# ID: svediakorp-gov2436
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1862--1863
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 105,697
# sentences: 3,990
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Prol.-Uldrag den 28 Mars 1863.
299
Punkterna 27 till och med 29.
Biföllos.
30 ■punkten.
Lades till handlingarne.
Punkterna 31 till och med 38.
Biföllos; hvarjemte Utskottets särskilda anmälanden vid slutet af 33:dje och
35:te punkterna, sidd. 39 och 40, lades till handlingarne.
39:de punkten.
Utskottets, sid. 55, först gjorda hemställan.
Af slogs.
Sednare tillstyrkandet, sid. 55.
Bifölls.
Punkterna 40 till och med 44.
Biföllos.
Tabellen litt. B.
Godkändes med de ändringar, som föranledas af StSndets från Utskottets förslag
skiljaktiga beslut.
Den 28 Mars.
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Sedan Ridderskapet och Adeln, vid den 26:te dennes skedd föredragning
af Stats-Utskottets Utlåtande M 66, angående reglering af utgifterna under
Riks-statens fjerde Hufvudtitel, afslagit Utskottets hemställan i sednare delen af 10:de
punkten och för sin del beslutat, alt ett belopp af 4,900 R:dr årligen skulle, såsom
extra anslag under nästa statsregleringsperiod, ställas till Kongl. Maj:ts disposition,
för att användas till löneförbättring åt Lifbevärings-regementets nu qvarvarande
befäl i kapitens- och löjtnants-graderne, beslöt Ridderskapet och Adeln vänligen
inbjuda de öfriga Riks-Stånden att förena sig uti det beslut Ridderskapet och Adeln
sålunda fattat.
S. D. Vid föredragning af ej mindre Sammansatta Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, M 21, i anledning af väckta motioner
om skjutsningsbesvärets ordnande än äfven ett från Högvördiga Preste-Ståndet
ankommet Protokolls-utdrag, M 242, innehållande inbjudning lill de öfriga RiksStånden
att förena sig uti Preste-Ståndets i frågan fattade beslut, för så vidt det
rörde Utskottets tillstyrkanden främst å sidan 14 och å sidan 21, fattade Ridderskapet
och Adeln här nedan antecknade beslut:
300
Prot.-Utdrag den 28 Mars 1863.
Utskottets främst å sidan 14 gjorda hemställan i fråga om gästgifveri-,
håll- och reserv-skjutsens samt postskjutsens skiljande från jordbruket m. m.
Med afslag å såväl Utskottets hemställan som ock Preste-Ståndets i afseende
derå gjorda inbjudning, beslöt Ridderskapet och Adeln för sin del, att å sjette
Hufvudtiteln må upplöras ett årligt reservationsanslag, stort 100,000 R:dr Riksmynt,
att, stäldt till Kongl. Majis disposition, användas till lättnad för skjutsningstungan
i de fall, der den genom entreprenad bestrides och befinnes särdeles tryckande;
och skulle de öfriga Riks-Stånden vänligen inbjudas att i detta beslut med
Ridderskapet och Adeln sig förena.
Utskottets sednare hemställan å sidan 14, angående kungs- och kronoskjutsen.
Ridderskapet och Adeln förklarade, att njlgon ändring i afseende å kungsoch
kronoskjutsningsbesväret icke borde vidtagas.
Utskottets förslag till reglering af befordringen utaf post och resande samt till
gäldande af den derför erforderliga kostnad.
Ifrågavarande förslag förklarades hafva förfallit till följd af det beslut Ridderskapet
och Adeln i afseende å Utskottets första hemställan fattat.
Utskottets å sidan 21 afgifna hemställan, angående betäckandet af kostnaderne
för skjutsningsbestyrets öfvertagande af Staten.
Jemväl denna hemställan ansågs hafva förfallit genom Ridderskapet och Adelns
i första punkten fattade beslut.
Utskottets å sidan 22 gjorda tillstyrkande i fråga om poslskjutslegan.
Återremitterades.
Utskottets sista yttrande.
Blef jemväl återr emitteradi.
S. D. Föredrogs och bifölls Lag-Utskottets Betänkande, JVi 28, i anledning
af väckta motioner om ändring i föreskriften rörande ogift qvinnas myndighet.
Frän Hogv. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets Betänkande, JV2 31, i anledning af
dels Kongl. Majlis nådiga Proposition om antagande af en författning angående allmänt
kyrkomöte, dels ock enskild motion i enahanda ämne.
Preste-Ståndef, som biföll Utskottets hemställan om afslag å Prosten Sondéns
motion, stadnade med afseende på författningsförslagets särskilda §§ i följande beslut:
§ 1. Godkändes.
§ 2. Godkändes med den ändring, att de på raden 8 förekommande orden:
velt från Stockholm och ett från hvart län samt öfriga fem» utbyttes mot orden:
»ett frän Stockholm, ett från Wisby stift, tre från Hernösands, två frän hvartdera
af de öfriga stiften samt fem.»
Prot.-Utd.rag
301
§ 3. Godliändes.
§ 4. Godkändes enligt den af Utskottet föreslagna lydelse.
§ s.
Mom. 1. Godkändes.
Morn. 2. Förändrades till följande lydelse:
»Med iakttagande, att hvarje pastorat anses tillhöra det stift, hvarinom moderkyrkan
är belägen, må två eller flera pastorat inom samma stift och valdistrikt om
gemensam elektor sig förena.»
Derefter tillsattes ett nytt tredje moment, så lydande:
»Vid val af lekmännens ombud utgöre Stockholms stad och Wisby stift hvartdera
ett, Hernösands stift tre och de öfriga stiften hvartdera två valdistrikt. De
särskilda valdistrikten inom stiften bestämmas till sitt omfång af Konungen.»
Mom. 3 (blifvande mom. 4). För begynnelsen af detta moment antogs följande
förändrade lydelse:
»Samtlige de inom ett valdistrikt utsedde Elektorer skola på kallelse sammankomma
inför en inom distriktet boende, af Domkapitlet förordnad valförrättare.
Vid detta sammanträde skola Elektorerne, medelst slutna sedlar, hvar för sig till
ombud föreslå en å kyrkostämma röstberättigad man. Falla dervid rösterna» etc.
(lika med förslaget.)
Mom. 4 (blifvande mom. 3). Godkändes.
Mom. 3 (blifvande mom. 6). Godkändes allenast med utbyte af ordet »Öfverst
åthul laren» till »Stockholms stads Konsistorium.»
§ 6. Godkändes i öfverensstämmelse med Utskottets^,förslag.
§§ 7, 8 och 9. Godkändes.
§ 10. Godkändes med tillägg af ordet »Bibe/ofvei sättning» framför ordet
»Psalmbok» å 2:dra momentets Usta rad.
§ U Godkändes enligt den af Utskottet föreslagna lydelse, likaledes med
jillägg af ordet »Bibelöfversättning» framför ordet »Psalmbok» å 2:dra momentets
törsta rad.
§§ 12 och 13. Godkändes.
Slutligen beslöt Ståndet vördsamt och vänligen inbjuda de öfriga Riks-Stånden
att biträda hvad Preste-Ståndet i frågan sålunda beslutat.
S. D Föredrogs ånyo och afslogs Lag-Utskottets Betänkande, JM 28, i anledning
af väckta motioner om ändring i föreskrifterna rörande ogift qvinnas myn
dighet
S.
D. Föredrogos ånyo Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
nedannämnda Betänkanden:
JM 3, i anledning af väckta motioner om ändringar i nu gällande föreskrifter
rörande vilkoren för afsöndring af jord.
302
Prot.-Utdrag den 28 Mars 1863.
Bifölls med undantag al' det å sidorna 4 och S förekommande förslag till
underdånig skrifvelse, hvilket afslogs.
JYs 6, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden i
fråga om skyldighet att bygga och underhålla vägar och broar.
Utskottets hemställan, sidan IS, om aflåtaride af underdånig skrifvelse,
rörande förklaring af Kammar-kollegii cirkulär den 4 Mars 1823, afslogs, hvaremot
Betänkandet i öfriga delar bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets nedan
omförmälda Betänkanden och Memorial:
JV° 104, i anledning af väckt motion derom, att, vid blifvande reglering af
presterskapets löneinkomster, tionde icke måtte beräknas af tullmjölqvarnar, åtminstone
ej i de förra Danska provinserna Skåne, Hallaud, Blekinge och Bohus län.
Bifölls.
JVs 10S, i anledning af väckt motion om nedsättande af en Komité för
uppgörande af förslag til! omorganisation af straffanstalterna i riket.
Bifölls.
JVs 106, i anledning af Preste-Ståndets återremiss af Utskottets Betänkande JM 44.
Med anledning af Utskottets anhållan företogs till pröfning nyssnämnda Betänkande
M 44, i anledning af väckta motioner om åtgärders vidtagande med afseende
å grindars uppförande öfver allmänna vägar, och blef detsamma af PresteStåndet
bifallet.
M 107, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande M 87.
Lades till handlingarne.
S. D. Efter förnyad föredragning bifölls Expeditions-Utskottets Memorial, JV2
9, angående upprättande af register öfver de inom Riks-Slånden väckta motioner.
S. D. Upplästes inkommet Protokoll, hållet vid Preste-Ståndets Elektorers
sammanträde denna dag, och inhemtades deraf, att till Suppleant blifvit utsedd i
Expeditions-Utskottet: Kyrkoherden Wennerström, hvilken Suppleant eger att vid
inträffande förfall för ordinarie ledamöter i sagda Utskott, uppå anmälan af Ståndets
främste närvarande Utskotts-ledamot, derstädes inträda och tjenstgöra, hvarom
Protokolls-utdrag i vanlig ordning expedieras skulle.
•i.- i 8
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Efter föredragning af Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Ulskottetä Betänkande M 5, i anledning af motioner om ändringar i nu
gällande föreskrifter, rörande vilkoren för afsöndring af jord, beslöt Bonde-Ståndet
att återremitföfä'samma Betänkande, méd uttryckande af den åsigt, såsom utgörande
flertalets af Ståndet gemensamma tanke, att ej mindre § 5 i 2:dra Kap. af Kongl.
Prot.-Utd.rag
303
Förordningen den 19 December 1827, angående grunderna och vilkoren för hemmansklyfning
samt afsöndring af jord eller andra lägenheter från hemman, sådant
detta författningsrum lyder i Kongl. Förordningen den 12 November 1858, än äfven
de inskränkningar i öfrigt, hvilka nu vidlåda rättigheten till jordafsöndring, matte
för framtiden till kraft och verkan upphöra; i sammanhang hvarmed det skulle
åligga Utskottet att låta i förnyadt öfvervägande komma innehållet af Nils Olssons
från Malmöhus län motion, i ändamål att sådana förfoganden måtte vidtagas, att en
väsendtlig nedsättning af de dryga kostnader, som nu äro oskiljaktiga från jordafsöndring,
kunde åstadkommas.
S. D. Föredrogos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets:
Betänkande, JV2 105, i anledning af motion om nedsättande af en Komité
för uppgörande af förslag till omorganisation af straffanstalterna i riket.
Bifölls.
Memorial, M 106, i anledning af Högvördiga Preste-Ståndets återremiss af
Utskottets Betänkande, JV5 44, om vidtagande af åtgärder med afseende på uppförande
af grindar öfver allmänna vägar.
Lades till handlingarne; samt
Memorial, JV2 107, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande, JV2 87,
angående motioner om ändringar i nu gällande taxa å expeditionslösen.
Ståndet lät bero vid hvad Utskottet uti Betänkandet M 87 hemställt, samt
lade nu föredragna Memorial till handlingarne.
S. D. Föredrogos och godkändes Expeditions-Utskottets förslag till Rikets
Ständers underdåniga skrivelser till Kongl. Majit:
iM 68, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upphörande
af den så kallade Näs kungsgårdshjelp;
Ns 69, angående öfverlåtande till staden Christianstad af en Kronan tillhörig
tomtplats derstädes;
M 70, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om beviljande af anslag
till inköp för Statens räkning af en del utaf den Kammarherren m. ro. G. D.
Lorichs i lifstiden tillhöriga samling af mynt och medaljer; samt
M 71, i anledning af Kongl. Majits nådiga Proposition, angående anslag till
framtida vård och underhåll af Gustuf Wasas monument vid Utmeland i Dalarne.
S. D. Föredrogs utdrag, JVs 214, af Höglofliga Ridderskapet och Adelns
Protokoll för den 16 innevarande månad, innefattande dels bemälda Riks—Stånds,
vid föredragning af Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Betänkande, J\° 20, i anledning af motion om sådan förändring i de
förvaltande verkens i Stockholm arbetsordningar, att de större utgifterna derstädes
komme att bestridas genom anvisningar å Kongl. Räntekammaren, fattade beslut, att,
med alsing till Utskottets tillstyrkan, i stället antaga Grefve Cronstedts i Irågan
väckta motion, sådan densamma finnes upptagen i första stycket af Utskottets Be
-
304
Prot.-Utdrag den 30 Mars?t863.
tänkande, dels inbjudning til! öfriga Riks-Stånden, att med Ridderskapet och Adeln
uti detta beslut sig förena.
Ståndet fann skäligt att, med antagande af inbjudningen, medgifva den ändring
uti Ståndets vid behandlingen af Betänkandet J\S 20 fattade beslut, samma inbjudning
afsåg.
Den 30 Mars.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning af Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkande, J\S o, i anledning af väckta motioner om ändringar
i nu gällande föreskrifter rörande vilkoren för afsöndring af jord, blef delta Betänkande
till Utskottet ålerremitteradt, med undantag af Utskottets sista hemställan,
hvilken bifölls.
S. D. Vid föredragning af Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkande Ali 6, i anledning af väckta motioner om ändring
al gällande stadgande i fråga om skyldighet att bygga och underhålla vägar och
broar, fattade Ridderskapet och Adeln följande beslut:
Utskottets hemställan å sidan 9.
Bifölls.
Utskottets hemställanden d sidorna 10 och 11 samt öfverst å sidan 12.
Återremitterades.
Utskottets hemställanden såväl nederst d sidan 12 som d sidan 13 och öfverst
å sidan 15.
Bi föllos.
Utskottets sednare hemstäJlan d sidan 15.
Afslogs.
Utskottets sista hemställan, sidan 16.
Bifölls.
S. D. Föredrogos och lades lill handlingarne Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Memorialer:
M 106, till Högvördiga Preste-Ståndet, i anledning af dess återremiss af
Utskottets Betänkande J\S 44; samt
M 107, i anledning of återremiss af Utskottets Betänkande M 87
S. D.
Prot.-Utdrag den 1 April 1SG3.
305
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Ut~
skottets Betänkande, M HO, i anledning af väckt motion angåendo en underdånig
anhållan hos Kongl. Majit om vissa ministeriela ärendens meddelande till Riket*
Ständers kännedom.
S. D. Föredrogs och bifölls Expeditions-Ulskottets Memorial, .AS 9, angående
upprättande af register öfver de inom Riks-Slånden väckta motioner.
S. D. Efter föredragning af Expeditions-Utskottets Skrifvelseförslag, JV2 67,
angående regleringen af utgifterna under Riksslalens första Hufvudtitel, blef detta
förslag, på grund af gjorda anmärkningar, till Utskottet återremilteradt.
Den 1 April.
Fran Håglofl. Riclderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkanden:
JVå 104, i anledning af väckt motion derom, att, vid blifvande reglering of
presterskapets löneinkomster, tionde icke mätte beräknas af tullmjölqvarnar, åtminstone
ej i de förra danska provinserna Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län.
Med ogillande af de i Betänkandet anförda motiver, lät Ridderskapet och Adela
bero vid det slut, hvartill Utskottet i frågan kommit.
M 105, i anledning af väckt motion om nedsättande af en Komité för
uppgörande af förslag till omorganisation af straffanstalterna i riket.
bifölls.
M 108, i anledning af väckta motioner om förändrade bestämmelser rörande
mililärundervisriingen i riket.
Med afslag å Utskottets första hemställan, antog Ridderskapet och Adeln det
förslag, som Herr af Klint uti sin vid Betänkandet fogade reservation afgifvit;
hvaremot Utskottets sednare hemställan bifölls; och skulle de öfriga Riks-Slånden
vänligen inbjudas att förena sig uti detta beslut, för så vidt det rörde Utskottets
första hemställan.
S. D. Vid föredragning i ett sammanhang af såväl Lag-Utskottets Betänkande,
•AS 51, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om antagande af en
författning angående allmänt kyrkomöte, dels ock enskild motion i enahanda ämno,
som ock Högvördiga Preste-Slåndets Protokolls-utdrag, .A1 245, för den 28 sistlidne
Mars, innehållande nämnde Stånds i frågan fattade beslut och inbjudning lill
Bih. lill R. St. Prot. 1862 4 1863. 9 Sami. 39
306
Prot.-Vldrag den i April 18G3.
de öfriga Riks-Stånden att deri sig förena, biträdde Ridderskapet och Adeln till alla
delar Preste-Ståndets beslut i ämnet.
S. D. Vid föredragning af Hedervärda Bonde-Ståndets Protokolls-utdrag, M
227, för den 26 sistiidne Mars, innehållande, bland annat, inbjudning till de öfriga
Riks-Stånden att förena sig uti det beslut Bonde-Ståndet fattat i afseende å 16:de
punkten af Stats-Utskottets Utlåtande M 66, afslog Ridderskapet och Adeln, med
vidblifvande af sitt förut fattade beslut, Bonde-Ståndets ifrågavarande inbjudning.
Från Flågv. Preste-Slåndet.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Betänkande J\2 108, i anledning af väckta motioner om förändrade bestämmelser
rörande mililärundervisningen i riket, afslog Ståndet Utskottets å sidan
5 framställda förslag till underdånig skrifvelse, hvaremot den å sidan 6 gjorda hemställan
bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Banko-Utskottets Memorial JV2 51, med
hemställan att vexlar å Pund Sterling samt depositioner i London må såsom metallisk
kassa anses och beräknas.
S. D. Föredrogs ånyo och remitterades till Lag-Utskottet en af Prosten Sondin,
med stöd af 56 § Riksdags-orrlnirigen, väckt motion derom, att qvarn-indu»trien
måtte förklaras fri och de författningar, hvilka derför lägga hinder, upphäfvas.
Från Vdllofl. Borgare-Siandet.
S. D. Föredrogos ej mindre Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkande, M 21, i anledning af väckta motioner om skjutsningsbcsvärets
ordnande, än äfven särskilda Protokoils-utdrag från Höglofliga Ridderskapet
och Adeln af den 28 sistiidne Mars [JVs 254) och från Högvördiga
Preste-Ståndet af den 26 i samma månad [M 242), innefattande inbjudningar
till Med Stånden att förena sig i Ridderskapet och Adelns beslut i afseende på Utskottets
hemställan främst å sidan 14 i nämnda Betänkande och i Preste-Ståndets
beslut, för så vidt det rörde Utskottets tillstyrkanden främst ä sidan 14 och å
sidan 21.
Ifrågavarande Betänkande återremitterades; och skulle ofvannämnda två Protokolls-utdrag
hvila på bordet intilldess det sammansatta Utskottet i anledning af
återremissen sig yttrat.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Lag-Utskottets Betänkande, M 28, i anledning
af väckta motioner om ändring i föreskrifterna rörande ogift qvinna» myndighet.
Prot.-Uldrag den 1 April 1863.
307
S. D. Föredrogs ånyo Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkunden:
JV3 ä, i anledning af väckta motioner om ändringar i nu gällande föreskrifter
rörande vilkoren för afsöndring of jord.
Återremitterades; och
M 6, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden i
fråga om skyldighet att bygga och underhålla vägar och broar.
God/iändes, utom hvad angår sednare tillstyrkandet, sid. IS, i anlednin gaf Nils
Magnus Peterssons och Uhrs förslag, hvilket tillstyrkande afslogs.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag af HögloOiga Ridderskapet och Adelns Proto
koll
den 16 sistlidne Mars, innefattande dels nämnda Riks-Stånds beslut i anledning
af Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
JV3 20, öfver väckt motion om sådan förändring i de förvaltande verkens i Stockholm
arbetsordningar, att de större utgifterna derstädes komme att bestridas genom
anvisningar fi Kongl. Räntekammaren, dels inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att
i samma beslut sig förena.
Inbjudningen antogs och Protokolls-utdraget lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial:
JVS 106, i anledning af ålerremiss utaf Utskottets Betänkande JV2 44.
Godkändes; och
Jtä 107, i anledning af fitcrremiss af Utskottets Betänkande JW 87.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Expeditions-Utskottels Memorial, JS1 9, angående
upprättande af register öfver de inom Riks-Stånden väckta motioner.
Från Hederv. Bonde-Slåndet.
S. D. Föredrogs och remitterades till Stats—Utskottet en af Johannes Svensson
från Skaraborgs län väckt motion, att förre Kronofogden, Riddaren af Kongl.
Wasa-orden, Carl Magnus Hasselström, hvilken redan den 30 sistlidne Januari
erhållit afsked med pension af 2,000 R:dr, mätte, för den händelse Kongl. Mnj:ls
nådiga Proposition af den 13 sistlidne Februari, angående löneregleringen för landsstaten,
biföllcs, komma i åtnjutande af den i nämnda nådiga Proposition för Kronofogdar
i allmänhet föreslagna högre pension.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Sammansattaj Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JY3 21, i anledning of väckta motioner
om skjutsningsbesvärets ordnande.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, J\s 104, i anledning af motion derom, att, vid blifvande regie
-
S08
Prot.-Utdrag den 1 April 1863.
ring af presterskapets löneinkomster, tionde icke mätte beräknas af tnllmjölqvarnar,
åtminstone ej i de förra danska provinserna Skäne, Halland, Blekinge och Bohus län,
beslöt Ständet alt, med ogillande af Utskottets motiver, låta bero vid hvad Utskottet
hemställt.
S. D. Föredrogs ånyo och behandlades punktvis Sammansatta Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, M 6, i anledning af motioner
om ändring af gällande stadganden i fråga om skyldighet att bygga och underhålla
vägar och broar.
Punkten 1 (sidan 9), i fråga om vägunderhåliningsskyldighetens öfvertagande
af Staten.
Ståndet lät vid Utskottets yttrande i denna punkt bero.
Punkten 2, (sid. 10), i fråga om vägunderhåliningsskyldighetens utsträckning
lill andra, än dem, som för närvarande hafva sig denna skyldighet ålagd.
Punkten ogillades; och beslöt Ståndet, i enlighet med Herr Grefve Erik Sparres,
Betänkandet bifogade reservation, att Rikets Ständer i underdånig skrifvelse till
Kongl. Majit, med tillkännagifvande att, enligt deras åsigt, väghållningsbesvärets fördelning
inom kommunerna bör utsträckas till alla de skattskyldige, i underdånighet
anhålla, alt Kongl. Majit täcktes i öfverensstämmelse härmed låta utarbeta och till
Rikets näst sammanträdande Ständer framlägga nådig Proposition i ämnet.
Punkten 3 (sid. II), i fråga om åliggande för fabriker med (lera inrättningar
att bidraga till vägbyggnad m. m.
Ogillades.
Punkten 4 (sid. 12), angående ifrågasatt skyldighet för säterierna i Skåne,
Halland, Blekinge och Bohus län att, lika med andra hemman, deltaga i vägrödjning
och brobyggnad.
Ogillades.
Punkten 5 (sid. 12), i fråga om utsträckning af skyldigheten att hålla vin
terväg.
Punkten ogillades och beslöts, i enlighet med Riksdagsmannen Sven Rosen
bergs
från Christianstads län, Betänkandet bilagda reservation, att snöskottningsbesvärct
på allmänna vägarna hädanefter borde blifva ett kommunalåliggande och
ordnas på sätt kommunerna hvar för sig öfverenskomma.
Punkten 6 (sid. 13), angående förändring af grunden för fördelning af vägars
och broars byggande och underhållande, sä att detta måtte bestämmas icke efter
hemmantalen, utan efter hemmanens rätta taxeringsvärde.
Ståndet lät vid Utskottets yttrande i denna punkt bero.
Punkten 7 (sid. 13), i fråga om vägars lagning och grusning.
Bifölls.
Punkten 8 (sid. lo), angående rätt till grustägt.
Bifölls.
Prot.-Utdrag den 4 April 1863.
309
Punkten 9 (sid. 15), innefattande hemställan, att Ständerna måtte anhålla
om nådig förklaring af Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-kollegii cirkulär den 4
Mars 1825.
Bifölls.
Punkten 10 (sid. 16), i fråga om ersättning för grustägt.
Bifölls.
Den 4 April.
Frän Högloft. Ridderslcapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning i ett sammanhang af såväl Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Utlåtande JV2 109, i anledning af återremiss till viss del af
Utskottets Betänkande, JVs 71, som ock Banko-Utskottets Utlåtande, J\l 25, i an
ledning
af väckt fråga om förändrad grund för utmyntningen af Svenska silfvermyntet,
biföll Ridderskupet och Adeln det förra samt återremitterade det sednare
Utlåtandet.
S. D. Föredrogs och bifölls Banko-Utskottets Memorial, JV3 51, med hemställan
att vexlar A Pund Sterling samt depositioner i London må såsom metallisk
kassa anses och beräknas.
S. b. Vid föredragning af Konstitutions-Utskottets Memorial:
M 11, med förslag till ändringar i 1 § 11 mom. Tryckfrihets-förordningen,
angående boktryckares åliggande att adenina friexeroplar af tryckta arbeten; samt
M 12, med förslag till ändring i 18 § Riksdags ordningen, att Mosaiske
trosbekännare må erhålla rättighet att deltaga i riksdagsmannaval;
förklarades dessa grundlagsändringsförslag skola hvila lill grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag.
S. I). Föredrogs och lades till handlingarne Konstitutions-Utskottets Memorial,
M 13, i anledning af Riks-Ståndens beslut rörande det i Konstitutions-Utskottets
Memorial, J\2 8, framställda förslag till ändring i 1 § 12 mom, samt 4 § 11
morn. Tryckfrihets-förordningen.
S. D. Föredrogos Stats-Utskoltets Utlåtanden och Memorial:
JY2 78, i anledning af väckt motion, angående befrielse för staden Södertelje
från erläggande af kronotionde för dess donerade jord.
Bifölls.
J\s 79, i anledning af erhållna återremisser å Betänkandet JV2 45, angående
beräkning af Statsverkets inkomster.
Lades till handlingarne.
310
Prot.-Utdrag den 4 April 1863.
M 80, i anledning af väckt motion, angående Bodums kyrkoherdeboställes
förvandling från skatte- till prestebords-natur.
Bifölls.
Från Hogv. Preste-Stdndel.
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne Stats-Utskottcts Memorial,
JM 79, i anledning af erhållna återremisser å Betänkandet JM 43, angående beräkningen
af Statsverkets inkomster.
Frän Vdllofl, Borgare-Sländel.
S D. Föredrogos ånyo pj mindre Lng-Utskottets Betänkande JM 31, i anledning
af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om antagande af en författning angående
allmänt kyrkomöte, dels ock enskild motion i enahanda ämne, än äfven utdrag
af Högvördiga Preste-Ståndets Protokoll den 28 sistlidne Mars, JM 243, innefattande
inbjudning till de öfriga Riks-Slånden att biträda Preste-Ståndets i ämnet
fattade beslut.
Ifrågavarande Betänkande och det deri framlagda förslag till författning godkändes
med iakttagande af alla deruti af Högvördiga Preste-Slåndet beslutade
ändringar och tillägg.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Bctänkanden:
JM 104, i anledning af väckt motion derom, att, vid blifvande reglering af
presterskapets löneinkomster, tionde icke måtte beräknas af tullmjölqvarnar, åtminstone
ej i de förra danska provinserna Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län; och
JM 103, i anledning af väckt motion om nedsättande af en Komité för upp
görande
af förslag till omorganisation af straffanstalterna i riket.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag of Hedervärda Bonde-Ståndets Protokoll den 18
sistlidne Mars, innefattande, bland annat, dels nämnda Riks-Stånds beslut i anledning
af Banko-Utskottets Utlåtande, JM 30, i fråga derom, alt lån mot pant af
fastighet hädanefter icke må från Rikets Ständers Bank ullemnas, dels inbjudning
till de öfriga Riks-Slånden alt i samma beslut sig förena.
Inbjudningen afslogs och Protokolls-utdraget lades till handlingarne.
Från Hederv. Bonde-Slåndet.
S. D. Föredrogs ånyo, i enlighet med Ståndets den 28 nästlidne Mars'fattade
beslut, Lag-Utskottets Betänkande, JM 31, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga
Prot.-Utdrag den 4 April 1863.
Sll
Proposition om antagande af en författning angående allmänt kyrkomöte, dels ock
enskild motion i ämnet; äfvensom i sammanhang dermed ett från Högvördiga
Preste-Ståndet ankommet Protokolls-utdrag, JV3 243, innefattande inbjudning til!
Med-Stånden att biträda hvad Preste-Ståndet vid frågans förevarande derstädes i
ämnet beslutat.
Bonde-Ståndet, som biföll Utskottets hemställan om afslag å Prosten Sondén»
motion, stadnade i afseende å de särskilda §§me i författningsförslaget i följande
beslut:
§ 1 bifölls.
% 2-
Med afslag å Preste-Ståndets inbjudning om bifall till den af bemälda Stånd
beslutade ändring af samma §, blef §:n af Bonde-Ståndet godkänd.
§ 3 bifölls.
§ 4 bifölls med den af Utskottet föreslagna förändrade lydelse.
§ listandet
biföll §:n oförändrad; med anledning hvaraf och då Preste-Ståndets
inbjudning angående samma § stod i sammanhang med inbjudningen rörande § 2,
men inbjudningen härom redan blifvit af Bonde-Ståndet afslagen, inbjudningen angående
nu ifrågavarande § ansågs såsom förfallen och lades till handlingarne.
§ 6 bifölls med den förändrade lydelse. Utskottet föreslagit.
§§ 7, 8 och 9 bi fö llos.
§§ 10 och 11 bifollo» likaledes, sålunda de blifvit af Kongl. Majit föreslagna;
hvadan såväl Preste-Ståndets angående samma §§ gjorda inbjudning, som Utskottats
tillstyrkan om förändrad lydelse af § 11 af Bonde-Ståndet afslogs.
§§ 12 och 13 bif öllos.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Banko-Utskottets Memorial M 31, med
hemställan, att vexlar å Pund Sterling samt depositioner i London må såsom metallisk
kossa anses och beräknas.
S. I). Då nu ånyo föredrogs Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
108, i anledning af motioner om förändrade föreskrifter rörande militär-undervisningen
i riket, blef Utskottets, med anledning af Herr Dahms motion,
å pag. 5 gjorda tillstyrkan, om aflåtande af underdånig skrifvelse till Kongl. Majit,
of Ståndet afslagen; hvaremot Utskottets hemställan å pag. 6. i anledning af Herr
Alanders motion af Ståndet bifölls; i följd af hvilket beslut ett från Höglofliga
Riddcrsknpet och Adelil under loppet af dagens plenum ankommet Protokolls-utdrag
för den 1 innevarande månad, M 242, innefattande inbjudning till Med-Stånden
att lorena sig uti bemälda Stånds, vid behandlingen af ifrågavarande Betänkande,
fattade beslut att, med godkännande af Utskottets sednare hemställan, afslå dess
förstberörda tillstyrkan och i stället antaga det förslag, Herr af Klint i sin reserva
-
312
Prot.-Utdrag den 4 och 8 April 1863.
tion afgifvit, skulle, säsom numera icke påkallande annan åtgärd, läggas till handlingar
ne.
S. D. Vid föredragning i ett sammanhang af till Bonde-Ståndet ankomna
Protokolls-utdrag från dels Högvördiga Preste-Ståndet för den 26 nästlidne Mars,
JM 242, dels ock Höglofliga Ridderskapet och Adeln för den 28 i samma månad,
JM 234, innefattande inbjudning till Med-Stånden, att förena sig i bemälda båda
Riks—Stånds, vid behandlingen af Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkande, JM 21, i anledning af motioner om skjutsningsbesvärets
ordnande, fattade beslut, beslöt Bonde-Ståndet, enär Ståndet den 1 i
deuna månad afgjort ifrågakomna Betänkande och således fattat sitt beslut i ämnet,
det skulle berörda Protokolls-utdrag, såsom numera icke påkallande annan åtgärd,
läggas till handlingarne.
S. D, Vid ånyo skedd föredragning af Expeditions-Utskottets Memorial, JM 9,
angående upprättande af register öfver de inom Riks-Stånden väckta motioner, blef
»amma Memorial of Ståndet godkändt.
S. D. Lades till handlingarne Konstitutions-Utskottets, sedan den 1 innevarande
månad på Ståndets bord hvilande Memorial, JM 13, i anledning af RiksStåndens
beslut, rörande det i samma Utskotts Memorial JM 8 framställda förslag
till ändring i 1 § 12 morn samt 4 § 11 mom. Tryckfrihets-förordningen,
Den 4 och 8 April.
Från Vallofl. Borgare-Sländet.
S. D. Föredrogos ej mindre Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Batänkande,
JM 108, i anledning af väckta motioner om förändrade bestämmelser rörande
militär-undervisningen i riket, än äfven utdrag af Höglofliga Ridderskapet och
Adelns Protokoll den 1 dennes (JW 242), innefattande, bland annat, inbjudning till de
öfriga Riks-Ståuden att förena sig i Ridderskapet och Adelns beslut i afseende å
Utskottets första hemställan.
Borgare-Ståndet af slog sfi väl berörda hemställan, hvilken förekommer sidan 5
i Betänkandet, som nyssomförmälda inbjudning; hvaremot Utskottets sednare hemställan
bifölls.
Den
Prot.-Uldrag den 8 April 1863.
813
Den 8 April,
Från Iloglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. I). Remitterades lill Expeditions-Utskoltet cn of Grofve Snoilshy, Gustaf
Fredric, väckt molion om utsättande af dag för nästa lagtima riksdags början.
S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande, JV2 7, angående
stnmpelpappersafififten, blef detta Betänkande oell dervid fogade förfaltningsförsfag af
Ridderskapet och Adeln bifallet och godländt, dock med de undantag, som bär nedan
omlörmälas, nemligen:
l:o med afslag å Utskottets hemställan om helarksstämplarnes afskaffande, beslöt
Ridderskapet och Adeln, alt de nu gällande föreskrifter om dessa stämplar skola
bibehållas samt § 2 och § 8 mom. 17 af förslaget, i enlighet med detta beslut,
riittas.
2:o Utskottets hemställan om befrielse för stämpel å bouppteckningar för rfterlefvande
makes giftorätt i boet, jemte de deraf föranledda sladganden i §§ 6
och 7 of författningsförslaget, återremitterades.
5:o med alslag å så viii Utskottets hemställan om stämpel å bouppteckningar
då dera sådana skola efter den aflidne upprättas, som ock det deraf föranledda
stadgandet i g 6 af förslaget, beslöt Ridderskapet och Adeln, att den i berörda
hänseende nu gällande föreskrifter) skall bibehållas.
4:o Utskottets hemställan om förtydligande af föreskrifterna, angående utbyte
af makuleradt stämpelpapper samt det deraf föranledda stadgandet i § 12 af förslaget
af slogos, och den nu gällande föreskriften förklarades böra bibehållas.
Härförutan beslöt Ridderskapet och Adeln bemyndiga Utskottet att vid ärendets
förnyade handläggning vidtaga sådana ändringar i de af Ståndet godkända
delar af författningsförslaget, som möjligen kunde finnas behöfliga till följd af de
förändringar, förslaget i öfrigt med anledning af återremisscrne kunde komma alt
undergå.
Från Hdgv. Preste-Sldndet.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag af Höglofiiga Ridderskapet och Adelns Protokoll
den 28 sistlidne Mars, innehållande, bland annat, inbjudning till de öfriga Riks
Stånden
att instämma uti Ridderskapet och Adelns vid pröfning af Sammansatta
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVi 21, i anledning
of väckta motioner om skjutsoingsbesvärets ordnande, fattade beslut öfver
Uih. lill II. St. Prat. 1S62 & IS63 9 Sami. 40
314
Prot.-Utdrag den 8 April i863.
Utskottets främst å sidan 14 gjorda hemställan i fråga om gästgifveri-, håll- och
reservskjntsens samt postskjutsens skiljande från jordbruket.
Preste-Slåndet lann för godt att, med antagande af inbjudningen, medgifva den
ändring af sitt i ämnet fattade beslut, som samma inbjudning afsåg.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag af Höglodiga Ridderskapet och Adelns Protokoll
den 28 sistlidne Mars, med inbjudning till de öfriga Riks-Ståndcn att förena
sig uti Ridderskapet och Adelns beslut med afseende på sednare delen af 10:de
punkten i Stals-Utskottets Ullålande, 32 66, angående regleringen af utgifterna under
Biks-statens fjerde Hufvudtitel.
Med afslag å inbjudningen förklarade Preste-Ståndet sig vidblifva sitt i frågan
fattade beslut.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Hedervärda Bonde-Ståndets Protokollsutdrag,
32 227, för den 26 sistlidne Mars, innehållande, bland annat, inbjudning
till de öfriga Riks-Stånden alt instämma i det beslut, Bonde-Ståndet fattat med
afseende på 16:de punkten i Stots-Utskottets Utlåtande, JM 66, angående reglering
af utgifterna under Riks-statens fjerde Hufyudtitel, afslog Preste-Ståndet, med vidblifvande
af sitt i frågan fattade beslut, ifrågavarande inbjudning.
S. D. Föredrogs ånyo meddeladt Utdrag, 32 242, af Höglolliga Ridderskapet
och Adelns Protokoll den 1 dennes, innehållande, utom annat, inbjudning till
de öfriga Riks-Slåpden att förena sig uti det beslut, som Ridderskapet och Adeln
vid pröfning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, 32 408, i
anledning af väckta motioner om förändrade bestämmelser, rörande militär-undervjsningen
i riket, fattat med afseende på Utskottets första hemställan i detta Betänkande.
Med afslag å inbjudningen förklarade Preste-Ståndet sig vidhålla sitt i ämnet
fattade beslut och lade Protokolls—utdraget lill handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo Konstitutions Utskottets nedan omförmälda Memorial:
32 11, med förslag till ändring i 1 § 11 mom. Tryckfrihets-förordningen,
angående boktryckares åliggande att aflemna fri-exemplar af tryckta arbeten,
Återremitterades med förklarande såsom Preste-Ståndets gemensamma tanka,
att ifrågavarande stadgande i Tryckfrihets-förordningen bör erhålla den af Utskottet
löreslagna lydelse, med den förändring att efter de å raden 3 förekommande orden:
Mill Kongl. Bibliolhekel» tilläggas orden: »och Ri/es-Archivet.»
JM 12, med förslag lill ändring i 18 § Riksdags-ordningen, att Mosaiske
trosbekännare må erhålla rättighet att deltaga i Riksdagsmannaval,
Antogs att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag.
32 13, i anledning af Rikets-Ståndens beslut, rörande det i Konstitutions
utskottets
Memorial, 32 8, framställda förslag lill ändring i 1 § 12 mom. samt
4 § 11 mom. Tryckfrihets-förordningen.
Preste-Ståndet biföll Utskottets hemställan.
Prol.-VIdrag den 8 April 1863.
315
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos, Stats-IJtskottets Utlåtanden:
JV2 78, i anledning af väckt motion angående befrielse för staden Södertelje
från erläggande af kronotionde för dess donerade jord; och
JV° 80, i anledning af väckt motion angående Bodums kyrkoherdeboställes förvandling
från skatte- till prestebols-natur.
S. D. Föredrogs ånyo och biföllos Allmänna Besvärs-och Ekonomi-Utskottets
Utlåtande, JVs 109, i anledning af återremiss till viss del af Utskottets Betänkande,
JYI 71; och
Betänkande JYs 110, i anledning af väckt motion angående en underdånig
anhållan hos Kongl. Maj:t om vissa ministeriela ärendens meddelande till Rikets
Ständers kännedom.
Frän Vdllofl. Borgare-Sldndel.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Banko-Utskottets Memorial JV2 31, med
hemställan att vexlar å Pund Sterling samt depositioner i London må såsom metallisk
kassa anses och beräknas.
S. D. Föredrogos ånyo Konstitutions-Utskottets Memorial
JYs 11, med förslag till ändringar i 1 g 11 mom. Tryckfrihels-förordningen,
angående boktryckares åliggande att aflemna fri-exemplar af tryckta arbeten.
Antogs att hvila lill grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag.
JVs 12, med förslag till den ändring i 18 § Riksdags-ordningen, att Mosaiske
trosbekännare må erhålla rättighet att deltaga i Riksdagsmannaval.
Antogs att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag; och
JYs 13, i anledning af Riks-Ståndens beslut rörande det i KonstitutionsUtskottets
memorial, JYs 8, framställda förslag till ändring i 1 § 12 mom. samt
4 § 11 mom. Tryckfrihels-förordningen.
Lades till handlingarne.
S D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets
Utlåtande JYs 78, i anledning af väckt motion angående befrielse för staden
Södertelje från erläggande af kronotionde för dess donerade jord.
Bifölls.
Memorial JYs 79, i anledning af erhållna återremisser å Betänkandet, JYS 43,
angående beräkningen af Statsverkets inkomster.
Lades till handlingarne; och
Utlåtande JYs 80, i anledning af väckt motion angående Bodums kyrkoherdeboställes
förvandling från skatte- till prestebolsnatur.
Bifölls.
316
Prot.-Uldrag den 8 April 1863.
Från Hederv. Bonde-Siandet.
S. D. Vid riu skedd föredragning af Konslitutions-Utskottets Memorial till
Rikets Ständer,
JW 11, med förslag til! ändringar i 1 § 11 mom. Tryck frihels-förordningen,
angående boktryckares åliggande att aflemna fri-exemplar af tryckta arbeten; och
JVs 12, med förslag till den ändring i 18 g Riksdags-ordningen, att Mosaiske
trosbekännare ina erhålla rättighet alt deltaga i Riksdagsmannaval;
blcfvo ifrågavarande förslag af Ståndet antagne att hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästkommande riksdag.
S. D. Föredrogs Stats-Utskoltets:
Utlåtande Jtä 78, i anledning af motion angående befrielse för staden Södertelje
från erläggande af kronotionde för dess donerade jord;
Bifölls;
Memorial JVs 79, i anledning af åferremisser utaf Betänkandet JV2 45;
Ståndet lade Memorialet till handlingarne, samt lät bero vid hvad Utskottet
hemställt i punkten^l af Utlåtandet JYs 45, i fråga om^bibehållande af den s. k.
halmstädjan;
Utlåtande J\l 80, i anledning af motion angående Bodums kyrkoherdeboställes
förvandling från skatte till prestebolsnatur;
Bifölls.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande, M
7, angående slämpelpappersafgiften, bifötlos Utskottets hemställunden till och med
§ 6, med här nedan antecknade undantag:
Utskottets tillstyrkan, alt stämpélpapper å hela ark icke vidare må hållas allmänheten
tillhanda, afdogs, hvaremot Utskottets förslag, att stämpel å bouppteckningar
bestämmas till en fjerdedel procent af behållningen, samt att befrielse från
bouppteckningsslämpel må kunna utsträckas lill de sterbhus, der behållningen icke
uppgår till 1,000 Riksdaler, återremitterades; och skulle det häröfver hållna diskussionsprotokoll
återremissen lill Utskottet åtfölja.
Al det Betänkandet vidfogade förslaget till författning angående slämpclpappersafgifien
samt hvad vid kontrollen och uppbörden deraf bör iakttagas, godluindes
hvad som motsvarade den nu föredragna och bilällna delen af Betänkandet,
med det undantag, att den af Utskottet föreslagna förändrade lydelse af mom. 17
af § 8, till följd af Ståndets ofvan omnämnda beslut i fråga om helarksstämplar,
ansågs vara förfallen.
S. D. Anmälde Talmannen att före början af dagens plenum till honom ankommit
en skrift, hvilken jemväl upplästes och var af följande lydelse:
Prot.-Uld.rag
317
»Till Hedervärda Talmannen för Bonde-Ståndet!
Med afseende 5 blifvande behandling inom Riks-Slånden af Bevillnings—Utskottets
Betänkande JV2 7, angående stnmpelpappersafgiften, får Utskottet härhos till
Hedervärda Talmannen öfverlemna afskrift af en Utskottet denna dag tillhandakommen
nådig remiss å en af Direktionen för Göteborgs Sjöassuransförening i underdånighet
gjord framställning om ändring i den nu gällande stämpelpappersförordningen,
i fråga om slämpelbeloppet å försökringsbref mot sjöskador, utfärdade af inhemska
assuransbolag. Slockholm den 7 April 1863.
k Bevillnings-Utskotlets vägnar:
ARVID FR:SON POSSE.
Erik Ljungstedt.»
och beslöts, det skulle denna skrift jemte den deri åberopade bilagan öfverlemna*
till Bevillnings-Utskottet till den åtgärd, omständigheterna kunde föranleda.
Den 8 och 11 April.
Fran Hogv. Preste-Sldndel.
S. D. Föredrogs Bevillnings-Ulskottets Betänkande, M 7, angående stämpelpappersafgiften.
Harvid förekommo:
Utskottets hemställan å sidorna 2 och 3 i anledning af Riksdagsfullmägtigen
C. Dahlgrens och Herr 11. Carlius motioner.
Biföllos.
§ 2.
Punkten 1, sidan 7, om stämpelpnpperets form och beskaffenhet.
Utskottets tillstyrkande afslogs, och beslöt Ståndet för sin del, alt föreskriften
i § 2 af nu gällande Förordning angående slämpelpappersafgiften, det hela ark å 23
och 30 öre skola varn att tillgå, skall bibehållas.
Punkten 2, å samma sida, om beläggningsstämplar.
Den gjorda hemställan bifölls, allenast med den ändring, att ordet »stämplarne»
å raden 1 utbyttes mot »beläggnings-slätnplarne».
Punkten 3, å sidan 8, om vcxdstämplar.
Pröfningen af Utskottets förslag i deuna punkt uppskjöts för att behandlas i
sammanhang med § 6.
318
Prot.-Uldrag den 8 och 11 April 1863.
§ 3.
Hvad Utskottet under denna § hemställt, tillstyrkt och yttrat, godkända.
§ 4.
Utskottets förslag och yttranden godkändes, med erinran allenast om uteslutande
af det förvillande skiljetecknet komma emellan orden »Ringare» och »Skolbetjente»
i punkten 5.
§ 6.
Punkterna 1, 2 och 3, om dels stämpel å bouppteckningar, dels befrielse för
stämpel å bouppteckningar, som visa mindre behållning än 1,000 Ridr och dels
enahanda befrielse för efterlefvande makes giftorätt i boet.
Dessa punkter, hvilka i ett sammanhang behandlades, blefvo af Ståndet återremitterade.
Punkterna 4 och 5 å sidan 13 samt punkterna 6, 7, 8, 9 och 10 å sidorna
14 och 15.
Biföllos.
Punkten 11 å sistnämnda sida, om stämpel å vexlar i sammanhang hvarmed
till pröfning upptogs Utskottets hemställan i punkten 3 under § 2, å sidan 8.
Ståndet biföll hvad Utskottet i dessa punkter hemställt och tillstyrkt.
§ 7.
Hvad Utskottet yttrat och föreslagit, godkända.
§S.
Utskottets förslag och yttranden godkändes, med undantag af det i bifogade
författningsförslaget vid slutet af sidan 57 förekommande mom. 17, för hvilket till
följd af beslutet öfver § 2, punkten 1, Ståndet bibehöll den nuvarande lydelsen
oförändrad.
§§ 0 och 10.
Uiföllos.
§ 72.
Ståndet godkände Utskottets förslag, sidan 59, till ett nytt moment i Usta
punkten angående utbytande af obegagnade vexelblankelter, äfvensom redaktionsförändringarne
i 2:dra punkten, hvaremot lista punkten i öfrigt bibehölls oför
ändradt,
sådan den lyder i nu gällande författning angående stämpelpappersafgiften.
§ 76.
lii fälls.
Öfriga här ofvan ej anmärkta redaktionsförändringar i det vidfogade författ
nirigsförslaget
godkändes, såvidt de i ämnet nu fattade beslut icke deruti föranleda
förändringar.
Prot.-Utdrag den 11 April 1863.
319
Frän Vdllofl. Borgare-Siandet.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-UlskoUets Betänkande, JY3 7, angående
stämpelpappersafgiften, hvilket betänkande, likasom dervid fogade författningsforslag,
godkändei, utom i nedannämnda delar, derutinnan Ståndet beslöt, på sätt som följer:
Utskottets yttrande sid. 7, angående helarksstämplar.
Med afslag härå antog Ståndet det förslag, som innefattas i Herr Doktor Nordlunds
reservation och läses sid. 23 i Betänkandet.
Utskottets hemställan, sid. 8, i fråga om vexelstämplar,
Bifölls med den förändring, att stämpelvalören nedsättes från en riksdaler till
75 öre.
Utskottets första hemställan, sid. 12, angående stämpel å louppteckningar,
samt tillstyrkandet, sid. 13, rörande stämpelfrihel för efterlefvande makas giftorätt
i boet,
Återremitterades.
Tillstyrkandet, sid. 15, i fråga om stämpel å vexlar.
Bifölls med den förändring, att stämpelvalören nedsättes från en riksdaler till
75 öre.
Följande §§ i författningsförslaget:
§ 2; och
§ 6, i hvad angår stämpel å bouppteckningnr och vexlar,
Återremitterades.
§n 7.
Återremitterades, så vidt rubriken bouppteckningar beträffar, samt för öfrigt i
den syftning att, i öfverensstämmelse med innehållet af 6 §, må bland undantagen i
§ 7 införas skuldebref å belopp understigande 100 riksdaler.
§ 8, mom. 17.
Återremitterades.
Den 11 April.
Från Hogv. Preste-Ståndel.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Stals-Utskottels Memorial, JV3 82,
angående behandlingen af frågor rörande folkskoleväsendet, fann Preste-Ståndet
detta Memorial icke föranleda annan åtgärd, än att läggas till handlingarne.
520
Prot.-Uldrag den 11 April 1863.
Frän Vdllofl. Borgare-Slåndet.
S. D. Föredrogos 8nyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets:
Utlåtande, M 109, i anledning af återremiss till viss del af Utskottets Betänkande,
JVs 71,
llifölls; och
Betänkande, 110, i anledning af väckt motion, angående en underdånig anhållan
hos Kongl. Majit om vissa ministeiiela ärendens meddelande lill Rikets Ständers
kännedom.
Ståndet lät bero vid det slut, hvari Utskottet starl nät; dock med ogillande af
motiverna, så vidt Utskottet i dem ansett Rikets Ständer icke ega grundlagsenlig
rätt att hos Kongl. Majit göra sådan underdånig framställning, sorn med motionen
varit åsyftad.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag af Höglofliga Ridd ersk npet och Adelns Proto
koll
den 28 sistlidne Mars, innefattande dels nämnda Riks-Stånds beslut i afseende
fi sednare delen af 10:de punkten i Stals-Utskottels Utlåtande, .*2 66, angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens fjerde Hufvudtilei, dels inbjudning till
de öfriga Riks-Stånden att i samma beslut sig förena.
Med vidblifvande af sitt förut fattade beslut afs/og Borgare-Ståndet ifrågavarande
inbjudning och lade Protokolls-utdraget till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo utdrog af Hedervärda Bonde-Ståndets Protokoll den
26 sistlidne Mars, innefattande dels nämnda Riks-Stånds beslut i afseende å !6:de
punkten af Stats-Utskottets Utlåtande, JVs 66, angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens fjerde Hufvud litel, dels inbjudning till de öfriga Riks-Stånden
att i samma beslut sig förena.
Inbjudningen afslogs och Protokolls-utdraget lades till handlingarne.
Frän Hederv. Bonde-Sländet.
S. I). Vid fortsatt föredragning of BevilInings—Utskottets Betänkande, JV2 7,
angående slämpelpappersafgiften, blefvo återstående punkter af samma Betänkande
eller de delar deraf, som afsågo §§ 7, 8, 9, 10, 12 och 16 i Kongl. Kungörelsen
den 50 November 1860, af Ståndet godkände.
Likaledes godkändes hit hörande §§ i det af Utskottet upprättade förslag till
författning, angående slämpelpappersafgiften samt hvad vid kontrollen och uppbörden
deraf bör iakttagas.
S. D.
Prot.-Utdrag den 11 April 1863.
821
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande,
JM 109, deri Utskottet, med anledning af erhållna äterremisser å Betänkandet JV3
71, hemställt att Rikets Ständer ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t, efter det genom sakkunnige män verkställd undersökning och utredning försiggått,
täcktes vidtaga de åtgärder, som kunna leda till antagande i de tre skandinaviska
rikena af ett gemensamt system för mätt, mål, vigt och mynt.
Med vidhållande af sitt rörande Betänkandet JV2 71 meddelade beslut, afslog
Bonde-Ståndet Utskottets ifrågavarande hemställan.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, JV2 110, i anledning af väckt motion, angående en underdånig an
hållan
hos Kongl. Maj:t om vissa ministerieia ärendens meddelande lill Rikets Ständers
kännedom, godkände Ståndet det slut, hvartill Utskottet i detta Betänkande
kommit, men förklarade sig icke gilla den del af Utskottets anförda motivering,
deri Utskottet anlydt, att Rikets Ständers rättighet, jemlikt Regeringsformens 89 §
att »besluta föreställningar och önskningar att hos Konungen anmälas», icke skulle
kunna sägas omfatta frågor af sådan art som den, hvarom förenämnda motion
handlade.
S. D. Föredrogs ånyo utdrog [M 233) af Höglodiga Ridderskapet och Adelns
Protokoll för den 28 sistlidne Mars, f. m., med inbjudning till de öfriga Riks-Stånden
att förena sig i det beslut, hvarigenom, vid föredragning af Stals-Utskoitets
Utlåtande, M 66, angående reglering af utgifterna under Riks-statens fjerde Hufvudtitel,
Ridderskapet och Adeln, med afslag å Utskottets hemställan i sednare delen
af 10:de punkten, för sin del beslutat, att ett belopp af 4,900 R:dr årligen
skulle, såsom extra anslag, under nästa statsregleringsperiod ställas till Kongl. Maj-.ts
disposition, för att användas till löneförbättring åt Lifbevärings-regementels nu qvarvarande
befäl i kapitens- och löjtnantsgraderna.
Ståndet, som vidblef sitt i denna fråga förut fattade beslut, afslog inbjudningen
och lade Protokolls-utdraget till handlingarne.
S. D. Vid förnyad föredragning af Paul Fritz Mengels från Upsala län i
sista plenum bordlagda motion, om åtgärders vidtagande till inlösen för Statens räkning
of Hebbeska fideikommiss-egendomen å Riddarholmen, blef berörda motion lill
Stats-Utskottet remitterad; och skulle de, i anledning af samma motion, afgifna yttranden
varda Utskottet meddelade.
S. I). Föredrogos och godkändes följande från Expeditions-Utskottet inkomna
förslag till Rikets Ständers underdåniga skrivelser till Kongl. Maj:t, nemligen:
JV2 67, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens första Ilufvudlitel;
M 72, angående löräiidrade grunder för mjöl- och sågqvarnars beskattning;
M 73, i fråga om antagande af en ny förordning angående mantalspenningarne;
Bih.
till R. St. Prot. 1S62 & 1S63. 9 Sami. 41
322
Prot.-Utdrag den 15 April 1863.
JVS 74, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående försäljning
till skatte af Ljusne stora kronolaxfiske i Gefleborgs Ian ;
JVS 75, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående ersättningsanslag
för upphörd dagsverksskyldighet till åtskilliga mililie-boställen;
JVS 76, i anledning al Kongl. Majds nådiga Proposition, angående upplåtande
till Göteborgs museum af Kronans andel uti f. d. Oslindiska kompaniets bus i
Göteborg;
JVS 77, med hemställan om utredning, om och på hvilka vilkor åboerne å de
Wisingsö skolegodshemman, som äro af krononatur, må kunna förvärfva eganderätt
tiil dessa hemman;
JVS 78, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtande
af en del utaf slottsträdgården i Halmstad till tomt för ny e|eroentarläroverks-bvggnad
derstädes;
JVS 79, angående eftergift af Kronans rätt till dana-arf efter enkan Anna Maria
Lundgren, till förmån för folkskolebyggnaden i Hudiksvalls stad;
JVS 80, angående eftergift af Kronans rätt till dana-arf efter hustru Johanna
Catharina Grenqvist, till förmån för fatlighusbvggnaden i Waxholms stad;
JVS 81, i anledning af Kongl. Maj:ls nådiga Proposition, angående föreslagen
utvidgning af Uplands regementes mötesplats Polacksbacken;
JVS 82, angående förändring i föreskrifterna rörande ogift qvinnas myndighet;
JVS 83, ungående inrättande af ytterligare ett Institut för döfstumma och
blinda; och
J\S 84, angående förändrade föreskrifter för vinnande af inträde i Konungens
kansli och de förvaltande verken.
Den 15 April.
Från Håglo/l. Ridders/capet och Adeln.
S. D Vid föredragning af Lag-Utskottets Betänkande, JVS 32, i anledning
af väckta motioner om förändrad lagstiftning angående förmyndares förvaltning af omvndigs
egendom, äfvensom kontrollen derå, afslog Bidderskapet och Adeln det af Utskottet
framställda lörslag till ny författning angående tillsyn å förmyndares förvaltning
af omyndigs egendom; hvaremot Betänkandet i öfrigt bifölls.
S. I). Föredrogs och lades lill handtingarne Stats-Utskottets Memorial, JVS 77,
med åtskilliga upplysningar och utredningar rörande jernvägarnes ekonomi och anläggningssält.
Prot.-Utdrag den 15 April 1863.
323
S D. Föredrogs och bifölls Särskilda Utskottets Memorial, 33 1, angående
arfvode för en Sekreterare.
S. D. Efter föredragning af Stats-Utskottets Memorial, 33 82, angående behandlingen
af frågor rörande folkskoleväsendet, förklarades detta Memorial icke kunna
föranleda till någon annan åtgärd än att läggas till handlingarne.
Från Flogv. Preslc-Slåndet.
S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets Betänkande, JM 32, i anledning af
väckta motioner om förändrad lagstiftning angående förmyndares förvaltning af omyndigs
egendom, äfvensom kontrollen derå.
Preste-Ståndet återremitterade det å sidorna 17—19 framställda förfaltningsförslag,
men biföll deremot hvad Utskottet i öfriga punkter å sidorna 20 och 21
hemställt och tillstyrkt.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning lades till handlingarne Stats-Utskottels
Memorial, JM 77, med åtskilliga upplysningar och utredningar, rörande jernvägarnes
ekonomi och anläggningssält.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Belänkanden:
33 lil, i anledning af väckt motion om Upsala universitets förläggande lill
hufvudstaden; och
33 112, i anledning af väckt motion om utarbetande af förslag till ny
Riksakt.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Särskilda Utskottets Memorial, JM 1, an
gående
arfvode för en Sekreterare.
Frän Vdllojl. Borgare-Slåndel.
S. D. Föredrogs ånyo och lades lill handlingarne Stnts-Utskottets Memorial,
33 82, angående behandlingen af frågor rörande folkskoleväsendet.
S. I). Föredrogs ånyo och återremitterades Lag-Utskottets Betänkande, JM
32, i anledning of väckta motioner om förändrad lagstiftning angående förmyndares
förvaltning af omyndigs egendom äfvensom kontrollen derå.
S. D. F öredrogs ånyo och lades till handlingarne Stats-Utskottets Memorial,
33 77, med åtskilliga upplysningar och utredningar rörande jernvägarnas ekonomi
och anläggningssält.
S. I). Föredrogs ånyo och bifölls Särskilda Utskottets Memorial, 33 1, an
gående
arfvode för en Sekreterare.
324
Prot.-Utdrag den 18 April 1863.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Stats-Utskottets Memorial, Jtä 82, angående behandlingen af frågan
rörande folkskoleväsendet, blef, efter nu förnyad föredragning, med ogillande lagdt
till handlingarne.
Samma Utskotts Memorial, JV! 77, med åtskilliga upplysningar och utredningar
rörande jernvägarnes ekonomi och anläggningssätt, ansågs icke fordra någon Ståndets
åtgärd, utan lades till handlingarne.
S. D. Efter förnyad föredragning bifölls Lag-Utskottets Betänkande, M 32,
i anledning af motioner om förändrad lagstiftning angående förmyndares förvaltning
af omyndigs egendom, äfvensom kontrollen derå.
Den 18 April,
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning i ett sammanhang af såväl Stats-Utskottets Utlåtande,
M 81, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens femte Hufvudtitel,
som ock Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, JVS 8, i anledning väckta motioner om förändringar och indragningar i
nuvarande bålsmanshållet, och J\2 12, i anledning af väckta motioner, i fråga om
åtskilliga till båtsmansbeklädnaden hörande persedlars anskaffande och underhåll genom
Statsverket, biföll Ridderskapet och Adeln de två sistberörda Betänkandcna
samt fattade, i afseende a Stats-Utskottets Utlåtande, 81, de beslut, sorn här
nedan omförmälas.
1:sta och 2:dra punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
3:dje punkten.
Utskottets hemställan bifölls med följande elter slutordet: »användas» införda
tillägg: »dock så, alt af dessa sammanlagda anslag äfven böra bestridas kostnaderna
för ångfartyget Gefles nu under arbete varande förändring och reparation»,
4:de punkten.
Med afslag å Utskottets hemställan, biföll Ridderskapet och Adeln det förslag,
som Herr Skogman i sin vid Utlåtandet fogade reservation algifvit.
Prol.-Utdrag den 18 April 1S63.
8*5
5:te, 6:le och 7:de punkterna.
Utskottets horaställanden biföllos.
8:de punkten.
Utskottets första hemställan bifölls.
Med afslag 8 Utskottets andra hemställan, beslöt Ridderskapet och Adeln för
sin del, alt det belopp, som Rikets Ständer komma att anvisa till exercis af flottans
bemanning, skall odc/adt ställas lill Kongl. Maj:ls disposition.
Utskottets tredje hemställan bifölls, med uteslutande af den sista meningen:
»samt att af anslagssumman 110,000 R:dr afsättes lör det inre sjöförsvarets behof.»
9:de—12:le punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
13:de punkten.
Utskottets hemställan bifölls, dock med förbehåll om iakttagande af de förändringar
i afseende å summorna, som kunde blifva en följd af Ridderskapet och
Adelns vid 4:de punktens behandling fattade beslut.
14:de och 15:de punkterna.
Utskottets hemslällanden biföllos.
16:de punkten.
Lades till handlingarne.
17:de, 18:de och 19:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
Frän Flogv. Preste-Slåndet.
S. D. Föredrogos ånyo Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
nedannämnda Betänkande!):
JV2 8, i anledning af väckta motioner om förändringar och indragningar i nuvarande
bålsmanshållet.
Af slogs.
JM 12, i anledning af väckta motioner i fråga om åtskilliga till båtsmansbek
lä dna den hörande persedlars anskaffande och underhåll genom Statsverket.
lii fölls.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottels Utlåtande, JM 81, angående regleringen
af utgifterna under Riks-statens femte Ilufvudtitel.
Härvid förckommo:
Punkterna 1 och 2. Biföllos.
Punkten 3. Tillstyrkandet bifölls med tillägg efter slutordet »användas» af
följande mening: »dock sä, att af dessa sammanlagda anslag afven bestridas kostnaderna
för ångfartyget »Gefles» nu under arbete varande förändring och reparation »
S26
Prot.-Utdrag den 18 April 1863.
Punkten 4. Utskottels tillstyrkande afslogs och biföll StSndet Utgifts-afdelningcns,
i Herr Skogmani reservation upptagna, förslag.
Punkterna 5, 6 och 7. Difötlos.
Punkten 8.
Deri å sidan 27 först förekommande hemställan bifölls. Beträffande Utskottets
5 samma sida, rörande Herr Lilliehöök» motion nfgifna yttrande och den å sidan 28
gjorda hemställan, hvilka delar af utlStandet i ett sammanhang behandlades, lemnade
Ståndet sitt bilall till sistnämnda hemställan, med den förändring, att slutorden:
»samt att af anslagssumman 110,000 It:dr afmattas för det inre sjöförsvarets
behof», utbyttes mot orden: »att användas pä sätt Kongl. Maj.t finner
lämpligast för både det inre och yttre sjöförsvarets behof»; och ansågs härigenom
beslut jemväl vara fattadt öfver Utskottets nyssberörda yttrande angående Herr Lilliehööks
motion.
Punkterna 9—15. lii fö Hos.
Punkten 16. I.ades till handlingarne.
Punkterna 17, 18 och 19. Bifollos.
Slutligen godkändes de bifosade tabellerna, så vidt ändring deruti icke för
nnledes
af Ståndets här ofvan upptagna beslut.
Från Vällofl. Borgarc-Slåndel.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande, JVS 8!, angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens femte llufvudlitel, blef allt hvad Utskottet
i detta ämne tillstyrkt och föreslagit, deribland jemväl dé särskilda yttranden, som
innefattas i de icke indragna, utan i full kolumn satta ord, hvilka förekomma dels
sid. 27, raderna 53—35 uppifrån och dels i näst det sista stycket på sid. 39, af
Borgare-Ståndet godkändt, utom hvad angår 16:de punkten, som ansågs icke lill
någon åtgärd föranleda, och med följande tillägg vid tillstyrkandet i 5:dje punkten:
»dock sä, att af dessa sammanlagda anslag äfven böra bestridas kostnaderna för
ångfartyget Gefles nu under arbete varande förändring och reparation»; och lät
Ståndet bero vid de med litt. A och B betecknade tabeller, som åtfölja ifrågavarande
utlåtande.
S D. Föredrogos ånyo och biföllos Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betankanden:
M 8, i anledning af väckta motioner om förändringar och indragningar i nuvarande
bfitsmanshållel; och
M 12, i anledning af väckta motioner i fråga om åtskilliga till båtstnansbeklädnadeo
hörande persedlars anskaffande och underhåll genom Statsverket.
Prol.-Utdrag den 18 April 18G3.
327
S. D. Vid förnyad föredragning af Banko-Utskottets Betänkande, JM 32, med
förslag angående förändrad organisation af Rikets Ständers Bank samt inrättande af
en särskild affärsbank, blef första punkten, sid. 6, godkänd; hvaremot Betänkandet i
allt öfrigt afslogs.
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
JM lil, i anledning af väckt motion om Upsala universitets förläggande till
hufvudsladen.
Med afslag å Betänkandet beslöt Ståndet en underdånig anhållan till Kongl.
Maj:t, att Kongl. Majit täcktes låta genom sakkunnige män verkställa och för Rikets
Ständer vid nästa riksdag framlägga en utredning, huruvida samt med hvilken
kostnad och hvilka åtgärder ett universitet må kunna anläggas i hufvudstaden, vare
sig genom inrättande af ett nytt sådant eller genom flyttning af det, som nu finnes
i Upsala.
Från Hederv. Bonde-Sländet.
S. D. Vid nu ånyo skedd föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande, JM 81,
angående regleringen al utgifterna under Riks-statens femte Hufvudtitel, lade Ståndet
till handHngnrne mom. e af lista punkten, rörande summan af anslagen under rubrik
»allöningsstater för nästa statsregleriogsperiod», äfvensom 16:de punkten, innefattande
hänvisning till föregående yttranden; hvaremot Utlåtandet i öfrigt af
Ståndet bifölls; dock att elter Utskottets i öidje punkten, angående flottans nybyggnad,
å pag. 12 gjorda tillstyrkan skulle tilläggas orden: »dock så, att af dessa
sammanlagda anslag älven bör bestridas kostnaden för ångfartyget Gefles nu under
arbete varande förändring och reparation».
1 sammanhang med 4:de punkten af förevarande Utlåtande, hvilken punkt angår
båtsmännens beklädnad, föredrogos derjemte och likaledes biföllos Sammansatta
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkanden :
JM 8, i anledning af motioner om förändringar och indragningar i nuvarande
båtsmonshållet; och
JM 12, i anledning af motioner i fråga om åtskilliga till båtsmansbeklädnaden
hörande persedlars anskaffande och underhåll genom Statsverket.
S. 1). Efter föredragning ånyo af Banko-Utskottets Betänkande, JM 52, med
förslag, angående förändrad organisation of Rikets Ständers Bank samt inrättande af
en särskild affärsbank, blef, med godkännande af lista punkten, deruti Utskottet
nfstyrkt bifall till herr Åkermans motion i ämnet, samma Betänkande i öfrigt af
Ståndet afslaget.
S. I). Föredrogs och bifölls Särskilda Utskottets Memorial, JM 1, angående
arfvode för en Sekreterare.
328
Prot.-Utdrag den 20 och 22 April 1863.
Den SO April.
Från Hoglo/l. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogs och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
M ill, i anledning af väckt motion om Upsala universitets förläggande
till hufvudstaden.
Den 22 April.
Frän Håglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts denna dag ankomna
nådiga Propositioner:
angående medels anvisande till ett vägarbete i Norrbottens län för afböjande af
der befarad hungersnöd; och
angående anslag lill beredande af arbetsförtjenst för de behöfvande inom Marks
härad af Elfsborgs län.
S. D. Föredrogos Banko-Utskottets Betänkande och Utlåtande:
IM 52, angående förändrad organisation af Rikets Ständers Bank samt inrättande
af en särskild affärsbank.
Återremitterades i dess helhet.
M 34, i anledning af ett utaf Grosshandlanden E. Röhss gjordt ackordsanbud.
Bifölls.
S. D. Föredrogs och bifölls Allmanna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets B«-  tänkande, M 112, i anledning af väckt motion om utarbetande af förslag till ny
Riksakt.
S. D. Föredrogos och biföllos Stats-Utskoltets Utlåtanden:
83, i anledning af väckt motion om befrielse för Asmundstorps med flera
kyrkor i Skåne från skyldigheten att utgifva dem ådömd kyrkotionde;
M 84
Prot.-Utdrag den 22 April 1863.
329
J\t 84, i anledning af väckta motioner, angående ändring uti och tillägg till
Instruktionen för Rikets Ständers Revisorer af Statsverket den 17 April 1841;
M 85, i anledning af väckt motion, angående afskrifning af qvarnränta, som
enligt Kongl. Förordningen den 20 Januari 1824 blifvit å jordfastighet öfverflyttad;
JV2 86, i anledning af väckta motioner, dels angående indragande till Statsverket
af alla militieboställen emot beviljande af lämplig penningelön till militärtjenstemännen,
dels ock örn försäljning af berörda boställen;
M 90, i anledning af väckt motion, angående förändring i tiden för uppbördsstämmors
hällande å Öland;
J\s 91, i anledning af väckt motion om eftergift af 1857 och 1858 årens
återstående arrende för kungsladugården Borgholm på Öland;
32 92, i anledning af väckt motion, angående de till komministrars och kapellpredikanters
aflöning anslagna hemmans och lägenheters befrielse från ränta och
kronotionde; samt
32 93, dels i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
till Wenersborgs stad af en kronan tillhörig tomt derstädes och dels till
följd af enskild motionärs framställning i ämnet.
Från Hög v. Preste-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banko-Utskottets Betänkande, 32 32, med
förslag angående förändrad organisation af Rikets Ständers Bank samt inrättande af
en särskild affärsbank, godkändes Irsta punkten, deruti Utskottet afstyrkt bifall till
Herr Åkermans motion i ämnet, hvaremot Betänkandet i öfriga delar af Ståndet
afslogs.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats-Utskottets nedan omförmälda Utlåtanden
:
32 83, i anledning af väckt motion om befrielse för Asmundstorps med flera
kyrkor i Skåne från skyldigheten att utgifva dem ådömd kyrkotionde;
32 84, i anledning af väckta motioner, angående ändring uti och tillägg till
Instruktionen för Rikets Sländers Revisorer af Statsverket den 17 April 1841;
32 85, i anledning af väckt motion, angående afskrifning af qvarnränta, som
enligt Kongl. Förordningen den 20 Januari 1824 blifvit å jordfastighet öfverflyttad;
32 86, i anledning af väckta motioner, dels angående indragande till Statsverket
af alla militieboställen emot beviljande af lämplig penningelön till militärtjenstemännen,
dels ock om försäljning af berörda boställen;
32 90, i anledning af väckt motion, angående förändring i tiden för uppbördsstämmornas
hållande på Öland;
Bih. lill R. St. Prot. 1862 & 1863. 9 Sami. 42
330
Prot.-Utdrag den 22 April 1863.
M 91, i anledning af väckt motion om eftergift af 1857 och 1858 årens
återstående arrende för kungsladugården Borgholm på Öland;
JV2 92, i anledning af väckt motion, angående de till komministrars och kapellpredikanters
aflöning anslagna hemmans och lägenheters befrielse från ränta och
kronotionde; och
JVS 93, dels i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
till Wenersborgs stad af en Kronan tillhörig tomt derstädes och dels till
följd af enskild motionärs framställning i ämnet.
S. D. Föredrogos ånyo Banko-Utskottets nedannämnda Memorial och Utlåtande:
J\s
33, i anledning af återremiss af sista punkten i Utskottets Memorial M 30.
Ansågs å Preste-Ståndets sida icke erfordra annan åtgärd än att läggas till
handlingarne.
JV234, i anledning af ett utaf Grosshandlanden E■ Röhss gjordt ackordsanbud.
Bifölls.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts denna dag meddelade
nådiga Skrifvelser till Rikets Ständer:
l:o angående ifrågasatt bidrag från Handels- och Sjöfartsfonden till gäldande
af den för Stade-tullens aflösning erforderliga utgiftssumma; och
2:o i fråga om kostnadsersättning till militäre, civile och ecklesiaslike tjenstemän
för en del resor i tjensteärenden.
S. D. Remitterades lill Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts denna dag meddelade
nådiga Propositioner till Rikets Ständer:
l:o angående pension å allmänna indragningsstaten för Kommissions-Iandtmä
taren
P. A. Toll;
2:o angående anslag till beredande af arbetsförtjenst för de behöfvande inom
Marks härad af Elfsborgs län;
3:o angående medels anvisande till ett vägarbete i Norrbottens län för afböjande
af der befarad hungersnöd;
4:o i fråga om nedsättning i räntan för åtskilliga skogslotter å förra kronoparken
Rella Tall på Öland;
5:o angående upplåtelse till Stockholms stad af en del utaf lägenheten Stall
mästaregården
för anläggande af en lastbrygga vid Brunnsviken; och
6:o angående anslag af statsmedel till lönefyllnad åt nuvarande innehafvaren af
Weskinde och Bro församlingars pastorat, Theologie Lektorn vid Wisby elementarläroverk
O. W. Lemke, på det sagde pastorat må, utan afbidan å inträffande kyrkoherdeledighet
derstädes, kunna i egenskap af prebende upphöra.
Prot.-Uldrag den 22 April 1863.
331
Från Vdllofl. B or g are-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, JVS 112, i anledning af väckt motion om utarbetande af förslag till ny
Biksakt.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets Utlåtanden:
JVS 83, i anledning af väckt motion om befrielse för Asmundstorps med flera
kyrkor i Skåne från skyldigheten att utgifva dem ådömd kyrkotionde.
Bifölls.
JVS 84, i anledning af väckta motioner, angående ändring uti och tillägg till
instruktionen för Rikets Ständers Revisorer af Statsverket den 17 April 1841,
Utskottets förslag, sid. 3, godkändes; hvaremot Ståndet, med afslag å Utskot
tets
hemställen, sid. 4, beslöt att i ofvannämnda instruktion skall tilläggas en ny
§ af följande innehåll: »Revisorerne utse bland sig ordförande jemte vice ordförande,
hvarvid rösterna beräknas i enlighet med föreskriften uti 68 § Riksdags-ordningen».
JVS 83, i anledning af väckt motion, angående afskrifning af qvarnränta, som
enligt Kongl. Förordningen den 20 Januari 1824 blifvit å jordfastighet öfverflyttad.
Bifölls.
JVs 86, i anledning af väckta motioner, dels angående indragande till Statsverket
af alla militieboställen emot beviljande af lämplig penningelön till militärtjenstemännen,
dels ock om försäljning af berörda boställen.
Bifölls.
M 90, i anledning af väckt motion, angående förändring i Uden för uppbördsstämmors
hållande å Öland.
Bifölls.
JVs 91, i anledning af väckt motion om eftergift af 1837 och 1838 årens
återstående arrende för kungsladugården Borgholm på Öland.
Bifölls.
JVs 92, i anledning af väckt motion, angående de till komministrars och kapellpredikanters
aflöning anslagna hemmans och lägenheters befrielse från ränta och
kronotionde.
Bifölls', och
JVS 93, dels i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
till Wenersborgs stad af en kronan tillhörig tomt derstädes och dels till följd
af enskild motionärs framställning i ämnet.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Banko-Utskottets:
Memorial JVS 33, i anledning af återremiss af sista punkten i Utskottets Memorial
JVS 30.
332
Prut.-Uldrag den 22 April 1863.
Ståndet vidblef sitt förut i ämnet fattade beslut och lade Memorialet M 33
till handling arne; och
Utlåtande JVs 34, i anledning af ett utaf Grosshandlanden K Röhss gjordt
ackordsanbud.
Bifälls ■
S. D. Föredrogos och remitterades till Stats-Utskoltet följande Kongl. Majlis
nådiga Skrivelser af den 27 sistlidne Mars:
l:o angående ifrågasatt bidrag från Handels- och Sjöfartsfonden till gäldande
af den för Slade-tullens aflösning erforderliga utgiftssumma ;
2:o i fråga om kostnadsersättning till militäre, civile och ecklesiastike tjenstemän
för en del resor i tjensteärenden; och
3:o i fråga om nämndemäns och fjerdingsmäns rätt till ersättning för extra
förrättningar;
äfvensom nedannämnde Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner:
af den 17 sistlidne Mars:
l:o angående pension på allmänna indragningsstaten för Kommissions-landtmätaren
P. A. Toll;
af den 17 dennes:
2:o angående anslag till beredande af arbetsförtjenst för de behöfvande inom
Marks härad af Elfsborgs län;
3:o angående medels anvisande till ett vägarbete i Norrbottens län för afböjande
af der befarad hungersnöd;
4:o i fråga om nedsättning i räntan för åtskilliga skogslotter å förra kronoparken
Rella Tall på öland;
5:o angående upplåtelse till Stockholms stad af en del utaf lägenheten Stallmästaregården
för anläggande af en lastbrygga vid Brunnsviken; och
6:o af den 27 sistlidne Mars, angående anslag af statsmedel till lönefyllnad åt
nuvarande innehafvare!! af Weskinde och Bro församlingars pastorat, Theologie Lektorn
vid Wisby elementarläroverk O. W. Lemle, på det sagda pastorat må, utan
afbidan å inträffande kyrkoherdeledighet derstädes, kunna i egenskap af prebende
upphöra.
Frän Hederv. Bonde-Slåndet.
S. I). Föredrogos och remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts nedannämnde
nådiga Skrifvelser och Propositioner, nemligen :
1:o angående ifrågasatt bidrag från Handels- och Sjöfartsfonden, till gäldande
al den för Stade-tulieus aflösning erforderliga utgiftssumma;
Prol.-Utdrag den 22 April 1863.
333
2:o i fråga om kostnadsersättning till militäre, civile och ecklesiastike tjenstemän
för en del resor i tjensteärenden;
3:o i fråga om nämndemäns och fjerdingsmans rätt till ersättning för extra
förrättningar;
4:o angående pension på allmänna indragningsstaten för Kommissions-landtmätaren
P. A. Toll;
5:o angående anslag till beredande af arbetsförtjenst för de behöfvande inom
Marks härad af Elfsborgs län;
6:o angående medels anvisande till ett vägarbete i Norrbottens län för afböjande
af der befarad hungersnöd;
7:o i fråga om nedsättning i räntan för åtskilliga skogslotter å förra kronoparken
Rella Tall på Öland;
8:o angående upplåtelse till Stockholms stad af en del utaf lägenheten Stallmästaregården
för anläggande af en lastbrygga vid Brunnsviken; och
9:o angående anslag af statsmedel till lönefyllnad åt nuvarande innehafvaren af
Weskinde och Bro församlingars pastorat, Theologie Lektorn vid Wisby elementarläroverk
O. W. Lemke, på det sagda pastorat må, utan afbidan å inträffande kyrkoherdeledighet
derstädes, kunna i egenskap af prebende upphöra.
S. I). Föredrogos och godkändes Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkanden:
J\s 114, i anledning af motion om Upsala universitets förläggande till hufvudstaden;
och
M 112, i anledning af motion om utarbetande af förslag till ny Riksakt.
S. D. Föredrogos Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:
M 83, i anledning af motion om befrielse för Asmundstorps med flera kyrkor
i Skåne från skyldigheten att utgifva dem ådömd kyrkotionde.
Bifölls.
M 84, i anledning af motioner, angående ändring uti och tillägg till Instruktionen
för Rikets Ständers Revisorer af Statsverket den 17 April 1841;
Utskottets förslag i första delen af Utlåtandet, i fråga om ändring af 1 och 7
§§ uti ofvannämnda instruktion, godkändes, hvaremot sednare delen, rörande val af
ordförande och vice ordförande inom Statsrevisionerna, återremitterades; och skulle
Protokollet öfver diskussionen i ämnet återremissen till Utskottet åtfölja.
JVe 85, i anledning af motion, angående afskrifning af qvarnränta, som enligt
Kongl. Förordningen den 20 Januari 1824 blifvit å jordfastighet öfverflyttad.
Bifölls.
M 86, i anledning af motioner, dels angående indragande till Statsverket af
alla militie-boställen emot beviljande af lämplig penningelön till militärtjenstemännen,
dels ock om försäljning af berörde boställen.
Bifölls.
334
Prot.-Utdrag den 25 April 1863.
JY2 90, i anledning af motion rörande förändring i tiden för uppbordsstämmors
hållande å Öland.
Bifölls.
JV2 91, i anledning af motion om eftergift af 1837 och 1858 årens Star—
stående arrende för kungsladugården Borgholm på Öland.
Bifölls.
5M 92, i anledning af motion, angående de till komministrars och ka--  pellpredikanters aflöning anslagna hemmans och lagenheters befrielse från ränta och
kronotionde.
Bifölls; samt
J\1 93, dels i anledning af Kongl. Majrls nådiga Proposition, angående upplåtelse
lill Wenersborgs stad af en kronan tillhörig tomt derstädes, och dels till följd af
enskild motionärs framställning i ämnet.
Bifölls.
S. 1). Efter skedd föredragning af Carl Anders Larssons från Östergötlands
län, sedan sistlidne plenidag å Ståndets bord hvilande, motion om ändring i sättet
för skjutsningsbesvärets utgörande, beslöt Ståndet remittera samma motion, som skulle
Med-Stånden delgifvas, lill Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet;
och skulle vid föredragningen afgifna yttranden i ämnet derjemte
genom utdrag af Protokollet till Utskottet öfverlemnas.
Den 25 April.
Fran Högloft. Riddersfcapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Memorial, M 33, i anledning af
ålerremiss af sista punkten i Utskottets Memorial JVs 30, ansåg Ridderskapet och
Adeln, med afslag å förstberörda Memorial, det Rikets Ständer böra för sin del
besluta, att Kongl. Förordningen den 26 April 1861, angående en allmän Hypotheksbank,
skall erhålla ett tillägg af följande lydelse: »Hypotheksbanken eger att
med Rikets Ständers Bank sluta aftal om öfvertagande af sistnämnde Banks fordringar
mot pant af inteckning i fastighet på landet, under vilkor att lånlagarne
tillgodonjuta den dem tillförsäkrade rätt och att Banken erhåller Hypotheksbankens
obligationer till belopp samt med ränta och förfallotid, som genom öfverenskommelse
emellan Bankofullmäktige och Hypotheksbanken kan varda bestämdt»; och
skulle de öfriga Riks-Stånden vänligen inbjudas alt i samma beslut sig förena.
Prot.-Utdrag den 25 April 1863.
335
S. D. Föredrogos Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Betänkanden, Memorialer och Utlåtande:
JM 22, i anledning nf väckt motion om upphäfvande af 13 § i Kongl. Förordningen
den 20 Januari 1824, angående utrifning af vattenverk, som genom uppdämning
skada jord eller hindra dess odling.
Bifölls.
JM 23, i anledning af väckt motion om ersättning af statsmedel för upprätthållandet
af nya gästgifveri- och skjutsrättarebefattningar inom Indahls tingslag i
Medelpad.
Bifölls.
JM 24, i anledning af återremiss å Utskottets Betänkande, JM 4, i anledning
af väckt motion om förändrad lagstiftning i fråga om forntida minnesmärkens fredande.
Lades till handlingarne.
JM 25, i anledning af väckta motioner, dels att alla pedagogier måtte, under
vissa vilkor, förklaras för elementarläroverk, dels att pedagogien i Laholm måtte
förändras till ett lägre elementarläroverk.
Bifölls.
JM 26, i anledning af återremiss å Utskottets Betänkande, JM 15, beträffande
väckta motioner om undersökning af arealen och beskaffenheten af Statens skogar
samt om anslag för berörda ändamål.
Lades till handlingarne.
JM 27, i anledning af Biks-Ståndens skiljaktiga beslut, beträffande Utskottets
Betänkande, JM 17, i fråga om indelade räntors och tiondes uppbärande och redovisande
af Kronans uppbördsman, m. m.
Lades till handlingarne.
JM 28, med föranledande af återremiss å Utskottets Betänkande, JM 10, i
anledning' af väckt motion om hemmanets JM 1 Fångåmon, V* mantal, i Jemtland
befrielse från rotering.
Med vidblifvande af sitt förut i frågan fattade beslut, lade Bidderskapet och
Adeln detta Utlåtande till handlingarne.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts nådiga
Propositioner:
angående pension pä allmänna indragningsstaten för Kommissions-landtmätaren
P. A. Tott;
angående upplåtelse till Stockholms stad af en del utaf lägenheten Stallmästaregården
för anläggande af en lastbrygga vid Brunnsviken;
i fråga om nedsättning i räntan för åtskilliga skogslotter å förra kronoparken
Rella Tall på Öland;
336
Prot.-Utdrag den 25 April 1863.
angående anslag af statsmedel till lönefyllnad St nuvarande innehafvaren af
Weskinde och Bro församlingars pastorat, Theologie Lektorn vid Wisby elementarläroverk
O. W. Lemke, på det sagda pastorat må, utan afbidan å inträffande kyrkoherdeledighet
derstädes, kunna i egenskap af prebende upphöra;
angående försäljning till skatte af de så kallade Halländska kyrkohemmanen;
samt
Skrifvelser:
i fråga om nämndemäns och fjerdingsmans rätt till ersättning för extra förrättningar;
i
fråga om kostnadsersättning till militäre, civile och ecklesiastike tjenstemän för
en del resor i tjensteärenden;
angående ifrågasatt bidrag från Handels- och Sjöfartsfonden till gäldande af
den för Stade—tullens aflösning erforderliga utgiftssumma.
Från Flogv. Pr este-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och remitterades till Stats-Utskottot Kongl. Maj:ts den
22 dennes meddelade nådiga skrifvelse till Rikets Ständer, i fråga om nämndemäns
och fjerdingsmans rätt till ersättning för extra förrättningar.
S. D. Föredrogs ånyo och remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts den
22 dennes meddelade nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående försäljning
till skatte af de så kallade Halländska kyrkohemmanen, tillika med ett af Biskop
Björck i anledning deraf nu afgifvet yttrande.
S. D. Föredrogs ånyo Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och Eko
nomi-Utskottets
nedan omförmälda Betänkanden och Memorial:
JV2 22, i anledning af väckt motion om upphäfvande af 13 § i Kongl. Förordningen
den 20 Januari 1824, angående utrifning af vattenverk, som genom uppdämning
skada jord eller hindra dess odling.
Bifölls.
JVs 23, i anledning af väckt motion om ersättning af statsmedel för upprätthållandet
af nya gästgifveri- och skjutsrättarebefattningar inom Indahls tingslag i
Medelpad.
Bifölls.
J\s 24, i anledning af återremiss å Utskottets ^Betänkande, JV2 4, i , anledning
af väckt motion om förändrad lagstiftning i fråga om forntida minnesmärkens fredande.
Lades till handlingarne.
M 23
Prot.-Utdrag den 25 April 1863.
337
M 25, i anledning af väckta motioner, dels alt alla pedagogier mätte, under
vissa vilkor, förklaras för elementarläroverk, dels att pedagogien i Laholm måtte
förändras till ett lägre elementarläroverk.
Bifölls.
JVs 26, i anledning af återremiss å Utskottets Betänkande, J\å 15, beträffande
väckta motioner om undersökning af arealen och beskaffenheten af Stateos skogar
samt om anslag för berörda ändamål.
Lades till handlingarne.
JVs 27, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, beträffande Utskottets
Betänkande, M 17, i fråga om indelade räntors och tiondes uppbärande och redovisande
af Kronans uppbördsman, m. m.
Lades till handlingarne.
M 28, med föranledande af återremiss å Utskottets Betänkande, JY3 10, i
anledning af väckt motion om hemmanet JY2 1 Fångåmons, V4 mantal, i Jemtland
befrielse från rotering.
Bifölls.
Frän Vallofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition af den 10 dennes, angående försäljning till skatte af de så kallade
Halländska kyrkohemmannen.
S. D. Föredrogos ånyo Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
nedannämnda Betänkanden, Memorial och Utlåtande:
JVs 22, i anledning af väckt motion om upphäfvande af 13 § i Kongl. Förordningen
den 20 Januari 1824, angående utrifning af vattenverk, som genom uppdämning
skada jord eller hindra dess odling.
Bifölls.
JVs 23, i anledning af väckt motion om ersättning af statsmedel för upprätthållandet
af nya gästgifveri- och skjutsrättarebefattningar inom Indahls tingslag i
Medelpad.
Bifölls.
JSl 24, i anledning af återremiss å Utskottets Betänkande, J\s 4, i anledning
af väckt motion om förändrad lagstiftning i fråga om forntida miunesmärkens fredande.
Lades till handlingarne.
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 9 Sami. 43
338
Prot.-Utdrag den 25 April 1863.
JM 26, i anledning af återremiss å. Utskottets Betänkande!, JM IS, beträffande
väckta motioner om undersökning af arealen och beskaffenheten af Statens skogar
samt om anslag för berörda ändamål.
Lades till handlingarne.
JM 27, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut beträffande Utskottets
Betänkande, JM 17, i fråga om indelade räntors och tiondes uppbärande och redovisande
af Kronans uppbördsmän, m. m.
Lades till handligarne; och
JM 28, med föranledande af återremiss å Utskottets Betänkande, JM 10, i
anledning af väckt motion om hemmanet JM 1 Fångåmons, '/4 mantal, i Jemtland
befrielse från rotering;
liifölls.
?;p ,,j |.;j! Vui i !c, 'ihiiabelmn-"i h-un ,88 afl.
Frän Hederv. Bonde-Ståndel.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banko-Utskottets Memorial, JMJ-B&y i anledning
af återremiss af sista ptmkten i Utskottets Memorial JM 50, blef förstnämnda
Memorial till Banko-Utskottet återremitteradi; och skulle den i ämnet förda
diskussiou, genom utdrag af S,tåbdets Pnot©koM> varda Utskottet meddelad.
Deremot blef bemälde Utskotts Utlåtande, JM 34, i anledning af ett utaf Grosshandlaren,
E. Röhss gjordt ackordsanbud, af Ståndet bifallet.
S. D. Kongl. Majrls, sistlidne plenidag till Ståndet öfverlemnade och då, bordlagda
nådiga Proposition, angående försäljning till skatte af de så kalfadp Halländska
kyrkohemmanen, blef, vid förnyad föredragning, till Stats—Utskottet remitterad.
o St. D. Föredrogos ånyo Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs--ecbrEkonomi-Utskottets
:
Betänkande, JM 22, i anledning af motion om upphäfvande af 13 § i Kongl.
Förordningen den 20 Januari 182i4>, angående utrifning af vattenverk, som genom
uppdämning skada jord eller hindra dess odling. ■ •
Bifölls.
Bebinkande, JM 23, i anledning af väckt motion om ersättning al statsmedel
för upprätthållandet af nya gästgifveri-* och skjutsrättanebelättningar inom Indahl*
tingslag i Medelpad. -« 1 '•}'■■■ F
Bifölls.
Memoria^ JM 24, i anledning ali återremiss å Utskottets Betänkande, JM 4,
i anledning af väckt motion örn förändrad lagstiftning i fråga om forntida minnesmärkens
fredande.
Ståndet, som lät bero vid Utskottets Betänkande- JM 4y lade MetnetasJet JM
24 tilt handlingarne. Wf. . ■ - b \
Prol.-Utdrag dm 29 April 1863.
339
Memorial, M 26, i anledning af äterremiss å Utskottets Betänkande, M 15,
beträffande motioner om undersökning af arealen och beskaffenheten af Statens skogar
samt om anslag för berötdn ändamål.
Lades till handlingarne.
Memorial, M 27. i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, beträffande
Utskottets Betänkande, JV2 17, i fråga om indelade räntors och tiondes uppbärande
och redovisande af Kronans uppbördsman, m. m.
Ståndet lät bero vid Utskottets afslyrkande utlåtande i 3:dje punkten af Betänkandet
JVs 17 och lade Memorialet J\a 27 till handlingarne.
Utlåtande, M 28, med föranledande af äterremiss å Utskottets Betänkande, M
10, i anledning af väckt motion om U mantal M 1 Fångåmons i Jemtland befrielse
från rotering.
Bifölls.
Den 29 April.
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Konstitutions-Utskottets Memorial,
JVs 14, i anledning af Rikets Ständers beklut rörande ett i Utskottets Memorial
JV2 11 framstäldt förslog till ändringar i 1 § 11 mora. Tryckfrihets-förordningen,
angående boktryckares åliggande att aflemna fri-exemplar af tryckta arbeten.
Från Högv. Preste-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Konstitutions-Utskollets Memorial, JYs 14,
i anledning af Riks-Ståndens beslut rörande ett i Utskottets Memorial J\& 11 framstäldt
förslag till ändringar i 1 § 11 mom Tryckfrihets-förordningen, angående
boktryckares åliggande att aflemna fri-exemplar af tryckta arbeten, antog Ståndet,
med bifall till Utskottets hemställa,n, ifrågavarande förslag att hvila till grundlagsenlig
behandling vid nästa riksdag.
S. D. Föredrogs ånyo ooh lades till handlingarne Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Utlåtande, JYH 113, i anledning af äterremiss af Utskottets Betänkande,
J\s 44, angående väckta motioner om åtgärders vidtagande med afseende
å grindars uppförande öfver allmänna vägar.
340
Prot.-Utdrag den 29 April 1863.
Från Vållofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, JM 23, i anledning'faf väckta motioner, dels att alla
pedagogier måtte, under vissa vilkor, förklaras för elementarläroverk, dels att pedagogien
i Laholm måtte förändras till ett lägre elementarläroverk.
Betänkandet återremitterades.
S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Konstitutions-Utskottets Memorial,
JM 14, i anledning af Riks-Ståndens beslut^röraade ett i Utskottets Memorial JM
11 framsläldt förslag lill ändring i I § 11 mom. Tryckfrihets-förordningen, angående
boktryckares åliggande att aflemna fri-exemplar af tryckta arbeten.
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande,
JM 113, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande, JM 44, angående
väckta motioner om åtgärders vidtagande med afseende å grindars uppförande öfver
allmänna vägar.
Utskottets yttrande, sid. 1, lades till handlingarne och tillstyrkandet, sid. 2,
af slogs.
Från Hederv. B onde-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JM 23, i anledning of motioner, dels
att alla pedagogier måtte, under vissa vilkor, förklaras för elementarläroverk, dels att
pedagogien i Laholm måtte förändras till ett lägre elementarläroverk.
S, I). Föredrogs och lades till handlingarne Konstitutions-Utskottets Me
morial,
JM 14, i anledning af Riks-Ståndens beslut rörande ett i Utskottets Memorial
JM 11 framstäldt förslag till ändringar i 1 § 11 mom. Tryckfrihetsförordningen,
angående boktryckares åliggande att aflemna fri-exemplar af tryckta
arbeten.
S. D. Efter föredragning lades till handlingarne Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Utlåtande, JM 115, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande,
JM 44, angående motioner om åtgärder med afseende å grindars uppförande
öfver allmänna vägar.
Prol.-Utdrag den 2 Maj 1863.
341
Den 2 Haj.
Från Hoglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. 1). Föredrogos och biföllos Stats-Utskottets Memorial och Utlåtanden:
JM 94. angående bestämmandet af dels aflöningen för Riks—Ståndens och Utskottens
Kansli- och Vaktbetjening, dels godtgörelsen af vissa kostnader i följd af
tryckningen utaf Riks-Ståridens Protokoller jemte dertill hörande Bihang;
JM 95, angående anslag till beredande af arbetsförtjenst för de behöfvande
inom Marks harad af Elfsborgs Ian; samt
JM 96, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående anvisande af
medel till ett vägarbete i Norrbottens län, för afböjande af der befarad hungersnöd.
S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Utlåtande, JM 143, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande,
JM 44, angående väckta motioner om åtgärders vidtagande med afseende å grindars
uppförande öfver allmänna vägar.
S. D. Vid föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
JM 114, i anledning af väckta motioner rörande medverkan från Sveriges
sida till konungariket Polens återupprättande, fattade Ridderskapet och Adeln följande
beslut: »Lifligt deltagande i Polska nationens olyckor och beklagande de
orättvisor, som öfvergått detta folk genom förtryckandet af dess nationalitet, hyser
Ståndet den tillförsigt, att Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att på diplomatisk väg
samverka med andra magter till Polens förmån enligt folkrättens och mensklighetens
fordringar, utan att freden för Sverige blottställes, så länge dess bibehållande är
förenligt med vårt sjelfbestånd och vår värdighet, och finner således do väckta motionerna
icke böra till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda».
S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Sammansatta Bevillnings-, Lagsamt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial, JM 4, med anmälan om
en Sekreterares antagande.
Från Håg v. Preste-Stdndel.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats-Utskoltets nedannämnda Memorial och
Utlåtanden:
342
Prot.-Utdrag den 2 Maj 1863.
JV2 94, angående bestämmandet af dels aflöningen för Riks-Ståndens och Utskottens
Kansli- och Va k t betje ning, dels godtgörelsen af vissa kostnader i följd af
tryckningen utaf Riks-Ståndens Protokoller jemte dertill hörande Bihang;
JYs 93, angående anslag till berédande af arbetsförtjenst för de behöfvande
inom Marks härad af Elfsborgs län; och
JVe 96, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående anvisande af
medel till ett vägarbete i Norrbottens län, för afböjande af der befarad hungersnöd.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, ,JVs 114, i anledning af väckta motioner rörande medverkan från Sveriges
sida till konungariket Polens återupprättande, godkändes detta betänkande,
ehuruväl med den af Ståndet uttryckta önskan, alt i motiveringen hade ingått representationens
förhoppning, att Kongl. Maj:t, undér diplomatisk samverkan med andra
magter till Polens förmån, likväl fortfarande ville söka åt vårt land bevara freden,
så vida det med omtanke för Sveriges sjelfbestånd och värdighet vore förenligt.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning afslogs Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Betänkande, M 115, i anledning af väckta motioner om ändringar i
Kongl. Förordningen om kommunal-styrelse i stad den 21 Mars 1862 samt i 28
Kap. 5 § Byggninga-Balken.
S. D. Föredrogs Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets Memorial, J\s 1, med artnäälan om antagande af en särskild
Sekreterare hos Utskottet.
Lades med godkännande till handlingarne.
Från Vallo fl. Borg are-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Memorial, M 94, angående bestämmandet
af dels aflöningen lör Riks-Ståndens och Utskottens Kansli- och Vaktbetjening,
dels godtgörelsen af vissa kostnader i följd af tryckningen utaf Riks-Ståndens
Protokoller jemte dertill hörande Bihang
Utskottets i delta Memorial gjorda tillstyrkanden och förslag biföllos, endast
med den förändring att det månadtliga arfvodet för Stats-Utskottets Sekreterare för
Riksgälds ver ket rörande ärenden bestämdes till 400 R:dr R:mt.
Hvad vid slutet af Memorialet upplysningsvis meddelas, lades till handlingärne.
S. I). Föredrogos ånyo och biföllos Stats-Utskottets Utlåtanden, JV2 95, angående
anslag till beredande af arbetsförtjenst för de behöfvande inom Marks härad
af Elfsborgs län; och
JV2 96, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående anvisande
af medel till ett vägarbete i Norrbottens län, för afböjande af der befarad hungersnöd.
Prot.-Utdrag den 2 Maj i863.
343
S. D. Föredrogs ånyo oell bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, JM 114, i anledning af väckta motioner rörande medverkan från Sveriges
sida till konungariket Polens ätei uppsa Wand'1.
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne Sammansatta Bevillnings-,
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial, M 1, innefattande
anmälan derom, att Utskottet antagit en särskild Sekreterare.
Si! IX Föredrogs ånyo och lades tili handlingar?ne utdrag af Hedervärda Bondeståndets
Protokoll den 22 sistlidne April, hvarigenom Med-Stånden delgifvits en af
Carl Anders Larsson från Östergötlands län väckt och af Hedervärda Bonde-Ståndet
till Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet remitterad
motion om ändring? i sättet för s k juts n ings bessä r ets utgörande.
Frän Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, JM 114, i anledning af väckta motioner, rörande medverkan från Sveriges
sida till konungariket Polens återupprättande.
8. Dt Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Memorial, JM 94, angående
bestämmandet af dels aflöningen för Riks-Ståndens och Utskottens Kansli- och
Vaktbetjenning, dels godlgörelsen af vissa kostnader i följd af tryGkningen Utaf RiksStåndens
Protokoll jemte dertill hörande Bihang, bifölls Memorialet i sin helhet med
den förändring att arfvodet åt Sekreteraren för Riksgälds-afdelningen af Stats-Utskoltet
bestämdes till 400 R:dr Runt i månaden.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:
JM 93, angående anslag lill beredande af arbetsförtjenst för de behöfvande
inom Marks härad af Elfsborgs län; och
M 96, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående anvisande af
medel till ett vägarbete i Norrbottens län, för afböjande af der befarad hungersnöd!
S. D. Vid förnyad föredragning af Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt All
männa
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial, JM 1, innefattande anHtaläp, att
Utskottet antagit en särskild Sekreterare, beslöt Ståndet, att, sorn Stats-Utskottet
icke varit i tillfälle att, föreslå det arfvode, som borde den> ifrågavarande Sekre
teraren
tillerkännas, skulle Memorialet fört nyssberörda ändamål till Stats^Utskottet
remitteras. iSJ
844
Prof.-Utdrag den 6 Maj 1863.
Den 6 Maj.
Från Hogv. Preste-Slåndet.
S. 1). Föredrogs ånyo Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVs 2, angående vilkoren för bränvinslill
verkning.
Härvid förekommo:
Utskottets hemställan, sidan 2, med anledning af Riksdagsfullmägtigen Anders
August Anderssons motion.
Bifölls.
§ 1-
Utskottets i punkterna 1 och 2 gjorda hemställanden biföllos, hvaremot Ståndet,
med ogillande af yttrandet i punkten 3, rörande Doktor Emanuelssons motion,
antog de i Prosten Sondéns reservation, sidan 16, framställda förslag till 2:ne tillägg,
det förra näst efter 2:dra momentet af l:sta §, det sednare vid samma §:s slut.
§ 2.
Utskottets förslag ogillades, och beslöt Ståndet för sin del, att lydelsen af
denna § skall bibehållas oförändrad, sådan den förekommer i nu gällande Förordning.
§ 4. Bifölls.
§5.
Utskottets hemställan afslogs och bibehöll Ståndet denna § vid sin nuvarande
lydelse oförändrad.
§§ 6, 7, 8 och 15.
Biföllos.
§ 19-
Med ogillande af Utskottets hemställan höjde Ståndet till verk ningsafgiften till
75 öre för kannan.
§ 20.
Ändringsförslaget ogillades, och bibehölls stadgandet i denna § oförändradt.
§21.
Hvad Utskottet å sidan 7 tillstyrkt godkändes, hvaremot Ståndet, med afslag
å det sidan 8 framställda förslag, för sin del beslöt, att lydelsen af denna § i nu
gällande förordning skall förblifva oförändrad.
§§ 22 och 23.
Biföllos.
§§■
Prot.-Utdrag den 6 Maj 1863. 345
§§24 och 25.
Ståndet förkastade de af Utskottet tillstyrkta ändringar af dessa §§, hvilka
bibehöllos vid den lydelse de ega i nu gällande förordning.
§§ 28, 30 och 35.
B ifollos.
§ 40. I öfverensstämmelse med Ståndets beslut rörande §§ 21 och 24,
ogillades den ändrade redaktionen af denna §, som bibehölls vid sin nu varande
lydelse.
§§ 41, 43, 45, 46 och 50, 48, 53, 56, 57, 60 (ny 59), 71.
Biföllos.
Bifogade förslag lill förändring godkändes i de delar, deruti Ståndets ofvan
upptagna beslut icke föranleda förändringar.
S. D. Föredrogos ånyo Expeditions-Utskottets nedannämnda Memorial och
Utlåtande:
JM 10, i anledning af återremiss å Skrifvelseförslaget JM 67.
Lades till handlingarne.
JM 11, angående bestämmande af dag för nästa lagtima riksdags början.
Bifölls.
Från Vallofl. Borgare-Ståndel.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, JM 115, i anledning af väckta motioner om ändringar i Kongl. Förordningen
om kommunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862 samt i 28 Kap. 5 §
Byggningabalken.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Lag-Utskottets Betänkande, JM 33, i an
ledning
af väckta motioner om förändring i stadgandena angående giftomannarätt.
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne Expeditions-Utskottets Memorial,
JM 10, i anledning af återremiss å Skrifvelseförslaget JM 67.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag af Höglofliga Ridderskapet och Adelns Proto
koll
den 25 sistlidne April, innefattande dels nämnda Riks-Stånds beslut i afseende
åj Banko-Utskottets Memorial, JM 33, i anledning af återremiss af sista punkten i
Utskottets Memorial JM 30, dels inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att i samma
beslut sig förena.
Inbjudningen antogs och Protokolls-utdraget lades till handlingarne.
S. D. Uppläste Herr Rinman en motion (313) angående löneförhöjning för
tjenstemännen i de tre lägsta tjenstegraderna i Rikets Ständers Bank.
Motionen jemte deröfver afgifna yttranden remitterades till Banko-Utskottet.
Bih. till R. St. Prat. 1862 & 1863. 9 Sami. 44
346
Prot.-Utdrag den 6 Maj i863.
Från Hederv. B onde-Stån det.
S. D. Vid nu punktvis skedd föredragning af Sammansätta Böviltaings-r;, Lagsamt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JV2 2, angående vilkoret)
för bränvinstiilverkningen lade Ståndet till handlingarne Utskottets å första
sidan af Betänkandet gjorda hemställan att Rikets Ständer måtte lemna utan afseende
den af Anders August Andersson från Östergötlands län inom Bonde-Ståndet
gjorda framställning o nu återställande! till, vissal delar af 1857 åts nådig* Förordning
angående vilkoret) för bränvinstillverkning; hvaremot Ståndet i öfrigt biföll
så väl hvad Utskottet i Betänkandet hemställt och tillstyrkt som äfven det af Utskottet
afgifna förslag till ny förordning i, ämnet, dock med undantag af följa,nde
delar angående hvilka Ståndet beslöt på sätt här nedan förmälas.
§ 2.
Med godkännande af § i öfrigt beslöt Ståndet att bränvinstillverkning må vara
tillåten jemväl under blott en af de utaf Utskottet föreslagna terminer, i följd hvaraf
de i slutet af i mom. i § förekommande orden: »och två pä hvarandra följande
terminer den kortaste» skulle utgå. .».IVoV.U
§ 4.
Med ogillande af Utskottets förslag i afseende å minsta tillverkningsbeloppet
beslöt Bonde-Ståndet att ett hundrade kannor skulle vara den minsta tillverkning
på dygn för hvilken anmälan finge ske, hvadan § borde i Öfverensstämmelse härmed
ändras så |att i stället för orden: »tre hundra kannor» borde inflyta: »ett hundra
kannor.»
P 22.
Bonde-Ståndet godkände samma § med den förändring att efter orden »under
en termin» å första rådet) af första punkten skulle inflyta orden »elter under tvänne
eller flera efter hvarandra i ett sammanhang följande terminer», samt att efter de
å andra raden af tredje punkten förekommande orden: »inom åtta dagar efter terminens
utgång» skulle inflyta följande ord: »eller der tillverkare begagnar tvänne
eller flere efter hvarandra i ett sammanhang följande terminer inom åtta dagar
efter sista terminens utgång».
§ 23. > ; mi délluiij
Bonde-Ståndet godkände denna § med den förändring att orden: »f fall åter
under en termin» å första raden af första punkten skulle utbytas emot orden: »ifall
åter under en termin eller tvänne eller flere efter, hvarandra i ett sammanhang
följande terminer» samt att ordet; »tillverkningsterminens)) å första raden af andra
punktet; sJu}He tUb/vtas emot wdet: »lillverkning^tidens>y ... ] „ , , J/
§28.
Prot.-Utdrag den 6 Maj 1863.
347
Med ogillande af Utskottets förslag angående det kontrollörerne tillkommande
arfvode beslöt Ståndet att samma arfvode skulle bestämmas till minst tre och högst
fem Riksdaler om dagen, i följd hvaraf § borde i öfverensstämmelse härmed ändras
så att i stället för orden: »minst fyra Riksdaler och högst åtta Riksdaler om dagen»
införas orden: »minst tre Riksdaler och högst fern Riksdaler om dagen.
§ 40.
Med godkännande af denna i öfrigt beslöt Ståndet, i öfverensstämmelse med
Ståndets i afseende å <§ 4 fattade beslut, det skulle de i andra punkten förekommande
ord: »tre hundra kannor» ändras till: »ett hundra kannor».
Slutligen beslöt Bonde-Ståndet, att de öfriga Riks-Stånden skulle vördsamt och
vänligen inbjudas att uti hvad Bonde-Ståndet sålunda beslutat, sig förena.
S. D Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, M 145, i anledning af motioner om ändringar i Kongl. Förordningen
om Kommunalstyrelse i stad den 24 Mars 4862 samt i 28 Kap. 5 § Byggningabalken.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Log-Utskottets Betänkande, JV4 33, i anledning
af motioner om förändring i stadgandena angående giftomannarätt.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning lade Ståndet till handlingarne Expeditions-Utskottets
Memorial JYs 40 till Höglofliga Ridderskapet och Adeln, i anledning
af återremiss å skrifvelseförslaget M 67, hvaremot samma Utskotts Utlåtande M
44, angående bestämmande af dag för nästa lagtima riksdags början af Ståndet
bifölls.
S. 1). Förekom ånyo till behandling utdrag (JV° 262) åf Höglofliga Ridderskapet
och Adelns Protokoll för den 25 uästlidne April, innefattande inbjudning till
Med-Stånden att förena sig uti bemälda Riks-Ständs vid föredragning af BankoUtskottets
Memorial, JYs 33, i anledning af återremiss af sista punkten i Utskottets
Memorial JVe 30, lättade beslut att, med afslag å förstberörda Memorial, i stället
bestämma, att Kongl. Förordningen den 26 April 4864 angående en allmän Hypotheks-Bank
skulle erhålla ett tillägg af följande lydelse: »Hypotheks-Bankén eger
att med Rikets Ständers Bank sluta aftal om ölvertagande af sistnämnda Banks fordringar
mot pant af inteckning i fastighet på landet, under vilkor alt låntagarne
tillgodonjuta den dem tillförsäkrade rätt och att Banken erhåller Hypotheks-Bankens
obligationer till belopp samt med ränta och förfallotid, som genom öfvereUskommelse
mellan Bankofullmägtige och Hypotheks-Banken kan varda bestämdt.»
Bonde-Ståndet beslöt att, med vidblifvande af sitt vid behandlingen af BankoUtskottets
ifrågavarande Memorial fattade beslut, afslå denna inbjudning; och lades
Protokolls-utdraget till handlingarne.
348
Prot.-Utdrag den 6 och 8 Maj 1863.
Den 6 och 8 Haj.
Från Hoglo/l. Ridderskapet och Adeln.
SS. DD. Vid föredragning af Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, Jtä 2, angående vilkoren för bränvinsti
Ilverk ning, fattade Ridderskapet och Adeln de beslut, som här nedan omförmälas:
Utskottets hemställan i anledning af Riksdagsfullmägtigen Anders August Anderssons
motion.
Bifölls.
För ordning sfär slaget.
§ 1-
Utskottets hemställanden och förslag till §:ns lydelse biföllos och godkändes.
§ 2.
Återremitterades.
§ 4-
Utskottets hemställan bifölls.
§ 5.
Med afslag å Utskottets hemställan, beslöt Ridderskapet och Adeln, att §:n
skulle vid sin nuvarande lydelse bibehållas.
§§ 6, 7 och 8.
Utskottets hemställanden och förslag biföllos och godkändes.
§9.
Återremitterades.
§ 13.
Bifölls.
§ 19.
Med afslag å Utskottets hemställan beslöt Ridderskapet och Adeln, att afgiften
för branvinstiilverkning skall utgå med 73 öre för hvarje kanna, i öfverensstämmelse
hvarmed siffran 60 i §:ns text ändrades till 73.
i 20 ■
Återremitterades
§ 21.
Utskottets första hemställan bifölls, hvaremot Ridderskapet och Adeln, med afslag
å det sednare tillstyrkandet, beslöt, ali j§:n skulle behålla sin nuvarande
Prot.-Uldrag den 8 Maj 1863.
349
S 22.
Utskottets hemställan bifölls och §:ns text godkändes, endast med uteslutande
af de i 3:dje momentet tillagda orden: »egande tillverkare härvid att, på sätt i §
21 nämndt är, till Konungens Befallningshafvande med posten insända afgiften för
sådant öfverskott.»
§ 23.
Utskottets hemställan bifölls.
§§ 24 och 25.
Återremitterades.
§§ 28, 30, 35, 40, 41, 43, 45 och 46.
Utskottets hemställanden och förslag biföllos och godkändes.
§ 48.
Ridderskapet och Adeln biföll Utskottets två första hemställanden men afslog
dess tredje tillstyrkande; i öfverensstämmelse hvarmed §:ns text godkändes med uteslutande
af de i 4:de momentet tillagda orden: »utom tillsyn vid malt- eller jästberedningen.
»
Utskottets hemställan om uteslutande af § 57 i nu gällande Förordning.
Bifölls.
§§ 49, 50, 53, 54, 56, 59, 60 och 61.
Utskottets hemställanden och förslag biföllos och godkändes.
Utskottets hemställan om uteslutande af § 71 i nu gällande Förordning.
Bifölls.
Härförutan beslöt Ridderskapet och Adeln, som ansåg sig ej ega anledning
att fatta beslut öfver de §§ i Förordningsförslaget, hvilka icke blifvit till innehållet
af Utskottet ändrade och om hvilkas förändring någon enskild motionär ej heller
gjort framställning, att Utskottet skulle ega öppen rätt att, vid förslagets förnyade
handläggning, föreslå de jemkningar i afseende å redaktionen af de utaf Ridderskapet
och Adeln godkände §§:na, hvilka antingen ansåges behöflige till följd af de
förändringar, som de återremitterade §§:na kunde komma att undergå eller eljest
betingades af sammanhanget med Ridderskapet och Adelns i frågan fattade beslut.
Ben 8 Maj
Fran Hög lo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogs och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
M 115, i anledning af väckta motioner om ändringar i Kongl. Förord-*
350
Prol.-Utdrag den 9 Maj 1863.
ningen om kommunal-styreise i stad den 21 Mars 1862 samt i 28 Kapi. 5 §
Byggninga-Balken.
S. D. Foredrogos Expeditions-Ulskottets Memorial och Utlåtande:
JM 10. till Höglofliga Ridderskapet och Adeln, i anledning af återremiss å
skrifvelseförsloget JVé 67.
Lades till handlingarne.
JM 11, angående bestämmande af dag för nästa lagtima riksdags början.
Bifölls.
S. D. Föredrogs och bifölls Stats-Ulskottets Memorial, JM 97, angående
anvisande af arfvode för befattningen med tryckta riksdagshandlingarnes mottagning,
vårdande och utdelning.
S. D. Föredrogos och biföllos Sammansatta Lag- samt Allmänna Bésvärs
och
Ekonomi-Utskottets Betänkanden:
JM 8, i anledning af väckt motion, angående upphäfvande af stadgandena om
byggande och underhållande af badstufvor eller mälthus och rior å kronohemman
och boställen; samt
JM 9, i anledning af väckt motion angående upphäfvande af 12 Kap. 3 §
Kyrkolagen, om klämtning.
Den 9 Maj.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. I). Föredrogs Stats-Utskottets Utlåtande, JM 87, angående fortsatt utförande
af jernvägsarbeten för Statens räkning och anvisande af dertill erforderliga
medel, och blefvo de åtta första punkterna i detta Utlåtande af Ståndet
godkände.
S. I). Fortsattes föredragningen af Stats-Utskollets Utlåtande, JM 87, angående
fortsatt Utförande af jernvägsarbeten för Statens räkning och anvisande af dertill
erforderliga medel.
Af detta Utlåtande, hvars åtta första punkter blifvit under förmiddagens plenum
handlagda, medhunnos nu 9:de, 10:de och ll:te punkterna, i afseende å hvilka
Ståndet lättade nedannämnda beslut:
Nionde •punkten, deri Utskottet hemställt, att hvad af enskilde motionärer blifvit
yrkadt och föreslaget om östra Stambanans sträckning och medels anvisande för
densammas anläggning, icke måtte föranleda till något särskildt beslut af Bikets nu
församlade Ständer,
Bifölls;
Prot.-Utdrag den 9 och 11 Maj 1863.
351
Tionde punkten. I afsende å denna punkt, innefattande hemställan, att Rikets
Ständer för anläggande af stambanan mellan Katrineholm och Norrköping måtte
anslå det derför erforderliga belopp, i jeranadt tal af 4,030,000 R:dr, beslöt för
sin del Bonde-Ståndel, det Rikets Ständer må till påbörjande af östra stambanan
ilrån Kathrineholm öfver Norrköping och Linköping, vester om sjön Sommen, till
trakten af Nåssjö, anvisa det för anläggningen af sträckan mellan Katrineholm och
Norrköping erforderliga belopp i jemnadt tal af 4,030,000 R:dr.
Elfte punkten. Rörande denna punkt, deri Utskottet afgifvit yttrande i fråga
om riktningen af norra stambanan, fattade Bonde-Ståndet, med afslag ä Utskottets
yttrande i denna punkt, för sin del det beslut, att Rikets Ständer, för utförande af
norra stambanan från Stockholm till Upsala, öster om Sigtunafjärden, samt filt fortsättning
derifrån i rigtning åt Sala, bevilja ett sammanräknadt anslag af 3,734,000
R:dr, hvaraf 4,672,000 R:dr för banan från Stockholm till Upsala och återstoden
till förberedande arbeten för fortsättningen af denna jernväg till Sala.
Den 9 och L1 Maj. ^A \v
.l9ln9.no.fi
. |,'R1
Från Vallo fl. Borgare-Slåndet. AlS.
S.S. D.D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande, M 87, angående
fortsatt utförande af jernvägsarbeten för Statens räkning och anvisande af
dertill erforderliga medel, biel' allt hvad Utskottet i detta hänseende föreslagit af
Borgare-Ståndet godkändt, utom i nedannämnda delar, hvarutinnan beslöts på sätt
som följer:
1 :a punkten.
Afslogs.
2:a punkten.
Bifölls med tillägg af orden: »Westra härad och» näst efter ordet »af» på
tredje raden.
4:e punkten.
Bifölls med den förändring att ifrågavarande anslag 10,150,000 R:dr förhöjdes
till 10,250,000 R:dr.
De två första momenten af 7:e punkten äfvensom 8:e punkten i dess helhet.
Afslogos.
10:e punkten.
Med afslag å denna punkt anvisade Ståndet, till påbörjande af östra stambanan
från Katrineholm öfver Norrköping och Linköping, vester om sjön Sommen, till
352
Prol.-Uldrag den 11 Mag 1863.
trakten af Nässjö, det för anläggningen af sträckan emellan Katrineholm och Norrköping
erforderliga belopp i jemnadt tal af 4,135,000 R:dr.
ll:e punkten.
Afslogs och Ståndet beslöt, att Rikets Ständer för norra stambanans byggande
från Stockholm till Upsala öster om Sigtunafjerden samt till påbörjande af fortsättningen
derifrån i ngtning åt Sala, bevilja ett sainmanräknadt anslag af 5,7r)4,000
R:dr R:mt hvarutaf 4,672,000 R:dr för banan från Stockholm till Upsala och återstoden
till förberedande arbeten lör fortsättningen af denna jernväg till Sala.
12:e punkten.
Afslogs.
14:e punkten.
Med afslag derå beviljade Ståndet, till vestra stambanans framdragande till
Klara sjö och en bangårds anläggande derstädes, gemensam för vestra och norra
stambanorna, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts Proposition, en summa af
3,070,000 R.dr R:mt.
19:e punkten.
Återremitterades.
21:a punkten.
Bifölls allenast med uteslutande af ordet »sålunda» på första momentets
tredje rad.
29:e punkten.
Afslogs.
Den 11 Maj.
Från Flederv. B onde-Ståndet.
S. D. Sedan Ståndet den 9 i denna månad handlagt de 11 första punkterna
af Stats-Utskottets Utlåtande JV2 87, angående fortsatt utförande af jernvägsarbeten
för Statens räkning och anvisande af dertill erforderliga medel, så företogs nu till
behandling de tre nästföljande punkterna af samma Utlåtande, och algjordes i den
ordning samt på sätt här nedan förmäles, nemligen:
13:de punkten, deri Utskottet hemställt, att Rikets Ständer måtte i under
dånig
skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa erforderliga undersökningar
för utrönande af lämpligaste sträckningen för norra stambanans fortsättande
från Sala,
Bifölls;
14:de
Prot.-Utd.rag
353
14:de punkten, deruti Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka, hvad Kongl
Maj:t, i fråga om anvisande af medel till anläggning af en sammanbindningsbana
genom Slockholm med stationsgård vid Röda Bodarne invid Klara sjö, i nåder
föreslagit.
Utskottets yttrande, så vidt detsamma innefattade afstyrkande af bifall till Kongl.
Maj:ts nådiga framställning om anvisande af medel till anläggning af en sammanbindningsbana
genom Stockholm, bifölls; och
I2:te punkten, innefattande hemställan, att norra stambanan må framdragas
till Saltsjön samt bangård för densamma anläggas vid eller i närheten af Ladugårdslandsviken.
Med afslag. å Utskottets hemställan i denna fråga, beslöt Bonde-Ståndet för
sin del, att åt Kongl. Maj:t skulle öfverlemnas att bestämma den punkt i hufvudstaden,
hvarest stationsgård för norra jernstambanan lämpligast borde anläggas.
S. D. Fortsattes föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande, JVs 87, angående
fortsatt utförande af jernvägsarbeten för Statens räkning och anvisande af
dertill erforderliga medel, af hvilket Utlåtande de 14 första punkterna förut handlagts,
och blefvo de återstående punkterna 15—29 i samma Utlåtande af Ståndet
godkände.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Stats-Ulskottets Utlåtande, M 88,
angående gjorda framställningar om statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars
företagande, blefvo de 4 första punkterna i detta Utlåtande af Ståndet godkända.
Den 9, 11 och 12 Maj.
Frän Hoglofl. Ridderskapet och Adeln.
S.S. D.D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande, JVs 87, angående
fortsatt utförande af jernvägsarbeten för Statens räkning och anvisande af dertill
erforderliga medel, fattade Ridderskapet och Adeln de beslut, som här nedan omförmälas.
l:sta punkten. j
Utskottets hemställan afslogs.
2:dra punkten. \
Utskottets hemställan bifölls med den förändring, att i stället för orden: »af
åtskilliga socknar inom Allbo härad» införes orden: »inom Westra och Allbo härader.»
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1865. 9 Sami. 45
354
Prot.-Utdrag den 9, 11 och 12 Maj 1863.
3:dje punkten.
Utskottets hemställan af slogs.
4:de punkten.
Utskottets tillstyrkande bifölls endast med förändring af summan 10,180,000
R:dr till 10,230,000 R:dr.
5:te punkten.
Lades till handlingarne.
6:le punkten.
Utskottets hemställan bifölls.
7:de punkten.
Ridderskapet och Adeln afslog Utskottets hemställanden i l:a och 2:a rnomenterna,
men biföll hvad Utskottet i 3:dje momentet föreslagit.
8:de och 9:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
I0:de punkten.
Med afslag å Utskottets hemställan, beslöt Ridderskapet och Adeln för sin
del, att Rikets Ständer till påbörjande af östra stambanan från Katrineholm öfver
Norrköping och Linköping, vester om sjön Sommen till trakten af Nässjö, skola anvisa
det för anläggningen af sträckan emellan Katrineholm och Norrköping erforderliga
belopp, i jemnadt tal af 4,135,000 R:dr.
litte punkten.
Med afslag å Utskottets hemställan, beslöt Ridderskapet och Adeln, att Rikets
Ständer för norra stambanans byggande från Stockholm till Upsala öster om Sigtunafjärden
må bevilja ett anslag af 4,672,000 R:dr.
12:te punkten.
Utskottets hemställan afslogs.
13:de punkten.
Återremitterades.
14:de punkten.
Med afslag å Utskottets hemställan, biträdde Ridderskapet och Adeln Vällofliga
Borgare-Ståndets beslut, att för vestra stambanans framdragande till Klara sjö och
en bangårds anläggande derstädes, gemensam för vestra och norra stambanorna, i
öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts Proposition, bevilja en summa af 3,070,000
R:dr R:mt.
15—18:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
19:de punkten.
Återremitterades.
20:de—27:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
Prot.-Utd.rag
355
28:de punkten.
Lades till handlingarne.
29:de punkten.
Utskottets hemställan bifölls.
Från Hogv. Pr este-Ståndet.
S.S. D.D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande, M 87, angående fortsatt
utförande af jernvägsarbete!) för Statens räkning och anvisande af dertill erforderliga
medel.
Härvid förekommo:
Punkterna 1 till och med 9.
bi föllos.
Punkten 10.
Med ändring af hvad Utskottet hemställt antog Ståndet det i Friherre af
Ugglas’ reservation, sidan 67, framställda förslag, dock så, att den af Utskottet till
styrkta
anslagssumma, 4,030,000 R:dr, bibehölls.
Punkten 11.
Utskottets tillstyrkande afslogs och beslöt Preste-Ståndet lör sin del, att Rikets
Ständer för norra stambanans byggande från Stockholm till Upsala öster om Sigtunafjärden
bevilja ett anslag af 4,672,000 R:dr.
Punkterna 12 och 14, behandiade i ett sammanhang.
Med afslag å båda dessa punkter beslöt Preste-Ståndet antaga det i Friherre
af Ugglas reservation, sidan 82, framställda förslag, med den ändring likväl, att
dels de å raden 5 förekommande orden: »anlägga en gemensam större bangård»
utbyttes emot orden: »anlägga nödiga bangårdar,» dels anslagssumman nedsattes med
det för expropriationen af jord beräknade belopp 333,000 R:dr eller till 2,737,000
Riksdaler.
Punkten 13.
Ansågs böra förfalla till följd af Ståndets öfver punkten H fattade beslut.
Punkterna 15—18.
bi föllos.
Punkten 19.
Återremitterades.
Punkterna 20—27.
biföllos
Punkten 28.
Lades med godkännande till handlingarne.
Punkten 29.
Bifölls.
356
Prof.-Utdrag den 12 Maj 1863.
Den 12 Maj.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande, M 88, angående gjorda
framställningar om statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars löretagande, fattade
Ridderskapet och Adeln följande beslut:
l:sta—5:te ■punkterna.
Utskottets hemställande!) biföllos.
6:te punkten.
Återremitterades.
7 :de punkten.
Utskottets hemställan bifölls med den förändring, att i stället för orden: »å
hvilket lån skall inom hvarje års slut, räknadt från lyftningsdagen, årligen» införes
orden: »hvilket lån må räntefritt innehafves i två år. hvarefter å lånebeloppet, iden
mån lyftning egt rum, skall inom hvarje kalenderårs slut.»
8:de punkten.
Utskottets hemställan bifölls med de förändringar, att i stället för orden:
»mellan Uddevalla och Wenersborg» infördes orden: »från Herrljunga öfver Wenersborg
till Uddevalla», samt att summorna 2,060,000 R:dr och 1,370,000 R:dr utbyttes
emot 4,860,000 R:dr och 3,240,000 R:dr.
9:de, 10:de och ll:te punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
Från Hogv. Preste-Ståndet.
S. I). Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande, A/i 88, an
gående
gjorda framställningar om statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars företagande,
blef delta Utlåtande af Ståndet bifallet, med undantag endast af 6:te
punkten, som återremitterades.
Från Fallofl Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande, M 88, angående gjorda
framställningar om statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars företagande.
Prot.-Uldrag den 12 Maj 1863.
357
Härvid förekommo:
ltsta och 2:dra punkterna.
Bi fö llos.
3:dje punkten.
Bifölls, med undantag af 7:de momentet, hvilket återremitterades.
4:de och 5:te punkterna.
Biföllos.
6:te punkten.
Återremitterades.
7:de punkten.
Bifölls med den förändring, att orden: »å hvilket lån», på sjette och sjunde
raderna, utbytas mot följande ord: »hvilket län må ränlefritt innehafvas i två år,
hvarefter å lånebeloppet.v
8:de punkten.
Utskottets hemställan i afseende å en jernväg mellan Uddevalla och Wenersborg
bifölls; hvaremot Irågan om anslag till anläggande af jernväg från Herrljunga
til! Wenersborg återremitterades.
9:de punkten.
Återremitterades.
10:de och litte punkterna.
Biföllos.
S. D. Vid förnyad föredragning af St a ts-Utskottets Betänkande, M 89, i
fråga om anskaffande af medel till jernvägsbyggnader, blefvo lista, 2:dra och 6:te
punkterna i nämnda Betänkande godkända; hvaremot 3:dje, 4:de och 5:te punkterna
återremitterades.
Frän Hederv. B onde-Ståndet.
S. D. Vid fortsatt föredragning af Sta ts-Utskottets Utlåtande, M 88, angående
gjorda framställningar om statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars företagande,
blefvo punkterna S, 7, 8, 9, 10 och 11 af Ståndet bifallna, hvaremot punkten 6, angående
anläggning af jernväg mellan staden Wexiö och södra stambanans station vid
Alfvestad, återremitterades, jemte deraf föranledda yttranden.
S. D. Uppå framställning af Paul Andersson från Jemtlands län, beslöt Ståndet
att vördsamt och vänligen inbjuda Höglofliga Ridderskapet oeh Adeln samt
Högvördiga Preste-Ståndet att förena sig uti det beslut, som Vällofliga BorgareStåndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet vid behandling af 11:te punkten uti Statsutskottets
Utlåtande, JV2 87, angående fortsatt utförande af jernvägsarbete!! för Statens
räkning och anvisande äf dertill erforderliga medel, fattat, i fråga om anslag al
358
Prot.-Utdrag den 13 Maj 1863.
medel för norra stambanans fortsättning från Upsala till Sala, och sålunda ytterligare
anslå 1,062,000 R:dr Runt till nämnda ändamål.
Den 13 Maj.
Från Håg lo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Efter föredragning af Stats—Utskottets Betänkande, JW 89, i fråga om
anskaffande af medel till jernvägsbyggnader, blef detta Betänkande i dess helhet till
Utskottet återremilteradt.
S. D. Föredrogs och afslogs Lag-Utskottets Betänkande, M 33, i anledning
af väckta motioner om förändring i stadgandena angående giftomannarätt.
S. D. Beslöt Ridderskapet och Adeln vänligen inbjuda Högvördiga PresteStåndet
att förena sig i det beslut, som Ridderskapet och Adeln, vid behandling af
Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, JVä 2, angående vilkoren för bränviostilIverkoing, fattat att, med afslag
å Utskottets sednaste hemställan i afseende å § 48 i Förordnings-förslaget, godkänna
det 4:de mom. i samma § med uteslutande af orden: »utom tillsyn vid
malt- eller jästberedning.»
S. D. Vid föredragning af Hedervärda Bonde-Ståndets Protokolls-utdrag JYs
272, för den 6:te dennes, innefattande dels de beslut, som bemälda Riks-Stånd
fattat i afseende å Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs-och Eko
nomi
Utskottets Betänkande, JV2 2, angående vilkoren för bränvinstillverkning, dels
inbjudning till de öfriga Riks-Slånden att samma beslut biträda, vidblef Ridderskapet
och Adeln hvad Ståndet förut i ämnet beslutat och lades Protokolls-utdraget till
handlingarne.
Frän Håg v. Pr esle-Ståndet.
S I). Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Betänkande, JVJ 89, i fråge om anskaffande
af medel till jernvegsbyggnaden
Härvid förekommo:
Punkterna l och 2.
Bifollos.
Punkten 3.
Preste-Ståndet, som återremitterade de under lit:is a), b), c) och d) förekommande
beräkningar, beslöt lör sin del, i öfverensstämmelse med hvad Utskottet
Prot.-Uldrag den 13 Maj 1863.
359
föreslagit, att sedan från sammanräknade beloppet af de anslags- och låne-summor,
som vid denna riksdag varda beviljade, dels för utförande af Statens jernvägsbyggnader,
dels för understödjande af enskilda järnvägsanläggningar, afdragits befintliga
och härtill päräkneliga tillgångar, återstoden bör genom lån anskaffas.
Punkterna 4 och 5.
Återremitterades.
Punkten 6.
Bifölls.
S. D Vid ånyo skedd föredragning af meddeladt utdrag, M 296, utaf
Höglofliga Ridderskapet och Adelns Protokoll den 25 sistlidne April, innefattande
dels bemälda Riks-Stånds beslut vid pröfning af Banko Utskottets Memorial, M 33,
i anledning af återremiss af sista punkten i Utskottets Memorial M 30, dels inbjudning
till de öfriga Riks- Stånden att i samma beslut sig förena, antog PresteStåndet
berörda inbjudning och lades Protokolls-utdraget till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades Lag-Utskottets Betänkande, M 33,
i anledning af väckta motioner om förändring i stadgandena angående giftomannarätt.
Från Vallo/l. Borgare-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVs 2, angående vilkoren för
bränvinstillverkning, biföll Ståndet såväl allt hvad Utskottet i detta Betärikade hemställt,
som det dervid lögade förslag tiil förordning i ämnet, utom i nedannämnda
delar, hvarutinnan beslöts på sätt som följer:
§§ 2, 9 och 20.
Återremitterades.
§ 21.
Med afslag å Utskottets förslag, sid. 8, beslöt Ståndet att § 21, sådan den
Ivder i nu gällande förordning, skall förblifva oförändrad.
§24.
Återremitterades, dock med godkännande deraf att straffbestämmelsen för den,
som, oaktadt han försummat erlägga afgift för anmäld bränvinstillverkning, handteringen
utöfvar, blifvit flyttad till art. V af ifrågavarande författning.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Expeditions-Utskottets Utlåtande, M 11,
angående bestämmande af dag lör nästa lagtima riksdags början.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats—Utskottets Memorial, JV2 97, angående
anvisande af arfvode för befattningen med tryckta riksdagshandlingars mottagning,
vårdande och utdelning.
360
Prof,-Utdrag den 13 Maj 1863.
S. D. Vid förnyad föredragning af Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, As 29, i anledning af väckta motioner
om ändring eller omarbetande dels af Landtmäteri-instruktionen, dels af Skiftesstadgan
och dels af Arfvodestaxan för landtmäteriförrättningar, biföll Ståndet allt
hvad Utskottet härutinnan hemställt, dock med följande undantag:
Af Utskottets förslag, sidd. 10 och 11, till förändrad lydelse af 1 § 2 Kap.
Skiftes-stadgan återremitterades sista punkten, som begvnnes med orden:
»Åro delegarne, i fråga om val etc.»
Tillstyrkandet, sidd. 13 och 14, angående ändring i 1, 2, 3 och 5 §§ af 8
Kap. Skiftes-stadgan afslogs.
Förslaget, sid. 20, till förändrad lydelse af 20 § i 18 Kap. Skiftes-stadgan
återremitterades.
Frän Hederv. B onde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Betänkande, As 89, i fråga
om anskaffande af medel till jernvägsbyggnader, blef nämnda Betänkande till Statsutskottet
återremitteradi; Och skulle den i ämnet förda diskussion, genom utdrag
af Ståndets Protokoll, Utskottet meddelas.
Deremot blef bemälda Utskotts Betänkande, As 97, angående anvisande af arvode
för befattning med tryckta riksdagshandlingarnes mottagning, vårdande och
utdelning af Ståndet afslaget.
S. D. Föredrogs Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkande, As 29, i anledning af motioner om ändring eller
omarbetande dels af Landtmäteri-instruktionen, dels af Skiftes-stadgan och dels af
Arfvodestaxan för landtmäteriförrättningar; hvarefter hvad Utskottet yttrat och hemställt
uti
1 ■punkten, i fråga om förste landtmätarebefattningarnes förändrande till landtmäteridirektörstjenster
samt anvisande för detta ändamål af erforderliga medel,
Bifölls.
2 punkten, rörande andre landtmätaretjenstens indragning,
Bifölls;
3 punkten, i fråga om de på eget ansvar arbetande landtmätarnes bestämmande
till 300 och förseende med lön samt med visst distrikt,
Bifölls;
4 punkten, om nedsättande af en komité för att uppgöra förslag till ny instruktion
för Landtmäteri-kontoret och Landtmätarne i riket eller om sådant arbetes
verkställande i annan ordning,
Bifölls; och
5 punk
-
Prol.-Utdrag den 16 Maj 1863.
361
5 punkten, rörande förslag att obegränsadt vitsord till skiftessökande icke vidare
må tillkomma delegare af oskiftad jord,
Bifölls;
hvaremot Utskottets förslag i
6 punkten, i fråga om ändring i 2 Kap. 1 § Skiftes-stadgan, sådan den lyder
efter Kongl. Kungörelsen den 9 Juni 1832,
Afslogs.
Den 16 Maj.
Från Flogv. Pr este-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Memorial, M 97, angående
unvisande af arfvode för befattningen med tryckta riksdagshandlingarnes mottagning,
vårdande och utdelning.
S. D. Efter förnyad föredragning bifölls Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JY! 29, i anledning af väckta
motioner om ändring eller omarbetande dels af Landtmäteri-instruktionen, dels af
Skiftes-stadgan, och dels af Arfvodes-taxan för landtmäteriförrättningar.
S. D. Föredrogos ånyo Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
nedannämnda Betänkanden:
M 7, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter i fråga om
vattenverks anläggande, m. m.
Bifölls, med undantag allenast af Utskottets främst å sidan 10 förekommande
förslag, att »hvad i fråga om qvarntull för spanmåls förmälning och om sågarelön
är stadgadt, må förfallan, hvilket förslag af Ståndet afslogs.
M 8, i anledning af väckt motion, angående upphäfvande af stadgandena om
byggande och underhållande af badstufvor eller mälthus och rior å kronohemman
och boställen.
Bifölls.
M 9, i anledning af väckt motion, angående upphäfvande af 12 Kap. 3 §
Kyrkolagen, om klämtning.
Bifölls.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning bifölls Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Betänkande, M 117, i anledning af väckt motion om ändring i 22 §
af Gästgifveri-ordningen den 12 December 1734.
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 9 Sami. 46
362
Prot.-Utd.rag
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts denna dag meddelade
nådiga Propositioner till Rikets Stander:
■l:o angående anslag till förändring och tillbyggnad af Central-hospitalet vid
Upsala;
2:o angående upplåtelse af mark till utvidgning af Upsala Central-hospitals
område;
3:o angående anslag till Gymnastiska Central-institutet;
4:o angående tillökning i arméens nuvarande kavalleristyrka;
5:o angående Krigs-kollegii ombildning till en Armée-förvaltning;
6:0 angående afsöndring af jord från häradshöfdinge-bostället Hvetlanda Thomas-
och Kullagården i Östra härad, Jönköpings län;
7:o angående pension från allmänna indragningsstaten åt Chefen för Kameraldepartementet
i Fångvårds-styrelsen Carl Mauritz Kruskopf; och
8:0 angående anslags beviljande dels till betäckande af en uti Svenska Spetsbergs-expeditionens
räkenskaper befintlig brist, dels till fortsättning af rekognosceringsarbetena
på Spetsbergen med afseende på utförbarheten af en gradmätning derstädes.
S. D. Vid förnyad föredragning af raeddeladt utdrag, M 272, af Hedervärda
Bonde-Ståndets Protokoll den 6 dennes, innefattande dels de beslut, som bemälda
Riks-Stånd lättat vid pröfning af Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, M 2, angående vilkoren för
bränvinstillverkning, dels inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att samma beslut
biträda, förklarade Preste-Ståndet sig vidblifva sina i ämnet fattade beslut och lade
Protokolls-utdraget till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats-Utskottets Utlåtanden:
M 98, angående ytterligare anslag för det inom Rikets Ständers hus inrättade
Riksdagsarkiv;
M 101, i anledning af väckt motion om åtgärders vidtagande till skydd för
krono-loxfisket i Wiske å; och
JV* 102, i anledning af vackt motion om öfverlåtelse åt Nysätra socken af
lägenheten Ängstorp under Ryda kungsgård för inrättande af en så kallad byskola.
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
M 116, i anledning af väckta motioner om ändringar i Kongl. Förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862.
Härvid förekommo:
Utskottets tillstyrkande å sidorna 7 och 8 angående förändrad lydelse af
§ 58.
Bifölls, med undantag af stadgandet i punkten A), som ändrades till denna
lydelse: »för jordbruksfastighet, ehvad den är i mantal satt eller ej, påfores en
fyrk för bevillning till belopp af 7 till och med 5 öre; två fyrk för bevillning ut
-
Prot.-Utdrag den 16 Maj 1863. 363
öfver 5 till och med 10 öre; tre fyrk för bevillning utöfver 10 lill och med 15
öre o. s. «.»; samt
Förslaget, sidan 8, till förändrad lydelse af § 59, i sammanhang hvarmed till
pröfning företogs Utskottets hemställan, sidan 10, rörande lydelsen af § 12.
Det föreslagna första momentet af sistnämnda § afslogs, hvaremot sednare momentet
godkändes; och blef den tillstyrkta förändrade lydelsen af g 59 gillad, med
iakttagande af de ändringar, hvilka af Ståndets rörande § 12 fattade beslut föranledas.
Utskottets förslag, sidorna 8 och 9, lill förändrad lydelse af § 64, äfvensom
§ »■
Godkändes.
Tillstyrkandet vid slutet af Betänkandet.
Bifölls med erinran om iakttagande af den förändring, som blir en följd af
Ståndets här ofvan upptagna beslut.
Frän Vallöf. Borgare-Sländet.
S. D. Föredrogos ånyo Sammansatta Bag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkanden:
M 7, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter i fråga om
vattenverks anläggande, m. m.
Godkändes, utom hvad angår Utskottets sista hemställan, sid. 10, i anledning
af Herrar Nordenfelts och Heijkenskjölds med flere motionärer, i hvilken del Betänkandet
återremitterades.
jy! 8, i anledning af vackt motion angående upphäfvande af stadgandena om
byggande och underhållande af badstufvor eller mälthus och rior å kronohemman
och boställen.
Bifölls, och
JVI 9, i anledning af väckt motion angående upphäfvande af 12 Kap. 3 §
Kyrkola gen, om klämtning.
Återremitterades.
S. D. Föredrogos ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betan
kanden:
M
116, i anledning af väckta motioner om ändringar i Kongl. Förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862.
Återremitterades, tillstyrkandet, sidan 7, i den syftning, att Utskottet må, med
bibehållande af den föreslagna beräkningsgrunden för fyrktalssältningen, uppgöra förslag
till en sådan ordalydelse af 58 § i Kongl, Förordningen om kommunalstyrelse
364
Prot.-Uldrag den 16 Maj 1863.
å landet, att densamma icke måste förändras hvarje gång en förändring i Bevillnings-förordningen
beslutas angående bevillningens beräkning; och
JVe 117, i anledning af väckt motion om ändring i 22 § af Gästgifveri-ordningen
den 12 December 1734.
Godkändes.
S. D. Sedan Borgare-Ståndet, lika med Hedervärda Bonde-Ståndet, med afslag
å 1 l.te punkten i Stats-Utskottets Utlåtande M 87 för sin del beslutat, det Rikets
Ständer, lör norra stambanans byggande från Stockholm till Upsala öster om Sigtunafjärden
samt till påbörjande af fortsättningen derifrån i rigtning åt Sala, bevilja
ett sammanräknadt anslag af 5,734,000 R:dr R:mt, hvarutaf. 4,672,000 R:dr för
banan från Stockholm lill Upsala, och återstoden till förberedande arbeten för fortsättningen
af denna jernväg till Sala, men Höglofliga Ridderskapet och Adeln samt
Högvördiga Preste-Ståndet deremot endast beviljat 4,672,000 R:dr för norra stambanans
byggande från Stockholm till Upsala öster om Sigtunafjärden, så beslöts, det
skulle sistnämnda två Riks-Stånd vänligen inbjudas att jemväl i öfrigt biträda Borgare-Ståndets,
med Bonde-Ståndets sammanstämmande, beslut och sålunda ytterligare
anslå 1,062,000 R:dr R:mt till förberedande arbeten för norra stambanans fortsättande
under nästa statsregleringsperiod från Upsala till Sala.
S. D. Borgare-Ståndet, som vid pröfning af 14 punkten i Stats-Utskottets
Utlåtande, JVs 87, angående fortsatt utförande af jernvägsarbete!) för Statens räkning
och anvisande af dertill erforderliga medel, med anslag å nämnda punkt, till vestra
stambanans framdragande till Clara sjö och en bangårds anläggande derstädes, gemensam
för vestra och norra stambanorna, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
Proposition, beviljat en summa af 3,070,000 R:dr R:mt, beslöt vänligen inbjuda
Högvördiga Preste-Ståndet alt i Borgare-Ståndets omförmälda, med Höglofliga Ridderskapet
och Adelns sammanstämmande, beslut sig förena.
Frän Hederv. Bonde-Ständet.
S. D. Föredrogos och godkändes ej mindre Expeditions-Ulskottets förslag till
Rikets Ständers nedanstående underdåniga skrivelser till Kongl. Maji, nemligen:
JVe 85, i fråga om upplåtelse till Wenersborgs stad af en Kronan tillhörig
tomt derstädes;
J\s 86, angående sådan förändring i de förvaltande verkens i Stockholm arbetsordningar,
att de större utgifterna derstädes komme att bestridas genom anvisningar
å Kongl. Räntekammaren;
JV2 87, i anledning al Kongl. Majis nådiga Proposition, om antagande af en
författning angående allmänt kyrkomöte;
Prot.-Utd.rag
365
32 88, angående ändring, i afseende på anställande af medicine-kandidal- och
licenciat-examina, af 1861 års stadgar för Carolinska Medico chirurgiska institutet;
32 89, angående ytterligare anslag till beredande af arbetsförtjenst för de
behöfvande inom Marks härad af Elfsborgs län;
32 90, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, om anvisande af medel
till ett vägarbete i Norrbottens län, för afböjande af der befarad hungersnöd; och
32 91, i anledning af väckt fråga om hemmanet 32 1 Fångåmons, '/* mantal,
i Jemtlands län, befriande frän rotering, än äfven Samma Utskotts förslag till ingress
samt de 14 första §§:ne af Riksdagsbeslutet.
S. 1). Fortsattes föredragningen af Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, 32 29, i anledning af motioner om
ändring eller omarbetande dels af Landtmäteri-instruklionen, dels af Skiftes-stadgan
och dels af Arfvodes-taxan för landtmäteriförrältningar, dervid punkterna
7, afstyrkande Herr Grefve Anckarsvärds motion derom, att Skiftes-stadgan
borde innehålla, hvilka pröfningar i afseende å gammal kartas duglighet skulle af
landtmätaren förrättas, och att resultatet af undersökningen fullständigt uti protokollet
upptoges;
8, deruti Utskottet afstyrkt bifall till Herr Lagergrens motion om tillägg af
en 8:te § i 7:de Kap. Skiftes-stadgan;
9, innefattande likaledes afstyrkan af Herr Lagergrens motion om tillägg af
ytterligare en 6:te § i 7:de Kap. Skiftes-stadgan; och
11, med afstyrkan af bifall till en af /{. F. Gross väckt motion om tillagg
vid 13:de Kap. 3:dje § Skiltes-stadgan.
biföllos; hvaremot
10:de punkten, innefattande tillstyrkan, att Rikets Ständer måtte i underdånig
skrifvelse hos Kongl. Majit anhålla, att lista, 2:dra, 3:dje och 5:te §§ i 8:de Kap.
Skiftes-stadgan kunde erhålla af Utskottet föreslagen förändrad lydelse,
af slogs; samt
12:te punkten, deruti Utskottet afstyrkt bifall till en likaledes af R. F. Gross
väckt motion om förändrad lydelse af 6:te § i 13:de Kap. Skiftes-stadgan,
återremitterades, och skulle de emot samma punkt gjorda anmärkningar jemväl
till Utskottet öfverlemnas.
S. D. Fortsattes föredragning af Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, 32 29, i anledning af motioner om
ändring eller omarbetande dels af Landtmäleri-instruktionen, dels af Skiftes-stadgan
och dels af Arfvodes-taxan för landtmäteriförrättningar, dervid
13;de punkten, hvarest Utskottet tillstyrkt, att hvad af enskilde motionärer
blifvit föreslaget i afseende å en förändrad organisation af egodelningsrätterna eller
öfverflyttandet af dessa domstolars göromål på andra embetsmyndigheter, ej måtto
till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda;
366
Prot.-Utdrag den 16 Maj 1863.
14:de punkten, innefattande hemställan, att af motionärer väckt förslag till
ändring i nu gällande föreskrifter, om tiden för besvärs anförande mot egogradering,
ej måtte vinna Rikets Ständers bifall;
15:de punkten, deruti Utskottet hemställt, att Rikets Ständer måtte i underdånig
skrifvelse hos Kongl. Maj;t anhålla, dels att, i 18:de Kap. Skiltes-stadgan,
11 :te § måtte erhålla förändrad lydelse, dels alt vid I9;de § måtte fogas ett
tillägg och dels att 20:de § måtte erhålla förändrad ordalydelse, allt på sätt Utskottet,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Johannes Nilssons från Göteborgs län
motion, föreslagit;
16:de punkten, med hemställan, att en af Olaus Svebilius från Gotlands län
väckt motion om ändring i punkten c af Kongl. Kungörelsen, angående laga skiftens
verkställande på Gotland, den 13 Juli 1839, ej måtte till någon Rikets Ständers
åtgärd föranleda;
17:de punkten, deruti Utskottet tillstyrkt, att enskilde motionärers förslag om
Skiftes-stadgans fullständiga omarbetande, icke måtte till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda ;
18:de punkten, innefattande förslag, att Rikets Ständer mätte i underdånig
skrifvelse anhålla, dels om revision och omarbetning af gällande taxa på arfvode för
landtmätcriförrättningar, och dels om åtgärder, för att befordra tillsynen, huru de
till landtmäteristaten hörande tjenstemän uppfylla sina tjänsteåligganden, äfvensom
för granskning af landtmätares räkningar öfver förrättningar;
19:de punkten, deruti Utskottet afstyrkt bifall till Grefve Anckarsvärds förslag,
att tillämpningen af Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Taxa den 12 Maj 1837 mätte
inställas, och Kongl. Taxan af den 18 Oktober 1834 Anvo blifva gällande, intill
~ j ij ;
dess en lämpligare författning hunne utkomma; samt
20:de punkten, afslvrkande bifall till Herr von Köchs förslag om anvisande af
ett förslagsanslag för kontrollerandet af landtmätarnes arfvodesräkningar,
biföllos.
S. D. Vid förnyad föredragning af Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande, Ns 7, i anledning af motioner om förändrade
föreskrifter i fråga om vattenverks anläggande m. m., blef hvad Utskottet
i Betänkandets särskilda punkter yttrat och hemställt
bifallet.
Likaledes biföllos vid nu jemväl skedd förnyad föredragning samma Utskotts
Betänkande J\s 8, i anledning af motion om upphäfvande af stadgandena om byggande
och underhållande af badstulvor eller mälthus och rior å kronohemman och
boställen; samt
JVg 9, i anledning af väckt motion, angående upphäfvande af 12 Kap. 3 <K
Kyrkolagen, om klämlning.
Prot.-Uldrag deri 16 och 20 Maj 1863.
367
S. D. Af Kongl. Maj:ts under förmiddagens plenum till Ståndet öfverlemnade
och då bordlagda nådiga Propositioner blefvo följande, vid nu förnyad föredragning,
till Stats-Utskottet remitterade, nemligen:
angående anslag till förändring och tillbyggnad af Central—hospitalet vid Upsala;
angående upplåtelse af mark till utvidgning af Upsala Centi a I - hospitals område;
angående anslag till Gymnastiska Central - institutet;
angående Krigs-kollegii ombildning till en Armöe-förvaltning;
angående anslags beviljande, dels till betäckande af en uti Svenska Spetsbergsexpeditionens
räkenskaper befintlig brist, dels till fortsättning af rekognosceringsarbeteria
på Spetsbergen med afseende på utförbarheten af en gradmätning derstädes;
angående afsöndring af jord från häradshöfdingebostället Hvetlanda Tomas- och
Kullagården i Östra härad, Jönkopings län; samt
angående pension från allmänna indragningsstaten åt Chefen för Kameraldepartementet
i Fångvårds-styrelsen, Carl Mauritz Kruskopf.
Den 16 oell 30 Maj.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S.S. D.D. Vid föredragning af Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JM 29, i anledning af väckta motioner
om ändring eller omarbetande, dels af Landtmäteri-instruktionen, dels af Skiftesstadgan,
och dels af Arfvodes-taxan för landtmäteriförrättningar, blef detta Betänkande
af Ridderskapet och Adeln bifallet, endast med undantag af Utskottets å sid.
4 afgifna hemställanden, hvilka återremitterades, samt af det å sidorna 13 och 14
framställda förslag till ändring i 8:de Kap. lista, 2:dra, 3:dje och 5:te §§ Skiftesstadgan,
hvilket afslogs.
Den 30 Maj.
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogos och remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Majrts nedannämnda
nådiga Propositioner till Rikets Ständer, nemligen:
368
Prot.-Utdrag den 20 Maj 1863.
l:o angående anslag till förändring och tillbyggnad af Central-hospitalet vid
Upsala;
2:o angående upplåtelse af mark till utvidgning af Upsala Central-hospitals
område;
3:o angående anslag till Gymnastiska Central-institutet;
4:o angående tillökning i arméens nuvarande kavalleristyrka, tillika med åtskilliga
i anledning deraf afgifna yttranden;
5:o angående Krigs-kollegii ombildning till en Armée-förvaltning;
6:o angående anslags beviljande dels till betäckande af en uti Svenska Spetsbergs-expeditionens
räkenskaper befintlig brist, dels till fortsättning af rekognosceringsarbetena
på Spetsbergen med afseende å utförbarheten af en gradmätning
derstädes;
7:o angående afsöndring af jord från häradshöfdingebostället Hvetlanda Thomason!)
Kullagården i Östra härad, Jönköpings län; samt
8:o angående pension från allmänna indragningsstaten åt Cchefen för Kamaraldepartementet
i Fångvårds-styrelsen, Carl Mauritz Kruskopf.
S. D. Föredrogs och bifölls Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkande, M 7, i anledning af väckta motioner om förändrade
föreskrifter i fråga om vattenverks anläggande, m. m.
S. D. Föredrogs och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Be
tänkande,
M 117, i anledning af väckt motion om ändring i 22 § of Gästgifveriordningen
den 12 December 1734.
S. D. Föredrogos och biföllos Stats-Utskottets Utlåtanden:
JV& 98, angående ytterligare anslag för det inom Rikets Ständers hus inrättade
Riksdagsarkiv;
M 101, i anledning af väckt motion om åtgärders vidtagande till skydd för
kronolaxfisket vid Åsbro i Wiske å; samt
JV2 102, i anledning af väckt motion om öfverlåtelse åt Nysätra socken af
lägenheten Ängstorp under Ryda kungsgård för inrättande af en så kallad byskola.
S. D. Sedan Ridderskapet och Adeln, vid behandlingen af Stats-Utskottets
Utlåtande, M 87, angående fortsatt utförande af jernvägsarbete!) för Statens räkning
och anvisande af dertill erforderliga medel, afslagit Utskottets i 14:de punkten af
samma Utlåtande gjorda hemställan och biträdt Vällofliga Borgare-Ståndets beslut,
att för vestra stambanans framdragande till Clara sjö och en bangårds anläggande
derstädes, gemensam för vestra och norra stambanorna, i öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts Proposition, bevilja en summa af 3,070,000 R:dr R:mt, så beslöt
Ridderskapet och Adeln nu, uppå framställning af Grefve Taube, Henning Adolf,
vänligen inbjuda Högvördiga Preste-Ståndet att i detta beslut jemväl sig förena.
S. D.
Prot.-Utclrag den 20 Maj 1863.
369
Från Hogv. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo meddeladt Utdrag, JY$ 279, af Höglofliga Ridderskapet
och Addns Protokoll den 13 dennes, med inbjudning till Preste—Ståndet att förena
sig i det beslut, som Ridderskapet och Adeln vid behandling af Sammansatta Bevillnings-,
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JV2 2,
angående vilkoren för bränvinstillverkning, fattat att, med afslag å Utskottets sednaste
hemställan i afseende å § 48 i Förordnings-förslaget, godkänna det 4:de momentet
i samma § med uteslutande af orden: »utom tillsyn vid malt- eller gästberedning».
Sedan af inkomna Protokolls-utdrag den upplysning vunnits, att 3:ne Riksstånd
i frågan redan fattat sammanstämmande beslut, fann Preste-Slåndet förberörda
inbjudning ej föranleda annan åtgärd än att läggas till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo meddeladt Utdrag, JVs 283, af Hedervärda BondeStåndets
Protokoll den 12 dennes, med inbjudning till Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet att förena sig uti det beslut, som Borgare- och Bonde-Stånden vid
behandling af ll:te punkten uti Stats-Utskottets Utlåtande, JV2 87, angående fortsatt
utförande af jernvägsarbete!) för Statens räkning och anvisande af dertill erforderliga
medel, fattat i fråga om anslag af medel för norra stambanans fortsättning
från Upsala till Sala, och således ytterligare anslå 1,062,000 Riksdaler Riksmynt
till nämnda ändamål.
Med afslag å inbjudningen förklarade Preste-Ståndet sig vidhålla sitt i frågan
fattade beslut; och ansågs härmed yttrande å Ståndets sida jemväl vara lemnadt
öfver ett från Vällofliga Borgare-Ståndet lill föredragning nu anmäldt Protokollsutdrag,
JV5 307, innefattande inbjudning till Preste-Ståndet i enahanda syftning angående
det ämne, hvarom Bonde-Ståndets ofvanberörda inbjudning handlar.
Från Vallofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllo Stats-Utskottets Utlåtanden:
M 98, angående ytterligare anslag för det inom Rikets Ständers hus inrättade
Riksdags-arkiv;
M 101, i anledning af väckt motion om åtgärders vidtagande till skydd för
kronolaxfisket vid Åsbro i Wiske å, och
M 102, i anledning af väckt motion om öfverlåtelse åt Nysätra socken af
lägenheten Ängstorp under Ryda kungsgård för inrättande af en s, k. byskola.
S. D. Föredrogs ånyo och remitterades till Stats-Utskottet följande Kongl.
Maj:ts nådiga Propositioner:
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 9 Sami. 47
370
Prot.-Utdrag den 20 Maj 1863.
l:o angående anslag till förändring och tillbyggnad af Centralhospitalet vid
Upsala ;
2:o angående upplåtelse af mark till utvidgning af Upsala Centralhospitals
område;
3:o angående anslag till Gymnastiska Centralinstitutet;
4:o angående tillökning i arméens nuvarande kavalleristyrka ;
5:o angående Krigs-kollegii ombildning till en Arméeförvaltning;
6:o angående anslags beviljande dels till betäckande af en uti Svenska Spetsbergsexpeditionens
räkenskaper befintlig brist, dels till fortsättning af rekognosceririgsarbetena
på Spetsbergen med afseende på utförbarheten af en gradmätning
derstädes;
7:o angående afsöndring af jord från häradshöfdingebostället Hvetlanda Thomas-
och Kullagården i Ostra härad, Jönköpings län; samt
8:o angående pension från allmänna indragningsstaten åt Chefen för Kameraldepartementet
i Fångvårds-styrelsen, Carl Mauritz Kruskopf.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Kongl. Maj:ts, sedan sista plenum på Ståndets bord
hvilande nådiga Proposition, angående tillökning i arméens nuvarande kavalleristyrka,
och blef samma Proposition remitterad till Stats-Utskottet, som jemväl borde erhålla
del af de yttranden, hvilka i anledning af denna Proposition inom Ståndet
afgåfvos.
S. D. Börjades föredragning punktvis af Bevillnings-Utskottets sedan den 12
innevarande månad på Ståndets bord hvilande Betänkande, 8, angående tuilbevillningen
; och medhanns i detta plenum pröfningen af de hemställanden och förslag,
som å de 9 första sidorna af detta Betänkande förekomma.
Det af Utskottet (sidan 5 i Betänkandet) afgifna yttrande, i anledning af den
nådiga Skrifvelse och de enskilda motioner, som till Utskottets handläggning blifvit
remitterade, lades till handlingarne.
Vid öfvergående dernäst till hvad Utskottet under
Införsels larifen
anfört, fattade Ståndet följande beslut:
Utskottets första yttrande å sidan 6 i Betänkandet, deri Utskottet tillstyrkt
tullfrihet vid införsel så väl för ej speeificeradt gräs, färgadt, trensadt eller upprispadt,
samt späck, som ock för åtskilliga andra af Utskottet uppräknade artiklar,
af slogs; och beslöt för sin del Ståndet, att de i nu gällande tulltaxa å ifrågavarande
artiklar bestämda afgifter skola bibehållas.
Vrot.-Utdrag den 20 Maj 1863.
371
Andra yttrandet å samma sida, angående upptagande i tulltaxan af artikeln
späck under särskild rubrik, äfvensom del yttrande, som nederst å denna pagina
meddelats i anledning af en utaf Grefve G. F. Liljencrants väckt motion, lades till
handlingarne.
Utskottets hemställan (sidan 7), att tullfrihet vid införsel icke måtte af Rikets
Ständer beslutas för åtskilliga i denna punkt uppräknade artiklar bifölls.
Utskottets nederst å sidan 8 och öfverst å sidan 9 framställda förslag om
åsättande af en skyddstull för ost å 3 R:dr pr centner bifölls af Ståndet, som framdeles,
i sammanhang med pröfoingen af Utskottets förslag till tulltaxa, ville besluta
öfver och derföre nu lade till handlingarne den del af förevarande punkt, deri
Utskottet hemställt, att den för kreatur samt spanmål och andra landlmannaprodukter
nu gällande tullfrihet måtte fortfarande bibehållas.
Hvad Utskottet å sidan 9 yttrat, i anledning af Guslaf Johanssons från
Kronobergs län motion om införseltull, å bomull, konstnärsarbeten och oskalad
r is, bifölls.
S. D. Vid nu ånyo fortsatt handläggning af Bevillnings-Utskoltets Betänkande,
JV2 8, angående tullbevillningen, log föredragningen sin början med Utskottets yttrande
å pagina 9 beträffande Gustaf Johanssons framställda yrkande om tullförhöjning
för åtskilliga artiklar, såsom apelsiner, bensvart, benkol eller bister, bijouterivaror,
broderade arbeten m. fl., samt fortgick, omfattande Utskottets alla hemställanden
och förslag till och med artikeln pressenningar å pagina 42; och blef
allt hvad Utskottet härunder hemställt af Ståndet godkändt, med härnedan antecknade
undantag:
Utskottets å pagina 16 gjorda hemställan, att pröfning af tullbestämmelserna
angående artiklarne bränvin och sprit måtte tillsvidare uppskjutas, lades till handlingarne.
Med bibehållande af de uti nu gällande taxa stadgade tullsatser afslog Ståndet
Utskottets hemställanden i fråga om nedsättning uti in förselafgi ften under
rubrikerne:
Böcker ;
Färger och färgning sämnen, (»kochenilj»);
Garn, (»bomullsgarn, färgadt och ofärgadt»);
Hudar och skinn, (2 mom.) (sulläder och biudsulläder samt hvitgarfvade (aiuneradej
äfvensom sämskade hudar och skinn») samt (3 mom.) (»hopsydda pelsverk»);
Jern, gjutet, (2 mom.) (»grytor, pannor, kittlar, m. fl.»);
Krukmakarearbeten, »ej specificerade»;
Läderarbeten, (1 morn.) »ej specificerade»; samt
Mattor, (1 mom.) (»af strå eller rotter»).
Med af slag å Utskottets, pagina 19, gjorda hemställan, att afgiftsfrihet vid
införsel icke heller nu må för »saltad silin medgifvas, beslöt Ståndet, att denna vara
372
Prot.-Utdrag den 21 Maj 1863.
skall vid införsel från tull befrias; hvaremot Utskottets i sammanhang härmed afgifna
förslag beträffande sättet för förtullningen af och afgiften för strömming godkändes.
Beträffande Utskottets, å pagina 27, under rubriken Instrumenter (musikaliska)
gjorda hemställan att införseltullen å »Harmonium eller Fysharmonika» må bestämmas
till 10 procent af varuvärdet beslöt Ståndet, med afslag härå, det skulle ifrågavarande
afgift med 15 procent af varuvärdet utgå.
I fråga om rubriken »koeffgrer» hade, enär nämnda artiklar af anförda orsaker
ej skäligen kunde draga derför bestämd tull af 3 R:dr pr stycke, Kongl, Kommerskollegium
och General-tullstyrelsen föreslagit, att nyssnämnda afgiftsbestämmelse måtte
ur taxan utgå och ifrågavarande artiklar hänföras till kläder; hvaremot Utskottet,
som äfven ansett den nuvarande tullsatsen vara öfverdrifvet hög, men funnit den
föreslagna hänvisningen till kläder mindre lämplig, hemställt att, med rubrikens bibehållande
oförändrad, införselafgiften må nedsättas till 2 R:dr stycket.
Med afslag al hvad Utskottet härutinnan hemställt, godkände Ståndet bemälde
embetsvesks angående ifrågavarande artiklar framställda förslag.
Likaledes hade Kommers-kollegium och General-tullstyrelsen föreslagit, att artikeln
ljus måtte i tulltaxan upptagas på följande sätt,:
Ljus:
Vax och spermaceti 1 skålp. 15 öre.
Talg och palmetin  1 » 3 »
andra slag 1 » 6 »
Utskottet, som med nyssberörda förslag till redaktionsförändring af denna taxe-rubrik
icke haft något att erinra, och icke heller mot de för rubrikerna »vax och spermaceti»
samt »andra slag» tillstyrkta tulltntser, hade dock ansett, att afgiften borde
bestämmas till endast 2 öre skålpundet å »talg- och pal metin ljus», samt hemställt,
alt de i enlighet härmed uti det bifogade taxe-förslaget införda bestämmelserna för
artikeln ljus måtte af Rikets Ständer antagas.
Ståndet, som afslog hvad Utskottet sålunda hemställt, godkände deremot hvad
ofvannämnde embetsverk i fråga om artikeln ljus föreslagit.
Den 21 Maj.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragningen af Bevillnings-Utskottets Betänkande, JV& 8,
angående tullbevillriingen och pröfvades under detta plenum Utskottets yttranden från
och med artikeln redskap m. m. å sidan 42 till utförsels tarifen å sidan 56,
hvarvid Ståndet stadnade i följande beslut:
Prof-Utdrag den 22 Maj 1863.
373
Hvad Utskottet hemställt och föreslagit under rubrikerna redskap och machinerier
m. m., resonansbottnar in. m„ rör, siktduk, slöjdvaror, varor, (i taxan ej nämnda)
smink och sminkflor, socker, soda, kaustik, spetsar, uddar och blonder, sprutor
(brand-,) säckar, tafvelramar, tagelsurrogat, tandpulver, tobak, tråd, strängar,
trävaror, de tre första momenten, eller de som afsågo fanérskifvor, tangentskifvor
af så kallad ebenholtz och svarfvårearbeten, tänder, urband m. m., vadd, vagnar,
valten (mineral-,) vekar, (lamp- och ljus-,) verktygslädor, vinsyra och vinstenssyra,
väfnader och ättika.
bifölls.
Beträffande artiklarne sadelmakarearbeten, skomarearbeten, sköldpadd (arbetad),
spännhalsdukar, såpa, 4:de momentet af artikeln trävaror, angående nedsättning i
tilläggsafgiften vid införsel af möbler, försedda med stoppning m. m. samt ur, blefvo,
med afslag å hvad Utskottet föreslagit, tullsatserna i nu gällande taxa bibehållna.
I afseende å artikeln salt, beslöts att oraffineradt, alla slag, skulle tullfritt få
införas, hvaremot Utskottets förslag i fråga om öfriga sorter salt godkändes.
Utskottets hemställan i fråga om artikeln vattenglas afslogs, med godkännande
af hvad Kongl. Kommers-kollegium och General-tullstyrelsen rörande denna artikel
yttrat och föreslagit.
Då Ståndet icke medgifvit den af Utskottet föreslagna tullfrihet vid införsel af
späck, ansågs Utskottets hemställan å sidan 50 af Betänkandet under rubriken tran
ej föranleda annan åtgärd, än att läggas till handlingarne.
I öfrigt och som Utskottet uppgifvit, att, vid tullbehandlingen af en del jernoch
andra metallarbeten, olika åsigt egt rum om rätta förståndet af det i taxan
vid vissa sådana artiklar förekommande ordet »poleradt», beslöt Ståndet att godkänna
Utskottets hemställan om den anmärkning, som i slutet af införsels-tarifen borde
såsom förklaring i ämnet införas
Den 22 Maj,
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Sedan Ridderskapet och Adelö, vid föredragning af Banko Utskottets
Betänkande JVs 35, bifallit. Utskottets i 13:de punkten gjorda hemställan med den
förändring, att ordet hädanefter utbyttes emot orden tills vidare; beslöt Ridderskapet
och Adeln vänligen inbjuda de öfriga Riks—Stånden att i samma beslut sig förena.
S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Betänkande, M 35, med förslag
till reglering af Bankens lane- och kreditivrörelse samt om användande a( upplupen
374
Prot.-Utdrag den 22 Maj 1863.
bankovinst, biföll Ridderskapet och Adelö allt hvad Utskottet hemställt och föreslagit
i punkterna 1—43, endast med den förändring i 13:de punkten, att i stället
för ordet hädanefter infördes orden tills vidare; hvaremot Utskottets hemställanden
i 44 och 45 punkterna, på grund af gjorda anmärkningar, återremitterades.
S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Betänkande, M 36, med förslag
till förändrad uppställning af 5:te och 6:te afdetniogarne i Banko-reglementets 6:te
artikel, blef detta Betänkande af Ridderskapet och Adeln bifallet endast med undantag
af 3:dje punkten samt Usla momentet i sednare delen af 5:te punkten, som
återremitterades.
S. D. Vid föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
JM 116, i anledning af väckta motioner om ändringar i Kongl. Förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862, lättade Ridderskapet
och Adeln följande beslut:
Utskottets u sidan 7 afgifna förslag till förändrad lydelse af § 58.
Bifölls med undantag af stadgandet i punkten A, som förändrades till följande
lydelse: »för jordbruksfastighet, ehvad den är i mantal salt eller ej, påföres en fyrk
för bevillning lill belopp af 1 till och med 5 öre; två fyrk för bevillning utöfver
5 till och med 10 öre; tre fyrk för bevillning utöfver 10 till och med 15 öre;
o. s. v.
Utskottets förslag till förändrad lydelse af § 59.
Bifölls endast med den förändring i sednare momentet, att »§§ 8, 9, 10 och
12» utbyttes emot »§§ 8, 9 och 10».
Utskottets förslag till förändrad lydelse af §§ 64 'och 9.
Godkändes.
Utskottets förslag till ny § 12.
Af slogs.
Utskottets sista hemställan.
Bifölls med erinran om iakttagande af hvad Ridderskapet och Adeln i ämnet
beslutat.
Härförutan beslöts, att de vid Betänkandet fogade formulär skulle återremitteras
för att bringas till öfverensstämmelse med Ridderskapet och Adelns i sjelfva saken
fattade beslut.
S. D. Föredrogs och bifölls Lag-Utskottets Memorial, JM 34, angående anvisande
under viss tid af ett särskildt Sekreterare-arfvode.
S. D. Sedan Ridderskapet och Adeln, vid den 12 dennes skedd föredragning
af Stats- Utskottets Utlåtande, JM 88, angående gjorda framställningar om statsbidrag
för enskilda jernvägsanläggningars företagande, bifallit Utskottets i 7:de
punkten gjorda hemställan med den förändring, alt i stället för orden: »å hvilket
lån skall inom hvarje års slut, räknadt från lyftningsdagen årligen» infördes orden:
»hvilket lån må räntefritt innehafves i två år, hvarefter å lånebeloppet, i den mån
Prot.-Utdrag den 22 Maj 1SG3.
375
lyftning egt rum, skall inom hvarje kalenderårs slut»; så beslöts nu, uppå framställning
af Herr Reutersvärd, Patrik, att Högvördiga Preste-Ståndet skulle vänligen
inbjudas att i ofvanomförmälda beslut med Ridderskapet och Adeln sig förena.
Från Högv. Preste-Ståndet.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Banko-Utskottets Betänkande, M 35,
med förslag till reglering af Bankens lane- och kreditiv—rörelse, samt om användande
af upplupen bankovinst, blef detta Betänkande af Ståndet bifallet, utom i nedannämnda
delar, hvarutinnan beslöts på sätt som följer:
Punkten 28.
Utskottets förslag till lydelse af den föreskrift, som skall motsvara reglementets
183 §, godkändes, hvad beträffar lista momentet, hvaremot 2:dra momentet afslogs.
Punkterna 44 och 45.
Med afslag af hvad Utskottet i dessa punkter hemställt, beslöt Preste-Ståndet
för sin del, att Fem millioner Riksdaler Riksmynt af den upplupna bankovinsten må
under åren 1864, 1865 och 1866 till Riksgälds-kontoret utan återbetoIningsskyIdig—
het öfverlemnas, för att, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga förslag, till
fortsättning af Statens jernvägsbyggnader användas.
S. I). Vid förnyad föredragning af Banko-Utskottets Betänkande, JV1 36, med
förslag till förändrad uppställning af 5:te och 6:te afdelniugarne i Banko-reglementets
6:te artikel, biföllos punkterna 1 och 2, hvaremot punkterna 3, 4 och 5 återremitterades.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Lag-Utskottets Memorial, M 34, angående
anvisande af ett särskildt Sekreterare-arfvode.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Sedan Ståndet uti föregående plena genomgått BevilInings-Utskottets
Betänkande, JV* 8, angående tullbevillningen, i hvad angår införseltullen, dervid
Ståndet dock bestämt att framdeles, vid behandlingen af de särskilda rubrikerna i
tulltaxan, företaga frågan om afgift för de på pag. 8 af Betänkandet uppräknade
till landtbruksprodukter hänförliga artiklar, föredrogs nu Utskottets förslag till tulltaxa,
hvilket förslag af Ståndet godkändes, i hvad angår artiklarne bönor, hampa,
hudar och skinn, ister, kli, lin, potatismjöl, tjära, tjärbärma och vraktjära, ull,
vax och ägg.
Beträffande artiklarne fläsk, humle och smör beslöt Ståndet, med afslag å hvad Utskottet
föreslagit,att dessa artiklar borde beläggas med en införseltull af 3R:dr pr centner.
376
Prot.-Utdrag den 22 Maj 1863.
Å artikeln talg beslöts en införseltull af 2 R:dr per centner.
I afseende å artikeln kött, hvilket, enligt Utskottets förslag, skulle få tullfritt
införas, beslöt Ståndet att färskt kött icke skall draga införseltull, men deremot
kött, andra slag, beläggas med en införseltull af 2 R:dr per centner.
Med förkastande af Utskottets förslag i afseende å artikeln kreatur, beslöt
Ståndet åsätta denna artikel införseltull, enligt följande tarif:
Hästar, utom hingstar, 1 st 10 R:dr.
Oxar, 1 st. . .  6 »
Kor och ungboskap, 1 st  4 »
Kalfvar och får, 1 st. .
2 »
Svin, utom fargaltar, 1 st  4 »
I afseende å artikeln spanmål, som, enligt Utskottets förslag, borde vara fri till
införsel, beslöt Ståndet, att spanmål, omalen, hvete och råg, skulle beläggas med
en införseltull af 10 öre per kubikfot, hvaremot andra slag skulle vara fria
från tull
Å spanmål, malen, alla slag, bestämdes en införseltull af SO öre per centner.
I alla öfriga delar, der Ståndet icke nu, på sätt ofvan anmärkt blifvit, fattat
särskilda beslut, godkändes förslaget till tulltaxa, dock med den förändring, att å
pag. 46, i fråga om tullsats å arbetsfordon och vagnar, orden: »sådana synbart
brukade vagnar, hvilka af resande för eget behof medföras eller sora blifvit» skulle
uteslutas.
S. D. Fortsattes ytterligare föredragningen af BevilInings-Utskottets Betänkande,
M 8, angående tullbevillningen, dervid Ståndet bifall såväl hvad Utskottet under
rubriken »Utförselstarifen» hemställt derom att nuvarande tullafgifter må afskaffas vid
utförsel af de artiklar, som finnas uppräknade uti nu gällande tulltaxas tarif för
utförseltullen, än äfven Utskottets under rubriken »Underrättelserna vid tulltaxan»
gjorda hemställanden, angående förändring uti eller uteslutande af §§ 1, 3, 7, 11
och 12; hvaremot Ståndet, som redan förut vid behandlingen af frågan om införseltull
å färgadt eller ofärgadt bomullsgarn ogillat Utskottets å pag. 22 i Betänkandet
gjorda tillstyrkan om nedsättning af införseltullen å nämnda artikel, nu jemväl
afslog Utskottets hemställan, att den i nuvarande 10:de, men blifvande 9:de §, till
12 öre för 1 skålpund bomullsväfnad nu medgifna restitution vid utförsel måtte bestämmas
till allenast 10 öre.
Beträffande slutligen Utskottets nederst å pag. 68 och öfverst å pag. 69
gjorda hemställan, att Rikets Ständer måtte i underdånig skrifvelse hos Kongl. Majtt
anhålla, att Kongl. Maj:t behagade åt sakkunnige män uppdraga utarbetandet af
fullständigt förslag till ny tulltaxa, i enlighet med vissa allmänna, af Utskottet jemväl
uppgifna grunder, beslöt Ståndet, med godkännande af Utskottets tillstyrkan om
aflåtande till Kongl. Majit af underdånig skrifvelse i ämnet, att samma skrifvelse
skulle
Prot.-Uldrag den 22 och 23 Maj 1863. 377
skulle till innehållet affatlas i den syftning, Herr Presidenten Åkerman i den af
honom afgifua reservation, å pag. 82 i Betänkandet, angifvit och föreslagit.
Den 22 och 23 Maj.
Frän Vdllofl. Borgare-Stdndel,
S. D. Föredrogs ånyo Banko-Utskottets Betänkande JV2 35, med förslag till
reglering af Bankens låne- och krediti vrörelse samt om användande af upplupen
bankovinst.
Härvid förekommo:
l:sta till och med 14:de punkterna.
biföllos.
15:de och 16:de punkterna.
Återremitterades.
17:de punkten.
Mom. 1 och 2.
Godkändes.
Mom. 3 och 4.
Återremitterades
18:de till och med 43:dje punkterna■
Biföllos.
44:de och 45:te punkterna.
Med afslag derå beslöt Ståndet att af den sedan 1860 års början upplupna
bankovinst skola’ i Banken bibehållas 672,541 R:dr 68 öre, men återstoden, fem
millioner R:dr, under detta och nästföljande åren 1864 och 1865 med en tredjedel
hvartdera året till Riksgälds-kontoret aflemnas.
Den 23 Maj.
Från Hoglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning af Borgare- och Bonde-Ståndens Protokolls-utdrag, N:ris
307 och 283, innefattande inbjudningar till Ridderskapet och Adeln samt PresteBih.
till R. St. Prot. 1862 åt 1863. 9 Sami. 48
378
Prot.-Utdrag den 23 Maj 1863.
Ståndet att förena sig uti förstnämnde Riks-Stånds, angående ll:te punkten af
Siats-Utskottets Utlåtande JM 87, fattade sammanstämmande beslut, för så vidt det
rörde anvisande af 1,062,000 R:dr till förberedande arbeten för norra stambanans
fortsättande från Upsala till Sala, vidblef Ridderskapet och Adeln sitt förut i frågan
fattade beslut och lade Protokolls-utdragen till handlingarne.
Från Vdllofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banko-Utskottets Betänkande, JM 36, med
förslag till förändrad uppställning af 5:te och 6:te afdeiningarne i Banko-reglementets
6:te artikel, biel samma Betänkande bifallet, med undantag af dels 3:dje och 4:de
punkterna, dels ock det i 5:te punkten å sidan 63 under l:o framställda förslag,
hvilka delar återremitterades.
S. I). Föredrogs ånyo och bifölls Lag-Utskottets Memorial, JM 34, angående
ett ytterligare Sekreterare-arfvode för viss tid till Utskottets disposition.
S. U Föredrogs ånyo utdrag af Höglofliga Ridderskapet och Adelns Protokoll
den 22 dennes, innefattande inbjudning till Med-Stånden att förena sig i förstnämnda
Riks-Stånds beslut i afseende å 43:de punkten i Banko-Utskottéts Betänkande
JM 35.
Med vidblifvande af sitt i ämnet redan fattade beslut afslog Bortre-Ståndet
ifrågavarande inbjudning, och Protokolls-utdraget lades till handlingarne.
Från Hedera. B onde-Ståndet.
S. D. Föredrogos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkanden:
JM 116, i anledning af motioner om ändringar i Kongl. Förordningen, om
kommunalstyrelse på landet, den 21 Mars 1862.
Bifölls lill alla dess delar; samt
JM 117, i anledning af motion ,om ändring i 22 § af Gästgifveri-ordningen
den 12 December 1734.
Bifölls.
S. D. Vid nu ånyo skedd föredragning godkändes Stats-Utskottets Utlåtanden:
JM 98, angående ytterligare anslag för det inom Rikets Ständers hus inrättade
Riksdags-nrkiv;
JM 101, i anledning af motion om åtgärders vidtagande till skydd för kronolaxfisket
vid Åsbro i Wiske å; och
Prot.-Uldrag den 27 Maj 1863.
379
M 102, i anledning af motion om öfverlåtelse åt Nysätra socken af lägenheten
Ängstorp under Ryda kungsgård för inrättande af en så kallad byskola.
S. D. Vid nu verkställd föredragning af Banko-Utskottets Betänkande, JV& 55,
med förslag till reglering af Bankens låne- och kreditiv-rörelse samt om användande
af upplupen bankovinst, genomgingos punkterna N:ris 1—28, hvilka godkändes, med
nedan antecknade undantag, nemligen:
Punkterna 7, 15, 16, 17 och. 28, återremitterades; och skulle protokollet
öfver diskussionen om ifrågavarande punkter återremisseu till Utskottet åtfölja;
Utskottets uti punkten 9 gjorda hemställan, att en af Herr A. O. Wallenberg
inom Borgare-Ståndet väckt motion, »att Rikets Ständer, i ändamål att bereda Manufaktur-diskontens
upplösning, behagade besluta, att af Riks-bankens åt Manufakturdiskonten
lemnade kreditiv skall till en början under hvarje af åren 1864, 1865
och 1866, ett belopp af 250,000 R:dr till Riks-banken återbetalas», malte lemnäs
utan afseende, äfvensom Utskottets i sammanhang härmed uti punkten 10, gjorda
tillstyrkan, alt stadgandet i 147 § af nu gällande Banko-reglemente må bibehållas
oförändradt, af slogos af Ståndet, som biföll ofvanintagna motion;
Utskottets i punkten 21 framlagda förslag till föreskrift i blifvande Bankoreglemente,
med anledning af Rikets Ständers beslut om upphörande af den i Rikets
Ständers Bank nu bedrifna lånerörelse mot pant af inteckningar i egendom på
landet samt hus och jord i städerna, lades till handlingarne.
Den 27 Haj.
Frän Flögv. Pr este-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo i ett sammanhang meddelade utdrag, JVs 308, af
Vällofliga Borgare-Ståndets Protokoll den 16 och J\l 286 af Höglofliga Ridderskapet
och Adelns Protokoll den 20 innevarande månad, med inbjudningar till
Preste-Ståndet att förena sig uti förbemälda 2:ne Riks—Stånds, vid pröfning af 14:de
punkten i Siats-Utskottets Utlåtande JVs 87, angående fortsatt utförande af jernvägsarbete!)
för Statens räkning och anvisande af dertill erforderliga medel, fattade
sammanstämmande beslut, hvaiigenom, med afslag å nämnde punkt, till vestra stambanans
framdragande till Clara sjö och en bangårds anläggande derstädes, gemensam
för vestra och norra stambanorna, i öfverensstämmelse med Kongl. Majlis Proposition,
blifvit beviljad en summa af 3,070,000 R:dr R:mt.
Med afslag å dessa inbjudningar förklarade Preste-Ståndet sig vidblifva sitt i
frågan fattade beslut och lade ofvanberörda Protokolls-utdrag lill handlingarne.
380
Prot.-Utdrag den 27 Maj 1863.
S. D. Sedan Preste-Ståndet vid behandling den 22 dennes af Banko-Utskottets
Betänkande, M 55, med förslag till reglering af Bankens låne- och kreditiv—rörelse
samt om användande af upplupen bankovinst, afslagit 44 och 45 punkterna
i samma Betänkande och för sin del heslutat, att fem millioner R:dr R:mt
af den upplupna bankovinsten må under åren 1864, 1865 och 1866 till Riksgälds-kontoret
utan återbetalningsskyldighel öfverlemnas, för att, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts nådiga förslag, till fortsättning af Statens jernvägsbyggnader användas,
så beslöts nu, uppå framställning af Riks-arkivarien Nordström, det skulle
Höglolliga Ridderskapet och Adeln vördsamt inbjudas att i detta beslut med PresteStåudet
sig förena.
Från Vallofl. Borgare-Ståndel.
S. t). Vid förnyad föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande, M 8,
angående tullbevillningen, biföll Ståndet samma Betänkande, äfvensom dervid fogade
förslag till Tulltaxa, dock med följande undantag:
l:o Utskottets tillstyrkande, sidd. 8 och 9, i fråga om kreatur, spanmdl och
andra landtmannaprodukter.
Godkändes, med uteslutande af de sju sista raderna, så att tullfrihet må fortfarande
ega rum jemväl för ost;
2:o Hvad öfverst på sid. 13 meddelas rörande förtullning af sydfrukter.
Lades till handlingarne.
3:o Utskottets hemställan, sid. 16, i afseende å tullbestämmelserna för bränvin
och sprit.
Dervid lät Ståndet bero.
4:o Hvad Utskottet i Betänkandet och larifen föreslagit angående införseltull
för nedannämnda artiklar.
Af slogs; och beslöt Ståndet derom på sätt som följer:
Hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda:
Sulläder och bindsutläder samt hvitgarfvade (alunerade) äfvensom sämskade
hudar och skinn.
För denna artikel skulle bibehållas nuvarande tullsats af 25 öre per skålpund.
Koeffyr er :
Afgiftsbestämmelsen derför skulle ur taxan utgå med hänvisning alt varan bör
tullbehandlas i likhet med hvad för »kläder» är föreskrifvet.
Oljor:
fossila eller mineraloljor samt genom torr distillation framställda:
nativa eller råa etc.
Förklarades fria från tullafgift; och
Såpa, derför nuvarande lull af 3 öre per skålpund skulle bibehållas.
Prot.-Utdrag den 27 och 28 Maj 1863.
381
Fran Hederv. Bonde-Slåndet.
S. D. Vid fortsatt föredragning af Banko-Utskottets Betänkande, JM 35, med
förslag till reglering nf Bankens låne- och kreditivrörelse samt om användande af
upplupen bankovinst, blefvo samtliga återstående punkterna i detta Betänkande från
och med den 29 till och med den 45 utaf Ståndet bifallna.
Likaledes bifölls hvad nämnde Utskott i dess Betänkande JM 36 tillstyrkt rörande
förändrad uppställning af 5:te och 6:te afdelningarne i Banko-reglementets
6 artikel.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats—Utskottets Utlåtande, JM 103, i an
ledning
af Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse, angående ifrågasatt bidrag från Haudelsoch
Sjöfarts-fonden till gäldande af den lör Stadelullens upphörande erforderliga
utgiftssumma
S. D. Bevillning»-Utskottets Utlåtande, JW 10, i anledning af motion om
vissa förändringar i Kongl. Förordningen den 20 Juli 1861, om mantals- och
skattskrifningars förrättande, blef, vid nu förnyad föredragning, bifallet.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls Lag-Utskottets Memorial, JM 34, deri
hemställan blifvit gjord att, förutom det arfvode för en Sekreterare, som redan
blifvit af Rikets Ständers Stats-Ulskott beviljadt, ett Sekrelerare-arfvode till lika
belopp måtte varda stäldt till Utskottets disposition att utgå från och roed den 15:de
innevarande månad intill dess Utskottets Betänkande öfver Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition med förslag till ny Strafflag blifvit till Riks-Stånden expedieradt.
Den 27 och 28 Maj.
Frän Hoge. Preste-Ståndet.
S.S. D.D Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Betänkande, JM 8, angående
tullbevillningen.
Härvid förekommo:
Yttrandet sid. 5.
Lades till handlingarne.
Införsel-tarifen.
Utskottets tillstyrkande sid■ 6.
Irsta punkten afslogs, och beslöt Ståndet för sin del, att tullbeslämmelserna i
nu gällande Tulltaxa skola för deruti upptagna artiklar bibehållas oförändrade, ge-.
382 Prol.-Utdrag den 27 och 28 Maj 1863.
nom hvilket beslut 2:dra punkten ansågs hafva förfallit, äfvensom yttrande å Ståndets
sida dermed jemväl vara lemna rit öfver Grefve Liljencrants’s i 3:dje punkten
omförmälda motion.
Den d sidan 7 gjorda hemställan.
Bifölls.
Utskottets hemställan å sidorna 8 och 9.
Bifölls, allenast med ogillande af förslaget i i:sta punkten om skyddstulls
åsättande å artikeln ost, för hvilken Ståndet fortfarande bibehöll tullfrihet.
Utskottets hemställan, sid 10, och förslag, sid. 11.
Biföllos.
Artiklarne absinth—bobiner.
Biföllos.
Art. bokbindarecloth.
Taxe - rubriken godkändes, hvaremot, med ogillande af den föreslagna afgiflsnedsättningen,
för denna artikel bibehölls nu stadgade tullsats.
Ari. brefkuverter, bränvin och sprit, bälten.
Biföllos.
Art. böcker.
Afslogs, och bibehölls nu gällande, tullbestämmelse.
Ari. s. k. album—fernissa.
Biföllos.
Art. filar och raspar.
Afslogs, och beslöt Ståndet, att tullbestämmelsen för denna artikel i nu gällande
Tulltaxa skall förblifva oförändrad.
Art. fisk, fjedrar, formar, friktionsstickor, friklionssvamp.
Biföllos.
Art. färger och färgning sämnen.
Med afslag å Utskottets hemställan beslöt Ståndet, att afgiften för denna ar
tikel
skall bibehållas oförändrad.
Ari. galizensten.
Bifölls.
Art. garn.
Utskottets hemställan afslogs och bibehöll Ståndet för denna artikel nu gällande
Tulltaxas bestämmelser.
Ari. gasometrar.
Bifölls.
Art. gevär.
Med ogillande of Utskottets hemställan, hvad tullafgiften beträffar, antog Ståndet
i allo det af Kommers-kollegium och General-tulistyrelsen framställda förslag.
Prol.-Utdrag den 27 och 28 Maj 1863.
383
Art. glasmästare-diamanter, glasvaror, gri/jlar.
lii föllos.
Art. guttapercha.
Yttrandet ogillades och bibehöllos för denna artikel nu gällande Tulltaxas bestämmelser.
Art. hattar.
Bifölls.
Art. hudar och skinn.
Utskottets yttrande i Irsta punkten godkändes, hvaremot Ståndet, med ogillande
af de i 2:dra och 3:dje punkterna tillstyrkta afgiftsnedsättningarne, bibehöll
nu gällande taxas bestämmelser för denna artikel oförändrade.
Ari. hår, häst-, eller tagel.
Förslaget ogillades och bibehölls införselafgiften vid nu stadgadt belopp.
Art. instrumenter, fältskärs-, matematiska, m. fl.
Bifölls.
Art. instrumenter, musikaliska.
Hvad Utskottet föreslagit blef af Ståndet godkändt, med undantag allenast af
den tillstyrkta nedsättningen i införseltullen, som bibehölls oförändrad.
Art. jern, gjutet.
Hvad Utskottet i Irsta och 4rde punkterna föreslagit dels angående benäm
ningen
»lod» och dels angående taxerubriken bifölls, hvaremot Ståndet afslog den i
2rdra punkten tillstyrka nedsättningen i tullafgiften för »grytor, pannor, kittlar m. fl.»,
hvilken afgift bibehölls oförändrad sådan den finnes stadgad i nu gällande Tulltaxa,
äfvensom de i 5:dje punkten till införande i Taxan föreslagna orden »till jernvägsmateriel»
uteslötos.
Ari. jern, smidt eller valsadt.
Bifölls, med undantag af den i Irsta punkten föreslagna tullsats, som beslöts
skola utgå till lika belopp med den i nu gällande Taxa bestämda.
Art. kassakistor.
Bifölls.
Art. kläder.
Ståndet afslog de i Irsta punkten föreslagna tullbestämmelserna, som bibehöllos
oförändrade eldigt nu gällande Taxa. Hvad Utskottet i öfrigt vid denna artikel
tillstyrkt, blef af Ståndet godkändt.
Art. knallhattar—knytningar.
Biföllos.
Ari. koeffyr er.
Med förkastande af Utskottets hemställan i denna del af Betänkandet, lemnade
Ståndet sitt bifall till Kommers-kollegii och General-tullstyrelsens förslag rörande tullbehandlingen
af ifrågavarande artikel.
384
Prot.-Utdrag den 27 och 28 Maj 1863.
Art. krinoliner, krita, pastell-.
Biföllos.
Art. krukmakarearbeten, ej specificerade.
Afgiftsnedsättningen ogillades och bibehölls tullsatsen vid sitt nuvarande belopp.
Art. krut.
Bifölls.
Art. ljus• iiYoY-H
Ståndet biföll i sin helhet Embetsverkens förslag rörande denuo artikel, med
förkastande af den ändring deruti, som Utskottet tillstyrkt.
Art. lump.
Bifölls.
Ari. läderarbelen.
Utskottets förslag i lista punkten ogillades, och bibehölls nu gällande Taxas
bestämmelse för denna artikel oförändrad. Tillstyrkandet i sednare punkten bifölls.
Art. madrasser.
Bifölls.
Art. mattor.
Med ogillande af Utskottets förslag i lista punkten beslöt Ståndet, att nu
stadgade införselafgift skall fortfarande blifva gällande, samt godkände hvad Utskottet
i öfrigt vid denna artikel tillstyrkt.
Art. metaller, sammansatta.
Tillstyrkandet bifölls.
Art- munharmonikor, natron, ättiksyradt.
Biföllos.
Art. nattsäckar, m. m.
Utskottets hemställan i lista punkten bifölls, hvaremot, med ogillande af förslaget
i sednare punkten, nu stadgade tullsats bibehölls oförändrad.
Art. nät.
Med ogillande af Utskottets yttrande beslöts, att den till nedsättning föreslagna
tilläggsafgiften skall bibehållas vid nu stadgadt belopp.
Art. oblater.
Bifölls.
Art. oljor, terpentin, terpentinolja.
Förslaget, beträffande art. oljor, godkändes, utan annan ändring, än att dels
den i taxe-förslaget utförda tull af SO öre per centner för de nativa eller råa flygtiga
vegetabiliska oljorna uteslöts, så att nämnde artiklar bestämdes skola vara från
införseltull fria, dels tullen för de genom rektificering renade slagen höjdes från 2
lill 4 öre per skålpund eller till lika belopp med nu gällande tullsats.
Den af Utskottet föreslagna nedsättning i tullsatserna för dels terpentin, dels
terpentin
-
Prol.-Utdrag den 27 och 28} Maj 1863.
385
terpentinolja och terpentinspiritus ogillades, och bibehöllos dessa tullsatser oförändrade
enligt nu gällande taxa.
Utskottets hemställan vid slutet af sidan 39 bifölls.
Art. papper, peppar, perlor.
Bi fö llos.
Art. perukmakarearbeten, pomeranshnoppar och skal, porslin.
Med afslag af hvad Utskottet i afseende pä dessa artiklar föreslagit, beslöt
Ståndet för desamma bibehälla nu gällande tullbestämnoelser.
Art. potatesmjöl—^rör.
Biföllos.
Art. sadelma/carearbeten.
Med ogillande af Utskottets yttrande beslöt Ståndet att nu gällande Taxa, hvad
denna artikel beträffar, skall förblifva oförändrad.
Art. salt, siktduk.
Biföllos.
Art. skomakarearbeten.
Utskottets förslag förkastades och bibehöllos nu stadgade tullsatser oförändrade.
Art. sköldpadd, arbetad.
Bifölls.
Art. slöjdvaror, varor i taxan ej nämnda.
Med afslag å Utskottes hemställan beslöts, det införselsafgifterna för ifrågavarande
artiklar skola förblifva oförändrade enligt nu gällande taxa.
Ari. smink—spetsar, uddar, blonder.
Biföllos.
Art. sprutor, brand-.
Utskottets hemställan i l:sta punkten bifölls, hvaremot med ogillande af till
styrkandet
i sednare punkten, afgiften å dessa artiklar bestämdes, på sätt Embetsverken
föreslagit, til! 10 procent af värdet.
Art. spännhalsdukar, såpa, säckar.
Den tillstyrkta nedsättningen i afgiften för dessa artiklar ogillades, och bibehöllos
nu gällande tullsatser å desamma oförminskade.
Art. tafvelramar—tobak.
Biföllos.
Art. tran.
Ståndet, som icke medgifvit tullfrihet för späck, beslöt att nuvarande laxe—
rubrik och tullsats för denna artikel skola oförändrade bibehållas.
Art. tråd.
Ståndet, som afslog Utskottets hemställan, bibehöll utan förändring nu gällande
tulltaxas bestämmelser för denna artikel.
Bih. till Ii. St. Prot 1862 & 1863. 0 Sami. 49
386
Prot.-Utdrag den 27 och 28 Maj 1863.
Art. strängar.
Bifölls.
Art. trävaror.
Hvad Utskottet i lista och 2:dra punkterna föreslagit och yttrat, godkändes,
hvaremot, med afslag å Utskottets tillstyrkanden i 3:dje och 4:de punkterna, nu
stadgade tullsats å svarfvarearbeten samt tilläggsafgift vid införsel af möbler bibehöllos
oförändrade.
Art. tänder.
Bifölls.
Art. ur.
Utskottets hemställan afslogs, och beslöts alt nu gällande tulltaxa, i hvad den
angår ifrågavarande artikel, skall förblifva oförändrad.
Art. urband, m. m.
Bifölls.
Art. vadd.
Tullsatsen å denna artikel bibehölls, med ogillande af Utskottets yttrande, vid
sitt nuvarande belopp.
Art. vagnar.
Ståndet godkände det af Utskottet tillstyrkta förslaget om en särskild taxerubrik
»arbetsfordon och lastvagnar», för hvilka bestämdes en tullsats af 10 Ridr.
I öfrigt bibehöllos med afseende å denna artikel nu gällande taxas bestämmelser,
sedan Ståndet förklarat sig ogilla de af Utskottet föreslagna afgiftsnedsättningarne.
Art. vatten, vattenglas.
Bi fö llos.
Art. vekar, lamp-, och ljut-.
Den föreslagna nedsätlningen ogillades, och bestämdes afgiften för denna artikel
till lika belopp med den som i nu gällande taxa finnes stadgad.
Art. verktygslådor—ättika.
Biföllos.
Utförsels-tarifen.
Utskottets hemställan å sidan 66 afslogs, och beslöt Ståndet för sin del, att
tarifen för utförselstullen skall bibehållas, sådan den lyder i nu gällande tulltaxa, likväl
med de tillägg och förändringar i afseende på rubriken »trävaror», hvilka af
Kongl. Kommers-kollegium och General-tullstyrelsen blifvit föreslagna och finnas omförmälda
å sidorna 62 och 63 i Betänkandet.
Underrättelserna vid Tulltaxan.
Ståndet biföll hvad Utskottet med afseende på §§ 1, 12 och 13 hemställt,
återremitterade §§ 3, 7 och 11 äfvensom § 10, för att af Utskottet tagas i när
-
Prot.--Utdrag den 28 Maj 1863.
387
mare ompröfning efler inhemtande af samtliga Riks-Ståndens beslut öfver förevarande
Betänkande, samt godkände öfriga §<§ i bifogade förslaget till ifrågavarande
underrättelser, så vidt ändring deruti icke föranledes af Ståndets härofvau upptagna
beslut.
Beträffande det af Utskottet å sidorna 68 och 69 framställda förslag till underdånig
skrifvelse, blef detsamma afslaget af Ståndet, som i dess ställe antog det
skrilvelseförslag. sorn af Herr Åkerman, F., blifvit algifvet och finnes i hans reservation,
sidan 82, intaget.
Vid derefter företagen pröfning af Tarifen för införselstullen i bifogade förslag
till tulltaxa återremitterades artikeln »fosfor» äfvensom a i tikla rne
»messing» och
»metaller», sammansatta:
marinmelall eller annan komposition i form af bleck och spik till förhydning
af fartyg-,
andra slag:
oarbetade, latun och trådband derunder inbegripna;
hvaremot ifrågavarande tarif i öfrigt godkändes, så vidt ändringar deruti icke blifva
en följd af Ståndets öfver föregående delar af Betänkandet fattade och här ofvan
antecknade beslut.
Den 28 Maj.
Från Hågv. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo M 287 af Höglofliga Ridderskapet och Adelns Protokoll
den 22 dennes, med inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att förena sig
i Ridderskapels och Adelns vid pröfning af Banko-Utskottets Betänkande, M 55,
med förslag till reglering af Bankens låne- och krediti vrörelse samt om användande
af upplupen bankovinst, i afseende på deri förekommande 13:de punkt, som Ridderskapet
och Adeln bifallit med den förändring att ordet »hädanefter» blifvit utbytt
emot orden »tills vidare».
Preste-Ståndet fann ej skäl att denna inbjudning antaga, utan lade, med vidblifvande
af sitt i frågan fattade beslut, berörda Protokolls-utdrag till handlingarne.
S. I). Efter förnyad föredragning bifölls Stats-Utskottets Utlåtande, JVs 103,
i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse, angående ifrågasatt bidrag från
Handels- och Sjöfarts-fonden till gäldande af den för Stadetullens aflösning erforderliga
utgiftssumma.
i
388
Prot.-Utdrag den 27, 82, 29 och 30 Maj 1863.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af meddeladt Utdrag, M 291, af Högiofliga
Ridderskapet och Adelns Protokoll den 22 dennes, innefattande dels bemälda
Riks-Stånds beslut med afseende på 7:do punkten i Stats-Utskottels Utlåtande, J\s
88, angående gjorda framställningar om statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars
företagande, dels inbjudning till Preste-Ståndet att i detta beslut med Ridderskapet
och Adeln sig förena.
Med afslag å inbjudningen förklarade Preste-Ståndet sig vidhålla sitt i frågan
fattade beslut och lade Protokolls-utdraget till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo och bifötlos Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets Betäukanden:
JV2 10, i anledning af väckta motioner, angående dels revision af, dels ock
ändringar i nu gällande Fiskeri—stadga; och
JV2 11, i anledning af väckta motioner om tillägg till Kongl, Förordningen
om jords och lägenhets afstående för allmänt behof den 20 November 1843, med
deri genom Kongl. Förordningen den 27 November 1834 gjorda förändringar.
Den 27, 28, 29 och 30 Maj.
Från Håglofl. Ridderskapet och Adeln.
S.S. D.D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande, J\s 8, angående
tullbevillningen, fattade Ridderskapet och Adeln de beslut, som här nedan
omförmälas:
Utskottets å sidan 5 afgifna yttrande.
Gillades.
Införsels-larifen.
Utskottets tillstyrkande af tullfrihet för åtskilliga nu tullpligliga artiklar
(sid. 6).
Aislogs och de för ifrågavarande artiklar nu gällande tuilbestämmelser bibehöllos.
Utskottets af styrkande af tullfrihet för åtskilliga artiklar (sidan 7).
Bifölls.
Utskottets hemställan i afseende d spanmål och andra landtmannaprodukter
(sidorna 8 och 9).
Ridderskapet och Adeln beslöt, att orfiklarne hvete, råg, hvetemjöl, rågmjöl,
smör och fläsk skola åsättas följande tullsatser, nemligen hvete 20 öre per kubik
-
Prot.-Utdrag den 27, 28, 2!) och 30 Maj 1863.
389
fot; råg 10 öre per kubikfot; hvetemjöl 1 R:dr per centner; rågmjöl SO öre per
centner; smör 3 R:dr per centner, samt fläsk 2 R:dr 50 öre per centner; men
biföll hvad Utskottet i öfriga delar af denna punkt hemställt och föreslagit.
Utskottets af styrkande af tullförhöjning för åtskilliga artiklar (sidan 10).
Bifölls.
Utskottets hemställan angående förändrad uppställning af införsels-tarifen
(sidan 11),
Bifölls.
Artiklarne absinth—friktionsstickor och friktionssvamp
Utskottets hemställanden och förslag biföllos.
Färger och färgningsämnen.
Utskottets hemställan afslogs och den nu gällande införselsafgiften för kochenilj
bibehölls.
Gallizensten.
Utskottets hemställan bifölls.
Garn.
Med afslag å Utskottets hemställan beslöt Ridderskapet och Adeln att de nu
stadgade tullsatserna å färgadt och ofärgadt bomullsgarn skola bibehällas.
Gasometrar—guttapercha.
Utskottets hemställanden biföllos.
Hattar.
Utskottets hemställan bifölls med erinran derom, att emellan orden halfsiden
och eller ett semikolon borde insättas.
Hudar och skinn.
Utskottets första hemställan bifölls; hvaremot Ridderskapet och Adeln afslog Utskottets
andra hemställan samt bihehöll den nu stadgade tullsatsen å sulläder etc.;
och blef Utskottets sista hemställan jemväl afstagen.
Här, häst-, eller tagel.
Ridderskapet och Adeln afslog Utskottets hemställan och bibehöll den för
nämnda artikel nu stadgade införselstull.
Instrumenter, fältskärs-, mathcmaliska, m. fl. samt instrumenter, musikaliska.
Utskottets hemställanden biföllos.
Jern, gjutet.
Utskottets första, tredje och fjerde hemställanden biföllos, hvaremot Ridder•
skåpet och Adeln, med afslag å Utskottets andra hemställan, beslöt, att den nu
med 1 R:dr per centner utgående tullafgiflen (ör grytor, pannor, kittlar med flera
skulle bibehållas.
Jern, smidt eller valsadi samt kassakistor,
Utskottets hemställanden biföllos
-
390
Prot.-Utdrag den 27, 28, 29 och 30 Maj 1863.
Kläder.
Utskottets första hemställan afslogs och den nu för vissa slag kläder stadgade
förhöjning af 30 och af 100 procent i den för tyget bestämda tullsats bibehölls;
hvaremot Utskottets två sednare tillstyrkanden biföllos.
Knallhattar—knytning ar.
Utskottets hemställanden biföllos.
Koeffyrer.
Med afslag å Utskottets hemställan, antog Ridderskapet och Adeln det förslag,
som Kommers-kollegium och General-tullstyrelsen i afseende å denna artikel afgifvit.
Krinoliner—krut.
Utskottets förslag antogos.
Ljus.
Med afslag å Utskottets hemställan, biföll Ridderskapet och Adeln hvad Kommers-kollegium
och General-tullstyrelsen angående denna artikel löreslagit.
Lump—perlor.
Utskottets förslag antogos.
Perukmakarearbeten.
Utskottets hemställan afslogs och den nu stadgade tullafgiften bibehölls
Pomeransknoppar och skal — spännhalsdukar.
Utskottets förslag antogos.
Såpa.
Utskottets hemställan afslogs och den nu gällande tullbestämmelsen bibehölls.
Säckar — tobak.
Utskottets hemställanden biföllos.
Tran.
Utskottets förslag ansågs hafva förfallit till följd af Ridderskapet och Adelns
förut fattade beslut angående artikeln späck.
Tråd.
Med afslag å Utskottets hemställan, beslöt Ridderskapet och Adeln att de nu
stadgade tullsatser å bomulls- och linnetråd skulle bibehållas.
Strängar—vattenglas.
Utskottets hemställanden biföllos.
Vekar, lamp-, och ljus-.
Utskottets hemställan afslogs och den nu stadgade tullafgiften bibehölls.
Verktyg slådor—ättika.
Utskottets hemställanden biföllos.
Utskottets hemställan att i slutet af införselstarifen måtte införas en anmärkning
rörande ordet: »poleradt».
liifölls.
Prot.-Utdrag den 30 Maj 1863.
391
Utförsel-tarifen.
Utskottets hemställan bifölls, för så vidt deri rörde artiklarne: ben, jern, gjutet,
tack- och ballast-, etc.; koppar, rä och garud etc.; lumpor, malm etc., samt af
artikeln trävaror, virke oarbetadt etc.; hvaremot Ridderskapet och Adeln, med afslag
å Utskottets hemställan beträffande öfriga slag af trävaror, nemligen furuoch
grantimmer, otillhugget etc., läkter, huggna eller täljda etc., samt årträd eller
ämnen till åror, bibehöll de nu för dessa slag stadgade tullbestämmelser med de
förändringar, som af Kommers-kollegium och General-tullstyrelsen blifvit föreslagna.
Underrättelserna vid Tull-taxan.
§ 1-
Bifölls.
§§ 3, 7 och 11 samt § 10.
Återremitterades.
§§ 12 och 13.
Biföllos.
Utskottets sista hemställan.
Afslogs och det i Herr Åkermans reservation framställda skrifvelseförslag antogs.
Den 30 Maj.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogs och bifölls Stats-lJtskottets Utlåtande, JVs 103, i anledning
af Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse, angående ifrågasatt bidrag från Handels- och
Sjöfarts-fonden till gäldande af den för Stadetullens aflösning erforderliga utgiftssumma.
Frän Vdllofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Utlåtande, M 103, i anledning
af Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse, angående ifrågasatt bidrag från Handelsoch
Sjöfarts-fonden till gäldande af den för Stadetullens aflösning erforderliga utgiftssumma.
392
Prot.-Utdrag den 30 Maj 1863.
S. D. Föredrogs ånyo och godkändes Bevillnings-Utskottets Utlåtande, JVi 10,
i anledning af väckt motion, angående vissa förändringar i Kongl. Förordningen den
20 Juli 1861 om mantals- och skattskrifningarnes förrättande.
S. D. Föredrogos ånyo Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkanden:
JV2 10, i anledning af väckta motioner angående dels revision af, dels ock
ändringar i nu gällande Fiskeri-stadga.
Bifölls, utom hvad angår Utskottets hemställan öfverst på sidan 6 i fråga om
en underdånig skrifvelses allåtande till Kongl. Majit, hvilken hemställan af slogs; och
Jtä 11, i anledning af väckta motioner om tillägg till Kongl. Förordningen
om jords eller lägenhets afstående för allmänt beho! den 20 November 1845 med
deri genom Kongl. Förordningen den 27 November 1854 gjorda förändringar.
Godkändes.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
sedan den 23 innevarande månad på bordet hvilande
Betänkande M 10, i anledning af motioner angående dels revision af, dels ock
ändringar i nu gällande Fiskeri-stadga:
mom. 1, deruti Utskottet hemställt, att Friherre G. C. Cederströms motion om
allåtande af underdånig skrifvelse till Kongl. Majit, angående revision af gällande
Fiskeri-stadga m. m., icke måtte till någon Ständernas åtgärd föranleda,
bifölls;
mom. 2, deruti Utskottet tillstyrkt underdånig framställning att, hvad i 27 och
40 §§ Fiskeri-stadgan är föreskrifvet angående sillsalterier, måtte utsträckas att
gälla för saltning eller dylik beredning af all slags fisk,
af slogs;
mom. 3, afstyrkande Liss Lars Olssons från Stora Kopparbergs län motion i
fråga om ptöfnirigen med mera af öfverenskommelser i afseende å fisket vederbö
rande
delegare emellan,
bifölls;
mom. 4, deri Utskottet afstyrkt Bengt Johan Holmlins från Göteborgs län
motion derom, att förbudet uti 22 § af Fiskeri-stadgan mot begagnande vid sillfiske
af not eller vad af viss uppgifven beskaffenhet måtte upphäfvas,
återremitterades; och
mom. 5, innefattande Utskottets afstyrkande till Erik Hanssons från Gefleborgs
län motion, rörande inskränkning i föreskrifterna uti 16 och 51 §§ af Fiskeri-stadgan,
bifölls; samt
Be
-
Prot.-Utdrag den 3 Juni 1863.
393
Betänkande, M H, i anledning af motioner om tillägg till Kongl. Förordningen
om jords eller lägenhets afstfiende för allmänt behof den 20 November 1845
med deri genom Kongl. Förordningen den 27 November 1854 gjorda förändringar,
bifölls.
S. D. Föredrogs Höglofliga Ridderskapet och Adelns genom Protokolls-utdrag,
JV2 287, öfriga Riks-Stånden gjorda inbjudning att förena sig uti förstnämnda Stånds
vid föredragning af Banko-Ulskottets Betänkande, M 35, med förslag till reglering
af Bankens tåne- och kreditivrörelse samt om användande af upplupen bankovinst,
fattade beslut, att bifalla Utskottets i 13:de punkten gjorda hemställan med den
förändring, att ordet »hädanefter» utbyttes mot orden »tills vidare».
Inbjudningen antogs.
Den 3 Jani.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Majrts denna dag ankomna
nådiga Propositioner till Rikets Ständer, nemligen:
l:o angående inrättandet af en pensionsanstalt för befälhafvare, styrmän och
annat sjöfolk å Svenska till utrikes fart använda segel- eller ångfartyg, äfvensom
machinister och eldare å sistnämnda slags fartyg; och
2:o angående rätt för Biskopen i Hernösands stift m. m., Doktor Israel Bergman,
att, vid afskedstagande, på rikets allmänna indragningsstat uppbära pension.
S. D. Vid föredragning af Stats-Utskoltets Utlåtande, J\s 99, angående regleringen
af utgifterna under Riks-statens sjette Hufvudtitel, fattade Ridderskapet och
Adeln de beslut, som här nedan omförmälas.
l:sta—ll.te punkterna
Utskottets hemställartden biföllos.
12:te punkten.
Med afslag å Utskottets hemställan i mom. a), beviljade Ridderskapet och
Adeln den af Kongl. Maj:t för Öfverståthållaren äskade lönetillökning, 3,317 R:dr
55 öre; och biföll Ridderskapet och Adeln Utskottets hemställan i mom.^i^, med
erinran om iakttagande af den rättelse i anslagsbeloppet å Öfverståthållare-embetets
stat, som af Ridderskapet och Adelns beslut i afseende å mom. a) påkallades.
13:de punkten.
Ridderskapet och Adeln biföll Utskottets hemställanden i mom. a)—n) samt
mom. p); och lades Utskottets yttrande i mom. o) till handlingarne.
Bih. till R. St. Prol. 1862 & 1863. 9 Sami. 50
394
Prot.-Utdrag den 3 Juni 1863.
14:de—18:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföl/os.
19:de punkten.
Utskottets hem9tällanden i mom. a), b), c) samt e) biföllos; och blef tillstyrkandet
i mom. d) pä det sätt bifallet, att det extra anslaget till Alnarps
landtbruks-institut bestämdes till 36.000 Rdr, att under nästa statsregleringsperiod
utgå med en tredjedel årligen, eller 12,000 R:dr; hvarförutan Ridderskapet och
Adeln förklarade, att uti Rikets Ständers underdåniga skrifvelse härom borde inflyta
O J
att med det extra anslagets beviljande jemväl afsäges beredande af utväg för institutet
att gälda den skuld, hvari detsamma häftade.
20:de —28:de punkterna.
Utskottets hemslällanden biföllos.
29:de punkten.
Utskottets tillstyrkande afslogs.
30:de, 31:$ta och 32:dra punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
33:dje punkten.
Ridderskapet och Adeln biföll Utskottets tillstyrkande på det sätt, att till införskaffande
af goda afvelsdjur af utmärktare boskapsracer beviljades ett extra anslag
under nästa slatsregleringsperiod af 30,000 R:dr.
34:de—40:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
41:sta punkten.
Återremitterades.
42:dra—45:te punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
46:te punkten.
Utskottets hemslällanden i morn. a), b) och c) biföllos; hvaremot Ridderskapet
och Adeln, med afslag å Utskottets i mom. d) gjorda hemställan, biföll
Herr Ilesselgrens i momentet omförmälda motion.
47:de, 48:de och 49:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
50:de punkten.
Återremitterades.
51:sta—58:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
59:de punkten.
Utskottets hemställan bifölls, med erinran om iakttagande af de rättelser i
Hufvudtitelns anslagsbelopp och slutsumma, som påkallades af Ridderskapet och Adelns
från Utskottets förslag afvikande beslut.
Prot.-Utdrag den 3 Juni 1863.
395
60:de—63:dje 'punkterna
Utskottets hemställanden biföllos.
S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande, M 100, angående regleringen
af utgifterna under Riks-statens sjunde Hufvudtitel, fattade Ridderskapet och
Adeln följande beslut:
l:sta—20:de punkterna.
Utskottets hemstäilanden biföllos, med rättelse af den i 16:de punkten genom
tryckfel influtna summa 2,000 R:dr till 200 R:dr.
21:sta punkten.
Utskottets hemställan afslogs.
22:dra—25:te punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
26:te punkten.
Återremitterades.
27:de—31:sla punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
Frän Hågv. Preste-Ständel.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts denna dag meddelade
nådiga Propositioner till Rikets Ständer:
l:o angående inrättandet af en pensionsanstalt för befälhafvare, styrmän och
annat sjöfolk å Svenska till utrikes fart använda segel- eller ångfartyg, äfvensom
machinister och eldare å sistnämnda slags fartyg; och
2:o angående rätt för Biskopen i Hernösands stift m. m., Doktor Israel Bergman,
att, vid afskedstagande, på rikets allmänna indragningsstat uppbära pension.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande, M 99, angående reglerin
gen
af utgifterna under Riks—statens sjette Hufvudtitel.
Härvid förekommo:
Punkterna 1 till och med 11.
Biföllos.
Punkten 12.
Med afslag å Utskottets hemställan i mom. a) beslöt Ståndet, i öfverensstämmelse
med Kongl. Majits nådiga förslag, för sin del, att ett belopp af 3,317 R:dr
55 öre må såsom lönetillökning åt Öfverståthållare!) beviljas, och blef Utskottets
tillstyrkande i morn. b) af Ståndet bifallet.
Punkten 13.
Mom. o) lades till handlingarne och bifölls hvad Utskottet i öfriga momenter
af denna punkt hemställt och tillstyrkt.
396
Prof.-Utdrag den 3 Juni 1863.
Punkterna 14—17.
Bi fö llos.
Punkten 18.
Återremitterades.
Punkten 19.
Bifölls utan annan ändring än att det i mom. d) tillstyrkta extra anslag af
18,000 R:dr för Alnarps landtbruks instituts behof uppfördes på ordinarie stat.
Punkterna 20—28.
Biföllos.
Punkten 29.
Utskottets tillstyrkande afslogs.
Punkterna 30 till och med 62.
Biföllos.
Punkten 63.
Lades till handlingarne.
De vidfogade tabellerna.
Godkändes, med de ändringar, som af Ståndets här ofvan upptagna beslut
föranledas.
Från Vdllofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos och remitterades till Stats-Utskottet följande Kongl. Maj:ts
nådiga Propositioner af den 29 sistlidne Maj:
l:o angående inrättandet af en pensionsanstalt för befälhafvare, styrmän och
annat sjöfolk å Svenska tilt utrikes fart använda segel- eller ångfartyg, äfvensom
machinister och eldare å sistnämnda slags fartyg; och
2:o angående rätt lör Biskopen i Hernösands stift m. m., Doktor Israel Bergman,
att, vid afskedstagande, på rikets allmänna indragningsstat uppbära pension.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Börjades föredragning punktvis af Stats-Utskottets, sedan den 23 nästlidne
Maj på Ståndets bord hvilande Utlåtande, JV2 99, angående regleringen af
utgifterna under Riks-statens sjette HuIvudtitel; och medhanns i detta plenum pröfningen
af hvad Utskottet hemställt och tillstyrkt uti från och med första till och
med tjugotredje punkten.
Ståndet biföll hvad Utskottet uti ofvannämnda punkter tillstyrkt, med här nedan
antecknade undantag:
Prot.-Utdrag den 4 Juni 1863.
397
Punkten 12, mom. a).
Med afslag å Utskottets hemställan, beslöt Ståndet för sin del, att lönen för
Öfverståthållare!) skall utgå med endast det belopp, sorn han för närvarande af
Statsverket uppbär.
Punkten 13, mom. o), ansågs icke erfordra någon Ståndets åtgärd, utan lades
till handlingarne.
S. D. Fortsattes föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande, M 99. angående
regleringen af utgifterna under Riks- sta terrs sjette Hufvudtitel, derunder medhanns
från och med punkten 24 å pagina 57 till ock med punkten 42 å pagina 76,
hvilka samtliga punkter af Ståndet biföllos, med undantag allenast af punkten 33,
deruti Utskottet tillstyrkt, att Itikets Ständer måtte för nästa statsregleringsperiod bevilja
det af Kongl. Majit för införskaffande af goda afvelsdjur af utmärktare boskapsracer
äskade anslag af i0,000 Riksdaler årligen; i afseende hvarå Bonde-Ståndet
för sin del beslöt, att det sålunda för nvssberörda ändamål föreslagna belopp,
30,000 Riksdaler, skulle ställas till Kongl. Maj:ts disposition att från Riksgälds-kontoret
utgå; — och skulle de öfriga Riks-Stånden vördsamt och vänligen inbjudas att
uti detta Bonde-Ståndets beslut sig förena.
S. D. Till Stats-Utskottet remitterades Kongl. Majlis nådiga Proposition, angående
inrättandet af en pensionsanstalt för befälhafvare, styrmän och annat sjöfolk
å Svenska till utrikes fart använda segel- eller ångfartyg, äfvensom machinisfer och
eldare å sistnämnda slags fartyg.
Den 4 Juni.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Fortsattes och afslutades handläggningen af Stats-Utskottets Utlåtande,
M 99, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens sjette Hufvudtitel, dervid
föredragningen börjades med punkten 43, samt Ståndet stadnade i följande
beslut:
Uti första mom. af nämnda punkt hade Utskottet tillstyrkt, att den af Kongl.
Majit äskade tillökning i Teknologiska institutets nu varande anslag af 6,000 Riksdaler,
dels för inrättande af en särskild profession i tillämpad mekanik, eller så kallad
machinlära, dels ock till aflöning åt extra lärare och repititörer m. in., måtte af
Rikets Ständer bifallas.
Med förkastande af detta förslag och antagande af Herr A. W. lljörcks emot
Utskottets ifrågavarande hemställan afgifna reservation, beslöt Ståndet att förestånd»-
398
Prot.-Utdrag den 3 och 6 Juni 1863.
rens aflöning skulle bestämmas till 5,000 Riksdaler riksmynt; dock med iakttagande,
att detta aflöningsbelopp borde minskas med 500 Riksdaler, då föreståndaren
komme i åtnjutande af den honom tillämnade förmån af fri bostad i institutets nya
lokal, samt att i följd häraf auslaget åt Teknologiska institutet skulle utgå till belopp
af 54,500 Rikdaler.
Med afslag å Utskottets i punkten 54 gjorda hemställan i fråga om aflöning
för Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader samt denna Styrelses tjenstebiträde!)
så väl i hufvudstaden, som landsorten, beslöt Ståndet, som antog den af
åtskilige Stats-Utskottets ledamöter af detta Stånd mot berörda hemställan afgifna
reservation, att under nästa statsregleringsperiod må till aflöning för bemälda Styrelses
samt hennes tjenstebiträden så väl i hufvudstaden, som i landsorten, anvisas
ett belopp af 28,900 Riksdaler å r ligen.
Beträffande Utskottets i punkten 59 gjorda framställning, beslöt Ståndet bifalla
Kongl. Maj:ts förslag om förhöjande af förslagsanslagen till »skrifmaterialier och
expenser, ved m. m.» till 50,000 Riksdaler och det till »rese- och traktamentspenningar»
till 15,000 Rikdaler, utan den jemkning, Utskottet i afseende på det förstnämnda
anslaget ifrågaställt.
Utskottets i punkten 63 gjorda anmälan, äfvensom Utskottets omedelbart derefter
följande yttrande om Hufvudtitelns nya slutsumma, lades till handlingarne.
Alla öfriga af Utskottet gjorda framställningar i de punkter af Utlåtandet, denna
dags föredragning omfattade, blefvo af Ståndet godkände.
S. D. Vid nu skedd föredragning remitterades till Stats-Utskottels handläggning
Kongl. Majds nådiga Proposition, angående rätt för Biskopen i Hernösands stift
m. m., Doktor Israel Bergman, att vid afskedstagande på rikets allmänna indragningstat
uppbära pension.
Den 3 och 6 Juni.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S.S. D.D. Vid föredragning af ej mindre Bevillnings-Utskottets Betänkande,
JV& 9, angående allmänna Bevillningen, än äfven den del af Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVs 59, som rörer Riksdagsfullmägtigen Per Perssons
motion angående beskattning å enskilda banker, fattade Ridderskapet och Adeln
de beslut, som här nedan omförmälas.
Utskottets å sidorna 5, 7 och 8 afgifna hemställanden.
Prot.-Utdrag den 3 och (i Juni 1S63.
399
Biföllos.
Förslaget till ändringar i gällande Bevillnings-stadga.
Art. 1.
Utskottets hemställan bifölls.
Art. 11.
§ 2.
Med afslag å Utskottets å sidan 12 gjorda hemställan rörande Herr Gahns
motion, beslöt Ridderskapet och Adeln, att bland undantagen i § 2 skulle införas:
»Regementens och Officerskorpsers vid mötesplatser för begagnande under mötena
uppförda byggnader, äfvensom enskilde personer tillhöriga kyrkor och bönehus, då
de icke lemna egarne någon inkomst»; hvaremot Ridderskapet och Adeln biföll
Utskottets öfriga hemställanden samt godkände såväl den föreslagna nya lydelsen för
§ 2, som ock tillägget i § 6, 3:dje morn., dock med förbehåll om iakttagande af Ridderskapet
och Adelns ofvan omförmälda, i afseende å Herr Gahns motion fatta
de
beslut.
§3.
Utskottets hemställan om uppskof med denna §:s pröfning blef af Ridderskapet
och Adeln bifallen.
§§ 6 och 7.
Utskottets hemställanden och redaktionsförslag biföllos.
§8'
Utskottets öfverst å sidan 15 gjorda hemställan jemte 1 mom. i den föreslagna
nya §:n återremitterades; hvaremot Ridderskapet och Adeln biföll Utskottets öfriga
under denna § afgifna hemställanden och förslag.
§§ 9 och 10.
Utskottets hemställan bifölls.
Art. lil.
Utskottets först å sidan 18 gjorda hemställan rörande Herr von Köchs motion
bifölls; hvarjemte Ridderskapet och Adeln, med anledning af Utskottets derefter gjorda
anmälan, beslöt att Irån sista mom. i nu gällande § 11 skulle uteslutas orden:
»qvarnar och»; samt godkände den föreslagna nya lydelsen för § 10 i instruktionen
för taxeringsförrättningarne.
§ 15.
Ridderskapet och Adeln biföll såväl Utskottets hemställan, som ock Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets i Betänkandet M 59 gjorda afstyrkande af Per
Perssons ofvan omförmälda motion.
§ 16.
Med afslag å Utskottets hemställan, beslöt Ridderskapet och Adeln, att de i
nu gällande Bevillnings-stadga meddelade föreskrifter, rörande Bevillning af utländske
handlande och handelsexpeditör, fortfarande skola lända till efterrättelse.
400
Prot.-Utdrag den 3 och 6 Juni 1863.
§§ J8-96.
Utskottets hemställa riden och förslag bifollos och godkändes.
Formulärerna.
Med bifall till Utskottets öfverst å sidan 39 gjorda hemställan, godkände
Ridderskapet och Adeln de föreslagna nya formulärerna, «A2:is 7, 8, 9, 13 och 18,
hvarjemte Ridderskapet och Adeln äfvenledes gillade de öfriga i formulären föreslagna
förändringar och tillägg, med undantag af tilläggen i formuläret, Jtä 7, som
återremitterades till följd af Ridderskapet och Adelns beslut att återförvisa 1 mom.
i § 8 af förslaget till ny Bevillnings-stadga.
Instruktionen för taxerinqsförrätlninqarne.
§§ 4 och 7.
Med afslag å Utskottets hemställan och förslag lill förändrad lydelse af §§ 4,
8 och 7 i aila delar, som ej förut utgjort föremål för Ridderskapet och Adelns
pröfning, bibehöll Ståndet föreskrifterna i deri nu gällande instruktionens motsvarande
§§; till följd hvaraf Utskottets förslag till förändring i § 3 af Bevillnings-stadgan
jemväl afslogs och §:n bibehölls vid dess nuvarande lydelse.
§§ 9-20.
Utskottets hemställanden och förslag biföllos.
Utskottets sista hemställan.
Bifölls med den förändring, att i stället för ordet Expeditions- Utskottet infördes
ordet Bevillnings-Utskottet.
Utskottets slutliga anmälan.
Lades till handlingarne.
Härförutan beslöt Ridderskapet och Adeln att Utskottet vid ärendets förnyade
handläggning skulle ega för sig öppet att föreslå de ändringar i af Ståndet godkända
§§, som möjligen funnes behöfliga för att bringa dem till öfverensstämmelse
med hvad i anledning af återremissen kunde komma att "föreslås.
Frän Vallofl. B or g are-Ståndet.
S.S. D.D. Vid förnyad föredragning af Stats— Utskottets Utlåtande, M 99,
angående regleringen af utgifterna under Riks-statens sjette Hufvudtitel, biföll Ståndet
allt hvad deri blifvit föreslaget och hemstäldt, utom i nedannämnda delar, hvarutinnan
beslöts på sätt som följer.
8:de punkten.
Med afslag derå beslöt Ståndet, att i stället för nu lill skrifvarebiträde vid
General-landtmäteri-koutoret anslagna 1,000 R:dr, som indragas, i staten uppföres
ett
Prot.-Uldrag" den] 6 Juni 1863.
401
ett belopp af 1,200 R:dr såsom lön för ytterligare en Ingeniör med hufvudsakligt
åliggande alt tillhandagå Landtmäteri-sekreteraren och Landtmäteri-fiskaien.
13:de punkten, mom. litt. c.
Afslogs.
17 :de punkten.
Med afslag å Utskottets tillstyrkande beviljade Ståndet 9,000 R:dr till uppförande
af en stallbyggnad vid Ultuna landtbruksinstitut.
18:de och 26:le punkterna.
Af slogos.
33:dje punkten.
Bifölls med den förändring att den för nästa statsregleringsperiod på det hela
belöpande summa 50,000 R:dr, hvarom i denna punkt förmäles, må på en gång för
ifrågavarande ändamål användas.
3G:te punkten.
Återremitterades.
54:de punkten.
Afslogs, och Ståndet anvisade till aflöning för Styrelsen öfver allmänna vägoch
vattenbyggnader samt dess tjenstebilräden sä väl i hufvudstaden som i landsorten,
ett belopp af 28,900 R:dr årligen under nästa statsregleringsperiod.
59:de punkten.
Godkändes, så vidt Utskottets tillstyrkande af bifall till Kongl, Mäj:ts nådiga
framställning i ämnet angick, hvaremot Utskottets förslag i fråga om jemnande af
Hufvudtitelns slutsumma återremitterades.
Beräkningen vid slutet af Utlåtandet, äfvensom de vid detsamma fogade tabeller.
Återremitterades.
Den 6 Juni.
Från Flögv. Pr este-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande, JS3 100, angående regleringen
af utgifterna under Riks-statens sjunde Hufvudtitel.
Härvid förekommo:
Punkterna 1—15.
Bi fö tios.
Punkten 16.
Bih. till R. St. Prot. 186? u 1863. 9 Sami öl
402
Prot.-Utdrag den 6 Juni 1863.
Bifölls, med erinran om rättelse af den i Utskottets tillstyrkande genom tryckfel
tillkomna siffran 2,000 lill 200 R:dr.
Punkterna 17—20.
Biföllos.
Punkten 21.
Utskottets hemställan afstogs.
Punkterna 22—31.
Biföllos.
De bifogade tabellerna.
Godkändes.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Betänkande, M 9, angående allmänna
bevillningen.
Härvid förekommo: • .Vi?,
Utskottets å sidorna 5 och 8 gjorda hemställanden.
Biföllos.
Ärt. I.
Utskottets hemställan å sidan 9.
Bifölls.
Art. II, § 2.
Ståndet biföll hvad Utskottet å sidorna 9 och 10 yttrat och hemställt, äfvensom
hvad tå sidan 12 förekommer rörande Hiksdagsfullmägtige Olof Pehrssons och
C. J. L. Lönnbergs motioner, men beträffande yttrandet å sistnämnda sida angående
Herr Gahns motion, biel' detsamma ogilladt, och beslöt Ståndet lör sin del, enligt
yrkandet i Friherre Rappes reservation, att bland undantagen i § 2 införas: Regementens
och Officers-korpsers vid mötesplatser för begagnande under mötena uppförda
byggnader; hvarjemte Ståndet, I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Prosten Sondén
i siri reservation föreslagit, uti ifrågavarande § 2 i stället förorden: »Denna bevillning
utgår» insatte orden: Denna bevillning, af sedd att utgöra en procent af hvarje
egendoms behållna inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till tre procent och för
annan fastighet till fem procent af taxeringsvärdet, utgår således:
1 :o — — — — — — — — — — — — — — — — — —
g 6, öfvensom i sammanhang dermed Utskottets yttrande, sid. 7, i anledning
af Doktor Runstens der omförmälda motion.
Ståndet biföll hvad Utskottet hemställt så val vid § 6, som med afseende på
nyssnämnda motion.
§ 7, jemte Utskottets hemställan, si1 n 11, rörande Herr Olivecronas motion,
i ett sammanhang föredragna.
Ståndet återremitterade Utskottets främst å sidan 14 förekommande tillstyrkande,
äfvensom i förening dermed den å sidan 11 gjorda hemställan i anledning af Herr
Prof-Utdrag den 6 Juni 1863.
403
Olivecrona» der omförmälda motion, men biföll deremot hvad Utskottet i öfrigt under
denna § tillstyrkt och hemställt.
§ 8 samt §§ 9 och 10,
biföl/os.
Art. III.
Yttrandet, sid. 18, rörande Herr von Kocks motion, gillades och lades den
derefter förekommande anmälan till handlingarne.
§§ 15, 16, 18, 19, 20, 23, 25, 30, 32, 36, 37, 43, 44, 45, 46, 47,
51, 61, 62, 64, 69 och 71, 72, 76, 80, 83, 88, 89.
Bi föllos.
§ 92.
Lades med godkännande till handlingarne.
§ 96.
bifölls.
Formulärerna.
Utskottets hemställan och förslag, sidan 59, godkändes.
Instruktionen för taxerings-förrättningarne.
§§ 4—7, med redaktionslörslaget till § 3 i Stadgan.
Med afslag å Utskottets förslug till förändrad lydelse af §§ 4, 5 och 7 beslöt
Ståndet, att föreskrifterna i dessa §§ skola bibehållas olörändrode, sådana de
lyda i nu gällande instruktion; och ansågs till följd häraf förslaget till andrad redaktion
af § 3 i Bevillnings-stadgan hafva förfallit.
§§ 9, 10 och 15.
b i föllos.
På yrkande af Doktor Runstén heslöts härefter, att till § 17 i nu gällande
instruktion skall fogas en så lydande föreskrift: »Vid bevillning saf gifters bestämmande
för embets- och tjenstemän galle för öfrigt såsom allmän grundsats, att en
hvar påföres bevillning för så stor del af lönen, som efter afdrag af alla vid tjenslens
utöfning nödiga kostnader, kan beräknas återstå såsom enskild lönebchå/lning.»
§§ 19 och 20.
biföllos.
Utskottets derefter å sidan 47 gjorda hemställan.
bifölls.
Den vid slutet af Betänkandet förekommande anmälan.
Lades, med godkännande, till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Utlåtande, JV2 10, i anledning af
väckt motion angående vissa förändringar i Kongl. Föiordningen den 20 Juli 1861
om mantals- och skattskrifningarnes förrättande.
Med afsiag å Utskottets hemställan godkände Preste-Slåndet för sin del de i
Prosten Sondéns reservation föreslagna ändringar i lörberörda nådiga Förordning.
404
Prot.-Uldrag den 6 Juni 1863.
S. D. Vid förnyad föredragning af Sammansatta Bevillnings-, Lag- sa 1 Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial, JY2 3, angående afgiften för
bran vinst i liver k ningen, afs/og Preste-Ståndet, med vidblifvande af sitt i frågan fattade
beslut, den gjorda inbjudningen och godkände den föreslagna voteringspropositionen.
Från Vållofl. Borgare-Slåndet.
S. D. Borgare-Ståndet, som vid föredragning den 23 sistlidne Maj af 44 och
43 punkterna i Banko-Utskottets Betänkande, JV2 35, med förslag å samma punkter,
beslutat, att af den sedan 1860 års böljan upplupna bankovinst skola i Banken
bibehållas 672.541 R:dr 68 öre, men återstoden, fem millioner Riksdaler, under
detta och nästföljande åren 1864 och 1865, med en tredjedel hvartdera året, till
Riksgälds—kontoret aflemnas, beslöt nu vänligen inbjuda Höglofliga Ridderskapet och
Adeln att i Borgare-Ståndets omförmälda beslut sig förena.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande, J\2 100, angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens sjunde Hufvudtitel, blef samma
Utlåtande godkändt, utom hvad angar dels 2:dra, 7:de och 27:de punkterna, hvilka,
jemte anmärkningen näst efter sistnämnda punkt, återremitterades, dels 5:te och
13;de punkterna, med afslag hvarå Ståndet antog de i Herr Björcks reservationer,
sid. 18, framställda förslag, och dels 16:de punkten, som bifölls med rättelse af
siffran från 2,000 R:dr lill 200 R:dr.
Från Bederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande, JV2 100, angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens sjunde Hufvudtitel godkände Ståndet
allt hvad Utskottet tillstyrkt och föreslagit med undantag af de punkter, hvilka
här nedan omförmälas:
Punkten 8, uti hvilken Utskottet med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, tillstyrkt
till lön för ytterligare en Kanslist hos Stats-kontorets Registrator och Aktuarie ett
årligt anslag af 1,000 R:dr, afslogs, hvaremot Ståndet beslöt, att nämnda belopp
skulle användas lill skrifvarebiträde åt nämnde tjensteman.
Vid 23:dje punkten, uti hvilken Utskottet tillstyrkt, alt ett förslagsanslag under
benämning: »ersättning lill städerna för mistad tolag», måtte i Riks-staten upptagas
till ett belopp af 1,040,000 R:dr, liit Ståndet bero; hvaremot punkten 26,
deruti Utskottet hemställt, att Rikets Ständer måtte bifalla, att det vid sednaste
riksdag uppförda anslag' såsom ersättning till Postverket för ökad kostnad i följd
af poslskjutslegans höjande mätte med innevarande statsregleringsperiod Iran Riks
-
Prot.-Utdrag den 6 Juni 1863.
405
staten utgå och besparingarne under denna tid af 3 år, tillsammans 210,000 R:dr,
till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, återremitterades; i följd hvaraf Protokollet öfver
diskussionen om denna sednare punkt skulle till Utskottet öfverlemnas.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Betänkande, M 9, angående allmänna
bevillningen, dervid Ståndet biföll allt hvad Utskottet föreslagit och hemställt,
såväl beträffande ifrågasatta ändringar uti och tillägg til! föreskrifterna i gällande
Bevillnings-stadga, som ock rörande formulären till samma stadga och instruktionen
för taxeringsförrättningarne, med följande undantag.
Ståndet lät bero vid Utskottets hemställan å sidan 8 af Betänkandet, att något
afseende icke nu måtte fästas å en af Herr Friherre 5. Creutz väckt motion, deri,
under åberopande af ett utaf samme motionär framstäldt förslag om grundräntans efterskänkande
af Staten och statsinkomsternas fyllande genom bevillning, föreslagits, att,
i händelse af Rikets Ständers bifall härtill, bevillningen å person må, i mån af innehafvande
fast egendom eller kapital, höjas till det belopp, Rikets Ständer kunna
finna billigt, och hvad som sedan brister i nuvarande grundskattebelopp fyllas genom
förändring i tullagstiftningen medelst högre tull å lyxartiklar och utrikes varor, till
det belopp, Rikets Ständer finna skäligt.»
Utskottets hemställande!», dels å sidan 20, att den särskilda bevillningen of
utländska handlande och handelsexpeditör skulle upphöra att vidare utgå samt hela
g 16 ur Bevillnings-stadgan således uteslutas, och dels å sidan 21, att stadgandena
i g 23 af gällande Bevillrvings—förordning om bevillning af karaktersfullmagter skulle
upphäfvas,
Åfslogos.
Likaledes, och såsom en följd af sistnämnda beslut, afslogs Utskottets å sidan
39 gjorda hemställan, att i samtliga formulär, der kolumnen eller rubriken karaktersfullmagter
förekommer, densamma må uteslutas tillika med de anförda exemplen.
Utskottets anmälan å sidan 47, i fråga om bevillningsprocentens definitiva fastställande,
lades till handling arne.
I sammanhang med Utskottets å sidan 19 gjorda hemställan, att någon förändring
i nu gällande stadganden om bevillning lör bankrörelse i allmänhet, och
särskildt för sedelutgifvande banker, icke må vidtagas, bie! till behandling företagen
den del af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets från den 11 näsllidne Februari
på bordet hvilande Betänkande, JV2 59, i anledning al motioner, angående
dels enskilda bankers upphörande, dels viikoren för ny oktroj, dels ock privatbanks—
sedlars användbarhet i den allmänna uppbörden, deruti Utskottet afstyrkt bifall till
en af Per Persson från Carlstads län väckt motion, att privatbankerna skulle åläggas
till det allmäna afstå och för vederbörande landsting redovisa den af bankrörelsen^
uppkommande vinst, som kunde öfverstiga 10 procent å det af delegarne
kontant insatta kapital; och jemte det, pä satt ofvan är antydt. Bevillning*-Ulskot
-
406
Prot.-Utdrag den 6 och 10 Juni 1863.
tets nyssberörda hemställan bifölts, blef äfven Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
nu omförmälda yttrande af Ståndet godkändt.
Den 6 och 10 Juni,
Från Vdllofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillninjgs—Utskottets Betänkande, JV2 9,
angående allmänna bevi11ningen, blef allt hvad Ulskottet-derutinnan hemställt och
föreslagit af Borgare-Ståndet godkändt, utom i nedannämnda delar, hvarom beslöts
på sätt som följer:
Den del af § 2 i förfnttningsförslaget, sid. 64, sorn. angår beloppet af bevillning
för fast egendom.
Ogillades, och Ståndet bestämde bevillningen för all slags fast egendom till
tre öre för hvarje fulla ett hundra Riksdaler af egendomens uppskattningsvärde.
Nästföljande punkt af samma § eller den, som begynner med orden: »Från
utgörande» och slutar med ordet »grunder».
Med alslag å Utskottets yttrande, sid 12, öfver Herr Gahns motion i ämnet,
godkände Ståndet ifrågavarande punkt med tillägg, näst efter orden »för dem tillhöriga
byggnader», af följande ord: »Regementens och Officerskorpsers vid mötesplatser
för begagnande under mötena uppförda byggnader, äfvensom enskilde personer tillhöriga
kyrkor och bönehus».
Sista punkten af § 2, angående frälseränta.
Återremitterades.
Utskottets hemställan, sid. 13, i fråga om ett tillägg i § 4 af instruktionen
för taxering sförr ät t ning ar ne.
Bifölls med den förändring i redaktionen af det tillagda momentet (sid. 77),
att de på sista raden förekommande orden: »annan» samt »enligt Bevillnings-stadgans
2:dra § punkten 2:o» uteslutas.
§ 9 i Bevillning!-stadgan.
Återremitterades.
Utskottets anmälan midt på sidan 18.
Lades till handlingarne.
Förslaget, sidan 21, om upphäfvande af stadgandena rörande bevillning af
kar akter sfallmag t er.
Afslogs med bibehållande a( nu gällande stadgande!) i ämnet.
Prot.-Utdrag den 10 Juni 1863.
407
Utskottets hemställan nederst å sid. 22.
Med afslag derå beslöt Ståndet att ifrågavarande sista moment-af § 28 i
Bevillnings-stadgan skall utgå.
Hvad sidan 34 anmäles angående § 92 i Bevillnings-stadgan.
Lades tilt handlingarne.
Yttrandet, sid. 39, angående uteslutande af rubriken »karaktersfullmagter».
Afslogs med bibehållande af nämnda rubrik i de formulär, der densamma förekommer.
Yttrandet näst derefter rörande formuläret JM 14.
Återremitterades jemte formuläret.
Utskottets första hemställan, sid. 42, tillika med 4, 5 och 7 §§ af instruktionen
för taxeringsförrättningarne, utom 4 §:s sista (nya) moment, hvarom ofvan
förmäles.
Återremitterades.
Andra yttrandet, sid. 42, jemte § 3 i Bevillnings-stadgan.
Återremitterades.
Utskottets, sid. 47, sist gjorda anmälan.
Lades till handlingarne.
I öfrigt godkände Ståndet de delar af nu gällande Bevillnings-stadga och instruktion
för taxeringsförrättningarne, hvilka förut icke i anledning af Utskottets
Betänkande blifvit pröfvade.
I sammanhang med Utskottets hemställan, sid. 19, i fråga om § 15 i Bevillnings-stadgan
lät Ståndet, jemlikt förut faltadt beslut, sig ånyo föredragas den
del af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JM 59, som angår
Per Perssons från Carlstads län motion rörande vilkoren för nya oktrojera meddelande
åt enskilda banker; och blef Utskottets afstyrkande yttrande i detta ämne af
Ståndet godkändt.
Den 10 Juni.
Fran Håglo/l. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Remitterades till Stats—Utskottet en af Herr von Knorring, Oscar,
denna dag väckt motion, JM 270, angående beviljande af pension på allmänna indragningsstaten
åt framlidne Postinspektören Axel Fabian Tinnerholms dotter, Helena
Josefna Adelaide Tinnerholm.
408
Prot.-Utdrag den 10 Juni 1863.
Från Högv. Preste-Slåndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
å bordet hvilande Betänkande, M 59, i anledning af väckta motioner angående
dels enskilda bankers upphörande, dels vilkoren för ny oktroj, dels ock privatbanksedlars
användbarhet i den allmänna uppbörden, biföll Preste-Ståndet Utskottets i
2:dra punkten gjorda hemställan i anledning af Riksdagsfullmägtigen Per Perssons
motion angående beskattning å enskilda banker, samt beslöt att pröfningen af ölriga
delar af detta Betänkande skulle tills vidare anstå, i afvaktan på förväntadt
Utlåtande från vederbörande Utskott öfver väckta förslag angående ändringar i nu
gällande lag för enskilda banker.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Börjades föredragningen af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
den 3 innevarande månad bordlagda Betänkande, JV2 118, i anledning af motioner
rörande undervisningen i elementarläroverken och dermed sammanhängande ämnen.
Enligt förut fattadt beslut skulle föredragningen af den punkt i Betänkandet,
som (pag. 32 och 33) alhandlade motionsvis väckta frågor om terminsafgiftens dels
höjande och dels afskaffande, uppskjutas och förekomma i sammanhang med behandlingen
af den del utaf åttonde Hufvudtiteln, som anginge anslagen till elementarläroverken.
Likaledes skulle, enligt Ståndets derom nu meddelade beslut, i sammanhang
med nämnda Hufvud titels berörda anslag, jemväl handläggas Utskottets under litt. i
(pag. 59) gjorda hemställan, att, i afseende på den åt lärare förunnade rätt till
löneförhöjning hvart 5:te år, måtte så förordnas, att, vid sådan årsberäkning för
uppflyttning till högre lönegrad, hvarje lärare finge tillgodoräkna äfven den tid, han,
efter att hafva förvärfvat kompetens till ordinarie lärarebefattning, kunde hafva såsom
extra lärare, duplikant eller vikarie varit vid elementarläroverk använd eller
såsom lärare vid universitet tjenstgjort, dock med undantag för det första året af
hans så beskaffade verksamhet; och skulle, i sammanhang med motsvarande under
nionde Hufvudtiteln förekommande ämnen, till behandling företagas Utskottets under
litt. k (pag. 39 och 40) framställda förslag, att lärare måtte tillerkännas rättighet
att vid 60 års ålder erhålla afsked med åtnjutande af hela sin lön såsom pension,
derest han såsom ordinarie lärare vid elementarläroverk tjenstgjort i 30 år, och att
den,
Prot.-Utdrag den 10 Juni 1863.
409
den, som uppnått 55 års ålder samt varit i dylik befattning anställd i 25 år, kunde
erhålla afsked med åtnjutande af tre fjerdedelar af lönen såsom pension.
Af Betänkandets öfriga delar blefvo nu föredragna:
lista punkten, deri Utskottet (pag. 3) hemställt, att deri af Jonas Andersson
från Östergötlands län, genom motion i ämnet, gjorda framställning, att elementarläroverkets
tvänne lägsta klasser måtte afskiljas och förläggas till folkskolan m. m.,
äfvensom Grefve C. M. Björnst jernäs, likaledes genom motion i ämnet, afgifna förslag,
att undervisningen anda från folkskolan till universitetet eller tillämpnings—
skolan skulle utgöra ett sammanhängande helt.
Bifölls.
Andra punkten, hvari Utskottet (pag. 4) hemställt, att den ändring, som af
Herr Sommelius, i afgifven motion, blifvit föreslagen i afseende å elementarläroverkens
indelning, måtte lemnäs utan afseende.
Bifölls.
Tredje punkten, innefattande hemställan (pag. 5) att Herr Sommelii förslag
derom, att alla Sveriges släder borde ega elementarläroverk, måtte få förfalla.
Bifölls.
I fjerde punkten (pag. 6) hade Utskottet, med anledning af Herr Sommelii
framställning derom, att ett obegränsadt antal lärjungar icke borde vid ett läroverk
få antagas, under litt. o, pagina 38, tillstyrkt underdånig hemställan till Kongl.
Maj:t derom, att antalet lärjungar vid elt elementarläroverk i allmänhet icke borde
öfverstiga 400.
Utskottets ifrågavarande framställning blef af Bonde-Ståndet afslagen.
1 femte punkten (pag. 7) hade, med anledning af hvad Herr Sommelius motionerat
derom, att antalet lärare vid de olika läroverken borde bestämmas efter
larjungarnes antal, Utskottet (under punkten 1, litt. b, pag. 38) till underdånig anmälan
hos Kongl. Maj:t förordat det förslag, att i allmänhet ej flere, än 30 lär
jungar,
borde på en gång af en lärare undervisas samt att, till följd deraf, när
lärjungeantalet dertill föranledde, lärarnes antal borde ökas.
Utskottets berörda hemställan återremitterades; och skulle Protokollet öfver den
diskussion, som rörande denna punkt hållits, varda Utskottet delgifvet.
S. I). Fortsattes och slutades föredragningen af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, M 118, i anledning af motioner rörande undervisningen
i elementar-läroverken och dermed sammanhängande ämnen, dervid Ståndet
stadnade i följande beslut:
De i anledning af Grefye Björnsljernas, Herr Sommelii, Grefve Wachtmeisters
och Doktor Säves motioner angående de olika läroämnenas fördelning på särskilda
klasser, den ordning, i hvilken början med hvarje särskildt läroämne borde ske och
den tid, som för det enas eller andras läsning borde afses, af Utskottet afgifna
lith. till It. Sl. Prot. 1862 & 1863. 9 Sami 52
410
Prot.-Utdrag den 10 Juni 1863.
yttranden, nemligen dels å pag. 10, deruti Utskottet hemställt om bifall lill det
under punkten c i slutet af Betänkandet framlagda förslag, att studiet af de klassiska
spräken måtte uppskjutas (ill en sednare ålder o. s. v., dels å pag. 11, hvari
Utskottet ansett sig icke kunna förorda förslaget derom, att lärjunge, som begagnar
sig af undervisning i latin, må, på målsmans anhållan, befrias från läsning af
grekiska språket, m. m.
blefvo till Utskottet återremitterade; hvaremot Utskottets, i anledning af samina
motioner å pag. 12 förekommaade yttrande, deruti Utskottet dels afstyrkt bifall till
Grefve Björnst jernäs förslag om införande af en lärokurs i Svensk statsförfattning,
dels hänvisat till litt. d af Utskottets vid slutet af Betänkandet sammanfattade förslag,
dels ock hemställt, att hvad motionärerne i ofvanberörda hänseenden i öfrigt
föreslagit, måtte förfalla.
Bifölls.
Utskottets hemställan öfverst å pag. 13, att Herr Sommelii förslag, det Hebreiska,
Philosophi och Dogmatik borde från undervisningsämnena uteslutas, icke
måtte till någon åtgärd föranleda.
Bifölls.
Utskottets yttrande nederst å pag. 13, deri Utskottet hemställt, det Herr
Uiertas motion, att all utanläsning i skolorna af den antagna Lindblomska förklaringen
af Luthers katekes må afskaffas, icke borde till särskild åtgärd föranleda.
Bifölls.
Utskottets afstyrkan, å pag. 14, af bifall till Herr Sommelii förslag om förändring
i nu gällande Läroverks-stadga i afseende å skriföfniugarne inom skolan.
Bifölls.
Utskottets, i anledning af Biskop Björcks samt Herrar Ridderstads och Sommelii
förslag åsyftande att införa en förändrad metod vid undervisningen och att
förekomma lärjungarnes öfveransträngning, öfverst å pag. 18 gjorda hemställan om
bifall till litt. e i slutet af Betänkandet samt yttrande att motionerna i öfrigt icke
föranledde till någon åtgärd.
Bifölls.
Utskottets nederst å pag. 18 förekommande yttrande, deri Utskottet förmält
sig icke kunna förorda Friherre L. von Plåtens motion om införande vid rikets allmänna
elementarläroverk af undervisning i stenografi.
Bifölls.
Yttrandet öfverst å pag. 19, i anledning af hvad Grefve Björnstjerna i sin
motion föreslagit om införande af vapenöfningar i skolorna.
Bifölls.
Utskottets afstyrkande yttrande nederst å pag. 19 i anledning af den del af
Herr Sommelii motion, som afser tiden för afgång från läroverk.
Bifölls.
Prol.-Utdrag den och 10 Juni 1863.
411
Utskottets hemställan å pag. 20 i anledning af Herr C. S, Paykulls motion,
att Kongl. Stadgan, angående algångsexamen vid rikets högre elementarläroverk den
11 April 1862, icke måtte i fråga om vissa ämnen tillämpas förr än vid 1867
års början.
Bifölls.
Utskottets, i anledning af åtskilliga motionärers framställningar i fråga om sättet
att upprätthålla ordning och lukt inom skolan och hvilka bestraffningsmedel böra
fä användas, nederst å pag. 23 och öfverst å pag. 24 afgifna yttrande, deruti Utskottet,
med hänvisning till sin hemställan under litt. f, pag. 39, om tillägg till 53
§ i Stadgan rörande elementarläroverken m. m., i öfrigt afstyrkt bifall till hvad
motionärerne i detta ämne föreslagit.
o
Återremitterades.
Utskottets i anledning af Herr Sommelii framställning, rörande inskränkning
i den Skollärarne åliggande undervisningstid, nederst å pag. 24 angifna och vidare
å pag. 39 förekommande hemställan, att de i 17 § af nu gällande Stadga gilna
bestämmelser, rörande det antal timmar i veckan, hvarje lärare är skyldig att lemna
undervisning, måtte ändras i enlighet med den grundsats, att ingon lärare ålägges
mer än 24 timmars undervisning hvarje vecka.
Bifölls.
Den af Utskottet äfven i anledning af Herr Sommelii förslag om vissa vilkor
för befordran till läraresyssla öfverst å pag. 26 antydda och likaledes å pag 39
förekommande hemställan, att föreskrift måtte meddelas, det ingen bör till ordinarie
lärare antagas, som icke under minst ett läseår tjenstgjort vid högre elementarläroverk
samt under dess rektors och vederbörande lärares ledning följt undervisningens
gång och sjelf i densamma deltagit, eller ock medelst tillförlitligt vittnesbörd styrker
sig ega annorledes genom öfning förvärfvad, emot nyssnämnda prof svarande, undervisningsskicklighet.
Bifölls.
Utskottets yttrande nederst å pag. 26, afstyrkande Herr Sommelii förslag att
inaen må till lärare i lefvande språk utnämnas, som ej viss tid vistats utrikes.
Bifölls.
Utskottets afstyrkande nederst å pag. 28 utaf det af Grefve Björnstjerna och
Herr Sommelius väckta förslag om skyldighet för lärare att vid 60 års ålder älgå.
Utskottets öfverst å pag. 31 gjorda hemställan, att Rikets Ständer måtte med
anledning af Herr Sommelii motion besluta den underdåniga framställning tili Kongl,
Maj:t, som i punkten litt. I inriehöiies, eller att rektorsembete vid högre elementarläroverk
må tillsvidare endast på förordnande tillsättas.
Bifölls.
412
Prot.-Utdrag den 10 Maj 1863.
Yttrandet nederst å pag. 31, i anledning af Herr Sommelii förslag, att rektor
vid högre elementarläroverk mätte tillerkännas biträde i skrifveri- och bokhållerigöromäl.
Bifölls.
Utskottets yttrande öfverst å pag 32, i anledning af Herr Sommelii motion
derom, att rektorsarfvodet måtte bestämmas i proportion af lärjungarnes talrikhet.
Bifölls.
Utskottets, i anledning af Herr Ridderstads motion derom, att icke någon
lärobok må till antagande föreslås, utan att densamma förut blifvit af en vederbörligen
tillsatt granskningsnämnd godkänd in. m., å pag. 36 gjorda hemställan om bifall
till litt. m.
Bifölls.
Utskottets yttrande å pag. 37, i anledning af Herr N. S. von Köchs motion
om a (låtande af underdånig skrifvelse till Kongl. Majit med anhållan att nästa riksdag
måtte för Rikets Ständer framläggas en plan för ordnandet i ett sammanhang
af rikets allmänna uppfostringsverk, m. m.
Bifölls.
Utskottets hemställan å pag. 38, 39 och 40, att Rikets Ständer måtte i underdånig
skrifvelse hos Kongl. Majit
1 :o anmäla, det Rikets Ständer anse, att, för en tidsenlig befordran af ele
mentarläroverkens
utveckling m. m., de åtgärder äro af behofvet påkallade, som innefattas
i Utskottets uti derefter följande punkter från litt. a till och med litt. m
gjorda framställningar; och
2:o anhålla, att Kongl. Majit täcktes i enlighet med dessa grunder låta om
arbeta
nu gällande nådiga Stadga för rikets allmänna elementarläroverk.
Återremitterades;
hvaremot Utskottets, i fråga om inrättande af en gemensam öfverstyrelse för
rikets samtliga läroverk öfverst å pag. 34 af Betänkandet, gjorda hemställan, att
Rikets Ständer måtte i ofvannämnda underdåniga skrifvelse till Kongl. Majit tillika
framställa den begäran, som innefattats uti mom. 3 å pag. 40, eller att Kongl.
Majit, läcktes taga i öfvervägande lämpligaste sättet att för elementarläroverken
åstadkomma en närmare gemensam tillsyn och vård, m. m.
Bifölls;
likasom Utskottets nederst å pag. 34 gjorda afstyrkan af bifall till Herr Sommelii
förslag ora inrättande för elementarläroverken af en i hvarje stad befintlig
lokalstyrelse, af Ståndet
bifölls ;
och skulle den under behandlingen af Betänkandet hållna diskussion, så vidt
den anginge dem bland ofvanberördn frågor, hvilka blifvit till Utskottet återremitterade,
jemväl till Utskottet öfverlemnas.
Prot.-Utdrag den 10 och 13 Juni 1863.
413
Den 10 och 13 Juni.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S.S. D.D. Vid föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, JUf 118, i anledning af väckta motioner rörande undervisningen i elementarläroverken
och dermed sammanhängande ämnen, beslöt Ridderskapet och
Adeln till en början, att behandlingen af Utskottets såväl i 20:de, 21:sta och 22:dra
punkterna (sidorna 27 och 28) gjorda hemställanden jemte dertill hörande, i slutet
af Betänkandet under litt. i och k upptagna förslag, som ock i 26:te punkten
(sidan 33) afgifna yttranden, skulle uppskjutas samt dessa delar af Betänkandet
förekomma till pröfning och afgörande, 20:de punkten jemte förslaget litt. i och 26:te
punkten i sammanhang med Stats-Utskottets blifvande Utlåtande angående regleringen
af utgifterna under Riks-slatens åttonde Hufvudtitel, samt 21:sta och 22:dra
punkterna tillika med förslaget litt. k i sammanhang med nämnda Utskotts blifvande
Utlåtande angående regleringen af utgifterna under Riks-statens nionde Hufvudtitel;
äfvensom att i den underdåniga skrifvelse, som Rikets Ständer kunde
komma att till Kongl. Maj:t aflåta med anledning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
ifrågavarande Betänkande, icke skulle inflyta hvad af Rikets Ständer
möjligen blefve beslutadt, rörande de frågor, som i ofvanberörda uppskjutna
delar af Betänkandet förekommo.
Beträffande Betänkandet i öfrigt, fattade Ridderskapet och Adeln de beslut,
som här nedan omförmälas.
l:sta. 2:dru och 3:dje punkterna (sid. 3, 4 och 8).
Utskottets hemställanden biföllos.
4:de, 5:te och 6:te punkterna (sid. 6, 7 och 10).
Utskottets hemställanden jemte förslagen litt. a, b och c afslogos.
7:de punkten (sid. 11).
Med afslag å Utskottets hemställan biföll Ridderskapet och Adeln Grefve
Wachtmeislers motion, att Rikets Ständer skulle hos Kongl Maj:t i underdånighet
anhålla, att det stadgande, som innehölls i 12 § af 1856 års Läroverks-stadga,
åter måtte erhålla gällande kraft, nemligen att »lärjunge, som begagnar sig af undervisningen
i latin, vore, på målsmans anhållan, frikallad från grekiska språkets läsning,
och må i stället under de lärotimmar, sådan befrielse eger rum, på sätt rektor
och lärare, med billigt afseende på målsmans uttryckta önskan, finna för ho
-
414
Prot.-Uldrag den 10 och 13 Juni 1863.
nom lämpligt, undervisas inom den afdelning, der latinska språket icke läses, eller
ock utom skolan njuta sådan undervisning, sorn af rektor godkännes».
8;de punkten (sid. 12).
Ridderskapet och Adeln afslog förslaget litt. d, men biföll Utskottets hemställan
i öfrigt.
9:de, 10:de och ll:te punkterna (sid. 13 och 14).
Utskottets hemställanden biföllos.
12:te punkten (sid. 18).
Med afslag ä Utskottets hemställan och förslaget litt. e, beslöt Ridderskapet
och Adeln för sin del, att Rikets Ständer skulle hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t behagade, på sätt Kongl. Maj:t pröfvade lämpligast och
efter att hafva hört Ofver-styrelsen för medicinalverket, låta utreda, huruvida nu
gällande föreskrifter rörande undervisningen vid elementarläroverken menligt inverka
på lärjungarnes helsotillstånd och, om så är händelsen, hvilka orsaker derför
ligga till grund.
13:de, 14:de och 15:de punkterna (sid. 18, 19 och 20).
Utskottets hemställanden biföllos.
16:de punkten (sid. 23 och 24).
Med afslag å förslaget litt. f, biföll Ridderskapet och Adeln Utskottets hemställan
i öfrigt.
17:de och 18:de punkterna (sid. 24 och 26).
Utskottets hemställanden jemte förslagen litt. g och h (genom tryckfel litt. h
och g) af slogos
19:de punkten (sid 26).
Utskottets hemställan bifölls.
23:dje punkten (sid. 31).
Utskottets hemställan jemte förslaget litt. I afslogs.
24:de, 25:te och 28:de punkterna (sid. 31, 32 och 34).
Utskottets hcmställanden biföllos.
29:de punkten (sid. 36).
Utskottets hemställan jemte förslaget litt. m afslogs.
30:de punkten (sid. 37).
Utskottets hemställan bifölls.
31:sta punkten (sid. 38).
Utskottets yttrande, i anledning af Grefve Wachtmeisters motion, lades till
handlingarne.
Utskottets i slutet af Betänkandet under punkterna l:o, 2:do och 3:o afgifna
förslag.
Ridderskapet och Adeln återremitterade punkten l:o, afslog punkten 2:o och
biföll punkteu 3:o jemte 27:de punkten inne i Betänkandet med den förändring,
Prot.-Utdrag den 10, 11 och 13 Juni 1863.
415
att i stället för ordet »elementarläroverken» infördes orden: »universiteten, elementarläroverken
och folkskolornaa.
Från Högv. Preste-Ständet.
S.S. D.D. Föredrogs ånyo allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
JV2 118, i anledning af väckta motioner rörande undervisningen i elementarläroverken
och dermed sammanhängande ämnen.
Preste-Ståudet af slog momenten a), b), c), d), e), f), h) (rätteligen g), l)
och m) uti det förslag till underdånig skrifvelse, som blifvit framstäldt å sidorna
38, 39 och 40; biföll mom. g) (rätteligen h) angående föreskrift derom, att ingen
bör till ordinarie lärare antagas, som icke under minst ett läseår tjenstgjort
vid högre elementarläroverk m. m.; uppskjöt pröfningen af momenten i) och k) att
företagas, det förra i sammanhang med Stats-Utskottets införväntade Utlåtande angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens 8:de Hufvudtitel, det sednare i
förening med samma Utskotts inkommande Utlåtande angående regleringen äf utgifterna
under Riks-statens 9:de Hufvudtitel; afslog jemväl 2:dra och 3;dje punkterna
i förberörda skrifvelseförslag, samt biföll hvad Utskottet i öfriga punkter af detta
Betänkande hemställt och yttrat, med undantag af yttrandet, sidan 33, i anledning
af Herr Sommelii förslag angående förhöjning af nu bestämda terminsafgifter vid
elementarläroverken, deröfver Ståndet beslöt uppskjuta besluts fattande, intilldess StatsUtskottets
förväntade Utlåtande angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
8:de Hufvudtitel till behandling förekommer.
Den 10, 11 och 13 Juni.
Från Vdllofl. Borgare-Ståndet.
S.S. D.D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
M 118, i anledning af väckta motioner rörande undervisningen i elementarläroverken
och dermed sammanhängande ämnen; och blef samma Betänkande med
iakttagande deraf att de förvexlade litt. g och h, sid. 39, mot hvarandra utbytas,
af Ståndet godkändt, utom i nedannämnda delar, hvarutinnan beslöts på sätt som
följer:
Yttrandet, sid. 11, rörande grekiska språket.
Afslogs, och Ståndet beslöt, det skola Rikets Ständer uttrycka den önskan, att
det stadgande, som innehölls i 12 § af 1856 års Läroverks-stadga, åter måtte
Prot.-Utdrag den 13 Juni 1863.
erhälla gällande kraft, nemligen att lärjunge, som begagnar sig af undervisning i
latin, vore, på målsmans anhållan, frikallad från grekiska språkets läsning och må i
stället under de lärutimmar sådan befrielse eger rum, på sätt rektor och lärare,
med billigt afseende på målsmans uttryckta önskan, finna för honom lämpligt, undervisas
inom den aldelning, der latinska språket icke läses, eller ock utom skolan
njuta sådan undervisning, som af rektor godkännes.
Yttrandet, sid. 13, i anledning af Herr Hiertas motion.
Med afslag å detta yttrande beslöt Ståndet den underdåniga anhållan, att all
utanläsning i skolorna af deri antagna Lindblomska förklaringen af Doktor Martin
Luthers katekes måtte afskaffas.
Utskottets sednare yttrande, sid. 31, och de tre nästföljande yttrandena, sidd.
32 och 33.
Uppskötos till behandling i sammanhang med Stats-Utskottets blifvande Utlåtande
angående regleringen af utgifterna under Riks-statens åttonde Hufvudtitel.
Följande moment af Utskottets slutliga framställning, sidd. 38—40, jemte de
delar i det föregående af Betänkandet, som emot samma moment svara.
Litt. d, l och m.
Afslogos.
Litt. e och f.
Återremitterades.
Litt. i och k.
Uppskötos till behandling, litt. i i sammanhang med Stats-Utskottets Utlåtande
angående regleringen af utgifterna under Riks-statens åttonde Hufvudtitel och litt.
k gemensamt med samma Utskotts Utlåtande angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens nionde Hufvudtitel; börande, i följd häraf, innehållet af de sålunda
uppskjutna punkterna icke blifva föremål för framställning i den underdåniga
skrifvelse, Rikets Ständer med anledning af ifrågavarande Betänkande må komma
att aflåta.
Den 13 Juni.
Frän Högloft. Ridder skåpet och Adeln.
S. D. Föredrogs ånyo ett ifrån Hedervärda Bonde-Ståndet ankommet Protokolls-utdrag,
M 307, för den 3 dennes, innehållande, bland annat, inbjudning till
de öfriga Riks-Stånden att förena sig i Bonde-Ståndets beslut rörande 33:dje punkten
af
Prot.-Utdrag den 13 Juni 1863.
417
af Ståts-Utskottets Utlåtande M 99; och enär Ridderskapet och Adeln i afseende å
denna punkt fattat enahanda beslut som Bonde-Ståndet, ansågs inbjudningen ej
fordra annan åtgärd än att läggas till handlingarne.
S. D. Vid föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
JVl 119, i anledning af väckta motioner om ändring i förfaltningarne angående
handels- och näringsrätt, blef detta betänkande af Ridderskapet och Adeln
bifallet, endast med följande förändringar, nemligen i
Första förslaget:
att i punkten 2:o ordet medborgare utbyttes emot ordet undersåte;
alt punkten 4:o afslogs;
att i punkten 9:o ordet derstädes infördes i stället för orden: pä minst en
mils afstånd från stad;
Sednare förslaget:
att i punkten 4:o ordet: medborgare utbyttes emot ordet: undersåte-,
att punkten 6:o afslogs.
S. D. Föredrogos och biföllos Stats-Utskoltets Utlåtanden:
JV2 104, i anledning af väckt motion angående användandet af Kronans hus;
M 107, i anledning af väckt motion angående förutvarande arrendatorers
företrädesrätt vid förnyad utarrendering af boställshemman; samt
M 108, i anledning af väckt motion angående upplåtande åt hemman inom
Norrbottens län af mindre, Kronan tillhöriga jordrymder derstädes, emot utgörande
af skogsränta.
S. D. Föredrogos och biföllos Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkauden:
JV2 10, i anledning af väckta motioner, angående dels revision af, dels ock
ändringar i nu gällande Fiskeri-stadga; och
JYs 11, i anledning af väckta motioner om tillägg till Kongl. Förordningen
om jords och lägenhets avstående för allmänt behof deu 20 November 1845, med
deri genom Kongl. Förordningen den 27 November 1854 gjorda förändringar.
S. D. Föredrogs och bifölls Bevillnings-Utskottets Utlåtande, JV2 10, i anledning
af väckt motion angående vissa förändringar i Kongl. Förordningen den 20
Juli 1861 om mantals- och skattskrifningarnes förrättande.
S. D. Vid föredragning af Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial, JV° 3, angående afgifterno för bränvinstillverkningen,
lade Ridderskapet och Adeln, med vidblifvande af sitt förut i frågan
fattade beslut, Utskottets inbjudning till handlingarne samt godkände den föreslagna
voteringspropositionen.
S. D. Sedan Ridderskapet och Adeln, vid behandling den 10:de dennes af
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, M 118, af slagit Utskottets
Bih. lill B. St. Prat 1862 ät 1863. 9 Sami. 53
418
Prot.-Utdrag den 13 Juni 1863.
i 12:te punkten gjorda hemställan jemte förslaget litt. e, samt för sin del beslutat,
att Rikets Ständer skulle hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl.
Maj:t behagade, på sätt Kongl. Moj:t pröfvade lämpligast och efter att hafva hört
Ofver-styrelsen för Medicinal-verket, låta utreda, huruvida nu gällande föreskrifter
rörande undervisningen vid elementarläroverken menligt inverka på lärjurigarnes helsotillstånd
och, om så är händelsen, hvilka orsaker derför ligga till grund; så beslöt
Ridderskapet och Adeln nu vänligen inbjuda de öfriga Riks-Stånden att ofvanberörda
beslut biträda.
Frän Vdllofl. B or g are-Ståndet.
S. 1). Vid förnyad föredragning af Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial, M 3, angående afgiften för
bränvinstillverkningen, blef den förra punkten, innefattande inbjudning till de andra
Riks-Stånden, tagd till handlingarne; hvaremot den i sednare punkten framställda
voteringsproposition godkändes.
Från Hedera. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid nu skedd föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, M 119, i anledning af motioner om ändring i författningarne
angående handels- och näringsrätt, beslöt Ståndet, att, med godkännande af betänkandet
i öfrigt, uti detsamma endast vidtaga den ändring, att uti 13:de punkten
af Utskottets hemställan i fråga om vil koren för idkande af fabriks- eller handt
verksrörelse
orden: »Konungens Befallningshafvande» utbytes mot ordet; »Kommunalnämnd».
S. D. Föredrogos och godkändes Stats-Utskottets Utlåtanden:
M 104, i anledning af motion angående användande af Kronans hus;
JYi 105, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående i vissa af
seenden
förändrade föreskrifter i fråga om sältet för utarrenderingar af Kronans
egendomar;
JV2 106, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående förändring
och tillbyggnad af Kronans egendom M 4 å Riddarholmen för inrymmande derstädes
of Riks-arkivets samlingar m m., dels motioner om anslag till en nybyggnad
lör Riks-arkivet och Kongl. Bibliotheket;
JVs 107, i anledning af motion angående förutvarande arrendatorers företrädesrätt
vid förnyad utarrendering af boställshemman;
Prot.-Utdrag den 13 och 17 Juni 1863.
419
JM 108, i anledning af motion, angående upplåtande åt hemman inom Norrbottens
län af mindre, Kronan tillhöriga jordrymder derstädes mot utgörande af
skogsränta;
JM 109, i anledning af motioner, angående Sala silfververks återgång till
Statens disposition;
JM 110, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående öfverlåtelse
lill staden Malmö af förra fästningsbastionen Nyköping;
JM lil, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
till Stockholms stad af Kronan tillhörig mark för anläggning af strandgata utefter
Ladugårdslandsviken från Nybron till Fredrikshof;
JM 112, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
till Stockholms stad af en del utaf lägenheten Stallmästaregården för anläggande
af en lastbrygga vid Brunnsviken;
JM 113, i anledning af motion om kostnadsfri upplåtelse för den tillämnade
jernvägen emellan södra stambanan och Landskrona af viss del utaf Kronans omkring
nämnda stad befintliga fästningsverk; samt
JM 114, i anledning af motion om annat sätt för utgörande af ränlepersedeln
»hö» inom Wester-Norrlands län.
S. 1). Vid nu ånyo verkställd föredragning af Sammansatta Bevillnings-, Lag
samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial, JM 3, angående afgiften
för bränvinstillverkningen, blef den deruti föreslagna voteringspropositionen af Ståndet
godkänd.
S. D. Föredrogos och godkändes Expeditions-Utskottets förslag till Rikets Ständers
underdåniga skrivelser till Kongl, Maj:t, nemligen:
JM 92, angående ifrågasatt bidrag från Handels- och Sjöfarts-fonden till gäldande
af den för Stadetullens aflösning erforderliga utgiftssumma;
JM 93, angående förändrade föreskrifter i afseende på vilkoret) för mjöl- och
sågqvarnars anläggande, ro. m ;
JM 94, angående förändrade föreskrifter i fråga om byggande och underhållande
af badstugor och mälthus å kronohemman och boställen; samt
JM 93, angående åtgärder för til I väga bringa nd e af mera likställighet emellan
stadskommunernas medlemmar i afseende på kommunala rättigheter och skyldigheter.
Den 13 och 17 Juni.
Frän Högv. Preste-Ståndet.
S.S. D.D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, JM 119, i anledning af väckta motioner om ändring i för
-
420
Prot.-Utdrag den 17 Juni 1863.
fattningarne angående handels- och näringsrätt, blef detta betänkande af PresteStåndet
bifallet, endast med de förändringar, som här nedan finnas antecknade.
De i första förslagets 8:de punkt, sidan 15, förekommande orden: »Konungens
liefallaing shafvande i länet» utbyttes mot orden: »vederbörande Kommunalnämnd»;
hvarjemte i stället för orden: »Konungens Befallningskafvandes» å sista raden i
samma punkt insattes ordet: »Nämndens».
Elter ordet ansökning å raden 2 i sednare förslagets 7:de punkt, sidan 16,
infördes en så lydande mening: »så vida han visat tydliga tecken till förbättring».
Orden: »hos Konungens Befallningshafvande» uti derefter följande 13:de punkt
å sistnämnda sida ändrades till: hos vederbörande Kommunalnämnd».
Den 17 Jani,
Från Högloft. Ridder skåpet och Adeln.
S. D. Vid föredragning i ett sammanhang af såväl Borgare-Ståndets protokolls-utdrag,
J\s 321, innehållande inbjudning till Ridderskapet och Adeln att biträda
Borgare-Ståndets beslut rörande 44:de och 45:te punkterna af Banko-Utskottets
Betänkande, M 35, eller frågan om användandet af den upplupna Bankovinsten,
som ock Preste-Siändets protokolls-utdrag, M 302, hvarigenom Ridderskapet
och Adeln likaledes blifvit inbjudet att instämma i det beslut, som PresteStåndet
i samma fråga fattat; antog Ridderskapet och Adeln Borgare-Ståndets inbjudning
och lade Preste-Ständets protokolls-utdrag till handlingarne.
S. D. Föredrogos Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtanden, nemligen:
JVS 105, i anledning af Kongl. Maj:ls nådiga Proposition, angående i vissa afseenden
förändrade föreskrifter i fråga om sättet för ularrenderingar of Kronans
egendomar.
Med a Islå g å Utskottets hemställanden, biföll Ridderskapet och Adeln Kongl.
Maj:ts nådiga Proposition i ämnet.
106, i anledning af dels Kongl. Majlis nådiga Proposition, angående förändring
och tillbyggnad al Kronans egendom JVs 4 ä Riddarholmen, för inrymmande
derstädes af Riks-arkivets samlingar, m. rn,, dels väckta motioner om anslag till en
nybyggnad för Riks-arkivet och Kongl. Bibliotheket.
Utskottets hemställan bifölls, dock med undantag af sista delen deraf, som
börja med orden: »dels ock tillåta, att sedan ej mindre Riks-arkivets» etc. hvilken
del af Ridderskapet och Adeln afslogs.
Prot.-Utdrag den 17 Juni 1863.
421
JV$ 109, i anledning af vackla motioner, angående Sala sill verver ks ålergång
till Statens disposition.
Bifölls.
M 110, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående öfverlåtelse
till staden Malmö af förra fästningsbastionen Nyköping.
Bifölls.
M lil, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse till
Stockholms stad af Kronan tillhörig mark för anläggning al strandgata utefter Ladugårdslandsviken
från Nybron till Fredrikshof.
Bifölls.
JVs 112, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse till
Stockholms stad af en del utaf lägenheten Stallmästaregården för anläggning al en
lastbrygga vid Brunnsviken.
Bifölls.
JV2 113, i anledning af vackt motion om kostnadsfri upplåtelse för den tillämnade
jernvägen emellan södra stambanan och Landskrona af viss del utaf Kronans
omkring nämnda stad befintliga fästningsverk.
Bifölls.
114, i anledning af väckt motion om annat sätt för utgörande af räntepersedeln
»hö» inom Wester-Norrlands län.
Bifölls.
S. D. Föredrogos och biföllos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkanden:
M 120, i anledning af väckt motion om fullständigt omarbetande af laxan å
afgifter för transport å Statens jernvägar, äfvensom af reglementet för trafiken å
desamma; och
M 121, i anledning af väckt motion, åsyftande Manufaktur-diskontinrättningens
upphörande.
S. D. Sedan Ridderskapet och Adeln, vid behandling af Allmänna Bcsvärsoch
Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVs 118, i anledning af väckta motioner rörande
undervisningen i elementarläroverken och dermed sammanhängande ämnen,
godkänt Utskottets i slutet af betänkandet under punkten 3:o afgifua förslag med
den förändring, att i stället för ordet aelementarläroverken» infördes orden: »universiteten,
elementarläroverken och folkskolorna»; så beslöts nu, uppå framställning
af Friherre af Ugglas, att de öfriga Riks-Stånden skulle vänligen inbjudas att Ridderskapet
och Adelns ofvanberörda beslut biträda.
422
Prot.-Vldrag den 17 Juni 1863.
Fran Hogv. Preste-Slåndet.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats-Utskottets nedan omlormälda Utlåtanden
:
JV$ 104, i anledning af väckt motion, angående användandet af Kronans hus;
M 105, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående i vissa
ofseenden förändrade föreskrifter i fråga om sättet lör utarrenderingar af Kronans
egendomar;
M 106, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående förändring
och tillbyggnad af Kronans egendom M 4 å Riddarholmen, för inrymmande
derstädes af Riks—arkivets samlingar m. m., dels väckta motioner om anslag
till en nybyggnad för Riks-arkivet och Kongl. Bibliotheket;
JV$ 107, i anledning af väckt motion, angående förut varande arrendatorers
företrädesrätt vid förnyad utarrendering af boställshemman;
J\!i 108, i anledning af väckt motion, angående upplåtande åt hemman inom
Norrbottens län, af mindre, Kronan tillhöriga jordrymder derstädes, emot utgörande
af skogsränta;
M 109, i anledning af väckta motioner, angående Sala silfververks återgång
till Statens disposition;
JVS 110, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående öfverlåtelse
till staden Malmö af förra fästningsbastionen Nyköping;
M lil, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
till Stockholms stad af Kronan tillhörig mark, för anläggning af strandgata utefter
Ladugårdslandsviken från Nybron till Fredrikshof;
M 112, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
till Stockholms stad af en del utaf lägenheten Stallmästaregården för anläggande
af en lastbrygga vid Brunnsviken;
M 113, i anledning af väckt motion om kostnadsfri upplåtelse för den till
ämnade
jernvägen emellan södra stambanan och Landskrona af en viss del utaf
Kronans omkring nämnda stad befintliga fästningsverk; och
J\s 114, i anledning af väckt motion om annat sätt för utgörande af räntepersedel!)
»hö» inom Wester-Norrlands län.
S. D. Vid å nyo skedd föredragning biföllos Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Betänkanden :
M 120, i anledning af väckt motion, oro fullständigt omarbetande af taxan
å afgifter lör transporter å Statens jernvägar, äfvensom 8f reglementet för trafiken
å desamma; och
M 121, i anledning of väckt motion, åsyftande Manufaktur-diskontinrättningens
upphörande.
Prot.-Uldrag den 17 Juni 1863.
428
S. D. Föredrogos ånyo och biföltos Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets nedannämnda Betänkande!):
JM 30, i anledning af väckt motion om målskjutningars införande inom alla
rikets socknar samt beväringsmanskapets förpligtande att deri deltaga, emot befrielse
från vapenöfningar m. rn.;
JM 31, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om tillägg uti
15 § af Kongl. Kungörelsen den 13 November 1860, angående den allmänna
beväringen, dels enskilda motioner i ämnet; och
JM 33, i anledning af väckta motioner om drawback eller restitution af erlagd
tillverkningsafgift för exporteradt bränvin.
Frän Vallon. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Stats - Utskottets Utlåtanden:
JM 104, i anledning af väckt motiou angående användandet af Kronans hus.
Bifölls.
JM 105, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angåeude i vissa
afseenden förändrade föreskrifter, i fråga om sättet för utarrenderingar af Kronans
egendomar.
Bifölls.
JM 106, i anledning af dels Kongl. Majrts nådiga Proposition, angående förändring
och tillbyggnad af Kronans egendom JM 4 Riddarholmen, för inrymmande
derstädes af Riks-arkivets samlingar m. m., dels väckta motioner om anslag till en
nybyggnad för Riks-arkivet och Kongl. Bibliotheket.
Utskottets hemställan, sid. 8, godkändes, och hvad vid slutet af utlåtandet
anföres lades lill handlingar ne.
JM 107, i anledning af väckt motion, angående förut varande arrendatorers
företrädesrätt vid förnyad utarrendering af boställshemman.
Bifölls.
JM 108, i anledning af väckt motion, angående upplåtande åt hemman inom
Norrbottens län af mindre, Kronan tillhöriga jordrymder derstädes, emot utgörande
af skogsränta.
Bifölls.
JM 109, i anledning af väckta motioner, angående Sala silfververks återgång
till Statens disposition.
Bifölls.
JM 110, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående öfverlåtelse
till staden Malmö af förra fastningsbastiouen Nyköping.
Bifölls.
424
Prot.-Utd.rag
M 141, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
till Stockholms stad af Kronan tillhörig mark, för anläggning af strandgata utefter
Ladugårdslandsviken från Nybron till Fredrikshof.
Bifölls.
JVs 442, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
till Stockholms stad af en del utaf lägenheten Stallmästaregården för anläggande
af en lastbrygga vid Brunnsviken
Bifölls.
M 113, i anledning af väckt motion om kostnadsfri upplåtelse för den tillämnade
jernvägen emellan södra stambanan och Landskrona af viss del utaf Kronans
omkring nämnda stad befintliga fästningsverk.
bifölls; och
J\l 11-4, i anledning af vackt motion oro annat sätt för utgörande af räntepersedeln
»hö» inom Wester-Norrlands län.
Bifölls.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, JVS 11 y, i anledning af väckta motioner om ändring i författningarne
angående handels- och näringsrätt, blef samma betänkande godkändt, dock
med nedannämnda förändringar i de af Utskottet föreslagna allmänna grunder:
a) beträffande vilkoren för handels idkande.
9:de punkten.
Godkändes, med utbyte af orden, »på minst en mils afstånd ifrån stad», mot
ordet »der».
10:de punkten.
Bifölls, med tillägg af orden »utom marknader» näst efter ordet »derest» på
femte raden af punkten; och
b) rörande vilkoren för idkande of fabriks- eller handtverksrörelse:
10:de punkten.
Bifölls, med uteslutande af den förra delen, så att punkten erhåller denna
lydelse: »att i afseende på tillverkning af fabriks- och handtverksarbeten till
efterrättelse skola vara gällande etc. — varda meddelade».
11 :te punkten.
Blef, med uteslutande af den förra afdelningen, antagen, så lydande: »att
hvad beträffar boktryckeris anläggande etc. — varder stadgadt.»
13:de punkten.
Godkändes, med utbyte af orden »Konungens Befallningshafvande» mot ordet
»Kommunalnämnd».
Hvarförutan näst efter 17:de punkten tillädes en ny punkt, lydande som
följer :
»18:o
Prot.-Uldrag den 17 Juni 1863.
425
»18:o, ali landtman, med bibehållande af den hittills dem medgifna arbetsoch
slöjdefrihet, skola utan särskild tillåtelse vara oförhindrade att, med biträde af
sina hemmavarande barn och lagstadda tjenstehjon, till afsalu förfärdiga de fabriks-
och handtverks-arbeten, hvilka, såsom föremål för husflit, kunna af dem
åstadkommas.»
Frän Hederv. B onde-Ståndet.
S. D. Vid i dag anstäldt val af ledamöter jemte deras suppleanter i Förstärkt
Bevillnings—Utskott, utföllo rösterna sålunda, att följande dertill utsågos,
nemligen :
Till Ledamöter:
Ola Lasson från Christianstads län  med 80 röster;
Bengt Johan Holmlin från Göteborgs  » 80 »
Jan Andersson från Kopparbergs  » 79 »
Johannes Svensson från Skaraborgs  » 75 »
Olof Olsson i Olebyn, från Wermlands  »74 »
Jöns Persson från Blekinge  » 74 »
Svante Bergström från Östergötlands  » 72 »
Erik Andersson från Elfsborgs  »71 »
Johan Fredrik Fredriksson från Upsala  » 70 »
Johannes Andersson från Jönköpings  » 59 »
Fredrik Hallström från Stockholms  » 58 »
Anders Medin från Kronobergs  » 58 »
Nils Pettersson från Calmar  » 58 »
Anders Persson från Malmöhus  » S8 »
Johan Gustaf Dahlgren från Calmar  » 52 »
Carl Johan Johansson från Östergötlands  » SO »
Anders Wilhelm Uhr från Nerikes  » 49 »
Erik Ersson från Gefleborgs  » 48 » samt
Till Suppleanter:
Jöns Rundbäck från Göteborgs län
med 75 röster;
Johan Olof Sundgren från Stockholms
» 74 »
Olof Thorell frän Elfsborgs  »74 »
Lars Daniel Andersson från Wermlands  » 74 »
Per Nilsson frän Christianstads  » 73 »
Gustaf Bolin från Upsala  » S5 »
Bih. till It. St. Prot. 186V <5i 1863. 9 Sami. 54
426
Prol.-Utdrag den 19 Juni 1863.
hvaröfver protokoll genast uppsattes och justerades och skulle utdrag deraf varda
i vanlig ordning expedieradt.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande!):
M 32. i anledning af motion om utarbetande af förslag i och för ordnandet
af en verklig landstorm; och
Sammansatta Stats-, Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, 33, i anledning om motioner om drawback eller restitution af
erlagd tiilverkningsafgift för exporleradt bränvin.
S. i). Vid förnyad föredragning biel vo bifallna Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande!):
M 120, i a nied ning ;f motion, om fullständigt omarbetande af taxan å afgifter
för transporter ä Statens jernvägar äfvensom af reglementet för trafiken å
desamma; och
M 121, i anledning af motion, åsyftande Manufakturdiskontens upphäfvande.
Den 19 Juni.
Från Hogv. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo utdrag, M 307, af Hedervärda Bonde-Ståndets protokoll
den 3 dennes, innehållande, bland annat, inbjudning till de öfriga Riks-Stånden
att förena sig uti del af Bonde-Ståndet, vid pröfning af Stats-Utskottiets Utlåtande
•As 99, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens sjette Hufvudtitel,
med afseende på punkten 33, deruti Utskottet tillstyrkt, att Rikets Ständer måtte
för nästa statsregleringsperiod bevilja det af Kongl. Maj:t för införskaffande af goda
afvelsdjur af utmärktare boskapsracer äskade anslag af 10,000 R:dr årligen, fattade
beslut, att det sålunda för nyssberörda ändamål föreslagna belopp, 30,000
R:dr, skulle ställas till Kongl. Majrts disposition att från Riksgälds-kontoret utgå.
Med frånträdande af sitt i frågan fattade beslut, antog Preste-Ståndet denna
inbjudning.
S. D. Föredrogs ånyo Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets Betänkande, M 32, i anledning af väckt motion om utarbetande
af förslag i och för ordnandet af en verklig landstorm.
Med af dag å Utskottets tillstyrkande, beslöt Preste-Ståndet för sin del aflåtnnde
till Kongl. Maj:l af en underdånig skrifvelse i öfverensstämmelse med det
förslag, som i Friherre Raabs, Betänkandet vidfogade, reservation blifvit framstäldt.
Prot.-Utdrag den 19 Juni 1863.
427
S. D. Efter förnyad föredragning, biföllos Stats-Utskottets Utlåtanden:
JW 115, i anledning af Kongl. Majits nådiga Proposition, angående upplåtelse
af mark till utvidgning af Upsala Central-hospitals område; och
M 116, angående utbetalning af återstoden utaf de för innevarande år anvisade
medel till fortsättande af arbetena å södra stambanan.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag, M 307, af Höglofliga Ridderskapet och Adelns
protokoll den 13 dennes, hvaraf inhemtades, att bemälda Riks-Stånd, vid behandlingen
af Allmänna Besvärs- och Ekonomi Utskottets Betänkande, JV2 118, afslagit
Utskottets i 12:te punkten gjorda hemställan jemte förslaget litt. e) och för sin
de! beslutat, att Rikets Ständer skulle hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
att Kongl. Majit behagade, på sätt Kongl. Majit pröfvade lämpligast och efter att
hafva hört Öfver-slyrelsen för Medicinalverket, lala utreda, huruvida nu gällande
föreskrifter rörande undervisningen vid elementarläroverken menligt inverka på
lärjungarnes helsotillstånd och, om så är händelsen, hvilka orsaker derför ligga till
grund, samt inbjudit de öfriga Riks-Stånden att i detta beslut med Ridderskapet
och Adeln sig förena.
Preste-Ståndet, som, i likhet med Ridderskapet och Adeln, afs/agit ofvanomförmälda
l‘2:te punkt jemte förslaget litt. e) i Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets
Betänkande, M 118, antog ifrågavarande inbjudning, så vidt den afser
den beslutade underdåniga skrifvelsen till Kongl. Majit, och lade Protokolls-utdraget
till handlingar ne.
Från Vallofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkanden:
M 30, i anledning af väckt motion om målskjutningars införande inom alla
rikets socknar samt beväringsmanskapets förpligtande att deri deltaga, emot befrielse
från vapenöfnirigar, m, m.
M 31, i anledning af dels Kongl. Majits nådiga Proposition om tillägg uti
15 § af Kongl. Kungörelsen den 13 November 1860, angående den allmänna
beväringen, dels enskilda motioner i ämnet; och
5*2, i anledning af väckt motion om utarbetande af förslag i och för
ordnandet af en verklig landstorm.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Sammansatta Stats-, Bevillnings- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, M 33, i anledning af
väckta motioner om drawback eller restitution af erlagd tillverkningsafgift för exporteradt
bränvin.
428
Prot.-Vtdrag den 19 Juni 1863.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Betänkanden:
JVS 120, i anledning af väckt motion om fullständigt omarbetande af taxan
å afgifter för transporter å Statens jernvägar, äfvensom af reglementet för trafiken
å desamma; och
JVS 121, i anledning af väckt motion, åsyftande Manufaktur-diskontinrättnin -  gens upphörande.
S D. Borgare-Ståndet, som vid pröfning den 17 dennes af Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVS 119, i anledning af väckta motioner
om ändring i förfallningarne angående handels- och näringsrätt, godkänt
9:de punkten bland de föreslagna vilkoret) för handels idkande med. utbyte af
orden »på minst en mils afstånd ifrån starf»'.mot ordet »der», beslöt nu vänligen
inbjuda Högvördiga Presle-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet att i först—
omförmälda beslut sig förena.
S. D. Föredrogos ånyo och godkändes Stats-Utskottets Utlåtande:
JVS 115, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
af mark till utvidgning af Upsala Central-hospitals område; och
Memorial, JVS 116, angående utbetalning af återstoden utaf de för innevarande
år anvisade medel till fortsättande af arbetena å södra stambanan.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets protokoll den
3 dennes, innefattande, bland annat, dels nämnda Riks—Stånds beslut, i anledning
af 35:dje punkten i Stats-Utskottels Utlåtande, JVS 99, angående regleringen af
utgifterna under Riks—statens sjette Hufvudtitel, dels inbjudning till de öfriga
Riks-Stånden att i samma beslut, sig förena.
Inbjudningen antogs, och Protokolls-utdraget lades till handlingarne.
S. D. Sedan Borgare-Ståndet, vid pröfning den 17 dennes, af Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVs 119, i anledning af väckta motioner
om ändring i författningarne, angående handels- och näringsrätt, dels bland
de föreslagna vilkoren för handels idkande godkänt 10:de punkten med tillägg af
orden »atom marknader» näst efter ordet »derest» på femte raden af punkten, dels
bland vilkoren för idkande af fabriks- eller handtverksrörelse bifallit 10:de punkten
med uteslutande af den förra delen, så att denna punkt erhåller följande lydelse:
»att i afseende på tillverkning af fabriks- och handtverksarbeten lill efterrättelse
skola vara gällande etc. — varda meddelade», dels ock näst efter 17:de
punkten bland sistnämnda vilkor tillagt en ny punkt, så lydande:
»18:o, att landtman, med bibehållande af den hittills dem medgifnu arbetsoch
slöjdefrihet, skola utan särskild tillåtelse vara oförhindrade att, med biträde af
sina hemmavarande barn och lagstadda tjenstehjon, lill afsalu förfärdiga de fabriks—
och handtverksarbeten, hvilka, såsom föremål för husflit, kunna af dem åstadkommas
;»
Prol.-Utdrag den 20 Juni 1863.
429
så beslöt Ståndet nu vänligen inbjuda de öfriga Riks-Stånden, att i Borgare
Ståndets omförmälda särskilda beslut sig förena.
S. D. Föredrogs och remitterades till Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet
Herr Hiertas bordlagda motion, M 314, om rättighet för utländsk
man, som erhållit tillstånd att här i riket vistas, att i rikets stapelstäder sig
bosätta och drifva grosshandel och större fabr ik sröl else, m. m.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogos Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkanden:
JVs 30, i anledning af motion om målskjutningars införande inom alla rikets
socknar, samt beväringsmanskapets lörpligtande att deri deltaga, emot befrielse
från vapenöfningar m. m., som bifölls; och
JV2 31, i anledning af dels Kongl. Maj:Is nådiga Proposition, om tillägg uti
15 §:n af Kongl. Kungörelsen den 13 November 1860, angående den allmänna
beväringen, dels enskilda motioner i ämnet.
Ståndet, som ogillade de af Utskottet andragna motiver, godkände det slut,
hvartill Utskottet i de särskilda delarne af berörda Utlåtande kommit.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning godkändes Stats-Utskottets Utlåtande:
JV° 115, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
af mark till utvidgning af Upsala CeotroI-hospitals område; och
Memorial M 116, angående utbetalning af återstoden utaf de för innevarande
år anvisade medel till fortsättande af arbetena å södra stambanan.
Den 20 Juni.
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogos och biföllos Stats-Utskottets Utlåtanden :
M 115, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
af mark till utvidgning af Upsala Gen tra I-hospi t als område; och
.Al 116, angående utbetalning af återstoden utaf de för innevarande år anvisade
medel till fortsättande af arbetena å södra stambanan.
S. D. Föredrogos Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkanden:
430
Prot.-Utdrag den 27 Juni 1863.
J\s 30, i anledning af väckt motion, om målskjutningars införande inom alla
rikets socknar samt beväringsmanskapets förpligtande att deri deltaga, emot befrielse
från vapenöfningar, m. m.
Bifölls.
M 31, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, om tillägg uti
IS § af Kongl. Kungörelsen den 13 November 1860, angående den allmänna
beväringen, dels enskilda motioner i ämnet.
Med afslag å Utskottets i Usta punkten gjorda hemställan, antog Ridderskapet
och Adeln Friherre Hugo Raabs. vid Betänkandet fogade reservation; hvaremot Utskottets
öfriga hemställanden af Ridderskapet och Adeln biföllos.
J\l 32, i anledning af väckt motion, om utarbetande af förslag i och för
ordnandet af en verklig landstorm.
Ridderskapet och Adeln, som erkände behofvet af en landstorms införande,
ville dock, med afseende å Landtförsvars-komitéens kända afsigt att inkomma med
förslag i denna syftning, låta vid Utskottets utlåtande bero.
S. D. Föredrogs och bifölls Sammansatta Stats-, Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, M 33, i anledning af väckta motioner
om drawback, eller restitution af erlagd tillverkningsafgift för exporteradt
bränvin.
Den 27 Jnni.
Från Höglo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Sedan Ridderskapet och Adeln vid den 12 sistlidne Maj skedd föredragning
af Stats Utskottets Utlåtande, JVs 88, angående gjorda framställningar om statsbidrag
för enskilda jernvägsanläggningars företagande, bifallit Utskottets i 8:de punkten
gjorda hemställan med de förändringar, att i stället för orden: »mellan Uddevalla
och Wenersborg» infördes orden: »från Herrljunga öfver Wenersborg till Uddevalla»,
samt att summorna 2,060,000 R:dr och 1,370,000 R:dr utbyttes emot
summorna 4,860,000 R:dr och 5,240 000 R:dr; så beslöt Ridderskapet och Adeln
nu, uppå framställning af Grefve Sparre, Erik, att de öfriga Riks-Stånden skulle
vänligen inbjudas biträda Ridderskapet och Adelns ofvanberöida beslut.
S. D. Föredrogos Stats-Utskottets Memorial och Utlåtanden:
JV2 119, med förslag till voterings-proposition, i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut, i fråga om a flön ingen lör den hos StatsUtskottets Riksgäl dsafdelning
anställde Sekreterare.
Prot.-Utdrag den 27 Juni 1863.
431
Den föreslagna voterings-propositionen godkändes.
M 120, angående beviljandet af anslag till fortsättning af reparatiouen af
Linköpings domkyrka.
Bifölls.
Från Hågv. Pr este-Ståndet.
S D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets nedan omförmälda Memorial och
Utlåtande:
M 117, med förslag till voterings proposition, i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut i fråga om fortsatt utförande af jernvägsarbeten för Statens räkning
och anvisande af dertill erforderliga medel.
De i punkterna 1, 3, 4, 5 och 8 föreslagna voterings-propositionerna godkändes
och lades punkterna 2, 6, 7 och 9, med godkännande, till handlingarne.
M 118, i anledning af erhållna återremisser å visssa delar af Utskottets Utlåtande,
M 88, angående gjorda framställningar om statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars
företagende.
Utskottets förslag, sid. 9, angående låneunderstöd för byggande af en jernväg
emellan staden Wexiö och Alfvestads station, bifölls; och lades Memorialet i öfriga
delar till handlingarne.
JVs 119, med förslag till voterings-proposition i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut, i fråga om aflöningen för den hos Stats-Utskottets Riksgäldsafdelning
anställde Sekreterare.
Voterings-propositionen godkändes.
JVs 120, angående beviljandet af anslag till fortsättning af reparationen å
Linköpings domkyrka.
Bifölls.
S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Bevillnings—Utskottets Memorial,
JVt 12, rörande verkställd omröstning i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut,
angående afgiften för bränvinstillverkningen.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogos Stats-Utskottets Memorial:
M 117, med förslag till voterings-propositioner i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut i fråga om fortsatt utförande af jernvägsarbeten för Statens räkning
och anvisande af dertill erforderliga medel.
De föreslagna voterings-propositionerna, äfvensom Utskottets hemställanden
432
Prot.-Uldrag den 1 Juli 1863.
i punkterna 2 och 6 af Memorialet, godkändes; och lades de uti 7:de och 9:de
punkterna afgifna yttrandena till handlingarne;
JM 118, i anledning af erhållna återremissser å vissa delar af Utskottets Utlåtande,
JM 88, angående gjorda framställningar om statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars
företagande.
Utskottets i lista momentet al detta Memoria! afgifna förslag, om lån för
byggande af en till begagnande med ångkraft afsedd jernväg emellan staden Wexiö
och Alfvestads station å södra stambanan, bifölls; hvaremot Memorialet i öfrigt
lades lill handlingarne; samt
JM 119, med förslag till voterings-proposition, i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut i fråga om aflöuingen för den hos Stats-Utskottets Riksgäldsafdelning
anställde Sekreterare.
Voterings- propositionen godkändes.
S. D. Föredrogs Höglofliga Ridderskapet och Adelns protokolls utdrag. JM
307, för den 13 Juni, innefattande inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att biträda
förstnämnda Riks-Stånds, vid behandlingen af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, JM 118, för sin del fattade beslut, att, med afslag
af 12:te punkten jemte förslaget litt. e) i samma Betänkande, Rikets Ständer
skulle hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att Kongl. Majit behagade, på
sätt Kongl. Majit pröfvade lämpligast och efter att hafva hört Öfver-styrelsen för
Medicinalverket, låta utreda, huruvida nu gällande föreskrifter rörande undervisningen
vid elementarläroverken menligt inverka på lärjungarnes helsotillstånd och,
om så är händelsen, hvilka orsaker ligga derför till grund.
Med afslag å inbjudningen, vidblef Ståndet sitt i fråga om denna del af omförmälda
Betänkande fattade beslut.
S. D. Godkändes Expeditions-Utskottets förslag, JM 96, till Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse till Kongl. Majit, angående utbetalning af återstoden
utaf de för innevarande år anvisade medel till fortsättande af arbetena å södra
stambanan.
Den 1 Juli.
Frän Ho glo fl. Hidderskapel och Adeln.
S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Utlåtande, JM 11, i anledning
af dels gjorda anmärkningar emot vissa delar, dels ock Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut i afseende å andra delar af Betänkandet JM 7, angående stämpelpappersafgiften,
fattade Riddderskapet och Adeln följande beslut:
l:o.
Prot.-Uldrag den 1 Juli 1863.
433
i:o. Utskottets å sidorna 5 och 4 afgifna hemstälJanden och förslog i
fråga om befrielse från stämpel å bouppteckningar för efterlefvande makas giftorätt
i boet, bifölls och godkändes endast med den förändring, att preskriptions-tiden
för återsökandet af för högt erlagd stämpelafgift för bouppteckningar bestämdes
till 5 år, i stället för 2 år, från den dag bouppteckningen blifvit till behörig
domstol ingifven.
2:o. Utskottets å sid. 5 framställda förslag, i fråga om befrielse från stämpel
för skuldebref m. H. handlingar, då kapitalvärdet ej uppgår till 100 R:dr blef
jemväl af Ridderskapet och Adeln godkändt.
3:o. Utskottets inbjudning i fråga om utbyte af makuleradt stärapelpapper
afslogs och det förut fattade beslutet vidblefs.
4:o. I öfriga delar Indes Utlåtandet till han dlin g arne.
S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Memorial, .>2 117, med förslag
till voterings-propositioner, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i fråga
om fortsatt utförande af jernvägsarbeten för Statens räkning och anvisande af dertill
erforderliga medel, godkände Ridderskapet och Adeln de i Usta, 3:dje, 4:de,
5:te och 8:de punkterna föreslagna voterings-propositioner och lade till handlingame
Utskottets yttranden i 2:dra, 6:te, 7:de och 9:de punkterna.
S. D. Vid föredragning af Stats—Utskottets Memorial, JVs 118, i anledning
af erhållna återremisser i vissa delar af Utskottets Utlåtande JV2 88, angående
gjorda framställningar om statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars företagande,
biföll Ridderskapet och Adeln Utskottets i första punkten afgifna förslag och lade
Memorialet i öfrigt till handlingarne
S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Bevillnings-Utskottets Memorial,
M 12, rörande verkställd omröstning, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut, angående algiften för bräuvinstillverkningen.
Från Hogv. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag, M311, af Höglofl. Ridderskapet och Adelns
protokoll den 17 sistlidne Juni, med inbjudning till de öfrige Riks-Stånden att
biträda Ridderskapet och Adelns vid behandling af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, J\° 118, i anledning af väckta motioner rörande undervisningen
i elementar-läroverken och dermed sammanhängande ämnen, fattade
beslut, hvarigenom Utskottets i slutet af Betänkandet, under punkten 5:o afgifna
förslag blifvit godkändt med den förändring, att i stället för ordet »elementarläroverken»,
infördes orden: »Universiteten, elementar-läroverken och folkskolorna»
Preste-Ståndet, som afslagit Utskottets förslag i berörde punkt, förklarade sig
vidhålla detta sitt beslut, och lade inbjudningen till handlingarne.
Hill. till R. St. Prut. 1862 & 1S63. 9 Sami. 55
434
Prot.-Ut.drag
■S. D. Föredrogs ånyo Utdrag, JVs 331, af Vällofl. Borgare-Ståndets protokoll,
med inbjudning lill de öfriga Riks-iStånden, att förena sig uti Borgare-Ståndets
vid pröfning den 17 sistlidne Juni af Allmanna Besvärs- och Ekonomi Utskottets
Betänkande JVs 119, i anledning af väckta motioner om ändring i fönfattningarne,
angående handels- och näringsrätt, fattade beslut, hvarigenom 9:de punkten
bland de föreslagne vilkoren för handels idkande, blifvit godkänd med utbyte af
orden: »på minst en mils afstånd frän stad. mot ordet »der».
Med afslag å inbjudningen förklarade Preste-Ståndet sig vidblifva sitt i frågan
fattade beslut och lade protokolls-utdraget till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo meddeladt Utdrag, JVs 334, af Vällofl. Borgare-Ståndets
protokoll, n ed inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att förena sig i BorgareStåndets,
vid pröfning den 4 7 sislidne Juni af Allmänna Besvärs- och Ekonomi
Utskottets Betänkande JVSrl 19, i anledning af väckta motioner, om ändring i författningarna,
angående handels- och näringsrätt, fattade särskilda beslut med afseende
på dels 10:de punkten bland de föreslagna vilkoren för handels idkande,
dels 10;de punkten bland vilkoren för idkande af fabriks- och handtverksrörelse,
samt dels .rörande tillägg af en nv punkt efter punkten 17 bland sistnämnda
vilkor.
Preste-Ståndet fann ej skäl att denna inbjudning antaga, utan lade. med
vidblifvande af sina rörande förberörda delar af Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Betänkande JVs 119, fatlade beslut, protokolls-utdraget till handlingarne.
S. D. Vid ånvo skedd föredragning af Bevillnings-Utskottets Utlåtande, JVS
IS, i anledning af dels gjorda anmärkningar emot vissa delar, dels ock Biks
Ståndens
skiljaktiga beslut i afseende å andra delar af Betänkandet, M 7, angående
stämpolpappers afgiften. stadnade Preste-Ståndet i beslut, som följer:
Utskottets anmälan, sid. S, iribjudningen till Borgare-iStåpdet, sid. 2, äfvensom
tillkännagifvandet å sistnämnde sida om rättelse af ett tryckfel i författningslörslaget,
lades till handlingarne.
Med bifall till Utskottets främst å “tidon 3, gjorda hemställan, beslöt Ståndet
för sin del att stämpeln fi bouppteckningar må bestämmas till Vedels procent af
behållningen.
Den derefter förekommande inbjudningen til! Preste-Ståndet att biträda Utskottets
af Ridderskapet och Adelil samt Borgare-Ståndet gillade mening, att befrielse
från stämpel å bouppteckningar skall ega rum, der behållningen ej uppgår
till 1000 R:dr, antogs.
Med bifall till hvad Utskottet föreslagit, dels vid slutet af sidan 3 och dels
ä sidan 4, godkände Ståndet den å sistnämnda sida föreslagna lydelse af d*r omförmalda
moment utaf lörfattningsförslagets (> §.
Yttrandet, Irämst å sidan 5, lades med godkännande till handlingarne.
Förslaget om iplörande i 7 § af ett så lydande stadgande: »Skuldebref af
Prof.-Utdrag den 1 Juli 1863.
435
alla slag, godkända räkningar, godkända eller protesterade vexlar eller enskilda
assignat loner. dä kapitalvärdet ej uppgår till 100 I{:drn, godkändes.
Med afslag å inbjudningen alt antaga Utskottets af Borgare- och BondeStånden
godkända förslag, att utbyte af makulerade stamp'Ipapper, måtte tillåtas
i de fall, då sökt inteckning blifvit afslagen, äfvensom då sökt lagfart ej kunnat
medgifvas, förklarade Presie-Ståndet sig vidhålla sitt i denna fråga fattade beslut.
Utskottets yttrande vid slutet af Utlåtandet godkändes.
Från Vdllofl. B or g are-Ståndet.
S. I). Föredrogos ånyo Stats-Utskottets Memorialer:
JVs 117, med förslag lill voterings-propositioner i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut, i fråga om fortsatt utförande af jernvägsarbeten för Statens
räkning och anvisande af dertill erforderliga medel.
Uifölls, med undantag af 9:de punkten, hvilken lades till handlingarne; och
JVS 119, med förslag till voterings-proposition i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut i fråga om aflönirigen för den hos Stats-Utskottets Riksgälds—
afdelning anställde Sekreterare.
Inbjudwingen afslogs och voteringspropositionen godkändes.
S. D. Föredrogos ej mindre Stats-Utskottets Memorial, JVS 118, i anledning af
erhållna återremisser å vissa delar af Utskottets Utlåtande, JV2 88, angående gjorda
framställningar om statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars företagande, än
äfven utdrag af Höglofliga Ridderskapel och Adelns protokoll den 27 sistlidne
Juni, innefattande, dels nämnda Riks-Stånds beslut, i anledning af 8:de punkten
i Utlåtandet, JV2 88, dels inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att samma beslut
biträda.
Härvid förekommo:
Utskottets förslag i afseende å låneunderstöd för byggande af en jernväg mellan
staden Wexiö och Alfvestads station å södra stambanan
lii fö lis.
Yttrandet i anledning af återremisserna å 3:dje punktens 7:de moment samt
9:de punkten i Utlåtandet JVe 88.
Lades till handlingarne.
Utskottets sista yttrande, sidan 9, i fråga om 8:de punkten af Utlåtandet,
M 88
Med antagande af Ridderskapel och Adelns inbjudning i ämnet, godkände
Ståndet Utskottets hemställan i sistnämnda punkt med de förändringar, att, i
stallet för orden, »mellan Uddevalla och Wenersborg», införas orden: »frän Herr
-
Prol.-Uldrag den 1 Juli 1863.
ljunga öfver Wenersborg till Uddevalla» samt att summorna 2,060,000 R.dr och
1,570,000 R:dr utbytas mot summorna 4,860.000 R:dr och 5,240,000 R:dr.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats—Utskottets Utlåtande, JV° 120, angående
beviljandet al anslag till fortsättning af reparationen å Linköpings domkyrko,
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handtingarne Bevillnings-Utskottets Memorial,
JVs 12, rörande verkställd omröstning, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktig»
beslut, angående afgiften för bränvinslillverkningen
S. D. Föredrogs ånyo utdrag al Höglofliga Ridderskapet och Adelns protokoll
den 17 sist Ii d ne Juni, JVs 511, innefattande dels nämnda Riks—Stånds beslut
rörande 3:dje punkten i Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
JV° 118, i anledning af väckta motioner, rörande undervisningen i elementarläroverken
och dermed sammanhängande ämnen, dels inbjudning till de öfriga
Riks-Stnnden att samma beslut, biträda.
Inbjudningen afslogs och protokollsutdraget lades till handlingarne.
Frän Hederv. Bonde-Ständet.
S. D. Föredrogs ånyo och afslogs, Ståts-Utskottets Utlåtande, 120, angående
beviljandet af anslag till fortsättning af reparationen å Linköpings dom
kyrka.
S. D. Bevillnings-Utskottets Memorial, JV2 12, rörande veikställd omröst'
ning i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, angående afgiften för bränvinstiilverkninger»,
föredrogs nu ånyo och lades till handlingarne.
S. D. Föredrogs ett från Höglofliga Ridderskapet och Adeln ankommet
protokollsutdrag, JV° 311, innefattande dels underrättelse derom, att Ridderskapet
och Adeln vid behandling af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
JV2 118, i anledning af motioner rörande undervisningen i elementarläroverken
och dermed sammanhängande ämnen, godkänt Utskottets i slutet af Betänkandet,
under punkten 5:o afgifna förslag, med elen förändring, att i stället för
ordet »elementarläroverken, infördes orden »universiteten, elementarläroverken och folkskolorna»,
dels inbjudning till de öfrige Riks-Stånden, alt Ridderskapet och Adelns
ofvanberörda beslut biträda.
Ståndet antog den framställda inbjudningen.
S. 1) Uti prolokollsutdrog, J\s 531, bade Vällolliga Borgare-Ståndet, med
underrättelse, att det, vid pröfning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande JV5 119. i anledning al motioner, om ändring i författningarne, angående
handels- och näringsrätt, godkänt 8:de punkten bland de föreslagna vil
-
Prot.-Utd.rag
437
koren för handels idkande, med utbyte af orden, »pä minst en mils afstånd från
stad», mot ordet »der», inbjudit Högvördig» Preste-Ståndet och Hedervervärda
Bonde-Ståndet att i omförmäida beslut sig förena; och blef denna inbjudning af
Ståndet antagen.
S D. Vid förnyad föredragning af ett från Viillofliga Borgare-Ståndet an
kommet protokolls-utdrag, JM 334, innehållande ej mindre underrättelse, alt Borgare-Ståndet,
vid pröfning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande,
JM 119, i anledning af motioner om ändring i författningarne, angående
handels- och näringsrätt, dels bland de föreslugne vilkoren för handels idkande
godkänt 10:dc punkten med tillägg af punkten »utom marknader» näst efter ordet
»deiesl» på 5:te raden af punkten, dels bland vilkoren för idkande of fabriks-eller
handtverksrörelse, bifallit 10:de punkten med uteslutande af den förra delen, så
att denna punkt skulle erhålla följande lydelse: »att i afseende på tillverkning af
fabriks- och handtverksarbeten till efterrättelse skola vara gällande etc. —, varda
meddelade», dels ock näst efter 17:de punkten bland sistnämnda vilkor tillagt en
ny punkt, så lydande:
18:o. Att landtman, med bibehållande af den hittills dem medgifna arbetsoch
släjdefrihet, skola utan särskild tillåtelse vara oförhindrade att, med biträde af
sina hemmavarande barn och lagstadde tjenstehjon, till afsalu förfärdiga de fabriEs—
och handtverksarbeten, hvilka såsom föremål för husflit kunna af dem åstadkommas»,
än ock inbjudning till de öfriga Riks-Stånden alt i Borgare-Ståndets omförmälda
särskilda beslut sig förena.
Denna inbjudning blef af Ståndet antagen.
Den 4 Juli.
Från Höglo fl. Ridderslcapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning af Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JM 4, angående vilkoren för försäljning
af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker, fattade
Ridderskapet och Adeln de beslut, som här nedan omförmäias.
§§ 1 och 2
Utskottets hemställande!) btföllos.
§ 3.
Med af slag ä Utskottets hemställan, beslöt Ridderskapet. och Adeln, att denna
§ skulle erhålla följande lydelse: »Vid h ilde', som i föreslående §§ omförmäles,
438
Prot.-Vtdrag den 4 Juli 1863.
flir något af det sålda icke å försäljningsstället eller i dess omedelbara grannskap
med säljarens vetskap eller begifvande förtäras eiler mellan flere köpare uti mindre
käril fördelas;» till följd af hvilket beslut såväl den af Utskottet föreslagna text
till § 5, som ock det i Usta mom. af § 41 införda tillägg: »eller sorn, pä sätt
i 3 § sägs, mellan flere köpare fördelar bränvin», ansågos hafva förfallit.
S 4-
Utskottets hemställan afslogs och §:ns nuvarande lydelse bibehölls
§ 5.
Utskottets hemställanden biföllos och texten till så väl § 3, som ock 44 (§
4 mom, och 42 § 2 mom. godkändes.
S 7-
Bifölls med förändring af tidsbestämmelsen högst tre är till högst ett år.
§J0.
Återremitterades.
§ 12.
Utskottets hemställanden biföllos och <§:ns text godkändes
§ 13.
Godkändes.
§ 14.
Utskottets första hemställan bifölls, utom hvad beträffade den tid, hvarför
tillståndsrcsolution till bränvinsutskänkning å landet finge utfärdas, hvilken tid, i
öfverensstämmelse med Ridderskapets och Adelns förut fattade beslut, bestämdes
till högst ett år.
Utskottets andra och tredje hemställanden biföllos; §:ns text godkändes med
förändring af tidsbestämmelsen högst tre ur till högst ett år.
§ 15.
Utskottets hemställanden biföllos' och: §*ns text godkändes med förändring'af
tidsbestämmelsen högst tre år tili högst ett år.
§ 21.
Godkändes.
§ 24.
Med bifall till Utskottets hemställan, godkände Ridderskapet och Adeln §:ns
text med följande tillägg lill 3:dje morn.: »och i annan stad, som, icke deltager i
Landsting, tillfälle staden jemväl den femtedel, hvilken eljest skulle för Landstin
gets räkning insättas i vederbörande Landtränteri.»
§ 25:
Utskottets hemställan och förslag biföllos.
§ 26.
Utskottets hemställanden biföllos och §:ns text godkändes endast med den
förändring, att början af 3:dje morn. skulle lyda sålunda: »Förekomma å gäst
-
Prot.-Uldrag den 4 Juli 1863.
439
gifveri eller annat, ställe, der utskänkning af bränvin idkas, vid särskilda tillfällen»
etc.
§§ 27, 28, 30, 32, 35 och 37.
Utskottets hemställanden och förslag biföllos och godkändes.
§ 41.
Bifölls i de delar, sorn ej förut blifvit pröfvade, endast med förändring af
det i första mom, förekommande ordet straff arbete till ordet fängelse', hvarjemte i
3:dje mom infördes ordet af emellan orden vare och det.
§§ 49, 52 och 54.
Godkändes.
§§ 42 och 46.
Godkändes.
§ 47.
Utskottets hemställan bifölls och §:ns text godkändes endast med den af
Ridderskapet och Adelns, beslut i afseende å <§ 4 föranledda förändring, att efter
orden: »förbrtjtelse moln, infördes orden: »§ 4 mom. 2.»
§§ 57 och 58.
Utskottets hemställanden och förslag biföllos och godkändes.
Ridderskapet och Adeln, sorn ansiig sig sakna anledning att fatta beslut öfver
de §§ i Förordningsförslaget, hvilka icke blifvit lill innehållet af Utskottet ändrade
och om hvilkas förändring någon enskild motionär ej heller gjort framställning,
beslöt derjemte, att Utskottet vid förslagets förnyade granskning skulle ega
för sig öppet att föreslå de jemkningar i redaktionen af de utaf Ridderskapet och
Adeln godkände §§:ne, hvilka antingen ansåges behöflig!» lill följd af de förändringar,
som någon återremitterad § kunde komma att undergå, eller eljest betingades
af sammanhanget med Ridderskapets och Adelns i ämnet fattade beslut.
S. D. Föredrogos och biföllos Stats-Utskottets Utlåtanden:
Jtä 123, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående afsöndring
af jord från Häradshöfdingebostället Hvetlanda, Thomas- och Kullagården
i Östra härad af Jönköpings län, dels enskild motionärs derom gjorda framställning;
J\s 124, i anledning af Kongl M»j:ts nådiga Proposition, i fråga om nedsättning
i räntan för åtskilliga skogslotter å kronoparken Rella Tall på Öland ;
JVs 123, i anledning af väckt motion, angående närmare bestämmelser i afseende
å sältet för erhållande af skatterätt å krono-oybyggen;
JVs 127, i anledning af väckt motion om ändring af § 2 mom. 3 i Kongl.
Kungörelsen den 11 Maj 1833, angående grunderna och sättet för markegångsprisens
bestämmande; samt
JVa 128, i anledning af väckt motion, angående öfverlåtelse åt Warola församling
af en kronotomt i Warola by, äfvensom om efterskänkande af räntan för
densamma
440
Prot.-Utdrag den 4 Juli 1863.
Fran Hög v. Preste-Ståndet.
S. D. Remitterades till Stals-Utskoltet en, med stöd af 56 § Riksdagsordningen,
utaf Doctor Söderberg väckt motion, angående pension lör aflidne Conrectorn
J E. Lyihs efterlämnade oförsörjda barn, tillika med ett i Ståndet med
anledning deraf afgifvet yttrande.
S. D. Remitterades lill Stats-Utskottet Kongl. Maj:ls denna dag meddelade
nådiga Propositioner till Rikets Ständer:
l:o, angående upplåtande af en del utaf krono-ängen Tyskhagen i Westmanlands
län till byggnadsplats för Kungsbarkarö församlings folkskolebyggnad;
2:o, angående pension åt framlidne f. d. Landshöfdingen m. m., L. A.
Prytz's enka;
3:o, om full dispositionsrätt för Stockholms stad och län till den åt stadens
och länets gemensamma kurhusinrättning år 1815 upplåtna egendom å Kungsholmen;
och
4:o, om auslag för national-musei-byggnadens inredning, jemte andra i sammanhang
dermed erforderliga kostnader.
S. D. Föredrogos ånyo Sammansatt;: Bevilinings-, Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande. M 4, angående vilkoren för försäljning
af bränvin och andra brända eiler distillerade spirituösa drycker.
Härvid förekommo:
§ *
Med afslag å Utskottets hemställan beslöt Preste-Ståndet för sin del, att
denna §, i öfverensstämmelse med hvad Herr von Koch, N. S. föreslagit, skulle
erhålla följande lydelse:
»Bränvin må icke till mindre belopp än 30 kannor, säljas af annan än den,
som enligt g 2 eller 4 dertill berättigad är. Sålunda försåldt bränvin får icke
köparen tillmätas i mindre käril än helankare, och icke af köparen hemtas i mindre
belopp än 30 kannor, hvarje gång afhemtning sker »
§ 2
Hvad Utskottet under denna §, sidan 2, tillstyrkt och hemställt, blef af
Ståndet godkänt, hvaremot med afslag af den å sidan 3 gjorda hemställan, slutorden
i § 2 nen half kannan ändrades till nen kanna»
§ »■
Tillstyrkandet bifölls.
§ 4-
Med ogillande af hvad Utskottet tillstyrkt, beslöt Ståndet, att denna § skall
bibehållas oförändrad vid sin nuvarande Ivdelse
§ 5.
Prol.-Uldrag den 4 Juli 1863.
441
§ 8.
Ståndet biföll hvad Utskottet under denna §, sidan 5, hemställt och tillstyrkt.
§ 7.
Hvad Utskottet föreslagit och tillstyrkt, godkändes.
§ *2.
Utskottets första tillstyrkande, sidan 7, afslogs, och beslöt Ståndet, i öfverensstämmelse
med hvad i Doktor Forssells motion blifvit föreslaget, att i nu gällande
förordning af den 7 December 1860 om vilkoren för försäljning af bränvin m. m.
§ 12, utgår.
§ 14, i dess början förändras till: »Vill någon väcka fråga att bränvinsutskänkning
må i socken å landet öfvas, gören etc.
§ 15- i dess början förändras till: »Rättigheterna för tillåtna utskänkningsoch
minuthandels-ställen i en socken varda derefter» etc.
— till dess sednare afdelning från »Der» till »pröfva», utgår;
§ 20, sednare afdelningen från »Ilar» till »medgifves», utgår;
§ 28, sista afdelningen förändras till: »På landet vare å sön- och helgedag
all utskänkning förbjuden, derest Konungens Befallningshafvande ej, på grund af
särskilda omständigheter, undantag meddelat»;
§ 38, utgår; samt
att de hänvisningar till 12 §, dem 13, 17 och 18 §§ innehålla, från dessa
§§ utgå; — och ansågs härigenom beslut jemväl vara fattadt öfver Utskottets,
vid slutet af sidan 7, förekommande tillstyrkande.
§§ 14 och 13.
Hvad Utskottet under dessa §§ hemställt och yttrat, godkändes, med åberopande
derjemte af de beslut, som vid § 12 blifvit med afseende på föreskrifterna
i §§ 14 och 15 af Ståndet fattade.
§ 24.
Utskottets hemställan afslogs, och beslöt Ståndet för sin del, att lydelsen af
denna § skall bibehållas oförändrad, sådan den förekommer i nu gällande förordning,
angående vilkoren för försäljning af bränvin den 7 December 1860.
§§ 25, 26, 27.
Ståndet biföll hvad Utskottet under dessa §§ hemställt, tillstyrkt och yttrat.
§ 28-
Det af Utskottet föreslagna tillägg till 2:dra mom. af denna § godkändes,
med åberopande, hvad sista momentet beträffar, af det beslut deröfver, som Ståndet
vid § 12 fattat.
§§ 30 och 32.
Utskottets hemställanden biföllos.
§§ 35 och 37.
Bih. till fl. St. Prol. 1862 & 1863. 9 Sami. 56
442
Vrot.-Utdrag den 4 Juli 1863.
Med bifall tili hvad Utskottet med afseende på dessa §§ hemställt och yttrat,
beslöt Ståndet, i öfverensstämmelse med det i Herr Henschens reservation förekommande
förslag, att till slutet af § 37 skola tilläggas orden: »eller innehålla
mer än 20 procent a'kohol.»
Med afseende på § 38, hänvisas till beslutet vid § 12.
§§ 41, 49, 52 och 54.
Utskottets hemställan bifölls.
§§ 42 och 46.
Den föreslagna förändringen godkändes.
§§ 47, 57 och 58.
Hvad Utskottet under dessa §§ hemställt och yttrat, godkändes.
Det bifogade författningslörslaget blef likaledes godkändt i de delar, derutinnan
Ståndets ofvan upptagna beslut icke föranleda förändringar.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag, Jtä 315, af Höglofliga Ridderskapet och
Adelns protokoll den 27 sistlidne Juni, med inbjudning till de öfriga Riks-Stånden
att biträda Ridderskapet och Adelns vid behandling af Stats-Utskottets Utlåtande,
M 88, angående gjorda framställningar om statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars
företagande, med afseende på 8:de punkten i berörda utlåtande fattade
beslut, hvarigenom Utskottets deruti gjorda hemställan blifvit bifallen med de förändringar,
att i stället för orden: »emellan Uddevalla och Wenersborg», införts
orden: »från Herrljunga öfver Wenersborg till Uddevalla», samt att summorna
2,060,000 R:dr och 1,370,000 R:dr, utbytts emot summorna 4,860,000 R:dr
och 3,240,000 R:dr.
Med afslag å denna inbjudning förklarade Preste-Ståndet sig vidhålla sitt i
frågan fattade beslut och lade protokolls-utdraget lill handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:
M 123, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående afsöndring
af jord från Häradshöfdingebostället Hvetlanda, Thomas- och Kullagården
i Ostra härad af Jönköpings län, dels enskild motionärs derom gjorda framställning;
JVs 124, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, i fråga om nedsättning
i räntan för åtskilliga skogslotter å kronoparken Relin Tall på Öland;
JS1 125, i anledning af väckt motion, angående närmare bestämmelser i af
seende
å sättet för erhållande af skatterätt å krono-nybyggen;
M 126, i anledning af väckt motion, angående frånträdande af Kronans rätt
till återlösen af de s. k. Trippiska hemmanen i Halland; och
127, i anledning af väckt motion om ändring af § 2 morn. 3 i Kongl.
Kungörelsen den 1! Maj 1855, angående grunderna och sättet för markegängsprisens
bestämmande.
Prot.-Utdrag den 4 Juli 1863.
443
Från Vallett. Borgare-Ståndet.
S D. Borgare-Ståndet., som vid pröfning denna dag af Bevillnings-Utskot
tels
Utlåtande, JVs 11, med af da g fl Utskottets deri framställda förslag lill förän
drad
lydelse af det moment utaf 6 § i författningen, angående stämpelpappersafgiften,
som angår stämpel å bouppteckningar, antagit samma moment med följande
lydelse: »bouppteckningar i sorn utvisa behållning af minst 1,000 R:dr, förses
med stämpel lill V4 procent af behållningen i boet, i jemna hundratal af riksdaler,
dock att befrielse frän stämpel eger ram för efterléfvande makas giftorätt, hvilken,
ehvad den utgör mer eller mindre, beräknas lill hälften af behållningen», beslöt nu
vänligen inbjuda de öfriga Riks-Stånden att i Borgare-Ståndets omför mälda beslut
sig förena.
S. D. Föredrogs Snyo Bevill n i ngs - Utskottets Utlåtande, M IS, i anledning
af dels gjorda anmärkningar emot vissa delar, dels ock Riks-Slåndens skiljaktiga
beslut, i afseende å andra delar af Betänkandet, JVS 7, angående stämpelpappersafgilten;
och blef samma utlåtande godkändl, utom i nedannämnda delar, hvarom
beslöts på sätt som följer:
Inbjudningen, sid. 2, i fråga om stämpel å vexlar i utländsk myntsort.
Afslogs.
Inbjudningen, sid. 3, angående befrielse från stämpel å bouppteckningar, der
behållningen ej uppgår till 1,000 R:dr.
Lades till handlingarne.
Hvad derefter, sidd. 3 och 4, rörande stämpelafgift till bouppteckningar, är
föreslaget.
Afslogs, och ifrågavarande moment af 6 § i författningen, angående stämpelpappers-afgiften,
antogs så lydande: Bouppteckningar, som utvisa behållning af
minst 1,000 R:dr, förses med stämpel till en fjerdedels procent af behållningen i
boet, i jemna hundratal af riksdaler; dock att befrielse från stämpel eger rum för
efterlefvande makas giftorätt, hvilken, ehvad den utgör iner eller mindre, beräknas
till hälften af behållningen.»
Inbjudningen, sid. 5, i fråga om utbyte af makuleradl stämpelpapper
vissa fall.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos och remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ls denna
dag ankomna nådiga Propositioner:
!:o, angående upplåtande af en del utaf krono-ängen Tyskhagen i Westmanlands
län till byggnadsplats för Kungsbarkarö församlings folkskolebyggnad;
2:o, angående pension åt framlidne f. d. Landshöfdingen m. m., L. A.
Prytz s enka;
444
Prot.-Uldrag den 4 Juli 1863.
3:o, om full dispositionsrätt för Stockholms stad och län till den åt stadens
och länets gemensamma kurhusinrättning år 1813 upplåtna egendom å Kungsholmen;
samt
4:o, om anslag för national-musei-byggnadens inredning, jemte andra i sammanhang
dermed erforderliga kostnader.
S. D. Vid förnyad föredragning af Sammansatta Bevilinings-, Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVs 4, angående vilkoren
för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker,
godkände Ståndet samma betänkande och dervid fogade förslag till författning i
iimnef, utom i nedannämnda delar, hvarutinnan beslöts på sätt som följer:
Tillstyrkandet sid. 3 (angående § 3).
Återremitterades.
Tillstyrkandet sid. 4 (angående § 4).
Af slogs.
Första hemställan sid. 5 (angående 8).
Af slogs.
Förslaget sid. 11 (angående § 24).
Afslogs.
Första hemställan sid. 17 (angående § 37).
Återremitterades.
Hvad Utskottet sid. 17 tillstyrkt angående §§ 41, 49, 52 och 54.
Afslogs, så vidt Ståndets här nedan antecknade beslut i afseende å §§ 41,
32 och 34 dertill föranledde.
Utskottets hemställanden, sid. 18, angående 42, 46 och 47 §§.
Återremitterades.
samt af författningsförslaget:
SS.
Återremitterades.
§§ 4, 5 och 24.
Bibehöllos vid den lydelse dessa §§ ega i nu gällande förordning i ämnet.
s.37 ■
Återremitterades.
§ 41.
Fiirsta momentets förra del, som slutas med orden: »med 120 R:dr.y>
Återremitterades.
Första momentets sednare del. (Den som fjerde gången etc.)
Bifölls med utbyte af ordet »straffarbete», mot ordet fängelse.
Fjerde momentet. (»Landthandlare» etc.)
Afslogs.
§§ 42-47.
Prot.-Utdrag den 4 Juli 1863. 445
o
Återremitterades.
§ 52.
Förra momentet. (»Böter — vatten och bröd förvandlas»).
Af slogs.
Sednare momentet.
Godkändes, med uteslutande af ordet »eljest» på första raden,
§ 54.
Förklarades böra utgå.
Från Hederv. B onde-Ståndet.
S. D. Föredrogs Bevillnings-Utskottets Utlåtande, JVs H, i anledning af
dels gjorda anmärkningar emot vissa delar, dels ock Riks-Ståndens skiljaktiga beslut
i afseende å andra delar af Betänkandet, JV2 7, angående stämpelpappers
afgiften,
dervid Bonde-Ståndet stadnade i följande beslut:
Utskottets hemställan (pag. 1), angående den lydelse 2 §:n samt 8 §:n 47
mom. utaf författningen, angående stämpelpappers-afgiften, syntes böra erhålla,
bifölls ;
Utskottets inbjudning (pag. 2) till Borgare-Ståndet, att, med frånträdande af
dess skiljaktiga beslut, antaga Utskottets af de öfriga Riks-Stånden godkända förslag
rörande valören af stämpel å vexlar i utländsk myntsort m. m.,
lades lill handlingarne;
Utskottets anmälan (pag. 2), om rättelse af ett tryckfel i författningsförslaget
m. m.,
lades likaledes till handlingarne;
Utskottets hemställan till Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden (pag. 3), att
förena sig uti Ridderskapet och Adelns beslut, att stämpeln å bouppteckningar må
bestämmas till V4 procent af behållningen,
bifölls.
Utskottet hade (pag. 3) inbjudit Preste- och Bonde-Stånden alt biträda Utskottets
af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet gillade mening, att befrielse
från stämpel å bouppteckningar skall ega rum, der behållningen ej uppgår
till 4,000 R;dr, men Bonde-Ståndet beslöt för sin del, att dylik befrielse skall
ega rum för 4,000 R:dr, der behållningen ej uppgår till 40,000 R:dr, till följd
hvaraf ett efter det berörda beslut blifvit fattad t, från Borgare-Ståndet ankommet
protokolls-utdrag, M 544, innefattande inbjudning till Med-Stånden alt förena
sig uti bemälda Riks-Stånds beslut i ämnet, så vidt samma beslut afsåg, att »bouppteckningar,
som utvisa behållning af minst 1,000 Rdr, förses med stämpel till
446
Prot.-TJtdrag den 4 Juli 1863.
'/4 procent af behållningen i boet, i jemna hundratal af riksdaler», icke kunde
till någon Bonde-Ståndets åtgärd föranleda.
Du nu vidare förekommit, dels Utskottets hemställan (pag. 3 och 4) att med
godkännande af Utskottets förra tillstyrkan af befrielse från stämpel för efterlefva
n d e makas giftorätt i boet, stadgande derjemte mätte meddelas, i fråga om
stämpels beräknande, då, vid boupptecknings ingifvande till domstol, behörigt arfskifte
icke tillika kan företes, äfvensom Utskottets förslag i afseende å preskriptionstid
för återfordrande af för högt erlagd stämpel till bouppteckning, dels ock
Borgare-Ståndets i sammanhang härmed föredragna, uti ofvanberörda protokollsutdrag
i öfrigt gjorda, inbjudning, »att befrielse från stämpel eger rum för efterlefvande
makas giftorätt, hvilken, ehvad den utgör mer eller mindre, beräknas till
hälften af behållningen», beslöt Bonde-Ståndet att antaga denna Borgare-Ståndets
inbjudning; och skulle alltså, i öfverensstämmelse med Ståndets sistberörda 2:ne
beslut, det deri afsedda moment uti 6 §:n i förfatlningsförslaget, erhålla följande
lydelse: »bouppteckningar förses med stämpel till V4 procent af behållningen i
boet; dock må befrielse från stämpel ega rum för 1,000 R:dr, der behållningen
ej uppgår till 10,000 R :dr, äfvensom för efterlefvande makes giftorätt, hvilken,
ehvad den utgör mer eller mindre, beräknas lill hälften af behållningen.»
Utskottets anmälan (pag. 5), att då tre Riks-Stånd bifallit Utskottets förslag,
huru förfaras bör, då afliden person på flera ställen efterlemnat egendom,
hvaröfver särskilda bouppteckningar blifvit upprättade, Ridderskapet och Adelns
återremiss af samma fråga icke kunde föranleda till någon åtgärd,
lades till handlingarne.
Utskottets hemställan (pag. 5), om ett tillägg till 7 §:n i författningsförslagel,
i fråga om befrielse från stämpel för skuldebref med flera handlingar, dä kapitalvärdet
ej uppgår till 100 R:dr,
bifölls;
Utskottets inbjudning (pag. S), till Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet,
att antaga Utskottets af de öfriga 2:ne Riks-Stånden godkända förslag i
fråga om utbyte i visst fall of makuleradt stämpelpapper,
lades till handlingarne.
Utskottets anmälan (pag. 6), att Kongl. Maj:ts nådiga remiss, den 27 sistlidne
Mars, uppå den af Direktionen lör Göteborgs sjöassurans-förening gjorda un
derdåniga anhållan om befrielse från skyldigheten att med stämpel förse de assuransbref,
som af nämnda förening utfärdas, m. m., icke kunde till vidare åtgärd
från Rikets Städers sida föranleda,
lades likaledes till handlingarne.
S. D. Börjades föredragningen af Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, M 4, angående vilkoren för
Prot.-Utdrag den 4 Juli 1865.
447
försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade spirituosa drycker, dervid
Ständet medhann de tre första §§.
Bonde-Ståndet godkände hvad Utskottet under de båda första §§ hemställt
och tillstyrkt, äfvensom lydelsen af samma §§, sådan den förekom uti det betänkandet
bilagda författningsförslaget; hvaremot Utskottets förslag till förändrad lydelse
af 3 § uti nu gällande författning i ämnet af Ståndet afslogs.
S. D. Genom protokolls-utdrag, JVs 315, för den 27 nästlidne Juni, hade
Höglofliga Ridderskapet och Adeln inbjudit de öfriga Riks-Stånden att biträda
RidJerskapet och Adelns, vid föredragning den 12 sistlidne Maj af Stats-Utskottets
Uilåtande, JVs 88, angående statsbidrag för enskilda jernvägsanlägguingars
företagande, fattade beslut om neddannämnda förändringar i hvad Utskottet uti
8:de punkten af berörda utlåtande hemställt, nemligen dels att i stället för orden:
»mellan Uddevalla och Wenersborg», skulle införas orden: »från Herrljunga öfver
Wenersborg till Uddevalla» och dels att summorna 2,060,000 R:dr och 1,370,000
R:dr skulle utbytas mot resp. 4,860,000 R:dr och 3,240,000 R:dr.
Med frånträdande af sina i nu omförmälda hänseenden förut fattade beslut,
antog Bonde-Ståndet den gjorda inbjudningen.
S. D. Föredrogos de i förmiddagens plenum emottagna Kongl, Maj:ts nådiga
Propositioner:
l:o, angående upplåtande af en del utaf krono-ängen Tyskhagen i Westmanlands
län till byggnadsplats för Kungsbarkarö församlings lölkskolebvggnad;
2:o, angående pension för framlidne f. d. Landshöfdingen m. m. L. A. Prytz’s
enka;
3:o, om full dispositionsrätt för Stockholms stad och län till den åt stadens
och länets gemensamma kurhusinrättning år 1815 upplåtna egendom å Kungsholmen;
och
4:o, om anslag för national-musei-byggnadens inredning, jemte andra i sammanhang
dermed erforderliga kostnader.
Dessa nådiga Propositioner blefvo (ill Stats-Utskottet remitterade.
S. D. Fortsattes föredragningen af Sammansatta Bevillnings-, Log- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, 4, angående vilkoren för
försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker.
Bonde-Ståndet, som under förmiddagens plenum förehaft tili pröfning de delar
af nämnda betänkande, hvilka afsågo de 3:ne första §§ i gällande bränvinsförsäljnings-författning,
biföll nu öfriga punkter af betänkandet och godkände de mot
samma punkter svarande §§ i det af Utskottet uppställda författningsförslag, med
de undantag eller förändringar, som här nedan omförmälas:
Utskottets hemställan i afseende å författningens 4 § afslogs;
Likaledes afslogs hvad Utskottet vid 5:te §:ns Usta moment hemställt derom,
att partihandel med bränvin å landet ej må få utöfvas af den, som idkar annar.
448
Prot.-Utdrag den 8 Juli 1863.
handel, till hvars bedrifvande särskildt tillstånd erfordras, samt att för öfverträdelse
af detta förbud må stadgas det ansvar, som i 41 § 4 mom. samt 42 § 2 mom.
föreskrifves.
Med godkännande för öfrigt af Utskottets vid 24 g gjorda hemställan, att af
de afgifter, som inflyta för minuthandel med och utskänkning af bränvin, vare sig
i stad eller å landet, utom den femtedel, som för närvarande tillfaller IJushållningssällskaperna,
ytterligare en femtedel skulle insättas i Landt-ränteriet för Landstingets
räkning, men att i Stockholm hädanefter sorn hittills hela afgiften borde tillfalla
staden, ogillade Ståndet den del af Utskottets för samma hemställan anförda grunder,
hvilken nederst å sidan 10 af betänkandet börjar med orden: »Vid öfvervägande
af» och öfverst å sidan Ii slutar med orden: »lingö behålla.»
Hvad Utskottet hemställt i afseende å författningens 23 § afslogs.
Vid den punkt i betänkandet, som angick författningens 41, 49, 52 och 54
§§, beslöt Ståndet, med erinran om sina, rörande 3 och 5 §§, förut fattade beslut,
att, med iakttagande af dessa beslut, de i denna punkt föreslagna författnings
§§ i öfrigt godkänna.
På samma sätt blefvo Utskottets hemställanden i afseende å 42 och 46
för så vidt dessa hemställande!» icke stodo i strid med beslutet angående 5 <§, utaf
Ståndet bifallna.
S. D, Utom förut invalde Suppleanter i det Särskilda Utskott, som blifvit
tillsatt i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om antagande af ny Sjölag,
utsågos nu i sådan egenskap ytterligare af Bonde-Ståndet Carl Ifvarsson från Hallands
och Henrik Hansson från Wester-Norrlands län.
Den 8 Juli.
Frän Höglo fl. Ridder skalet och Adeln.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner:
angående upplåtande af en del utaf kronoängen Tyskhagen i Westmanlands
län till byggnadsplats för Kungsbarkarö församlings folkskolebyggnad;
angående pension för framlidne f. d. Landshöfdingen m. m. L. A. Prytz’s
euka;
om full dispositionsrätt för Stockholms stad och län till den åt stadens och
länets gemensamma kurhusinrättning år 1815 upplåtna egendom å Kungsholmen;
samt
om
Prol.-Utdrag den 8 Juli 1863.
449
om anslag för nationalmusei-byggnadens inredning, jemte andra i sammanhang
dermed erforderliga kostnader.
S. D. Efter föredragning af Vällofliga Borgare-Ståndets protokolls-utdrag, JM
341, innefattande inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att biträda Borgare-Ståndets
vid behandling af Bevillnings-Utskottets Utlåtande, JM 11, fattade beslut, angående
stämpel å bouppteckningar, vidblef Ridderskapel och Adeln hvad förut i
frågan beslutats och lade protokolls-utdraget till handlingarne.
S. D. Vid föredragning af Stats Utskottets Utlåtande, JM 121, i anledning
af väckta motioner i fråga om grundräntornas kapitalisering, beslöt Ridderskapet och
Adeln, som ogillade motiveringen till Utskottets förslag och antog i stället den motivering,
som utaf Friherre af Ugglas i en vid utlåtandet fogad reservation blifvit
föreslagen, att bifalla den af Utskottet tillstyrkta underdåniga skrifvelse i ämnet, endast
med den förändring, att de deri förekommande orden: »hvilka ingalunda böra
rubbas» uteslötos; och skulle de öfriga Riks-Stånden vänligen inbjudas att samma
beslut biträda.
S. D. Föredrogos Stats-Utskottets Utlåtanden:
JM 122, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående försäljning
till skatte af de s. k. Halländska kyrkohemmanen och dels enskilda motionärers
framställningar i ämnet.
Utskottets i lista, 2:dra och 3:dje punkterna afgifna hemställande!! biföllos och
den 4:de punkten lades till handlingarne.
JM 126, i anledning af väckt motion angående frånträdande af Kronans rätt
lill återlösen af de s. k Trippiska hemmanen i Halland.
Återremitterades.
S. D. Föredrogos Banko-Utskottets Memorialer, Utlåtande och Berättelse:
JM 57, i anledning af återremisserna af Utlåtandet, JM 25, i fråga om förändrad
grund för utmyntningen af Svenska silfvermyntet.
Bifölls.
JM 38, i anledning af återremiss af Betänkandet JM 32.
Lades till handlingarne.
JM 39, i fråga om ett af förre Bruksegaren 11. Dillner gjordt ackordsanbud.
Bifölls.
JM 40, angående förrättad revision af Banko-diskontverkels räkenskaper och
förvaltning för år 1862.
Utskottets hemställanden i lista och 2:dra punkterna biföllos och del sista
yttrandet lades till handlingarne.
JM 41, med hemställan om en gratifikation till vaktmästarne vid Bankodiskontverket.
Bifölls.
Bih. till R. St. Prot 1862 & 1863. !) Sami. 57
450
Prot.-Utdrag den 8 Juli 1863.
S. D. Föredrogos och biföllos Lag-Utskottets Utlåtanden:
J\s 38 i anledning af väckta motioner om ändring af 12 Kap. 2 g Rättegångsbalken
;
JV2 39, i anledning af väckt motion om ändring af 12 Kap. 3 § Rättegångsbalken;
J\s
40, i anledning af framställda förslag angående bestämmande af viss tid
för doms afkunnande i Rådstufvurätt; samt
JV2 41, i anledning af väckt motion om skyldighet för Häradshöfding att inom
viss tid meddela utslag och utlemna expeditioner.
Från Hogv. Pr este-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets nedan omförmälda Utlåtanden:
JV2 121, i anledning af väckta motioner i fråga om grundräntornas kapitalisering.
Afslogs.
M 122, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående försäljning
till skatte af de s. k. Halländska kyrkohemmanen och dels enskilda mo
tionärers
framställningar i ämnet.
Bifölls.
JVs 128, i anledning af vackt motion, angående öfverlåtelse åt Warola församling
af en kroriotomt i Warola by, äfvensom om efterskänkande af räntan för
densamma.
Bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag, M 341, af Borgare-Ståndets protokoll den 4
dennes, med inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att förena sig i Borgare-Stån
dets,
vid pröfning af Bevillnings-Utskottets Utlåtande JVs 11, fattade beslut, hvarigenom,
med afslag å Utskottets förslag till förändrad lydelse af det mofnent utaf 6
§ i författningen angående stämpelpappersafgiften, som angår stämpel å bouppteck
ningar,
samma moment blifvit antaget med följande lydelse: »Bouppteckningar, som
utvisa behållning af minst 1,000 R:dr, förses med stämpel till ^U:dels procent af
behållningen i boet, i jemna hundratal af Riksdaler, dock att befrielse från stämpel
eger rum för efterlefvande makas giftorätt, hvilken, ehvad den utgör mer eller
mindre, beräknas till hälften af behållningen.»
Med afslag å inbjudningen förklarade Preste-Stånöet sig vidhålla Sitt i frågan
fattade beslut och lade förberörda protokolls-utdrag till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Lag-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:
M 38, i anledning af väckta motioner om ändring af 12 Kap. 2 § Rättegångsbalken
;
Prot.-Uld.rag
451
JM 39, i anledning af väckt motion om ändring af 12 Kap. 3 § Rättegångsbalken
;
JM 40, i anledning af framställda förslag angående bestämmande af viss tid
för doms alkunnande i Rådstufvurätt; och
JM 41, i anledning af väckt motion om skyldighet för Häradshöfding att inom
viss tid meddela utslag och utlemna expeditioner.
S. P. Föredrogos ånyo Banko-Utskottets nedan omförmälda Memorial och
Utlåtande:
JM 37, i anledning af återremiss af Utlåtandet, JM 25, i fråga om förändrad
grund för utmyntningen af Svenska silfvermyntet.
Bifölls.
JM 38, i anledning af återremiss af Betänkandet JM 32.
Lades till handlingarne.
JM 39, i fråga om ett af förre Bruksegaren H. Dillner gjordt ackordsanbud.
Bifölls.
JM 41, med hemställan om en gratifikation till vaktmästarne vid Bankodiskontverket.
Bifölls.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banko-Utskottets Memorial, JM 40, med
berättelse angående förrättad revision af Banko-diskontverkets räkenskaper och förvaltning
för år 1862, biföll Preste-Ståndet Utskottets i punkterna 1 och 2 gjorda
tillstyrkanden samt lade berättelsen i öfriga delar till handlingarne.
Från Vallöf,, Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets Utlåtanden:
JV2 121, i anledning af väckta motioner i fråga om grundräntornas kapitalisering.
Bifölls, dock med ogillande af Utskottets motivering och antagande af den
motivering, sorn innefattas i Grefve Cronstedts m. fl. vid utlåtandet fogade reservation.
JV2 122, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående försäljning
till skatte^af de s. k. Halländska kyrkohemmanen och dels enskilde motionärers
framställningar i ämnet.
Bifölls.
JM 123, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående afsöndring
af jord från Häradshöldinge-bostället Hvetlanda Thomas- och Kullagården
i östra härad af Jönköpings län, dels enskild motionärs derom gjorda framställning.
Biföll».
452
Prof,-Utdrag den 8 Juli 1863.
JVS 124, i anledning af Kongl. Maj:(s nådiga Proposition, i fråga om nedsättning
i räntan för åtskilliga skogslotter å kronoparken Kella Tall på Öland.
Bifölls.
JVå 125, i anledning af väckt motion, angående närmare bestämmelser i afseende
å sättet för erhållande af skatterätt å krononybyggen.
Bifölls.
JY2 126, i anledning af väckt motion, angående frånträdande af Kronans rätt
till återiösen af de s. k. Trippiska hemmanen.
Bifölls.
JVs 127, i anledning af väckt motion om ändring af 2 mom. 3 i Kongl.
Kungörelsen den 11 Maj 1835, angående grunderna och sättet för markegångsprisens
bestämmande.
Bifölls; och
JVs 128, i anledning af väckt motion angående öfverlåtelse åt Warola församling
af en kronotomt i Warola by, äfvensom om efterskänkande af räntan för
densamma.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets Utlåtanden:
JV2 37, i anledning af väckt motion om ändring af Kyrkolagens stadgande i
fråga om sättet att begrafva sjelfspillingar och dem som i lifstiden fört ett ogudaktigt
lefverne.
Godhändes med den förändring, att i stället för »12 Kapitlet 18 g» på första
raden af den föreslagna författningen insattes »18 Kapitlet 12 g».
JV° 38, i anledning af väckta motioner om ändring af 12 Kapitlet 2 § Rättegångsbalken.
Bifölls.
M 39, i anledning af väckt motion om ändring af 12 Kapitlet 3 § Rättegångsbalken.
Bifölls.
M 40, i anledning af framställda förslag angående bestämmande af viss tid
för doms afkunnande i Rådstufvurätt.
Bifölls; och
M 41, i anledning af väckt motion om skyldighet för Häradshöfding att inom
viss tid meddela utslag och utlemna expeditioner.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Banko-Utskottets:
Memorial J\s 37, i anledning af återremisserna af Utlåtandet, JV2 25, i fråga
om förändrad grund för utmyntningen af Svenska silfvermyntet.
Bifölls.
Prot.-Utdrag den 8 Juli 1863.
453
Memorial JY2 38, i anledning af återremiss af Betänkandet M 32.
Lades till handlingarne.
Utlåtandet M 39, i fråga om ett af förre Bruksegaren H. Dillner gjordt
ackordsanbud.
Bifölls.
Berättelse JV2 40, angående förrättad revision af Banko-diskontverkets räkenskaper
och förvaltning för år 1862.
Hvad i lista och 2:dra punkterna blifvit tillstyrkt godkändes, hvaremot Utskottets
anmälan om Direktionen för Diskontverket meddelad decharge lades till
handlingarne; och
Memorial M 41, med hemställan om en gratifikation till vaktraästarne vid
Ba n ko-disk ontverket.
Bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, J\s 12, i anledning af väckta frågor om förändring
och förklaring af gällande stadganden, angående skyldighet att bygga och underhålla
kyrko-, prestgårds- och andra i 26 Kapitlet Byggninga hålken omförmälda
allmänna byggnader.
Betänkandet Infötts, med undantag af förra hemställan, sid. 7, hvilken återremitterades.
Frän Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets följande Utlåtanden:
M 121, i anledning af motioner i fråga om grundräntornas ka pita lisering.
Det af Utskottet i ämnet framställda förslag (sid. 22) blef af Ståndet godkändt,
dock med uteslutande af de på åttonde raden af samma förslag förekommande
orden: lunika ingalunda böra rubbas.»
M 122, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående för
säljning
till skatte af de s. k. Halländska kyrkohemmanet), och dels enskilde motionärers
framställningar i ämnet.
Bifölls.
J\s 123, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående afsöndring
af jord från Häradshöfdingebostället Hvetlanda Thomas och Kullagården i
Ostra härad af Jönköpings län, dels enskild motionärs framställning derom.
Bifölls.
JVs 124, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, i fråga om ned
sättning
i räntan för åtskilliga skogslotter å kronoparken Kella Tall på Öland.
Bifölls.
454
Prot.-Utdrag den 8 Juli 1863.
JVs 125, i anledning af motion, angående närmare bestämmelser i afseende på
sättet för erhållande af skatterätt å krononybyggen.
Bifölls.
JVs 126, i anledning af motion om frånträdande af Kronans rätt till åter
lösen
af de s. k. Trippiska hemmanen i Halland.
Bifölls.
JVs 127, i anledning af motion om ändring af § 2 mom. 3 i Kongl. Kungörelsen
den 11 Maj 1855, angående grunderna och sättet för markegångsprisens
bestämmande.
Bifölls; samt
JVs 128, i anledning af motion angående öfverlåtelse åt Warola församling
af en kronotomt i Warola by, äfvensom om efterskänkande af räntan för densamma,
likaledes
Bifölls.
S. D. Vid nu ånyo skedd föredragning af Banko-Utskottets nedannämnda
Memorial och Utlåtande, blef
Memorialet JVs 37, i anledning af återremisserna af Utlåtandet, JVs 25, i fråga
om förändrad grund för utmyntningen af Svenska silfvermyntet, af Ståndet godkändt,
hvaremot
Memorialet JVs 38, i anledning af återremiss af Betänkandet JVS 32,
lades till handlingar ne; hvarefter
Utlåtandet JVs 39, i fråga om ett af förre Bruksegaren H. Dillner gjordt
ackordsanbud,
bifölls; och
Memorialet JVS 41, med hemställan om en gratifikation till Vaktmästarne vid
Banko-d iskontverket,
bifölls; hvarjemte de uti
Banko Utskottets nu jemväl föredragna Berättelse, JVS 40, angående förrättad
revison af Banko-diskontverkets räkenskaper och förvaltning för år 1862, å sidorna
7 och 10 gjorda tillstyrkanden, att afskrifning måtte beviljas för ej mindre sex från
Handels- och Niiringsfonden utgifna lån å tillhopa 7,888 Rtdr 40 öre samt femtiosex
af Allmänna Diskontfonden lemnade lån å tillsammans 47,488 R:dr 50 öre, än
ock för balanserade öfverräntor å fyratiotre från sistnämnda fond beviljade lån, hvilka
öfverräntor sammanräknade utgjorde 12,026 R:dr 62 öre, af Ståndet
lif ollos.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets nedanuppräknade Utlåtanden, nemligen:
JVs 38, i anledning af motioner om ändring af 12 Kap, 2 § Rättegångsbalken.
Prot.-Utdrag den 11 Juli 1863. 455
Detta utlåtande blef till Utskottet återremitterade; i följd hvaraf protokollet
om öfverläggningen i ämnet skulle till Utskottet affemnas; — hvaremot Ståndet
biföll
JY2 39, i anledning af motion om ändring af 12 Kap. 3 § Rättegångsbalken
;
JV2 40, i anledning af framställda förslag, angående bestämmande af viss tid
för doms afkunnatide i Rådstufvurätt; och
M 41, i anledning af motion om skyldighet för Häradshöfding att inom viss
tid meddela utslag och utlemna expeditioner.
Den 11 Juli.
Från Höglo fl. Ridder skåpet och Adeln.
S. D. Sedan Ridderskapet och Adeln den 17 sistlidne Juni antagit Vällofliga
Borgare-Ståndets inbjudning att biträda samma Riks-Stånds i afseende å 44:de och
45:te punkterna af Banko-Utskottets Betänkande JVa 33 fattade beslut, att af den
sedan 1860 års början upplupna bankovinst skola i Banken bibehållas 672,541
R:dr 68 öre, men återstoden, Fem millioner R:dr, under innevarande och nästföljande
åren 1864 och 1865, med en tredjedel hvartdera året, till Riksgälds-kontoret aflemnas;
så beslöt Ridderskapet och Adeln, uppå framställning af Grefve Cronstedt,
Fredrik, vänligen inbjuda Högvördiga Preste-Ståndet att i samma beslut jemväl
sig förena.
S. D. Vid föredragning af Vällofliga Borgare-Ståndets protokolls-utdrag J\s
334 för den 19 sistlidne Juni, innefattande inbjudning till de öfriga Riks-Stånden
att biträda trenne särskilda af Borgare-Ståndet vid behandling af Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande JVs 119 fattade beslut, blef denria inbjudning
af Ridderskapet och Adeln antagen.
Frän Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Börjades föredragningen af Lag-Utskottets, sedan den 27 nästlidne Juni
bördlagda Betänkande JVs 35, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
med förslag till ny Strafflag, dels ock enskilda motioner, rörande brottmålslagstiftningen.
456
Prot.-Utdrag den 11 Juli 1863.
Sedan Ståndet beslutat, att det uti betänkandet intagna lagförslag borde föredragas
och afgöras paragrafvis, samt att ej mindre Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
i sin helhet, än äfven de i ämnet väckta motioner skulle genom förslaget anses besvarade,
med rätt för Lag-Utskottet att, vid den förnyade behandling af ämnet,
hvilken, till följd af Ståndens olika beslut eller återremisser, kunde hos Utskottet
förekomma, i afseende ä de §§, hvarom beslut blifvit fattade, vidtaga de mindre
jemkningar, som Utskottet, med anledning af de i de särskilda Stånden fattade beslut
eller skedda återremisser, ansåge erforderliga, företogs ifrågavarande förslag till
pröfning; dervid beslöts på sätt här nedan inhemtas:
1 Kapitlet.
§§ 1 och 2 återremitterades; och skulle de i denna del af frågan afgifna
yttranden genom utdrag af Protokollet Utskottet medddelas.
öfrige §§ af kapitlet biföllos.
2" Kapitlet.
A
Med godkännande af denna § i öfrigt, beslöt Ståndet för sin del, att dödsstraffet
skulle upphöra och sålunda icke såsom särskild straffar t intagas i en ny
Strafflag; i följd hvaraf bland de uti ifrågavarande § uppräknade allmänna straffarter
borde uteslutas ordet »dödsstraff» och nummerorduingen af de öfriga, uti detta
lagrum uppgifne straffarter derefter rättas.
§§ 2, 3 och 4 ansågos, till följd af Ståndets i fråga om § 1 fattade beslut,
hafva förfallit.
S. D. Fortsattes föredragningen af Lag-Utskottets Betänkande JVS 35, i anledning
af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag till ny Strafflag, dels
ock enskilda motioner rörande brottmålslagstiftningen, dervid Bonde-Ståndet, som under
detta plenum medhann från och med 5:te § i andra Kapitlet till och med
slutet af 7:de Kapitlet, biföll allt hvad Utskottet i dessa delar föreslagit, med undantag
allenast af nedanangifne punkter, angående hvilka Ståndet stannade i följande
beslut:
4 Kapitlet.
4 §■
Ståndet beslöt, att, med uteslutande af hela l:sta momentet äfvensom ordet
»heller» i 2:dra momentet, i öfrigt antaga detta sednare såsom 4:de § i Kapitlet;
hvadan samma § komme att erhålla följande lydelse:
»Med straffarbete på lifstid må ej förenas annat frihetsstraff eller böter.»
12 §.
Ståndet beslöt, att denna § skulle erhålla följande lydelse:
»Föröfvas brott af den, som till straffarbete på lifstid dömd är, varde straffet
skärpt genom hans inneslutande i mörkt enrum på högst tjuguen dagar; och må
denna
Prot.-Uldrag den 13 Juli 1863.
457
denna skärpning i svårare fall verkställas tre gånger, dock med minst tre månaders
uppehåll emellan livar gång.»
5 Kapitlet.
2, 3 och 6 §§.
Till följd af Ståndets under förmiddagens plenum fattade beslut om dödsstralfets
afskaffande, blefvo nu förestående 2:dra, 3:dje och 6:te §§ i detta Kapitel till
Utskottet återremitterade.
Den 13 Juli.
Frän Högv. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo meddeladt utdrag, J\s 329, af Höglofliga Ridderskapet
och Adelns Protokoll den 11 dennes, hvaraf inhemtades, att, sedan Ridderskapet
och Adeln den 17 sistlidne Juni antagit Borgare-Ståndets inbjudning att biträda
samma Riks-Stånds i afseende på 44:de och 45:te punkterna i Banko-Utskottets
Betänkande M 35 fattade beslut, att af den sedan 1860 års början upplupna
bankovinst skola i Banken bibehållas 672,541 R:dr 68 öre, men återstoden, fem
millioner Riksdaler, under innevarande och nästföljande åren 1864 och 1865, med
en tredjedel bvartdera året, till Riksgäids-kontoret aflemnas, Ridderskapet och Adeln
inbjudit Preste-Ståndet att i samma beslut jemväl sig förena.
Preste-Ståndet beslöt att, med frånträdande af sitt i ämnet fattade beslut,
antaga ifrågavarande inbjudning.
S. D. Föredrogs ånyo Banko-Utskottets Memorial, JVs 42, med förslag till
sammanjemkning af Riks-Ståndens beslut öfver åtskilliga delar af Betänkandet J\° 35,
angående reglering af Bankens låne- och kreditivrörelse samt om användande af
upplupen bankovinst.
lista punkten lades till handlingarne.
Den i 2:dra punkten föreslagna voteringspropositionen godkändes.
Sedan Preste-Ståndet efter inbjudning, i likhet med Ridderskapet och Adeln,
biträdt Borgare-Ståndets i afseende på 44:de och 45:te punkterna i Banko-Utskottets
Betänkande M 35 fattade beslut och alltså 3;ne Riks-Stånds mening om deruti
förekommande frågor är sammanstämmande, ansågos de af Utskottet i 3:dje och
4:de punkterna af förevarande Memorial framställda förslag till voteringsproposilioner
icke erfordra annan åtgärd än att läggas till handlingarne.
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 9 Sami. 58
458
iProt.-Utdrag den 13 Juni 1863.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid nu ånyo fortsatt föredragning af Lag-Utskottets Betänkande, JV2
35, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag lill ny Strafflag,
dels ock enskilda motioner, rörande brottmålslagstiftningen, biföll Bonde-Ståndet,
som under detta plenum genomgick från och med 8:de till och med I5:de Kapitlen,
allt hvad Utskottet härunder föreslagit, med undantag allenast af nedananmärkte
delar, angående hvilka följande beslut af Ståndet fattades:
8:de Kapitlet.
Till följd af Ståndets förut fattade beslut i fråga om dödsstraffets afskaffande,
blefvo §§ 1, 4, 5, 6, 8, 11 och 27 återremitterade.
9:de Kapitlet.
Med föranledande af Ståndets ofvan omförmälda beslut, i fråga om dödsstraffets
afskaffande, återremitterades §§ 1, 4 och 7.
§§ 5 och 8 liföllos af Ståndet, med uteslutande af de i slutet af samma §§
förekommande orden: »från och med femtio till och med ett tusen riksdaler», hvilka
utbyttes mot orden: »minst femtio riksdaler.»
10:de Kapitlet.
Med utbyte:
i § 2 af orden: »från och med tjugofem till och med ett tusen riksdaler»
mot »minst tjugufem riksdaler» och
i § 15 af orden: från och med femtio tili och med ett tusen riksdaler» mot
»minst femtio riksdaler» blefvo nämnde §§ i öfrigt af Ståndet godkände.
§ 10 återremitterades till följd af Ståndets beslut om dödsstraffets afskaffande.
12:te Kapitlet.
Vid § 5 skulle efter orden; »högst ett år» saint i § 5 efter orden: »högst
sex månader» läggas orden: »eller fängelse», efter hvilken förändring dessa §§ af
Ståndet godkändes.
§ 21 återremitterades i ändamål att emellan orden: »för alltid» och »förlustig»
i första punkten må införas orden: »eller på viss tid.»
13:de Kapitlet.
§ 6 återremitterades i samma ändamål, som Ståudets rörande § 21 i nästföregående
Kapitel fattade beslut afser.
14:de Kapitlet.
§§ 1, 6, 28 samt 46 återremitterades, de Irenne förstnämnde på grund af
Ståndets redan fattade beslut i fråga om dödsstraffets afskaffande och den sednare
med hänseende till beslutet, att förlust af medborgerligt förtroende för alltid icke
borde såsom straffpåföljd ovilkorligen bestämmas.
Prol.-Uldrag den 11, 13 och 14 Juli 1863.
459
Den 11, 13 och 14 Juli.
Från Högv. Preste-Ståndet.
S.S. D.D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets Betänkande, JYs 35, i anledning
af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag till ny Strafflag, dels ock enskilda
motioner rörande brottmålslagstiftningen.
Till en början beslöt Ståndet, det skulle Utskottets i detta Betänkande framlagda
lagförslag paragrafvis behandlas, med förklarande, att Utskottet vid ärendets
förnyade handläggning må ega för sig öppet att föreslå de ändringar uti af Ståndet
godkända §§, som tilläfventyrs finnas behöfliga för att bringa dem til! öfverensstämmelse
med hvad i anledning af återremisser utaf andra §§ kunde komma att
föreslås.
Härefter förekom:
1 Kap.
§§ 3, 4 och 5 godltändes, hvaremot, med ogillande af Utskottets förslag, §§
1 och 2 nntogos sådana de i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition förekomma.
2 Kap.
§§ 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 19, 20 och
21 godkändes.
§ 9 antogs i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, med
med förkastande af Utskottets förslag.
§ 16 mom. 1 och 3 godkändes, hvaremot mom. 2 återremitterades.
3 Kap.
§§ 1—13 godkändes
4 Kap.
<§<§ 1 —12 godkändes.
5 Kap.
§§ 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13. 15, 16 och 17 godkändes.
§§ 3 och 14 antogos, med ogillande af Utskottets förslag, sådana de i Kongl.
Maj:ts Proposition blifvit uppställda.
§ 18 återremitterades.
6 Kap.
§§ 1—8 godkändes.
7 Kap.
460 Prot.-Utdrag den 11, 13 och 14 Juli 1863.
gg 2 och 4 godkändes, hvaremot Ståndet ogillade de af Utskottet föreslagna
ändringar i §§ 1 och 3, som antoqos med den lydelse de eea i Kongl. Mai:ts
Proposition.
8 Kap.
gg 3, 8, 10, 12, 14, lä, 16, 17, 19, 20, 22, 23, 24, 23, 26, 28 och
29 godkändes.
§§ 4» 2, 4, 3, 6, 7, 9, 11, 13, 18, 21 och 27 antogos, med förkastande
af Utskottets deri föreslagna ändringar, sådana de lyda i Kongl. Maj:ts Proposition.
§ 30 återremitterades.
9 Kap.
g§ 3, 3, 6 och 9 godkändes, hvaremot, med ogillande af Utskottets förslag,
g§ 1< 2, 4, 7 och 8 antogos i öfverensstämmelse med Kongl. Maj.ts Proposition.
10 Kap.
g 1 morn. 2, gg 2, 4, 6, 7, 9, 11, 12, 13, 14, 13, 16, 17, 18, 19, 20,
21, 22 och 23 godkändes.
§ 1 mom. 1, gg 3, 3, 8 och 10 antogos, med förkastande af Utskottets
ändringsförslag, sådane de i Kongl, Maj:ts Proposition förekomma.
11 Kap.
gg 1—15 godkändes.
12 Kap.
gg 1, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 13, 16, 17, 18, 19, 20 och 21
godkändes.
§§ 2, 3, 3 och 7 antogos med den lydelse de ega i Kongl. Maj:ts Proposition.
13 Kap.
gg 1—6 godkändes.
14 Kap.
gg 2, 7, 8, 9, 10 mom. 3, 12, 13, 14, 13, 16, 17, 18, 19 20, 21,22
23, 24, 23, 26, 27, 29, 31, 32, 33, 34, 36, 37, 40, 42, 43 och 44
godkändes.
gg 1, 3, 4, 3, 6, 10 mom. 1, 11, 28, 30, 33, 38, 39, 41, 43 och 46
antogos, med ogillande af Utskottets förslag, sådana de i Kongl. Maj:ts Proposition
blifvit uppställda.
§ 10 mom. 2 af slogs.
15 Kap.
gg 2, 3, 4, 3, 6, 7, 8, 10, 11, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22,
23, 24 och 23 godkändes, hvaremot Ståndet ogillade de i gg 1, 9, 12, och 13
föreslagna ändringar och antog lör dessa gg den lydelse, som de ega i Kongl. M»j:ts
Proposition.
Prot.-Utdrag den 11, 13 och 14 Juli 1863.
461
16 Kap.
gg 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 15 och 16 godkändes.
§ 12 antogs med förkastande af Utskottets förslag, i likhet med Kongl. Maj:ts
Proposition.
Beträffande § 3 ogillade Ståndet den å raden 2, 3 och 4 föreslagna ändring
och antog Kongl. Maj:ts förslag i denna del af ifrågavarande stadgande, som i öfrigt
godkändes.
17 Kap.
§§ 1 och 2 godkändes.
§ 3 afslogs.
gg 4, 5 och 6 godkändes, med erinran om den rättelse i nummerföljden,
som af Ståndets beslut i afseende på § 3 föranledes.
18 Kap.
§§ 1, 2, 3, 5, 7, 11, 12, 13, och 15 godkändes.
gg 4, 6, 9 och 14 antogos med förkastande af Utskottets ändringsförslag,
lika lydande med motsvarande §§ i Kongl. Maj:ts Proposition.
"g 8 afslogs och antog Ståndet i dess ställe ett så lydande stadgande: »Öfva
ogift man och ogift qvinna otukt med hvarandra, utom de fall, som förut sagda
äro, varde straffade för lönskaläge med böter högst ett hundra Riksdaler; dock må
det straff ej tillämpas å qvinna förr än hon tredje resan sig förbrutit. Begår
husbonde otukt med sin tjensteqvinna, vare detta för mannen ansedt såsom en försvårande
omständighet.»
g 10 mom. 1 godkändes, men deremot afslogs mom. 2, i hvars ställe Ståndet
antog ett stadgande af denna lydelse: »Qvinna, som låter bruka sig till skör
lefnad,
straffes med fängelse i högst sex månader eller straffarbete i högst två är.»
19 Kap.
gg 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20 och 21
godkändes.
gg 3, 11 och 13 antogos. med ogillande af Utskottets föreslagna ändringar,
lika lydande som de i Kongl. Maj:ts Proposition förekomma.
g 22 godkändes med den förändring, att ordet »straff» å första raden utbyttes
mot ordet »straffarbete».
20 Kap.
§§ 1, 3, 4 och 5 godkändes.
§§ 6, 10 och 11 ogillades och antogs i stället för § 6 de i Kongl. Maj:ts
Proposition förekommande §§ 6, 7 och 8 samt i stället för gg 10 och 11 mot
svarande
gg 12 och 13 i samma nådiga Proposition.
§ 2 godkändes med den ändring att i stället för deri åberopade »7, 10 eller
12 §» insattes, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts Proposition, »9, 12 eller
14 §».
462
Prot.-Uldrag den 14- Juli 1863.
§§ 7, 8, 9, 12, 13, 14, 15, 16, 17 och 18 godkändes, likaledes med errinran
likväl om iakttagande af den förändring i nummerordning och förekommande
hänvisningar, som blir en följd af Ståndets med afseende på § 6 fattade beslut.
21 Kap.
§§ 4, S och 9 godkändes, med rättelse, hvad sistnämnde § vidkommer, af
deri åberopade »20 Kap. 16 §» till »20 Kap. 18 §».
§§ 1» 2, 3, 6, 7, 8 och 10 antogos, med afslag å Utskottets ändringar, lika
lydande som de i Kongl. Maj:ts Proposition förekomma.
22 Kap.
§§ 3 och 10 antogos med den lydelse, de ega i Kongl. Maj;ts Proposition,
och blefvo öfriga §§ i detta kapitel af Ståndet godkända.
23 Kap.
§§ 1—6 godkändes.
24 Kap.
§§ 1, 2, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 och 15 godkändes.
§§ 3 och 4, gemensamt föredragne, blefvo af Ståndet återremitterade.
§§ 5, 6 och 7 återremitterades i sammanhang med den i afseende på §§ 3
och 4 beslutade återremiss.
Likaledes återremitterades § 16, med anmodan till Utskottet att jemväl taga
under förnyad ompröfning den af Utskottet uteslutna § 17 i Kongl. Maj:ts nådiga
förslag.
25 Kap.
§§ 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 21 och 22
godkändes.
§ 4 återremitterades.
§§ 3, 15 och 20 blefvo, med ogillande af deri föreslagna förändringar, antagna
så lydande som de i Kongl. Maj:ts Proposition förekomma.
Slutligen beslöt Ståndet uppskjuta besluts meddelande öfver hvad Utskottet i
l:sta punkten å sidan 38 hemställt, intilldess Utskottets förväntade Utlåtande i anledning
af de återremisser, som vid pröfningen af förevarande betänkande egt rum,
kommer att behandlas; hvad åter i 2:dra punkten å nyssnämnda sida blifvit hemställdt,
bifölls.
Den 14 Juli.
Från Hågv. Preste-Slåndet.
S. D Föredrogs ånyo utdrag, Jtä 325, af Höglofliga Ridderskapet och Adelns
Protokoll den 8 dennes, innefattande dels bemälda Riks-Stånds beslut vid behand
-
Prot.-Uldrag den 14 Juli 1863.
463
ling af Stats-Utskottets Utlåtande, J\s 121, i anledning af väckta motioner om
grundräntornas kapitalisering, dels inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att i samma
beslut biträda.
Preste-Ståndet, som afslagit berörda utlåtande, förklarade sig vidhålla detta beslut
och lade protokolls-utdraget till handlingarne.
Från Hederv. B onde-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragningen af Lag-Utskottets Betänkande, M 35, i an
ledning
af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag till ny Strafflag, dels
ock enskilda motioner angående brottmålslagstiftningen.
I detta plenum förehades till handläggning femtonde, sextonde, sjuttonde, adertonde
och nittonde Kapitlen af det vid nämnda betänkande fogade förslag till Strafflag,
dervid, utan anmärkning root rubrikerna af dessa kapitel, Ståndet, med här
nedan omförmälde undantag och ändringar, i öfrigt godkände de i samma kapitel
föreslagna paragrafer.
Till följd af Ståndets, i fråga om dödsstraffets afskaffande, förut fattade beslut,
återremitterades:
§§ 5 och 12 i femtonde Kapitlet,
§ 3 i sextonde Kapitlet samt
§§ 1, 7 och 11 i nittonde Kapitlet.
Vidare blefvo:
§ 25 i femtonde Kapitlet,
i sextonde Kapitlet,
§ 11 i adertonde Kapitlet och
§ 22 i nittonde Kapitlet
till Utskottet återremitterade, i ändamål att, på sätt Ståndet i likartade fall redan
beslutat, den uti dessa §§ förekommande mening: »medborgerligt förtroende för alltid
förlustig», måtte erhålla denna lydelse: »medborgerligt förtroende för alltid eller
på viss tid förlustig.»
Slutligen återremitterades jemväl B och 45 §§ i sextonde Kapitlet; och skulle
Protokollet om öfverläggningarne rörande sistnämnda tvänne §§ till Utskottet aflemnas
Den
i sextonde Kapitlets 10 § föreslagna bötesforhöjning afslogs af Ståndet,
som äfven ogillade innehållet af påföljande § 11, i grund hvaraf dessa paragrafer
skulle utgå och paragraferingcn derefter rättas.
Med ogillande af Utskottets förslag tili 18 Kapitlets 14 g, beslöt Ståndet,
för sin del, att denna § skulle erhålla följande lydelse:
464
Prot.-Utdrag den 15 Juli 1863.
»Är någon af starka drycker öfverlastad och derunder å väg, gata eller annat
»allmänt ställe, förer oljud eller åstadkommer förargelse, straffes för fylleri med böter,
»högst tjugo Riksdaler.»
Den 15 Juli.
Frän Hågv. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo i ett sammanhang Lag-Utskottets Betänkande, JVs 36,
i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående antagande af en författning
om nya Strafflagens införande och hvad, i afseende derå, iakttagas skall, dels
ock enskilda motioner i dermed sammanhang egande ämnen, äfvensom samma Utskotts
Utlåtande, J\s 37, i anledning af väckt motion om ändring af Kyrkolagens
stadgande i fråga om sättet att begrafva sjelfspillingar och dem, som i lifstiden fört
ett ogudaktigt lefverne.
Hvad Utskottet i Betänkandet JV2 36 hemställt och föreslagit bifölls, med följande
förändringar:
l:o att till 17 § ett nytt moment tillägges af denna lydelse: »1 Kap. 2 §
Missgernings-balken, sådant detta lagrum lyder i Kongl. Förordningen den 7 Mars
1855, i hvad der stadgas om straff för den, som, utan att vara prest, i annat
fall än särskildt medgifvet är, förvaltar sakramenten och efter varning dermed ej
afstår.»
2:o att efter § 21 i Författningen tillägges en ny § så lydande: »§ 22. 18
Kap. 12 § Kyrkolagen erhåller följande förändrade lydelse: har någon förgjort
sig sjelf, hans kropp skall i stillhet å kyrkogård jordfästas. Likaledes skola ock i
stillhet jordfästas de till döden eller till straffarbete på lifstid domde förbrytare
som i fängelse dö;» och ansågs härmed beslut jemväl vara fattadt öfver LagUtskottets
Betänkande JV2 37.
3:o att vid slutet en ytterligare § tillägges, så lydande: § 23. De i Kongl.
Förordningen den 4 Maj 1855 till Kyrkotuktens upprätthållande meddelade föreskrifter
skola fortfarande tillämpas på alla de i samma förordning ursprungligen
åsyftade förbrytare, ändå att straffbestämningarne med afseende på vissa förbrytelser
förändrade blifvit.»
Och skulle de öfriga Riks-Stånden vördsamt och vänligen inbjudas att förena
sig uti hvad af Preste-Ståndet sålunda blifvit beslutadt.
S. D.
Prot.-Utdrag den 15 Juli 1863.
465
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkanden:
J\l 12, i anledning al väckta frågor om förändring och förklaring af gällande
stadgande!) angående skyldighet alt bygga och underhålla kyrko- prestgårds- och
andra i 26 Kap. Byggninga-balken omförmälda allmänna byggnader;
M 13, i anledning af väckt motion om Krigs-hofrättens indragning; och
JVs 14, i anledning af väckt motion, om tingspred ika ns hållande å tingstad i
vissa fall, då sådant nu ej är medgifvet.
S. D. Vid förnyad föredragning, bifölls Lag-Utskottets Utlåtande, J>2 42, i
anledning af väckt motion om utvidgad religionsfrihet.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Memorial, JV2 129, i anledning
af Rikets Ständers beslut, angående det lill uppförande af en ny byggnad
för Svenska slöjdföreningens skola i hufvudstaden, beviljade statsanslag.
Från Hederv. Bonde-Stdndel.
S. D. Fortsattes föredragningen af Lag-Utskottets Betänkande, JVs 33, i
anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, med förslag till ny strafflag,
dels ock enskilda motioner, rörande brottmåls-lagstiftningen, dervid afhandlades
20:de—23:dje kapitlen, samt de fyra första paragraferna uti 24:de kapitlet; och
bifölls hvad Utskottet i dessa delar af Betänkandet löreslagit, med följande undantag:
§§
8 och 10 uti 21 Kapitlet; samt
g 1 i 23 Kapitlet;
återremitterades, förstnämnde paragraf i grund af föregående beslut om dödsstraffets
afskaffande, samt de båda sednare, med hänseende till hvad Ståndet redan
yttrat och beslutat, i fråga om den föreslagna straff-påföljden af förlust af médborgerligt
förtroende för alltid.
3 § uti 24 Kap., bifölls med den ändring likväl, att de å andra raden
förekommande orden: »i uppsåt alt det sig eller annan tillegnar>, skulle utgå.
S. D. Uppå hemställan af vice Talmannen Anders Eriksson, beslöt Bonde
Ståndet
att vördsamt och vänligen inbjuda Högvördiga Preste-Slåndet, att biträda
Bonde-Ståndets vid behandlingen af Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVs 4. angående vilkoret) för försäljning af
bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker, den 4 innevarande
Juli fattade beslut, hvarigenom Ståndet godkänt Utskottets på sidan H uti ifrå
gavarande
Betänkande gjorda hemställan, att af de afgifter, som inflyta för minuthandel
med och utskänkning af bränvin, vare sig i stad eller å landet, utom den
JJih. till It. St. Erot. 1862 & 1863. 9 Sami. 59
466
Prot.-Vldrag den 11, 13. 14, 15 och 17 Juli 1863.
femtedel, sora för närvarande tillfaller hushSlliiings—sällskaperne, ytterligare en femtedel
må insättas i landtränteriet för landstingets räkning, dock att i Stockholm
hädanelter, som hitintills, hela afgiften må tillfalla staden; hvarom protokolls-utdrag
genast skulle expedieras.
Dcu 11, 13, 14, 15 och 17 Juli.
Från Hoglofl. Ridderskapet och Adeln.
S.S. D.D. Vid föredragning af Lag-Utskottets Betänkande, M 35, i anledning
af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, med förslag till ny Strafl-lag, dels
ock enskilda motioner, rörande brottsmåls-lagstiftningen, fattade Ridderskapet och
Adeln de beslut, som här nedan omförmälas:
Förslaget till Straff-lag:
1 Kap.
1 §■
Afslogs och antogs i stället ett stadgande af följande lydelse: »Inländsk man
varde efter Sveriges lag och vid Svensk domstol dömd för brott, som han begått
inom riket eller å Svenskt fartyg, eller emot Sverige eller Svensk man utom riket,
så ock (ör annat utom riket föröfvadt brott, der Konungen förordnar, att det
brott här i riket åtalas må»
2—5 §§.
Biföllos.
2 Kap.
1—8 §§.
Biföllos.
9 §.
Afslogs och antogs i stället den motsvarande <S;n i Kongl. Mai:ts förslag.
10—21 §§. °
Biföllos.
3 och 4 Kap.
Biföllos.
5 Kap.
1—13 §§.
Biföllos.
14 §.
Bifölls med förändring af tidsbestämmelsen fem dr tiii tio är.
Prot.-Utdrcig den 11, 13. 14, 15 och 17 Juli 1863.
467
15-18 §§.
Bifollos.
6 Kap.
1-5 §§.
Biföllos.
6 §■
Afslogs, och den motsvarande §:n i Kongl. Maj:ts förslag antogs.
7 och 8 §§.
Biföllos.
7 Kap.
I och 2 §§■
Biföllos.
3 §.
Återremitterades.
4 §.
Biföllos.
8, 9 och 10 Kap.
Bifölls.
II Kap.
1-5 §§.
Biföllos6
§.
Bifölls med den förändring, att slutet skulle lyda sålunda: »Straps med
böter eller fängelse i högst sex månader.»
7 §■
Återremitterades.
8-15 §§.
Biföllos.
12 Kap.
1-8 §§■
Biföllos.
9 §.
Återremitterades.
10-20 §§.
Biföllos.
M §■
Bifölls med följande förändrade lydelse: »Den som lill straff efter 1, 2, 4,
7, 9, 11, 12, 13, 14 eller 16 § fälles, vare ock dömd medborgerligt förtroende
för alltid eller på viss tid förlustig. Pröfvas någon skyldig till straffarbete, efter
468 Prot.-Utdrag den 11, 13, 14, 15 och 17 Juli 1863.
18 då skall han tillika dömas till förlust af medborgerligt förtroende på
viss tid.»
13 Kap.
1-4 §§■
Biföllos.
5 §.
Bifölls med uteslutande af orden: »eller har någon vittnat falskt inför Rätta,
då ed honom eftergifven varit.»
6 §■ ‘ ,
Bifölls.
14 Kap.
1 och 2 §§.
Biföllos.
3 §.
Bifölls med den förändring att i 2:dra mom. ordet fyra utbyttes emot ordet
sex.
4 §.
Bifölls med förändring af orden sex och två till åtta och fyra.
3 §■ ..:,U
Bifölls med de förändringar, att i l:sta mom. orden tvä och sex, utbyttes
mot fyra och åtta, samt att i 2:dra mom. ordet två infördes i stället för ordet
ett.
6-9 §§.
Biföllos.
10 och 11 §§.
Afslogos och de motsvarande §§ i Kongl. Maj:ts förslag antogos.
12-37 §§.
Biföllos.
38 §.
Bifölls med förändring af det i första meningen förekommande ord->t fyra
till sex.
39—44 §§.
Biföllos.
45 §.
Af slogs och den motsvarande §:n i Kongl. Maj:ts förslag antogs
46 §.
Återremitterades.
15 —18 Kap.
Biföllos.
19 Kap.
Prot.-Utdrag den 11, 13, 14, 15 och 17 Juli 1863.
469
1-16 §§.
Biföllos.
V §■
Afslogs och den motsvarande §:n i Kongl. Maj:ts förslag antogs.
18—22 §§.
Biföllos.
20 Kap.
I-9 §§.
Biföllos.
10 §.
Afslogs och den motsvarande §:n i Kongl Maj:ts förslag antogs.
II-18 §§.
Biföllos.
21 och 22 Kap.
Biföllos.
23 Iiap.
1-4 §§.
Biföllos.
5 §.
Bifölls med följande förändrade lydelse: »Styrker inför rätten gäldenär, som
gjort sig skyldig lill ansvar efter 2, 3 eller 4 §, att han sina borgenärer till
fullo förnöjdt, vare från allt vidare ansvar eller påföljd fri förklarad.»
6 §.
Bifölls.
24 Kap.
1 och 2 §§.
Biföllos.
3 §.
Bifölls med följande förändrade lydelse: »Fäller, syrer eller bläcker man olofligen
träd å annans skog eller mark, i uppsåt att det sig eller annan tillegna
eller deraf göra bruk, eller olofligen tager der vexande gräs, torf, näfver, bark,
löf, bast, ollon eller nötter, straffes, ehvad han det bortfört eller ej, med böter,
högst ett tusen riksdaler eller fängelse i högst sex månader. Äro omständighe
terna
synnerligen försvårande, då må till straffarbete i högst ett år dömas.
4 §.
Bifölls med uteslutande af orden; »högst ett hundra riksdaler.»
5-13 §§.
Biföllos.
14 §.
Bifölls med införande af ordet »oloflig», emellan ordet genom och ordet
stängsel.
470
Prot.-Utdrag den 11, 13, 14, 15 och 17 Juli 1863.
15 och 16 §§■
Biföllos.
En ny 17 § antogs roed följande lydelse: »Den som till straffarbete efter
3 eller 7 g sig förfallen gjort, varde ock dömd medborgerligt förtroende på viss
tid förlustig.»
25 Kap.
Bi fö lie.
Rubrilcerne till samtlige Kapitlen.
Godkändes.
Utskottets hemställanden å sidan 38.
Biföllos, den förra med erinran om iakttagande af hvad Ridderskapet och
Adeln i afseende å lagförslaget beslutat.
Härförutan beslöt Ridderskapet och Adeln lemna Lag-Utskottet öppen rätt
att, vid den förnyade behandling af Lagförslaget, som till följd af olika beslut
eller återremiss i något Stånd, Utskottet komme att åligga, i afseende å redak
tionen
af de §g, hvarom beslut blifvit fattade, vidtaga de jemkningar, som Utskottet
med anledning af de i de särskilda Stånden laltade beslut eller skedde
återremisser kunde finna erforderlige.
Frän Vallo fl. Borgare-Ståndet.
S.S. D.D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets Betänkande, JVs 3S, i anledning
af dels Kongl. Maj.-ts nådiga Proposition med förslag till ny Straff-lag, dels ock
enskilda motioner rörande brottmålslagstiftningen.
Sedan Ståndet, i afseende å det vid Betänkandet fogade förslag till Strafflag,
förklarat att Lag-Utskottet, vid den förnyade behandling, som till följd af
olika beslut eller återremiss i något Stånd kunde komma att åligga Utskottet,
må ega alt i afseende å de och dermed ovilkorligen sammanhängande stad—
gauden, hvarom beslut blifvit fattadt, föreslå de jemkningar, som Utskottet med
anledning af i de särskilda Stånden fattade beslut eller skedda återremisser kunde
finna erforderliga, företog Ståndet till behandling punktvis Lag-Utskottets omförmälda
förslag till Straff-lag; och blef detsamma af Borgare-Ståndet godkändt utom
i nedannämnda delar, hvarutinnan beslöts på sätt som följer:
1 Kap.
1 &
Med af slag å Utskottets förslag gaf Ståndet åt 1 §:n denna lydelse: »Inländsk
man varde efter Sveriges lag och vid Svensk domstol dömd för brott, som
han begått inom riket eller å Svenskt fartyg eller emot Sverige eller Svensk man
utom riket, så ock för annat utom riket föröfvadt brott, der Konungen förordnar,
att det brott här i riket åtalas må.»
Pr ot.-Utdrag den it, 13, 14, 15 och 17 Juli 1863.
471
2 Kap.
Afslogs, oell Ståndet antog för denna § följande lydelse: »Dödsstraff skall
verkställas genom halshuggning å tjenlig instängd plats vid det häkte, der den
dömde finnes, i närvaro af exekutor, vederbörande prestman samt minst åtta af
kommunal-nämnd eller stadsfullmägtige utsedde män; vardén ock de personer, som
den dömde eljest må äska, dertill kallade. Före straffets verkställande gifves den
dömde lämplig lid att sig bereda. Den afrättades kropp varde i stillhet å närmaste
begrafningsplats jordfäst. Skola flere undergå dödsstraff, då må det ej å
endera verkställas i den andres närvaro.»
V» $• .
Återremitterades.
3 Kap. 9 §, 5 Kap. 14 och 18 §§, 6 Kap. 4 §, 7 Kap. 3 § samt 8
Kap. 28 och 29 §§•
Återremitterades.
10 Kap. .i ,o: ti mii
1 och 3 §§.
Återremitterades.
13 §•
Godkändes med tillägg af orden, eller fängelse näst efter ordet »är» på femte
raden.
11 Kap. 8 §, 12 Kap. 21 § och 13 Kap. 6 §.
Återremitterades.
14 Kap.
43 §, ■ ,e,
Med förkastande af Utskottets förslag antog Ståndet nämnda g sådan den
lyder i Kongl. Maj:ts förslag till Straff-lag.
-f §•
Återremitterades.
15 Kap. 8 och 23 §§ samt 16 Kap. 7, 8, 9, 10, 11, 13 och 16 §§.
Återremitterades.
18 Kap.
*,* §•
Återremitterades.
14 § :
Godkändes med bötesbeloppets nedsättning från »femtio» till tjugo R:dr.
19 Kap. 22 §, 20 Kap. 18 §, 21 Kap. 10 §, 22 Kap. 22 § samt 23
Kap. 1 och 2 §§.
Återremitterades. hh> ■ \
24 Kap.
472
Prot.-Utdrag den 17 Juli 1863.
3 §•
Afslogs, och Ståndet beslöt att denna § skulle erhålla följande lydelse: »Fäller,
syrer eller bläcker man olofligen träd å annans skog eller mark, t uppsåt att
sig eller annan gagn bereda, eller olofligen tager ris eller gren af vexande träd
eller der vexande gräs, torf, näfver, bark, löf, bast, ållon eller nötter; straffes,
ehvad han det bortfört eller ej, med böter eller fängelse. Aro omständigheterna
synnerligen försvårande, då må till straffarbete i högst ett år dömas.»
25 Kap.
12 §.
Återremitterades.
Beträffande Utskottets hemställan, sid. 38, förklarades Usta punkten icke
kunna godkännas; hvaremot 2:dra punkten bifölls.
Den 17 Juli.
Från Vallofl. B or g are-Ståndet.
S. D. Föredrogos ej mindre Lag-Utskottets Betänkande, M 36, i anledning
af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående antagande af en författning om
nya Straff-lagens införande, och hvad i afseende derå iakttagas skall, dels ock enskilda
motioner i dermed sammanhang egande ämnen, än äfven utdrag äf Högvördiga
Preste-Ståndets protokoll den 15 dennes, JYs 344, innefattande dels nämnda
Riks-Stånds beslut, i anledning af omförmälda Betänkande, äfvensom af LagUtskottets
Utlåtande, JVI 37, rörande ändring af Kyrkolagens stadgande, i fråga
om sättet att begrafva sjelfspillingar och dem som i lifstiden fört ett ogudaktigt
lefverne, dels inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att i samma beslut sig förena.
Borgare-Ståndet, som utaf Lag-Utskottets, i Betänkandet JVS 36, framlagda
förslag till författning, återremitterade 6 §, 5:te, ll:te och 12:te momenten af
19 § samt 20 § i hvad den angår 25 Kap. 5 § Rättegångs-balken af 1734
års lag, godkände i allt öfrigt Utskottets hemställan, sid. 13, endast med den förändring
af 9:de momentet i 19 § författningsförslaget, att orden: »Borgmästare
ocb Råd» utbytas mot orden, Magistraten eller dess ordförande; hvarjemte PresteStåndets
berörda inbjudning i alla de delar, som icke öfverensstämde med BorgareStåndets
sålunda fattade beslut, afslogs och protokolls-utdraget lades till handlingarne.
Från
Prol.-Utd.rag
473
Frän Hederv. B onde-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragningen af Lag-Utskottets Betänkande, JV» 35, i
anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag lill ny Straff-lag,
dels ock enskilda motioner, rörande brottmåls—lagstiftningen, dervid förekommo
ännu icke handlagde paragrafer af 24:de Kapitlet, räknade från och med den 5:te,
äfvensom 25:te Kapitlet.
Denna del af Utskottets förslag, blef af Ståndet bifallen, med undantag af
25 Kap. 12 §, hvilken till Utskottet återremitterades i följd al Ståndets föregående
beslut, att förlust af medborgerligt förtroende för alltid icke borde såsom
straffpåföljd ovilkorligen bestämmas.
Utskottets derefter till behandling företagna och å pag. 38 af Betänkandet
förekommande hemställan, att Rikets Ständer, med förklarande, det Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition med förslag till ny Straff-lag, ej kan oförändrad bifallas, måtte
i stället besluta en Straff- lag af det innehåll, Utskottets, Betänkandet bifogade, förslag
utvisar, återremitterades; hvaremot Utskottets i sammanhang härmed gjorda
framställning, att Rikets Ständer uti den underdåniga skrifvelse, hvarigenom berörda
lagförslag till Kongl. Maj:t öfverlemuas, måtte derjemte tillkännagifva, alt, för den
händelse Kongl. Maj:t skulle finna sig icke kunna meddela sanktion å den af Rikets
Ständer vid detta riksmöte beslutade författning om upphäfvande af 2 Kap.
5 och 6 §§ Giftermåls-balken, Rikets Ständer för sin del beslutat, att näst efter
4 § i 18 Kap. af den föreslagna Straff-lagen skall införas en §, lika lydande
med 5 § i samma Kap. af Kongl. Maj:ts förslag, samt att i löljd deraf, med bibehållande
i öfrigt af den utaf Rikets Ständer för Kapitlet beslutade lydelse, nummerordningen
å Kapitlets §§ förändras, bifölls.
S D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets sedan den 27 nästlidnc Juni på
Ståndets bord hvilande Betänkande, JVs 36, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition, angående antagande al en författning, om nya Straff-lagens införande
och hvad, i afseende derå, iakttagas skall, dels ock enskilda motioner i
dermed sammanhang egande ämnen.
Sedan Ståndet beslutat, att det i Betänkandet intagna förslag borde föredragas
och afgöras paragrafvis, med rätt för Lag-Utskottet, att vid den förnyade
behandling af ämnet, hvilken till följd al Ståndens olika beslut eller äterremisser,
kunde hos Utskottet förekomma, i alseende å de paragrafer, hvarom beslut blifvit
fattade, vidtaga de mindre jemkningar, som Utskottet, med anledning af de i de
särskilda Stånden fattade beslut eller skedda återremisser, ansåge erforderliga, företogs
ifrågavarande förslag till pröfning, dervid detsamma af Ståndet godkändes,
med här nedan nämnda undantag:
Bih. till 11. St. Prot. 1862 öl 1863. 9 Sami. 60
474
Prot.-Utdrag den 17 Juli 1863.
47 §, tredje stycket, innefattande orden: »Kongl. Förordningen den 26 Oktober
1858, angående särskilda sammankomster för andaktsöfning», borde utgå;
och skulle de, i anledning såväl af denna del af 17 §, sorn af en från Högvördiga
Preste-Ståndet ankommen inbjudning om ett tillägg till berörde paragraf, om
hvilken inbjudning här nedan närmare förmäles, afgifna yttranden, genom utdrag
af protokollet Utskottet meddelas.
§ 49 mom. 5 samt §§ 20 och 24 återremitterades med hänseende till
Ståndets vid behandlingen af Lag-Utskottets Betänkande, M 35, fattade beslut
om dödsstraffets afskuffande; och skulle, genom Ståndets sålunda fattade beslut,
ej mindre Kongl. Maj:ts nådiga Proposition i sin helhet, än äfven de i ämnet
väckta motioner, anses besvarade.
I sammanhang med förevarande Betänkande företogs, på sätt här ofvan jemväl
blifvit antydt, lill behandling ett från Högvördiga Preste-Ståndet ankommet
protokollsutdrag, M. 344, deruti Högvördiga Ståndet, inbjudit öfriga Riks-Stånden
alt förena sig uti Preste-Ståndets beslut: l:o, att till 17 § af ofvanberörda förslag
skulle tilläggas ett nytt moment, afseende bibehållandet af 1 Kap. 2 § Miss
gernings-balken,
sådant detta lagrum lyder i Kongl. Förordningen den 7 Mars
1855, i fråga om ansvar å den, som, utan att vara prest, förvaltar sakramenten
och efter varning dermed ej afstår; 2:o, efter 21 § i författningen tillägges en
ny paragraf, innefattande föreskrift att såväl den som förgjort sig sjelf, som äfven
till döden eller till straffarbete på lifstid dömde förbrytare, hvilka i fängelse dö,
skola i stillhet å kyrkogård jordfästas; och 3:o, att vid slutet af författningen,
mätte införas en ytterligare paragraf, med ordningsnummern 23, åsyftande, att de
i Kongl. Förordningen den 4 Maj 1855 till kyrkotuktens upprätthållande meddelade
föreskrifter skulle fortfarande tillämpas.
Denna inbjudning lief i sina särskilda delar af Ståndet afslagen.
S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets den 1 i denna månad bordlagda Utlåtande,
JVS 37, i anledning af motion om kyrkolagens stadgande i fråga om sättet
att begrafva sjelfspillingar och dem, som i lifstiden fört ett ogudaktigt lefverne.
Detta Utlåtande blef af Ståndet bifallet; dock skulle det i texten af förslaget
förekommande tryckfel rättas, så att första delen af samma förslag borde lyda,
som följer:
»Med upphäfvande al 18 Kap. 12 § Kyrkolagen förordnas
att delta lagrum skall erhålla följande lydelse»; hvarefter återstående delar af
den föreslagna lagtexten komme att intagas.
S. D. Föredrogs ånyo Banko-Utskottets, sedan den 4 i denna månad, på
Ståndets bord hviiande Memorial 42, med förslag till sammanjemkning af
Riks-Ståndens beslut öfver åtskilliga delar af Betänkandet, JV° 35, angående reglering
af Bankens låne- och kreditiv-rörelse samt om användande af upplupen
bankovinst; dervid
Prot.-Utdrag den 17 Juli 1863.
475
1: sia punkten, lades till handlingar ne, hvaremot Ståndet, med vidblifvande af
sina förut fattade beslut i ämnet, godkände de i 2:dra, 3:dje och 4:de punkterna
föreslagna voterings-propositioner.
S. D. Vid punktvis skedd föredragning af Sammansatta Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets sedan den 4 i denna månad på Ståndets bord
hvilande Betänkande, JVJ 12, i anledning af frågor om förändring och förklaring
af gällande stadganden, angående skyldighet att bygga och underhålla kyrko-, prestgårds-
och andra i 26 Kap. Byggninga-balken omförmälda allmänna byggnader,
fattade Ståndet följande beslut:
1:sta punkten, uti hvilken Utskottet hemställt, att Rikets Ständer måtte
lemna utan afseende ett af Herr Doktor Runsten framstäldt förslag, att Rikets
Ständer mätte i underdånig skrifvelse hos Kongl. Majit anhålla dels om förklaring
af 26 Kap 1 § Byggninga-balken, dels ock om förändring af 27 § i gällande
Militiae-Boställs-ordning,
bifölls.
2: dr a punkten, deruti Utskottet tillstyrkt, att en af Herr Berger inom Vällolliga
Borgare-Ståndet gjord framställning, »att den bruk, masugnar och qvarnar
åliggande skyldighet att deltaga i kyrko- och prestgårdsbyggnad måtte för
framtiden upphöra», icke må af Rikets Ständer bifallas,
godkändes.
3:dje punkten, uti hvilken, med anledning af Herr Prosten Sondéns, Herr
Bergers samt Johan Fredrik Fredrikssons från Upsala län, Carl Anders Larssons
från Östergötlands län och Håkan Nilssons från Kristianstads län, väckta förslag,
dels det skyldigheten att deltaga i byggnad och underhåll af en del utaf de i 26
Kapitlet Byggninga-balken omförmälda allmänna hus måtte utsträckas till åtskilliga
derifrån nu befriade klasser af kommunernas medlemmar, dels ock att de egare
eller innehafvare af jord, hvilka nu äro frikallade från berörda byggnadsskyldighet,
måtte varda förpligtade, alt för framtiden deruti taga del, Utskottet hemställt, att
ifrågavarande framställningar för närvarande icke må till någon Rikets Ständers
åtgärd föranleda,
återremitterades;
Och skulle de under öfverläggningen i detta ämne afgifna yttranden genom
utdrag af protokollet Utskottet meddelas; hvarefter, i sammanhang med återremissen
af nämnde punkt, jemväl
4:de punkten, uti hvilken Utskottet ansett hvad Anders Jonsson från Wermlands
lön föreslagit derom, att taxeringsvärdet måtte i stället för hemmantalet
läggas till grund för jordinnehafvares kyrkobyggnads—skyldighet, icke heller böra
för det närvarande af Rikets Ständer bifallas,
återremitterades.
5:te punkten, uti hvilken Utskottet hemställt, att dels Olof Lagergrens från
476
Prot.-Utdrag den 18 Juli 1803.
Gottlands län, förslag till förändrad lydelse af 26 Kap. 2 § Byggninga-balken och
dels Olof Olssons i Slängserud af Wermlands län framställning om upphäfvande af
4 mom. i sagde § måtte lemnäs ulan vidare afseende,
bifölls.
Den 18 Jnli.
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogs Banko-Utskottets Memorial, JV2 42, med förslag till snm
manjemkning
af Riks-Ståndens beslut öfver åtskilliga delar af Betänkandet M 35,
angående reglering af Bankens léne- och kreditivrörelse samt om användande af
upplupen bankovinst.
Härvid förekommo:
l:sta punkten.
Lades till handlingarne.
2:dra punkten,
Ridderskapet och Adeln antog Utskottets inbjudning och lade den föreslagna
voteringspropositionen till handlingarne.
3:dje och 4:de punkterna.
Vid det förhållande att Preste-Ståndet numera biträdt Ridderskapet och Adelns
samt Borgare-Ståndets beslut i fråga om användandet af den upplupna bankovinsten,
ansågos de af Utskottet föreslagna voteringspropositionerna icke kunna föranleda till
någon annan åtgärd än att läggas till handlingarne.
S. D. Vid föred lagning i ett sammanhang af
l:o Lag-Utskottets Betänkande, M 36, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition, angående antagande af en författning om nya Strafflagens införande
och hvad i afseende derå iakttagas skall, dels ock enskilda motioner i dermed sammanhang
egande ämnen;
2:o Samma Utskotts Utlåtande, JVS 37, i anledning af väckt motion om ändring
af Kyrkolagens stadgande i fråga om sältet att begrafva sjellspillingar och dem, som
i lifstiden fört ett ogudaktigt lefverne; samt
o:o Högvördiga Preste—Ståndets protokolls-utdrag, JVs 344, för den 15 dennes,
innefattande såväl nämnda Riks-Stånds i afseende å Lag-Utskottets ofvanberörda
Betänkande och Utlåtande fattade beslut, som ock inbjudning till de öfriga RiksStanden
att deri sig förena; fattade Ridderskapet och Adeln de beslut, som här
nedan omförmälas.
Prot.-Utdrag den 18 Juli 1863.
477
Författning sförslaget.
88 1—16.
Biföllos.
§17.
Ridderskapet och Adeln biföll denna § och afslog Preste-Ståndets inbjudning
om tillägg af ett nytt moment deri.
§ 18-
Bifölls.
§ 19.
Mom. i—8, 10 samt 12—28 biföllos. hvaremot mom. 9 och 11, pä grund
af dervid gjorda anmärkningar, till Utskottet återremitterades.
§§ 20 och 21.
Biföllos.
Preste-Ståndels inbjudning angående tillägg af en ny 22 § och Lag-Utskottets
Utlåtande JVZ 37.
Med afslag å inbjudningen, biföll Ridderskapet och Adeln Utlåtandet J\s 37,
med följande förändade lydelse för det deri I ra riis t a llda författningsförslag
»Med upphälvande af 18 Kap 12 § Kyrkolagen förordnas, att detta lagrum
skall erhålla följande lydelse: Har någon förgjort sig sjelf, hans kropp skall i stillhet
å kyrkogård jordfastas. Likaledes skola ock i stillhet jordfästas de till döden
eller till straffarbete på lifstid dömde förbrytare, som i fängelse dö.
Och kommer denna författning att tillämpas från och med den dag, den löre—
slagna nya strafflagen blifver till efterlefnad gällande.»
Preste-Ständets inbjudning angående tillägg af en ny 23 § i Författmngsforslaget.
Ridderskn| et och Adrin ansåg ifrågavarande tillägg icke böra i Författningsförslaget
införas och lade inbjudningen till handlingarne.
Ingressen till Förfallningsförslaget (sidan 13).
Bifölls med erinran om iakttagande af Ridderskapet och Adelns i afseende å
förslaget lättade beslut.
Härförutan beslöt Ridderskapet och Adeln att Lag-Utskottet, vid den förnyade
behandling af författningslörslaget, som till följd af olika beslut eller återremiss i
något Stånd kunde komma att Utskottet åligga, skulle ega för sig öppet att i afseende
å redaktionen af de §§, hvarom beslut blifvit fattade, vidtaga de jemkningar,
som Utskottet, med anledning af de särskilda Ståndens beslut eller skedda återremisser
kunde finna erforderliga.
S. D. Föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Memorial, M 129, i anledning
af Rikets Ständers beslut angående det till uppförande af en byggnad för Svenska
Slöjdföreningens skola i hulvudstaden beviljade statsanslag.
478
Prot.-Utdrag den 18 Juli 1863.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Sammansatla Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkandet»;
JVs 42, i anledning al väckta frågor om förändring och förklaring af gällande
stadgandet», angående skyldighet att bygga och underhålla kyrko-, prestgårds- och
andra i 26 Kapitlet Byggninga-balken omförmälda allmänna byggnader;
JK 4 3, i anledning af väckt motion om Krigsholrätteris indragning; samt
JV2 44, i anledning af väckt motion om tingspredikans hållande å tingsstad i
vissa fall, då sådant nu ej är medgifvet.
Frän IJogv. Preste-Ständet.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag, JV2 346, af Hedervärda Bonde-Ståndets protokoll
den 45 dennes, med inbjudning till Preste-Ståndet att biträda Bonde-Ståndets
vid behandlingen af Bevillnings—, Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, J\s 4, angående vilkoret» för försäljning af bränvin och andra
brända eller distillerade drycker, fattade beslut, hvarigenom bemälda Riks-Stånd
godkänt Utskottets på sidan 11 uti ifrågavarande Betänkande gjorda hemställan, att
al de algifter, som inflyta för minuthandel med och utskänkning af bränvin, vare
sig i stad eller å landet, utom den femtedel, som för närvarande tillfaller Hushåll—
nings—sällskaper na, ytterligare en femtedel må insättas i Landt-ränteriet för Landstingets
räkning, dock alt i Stockholm hädanefter, som hittills, hela afgiften må tillfalla
staden.
Preste-Ståndet beslöt att, roed frånträdande af sitt i frågan förut fattade beslut,
denna inbjudning antaga.
Frän Vällofl. B or g are-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Banko-Utskottets Memorial, JVs 42, med förslag till
sammanjemkning al Riks-Ståndens beslut öfver åtskilliga delar af Betänkandet J\°
35, angående reglering af Bankens lätte- och kreditiviörelse samt om användande af
upplupet) bankovinst.
Härvid förekommo:
1:sta punkten.
Lades till handlingame.
2:dra punkten.
Vo ter ingspr opositionen godkändes.
Prot.-Utdrag den 18 Juli 1863.
479
3:dje och 4:de punkterna.
Sedan, på sålt af ankommet protokolls-utdrag inhemtades, Högvördiga PresteStåndet
den 13 dennes antagit Höglofliga Ridderskapet och Adelns inbjudning att
biträda sistnämnda Riks-Stfinds och Borgare-Ståndets sammanstämmande beslut i
ämnet, förklarades frågan om de i dessa punkter föreslagna voteringar i förstärkt
Banko Utskott hafva förfallit.
Öfriga delar af memorialet ansågos icke till någon åtgärd föranleda.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Memorial, JVS 129, i anledning
af Rikets Ständers beslut, angående det tiil uppförande af en ny byggnad
för Svenska Slöjdföreningens skola i hufvudstaden beviljade statsanslag.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades Lag-Utskottets Utlåtande, JV2 42,
i anledning af väckt motion om utvidgad religionsfrihet.
S. D. Föredrogos ånyo och godkändes Sammansatta Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkanden:
JV2 13, i anledning af väckt motion om Krigshofrättens indragning, och
JV2 14, i anledning af väckt motion om tingspredikans hållande å tingsstad i
vissa fall, då sådant nu ej är medgifvet.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag af Höglofliga Ridderskapet och Adelns protokoll
den 8 dennes, M 323, innefattande dels nämnda Riks—Stånds beslut i afseende
å Stats-Utskottets LJttåtande, M 121, i anledning af väckta motioner i fråga
om grundräntornas kapitalisering, dels inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att
samma beslut biträda.
Inbjudningen antogs och protokollsutdraget lades till handlingarne.
Från Hederv. B onde-Ståndet.
S. D. Föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Memorial, 129, anledning af
Rikets Ständers beslut, angående det till uppförande af en ny byggnad för Svenska
Slöjdföreningens skola i hufvudstaden beviljade statsanslag.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande, ,M 42, i anledning
af motion om utvidgad religionsfrihet, beslöt Bonde-Ståndet, att till Utskottet
återremittera samma Utlåtande; och skulle Protokollet, angående den under behandlingen
af berörda Utlåtande hållna diskussion, jemväl Utskottets meddelas.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkanden:
M 13, i anledning af motion om Krigshofrättens indragning; och
M 14, i anledning af motion om tingspredikans hållande å tingsstad i vissa
fall, då sådant nu ej är medgifvet.
480
Prot.-Utdrag den 22 Juli 1863.
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande,
M 122, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande M 116, rörande förslag
till ändring i vissa delar af Kongl. Förordningen om Kommunalstyrelse på
landet den 21 Mars 1862, dervid Bonde-Ståndet lade till handlingarne Utskottets
hemställan under punkten a samt anmälanden under punkterna b och d, äfvensom
Utskottets anmälan å pag. 3, i fråga om aflåtande af underdånig skrifvelse till Kongl.
Majit, med anhållan om ändring i vissa delar af ofvannämnda författning; hvaremot
Utskottets hemställan under punkten c af Ståndet bifölls.
S. D. Föredrogs ett från Bidderskapet och Adeln ankommet protokolls-utdrag
för den 8 innevarande månad, M 326, innefattande inbjudning till MedStånden,
att biträda förstbemälda Kiks-Stånds, vid föredragning af Stats-lJtskottets
Utlåtande M 121, i anledning of motioner i fråga om grundräntornas kapitalisering,
fattade beslut, att, med ogillande af motiveringen till Utskottets förslag och antagande
i stället af den motivering, som utaf Friherre af Ugglas i en vid utlåtandet
fogad reservation blifvit föreslagen, bifalla den of Utskottet tillstyrkta underdåniga
skrifvelse i ämnet, endast med den förändring, att de deri förekommande orden:
»hvilka ingalunda böra, rubbas» uteslötos; och som Bonde-Ståndet, vid behandlingen
af Stats-Utskottets ofvanberörda Utlåtande, fattat i sjelfva saken enahanda beslut,
som det af Ridderskapet och Adeln meddelade, i följd hvaraf yttrande i denna del
af frågan icke erfordrades; men Bonde-Ståndet derjemte gillat de af Utskottet uti
Betänkandet anförda motiver, beslöt Ståndet att, vidblifvande sitt beslut i sistnämnda
afseende, lägga ifrågavarande protokoll till handlingarne
-
Den 22 Juli.
Frän Hoglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande,
M 122, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande .M 116, afslog
Ridderskapet oeh Adeln Utskottets i fråga om 68 § i Kongl. Förordningen om
Kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862 gjorda inbjudning och vidblef sitt
derom förut fattade beslut samt inbjöd Vällofliga Borgare-Ståndet att deri sig förena;
och lades Utlåtandet i öfrigt till handlingarne.
S. D. Föredrogs och bifölls Lag-Utskottets Utlåtande, JV2 42, i anledning af
väckt motion om utvidgad religionsfrihet.
Från
Prol.-Utdrag den 22 Juli 1863.
481
Från Hdgv. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets Utlåtande, JVs 3, i anledning af dels gjorda anmärkningar
emot vissa delar, dels ock Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i afseende å andra delar
af Betänkandet M 2, angående vilkoren för bränvinstillverkning.
Utskottets vid slutet af sidan 4 förekommande hemställan, att orden: »egande
tillverkare härvid att, på sätt i 21 § nämndt är, till Konungens Befallningshafvande
med posten insända af giften för sådant öfverskott» må ur § 22, mom. 3, af
Utskottets förslag uteslutas, bifölls.
Likaledes godkändes Utskottets förslag å sidan 5, att orden: veller, på sätt
i § 21 föreskrifves, å postkontor aflemnad» ur § 24 utgå.
Med afseende på föreskriften i § 23 förklarade Preste-Ståndet sig vidhålla sitt
vid pröfningen af Betänkandet M 2 fattade beslut.
Öfriga delar af detta utlåtande ansågos icke föranleda annan åtgärd, än att
läggas till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo och remitterades till Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet
en af Doktor Almqvist, med stöd af 36 § Riksdags-ordningen väckt motion,
angående underdånig framställning hos Kongl. Majit om behofvet af en förändrad
Rättegångs-ordning.
Från Vallofl. Borgare-Ståndet.
S D. Föredrogos ej mindre Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande,
JV2 122, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande JVs 116, än
äfven utdrag af Höglofliga Ridderskapet och Adelns protokoll denna dag, M 356,
innefattande dels meddelande att nyssnämnda Riks—Stånd, vid förehafvande af berörda
utlåtande, med afslag å Utskottets i fråga om 38 § i Kongl. Förordningen
om kommunalstvrelse på landet, den 21 Mars 1862, gjorda hemställan, vidblifvit
sitt derom förut fattade beslut, dels inbjudning till Borgare-Ståndet att i samma beslut
sig förena.
Härvid förekommo följande punkter af Utlåtandet M 122.
Litt. a.
Med afslag å Utskottets hemställan samt antagande af ofvanberörda inbjudning,
biträdde Borgare-Ståndet Ridderskapet och Adelns beslut i fråga om förändrad
lydelse af 38 § i omförmälda förordning.
Bih. till 11. St. Prol 1862 & 1863. 0 Sami. 6!
482
Prot.-Utdrag den 25 Juli 1863.
Litt. b.
Dervid lät Ståndet bero.
Litt. c.
Godkändes.
Litt. d.
Lades lill handlingarne.
Utskottets i slutet af utlåtandet gjorda framställning bifölls
Den 25 Juli.
Frän Hågv. Pr este-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande,
JV2 122, i anledning af återreraiss af Utskottets Betänkande M 116
Utskottets i fråga om 88 <§ under litt. a) gjorda hemställan, så vidt den
rörer Preste-Ståndet, afslogs. med förklarande att Ståndet vidhåller sitt i frågan
fattade beslut.
Öfriga delar af förevarande utlåtande ansågos å Preste-Ståndets sida icke erfordra
annan åtgärd, än att läggas till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Memorial, M 130, med förslag till
sammanjemkning eller voteringspropositioner, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut uti åtskilliga frågor rörande anslagen under Riks-statens 2:dra, 4:de, S:te,
6:te och 7:de Hufvudtitlar.
De i punkterna 1, 2, 8, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 14, 18, 17 och 21 föreslagna
voteringspropositioner godkändes.
Med anledning af Utskottets hemställan i punkten 16 beslöt Preste-Ståndet
lemna sitt bifall till Utskottets i l,8:de punkten af Utlåtandet JVs 99 gjorda och uti
förevarande memorial vidhållna tillstyrkande, att, för uppförande af en utaf Ultuna
Landtbruks-instituts Styrelse föreslagen, till boningshus med lärosalar, laboratorier,
ruin för elever m. m., afsedd större byggnad, ett belopp af 109,000 R:dr måtte
anvisas|att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, från Riksgälds-kontoret utgå.
Punkterna 4 och 18 lades till handlingarne.
Likaledes lades till handlingarne punkterna 3, 11, 19, 20, 22, 23, 24 och
28, med godkännande af hvad Utskottet derutinnan yttrat och hemställt.
S. D. Föredrogos anjo Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtanden och Memorial:
-
Prol.-Utdrag den 25 Juli 1863.
483
M 131, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående begrafningsoch
öfriga kostnader med anledning af Hennes Maj:t Enkedrottning Desiderias dödliga
frånfälle.
Bifölls.
M 132, med förslag till voteringsproposition, i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut i fråga om vilkoren för det till byggande af en jernväg mellan
Köping och Uttersberg anvisade lån.
Yttrandet å sidan 16 lades, med godkännande, till handlingarne och den föreslagna
voteringspropositionen godkändes.
M 133, angående fortfarande understöds beviljande för Riksgälds-kontorets
Enke- och Pupill-kassa.
Bifölls.
M 134, i anledning af väckt motion om inlösen för Statens räkning af det
s. k. Köping-Hult-bolagets jernbana.
Bifölls.
M 133, i anledning af väckt motion om låneunderstöd lill uppförande af ny
kyrka i Åryds socken af Blekinge län.
Bifölls.
M 136, i anledning af väckt motion om statsbidrag för uppförande af ett
kapell och anskaffande af boställe åt en kapellpredikant för en del af Augerums
församling i Blekinge.
Bifölls.
JM 137, i anledning af väckt motion om låneunderstöd åt Torrskogs församling
för fullbordande af dess kyrkobyggnad.
Bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo Banko-Utskottets Utlåtande, M 43, i anledning af
erhållen återremiss af åtskilliga punkter i Betänkandet M 33, angående låne- och
kreditivrörelsen.
Lades till handlingarne, med förklarande att Preste-Ståndet vidbiifver sitt i
sammanhang med Utskottets inbjudning uti 2:dra punkten omförmälda beslut.
Frän Vallöf!,. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Utlåtande, JM 3, i anledning af dels gjorda anmärkningar
emot vissa delar, dels ock Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i afseende å andra
delar af Betänkandet, JM 2, angående vilkoren för bränvinstillverkning; och blef
samma utlåtande godkändt utom hvad angår 2 och 24 §§ af det vid Betänkandet
JVs 2 fogade för fatt ningsförslag, hvilka båda §§ bibehöllos vid den lydelse de ega
484
Prot.-Utdrag den 25 Juli 1863.
i nu gällande förordning i ämnet, allenast med den förändring, att 2:dra momentet
af 2:dra § utbytes mot ett så lydande moment: »Bränvinstillverkare ege alt under
alla ofvannämnda terminer eller under en, en och en half, två, två och en half,
tre eller fy rafi terminer handteringen utöfva, dock icke under kortare tid än en termin;
och må bränvinstillverkning jemväl börjas den 1 November kl. 12 på dagen
samt fortsättas till den 1 eller 15 December vid samma timma.
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid i dag anstäldt val af Ledamöter jemte deras Suppleanter i Förstärkt
Stats-Utskott, utföllo rösterna sålunda, att följande dertill utsägos, nemligen:
till Ledamöter:
Olof Pehrsson från Gefleborgs län  med 92 röster;
Carl Ifvarsson från Hallands län  » 89 »
Nils Magnus Petersson från Calmar län  » 83 »
Carl Tholsson från Skaraborgs län  »71 »
Sven Heurlin från Kronobergs län
» 71 »
Olaus Ericsson från Göteborgs län  » 70 »
Eric Johan Rudberg från Calmar län  » 68 »
Sven Nilsson från Christianstads län  » 67 »
Gustaf Bolin från Upsala län  » 63 »
Olof Lagergren från Gotlands län  » 63 »
Per Östman från Wester-Norrlands län  » 64 »
Nils Svensson från Blekinge län  » 64 »
Paul Hedström från Wester-Norrlands län  » 62 »
Sven Gustaf Johansson från Jönköpings län ... » 61 »
Herman öbom från Norrbottens län  » 39 »
Ola Jönsson från Malmöhus län  » 38 »
Erik Hansson från Gefleborgs län  » 32 »
Josef Holm från Stockholms län  » 31 »
Olof Olsson i Slängserud Irån Wermlands län » 31 »
Paul Andersson från Jemtlands län  » 49 » och
Lars Ersson från Södermanlands län  » 43 » samt
till Suppleanter :
Ola Olsson från Blekinge län  med 70 röster;
Nils Peter Bäckström från Calmar län
» 66 »
Prot.-Vidrag den 25 Juli 1863.
485
Anders Persson från Christianstads län
Johan Gustaf Dahlgren från Calmar ian
Olof Larsson frän Jemtlands län
Fredrik Hallström från Stockholms län
Olof Thorell från Elfsborgs län
Per Olof Hörnfeldt från Wester-Norrlands län
Jöns Andersson från Malmöhus län
med 65 röster;
» 50 »
» 50 »
» 47 »
» 47 »
» 45 » och
» 36 »
hvarom protokoll genast uppsattes och justerades; och skulle utdrag deraf varda i
vanlig ordning expedieradt.
S. I). Föredrogos och godkändes följande af Expeditions-Utskottet afgifna förslag
till Rikets Ständers underdåniga skrifvelser till Kongl. Maj:t, nemligen:
JVs 97, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående förändrade
föreskrifter i fråga om sättet för utarrendering af Kronans egendomar;
JV2 98, i anledning af Kongl. Maj;ts nådiga Proposition, angående förändring
och tillbyggnad af Kronans egendom J\l 4 å Riddarholmen för inrymmande derstädes
af Riksarkivets samlingar, m. m.;
J\s 99, angående Sala silfververks återgång till Statens disposition;
M 100, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående öfverlåtelse
till staden Malmö af förra fäslningsbastionen Nyköping;
M 101, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse till
Stockholms stad af Kronan tillhörig mark för anläggning af strandgata utefter La
dugårdslandsviken
från Nybron till Fredrikshof;
J\s 102, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse till
Stockholms stad af en del utaf lägenheten Stallmästaregården för anläggande af en
lastbrygga vid Brunnsviken;
M 103, angående kostnadsfri upplåtelse för den tillämnade jernvägen emellan
södra stambanan och Landskrona af viss del utaf Kronans omkring nämnda stad befintliga
fästningsverk;
M 104. i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse
af mark till utvidgning af Upsala CentraI-hospitaIs område;
JVs 105, angående beviljadt anslag till fortsättning af reparationer å Linköpings
domkyrka;
JV2 106, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående försäljning
till skatte af de s. k. Halländska kyrkohemmanen;
J\s 107, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående afsöndring
af jord från häradshöfdingebostället Hvetlanda Thomas- och Kullagården i Östra
härad af Jönköpings län;
JYs 108, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, i fråga om nedsätta
ning i räntan för åtskilliga skogslotter å kronoparken Kella Tall på Öland;
486
Prot.-Uldrag den 27 Juli 1863.
JVs 109, i anledning af vackt fråga om närmare bestämmelser i afseende å
sättet lör erhållande al skatterätt å krononybygge!);
JVs HO, angående frånträdande af Kronans rätt till återlösen al des. k. Trippiska
hemmanen i Halland;
JVs lil, angående beviljadt statsanslag till uppförande af en ny byggnad för
Svenska Slöjdföreningens skola i hufvudstaden;
JVs 112, i anledning af Kongl, Maj:ts nådiga Proposition om tillägg till 15 §
af Kongl. Kungörelsen den 15 November 1860, angående den allmänna beväringen;
JVs 113, i anledning af beslutadt upphörande af Riks-bankens fastighets-låne
rörelse;
JVs
114, i anledning af framställda förslag angående bestämmande af viss tid
för doms afkunnande i Rådstufvurätt; och
JVs 113, angående dels åtgärder för tillvägabringande af ett för de tre Skandinaviska
rikena gemensamt mått-, vigt- ooh mynt-system, dels ock sammanfattande
i en enda förordning af alla nu gällande stadgande!) om mått och vigter samt deras
justering och arfvodet härför.
Den 27 Juli.
Från Höglo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Banko-Utskottets Utlåtande, JVs
43, i anledning af erhållen återremiss af åtskilliga punkter i Betänkandet JVs 35,
angående låne- och kreditiv-rörelsen.
S. D. Föredrogos Stats-Utskottets Utlåtanden och Memorialer:
JVs 131, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående begrafnings-
och öfriga kostnader med anledning af Hennes Maj:t Enkedrottning Desiderias
dödliga frånfälle.
Bifölls.
JVs 132, med förslag till voteringsproposition i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut i fråga om vilkoren för det till byggande af en jernväg mellan
Köping och Uttersberg anvisade lån.
Utskottets i första punkten afgifna yttrande lades lill handlingarne och den i
sednare punkten föreslagna voteringspropositionen godkändes.
JVs 133, angående fortfarande understöds beviljande för Riksgälds-kontorets
Enke- och Pupill-kassa.
Bifölls.
Prot.-Utdrag den 29 Juli 1863. 487
JM 135, i anledning af väckt motion om låneunderstöd för uppförande af en
ny kyrka i Åryds socken af Blekinge län.
Bifölls.
JM 136, i anledning af väckt motion om statsbidrag för uppförande af ett
kapell och anskaffande af boställe åt en kapellpredikant för en del af Augerums
församling i Blekinge.
Bifölls.
JM 137, i anledning af väckt motion om låneunderstöd åt Torrskogs församling
för fullbordande af dess kyrkobyggnad.
Bifölls.
Den 29 Juli.
Frän Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Memorial, JM 13, i anledning
af Riks Ståndens skiljaktiga beslut angående tullbevillningen samt af återremisser
uti vissa delar af Bevillnings-Utskottets derom aflåtna Betänkande JM 8, afslogos
alla de till Ridderskapet och Adeln gjorda inbjudningarne; godkändes samtliga
voteringspropositionerna; biföllos Utskottets hemställanden rörande underrättelserna
vid tulltaxan, äfvensom yttrandet angående artiklarne fosfor och metaller;
och lades Memorialets öfriga delar till handlingarne.
S. D. Föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Utlåtande, JM 134, i anledning
af väckt motion om inlösen för Statens räkning af det s. k. Köping-Hult-bolagets
jernbana.
S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Utlåtande, JM 14, i anledning
af återremiss i vissa delar af Betänkandet JM 9, angående allmänna bevill
ningen,
biföll Ridderskapet och Adeln Utskottets förslag till lydelse för lista mom.
af 8 g i Bevillnings-stadgan och formuläret JM 7, äfvensom Utskottets hemställan
om en rättelse i 7 g af Instruktionen för taxeriugsförrättningarue; och lades Utlåtandet
i öfrigt till handlingarne.
S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Memorial, JM 15, i anledning
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut angående stämpelpappersafgiften, godkändes
alla de i Memorialet föreslagna voteringspropositionerna.
S. 1). Föredrogs Stats-Utskottets Memorial, JM 130, med förslag till sammanjemkning
eller voteringspropositioner, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga be
-
488
Prot.-Utdrag den 29 Juli 1863.
slut uti åtskilliga frågor rörande anslagen under Riks-statens 2:dra, 4:de, S:te, 6:te
och 7:de Hufvudtitlar.
Härvid förekommo:
l:sta och 2:dra punkterna.
De föreslagna voteringspropositionerna godkändes.
3:dje punkten.
Lades till handlingarne.
4:de punkten.
Med afslag å Utskottets i 22:dra punkten af Utlåtandet JYs 39 afgifna och i
denna punkt vidhållna hemställan, förklarade Ridderskapet och Adeln för sin del
Häradshöfdingen Carl Daniel Poppius berättigad till lyftning af den ifrågavarande
lånesumman på de vilkor, som vid lånets beviljande blifvit af Rikets sednast församlade
Ständer föreskrifna.
5:te—10:de punkterna.
Voteringspropositionerna godkändes.
11 :te punkten.
Lades till handlingarne.
12:te och 13:de punkterna.
Voteringspropositionerna godkändes.
14:de punkten.
Utskottets förslag till voteringsproposition återremitterades.
15:de punkten.
Voteringspropositionen godkändes.
16:de punkten.
Lades till handlingarne.
17:de punkten.
Voteringspropositionen godkändes.
18:de, 19:de och 20 punkterna
Lades till handlingarne.
21:sta punkten.
Voteringspropositionen godkändes.
22:dra—25:te punkterna.
Lades till handlingarne.
S. D. Vid föredragning af Sammansatta Bevillnings—, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande, M 5, i anledning af dels gjorda anmärkningar
emot vissa delar, dels ock Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i afseende å
andra delar af Betänkandet J\s 2, angående vilkoreu för bränvinsti Ilverkning, fattade
Ridderskapet och Adeln de beslut, som här nedan omförmälas.
Prol.-Uldrag den 29 Juli 1863.
489
§ 1
Utskottets yttrande godkändes.
§2.
Ridderskapet och Adeln beslöt, att Usta mom. af denna § skulle blifva oförändradt
samt 2:dra mom. erhålla följande förändrade lydelse: »Branvinstillverkare ege att
under en, en och en half, Iva, två oell en half eller tre af ofvannämnda terminer handteringen
utöfva, dock icke under kortare tid än en termin; och må bränvinstillverkning
jemväl börjas den 1 November kl. 12 på dagen samt fortsättas till den
1 eller 15 December vid samma timma»; och skulle de öfriga Riks-Stånden vänligen
inbjudas att i detta beslut med Ridderskapet och Adeln sig förena.
§§ 4, 5, 9 och 20 samt 21.
Utskottets yttrande lades till handlingarne.
§ 22.
Utskottets första yttrande godkändes och dess sednare till Preste- och BorgareStånden
gjorda anhållan lades lill handlingarne.
§ 23.
Utskottets yttrande godkändes.
§ 24.
Utskottets första yttrande gillades och beslöt Ridderskapet och Adeln, med
anledning af Utskottets sednare anhållan, att Usla mom. af ifrågavarande § skulle
bibehållas vid dess nuvarande lydelse och det sednare momentet uteslutas.
§25.
Utskottets förslag afslogs och §:ns nuvarande lydelse bibehölls.
§§ 28, 40 och 48.
Utskottets yttranden gillades.
Från Hogv. Preste-Ständel.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Bevillnings-Utskottets Memorial, M 15,
i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut angående lullbevillningen, samt af
återremisser uti vissa delar af Bevillnings-Utskottets derom aflåtna Betänkande M
8, beslöts som följer:
1. Införsels-tarifen.
Voteringspropositionerna N:ris 1 till och med 37 godkändes.
Yttrandet vid slutet af sidan 12 lades, med godkännande, till handtingmrne.
Voteringspropositionerna N:ris 38 till och med 42 godkändes.
Itih, till R. St. Fröt. 1862 & 1863. 9 Sami. 62
490
Fröt-Utdrag den 29 Juli 1863.
Med vidblifvande af sitt i afseende på tullen för artikeln nost» fattade beslut,
godkände Ståndet voteringspropositionen JM 43.
Voteringspropositionerna Ntris 44—32 godkändes.
Den till Preste-Ståndet med afseende på art. »Bokbindare-cloth» ställda inbjudning
antogs, till följd hvaraf voteringspropositionen JM 53 förklarades hafva
förfallit.
Med vidhållande al sitt beslut angående tilläggsafgiften för art. »Böcker», godkände
Ståndet voteringspropositionen JM 54.
Inbjudningen till Preste-Ståndet rörande införseltullen för art. »Filar och
Raspar» antogs, hvarigenom voteringspropositionen JM 55 ansågs hafva förfallit.
Voteringspropositionerna N:ris 56, 57 och 58 godkändes.
De i sammanhang med voteringspropositionerna Ntris 59 och 60 lill PresteStåndet
ställda inbjudningar antogos, och ansågos till följd häraf dessa voterings
propositioner
hafva förfallit.
Utskottets hemställan, sidan 23, beträffande redaktionen af taxerubriken »Hattar»
bifölls och lades den derefter förekommande anmälan vid art. »Sulläder etc.»
till handlingarne.
Voteringspropositionen JM 61 godkändes.
Vidhållande sina beslut angående dels art. »llår, häst- eller 'Fagel,» dels art.
»Orgelverk etc.» godkände Preste-Ståndet voteringspropositionerna N:ris 62 och 63.
Voteringspropositionen JM 64 godkändes.
Inbjudningarne roed afseende pä artiklarne »Gjutgods till jernvägsmateriel»,
»ankare, draggar, armbullar etc.» samt »Kläder» afslogos och godkändes voteringspropositionerna
N:ris 65, 66 och 67.
Yttrandet sidan 27 vid art. »Kotffyrer» lades till handlingarne.
Sitt beslut rörande tullen för »Krukmakarearbeten» fann Ståndet ej skäl frånträda
och godkände voteringspropositionen JM 68.
Voteringspropositionen JM 69 godkändes.
Ståndet, som afslog inbjudningarne rörande tullsatserna å artiklarne »Läderarbeten»
och »Mattor», godkände voteringspropositionerna Ntris 70 och 71.
De i sammanhang med voteringspropositionerna N:ris 72 och 73 till PresteStåndet
ställda inbjudningar antogos och ansågos till följd häraf dessa voteringspropositionei
hafva förfallit.
Voteringspropositionerna N:ris 74, 75, 76, 77 och 78 godkändes, med förklarande
att Preste-Ståndet vidhåller sina deri upptagna beslut.
Inbjudningen rörande tullalgilten för art. »Fornéransknoppar och skal» antogs
till följd hvaraf voteringspropositionen JM 79 förklarades hafva förfallit.
Ståndet beslöt vidblifva sina med afseende på tullsatserna för artiklarne »Porslin,
oäkta» och »Sadelmakar earbeten» latlade beslut och godkände voteringspropositionerna
Ntris 80 och 81.
Prot.-Utdrag den 29 Juli 1863.
401
Voteringspropositionen JW 82 godkändes.
Vidhållande sitt rörande införselafgiften för art. »Skomakarearbeten» fattade
beslut godkände Ståndet voteringspropositionerna N:ris 83 och 84.
Voteringspropositionen JVs 85 godkändes.
Likaledes godkändes voteringspropositionen J\s 86, med förklarande att Ståndet
icke finner skäl frånträda sitt deruti upptagna beslut.
Inbjudningen beträffande art. »Sprutor» antogs, till följd hvaraf voteringspropositionen
JVa 87 förklarades hafva förfallit.
Med vidblifvande af sitt beslut rörande införseltullen för art. »Spännhalsdukar»
godkände Ståndet voteringspropositionen JVs 88.
Utskottets anmälan vid art. »Såpa» lades till handlingarne.
Inbjudningen med afseende på tullbestämmelsen för art. »Säckar» antogs, hvarigenom
voteringspropositionen J\l 89 ansågs hafva förfallit.
Voteringspropositionerna N:ris 90 till och med 97 godkändes, med förklarande
att Preste-Ståndet vidhåller sina deruti upptagna beslut.
Utskottets inbjudning beträffande införseltullen å »Vadd» antogs och förklarades
voteringspropositionen JV2 98 derigenom vara lörfallen.
Voteringspropositionerna Nrris 99, 100 och 101 godkändes, med förklarande
att Ståndet icke finner skäl frånträda sina deri upptagna beslut.
Voteringspropositionerna N:ris 102 och 103 godkändes.
Sitt beslut med afseende på tullsatsen för art. »Vekar» förklarade Preste-Ståndet
sig vidblifva och godkände voteringspropositionen JYs 104.
2. Utförsels-tarifen.
Voteringspropositionerna N:ris 105 till och med 114 godkändes, med förklarande
att Preste-Ståndet vidhåller sina deruti upptagna beslut.
Underrättelserna vid Tulltaxan.
Hvad Utskottet i denna del och i öfrigt intill slutet af förevarande memorial
yttrat och hemställt, godkändes.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillnings-Utskottets Memorial, M 15, i
anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut angående stämpelpappers-afgiften, godkände
Preste-Ståndet samtliga i detta memorial föreslagna voteringspropositioner.
S. D. Upplästes protokoll, hållet vid Preste-Ståndets Elektorers sammanträde
denna dag, och inhemtades deraf, att till ytterligare Suppleant i Expeditions-Utskottet
blifvit utsedd Doktor Petrelli, hvilken Suppleant eger alt. vid inträffande förfall
för ordinarie Ledamöter eller förut vald Suppleant i sagda Utskott, uppå anmälan
af Ståndets främste närvarande Utskotts-ledamot, derstädes inträda och tjenst
-
492 Prot.-Utdrag den 29 Juli 1863.
göra; oell skulle underrättelse härom medelst protokolls-utdrag vederbörande Utskott
meddelas.
Från Vallo/l. Borgare-Sldndel.
S, D. Föredrogs ånyo Stats—Utskottets Memorial, JY£ 130, med förslag till
sammanjemkning eller voteringspropositioner, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut uti åtskilliga frågor rörande anslagen under Riks-statens 2:dra, 4:de, 5ite,
6:te oell 7:de Hufvudtitlar.
Godkändes, med undantag af 4:de, llite, 16:de, 18:de och 20:de punkterna,
hvilka, likasom Utskottets slutliga anmälan, sid. 13, lades till handlingarnc.
S. I). Föredrogos ånyo och godkändes Stats—Utskottets:
Utlåtande JVI 131, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående
begrafnings- och öfriga kostnader med anledning af Hennes Majit Enkedrottning
Desiderias dödliga frånfälle;
Memorial JVs 132, med förslag till voteringsproposition, i anledning af RiksStåndens
skiljaktiga beslut i fråga om vilkoren för det till byggande af en jernväg
emellan Köping och Uttersberg anvisade lån;
Memorial J\s 133, angående fortfarande understöds beviljande för Riksgäldskontorets
Enke- och Pupill-kassa;
Utlåtande JV° 134, i anledning af väckt motion om inlösen för Statens räkning
af det s. k, Köping-Hult-bolagets jernbana;
Utlåtande Jty» > anledning af väckt motion om låneunderstöd till upp
förande
af ny kyrka i Åryds socken af Blekinge län;
Utlåtande J\l 136, i anledning af väckt motion om statsbidrag för uppförande
af ett kapell och anskaffande af boställe åt en kapellpredikant för en del af Augerums
församling i Blekinge län; och
Utlåtande JV2 137, i anledning af väckt motion om låneunderstöd åt Torrskogs
församling för fullbordande af dess kyrkobyggnad,
S. D Föredrogs ånyo Banko-Utskottets Utlåtande, M 43, i anledning af erhållen
återremiss af åtskilliga punkter i Betänkandet JSl 35, angående lane- och
krediti vrörelsen.
Ståndel antog den i lista punkten framställda inbjudning och lade öfriga delar
af Utlåtandet till handlingarne.
Från Hederv. B onde-Ståndet.
S. D, Föredrogos Stuts—Utskottets nedannämnda Memorial och Utlåtanden,
nemligen:
Prot.-Utdrag den 29 Juli 1863. 49S
JVS 130, med förslag till sammanjemkning eller voteringspropositioner, i anledning
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under
Riks-statens 2:dra, 4:de, S:te, 6:te och 7:de Hufvudtitlar.
De af Utskottet uti punkterna 1, 2, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 13, 14, 17 och
21 uppställda voteringspropositioner godkändes.
Utskottets anmälanden under punkterna 3, 4, 16, 18, 19, 20, 22, 23 och
25, lades till handlingarne.
Punkterna 9 och IS återremitterades.
Ståndet lät bero vid de tre öfriga Riks-Ståndens beslut och Utskottets deraf
föranledda yttrande i !l:te punkten; hvaremot Utskottets yttrande i 24 punkten
godkändes.
JVl 131, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående begrafnings-
och öfriga kostnader, med anledning af hennes Maj:t Enkedrottning Desiderias
dödliga frånfälle.
Ståndet beviljade för sin del ett anslag i och för berörda ändamål af 26,390
R:dr 94 öre R:mt, men afslog den af Utskottet förordade och till 14,000 R:dr
beräknade ersättningen till Kongl. Theater-direktionen för inställda skådespel under
sorgetiden efter högstbemälda Enkedrottning.
JV2 132, med förslag till voteringsproposition, i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut, i fråga om vilkoren för det till byggande af en jernväg mellan
Köping och Uttersberg anvisade lån.
Den af Utskottet uti delta memorial uppställda voteringsproposition godkändes,
äfvensom Utskottets i öfrigt afgifna yttrande.
JV$ 133, angående fortfarande understöds beviljande för Riksgälds-kontorets
Enke- och Pupillkassa,
bifölls;
M 134, i anledning af motion, om inlösen för Statens räkning af det s. k.
Köping-Hult-boIagets jernbana,
bifölls;
JVs 135, i anledning af motion, om låneunderstöd till uppförandr af ny kyrka
i Åryds socken af Blekinge län,
bifölls;
M 136, i anledning af motion, om statsbidrag för uppförande af ett kapell
och anskaffande af boställe åt en kapellpredikant för en del af Augerums försam
ling
i Blekinge,
bifölls; samt
M 157, i anledning af motion, om låneunderstöd åt Torrskogs församling
för fullbordande af samma församlings kyrkobyggnad,
bifölls.
494
Prot.-Utdrag den 1 Augusti 1863.
S. D. Föredrogs Banko-Utskottets Utlåtande, jy° 43, i anledning af erhållen
återremiss af åtskilliga punkter i Betänkandet, JV2 35, angående låne- och
kreditivrörelsen.
Utskotlets i första punkten af nu ifrågavarande utlåtande till Borgare- och
Bonde-Stånden framställda inbjudning att hiträda de öfriga Ståndens beslut, beträffande
förhöjning af försträckning åt vissa uppgifna filialbanker m. ni., på sätt
Utskottet i omförmälda betänkande hemställt, biel' af Bonde-Ståndet för dess del
antagen.
I fråga om andra punkten, som afsåg Utskottets, af Ridderskapet och Adeln
samt Borgare-Ståndet godkända förslag, att af allmänna diskontfonden skulle under
hvartdera åren 1864, 1863 och 1866 innehållas 200,000 Riksdaler Riksmynt, på
sätt Utskottet uti Betänkandet JVs 35, punkten 28 och mom. 2, närmare angifvit,
afslog Ståndet sistberörda moment och Utskottets inbjudning till Ståndet alt
i förenämnda 2:ne Stånds beslut instämma; hvarjemte, i anledning af Utskottets
slutligen meddelade yttrande, att, för den händelse berörda inbjudning icke antoges,
Utskottet icke skulle underlåta att uppsätta förslag till proposition för frågans
afgörande genom omröstning i förstärkt Banko-Utskott, Ståndet förklarade
sig anse frågan, vid den utgång hon nu fått, icke böra blifva föremål för sådan
omröstning.
Den 1 Augusti.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Utlåtande, JVs 138, i anledning
af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående anslags beviljande dels till betäckande
al en uti Svenska Spetsbergs-expeditionens räkenskaper befintlig brist, dels till
fortsättning af rekognosceringsarbetena på Spetsbergen, med afseende på utförbarheten
af en gradmätning derstädes.
S. D. Föredrogos och biföllos Sammansatta Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkanden:
•As 6, i anledning af väckta motioner dels om upphäfvande af föreskrifterna
rörande tullstämpling af från utrikes orter ankommande varor, samt dels om upphörande
af städernas våg- och kaj-afgilter såsom särskilda utgiftsposter;
JVs 7, i anledning af väckt motion, om upphörande af ej mindre alla extra
afgifter för fartyg, som till tullverkets tjenstemän för extra tjenstgöring erläggas,
Prot.-Utdrag den 1 Augusti 1863.
495
än äfven af förpassning för tullfritt gods mellan Svenska hamnar i de fall der sådan
nu eger rum;
JVs 8, i anledning af väckt motion, om inklarerings- och lossningsrätt för
fartyg vid landthamn eller kanalstation, dit de äro destinerade;
JVs 9, med anledning al väckt motion, om vidtagande af åtgärder till hämmande
af insmugling af Danskt bränvin till Sverige; samt
JVs 10, i anledning af väckt motion, om upphörande af den i Kongl. Förordningen
den 3 December 1842 bestämda afgift för vägning af inkommande utländskt
gods, som, efter vederbörlig tillåtelse, verkställes i eller vid godsegarens
enskilda magasin.
S. D. Föredrogos och biföl/os Lag-Utskottets Utlåtanden:
JVs 44, i anledning af väckt motion, angående tillåtelse för enskilde att anställa
särskild prestman för gudstjenstens upprätthållande i orler, aflägsna från församlingens
kyrka;
JVs 43, i anledning af väckt motion, om rättighet för prestvigd person, att
annan till prestembetet inviga;
JVs 46, i anleduing af väckt motion, angående folkskolelärares användande i
kyrkans tjenst; och
JVs 47, i anledning af väckta motioner, angående dels inrättande af en
Hofrätt i Hernösand, dels ock Svea och Göta Hofrätters fördelning i flera mindre
Hofrätter.
S. D. Vid föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial,
JVs 123, rörande väckt motion om underdånig framställning till Kongl.
Majit, angående behofvet af förändringar i rättegångsväsendet, lades detta memorial
till handlingarne, med förklarande, att den deri omförmälda motionen borde af
Lag-Utskottet till behandling upptagas.
Från Hogv. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Utlåtande, JVs 14, i anledning
af återremiss i vissa delar af Betänkandet JVs 9, angående allmänna bevillningen;
och fattades dervid följande beslut:
Utskottets under §§ 2 och 7 till Borgare-Ståndet gjorda hemställan lades
Ull handlingarne, och lät Ståndet bero vid hvad Utskottet under samma §§, sidan
2, yttrat i anledning af Preste-Ståndets återremiss af Herr Olivecronas motion.
Yttrandet under § 8 lades till handlingarne.
Likaledes lade Ståndet, med godkännande, till handlingarne de under dels §
9, dels formulären N:ris 7 och 14 å sidan 4 förekommande yttranden.
496
Prot.-Utd.rag
Utaf de under §§ 4, 5 och 7 uti Instruktionen för taxeringsförättningarne,
sidan 5, gjorda hemställanden, lades den förra till handlingarne och den sednare
bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Utlåtande, M 138, i anledning
af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående anslags beviljande dels till
betäckande af en uti Svenska Spetsbergs-expeditionens räkenskaper befintlig brist,
dels till fortsättning af rekognosceringsarbetena på Spetsbergen, med afseende på
utförbarheten af en gradmätning derstädes.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Sammansatta Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets nedan omförmälda Betänkandeu:
J\° 6, i anledning af vackla motioner, dels om upphäfvande af föreskrifterna
rörande tullslämpling af från utrikes orter ankommande varor, samt dels om upphörande
af städernas våg- och kaj-afgifter, såsom särskilda utgiftsposter;
. M 7, i anledning af väckt motion, om upphörande af ej mindre alla extra
afgifter för fartyg, sorn till tullverkets tjenstemän för extra tjenstgöring erläggas,
än äfven af förpassning för tullfritt gods emellan Svenska hamnar i de fall, der
sådan nu eger rum;
dSl 8, i anledning af väckt motion, om inklarerings- och lossningsrätt för
fartyg vid landthamn eller kanal-station, dit de äro destinerade;
J\s 9, i anledning af väckt motion, om vidtagande af åtgärder till hämmande
af insmugling af Danskt bränvin till Sverige; och
JV2 10, i anledning af väckt motion, om upphörande af den i Kongl. Förordningen
den 3 December 1842 bestämda afgift för vägning af inkommande utländskt
gods, som, efter vederbörlig tillåtelse, verkställes i eller vid godsegarens
enskilda magasin.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Lag-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:
JV2 43, i anledning af väckt motion, angående sättet för stämnings delgifvande
åt byalag;
JVs 44, i anledning af väckt motion, angående tillåtelse för enskilde att anställa
särskild prestman för gudstjenstens upprätthållande å orter, aflägsna från för
samlingens
kyrka;
JVs 45, i anledning af väckt motion, om rättighet för prestvigd person, att
annan till prestembetet inviga;
M 46, i anledning af väckt motion, angående folkskolelärares användande i
kyrkans tjenst; och
JVs 47, i anledning af väckta motioner, angående dels inrättande af en Hofrätt
i Hernösand, dels ock Svea och Göta Hofrätters fördelning i flera mindre
Hofrätter.
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial,
M 123
Prot.-Utdrag den 1 Augusti 1863.
497
JM 125, rörande väckt motion, om underdånig framställning till Kongl. Maj:t, angående
behofvet af förändringar i rättegångsväsendet.
Med vidblifvande af sin mening, att ifrågavarande motion tillhör Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets behandling, beslöt Preste-Ståndet att motionen
skulle till sagda Utskott återlemnas.
Från Vdllofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Memorial, JM 13, i anledning
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut angående tullbevillningen samt af återremisser
i vissa delar af Bevillnings-Utskottets derom aflåtna Betänkande, JM 8.
Ståndet antog Utskottets, sid. 2, framställda inbjudning, utom hvad angick
artiklarne Späck, Borax, Gummi, Krokar till fiske och Qvicksilfver, i hvilka delar,
äfvensom i afseende å de i 43:dje, S7:de, 58:de, 61 ista och 74:de punkterna behandlade
artiklarne Ost, Kochenilj, Bomullsgarn, Pelsverk och Oljor, nativa eller
råa etc., Ståndet, med vidblifvande af förut fattade beslut, afslog inbjudningarne,
men godkände Utskottets förslag till voteringspropositioner.
Vidare antogos inbjudningarne i 64:de och 69:de punkterna i fråga om artiklarne
Grytor etc. och Ljus.
Utskottets, sidd. 23 och 37, gjorda anmälanden, rörande rubrikerna Sulläder
m. m. och Såpa, lades till handlingarne.
Med ogillande af Utskottets slutliga framställning, sid. SO, i anledning af
Högvördiga Presle-Ståndets der omförmälda återremisser, anmodade Ståndet Bevillnings-Utskottet,
att i vanlig ordning besvara samma återremisser.
I allt öfrigt godkändes ifrågavarande memorial.
S. D. Föredrogos ånyo Bevillnings-Utskottets
Utlåtande, JM 14, i anledning af återremiss i vissa delar af Betänkandet
JM 9, angående allmänna bevillningen.
Bifölls af Ståndet, som, i anledning af Utskottets förra hemställan, sid. 5,
beslöt, att 4, S och 7 §§, i instruktionen för taxeringsförrätlningarne, så vidt
dessa §§ varit föremål för Ståndets återremiss, skulle, likasom 3 § i bevillningsstadgan,
bibehållas oförändrade, enligt nu gällande författningar; dock med iakttagande
af den rättelse i redaktionen af berörda 7 §, som innefattas i Utskottets
sednare hemställan, sid. 5; och
Memorial JM 15, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, angående
stämpelpappers-afgilten.
Godkändes.
Bih. till It. St. Brot. 1862 & 1863. 9 Sami. 03
498
Prol.-Utdrag den 1 Augusti 1863.
S. D. Föredrogs ånyo och godhändes, Stats-Ulskottets Utlåtande, JV2 138, i
anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående anslags beviljande, dels
till betäckande af en uti Svenska Spetsbergs-expeditionens räkenskaper befintlig
brist, dels till fortsättning af rekognosceringsarbetena på Spetsbergen, med afseende
på utförbarheten af en gradmätning derstädes.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Herr Lallerstedts den 29 sistlidne
Juli bordlagda motion (JV2 31S), med lörslag till förordningar, dels angående en
hypoteksbank för rikets städer och köpingar, dels angående allmänna grunder
vid bildande af hypotheksföreningar mellan egare af stadsfastigheter, m. m.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Memorial, M 13, i anledning
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, angående tullbevillningen, samt af äterremisser
uti vissa delar af Bevillnings-Utskottets derom aflåtna Betänkande JVs 8.
Utskottets i början af dess framställning gjorda anmälan, att den af Utskottet
föreslagna tullfrihet vid införsel af åtskilliga, särskildt uppgifna, artiklar, bifallits af
Borgare-Ståndet, men afslagits af de tre öfriga Stånden, hvilka bibehållit nuvarande
tullsatser å samma artiklar, äfvensom Utskottets i sammanhang dermed till förstnämnda
Riks—Stånd gjorda inbjudning, alt, med frånträdande af sitt beslut, förena
sig med de öfriga Stånden i denna fråga,
lades till handling arne;
hvarjemte Ståndet godkände de i denna del af ämnet uppställda 37 första
voteringspropositionerna.
De af Utskottet till Bonde-Ståndet gjorda inbjudningar, att förena sig uti
de öfriga Riks-Ståndens beslut, i fråga om införselafgiften å artikiarne Humle och
Sköldpadd, blefro af Ståndet antagna, till följd hvaraf de, angående samma artiklar
föreslagna voteringspropositioner under N:ris 40 och 83 ansågos hafva förfallit;
hvaremot Ståndet, med afslag å Utskottets äfven till Bonde-Ståndet framställda inbjudningar,
i fråga om artikiarne Kreatur, Kött, saltad Sill och Salt, godkände de
om nämnda artiklar, under Nrris 41, 42, 36 och 82 föreslagna voteringspropositioner.
Utskottets inbjudningar till Bonde-Ståndet, gemensamt med ett eller annat
af de öfriga Riks-Stånden, afslogos uti nedanniimnda punkter och de af Utskottet
föreslagna voteringspropositionerna godkändes, nemligen:
N:ris 38, 39, 43, 44, 43, 46, 47, 48, 49, 30, 31, 32, 34, 63, 68, 70,
71, 81, 83, 84, 88, 93, 94, 93, 96, 97, 99, 100, 101, 102 och 103.
I öfrigt lade Ståndet till handlingarne Utskottets till Höglofiiga Riddetskapet
och Adeln, Högvördiga Preste-Ståndet och Vallofliga Borgare-Ståndet, nämnda
Prot.-Uldrag den 1 Augusti 1863.
499
Riks-Stånd, antingen hvart för sig, eller gemensamt med annat, framställda inbjudningar;
i följd hvaraf Ståndet äfven för sin del godkände de i sammanhang med
inbjudningarne föreslagna och under N:ris 55, 55, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 64,
65,' 66, 67, 69, 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80, 86, 87, 89, 90, 91,
92, 98, 104, 105, 106, 107, 108, 109, 110, lil, 112, 113 och 114 förekommande
voteringsproposilioner.
Utskottets anmälan å pag. 12, i fråga om Frukter och Bär samt Grönsaker;
å pag, 25, angående artiklarne Sulläder och Bindsul/äder etc.; å pag. 27, angående
Koeffyr er; å pag. 37, angående Såpa; samt ä pag 50, angående Fosfor och Metaller,
lades lill handling ar ne.
Utskottets hemställan (pag. 23), att redaktionen vid laxerubriken »Hattar
af siden eller halfsiden eller afven af annat tyg eller ämne, då de äro monterade
med blommor, plymer eiler spetsar o. s. v.», mätte genom en hos Ridderskapet
och Adeln föreslagen interpunktering beredas erforderligt förtydligande, godkändes.
Utskottets å pag. 48 gjorda erinran om och rättelse utål ett tryckfel uti
dess förra Betänkande, bifölls.
Likaledes biföll Ståndet ej mindre Utskottets å pag. 49 gjorda hemställan,
att Rikets Ständer mätte stadga, att, i mån som Utskottets förslag rörande införseltullen
å Bomullsgarn samt om upphörande af alla ulförselafgifter, komma att
genom antagna inbjudningar eller skeende omröstningar i förstärkt Bevillningsutskott
bifallas eller afslås, skola dess tillstyrkanden i afseende på nuvarande 10,
3, 7 och 11 §§ i taxe-underrättelserna anses jemväl vara godkända eller ogillade,
än ock Utskottets yttrande å pag. 50, i afseende på Herr Åkermans förslag till
underdånig skrifvelse.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Utlåtande, JV° 14, i anledning
af återremiss i vissa delar af Betänkandet JVs 9, angående allmänna bevillningen,
dervid Ståndet fattade följande beslut:
Utskottets hemställan till Borgare-Ståndet, att, med frånträdande af sitt i
afseende å fastighetsbevillningens belopp fattade beslut, låta sagda bevillning oförändradt.
få förblifva vid nu stadgade belopp, nemligen för jordbruksfastighet, tre
öre och för all annan fastighet fem öre för hvarje fulla Etthundra Riksdaler af
uppskattningsvärdet, lades till handlingarne.
Utskottets yttrande å pag 2, med anledning af Preste-Ståndets återremiss af
hvad Utskottet i Betänkandet J\s 9 föreslagit, i fråga om akademiers, vetenskapliga
samfunds, allmänna undervisningsverks och barmhertighetsinrättningars befrielse
från bevillning för dem tillhöriga fastigheter på landet, bifölls.
Hvad Utskottet yttrat, med anledning af återremisserna utaf §§ 8 och 9
samt formulären N:ris 7 och 14, uti Betänkandet M 9, lades till handlingarne.
Utskottets hemställan lill Borgare-Ståndet, som återremitterat det af Utskottet
framställda förslag till förändrad uppställning och i viss mån äfven förändrad ly
-
500
Prot.-Utdrag den 1 Augusti 1863.
delse af §§ 4, 5 och 7, uti instruktionen för taxeringsförrättningarne, innefattande
föreskrifter om sättet för uppskattning af fast egendoms värde, att i ämnet fatta
beslut, lades till handltngarne.
Utskottets hemställan, att en i § 7 gjord rättelse mätte särskildt af Rikets
Ständer godkännas, bifölls.
S. D. Dä nu ånyo föredrogs Bevillnings-Ulskoltets Memorial, JVs 15, i anledning
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, angående stämpelpappers-afgiften, blefvo
alla uti nämnda memoria] föreslagna voteringspropositioner af Ståndet godkända.
S. D Föredrogos ånyo och biföllos Sammansatta Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Belänkanden:
M 7, i anledning af motion om upphörande af ej mindre alla extra algifter
för fartyg, som till tullverkets tjenstemän för extra tjenstgöring erläggas, än äfven
af förpassning för tullfritt gods mellan Svenska hamnar i de fall, der sådan nu
eger rum; och
JVs 8, i anledning af motion om inklarerings- och lossningsrält för fartyg
vid landthamn eller kanalstation, dit de äro destinerade.
S. D. H vart efter annat föredrogos och godkändes Lag-Utskottets nedannämnda
Betänkanden:
M 43, i anledning af motion, angående sältet för stämnings delgifvande åt
byalag;
M 44, i anledning af motion, angående tillåtelse för enskilde att anställa
särskild prestman för gudstjenstens upprätthållande i orter, aflägsna från församlingens
kyrka;
JYs 45, i anledning af motion om rättighet för prestvigd person, att annan
till prestembelet inviga;
M 46, i anledning af motion, angående folkskolelärares användande i kyrkans
tjenst; och
M 47, i anledning af motioner, angående dels inrättande af en Hofrätt i
Hernösand, dels ock Svea och Göta Hofrätters fördelning i flera mindre llofrätter.
S D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Memorial, JVs 123, deri Utskottet förmält sig anse pröfningen af en inom
Högvördiga Preste-Ståndet väckt och till Utskottet remitterad motion, om underdånig
framställning till Kongl. Maj:t, angående behofvct af förändringar i rättegångsväsendet,
icke, enligt Utskottets uppfattning af grundlagens föreskrifter, tillhöra
Utskottet, samt af sådan orsak, med motionens återlemnande till nämnda
Riks-Stånd, hemställt, att samtliga Riks-Stånden måtte bestämma, till hvilket Utskott
motionen borde remitteras.
Bonde-Ståndet ansåg för sin del motionen böra remitteras tili Lag-Utskottet.
Prot.-Utdrag den 5 Augusti 1803.
501
Den 5 Augusti.
Från Högloft.. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning af Stals-Utskotlets Memorial, 140, godhändes
den i l:sla punkten föreslagna vöteringspropositionen; och Indes Utskottets yt
tranden
i 2:dra och 3:dje punkterna till handiingarne.
S. D. Vid föredragning af Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande, M 34, i anledning af dels Kongl.
Maj:ts nådiga Proposition roed förslag till ny Jagtstadga, dels ock enskilda mo
tioner
i frågor rörande jagt, fattade Ridderskapet och Adeln de beslut, som här
nedan omförmälas:
Förslaget lill Jagtstadga:
§ 1-
Bifölls.
§ 2.
1 morn. bifölls med följande förändrade lydelse: »Jagt å berörda marker utöfvas
af Oss sjelfve och Chefen för Wår Hofjägeri-stat, jemte dem, som vid sådana
tillfällen äro följaktig*; dock må jagträtt å samma marker, med undantag af dem,
som äro ställda till Wår disposition, der Wi om jagten särskildt förordne, också
tillkomma Chefen för Wår Skogs-styrelse, Wäre Befallningshafvande, hvar och en
inom sitt län, jemte dem, som vid sådana tillfällen äro följaktige, samt till skogsoch
jägeri-staten hörande tjenstemän inom deras tjenstgörings-områden.»
2:dra och 3:dje momenten biföUos.
§§ 3—tilli
fö llos.
$ 7- .
Bifölls med förändring af orden: »jerf eller räf, till orden, eller jerf.
§§ 8—10.
liiföllos.
§ Il
Bifölls
endast med den förändring, att slutdagen för den tid, hvarunder jagt
efter rapphöns skulle vara förbjuden, bestämdes till den 10 Augusti i stället för
den 20 Augusti.
§§ 12—24, jemte slutstadgandena.
BiföUos.
502
Prol.-Utdrag den 5 Augusti 1863.
Utskottets å sid. 15 gjorda hemstäl/anden.
Biföllos.
S. D. Föredrogs och bifölls Lag-Utskottets Utlåtande, JVs 45, i anledning
af väckt motion, angående sättet för stämnings delgifvande åt byalag.
Från Hogv. Preste-Ståndet.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Stats-Utskottets Memorial, M 140,
i anledning af Rikets Ständers beslut i afseende på åtskilliga i Memorialet JV& 130
föreslagna voteringspropositioner, godkände Preste-Ståndet Utskottets i Irsta punkten
framställda förslag till voteringsproposition och lade 2:dra och 3:dje punkterna
till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna Besvärs
och
Ekonomi-Utskottets Betänkande, M 34, i anledning af dels Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition, med förslag till ny Jagtstadga, dels ock enskilda motioner i
frågor rörande jagt.
Härvid förekommo:
i. Det af Utskottet framställda förslag till Jagtstadga.
§§ 1, 2 och 3 godkändes.
§ 4 antogs, med ogillande af Utskottets förslag, sådan den lyder i Kongl.
Maj:ts Proposition
§§ 5 och 6 godkändes
§ 7 antogs, med förkastande af Utskottets föreslagna tillägg, sådan don i
Kongl. Majrls Proposition förekommer.
,§§ 8 och 9 godkändes.
För § 10, som ogillades, antogs den lydelse, som i Herr Ros’s reservation,
sidan 18, blifvit föreslagen.
§ 11, godkändes endast med den ändring, att de å femte raden förekommande
orden: »efter bäfver från och med den 1 Januari till och med den 10
Juli», utbyttes mot orden: »efter bäfver från och med den 1 November lill och
med den 10 Juli».
12, 13 och 14 godkändes.
§§ 15, 16, 17 och 18 återremitterades.
Af § 19 godkändes momenten 1 och 2, hvaremot momentet 3 återremitterades.
20 godkändes.
§ 21 godkändes, utan annan ändring, än att efter 2:dra momentets begynnelseord:
»Var det elg» tillädes orden: »eller bäfver».
22, 23 och 24 godkändes.
Prot.-Utdrag den 5 Augusti 1863.
503
2 De efter § 24 förekommande särskilda stadganden.
Återremitterades.
3. Utskottets å sidan 15 gjorda hemställanden.
2:dra punkten bifölls, hvaremot Irsta och 5:dje punkterna återremitterades.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi - Utskottets
Memorial, JY2 124, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut vid förehafvande
af Utskottets Betänkande JVs 55, rörande väckt förslag om upphäfvande
af hittills gällande reglementen för vården af sockenmagasiner samt öfverlemnande
åt kommurial-stvrelserna, att öfver samma magasiner förfoga, blef Utskottets deruti
gjorda hemställan af Ståndet bifallen. a
Från Vallofl. Borc/are-Ståndel.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottels Memorial, M 140, i anledning af
Rikets Ständers beslut i afseende på åtskilliga i Memorialet M 130 föreslagna
voteringsproposi tioner.
Första och andra punkterna godkändes; hvaremot tredje punkten lades till
handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo Sammansatta Stats , Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ékonomi-Utskottets Betänkande, JV2 34, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition med förslag till ny Jagtstadga, dels ock enskilda motioner i
frågor rörande jagt.
Härvid förekommo:
l:o. Utskottets förslag till jagtstadga.
§§ 1 — 10.
Godkändes.
§ 11.
Återremitterades i den del, som angår jagt efter ejder, men bifölls i öfrigt
med förändring af orden: »den 15 Mars», pä 6:te och 8:de raderna, till orden:
och med den 16 Mars.
§§ 12-14.
Godkändes.
i J5'
Återremitterades.
§ 16.
Bifölls med förändring af orden: »den 15 Mors», till orden: och med den
16 Mars.
§ 17
Bifölls.
504
Prot.-Uldrag den 5 Augusti 1863.
§§ 18 och 19.
Återremitterades.
§§ 20 och 21.
Godkändes.
§J2.
Återremitterades.
§§ 23 och 24 jemte näst derefter förekommande lag-bestämmelser.
Godkändes.
2:o. Utskottets sid. 15, under l:o, 2:o och 3:o gjorda hemställan.
Återremitterades.
S. D. Föredrogos ånyo och godkändes Sammansätta Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Belänkanden:
M 6, i anledning af väckta motioner, dels om upphäfvsnde af föreskrifterna
rörande tullstämpling af från utrikes orter ankommande varor, samt dels om
upphörande af städernas våg- och kaj-afgifter såsom särskilda utgiftsposter;
JV2 7, i anledning af väckt motion, om upphörande af ej mindre alla extra
algifter för fartyg, som till tullverkets tjenstemän för extra tjenstgöring erläggas,
än äfven af förpassning för tullfritt gods mellan Svenska hamnar i de fall, der
sådan nu eger rum;
^2 8, i anledning af väckt motion om in k lareri ngs- och lossningsrätt för
fartyg vid landthamn eiler kanalstation, dit de äro destinerade;
JV5 9, med anledning af väckt motion om vidtagande af åtgärder till hämmande
af insmugling af Danskt bränvin till Sverige; och
JV2 10, i anledning af väckt motion om upphörande af den i Kongl. Förordningen
den 3 December 1842 bestämda afgift för vägning af inkommande utländskt
gods, som efter vederbörlig tillåtelse verkställes i eller vid godsegarens enskilda
magasin.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets Utlåtanden:
JV2 45, i anledning af väckt motion, angående sättet för stämnings delgif
vande
åt byalag.
Bifölls.
JVs 44, i anledning af väckt motion, angående tillåtelse för enskilde att anställa
särskild prestman för gudstjcnstens upprätthållande i orter, aflägsna från
församlingens kyrka.
Återremitterades.
JV2 45, i anledning af väckt motion, om rättighet för prestvigd person att
annan till prestembetet inviga.
Bifölls.
M 46
Prot.-Utdrag den 5 Augusti 1863.
505
JM 46, i anledning af väckt motion, angående folkskolelärares användande i
kyrkans tjenst.
liifolis; och
JV3 47, i anledning af väckta motioner, angående dels inrättande af en Hofrätt
i Hernösand, dels ock Svea och Göta Hofrätters fördelning i flera mindre
Hofrälter.
o
Återremitterades.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Memorial, M 423, rörande väckt motion, om underdånig framställning till
Kongl. Maj:t, angående beholvet af förändringar i rättegångsväsendet, lades samma
Memorial till handlingarne med förklarande, att motionen tillhör Lag-Utskottets
behandling.
Frän Hederv. Bonde-Slandet.
Vid ånyo skedd föredragning af Stats-Utskottets Memorial, JW 440, i anledning
af Rikets Ständers beslut i afseende på åtskilliga i Memorialet JVs 130
föreslagna voteringspropositioner, biföll Bonde-Ståndet Utskottets uti 4:sta punkten
afgifna förslag till voteringsproposition; hvaremot Utskottets yttranden uti 2:dra
och 5:dje punkterna lades till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Utlåtande, JVz 5, i anledning af dels gjorda an
märkningar
emot vissa delar, dels ock Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, i afseende
å andra delar af Betänkandet M 2, angående vilkoren för bränvinstillverkning,
äfvensom, i sammanhang härmed, ett från Höglofliga Ridderskapet och Adelil ankommet
protokolls-utdrag för den 29 nästlidne Juli, M 345, innefattande inbjudning
till Med-Stånden, att förena sig uti det förra Ståndets, vid behandlingen af
2 § uti förstnämnda Utlåtande fattade beslut, att 4 mom. af samma § skulle
blifva oförändradt samt 2 morn. erhålla följande förändrade lydelse:
»Bränvinstillverkare ega att under en, en och en half, två, två och en half
eller tre af ofvannämnda terminer handteringen utöfva, dock icke under kortare
tid, än en termin; och må brä nvinstill verk ning jemväl börjas den 4 November
klockan tolf på dagen samt fortsättas till den 4 eller 45 December vid samma
timma»
Bonde-Ståndet, som antog denna Ridderskapet och Adelns inbjudning rörande
2 §, samt godkände Utskottets uti 4 mom. af 22 § gjorda anmälan derom,
att, då tre Stånd bifallit Utskottets förslag vid denna §, »att om tillverkning un
Bih.
lill R. St. Prot. 1862 it 1863. 9 Sami. 64
506
Prot.-Uldrag den 5 Augusti 1863.
der en termin skulle med mer än en tiondedel öfverskjuta det belopp, hvarför anmälan
skett, afgiften för den del af öfverskottstill ver k ni ngen, som ofverstiger denna
tiondedel, skall utgå med en'fjerdedels förhöjning utöfver hvad i § 19 finnes bestämdt»
m. m., Bonde-Ståndets härifrån skiljaktiga beslut torde hafva förfallit,
lade i öfrigt till handlingarne såväl Utskottets uti 2 mom. af nyssnämnda 22 § till
Preste- och Borgare-Stånden gjorda hemställan att, i likhet med Ridderskapet
och Adeln, utesluta de i 3:dje mom. af Utskottets förslag förekommande orden:
»egande tillverkare härvid att, på sätt i 21 § nämndt är, till Konungens Befallningshafvande
med posten insända afgiften för sådant öfverskott», som äfven hvad
Utskottet anmält och hemställt, angående 1, 4, 5, 9 och 20, 21, 23, 24, 25,
28, 40 och 48 §§.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande, JVs 138,
i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående anslags beviljande dels
till betäckande af en uti Svenska Spetsbergs-expeditionens räkenskaper befintlig
brist, dels till fortsättning af rekognosceringsarbetena på Spetsbergen, med afseende
gå utförbarheten af en gradmätning derstädes, bl ef samma utlåtande, till båda
dess momenter, af Ståndet bifallet.
S. D. Föredrogs paragrafvis Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JV° 34, i anledning af dels Kongl.
Maj:ts nådiga Proposition med förslag till ny Jagtstadga, dels ock enskilda motioner
i frågor rörande jagt; dervid Ståndet, under förmiddagens plenhm, medhann
från och med l:sta till och med ll:te §:n och stadnade Ståndet i följande
beslut,:
§ i
Ståndet beslöt, att denna § skulle erhålla följande lydelse:
»Jagträtt iillkommer Oss och Kronan i Wäre hägnade jagtparker eller djurgårdar,
å mark, hörande till Kongl, lustslotten, samt andra till Wår disposition
ställda lägenheter å kungsgårdar, kungsängar och kronoparken äfvensom, der ej
annorlunda stadgas, å ali Oss och Kronan tillhörig, odisponerad mark.»
i !c d U *!*£ v 9Z
Bifölls.
§3.
Ståndet, som antog 1 morn. i §:n oförändradt, beslöt att 2 mom. skulle lyda
som följer:
»Enahanda^ ratt tillkommer bostäjlshafvare och kronohemmans åbo å boställets
eber kronohemmanets egor, delegare i härads- eller socken-allmänning eller
annan samfälld mark å desamma, allmänna inrättningar å jord, sorn under dem
lyder, och städerna å deras mark. Afgärda by bafve endast jagt å sina egor inom
hank och stör. Är jord till bruk åt annan upplåten, tillhör jagträlten brukaren,
der ej annorledes aftaladt blifvit.
Prot.-Utdrag den 5 Augusti 1863.
507
4, 5, 6, 7 och 8 §§.
Biföllos.
9 % ' A -
Ständet biföll 1 morn., men beslöt att andra mom. skulle erhälla denna
lydelse:
»Träffar någon tillfälligtvis skadligt rofdjur, då må han det fälla och behålla.»
10 §.
Bifölls.
11 §.
Ståndet biföll denna § med undantag af de utaf Utskottet föreslagna stadganden,
att jagt skulle vara förbjuden efter rapphöns från och med den 1 November
lill och med den 20 Augusti, samt efter svan, gräsand, ejder, enkel och
dubbel beckasin från den 15 Mars till och med den 10 Juli, hvilka delar af §:n
blefvo till Utskottet återremitterade; och skulle protokollet om den i detta ämne
hållna diskussion Utskottet meddelas.
5. D. Fortsattes handläggningen af Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVS 34, dervid föredragnin
gen
började med § 12, och blef allt hvad Utskottet i detta betänkande, från och
med nyssnämndu § hemställt, af Ståndet godkändt, med här nedan antecknade
undantag.
14 § samt 3 mom. af 21 § af slogos, hvaremot § 18 samt Utskottets å
pag. 15 förekommande hemställan, att, såsom orden lyda, »Rikets Ständer, med
förklarande, att den i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition föreslagna nya Jagtstadga,
ej kan oförändrad bifallas, måtte, under förutsättning att ny strafflag, innehållande
straffbestämmelser för intrång i annans lagliga jagträtt, varder antagen, för sin del
besluta dels en Jagtstadga af det innehåll, Utskottets härvid fogade förslag utvisar,
dels att, i sammanhang med denna stadgas utfärdande, 23 Kap. Byggninga-balken
och hvad för öfrigt i ämnet finnes förordnad!, må upphäfvas», återremitterades till
Utskottets förnyade handläggning; och skulle protokollet, om den i dessa ämnen
hållna diskussion, Utskottet meddelas.
Derjemte beslöt Ståndet, att vänligen och vördsamt inbjuda de respektive
Med-Stånden, att instämma i Bonde-Ståndets fattade beslut, angående §§ 1, 3,
mom. 2; § 9, mom. 2; § 14 samt § 21, mom. 3.
S. D. Föredrogos och godkändes Sammansatta Bévillnings— samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Uiskottets Betänkanden:
M 6, i anledning af motioner dels om upphäfvande af föreskrifterna rörande
tullstämpling af från utrikes orter ankommande varor, samt dels om upphörande
af städernas våg- och kaj-afgifter såsom särskilda utgiftsposter;
JV2 9, i anledning af motion om vidtagande af åtgärder, till hämmande af
insmugling af Danskt bränvin till Sverige; samt
508
Prot.-Utdrag den 8 Augusti i863.
JVJ 10, i anledning af motion om upphörande af den i Kongl. Förordningen
den 3 December 1842 bestämda afgift för vägning af inkommande utländskt
gods, som, elter vederbörlig tillåtelse, verkställes i eller vid godsegarens enskilda
magasin.
Den 8 Augusti.
Frän Höglo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial,
JV2 124, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, vid förehafvande
af Utskottets Betänkande, JV2 55, rörande väckt förslag om upphäfvande af hittills
gällande reglementen för vården af sockenmagasiner samt öfverlemnande åt kommunalstyrelserna
att öfver samma magasiner förfoga; vidblef Ridderskapel och Adeln
sitt förut i frågan fattade beslut, och afslog Utskottets Memorial.
Från Hogv. Pr este-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Utdrag, JV2 345, af Höglofliga Ridderskapet och
Adelns protokoll den 29 sistlidne Juli, innehållande, bland annat, inbjudning till de
öfriga Riks-Stånden att förena sig uti det af Ridderskapet och Adeln, vid pröf
ning
af Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Utlåtande JV° 5, i anledning af dels gjorda anmärkningar emot vissa
delar, dels ock Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i afseende å andra delar af Betänkandet
JV° 2, angående vilkoren för bränvinstillverkning, fattade beslut, att l:sta
mom af 2:dra § uti nu gällande förordning angående vilkoren för bränvinstillverkning,
skulle blifva oförändradt samt 2:dra mom. erhålla följande förändrade
lydelse: »Bränvinstillverkare ege, att under en, en och en half, två, två och en
half eller tre af ofvannämnda terminer handteringen utöfva, dock icke under kortare
lid än en termin; och må bränvinstillverkning jemväl börjas den 1 November
klockan 12 på dagen, samt fortsättas till den 1 eller 15 December vid samma
timma.»
Preste-Ståndet, som, i likhet med Ridderskapet och Adeln, bibehållit Irsta
mom. af ifrågavarande 2 § oförändradt, antog förevarande inbjudning, så vidt den
afser förändrad lydelse af 2:dra mora. i samma §.
Prol.-Utdrag den 8 Augusti 1863.
509
S. D. Sedan Preste-Ståndet vid pröfning af Sammansatta Stats-, Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, J\l 34, i anledning af
dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag till ny Jagtstadga, dels ock enskilda
motioner i frågor rörande jagt, godkänt dels § 11 uti Utskottets förslag
till Jagtstadga, med den ändring att de å femte raden förekommande orden:
»efter bäfver från och med den 1 Januari till och med den 10 Julin utbytes mot
orden: vefter bäfver från och med den 1 November till och med den 10 Juli»,
dels § 21 i samma förslag utan annan ändring, än att efter 2:dra momentets
begynnelseord: »Var det elg», tillagts orden, »eller bäfver»; så beslöt Preste-Ståndet
nu att vördsamt och vänligen inbjuda de öfriga Riks-Stånden att i dessa beslut
med Preste-Ståndet sig förena.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts denna dag meddelade
nådiga Propositioner till Rikets Ständer:
l:o, angående afsöndring af jord Irån majorsboställe! Hammar vid Wermlands
regemente till begrafningsplats åt Hammarö församling i Wermlands län;
2:o, om anvisande af anslag till betäckande af kostnaderna för Sveriges deltagande
dels i 1862 års allmänna industri- och konstexposition i London, dels ock
i den för landtbruks-alster och redskap innevarande sommar anordnade internationela
utställning i Hamburg;
5:o, angående anvisande af medel till betäckande af kostnaden för islåndsättandet
af åtskilliga broar å den så kallade Carl Johans-vägen i Jemtland,
m. m.; och
4:o, angående pension å allmänna indragningsstaten åt aflidne Navigationsskole-inspektören
m. m. C. A. Petterssons enka, Hilda Amanda Catharina Lundberg.
Från Vallo fl. Borgare-Siandet.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Memorial, J\2 124, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut vid förehafvande
af Utskottets Betänkande JV2 53, rörande väckt förslag om upphäfvande af hittills
gällande reglementen för vården af sockenmagasiner samt öfverlemnande åt kommunalstyrelserna,
att öfver samma magasiner förfoga
S. D. Föredrogs ånyo Utdrag af Höglofliga Ridderskapet och Adelns protokoll
den 29 sistlidne Juli, JVi 345, innefattande ej mindre nämnda Riks-Stånds
beslut, angående Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Utlåtande JV° 5, i anledning af dels gjorda anmärkningar emot
vissa delar, dels ock Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i afseende å andra delar af
Betänkandet 2, rörande vilkoren för bran vinstill verkning, än äfven inbjudning
510
Prot.-Utdrag den 8 Augusti 1863.
till de öfriga Riks-Slåndén, att i förstberörda beslut, så vidt det angår § 2 i den
ifrågavarande författningen sig förena.
Inbjudningen afslogs och protokolls-utdraget lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos och remitterades till Stats-Utskottet nedannämnda Kongl.
Maj:ts nådiga Propositioner, som denna dag till Ståndet ankommit, nemligen:
l:o, angående afsöndring af jord från majorsboställe! Hammar vid Wermlands
regemente till begrafnigsplats åt Hammarö församling i Wermlands län;
2:o, om anvisande af anslag till betäckande af kostnaderna för Sveriges deltagande
dels i 1862 års allmänna industri- och konstexposition i London, dels ock
i den för landtbruks-alster och redskap innevarande sommar anordnade internationela
utställning i Hamburg;
3:o, angående anvisande af medel till betäckande af kostnaden för iståndsätta
ndet af åtskilliga broar å den så kallade Carl Johans-vägen i Jemtland,
m. m.; och
4:o, angående pension å allmänna indragningsstaten åt aflidne Navigationsskole-inspektören
m. m. C. A. Petterssons enka, Hilda Amanda Catharina Lundberg
Från Hederv. Bonde-Ståndel.
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial,
M 124, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut vid förehafvande af Utskottets
Betänkande JYs 55, rörande väckt förslag om upphäfvande af hittills gällande
reglementen för vården af sockenmagasiner, samt öfverlemnande åt kommunalstyrelserne
att öfver samma magasiner förfoga.
Med afslag å Utskottets hemställan i detta memorial, förklarade Ståndet sig
vidblifva sitt, vid behandlingen af Betänkandet JVs 55, rörande förevarande fråga
fattade beslut.
S. D. Föredrogos och remitterades till Stats Utskottet följande, denna dag
emottagna Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner:
l:o, angående afsöndring af jord från majorsbostället Hammar vid Wermlands
regemente till begrafningsplats åt Hammarö församling i Wermlands län;
2:o, om anvisande af anslag till betäckande af kostnaderna för Sveriges deltagande
dels i 1862 års allmänna industri- och konstexposition i London, dels
ock i den för landtbruks-alster och redskap innevarande sommar anordnade internationela
utställning i Hamburg;
3:o, angående anvisande af medel till betäckande af kostnaden för istånd
sättandet
af åtskilliga broar å den s. k. Carl Johans-vägen i Jemtland, m m.; och
4:o, angående pension å allmänna indragningsstaten åt aflidne Navigationsskole-iuspektören
C. A. Petterssons enka, Hilda Amanda Catharina Lundberg.
Prot.-Utdrag den 12 Augusti 1803.
511
Den 13 Angnst!.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts den 8 dennes bordlagda
nådiga Propositioner:
l:o, angående pension å allmänna indragningsstaten åt aflidne Navigationsskole-inspektören
m. m, C. A. Petterssons enka, Hilda Amanda Lundberg;
2:o, om anvisande af anslag till betäckande af kostnaderna för Sveriges deltagande
i 1862 års allmänna industri- och konstexposition i London, dels ock i den
för laridtbruks-alsler och redskap under innevarande sommar anordnade internationela
utställning i Hamburg;
3:o, angående anvisande af medel till betäckande af kostnaden för iståndsättandet
af åtskilliga broar å den s. k. Carl Johans-vägen i Jemtland, m. m.; samt
4:o, angående afsöndring af jord från majorsboställe! Hammar vid Wermlands
regemente till begrafningsplats åt Hammarö församling i Wermlands län.
S. D. Föredrogos Hedervärda Bonde-Ståndets Protokolls-utdrag, N:ris 370
och 371, innefattande ej mindre samma Riks-Stånds beslut öfver Sammansatta Stats-,
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande M 34, i anledning
af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag till ny Jagtstadga,
dels ock enskilda motioner i Irågor rörande jagt; än äfven inbjudning till de öfriga
Riks-Stånden att biträda de beslut, som Bonde-Ståndet fattat rörande §§ i, 3,
mom. 2; § 9, mom. 2; § 14 samt § 21, mom. 3, i förslaget till ny Jagtstadga; men
som ifrågavarande delar af samma förslag redan blifvit af Ridderskapet och Adeln
samt Preste- och Borgare-Stånden bifallna, ansågs protokolls-utdraget icke kunna
föranleda till någon annan åtgärd, än att läggas till handlingarne.
S. D. Remitterades till Banko-Utskottet en af Herr Cederschjöld, Robert Teofron,
med anledning af Banko-Utskottets Memorial JV2 44 väckt motion, JV2 271,
innehållande begäran om upplysning, huruledes stadgandet i 6 § af Banko-reglementet,
angående årlig inventering i Riks-bankens alla kassor, blifvit iakttaget.
S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Memorial, JVs 44, med förslag
till förändring af åtskilliga föreskrifter i Usta, 2:dra och 3:dje artiklarne af Bankoreglementet,
fattade Ridderskapet och Adeln de beslut, som här nedan omförmälas:
512
Prot.-Utdrag den 12 Augusti 1863.
l:sta punkten.
Med afslag å det af Utskottet i denna punkt framställda förslag, för så vidt
dermed afsågs, att Fullmägtige skulle ega att utom sig utse verkställande Direktörer,
återremitterade Ridderskapet och Adeln förslaget i öfriga delar.
2:dra punkten.
Återremitterades.
3:dje och 4:de punkterna,
liifollos.
5:te och 6:te punkterna.
Återremitterades.
7:de punkten.
Bifölls.
8:de punkten.
Bifölls, med den förändring, att en del af mom. 1 erhöll följande lydelse:
»Tredje graden: Kamererare. Fjerde graden: Kommissarier, Banko-Sekreteraren och
Advokatfiskal eller Ombudsmannen.»
9:de punkten.
Återremitterades.
10:de och litle punkterna.
Biföllos.
12:te punkten.
Återremitterades.
13:de—16:de punkterna.
Biföllos.
17:de punkten.
Återremitterades.
18:de punkten.
Med afslag å Utskottets hemställan, beslöt Ridderskapet och Adeln, att det
ifrågavarande stadgandet skulle bibehållas.
19:de punkten.
Bifölls.
20:de punkten.
Återremitterades.
21:sta och 22:dra punkterna.
Biföllos.
23:dje punkten.
Med afslag å Utskottets förslag, beslöt Ridderskapet och Adeln, att hvad uti
ifrågavarande hänseende lör närvarande finnes stadgadt, skulle fortfarande vara gällande.
24:de
Prot.-Utdrag den 12 Augusti 1863.
513
24:de punkten.
Återremitterades.
25:te punkten.
Bifölls.
26:te och 27:de punkterna.
Återremitterades.
28:de punkten.
Bifölls.
29:de punkten.
Återremitterades.
30:de, 31 :sta och 3 2: dr a punkterna.
Biföllos.
33:dje och 34:de punkterna.
Återremitterades.
35:te punkten.
Mora. 1 återremitterades och morn. 2 bifölls.
36:te punkten.
Återremitterades.
Härlorutan beslöt Ridderskapet Adeln, att Utskottet vid förslagets förnyade
handläggning skulle ega för sig öppet att i de af Ridderskapet och Adeln bifallna
punkterna föreslå sådana ändringar, som antingen påkallades af blifvande förändringar
i de återremitterade punkterna, eller eljest betingades af sammanhanget med Ridderskapet
och Adelns i ämnet fattade beslut.
S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Betänkande, JAS 48, med förslag
till förändrad uppställning af föreskrifterna angående Bankens metalliska kassa m. ra.,
biföll Ridderskapet och Adeln allt hvad af Utskottet i Betänkandet föreslagits, med
undantag af 5:te, 7:de och lOrde momenterna i S:te punkten, hvilka momenter
återremitterades; hvarjemte Ridderskapet och Adeln fattade enahanda beslut, sorn i
slutet af Protokolls-utdraget rörande Memorialet JM 44 omförmäles.
S. D. Föredrogos och biföllos Banko-Utskottets Memorialer och Utlåtanden:
JM 46, angående 171 § i nu gällande Banko-reglemente;
JM 47, angående föreskrifterna i ltsta artikeln af Banko-reglementet;
JM 48, i anledning af förre Handlanden J. A. Carlgvists ansökning om eftergift
af upplupen ränta å en til! Bunko-diskontverket inbetald skuld,
JM 49, i fråga om ett af förre Apothekaren C. P. Lidmans hustru Jenny
Lidman, född Bentzelstjerna, gjordt ackordsanbud;
JM 80, angående föreskrifterna i 8:de artikeln af Banko-reglementet; samt
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 9 Sami. 65
514
Prof,-Utdrag den 12 Augusti 1863.
JVs 51, i anledning af väckt motion, att granskningen af Banko-diskontverkets
räkenskaper och förvaltning hädanefter må verkställas af Rikets Ständers Revisorer
öfver Stats-, Banko- och Riksgälds-verken. .u ver, jv.oS,
.v\\o\t*\
Vio W.rVS,
Från Hogv. Preste-Stdndet.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Banko-Utskottets Memorial, JVS 44,
med förslag lill lörändring af åtskilliga föreskrifter i lista, 2:dra oell 3:dje artiklarne
af Banko-reglementet, stadnade Ståndet i följande beslut:
Punkterna 1 till och med 8 återremitterades.
Hvad Utskottet i punkterna 10 och 11 tillstyrkt och föreslagit, godkändes.
Punkterna 9 och 12, gemensamt behandlade, återremitterades. A'> ■ V >'
Utskottets förslag i punkten 13 godkändes. - <n< .v , c,k
Punkten 14 återremitterades. .c. 3V.Ö&
Punkterna 15, 16, 17 och 23 föredrogos i ett sammanhang, och blef Ut
skottets
förslag it15:de punkten godkändt, allenast med den ändring, att'dé på raderna
1 och 2 förekommande orden: »i någondera af de i punkten 8 uppräknade
t] ens tegrader» utbyttes mot orden: »i någon af tjenstegraderna inom Banko-verket»;
16:de och 17:de punkterna återremitterades; hvarjemte Utskottets förslag i 23:dje
punkten afstogs, öch antogs i dess ställe stadgandet i Usta stycket af § 50 i nu
gällande Banko-reglemente, med öppen rätt för Utskottet att, beträffande lydelsen
af sednare stycket i nyssnämnda §, framställa det förslag, hvartill vid ärendets förnyade
handläggning skäl kari förefinnas.
livad Utskottet i punkterna 18 och 19 tillstyrkt och föreslagit, godkändes.
Punkten 20 återremitterades.
Ulskottets förslag i punkten 21 godkändes.
Punkterna 22, 24, 25, 26 och 27 återremitterades.
Den i punkten 28 gjorda hemställan bifölls.
Punkterna 29 oell 30 återremitterades.
Hvad Utskottet i punkterna 31 och 32 hemställt och föreslagit, blef af Ståndet
godkändt.
Punkterna 33, 34, 35 och 36 återremitterades.
t ;o gmiu.oeue k V, I ■bn-.ll enoi pumfnliic. . ;8* IK
Från Vallö fl, Borgare-Ståndet.
S. D. Vid lörnyad föredragning af Banko-Utskottets Memorial, JVS 44, med
förslag till förändring af åtskilliga föreskrifter i lista, 2:dra och 3:dje artiklarne af
Banko-reglementet, blef allt hvad Utskottet i samma Memorial föreslagit godkändt,
Prot.-Uldrag den 12 Augusti 1863.
515
med följande tillägg vid 9:de punkten: »hvarjemte Fullmägtige äro oförhindrade att
tillägga de nuvarande Kassörerne tillökning i missräkningspenningar.v
Frän Heden. B onde-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Banko-Utskottets Memorial, M 44, med förslag till
förändring af åtskilliga föreskrifter i Irsta, 2:dra och 3:dje artiklarne af Bankoreglementet;
dervid beslöts på sätt här nedan förmäles.
l:sta punkten, rörande ifrågasatt tillägg tiil 5 § uti nu gällande Banko-reglemente
i fråga om tillsättande af verkställande Direktörer, m. tn.
Med afslag å hvad Utskottet uti denna punkt tillstyrkt, beslöt Ståndet för sin
del, att 5 § i Banko-reglementet skulle bibehållas vid sin nuvarande lydelse; i
följd hvaraf Ståndet återremitterade Utskottets bemställanden uti Memorialets 2:dra,
3:dje, 4:de, 5:te, 6:te, 8:de, 9:de, 10:de, Urte, 12:te, 15:de, 17:de, 19:de, 20:de,
21:sta, 22:dra, 24:de, 25:te, 26:te, 27:de, 29:de, 30:de, 33:dje, 34:de, 35:te och
36:te punkter.
7:de, 13:de, 14:de 18:de 28:de, 31:sta och 32:dra punkterna biföllos; hvaremot
Utskottets tillstyrkan och förslag uti punkterna 16 och 23 af slogos, under
förklarande vid 16:de punkten, att Ståndet ansåg 42 Banko-reglementet, sådan
den nu lyder, böra fortfarande gälla.
S. D. Föredrogos ånyo Banko-Utskottets nedannämnda Betänkande och Memorial,
nemligen:
Betänkande, M 45, med förslag till förändrad uppställning af föreskrifterna,
angående Bankens metalliska kassa m. m., dervid Utskottets hemställanden i punkterna
1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11, {% 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20,
21, 22, 23, 24, 25, 26, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 56, 37 och 38 bi
föllos,
hvaremot punkterna 5 och 28 återremitterades.
I sammanhang med 27 punkten föredrogs Samma Utskotts Memorial, M 46,
angående 171 § i nu gällande Banko-reglemente; och blefvo nämnda punkt och
Memorial till Utskottet återremitterade; och skulle de, med anledning häraf, afgifna
yttranden Utskottet genom Protokolls-utdrag meddelas. ,
S. D. Företogs till förnyad behandling Banko-Utskottets Memorial, M 47,
angående föreskrifterna i lista artikeln af Banko-reglementet, hvilket Memorial bifölls
med undantag af 9:de punkten, som afslogs.
516
Prot.-Utdrag den 15 Augusti 1863.
Den 15 Augusti.
Frän Högloft. Ridder skap et och Adeln.
S. D. Föredrogs Högvördiga Preste-Ståndets Protokolls-utdrag, JVS 366, innehållande
inbjudning till de öfriga Riks-Slånden att biträda hvad Preste-Slåndet,
vid behandling af Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Betänkande M 34, i anledning af dels Kongl. Maj:ls nådiga Proposition
med förslag till ny Jagtstadga, dels ock enskilda motioner i frågor rörande jagt,
beslutat rörande 11 och 21 §§ af förslaget till Jagtstadga; men som de delar af
nämnda §§, hvarå inbjudningen hade afseende, redan blifvit af Ridderskapet och
Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden godkända, ansågs inbjudningen ej kunna
föranleda till någon annan åtgärd, än att läggas till handlingarne.
Frän Högv. Preste-Ständet.
S. D. Upplästes Protokoll, hållet vid Preste-Ståndets Elektorers sammanträde
denna dag, och inhemtades deraf, att till ytterligare Suppleanter i Expeditions-Utskottet
blifvit utsedde Kyrkoherdarne Otterström och Landgren, som ega att vid
inträffande förfall för ordinarie Ledamöter eller förut valde Suppleanter i nyssnämnda
Utskott, uppå anmälan af Ståndets främste närvarande Utskotts-ledamot,
derstädes inträda och tjenstgöra; och skulle underrättelse härom genom utdrag af
Protokollet Utskottet meddelas.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banko-Utskottets Betänkande, JV2 4S,
med förslag till förändrad uppställning af föreskrifterna angående Bankens metalliska
kassa m. m., fattade Ståndet följande beslut;
Hvad Utskottet i punkterna 1, 2, 3 och 4 tillstyrkt och föreslagit, godkändes.
Punkten 5 mom. 1, 2, 3, 4, 6, 11, 13 och 14 godkändes, äfvensom den af
Utskottet föreslagna lydelsen af mom. 8, men deremot återremitterade Ståndet, i
anledning af de vid pröfning af Utskottets Memorial M 44 beslutade återremisser,
den del af mom. 8 i nu gällande Banko-reglemente, sorn rörer Deputerade för
vexelärenden; likaledes återremitterades mom. 5, 7, 9, 10 och 12 samt frågan om
uteslutande af mom. 7 utaf ifrågavarande lil § i nu gällande Banko-reglemente.
Punkterna 6 till och med 38 godkändes, endast med erinran om iakttagande
af den rättelse, hvad punkten 12 beträffar, att det å raden 7, efter ordet »lyda»,
Prot.-Utdrag den 15 Augusti 1863.
517
förekommande skiljetecknet punkt förändras till semikolon och derefter följande ordet
»Attester» tecknas med liten begynnelsebokstaf.
S. I). Föredrogos ånyo och biföllos Banko-Utskottets nedannämnda Memorial
och Utlåtanden:
M 46, angående 171 § i nu gällande Banko-reglemente;
JV2 47, angående föreskrifterna i Irsta artikeln al Banko-reglementet;
J\2 48, i anledning af förre Handlanden J. A. Carlqvists ansökning om eftergift
af upplupen ränta å en till Bauko-diskontverket inbetald skuld;
JVf 49, i fråga om ett al förre Apothekaren C. P- Lidmans hustru Jenny
Lidman, född Benzelstjerna, gjordt ackordsanbud;
,M 50, angående föreskrifterna i 8:de artikeln af Banko-reglementet; och
JVe 51, i anledning af väckt motion att granskningen af Banko-diskontverkets
räkenskaper och förvaltning hädanefter må verkställas af Rikets Ständers Revisorer
öfver Stats-, Banko- och Riksgälds-verken.
S. D. Föredrogs ånyo Utdrag, JVs 371, af Hedervärda Bonde-Ståndets Protokoll
den 5 dennes, innehållande, bland annat, inbjudning till de öfriga Riks-Stånden
att instämma i Bonde-Ståndets vid pröfning af Sammansatta Stats-, Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande J\s 34, i anledning af dels
Kongl. Maj;ts nådiga Proposition med förslag till ny Jagtstadga, dels ock enskilda
motioner i frågor rörande jagt, fattade beslut angående §§ 1, 3 mom. 2, 9 morn.
2, 14 samt 21 mom. 3 uti det af Utskottet framställda förslag till Jagtstadga.
Sedan af meddelade Protokolls-utdrag blifvit upplyst, att 3:ne Riks-Stånd redan
fattat sammanstämmande beslut rörande berörda delar af Utskottets förenämnda
förslag, fann Preste-Ståndet ifrågavarande inbjudning icke föranleda annan åtgärd, än
att läggas till handlingarne.
Frän Vallo fl. Borgare-Stdndet.
S. D. Föredrogos ånyo och godkändes Banko-Utskottets
Betänkande M 45, med förslag till förändrad uppställning af föreskrifterna angående
Bankens metalliska kassa, m. m.
Memorial JVs 46, angående 171 § i nu gällande Banko-reglemente.
Memorial M 47, angående föreskrifterna i lista artikeln af Banko-reglementet.
Utlåtande M 48, i anledning af förre Handlanden J. A. Carlqvists ansökning
om eftergift af upplupen ränta å en till Banko-diskontverket inbetald skuld.
Utlåtande JV2 49, i fråga om ett af förre Apothekaren C. P. Lidmans hustru
Jenny Lidman, född Benzelstjerna, gjordt ackordsanbud.
518
Prot.-Utdrag den 15 Augusti 1863.
Memorial JM 50, angående föreskrifterna i 8:de artikeln af Banko-reglementet;
och
Utlåtande JM 51, i anledning af väckt motion att granskningen af Bankodiskontverkets
räkenskaper och förvaltning hädanefter tnå verkställas af Rikets Ständers
Revisorer öfver Stats-, Banko- och Riksgälds-verken.
S. D. Föredrogos ånyo särskilda utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets Protokoll
den 5 innevarande Augusti, JM 371, och af Högvördiga Preste-Ståndets
Protokoll den 8 samma månad, JM 366, innefattande inbjudningar lill de öfriga
Riks-Stånden att instämma i förstnämnda två Riks-Stånds beslut rörande vissa delar
af Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande
JM 34, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag
till ny Jagtstadga, dels ock enskilda motioner i frågor om jagt.
Borgare-Ståndet afslog samtliga ifrågavarande inbjudningar och Protokollsutdragen
lades till handlingarne.
S. D. Föredrogs Herr Rydins den 8 dennes bordlagda motion (JVl 316), angående
underdånig anhållan i fråga om förening af landsbygd och stad till gemensamma
samhälligheter med lika rättigheter och skyldigheter.
Motionen tillika med deröfver afgifna yttranden remitterades till Allmänna Be
svärs-
och Ekonomi-Utskottet.
Från Hederv. B onde-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Banko-Utskottets nedannämnda Utlåtanden
och Memorial, nemligen:
Utlåtanden
JM 48, i anledning af lörre Handlanden J. A. Carlqvists ansökning om eftergift
af upplupen ränta å en till Banko-diskontverket inbetald skuld;
JM 49, i fråga om ett af förre Apothekaren C. P. Lidmans hustru, Jenny
Lidman, född Benzelstjerna, gjordt ackordsanbud;
Memorial JM 50, angående föreskrifterna i 8:de artikeln af Banko-reglementel;
och
Utlåtande
JM 51, i anledning af motion att granskningen af Banko-diskontverkets räkenskaper
och förvaltning hädanefter må verkställas af Rikets Ständers Revisorer
öfver Stats-, Banko- och Riksgälds-verken.
S. D. Föredrogs ett från Högvördiga Preste-Ståndet ankommet Protokollsutdrag
för den 8 innevarande månad, JM 366, innefattande inbjudning till MedStånden
att biträda Högvördiga Ståndets, vid pröfning af Sammansatta Stats-, Lagsamt
Allmänna Besvärs- och Ekouorni-Utskottets Betänkande, JM 34, i auledning
Prot.-Ufdrag den 17 Augusti 1863.
519
af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag lill ny Jagtstadga, dels ock
enskilda motioner i frågor rörande jagt, fattade beslut att godkänna dels § 11 uti
Utskottets förslag till Jagtstadga, med den ändring, att de å femte raden förekommande
orden: »efter bäfver från oell med den 1 Januari till och med den 10
Juli» utbyttes mot orden: »efter bäfver från och med den 1 November till och med
den 10 Juli», dels § 21 i samma förslag utan annan ändring, än att efter 2 momentets
begynnelseord: »Var det elg» tillagts orden »eller bäfver»; — och blef
denna inbjudning, för så vidt den angick utsträckning af tiden, under hvilken jagt
efter bäfver borde vara förbjuden samt skärpning i viss mån af ansvaret för jagt
efter sådant djur under nämnda tid, af Ståndet antagen.
Den 17 Augusti.
Från Högloft. Ridderskapel och Adeln.
S. I). Föredrogs Bevillnings— Utskottets Memorial, JYS 16, i anledning af
Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, angående allmänna bevillningen.
Härvid förekommo:
§2.
Ridderskapet och Adeln godkände och biföll Utskottets första yttrande och
sednare hemställan, afslog inbjudningen att frånträda beslutet om bevillningsfrihet för
enskilda personer tillhöriga kyrkor och bönehus samt godkände voteringspropositionerna
N:ris 1 och 2.
§ 11.
Utskottets till de öfriga Riks-Stånden gjorda anmälan lades till handlingarne.
§ 16.
Inbjudningen afslogs och voteringspropositionen JYS 5 godkändes,
§ 23.
Voteringspropositionen JYS 4 godkändes.
§ 25.
Utskottets yttrande lades till handlingarne.
Formulärerna.
Utskottets hemställan bifölls.
Instruktionen för taxeringsförrättningarne,
§§ 4, 5 och 7.
Utskottels två första yttranden gillades och dess sista till Borgare-Ståndet gjorda
hemställan lades till handlingarne.
520
Prot.-Utdrag den 19 Augusti 1863.
§ 17.
Voteringspropositionen JM 5 godkändes.
Utskottets slutliga yttrande.
Godkändes.
S. D. Föredrogs och godkändes Bevillnings-Utskottets Memorial, JM 18, i
anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i en tullregleringsfräga.
S. D. Föredrogos Lag-Utskottets Memorialer och Betänkanden:
JM 49, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande, JM 33, öfver
väckta motioner om förändring i stadgandena angående giftomannarätt.
Lades till handlingarne.
JM 50, i anledning af väckt motion om utsträckning af tiden, inom hvilken
Underrätts s. k. småprotokoller skola till Hofrätt insändas.
Bifölls.
JM 52, i anledning af väckt motion om giltigheten af vitén, utfästa för fullgörande
af enskilda emellan slutade aftal.
Bifölls.
JM 53, i anledning af väckt motion angående beräkning af boupptecknings
arfvode
för fast egendom.
Bifölls.
JM 54, i anledning af återremisser af Utskottats Utlåtande, JM 42, öfver väckt
motion om utvidgad religionsfrihet.
Lades till handlingarne.
Den 19 Augusti.
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogs och bifölls Bevillnings-Utskottets Betänkande, JM 17, angående
tullbestämmelserna för artikeln bränvin och sprit, m. m.
S. D. Föredrogos Lag-Utskottets Utlåtande och Betänkande:
48, i anledning af återremisser af Utskottets Betänkande, JM 21, i fråga om
tillägg till lagstiftningen angående äktenskapsskilnad.
Afslogs.
JM 51, i anledning af väckt motion om bestämmande af tid för klander emot
till- eller afträdeshusesyn å kronojord.
Bifölls.
S. D.
Prot.-Utdrag den 19 Augusti 1863.
521
S. D. Föredrogos och biföllos Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets Betänkaoden:
JVs 15, i anledning af Herr Justitie-ombudsmannens förslag om förändrade
föreskrifter, i fråga om offentliga stadgars kungörande å tingen;
JVs 16, i anledning af Prosten Sondéns motion om qvarnindustriens frigifvande.
JVs 17, i anledning af väckta motioner om uppbäfvande af 2—7 Kapitlen i
Handels-balken och förändringar i dithörande författningar, samt om handelsrätt för
utländningar;
JVs 18, i anledning af väckt motion om ändring af 6 Kap. 3 § Byggningabalken.
Frän Flogv. Pr este-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Memorial, JVs 16, i anledning af
Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, angående allmänna bevillningen.
Härvid förekommo:
§ 2-
Yttrandet å sidan 1 lades med godkännande till handlingarna, och lades likaledes
Utskottets hemställan, sidan 2, utan erinran till handlingarne, hvarjemte de
föreslagna voteringspropositionerna N:ris 1 och 2 godkändes.
§ U
Den
anmälda rättelsen godkändes.
§
Voteringspropositionen JVs 3 godkändes.
§ 23.
Voteringspropositionen JVs 4 godkändes.
§ 25.
Utskottets anmälan lades med godkännande till handlingarne.
For mulär er na.
Utskottets hemställan bifölls.
Instruktionen för laxeringsförrättningarne.
§§ 4, 5 och 7.
De af Utskottet å sidan 5 afgifna yttranden lades med godkännande til! handlingarne,
äfvensom Ståndet lade yttrandet, sid. 6, till handlingarne.
§17.
Voteringspropositionen JM 3 godkändes, med förklarande att Ståndet vidhåller
sitt deruti upptagna beslut.
Bih. lill B. St. Prot 1S62 & 1S63. 9 Sami. 66
522
Prot.-Utdrag den 19 Augusti 1863.
Yttrandet vid slutet af memorialet.
Godkändes.
S. D. Föredrogos ånyo Bevillnings-Utskotlels nedan omförmälda Betänkande
och Memorial:
JVs 17, angående tullbestämmelserna för artikeln bränvin och sprit m. m.
Hvad Utskottet å sidan 5 föreslagit rörande förändradt förtullningssätt af
bränvin, godkändes.
Med afslag å Utskottets derefter förekommande hemställan, angående införselafgiften
för bränvin, antog Ståndet Utskotts-afdelningens, af åtskilliga reservanter
åberopade och å sidan 4 omförmälda, förslag.
Förslaget, sidorna 3 och 4, till förändrad redaktion af taxerubrikens lydelse
godkändes.
Yttrandet vid artikeln »ättika» å sistnämnda sida återremitterades.
J\° 18, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i en lullregleringsfråga.
Lades, med godkännande af Utskottets yttrande, till handlingarne.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande, M 48, i
anledning af återremisser af Utskottets Betänkande, JVs 21, i fråga om tillägg till
iagstiftningen angående äktenskapsskilnad, afslog Ståndet Utskottets uti förevarande
utlåtande framställda författningsförslag.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag-Utskottets Memorial, M 49, i anledning
af ålerremiss af Utskottets Betänkande JVs 53, öfver väckta motioner om förändring
i stadgandena angående giftomannarätt, antog Ståndet, med afslag å Betänkandet
JV° 33, det i Doktor Forssells, vid förevarande memorial fogade reservation,
framställda förslag; och skulle de öfriga Riks-Stånden vördsamt och värdigen
inbjudas att i detta beslut med Preste-Ståndet sig förena.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets nedannämnda Betänkanden och Memorial
:
JVs SO, i anledning af väckt motion om utsträckning af tiden, inom hvilken
Underrätts s. k. småprotokoll skola till Hofrätt insändas.
Bifölls, med erinran om iakttagande af den rättelse, alt förfnttningsförslagets
begynnelseord: »Med ändring af de två första momenten af Kongl. Förordningen»
utbytas mot orden: »Med ändring af de två första momenten af 22 § i Kongl.
Förordningen».
JVå 51, i anledning af väckt motion om bestämmande af tid för klander emot
till- eller afträdeshvsesvn å kronojord.
Bifölls.
Jtä 52, i anledning af väckt motion om giltigheten af vitén, utfästa för fullgörande
af enskilde emellan slutade aftal.
Bifölls.
Prot.-Uldrag den 19 Augusti 1863. 523
JVs 55, i anledning al' väckt motion, angående beräkning af bouppteckningsarfvode
för fast egendom.
Bifölls.
JVs 54, i anledning af återremisser af Utskottets Utlåtande JVs 42, öfver väckt
motion om utvidgad religionsfrihet.
Lades till handlingarne.
Från Vdllofl. Borgare-Slåndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Beviilnings—Utskottets Memorial, JVs 16, i
anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, angående allmänna bevillningen, afslog
Borgare-Ståndet inbjuriningarne, sidd. 2 och 4, men godkände memorialet i öfrigt,
utom hvad angår Utskottets, sid. 4, rörande § 25 gjorda anmälan, hvilken lades till
handlingarne.
S. I). Föredrogos och godkändes Bevillnings-Utskottets:
Betänkande JVs 17, angående tullbestämmelserna för artikeln bränvin och sprit,
m m.; samt
Memorial JVs 18, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i en tullregleringsliåga.
S. D. Föredrogs ånyo Log— Utskottets Utlåtande, JVs 48, i anledning af återremisser
af Utskottets Betänkande JVs 21, i fråga om tillägg till lagstiftningen angående
äktenskapsskilnad.
Med afslag å detta utlåtande godkände Ståndet det författningsförslag, som innefattas
i Herr Car/éns vid utlåtandet fogade reservation, dock med slutmeningens
förändring till följande lydelse: — vederbörlig domstol, sorn, sedan bevis blifvit
företedt om undergångna sådana varningsgrader, som 14 Kapitlet 1 § Giftermålsbalken
anvisar, må döma till skilnad i äktenskapet; och skulle de öl riga Riksstånd
e n vänligen inbjudas att i detta beslut sig förena.
S. D. Föredrogos ånvo Lag-Utskottets
Memorial JVs 49, i anledning af återremisser af Utskottets Betänkande JVs 55,
öfver väckta motioner om förändring i stadgandena angående giftomannarätt.
Bifölls.
Betänkande JVs 50, i anledning af väckt motion om utsträckning af tiden,
inom hvilken Underrätts s. k. småprotokoll skola till Hofrätt insändas.
Godkändes med tillägg af: »28 § i» näst efter orden »momenten al» på första
raden af den löreslagna författningen.
Betänkande JVs 51 i anledning af väckt motion om bestämmande af tid för
klander emot till- eller afträdeshusesyn å kronojord.
Bifölls.
524
Prot.-Utdrag den 19 Augusti 1863.
Betänkande JM 82, i anledning af väckt motion om giltigheten af vitén, utfästa
för fullgörande of enskilda emellan slutade aftal.
Bifölls.
Utlåtande JM 83, i anledning af väckt motion angående beräkning af boupptecknings-arfvode
för fast egendom.
Godkändes; och
Memorial JM 54, i anledning af återremisser af Utskottets Utlåtande JM 42,
öfver väckt motion om utvidgad religionsfrihet.
Med ogillande af Utlåtandet JM 42, lade Ståndet Memorialet JVS 54 till
hand lingome.
Från Hedern. Bonde-Slåndel.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Memorial, JM 16, i anledning af
Biks-Ståndens skiljaktiga beslut, angående allmänna bevillningen.
Ståndet, som vidblef sina i afseende å bevillningsförordningens 16 och 25 <§§
förut lattade beslut, godkände såväl de under dessa §§ uppställda, som jemväl öfriga
af Utskottet i förevarande memorial föreslagna voteringspropositioner. Följande delar
af memorialet, hvilka icke påkallade någon åtgärd från Bonde-Ståndets sida, nemligen:
Utskottets hemställan fpag. 2), rörande det särskilda beslut, som i afseende å
förordningens 2:dra § blifvit af Ridderskapet och Adeln fattadt; vidare Utskottets
anmälan, rörande 2o:te §; samt slutligen Utskottets yttrande (öfverst å pag. 6)
i fråga om 4:de § af instruktionen för taxeringsförrättningarne, lades till handlingarna;
och blef, hvad Utskottet i memorialet för öfrigt yttrat och hemställt, af
Ståndet godkändt och bifallet.
S. D. Föredrogs och blef, med stöd af 56 § Riksdags-ordningen, till Expeditions-Utskottet
remitterad en af Jöns Rundbäck från Göteborgs län afgifven motion,
deri hemställts, att de protokoll, som skola blifvit hållna vid Förstärkta Statsutskottets
sammanträden den 6, 7 och II. innevarande månad, måtte varda till
trycket befordrade och bland Riks-Ståndens ledamöter utdelade; och beslöt Ståndet
derjemte, att denna motion skulle de öfriga respektive Med-Stånden kommuniceras.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande, JM 17,
angående tullbestämmelserna lör artikeln bränvin och sprit m, m., blef samma betänkande
bifallet, utom hvad angick dels Utskottets hemställan (pag. 3) om införseltullen
å bränvin, i afseende hvarå Bonde-Ståndet beslutade, att nämnde införseltull
må bestämmas till 55 öre skålpundet alkohol, och dels Utskottets yttrande (pag.
4) om införseltull å artikeln ättika, hvilken punkt återremitterades till följd af hvad
Ståndet rörande införseltullen å bränvin nu beslutat.
Pröt.-Utdrag den 19 Augusti 1863. 525
Samma Utskotts Memoria!, JVS 18, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut i en tullregleringsfråga, bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets
Utlåtande M 48, i anledning af återremisser af Utskottets Betänkande M 21,
i fråga om tillägg till lagstiftningen angående äktenskapsskilnad.
Bifölls.
Memorial JV2 49, i anledning af återrerniss al Utskottets Betänkande JV2 3ö,
öfver motioner om förändring i stadgandena angående giftomannarätt.
Lades till handling ar ne.
Betänkande M 50, i anledning af motion om utsträckning af tiden, inom
hvilken Underrätts s. k. småprotokoll skola lill Hofrätt ingifvas.
Godhändes, med den rättelse, att å femte sidans 3:dje rad mellan orden »af»
och »Kongl.» insättas orden »28 § i», hvarigenom begynnelseorden i den föreslagna
författningen skulle komma att lyda sålunda: »Med ändring af de två första momenten
af 28 § i Kongl. Förordningen etc.
Betänkande JVs 51, i anledning al motion om bestämmande af tid lör klander
emot till- eller afträdeshusesvn å kronojord.
Bifölls.
Betänkande JVs 52, i anledning af motion om giltigheten af vitén, utfästa för
fullgörande af enskilda emellan slutade aftal.
Bifölls.
Utlåtande M 53, i anledning af motion, angående beräkning af bouppteekningsarfvode
för fast egendom.
Bifölls.
Memorial M 54, i anledning af återremisser af Utskottets Utlåtande M 42,
öfver motion orri utvidgad religionsfrihet.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos och biföllos följande af Sammansatta Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet afgifna Belänkanden:
JYs 15, i anledning af Herr Justitie-ombudsmannens förslag om förändrade
föreskrifter, i fräga om offentliga stadgars kungörande å tingen;
JVs 16, i anledning af Prosten Sundéns motion om qvarnindustriens digifvande;
JVs 17 i anledning af motioner om upphäfvande af 2:dra—7:de Kapitlen i
Handeis-balkeo och förändringar i dit hörande författningar, sami om handelsrätt för
utländningar; och
M 18, i anledning af motion om ändring af 6 Kapitlet 3 § Byggningabalken.
S. D. Till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet blef, efter skedd föredragning,
med stöd af 56 § Riksdagsordningen, remitterad en af Josef Smedberg
526
Prof.--Utdrag den 22 Augusti 1863.
från Elfsborgs län afgifven motion om afskaffande af stämpling ä inom riket till
verkade
varor.
S. D. Föredrogos och god/tändes följande af Expeditioirs—Utskottet afgifna förslag
lill Rikets Ständers underdåniga skrifvelse!- till Kongl. Maj:t, nemligen:
JVs 116, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående bestridandet
al begrafnings- och öfriga kostnader med anledning af Hennes Majit Enkedrottning
Desiderias dödliga frånfälle;
JVs 117, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående anslags beviljande,
dels till betäckande af en uti Svenska Spetsbergs-expeditiouens räkenskaper
befintlig brist, dels till fortsättning af rekognosceringsarbetena på Spetsbergen med
alseende å ullörbarheten af en gradmätning derstädes; och
JVs 118, i anledning af väckt fråga om upphörande af den i Kongl. Förordningen
den 5 December 1842 bestämda afgift för vägning af inkommande utländskt
gods, som efter vederbörlig tillåtelse verkställes i elier vid godsegarens enskilda
magasin.
S. D. Sedan Talmannen, på anförda skäl, ansett sig icke kunna medgifva
proposition pä bifall till ett, i sammanhang med föredragningen af Stuts-Utskottets
Memoria! JVs 143, hos Ståndet framstäldt förslag om föreläggande för ExpeditionsUtskotlet
att inkomma med de protokoll, som skola hafva blifvit hållna vid Förstärkta
Stats-Utskottets sammanträden den 6, 7 och 11 i denna månad samt, för
att tryckas och utdelas bland Riks-Stånden, från sistnämnda Utskott till Expeditionsutskott
ölverlemnade; men Ståndet härutinnan icke biträdde Talmannens åsigt, utan
fortsatte yrkandet om proposition, förklarade Talmannen öfverläggningen hvilande,
med tillkännagifvande alt, jemlikt 55 § Riksdags-ordningen, målet komme att förvisas
till Konstitutions—Utskottet, sorn hade att inom tio dagar efter erhållen del af
Ståndets i ämnet förda protokoll, inkomma med sådant utlåtande, som nämnde
grund lagsparagraf föreskrifver.
Den 22 Augusti.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Sedan Ridderskapet och Adeln, vid föredragning af Stats- Utskottets
Utlåtande, JVs 139, angående reglering af utgifterna under Riks-statens Åttonde
Hufvudtitel, afslagit Utskottets i 89:de punkten gjorda hemställan och antagit det
förslag, som Grefve Cronstedt m, fl, uti en vid punkten afgifven reservation fram
-
Prof,-Utdrag den 22 Augusti 1863.
527
ställt, beslöt Ridderskapet och Adeln vänligen inbjuda de öfriga Riks-Stånden att
samma beslut biträda.
S. D. Sedan Ridderskapet och Adeln vid föredragning af Stats-Utskottets
Utlåtande, J\ä 159, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde
Hufvud titel, afslagit Utskottets i 76:te punkten gjorda hemställan och antagit det
förslag, som Herr Sandels i en vid punkten afgifven reservation framställt, beslöt
Ridderskapet och Adeln vänligen inbjuda de öfriga Riks-Stånden att samma beslut
biträda.
Från Håg v. Preste-Ståndet.
S. D. Föiedrogs ånyo och lades till handlingarne Stats-Utskottets Memorial,
M 145, angående verkställd omröstning i anledning af Riks-Sfåndens skiljaktiga
beslut, rörande åtskilliga till statsregleringen hörande frågor.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande, J\s 159, angående regleringen
af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvud tit el, dervid följande delar af
utlåtandet förekommo:
Punkterna 1 till och med 5. Biföllos.
Punkten 6. Med afslag å Utskottets hemställan beviljade Ståndet, för sin del,
till lönefyllnad åt kapellpredikanten å Muskö, ett årligt anslag af 500 R:dr, att
utgå intilldess genom allmän reglering af presterskapets löner eller på annat sätt
medel för en dylik löneförbättring kunde beredas.
Punkten 7. bifölls.
Punkten 8. Utskottets hemställan afslogs, och lemnade Ståndet sitt bifall till
det i Prosten Sondéns, vid denna punkt afgifna, reservation förekommande tillstyrkande,
endast med tillägg efter ordet »Komministr arnes» å raden 5 af dessa ord:
»Kapellpredi/canternes, Pastorats- och Socken-adjunklernes».
Punkterna 9 till och med 18. Biföllos.
Punkten 19. Utskottets hemställan, så vidt den afser Grefve Hamiltons i mom.
a) omförmähja motion, afslogs af Ståndet, som för sin del beviljade 9,000 R:dr årligen
till tvänne nya professioner inom de Juridiska Fakulteterna, en vid hvartdera
af rikets Universiteter, med öfverlemnande till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning att bestämma
de nya professionernas omfattning bland de ämnen, i hvilka undervisningen,
enligt gällande författning, skall vårdas af Juridisk Fakultet; hvaremot samma hemställan,
i hvad den rörer Friherre Hermelins i mom. b) upptagna motion, bifölls.
Punkterna 20 och 21. Biföllos.
Punkten 22. Momenten a), b), d) och e) biföllos, hvaremot Ståndet, med
ogillande af Utskottets tillstyrkande i mom. c), antog hvad i Kongl. Maj:ts Proposition
finnes föreslaget beträffande dels aOöningen för Adjunktorne, dels ifrågaställa
528
Prot.-Utdrag den 22 Augusti 1863.
arfvoden för en Bibliothekarie, en Sekreterare och en Kamererare vid Carolinska
Institutet.
Punkterna 25 till och med 56. Biföllos.
Punkten 57, i förening hvarmed jemväl föredrogs mom. i) uti Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JV° 118, i anledning af väckta motioner
rörande undervisningen i elementarläroverken och dermed sammanhängande
ämnen, öfver hvilket moment Ståndet hittills uppskjutit att fatta beslut.
Stats-Utskottets hemställan i punkten 57 af Utlåtandet J\s 139, blef af
Preste-Ståndet bifallen, och ansågs härmed beslut jemväl vara fattadt öfver mom.
i) uti det af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet i dess Betänkande M 118
framställda skrifvelseförslag.
Punkten 58. Med ogillande af Utskottets tillstyrkande, beslöt Preste-Ståndet
för sin del, att de lärare, som, innan de blefvo lill Lektorer utnämnde, hafva haft
full Lektors-undervisnirigsskyldighet, få beräkna denna sin tjenstgöring, med undantag
af fem år, vid löneförhöjningen inom Lektors-graden, i likhet med hvad alla
andra extra lärare, dupliknnter och vikarier inom Adjunkts- och Kollega-graden
fått sig tillerkändt, samt att för detta ändamål 2,000 R:dr årligen på elementarläroverkens
stat ytterligare uppföras, att utgå från och med år 1864.
Punkterna 59 till och med 63. Biföllos.
Punkten 64. Bifölls, med erinran dock om den jemkning uti det tillstyrkta
anslagsbeloppet, hvartill Ståndets här ofvan, angående elementarläroverken, antecknade
beslut föranleda.
Punkterna 65, 66 och 67. Biföllos.
S. D. Elter särskilda derom gjorda framställningar beslöt Ståndet vördsamt
och vänligen inbjuda Höglofliga Ridderskapet och Adeln att biträda de af PresteStåndet
denna dag vid pröfning af Stats-Utskottets Utlåtande JVs 139, angående
regleringen af utgifterna under Riks-Stntens Åttonde Hufvud titel, med afseende på
deri förekommande 8:de och 19:de punkterna, fattade beslut.
S. D. Vid förnyad föredragning af Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets
Betänkande, M 39, \ anledning af väckt motion om ändring eller förklaring af
Kongl. Cirkulärbrefvet den 28 Mars 1858, i fråga om beräkning af tiden för
lärares vid elementar-läroverken rätt till uppfattning i högre lönegrad, afslog Ståndet
Utskottets, å sidan 24, gjorda hemställan, hvaremot betänkandet i öfriga delar
bifölls.
Från Ilederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Börjades föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande, M 139, angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel; och med
hanns
-
Prot.-Utdrag den 22 Augusti 1863.
529
hanns i detta plenum pröfningen af Utskottets hemställanden uti de första 21\sta
punkterna af utlåtandet, hvilka biföllos med här nedan omnämnda undantag.
9:de punkten, rörande uppförande af ett reservationsanslag å 10,000 R:dr R:mt
årligen, under rubrik: Domkapitlens expeditioner; 13 punkten, om anvisande af
medel för inrättande af en profession i fysiologi inom medicinska fakulteten vid
Upsala akademi samt till inköp af instrumenter och materiel för de fysiologiska
och pathologiskt-anatomiska laboratorierna derstädes; samt 21 punkten, angående
förhöjning uti det till stipendier åt studerande inom theologiska fakulteterna vid
rikets universiteter, af slogos.
Uti 12 punkten hade Utskottet tillstyrkt ett förslagsanslag af 22,700 R:dr
R:mt årligen för Lappmarks Ecklesiastikverk.
Med bifall till punkten i öfrigt, beslöt Ståndet, att omförmälda belopp skulle
såsom reservationsanslag uppföras.
Såsom en följd af Ståndets beslut, i fråga om 13 punkten, af slog Ståndet
jemväl det uti 15 punkten af Utskottet tillstyrkta arfvode till en amanuens vid
den ifrågasatta nya fysiologiska professionens laboratorium, men biföll punkten
i öfrigt.
S. D. Fortsattes föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande, M 139, angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvud titel, dervid
pröfvades punkterna 22 till och med 65, hvilka biföllos med bär nedan omnämnda
undantag.
Punkten 22 mom. b), deruti Utskottet tillstyrkt, att Rikets Ständer^ till inrättande
vid Carolinska Institutet af åtskilliga tjenster, måtte anslå medel till belopp,
som nedan i punkten omnämnas. Indes till handlingarne.
Punkten 43, uti hvilken Utskottet hemställt, att rektorerne vid de femklassiga
läroverken i Clara, Maria, Jakobs och Catharina församlingar i Slockholm måtte
tilläggas löneförhöjning med 300 Riksdaler hvardera och, i följd deraf, anslaget
till elementar-läroverken höjas med tillhopa 2,000 Riksdaler, afslogs.
Punkten 57 bifölls; dock skulle vid denna punkt iakttagas den rättelse uti
interpunktionen, att det å andra raden af Utskottets hemställan emellan orden
»löneförhöjning» och »hvart» förekommande komma borde utgå.
Punkten 60, uti hvilken Utskottet tillstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts Proposition
derom, att det af Rikets Ständer, vid fastställandet af lönebeloppen lör rek
torer
vid de fullständiga läroverken, fästade vilkor, att rektor icke får innehafva
prebende-paslorat, måtte upphöra att vidare vara gällande, afslogs.
Punkten 64 godkändes, med iakttagande af de förändringar, hvartill Ståndets
i föregående punkter fattade beslut kunde föranleda.
Bilt. till R. St. Prof, 1862 A 1863. 9 Sami. 67
530
Prot.-lJldrag den 24 Augusti 1863.
Den 24 Augusti.
Från Hederv. B onde-Ståndet.
S. D. Till Lag-Utskottet remitterades, elter ånyo skedd föredragning, Nils
Anderssons från Wermlands län motion om revision af nu gällande expropriationslag,
äfvensom ett af Sven Rosenberg från Christianstads län till samma motion
gjordt tillägg, hvilket Nils Andersson jemväl såsom sin motion upptagit.
S. D Fortsattes föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande, M 139, angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvodtitel. dervid till
behandling förekommo nedanstående delar af utlåtandet, angående hvilka Ståndet
beslöt på sätt här nedan förmäles:
60 och 67 -punkterna.
Biföllos.
68 punkten.
Momenlerna a), b) och c).
Biföllos.
Momentet d).
Vid Utskottets hemställan i detta moment,
lät Ståndet bero.
69 punkten.
Momenlerna a), b), c), d) och e).
Biföllos.
Momentet f).
Med ogillande af vissa delar utaf Utskottets i detta moment afgifna förslag,
beslöt Bonde-Ståndet: »att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i berörda hänseende
föreslagit, lill arfvoden och resekostnader för folkskole—inspektörer bevilja 45,000
Riksdaler årligen, att på Åttonde Hufvudtitelns ordinarie stat uppföras, med underdånig
anhållan, det inspektionen måtte så ordnas, att inspektörerne, så vidt
möjligt, utan hinder af andra tjensteuppdrag, må kunna verksamt bidraga till folkskolans
utveckling, dervid hvarje folkskola måtte minst en gång om året besökas,
samt att inspektörernes berättelser måtte blifva på allmän bekostnad tryckta, för
att till samtliga Konsistorier och skolstyrelser i riket utdelas»; —- och skulle de
öfriga Riks-Stånden vördsamt och vänligen inbjudas att uti detta Bonde-Ståndets
beslut sig förena.
Prot.-Uldrag den 22, 24 och 25 Augusti 1863.
531
Den 22, 24 och 25 Augusti.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
SS. DD. Vid föredragning af så viii Stats-Utskottets Utlåtande, As 139, angående
regleringen af utgifterna under Riks Statens Åttonde Hufvudtitel, som ock i sammanhang
dermed, jemlikt Ridderskapet och Adelns den 10 sistlidne Juni fattade
beslut, 20:de punkten jemte litt. i) och 26 punkten af Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkande, As 118, i anledning af väckta motioner rörande
undervisningen i elementar-läroverken och dermed sammanhängande ämnen, fattade
Ridderskapet och Adeln de beslut, som här nedan omförmälas.
l.sta—7:de punkterna.
Utskottets hemställande!) biföllos.
8:de punkten.
Med afslag å Utskottets hemställan antog Ridderskapet och Adeln det förslag,
som Prosten Sondén i en vid punkten algifven reservation framställt.
9:de punkten.
Utskottets hemställan bifölls.
10:de punkten.
Återremitterades.
11 :te—18:de punkterna.
Utskottets hemställande!) biföllos.
19:de punkten.
Återremitterades.
20:dc och 21:sta punkterna.
Utskottets hemslällanden biföllos.
22:dra punkten.
Mom. a och b.
Utskottets hemställanden biföllos.
Mom. c.
Ridderskapet och Adelil biföll Utskottets hemställan, utom hvad beträffade
arfvodena för Bibliothekarie!!, Sekreteraren och Kamereraren vid Carolinska medicochirurgiska
Institutet, hvilka arfvoden bestämdes till de af Kongl. Majit föreslagna
belopp, i följd hvaraf den af Utskottet tillstyrkta anslagssumman, 19,900 R:dr,
förhöjdes till 20,900 R:dr.
Mom. d och e.
532
Prot.-Utdrag den 22, 24 och 25 Augusti 1863.
Utskottets hemställanden bifödos.
23:dje—38:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
39:de punkten.
Återremitterades.
40:de—43:dje punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
44:de punkten.
Utskottets hemställan bifölls med uteslutande af slutmeningen: »likväl utan
rättighet att uppflytta-, till högre lönegrad för lektorer, förr än efter 10 års tjenstgöring
såsom lektor.»
45:te—56:te punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
57:de punkten samt 20:de punkten jemte litt. i) af Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVi 118.
Med afslag å Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets i ämnet gjorda
förslag, biföll Ridderskapet och Adeln Stats-Utskottets hemställan, med den rättelse,
att det efter ordet: löneförhöjning, genom tryckfel insatta komma borttogs och
samma skiljetecken infördes efter orden: hvart femte år.
58:de punkten.
Återremitterades.
59:de—69:de punkterna.
Utskottets hemställande!] biföllos, dock med den vid 64:de punkten gjorda
erinran om iakttagande af Ridderskapet och Adelns i afseende å elementar-läro
verken
fattade beslut.
70:de punkten.
Utskottets första hemställan.
Bifölls, utom hvad beträffade lönerna för Professorn å medicinska afdelningen
samt Sekreteraren och redogöraren vid Gymnastiska Central-institutet, äfvensom
hyresersättningen till den af Institutets Professorer, som ej innehade bostadslägenhet
i Institutets egendom, hvilka löner och hyresersättning bestämdes till de af
Kongl. Maj:t föreslagna belopp, till följd hvaraf den af Utskottet tillstyrkta anslags
tillökningen,
17,400 R:dr, förhöjdes till 19,400 R:dr.
Utskottets sednare tillstyrkande.
Bifölls.
71:sta — 75:te punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
76.le punkten.
Med afslag å Utskottets hemställan, antog Ridderskapet och Adeln det förslag,
som Herr Sandels uti en vid punkten afgifven reservation framställt.
Prot.-Utdrag den 22, 24 och 25 Augusti 1863.
533
77:de punkten.
Utskottets hemställan bifölls.
78:de punkten.
Med afslag å Utskottets hemställan, beslöt Ridderskapet och Adeln, att ett
årligt anslag af 12,000 R:dr skulle ställas till Kongl Maj:ts disposition, för
anställande inom hvarje län af en förste Provincialläkare med årligt arfvode af
500 R.dr.
79:de—82:dra punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
83:dje punkten.
Återremitterades.
84:de punkten.
Utskottets hemställan bifölls.
85:te punkten.
Med afslag å Utskottets hemställan, antog Ridderskapet och Adeln det förslag,
som Friherre af Ugglas m. fl , uti en vid punkten afgifven reservation
framställt.
86:te, 87:de och 88:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
89:de punkten.
Med afslag å Utskottets hemställan, antog Ridderskapet och Adeln det förslag,
som Grefve Cronstedt m. fl., uti en vid punkten afgifven reservation framställt.
90:de—99:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
100:de punkten.
Utskottets hemställan bifölls; hvarjemte erinrades om iakttagande af den förändring
i Hufvudtitelns slutsumma, som kunde blifva en följd af Ridderskapet och
Adelns från Utskottets förslag afvikande beslut.
101 :sta och 102:dra punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
103:dje punkten samt 26:te punkten (sid. 33) i Allmänna Besvärs- och
Ekonomi Utskottets Betänkande, JVs 118.
Ridderskapet och Adeln biföll så väl Stats-Utskottets tillstyrkande, som Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets i ofvannämnda punkt gjorda hemställanden.
104:de punkten.
Utskottets hemställan bifölls med den förändring, att det af Utskottet tillstyrkta
anslagsbelopp, 62,000 R:dr, nedsattes till 50,000 R:dr.
105:te — 116:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos, med rättelse af del i i05:te punkten in
-
534
Prot.-Vldrag den 22, 24 och 25 Augusti 1863.
smugla tryckfel, att lånesumman utförts med 25,00 R:dr, i stället för 25,000
Riksdaler.
117:de punkten.
Utskottets hemställan afslogs.
118:de och 119:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
120:de punkten.
Utskottets hemställan afslogs.
121:sta—130:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
131 :sta punkten.
Morn. a.
Utskottets tillstyrkande bifölls.
Morn. b.
Utskottets hemställan bifölls med följande förändrade lydelse: »att Rikets
Ständer begära, det Kongl. Maj:t måtte för Rikets näst sammanträdande Ständer
framlägga förslag om indragning till Statsverket af sådana hospitalsfondens inkomster
af jordeboksräntor, tionde och arrendemedel m. m., i afseende å hvilka sådant
kan ega rum, emot det att statsanslag för hospitalens fullständiga uuderhåli af
Rikets Ständer i stället beviljas»
132:dra — 140:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
141:sta punkten.
Återremitterades.
142:dra—144:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
145:te punkten.
Med afslag å Utskottets hemställan, antog Ridderskapet och Adeln det förslag,
som Grefve Cronstedt m. fl. uti en vid punkten afgifven reservation framställt.
146:te och 147;de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
148:de punkten.
Lades till handlin g arne.
Prot.-Uldrag den 25 Augusti 1863.
535
Den 25 Augusti.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogs Vällotliga Borgare-Ståndets protokollsutdrag, JV2 379, innefattande
inbjudning till de öfriga Riks-Stfinden att biträda Borgare-Ståndets
beslut i afseende å Lag-Utskottets Utlåtande, M 48. i anledning af återremisser
af Utskottets Betänkande, J\s 21, i fråga om tillägg till lagstiftningen angående
äktenskapsskilnad; men som Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet afslagit
det af Utskottet i Utlåtandet, M 48, framställda förfa'tningsförslag och frågan således
förfallit, ansågs inbjudningen ej kunna föranleda till annan åtgärd, än att
läggas lill handlingarne.
S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Stnts-Utskottets Memorial, JVå
143, angående verkställd omröstning, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut,
rörande åtskilliga till stalsregleringen hörande frågor.
S. D. Vid föredragning af Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Betänkande,
M 37, i anledning af Kongl. Majrts nådiga Proposition till Rikets Ständer,
angående ersättning till domare och målsegande i de fall, då flera härader hafva
gemensam tingsstad i brottmål, biföll Ridderskapet och Adeln Utskottets hemställan
med den förändring, att anslagsbeloppet bestämdes i jemnt tal till 16,000 R:dr.
Från Hederv. B onde-Ståndet.
S D. Fortsattes föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande, M 139, angående
regleringen af utgifterna under Riks-Statens Åttonde Hufvudtitel, dervid
Ståndet medhann pröfning af alla återstående momenten af 69:de punkten, från och
med mom. litt. g), till och med mom. litt å), hvilka godkändes med det undantag,
att beträffande mom. ä), afstyrkande gjord framställning om inlösen af så
många exemplar af de hittills utkomna häftena af C. Georg Starbäcks »Berättelser
ur Svenska Historien», att åtminstone hvarje folkskola kunde deraf erhålla ett
exemplar, Bonde Ståndet, för sin del, beslöt, att ett erforderligt belopp, beräknadt
till 2,500 R:dr, af besparingarne på de för folkundervisningens befrämjande anslagna
medel, bör användas till inlösen af nämnda arbete till så stort antal, att
åtminstone hvarje fast folkskola deraf ma erhålla ett inbundet exemplar.
536
Prot.-Utdrag den 24, 25 och 26 Augusti 1863.
Den 24, 25 och 26 Augusti.
Ft •ån Högv. Pr este-Ståndet.
SS. Dl). Fortsattes och afslöts föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande,
M 139, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde
Hufvudtitel.
Härvid förekommo:
Punkten 68. Bifölls.
Punkten 69. Momenten a), b), d), e), g), h), i), l), m), o), p), q), r),
s), t), u), v) x), y), z), å), biföllos.
Mom. c). Med afslag å det framställda förslaget om flera seminariers indragning
»arnt derpå grundade bestämning af lärarnes vid dessa anstalter antal
och aflöning, äfvensom löneförhöjning hvart femte år och vilkoren för deras kompetens,
beslöt Preste-Ståndet för sin del, att för de nuvarande seminariernas uppehållande
och vidare utveckling, ställa till Kongl. Majlis disposition ett belopp af
63,000 R:dr, att såsom reservations-anslag på Åttonde Hufvudtitelns ordinarie stat
uppföras.
Mom. f). Bifölls med den ändring i Utskottets förslag, att slutorden: »samt
att inspektörernes berättelser måtte blifva på allmän bekostnad tryckta, för att till
samtliga konsistorier och skolstyrelser i riket utdelas», utbyttes emot dessa ord:
»samt att ett sammandrag af inspektörernes berättelser måtte hvart 3:dje år tryckas
på Statens bekostnad och till samtliga konsistorier och skolstyrelser i riket
utdelas».
Mom. k). Bifölls, med tillägg vid momentets slut af dessa ord: »dock att
statsbidraget, såsom hittills, endast utgår med hälften af hvad för samlingar ne utöfver
nämnda tillskott förbinda sig alt för ifrågavarande ändamål lemna».
Mom. n). Godkändes med den ändring, att i stället för de på raderna 6
och 7 förekommande orden: »som fullgjort eller åtaga sig alt fullgöra de i mom.
litt. k) föreskrifva vilkor», insattes dessa ord: »hvilka till lärares eller lärarinnors
aflöning redan tillskjutit eller åtaga sig att tillskjuta lika stort belopp, som den
till församlingen öfverlåtna andel af personliga skyddsafgiften utgör»; hvarjemte
Ståndet beslöt, att det vid slutet af sidan 111 förekommande stycket af motive
ringen
skulle på det sätt ändras, att slutorden deraf »äfvensom kostnaderna för
skolor, inrättade af enskilde personer inom församlingen, endast till så stor del, som
motsvarar
Prot.-Utdrag den 24, 25 och 26 Augusti 1863.
537
motsvarar beloppet af sådana afgifter, som af dem eljest bort till fol/cskole-lcassan
betalas», utbytas mot dessa ord: »äfvensom löner till lärare vid skolor, inrättade
af enskilde personer inom församlingen.»
Och skulle de öfriga Riks-Stånden vördsamt och vänligen inbjudas att biträda
de af Preste-Ståndet, med afseende på sistberörda momenter k) och n),
sålunda fattade beslut.
Punkten 70. Med afslag å Utskottets hemställan, sidan 122, lemnade Ståndet
sitt bifall till den af Kongl. Majit föreslagna förhöjning uti årsanslaget för
Gymnastiska Central-inslitutet, hvaremot Utskottets tillstyrkande å sidan 123, angående
anslag till uppförande af åtskilliga ny- och ombyggnader å nämnda Instituts
tomt, bifölls.
Punkterna 71 till och med 73. Biföllos.
Punkten 76, i förening hvarmed föredrogs utdrag, M 368, af Höglofliga
Ridderskapet och Adelns protokoll för den 22 dennes, med inbjudning till de öfriga
Riks-Stånden att biträda Ridderskapet och Adelns med afseende på denna
punkt fattade beslut.
Ståndet afslog Utskottets hemställan, och antog det förslag, som i en af
Prosten Sondén, vid denna punkt afgifven reservation blifvit framstäldt, och ansågs
härmed beslut jemväl vara fattadt öfver Ridderskapet och Adelns förenäronda
inbjudning.
Punkterna 77 till och med 84. Biföllos.
Punkten 83. Ståndet, som ogillade Utskottets afstyrkande yttrande, lemnade
sitt bifall till Utgifts-afdelningens i ämnet afgifna utlåtande, hvilket finnes uti en
vid denna punkt afgifven reservation åberopadt.
Punkten 86. Bifölls.
Punkten 87. Med ändring af Utskottets förslag, beslöt Preste-Ståndet för sin
del, att Rikets Ständer må på det sätt motionen bifalla, att på Svenska Akademiens
stat uppföres ett belopp af 6,000 R:dr, att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition,
uppå bemälda akademis underdåniga förslag, användas vare sig till tillfälliga
honorarier åt vittre författare af utmärkt förtjenst, och som af dylikt understöd
kunna vara i behof, eller ock samt företrädesvis till understöd åt yngre, mindre
bemedlade personer, som visat mera framstående anlag för litterär verksamhet i
ofvannämnda rigtning.
Punkten 88. Bifölls.
Punkten 89, i sammanhang hvarmed föredrogs utdrag, M 367, af Höglofliga
Ridderskapet och Adelns protokoll den 22 dennes, med inbjudning till de
öfriga Riks-Stånden att biträda Ridderskapet och Adelns rörande förevarande punkt
fattade beslut.
Utskottets hemställan afslogs och antog Ståndet det förslag, som Grefve Cronstedt
m. fl., uti en vid förevarande punkt afgifven reservation, framställt, endast
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 9 Sami. 68
538
Prot.-Utdrag den 24, 25 och 26 Augusti 1863.
med den ändring deruti, ott efter orden: »Kong/. Maj:ts nådiga disposition», å
raden 4 tillädes orden: »och enligt de grunder Kongl. Maj:t han finna för godt
närmare bestämma»; och ansågs härmed beslut jemväl vara fattadt öfver Ridderskapet
och Adelns förberörda inbjudning.
Punkterna 90 till och med 95. Biföllos.
Punkten 96. Utskottets förslag bifölls, med tillägg emellan orden »fri-elever»
och »vid», å raden 1 sidan 165, af dessa ord: ajemte 4,800 Rär, dels till förbättring
af Direktörs och öfrige motsvarande lärares löner, dels till tre nya lärår
elon er.
Punkterna 97, 98 och 99. Biföllos.
Punkten 100. Utskottets hemställan bifölls, med erinran örn den jemkning
i den beräknade slutsumman, sorn föränledes af Ståndets öfver föregående
punkter af detta utlåtande fattade beslut.
Punkterna 101, 102, 103 och 104. Biföllos.
Punkten 105. Utskottets förslag bifölls, med deri ändring att i stället för
de å raderna 3—6 förekommande orden: »dels bevilja, till utgående från Riksgälds
kontoret,
ett anslag för en gång af 25,000 R:dr, dels anvisa ett låneunderstöd af
25,000 R:dr, att likaledes från Riksgalds-hontoret utbetalas», insattes dessa ord:
»anvisa ett låneunderstöd af 50,000 R:dr, att från Riksgälds-kontoret utbetalas.»
Punkterna 106, 107 och 108. Biföllos.
Punkten 109. Med afslag å Utskottets hemställan, antog Ståndet det för
slag,
Som i Biskop Milléns, vid denna punkt afgifna reservation, finnes framstäldt.
Punkterna 110 till och med 133. Biföllos.
Punkten 134. Med afslag å Utskottets hemställan, beslöt Ståndet (or sin del,
att till ny observatoriibyggnod i Lund anvisa, för en gång, en summa af 45,000 R:dr.
Punkterna 135 till och med 140. Biföllos.
Punkten 141. Utskottets afstyrkande yttrande ogillades, och beviljade Stån
det
för sin del ett understöd af 1,500 R:dr, att, under instundande stalsregleringsperiod,
årligen utgå till artisten Mandelgren, på det han måtte komma i tillfälle
att verkställa de resor inom landet, som för fortsatt aftecknande af de ännu utaf
honom ej undersökta kyrkliga monumenter kunde vara af nöden, med skyldighet
för Mandelgren, att vid slutet af hvarje år till fria konsternas akademi inlemna de
afteckningar, han under året gjort.
Punkterna 112 lill och med 147. Biföllos.
Punkten 148. Lades till handlingarne, såsom icke erfordrande annat yttrande
å Ståndets sida, än att här upptagna extra anslagssummor böra rättas i
öfverensstämmelse med Ståndets vid föregående punkter fattade beslut.
Slut ligen godkände Ståndet de vid fogade tabellerna, så vidt ändringar deruti
icke påkallas af de beslut, uti hvilka Ståndet vid pröfningen af förevarande utlåtande
slädnät.
Prot.-VIdrag den 26 Augusti 1863.
639
Den 26 Augnst!.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Remitterades lill Stats—Utskottet en af Grefve Sparre, Erik, pä grund
af 86 § Riksdags ordningen, väckt motion JVs 272, angående ändring i vilkoren
för det af Rikets Ständer vid sednaste riksdag beviljade låneunderstöd för anläggning
af en jernväg från Borås till vestra stambanan vid Herrljunga.
S. D. Efter föredragning af Högvördiga Preste-Ståndets protokollsatdrag,
M 375, innefattande inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att biträda det beslut,
som Preste-Ståndet fattat vid behandling af Lag-Utskottets Memorial, J\s 49,
i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande, M 53, öfver väckta motioner
om förändring i stadgandena angående giftomannarätt, blef ifrågavarande inbjudning
af Ridderskapet och Adeln af slagen.
S. D. Föredrogos Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Betänkande!):
M 35, i anledning af väckta motioner om förändrad organisation af Domkapitlen.
Bifölls.
M 36, i anledning af väckt motion om ändring af Kongl. Kungörelserna
den 20 November 1845 och den 25 Mars 1858, rörande ersättning lill vittnen,
som i brottmål åberopas af allmän åklagare.
Bifölls.
M 38, i anledning af väckt motion om stiftande af en lag, rörande afskedande
af Statens embets- och tjenstemän, som i följd af vansinne, lamhet, blindhet
eller annan obotlig sjukdom längre tid varit urståndsätta alt deras tjenster
bestrida.
Återremitterades.
S. D. Vid föredragning af Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Betänkande, M 39, i anledning af väckt motion om ändring
eller förklaring af Kongl. Cirkulär-brefvet den 28 Mars 1858, i fråga om beräkning
af tiden för lärares vid elementarläroverken rätt till uppflyttning i högre
lönegrad, afslog Ridderskapet och Adeln Utskottets första hemställan, mer. biföll
Betänkandet i öfrigt.
S. D. Föredrogs Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs
ocii
Ekonomi-Utskottets Utlåtande, M 11, i anledning af dels gjorda anmärkningar
emot vissa delar, dels ock Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i afseende å andra
540
Prol.-Utdrag den 26 Augusti 1863.
delar af Betänkandet JVs 4, angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra
brända eller distilierade spirituösa drycker.
Härvid förekommo :
§ !■
Utskottets yttrande godkändes.
§ 2.
Lades till handlingar ne.
§ 3.
Utskottets hemställan bifölls.
§ 4.
Lades (ill handlingarne.
§ 5.
Utskottels yttrande godkändes.
§§ 7, 14 och 15; § 10 och § 12.
Lades lill handlinqarne
§24.
Ridderskapet oell Adeln lät vid Utskottets första anmälan bero och lade till
handlingarne Utskottets sednare, till de öfriga Riks-Stånden gjorda hemställan.
§§ 25, 26, 37, 41, 42—47, 52 och 54.
Lades till handlingarne.
S. I). Vid föredragning af Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets Utlåtande, M 40, i anledning af dels återremisser å Utskottets
Betänkande, M 21, i fråga om skjutsningsbesvärets ordnande, dels ytterligare
väckt motion i samma ämne, fattade Ridderskapet och Adeln de beslut,
sorn här nedan omförmälas.
Utskottets öfverst å sidan 3 gjorda hemställan.
Bifölls.
Utskottets tre särskilda yttranden å sidd. 3 och 4.
Godkändes.
Utskottets å sidan 5 förekommande hemställan.
Bifölls med följande förändrade lydelse: »att Rikets Ständer måtte hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes å alla gästgifvaregårdar i
riket låta, så vidt görligt finnes, inrätta entreprenader, dervid, då sådant af förhållandena
nödigt påkallades, en lega af högst 1 R:dr 50 öre per mil i stad och
1 R:dr 20 öre per mil på landet finge uppbäras, samt att Kongl. Majit täcktes
härom meddela de föreskrifter, hvilka såväl för de skjutsskyldiges säkerhet som för
de resandes beqvämlighet kunna erfordras».
Utskottets hemställan ä sidan 6.
Bifölls med uteslutande af den sednare delen, börjande med orden: »och att
resande» etc.
Prol.-Utdrag den 26 Augusti 1863.
541
Utskottets tillstyrkanden å sidorna 7 och 8.
Bifollos.
S. D. Föredrogs och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial,
JV2 125, med formulär till fyrktalslängd, till debiterings- och uppbördslängd
för kommunal-ut3kylder samt till debetsedel för dylika utskylder.
Från Hederv. Bonde-Ståndel.
S. D. Vid fortsatt handläggning af Stats-Utskottets UtlStande, M 139, angående
reglering af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel, blefvo i
detta plenum föredragna samma utlåtandes 70:de till och med 76:te punkter, af
hvilka:
Punkterna 71, 73, 74 och 75 biföllos.
Den i 70:de punktens första moment föreslagna tillökning i Gymnastiska
Central—institutets nuvarande årsanslag, äfvensom Utskottets hemställan i samma
punkts 2:dra moment om beviljande af ett särskildt anslag till uppförande af åtskilliga
ny- och ombyggnader vid nämnda institut, afslogos.
Likaledes afslogs den i 72:dra punkten tillstyrkta tillökning uti anslaget för
Sundhets-kollegium.
Punkten 76 återremitterades, i sammanhang med hvilken återremiss en af
Höglofliga Ridderskapet och Adeln till öfriga Riks-Ståndeu i Iråga om denna punkt
gjord inbjudning lades till handlingarne; — och skulle diskussions-protokollet, rörande
denna punkt, Utskottet meddelas
S. D. Föredrogs och godkändes Expeditions-Utskottets förslag till Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl. Majit, 119, angående sältet för
stämnings delgifvande åt byalag, med flere.
S. D. Fortsattes föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande, JVs 139, angående
regleringen af utgifterna under Riks-Statens Åttonde Hufvudtitel, dervid
till behandling forekommo de delar af betänkandet, som innefattas uti punkterna
77 till och med 97, hvilka af Ståndet godkändes utan förändring, med här nedan
omförmälda undantag.
Med ogillande till en del af Utskottets uti punkten 79 gjorda hemställan,
beslöt Ståndet, att till inrättande af nya Läns djurläkare-beställningar inom de
län, der sådant är af behofvet mest päkalladt, må beviljas ett årligt anslag af
6,000 R:dr, att af Kongl. Majit användas till löner, ä 500 R:dr, åt tolf djurläkare
inom de län och med de stationer, som Kongl Majit, efter vederbörandes
hörande, kun finna skäligt bestämma; dock med förbindelse för vederbörande kommuner,
att förse djurläkaren med nödig bostad; — och skulle de öfriga Riks—
Stånden vördsamt och vänligen inbjudas att samma beslut biträda.
542
Prot.-Utdrag den 27 Augusti 1863.
Punnten 85 afslogs, hvaremot StSndet beslöt, i enlighet med den emot
denna punkt anmälda reservation, att till understöd för den af Doktor O. Sandahl
i- hufvudstaden inrättade medico-pneumatiska anstalt, må anvisas för nästa statsregleringsperiod
å Riksgälds-kontoret en summa af 6,000 R:dr, att med en tredjedel
under hvartdera af åren 1664, 1865 och 1866 utgå, med vilkor likväl, att
anstalten ställes under tillsyn af Sundhets-koilegium, dit föreståndaren har att årligen
om inrättningens verksamhet afgifva berättelse, äfvensom att dagligen vid
denna anstalt lemnäs fribad åt minst tvänne fattige eller obemedlade personer.
Punkten 87, uti hvilken Utskottet tillstyrkt att på Svenska Akademiens stat
måtte uppföras ett belopp af 6,000 R:dr, deraf, enligt Kongl. Majits nådiga disposition,
må, uppå bemälda akademis underdåniga lörslag, användas 4,000 R:dr
till pensioner åt vittre författare af utmärkt förtjenst och som af dylikt understöd
kunna vara i behof, samt 2,000 R:dr till understöd åt yngre, mindre bemedlade
personer, som visat mera framstående anlag för litterär verksamhet i ofvannämnda
rigtning, afslogs.
Punkten 96, uti hvilken Utskottet tillstyrkt, att Rikets Ständer måtte för
instundande statsregleringsperiod på Riksgälds-kontoret anvisa ett årligt belopp af
15,000 R:dr, för underhåll af fri-elever vid allmänna Institutet för blinda och döfstumma,
äfvensom att Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
att Kongl. Majit ville låta behörigen utreda de omständigheter, sorn varit förenade
med det nu utförda byggnadsföretaget, samt för Rikets näst sammanträdande Ständer
framlägga fullständigt förslag till ordnande af Institutets verksamhet, återremitterades;
— och skulle de under öfverläggningen i denna fråga afgifna yttranden,
genom utdrag af protokollet i denna del, Utskottet meddelas.
1 sammanhang med punkten 89, hvilken, på sätt här ofvan är vordet angifvet,
bifölls, blef en från Höglotliga Ridderskapet och Adeln uti protokollsutdrag,
M 367, ankommen inbjudning föredragen och lagd lill handlingarne.
Den 27 Augusti.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Fortsattes behandlingen af Stats-Utskoltets Utlåtande, 139, angående
regleringen af utgifterna i under Riks-Statens Åttonde Hufvudtitel, hvarvid
föredrogos och pröfvades 98:de till och med H5:de punkterna af samma utlåtande,
af hvilka « ssboidni aaailnav doo Jmaabiov nohnåJS
Prot.-Utdrag den 28 Augusti 1863.
543
Punkterna 98, 99. 100. 101. 102, 106, 107 108, 109, 110, 111. 112,
~P1'fö l)ifcillöé^t ^r' snbiltsia c. n;>b neli
Utskottets yttrande nederst å sidan 167 rörande Åttonde Hufvud titelns slutsumma
godkändes med de förändringar, hvartill Ståndets förut vid de särskilda
punkterna fattade beslut kunde föranleda.
Punkterna 103, angående förhöjning af fem R:dr i den terminliga afgiften för
lärjungar, som begagna elementarläroverken, 104, rörande anslag i och för verkställande
af nödiga förändringar å Strengnäs läroverks hus m. m, samt 105, så
vidt den afsåg statsbidrag till uppförande af en ny byggnad för ett elementarläroverk
i Halmstad, afslogos; hvaremot Ståndet för sin del beviljade ett låneunderstöd
af 90,000 R:dr R:mt i och för det i sistnämnda punkt afsedda ändamål.
115 punkten, deruti Utskottet afstyrkt bifall till motion om statsanslag till ett
skolhus i Arvika köping, återremitterades; och skulle protokollet öfver den i fråga
om sistnämnda punkt hållna öfverläggning Utskottet meddelas.
Den 28 Angnst!.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Fortsattes och slutades föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande,
M 139, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel,
dervid Ståndet, som under delta plenum behandlade 116:de punkten och följande
delar of betänkandet, biföll allt hvad Utskottet i dessa delar hemställt och tillstyrkt,
med de undantag allenast, hvarom här nedan förmäles, nemligen:
118:de punkten.
Ståndet beslöt, att til! Utskottet återremittera denna punkt; och skulle protokollet
öfver den i afseende å denna punkt hållna diskussion jemväl till Utskottet
öfverlemnas. u »öÅboö
144:de punkten. \ 'i sisvMntA
Ståndet beslöt att, med ogillande af Utskottets hemställan, bevilja ett anslag
för en gång af 4,000 R:dr, att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, användas
till trvckningshjelp för ingifvande of en handbok i Svenska pomologien med plancher.
r>V.\' nm»\ imib Vin ,lattol ob^nWtl i»ifiMXmi\bk sb i>
Lades till handlingarne.
Slutligen förklarade Bonde-Ståndet, att, då de punkter i1 Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets Betänkande JV2 118, eller frågorna om terminsafgiften vid
elementarläroverken samt förhöjning af iärarnes vid dessa läroverk löner äfvensom
544
Prot,-Utdrag den 22, 24, 25, 26. 28 och 29 Augusti 1863.
lärarnes förflyttning i högre lönegrad efter vissa års tjenstgöring, hvilka punkter sedan
den 3 sistlidne Juni hvilat på Ståndets bord, i afvaktan af Stats-Utskottets
cfvanberörda utlåtande, genom Ståndets, under behandlingen af samma utlåtande i
dessa frågor fattade beslut förfallit, omförmälda punkter nu mera icke erfordrade
annan åtgärd å Ståndets sida, än att läggas till handlingarne.
Den 22, 24, 25, 26, 28 och 29 Augusti.
Från Vdllofl. Borgare-Stdndel.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande, JM 139, angående regleringen
af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel.
Härvid förekommo:
Punkterna 1 till och med 8.
Bifollos.
Punkten 9.
Afslogs.
Punkterna 10 till och med 12.
Godkändes.
Punkten 13.
Afslogs.
Punkten 14.
Bifölls.
Punkten 15.
Bifölls med den förändring, att den fjerde af ifrågavarande Amanuenser afses
att biträda »vid det fysiologiska laboratoriet».
Punkterna 16 till och med 20.
Godkändes.
Punkten 21.
Afslogs.
Punkten 22.
Bifölls med följande tillägg vid momentet litt. c. »dock med vilkor, i afseende
å de Adjunkterna tillagda löner, att dessa lärare skola tillförbindas enahanda åligganden,
som gälla för Adjunkterna vid rikets universiteter».
Punkterna 23 till och med 41.
Godkändes.
Punk
-
Prot.-Utdrag den 22, 24, 25, 26', 28 och 29 Augusti 1S63.
545
Punkten 42, i sammanhang hvarmed, jemlikt Ståndets den 13 sistlidne Juni
fattade beslut, föredrogs Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets i Betänkandet
M 118, sid. 32, afgifna yttrande.
Ståndet godkände såväl punkten 42 i. Stats-Utskottets Utlåtande JV2 139,
som Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets omförmälda yttrande.
Punkten 43.
Bifölls.
Punkten 44.
Bifölls med uteslutande al slutmeningen från och med ordet »likväl».
Punkterna 45 till och med 51. v)
Biföllos.
Punkten 52.
Denna punkt, likasom ock Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets i Betänkandet
JV2 118, sid. 31, sist afgifna yttrande, hvilket, enligt Ståndets den 13
sistlidne Juni fattade beslut, i sammanhang med förevarande punkt föredrogs, godkändes.
Punkterna 53 till och med 56.
Biföllos.
Punkten 57, i förening hvarmed, jemlikt nyss åberopade beslut, föredrogos
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets i Betänkandet J\s 118, sid. 27, gjorda
hemställan jemte^ punkten litt. i, sid. 39, i samma Betänkande.
Med afslag å dessa delar af Betänkandet J\s 118, biföll Ståndet 57:de punkten
i Stats-Utskottets Utlåtande M 139.
Punkterna 58 och 59.
Godkändes.
Punkten 60.
Afslogs.
Punkterna 61 till och med 66.
Biföllos.
Punkten 67.
Ståndet beviljade för det i denna punkt omförmälda äudamål ett årligt anslag
af 10,000 R:dr.
Punkterna 68 till och med 71.
Biföllos.
Punkten 72.
Återremitterades.
Punkterna 7 3 till och med 75.
Godkändes.
Punkten 76, i sammanhang hvarmed föredrogs utdrag af Höglofliga Ridder
Bih.
till Ii. St. Prot. 1862 & 1863. 9 Sami. 69
546
Pr ot.-UIdrag den 22, 24, 25, 26, 28 och 29 Augusti 1863.
skåpet och Adelns protokoll den 22 dennes, JVs 368, innefattande inbjudning till
de öfriga Riks—Stånden att biträda förstnämnda Stånds i ämnet fattade beslut.
Med alslag å denna inbjudning godkände Ståndet 76:te punkten.
Punkterna 77 till och med 84.
B i fö llos.
Punkten 85.
Afslogs af Ståndet, som antog det förslag, hvilket innefattas i den af Friherre
af Ugglas, med flere, vid denna punkt afgifna reservation.
Punkterna 86 till och med 88.
Godkändes
Punkten 89.
Med antagande af Höglofliga Ridderskapet och Adelns inbjudning, framställd i
ankommet utdrag af nämnda Riks-Stånds protokoll den 22 dennes, som nu jemväl
föredrogs, af slog Borgare-Ståndet Utskottets i 89:de punkten gjorda hemställan och
godkände det förslag, som Grefve Cronstedt med flere, i en vid punkten afgifven
reservation, framställt; hvarjemte Ståndet för sin del beslöt en underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t af det innehåll, Herr Björcks vid utlåtandet fogade reservation mot
denna punkt utvisar.
Punkterna 90 lill och med 95.
Godkändes.
Punkten 96.
Förra delen af punkten, som angår ett årligt anslag af 15,000 R:dr, bifölls;
hvaremot sednare delen, från och med orden »samt att Rikets Ständer», återremitterades.
Punkterna 97 till och med 100. ^ . oö
Biföllos.
Beräkningen näst derefter.
Ansågs icke föranleda annat yttrande, än att Stats-Utskottet må i afseende å
ifrågavarande summor vidtaga de förändringar, som följa af Ståndets från Utskottets
förslag afvikande beslut.
Punkterna 101 och 102.
Godkändes.
Punkten 103.
Bifölls, äfvensom Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets i Betänkande
M 118, sid 33. afgifna två yttranden, hvilka, jemlikt Ståndets den 13 sistlidne
Juni fattade beslut, blefvo i sammanhang med denna punkt föredragna, godkändes.
Punkten 104.
Bifölls, med nedsättning af summan till 50,000 R:dr.
Punkten 105.
Godkändes med rättelse af lånesumman till 25,000 R:dr
Prot.-Utdrag den 22, 24, 25, 26, 28 och 29 Augusti 1863.
547
Punkten 106.
Afslogs.
Punkten 107.
Bifölls.
Punkten 108.
Afslogs.
Punkterna 109 till och med 112.
Godkändes.
Punkten 113.
Med afslag å denna punkt biföll Ståndet det i Herr Isbergs motion i ämnet
begärda låneunderstöd på de vilkor, som i 105:le punkten af utlåtandet omförmälas.
Punkterna 114 till och med 119.
Biföllos.
Punkten 120.
Afslogs.
Punkterna 121 till och med 127.
Godkändes.
Punkten 128.
Bifölls; hvarjemte Ståndet för sin del beslöt, det skola Rikets Ständer i underdånig
skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t, elter sakkunnige personers hörande,
täcktes vidtaga dc åtgärder, hvarigenom spridningen af den, enligt uppgift, sig kringgripande
sjukdomen spetelskan i vissa delar af de norra orterna må kunna hämmas,
och i händelse anslag af allmänna medel för vinnande af detta ändamål anses behöfligt,
derom till Rikets näst sammanträdande Ständer aflåta nådig Proposition.
Punkterna 129 till och med 133.
Biföllos.
Punkten 134.
Afslogs, och Ståndet anvisade 45,000 R:dr till ny observatoriibyggnad i Lund.
Punkterna 135 till och med 143.
Godkändes.
Punkten 144
Med afslag å denna punkt biföll Ståndet den af Herr Dahm i ämnet väckta
motion.
Punkterna 145 till och med 147.
Biföllos.
Punkten 148.
Ansågs icke till något Ståndets beslut föranleda.
548
Prot.-Utdrag den 29 Augusti 1863.
Den 29 Augnst!.
- Frän Hoglofl. Ridderskapet och Adeln.
S, D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Memorial, JV° 22, i anledning
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande tullbestämmelserna för bränvin och
sprit m. m., godkände Ridderskapet och Adeln den föreslagna voteringspropositionen
samt biföll Utskottets sednare hemställan.
Frän Hogv. Preste-Ständet.
S. D. Föredrogos änyo och bifollos Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets nedannämnda Betänkanden:
■M 15, i anledning af Herr Justitie-ombudsmannens förslag om förtändrade
föreskrifter, i fråga om offentliga stadgars kungörande å tingen;
J^s 16, i anledning af Prosten Sondéns motion om qvarnindnstriens frögifvande;
M 3 7, i anledning af väckta motioner om upphälvande af 2—7 Kapitlen i
Ilandels-balken och förändringar i dithörande författningar, samt om handelsrätt för
utländningar; och
JV2 18, i anledning af väckt motion om ändring af 6 Kap. 5 § Byggningabalken.
S. D. Föredrogs ånyo Sammansatta BevilInings—, Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Utlåtande, JVs 11, i anledning af dels gjorda an
märkningar
mot vissa delar, dels ock Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i afseende å
andra delar af Betänkandet JY2 A, angående vilkoret! för försäljning af bränvin och
andra brända eller distillerade spirituösa drycker.
Härvid förekommo:
§ 1-
Utskottets yttrande godkändes.
§ 2.
Lades till handlingarne.
§ 3.
Utskottets hemställan bifölls.
§ 4.
Lades till handlingarne.
Prol.-Utdrag den 29 Augusti 1863.
549
§ 5.
Yttrandet godkändes.
§§ 7, 14 och 15. § 10 och § 12.
Lades till handlinqarne.
§24.
Utskottets första förekommande anmälan lades med godkännande till handlingnrne,
och afslog Ståndet det af Ridderskapet och Adeln beslutade samt af Utskottet
till antagande förordade tillägg till 3 mom. af denna §.
§§ 25, 26 och 37.
Lades till handlinqarne.
§ 4L
Utskottets till Preste-Ståndet ställda inbjudning antogs, och lades denna § i
öfrigt till handlingarne.
§§ 42—47. § 52 och §, 54.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets nedanomförmälda
Betänkanden:
JY2 35, i anledning af väckta motioner om förändrad organisation af Dom
kapitlen.
Bifölls.
J\s 36, i anledning af vackt motion om ändring af Kongl. Kungörelserna den
20 November 1845 och den 23 Mars 1858, rörande ersättning till vittnen, som
i brottmål åberopas af allmän åklagare.
Bifölls.
JVs 57, i anledning af Kongl. Majrts nådiga Proposition till Rikets Ständer,
angående ersättning lill domare och målsegande i de fall, då flera härad hafva gemensam
tingsstad i brottmål.
Bifölls med ändring af det tillstyrkta anslagsbeloppet, 16,022 R;dr 50 öre,
till 16,000 R:dr.
M 38, i anledning af väckt motion om stiftande af en lag, rörande afske
dande
af Statens embets- och tjenstemän, som i följd af vansinne, lamhet, blindhet
eller annan obotlig sjukdom längre tid varit urståndsatte att deras tjenster bestrida.
Bifölls.
S. D. Föredrogos och lades till handlingarne Bevillnings-Utskottets Memorial:
JVs 19, i anledning af verkställda omröstningar, angående ifrågaslällda för
ändringar
i föreskrifterna örn lullbevillningen;
JYs 20, rörande verkställda omröstningar, i anledning af Riks-Ståndens beslut
angående stämpelpappersafgiften; och
J\s 21, angående verkställda oairöstningar, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut i frågor rörande allmänna bevillningen.
550
Prof-Utdrag den 29 Augusti 1863.
Frän Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid nu förnyad föredragning af Stats-Utskottets Memorial, JVs 143,
angående verkställd omröstning i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande
åtskilliga till statsregleringen hörande frågor, bl ef samma memorial lagdt
till handlingarne.
S. D. Föredrogos Sammansatta Stats- och Lag-Utskctfets Betäniunden:
JV° 35, i anledning af motioner om förändrad organisation af Domkapitlen.
Bifölls.
M 56, i anledning af motion om ändring af Kongl. Kungörelserna den 20
November 1845 och den 23 Mars 1858, rörande ersättning till vittnen, som i
brottmål åberopas af allmän åklagare.
Ståndet lät vid Utskottets härutinnan gjorda hemställan bero.
JVs 37, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposili' n till Livets Ständer,
angående ersättning till domare och målsegande i de fall, då flera härad haiva gemensam
tingsstad i brottmål.
Bifölls.
J\l 38, i anledning af motion om stiftande af en lag, rörande afskedande af
Statens etnbets- och tjenstemän, som i följd af va:.:;nne, le nhet, b indhe.t eller annan
obotlig sjukdom längre tid varit urståndsatte att oeras tjänster bestrida.
Bifölls; och
JV5 59, i anledning af motion om ändring eller förklaring af Kongl. Cirkulärbrefvet
den 28 Mars J858, i fråga om beräkning af tiden för lärares vid elementarläroverken
rätt till uppflyttning i högre lönegrad.
Alla tre momenten godkändes.
S. I). Föredrogs punktvis Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande, JVJ 11, i anledning af dels gjorda anmärkningar
mot vissa delar, dels ock Biks-Ståndens skiljaktiga beslut i afseende å
andra delar af Betänkandet JYs 4, angående vilkoret! för försäljning af bränvin och
andra brända eller distillerade spirituösa drycker.
Häraf godkändes Utskottets hemställanden angående §§ 1, 3, 4, 5, 24 senare
mom, oc h 41 mom. 2; hvarjemte till handlingarne lades hvad Utskottet anmält
i afseende ä §§ 2, 7, 14, 15, 10, 12,^24 förra morn., 25, 26, 57, båda
momenten, 41, yttrandet å sista raden, 42—47, 52 och 54.
Den af Utskottet framställda inbjudningen uti lörsta yttrandet,^angående § 41,
blef af Ståndet antagen.
S. D. Vid nu skedd föredragning af Be vill nings-Utskottets Memorial, JVs 22,
i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut rörande tulibeslämmelserna för bran
-
Prot.-Vtdrag den 31 Augusti 1863.
551
vin och sprit m. m., afstog Ståndet den gjorda inbjudningen och antog den framställda
voteringspropositionen; hvarjemte Ståndet godkände Utskottets i fråga om
artikeln ättika gjorda hemställan.
Den 31 Augusti.
Frän Vallo fl. B or g are-Stände t.
S. D. Borgare-Ståndet, som vid pröfning den 29 dennes af 128:de punkten
i Stats—Utskottets Utlåtande, JVs 139, angående regleringen af utgifterna under
Hiks-statens Åttonde Hufvudtitel, jemte bifall till Utskottets hemställan i samma punkt,
för sin del beslutat, det skola Rikets Ständer i underdånig skrifvelse anhålla, att
Kongl. Majrl, efter sakkunnige personers hörande, täcktes vidtaga de åtgärder, hvarigenom
spridningen af den, enligt uppgift, sig kringgripande sjukdomen spetelskan i
vissa delar af de norra orterna må kunna hämmas, och, i händelse anslag af allmänna
medel för vinnande af detta ändamål anses behöfligt, derom till Rikets
näst sammanträdande Ständer aflåta nådig Proposition, beslöt nu vänligen inbjuda
de öfriga Riks-Standen, att Borgare-Ståndets omlörmälda beslut biträda.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande!):
JVs 15, i anledning af Herr Justilie-ombudsmannens förslag om förändrade
föreskrifter i fråga om offentliga stadgars kungörande å tingen;
16, i anledning af Prosten Sondéns motion om qvarnindustriens fri
gifva
oile;
JV2 17, i anledning af väckta motioner om upphälvande af 2—7 Kapitlen i
Handels-balken och förändringar i dithörande författningar samt om handelsrätt för
utländnirigar; och
JVs 18, i anledning af väckt motion om ändring af 6 Kapitlet 3 § Bygg
ninga-balken.
S. O. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Memorial, 143, angående
verkställd omröstning i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut rörande
åtskilliga till statsregleringen hörande frågor, biel' samma memorial lagdt till handlingarne.
552
Prot.-Utdrag den 1 September 1863.
Den 1 September.
Från Vdllofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs och remitterades till Expeditions-Utskottet Herr Björcks
motion [M 319) om uppdrag åt Expeditions-Utskottet att genat besörja tryckning
och utdelning af ett Stats-Utskottets protokoll.
S. D. Föredrogos ånyo Sammansatta Stats- och Lag-lltskottets Betänkanden:
M 35, i anledning af väckta motioner om förändrad organisation af Domkapitlen.
Bifölls.
M 36, i anledning af väckt motion om ändring af Kongl. Kungörelserna den
20 November 1845 och den 23 Mars 1858, rörande ersättning till vittnen, som
i brottmål åberopas af allmän åklagare.
Bifölls.
JYs 37, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Rikets Ständer,
angående ersättning till domare och mälsegande i de fall, då flera härader hafva
gemensam tingsstad i brottmål.
Godkändes, med den ifrågavarande anslagssummans förändring till 16,000
R:dr; samt
M 38, i anledning af väckt motion om stiftande af en lag rörande afskedande
af Statens embets- och tjenstemän, som i följd af vansinue, lamhet, blindhet eller
annan obotlig sjukdom längre tid varit urståndsätta att deras tjeusler bestrida.
Bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVa 39, i anledning af väckt motion om ändring
eller förklaring af Kongl. Cirkulärbrefvet den 28 Mars 1858, i fråga om beräkning
af tiden för lärares vid elementarläroverken rätt till uppflyttning i högre lönegrad.
S. D. Vid förnyad föredragning af Sammansatta Bevillning»-, Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande, M 11, i anledning af dels
gjorda anmärkningar mot vissa delar, dels ock Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i afseende
å andra delar af Betänkandet JYs 4, angående vilkoren för försäljning af
bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker, blef samma utlåtande,
med rättelse af ett anmärkt tryckfel, sid. 3, raden 1 uppifrån, af Borgare-Ståndet
godkändt, utom i nedannämnda delar.
§ 24.
Prot.-Utdrag den 2 September 1863.
553
§ 24'
Med ogillande af den uppfattning, som legat till grund för Utskottets anmälan,
sid. 4. fattade Ståndet följande beslut:
Enär vid ärendets grundlagsenliga behandling hos samtliga Riks-Stånden den
4 sistlidne Juli, Utskottets i Betänkandet JVs 4 framlagda, nu ifrågavarande förslag
blifvit bifallet, oförändradt, af endast ett Stånd och, med förändring af ett annat
samt afslaget af två Stånd, fann Borgare-Ståndet samma förslag, enligt 75 § Riksdags-ordningen,
hafva förfallit; hvarjemte förklarades att, sedan frågan om ändring
af 24 § i Kongl. Förordningen i ämnet den 7 December 1860 sålunda förfallit,
Ståndet ansåg att Utskottet saknat anledning till sin, sid. 5 i Utlåtandet JVs 11,
gjorda hemställan rörande nämnda §, och att följaktligen samma hemställan icke
kunde föranleda till någon åtgärd eller beslut af Ståndet; och skulle Ståndets protokoll,
innefattande öfverläggning och beslut i anledning af Utskottets ifrågava
rande
framställningar rörande omförmälda 24 §, utskrifvas och Expeditions-Utskottet
meddelas.
§ 41.
Utskottets till andra Riks-Stånd framställda inbjudning lades till handlingarne.
Den 2 September.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Efter föredragning af Högvördiga Preste-Ståndets protokolls-utdrag,
JVs 379, innehållande inbjudning till Ridderskapet och Adeln att biträda PresteStåndets
i protokolls-utdraget JVs 378 upptagna beslut, rörande 8:de och 19:de
punkterna i Stats-Utskottets Utlåtande JVs 139, angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens Åttonde Hufvudiitel, frånträdde Ridderskapet och Adeln sina
förut i afseende å nämnde punkter fattade beslut och antog Preste-Ståndets ifrå
gavarande
inbjudning.
S. D. Föredrogos Stats-Utskottets Memoria! och Utlåtande:
JVs 144, i anledning af erhållen återremiss å Betänkandet JVs 84, angående
ändring uti och tillägg lill instruktionen för Rikets Ständers Revisorer af Statsverket
den 17 April 1841.
Lades till handlingarne.
Bih. till 11. St. Prot 1862 & 1863. 9 Sami. 70
554
Prot.-TJtdrag den 2 September 1863.
J/s 145, i anledning af erhållna återremisser å 2:ne punkter af Utskottets
Utlåtande J/s 87, angående utförande af jernvågsarbeten för Statens räkning och
anvisande af dertill erforderliga medel.
Bifölls.
S. D. Föredrogos och lades till handlingarne Bevillnings-Utskottets Me
morialer:
J/s
19, i anledning af verkställda omröstningar, angående ifrågaställa förändringar
i föreskrifterna om tullbevillningen;
J/s 20, rörande verkställda omröstningar, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut, angående stämpelpappersafgiften; samt
J/s 21, angående verkställda omröstningar, i anledning af Riks-Ståndens skilj
aktiga
beslut, i frågor rörande allmänna bevillningen.
S. D. Föredrogs och bifölls Sammansatta Bevilinings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial, J/s 12, angående några ännu oafgjorda
delar af frågan om vilkoren för tillverkning af bränvin.
Från Hogv. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande, J/s 145, i anledning af erhållna
återremisser å 2:ne punkter af Utskottets Utlåtande J/s 87, angående utförande
af jernvågsarbeten för Statens räkning och anvisande af dertill erforderliga
medel.
Hvad Utskottet i förra delen af detta utlåtande föreslagit, ansågs å PresteSlåndets
sida icke erfordra annan åtgärd, än att läggas till handlingarne, och hlef
den i sednare delen, vid slutet af sidan 5, gjorda hemställan af Ståndet bifallen.
S. D. Vid lörnyad föredragning af Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Utlåtande, J/s 40, i anledning af dels återremisser å
Utskottets Betänkande J/l 21, i fråga om skjutsningsbesvärets ordnande, dels ytterligare
väckt motion i samma ämne, stadnade Preste-Ståndet i följande beslut:
Utskottets öfverst å sidan 5 gjorda och med Preste-Ständets beslut i frågan
öfverensstämmande tillstyrkande lades till handlingarne.
Utskottets derefter förekommande 3:ne särskilda yttranden å sidorna 5 och 4
godkändes.
Den å sidan 5 gjorda hemställan afslogs.
Utskottets hemställan å sidan 6 bifölls.
Med ändring af hvad Utskottet å sidan 7 tillstyrkt, beslöt Preste-Ståndet för
sin del, att ett reservationsanslag af 70,000 R:dr må ställas till Kongl. Maj:ts
disposition, för att genom Post-styrelsen användas dels till postdiligens-inrättningens
underhållande och utvidgande, der så lämpligen ske kan, dels til! legans höjande
Prof - Utdrar/ den 2 September 1863.
555
för de postskjutsskyldige, hvilka icke genom sadan diligensinrättning kunna från sitt
tryckande onus befrias.
Utskottets tillstyrkande å sidan 9 bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Memorial, JVS 425, med formulär till fvrktalslängd, till debiterings- och uppbördslängd
samt lill debetsedel lör dylika utskyIder.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag, JVs 379, af Vällofliga Borgare-Ståndets protokoll
den 25 sistlidrie Augusti, innefattande dels bemälda Biks-Stånds vid behandling
af Lag-Utskottets Utlåtande, JVs 48, i anledning af återremisser af Utskottets
Betänkande M 24, i fråga om tillägg till lagstiftningen angående äktenskapsskilnad,
(attade beslut, dels inbjudning till de öfriga Biks-Stånden att i samma beslut sig
förena.
Med vidhållande af sitt i frågan fattade beslut afslog Preste-Ståndet denna
inbjudning och lade protokolls-utdraget till handlingarne.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillnings-Utskottets Memorial, JVs 22, i
anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut rörande tullbestämmelserna för bränvin
och sprit, m. m, förklarade Preste-Ståndet sig vidhålla sitt vid artikeln »Bränvin
och sprit» omförmälda beslut och godkände den föreslagna voteringspropositionen,
samt biföll Utskottets vid art. »Ättika» gjorda hemställan.
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne Stats-Utskottets Memorial,
JM 144, i anledning af erhållen återremiss å Betänkandet J\s 84, angående ändring
uti eller tillägg till instruktionen för Bikets Ständers Revisorer af Statsverket den
17 April 1841.
S. D. Föredrogs ånyo Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Memorial, M 12, angående några ännu oafgjorda
delar af frågan om vilkoren för tillverkning af bränvin.
Preste-Ståndet godkände Utskottets yttrande med afseende på lydelsen af för—
faltningsförslagets § 2, äfvensom det framställda förslaget till redaktion af §<§ 8, 9,
20, 22 och 23.
Den vid slutet af sidan 3 förekommande anmälan lades till handlingarne.
Utskottets yttranden å sidan 4 beträffande §§ 24 och 25 lades med godkännande
till handlingarne.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Kongl'. Maj:ts denna dag meddelade
nådiga Propositioner till Rikets Ständer:
l:o angående med Konungariket Belgien afslutade traktater om upphörande af
Scheldelullen, m. m.; och
2:o angående pension för framlidne Bergmästaren, Ofver-intendenten m. m. F.
A. von Schéeles enka.
556
Prot.-Utdrag den 2 September 1863.
Från Vallöf!. Borgare-Sländet.
S. D. Föredrogos ånyo ej mindre Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Utlåtande, JM 40, i anledning af dels återremisser å
Utskottets Betänkande JM 21, i fråga om skjutsningsbesvärets ordnande, dels ytterligare
väckt motion i samma ämne, än äfven, jemlikt Ståndets den 1 sistlidne April
fattade beslut, särskilda utdrag af Högvördiga Preste-Ståndets protokoll den 26 nästförutgångna
Mars, JM 242, samt af Höglodiga Ridderskapet och Adelns protokoll
den 28 sistnämnda månad, JM 234, innefattande inbjudningar till Med Stånden att
instämma i Preste-Ståndets samt Ridderskapet och Adelns beslut i afseende å vissa
delar af Betänkandet JM 21.
Utlåtandet JM 40 godkändes, allenast med den förändring af Utskottets, sid.
5, framställda förslag, alt orden: »så i stad som», på 6:te raden, utbytas mot orden:
»i stad och högst 1 R:dr 20 öre per mil»; och ansågs att i följd häraf vidare
yttrande i anledning af ofvanberörda inbjudningar icke erfordrades.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Memorial, JM 125, med formulär till» fvrktalslängd, till debiterings- och uppbördslängd
för kommunolutskylder samt till debetsedel för dylika utskylder.
S, D. Föredrogs ånyo utdrag af Högvördiga Preste-Ståndets protokoll den 19
sistlidne Augusti, JM 375, innefattande dels nämnda Riks-Stånds beslut i anledning
al Lag-Utskottets Memorial JM 49, i fråga oro förändring af sladgandena angående
giftomannarätt, dels inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att i samma beslut sig
förena.
Med vidblifvande af sitt i ämnet förut fattade beslut afslog Borgare-Ståndet
ifrågavarande inbjudning och lade protokolls-utdraget till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne utdrag af Hedervärda BondeStåndels
protokoll den 19 sistlidne Augusti, innefattande kommunikation af en utål
Jöns Rundbäck från Göteborgs län väckt motion om tryckning och utdelning biand
Riks-Ståndens ledamöter af de protokoll, sorn skola blifvit hållna vid Förstärkta
Stats-Utskottets sammanträden den 6, 7 och 11 i nyssnämnda månad.
S. D. Sedan Borgare-Ståndet vid föredragning den 26 sistlidne Augusti af
89:de punkten i Stats-Utskottets Utlåtande, JM 139, angående regleringen af utgifterna
under Riks-stateris Åttonde Hufvudtitel, med alslag å samma punkt, dels
godkänt det förslag, som Grelve Cronstedt m. fl. i en vid punkten afgifven reservation
framställt, dels ock för sin del beslutat en underdånig skrifvelse till Kongl.
O o
Maj:t af det innehåll, Herr Björcks vid utlåtandet fogade reservation mot berörda
punkt utvisar, så beslöt Borgare-Ståndet nu vänligen inbjuda de öfriga Riks-Stånden
att i beslutet, så vidt omförmälda underdåniga skrifvelse angår, sig förena.
Prot.-Utdrag den 2 September 1863.
557
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottels Memorial, JVS 22, i anledning af
Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande tallbestämmelserna för bränvin och sprit,
m. m.
Inbjudningen, sid. 1, Indes till handlingarne; hvaremot öfriga delar af memorialet
godkändes.
S. D. Föredrogs och remitterades till Stats-Utskottet Herr Rooths motion
(JVS 31.8) angående vilkoren för ett vid sistlidna riksdag beviljadt lån till utvidgning
och förbättring af staden Helsingborgs hamn.
S. I). Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Memorial, JVS 144, i anledning
al erhållen återremiss å Betänkandet JVS 84, angående ändring uti och tillägg
till instruktionen för Rikets Ständers Revisorer af Statsverket den 17 April 1841.
S. D. Föredrogs ånyo Stals-Utskottets Utlåtande, JVS 145, i anledning af
erhållna återremisser å 2:ne punkter af Utskottets Utlåtande JVS 87, angående utförande
af jernvägsarbeten för Statens räkning och anvisande af dertill erforderliga
medel.
Med afslag å Utskottets, sid. 3, först gjorda hemställan vidhlef Ståndet sitt i
ämnet förut fattade beslut; hvaremot Utskottets sednare hemställan bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo och lades till handlingarne Bevillnings—Utskottets
Memorialer:
JVS 19, i anledning af verkställda omröstningar, angående ifrågaställa förändringar
i föreskrifterna om tullbeviIlningen;
JVS 20, rörande verkställda omröstningar, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut angående stämpelpappersafgiften; och
JVS 21, angående verkställda omröstningar, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut i frågor rörande allmänna bevillningen.
S. D. Föredrogs ånyo och god/tändes Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial, JVS 12, angående några ännu
oafgjorda delar af frågan om vilkoren lör tillverkning af bränvin.
S. D. Föredrogos ånyo särskilda utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets protokoll
den 24 sistlidne Augusti, JVS 391, och den 26 i samma månad, JVS 395,
innefattande, bland annat, dels nämnda Riks-Stånds beslut i anledning af 69:de
punkten, mom. f, och 79:de punkten i Stats-Utskottets Utlåtande JVS 139, angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel, dels ock inbjudning
till de öfriga Riks-Stånden att samma beslut biträda.
Med vidblifvande af förut fattade beslut afslog Borgare-Ståndet ifrågavarande
inbjudningar, och protokolls-utdragen lades till handlingarne.
S. 1). Föredrogos och remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts denna
dag till Ståndet aflemnade nådiga Propositioner:
l:o angående med Konungariket Belgien afslutade traktater om upphörande af
Scheldetullen m. m.; och
558
Prot.-Vtdrag den 2 September 1863.
2:o angående pension för framlidne Bergmästaren, Öfver-intendenten m. m. F.
A. von Schéeles enka.
Frän Hederv. B onde-Ståndet.
S. D. Föredrogos och remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts nådiga
Propositioner:
l:o angående med Konungariket Belgien afslutade traktater om upphörande af
Scheldetullen m. m.; och
2:o angående pension för framlidne Bergmästaren, Öfver-intendenten m. m. F.
A. von Schéeles enka.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Memorial, JVs 125, med formulär till fyrktalslängd, till debiterings- och uppbörds
längd
för kommunal-utskylder samt till debetsedel för dylika utskylder.
S. D. Vid förnyad föredragning biföllos Stats-Utskottets:
Memorial JVs 144, i anledning af erhållen återreroiss å Betänkandet JVs 84,
angående ändring uti och tillägg till instruktionen för Rikets Ständers Revisorer af
Statsverket den 17 April 1841; och
Utlåtande JVs 145, i anledning af erhållna återremisser å tvänne punkter af
Utskottets Utlåtande JVs 87, angående utförande af jernvägsarbeten för Statens räkning
och anvisande af dertill erforderliga medel.
S. D. Följande af Bevillnings-Utskottet afgifna Memorial, nemligen:
JVs 19, i anledning af verkställda omröstningar, angående ifrågaställa förändringar
i föreskrifterna om tullbevillningen;
JV2 20, rörande verkställda omröstningar, i anledning af Riks-Slåndens skilj
aktiga
beslut angående stämpelpappersafgiften; och
JVs 21, angående verkställda omröstningar, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut i frågor rörande allmänna bevillningen,
blefvo nu ånyo föredragna och lagda till handlingarne.
S. D. Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi
Utskottets
Memorial, JVs 12, angående några ännu oafgjorda delar af frågan om
vilkoren lör tillverkning af bränvin, blnf, vid nu förnyad föredragning, bifallet.
S. D. Genom protokolls-utdrag (JVs .375) för den 19 nästlidne Augusti hade
Högvördiga Preste-Ståndet inbjudit öfriga Riks-Stånden att lorena sig i detafPresteStåndet,
vid förnyad föredragning af Lag-Utskottets Memorial, JVs 49, i anledning
af återreroiss af Utskottets betänkande JVs 53. öfver motioner om förändring i stadgandena
angående giftomannarätt, fattade beslut, enligt hvilket sistbernälda Stånd, med
afslag å Betänkandet. JVs 35, antagit det i Doktor Forssells, vid Memorialet JVs 49
fogade, reservation framställda förslag.
Denna inbjudning blef af Bonde-Ståndet antagen.
Prot.-Uldrag den 4 September 1863.
559
S. D. Enligt utdrag af det hos Vällolliga Borgare-Ståndet den 49 nästlidne Augusti
förda protokoll (JV2 379), hade öfriga Riks-Ståndcn inbjudits att förena sig
i det beslut, hvarigenom Borgare-Ståndet, vid föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande,
JV2 48, i anledning af återremisser af Utskottets Betänkande JVs 21, i fråga
om tillagg till lagstiftningen angående äktenskapsskilnad, alslagit berörda utlåtande
och i stället godkänt det lörfattningsförslag, som innefattades i Herr Carléns vid
utlåtandet fogade reservation, dock med slutmeningens förändring till följande lydelse:
»vederbörlig domstol, som, sedan bevis blifvit företedt om undergångna sådana varningsgrader,
som 44 Kapitlet 4 § Giftermälsbalken anvisar, må döma till skilnad i
äktenskapet».
Bonde Ståndet, som förklarade sig vidblifva sitt i denna fråga förut fattade
beslut, afslog den gjorda inbjudningen.
S. f). Sedan Vällofliga Borgare-Ståndet, lika med Bonde-Ståndet, vid behand
lingen
af Stats—Utskottets Utlåtande JV2 439, angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens Åttonde H ufvud titel, a Islå git Utskottets hemställan i utlåtandets
444 punkt och i stället antagit den vid samma punkt lögade reservation, innefattande
förslag, att Rikets Ständer måtte bevilja ett anslag för en gång af 4,000
R:dr att, enligt Kongl. Maj.ts nådiga disposition, användas till tryckningshjelp för
utgifvandet af en handbok i Svenska pomologien med plancher; så beslöt nu BondeStåndet,
att vördsamt och vänligen inbjuda Höglofliga Ridderskapet och Adeln äfvensom
Högvördiga Preste-Ståndet att i Borgare- och Bonde-Ståndens berörda beslut
sig förena.
Deu 4 September.
Från Hederv. Bondc-Ståndet.
S. D. Vid föredragning af Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets Utlåtande, JVJ 40, i anledning af dels återremisser å Utskottets
Betänkande JVs 24, i fråga om skjutsningsbesvärets ordnande, dels ytterligare motion
i samma ämne, fattade Ståndet de beslut, som bär nedan finnas antecknade:
I fråga om Utskottets öfverst å sidan 3 gjorda tillstyrkan, att å 6:te Hufvudtiteln
skulle uppföras ett årligt reservationsanslag, stort 4 00,000 R:dr Runt, att,
stäldt till Kongl. Majlis disposition, användas till lättnad för skjulsningstungan, i de
fall, der den genom entreprenad bestredes och befunnes särdeles tryckande, vidhöll
Ståndet sin vid behandlingen af 4:sta punkten i Utskottets Betänkande JV2 24 uttalade
grundsats, men fann, med afseende å de trenne öfriga Riks-Ståndens beslut
i ämnet, skäligt vid Utskottets berörda tillstyrkan låta bero.
Utskottets å sidan S gjorda hemställan, rörande entreprenaders inrättande och
skjutslegans belopp m. m. bifölls med den ändring, att det i momentet föreslagna
högsta belopp af legan eller i R:dr 50 Öre nedsattes till 4 R:dr 20 öre.
560
Prot.--Utdrag den 5 September 1863.
Hvad Utskottet hemställt å sidan 6, angående Johan Bergströms från Stora
Kopparbergs lan motion, bifölls.
Beträffande Utskottets tillstyrkan å sidan 7, beslöt Ståndet, i öfverensstämmed
Högvördiga Preste-Ståndets uti detta afseende lättade beslut, att ett reservationsanslag
af 70,000 R:dr, skulle ställas till Kongl. Maj:ts disposition, för att genom
Poststyrelsen användas, dels till postdiligens-inrättningens underhållande och
utvidgande, der så lämpligen ske kunde, dels till legans höjande för de postskjutsskyldige,
hvilka icke genom sådan diligens-inrättning kunde från sitt tryckande
onus befrias.
Utskottets tillstyrkan å sidan 9, rörande Carl Anders Larssons motion godkändes;
och godkände Ståndet slutligen äfven Utskottets 3:ne särskilda yttranden
å sidd. 3 och 4, angående dels kungs- och kronoskjutsningsbesväret, dels reglering
af befordringen utaf post och resande, dels ock betäckande af kostnaderna
för skjutsningsbesvärets ifrågasatta öfvertagande af Staten.
t
Den 5 September.
Från Höglo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogs Hedervärda Bonde-Ståndets protokolls-utdrag, M 393, innehållande,
bland annat, inbjudning till de öfriga Riks-Stånden, att förena sig i
Bonde-Ståndets beslut öfver 79:de punkten af Stats-Utskottets Utlåtande, J\s 139;
men dä den i nämnda punkt upptagna fråga redan blifvit genom Ridderskapet
och Adelns samt Preste- och Borgare-Ståndens sammanstämmande beslut afgjord,
ansågs inbjudningen icke kunna föranleda till annan åtgärd än att läggas till
handlingarne.
S. D. Föredrogs Hedervärda Bonde-Ståndets prolokolls-utdrag, J\s 391, innefattande,
bland annat, inbjudning till de öfriga Riks-Stånden, att biträda BondeStåndets
beslut öfver mom. f) i 69:de punkten af Stats-Utskottets Utlåtande,
JV2 139; men som den del af ifrågavarande moment, hvarå inbjudningen hade
afseende, blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden bifallen,
ansågs inbjudningen icke kunna föranleda till någon annan åtgärd än att
läggas till handlingarne.
S. D. Föredrogs Högvördiga Preste-Ståndets protokolls-utdrag, J\s 381, innefattande,
bland annat, inbjudning till de öfriga Riks-Stånden, att biträda PresteStåndets
beslut i afseende å mom. k) och n) i 69:de punkten af Stats-Utskottets
Ullå
-
Prof.-Utdrag den 5 September 1863.
561
Utlåtande JVs 139; men som nämnda momenter blifvit af Ridderskapet och Adeln
samt Borgare- och Bonde-Stånden bifallna, ansågs inbjudningen icke kunna föranleda
till annan åtgärd, än att läggas till handlingarne.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner
tili Rikets Ständer:
l:o, angående med Konungariket Belgien afslutade traktater om upphörande
af Scheldetullen, m. m ; samt
2:o, angående pension för framlidne Bergmästaren, Öfver-intendenten m. m.,
F. A. von Schéelcs enka.
Från Högv. Preste-Ståndet.
S. D. Sedan Preste-Ståndet, vid behandling den 26 sistlidne Augusti af
Stats-Utskottets Utlåtande, JVs 139, angående regleringen af utgifterna under
Riks-statens åttonde Hufvudtitel, afslagit Utskottets i 76:te punkten af samma
Utlåtande, gjorda hemställan och antagit det förslag, som i en af Prosten Sondén
vid denna punkt afgifven reservation blifvit framstäldt, så beslöt Ståndet nu vänligen
inbjuda Hedervärda Bonde-Ståndet att förena sig uti det beslut, PresteStåndet,
med afseende å 76:te punkten uti Stats-Utskottets förberörda utlåtande,
fattat.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Memorial, JV2 126, med förslag till sammanjemkning af de inom RiksStånden
fattade skiljaktiga beslut, vid förehafvande af Utskottets Memorial JVs 124
och Betänkandet JV2 55, rörande öfverlemnande at kommunalstyrelserna att öfver
socken- och distriktmagasiner förfoga, godkände Preste-Ståndet den af Utskottet
föreslagna voteringspropositionen.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande, JV2 141, angående föreslagna
statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, bro- och hamnbyggnader
samt kanaler, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, m. fl. dylika
föremål
Härvid förekommo:
Punkterna 1 till och med 11. Biföllos.
Punkten 12. Bifölls, med uteslutande så väl af ordet »dels» å raden 5 i
Utskottets förslag, som af slutmeningen deri, eller orden: »dels att, innan någon
del — — — bestämma.»
Punkterna 13 till och med 30 Biföllos.
Punkten 31. Bifölls, med de tillägg i afseende på vilkoret! för tillgodo
Bih.
lill 11. St. Prol. 1862 & 1863. 9 Sami. 71
502
Prot.-Vtdrag den 5 September 1863.
njutande af det tillstyrkta statsbidraget, sorn i Friherre af Ugglas vid denna
punkt afgifna reservation, sidan 77, blifvit föreslagna.
Punkten 32. Bifölls, med de tillägg i afseende på vilkoren, som i Friherre
af Ugglas reservation, sidd. 78 och 79, finnas föreslagna.
Punkten 33. Bifölls, med tillägg af det förbehåll i afseende på medlens utgående,
som i Friherre af Ugglas reservation, sid. 82, blifvit föreslaget.
Punkterna 34 till och med 40. Biföl/os.
Punkten 41. Bifölls, med tillägg efter de å raden 7 i mom. a) af Utskottets
förslag förekommande orden: »och Stora Kopparbergs län», af dessa ord:
»samt Elfdals, Frylcdals och Jösse härader i Wermland.»
Punksen 42. Bifölls.
Punkten 43. Med afslag å Utskottets hemställan, beviljade Ståndet för sin
del till sänkning och upprensning af Lida-ån ett låneunderstöd af 126,000 R:dr,
under de vilkor, som i afseende på andra vattenaltappningsarbeten, vid innevarande
riksdag anvisade lånemedel, varda stadgade, dock att utaf det beviljade
lånebeloppet under nästa statsregleringsperiod få lyftas endast 46,000 R:dr, och
återstoden under den derpå följande.
Punkterna 44 till och med 50. Biföllos,
Punkten 51. Bifölls med den ändring, att det tillstyrkta lånebeloppet höjdes
från 85,000 till 100,000 R:dr.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskotlets nedan omlörmälda Memorial och
Utlåtanden:
M 142, med förslag till allmänna vilkor och stadganden i afseende på de
statsbidrag, som under denna riksdag beviljas för väganläggningar och vägförbättringar,
brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer
äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.
Bifölls.
M 146, i anledning af väckt motion, angående Skogs-institutets förflyttning
lill Leckö kungsgård.
Bifölls.
J\s .147, i anledning af väckt motion, om Kyrkoherden G. A. von Zveigbergks
enka, Maria Heeg gr ens bibehållande intill sin död vid åbo- och besittningsrätten
eller arrendet till indragna predikantsbostället vid Westgöta f. d. Kavalleriregemente,
Törnestorp, 3/4 mantal, och Hofstena Lunnagården, V4 mantal, i Skaraborgs
län.
Utskottets hemställan bifölls med den ändring, att i stället för de å raderna
2 och 3 förekommande orden: »ifrån och med den 14 Mars innevarande år», insattes
orden: ifrån och med den 14 Mars år 1861», och anvisade Ståndet å Rikets
Ständers Riksgälds-kontor ett förslagsanslag af 1,200 R:dr, till ersättning åt
enkan von Zveigbergk för de redan förflutna arrende-åren 1861 och 1862.
Prot.-Vtdrag den 5 September 1863.
563
JVs 149, i anledning af väckt motion, angående extra statsregleringens öfverilyttning
pä Kongl. Stats-kontoret.
Bifölls.
S. D. Föredrogs änyo Stats—Utskottets Utlåtande, JVS 148, i anledning af
Rikets Ständers år 1862 församlade Revisorers berättelse, angående samma år
verkställd granskning af Statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1860.
Preste-Ståndet godkände hvad Utskottet tillstyrkt, hemställt och yttrat i §§
1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11 och 12.
§§ 2 och 14 lades till handlingarne.
Med afslag å Utskottets hemställan i § 13, beslöt Ståndet för sin del, att
Revisorernes här omförmälda anmärkning icke må till någon Rikets Ständers åt
gärd
föranleda.
S. D. Föredrogs ånyo Utdrag, M 391, af Hedervärda Bonde-Ståndets protokoll
den 24 sistlidne Augusti, innehållande, bland annat, inbjudning till de öfrige
Riks-Ständen, att förena sig i det beslut, Bonde-Ståndet vid föredragning af
Stats-Utskottets Utlåtande JVs 139, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
åttonde Hufvudtitel, fattat rörande deri förekommande momentet f) af
punkten 69.
Med vidblifvande af sitt i ämnet fattade beslut, afslog Preste-Ståndet denna
inbjudning och lade protokolls-utdraget till handlingarne.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Börjades föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande, JVs 141, angående
föreslagna statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, bro- och hamnbyggnader
samt kanaler, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappnings-företag,
m. II. dylika föremål, dervid lill behandling förekommo punkterna 1—4, hvilka
alla biföllos.
S. D. Fortsattes föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande, JVs 141, angående
föreslagna statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, bro- och hamnbyggnader
samt kanaler, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappnings-företag,
m 11. dylika föremål, dervid Ståndet, som under detta plenum behandlade punkterna
5—32 i utlåtandet, biföll allt hvad Utskottet i dessa delar hemställt och
tillstyrkt, med de undantag allenast, hvarom här nedan lörmäles, nemligen:
12:te punkten.
Med ogillande af en del utaf Utskottets hemställan i denna punkt, beslöt
Bonde-Ståndet, att, för anläggning af väg mellan Östmarks kyrka och Norska
gränsen i närheten af Kaikelandstorp, må anvisas två tredjedelar af den härför
564
Prot.-Utdrag den 5 och 7 September 1863.
beräknade kostnad, att utgå med, i jemnadt tal, Tretiofemtusen Riksdaler, under
vilkor, att vederbörande vägbyggnadsskyIdige åtaga sig att, mot åtnjutande af detta
statsbidrag, ansvara för arbetets utförande och vägens framtida underhåll.
14:de och 31:sta punkterna.
Ståndet beslöt, att till Utskottet återremittera dessa punkter; och skulle protokollet
öfver den i afseende å dem hållna diskussion jemväl till Utskottet öfverlemnas.
16:de och 32:dra punkterna.
Af slogos.
18:de punkten.
Utskottets hemställan i denna punkt lades med ogillande till handlingarne.
Den 5 och 7 September.
Från Hoglofl. Ridderskapet och Adeln.
SS. DD. Vid före ragning af Stals-Utskottets Utlåtande, 141, angående
föreslagna statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, bro- och hamnbyggnader
samt kanaler, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappnings-företag,
m. fl. dylika föremål, fattade Ridderskapet och Adeln de beslut, som här nedan
omförmälas.
l:sta, 2:dra och 3:dje punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
4:de punkten.
Utskottets hemställan bifölls med följande förändrade lydelse: »att Rikets
Ständer, för anläggning af den föreslagna vägen från Öhrträsk till Fredrika kyrka
och vidare derifrån till Åsele inom Westerbottens län, måtte anvisa ett anslag
utan återbetalningsskvldighet, af Etthundratusen Riksdaler.»
5:te punkten.
Utskottets hemställan afslogs.
6:te—litte punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
12:te punkten.
Utskottets hemställan bifölls med följande förändrade lydelse: »att Rikets
Ständer för anläggning af väg mellan Östmarks kyrka och Norska gränsen i närheten
af Kaikelandstorp, måtte anvisa tvåtredjedelar af den härlör beräknade kostnad,
att utgå med i jemnadt tal, Tretiofemtusen Riksdaler, under vilkor, att ve
-
Prot.-Uldrag den 5 och 7 September 1863.
565
derbörande vägbyggnadsskyldige åtaga sig att. mot åtnjutande af detta statsbidrag,
ansvara för arbetets utförande och vägens framtida underhåll.»
13:de—l(i:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
17:de punkten.
Utskottets tillstyrkande afslogs.
18:de—30:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
31:sta och 32:dra punkterna.
Återremitterades.
33:dje—40:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
41:sla punkten.
Utskottets hemställan bifölls med den förändring, att efter de i mom. a)
förekommande orden: »Stora Kopparbergs län», inlördes orden: »samt Elfdals,
Frykdals och Jösse härader i Wermlands län.
42:dra—50:de punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
51:sta punkten.
Utskottets hemställan bifölls med den förändring, att lånesumman förhöjdes
till 100,000 R:dr.
Från Vallofl. Borgare-Slåndet.
SS. DD. Föred rogs ånyo Stats—Utskottets Utlåtande, JVs 141, angående föreslagna
statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, bro- och hamnbyggnader
samt kanaler, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningslöretag, m. 11.
dylika föremål.
Härvid förekommo:
Punkterna 1 till och med 11.
Godkändes.
Punkten 12.
Bifölls med uteslutande af ordet »dels» på 5:te raden, äfvensom af punktens
sednare afdelning från och med orden: »dels att innan».
Punkterna 13 till och med 16.
Godkändes.
Punkten 17.
Afs'ags.
Punkterna 18 till och med 30.
566
Prot.-TJldrag den 7 September 1863.
Godhändes.
P unia erna 31 och 32.
o
Återremitterades.
Punkten 33.
Bifölls med det tillägg, att ifrågavarande medel må utgå endast i det fall
att aftal, som af Kongl. Maj:t förkIaras giltigt, blifvit afslutadt om anläggande
inom viss af Kongl. Maj:t bestämd tid utaf jernväg emellan Luleå eif och Gellivare
malmfält.
Punkterna 34 till och med 40.
Godkändes
Punkten
41.
Bifölls, med tillägg af orden: »samt Elfdals, Frykdals och Jösse härader i
Wermlands län», näst efter orden »Stora Kopparbergs län», på 7:de raden.
Punkterna 42 till och med 50.
Godkändes.
Punkten 51.
Ståndet beviljade för aftappning af sjön Hästefjorden på Dalsland ett lån af
100,000 R:dr.
Det vid utlåtandet fogade sammandrag.
Lades till handlingarne.
Den 7 September.
Från Högloft. Ridder skåpet och Adeln.
S. D. Efter föredragning af ett från Vällolliga Borgare-Ståndet ankommet
protokollsutdrag, JV2 582, innehållande inbjudning till de öfriga Riks-Slånden att
biträda Borgare-Ståndets vid behandling af 128:de punkten i Stats—Utskottets Utlåtande
JV2 139, laltade beslut, blef denna inbjudning af Ridderskapet och Adeln
antagen
S. D. Efter föredragning af ett från Hedervärda Bonde-Ståndet ankommet
protokollsutdrag, M 409, med inbjudning till Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet,
att biträda Borgare- och Bonde-Ståndens beslut i afseende å 144:de
punkten i Stats-Utskottets Utlåtande JV2 159, vidblef Ridderskapet och Adeln sitt
förut i frågan fattade beslut och afslog Bonde-Ståndets inbjudning.
S. D. Efter föredragning af Vällofliga Borgare-Ståndets protokollsutdrag,
M 393, innehållande inbjudning till de öfriga Riks-Stånden, att biträda Borgare
-
Prot.-Vtdrag den 7 September 1863.
567
Ståndets vid behandling af 89:de punkten i Stats-Ulskottets Utlåtande JV1 139,
fattade beslut, att till Kongl. Maj:t skulle aflåtas en underdånig skrifvelse af det
innehåll Herr Björcks vid Utlåtandet fogade reservation emot olvanberörda punkt
utvisade; blef denna inbjudning af Ridderskapet och Adeln afslagen.
S. D. Föredrogos och bifö/los Stals-Utskottets Memorialer och Utlåtanden:
JVs 142, med förslag till allmänna vilkor och stadganden i afseende på de
statsbidrag, som under denna riksdag beviljas för väganlägguingar och vägförbättringar,
brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer,
äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag;
JVs 146, i anledning af väckt motion, angående Skogs-institutets förflyttning
till Leckö kungsgård;
JVS 147, i anledning af väckt motion om Kyrkoherden G. A. von Zveigbergks
enka, Maria Uceggrens bibehållande intill sin död vid åbo- och besittningsrätten eller
arrendet till indragna predikantsboställena vid Westgöta f. d. Kavalleri-regemente,
Törnestorp, mantal, och Hofstena Lunnagården, V* mantal, i Skaraborgs län; samt
JVs 149, i anledning af väckt motion, angående extra statsregleringens öfverflyttande
på Kongl. Stats-kontoret.
S. I). Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande, JVs 148, i anledning
af Rikets Ständers år 1862 församlade Revisorers berättelse, angående samma år
verkställd granskning af Statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1860, fattade Ridderskapet och
Adeln här nedan omförmälda beslut.
§ 1-
Utskottets tillstyrkande bifölls.
§ 2.
Lades till handlingarne.
§§ 3-12.
Utskottets hemställanden biföllos.
§ 13-
Utskottets hemställan afslogs.
§ 14-
Lades till handlingarne.
S. D. Vid föredragning af Allmänna Resvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial,
JVs 126, med förslag till sammanjemkning af de inom Iliks-Stånden fattade
skiljaktiga beslut vid förehafvande al Utskottets Memorial JV2 124, och
Betänkandet JVs 56, rörande öfverlemnande åt kommunalstyrelserna, alt öfver
socken- och distriktmagasiner förfoga, blef den af Utskottet föreslagna voteringspropositionen
af Ridderskapet och Adeln godkänd.
S. D. Föredrogos och biföllos Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets
Utlåtanden:
568
Prol.-Utdrag den 7 September 1863.
JV° 41, i fråga om vissa föreslagna ändringar i de för Rikets Ständers Revisorer
al Stats-, Banko- oell Riksgälds-verken, gällande särskilda instruktioner; och
M 42, angående väckt motion, i fråga om grunderna för belåning i Rikets
Ständers bank, publika verk och inrättningar af vissa fastigheter på Gotland.
S. D. Föredrogos Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Betänkande och Memorialer:
M 19, i anledning af väckta motioner om förändring af föreskrifterna, angående
uppläsande från predikstolarne af Kongl. Förordningar, Kungörelser, m. m.
Bifölls.
M 20, i anledning af återremiss af Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVv 7, öfver väckta motioner om förändrade
föreskrifter i fråga om vattenverks anläggande, m. m.
Lades till handlingarne.
M 21, i anledning af återremiss af Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi Utskottets Betänkande, JV5 9, öfver väckt motion om upphäfvande
af 12 Kap. 3 § Kyrkolagen.
Lades till handlingarne.
S. D. Uppå framställning af Grefve af Ugglas, Ludvig, beslöt Ridderskapet
och Adeln vänligen inbjuda Högvördiga Preste-Ståndet, att biträda Ridderskapet
och Adelns samt Bonde-Ståndets sammanstämmande beslut, att till 3:dje momentet
af 24:de § i Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
uti Betänkandet JV2 4, afgilua förslag till författning, angående vilkoren
för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker,
skall fogas följande tillägg: »och i annan stad, som icke deltager i landsting, tillfaller
staden jemväl den femtedel, hvilken eljest skulle för landstingets räkning insättas
i vederbörande landtränteri.»
Frän Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Fortsattes handläggningen af Stats-Utskottets Utlåtande, JV2 141, angående
föreslagna statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, bro- och hamnbyggnader
samt kanaler, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,
m. fl. dylika föremål, dervid föredragningen började med 33:dje punkten och fortgick
till slutet af betänkandet, derunder allt hvad af Utskottet blifvit uti denna
del af ämnet löreslaget och hemstäldt, af Ståndet godkändes med här nedan omförmälda
undantag.
Punkterna 36, 43 och 49, återremitterades; och skulle protokollet öfver den
om dessa punkter hållna öfverläggning Utskottet delgifvas.
Utskot
-
Prot.-Utdrag den 9 September 1H63. 569
Utskottets i punkten 41, mom. a) gjorda hemställan, bifölls med det tillägg
att efter orden: »Stora Kopparbergs län», skulle fogas orden: »samt Jösse, Fryks
dal
och Elfdals härad af Wermlands län».
Den i mom. b) af samma punkt gjorda framställning bifölls med den förändring,
att summan höjdes till 300,000 R:dr, att utgå med 100,000 R:dr för
hvart och ett af åren 1864, 1865 och 1866.
Slutligen beslöt Ståndet, att vänligen och vördsamt inbjuda Högvördiga Preste
Ståndet
och Vällofliga Borgare-Ståndet, att instämma i Bonde-Ståndets beslut,
att godkänna punkten 33. innefattande Utskottets tillstyrkan af statsbidrag för
verkställande af nödiga rensningar i Lule-elf samt anläggande af kanaler med lutande
planer förbi Hedens och Ede forssar, med hvad Utskottet i öfrigt uti denna
fråga yttrat och hemställt.
S. T). Föredrogs och godkändes Expeditions-Utskoltets förslag till Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse, JW 120, i anledning af gjorda framställningar, angående
statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars företagande.
Den 9 September.
Från Héglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Företog Ridderskapet och Adeln val af en Suppleant till Direktör vid
Rikets Ständers Lånekontor i Malmö efter Possessionaten Grefve Alfred Piper,
hvilken nämnde befattning sig afsagt; och befanns dertill hafva blifvit utsedd Kapitenen
Friherre Hjalmar Stackelberg.
Från Hogv. Preste-Stdndel.
S. D. Föredrogs Utdrag, M 403, af Vällofliga Borgare-Ståndets protokoll
denna dag, innefattande bemälda Riks-Slånds fattade beslut om gemensamt sammanträde
af Riks-Stånden lör öfverläggning i anledning af Sammansatta Bankooch
Lag-Utskottets Betänkanden N:ris 1, 2 och 3, jemte inbjudning till de öfriga
Riks-Stånden, att i detta Borgare-Ståndets beslut sig förena; och blef denna inbjudning
af Preste-Ståndet antagen.
S. D. Föredrogs ånyo Utdrag, M 395, af Hedervärda Bonde-Ståndets protokoll
den 26 sistlidne Augusti, innehållande bland annat inbjudning till de öfriga
Bilt. till It. St. Prat. 1862 5i 1865. 9 Samt. 72
570
Prot.-Utdrag den 9 September 1863.
Riks-Stånden att förena sig uti det af Bonde-Ståndet vid föredragning af Statsutskottets
Utlåtande 139, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Åttonde Hufvudtitel, fattade beslut rörande Utskottets hemställan uti 79:de punkten;
men sedan af meddelade protokollsutdrag den upplysning vunnits, att trenne Riksstånd
i frågan fattat sammanstämmande beslut, ansågs förenämnda inbjudning icke
föranleda annan åtgärd än att läggas till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag, M 382, af Vällolliga Borgare-Ståndets protokoll
den 31 sistlidne Augusti, med inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att
förena sig i Borgare-Ståndets vid pröfning af Slats-Ulskotlels Utlåtande J\Z 139,
angående reglering af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel, med afseende
på deri förekommande 128:de punkten fattade beslut.
Preste-Ståndet, som i likhet med Borgare-Ståndet bifallit Utskottets i berörda
punkt gjorda hemställan, antog inbjudningen i hvad den alser underdånig skrilvelses
aflätande till Kongl. Maj:t angående vidtagande af åtgärder, hvarmedelst spridningen
af sjukdomen spetelska i vissa delar af de norra orterna må kunna hämmas.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets
Utlåtanden:
JV2 41, i fråga om vissa företagtra ändringar i de för Rikets Ständers Revisorer
af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken gällande särskilda instruktioner; och
JYl 42, angående väckt motion i fråga örn grunderna för belåning i Rikets
Ständers Bank, publika verk och inrättningar af vissa fastigheter på Gotland.
S. D. Föredrogos ånyo Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
nedannämnda Utlåtande och Memorial:
JY2 19, i anledning af väckta motioner om förändring af föreskrifterna angående
uppläsande från predikstolarne af Kongl. Förordningar, Kungörelser m. m.
Bifölls.
Jtä 20, i anledning af återremisser af Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande JW 7, öfver väckta motioner om förändrade
föreskrifter i fråga om vattenverks anläggande rn. m.
Lades till handlingarne.
Jtä 21, i anledning .af återremiss af Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVs 9, olver väckt motion om upphäfvande
af 12 Kapitlet 3 § Kyrkolagen.
Lades till handlingarne.
S. D Uppå derom af Riks-arkivarien Nordström gjord framställning beslöt
Preste-Ståndet anmoda Lag-Utskottet att till Riks-Stånden oförtöfvadt inkomma med
utlåtande i anledning af hans inom Ståndet den 30 November sistlidet år väckta
och till Utskottet remitterade motion om ändring i 35 § af sednast utfärdade Konkurslag
och upphäfvande af 105 § i samma lag.
Prot.-Uld.rag
571
Från Vallofl. Borgare-Slåndel.
S. D. Pä derom af Herr Ekman väckt fråga beslöt Ståndet för sin del gemensamt
sammanträde af Riks-Stånden för öfverläggning i anledning af Sammansatta
Banko- och Lag-Utskottets Betänkanden M 1 med förslag till lag om enskilda
banker med rätt att utgifva egna banksedlar, JV2 2 med förslag till lag om enskilda
banker utan rätt att utgifva egna banksedlar och JV2 3 i anledning af väckta
motioner angående förändring i lagens stadgande om ränta; och blefvo de öfriga
Riks-Stånden vänligen inbjudna att i detta Borgare-Ståndets beslut sig förena.
S. I). Föredrogos ånyo Stats-Utskottets
Memorial JW 142 med förslag till allmänna vilkor och stadganden i afseende
på de statsbidrag som under denna riksdag beviljas för väganläggningar och vägiörbättringar,
brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer
äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.
Bifölls.
Utlåtande JVS 146, i anledning af vackt motion angående Skogsinstitutets förflyttning
till Leckö kungsgård.
Bifölls.
Utlåtande JVJ 147, i anledning af väckt motion om Kyrkoherden G. A. von
Zweigbergks enka Maria llceggrens bibehållande intill sin död vid åbo- och besittningsrätten
eller arrendet till indragna predikantboställena vid Westgöta f. d. kavalleriregemente
Törnestorp, % mantal, och Hofstena Lunnagården, V4 mantal, i
Skaraborgs län.
Godkändes med följande tillägg till Utskottets förra hemställan: »samt en emot
samma arrende svarande ersättning af staten från den tid då enkan von Zweigbergk
blifvit skild från åbor ätten lill ifrågavarande hemman.»
Utlåtande J\s 148, i anledning af Rikets Ständers år 1862 församlade Revisorers
berättelse angående samma år verkställd granskning af Statsverkets samt
andra af allmänna medel beslående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1860.
Godkändes, utom §§ 2 och 3, hvilka lades till handlingarne; och
Utlåtande M 149, i anledning af väckt motion angående extra statsregleringens
öfverflyttande på Kongl. Stals-kontoret.
Bifölls.
S. I). Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial,
126, med förslag till sammanjemkning af de inom Riks-Stånden fattade skiljaktiga
beslut vid förehafvande af Utskottets Memorial JVc 124 och Betänkandet JV2
SS rörande öfverlemnande ål kommunalstyrelserna alt öfver socken- och distriktmagasiner
förfoga.
572
Prot.-Vtdrag den 0 September 1863.
Utskottets till annat Riks-Stånd framställda inbjudning lades till handlingarne
och den föreslagna voleringspropositionen godkändes.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets
Utlåtanden:
JVs 41, i fråga om vissa föreslagna ändringar i de för Rikets Ständers Revisorer
af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken gällande särskilda instruktioner; och
JVs 42, angående väckt motion i fråga om grunderna för belåning i Rikets
Ständers Bank, publika verk och inrättningar af vissa fastigheter på Gottland.
S. D. Föredrogos ånyo Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets
Betänkande JVs 19, i anledning af väckta motioner om förändring af löreskrifterna
angående uppläsande från predikstolarne af Kongl, förordningar, kungörelser
m. m.
Bifölls.
Memorial JVs 20, i anledning af återreiniss af Sammansatta Lag- samt All
männa
Besvärs och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVS 7, öfver väckta motioner om
förändrade föreskrifter i fråga om vattenverks anläggande m. m.
Lades till handlingarne; och
Memorial JVs 21, i anledning af återremiss af Sammansatta Lag- samt All
männa
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, JVs 9, öfver väckt motion om
upphäfvande af 12 Kapitlet 3 § Kyrkolagen.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag af Högrördiga Preste-Ståndets protokoll den
24, 25 och 26 sistlidne Augusti, JVS 381, innefattande, bland annat, dels nämnda
Riks-Stånds beslut i anledning af momenten litt. k och n af 69 punkten i Statsutskottets
Utlåtande JVs 139 angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Åttonde Hufvudtilel, dels inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att samma beslut
biträda.
inbjudningen afslogs och Protokolls-utdraget lades till handlingarne.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Stals-Utskottets nedannämnde Utlåtanden och Mennö!
ial:
Memorial JVs 142, med förslag till allmänna vilkor och stadganden i afseende
på de statsbidrag, sorn under denna riksdag beviljas för väganlaggningar och vägförbattringar,
brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer
äfvensom för sjösänkningar och andra vattenoftappningsförelag.
Prol.-Utdrag den 9 September 1863.
573
Utlåtande JM 146, i anledning af motion angående Skogsinstitutets förflyttning
lill Leckö kungsgård.
Bifölls.
Utlåtande JM 147, i anledning af motion om Kyrkoherden (#. A. von Zweigbergks
enka, Maria Hceggrens bibehållande intill sin död vid åbo- och besittningsrätten
eller arrendet till indragna predikantsboställena vid Westgöta f. d. kavalleriregemente
Törnestorp, 3/* mantal och Klofstena Lunnagården % mantal i Skaraborgs
län.
Jemte bifall till Utskottets hemställan derom, att Enkan von Zweigbergk, emot
det att hon ansvarar för den af nämnde hemman utgående ränta, berättigas att
ifrån och med den 14 Mars innevarande år och framgent under sin återstående lifstid,
intill dess annan författning med hemmanen vidtages, uppbära det för dem inflytande
arrende, beslöt, lör sin del, Bonde-Ståndet, att bemälda Enka skulle ega
att uppbära jemväl det arrende af sammi hemman, som till Statsverket ingått för
tiden från den 14 Mars 1859 till den 14 Mars 1863, med afdrag likväl af den
från hemmanen för dessa fyra år utgångna eller utgående ränta.
Utlåtande JM 148, i anledning af Rikets Ständers år 1862 församlade Revisorers
berättelse, angående samma år verkställd granskning af Statsverkets samt
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1860.
Utskottets hemställan i 12 § afslogs och beslöt, för sin del Bonde-Ståndet,
att Rikets Ständer skulle uti underdånig skrifvelse hos Kongl. Majit anhålla om förständigande
för vederbörande att vidtaga de åtgärder, som finnas nödiga för vinnande
af ersättning hos dem, sorn vederbör, för den i denna § omförmälda utgiftspost.
Utskottets yttranden i 2:dra och 14:de §§ lades till handling arne; öfriga delar
af utlåtandet godkändes.
Utlåtande JM 149, i anledning af motion angående extra statsregleringens öfverflyttande
på Kongl. Stats-kontoret, bifölls.
S. I). Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial
JM 126 med förslag till sammanjomktnng af de inom Riks-Stånden lattade skiljaktiga
beslut vid förehafvande af Utskottets Memorial JM 124 och Betänkandet
Alf. 55, rörande öfverlemnande! åt kommunalstyrelserna att öfver socken- och distriktmagasiner
förfoga.
Med afslag å den i detta memorial gjorda inbjudning, godkände Bonde-Ståndet
den af Utskottet föreslagna voteringspropositionen
S. I) Till förnyad handläggning företogs Sammansatta Stats- och Banko
Utskottets
Utlåtande JM 41, i fråga om vissa föreslagna ändringar i de för Rikets
Ständers Revisorer af Stats- Banko- och Riksgäldsverken gällande särskilda instruktioner.
574
Prot.-Utdrag den 10 September 1863.
Utlåtandets 2:ne forsta punkter godkändes, hvaremot framställningen i 3:dje
punkten afslogs
Samma Utskotts Utlåtande, JVs 42, angående väckt motion i fråga om grunderna
för belåning i Rikets Ständers Bauk, publika verk och inrättningar af vissa
fastigheter på Gotland, biel, vid nu förnyad föredragning, bifallet.
S. I). Föredrogs ånyo och bifölls Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets Betänkande JVs 19, i anledning af motioner om förändring
af föreskrifterna angående uppläsande från predikstolarne af Kongl. Förordningar,
Kungörelser m. m.
Samma Utskotts Memorial JVJ 20, i anledning af ålerremiss af Utskottets Betänkande
J\$ 7, öfver molioner om förändrade föreskrifter i fråga om vattenverks
anläggande m. m.; äfvensom
Memorial JVs 21, i anledning af återremiss af Betänkandet JV2 9, öfver motion
om upphäfvande af 12 Kapitlet 3 Kyrkolagen, lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos de inbjudningar, som Vällofliga borgare-Ståndet aflåtit, dels
genom protokollsutdrag JVJ 382, angående beslutande af en underdånig skrifvelse
derom, att Kongl. Maj:t, efter sakkunnige personers hörande, täcktes vidtaga de åtgärder,
hvarigenom spridningen af den i vissa delar af de norra orterna gångbara
sjukdomen spetelskan må kunna hämmas och, i händelse’ anslag af allmänna medel för
vinnande af detta ändamål anses behöfligt, derom till Rikets näst sammanträdande
Ständer aflåta nådig Proposition; och dels genom protokolls-utdrag, JV1 403, i fråga
om gemensamt sammanträde af Riks-Stånden för öfverläggning i anledning af Sammansatta
Banko- och Lag-Utskottets Betänkanden N:ris 1, 2 och 3.
Dessa tvänne inbjudningar blelvo af Bonde-Ståndet antagna.
S. D. Föredrogs och godkändes Expeditions-Utskottets förslag till Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t, JYs 122, angående åtskilliga ändringar
i Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862.
Den 10 September.
Frän Hoglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning af ett från Vällofliga Borgare-Ståndet ankommet
protokolls-utdrag IM 403, innefattande inbjudning til! de öfriga Riks-Stånden att
förena sig i Borgare Ståndets beslut, att Stånden skola sammanträda till gemensam
öfverläggning rörande Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Betänkande JV& 1,
med förslag till lag om enskilda banker med rätt att utgtfva egna banksedlar,
Prot.-Uldrag den 10 September 1863.
575
JVS 2, med förslag till lag om enskilda banker ulan tätt att utgifva egna banksedlar,
och JV2 3, i anledning af väckta motioner angående förändring i lagens
stadgande om ränta; blef denna inbjudning af Ridderskapet och Adeln antagen.
S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Konstitutions-Utskottets Memorial,
M IS, angående Talmannens i Bonde-Ståndet vägran af proposition på ett inom
Ståndet framstäldt förslag om föreläggande för Expeditions-Utskottet att inkomma
med afskrift af protokoll, hållna vid åtskilliga Förstärkta Stats-Utskottets sammanträden.
S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Bevillnings-Utskottets Memorial,
JV2 23, i anledning af verkställd omröstning angående tullbestämmelserna för artikeln
bränvin och sprit.
S. D. Föredrogos Allmänna Besvärs och Ekonomi-Utskottets Memorial och
Betänkande:
JV5 127, i anledning af dels Riks-Ståndens skiljaktiga beslut vid förehafvande
af Utskottets Betänkande M 118, rörande undervisningen i elementarläroverken och
dermed sammanhängande ämnen, dels återremiss af vissa delar utaf samma Betänkande.
Utskottets yttrande å sidan 1 och öfverst å sid. 2 godkändes; inbjudningen
till Bonde-Ståndet å sistnämnda sida lades till handlingarne; den å sidan 4 till
samtliga Riks-Stånden gjorda inbjudningen antogs; det sednare yttrandet å samma
sida lades till handlingarne; inbjudningen ä sid. 8 antogs; det sednare yttrandet å
samma sida lades till handlingarne; och Utskottets å sid. 6 gjorda hemställan bifölls.
M 128, i anledning af väckt motion om förening af landsbygd och städer
till samhälligheter med lika rättigheter och skyldigheter.
Bifölls.
Frun Reden. B onde-Ståndet.
S. I). Föredrogs protokolls-utdrag från Högvördiga Preste-Ståndet för den
24, 25 och 26 nästlidne Augusti, M 381, deruti, bland annat, de öfriga RiksStånden
blifvit inbjudne att biträda de af förstnämnda Riks—Stånd vid föredragningen
af Stats-Utskottets Utlåtande, M 139, angående regleringen af utgifterna under
Riks-statens Åttonde Hufvudtitel, fattade beslut, dels om ett tillägg vid slutet
af det utaf Preste-Ståndet i öfrigt godkända mom. k i Utlåtandets 69:de punkt af
följande ord: »dock att Stats-bidraget, såsom hittills, endast utgår med hälften af
hvad församlingarne utöfver nämnda tillskott förbinda sig att för ifrågavarande
ändamål lemna»; dels om godkännande af mom. n i samma punkt med den ändring,
att, i stället för de på raderna 6 och 7 förekommande orden: »som fullgjort eller
åtaga sig att fullgöra de i mom. litt. k föreskrifna vilkor», insattes dessa ord:
576
Prot.-Utdrag den 12 September 1863.
»hvilka till lärares eller lärarinnors aflöning redan tillskjutit eller åtaga sig att
tillskjuta lika stort belopp, som den till föi samlingen öfverlålna andel af personliga
skyddsafgiften utgör», och dels att det vid slutet af sidan lil i utlåtandet förekommande
stycket af motiveringen skulle på det sätt andras, att slutorden deraf:
»äfvensom kostnaderna för skolor, inrättade af enskilde personer inom församlingen,
endast till så stor del, som motsvarar beloppet af sådana afgifter, som af dem
eljest bort till Folkskolehus san betalas», utbytas mot dessa ord: »äfvensom löner till
lärare vid skolor, inrättade af enskilde personer inom församlingen».
Ståndet vidblef sina i dessa ämnen redan fattade beslut; i följd hvaraf åberopade
protokollsutdrag med den deri gjorda inbjudning skulle till handlingarne läggas.
S. D. Föredrogs protokollsutdrag från Högvördiga Preste-Ståndet för den 5:te
innevarande månad, JVI 394, enligt hvilket Bonde-Ståndet blifvit inbjudet att förena
sig uti det beslut, Preste-Ståndet vid föredragningen af Ståts-Utskottets Utlåtande,
JV2 159, angående regleringen af utgifterna under Iliks-Statens Åttonde Hufvudtitel
fattat derom att, med afslag å Utskottets i 76;te punkten af samma Utlåtande
gjorda hemställan, antaga det förslag, rörande extra provincialläkares löneförmåner,
som uti en af Prosten Sondén vid denna punkt afgifven reservation blifvit framstäldt.
Inbjudningen blef af Bonde-Ståndet antagen; i följd hvaraf den af Ståndet,
vid behandlingen af denna del utaf Stats-Utskottets omförmälda utlåtande, beslutade
återremiss af ifrågavarande punkt skulle anses hafva förfallit.
S. D. Föredrogs protokolls-utdrag från Vällofliga Borgare-Ståndet för den 2
innevarande månad, JYa 393, deruti Borgare-Ståndet, som vid föredragning af 89:de
punkten i Stats-Utskottets Utlåtande, JYs 159, angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel, hvilken punkt afsåg ifrågasatt anslag till
bekostande af offentliga föreläsningars hållande, med afslag å samma punkt, bland
annat, för sin del beslutat en underdånig skrifvelse till Kongl. Majit af det innehåll,
Herr Björcks vid utlåtandet fogade reservation mot berörda punkt utvisade, inbjudit
de öfriga Riks-Stånden att i detta beslut sig förena.
Bonde-Ståndet vidblef sitt i ämnet redan fattade beslut; i följd hvaraf omförmälda
protokolls-utdrag med den deri gjorda inbjudning lades till handlingarne.
Den 12 September.
Från Hoglofl. Ridder skåpet och. Adeln.
S. D. Vid föredragning af ej mindre Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande, M 59, i anledning af väckta motioner angående dels enskilda bankers
-
Prot.-Uldrag den 12 September 1863.
577
kers upphörande, dels vilkoren för ny oktroj, dels ock privatbankssedlars användbarhet
i den allmänna uppbörden, för så vidt detta Betänkande rörer Per Erikssons
och Liss Lars Olssons deri omförmälda motioner, än äfven Sammansatta
Banko- och Lag-Utskottets Betänkande, JVs i, med förslag till lag om enskilda
banker med rätt att utgifva egna banksedlar, och JVs 2, med förslag till lag om
enskilda banker utan rätt att utgifva egna banksedlar; biföll Ridderskapet och
Adeln såväl Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande i ofvanberörda
delar, som ock Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets nyssnämnda Betänkanden,
endast med de undantag, som här nedan omförmälas.
Lagförslaget JVs 1.
Mom. f) i § 8 erhöll följande förändrade lydelse: »om bankens rörelsegrenar;
börande uttryckligen stadgas, att deposit- och kreditiv-rörelse skall bedrifvas
samt att egna eller andra enskilda bankers lottbref ej få såsom säkerhet för försträckning
emottagas.»
Förra delen af mom. 7 i § 10 förändrades till följande lydelse: »Denna
grundfond skall inom ett år, räknadt från den dag banken för allmänheten öppnas,
vara till fulla beloppet dels i rikets gällande mynt och dels i goda hvpolhek
insatt, i enlighet med hvad denna lag och bolagets reglor i öfrigt derom närmare
bestämma».
§ 13, återremitterades.
§ 21, förändrades sålunda: »Bankens hufvudkontor pjfi endast istad öppnas».
§ 25, återremitterades.
§ 26, förändrades till den lydelse, som i Herr Wallenbergs reservation finnes
intagen.
Lagförslaget JVs 2.
Andra meningen i första stycket af § 1 förändrades till följande lydelse:
»Befinnas dessa öfverensstämma med denna lag, samt lag och förordningar i öfrigt,
och finner Kongl. Maj:t skäl att den sökta stadfästelse:: meddela, lemnäs tillåtelse
till bankrörelsens drifvande under en tid af högst tio är, räknade från bankens
öppnande»
§ 20 erhöll följande förändrade lydelse: »Bankens hufvudkontor må endast i
stad öppnas».
§ 26, återremitterades.
Härförutan beslöt Ridderskapet och Adeln lemna Utskottet öppen rätt, att
vid förslagens förnyade granskning vidtaga sådana jerakningar i de godkända para
grafernas
ordalydelse, som antingen kunde finnas behöfliga till följd af skeende
förändringar| i de återremitterade paragraferna eller eljest betingades af sammanhanget
med Ridderskapet och Adelns fattade beslut.
Ui/i, lill R. St. Prat. 1862 8 1863. 9 Sami. 73
578
Prot.-Utdrag den 12 September 1863.
Frän Håg v. Preste-Slåndet.
S. D. Föredrogs ånyo Utdrag, JYs 393, af Vällofiiga Borgare-Ståndets protokoll
den 2 dennes, nied inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att förena sig i
Borgare-Ståndets, med afseende på 89:de punkten i Stols-Utskottets Utlåtande,
JYs 139, angående regleringen of utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel
lattade beslut, så vidt detta omfattar bifall till den underdåniga skrifvelse till Kongl.
Majit, som Herr Björck uti en vid denna punkt lögad reservation föreslagit.
Presle-Ståndet fann ej skäl, att denna inbjudning antaga, utan lade, med
vidblifvande af sitt i frågan fattade beslut, förbemälda protokolls-utdrag till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo Utdrag, JYs 409, af Hedervärda Bonde-Ståndets protokoll
den 2 innevarande månad, med inbjudning lill Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Slåndet, att biträda Bonde-Ståndets med afseende på i44:de punkten
i Stats-Utskottets Utlåtande, JYs 139, angående regleringen af utgifterna under
Riks-statens åttonde Hufvudtilel, fattade beslut, hvarigenom, med afslag å Utskottets
hemställan, ett anslag af 4,000 R:dr för en gång blifvit beviljad t, att, enligt
Kongl. M aj:t s nådiga disposition, användas till tryck ni ngshjplp för utgifvandet af
en handbok i Svenska Pomologieu med plancher.
Med afslag ä denna inbjudning förklarade Preste-Ståndet sig vidhålla sitt i
frågan lättade beslut och lade protokolls-utdraget till hand lin g ar ne.
S. D. Föredrogs ånyo Utdrag, JYs 413, af Hedervärda Bonde-Ståndets protokoll
den 7 dennes, innefattande, bland annat, inbjudning till Preste- och Borgare-Stånden
att instämma i Bonde-Ståndets beslut, att godkänna punkten 33 i
Stats-Utskottets Utlåtande, JYs 141, angående föreslagna statsbidrag för vägars
anläggning och förbättring, bro- och hamnbyggnader samt kanaler, äfvensom sjösänkningar
och andra vattenaflappningsföretag, m. II. dylika föremål.
Med afslag å denna inbjudning, förklarade Preste-Ståndet sig icke finna skäl
frånträda sitt i hagan fattade beslut, och lade ofvanberörda prolokolls-uldrag till
handlingarne.
S. 1). Vid förnyad föredragning af Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets
Betänkande, JYs 1, med förslag till lag om enskilda banker med rätt att utgifva
egna banksedlar, stadnode Preste Ståndet i följande beslut:
§ 1 i den föreslagna lagen godkändes, utan annan ändring, än att efter de
å raden 5 förekommande orden: »antagna bolagsreglor», tillädes orden: »samt
reglemente för bankens förvaltning, så vida det ej i bolagsreglor na är upptaget.»
§§ 2 tili och med 7, godkändes.
§ 8, godkändes med den ändring, att i bestämmelsen litt. f) efter orden:
Prot.-Utdrag den 12 September 1863.
579
»om bankens rörelsegrenar», tillädes orden: samt bland dessa särskildt om depositoch
kreditiv-rörelsen».
gg 9 lill och med 12, godkändes.
§ 13 mom. 1 godkändes, men deremot antog Ståndet för mom. 2 (oljande
förändrade lydelse: »Dessa grundfonds-hypolhek skola bestå tilt minst en tredjedel
af lätt säljbara, räntebärande obligationer och till den öfriga delen af skuldebref,
intecltnade i jordegendom på landet eller under någon stads domvärjo, inom hälften
af taxeringsvärdet för del år, som bolaget dertill antager och bestämmer, eller
uti faslighet i stad inom hälften antingen af brandförsäkringsvärdet, eller af taxeringsvärdet
för det dertill af bolaget bestämda år; börande likväl för att inteckning
uti byggnad i stad ina kunna såsom grundfonds-hypolhek godkännas, byggnaden
tillhöra någon af landets släder och vara brandförsäkrade uti någon med
vederbörligen faslstäldt reglemente försedd brandförsäkrings-inrättning inom riket;
samt rättighet till ersättningen, i fall af brandskada, förbehållas bankbolaget framför
byggnadens egare».
g§ 14 till och med 17, godkändes.
§ 18, godkändes med uteslutande af de å raden 2 förekommande orden:
»och öfriga förbindelser».
g 19, godkändes med deri ändring, att i stället för ordet »qvartals», ä raden
1 sidan 47, insattes ordet »månads».
gg 20 till och med 25, godkändes.
g 26 mom. 1, afslogs, hvad dess förra del beträffar, och antog Ständet det
förslag till redaktion af ifrågavarande moment, som i Herr Wallenbergs reservation
blifvit framstäldt, dock sä, att deri-under litt. e) förekommande bestämmelse uteslöts
och insattes i dess ställe såsom ett särskildt stadgande, hvilket bör efter litt.
d) förekomma, sednare delen af detta moment uti Utskottets lörslag, så lydande:
»Ilar bankbolag beviljat kassakreditiv — — — än högst hälften af heta grundfonden».
§ 26 mom. 2, godkändes.
§ 27, godkändes med tillägg, vid lista momentets slut, af dessa ord: »men
skulle Riksbankens sedlar å mindre valörer varda indragne, må enskild bank uti
intet [all utgifva sedlar till lägre belopp, än det, hvarå Riksbankens lägsta sedelmynt
lyder.»
g 28, godkändes.
g 29, godkändes med den ändring i ordställningen, att perioden å raderna
4, 5 och 6, »hvilken, derest det ej genast kan visas, att hindret af tillfällighet
härrört, ofördröjligen skall om förhållandet till Kongl Maj:t inberätta och under
tiden bankrörelsen inställa», utbyttes mot en så lydande: »hvilken ofördröjligen
skall om förhållandet till Kongl. Maj:l inberätta och, derest det ej kan visas, att
hindret af tillfällighet härrört, under tiden bankrörelsen inställa».
580
Prol.-Uldrag den 12 September 1863.
§ 30, godkändes.
§ 31 mom. 4, godkändes, hvaremot för mom. 2 antogs följande förändrade
lydelse: »»Insättningsbevis med eller utan ränta skall ställas till viss man och in
nehålla,
att Öfverlåtelse deraf skall till nye egarens säkerhet i banken anmälas».
<§<§ 32 till och med 38, godkändes.
Slutligen biföll Ståndet Utskottets å sidorna 42 och 13 förekommande tillstyrkande.
S. D. Föredrogs ånyo Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Betänkande,
M 2, med förslag till lag om enskilda banker utan rätt att utgifva egna banksedlar.
Beträffande de i delta lagförslag förekommande <§§ 1, 2, 3 och 7, hvilka i
ett sammanhang behandlades, beslöts som följer:
Ståndet godkände § 1, utan annan ändring, än att efter de å raden 3 förekommande
orden: »antagna bolagsreglor», tillädes orden: »samt reglemente för bankens
förvaltning, så vida det ej i bolagsreglor na är upptaget».
Lydelsen af § 2 afslogs, och antog Ståndet i dess ställe ett stadgande af
följande innehåll: »De hvilka förena sig om stiftande af sådant bankbolag, hvarom
denna förordning handlar, böra vara Svenska medborgare, till antalet minst tjugo,
och svare de, en för alla och alla för en, för uppfyllande af alla bankbolagets
förbindelser. De kallas solidariske bolagsmän».
Likaledes ogillades Utskottets förslag i § 3, och beslöt Ståndet, att denna
§ skulle erhålla följande lydelse: »De solidariske bolagsmännen stände öppet att,
lill förstärkande af bankens grundfond, med sig förena lottegare, hvilkas ansvarighet
för bolagets förbindelser begränsas af deras lotters fulla belopp. De kallas
kommandil-delegare, och må sudane icke i bolaget inrymmas för mer än högst hälften
af det belopp, de solidariske bolagsmännen uti grundfonden insatt.»
§ 7, godkändes med nedsättning af det föreslagna grundfonds-beloppet två
millioner till femhundra tusen B:dr R:mt.
Lagförslagets öfrige §§ återremitterades med anmodan lill Utskottet, att med
dem företaga den omarbetning, som påkallas af de beslut, Ståndet nu fattat rörande
förslagets i 1, 2 3 och 7 innefattade hufvudbestämmelser
S. D. Sedan Preste-Ståndet vid föredragning den 10 sistlidne Juni af Allmänna
Besvärs- och Ekonomi Utskottets Betänkande, JV2 59, i anledning af väckta
motioner, angående dels enskilda bankers upphörande, dels vilkoren för ny oktroj,
dels ock privatbankssedlars användbarhet i den allmänna uppbörden, beslutat uppskjuta
pröfningen af Usta och 5:dje punkterna i detta Betänkande, intilldess från
vederbörande Utskott inkommit utlåtande öf\er väckta förslag om ändringar i nu
gällande lag för enskilda banker, så, efter det Sammansatta Banko- och Lagutskottets
Betänkande:! N:ris 1 och 2 till behandling förevarit, företogos nu till
slutlig handläggning lista och 3:dje punkterna uti Allmänna Besvärs- och Eko
-
Prot.-Utdrag den 12 September 1863.
581
nomi-Utskotsets förberörda Betänkande, JV5 59, och biföll Ståndet hvad Utskottet
derutinnan yttrat och hemställt.
Från Vallo/l. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs äny Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Betänkande,
JV2 1, med förslag till lag om enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar.
Godkändes, utom hvad angår I och 21 §§ i lagförslaget, af hvilka den förra
eller 1 §, bifölls med uteslutande af dessa ord: »och finner Kongl. Maj:t den
bankinrättning vara för landet nyttig» och 21 § förändrades till följande lydelse:
»Enskild banks hufvud kontor må endast i stad öppnas».
I sammanhang härmed lät Ståndet, jemlikt förut fattadt beslut, sig ånyo löredragas
de delar af Allmänna Besvärs och Ekonomi-Utskottets Betänkande, J\s 59,
som innefatta yttranden i anledning af Per Erikssons från Gefleborgs län och Liss
Lars Olssons från Kopparbergs Ian motioner rörande dels enskilda bankeis upphörande
dels ock privatbanksedlars användbarhet i allmänna uppbörden; och blefvo
Utskottets ifrågavarande yttranden af Ståndet godkända.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Börjades föredragningen af Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets,
sedan den 5 i denna månad på bordet hvilande, Betänkande JVs 1, med lörslag
till lag om enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar; dervid till behandling
förekommo de tretton första §§:ne af förslaget, hvilka alla biföllos.
S D. Fortsattes och slutades föredragningen af Sammansatta Banko- och
Lag-Utskottets Betänkande, M 1. med förslag till lag om enskilda banker med
rätt at utgifva egna banksedlar, dervid Bonde-Ståndet, som under detta plenum
behandlade I4:de <§:n och följande delar af Betänkandet, biföll allt livad Utskottet
i dessa delar tillstyrkt, med de undantag, hvarom här nedan förmäles, nemligen:
§§ 21 och 26.
Återremitterades.
§ 27.
Med godkännande af denna § i öfrigt beslut Ståndet, att näst efter orden:
»femhundra Riksdaler Riksmynt», i slolet af andra punkten uti första momentet,
skulle tillsättas följande ord: »Men skulle Riksbankens sedlar å miudre valörer
582
Prot.-Vldrag den 12 September 1863.
varda indragne, må enskild bank uti intet fall utgifva sedlar till lägre valör, än
den, hvarå Riksbankens lägsta sedelmynt lyder».
Utskottets å pag. 12 i betänkandet gjorda tillstyrkan, det måtte Rikets Ständer
dels för sin del besluta, dels ock hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att, med upphäfvande af åtskilliga af Utskottet uppräknade författningar i ämnet,
kunde utfärdas en »lag om enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar»,
så lydande, som Utskottet i detta Betänkande föreslagit, blef jemväl till Utskottet
återremitterad; och skulle protokollet öfver den, rörande de nu lill Utskottet
återremitterade delar af Betänkandet, hållna diskussion till Utskottet öfverlemnas.
I sammanhang med förevarande betänkande föredrogos derjemte de delar af
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets, sedan den 11 Februari innevarande
år, på Ståndets bord hvilande Betänkande J\l 59, i anledning af motioner om
enskilda bankers upphörande m. m., uti hvilka Utskottet, af anförda skäl, dels
förklarat, att Utskottet för närvarande ansåge sig sakna giltig anledning att understödja
Pehr Erikssons från Gefleborgs län motion, att alla enskilda banker, vid nuvarande
oklrojers tilländagåeude, måtte upphöra, dels ock hemställt, att Liss I.ars
Olssons från Kopparbergs Ian motion, att Staten måtte i kronouppbörd och annan
liqvid mottaga enskilda bankers sedlar, så länge sedelulgifningsräit är dessa banker
meilgifven, icke måtte bilällas; och blefvo dessa Utskottets yttranden af Ståndet
godkände.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets
Betänkande, 2, med förslag till lag om enskilda banker utan rätt att utgifva
egna banksedlar, blef samma betänkande af Ståndet bifallet, med följande
undantag:
§7.
Bonde-Ståndet godkände §:n med den ändring, att, i stället för slutorden:
»två millioner Riksdaler Riksmynt», borde insättas orden: »femhundra tusen Riksdaler
Riksmynt»; och skulle de öfriga Riks-Stånden vördsamt och vänligen inbjudas,
att uti detta Bonde-Ståndets beslut sig förena.
§20.
Återremitterades
Utskottets
å pag. 3 af Betänkandet gjorda hemställan, det måtte Rikets Ständer
dels för sin del besluta, dels ock hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att, med upphäfvande af vissa, af Utskottet uppgifna författningar i ämnet, må utfärdas
en »lag om enskilda banker utan rätt att utgifva egna banksedlar», så lydande,
som Utskottet i detta Betänkande föreslagit, blef likaledes till Utskottet
återremitterad; och skulle de, angående de återremitterade delarne af Betänkandet
afgrfna yttranden jemväl till Utskottet öfveriemnas.
Prot.-Utdrag den 14 September 1863.
Den 14 September.
583
Frän Iiögv. Presle-Slåndet.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets
Betänkande, JVS 3, i anledning af vackla motioner, angående förändring af lagens
stadgande om ränta.
S D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande, JVs ISO, i anledning af
erhållna äterremisser fi Betänkandet, JV2 89, i fråga om anskaffande af medel till
jernvägshyggnader.
Härvid lörekommo:
Punkten 1.
Lndes till handlingarne.
Punkten 2.
Utskottets hemställan bifölls.
Punkten 5.
Med ändring af Utskottets förslag beslöt Preste-Ståndet för sin del, att Rikets
Ständer må åt Fullmägtige i Riksgäldskontoret uppdraga att, för utbetalning
af ej mindre de till fortsättningen af Statens jernvägshyggnader under innevarande
riksdag beviljade anslag, än de af Rikets nu församlade Ständer anvisade lån för
enskilda järnvägsanläggningars utförande, anskaffa genom upplåning en summa af
högst Tretiofem millioner Riksdaler Riksmynt. Skulle denna lånesumma, med tilllägg
af behållningen utaf de för Statens jernvägshyggnader förut upplånade medel
och af Rikets Ständer anvisade belopp af trafikinkomsten utaf statsbanorna, icke
blifva tillräcklig för sagde anslags och Iåns utbetalande, bör hvad som brister tillskjutas
af andra till Riksgälds-kontoret influtna medel; kommande derföre den tillgång,
som kan beredas genom de inbetalda lånemedlens förräntning, intilldess
samma medel behöfva för dermed afsedda ändamål tillhandahållas, att, i likhet med
annan sådan ränteinkomst, tillfalla Riksgälds-kontoret.
Punkten 5. (rätteligen 4.)
Hvad Utskottet i denna punkt hemställt och föreslagit, godkändes, utom att
dels för stadgandet under litt. D) antogs följande förändrade lydelse: -»Till
ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisas härmedelst å Riksgälds-konto
ret ett särskildt ärligt anslag ä det belopp, som, enligt de öfverenskomna lane •
vilkoren, hvarje år erfordras för sagde liqviders och amorterings behöriga verkstäi ■
lighet; börande della anslag, intilldess heta låneskulden blifvit i stadgad ordning
584
Prot.-Uldrag den 14 September 1863.
betald, årligen utaf Riksgäldskontorets medel af sällas; dock kommer under det afslutade
lånets indragning nämnda anslag endast att från Riksgälds-kontoret utgå
med eli mot de då influtna lånemedlen svarande ränte- och amor t ering sbelopp; samt
dels de å raden 2 uti stadgandet litt. /^förekommande orden: »samt ränte
vinslern,
uteslötos.
Punkten 6. (rätteligen 5.)
Lades till handlingarne.
Punkten 7. (rätteligen 6.)
Utskottets hemställan bifölls.
S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Konstitulions-Utskottets Memorial,
JVs i 5, angående Talmannens i Bonde-Ståndet vägran af proposition på ett
inom Ståndet framstäldt förslag om föreläggande för Expeditions-Utskottet, att
inkomma med afskrift af protokoll, hållna vid åtskilliga Förstärkta Siats-Utskottets
sammanträden.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Betänkande, JVs 128, i anledning af väckt motion om förening af
landsbygd och släder till samhälligheter med lika rättigheter och skyldigheter.
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne Beviilnings-Utskottets Memorial,
JVs 23, i anledning af verkställd omröstning angående tullbestämmelserna
för artikeln Bränvin och Sprit.
S. D. Föredrogos ånyo Banko-Utskottets nedannämnda Utlåtande och Memorial
:
JVs 52, i anledning af Kamreraren C. P. Dahlgrens ansökning om eftergift
af öfverräntor å åtskilliga af honom, i egenskap af inlemnare, till Banko-diskontverket
inbetalda lån.
Bifölls.
JVs 53, med förslag till voterings proposition, i anledning af framställningen
i 28:de punkten 2:dra mom. af Betänkandet JVs 35.
Den föreslagna voterings-propositionen godkändes
JVs 54, i anledning af erhållen ålerremiss af Memorialet JVs 46.
Lades till handlingarne.
Från Vallo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets
Betänkande, JVs 2, med förslag lill lag om enskilda hanker utan rätt att utgifva
egna banksedlar, blef samma betänkande godkändt, utom hvad angår nedannämnda
§§ i lagförslaget, om hvilka beslöts på sätt som följer:
§ 7-
Prot.-Uldrag den 15 September 1863.
585
8 7-
Med antagande af Hedervärda Bonde-Ståndets inbjudning i ämnet, framställd i
ankommet utdrag af dess protokoll för den 12 dennes, M 426, biföll BorgareStåndet
7 § med den förändring att, i stället för slutorden »två millioner riksdaler
riksmynt» insättas orden »femhundra tusen riksdaler riksmynt».
§ 20.
Förändrades till denna lydelse: »Enskild banks hufvudkontor må endast i stad
öppnas».
S. D. Föredrogos ånyo sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Betänkande,
JV2 3, i anledning af väckta motioner angående förändring af lagens stadgande om
ränta.
Första punkten godkändes med den förändring att det komma, som finnes näst
efter ordet »egendom», framflyttas näst efter ordet »förskrifning»; och blefvo de öfriga
Riks-Stånden vänligen inbjudna att detta beslut biträda.
Andra punkten bifölls.
Den 15 September.
Från Håglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning i ett sammanhang af ej mindre Sammansatta Bankooch
Lag-Utskottets Betänkande, M 3, i anledning af väckta motionor angående
förändring af lagens stadgande om ränta, än äfven från Borgare- och Bonde-Stånden
ankomna protokollsutdrag, N:ris 411 och 427, innehållande, det förra inbjudning
till de öfriga Riks-Stånden att förena sig i Borgare-Ståndets vid behandling
af ofvanberörda betänkande fattade beslut att godkänna första punkten deri, med
den förändring, att det komma, som fanns näst efter ordet egendom, framflyttades
näst efter ordet förskrifning, och det sednare inbjudning till Med-Stånden att biträda
Bonde-Ståndets beslut att afslå meranämnda betänkande; biföll Ridderskapet
och Adeln Utskottets båda hemställanden med den af Borgare-Ståndet vidtagna förändrade
kommatering i första punkten samt lade Bonde-Ståndets protokolls-utdrag
till handlingarne.
S. D. Föredrogos Banko-Utskottets Utlåtande och Memorialer:
JV2 32, i anledning af Kamereraren C. P. Dahlgrens ansökning om eftergift
af öfverräntor fl åtskilliga af honom i egenskap af inlemnare till Banko-diskontverket
inbetalda lån.
Bifölls.
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 9 Sami. 74
586
Prot.-Utdrag den 15 September 1863.
M 33, med förslag till voteringsproposition i anledning af framställningen i
28 punkten 2 morn af Betänkandet JM 33.
Voteringspropositionen godkändes.
JM 34 i anledning af erhällen återremiss af Memorialet JM 46
Lades till handlingarne.
S. D. Vid föredragning af Expeditions-Utskottets Utlåtande, JM 12, i anledning
af väckta motioner om tryckning af åtskilliga hos Förstärkta Statsutskottets
förda protokoller, beslöt Ridderskapet och Adeln att ifrågavarande protokoller
icke skulle till trycket befordras.
S. D. Vid föredragning af ett från Hedervärda Bonde-Ståndet ankommet
protokolls-utdrag, JM 426, innehållande, bland annat, inbjudning till de öfriga Riks—
Stånden att biträda Bonde-Ståndets vid pröfning af Sammansatta Banko- och LagUtskottets
Betänkande, JM 2, fattade beslut att godkänna 7:de § i förslaget till
lag om enskilda banker utan rätt att utgifva egna banksedlar med den ändring,
att summan, två millioner R:dr, utbyttes emot summan fem hundra tusen R:dr,
vidblef Ridderskapet oeh Adeln sitt förut i afseende å denna § fattade beslut
och lade protokolls-utdraget till handlingarne.
Från Vallofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne Konstitutions-Utskottets
Memorial, JM 13, angående Talmannens i Bonde-Ståndet vägran af proposition på
ett inom Ståndet framstäldt förslag om föreläggande för Expeditions-Utskottet att
inkomma med afskrift af protokoll, hållna vid åtskilliga förstärkta Stats-Utskottets
sammanträden.
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne Bevillnings—Utskottets Memorial,
JM 23, i anledning af verkställd omröstning angående tullbestämmelserna
för artikeln bränvin och sprit.
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Memorial JM 127, i anledning af dels Riks-Ståndens skiljaktiga beslut vid
förehafvande af Utskottets Betänkande, JV2 118, rörande undervisningen i elementarläroverken
och dermed sammanhängande ämnen dels återremiss af vissa delar utaf
samma betänkande.
Detta memorial i sammanhang hvarmed, jemlikt förut fattadt beslut, behandlades
Höglofliga Ridderskapet och Adelns i protokollsutdrag af den 13 sistlidne
Juni, J/S 307, framställda inbjudning i afseende å 12:te punkten och förslaget litt.
« i omförmälda betänkande, blef af Ståndet godhändt, utom hvad angår Utskottets
sednare framställning, sid. 2, och särskilda anmälanden nederst på sid. 8 samt vid
slutet af memorialet, som i dessa delar lades till handlingarne; och ansågs härige
-
Prot.-Utdrag den 15 September 1863.
587
nom beslut jemväl vara fattadt öfver Ridderskapet och Adelns förstnämnda inbjudning;
samt
Betänkande M 128, i anledning af väckt motion om förening af landsbygd
och städer till samhälligheter med lika rättigheter och skyldigheter.
Bifölls.
S. D. Föredrogs änyo utdrug af Hedervärda Bonde-Ståndets protokoll den 7
dennes, M 413, innefattande, bland annat, dels nämnda Riks—Stånds beslut i afseende
å 33:dje punkten i Stals-Utskottets Utlåtande M 141, angående föreslagna
statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, bro- och hamnbyggnader samt
kanaler, äfvensom sjösänkningar och andra valteuaftappningsföretag med flera dylika
föremål, dels ock inbjudning till Preste- och Borgare-Stånden att i omförmälda beslut
instämma.
Med vidblifvande af förut fattadt beslut i ämnet afslog Borgare-Ståndet ifrågavarande
inbjudning och protokolls -utdraget lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Banko-Utskottets:
Utlåtande JV2 52, i anledning af Kamereraren C. P. Dahlgrens ansökning om
eftergift af öfverräntor ä åtskilliga af honom, i egenskap af inlemnare, till Banko
diskontverket
inbetalda lån;
Memoiial M 53, med förslag till voteringsproposition i anledning af framställningen
i 28:de punkten, 2:dra morn., af Betänkandet JYs 35; och
Memorial M 54, i anledning af erhållen återremiss af Memorialet M 46.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets Utlåtande, M 12,
i anledning af väckta motioner om tryckning af åtskilliga hos Förstärkta StatsUtskottet
förda protokoller, beslöt Ståndet för sin del, att de vid Förstärkta StatsUtskottets
sammanträden den 6, 7 och 11 i sistlidna månad förda protokoll skola,
genom Expeditions-Utskottets försorg skyndsamligen till trycket befordras, för att, i
likhet med öfriga bihangstrycket, bland samtliga Riks-Stånden utdelas.
Från Hederv. Bonde-Sldndel.
S. D. Föredrogs Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Betänkande, J\tS 3,
i anledning af motioner angående förändring af lagens, stadgande om ränta.
Detta betänkande blef af Ståndet afslaget; och skulle de öfriga Riks-Stånden
vördsamt och vänligen inbjudas att uti detta Bonde-Ståndets beslut sig förena.
S. D. Vid nu skedd föredragning lades till handlingarne Konstitutions-Utskot
tets
Memorial, JVs 15, angående Talmannens i Bonde-Ståndet vägran af proposition
på ett inom Ståndet framstäldt förslag om föreläggande för Expeditions-Utskottet att
inkomma med afskrift af protokoll, hällne vid åtskilliga Förstärkta Stats-Utskoltets
sammanträden.
588
Prot.-Utdrag den 16 September 1863.
S. I). Föredrogs och lades till handlingarne Bevillnings—Utskottets Memorial,
JM 23, i anledning af verkställd omröstning angående tullbestämmelserna för artikeln
bränvin och sprit.
S. D. Tili handläggning förekom Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Memorial JM 127, i anledning af dels Riks-Ständens skiljaktiga beslut vid
förehafvande af Utskottets Betänkande JM 118, rörande undervisningen i elementarläroverken
och dermed sammanhängande ämnen, dels återremiss af vissa delar utaf
samma Betänkande, dervid Ståndet fattade följande beslut, nemligen:
Utskottets yttrande JM 1, nederst å pag. 1, JM 2, öfverst å pag. 2, JM 5,
nederst å pag. 4 samt JM 7, nederst å pag. 5, lades till handlingarne; hvad Utskottet
i yttrandena JM 4, förekommande främst å pag. 4 samt JM 8, öfverst å
pag. 6, hemställt blef af Ståndet godkändt, hvarjemte Ståndet antog den i yttrandet
JM 3, nederst å pag. 2, förekommande inbjudningen.
Med föranledande af ett inom Ståndet väckt förslag beslöt Ståndet, att i ett
annat plenum företaga handläggningen af Utskottets i yttrandet JM 6, öfverst å pag.
5, till Bonde-Ståndet jemte tvenne andra Riks-Stånd framställda inbjudning.
Samma Utsuotts Betänkande JM 128, i anledning af motion om förening af
landsbygd och städer till samhälligheter med lika rättigheter och skyldigheter, blef
af Ståndet godkändt.
Den 16 September.
Frän Högloft-, Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande, JM 150, i anledning
af erhållna återremisser å Betänkandet JM 89, i fråga om anskaffande af medel till
jernvägsbyggnader, fattade Ridderskapet och Adeln de beslut, som här nedan omförmälas.
l:sta och 2:dra punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
3:dje punkten.
Utskottets hemställan förändrades till följande lydelse: »att Rikets Ständer
måtte åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret uppdraga a<t, för utbetalning af ej mindre
de till fortsättningen af Statens jernvägsbyggnader under innevarande riksdag beviljade
anslag, än de af Rikets nu församlade Ständer anvisade lån för enskilda jernvägsanläggningars
utförande, anskaffa genom upplåning en summa af högst Tretiofem
millioner Riksdaler Riksmynt. Skulle denna iånesumma, med tillägg af behåll
-
Prot.-Utdrag den 16 September 1863.
589
(tingen utaf de för Statens jernvägsbyggnader förut upplånade medel och af Rikets
Ständer anvisade belopp af trafik-inkomsten utaf statsbanorna, icke blifva tillräcklig
för sagde anslags och låns utbetalande, bör hvad som brister tillskjutas af andra
till Riksgälds-kontoret influtna medel; kommande derföre don tillgång, som kan beredas
genom de inbetalda lånemedlens förräntning, intilldess samma medel behöfva
för dermed afsedda ändamål tillhandahållas, att, i likhet med annan sådan ränteinkomst,
tillfalla Riksgälds-kontoret».
4:de punkten.
Mom. A, B, C, F, G, H.
Bi fö llos.
Mom. D.
Erhöll följande förändrade lydelse: »Till ränteliqvider och kapitalskulders amortering
med minst en procent årligen af det i obligationerna förskrifna kapital anvisas
härmedelst å Riksgälds-kontoret ett särskildt årligt anslag å det belopp, som,
enligt de öfverenskomma lånevilkoren, hvarje är erfordras för sagde liqviders och
amorterings behöriga verkställighet; börande detta anslag, intilldess hela låneskulden
blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgälds-kontorets medel afsättas; dock
kommer under det afslutade lånets indragning nämnda anslag endast att från Riksgälds-kontoret
utgå med ett mot de då influtna lånemedlen svarande ränte- och
amorteringsbelopp».
Mom. E.
Bifölls med uteslutande af orden: samt räntevinster.
5:le och 6:te punkterna.
Utskottets hemställanden biföllos.
Från Hågv. Preste-Ståndet.
S. D. Vid ånyo skedd foredragninng af Särskilda Utskottets Betänkande, JW
2. i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag till ny Sjölag, biföll
Ståndet Utskottets å sidorna 27 och 28 gjorda hemställan, och godkändes det af
Utskottet afgifna Förslag till ny Sjölag, med undanlag endast af §§ 58 och 302,
öfver hvilka beslöts som följer:
§ 58 mom. 1 godkändes, hvaremot för mom. 2 antogs, med ogillande af
Utskottets förslag, den lydelse, som i Herr Ehrenheims reservation, sidan 30, blifvit
föreslagen.
§ 302 afslogs, och beslöt Ståndet, att denna § skulle erhålla enahanda lydelse
som §§ 302 och 303 i Kongl. Maj:ts förslag.
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial,
M 127. i anledning af dels Riks Ståndens skiljaktiga beslut vid förehafvande af
590
Prot.-Uldrag den 16 September 1863.
Utskottets Betänkande JVS 118, rörande undervisningen i elementarläroverken och
dermed sammanhängande ämnen, dels återremiss af vissa delar utaf samma Betänkande.
Det å sidan 4 framställda förändrade förslag till underdånig skrifvelse, om
hvars antagande Utskottet inbjudit samtliga Riks-Stånden att sig förena, afslogs.
Yttrandet vid början af sidan 6 godkändes.
Öfriga delar af förevarande memorial lades till handlingarne.
Från Vallofl. B or g are-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskotlets Utlåtande, JVs ISO, i anlening
af erhållna återremisser å Betänkandet JVS 89, i fråga om anskaffande af medel
till jernvägsbyggnader, biel' samma utlåtande godkändt, utom hvad angår dels Usta
och dels 6:te (rätteligen S:le) punkterna, hvilka Indes till handlingarne.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande, JVS ISO, i anledning af erhållna
återremisser å Betänkandet JVS 89, i fråga om anskaffande af medel till
jernvägsbyggnader.
Ståndet beslöt, att mom. D och E i den med »5:o» signerade punkten i detta
utlåtande (pag. 11) skulle erhålla följande lydelse, nemligen:
»D till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisas härmedelst å Riksgälds-kontoret
ett särskildt årligt anslag å det belopp, som enligt de öfverenskomna
lånevilkoren hvarje år erfordras för sagde liqviders och amorterings behöriga verkställighet;
börande detta anslag intilldess hela låneskulden blifvit i stadgad ordning
betald, årligen af Riksgälds-kontorets medel afsättas; dock kommer under det afslutade
lånets indragning nämnda anslag endast att från Riksgälds-kontoret utgå
med ett mot de då influtna lånemedlen svarande ränte- och amorteringsbelopp»; och
»E det uti nästförestående punkt omförmälda ränte- och amorterings-anslag
bör ingå tili en särskild redovisad liqvidation och amortissementsfond etc. göras
fruktbärande».
Öfriga delar af detta utlåtande biföllos.
S. D. Föredrogs och godkändes Expeditions-Utskottets förslag till Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse till Kongl. Majit, JVS 125, angående ändring af lista
och 7:de §§ i instruktionen för Rikets Ständers Revisorer af Statsverket.
S. D. Börjades föredragningen af Särskilda Utskottets Betänkande, JVs 2, i
anledning af Kongl. Majits nådiga Proposition med förslag till ny Sjölag.
Prol.-Utdrag den 16 och 17 September 1863.
591
Af det vid nämnda betänkande fogade lagförslag medhanns i detta plenum
handläggningen af paragraferne I till och med 50, hvilka alla paragrafer biföllos,
med undantag endast af den 33:djo, som återremitterades; och öfver hvilken sistnämnde
paragraf den hallna diskussionen skulle medelst utdrag af protokollet varda
Utskottet delgifven.
Lydelsen af de näst framför l:sta och 23:dje §§ förekommande rubriker
godkändes.
S. L). Fortsattes föredragningen af Särskilda Utskottets Betänkande, M 2, i
anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag till ny Sjölag, dervid till
handläggning förekom § 51 och följande §§ till och med 100 i nämnda lagför
slag;
och beslöts i fråga derom på sätt, som följer:
§§ 51 till och med 54 biföllos;
§ 55. Första mom. bifölls och andra mom. återremitterades;
§§ 56 till och med 63 biföllos;
§ 64. Första mom. bifölls och andra mom. återremitterades;
§ 65 bifölls;
§ 66 återremitterades;
§ 67 bifölls ;
§ 68. Första mom. bifölls och andra mom. återremitterades;
§§ 69 till och med 100 biföllos;
Lydelsen af de näst framför 51:sta och 73:dje <§<§ förekommande rubriker
godkändes.
Öfverläggningen i de delar af ämnet, hvilka blifvit till Utskottet återremitterade,
skulle medelst utdrag af protokollet varda Utskottet delgifven.
Den 16 och 17 September.
Från Höglo fl. Ridderskapet och Adeln.
S.S. D.D. Vid föredragning af Särskilda Utskottets Betänkande, JV2 2, i anledning
af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag till ny Sjölag, fattade Ridderskapet
och Adeln de beslut, som här nedan omförmälas.
Forslaget till Sjölag
§§ l—5-
Biföllos.
592
Prot.-Utdrag den 16 och 17 September 1863.
§ 6-
Bifölls, med den förändring alt ordet meningarne i andra mom. utbyttes emot
ordet rösterna och skulle de öfriga Riks-Stånden vänligen inbjudas att i delta beslut
sig förena.
§§ 7—11.
Biföllos.
§o 12.
Återremitterades.
§13.
Bifölls med uteslutande af ordet lika framför ordet röster på tredje raden i
första morn.
§§ 14-29.
Biföllos.
§30.
Bifölls med uteslutande af orden: sön- och på sista raden.
§§ 31 och 32.
Biföllos.
§33.
Återremitterades.
§§ S4-37.
Biföllos.
§38.
Bifölls med uteslutande af det tredje momentet.
§§ 39-54.
Biföllos.
§55.
Återremitterades.
§§ 56-59.
Biföllos.
§ 60.
Det första momentet återremitterades och det andra bifölls.
§§ 61—63.
Biföllos.
§0 64-
Återremitterades
§ 65.
Bifölls.
§66.
mitterades.
§ 67
Prol.-Vtdrag den 16 och 17 September 1863.
593
§ 67.
Bifölls.
§ 68
Bifölls, med uteslutande af ordet skälig.
§§ 69—77.
Biföltos.
§ 78.
Bifölls i enlighet med Kongl Maj:ts Proposition, dock med uteslutande af
ordet bindande på lörsta raden.
§ 79.
Återremitterades.
§§ 80-99.
Biföllos.
§ 100.
Återremitterades.
§§ 101 och 102
Biföllos.
§' 103.
Återremitterades.
§§ 104—142.
Biföllos.
§ 743.
Bifölls enligt Kongl. Maj:ts Proposition.
§§ 144—171.
Biföllos.
§ 172.
Bifölls, med uteslutande af ordet rätt å andra momentets första rad.
§§ 173—183.
Biföllos.
§ 784.
Bifölls med den förändring, att de fi första momentets andra rad förekommande
orden: af egare öfvergifvet skeppsvrak utbyttes emot orden: öfvergifvet fartyg eller
skeppsvrak.
§§ 185—233.
Biföllos.
§c 234.
Återremitterades.
§§ 235—243.
Biföllos.
Bih. till B. St. Fröt. 1862 & 186-3. 9 Sami. 75
594
Prot.-Vld.rag
§S 244—247.
Återremitterades.
§§ 248—278.
Biföllos.
§ 279.
Återremitterades.
§§ 280—292.
Biföllos.
§ 293.
Bifölls, med borttagande af ordet allt på sista raden.
§§ 294—301.
Biföllos.
§ 302.
Återremitterades.
§§ 303—322.
Biföllos.
Ingressen och samtliga rubrikerna.
Godkändes.
Utskottets d sidd. 27 och 28 afgifna hemställan.
Bifölls, med erinran om iakttagande af Ridderskapet och Adelns vid lagförslagets
granskning fattade beslut
Härjemte beslöt Ridderskapet och Adeln lemna Utskottet öppen rätt att,
vid förslagets förnyade behandling, föreslå sådana jemkningar i de godkända paragrafernas
lydelse, som kunde finnas behöfliga till följd af de förändringar, som de
återremitterade paragraferna torde komma att undergå.
Deu 16, 17 och 18 September.
Från Vdllofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Särskilda Utskottets Betänkande, M 2, i anledning
af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, med förslag till ny sjölag.
Sedan Ståndet förklarat Utskottet oförhindradt, att vid den förnyade behandling
af sjölagen, som i följd af återremisser eller skiljaktiga beslut af de särskilda
Stånden kunde komma att ega rum, föreslå möjligen erforderliga ändringar äfven
i de delar af lagen, som icke varit föremål för återremiss eller skiljaktiga beslut,
Prot.-Utdrag den 17 September 1865.
595
företog Ståndet till behandling Utskottets vid betänkandet fogade förslag till sjölag;
och blef samma förslag af Borgare-Ståndet godkändt, utom hvad angår
dels §§ 2, andra och tredje momenten, 4, andra momentet, 5, 6, 10, 13,
25, 28, 31, 33, 36, 38, 41, 42, 47, 48, 55, 56, 58, 59, 60, 63, 64, 65,
66, 67, 68, 70, 74, 77, 79, 81, 87, 89, 99, 100, 103, 104, 105,127, 143,
sjette punkten, 223, 224, 233, 234, 244, 245, 246, 247, 261, 279, 298,
och 302, hvilka återremitterades;
dels § 22, som afslogs;
dels §§ 11, 21, 174 och 175, med afslag hvarå Ståndet antog motsvarande
§§ i Kongl. Maj;ts förslag till sjölag; och
dels nedannämnda §§ hvilka gillades med följande ändringar, nemligen:
$ 8, med uteslutande af orden: »enligt hvad här nedan (§ 12) sägs»,
§ 9, med utbyte af ordet »eiler» på 4:de raden mot ordet och,
§ 14, med insättning af ett komma näst elter ordet »haveri-kostnader»,
§§ 30 och 78, med uteslutande af orden, »Sön- och»,
§ 184, med utbyte af orden: »af egare öfvergifvet skeppsvrak», mot orden:
»öfver gifvet fartyg eller skeppsvrak»; och
§ 293, med borttagande af ordet »allt», på sista raden.
Utskottets hemställan sid. 27, återremitterades.
Den 17 September.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragningen af Särskilda Utskottets Betänkande, M 2,
i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag till ny Sjölag, dervid
till pröfning förekommo § 101 och följande §§ till och med 274, i nämnda förslag;
i afseende hvarå Ståndet beslöt på sätt som följer:
§§ 101 till och med 136, bifollos;
återremitterades;
§§ 138 till och med 182, bifollos;
§ 183, återremitterades;
§§ 184 till och med 260, biföllos;
§ 261, återremitterades ;
§§ 262 till och med 274, biföllos; hvarjemte de å sidorna 30, 34, 42,
43, 45, 51, 54, 57, 60, 62, 65 och 66 af förslaget förekommande rubriker
godkändes.
596
Prot.-Utdrag den 17 September 1863.
Diskussions-protokollet i de återremitterade delarne af förslaget skulle Utskottet
meddelas.
S. D. Fortsattes och afslutades föredragningen af Särskilda Utskottets Betänkande,
M 2, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag till
ny Sjölag, och förekommo dervid till pröfning, bland annat, § 275, jemte följande
§§ i omförmälda lörslag; i afseende hvarå Ståndet fattade följande beslut:
§§ 275—301, bifollos;
§ 302, återremitterades ;
§§ 303—322, bif ollos;
De å sidorna 67, 69 och 72 af förslaget förekommande rubriker godkändes
Utskottets
hemställan å pag. 27 af betankandet, det Rikets Ständer, med
förklarande, att Kongl. Majrts Proposition med förslag till ny Sjölag ej kan oförändrad
bifallas, målte i stället besluta en sjölag af det innehåll, Utskottets ofvannämnda
förslag utvisade, återremitterades, med Utskottet öppen leornad rätt, att
äfven i afseende å de §§, hvarom beslut blifvit fattade, föreslå de jemkningar,
hvilka, i anledning af de särskilda Ståndens beslut eller återremisser, kunna finnas
erforderliga; och skulle de i de återremilterade delarne af betänkandet afgifna yttranden
Utskottet genom protokollsutdrag delgifvas.
S. D. Föredrogos och biföllos Expeditions-Utskottets förslag till Rikets Ständers
nedannämnda underdåniga skrivelser:
JV2 123, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens andra Hufvudtitel;
och
J\s 124, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens tredje Hufvudtitel.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets Utlåtande, JY2 12,
i anledning af motioner om tryckning af åtskilliga hos Förstärkta Stats-Utskottet
förda protokoll, beslöt Ståndet, att de vid Förstärkta Stats-Utskoltets sammanträden
den 6, 7 och 11 i sistlidne månad förda protokoll skola, genom Expeditions-Utskottets
försorg, skyndsamligen till trycket befordras, för att, i likhet med
öfriga bihangstrycket, bland samtliga Riks-Stånden utdelas.
S. D, Uti protokollsutdrag, JV5 411, hade Vällofliga Borgare-Ståndet inbjudit
öfriga Riks-Stånden att förena sig uti bemälda Stånds beslut, i fråga om lista
punkten af Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Betänkande, M 3, i anledning
af motioner, angående förändring af lagens stadgande om ränta.
Denna inbjudning blef af Ståndet afslagen.
Prot.-Utdrag den 18 September 1863.
597
Den 1$ September.
Från Höglo fl. Ridder skåpet och Adeln.
S. D. Uppå framställning af Herr von Ehrenheim, Per, beslöt Ridderskapet
och Adeln vänligen inbjuda de öfriga Riks-Stånden att biträda Ridderskapet och
Adelns beslut i afseende å §§ 15, 30, 38, 68, 78, 143, 172, 184 och 293 i
Särskilda Utskottets förslag till Sjölag, hvilka beslut finnas upptagna i protokollsutdraget
JV2 410 för den 16 och 17 dennes.
S. D. Vid föredragning af Lag-Ulskottets Utlåtande, JVs 5.3, i anledning af
gjorda anmärkningar samt Riks-Ståndens skiljaktiga beslut vid förehafvande af Utskottets
Betänkande, JV2 35, innefaltande yttrande öfver dels Kongl. Maj:ls nådiga
Proposition med förslag till ny Strafflag, dels ock enskilda motioner rörande brottmålslagstiftningen,
fattade Ridderskapet och Adeln de beslut, som här nedan omförmälas.
Utskottets yttrande nederst å sid. 1.
Godkändes.
2 Kap. 9 §.
Utskottets inbjudning antons.
5 Kap. 14 §.
Med afslag å Utskottets inbjudning, vidblef Ridderskapet och Adeln sitt förut
rörande denna § fattade beslut.
5 Kap. 18 §.
Utskottets hemställan bifölls, med rättelse af det genom tryckfel influtna ordet
deras till ordet doms.
7 Kap. 3 §■
Bifölls.
12 Kap. 21 §.
Utskottets hemställan bifölls.
14 Kap. 3 § 2 morn., 4, 5, 10, 11 och 38 §§ samt 45 §■
Utskottets inbjudningar afslogos och de förut fattade besluten vidblelvos.
14 Kap. 46 §.
Utskottets hemställan bifölls.
20 Kap. 10 §.
Utskottets inbjudning afslogs och det förra beslutet vidblels.
23 Kap. 1 §.
59
Prot.-Utdrag den 18 September 1863.
Utskottets hemställan bifölls.
24 Kap. 3 och 4 §§.
Utskottets förslag antogos.
Utskottets inbjudning till Ridåers/tapet och Adeln att frångå sitt beslut om
införande i 24 Kap. af en 17:de §■
Afs’ogs.
Öfriga delar af Utlåtandet.
Lades till handlingarne.
S. D. Vid föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande, JVs 56, i anledning
af gjorda anmärkningar samt Riks-Ståndens skiljaktiga beslut vid förehafvande af
Utskottets Betänkande, JVs 36, öfver dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående
antagande af en författning om nya Strafflagens införande och hvad i afseende
derå iakttagas skall, dels ock enskilda motioner i dermed sammanhang
egande ämnen; biföll Ridderskapet och Adeln Utskottets hemställan rörande Författningsförslagets
19 § mom. 5, antog inbjudningen rörande 9, 11 och 12 mom.
i samma § samt lade utlåtandet i öfrigt till handlingarne.
S. D. Föredrogos och biföllos Stats-Utskottets Utlåtande och Memorial:
M 151, i anledning af väckt motion om indragning af Ulldiskouten samt af
det för denna inrättning å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv; och
JVZ 152, angående aflöningen för Rikets Ständers Justitie-ombudsman samt
den hos honom anställda kansli- och vaktbetjening.
S. D. Föredrogos och biföllos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkanden:
J\s 129, i anledning af väckt motion med förslag till åtgärder emot skolgångs
försummande; och
J\2 130, i anledning af väckt motion om upphörande af skyldigheten att
låta stämpla inom riket tillverkade varor.
Från Högv. Pr este-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo utdrag, M 398, af Höglofliga Ridderskapet och
Adelns protokoll den 7 dennes, med inbjudning till Preste-Ståndet, att biträda
Ridderskapet och Adelns samt Bonde-Ståndets sammanstämmande beslut, att till
3:dje punkten af 24 g i Sammansatta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets uti Betänkandet M 4, afgifna förslag till författning, angående
viikoren för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa
drycker, skall fogas följande tillägg: »och i annan stad, som icke deltager
i landsting, tillfaller staden jemväl den femtedel, hvilken eljest skulle för landstingets
räkning insättas i vederbörande landtränteri.»
