# ID: svediakorp-gov2441
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 70,080
# sentences: 2,698
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Expeditions-Utslcottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 98. 45
iakttagande af hvad i g 17 är stadgadt, beslutas huruvida och till hvad belopp utdelning
af vinsten skall ega rum. Hvad i öfrigt på förvaltningen kan hafva afseende,
må likaledes vid ordinarie sammankomst under öfverläggning och beslut tagas, men,
der ^ fråga väckes om utverkande af ändring i denna förordning eller förordningen
angående grunderna för hypoteksföreningars bildande, må beslut derom ej förr än på
nästa allmänna sammankomst kunna fattas. Sådan fråga måste vara skriftlig samt
åtföljd af styrelsens och revisorernes utlåtanden för att kunna anses vid allmän sammankomst
väckt.
Bestämmande af arfvoden och aflöningar för ledamöterne i hypoteksbankens
styrelse, äfvensom för bankens tjenstemän, ankomme ock på beslut af delegarne vid
allmän ordinarie sammankomst “
Då 18:de § i förordningen angående hypoteksbanken bestämmer, att hypoteksbankens
styrelse-ledamöter, som vid allmän sammankomst med bankens delegare utses,
skola af dessa delegare väljas, men stadgandet i § 22 till ordalydelsen inrymmer
denna valrätt äfven åt revisorerne, hvilken valrätt tillika, i saknad af annan föreskrift,
kunde synas tillkomma Riksgälds-kontorets i sammankomsten deltagande ombud,
hafva delegarne föreslagit i dessa hänseenden nödiga förtydliganden; hvarjemte
och då revisorerne, om ock mindre än styrelsens egne ledamöter, likväl kunna anses
i viss mån partiska vid afgörandet af den på revisorernes egen utredning och anmälan
oftast beroende frågan om decharge för styrelsen, äfvensom vid bestämmandet
af revisorernes och styrelsens aflöning, enahanda inskränkningar i revisorernes sorn i
styrelse-ledamöternes beslutande rätt vid allmänna sammankomsterna ansetts böra
ega rum.
Ehuru mot de härutinnan föreslagna förändringarne åtskilligt kunde vara att
erinra, hafva Rikets Ständer likväl, då saken är af jemförelsevis mindre betydenhet,
ansett delegarnes förslag kunna bifallas, och alltså beslutat följande förändrade lydelse
för den ifrågavarande
§ 22.
“Utom i de frågor, som angå decharge för styrelsen och val af styrelse-ledamöter
samt arfvoden för desse och för revisonerne, ega såväl styrelsens ledamöter
som revisorerne att i besluten vid allmän sammankomst taga del.
I förenämnda val må icke heller Riksgälds-kontorets ombud deltaga1'.
B) i förordningen angående grunderna för hypoteksföreningars bildande och verksamhet.
Då hypoteksinrättningarnes hela säkerhet beror af den noggrannhet, hvarmed
egendomsuppskattning för inträde och lånerätt i förening verkställes, men någon viss
ofelbar grund för sådan uppskattning svårligen gifves, hafva bankdelegarne ansett
enda säkra sättet att i detta hänseende betrygga hypoteksinrättningarne ligga i öfverlåtandet
åt omtanken och insigten hos de särskilda föreningarnes direktion, att, efter
sig företeende omständigheter, inskränka och nedsätta anmäld egendoms på ena eller
andra sättet uppskattade värde. Detta vore väl också meningen med den nu gällande
§ 3 i förordningen angående hypotekslöreningarnes verksamhet, men sorn tvekan
uppstått, huruvida hypoteksförenings direktion vore berättigad att, huru stark anledning
dertill än förefunnes, för egendom, hvarför delaktighet på grund af bevillningstaxering
sökes, tillika fordra särskild uppskattning enligt hypoteksvärderingsmetod,
hafva delegarne, till undanrödjande af all tvekan i denna vigtiga fråga, ansett sig
böra föreslå intagande i §:n af ett bestämdt berättigande i detta hänseende.
46 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N.-o 98.
Med gillande häraf, hafva Rikets Ständer beslutat, att denna § bör erhålla
följande lydelse:
§ 3.
“Det värde, för hvilket jordegendom till delaktighet i hypoteksförening må
antagas, kan antingen efter bevillningstaxeriug eller efter särskild värdering bestämmas;
och må delaktighet i föreningen för högst hälften af värdet kunna medgifvas;
föreningens styrelse alltid obetaget att förordna om särskild värdering, och efter sig
företeende omständigheter, delaktighetens belopp, så i det ena som i det andra fallet
nedsätta. “
I betraktande, å ena sidan, af den ringa säkerhet alltför små distrikter omfattande,
ehuru med vederbörlig stadfästelse försedda, brandförsäkringsanstalter erbjuda,
samt åter, å den andra, att orter gifvas, inom hvilka någon helt län omfattande
försäkringsanstalt icke är tillvägabragt, har pröfningen af den säkerhet, en
större eller mindre försäkringsanstalt kan erbjuda, ansetts lämpligast böra tillkomma
hypoteksförenings styrelse hvar inom sin ort; hvadan ett tillägg härom ansetts böra
göras i slutet af 4:de §, hvilken derigenom skulle komma att lyda som följer:
1 4.
* “Der delaktigheten efter särskild värdering bestämmes, må åbyggnaderna å
egendomen ej i beräkning tagas. Ej må heller i något läll jordegendom till delaktighet
i hypoteksförening antagas, der ej de för jordbrukets bedrifvande nödiga åbyggnader
å densamma äro mot brandskada försäkrade i någon af de med vederbörlig
stadfästelse försedda försäkringsanstalter inom riket, hvilken hypoteksföreningens styrelse
finner erbjuda full säkerhet/1
I den genom 5:te § af förevarande nådiga förordning gjorda bestämmelse att
innehafvare af jordegendom, hvars värde uppgår till minst 1,000 R:dr, är berättigad
till inträde i hypoteksförening, har af hypoteksbank-delegarne föreslagits den förändring,
att minimi-summan höjdes till 2,000 R:dr. Då likväl härigenom, synnerligen i
vissa orter, en alltför stor mängd idoga och besutna jordegare skulle blifva uteslutne
från förmånen af läns erhållande från hypoteksinrättningarne, hafva Rikets Ständer
ansett en sådan förändring i vilkoren för rättighet till inträde i hypoteksförening icke
böra göras, utan 5:te § i Kongl. Förordningen angående hypoteksföreningar böra oförändrad
bibehållas.
Då den i § 8 befintliga föreskrift, att, när samfäldt lån sökes på flera under
särskildt bruk varande egendomar, i skuldebrefvet och inteckningshandlingen skall
utsättas det belopp, för hvilket hvarje sådan egendom eller lägenhet skall häfta, på
flera ställen omöjligen, åtminstone icke utan föregånget skifte och dermed förenade
betydliga kostnader, läte sig verkställas, har nyssberörda alltför kategoriska föreskrift
ansetts böra något mildras: hvarjemte ansetts nödigt att vid denna § tillägga ett nytt
moment, afseende det fall, att i hypoteksförening belånad egendom styckas, eller att
fastighet, hvarå gemensamt med andra samfäldt lån erhållits, öfvergär till annan
egare, för hvilka händelser bestämd föreskrift nu saknas.
Rikets Ständer, som gillat hvad härutinnan yttrats, hafva fördenskull beslutat,
att § 8 i förordningen angående hypoteksföreningar bör erhålla följande lydelse:
§ 8-
“På flera, under särskildt bruk varande, för delaktighet i hypoteksförening
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N-.o 98. 47
godkända, samma lånsökande tillhörande jordegendomar, må antingen ett samfäldt
eller särskilda lån kunna beviljas. Sökes samfäldt lån, varde likväl, der så lämpligen
ske kan, i skuldebrefvet och inteckningshandlingen utsatt det belopp, för hvilket
hvarje sådan egendom eller lägenhet särskildt skall häfta.
Ofvergår sådan egendom eller lägenhet till annan egare, eller styckas fastighet,
som i hypoteksförening är belånad, och vilja egarne till de särskilda fastighetsdelarne
hvar för sig sin andel i det samfälda lånet behålla, må detta varda tillåtet,
så vida hvarje sådan fastighetsdel uppgår till det värde, att särskildt lån kunnat, enligt
de i §§ 3 och 5 bestämda grunder, ursprungligen derå meddelas.“
Med afseende derpå att, i följd af den numera förändrade lagstiftningen angående
tysta förmånsrätter, bevis rörande förmynderskap och uppbördsinanna-ansvar
icke vidare äro erforderliga, hafva Rikets Ständer, i enlighet med baukdelegarnes
förslag, ansett, att föreskrifterna härom i § 10 böra uteslutas och §:u komma att lyda
sålunda:
§ to.
“Utom hvad angående inteckningssäkerheten nu är sagdt, åligge ock delegare,
som lån hos hypoteksförening söker, att vederbörligen styrka sin uteslutande rätt
att den uppgifna egendomen ega eller besitta och med laga verkan inteckna låta.»
Med åberopande af hvad här ofvan i fråga om 7:de §:u blifvit anfördt, hafva
Rikets Ständer, i ändamål att bringa 13:de § uti förordningen angående hypoteksföreningar
i öfverensstämmelse med förstnämnda §, beslutat, att nyssnämnda 13:de g
skall erhålla följande uppställning:
§ 13.
“För lån, som, stäldt på viss årlig afbetalning, till delegare i hypoteksförening
utgifves, gälle till efterrättelse de vilkor och bestämmelser, som för lån ifrån hypoteksbanken
till hypoteksförening äro föreskrifna; dock må ej högre ränta än sex för
hundrade om året derför få förskrifvas. Årlig afbetalning på hufvudstolen skall utgöra
minst tre fjerdedels procent, men må, med afseende på de vilkor, som vid af
hypoteksbanken upptagna och till hypoteksföreningarne utgifna lån betingats, kunna
jemväl till högre belopp bestämmas. Såsom bidrag till förvaltningskostnadernas bestridande
erlägge dessutom hvarje låntagare årligen en fjerdedels procent af sitt lånebelopp.
Befinnes detta bidrag något år understiga hvad ändamålet påkallar, varde
bristen uppförd i särskild förskottsräkning, och beslute delegarne vid nästa bolagsstämma
huruledes bristen fyllas skall. Uppgår denna brist till en fjerdedels procent
af upplånta beloppet, må den ej öfver ett år balanseras, och varde då genom förhöjning
af bidraget till förvaltningskostnadernas ersättande fylld, u
I öfverensstämmelse med hvad som blifvit anfördt vid § 11 i förordningen angående
hypoteksbanken beti’äffande påföljden af uraktlåten ränte- eller kapital-inbetalning,
har blifvit beslutad den förändring i 14:de g att samma § må få denna lydelse
:
§ 14.
“Försummar delegare, som lån erhållit, att på behöriga, uti hypoteksföreningarnes
reglementen utsatta, tider full liqvid af ränta, årlig afbetalning på hufvudstolen
och bidrag till bestridande af förvaltningskostnaderna till föreningen verkställa,
ege styrelsen, hvad sålunda förfallet är, sednast vid nästa sammankomst, genom lag
-
48 Expeditions-Utskottets Förslag till un dkr d. Skrifvelse, N:o 98.
sökning utkräfva låta, och vare derjemte den försumlige pligtig att från och med
förfallo dagen dröj smålsr äntå å hela det förfallna beloppet, efter en procent för månaden,
erlägga. “
I 17:de § har, jemlikt bankdelegarnes förslag, det i slutet utaf l:sta stycket
förekommande ordet “påförda44 ansetts böra utbytas mot ordet “tillgodoskrilna44, och
§:n i följd deraf lyda sålunda:
§ IV.
“Önskar delegare, som lån ej sökt, från den förening han tillhörer utgå tidigare,
än i § 15 sägs, gore derom tillsägelse hos föreningens styrelse ett år förut, och
ege sedan sina insättningar med derå till utträdesdagen upplupna, i räkning honom
tillgodoskrifna, räntor utbekomma. Försummar sådan delegare att föreskrifven inbetalning
på bestämd tid fullgöra, varde det så ansedt, som hade han om utträde tillsagtd4
... •
De medel, som af icke låntagande delegare hos hypoteksförening insättas och
af denna, jemlikt g 20 i Kongl. Förordningen angående hypoteksföreningarne, till hypoteksbanken
insändas, för att der förräntas, eger den förstnämnde, enligt §§ 15 och
17, att med upplupna räntor från föreningen utbekomma. Då, för återbärandet af
sådana medel, föreningen måste vara berättigad att desamma från hypoteksbanken
uttaga, men uttryckligt stadgande derom för närvarande saknas, är tillägg af ett nytt
moment vid förordningens 20:de § föreslaget och har för öfrigt Irsta momentet i nyssnämnda
§ ansetts böra förändras sålunda, att deruti ovilkorligen påbjudes den förräntning
af kapitalinbetalningar, på hvilken sjelfva amorteringsväsendet grundas.
Till dessa af hypoteksbanks-delegarne föreslagna förändringar hafva Rikets
Ständer lemnat bifall, och beslutat, att fördenskull
hypoteksföreningarne må erhålla följande lydelse:
g 20.
“Hypoteksförening, som hädanefter bildas, ege ej rätt att annan utlåningsrörelse
bedrifva, än som består uti de för dess räkning af eller genom allmänna hypoteksbanken
upplånta medlens fördelning såsom amorteringslån på föreningens lånsökande
delegare.
De medel, som till hypoteksförening af dess delegare i och för erhållna lån
eller såsom insättningar inbetalas, skola till allmänna hypoteksbanken insändas, att
der i räkning föreningen tillgodoföras samt, hvad kapitalinbetalningar angår, förräntas.
Medel, som af insättande delegare blifvit till hypoteksförening inbetalda och
af föreningen, jemlikt denna §, till hypoteksbanken öfverlemnade för att der förräntas,
eger föreningen, då desamma på grund af 15:de eller 17:de gg skola till delegare
återgäldas, med upplupna räntor från hypoteksbanken utbekomma efter ett års förutgången
uppsägning.14
De af Rikets Ständer, för deras del, sålunda beslutade ändringar i ofvannämnda
nådiga förordningar af den 26 April 1861 få Rikets Ständer alltså härmed, till
Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, i underdånighet öfverlemna.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 19 Juni 1866.
Stockholm, tryckt hos H. Nisbeth, 1866.
Expeditions- Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 99. 1
N:o »9.
Uppläst och godkändt hos Kidd. och Adeln den 20 Juni 1866.
« Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition angående folkskolelärares pensionering.
(Stats-Utskottets Uti. N:o 104.)
S. A. K.
Med anledning af Rikets Ständers i underdånig skrifvelse den 16 November 1863
framställda anhållan, att, på sätt E. K. Maj:t funne lämpligast, undersökas måtte på
hvilka grunder pensioneringen för folkskolelärare mest ändamålsenligt skulle kunna ordnas,
så hade, enligt hvad uti en den 1 December nästlidna år till Rikets Ständer aflåten
nådig Proposition är meddeladt, E. K. Majit den 22 April 1864 åt utsedde komiterade
i nåder uppdragit att företaga ifrågavarande undersökning och, efter det frågan i hela
dess vidd blifvit tagen under ompröfning, till E. K. Maj:t inkomma med underdånigt
betänkande och förslag till de grunder för folkskolelärares pensionering, hvilka på lämpligaste
sätt kunde betrygga det afsedda ändamålets uppnående; och hade komiterade,
efter att det åt dem sålunda nådigst lemnade uppdraget blifvit fullgjordt, den 19 December
1864 till E. K. Majit i underdånighet öfverlemnat, jemte utlåtande i ämnet, förslag
till reglemente för en inrättning till pensionering af rikets folkskolelärare, öfver hvilket
förslag vederbörande med infordrade underdåniga yttranden inkommit.
Redan vid 1847 års riksdag hade E. K. Majit aflåtit en framställning till Rikets
Ständer, afseende att dels närmare bestämma pensioneringstiden och beloppet af försatnlingarnes
bidrag, dels jemväl bereda för ändamålet erforderligt understöd af statsmedel.
Framställningen hade vid 1850 års riksdag förnyats, och i anledning af denna Kongl.
Bih. till R. St. Prat. 1865 & 1866. 10 Sami. 1 Afd. 14 Haft. 1
2 Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 99.
Maj:ts Proposition afsattes för ifrågavarande ändamål af de å anslagen till folkundervisningens
befrämjande uppkomna besparingar en summa af 120,000 R:dr. Dervid bestämdes
tillika, att pensionsinrättningar för folkskolelärare borde bildas stiftsvis och förses
med reglementen, byggda på vissa förut uppgjorda, allmänna grunder.
Ehuru förslag till dessa allmänt gällande grunder sedermera blifvit utarbetade
och fastställda, hade pensionsföreningar icke tillvägabringats i mera än två af rikets tolf
stift, och dessa föreningar omfattade hvardera, enär inträdet i pensionsinrättningen var
stäldt i församlingarnes fria val, allenast en ringa del af stiftets skoldistrikter. Sedan
till grundfonder för dessa båda pensionsföreningar blifvit af de för ändamålet afsatta
medlen utbetald en summa af tillsammans 18,060 R:dr, nemligen till föreningen i Linköpings
stift 11,310 R:dr och till föreningen i Hernösands stift 6,750 R:dr, har återstoden
af de för pensioneringen afsatta medlen, 101,940 R:dr, till följd af Rikets Ständers
tid efter annan fattade beslut, fortfarande varit för ändamålet disponibel.
Med antagande af den grundsats, att Staten och kommunen, hvar i sin mån,
borde bidraga till folkskolelärarnes pensionering, samt att den afsedda pensionsföreningen
borde omfatta hela riket och vara gemensam för alla ordinarie lärare och lärararinnor
vid så väl högre som egentliga folkskolor, skulle enligt komiterades beräkning det nya
bidrag af Staten, som utöfver kommunernas egna bidrag komme att erfordras, för att
efter de af komiterade föreslagna grunder upprätthålla folkskolelärarnes pensionering,
motsvara ett årligt anslag af 30,000 R:dr; och har E. K. Maj:t nu föreslagit, att Rikets
Ständer, med gillande af de för folkskolelärarnes pensionering framställda grunder, måtte
medgifva, att så väl den i Riksgälds-kontoret ännu innestående, delen af den för dessa
lärares pensionering afsedda fond, 101,940 R:dr, som äfven de till understöd för pensionsinrättniugarne
i Linköpings och Hernösands stift anvisade 18,060 R:dr, under förutsättning
att delegarne i nämnda särskilda pensionsanstalter till fördel för den allmänna
pensionsinrättningen afstå dessa medel, må för folkskolelärarnes pensionering enligt de
uppgifna grunderna användas, samt att Rikets Ständer måtte för pensioneringens upprätthållande
anvisa ett årligt anslag på ordinarie stat af 30,000 R:dr.
Andamålet med denna pensionsinrättning vore likväl, enligt hvad E. K. Maj:t
vidare anfört, endast ofullständigt uppnådt, såvida icke i samband dermed kunde ställas
en pensionsanstalt för folkskolelärarnes enkor och barn. Den allmänna önskan, att en
sådan pensionsanstalt skulle komma till stånd, hade uttalats icke blott af folkskolelärarne
vid deras möten, utan ock af samtlige skolinspektörerne i riket. Delegarne i den ofvan
omförmälda pensionsinrättningen för folkskolelärare i Linköpings stift hade för sin del
beslutat, att den tillika skulle blifva en pensionsanstalt för lärarnes enkor och oförsörjda
barn, och delegarne i Hernösands stifts pensionsinrättning hade vid sammanträde år
1864 allmänt uttryckt samma önskan. De fler fal diga försök, som under loppet af tio år
gjorts för att tillvägabringa en sådan inrättning, vittnade äfven om tillvaron af ett i
detta afseende djupt kändt behof.
Ehuru visserligen denna angelägenhet närmast borde vara föremål för lärarnes
egen omtanke, egde frågan likväl äfven ett intresse för det allmänna, och vid inrättandet
Expeditions-Utskottets Forslar/ till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, 99.
3
af en pensionsanstalt för folkskolelärarne kunde, såsom komiterade jemväl visat, en pensionsanstalt
för deras enkor och barn tillika upprättas, med blott en obetydlig utgift
för Staten.
Enligt komiterades uppfattning måste skyldigheten att besörja pensioneringen för
efterlefvande enkor och barn åligga folkskolelärarne sjelfva. En för detta ändamål upprättad
enke- och pupillkassa borde likväl, efter deras åsigt, hafva gemensam styrelse och
förvaltning med pensionsinrättningen för folkskolelärare, och kunde, om den ändamålsenligt
ordnades, komma till stånd med ett jemförelsevis ringa bidrag af det allmänna.
Genom särskild utredning hade komiterade visat, att för verkställandet af denna
pensionering intet statsanslag erfordrades och att för bestridande af förvaltningskostnaderna,
under förutsättning att Styrelsen öfver denna inrättning förenas med förvaltningen
af folkskolelärarnes pensionsinrättning, endast behöfdes ett grundkapital af 40,000 R:dr,
motsvarande, efter fem procent ränta, ett årligt tillskott af 2,000 R:dr.
Till fyllande af detta behof hade komiterade hemställt, dels att en årlig kollekt
i rikets alla kyrkor måtte medgifvas, dels att framställning måtte göras hos Rikets
Ständer om ett anslag för en gång af 20,000 R:dr.
Då det sålunda blifvit ådagalagdt, att vid stiftandet af en pensionsinrättning för
folkskolelärarne i riket, endast med en obetydlig förhöjning af det för denna inrättning
erforderliga anslag, kunde vid denna fästas en med den så nära beslägtad och till samma
mål syftande inrättning, som 'en pensionsanstalt för samma lärares efterlemnade enkor
och barn, har E. K. Maj:t föreslagit, att Rikets Ständer måtte, såsom bidrag till förvaltningskostnaderna
för den sålunda föreslagna enke- och pupillkassan, bevilja ett årligt
anslag af 1,000 R:dr.
De i den nådiga Propositionen anförda skäl för ordnandet af en pensionsinrättning
för folkskolelärare i öfverensstämmelse med det nu framlagda förslaget hafva Rikets
Ständer till alla delar biträdt. Redan vid flera tillfällen hafva Rikets Ständer medgifvit
billigheten och nödvändigheten deraf, att Staten med anslag bidrager till folkskolelärarnes
pensionering, och ju längre tiden fortskridit frän folkskolans första ordnande, desto
mera måste det för undervisningens nöjaktiga uppehållande vara af vigt, att åtgärder
vidtagas, hvarigenom orkeslösa skollärare sättas i tillfälle att lemna tjensten utan att
derföre prisgifvas åt nöd eller församlingarnes godtycke. Genom åvägabringandet af en
gemensam pensionsinrättning för alla lärare och lärarinnor vid folkskolorna böra förvaltningskostnaderna
kunna betydligt inskränkas, hvarförutan vinnes en säkrare borgen
för inrättningens soliditet, än om pensioneringen vore, såsom hittills, beroende af stiftsindelningen.
Den i det nu framlagda förslaget stadgade grundsatsen, att besörjandet af
pensioneringen bör åligga kommunerna med understöd af Statsverket och att folkskolelärarne
från alla afgifter derför befrias, synes Rikets Ständer jemväl vara med billighet
öfverensstämmande, enär folkskolelärarnes lönevilkor i allmänhet icke äro så förmånliga,
att de medgifva afdrag både för hans egen och för hans efterlefvande familjs pensionering,
för hvilket sistnämnda ändamål han alltid måste anses skyldig göra uppoffringar.
Han bör dessutom, då han egnat hela mannaåldern åt sitt mödosamma och ansvarsfulla
4 Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, J\s 99.
kall, kunna anses hafva fullgjort allt hvad af honom skäligen kan fordras för att njuta
en från nöd och näringsbekymmer fredad ålderdom. För kommunerna åter lärer skyldigheten
att besörja lärarnes pensionering icke kunna kännas särdeles tryckande, då
densamma, på sätt nu är föreslaget, afbördas genom bestämda årliga afgifter. Vidkommande
slutligen det bidrag, som från Statens sida påfordras, är detsamma afkomiterade
beräknadt efter ett lärareantal af 3,000, så att någon synnerlig tillökning i denna utgiftspost
icke torde, åtminstone för den närmaste framtiden, vara att befara.
I afseende å den jemväl föreslagna pensionsinrättningen för folkskolelärares efterlemnade
enkor och barn hafva Rikets Ständer icke haft annat att erinra, än att, enär
det synes vara afsedt, att en årlig kollekt i alla rikets kyrkor skulle denna pensionsinrättning
medgifvas, men dylika kollekter under sednare tider, då de blifvit alltmera
talrika, på flera ställen väckt en viss ovilja, och inkomsten deraf dessutom är till beloppet
högst osäker, anse Rikets Ständer lämpligare, att jemväl det mindre betydliga belopp,
sorn af en dylik kollekt påräknats, måtte med statsanslag ersättas.
I öfverensstämmelse härmed hafva Rikets Ständer, med gillande af de för folkskolelärares
pensionering af E. K. Maj:t framställda grunder, dels medgifvit att så väl den i
Riksgälds-kontoret ännu innestående delen af den för dessa lärares pensionering afsedda
fond, 101,940 R:dr, som äfven de till understöd för pensionsinrättningarne i Linköpings
och Hernösands stift anvisade 18,060 R:dr, under förutsättning att delegarne i nämnda
särskilda pensionsanstalter till fördel för den allmänna pensionsinrättningen afstå dessa
medel, må för folkskolelärarnes pensionering enligt dessa uppgifna grunder användas,
dels ock för pensioneringens upprätthållande anvisat ett årligt anslag på ordinarie stat
af 30.000 R:dr; hvarjemte Rikets Ständer såsom bidrag till folkskolelärarnes enke- och
pupillkassa anvisat ett årligt anslag af 2,000 R:dr.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
F.xpeditions-Utshottets Förslag till Rikets Ständers'underd. Skrifvelse, JYl 100.
5
N:o 100.
Uppläst och godkäudt hos Kidd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 -— » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition, angående disposition af kronotionden på
Gotland för dervarande presterskaps aflöning.
(Stats-Utskottets Uti. Nio 115.)
S. A. K.
Uti nådig Proposition till Rikets Ständer af den 2 sistlidne Februari har E. K.
Majit behagat meddela, hurusom —, efter det Kongl. Majit till Rikets arén 1834 och
1835 församlade Ständer öfverlemnat att sig yttra öfver ett af Kammar-kollegium uti
underdånigt utlåtande den 21 Februari 1832 afgifvet förslag till ny reglering af kyrkoväsende!
på Gotland, för hvars genomförande Kammar-kollegium ansett erfordras, att af
den åt presterskapet derstädes dittills upplåtna kronotionden, hvilken, enligt skedd uträkning,
antogs uppgå till omkring 3,797 tunnor, fortfarande såsom förläning af gunst
och nåd upplätes 2,047 tunnor, hvarigenom öfverskottet, nära 1,750 tunnor, komme Statsverket
till godo; och Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse af den 1 December 1834
till Kongl. Maj:t öfverlemnat att om nämnda reglering närmare förordna och att till Gotlands
presterskap disponera fcå mycket af kronotionden, som oundvikligen fordrades för
erhållande af det löningsbelopp, Kammar-kollegium föreslagit, dock så att tiondegifvarne
i alla händelser icke komme att annorlunda utgöra Kronans andel af tionden än uti rikets
öfriga provinser, samt med vilkor tillika, att dermed sådan reglering vunnes, som gåfve
lättnad åt hemmansegarne och lemnade något öfverskott åt Statsverket, — Kongl. Maj:t,
som vidare i anledning af Kammar-kollegii ofvanberörda förslag låtit höra tiondegifvarne
på Gotland äfvensom öns presterskap, samt deröfver jemväl af Kongl. Maj:ts Befall
-
G Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 100.
ningshafvande i länet och stiftets Biskop inhemtat underdåniga yttranden, vid ärendets
föredragning den 27 Mars 1843, i dettas dåvarande skick icke funnit skäl att lemna
bifall till en sådan reglering af kyrkoväsendet som då var ifrågasatt, men, med afseende
å angelägenheten deraf, att Gotländska presterskapets inkomster, som skulle kunna utfordras
enligt den för sednare tider och förhållanden icke lämpliga konventionsstadgan
af den 20 September 1648, efter billiga grunder bestämdes, så att, å ena sidan, presterskapet
icke saknade nödig utkomst, och, å den andra, innevånarne icke betungades med
oskäliga afgifter, i nåder anbefallt vidtagandet af åtskilliga förberedande åtgärder, såsom
erforderliga innan någon allmännare och definitiv reglering af kyrkoväsendet på Gotland
kunde komma i fråga.
Sedan, med anledning häraf, E. K. Maj:ts Befallningshafvande, jemte anmälan om
hvad till följd af de sålunda anbefallda åtgärderna förekommit, uti underdånig skrifvelse af
den 26 September 1861 afgifvit förslag i ämnet, samt Kammar-kollegium med underdånigt
utlåtande deröfver inkommit; har E. K. Maj:t —, som, vid underdånig föredragning af
detta ärende, funnit den föreslagna regleringen icke öfverensstämma med gällande föreskrifter
om allmänt ordnande af presterskapets inkomster, samt förty och då derjemte
för regleringens genomförande kronobonden på Gotland tagits i anspråk utan den inskränkning
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 1 December 1834 innehåller,
förklarat det uppgjorda förslaget till lönekonventioner icke kunna i befintligt skick vinna
nådig stadfästelse, äfvensom föreskrifvit, att reglering af presterskapets på Gotland aflöning
skall verkställas på det sätt och efter de grunder, Kongl. Förordningen den 11
Juli 1862 bestämmer, — uti ofvannämnda nådiga Proposition, enär det belopp, som enligt
Rikets Ständers förberörda underdåniga skrifvelse får af kronobonden för en dylik reglering
användas, möjligen icke blefve tillräckligt att fylla hvad till presterskapets anständiga
bergning erfordrades utöfver de bidrag församlingar^ kunde skäligen anses böra för
ändamålet lemna, föreslagit Rikets Ständer, att hvad i sådant afseende kunde ytterligare
erfordras måtte, utan hinder af Rikets Ständers ofvannämnda beslut, få af kronobonden
från Gotland disponeras;
Och hafva Rikets Ständer funnit godt bifalla hvad E. K. Maj:t sålunda i nåder
föreslagit.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, J\d 101. 7
\:o 101.
Uppläst och godkändt hos llidd. och Adeln den ‘20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
u Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition i fråga om inlösande af de s. k. frisocknarnes
tjenstbar heter till Dylta svafvelbruk.
(Stats-Utskottets Uti. N:o 128 och Mera. N:o 136.)
S. A. K.
Sedan, i anledning af E. K. Maj:ts nådiga Skrifvelse den 27 Oktober 1859, angående
inlösen af de till Dylta svafvelbruk i Orebro län utgående tjenstbarheter af Axbergs,
Kihls och Hofsta socknar, Rikets åren 1859—1860 församlade Ständer, på sätt
af deras underdåniga skrifvelse den 26 Oktober 1860 inhemtas, till E. K. Maj:ts disposition
å Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af 88,587 R:dr 80 öre, för att, derest
Dylta bruksegare dermed åtnöjdes och utan tvist till Kronan återlemnade dispositionsrätten
till tvänne för brukets drift anslagna allmänningar, benämnda Östra allmänningen och
Hålahults allmänning, för åvägabringande af reglering utaf de uti den nådiga Skrifvelsen
omförmälda förhållanden, till bruksegaren utbetalas; men hinder mött för åvägabringandet
af en sådan reglering på de af Rikets Ständer föreslagna grunder; så har E. K.
Maj:t, efter vederbörandes hörande, uti nådig Proposition af den 29 December sistlidna
är till Rikets Ständer aflåtit förnyad framställning i ämnet, deruti E. K. Majit till Rikets
Ständers bepröfvande öfverlemnat, huruvida icke för verkställande af ifrågavarande reglering,
enligt de uti Krigs-, Kammar- och Bergs-kollegiernas underdåniga utlåtande den
5 April 1857 förordade grunder, det af Rikets Ständer redan beviljade anslagsbelopp,
88,587 Ridr 80 öre, kunde förblifva till E. K. Majits disposition.
Vid besvarandet af den sålunda af E. K. Majit gjorda nådiga framställningen,
anse Rikets Ständer det böra i främsta rummet tillses, huruvida, på grund af gällande
författningar, någon rätt kan tillkomma Dylta bruksegare till den ifrågasatta skattelösen
8 Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 101.
af Kronans allmänningar »Ostra allmänningen och Hålahult» och, om så icke är, huruvida
ens något billighetsskäl talar för ett sådant bruksegarens anspråk. Rikets Ständer
anse det vara uppenbart, att båda. dessa frågor böra nekande besvaras. — De omförmälda
allmänningarne, för hvilka rekognitionsafgift aldrig utgjorts, äro nemligen icke att
hänföra till rekognitionsskogar, och laglig rätt till skattelösen deraf förefinnes följaktligen
icke. Ur billighetens synpunkt lärer det ej heller kunna förnekas, att för den betydliga
fördel, som Dylta s. k. bruksegare hemtat af deras utskyldsfrihet, någon motsvarande
inskränkning i rättigheterna bör ega rum, i jemförelse med dem, som tillkomma rekognitionsskogars
innehafvare, de der för desamma erlagt årlig utskyld. Bland dessa rättigheter
lärer väl den väsendtligaste utgöras af skattelösningsrätten. Härvid bör ej heller
förglömmas, att i sjelfva verket de omförmälda allmänningarne icke blifvit Dylta-verkens
innehafvare, såsom egare af samma verk, tillslagna, och sålunda ej heller utgöra sådana
skogar, som blifvit åt innehafvarne af sjelfegande verk och inrättningar öfverlåtna, utan
att Kronans upplåtelse egentligen endast innefattar ett medgifvande för dem, åt hvilka
Kronan tillsvidare lemnat besittningen af Dylta kronoverk, att å allmänningarne hemta
för driften nödigt vedfång, hvarjemte beståndet af öfverlåtelsen är beroende af vissa vilkor
och förutsättningar, med hvilkas undanfallande dispositionen i dess helhet försvinner,
så att samma öfverlåtelse ingalunda kan med någon säkerhet antagas everdelig, ett förhållande
i hänsigt till allmänningarne fullkomligen olikartadt med det, som eger rum i
afseende på rekognitionsskogar. Ur allmän synpunkt anse Rikets Ständer ej heller några
särskilda förmåner billigtvis böra beredas Dylta s. k. bruksegare, enär de vilkor, hvarunder
dessa fått i mer än tvänne århundraden innehafva de af Kronan medgifna förmåner,
varit af beskaffenhet att uteslutande hafva lagt fördelen och vinsten på bruksegarnes
sida, hvarförutan, enligt hvad handlingarne visat, under tidernas längd, privilegii-innehafvarne
låtit sådana underlåtenheter komma sig till last, att endast en ganska betänklig
efterlåtenhet å Kronans sida kan göra förklarligt, att privilegii-innehafvarne ännu äro i
besittning af privilegierna.
Då sålunda med stöd af lag eller billighet inga anspråk på skattelösen af de
ifrågavarande allmänningarne kunna innehafvaren af Dylta svafvelbruks privilegier tillerkännas,
hafva Rikets Ständer att undersöka, hvilketdera kan vara för Kronan förmånligare,
antingen att afhända sig allmänningarne eller, såsom vid föregående riksdagar
ifrågasatts och vid 1859 och 1860 årens riksdag beslutits, ställa dem under egen disposition.
För den sednare åtgärden talar i hög grad nyttan för det allmänna, att i
mellersta delen af riket behålla den skog, som ännu kan finnas att tillgå, enär skogens
värde derstädes kan väntas vara i stigande, och det i desto större mån, som en rationel
behandling deraf måste kunna Under Kronans omedelbara förvaltning bättre betryggas,
så att, om äfven under de första åren förlust uppstår, mer än motsvarande ersättning i
framtiden kan emotses. Härvid torde äfven böra tagas i betraktande den fördel, som
allmänningarnes öfvertagande af Kronan bör medföra genom verksammare tillsyn emot
skogens olagliga anlitande, än som under nuvarande förhållanden, äfven med bästa vilja
hos innehafvaren, kan åstadkommas.
I samman
-
E.vpeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 101. 9
I sammanhang härmed erfordras jemväl yttrande rörande verkan af de upplysningar,
som vunnits beträffande de å förenämnda allmänningar befintliga intagor och torp,
eller den odlade delen af allmänningarne, deraf Rikets Ständer ansett afkastningen böra
tillfalla Staten, men hvarom E. K. Maj:t ansett frågan böra förfalla. I detta hänseende
gifva de af Kammar-kollegium meddelade upplysningar vid handen, att ifrågavarande intagor
visserligen häfdas under redan i äldre tider skattlagda hemman och utjordar,
men att det icke kunnat utredas, huruvida samma intagor ingått och beräknats i hemmanens
och lägenheternas skatt; och ehuru sålunda det synes tillhöra vederbörande innehafvare
att åvägabringa den bevisning, som till värjande af deras innehaf kan erfordras,
anse likväl Rikets Ständer, då åsigterna i denna del af frågan visat sig delade och Kronans
rätt härutinnan således icke kan antagas uppenbar, Kronans anspråk härutinnan
icke bör i laga väg fullföljas.
På grund af det ofvan anförda och änskönt det för upphörandet af de s. k. frisocknarnes
tjenstbarheter, enligt Rikets Ständers beslut vid 1859—1860 årens riksdag
gjorda regleringsförslag, af vederbörande icke funnits antagligt, anse Rikets Ständer
skäl saknas att frångå de genom Rikets Ständers omförmälda beslut rörande dispositionen
af sjelfva allmänningarne förut uttalade åsigter, till förringande af hvilkas rigtighet några
giltiga anmärkningar icke blifvit framställda.
Vid sådant förhållande och då likväl, för den händelse bruksegarne numera skulle
finnas villige att antaga det en gång gjorda anbudet, rättigheten dertill ännu torde böra
lemnäs dem öppen, hafva Rikets Ständer funnit skäligt medgifva, att det redan beviljade
anslagsbeloppet, 88,587 R:dr 80 öre, må fortfarande ställas till E. K. Maj:ts disposition
för att användas till ersättning åt Dylta bruksegare för de så kallade frisocknarnes
tjenstbarheter; anhållande Rikets Ständer underdånigst, att, derest bruksegarne på en
sådan uppgörelse ingå, Ostra allmänningen och Hålahult genast måtte ställas under Kronans
omedelbara disposition; hvarjemte Rikets Ständer få i underdånighet anhålla, att,
derest under nästa statsregleringsperiod uppgörelse på förberörda sätt icke kommer till
stånd, E. K. Maj:t utan hinder deraf behagade låta på så sätt ställa förenämnda allmänningar
under Kronans disposition, att E. K. Maj:t täcktes anbefalla Skogs-styrelsen dels
att genom jägmästaren i länet jemte nödig skogsbetjening hafva tillsyn och vård om allmänningarne,
på stället vaka deröfver, att det årliga, blott för svafveltillverkningen bestämda
afverkningsbeloppet, 734 ’/4 stafrum ved, icke öfverskrides, samt att skogseffekterna
icke må användas för annat ändamål än det, hvartill allmänningarne blifvit åt
svafvelbruket upplåtna; dels att åt blifvande skogvaktare såsom boställen upplåta nödigt
antal af de å allmänningarne befintliga oskattlagda torp och intagor; hvaremot de öfriga
oskattlagda lägenheterna torde i laga ordning skattläggas.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
Bill. till R. St. Fröt. 1805 & 1866. 10 Sami. 1 Å/d. 14 Haft.
2
10 Expeditions-Uiskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 102.
Nio 102.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående de i 63 § Regeringsformen
föreskrifna kreditivsummor.
(Stats-Utskottets Mern. N:o 133.)
S. A. K.
Med anledning af stadgandet i 63 § Regeringsformen, att, för oförutsedda händelser,
tvänne särskilda tillräckliga summor böra vid hvarje riksdag anslås och till utbetalning
från Riksgälds-kontoret anvisas, den ena att vid infallande krig kunna af
Konungen lyftas, sedan Han Stats-Rådet in pleno hört och Rikets Ständer sammankallat,
och den andra att vara tillgänglig, då Konungen, sedan hela Stats-Rådets tankar deröfver
blifvit inhemtade, finner den vara till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna
ändamål oundvikligen nödig, hafva Rikets Ständer bestämt den förra af dessa
summor, eller det så kallade Större kreditivet, till samma belopp, hvartill det alltsedan
1812 års riksdag varit faststäldt, eller till Tre millioner Riksdaler, äfvensom den sednare,
eller det så kallade Mindre kreditivet, blifvit för tiden intill nästa riksdag bestämd
till enahanda belopp, som för densamma vid sednaste riksdag fastställdes, eller En million
Femhundratusen Riksdaler.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, J\i 103.
11
N:o 103
Uppläst och godkändt hos Kidd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med ny Riksstat.
(Stats-Utskottets Mern. N:o 144.)
S. A. K.
Den för år 1867 och intill dess ny statsreglering vidtager upprättade Riks-stat få
Rikets Ständer härmed i underdånighet öfverlemna.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
12 Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 104.
3V:o 104.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående, npprättadt nytt
reglemente för Riksgälds-kontoret.
(Stats-Utskottets Mem. N:o 145.)
S. A. K.
Sorn det reglemente för Riksgälds-kontoret, hvilket vid innevarande riksdag utfärdas,
synnerligast i fråga om verkställigheten af de å Kontoret anvisade utbetalningar
innehåller åtskilliga närmare föreskrifter, hvilka icke finnas intagna i Rikets Ständers
derom till E. K. Maj:t aflåtna underdåniga skrifvelser, hafva Rikets Ständer, i öfverensstämmelse
med hvad under de sednare riksdagarne iakttagits, uppdragit åt sina Eulimägtige
i Riksgälds-kontoret att, så fort ske kan, efter emottagandet af det nya reglementet,
till E. K. Maj:t, å Rikets Ständers vägnar, i underdånighet aflemna ett exemplar af
samma reglemente.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
Expeditlons-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 105. 13
N:o 105.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln deli 20 .Tuni 186G.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Stunders underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. May.ts
nådiga Proposition angående nedsättning i bevillningen för
reseagenter.
(Bevillnings-Utskottets Bet. N:o 3.)
S. A. K.
Uti den handelstraktat, hvilken den 14 Februari sistlidet år blifvit afslutad
mellan Sverige och Norge, å ena, samt Frankrike, å andra sidan, deruti ömsesidig rättighet
blifvit medgifven för Franske fabriksidkare och handlande eller deras reseagenter
att i Sverige och Norge, och för dylika personer från sistnämnda länder att i Frankrike
göra uppköp för sin industris behof och att emottaga beställningar med eller utan prof,
men icke att till försäljning kringföra varor, har, såsom följd af den för närvarande
i Bevillningsstadgan föreskrifna skyldighet för utländska handlande och agenter att, för
rättigheten att härstädes utbjuda eller afsluta handel om utländska varor, erlägga särskild
bevillning, den bestämmelse blifvit i traktatens 15:de artikel införd, att så länge
den Svenska lagstiftningen pålägger utländska reseagenter särskild bevillningsafgift, en
afgift till lika belopp skall kunna i Frankrike affordras Svenske reseagenter; hvarjemte,
i sammanhang med ratificerandet af omförmälda traktat den 10 sistlidne Mars, E. K.
Maj:t genom en särskild deklaration förbundit sig att vid innevarande riksdag föreslå
nedsättning till åtminstone hälften af den bevillningsafgift, som af reseagenter för utländska
handelshus i Sverige nu erlägges.
På grund häraf har E. K. Maj:t uti särskild till Rikets Ständer aflåten nådig
Proposition af den 17 November sistlidet år föreslagit, att förberörda i 16 § af nu
gällande Bevillningsstadga föreskrifna afgift må, med bibehållande i öfrigt af de för
14
Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, JYs 106.
samma afgift meddelade bestämmelser, till beloppet nedsättas från 100 R:dr till 50
R:dr för de första tre månaderna, och från 40 R:dr till 20 R:dr för hvarje följande
månad, eller till likhet med hvad som, enligt Bevillningsstadgan den 6 April 1858, var
faststäldt.
Då nedsättning till halfva nuvarande beloppet af ifrågavarande bevillning skulle
i betydlig mån förminska den med samma bevillning åsyftade verkan, att nemligen förhindra
utländske krämare att, under förevändning af profvers utbjudande, pä landsbygden
afyttra sina varor, hafva Rikets Ständer, som af berörda skäl ej ansett sig
kunna bifalla den sålunda föreslagna nedsättningen, beslutat, att hvad för närvarande
är stadgadt, angående beloppet af bevillningen för utländske handlande och handelsagenter,
må oförändradt bibehållas.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
N:o 106.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med reglemente för Bankens
styrelse och förvaltning.
(Banko-Utskottets Mern. N:o 32.)
S. A. K.
Med öfverlemnande härhos af upprättadt reglemente för Rikets Ständers Banks
styrelse och förvaltning, få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att E. K. Maj:t
täcktes låta till allmänhetens kännedom och efterrättelse kungöra de i berörda regie
-
Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, JVs 107. 15
mente befintliga nya eller förändrade föreskrifter, för hvilkas tillämpning sådant kan
anses erforderligt.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
X:o 107.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga om ändring af lagens
bestämmelser angående tiden för fullföljande af vad och
besvär emot Utslag, meddelade af Underrätt å Gotland.
(Lag-Utskottets Bet. N:o 51).
8. A. K.
Genom 9 § i 25 Kap. Rättegångsbalken, sådant detta lagrum lyder i Kongl. Förordningen
den 23 Augusti 1851, är tiden för fullföljande af vad ifrån Gotland, likasom
från Norr- och Westerbottens län, bestämd till den nittionde dagen från det Underrättens
dom föll, och enligt 5 § af samma kapitel utgör till följd häraf besvärstiden
fyratiofem dagar.
Uti särskilda hos Rikets Ständer väckta framställningar har uppmärksamheten
fästats på olämpligheten att bibehålla denna tidsbestämmelse, sedan de förhållanden,
hvarpå densamma sig grundat, under sednare tider undergått en väsendtlig förändring.
Nämnda bestämmelse, som fått qvarstå i lagen alltsedan 1734, hade uppenbarligen tillkommit
med afseende på den mellan fastlandet och Gotland genom seglande farkoster
då verkställda postförbindelsens långsamhet och osäkerhet; men numera, då genom ån g
-
16 Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 107.
båtars användande postbefordringen blifvit äfven vintertiden i möjligaste mån betryggad
och på de sednare åren visat sig kunna fortgå till den grad oberoende äfven af sträng
köld och mindre isar, att till och med mycket korta afbrott i postförbindelsen varit
sällsporda undantag, vore den sålunda bestämda vadetiden, likasom deraf beroende besvärstiden,
uppenbarligen allt för lång.
Med anledning häraf hafva Rikets Ständer funnit skäligt för sin del besluta att
9 § af 25 Kap. Rättegångsbalken skall erhålla följande förändrade lydelse:
»I de saker, som genom laga vad gå till Svea Hofrätt ifrån Häradsrätt i Up
land,
Södermanland, Westmanland, Nerike och Gestrikland, ingifve käranden sin inlaga
innan klockan tolf på den fyrationde dagen, den oräknad då Häradsrättens dom föll, eller
håfve sitt vad förlorat; ifrån Häradsrätt i Kopparbergs län, Wermland, Helsingland,
Jemtland, Herjeådalen, Medelpad och Ångermanland samt på Gotland på den sextionde
dagen; ifrån Häradsrätt i Westerbotten på den nittionde dagen; i Göta Hofrätt från
Häradsrätt i Östergötland, Calmar län, Småland, Skaraborgs och Elfsborgs län på fyrationde
dagen; ifrån Häradsrätt i Halland, Dahl och Bohus län på sextionde dagen; i
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge ifrån Häradsrätt i dessa landskap på den fyrationde
dagen. I vexel- och sjörättssak vare tid hälften kortare, att fullfölja vad ifrån
Häradsrätt i hvarje ort till Hofrätt».
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
N:o 108.
Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 108.
17
Ms o 108.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående föreslagen ändring
i gällande stadganden om skyldighet att deltaga i kyrkobyggnad.
(Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Bet. N:o 1
samt Mern. N:o 17.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer hafva särskilda förslag blifvit väckta om förändring af lagens
bestämmelser om grunden för utgörande af kyrkobyggnadsskyldigheten. Genom
det i 26 Kap. 1 § Byggninga-Balken förekommande allmänna stadgande, att alla, som
i socknen bo, skola kyrka och hvad dertill hörer bygga och uppehålla, har lagstiftaren
tydligen uttalat den grundsats, att ifrågavarande byggnadsskyldighet borde drabba en
hvar församlingens medlem, som förmådde densamma fullgöra; och då icke någon annan
näring än jordbruket vid tiden för stiftandet af denna lag hunnit någon särdeles utveckling,
blef hemmantalet lagdt till grund för sådant, som ansågs endast af den i ekonomiskt
hänseende mera behållne kunna åstadkommas, nemligen byggnadsvirke, körslor
och annan kostnad, hvaremot dagsverken skulle af samtlige socknemännen efter matlag
utgöras. I öfverensstämmelse med ofvannämnda grundsats blef ock, sedan qvarnverk
och bruk blifvit allmännare anlagda, genom Kongl. Resolutionen den 1 September 1741
skyldighet för dem stadgad att i kyrkobyggnad deltaga och grunden derför bestämd.
Emellertid hafva under tidernas lopp förändrade förhållanden inträffat, hvarigenom
jemväl förändring i lagstiftningen påkallas. Hemmantalet utgör ej numera antaglig
mätare af en jordbruksfastighets värde och följaktligen ej heller af den andel i allBih.
till R. St. Prot. 1865 & 1866. 10 Sami. 1 Afd. 14 Haft. 3
18 Expeditions-Ulskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, JYs 108.
männa utskylder, fastigheter billigtvis bör tillkomma, likasom dagsverksskyldighetens
fördelning efter matlag är obillig derutinnan, att den fattige får utgöra lika många dagsverken
som den i ekonomiskt hänseende bättre lottade. Vidare och då, såsom vanligen
sker, kyrkobyggnaden verkställes medelst entreprenad, kan ej med visshet utredas,
huru stor del af entreprenadssumman, som belöper på den ena eller andra fördelningsgrunden.
Slutligen hafva qvarnverk, hvilkas deltagande i kyrkobyggnader beräknats
efter beloppet af åsätta räntan, blifvit frän sådan ränta befriade, och en mängd fabriker
hafva uppstått, som icke uti lagen äro upptagna bland de byggnadsskyldige, men
enligt dess anda böra dertill hänföras. Att göra byggnadsskyldigheten till ett kommunalbesvär
och sålunda låta hvarje person vidkännas detsamma i den mån han i allmänhet
deltager i utskylderna till kommunen, skulle säkerligen ej utgöra en tillfredsställande
lösning af frågan. Kommunalförfattningar ne, ännu nya och i behof af åtskilliga
jemkningar, skulle, i fråga om sådana skyldigheter som, en gång fullgjorda, först efter
en lång tids förlopp återkomma och härigenom blifva då så mycket mera tryckande,
icke kunna vinna full tillämpning utan att för mången förorsaka öfverdrifna kostnader.
Betraktar man blott förhållandet med einbets- och tjenstemän, hvilka icke kunna fritt
välja sin boningsort och ofta endast en jemförelsevis kort tid bo inom samma församling,
finnes lätt huru obilligt det vore om de vid förefallande kyrkobyggnad skulle deri
deltaga för sin lön i samma förhållande som fastighetsegare för sin fastighet.
I anledning häraf anhålla Rikets Ständer i underdånighet att E. K. Ma.j:t täcktes
lata utarbeta och nästkommande Riksdag meddela förslag till sådana förändrade stadganden
angående deltagande i byggnad och underhäll af kyrka med hvad dertill hörer,
äfvensom af sockenstuga och fattigstuga, att dessa åligganden blifva för medlemmarne
af kommunen efter billiga grunder gemensamma.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
Expeditions- Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 109. 19
N:o 109.
Uppläst och godkändt. hos Kidd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående grunderna för upprättande
af förslag till kyrkoher deläg enheter samt till kapellans-
och andra sådana beställningar.
(Sammans. Lag- samt Allm. Besvärs- oell Ekon.-Utskottets Betänkande
N:o 7 och Mern. N:o 21 sarnt Lag-Utskottets Mern. N:o 62.)
S. A. K.
Såsom en utveckling af de i Kyrkolagen gifna stadganden om grunderna för befordran
till kyrkoherdebeställningar, innehåller Kongl. Brefvet den 21 Augusti 1786 att
vid förslagers upprättande, utom gudsfruktan samt ett dygdigt och stadigt uppförande,
endast förtjenst och skicklighet gäfve den ene sökanden företräde framför den andre,
hvarvid borde skattas, såsom skicklighet, att sökanden eger lärdom och de kunskaper,
sorn till sysslans fullkomliga bestridande fordras, samt såsom förtjenst, att han med
kännedom, nit och försigtighet skött det kall honom varit anförtrodt och såmedelst gjort
sig förtjent af vidare befordran, dock med tillåtelse för konsistorium att vid ansökningar
till de minsta och svagaste pastoraten mindre strängt förfara uti de försök och förhör,
som föregå förslaget, helst om i fråga vore gamla, välförtjenta kapelianer.
Ehuru dessa bestämmelser ej sedermera blifvit ändrade och således fortfarande
borde utgöra den norm, sorn vid presterliga befordringar af ifrågavarande art skulle följas,
har likväl den praxis utbildat sig, att vid upprättande af förslag till kyrkoherdebeställningar
af tredje klassen, tjensteåldern tillägges ett afgjordt företräde framför den
ådagalagda större skickligheten, hvartill anledning hemtats af sednare i ämnet utkomna
författningar, särdeles Kongl. Brefvet den 24 Januari 1811, som innehåller att, då fråga
icke vore om de minsta pastoraten, konsistorierna ålåge att icke ensamt fästa sig vid
•20
Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 109.
de sökandes tjensteår, utan äfven göra ett billigt afseende å lärdom och insigter, förenade
med erfarenhet och skicklighet i tjensten, dock så att på ingendera sidan företrädet
utsträcktes öfver den gräns, billigheten föreskrefve.
Rikets Ständer hafva med anledning af särskilda i frågan gjorda framställningar
ansett rättelse härutinnan vara af behofvet påkallad, så att de i 1686 års Kyrkolag
uttalade och i 1786 års Kongl. Bref vidare utvecklade grundsatser finge en rigtig tilllämpning.
Lärdom, långvarig tjenst, goda gåfvor och skicklighet berättiga nemligen till
befordran enligt nämnda lag; men ingendera egenskapen tillerkännes något afgjordt företräde,
utan hade stiftsstyrelserna att tillse, det församlingarne erhölle sådana själasörjare,
hvilkas verksamhet kunde lända till försainlingarnes största förkofran. Sådant
bör ock förnämsta ändamålet med lagstiftningen i förevarande hänseende vara; och detta
ändamål är tydligen uttryckt i berörda Kongl. Bref. Afsigten dermed var nemligen att
befordra sådana egenskaper hos löroståndet, som kunde göra »dess embetsåtgärd kraftigt
verkande till Guds ära och det allmännas nytta». Med en sådan afsigt skulle ej stå
väl tillsammans, om lärdom och tjensteålder skulle utgöra de enda befordringsgrunderna.
Dessa egenskaper kunna visserligen ej förbises, men ingendera för sig garanterar om förmåga
att rätt uppfylla själasörjarens maktpåliggande kall. Derföre hafva de ej heller i
oftaberörda Kongl. Bref erhållit någon ovilkorlig öfvervigt öfver nämnda förmåga, eller
förtjensten att med kännedom, nit och försigtighet hafva skött det kall, honom varit
anförtrodt och såmedelst gjort sig förtjent af vidare befordran. Tvärtom ställer författningen
denna förtjenst i första rummet.
I fråga om kapellans- och andra sådana beställningar gör 1786 års Kongl. Bref
en afvikelse från ofvan omförmälda, i Kyrkolagen antagna grundsats, enär berörda Bref
stadgar, att bland sökande till dylika beställningar skola de tre föreslås, hvilka hafva
de flesta tjensteåren. Någon giltig anledning, hvarför den befordringsgrund, som befunnits
olämplig i fråga 0111 kyrkoherde-beställningar, skulle bibehållas för sökande till
komministraturer, lärer väl vara svårt att finna. Församlingarnes bästa borde kunna
mera främjas, derest domkapitlen, äfven i fråga om förslags upprättande till lägenheter
af sistnämnda art, hade att taga i betraktande, icke allenast de sökandes ålder i tjensten,
utan äfven deras lärdom, goda gåfvor och skicklighet, hvilka egenskaper väl icke
äro mindre önskvärda hos komministern än hos kyrkoherden.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, få
Rikets Ständer i underdånighet anhålla, det E. K. Majit täcktes utfärda en författning,
hvarigenom förklaras, dels att den rätt och pligt, som, enligt Kongl. Brefvet
den 21 Augusti 1786, tillkommer konsistorierna i riket, att, vid upprättande af förslag
till kyrkoherdelägenheter, ej allenast taga i betraktande de sökandes lärdom och tjensteålder,
utan äfven göra afseende å den kännedom, försigtighet och nit, hvarmed de
skött sina anförtrodda kall, ej blifvit inskränkt genom hvad sedermera i detta ämne
utkomna författningar innehålla, dels ock att, med ändring af hvad berörda Bref
)■
Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, JYi 110. 21
stadgar i fråga om upprättande af förslag till kapellans- och andra sådana beställningar,
enahanda rätt och pligt skall konsistorierna vid upprättande af dylikt förslag tillkomma.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
N:o 110.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —-
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående förändring af gällande
föreskrifter om tiden för fullföljande af besvär i ekonomiska
och administrativa mål,
(Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk:s Bet. N:o 13 och Mern. N:o 28.)
S. A. K.
Sorn genom åtskilliga äldre författningar angående tiden för fullföljande af besvär
i ekonomiska och administrativa mål, nämnda tid icke allenast finnes olika bestämd eftersom
fullföljandet sker från olika myndigheter och från olika orter, hvarigenom oreda
och osäkerhet förorsakas, utan äfven i allmänhet, till hinder för målens skyndsamma afgörande,
tilltagits vida längre än som med afseende å nuvarande kommunikationsmedel
erfordras, då deremot enligt sednare författningar, för deri afsedda fall, en vida kortare
besvärstid ansetts tillräcklig, hafva Rikets Ständer, med anledning af derom gjorda
framställningar, funnit sig föranlåtne i underdånighet anhålla, det E. K. Maj:t täcktes utfärda
nådig Förordning, hvarigenom, med ändring af hvad i äldre författningar är derom
bestämdt, stadgas, att tiden för fullföljande af talan mot Underrätts beslut i ekonomiska
22 Expeditiens-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, N:i> lil.
och administrativa mål, der den är längre än 30 dagar, förkortas till detta antal, med
undantag endast för vissa orter och mål, för hvilka Eders Kongl. Maj:t, med afseende
på särskilda förhållanden kan finna längre besvärstid erforderlig.
Rikets Ständer framhända etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
\:o SII.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Ilikets Ständers underdåniga Skrifvelse, om ändring af 13 § 1 mom.
i Kongl. Landtmäteri-instruktionen den 6 Augusti 1864.
(Sammans. Lag- och Ekon.-Utsk:s Bet. N:o 20.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har förslag blifvit väckt att hos E. K. Majit underdånig
framställning måtte göras derom, att, med upphäfvande af 13 § l mom. i Landtmäteriinstruktionen
den 6 Augusti 1864, häremot svarande 22 § i Landtmäteri-instruktionen
den 4 Maj 1827 måtte blifva åter gällande i fråga om E. K. Majits Befallningshafvandes
tillsyn huru till Landtmäteristaten hörande tjenstemän fullgöra sina skyldigheter.
Skilnaden mellan de i omförmälda författningar uti ifrågavarande hänseende meddelade
stadganden består deruti, att då E. K. Majits Befallningshafvande, enligt den äldre
Landtmäteri-instruktionen, egde rätt att vid vite förelägga landtmätare att med nödig
skyndsamhet fullborda landtmäteriförrättningar af hvad slag sorn helst, denna rättighet
genom Landtmäteri-instruktionen den 6 Augusti 1864 blifvit inskränkt till endast
sådana förrättningar, som icke angå laga skifte. 1 fråga om fortsättning och afslutande
Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M lil. 23
af sistnämnda slags förrättningar gäller numera endast föreskriften i 3 Kap. 15 § Skiftes-stadgan,
att landtmätare, som utan skäl uppskjuter börjad förrättning, skall derför
»ansvara som för tjenstefel särskildt stadgadt är, samt ersätta den kostnad och skada,
delegare derigenom tillskyndas». Skiftesdelegare, som anser att laga skifte af landtmätare
onödigt uppehälles, har sålunda icke annan utväg, än att i domstolsväg söka
rättelse, hvars vinnande kan af landtmätaren, genom tvistens uttänjande, i åratal fördröjas.
Då emellertid ändamålet med lagstiftningen i förevarande hänseende måste vara
att, så vidt ske kan, söka förebygga obehörigt dröjsmål med skiftesförrättningars afslutande,
såsom i de flesta fäll ledande till ganska kännbara förluster och kostnader för
skiftesdelegarne, samt detta ändamål utan tvifvel skulle vida bättre, än på ofvan angifna
sätt, främjas derest Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande egde att, der skäl
förefunnes, genom vitén tillhålla vederbörande att sin pligt härutinnan fullgöra, få
Rikets Ständer i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, med ändring
af 13 § 1 mom. Landtmäteri-instruktioneu den 6 Augusti 1864, förordna, att
E. K- Maj:ts Befallningshafvande må, jemväl i fråga om laga skifte, genom vitén tillhålla
landtmätare att förrättningen utan obehörigt dröjsmål fullborda.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
24 Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, JH 112.
N:o 112.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ändring i Kongl.
Förordningen om Kyrkostämma samt Kyrkoråd och Skolråd
den 21 Mars 1862.
(Allm. Besv. och Ekon.-Utsk. Bet. N:o 96 )
S. A. K.
Uti en hos Rikets Ständer gjord framställning är en sådan förändring i Kongl.
Förordningen om kyrkostämma m. m. den 21 Mars 1862, § 9, föreslagen, att församlingens
utgifts- och inkomststat för kyrkan och skolan skall bestämmas i Oktober i stället
för i Maj månad; och då, enligt Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse å landet den
21 Mars 1862, ordinarie kommunalstämma för bestämmande af kommunens inkomst- och
utgifts-stat skall hållas i Oktober månad, samt de skattdragande med mera lätthet torde
kunna samtidigt uppgöra staterna för såväl kyrkans och skolans som kommunens behof,
hafva Rikets Ständer ansett sig böra hos E. K. Majit i underdånighet anhålla, att 9 §
i Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd kunde erhålla följande
förändrade lydelse:
»Tre ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas: den ena inom Maj månads utgång
för besluts fattande om föregående årets räkenskaper och förvaltning; den andra i
Oktober för bestämmande af församlingens utgifts- och inkomststat för kyrkan och skolan,
enligt hvad i § 36 sägs; och den tredje inom utgången af December för debiteringslängdens
granskning, samt för anställande af val till de befattningar, 6om höra under
kyrkostämman och vid årets slut blifva lediga, äfvensom för val af revisorer.»
Och få Rikets Ständer i sammanhang härmed i underdånighet hemställa om den
ändring i 37 § uti ifrågavarande Kongl. Förordning, att orden »Maj månad» utbytes
emot »Oktober månad».
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 113. 25
N: o 113.
Uppläst och godkändt hos Kidd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående förrättad t nytt val
af Suppleant för Justitie-Ombudsmannen.
f S. A. K.
Sedan, enligt hvad Rikets Ständer inhemtat, E. K. Maj:t behagat till Justitiekansler
i nåder utnämna Revisions-sekreteraren och Riddaren af E. K. Majrts Nordstjerne-orden
rn. m. Arendt Dreijer, hvilken vid innevarande likasom vid nästföregående
riksdag varit utsedd till Suppleant för Rikets Ständers Justitie-ombudsman, har Advokatfiskalen
i E. K. Maj:ts och Rikets Kommers-kollegium, Kommendören af Kongl. Wasaorden
m. m., Carl Magnus Rydqvist, blifvit, i öfverensstämmelse med 98 § Regeringsformen
och 63 § Riksdags-ordningen, i stället vald att, för de i nämnda §§ förutsatta fall,
Justitie-ombudsmannen efterträda eller hans embete utöfva. Hvilket Rikets Ständer
härmed få i underdånighet anmäla; framhärdande etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
Bih. till R. St. Prot. 1865 & 1866. 10 Sami. 1 A/d. 14 Häft.
4
26 Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 114.
\:o 114.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers Förordnande för Advokatfiskal m. m. C. M. Rydqvist
att vara Rikets Ständers Justitie-Ombudsmans Suppleant.
Vi efterskrifne Sveriges Rikets Ständer, Grefvar, Friherrar, Biskopar, Ridderskap
och Adel, Presterskap, Borgerskap och Menige Allmoge, som härstädes å lagtima riksdag
äro församlade, gore veterligt: att sedan vid anstäldt val, i öfverensstämmelse med
§ 98 Regeringsformen och § 63 Riksdags-ordningen, Vare elektorer utsett Advokatfiskalen
i Kongl. Maj:ts och Rikets Kommers-kollegium, Kommendören af Kongl. Wasa-orden
m. m., Carl Magnus Rydqvist, att, för de i nämnda grundlags-paragrafer förutsatta fall,
Vår Justitie-ombudsman efterträda eller hans embete utöfva; så vilje Vi, i kraft häraf,
hafva honom, Carl Magnus Rydqvist, härtill förordnat; och har han under tiden att
ställa sig till efterrättelse hvad den för Justitie-ombudsmannen den 1 Mars 1830 utfärdade
Instruktion i § 25 stadgar och förmår.
Till yttermera visso hafva Vi detta förordnande underskrifva och med Våra insegel
bekräftat; som skedde i Stockholm den 20 Juni 1866.
Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 115.
27
N:o 115.
Uppläst och yodkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående restitution af kränvinstiUverknings-afgift
vid export till utrikes ort.
(Sammans. Stats-, Bevillms- oell Ekon.-Utsk:s Bet. N:o 9 och Mern. Nio 12.)
S. A. K.
Uti nådig Proposition af den 29 December nästlidna år har E. K. Maj:t, i sammanhang
med framstäldt förslag om förhöjning till 75 öre af den för bränvinstillverkning
nu bestämda afgift, föreslagit undanrödjandet af det tryckande band, som vore brännerinäringen
pålagdt genom det medelbara tvånget för tillverkaren att sälja sin vara inom
landet; och har E. K. Maj:t för sådant ändamål tillstyrkt Rikets Ständer, att restitution
af den afgift, som för tillverkningen blifvit erlagd, må, när varan exporteras och således
icke inom landet förtäres, medgifvas, att af bränvinstillverknings-medlen utgå och af E.
K. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande utbetalas i den ordning, som af E. K. Maj:t
kan varda bestämd.
Yid detta medgifvande har E. K. Majit dock, till förekommande af missbruk, ansett
böra bestämmas: att någon restitution icke beviljas, så framt icke minst 100 kannor
af normalstyrka på en gång till export angifvas och afsändas; att, i likhet med
hvad som vid tullrestitution för socker är stadgadt, utförseln verificeras antingen genom
intyg af Svensk konsul eller vice konsul å lossningsorten, eller, om sådan tjensteman der
ej är anställd, af annan vederbörande embetsmyndighet, att varan derstädes blifvit lossad;
samt att någon restitution icke eger rum vid utförsel till Norge; varande af
E. K. Majit tillika hemstäldt, att det måtte till E. K. Majit öfverlemnas att, efter General-tullstyrelsens
hörande, meddela de ytterligare föreskrifter, som för ändamålet kunde
finnas nödiga.
28 Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 116.
Slutligen har E. K. Maj:t, beträffande restitutionens storlek, föreslagit, att densamma
måtte, under förutnämnda vilkor, få utgå med lika belopp, som tillverkningsafgiften,
eller 75 öre kannan, bränvinet dervid beräknadt till 50 procents styrka vid 15
graders värme efter Celsii termometer.
Med anledning häraf hafva Rikets Ständer, — som icke funnit skäl bifalla E. K.
Maj:ts framställning om tillverkningsafgiftens förhöjning utan bibehållit densamma vid
hitintills bestämda beloppet, 60 öre, — medgifvit, att under de närmare vilkor och bestämmelser,
som E. K. Majit nu i nåder föreslagit eller framdeles kan finna vara af nöden,
vid utförsel af bränvin till utrikes ort må återbekommas en summa, motvarande tillverknings-afgiften
till det belopp densamma blifvit af Rikets Ständer bestämd.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
N:o 110.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståndet » 20 — » —
» Borgare-Ståndet » 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående upphörande i vissa
fall af nu stadgade transito-afgift för transitogods.
(Sammans. Bevilln.- samt Allm. Besv. och Eko».-Utsk:s Bet. N:o 4.)
S. A. K.
Sedan, i anledning af ett hos Rikets Ständer väckt förslag att de afgifter, som
för transitorörelsen blifvit stadgade, mätte nedsättas för det fall, att godset magasinerades,
men eljest afskaffas, åtskilliga upplysningar från General-tullstyrelsen infordrats;
så har bemälda Styrelse i afgifvet yttrande meddelat, att transitorätten bestode deri, att
inkommande utländskt gods kunde genom angifning till transitupplag på en gång ställas
under tullverkets vård och förblifva till egarens disposition, utan att vara underkastadt
den undersökning eller tullbehandling, som för utrönande af godsets beskaffenhet eljest
Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, M 116. 29
egde rum; att godset vid försändningar från en till annan ort inom landet, till förekommande
af underslef, vanligtvis åtföljdes af tullbevakning, utom i det fall att transporten
verkställdes å Statens jernvägar, då jernvägs-administrationen ansvarade för det under
tullförsegling transporterade godsets rigtiga framkomst till den tullstation, dit det vore
förpassadt; att undantag från stadgad transitoafgift medgafs genom Kongl. Kungörelsen
den 7 November 1832 för gods, som transiterade Göta kanal från haf till haf, för att
derigenom uppmuntra trafiken på kanalen; oell sedan Statens jernväg mellan Göteborg
och Stockholm blifvit fullbordad, hade samma undantag jemväl till transitogods på denna
jernväg blifvit utsträckt, hvilket undantag likväl tillämpades endast på gods, som angåfves
till direkt försändning på kanalen eller jernvägen samt vid framkomsten till förtnllning,
nederlag eller reexport, att skäl ej saknades att utsträcka den afgiftsfrihet för
transitoförsändningar på jernväg, som för Göteborg nu vore medgifven, till alla andra
med transitorätt försedda stapelstäder, mellan hvilka transitförsändningar på jernväg,
utan behof af särskild under transporten följaktig tullbevakning, kunde tillvägabringas;
att derest tullverket kunde befrias från den särskilda bevakningskostnad, som vid försändning
af transitogods annorledes än på jernväg uppkomme, och hvilken med afseende
å de stora afstånden emellan de transitoberättigade städerna ingalunda vore obetydlig,
syntes ock skäl vara för handen att eftergifva anspråket på transitoafgift för gods, som,
utan att uppläggas i magasin under tullverkets vård, endast omlastades i en hamn för
att till en annan transporteras; helst journaliserings- och förpassningsbestyren, ehuru
icke obetydliga, ej kunde beräknas förorsaka någon nämnvärd särskild kostnad; samt att
då erforderlig trygghet mot missbruk åtminstone ännu icke torde kunna beredas, med
mindre än att tullbevakning, såsom hittills, transitogodset medföljde, syntes enda lämpliga
vilkoret för transitoafgiftens eftergifvande i dylika fall böra blifva, att godsegare,
som äskade transitoförsändning, ålades godtgöra tullverket den för bevakningen utgående
kostnad.
På de skäl, som af General-tullstyrelsen sålunda blifvit anförda, hafva Rikets
Ständer funnit sig böra i underdånighet anhålla, att E. K. Maj:t måtte, så vida sådant
utan Statsverkets betungande kan ske, i nåder tillåta, att den afgiftsfrihet för transitoförsändningar
på jernväg, som för Göteborg redan blifvit medgifven, måtte få utsträckas
till alla andra med transitorätt försedda stapelstäder, mellan hvilka transitoförsändningar
på jernväg utan behof af särskild med transporten följaktig tullbevakning kunna tillvägabringas,
äfvensom att, vid försändning af transitogods annorledes än på jernväg, transitoafgiften
för gods, som, utan att uppläggas i magasin under tullverkets vård, endast omlastas
i en hamn för att till en annan transporteras, må eftergifvas i de fall, att godsegare,
som äskar transitoförsändning, åtager sig godtgöra tullverket den för bevakningen
utgående kostnad.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
30 Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers anderd, skrifvelse, JYs lil.
\:o 117.
Uppläst ooli godkändt hos Ridd. och Adelli den 20 Juni 1866.
» Preste-Ståiidét » 20 — » —
» Borgare-Ståndet « 20 — » —
» Bonde-Ståndet » 20 — » —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ändring i Kongl.
Förordningen om fattigvården i riket.
(Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk:s Bet. N:o 90.)
S. A. K. '
Uti 14 § i Kongl. Förordningen om fattigvården i riket den 13 Juli 1853, som
innehåller att, i fråga om fattigförsörjning, en hvar skall anses tillhöra det fattigvårdssamhälle,
der han, då behof af fattigunderstöd för honom uppstår, författningsenligt är
eller bort vara mantalsskrifven, men att för manskap af värfvade arméen och flottan äfvensom
handtverkare och arbetare vid Kronans varf och verkstäder, som endast till följd
af tjenstgöringen vistas å tjenstgöringsorten, deras skattskrifning å nämnda ort ej gäller
till bestämmande af deras försörjningsort, stadgas vidare att, då någon af dem vid afskedstagandet
befinnes vara i behof af fattigvård till följd af vederbörligen styrkt och,
genom ålder eller under tjenstetiden ådragen sjuklighet, uppkommen oförmåga att försörja
sig med arbete, eller då hustru och barn till någon, som under tjenstetiden ingått
äktenskap, faller fattigvården till last under mannens eller fadrens lifstid eller genom
hans derunder inträffade död eller vid hans afskedstagande, understöd för deras vårdande
kommer att af allmänna medel lemnäs, i den mån för ändamålet anvisade anslag dertill
gifva tillgång, i den ordning 23 § närmare föreskrifver. Enligt författningens bokstaf
skulle ett sådant understöd vägras, om den person, hvarom fråga uppstår, vid sjelfva
afskedstagandet egde besparade tillgångar, om än han helt kort tid derefter hunnit förslösa
dem. Det synes likväl billigt, att understödet utgår, så vida inom en viss kortare
tid efter afskedstagandet behofvet deraf inträffar; och torde, i fråga om den tidsbestämmelse,
som i sådant hänseende vore lämpligast, i allmänhet antagas kunna, att den, som
icke ett fullt år, efter det han från sin förra tjenst erhållit afsked, mägtar försörja sig
Expeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers underd. Skrifvelse, JH 117. 31
sjelf, tidigare lagt granden till den belägenhet, han sålunda iråkar, och fördenskull vara
att anse lika med deni, som vid sjelfva afskedstagandet befinna sig i den ställning, att
det allmänna måste om deras underhåll draga försorg.
På grund häraf hafva Rikets Ständer, med anledning af ett framstäldt förslag till
ändring af ofvannämnde 14 § i Kongl. Förordningen den 13 Juli 1853, funnit sig böra i
underdånighet anhålla, att hvad samma § innehåller derom, att, då någon af manskapet
vid värfvade arméen eller flottan eller handtverkare eller arbetare vid Kronans varf eller
verkstäder vid afskedstagandet befinnes vara i behof af fattigvård, eller då hustru eller
barn till någon, som under tjenstetiden ingått äktenskap, vid hans afskedstagande faller
fattigvården till last, understöd för deras vårdande skall af allmänna medel lemnäs,
måtte ändras derhän, att dylikt understöd, under i öfrigt fastställda vilkor, tillkommer
vederbörande fattigvårdssamhälle, när behofvet af understöd för den, som från sådan
tjenst erhållit afsked, eller för hans hustru eller barn uppstår inom ett år efter hans
afskedstagande.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Juni 1866.
STOCKHOLM, tryckt hos A. Holmberg & Comp., 1866.
Expedition»-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118.
1
iU*o 118.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 21 Juni 186 6.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 21 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående vilkoreti för
bränvins tillverkning.
(Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allm. Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande N:o 1, Utlåtande N:o 7 samt Memorialer N:is 3 och 10 äfvensom Bevillnings-Utskottets
Memorial N:o 16.)
S. A. K.
/
Rikets Ständer, som fått emottaga E. K. Maj:ts nådiga Proposition af den 29
December 1865, angående ändringar i gällande förordning om vilkoren för bränvins
tillverkning, hafva, med föranledande såväl deraf, sorn af de i ämnet hos Rikets
Ständer förekomna framställningar och yttranden, fattat de beslut, som hårnedan
omförmålas.
§§ 2 och 4.
I högstberörda Proposition har E. K. Maj:t i nåder föreslagit, dels att brånvins
tillverkning, så framt ej högst vigtiga omständigheter föranledde dess inställande,
måtte få utöfvas under alla tider af året, dock att året indelades i 24 terminer,
hvilka toge sin början den 1 och 15 i hvarje månad klockan tolf på dagen och
räckte till nästa termins ingång, med de bestämmelser i afseende å sön- och helgedags
inträffande å nämnda dagar, som mom. 4 och 5 i § 2 af gällande brånvinstillverkningsförordning
innehölle, samt att af dessa terminer tillverkaren måtte få
välja hvilka och huru många han sjelf åstundade, med den inskränkning likväl, att
icke kortare tid i sender måtte till begagnande medgifvas, ån två terminer eller en
månad .såsom hittills, dels att stadgandet i 4 § rörande maximum af daglig tillverkning
måtte borttagas; men då brånvinsbrånningens frigörande, i afseende å tiden
för dess utöfning och beloppet af den dagliga tillverkningen, skulle hafva till påföljd
en alltför öfverdrifven såväl produktion som konsumtion af bränvin, hvarjemte
fabriker måhända uppstode, som, genom att under hela den tillåtna tiden fortsätta
handteringen och dervid använda utländsk spanmål, kunde betydligt nedtrycka
Bih. till B. St. Prat. 1865 A 1866. 10 Sami. 1 Afd. 13 TJdft. 1
2 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118.
priset på den Svenska, hafva Rikets Stander ansett de i förevarande hånseenden nu
gållande bestämmelser böra bibehållas oförändrade.
§§ 5 och 41.
Då Rikets Ständer funnit det i 5:te § intagna stadgande, att på samma egendom
å landet eller gård eller lågenhet å stads område bränvin icke samtidigt får
tillverkas i flera ån ett bränneri, ej heller i samma bränneri flera ån en redskap
finnas, numera icke vara erforderligt, hafva Rikets Ständer af sådan anledning ansett
den nuvarande 5 § böra ur författningen utgå, i följd hvaraf jemväl de i 41 §
för dessa fall meddelade ansvarsbestämmelser blifvit uteslutna.
§ 6.
Vid det förhållande att en hvar, som vill utöfva brånvinstillverkning, år,
jemlikt 8 § i gållande författning, pligtig att, vid anmälan derom, äfven uppgifva
stället för tillverkningen, synes det i denna §:s 1 mom. intagna stadgande, att brånvinstillverkning,
hvartill jord berättigar, icke må annorstädes ån å samma jord utöfvas,
vara en helt och hållet öfverflödig inskränkning i tillverkarens rått att förlägga
sitt bränneri på den plats, som dertill kan vara mest lämplig, vare sig nu att
denna år belägen på hans eget eller någon annans område. Enahanda år äfven
förhållandet med föreskriften i 2:dra morn., att då flera till brånvinstillverkning berättigade
egare eller innehafvare af jord förena sig i bolag om brånvinstillverkning,
denna skall utöfvas å jord, tillhörande någon bland delegarne. Då Rikets Ständer
på grund häraf ansett berörda båda stadganden böra ur författningen utgå, skulle
således af förevarande § endast qvarstå föreskriften derom, att flera till brånvinstillverkning
berättigade egare eller innehafvare af i mantal satt eller särskildt skattlagd
jord må förena sig i bolag om brånvinstillverkning; men då denna föreskrift
lämpligare har sin plats i 1 §:s 1 morn., år densamma, under en något allmännare
form, der upptagen.
§§ 13, 14 och 39 (11, 12 och 37).
I den nådiga Propositionen har E. K Maj:t i samband med framlagdt förslag
om restitution af tillverkningsafgiften vid brånvins utförande till utrikes ort
ställt frågan om utvidgad frihet att bedrifva distilleringsrörelse samt i detta hänseende
föreslagit: att brånvinsdistillering må äfven å landet såsom särskild näring
under alla tider af året och med redskap af hvad storlek och beskaffenhet som helst
få utöfvas, dock under tillsyn af kontrollör, hvars arfvode hår, likasom i städerna,
skulle bestämmas af E. K. Maj:ts Befallningshafvande, men erläggas af distilleringsidkaren,
och hvilken kontrollör dessutom skulle på stället erhålla fri bostad och kost,
i likhet med hvad för brånnerikontrollören vore bestämdt; och hafva Rikets Ständer
funnit skäligt denna nådiga framställning bifalla.
I sammanhang härmed hafva Rikets Ständer, som ansett det kunna medföra
stora fördelar, om äfven lör den distillering, hvilken i samband med brånvinstillverkning
utöfvas, lemnades större frihet ån den, som år tillverkaren medgifven uti
13 § af nu gållande författning, åt stadgandet härom gifvit den förändrade lydelse,
bilagda förslag under § 11 utvisar.
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118.
3
§ 19 (17).
Beträffande beloppet af brånvinstillverkningsafgiften har E. K. Maj:t i den
nådiga Propositionen, af anförda skål, föreslagit, att Pikets Ständer måtte med 15
öre på kannan förhöja den för närvarande utgående afgiften för brånvinstillverkning
och således bestämma densamma till 75 öre kannan, brånvinet dervid beråknadt
till femtio procents styrka vid 15 graders värme efter Celsii thermometer. Det
har likväl synts Pikets Ständer kunna ined skål ifrågasättas, om det vore billigt
att, på samma gång genom förändrad tull-lagstiftning konsumtionsskatten nedsåttes
för en mängd artiklar, deribland äfven viner och dylikt, som af de förmögnare
förtåras, å andra sidan höja beskattningen i en rigtning, der den hufvudsakligast
drabbar de mindre bemedlade och således måste kännas mest tryckande; isynnerhet
då i betraktande tages, att den föreslagna tillökningen af 15 öre utgör en fjerdedel
af nuvarande afgift samt enligt beräkning skulle på ett år stiga till en summa af
2,100,000 Riksdaler. Derjemte torde ej böra förbises, att insmugglingen af Danskt
bränvin, hvilken, att döma af de å södra och vestra kusterna städse skeende beslagen,
måste antagas ega rum, onekligen skulle genom en sådan förhöjning erhålla
ytterligare uppmuntran, helst då för vinnande af rättighet att från Danska statskassan
tillgodonjuta drawback för bränvin, det icke år nödigt förete bevis derom,
att brånvinet å utländsk ort undergått laglig tullbehandling; och hafva Rikets
Stånder på dessa grunder ansett någon förhöjning i nuvarande afgift för brånvinstillverkning
icke böra ega rum.
§ 22 (20).
Rikets Ständer, som ansett det i 22 § af nu gällande förordning förekom
mande
stadgande om förhöjd beskattning för den del af öfverskottstillverkningen,
som med mer ån en tiondedel öfverstiger det anmälda beloppet, hvarken vara med
billighet öfverensstämmande eller af omständigheterna påkalladt, hafva af sädan anledning
funnit detta stadgande böra ur författningen uteslutas.
§ 23 (21).
I betraktande deraf, att öfverskottstillverkning öfver det fastställda maximum
år medgifven, hafva Rikets Ständer ansett att vid undertillverkning, äfven om denna
understiger minimum, motsvarande belopp af den erlagda afgiften må återbekommas,
dock med iakttagande af den inskränkning, som i afseende på återlyftning år i förevarande
§ i allmänhet stadgad, hvadan denna § erhållit den lydelse, förslaget ut
visar.
§ 25 (23).
Då en brån vinstillverkare otvifvelaktigt råkar i lika stor förlägenhet, om
brånneriredskapen förstöres eller väsendtligen skadas, som om en sådan olycka inträffar
med sjelfva bränneriet, har denna § blifvit i sådan syftning förändrad.
§ 28 (26).
Enär Rikets Ständer af det stora antal sökande, som vanligen anmäla sig
till kontrollörsbefattningar, dragit den slutsats, att någon nedsättning af nu bestämda
•i Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118.
arfvoden kunde vidtagas, utan att brist på duglige sökande derigenom skulle uppstå,
hafva Rikets Stånder funnit skäligt bestämma det arfvode, kontrollörer skola af
Staten erhålla, till minst fyra och högst sex Riksdaler om dagen.
§ 34 (32).
Enligt Rikets Ständer meddelad upplysning skall, vid bestämmandet af spritvarors
rymdmått, vågning i förening med profning både vara lättare att verkställa
ån den nu brukliga uppmätningen och erbjuda flera andra fördelar framför densamma,
emedan man då ej år beroende af varans vårmegrad, samt förvaringskärlen
ej behöfva ståndigt omjusteras, hvilket för närvarande förorsakar både besvär och
kostnader. Då dessutom vid tullbehandling af spritvaror, hvilka förut förtullats
efter den i varan ingående alkoholvigten, men numera efter kannemått, det förfaringssätt
år antaget, att varans rymdmått utrönes genom densammas vågning och
alkoholhaltens uppskattande förmedelst afprofning, för hvilka beräkningar särskilda,
af brånvinskontrollbyrån upprättade tabeller blifvit meddelade, samt genom iakttagande
af enahanda förfarings- och beråkningssått vid den inhemska brånvinstillverkningen
större noggrannhet lärer kunna tillvågabringas, hafva Rikets Ständer
ansett det till en början böra medgifvas tillverkaren att begagna hvilketdera förfaringssättet,
han önskar, hvarföre äfven vågning af bränvin blifvit i 32 § medgifven.
§ 61 (59).
Vid det förhållande att icke uti alla städer stadsfullmågtige finnas, hafva
Rikets Ständer ansett det i denna § förekommande uttryck: “stadsfullmågtige i stad'1
böra mot det mera allmänna: “vederbörande kommunalmyndighet i stad“ utbytas.
§ 67 (65).
Då uti denna § blifvit såsom allmän regel stadgadt, att vid beslag hos den,
sorn år berättigad att tillverka bränvin och sig dertill behörigen anmält, hvarken
panna må utbrytas eller någon del af redskapen honom fråntagas eller kan frän
tillverkningens fortsättande hindras, innan första domstol i målet dömt redskapen
förbruten, har det synts Rikets Ständer icke vara med billighet öfverensstämmande
att bland undantagen derifrån uppföra sådana fall som de, hvilka förefinnas under
mom. 1 och 4; hvadan, jemte uteslutande af mom. 4, Rikets Ständer åt mom. 1
gifvit den förändrade lydelse, förslaget utvisar.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 21 Juni 1866.
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 11H.
5
Förslag
tili
Förordning
angående vilkoren för b milvius tillverkning.
Art. 1.
Om rättighet till bränvinstillverkning och tiden för dess utöfning.
§ 1.
Bränvin må tillverkas af en hvar, som år behörig att idka fabriksrörelse, eller
ock eger eller innehar i mantal satt eller särskildt skattlagd jord; och må flera till
bränvinstillverkning berättigade förena sig i bolag för bedrifvande af sådan tillverkning.
Öfverståthållare, underståthållare, landshöfding, landssekreterare, landskamererare,
kronofogde, länsman, lands- och stadsfiskal, polistjensteman, domare på landet,
borgmästare eller annan magistratsperson i stad, ecklesiastik embets- eller tjensteman,
kyrkobetjent, folkskolelärare, i tjenst varande läkare, brännerikontrollör eller tillsyningsman,
så ock i allmänhet embets- eller tjensteman, som till följd af sin befattning
kan komma att deltaga i beslut om bränvinstillverkning eller kontroll derå,
må dock icke befatta sig med dylik tillverkning.
A ecklesiastika, civila och militära boställen, så ock å annan Kronans jord,
som ej med stadgad åborätt besittes, vare bränvinstillverkning förbjuden; dock varde
den, sorn å den tid, Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 18 Januari 1855, angående
vilkoren för bränvinstillverkning, kungjordes, på grund af kontrakt med Kronan,
vederbörande myndighet, korporation eller boställsinnehafvare, såsom brukare
eller arrendator sådan jord innehade, för sin person bibehållen vid tillåtelsen att
tillverka bränvin, på sått om jordinnehafvare stadgadt år, likväl:' icke i något fall
längre ån samma kontrakt gäller.
§ 2-
Bränvinstillverkning skall, så framt ej högst vigtiga omständigheter föranleda
dess inställande, vara tillåten under följande terminer, nemligen:
6
Expeditions- Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N.-o 118.
från den 15 Januari klockan 12 på dagen till den 15 Februari vid samma timme;
* „ 15 Februari „ „ „ „ ,, 15 Mars „
„ 15 Mars „ „ „ „ „ 15 April „ „ *
„ „ 15 Oktober „ „ „ „ 15 November „
„ „ 1 November „ „ s 1 December „ „ „
„ „ 15 November „ „ „ » „ „ 15 December „ „ „
Brånvinstillverkare ege att under en, en och en half, två, två och en half,
eller tre af ofvannämnda terminer handteringen utöfva; dock icke under kortare tid,
ån en termin i sender.
Brånvinstillverkning eller mäskberedning dertill vare likväl ej medgifven från
klockan 10 om aftonen näst före sön- eller helgedag till klockan 10 om aftonen å
sådan dag.
År den dag, då termin eller halftermin, der anmälan skett om tillverkning
under sistnämnda tid, enligt hvad ofvan stadgadt år, skulle börjas, sön- eller helgedag,
må brånvinstillverkning icke företagas förrän å nästa söcknedag klockan 12
på dagen. Ä
Infaller termins eller sådan halftermins slutdag å sön- eller helgedag, upphöre
rättigheten att tillverka bränvin å nästföregående söcknedag klockan 12 på
jen.
§ 3.
För brånvinstillverkning får begagnas redskap af hvilken storlek och beskaffenhet
som helst, med de inskränkningar allenast, som, för kontrollens handhafvande,
finnas i denna författning stadgade.
§ 4.
Den högsta tillverkning på dygn, för hvilken anmälan får ske, vare 1,000
kannor, och den minsta 300 kannor, det tillverkade brånvinet beråknadt efter 50
procents styrka vid 15 graders värme efter Celsii thermometer, allt räknadt i medeltal
under termin eller anmäld halftermin.
§ 5.
Den, som vill tillverka bränvin, utan att genom jords innehafvande vara
dertill behörig, gore derom ansökning, om han å landet bor, hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i lånet och, om han i stad år boende, hos magistraten. Vid ansökningen
foges bevis, som hans behörighet styrker. Derest sökanden finnes vara till
handteringens utöfning behörig, varde tillståndsbref för honom utfårdadt.
Besvär i sådan fråga anföres öfver magistrats beslut hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
inom fjorton dagar och öfver Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
beslut i underdånighet hos Kongl. Maj:t i Dess civil-departements expedition inom
trettio dagar efter delfåendet af beslutet.
§ 6.
Brånvinstillverkning skall, minst trettio dagar före den termin, under hvilken
tillverkaren vill handteringen företaga, hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skrift
-
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118. 7
ligen anmälas, hvarvid uppgifvas tid och ställe för tillverkningen jemte beloppet
deraf. Vid anmålningsskriften foges antingen tillståndsbref, som i § 5 omförmåles,
eller ock bevis, att tillverkaren eger eller innehar särskilt skattlagd jord. Af bolag
tillämnad tillverkning skall anmälas af någon bland bolagsmännen med uppgift på
samtlige délegarne i bolaget. Vill någon för en och en half, två, två och en half
eller tre terminer sig på en gång anmäla, håfve dertill rätt. Finner Kongl. Maj:ts
Befallninghafvande hinder för handteringens utöfning icke möta, utförde derom för
tillverkaren bevis, innefattande tillika uppgift på beloppet af den afgift, som för den
ifrågavarande tillverkningen utgå bör.
§ 7.
Vill den, som till brånvinstillverkning under en termin sig angifvit, sedermera
tillverkningen under en half, en hel, en och en half eller två derpå omedelbarligen
följande terminer fortsätta, eller vill den, som för två terminers tillverkning
sig angifvit, under ytterligare en half eller hel termin densamma omedelbarligen
fortsätta, eller vill någon, efter att hafva för tillverkning af ett visst belopp
sig angifvit, densamma för en, en och en half, två, två och en half eller tre terminer
utvidga; gore derom, minst fjorton dagar före den tid, fortsättningen eller utvidgningen
afser, skriftlig anmälan hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som öfver
sådan anmälan utförde bevis, innefattande tillika uppgift å den fyllnad i tillverkningsafgift,
som erläggas bör. Vill han åter från tillverkningen afstå, eller uppgifven
tillverkningstid inskränka, eller uppgifvet tillverkningsbelopp minska; anmåle
det hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande minst fjorton dagar före den tid, afsågelsen
eller inskränkningen afser, i hvilket fall han må åtnjuta befrielse från motsvarande
tillverkningsafgift, så framt inskränkningen ej strider mot hvad i §§ 2 och 4
hår ofvan stadgadt år.
§ 8.
Öfver anmälningar och uppgifter, som, enligt §§ 6 och 7 till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande inkomma, låte han erforderliga förteckningar, för kontroll och
eftersyn, tillställas vederbörande kronobetjente samt öfverkontrollörer och tillsyningsmån.
Kronobetjent skall af förteckning, som honom tillstålles, låta, inom 8 dagar
från emottagandet, i sitt distrikt anslå afskrift i sockenstuga eller, der sådan ej finnes,
å annat lämpligt ställe i socknen.
§ 9.
1 sammanhang med pressjåstberedning får brånvinstillverkning icke utöfvas
af annan ån den, som till den sednare berättigad år, eller under annan tid eller
med andra vilkor, ån som för brånvinstillverkning i allmänhet stadgade åro.
§ 10.
Vid åttikeberedning eller annan fabrikation får brånvinstillverkningsredskap
icke begagnas af den, som ej till brånvinstillverkning berättigad år, eiler under
andra vilkor, ån som för brånvinstillverkning gällande åro.
8 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118.
Art. II.
Om bränvin# distillering oell rening.
§ Il
Vill
någon under den tid då han till brånvinstillverkning år berättigad, med
den för nämnda tillverkning begagnade eller annan redskap distillera det af honom
tillverkade bränvin, må sådant ske utan särskild afgift, dock under tillsyn af
kontrollör,
§ 12.
Brånvinsdistillering må dessutom såsom sårskild näring, under alla tider af
året, kunna utöfvas med redskap af hvilken storlek och beskaffenhet som helst.
Ansökan om sådan distilleringsrått göres å landet hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
och i stad hos magistraten, som, då tillstånd dertill meddelas, skall
hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande derom genast göra anmälan.
§ 13-
Den, som vunnit rättighet till distillering enligt nästföregående §, skall, minst
fjorton dagar före hvarje gång han distillering företager, sådant hos Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande skriftligen anmäla och uppgifva den tid, hvarunder, och det
ställe, hvarest han vill distilleringen utöfva, äfvensom distilleringsredskapens beskaffenhet.
Ofver sådan anmälan meddele Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bevis,
innehållande underrättelse om beloppet af den särskilda afgift, som, enligt § 25,
skall af distilleringsidkare förskottsvis erläggas.
§ 14.
Distillering af bränvin vare ej medgifven från klockan 10 om aftonen nåst
före sön- eller helgedag, till klockan 10 om aftonen å sådan dag.
§ 15-
Kongl, mynt- och kontrollverken, vetenskapsakademien, akademierne i Upsala
och Lund, artilleriläroverket å Marieberg, Carolinska, farmaceutiska och teknologiska
instituten, bergsskolorna i Falun och Philipstad, veterinår-inråttningarne i Stockholm
och Skara, så ock samtliga allmänna tekniska elementarskolor i riket, må för
egna behof distilleringsredskap utan afgift begagna.
Likaså ege apothekare att för farmaceutiska behof utan afgift nyttja två
distilleringspannor, en af högst tjugu och en af högst tolf kannors rymd. Skulle
på något ställe apotheksrörelsen göra flera pannors begagnande nödigt, må ansökning
derom hos Kongl. Maj:t ske.
De
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118. 9
De i denna § omnämnda distillerings-redskap få ej med rektifikations-apparat
vara försedde.
Redskap, som af apothekare för farmaceutiska behof begagnas, skall vara af
vederbörande justerare mått och stämplad.
§ 16.
Brånvins rening vare en hvar afgiftsfritt tillåten, då den sker utan eld eller
ånga.
Art. III.
Om afgift för bränvinstillverkning och distillering.
§ 17.
/
Afgiften för bränvinstillverkning utgår med 60 öre för hvarje tillverkad
kanna, brånvinet uppmått under kontrollörs tillsyn samt beråknadt till den styrka,
som uti § 4 omförmåles.
§ 18.
Afgift för bränvinstillverkning erlägges förskottsvis för half tillverkningstermin
i sender, med hälften af den för hel termin belöpande afgift. Vill tillverkare
på en gång erlägga afgift för hel termin, eller förskottsvis nedsätta penningar
till gäldande af afgift för en möjligen blifvande öfverskottstillverkning, vare dertill
berättigad.
§ 19.
Afgift för bränvinstillverkning erlägges i landtrånteriet. Dervid företes Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes i §§ 6 och 7 omförmålda bevis.
§ 20.
Öfverskottstillverkning, som med mer ån en femtedel öfverstiger det anmälda
beloppet, vare förbjuden.
Tillverkare vare pligtig, att för sådant öfverskott, derför afgift icke blifvit,
såsom i § 18 sågs, förskottsvis nedsatt, inom åtta dagar efter terminens eller halfterminens
utgång till landtrånteriet inbetala den derå belöpande afgift, efter uträkning,
som landskontoret meddelar, då med brånnerikontrollörens skriftliga intyg
styrkes, till hvad belopp nämnda öfverskott uppgått.
Detta skall, intill dess afgiften derför blifvit gulden, uti särskildt säkert rum
å det ställe, der tillverkningen skett, under kontrollörens lås förvaras. Då kontrollören,
efter det brånvinstillverkningen eller distilleringen blifvit afslutad, från bränneriet
afreser, skall nyckeln till ifrågavarande lås, förseglad med kontrollörens och
brånvinstillverkarens sigiller, mot qvitto aflemnas till den sistnämnde och kronobeBih.
till R. St. Prot. 1865 & 1866. 10 Sami. 1 Afd. 15 Haft. 2
10 Exp ed i ti ons- U Is leo/le Is Förs Ing till anderd. Skrifvelse, N:o 118.
tjenten i orten om förhållandet skriftligen underråttas; egande denne kronobetjent
sedermera att i närvaro af brånvinstillverkaren förseglingen bryta och brånvinet
utlemna, så snart behörigt qvitto å tillverkningsafgiften företes. I ersättning för
sistnämnde åtgärd eget kronobetjent att af brånvinstillverkaren åtnjuta ett arfvode
af Tre R:dr.
§ 21.
I fall åter under termin eller anmäld halftermin tillverkning ej skulle uppgå
till det belopp, hvarför afgift blifvit erlagd, ege brånvinstillverkare, att, då ett såsådant
förhållande med brånnerikontrollörens iittyg hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
styrkes, återlyfta så stor del af den erlagda afgiften, som mot minskningen
i hans tillverkning svarar; dock må hvad han sålunda återlyfta får ej öfverstiga en
femtedel af den erlagda afgiften.
Brånvinstillverkaren skall inom trettio dagar efter terminens eller halfterminens
utgång sig hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till återlyftningen anmäla,
vid förlust af rättigheten dertill.
§ 22.
Försummar någon att, i den ordning § 18 föreskrifver, erlägga afgift för anmäld
brånvinstillverkning, varde, ändock han handteringen ej utöfvar, den oguldna
afgiften hos honom ofördröjligen utmätt.
Förrän qvitto å behörigen erlagd afgift blifvit inför brånnerikontrollören företedt,
må brånvinstillverkning ej utöfva».
§ 23.
Om bränneri eller brånneriredskap genom vådeld eller annan olyckshändelse
förstöres eller väsendtligen skadas, må i förhållande till tiden, hvarunder brånvinstillverkning
måst till följd deraf inställas, afkortning eller återbäring af brånvinstillverkningsafgiften
beviljas. Om sådan afkortning eller återbäring må ansökning,
åtföljd af undersökningshandlingar om olyckshändelsens tillkomst och förloppet dervid,
ingifvas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, hvilken ansökningen pröfvar,
och sitt beslut Kongl. Majrts och Rikets Kammarrätt underställer.
§ 24.
Skulle brånvinstillverkning under någon tid varda af Kongl. Maj:t inställd,
ege tillverkare att återfå den tillverkningsafgift, han för sådan tid förskottsvis erlagt.
§ 25.
Den, som distillering såsom särskild näring enligt § 12 utöfvar, skall, utom
den för fabriksrörelse bestämda bevillning, erlägga en afgift, motsvarande det arfvode,
som efter § 37 till tillsyningsman utgår.
Sistnämnda afgift bör för den anmälda tiden, innan distillering företages,
nedsättas i landtränteriet.
Ex/ieiti tiona- U Isko Ht-Is Förslag lill underd. Skrifvelse, i\:o 118.
11
Art IV.
Om tillsyn, vid bränvinstillverkning och distillering.
§ 26.
Vid hvarje brånneri skall, då bränvin der tillverkas eller enligt § 11 distilleras,
vara anställd en edsvuren kontrollör, der ej flera sådana brånnerier kunna
under uppsigt af en gemensam kontrollör ställas. Denne kontrollör, som antages
särskildt för hvarje termin eller anmäld halftermin, hvarunder bränvinstillverkning
år tillåten, erhåller under tiden af Staten arfvode med minst Fyra R:dr och högst
Sex R:dr om dagen, och af brånvinstillverkaren, utan ersättning, kost och ett eget,
möbleradt, eldadt och städadt boningsrum å det ställe, der brånvinstillverkningen
eller distilleringen utöfvas.
Kontrollör förordnas af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som äfven bestämmer
hans resekostnadsersåttning och arfvode, hvarvid, med iakttagande af hvad i
nästföregående mom år stadgadt, bör tagas i betraktande brånneriets större eller
mindre betydenhet, samt den olika omfattningen eller besvärligheten af kontrollörens
tillsyn.
§ 27.
Finner kontrollör vid det under hans uppsigt ställda brånneri någon afvikelse
från denna författning vara begången; gifve ofördröjligen sådant tillkänna hos allmän
åklagare, hvilken skall afvikelsen åtala.
§ 28.
De sålunda anställde kontrollörer lyda under öfver kontrollörer, hvilka skola
hålla allmän tillsyn öfver författningens efterlefnad. Öfverkontrollör lyde under
chefen för den vid Kongl. Ma.j:ts Civildepartement inrättade brånvinskontrollbyrå.
Öfverkontrollörer, till erforderligt antal, förordnas af Kongl. Majit och åtnjute
det arfvode samt den skjuts- och traktamentsersåttning, som i särskildt utfärdad
ordningsstadga för brånvinsbrånnerierna år bestämd.
O o
§ 29.
Öfverkontrollörer och kontrollörer ställe sig till noggrann efterrättelse de
föreskrifter, som i ordningsstadgan åro meddelade.
§ 30.
I hvarje brånneri skall finnas en sprithållare, uti hvilken, vid brånvinstillverkning,
spriten, brånvinet eller lanken, genom ett rör från imkylaren omedelbarligen
inledes. Sprithållaren skall vara stående i särskildt, säkert rum. Den bör
vara fullkomligt tåt, enkel och fristående, så att, genom besigtning å dess botten
och sidor, med lätthet kan utrönas, att hemlig afledning ej finnes, och skall vara
12 Expeditions- Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118.
af den storlek, att deri rymmes minst ett dygns tillverkning, samt inråttad med tätt
slutande och med lås försedt lock.
Yid brånneriet skall brånvinstillverkaren hålla en efter fastståldt formulär
upprättad anteckningsbok, utvisande beloppet af såväl de sädesslag, jordfrukter och
andra ämnen, hvilka till brånvinstillverkningen användas, som det bränvin, deraf
erhålles.
Brånvinstillverkare ställe sig derjemte till efterrättelse, hvad ofvannämnda
ordningsstadga om hans åligganden innehåller, samt de föreskrifter, kontrollören i
enlighet med densamma meddelar.
§ 31.
Någon annan afledning för sprit, bränvin eller lank från imkylaren, ån genom
det i § 30 omnämnda, till sprithållaren gående, afloppsrör, får ej finnas; och
skall detta rör, hvarå dels ett eller två afledningsrör för luften och dels en så kallad
lykta må vara tillåtna, så inråttas, att hemliga öppningar icke kunna derå anbringas.
För öfrigt må hvarken de från pannan till imkylaren ledande rörgångar,
eller lankrum och bäcken, der sådane finnas, vara försedde med någon öppning,
hvarigenom sprit, bränvin eller lank kan uttappas, såvida öppningen ej sättes i
omedelbar förbindelse med förstberörda afloppsrör eller med panna. De närmare
föreskrifter, sorn åro nödiga med hänseende till i denna § omförmålda delar af redskapen,
fastställer ordningsstadgan.
§ 32.
Allt bränvin skall på tillverkningsstället mätas eller vågas och derjemte profvas,
på sått ordningsstadgan bestämmer. Den dervid behöfliga handräckning lemnäs
af brånvinstillverkaren, som ock år skyldig tillhandahålla nödige, vederbörligen justerade
och krönta inålkårl eller våg och vigter jemte annan för uppmätningen eller
vågningen erforderlig redskap.
Hvad i denna förordning år stadgadt om mätning af bränvin, gålle äfven
om vågning deraf.
§ 33.
Då bränvin uppmåtes och profvas af den i brånneriet anställde kontrollör,
skall, såsom vittne, närvara en i orten boende trovärdig och skrifkunnig person,
som brån vinstillverkning icke utöfvar. Sådant vittne utses särskildt för hvarje
termin eller anmäld halftermin, i stad af stadsfullmågtige, eller, der sådana ^ ej finnas,
allmän rådstufva och på landet af kommunalnämnd, som dervid tillika bestämmer
det dagtraktamente inom hår nedan angifna grånsor, hvilket vittne eger
uppbära.
I fall antingen vittne icke våljes eller valdt vittne uteblifver, ege kontrollören
att annan lämplig person till vittne kalla.
Vittne bestyrke, under edlig förpligtelse, rigtigheten af kontrollörens protokoll,
i hvad det angår brånvinets uppmätta kannebelopp samt utrönta vårmegrad
och styrka.
I afseende på tiden för vittnets närvaro och biträde vid brånneriet ställe sig
vittnet till efterrättelse hvad ordningsstadgan derom innehåller, och de föreskrifter,
kontrollören i enlighet med densamma meddelar.
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118. 13
Vid förrättning i bränneri tillkomme vittne i dagtraktamente minst En och
högst Två Riksdaler.
Vid brånvins uppmätning och profning ege, efter derom erhållen underrättelse,
brånvinstillverkare, sjelf eller genom ombud, vara tillstädes; men förrättningen
må, för hans uteblifvande, icke inställas.
§ 34.
Om, för lättad kontroll vid brån vinstillverkning, Kongl. Majit skulle finna
för godt förordna, att särskilda instrument för brånvinets mätning och profning skola
å redskapen anbringas, vare brånvinstillverkare skyldige att, på egen bekostnad,
sådana instrument anskaffa och underhålla.
§ 35.
Uppstår emellan brånvinstillverkare och kontrollör tvist om uppmätt brånvins
styrka, insändes deraf, under bådas försegling, prof till Kongl. Majits Befallningshafvande,
som, efter det sakkunnig person undersökt profvet och skriftligt yttrande
derom afgifvit, afgör tvisten genom beslut, som ej öfverklagas må. Den, som tvisten
tappar, skall gälda så vål den af undersökningen uppkommande kostnad, som vederpartens
utgifter och besvär.
§ 36.
Brånvinstillverkning eller distillering må ej företagas, innan bränneriet blifvit
af vederbörande kontrollör besigtigadt och befunnet icke vara annorlunda inråttadt,
ån denna författning och ordningsstadgan medgifva. Sådan besigtning bör anställas,
innan tiden för brån vinstillverkningen infaller. Varder besigtningen af kontrollör
fördröjd, förhålles som i ordningsstadgan föreskrifves. Vid besigtningen skall kontrollören
öfver bränneriet upprätta beskrifning i tre exemplar. Dessa skola af honom
och brånvinstillverkaren undertecknas. Ett exemplar insändes till Kongl.
Majits Befallningshafvande; och skola kontrollören och brånvinstillverkaren ett
hvardera till sige taga.
• »i
Då redskap i bränneri ombytes eller förändras, skall kontrollören likaledes,
innan brånvinstillverkning eller distillering der företagas må, öfver de verkställda
föråndringarne upprätta en beskrifning i tre exemplar, hvarmed förfares på enahanda
sått, som ofvan stadgadt år.
§ 37.
Kongl. Majits Befallningshafvande förordne behöfligt antal personer, att hafva
tillsyn vid distillering, som enligt § 12 utöfvas, och beståmme hvilka distilleringsverk
under hvarderas tillsyn ställas må, äfvensom huru mycket tillsyningsman bör
i arfvode erhålla för hvart distilleringsverk, som år under hans uppsigt, hvilket arfvode
genom Kongl. Majits Befallningshafvandes försorg i behörig ordning utbetalas
af de för sådant ändamål utaf distilleringsverkets innehafvare uti landtrånteriet insatte
medel.
År distilleringsverk beläget å landet, skall tillsyningsmannen dessutom af
verkets innehafvare, utan ersättning, erhålla kost och ett eget, möbleradt, eldadt och
städadt boningsrum å det ställe, der distilleringen utöfvas.
14 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118.
Art. V.
Om ansvar för öfverträdelser af författningens föreskrifter.
§ 38.
Den, som tillverkar bränvin, utan att anmälan dertill skett, eller under tid,
då brånvinstillverkning ej år tillåten, gålde tillverkningsafgift och bote, för lönbränning,
första gången ett med afgiften lika belopp och andra gången dubbelt.
Den, som andra gången med sådan förbrytelse betrådes, håfve derjemte förverkat
rättighet att bränvin tillverka. Skulle han ytterligare blifva dermed beträdd, erlågge
afgift såsom för loflig tillverkning och böta fyra gånger afgiftens belopp.
Missbrukas till oloflig b rå n v i n s ti 11 verk n i n g sådan distilleringsråttighet, som enligt
§ 12 utöfvas får, ansvare såsom för lönbrånning, och vare rättigheten förlustig.
Har lönbrånning skett med enkel, omedelbarligen med eld drifven redskap,
varde afgiften beräknad efter redskapens afverkningsförmåga, som skall antagas under
dygn uppgå till fyra gånger pannans rymd. Kan redskapens storlek icke utrönas,
bestämmes afgiften efter 100 kannors tillverkning under dygn. Ar tillverkningen
utöfvad med mera sammansatt eller medelst ånga drifven redskap, beräknas
afgiften för det belopp, som, efter hvad utredas kan, tillverkadt blifvit, dock för
minst 300 kannor på dygnet. I begge dessa fall skall afgiften utgå för minst en
termin; men har tillverkningen blifvit utöfvad in på andra terminen, utgöres afgift
för två terminer; in på tredje terminen, för tre terminer; o. s. v.
§ 39.
Tillverkar någon bränvin å annat ställe, ån han uppgifvit; böte från och
med 100 till och med 1,000 R:dr.
§ 40.
Uti de i §§ 38 och 39 omförmålda fall af oloflig brånvinstillverkning vare
de vid förbrytelsen nyttjado redskap, det i bränneriet samt dertill hörande förvaringsrum
vid beslagstillfållet befintliga bränvin och de kärl, hvari det förvaras, förbrutna.
Kan det styrkas, att någon del af brånvinet år lofligen tillverkadt; vare
dock sådan del icke förbruten.
§ 41.
Den, som vid brånvinstillverkning från mätning till beskattning undansnillar
något af det bränvin, som tillverkas, eller för sådant ändamål begagnar tillverkningsredskap
eller sprithållare med dold öppning eller afledning, hvarigenom bränvin
kan lönligen uttagas, eller på något annat sått försnillar den afgift, som för
tillverkningen erläggas bör, eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager
lås, som kontrollör åsatt till förekommande af det tillverkade brånvinets lönliga
uttagande, straffes med böter från och med 500 till och med 1,500 R:dr, gålde
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118. 15
den tillverkningsafgift, som för det undansnillade brånvinet sig belöper, och håfve
förbrutit redskapen, det i bränneriet samt dertill hörande förvaringsrum vid beslagstillfållet
befintliga bränvin och dc kärl, hvari det förvaras.
§ 42.
Till redskap, sorn enligt § 40 eller 41 år förbruten, räknas hvarje i bränneri
för kokning, måskberedning, jäsning och brånning inrättad redskap, äfvensom sprithållare.
§ 43.
Om den, som tillverkar bränvin, dervid under en termin eller anmäld halfterinin
öfverskrider den största tillverkning § 20 medgifver; håfve han förbrutit det
överskjutande beloppet, erlågge derför afgift enligt § 17 och bote första gången ett
med atgiften lika belopp, andra gången afgiftens dubbla belopp, samt derefter vid
hvarje ny sådan öfverträdelse fyra gånger afgiften.
§ 44.
Distillerar den bränvin, som till distillering icke år berättigad, eller verkställer
någon distillering under tid, då sådan icke år för honom tillåten, eller utöfvas distilleringprått,
som på § 11 grundad år, under tid, hvarför anmälan till brånvinstillverkning
ej skett eller tillverkningsafgift ej blifvit erlagd, eller varder sådan distillering,
hvilken enligt § 12 idkas såsom särskild näring, utöfvad under tid, hvarför
anmälan till distilleringen ej skett, eller innan afgift, motsvarande bestämdt arfvode
åt tillsyningsmannen, blifvit i landtrånteriet erlagd; bote den, som distillering sålunda
olofligen utöfvar eller olagligen förfar, från och med 100 till och med 1,000 R:dr.
Den, som till distillering, hvilken på grund af § 12 utöfvas, använder redskap
af annan beskaffenhet, ån han uppgifvit och till begagnande hvaraf han år
berättigad, bote från och med 20 till och med 200 R:dr.
§ 45.
Apothekare, som för farmaceutiska behof nyttjar oståmplad redskap eller distilleringspanna
af större rymd, ån medgifven år, eller distilleringspannor utöfver tilllåt.
et antal, bote från och med 20 till och med 200 R:dr.
Använder apothekare panna med rektifikationsapparat, bote såsom i § 44
mom. 1 sågs.
§ 46.
Utöfvar någon anmäld brånvinstillverkning utan att inför kontrollören hafva
företett vederbörligt qvitto å enligt §§ 18 och 19 förskottsvis erlagd tillverkningsafgift,
bote lör hvar dag sådant sker ett belopp motsvarande tillverkningsafgiften
för en dag.
Öfvertråder brånvinstillverkare det förbud, som i mom. 3 af § 2 gifvet år
mot brånvinstillverkning eller måskberedning från klockan 10 om aftonen'näst före
son- eller helgedag till klockan 10 om aftonen a sådan dag; gålde, för hvarje gång
16 Expeditions- Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse, N:o 118.
sådant aker, den tillverkningsafgift, som mot en dag svarar, och bote ett med afgiften
lika belopp.
Verkstålles annat till bränneri hörande arbete, utom tillsyn vid malt- eller
jåstberedning, emellan klockan 8 på morgonen och klockan 5 om aftonen å sön -  eller helgedag, eller öfvertrådes förbud, som i § 14 gifvet år; bote brånvinstillverkare
eller distilleringsidkare från och med 5 till och med 50 R:dr.
Vid de förbrytelser, som nu sagde åro, vare så vål brånvinstillverkaren eller
distilleringsidkaren, som de arbetare, hvilka honom bitrådt, underkastade ansvar för
sabbatsbrott, enligt allman lag.
§ 47.
För öfverträdelse af hvad i § 30, mom. 2 och 3 samt § 32, angående brånvinstillverkare,
stadgas, vare ansvaret böter från och med 20 till och med 200 R:dr;
för underlåtenhet att iakttaga föreskriften i § 68 botes från och med 5 till och
med 50 R:dr.
§ 48.
Vågrar man den, som i afseende å förbrytelser mot denna författning eger
undersökning anställa, tillträde till rum eller byggnad, der, enligt § 62, undersökning
ske må; bote från och med 100 till och med 1,000 R:dr.
§ 49.
Når förbrytelse mot denna författning åtalas, ansvare brånvinstillverkare eller
distilleringsidkare för hustrus, barns, tjenstefolks och vid bränneriet anställde arbetares
gerningar, i fall bötesansvar eller förlust af redskap eller tillverkad vara eller
kärl, hvari den förvaras, ifrågakommer, derest icke omständigheterna visa, att förbrytelsen
skett utan hans vetskap och vilja.
Redskap, tillverkad vara och kärl, hvari den förvaras, skola, fastån brånvinstillverkare
icke år egare deraf, förbrutna dömas, når förbrytelse, som sådan påföljd
medförer, år begången af brånneriets arrendator eller föreståndare, eller ock efter
arrendatorns eller föreståndarens föreskrift.
Då förbrytelse, som enligt denna förordning medförer förlust af redskap, tillverkad
vara eller kärl, hvari den förvaras, blifvit begången af annan ån dessas
egare, och denne sednare finnes vara berättigad att dem behålla, skall den brottslige
utgifva redskapens, varans eller kårlens värde.
§ 50.
Brånvinstillverkare eller distilleringsidkare, som åt den vid hans bränneri anställde
kontrollör eller tillsyningsman såsom gåfva något gifver eller erbjuder, bote
från och med 20 till och ined 200 R:dr. Kontrollör eller tillsyningsman, som gåfvan
mottager, vare lika ansvar underkastad och miste derjemte befattningen.
§ 51.
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118.
17
§ 51.
I
Skulle brännerikontrollör, eller den, hvilken tillsyn vid bränneri eller distilleringsverk
säsom tjenstepligt åligger, eller den, som år pligtig att förbrytelser mot
denna författning åtala, sjelf beträdas med oloflig brånvinstillverkning eller distillering,
eller att hafva främjat sådan förbrytelse eller tillverkares försnillning af den
afgift, han erlägga bör; varde dömd till fängelse eller straffarbete, från och med
sex månader till och med två år.
Visar någon, hvilken det åligger att tillsyn vid bränneri eller distilleringsverk
hålla, eller förbrytelser mot denna författning åtala, försummelse eller vårdslöshet
i dessa åligganden; varde antingen för alltid eller under viss tid från tjensten
eller befattningen skiljd, eller ock fålld till högst 200 R:drs böter.
§ 52.
Varder, till utrönande af förbrytelse mot denna författning, undersökning hos
någon anställd emellan klockan 9 om aftonen och klockan 5 om morgonen, men
sådan förbrytelse ej upptäckt; bote förråttningsmannen från och med 5 till och med
50 R:dr, der han ej finnes hafva till undersökningen giltig anledning haft.
Vägrar den, som undersökning i bränneri anställt, att betyg, som i § 63 sågs,
åt brånvinstillverkare genast utfärda; bote 15 R:dr.
§ 53.
Varder vid undersökning eller i anledning deraf förråttningsman våldförd,
eller för öfvar han sjelf våld i otrångdt mål; gånge dermed efter allmän lag.
§ 54.
Böter efter denna författning gånge i laga ordning af den brottsliges egendom
ut, så långt den räcker.
Saknas tillgång till böter, då skall hvad af böterna ej gåldas kunnat för den
sakfållde till fängelse förvandlas sålunda: att emot böter
till och med 15 R:dr svarar 1 vecka,
från 15 „ „ „ 40 „ „ 2 veckor,
» 40 t) • v 75 ,, 3 „
n 75 „ „ ,, 150 „ » 1 manad.
Gå de öfver 150 R:dr, då ökes straffet med 1 månads fängelse för det belopp, som
derutöfver uppgår till och med nästa 150-tal, så att
2 månaders fängelse svarar emot böter från 150 till och med 300 R:dr,
fl ,, „ ,, » n . » 300 „ „ „ 450 „
o. s. v. Ej må dock någon för bristande bötestillgång längre ån ett år i fängelse
hållas, ehvad belopp böterna må utgöra.
§ 55.
Då brånvinstillverkningsafgift jemte böter enligt denna förordning ådömda
blifvit, må, der tillgång till afgiften eller någon del deraf saknas, böterna ej kunna
Bih. till R. St. Prat. 1865 <$- 1866. 10 Sami. 1 Afd. 16 Haft. 3
18 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118.
med penningar gåldas, utan skall den sakfållde i stället undergå det straff, som
enligt § 54 mot böterna svarar.
§ 56.
Af böter, som enligt denna författning ådömas, samt värdet af brånneriredskap
och annan egendom, som förbruten anses, tillfälle två tredjedelar åklagaren och
en tredjedel den stads eller sockens fattigkassa, hvari den åtalade förbrytelsen år
begången. Finnes särskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel.
Efter anmälan af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, kommer att på Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning bero, huruvida i något fall åklagare eller tillsyningsman för
ådagalagdt nit vid efterspanande och beifrande af förbrytelser mot denna författning
gjort sig förtjent af någon särskild uppmuntran utöfver honom möjligen tillkommande
andel i ådömde böter samt redskap eller annat förbrutet gods.
Art. VI.
Föreskrifter i afseende ä författningens verkställighet.
§ 57.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hålle allvarlig hand öfver iakttagande af
hvad i denna författning stadgadt år.
§ 58.
Lands- och stadsfiskaler, krono-, stads- och polisbetjente, samt de personer,
hvilka särskildt förordnas att vaka öfver denna författnings efterlefnad, åligge att
förbrytelser mot densamma åtala.
I öfrigt eger en hvar rättighet att för sådane förbrytelser anställa åtal, dock
ej barn mot föräldrar, eller tjenstehjon, så långe de i tjensten åro, mot husbondefolk.
Då åtal anstålles af annan person ån den, som i morn. 1 af denna § nämnd
år, gifve han sin talan allmän åklagare tillkänna så tidigt, att denne må kunna
målets utförande öfvervara.
§ 59.
Kommunalnämnd å landet och vederbörande kommunalmyndighet i stad böra
egna synnerlig uppmärksamhet deråt, att förbrytelser mot denna förordning varda
till åtal angifna.
Tillträde till bränneri må derföre ej förvägras dem, eller den ledamot, de
bland sig utse att öfver bränneriet tillsyn hafva.
§ <50.
De i § 58 mom. 1 omförmålde allmänna åklagare och tillsyningsman ega
astålla undersökning af förbrytelser mot denna författning, äfvensom att verkålla
beslag.
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118.
19
§ 61.
Den, sorn förrättar undersökning, bör, för att tillgodonjuta det skydd, honom
dervid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig synbart bära påbjudet tjenstetecken,
eller, innan förrättningen företages, fullmakt eller förordnande uppvisa.
I orten boende eller känd krono- eller stadsbetjent vare likväl frikallad från
skyldigheten att sin behörighet sålunda styrka.
§ 62.
Undersökning må alla tider på dygnet anställas i bränneri, kök, brygg- och
bagarstuga, sä ock i annat rum eller byggnad, som kan begagnas för brånvinstillverkning
eller distillering.
Då vid undersökning någon förbrytelse ej upptäckes, vare för undersökningens
anställande förråttningsmannen icke underkastad ansvar, såvida ej undersökningen
blifvit företagen emellan klockan 9 om aftonen och klockan 5 om morgonen.
I sådant fall gånge som i § 52 sagdt år.
§ 63.
Har vid undersökning någon felaktighet ej funnits, vare undersökningsförråttare
pligtig att genast tillställa tillverkaren ett af tillstådesvarande vittnen bestyrkt
intyg om tidens längd, under hvilken tillverkaren varit af undersökningen
hindrad att bränvin tillverka. Detta betyg berättigar tillverkaren att hos Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande återlyfta en och en half gång den afgift, som mot samma
tid svarar.
§ 64.
Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i beslag tages,
eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon af hans husfolk, skall om
beslaget förut tillsågas.
§ 65.
Då beslag sker hos den, som år berättigad att tillverka bränvin och sig dertill
behörigen anmält, må hvarken panna utbrytas, cj heller någon del af tillverkningsredskap
honom fråntagas, eller han från tillverkningens fortsättande hindras,
innan förste domstol i målet dömt redskapen förbruten. Härifrån undantagas de fall,
l:o då tillverkare från mätning till beskattning undansnillar något af det tillverkade
brånvinet;
2:o då för sådant ändamål begagnas tillverkningsredskap eller sprithållare
med dold öppning eller afledning, hvarigenom bränvin kan lönligen uttagas;
3:o då tillverkare bryter försegling eller öppnar eller borttager lås som kontrollör
åsatt, till förekommande af det tillverkade brånvinets lönliga uttagande.
20
Expeditions-Utskottet» Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 118.
§ 66.
Redskap, som i beslag tages, skall, till förekommande af dess utbyte mot
annan, af beslagaren med särskild stämpel utmärkas, der ej redskapen vid beslaget
egaren fråntages, i hvilket fall den skall i allmänt förvar såttas.
§ 67.
Vid beslag skall, till säkerhet för de böter, som ådömas kunna, det i bränneriet
och dertill hörande förvaringsrum befintliga, lofligen tillverkade bränvin i
förvar tagas.
§ 68.
I bränneri skall under tid, då brån vinstill verkning eller distillering der verkställes,
städse vara i bevittnad afskrift anslaget vederbörandes bevis, att tillverkningsafgiften
för samma tid blifvit erlagd. Beviset bör derjemte i hufvudskrift vara
att tillgå, når dess uppvisande påfordras af brännerikontrollör eller den, hvilken
tillsyn vid bränneri såsom tjenstepligt eljest åligger, eller som år skyldig att förbrytelser
mot denna författning åtala.
Expeditions- Utskottet» Förslag till undei'd. Skrifvelse, N:o 119.
21
&:0 119.
Upplåst och godkändt ho» Ridd. och Adeln den 21 Juni 1866.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den ,21 — —
Bonde-Ståndet den 21 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om förändring i vissa delar
af Kongl. Förordningen den 18 December 1863, angående
vilkoren för försäljning af bränvin och andra
brända eller distillerade spirituösa drycker.
(Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allm. Besvärs- och Ekon.-Utsk. Bet.
N:o 5 och Utlåtande N:o 9).
S. A. K.
Rikets Ständer hafva, efter pröfning af åtskilliga vid innevarande riksdag
framställda anmärkningar emot Kongl. Förordningen den 18 December 1863, angående
vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa
drycker, funnit denna författning i nedanomförmålda delar erfordra förändring.
§ 5-
På grund deraf att, jemlikt Kongl. Förordningen angående utvidgad näringsfrihet
den 18 Juni 1864, särskildt tillstånd till handels idkande numera icke erfordras,
hafva Rikets Ständer utbytt nämnda, i denna § nu förekommande uttryck mot
orden: “särskild anmälan.“
§§ 8 och 10.
Då Bevillnings-stadgan i afseende å tiden för taxeringskomitéers sammanträden
endast föreskrifver, att vid bestämmandet deraf bör afses att de bemålda
komitéer åliggande taxeringsförråttningar före Juli månads utgång kunna vara
afslutade, hafva Rikets Ständer funnit nödigt uti förevarande §§ vidtaga den förändring,
att ur mom. 1 uteslutits orden: “före den 15 Juni", samt att i mom. 2 orden:
“före den 1 Juli" utbytts mot: “inom 14 dagar från det taxeringskomitéens förrättning
blifvit afslutad“; i sammanhang hvarmed äfven den i 10 § till Juli månads
utgång bestämda termin blifvit till Augusti månads utgång förändrad.
22
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 119.
§ 12.
Enär Rikets Ständer funnit den, enligt nu gällande författning, gåstgifverier
under vissa vilkor medgifna utskänkningsrått utgöra en mindro lämplig inskränkning
i de kommunerna i allmänhet tillerkända rättigheter i afseende å brånvinsförsåljningens
ordnande, äfvensom den omständigheten att vid den tid, då Kongl. Förordningen
af den 18 Januari 1855 blef till efterrättelse gällande, utskänkning vid ett
gästgifveri tillfälligtvis utöfvades, synts Rikets Ständer icke i och för sig utgöra
tillräckligt skål för ett undantag från de allmänna stadgandena angående vilkoren
för vinnande af utskånkningsråttighet, men rättvisa och billighet torde fordra, att de
gåstgifverier, hvilka vid nyssberörda tidpunkt egde laglig rättighet till utskänkning,
icke utan innehafvarens förvållande derifrån skiljas, hafva Rikets Ständer åt ifrågavarande
§ gifvit den förändrade lydelse, bilagda förslag utvisar.
§ 15.
Som den omständigheten, att en inom socknen förut utöfvad utskånkningsråttighet
upphört att vara gällande, synts Rikets Ständer icke böra föranleda till
afvikelse från den i § 14 för dylika rättigheters vinnande bestämda ordning, enligt
hvilken E. K. Maj:ts Befallningshafvande eger derom meddela beslut, samt det i allmänhet
måste anses fördelaktigt, att utskånkningsstållenas antal minskas, hafva Rikets
Ständer ansett 2 mom. af denna § böra ur författningen uteslutas.
§ 27.
I anledning af hos Rikets Ständer gjorda framställningar om vidtagande af
åtgärder till hämmande af den betydliga brånvinsförsåljning, som med stöd af medicinalförfattningarne
lärer å somliga apothek utöfvas, hvarigenom å vissa orter den
inskränkning i brånvinskonsumtionen, xom med utskånkningsstållenas indragning
åsyftats, skall blifvit väsendtligen motterkad, hafva Rikets Ständer ansett denna §
böra erhålla den förändrade lydelse, bilagda förslag utvisar; och få Rikets Ständer
i sammanhang härmed i underdånighet hemställa, att E. K. Maj:t måtte i nåder
täckas i afseende å midicinalförfattningarne låta vidtaga sådana förändringar, som
för vinnande af önskvärd enhet i lagstiftningen angående förevarande ämne må
finnas erforderliga.
§ 41.
Med afseende på så vål den nu gällande mildare förvandlingslagen, som det
upplysta förhållande, att böterna i denna § i allmänhet icke befunnits tillräckliga,
äfven i det mindre ofta förekommande fall, att den sakfållde egt tillgång till deras
gäldande, hafva Rikets Ständer funnit nödigt, att cn förändring häruti vidtages,
dervid likväl bötesbeloppen icke kunnat höjas så mycket, att de vid förvandling
gåfve samma fängelsestraff vid vatten och bröd, som förr enligt denna § ifrågakommo,
dels emedan en sådan förhöjning blifvit alltför betydlig och dels derföre
att högsta fängelsestraffet vid vatten och bröd numera år fastståldt till 20 dagar i
8tållet°för 28, hvadan äfven vid bestämmande af lägre grader utaf detta straff motsvarande
nedsättning bör iakttagas. På sådana grunder hafva Rikets Ständer beträffande
bötesbeloppen i denna § vidtagit de förändringar, förslaget utvisar.
Expeditions-UtsJcotkts Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 119.
23
Då något särskildt ansvar för sabbatsbrott nu mera icke ifrågakommer, utan
endast i 7 kap. 4 § Strafflagen år stadgadt, att om någon begår brott å sabbatstid,
den omständigheten skall såsom försvårande anses, hafva Rikets Ständer funnit de i
slutet af nu gällande 4 mom. i denna § förekommande ord: “utom det ansvar, som,
enligt allmän lag, bör för sabbatsbrott ådömas“ böra ur författningen uteslutas.
§ 42.
Sedan, jemlikt Kongl. Förordningen om utvidgad näringsfrihet den 18 Juni
1864, den, som vill idka handelsrörelse, eger derom endast göra anmälan, synes det
icke vidare vara lämpligt att såsom staaff bibehålla handelsrättighetens förlust, enär
det lärer vara en sålunda bestraffad obetaget att når som helst ånyo anmäla sig till
handels idkande; på grund hvaraf jemväl 2 mom. af denna § blifvit ur författningen
uteslutet.
§ 45.
I sammanhang med den förhöjning af de uti 41 § bestämda böter, Rikets
Ständer hår ofvan vidtagit, hafva Rikets Ständer, på förut anförda skål, ansett de
i denna §:s 1 mom. förekommande böter böra i lika mån förhöjas. Deremot hafva
Rikets Ständer funnit de förseelser, som omtalas så vål i 2:dra mom. af förevarande
§ som i 44 §, vara af lindrigare art ån de förut omförmålda, och på sådan grund
ansett ansvaret i sistnämnda begge lagrum böra blifva oföråndradt.
§ 46.
På de skål, som i fråga om 42 §:s 2 mom. blifvit anförda, böra äfven de i
denna § förekommande orden: “och bafve tredje gången dessutom sin handelsrättighet
förverkat “ ur förordningen utgå.
O O
§ 58.
Vid det förhållande, att icke uti alla städer stadsfullmågtige finnas, hafva
Rikets Ständer ansett ordet stadsfullmågtige böra mot: “vederbörande kommunalmyndighet“
utbytas.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 21 Juni 1866.
24 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 119.
Förslag
tili
Förordning,
angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller
distillcradr spirituösa drycker.
§ I
Bränvin
må ej till mindre belopp ån 15 kannor såljas af annan ån den, som
enligt § 2 eller 4 dertill berättigad år.
§ 2.
Den, som erhållit rättighet att idka minuthandel med bränvin, får ej sålja
mindre ån en half kanna.
§ 3.
Vid handel, som i förestående §§ omförmåles, må hvad såldt blifvit icke i
mindre belopp, ån det minsta, som i hvartdera fallet såljas må, utlemnas eller mellan
flera köpare fördelas: ej heller får något af det sålda å försäljningsstället förtåras.
§ 4.
Den, som erhållit rättighet att idka utskänkning af bränvin, må sålja huru
litet belopp som helst, och må detta å stället förtåras eller derifrån afhemtas.
Å utskånkningsstålle skall mat alltid vara att tillgå.
§5.
i
Utskänkning af bränvin må icke utöfvas af den, som idkar annan handel,
till hvars bedrifvande särskild anmälan erfordras.
Å landet utom köpingar vare lag samma för minuthandel med bränvin.
§ 6.
Rättighet till minuthandel med eller utskänkning af bränvin må ej tilldelas
annan ån den, som har god frejd, gjort sig känd för ordentlighet, kan försvarligt
skrifva och råkna samt pröfvas i öfrigt tjenlig vara.
Den
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 119. 25
Den, sora, enligt 2 moni. i § 1 af Kongl. Maj:ts nådiga Förordning angående
vilkoren för brånvinstillverkning, icke får med sådan sig befatta, äfvensom apothekare,
må ej tilldelas rättighet till minuthandel med eller utskänkning af bränvin.
§ 7.
I stad skall magistraten hvarje år inom första hälften af Maj för Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande uppgifva de källarmästare, vinskånkar, idkare af schweitzerirörelse,
traktörer och värdshusvärdar, hvilka å sin rörelse innehafva burskap, äfvensom
de näringsidkare, hvilka rättighet till sådan rörelse, som i denna författning
under minuthandel med eller utskänkning af bränvin förstås, blifvit förlänad för bestämd
tid, hvilken före ingången af nästa försåljningsår icke tilländalöper.
I sammanhang dermed, och sedan stadsfullmägtige eller, der sådana ej finnas,
allmän rådstufva hörde blifvit, skall magistraten till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
afgifva utlåtande, huruvida derjemte rättighet att då idka minuthandel med eller
utskänkning af bränvin må andra personer för högst tre år tilldelas och, i sådant fall,
föreslå försäljningsställenas antal, äfvensom i hvilken trakt af staden hvarje försäljningsställe
finnas må, i fall föreskrift jemväl i sistnämnda hänseende anses nödig.
Kongl. Maj:ts Befallninghafvande fatte derefter sitt beslut i ämnet och gifve det
magistraten tillkänna; dock må ej mot både magistraten och stadsfullmågtiges eller
allmän rådstufvas afstyrkande beslutas, att näringsidkare enligt 2 mom. antagas skola,
ej heller sådane näringsidkares antal bestämmas högre ån det, hvarom magistraten
och stadsfullmägtige eller allmän rådstufva åro ense.
§ 8.
För hvarje sådan näringsidkare, som i 1 mom. af § 7 omförmåld år, skall
årligen, så långe hans rättighet fortfar, den komité, som för bevillnings-taxering
satt år, beräkna det kannetal bränvin, sora må anses komma att af näringsidkaren
under det nästföljande försåljningsåret i staden föryttras, i fall han sin rått till
brånvinsförsåljning då fortfarande utöfvar.
Näringsidkare, som icke, inom fjorton dagar från det taxerings-komitéens förrättning
blifvit afslutad, sin rått till brånvinsförsåljning hos magistraten uppsagt,
vare underkastad den afgift, som bör under det näst följande försåljningsåret utgå
för det kannetal, hvilket i nu stadgad ordning blifvit bestämdt.
§ 9-
\ .
Burskap, som hädanefter meddelas, medföre ej rättighet till minuthandel med
eller utskänkning af bränvin.
§ io.
De i § 7 mom. 2 omförmålda försåljningsråttigheter, äfvensom de, hvilka
magistraten, sedan stadsfullmägtige eller, der sådana ej finnas, allmän rådstufva
blifvit hörde, finner skäligt låta, i uppsagda eller förverkade rättigheters ställe, under
nästföljande försåljningsår utöfvas, varde, innan Augusti månads utgång, af ma
Bih.
till It. St. Prot. 1865 $ 1866. 10 Sami. 1 Afd. 15 Iläft. 4
26 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 119.
gistraten på offentlig auktion utbjudna för den af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
jemlikt § 7 beståmda tid af högst tre år, åt den eller dem, som åtaga sig afgift för
högsta kannetal. Magistraten ege att, efter stadsfullmågtiges eller, der sådana ej
finnas, allmän rådstufvas hörande, bestämma, om flera rättigheter skola utbjudas
samfäldt i ett utrop eller hvarje rättighet särskildt. Auktionsanbuden pröfvas af
magistraten, som ege dem, med afseende ej mindre å de bjudandes behörighet och
tjenlighet, ån äfven å den erbjudna afgiftens belopp, antaga eller förkasta.
Bildar sig i stad bolag för öfvertagande af all den minuthandel med eller
all den utskänkning af bränvin, eller af beggedera, hvilken eljest skolat, enligt nästföregående
moment, på auktion derstädes utbjudas, må magistraten, sedan stadsfullmågtige
eller, der sådana ej finnas, allmän rådstufva hörde blifvit, härom med bolaget,
utan föregången auktion, sluta aftal för den af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
beståmda tid, hvilket aftal dock för att vara gällande skall Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes pröfning underställas. Härvid får dock afgiften ej bestämmas
lägre, ån sammanlagda beloppet skolat, enligt § 17, minst utgöra, i fall försåljningsråttigheterna
varit åt särskilda personer upplåtna.
§ 11.
Gästgifvare vare ej pligtig att bränvin till utskänkning hålla.
§ 12.
Gästgifveri å landet, hvilket, vid den tid, då Kongl. Maj:ts nådiga Förordning
den 18 Januari 1855, angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra
brända eller distillerade spirituösa drycker, biel till efterlefnad gällande, innehade
laglig utskånkningsråttighet och för hvilket densamma sedermera icke upphört, varde
vid rättigheten fortfarande bibehållet, intill dess densamma upphör genom uppsägning
eller förverkas. Fråga, huruvida gästgifveri vid ofvannämnda tid innehade
laglig utskånkningsråttighet, må endast af kommunal-nåmnden anhångiggöras; och
må emellertid innehafvaren af gästgifveriet utskänkningen fortfarande utöfva intilldess
frågan blifvit i laga ordning afgjord.
Hvarje år, så långe rättigheten varar, skall, innan bevillningstaxerings-komité
för socknen sammanträder, kommunal-nåmnden beräkna det kannetal bränvin, som
må anses komma att under det nästföljande försåljningsåret å gästgifveriet försäljas,
i fall utskånkningsråttigheten der fortfarande utöfvas. Taxerings-komitéen pröfve
beräkningen och beståmme det kannetal, för hvilket afgift skall erläggas.
Gästgifvare, som icke, inom en månad från det taxerings-komitéens förrättning
blifvit afslutad, hos kommunal-nåmnden uppsagt den rått till brånvinsutskånkning,
som gästgifveriet åtföljer, vare underkastad den afgift, som bör under det nästföljande
försåljningsåret utgå för det kannetal, hvilket i nu stadgad ordning blifvit
bestämdt.
Der gåstgifverihållning år mellan flere åboer fördelad, må utskånkningsråttighet
af dem icke samtidigt utöfvas, utan af hvardera endast under den tid, han gåstgifverihållningen
besörjer. Den, som vill sin andel i utskånkningsråttigheten uppsåga,
vare dertill berättigad, der uppsägning sker inom den tid, som i 3 mom. år
bestämd. Har uppsägning skett, gånge afgift ut endast för den eller de åboers
andel, hvilka vilja utskänkning fortfarande idka, och deltage i afgiften hvardera
Expeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse, N:o lid. 27
i förhållande till den tid, han utskånkningsråtten i förening med gåstgifverihållningen
utöfvar.
§ 13.
Öfyer beslut, som taxerings-koinité, jemlikt §§ 8 och 12, meddelar, i fråga
om beräkning af det kannetal bränvin, för hvilket minuthandels- eller utskånkningsafgift
erläggas skall, eger så vål den skattskyldige, som inom lånet varande
hushållningssällskap, stad, magistrat, socken eller kommunalnämnd att hos pröfningskomité
anföra besvär inom den tid och i den ordning, som för överklagande af
taxerings-komités beslut i allmänhet åro bestämda; äfvensom pröfnings-komité tillkommer
att, ehvad dylikt beslut blifvit öfverklagadt eller ej, deri vidtaga förändringar,
som finnas skäliga; och må vidare klagan öfver pröfnings-komités beslut,
i den ordning, Bevillningsförordningen i allmänhet bestämmer, fullföljas af dem,
hvilka öfver taxerings-komités beslut, enligt hvad hår ofvan sågs, ega besvär anföra.
Utan hinder af förd klagan skall försälj ningsafgiften utgå efter det af taxerings-komité
bestämda kannetal, intilldess ändring deri blifvit vidtagen genom beslut,
som vunnit laga kraft.
§ 14.
Vill någon väcka fråga, att annan utskänkning ån den, som kan gästgifveri
tillkomma, må i socken å landet idkas, gore derom framställning hos kommunalnämndens
ordförande före utgången af Mars det år, då försäljningen skall börjas.
Kommunal-nåmnden skall innan slutet af April deröfver afgifva yttrande och deri,
om bifall till utskänkningen för högst tre år tillstyrkes, utsätta den trakt, hvarinom
det må ske, hvarefter yttrandet öfverlemnas till ordföranden i kommunalstämman.
Denne inhemte, innan Maj månads utgång, på kommunalstämma, som blifvit två
söndagar å rad pålyst, socknemånnens utlåtande i ämnet. Yarder framställningen
af både kommunalnämnd och kommunalstämma ogillad, förfalle frågan. Har åter endera
eller begge bifall tillstyrkt, sånde, inom tre veckor från det kommunalstämma
blifvit hållen, ordföranden kommunalståmmo-protokollet och kommunal-nåmndena
yttrande, jemte eget utlåtande i ämnet, till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande in.
lvongl. Maj:ts Befallningshafvande fatte deri sitt beslut och gifve det kommunalnämndens
ordförande tillkänna.
Der fråga uppstår, att rättighet till minuthandel med bränvin i socken må
beviljas, förfares på lika sått, som om utskänkning nu stadgadt år.
§ 15.
Rättigheterna för andra tillåtna utskånkningsstållen ån gästgifveriet äfvensom
för minuthandelsstållena i socknen, varde dereftex-, innan September månads utgång,
af kommunal-nåmnden på offentlig auktion utbjudna för den af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
jemlikt § 14 bestämda tid al högst tre år åt den eller dem, som
åtaga sig afgift för högsta kannetal. Kommunal-nåmnden pröfve de anbud, som
dervid göras, och ege dem, med afseende ej mindre å de bjudandes behörighet och
tjenlighet, ån äfven å den erbjudna afgiftens belopp, antaga eller förkasta.
28 Expedilions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse, N.-o lif!.
§ 16.
Försåljningsåret räknas för stad från den 1 Oktober och å landet från den
1 November.
§ 17.
Vid beräkning, som är i § 8 för stad föreskrifven, må kannetal icke såttas
för minuthandels- eller utskånkningsstålle under 800, och vid beräkning, som år
i § 12 för gästgifveri å landet föreskrifven, icke under 400. Ej heller får auktionsanbud,
som enligt § 10 eller 15 för hvartdera slaget af handel antages, understiga
i stad 800 eller å landet 400 kannor.
§ 18.
Så i stad som å landet utgöres afgiften vid minuthandel med 25 öre och vid
utskänkning med 40 öre för hvarje kanna af det bränvin, som enligt § 8 eller 12
beråknadt blifvit eller hvarför afgift enligt § 10 eller 15 åtagen år.
§ 19-
Arsafgift för minuthandel med och utskänkning af bränvin skall för hvarje
halfår förskottsvis erläggas och inbetalas till vederbörande uppbördsman.
§ 20.
Den, som sin rättighet till minuthandel med eller utskänkning af bränvin i
stad en gång uppsagt eller förverkat, må ej till dylik försäljning ånyo vinna rättighet
annorledes ån i § 10 medgifves.
Har för gästgifveri å landet rättighet till brånvinsutskånkning en gång blifvit
af egaren uppsagd eller förverkad, må den icke kunna för gästgifveriet åter förvårfvas.
Gästgifvaren må dock kunna för sin person vinna rättighet till brånvinsutskånkning
på sätt i § 15 medgifves.
§ 21.
För viss tid beviljad eller på auktion inropad rättighet till minuthandel med
eller utskänkning af bränvin må ej på annan person öfverlåtas, utan att denne i
stad af magistraten och å landet af kommunal-nåmnd pröfvas tjenlig och i öfrigt
behörig.
Öfverlåtelse af annan rättighet till minuthandel eller utskänkning vare ej
medgifven, dock utan inskränkning af den vissa gästgifveriet- i § 12 mom. 1 tillerkända
rått.
§ 22.
Innan minuthandel med eller utskänkning af bränvin företages af den, som
till sådan försäljning rättighet undfått, vare han pligtig att i stad hos magistraten
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 119. 29
och å landet hos kronobetjeningen anmäla å hvilket ställe han försäljningen idka
vill. Så ofta sådant försäljningsställe ombytes, varde anmälan derom likaledes
gjord. Der enligt § 7 eller 14 viss trakt för försäljningsstället blifvit bestämd,
varde det iakttaget.
§ 23.
Vid läger, eller der trupp eljest år för flera dagar sammandragen, vid helsobrunn
eller badort, på passagerarefartyg, eller der värdshusrörelse af annan anledning
kan komma i fråga att under endast någon del af året utöfvas, må, för kortare
tid ån år, rättighet till brånvinsutskånkning meddelas af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
når, i förstnämnda fall, befälhafvande militårchef, och, i öfriga fall,
andre vederbörande, derom gjort anmälan.
Afgiften bestämmes af den för bevillningstaxering näst derefter sammanträdande
komité, men får ej understiga det belopp, som för den ifrågavarande tiden
svarar mot den afgift, hvilken enligt de i §§ 17 och 18 stadgade beräkningsgrunder
för år minst utgå bör. Skulle tiden ej uppgå till fjorton dagar, må dock afgifterna
ej för kortare tid beräknas. Innan utskänkningen må företagas, skall nyssnämnda
belopp förskottsvis erläggas till vederbörande uppbördsman.
Då till utskänkning, nu sagd år, tillstånd meddelas, underrätte Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande derom vederbörande skattskrifvare.
§ 24.
Utaf de afgifter, som enligt denna Förordning inflyta för minuthandel med
och utskänkning af bränvin, vare sig i stad eller å landet, insåttes i landtrånteriet
en femtedel för landstingets och en femtedel för hushållningssällskapets räkning,
för att af desamma förvaltas och användas till ändamål, som för lånet nyttiga åro.
Af de afgifter, som i stad inflyta, tillfälle de återstående tre femtedelarne
staden, men af dem, som från socknar å landet ingå, aflemnas de tre femtedelarne
i landtrånteriet, hvarifrån det för hela lånet sammanlagda beloppet genom Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande fördelas på lånets samtliga socknar i förhållande till
hvarderas folkmängd. Skulle pröfnings-komité tillstyrka och Kongl. Maj:t bifalla,
att lån för sådant ändamål indelas i distrikt, af hvilka dock hvartdera bör innefatta
minst ett fögderi, utdelas, likaledes efter folkmängden, de från distriktet influtna
tre femtedelarne emellan dess samtliga socknar. Hvad stad eller socken sålunda
tillfaller, användes till kommunala behof inom staden eller socknen.
I Stockholm tillfälle hela afgiften staden och i annan stad, som icke deltager
i landsting, tillfälle staden jemväl den femtedel, som eljest skulle för landstingets
räkning insättas i vederbörande landtränteri.
Når enligt § 23 rättighet meddelas till brånvinsutskånkning på passagerarefartyg,
skola derför belöpande utskånkningsafgifter uppbäras i den stad eller kommun,
hvarest rederiet har sitt hufvudsäte.
§ 25.
Å landet vare minuthandel med eller utskänkning af bränvin förbjuden på
eller inom en åttondedels mil från ställe, der auktion, marknad, torgdag eller mön
-
30 Expeditions- Utskottets Förslag tili anderd. Skrifvelse, N:o J19.
string med beväringsmanskap hålles, eller der menighet för kronoskjutsning eller
skallgång samlad år.
O o
Vid annan mönstring, uppbördsstämma, mantalsskrifning, ting eller annan
till folksamling föranledande förrättning må ej bränvin försäljas annorlunda, ån vid
måltider åt spisande gåster.
Ej må någon i landsbygd fara med bränvin från by till by eller från gård
till gård, att dermed köpslaga.
Minuthandel med och utskänkning af bränvin vare, äfven då den för öfrigt
medgifven år, i allmänhet icke tillåten sednare å dag ån till klockan 10 på aftonen;
egande dock vederbörande embetsmyndighet, der särskilda omständigheter föranleda
behof af annan tids bestämmande, att derom förordna.
Skulle anledning förekomma dertill, att minuthandel med eller utskänkning
af bränvin bör förbjudas i stad vid något af de tillfållen, som i § 25 nämnas eller
å landet vid de tillfållen, som i samma paragrafs 2:dra moment omförmålas, ege
vederbörande myndighet jemväl att derom meddela föreskrift.
Förekomma å gästgifveri eller annat utskånkningsstålle vid särskilda tillfällen
oordningar af den art, att innehafvaren af utskänkningrättigheten icke kan anses
fortfarande ega den för rättighetens utöfvande erforderliga frejd, ordentlighet eller
öfriga egenskaper, må Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, på anmälan i stad af magistrat
eller stadsfullmågtige och å landet af kommunalnämnd, ega att utskånkningsråttigheten
indraga eller innehafvaren derifrån skilja; dock vare denne i sådant fall
berättigad att af redan erlagd utskånkningsafgift återfå så stor del, som motsvarar
den tid, hvarunder rättigheten ej utöfvats.
På apothek må ej bränvin, med eller utan tillsatser, såljas, utskånkas eller
annorledes till förtäring på stället utdelas. Sprit och spritblandningar, hvilka kunna
såsom rusmedel användas, må icke utan läkares recept utlemnas från apothek å sådan
ort, der tillåten minuthandel med eller utskänkning af bränvin icke eger rum,
och ej från något apothek vid sådana tider och tillfällen, då utlemnande af bränvin
i allmänhet år enligt denna förordning förbjudet.
§ 28.
Under sön- eller helgedag må ej bränvin, som år föryttradt genom partieller
minuthandel, till köpare utmätas eller utlemnas.
Under gudstjenst skall utskånkningsstålle alltid vara tillstångdt.
I stad kan utskänkning af bränvin under sön- och helgedagar ån vidare inskränkas
eller helt och hållet förbjudas, derest beslut derom fattas af kommunalstyrelsen,
samt beslutet af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, efter magistratens
hörande, godkånnes.
På landet vare å sön- eller helgedag all annan utskänkning förbjuden, ån på
gåstgifvaregårdar vid måltider till resande, derest Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ej, på grund af särskilda omständigheter, undantag meddelat.
Expeditions- UIskallets Förslag (ill unden!. Skrifvelse, l\’:n 119. 31
§ 29.
Bränvin må icke utlemnas till den, som synbarligen år öfverlastad, ej heller
å utskånkningsstålle till den, som minderårig år.
Den, sorn öfverlastad år, får ej utdrifvas från utskånkningsstålle, der han
starka drycker förtårt, eller utan vård lemnäs.
§ 30.
Då minuthandel med eller utskänkning af bränvin sker, får dörren till försälj
ni ngsrummet icke vara låst.
§ 31.
Den, som eger rättighet till minuthandel med eller utskänkning af bränvin
vare förbjudet att, äfven utan betalning, utlemna sådan vara vid tillfälle, då försäljningsrätten
ej utöfvas får.
§ 32.
I öppen salubod för handel med andra varor ån bränvin, vare brånvins
utdelning,
äfven utan betalning, förbjuden.
§ 33.
Ej vare någon berättigad att utsöka betalning för bränvin, som blifvit vid
utskänkning utborgadt.
Lag samma vare, då bränvin blifvit vid minuthandel till mindre belopp ån
en kanna utborgadt.
§ 34.
Byteshandel med bränvin vare lika med brånvinsförsåljning ansedd
§ 35.
Bränvin, som år försatt med något för helsan skadligt ämne, eller som icke
år renadt. från finkelolja, eller hvars styrka icke uppgår till minst 46 procent, får
icke vid minuthandel eller utskänkning till salu hållas.
§ 36.
Då bränvin sändes med fartyg saltsjövågen ifrån tullplats, hvarmed förstås
stad, köping eller landthamn, der tullkammare eller, under inspektor eller uppsyningsman
ställd, ståndig tullbevakning finnes, bör tullförpassning brånvinet åtfölja
samt kåi-len med tullförsegling vara försedda; dock inbegripes icke härunder
skeppsbesättnings förråd, räknadt till 2 kannor på man.
Förpassning å bränvin må ej af tullkammare utfärdas, innan afsåndaren aflemnat
tillverkarens, under edlig förpligtelse utgifna bevis, att brånvinet år af honom
å uppgifvet ställe tillverkadt.
32 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 119.
Sådant bevis bör åtfölja bränvin, då det föres emellan inrikes orter, antingen
sjöledes från skärgård eller i större parti ån 60 kannor.
Vid införsel och transport af utländska brända eller distillerade spirituösa
drycker gålle, hvad särskildt derom stadgas.
§ 37.
Med undantag af den i § 35 meddelade föreskrift om brånvinets rening och
styrka, skall hvad i denna förordning år stadgadt om minuthandel med eller utskänkning
af bränvin gälla afven för sprit samt andra brända eller distillerade,
in- eller utländska, spirituösa drycker, äfvensom för drycker, hvilka åro dermed
tillagade.
§ 38.
Å gästgifveri, der rörelsen år mellan flere åboer fördelad, skall en, af kronobetjent
påtecknad, uppgift om den tid, hvardera åboen år till brånvinsutskånkning
berättigad, vara anslagen hos den, som för tillfället försäljningsrätten utöfvar, och
hos honom, under samma tid, jemväl skylt vara anbragt, på sått i § 39 föreskrifves.
§ 39.
Der minuthandel med eller utskänkning af bränvin idkas, skall vara anbragt
skylt, som rörelsen utvisar.
§ 40.
Af denna förordning bör å det ställe, der minuthandel med eller utskänkning
af bränvin idkas, ett exemplar alltid vara i försåljningsrummet anslaget.
§ 41.
Den, som genom minuthandel eller utskänkning föryttrar bränvin, utan att i
stadgad ordning hafva dertill förvårfvat rättighet, eller som, på sått i § 3 sågs,
mellan flere köpare fördelar bränvin, bote första gången från och med 30 till och
med 60 R:dr, andra gången från 60 till och med 120 R:dr och tredje gången från
120 till och med 240 R:dr. Den, som fjerde gången eller oftare med sådan förbrytelse
betrådes, dömes till fängelse från och med två månader till och med ett år.
Förbrytaren varde derjemte dömd att utgifva minuthandels- eller utskånkningsafgift
för det kannetal, som, efter hvad utredas kan, blifvit föryttradt, dock ej under
det belopp, som svarar mot en fjerdedel af hvad, enligt de i §§ 17 och 18 stadgade
grunder, för år minst utgå bör.
Dessutom vare det i försåljningsrummet befintliga bränvin till och med 60
kannor, tillika med kärl, som för bränvinets afhemtning tjenliga åro, underkastade
beslag och förbrutna.
Har förbrytelsen skett å sön- eller helgedag, ökas straffet med böter från
och med 15 till och med 30 R:dr.
§ 42.
Expeditions- Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 119.
33
§ 42.
Om den, som till minuthandel med bränvin berättigad år, andra gången betrådes
med oloflig utskänkning, vare han tillika denna sin handelsrättighet förlustig.
§ 43.
Ofvertrådes förbud, som i § 27 gifvet år, vare lag som i § 41 sågs.
§ 44.
Underlåter den, som erhållit rättighet till minuthandel med eller utskänkning
af bränvin, att afgift derför i föreskrifven tid erlägga, varde afgiften genast utmätt.
Vid sådan underlåtenhet andra gången vare minuthandels- eller utskånkningsråttigheten
förverkad, oell varde försäljningen genast inställd, i stad af magistraten
och å landet af kronofogden; men näringsidkaren vare ändock pligtig att, under
försåljningsåret, afgiften fortfarande utgöra.
Den, som idkar minuthandel med eller utskänkning af bränvin under tid,
hvarför afgift icke blifvit i föreskrifven ordning erlagd, bote första gången från och
med 15 till och med 30, och andra gången från 30 till och med 60 R:dr.
§ 45.
Idkar någon minuthandel med eller utskänkning af bränvin å annat ställe,
ån dertill uppgifvet år, eller tillåter den, som icke år till utskänkning berättigad,
att, då han i parti eller genom minuthandel säljer bränvin, något af det sålda på
försäljningsstället förtåres, eller afhemtas i mindre belopp ån han år berättigad att
föryttra, eller förbryter sig den, som till minuthandel med eller utskänkning af
bränvin berättigad år, mot § 25 mom. 1 eller 2, § 28 mom. 2 eller 4 eller § 31;
bote första gången från och med 30 till och med 60 R:dr, samt andra gången
från 60 till och med 120 R:dr, och vare dessutom andra gången sin minuthandelseller
utskånkningsrått förlustig. Lag samma vare, om den, som till utskänkning af
bränvin^ år berättigad, öfvertråder förbud, meddeladt i enlighet med § 28 mom. 3.
Ofvertrådes det förbud, som i § 25 mom. 3 gifvet år; vare bot första gången
från och med 15 till och med 30 R:dr, andra gången från 30 till och med
60 R:dr samt tredje och följande gånger från 60 till och med 120 R:dr. Det
medförda brånvinet vare derjemte förbrutet. Såljes dervid mindre ån 15 kannor;
ans vare förbrytaren tillika enligt § 41.
§ 46.
Handlande, som mot § 32 sig förbryter, bote enligt § 45 mom. 1.
§ 47.
Förbrytelse mot § 4 mom. 2, § 22, § 28 mom. 1, § 29, 30, 35, 38, 39 eller
40 straffes med böter från och med 10 till och med 50 R:dr.
Bill. till Ii. St. Prot. 1865 & 1866. 10 Sami. 1 Afd. 15 Häft. 5
34
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 119.
Då förbrytelse skett mot § 35, vare tillika det till salu hållna bränvin
underkastad t beslag och förbrutet.
§ 48.
Skulle den, som år pligtig att förbrytelser emot denna förordning åtala, sjelf
betrådas med oloflig brånvinsförsåljning, vare han förfallen till dubbla böter och
miste tjensten.
§ 49.
Den, som under tid, då han för förbrytelse mot förordningen år under tilltal ■
stålld, samma förbrytelse fortsätter, skall, når han härtill lagligen förvunnen varder,
för hvarje gång stämning derför utfärdats och delgifvits, fållas till de böter
eller det fängelsestraff, som för sådan förbrytelse stadgade åro; dock må fängelsestraffet
icke öfverstiga ett år.
§ 50.
Husbonde ansvarar för förbrytelse, som, med hans vetskap, mot denna förordning
begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, likasom
vore förbrytelsen af husbonden sjelf gjord.
§ 51.
Underlåte3 vid transport af bränvin föreskrift, som i § 36 gifven år, dömes
varan förbruten, derest egaren ej gitter visa, att hon år af inhemsk tillverkning
eller blifvit vederbörligen förtullad.
§ 52.
Böter efter denna författning gånge i laga ordning af den brottsliges egendom
ut, så långt den råcker.
Böter, som enligt § 41, 43, 44 eller 45 ådömas, skola, då tillgång brister,
enligt i lag stadgade grunder, till fängelse vid vatten och bröd förvandlas.
Saknas tillgång till böter, som eljest efter denna förordning ådöinda åro, då
skall hvad af böterna ej gåldas kunnat för den sakfållde till fängelse förvandlas
sålunda: att emot böter
till och med 15 K:dr svarar 1 vecka;
från 15 „ „ „ 40 „ „  2 veckor;
» 40 „ „ „ 75 „ „  3 ,,
» 75 „ „ ,, 150 „ ,,  1 månad.
Gå de öfver 150 R:dr, då ökes straffet med 1 månads fängelse för det belopp, som
derutöfver uppgår till och med nästa 150-tal, så att
2 månaders fängelse svarar mot böter från 150 till och med 300 R:dr,
3 „ .. „ „ ,, „ 300 „ ,, .. 450 „
o. s. v. Ej må dock någon för bristande bötestillgång längre ån ett år i fängelse
hållas, ehvad belopp böterna må utgöra.
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 119.
35
§ 53.
Då minuthandels- eller utskånkningsafgift' jemte böter enligt denna förordning
ådömda blifvit, må, der tillgång till afgiften eller någon del deraf saknas, böterna
ej kunna med penningar gåldas, utan skall den sakfållde i stället undergå
det straff, som enligt § 52 mot böterna svarar.
§ 54.
rf kol a böter, som olika förvandlas, på en gång uttagas, gånge de böter torst
ut, som till enkelt fängelse, och dernäst de, som till fängelse vid vatten och bröd
förvandlas.
§ 55.
Af böter, så ock af minuthandels- eller utskånkningsafgift, som enligt denna
förordning ådömas, samt värde af bränvin, som förbrutet anses, tillfälle två tredjedelar
åklagaren och en tredjedel den stads eller sockens fattigkassa, der den åtalade
förbrytelsen år begången. Finnes särskild angifvare, tage lian hälften af åklagarens
andel.
§ 56.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hålle allvarlig hand öfver iakttagande af
hvad i förordningen stadgadt år.
§ 57.
Lands- och stadsfiskaler, krono-, stads- och polisbetjente, samt de personer,
hvilka särskildt antagas att vaka öfver förordninget ; efterlefnad, åligge att förbry
telser
mot densamma åtala.
I öfrigt ege en hvar rättighet att för sådana förbrytelser anställa åtal, dock
ej barn mot föräldrar, eller tjenstehjon, så länge de i tjensten åro, mot husbondefolk.
Då åtal anstålies af annan ån den, som i l:sta mom. af denna § nämnd år,
gifve han sin talan allmän åklagare tillkänna så tidigt, att denne må kunna målets
utförande öfvervara.
§ 58.
A landet bör kommunalnämnd och i stad vederbörande kommunalmyndighet
egna synnerlig uppmärksamhet deråt, att förbrytelser mot denna förordning varda
till åtal angifna.
Rättighet att verkställa beslag tillkomme de i § 57 mom. 1 omförmålda allmänna
åklagare. Beslag skall göras i två vittnens närvaro.
36 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 119.
§ 59.
Ej vare någon jäfvig att angående oloflig brånvinsförsåljning vittne bära endast
på den grund, att han dervid bränvin sig tillhandlat eller förtärt.
§ 60.
Förbrytelser mot denna förordning böra vid allmänna domstolarne åtalas
och afdömas, med undantag af frågor om oloflig brånvinsförsåljning i de ståder,
der poliskammare finnes, uti hvilka dylika frågor skola i hittills vanlig ordning
behandlas.
♦*
N:o 120.
Expeditions- Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse, N:o 120.
37
N:0 190.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 21 Juni 1 86 6.
Preste-Ståndet
Borgare-Ståndet
Bonde-Ståndet
den
21
den
21
den
21
den
22
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående åtgärder för
beredande af lättnad i myntcirkulationen emellan Sverige,
Norge och Danmark.
(Sammans. Banko- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utskottets Utlåtande Nio 2
och Memorial N:o 3).
S. A. K.
Hos Rikets Ständer år vordet anfördt, hurusom olikheten mellan de förenade
rikenas mynt vållade flera olågenheter för handelsgemenskapen dem emellan, likasom
ömsesidiga förluster.
Af sådan anledning och enår åtskilliga svårigheter mötte för att åtminstone
under en kortare tidsföljd bringa de båda rikenas mynt till en fullkomlig enhet,
har blifvit föreslaget,
l:o att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att
Kongl. Majit täcktes bereda den lättnad uti mynt-cirkulationen emellan de förenade
rikena, att det ena rikets gällande mynt emottages uti det andra rikets uppbörd
och allmänna kassor, i förhållande till hvardera myntets verkliga silfvervärde, samt
att det ena rikets mynt finge uti enahanda förhållande användas vid liqvider uti
det andra riket hos alla de statsinrättningar, till hvilka afgifter utgå efter af Kongl.
Majit eller af vederbörande auktoriteter fastställda taxor; äfvensom att Kongl. Majit
täcktes till rättelse dervid låta upprätta jemförelsetabcller öfver Svenska och Norska
myntens vården sinsemellan;
2io att Rikets Ständer måtte åt sina Fullmågtige uti Banken och Riksgäldskontoret
uppdraga, att, når Kongl. Majits nådiga bifall till den föreslagna anordningen
vunnes, vidtaga de åtgärder, som voro nödiga och ändamålsenliga för obehindrade
mottagandet uti underlydande kontor och kassor af de Norska myntslagen
samt för dessas utbytande mot sådan valuta, hvaraf Rikets Stånders Banks fonder
hittills bort utgöras.
Hvad sålunda blifvit föreslaget hafva Rikets Ständer tagit i öfvervägande, och
enär den föreslagna åtgärden, tillämpad äfven i afseende å Danmark, skulle fördel
Bih.
till B. St. I}n,t. 1865 f 1866. 10 Sami. 1 Afd. 15 Hafi. 6
Expeditions-Utskottets Eörslag till underd. Skrifvelse, N:o 1'20.
aktigt inverka på handeln och rörelsen afven med detta land, hafva Rikets Ständer
funnit sig böra i underdånighet anhålla, ait E. K. Majit täcktes låta utreda, huruvida
icke, till fördel för rörelsen och gemenskapen emellan Sverige å ena samt
Norge och Danmark å andra sidan, den åtgärd vore lämplig och borde vidtagas,
att vederbörande auktoriteter, som hafva uppbörd af statsmedel om händer, må berättigas
och förpligtas att vid uppbörden emottaga hvilketdera landets silfvermynt
som helst, efter dess råtta silfvervärde, samt, om så pröfvas nödigt, till instundande
Riksdag afgifva nådig framställning i ämnet.
Tillika och enär uti gränsorterna intill såväl Norge som grannländerna Danmark
och Finland en myckenhet af dessa länders mynt finnes i folkets händer, utan
att allmänheten med visshet känner dessa mynts verkliga vården i förhållande till
Svenska myntet, få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att E. K. Majit måtte
anbefalla vederbörande att upprätta och i rikets almanachor införa en tabellarisk
uppgift på de olika silfvervården, som ega rum emellan Svenska myntet å ena samt
såväl Norska som de Danska och Finska nu gällande mynten å andra sidan.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 22 Juni 1866.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1866.
Förteckning
öfver Rikets Ständers underdåniga Skrifvelser till Kongl. Maj:t samt utfärdade
Förordnanden under 1865 och 1866 årens Riksdag-.
JYs 1. Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående godtgörande genom Riksgäldskontoret
af de utaf Statskontoret förskjutna riksdagskostnader.
» 2. Dito —, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens första Hufvudtitel.
» 3. Dito —, i anledning af Kongl. Majrts nådiga Proposition angående åtgärder till
behöfvandés undsättning i missvextår.
» 4. Dito —, om anslag till ett förlagslån för tillvägabringande inom riket af tillverkning
af 12-decimaltums gjutna jernkanoner.
» 5. Dito —, angående åtskilliga af Rikets Ständer vid innevarande riksdag beslu
tade
förändringar i Tryckfrihetsförordningen.
» 6. Dito , i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående en af Ble
kinge
läns Landsting gjord ansökning om inköp af en Kronan tillhörig
tomt i Carlskrona.
» 7. Dito -t-, angående befrielse från rotering för hemmanet Fångåmon N:o 1 i
Jemtlands län.
» 8. Dito —, angående öfverlåtelse till Westerbottens läns innevånare af gamla läns
fängelsebyggnaden
i Umeå med tomt,
» 9. Dito —, angående öfverlåtelse till Jemtlands läns innevånare af gamla läns
fängelse-byggnaden i Ostersund.
» 10. Dito —, angående öfverlåtelse till Wester-Norrlands läns innevånare af gamla
länsfängelsebyggnaden i Hernösand med tomt.
» 11. Dito -, med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående öfverlåtelse
till Wester-Norrlands läns innevånare af gamla kronohäktesbyggnaden
vid Sundsvall med tomt.
Bilt. till Ii. St. Prof. 1865 Å 1866. 10 Sami. 1 A/d. 16 Haft.
J
2
Jfi 12. Rikets
» 13. Dito
» 14. Dito
» 15. Dito
» 16. Dito
» 17. Dito
» 18. Dito
» 19. Dito
» 20. Dito
» 21. Dito
» 22. Dito
» 23. Dito
» 24. Dito
» 25. Dito
» 26. Dito
■» 27. Dito
X» 28. Dito
» 29. Dito
» 30. Dito
)) 31. Dito
» 32. Dito
Ständers underdåniga skrifvelse, angående ändring i nu gällande föreskrifter
om skyldighet för vissa Statens tjenstemän att ställa borgen
för den uppbörd de omhänderhafva.
—, angående riksdagens förlängning på en månad.
, angående verkställd omröstning öfver Högsta Domstolens ledamöter.
—, angående val af Justitie-ombudsman och hans suppleant.
—, förordnande för Advokatfiskal m. m. N. A. Fröman att vara Rikets
Ständers Justitie-ombudsman.
—, dito för Expeditions-chefen m. m. A. Dreijer att vara Rikets Ständers
Justitie-ombudsmans suppleant.
—, dito för de utsedde ledamöterne i Tryckfrihetskomitéen.
—, underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition,
angående upplåtelse af f. d. Piparebostället Bränn ikrby vid
Södermanlands regemente, för uppförande af skolhus åt Wansö
församling.
i anledning af dito, angående försäljning till skatte af gatuhusen N:o
7 Glemminge och N:o 21 Hannas i Christianstads län.
i anledning af dito, med förslag till förnyad förordning angående jords
eller lägenhets afstående för allmänt behof,
i anledning af de under åren 1863 och 1864 verkställda revisioner af
Statsverkets m. fi. allmänna fonders förvaltning under åren 1861
och 1862.
angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel.
angående dito dito Tredje Hufvudtitel.
i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående med Frankrike
afslutade handels- och sjöfartstraktater.
i anledning af dito i fråga om införsel för skatterättsfordran i kronosäteriet
Olstorp i Skaraborgs län.
i anledning af dito, angående restitution af ett utaf Häradsskrifvareti
J. A. Lindgren till Statsverket inbetaldt ersättningsbelopp,
angående nedsättning af räntan för Trysunda fiske eller detsammas
afträdande till Kronan,
i fråga om upplåtelse af mark till staden Landskrona från det Landskrona
fästning tillhörande område,
i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående eftergift af
1863 års arrende för kungsladugården Åhs Kloster i Hallands län.
i anledning af dito, angående afsöndring af jord från Rönö kungsgård
för utvidgande af Rönö församlings kyrkogård m. m.
angående ifrågastäldt utfärdande af en Ordningsstadga för städerna
i riket.
«_l
JYg 33. Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition om antagande af ny Riksdags-ordning och dermed sammanhängande
ändringar i Regeringsformen.
» 34. Dito —, angående rättighet att i vissa brottmål svara genom fullmägtig.
» 35. Dito —angående förändradt sätt för doms eller utslags utgifvande i Råd
stufvurätt
och hos Ofverståtliällare-embetets Kansli.
» 36. Dito —, angående upphörande af penningeinsamlingar vid bröllopp och barndop.
» 37. Dito —, angående kurhusafgiftens utgörande.
a 38. Dito —, angående nedsättning i afgiften för sluten rekommendation.
» 39. Dito —i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om antagande af en
författning angående arfsrätt för oäkta barn.
» 40. Dito —, angående ändring af nu gällande stadganden rörande väghållniugs
besväret.
» 41. Dito angående anvisande af medel till ett vägarbete i Jemtlands län för
beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missvext nödställda
befolkningen.
v 42. Dito —, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående anslag till
beredande af arbetsförtjenst ät den genom missvext lidande befolkningen
inom Pajala socken af Norrbottens län.
v 43. Dito , angående anvisande af medel till bestridande af kostnaderna för åt
gärder
till hämmande af boskapspesten, ifall den skulle inom landet
utbryta, m. m.
» 44. Dito —, angående utarbetande af förslag till ny fördelning af städernas båts
manshåll.
» 45. Dito —, angående särskild föreskrift i afseende på rättigheten till tångtägt
å hafsstränderna i Halland.
» 46. Dito —, angåedde tilldelande åt vederbörande kommunalstyrelser af ett exem
plar
utaf Svensk Författningssamling.
u 47. Dito —, angående några ändringar i stadgarna för elementarläroverken.
» 48. Dito —, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående förändrad
grund för utgörande af fjerdingsmans aflöning.
» 49. Dito —•, i anledning af dito, angående kostnadsfri upplåtelse af kronomark
för jern vägsanläggningar mellan Gellivara malmfält och Luleå eif.
» 50. Dito —, angående åtgärder till skjutsningsbesvärets ordnande.
51. Dito , i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om anslag till jeru
vägsbyggnader
och till rörelsemateriel å redan anlagda stambanor.
» 52. Dito —, i anledning af dito om anvisande af medel till utvidgning af den för
jernvägen genom Stockholm beslutade bangård vid Clara sjö och
tillökning i de för trafiken derstädes afsedda byggnader.
u 53, Dito —, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning angående upplåtelse
åt Stockholms stad af vissa tomtdelar å Riddarholmen.
»
\
.W 54. Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, rörande åtgärder i afseende på tillämpningen
af vissa stadganden angående landväga varuförseln emellan
Sverige och Norge.
» 55. Dito —, angående åtskilliga ändringar i domstolsinrättningen å landet.
» 56. Dito —, angående förändrade föreskrifter i afseende på sättet för kommuni
kation
af besvär, som blifvit till Hofrätt ingifna.
» 57. Dito —, angående ändring i Kyrkolagens föreskrift rörande tiden för barna
qvinnas
kyrkogång.
58. Dito —, angående ändring af 70 § i Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse
å landet.
59. Dito —, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde Huf
vudtitel.
60. Dito —, i anledning af väckt fråga om tackjernstiondes upphörande inom
bergslag.
61. Dito —, angående upphörande af tionde för tillverkning af metaller.
62. Dito —, angående eftergift af Kronans rätt till danaarf efter åtskilliga personer.
63. Dito —, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående ytterligare
förlängning i den för uppmuddring af Ystads hamn bestämda
arbetstid.
64. Dito —, angående ändring i planen för sänkning af Solgen m. fl. sjöar i Jönköpings
län, med bibehållande af dertill beviljadt understöd.
65. Dito —, angående förhöjning af räntan å Manufaktur-diskontens kreditiv i
Riksbanken.
66. Dito - , angående ändring af 28 Kapitlet 1 § Byggninga-balken, i fråga om
afståndet emellan gästgifvaregården.
67. Dito —, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Fjerde Huf
vudtitel.
68. Dito —, angående d:o af d:o under Riks-statens Femte Hufvudtitel.
69. Dito —, i fråga om kärande parts skyldighet att gifva vederparten del af
uppskofsbeslut.
70. Dito —, angående förändrade stadganden i afseende på vilkoren för rättighet
att fullfölja mål hos Hofrätterna och Högsta Domstolen.
71. Dito —, angående stämpelpappersafgiften.
72. Dito —, i fråga om indragning af de s. k. prebendepastoraten.
73. Dito —, angående ömsesidig frihet för undersåter inom Sverige och Norge att
vistas och bosätta sig inom ena eller andra riket, äfvensom att
derstädes idka handel och vissa andra yrken.
74. Dito —, i fråga om utvidgande af qvinnans medborgerliga rättigheter.
5
75. Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, i fråga om tillämpningen af nu gällande
stadgande angående ersättning åt militieboställsinneliafvare för å
bostället för Kronans räkning huggen ek.
» 76. Dito —, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Huf
vudtitel.
» 77. Dito —, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående förändring
i gällande bestämmelser om godtgörandet af kostnader vid laga
skifte ä boställe.
» 78. Dito —, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
till Göteborgs stad af Elfsborgs kungsladugård med dertill hörande
lägenheter.
» 79. Dito —, angående beviljadt anslag för jernvägens mellan Orebro och Arboga
fortsättande till Köping.
» 80. Dito —, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående förändrade
bestämmelser i fråga om upplåtande åt enskilde af Kronans mark
i Norrland och Kopparbergs län samt om dispositionen af stubböresmedlen.
« 81. Dito —, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Huf
vudtitel.
a 82. Dito —, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.
a 83. Dito —, angående statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, hamn
byggnader
och kanalarbeten, äfvensom sjösänkningar och andra
vattenaftappningsföretag m. fl. dylika föremål.
a 84. Difo —, angående allmänna vilkor och stadganden i afseende på nämnda
statsbidrag.
a 85. Dito —, angående tullbevillningen.
a 86. Dito —, angående förändradt röstberäkningssätt vid prestval äfvensom vid
tillsättande af folkskolelärare, orgelnisten, klockare och annan kyrkobetjening.
a 87. Dito —, angående ersättning för sådana af Statskontoret förskottsvis bestridde
utgifter, för hvilka statsanslag ej blifvit beviljade.
» 88. Dito —, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående kostnadsfri
utdelning af Post- och Inrikes-tidningar till alla kommuner i riket,
a 89. Dito —, angående fortfarande anslag för Kamereraren C. Sandberg.
a 90. Dito —, angående föreskrifter rörande ersättningar i händelse af olycksfall vid
jernvägstrafiken.
» 91. Dito —, i anledning af år 1865 verkställd revision af Statsverkets m. fl. all
männa
fonders förvaltning under år 1863.
» 92. Dito -, angående den Staten tillhöriga till Riksarkiv tillförene begagnade
f. d. Ridderstolpeska egendomen vid Skeppsbron.
6
JVs 93.
» 94.
» 95.
» 96.
» 97.
» 98.
» 99.
» 100.
» 101.
« 102.
» 103.
» 104.
» 105.
» 106.
» 107.
>» 108.
», 109.
» 110.
» lil.
» 112.
» 113.
» 114.
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, rörande åtskilliga frågor i anledning af
den under innevarande riksdag verkställda statsreglering.
Dito —•, med öfverlemnande af ny bevillningsstadga.
Dito —, angående förändring af nu gällande stadganden rörande förlagslån.
Dito —, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner dels angående förändring
i grunderna för beväringsinrättningen samt om bildande af
en landstorm, och dels angående grunderna för infanteriets och
kavalleriets organisation m. m.
Dito —, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Nionde Hufvudtitel.
Dito —, angående ändringar i de för allmänna Hypotheksbanken samt hypotheksföreningar
gällande stadganden.
Dito —, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående folkskolelärares
pensionering.
Dito —, i anledning af d:o, angående disposition af kronotionden på Gotland
för dervarande presterskaps aflöning.
Dito — , i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, i fråga om inlösande
af de s. k. frisocknarnes tjenstbarheter till Dylta svafvelbruk.
Dito —, angående de i 63 § Regeringsformen föreskrifna kreditivsummor.
Dito —, med ny Riks-stat.
Dito —, angående upprättadt nytt reglemente för Riksgälds-kontoret.
Dito —, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående nedsätt
ning
i bevillningen för reseagenter.
Dito —, med reglemente för Bankens styrelse och förvaltning.
Dito —, i fråga om ändring af lagens bestämmelser angående tiden för full
följande
af vad och besvär emot utslag, meddelade af Underrätt å
Gotland.
Dito —, angående föreslagen ändring i gällande stadganden om skyldighet att
deltaga i kyrkobyggnad.
Dito —, angående grunderna för upprättande af förslag till kyrkoherdelägenheter
samt till kapellans- och andra sådana beställningar.
Dito —, angående förändring af gällande föreskrifter om tiden för fullföljande
af besvär i ekonomiska och administrativa mål.
Dito —, om ändring af 13 § 1 mom. i Kongl. Landtmäteri-instruktionen den
6 Augusti 1864.
Dito —, angående ändring i Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 Mars 1862.
Dito —, angående förrättadt nytt val af suppleant för Justitie-ombudsmannen.
Dito —, förordnande för Advokatfiskal m. m. C. M. Rydqvist att vara Rikets
Ständers Justitie-ombudsmans suppleant.
7
JW
115.
Rikets
»
116.
Dito
»
117.
Dito
»
118.
Dito
»
119.
Dito
ningsafgift vid export till utrikes ort.
angående upphörande i vissa fall af nu stadgade transitoafgift för
transitogods.
angående ändring i Kongl. Förordningen om fattigvården i riket,
angående vilkoren för bränvins tillverkning.
om förändring i vissa delar af Kongl. Förordningen den 18 December
1863, angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra
brända eller distillerade spirituösa drycker.
120. Dito —, angående åtgärder för beredande af lättnad i myntcirkulationen
emellan Sverige, Norge och Danmark.
STOCKHOLM, tryckt hos A. Holmberg & Comp. 1866.
(Transsumt, bifogadt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 20 Juni 1866, med
öfverlemnande af ny Bevillnings-Stadga.)
Af Rikets Ständer beslutade ändringar i gällande
Bevillnings-Stadga:
Sveriges Itikes Ständers Bevillning
för år 1867 och påföljande år, intill slutet af det år, under hvars lopp ny
Bevillnings-Stadga af Riksdagen fastställd hlifver.
Art. I.
Personlig skyddsafgift.
Art. It.
A. Bevillning af fast egendom.
§ 4.
Vid uppslcattningen af fast egendom utsättas serskilda värden:
a) i stad: å tomt, åbyggnad och jordegendom;
b) på landet: å hvarje serskildt hemman och hemmansdel samt från annan egendom
för alltid eller under viss tid afsöndrad lägenhet, äfvensom å byggnader, hvilka antingen
användas till annat föremål, än jordbruket tillhörande näringar, eller äro uppförda
på lustställen eller andra dermed jemförliga mindre lägenheter och utgöra dessa ställens
och lägenheters egentliga värde.
B. Bevillning tor inkomst af kapital eller arbete.
§ 6.
För all inkomst, — — — — — — — — — — — — —
— — — — — — — — — — — — till samma aflöning.
Hill. lill /}. SI. Prot. 1865—1866. 10:e Sami. l:a Afd. 1
Arrendatorer, af sådan Staten tillhörig, fast egendom, för hvilken bevillning, enligt
§ 2, icke utgöres, erlägga bevillning för den inkomst, de af dessa arrenden åtnjuta.
§ 7.
Grunder för inkomsternas beräknande.
1:0. I fråga om — — — — — — — •— — — — —
— -—- — —- — utgifter.
2:o. Uti den inkomst, — — — — — — — — — — — —
—
—. —
.—. — —
— — -— — boställen.
Likaledes må afdrag ske fur följande utgifter, nemligen: den afgift, tjensteman,
såsom sådan, åligger utgöra till pensions-, enke- och pupill- eller annan understödskassa, aflöning
eller annan ersättning till vicarie eller tjenstebiträde, presterskapets s. k. Gärden
och Taxen, ränta och amorteringsbidrag till ufverbyggnads-amorteringsfonden för prestgårdarne
i Skåne, de af landshöfdingars och officerares löner utgående ackords-, ränteoch
amorterings-afdrag samt kostnader för sådana anbefallda tjensteresor, för hvilka
ersättning icke är serskildt anvisad.
3:o. Inkomst genom bruks-, fabriks- och handelsrörelse, — -—- — — —
-— — — — .— — — innehåller.
§ 9-
Bevillning för inkomst af kapital eller arbete påföres:
bankbolag, der bolagets rörelse drifves, vare sig genom liufvudkontor, af delnings- eller
kommissionskontor;
annat bolag, der bolagets rörelse hufvudsakligen å en eller flera orter drifves, eller,
i fall sådana bestämda orter icke förefinnas, der bolaget har sin styrelse;
fabriksegare, handlande samt annan yrkes- och näringsidkare, der fabriken är belägen,
eller handeln, yrket eller näringen förnämligast idkas; dock skola handlande i
de ståder, hvilka innefatta flera församlingar, för den handelsrörelse, de derstädes idka,
taxeras inom den församling, der de äro mantalsskrifne;
egare af fartyg, hvaruti flera hafva del, der hufvud- eller korrespondent-redaren är
mantalsskrifven, eller, om sådan ej finnes, der fartyget har sin hemort;
utrikes boende pensionstagare från Svenska Statsverket eller annan allmän inrättning,
der pensionen utbetalas;
hvar och en annan skattskyldig, der han är mantalsskrifven.
Art. III.
A. Bevillning af Frälse-egendomar.
B. Bevillning för Post- och Lots-hemman.
3
0. Bevillning för rättighet till skogsfång på allmänningar.
D. Bevillning för Dylta bruks tillverkningar.
E. Bevillning af Bank-bolag med sedel-utgifningsrätt.
F. Bevillning af utländske handlande och handels-expediter.
§ 16.
Utländning, som reser omkring i landet — — — — — —
—
böra innehålla erinran om behörigt iakttagande af hvad fällande författningar i afseende
å dylik handel stadga.
Den utländning — — — — — — — — — — — —
— — — — — — — — — — — — —- — Norska produkter.
G. Bevillning af utländningar för konserter och dramatiska eller andra föreställningar.
H. Bevillning af gåfva, testamente, fideikommiss, arf och fynd.
I. Bevillning tor spelkort.
K. Bevillning för tidningar och periodiska skrifter.
L. Bevillning för karaktersfullmagter.
Föreskrifter angående Allmänna Bevillningens påförande, uppbörd, afkortning
och redovisning.
A. Uppgifter rörande fast egendoms värde samt beloppet af hvarje skattskyldigs
inkomster.
§ 11.
Direktionen eller styrelsen för hvart och ett bolag, som fått sina bolagsreglor af
Kongl. Maj:t stadfästade och antingen står under offentlig kontroll eller har inskränkt
ansvarighet enligt Kongl. Förordningen den 6 October '1848, skall det åligga att före
4
April månads utgång hvarje år, på sätt i § 26 finnes föreskrifvet, insända bestyrkt
utdrag af samma bolags sednast afslutade räkenskaper, utvisande beloppet af den, under
det år dessa räkenskaper omfatta, för bolaget uppkomna vinst. Och bör sådant utdrag,
beträffande bankbolag, utvisa denna vinst, fördelad på liufvudkontoret samt hvarje af
dess afdelnings- och kommissionskontor.
B. Bevillnings-ntgifiteruas påförande.
1 :o. Bevillning s-beredning arne.
§ 32.
Hvarje Bevillnings-beredning bör i stad bestå af tre, högst fyra personer, nemligen
en af Konungens Befallningshafvande till ordförande och föredragande förordnad
Magistrats- eller annan härtill lämplig person samt två eller tre inom beredningsdistriktet
boende personer, som under sednast förflutna år derstädes utgjort allmän bevillning
efter då gällande Bevillnings-stadgas 2:dra Artikel. Dessa ledamöter utväljas af stadsfuilmägtige
i de städer, der sådane finnas, men i öfriga städer af allmän rådstuga. På
landet bör Bevillnings-beredningen utgöras af någon utaf Konungens Befallningshaf
c>
O O O o o
vande förordnad, helst inom distriktet boende person, som eger tillförlitlig kännedom om
ortens ekonomiska ställning och industriela förhållanden och hvilken skall vara ordförande
och föredragande, samt två eller tre på kommunalstämma utsedde, i orten bosatte
personer, af hvilka under sistförlidna år bevillning inom socknen eller pastoratet
blifvit erlagd efter då gällande Bevillnings-stadgas 2:dra Artikel. Åro deremot flera
socknar förenade till ett berednings-distrikt, skall för hvarje socken väljas en eller två
ledamöter i Beredningen. Vid samma tillfälle, sorn de ordinarie ledamöterne i Bevillnings-beredningen
utses, skola äfven, så i stad som på landet, en eller två suppleanter
på enahanda sätt, som jle ordinarie ledamöterne utväljas. — — — — — —
§ 38.
Bevillnings-beredningens förslag bör, sednast fjorton dagar innan ortens Taxeringskomité
sammanträder, aflemnas, i stad till Magistraten och på landet till kommunalstämmans
ordförande; hvarefter, genom Magistratens eller bemälde ordförandes försorg,
så skyndsamt ske kan, kungöres, att ifrågavarande förslag blifvit uppgjordt och
aflemnadt, samt att kännedom om detsammas innehåll kan på angifvet ställe inhemtas.
Sedermera bör den af Taxerings-komitéens ledamöter, som på kommunalstämma blifvit dertill
utsedd, afhemta ofvannämnda förslag och detsamma till Taxerings-komitéens sammanträde
medföra, vid bot af 10 Riksdaler.
2:o. Taxerings-komitéerna.
5
§ 50.
Har kronofogde, häradsskrifvare eller annan person, som det åligger att, enligt
nästofvanstående §, vara tillstädes och tjenstgöra vid Taxerings-komités sammankomst,
derifrån, utan laga förfall, uteblifvit efter den för komitéens sammanträde utsatta tid,
eller har hans dessförinnan inträffade förfall icke blifvit vederbörligen anmäldt, bote han
Tretio Riksdaler. Kan, till följd af en eller annan anledning, taxerings-förrättningen
icke företagas eller fortgå, bör anmälan derom af Taxerings-komitéen göras hos Konungens
Befallningshafvande, som då vidtager den åtgärd, förhållandet finnes påkalla.
3 :o. Pröfnings-komitéerna.
4:o. Allmänna föreskrifter.
Uppbörd, afkortning och redovisning.
Bo. Uppbördsboken och debetsedlarne.
Bo. TJppbörden.
3:o. Afkortning arne.
4:o. Redovisningen.
Instruktion för taxerings-förrättningarne
vid de under allmänna bevillningen inbegripna oell af taxering beroende afgifters föreslående
och fastställande.
Uppskattning af fast egendoms värde.
§ 7.
Sedan fast egendom år 1867 blifvit, enligt föreskrifna taxeringsgrunder, till sitt
verkliga värde uppskattad, må detta värde, under tre år, bibehållas oförändradt, såvida
icke brandförsäkringsverket å byggnader i stad och på dess område eller å öfriga i §
4, mom. 4 uppräknade hus och byggnader blifvit ökadt eller tninskadt, eller egendomens
värde antingen genom ny- eller tillbyggnader, nya fabriksanläggningar eller andra
6
inrättningar blifvit under tiden i betydligare mån förhöjdt, eller genom inträffad eldsvåda,
vattenflöde eller af annan dylik anledning märkligen förminskats; i hvilka fall
sagda värde bör jetinkas efter de förändringar egendomen undergått.
Uppskattning af inkomst utaf bergsbruk och dertill hörande näringar samt qvarnar
och fabriker m. fl. verk och inrättningar.
Uppskattning af inkomst genom skeppsrederi, sjöfart, handel och handtverk samt annan
jordbruket icke tillhörande näring.
Uppskattning af de i allmän eller enskild tjenst anställde personers inkomster.
Uppskattning af inkomst genom räntebärande kapital samt andra liär ofvan icke omförmälda
tillgångar.
Sedan ali annan — —- — — — — — — — — — — —
— — — —. — — — — bolag eller inrättning.
Sorn, vid tillämpning af 1 momentet i Bevillning s-stadgans 8 §, angående befrielse
från eller lindring i bevillning för inkomst af kapital eller arbete, såväl den behållna afkomsten
idåf skattskyldig tillhörande fast egendom, sorn äfven hans inkomst af sådan serskildt
beskattad rörelse, som drifves i bolag eller idkas å annan o?'t ån der den skattskyldige år
mantalsskrifven, skola tagas i beräkning vid bestämmandet af hans sammanräknade årsinkomster,
så bör, hvad fast egendom angår, dervid iakttagas, att af kornsten af jordbruksfastighet
beräknas till 3 procent och af annan fastighet till 5 procent af taxeringsvärdet; — och om
sålunda skattskyldig finnes i sin muntalsskrifningsort hafva t. ex. 300 Riksdalers inkomst af
kapital eller arbete, samt han tillika eger jordbruksfastighet, taxerad till 5,000 Riksdaler, och
hvilken alltså bör upptagas till 150 Riksdalers afkomst, så att det hela uppgår till 450
Riksdaler, kommer, enligt föreskriften i del ifrågavarande momentet att 300 Riksdaler af
inkomst utaf kapital eller arbete äro fria från bevillning, när de sammanräknade
årsinkomsterna, ehuru uppgående till 400 Riksdaler, icke öfverstiga 1,800 Riksdaler, sådan
skattskyldig att tillgodonjuta fullständig eftergift af bevillning å förstnämnda 300 Riksdaler; —
hvaremot, om skattskyldig Olifver taxerad till 350 Riksdalers inkomst af kapital eller arbete,
samt innehar sådan till 2,000 Riksdalers värde uppskattad ”annan fastighet”, att dess afkomst
bör anses till 100 Riksdaler, — utgörande följaktligen äfven då hans årsinkomster,
sammanräknade, 450 Riksdaler, •— bevillning skall honom påföras med en procent å de 50
Riksdaler, hvarmed hans berörda inkomst af kapital eller arbete öfverstiger förutnämnda afgiftsfria
belopp, 300 Riksdaler; — likasom, derest den skattskyldige har 1,600 Riksdalers
inkomst af kapital eller arbete, samt derjemte eger jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde af
7
10,000 Riksdaler, med 300 Riksdalers deraf beräknad afkomst, oell således i sammanräknade
årsinkomster åtnjuter tillhopa 1,900 Riksdaler, bevillning kommer att, utan medgifvande af
något afdrag, honom påföras med en procent å hans berörda till 1,600 Riksdaler skattade
inkomst af kapital eller arbete o. s. v.
STOCKHOLM, 1866. P. A. NORSTEDT & SÖNER.
RIKETS STÄNDERS
RIKS-STAT
FÖR
Ar 1867
och intilldess nästa Statsreglering vidtager.
Hör till R. St underd. Skrifvelse, 1865 & 1866, M 103.
2
Riksstaten för år 1867 och intilldess
r Riksmynt.
■ r
inkomsten :
Ordinarie inkomster för Statsverket:
Penningar
4,097,000:
Indelta Räntor, förslagsvis beräknade
2,692,900:
Spanmål:
653,050 kubikfot Indelt med värde på förslag å 2 R:dr kubikfoten
t ,306.100: —
441,370 kubikfot Oindelt med dito
882,740: — 2,188,840:
14)94,420 kubikfot.
Extra ordinarie inkomster, enligt Regeringsformens 60 §, inflytande såsom Revillning
R:cir
8,978,740: —
26,600,000: — i 4
35,578,750
Pi Ridderskapet och Adelns vägnar:
6>. Lagerbjelke.
n. v. Landtmarskalk.
i
i
I
Summa | — |3B,578,7401-  Stockholm den
På Preste-Ståndets väguar:
>
!
i
MM. Reuterdahl,
Talman.
3
nästa Statsreglering vidtager.
SS
Indelta
S p )
n
mål.
äT
TQ
Räntor
Indelt på förslag.
Oindelt.
Summa
Utgiften :
3
r
renmngar.
enngi
markegång
på förslag.
Mått.
Vårda
å 2 R:dr
kubikfoten.
Mått.
Värde
förslagsvis
å 2 R.dr
kubikfoten.
Riksmynt.
Förslå Hufvud-Tileln :
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Kub.fot.
k.
R:dr.
ö.
Kub.fot.
k.
R:dr.
ö.
R:dr. 'o.
Kongl. Hof- och Slotts-Staterna ...
n
1,417.000
—
—
—
—
—
1,417,000
—
Andra Hufvud-Tileln:
f
2,429,046
2,434,950
Tredje Bufvud-Tileln:
Utrikes-Departementet
n
479.200
—
—
___
-
—
—
-
479,200
-
Fjerde Hufvud-Tileln:
Landlförsvars-Departementet
E.
6,751,127
80
2,111,397
—
125.955
9
251,911
80
122,581
7
245,16.3
40
9,339,600
-
Femte Hufvud-Tileln:
Sjfiförsvars-Departementet..,
F.
5,759,643
60
81,510
—
—
—
59,623
2
119,246
40
3,940,400
Sjette Hufvud-Tileln:
Civil-Departementet
C,.
3,576,019
99
206,575
41
5,908
4
11.816
80
8,29.3
9
16,587
80
3,811,000
-
Sjunde Hufvud-Tileln:
Finans-Departementet
n.
6,045,517
20
24,481
—
967
4
1,934
80
28.3
5
567
—
6,072,500
—
Åttonde Hufvud-Tileln:
Ecklesiastik-Departementet
i
3,208,167
30
259,760
50
520,092
1
1,040,184
20
26,044
—
52,088
—
4,560,200
-
nionde Hufvud-Tileln:
Pensions- och Indragnings-Staterna
K
1,261,138
-
.3,272
20
126
2
252
40
24,74.3
7
49,487
40
1,314,150
—
Sgr
—
28,886,860
—
2,692,900
—
653.050
—
1,306,100
—
241,570
—
483,140
—
33,369,000
-
Bidrag för bestridande af de på
Riksgäldskontoret anvisade ut-  gifter
2,209,740
2,209,740
Summa
—
31,096,600
—
2,692,900
—
653,050
—
1,306,100
—
241,570
—
483,140
—
35,578,740
—
21 Juni 1866.
Pä Borgare-Ståndets vägnar:
•t. €i. Schwan,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets vägnar:
Wils Larson,
n. v. Talman.
\
►
4
Statsverkets
Ci dinotrie Inkomster.
Ordinarie ränta:
Hvad af denna ränta är anvisad! till åtskilliga Stater, Verk och Inrättningar utiöres här till ett
förslagsvis beräknadt belopp af
2,692,900: —
Hen öfritra delen inflyter till Statsverket direkte och upptages till  2,060,800: —
Tionde-spanmål
Tionde-spanmåls-liisen efter bestämda priser
Arrende-medel af kungsgårdar och andra kronolägenheter
Silfver-tionde, myntarelön och slagskatt
Koppar-ränta, 1,100 centner a 69 K:dr
Tionde-tackjern, 16,000 centner å 2 R:dr 50 öre
Svafvelbruks-tionde
Mantalspenningar
Bötesmedel
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål:
Vid Lif-reg; mentet för 500 N:r  kubikfot 23,625.
» f. d. Östgöta kavalleri för 1,000 N:r  » 47,250.
» f. d. Westgöta dragoner för 1,000 N:r  » 47,250.
» Smålands dragoner för 500 N:r  » 22,050.
Tillfälliga rotevakans-afgifter
Vakans-afgifter af nyroterad jord
Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland
Trosspassevolans-afgift
Bålsinans-vakans-afgift
Kontrollstämpel-medel
Båk- och Lots-rnedel
Observations-medel
Extra medel och uppbörder
Intresse-medel !
Sgr
Transport j
Inkomster.
5
Bil. Litt. A.
Penningar.
R:dr.
2,060,80;)
6,800
62,000
16,000
75,900
40,000
3,000
620,000
340,000
7.000
63.000
18.000
26,500
60,000
20,000
600,000
3.000
70,000
5.000
Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
R:dr.
2,692,900
S p a n m å 1.
Indelt på förslag.
Mått.
Värde
å 2 R:dr
kubikfoten.
Oindelt.
Mått.
Kubikfot.
653,050
k.
R:dr.
1,306,100
ö. Kubikfot.
147,195
154,000
140,175
Värde
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.
R:dr.
294,390
308,000
280,350
Summa
Riksmynt.
R:dr.
4,753,700
1,600,490
6,800
370.000
16,000
75,900
40,00(i
3,000
620.000
340,000
280,350
7.000
63.000
18.000
26,500
60,000
20,000
600,000
3.000
70,000
5.000
4,097.000
.\692,900
653,050
1,306,100
441,370
882,740
8,978,740
4,097,000
2,692,900
653,050
1,306,100
441,370
882,740
8,978,740
6
Transport
Extra-ordinarie Inkomster.
Tull-medel
Post-medef, påräknade för Postverkets stat och omkostnader
Stämpelpappers-medel
Bränvinstillverknings-afgift
Sgr
Summa
7
Penningar.
| Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p a n m å 1.
Indelt på förslag.
Mått.
Värde
å 2 R:dr
kubikfoten.
R:dr.
4,097,000
13.500.000 I
2,000,000 | ■
1,000,000 ! •
9.500.000 ;
R:dr.
2,692,900
Kubikfot.
653,050
R:dr.
1,306,100
Oindelt.
Mått.
Värde
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.
Kubikfot.
441,370
R:dr.
882,740
ö.
Summa
Riksmynt.
R:dr.
8,978,740
13,500,000
2,000,000
1,600,000
9,500,000
26,600,000
26,600,000
30,697,000
2,692,900
653,050
1,306,100
441,370
882,740
35,578,740
8
Första Hufvudfiteln.
Bil. Litt. B.
Bougt, tiof- och Slotts-Staterna
linnel Hor-StaiK-anslageii.
Kongl. Maj:ts Hofhållning
Hennes Maj:t Enkedrottningen Josephinas Hofhållning
i Hans Kongl. Höghet Hertigen af Östergötland
Deruti inbegripna handpenningar för Hans Kongl. Höghets Gemål.
j Hans Kongl. Höghet Hertigen af Dalarne
Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Eugenie
| För underhåll och vård af möbler och andra, Staten tillhöriga, inventarier i de Kongl.
Slotten
I Kongl. Hofstallets utfodring
Polis-, lys- och renhållning vid Kongl. Slottet och Arfprinsens palats
Rosersbergs slott
| '.'ed och kol för de Kongl. Hofven
Sgr
■iougl, Slotten.
Reparationer å Stockholms Slott med flera för de Kongl. Hofven upplåtna byggnader
Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kongl. Slottet och Arfprinsens palats
Drottningholms och Svartsjö Slott
Gripsholms Slott
Ulriksdals Slott
Haga Lustslott och Park
Strömsholms Slott
Penningar.
Riksmynt.
R:dr.
800,000
120,000
126.000
53.000
18.000
56,400
45.000
22,500
3,000
50.000
1,293,900
63,000
11,250
24,600
5.000
8,250
8.000
3,000
Sgr 123,100
Summa I 1,417,000 j
Andra Hufvudtiteln.
Bil. Litt. C.
Justitie-Departementet.
Departements-chefen, Justitie-Statsministern
Justitie-Statsexpeditionen
Högsta Domstolen
J ustitiekanslers-expeditionen
Justitierevisions-expeditionen
Svea Hofrätt, med derunder lydande Justitiestat
Göta Hofrätt, med derunder lydande Justitiestat
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, med derunder lydande
Justitiestat
Krigs-Hofrätten
Fångars vård och underhåll:
Bestämdt anslag  183,227: 50.
Förslagsanslag  1,120,000: —
Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, Reservationsanslag
Medikolegala besigtningar, Förslagsanslag
Skrifmaterialier och expenser, ved, m. m., Förslagsanslag...
Rese- och traktaments-penningar, Förslagsanslag
Ersättning åt domare, vittnen och parter, Förslagsanslag ...
Ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar
för dem genom nya Strafflagens införande frångångna
bötesandelar, Förslagsanslag
Extra utgifter, Reservationsanslag
Penningar.
Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
Summa
Riksmynt.
R:dr.
Ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
15,000
15,000
23,200
—
—
23,200
—
129,600
—
—
129,600
—
16,400
—
—
16,400
—
128,100
—
128,100
—
194,039
52
2,201
89
196,241
41
188,771
85
3,494
25
192,266
10
88,237
22
207
75
88,444
97
12,555
50
—
12,555
50
1,303,227
50
—
1,303,227
50
13,500
.
13,500
10.000
—
10,000
—
23,914
52
—
23,914
52
12,000
—
—
12.000
—
16,000
—
—
16,000
—
250,000
250,000
4,500
—
—
4,500
—
2,429.046
n
5,903
89
2,434,950 | —
Tredje Hufvudtiteln.
Bil. Litt. D.
Utrikes-Dep artementet.
Penningar.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
Departements-chefen, Statsministern för Utrikes Ärendena
Departementets Expedition
Minister-staten
Skrifmaterialier och expenser samt extra utgifter
24.000
25,500
359,700
70.000
—
Summa
479,200
-
Bör till R. St. underd. Skrifvelse, 1865 å 1866, Jls 103.
10
1
Fjerde Huf
-
Liandtförsvars-Departementet.
Departements-chefen
Departementets Kansliexpedition
Departementets Kommandoexpedition
Arméförvaltningen
.Generalitets-staten
General-stabsofficerares bildande
Topografiska Korpsen
Artilleri-staben
Ofverkommendants-expeditionen i Stockholm.
Kommendants-staten
Krigs-akademien
Allmänna Garnisons-sjukhuset
Resestipendium för Militär läkare
Sgr
Indelta Arméen.
Kavalleri- och Infanteri-regementena
Tili löneförbättringar vid Indelta Arméen
Militie-boställs-kassan: Ersättning för reserv-hemmansräntor och kronotionde m. m.
Indelta Arméens vapenöfningar, Reservationsanslag
Till trossens underhåll
Sgr
Värfvade Arméen.
Lifgardet lill häst
Husar-regementet Konung Garl XY
Svea Lifgarde
Andra Lifgardet
Wermlands Fältjägare-regemente
Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen, Reservationsanslag
Ingeniör-korpsen (derunder Reservationsanslag till Korpsens praktiska öfningar 5,000 R:dr).
Transport
I
«
vudtiteln.
11
Bil. Litt. Em
Penningar.
Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p a n m å 1.
Indelt på förslag.
Mått.
Värde
ä 2 R:dr
kubikfoten.
Oindelt.
Mått.
Värde
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.
Summa
Riksmynt.
R:dr.
15,000
.‘59,000
12,550
123,200
77,300
6,500
34,250
6,400
6,015
14,297
79 88,S
62,650
2,000
R:dr.
Kubikfot, i k.
R:dr.
ö. Kubikfot, k.
R:dr.
R:dr.
15.000
39.000
12,550
I 23,200
77,300
6,500
34,250
6,400
6,015
14.297
79,888
62,650
2.000
25
479,050
479.050 25
408,991
100,000
2,057
825,000
26 520
2,111,397
125,955
251,911
80
10,348
20,696
10,849
21.699
60
2,792,995
100.000
23,756
825,000
26,520
1.362,568
27
2.111,397
125,955
9 251,911
80 21,197)
42,395 60
3,768,272
67
114,656
5
138,664
99
144 622
70
144,787
70
74,974
50
764,285
5
163,620
11
5,985
10,577
10.672
10.672
41,589
3,182
II.970
21,155
21.344
21.344
83,179
6,365
40
40
40
20
40 |
126,626
159,820
165,967
166,132
74.974
847,464
169,085
3,387,229 62 | 2,111,397
125,955 9
251,911
80
103,877
207,754
40 5,958,292
82
Transport
Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning
Lega för hästar till Artilleriets exercis
Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar, Förslagsanslag
Mathållning för manskapet vid Garnisons-regementena
Sgr
Beväringen.
Lifbeväringsregementet
Gotlands Nationalbeväring
Hallands Beväring
Wester-Norrlands Beväring, lönefyllnad
Beväringsmanskapets vapenöfning, Förslagsanslag
Sgr
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departementer. Reservationsanslag
Till lif- och släpmunderingar vid Botehålls-regementena
fnqvarteringskostnader i Stockholm, Förslagsanslag
Till inqvarteringens ordnande i dito, Reservationsanslag
Inqvarteringskostnader i landsorterna, Förslagsanslag
Salpeter-uppköp. Förslagsanslag
Ved och ljus för fästnings- och garnisons-orter
Diverse Anslag.
För en Ridskola vid Strömsholms kungsgård
Till Skjutskolor
Spanmålsupphandlings- och bageri-kostnader
Durchmarcbe-kostnader, Reservationsanslag
Bese- och traktaments-penningar, Förslagsanslag
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Arméförvaltningen m. fl. verk
Skrifmaterialier och expenser ved m. m. för Departementets Kansliexpedition, Förslagsanslag
Extra utgifter
Sgr
Summa
13
Penningar.
R:dr.
ö.
3,387,229
62
58.634
75
17,390
74
390,000
—
320.000
—
Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p a
Indelt på förslag.
Mått.
Värde
ä 2 R:dr
kubikfoten.
Oindelt.
Mått.
Värde
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.
R:dr.
2,111,397
ö.
Kubikfot.
125,955
R:dr.
251,911
ö.
80
Kubikfot
103,877
18,049
R:dr.
207.754
36,099
Summa
Riksmynt.
R:dr.
ö.
5,958.292
82
58 634
75
53.489
74
390,000
—
320,000
—
2,331,636 59
100,728
201,457
80
2,533,094
39
23,911
137,803
7,500
6,295
500,000
— 655
1,310
23,911
139,113
7,500
6,295
500,000
675,509
90
655
1,310
676,819
90
1,191,498
262,520
18,000
21,450
36.000
110,000
33.000
65
1,191,498
262,520
18,000
21,450
36.000
110,000
33.000
65
1,672,468
65
1,672,468
65
14,200
9,000
37.500
12,000
58,000
8,770
2,924
67.500
14
14,200
9,000
37.500
12,000
58,000
8,770
2,924
67.500
14
209,894 i 4
209,894
14
6,731,127 80 2,111,397
125,955 9
251,911
80
122,581
245,163 40 9,339,600
14
Femte Huf
-
, . \ . _ .
Indelta
Oindelt Spanrnål.
Räntor,
Summa
Penningar.
enligt
Värde
markegång
Mått.
förslagsvis
Riksmynt.
Sjöförsvars-Departementet.
på förslag.
ä 2 R:dr
kubikfoten.
Aflönings-Stater.
R:dr.
Ö.
R:dr.
ö.
Kub.fot.
k.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Departements-chefen
1 5,000
1 5.000
f
Departementets Kansli-expedition
18,900
—
—
18,900
—
Departementets Kommando-expedition
4,100
—
—
4,100
—
Förvaltningen af Sjö-ärendena
35,350
35,350
—
Aflönings-staterna vid Flottans stationer i
Carlskrona och Stockholm samt depot i
Göteborg
1,094,305
25
—
40,446
80,892
1,175.197
25
Båtsmans-indelningen
—
81,050
—
—
81,050
Tillskott i de till Båtsmans-indelningen uti
Blekinge län anslagna räntor, Förslags-
anslag
16,000
—
16,000
—
Sgr
1,183,655
25
81,050
—
40,446
80,892
—
1.345,597
25
Materlelen.
Flottans underhåll
592,888
30
_
19,177
2
38,354
40
631,242
70
Flottans nybyggnad
162,000
—
—
—
162,000
—
Båtsmäns förseende med kojer och täcken
13,500
—
—
—
13.500
—
Båtsmännens beklädnad. Förstags-anslag, högst
138,200
—
—
—
—
138,200
—
Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser
och skeppsgossar
118,400
—
—
—
118,400
—
Sgr
1,024,988
30
—
19,177
2
38,354
40
i.063,342
70
Transport
2,208,643
55
81,050
—
59,623
2
119,240)40
2,408,939)95
15
vudtiteln. Bil. Litt. B.
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
Oindelt Spanmål.
Penningar.
Mått.
Värde
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Kub.fot.
k.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Transport
2,208,643
55
81,050
—
59,623
2
119,246
40
2,408,939
95
Diverse anslag.
Exercis af Flottans bemanning
Gemenskapens vid Flottans korpser natura-
underhåll, Reservalions-anslag
Till stipendier för officerare af Flottans korpser
under anställelse i utländsk tjenst eller
kommendering utrikes
Spanmåls-upphandlings- och bageri-kostnader
Durchmarche-kostnader, Reservalions-anslag
För sjukvård
480,000
248,600
15.000
30.000
30.000
39.000
19,175
5.000
5.000
1,225
27.000
15.000
—
—
—
—
480,000
248,600
15.000
30.000
30.000
39.000
19,175
5.000
5.000
1,225
27.000
15.000
—
För diverse behof
liese- och traktaments-penningar, Förslags-  anslag
Skrifmaterialier och expenser, ved rn. m. för
Förvaltningen af Sjö-ärendena och Depar-  tementets Kommando-expedition
Skrifmaterialier och expenser, ved m. rn. för
Departementets Kansli-expedition, Förslags-  anslag
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för
Flottans stationer och depot, Förslags-  anslag
Extra utgifter
5
—
—
—
5
Sgr
915,000
5
—
—
—
915,000
5
För handeln.
Lots- och fyr-inrättningen med dertill hö-  rande personal, Reservalions-anslag
616,000
460
616,460
Slim ma
3,739,643
60
81,510
59,623
2
119,246
40
3,940,400
—
16
Sjette Huf
-
Civil- Departementet.
Stats-Råden utan departementer:
3 å 12,000 R:dr /
Departements-chefen
Departementets Expedition
Kommers-kollegium
Statistiska Tabell-kommissionen:
Aflöningsmedel för Statistiska Central-byrån
Reservations-anslag en: Till bibliothekets underhållande
1,000:
» arfvoden åt tillfälliga biträden  7,250:
» det officiela statistiska trycket
5,000:
» en statistisk tidskrift  1,000:
Landtmäteri-staten
För Rikets ekonomiska karteverk, Reservations-anslag
Ofverståthållare-embetet
Landt-statema i länen
Särskildt förslags-anslag för Landt-staterna i länen:
Landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön:
Till bestridande af lösen för åtskilliga i lönen ingående räntepersedlar
Gästgifvars friheter
Till lättnad för skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides och är särdeles tryckande,
Reservations-anslag
Färjor och färjekarlar
Sgr
Jordbruket, handeln och näringarne.
Reservations-anslag.
Skiften och afvittringar
Vägar och kommunikationer
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar
Landtbruksingeniörer och deras biträden
Refrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar
Hästafvelns förbättrande
15,450: —
— 14,250: —
Transport
vudtiteln.
17
Bil. Litt. G.
Penningar.
Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p
a n
ni å 1.
Summa
Riksmynt.
Indelt på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde
å 2 R:dr
kubikfoten.
Mått
Värde
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.
f
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Kubikfot.
k.
R:dr.
Ö.
Kubikfot.
k.
R:dr.
Ö.
R:dr.
ö.
36,000
36,000
17,000
—
—
17,000
45,600
—
—
45,600
88,750
88,750
29,700
29.700
-1
97,300
—
—
—
97,300
6,000
—
—
—
—
6,000
77,267
—
—
—
77,267
—
992,524
28
161,282
19
5,886
6
11,773
20
6,545
7
13,091
40
1,178,671
7
5,000
_
5,000
1,039
4
17,500
—
4
i
8
20
--
—
18,547
24
125,000
—
125,000
50
—
184
69
17
7
35
40
—
-
270
9
1,521,230
32
178,966
88
5,908
4
11,816
80
6,545
7
13,091
40
1,725,105
40
63,000
63,000
12,000
—
—
—
—
—
—
12,000
—
164,600
—
—
—
—
—
—
164,600
—
38,450
—
—
—
—
—
38,450
—
39,400
—
—
—:
.—
39,400
—
49,545
—
—
—
—
330
7
661
40
50,206
40
1,888,225
J 32
178,966
88
5,908
4
11,816
80
6.876
1 4
| 13,752
80
| 2,092,761
| 80
Hör till
R. St. underd
Skrifvelse, 1865 & 1866, JM 103.
3
18
Transport
Undervisningsanstalter för slöjderna
Befrämjande i allmänhet af slöjderna
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart
Undervisningsanstalter för bergsbruket
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket
Fiskerinäringens understöd
Sgr
Diverse anslag.
Utflvttningshjelp efter skiften, Förslags-anslag
Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling
Odlingshjelp för krononybyggare, Förslags-anslag
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, Förslags-anslag
Konvoj-kommissariatet; Förslags-anslag, att utgå direkte af tullmedlen
Kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning; Förslags-anslag, att direkte utgå af inflytande bränvins
tillverkningsmedel
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., Förslags-anslag
Rese- och traktaments-penningar, Förslags-anslag
Extra utgifter, Resermlions-amlag
Sgr
Summa
19
Penningar.
Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p a n m å I.
Indelt på Förslag.
Mått.
Värde
å 2 R:dr
kubikfoten.
Oindelt.
Mått.
Värde
förslagsvis
ä 2 R:dr
kubikfoten.
Summa
Riksmynt.
R:dr.
1,888,225
177,150
25.500
43.100
22.500
7,500
8,700
16.100
R:dr.
178,966
23,919
Kubikfot.
5,908
30
R:dr.
11,816
Kubikfot.
6,876
R:dr.
13,752
R:dr.
:,092,761
177,150
25.500
43.100
22.500
7,500
32,619
16.100
30
667,545
110,000
4,500
2,700
750.000
440.000
50,044
15.000
15.000
— 23,919
67
3,689
30
23
330
1,165
252
661
40
692,125 70
2,331
504
110,000
2,331
4,500
6,893
750.000
440.000
50,044
1 5,000
15,000
23
67
1,387,244 67
3,689
23
1,417
2,835
— 1,393,768
90
3,576,019 99 206,575 41
5,908
11,816
80
8,293
9 16,587 80 3,811,000
i
20
Sjunde Huf
-
Finttns-Departementet. '
Departements-chefen
Departementets Expedition
Kammar-kollegium
Statskontoret med kronomagasinerna samt vågstaterna i Falun och Avesta
Stämpelpappers-om kostnader, För slags-anslag
Mynt- och kontroll-verken
Omkostnader för kontrollverket, Förslags-anslag
Kammar-rätten
Ofver-intendentsembetet
Postverket (kontanta anslaget på förslag att af postmedlen direkte utgå)
Till postdiligensernas fortskaffande på sådant sätt, att de skjutsskyldige ej dermed betungas, Reserva
tions-anslag
Tullverket (Förslags-anslag att af tullmedlen direkte utgå)
^Ersättning till städerna för mistad tolag, Förslags-anslag
Jägeri-staten
Skogsplanterings-kassan (kontanta anslaget såsom ersättning för hemmans-räntor och arrenden m. m.
på förslag)
Skogsinstitutet, lägre skogsskolor samt öfriga till skogsstaten hörande tjenstemäns aflöning, Reservationsanslag
••••'
Till belöningar för rofdjurs dödande, Förslags-anslag
Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm, Förslags-anslag
Byggnader och reparationer i Stockholm, Reservations-anslag
Byggnader och reparationer i landsorterna, Reservations-anslag
Städers friheter, Förslags-anslag
Transportkostnader för Statsverkets bergseflekter, Förslags-anslag
Observations- och uppbörds-procenter m. m., Förslags-anslag
Mantalsskrifningsprovision, Förslags-anslag
Tiondeprofvare
Restitutioner, Förslags-anslag
Uppköp af ved för Wisby s. k. kronokalkugn, Förslags-anslag
Rese- och traktaments-penningar, Förslags-anslag
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., Förslags-anslag
Extra utgifter, Reservations-anslag
Kongl. Theatern
Summa
vudtiteln.
21
Bil. Eiitt. MM.
Penningar.
Indelta Räntor,
enligt
markegång
på Törslag.
S p a n m
Indelt på Törslag.
Mått.
Värde
å 2 R:dr
kubikfoten.
Oindelt.
Mått.
Värde
förslagsvis
ä 2 R:dr
kubikfoten.
Summa
Riksmynt.
R:dr.
17.000
38,200
117,450
107,555
164,000
30.700
3,450
126,426
29,800
2,000,000
70.000
1,800,000
1,040,000
173
22,940
75.000
50.000
15.500
48.000
70.000
23.700
3,000
15.000
19.500
15.000
1.500
1.500
18,621
46.500
75.000
94
75
51
R:dr.
364
1,211
900
22,004
50
69
81
Kubikfot.
37
359
570
R:dr.
75
719
1,140
60
20
Kubikfot, k.
113
170
R:dr.
226
340
80
20
R:dr.
17.000
38,200
117,450
107,781
164,000
30,700
3,450
126,426
29,800
2,000,440
70.000
1,800,000
1,040,000
1,385
23,840
75.000
50.000
15.500
48.000
70.000
46,764
3,000
15.000
19,590
1,140
15.000
1.500
1.500
18,621
46.500
75.000
80
94
10
44
20
51
6,045,517
20 |
24,481
967 4
1,934 80 283
567
6,072,500
©
åttonde Huf
-
EcJelesiastik-Departementet.
| Departements-chefen
Departementets Expedition
Riksarkivet
\ Kongl. Bibliotheket
Kleresistaten
Särskilda Förslags-anslag för Kleresiet:
Biskopens på Gotland lön
3,000: —
Åt 13 konsistorii-notarier, å 270 R:dr, högst
3,510: —
Ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen  3,000: —
Domkapitlens Expeditioner, Reservations-anslag
Lappmarks ecklesiastikverk, Förslags-anslag
Universiteterna (af kontanta beloppet ett förslags-anslag å 30,000 R:dr för upprätthållande till visst
belopp af sådana löner vid Upsala universitet, i hvilka spanmål ingår)
Carolinska Medico-kirurgiska institutet
Elementarläroverken, Reservations-anslag
Seminarium för bildande af lärarinnor
Pedagogier och folkskolor
För folkundervisningen, Reservations-anslag:
Seminarier för folkskolelärares bildande  90,000: —
Stipendier för seminarii-elever  45,000: —
Arfvoden och resekostnads-ersättning för folkskole-inspektörer  40,000: —
Undervisningsmateriel m. m. för folkskolorna  10,000: —
Löneförbättring för examinerade folkskolelärare
120,000: —
Understöd för högre folkskolor  10,000: —
Folkskoleväsendets utveckling och förbättring  150,000: —
Gymnastiska Central-institutet
Sundhets-kollegium med Medicinalstaten (derunder ett reservations-anslag å 6,000 R:dr)
Barnmorske-undervisningen och Barnbördshusen
Orthopediska institutet
Veterinär-inrättningarne i riket
Vaccinationens befrämjande
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, Förslags-anslag
Transport
vudtiteln.
23
Miil. Etitt. K.
Penningar.
Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p a ii m å I.
Indelt på förslag.
Mått.
Värde
å 2 R:dr
kubikfoten.
Oindelt.
Mått.
Värde
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.
Summa
Riksmynt.
R:dr.
17,000
52,800
19,440
27,850
14,861
9,510
10,000
22,700
265,337
72,500
1,364,363
25,000
44,867
465,000
29,400
279,127
19,84-1
8,250
26,430
3,600
40,000
R:dr.
130,400
82,524
8,916
4,219
Kubikfot.
150,394
53,515
96
98,339
5,018
1,954
k. R:dr.
5 300,789
107,030
196,678
10,036
3,908
Kubikfot.
3,092
21,721
448
40
R:dr.
6,184
43,443
897
80
80
R:dr.
17,000
52,800
19,440
27,850
452,234
9,510
10,000
22,700
454,891
72,500
1,613,402
25,000
60,020
465,000
29,400
279,127
23,749
8,250
26,430
3,600
40,000
83
45
11
61
40
2,817,877
44
226,059
96
309,221
21 618,442 40
25,262 8 50,525
60
3,712,905
40
24
Transport
Svenska Läkaresällskapet
Svenska Akademien
Wetenskaps-akademien
Witterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien
Fria Konsternas Akademi:
Till aflöning m. m  39,000: —
» utrikes resestipendier, Reservations-anslag  8,000: —
» inköp af Svenska konstnärers arbeten, Reservations-anslag
6,000: —
Musikaliska Akademien
Naturhistoriska Riksmuseum
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Allmänna Institutet  81,000: —
Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma
barn
20,000: —
Fattigvården i Stockholm och landsorterna
Fattigvården i allmänhet, Förslags-anslag
Serafimerordens-lasarettets underhåll
Hospitalers och lasaretters underhåll
Stora Barnhuset i Stockholm
Frimurare-barnhuset
Barnhusen i landsorterna
Kyrkors underhåll
Resestipendier samt lärobäckers och lärda verks lifgifvande, Reservations-anslag
Rese- och traktaments-penningar, Förslags-anslag
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. Förslags-anslag
Extra utgifter, Reservations-anslag
Summa
25
Penningar.
Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p a
Indelt på förslag.
Mått.
Värde
å 2 R:dr
kubikfoten.
Oindelt.
Mått.
Värde
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.
Summa
Riksmynt.
R:dr.
2,817,877
3,000
12,000
14,710
16,150
53,000
30.300
41,250
101,000
9,141
15.000
24.000
7,802
1,750
1.250
6,528
20,000
1,500
16,908
1 5.000
ö.
44
25
40
21
R:dr.
226,059
158
19,000
14,542 25
29
Kubikfot.
309,221
112
42,660
20,442
12,225
135,429
k. I
*> i
R:dr.
618,442
85,321
40,885
24,450
270,859
225 20
Kubikfot.
25,262
781
R:dr.
50,525
60
1,562
40
R:dr.
3.712,905
3,000
12,000
14,710
16,150
53,000
30.300
41,250
101,000
9,524
15.000
24.000
112,124
42,635
1,250
24,450
293,491
20.000
1,500
16.908
15,000
40
74
80
20
65
21
3,208,167 | 30 | 259,760
50
520,092
1 1,040,184 20 26,044 1
52,088
4,560,200
Hör till R. St. underd. Skrifvelse, 1865 & 1866, JM 103.
26
Nionde Huf
-
Pensions• och indragnings-Staterna.
A) Peusious-Staten.
Civiistatens Pensionskassa:
Pensionsstaten för Civile embets- och tjenstemän
37,500: —
Dito lör deras enkor och omyndiga barn  45,000: —
Ersättning för mistade löne-innehållningar  2,245: 50.
Dito för nådårs- och begrafningshjelps-besparingar  6,540: —
Arméens Pensionskassa:
Pensionsstaten för Militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares enkor och
barn
37,500: —
Ersättning för mistade löne-innehållningar  4,639: 50.
Dito för nådårs- och begrafningshjelps-besparingar  28,080: —
Wadstena Krigsmanshus-kassa :
Amiralitets-krigsmans-kassan:
Förra anslaget under denna titel  43,100: —
Ersättning för mistade löne-innehållningar.  615: —
Dito för nådårs- och begrafningshjelps-besparingar  2,580: —
Invalidhus-fonden:
Ersättning lör hemmansräntor och arrenden, Förslagsanslag
För blesserade Ofver- och Under-officerare, Reservationsanslag
Bidrag till Handelsflottans pensionsstat, att af tullmedlen direkte utgå, Reservationsanslag
Bidrag till Folkskolelärarnes pensionering
Bidrag till Folkskolelärarnes enke- och pupill-kassa
Sgr
B) Allmänna Indragnings-Staten.
För diverse föremål, Förslagsanslag
Summa
vudtiteln.
27
Bil. Eiitt. KL.
Penningar.
Indelta Räntor,
enligt
markegång
på Förslag.
S p a n m å 1.
Indelt på förslag.
Mått.
Värde
å 2 R:dr
kubikfoten.
Oindelt.
Mått.
Värde
förslagsvis
ä 2 R:dr
kubikfoten.
Summa
Riksmynt.
R:dr.
91,285
70,219
193,058
46,295
37,710
7,500
24.000
30.000
2,000
50
R:dr.
ö.
Kubikfot, k
R:dr.
ö. Kubikfot, k.
24,713
R:dr.
49,426
60
R:dr.
91,285
70,219
242,485
46,295
37,710
7,500
24.000
30.000
2,000
50
502,068
98
24,713 3 49,426 60
551,495 58
759,069
3,272
20
126 2
252 40
30
60 80
762,654 42
1,261.138
— 3,272
20
126 2
252 40
24,743 7
49,487 40
1,314,150 I —
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1866.
Stoerigeå $tfe§ ^tiiitkrå
men ut,
©förbi, familj cf t od) fotafftebabt på Sågs
titna 9Jif$kt|cn i (&totH)olm, font
flniabes bett 22 Snut mm.
IPi eftevfévifne itoctincé SJifcö 3tanbcf,
©reftoar, Srtfterrar, ^tfPotmr, $tibberffrt£
od) 'Mbel, tyveftevftap, SSorijerffttii od) Wle*
tft*$e $tftmOge, font för £5fj fjelfme, etter af Ijemmamaranbe
mcbBröber lagligen malbc od; Befuttutågtigabe, å allmänt, mt futtånbabt,
fiagtima diifgmöte förfantlabe marit, gore meter ligt: Sitt, feban uti
81 § af SBeflutet mib fiftlibne dltfsbag be, l;milfa mib ben nåftföljanbe,
på gntnb af laglig ratt etter efter föregånget ordentligt mai, Borbe i
råbflagen od; Befluten beltaga, Blifmit, i öfmerenöftåmmelfe nteb 49 §
dtegeringg^ormen, fattabo att ben 16 DftoBer 1865 fammanfoutma, oä;
l;marout Södr Sttternåbigfte honung, -IpanS 9Jlaf:t honung CARL XY?
uti ^ref flf keit 21 Steril famina år Bedagat £)fj i nåber på=
minna, l;afme S&i förftuåntitbe bag £)fj i @tocfl;olm infunnit.
5Bi6- till 9i. ©t. ^rot. 1865 & 1866. 10 ©ami. 1 2lfb. 2 Sanket. 1
(9tif$t>aflS=ä3efIutet.)
2 9^ifSbagö=33efIut 1866.
Södra göromål t;afme Söt Börjat nteb åfällan af ben -fpögftcö mål*
ftgnelfe öfloer Södra företag; od; feban Söt d Stiföfalett ben 24 Dftober
ttdntitba dr fått emottaga dbottgl. 3Jtaj:tö ttdbiga SSerdttelfe om l;toab
feban ftftförflntne Stiföbag i Stifetd ftt;relfe ftg tiUbragit, farnt dlottgl.
SJtaj:tö ndbtga fProjmfition angdettbe @tatömerfctö tidftdnb od; b el; of
blifmit bett 1 Sioocntber famina dr tilt Södrt Statsdltffott öfmerlemttab,
l;afme Söt, efter föregångna öfmerldggningar röranbe be dunten, l;maront
belo ndbtga ffropofitiotter od; Sfrifmelfer blifmit till £)fj afldtna, belö
inom Stifö=@tdnben frågor i laglig orbning mddta, ftabnat nti följanbe
beflnt:
§ i.
©eban Söt till [futtigt afgöranbe nit förc^aft oct; antagit be från fiftförflutna
Stiföbag tjnulanbe, af åtongt. sDtaj:t ntcbelft nåbig tpropofition af ben 5 Sattuari
1863 till 9iifct8 ©tänberS pröfning franttagba förflag till itp 9lif6bagS:Drbning
oct; benneb fämmant;änganbc anbringar i 3tegerittg$=$?onnen famt härom, i ben
orbning 81 § 3icgcring8=gonncn ftabgar, inför åtongt. 9)taj:t gjort nnberbånig
anmätan, t;aflua ontförtnälbc ©ruitblagar fåmebelft erhållit följanbe föranbrabc
tpbetfe:
^Icöcriitöös^ortitctn
§ 1. ©tocrigeö 9iifc Strf=tRite mcb ben arfSfötjb, font i faftftäCfb
@ucceöfionö*Drbning ftabgab är.
§ 2. konungen [fatt förttarab är.
§ 3. Äonungenö Sttajcftät — — — åtal frebabe.
§ 4. åvottnngen äger (Söangetiffa täran.
§ 5. ©tatå^Siåbct [fatt — @tatS=9låbct,
§ 6. Sif ©tatö SRåbetö ©tint S3eftättning.
9ttföbagö*33effut 1866. 3
§ 7. Stlta Sftegertng^ärenben, — — — ber afgöraö,
§ 8. @j må bptif Beffaffentjet.
§ 9. litt atta mat, — — — bet Beftut fatta.
§ 10. Snnan ärenbena — Bcrebaö.
§ 11. SJtiniftcrictta mål/ — — — @tatö*9iåbet finnas.
§ 12. konungen äger Sebatnot.
§ 13. Söta Wettungen — npttigaft finner.
§ 14. Öftoer Sttfetö Ötrigömaft SSefätet.
§ 15. Äonttnanbomåt, gobt fpneö.
§ 16. konungen Bör tpber.
§ 17. konungens bomSrätt — fåtoiba ej konungen ocf) Stiföbagen,
i ben otbtting 87 § 1 mom. ftabgar, — — — Bcftämba.
§ 18. Senna tjögfta Somftot
förfnten är.
§ 19. Snfomma — — — förffartttgar giftoa.
§ 20. Itti frebotiber —  efter JtrigSartiftarne.
§ 21. konungen äger — beröm bettagit.
§ 22. Itti öpogfta Somftoten — utål beitaga.
§ 23. Sitta Se£ @ecrct.
§ 24. Itti jlonuttgenö ^>ögffa Somftctcn.
§ 25. jtomtngen äger Bliftoit bomb.
§ 26. Så 3ufiitie=årenbctt — föreffriftoer.
§ 27. Sitt Suftitie=<$angTer — Begångna Bttfma,
§ 28. l:o. Jbottungeit äger ftå bcraö Börb. Sitt ctotta Sjenfter
inom Sftifct odj titt Sontare=@tnBetcn må fåbatte mätt cttbaft näutnaö, forn äro af
bett rena ©oangetiffa lärait; tjärifrån boet ttnbantagne tärare=Befiältningar octj öfriga
tjenftcr toib inrättningar för ftöjb ocf; ffön fonft, äfmenfom täfare^Bcfattningar, tilt
f;toitfa jemtoät anbre, än Befättnare af ben rena (Soangetiffa läratt, funna ut*
nämnaS. -£)toarje Separtemcntö=©t;cf Scpartcmeutet tjöra.
4
9iifSbagS*33eflut 1866.
2:o, konungen ager — — — be mitfor, forn beftämmaS genom färftitb
lag, ftiftab i ben orbning 87 § 1 ntom. ftabgar. ©ålunba naturaliferab
utnämnas.
§ 29. Stil Slrte=23iftop föreflagne blifmit.
§ 30. konungen äger maträtt bibehållna.
§ 31. ©täbernaö till beltaganbe i tRiföbagSmannamal berättigabe tnnemåitare
åge att till 33orgmäftare*tjcnfter (Stocholm.
§ 32. ©ättbebub närmare.
§ 33. ©när — påmiunclfer göra.
§ 34. ©tatSminiftrarne — — — inneljafma eller utöfma.
§ 35. @tatS=lRåbetS lebamöter — f!äl äga.
§ 36. SDe forn ftpttaS.
§ 37. konungen äger — berättigab är.
9tibbarhuS*orbningen, forn faftftälleö af konungen jamt Stibberffapet od) Slbeln
gemenfamt, beftämmer huru Stibberffapet odj Slbeln ntä famtnanträba, för att om
fina gemenfantma angelägenheter befluta.
§ 38. Silla ifrån — ic!e må återtaga förr, än 9iiföbagen hunö för*
håltanben pröfmat od) gillat, ©meblertib — — — bibehållen.
§ 39. SBill konungen — — — ©ina fftifen miftab, utan föreS DtifSftprelfcn
unber konungens fråttmaro, i åpanö nämn, af ben till thronfölfben närmaft be=
rättigabe fritts, om -fpan uppnått ben ålber, forn i 41 § fägö. .fpan ftpre fåfom
Stegent meb all konungslig malt od) mpnbigljet, enligt benna ^Regeringsform;
bod må -jpan ej Slbetigt ftånb od) märbighet förläna, eller tilt ©refligt od) griljerrligt
ftånb upphöja, eller fRibbaremärbighet utbela; äfmenfont alla lebiga förtroenbefpfjlor
enbaft tills mibare tunna förmaltaS af bern, forn Stegenteu bertill förorbnar.
finnes ej tilt thronföljben berättigab fritts, eller har ^n bertill närmaft
berättigabe ej uppnått ben i 41 § för mpnbigljet ftabgabe ålber, eller är fjun
af fjutbom eller af miftanbe utom ©merige och Norrige fjiubrab att IRitöfiprelfen
öfmertaga, före @tats4Råbet ftprelfen meb fautrna matt forn Regent.
3tif8bag8-»eflut 1866.
5
-£mtu förhållas ffatt, bereft Äonungen längre tib än Stotf månaber nr Cftifet
Blifmer, beröm marber t 91 § ftabgabt.
§ 40. 33tifmer konungen — märbar, förljålleg nteb Rtfsfiprelfen få*
font t föregåenbe § beftämmeö.
§ 41. honung mare mpnbig mib fpltba Stbcrton år. Sag famma mare för
ben tid t^ronfötfben närmafi berättigabe fritts. ©ör honung innan 5t§ronfoijaren
benna alber uppnått, föreg ftprelfen af ©tatö*Råbct, enligt 39 §, i konungens
namn, intiltbeff Riföbagen fammanfommer, od) ben $örmpnbare*@tprelfe, Riföbagen
förorbnar, Regeringen tiltträbt; ftättanbe fig @tatö=Råbet benna Regeringsform
tilt omilfortig eftertefnab.
§ 42. ©fulte ben — — — @tatö=Råbet Regeringen rneb ben maft, 39 §
ftabgar, intittbe^ Riföbagen Rittner fantmanfomma ocft ett nptt jfonungafiuö utföra,
famt ben matbe konungen Regeringen titlträbt.
Uti alta be falt, bå enligt benna od) föregåenbe tre §§ Riföftprelfen föreg af
@tatö=Råbet, ffota befj famtlige Sebamöter mara närmaranbe cd) röfta.
§ 43. @år konungen — 8 § ftabgar.
.fpmab nu om honung fagbP är, gälte ocf i affeenbe på Regent, bå RiféSftp*
relfen af jottom utöfmaö.
§ 44. Sugen fPrinö efterfommanbe.
§ 45. -fpmarfen ©mea — — — be Bära,
§ 46. Sanbet ffalt — — — tfäbanefter förorbnaö.
§ 47. Rifetö -fpof*Rätter — olagligen Be^anblaö.
§ 48. jfonungenö .fpof berifrån affätta.
§ 49. Riföbagen reprefenterar ©menffa golfet. ©e rättigheter och åligganben,
forn gältanbe lag tillägger Rifetö ©tänber, tiltfomma tfäbaneftcr Riföbagcn. ©en för*
belaé i tmå kantrar, Scbamöter mätjaö, på fått Riföbagö*£)rbningen ftabgar.
hamrarne äga i alta frågor lifa Behörighet och mpnbigfjet; ffolanbe Riföbagen i
fraft af benna ©rmtblag fammanfontma tilt lagtima möte hvarje år ben 15 Sa*
6
gttmagg.Seftut 1866.
nuari, eller, om Ifelgbag bå inträffar, bagen bereftcr; konungen bod oBetaget att,
emellan lagtima 9Uföbagar, Urtima Sftifsbag fauimanfalta.
£>o3 Urtima IRiföbag må enbaft förefotnma ärenbe, forn föranlebt Sliföbagenö
f antman! altanbe elter af konungen etjcft för benfamma framtåggeS, få od fymab
meb bylift ärenbe ftår i offitjaftigt famntanl;ang.
§ 50. Stiföbagen ffall famntanträba i 3lifct§ ^öfmubftab, utom i be falt, bå
ftenbeö framtränganbe eller peft elter aitbra lifa migtiga fäuber göra bet omöjtigt etter
för Sftifébagenö frihet od) fäferl;et måbligt. 3 beffa falt tittfommer konungen att,
efter farnråb meb tRilöbagenö gultmäftige uti 33anlen od) 9tifögälbö=©ontoret; annan
IRiföbagöort utfätta od; fungera.
§ 51. 3 be fatt, bå konungen elter Stegenten elter @tatö*9iåbet famman!altar
tRiföbagen, faftftättcö tiben för befi fammanträbc efter Sjugonbe od) inom Srettcnbe
bågen från ben, bå fallelfen Blifmit uti .fpufmubftabcnö förfor fttngjorb.
§ 52. jfamrarneö Salutän cd; nice Salman utnäntne konungen.
§ 53. lagtima Stiföbag ffall för ärenbenaö Berebning tillfalla befja lltffott:
ett Sonftitutionö*Utffott, — — — pttranben beröfmer tilt SUfébagen afgifma —
utreba od; för SRiföbageit uppgifma — 33anfo=förmaltningen gifma;
famt ett &ag=Utffott, att utarbeta be från Jlautrarna rentitterabe — för*
Bättring.
É Urtima Slifsbag fiola ej flera Utffott tiUfättaS, än forn erforbraö för Be*
rcbitittg af bermib förefommanbe ärenben.
§ 54. Stffar konungen af Sftiföbagen färffitbe Seputerabe, att meb
ärenben, bent -fpan pröfmar Böra t;emtiga {fållås, utmätjaö heffe Sefmterabe af
jvamrarna; bod äge befje Seputcrabe ide malt, — konungen bent mebbetar.
Se Seputerabe aflägge ti;ftl;etöeb, ber konungen få forbrar.
§ 55. 6j må SUföbagen, hamrarne elter något diiföbagenö Utffott i åvomtn*
gens närmare öfmer något ämne råbpläga elter Beftuta.
9fif8bagö*33eflut 1866.
7
§ 56. 3 Silfen orbnittg konungens fPropofitioiter, få ocf af Sitföbagömän
inom kamrarna toäcfta frågor, må tili afgöranbe företaga^, beröm flabgaö i 9fifö*
bag3=£)rbntngen.
§ 57. ©toenffa $olfet8 urgamla rätt att ftg Beffatta, utöfmaS af 9ii!åbagen
aliena.
fpurulebeé färffilba mentgljeter må för egna Bcljof ftg Beffatta, Beftämmeö
genom ifommunatlagarne, ftmilfa af ålonungen oct; 3fiiföbagen gemenfantt ftiftaö.
§ 58. $ör |marje Sagtima Sitföbag låte konungen — forbringar
ocf; ffulber. ©fulle genom — rebomifaS.
§ 59. 3 fammanljang meb uppmifanbet af @tat8*2Berfet8 tillftånb odf Bcljof
tåte Jfonttngcn för tftiföbagen framftälla förflag rörattbe fättet att genom 33euntl=
nittgar fylla Ijmab ©taten fan utöfmer be orbtttartc infomfterna erforbra.
§ 60. Sill öetmtlningar räfnäs &ttll= odj 3lcctS=mebIen, — -£m8BeIjcfy=
S3ränneri*mebten farnt Ijmab Ijmarje fHifSbag befjutont färffilbt fåfom S3ennltniug
ftg åtager, @j må utan Otiföbagenö famfycfe — ntoncfmlier
faftftätla.
§ 61. Silla afgiftcr, font Sftfsbagen ttnber be SSetoiKntngen af
Ditföbagcn faftftällb Bltfmer.
§ 62. ©eban ©tatS=SöerfetS Bcljof Btifmit af IRtföbagen pröfmabe, anfontmcr
bet f)å Sltföbagctt att en beremot attflå.
§ 63. Scfjutom Bora, —• — — utBetalning å 9vifSgälbS=@ontoret attmifaS;
— — — ©tatö*9iåbct iit ftlcno ljört ocf; 3ftf öhagen fammanfallat. bfttfSbagettS
förfeglabe anorbniitg — — — fttngjotb.
§ 64. ©åmål Stifetö — — — till ©tatö=2Berfet af Dtiföbagctt anflåö,
— — — till be af 9tifSbagen ftröfmabe Beljof anorbnaö.
§ 65. iDefja mebel — anföra Ijmab Oitföbagen i benna bel förorbnat.
§ 66. 3itfögälbö=6ontoret förBtifmcr ttnber 9xifSbagenS ffyrelfe, infeenbe odj
fönualtning; oä) bå 9itf öhagen anftoarar för ben 9ltfct8 gäth, ©ontoret omBefötjer, få
8
IRiföbagö=S3eftut 1866.
femmer StifSbagen, febatt ©ontoretö tittftånb odj Beljof Blifttrit i toeberBörtig orbtiitig
utrebba, att genom färffitb iBetmltning — odj mårbab.
§ 67. Honungens £)ntBub öfverlägga.
§ 68. 2)e titt MfögälbS=2Berfet Betjof än bern, tftiföbagen Beftämt.
StUt — fraftlöft.
§ 69. 3)å tiU pröfning tjos Stiföbagen företjafveö, ftab*
gaS. Satta hamrarne ftribiga Beflut, forn ej varba f amman jemfabe, ffota Hant»
rarne tjmar för fig röfta om be olif a Beflut, Ijtoari fjtoarbera förut ftabnat; fom=
manbe ben mening, font bertoib erBåUer be flefte Sebamöterö af Baba hamrarne
famtnatträfnabe refter, att gätta fåfom UtiföbagcnS Beflut.
§ 70. 9Rär i fråga om Sftifö*33anfenö ftpretfe odj förvaltning, infomfter ocp
utgifter, Hamrarne ftabna i ftribiga Beflut, ffota Hamrarne beröm f)Var för fig
röfta, fåfom i näfiföregåenbe § fägS.
§ 71. jpå enatjanba fått förfaren jemväl ber Hamrarne fig ide förena om
grunberna — förbening tiU utgöranbe.
§ 72. Uitfg=33anfen förBtiftoer unber UtiföbagenS egen garantie odj toårb, få
att — — — Sultmäftige, Hamrarne bertiU förorbna, — vibare af SRifö*
bagen göraö funna. tftiföbagen aUena äger rätt att inlöfaS.
§ 73. Suga npa utan Utiföbagenö fria vilja forbraS.
§ 74. Honungen åge — — — varba förfebbe.
§ 75. 3)e årtiga — ®eputerabe, »albe på fått af Uiiföbagen färffitbt
ftabgaö. .jpvab befje t affeenbe på marfegångöfättningen faftftätta, tjene
vinnes.
§ 76. Utan Sfiföbagenö famtpde fan Betafta.
§ 77. Hungögårbar odj Honungen icfe utan tRiföbagenö famtpde
genom efter be grunber, Utif öhagen beröm föreffriftoer; bod att
©fatte förfäljaö.
§ 78. @j må bplift fått.
9tif8bag0-a3eflut 1 866.
9
§ 79. Stigen föränbrirtg — aga rum utan Sftiföbagenö Bifall; ÅV
nungené — — — oförfratift. j
§ 80. dfrigötnaften tilt — — — intill befi konungen od) Stiföbagen finna
nöbigt utan genom Äonungö od) fftiföbagö fammanftämmanbe Beflut,
tillbomma.
§ 81. 2)enna 9iegeringö=$ornt jamt Siifetg öfriga ©runblagar funna ide
dnbraö elier upplfafmaå, utan genom dfomtngenö ocb tmå Sagttma fRiföbagarö beflut.
IRiföbagenö Beflut i ©runblagöfråga, mcidt af konungen, ffait f)oö -fponom
anmälaö, på fatt 5Riföbagö=£)rbningen föreffrifmer. Sintager Stiföbagen ett inom
benfamma mddt ©rutiblagöforflag, ffali Beflutet beröm konungen unberftällaö.
JBonungen iu^cmte bå, förr dn 9Riföbagen åtffiltö, Ifela <Statö*SRåbet8 tanfar i amnet
od) mebbeie IRiföhagen, på fRiföfalen, (Sitt famtpde eder be orfafcr, för ffmilfa .Span
Beflutet ej gobfanner.
§ 82. .fpmab till dnbring af ©runblagarna, uti föreffrifmen orbning, 3fifö=
bagen Befiutit od) konungen gillat, eller konungen förcflagit cd) 9ltföbagett antagit,
dge fraft af ©runblag.
§ 83. @| må någon — bet fått, forn mib anbringar i beni taft*
tagaö bör.
§ 84. ©runblagarne fiola efter beraö orbalpbelfe i Ijmarje fdrffilbt fall
tilldmpaö.
§ 85. (Såfom ©runblagar ben £rt)dfriI)etö=$örorbtting, fjmilfa i
ofmerenöftdmmelfe —
Beftdmmaö, SRifébagen od) konungen gemenfamt faftftalla.
§ 86. 9Reb S^r^effri^et — — — Ijemliga Ifållaö.
§ 87. l:o. IRiföbagen ager gemenfamt @Ml* od) @rtminal=2ag
od) att — — — utan Sftiföbagenö fatntpde, od) ide Sfttföbagen utan Äonungenö,
— må i 3fiiföbagené Ötamrar funna mddaö od) ffola, feban 8ag=Utffottet
beröfmer Blifmit Iförbt, af IRiföbagen afgöraS. SSeflutar SRtföbagen för fin bel
33iB. tid SR. ©t. g)rot. 1865 & 1866. 10 ©ami. 1 3lfb. 2 SSanbet. 2
(9tif6ba88=S5eflutet.)
10 fftiföbagg*33eflut 1866.
någon np Sag elfer gammal Sagö ttftylfäfmanbe od) föränbring, aflemnaö Sörffag
beröm till konungen, -j Bcflut fattat, mebbele Sfliföbagen antingen ©itt
[amtpcfe till bejj åftunban eller ©ina flät att bet magra. Jlan konungen ide förr,
ån fftif öhagen åtffitjeS, fatta — unberråtte bå Sftif öhagen mib befi näfta
fammanlomft — — — någon lagfråga för Sltföbagen framftälla, famt
mebbele ©in — tjttranben åt fHiföbagctt, font rneb frågan mibare förfar,
fåforn i 9tiföbagö=£)rbmngen fägö.
2:o. Ifttföbagen åge ocl gemenfamt meb konungen ftifta, förånbra eller upip®
fjäfma JfprMag; bod att bermib erforbraö famtpde femmäl af Sillman t Äprfomöte.
Dfmer Sörflag angåenbc bplif Sag fiola, på fått i mom. 1 fägö, @tatö=9tåbetö odj
•fpögfta SDomftoIenS tanfar int)emtaö od) femte Äonungenö fpropofitiou, bå fåban
göreö, SHiföbagen mcbbelaö. £>ar ef Sörflag, ffmarom nu fråga är, före Börfan af
dtiföbagcn näft efter ben, forn framftällt eller antagit $örflaget, Blifmit fåforn 8ag
genom Stilman .^ungörclfe utfärbabt, mare bet förfallet, ocfj konungen unberråtte
bå Stiföbagcn om be flät, forn Ifinbrat §örflagetö antaganbe.
§ 88. SJteb görllaring giföaer, funna ogiltaö af förft berefter
famutantråbanbe Stiföbag, få od, om förf läring angår ämne, forn till ,fct)rfo=2ag
fförer, af bet SWntänna .ftprfomöte, forn efter förflaringenö mebbelanbe förft pålles,
od) må bpltfa förffarirtgar, ber be fålunba ogillabc Blifmit, ef längre gälla eller
af ©omftolarne iafttagaö od) åBcropaö.
§ 89. Uti Sfriföbagenö Jvatnrar må frågor — — — alla flag. Stiföbagcn
åge bod ide maft finner. SSitt konungen åt Sftiföbagcit öfmerlemna
— angåenbe Sagfrågor är i 87 § 1 mom. ftabgabt.
§ 90. Unber ftiföbagenö, befi Äamrarö eller Ittffottö öfmerläggnittgar —
annat fått, än ©runblagante Bofftafligen föreffrifma, fomma frågor —
Snrättning.
§ 91. 3 ben Jfänbeffe
— famutanfalle Söegenten eller @tatö®9tåbet,
bå bet Stiföftprelfen förmaltar, genom öppet påBub IRiföbagen, od) tåte
•—
8til«bag*-8eflut 1866. 11
återfommit, tage IRiföbagen ben författning om SRifetö ftimetfe, 1;»ilten SRiföbagen
npttigaft finner.
§ 92. 2ag famma ide befattat.
§ 93. Då Jtonung  — fattetfc å 9tif0bagcn, bmttfen faltelfe —
fungöraö. fRifebagen åge, förorbna en, tre elter fem görmtynbate,
må utöfma.
§ 94. ©tutte ben olpcfliga — utginge, fammanfatte @tat§*9tåbet,
_ bob, fRiföbagen, forn bå ftalt ett nptt jvonungaljuö utföra,
Stegeringö^orm.
§ 95. Dm, emot förntoban, SRegenten etter ®tat§=9tåbct — om*
förmäta, fRfföbagen genaft fammanfatta, bå åtigge bet ottutforligen 9iifet0 åpof=9tåttcr
att, genom offentliga ^bungöretfer, unberråttetfe tjärö m ntebbcta, på bet 9iiföbagen
må tunna fammanfotnma, att fin odj 9ttfctö rått iatttaga odj fft)bba. ©åban 9vifö*
bag fammantråber å Dretionbe bagen efter ben, bå SRegentcu etter ©taté*9iåbct
— — — tungöra.
§ 96. -fpmarfe lagtima fRiföbag ftalt förorbna en — man, att, fåfont
9tiföbagenö Dmtuib, efter ben Snftruftion 9tiföbagen för benoni utfärbat, tjafma
tittan —
olaglighet Begått, etter unbcrtåtit att fina — SIftorer
utftafa.
§ 97. Denne 9iiföbagen§ 3uftitie=£)mBub0man, font, få långe tjaii embetct inne*
l;afmer, ftalt i alta affeenben anfeö lila meb Jbonuugené 3uftitie*(äanjter, mäljeö på fått
9iiföbag0*£>rbntngen ftabgar; od) Bör bcrmib femmat utfeö en man af be egenffaper,
forn Ijoö benna SmBctöman erforbraö, att {jottom eftertråba, i fatt t;an, innan näft*
fölfanbc lagtima 9ttf0bag anftåttt nptt mai af 3uftitie*DmBuböman, ftutte meb böben
afgå, famt att ntöftoa ©mBctet uitber ben tib 3uftitie=£)mbub0mannen fan mara af
fmår fjufbom elter annat taga förfall berifrån t;inbrab.
§ 98. 3 Bänbetfe 3ufiitte=£)mBubSmannen, unber bet SRiföbag år förfamtab,
af fäger fig bet er^åEna förtroenbet, eller meb böben afgår, ftalt 9itf öhagen i ©mBctct
12
5Ritöbagä*23eftut 1866.
genaft infatta ben man, forn btifmit tilt tjarté eftertråbare utfebb. ©tutte Suftttie*
£)mBub§tnannen§ utfebbe eftertrabare, unber fRiföbag, affåga ftg bet erhållna förtroenbct
elter i 5uftitie4DmBubömattg*©mBetet infåttaö, etter raeb böben afgå, utmåtjeö, på
ofmatt ftabgabe fått, en annan Behörig matt i hanö ftåtte. Snträffar något af
bejja fall emellan SRiföbagarna, flätt fRiföbagenö rått härutinnan genom beff Sutt*
måttige i Santén och fRifggåtbö*©ontoret utöfmaö.
§ 99. 3uftitie=DmBnb§mannen må, bet åftar.
§ 100. 3uftitie=£)mBubgmannen åtigge, att titt tharje lagtima Stifåbag af=
lemna rebogöretfe för beraö förbättring.
§ 101. ©tutte ben egenbom, mare 3uftitie*DmBubömannen pligtig,
Beforbra.
§ 102. 3)enna SDomftot, — — — fRtfetö tjenft.
§ 103. lagtima fRiföbag ftatt t;mart trebfe år, på fått fftiföbag^orbningen
ftabgar, tittfåtta en sRåmnb, font åge att borna, ffiljaö. Seflutar bettna
sRåmnb efter omröftning, i ben orbning, forn i £Riföbagö=£)rbntngen fågS, att
någon etter någre af ^ogfta 23otnftotenö Sebamöter ffola anfeö mara ifrån fRifö*
bagettö förtroenbe uteftutne, blifme §an etter be berefter af konungen, ^o0 Ifmttfen
fRiföbagen ftatl härom göra anmälan, ifrån ©mbetet ha*ftoa Belopp.
§ 104. @j må fRiföbagett ingå — förefalla.
§ 105. Sagtima SRiföbagö ©onftitutiong4ttffott åge — — — forbraö.
§ 106. Sinner tttftottet emot fåban öfmertråbelfe, elter ben måttat
och — upplåning, etter att ben Sörebraganbe utaf konungen
od) fRiföbagen faftftåttb marber.
§ 107. ©tutte — tittfånnagifma för fRif öhagen, h^^ten, om ben
finner Sftifetö mät bet tråfma, fan fmö konungen ftrifttigen anmäla fin öttffan, att
— Blifmit gjorb.
Srågor t fRiföbagenö jtamrar måcfaö och af anbra fRtföbagenö
tttffott ån ©onftitutionö4ttffottct tmö kamrarna anbragaö, men icfe af fRiföbagen
ffttfö bag8=33eftut 1866.
13
afgöra§ — Iförbt. Unber fftifgbagenö öfmerläggningar — någon
SRifSbagettÖ pröfning unberftältag.
SlUt Iftoab 9tif§bagen efter granfftting gobfänt elier ietnnat oanmärft, bör
anfeö Ijafma tounnit bedfarge t affeeitbe på bet granffabe, od) ingen np, tili anftua=
riglfet förbinbanbe, granfftting af np IRiföbag i fantnta mai toara tillåten; boet bör,
oaftabt ben af 9tif8bagen8 Utffott elier SftcOiforer förråttabe generella öfroerfigt af
©tatömebienö utbelntng, bet åtigga toeberbörattbe ©mbetsmån att merfftälla ben
fpecielta reöifion, font bent i fraft af beraö embetöbefattning tiiifommer.
§ 108. Sagtima 9ti!sbag ffalt t)toart trebje år, på fått i 9tif8bag8=£)rbningen
fägö, förorbtta @ep för futtffaper od) lärbom fättbe 9Jtän att femte 3uftitie=£)mbnbé=
mannen, forn biattb bent förer orbet, utöftoa toårb öftoer SLrpdfrt§eten. $)ef;e
©ommitterabe, af — ligge bet å ©ommitterabe.
§ 109. lagtima Stiföbag fan ef utan egen begäran uppiöfaS förr än ben marit
fpra ntånaber tillfammanö, bereft tde konungen, fåforn i 9tif8bag8=£)rbningen fägö,
förorbttar otn npa toal till båba hamrarne elier ben etta af bern, i Ijtoilfa falt fftifö
bagen
ffali, tncb bibeffådanbe af fin egenffap utaf lagtima, fammaitträba å ben
tib inom tre månaber från bet dtiföbagen blef upplöft, forn jfonungen beftämmer,
famt tttå ef toibare af konungen ttpplöfaö förr än efter fpra månaber från bet
febttare fauimanträbetö börfan.
Urtima 9tif8bag äger konungen, när .fpan för gobt finner, åtffitfa, odj toare
Urtima ifttföbag alitib upplöft innan tib för lagtima diiföbagö fammanträbe infaller.
2)er få oförmobabt ffuKe ifänba, att fftiföbag, när bett afffutaö, ide Ifabe
@taten reglerat eller någon np 33etmdning tilt beftämbt belopp ftg åtagit, fortfare
ben förra ©tatöregleringen od) 33ett>tdntngen intill näfta dtiföbag. år åter 23etoid=
ningettö liela belopp beftämbt, men hamrarne ide om förbetningen beraf enfe, bå
ffota, — — — od) uppbrage dtiföbagett fine Sudmäftige utfärba.
§ 110. @f må någon dtiföbagöman unber tilltal ftätlaö eller fin frihet be=
roftoaö för fina gerningar eller pttranben i bettna egenffap, utan att bett dammare,
14 ÄifSbagS-Seftut 1866.
till f)»itfen Ijan Ijörcr, fåbant tillåtit genom uttrpdtigt bcflitt, bcruti minft fem
ffcttebetar af be roftanbe inftäntt. @f etter ffall — — — förföfa att »åtbföra
fftiföbageit, befi Äamrar elter Utffott elter någon — — — od) antomine på 9tifö®
bagen att flifa förbrptetfer t taga örhling beifra tåta.
23Iif»er fftiföbagöman, mcban dtifobag fanttab år, etter imber refa titt etter
ifrån fRifébagcn, når man »et tjonotn i fåbant årenbe flabb »ara, meb orb etter
gerning ofrebab, gåltc beröm lj»ab angåenbe wåtb elter förolämpning emot Äonun*
genö ©mbetömän, i etter för ©mbete, i Slitmän Sag ftabgabt är. ©amma tåg
»are, om Sftiföbagenä huttin äftige, fRemfcrer etter 3uftitie=£)mbuböman, etter ©cfre*
terare etter ©anjtibetfente i någon af SRiföbagcnS åtamrar etter i något befi Xttffott,
i etter för utöfning af fåban befattning, »åtbföreö etter förolämpa^.
§ lil. 23effi)Itcö fRifébagSman för grof mifjgerning, må tjan ef i tjäfte tunna
inmanaö förr än, efter anftältb ranfafning, ^Domaren fåbant ffätigt pröf»at, få »iba Ijan
ef å bar gerning funnen »avber; boet gälte, om Ijan, efter ©omftotö fallelfe, fig ef
inftätter, t)»ab Slttmänna Sagen i ttjp fatt ftabgar. ©f må Sliföbaghitan i anbra
fatt, än forn i benna od; näftföregåenbe § fagba äro, fin fritjot beröfmaö.
tRifobugcné $ultmäftige od) Sieöiforer funna ef, i od) för fin befattning, emot»
taga befattningar utan af Stiföbagen altena, od) enligt befi Snftruftioner, ef etter
till rebo od) anf»ar ftättaS, utan efter fRiföbagcnö beftut.
§ 112. Uti Diitöbagömannaioaten ©pfjtan.
§ 113. Staitcringömän, font 3fiföbagcnS 33e»ittningö föreftrifter å befi »ägnar
flätt aö.
§ 114. ©e forbita SiifOftånbenö fprioitegier, förmåner, Olättigtjcter od) $ritjeter
ftota, ber be cf egt offttfaftigt famman§ang meb ben ©tånbeit förut tittfommanbe repre»
fentationorätt, od) fåtcbeö meb benna upptjört, fortfaranbe gälla, ©j må änbring etter
uppt)äf»anbe beraf ffc, utan genom Jtonungenö od) fRiföbageitö fammanftämmanbe
beftut od) meb bifall, om frågan rörer 3tibberffapet od) Slbctnö etter fprcftcrffapctö
fPrioitcgter, förmåner, {Rättigheter od) gritjeter, i förra fattet af 9tibberffapet od)
Stbetn famt t bet febnare af allmänt Äprfomöte.
0^tfSbagS=33eftut 1866. 15
9tiföb<*g§5i©*bmngcin
^llltttätttta gr imber.
§ 1.
©menffa Solfet refmcfenteraö af Sitfsbagett, förbelab t tmå Äamrar, beit härfla
otfj ben 31nbra, Ijmtlfa t alla frågor Ijafma lifa be^orig^et oell mtjttbigljet.
Sftiföbagötnännen funna t utöfningett af fin befattning icfe binbaö af aitbra
föreffrifter än IRifetö grunblagar.
§ 2.
lagtima IRifSbag [fall, i fraft af IRifetS ^Regeringsform odj utan färfftlb fallelfe,
fammanträba § lo arje år ben 15 Sanuari eller, ont f;elgbag bå inträffar, bagen
berefter.
Urtima IRifSbag fammanfallaS, bå konungen få nöbigt finner, äfioenfotu i be
fall, Ijmaront i 9legertngöformcitö 91, 92, 93 odj 94 §§ förutäleS. -fpoS Urtima
IRifSbag må enbaft förefontma ärenbe, font fbrattlebt -SRtfSbagenö fantmaufallaube
* eller af konungen eljeft för beitfamma framläggeS, få ocf tjioab meb bi;ltft ärenbe
ftår t offiljaftigt fatnntanl;ang.
§ 3.
fRtfSbagömännen ittfeS till baba Pantrarna genom loal för mifj tib; boel eger
konungen, innan ben tib tillänbagått, att förorbtta ont itt)a mai t liela IRifet till
båba kamrarna eller ben etta af bent.
§ 4.
må någon IRifSbagSman förmenas att fin IRifSbagSmamtabefattning utöfma;
bod gäller uttber frtgStib unbantag l;ärutinnan för mtlitärperfoner, bå be af Öbonun=
gen t IRifetS tjenft beorbraS.
16
3flil§bag8*ä3eflut 1866.
§ 5.
Sagtima Sftilöbag lan ej utan egen Begäran upplöfaö förr än ben marit fyra
månaber tillf am utanö, bereft ide konungen, mebatt 3tiföbagen är famtab, förorbnar
om npa mal till Baba kamrarna eller ben ena af bern. 3 befja falt flall Sftifgba=
gen, rneb BtBeljållanbe af fin egenffap utaf lagtima, fantmanträba å ben tib inom
tre månaber från bet SUtföbagen Blef upplöft, forn konungen Beftämmer, ofy må
ben ej mibare af konungen upplöfaö förr än fyra månaber från bet febnare farn*
manträbetö Början förflutit.
Urtima 9tiföbag eger konungen, när |)an för gobt finner, åtflilja, ofy mare
Urtima Sftilöbag alttib upplöjt innan tib för Sagtima 9fti!öbagö fammanträbe infaller.
tomtarnas fotlfeastfce.
a) $örfta hammaren.
§ 6- *
$örfta jbammarenö lebamöter fiola, för en tib af nio år, utfeö af tanbstingen
oå) ftaböfutlmäftige i be ftäber, forn ej i lanböting beltaga. .jpmarje lanböting ofy
fåban ftab, forn nu nämnb är, mäijer, efter folfmängbett inom fttt områbe, en *
Sftilöbagöman för Ijmarje fullt tal af trettiotufen. @år ej folfmängben upp till trettio*
tufen, mäljeö boet en Mföbagöman.
§ 7.
SSal till Sftiföbagöman i $örfta hammaren anftälteö af meberBörattbe lanbSting
ofy ftaböfuUmältige, få ofta lebigfjet uppftår, eller bå Jlottungen förorbnat npa mal.
Sanböting faminanträber för bet änbamål, ber få erforbraö, till urtima möte.
§ 8.
Stiföbagöman i jfyrfta hammaren, forn mib bRiföbagö Början fin Befattning icfe
nio år tmteljaft, må bermeb tilt Mlöbagenö flut fortfara, änbå att mtber tiben
nio år från matet förflyta.
9t i f ö b a g ö=33 e f r u t 1866.
17
§ 9.
&{ft fcbamöter t toffta hammaren funna enbaft måfjaå utan, font uppnått trettio»
font årå åfbcr jamt cga od; ntinft tre år nåft före tnalet egt faftigpet tili ta,reringåmårbe,
ej unberftiganbe åttatiotufcn Slifåbafer, efter od tift ©tatcn ffatta famt uttber tib, forn
ttpjj år [agb, [fattat för ntinft fpratufen dltfåbafer årlig infcntft af fapitaf efter arbete,
jvoutntcr 91ifåbagåmatt, efter bet pan toatb bfifmit, i ben ftäftning, att pan ej tångre
ffutte marit mafbar tift fcbantot t jfantmaren, fråntråber pan fin befattning.
§ 10.
$ör bett, font bfiftoit tift fcbantot i görfta åfaintnarett utfebb, utfärbaå toib
mafförråttningenå flut fuftmaft, font, når mafet merfftåfttå af fanbåtiitg, unbcrffrif»
toeå af bcfs orbföranbe, nteb fontrafignation af fanbåtingetå fefretcrare, od;, bå mafet
[fett af ftab, mtbertcdnaå af ftabåfuftmåftigcå orbföranbe jemte tmå af befje fuft»
måftige. Suttmafterna böra f;aftöa föfjattbe tpbcffe:
"3 fraft af bet fRtfåbagöntannamaf, forn af 91. 91. fattböting (ftabåfuftmåftige
i 91. 91. ftab) bfifmit ben förråttabt, marber 91. 91. pårtgenotn befufftnåf»
tigab att för en tib af ttio' år från ttåtnitbe bag mara febatnot af tRifåbagenö $örfta
.dammare." Ört od; tib.
§ 11.
9(r någon ntifjttöjb nteb Slifåbagåmaitnamaf, font af fanbåting efter ftabåfuft*
måftige förråttabt år, må f;an beröfmer f;oå Jfonttngen anföra uitbcrbåniga befmår.
.jpan eger för fåbant ånbamåt poå fanbåtingetå fcfretctare efter ftabåfuftmåftigcå
orbföranbe åffa Behörigt protofoftåittbrag, pmitfet gettaft etter inom pögft tmå bagar
bereftcr bör titt ffaganbctt uttemnaå; od; [fatt patt, mib förtuft af tafatt, fina tift
.fvonttngen ftåttba befmår, fift inom en tnåttab efter matförråttningenå flut, ingifma
tilt vfvoitungeitå 23efaftnittgåpafmaube, font genom fungöreffe, pmitfen i atfmånna
träningarna titföreå, utfåtter mifj fort tib, inom pmilfett unbcrbåttig förffaring må
33ip. tib 91. <§t. fProt. 1865 & 1866. 10 ©ami. 1 2lfb. 2 23anbet. 3
(9tif$ba0ä=S5fftutct.)
L
18
9iiföbag§ = 23efiut 1866.
jöftt>er Beftoärett tilt- konungens SSefadntngöBaftoanbe aflentnaö. ©eban ben tib tid*
ånbagått, ^ar konungens 23 c falin ingö i) af to anb e ait B ef io är é> l) anb (in g arna jemte be
fö rf tar ing ar, forn må f)aftoa infommit, oförbröjiigen tilt konungen inf ånbo, för att
t öejj -jpögfta £>omfiol ffpnbfamt förebragaö odj afgöraö.
§ 12.
Sfiföbagöman t $ör[ta hammaren eger ej att för benna Befattning något arftoobe
u^Båra. 28id ^ait Befattningen fig affäga, eger Ifan bet göra toib maltilifåltet
elier feberntera, melian Sliföbagar, 1)08 konungens 23efadtting§i)aftoaitbe.
B) Olibra hammaren.
§ 13.
1. Sinbra hammarens lebamöter loäijaö för en tib af tre år, råfttabe från
od) nteb Sannari rnånabö Början året nåft efter bet, nnber ijtoiifet malet [fett.
2. Ii tanbe!, f)ioartid i fråga om Mföbagömannatoal äfroen räfnaö be ftäber, font
ide I; a floa egen juriöbiftion, odj föjnngar, utfeö för Ijioarje bomfaga en 9vi!öbagö=
man. Somfaga meb ftörre folfmängb än fpratiotufen lo arbe bod af konungen, fåloibt
ffe fan Ijäraböioiö, inbetab i tioå loaifretfar, forn ioäijad)toarbera en dtiföbagöman.
3. 3 ^loarje ftab, forn eger en folfmängb af tiotufen elier mer, utfeö en
dtifsbagöman för ^loarje fullt tal af tiotufen. Öfriga ftäber meb egen juriöbiftion
[fota förfta gången af äbonungen, od) berefter inoart tionbe år af hammaren, orb*
naö, fåloibt ffe fan länSioiS, i färffilba loaifretfar, font f)ioarbera utfe en dlifö*
bagöman, od) ffali ^loarje fåbait loaifretö inneijåda en folfmängb af ntinft fe^tufen
od) f)ögft toiftufen.
§ 14.
SSairätt tttifommer inom ben fommutt, ber B au Bofatt är, en ijtoar i fotnmu*
nenö admänna angelägenheter röftBerättigab man, ^tvtffen antingen eger eder meb
3tifSbagS*33eftut 1866. 19
ftabgab åBorått innetjafmcr faft egenbom på lanbct etter i ftab titt ett taperingSmårbe
af minft ett tufen tttifsBater, etter för ItfStib etter för minft fern år arrettberar jorbBrufS*
faftigpet tilt taperingömårbe, ej unberftiganbe feptufen tttifSbater, etter oc! erlägger titt
©taten Besittning för en titt minft åttapunbra ttiiföbatcr uppffattab årlig infomft.
§ 15.
28at titt tttifsbagömån i Slnbra hammaren merfftättaS inom ©eptemBer ntånabS
utgång näft före Början af be tre år, för pmtlfa maten gåtta.
görcrbnar konungen npa mai etter afgår etjeft Stifsbagöman för Stubra hammaren
innan ben tib, för tjmitfen t;an Btifmit matb, tittänbatupit, merfftätteS oför*
bröjtigen nptt mat för ben återftåenbe tiben.
§ 16.
SSaten förråttaS, för tauber, inför bompafmanbeit mebetft ©teftorer, font ntfeS
inför fommunatftåmmanS orbföranbe etter, om fommunen utgöres af ftab, t; ma rom
i 13 § 2 mom. förmåteS, ben för fåban ftab färffitbt tittfatta ftprelfe. gör I;marje
tommun måtjeS en ©lefton ocp berutöfmer, efter fotfmångben, en för tjmarje futtt
tat af ett tufen.
3 be mattretfar, forn Beftå af tmå etter flera ftåber, utfcS inför SDlagiftrateit
en ©tetter för pmarje ftab odj berutöfmer, efter fotfmångben, en för pmarjc futtt
tat af fempunbra. 2)efje ©teftorer fammantråba titt SäföbagSmannamal inför
33tagiftraten i ben ftab inom matfretfen, forn ftörfta fotfmångben eger.
kommuner, forn pafrna att gemenfamt möija StiföbagSmau, ega bott Begagna
bet omcbelBara matfåttet, bcreft flertalet af be röftBeråttigabe få Beflutar. 5Då för*
flag pårem af be röftBeråttigabe i en fommun måtteS mebetft Beftut, fattabt inför
fommunatftämmaS orbföranbe, fDlagiftrat etter ben för ftab utan egen jurisbiftion
färffitbt tittfatta ftprelfe, marber fåbant mebbetabt honungens 23efattuiugöpafmanbc,
forn från öfriga titt matfretfen pöranbe fommuner inforbrar be röftBeråttigabeS refter
ocp utfårbar fungöretfe om utgången, efter tpp forn be ftefte afgifna vöfterua marit
20 ÄifabflgS-aScftut 18 6 G.
för Bifall eller afftag. 3 ftflnämnba fall fan frågan icfe förr, dit en tib af fem år
berefter förflutit, ånim upptagas. SSeflutaS åter föränbringeri, trdbcr ben i fraft mtb
bet mai, font ndft efter en inåttab från futtgörelfenS utförbanbe inträffar, ocfj gäller
för eit tib af rninft fem år, hvarefter Bejlut örn befi itppf;öranbe fatt på lifa fått
forn ont befi tnföranbe fattas. SBib be omebelBara malen afgifmaS röfterna, fär*
ffilbt för fjmarje fontmutt, inför fommuttatfiämmaS orbföranbe, SJlagiftrat elter för
ftab färffilbt tiltfatt ftprelfe; odj ffota för röfternaS fammanräfnanbe ecb fullmafts
utfärbaitbe åt ben, font be flefta röfterna erhållit, malprotofotlen infänbaS, för font*
mimerna å lätthet till bomljafmanbett od) för ftäber ntcb egen juriSbiftion till 9Jta=
giftraten t ben ftab, font ftörfta folfmängben eger.
3 ftab, font t;ar att enfant fäitba en eller flera SfliföbagSmän, förrättas maten
omebelbart inför SJtagtftraten; od) må, ber flere StifSbagSmän ffola utfeS, ftaben,
på fatt om mai tilt ftab § f ttllmäf tig e är ftabgabt, funna inbelaö t malfretfar.
§ 17.
^8ib fåmät (SteftorS» font DtifSbagSmamtamal tiHfommer Ijmarje röftanbe en
toft. Sett, font bcrmib erhållit be flcftaS röfter, mare lagligen malb, od) ffilje
lotten emellan bent, font erhållit lifa röftetat.
SBib befia mai ffota till efterrättelfe tjena be för fontmtttterna gälfanbe röft=
fättgbcr, font Böra innehålla atttecfttiatg om bent, I;mitfa enligt 14 § maträtt till*
fomuter.
§ 18.
konungens 33efalluing8ljafmaube åligger att, när mai till SfifSbagStttän i Slttbra
hammaren erforbraS, beröm unberrätta meberBöranbe malförrättare, forn låter tib
oclj ort' för matet t fprforna futtgöra, ntcb färfftlb föreffrift att ©leftcrömal, ber
bet eger rum, ffalt TjållaS rninft åtta bagar före Äbaglinannamatet. ©fulle i
någon förfamling offentlig ©ubstjcnft ej förrättas å fönbag, bå fnngörelfen Bör
upptäfaS, ffall, på prefterffapetS anmoban, meberBöranbe fronoBetjent fnngörelfen
ffpnbfamt frhtgfänba.
dtitöbagg*S3eftut 1866.
21
$ör faKelfe till ©lettorömal galler t tillämpliga betar l>mab cm faltetfe till
fommunalftämma cd) allman råbftuga ftabgabt är.
©er ©leftorömal fallet är, [fall orbföranben t lommunalftämma eller i 9Jta=
giftrat, [om malet förrättat, åt ben eller bern, forn fått ©IcttoröBefattning fig upp»
bragen, [åfom fudmaft mebbela till riftigpeten Beftprtt utbrag af malprotofollct.
§ 19.
©ill lebamöter i Slnbra hammaren tunna enbaft mäljaö män, forn uppnått
tjugofem årö alber [arnt, enligt 14 §, ega odj minft ett år näft före malet egt maträtt
inom beit fommun elter någon af be tommuner, för pmilfa be mäljaö*
§ 20.
gör ben, forn Blifmit utfebb till tebamot i 3lnbra hammaren, utfärbaö oför*
bröjligeit fullmatt, unberftrifmen för maltre tå å tanbet af bontpafmanben, — för
ftab, font enfam fäuber diiföbagöman, af ftabenö SJtagiftrat, — od) för maltre tö,
forn Beftår af flera ftäber, af ben dftagiftrat, forn malet flutligen ^anblagt. $utl=>
matterna Böra pafma följattbe Ipbetfe:,
"Söib Stiföbagömannamat, forn ben IjåHitö i dt. dt. bomfaga" ("dt. dt.
; mglbiftrift af dt. dt. bomfaga") eller "i dt. dt. ftab" ("ftäber"), "tiar dt. dt. Blifmit
utfebb tilt lebamot af Sftitöbagenö Slttbra dammare för en tib af tre år, räfnabe
från cd) nteb ben 1 januari näfttommanbe år" (eller om malet påltitö till följb af
jtottungenö förorbitaitbe om npa mai eller om dvtföbagöman etjeft afgått annan ben
tib, för pmilfen patt Blifmit malb, ttllänbalupit: "för tiben till ben 1 Santtart år
"), "pmarorn betta länber till Bemiö odj fullmatt." £)rt cd) tib.
§ 21.
dtiföbagömau, forn för Stnbra Jvammareit malb Blifmit, må ej benna Befattning
fig unbanbraga, meb ntiitbre patt företer giltiga ffäl för affägelfe. @åfom fåbana
attfeö:
22 Sfttl8bflfl8.a3cfliit 1866.
1. be Ritther almänna lagen urtager fåfom laga förfall;
2. alber öfwer femtio år;
3. att beit walbe tillförene fåfom Sftifgbaggman Bemiftat tre lagtima 91itg*
bagar.
3lffägelfe af 9ti!gbaggmannauppbrag, font göreö toth maltittfäfte, pröfwaö af
matförråttarcn. @!er affägelfe efteråt, meitan fftilgbagar, prcfmaö ben af åvoitun*
geng 33efaItntngSl;aftoanbe.
§ 22.
1. Slr någon tniffnöjb tneb loa! till CRt!öbag?nian i Stnbra hammaren, må
Ifan beröfmer anföra Bcfmär tjog jvoitttngeng IBefattninggtjafmanbc t malorten elter,
ber fråga om mat för flera [taber tjanbtagtg inom färffitba tån, tjog 33efattitingö=
tfafmattben i bet lått, ber fintlig a tjanbläggningen [fett. $ör bet ånbamåt eger
ffagaitben tjog bcmtjafmanbe etter SJtagiftrat, font flnttigen tjanbtagt matfrågan,
äffa Behörigt protofottgutbrag, tpoitfet genaft etter inom tjögft tmå bagar bereftcr
Bör titt Haganben uttemnag; odf [fatt Ifan, mib förtuft af talan, fift inom åtta
bagar efter malförråttningeng fint ittgifma fina Bcfmär titt konungens 23efattningg*
tjafmanbc, font, på fått i 11 § ftabgaö, letnnar meberBöranbe tittfåttc att fig för*
Hara fant t fift innan nåfta bagg utgång, efter bet ben för förftaringg afgifmattbe
Beftåmba tib tittånbatupit, fitt utftag i målet tttfårbar.
2. Sett meb Jbonungeng 33efat(ninggt;afmanbcg ntflag mifjnojbe eger att, fift
inom åtta bagar efter beraf ertfåtlen bet, titt Äotttutgeng 33efatlninggtjafmanbe in*
lemna fina Befmär ftåttba titt konungen, tjmarefter meb måtet mibare få förtfåtteg,
font ofmait t 11 § fågg.
3. Söitt någon Haga öfmer Beflut, Ijmarigenom af tfonorn gjorb affågelfe af
Siifgbaggntannattppbrag ej Btifmit gobfänb, förfareg i affeenbe berå, om affågclfett
egt rum mib mattittfåtte, enligt mom. 1 i benna § odf, ont affägetfen efteråt [fett
t)og åvonuitgeng 33efaltutnggf;afmanbe, enligt mom. 2.
■9titöbagö=33eftut 1866.
23
§ 23.
»jpmarje tebamot af Stitbra hammaren åtnjuter af ftatömcbet erfåttning för refe*
foftnab titt od; från 9tiföbagen famt arfmobe af ett tufen tmåt;unbra tftitöbater förtjmarje
Sagtima 9tiföbag; bod att, når antingen konungen upptöfer 9itföbag, innan ben marit
fyra månaber tittfammanö, etter tebamot af .Stammaren eljeft afgår från fin befattning
unber Stiföbagen, innan få tång tib af befi famntantråbe förflutit, få od uttber Urtima
9iiföbag, Jvantmarenö tebamot unbfår, jemte refefoftnabSerfättning, i bagtraftamentc
tio 9lifSbaler, Ijmitfet bod ej må öfmerftiga fammantagbt ett tufeu tmåtjunbra 9itföbatcr.
2)en tebamot af hammaren, forn ide i rått tib mib 9tiföbagen fig inftåttcr,
[fatt för tjmarje bag t;an uteBtifmer mara förtuftig tio dtitöbålcr af arfmobct.
c) ©emcnfamnta Bcftåmmclfcr.
§ 24.
gtöftrått må ej utöfmaö af annan matBeråttigab åit ben, forn mib mattittfåtte
perfontigcn fig inftåtter.
§ 25.
33eftnneö mib diiföbagömannamat, tjmitfa Böra meb flutna febtar förråttaö,
matfebel tt;ba å perjon, forn ej år matBar, etter på flera etter fårre, ån font mib
mattittfåltet Böra måtjaö, etter innefattar matfebel någon tmetpbigtjet i anfeenbe titt
ben etter be matbcö namn, ffalt famma febet anfeö ogitb.
§ 26.
9ti!öbagömannaBefattning tan enbaft utöfmaö af ©mcnffa mebBorgare, font
Befånna ftg titt @tjriften*proteftantift tåra.
6j må fåfont 9tiföbagöman gobfånnaö:
a) ben font ftår unber förmpnberffap;
B) bett font titt Borgenårer att filt cgenbom aftråbt od; ide, på fått tag för*
ntår, gitter mija, att t;an från beraS traf Bcfriab år;
24
3ftif§bag§*23eflut 1866.
c) ben forn för toanfrejbattbe Brett är imber tilltal, eller Bliftoit för fåbant
Brott till attftoar bomb eller imber framtiben ftällb;
b) ben forn är förluftig mebBorgerligt förtroenbe eller förflaratö clvärbig att
inför rätta föra aitbraå talan;
e) ben forn Bliftoit föriounnen att fjaftoa toib tRiföbagömannalval meb flens
niugar elter gåfmor fölt toärftva röfter, elter emot ivebergätlning af gifte it fin röft,
eller genom teåtb elter ljöt ftört toalfriljeten.
§ 27.
Dereft någon tearber för famina tib tealb till lebamot af Bägge kamrarna eller
tilt lebamot af enbcra för tteå eller flera toalfretfar, må på l;otiom anlomma att
Beftämma i Ijtoilfenbera hammaren Ifan te ill inträba eller för tjivitfeu ivalfretö Ifan
teilt anfeö till fftifgbagömatt tealb. Sod åligger t;onom att l;c3 .Konungens SBefaU®
ningSljafivanbe i ben ort, för Ijteilfen pan Siilgbaggmannauppbrag ej mottager,
beröm göra flrmbfam anmälan.
§ 28.
.fiog .Konungen göres af t;tearbera hammaren anmälan om be lebigljetcr inom
.Kammaren, I; te il fa fiola uitber famma eller innan näfta Slifsbag genom ival fi/llaS,
hvarefter konungen anBefaller Defj SBefaltttingSjjaftoanbe förauftalta, att m;a ival
anftäflaS.
Dm emellan SlifSbagar lebigljet i någonbera .Kammaren genom lebamotö af*
gång uppftår, åligger .Konungens 23efaltntnggt;aftoanbe tillfe o cl) föranftalta, att
nptt ival anftäUeS.
§ 29.
Sölcban Sftifsbag famlab är, må ej SfUfSbaggman fin Befattning ftg affäga,
utan att Csait ivifar fåbant Ijinber, forn gobfäitneö af beit dammare, tilt Invilfeit tjan
porer; bod att härigenom ingen äitbring fler i ptvab oftean är fagbt om rätt att
toib ivaltiUfälle Sflilsbaggmattnauppbrag ftg affäga.
tRifgbagg=23eftut 1866.
25
§ 30.
<£)marbera hammaren eger att Bcfiämma fmfötjb af Böter för ben jfammareng
tebamot, forn ftg mib tRifgbageit ej t rätt tib inftätter odj berför ej tolfar taga
förfall, etter forn etjeft, utan tittftånb af hammaren, från tRifgbaggöfmcrtäggttiitgarna
förfaltotöft ftg af^åller. Sefja Böter tittfatta ©tatgmerfet.
Sftifébagg Början oöf) upplösning.
§ 31.
9iifSbagett flätt fantmanträba t JRtfets t;ufmubftab utom t be fatt, bå fienbeS
frauttränganbe etter peft etter attbra lifa migtiga tanber göra bet omöjligt etter
för tRifgbageng fritjet od; fäfertiet måbtigt. konungen tiftfommer bå, på fått
SiegeringSformen t 50 § ftabgar, att annan Siifsbagöort utfätta od; tung öra.
§ 32.
1. SDert, forn Btifmit titt diifébagötnan matb, ffatt, förfta gången t;an efter
matet titt tRifgbag ftg inftätter, inför 3uftitie=@tatS=50Riniftern, etter ben Jbonttngen
i f;attg ftätte förorbttar, fin futtmatt titt granffning ttppmifa å ben bag tRifgbagen
fammanträber etter, ont fRifgbagSntan febttare ftg inftätter, få fnart. berefter ffe
tan. Senna granffntng, font ffatt ffe t närmare af tre Btattb guttmäftige i
DiifetS 33attf od; tre Btanb Suttmäfttge t fRifggätbSfontoret, t;ar. titt föremåt att
unberföfa, Burumiba futtmafterne Btifmit i föreffrtfmett form utfärbabe, od; ffatt
mtb ben fRifSbag, för t;mitfen ttt;a mai af Bägge Äamrarttag etter enberag farnttiga
tebamöter egt runt, mara inom tre bagar futtänbab, men mtb attbra tRifgbagar
famina bag, bå futtmafterne uppmifag.
2. Omarbeta hammaren tittfommcr bod febatt att pröfma Behörigheten tilt
fRifgbaggmannafatfetS utöfmanbe, ej ntinbre för fåbatta befj mebletnmar, pmitfag
fuRmafter ej Btifmit gobfänba, än äfmcu för bent, emot pmitfa ctjeft, titt fötjb
Sif). till JR. ©t. |)rot. 1865 & 1866. 10 ©arnt. 1 2lfb. 2 Sanbet, 4
(9tif6bag6=S3cf(utet.)
26
3li!«bfl(j8.SefIut 1866.
af benna ©runbtag, anmärfiting förefommer. Sen, om fjtoarö SRiföbagömannarätt
fråga är boö dammare mäcft, Bibehåller ewelfertib fin Befattning fåforn tebamot i
hammaren, intiltbcfj ^art Btifmit bertill obehörig förflarab.
§ 33.
@å fitart fullmatterne unbergått beit i mom. 1 af näftföregåcnbe § före*
ffrifna granffning fantt Berättetfe om förloppet berioib Btifmit af 3uftitie=@tat8*
SJtiniftcrn, elter ben i hanö ftätte förorbnab är, mebbetab kamrarna, b*»ar i b^ab
befi tebamöter angår, Begäre bearbeta hammaren oförbröjtigeu po§ Jvonungett,
mebetft beputation, Salman och ^ce Salman, bern konungen bå för barbera
hammaren, Btanb befi tebamöter, utnämner.
Salman odj öice Salman aflägga inför konungen följanbe eb: "3>ag 91. 9t.,
utnämnb och förorbnab att mib benna fftiföbag mara Salman (oice Salman) i
Sörfta f^tnbra) hammaren, tofmar och fwår, mib @ub och •'pans he^3a eoangetinm, att
jag mitt och min förmåga upprätthålta och förfmara åfonungatnaften
och® gtiföbagens rättigheter, i öfmerenöftämmetfe meb Sftifetö SRegeringöfornt.
Sag ffatt od ftätta mig titt omitfortig eftertcfnab SRifetö öfriga ©runbtagar. Setta
attt tofmar jag troget hålta, få fannt mig ®ub hietpe titt lif och fjät-"
Så i något af be fatt, font i 91, 93 odj 94 §§ ^Regeringsformen omfors
mätaS, SRiföbagen på be i famina ©runblagå 95 § nämnbe meberBöranbeS fattctfe
fammanträbcr, eger bearbeta hammaren att, inom fig, mälja Satman och oice
Salman, h^utfa inför hammaren aflägga ben föreffrifna eben.
Slutan Salrnän äro förorbnabc etter matbe, efter tift) ofman fägS, föreS i
hmarbcra åvammareit orbct af beit berftäbeS närmaranbe tebamot, font be ftefta
fRiföbagar Bcmiftat, och, ^cr tmå etter flere tebamöter i lifa mångå Siiföbagar
bettagit, ben af bent, font är titt tefnaböåren ätbft.
§ 34.
jtonungen tåter offentligen fungöra beit af -ponont för Siiföbagö öppitanbe
Beftämba tib, font e] må utfättaö fcbitarc än å femte födcnbageit efter Siiföbagö
3tif3bag3*23eflut 1866.
27
Början. fpå ben tib ffota Stiföbagömänncn, feban ©ubötjcnft mcb bent t)åtten är,
fammanfotntna på 5Rtföfalen, ber jfonungeit eller, bå .fpait få för gobt finner, någon
af Stat3*9ftiniftrarna förer orbet. SBib betta tittfätte låter konungen mebbcta
lagtima Sltföbag Bcrättelfe om fjvab t 3tifetö ftpretfe feban näftföregåenbe Sagtima
9'tif8bagö fantmanträbe fig tiltbragit, äfroenfom tilt 9tif$bagen i två exemplar,
bcraf ett tittftätteö Omarbeta .Kammaren, öfverlemna propofttionen angåenbe Stats*
VcrfetS tiltftånb cd) Bet)of, innefattanbe äfven förftag rörattbe fättet att genom
BeVtUntngar fptta I)vab (Staten utöfver be orbtnaric infomftcrna erforbrar; men
om Stiföbagen Urtima är, fmtgöreö för benfamma anlcbntngen titt befj famntatt*
fattanbc ort) aftcmnaS be förftag od) framftättningar, t) vi tfa ffota Blifva föremål
för åiantrarnaö öfverläggning ar; .Konungen boet oBctaget att feberntera äfven anbra
förftag framftätta.
5Då konungen, på fått nu är fagbt, fftiföbag öppnat, framföre, vtb fatama
tittfätte, .Kamrarnas Stat mätt titt konungen, i .KamtarnaS namn, bcraS unbcrfåttiga
Vörbttab.
§ 35.
-fpvarbera hammaren eger utfe od) förorbna fin Scfrctcrare. SDen Betjening,
font t)Varbera hammaren i öfrigt för fig uttber Oliföbagen anfer nöbig, tittfätteö
af £almannen odj några utaf stämmaren bertill utfebba tebamöter, efter fantråb
mcb Sefretcrareu.
§ 36.
Söitt .Konungen, mcb upptöfanbe af SiifSbag, förorbna om npa val i tjeta
3iifet titt Båba kamrarna etter ben etta af bent, flätt .Konungens Bcftut beröm,
febatt .fpatt tåtit tilt SRifSfateit fatta Sttföbagen, benfamma berftäbeS mcbbetaS.
2)å DiifSbag ffatt afflutaS, infinna fig, på konungens fattetfe od) efter för*
rättab ©ubStjenft, StifSbagSmämten på 9iif Sfaten od) framföra genom Valmännen
fina vätönffningar. ^Derefter upptäfcS SiifSbagSBeftutet, hvaruppå konungen,
Sjelf etter genom någon af Stai3*9Jtiuiftrarna, förftarar StifSbagen vara afftutab.
28
Sdtf SbagS=33eftut 1866.
Sircnknaö berebning.
§ 37.
o
1. 51 l)»arje Sagtima 9lifSbag ffola, inom åtta bagar efter befj cppnanbe,
tillfättaö: ett HonftitntionS4ltffott, ett @tat84ttffctt, ett 53e»illningS4ttffott, ett
33anfo4ttffott jamt ett 2ag4ttffott. ©efja Sttifgbagenå ftäitbiga tttffett ffola beftå:
Honftitutionö4ttffottet af tjuga, @tat841tffottet af tjugofyra, Settiittning^Utffpttct
af tjugo, 53anfo4ttffcttet af felton ocf; 2ag4ttffottet af felton lebamöter, lj»ilfa
l;»atbera Hammaren tilt Ralfina antalet inom ftg »äijer antingen omcbelbart eller,
om Hammaren få beflutar, genom ©leftorer; antontmanbe yå HamrarnaS famman=
ftämmanbe bejlut att, när fåbant finneg mara af neben, tillfätta färffilbt Utffott
för uyytaganbe af fråga, font tillgör ftänbigt Ittffottö beljanbling, få ocf att, bereft
Utffott anmäler bef»f af förvärfning i lebamöternaö antal, fåbant benutja.
2. .jpmarbera hammaren eger ocf inom fig utfe fuyyleanter, att, »ib inträffabt
förfall för Utffottötebamcter, i beraö ftälle inträba.
3. SDereft i någonbera hammaren fråga »äcfeö, forn icfe tillgör förenämnba
UtffottS beljanbling, inett är af beffaffenljet att Utffottä yttranbe beröfwer erforbraö,
ffall för frågan§ bcrebanbe ett tillfälligt Utffott, beftåenbe af få många lebamöter,
forn Hammaren nöbigt aftar, inom Hammaren tillfättaS.
4. € Urtima DfifSbag fiola ej flera Utffott titlfättaé, än font erforbraö för
berebnittg af be ber»ib, enligt 2 §, förefommanbe äreitbcn.
§ 38.
1. Honftitution§4ttffottet tillfommer att granffa Sftifetö ©runblagar famt
att l;o§ SfifSbagen föreflå be änbringar beruti, bern Utffottet aitfer l;ögft nöbiga
eller nyttiga ocf; möjliga att »erfftätla, få otf att mebbcla utlåtanbe öfwer be
från Hamrarita till Utffottet l;än»ifabe grunblagSfrågor.
Stiföbag5*23eftut 1866. 29
2. tltffcttct åligger od att äffa be i @tatS4Råbet förba protofolt, tneb
unbantag af bern, forn anga miniftetteUa drenbeit od; fomtnanbomål/ t;»ilfa enbaft
i l;mab fant röret fänba od; af tttffottet uppgifna fänbelfer funna forbraS. £5m
Ittffottetö rätt od; pligt att, efter grattffiting af befja protofolt, fjoS Stifflbagen
anmäla be anmärfningar, l;martill benna graitffntng funnits föranleba, eller eljeft
roibtaga ben meb anlcbntng af gjorb anmärfiting erforberliga åtgärb, få od att,
när af SfftfSbagåman eller af annat Ittffott än jtonftitutionS41tffottct fråga blifwlt
loädt, att @tat§4Råbet eller någon befi lebamot eller förebraganbe fitt embete på
obehörigt fått utöfwat, beröfwer, före fråganS afgöraitbe af StifSbagen, afgifaa
pttranbc, beröm är i ^Regeringsformen ftabgabt.
3. Utffottet tillfommer jemmäl att, bå elifa meningar meitan kamrarna
uppftå, tilt pmilfet Ittffott upplemna frågor od; ämnen böra pämoifaS, beröm
befluta, få od att fittja mellan dammare od; bejj .Statman, bå ben febttare mägrar
propofition.
§ 39.
1. ©tatS4Uffottet, forn ffalt mtbfå bet af jtonungenS attgåeitbe ©tatsmcrfetö
tiltftånb od; bct;of till StifSbagen aflåtna propofition od; cga tillgång till alla
©tatöwerfetS räfenffaper od; fjanblingar, åligger att granffa, utreba od; uppgifma
©tatS* od; StifSgälbömerfenS tiltftånb od; fcnoaltning famt föreflå ejfrninbre t;mab
till fpltanbet af beråd bet;of erforbraö, febau nöbiga inbragntngar od; befparittgar
blifmit iafttagna, än äftoen beloppet af be fummor, l;milfa, jemlift 63 § Stege*
ringsfornten, ffota för färffilba l;änbclfer affättaS,5.få od £att nppgifwa, ljura
mpdet bör genom bemiltningar ntgöraS.
2. Utffottet tillfommer od att efterfe od; granffa, l;urmoiba gjorba eller
förorbttabe utbetalningar af ftatSmebten ide öfmerftigit beloppet af be l;ufmubtitlar,
tjwilfa af Sttföbag uti uppgjorb ftdtSreglering b lif mit faftftällba, od; purumtba
utbetatningarne äro grunbabe på behörigen npprättabe ftater, elter .Konungens meb
meberbörltg fontrafignation utfärbabe anorbuingar, famt ftprfta meb bel;örtga
30
0tif8j5a08»33eflut 1866.
qoittcnfer af bern, forn mehlen emottagit. ©lulle, mot IRifSbagenS beflut, be till
någon pnfmubtitel anflagna fumntor bcfinnaS bragna till attbra änbamål an bent,
font uttber famma Ijufmubtitel Iföra, elter något af SitfSbagen faftftälbt anflag
befimtaS öfmerffribet, [fall lltffottet poS kamrarna göra anmälan emot ben embetsman,
forn en fåban anorbntng lontrafignerat, pmarefter förfareS enligt 106 ocp 107 §§
t ^Regeringsformen. @j må bod, emot förcffriften i 90 § ^Regeringsformen,
Utffottet i något llanber af konungens gjorba anorbntngar ingå; ej peller be för
ftatSutgifterna rebomifanbe tjenftemån perfottltgen för Utffottet eller SRtfSbagen till
anfmar ftällaS, utan må, ber få nöbigt finnes, poS konungen af jRifSbagen an*
mälaS be anlebningar, forn förefommit att emot någon fåban tjenftemån i laglig
orbning anfmar t) rf a.
§ 40.
SBemiHningSUltffottet åligger att bereba alla bit från kamrarna pänmif abe
frågor, font angå föränbriitg uti föreffrifterita ont bemittntngS utgöranbe, att för*
ftagSmiS berdina infomfterna af be fätfltlba bemillningarna, odj att, fcban ©tatS*
mcrletS bepof blifmit utrebba ocp beftämba, opåmint föreflå fättet för bemillningenS
öfanbe, om bet erforbraS, elter befi minflattbe, om fåbant fan ega rum, ocp i fant*
manpaitg bernteb till fRifSbagen afgifma förflag till bemillntngSftabgar. Utffottet
må berjemte nti bemillnittgSfrågor föreflå prnab bet anfer billigt ocp nyttigt.
§ 41.
23anfo*Utffottet tillhörer att unbcrföfa tRtfSbanfenS ftprelfe ocl) tillftånb famt
att poS Pantrarna föreflå ocp i mål, för pmilfa Utffottet fått fig fåban ntaft af
IRtfSbagen uppbragett, gifma föreffrifter ont 33anfenS förmaltning.
§ 42.
1. Sag*Utffottet ffall ntebbela ntlåtanbe öfmcr be från kamrarna bit pättmi*
fabe förflag till ftiftanbe, änbring, förflarittg eller upppäfmaitbe af allmän eioil*,
Sftif öbagS*33cftitt 1866.
31
frimiital* ocp fprfolag; börattbc mtber ciöil* ocp friminallag äfloen förftåö be betar
af frigglagar ocp författningar röranbe friggloäfcnbet, font ega tillämpning till meb*
borgare ntont friggftaten.
2. lltffottet [falt ocf grattffa Suftitie £>mbubgmamteng afgifna rcbogörelfe,
äfmenfom pang embetöbiarier oip regiftratur, jamt ntcb uttåtanbe bero floer till 3tifg*
bågen ittfomnta.
§ 43.
6j mä @tatg*9låbg=lebamot eller 3uftitic*9tåb i lltffott eller loat till Utffott
beltaga; ej peller någon, af pioilfeit Dtifsbageit fan forbra rebo ocp attftoar, htioäl*
jag i Utffott, ber rebotoigning för pang egna embetgåtgärber fan förefomnta.
§ 44.
Utffotten loälfa, pioart inom fig, £>rbföranbc ocp nice Drbföranbe. Sntillbefj
fåbant loal förfiggått, föreg orbet af ben lebamot, forn be flefta Slifgbagar beioiftat,
ocp, ber tioå eller flere i lifa många Stiföbagar beltagit, ben af bern font är till
lefnaböårett ätbft. Se ftäitbiga Utffotten utfe, pioart för .fig/ ©efreterare ocp, efter
fantråb meb poitom, ben öfriga betjening, font nöbig finneg. 3 tillfälligt Utffott
loälja lebamöterne, inom fig, för pioarje färffilbt mål en förebraganbe, pioilfen bet
berjemte åligger att uppf ätta UtffotietS pttranbe t ämnet.
§ 45.
5llla Utffott fiola inom fpra bagar från ben, bå be bliftoit utfebba, famiitait*
träba. Se böra, få fort fig göra låter, afgiftoa be pttranben, forn på bent anfotnma.
<£>ar lebamot af Utffott tre gånger å rab, utan taga förfall, från Utffottetg
fammanträben fig afpållit, bör Drbföranben poö loeberböraitbe dammare fåbant an*
mäla, på bet annan lebamot i Utffottet må, t föreffrifioen orbitittg, imoäljag.
§ 46.
binner Utffott fig bepöfioa af någon jfonuttgeng embetgntan eller af allmänt
toerf inpemta muntliga eller ffriftliga upplpgningar, eger Utffottet att, genom fin
82
9iigfbagg^eflut 1866.
Drbförattbe, - tjog beit @tatg=SftåbetS lebantot, fern Honungen bertill vib t;varje 9iif§s
bag föroebttar, Begära HonungeitS Befallning till vebcrBöranbe att be äffabe upp»
Ilningarna utebbela; boil Böra @tatS*Hontoret farnt 33anfo= cdj tftifggälböverfen,
i frågor om rebovtöning af mebel, alla äffabe upptpgniugar omebelBarligeit afgifva.
§ 47.
©ereft ftänbigt Utffott attfcr nöbigt att, tilt öfverläggning om något ärenbe,
uteb annat ftänbigt Utffott fammanträba, [fall fåbant ffe genom beputefabe, på.
fätt Utffotten beröm öfverenöfoutma. ©åluttba fammanfatt Utffott eger att i frågor,
forn bet l;anblagt, utlåtanbe afgifva, utan att UtffottenS öfrige febamöter bcruti
taga bel.
§ 48.
£>å inom Utffott omröftning meb flutna feblar anftälteö, Bör en febel alltib
uttagaö od) förfeglaö, pvilfett öppitaä enbaft t bet fall, att röfterna vib farn marn
räfnanbet Beftmtaö lifa belabc. Ér pluralitet rebait vunnen, Bör ben aflagba fe=
bein genaft ouppBntten förftöraö.
Sebantot, font i Utffottö Beflut ej inftämt, är oBetagct att jemte Utfföttetå
pttranbe lemna Hautrarna bel af filt ffiljaftiga mening, font i fåbaut fall Bör till
Utffottet ffrtftligen afgifva^, £>od må Utffottets Betänfanbe bertgenom ide uppel)ållaS.
§ 49.
©ppebitioner från Utffott ttnberffrifvaö af £>rbföranben.
§ 50.
Slffar Honungen af 91if§bagen färffilbe IDcputerabe att meb jottom öfverlägga
om ärenben, bern öpatt pröfvar Böra pemliga l) åligg, utväljaå bertill tolf lebautöter,
beraf pvarbera Hammaren inom ftg utfcr fep. Scgfe £)eputcrabe ega bod ej malt
att fatta Beflut, utan enbaft att titt Honungen afgifva pttrauben öfver be mål,
Honungen bern utebbetar, ©efreteraré od) öfrige tjenftemän l;og beöfa Seputcrabe
förcrbnaö af Honungen,
0U!äbagg*23eflut 1866.
33
$tcttbcttas bcfjanbling i kamrarna.
§ 51.
Valmännen elfer, t Ijättbeffe af förfall för bern, nice Skalmannen åligger, IjVar
för fin dammare, att utfärba lalfelfe tift fammanträben, att ärenbetta bcrvib före*
braga, att urtaga, rcba ocfj framftälla be tjttrabe meningarna, att göra propofi*
tinner för beffuts fattanbc ocfj vibmaltpålla orbning vib fantmanträbena, allt efter
be föreffrifter benna ©rttublag innefjåHer. Socf må ben, forn Stalmanöbefattnittgcn
utöfvar, ej beftaga i öfverläggning elfer omröftning ocfj ej elfer något annat före*
flå, än font erforbraö tilf verlftäHtgljet af ©rttnbfagarna, af Siilöbagettö elfer .Hant*
rarnaö färffifba beffut elfer i öfrigt af be regfementariffa ftabganben, forn för
9ii!§bagöärcnbcna§ befjanbltitg blifvit antagna.
Statman eger ej malt att, utan hammarens famtijcfe, något befj fammanträbe
afffuta.
§ 52.
SBib hammares fammanträbe eger pvatje befj febamot rätt att tift protofolfet
fritt tala ocfj utlåta fig i afta frågor, forn unber öfverläggning lomma, ocfj ont
fagligljeten af allt, forn inom .Hammaren fig tiffbrager. 6n IjVar ijttrar fig i bett
orbtttng, patt bertift fig anutäft od) ttppropab bfifver, ocfj må ej någon Vara be*
rättigab att tala utom protololfet. Sugen må tiffåta fig perfotffigen förolåmpattbe
uttrpcf; fler bet, eger .Hammaren pröfva, fjurttviba bett febamot, font fåfunba fig
förgått, må af Skalmannen erpålfa tjenlig föreftälfning ocfj Varning, elfer ont falen
bör till laga bontftofö befjanbfing öfverlcmnaö elfer ocf alfbefeö förfalla.
§ 53.
@j må Diilsbagett elfer .Hamrarne i jfonitngettö närvaro öfver något ämne
råbpläga elfer beffuta.
S3ifj. tiH Sfi. ©t. 0rot. 1865 & 1866. 10 ©amf. 1 9ffb. 2 ©anbet. 5
(StifSbagSOBeftuttt.)
34 9tiMag8*Öe'ftut 1866.
Uti barbera hammaren eg a @tatö*3tåbet8 tebamöter titttrdbc, ttteb rättighet
ött bettaga t öfwertäggningarna men ej i Befluten, ber be ej äro tebamöter af
hammaren. 2)ocf må ej @tats=9tåbcts tebamöter t be fatt, bå bern enligt Stegeringö*
formen uppbraget är att Sflifsftprctfen föra, ej etter ontpnbig jfottungö $örmpttbare,
öfmermara JlantrarnaS öfmerläggntngar etter Beftut.
3 utål, font perfontigen rörer någon tebatnot i stammare, må t;an mät öfwer*
läggningarna, men ej beflutet, öfmermara.
§ 54.
konungens ffrifmetfer ocf) propofitioner, meb bet unbantag forn t 34 § för*
mälca, tittftättaö Båba kamrarna genom en @tatö*9iåbetS tebamot farnt Böra atttib
mara åtfötjba af @tatö*9tåbet§ ocf), i frågor om ftiftanbe, embring, förf tar ing etter
upptjäfmanbe af attmän cioitt, friminat* ocfj f^rfotag, jemmät af «£)ögfta 2)omfto*
tenö pttranbe.
§ 55.
Motion i ämne, forn titttjör ftänbtgt tttffotty BeBanbling, må af 3fiföbagöman
i bett dammare, patt ttttpör, göras inom tio bagar från ttcifsbagö öppnanbe. @c=
bermera må fåbatt fråga, meb unbantag af ©runbtagSförflag, icfe funna af 9rifS=
baggman mäcfaS, utan fåmtba ben af rebatt inom ttågottbera hammaren fattabt Be=
flut etter upptaget ärenbe etter annan uttber Siifobagctt inträffab tjänbetfe omcbet*
Bartigen föraulebeS.
3 ämne, forn icfe titttjör ftänbtgt ittffottö Bepanbting, fan motion, få tänge
tÄtföhagen är farntab, framftättaö.
•ötotiott Bör atttib ffrifttigen titt protofottct aftemnaö. ©j må i en ffrift flera
måt af elifa Beffaffentjet famntanföraS.
§ 56.
jfonuttgenS propofitioner, få ocf motioner i ämnen, font titttjöra ftänbigt Utffottö
Betjanbting, funna icfe tttt afgörattbe i dammare företagas, innan tttffott beröfmer
gtifäfeagé.Seflut 1866. 35
afgiftoit pttranbe. Singar motton annat amne, ccp rörer bet ej dammaten enffftbt,
latt motionen ej utan remij* tilt Utffott bifattaö. frågor, forn röra någonbera åfant«
maren enffitbt, må genaft afgöraö.
§ 57.
£>ercft af SåifSbagÖmatt elior af annat Utffott, ån Jionftitutionö4ttffottet, fråga
poö kamrarna mäcfcö, att @tatö=9iåbet eller någon öefj lebamot eller förebraganbe
fitt embete på obehörigt fått utöfmat, böra bertotb enbaft följanbe orbalag npttjaS:
"bet år anlcbning till anmårfntttg mot ©tatö*9låbet, eller ben eller ben lebamotcn
eller förebraganben, p t» arom renttfj begåreö tilt Äonftitution84ttffottet, inför punt*
fet anlebningen [falt uppgifaaö." @åbatt remijj [fatt bå genaft owågerligen toerf*
[tältås. Söib hammares öfverläggning ont fåbatt fråga gatte i affeenbe på Äotuttt*
gens beflxtt uti utåt, font röra enffitba perfotterö etter forporattonerö rättigheter ocp
angetågenpeter, ptoab uti 107 § 9iegeringöformen ftabgabt år.
§ 58.
9tår proportion etter motion förfta gången i dammare förefomnter, [fatt ben,
fåframt ej hammaren enpättigt benfanttna genaft titt Utffott förvifar, tigga på borbet
till näfta fammanträbe, bå fåbatt påmoiöntitg bör ffe, bereft frågan ej nebtåggeS
etter, örn ben rörer hammaren enffitbt, etjeft bliftoer afgjorb. öptoarjc tebautot eger
i ntåtct afgifva pttranbe, pvitfet jemtoåt titt Utffottet öfverlemna^; men ej må
beraf remifen titt lttffottet uppepåttaS.
ttppftår fråga titt pvitfet Utffott ett utåt Bör pånvifaS, [fatt bettna fråga
blott för bet fammanträbe, bå ben väcft btifioit, funna låggaS på borbet, men Vib
bet nåftfötjanbe ovitfortigen afgöraS.
§ 59.
33etånfanbe, forn af ftänbigt etter i befj ftätte fårffitbt tittfatt Utffott afgifvitS,
ffatt i bägge kamrarna för ärenbetö afgöranbe, fåvibt ffe fatt, fauttibigt förebragaS.
36 9tiföbagö=23eftut 1866.
öfter Betänfanbetå förfla förebtagtting [fatt betfamma pmita på Borbet. Söib näfta
förebragning, epmab öfmertäggning bå eger rum elter ej, må bet, på flera tebamöterö
förenabe Begäran, åter göras pmitanbe. 5Jten bå fafen trebje gången förefontnter,
ffalt ben tilt afgöranbe företagas.
33etänfanbe, font afgifrtuts af tittfättigt tttffott, förebragcS i ben dammare, forn
tttffottet tittfatt, ocp förfareS berefter mibare nteb måtet, fåfom npfj är fagbt.
VttffottS förBerebattbe pemftältaitben od; förfrågningar må genaft afgöraö, bereft
ide någon Jlammarenö tcbamot Borbläggtting Begär.
§ 60.
9tär ärenbe ffalt ftuttigen afgöraS, Böra bertitt f;öranbe pattblingar upptäfaö,
fåframt någon jvammarcnö tebamot fåbant äffar. @j må något mål, bert öftoerlägg*
ning egt rttrn, titt ftnttigt afgöranbe företagas förr än hammaren på Satmannenö
pemftättan förftarat öfmertäggningen ftutab; Börattbe berefter propofitiott framftättaö.
Äatt fråga Btifma föremål för Bifatt etter afftag, Bör Satmanö förfta propofitiott Ipba
på Bifatt. Ditt bettna Befmaraö nteb nej, ocp anittärfitittgar i fafen Btifmit unber
öfmertäggningen gjorba, Bör ben fötjanbe propofitioncn t enlighet meb bein upp*
ftättaS. Snnefattar ett förftag flera betar, forn ej tämptigen funna i ett fatitmait*
pang afgöraS, Bör färffttb propofitiott å pmarbera beten framftättaö i enapanba
orbtting, font nu är föreffrtfmett. — propofitiott ffalt atttib ettbaft meb ja etter nej
Befmaraö, ocp Solmannen tiltfämtagifme fin uppfattning af bet frnar, forn temnatS,
pmarmib ffalt Bero, fåmiba ej ootering BegäreS, pmitfen bå ej må mägraö; en pmar
t öfrigt oBetaget att tåta fin färffitba mening i protofottet antcdnaö. Sugen må
förföfa att Beflutet genom ttt; öfmertäggning upprifma. — 2)å ooteraö ffalt, Bör
öoteringSpropofitioat jemte tpbtig fontrapropofition genaft författa^, jufteraS od;
anffåS, famt outröftnittgeu ftra,rt berefter merfftältaö; tttett ej må propofitiott g öra o,
om ootering ffalt ega rum, ej petter någon omröftntng beröm tittåtaS.
ömröftuing ffalt atttib ffe meb t r t; dt a od; cmärfta, eufia, ftutna od; poprultabe
febtar, od; Bör, tilt unbmifanbe af lifa röftetat för ja ocp nej, i måt, ber Blott enfet
3ftiföbag8*33eflut 1866.
37
pluralitet erforbraö, Satntannen mib pmarje omröftning före febtarnaö uppräfning
en Btanb bein uttaga odj genaft förfegfab aflägga. Dm mib fantntantåf nätthet af
be öfriga fcbtanta röfterna Befinnas lifa bctabc, [fatt beit förfcglabe febetn öppnaö
oå) afgöra Bcflutet. år pluralitet reban munnen, Bör ben aflagba febelit ouppBtu*
ten genaft förftöraö.
§ 61.
Satntan må ej magra proportion, utom när palt finner märft fråga ftriba mot
©ruitblagö tpbetfe; od) Bör patt bå alttib anföra ffäten tilt fin mägratt. Dereft
hammaren änbod prfar propofition, ffatt Salman ega att förttara öfmertäggningen
pmi tanbe, od; måtet förmifaö bå titt jfonftitutionö=Utffottet, font bet åtigger att oför*
bröjtigen iufonttna meb ntotioerabt od) Beftäinbt uttåtanbe öfmer frågans ftri*
o
bigpet elter enlighet meb ©ritnblagcn. It pmab Utffottet förftarat ide mara mot
©ruttbtag ftribanbe fatt propofition feberntera ej mägraå.
§ 62.
åvatnmareö Beflut i fråga, forn ide rörer jbamutareit enffitbt, ffatt 93beb*ätamma*
ren genom tttbrag af prototottct betgifmaö. -jpar måtet marit af ftäitbigt etter i befj
ffätte färffitbt tittfatt tttffott panbtagbt, ffatt od betta om Beftntet på ettapanba fått
nnberrättaö. Dereft lebamot, font i ätaminarenö Beflut ej inftämt, mitt filt färffilba
mening pcb 9ftcb*ä\amntaren amnäta, ffatt fåbaitt mara ponom oBetaget; Börattbc pan
i ftift fatt filt ffiljaftiga mening ffrtfttigen titt protofottet afteutita, pmarefter ben
genom protofollöutbrag 2öleb*&ammaten belgifmeö; men ej må påraf i något fatt Be*
ftutetö e;rpebieraitbe uppepåttaö.
§ 63.
9iär fråga, pmaröfmer tttffott fig utlåtit, titt afgörattbe förefommer, eger £am*
maren att antingen genaft, nteb Bifall titt uttåtanbet etter utan affeeitbe å pmab
Utffottet föreflagit, fatta fitt Beflut, elter, om ämnet anfaö forbra ytterligare utrcb*
ning, måtet titt Utffottet återförmifa.
38 0lifSbagS=33eftut 1866.
(Stanna hamrarne eftner någon fråga, bert ftänbigt elter i befi ftätte färffitbt
tittfatt lltffett ftg yttrat, uti ljuf to ubfat (igen etter tilt miöfa betar etita Beftut, bå
(fatt Ittff ettet fota att be etita meningarna, få toiba möjligt är, f amman jemt a octj
uteb förftag berent tilt kamrarna intomma.
Dm frågan marit af tittfättigt tttffott panbtagb octj ben Jvammare, font tttffottet
tittfatt, icte af flår ben i frågan mäcfta motion, ffalt Beflutet genom utbrag af proto*
fottet bctgifmaS 5Dteb*åvammaren, font ber(på om frågan Beflutar antingen genaft etter
efter befi pänmiöning titt ett för fråganö mibare utrebning inom hammaren tittfatt
tttffott. Dereft hammaren bå icte antager bet af bett dammare, forn fafen förft
tjanbtagt, fattabe Beftut, marber bet afftaget etter meb änbring återtemnabt titt fift»
itämnbc dammare, t) mit fett i febttare fattet tjär att måtet tilt np öfmertäggning före*
taga jamt eger att, om 9Jteb*iKammaren3 Beftut itfe oföränbrabt antagen, ärenbet bit
ånyo öfmertemna titt förnyab ompröfning.
-jpmab hamrarne fammanftämmanbe Beftuta, bet mare Mtöbagenö Beftut.
S3tifma åvamrarne ej, efter ben Bcpanbting ofmatt är nämnb, om ett Beftut enfe,
ffalt frågan, utom i be fatt 65 § upptager, anfeö pafma för beit tRifsbagen
förfallit.
§ 64.
förftag titt ftiftanbe, änbring, forftaring etter upppäfmanbe af ©runbtag,
pmaront fråga enbaft mib Sagtima CRtfSbag må mäcfaä, fan å famtna fRiföbag
förfaftaö, men ej ftuttigen antagaö etter BifattaS i mibfträcftare mån, än fåfom ett
förftag, pmitfet tilt ben Sagtinta Stiföbag, font, efter förrättabe npa mat i peta
Siifct tilt Qlnbra hammaren, förft fammanträber, ffalt pmita, för att bå ånpo prof*
maö. Söarber förftaget bermib af Bägge åvamranta antaget, Btifmer bet SRifö*
bageitö Beftut; eganbe hamrarne ej rätt att uti pmitanbe förftag änbring göra.
©j må Beftut öfmer pmitanbe förftag tilt annan Sftiföbag, än nu är nämttbt, upp*
ffjutag, utan att konungen octj Bägge hamrarne beröm äro enfe.
•3tif8bag8.ä3eflut 1866.
§ 65.
9tär i fråga om ftatöutgifter etter Bernitt ning, etter angåettbe SiiföBattfextö etter
9flifögätböfontoretö ftpretfe od; författning, infomfter od; utgifter, hamrarne fatta
ftribiga Beftut, font ej uppå meberBörtigt tttffottö förftag farba fammänjemfabe,
[fota Bägge hamrarne pmar för fig röfta om be otifa Beftut, t;ioari Ijmatbera förut
ftannat; tommanbe beit mening, forn bertoib ert;åtter be ftefta tebamöterS af Baba
kamrarna fammanräfnabe refter, att gätta fåfom Sfttföbagenö Beftut. §ör att fib
fåban omröftning företomma lifa antat röfter, ffatt t Stnbra hammaren afläggaö
od; förfegtaö en febe!, t;m itfen, i I; än b elfe be öfriga fammanräfnabe röfterna utfatta
lifa, öppnaö odj afgör frågan, år pluralitet rebatt munnen, Bör ben aftagba fe*
bein ouppBrittcn genaft förftöraö.
§ 66.
2)å mat titt honung etter Stjrcnfötjare ffatt förrättas, tittfätteö en ittämnb, Be*
ftåettbe af fe;ctiofi;ra pcrfoiter, af t;mitfa tjmarberaÄammaren genom fluten omröftning
inom fig ittfer trettiotmå, nteb itppbrag att, mib förefattanbe ffitjafttgl;et mellan jfatn*
rama, Beftämma matei. IDagcit efter, feban Stämnbcn är utfebb, ffriba hamrarne titt
mat af Jvonung etter Sprottföljare. förenäs hamrarne om cit od; famina perjon, är
Bau att fåfom itfforab anfe. 3 annat fatt afgör sftätitnben. Stod må ej po§ beit*
famina femma itnber omröftning anbra än be, forn i I;marbcra hammaren ert; ätt it
ftefta röfterna, cgaitbc ingenbera ätatnmaren att flera än eit jtanbibat framftätta.
Dtämnbenö tebamöter, pmitfa ej i od; för benita Befattning må uteftutaö från beraö
Oviföbagömannarätt i kamrarna, fainmanträba bagen efter ben, bå matet i kamrarna
forrättabt är, od; ffitjaö ej åt förr än matförrättningen är futtgjorb. 5)cn af be
Bägge unbcr omröftning fotuna perfonerna, på t;mi(fen bå inom Stämnben be ftefta
röfterna fatta, är Behörigen matb. 3 beit t;änbetfc, font 94 § Siegcringöformcn
omförmäter, ffatt Sdämnben mätjaö inom tionbe bågen efter ben, font i Stiföbagö*
fattctfen är titt tRifSbagenS fammanfomft utfatt.
40
Sftifgbagg=33eflut 1866.
§ 67.
©falt $örmpnbare för ompubtg Sottung tillfåttag, utfcö af Ötamrarna, fift ba*
gen efter Otifgbageng öppnanbe, en Stärnnb, på bet fatt od) till bet antal perfoner,
font i naftföregåenbe § fagbt dr. ©ettna jftämnb röftar om be af Mlåbagen till
antalet Beftäntba ^örmpnbare, forn fiola mara en/ tre eller fern. .'pmarje lebamot af
Siätnnben upptecfnar å en fluten mallifta be man, bent Ijan anfer förtroenbet mår*
biga, odj få mångå, att be nteb en pcrfott öfmerftiga bet af Stiföbagen Beftäntba
antalet. Sif bern, forn bermib fommit i Stanta, ftälleg förft ben, forn flefta rö=>
fterna erhållit, imber itp omröftning, bå Stämnbeng pluralitet gifmer utflaget. fpå
famma fått förfaren tneb ben, forn näft jottom Blifmit af be flefta falfab o. f. m.,
till befi bet föreffrifna antalet af Sörmpnbare Blifmit fplbt. Siäntttben latt ej förr
åtffiljaö, än matei fuiläitbabt är; odj gäller betta mai fåfotn Otifgbageng Beflut.
Dm få fmnber, att hamrarne ej inom tre bagar efter Sftifgbageng öppnanbe
ont $örutpubarneg antal åfäntjag, förorbnag på enat)anba fått ocfj tilt lifa antal,
font ofmatt angåenbe Siämnbett är fagbt, en färffilb SMrnnb, att mebelft omröft*
ning bettna fråga, meb fantma fraft ocf) merfan font Otifgbageng Beflut, inom tmå
bagar afgöra; ffotanbe febermera ben utfebba Stämnben, lifalebeg inom tmå bagar,
Ijafma matet förrättat, få att i atla Ijättbelfer förrnpnbarematet, inom fju bagarg
förtopp från Olifgbageng öppnanbe, må mara merfftälbt.
§ 68.
Jill fötjb af Otegeringgformeitg 96 § ffall t)marje lagtima Sdifgbag förorbna
en för lagfunffap odj utmärft rebligjjct fättb man att Ijafma tillfpn öfmer lagantag
efterlcfnab af bomare odj emBetgmän fanit att inför ben Ovifgrätt, forn i Bemätbe
©runblagg 102 § tilt befi inrättning od) göromål Beffrifmeg, elter mib attbra me*
berBörliga bontftolar, i laga orbning tilltala bent, font t fina emBeteng utöfning
attfeg af mätb, mannamån eller annan orfaf l)afma någon olaglighet Begått elter
uuberlåtit att fina emBetgpligter Bcl)örigett fullgöra.
gtif8bfl8«-»eflttt 1866. 41
3)enne SftifgbagcnS Suftitie SmBuböittan, IjttnllenS rättigheter cd; åligganbett
ytterligare farväl i StegeringSformen forn genom färffilb inftruftion utftalaö, rväljcå
af fyratioåtta för tillfället uåuutbe malmån, af t}witta Ijwarbera hammaren inom fig
utfcr tjugofyra. SDefje malmån, ^rvilfa Böra tid malförråttningeit fammanträba famma
bag, bå be Blifwit utfebbe, odj ej må åtfliljaS förr än walet är fudänbabt, fiola förft
famfålbt, mcbelft flutna feblar, Ifwar för fig föreflå ben man, forn be artfe Böra
lomma unber omröftning. Salia berwib röfterna tilt mer ån hälften yå en man,
år h«tt Behörigen walb, Éro åter röfterna få belabe melian flera, att fåban yltt*
ralitet för någon tele eger rum, anftålieö ny omröftning nteb flutna feblar tili an*
taganbc af ben, forn be flcfta röfterna erhållit, elier, om l;an ide antageö, af ben,
font näft h^nom Blifwit af be flefta laliab o. f. W. ©lulle, feban alia omröftnin*
garna fålunba förfiggått, lilwåt ingen hafwa erhållit ben l;år föreflrifna pluralitet,
anftålieö ny omröftning öfwer alia bent, forn wib ben förfta omröftningen Blifwit
fatte i fråga; flolaitbe ben, font erhållit be flcfta röfterna, anfeö Behörigen walb.
SBalntånnen Böra wib famma tillfälle, bå Sttftitie £5mBub8man utfeS, och få
enaBanba fått, wålja en man af be egenflayer, forn l)oö bettne embetsman erfor*
braö, för att honom eftcrtråba, i fall han, innan nåfta lagtima diilöbag anftåKt
nytt wal af Suftitie ©mBuböntan, flttlle meb böbett afgå, famt att utöfwa emBetet
unber bett tib Sitfiitie ÖntBubömatttten lan wara af fwår fjttlbom elier annat laga
förfall berifrån hittbrab.
3 håttbelfe Suftitie DtnBubStnannen, unber bet Sftilöbag år förfamlab, affågcr
fig förtroenbet, elier nteb böben afgår, inf åtter dtilöbagen genaft t emBetet ben man,
font Blifwit tilt ImttS eftertråbarc utfebb. ©Inde Suftitie SmBubömannenö utfebbe
eftcrtråbare, unber Sdilöbag, affåga fig bet erhålitta förtroenbet eder i Suftitie*
£)mBttbömanöetttBetet infåttaö eder meb böben afgå, utwåijeS yå ofwatt ftabgabe
fått en annan Behörig man i ha«ö ftåde.
Sntråffar något af befja fad medan 9lilöbagarna, flad Stiföbagenö rått hår®
ittinnait genom befj Sudmålttge i 33aulén od) SfUlögätbölontoret utöfwaö.
33ih. tid dt. ©t. $)rot. 1865 & 1866. 10 ©ami. 1 Stfb. 2 Panhet. 6
42
9fifåbög8*33eftut 1866.
§ 69.
Sagtima fftiföbag [fatt Ijwart trcbjc år tift]ätta en sjtätnitb af fpratioåtta per»
fonér, beraf barbera hammaren genom (tuten omröfttting inom fig utfer tjugofyra, o cl)
pwitfen Sdäntnb, t ben orbniitg 103 od) 104 §§ 3legeringé>fornten ftabga, eger att binna,
puntwiba öpögfta Somftolenö famttige tebamöter gjort ftg förtjente att t bcraö
wigtiga falt BiBepåttaö, elter om wiöfe af bern, utan Bewiöligctt Begångna fet od)
Brott, pwarom SiegeriitgöfornteitS 102 § Banbtar, Itfwäl fituna anfeö Bora från
tttöfningcit af jvonttitgcttö bomörätt ffitjaö.
Senna 9'täntnb träber (amma bag ben Btifmit walb tiltfammanS. 4iäuttibcit3
famttige tcbamöter röfta forft, utan för man, öfwer bett frågan: (fatt omroftntng
anftättaö titt uteftutanbe af någon Btanb <£>ögfta Somftotcnö tebamöter? 23efwaraö
benna fråga enhälligt elter af be flcfta röfterna utcb nej, Blifrna -jpögfta Somfto*
tenö famttige tebamöter BiBepåltne. 33efwara§ bett åter utcb ja, uppgör Ifwar od)
cit af tJtämnben ett fluten tifta på bent af -jpögfta Soiitftoteus tcbamöter, flere elter
färre, font t;att attfer Böra eittlebigaö. Se tre Btanb beöfa, forn bå fått bet ftörfta
antal röjter emot fig, ftältaå Ifwar efter annan unber itp omröftnittg, pwarwib twå
trebjebetar af röfterna forbraS emot ben elter bein, font ffota aitfeS wara från
Siiföbagcttu förtroenbe nteflutne; cd) förpålteö bcrefter fåfoitt i fRegeringöforutens
103 § wibarc föreffrtfweö.
§ 70.
Sagtinta Stiföbag ffatt Ijwart trcbjc år förorbna fcp för funffaper od) lärbom
fäitbe män att, jemte Suftitie SmBnbSiitattneit, font Btanb bent förer orbet, utöfwa
wårb öfwer trpeffripeten. Scjje fommiterabe, af Ifwitfa twå, utom Suftitie DmBubö*
mannen, (fola wara lagfarue, wäljaS mebclft omröftnittg genom tjugofyra walman,
beraf Bwarbcra hammaren inom fig utfer tolf. Slfgår meitan Dtiföbagarna någon
Btanb fommiterabe, wäija be öfrige tilt bet tcbiga rummet ett Behörig man.
3iif8bagö=23cftut 1866.
43
§ 71.
£>marje Sagtitna 9tif8bag [fall genom fyratio åtta malmån, af tntulfa Omarbeta
hammaren inom fig utfer tjugofyra, malja Sultmäftige att, jcmtift färffitba regtemem
ten, 9iiföBanfenö od; SRifégälböIontoretS mebel odj tittt;örigt;eter förmatta. tDefje ffytlt=
mäftige [fota t tjmartbcra SÖerfet mara fjtt; egaitbe Drbförattben afgöranbe röft, bcreft
i frågor, font f;o8 Sultmäftige fontina unber omroftning, röfterna för tmå ffitjaftiga
meningar utfalla lifa. äöalett ffe mebetft flutna feblar fåtnnba, att för Ijmartbera
26 e rf c t förft utfeS ben, forn Btanb guttmäftige [fatt BItfma Drbföranbe, od) febatt
be öfrige fejt; tiltfomutanbc Sutt mäftige för ^martbera Söerfet att fjetfme Btanb fig
måtja ett oicc £>rbföranbc, att föra arbet när Ritther för £>rbföranbcn inträffar.
2t Ijmarje lagtima fRiföbag fororbnaö 9ieinforer titt ett antat af totf för tjmart
är, Bmitfa titt f;atfma antalet af Ijmarbcra hammaren utfeö, att entigt 9iegcrittg§*
formen od; färffitb inftruftion granffa ©tatömcrfetö, SRifåBanfenö odj 9?if8gätbS*
fontoretö tittftånb, ffyretfe oct; förmattning. .jpmarje rcoifion [fatt omfatta ett ärö
afftutabc räfenffaper. 3tetnfion8förrättningen tager ärligen fin Början ben 15 2tu=
gufti etter, om f;ctgbag bä inträffar, bagen bereftcr oct) ffatt iitout tmå ntänaberS
tib mara futtBorbab.
9ieoiforerne mätja fjetfme inom fig Drbförattbc, B mitten eger afgöranbe röft,
bereft, mib omroftning, röfterna i nägot fatt äro lifa.
Se aitmärfttiitgar, font SReöiforente finna fig Befogabe att i filt Berättctfc titt
9itfé'bagett framftätta, ffota, febatt förftaringar beröfmer infomntit, af näftfötjanbe
lagtima 9i it obag öfmcrlemnaS titt meberBöränbe tttffottö grattffning od; mibare Be=
tjanbting.
§ 73.
fpä famina gäng od; pä lifa fätt, font Suttmäftige od; Däeoiforcr entigt före=
gäettbe tmå §§ ittfeS, tiTtfättaS jemrnåt fuppteantcr, att, mib iuträffanbe förfall för
44 0tifSbagS*33eflut 1866.
bern, träba t beraS ftäHen, nemligen för Suttmäftige i 9tiföBattfen tre, för $ult*
mäftige t 3tifSgätböfontoret tifatebeS tre od) för pmarje årS Sfteotforer fejc.
§ 74.
StiföbagenS 9täntttber ocp malmån utfe fjetfme inom fig Orbföranbe.
§ 75.
SBtb atta mat iafttageS, att namnfebtarne, fåframt be ffota Btifma gattanbe,
Böra mara eitfta, ftntna, popruttabe, omärfta ocp fria fåmät från att tmetpbigpct
i anfeettbe tilt perfottentaö namn, font från oriftigpet i anfcenbe titt beraS antal.
SMtan perfoner, forn mib mat unbfått lifa antal röfter, ffitjcö genom lottning,
når få erforbraS.
§ 76.
SBib juftering fan ett Beftut ej änbraS, men mat må fåbana tiltågg göras,
pmarigenont ingen dnbring i Beflutet uppfouttner. Ur protofott må mib jufterin*
gen, meb Hammarens Bifall ocp ben tatanbeS Bcgifmanbe, uteftutas bennes uttrpcf
ocp åfmen öfmertåggning, font beraf fötjt; bod funna ej fåbana uttrpcf utcftutaS,
på pmitfa Beflutet tpbtigen ftg gruttbar.
§ 77.
lÄiföbagömait, forn marit frånmaranbe bå något Beftut fattats inom ben Hant*
mare patt tillhörer, ffatt ega att berefter titt protofottet anmåta, bet patt ej i Be*
rörba Beftut bettagit, inett tele pafma maft att tala å beraS Beftut, forn bermtb
nårmarit.
§ 78.
S)e rcgtcmentariffa föreffrifter, font för StifSbagSgöromåten ocp orbnittgen
poS Hantrarna orp lUffotteit anfeS till iafttaganbe jemte ©rnnbtagarna nöbige, eger
9tifSbagen elter i ämne, forn angår Hammare enffitbt, bettna Hammare att faftftätta.
@j tttå något beri ittföraS, forn mot ©rnttblag etter annan gattanbe Sag ftriber.
5Rif8bagö*93eflut 1866.
45
SRcbbelanbc af 9lifsbageué bcftut,
§ 79.
£>e framffåttningar tilt Jvouungctt, pmitfa tRiföbagen Beflutar, [fota, äfmenfom
fmaren på -fpanö titt [Rishagen aftåtna förftag, genom ffrifmetfer tilt Jfonungen
o
aftemnaö. St ÄonuttgenS propofttioiter i frågor om fiiftanbe, änbring, förflaring
etter npppäfmanbe af ©runbtag [tota Sitföbagenö fmar, bcreft beflutet innefattar tafatt
tilt jfonungenö förftag, på IRiföfaten å bag, forn konungen utfatter, öfmertemnaS.
§ 80.
3 mål, font btifmit af ftånbigt etter t befi ftålte fårffitbt tittfatt Utffott
panbtagba, ffota be från Sfiföbagen utgåenbe ffrifmetfer uppf åttaS ocp eppebieraS
af jfanftiet poö bet Utffott, forn årenbet berebt.
Uppfättanbet ocp eppebieranbet af anbra för bagge kamrarna getnenfamma
ffrifioctfer, äftoenfom af tRiföbagöbeftutet, beförjeö genom ett fårffitbt tRifSbagenö
åvanfti unber ittfetnbe af t må inom föörfta ocp tmå inom SInbra .Kammaren bertill utfebbe
lebantöter, pmitfa femmat, titlifa meb .Kamrarnas Statmån ocp oice Statman, till*
fommer att utfe ocp förorbna be tfenftemån, forn Sfiföbagen attfer för betta jfanfti
crforbcrtiga.
6f må eppebition öfmer något fRifsbagenö bcftut utgå förr än ben blifmtt
inför .Kamrarna fufterab. IRiföbagébeftutet ffatt af SRiföbagenS tebamöter unberffrif®
maö. Öfrige från 9fiföbagen utgåenbe eppcbitioner unbertecfnaS enbaft af Satntännen.
§ 81.
2)e attmånna ftabgar ocp förorbnittgar, pmitfa .Konungen ocp tRiföbageu
gcutcnfamt befXutit, ffota enbaft t .Konungens namn ocp meb S)ep unberffrift utfårbaS.
§ 82.
S)e t Pantrarna förbe protofott ocp öfrige SRifSbagSpanbtingar ffota på (Statens
bcfoftnab, få tibigt ffe fan, af trpcfet utgifmaS, be febnare futtftänbigt ocp proto*
folten i ben mån hamrarne pmar för fig förorbna.
46
31ifsba0$*23eftut 1866.
§ 2.
Öfter pröfning af öfriga från fiftförfhttna Cftifébag pmitanbe, lagligen berebba
förflag titt anbringar i 3'iifetS ©runbtagar, pafmc 2Bi uti unberbånig ©frifmelfe
af ben 17 ftfil. Suttuari titt Jlongt. 3Jtaj:tS ttåbiga faftftättelfe öfmertemnat bern
blanb befja förflag, font btifmit af £)p famfätbt antagna ocp pwitfa innefatta
åtffittiga föranbrtngar i £rpcffripetS*Börorbnuigen; £)cp feban fiftnämnbe föränbrin*
gar btifmit af jvongt. ?0taj:t ben 14 påfötjbe Slprit i nåber ftabfäftabe, pär pari*
genont npfjnäutnbe ©runblag i nebanffriftte betar erpåflit följanbe tpbetfe:
§ i.
8:o. Söib rättegångens infatta.
©tutte — böter.
<f?ar boftrpefare, utan författarens etter utgifmarcnS tittfiånb, befi namn ert
ffrift åfatt, bönteS titt fängetfe från ocp nteb tmå månaber titt ocp tncb ett år.
9:o. Spmarje ffrift enfaf.
8ag (amma utgifma.
Utgifvare — — — utgifmer. äpmiffen font å en ffrift bebrägtigt titetbtab
etter orätt författare* etter utgifmare=namn utfätter, bönteS titt ftraffarbctc från o fp
tncb fejc månaber titt ocp nteb tmå år. ©iftabt — pemtab.
10:o. É pwarjc — förfuftig. Utfätter någon å trpcft ffrift falfft
boftrpttarenamn etter orätt trpcfningScrt, ffatt patt berutöfmer bömaS titt ftraffarbctc
från ocp nteb t må månaber titt ocp rneb ett år. -jpmab beffaffenpet.
ll:o. Sif allt ptoab font trptfeS mare boftrpefaren pligtig att, utom bet
exemplar, pmarom i 4 § 2 mom. ftabgaS, från upptagan aftaga otp utan betat*
ning aflemna titt jfongt. 33ibliotpefet jamt titt pmartbera af UtifetS Itnioerfiteter
ett futtftänbigt ocp felfritt exemplar, jemte bertill pöranbe ptancper, pmitfet aflem*
SMM&aftg.öeftut 1866. 47
nanbc merfftälteS fåtunba, att före flutet af Suni månab ptuarje år Bör luara
teocrcrabt pioab unber bet naftförflntna året är morbet utgifmet. Itnbertåter någon
betta, Bote för ptcarje färffitbt fatt tjugufem tRiföbaler, odj mare änbod pligtig
att, mib cnapanba anfioar, inom ut; företagb tib Bepöriga exemplar aflemna.
§ 3.
ttnbcr anfeö:
l:o. ^äbetfe emot ©ub elter gäcferi af ©ubö £)rb etter ©aframenten; Brottet
firaffeS efter attmän tag, odj ffriften fonfifferaö.
2:o. $önteWfe af en ©ub odj ett lif efter betta, etter af ben rena ©öangeliffa
läran; förBrptaren flätt ftraffaö meb Böter från odj meb tretiotre bRifSbater felton
ffittingar titt od) meb trepunbratretiotre StifObater fepton fftttingar, etter fängetfe
från oct) meb taå månaber titt od) meb ett år, od) ffriften fonfifferaå.
3:o. ©ädcri af ben attmänna ©ubötjenften; förBrptetfen flad umgättaö efter
attmän tag, od) ffriften fonfifferaS.
4:o. 5lttt flagg tafttigt pttranbe om ben regeranbe konungens -jpöga perfon
etter gerningar, etter defj ©emål drottningen, etter Siifetö Beftämba dpronfötjarc;
Brottet ffalt ftraffaö efter allmän lag, ocp ffriften fonfifferaö.
5:o. ©mäbliga uttrpd emot någon af be öfriga perfoner af bet regeranbe
åtomtngapufet, pttriffa fungtig etter furfttig märbigpet inom Stifet åtnjuta; Brottet
ffalt ftraffaS efter allmän lag, od) ffriften fonfifferaö.
6:o. ©ntäbliga uttrpd om Svifetö ©tänber, etter någon af beraS förbetningar;
Brottet ffalt ftraffaS efter attmän lag, otp ffriften foufifferaö.
7:o. Uppmaning titt mpteri etter uppror; Brottet ffalt ftraffaö efter attmän
tag, od) ffriften fonfifferaö.
8:o. ©mäbliga —  attmän tag.
9:o. ©mäbliga, förgripliga etter titt ofämja meb främntanbe magter fpftanbc
ombömen od) pttranbcu om famtiba nationer etter flater, meb pmilfa tftifet är
48
Sftif§bag$*23eflut 1866.
frebligt förljålfanbe, om beraS maranbe öfmerljet, regering odj regeringöfätt, ljöga
embetömän odj fänbefcub, inre elter pttre förljåttanben, företag elter unbertjanblingar;
förbrptelfen ffall anfeS enligt 8 $ap. 28 § (Strafflagen, odj ffriften fonftjferaö.
år — fcnfifferaö.
10:o. Slllt futtgöranbe i trptf af Ijmab font ljörer tilt Statens å färbe ioa*
ranbe unberljanblingar ntcb fränunanbe magtor, elter eljeft af konungens, i farn*
mansäng meb bern, tilternabe beflut odj affigter, famt Scfj miniftrarS, råbs odj
fänbebubS märf, örn bet ej ffer meb regeringens tiHftånb, elter meb officiel tillåtelfe;
förbrtytelfen ftraffeS enligt allman lag, odj ffriften fonfifferaS.
ll:o. Stngripclfer emot enffilb man, Ijmilfa å ara gå eller för befj borgerliga
namn od) rpfte förflenltga dro; brottet firaffeö enligt allmän lag, odj marbe befj*
utom ffriften fonftfferab.
12:o. Sögnaftiga fonfifferaS.
13:o. Sebernaö manl)elgb, mare ftg genom offentliga läror till någon laft,
färbeleS ben forn fårar ärbarl)cten, eller fåbaita oljötjba od) ffänbltga framftällningar
af benna laftS utöfning, Ijmarigenom främjanbet af ett förbcrftigt lefnaböfätt åft)ftaö;
brottet ffall ftraffaö enligt allmän lag, od) ffriften fonfifferaS.
Såfom anfelt.
4.
9:o. <£>mar forn —
grunber. Stubbning af qmarftab, Ijmaruftyå för*
fäljning eller utfjmbanbe ide följt, umgälleS enligt altmän lag.
§ 5.
15:o, Silla mål — beljattblaS, äfmenfom ben brottslige, i alta be
falt, bå l)an ej reban gjort ftg fafcr tilt böbSftraff elter ftraffarbete ftå lifStib, ffalt
åbragit.
S3öter, forn i benna lag utfatta äro, förmanblaS efter allmän lag.
16:o. S3öter efter benna lag tillfälle bronan, be falt unbantagna, bå böter,
enligt §mab tjär ofmatt ftabgabt är, målSeganben enfamt tillfomma.
3iifSbagS=ä3eflut 1866.
49
§ 3.
3 ben orbning 81 § i ^Regeringsformen utftalar, l>afme 28i till näftfamntan*
trabanbe bRiföbag öfmerlemnat att befluta om följaitbc,. af SBårt $onftitutionS=
Ittffott bcrebba förflag titt anbringar odi tillägg uti ©runblagarita, nemligen:
l:o. Dm bet tillägg till 12 § ^Regeringsformen, att konungen ide utan
IRifobagenS famttjde må blifma regeranbe furfte af utlänbff flat; enligt ÄonftitutionS*
UtffottetS Memorial M 9;
2:o. Dm ben änbring t 28 § ^Regeringsformen, att till flera befattningar må
lunna utnämnas bclännare af annan troslära, än ben rena eiiangetifja; enligt
,flonftitutionö4ltffottetö dJtemorialer 9i:riS 10, 14 od) 16;
3:o. Dm en rebaltionSföränbritig i 60 § ^Regeringsformen; enligt $onftttu=
tionö4ttffottctö SReniorial M 11; famt
4:o. Dm änbring i 2 § 4 mom. !£njdfril)etö4$örorbniugen, i fråga om rät--  tigljct att af tn;dct utgifma mifja t;anblingar; enligt åvonftitutionS4ltf?ottetS 9Jie*
moria! J\s 12.
§ 4.
9Reb utöfning af ben i 3tcgertugg=$ormcnö 62 od; 64 §§ Df; förmarabe rätt,
Ijafme mi firöfmat ©tatömcrfctS bebof od) bermib för näftfommanbe år o di intiUbe^
n\) (Statsreglering mibtager, beftämt -fpufmub/titlarneS belopp fålunba:
ftin’fia ä&ufttmfcXtteln*
(Jvougl. £of* od) @IottS=@taterne) till diant 3i:br 1,417,000: —
Sln&trt ^ufwm&s^iteln.
' (Suftitie^Dcfiartementet) till . .
» » 2,434,950: —
^rebje «£ufnnt&s£ttelu.
(UtrifeS*®epartementet) till  » » 479/200: —
58tb- till 31. @t. 3)rot. 1865 & 1866. 10 ©ami. 1 31fb. 2 2?anbet. 7
(9tifabag6:33efhttct.)
50 iRifgbagS=Seftut 1866.
5’jenfce 4?ufttmfc£iteltu
(Sanbtförftimr&lDepartementet) till 9t:mt 9t:br 9,339,600: —
Srcmte A^ufnmfrXiteln.
(Sjöförftnar&SDepartementet) till  » » 3,940,400: —
Sjette «^uftmtl):Xtteln.
(SibiWDepartementet) till... .  » » 3,811,000: —
Sjunbc A^ufnmöséliteliu
($inang=!£)e:partementet) tilt  » » 6,072,500: —
fättmtfce ^ttfttm&s^itclu*
(@dlefia[tif=©e:partementct) till ....... . » » 4,560,200: —
9£ttm&c j&ufttmfcXtteltt«
(fPenftonS=Staterne od) Stttmänna 3nbragningg=Staten) titt » » 1,314,150: —
@umma 5l:mt lft:br 33,369,000: —
Sill betädanbe af benita utgiftöfumma Ijaftoe 28t för Äottgl. (Statskontoret
ante ifat
StatSmcrfctö Drbtttaric Snfomfter ....... 9R:mt Dt:br 8,978,740: —
StatSloerfctö ©ptra Drbiitarte eller S3emitlningS*3nfomftcr:
Sultmebct .........
. . . 13,500,000: —
fPoftmcbcl..........
. . . 2,000,000: —
Stämpefyapper§=mebel
. . . 1,600,000: —
S3rän»inS6ränniitgS=afgift .....
. . . 9,500,000: —
26,600,000: —
elter tillfatnmanS
35,578,400: —
l)loaban, efter afredning af ofioanftåenbe
utgiftöfumma . . . .
33,369,000: —
u^lomtner ett öfmerffott af ... .
. . . . 9t:mt lR:br
2,209,740: —
9f£iföbao[ö = S3cf lut 1866. 51
pmilfet bör, fåforn årligt Bibrag af ©tatömerfet, anmånbaS för Beftribanbe af be till
utgåenbe från fRifögålbö®,ftontoret anmifabe ©tatSutgifter.
$ör ben pånbclfe ©tatSmerfctS till jlongl. ©tatS®jvontoret tngåcnbc infomfter
för något år ide ffuHe uppgå till bet fammantagba Belopp pmartill befamma i
9tifbftaten Blifvit Beråfnabe, Bör ben Brift, forn, enligt 9UfS®.fpufmubBofett, härigenom
itppfontmcr i tillgångarne för Statsutgifternas Bcftribanbe, jtongl. ©tatö--jvontoret
af 9tifögälbS=j?ontorct erfåttaS; £)dj ffall, unbcr förbehåll att, få fnart fig mtfar,
bet fagbe intomfter tomma att öfmerftiga fitt i 9tifSftaten urtagna Betolf», be få®
lunba uppfommanbe öfmerffottSmeblen marba af åiongl. @tatö®j?ontoret afräfningS®
mis till 9tifSgålbS=Äontoret aflemnabe, bet förra mcrtet beremot, i pånbelfe af Bepof,
förffottSmiS från bet febnare erhålla erfåttning för fig mifanbe Brifter i be Berat®
nabe infomftenta, faftän befja Brifterö flutliga Belopp ide Blifmit genom afflutab
9iitS=.fpufmubBot Bcftåmbt.
§ 5-
SBib ben af £>fj faftftållba Statsreglering Bafttoe 28i Bibehållit be mib ben nåft
föregåenbc ftabgabe grunbcr i affeenbe å biSpofitionen af Befparingarne uppå «£mfmub*
Sitlarne, åfacnfom i fråga om beräfntngen af fpanmålenS mårbe, ber fåban finnes
upptagen i be ©tatenS (ämbets® ocp Sjenftemån tillbelabe löner, utan annan för*
ånbring, ån att för be (ämbets® od) Stjenftemån, forn innepafma före år 1841 till®
tråbba löner, pmarunber fpanmål finnes Bcrätnab, pär, för ben tib förflträmnbe
©tatSrcglering fommcr att omfatta, erfåttningSbeloppet för pmarfe unber lönerna
upptagen tunna fpanmål Blifmit, på grunb af 1863—1865 årS 9tifSmarfegångS=
prifer, Befiåmbt till 3 9t:br 27 öre 9tifSmpnt.
§ 6.
Sill utgåenbe från 9tifSgålbS=j?ontoret, på fått od» unbcr be milfor, SBårt för
betta Äontor utfårbabe 91eglcmentc innepåller, pafme 3Bi för tiHfålliga ©tatSutgifter
anmifat fölfanbe anflngöfummot, nemligen:
52
Olif §bag§=33eftut 1866.
ltui>ev Serfia 4&ufttmfc&tteln.
förhöjning i anftaget tilt -jpanö ^ongl. höghet
.jperttgen af ^Dalarne för åren 1864, 1865
odf 1866
. . 51,000: —
Sitt inlöp af en 23räbl;anblanbett 31. ©. ©nbtorn
tillhörig egenbom å Äungö^olmen .... 45,000: —
» nppföranbe af ett magneus leib .fpaga tuftftott 10,645: — 106,645: —
ttnöcv Sftt&va AJwfttm&sXttclit*
©obtgöretfe för jörb, font Mifloit expropriera b från
boftäUet Sinbpof t SSotlprfa forfén .... 138: 33.
Sitt uppföranbe af cn rtt> arfiobpggnab för ©öta
hofrätt orf omBpgganbe af ben -fpofrättöfntfctö
tomt ontgifmanbe faj ....... . 40,000: —
för tiltbpggnab »ib frono^äftet på Sångholmen . 12,000: —
» uppföranbe af nptt fronol)å!te i någottbera af
ftäberua ^mbifömalt etter ©unbömafl . . 58,000: — 110,133: 33.
ttu»>ev *yievi>c
Sitt anftättanbc af fljutförföf  20,000: —
» attffaffanbc af rcfftabc tanoner od) fpetöprojct>=
titer, antmunitionöioagnarö inrebning, riftinffru=
menter nt. m. för fätt=artitterict ..... 55,000: —
» bito af antmunitionöioagnar för bito . . . 4,470: —
» bito af 4 ft. fättfmebjor, fjuf* orf) mcbicinat=
loagnar, refcrotaoetter, troff* och expebitionö*
loagttar famt fourageioagnar, tiltho^a . . . 14,600: —
» bito af rib* odj anfpannö*perfebtar fo* ^ito . 50,373: 40.
tti:iföbag§*23eflut 1866*
Sitt anffajfanbe af ett pofttionö* o cl; belägring^
artilleri om 15 refftabe tactjernöfanoner meb
tillbehör, labetter, föreftättare odj fpetS^rojefttler 36,750: —
» bito af 7,000 [i. tnfanterigetoär * . * . 320,250: —
» bito af en tjenlig mobett för fåtoäl infanteriet^,
forn faballerietö ffjutroapen, meb tänbnåtöan*
tänbning, famt titt nöbiga förföfö anftättanbe
meb fåbana toapen 15,000: —
» fortfättanbe af (Sarlöborgö fäftningöbpggnab *' 100,000: —
» förftärfanbe af 2öa;rljolm8 faftningömurar . . 90,000: —
» en ffanöanläggning toib öjcbjupet .... 100,000: —-
» fortfättanbe af fäftningébpggnabömrbetena toib
(Sarlöfrona, nemligen
titt ffanfen å Söefira ^äft^olmen 60,000: —
» förfänfningar toib SBeftra -£jäft*
Ijolmen ...... 24,000: — 84,000: —1
» inbelta arméenö utrebning....... 4,963: 83.
» befläbnaböpafjebolanö toib toärftoabe regemen*
tena ............. 80,984: 71.
» unberljållanbe af betoäringömanffabetö befläb=
nab  189,000: —
» fortfättanbe af Sopograftffa torf)fenö arbeten,
titt fartegrabertngen odj titt aflöning åt ben
öfabe arbctétyerfonal, font erforbraö för bet
militära fartetoerfetö ffi;nbfamnta ntföranbe . 75,000: —
» Sitt unberftöb åt officerare, font inträba t attil)
frigötjenfi ijoö någon i toänffapligt förl)åttanbe
titt ©toerige ftåenbe magt. ...... 9,000: —
54 3tifgbagö=33eftut 1866.
Sill aflöning åt f!arpffptte=inftruftörer .... 50,000: —
» måtffjutningöprentier leib ftarpffptteförenin*
garne ............. 20,000: —
» anffaffanbe af [tarf) ammunition åt ffarpffptte=
foreningarne
20,000: —
» anffaffning af 3,000 ft. infanterigemär tilt
erfättanbe af ett lifa antal målffjutningögcmär,
forn från jfronanö förråb fiola till ffar^offptte=
foreningarne utbclaö ........ 137,250: —
» uppfattning af Befläbnabö= m. fl. perfeblar för
385 pittillö oaianta folbatnummer mib storrå
oä) @obra (Sfånffa infanteriregementena, Arnilia
inneloaranbe år tomma att refrpteraö, famt
för benna 'materiel^ unberl;åH imber famina
år  76,655: 06.
« foftnaber för arreftftraffetö tillämpning loib in=
betta arméen
5,000: —
» praftiffa öfningar för frigöffolan mib Sarlberg 6,221: 52.
» anffaffning af materiel cd) Ifäftar för nämnba
praftiffa éfitingar
5,573: —
» uppföranbe af ett eperciötjuö mib Sarlberg . 38,000: —
Spltnab i anflagen till SarnifonSregeutentenaö fof=
inrättningar, nemligen
mib Sifgarbet till f)äft .... 900: —
» -fpufarregementet honung Sarl
XV  900: —
» @mea Sifgarbe ..... 500: —
» Olibra Sifgarbet ..... 250: —
Sftiläbagö*23eflut 1866. 55
ttrib ©teea, ©öta odj SBcnbcS 5lr*
tillcriregementen, meb $prmer=
fareforpfen ...... 2,275: —
» ©otlanbS fRationaIbeö?ärtng . 250: — 5,075:
Stö uppföranbe af fafernbpggnab od) fofljuö för
SngeniörtruppenS bcljof ....... 55,190: 25.
» förfta anmarfningen af ett 3:bje fontpani in*
geniörtrupper........... 5,400: —
» ett nptt trig3brpgge*cq»ipage ...... 60,000: —
» uppföranbe af bpggnabct till förloaranbe od)
ttårb af be till regementen od) forpfer uttern*
nabe Erigögemar .......... 25,000: —
» bito af ftatt* od) rtblfuö för ©målanbö ljufar*
regementes eperciöfqmabron ...... 40,000: —
» bito af en ftallbpggnab för ribffolan toib ©tromö*
{jolm
18,000: —
» erfättning till l:a 2ifgrenabier*regemcntct för
affaftning af öfmcrftebofidtlet .Kongsbro, ^millet
af förre boftältSljafmarenS fterbbuS inneljafrocö
tilt mibfaftan 1867
520: 31. 1,817,277:08.
ttitfccr ^crnte ^ufnm&s^iteln.
Stid anffaffanbe af np fjöfrigSmatericl .... 818,000: —
» erfättanbe af förffottöunö aittoifabe mebel till
anffaffning af 10 ft. 9*tumS jcrnfanoncr meb
projeftiter m. m
94,200: —
» ffjutförföf meb upprcfflabe älbre fanoner famt
anbra nöbtga artilleriförföf ...... 45,000: —
56 9lif Sbag8*33eftut 1866.
Still anftåtlanbe af förföf meb f. 1. unbermattenö*
miner
10,000: —
» ett förlagölåit för tiilmågaBringanbe inom rifet
af 12 bec.=tum8 gjutna jerntanoner . . . 90,000: — 1,057,200
Uitfccr ®fette j&ufttmfc&tteln.
tilt arfmobe åt ett Bitråbe mib be fomtnunala åren*
benaö Berebniitg od) eypebieranbe inom ©bil*
beyartementetö egrf?ebition ....... 1,800: —
» Sftifetö efonomiffa fartemerf ...... 60,000: —
» fortfättanbe af ftorffifteö* od) afunttringSforrått»
ningarne i be norra lånen ...... 97,000: —
» Betåcfanbc af en för 2l(narpö lanbtBruföinftitut
å famla b ffitlb .......... 50,000: —
» uppföranbe af nya efonomiByggttaber toib nåmn=
ba inftitut
50,000: —
» utbelanbe mib lanbtBrufömöten af priöBeloningar
för l)Uöbjur, rebffay odj labugårböprobufter m.nt. 6,000: —
« affebba årliga tåfltngömöten meb göbBoffay,
ftnör, oft, flåff od) fött uti ftåberna ©tocfljolm,
©öteBorg od) SJtalmö ........ 3,000: —
« inrebning af ben lola! i @löjbffolan8 nya l)uö
i ©todfjolm, forn år åmnab att åt 2anbtBruf§=
afabemien npylåtaö för uthållning af lanbtBrufé*
rebffay od) mobeller  5,000: —
» ©menffa tråbgårböföreningen, till utBilbning
af föreningens) elebffola  4,500: —
gUl8bag8.®efIut 1866.
S£ilt berebanbe af unbcrtoiöningélofal od) Boftäber åt
ett öfabt antal cleoer mtb näntuba förenings
fiola  10/000: —
» Bilbanbe af lämpliga l)ollänberier för be 97orr*
länbffa länen famt till anbra för ©tarn*
Ijoltänberi=ftpreIfen§ merffamljet nöbiga ut*
gifter
. 10/000: —
» befrämfanbc i Semtlanb af en gob afwel af
arbetölfäftar ........... 5,000: —
» förBättranbc af fårafmcln i Semtlanb . . . 2,500: —
» åmägabringanbe af en förbättrab fårffötfel på
öit ©otlanb
6,000: —
» fortfättanbe af be geologiffa unberföbningarne
od) utgifmanbe af bcrpå grunbabe bartor . . 60,000: —
» iitrebanbc af ben åt ©eologiffa bprån t ©löjb=
ffolanS npa l)uö amvifabe arbets* od) famlings*
lofal m. m
18,000: —
» aflöning åt en aitbre unberlärare toib naötga*
tionSffolan i ©öteborg  1,200: —
» lärarcS aflönanbe odj eleberS un bersäll tn. tn.
toib ©feppSbrpggerWnfiitutet { ©arlSfrona . 7,000: —
» tillöfuing af Sefnologiffa SnftitutetS bpggnaber
för inrpmtnanbe af bergSlärotoerfet .... 60,000: --
» bibrag mtb regleringen af Sftonnebp böpingS
npa otnråbe
30,000: —
» bito till np reglering af torg, gator od) tomter
i (Sarlfiab  50,000: —
S3ip. till 37. ©t. fProt. 1865 & 1866. 10 ©ami. 1 2lfb. 2 23anbet.
(Stiföbagé^eflutet.)
58 StifSbagS-Seflut 1866.
Sitt bcftribanbe af foftnaberna för ©tccrigeö bel*
iaganbe i en allman eppofition af åferbrttfö*,
inbuftri* odj fonftalftcr i fPariö år 1867 . . 100,000
» unberföfningar, infpeftionöfoftnaber odj cppenfer
för allmänna arbeten ........ 30,000
» aflöning åt ©tprelfen för allmänna tcäg* od)
tcattenbpggnaber famt befj tjcnftcbitråben . . 32,800
» arftcoben för unbertciöningö mebbelanbe åt cicil*
ingeniörer .
3,000
» ftipenbier åt eleCer, forn genomgå ben för cicil*
ingeniörer beftåmba lurö  3,000
» anläggning af npa famt förbättring eller om*
läggning af badiga eller eljeft minbre goba
tcägar
. 150,000
» anläggning af tcäg från Dljrträf! tilt ^rebrifa
fprla odj tcibare till ^Cfele inom SScflcrbottenö
län  20,000
» anläggning af tcäg mellan Setöbo bp i Sjuöbalö
foden od; Siamfjö fprla ....... 25,000
o t
» anläggning af leag mellan Slfele od) SBilpel*
mina fprfobp i Söefterbottenö län, 50,000 9i:br,
beraf unbcr år 1867
10,000
» anläggning af tcäg fråni IRamfcle. fodnegränö
genom Sjellfjö till 33obumö fprla famt tcibare
berifrån till &åfjö fprfa inom 28efter*9lorrlanbö
län, 76,250 9i:br, beraf unber år 1867 . . 25,000
» anläggning af tcäg från fjön 23oImen till Söieö*
lanba jermeägöftation å ©tatenö föbra ftam*
3ftifSbagS*23efIut 1866.
Bana, Ijögft 150,000 3l:br, beraf till utgåcnbe
unber år 1867
33,333: 33.
Sill unberftöbjanbe af minbrc Ifamn* od) BroBtygg*
nabcr [arnt upprensningar af åar od) farleber 20,000: —
» utmibganbe af ftaben DftabS Ifamn, 63,000
3t:br, beraf unber år 1867 ...... 25,000: —
» ftaben llbbcmalla, för utmibganbe cd) förbjup*
ning af famnen berftäbeS, 79,000 3t:br, beraf
till ittgåenbe unber år 1867
25,000: —
» fegcllebö ö^pixanbe från ^attcfura till ©tora
See ............. . 100,000: —
» åftablommanbe, mebelft fana! od) flufjar, af
en förening mellan fjöarne SBeftra cd) Dftra
©ilen, 12,750 3t:br, beraf unber år 1867 . 7,000: —
» utfträdning af Äinba Båtleb från fjön Slengen
till SinföpingS l)amn  60,000: —
» unberftöbfanbe af fåbana mtyrutbilningar od)
wattenaftappningar inom StorrBottenS, SBcfter*
Bottens, 28efter*3lorrlanbS, Setntlanbö, ©efie*
BorgS od) ©tora älopparBergö län fantt ©If*
bals, ^rpfSbalS, Söffe od) SlorbmarlS Ifärabcr
i SBcrmlanb, forn affe att förminffa froft*
länbiglfctcn  120,000: —
» rettöningar för flobtoattnctS aflebanbe i en bcl
af lime eif, 11,000 3t:br, beraf unber år 1867 5,000: —
» Bcrcbanbe af arBetöförtjcnft mebelft omläggning
af mägen mellan S3runflo fprfa cd) pilgrim*
ftabS ffjutSftation i Semtlanb  50,000: —
60
fRifSbagS-SBeflut 1866.
Sitt berebanbe af arbetöförtjenft mebelft anlägganbe
af en allman pärabSmäg mellan pajala bp
orf) Suunofuanbo fatnt en farmäg mellan nämn® t
ba bp od) kengis bruf inom pajala forfén af
Norrbottens län  55,000: — 1,436,138: 33.
Unhcr 3junhc J£uftouh:Xitctu.
Sill arfmoben åt 3orbebofS®fontoretS tjenftemän . 24,700: —
» beftribanbe af Monten @:t SSartpelempö för®
maltningöfoftnaber ......... 18,000: —
» gobtgoranbe af åtffitliga af ©tatöfentoret un®
ber förffottStitef beftribba utgifter .... 263,543: 64.
» fortfättning od) aårbanbe af ävamcreraren Sarl
©anbbergö l)iftorif!a od) fameralä famlingar . 500: — 306,743: 64.
Unhcr <V?ufnmh:Xttcht.
Sill tjenftebiträbe inom 6rftefiaftif=bepartementetå
eppebttion mtb pattbläggning af ärenben rö®
ranbe prefterffapetö lönereglering .... 6,000: —
» förbättring af fomminiftrarS, fapetlprebifanterS
crfj forfen®abjun!terö lönemilfcr  10,000: —
» löneförbättring utöfmer minimilönen, 400 N:br
om året, åt elamin erabe folfffolclärare. . . 30,000: —
« unberftöb åt fåbaita förfamlingar, forn i följb
af mebeHööpet irfe funna tilt erforbcrtigt belopp
befofta aflöning åt fina fotfffolelarare . . . 20,000: —
» unbermiöning i träbgårböffötfel lotb folfffole®
tärare®fcminarterna ......... 3,000: —
Sftif ébagS-SBeftut 1866. 61
Sill tnföp od) tittrebning af jörb för nämnba
änbamål .  10,000: —
» folfffotclärarcö unbernnöntng i gpmnaftif» od)
mititär=öfningar
. 10,000: —
» inföp af tomt famt uppföranbe af bpggnab för
foI!ffoteIärare=feminartum i Sinföping . . . 25,000: —
» tnrebning od) föränbring af beit för folfffole»
lärarinneseminarium t @todf)olm upplåtna
bpggnab  10,000: —
» löneförbättring åt @unbI)ctö=folIegii embete odj
tjenftemän famt loaltbctjcnte  8,050: —
» lön för cn lärare loib 38eterinär=inrättniugen t
@todf)olut
. 3,000: —
» 'pöjanbe af 2Bitterl)etö=, .fpiftoric» od) Slntiqoitetö»
afabetnienö å ftat uppförba anflag till metcn»
ffapligt bilbabc biträben ....... 1,500: —
» tidöfning t famina Slfabentiö maftbetjening . 1,936: —
» inföp af cn orgel åt SJlufifaliffa afabcuticnö
läroiocr!
4,000: —
» orbnanbe od) uppftällning af Sftatnrl)iftoriffa
Stifémufei famtingar  15,000: —
» öfanbe af fantma mufei palcoontologiffa farn»
lingar  3,000: —
» loårbanbe od) itnberl)åll af 9tationalmufet=bpgg=
naben od) ber förtoarabe famliagar nt. m. . 22,650: —
» unberftöb för ben af ®o!tor £). ©aitbaljl i
l)ufmubftaben inrättabe mebifopneumatiffa an»
ftatt  2,000: —
62
9ftit:öbagö*öeftut 1866.
£itt befoftanbe t bufmubffaben af offentliga toeten=
ffaptiga förebrag t fåbana ämnen, forn före*
träbeömiö tiUfjöra allmän Btlbntng .... 10,000:
» mårb odj ffötfel af be i probtnfen .jpclftnglanb
af fjutbomen fpetätffa angripne perfoner . . 3,000:
» arftoobe odj refcfoftnaböerfättning åt en Stntt*
qbitetö*intenbent  3,500:
» uppföfanbe odj aftednanbe af runftenar . . 1,500:
» unbcrföfning af forntemningar odj upprättanbe
af förtcdningar öftocr fåbana ..... 2,000:
» fortfatt utgifmanbe af ptandjemerf öfmcr forn*
fater odj attbra tjiftoriffa märfaärbigljeter . 2,000:
» bito af Ijanbltngar, forn äro af migt för fäber*
neölanbctö fjiftoria  3,000:
» mårbanbe af forntemningarne i SBiöbp . . 1,500:
» fortfatt utgifaanbe af arbetet "©mcnfta fpråtetö
tagar"
1,500:
» artiften sJi. ©tanbctgrcn, för merfftäUanbe af
refor inom ritet i odj för fortfatt aftednanbe
af fprfttga monumenter  1,500:
» titljografen 6. 3. ^Diltmar!, för fortfatt ut*
gifmanbe af ptandjcmertct: "©mertge, aqbarelt*
litljografter odj tontrpd" ....... 800:
» fortfatt utgifmanbe af plandjetoerfet: "Sorbna
odj nänoaranbe ©merige"
400:
» gjutning t brönö af fProfefjor SJlotinS grupp
"23ättcfpännarc"  20,000:
» bibrag för uppföranbe af en ntj bpggnab för
Upfata tjögre elementarläromerf  40,000:
SPlif SbagS = 33eflut 1866.
Sill bibrag för uppföranbe af en np bpggnab för
©arlftabö ljögre elcmentarläromerl ....
40,000: —
))
bito af bito för SBencröBorgö bito ....
30,000: —
))
utmibganbe af etementarläromerlöBpggnaben i
(Sljriftianfiab
10,000: —
»
uppföranbe af en np bpggnab för SBcftertoilö
elementarläromerl .........
17,500: —
))
föränbring Ddj tiKbpggnab af clementarläro*
wcrlöbpggnaben i ©lara
7,500: —
»
reparation af bomlprlan i Sinlöping . . .
13,500: —
))
Ijofpitaléfonbenö förftdrlning, fåforn Irebitio .
100,000: —
))
Bctådanbe af en i Ijofpitatöfonben upplommen
brift
50,000: —
))
utmibgning odj förbättring af Ijofpitalct i SBcpiö
3,500: —
))
bito af bito i Itp fata ........
6,900: —
»
tiKbpggnab odj utmibgning af Ijofpitalct i 3lp*
löping
10,000: —
llnbcr Sfctottfce j?uftt>ufc£ttdtt*
S3tbrag till Äongl. Sljeatcrnö penfionölafja . . . 6,000: —
Sill ©tatölontoretö erfattanbe för be mebel, forn
närnnba embetömerl för 6,rpebitionö*fclretcraren
m. m. Soljan ©abriel 31idjertö enlaö, ©ofia
©djöntjerrö pcnfioneranbe intill 1867 årö Bör*
jan, förffjutit eller lan lomma att förffjuta . 6,000: —
» upprätttjållanbe af ben Slrmécnö penfionölafja
åtigganbe pcnfioncring, fåforn Irebitio . . . 85,500: —
63
564,736: —
64
diif SbagS*S3eftut 1866.
Silf fortfatt tidämpning af tt« gädanbe penftonö*
flater för befäl odj tjenftemän mib dlrutéen och
©otlanbö nationalbemäring, frebiti» . . . 180,000: —
» betådanbe af möjlig brtfl för år 1866 i bet
mib ftflförflntna rifåbag för fiftnämnba althainåt
bemiljabe frebitio å 150,000 9i:br, fpd*
ttabdfrebitio .
15,000: —
» fortfatt tidämpning af ben förut uppgjorba od)
gobfänba flaten för pcnftoncting af §lottan§
embete odj tjenftemän famt betjente, fåforn
frebitib ............ 72,000: —
» upprättljådanbe af beit flottans gemenffap för=
unnabe förbättrabe pcnfionering, fåforn frcbitio 40,000: — 404,500: —
(Summa 5t:mt dt:br 5,803,368: 38.
Sitt fåforn Ian från 9tifågälbé=Äoiitoret utgå, imber bc milfor od) enligt be
föreffrifter, ofman åberopabe dteglemente innehåller, I)afmc 2öi för nebannätnnba
änbamål anmifat följanbe belopp:
Huber (»lette 4£uftoufcXtteltu
Sill ftabcn ©arlftab för np reglering af torg, gator
och lowder efter ben ftaben öfmcrgångna branb 50,000: —
» fegedebö öppnanbe från -jpattefura tilt Stora See 350,000: —
» åftabfommanbe, mebelft fana! od) flnfjar, af en
förening medan fjöarne Söeftra och ®dra
len, 51,200 9t:br, beraf tid utgåenbe imber år
1867
28,000: —
» utfträdning af Ätnba båtleb från fjöit dien*
gen tid Sinföpingö hamn ♦ 60,000: —
5Rtfébagå=S3cf (ut 1866. 65
£itt Befråmjanbe af utbifningar ocB aft arwingar
af fanfa tratter cd) fjoar till berebanbe af ob*
tingöföretag  50,000: —
» fånfniug od) upprenöning af 2tba*ån . . . 30,000: —
» utbifning af SångeBromoffe på £>ianb . . . 12,000: — 580,000: -
Huber fätttmbe 4£>ufnmfr£tteltu
?för uppföranbe af en nt) Bpggnab för Up fata tjögre
etementartärowcrf  70,000: —
» bito af bito för (Sarlftabö bito  20,000: —
» bito af bito för SBeneröborgö bito .... 20,000:
» utwibganbe af elemetttarlåromerfö=6pgguaben i
Stjrifiianftab  10,000: —
» uppföranbe af en np bpggnab för Söeftcrnrifö
elementartåromerf  10,000:
» förånbring od) tittbpggnab af eleuientariäroioerfö=
Bpggnaben i ©fara
20,000: — 150,000: -
Summa IR:mt £R:br 730,000: —
§ 7.
SJleb anlebning af bete Äongt. 9Raj:te titt Öff aftåtna nåbiga fpropofttton om
an|lag titt jennuågsbpggnaber fautt titt rörelfcmateriet å reban antagba ftauiBanor,
bets åtffitliga poö öfj tjårom gjorba framftåttningar, Bafioe 2Bi Benritjat att utgå
unber tiben titt 1867 årS fint:
%öx författning ocB afflutanbe af be å norbmeftra ftamBanan från
Slrmifa titt rttegrånfen mot Sporge åtcrftåenbc arbeten . . 2,900,000: —
» fortfåttanbe af norbmeftra ftamBanan från (Spriftinetfamn öfmer
(Sarlftab titt Strmifa
500,000: —
S3ib- tid SR. ©t. $)rot. 1865 & 1866. 10 Samt. 1 «fb. 2 S3anbet. 9
(3tif§bag8:S5eftutet.)
66
3ftif§bagg*33eflut 1866.
$ör gobtgöranbe bets af be öfabc utgifter, font utöfver ben t ur=
fpruttgliga foftnabSförflaget för fammanBinbningöBanan genom
©torholm bcrätnabe fumnta erforbratö för »erfftällaitbe af be
i famina förflag affebba efprofmationer odj belS för intöfen
elter expropriation af ett t quarteret Uggteffanö Belägen egenbom 500,000: —
» fomplettering af Brtftanbe trafifmateriel å ©tatenö reban an*
iagba ftamBanor
2,000,000: —
» örebro—SlrBoga jerntoägé fortfättanbe tilt köping . . . 160,000: —
9Hi?égäIb8*Äontoret8 utgifter för Ijtoab font »ib iitnetoaranbe IRifébag Blifmit
å betta fontor antoifabt, pafme »i på följanbe fatt Beräfnat, nemiigctt:
l:o. Sif £>fj anvoifabe eftra anflag utgöranbe ..... 5,803,368: 38.
2:o. SDe i cgenffap af lån anfiagna ftatöBibrag, tillfantmanö 730,000: —
3:o. §ör jentmägöBpggnaber od) jernmägömateriel Bemiljabe
anflag
6,060,000: —
4:o. görfiagötoiö Beräfnab foftnab för påBpggnab odj för»
änbring af SRifetS ©tänberö od) f. b. ^»eBBeffa Ijufen, jemte 6e=
»iljabt anflag till riföbagöBiBltotljefet
151,800: —
©limma 9t:mt 9i:br 6,060,000
§ 3.
tillhopa Sfcmt 3t:br 12,745,168: 38.
Still Betädanbe af benna utgiftöfuinma Rafina SBi an»ifat:
l:o. SBibrag af ©tatöaertetö infomfter för
1867, enligt pmab ofmait Blifait uppgifmet . . 2,209,740: —
2:o. Slnbet i Sftiletö ©tänberö 33anfö fcbatt
1863 årö Början upplupna »inft . . .
3:o. ©alpeterfonbenö Behållning . .
3,400,000: —
600,000: —
3RiföbagS=S3eflut 1866.
67
4:o. 33eräfitab ankel i Behållna öfmerffottet
af trafifinfomften å ©talen § jernmagar för åren
1866 oå) 1867
2,000,000: — 8,209,740: —
12,745,168: 38.
8,209,740: —
Sen fjär efwan uppgifna utgiftöfumman
öfwerftiger fålebeö infomftBeloppet . . . .
meb
. . gfcmt Sft:br 4,535,428: 38.
3 Betraftanbe beraf att Blanb utgifterna upptagitö be af Dfj Bemiljabe anflag
för iernwagöBpggnaber ocp jerumägömateriel, utgöranbe, efter afbrag af ben till
2,000,000 9t:br Beråfnabe infomften af traftfen å ©tatcnö jernmdgar, 9t:mt
4,060,000 Sft:br, pafwa 2öi, för Betäcfanbe af ofmanftåenbe ffillnab mellan in*
fomfter oå) utgifter, anfelt ben Alllmänna 33et»illningen ide Bepöfma pöjaö utöfmer
bet Belopp, pmartilt benfamnta wib fiftlibne fRiföbag faftftdltbeö; Dep pafme Söt
alltfå Beflutat belö att, tilt Betddanbe af ofmanftåenbe Brift i 9tifögdtbö*,ftontoret3
påräfnabe infomfter, åtaga £>fj en Sillman 33emiltning för år 1867 af Små
SJtiltioner ©eppunbratufen Siiföbaler fftifömpnt, belö att återftoben af be för Befiri*
baitbe af 5lifögdlbö=jlontoretö utgifter erforberliga mebel, font ide genom anbra
biöponiBla tillgångar Ian fpltaö, må genom upplåning till erforberligt Belopp af
Sultmdftige i 9tifögdtbö=Äontoret anffaffaö.
Söib regleranbet af ©tatömcrfetö infomfter för näftfommanbe ocB följanbe år,
intill befi np (Statsreglering mibtagcr, pafme Söi, få miba ide af £>ji Beflutabe för*
anbringar i bejfa infomfterö utgåenbe eller anbra omftånbigpeter föranlebt unbantag
berifrån, i aHmänpet Beräfnat be Drbinarie ©tatöinfomftcrne till be Belopp, forn
unber åren 1861—1863 beraf i mebettal till ©tatömerfet influtit; ocp pafwe Söi
pdrmib upptagit ben unber fdrfftlba titlar uppförba, bets inbelta elter in natura
anorbnabe, belö ©tatömerfet Bepåltna fpattmål till ett märbe af Små Stiföbalet
Sftifömpnt för fubiffoteu, pmilfen Berdfning af fpanmålömärbet dfmen mtb flatö*
§ 9.
68
3ti!8bag8«ä3eftut 1866.
utgifterneö regteranbe btifmit iafttagen t affeenbe på ben unber be fårffilba £mfmub=
tittarne upptagna, tnbelta elter cinbelta fpanmål.
§ 10.
2)å bet, jemlift 63 § fRegeringéi=gormen, åtegat Dff att, för oförutfebba f)ån=
beijer, anftå od) å fRtfögäIbö=&'ontoret anmifa tmänne fårffilba finnmor, ben ena
att mara tillgängtig bå konungen tid fRifctö förfmar etter anbra fiögft migtiga
od) angelägna änbautål, feban §eta ©tatö‘§ftåbetö tantar beröfmer btifmit int;emtabe,
finner ben mara ounbmifltgen nöbig, ocB ben anbra att mib infattanbe frig af
konungen tpftaö, feban ^an @tatö=fRåbet in pteno Bort od) fRtfetö ©tänber fant*
manfaltat; få tjafma 28t beftämt fiftnåmnba frebitmfumma titt Sire millioner 9iifé=
bater Siifömpnt odj ben förft omförmätba tilt @n mittion geml)unbratufen fRiföbaler.
gör Beftribanbe af ifrågamaraitbe utbetalningar å befja frcbitioer böra SRifö=
gälbö=åtontoret§ Bärtitt biöponibta tillgångar begagnaö, odj, i falt befm icfe äro titt=
räcfttga, be berutöfmer erforbertiga mehlen af fRifögätbö=Jfontoret upptåitaö, i enlighet
tncb ben föreffrift, 2öi ^ärom i bet för bemätba kontor upprättabe ^Reglemente
mebbetat.
§ 11-
3 öfmerenöftämmetfe meb B^ab Öfongt. SJlajd uti rtåbig proportion £>fj fBre=
flagit, B^fwe 28t beftutat:
l:o att Jfongt. SDlajd, för beBöfmanbeö unbfättning mib inträffanbe mifjmåpt
elter fetftagen fförb, eger fortfaranbe biöpoitera: a) ben i Sftifetö ©tanberg 3iifögätbö=
jfontor od) på Jfongl. fRantefammarenö räfning i SRifetö ©tänberö 23anf inne*
ftåenbe bel)åltning utaf be för enaBaitba änbamåt förut anmifabe unbfättuingömebel;
jamt b) B^ab genom återbetalningar å mebbetabe nnbfättningölån fan inftpta;
2:o att af be fålunba tilt jfoitgl. 9Raj:tö förfoganbc ftättba unbfäitningå=
mebel en fumma, beråfnab efter 50,000 fR:br 9f:mt årligen, må unber tiben för
benna fRiföbagö ©tatöregtering få begagnaö titt unbfättuingar utan återbetalning^
9tiföbagö=23eflut 1866. 69
ffplbigtjet åt fåbarte beljöfmanbe, font tcfe äro i tillfälle att fjelftoe förffaffa ftg
arbete elter t ftånb att af egna tittgångar återgålba be unbfättningéanffag, tjtcilfa
bent tiltbetaS; bbranbe bplifa unberftöb företräbcöioiö tillgobofomma be fontntuner,
font tittförbinba ftg att få anmänba befamma, att för bittjöranbe fattige odj arbeta
töfe perfoner berebeö fpöfetfättning odj tnöjligfjet att genom eget arbete förtjena fitt
uppehälle;
3:o att o finan omförmätbe tillgångar för öfrigt må antoånbaé enbaft till
räittefria tåneunberftöb titeb beftåmba återbetatuingöterminer odj mot toebcrböranbe
ftörre elter tninbre menigffeterö gemenfantma anfmartgt)et elter annan af jfongl.
9Raj:t gobfänb fäberget;
4:o att, fåttnbt omftänbigtjeterna mcbgiftoa, tiltfätten ffota för be beljöfmanbe
berebaö att erhålla fpfjelfättning odj förtjenft toib allmänna arbetöföretag; famt
5:o att be för unbfättningar toib mifjmärter oåj fetftagna fförbar affebba
mebel böra, tilt ben bet be tcfe äro för anmtfabe utbetalningar erforberliga, till
Sfttfögätbö=jfontoret öftoerlemnaö, emot ffplbtgljet för betta SBerf att bet fålunba
emottagna beloppet, roib ffeenbe reqöifition, för bermeb åfpftabe änbamål ibongl.
9Kaj:t tilt^anba^åUa.
£)dj §afme 2öt uti unberbånig ffrifmelfe af ben 30 ^December fifttibna år f)oö
Äongl. 3Dtlaj:t anmält betta bcflut.
§ 12.
3 affcenbe på ©tatöregleringen od) röranbe be rneb ©tatöwerfet gemenffap
eganbe ämnen åberopc 28i för öfrigt SBåra beröm unber tRiföbageitö lopp titt
Äongl. 9Jtaj:t aftåtna unberbåniga ©frifmelfer, fåfom more befantma i betta IRtfe=
bagöbeflut intagna, nemtigett:
l:o af bett 9 ©ccentbcr ftfllibnn år, angåenbe gobtgöranbe genom fftifögälbö*
kontoret af be utaf @tatö=$ontoret förffjutna riföbagöfoftnaber;
2:o af bett 30 december famnta år, angåenbe regleringen af utgifterna un=
ber 3iiféi-©tatenö Sörfta tjufnmbtitel;
70 3ftiföbagö=23eflut 1866.
3:o af famma bag, i anlebning af .fongl. 5Dlaj:tå nåbiga fpropofition om
attflag tilt ett förlagölån för tillmägabringanbe inom rifet af titftt>erfntng utaf 12=
becimalhtmö gjutna jernfanoner;
4:o af ben 17 Sunnan ittttemaranbe ar, i anlebning af Äongl. 9Jtaj:tö
nåbiga fPropofition angåenbe en af Stcfinge Sånö Saitböting gjorb anföfntng om
inlöp af en Grottan tillhörig tomt t ©arlölrona;
5:o famma bag, t anlebning af .fongt. ?07aj:t3 nåbtga ipropofition angåenbe
Befrielfe från rotering för Ijemmanet fångåmon J/s. 1 i Semttanbö Sån;
6:o af ben 31 Sunnan, i anlebning af .fongt. 9Jtaj:tö nåbiga fpropofitton
angåenbe öfmerlåtelfe till SBefterBottenö Sånö innevånare af gamla länöfångclfe=
Bpggnabett i Umeå meb tomt;
7:o af famma bag, i anlebning af .fongl. 5Jtaj:tö nåbiga ipropofition an*
gåenbe öfvcrlåtelfe tilt Setttlanbö Sånö innevånare af gamla lånöfångelfeBpggnaben
i Dfterfunb;
8:o af famma bag, i anlebning af .fongt. 5ftaj:tö nåbiga fpropofttion attgå=
enbe öfverlåtelfe till SBefte^orrlanbö Sånö innevånare af gamla tånöfängelfe=
Bpggnabeit i ^ernöfanb meb tomt;
9:o af famma bag, i anlebning af .fongt. 9ftaj:tö nåbiga ^>ropofttion att=
gåenbe öfmcrlåtelfe tilt 2Befter=9ftorrlanbö Sånö inttemånare af gamla fronoIjå1;teö=
Bpggnaben vib @unbövall meb tomt;
10:o af ben 14 februari, i anlebning af .fongt. 5Qtaj:tö nåbiga ipropofition
angåenbe upptåtelfe af f. b. pipareBoftåtlet S3rånn ÉrBp mib ©öbermanlanbö 9te=
gemente för ttppföranbe af ©folljuö åt SBanöö förfamting;
lito af famma bag, i anlebning af .fongt. 9ftaj:tö nåbiga fPropofttion an=
gåenbe förfåljning tilt ffatte af gatupufen J/s. 7, ©lemminge odj J/s. 21, .jparnaö,
i föpriftianftabö Sån;
12:o af ben 24 gebrnati, i anlebning be unber åren 1863 ocB 1864 verf=
ftållba reWifioner af ©tatöverlctö m. fl. aUmånna fonberö förvaltning unber åren
1861 odj 1862;
SRtfö bagS»33 ef litt 1866. ' 71
13:o af famina bag, angåenbe regleringen af utgifterna unber CRiföftatenS
3lttbra (jufttmbtitel;
14:o af famina bag, angåenbe regleringen af utgifterna mtber £rebje fmftoub*
titeln;
15:o af beit 7 SRatS, i anlebniitg af jlongl. S)taj:tS nåbiga fPropofition i
fråga om införfel för ffatterättSforbran i Ironofåtcriet Distorp i ©faraborgS Sån;
16:o af famma bag, i anlebning af Äongt. 5CRaj:tS nåbiga i)3ropofition an»
gåenbe reftitution af ett utaf .jpärabSffrifmaren 3. 31. Sinbgren titt ©tatömerfet in»
betalbt erfättningSbelopp;
17:o af famma bag, angåenbe nebfåttning af räntan för Srt;fnnba fiffe eller
betfantmaö afträbanbe tilt bronan;
18:o af famma bag, i fråga om upplåtelfe af mari till ftaben SanbSlrona
från bet SaubSfrona fäftning tiUtjöranbe ontråbe;
19:o af famma bag, i anlebning af Äongl. 9Jtaj:tS nåbiga fPropofition an»
gåenbe eftergift af 1863 årS arrenbe för lungölabugårben 3t(j§ stofter i -jpallanbS 8än;
20:o af ben 14 SJtarS, i anlebning af Äongl. 9Jtaj:tS nåbiga fPropofttiou
angåenbe affönbring af jörb från Stenö lungSgårb för utmibganbe af Stönö för=
famlingS Iprlogårb, m. m.;
21:o af ben 14 3lptil, angåenbe anmifanbe af mebel till ett mägarbete i
3emtlanbS Sån för berebanbe af arbetöförtjenft åt ben i följb af mifjmäpt nöbftällba
befollnittgen;
22:o af famma bag, i anlebning af Äongt. 9)taj:tS nåbiga ^ropofition ans
gåenbe anflag tilt berebanbe af arbetSförtjenft åt ben genom rnifjmäpt libanbe be»
folfningen inom spaj[ala forfén af StorrbottenS 8äit;
23:o af famma bag, angåenbe amotfanbe af mebel till beftribanbc af foftna»
berna för åtgårber tilt Ijåmmanbe af boffapSpeften, ifatt ben ffitlte inom lanbet ut»
brpta, m. m.
24:o af famma bag, angåenbe ntarbetanbe af förflag tilt np förbetning af
ftäbernaS båtsmanshåll;
72 ' 3tim a <5 3=23 ef lut 1866.
25:o af ben 2 SJfaj, i anlebning af Kongl. !ölaj:tö ttåbiga fPropofition an»
gåenbe foflnabSfri upplåtelfe af fronotnarf för jermoägSanläggningen emellan ©cllitoara
malmfält o<p 2ulcå eif;
26:o af famma bag, angåenbe åtgärber till ffjutöningSBef mårets crbnanbe;
27:o af ben 23 SJiaj, t anlebning af Kongl. 9Jtaj:tö nåbtga fPropofition ont
attflag till jermoågöbpggitaber Dtp till rörelfematcriel å reban attlagba ftamBanor;
28:d af fnmtita bag, t anlebning af Kongl. 93taj:tö nåbtgafPropofition ont
atttotfanbe af mebel till utmibgning af ben för jernmågett gettDnt ©todpolm Beflutabe
Bangårb mtb ©lara fjö Dtp tillöfning t be för trafifen berftäbeS affebba Bpggnaber;
29:d af ben 28 SJZaj, t anlebning af .Kongl. 9)laj:tö nåbiga ©frifmelfe an=
gåenbe upplåtelfe åt ©totfpolmS ftab af miffa tomtbelar å IRtbbarpolmcn;
30:d af ben 30 9JJaj, angåenbe regleringen af utgifterna ttnber Sftiföftatenö
fjunbc pufmnbtitel;
31:o af ben 5 Suni, i anlebning af mäcft fråga om tacfjernötionbeö upp»
pöranbe inom Bergslag;
32:d af [amma bag, angåenbe ttpppöranbe af tionbe för tiUmerfning af metaller;
33:o af famina bag, angåenbe eftergift af Kronans rått till bana^arf efter
åtfftlliga perfoner.
34:d af famina bag, i anlebning af Kongl. 9ftaf:tö nåbtga fpropofition angåenbe
ptterligare förlängning t ben för uppntubbring af §3ftabS pantn Beftäuiba arbetötib;
35:o famma bag, angåenbe änbrtng i planett för fänlning af ©olgen nteb
flera fjöar i SönlöpingS Sätt, nteb BtBepåUanbe af bertill Bemiljabt unberftöb;
36:o af ben 7 Suni, angåenbe regleringen af utgifterna unber Utiföftatenö
fjerbe puftoubtitel;
37:o af famma bag, angåenbe regleringen af utgifterna unber 9ttf§ftatené
femte pufmubtttel;
38:o af ben 15 Suni, angåenbe regleringen af utgifterna unber Stiföftatenö
ffette puftoubtitel;
fftitöbagS*33eflut 1866.
73
39:o af famnta bag, i anlebning af Äongl -JJlajdS nåbiga ^3ro^ofition an*
gåenbe föränbring i gällanbe beftämmelfer om gobtgöranbet af foftnaber mtb laga
ffifte å boftälle;
40:o af fanirna bag, angåenbe upplåtelfe till ©öteborgS flab af (älfsborgs
fungölabugårb meb bertill pöranbe lägenheter;
41:o af fantma bag, angåenbe bemiljabt anflag för jernmägenS mellan Örebro
odj Arboga fortfättanbe till köping;
42:o af famma bag, t anlebning af Äongl. 50taj:tS nåbiga jpropofition an*
gåenbe föräubrabe bcftämmelfer i fråga om upplåtanbe åt enfftlbe af kronans mart
i iftotrlanb ocp kopparbergs Sån, famt om biSpofttioneit af ftubböreömeblen;
43:o af ben 16 Suni, angåenbe regleringen af utgifterna unber CRifSftatenS
åttonbe hufinubtitel;
44:o af ben 18 Suni, angåenbe beräfningen af ©tatSmerfetS infomfter;
45:o af ben 19 Suni, angåenbe ©tatSbibrag för mägarS anläggning oel) för*
bättring, pamnbpggnaber odj fanalarbeten, äfmenfom fjöfänfningar od) attbra matten*
aftappningSföretag m. [t. bpltfa föremål;
46:o af famnta bag, angåenbe allmänna miller od) ftabganben i affeenbe på
nämnbe ©tatSbibrag;
47:o af famnta bag, angåenbe erfättning för fåbana af Statskontoret förffottS*
mis beftribba utgifter, för pmilla ©tatSanflag ej blifmit bemtljabe;
48:o af famnta bag, i anlebning af kongl. 9Jlaj:tS nåbiga fpropofttion an*
gåenbe foftnabSfri utbelning af fPoft* od) 3nri!cS Stibningar till alla fomtnuner i rifet;
49:o af famma bag, angåenbe fortfaranbe anflag för kantereraren (£. ©aubberg;
50:o af famma bag, angåenbe föreffrifter röraitbe erfättningar i pänbelfe af
olpdsfall mtb jernmägStrafifen;
51:o af famnta bag, i anlebning af år 1865 merfftällb reoifton af ©tatS*
SBerletS m. fl. allmänna fonberS förmaltntng unber år 1863;
Stp. trU 91. ©t. fprot. 1865 & 1866. 10 ©ami. 1 5lfb. 2 Sanbet. 10
(Stifööagö^SScflutet.)
74
Ri!öbagö*33eflut 1866.
52:o af fattima bag, angåenbe ben ©taten tillhöriga, titt Riföarfi» tillförene
begagnabe Sftibberftolpeffa egeitbomcn »ib ©fe^psbrott;
53:o af fattima bag, angåenbe åtffiltiga frågor i anlebnittg af ben uttber
inttetoaranbe Rtlöbag »erfftällba Statsreglering;
54:o af famma bag, angåenbe regleringen af utgifterna unber RiföftatenS
nionbe tjufroubtitel;
55:o af ben 20 i anlebning af $ongl. SSJlajttö nåbiga fpropofition att=
gåettbe Solfffolelärareö penfionering;
56:o af famma bag, angåenbe biSpofition af fronotionben på ©ottlanb för
bertoaranbe prefterffapö aflöning;
57:o af famma bag, i fråga om inlöfanbe af be f. !. ^rifodnarneS tjenftbar*
heter till ©pita @»af»ctBru!;
58:o af famma bag, angåenbe be i 63 § Regeringsformen förefTrifna Irebitiö*
fumntor;
59:o af famma bag, meb np RifSftat; jamt
60;o af famma bag, angåenbe uppråttabt nptt reglemente för Rifögälbö=jlontoret
©e till @tatS*2Berfet ingåenbe 23e»illntngömcbel åro af £)fj förflagStoiS upp*
tagna till följanbe belopp, nemligen:
§ 13.
Sullmeblen
fPoftmeblen
©tämpelpapperSafgiften .
SrännrinSbränningömeblen
R:mt R:br 13,500,000
» » 2,000,000
» » 1,600,000
» » 9,500,000
ffmarjemte 2Bi, tilt fpllattbe af RifSgälböfontoretö
behof, åtagit £)fj en allmän betoillning, att för år
1867 utgå meb
» » 2,600,000: —
©untnta S3e»il(ning§mebel 9t:mt R:br 29,200,000: —
9tifSbagS = 33eflut 1866.
75
§ 14.
öfter att ^aftua öfwerfett och granffat ben af näft förut förfamlabe ©tanber
antagna 33etoidningS=@tabga, heiden imber åren 1864 cd) 1865 famt innewaranbe
år tillämpats, ^aftne 28i, meb BiBcIjådanbe af be grunber, på ^icitfa benna för=
fattning Ijicitar, od) utan att förhöjning eder nebfättning egt rum i be afgiftS* och
prccentBelopp, forn nu åro Beftämba, i mifja fpeciela föreffriftcr Beftutat anbringar
od) tidägg, {judita, fåfom nöbiga odj npttiga, funnits af omftänbigheterna påtadabe,
och hvarom 2öi, t unberbånig ffrifmctfe ben 20 innemaranbe ntånab hoö jHongt.
?Dlaj:t gjort anmälan, jemte bet 2Bi tid .Kongl. 9daj:t öfmerlcmnat ben af £5fj
öfmerfebba ©tabgan meb tidhöranbe inftruftion för taperingSförrättningarne, imber
anl)ådau att .Kongl. ?Ötaj:t täcftcS låta benfamma tid altman efterrättelfe tungöra.
§ 15.
3 affeenbe på Sfcudagftiftningcn hafaa 2öt, font uti unberbånig ffrifmctfe ben
24 fifttibne feBruari gjort anmälan beröm, att 28i funnit gobt att tid ben af
Kongl. 20taj:t meb franfrife afftutabe £)anbelötraftat lemna Söårt goblännanbe,
bets för några artiflar Beftutat nebfättning uti eder frihet från nn flabgabe införfels*
afgifter, bets funnit ffätig förhöjning Böra ega rum i gådanbe införfctStud å axtu
fctn Karfafjer od) KarfafjBanb, famt fåban tull jemmäl Böra åfättaS några få nu
afgiftSfria tanbtmannaprobufter och föräblingSarBeten, bets ocf mibtagit åtffidiga
föränbringar i be tid Sfcudtapan höranbe Xlnberrättetfer.
§ 16.
3 nu gådanbe författning angåenbe ©tämpetpapperSafgiften famt h»ab mib
fontroden odj uppBörbeu beraf Bör iafttagaö, h^fvoe SBi, jemte bet en bel, tid följb
af numera föränbrabe fört)ådanben eder i öfrigt öfmerflöbiga eder olämpliga ftab=
ganbett Blifmit ur författningen uteflutna, Ijufmubf af ligen Beftutat be föränbringar:
att, jemte nu tillgängliga BeläggningSftåmplar, åfmen ffota finnas fåbana å 60 öre;
76 9UlöbagS=23eflut 1866.
att Äongf. 93ta]:t8 bernar, befertionSbomar, lonfirmationer på förlilntng cd) refolu*
tioner [fola, när be urtaga erbaft ett ari, utan affeenbe å »arbet af I;»ab font
omt»iftaö, beläggas ntcb ftämpetpapper af 13 Sfcbr; att teftamentariffa förorbnanben
fiola beläggaS mcb fattima ftämpel forn löpe=, bpteS= od) gåfvobref, eder 60 bre
för Ifmarje fulla 100 9t:br; att ftämpetn för flutbebrcf, goblänba rälningar, medtar
od) enflitba aSfignationcr äfwenfotn å lorttralter btifwit nebfatt från 30 titt 25 öre
för t)»arje fulla 100 lR:br; att faltelfcbrcf i lonlurömål btifwit från ftämpel be=
friabe; famt att bet ttuwaranbe owillorltga ftabganbet, att, bå ftämpelafgift för en
tjanbliitg uppgår titt högre belopp än 500 3t:br, afgiften flätt ertäggaS, t ©todbolnt
genom infättning t 9täntelammaren od) i fattbSorterna genom leverering tilt Sartbt*
ränterierna, btifwit uppbäfbt; £>wtllet allt 3Bi uti tttibcrbånig ©Irifwctfe af bett 12
innewaranbe månab, mcb öfwertemnanbe af förflag titt np författning i ämnet,
boö åtongt. Magt anmält.
§ 17-
23eträffanbe »illoren för tittwerlning od) förfätjning af bränwin, §af»e SSi,
meb bibepaltanbe af ben förra tiltwerluingöafgifteu, beftutat åtftittige föränbrtngar i
nu gättanbe ftabganben, fåfom att föreffriften beröm, att på famma egenbom å
tanbet etter gårb etter lägenget å ftabs ontråbe bränwin ide famtibigt må titt»erfaS
i flere än ett bränneri, etter t famnta bränneri flere än en rebflap finnas, blif»it
borttagen, i fötfb p»araf fcmwål be för nämnbe falt mcbbetabe anfwaröbeftåmmetfer
btifwit uteftutne: — att ttuwaranbe beftäntmelfcr, bet bräuwinötttlwerlning, p»artilt
förb berättigar, ide må attnorfläbeö än å famma förb utöfwaö, äfwenfotn att, bå
flere titt brän»inötttl»erfning berättigabe egare elter innehafware af förb förena ftg
i botag om fåban tittwerlning, benna flätt utöfwaö å förb, titt()öranbe någon btanb
betegarne, anfettS böra upplfäfwaS; — att för utöfwanbe af bifltllering i fambanb
meb bränwinötitfwerlning ftörre frihet blifwit ntebgtfwen, famt att rättigheten titt
bränwinöbifiittering fåfom färflilb näring blifwit utfträdt äfwett titt tanbet, meb
9tif åbagå=23eflut 1866. 77
ffptbigtjet lifdal för btftillertngöibfare å lanbet att, utan erfättning, förfe tiflfpningå»
man »ib biftitteringå»erfet nteb toft od) boftab; — att ftabganbena få»ät om för»
tjöjb afgift för ben bet af öf»erffottåtitt»erf ningen, forn meb mer än en tionbebel
öf»erffjuter bet anmätba betoset, forn od beröm att, »ib återtpftning af ertagb
afgift, på gruttb beraf att brän»inåtitt»erfning ej uppgått tilt anmätbt belopp åter»
ftoben ide må unberftiga ben afgift, font f»arar mot ben minfta titt»erfning, l)»ar»
för anmätan får ffe, funnitå böra ur författningen utgå; att uti bet för brän»inå=
dontroftör beftämba arfmobe nebfättning anfetté funna ega rum; — att, titt utrö»
ttattbe af bränmtnö rpmbmått, »ägntng fpntå funna, ber titt»crfare få önffar, an»
»änbaå i ftältet för mätning; — att be fall, uti fnoilfa brän»inåtitl»erfare funnat,
innan förfta bomftot i måtct börnt rebffapen förbruten, Ijtnbraå från tittmerfningenö
fortfättanbe, funnitå böra tnffränfaå; — att terminerna fa»ät för brän»inåförfätja=
reö uppfägntng af beraå rätt titt förfätjning af brän»in, forn för bptifa rättig»
tjeterå utbjubanbc å auftion må utfträdaå; — att ben gäftgif»erier unber »ifja
»ilfor ntebgifita utffänfningårätt btif»tt inffränft tilt be gäftgif»erier, tj»ttfa, bå
Äongt. $örorbningen ben 18 januari 1855 btef titt eftertefnab gättanbe, imteljabe
laglig utffänfningårättigljet, fantt att fråga, Ijuru»iba gäftgif»eri »ib of»annämnba
tib imteljabe laglig utffänfningårättigljet, enbaft af fommunatnämnb må anhängig»
göraå, od) innetjafmare af gäftgif»eriet emeltertib utffänfningen fortfaranbe utöf»a
intill befj frågan blif»it i laga orbning afgjorb; — att ben åt fommunatnämnb
temnabe tittåtetfe att, ber utffänfningårättigljet för gäftgif»eri btif»it uppf agb elter
förmcrfab, å auftion utbjuba np utffänfningårättigljet i ben uppfiörba rättigljctenå
ftätte, anfettå böra uppföra; — att ett färfftlbt ftabganbe röranbe förfätjning å
apotljef af fprit od) fåbane fpritbtanbningar, lj»itfa funna fåfom ruåmebet an»änbaå,
funnitå »ara af beljof»et påfattabt, i fammantjang lj»armeb 28i jem»ät gjort
unberbånig fjemftältan om erforbertig änbring i gältanbe mebicinatförfattningar; —
att i affeenbe å »ifja i förorbningen angåenbe »itforen för brän»inåförfätjning ftab»
gabe anf»arå» odj böteåbeftämmetfer, föränbrtng funnitå ttöbig; — att ftabganbena
78
5titgbagö*!i8eflut 1 866.
beröm, att panbtanbe, forn trebjc gången beträbeö nteb oloflig ntinutpanbet nteb etter
utffänfning af bränmin etter i öppen fatubob för panhet meb anbra maror än
bråmoin, utan betalning utbetar brämoin, ffatt mara fin panbetörättigpet fortuftig,
btifmit uteftutne; — famt att åt träffa ftabganben gifmitö en förättbrab rebaftion,
— atttfammanö på fått font innefatta^ i be förftag titt författningar i berörbe
päitfcenben, pmitfa SBi, mebetft färffitbe uttberbåniga ffrifmetfer af ben 21 inne*
maranbe tnåttab, titt åiongt. 9ftaj:t öfmertcmnat, nteb anpåttan att nåbtga förorb*
ttingar måtte t öfmerenöftämmelfe bermeb utfärbaö.
§ IB.
3 bemitlntngSfrågor pafme mt för öfrigt titt Jtongt. 9Äaj:t aftåtit fötjanbe
unberbåntga ftnfmclfer, bern 2Bi pär åberope, nemligen:
l:o af ben 24 februari ittnemaranbe år, i attlebning af Jtongt. 9)taj:tö nå*
biga tprcpofttion angåenbe meb ^ranfrife afftutabe panbetö* od) fjöfartötrattater;
2:o af ben 7 5lptil, angåettbe furpuöafgiftenö utgöranbe;
3:o af (amma bag, angåenbe nebfättning i afgifteit för fluten rctommenbation;
4:o af ben 20 Suni, i antebning af Jtongt. SJtajrtö nåbiga tpropofition an*
gåenbe nebfättning i bemittningen för refcagenter;
5:o af famnta bag, angåenbe reftitution af bränmingtittmertningöafgift mib
export titt utrifeö ort; famt
6:o af fantma bag, angåenbe upppöranbe i mifja fatt af tttt ftabgabe tranfito*
afgift för tranfitogobö.
§ 19.
SDen mertftättba granftningen af bHifetS ©tänberö 33anfö förmattning unber
tiben från ben 15 Dftober 1862 tilt oä; meb ben 15 Dftober 1865 par åbagatagt,
att 33anfofultmäftige i åtto uppfpttt bet bent gifna migtiga uppbrag; pmabatt 2öi
tiltertånt bemätbe guttmäftige fult beä;arge för be af bern unber nämnbe tib fattabes
beftut od) mibtagna åtgärbcr.
3ftiföbagö*33eflut 1866.
79
§ 20.
Utaf bett på 33anfen§ rörelfe tmbcr åren 1868 odj 1864 ttppfontna behållna
tmnff femma £re millioner fpraljunbratufen riföbaler att, unber betta ed; näftföl»
jattbe år, 1867, meb hälften unber ^martbera året, till tftifögålbeilcntoret fbr
©tatenö allmänna behof öfaerlentnaö.
§ 21.
§ör att på en gång utmibga 33attfcn§ förmåga att befrämja lanbetö penninge*
rörelfe famt bereba öfabe utmågar för fåbatta åtgärber, font affe upprättl)åt(anbet
af 33attfenö metalliffa fajja, I)afme 38t, uti be ben fiftnämnba röranbe reglemente
föreffrifteit, mibtagit åtffilliga föränbrtttgar, hvarigenom tillfälle till uttoibganbe af
S3anfenö affäröförbinbclfcr på utlånbffa l;anbeléplatfer lemnatö.
©åhtnba äro numera gullmäftige bentpnbigabe att föpa od) falja toeplar famt
å utrifeö orter för SSanfenö råfning ncbfätta behållningar ide altenaft i hamburger
banfo, preuöfifla tljaler od) punb flerlittg, utan äftoen i frattcö, hollättbffa floriner
och attbra tnpntflag.
§ 22.
3 föreffri.fterna röranbe Sanfenö famt 2ånc3lontorcnö låne= och ftebitibrörelfe
hafma åtffilliga, af föränbrabc förhållanbett föranlebba eller eljeft ättbantålöenliga
befunna ånbrtngar beflutatö.
@ebatt, till följb af Söårt toib ftftltbne fftiföbag fattabe beflut om uppljöranbe
af utlåningen från 23attfen på längre äterbetalningötib mot intedniitg i faft egenbom,
23attfenö återftåenbe forbringar på benna utlåning blifvit öfverlåtua till Alllmänna
öpppotcföbanfen emot fåferl)et i benna banfö obligationer, foinmer liqoib tilt 9iiföban=
fett för befja forbringar att ffe i öfverenöftämmclfe meb uppgjorbt aftal och antagen
amorteringöplan:
80 9lilSbag8*33eflut 1866.
$ör bc till beloppet oföränbrabe bibehållna frebitiocn till manufafturernaS odj
fabrifentaS unberftöb jamt tilt 3ern*Äontoret fjär räntan blifvit l)öjb till fpra för
Ijunbrabe om året.
25a, tid följb af be mib ftftlibne Sfttföbag röranbe giltalbartfcn fattabe beflut,
förfträdningar från 9tifSbanfen ^åbanefter tele lomma att mebbetaS Ijmarfen till npa
bplifa banler elter till be nmoaranbe efter utgången af beraS nu löpanbe oltrojer,
fjafma ftabganbena i SSanforeglementet betråffanbe befja banler föränbratS till
öfmcrenöftäntmelfe meb be fålunba tntråbba föränbrabe fört)åHanbena; od) år före*
ffrift af £>fj lemnab aitgåenbe aitmänbningen af be mebel, forn efter Ijaub från
^itialbanlerna lill Stiföbanfen åter ingå.
3 ("tället att tillförene ett beftämbt belopp marit anmifabt titt tjanbelö* od)'
näringSbiflontfonben, t)afma SBi, meb bibebåltanbe af ben tilt utlåning meb ernfält*
ningSrätt affatta fonb, ftabgat, att alla öfriga mebel, font tunna od) böra affeS tilt
låiterörelfen, fiola fatnntanföraS till en gemenfatn IjanbetS* od) näringöbiffontfonb,
att aumänbaS till i reglementet uppgifna föremål.
3 beftäntmelferna angåenbe räntan mib biflontering od) utlåning från ^anbelö*
od) näringSbiflontfonben ^afma fåbana föränbringar ialttagitö, forn föranlebtS af
allmänna lagenS föränbrabe beftämmelfer röranbe ränteaftal.
Sill erl)ållanbe af trebitiorätt i banten od) befi lånetontor £)ar ttllåtclfe lemnatS,
utom åt bern, Arnilia förut fåbait åtnjutit, jemmäl åt fåbane bolag, Ijmilfaö regie*
mentén ålägga betcgarne oinfträntt anfmarSflplbigljet för atta bolagets förbinbelfer
od) ^milta ide ega rätt till utgifmanbe af egna banffeblar.
§ 23.
3emlilt bet mib fift pålina dtifsbag fattabe beflut, §afma npa inftruttioner
röranbe göromålen inom S3anfen blifmit af 23anfo*tttflottet faftftädba, l)marmib 2Bt
litmäl bempnbigat 33anfo*$ul(mäftige att i befja tnftrultioner mibtaga fåbana för*
änbringar, font funna finnas nöbiga odj ide äro mot banforegtementetS förcflrifter
5Riföbagg=33eflut 1866. 81
ftribanbe; bod imber förbehåll att betita, af Sultmäftige Beftutabe föränbrittgar mib
näftfomnianbe SRiföbag unberftällaö $anfo4ttffottctö pröfning od; ftabfäftelfe.
§ 24.
2)å, utöfioer l;ioab rebait, tilt loerfftältigljet af Stifetö ©tällberg Beflut loib
fiftlibne IRiföbag, Blifioit Beträffanbe orbitaitbct af görontåfeit inom Banfen loibgjorbt,
ytterligare föränbrtngar funna ifrågafomma att efter f;aitb loerfftällag, l;afioe Söt,
Beträffanbe fluttigt Beftdminanbe af tjenftemäng od; Betjente^ antal famt beraS
förbelitiitg på Banfenö fontor od; eppebitioner, för närtoaranbe attenaft förorbnat,
att SuUmäfttge [fola tilt 33anfo4ttffottet loib näftfomnianbe IRifgbag beröm af*
gifioa förflag.
§ 25.
$ör 33anfo4ltffottet loib näftfommanbe IRifgbag är inftrnftion af Dfj ut*
färbab.
§ 26.
tDet för tRifgBanfeng ftyrelfe od; förtoalttting mib inneloaranbe IRifgbag fant»
manfattabe ^Reglemente t;aftoe Söi i nnberbänig ffrifioelfe tilt jfongf. 5Raj:t öfioer*
lemnat, meb anhållan att Äongl. 9Raj:t tädtcs låta tilt allmänl;etenb fämtebom
od; efterrättetfe i nåber fungöra be i famina ^Reglemente Befintliga föreffrifter,
för l;ioilfag tillämpning fåbant fan anfeö erforberligt.
§ 27.
9Reb anlebning belg af beleganteg i Alllmänna -f?ypotefg=23anfett, genom nåbig
ffrifioelfe från Jfoitgl. 20Raj:t £)ff mebbelabe förflag belg af flere loib tRifgbagen
loädta motioner, pafioe Söt för 2öår bel Beflutat famt till Övoitgl. 9Raf:tS nåbtga
ftabfäftelfe öfioerlemnat åtffilliga änbriitgar i Äongl. görorbningarne ben 26 Slpril
1861 angåenbe en allmän <fpypotefg=33anf famt angåenbe be allmänna grunber,
»ip. till SR. @t. |)rot. 1865 & 1866. 10 ©ami. 1 2lfb. 2 »anbet. 11
(9tif6bagSsS3«flutet.)
82 9tiföbag§*23eflut 1866.
forn »ib ^potefg^orenittgarg btlbanbe odj framtiba »erffamljet (fola till efter*
rättelfe länba.
§ 28.
(Sebart Stilett Stauber t»ib fiftförflutna Sfiföbag till jfougl. 9Jtaj:t afgifmit
förflag till Sörorbning angåenbe rätt för oäfta barit att taga arf efter fin mober,
l)ar Äongl. 9Jtaj:t, font funnit Sig icfe funna fatnnta förflag bifalla, men lifmäf
anfelt föräitbring t benna bel af lagftiftningen wara af bet; of »et påfallab, nu i
(tället till SBårt autaganbe framlagt följanbe förflag till Sörorbniitg angåenbe
arfsrätt för oäfta barn:
"SKeb änbring af l;»ab 8 Äap. 7 § 5lrfba=23alfen ftabgar beröm att barn,
forn äro aflabe i lönffaläge utan äftenffapälofmen, eller i gerbom, ej ntå taga
annat arf än efter egna barn odj bröftarfmingar, förorbnaö, att oäfta barn, forn
ej är aflabt unber mobrenö äftenffap eller i förbubita leb, må, bereft mohren låtit
fåfont fitt barn antecfna bet i fprfobofen för ben förf ämling, i Ijmilfen Ijon bå
»ar fi;rfoffrtf»en, lifa tneb äfta barn taga arf efter fin mober i ben egenbom,
forn ej utgör bröftarfmingeö laglott."
£)dj t;af»e Söt funnit Dfj böra betta ttåbiga förflag bifalla; Ijmarom Söi
uti ffrifmelfe af beit 7 fiftlibne 2tyrtl 1)03 ifcngl. 93taj:t gjort unberbånig anmälan.
§ 29.
Uti till Sfj aflåten nåbig fPropofition Ijar Jfongl. 9Jtaj:t till SBårt autaganbe
framftällt förflag till förnpab förorbning angåenbe jorbS eller lägenhets afftåenbc
för allmänt beljof; £)dj Ijafme 2öt uti unberbånig ffrifmelfe af ben 14 fiftlibne
februari §oö Jlongt. SUtajit anmält SÖårt bifall till omförmälba, t (amma ffrif*
»elfe intagna förflag.
§ 30.
©nligt f)»ab 2Bi uti unberbånig ffrifmelfe af ben 20 itutemaranbe månab boö
jfongl. sUtaj:t anmält, Ijafme 28i, för 2fiår bel, beftutat belg en författning om
fRifSbagS*53eflut 1866. 83
förlagslån af ben Ipbelfe, font finneg intagen i nätnnba ffriftoelfe, bets ocf, i farn*
mansäng berrneb, att, tneb uppt)äftoanbe af fifta punften i 7 § af 17 Äap. .fpan*
bels*33alfen, nämnba punft [falt erhålla ben föränbrabe Ipbelfe, forn t ben imber*
båntga ffriftoelfett jemtoät finnes införb.
§ 81.
9Reb anlebning af åtfftlliga toib imtetoaranbe tRiföbag toäcfta förftag an*
gåenbe föränbrtttg t nu gättanbe ftabganben rörattbe bomftolsinrättningen på tan*
bet, Ijaftoe SBi, för to år bet, beflutat ben föränbrabe Ipbelfe af 1 Äap. 1 §
3tättegångö*23alfeu, font finnes intagen t 2Bår Ijärom tilt Äongt. 9Jtaj:t aflåtna
unberbåntga ffriftoelfe af bett 28 ftfflibne 9Raj;
Ijtoarjentie, od) bå, ftoab färffitbt beträffar £)ärabö*tRätternaS arbetsfätt, en
föräitbrittg beri fpntS toara af bel)oftoet fpmterligett påfaltab, Söi uti fautnta un*
berbåtttga ffriftoelfe anhållit, att jfongl. 9Raj:t täcfteS loibtaga ttöbiga åtgärber,
för att förbercba od), få fort ffe fan, för fRifSbagen framlägga itåbigt förftag i
betta l)änfeenbe.
§ 32.
Uppå af 2öår 3uftitie=£)mbubSman gjorb frautftällning i fråga ont färattbc*
parts ffplbigljet att giftoa loeberparten bel af uppffofSbeffut, Ijaftoe Söi, för Söår
bel, beflutat, att 1, 2, 3 od) 4 §§ af 12 Äap. 9fättegångS»33alfen ffola erhålla
ben föränbrabe Ipbelfe, font fitttteö intagen i SBår färom bett 9 imtetoaranbe må*
ttab till jfongl. bölajtt aflåtna unberbåniga ffriftoelfe.
§ 33.
2)å 28i anfelt ftabganbet i 1 § af 15 Äap. fRättegångS*S3alfen, att i alla
brottmål beit anflagabe ffatl fjelf ftoara, i allmänhet tde toara af bel)oftoet på*
faHabt i ftoab angår to ifla ringare brottmål, eller fåbatta, font funna IjäitföraS
till polismål, fioaremot betfantnta ofta fatt af ett åflagare till olägenhet för mot*
84 Siitöbag§*23eflut 1866.
partén miffBrutaö, tjafme Söt, på fatt SBi uti unberbånig ffrtfmelfe af ben 26
fiftlibne SJtarés l;oö Äongl. SJlajd anmält, för SSår bet Beftutat, att itämnbe lag*
paragraf ffalt erhålla följaitbe föränbrabe tpbetfe:
"3 Brottmål, ber efter lag ftraffarBete å Brottet följa Ian, finare ben fjelf,
forn anltagab är. fPröfmar bomaren, att Ifan Ijjelp i rättegången tarfmar, bå
tidåteö tjonom fudmägtig meb fig Rafina. SJtannen må ocf puftntn o 4) målöman
ben ompnbiga i tp fall Biftånb göra. 3 ringare Brottmål od) tioiftemåt må man
genom laga omBuböman lära od} fmara; od) ffalt t)ufmubman änbod för Slätta
lomma, itär bomaren bet forbrar."
§ 34.
3 fråga om fättet för bornö od) utftagö ittgifmanbe i 9låbftufmu*9tätt famt
J)oö £)finer*@tåtl)åltare*@mBetet§ Jvanfli, l; af me Söt, för 2öår bet, Beftutat
bclé en författning af följanbe tpbelfe:
"9Keb änbring af l;inab i 24 Äap. 5 od) 6 §§ Sdättegångö*33alfen, förftnämnba
lagrum fåbant bet tpber i Äongt. förorbniitgen ben 18 Slpril 1849,
famt eljeft i tag finnes ftabgabt om utgifmanbet af Ståbftufmu*Stättö bom eller
utftag efter anflag, förorbnaö, att i tftåbftufmu*Slätt flad genaft, efter bet falen
Blifmit utförb eller inmänbning till Slättens pröfning öfmerlemnab, antingen bom
eder utftag affägaS, eder od loif) tib berför tidlännagifmaö";
bets od, att 6 § af 2 Övap. tttf Bitting Skatten flad erl;åda följanbe för*
änbrabe Ipbetfe:
"konungens 53efadningö^afmaitbe mare flplbig att gifma flriftligt Utftag meb
fläleit bertill, od) tedna berunber, inom t;mab tib ben, forn bermeb ej nöjeS, får
föla i f)of*Stätten änbring, efter tp, forn i 9 $ap. fägS. konungens SSefadningö*
t)afmanbe i @todt)oim flad, efter bet faten få utförb är att utftag Bör gifmaö,
genaft Beftämma bagen, bå utftaget utgtfmeS, tjmarom, bå part är frånmaranbe,
anftag göres, mib mibbagätimma, bagen före ben, på ^millen utftaget utfärbaS."
9tifgbagg*S3eflut 1866. 85
£)cfj pfme Söt uti unberbånig ffrifmelfe af ben 26 fiftlibne bcp
Söåra Befiut pg Öfongi. 9Jtaj:t anmält.
§ 35.
9Jteb affeenbe å ben i febnare tiber lättabe odj Bctrpggabe fommnnifation
emelian ©ottlanb odj fafta ianbet, pfme Söi, för Söår bei, Beflutat, att bett i
25 jfap. 9 § Slåttern g g=23 alfen tili 90 bagar Beftåmba tib för mabg fultföi»
janbe från ©ottlanb tili ©mea .jpof=9lätt [fatt mtnffag tili @e;rtio bagar; Ijmaront
Söt uti unberbånig ffrifmelfe af ben 20 Suni pg Äongl. SOlajtt gjort uttberbåttig
anmälan.
§ 36.
3 aitiebtting af mäcft fråga om förånbring af gåifanbe föreffrifter angåenbe
fättet för fommunifatton af B ef m är, font Blifmit tili £mf=3tätt iugifna, pfme SÖ i,
meb affeenbe å olämpigpten af Berörbe för färffitba falt otila föreffrifter, genom
ijmitfa tiltfätte lernnag trebffanbe parter att oBeprtgen upeptta ntåienö afgö=
ranbe, för Söår bei, Beflutat en författning af bet inneplt, forn i Söår prom
tili åfongl. 9Jlaj:t aflåtna unberbåniga ffrifmelfe af ben 28 fiftlibne 9)1 aj finneg
intaget.
§ 37.
$)å fått SÖ i uti unberbånig ffrifmelfe af ben 9 innemaranbe månab pg Äongi.
9)taj:t anmält, pfme Söi, för Söår bei, Beflutat
bets en författning, ijmarigenom förorbnaö, att 26 Äap. 1 § od) 27 Jfaft.
3 § Stättegångg=23alfen, Begge befa lagrum fåbana be ipa i åtongl. $örorbntn=
gen ben 18 Stprii 1849, jemte allt Ijmab lag odj författningar i öfrigt imteplta
om ffpbigpt för ben, forn föfer ånbring i ttnberrdttg elier -jpof »Slättö bom etter
utfiag, att ftälta Borgen för foftnab odj ffaba, forn ifan fan fännag ffpbtg att i
fafen gälba, fiola uppföra att mara gälianbe;
bets iifaiebeg en författning, Ijmarigenom, meb uppfmanbe af 30 jfap.
17 § Slättegångg=23aifen, fåbant betta lagrum iper i Jtongi. görorbningen ben
86
Sftif SbagS*23eftut 1866.
27 2tobemBer 1854, farnt allt Bteab färfftlba författningar innehålla om
het för ben, forn min f>oö älongl. 9Raj:t föla änbring i ^>of=Sftcitt§ born elier
ntflag, att t)Oö ^of*9iätten nebfätta få laliab reoifionSffiliing, förorbnaS, att 1
och 7 §§ af 30 Jvap. 5RättegångS=33allen ffola ertalia ben föränbrabe fybelfe,
font i 28år oftoannäntnba unberbåniga ffrifmetfe ftnneS införb;
bets att, i följb häraf, 6 § af 30 åDap. 9tättegångö=23al!en flätt u^^öra
att mara gälianbe;
bele od en författning, fjmarigenont förorbnaS, att ^mab i 38 pitnlten af
Äongl. Sörflaringcn ben 23 93tarS 1807 finnes ftabgabt om flplbighet för ben,
forn mili i .fpofftätt föra Hagan öfmer ttnber=fRättS ntflag i Brottmål, att, ber
Ifan Blifmit tilt Böter fällb, mtb Befmären foga Borgen för Böterna elter Bernis att
be Biifmit i rånteriet nebfatta, elier intigg om fin fattigbom åfmenlebeS flali upp*
höra att mara gälianbe.
§ 38.
Uppå beröm gjorb framftälining Ijafme 2öi, för 28år bel, Beflutat en $ör=
fattning, Ifmarigenont, meb änbring af föreflriften i 5 $ap. 1 § ^rlolagen om
tiben för BarnaqminnorS lorlcgång, förotbnaS, att fprlogång må tillftäbjaö fyra
medor efter Barnets föbetfe, elter tibigare, om meberBöranbe äfyrfolferbe finner
giltiga
flät för Ranbert att bet tillåtas må;
hmilfet Beflut 28i uti uttberbånig flrifmelfe af ben 21 fiftlibne 9Jtaj ^oS
jvongl. 5)iaj:t anmält.
§ 39.
3 öfmerenöftämmelfe meb 89 § ^Regeringsformen od) 60 § 3ftifSbagS*£)rb=
ningen Bafme 28i, fåmäl i förelomna frågor röranbe fftifets allmänna hushållning
famt bernteb g emen fl af) cganbe inrättningar od) författningar, forn od uti åtflittiga
anbra ämnen, i;oö Jvongl. 3Raj:t anmält SSåra h«mftälianben, önffntngar oth för»
flag genom fötjanbe unberbåniga ffrifmelfer, nemligen:
9tifSbagg=33efIut 1866. 87
1:0 af brit 31 Sönunw inncmaranbc ar, angåenbe änbring t nu gällanbe
föreffrifter om ffplbighet för mifja flåtens tjenftemän att ftätta borgen för ben
uppbörb, be onthänberhafma;
2:d af ben 14 Silors, angåenbe tfrågaftälbt utfärbanbe af en DrbntngS*
ftabga för ftdberna i rifet;
3:o af bett 26 9J?nrS, angåenbe upphöranbe af penningeinfantlingat nrib
bröllop otf) barnbop;
4:o af bett 7 9lpril, angåenbe embring af nu gällanbe ftabganben roranbe
mäghållningöbefmäret;
5:o af beit 14 $lpril, angåenbe färffilb föreffrift t affeenbe på rättigheten
tili långtägt å bafSftränberna i «£allanb;
6:0 af fntnma bag, angåenbe tillbelanbe åt toeberböraitbe fommunafftprelfer
af ett exemplar utaf ©menff författningssamling;
7:o af fantnta bag, angåenbe några änbringar i ftabgarna för elementarläromerfen;
8:0 af fantma bag, i antebning af Äongl. 2Dtaj:tS nåbiga fpropofition an*
gåenbe föränbrab grunb för utgöranbe af fjcrbingSmanS aflöning;
9:o af ben 28 SJtaj, roranbe åtgärber i affeenbe på tillämpningen af toifja
ftabganben angåenbe laitbmäga maruförfeln emellan ©merige oäj Sporge;
10:o af famma bag, angåenbe änbring af 70 § i jtongl. förcrbningen om
fommunalftprelfe å lanbet;
ll:o af ben 12 Suni, i fråga om inbragiting af be f. t. prebenbepaftoraten;
12:o af famma bag, angåenbe ömfeftbig frihet för unberfåter inom ©merige
och Sforge att miftaS oc^ Bofätta ftg inom ena eller anbra rifet, äfmenfom att
berftäbeS ibfa hanhe! och mifja anbra prfen;
13:o af famma bag, i fråga om utmibganbe af qminnanS mcbborgerliga
rättigheter;
14:o af famma bag, i fråga om tillämpningen af nu gällanbe ftabganben
angåenbe erfäthting åt militärboftällöinnchafmare för å boftället för jfronanS räf*
ning huggen e^>
88 gtifgbagg=23eftnt 1866.
15:o af ben 18 Suni, angåenbe förånbrabt röftBeråfninggfått vt>ib preftmal
åfmenfotn »ib tiHfåttanbe af folfffotelårare, orgelnifter, flodare odj annan fprfo*
Betjening;
16:o af ben 19 Suni, t anlebning af Äottgl. 9Jtaj:tg nåbiga fPropofitioner
belg angåenbe förånbrtttg i grnnberna för Bemåringginrättningen farnt ont Bilbattbc
af en lanbftorm, odj belg angåenbe grnnberna för infanterietg odj faoaUerietg
organifation nt. tn.;
17:o af ben 20 Suni, angåenbe företagen ånbrittg t gåltanbe ftabganben
otn fft)lbigl)et att bettaga i ft)rfoBi)ggnab;
18:o af famma bag, angåenbe grnnberna för np^rättanbe af förflag till
fprfoljerbetågenljeter fantt till fågeltång* odj anbra fåbana Beftållningar;
19:o af famnta bag, angåenbe föränbring af gåltanbe föreffrifter om tiben
för fullfötjanbe af Befmår i efononttffa od) abntiniftratioa mål;
20:o af famma bag, ont ånbrittg af 13 § i 1 inom. i jfongt. Sanbtmåteri*
Snftrnftionen ben 6 Slngnfti 1864;
21:o af famma bag, angåenbe ånbrittg i Jvongl. ^örorbningen ont ¥prfo=
ftåmma fantt fprforåb odj ffolråb ben 21 Sölarg 1862;
22:o af famma bag, angåenbe ånbrittg i jfottgl. görorbnittgett om fattig*
mårben t ritet; fantt
23:o af ben 21 Suni, angåenbe åtgårber för Berebanbe af låthtab i m^nt*
cirfntatioitett emellan (Swerige, Sporge od) Sanmarf.
§ 40.
Sen, i öfmerengftåminelfe meb ftabgaitbet i 103 § 9iegeringg=$ormen Dd)
64 § Mfgbagg*Drbningen, »alba diåtttnb tjär genom omröftning förtlarat |)ögfta
Sotnftoleng famtlige lebaittöter förtjente att i fitt wigtiga fall BiBet>åltag.
§ 41.
Sfteb iafttaganbe af föreffrifterna i 96, 97 odj 98 §§ tftegeringg=$ormett
famt 63 § 9tifgbagg=£)rbningett, Ijafwe Söt fallat fornt »aranbe 3uftitie*£)mBnbg*
9Hf«bag*-®'efIut 1866.
89
mannen, Slboofat=gtffalen odj fRtbbaren af Äongl. 9Äaj:t8 Storbftjerne*£>rben Sttlö
Slugitft groman, att åntm mara SBår 3uftitie*£)mBuböman; äfmenfom Söt åttpo
malt 9ftebiftonö*@efreteraren m. m. Slrenbt ©reijer, jamt, feban Äongl. fölaj:t
Bedagat jottom tilt 3uftitie=,£anfler i nåber utnämna, SIbbofat=giffaIen i Äongl.
3Jtaj:tS od) Sftifetö $ommers>=jboIlegium, Äommenbören af $ongI. SBafa=£)rben m. m.
©ari SJtagnuö Sttybqmift, att, för be i fiftBerörbe tmå @runblagö*paragrafer för*
utfatta fall, Bemätbe SBår 3uftitie*SmBuböman efterträba eller Ijanö embete utöfma.
Stfalebeö Ijafme SBi, på grunb af 108 § Sftegeringö=gormen cd) 65 § Sftilö*
bagö=£)rbningen, förorbnat @e;r för funffaper ocp lärbom länbe Skätt att, jemte
SBår 3ufiitie=£>mBuböman, om trpäfritjeten pafma mårb.
3 öfmerenöftämmelfe meb 66 odj 67 §§ 9tiföbagö*£>rbningen, pafme SBi
malt SBåre gullmäfttge i SSanfen oå) Stifögälbö^ontoret, famt för bent ntfärbat
Snftruftioner, forn t be för befja SBerf upprättabe Steglementen äro intagna.
Still yttermera mifjo, att SBi allt betta, forn tjär förut ffrifmet ftår, fålunba
Beflutat, förafffebat odj Bemiljat, pafme SBi, ©mcrgeö Sftifeö famtlige ©tänber,
melat meb SBåra namnö odj ittfegelö unberfättanbe fåbant ftprla odj Befräfta;
pmilfet ffebbe i ©todpolm ben Stjttgonbeattbra bagen i Suni månab, året efter
©prifti Börb bet @tt Stufenbe åtta -jpunbrabe oå) på bet ©e;rtiottbe ©jette.
§ 42.
odf 2l&dtiö tuågnar:
G. Lagerbjelke.
tt. tt>. Sanbtmarflalf.
L. S.
(SJrefttiar.
N:o 8. A. G. Oxenstierna.
l. s.
N:o 46. Fr. Piper.
l. s.
N:o 68. Grefve Creutz.
Fullmäktig R. C. G. Rudbeck.
S3iB. till SR. ©t. $3rot. 1865 & 1866. 10 ©ami. 1 Slfb. 2 SSanbet.
1 m 2 SSanbet. 12
90 gH?8feagg*S3eftut 1866.
8(
N:o 91. Hj. Ulf Kalling. N:o 92. F. Horn.
N:o 86. Henning Hamilton.
l. s.
N:o 94. A. H. v. Schwerin.
L. s.
N:o 108. Grefve Ruuth.
Fullmäktig C. E. Cederström.
L. S.
N:o 126. B. von Platen,
i. s.
N:o 135. Grefve Cederström.
Fullmäktig Claes Henrik Cederström.
N:o 139. A. E. Wirsén.
N:o 142. Philip von Saltza.
l. s.
N:o 106. Fr. Strömfelt.
l. s.
N:o 120. G. F. Liljencrants.
N:o 128. A. Barnekow.
L. s.
N:o 137. Aug. Fr. Skiöldebrand.
L. S.
N:o 140. C. M. Björnstjerna.
L. S.
N:o 11.
C. U. Sparre.
L. s.
N:o 31. C. A. Wachtmeister.
N:o 69.
E. J. E. Uggla.
L. S.
N:o 76. H. M. Kruse.
N:o 99.
H. Hamilton.
L. S.
N:o 110. C. E. Bernh. Taube.
I. s.
N:o 133.
C. J. Schwerin.
L. S.
N:o 139. A. G. H. v. Duben.
L. s.
N:o 140.
Fr. 0. Leuhusen.
L. S.
N:o 142. Friherre Leijonhjelm.
Fullmäktig C. G. Stuart.
L. s.
N:o 145.
Fr. Stiernstedt.
N:o 155. 0. W. Staél v. Holstein.
N:o 158. Fr. Essen.
L. S.
N:o 205. Gust. Sam. Åkerhjelm.
L. s.
N:o 210. Friherre Ehrencrona.
Fullmäktig J. M. Björnstjerna.
L. S.
N:o 215. Friherre Lilliecreutz.
Fullmäktig R. J. von Essen.
l. s.
N:o 250. Fredrik Hierta.
N:o 270. Tönnes F. Wrangel.
N:o 297. Johan Liljencrantz.
N:o 341. Friherre Lagerheim.
Fullmäktig Nils Olof Lagerheim.
L. S.
N:o 364. Lud. v. Platen.
L. S.
N:o 370. J. G. Paykull.
N:o 381. F. P. Hierta.
L. S.
N:o 397. Friherre E. G. v. Rosén.
Fullmäktig Knut Posse.
N:o 402. J. A. Gripenstedt.
l. s.
SRif* bag 8*33 eflut 1866. 91
N:o 211. Carl Cederström.
N:o 223. Friherre von Nolcken.
Fullmäktig A. V. L. v. Rosen.
N:o 275. J. W. Sprengtporten.
L. s.
N:o 282. Th. G. Rudbeck.
L. s.
N:o 313. Carl von Platen.
N:o 354. Friherre Fock.
Fullmäktig K. Åkerhjelm.
l. s.
N:o 366. Gösta Ehrenborgh.
N:o 380. David von Schulzenheim.
l. s.
N:o 390. J. Nordenfalk.
N:o 399. Friherre von Beskow.
Fullmäktig Gust. Fr. Rosen.
N:o 404. Gillis Bildt.
L. s.
N:o 1.
Joh. Lilliehöök.
l. s.
N:o 25. Herr Walkendorf.
Fullmäktig C. G:son Leijonhufvud.
l. s.
N:o 51. A. Roos af Hjelmsäter.
N:o 9. S. Ulfsparre.
l. s.
N:o 36. Carl Trolle.
(L. S.)
N:o 86. F. G. A. Stuart.
92
9tif gbagsL53efhtt 1866.
N:o 96. Gustaf Paxili.
N:o 135. Herr Hammarskjöld.
Fullmäktig H. E. Taube.
l. s.
N:o 167. Gustaf Geete.
l. s.
N:o 258. Herr Svenske.
Fullmäktig R. Cederström.
l. s.
N:o 408. Herr Danckwardt Liljeström.
Fullmäktig Rob. Brakel.
l. s.
N:o 501. Gust. Påhlman.
L. S.
N:o 559. Herr Pereswetoff Morath.
Fullmäktig Ch. Emil Piper.
l. s.
N:o 601. Herr Uttermark.
Fullmäktig C. J. Oscar Alströmer.
N:o 723. Herr von Essen.
Fullmäktig C. G. U. Silfverstolpe.
N:o 780. E. Klingenstjerna.
N:o 817. D. E. Tigerhielm.
l. s.
N:o 861. H. G. v. Gegerfelt.
N:o 979. Herr Qveckfelt.
Fullmäktig C. O. Lagerbjelke.
N:o 1960 A. Robert MontgomeryCederhielm.
L. s.
N:o 99. O. Silfversparre.
L. s.
N:o 147. Herr Bagge af Söderby.
Fullmäktig E. W. Nordenfelt.
l. s.
N:o 215. A. H. Ramsay.
l. s.
N:o 335. Herr Grubbe.
Fullmäktig Fredrik Carleson.
N:o 494. W. Croneborg.
L. s.
N:o 508. G. A. Silfverbrand.
N:o 566. C. Gust. Liljesköld.
N:o 713. Herr Cremer.
Fullmäktig J. Beck-Friis.
N:o 775. Herr Mannerfeldt.
Fullmäktig Hjalmar Palmstierna.
N:o 782. J. G. W. Belfrage.
l. s.
N:o 830. Herr von Vicken.
Fullmäktig C.fLeijonhufvud.
N:o 879. Herr Ehrencrona.
Fullmäktig C. W. D. Heijkenskjöld.
N:o 1918 A. Herr v. Strussenfelt A.
Fullmäktig Erik Posse.
N:o 2082 A. Carl Axel Mannerskantz.
Stif gbag§*23eflut 1866.
93
N:o 1016. Herr Planting Berglod.
Fullmäktig C. G. Hierta.
l. s.
N:o 1092. E. G. Leyonmarck.
N:o 1210. Patric Reutersvärd,
i. s.
N:o 1255. M. G. von Schantz.
L. s.
N:o 1398. Herr Sodenstjerna.
Fullmäktig Claes M. Lewenhaupt.
N:o 1476. L. W. Riben.
l. s.
N:o 1513. Herr Friesenheim.
Fullmäktig Carl Tornérhielm.
L. s.
N:o 1563. E. Cederstråhle.
l. s.
N:o 1582. Math. Steuch.
L. s.
N:ol594. Georg von Heyne Lillienberg.
L. s.
N:o 1648. R. von Bahr.
l. s.
N:o 1655. J. A. Tornérhjelm.
N:o 1702. C. O. Törnebladh.
l. s.
N:o 1033. C. Hammarhjelm.
N:o 1199. Herr Simmingsköld.
Fullmäktig C. Kuylenstjerna.
N:o 1233. Fr. von Strokirch.
l. s.
N:o 1351. A. G. Muhl.
N:o 1430. Herr Gyllengahm.
Fullmäktig Carl Lagerheim.
l. s.
N:o 1479. Herr Ulfhjelm.
Fullmäktig Carl F. Edelstam.
l. s.
N:o 1524. Herr Lindsfelt.
Fullmäktig E. Lind af Hageby.
L. S.
N:o 1566. Fr. Kröningsvärd.
Nio 1592. A. Lannerstierna.
L. s.
N:o 1620. Herr Lagerborg.
Fullmäktig W. A. af Donner.
l. s.
N:o 1652. Herr Kunckel.
Fullmäktig Gabriel Anrep.
l. s.
N:o 1662. Herr Nordenfeldt.
Fullmäktig Carl Stuart,
t. s.
N:o 1736 B. Magnus Hallenborg
l. s.
94
SHmagö-Seflut 1866.
N:o 1741. M. Wolffelt.
L. s.
N:o 1885. Herr Arnell.
Fullmäktig H. Gyllenram.
l. s.
N:o 1931. Herr von Eckstedt.
Fullmäktig Conrad Aug.von Rosen.
N:o 1939. D. Silfverstolpe.
l. s.
N:o 1952. E. von Plomgren.
N:o 1987. R. W. Lilliestråle.
L. S.
N:o 2035. Herr Cederbaum.
Fullmäktig M. Falkenberg.
l. s.
N:o 2063. Carl Nordenfalk.
N:o 2078 C. Herr Toll.
Fullmäktig E. A. Edelstam.
l. s.
N:o 2108. G. W. af Donner.
l. s.
N:o 1749 B. Pehr Ehrenheim.
l. s.
N:o 1912 B. A. E. Nordenskiöld.
l. s.
N:o 1932. Herr Oldenskjöld.
Fullmäktig G. O. F. Lagerberg.
N:o 1947. G. Odencrantz.
l. s.
N:o 1976. Oscar v. Knorring.
N:o 1988. Rudolf Adlersparre.
l. s.
N:o 2046 B. Johan Schröderheim.
L. S.
N:o 2077. Herr af Huss.
Fullmäktig F. A. Cederschjöld.
N:o 2107. Herr Gustafskiöld.
Fullmäktig Robert de la Gardie.
N:o 2109 B. Th. Ankarsvärd.
N:o 2118 B. Otto Lagerheim. N:o 2132 B. Carl August af Klercker.
N:o 2142. Herr Liljensparre.
Fullmäktig David Hermelin.
N:o 2187. Herr von Kosboth.
Fullmäktig L. Stuart.
L. s.
N:o 2211. Algernon Börtzell.
l. s.
N:o 2151. Ax. Fr. Lillienstolpe.
l. s.
N:o 2195. G. I. Edelstam.
l. s.
N:o 2230. J. J. Hagströmer.
l. s.
gtimagg.Öeftut 1866.
N:o 2245. Herr von Hedenberg.
Fullmäktig Otto Brakel.
N:o 2265. af Robson.
Fullmäktig G. W. von Francken.
N:o 2282. B. W. von Prinzencreutz.
l. s.
N:o 2311. Herr Rabenius.
Fullmäktig F. O. Silfverstolpe.
L. s.
N:o 2316. Herr Ammilon.
Fullmäktig C. G. Oxenstierna.
L. s.
N:o 2320. F. Åkerman.
N:o 2325. E. Fåhreeus.
L. S.
N:o 2331. A. E. Ros.
L. s.
Th. Annerstedt,
rice Talman, Biskop i Strengnäs Stift.
L. S.
Wilh. Flensburg,
Biskop i Lunds Stift.
L. S.
« A. F. Beckman,
Biskop i Hernösand.
L. S.
H. G. Lindgren,
Th. D:r, Prof. Contractsprost,
Kyrkoherde i Tierp, C. K. N. O.
95
N:o 2259. G. D. af Wåhlberg.
l. s. ö
N:o 2272. Herr v. Diedrichs.
Fullmäktig C. B. Lilliehöök.
L. s.
N:o 2285. Ferd. af Klintberg.
N:o 2313. Herr Ekströmer.
Fullmäktig Mauritz Lewenhaupt.
N:o 2317. 01. Im. Fåhraeus.
L. s.
N:o 2322. Sandströmer.
N:o 2327. Magnus Huss.
tu ägnar:
H. Reuterdahl.
Statman.
L. S.
E. G. Bring,
Biskop i Linköpings Stift.
Gust. Dan. Björck,
Biskop i Götheborgs Stift.
L. S.
L. A. Anjou,
Biskop i Wisby Stift.
L. S.
Carl Fr. Björckman,
Th. Doctor, Prost och Kyrkoherde i
Simtuna och Altuna, L. N. O.
H. G. Hultman,
Biskop i Wexiö Stift.
L. S.
A. N. Sundberg,
Biskop i Carlstads Stift.
L. S.
C. M. Fallenius,
Pastor Primarius i Stockholm.
L. S.
J. P. Westin,
Contractsprost, Kyrkoherde i Fasterna
församling af Erkestiftet.
96
9lifåbagå*23eflut 1866.
Joh. Er. Ekelundh,
Kyrkoherde i Hudiksvalls stads- och
Idenors landsförsamlingar af Erkestiftet,
Theol. Cand. L. N. O.
E. R. Wahrenberg,
Kongl. Hofpredikant, Kyrkoherde i
Tillinge och Svinnegarns församlingar
af Erkestiftet, Theol. Cand.
1. S.
Sigurd Ribbing,
Philosophie Professor vid- Upsala
Kongl. Universitet.
J. Nordlund,
Th. D:r, Kongl. Hofpredikant, Kyrkoherde
i S. Mariae Magd. församling
i Stockholm, L. N. O.
L. S.
J. G. Lundberg,
Th. D:r, Ord. Kongl. Hofpredikant,
Kyrkoherde i S:t Jacobs och Johrs
församl, i Stockholm L. N. O.
N. H. Selander,
Professor, Ledamot af K. W. A.
C. H. Rundgren,
Theol. D:r, Contractsprost, Kyrkoherde
i Norrköpings stads och S:t Johannis
landsförsamlingar, af Linköpings
Stift, L. N. O.
L. S.
J. Janzon,
Contractsprost, Kyrkoherde i Säby
församling af Linköpings Stift,
L. W. O.
L. S.
C. Petrelli,
Th. D:r, Contractsprost, Kyrkoherde
i Söderköping och Skönberga af
Linköpings Stift, L. N. O.
L. S.
A. N. Schmidt,
Contractsprost, Kyrkoherde i Nykils
församling, Linköpings Stift.
L. S.
Arvid Moberger,
Th. D:r, Contractsprost i Tunaläns
och Sevedes Contract, Kyrkoherde
i Södra Wi och Djursdahla.
L. S.
J. Otterström,
Kyrkoherde i Varola, Versås, Edåsa
och Ljunghems församlingar,
L. N. O.
J. A. Säve,
Theol Doct., Prost och Kyrkoherde
i Mariestads, Ullevad och Eks
församlingar, L. N. O.
A. F. Sondén,
Domprost i Skara, L. N. 0.
A. Bergman,
Kyrkoherde i Dala pastorat
af Skara Stift och Contractsprost.
L. S.
Gust. Wilh. Gumselius,
Th. D:r, Contractsprost, Kyrkoherde
i Örebro Pastorat, K. N. 0.,
K. W. 0., L. K. W. A.
L. S.
N. G. Wennerström,
Kyrkoherde i Botkyrka och Salems
församlingar af Strengnäs Stift.
L. S.
P. E. Thyselius,
Theol. Doctor. Contractsprost,
Kyrkoherde uti Nyköpings östra
pastorat, L. N. 0.
L. S.
Jacob Lundberg,
Contractsprost, Kyrkoherde i Björkviks
församling af Strengnäs Stift.
L. S.
C. 0. Björling,
Th. Doctor, Domprost i Westerås,
L. N. 0.
L. S.
S. L. Ljungdahl,
Th. Doctor, Prost och Kyrkoherde
i Hedemora pastorat af Westerås
Stift, L. N. O.
L. S.
Axel Eurén,
Ord. Kongl. Hofpredikant, Prost
och Kyrkoherde i Söderbärke af
Westerås Stift, L. N. 0.
L. S.
L. G. H. Palmlund,
Philos. Doctor, Contractsprost i
Allbo Prosteri och Kyrkoherde i
Skatelöfs pastorat af Wexiö Stift,
L. N. 0.
L. S.
A. Lundholm,
Philos. Doctor, Prost och Kyrkoherde
i Wernamo, Woxtorp och Tannö
församlingar af Wexiö Stift,
L. N. 0.
L. S.
fftimagg-gSefJut 1866.
97
J. M. Almquist, N. Th. Simonsson, J. Ternström,
Th. D:r, Contractsprost, Kyrkoherde Philos. Doctor, Kyrkoherde i Örtofta Th. Doctor, Kyrkoherde i Fjelkestad
i Skärstad af Wexiö Stift, II. N. O. och Killa Harrie församlingar af af Lunds Stift.
k. S. Lunds Stift. L. S.
L. S.
Sam. Heurlin,
Kyrkoherde i Qvidinge och Sönnarslöfs
församlingar af Lunds Stift.
L. S.
Claes Sv. Lindskog,
Pastor i Örgryte pastorat af
Götheborgs Stift.
Johan Israel Melén,
Kyrkoherde i Gärdslösa af
Kalmar Stift.
L. S.
J. Bernh. Runsten,
Th. D:r, Contractsprost och Kyrkoherde
i Solefteå.
J. G. Agardh,
Professor vid Lunds Universitet.
l. s;
G. T. Ljunggren,
Contractsprost, Kyrkoherde i Uddevalla,
Bäfve och Norra Ryrs
församlingar af Bohus Län,
L. N. O.
O. Arrhenius,
Contractsprost, Th. D:r, Kyrkoherde
i Nors pastorat af Carlstads Stift.
L. S.
Jak. Alb. Englund,
Kyrkoherde i Offerdals pastorat
af Hernösands Stift.
L. S.
Carl Bergvall,
Prost och Kyrkoherde i Barlingbo
och Ekeby församlingar
af Wisby Stift.
Oscar Erh. Rabe,
Pastor i Örby af Götheborgs Stift.
L. S.
Anders Sandberg,
Kyrkoherde i Madesjö af Kalmar Stift.
\ L. S.
A. F. Althar,
Kyrkoherde i Nyed och Prost
i Fryksdals Contract af Carlstads Stift.
L. S.
Daniel Söderberg,
Theol. D., Gr. L. & Historise
Lector, Contractsprost och Kyrkoherde
i Endre och Hejdeby Prsebende-pastorat
af Wisby Stift, L. N. O.
L. S.
W tuägnav:
N:o 4. Gefle.
P. Murén.
vice Talman.
J. Gr. Sch w a n.
n. to. Saltnatt.
L. s.
N:o 1. Stockholm.
F. A. Rinman.
N:o 1. Stockholm.
August Blanche.
N:o 1. Stockholm.
L. J. Hierta.
N:o 1. Stockholm.
L. J. Lovén.
Sött), till 9t. ©t. fröt. 1865 & 1866. 10 ©arnt. 1 2lfb. 2 SBanbet.
(9ttföt>ag8=S3eflutet.)
N:o 1. Stockholm.
C. E. Ljungberg.
13
98
N:o 1. Stockholm.
G. H. Stråle.
gtilabagS-Seflui 1866.
N:o 1. Stockholm.
J. F. Brinck.
N:o 1. Stockholm.
D:r A. Hilarion Wistrand.
N:o 2. Göteborg.
C. Fr. Waern.
N:o 3. Norrköping.
Jöran Sääf.
N:o 5. Malmö.
Joh. P. Bager.
N:o 7. Upsala.
J. Sundwallson.
N:o 9. Wisby.
C. J. Bergman.
N:o 11. Westervik.
C. Fr. Carlsson.
N:0 14. Nyköping.
Henric Vougt.
N:o 16. Christianstad.
C. J. Bohmansson.
N:o 19. Örebro.
P. L. Wistelius.
N:o 1. Stockholm.
A. W. Dufva.
N:o 2. Göteborg.
Julius Lindström.
N:o 4. Gefle.
Eric Dan. Grape.
N:o 5. Malmö.
A. R. Falkman.
N:o 7. Upsala.
L. V. Henschen.
N:o 10. Westerås.
Alb. Engvall.
N:o 12. Uddevalla.
O. E. Sandegren.
N:o 15. Falun.
V. M. Beronius.
N:o 17. Carlshamn.
Ed. F. Meyer.
N:o 19f. Bergsbrukens 4:de Valdistrikt.
H. P. W. Gahn.
N:o 1. Stockholm.
C. A. Petterson.
N:o 2. Göteborg.
A. W. Björck.
N:o 3. Norrköping.
W. M. Ekelund.
N:o 4j. Bergsbrukens l:a Valdistrikt.
Casimir Petre.
N:o 6. Carlskrona.
G. C. Witt.
N:o 8. Calmar.
Aug. Siljeström.
N^o 10j. Bergsbrukens öde Valdistrikt.
S. Heijkenskjöld.
N:o 13. Landskrona.
J. Ödmansson.
N:o 151. Frilu Bergslag.
H. E. Falhem.
N:o 18. Ystad.
Sv. Trägårdh.
N:0o20. Jönköping.
J. A. Lemchen.
N:o 201- Bergsbrukens 2:draValdistrikt.
J. F. Björkman.
N:o 23. Carlstad.
A. Waldenström.
N:o 21. Linköping.
C. F. Ridderstad.
N:o 231. Bergsbrukens 3:dje Valdistrikt.
A. A. Berger.
N:o 22. Lund.
C. M. Åkerblom.
N:o 24. Boris.
L. A. Hollander.
N:o 25. Halmstad.
Göran Hammar.
N:o 26. Helsingborg.
F. Rooth.
N:o 27. Hernösand.
Erik v. Stockenström.
9ti!ébagé*23eflut 1866. 99
N:o 28. Wenersborg.
A. J. Landström.
N:o 29. Sundsvall.
E. Berggren.
N:o 30. Warberg.
Alfred Grenander.
N:o 31. Arboga.
A. Ludvig Holmquist.
N:o 32. Christinehamn.
Rich. Carlén.
N:o 33. Köping.
Rich. Carlén.
N:o 34. Wexiö.
B. F. Ekerot.
N:o 35. Söderköping.
A. P. Trybom.
N:o 36. Hudiksvall.
Pehr Staaff.
N:o 37. Mariestad.
A. M. Bolinder.
N:o 38. Sala.
J. A. Bovin.
N:o 39. Wadstena.
C. F. Ridderstad.
N:o 40. Hedemora.
J. A. Bovin.
N:o 41. Söderhamn.
Gabriel Hallström.
N:o 42. Umeå.
Pehr Staaff.
N:o 43. Piteå.
E. Berggren.
N:o 44. Luleå.
A. Waldenström.
N:o 45. Eskilstuna.
J. A. Bovin.
N:o 46. Lidköping.
Carl Wennérus.
N:o 47. Eksjö.
Fr. Hjertström.
N:o 48. Sölvesborg.
B. F. Ekerot.
N:o 49. Marstrand.
Gust. E. Widell.
N:o 50. Skara.
A. P. Trybom.
N:o 51. Skenninge.
A. P. Trybom.
N:o 52. Nora.
P. L. Wistelius.
N:o 53. Askersund.
Alfred Grenander.
N:o 54. Philipstad.
Carl Wennérus.
N:o 55. Wimmerby.
C. Fr. Carlson.
N:o 56. Kongelf.
P. Walberg.
N:o 57. Engelholm.
J. ödmansson.
N:o 58. Strengnäs.
Rich. Carlén.
N:o 59. Thorshälla.
M. Lindstedt.
N:o 60. Enköping.
F. G. Isberg.
N:o 61. Sigtuna.
N:o 62. Öregrund.
M. Lindstedt.
N:o 63. Södertelje.
Henric Vougt.
N:o 64. Norrtelje.
F. G. Isberg.
N:o 65. Lindesberg.
Aug. Theoph. Blomberg.
N:o 66. Ulricehamn.
P. Walberg.
N:o 67. Hjo.
N:o 68. Sköfde.
N:o 69. Mariefred.
J. Ä. Lemchen. Alfred Grenander. A. Ludvig Holmqvist.
100
N:o 70. Falköping.
Gust. E. Widell.
3fU!gbagä=23eflut 1866.
N:o 71. Alingsås.
P. Walberg.
N:o 72. Laholm.
B. F. Ekerot.
N:o 73. Trosa.
Aug. Theoph. Blomberg.
N:o 74. Östhammar.
M. Lindstedt.
N:o 75. Säther.
V. M. Beronius.
N:o 76. Amål.
A. J. Landström.
N:o 77. Skanör och Falsterbo.
F. Rooth.
N:o 78. Falkenberg.
A. M. Lundberg.
N:o 79. Kongsbacka.
A. M. Lundberg.
N:o 80. Cimbritshamn.
C. M. Akerblom.
N:o 81. Strömstad.
Gust. E. Widell.
N:o 82. Grenna.
Fr. Hjertström.
N:o 83. Waxholm.
Pehr Staaff.
N:o 84. Östersund.
Gabriel Hallström.
N:o 85. Haparanda.
N:o 86. Skellefteå.
N:o 87. Borgholm.
N:o 88. Oscarshamn.
Sv. Trägårdh.
&5on&es@tåttfcet3 Magnar:
Nils Larson,
Talman.
A. Erikson
för Nordals, Sundals och Walbo härad,
vice Talman.
J. F. Fredricson
för Trögds, Asunda och Håbo Härad.
Joh. Persson
för Lagunda, Hagunda, Ulleråkers,
Bälinge, Vaxala och Rasbo härad.
G. Bolin
för Norunda, Wendels, Tierps, Wesslands
och Elfkarleby, Leufstads,
Films och Dannemora Tingslag
samt Olands Härad.
M. Pehrsson Pehr Pehrsson
för Sjuhundra och Lyhundra Härad för Frösåkers och Närdinghundra Häsamt
Frötuna och Länna jemte rad samt Wäddö och Häfverö
Bro och Wätö Skeppslag. Skeppslag.
9ttf8bag8*33eflut 1866.
101
Carl Nettelbladt J. Holm L. M. Carlsson
för Färentuna oell Sollentuna Härad för Långhundra, Seminghundra, Er- för Sotholms, Öknebo och Svartlösa
samt Danderyds, Akers och linghundra och Wallentuna Härad. Härad.
Wermdö Skeppslag.
J. W. Lundqvist
för Kinne, Kinnefjerdings och Kållands
Härad.
Ad. Sköldberg
för Norra Wadsbo Härad.
Magnus Svensson
för Ase, Wiste, Barne och Laske
Härad.
Anders Anderson
för Södra Wadsbo Härad.
Johannes Andersson
för Skånings, Wilske och Walle
Härad.
G. Bjerkander
för Wartofta och Frökinds Härad.
J. M. Lundahl
för Kåkinds och Gudhems härad.
J. Jonasson
för Uppvidinge och Konga Härad.
Johan Erickson
för Norra och Södra Wedbo Härad.
Erik Mallmin
för Simtuna, Thorstuna, Öfver- och
Ytter-Tjurbo samt Wåhla Härad.
Carl Isac Bengtsson
för Sunnerbo Härad.
Johannes Andersson.
för Tveta, Wista och Mo Härad.
för Östra Härad.
J. Myrberg
för Norrbo, Wagnsbro och Gamla
Norbergs Härad.
A. Medin
för Norrvidinge, Kinnevalds och
Allbo Härad.
A. J. Sandstedt
för Westra Härad.
C. J. Kjellman
för Östbo och Westbo Härad.
C. W. Ericsson
för Tuhundra och Siende Härad.
Gustaf Ohlsson o Eric Jonsson J. Andersson
för Snefringe Härad. föl* Åkerbo Härad och Skinskatte- för Aska, Bobergs och Dahls Härad,
bergs Bergslag.
A. A. Anderson
för Lysings och Göstrings Härad.
C. J. L. Lönnberg
för Bråbo, Memmings, Lösings,
Björkekinds och Östkinds Härad.
S. Bergström
för Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds
härad.
Fred. Aug. Forssbeck
för Walkebo härad.
C. J. Johansson
för Kinda och Ydre Härad.
C. A. Larsson
för Wifolka och Gullbergs Härad.
Nils Jansson Sv. Hansson Lars Ersson
för Risinge samt Hellestads och för Hammarkinds och Skärkinds för Jönåkers, Rönö, Hölebo, WillTjellmo
Härad. Härad. åttinge och Oppunda Härad.
102
A. Söderholtz
för Oster- och. Wester-Rekarne,
Akers och Selebo Härad,
Sdi!gbagö=S3eftut 1866.
för Nordals, Sundals och Walbo
Härad.
L. G. Andersson
för Tossbo och Wedbo Härad.
J. M. Björkman
för Kullings, Ahle och Wettle Härad.
J. Smedberg
för Kinds och Redevägs Härad.
Joh:s Andersson
för Åhs och Gäseneds Härad.
för Mark, Wedens och Bollebygds
Härad,
C. Dahlgren
för Wäne, Flundre och Bjerke Härad.
Carl Rydström
för Norra och Södra Tjusts Härad.
C. J. Svensén
för Aspelands och Hanbörds Härad.
C. Gustafson
för Sevedes och Tunaläns Härad.
Gust. Jonsson
för Stranda och Norra Möre Härad.
Nils Petersson
för Södra Möre Härad.
E. J. Rudberg
för Ölands Norra och Södra Mot.
J. Bergström
för Söderberkes, Norrberkes och
Grangärdes Tingslag.
Eljas Per Olsson
för Nås, Jerna och Floda samt Malugns,
Lima och Appelbo Tingslag.
Jan Andersson
för Hedemora Domsaga.
Anders Andersson
för Fahlu
Lars Olsson Sven Ersson
för Leksands, Åhls, Bjursas samt för Rättviks och Ohre, Orsa, Mora,
Gagnefs Tingslag. Sofia Magdalena och Wenjans, Elfdals
samt Särna och Idre Tingslag.
C. G. Sköldberg
för Edsbergs, Lekebergs och Grimstens
Härad.
Johan Johansson .. A. W. Uhr
för Hardemo, Kumla och Sundbo för Öster-Nerikes Domsaga, jemte
Härad. Grythytte, Helleforss, Nora och Hjulsjö
Bergslag samt Carlskoga Härad.
Anders Andersson
för Lindes och Ramsbergs samt Nya
Kopparbergs Bergslag.
Lars Pehrsson
för Fellingsbro Härad.
O. Olsson
för Wäse, Fernebo, Wissnums, Nyeds
och Ölme Härad.
Lars Dan. Andersson
för Carlstads, Kihls och Grums
Härad.
Georg Nyqvist Nils Andersson
för Fryksdals Härads öfra Tingslag, för Fryksdahls Härads nedra Tingslag
samt Elfvedals Härad.
för Gillbergs Härad.
A. Jonsson
för Nordmarks Härad.
P. Persson
för Näs Härad.
Olof Olsson
för Jösse Härad.
9tif8bag8=33eflut 1866.
103
H:s Hagermarck
för Gestriklands ~
Pehr Ericsson
för Helsinglands Norra Domsaga.
för Helsinglands Södra Domsaga.
Eric Ersson
för Helsinglands Westra Domsaga.
P. Östman
för Botheå, Gudmundrå, Nora och
Säbrå Tingslag,
Eric Ersson
för Bergs, Ovikens, Undersåkersf
Hallens och Sunne Tingslag.
för Westerbottens Medlersta Domsaga.
Aug. Danielsson
för Norrbottens Södra Domsaga.
P. O. Hörnfeldt
för Norra Ångermanlands
Pehr Tjernlund
för Medelpads Domsaga.
P. Engman
för Ramsele och Sollefteå Tingslag.
P. Byström
för Svegs och Hede Tingslag.
Olof Larsson G. Hedström
för Jemtlands Norra Domsaga. för Westerbottens Norra Domsaga.
Olof Nilsson
för Westerbottens Södra
Peter Larsson
för Gotlands Norra Domsaga.
Josef Oscar Almqvist
för Norrbottens Norra Domsaga.
"Ludvig Norrby
för Gotlands Södra Domsaga.
Anders Persson
för Torna och Bara Härad.
Åke Andersson
för Oxie och Skytts Härad.
Ola Lasson
för Ingelstads och Jerrestads Härad,
Nils Olsson
för Onsjö, Rönnebergs och Harjagers
Härad.
Per Nilsson
för Wemmenhögs, Bjunits och Herrestads
Härad.
.
Anders Pehrsson
för Albo och Gärds Härad.
Ola Jönsson
för Luggude Härad.
Jöns Andersson
för Färs och Frosta Härad.
Sven Nilsson
för Willands Härad.
Per Nilsson
för Östra Göinge Härad.
Andreas Eskilson
för Listers Härad.
O. B. Olsson
för Westra Göinge Härad.
Pehr Andersson
för Bräkne Härad.
Sv. Rosenberg
för Norra och Södra Åsbo samt
Bjäre Härad.
Peter Andersson
för Östra Härad.
N. Svensson Carl Ifvarsson And. Gudmundsson
för Medelstads Härad. för Halmstads, Höks och Tönnersjö för Årstads, Faurås och Himble
Härad. Härad.
104
Benjamin Börjesson
för Wiske och Fjäre Härad.
Joh. Henriksson
för Oroust och Tjörns Härad.
gtifgbag8»33eflut 1866.
Johannes Andersson A. Andersson
för Lane, Tunge, Stångenäs, Sörbyg- för Inlands fyra Harad,
dens och Sotenäs Härad.
J. Rundbäck
för Askims, Westra och Östra Hisings för Qville, Wette, Tanums och Bulsamt
Säfvedals Härad. larens Harad.
S »t n c i) a 11
©ib.
Onlebning
§ 1. Stngäenbe antagen nt) 9?ifSbagö=0vb=
ning od) bermcb fammantjänganbe än=
bringar i &fegeringé=gonnen. ... 2.
2. Sing. åtffiCtiga anbringar t ®tt)dfri=
IjetS=görorbningen 46.
3. Sing. Ijmilanbe @runblaggänbringg=för=
ftag 49.
§
§ 7. j Sing. ©tatSregteringen m. m.
§ 8.
§ 9.
§ 10.
§ 11. Sing. åtgärber för bel)öfmanbe§ unb*
fattning i mijfmeytär
§ 12. Sing. unberb. ffrifmelfcr röranbe ©tatS=
regleringen tn. nt
§ 13. Sing. bemiHningSmeblenS bcräfnabe be=
lopp
§ 14. Sing. SlKntänna bemillningen . . .
§15. Sing. 2mC(bcmitIningcn
/49.
i 51.
51.
65.
J 66.
'67.
68.
68.
69.
74.
75.
75.
16. Sing. ©tämpelpapperäafgiften . . .75.
17. Sing. roitforen för bränminS tiömerf=
ning od) förfätjning 76.
18. Sing. dtffiUiga i bcmiHttingSfrågor af=
låtna unberb. ffrifmelfcr 78.
23if). lia m. @t. i))rot. 1865 & 1866.
(3tif6bagS=S5eflutet,)
§ 19.
§ 20.
§ 21.1
§ 22.
§ 23./Sing. ©anfoärenben
§ 24.
§ 25.|
§ 26.
§ 27.
§ 28. Sing. antaganbe af en författning rö=
ranbe arfsrätt för oäfta barn . . .
§ 29. Sing. antagen förntjab görorbning rö*
ranbe jorbs eller lägenhets afftaenbe
för allmänt beljof
§ 30. Sing. en nt) författning om förlagslån
§ 31. Sing. åtffittiga änbringar i ®omftolS=
inrättningen pä lanbet
§ 32. Sing. läranbe parts ffglbigfjet att gifroa
toeberparten bet af uppffofsbeflutet. .
§ 33. Sing. rättighet att i misfa brottmät
frnara genom fuömägtig
§ 34. Sing. föränbrabt fätt för boms eller
utflagS utgifroanbe i étäbftufmu=9?ätt
od) £)oS Dfmer=©tått)ät(are=SmbetetS
Sanfli
§ 35. Sing. förfortning af tiben för fut(föt=
janbe af rnab fran (Sottlanb till ©mea
£of4Rätt
10 Sami. 1 Slfb. 2 23anbet. 14
©ib.
78.
79.
80.
81.
82.
82.
82.
83.
83.
83.
84.
85.
©ib.
§ 36. Sing. föränbrabe föreffrifter t affeenbe
pä fättet för fommunifation af bcfroär,
forn btifroit tid §of=9Jätt ingifna . . 85.
§ 37. Sing. föränbrabe ftabganben i affeenbe
pä tmiforcn för rättighet att fullfölja
mäl 1)08 §of=9?ätterna odj §ögfia
®omfto!en 85.
§ 38. Sing. änbring i ^tjrlolagenö föreffrift
röranbe tiben för barnaqnnnnaö Iqrfos
gäng 86.
©ib.
§ 39. Sing. aflätna unberb. ffrifmelfer i frd»
gor röranbe SiifctS allmänna I)uöt)ätt=
ning m. nt 86.
§ 40. Sing. wevfftälb otnröftning öfraer §>ögfta
®omfto!enö Sebamöter 88.
§ 41. Sing. mcrfftätbt mai af 3uftitie=0mbub§=
man od) t)anö ©uppteant famt Sorn»
mitterabe titt ®rt)dfril)eteng »ärb . . 88.
§ 42. Sing. tua! af guttmäftige i 23aufcn od)
Stfifögälbötontoret 89.
STOCKHOLM, 1866. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
I
BISAM
TILL
SAMTLIGA RIKS-STÅNDENS
PROTOKOLL
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN 1 STOCKHOLM
ÅREN 1865 OCH 1866.
—
TIONDE SAMLINGEN.
2dra Afdelningen:
Expeditions-Utskottets Memorial och Utlåtanden.
Expeditions-Utskottets Memorial N:o 1.
1
N:o 1.
Memorial till Rikets Ständer, angående ökadt Kanslibiträde.
Under de fem sednaste riksdagarne hafva Rikets Ständer, med bifall till dåvarande
Expeditions-Utskotts derom gjorda framställningar, ställt till Utskottets förfogande
två Notarie-, tolf Kanslist- och tre Vaktmästare-arfvoden, för att, jemte aflöning för en
Sekreterare och en Kanslist, hvilka Utskottet, jemlikt 24 § 1 mom. Riksdagsordningen,
eger antaga, utgå i mån af behof och allt efter som de tjenstemän eller betjente,
för hvilka- ifrågavarande arfvoden varit afsedda, i tjenstgöring inträdt. Af dessa aflöningsbelopp
voro under sednast förflutna riksdag de två Notarie-arfvodena och fem Kanslistarfvoden
anvisade: till den Utskottets tjensteman, som hade sig anförtrodt det närmare
inseendet öfver tryckningen af Hillänget till Riks-Ståndens Protokoll; till två Korrekturläsare
och två Motläsare; samt till den person, som, jemte Registrators-göromålen,
hade vården om Riks-Ståndens särskilda Arkiv af riksdags-handlingar m. m., och
jemväl hade sig ålagdt att npprätta det s. k. Allmänna Registret öfver Bihanget till
Riks-Ståndens Protokoll. Ett Kanslist-arfvode har varit tillagdt den tjensteman, som,
när under riksdagens lopp ökade göromål sådant påkallat, biträdt Sekreteraren med
expeditioners uppsättande; och hafva de öfriga sju Kanslist-arfvodena varit fördelade
mellan så många personer, som det funnits nödigt att efter hand antaga till att besörja
renskrifning och kollationering af de memorialer, förslag till underdåniga skrifvelse!'
och till paragrafer i Riksdags-beslutet m. m., hvilka från Expeditions-Utskottet
aflåtits. De tre Vaktmästare-arfvodena hafva varit tillerkända lika många Yaktbetjente,
behöflige till förefallande talrika budskickningar m. m.
Då Expeditions-Utskottets Kansli och Yaktbetjening under innevarande riksdag
hafva samma åligganden, som under de föregående, får alltså Utskottet vördsamt hemställa,
att äfven under nuvarande riksmöte måtte, utom aflöning för den i Riksdags-ordningens
24 § 1 mom. omförmälda Kanslipersonal, ställas till Utskottets
förfogande två Notarie-, tolf Kanslist- och tre Vaktmästare-arfvoden,
Bill. till R. Ht. Brot. 1865 fy 1866. 10 Sami. 2 Afd. 1 Höft.
2
Expeditions-Utskottets Memorial N:o 2.
att utgå i mån af behof och allt efter som de Tjenstemän eller \ aktbetjente,
för hvilka dessa arfvoden äro afsedda, i tjenstgöring inträda.
Stockholm den 2 November 1865.
På Högloft. Ridderskapet och Adelns
Ledamöters vägnar:
H. G. von Gegerfelt.
På Vällofl. Borgare-Ståndets
Ledamöters vägnar:
J. A. Bovin.
På Högv. Preste-Ståndets
Ledamöters vägnar:
C. M. Fallenius.
På Hederv. Bonde-Ståndets
Ledamöters vägnar:
Georg Nyqvist.
Carl von Schantz.
N:o 2.
Memorial till Rikets Ständer, angående upplagans storlek af Bihanget till
Riks-Ståndens Protokoll.
Till fullgörande af den skyldighet, som, jemlikt Rikets Ständers vid 1828—1830
årens riksdag fattade beslut, åligger Expediti ons-Utskot tet att, efter derom skeende
anmälan, afvakta Rikets Ständers föreskrift i afseende å upplagans storlek af det
s. k. Bihanget till Riks-Ståndens1 Protokoll, hvilket Bihangs tryckning det tillhör
Utskottet att ombesörja, får Utskottet, enär den under föregående riksdagar till 1,350
exemplar bestämda upplagan under sednare tiden visat sig vara otillräcklig dels i
anledning af de numera årligen återkommande Stats-revisionerna och dels i anseende
till den af åtskilliga myndigheter och inrättningar nu i mera vidsträckt mån än förr
begagnade rättigheten att utbekomma nämnda Bihang, vördsamt hemställa,
att ifrågavarande upplaga måtte bestämmas till 1,400 exemplar.
Stockholm den 2 November 1865.
Expeditions-Utskottets Memorial N:o 3.
3
/ N:o 3.
Memorial till Rikets Ständer, i fråga om prenumeration å Bihanget till
Riks-Ståndens Protokoll.
Jemlikt Rikets Ständers vid 1828—1830 årens riksdag fattade beslut, åligger
det Expeditions-Utskottet att vid hvarje riksdag hos Rikets Ständer föreslå antalet af
de till prenumeration, vare sig å alla Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll tillhörande
samlingar, eller å kvar och en af dem särskildt, afsedda exemplar, samt priset
derå; och får, af sådan anledning, Utskottet vördsamt hemställa:
att hela antalet af ifrågavarande exemplar måtte bestämmas till 40; att
priset måtte för prenumeranterne beräknas efter 3 öre för hvarje tryckt
ark; att, vid prenumerationsteckningen, 1 R:dr 50 öre må i prenumerationsafgift
förskottsvis erläggas för hvarje samling, hvarå prenumereras, och
prenumeranten först vid uppgörande slutlig liqvid för sista bandet af samlingen
godtgöras, men deremot hvarje band, som dessförinnan uttages, dervid
liqvideras efter 3 öre för arket; att det må vara prenumeranten öppet
lemnadt att, allt efter som tryckningen verkställes, häftevis kunna uttaga
den eller de samlingar, hvarå han prenumererat, med liqvidationsskyldighet
då sista häftet af ett band utbekommes; samt slutligen att den närmare
tillsynen öfver denna prenumeration, så under innevarande riksdag
som under tiden mellan densamma och den nästföljande, jemte omsorgen
om åtgärders vidtagande till att förekomma omtryckning af vissa handlingar,
såsom Rikets Ständers Revisorers och Justitie-ombudsmans berättelser,
Landshöfdingarnes femårsberättelser, Riksdagsbeslutet m. fl., för Bihangets
fullständigande, äfvensom att vissa dertill bestämda exemplar af Bihanget
vederbörligen utdelas bland Rikets Ständer vid början af nästa riksmöte,
måtte Riksgälds-kontoret anförtros;
alltsammans i likhet med hvad under sistförflutna riksdag egt rum på grund af Rikets
Ständers bifall till dåvarande Expeditions-Utskotts Memorial N:o 3.
Stockholm den 2 November 1865.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ERIC KÅHRE, 1865.
Expeditions-Utskottets Utlåtande N:o 4.
1
N:o 4.
Utlåtande, i anledning af åtskilliga föreslagna förändrade föreskrifter
i afseende på tryckningen af vissa delar utaf Bihanget
till Riks-Ståndens Protokoll.
Från samtliga Riks-Stånden har till Expeditions-Utskottet blifvit remitterad den
af Rikets Ständers Komiterade till Tryckfrihetens vård vid innevarande riksdag afgifna
Berättelse, deruti, — för åstadkommande af en skyndsammare tryckning af de
delar utaf Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll, hvilka vid riksdagens slut befinnas
otryckta, och hvilka, jemlikt 59 § af hittills gällande Riksdags-ordning, böra under
Tryckfrihets-komitéens uppsigt utgifvas, — bemälde Komiterade föreslagit:
att Expeditions-Utskottet vid innevarande riksdag måtte anmodas föranstalta, det
nödigt antal korrekturläsare antoges, som — emot ersättning, bestämd för hvarje tryckt
ark, att utbetalas då hela tryckningsarbetet är slutadt — kunde biträda Komiterades
Sekreterare med korrekturläsningen af alla vid riksdagens slut otryckta riksdagshandlingar;
hvarvid dock, på sätt hittills egt rum, korrekturläsningen af de grundlagar, hvilka
skola omtryckas, äfvensom å reviderarken af riksdagsbeslutet, kunde verkställas af
Komiterade;
att Expeditions-Utskottet jemväl måtte anmodas så aftala med den tjensteman,
som tår sig uppdraget att upprätta det Allmänna Registret öfver Bihangstrycket, att,
medelst förarbeten under riksdagens lopp, samma register måtte kunna i manuskript
aflemnas till Komiterade inom en, högst två månader efter riksdagens slut, då Komiterade,
i händelse tryckningen af de öfriga riksdagshandlingarne vore slutad, skulle föranstalta,
att korrekturläsningen å registret verkställdes af Komiterades Sekreterare; samt
att de inom Riks-Stånden väckta motioner måtte få ur det Allmänna Registret
uteslutas.
I sammanhang med pröfningen af dessa förslag har Utskottet jemväl tagit i öfvervägande
ett inom Vällofliga Borgare-Ståndet af Herr Hierta afgifvet och Utskottet
genom Protokolls-utdrag meddeladt yttrande, innefattande, på anförda skäl, följande
förslag, nemligen:
Bill till R St. Prof. 1865 $ 1866. 10 Sami. 2 A/d. 2 Höft.
2
Expeditions-Utskottets Utlåtande N:o.
att Expeditions-Utskottet måtte få sig ålagdt att så ordna tryckningen af de inom
Riks-Stånden väckta motioner, att den största möjliga skyndsamhet med deras tryckning
och utdelning häftevis måtte vinnas;
att en innehållsförteckning, upptagande i nummerföljd en lika beskaffad rubrik,
som finnes tecknad ofvanför hvarje i ll:te Samlingen införd motion, ofördröjligen borde
af hvarje Stånds Kansli uppgöras och till Expeditions-Utskottet till tryckning öfverlemnas,
för att kunna biläggas hvarje Stånds motioner; och hvilken förteckning derefter
vid riksdagens slut borde tillökas med ett supplement, upptagande de motioner, som efter
motionstidens slut tillkommit; samt
att nödiga åtgärder måtte vidtagas till undvikande af tryckning utaf motioner,
som i lika ordalag blifvit väckta inom flera Stånd;
varande dessutom jemväl af Herr Hierta hemstäldt, att ur Allmänna Registret
måtte uteslutas den kolumn, som upptager motionernas nummer.
Hvad nu först beträffar det af Komiterade till Tryckfrihetens vård framställda
förslag om antagande af särskilde korrekturläsare för att biträda Koiniterades Sekreterare
med korrekturläsningen af de vid riksdagens slut otryckta riksdagshandlingar,
samt om bestämmande, af ersättning härför; så anhåller Utskottet,
att få mot slutet af riksdagen rörande denna fråga sig yttra, i sammanhang
med då i vanlig ordning skeende framställning angående rättighet för Utskottets
Kansli att uppbära aflöning någon tid efter riksdagens slut.
Vidkommande derefter de af Herr Hierta, till vinnande af större skyndsamhet
och undvikande af onödig vidlyftighet vid tryckningen af de inom Riks-Stånden väckta
motioner, gjorda framställningar; så enär, på sätt Herr Hierta i sitt yttrande jemväl
antydt, tryckningen af motionerna otvifvelaktigt skulle kunna tidigare, än nu är möjligt,
afslutas, derest deusamma kunde fördelas på flere boktryckare, men sådant för närvarande
icke låter sig verkställa, då, i följd af Rikets Ständers bifall till ExpeditionsUtskottets
vid förra riksdagen, i memorialet N:o 5, gjorda hemställan, motionerna inom
hvarje Afdelning skola tryckas med fortlöpande paginering, och en beräkning af den
pagina, der de särskilde boktryckarne skulle börja hvar sitt arbete, icke kan ske; blefve
för vinnande af det afsedda ändamålet nödigt att Rikets Ständer meddela ändring uti nu
gällande föreskrift rörande tryckningen af motionerna i så måtto, att dermed får på enahanda
sätt tillgå, som med tryckningen af de underdåniga skrifvelserna nu eger rum,
eller i häften af omkring fem ark hvartdera, med fortlöpande paginering inom häftet.
Beträffande Herr Hiertas andra ofvan omförmälda förslag angående särskild tryckning
af innehållsförteckningar öfver de inom hvarje Stånd väckta motioner; så och då
härigenom, på sätt Herr Hierta i sitt yttrande äfven anfört, vunnes den fördelen, att
en lättare öfversigt kunde erhållas rörande beskaffenheten och omfånget af de frågor,
som i motionsväg blifvit Rikets Ständers pröfning underställda, samt, enligt hvad Föreståndaren
för Utskottets Tryckeri-afdelning förklarat, något hinder för tryckningen med
största skyndsamhet af dylika förteckningar, derest desamma varda på föreslaget sätt
Expeditions-Utskottets Utlåtande N:o 4.
3
upprättade och till Utskottet atlemnade, icke genom andra arbeten möter; synes äfven
denna del af Herr Hiertas förslag förtjena afseende.
Likaledes anser Utskottet sig böra förorda den af såväl Herrar Tryckfrihetskomiterade
som Herr Hierta gjorda framställning om uteslutande ur Allmänna Registret
af den för motionerna afsedda kolumn, helst ej mindre motionärs namn än motions
nummer och serie, med högst få undantag, finnas angifna i det uti Allmänna Registret
upptagna Utskotts-utlåtande m. m., hvari frågan blifvit behandlad, hvarförutan de särskilda
register, hvilka upprättas öfver motionerna, äro både person- och sak-register
samt fullständigt hänvisa till det öfver hvarje deri förekommande fråga afgifna utlåtande.
Någon svårighet att återfinna en motion, af hvilken man önskar taga kännedom,
eller namnet på den person, af hvilken framställning blifvit gjord, synes således
icke kunna uppstå genom bifall till hvad i omförmälda hänseende blifvit föreslaget.
Beträffande Tryckfrihets-komitéens framställning om aflemnande till Komitéen af
manuskriptet till Allmänna Registret en eller högst två månader efter riksdagens slut;
har den tjensteman inom Utskottets Kansli, åt hvilken upprättandet af detta register
vid sednaste riksdag varit uppdraget, tillförbundit sig att, om samma uppdrag varder
honom äfven nu anförtrodt, manuskriptet till registret skall varda aflemnadt inom den
derför af Tryckfrihets-komitéen önskade tid; hvilket åtagande komme att i betydlig
mån underlättas, derest förutnämnda förslag om motionskolumnens uteslutande vunne
Rikets Ständers bifall.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet alltså vördsamt hemställa,
att med tryckningen af ll:te Samlingen af Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll,
innehållande de hos Stånden väckta motioner, må förfaras på enahanda
sätt som med 10:de Samlingen l:sta Afdelningen, eller ExpeditionsUtskottets
förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelser, så att, med
upphörande af den genom hvarje Afdelning af förstnämnda Samling fortlöpande
paginering, motionerna fördelas uti häften i allmänhet icke understigande
fem tryckta ark, med fortgående paginering inom hvarje häfte;
att en innehållsförteckning, upptagande i nummerföljd en lika beskaffad
rubrik, som finnes tecknad ofvanför hvarje i ll:te Samlingen införd motion,
ofördröjligen må af hvarje Stånds Kansli uppgöras och till Expeditions-Utskottet
till tryckning öfverlemnas, för att kunna biläggas hvarje Stånds motioner;
börande denna förteckning vid riksdagens slut tillökas med ett supplement,
upptagande de motioner, som efter motionstidens slut tillkommit;
att ur Allmänna Registret till Bihangstrycket må få uteslutas den kolumn,
som upptager motionernas afdelning och nummer; samt
att, med hänsigt till hvad Utskottet härofvan upplyst, någon särskild föreskrift
i afseende på tiden för nämnda registers aflemnande icke må anses
erforderlig.
Hvad slutligen beträffar Herr Hiertas förslag om vidtagande af åtgärder för att
4
Expeditions-Utskottets Utlåtande N:o 4.
undvika omtryckning af motioner, som i lika ordalag blifvit väckta inom flera Stånd;
så, enär den för berörda ändamål erforderliga jemförelse skulle medföra betydlig tidsutdrägt
vid motionernas tryckning och förslagets tillämpning i allt fall icke gerna lärer
anses kunna ifrågakomma utom i de högst sällsynta fall, att icke den aldra ringaste
skiljaktighet i uttrycken förefunnes,
anser Utskottet Herr Hiertas framställning i denna del icke böra till någon
åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 December 1865.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ERIC KÅHRE, 1865.
Expeditions-Utskottets Memorial JYs 5.
1
N:o 5.
Expeditions- Utskottets Memorial, i anledning af erhållna återremisser
af Utskottets förslag till underdånig skrifvelse samt § i Riksdags-beslutet
angående den antagna nya Riksdagsordningen
och dermed, sammanhängande ändringar i Regeringsformen.
Sedan Expeditions-Utskottet afgifvit särskilda förslag dels till underdånig
skrifvelse i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om antagande af ny Riksdags-ordning
och dermed sammanhängande ändringar i Regeringsformen, dels ock
till § i Riksdags-beslutet härom, så hafva dessa förslag blifvit godkända af Höglofliga
Ridderskapet och Adeln den 4:de och af Högvördiga Pr este-Ståndet den
7 sistlidne April; hvaremot samma förslag, till följd af åtskilliga inom Vällofliga
Borgare-Ståndet framställda anmärkningar, blifvit af detta Stånd den Este
och af Hedervärda Bonde-Ståndet den 12 innevarande månad till Utskottet återremitterade.
Den vigtigaste af berörda anmärkningar, hvilka samtliga röra de i förslagen
intagna grundlagstexter, angår 33 § Riksdags-ordningen, hvarest en del af Talmans-eden
upptagits, enligt förslagen sålunda: “Detta allt lofvar jag“ etc., men
enligt det till Borgare-Ståndet öfverlemnade exemplar af Kongl. Maj:ts Proposition:
“Detta lofvar jag allt“ etc. Då emellertid denna skiljaktighet, enligt hvad jemväl
vid anmärkningens framställande blifvit antydt, härrörer af en felskrifning i
nyssnämnda exemplar, torde ifrågavarande anmärkning icke förtjena afseende.
De öfriga anmärkningarne röra hufvudsakligen stafningssättet och interpunkteringen;
och får Utskottet i fråga härom upplysa, att, med undantag af några
föga betydande skriffel, som vid den i Expeditions-Utskottets kansli verkställda
kollationeringen blifvit förbisedda, förslagen i allo öfverensstämma med den i
Bih. till R. St. Prot. 1865 & 1866. 10 Sami. 2 Afd. 3 Höft.
2
Expeditions-Utskottets Memorial J\s 5.
Konstitutions-TJtskottets vid innevarande riksdag aflåtna Memorial N:o 2 intagna
text, efter hvilken afskrifningen skett. Då likväl nämnda text, och i följd deraf
äfven Expeditions-Utskottets förslag, i omförmälda hänseende, eller hvad angår
stafningssättet och interpunkteringen, betydligt skiljer sig från Kongl. Maj:ts Proposition,
hvilken ock utan tvifvel måste, vid närmare jemförelse, tillerkännas företrädet,
har Expeditions-Utskottet, med hemtad anledning af de nu erhållna återremisserna,
ansett sig höra, med hufvudsakligt stöd af det i Justitie-Stats-Expeditionen
förvarade koncept till samma Proposition, hvilken handling i förevarande
fall torde vara den, som företrädesvis bör lända till efterrättelse, uppsätta förnyade
förslag till underdånig skrifvelse och till § i Riksdags-beslutet; och varda
alltså dessa förnyade förslag härmed, för justering, till Rikets Ständer öfverlemnade.
Stockholm den 25 Maj 1866.
Stockholm, E. Westrell, 1866.
Expeditions-Utskottets Memorial J\£ 6.
1
H:o 6.
%
Memorial till Rikets Ständer, angående rättighet för Utskottets
kanslipersonal och vaktbetjening att åtnjuta aflöning någon
tid efter riksdagens slut samt om anvisande af medel till
gratifikationer åt extra biträden inom kansliet, m. m.
I öfverensstämmelse med Herr Grefven och Landtmarskalkens samt Herrar Talmäns
i skrifvelse till Stats-Utskottet af den 16 sistlidne Mars framställda förslag, och
med bifall till bemälda Utskotts deröfver afgifna Memorial N:o 58, hafva Rikets Ständer
beslutat, att de åt Utskottens samtlige tjenstemän och vaktbetjenter beviljade arfvoden
och traktamenten må beräknas och utgå till och med den dag, då hvars och ens
tjenstgöringsskyldighet upphör; Och enär Expeditions-Utskottets tjenstemän, till följd
af beskaffenheten af deras arbeten, icke kunna afsluta desamma förr än någon tid efter
riksdagens slut, hvilket företrädesvis är förhållandet med innehafvaren af de förenade
registrators- och arkivarie-befattningarne, helst honom tillkommer att upprätta allmänna
registret öfver Bihanget till samtliga Riks-Ståndens Protokoll; samt vaktbetjeningen
jemväl är behöflig under det tjenstemännens arbeten fortgå, hemställer Utskottet,
att aflöningen måtte få beräknas och utgå, för Registratorn och
Arkivarien i två månader och för öfrige tjenstemännen äfvensom
för vaktbetjeningen i tre veckor från den dag riksdagen varder
afslutad.
Hvarjemte, och som Registratorn och Arkivarien, hvilken, enligt Rikets Ständers
ofvannämnda beslut, eger åtnjuta honom tillerkända aflöningen, Sex R:dr om dagen
från och med den 2 sistlidne November, då han i tjenstgöring inträdde, redan från och
med riksdagens början, den 16 nästförutgångna Oktober, enligt Fullmägtiges i RiksgäldsBih.
till It. It. Prct. 1865 k 1866. 10 Sami. 2 Afd. I Haft.
2 Expeditions-Utskottets Memorial J\s 6.
kontoret uppdrag hållit Riksdags-arkivet på derför bestämda tider tillgängligt för Riksdagsmännen,
Utskottet hemställer,
att, såsom ersättning för detta arbete, ett belopp af Fyra R:dr
50 öre för hvarje dag från och med den 16 Oktober till den 2
November nästlidna år måtte varda beviljadt.
Då Utskottets kanslipersonal under sednare veckorna funnits allt för ringa för
att kunna medhinna derunder sig hopande göromålen, samt extra biträden vid expeditionernas
utskrifning följaktligen blifvit använda, hvilket jemväl kommer att ske under
återstående delen af riksdagen, får Utskottet ytterligare hemställa,
att härtill erforderlig ersättning, Sjuhundra Femtio R:dr, måtte anvisas
och att föreståndaren för Utskottets tryckeriafdelning; Notarien
H. I. Arwidsson, åt hvilken uppbörden och redovisningen af
öfriga aflöningsmedlen varit uppdragen, måtte få äfven nu ifrågavarande
medel lyfta.
Sedan Tryckfrihets-komitéen uti sin vid innevarande riksdag afgifna och till Utskottet
remitterade berättelse, för åstadkommande af en skyndsammare tryckning af
de delar utaf Bihanget till samtliga Riks-Ståndens Protokoll, hvilka vid riksdage ns slut
befunnes otryckta, och hvilka jemlikt 59 § af hittills gällande Riksdags-ordning böra
under Komitéens uppsigt utgifvas, föreslagit, att Expeditions-Utskottet måtte anmodas
föranstalta det nödigt antal korrekturläsare antoges, som, mot ersättning, bestämd för
hvarje tryckt ark, att utbetalas då hela tryckningsarbetet slutats, kunde biträda Komitéens
sekreterare med korrekturläsningen af alla vid riksdagens slut otryckta riksdagshandlingar,
hvarvid dock korrekturläsningen af de grundlagar, hvilka komma att omtryckas,
äfvensom å reviderarken af riksdagsbeslutet borde verkställas af komiterade;
så har Utskottet i Memorial N:o 4, jemte det yttrande meddelats rörande andra af
Komitéen gjorda framställningar, anhållit, att rörande omförmälda fråga få mot slutet
af riksdagen yttra sig i sammanhang med då i vanlig ordning skeende framställning om
rättighet för Utskottets kansli att uppbära aflöning någon tid efter riksdagens slut;
Och som Utskottets nuvarande kanslipersonal, enligt hvad föreståndaren för tryckeriafdelningen
anmält, medhinner att inom tre veckor från riksdagens slut verkställa korrekturläsningen
å alla återstående handlingar, som under Utskottets uppsigt skola från
trycket utgifvas, får Utskottet, under förutsättning att dess i första punkten gjorda hemställan
vinner bifall, tillstyrka,
att Tryckfrihets-komitéens ifrågavarande förslag måtte förklaras
icke till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 12 Juni 1866.
Expeditions-Utskottets Memorial JU 7.
3
N:o 7.
Memorial till Rikets Ständer, angående acceptering, efter riksdagens
slut, af räkningar å tryckning och häftning af Bihanget
till Riks-Ståndens protokoll.
Jemlikt 59 § Riksdags-ordningen skall tryckningen af Bihanget till Riks-Ståndens
protokoll efter riksdagens slut försiggå under Tryckfrihets-komitéens uppsigt; men
då under den första tiden efter riksdagens afslutande svårighet möter att, uppå inkomna
räkningar å tryckning och häftning af detta Bihang, skilja det arbete, som blifvit verkstäldt
före och efter dagen, då riksdagen afslutats, får Expeditions-Utskottet vördsamt
hemställa, ,
att Notarien H. I. Arwidsson, hvilken haft inseende öfver ifrågavarande
tryckning och i sådan egenskap varit af Utskottet bemyndigad
att acceptera dylika räkningar, måtte berättigas att på
samma sätt meddela accept å afgifvande räkningar för den tryckning
och häftning af omförmälda Bihang, hvilken verkställes under
de första tre veckorna efter riksdagens slut, äfvensom för häftningen
af de 400 exemplar utaf Bihanget, hvilka böra till Riksgälds-kontoret
aflemnas.
Stockholm den 12 Juni 1866.
Stockholm, E. Westrell, 1866.
Expeditions- Utskottets Memorial JtS ti,
N:o 8.
Memorial till FäUofiiga Borgare-Ståndet, i anledning af återremixx ä
Skrifvelse-förslaget N:o 81. '
Från Vällofliga Borgare-Ståndet har blifvit till Expeditions-Utskottet återremitterad
12:te punkten af Utskottets under N:o 81 afgifna förslag till Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse, angående regleringen af utgifterna' under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel;
men som nämnda skrifvelseförslag blifvit i sin helhet af de tre öfriga RiksStånden
godkändt, och berörda återremiss alltså, jemlikt 75 § Riksdags-ordningen,
icke kan till någon förändring af förslaget föranleda, har Utskottet endast skolat sådant
för Vällofliga Borgare-Ståndet vördsamt tillkännagifva.
Stockholm den 18 Juni 1866.
Bih. till R. St Prot. 1865 k 1866. 10 Sami 2 Afd. 5 Haft.
Stockholm, E. Westrell, 1866.
r
Expeditions- Utskottets Memorial M‘ 9,
\
1
N:o 9.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af erhållna äterremisser
a Utskottets skrifvelseförslag N:o 85.
Expeditions-Utskottets förslag (N:o 85) till underdånig skrifvelse angående tull—
bevillningen har af Höglofliga Ridder.<lcapet oell Adeln samt Yällofliga Borgare-Ståndet
blifvit till Utskottet återförvisadt, hvaremot samma förslag af Högvördiga Preste-Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet godkänts, med undantag att slutorden: »hvilket allt
Rikets Ständer få i underdånighet anmäla» af sistbemälda tvänue Stånd ansetts böra
utgå; och får Utskottet vid detta förhållande vördsamt hemställa,
att Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet måtte i Presteoch
Bonde-Ståndens omförmälda beslut sig förena.
Stockholm den 20 Juni 1866.
Bih. till R. St. Prot. 1865 & 1866. 10 Sami. 2 Afd. 6 Haft.
Stockholm, E. Westrell, 1866.
%
Förteckning
öfver
JVs 1.
» 2.
» 3.
» 4.
» 5.
» 6.
» 7.
» 8.
» 9.
de af Rikets Höglofi. Ständers Expeditions-Utskott under 1865 och 1866
års riksdag afgifna Memorial och Utlåtande.
Angående ökadt kanslibiträde.
Angående upplagans storlek af Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll.
I fråga om prenumeration å Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll.
1 anledning af åtskilliga föreslagna förändrade föreskrifter i afseende på tryckningen
af vissa delar utaf Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll.
1 anledning af erhållna återremisser af Utskottets förslag till underdånig skrifvelse
samt § i Riksdagsbeslutet, angående den antagna nya Riksdags-ordningen
och dermed sammanhängande ändringar i Regeringsformen.
Angående rättighet för Utskottets kanslipersonal och vaktbetjening att åtnjuta
aflöning någon tid efter riksdagens slut samt om anvisande af medel till
gratifikationer åt extra biträden inom kansliet, m. m.
Angående acceptering, efter riksdagens slut, af räkningar å tryckning och häftning
af Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll.
I anledning af återremiss å skrifvelseförslaget N:o 81.
I anledning af erhållna återremisser å Utskottets skrifvelseförslag N:o 85.
Bill. till R. Ht. Prof. 1865 & 1866. 10 Sami. 2 Afd. 7 Haft.
STOCKHOLM, tryckt hos A. Holmberg & Comp., 1866.
