
» Redogöraren i årligt arfvode  750: —
Gratifikationer till skadade arbetare, enligt Kongl. Maj:ts nådiga
resolution,
380: —
Arfvoden till Geheime-rådet Stiller för detaljritningar och annat biträde
12,288: 35.
Arfvode till Arkitekten Wentzel för ett års anställning vid Musei
byggnaden
jemte reseersättning
5,596: 76.
Sumköp:
För den Italienska marmorn, med transport,
131,661: 83.
» Svensk marmor frän Kolmården
11,603: 82.
» gjutet slipadt glas till yttre fönsterlufterna
21,827: 44.
» dito rått dito till lanterninerna
13,819: 63.
» glas af dubbel tjocklek till öfriga fönsterlufter
7,973: 44.
414 stycken fönsterlufter af ek med beslag, dörrlufter, dels af ek
eller valnöt dels af furu med beslag, jemte fönsterbänkar af ek 55,838: 10.
67,739 qvadratfot parkettgolf af ek
60,965:
Blindbottnar samt öfriga golf
28,500
265,300 qvadratfot invändig slätputs
13,112
35,700 löpande fot listverk
12,108
Ornerings-, målnings- och förgyllningsarbeten
11,500
Värmeledningen med 5,884 löpande fot murade kanaler under golfytan 61,000
Diverse utgifter, såsom frakter, transporter, sjukvård, rit- och skrifmaterialier,
renhållning, assuranser m. m  9,837: 89.
Resekostnader:
Till Geheime-rådet Stiller vid hans besök här
1,500: —
» byggnads-chefen för resor till Italien, Belgien,
Berlin och Dresden i och för Musei-byggnaden 6,424: 97.
Respenningar till Musei-byggnadens arbetsfolk
3,791: 10. 11,716: 7.
Transport: 1,772,130: 6.
