# ID: svediakorp-gov2422
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1862--1863
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 101,617
# sentences: 2,416
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats-Utskottets Memorial A? 210.
3
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer, i enlighet med Ridderskapet och Adelns
samt Preste-Slåndets beslut, beviljat det ifrågaställda anslagsbeloppet, 1,900 R:dr,
att under instundande statsregleringsperiod årligen utgå till Artisten N. Mandelgren,
pä det han må komma i tillfälle att verkställa de resor inom landet, som för fortsatt
afteeknande af ännu utaf honom ej undersökta kyrkliga monumenter kunna vara
af nöden, dock med skyldighet för Mandelgren att vid slutet af hvarje år till Fria
Konsternas akademi inlemna de afteckningar, han under året gjort.
Denna votering har, sedan en sedel såsom dubbel blifvit kasserad, utfallit med
44 ja och 73 nej; hvadan Rikets Ständer beslutat i enlighet med .Vy-propositionens
innehåll.
4:de Voteringen:
(Enligt Stats-Utskottets Memorial N:o 180).
Den, som, med bifall till Kongl. Maj:ts af Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet godkända nådiga förslag, vill, att Rikets Stander till Kongl. Theaterns
och Hof-kapellpls pensionskassor anvisa ett årligt bidrag af 3,000 R:dr åt dem hvardera,
att utgå för åren 1862 och 1863 af Sjunde Hufvudtitelns allmänna besparingar
och för framtiden såsom särskildt anslag på Riks-statens Nionde Hufvudtitel,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med Borgare-Ståndets
mening, beslutat, att på Nionde Hufvudtiteln ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett
anslag af 18,000 R:dr, för att under instundande statsregleringsperiod med 6,000
R:dr årligen anvisas såsom bidrag till Kongl. Theaterns pensionskassor.
Vid voteringssedlarnes öppnande hafva befunnits 59 ja och 59 nej, i följd
hvaraf den förseglade sedeln måst brytas; och som denna utvisat ett Nej, hafva
Rikets Ständer alltså beslutat i öfverensstämmelse med JVe/~propositionen.
5:te Voteringen:
Don, som, i enlighet med Stats-Utskottets af Borgare- och Bonde-Stånden
godkända hemställan vill, att Regementsläkaren vid Konungens f. d. Eget värfvade
regemente, Öfver-fältläkaren m. m. Doktor Fredrik Bågenholm förklaras berättigad
att, jemte bibehållande af sin pension såsom Regementsläkare från Arméens pensionskassa,
vid afskedstagande! ur rikets tjenst, på allmänna indragningsstaten uppföras
till åtnjutande för återstående lifstid af en årlig pension, stor 1,100 R:dr,
motsvarande bans nu innehafvaride aflöning såsom andre Bataljonsläkare vid Vendes
artilleri-regemente, röstar
Ja;
4
Slats-Utskoltels Memorial M 210.
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga Proposition,
beslutat, att Öfver—fä I lia ka ren Doktor Fredrik Bågenholm, med frånträdande
af regementsläkarelönen vid Konungens f d. Eget värfvade regemente, må, efter
erbal let entledigande från de tvänne öfriga af honom nu innehafvande beställningar,
nemligen andre bataljonsläkaretjensten vid Vendes artilleri-regemente, samt läkarebefattningen
vid lästningsfängelset i Landskrona, uppföras å Rikets allmänna indragningsstat
att derifrån, i likhet med andre afskedstagande Regementsläkare, såsom
pension uppbära ett belopp, svarande emot skilnaden emellan nuvarande regementsläkarelönen
och pension från Arméens pensionskassa, eller i,400 R:dr årligen.
Vid voteringssedlarnes öppnande befunnos dessa utgöra 60 ja och 58 nej;
hvadan Rikets Ständer beslutat i enlighet med ,/a-propositionen.
6:te Voteringen:
Den, som, i enlighet med Stats-Utskottets af Borgare- och Bonde-Stånden
godkända hemställan, anser Kongl. Maj:ts nådiga framställning om rättighet för Kammarrätts-rådet
Carl Printzensköld, hvilken för närvarande uppbär endast den lägre
kammarrättsråds-lönen, eller 4,500 R:dr, med pensionsrätt till 3,600 R:dr, att, elter
afskedstagande! från Kammarrättsråds-embetet, för återstående lifstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta årlig pension till ett emot 80 procent af den för hvarje
af de tre äldste Kammarrätts-råden å Kammar-rättens stat uppförda lön svarande
belopp, eller 4,000 R:dr, icke böra af Rikets Ständer bifalias, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, är, i öfverensstämmelse med Ridderskapet och Adelns samt PresteStåndets
beslut, Kongl. Maj.ts ifrågavarande nådiga framställning af Rikets Ständer
bifallen.
Voteringen har utfallit med 61 ja och 57 nej; hvadan Rikets Ständer beslutat i
enlighet med ,/a-propositionens innehåll.
7:de Voteringen:
Den, som vill att en årlig pension af 800 R:dr uppföres på allmänna indragningsstaten
för förre Kamereraren Johan August Furstenhoff, att för hans återstående
lifstid derifrån utgå, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Stats-Utskotlets Memorial Jtä 210.
5
Vinner Nej, har frågan om pension för bemälde Furstenhoff förfallit.
Enär omröstningen utfallit med 69 ja och 49 nej, hafva Rikets Ständer alltså
beslutat i öfverensstämmelse med Ja propositionen.
8:de Voteringen:
Den, som godkänner Stats-Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt BondeStåndet
gillade hemställan, att någon pension å allmänna indragningsstaten icke bör
uppföras för Regementsläkaren Doktor Gustaf Wilhelm Beckers efterlemnade enka,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva, i enlighet med Preste- och Borgare-Ståndens beslut, Rikets
Ständer beviljat Regementsläkaren Gustaf Wilhelm Beckers efterlemnade enka för
hennes återstående lifstid en ärlig pension å Rikets allmänna indragningsstat af
300 R:dr.
Vid voteringssedlarnes öppnande hafva befunnits 68 ja och 50 nej; i följd
hvaraf Rikets Ständer beslutat i öfverensstämmelse med Va-propositionen.
9:de Voteringen:
Den, som, i öfverensstämmelse med hvad Ridderskapet och Adeln samt BondeStåndet
beslutat, anser pensions-understöd å allmänna indragningsstaten icke böra
tilläggas Adjunkten vid elementarläroverket i Calmar Abraham Kjölströms erika, Hilda
Maria Kjölström, född Elfving, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer beslutat, att för bemälda enka skall å allmänna
indragningsstaten uppföras en årlig pension af 200 R:dr.
Som denna votering utfallit med 43 ja och 75 nej, hafva Rikets Ständer
alltså beslutat enligt Nej-propositionens innehåll.
10:de Voteringen:
Den, som, i likhet med hvad Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Slåndet
beslutat, anser ett för Privatläraren Abraham Dahls enka, Fanny Maria Dahl, född
Chatillon, föreslaget pensionsunderstöd af 300 R:dr årligen icke böra å allmänna
indragningsstaten uppföras, röstar
Ja;
6
Stats-Utskottets Memorial JM 210.
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer å allmänna indragningsstaten tillagt bemälda
enka, för hennes återstående lifstid, en årlig pension af 300 R:dr.
Som denna votering utvisat 43 ja och 75 nej, hafva Rikets Ständer beslutat
i öfverensstämmelse med Nej propositionen
n :te Voteringen;
Den, sorn, i enlighet med Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ståndets beslut,
vill, att Rikets Ständer å allmänna indragningsstaten för de fyra nästkommande åren
anvisa ett årligt belopp al 375 R:dr, alt utgå till aflidne Konrektorn Jacob
Eberhard Lyths efterlemnade trenne barn, sönerne Per Gustaf ocb Johan Axel samt
dottern Emma Carolina, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer, jemlikt Borgare-Ståndets beslut, å allmänna
indragningsstaten beviljat aflidne Konrektorn Jacob Eberhard Lyths efterlemnade trenne
barn, sönerne Per Gustaf och Johan Axel samt dottern Emma Carolina, följande årliga
pensioner, nemligen sönerne 125 R.dr hvardera, att utgå tills de uppnått 18
års ålder och dottern en lika summa, att utbetalas intilldess bon fyllt 25 år och
såvida hon ej derförinnan triidt i äktenskap
Denria votering har utfallit med 40 ja och 72 nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i öfverensstämmelse med A'e/’-propositionen.
12:te Voteringen:
(Enligt Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Utlåtande JY° 40 och Memorial JV2 45, i fråga om skjutsningsbesvärets ordnande.)
Den, som vili alt, med b i fa I lill det beslut, hvaruti Boigare- och BondeStånden
förenat sig. uti Riktis Ständers ifrågavarande underdåniga hemställan till
Kongl. Majit skola, på sätt Utskottet föreslagit, inflyta orden »och entreprenader ej
på annat sätt kunna åvägabringas» röstar
Ja;
Den, det ej vili, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer, i enlighet med hvad Ridderskapet och
Adeln ansett, och deruti sistnämnda Stånd understödjes af Preste-Ståndets afslag å
hela momentet, beslutat att ifrågavarande förbehåll skall utgå.
Stats-Ulskoltets Memorial M 210.
7
Enär denna omröstning utfallit med 87 ja och 29 nej, hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med ^a-propositionen.
13:de Voteringen :
Den, som vill att, på sätt Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet be~
slutat, med bortfallande af förut framställda vilkor, ett reservations-anslag, 70,000
R:dr R:mt årligen, må å Sjunde Hufvudtileln anvisas till Post-styrelsen, för att
användas till postdiligensernas förskaffande på sådant sätt, att de skjutsskyldige ej
dermed betungas, röstar
Jä)
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer beslutat att, i enlighet med Preste-Ståndets
och Bonde-Ståndets åsigt, ett reservations-anslag af 70,000 R:dr R:mt må ställas
till Kongl. Maj:ts disposition, för att genom Post-styrelsen användas dels till postdiligens-inrättningens
underhållande och utvidgande, der så lämpligen ske kan, dels till
legans höjande för de postsk jul ssky Idige, hvilka icke genom sådan diligens-inrättning
kunna från si t tryckande onus befrias.
Omröstningen har utfallit med 71 ja och 46 nej; hvadan Rikets Ständer beslutat
i enlighet med ^a-propositionen.
Stockholm den 30 Oktober 1863.
stockholm, tryckt hos jon. beckman, 1863.
Stats-Vtskottets Memorial N:o 2ti,
\
Ant, tili Exp.-Utsk. den 4 Nov. 1863, kl. 10 f. ra.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å 26 te punkten af StalsUtskottels
Utlåtande N:o iOO, angående utgifterna under Riksstatens
7:de Hufvudtitel.
(U. A.)
Af Stats-Utskottet tillstyrktes uti 26:te punkten af dess Utlåtande N:o 100,
angående regleringen af utgifterna under Riks-statens 7:de Hufvudtitel, alt Rikets
Ständer måtte bifalla Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att då det särskilda anslag
å 70,000 R:dr, som vid sistlidna riksdag uppfördes såsom »ersättning till Postverket
för ökad kostnad i följd af postskjutslegans böjande», icke hittills behöft anlitas,
och, med afseende å tillräckligheten af postmedlens öfriga tillgångar, ej eller för framtiden
syntes behöfligt, detsamma måtte med innevarande statsregleringsperiod från Riks—
staten utgå och besparingarne under denna tid af tre år, tillsammans 210,000 R:dr,
till Riksgälds-kontoret öfverlemnas. Denna punkt, som godkändes af Preste- och
Borgare-Stånden, återremitterades deremot af Ridderskap! och Adeln samt BondeStåndet;
och, enär til! stöd för denna återremiss hufvudsakligen anfördes, att det
syntes mindre lämpligt att ifrågavarande nådiga framställning bifölles, innan frågan om
skjutsningsbesvärets ordnande, hvars behandling vore åt Sammansatta Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet öfverlemnad, blifvit af Rikets Ständer definitivt
afgjord, ansåg Utskottet sig böra fästa afseende å hvad sålunda blifvit inom sist—
bemälda tvänne Riks-Stånd anfördt och beslöt att, i enlighet med nämnda Stånds
åsigt, uppskjuta med afgifvandet af det svar, som af berörda återremiss påkallades.
Då emellertid, enligt hvad uti Förstärkta Stats-Utskottets Memorial Nio 210 är vordet
anmäldt, nämnda Utskott numera den 23 nästlidne Oktober med Rikets Ständers
rätt beslutat att ett reservationsanslag å 70,000 R:dr årligen skall å 7:de Hufvudtiteln
anvisas till Post-styrelsen, för att användas till postdiligensernas förskaffande
på sådant sätt, att de skjutsskyldige ej dermed botungas, har Stats-Utskottet ansett
sig böra, med förnyande af sitt förut uti 26:le punkten af Utlåtandet N:o 100 meddelade
yttrande, hemställa,
titti, till II St. Vrot. 1862 8 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Rand. 18 Haft. I
2
Stats-Utskottets Memorial N:o 212.
att Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet måtte, i likhet med öfriga
tvänne Riks-Stånden, medgifva, att, på sätt Kongl. Maj:t begärt, det
särskilda anslag å 70,000 R:dr, som vid sistlidne riksdag uppfördes såsom
»ersättning till Postverket för ökad kostnad i följd af postskjutslegans höjande»,
måtte med innevarande statsregleringsperiod från Riks-staten utgå
och besparingarne under denna tid af tre år, tillsammans 210,000 R:dr,
till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.
Stockholm den 3 November 1863.
212.
Arik. till Exp.-Utsk. den 4 Nov. 1863, kl. 10 t. in.
Memorial, i anledning af Hiks-Slåndens skiljaktiga beslut, i fråga om inrättande
af en pensions-anstalt för sjömän.
(U. A.)
I anledning af Kongl. Maj:ts den 29 nästlidne Maj till Rikets Ständer aflåtna
och till Stats-Utskottet öfverlemnade nådiga Proposition, angående inrättande af en
pensionsanstalt för befälhafvare, styrmän och annat sjöfolk å Svenska till utrikes fart
använda segel- eller ångfartyg, äfvensom machinister och eldare å sistnämnda slags
fartyg, hade, uti sitt deröfver afgifna Utlåtande N:o 172, Utskottet, af anförda skäl,
hemställt, dels att Rikets Ständer måtte lemna sitt bifall till bildande af en pensionsanstalt,
inrättad i öfverensstämmelse med det af Kongl. Maj:t nådigst framlagda förslag,
samt medgifva, att till denna pensionsanstalt må, från och med nästkommande
år, af tullmedlen utgå ett mot den så kallade föringen — hvilken från samma tid
ej vidare bör till sjöfolket utbetalas — ungefärligen svarande belopp, hvilket, enligt
de grunder ofvanberörda förslag innehåller, för närvarande bestämmes till 24,000
R:dr årligen, dels ock att Rikets Ständer måtte, vid tillkännagifvande af detta beslut,
uttrycka den åsigt, att det bidrag, som utöfver nämnda summa kan blifva för pensionsanstalten
erforderligt, bör till fulla beloppet utgå af handels- och sjöfartsfonden,
derest denna dertill lemnar tillgång, så att endast i motsatt fall anslag af statsmedel
bör ifrågakomma.
Enligt Utskottet delgifna protokollsutdrag, har, vid föredragning häraf hos Riks
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 213.
3
Stånden, Utskottets hemställan blifvit godkänd af Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet,
men afslagen af Bonde-Ståndet, hvaremot Borgare-Ståndet återremitterat Betänkandet.
Då emellertid Utskottet af den skedda återremissen icke funnit sig ega
anledning frånträda sin ofvanberörda framställning, hvilken blifvit af 2:ne Riks-Stånd
godkänd, får Utskottet det afgifna yttrandet vidblifva och hemställer,
att Borgare-Ståndet måtte i denna fråga fatta beslut.
Stockholm den 3 November 1863.
Hf:o 2i3.
Ank. till Exp.-Utsk. den 4 Nov. 1863, kl. 10 f. tn.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande af Kongl.
Majit äskad tillökning i arméens nuvarande kavalleristyrka.
(U. A.)
Uti sitt under N:o 196 afgifna Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition, angående tillökning i arméens nuvarande kavalleristyrka, hade Stats-Utskottet,
som ansett sig ega skäl godkänna den af Kongl. Majit framlagda planen för
Vestgöta infanteri-regementes återförvandling till kavalleri och Smålands husar-regementes
öfvergång till infanteri, tillstyrkt, att Rikets Ständer måtte, med antagande af berörda
plan, till Kongl. Majits disposition, för vidtagande af åtgärder till samma plans
genomförande, ställa dels den vakans-afgift, som kan komma att erläggas för tillfälliga
karlvakanser från den tid, Kongl. Majits beslut om Vestgöta regementes uppsittning
kungöres, och intill dess uppsittningen sker, och dels de besparingar, som på befälets
aflöningsmedel under samma tidrymd uppstå.
Vid föredragning af detta ärende hos Riks-Stånden, dervid Utskottets framställning
bifallits endast af Preste-Ståndet, har Ridderskapet och Adeln fattat följande
beslut: »Erkännande behöfligheten af en tillökning i kavalleriets nuvarande styrka,
föreställer sig Ridderskapet och Adeln, att en dylik förändring bör kunna åstadkommas,
utan att någon del af det redan alltför fåtaliga kavalleriet blifver till infanteri
förvandladt, och kan, för sin del, icke godkänna förslaget om Smålands husar-regementes
afsittande.
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 213.
Ridderskapet och Adeln anser äfven, att kavalleriets förstärkande genom indeld
eller värfvad trupp bör kunna med största fördel åstadkommas i förening med vakanskontrakternas
förnyande med de afsutna rusthållsregementena och vakansafgifternas
förhöjande till ett belopp, närmare motsvarande värdet af den skyldighet de äro beräknade
att ersätta.» Bonde-Ståndet har godkänt ett af Herr A. W. Björck uti angifven
reservation framstäldt förslag: »att Rikets Ständer måtte i svar å den Kongl.
Propositionen meddela: att Rikets Ständer väl finna rusthållarne vid Smålands husarregemente
företrädesvis berättigade att komma i åtnjutande af de förmåner, som regementets
afsittning medförer; men att Rikets Ständer likväl, med afseende å nuvarande
förhållanden, icke anse lämpligt, att nu vidtaga några bestämmelser för tillvägabringande
af nämnda åtgärd, samt att Kongl. Maj:t måtte täckas låta på lämplig
kortare tid af 5 eiler 10 år förnya de kontrakt, rörande kavalleri-regementenas afsittning,
som tilländalöpa åren 1870 och 1871; äfvensom att, i händelse Kongl.
Maj:t finner sig icke kunna lemna bifall till denna Rikets Ständers framställning, utan
pröfvar erforderligt att kavalleristyrkan ökas med 500 man, sådant mätte ske genom
Smålands husar-regementes afsittning och uppsättning ånyo af Ostgöta kavalleri-regemente,
men att i alla händelser denna åtgärd icke måtte leda till förändring i de
förfoganden af räntors och boställens indragning, som skett till följd af regementets afsittning,
samt att Rikets Ständer icke eller finna skäl att till förändringens genom
förande
till Kongl. Maj:ts disposition ställa andra medel, som till Statsverket böra
ingå, utan anhålla om nådig Proposition rörande de anslag, som för ändamålet erfordras;»
och af Borgare-Ståndet är Utskottets Betänkande återremitteradt.
Af ofvanstående redogörelse inhemta?, att inom de trenne Riks-Stånd, hvilka i
frågan fattat beslut, skiljaktiga meningar uppstått i afseende å de åtgärder, som i
anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning ändamålsenligast borde
vidtagas; och då Utskottet sålunda af den behandling frågan hittills hos Rikets Ständer
vunnit, icke kunnat hemta ledning för uppgörande af nytt förslag till densammas
lösning, hemställer Utskottet,
att Borgare-Ståndet måtte i ämnet fatta beslut.
Stockholm den 5 November 1863.
Ståts-Utskottets Memorial N:o 214.
5
2 i 4.
Ank. till Exp.-Utsk. den 4 Nov. 1863, kl. 10 f. m.
Memorial, i anledning af erhållna återremisser å Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 169, angående revision af nya Trollhätte kanalbolags räkenskaper
m. m,
(I. A.)
De tvänne första punkterna af berörda utlåtande, uti hvilka Stats-Utskottet dels,
uppå anförda skäl, afstyrker vidtagandet af de utaf motionären i ämnet föreslagna åtgärder
till utredande, huruvida och vid hvilka tider full inbetalning skett af det för
kanaibyggnaden tecknade aktiekapital, äfvensom till anhängiggörande emot bolaget af
talan för kontraktsbrott, dels ock meddelar redogörelse för reparationsfondens ställning
ifrån år 1846, då afsätlningar till nämnda fond först skulle göras, intill utgången af
sistlidet år — hafva af Bonde-Ståndet blifvit till Utskottet återremitterade; men som
Utskottets i förenämnda punkter meddelade yttranden blifvit af de tre öfriga RiksStånden
godkända, torde Rikets Ständer finna
i:o.
det berörda återremiss icke kan till vidare åtgärd föranleda.
Vidkommande derefter frågan om lämpligaste sättet för utöfvandet af nödig kontroll
öfver bolagets förvaltning, för hvilket ändamål Utskottet, uti utlåtandets 5:dje
punkt, föreslagit det två revisorer borde af Kongl. Maj:t utses för att, jemte bolagets
tvänne revisorer, deltaga i granskningen af bolagets räkenskaper, styrelse och förvaltning,
har Utskottets berörda hemställan blifvit godkänd af Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet; hvaremot utlåtandet i denna del blifvit till Utskottet återremitteradt
af Borgare- och Bonde-Stånden, hvilka för sin del till antagande förordat ett
af Kongl. Kammar-rätten, efter erhållen nådig remiss af kanalbolagets underdåniga
framställning den 19 sistlidne Januari, angående vissa ändringar i bolagsreglorna, den
15 sistlidne Juni afgifvet förslag, enligt hvilket Statens granskningsrätt skulle utöfvas
af två dertill utsedde revisorer enligt den instruktion, som, oberoende af bolagsreglorna,
Kongl. Maj:t kunde finna för godt att för dem utfärda. Såsom skäl härför
har Kongl. Kammar-rätten hufvudsakligen anfört, dels att i motsatt fall och i händelse
6
Stats-Utsliottets Memorial N:o 214.
de i detta afseende nödiga bestämmelser komme att i bolagsreglorna inflyta, sådant
skulle hafva till följd att, äfven om det sedermera befunnes, att stadgandena vore olämpliga
eller icke motsvarande ändamålet, ändring deri endast kunde vinnas med bolagets
begifvande och genom förändring af sjelfva bolagsreglorna, dels ock att vid sådant
förhållande de anmärkningar, hvilka under revisionsförrättningen blifvit framställda
af den eller de revisorer, Kongl. Maj:t skulle förordna, kommo att af bolagsstämman
med afgörande rätt behandlas och pröfvas, så att äfven om dessa anmärkningar voro
af den mest befogade art, det dock ankomme uteslutande på bolaget att bestämma,
huruvida de med anmärkningarne åsyftade rättelser borde vidtagas eller icke; hvarförutom,
beträffande Kongl. Maj:ts rätt att sålunda förordna, Kammar-rätten ansåg
dess uppfattning af frågan grunda sig på sakens natur samt för öfrigt framgå af sjelfva
bolagsreglorna, der saknaden af all föreskrift, huru tillfälle skulle för Staten beredas
att närmare granska förvaltningen från den tidpunkt, då den årliga ersättningen af
bolagets vinst borde vidtaga, onekligen förutsatte afsigten att åt framtida särskildt förordnande
af Kongl. Maj:t öfverlemna hvad härutinnan kunde behöfva stadgas.
Efter inhemtande af hvad sålunda förekommit samt Kongl. Kammar-rätten i sitt
ofvanberörda utlåtande anfört, har Stats-Utskottet tagit frågan i förnyadt öfvervägande;
och då ©tvifvelaktigt är, att, på det af Kammar-rätten föreslagna sätt, en af bolaget
oberoende och följaktligen för Staten mera betryggande granskning öfver bolagets förvaltning
lärer kunna utöfvas, tvekar icke Utskottet att, med frångående af sin förra
hemställan, tillstyrka
2:o.
det Rikets Ständer måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes, för bevakande af Statens rätt i afseende å revisionen af nya Trollhätte
kanalbolags räkenskaper, styrelse och förvaltning, vidtaga de åtgärder,
hvilka må synas lämpliga, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-rätt under den 15 sistlidne Juni i underdånighet
föreslagit.
Stockholm den 3 November 1863.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 215.
7
M:o 215.
Ank. till Exp.-Utsk. den 4 Nov. 1863, kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, i fråga om
försäljning af Nya Varfvet vid Göteborg.
(I. A.)
Af högstberörda, deri 23 nästlidne Oktober till Rikets Ständer aflåtna, nådiga
Proposition, införd under N:o 127 i lista Samlingen af Bihanget till Riks-Ståndens
Protokoll, inhemtas, hurusom redan i det utlåtande, som den 17 Februari 1845 af
gafs
af en i nåder förordnad Komité för utarbetande af förslag till sjöförsvarets ord
nande,
yttrats den åsigt att, då Kongl. Flottans etablissement å Nya Varfvet vid Göteborg
icke utan en vidlyftig, med högst betydlig kostnad förenad befästning kunde
skyddas emot fiendtliga anfall samt just den omständigheten, att en del af Flottan
med sina dyrbara förråder vore der förlagd, sannolikt skulle gifva fienden ökad anledning
att emot Göteborg rigta sina anfall, Flottans nämnda etablissement borde tili
lämpligare ort förflyttas: och sedan detsamma, både i afseende å personal och fartyg,
undergått en betydlig inskränkning samt år 1854 blifvit från station förvandladt till
en depot, lydande under Stockholms station, hade äfven den Komité, som år 1861
tillsattes att utreda lämpligaste sättet för ett tidsenligt ordnande af rikets sjöförsvar,
i sitt underdåniga betänkande af den 23 Maj 1862 tillerkänt åsigten om Nya Varfvets
olämplighet för Flottan en ökad giltighet i samma mån som platsens försvar
mot nutidens sjökrigs-materiel blefve ytterligare försvåradt; på grund hvaraf Komitéen
tillstyrkt, bland annat, att Flottans nuvarande depot på Nya Varfvet måtte genom
försäljning eller på annat sätt, som för Kronan kunde finnas fördelaktigast, tillgodogöras.
Enär likväl de anmärkta olägenheterna deraf, att en del af örlogsflotta!) ännu
funnes vid Göteborg förlagd, syntes under nuvarande förhållanden icke vara så betydliga
att fartygens bortflyttning behöfde påskyndas och kostnaden för depotens underhåll
med dertill hörande personal icke vore större än som skäligen motsvarade behofvet
för materielens behöriga värd, hade Kongl. Majit ansett frågan om förändring
härutinnan icke böra upptagas bland dem, som vid innevarande riksdags början i den
nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof gjordes till föremål för Rikets
Ständers behandling, likasom någon framställning till Rikets nu församlade Ständer
om förändrad disposition af Kronans ifrågavarande egendom icke heller sedermera
skulle blifvit erforderlig eller af omständigheterna påkallats, om icke helt nyli
-
8
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 215.
gen anledning yppat sig til! det antagande, att Nya Varfvet, hvars nuvarande bestämmelse
i allt fall kunde snart upphöra, deremot skulle med arman användning väsendtligen
gagna ett för den Svenska industriens framtid vigtigt företag och derjemte inbringa
åt Kronan en större köpesumma än för egendomen vore att i allmänhet påräkna.
Enligt hvad af den Kongl. Propositionen vidare inhemtas, hade nemligen
samtidigt dermed att de vid Göteborg förlagda öriogsfartvgens antal, efter utrangering
och försäljning af åtskilliga för sjöförsvaret odugliga, numera nedgått tili ungefär
hälften af hvad det utgjorde år 1854, eller till 27 stycken, hvaraf 5, enligt redan
gifven föreskrift, komme att med det snaraste slopas eller försäljas, och de återstående,
till stöl re delen kanonjollur och andra fartyg af minsta cert, kunde vid förefallande
behof utan svårighet inrymmas vid Flottans begge stationer eller på annan
tjenlig ort, hos Kongl. Majit blifvit i underdånighet anmäldt, att, med anledning af
svårigheterna för en tidsenlig jernförädlings bedrifvande vid många smärre verk, ett
bolag, hufvudsakligen bruks- och hytte-egare, vore under bildning, för att på någon
lämplig punkt i vestra Sverige anlägga ett större jernförädlingsverk, som kunde blifva
en kraftig häfstång för höjandet af den inhemska jernhandteringen och bereda
ökadt tillfälle till förtjenst åt en stor mängd af arbetare, samt att ibland de platser,
som för denna anläggning varit i fråga, Nya Varfvet tillvunnit sig synnerlig uppmärksamhet
genom sitt läge vid ett ofta under hela året öppet vatten i närheten
till en stad med så vidsträckt och tilltagande handel, som Göteborg, till följd hvaraf
de män, som fält sig uppdraget att vidtaga förberedelser till den tillämnade jernverksanläggningen,
vid det brådskande valet af läge för densamma, icke velat bestämma
sig för något annat ställe, förr än det vore afgjordt, huruvida icke Nya Varfvet
komme att försäljas och utväg således yppade sig att för det nya jernverket för
värfva
denna dertill synnerligen tjenliga plats.
Då denna fråga vore af den betydenhet, att tillfället tili densammas dragande
under den församlade folkrepresentationens pröfning icke borde lemnäs obegagnadt,
ehuru tiden, vid den redan långt framskridna riksdagen, icke medgifvit vidtagandet
af de åtgärder, som för ärendets fullständiga utredning skulle varit önskliga och under
vanliga förhållanden bort föregå framställningen till Rikets Ständer, har Kongl.
Majit, vid nuvarande omständigheter och enär, äfven utan särskild undersökning, det
visade sig sannolikt, att Nya Varfvets åbyggnader, bestående till stor del af lång
sträckta,
till verkstäder särdeles lämpliga stenhus, skulle företrädesvis vara eller lätt
kunna göras användbara för en industrelanläggning i stor skala, samt att följaktligen
vid öppen täflan om egendomens förvärfvande, högre anbud äro att påräkna vid ett
tillfälle, då densamma är begärlig för ett sådant kändt ändamål, än en annan gång,
då något dylikt tilläfventyrs icke vore å bane, nu i nåder tili Rikets Ständers pröfning
öfverlemnat, huruvida de, med hänseende till hvad ofvan blifvit anfördt, sam-*'
tycka att, sedan värdet af ifrågavarande egendom och de derå befintliga, Staten tillhörande
byggnader blifvit med största möjliga noggrannhet utrönt samt vederbörande
em bets
-
Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 215.
9
embetsmyndigheter lemnats tillfälle att i ämnet sig yttra, Kongl. Maj:t må bestämma
om fastigheten är för Kronan umbärlig och i sådant fall med fastställande af de försäljningsvilkor,
som pröfvas med det allmännas fördel bäst förenliga, låta’ offentligen
infordra köpeanbud å Nya Varfvet jemte åbyggnaden, samt, ibland de anbud, som
dervid göras, antaga det, hvilket, med afseende på summans storlek och möjligen sig
företeende andra omständigheter, befinnes för Kronan förmånligast; och skulle den
blifvande köpeskillingen komma att till Riksgälds-kontoret ingå, för att Rikets näst
sammanträdande Ständer tillhandahållas.
Efter från samtliga Riks-Stånden erhållen remiss å högstberörda Proposition, har
Stats-Utskottet förehaft detta ärende; och får Utskottet, med afseende å de i den
Kongl. Propositionen anförda förhållanden,
till förevarande nådiga framställning tillstyrka Rikets Ständers bifall.
Stockholm den 5 November 1863.
Uik lill R. St. Prot. 1862 ét 1863. 4 Samt. 1 Afd. 4 Band. 18 Bäft. 2
Stockholm, tryckt hos Sam. Rumstedt, 1863.
Stats-Utskotteés Memorial N:o 216.
1
N:o 216.
Ank. till Kxp.-Utåk. den 5 Sov. 1863, kl. 2 e. m.
Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut rörande Stals-Utskottets Utlåtande N:o 194, i
fråga om kostnadsersättning till militäre, civile och ecklesiastike
tjenstemän för en del resor i tjenstcårenden.
(U. A.)
Uti sitt under Nio 194 afgifna Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts den 29
nåstlidne Mars till Rikets Ständer aflåtna nådiga Skrifvelse N:o 96, i fråga om kostnadsersättning
till militäre, civile och ecklesiastike tjenstemän för en del resor i
tjensteärenden. hade Utskottet, som förmält sig sakna skäl understödja Kongl. Maj:ts
i berörda Skrifvelse gjorda nådiga framställning att sådan ersättning skulle af allmänna
medel bestridas, hemställt, alt samma framställning cj mätte af Rikets Ständer
bifallas. Detta Utskottets yttrande är godkändt af Borgare- och Bonde-Stånden,
hvaremot Ridderskapet och Adeln, med afslag å Utskottets hemställan härutinnan,
antagit det förslag, som Friherre G. af Ugglas uti en vid Utlåtandet fogad reservation
framställt, endast med den förändring att ordet "statsmedel" å Gite raden sidan 9
blifvit utbytt emot orden '''ofvannämnda anslagoch har, efter skedd inbjudning,
äfven Preste-Ståndet förenat sig om det beslut, hvari Ridderskapet och Adeln uti
denna fråga stadnat.
För den omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, som i följd häraf måste för frågans
afgörande anställas, får Utskottet föreslå följande voteringsproposition:
"Den som, i likhet med Borgare- och Bonde-Stånden, anser, att Kongl. Maj:ts
vid innevarande riksdag gjorda nådiga framställning i fråga om kostnadsersättning
till militäre, civile och ecklesiastike tjenstemän för en del resor i tjensteärenden,
icke bör af Rikets Ständer bifallas, röstar
Ja;
Bik. till B. 8t. Brot. 1862 6 1863. 4 8aml 1 Afd. é Band. 19 Haft.
2
Stats-Utskottets Memorial fl:o Slef
Den det ej vill, röstar
flej;
Vinner Nej, hafva Dikets Ständer godkänt Ridderskapet och Adelns samt PresteStåndets
i denna fråga fattade beslut, att Rikets Ständer, jemte det de medgifva att
den ersättning, som uti ifrågavarande hänseende bör af allmänna medel bestridas,
utgår af rese- och traktamentsanslaget å den Riks-stalens Hufvudtitel, hvars rått
och fördel kan anses hafva varit af förrättningen beroende, uti underdånig skrifvelse
ej mindre tillkännagifva, dels alt Rikets Ständer funnit ersättning för tillsyn vid nybyggnad
eller reparation af karakterslös å militieboställen ej böra af ofvannämnda
anslag bekostas, dels ock att Rikets Ständer för sin del beslutat, alt ersättning till
ifrågavarande tjenstemän må, derest Ständernas beslut, om förhöjning i skjutslega!!
vinner Kongl. Majlis nådiga bifall, utgå med t R:dr 30 öre för hvarje mil, men i
motsatt lali fastställas till 1 R:dr 25 öre för milen, än äfven anhålla, del Kongl.
Maj.t malte låta tillse att, der krigsrättssammanträden vid andra tillfällen än under
mötestiderna elier inom garnisonsort finnas nödiga, de måtte med minsta möjliga
kostnad anordnas.”
Stockholm den 5 November 1865.
Reservation:
Emot Utskottets framställning i detta Memorial är följande reservation afgifven.
”Då grundlagen antagit såsom den allmänt gällande regeln för frågors afgörande inom
representationen, alt tre Stånds beslut utgöra Rikets Ständers, men att, der två Stånd
stadna emot två, ett väckt förslag skal) anses förfallet; då undantag härifrån endast
finnes gjordt lör de fall, hvilka omförmälas i 69 8 Regeringsformen, och hvilka uttryckligen
finnas uppräknade, nemligen förslag rörande Statens reglerande, eller bevillningens
derefter lämpade bela belopp, eller hvad lill Riksgälds-kontorels utgifter
och inkomster hörer, eller grunderna för Riksgälds-kontorels styrelse och förvaltning,
hvilka mål skola, när två Stånd slädnät emot två, afgöras genom omröstning i Förstärkt
Utskott; då grundlagssliltarne härmed synbarligen alsell en utväg att lå sådana
ärenden afgjorda, som icke kunna förfalla, utan mäste bringas till ett bestämdt resultat;
då grundlagarna skola efter deras ordalydelse tillämpas och då det nu ifrågavarande
ärendet icke lärer kunna hänföras bland förslagen till Statens reglerande vid denna
riksdag, om än kostnader för Staten i en framlid blifva en följd deraf, så få undertecknade
reservera oss emot det slut, hvartill Utskottets pluralitet med 18 röster
emot 17 kommit, samt anse frågan för denna gäng hafva förfallit.”
L. J. Hierta, A. A. Berger, B. F. Ekerot, G. F. Ekholm, L. B. Kistner, G. A. Stråle,
J. E. Bäcklin, //. E. Falhem, Per Kilsson, D. Danielsson, J. Andersson, A. Erikson,
M. Pehrsson, C. J. Svensén, J. Fredriksson, Jon Andersson, P. O. Hörnfeldt.
Siats-Utskottets Memorial N:o 217.
3
N:o 217.
Ank. till Exp.-Utsk. den 5 Nov. 1863, kl. 2 e. ro.
4
Memorial, rned förslag till voteringsproposition i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut rörande 6:le punkten i Stats-Utskoltets Utlåtande
N:o 198, i fråga om anslag för Nationalmusei-bgggnaden.
(U. A.)
Vid föredragning af Slals-Utskoltets Utlåtande N:o 193, i anledning af Kongl.
Majlis nådiga Proposition om anslag för Nationalniusei-byggnadens inredning, jemte
andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader, hafva, enligt Utskottet tillhandakomma
protokolls-utdrag, Borgare- och Bonde-Stånden bifallit Utskottets i 6:te
punkten, bland annat, gjorda hemställan, att Rikets Ständer icke måtte anvisa den
summa, 17,470 R:dr, som af Kongl. Maj:t äskats för stora vestibulens och trapparmarnas
i nämnda byggnad beläggning med slucco luslro, hvaremot Ridderskapet
och Adeln samt Prestc-Ståndet, med afslag å denna Utskottets framställning, för sin
del ansett ifrågavarande anslagsbelopp böra af Rikets Ständer beviljas; och som
denna fråga, deri 2:ne Riks—Stånd stadnat emot två, således, jemlikt 69 § Regeringsformen
och 75 § Riksdags-ordningen, måste genom omröstning i förstärkt
Stats—Utskott afgöras, föreslår Utskottet att härtill följande voteringsproposition må
antagas:
”Ben, som, i likhet med Borgare- och Bonde-Stånden, anser all den af Kongl.
Majit äskade summa, 17,470 R:dr, för stora vestibulens samt trapparmarnas i National-museum
beläggning med stucco bistro, icke hör af Rikets Ständer anvisas,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej. är, i enlighet med Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ståndets
beslut, den för sagda ändamål af Kongl. Majit äskade summa, 17,470 Ridr, af
Rikets Ständer beviljad”.
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 218.
Kommande, för den händelse vid blifvande omröstning i denna fråga Nejpropositionen
vinner, den vid innevarande riksdag för Nationalmusei-byggnaden beviljade
summa att utgöra 540,8 78 R:dr 35 öre.
Stockholm den 5 November 1863.
N:o 218.
ADk. till Kxp.-Utsk. den 5 Nov. 1863, kl. 2 e. m.
Memorial, afgående en gratifikation ät Herr Statskommissarien O. F. af Sillén.
(U. A.)
Under loppet af innevarande riksmöte har, till följd al Kongl. Maj-.ts den 24
Oktober förlidet år meddelade nådiga förordnande, Herr Statskommissarien och Riddaren
O. F. af Sillén tillhandagått Stats-Utskottet med erforderliga upplysningar vid
behandlingen af statsreglerings- och andra Statsverket rörande ärenden; Och då,
på sätt i likartade fall tillförene egt rum, någon lämplig ersättning för Herr Statskommissariens
nitiska och gagneliga biträde bör vid riksdagens slut lemnäs, får,
jemte upplysning att vid riksdagen 1856—1858 en gratifikation af 5,000 R:dr och
vid sistlidne riksdag ett belopp af 2,750 R:dr i sådant hänseende af Rikets Ständer
beviljades, Utskottet, i betraktande häraf och enär innevarande riksdag till sin längd
är närmast jemförlig med den sistnämnda, hemställa,
att Rikets Ständer måtte tilldela Herr Statskommissarien och
Riddaren O. F. af Sillén för hans i omförmälda afseende iemnade
biträde en gratifikation af 2,750 R:dr, att af Riksgäldskontoret
utbetalas.
Stockholm den 5 November 1865.
Stockholm, tryckt hos N. Marcus, 1863-
Stats-Vtskollels Memorial M 219.
I
Y:o 219.
Ank. till Exp.-Utsk, den 6 Nov. 1863, kl. 11 f. m.
Memorial, med förslag till voteringsproposilioner, i anledning
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande Kongl.
Maj.is nådiga framställning om Krigs-kollegii ombildning
till en Armé-förvaltning.
(U. A.)
Sedan Riks-Slånden numera faltat beslut öfver Stnts-Ulskottets Utlåtande,
M 188, i anledning af Kongl. Majits den 21 nästlidne April till Rikets Ständer
aflåtna nådiga Proposition, angående Krigs-kollegii ombildning till en Armé-förvaltning,
får Utskottet härmed i denna fråga afgifva det vidare yttrande, som af
berörda beslut påkallas.
Uti nämnda utlåtande hade Utskottet, af anförda skäl, tillstyrkt, att Rikets
Ständer, med bifall till hvad Kongl. Majit uti ifrågavarande nådiga Proposition äskat,
måtte i underdånig skrifvelse förklara, det Rikets Ständer för sin del godkänna
grunderna för det af 1861 års Lnndtförsvars-komité afgifna förslag till Krigs-kollegii
ombildning, enligt hvilket detta Kollegium skulle förändras till en Armé-förvaltning,
der ärendena efter sin olika art pröfvas och afgöras utaf särskilda af hvarandra
oberoende afdelningar eller embeten under hvar sin ansvarige chef, i vissa mål
allena beslutande, i vissa mål samfäldt med embetsledomöter; men att Rikets Ständer,
som funnit svårighet för sig möta alt ingå uti fullständig pröfning af förslagets
enskildheter, ansett sig böra i underdånighet anhålla, dels alt Kongl. Majit täcktes
låta tillse att uti den nådiga instruktion, som kan blifva för den nya Armé förvaltningen
utfärdad, så noggrannt som möjligt skiljes emellan de ärenden, uti hvilka
embets-chef må ega ensam beslutanderätt, och dem, hvilka böra genom omröstning
Bih. lill R. St. Brot. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 20 Hä/t. 1
2
Stats-Ulskotlels Memorial M 219.
afgöras, på det ingen tvekan må uppstå om sältet för hvarje förekommande måls
behandling; dels att ändamålsenliga och betryggande kontroller i afseende på de
under Krigs-kollegii disposition ställda medels och fonders förvaltning icke måtte
saknas; — samt att Rikets Ständer medgifva, att, derest Kongl. Majit skulle finna
skäligt att före nästa riksdag förordna om Krigs-kollegii förändring till en Arméförvaltning,
det för Krigs-kollegii aflöning nu på Riks-statcn uppförda anslag må
för den nya förvaltningen användas intill dess en definitiv stat kan i sådant afseende
varda i behörig ordning antagen.
Hvad Utskottet sålunda föreslagit är, enligt Utskottet tillhandakomma protokollsutdrag.
godkändt af Preste-Ståndet. Ridd'rskapet och Adeln har, lör sin del, deremot
fattat följande beslut: »att Rikets Ständer skulle till svar å den Kongl. Propositionen
i underdånighet meddela, alt Rikets Ständer finna den nuvarande organisationen
af Krigs-kollegium i flera hänseenden olämplig och bristfällig, och alt
Rikets Ständer medgifva, att Krigs-kollegium förändras till en Armé-förvaltning på
det sätt, att inom densamma bildas tre särskilda afdelningar, hvardera ställd under
en mil i tä r-chef, och att åt desse chefer uppdrages alt, hvar inom sin afdelning, på
eget ansvar, med nödigt biträde handlägga oell afgöra alla sådana mål, som i något
hänseende fordra militäriskt—tekniska insigt er; hvaremot åt en särskild, af milrtärcheferne
oberoende, af endast civila ledamöter bestående oc h kollegialt arbetande afdelning
uppdrages dels vården och inseendet af arméens boställen, dels förvaltningen
af de landtförsvaret tillhöriga fonder, dels kontrollen olver dispositionen af
Armé-förvaltningens kassa, dels den bokföring, som alser att redovisa lör ernbetsverkets
hela förvaltning, de's ock slutligen alla de ärenden, som, enligt den instruktion,
som af Kongl. Majit för Armé-förvaltningen kommer att utfärdas, icke äro
hänförliga till militariskt— tekniska frågor; hvarjemte Rikets Ständer förklara, att om
Kongl. Maj: t fi noer lämpligt att löre nästa riksdag gå i lör fattning om inrättande
af en Armé-förvaltning, i enlighet med nu uppgifna grunder, det nuvarande anslaget
till Krigs-kollegium må lör sådant ändamål användas, dock under löibehåll,
ali Statsverkets utgifter icke derutöfver n å ökas till följd af anspråk af de nu der
anställde embels- och tjenstemän.» Och hafva Borgare- och Bonde-Stånden, med
afslag å Utskottets betänkande, godkänt och antagit det under ärendets behandling
i Utskottet utaf Herr A. W. Björck framställda förslag, hvilket innefattas uti hans
vid betänkandet fogade reservation, deruti tilistvrkes, att Rikets Ständer mätte i
svar å den nådiga Propositionen underdånigst meddela, »alt Rikets Ständer finna
den nuvarande organisationen af Krigs kollegium i flera hänseenden olämplig och
bristfällig, och att Rikets Ständer medgifva, alt K’igs-kollegium förändras lill en
Armé-förvaltning på det sätt, att inom densamma bildas tre särskilda afdelningar,
hvardera ställd under en militär-chef, och alt åt dessa chefer uppdrages alt, livar
inom sin afdelning, med nödigt bitiäde, på eget ansvar handlägga och afgöra alla
sådana mål, som i något hänseende fordra militär iskt-tekniska iusigter: men att alfa
Slals-Utskottets Memorial M 219.
3
öfriga mål och ärenden öfverlemnas tili en särskild af militär-cheferne oberoende
afdelning, som utgöres af endast civile medlemmar och med kollegialt arbetssätt, åt
hvilken afdelning tillika uppdrages den omedelbara dispositionen af Armé-förvaltningens
kassa och kontrollen deröfver jemte 'deri bokföring, som afser alt redovisa för
embelsverkets hela förvaltning; samt att Rikets Ständer dels anhålla, att Kongl.
Maj:t ville från Armé-förvaltningen skilja såväl vården och inseendet öfver arméens
boställen, som förvaltningen af de landtförsvaret tillhöriga fonder, äfvensom ock tillse
alt kassaförvaltningen bringas i öfverensstämmelse med den reglering af Statens allmänna
penningeförvaltning, som kan blifva en följd af Rikets Ständers derom särskildt
gjorda underdåniga framställning; dels förklara, att, om Kongl. Maj:t finner
lämpligt, att före nästa riksdag gå i författning om inrättande af en Armé-lörvaltning,
i enlighet med nu uppgifna grunder, Rikets Ständer medgifva, att nuvarande
anslaget till Krigs-kollegium må för sådant andamål användas, dock under förbehåll,
att Statsverkets utgifter icke derutöfver må ökas till följd af anspråk nf de nu
der anställde embets- och tjenstemän»; hvarjemte sistbemälda tvänne Riks-Stånd
beslutat, det skola, i öfverensstämmelse med hvad Krigs-kollegium yttrat, Rikets
Ständer tillika uttrycka den åsigt, att alla frågor om tjänstetillsättningar, transporter
och afsked samt åtal rörande fel eller försummelser i tjensten, för så vidt Krigsförvaltningens
egna tjenstemän angår, böra af embetena vid gemensamma sammanträden
afgöras.
Häraf visar sig att viisendtliga skiljaktigheter förefinnas i Riks-Ståndens beslut;
och då någon sammanjemkning af desamma svårligen lärer kunna tillvägabringas,
återstår endast, enligt Utskottets tanke, att genom omröstning i Förstärkt Stats
utskott
afgöra denna fråga; hvarvid först, för bestämmande af kontraproposition, votering
torde få anställas enligt följande proposition:
»Den, som vill att till kontraproposition vid den blifvande hufvudvoteringen
antages llidderskapet och Adelns beslut, »att Rikets Stander skola till svar å den
Kongl. Propositionen i underdånighet meddela, att Rikets Ständer finna den nuvarande
organisationen af Krigs-kollegium i flera hänseenden olämplig och bristfällig,
och att Rikets Ständer medgifva, att Krigs-kollegium förändras lill en
Armé-förvaltning på det sätt, att inom densamma bildas tre särskilda afdelningar,
hvardera ställd under en militär-chef, och att åt dessa cheler uppdrages att, hvar
inom sin afdelning, på eget ansvar, med nödigt biträde handlägga och afgöra alla
sådana mål, som i något hänseende fordra militäriskt-tekn iska insigter; hvaremot
åt er. särskild, af militarcheferne oberoende, af endast civila ledamöter bestående
och kollegialt arbetande afdelning uppdrages, dels vården och inseendet af arméens
boställen, dels förvaltningen af de landtförsvaret tillhöriga fonder, dels kontrollen
öfver dispositionen af Armé-förvaltningens kassa, dels den bokföring, sorn afser att
redovisa för embetsverkets hela förvaltning, dels ock slutligen alla de ärenden,
som, enligt den instruktion, som af Kongl. Maj:t för Armé-förvaltningen kommer
»
4
Stats-Utskottets Memorial JYs 219.
att utfärdas, icke äro hänförliga till militäriskt—tekniska frågor; hvarjemte Rikets
Ständer förklara, att om Kongl. Majit finnér lämpligt, att före nästa riksdag gå
i författning om inrättande af en Armé-förvaltning, i enlighet med nu uppgifna
grunder, det nuvarande anslaget till Krigs-kollegium må för sådant ändamål användas.
dock under förbehåll, att Statsverkets utgifter icke derutöfver må ökas till
följd af anspråk af de nu der anställde embets- och tjenstemän», röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Preste-Ståndets beslut, »att Rikets
Ständer, med bifall till hvad Kongl. Majit uti Dess nådiga Proposition, angående
Krigs-kollegii ombildning lill en Armé-förvaltning, äskat, uti underdånig skrifvelse
föiklara, att Rikets Ständer lör sin del godkänna grunderna för det af 1861 års
Landtlörsvars-komité afgifna förslog till Krigs-kollegii ombildning, enligt hvilket
delta Kollegium skulle förändras till en Armé-förvaltning, der ärendena efter sin
olika art prölvas och afgöras utaf särskilda af hvarandra oberoende afdelningar
eller embeten under hvar sin ansvarige chef, i vissa mål allena bes'utande, i vissa
mai samfäldt med embetsledamöler; men att Rikets Ständer, som funnit svårighet
för sig mola att ingå uti fullständig pröfning af förslagets enskildheter, ansett sig
böra i underdånighet anhålla, dels alt Kongl. Majit täcktes låta tillse att uti den
nådiga instruktion, som kan blifva för den nya Armé-förvaltningen utfärdad, så noggrann!
som möjligt skiljes emellan de ärenden, uti hvilka embets-chef må ega ensam
beslutande rätt och dem, hvilka böra genom omröstning afgöras, på det in
gen
tvekan må uppslå om sättet för hvarje förekommande måls behandling, dels
att ändamålsenliga och betryggande kontroller i afseende på de under Krigs-kollegii
disposition ställda medels och fonders förvaltning icke mätte saknas; — samt att
Rikets Ständer medgifva, att, derest Kongl. Majit skulle finna skäligt att före
nästa riksdag förordna om Krigs-kollegii förändring till en Armé-förvaltning, det
för Krigs-kollegii aflöning nu pä Riks-stalen uppförda anslag må för den nya förvaltningen
användas, intilldess en definitiv stat kan i sådant afseende varda i behörig
ordning antagen »
För hufvudvotcringen föreslås följande proposition:
»Den, som godkänner Borgare- och Bonde -Ståndens beslut, »att Rikets Ständer
till svar å Kongl. Majits nådiga Proposition, angående Krigs-kollegii ombildning
lill en Armé-förvaltning, underdånigst meddela, att Rikets Ständer finna den
nuvarande organisationen af Krigs-kolh-gium i liera hänseenden olämplig och bristfällig,
och att Rikets Ständer medgifva, alt Krigs-kollegium förändras till en Arméförvaltning
på det sätt, att inom densamma bildas tre särskilda afdelningar, hvardera
stalld under en Militär-chef, och att åt dessa chefer uppdrages att, hvar
inom sin afdelning med nödigt biträde, på eget ansvar handlägga och afgöra alla
Siats-Utskottets Memorial M ‘219.
sådana mål, som i något hänseende fordra militärisk t—tek niska insigter : men att
alla öfriga mål och ärenden öfverlemnas till en särskild af militär—chefcrne oberoende
afdelning, som utgöres af endast civila medlemmar och med kollegialt
arbetssätt, ål hvilken afdelning tillika uppdrages den omedelbara dispositionen af
Armé-förvaltningens kassa och kontrollen deröfver jemte den bokföring, som alser
att redovisa för embetsverkets bela förvaltning; samt alt Rikets Ständer dels anhålla,
att Kongl. Majit ville från Armé-förvaltningen skilja såväl vården och inseendet
öfver arméens boställen, som förvaltningen af de landtförsvaret tillhöriga fonder,
äfvensom ock tillse att kassaförvaltningen bringas i öfverensstämmelse med den
reglering af Statens allmänna penningeförvaltning, som kan blifva en följd af Rikets
Ständers derom särskildt gjorda underdåniga framställning; dels förklara, att
om Kongl. Majit finner lämpligt att före nästa riksdag gå i författning om inrättande
af en Armé-förvaltning, i enlighet med nu uppgifna grunder. Rikets Ständer
medgifva, att nuvarande anslaget till Krigs-kollegium må för sådant ändamål användas,
dock under förbehåll, att Statsverkets utgifter icke derutöfver må ökas
till följd af anspråk af de nu der anställde embets- och tjenstemän, dels ock slutligen
uttrycka den åsigt, att alla frågor om tjenstetillsättningar, transporter och
afsked samt åtal rörande fel eller försummelse i tjensten, för så vidt krigsförvalt—
ningens egna tjenstemän angår, bör af Embetena vid gemensamma sammanträden
afgöras», röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej. nntagesi
(lista alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut;
(2:dra alternativet) Preste-Ståndets beslut.
Stockholm den 5 November 1863.
!lih. lill II. St. Prut. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 20 Haft.
2
STOCKHOLM, TISYCKT HOS JOIL BECKMAN, 1863
Stats- Utskottets Memorial N:o 220.
I
N:o 220.
Ack. till Exp.-Utek. den 6 Nov. 1863, kl. 2 e. m.
Memorial, med förslag till stadgatiden i det nya reglementet för Riksgäldskontoret,
angående de under nuvarande riksdag på nämnde Kontor
anvisade statsutgifter, äfvensom angående de för jernvägsbyggnader
beviljade anslag och lån samt om anskaffande af
dertill nödiga medel.
(R. A.)
Vid uppgörandet af bilagda förslag till de stadganden uti Riksgälds kontorets
reglemente, hvilka afse de utaf Rikets nu församlade Ständer beviljade tillfälliga
statsutgifter, som blifvit anvisade att från nämnde kontor utgå, har Utskottet
ansett sig böra i en särskild underafdelning upptaga de vid denna
riksdag för jernvägsbyggnaderna beviljade anslag och lån samt föreskrifterna om
sättet för anskaffande af dertill nödiga medel, helst dessa icke ingå i Riksgälds
kontorets vanliga hufvudbok, utan i en särskild räkenskap redovisas. I afseende
på det eller de ämnen, hvarom hvarje särskild § handlar, får Utskottet i
öfrigt hänvisa till nedanstående förteckning, som jemväl upptager de Memorial
eller Utlåtanden, på hvilka hvarje föreslagen § sig grundar; hvarjemte Utskottet
får erinra att, derest Rikets Ständer, i anledning af väckta, men ännu
icke slutligen afgjord a frågor, skulle före riksdagens slut bevilja och till utgående
från Riksgälds-kontoret anvisa några ytterligare låne- eller anslagssummor,
torde, till följd af derigenom föranledda tillägg, de numror, hvarunder de särskilda
§§ upptagits, komma att undergå någon förändring vid utskrifningen af
original-exemplaret utaf det blifvande reglementet,
§ 126, angående utbetalningssättet för de under denna riksdag beviljade
extra statsutgifter, är hufvudsakligen öfverensstämmande med § 110 i 1860 års
reglemente.
lith. till R. St. Fröt. 1862 <2 1863. é Sand 1 Åfd. 4 Band. 21 Baft. 1
9
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
§ 127, morn. l:o, angående det extra anslaget till Hans Maj:t Konungen,
grundar sig på Utskottets af Rikets Ständer bifallna Utlåtande N:o 65.
moni. 2:o, angående anslaget till betäckande af Svenska Statsverkets andel
i kostnaderna i anledning af Hennes Maj:t Enkedrottning Desiderias dödliga från
fälle, öfverensstämmer med Utskottets af Rikets Ständer gillade hemställan i Utlåtandet
N:o 131.
mom. 3:o, 4:o, 5:o, 6:o och 7:o, angående anslag till komplettering och omarbetning
af inventarier; till reparation af första stora våningen i Kongl. Slottet; till anbringande
af vattenledning och utvidgande af gasledningen i Kongl. Slottet; till
igenfyllande af kanalerna vid Haga lustslott samt till reparationer å sistnämnda
slott, grunda sig på Utskottets i 7:de, Sale, 9:de, 10:de och ll:te punkterna af
Utlåtandet Nio 38 gjorda och af Rikets Ständer godkända framställningar.
§ 128, angående anslag till uppförande af ett stratfarbets-fängelse i Carlskrona,
innefattar Rikets Ständers beslut i enlighet med 21:sta punkten i Utlåtandet
N:o 39.
§ 129, angående lånet för uppförande af byggnader å häradshöfdinge-bostället
Mälby, öfverensstämmer med nu gällande reglementes 115:de §, jemförd
med Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 143, 9:de voteringen.
§ 130, angående de särskilda anslagen för landtförsvaret tillhörande föremål,
grundar sig på Rikets Ständers, i enlighet med Stats-Utskottets nedannämnda
Utlåtanden och Memorial, fattade beslut, nemligen:
mom. l:o, angående anskaffning af refflade kanoner, enligt Utlåtandet N:o
66, 27:de punkten;
morn. 2:o, angående refflade infanterigevärs anskaffning, enligt 28:de punkten;
mom. 3:o, angåeude anskaffande af kavalleri-sablar, enligt 29:de punkten;
mom. 4:o, angående fortsättande af arbetena å Carlsborgs fästningsbyggnad,
enligt 31:sta punkten;
mom. 5:o, angående fästningsarbetena vid Carlskrona, enligt Förstärkta
Stats-Utskottets Memorial N:o 143, 17:de voteringen;
mom. 6:o, 7:o, 8:o, 9:o, 10:o och ll:o, angående fvllnadsanslag till indelta
arméens utredning; till förhöjning i beklädnads-passevolansen vid Svea och Andra
lifgardes-regementena, lifgardet till häst, husar-regementet Konung Carl XV
och sappör-kompaniet; till ytterligare tillökning i beklädnads-passevolansen vid
samma korpser; till förhöjning i beklädnads-passevolansen vid Svea och Göta ar
tilleri-regementen och vid Vendes artilleri; samt till underhåll af beväringsmanskapets
beklädnad, enligt Utlåtandet N:o 66, 21:sta punkten litt. b) och c);
mom. 12:o, angående Topografiska korpsens arbeten, enligt samma Utlåtande,
34:de punkten;
mom. 13:o, angående aflöning åt den ökade arbetspersonalen för militära
karteverket, enligt 35:te punkten i samma utlåtande;
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
3
mom. 14:o, angående understöd åt svenska officerare, som hos främmande
magt inträda i aktiv tjenstgöring, enligt 37:de punkten;
mom. 15:o, angående kostnaden för arreststraffets tillämpning vid indelta
arméen, enligt sednare delen i 39:de punkten;
mom. 16:o, angående uppförande af kokhus m. fl. byggnader för andra lifgardet,
enligt 40:de punkten;
mom. 17:o, angående anskaffande af s. k. skyddstält, enligt 41:sta punkten;
mom. 18:o. angående uppgifter öfver kostnaderna för till Kongl. Krigs-kolIegii
förvaltning hörande föremål, enligt 42:dra punkten;
mom. 19:o, 20:o, 21:o och 22:o, angående anskaffande af gevär till ersättning
för dem. som komma att utlemnas till skarpskytteföreningarne samt angående
anslag till aflöning åt instruktörer; till målskjutningspremier; och till
ammunition åt nämnda föreningar, enligt Stats-Utskottets Utlåtande N:o 67;
mom. 23:o, angående ersättning i följd af Näs kungsgårdshjelps upphörande,
enligt Stats-Utskottets Utlåtande N:o 59.
§ 131, mom. l:o och 2:o, angående anslag för anskaffande af ny krigsfartygs-materiel
samt för åtskilliga arbeten och anskaffningar vid flottans stationer,
grunda sig på Rikets Ständers bifall till Stats-Utskottets hemställanden i 3:dje
och 14:de punkterna af Utlåtandet N:o 81, jemte ett af samtliga Riks-Stånden
beslutadt tillägg till 3:dje punkten;
mom. 3:o, angående anslag till försök för utrönande af pansarplåtars förmåga
att motstå skott m. m., öfverensstämmer med Rikets Ständers, genom bifall
till Utskottets Utlåtande N:o 32, fattade beslut.
§ 132, angående de särskilda extra anslagen, som äro hänförliga under 6:te
Hufvudtiteln, grundar sig på Rikets Ständers beslut i enlighet med nedanstående
punkter i Stats-Utskottets Utlåtande N:o 99 och Memorial N:o 140 samt Förstärkta
Stats-Utskottets Memorial N:o 143, nemligen:
mom. l:o, angående anslag för ekonomiska karteverkets bearbetande, litte
punkten i Utlåtandet N:o 99; .
mom. 2:o. angående anslag till skiften och afvittringar, 15:de punkten i samma
Utlåtande;
mom. 3:o, angående svenska Trädgårds-föreningens elevskola och trädgårdsskötselns
befrämjande, 28:de punkten;
mom. 4:o, angående en agrikulturkemisk försöks-anstalt vid Landtbruksakademiens
experimentalfält m. m., 26:te punkten;
mom. 5:o, angående anslag för uppförande af byggnader för Ultuna Landtbruks-institut,
17:de och 18:de punkterna samt Stats-Utskottets Memorial N:o
140, 3:dje punkten;
mom. 6:o, angående anslag till Alnarps Landtbruks-institut, Utlåtandet N:o
99, 19:de punkten litt. c) och d).
4
Stais-Utskottets Memorial N:o 220.
moni. 7:o, angående prisbelöningar vid landtbruksmöte^ 3l:sta punkten;
mom. 8:0, angående införskaffande af afvelsdjur af utmärktare boskapsracer,
33:dje punkten;
mom. 9:o, angående geologiska undersökningar samt derpå grundade kartor,
34:de punkten, jemte deri af Rikets Ständer gjord ändring, i afseende på summans
anvisande utan fördelning på 3 år;
mom. 10:o, angående en ny byggnad för svenska slöjdföreningens söndagsoch
aftonskola, 44:de punkten;
mom. ll:o, angående anslag till Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, 49
punkten i förenämnda Utlåtande N:o 99;
morn. 12:o, angående aflöniugen till Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen och
dess tjenstebiträden, 54:de punkten i Utlåtandet N:o 99 samt Förstärkta
Stats-Utskottets Memorial N:o 143, 23:dje voteringen;
mom. 13:o, angående anslag till undersökningar, inspektionskostnader och
expenser för allmänna arbeten, 56:te punkten i Utlåtandet N:o 99;
mom. 14:o och 15:o, angående anslag till arfvoden för lärare vid Marieberg
samt till stipendier för civilingeniörs-elever, 55:te punkten;
mom. 16:o, angående ersättning till aflidne Häradsskrifvaren C. E. Ruckmans
sterbhus, 13:de punkten litt, f) i sistnämnda Utlåtande.
§ 133, angående lån för utförande af grundförbättringar å Alnarps egendom,
innefattar Rikets Ständers beslut, i öfverensstämmelse med Utskottets Utlåtande
N:o 99, 19: de punkten litt, a).
§ 134, angående statsbidrag till väganläggningar och vägförbättringar, brooch
hamnbygnader, kanaler, strömrensningar och andra vattenkommunikationer,
äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappnings-företag, grundar sig på
Rikets Ständers beslut, i enlighet med nedanstående punkter af Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 141 och Memorial N:o 168 samt Förstärkta Stats-Utskottets Memorial
N:o 207, nemligen:
mom. l:o, angående anslag för anläggning af nya samt förbättring af backiga
eller eljest mindre goda vägar, enligt N:o 141, Usta punkten;
mom. 2:o, angående anslag för den tillämnade kommunikations-leden mellan
Bräcke gästgifvaregård och staden Sundsvall, enligt N:o 141, 2:dra punkten;
morn. 3:o, angående anslag för anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika
kyrka och vidare till Åsele, enligt N:o 141, 4:de punkten;
mom. 4:o, angående anslag för anläggning af väg mellan Letsbo by i Ljusdals
socken och Ramsjö kyrka, enligt N:o 141, 5:te punkten;
mom. 5:o, angående anslag för anläggning af väg mellan Östmarks kyrka
och Norska gränsen i närheten af Kaikelandstorp, enligt N:o 141, 12:te punkten,
med iakttagande af den deri utaf samtliga Riks-Stånden beslutade ändring;
-
Stais-Utskottets Memorial N:o 220.
5
mom. 6:0, angående anslag för uppförande af en jernbrO Öfver Sagån i
trakten af Nyqvarn, enligt N:o 141, 16:de punkten;
mom. 7:o, angående anslag för anläggande af en jernbro öfver Lillå Hani
marsundet, enligt N:o 141, 22:dra punkten;
mom. 8:0, angående anslag för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensningar af åar och farleder, enligt N:o 141. 24:de punkten;
mom. 9:o, angående anslag för anläggande af en dragväg vid samt verk
ställande
af muddrings-arbeten ofvanför staden Falkenbergs hamu, enligt N:o
141, 26:te punkten;
inom. 10:o, angående anslag för utvidgning af hamn- och lastage-platsen
vid staden Askersund, enligt N:o 141, 27:de punkten;
inom. ll:o, angående anslag för Indals-elfvens upprensning, enligt N:o 141,
30:de punkten;
mom. 12:o, angående anslag för upprensning och rätning af det s. k. Skantssundet,
enligt N:o 141, 37:de punkten;
morn. 13:o, angående statsbidrag för segelleds öppnande från Hattefura vid
Wenern till Stora Lee samt anläggning af en jernväg vid Håfveruds bruk, enligt
Memorialet N:o 168, pag. 8 och 9;
mom. 14:o, angående statsbidrag för utsträckning af Kinda båtled medelst
kanalisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn, enligt Memorialet
N:o 108, pag. 11 och 12;
mom. 15:o, angående anslag för verkställande af nödiga rensningar i Luleå
eif samt anläggande af kanaler förbi Hedens och Ede forssar, enligt Utlåtandet
N:o 141, 33:dje punkten samt Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 207, pag. 2;
mom. 16:o, angående anslag för anläggning af båtled jemte slussar mellan
sjöarne Kläggen, Flaten och Kilen, enligt Utlåtandet N:o 141, ll:te punkten;
mom. 17:o, angående anslag för understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands,
Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals och Jösse
härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten,
enligt Utlåtandet N:o 141, 41:sta punkten, mom. a) och samtliga Riks-Ståndens
dertill beslutade tillägg i afseende på de 3:ne häraderna i Wermland;
mom. 18:o, angående lån för befrämjande af utdikningar och aftappning
gar af sanka trakter och sjöar inom rikets öfriga delar, enligt 41:sta punkten
mom. b) i samma Utlåtande;
mom. 19:o, angående lane understöd för vattenaftappning medelst rensning af
Olands-ån och dess sidogrenar, enligt N:o 141, 42:dra punkten;
mom. 20:o, angående lån för uttappning af sjön Wésan, enligt N:o 141, 44:de
punkten;
mom. 21:o, angående lån för utdikning och aftappning af sjöarne Tjurken,
6
Stats- Utskottets Memorial N:o ,220.
Kafvel sjön, Furusjön och Stensjön m. fl. vattendrag, enligt N:o 141, 45:te
punkten;
mom. 22:o, angående lån för sänkning af sjöarne Solgen, Ass-sjön, Hafraviks-sjön
samt Ingarps- och Kopparps-sjöarne m. fl., enligt N:o 141, 46:te punkten;
mom. 23:o, angående lån för sänkning af sjön Tysslingen och Svartån, enligt
N:o 141, 47:de punkten;
mom. 24:o, angående lån för aftappning af sjön Hästefjorden, enligt N:o
141, 51:sta punkten samt Ridderskapet och Adelns, jemte Preste- och BorgareStåndens
beslut i fråga om lånets belopp.
§ 135, angående anslag för beredande af arbetsförtjenst åt befolkningen
inom Marks härad af Elfsborgs län, medelst utförande af vägomläggning mellan
Borås och Sundholms gästgifvaregård, öfverensstämmer med Stats-Utskottets, af
Rikets Ständer bifallna, Utlåtande N:o 58.
§ 136, angående anslag utaf de för undsättningar vid missvexter eller
felslagna skördar i Riksgälds-kontoret innestående medel, innefattar Rikets Ständers
beslut i öfverensstämmelse med följande Stats-Utskottets Utlåtanden, nemligen
:
mom. l:o, för beredande af arbetsförtjenst samt till understöd åt de behöfvande
inom Örby, med flera församlingar af Marks härad och Elfsborgs län,
på Utlåtandet N:o 95; och
mom. 2:o, för beredande af arbetsförtjenst, medelst anläggning af väg mellan
Skröfven och Lejpojerf inom Norrbottens län, på Utlåtandet N:o 96.
§ 137, angående lån till Jemtlands kommunikations-aktiebolag, innefattar
Rikets Ständers beslut i anledning af Utskottets Utlåtande N:o 141, 3:dje punkten.
§ 138, angående lån för den numera fullbordade brobyggnaden öfver Umeå
eif, öfverensstämmer med Utskottets Utlåtande N:o 141, 17:de punkten, samt
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 207, pag. 1.
§ 139, angående anslag till betäckande af några utaf Stats-kontoret förskottsvis
bestridda utgifter för ombyggnad af broar m. m. å Carl-Johans-vägen
i Jemtland, öfverensstämmer med Rikets Ständers, i anledning af Utskottets
hemställan i Utlåtandet N:o 178, fattade beslut,
§ 140, angående de allmänna vilkoren och föreskrifterna för erhållande
och åtnjutande af anvisade statsbidrag för väganläggningar, vägförbättringar,
brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer äfvensom
för sjösänkningar och andra vattenaftappnings-företag, är lika lydande
med det i Utskottets Memorial N:o 142 intagna och af Rikets Ständer gillade
förslag till reglements-§.
§ 141, angående anslag till betäckande af kostnaderna för Sveriges deltagande
i 1862 års allmänna industri- och konst-exposition i London samt i den
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
7
innevarande års sommar anordnade internationela utställning i Hamburg, grundar
sig på Utskottets Utlåtande N:o 173.
§ 142, angående kostnaderna för undersökning i afseende på Norra Stambanans
framdragande öfver Märsta eller Odensala, grundar sig på Stats-Utskottets
Memorial N:o 44.
§ 143, angående utgifvande af en tekniskt-ekonomisk beskrifning öfver Statens
jernvägsbyggnader, öfverensstämmer med Stats-Utskottets hemställan i Utlåtandet
N:o 87, 29 punkten.
§ 144, angående anslag för åtskilliga föremål under Riks-statens sjunde
Hufvudtitel, grundar sig på Stats-Utskottets nedannämnda, af Rikets Ständer
gillade Utlåtanden, nemligen:
mom. l:o, angående anslag för jordeboksverkets fortgång, Utlåtandet N:o
100, 7:de punkten;
mom. 2:o, angående kostnaderna för kolonien S:t Barthelemys föi’valtning,
samma Utlåtande, 28:de punkten;
mom. 3:o, angående arbeten å och invid Wadstena slott, 29:de punkten af
samma Utlåtande;
mom. 4:o, angående ersättning för de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare
komma att vidkännas genom mjöl- och såg-qvarnräntans upphörande,
Utlåtandet N:o 45, Salje punkten;
mom. 5:o, angående ersättning till Kongl. Stats-kontoret för åtskilliga under
förskotts-titel bestridda utgifter, Utlåtandet N:o 175;
inom. 6:o, angående anslag till Ivamereraren Carl Sandberg, grundar sig på
Preste-, Borgare- och Bonde-Ståndens beslut i anledning af Utskottets Utlåtande
N:o 185.
§ 145, angående bestridande af Sveriges andel i aflösningssumman för
Stade- eller Brunshauser-tullens upphörande, grundar sig på Utskottets Utlåtanden
N:is 28 och 103.
§ 146, angående åtskilliga anslag under Riks-statens åttonde Hufvudtitel,
grundar sig på Stats-Utskottets Utlåtande N:o 139 uti följande punkter samt
Förstärkta Stats-Utskottets nedannämnda Memorial, nemligen:
mom. l:o, angående understöd för högre folkskolor, 69:de punkten, litt. h;
mom. 2:o, angående anslag till folkskoleväsendets utveckling och förbättring
i allmänhet, 69:de punkten litt. k;
mom. 3:o, angående anslag till lönförhöjning åt folkskolelärare, 69:de punkten
litt. o;
mom. 4:o, angående understöd till församlingar, som af medellöshet icke
kunna bekosta erforderlig aflöning åt sin folkskolelärare, 69:de punkten, litt. r;
mom. 5:o, angående anslag till en särskild byrå i Ecklesiastik-departementet,
för handläggning af folkskole-ärenden, 69:de punkten, litt. v;
8
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
morn. 6:0. angående tillökning i anslaget för Sundhets-kollegium, 72 punkten,
samt Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 210, 2:a voteringen;
mom. 7:0, angående understöd för Doktor Sandahls medico-pneumatiska
anstalt, grundar sig på samtliga Riks-Ståndens. i enlighet med Utgifts-afdelningens
förslag, fattade beslut öfver Utskottets i 85:te punkten af Utlåtandet N:o
139 gjorda hemställan;
morn. 8:0, angående anslag för offentliga vetenskapliga föredrags hållande
i hufvudstaden, N:o 139. 89:de punkten samt Förstärkta Stats-Utskottets Memorial.
N:o 207, pag. 7;
mom. 9:o, angående underhåll af elever vid Institutet för döfstumma och
blinda, N:o 139. 96:te punkten samt 20:de punkten i Utskottets Memorial N:o
170;
mom. 10:o, angående anslag för spetälskes värd och skötsel, I28:de punkten
af Utlåtandet N:o 139;
mom. 11:0. angående förflyttning af botaniska trädgården i Lund, 133:dje
punkten;
mom. 12:o, angående arfvode m. m. åt en antigvitets-intendent samt för
upprättande af förteckningar öfver fornlemningar, 135:te punkten;
mom. 13:o, angående anslag för runstenars aftecknande, 136:te punkten;
mom. 14:o, angående fortsatt utskrifning af riksregistraturet, 137:de punkten;
mom. 15:o, angående fortsatt utgifvande af arbetet ”Svenska språkets lagar”,
138:de punkten ;
mom. .16:0, angående reseunderstöd åt Artisten N. Mandelgren, Förstärkta
Stats-Utskottets Memorial X:o 210, 3:dje voteringen;
mom. l7:o, angående understöd åt Lithografen C. J. Billmark, 142:dra
punkten;
mom. 18:o, angående anslag för fortsatt utgifvande af arbetet ”Fordna
och närvarande Sverige”, 143:dje punkten.
§ 147, angående statsbidrag för åtskilliga byggnadsföretag och reparationsarbeten,
grundar sig på Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtanden och Memorial,
nemligen:
mom. l:o, angående anslag för uppförande af ny byggnad å Carolinska
institutets tomt, N:o 139, 22:dra punkten, litt. a;
mom. 2:o, angående anslag för ny- och ombyggnader på Gymnastiska Centralinstitutets
tomt, N:o 139, 70:de punkten;
mom. 3:o, angående anslag för reparation af Vetenskaps-akademiens äldre
hus, N:o 139, 101:sta punkten:
mom. 4:o, angående anslag för förändringar å Strengnäs läroverkshus, N:o
139, 104:de punkten;
mom. 5:o,
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
9
mom. 5:o, angående statsbidrag för ny byggnad åt elementar-läroverket i
Halmstad, N:o 139, 105:te punkten samt Förstärkta Stats-Ut3kottets Memorial
N:o 207, 14:de voteringen;
mom. 6:o, angående lån för uppförande af en ny byggnad vid Calmar läroverk,
N:o 139, 106:te punkten;
mom. 7:o, angående lån för en gymnastikbyggnad vid läroverket i Umeå,
N:o 139, 107:de punkten;
mom. 8:o, angående lån för nytt läroverkshus i Fahlun, N:o 1.39, 108:de
punkten;
mom. 9:o, angående lån för nytt lärohus i Sala, N:o 139, 117:de punkten:
mom. 10:o, angående anslag till gymnastikhus vid läroverket i F,ksjö, N:o
139, 120:de punkten samt Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 207, 15:de
voteringen;
mom. ll:o. angående anslag för ny observatoriibyggnad i Lund, N:o 139.
134:de punkten samt Förstärkta Stats Utskottets Memorial N:o 207, 16:de voteringen;
mom.
12:o, angående anslag för reparation af Linköpings domkyrka, StatsUtskottets
Utlåtande N:o 120;
§ 148, angående tillbyggnad af Kronans egendom N:o 4 å Riddarholmen,
för inrymmande derstädes af Riks-arkivets samlingar m. m., grundar sig på Utskottets
Utlåtande N:o 106.
§ 149. angående anslag för hospitalsväsendet, grundar sig på Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 139 uti nedannämnda punkter, nemligen:
mom. l:o, angående hospitalsfondens förstärkning, 131:sta punkten;
mom. 2:o, angående uppförande af nytt hospital vid Göteborg, 124:de punkten;
mom. 3:o, angående förbättringar och tillbyggnader vid hospitalerna i Wexiö,
Nyköping, Wisby och Upsala, 125:te punkten litt. a;
mom. 4:o, angående betäckande af en brist i anslaget för Stockholms hospital,
125:te punkten litt. b;
mom. 5:o, angående förbättringar å sistnämnda hospitalsbyggnad, 125:te punkten,
litt. b;
mom. 6:o, angående beklädnads utredning för samtliga hospitalerna i riket,
130:de punkten.
Ehuru de i l:sta och 6:te mom. af denna § anvisade summor benämnas
kreditiv, har Utskottet dock funnit stadgandena derom böra upptagas under denna
afdelning i reglementet enär någon ersättning för hvad som derå lyftas, icke i
allmänhet lärer vara att förvänta, utan de anvisade medlen torde kunna anses
såsom fyllnadsanslag i hvad som för hospitalsfondens utgifter erfordras.
§ 150, angående löneförhöjning för de lärare, som under längre tid än fem
Bih. till St. Brot. 1862 & 1863. 4 Sami 1 Afl 4 Band. 21 Iläft, 2
10
' Stats- Utskottets Memorial N:o 330.
firi varit anställde såsom vikarier, grundar sig på 56:te punkten af Utlåtandet
m 139.
§ 151, angående löne-ersättning å Magister Z. Grape, grundar sig på 62:dra
punkten af sistnämnda Utlåtande.
§ 152, angående understöd åt den af Jeanette Berglind inrättade undervisningsanstalt
för döfstumma barn, grundar sig på 97:de punkten af samma
Utlåtande.
§ 153, angående betäckande af den brist, som uppkommit vid bestridande
af utgifterna för den år 1861 verställda expedition till Spetsbergen, samt om
anslag för fortsättning af gradmätnings-rekognosceringen derstädes, innefattar Pakets
Ständers beslut i enlighet med Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 138.
§ 154, angående kostnaden för Sveriges deltagande i utförandet af en me
deleuropeisk
gradmätning, grundar sig på 102:dra punkten af Utlåtandet N:o 139.
§ 155, angående fortsatt utgifvande af plancheverk öfver medeltids-sigiller m.
m., är enlig med 132:dra punkten af Utlåtandet N:o 139.
§ 156, angående inlösen af 50 exemplar af ett utaf professor G. Stephens
titgifvet arbete, grundar sig på 140:de punkten af nyssnämnda Utlåtande.
§ 157, angående inköp af en del utaf den Kammarherren m. m. G. D.
Lorichs i lifstiden tillhöriga mynt- och medalj-samling, är öfverensstämmande med
Stats-Utskottets, af Rikets Ständer bifallna, Utlåtande N:o 62.
§ 158, angående anslag för utgifvande af en handbok i Svenska pomologien,
grundar sig på Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 207.
§ 159, som kommer att innefatta de vid denna riksdag beviljade anslag till
Nationalmusei-byggnaden, kan, i anseende till Riks-Ståndens i denna fråga skiljaktiga
beslut, för närvarande till sin lydelse icke närmare af Utskottet bestämmas.
§ 160, mom. l:o, angående pensioner till framlidna H. M. Enkedrottning
Desiderias hofstat, innefattar Rikets Ständers beslut i öfverensstämmelse med
Utskottets hemställan i 2:dra punkten af Utlåtandet N:o 153;
mom. 2:o, angående ersättning tili 3:ne officersenkor för innehållning å deras
aflidne mäns löner, grundar sig på Utskottets af Rikets Ständer gillade hemställan
i Utlåtandet N:o 171:
mom. 3:o, angående anslag till fattige Landtvärnsman, öfverensstämmer med
Utskottets af Rikets Ständer gillade förslag i 2:dra punkten af Memorialet N:o 180.
§ 161, angående kreditiv för upprätthållande af Arméens Pensionskassas
pensionering, samt
§ 162, angående kreditiv för fortsatt tillämpning af de nya pensionsstaterna
för befäl och tjenstemän vid Arméen och Gotlands Nationalbeväring, öfverensstämma
med Utskottets framställningar i Utlåtandet N:o 66, 36:te punkten, litt.
b), c), d) och e).
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
11
§ 163, angående kreditiv för upprätthållande åf förbättrad pensionering af
Flottans gemenskap; samt
§ 164, angående kreditiv för pensionering af Flottans embets- och tjenstemän
samt betjente, grunda sig på Rikets Ständers bifall till Utskottets hemställan
uti 17:de och 18:de punkterna af Utlåtandet N:o 81.
De uti sistnämnde 4 §§ upptagna summor benämnas visserligen kreditiyer;
men enär de vid sistförfluten riksdag anvisade statsbidrag för upprätthållande
af Arméens och Flottans pensionering och hvilka motsvara nyssberö.rde, uti §§
161 och 163 omförmälda kreditiver, på skäl, som finnas anförda uti Stats-Utskottets
vid nämnda riksdag afgifna Memorial N:o 219 (sid. 5), redan uti det nu
gällande reglementet blifvit uppförda bland de under samma riksdag beviljade
anslag, oaktadt de äfven då benämndes kreditiver, har Utskottet ansett samtliga,
uti dessa 4 §§ afsedda kreditiver för Arméens och Flottans pensionering böra
på samma sätt upptagas, helst desamma synas vara af lika natur, samt, i följd
deraf, på sätt sistförfluten riksdags Stats-Utskott i afseende på 2:ue af dem erinrat,
torde kunna betraktas „såsom öfriga tillfälliga, inom ett visst belopp begränsade,
årliga anslag, hvilka endast i män af behof få lyftas och hvilka, så
vidt de för sitt afsedda ändamål icke behöfva användas, ingå bland öfriga för
Riksgäld s-kontoret disponibla tillgångar.^
§ 165, angående allmänna stadganden i afseende på de under denna riksdag
beviljade och på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter, är lika lydande
med § 179 uti nu gällande reglemente.
§ 166, angående anslag för utförande af jernvägsarbeten för Statens räkning,
grundar sig på Stats-Utskottets Utlåtanden N:is 87 och 145 samt Memorial
N:ris 117 och 143.
§ 167, angående lån, beviljade för enskilda jernvägsanläggningars utförande,
innefattar Rikets Ständers beslut i anledning af Utskottets Utlåtande N:o 88 samt
Memorial N:ris 118, 132 och 143.
§ 168, angående, de allmänna vilkor och föreskrifter, som skola iakttagas i
afseende på de för enskilda jernvägsanläggningar anvisade låneunderstöd, är enlig
med den af Rikets Ständer gillade 3:dje punkten af Utlåtandet N:o 88.
§ 169, angående anvisande af tillgångar för utbetalning af de för jemi vägsbyggnader
anvisade medel, samt om låns upptagande och föreskrifter dervid, grundar
sig på Utskottets Utlåtanden N:o 87, 25:te punkten, N:o 150, 2:dra, 4:de och 5:te
punkterna samt Memorialet N:ol54 och Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:ol67.
§ 170, angående Deputerade för låne-ärendena, är hufvudsakligen lika lydande
med 229 § af 1860 års reglemente.
Stockholm den 6 November 1863.
12
Stats-Utskottets Memorial N:o 220
Reservation;
af Hit L. J. Hierta, G. H. Stråh, G. F. Ekholm, A. A. Berger, A. Grenander,
B. F. Ekerot, G. E. Widell och J. Lindström, samt Kiksdagsfullmägtige Anel.
Erikson, Matts Pehrsson, P. O. Hörnfeldt, Jan Andersson, Per Nilsson, Jonas Andersson,
C. J. Svensén, J. Fredriksson och Johan Eriksson.
Btote-Utsköttets Memorial N:o 220
13
Förslag
till
Reglemente
för
HikeU Stånders iiilisyikldn-kontai',
(Fortsättning.)
H) Under innevarande riksdag på Hiksgälds-kontoret anvisade statsutgifter
§ 126.
Rikets Ständer, som jemväl under denna riksdag beviljat åtskilliga till de
ständiga statsbehofven icke hänförliga anslags-simmor, hafva beslutat, att dessa,
äfvensom här nedan omförmälda låne-understöd, skola af Riksgälds-kontorets
medel bestridas i den ordning, som för hvarje särskild anslags- och lånesumma
blifvit fastställd; börande, sedan den bestämda utbetalningstiden inträdt, hvart
och ett anslag eller lån, derest icke vissa terminer för dess utbekommande äro
föreskrifna, utbetalas pä en gång eller i mån af skeende reqvisitioner.
§ 127.
Förutom de utgifter, hvilka å Riks-statens Första Hufvudtitel blifvit uppförda,
hafva Rikets Ständer på Riksgälds-kontoret anvisat följande anslagssummor,
nemligen:
l:o. till Kongl. Maj:ts disposition, En million R:dr, att uppå skeende reqvisition
och i mån af behof utbetalas;
2:o. för betäckande af Svenska Statsverkets andel i de förskottsvis bestridda
kostnaderna med anledning af Hennes Maj.i Enkedrottning Desiderias dödliga
frånfälle, Fyratio tusen trehundranittio R:dr 94 öre;
14
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
3:0. till komplettering och omarbetning af Staten tillhöriga, för den Kongl
hofhållningen anvisade, inventarier af silfver och koppar, samt till inköp af
porslin och glas, Sextio tusen R:dr;
4:o. för reparation af den åt nordvestra, norra och nordöstra sidorna af
Kongl. Slottet belägna del af första stora våningen, Sjutiofem tusen R:dr;
5:0. för anbringande af vattenledning i Kongl. Slottet samt för utvidgning
af dervarande gasledning, Tjugofyra tusen sjutiofem R:dr;
6:o. för igenfyllande af kanalerna vid Haga lustslott och ordnandet af den
dertill hörande park, Tjugotre tusen R:dr; och
7:o. för åtskilliga erforderliga byggnads- och reparations-arbeten vid Haga
lustslott, Sjutton tusen R:dr.
§ 128.
I sammanhang med regleringen af Biks-statens Andra Hufvudtitel hafva
Rikets Ständer till uppförande af ett straffarbets-fängelse i Carlskrona anvisat ett
särskildt anslag af Trehundra tusen R:dr, att utgå med 150,000 R:dr år 1864,
med 100,000 R:dr år 1865 och med 50,000 R:dr år 1866.
§ 129.
Sedan Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag för uppförande af saknade
bygnader å häradshöfdingebostället Mälby i Vestra Fernebo socken af Westerås
län beviljat numera aflidne Häradshöfdingen i Norrbo och Wagnsbro häraders
samt Gamla Norbergs bergslags domsaga, Kammarjunkaren Knut Wilhelm Sandels,
ett räntefritt lån af Sju tusen R:dr, hvilket lån skulle af Riksgälds-kontorets
medel utgå samt af nämnda boställes innehafvare återbetalas med en tjugondedel
eller Trehundrafemtio R:dr årligen från och med år 1864 och till dess
hela beloppet blifvit go Afgjordt, men Kammarjunkaren Sandels aflidit utan att
hafva uppburit någon del af lånesumman, hafva Rikets nu församlade Ständer
förklarat Häradshöfdingen Carl Daniel Poppius berättigad att lyfta berörda räntefria
lån, Sju tusen R:dr, på de vilkor, som vid lånets beviljande blifvit af Rikets
sednast församlade Ständer föreskrifna; börande för samma lån, hvars be
lopp, i fall boställsinnehafvaren underlåter att inom förelagd tid fullgöra den
föreskrifna byggnadsskyldigheten, skall hos honom genast uttagas, till Riksgäldskontoret
afgifvas vederbörlig skuldförbindelse och derjemte aflemnas godkänd
säkerhet för lånebeloppets behöriga användande och återgäldande.
§ 130.
Jemte de vid innevarande riksdags statsreglering å Biks-statens Fjerde
Hufvudtitel uppförda anslagssummor, hafva Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts
disposition beviljat nedan uppgifna särskilda anslag för landtförsvuret tillhörande
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
15
föremål; hvilka anslag, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts föreskrifter, böra,
uppå vederbörliga reqvisitioner, af Riksgälds-kontoret utbetalas, nemligen:
1:0. till anskaffning af 12 st. re filade gröfre kanoner samt lavetter med
Släpor af jern, äfvensom projektiler, 22,000 R:dr årligen under åren 1864, 1865
och 1866, eller tillsammans Sextiosex tusen R:dr;
2:o. till anskaffande af 16,000 st. refflade infanteri-gevär, 200,000 R:dr år
ligen
under nämnde år, eller tillsammans Sexhundra tusen R:dr;
3:o. till anskaffande af 2,000 st. kavallerisablar, 12,000 R:dr årligen under
samma år, eller tillsammans Tretiosex tusen R:dr;
4:o. till fortsättande af arbetena å Carlsborgs fästningsbyggnad, 100,000
R:dr årligen under berörda tre år, eller tillsammans Trehundra tusen R:dr;
5:o. till fortsättande af fästningsbyggnads-arbetena vid Carlskrona, 50,000
R:dr under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866, eller tillhopa Etthundrafemtio
tusen R.dr;
6:o. fyllnadsanslag till indelta Arméens utredning, 4,963 R:dr 83 öre årligen
under åren 1864, 1865 och 1866, eller tillsammans Fjorton tusen åttahundra
nittioen
R:dr 49 öre;
7:o. till förhöjning i beklädnads-passevolansen vid Svea och Andra Lifgar
des-regementena, Lifgardet till häst, Husar-regementet Konung Carl XV och Sappörkompaniet,
35.113 R:dr 78 öre årligen under åren 1864, 1865 och 1866. eller tillsammans
Etthundrafem Tusen Trehundrafyratioen R:dr 34 öre.
8:o. för ytterligare tillökning i beklädnads-passevolansen,
vid Svea och Andra Lif gar des-regementena samt Sap>pör
kompaniet,
tillhopa
. R:dr 10,212: 12:
„ Lifgardet till häst
T 1,594: —•
„ Husar-regementet IionungC ari den XV . „ 14,541: 58.
tillsammans under hvartdera af förenämnda tre år R:dr R:mt 26,347: 70.
eller för alla tre åren Sjutionio Tusen Fyratiotre R:dr 10 öre;
9:o. till förhöjning i beklädnads-passevolansen vid Svea och Göta Artilleri
regementen,
15,187 R:dr 91 öre årligen under dessa tre år, eller tillsammans
Fyratiofem Tusen Femhundrasextiotre R:dr 73 öre;
10:o. till enahanda förhöjning vid Wendes Artilleri-regemente, 4,335 R:dr
32 öre årligen under samma år, eller tillsammans Tretton Tusen Fem R:dr
96 öre;
ll:o. till underhållande af Beväringsmanskapets beklädnad i anledning af
utsträckt exercistid, 189,000 R:dr årligen under samma år. eller tillsammans
Femhundrasextiosju Tusen R:dr;
12:o. till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten och till kartors gra
vering,
50,000 R:dr årligen under oftanämnda år, eller tillsammans Etthundrafemtio
Tusen R:dr;
Stais- Utskottets Memorial N:o 220.
l3:o. till aflöning åt den ökade arbetspersonal, som erfordras för det militära
kar teverkets skyndsamma utförande, 3.200 R:dr årligen under samma år.
eller tillsammans Niotusensexhundra R:dr;
14:o. till understöd åt officerare af arméens särskilda hufvudvapen, sorn inträda
i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stå
ende magt, hvars armé till större eller mindre del befinner sig på krigsfot,
9,000 R:dr under kvartdera af åren 1864, 1865 och 1866, eller tillsammans Tju
gusjutusen R:dr;
15:o. till betäckande af de årliga kostnaderna för arrest straffets tillämpning
vid indelta arméen, såsom reservationsanslag 10,000 R:dr årligen under åren
1864, 1865 och 1866, eller tillhopa Tretio tusen R:dr;
16:o. till uppförande af kokhus samt vakt- och arrest-byggnader för Andra
Lifgardet samt förändrad inredning af regementets kaserner, Etthundraåtta tusen
uiohundrafvratio R:dr 74 öre, med vilkor att utbetalningen endast sker i mån
af arbetets fortgång;
17:o. till anskaffandet af s. k. slcyddstält, för anställande af försök i afseende
på deras användbarhet, Tio tusen R:dr;
18:o. till ersättning under nästa statsregleringsperiod för utarbetande, i
sammanhang med Krigs-kollcgii bokslut, af uppgifter öfver samtliga kostnaderna
för de särskilda föremål, som tillhöra bemälda Kollegii förvaltning, Ett tusen
femhundra R:dr;
19:o. till anskaffande af 2,000 stycken refflade infanterigevär, för ersättande
af ett lika antal sådana gevär, som skola från Kronans förråd till vederbörande
skarpskytteföreningar utlemnas, 25,000 R:dr årligen under hvartdera af åren 1864,
1865 och 1866, eller tillsammans Sjutiofem tusen R:dr;
20:o. till aflöning åt de instmktörer, skarpsliytteföreningarne kunna åt sig
utse, 30,000 R:dr årligen under nämnde 3 år, eller tillsammans Nittio tusen R:dr;
21:o. för beredande af tillgång till målskjutning spremier för skarpskytteföreningarne,
5,000 R:dr årligen under samma år, eller tillhopa Femton tusen R:dr;
22:o. för utdelning af kostnadsfri ammunition åt nämnde föreningar, 5.000
R:dr årligen under berörde år, eller tillsammans Femton tusen R:dr; och
23:o. till ersättning åt arrendatorerne af Näs kungsgård och Mölnarbo tullqvarn
samt åt Dalregementets boställsfond, i följd af Näs kungsgårdshjelps upphörande,
för åren 1862 och 1863, tillhopa Ett tusen fyrahundra femtio R:dr.
§ 131.
Med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställningar om anvisande af
medel för sjöförsvarets behof samt dertill hörande föremål hafva Rikets Ständer,
utöfver de å Eiks-statens Femte Hufvudtitel uppförda årliga utgifter, anvisat följande
3:ne särskilda anslag, nemligen:
l:o.
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
U
l:o. En million åttahundra tusen R:dr, att med en tredjedel, eller 600,000
R:dr, under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866 utgå och, tillika med öfriga
för ändamålet beräknade tillgångar, på anslaget till flottans nybyggnad öfverföras,
för att samfäldt med detta redovisas: varande samtliga dessa medel och
tillgångar ställda till Kongl. Maj:ts nådiga disposition, för att, enligt de af nuvarande
chefen för Sjöförsvars-departementet uppgifna allmänna grunder för anskaffande
af ny krigsfartygs-materiel, användas; dock så att af dessa sammanlagda
anslag äfven böra bestridas kostnaderna för ångfartyget Gefles nu under
arbete varande förändring och reparation.
2:o. Etthundrafemtio tusen It:dr, att med en tredjedel, eller 50,000 R:dr,
utgå under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866 för åtskilliga angelägna arbeten
och anskaffningar vid Flottans stationer.
3:o. Etthundrasextio tusen R:dr till bestridande af kostnaderna, dels för
anställande af försök till utrönande af såkallade pansarplåtars af Svenskt jern
förmåga att motstå skott samt till bestämmande af lämpligaste konstruktionen
af
afseende å frågan om införande af refflade kanoner vid artilleriet.
§ 132.
Utöfver de å Riks-statens Sjette Hufvudtitel uppförda utgifter, hafva Rikets
Ständer till Kongl. Maj:ts nådiga disposition beviljat och till utgående från Riksgälds-kontoret
anvisat följande extra anslagssummor, hvilka på det sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t behagar föreskrifva, böra tillhandahållas och utbetalas,
nemligen:
l:o. för Rikets ekonomiska karteverks bearbetande, utöfver den derför på
ordinarie stat uppförda summa, under nästa statsregleringsperiod 34,000 R:dr
årligen —• deraf 10,750 R:dr må användas för bekostande af kartearbetena i
Norrbottens län —, eller under åren 1864. 1865 och 1866 tillsammans Etthundratvå
tusen R:dr;
2:o. för skiften och afvittringar, utöfver det i Riks-staten uppförda anslag.
Tvåhundrasextioett tusen R:dr, att utgå med en tredjedel, eller 87,000 R:dr, under
hvartdera af nämnde 3 år;
3:o. för utbildning af Svenska Trädgårdsföreningens skola och Trädgårdsskötselns
befrämjande, utöfver det belopp, som å ordinarie stat derför finnes
uppfördt, 4,500 R:dr årligen, eller under oftanämnda 3 år tillsammans Tretton
tusen femhundra R:dr;
4:o. för tillvägabringande af en agrikutturkemisk försöks-anstalt vid Landt
bruks-akademiens experimentalfält, äfvensom för ordnande af nämnde experimentfilfält
med dertill hörande byggnader, Fyratiofem tusen femhundra R:dr, att utgå
Bill, till R. St. Trot. 1862 & 1863. 4 Sami 1 Afd. 4 Rand. 21 Höft. 3
18
Stats- Utskottets Memorial N:o 220.
med en tredjedel, eller 15,166 | R:dr, under hvartdera af åren 1864, 1865 och
1866;
. 5:o, för Ultuna Landtb ruks-institut, till uppförande dels af en stallbyggnad
af gråsten, Aderton tusen It:dr, att utgå under år 1864, dels af ett boningshus
med lärosalar, laboratorier, rum för elever m. m., Etthundra nio tusen R:dr:
6:o, för Alnarps LandtbruJcs-institut, utom den årliga anslagssumma, som
finnes å Riks-staten för detta Institut uppförd, dels Aderton tusen R:dr att med
en tredjedel under hvartdera af åren 1864, 1865 oell 1866 utbetalas, dels såsom
bidrag för tillbyggnad af Lomma församlings kyrka, Sju tusen femhundra R:dr;
7:o, till utdelande, vid landtbruksmöte», af högre prisbelöningar för husdjur,
redskap och maskinerier samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster,
6,000 R:dr under hvartdera af sagde år, eller tillsammans Aderton
tusen R:dr; .
8:o, till införskaffande af goda afvelsdjur af utmärktare boskapsracer, Tre
tiotusen
R:dr;
9:o, för fortsättning af de geologisJca undersölcningarne inom riket samt utgifvande
af derpå grundade kartor, 50,000 R:dr årligen under samma tid, eller
tillsammans etthundrafemtio tusen R:dr;
10:0, Trehundra tusen R.dr att utgå med en tredjedel eller 100,000 R:dr
under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866, för att, tillika med det af Stockholms
stad utlofvade bidrag och de medel. Styrelsen för Svenska Slöjdföreningens
söndags- och aftonskola förmält sig dessutom ega att för ändamålet disponera,
användas till uppförande på Landtbruks-akademiens nuvarande tomt af en ny
byggnad, till inrymmande af lämpliga lokaler ej blott för nämnda skola, utan
äfven för allmänna slöjd- och industri-expositioner, för utställning af Landtbruksakademiens
samlingar af åkerbruks-redskap samt för ett geologiskt museum;
ll:o, till aflönande af lärare och underhåll af elever, äfvensom till andra
erforderliga utgifter vid skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, 7,000 R:dr årligen
under åren 1864, 1865 och 1866, eller tillhopa Tjuguett tusen R:dr;
12:0, till aflöning för Styrelsen öfver Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden såväl i hufvudstaden, som i landsorterna, 28,900 R:dr
under hvartdera af nämnda år, eller tillsammans Åttatiosex tusen Sjuhundra
Riksdaler:
13:o, till rese- och inspektions- samt undersökningskostnader och expenser för
allmänna arbeten, 30,000 ILdr årligen under samma tid, eller tillhopa Nittio
tusen R:dr:
14:o, till arfvoden för lärare vid Mariebergs artilleri-läroverk för undervis
nings
meddelande åt civil-ingeniörer, 3,000 R:dr årligen under sagde tid, eller tillsammans
Nio tusen R:dr;
15:o, till stipendier för elever, som genomgå den för civil-ingeniörer bestämda
Stats-Utskottets Memorial R:o 220.
19
kurs, 3,000 R:dr årligen under oftanämnda tid, eller tillsammans Nio tusen
Riksdaler;
16:o, till ersättning åt aflidne Häradsskrifvaren C. E. Ruckmans sterbhus
för den förlust bemälde Ruckman fått vidkännas till följd af för hög uppskattning
af bostället Ärja, Ett tusen Sexhundra R:dr.
§ 133.
För utförande af nödiga grundförbättringar vid Alnarps egendom hafva Rikets
Ständer beviljat dervarande landtbruks institut ett räntefritt lån å Tretio
tusen R:dr, att utan afbetalnings-skyldighet innehafvas i fem år, samt att derefter
med cn tiondel årligen återgäldas, intilldess detsamma blifvit till fullo
äterbetaldt.
§ 134.
För väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler,
strömrensningar och andra vatten-kommunikationer, äfvensom sjösänkningar och
andra vattenaftappnings-företag hafva Rikets Ständer beviljat och till Kongl. Maj:ts
nådiga disposition anvisat följande statsbidrag, i afseende å hvilka de bestämmelser
och stadganden, som förekomma i nedanstående § 140, böra tjena till
efterrättelse, nemligen:
A) Väganläggningar och Vägförbättringar:
l:o, för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar, ett årligt anslag af 150,000 R:dr, eller för åren 1864,
1865 och 1866 tillhopa Fyrahundrafemtio tusen Riksdaler, att användas der
Kongl. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn;
2:o, för verkställande af de arbeten å den tillämnade kommunikations-leden
mellan Bräcke gästgifvaregård och staden Sundsvall, som afse chaussée-anläggning
samt åstadkommande af kanal-led efter Ljunga-elfvens vattendrag, ett anslag
utan återbetalnings-skyldighet af Tvåhundrafemtiotre tusen R:dr;
3:o, för anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till
Åsele inom Westerbottens län, ett anslag utan återbetalnings skyldighet af Ett
hundra tusen Riksdaler, att under instundande statsregleringsperiod utgå med
halfva beloppet eller Femtio tusen R:dr, under förbindelse för vederbörande att
icke blott utföra och fullborda ifrågavarande väganläggning, utan ock ansvara
för densammas framtida underhåll;
4:o, för anläggning af väg mellan Letsbo by i Ljusdals socken och Ramsjö
kyrka, Femtio tusen R:dr att under nästinstundande statsregleringsperiod utgå
med Tjugufem tusen R:dr;
5:o, för anläggning af väg mellan Östmarks kyrka och Norska gränsen'i
närheten af Kaikelandstorp, Tretiofem tusen R:dr, under vilkor att vederbörande
20
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
vägbyggnads-skyldige åtaga sig att, mot åtnjutande af detta statsbidrag, ansvara
för arbetets utförande och vägens framtida underhåll;
B) Bro- och Hamnbyggnader.
6:0, Femtiotvåtusen Etthundra R:dr, att användas för att, på lämpligt
ställe i trakten af Nyqvarn, öfver Sagån uppföra en bro af jern samt verkställa
deraf påkallad omläggning af allmänna landsvägen; börande, innan brobyggnadsarbetet
påbörjas, vederbörande häradsboer i laga ordning höras, huruvida de
medgifva, att Staten, sedan den nya bron och väganläggningen blifvit, i enlighet
med i nåder fastställd plan, fullbordade, afsynade och godkände, för all
framtid frikännes ej mindre från skyldigheten att underhålla eller, i händelse
af behof, ombygga den nya bron samt underhålla vägen, hvilken skyldighet i
sådant fall bör af häradsboerne, utan rättighet att uppbära bropenningar, fullgöras,
än ock från åliggandet att för allmänt begagnande vidmagthålla den
gamla bron vid Nyqvarn; och skall, i händelse häradsboerne icke härtill lemna
samtycke, talan i laga ordning mot dem anhängiggöras för deras förpligtande
ej mindre att deltaga i kostnaden för nu ifrågasatta brobyggnads- och vägarbetes
utförande, hvilket dock icke af en sådan rättegång må uppehållas, än ock
att ansvara för framtida underhåll och nybyggnad;
7:o, för anläggande af en jernbro öfver Lilla Hammarsundet i närheten af
Askersund, ett anslag af Femtioåtta tusen sjuhundra R:dr, under vilkor att,
derest arbetet icke kan komma till verkställighet, med mindre afgift för brons
begagnande skall af de trafikerande erläggas, bropenningar icke må upptagas
till högre belopp, än som för brons underhåll erfordras;
8:o, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar
af åar och farleder, ett anslag af Sextio tusen R:dr. att utgå med 20,000
R:dr under hvartdera af åren 1864 1865 och 1866;
9:o, till staden Falkenberg, för anläggande af en dragväg vid samt verkställande
af muddringsarbeten ofvanför stadens hamn, ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af Elfva tusen R:dr;
10:o, till staden Askersund, ett anslag utan återbetalningsskyldighet af
Aderton tusen R:dr, för att användas till utvidgning af hamn- och lastageplatsen
vid nämnde stad, i enlighet med den derför uppgjorda plan, under förbindelse
för staden att bestrida den kostnad, som utöfver anslagsbeloppet för ändamålet
erfordras:
C) Strömrensningar, kanaler och andra vattenkommunikationer.
ll:o, för Inäals-elfvens upprensning, så att densamma med ångbåtar må
kunna befaras från Klingerfjerdén vid Östersjön till Utanede by i Jemtland, ett
anslag af Tretioett tusen R:dr, under vilkor att vederbörande menigheter förbinda
sig att för all framtid behörigen underhålla den genom upprensningen
bildade farleden;
Stats- Utskottets Memorial N:o 220.
21
12:0, för upprensning och Tätning af det vid inloppet till Nyköping belägna
8. k. Skantssundet till 11 fots djup vid lägsta vattenstånd och 70 fots bredd, ett
anslag utan återbetalningsskyldighet af Elfva tusen femhundra R:dr, dock med
vilkor att staden Nyköping förbinder sig att för all framtid såväl underhålla
denna ränna vid samma djup och bredd, som ock till minst 10 fots djup och 60
fots bredd upprensa och dervid bibehålla segelleden mellan staden och nämnda sund.
13:0, för segelleds öppnande från Hattefura vid Wenern förbi Köpmannabro
genom sjöarne Åkelången, Bogvarpen, Laxsjön oell Lelängen till Stora Lee samt
anläggning af en jernväg af 2,350 fots längd vid Håfveruds bruk, ett statsbidrag
af En million Riksdaler, deraf 200,000 R:dr såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
och 300,000 R:dr såsom lån, utaf hvilket statsbidrag halfva
anslagssumman, Etthundra tusen Riksdaler, och af lånet Fyrahundrafemtio
tusen Riksdaler må under nästkommande statsregleringsperiod utbetalas till
det bolag, som genom kontrakt, hvilket sednast inom 1864 års utgång bör
vara vederbörligen afslutadt, förbinder sig, att, i öfvereensstämmelse med den
plan, som af Kongl. Majit varder fastställd, utföra och fullborda samt för ali
framtid underhålla hela den ifrågavarande kommunikationsleden; börande, innan
större eller mindre del af lånesumman får lyftas, bolaget, genom sin direktion,
hafva till Riksgälds-kontoret aflemnat å bolagets vägnar utfärdad skuldförbindelse,
innefattande åtagande att årligen, efter slutet af det år, hvarunder hvarje
för sig fristående del af företaget blifvit fullbordad, och intill hvilket års slut motsvarande
del af lånet får räntefritt innehafvas, inbetala fem procent å det i
förhållande till hela kostnaden mot samma del svarande lånebelopp, af hvilka
först beräknas tre procents årlig ränta å det efter hvarje inbetalning återstående
kapital samt det öfriga afgår å kapitalet. I öfrigt skall bolagsmännens
aktieteckning medföra förbindelse för dem, att utaf egna medel tillskjuta hvad
utöfver det beviljade statsbidraget erfordras för kommunikationsledens fullbordande;
och skall aktieteckningen uppgå till minst Fyrahundra tusen Riksdaler.
Som likväl hälften af denna summa, eller Tvåhundra tusen Riksdaler, äro afsedda
att utgöra säkerhet för lånesummans återbetalning, så behöfva aktieegarne,
derest kommunikationsleden genom bolagets försorg varder på föreskrifvet
sätt och inom stadgad tid fullbordad, icke erlägga denna hälft af teckningssumman
i annan händelse, än derest trafik-inkomsten icke blir tillräcklig till
att bestrida de årliga ränte- och amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men icke
eljest, bolagets direktion eger att, i mån af behof, utaf bolagsmännen uttaga så
stor del af det på hvarje aktie obetalda belopp, som i förhållande till hela
aktie-summan erfordras till den del af ränte- och amorteringsliqviderna, sorn
icke af tralik-inkomsten kunnat bestridas; börande, i följd häraf, den behållna
årliga traflk-inkomsten först, och innan någon utdelning må aktie-egarne tillgodokomma,
användas till den inbetalning å lånet, som för året bör ega rum,
22
Ståts-Utskottets Memorial N:o 220.
hvaremot, om inkomsterna icke härtill blifva tillräckliga, aktie-egarne frikallas
från ali skyldighet att i annan ordning, än här blifvit stadgad, utöfver det
tecknade aktie-beloppet vidkännas någon utgift; egande Fullmägtige i Riksgäldskontoret,
så länge lånet ännu icke blifvit till fullo betaldt, utse en revisor att
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets styrelse och förvaltning. Skulle
kommunikationsleden, efter dess fullbordande, icke behörigen underhållas, eller
skulle betalningsskyldigheten för det erhållna lånet icke af bolaget fullgöras,
kommer kommunikationsleden att hemfalla till Staten, utan rättighet för aktieegarne
att, till större eller mindre del, utaf det allmänna erhålla ersättning för
de tillskott till detta företag, som dessförinnan blifvit af dem utgjorda.
14:o, för utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering af Stångån
från sjön Beng en till Linköpings hamn, ett statsbidrag af Åttahundra sjutiofem
tusen R:dr, deraf hälften såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och hälften
såsom lån, af hvilket statsbidrag Fyrahundrasjutio tusen R:dr, hälften såsom
anslag och hälften såsom lån, må under nästkommande statsregleringsperiod utbetalas
till det bolag, som genom kontrakt, hvilket sednast inom 1864 års ut
gång
bör vara vederbörligen afslutadt, förbinder sig att, i öfverensstämmelse
med den plan, som af Kongl. Maj:t varder fastställd, utföra och fullborda samt
för all framtid underhålla hela den ifrågavarande båt- och kanalleden; börande,
innan större eller mindre del af lånesumman får lyftas, bolaget, genom sin di
rektion, hafva till Riksgälds-kontoret aflemnat å bolagets vägnar utfärdad skuldförbindelse,
innefattande åtagande att å lånesumman, hvilken intill slutet af det
år, hvarunder arbetet blifvit fullbordadt, må räntefritt innehafvas, derefter inom
hvarje års slut inbetala fem procent å det ursprungliga lånebeloppet, af hvilka
först beräknas tre procents årlig rähta å det efter hvarje inbetalning återstående
kapital samt det öfriga utgör afbetalning derå. I öfrigt skall bolagsmännens
aktieteckning medföra förbindelse för dem, att, utaf egna medel, tillskjuta
hvad utöfver det beviljade statsbidraget erfordras för kommunikationsledens fullbordande;
börande den behållna årliga trafikinkomsten först, och innan någon
utdelning må aktie-egarne tillgodokomma, användas till den inbetalning å lånet,
som för året bör ega rum, hvaremot, om inkomsterna icke härtill blifva tillräckliga,
aktie-egarne frikallas från all skyldighet, att utöfver det tecknade aktiebeloppet
vidkännas någon utgift; egande Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, så
länge länet icke blifvit till fullo betaldt, utse en revisor att deltaga i de årliga
revisionerna af bolagets styrelse och förvaltning. Skulle båt- och kanalleden,
efter dess fullbordande, icke behörigen underhållas, eller skulle betalningsskyldigheten
för det erhållna lånet icke af bolaget fullgöras, kommer båt- och kanalleden
att hemfalla till Staten, utan rättighet för aktie-egarne att, till större
eller mindre del, utaf det allmänna erhålla ersättning för de tillskott till detta
företag, som dessförinnan blifvit af dem utgjorda.
Stats- Utskottets Memorial N:o 220.
23
15:o, för verkställande af nödiga rensningar i Lidea eif samt anläggande
af Icanaler med lidande planer förbi Hedens och Ede forsar, för att derigenom erhålla
oafbruten kommunikation från Luleå till Storbacken, ett statsbidrag af
Åttahundrafemtiotvå tusen R:dr att, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
utgå till det bolag, som genom kontrakt, hvilket sednast inom 1864 års utgång
bör vara vederbörligen afslutadt, förbinder sig, att, efter fastställd plan, utföra
och fullborda arbetet samt såväl derför, sorn för dess framtida underhåll, ställer
sådan säkerhet, som Kongl. Maj:t i nåder kan finna för godt att godkänna;
börande, förutom de vilkor, som för andra dylika företag vid innevarande riksdag
blifvit fastställda, iakttagas: a) att Staten, sedan bolaget på sitt tillskott njutit
sex procents årlig ränta, skall erhålla den derutöfver uppkommande vinsten,
intilldess Statens bidrag till fullo blifvit guldet; b) att bolaget skall tillskjuta
sin andel i byggnadskostnaden i samma förhållande, som statsbidraget lyftas;
samt c) att taxa för kanal-afgifterna bör af Kongl. Maj:t i nåder fastställas;
dock kommer ifrågavarande statsbidrag att utgå endast i det fall, att aftal, som
af Kongl. Maj:t förklaras giltigt, blifvit afslutadt om anläggande, inom viss af
Kongl. Maj:t bestämd tid, utaf jernväg mellan Luleå eif och Gellivare malmfält;
16:o, för anläggning af båtled jemte slussar mellan sjöarne Kläggen, Flaten
och Kilen i Fryksdals härad af Wermlands län, eller från Östmarks kyrka till
Thorsby bruk i närheten af sjön Fryken, ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af Femtioåtta tusen R:dr, att utbetalas till det bolag, som genom kontrakt,
hvilket sednast inom 1864 års utgång bör vara vederbörligen afslutadt, förbinder
sig att fullborda och för all framtid underhålla ifrågavarande båtleds- och
slussverks-anläggning:
D) Sjösänkningar och andra vattenaftappning s-företag.
17:o, Trehundra tusen R:dr, att utgå med Etthundra tusen R:dr under
hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866, för att användas såsom anslag utan
återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar
inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Noirlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län, samt Elfdals, Fryksdals och Jösse Härader i
Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frost länd ighetcn, dock under
vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för
arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad, och alltid med förbindelse
för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde, att icke allenast
tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för
all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets
vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande
Kongl. Majit, att i de fall, der sådant anses vara af behofvet pårkalladt, i nå
-
34
Stats- Utskottets Memorial N:o 220.
der medgifva att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande ut
betalas;
18:o, Etthundrafemtio tusen R:dr, eller Femtio tusen It:dr för livart och
ett af åren 1864, 1865 och 1866, att utgå såsom lån för befrämjande af utdihningar
och aftappning ar af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag
inom rikets öfriga delar;
19:0, för vattenaftappning medelst rensning af Olands-ån och dess sidogrenar
inom Stockholm och Upsala län, ett låne-understöd af Etthundratretiosju
tusen femhundra R:dr, att, efter fem års förlopp från slutet af det år, inom
hvilket lånemedlen först utbekommits, i stadgad ordning återbetalas;
20:o, för uttappning af sjön Wesan i Listers härad af Blekinge län, ett
lån af Femtio tusen R:dr;
21:o, för utdikning och aftappning af sjöarne Tjurken, tafvelsjön, Furusjön
och Stensjön m. fl. vattendrag i Myresjö, Näfvelsjö och Näsby socknar af
Östra härad och Jönköpings län. ett lån af Fyratiotvå tusen R:dr;
22:o, för sänkning af sjöarne Solgen, Ass-sjön, Hafraviks-sjön samt Ingarps-
och Kopparps-sjöarne m. fl. inom Södra Wedbo härad af Jönköpings län, ett
lån af Fyratioåtta tusen R:dr, under vilkor att arbetet i sin helhet i enlighet
med den uppgjorda planen utföres;
23:o. för sänkning af sjön Tysslingen och Svartån i Örebro län, ett lån af
Etthundra tusen R:dr. att utgå till det för detta arbetes utförande bildade
bolag;
24:o, för aftappning af sjön Hästefjorden i Sundals härad på Dalsland,
ett lån stort Etthundra tusen R:dr.
§ 135.
Till beredande af arbetsförtjenst åt den, i följd af inträffad bomullsbrist,
arbetslösa befolkningen inom Marks härad af Elfsborgs län hafva Rikets Ständer
till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett anslag af Sextio tusen R:dr att, med
iakttagande af de uti § 140 af det för Riksgälds-kontoret vid 1860 års riksdag
utfärdade reglemente meddelade föreskrifter, användas till utförande af vägomläggningen
mellan Borås och Sundholms gästgifvaregård i nämnda län.
§ 136.
Utaf de för undsättningar vid missvexter eller felslagna skördar afsedda
och i Riksgälds-kontoret innestående medel hafva Rikets Ständer anvisat följande
tvänne anslagssummor, nemligen:
l:o, Sextio tusen R:dr att användas till beredande af arbetsförtjenst samt
understöd åt de behöfvande inom Örby, Thorestorps, Surteby, Berghems, Sätila
och
Stats- Utskottets Memorial N:o 220. 85
och Seglora pastorater af Marles härad och Elfsborgs län, dervid Rikets Ständer
öfverlemnat åt Kongl. Maj:t att meddela de föreskrifter i afseende på dessa
medels användande, som kunna finnas erforderliga och ledande till det åsyftade
ändamålets vinnande; samt
2:o, Fyratio tusen R:dr såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till beredande
af arbetsförtjenst medelst anläggning af väg mellan Skröfven och Leipojerf
inom Norrbottens län, hvilket belopp, under behörig redovisningsskyldighet,
må af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län disponeras.
§ 137.
Med bifall till derom gjord framställning hafva Rikets Ständer beviljat
Jemtlands kommumkations-aktiebolag ett lån af Sjutio tuSen R:dr, mot skyldighet
för bolaget att derå från lyftningsdagen erlägga fem procents årlig ränta samt
att, efter fern år från nämnde dag, å kapitalet inom hvarje års slut afbetala
sex procent af lånets ursprungliga belopp, intilldess skulden blir till fullo be
tald;
varande åt Kongl. Maj:t öfverlemnadt att, innan lånet må utgifvas, bestämma
den säkerhet för detsammas återbetalning, som af bolaget bör ställas.
§ 138.
I och för den numera fullbordade brobyggnaden öfver Umeå eif hafva Rikets
Ständer beviljat ett ytterligare lån, stort Tjugo tusen R:dr, med förbindelse
för vederbörande låntagare att årligen, efter slutet af det år, hvarunder lånemedlen
utbekommits, erlägga Åtta procent af hela den lvftade lånesumman, hvaraf
ränta godtgöres efter Fem procent utaf obetalda kapitalbeloppet och det öfriga
utgör afbetalning derå; kommande i öfrigt de föreskrifter, som för tillgodonjutande
af andra dylika statsbidrag vid innevarande riksdag blifvit stadgade, och
hvilka uti § 140 af detta reglemente finnas intagna, att äfven i afseende på berörda
lån, i tillämpliga delar, lända till efterrättelse.
§ 139.
Med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga framställning hafva Rikets Ständer,
till betäckande af dels den utaf Kongl. Stats-kontoret förskottsvis bestridda utgift,
8,840 R:dr, för iståndsättande af bron öfver Bådsjödjupet å Carl Johans-vägen i
Jemtland jemte anläggning af en isbrytare derstädes, dels ock de 10,299 R:dr,
som Kongl. Majit under den 7 Februari 1862 anbefallt Stats-kontoret att, likaledes
under förskottsiitel, utanordna för ombyggnad af åtskilliga broar m. m. å
nämnde väg, till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp
af Nitton tusen etthundratretionio R:dr, hvilket alltså, efter vederbörlig
reqvisition, bör utbetalas.
Bili. till B. St. Brot. 1862 é 1863. 4 Sami. 1 Afd, 4 Band. 21 Haft. 4
Stats- Utskotlets Memorial N:o 820.
§ 140.
Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, sorn, enligt Rikets Ständers
derom fattade beslut, komma att tillämpas i afseende på de statsbidrag, som
nnder innevarande riksdag blifvit till utgående från Riksgälds kontoret anvisade
för våganläggningar och vågförbättringar, 'brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler
och ändra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,
hafva här nedan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende
på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande blifvit af Rikets Ständer
fastställda; hvilka föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser
eller stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskildt meddelade,
således böra vid förekommande frågor rörande dessa anslag och lån
iakttagas samt lända till efterrättelse:
l:o, för hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning
öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ta
nådiga fastställelse;
2:o, då arbetsföretaget afser vägförbättring, väganläggning eller vattenaftappning,
bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets
lämplighet och nytta;
3:o, alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar
samt byggda broar böra af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation,
som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för
allmänna trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan
varda i behörig ordning andra vederbörande ålagd och mellan dem fördelad;
4:o, derest hamn- och kanal- eller andra likartade afgiftcr efter arbetsföretagets
fullbordande skola komma att af de trafikerande upptagas, bör taxa
härå vara fastställd, så lindrig, som skäligen låter sig göra. Sålunda fastställda
afgifter få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskildt förekommande
omständigheter pröfvar skäligt dertill lemna bifall, utan böra deremot
ovilkorligen nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfver
stiger en viss, af Kongl. Maj:t fastställd, procent utaf de till företaget lemnade
enskilda bidrag; och skall dessutom en viss, af Kongl. Maj:t likaledes bestämd,
andel utaf de afgiftcr, som uppbäras, till reparationsfond afsättas;
5:o, då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller
enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af
Kongl. Maj:t i nåder godkäiult. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad,
menighet, bolag eller enskilde, dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den
fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes
kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd
Stats- Utskottets Memorial N:n 220.
tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och
dels att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras.
Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter,
i afseende å hvilka Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva,
inflyta, att vederbörande direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren
inom viss bestämd tid till Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader
årligen afgifva berättelse om arbetets fortgång under nästföregångna året
samt att, sedan komnmnikations-anstalten blifvit för trafiken upplåten, enligt af
bemälda Styrelse uppgjorda formulär afgifva berättelser angående trafiken och
hvad dermed eger gemenskap;
6:o, för fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade statsmedlens
återbäring, ifall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som
af Kongl. Majit i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter,
hvilka Kongl. Majit anser derifrån böra befrias, från dylik skyldighet frikallade;
7:o, af Kongl. Majit eller af Rikets Ständer beviljadt anslag eller lån kan
i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter
utan äterbetalningsskvldighet anslagna medel få, successivt och i mån af arbetets
fortgång, lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsatta eller särskildt
af Kongl. Majit föreskrifvits; börande, såvida icke Kongl. Majit, med afseende
å särskilda förhållanden pröfvar skäligt annorlunda förordna, någon del
af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intilldess arbetet är vederbörligen
afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar aflemnats,
lyftas på en gång vid den tid, de som åtagit sig arbetets fullgörande sådant
åstunda, såvida icke särskild föreskrift angående tiden för lånens utbekommande
blifvit meddelad;
8:o, alla statsbidrag, som under denna riksdag blifvit uti ifrågavarande
afseende beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart
eller ock genom Kongl. Majits vederbörande Befallningshafvande eller den embetsmyndighet,
som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga;
börande, innan större eller mindre del af beviljadt statsbidrag utbetalas, hos
Riksgälds-kontoret företes:
a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;
bj af Kongl. Majit godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande
eller medlens återbäring, i de fall der sådan säkerhet enligt mom. 6:o
erfordras;
c) behörigt intyg, att arbetet är börjadt; samt
derjemte, då statsbidraget skall utgå som lån:
d) en till Riksgälds-kontoret eller ordres ställd, af Fullmägtige godkänd
skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd för vattenaftappning eller annat
odlingsföretag, skall innefatta vcderbörandes betalningsansvar, intilldess sådant
28
Ståts-Utskottets Memorial JX:o 220.
lån, jemlikt Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni 1845 oell den 3 November
1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara,
och föi-delningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats;
och
e) af Fullmägtige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna
skuldförbindelsens uppfyllande;
9:o, de låne- och säkerhetshandlingar, sorn, för statsbidrags utbekommande,
till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana
handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna,
tili dem på behörig reqvisition utlemnas;
10:o, i händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett
från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Maj:t medgifvet
anstånd med detsammas utförande, icke blifvit fullbordadt inom derför bestämd
tid,, ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget
samt återfordra hvad deraf uppburits att på en gång eller successivt
till Riksgälds-kontoret inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t
eller af Rikets Ständer, till hvilkas pröfning frågan om uppburna medels återbäring
lärer komma att öfverlemnas, derest längre anstånd dermed, än till nästa
riksdag anses erfordras. Fullmägtige böra tillse, att sådan inbetalning ingår i
vederbörlig ordning;
ll:o, stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordradt
företag komma att draga omedelbart gagn. böra, i den mån Kongl. Maj:t
pröfvar skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga antingen
genom kontant tillskott eller med materialier och arbete. I annat fäll beror af
Kongl. Maj:t att inställa utbetalningen af de beviljade medlen;
12:o, vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten
böra företrädesvis, der sig göra låter, tjenst- och sysslolösa personer användas
;
13:o, de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under denna
riksdag äro beviljade, böra sednast under loppet af år 1865 påbörjas; kommande
hvad Rikets Ständer nu anvisat för de vid sagde års utgång icke påbörjade
arbeten att reserveras till Rikets Ständers disposition;
14:o, för utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och myrutdikningar
eller andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det
år, hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen erläggas
åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres
efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning
derå. I afseende på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars
verkställande lända ofvan åberopade Kongl. Kungörelser af den 13 Juni 1845
och den 3 November 1848 till efterrättelse;
Stats-Utskottets Memorial N:o 320.
29
15:o, för andra, till vissa företags befrämjande beviljade, lån skola i alla
de fall, der ej särskildt blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af
det år, hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den
lyftade lånesumman, hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf
öbetalda kapitalbeloppet, och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock,
som särskild årlig ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift
derom icke att i skuldförbindelsen intagas, utan bör låntagaren endast förbinda
sig att under den tid, som åtgår för det erhållna lånets fulla återbetalning, före
hvarje års slut erlägga sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes
ej inbetalning å bestämd tid, är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna
oguldna beloppet erlägga sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker;
16:o, alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna
anslag eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas
eller godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig
föreskrift derom uti kontraktet införas.
Jemte det ofvanstående stadganden blifvit i underdånighet anmälda, hafva
Rikets Ständer anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmägtige ej
mindre om de terminer, då beviljade statsbidrag böra utbetalas, än om sådana
förändringar uti de för statsbidragens lyftning m. m. meddelade bestämmelser,
som under arbetenas fortgång kunna i nåder medgifvas.
§ 141.
För betäckande af kostnaderna för Sveriges deltagande i 1862 års allmänna
industri- och konst-exposition i London hafva Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts
disposition på Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af Etthundrafemtionio tusen
Trehundraåttatiofyra R:dr 18 öre; hvarförutan Rikets Ständer, för godtgörande af
enahanda kostnad vid den för landtbruks-alster och redskap innevarande års
sommar anordnade internationela utställning i Hamburg, likaledes på Riksgäldskontoret
anvisat dels Fem tusen R:dr, dels ett belopp, enligt gällande kurs, motsvarande
Tio tusen mark Hamburger Banko, att, i mån af behof, utgå.
Till bestridande af kostnaderna för en fullständig undersökning i afseende
på möjligheten af samt kostnaden för norra stambanans framdragande dels från
trakten af Märsta öfver Garnsviken förbi Sigtuna samt vidare öfver Erikssund
och Varpsundet till Grans socken, dels från trakten af Odensala till Erikssund,
hafva Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret anvisat
ett mot dessa kostnader svarande belopp.
30
Stats- Utskottets Memorial N:o 220,
§ 143.
Jemte det Rikets Ständer i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t behagade
låta utarbeta och genom trycket utgifva en teknisk-ekonomisk 'beskrifning
öfver de för Statens räkning utförda jernvägsbyggnader, hafva Rikets Ständer, till
bestridande af kostnaderna härför, till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett förslagsanslag
af Tio tusen Hulr, att, i mån af behof, utbetalas.
§ 144.
I sammanhang med. regleringen af utgifterna under Biles-Statens sjunde Ilufyudiitel
hafva Rikets Ständer beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret
anvisat följande extra statsanslag, nemligen:
1:0, för jordeboksverkets fortgång under nästa statsregleringsperiod, Sjutiofyra
tusen etthundra R:dr, att med en tredjedel eller 24,700 R:dr under hvart och
ett, af åren 1864, 1865 och 1866 utgå;
2:o, till bestridande af kostnaderna för kolonien S:t Barthélemys förvaltning,
Femtiofyra tusen R:dr, att med 18,000 R:dr under hvart och ett af åren 1864,
1865 och 1866 utbetalas;
3:o, för utförande af åtskilliga arbeten å och invid Wadstena slott, Tjugutvå
tusen R:dr, att i mån af behof utgå;
4:o, till ersättande af de förluster indelnings- och ränteimiehafvare genom
mjöl- och sågqvarn-räntans upphörande komma att vidkännas, ett förslags-anslag
af Trettio tusen R:dr för hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866, för att i mån
af behof utgå;
5:o, till godtgörande af åtskilliga utaf Kongl. Stats-kontoret under förskottstitel
bestridda utgifter, Etthundraåttatiotvå tusen femhundrasextio R:dr 53 öre;
6:o, för vårdandet och förökandet af Kamereraren Carl Sandbergs historiska
och kamerala samlingar, Femhundra R:dr under hvartdera af åren 1864, 1865
oell 1866, att till bemälde kamererare årligen utbetalas.
§ 145.
Till bestridande af Sveriges andel i den för Stade- eller Brunshauser-tullens
upphörande bestämda aflösning ssumma hafva Rikets Ständer på Riksgälds-kontoret,
till Kongl. Maj:ts disposition, anvisat ett förslags-anslag af 270,OCK) R:dr, att i
mån af behof utbetalas dels för godtgörande af den utaf Konsulsfonden med
3,699 Thaler 24 s. gr. för tiden till den 1 Juli sistlidet år erlagda ränta, dels
till liqyiderande på en gång af aflösnings-kapitalet 92,495 Thaler jemte derå ytterligare
upplöpande ränta; hvaremot, i anledning af väckt fråga om bidrag härtill
från Handels- och Sjöfartsfonden, Riksgälds-kontorets återstående skuld till
nämnda fond, jemlikt skuldförbindelse af den 18 December 1856, utgörande 90,000
Stais- Utskottet* Memorial N:o 226.
31
R:dr jemte ögulden ränta från sistlidet årä slut, kommer att förfalla, i följd
hvaraf berörde skuldförbindelse bör till Riksgälds-kontoret återställas.
$ 146.
Vid regleringen af utgifterna under Itiks-statcns Åttonde llufvndtitU hafva
Rikets Ständer, utöfver de å samma Hufvudtitel uppförda summor, till Kongl
Maj:ts disposition på Riksgäldskontoret anvisat följande årliga anslag, hvilka
böra under hvart och ett af åren 1864, 1865 och 1866 af Riksgälds-kontoret tillhandahållas,
nemligen:
1:0, till understöd för högre folkskolor ett årligt belopp af 6,000 Ralf, eller
tillhopa Aderton tusen R:dr;
2:0, till folkskoleväsendets utveckling Och förbättring i allmänhet uti de församlingar,
hvilka till lärares och lärarinnors aflöning redan tillskjutit eller åtaga
sig att tillskjuta lika stort belopp, sorn den till församlingen, under namn af
fölkskoleäfgift, öfvetlåtna arniel af personliga skyddsafgifteu utgör, 75,000 H:dr
årligen, eller tillsammans Tvåhundratjugufem tusen R:dr;
3:o, 30.000 Rulf årligen, eller tillhopa Nittio tusen R:dr för att, i mån af
behof, användas på det sätt att, der församlingar, hvilkas folkskolelärare redan i
lön åtnjuta 400 lt:dr eller derutöfver, förbinda Sig att höja lönen utöfver nu utgående
belopp, ett statsbidrag till lika belopp med församlingårnes sålunda lemnade
ytterligare tillskott må, efter Kongl. Maj:t nådiga pröfning, anvisas; dock
att Statens bidrag för detta ändamål icke må öfverstiga 50 R:dr årligen för
hvarje lärare;
4:o, till understöd för sådana församlingar, som till följd af mcddellöshet icke
kunna af egna medel till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sin folkskole
lärare, 20000 R:dr årligen, eller tillhopa Sextio tusen Rulf;
5:o, 4,500 R:dr årligen, eiler tillhopa Tretton tusen femhundra lt:dr, pä det
en särskild byrå inom Ecklesiastik-depaiiemcntet må kunna, om förslaget varder
af Kongl. Maj:t godkändt, inrättas för handläggning af ärenden angående folkskoleväsendet;
0:o,
8,000 Rälr årligen, eller tillhopa Tjugufyra tusen Rulr såsom tillökning
uti anslaget för Sundhets-koUegiiun, att af Kongl. Majit på lämpligt sätt mellan
ordföranden, medicinalråden och Kollegii tjenstemän fördelas;
7:o, till understöd för den af Doktor O. Sandahl i hufvudsta deri inrättade
medikopneumatiska anstalt, 2,000 R:dr årligen, eller tillsammans Sex tusen R:dr,
att utgå med vilkor att anstalten ställes under tillsyn af Sundhets-kollegium,
dit föreståndaren har att årligen om inrättningens verksamhet afgifva berättelse,
äfvensom att dagligen vid denna anstalt lemnäs fribad åt minst 2 fattiga eller
obemedlade personer;
8:o, för bekostande i hufvudstaden äf offentliga vetenskapliga föredrag i Sådana
32
Stats- Utskottets Memorial N:o 220.
ämnen, som företrädesvis tillhöra allmän bildning, 10,000 R:dr årligen, eller tillsammans
Tretio tusen R:dr;
9:o, för underhåll af fri-elevcr vid allmänna Institutet för blinda och döfstumma,
15,000 R:dr årligen, samt dels till förbättring af direktors och öfriga nuvarande
lärares löner, dels till tre nya lärare-löner 4,800 R:dr årligen, eller tillhopa för
alla tre åren Femtionio tusen fyrahundra R:dr;
10:o, såsom bidrag för vård och skötsel af de i provinsen Helsingland befintliga.
af sjukdomen spetälska angripne personer, ett reservationsanslag af 3,000
R:dr årligen, eller tillhopa Nio tusen R:dr, för att användas under de vilkor
i afseende å kommunens bidrag, som Kongl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma;
ll:o,
för flyttning af botaniska trädgården i Lund, 7.000 R:dr årligen, eller
tillhopa Tjuguett tusen R:dr;
12:0, till arfvode åt en Antigvitets-intendent, 2,000 R:dr, tili resekostnader och
andra extra utgifter, som med intendentens åliggande ega gemenskap, 1,500 R:dr,
samt till understöd för personer, hvilka af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien
erhålla uppdrag att i vissa orter upprätta förteckningar och beskrifningar
öfver fäderneslandets fomlemningar, 2,000 R:dr, tillhopa 5,500 R:dr årligen,
elier för alla tre åren tillsammans Sexton tusen femhundra R:dr;
13:o, för uppsökande och aftecknande af runstenar samt ritningarnes utgifvande,
1,500 R:dr årligen, eller tillsammans Fyra tusen femhundra R:dr;
14:o, för fortsatt ■utskrifning inom de särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ts
kansli af riks-registratur till och med år 1856, 3,000 R:dr årligen, eller tillsam
mans Nio tusen R:dr;
15:o, för fortsatt lifgifvande af arbetet ”Svenska språkets lagar,” 1,500 R:dr
årligen, eller tillsammans Fyra tusen femhundra R:dr;
16:o, till reseunderstöd åt Artisten K. Mandelgren, på det han må komma
i tillfälle att verkställa de resor inom landet, som för fortsatt aftecknande af
ännu utaf honom ej undersökta kyrkliga monumenter, kunna vara af nöden, dock
med skyldighet för Mandelgren att vid slutet af hvaije år till Fria konsternas
akademi inlemna de afteckningar, han under året gjort, 1,500 R:dr årligen, eller
tillhopa Fyra tusen femhundra R:dr;
17:o, till Lithografen Carl Johan Billmark, såsom understöd för fortsatt utgifvande
af planch verket ”Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck800 R:dr årligen,
eller tillsammans Två tusen fyrahundra R:dr;
18:o, till fortsatt utgifvande af arbetet ”Fordna och närvarande Sverige”, 4C0
R:dr årligen, eller tillsammans Ett tusen tvåhundra R:dr.
§ 147.
För utförande af nedanstående byggnadsföretag och reparations-arbeten hafva
Rikets
Stais- Utskottets Memorial N:o 2.20.
33
ilikets Ständer till Kongl. Maj;ts disposition anvisat följande statsbidrag att, i
mån af behof, från Riksgälds-kontoret utgå, nemligen:
l:ö, till uppförande å Carolinska mediko-kirurgiska Institutets tomt af en ny
byggnad iör den Patkologiskt-anatomiska institutionen och i sammanhang dermed
likbod, obduktions-sal och begrafnings-kapell för Serafimer-ordens-lasarettets behof,
ett anslag af Åttatiofyra tusen R:dr;
2:o, till verkställande af åtskilliga ny- och ombyggnader på Gymnastiska Central-institutets
tomt, i enlighet med uppgjord plan, ett anslag af Etthundrasextiosju
tusen Etthundrasjutioåtta R:dr 84 öre;
3:o, tili reparation och inredning af Kongl. Vetenskap s-akademiens äldre hus,
ett anslag af Nittioåtta tusen Sexhundraåttatioen R:dr 30 öre;
4:o, för verkställande af nödiga förändringar å Strengnäs läroverkshus, äfvensom
till inköp och inredning af den byggnad, hvilken är afsedd till förvarande
af läroverkets bibliothek och samlingar, ett anslag af Femtio tusen R:dr;
5:o, såsom bidrag till uppförande af en ny byggnad för ett på båda linierna
fullständigt elementar-läroverk i Halmstad, i enlighet med deft nya ritning, som
varder af Kongl. Majit fastställd, dels ett anslag för en gång af Tjugufem tusen
R:dr, dels ett låneunderstöd af Tjugufem tusen Rulr, emot vilkor att, sedan
detta län, derför bör aflemnas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmägtige i
Riksgälds-kontoret antages, under fem års tid fått utan ränta innehafvas, fem
procent å detsamma.? ursprungliga belopp skola före slutet af hvarje år till
nämnda kontor inbetalas, af hvilka fem procent beräknas ränta efter fyra procent
för det obetalda länekapitalet samt det öfverskjutande beloppet kommer att
såsom kapital-afbetalning å lånesumman afgå, intilldess denna blifvit till fullo gulden;
6:o, såsom bidrag till uppförande vid läroverket i Calmar af en nybyggnad
för inrymmande af gvmnastik-lokal, bibliothek, kemiskt laboratorium m. m., ett
låneunderstöd af Fyratio tusen R:dr, att utgå emot enahanda vilkor för lånets
tillgodonjutande, sorn i nästföregående morn. blifvit bestämda;
7:o, såsom bidrag till uppförande vid Umeå läroverk af en nybyggnad för
inrymmande af gymnastik-lokal, åtskilliga lärorum och andra för undervisningen
nödiga lokaler m. m., ett lån af Tjugufem tusen R:dr, att utgå under ena
handa
vilkor, som i mom. 5:o blifvit stadgade;
8:o, såsom bidrag för uppförande af ett nytt läroverkshus i Fahlun, ett låneunderstöd
af Fyratio tusen Rulr, att utgå under samma vilkor, som i mom.
5:o finnas intagna;
9:o, såsom bidrag till uppförande af nytt lärohus i Sala, ett lån af Tolf
tusen Rulr, att utgå pä samma sätt och under samma vilkor, som i oftanämnda
mom. 5:o blifvit bestämda;
10:o, såsom bidrag till uppförande af ett gymnastikhus vid läroverket i Ekesjö,
ett anslag af Åtta tusen R:dr;
Jtiih. till B. St. Brot. 186.2 é 1863. 4 Sami. 1 Å(d. 4 Band. 21 Baft. 5
34
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
ll:o, till uppförande af en ny observatorii-byggnad i Lund, ett anslag af
Fyratiofem tusen R:dr;
12:o, för fortsättning af reparationen å Linköpings domkyrka ett anslag af
Tretio tusen R:dr, att med en tredjedel, eller 10,000 R:dr, utgå under hvartdera
af åren 1864, 1865 och 1866.
§ 148.
I anledning af väckt fråga om förändring och tillbyggnad af Kronans egendom
N:o 4 å Riddarholmen, för inrymmande derstädes af Riksarkivets samlingar,
hafva Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar,
dels till bestridande af utgifterna för såväl förändrad inredning och reparation af
de å nämnde egendom nu befintliga byggnader, som uppförande å gårdstomtens
östra sida af en tillbyggnad emellan de gamla flyglarne, beviljat för en gång
en summa af Etthundra tusen R:dr, att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition,
från Riksgälds-kontoret utgå, dels medgifvit, att de medel, som under instundande
statsregleringsperiod erfordras till förhyrande af embetslokaler för Kommerskollegium,
Öfverintendents-cmbetet och Serafmerordens-gillet, må af Stats kontoret
under förskotts-titel anordnas, för att framdeles hos Rikets Ständer till ersättande
anmälas, dels ock tillåtit, att, sedan ej mindre Riksarkivets än äfven Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitets-akademiens samlingar blifvit från f. d. Ridderstolpeska
huset, eller N:o 2 vid Skeppsbron, förflyttade, nämnda egendom må
öfverlemnas till disposition af Fullmägtige i Riksgälds kontoret, hvilka må ega
att densamma å offentlig auktion försälja, dock ej under det pris, hvartill egendomen
blifvit uppskattad, eller 120,000 R:dr.
§ 149.
För hospitals-fondens understödjande samt till ny byggnads uppförande för
Göteborgs hospital, äfvensom för verkställande af åtskilliga förbättringar viå Stockholms,
Wexiö, Nyköpings, Wisby och Upsala hospitaler, samt för andra med
hospitalsväsendet gemenskap egande utgifter, hafva Rikets Ständer, med bifall till
Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar, beviljat här nedan uppgifna anslagssummor,
som, i mån af behof och i öfverensstämmelse med derom meddelade
nådiga föreskrifter, böra utbetalas, nemligen:
l:o, till hospitals-fond ens förstärkning, ett kreditiv af Tvåhundrafyratio tusen
R:dr, att med en tredjedel, eller 80,000 R:dr, under livartdera af åren 1864,1865
och 1866 utgå;
2:o, för uppförande invid Göteborg af nytt hospital för sinnessjuka, för en
gång, en summa af Tvåhundra tusen R:dr utöfver de förut för samma ändamål
beviljade och i § 94 samt i § 103 mom. 5 omförmälda medel:
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
35
3;o, för verkställande af åtskilliga förbättringar och tillbyggnader vid hospit
talerna i Wexiö, Nyköping, Wisby och Upsala, tillhopa Nittioett tusen sjuhundrafyratioåtta
R:dr 45 öre, deraf för hospitalet i Wexiö Tretio tusen tvåhundrasextionio
It:dr 10 öre, för Nyköpings hospital Ätta tusen tvåhundra fenitiosju
E:dr 50 öre, för hospitalet i Wisby Tretton tusen tvåhundra tjuguen R:dr 85 öre
och för Upsala hospital Fyratio tusen R:dr. ' ;
4:o, till betäckande af en uppkommen brist i anslaget för Stockholms hospital
Tolf tusen trehundrasjutio R:dr 17 öre;
5:o, till förbättringar å sistnämnda hospitalsbyggnad, Tio tusen trehundrafem
R:dr 20 öre; och
6:o, till bekostande af fullständig beklädnads-utredning för samtliga hospitalema
i riket, ett kreditiv för en gång af Sextio tusen R:dr.
§ 150.
Jemte det Rikets Ständer medgifvit, att de lärare, som under längre tid än
fem år före verkställigheten af den vid 1856—1858 års riksdag beslutade reglering
af rikets elementarläroverk varit anställde såsom vikarier, vare sig i lektors-,
adjunkts- eller kollega-befattning och hvilkas tjenstgöring blifvit väl vitsordad,
må berättigas att från och med år 1861 såsom grund för högre lönetur beräkna
sig till godo jemväl det antal afslutade läseår öfver fem, som de på sådant
sätt tjenstgjort, hafva Rikets Ständer för detta ändamål, utöfver det årliga belopp,
som blifvit läroverksanslaget tillagdt, anvisat ett särskildt anslag för en
gång af Femton tusen femhundra R:dr att från Riksgälds-kontoret utgå.
§ 151.
Såsom löne-ersättning åt kollega vid Haparanda läroverk, Magister Zacharias
Grape, hvilken under den tid han såsom förordnad att förestå pastoralvården
i Carl Gustafs Finska pastorat, vid skolan förlorat en del af Sin. lönetur,
hafva Rikets Ständer beviljat ett anslag för en gång af Ett tusen femhundra
R:dr att från Riksgälds-kontoret utgå.
§ 152.
Till understöd åt den af Jeanette Berglind i hufvudstaden inrättade undervisningsanstalt
för döfstumma barn hafva Rikets Ständer för en gång å Riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af Fyra tusen femhundra R:dr.
§ 153.
Till betäckande af den brist, som uppkommit vid bestridande af utgifterna
för den under Adjunkten, Magister Otto Torells ledning under år 1861 verkställda
vetenskapliga expedition till Spetsbergen, hafva Rikets Ständer medgifvit att från
36
Siats-Utskottets Memorial N:o 320.
Riksgälds-kontoret må till Adjunkten Torell utbetalas ett belopp af Sjutton tusen
trehundrafemtiosex R:dr 80 öre, med fem procent ränta derå från den 1 Januari
1862; hvarjemte Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Majits nådiga framställning
om beviljande af ett anslag för fortsättning af gradmätnings-rekognosceringen
på Spetsbergen, för att under innevarande år utbetalas, på sätt af Kongl. Maj:t
kan varda i nåder förordnadt, anvisat den härtill erforderliga summa, Tio tusen
Ridr, att från Riksgälds kontoret utgå.
§ 154.
För bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande i utförande af en
medel-europeisk gradmätning hafva Rikets Ständer på Riksgälds-kontoret anvisat
det för sådant ändamål af Kongl. Majit äskade belopp af Tjugufem tusen R:dr,
som alltså bör i vanlig ordning utbetalas.
§ 155.
För fortsatt utgifvande af plancheverk öfver Svenska sigiller från medeltiden
och öfver antiqvariska och historiska märkvärdigheter i Historiska Riksmuseum
hafva Rikets Ständer beviljat det för detta ändamål af Kongl. Majit i nåder
äskade anslag Sex tusen R:dr, att i mån af behof till vederbörande utbetalas.
§ 156.
För inlösen af 50 exemplar utaf ett af Professoren G. Stephens till subskription
anmäldt arbete under titel: ”The Old-northem ninie inscriptions of Scandinavia
and England etc." hafva Rikets Ständer beviljat ett anslag för en gång
af Två tusen Ridr.
§ 157.
Med bifall till Kongl. Majits derom gjorda framställning, hafva Riket-s Stan
der beviljat den af Kongl. Majit för inköp af en del utaf den Kammarherren
m. m. G. D. Lorichs i lifstiden tillhöriga mynt- och medaljsamling äskade summa
af Sjutton tusen åttahundratretiotvå Ridr, att från Riksgälds-kontoret utbetalas.
§ 158.
Till tryckningshjelp för utgifvande af en handbok i Svenska Pomologien med
planchcr hafva Rikets Ständer beviljat ett anslag för en gång af Fyra tusen
R:dr, att enligt Kongl. Majits nådiga disposition användas.
§ 159.
(Denna § kommer att innefatta de vid denna riksdag beviljade ytterligare
anslag till Nation almusei-byggnaden.)
Stats* Utskottets Memorial N:o 220,
§ 160.
Utöfver de å Riks-statens Nionde Hufvudtitel för pensions- och indragningsstaterna
anslagna summor hafva Rikets Ständer till utgående från Riksgäldskontoret
till Kongl. Maj:ts disposition anvisat nedanstående belopp, hvilka alltså
böra, för dermed afsedda ändamål, i stadgad ordning utbetalas, nemligen:
l:o, till pensioner åt vissa, till framlidna Hennes Maj:t Enke-Drottning
Desiderias hofstat och betjening hörande personer, för tiden från och med den
1 Maj 1861 till 1863 års slut, Tretiotvåtusen Fyrahundrafemtiosex R:dr;
2:o, till ersättning åt nedannämnde 3:ne officersenkor för hvad som under
deras numera aflidne mäns krigsfångenskap blifvit af desses aflöning innehållet,
nemligen:
till Johanna Wilhelmina Standertskjöld, född Mellin . . . 105 R:dr
„ Jeannette Standertskjöld, född von Törne 112 „ 50 öre.
„ Louise Lindman, född Röper  288 „
eller tillsammans 505 R:dr 50 öre.
3:o, till understöd åt sådane, efter 1808—-1809 års krig qvarlefvande, Landtvärnsman,
som kunna anses vara af dylikt understöd i behof, 10,000 R:dr under
hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866, eller tillhopa Tretiotusen R:dr; varande
i afseende pä ifrågavarande understöd stadgadt, att Landtvärnsmans rättighet till
fattighjelp från vederbörande kommun icke i någon mån förringas deraf att han
utaf ofvan omförmälda understöd af statsmedel kommit i åtnjutande.
§ 161.
För upprätthållande af den Arméens Pensionskassa, enligt förut fastställda
grunder, åliggande pensionering hafva Rikets Ständer, för hvartdera af åren 1864,
1865 och 1866 å Riksgälds kontoret anvisat ett kreditiv af Åttatiofem tusen femhundra
R:dr, att qvartalsvis under hvarje år till pensionskassan utbetalas, dock med
skyldighet för Kassan att till Riksgälds-kontoret afstå det Kassan för hvartdera af
nyssnämnde tre år tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna
rusthålls-afgifterna, samt med förbindelse för Kassans Direktion att, så snart det
årets räkenskaper, för hvilket anslaget är afsedt, hunnit afslutas, hos Fullmägtige
i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor
del deraf varit för ändamålet behöflig, samt att, i händelse det lyftade beloppet
icke åtgått, öfverskottet återlemna.
§ 162.
För fortsatt tillämpning af de nya pcnsionsstaterna för befäl och tjenstemän
vid Arméen och Gotlands Nationalbeväring såväl för innevarande år som under
nästa statsregleringsperiod, hafva Rikets Ständer
Stats- Utskottets Memorial N:o 220.
dels för år 1863 å Riksgälds-kontoret såsom fyllnadskreditiv anvisat ett belopp
af Femtio tusen R:dr, för att dermed betacka den brist, som för Arméens
pensionskassa möjligen kan uppkomma i den kreditivsumma af 100,000 R:dr, som
Rikets sednast församlade Ständer för enahanda ändamål beviljat till utgående
under sagde år, samt att af detta kreditiv må utbetalas det belopp, 4,543 R:dr
84 öre, som erfordras för betäckande af den för föregående året uppkomna blist
i dåvarande kreditiv-summa; samt
dels för åren 1864, 1865 och 1866 likaledes å Riksgälds-kontoret anvisat
ett årligt kreditiv af Etthundrafemtio tusen R:dr, att i mån af behof användas
till betäckande af den skilnad, som för Arméens pensions-kassa under berörda
år kan uppstå genom den nya pensioneringens tillämpning; och må detta kreditiv
till Direktionen öfver nämnda kassa utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves
den 1 April och den andra hälften den 1 Oktober hvarje år, med förbindelse
för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med
afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift.
§ 163.
För upprätthållande af den Flottans gemenskap förunnade förbättrade pensionering
äfven för nästa statsregleringsperiod, hafva Rikets Ständer å Riksgäldskontoret
anvisat under åren 1864, 1865 och 1866 ett årligt kreditiv af Fyratio
tusen R:dr, hvaraf livad som finnes vara för det afsedda ändamålet behöfiigt
må af Amiralitets-krigsmanskassan lyftas under hvaije års lopp, med förbehåll
likväl, att icke något utaf ett följande års statsbidrag utbekommes, innan styrkt
blifvit i hvad mån bidraget för det föregående året till ifrågavarande pensionering
åtgått; dock må hvad utaf detta bidrag under ett år icke erfordrats, under
det följande dertill användas.
§ 164.
Jemte det Rikets Ständer, för fortsatt tillämpning under nästa statsregleringsperiod
af den vid sistlidna riksdag uppgjorda och då godkända stat för
pensionering af Flottans embets- och tjenstemän samt betjente, på Riksgälds-kontoret
anvisat det för denna pensionering erforderliga kreditiv af Nittio tusen
R:dr, att med en tredjedel, eller 30,000 R:dr, tillhandahållas under hvartdera af
åren 1864, 1865 och 1866, hafva Rikets Ständer förklarat Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan
berättigad att häraf under hvarje år lyfta hvad som för
omformälda ändamål finnes behöfiigt, under förbehåll att af följande årets kreditiv
icke något må reqvireras, innan styrkt blifvit i hvad mån föregående årets
kreditiv för pensioneringen åtgått. Dock får hvad under ett år icke för ändamålet
erfordrats, under följande år användas; varande särskildt medgifvet att för denna
pensionering jemväl får användas såväl fortfarande det å Femte Hufvudtiteln
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
39
uppförda anslag till Flottans reservstat, i den mån det redan är och framdeles,
genom afgång bland derå uppförde officerare, kan blifva disponibelt, som ock
tills vidare de, genom ifrågasatt minskning af Flottans officerspersonal, uppkommande
aflöningsbesparingar, i den mån de, i följd af afskeds meddelande utan .
föregången ansökning vid den för erhållande af fyllnadspension bestämda lefnadsåldern,
kunna behöfva för pensioneringen användas.
§ 165.
Jemte de särskilda, efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet
lämpade, föreskrifter, som i föregående §§ af detta reglemente finnas -  införda, böra äfven nedanstående allmänna stadganden i afseende på samma
anslags- och lånesummors utbetalning iakttagas:
l:o, hvad som af ett anslaget belopp under ett är icke blifvit från Riksgälds-kontoret
uttaget eller behöft användas, må, der ej annorlunda blifvit särskildt
förpskrifvet, under ett följande år disponeras och utbekommas; och
2:o, de besparingar, sorn å anslagen för hvarje särskildt föremål redan
uppkommit eller hädanefter uppkomma, få icke i annat fall, än der sådant är
uttryckligen medgifvet, till andra behof disponeras, utan böra oafkortad® till
kommande Ständers disposition reserveras.
J) Angående de vid innevarande riksdag för jernvägsbyggnader beviljade
anslag och lån, samt om anskaffande af dertill nödiga medel.
§ 166.
Till utförande af jernväg sarbeten för Statens räkning hafva Rikets Ständer
anvisat följande anslagssummor, att från Riksgälds-kontoret utbetalas, nemligen:
l:o, för fortsättande och fullbordande af södra stambanan i den redan beslutade
sträckningen från Mullsjö till närheten af sjön Salen, Tio millioner Etthundrafemtio
tusen (10,150,000) R:dr;
2:o, för påbörjande af östra stambanan från Cathrineholm öfver Norrköping
och Linköping, vester om sjön Sommen, till trakten af Nässjö, det för anläggningen
af sträckan mellan Cathrineholm och Norrköping erforderliga belopp,
Fyra millioner Tretio tusen (4.030,000) R:dr;
3:o, för norra stambanans byggande från Stockholm till Upsala, öster om
Sigtunafjärden, Fyra millioner Sexhundrasjutiotvå tusen (4,672,000) R:dr;
4:o, för vestra stambanans framdragande till Clara sjö och en bangårds anläggande
derstädes, gemensam för vestra och norra stambanorna, Tre millioner
Sjutio tusen (3,070,000) R:dr;
40
Ståts-Utskottets Memorial N:o 220.
5:o, för nordvestra stambanan, nemligen:
dels för utförande af förberedande arbeten å sträckan från riksgränsen, nära Eda
glasbruk, till trakten af Arvika, Sexhundra tusen (600,000) Ridr, jemte den blifvande
behållningen å statslånefonden, beräknad till omkring Fyrahundra tusen (400,000) Ridr,
dels för banans framdragande från lämplig punkt på vestra stambanan i
trakten af Porla öfver Degerfors och Christinehamn, Fem millioner Trehundrasjutiofyra
tusen (5,374,000) Riksdaler.
Utaf ofvan uppgifna anslag, utgörande tillsammans Tjugusju millioner Åttahundranittiosex
tusen (27,896,000) R:dr, förutom den till nordvestra stambanan
anvisade behållningen å statslånefonden, böra under innevarande år tillhandahållas,
dels för fortskyndande af arbetena å södra stambanan Tre millioner
Åttahundrafemton tusen (3,815,000) R:dr, dels till förberedande arbeten å de nya
jernväsanläggningar, till hvilkas påbörjande anslag vid denna riksdag blifvit anvisade,
Sjuhundrafemtio tusen (750,000) R:dr; kommande återstoden, Tjugutre
millioner Trehundratretioett tusen (23,331,000) R:dr, att utgå med en tredjedel,
eller Sju millioner Sjuhundrasjutiosju tusen (7,777,000) ll:dr, under hvartdera
af åren 1864, 1865 och 1866; hvarförutan blifvande vinsten å statslånefonden
må, allt eftersom densamma till Riksgälds-kontoret inflyter, i män af behof, utaf
Kongl. Maj:t disponeras för påbörjande af arbetena å nordvestra stambanan
från riksgränsen.
Vid beviljandet af dessa anslagssummor hafva Rikets Ständer medgifvit:
a) att Kongl. Majit må, ifall omständigheterna dertill skulle föranleda, för
hvart och ett af åren 1864 och 1865 använda, utöfver det för hvartdera af
dessa år sålunda bestämda anslag, högst En million R:dr, som då komma att
å 1866 års anslag afräknas;
b) att Kongl. Majit må, till ändamål gemensamma för olika stambanor,
anordna medel utan omedelbart skeende fördelning mellan särskilda banor samt
använda det öfverskott, som kan finnas uppkomma å ett stambane-arbete, till
att fylla den brist, som å ett annat möjligen kau uppstå;
c) att Kongl. Majit likaledes må af byggnads-anslaget använda hvad som
erfordras till anställande af undersökningar med afseende å framtida fortsättande
af de föreslagna stambanorna inom de trakter, der yrkanden om banornas
utläggning i olika rigtningar blifvit framställda, utan att frågorna härom
vid denna riksdag komma till afgörande;
d) att inkomster och utgifter för hvar och en för allmänna trafiken upplåten
bana eller bandel fortfarande må särskildt redovisas, samt att den be
hållning,
som kan å någon sådan bana eller bandel uppkomma, må i första
rummet få användas till bestridande af underhålls-kostnaderna för rörelsen å
andra bandelar, hvarest dessa underhålls-kostnader icke af gods- och passagerare-afgifterna
betäckas, men att den derefter vid hvarje års slut möjligen återstående
-
Stafs- Utskottets Memorial N:o 220.
41
stående behållning å sammanlagda inkomsten af Statens jemvägsrörelse skall
till Riksgälds-kontoret ingå; samt
e) att, för den händelse utgifterna för rörelsen å Statens jernvägar och desamraas
underhåll icke af inkomsterna betäckas, den ärligen uppkommande bristen
må, sedan räkenskaperna rörande dessa medel undergått behörig granskning,
uppå vederbörlig reqvisition, af Riksgälds-kontorets tillgångar ersättas;
hvaremot de belopp, som utöfver 700,000 R:dr utaf trafikbehålluingen till Riksgäldskontoret
redan ingått eller för innevarande och de nästföljande tre åren kunna
komma att dit aflemnas, fortfarande må för ifrågavarande ändamål reserveras:
§ 167.
Förutom de, enligt nästföregående §, till utförande af jern vägsbyggnader för
Statens räkning beviljade anslag, hafva Rikets Ständer för nedannämnda, till begagnande
med ångkraft afsedda, enskilda jernvägar anvisat följande lånesummor,
i afseende å hvilkas utbekommande och återbetalning skola iakttagas de uti §
163 meddelade föreskrifter, såvidt icke derifrån skiljaktiga bestämmelser blifvit
här nedan meddelade, nemligen:
l:o, för en bibana från trakten af Eslöfs station på södra stambanan till
Ystad, under förbehåll att denna bibana erhåller samma spårvidd som stambanan,
ett mot |:delar af den härför till 3,682,000 R:dr beräknade kostnad ungefärligen
svarande belopp af Två millioner fyrahundrafemtio tusen (2,450,000) R:dr,
att såsom lån utgå till det för detta arbetes utförande redan bildade bolag;
2:o, för byggandet af jernväg från städerna Helsingborg och Landskrona till
den föreningspunkt, som af Kongl. Maj:t varder bestämd, samt derifrån i gemensam
sträckning till trakten af Eslöfs station å södra stambanan, under förbehåll
att jernvägen erhåller samma spårvidd som stambanan, ett mot adelar af
den härför till 3,450,000 R:dr beräknade kostnadssumma svarande belopp, eller
Två millioner trehundra tusen (2,300,000) R:dr, att såsom lån utgå till det bo-.
lag, som åtager sig utförandet af ifrågavarande jern vägsanläggning; dock att,
derest icke sådant bolag varder bildadt inom den tid Kongl. Maj:t bestämmer,
Kongl. Maj:t må ega att, i förhållande till våglängd och kostnad, fördela lånesumman
mellan de två för arbetets utförande redan bildade bolag, under vilkor
att hvartdera bolaget, emot erhållande af den för detsamma af Kongl. Maj:t bestämda
andel af lånebeloppet, ansvarar, Helsingborgs-bolaget för staden Helsingborgs
och Landskrona-bolaget för staden Landskronas förbindande genom jernväg
med södra stambanan, allt i enlighet med den plan, som varder af Kongl.
Maj:t godkänd;
3:o, för byggandet af en jernväg mellan Christianstad och Hessleholms station
å södra stambanan, ett mot Adelar af den till 1,080,000 R:dr beräknade
lith. till St. Prof. 1S62 & 1863. 4 Sorni. 1 Afä. 4 Band. 21 Haft. 6
43
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
kostnaden svarande lån, att till det för denna jernvägs anläggande bildade bolag
utgå med Sjuhundratjugu tusen (720,000) R:dr, hvilket lån må räntefritt innehafvas
under två år från den dag hvarje särskild del deraf blifvit lyftad, hvarefter
å lånebeloppet, i den mån lyftning egt rum, skall inom hvarje kalender-års
slut inbetalas fem procent, efter år räknadt, hvaraf, för hvad af lånet
dessförinnan icke godtgjorts, beräknas fyra procents årlig ränta och återstoden
utgör kapitalafbetalning;
4:o, för byggande af en jernväg mellan staden Wexiö och Alfvestads station
å södra stambanan, ett mot adelar af den till 650,000 It:dr beräknade kostnaden
ungefärligen svarande lån, att utbetalas med Fyrahundratretiofyra tusen
(434,000) Hulr, hvilket lån må räntefritt innehafvas under två år, hvarefter å
lånebeloppet, i den mån lyftning egt rum, skall inom hvarje kalender-års slut
inbetalas fem procent efter år räknadt, hvaraf, för hvad af lånet dessförinnan
icke godtgjorts, beräknas fyra procents årlig ränta och återstoden utgör kapitalafbetalning;
5:o,
för byggandet af en jernväg från hamnen vid Köping till Uttersberg med
grenbana till sjön Lillsvan, ett mot Adelar af den till 750,000 R:dr beräknade
kostnaden svarande lån, att till det för denna jernväg bildade bolag utgå med
Femhundra tusen (500,(500) R:dr, hvilket lån må räntefritt innehafvas i två år,
hvarefter å lånebeloppet skall inom hvarje års slut, räknadt från lyftningsdagen,
årligen inbetalas sju (7) procent å lånets primitiva kapital, af hvilken inbetalning
först beräknas fyra procents årlig ränta å hvad af lånet dessförinnan icke
godtgjorts och återstoden utgör kapitalafbetalning;
6:o, för byggandet af en jernväg från Herrljunga öfver Wenersborg till Uddevalla,
ett mot adelar af den till 4,860,000 R:dr beräknade kostnaden svarande
lån, att till det för denna jernvägs anläggande bildade bolag utgå med Tre millioner
tvåhundrafyratio tusen (3,240,000) R:dr, hvilket lån må räntefritt innehafvas
under tre år ifrån den dag hvarje särskild del af lånet blifvit lyftad, hvarefter
å lånebeloppet skall inom hvarje kalender-års slut inbetalas fem procent,
efter år räknadt, hvaraf, för hvad af lånet dessförinnan icke godtgjorts, beräknas
fyra procents årlig ränta och återstoden utgör kapitalafbetalning.
§ 168.
I afseende på de uti § 167 omförmälda, för enskilda jernvägsanläggningar
anvisade låneunderstöd skola här nedan intagna allmänna vilkor och föreskrifter,
såvidt icke derifrån skiljaktiga bestämmelser äro för de beviljade lånesummorna
meddelade, lända till efterrättelse, nemligen:
l:o, det för jernvägsanläggningen bildade bolag åligger att, emot erhållande
af det dertill beviljade lånebidrag, på egen bekostnad ej allenast, i öfverensstämmelse
med fastställd arbetsplan och under iakttagande af de för arbetets
Stats- Utskottets Memorial N:o 220.
43
utförande för öfrigt meddelade föreskrifter, utföra och fullborda, utan ock derefter
för allmänna trafiken öppna oell underhålla den jernväg, för hvars byggande
lånebidraget blifvit beviljadt;
2:o, bolagsmännens aktieteckning medförer förbindelse för dem att utaf
egna medel tillskjuta hvad utöfver det af Staten erhållna lånet erfordras för att,
i enlighet med den plan, som af Kongl. Maj:t varder fastställd, fullborda jernvägen
och dertill hörande anläggningar samt anskaffa den transportmateriel, som,
enligt samma plan, anses erforderlig; och skall aktieteckningen uppgå till minst
lika stort belopp, som hela den beviljade lånesumman. Som likväl hälften af
det sålunda tecknade beloppet är afsedd att utgöra säkerhet derför, dels att arbetet
skall varda behörigen fullbordadt, dels att Statsverket, i motsatt fall, skall
återbekomma de lyftade lånemedlen; så behöfva aktie-egarne, derest jernvägen
genom bolagets försorg varder på föreskrifyet sätt och inom stadgad tid fullbordad,
icke erlägga denna hälft af teckningssumman; kommande följaktligen
aktie-egarnes ansvarighet för densamma att försvinna så snart jernvägen blifvit,
i enlighet med planen, behörigen fullbordad; hvarefter jernvägen, med allt hvad
dertill hörer, ensam utgör säkerhet för lånesummans återbetalning. — De handlingar,
sorn innefatta aktie-egarnes förbindelser att fullgöra den, på grund af
aktieteckningen, dem åliggande inbetalningsskyldigliet å deras aktier, böra deponeras
hos Kongl. .Maj:ts Befallningshafvande inom det län, der bolaget har
sitt forum;
3:o, arbetet å jernvägen bör vara påbörjadt före den 1 Maj 1864; skolande
de vid jernvägsanläggningen erforderliga arbeten sedermera oafbrutet fork
gå, så att jernvägen varder fullbordad och för allmänna trafiken upplåten inom
förloppet af den tid, Kongl. Maj:t eger att bestämma; och må Styrelsen för all
männa
väg- och vattenbyggnader genom sakkunnige män, som på Styrelsens
förslag af Kongl. Maj:t förordnas, utöfva tillsyn derå, att arbetena varda i öfverensstämmelse
med vederbörligen fastställda planer utförda, samt att vid
verkställigheten godkända arbetsmethoder följas, och fullgoda materialier användas
;
4:o, länet får innehafvas räntefritt under tre år från den dag, hvar och
en särskild del deraf blifvit lyftad; hvarefter å lånebeloppet, i den mån lyft
ning
egt rum, skall inom hvarje kalender års slut inbetalas fem procent efter
år räknadt, hvaraf för hvad af lånet dessförinnan icke godtgjorts beräknas fyra
procents årlig ränta, och återstoden utgör kapitalafbetalning. Skulle det förfallna
inbetalningsbeloppet icke varda i föreskrifven ordning erlagdt, hör derför
af bolaget utgöras sex procent årlig ränta, intilldess samma belopp vederbörligen
inbetalas;
5:o, innan större eller mindra del af lånet får lyftas, bör bolaget genom
sin direktion hafva till Riksgälds-kontoret afiemnat eller der företett:
44
Stats- Utskottets Memorial N:o 220.
a) för hela lånesumman, jemte derå upplöpande ränta, å bolagets vägnar
utfärdad skuldförbindelse, som af Fullmägtige i nyssnämnda verk godkännes;
b) utaf bolaget genom direktionen ingånget samt af Kongl. Majit i nåder
antaget kontrakt om jernvägsarbetets utförande oell dertill börande anläggningars
fullbordande samt erforderlig transportmateriels anskaffande, allt i den ordning
oell inom den tid, arbetsplanen bestämmer;
c) bevis, att aktieteckning äfvensom den i ofvanstående 2:dra punkt stadgade
deposition af deruti omförm alda handlingar skett för ett belopp, som åtminstone
motsvarar hälften af den föreskrifna teckningssumman;
d) bevis att minst tio procent blifvit inbetalde å alla enligt punkten litt
c) tecknade aktier;
e) vederbörligt intyg, att arbetet inom föreskrifven tid blifvit påbörjadt och
sedermera i öfverensstämmelse med arbetsplanen fortsatt; samt
f) särskild, å bolagets vägnar af dess direktion, utfärdad förbindelse, innefattande
åtagande att under all framtid och utan något ytterligare bidrag af
allmänna medel, vidmagthålla hela jernvägen, med allt hvad dertill hörer, i sådant
skick, att den kan för allmänna trafiken begagnas.
6:0. Lönesummans utbetalning från Riksgälds-kontoret sker på vissa terminer,
hvilka lämpas efter arbetsårens antal, så att, efter hvarje arbetsårs ingång,
motsvarande andel af lånesumman får lyftas; dock bör, förr än något utöfver
lånets halfva belopp utbetalas, på förut stadgadt sätt vara styrkt, att hela
aktiesumman är tecknad, samt att bolagsmännens förbindelse i afseende på
denna summas utgörande blifvit vederbörligen deponerade; skolande bolagsmännens
inbetalningar ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen deraf;
7:o, för den händelse, att den för järnvägsanläggningen fastställda arbetsplan
icke skulle följas, och derifrån, utan sökt och erhållen nådig tillåtelse,
skedd afvikelse icke varder på föreskrifvet sätt rättad, eller i fall jernvägsarbete!
icke skulle i stadgad ordning fortsättas samt inom den derför bestämda
tid fullbordas, eger Kongl. Majit låta inställa all vidare utbetalning af det beviljade
låneunderstödet samt återfordra hvad deraf utbekommits, att på en gång
eller successivt till Riksgälds-kontoret inbetalas inom den tid, Kongl. Majit finner
för godt i nåder bestämma, Skulle åter jernvägsanläggningen under arbetstiden
öfvergifvas, eller jernvägen, efter dess fullbordande, icke så underhållas,
att den framgent kan begagnas, eller om betalningsskyldigheten för det erhållna
lånet icke skulle kunna af bolaget fullgöras, kommer jernvägen att hemfalla
till Staten, utan rättighet för aktie-egarne att, till större eller mindre del,
utaf det allmänna erhålla ersättning för de tillskott till detta företag, som dessförinnan
blifvit af dem utgjorda;
8:0, bolagets direktion skall hafva skyldighet att under byggnads-åren,
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
45
inom den tid och till den embetsmyndighet, Kongl. Majit behagar i nåder föreskrifva.
årligen afgifva berättelse om väganläggningsarbetets fortgång under
det näst föregångna året, samt att. sedan jernvägen blifvit för trafiken upplåten,
enligt af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader uppgjorda formulär,
afgifva berättelser angående trafiken och hvad dermed eger gemenskap;
börande ej mindre förvaltningen af bolagets angelägenheter, än de afslutade räkenskaperna,
vid årligen skeende revisioner granskas; uti hvilka revisioner Staten
må genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga, intilldess det af allmänna
medel erhållna låneunderstödet blifvit återbetaldt;
9:o, i den mån jernvägen varder fullbordad och till allmänt begagnande
upplåten, skall bolaget vara skyldigt att, mot den ersättning som Kongl. Majit,
efter vederbörandes hörande, pröfvar skäligt bestämma, på densamma fortskaffa
trupper och allmänna posten samt ombesörja alla andra för Kronans eller
det allmännas räkning ifrågakommande personal- och varutransporter. Derjemte
skall det, åligga bolaget att utan ersättning medgifva anbringande längs efter
jernvägen af elektriska telegraflinier, med hvad dertill hörer;
10:o. Afgifterna för passagerare- och varu-trafiken skola utgå enligt den
taxa, som Kongl. Majit, efter dertill utaf bolaget afgifvet förslag samt Kongl.
Maj:ts vederbörande Befallningshafvandes hörande, i nåder fastställt, och hvilken
taxa i allmänhet hvart femte år lämpas efter sig då företeende förhållanden
;
ll:o, skulle behållna inkomsten af jernvägen, efter afdrag af den årliga
inbetalningen å det af Staten erhållna lånet, öfverstiga sex procent å det belopp
aktie-egarne tillskjutit, ankommer på Kongl. Majit att, utom begagnande af
dea i näst ofvanstående punkt Kongl. Majit förbehållna rätt att pröfva och bestämma
de enligt taxor utgående afgifterna, föreskrifva, huru stor del af detta
öfverskott skall afsättas till underhålls och ombyggnads-fond eller ock användas
till ökande af den för lånet stadgade amortering;
12:o, bolaget är berättigadt:
a) att, efter gällande lag och författningar, till sig lösa och med eganderätt
besitta enskilde personer och korporationer tillhörig jord, som för jernvägsanläggningen
erfordras, hvilken jord dock ej får för bolagets skuld intecknas;
b) att, utan kostnad eller årlig ersättning, undfå upplåtelse af sådan för
jern vägsan läggningen erforderlig, Kronan tillhörig jord, som står under dess
omedelbara disposition; dock bör, när fråga är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget lemnäs i enlighet med hvad om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof är stadgadt i Kongl. Förordningen den 20 November 1845;
skolande denna Förordnings 27 § jemväl lända till efterrättelse i afseende på
46
iStats-Utskottets Memorial N:o 220.
de utskylder till Kongl. Maj:! och Kronan, som förut kunna åligga den jord,
hvilken bolaget kommer att till sig lösa;
c) att för jernvägsanläggningen kostnadsfritt begagna sådana, å Kronans
egor belägna, kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla;
d) att, uppå skeende underdåniga ansökningar, åtföljda af bestämda uppgifter
å behofvet, få, under kontroller, som då komma att i nåder föreskrifvas,
till riket tullfritt införa de maskinerier, vagnar och verktyg m. m., hvilka vid
jernvägsarbetet erfordras, jemte för jernvägen beliöfliga räler, lokomotiver, stående
maskiner och vändplaner;
e) att för jernvägens anläggning erhålla arbetsbiträde af kronoarbetskorpsen,
i mån af tillgång och uppå de vilkor, som vid sådant arbetsbiträdes användande
vanligen bestämmas;
f) att för enahanda ändamål jemväl få begagna manskap af arméen, så vidt
aftal med vederbörande om frivilligt arbetsbiträde kan träffas, och manskapet
icke är af militärtjänstgöring eller arbete för Kronans räkning upptaget;
l-3:o, bolaget skall i alla rättsförhållanden, som kunna uppstå mellan
detsamma och Svenska Kronan eller enskilde medborgare, lyda under Svensk
domstol och vara underkastadt Svensk lag; börande i bolagsreglorna finnas utsatt,
hvar bolaget har sitt laga forum;
14:o, i fråga om begagnande och underhållande af jernvägen, med hvad
dertill hörer, komma slutligen de föreskrifter och stadganden, som Kongl. Maj:t
kan finna för godt meddela, att tjena till ovilkorlig efterrättelse; varande bolaget
och dess biträden derjemte i allmänhet skyldige att iakttaga och fullgöra
hvad, med hänsigt till den Staten tillkommande vård öfver jernbanan och tillsyn
öfver trafiken derpå, kan varda i vederbörlig ordning föreskrifvet.
§ 169.
Jemte det Rikets Ständer beslutat dels att den i Riksgälds-kontoret innestående
behållning utaf de för Statens jernvägsbyggnader förut upplånade medel
må utgå i afräkning å det belopp, sorn för Statens jeruvägsbyggnader under
innevarande år skall från nämnda Kontor utbetalas, dels att af nu i Riksgäldskontoret
innestående samt ytterligare uppkommande behållning på trafiken Trehundra
tusen R:dr för den förflutna tiden samt Etthundra tusen R:dr årligen
under innevarande och derpå följande tre år, eller tillhopa Sjuhundra tusen R:dr,
må användas till fortsättande af arbetena på Statens jernvägsbyggnader, hafva
Rikets Ständer åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret uppdragit att, för utbetalning
af ej mindre de tili fortsättning af Statens jernvägsbyggnader under innevarande
riksdag beviljade anslag, än de af Rikets nu församlade Ständer anvisade
lån för enskilda jernvägsanläggningars utförande, anskaffa genom upplåning en
summa af högst Tretiofem millioner (35,000,000) Riksdaler; och skall, om denna
Siats-Utskottets Memorial N:o 220.
47
lånesumma, med tillägg af behållningen utaf de för Statens jernvägsbyggnader
förut upplånade medel och af Rikets Ständer anvisade belopp af trafikinkomsten
utaf statsbanorna, icke blifver tillräcklig för sagde anslags och låns utbetalande,
hvad som brister tillskjutas af andra till Riksgäldskontoret influtna medel; körn
mande derföre den tillgång, som kan beredas genom de inbetalda lånemedlens
förräntning, intilldess samma medel behöfva för dermed afsedda ändamål tillhandahållas,
att, i likhet reed annan sådan ränteinkomst, tillfalla Riksgäldskontoret,
I afseende på nu ifrågavarande upplåning hafva Rikets Ständer medelst
följande stadganden:
l:of med iakttagande af Rikets Ständers beslut, angående lånesummans belopp,
och härnedan meddelade föreskrifter, ega Fullmägtige i Riksgälds-kontoret
att upptaga lån på det sätt Fullmägtige finna lämpligast och ändamålsenligast
för beredande af de för Staten mest fördelaktiga vilkor;
2:o, upplåning sker emot fonderade, till innehafvaren ställda och å dennes
sida icke uppsägbara, räntebärande obligationer, hvilka å Rikets Ständers väg
nar af Fullmägtige utfärdas;
3:o, Fullmägtige ega för öfrigt bestämma:
a) språk och myntsort, hvarå obligationerna komma att utfärdas;
b) den årliga ränta, som i obligationerna skall förskrifvas;
c) den kapitalrabatt, som må beviljas, då Fullmäktige finna sådan rabatt
böra ega rum;
4:o, till ränte!i<jvider och kapitalskuldens amortering anvisas härmedelst å
Riksgälds-kontoret ett särskildt årligt anslag å det belopp, som, enligt de med
vederbörande öfverenskomna lånevilkor, hvarje år erfordras för sagde liqvidera
och amorterings behöriga verkställighet; börande detta anslag, tilldess hela skulden
blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgälds-kontorets medel afsättas,
hvarvid dock iakttages, att anslaget, under den tid lånemedlen indragas,
icke må öfverstiga hvad som motsvarar ränte- och amorteringsbeloppet för de
då influtna lånemedlen;
5:o, de uti förestående punkt omförmälda ränte- och amorteringsanslag böra
ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och amortissements-fond, hvars behållning
skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen
fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd. De
till liqvidations- och amortissements-fonden influtna medel böra, så vidt ske kan
och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt
sätt göras fruktbärande;
6:o, sättet och ordningen för verkställandet af skuldens årliga amortering"
ega Fullmägtige. att bestämma;
48
Stats-Utskottets Memorial N:o 220.
7:o, de beslut och stadgande», sorn af Rikets rm församlade Ständer meddelas
rörande ifrågavarande upplåning, skola underställas Kongl. Maj:ts nådiga
fastställelse, med underdånig anhållan att Kongl. Majit vid denna upplånings
företagande täcktes lemna Fullmägtige i Riksgälds-kontoret Sin nådiga bemedling
och medverkan för den erforderliga lånesummans erhållande emot så fördelaktiga
vilkor för Svenska Statsverket, sorn vid lånetransaktionernas uppgörande
kunna beredas, samt att Kongl. Majit dessutom täcktes meddela Sin garanti
& det eller de lån, som. i öfverensstämmelse med dessa beslut, varda af
Fullmägtige upptagna;
8:o, Fullmägtige i Riksgälds kontoret må vara obetaget att, om sådant tinnes
lämpligt eller nödvändigt för lånetransaktionernas afslutande, utse ombud
för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar, äfvensom att åt särskilde
Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens indragning samt ränte- och amorteringsliqvidernas
verkställighet jemte härmed förenade åligganden;
9:o, derest lån upptages utom riket, bör Riksgälds-kontoret härstädes i Svenskt
mynt tillhandahålla ränta äfvensom liqvid för amorterade obligationer åt dem
sorn sådant önska.
§ 170.
De uti 8:de mom. af nästförestående § omförmälde Deputerade ega jemväl
ombesörja verkställigheten af de genom 1858 och 1860 års lån för Statens jernvägsbyggnader
föranledda utländska liqvider.
Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmägtige bestämmes, böra väljas vid
slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade
kunna omväljas, på.sätt sista punkten af § innehåller. Med hänsigt
till erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, böra långifvarne
och andra vederbörande underrättas om inträffade förändringar bland Deputerade.
A Fullmägtiges vägnar, skola Deputerade utföra de uppdrag, som i
sagda hänseende dem meddelas; egande Deputerade att sig emellan, såsom lämpligast
synes, fördela dem tillhörande göromål, och skola de inför Fullmägtge vid
hvarje sammankomst redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmägtiges
nästföregående sammankomst förflutna tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen
af sina erhållna uppdrag ansvarige enligt allmänna lagen och särskilt
gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål,
som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmägtige bestämma de arfvoden,
hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På Deputerade
ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar, antaga nödiga
biträden, för hvilkas godtgörande lämpliga arfvoden må af Fullmägtige. efter
hvarje års förlopp, beviljas.
Nio 221.
Stats- Uis.kottefs. Mmnoruil 'N:o- 2J$i.
N:o 221.
Ank. till N*p.-Utsk d«n 6 Nov. 1863, lil. ;ä s, m,
Memorial, med förslag lill stadganden i det nya Reglementet, föi' Riksgäldskontoret,
angående de, vid föregående riksdagar 'beviljade, anslag
till folkundervisningen.
(R. A;)
Som Rikets Ständer, i enlighet med Stats-Utskottets uti 69:de punkten af
Utlåtandet N:o 139 gjorda framställning i fråga om anslagen till folkundervisningen,
beslutat., att en del af berörda anslag skola å Riks-statens Åttonde
Hufvudtitel uppföras, samt att de öfriga anvisas å Riksgälds-kontoret, utan att
vid anslagens bestämmande hälften af den personliga skyddsafgiften behöfver
afse», har Utskottet funnit något behof icke vidare förefinnas att under en särskild
afdelning i Riksgälds-kontorets reglemente sammanföra de vid förflutna
och innevarande riksdag till folkundervisningens befrämjande på Riksgälds-kontoret
anvisade anslag, utan har Utskottet ansett lämpligast, dels att föreskrifterna
om de behållningar, som ännu i Riksgälds-kontoret innestå af förut beviljade
anslag till folkundervisningen, införas under den afdelning i det nya
reglementet, som omfattar de vid sistförflutna riksdag beviljade, meri ännu icke
utbetalda statsbidrag, dels att stadgandena angående den afsatta fonden för afskedade
folkskolelärares pensionerande intages näst efter § 19, som handlar om
den till Riksgälds-kontoret öfverlemnade Lappmarks-ecklesiastikfonden, samt dels
att. de
undervisningen upptagas bland de till Åttonde Hufvudtiteln hänförliga anslag,
som komma att ingå i den afdelning af reglementet, som afser de under innevarande
riksdag beviljade och på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter, och
till hvilken afdelning Utskottet, uti särskildt memorial af denna dag, afgifvit
förslag. I öfverensstämmelse härmed hemställer alltså Utskottet, att, bland de
uti Memorialen N:is 200 och 205 föreslagna reglements-stadganden, följande 2:ne
§§, hvilka grunda ; sig på Utskottets af Rikets Ständer gillade hemställan uti
Utlåtandet N:o 139, punkten 69:o, litt. t) jemförd med 182 och 183 §§ af det för
Riksgälds-kontoret nu gällande reglemente, må, på-sina behöriga ställen, i det
Bih. Ull R. St. Vrot. 1862 é> 1863. 4 Sami 1 Åfd. 4 Band. 21 Höft. 7
50
Stats- Utskottats Memorial N:o 221.
nya reglementet inflyta, samt att. i följd deraf, mimereringen af §§ må, vid utskrifningen
af original-exemplaret utaf sistnämnda reglemente, erhålla häraf föranledd
rättelse.
§•
(Införes näst efter den i Memorialet N:o 300 föreslagna § 19).
Med bifall til) Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hafva Rikets Ständer
inedgifvit, dels att återstoden, Etthundraett tusen niohundrafyratio R:dr, af den
till afskedade folkskolelärares pensionerande afsatta och i Riksgälds-kontoret innestående
fond jemväl må^ under den tid, som innevarande riksdags statsreglering
kommer att omfatta, fortfarande och under samma vilkor, som hittills, ställas
till Kongl. Maj-.ts disposition,, och dels att, till förstärkning af denna fond, må
anvisas den slutliga besparing, hvilken under nu löpande statsregleringsperiod
kan å den till folkundervisningens befrämjande anvisade andel af den personliga
skyddsafgift^ uppkomma. Till följd häraf må — derest inom de stift,
hvarest så beskaffade pensions-inrättningar förut icke blifvit tillvägabringade, sådana
åtgärder före nästa riksdag varda vidtagna, att en gemensam fond, genom
folkskolelärarnes och församlingarnes bidrag, inom särskilda eller till hvarandra
närbelägna stift bildas för dessa lärares pensionering och samma fond ställes
under förvaltning af en utaf folkskolelärarne utsedd och under vederbörande
stifts-styrelsers öfverinseende och kontroll stående direktion, samt, derest på vissa
allmänna grunder byggda reglementen för sagde inrättningar varda, upprättade
och i nåder fastställda — Kongl. Maja, med beräknande af fondens billiga fördelning
mellan alla de stift, som för närvarande sakna sådana inrättningar,
utaf denna summa, såsom grundfond, tilldela hvarje hädanefter tillkommen dylik
penBions-anstalt ett proportionerlig! bidrag för en gång; börande detta bidrags
belopp således af Riksgälds-kontoret utbetalas i den ordning och på det sätt.
Kongl. Maja ioreskrifver.
§ 125.
Hvad som hittills icke frän Riksgälds-kontoret utgått, utaf de till folkundervisningens
befrämjande under sednast förflutna riksdag för åren 1861, 1862
och 1863 anslagna medel, eller halfva beloppet af den personliga skydds-afgiften,
bör, i mån af behof, till Kongl. Majas nådiga disposition för dermed afsedd»
ändamål af Riksgälds-kontoret tillhandahållas och i stadgad ordning, efter vederbörliga
reqvisitioner, utbetalas. De för ifrågavarande ändamål af Rikets sednast
församlade Ständer sålunda beviljade och till utgående från Riksgälds-kontoret
med tillsammans 260,000 R:dr årligen anvisade, men derstädes ännu icke lyftade
anslagssummor utgjorde den 20 sistfidne Oktober följande belopp, nemligen:
l:o, Tretiofem tusen R:dr utaf det till understöd för högre folkskolors inrättande
beviljade anslag. 12,000 R:dr årligen:
Stafä-Tftskottets Memorial 2jx> 221.
51
2:o, Femtiotre tusen fyrahundrafyrationio R:dr 43 öre utaf den för folkskolelärare-seminarierna,
efter den fördelning Kongl. Maj:t anser lämplig, anslagna
summa, 45,000 R:dr årligen;
3:o. Tjuguett tusen etthundra Jt:dr 42 öre utaf det årliga anslaget, 20,000
R:dr. till understöd för seminarii-elever;
4:0, Tjugufyra tusen femhundrasjutio R:dr 99 öre utaf den summa, 10,000
R:dr årligen, sorn anslogs till förbättrande och underhållande af undervisningsmaterielen
samt till understöd Tid utgifvande af lämpliga läroböeker och kartor
m. m. för folkskolorna;
5:o, Tjugutre tusen trehundratretiofyra R:dr 81 öre af anslaget, 17,000 R:dr
årligen, till arfvoden och resekostnader för skole-impektörer;
6:o. Tvåhundrasju tusen sexhundratretioåtta R:dr 20 öre af det årliga anslag
å 80,000 R:dr, sorn anvisats till löneförbättring åt de vid nu befintliga folkskolor
anställde lärare, hvilka, husrum och vedbrand oberäknadt, icke hafva 400
R:dr i lön; varande dock såsom vilkor för användandet af sistnämnda anslag
föreskrifvet:
a) att bidrag häraf lemnäs endast de församlingar, sorn till sitt folkskoleväsendes
årliga behof förut tillskjutit ett belopp, som minst motsvarar den hvarje
församling anslagna andel i personliga skyddsalgiften;
b) att Statens bidrag af nu ifrågavarande medel i allmänhet, och der ej
Kongl. Maj:t finner särskilda förhållanden böra leda till undantag, icke må beviljas
till högre belopp, än forsamlingarne sjelfva, utöfver hvad de redan tillskjutit,
åtagit sig att lemna till folkskolelärares aflöning; samt
c) att löneförhöjning icke må utgå till andra lärare, än dem, som vid
skolan meddela undervisning under minst 8 månader hvarje år;
7:o, Etthundranittioåtta tusen trehundraåttatioåtta R:dr 92 öre af det till
Kongl. Maj:ts disposition för folkskoleväsendets utveckling och förbättring, enligt
derför angifna grunder och under vilkor att församlingarne fortfarande bidraga
med två tredjedelar af hvad som för detta ändamål erfordras, ställda anslaget,
75,000 R:dr årligen.
Dessutom hafva Rikets Ständer medgifvit, att de besparingar, som uppkomma
å ofvan uppgifna, för innevarande statsregleringsperiod beviljade, anslag
till folkundervisningens befrämjande, må af Kongl. Maj-.t för denna undervisning
tillhörande föremål disponeras; och har den slutliga besparing, hvilken under
nu löpande statsregleringsperiod derefter kan uppkomma, blifvit anvisad till förstärkning
af den i Riksgälds-kontoret innestående allmänna fonden för folkskolelärares
pensionerande.
Stockholm den 6 November 1863.
State-Utskottels Memorial, N:o 222.
N:o 222,
A».k. till K*p.-0t«fe. 4m IO Sw. 18RS, kl. 1 e. r».
Memorial, mgående inlösning af ytterligare anmälda, först efter p*cshipfmhS-Udéris
sint hos Eiksgälds-fovtoret företedda, EdisgäldssedJar.
(E. A.)
Uti skrifvelse af den 5 innevarande månad hafva Fullmägtige i Riksgäldskontoret
till Stats-Utskottet, öfverlemnat 2:ne till Fullmägtige ingifva ytterligare
ansökningar om inlösen af s. k. Riksgäldssedlar, för hvilka den i detta afseende
utsätta preskriptionstid förflutit; utgörande de vid dessa ansökningar fogade sed
larne följande belopp, nemligen:
4 st. ä 2 R:dr . .
R:dr 8
4 st. ä 1 R:dr .
» 4
1 st å .
„ -- 24 sk.
3 .st, a 13 sk  „ 1 —
tillsammans R:gs Rdr 13: 24.
Och sorn Rikets Ständer vid flerfaldiga tillfällen, och sednast genom bifall
till Stats-Utskottets vid innevarande riksdag afgifna Utlåtande N:o 201, medgifvit.
dylika, efter preskriptionstidens utgång företedda, sedlars inlösning, samt då,
enligt å ansökningarne af Kommissarierne i Riksgälds-kontoret tecknadt intyg
nu ifrågavarande sedlar, derest desamma blifvit i rätter tid företedde, ovilkorligen
hort af Riksgälds-kontoret infrias; får Utskottet hemställa,
att ofvan uppgifna Riksgäldssedlar må med ett sammanlagdt belopp
af Tretton Riksdaler 50 öre Riksmynt, af Riksgälds-kontorets medel,
inlösas.
Stockholm den 10 November 1863.
STOCKHOLM, tbitckt aos N. Makous, 1863.
Stat s-tJt skottets Memorial N:o 223.
\
W:o 223.
Arik. lill Exp.-Utsk. den 13 Nov. 1863, kl. 11 f. lil.
Memorial, angående upphörande af ljuspenningar för Fullmägtige i Riks
gälds-kontoret
samt om bestämmande af beloppet dels af be
mälde
Fullmägtiges arfvoden, dels af Riksgälds-konlorets embets-
och tjenstemäns samt vaktbetjentes aflöningsförmåner.
(R. A.)
Uti 8:de punkten af Stats-Utskottets den 19 December sistlidet är, angående
Riksgälds-kontorets förvaltning, afgifna Utlåtande (N:o 22), anmälde Utskottet, att, då
den af Revisorerne vid 1861 års revision gjorda hemställan om upphörande af ljuspenningar
för Fullmägtige i Riksgälds-kontoret syntes haft sin grund deri, att enahanda
hemställan föregående år blifvit gjord om indragning af de till Fullmägtige i
Rikets Ständers Bank anvisade ljuspenningar, samt likhet i afseende på de förmåner,
som borde tillerkännas Fullmägtige i Banken och Riksgälds-kontoret onekligen borde
ega rum, Utskottet ansett sig, i afvaktan af det beslut, Rikets Ständer, uppå BankoUtskottets
framställning, komme att fatta rörande de till Fullmägtige i Banken anslagna
ljuspenningar, då icke böra, beträffande frågan om ljuspenningarnes indragning
för Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, afgifva något yttrande. Sedan Rikets Ständer
numera, genom bifallandet af 6:te punkten uti Banko-Utskottets Memorial N:o 47,
dels beslutat, att ljuspenningar till Fullmägtige i Banken icke för framtiden skola
utgå, dels, i anledning af den utaf Banko-Utskottet lemnade upplysning, att berörda
ljuspenningar de sednare åren uppgått till 80 R:dr årligen, i enlighet med Utskottets
förslag förhöjt det för sistbemälde Fullmägtige hittills bestämda arfvode från 1,S00
R:dr till 1,600 R:dr, har Stats-Utskottet ansett sig böra hos Rikets Ständer hemställa,
att ljuspenningar till Fullmägtige i Rikets Ständers Riksgälds-kontor icke
för framtiden må utgå, men att, till ersättning för derigenom uppkommande
minskning i den godtgörelse bemälde Fullmägtige hittills åtnjutit, det genom
248 § i Riksgälds-kontorets nu gällande reglemente under namn af
Bih, till R. St. Prof. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Iland. 22 Uäft. t
2
Stat»-Utskottets Memorial N:o 223.
honorarium till 1,500 R:dr årligen fastställda arfvode må förhöjas med ett
nämnda minskning ungefärligen motsvarande belopp, eller till 1,600 R:dr,
och att den § i det nya reglementet för Riksgälds-kontoret, som kommer
att motsvara nyssnämnda § i det nu gällande, må erhålla följande lydelse:
§
Såsom arfvode åtnjuter hvarje Fullmägtig Ett tusen sexhundra R:dr årligen;
hvarförutan Fullmägtig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnads-ersättning, beräknad efter skjuts för två
hästar.
I sammanhang härmed har Utskottet förehaft en af Fullmägtige i nämnda Kontor
till Utskottet den 22 sistlidne Oktober a (låten skrifvelse, deri Fullmägtige, sedan
Rikets Ständer, genom bifallandet af Banko-Utskottets Utlåtande N:o 65, beviljat Rikets
Ständers Banks tjenstemän inom de 3:ne lägsta graderna här nedan omförmälda
vilkorliga löneförhöjning, hemställt, att, enär, i fråga om löneförmånerna lör Riksgäldskontorets
tjenstemän, uti (lera hänseenden samma förhållanden förekomme, som föranledt
beslutet om löneförhöjning för största delen af Bankens tjenstemanna-personal,
enahanda löneförbättringar måtte beviljas jemväl för tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret.
Lika med Riksgälds-kontorets Kommissariat, som härom hos Fullmägtige gjort framställning,
hafva Fullmäktige till stöd härför åberopat den af Rikets Ständer vid (lera
föregående riksdagar godkända grundsats, att tjenstemän, tillhörande samma eller motsvarande
tjenstegrad inom Rikets Ständers begge verk, så vidt med skäligt afseende å
tjenste-åliggandenas skiljaktiga beskaffenhet läte sig förena, borde åtnjuta lika löneförmåner.
Den omständigheten, att de vid Riksgälds-kontoret anställde tjenstemännen
i sina förhoppningar och anspråk å befordran till högre löner äro inskränkta till de
jemförelsevis fåtaliga tjenster, som finnas inom detta embetsverk, der omsättningen
bland personalen följaktligen måste vara vida mindre och tillfällena till befordran mera
sällan förekomma, än i de öfriga allmänna embetsverken, syntes dessutom utgöra ett
obestridligt talande skäl att icke allenast för de högre, utan också för de lägre tjenstegraderna
anvisa sådan allöning, att innehafvarne af dertill hörande tjenster kunna,
oaktadt fördröjd eller uteblifven befordran, påräkna den för lefnadsbehofvens uppfyllande
erforderliga löneinkomst, helst i annat fall, och då fordringarne för inträde i
Riksgälds-kontorets tjenst samt de med dervarande tjenstebefattningar förenade åligganden
äro desamma, som vid de öfriga allmänna embetsverken, personer med skicklighet
och förmåga att på ett mera framstående sätt gagna det verk, åt hvilket de
uteslutande egna sig, sannolikt endast undantagsvis skola vilja antagas och qvarstadna
såsom tjenstemän i Riksgälds-kontoret. I betraktande af nu antydda jemte flera andra
särskilda förhållanden, som förekomme i afseende på den vid Riksgälds-kontoret
anställda tjenstemanna-personal, ansåge Fullmägtige den af Rikets Ständer nu beviljade
lönetillökningen för de äldre bland lista gradens tjenstemän inom Bankoverket äf
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 223.
3
ven vid förstnämnda verk vara af omständigheterna högeligen påkallad samt den för
Banken nu antagna, efter tjenstetiden lämpade, nya beräkningsgrund för lönebeloppen
inom 2:dra och 5:dje tjenstegraderna vid de fall, då innehafvarne af dertill hörande
tjenster icke ega befattning utom verket, vara särdeles tillämplig samt ändamålsenlig
för motsvarande löne- eller tjenstegrader vid Riksgälds-kontoret.
På grund af ofvan omförmälda, intill närvarande tid bibehållna, likhet i de ordinarie
lönerna för innehafvarne af enahanda tjenstebefattningar inom Rikets Ständers
Bank och Riksgälc/s-kontor, och under åberopande derjemte af de i nuvarande
Banko-Utskotts Memorial N:o 44, sidd. 22—24 uppgifna, å det sednare verkets betjening
jemväl tillämpliga, förhållanden, hafva Fullmägtige föreslagit: att ordinarie åflo
ningen för hvardera af här nedan uppräknade tjenstemän måtte från och med början
af nästkommande år få utgå med följande belopp, nemligen:
för de äldste inom fornta tjenstegradcn, till hvilka hänföras halfva antalet samt
den öfverskjutaride, derest hela antalet är ojemnt, med . . . R:dr 1,500: —
för de tjenstemän inom andra tjenstegraden, hvilka icke innehafva
befattning utom verket:
dels för dem, som tjenat i denna grad 5 år och deröfver till
10 år, med . . . . , » 2,500: —
dels för dem, som tjenat i sistnämnda grad 10 år och deröfver,
med » 3,000: —
samt för de tjenstemän inom tredje tjenstegraden, hvilka ej heller
innehafva befattning utom verket:
dels för dem, som tjenat i denna grad 5 år och deröfver, med » 3,500: —
dels för dem, som tjenat i graden 10 år och deröfver, med » 4,000: —
Och hafva Fullmägtige, till ledning för beräknandet af den förökning af Riksgälds-kontorets
förvaltningskostnader, som nu ifrågaställa löneförhöjningar skulle högst
kunna komma att medföra, meddelat, att, enligt den af Rikets Ständer för Riksgäldskontoret
sednast utfärdade aflöningsstat, utgör antalet af tjenstemännen inom den
lägsta löne- eller tjenstegraden, hvarest ordinarie lönerna genom samma stat äro bestämda
till 1,000 R:dr, 5, nemligen 2 Kanslister, 1 Kammarskrifvare och 2 Kontorsskrifvare;
inom den nästföljande graden eller, enligt den för tjenstegraderna i Banken
under denna riksdag antagna ordningsföljd, andra tjenstegraden, 6, nemligen, 1 Ombudsman,
2 Notarier, af hvilka den ene tillika är Registrator vid Fullmägtiges expedition,
och 3 Bokhållare, hvilka aila tjenstemäns nuvarande ordinarie löner uppgå till
2,000 R:dr för hvardera; samt inom tredje tjenstegraden, enligt samma ordningsföljd,
2, nemligen Kamererarne i Boksluts- och Revisionskontoren, hvilka hittills åtnjutit
hvardera 3,000 R;dr i ordinarie lön.
Då Fullmägtige i Riksgälds-kontoret ansett de uti Banko-Utskottets ofvanberörda
Memorial N:o 44 (sidd. 22—24) anförda förhållanden jemväl vara tillämpliga på
betjeningen inom Riksgälds-kontoret, torde Utskottet här böra i minnet återkalla,
huruledes den åsigt i afseende på Bankens tjenstemän gjort sig gällande, att, då
4
Stats-Utskoltets Memorial N:o 223.
tjenstemannens tid helt och hållet tages i anspråk för Bankens tjenst, honom ock
bör tilläggas en inkomst, tillförsäkrande tarflig bergning; samt att det utgjorde för
ett penningeförvaltande verk en fördel af ej ringa vigt, att dess tjenstemän äro väl
lönade. Beträffande tjenstemännen i lägsta tjenstegraden, vore desamma visserligen,
enligt nu gällande föreskrifter, berättigade att emottaga och bibehålla annan ordinarie
befattning, såvida densamma icke vore för verkets tjenst hinderlig; och detta stadgande
hade ansetts kunna oförändradt bibehållas, ty den insigt angående olikartade
göiomåls behandling, tjenstemännen genom tjenstgöring på mera än ett ställe vore i
tillfälle att förvärfva, borde blifva af nytta för det verk, åt hvilket han komme att
egna sin odelade verksamhet; och då, i följd af de verkställda reorganisationerna
inom verket, befordran till kontorsskrifvaregrad vanligen icke vunnits förr än efter
mångårig tjenstgöring såsom extraordinarie tjensteman, samt flere af tjenstemännen i
denna grad komme att lång tid qvarstå i graden, syntes det lämpligast, att ungefärligen
halfva antalet tjenstemän inom gradeu tillädes en löneförhöjning af 300 R:dr.
För tjenstemännen inom bokhållare- och kamereraregraderna hade deremot annan
grund för löneförhöjnings bestämmande inom hvardera graden ansetts böra följas.
Tjensteman, skicklig och passande såsom Bokhållare eller Kamererare, kunde ej alltid
vara fullt lämplig till befattning i nästföljande grad och borde derföre icke, för att
komma i åtnjutande af högre lön för tjenstgöring, som han möjligen saknade tillräcklig
förmåga att till verkets fördel förrätta, tvingas att frångå plats, der han vore
för verket nyttig, men hvarvid han nu icke kunde rättvisligen bibehållas, då tillfälle
saknades att tilldela honom behöflig och afven förtjent löneförhöjning. Då, inom ett
sådant yerk som Banken, göromålen kunde på de särskilda tjenstemännen i allmänhet
ganska lätt så fördelas att, för bestridandet af tjenst i lägre grad, samma omdömesförmåga
i vanliga fall toges i anspråk, som för handläggningen af göromål tillhörande
tjenstemännen i näst deröfver varande grad; och då redbarhet och ordning
vore oeftergifliga vilkor hos Bankens samtlige tjenstemän, hade tjenstemännen, under
sådana förhållanden, skäliga anspråk på den uppmuntran för lång ocb berömvärd
tjenstgöring, som endast genom löneförhöjaing kan honom beredas. Detta mål ernåddes
lättast, derest lönen inom hvardera af dessa tjenstegrader, efter vissa års
tjenstgöring inom graden, höjdes, först med halfva skilnaden emellan lägsta lön i
graden och lägsta lön i nästföljande grad och sedermera, efter ytterligare vissa års
tjenstgöring, med hela skilnaden emellan omförmälda löner, så att tjensteman i bokhållaregrad
slutligen uppnår lägsta lön i kamereraregrad och tjensteman i denna grad
lägsta lön i högsta graden. Om det derföre stadgades, att för tjensteman i bokhållare-
och kamereraregraderna, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjdes
med 300 R:dr och efter vidare fem års tjenstgöring med 300 R:dr, så skulle
tjensteman i bokhållare- och kamereraregraderna, efter 10 års tjenstgöring inom graden,
komma i åtnjutande af en lön, till beloppet lika med lägsta lön i närmaste
högre grad, och således icke i förvärfvandet af större lön hafva anledning eftersträfva
befattning, till hvars bestridande han jemförelsevis egde mindre användbarhet, än till
Stats-Utskottets Memorial N:o 223.
5
den tjenst han redan innehade. Banken bereddes härigenom den dubbla fördelen att
kunna vid, exempelvis, bokhällaretje-nst bibehålla en vid dertill hörande göromål von
och för tjensten i allo lämplig person, och att erhålla till ledig tjenst i kamereraregraden
en yngre och för verket jemförelsevis på sådan plats mera duglig person; och
tjenstemännen skulle i lättadt tillträde till förhöjd aflöning och skyndsammare avancement
vinna nu saknade fördelar; dock borde lönetillökning ej tillkomma någon
tjensteman inom dessa grader, som innehade befattuing utom verket.
Stats-Utskottet, som, lika med Fuilmägtige i Riksgälds-kontoret, funnit de förhållanden,
som påkallat förändring i aflöningssättet för de tre lägre tjenstegraderna
inom Rikets Ständers Bank, fullt tillämpliga äfven på Riksgälds-kontorets tjenstemän
i motsvarande lönegrader, har ansett ytterligare skäl för antagande af enahanda grunder
för aflöningen inom sistnämnda verk förefinnas dels i den omständigheten, att
tjenstemännens antal inom Riksgälds-kontoret endast utgör 17 personer, i följd hvaraf
tillfällena till befordran derstädes, jemförelsevis med ett större embetsverk, mera sällan
inträffa, dels i den omständigheten, att göromålen inom Riksgälds-kontoret, till följd
af dess under de sednast förflutna riksdagarne och äfven under den nuvarande, i flera
rigtningar högst betydligt utvidgade verksamhet, onekligen taga den fåtaliga personalens
verksamhet och arbetsförmåga i anspråk i vida högre grad, än inom de flesta andra
embetsverk, der tjenstemännen dels under vissa tider på året hafva fullkomlig ledighet,
dels kunna i hemmet förrätta en stor del af sina tjenstegöromål, i följd hvaraf
deras dagliga närvaro på cmbetsrummet icke så, som i Riksgälds-kontoret och Banken,
är af behofvet påkallad.
Då Utskottet, på grund af dessa och i öfrigt förekomna omständigheter, finnér giltig
anledning förhanden att hufvudsakligen tillstyrka bifall till den af Fuilmägtige i Riksgälds-kontoret
förordade likställighet i löneförmåner emellan Riksgälds-kontorets och
Bankens tjenstemän, anser sig Utskottet böra fästa uppmärksamhet derpå, att, enligt
8 mom. i 278 § af det för Riksgälds-kontoret nu gällande reglemente, icke blott de
tjenstemän, som tillhöra kontorsskrifvaregraden, utan äfven Ombudsmannen må emottaga
och bibehålla andra ordinarie tjenster, såvida icke Fuilmägtige finna desamma för
tjenstgöringen inom Riksgälds-kontoret hinderliga, men att de öfriga tjenstemännen
vid detta verk ej få innehafva annan ordinarie tjenstebefattning; dock må den ordinarie
tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning utom verket och
enligt förut gällande stadganden icke varit skyldig denna befattning frånträda, densamma
äfven efter tillträdandet af den på nya staten uppförda lön bibehålla, under
vilkor dels alt, derest hans utom Riksgälds-kontoret innehafvande syssla skulle vara
för tjenstgöringen derstädes hinderlig, från endera tjensten afgå, när Fuilmägtige sådant
äska, och dels att, vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning
utom detsamma. Då Utskottet anser dessa föreskrifter fortfarande böra
tillämpas, har Utskottet trott sig böra föreslå, att, såsom vilkor för tillgodonjutande af
de förordade löueförhöjmngarne for dem, som tjenal dels 8, dels JO år inom andra
6
Stats-Ulskottets Memorial h:o 223.
och tredje lönegraderna, bör stadgas, att sådan förhöjning icke må tillkomma den
tjensteman, »som innehar annan ordinarie tjenstebefattning».
Härförutan har hos Utskottet kommit under öfvervägande den omständigheten, att,
enligt såväl 229 § af nu gällande reglemente, som 170 § af det vid innevarande
riksdag utaf Stats-Utskottet föreslagna nya reglemente för Riksgäldskontoret, de of
Fullmäktige utsedde Deputerade, som skola ombesörja upplåningen af de för jernvägsbyggnaderna
erforderliga medel, blifvit berättigade att, derest göromålens gång
sådant fordrar, antaga nödiga biträden, för hvilkas godtgörande lämpliga arfvoden må
af Fullmägtige, efter hvarje års förlopp, beviljas. Ehuruväl ordalydelsen af detta
stadgande antyder, att till dessa biträden kunna utses såväl Riksgälds-kontorets tjenstemän,
som personer utom verket, har dock Utskottet ansett den inskränkning i afseende
på rättigheten att derför uppbära särskildt arfvode böra stadgas, att den tjensteman,
som kommer i åtnjutande af den högre aflöningen i första tjenstegraden eller
af löneförhöjning till följd af fem- eller tio-årig tjenstgöring inom andra och tredje
tjenstegraderna, icke må uppbära särskildt arfvode för det biträde, som bemälde Deputerade
af honom kunna erhålla.
Med tillämpning af de åsigter, Utskottet nu uttalat, får Utskottet hemställa,
att Rikets Ständer måtte å ordinarie stat åt tjenstemännen inom första,
andra och tredje tjenstegraderna inom Riksgäldskontoret anslå följande löner,
nemligen:
inom Första tjenstegraden:
åt 2 Kanslister, 1 Kammarskrifvare och 2 Kontorsskrifvare:
de 2 yngste, hvardera R:dr 1,000: —
de 3 äldste »
» 1,300: —
inom Andra tjenstegraden:
åt 1 Ombudsman, 2 Notarier och 3 Bokhållare:
de som tjenat i graden kortare tid än 5 år och alla som innehafva
annan ordinarie tjenstebefattning, hvardera . . R:dr 2,000: —
de som tjenat i graden 3 år och deröfver, hvardera » 2,300: —
de som tjenat i graden 10 år och deröfver, hvardera » 3,000: —
inom Tredje tjenstegraden:
åt 1 Boksluts-kamererare och 1 Revisions-kamererare:
de som tjenat i graden kortare tid än 5 år och de som innehafva
annan ordinarie tjenstebefattuing, hvardera . . R:dr 3,000: —
de som tjenat i graden 3 år och deröfver, hvardera » 3,300: —
de som tjenat i graden 10 år och deröfver, hvardera » 4,000: —
Derjemte hemställer Utskottet,
att sednare delen af den utaf Utskottet förut föreslagna 170 § i det nya
reglementet må erhålla följande lydelse:
Stats-Utsköttel> Memorial Pi:o 223.
7
På Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant
fordrar, antaga nödiga biträden, för hvilkas godtgörande lämpliga arfvoden
må af Fullmägtige, efter hvarje års förlopp, beviljas; dock må tjensteman,
som kommit i åtnjutande af den högre aflöningen i första tjenstegraden,
eller af löneförhöjning till följd af femårig eller tioårig tjenstgöring inom
andra och tredje tjenstegraderna, icke tilläggas särskildt arfvode för det biträde,
Deputerade af honom kunna erhålla.
Beträffande allöningen för den vid Riksgälds-kontoret anställda vaktbetjening,
hafva Fullmägtige erinrat, att de ordinarie lönerna för den till nämnda betjening inom
Banken hörande personal visserligen äro högre, än de, som i nu gällande aflöningsstat
finnas upptagna för Riksgälds-kontorets vaktmästare samt kammar- och husdrängar;
men då någon förhöjning af lönevilkoren för vaktmästarne i Banken under
nuvarande riksdag icke blifvit beviljad, oell då vaktbetjeningen vid Riksgälds-kontoret
för närvarande åtnjuter särskilda förmåner, utöfver den för denna betjening i staten
uppförda aflöning, hade Fullmägtige, oaktadt den derom af Riksgälds-kontorets Kommissariat
jemväl hos Fullmägtige gjorda framställning, ansett sig icke böra förorda
och tillstyrka den sålunda äfven för bemälda betjening ifrågaställa löneförbättring.
Dock som alltsedan slutet af 1830-talet, då en kammardrängstjenst, hvars innehafvare
var anställd till tjenstgöring hos Fullmägtige, indrogs, husdrängens vid Riksgäldskontoret
biträde för vaktgöringen och uppassningen vid Fullmägtiges sammankomster
samt deras expedition måst anlitas, och särskild årlig vedergällning för detta biträde
städse ansetts böra bemälde husdräng tillerkännas, helst den för honom i staten upptagna
aflöning understege kammardrängslönen, så, och på det att den till »belöning
»för extra arbeten och till uppmuntran för extraordinarier, som ådagalagt synnerlig
»flit och skicklighet» anvisade årliga anslagssumma — hvaraf en betydlig del hittills
medtagits genom vedergällningen för sagda alltjemt erforderliga vaktgörings- och upppassningsbiträde
— måtte hädanefter varda till hela sitt belopp disponibelt för dermed
egentligen afsedda ändamål, hafva Fullmägtige hemställt, att, för biträde vid
vaktgöringen och uppassningen hos Fullmägtige och vid deras expedition, ett särskildt
arfvode af Tvåhundrafemtio Riksdaler årligen måtte beviljas och i Riksgälds-kontorets
aflöningsstat uti arfvodes-kolumnen upptagas.
Af Banko-Utskottets ofvan åberopade Utlåtande N:o 65 inhemtas visserligen, att
för vaktbetjeningen inom Banken lönerna blifvit bestämda sålunda, att Öfvervaktmästaren
åtnjuter i lön 800 R:dr och dessutom såsom Brandmästare 450 R:dr; de
yngre vaktmästarne hvardera i lön 600 R:dr och såsom arfvode 50 R:dr samt de
äldste hvardera såsom lön 700 R:dr och såsom arfvode 75 R:dr, dervid iakttages,
att till de äldste räknas halfva antalet samt den överskjutande, derest vaktmästarnes
hela antal är ojemnt. På Riksgälds-kontorets stat finnas deremot uppförde:
1 Vaktmästare med ordinarie lön 675 R:dr och 75 R:dr såsom arfvode;
3 Kammardrängar, som hvardera uppbära i lön 525 R:dr och 75 R:dr såsom
arfvode;
Stats-Utskottets Memorial N:o 223.
samt 2 Husdrängar, hvilka hvardera hafva i lön 450 R:dr och 50 R:dr såsom
arfvode.
Enligt hvad Utskottet af gällande tjenstgörings-ordning inhemtat, åligger det de
3:ne Kammardrängarne att bestrida uppassningen hos Kommissarierne och de dem
underlydande Kontor, dervid de hafva åliggande att elda och städa rummen, transportera
till Banken de penningar, som af Riksgälds-kontoret böra derstädes insättas
o. s. v., hvarjemte de äro förbundne att hvar i sin ordning förrätta vakthållningen,
så att en af dem är i Kontoret tillstädes hela tiden på dygnet. Vaktmästaren bestrider
deremot uppassningen hos Fullmägtige och vid deras expedition, afhemtar all
Kontorets post samt ombesörjer eldning och städning i Fullmägtiges rum och håller
närmaste tillsyn deröfver, att den öfriga vaktbetjeningen fullgör sina åligganden. Hus
drängarne,
af hvilka den ene bör bo i Rikets Ständers hus och den andre i det af
Riksgälds-kontoret begagnade hus, skola ansvara för renhållningen af den hvardera
egendomen tillhörande gård och derinvid belägna gator, hugga och uppbära ved samt
hemta vatten, äfvensom biträda med den uppassning, som af dem kan skäligen äskas.
Ehuruväl nu, enligt hvad Fullmägtige upplyst, biträde af den vid Riksgäldskontoret
anställda husdräng måst, alltsedan en kammardrängstjenst i slutet af 1830-  talet indrogs, påkallas för vaktgöringen och uppassningen hos Fullmägtige, samt särskild
årlig vedergällning för detta biträde städse ansetts böra bemälde husdräng tillerkännas,
enär den för honom i staten upptagna aflöning understiger kammardrängslönen,
har, vid det förhållande att Utskottet härnedan kommer att tillstyrka förhöjning
i anslaget till belöning för extra arbeten, utaf hvilket anslag vedergällning till bemälde
husdräng hittills utgått, Utskottet
ansett sig icke böra till Fullmägtiges i ofvanberörda hänseende gjorda framställning
tillstyrka bifall.
1 sammanhang med ofvan anförda framställningar hafva Fullmägtige fästat upp
märksamhet
derpå att, ehuru den särskilda inkomst, som från äldre tider under namn
af ljuspenningar åtnjutits af alla i allmän tjenst anställda personer, numera upphört
för de ordinarie tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgälds-kontoret, och ehuru
redan vid 1850 osh 1851 års riksdag beslöts, att Ijuspenningarne för extraordinarie
tjenstemän och vaktbetjente icke skulle vid Statens embetsverk komma att vidare
utgå, utan extraordinarier i stället tilldelas gratifikationer, dertill ett särskildt ärligt
anslag då beviljades och å Riks-staten uppfördes, hade någon sådan tillgång allt hittills
icke blifvit af Rikets Ständer anvisad för att vid Riksgälds-kontoret kunna mot
dylika gratifikationer utbyta de extraordinarie betjeningen derstädes tillerkända ljuspenningar,
hvarföre dessa fortfarande utgått med tillämpning af Rikets Ständers derom
vid 1840 och 1841 års riksdag fattade beslut, hvarigenom 8 tjenstgörande extraordinarie
Kanslister och Kontorsskrifvare samt 4 extra Kammardrängar årligen tillädes
kontant ersättning, de förre för 10 tt hvita vaxljus och de sednare för 1* Ltt
talgljus
Slats-Uiskottett Memorial N:o 223.
9
talgljus hvardera. För att denna, numera icke bland andra allmänna verks förvaltningskostnader
förekommande, utgiftstitel jemväl mätte kunna upphöra vid Riksgäldskontoret,
och då den, enligt reglementets 276 §, till extra arbeten och uppmuntran
för flitiga extraordinarier anslagna summa, som vid 1823 års riksdag förhöjdes från
750 till 1,000 R:dr årligen, i anseende till de betydligt förökade göromålen och de
nya åligganden Riksgälds-kontoret under sednare tider erhållit, för närvarande icke
lemnade erforderlig tillgång för de utbetalningar, för hvilka detta anslag blifvit beviljadt,
hafva Fullmägtige hemställt, att detsamma måtte från och med nästa år varda
ökadt till Ett tusen femhundra R:dr.
Utskottet, som funnit Fuilmägtiges framställning om Ijuspenningarnes upphörande
äfven för extraordinarie tjenstemän och betjente inom Riksgälds-kontoret samt grati
fikationsanslagets
förhöjning från 1,000 R:dr till 1,500 R:dr, icke blott ledande till
förenkling, utan äfven af behofvet påkallad, får alltså hemställa,
att Rikets Ständer, med bifall till Fuilmägtiges härom gjorda framställning,
måtte besluta, att det till belöning för extra arbeten och till uppmuntran
för extraordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, till Fullmägtiges
disposition ställda anslag, hvilket enligt 276 § of Riksgäldskontor
nu gällande reglemente hittills utgått med 1,000 R:dr årligen,
måtte fråu och med nästa år förhöjas till Ett tusen femhundra Riksdaler
om äret; dock under vilkor att de ljuspenningar, som hittills årligen till
delats
8 extraordinarie tjenstemän och 4 extra vaktbetjente vid Riksgäldskontoret,
icke vidare efter nämnda tid må utbetalas.
I öfverensstämmelse med hvad här ofvan blifvit föreslagit, har Utskottet, med
ledning af den nu gällande aflöningsstaten för Riksgälds-kontorets embets- och tjensterinän
samt vaktbetjenihg, låtit uppgöra bilagda förslag till ny sådan stat, och får
härmed hemställa,
att denna stat måtte varda af Rikets Ständer gillad och till iakttagande
från och med nästkommande års början fastställd.
Stockholm den 13 November 1863.
Bik. till B. St. Brot. 1862 4 1863. 3 Sami. 1 A/d. 4 Band. 22 Hilt. 2
Aftiinings-stat för Rikets Ständer Riksgälds-kontors embets- och tjenstemän
samt vaktbetjening från och med 1861 års början.
Ordinarie
Arfvoc
Summa.
Fjerde tjenstegraden:
1
Sekreterare hos Fullmägtige
4,400
—
600
5,000
—
1
Kommissarie
4,400
—
600
5,000
—
2
Kommissarier
8,800
—
1,200
—
10,000
—
Tredje tjenstegraden:
1
Kamererare i Boksluts-kontoret
3,000
■V
600
3,600
—
1
Kamererare i Revisions-kontorel
3,000
-
450
—
3,450
—
Andra tjenstegraden:
1
Ombudsman
2,000
—
300
2,300
—
1
Notarie och Registrator hos Fullmägtige
2,000
—
300
. 2,300
—
1
Notarie hos Kommissariatet
2,000
—
300
2,300
—
1
Kassa-bokhållare
2,000
—
300
2,300
—
1
Bokhållare i Boksluts-kontoret
2,000
—
300
2,300
1
Bokhållare i dito
2,000
—
300
—
2,300
—
Första tjenstegraden:
1
Kanslist vid Fullmägtiges expedition
1,000
—
150
1,150
—
1
Kanslist hos Kommissariatet
1,000
—
150
1,150
—
1
Kammarskrifvare
1,000
—
150
1,150
—
1
Kontorsskrifvare
1,000
—
150
1,150
—
I
Kontorsskrifvare
1,000
—
150
1,150
—
Lönetillökning för de tre äldste i denna grad, å 500
1,500
1 500
Faktketjeningen:
1
Vaktmästare
675
—
75
750
—
1
Kammardräng
525
—
75
600
2
Kammardrängar
1,050
—
150
1,200
—»
1
Husdräng
450
—
50
500
1
Husdräng
....
450
—
50
500
—
Summa R:dr Runt
45,250
—
6,400
-
51,650
—
Tillägg: För tjensteman inom andra eller tredje tjenstegraden, sorn icke innehar annan
ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen:
För den, som tjenat i andra graden 5 år och deröfver R:dr 2,500: —
För den, som tjenat i denna grad 10 år och deröfver  o 3,000: —
För den, som tjenat i tredje graden 5 år och deröfver ... » 3,500: —
och för den, som tjenat i sistnämnda grad 10 år och deröfver » 4,000: —
Stockholm, tryckt hos Sam. Komstedt, iöoa.
Stats-LJtskottets Memorial JV? 224.
1
JW 224
Ank. till Exp.-Utsk. den 13 Nov. 1863, kl. 11 f. m.
Memorial, med förslag till stadganden i reglementet för Rik .gälds-kontorei,
angående de med ordinarie statsregleringen gemenskap egande
utgifter, de å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver samt utgifterna
för riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar och förvaltningskostnader
m. m. (R. A.)
Då Utskottet härjemte aflemnar förslag till återstående §§ i den afdelning af
Riksgälds-kontorets nya reglemente, sorn innefattar stadgandena angående verkställigheten
af Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar, får Utskottet, under åberopande
af den i memorialet N:o 220 gjorda erinran i afseende på möjligen erforderlig förändring
af den nummerordning, i hvilken hvarje särskild $ är upptagen, nu i korthet
angifva det ämne, hvarom hvar och en af bifogade §§ handlar, samt det beslut
eller motsvarande stadgande i nu gällande reglemente, som legat till grund för
§;ns införande i det nya reglementet.
§ 171, angående ersättningen af uppkomna brister i Stats-inkomsternas uti Riksstaten
beräknade belopp, är lika lydande med 191 § i hittills gällande
reglemente.
f? 172, angående Riksgäldskontorets ersättnings-skyldighet för bristerna i förslagsanslagen,
motsvarar nu gällande 192 § och innehåller enahanda stadganden,
dock med iakttagande af de förändringar i uppgiften å de särskilda förslagsanslagen,
hvartill den under innevarande riksdag verkställda statsreglering
föranledt.
§ 173, angående den innehafvare af indelta heinmansräntor och kronotionde tillerkända
ersättning, har samma lydelse som 193 § i 1860 års reglemente.
§ 174, angående Stats-kontorets godtgörande för utbetald begrafningshjelp och nådårsbesparing,
samt
BHu till R. St. Prot. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 23 Håft. 1
2
Stats-Utskottets Memorial ,JW 224.
§ 175, angående ersättandet af kostnaderna för båtsinansrotars sammanförande,
äro lika lydande med 194 och 195 §§ i det vid sednaste riksdag utfärdade
reglemente.
§§ 176, 177 och 178, angående utbetalningen af de i Regeringsformens 63 § före
skrifna
kreditivsummor, grunda sig pä Utskottets af Rikets Ständer gillade
utlåtande N:o 199.
Som Rikets Ständer, genom bifall till Utskottets utlåtande N:ol51, beslutat,
att kreditivet för inhemska fårskötselns och ullproduktionens befrämjande skall indragas,
har det derom uti 199 § af nu gällande reglemente intagna stadgande
blifvit utur förslaget till det nya reglementet uteslutet.
§ 179, angående kreditivet för ackords-regleringen inom Arméen, innefattar enahanda
föreskrift rörande detta kreditiv, som § 200 i oftaberörda reglemente.
Utskottet, som, enligt hvad förut blifvit anmäldt, ansett föreskrifterna angående
anslagen för folkundervisningen böra skiljas från den afdelning, som angår
riksdagskostnader samt aflöningen för Justitie-ombudsmannen m. 11., under hvilken
afdelning berörda anslag förut varit förda, har uti det nu uppgjorda förslaget infört
under lit. M) en särskild afdelning, upptagande de från Hiksgälds-kontoret utgående
riksdags- och revisions-kostnader, ajlöningar, förvaltning sutgifter, rn. m., under hvilken
afdelning följande, til! innehållet bär redan angifna §§ blifvit införda.
§ 180, angående utbetalning af återstående kostnader för nuvarande, äfvensom för
sednast förflutne riksdag, är lika lydande med 184 § i 1860 års reglemente.
§ 181, angående anslaget till underhåll och komplettering af det i Rikets Ständers
hus inrättade arkiv, grundar sig på Utskottets af Rikets Ständer gillade
hemställan i utlåtandet N:o 98.
§ 182, angående kostnaderna för underhåll af Rikets Ständers hus och Riksgäldskontorets
fasta egendom, innefattar en del af de stadganden, som innehållas
i 261 och 265 §§ af nu gällande reglemente.
§ 183, angående utbetalning af traktamenten och resekostnads-ersättningar till
Rikets Ständers Revisorer äfvensom af andra utaf Revisorernes sammanträden
föranledda utgifter, grundar sig på den uti Utskottets memorial N:o 161
af Utskottet föreslagna och utaf Rikets Ständer antagna instruktion för
bemälde revisorer.
§ 184, angående aflöningen för Rikets Ständers Justitie-ombudsman och hans expedition,
eger den lydelse, som uti Utskottets af Rikets Ständer gillade memorial
N:o 152 blifvit föreslagen.
§ 185, angående anslagen till kostnaderna för Justitie-ombudsmannens embetsresor
och till expenser vid hans expedition in. m., innehåller enahanda stadgande,
som § 188 i nu gällande reglemente.
§ 186, angående aflöningen för Sekreteraren vid Bonde-Ståndets Kansli-direktion,
har samma lydelse, som § 190 uti nämnda reglemente.
§ 187, angående Fullmägtiges honorarier och resekostnads-ersättning, grundar sig
på Utskottets hemställan i memorialet N:o 223.
Stats-Utskottets Memorial JW 224.
3
§ 188, angående den för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening
bestämda aflöning, är hufvudsakligen lika lydande med § 275 i 1860 års
reglemente.
§ 189, angående den för extra arbeten och till uppmuntran för extraordinarier beviljade
gratifikations-summa, öfverensstämmer med Utskottets hemställan i
memorialet N:o 223.
§ 190, angående det till begrafningshjelp efter obemedlade tjenstemän och vakt
betjente
vid Riksgäldskontoret anvisade belopp, har samma lydelse, som
§ 277 i sednast utfärdade reglemente.
§ 191, angående det till Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds-kontoret anvisade
understöd, grundar sig på Utskottets af Rikets Ständer gillade hemställan i
memorialet N:o 133.
Stockholm den 13 November 1863.
Förslag
till
Reglemente
för
Rikets Ständers Riksgälds-kontor.
(Fortsättning.)
K) Med ordinarie statsregleringen gemenskap egande utgifter.
§ 171.
I händelse Statsverkets, till Kongl. Stats-kontoret ingående, inkomster, för
något år, icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster
i Riks-staten blifvit af Rikets Ständer beräknade, bör den brist, som, enligt Rikshufvudboken,
härigenom uppkommer i tillgångarne för stats-utgifternas bestridande,
Kongl. Stats-kontoret af Riksgälds-kontoret ersättas; och må — under förbehåll
att, så snart sig visar, det sagde inkomster komma att öfverstiga sitt i Riks-staten
upptagna belopp, de sålunda uppkomna öfver skottsmedlen varda af Kongl. Stats*
kontoret afräkningsvis till Riksgälds-kontoret aflemnade — det förra verket deremot,
i händelse af behof, förskottsvis från det sednare erhålla ersättning För sig visande
brister i de beräknade inkomsterna, fastän dessa bristers slutliga belopp icke blifvit
genom afslutad Riks-hufvudbok bestämdt.
§ 172.
_ Derest någon af de, vid sednast förflutna eller innevarande riksdags statsreglering,
i egenskap af förslags-anslag, beviljade utgifts-summor skulle, under ett
eller annat år, befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret
att bristen, efter årets slut, Kongl. Stats-kontoret ersätta; hvaremot
de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, böra, för hvarje år, till Riksgälds-kontoret
aflemnas; — ankommande på Kongl. Stats-kontoret att antingen i
den, enligt nedanstående § för samma år upprättade öfverskotts-liqvid upptaga
bristerna i omförmälda anslag, eller ock, pä grund af uppgjord och vederbörligen
6
Stats-Utskottets Memorial JW 224.
granskad särskild liqvid, rörande de till en eller flera hufvud-titlar hörande förslagsanslags
brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp,
som enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan
sådan reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse
för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.
Uti den vid sednaste riksdag fastställda samt för åren 1861, 1862 och 1863
gällande Riksstat äro följande anslag upptagna såsom förslags-anslag, nemligen:
under Andra hufvudtiteln:
till fångars vård och underhåll;
» mediko-legala besigtningar;
» skrifmaterialier och expenser, ved m. m.;
» rese- och traktaments-penningar;
» ersättning åt vittnen och parter.
under Fjerde hufvudtiteln:
till fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar;
» Beväringsmanskapets vapenöfning;
» inqvarterings-kostnader i Stockholm;
» inqvarterings-kostnader i landsorterna;
» rese- och traktaments-penningar;
» skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departementets
Kansli-expedition.
under Femte hufvudtiteln:
tillskott till de för båtsmans-indelningen i Blekinge anslagna räntor;
till båtsmännens beklädnad, högst 74,505 R:dr;
» rese- och traktaments-penningar;
» skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets
Kansli-expedition:
» skrifmaterialier och expenser m. m. för flottans stationer och depot
under
Sjette hufvudtiteln:
till utflyttningslijelp efter laga skiften;
» odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare;
» ersättning för jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar;
» skrifmaterialier och expenser m. m.;
» rese- och traktaments-penningar.
under Sjunde hufvudtiteln:
till stämpelpappers-omkostnader;
» omkostnader för kontroll-verket;
Stats-Utskottets Memorial JW 224.
7
till skogsplanterings-kassan, ersättning för hemmans-räntor och arrenden,
m. m.;
» lyshållning tn. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm:
» städers friheter;
» transportkostnader för Statsverkets bergseffekter;
» observations- och uppbörds-procenter rn. m.;
» mantalsskrifnings-provision;
» restitutioner:
» uppköp af ved för Wisby krono-kalkugn;
» rese- och traktamcnts-penningar;
» skrifmaterialier och expenser m. in.;
äfvensom det kontanta anslaget till Post-verket samt anslaget till Tullverket,
att af post- och tullmedlen direkte utgå.
under Åttonde hufvudtiteln:
till Biskopens på Gotland lön;
» löntillökning åt 13 Konsistorii-notarier, högst 3,510 R.dr;
» Pastor i Forsmark, anslag af 6 centner 40 skålpund hammarskattsjern;
»
ersättning ät innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen;
» Lappmarks ecklesiastikverk;
» upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet,
uti hvilka spanmål ingår;
» farsoters och smittosamma sjukdomars botande;
» fattigvården i allmänhet;
» rese- och traktaments-penningar;
» skrifmaterialier och expenser m. m.
under Nionde hufvudtiteln ;
till invalidhus-fonden, ersättning för hemmans-räntor och arrenden; samt
hela det å allmänna indragningsstaten upptagna belopp.
Vid^ den under innevarande riksdag verkställda statsreglering, hvilken frän
och med år 1864 kommer att tillämpas, hafva endast nedanstående förändringar'
blifvit vidtagna i afseende pä de anslag, om hvilka nu är fråga:
Det å Andra hufvudtiteln uppförda förslags-anslag till ersättning ät vittnen
och parter, har blifvit utbytt mot ett nytt sådant anslag, med benämning: ersättning
åt domare, vittnen och parter.
Det å femte hufvudtiteln uppförda förslags-anslag till båtsmännens beklädnad
har i nya Riks-staten blifvit bestämdt till högst 88,200 R:dr;
På Sjette hufvudtiteln hafva blifvit uppförda följande nya förslags-anslag,
nemligen:
till Konvoj-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen;
för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte af inflytande
bränvin still verkningsmedel;
ersättning till Sala Bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling.
8
Stats-Utskottets Memorial ,JW 224.
Ä Sjunde hujvudtiteln:
Ersättning till städerna för mistad tolag;
till belöningar lör rofdjurs dödande.
Deremot har det å Åttonde hufvudtiteln uppförda förslags-anslag af 6 centner
40 skålpund hammarskattsjern till Pastor i Forsmark upphört att såsom förslagsanslag
anses.
§ 173.
Som, enligt de under 1850 och 1851 samt 1853 och 1854 års riksdagar
fattade beslut, i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta
anslag utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande af så väl deras
dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att,
då för räntorna och tionden lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära
forsellön, hållas skadeslöse på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla
ersättning med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits;
så bör Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Stats-kontoret,
godtgöra sistnämnda Verk det belopp, som, enligt afslutad Riks-hufvudbok,
är af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.
§ 174.
Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna
beslut, att de under namn af begrafningslijelps- eller nådår sbesparing, tillförene föreskrifna
innehållningar å embets- och tjenstemäns löner, borde upphöra, men förut
gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embets- och tjenstemäns
sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka, såsom dylik besparing, blifvit vederbörligen
iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de
utgifter, som i sådant hänseende, under hvart och ett år, blifvit utaf statsverkets
medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes
upptagande i den för samma år föreskrifna och på Riks-hufvudboken grundade
liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.
§ 175.
Uti ofvan omförmälda årliga liqvid böra jemväl till ersättning- af Riksgäldskontoret
upptaga sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen blifvit
förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta rotarnes sammanförande inom
lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Majit under 1850 och
1851 års riksdag gjorda anhållan.
L) På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.
§ 176.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 g, hafva Rikets Ständer anslagit
och till utbetalning frän Riksgälds-kontoret anvisat en kreditiv-summa af
Tre millioner R:dr, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan Han Slats
-
Stats-Utskottets Memorial JW 224.
9
Rådet in pleno hort och Rikets Ständer sammankallat. Rikets Ständers å denna
summa utfärdade, förseglade anordning får ej förr brytas, eller summan af Fullmägtige
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen
kungjord.
§ 177.
Den Jcreditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grundlags-stadgande, bör
å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden
mellan innevarande och nästkommande riksdag, vara tillgänglig, dä Konungen, till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundvikligen nödig, hafva Rikets
Ständer fastställt till en million femhundratusen Riksdaler.
§ 178.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de, genom nästföregående
två §§, å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver, böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplänas mot kontorets obligationer,
ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmägtige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
sednare än Fem år efter deras utgifningsdag, och någon obligation icke utfärdas ä
mindre summa än 400 Riksdaler.
§ 179.
Det, till underlättande och befrämjande af ackords-regleringen inom Arméen
beviljade och ä Riksgälds-kontoret anvisade räntefria kreditiv må, för detta ändamål,
emot Direktionens öfver Arméens Pensions-kassa fortfarande ansvarsförbindelse
för de lyftade kreditivmedlcns behöriga återbetalning, begagnas inom ett belopp al
högst Etthundrafemtio tusen R:dr; skolande de ä detta kreditiv lyftade medel
ovilkorligen Riksgälds-kontoret ersättas, i den mån dertill afsedda tillgångar blifva
för bemälda Direktion disponibla. Vid kreditivets anlitande böra, genom Direktionens
försorg, de handlingar Fullmägtige tillhandahållas, hvarigenom upplysning
erhälles om de ackords-liqvider, till hvilka kreditivmedlen skola användas samt om
några för dessförinnan lyftade och icke återbetalda kreditivmedels godtgörande
påräknade tillgångar till ackords-fonden influtit.
M) Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar,
förvaltnings-utgifler m. m.
§ 180.
Återstående kostnader och utgifter för innevarande riksdag skola af Riksgäldskontoret.
bestridas, med iakttagande af de, genom Rikets Ständers Stats-Utskott,
Sih, till P. St. Fröt. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 23 Höft. 2
10
Stats-Utskottets Memorial JVs 224.
Fullmägtige till efterrättelse härvid meddelade beslut och föreskrifter. Likaså bör
Riksgälds-kontoret på föreskrifvet sätt liqvidera sådana, ännu icke godtgjorda,
kostnader för sednast förflutna riksdag, som, enligt Rikets då församlade Ständers
beslut, skola af detta verks medel betalas.
§ 181.
Jemte det Rikets Ständer till Fullmägtiges disposition anvisat ett belopp af
Ett tusen sexhundra R:dr, för att undertiden intill nästkommande riksdag användas
till underhåll och komplettering af det inom Rikets Ständers hus inrättade arkiv af
riksdag s-handling ar och författningssamlingar m. in., hafva Rikets Ständer uppdragit
åt Fullmägtige att till Rikets näst sammanträdande Ständer inkomma med fullständigt
förslag och plan för tillvägabringande af en sådan utvidgning utaf ifrågavarande
arkiv, att derigenom efterhand må kunna bildas ett mot representationens
behof och anspråk svarande bibliothek inom Rikets Ständers hus.
§ 182.
Kostnaderna förnödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll
af Rikets Ständers hus samt den för Riksgälds-kontoret anvisade fasta egendom, äfvensom
de för samma egendomar utgående ärliga afgifter samt de uti dessa båda egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-kontorets
medel bestridas i likhet med andra till s. k. kontors-expenser vanligen hänförda
utgifter.
§ 183.
Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-ersättningar, som tillkomma
Rikets Ständers Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända
räkningar, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden,
Revisorerne bestämma för den i och för Riksgälds-verkets revision antagne kanslioch
vakt-betjening af Riksgälds-kontoret utbetalas. Likaledes må Revisorerne på
Riksgälds-kontoret anvisa ersättning ej mindre lör inköp af papper, skrifmaterialier
och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes
sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under
revisions-tiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett
nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående fgranskningen af Stats- och Riksgälds-verkens samt de under
Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,
som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgälds-kontorets medel
bestridas.
§ 184.
Aflöningen för Rikets Ständers Justitie-Ombudsman samt den hos honom anställda
kansli- och vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret, under sista månaden af
hvarje qvartal, utbetalas; skolande lönen för Justitie-Ombudsmannen, under den tid
Stats-Vtskottets Memorial JV$ 224.
11
innevarande riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med Sju tusen
R:dr, eller med lika belopp som Justitie-Kanslerns lön, enligt sagde statsreglering,
utgör; hvaremot Justitie-Ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets
stat, är skyldig att den dermed förenade löne-inkomst frånträda, så länge han
uppbär Justitie-Ombudsmans-lönen.
Utöfver den fastställda aflöningen eger den Justitie-Ombudsman,som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret Ett tusen femhundra R:dr.
För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen under innevarande
år med de belopp, som i hittills gällande reglementes 187 § finnas uppgifna, och
från nästkommande års början med följande årliga belopp, nemligen:
för Sekreteraren med Tre tusen fem hundra R:dr,
» en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja Registratorsgöromålen,
med Tvä tusen R:dr,
» en Kanslist, med Ett tusen R:dr, samt
» Vaktmästaren med Sex hundra R:dr;
börande Sekreteraren hos Justitie-Ombudsmannen utan särskild ersättning jemväl
bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-komitéen.
Derest Justitie-Ombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst pä rikets stat,
skola, vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas,
som äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-Ombudsmans-lönen
vid enahanda fäll.
§ 185.
Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala en summa af två tusen R:dr. Skulle dessa kostnader,
under ett eller annat år, öfverstiga den dertill sålunda anslagna summa, må till det
öfverskjutande kostnadsbeloppets godtgörande användas hvad utaf enahanda anslag
för de sedan innevarande riksdags början förflutna år möjligen kan vara obegagnadt.
För upphandlingen af skrifmate^alier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens
och Tryckfrihets-komitéens Expedition bör ett årligt belopp af
Femhundra R:dr, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel
utanordnas.
Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga embetsberåttelser,
än hans särskilda berättelse till Rikets Ständer vid nästkommande riksdag,
jemte dertill hörande bilagor, böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom Fullmägtiges försorg; dock skall den härvid erforderliga
korrektur-läsningen besörjas på sätt förut skett: börande samtliga trycknings- och
häftnings-kostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgälds-kontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda Expedition
beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmägtige särskildt redovisas.
12
Siats-Utskottets Memorial J\f 224.
§ 186.
Den till allön in»' för Sekreteraren hos B onde-Ståndets Kansli-direktion anslagna
summa, Etthundrafemtio R:dr ärligen, bör likaledes qvartalsvis utbetalas afRiksgäldskontorets
medel.
8 187.
Såsom arfvode åtnjuter hvarje Fullmägtig Ett tusen sexhundra R:dr årligen;
hvarförutom Fullmägtig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och frän hemorten uppbära kostnads-ersättning, beräknad efter skjuts för Tvä
hästar.
§ 188.
Aflöning en för Riksgälds-kontorets tjenstemanna-personal och vaktbetjening utgår
enligt den af Rikets Ständer för nämnda verk fastställda allönings-stat. hvilken icke
får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälde tjenstemanna-personal och vaktbetjening, dels under
föregående riksdagar, dels under den nuvarande, beviljade löneförhöjning:
l:o Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgörings-skyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation al detta verk eller
eljest kan varda i allmänhet stadgad: och böra de fullmagter, som för
Riksgälds-kontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes
skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem
åläggas.
2:o Sådana uppdrag och bestyr, sorn, till följd af Rikets Ständers förfoganden,
böra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda
arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas
under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan alltså den
framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas
i den aflöning, gällande stat upptager.
3:o De tjenstemän och vaktbetjent^, som, till följd af Rikets Ständers under inne
varande
och sednast förflutna riksdag fattade beslut, kommit i åtnjutande af
löneförbättring, äro icke berättigade att vidare uppbära s. k. ljuspenningar.
4:o De å aflönings-staten, i egenskap af tjenstgörings-penningar, upptagna arfvoden
skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet
för Fullmägtige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom
hindras frän bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda
arfvode.
5:o Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjenstemän må emot
taga
och bibehålla andra ordinarie tjenster, sä vida Fullmägtige icke finna
desamma för tjenstgöringen inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfrige
tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning:
dock må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning
utom verket, och, enligt förut gällande stadganden, icke varit skyldig
denna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet af den pä nya
Stats-Vtskottets Memorial JV$ 224.
13
staten uppförda lön bibehålla, under vilkor dels att, derest hans utom Riksgälds-kontoret
innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöringen derstädes
hinderlig, från endera tjensten afgå, när Fullmägtige sådant äska, och dels att,
vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenste-befattning utom
detsamma.
§ 189.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra-ordinarier, som
ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmägtige att för innevarande är
använda Ett tusen R:dr samt från och med nästa års början Ett tusen femhundra
Kalr för hvarje år; dock får hvad häraf under årets lopp, icke behöft utgifvas,
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmägtige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflönings-staterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
§ 190.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjenstemän och vaktbetjenter vid Riksgälds-kontoret och f. d. Generalassistanskontoret.
, ega Fullmägtige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst Tvåhundratjugofem R:dr.
§ 191.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af
högst Tvåtusen Tvåhundrafemtio R:dr för året, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras,
under förbehåll likväl att hvad utaf denna anslagssumma för ett är ej behöft
användas, icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att
delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu
gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn
efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas
utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast vid
detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret
efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp,
efter hvilket den för sistnämnda kontors fjenstemannapersonal stadgade årliga
afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.
Bih. till R. St. Fröt. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 23 Haft. 3
STOCKHOLM, tryckt hos a. l. norman, 1863.
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
1
\:0 995.
Ank. till Exp.-Utsk. den 16 Nov. 1863, kl. 2 e. m.
Memorial, med förslag till stadganden i det nya reglementet för
Rilcsgälds-kontoret, angående det till Lid a-ans upprensning
beviljade lån samt om andaget till Nationalmusei-byggnadens
inredninq, m. m.
(R. A.)
Sedan Rikets Ständer, enligt Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 226,
dels för sänkning och upprensning af Lida-ån beviljat ett låneunderstöd af 126,000
R:dr under de vilkor, som i afseende på andra för vattenattappnings-arbeten vid
innevarande riksdag anvisade lånemedel varda stadgade; dock att utaf det beviljade
lånebeloppet under nästa statsregleringsperiod får lyftas endast 46,000 R:dr
och återstoden den derpå följande, dels bestämt summan af det anslag, som, på
grund af Utskottets Utlåtande N:o 198, för Nationalmusei-byggnadens inredning
m. m. bör från Riksgälds-kontoret utgå, får Utskottet hemställa,
att Rikets Ständer måtte besluta, det följande stadganden
rörande dessa ämnen, skola inflyta i det reglemente för nämnda
verk, som vid innevarande riksdag kommer att utfärdas:
(Nedanstående moment införes i § 134 näst efter mom. 24:o).
25:o) för sänkning och upprensning af Lida-ån, ett låneunderstöd af Ettkundratjugusex
tusen R:dr, hvaraf dock under nästa statsregleringsperiod får lyftas
endast Fyratiosex tusen R:dr och återstoden den derpå följande
§ 159.
(Införes näst efter den i Utskottets Memorial N:o 220 föreslagna § 158).
För Nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed
erforderliga kostnader hafva Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts disposition å
Bih. till. R. St. Pro t. 1862 1863. 4 Sami. 1 A/d. 4 Hand. 24 Haft. 1
2 Stats- Utskottets Memorial N:o 225.
Riksgälds-kontoret anvisat en summa af Femhundrafyratio tusen åttahundrasjutioåtta
R:dr 35 öre, deråt må under loppet af innevarande år utgå Sjutiotre tusen R:dr
samt återstoden, i mån af behof, under åren 1864, 1865 och 1866.
För att underlätta öfversigten i afseende på innehållet utaf den afdelning i
det nya reglementet, som angår Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar, har
Utskottet låtit uppgöra bilagda 2:ne sammandrag, af hvilka det ena, med hänvisning
till reglements-paragraferna såväl i det nu gällande, som i let nya reglementet,
omfattar alla under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade summor,
som ännu den 20 sistlidne Oktober derstädes innestodo, och det andra, med
hänvisning till paragraferna i det nya reglementet, upptager alla under innevarande
riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter; hemställande Utskottet,
att dessa sammandrag måtte såsom bilagor få åtfölja det nya
reglementet.
Stockholm den 16 November 1863.
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade och
före den 20 Oktober 1863 icke utbetalda anslags- och lånesummor,
efter afdrag af hvad, enligt Rikets Ständers beslut,
deraf icke kommer att utbetalas.
*-s ^
Crq
«-©->
o *->•
crq
R:mt.
Summa
§ £
“ °
§ S
Ci
g w
R:mt.
OQ
? s°
CO
A) Anslag.
a) Beviljade under 1840 och 1841 års riksdag:
77
86
För häradshäktenas ombyggande och förseende
med celler
23,305
69
w
W
„ uppförande af iängelsebyggnader i städerna,
utom Stockholm
50,169
33
73,175
2
b) Beviljade under 1844 och 1845 års riksdag:
78
87
För inköp af 300 exemplar utaf Svenska Forn-  skrift-sällskapets samlingar för åren 1863—
1865
c) Beviljade under 1847 och 1848 års riksdag:
—
3,150
—
80
81
88
89
För reparationer och uppsättande af bokhyllor i
några rum af Riks-arkivets hus samt för
ytterligare inredning af samma bus . . .
„ att befrämja goda läseböckers författande och
utgifning för allmogen
2,600
750
—
Transport
3,350j —
76,625
2
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
c£.
CD*
3 .
P
82 90
83
91
Transport
Till en särskild fond för pensionering- af Borgmästare
i rikets städer, utom Stockholm,
samt Kommissionslandtmätare, jemte desse
tjenstemäns enkor och barn, beräknadt efter
7,200 R:dr för kvartdera af åren 1863— 1866 .
d) Beviljade under 1850 och 1851 års riksdag:
För fullbordande af hamnbyggnaden vid Calmar .
„ mindre ström- eller årensnings-arbeten samt
smärre hamnbyggnader
85
92
86 93
87
90
I »
J9
>9
95
94
95
96
97
e) Beviljade under 1853 och 1854 års riksdag:
För uppmuddring af hamnen vid Ystad . . .
„ strömrensningar samt smärre hamn- och brobyggnader
„ ny bro öfver Helge-å vid Christianstad . .
„ utdilcningar och aftappningar af sanka trakter
och sjöar till beredande af ödlings
företag
„ utgifvande från trycket af äldre, Sveriges
historia och offentliga förhållanden rörande
skrifter och handlingar
„ utvidgning och förbättring af Göteborgs ho
spital
„ inköp af nya eller ytterligare inventarier åt
allmänna Institutet för döfstumma och blinda
f) Beviljade under 1856—1858 års riksdag:
af
ammunitionsvagnar för fält
-
För anskaffning
artilleriet
„ fältbrygge-utredning vid arméen. . . .
„ kasernbyggnad m. m. för Smålands husar
regemente
Till förrådshus för beväringsmanskapets materiel
„ anskaffning af tält för beväringsmanskapet
För Teknologiska institutets aptering i dess nya
lokal
R:mt.
3,350 -
28,800, ■
1,500
I
9751-
7.500
3,750
1.500
2,799
86
342
75,000 -  7,500!
15,210
10,000
10.000
14.000
10.000
I
15,000i
Summa
R:mt.
76,625 2
32,150
2,475|
98,391 86
Transport | 74,210;—| 209,641(88
Stats- Utskottets Memorial N:o 225,
5
>1 ^
•O»
i
crq^ M*
CD M.
"R 'TTlt
Summa
a s
g Ci
§ O
g »
B d
g c*
JA. lil l.
E:mt.
1
p s°
CO
P l-j
co
Transport
74,210
209,641
88
102
98
För anläggning' af nya samt förbättring eller
omläggning af backiga eller eljest mindre
goda vägar
16,700
11
11
„ anläggning af väg mellan Öfver-Torneå och
Pajala socknar i Norrbottens län . . . .
7,500
11
11
„ utdikningar och aftappuingar af sanka trak-
ter och sjöar till beredande af odlingsföretag.
14,023
103
99
„ beskattningsväsendets förenkling samt ar-
betena vid de nya jordeböckernas afslutande
och granskning
3,670
2
104
100
„ inköp af Kamereraren Sandbergs samlingar
och anteckningar rörande kameral-väsendet.
5,000
—
106
102
Återbetalning till Kammarrätts-rådet Lindberg
af honom ålagd ersättning för uppkomna
förluster å tvänne boställs-arrenden . . .
1,500
—
i
108
103
För en kapellbyggnad vid Muonionalusta . . .
4,800
—
11
11
„ ett bönehus med begrafningsplats vid Tur-
tola by
2,500
—
11
11
„ fortsatt utgifning af arbetet “Svenskt Diplo-
matarium“
2,456
25
11
11
„ fortsatt utgifning af äldre, för Sveriges hi-
storia och offentliga förhållanden vigtiga
skrifter och handlingar
4,628
58
11
11
Till ny byggnad för Göteborgs hospital . . .
140,000
—
11
11
„ löneförbättring åt lärare vid stads-pedagogier
och läraren vid pedagogien i Avesta samt
till stadspedagogiernas utvidgande. . . .
20,000
—
296,987
85
g) Beviljade under 1859 och 1860 års riksdag:
116
104
För anskaffning af refflade kanoner med dertill
afpassade lavetter och öfriga fordon för tre
fältbatterier
72,000
—
11
11
„ anskaffning af rid- och anspanns- m. fl. per-
sedlar för två tolfpundiga reserv-batterier .
22,000
11
11
„ anskaffning af 4,000 st. refflade infanteri-
gevär
158,000
11
11
„ fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad .
50,000
—
11
11
„ d:o af fästningsbyggnadk-arbetena vid
Carlskrona
70,050
—
Transport
372,050
—
506,G29|73
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
„ -o-
CT> t-j.
crq
R:mt.
Summa
1 s
g o
3 00
g C»
R:mt.
® 1°
.® £jc
Transport
372,050
—
506,629
73
116
104
För
befästningar å Rindö invid Waxholm
63,000
—
99
>9
99
uppförande af ridhus och sjukhus m. fl. bygg-
99
nader i Örebro för Lifregementets husar-  korps
4,000
J?
99
Fylluadsanslag till indelta arméens utredning .
4,963
83
J9
99
Till
förhöjning i beklädnads-passevolansen vid
Svea och Andra Lifgardes-regementena, Lif-  gardet till häst, ‘Husar-regementet Konung
Carl XY och Sappörkompaniet
35,113
78
J9
99
99
ökade beklädnads-kostnader vid Svea och
Göta artilleri-regementen
15,187
91
99
99
99
enahanda kostnader vid Wendes artilleri-rege-  mente
4,335
32
99
99
99
underhållande af Beväringsmanskapets be-  klädnad
226,000
99
99
99
fortsättande af Topografiska korpsens arbeten
och till kartors gravering
40,000
99
99
aflöning åt den för militära karteverkets
skyndsammare utförande erforderliga ökade
arbetspersonal
3,200
117
105
99
understöd åt officerare, sorn inträda i aktiv
krigstjenst hos någon i vänskapligt förhål-  lande med Sverige stående magt . . . .
9,000
118
106
För
sammanfattning af statistiska uppgifter öf-  ver kostnaderna för Krigs-kollegii förvalt-  ning tillhörande föremål
2,000
119
107
99
börjande af en ångfregatts nybyggnad, att
användas till sjftkrigsmateriels anskaffande .
400,000
120
108
99
en fyr-inrättnings anläggande å Sandham-  maren vid Skånska kusten
120,666
67
121
109
skiften och afvittringar
70,575
—
124
110
99
utdelning vid landtbruksmöten af premier
för husdjur, redskap och ladugårdsprodukter.
3,000
128
lil
99
aflöning och andra utgifter vid skeppsbyggeri-  institutet i Carlskrona
1,938
62
130
112
99
befrämjande af slöjdexpositioner
3,500
—
131
113
Till
aflöning för Styrelsen öfver allmänna väg-  och vattenbyggnader samt dess tjenstebi-  träden
6,887
50
.
Trausport 1,385,41863
506,629
73
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
7
ro
*■©->
>-i
ro m*
VL
Runt,
Summa j
1 1
3 CO
S C5
R:mt.
g O
ST po
ro os
3 w
oT
—
r-r-
I
CO
CO
—
Transport
1,385,418
63
506,629
73
135
115
För
anläggning af nya samt förbättring eller om-
läggning af backiga eller eljest mindre goda
vägar
75,470
—
136
79
79
anläggning af väg från Storbacken till sjön
Waikijaur i Norrbottens län
5,000
—
137
79
79
understödjande af mindre hamnbyggnader
och årensningar
17,250
138
79-
79
byggande af hamn vid staden Grenna . .
6,250
79 .
79
79
hamnbyggnad vid staden Åmål
«/ o o
2,000
142
116
79
uppehållande af färjhållningen vid Röhälla,
Färjestaden och Beijcrshamn på Öland . .
1,630
146
117
79
verkställigheten af beslutade förenklingen af
beskattningsväsendet samt de nya jorde-
böckernas afslutande och granskning. . .
7,052
76
147
118
79
ska t teförenklingens tillämpning å de till Sala
silfververk anslagna räntor, förslagsvis . .
2,600
148
119
Till
ersättning för upphörandet af de s. k. fri-
socknarnes tjenstbarhet till Dylta svafvel-
bruk, m. m
88,587
80
149
120
79
fortsättande och vårdande af Kamereraren
C. Sandbergs samlingar, rörande Svenska ka-
meral-väsendet
2,000
150
121
79
bestridande af kolonien S:t Bartkelemys för-
valtningskostnader
18,000
151
122
99
kyresersättning åt Chefen för Kongl. Eckle-
siastik-departementet
500
i 156
79
För
tillbyggnad af Vetenskaps-akademiens lius .
75,000
157
79
79
uppförande af ett vext hus i den nya träd-
gården vid Lunds universitet
33,000
163
79
Till
aflöning åt en Antiqvitets-intendent . . .
1,500
166
För
befordrande af äldre, i Riksarkivet och an-
dra allmänna eller enskilda samlingar be-
fintliga, för Sveriges historia och offentliga
förhållanden vigtiga skrifters och handlin-
gars utgifning
9,000
176
79
79
byggnadsarbeten å den åt Stockholms Ve-
terinärinrättning upplåtna egendom . . .
13,000
177
123
79
upprätthållande af den Arméens Pensions-
kassa åliggande pensionering
21,375
—
1,764,634
19
S:gr
:
| —
2,271,263 92
Transport
|
2,271,263 92
8
Stats-TJtskottets Memorial N:o 225.
a
P w
CD PO
[ 182
i 183
Transport
I
För Folkundervisningens befrämjande:
125|Till folkundervisningen beviljade, ännu återstående
statsbidrag
20 Fonden för Folkskolelärares pensionerande .
Summa
R:mt.
2,271,263
563,482
101,940
77!
665,422
92
77
Snnnna anslag —12,936,686 69
B) Lån.
133
114'Återstoden af lånet till Borås—Herrljunga jernvägsbolag.
Summa anslag och lån i '—
666;67
2,937,353|36
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
9
Sammandrag af de under 1862 och 186.3 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade
statsutgifter, utom de till jernvägs byggnader anslagna medel.
Anslag,
beviljade att utgå
Anslag
för en gåi
Summa
anslag.
år 1864.
år 1865.
år 1866.
ig-
Lån.
Under Första Hufvudtiteln
__
_
1,239,465
94
1,239,465
94
99
Andra
99
150,000
—
100,000
__
50,000
—
—
300,000
—
7,000
—
99
Fjerde
99
796,148
54
796,148
54
796,148
54
121,890
74
2,510,336
36
—
99
Femte
19
650,000
—
650,000
—
650,000
—
160,000
—
2,110,000
—•
—
99
Sjette
99
662,566
67
644,566
67
644,566
66
2,338,119
10
4,289,819
10
1,628,500
—
99
Sjunde
99
73,200
—
73,200
—
73,200
—
474,560
53
694,160
53
—
99
Åttonde
99
289,500
—
289,500
—
289,500
—
1,598,442
15
2,466,942
15
142,000
—
99
Nionde
99
315,500
—
315,500
—
315,500
—
82,961
50
1,029,461
50
—
Summa I2,936,915|2l|2,868,915j2l|21818,915l20l6>015,4:39|96|l4.640>185|&8|l,777,500|—
JBi/i. till B. St. Prot. 1862 1863. 4 Sami. 1 Åfd. 4 Band. 24 Haft.
2
10 Stats-Utslcottets Memorial N:o 225.
Under 1862 och 1863 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade
§ och mom. i det
nya Reglementet
för Riksgäldskontoret.
§ 127 mom. 1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
§ 128.
§ 130, mom. 1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
A) Anslag.
linder Första Hufvudtiteln.
Fyllnadsanslag till Hans Majit Konungens hofhållning . . .
Ersättning för Sveriges andel i kostnaderna, i anledning af H.
M. Enkedrottning Desiderias dödliga frånfälle
Eör komplettering och omarbetning af Staten tillhöriga inventarier
af silfver och koppar samt till inköp af porslin och
glas
„ reparation af den åt nordvestra, norra och nordöstra sidorna
af Kongl. Slottet belägna del af första stora våningen .
„ anbringande af vattenledning i Kongl. Slottet samt utvidgning
af gasledningen derstädes
„ igenfyllande af kanalerna vid Haga lustslott och ordnande
i sammanhang dermed af parken derstädes
„ nödiga reparationer å Haga lustslott .... • . . .
Summa
lln«lei* Andra Hufvudtiteln.
För uppförande af ett straffar betsfängelse i Carlskrona . . .
linder Fjerde Slufvudtitelia.
För anskaffning af 12 st. reffladc, gröfre kanoner samt lavetter
med släpor af jern äfvensom projektiler
„ anskaffning af 16,000 refflade infanteri-gevär
„ anskaffning af 2,000 kavalleri-sablar
„ fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad
„ fortsättande af fästningsbyggnadsarbetena vid Carlskrona
„ indelta Arméens utredning, såsom fyllnadsanslag . . . .
„ förhöjning i bekläduads-passevolansen vid Svea och Andra
Lifgardes-regementena, Lifgardet till häst, Husar-regementet
Konung Carl XY och Sappörkompaniet
„ ytterligare tillökning i beklädnads-passevolansen vid
l:o Svea och Andra Lifgardes-regementena
samt Sappörkompaniet.... Rimt 10,212: 12.
2:o Lifgardet till häst  „ 1,594: —
3:o Husar-regementet Konung Carl XY „ 14,541: 58.
Transport
Stats-Utskottets Memorial N:o 225. 11
statsutgifter, utom de till jernvägsbyggnader anvisade medel.
Anslag, beviljade att utgå
Anslag för
en
Summa
år 1864.
år 1865.
år 1866.
gång.
anslag.
R:dr.
öre.
Xt:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
—
1,000,000
—
1,000,000
—
—
40,390
94
40,390
94
—
— —
—
— —
—
60,000
—
60,000
—
—
— —
—
— —
—
75,000
—
75,000
—
—
— —
—
—
24,075
—
24,075
—
.
_
23,000
.
23,000
.
— —
—
— —
—
—
17,000
—
17,000
—
|
1 1
Mas»
1,239,465
94
1,239,465
94
150,000
100,000
50,000
300,000
22,000
22,000
22,000
66,000
200,000
—
200,000
—
200,000
— —
—
600,000
—
12,000
—
12,000
—
12,000
— —
.—
36,000
—
100,000
—
100,000
—
100,000
— —
—
300,000
—
50,000
—
50,000
—
50,000
— —
—
150,000
—
1,963
83
4,963
83
4,963
83
— —
—
14,891
49
35,113
78
35,113
78
35,113
78
—
105,341
34
26,347
'
70
26,347
70
26,347
70
79,043
10
450,425
31
450,425
31
450,425
31
—
1,351,275
93
12
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
| och mom. iadet
nya Reglementet
för Riksgäldskontoret.
§ 130, mom. 9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
§ 131, mom. 1.
2.
3.
Transport
För förhöjning i beklädnads-passevolansen vid Svea och Göta
Artilleri-regementen
„ enahanda förhöjning vid Wendes Artilleri-regemente .
„ underhållande af beväringsmanskapets beklädnad, i anledning
af utsträckt exercistid
„ fortsättande af Topografiska korpsens arbeten samt till karte
graveringen
„ aflöning åt den ökade arbetspersonal, som erfordras för det
militära karteverkets skyndsamma utförande
„ understöd åt officerare, som inträda i aktiv krigstjenst hos
någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående magt
„ kostnader i följd af arreststraflets tillämpning vid indelta
Arméen, (“såsom reservationsanslag")
„ uppförande af kokhus samt vakt- och arrestbyggnader vid
Andra Lifgardet samt förändrad inredning af regementets
kaserner
„ anskaffande af s. k. skyddstält
„ ersättning för utarbetande af uppgifter öfver samtliga kost
naderna
för de särskilda föremål, som tillhöra Krigs-kollegii
förvaltning
„ anskaffning af 2,000 refflade infanteri-gevär, för ersättande
af ett lika antal sådana, som skola från Kronans förråd
utlemnas till Skarpskytteföreningarne i riket
Till aflöning åt, Skarpskytte-instruktörer
„ målskjutningspremier
För utdelning af kostnadsfri ammunition åt Skarpskytteföreningarne
Ersättning i anledning af upphörandet af den s. k. Näs kungsgårdshjelp
Summa
Under Femte Iliifvudtiteln.
Till Flottans nybyggnad eller anskaffande af ny krigsfartygs
materiel
„ angelägna arbeten och anskaffningar vid Flottans stationer
„ försök för utrönande af dels s. k. pansarplåtars af svenskt
jern förmåga att emotstå skott, dels ock lämpligaste konstruktionen
af refflade, gjutna jernkanoner till fartygs bestyckning
m. m
Summa
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
13
Anslag, beviljade att utgå
Anslag för
en
Summa
år 1864.
år 1865.
år 1866.
gång.
anslag.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
K:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
450,425
31
450,425
31
450,425
31
—
1,351,275
93
15,187
91
15,187
91
15,187
91
45,563
73
4,335
32
4,335
32
4,335
32
— • —
—
13,005
96
189,000
—
189,000
—
189,000
—
—
567,000
—
50,000
—
50,000
—
50,000
—
—
150,000
—
3,200
—
3,200
3,200
—
—
9,600
—
9,000
—
9,000
—
9,000
—
—
27,000
—
10,000
—
10,000
—
10,000
—
—
30,000
—
108,940
74
108,940
74
— —
—
— —
—
— —
—
10,000
10,000
—
— —
—
—
—
1,500
—
1,500
—
25,000
25,000
25,000
75,000
30.000
—
30,000
—
30,000
—
— —
—
90,000
—
5,000
—
5,000
—
5,000
—
— —
—
15,000
—
5,000
—
5,000
—
5,000
—
—
15,000
—
— —
—
— —
—
— —
—
1,450
—
1,450
—
796,148
54
796,148
54
796,148
54
121,890
74
2,510,336
36
600,000
600,000
600.000
1,800,000
50,000
50,000
50,000
—”
—
150,000
160,000
160,000
650,000
—
650,000
—
650,000
—
160,000
2,110,000
_
14
Stats-Utskottets Memorial j\:o 225.
§ och morn. i det
nya Beglementet
för Riksgäldskontoret.
§ 132, mom 1.
2.
3.
5.
fl
6.
ff
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
IG.
17.
§ 134, mom. 1.
2.
3.
4.
Under Sjette Hufvudtitelti.
För rikets ekonomiska karteverk
„ skiften och afvittringar
Till Svenska Trädgårdsföreningen, utöfver ordinarie anslaget åt
Föreningens elevskola
För en agrikultur-kemisk försöks-anstalt vid Landtbruks-akademiens
experimentalfält, äfvensom för ordnande af nämnde
experimentalfält, med dertill hörande byggnader ....
„ uppförande vid Ultuna landtbruksinstitut af en stallbyggnad
utaf gråsten
„ dito vid dito af ett boningshus med lärosalar, laboratorier,
rum för elever m. m
Till Alnarps landtbruksinstitut
„ dito, i och för tillbyggnaden å Lomma församlings kyrka
„ utdelande vid landtbruksmöten af prisbelöningar för husdjur,
redskap och ladugårdsprodukter m. m
„ införskaffande af afvelsdjur af utmärktare boskapsracer. .
„ fortsättande af de geologiska undersökningarne och utgif
vande
af derpå grundade kartor
„ uppförande af en ny byggnad för Svenska Slöjdföreningens
söndags- och aftonskola
„ lärares aflönande och elevers underhåll m. m. vid Skcpps
byggeri-iustitutet
i Carlskrona
„ aflöning åt Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden
„ rese- och inspektions- samt undersökniugs-kostnader och
expenser för allmänna arbeten
„ arfvoden för undervisnings meddelande åt civil-ingeniörer
„ stipendier åt elever, som genomgå den för civil-ingeniörer
bestämda kurs
Ersättning åt aflidne Häradsskrifvaren C. E. Ruckinans sterbhus,
för den förlust Ruckman fått vidkännas i följd af för
hög uppskattning af bostället Ärja
Till understöd åt de mest nödlidande bland staden Warbergs
brandskadade invånare
För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af
backiga eller eljest mindre goda vägar
„ kommunikations-led mellan Bräcke gästgifvaregård och staden
Sundsvall
„ anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och
vidare till Åsele inom Westerbottens län 100,000 R:dr,
deraf under nästa statsregleringsperiod
„ anläggning af väg mellan Letsbo by i Ljusdals socken och
Ramsjö kyrka 50,000 R:dr, deraf under nästa statsregleringsperiod
• • •
Transport
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
15
Anslag, beviljade att utgå
Anslag för
gång.
en
Summa
anslag.
år 1864.
år 1865.
år 1866.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
34,000
—
34,000
—
34,000
— —
—
102,000
—
87,000
—
87,000
—
87,000
—
— —
—
261,000
—
4,500
—
4,500
—
4,500
—
— —
—
13,500
—
15,166
67
15,166
67
15,166
66
— —
—
45,500
—
18,000
—
18,000
—
—
—
__
109,000
109,000
6,000
—
6,000
—
6,000
—
— —
18,000
—
—
7,500
—
7,500
—
6,000
6,000
6,000
_
18,000
— —.
—
— —
—
— —
—
30,000
—
30,000
—
50,000
—
50,000
—
50,000
—
— _
—
150,000
—
100,000
—
100,000
—
100,000
—
— —
—
300,000
—
7,000
—
7,000
—
7,000
—
— _
—
21,000
—
28,900
—
28,900
—
28,900
—
— —
—
86,700
—
30,000
30,000
30,000
90,000
_
3,000
—
3,000
—
3,000
—
— —
—
9,000
—
3,000
—
3,000
—
3,000
—
— —
—
9,000
—
—
1,600
—
1,600
—
—
—
— —
—
30,000
—
30,000
—
150,000
—
150,000
—
150,000
—
—
450,000
—
—
253,000
—
253,000
—
—
50,000
—
50,000
—
— —
—
— —
25,000
.
25,000
542,566
67
| 524,566
| 67
524,566
66
506,100
—
2,097,800
—
16
Stats- Utskottets Memorial N:o 223.
i
f
§ och mom. i det
nya Reglementet
för Riksgäldskontoret.
§ 134, mom. 5.
6.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
§ 139.
§ 135.
§ 136, mom. 1.
2.
Transport
För anläggning af väg mellan Östmarks kyrka och Norska gränsen,
i närheten af Kaikelandstorp
„ uppförande öfver Sagån vid Nyqvarn al en bro af jern
samt verkställande af deraf påkallad omläggning af allmänna
landsvägen
„ anläggande af en jernbro öfver Lilla Hammarsundet i när
heten af Askersund
„ understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt
upprensningar af åar och farleder
„ anläggande af en dragväg vid samt verkställande af mudd
ringsarbeten ofvanför Falkenbergs hamn
„ utvidgning af hamn- och lastage-platsen vid Askersund
„ ludals-elfvens upprensning, så att densamma må kunna
med ångbåtar befaras från Klingerfjärden vid Östersjön till
Utanede by i Jemtland
„ upprensning och rätning af det vid inloppet till Nyköping
belägna s. k. Skantssundet
„ segelleds öppnande från Hattefura vid Wenern förbi Köpmannabro
till sjön Stora Lee samt anläggning af en jernväg
vid Håfveruds bruk 200,000 R:dr, deraf under nästa
statsregleringsperiod
„ utsträckning af Kinda båtled modeist kaualisering af Stångån
från sjön Rengen till Linköpings hamn, 437,500 R:dr,
deraf under denna statsregleringsperiod
„ verkställande af rensningar i Luleå eif samt anläggande
af kanaler förbi Hedens och Ede forsar
„ anläggning af båtled jemte slussar mellan sjöarne Kläggeu,
Flaten och Kilen i Fryksdals härad af Wermlands län
„ understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar
inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt
Elfdals, Fryksdals och Jösse härader af Wermlands län,
som afse att förminska frostländigheten
„ vägomläggning mellan Borås och Sundholma gästgifvaregård
„ beredande af arbetsförtjenst samt understöd åt behöfvande
inom Örby m. fl. pastorater af Marks härad och Elfsborgs län
„ anläggning af väg mellan Skröfven och Lejpojerf inom
Norrbottens län
„ betäckande af några utaf Stats-kontoret förskottsvis be
stridda
utgifter för ombyggnad af broar m. m. å Carl-Johansvägen
i Jemtland
. •
Transport
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
17
Anslag, beviljade att utgå
Anslag för
gång.
en
Summa
anslag.
år 1864.
år 'A 865.
år 1866.
K: dr.
öre.
R:dr.
ore.
R:dr.
öre. |
R:dr.
öre. '
R:dr.
öre.
542,566
67
524,566
67
524,566
66
506,100
—
2,097,800
— ;
— —
—
— —
— <
— —
35,000
35,000
— :
—
— —
— —
—
52,100
52,100
—
58,700
—
58,700
1
20,000 .
—
20,000
20,000
—
— —
—
60,000
— j
— — !
—
— —
—
11,000
11,000
— —
—
— —
—
18,000
—
18,000
—
— —
—
— —
—
31,000
—
31,000
— 1
—
11,500
—
11,500
.
—
— —
—
—
— —
—
100,000
—
100,000
— —
—
— —
—
— —
—
235,000
—
235,000
— —
—
— —
—
852,000
—
852,000
— —
—
— —
—
—
58,000
—
58,000
1
100,000
100,000
100,000
____
300,000
.
— —
—
— —
—
— —
—
60,000
—
60,000
—
—
60,000
—
60,000
—
—
40,000
—
40,000
—
— —
—
— —
—
— —
—
19,139
—
19,139
—
662,566 J 67 614,566 | 67 , 644,566 j 66 | 2,117,539 j — | 4,099,239 j — j
Bih. till R. St. Prof. 1862 $ 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 24 Haft. 3
18
Stats-Utskottets Memorial N:o 22ö,
§ och mom. i det
| nya reglementet
för Riksgäldskontoret.
§ 141-
§ 142.
§ 143.
5.
6.
§ 145.
§ 144; morn. 1.
2.
3.
4.
146, mom. 1.
2.
3.
4.
Transport
För betäckande af kostnaderna för Sveriges deltagande i .1862
års allmänna industri- och konst-exposition i London .
„ godtgörande af enahanda kostnad vid den för landtbruks
alster
och redskap innevarande år anordnade internationela
utställning i Hamburg, dels R:dr 5,000: —-
dels, enligt gällande kurs, 10,000 Mark
Hamburger Banko, som förslagsvis upptagas
till  « 13,333: 33.
För verkställande af undersökningar i fråga om norra stambanans
framdragande från trakten af Märsta eller Odensala
öfver Erikssund till Grans socken (verkliga utgiftsbeloppet)
„ utarbetande och utgifning genom trycket at en tekniskt
ekonomisk
beskrifning öfver de för Statens räkning utförda
jernvägsbyggnader, såsom förslagsanslag . . . . • • •
Summa
Under Sjunde Hufvndtiteln.
För jordeboksverkets fortgång
„ bestridande af kolonien S:t Bartlielemys förvaltningskostnader
„ arbeten å och invid Wadstena slott
„ ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare
komma att vidkännas genom mjöl- och såg-qvarnräntans
upphörande, ett förslagsanslag af
Ersättning till Stats-kontoret för förskottsvis bestridda utgifter
För vårdandet och förökandet af Kamereraren Carl Sandbergs
samlingar
„ aflösning af Stade-tulleu, ett förslagsanslag af . • • • •
Summa
Under Åttonde Hufvudtiteln.
Till understöd (ör högre folkskolor
,, folkskoleväsendets utveckling och förbättring i allmänhet
„ löneförbättring, utöfver minimi-lönen, 400 R:dr om året, åt
examinerade folkskolelärare
„ understöd åt sådana församlingar, som i följd af medellöshet
icke kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt
sin folkskolelärare • . . ... . . •
Transport
Stats-Utskottets Memorial N:o 225. 19
Anslag-, beviljade att utgå
Anslag för
en
Summa
år 1864.
år 1865.
år 1866.
gång.
anslag.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr
öre.
662,566
67
644,566
67
644,566
66
2,147,539
—
4,099,239
—
— —
—
— —
— —
—
159,384
18
159,384
18
_
—
— _
—
18,333
33
18,333
33
2,862
59
2,862
59
10,000
10,000
- ■
662,566
67
644,566
67
644,566
66
2,338,119
10
4,289,819
10
24,700
24,700
24,700
74,100
18,000
_
18.000
18,000
•
54,000
—
— —
— —
—
22,000
22,000
30,000
30,000
30,000
90,000
— —
—
— —
—
— —
—
182,560
53
182,560
53
500
500
500
.
1,500
-
— —
—
— —
—
— —
270,000
—
270,000
—
73,200
— 73,200
"
73,200
—
474,560
53
694,160
53
6,000
6,000
6,000
18,000
75,000
—
75,000
—
75,000
—
— —
—
225,000
—
30,000
—
30,000
—
30,000
—
— —
—
90,000
—
20,000
20,000
20,000
60,000
131,000
—
131,000
—
131,000
— —
—
393,000
—
20
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
§ och morn. i det
nya reglementet
för Riksgäldskontoret.
§ 146, mom. 5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
§ 147, mom. 1.
2.
3.
4.
o.
10.
11.
Transport
Till inrättande inom Ecklesiastik-departementet af cn särskild
byrå för ärenden angående folkskole-väsendet
„ löneförbättring åt Suudliets-kollegii embets- och tjenstemän
,, understöd lör den af Doktor O. Sandahl i hufvudstaden
inrättade medico-pneumatiska anstalt
För bekostande, i hufvudstaden, af offentliga vetenskapliga föredrag
i sådana ämnen, som företrädesvis tillhöra allmän
bildning
„ underhåll al fri-elever samt för löntillökningar vid Institutet
för blinda och döfstumma
Bidrag för vård och skötsel af de i provinsen Helsingland af
sjukdomen spetälska angripne personer, såsom reservationsanslag
För flyttning af botaniska trädgården i Lund
Till arfvode åt en Antiqvitets-intendent
För Antiqvitets-intendentens resor m. m
„ upprättande af förteckningar och beskrifningar öfver foru
lemningar
• . . . .
„ uppsökande och aftecknande af runstenar
„ fortsatt utskrifning af riksregistraturet
„ fortsatt utgifvande af arbetet: "Svenska språkets lagar" .
Till Artisten N. Mandelgren, för verkställande al resor inom
riket i och för fortsatt aftecknande af kyrkliga monuineuter
„ Lithografen O. J. Billmark, för fortsatt utgifvande af planche
verket:
"Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck” . .
För fortsatt utgifvande af planche verket: "Fordna och närvarande
Sverige"
„ uppförande å Carolinska Institutets tomt af en ny byggnad
för den pathologiskt-anatomiska institutionen och, i sammanhang
dermed, likbod, obduktionssal och begrafnings
kapell
för Serafimer-ordens-lasarettets behof
„ verkställande af åtskilliga ny- och ombyggnader på Gymnastiska
Central-institutets tomt
„ reparation och inredning af YVetenskaps-akademiens äldre hus
„ nödiga förändringar å Strengnäs läroverkshus, äfvensom
till inköp och inredning af en byggnad för läroverkets bi
bliothek
och samlingar
„ uppförande af ett nytt läroverkshus i Halmstad ....
„ dito af ett gymnastikhus vid läroverket i Eksjö . . .
„ dito af ny observatoriibyggnad i Lund
Transport
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
21
Anslag, beviljade att utgå
Anslag för
gång-
en
Summa
anslag.
år 1864.
år 1865.
år 1866.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
131,000
—
131,000
—
131,000
—
— —
—
393,000
—
4,500
_
4,500
4,500
\
13,500
_
8,000
—
8,000
—
8,000
—
— —
—
24,000
— !
2,000
—
2,000
—
2,000
—
—
6,000
—
10,000
—
10,000
—
10,000
—
— —
—
30,000
—
19,800
—
19,800
—
19,800
—
—
59,400
—
3,000
3,000
3,000
9,000
7,000
—
7,000
—
7,000
— —
—
21,000
1
2,000
—
2,000
—
2,000
— —
6,000
1,500
—
1,500
—
1,500
—
4,500
—
2,000
2,000
2,000
6,000
1,500
1,500
—
1,500
—
4,500
3,000
—
3,000
—
3,000
— —
9,000
1,500
—
1,500
—
1,500
4,500
—
1,500
—
1,500
—
1,500
—
4,500
—
800
—
800
—
800
—-
—
2,400
—
400
—
400
—
400
—
— —
1,200
—
84,000
84,000
_
_
167,178
84
167,178
84
— —
~
98,681
30
98,681
30
_
50,000
50,000
— —
—
—
—
25,000
—
25,000
8,000
—
8,000
—
— — i
—
—
45,000
—
45,000
199,500
—
199,500
— |
199,500
— j
477,860 |
14 i
1,076,360
14 !
22
Stats-Utskottets Memorial V :o 225.
§ och morn. i det
nya reglementet
tor Riksgäldskontoret.
§ 147, morn 12.
§ 148-
§ 149, mom. 1.
2.
3.
4.
5.
6.
§ 150.
§ 151-  § 152.
§ 153, mom. 1.
2.
§ 154-  |§ 155.
!§ 156.
§ 157.
§ 158.
Transport
För fortsättning af reparationen å Linköpings domkyrka . .
„ förändring och tillbyggnad af Kronans egendom N:o 4 å
Riddarholmen för inrymmande derstädes af Riksarkivets
samlingar
„ Hospitals-fondens förstärkning, såsom kreditiv
„ nya hospitals-byggnaden vid Göteborg
„ förbättringar och tillbyggnader vid hospitalet
i Wexiö R:dr 30,269: 10.
Nyköping
8,257: 50.
Wisby
13,221: 85.
och Upsala
40,000: —
„ betäckande af en brist i anslaget för Stockholms hospital.
„ förbättringar å sistnämnda hospitalsbyggnad
„ beklädnads-utredning vid samtliga hospitalerna i riket, ett
kreditiv af
Löneförhöjning för lärare vid elementar-läroverkeu, som under
längre tid än fem år före verkställigheten af den vid 1856—
1858 års riksdag beslutade reglering af dessa läroverk varit
anställde såsom vikarier, för åren 1861 med 1863 . .
| Löne-eisättning åt Kollega vid Haparanda läroverk, magister
Zacharias Grape
Till understöd åt den af Jeanette Berglind i hufvudstaden inrättade
undervisnings-anstalt för döfstumma barn ....
„ betäckande af en uti Svenska Spetsbergs-expeditionens räkenskaper
befintlig brist
jemte 5 procent ränta derå från den 1 Januari 1862
till utbetalningsdagen
För fortsättning af gradmätnings-rekognosceringen på Spetsbergen
„ bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande i en medeleuropeisk
gradmätning
„ fortsatt utgifvande af plancheverk öfver Svenska sigiller
från medeltiden samt öfver autiqvariska och historiska
märkvärdigheter i Historiska Riks-museum
„ inlösen af 50 exemplar utaf ett af Professoren G. Stephens
till subskription anmäldt arbete: “The old-northern runio
inscriptions of Scandinavia and England11
„ inköp af en del utaf deo Kammarherren m. m. G. H. Lorichs
i lifstiden tillhöriga mynt- och medalj-samling . . .
„ utgifvande af en handbok i Svenska Pomologien ....
„ National-museibyggnadens inredning, jemte andra i sammanhang
dermed erforderliga kostnader . . . . . ■ ■
Summa
Stats- Utskottets Memorial N:o 225.
28
Anslag, beviljade att utgå
Anslag för
en
Summa
anslag.
CO
00
oc3
år 1865.
år 1866.
gång.
R:dr.
öre.
E:dr.
öre.
E:dr.
öre.
R:dr.
öre.
K: dr.
öre.
199,500
—
199,500
'
199,500
—
177,860
14
1,076,360
14
10,000
■ —
10,000
—
10,000
—
—
30,000
—
100,000
100,000
80,000
—
80,000
—
80,000
—
— _
—
240,000
—
200,000
200,000
91,748
45
91,748
45
—
—
12,370
17
12,370
17
— —
—
—■’ —
—
—
10,305
20
10,305
20
—
— —
—
60,000
—
60,000
—
—
15,500
—.
15,500
—
— —
—
— —
—
— —
—
1,500
—
1,500
—
— —
—
— —
—
— —
—
4,500
—
4,500
—
—
17,356
80
17,356
80
1,591
4
1,591
4
—
— —
—
—
10,000
—
10,000
—
— —
—
—
—
25,000
—
25,000
—
—
— —
—
—
6,000
—
6,000
—
—
2,000
—
2,000
—
_
17,832
_
17,832
— —
—
— —
—
—
4,000
4,000
—
— —
— —
—
—
540,878
540,878
—
289,500
-
289,500
—
289,500
_
1,598,441
80
2,466,941
80
24
Siats-Utskottets Memorial N:o 225.
§ och mom. i det
nya reglementet
för Riksgäldskontoret.
§ 160 mom. 1.
§ 161-  § 162.
§ 163.
8 164.
Under Nionde lf iiiYmltitcIn
Till
pensioner åt vissa, till framlidna H. M. Enkedrottning Desiderias
hofstat och betjening hörande personer, för tiden
från och med den 1 Maj 1861 till 1863 års slut ....
„ ersättning åt nedannämnda officersenkor för innehållen aflöning
lör deras numera aflidne män under deras krigsfångenskap,
nemligen:
till Johanna Wilhelmina Standertskjöld, född
Mellin R:mt 105:
„ Jeannette Standertskjöld, född von Törne „ 112: 50.
„ Louise Lindman, född Röper . . . . „ 288: —
3_ i „ understöd åt sådane, efter 1808—1809 års krig qvarlefvande
Landtvärnsman, som kunna anses vara af dylikt understöd
i behof
För upprätthållande af Arméens pensionskassas pensionering,
såsom kreditiv ,
„ fortsatt tillämpning af de nya pensions-staterna för Arméen
och Gotlands Nationalbeväring; ett årligt kreditiv af
„ betäckande af den brist, som för Arméens pensionskassa
kan uppkomma i den kredltivsumma af 100,000 R:dr, som
Rikets sednast församlade Ständer beviljat till utgående
under år 1863, såsom fyllnadskreditiv
r upprätthållande af den flottans gemenskap förunnade förbättrade
pensionering, såsom kreditiv
„ pensionering af Flottans embets- och tjenstemän samt betjente,
såsom kreditiv
Summa
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
25
Anslag, beviljade att
utgå
Anslag för
gång.
en
Summa
anslag.
år 1864.
år 1865.
år 1866.
B: dr.
! öre.
K: dr.
öre.
B:dr.
öre.
B: dr.
öre.
B:dr.
öre.
1
—
32,456
—
32,456
505
50
505
50
10,000
'
10,000
—
10,000
—
30,000
;
85,500
85,500
—
85,500
—
—
256,500
150,000
—
150,000
—
150,000
—
—
450,000
—
50,000
—
50,000
40,000
—
40,000
—
40,000
—
—
120,000
—
30,000
—
30,000
—
30,000
—
— —
—
90,000
315,500
-1
315,500
—
315,500
—
82,961
50
1,029,461
50
Bih. till K. St. Prot. 1862 $ 1863. 4 Sami. 1 A/d. 4 Band. 24 Höft.
4
•2(5
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
§ och mom. i det
nya reglementet
Lån.
för Biksgälds-
kontoret.
tt:dr.
Ö.
B) Lån.
tinder Andra Ilnfvudtiteln.
§ 129.
Till Häradshöfdingen Carl Daniel Poppius, för upp-
förande af byggnader vid häradshöfdingebo-
stället Mälby
7,000
—
tinder Sjette HufYudtiten.
§ 133.
För utförande af nödiga grundförbättringar vid Al-
narps landtegendom
30,000
§ 137.
Till Jemtlands kommunikations-aktiebolag .
70,000
i§ 138.
För den numera fullbordade brobyggnaden öfver
Umeå eif  .
20,000
!§ 134, mom. 13.
„ segelleds öppnande från Hattefura vid We-
nern till sjön Stora Lee samt anläggning af
en jernväg vid Håfveruds bruk, 800,000 R:dr
deraf under nästa statsregleringsperiod . . .
450,000
14.
„ utsträckning af Kinda båtled medelst kanali-
sering af Stångån från sjön Rengen till Lin-
köpings hamn, 437,500 R:dr, deraf under nästa
statsregleringsperiod
235,000
18.
„ befrämjande af utdikningar och aftappningar
af sanka trakter och sjöar till beredande af
odlingsföretag, att utgå med 50,000 R:dr årligen
150,000
!
19.
„ vatteuaftappning medelst rensning af (Lands-
ån och dess sidogrenar inom Stockholms och
Upsala län
137,500
20.
„ uttappning af sjön Wesan i Listers härad af
Blekinge län
50,000
21.
„ utdikning och aftappning af sjöarne Tjurken,
Näfvelsjön, Furusjön och Stensjön i Östra
härad af Jönköpings län
42,000
—
22.
För sänkning af sjöarne Solgen, Ass-sjön, Hafra-
viks-sjön samt Ingarps- och Kopparps-sjöarne
m. fl. inom Södra Wedbo härad af Jönkö-
pings län
48,000
23.
„ sänkning af sjön Tysslingen och Svartån i
Örebro län •
100,000
24.
„ aftappning af sjön Hästefjorden i Sundals hä-
rad på Dalsland
100,000
Transport
1,432,500
— 1
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
27
§ och. morn. i det
nya reglementet
Lån.
för Riksgälds-
kontoret.
R:dr.
ö.
Transport
1,432,500
—
§ 134, mom. 25.
För sänkning af Lida-ån, 126,0000 R:dr, deraf
under nästa statsregleringsperiod
46,000
-T- .
§ 141.
Till godtgörande af de kostnader för laga skifte
å boställen, hvilka af boställshafvaren mäste
gäldas  i ,
150,000
—
Summa
1,628,500
—
Under Åttonde ffiiifvudtiteln.
§ 147, mom. 5.
Till uppförande af nytt läroverkshus i Halmstad
25,000
6.
„ dito af ny byggnad för gymnastiklokal m. m.
vid läroverket i Calmar
40,000
—
7.
„ dito af dito för dito vid läroverket i Umeå .
25,000
—
8.
„ uppförande af nytt läroverkshus i Fahlun
40,000
—
9.
„ dito af dito i Sala
12,000
—
Summa
142,000
—
•28
Stats-Utskottets Memorial N:o 225.
Sammandrag af de vid innevarande riksdag för jernvägsbyggnad erna
beviljade anslag och lån.
§ och mom. i det
nya reglementet
för Riksgäldskontoret.
166, mom. 1.
2.
3.
4.
5.
A) För Statens jcrnvägsbyggnader.
För fortsättande och fullbordande
af södra stambanan
„ påbörjande af östra stambanan,
det för anläggningen af
sträckan mellan Cathrineholm
och Norrköping erforderliga
belopp
„ norra stambanans byggande
från Stockholm till Upsala .
„ vestra stambanans framdragande
till Clara sjö och en
hangårds anläggande derstädes,
gemensam för vestra
och norra stambanorna . . .
„ nordvestra stambanan, nemligen:
dels
för utförande
af förberedande
arbeten
åsträckan från
riksgränsentill
trakten af Arvika
600,000: —
jemte den blifvande
behållningen
å statslånefouden,
beräknad
till omkring
400,000
R:dr,
dels för banans
framdragande
från lämplig
punktpå vestra
stambanan i
trakten af Porla
öfver Degerfors
och Christinehamn
. . 5,374,000 —
Anslag.
Lån.
Summa.
B.: dr.
10,150,000
4.030.000
4.672.000
3,070,000
R:dr. ' ö. R:dr.
.J 10,150,000
4.030.000
4.672.000
5,974,000
Transport 27,896,000 -
3,070,000
5,974,000
27,896,000
Stats-Utskottet# Memorial N:o 225.
29
§ och mom. i det
—.
nya reglementet
för Riksgälds-
Anslag.
Lån.
Summa.
kontoret.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Transport
27,890,000
—
27,896,000
—
B)
För enskilda jernvägsan-  lägguingar.
§ 167, mom. 1.
För
en bibana från trakten af
Eslöfs station på södra stam-
2.
banan till Ystad
— —
—
2,450,000
—
2,450,000
V
en jernväg från städerna Hel-  singborg och Landskrona till
den föreningspunkt, som af
Kongl. Maj:t varder bestämd,
samt derifrån i gemensam
sträckning till trakten af
Eslöfs station å södra stam-
banan
—
2,300,000
2,300,000
3.
n
en jernväg mellan Christian-  stad och Hessleholms station
4.
å södra stambanan
—
720,000
720,000
Y)
en jernväg mellan staden
Wexiö och Alfvestads sta-
tion å södra stambanan . .
—
434,000
434,000
5.
w
en jernväg från hamnen vid
Köping till Uttersberg med
6.
grenbana till sjön Lillsvan
—
500,000
500,000
en jernväg från Herrljunga
öfver Wenersborg till Udde-
valla
—
—
3,240,000
—
3,240,000
—
Summa R:mt R:dr
27,896,000
j 9,644,000
37,540,000
Bih. till H. St. Fröt. 1862 §■ 1863. 4 Sami. 1 AfoL. 4 Band. 24 Häft. 5
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1863.
Stats-Utskottets Memorial N:o 226.
X
N:o 226.
Aok. kill Exp.-Ulsk. dt>n 11 Nov 1863, kl. 11 f. n>.
Memorial t anledning af verkställd omröstning uti tvänne lill 6:te och 8:de
Hufvudtitlarne hörande anslagsfrågor.
Sedan nedannämnda, af Stats-Utskottet uti dess Memorial N:is 209 och 217
föreslagna, voteringspropositioner rörande tvänne till 6:te och 8:de Hufvudtitlarne hörande
anslagsfrågor, blifvit af samtliga Riks-Ståndeu godkända, har, jemlikt föreskriften
i 69 § Regeringsformen, Förstärkta Stats-Utskottet, vid sammanträde denna dag,
öfver berörda propositioner anställt omröstning, hvars resultat Utskottet härmed skolat
för Rikets Ständer anmäla:
l:a voteringen:
(Enligt Stats-Utskottets Memorial N:o 209.)
Den, sorn bifaller Stals-UtskoHels af Ridderskapet och Adeln samt BorgareStåndet
gillade hemställan, att Rikets Ständer till den föreslagna upprensningen af
Lida-ån icke nu må anvisa några medel, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer till sänkning och upprensning af Lida-ån beviljat
ett låneunderstöd af Etthundratjugusex tusen Riksdaler, under de vilkor, som
i afseende på andra för vattenaftappnings-arheten vid innevarande riksdag anvisade
lånemedel varda stadgade; dock att, utaf det beviljade lånebeloppet, under nästa statsregleringsperiod
får lyftas endast Fyratiosex tusen Riksdaler och återstoden under
den derpå följande.
Denna votering har utfallit med 54 Ja och 56 Nej; till följd hvaraf Rikets
Ständer beslutat i enlighet med iYej-propositionens lydelse.
Bih. till B. St. Prof. 1862 & 1863. 4 Sami 1 Afd. 4 Band. 25 Haft. X
Stats-Utskottet* Memorial N:o 227.
2:a Voteringen:
(Enligt Stats-Utskottets Memoria! N:o 217.)
Den, som, i likhet med Borgare- och Bonde-Stånden, anser att den af Kongl.
Maj:t äskade summa, 4 7,470 R:dr, för stora vestibulens samt trapparmarnas i National-museum
beläggning med stucco Inströ, icke bör af Rikets Ständer anvisas,
röstar
(l i
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, är, i enlighet med Ridderskapet och Adelns samt Presle-Ståndets
beslut, den för sagda ändamål af Kongl. Maj t äskade summa, 4 7,470 R:dr, af Rikets
Ständer beviljad.
Och som denna omröstning, dervid en sedel blifvit kasserad, utfallit med 58
Ja och 7 4 Nej, hafva Rikets Ständer alltså beslutat i enlighet med fV^'-propositionen.
Stockholm den 40 November 4865.
N:o 227.
Ar,k. till Bxp.-Utsk. den 13 No v. 1863, k). 1 e. m.
Memorial, med förslag till voterings-propositioner i anledning af Riksståndens
skiljaktiga beslut, rörande Kongl. Maj.is nådiga framställning
om tillökning i arméens nuvarande kavalleri-styrka.
(U. A.)
Sedan Stats-Utskottet, uti sitt under N:o 215 algilna Memorial, jemte redogörelse
för Ridderskapet och Adelns, Preste- samt Bonde-Ståndens skiljaktiga beslut
öfver Utskottets i Utlåtandet N:o 196 gjorda framställning, i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition, angående tillökning i arméens nuvarande kavalleri—styrka, hem
-
Stats-JJts kottets Memorial N:o 227,
3
ställt; alt Borgare-Ståndet, sorn återremitterat berörda Utlåtande, måtte i ämnet fatta
beslut har, enligt Utskottet delgilvet protokollsutdrag, vid föredragning af nämnda
memorial, tillika med en från Ridderskapet och Adeln till öfriga Riks-Stånden aflåten
inbjudning att förena sig om det beslut, hvari sistbemålda Riks-Stånd rörande
detta ärende slädnät, Ilorgare-Ståndei beslutat att antaga Ridderskapet och Adelns
ifrågavarande inbjudning.
I afseende å de åtgärder, som, i anledning at hough Maj:ts ifrågavarande nådiga
framställning, ändamålsenligast borde vidtagas, åro således, enligt hvad Utskottet
uti berörda Memorial förut meddelat, 5:ne olika meningar uttalade, nemligen af Preste-Ståndef,
sorn bifallit Kongl. Maj:ts af Utskottet förordade nådiga Proposition; af
Bonde-Ståndet, som godkänt ett utaf Herr A. W. Björck uti afgifven reservation framsläldt.
förslag, samt af Ridderskapet och Adeln, som fattat ett från dessa båda Riksstånd®
meningar afvikande, af Borgare-Ståndet sedermera gilladt beslut; och då Utskottet
icke tilltror sig att kunna framställa något förslag lill sammanjemkning af
dessa skiljaktiga åsigter, lärer väl denna fråga få afgöras genom votering i Förstärkt
Stals-Utskott, i hvilket afseende Utskottet hemställer, att, för bestämmande af kontraproposition,
först omröstning må få anställas enligt följande proposition:
”Den, som vill, att till kontraproposition vid den blifvande hufvudvolei ingen
antages Preste-Stdndets beslut, enligt hvilket Rikets Ständer till svar å Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition angående tillökning i arméens nuvarande kavalleristyrka, meddela,
”att Rikets Ständer, med antagande af den utaf Kongl. Maj:t framlagda plan för Westgöta
regementes återförvandling till kavalleri och Smålands husar-regementes öfvergång
lil! infanteri, till Kongl. Maj:ts disposition, lör vidtagande af åtgärder till
samma plans genomförande, ställa dels den vakans-afgilt, som kan komma att erläggas,
för tillfälliga karlvakanser från den tid Kongl. Maj:ts beslut om Westgöta
regementes uppsittning kungöres och intilldess uppsittningen sker, och dels de besparingar,
sorn på befälets aflöningsmede! under samma tidrymd uppstå,” röstar
Ja;
Dea det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Bonde-Ståndets beslut, ”att Rikets
Ständer måtte i svar å den Kongl. Propositionen meddela, att Rikets Ständer väl
finna rusthållarne vid Smålands husar-regemente företrädesvis berättigade att komma
i åtnjutande af de förmåner, som regementets afsittning medförer; men att Rikets
Ständer likväl, med afseende å nuvarande förhållanden, icke anse lämpligt att nu
vidtaga några bestämmelser för tillvägabringande af nämnda åtgärd, samt att Kongl.
Majit mätte täckas låta på lämplig kortare tid af 5 eller 10 år förnya de kontrakt
rörande kavalleri-regementenas afsittning, som tilländalöpa åren 1870 och 1871;
äfvensom att, i händelse Kongl Majit finner Sig icke kunna lemna bifall till denna
Rikets Sländers framställning, utan pröfvar erforderligt att kavalleristyrkan ökas med
4
Sk/M- Utskottets Memorial N:o 227.
5Ö0 man, sådant måtte ske genom Smålands husar-regementes afsittmag och uppsättning
ånyo af Östgöta kavalleri-regemente, men att i alla händelser denna åtgärd
icke måtte leda till förändring i de förfoganden af räntors och boställens indragning,
sorn skett till följd af regementets afsättning, samt att Rikets Ständer icke
eller finna skäl att till förändringens genomförande till Kongl. Majlis disposition ställa
andra medel, som till Statsverket böra ingå, utan anhålla om nådig proposition
rörande de anslag, sorn för ändamålet erfordras."
För hufvudvoteringen föreslås följande proposition:
"Den som vill, alt, i enlighet med hvad Bidderskapel oth Adeta samt BorgareStåndet
beslutat, Rikets Ständer å Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga Proposition meddela
följande svar: ”Erkännande behöfligheten af en tillökning i kavalleriets nuvarande
styrka, föreställa sig Rikets Ständer ali en dylik förändring bör kunna åstadkommas,
utan alt någon del af det redan alltlör fåtaliga kavalleriet blilver till infanteri förvandiadt,
och kunna för sin del icke godkänna förslaget om Smålands husar-regementes
afsittande. Rikets Ständer anse äfven, att kavalleriets förstärkande genom
indeld eller värfvad trupp hör kunna med största fördel åstadkommas i förening med
vakans-kontrakternas förnyande med de afsutna nisthålls-regementena och vakansafgifternas
förhöjande till ett belopp, närmare motsvarande värdet af den skyldighet
de äro beräknade att ersätta," röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
A^-
Vinner Nej aotages:
(l:sta alternativet) Preste-Ståndets beslut.
(t:dra alternativet) Bonde-Ståndets beslut.
Stockholn) den 15 November
N:o tU*
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 228.
5
N:o 228.
Arns. till Exp.-Utsk. den 13 Nov. 18Ö3, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om beviljande af understöd ät de,
i följd af den staden Warberg öfvergdngna eldsvåda, mest nödlidande
bland nämnde stads innevånare.
(R. A.)
Uti särskilda, inom Ridderskapet och Adrin af Herr von Francken, G. W., (motion
Nio '273), inom Preste-Ståndet al Prosten Mellqvist (motion N:o 100), samt
inom Borgare» Ståndet af Herr A. Grenander (motion N:o 320), med stöd af 50 §
Riksdags-ordningen väckta och till Stats-Utskotlel remitterade motioner har blifvit
föreslaget, att Rikets Ständer, för alt i någon mån lindra den nöd, hvari större delen
af staden Warbergs innevånare råkat, genom den svåra eldsvåda, sorn i början af
innevarande månad ödelagt en betydlig del af nämnde stad, måtte, till understöd för
de i följd af eldsvådan mest nödlidande, anslå en summa af 30,000 R;dr R:mt alt,
utan återbetalningsskyldighel, genom den derstädes bildade nödhjelps-komité utdelas.
Utskottet, som varmt behjerta!* den nödställda belägenhet, hvari nämnda samhälles
innevånare i följd af den timade eldsvådan sig befinna, och som nogsamt inser,
ali skyndsam hjelp är af beholvet högligen påkallad, för att i någon mån lindra
den stora nöd, som genom en så svår olyckshändelse hårdt drabbat detta samhälle, hyser
den vissa tillförsigt, att Rikets Ständer icke skola vägra att bevilja det al motion&rerne
föreslagna understödet. Men då Utskottet anser lämpligast att, derest
Rikets Ständer för ifrågavarande ändamål anvisa medel, desamma varda ställda till
Kongl. Maj:ts nådiga disposition, för att, på sätt lämpligast synes, för det åsyftade
ändamålet användas, får Utskottet hemställa,
alt de gjorda frauiställningarne måtte sålunda varda bifallna, att
Rikets Ständer ville till Kongl. Maj.ts nådiga disposition på RiksBih.
till R. St. Brot. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 25 Häft. 2
6
Stats-Utsleottets Utlåtande N:o 228.
gälds-kontoret anvisa en summa af Tretio tusen R:dr, för att, på
det sätt Kongl. Majit finner för godt bestämma, användas till
understöd åt de, i följd af den staden Warberg nyligen öfvergångna
eldsvåda, mest nödlidande bland oftanämnda stads innevånare.
1 händelse af bifall härtill, torde Utskottet få sig uppdraget att derom lemna
Fullmägtige i Riksgälds-kontoret behörig underrättelse, hvarjemte Utskottet hemställer,
alt uti det nya reglementet för Riksgälds-kontoret må näst efter
mom. 16:o uti den i Utskottets Memorial N:o 220, sid. 19,
föreslagna § 132 införas ett så lydande moment:
17:o, till understöd åt de, i följd af den staden Warberg nyligen
öfvergångna eldsvåda, mest nödlidande bland nämnde stads
innevånare, Tretio tusen R:dr, för att användas på det sätt
Kongl. Majit linner för godt bestämma.
Stockholm den 13 November 1963.
Stockholm, tryckt hos N. Marcus, 1865
Stats-Utskottets Utlåtande JM 229.
1
N:o 229.
Ank. till Exp.-Utak. dea 13 Nov. 1863, kl. 2 a. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å memorialet N:o 200, med
förslag till de stadganden, angående R iksgäldskonlorels skulder
och fordringar, som böra införas i del mja reglementet för
delta verk.
(R. A.)
Vid föredragning af Stats-Ulskottets ofvanberörda memorial hafva samtliga RiksStånden
godkänt hvad Utskottet deri föreslagit, med undantag af nedanstående punkter,
hvilka blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet till Utskottet återremitterade,
nemligen:
1:0. Den af Utskottet föreslagna 5 §. angående det, till följd af Rikets sednast
församlade Ständers beslut, år 1860 upptagna lån för fortsättandet af Statens jernvägsbyggnader,
hvars första del har följande ordalydelse:
»Sedan Rikets Ständer vid 1859 och 1800 års riksdag uppdragit åt Fullmägtige
i Riksgäldskontoret att, till beredande af tillgång för fortsättningen af Statens
jernvägsbyggnader, emot obligationer, lydande å utländskt mynt och utfärdade å ut
ländskt
språk, upptaga ett fonderadl amortering slån, hvarvid den summa, som sålunda
skulle upplånas, blifvit bestämd lill 25,000 000 Rdr Runt, med tillägg af
de med upplåningens verkställighet förenade kostnader, samt Kongl. Maj.t, enligt
nådig Kungörelse af den 13 Mars 1860, fastställt de af Rikets Ständer i afseende
på detta lån meddelade föreskrifter; så, och efter det kontrakt om berörda lån under
den 26 April 1860 blifvit afslutadt med bankirhusen Raphael Er!anger Gebril
der
Bethman och H. J. Merck & C:o samt Norddeulsche Rank, enligt hvilket kontrakt,
jemte deruti under den 4 Juli samma år öfverenskomna förändringar, för låneBih
till R. St. Prot. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Åfd. 4 Band. 26 Iläft.
2
Stats-Utskottcts Utlåtande M 229.
summan utfärdats dels 24.000 stycken den 1 Maj 1860 daterade fyra och en half
procents-obligationer A ett sammanräknadt belopp af Atla millioner Thaler Preussiskt
Courant, dels 240,000 st. premie-obligationer af samma dag. hvardera å 10
Thaler, eller tillhopa 2,400,000 Thaler Preussiskt Courant, komma dessa obligationer
att återbetalas på det sätt, att 4i procents-obligationerna, i enlighet med fastställd
plan, till kapital och ränta liqvideras medelst en annuitet af FyrahundrafyratiO tusen
Thaler, hvilken erlägges med 220,000 Thaler hvarje halft år, intilldess hela lånet på
sådant sätt den 1 November 1898 blir till fullo betaldt, samt att för premie-obligationerna,
hvilka genom 77 särskilda dragningar, som halfårsvis förrättas, blifva lill
sistnämnde tid utlottade, för hvarje dragning erlägges Femtiofemtusen Thaler. med
undantag af den sista dragningen, för hvilken endast Tretiofyratusen fyratio Thaler
utgå. Dock kommer räntan för de till 4Fprocentslånet hörande obligationer, som
öfvertagits af Rikets Ständers Bank och hvilka ursprungligen beräknats till 1,600,000
Thaler, äfvensom betalningen för utlottade sådana obligationer att, så länge Banken
deraf är egare, enligt träfiTadt aftal emellan Fullmäktige i Banken och Riksgäldskontoret,
erläggas i Svenskt mynt, efter beräkning af 2j Riksdaler Riksmynt för hvarje
Thaler Preussiskt Courant.»
Emot denna § har af en talare inom Ridderskapet och Adeln blifvit anmärkt:
att densamma innehåller redogörelse för innehållet af det beslut, som vid föregående
riksdag fattades angående upptagande af detta lån och den summa i Svenskt mynt,
som det utländska lånet skulle motsvara; att, enligt den af Utskottet föreslagna ordalydelsen,
»hela lånet skulle vara till fullo betaldt den 1 November 1898, oaktadt slutliqviden
för premie-obligationerna först den 1 Februari 1899 skall vara verkställd;»
alt 4|-procents-obhgalionerna och premie-obligationerna uti den föreslagna §:n omnämndes
på ett sätt, att man skulle kunna tro, att det vore fråga om två särskilda
lån/ehuru det blott vore ett och samma lån, fastän olika obligationer blifvit utställda
för olika andelar af lånet; och har inom Borgare-Ståndet likaledes af den ende af
delta Stånds ledamöter, som mot Utskottets förslag framställt anmärkningar, blifvit
erinradt, att, i afseende å premie-obligationerna, origtigt nyttjats uttryck» t, att dessa
obligationer skola på uppgifvet sätt »återbetalas», hvilket rättare bort heta »inlösas»;
att vidare i § skulle förekomma, att »inlösen af dessa obligationer skall ske genom
77 särskilda dragningar», hvilket visserligen, enligt sislbeinälde talares åsigt, i så
måtto vore rigtigt, sorn obligationerna till det bestämda antalet utlottades »derigenom
alt de 'läggas i ett hjul, derur de uttagas på samma sätt, som obligationerna vid de
öfriga lånen.» Men uttrycket vore dock, enligt hans förmenande, icke »fullt egentligt,
då det blott angå joe medlet, men icke effekten eller sjelfva ullollningen» Det syntes
honom icke heller vara skäl att, i afseende på premie-obligationerna, mera än vid andra
obligationer, påpeka »alt det är ett lotteri» Ordet »dragning» borde derföre, der det
förekomme, utbytas mot ordet »utloltnmg.» Vidare har bemälde talare uppgifvit, att
Utskottet skall yttrat, det den bestämda annuitelen skall erläggas två gånger om året
Stats-Utskottets Utlåtande JVI 229.
3
»intilldess hela lånet på sådant säll den 1 November i898 blir till fullo betaldt»,
hvilken bestämmelse icke skall vara lillfylleslgörande, enär den endast gällde den första
delen af lånet, hvaremot den andra icke vore beräknad att vara slutligen inlöst
förr än den 1 Februari 1899; och har slutligen blifvit framställd samma anmärkning,
som hos Ridderskapet och Adeln, derom att det skall varit fullkomligen onödigt
att i § omnämna, att lånet ursprungligen blifvit bestämdt till 25 millioner R:dr Rimt,
sedan detsamma numera blifvit afslutadt i Thaler.
Då Utskottet går att närmare undersöka beskaffenheten af de sålunda framställda
anmärkningarne, anser sig Utskottet, hvad först beträffar erinringen dervid, att den
ursprungligen bestämda lånesumman 25 millioner R:dr blifvit, i §n omnämnd, böra
erinra, att sådant härledt sig deraf, alt 224 § i Riksgälds-kontorets nu gällande reglemente,
hvilken till en del motsvarar den nu ifrågavarande § 5, likaledes innehåller
uppgift, att lånet skulle upptagas till ett belopp, motsvarande 25 millioner R:dr R:mt och,
detta oaktadt, i förstnämnda § omförmäles, att lånet blifvit afslutadt å Tio millioner
Thaler. Utskottet vill icke neka, att uppgiften härom möjligen kunnat uteslutas såväl
utur den nu föreslagna 5 §, som utur den 224 § i det nu gällande reglementet.
Men då sistnämnda § innehåller enahanda upgift, synes samma uppgift kunna, utan
synnerlig olägenhet, bibehållas i den förra.
Då såväl hos Ridderskapet och Adeln, som hos Borgare-Ståndet blifvit uppgifvet,
att, enligt den af Utskottet föreslagna ordalydelsen, premielånet »skulle vara till fullo
betaldt den 1 November 1898», får Utskottet erinra att §:n väl innehåller, att den del
af lånet, som motsvarar 4^-procenls-obli galion erna, den 1 November 1898 blir till fullo
betald; hvaremot det om den andra delen af lånet, hvilken utgöres af premie obligationer,
heter, att dessa obligationer »genom 77 särskilda dragningar, som halfårsvis förrättas, blifva
lill sistnämnde tid utlottade». Utskottet har, i afseende på sistnämnda obligationer,
icke nämnt något om tiden, då de blifva slutligen »betaIde», hvilket skall ske tre månader
efter utlottningen, utan endast omförmält dagen då de blifva slutligen »utlottade»,
och Utskottet kan således icke vidkännas hafva härutinnan lemnat någon felaktig uppgift.
Beträffande anmärkningen, att §:n vore så uppställd, att man skulle kunna tro
att det vore fråga om två lån, torde Utskottet endast behöfva erinra, att, då Utskottet
noggrannt beskrifvit de olika slagen af obligationer, måste det bero på hvars och
ens egen uppfattning huruvida lånesumman skall anses afse ett eller två särskilda lån.
De inom Borgare-Ståndet framställda anmärkningar i öfrigt synas grunda sig
på origtig uppfattning af §:ns innehåll. Utskottets förslag innehåller nemligen icke att
»inlösen» af dessa (premie-) obligationer skall ske genom 77 särskilda dragningar»,
utan förslaget innehåller i denna del, såsom ofvan är nämndt, alt premie-obligationerna
blifva utlottade genom 77 särskilda dragningar. Denna uppgift är ock fullkomligen
öfverensstämmande med den på Tyska språket å hvarje obligation, tryckta utlottningsplan
(»Verloosungsplan»), hvilken innehåller, alt obligationerna blifva utlottade
förmedelst 77 på hvarandra följande halfårs-dragningar (»halbjährlichen Ziehungen»), Då
4
Stats-Utskotlets Utlåtande M 229.
Utskottet således följt ordalydelsen i den af Riksgäldskontor Fullmägtige godkända
uiloilningsplanen, kan Utskottet ej inse, att skäl till anmärkning i denna del förefinnes.
Utskottet, som i öfrigt föibigår den i Borgare-Ståndet lemriade uppgifter) om
sältet kuru obligationerna utlottas »derigenom alt cle läggas i ett hjul, derur de uttagas
på samma sätt, som obligationerna för de öfriga lånen», enär denna uppgift
icke synes inverka på frågan om den af Utskottet föreslagna § ns rätta ordalydelse,
anser sig. vid ofvanomförmälda förhållande, samt enär Utskottets förslag är af två
Stånd bifallet,
icke ega skäl att detsamma frånträda.
2;n) Emot den af Utskottet föreslagna I0:de § hvilken handlar om de såsom
grundfond för Allmänna Hypoteksbanken utfärdade < bligationer, har, såväl inom Ridderskapet
och Adeln, sorn mom Borgare-Ståndet, blifvit anmärkt, att Rikets sednast
församlade Ständer underlåtit bestämma, huru lörfaras skulle med den ränta, som
derå upplöpte under den tid Hypoteksbanken innehar dessa obligationer; att Fullmägfige
i Riksgäldskontoret vid obligationernas öfverlemnande till Hypotheksbankens
styrelse förklarat, att. under liden till dess obligationerna kunde behöfva för dermed
afsedda ändamål användas, borde vid förloppet af hvarje halft år dem tillhörande och
då förfallne räntekuponer lill Riksgälds-konlorel ulan lösen återställas; samt att ett sådant
tillagdt stadgande huru med förfallna räntekuponer skall förfaras, syntes böra i
reglemrniet inlagas.
Utskottet har i sitt nu ifrågavarande memorial N:o 200 sid. 3 anmält, att den
föreslagna 10:de §:n stödjer sig på innehållet af 2:dra och 3:de mom. i 230 § af
nu gällande reglemente; och då uti hela sistnämnde §. hvilken lärer grunda sig på
sednast församlade Ständers i delta ämne fattade beslut, icke förekommer någon föreskrift
deiom, att de vid obligationerna fogade kuponer. böra hvarje halft år tiil Riksgäl
ds-k on t or et återställas, har Utskottet destomindre ansett sig böra härom i reglementet
intaga något stadgande, som det, hädanefter såsom hittills, synes böra fä bero på
särskild öfverenskommelse mellan Fullmägtige och Hypotheksbankens Styrelse, huruvida
berörde kuponer skola hvarje halft år återställas, eller om det tilläfventyrs kan
anses tillfylleslgörande att sislbemälda Styrelse förbinder sig till Riksgälds-kontoret åter
ställa
de förfallne kuponerna, innan obligationerna från Banken på ett eller annat sätt
utlemnas.
Vid nu antydda förhållande, och då Utskottets förslag är af två Stånd eilladt,
saknar Utskottet anledning att härutinnan föreslå någon ändring
3:o) Uti § 11 hade Utskottet intagit enahanda stadgande, som igenfinnes uti
9 § af nu gällande reglemente, beträffande Riksgälds-kontorets skyldighet att inlösa
de s. k. Trollhätte slussverks lottsedlar, endast med den ändring, att Utskottet ansett
Riksgälds-kontorets skyldighet härutinnan icke böra, såsom nu gällande reglemente innehåller,
i afseende på tiden begränsas intill nästa riksdag. Häremot har blifvit erinradt,
att det skulle innefatta en ganska vådlig princip, “om ränta för förbindelser,
Stats-Utskottets Utlåtande M 229.
5
som förfallit till betalning vid viss bestämd tid, skulle efter förfallodagen fortfarande
beräknas och godtgöras efter högsta lagligen medgifna räntefot, till dess samma förbindelse
företes till inlösen;» varande hos Borgare-Ståndet yrkadt, att §:n skulle erhålla
samma lydelse, som 9 § i nu gällande reglemente, i hvilken finnes inlaget stadgandet,
att Riksgälds-kontoret borde mader liden intill nästa riksdag» inlösa dessa
s. k. lottsedlar med derå upplupen, förut icke betald ränta, »efter 9 procent till den 1
Mars 1853 och sedermera efter 6 procent, dock med iakttagande af hittills föreskrifvet
bevillningsafdrag »
Jemte det Utskottet får upplysa att, enligt hvad Riksgälds-kontorets räkenskaper
utvisa, de ifrågavarande ännu utelöpande lottsedlarne till antalet äro nio, lydande å
ett sammanräknadt kapital af 7,500 Daler Silfvermynt, motsvarande, efter stadgad
myntförvandling, 1,875 R:dr R.mt. får Utskottet fästa uppmärksamheten derpå, att
22 § af nu gällande reglemente innehåller det från långliga tider tillbaka bibehållna
stadgandet, att »der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intilldess annorlunda af Rikets
Stander förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom
hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Majit och Kronan skola nu eller framdeles
göras gällande.» Af detta stadgande synes obestridligen följa, att då Kongl Maj t,
genom den uti nu föreslagna 5 § åberopade nådiga domen af den 11 Januari 1859,
förpligtigal Riksgälds-kontoret att, ehuru då mera än 100 förflutit, sedan de s. k.
lottsedlarne utfärdades, så till kapital som ränta betala den del af dessa förbindelser,
för hvilka innehafvarne framställt yrkande om liqvid, så måste Riksgälds-kontoret
hafva skyldighet att, om och när de ännu utelöpande förbindelserna företes,
desamma på enahanda sätt infria Åliggandet att betala ränta lärer icke kunna
försvinna hvarken derigenom, att Riksgäldskontoret uppmanat vederbörande innehafvare,
att uttaga sin fordran, elier derigenom att i den klandrade § utsattes att för bindelserna
endast intill nästa riksdag skola inlösas. Utskottet anser dessutom, att det vore
Svenska Staten mindre värdigt, att, utan i laga ordning utsatt särskild preskriptionstid,
söka vinna befrielse från skyldigheten att gälda de ännu utelöpande få förbindelserna,
sedan högsta domaremagten förklarat andra lika lydande förbindelser böra af kontoret
infrias.
På alla dessa skäl anser sig Utskottet
böra vidblifva sitt, i denna del, utaf två Riks-Stånd gillade förslag
1:0) I fråga om det vid sislförflutne riksdag beviljade lån för jernvägen mellan Borås
och Herrljunga, har uti den af Utskottet föreslagna § 76 blifvit intagna de stadganden,
som, enligt Utskottets åsigt, böra lända till efterrättelse. Ifrågavarande lån
blef af Rikets sednast församlade Ständer bestämdt till högst 1,700,000 R:dr eller två
tredjedelar af det belopp, 2,550,000 R:dr, hvartill anläggningskostnaden för jernvägen
då var beräknad. Genom förändring i spårvidden m. m. blef dock den först
beräknade kostnaden nedsatt lill 2,155,000 R:dr, till följd hvaraf det högsta belopp,
6
Stats-Utskottets Utlåtande M 229.
som af jernvägsbolaget finge i Riksgäldskontoret lyftas, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga
Skrifvelse af den 24 Januari 1862, blifvit bestämd lill 1,436,666 R:dr 67 öre. I
öfverensstämmelse med berörda nådiga Skrifvelse, afslutades under den 6 derpålöljande
Februari emellan Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, å ena, samt jernvngsbolagets
direktion, å andra sidan, kontrakt, hvarigenom Bolaget förband sig alt,
mot utbekommande af det utaf Kongl. Majit sålunda till högst 1,436,666 R:dr 67
öre bestämda beloppet, af egna medel tillskjuta allt hvad utöfver det erhållna lånet
erfordrades för jernvägens och dertill hörande anläggningars fullbordande samt all erforderlig
transportmateriels anskaffande; hvarförutom bolagets direktion genom samma
kontrakt förband sig att, «i händelse verkliga kostnaden för jernvägens byggande och
rörelsematerielens anskaffning skulle, sedan arbetsföretaget blifvit i öfverensstämmelse
med planen fullbordadt, befinnas icke uppgå till den förut omnämnda beräknade
summan, lill Staten genast återbära, derest så kommer att yrkas, hvad som af Bolaget
uppburits utöfver J:delar af denna kostnad»
Uti sednare delen af den föreslagna §:n har Utskottet ordagrannt intagit dessa
med citationstecken anförda ord, endast med uteslutande af orden »derest så kommer
alt yrkas»; och häremot har nu anmärkning af en talare inom Ridderskapet och Adeln
blifvit framställd. Då emellertid Rikets sednast församlade Ständer vid lånets beviljande
uttryckligen förklarat, att lånesumman icke finge öfverstiga |:delar af den verkga
kostnaden, så lära Rikets Ständer ock vara oförhindrade alt nu påyrka uppfyllandet
af detta vilkor. Något yrkande om befrielse från fullgörandet af samma vilkor
har under innevarande riksdag icke blifvit framstäldt eller utgjort föremål (ör Rikets
Ständers pröfning. Häraf lärer alltså följa, att Rikets Ständer äro berättigade att utur
den ifrågavarande § utesluta orden »derest så kommer att yrkas.» Utskottet har
ansett desto större skäl härtill förefinnas, som, derest dessa ord skulle i reglementet
inflyta, Fullmägtige i Riksgälds-kontoret väl svårligen kunde undgå »att yrka» återbetalning
af hvad som utaf lånesumman lyftats utöfver verkliga kostnaden.
I afseende på Utskottets ifrågavarande förslag har i öfrigt blifvit föreslaget, att
orden »rörelsematerielens anskaffning» borde utbytas mot orden »all erforderlig rörelsemateriels
anskaffning»; men då Utskottet i denna del ordagrannt följt kontraktets lydelse,
samt någon tvetydighet om hvad som må förstås med orden »rörelsematerielens
anskaffning» icke kan uppstå, enär omedelbart derefter följer, att arbetet skall
vara i öfverensstämmelse med planen fullbordadt, lärer någon ändring af ordalagen
härutinnan icke vara af behofvet påkallad
Slutligen har inom Borgare-Ståndet blifvit yrkadt, att, i stället för det af Utskottet
begagnade uttryck, att detta »lånebelopp, enligt del om arbetets utförande afslutade
kontrakt icke får öfverstiga 1,436,666 R:dr 67 öre,» borde utbytas mot orden
»lånebelopp, genom Kongl. Brefvet den 24 Januari 1862 blifvit bestämdt till
4,436,666 R dr 67 öre.» Som likväl, enligt hvad ofvan blifvit nämndt, arbetskontraktet
grundar sig på berörda Kongl. Bref, hvilket i kontraktet uttryckligen åberopas,
Stats-Utskottets Utlåtande M 229.
7
har Utskottet haft fullt skäl att heldre åberopa kontraktet, såsom varande en ömsesidigt
bindande handling, än det Kongl. Brefvet, hvilket blott legat lill grund för kontraktet.
Likaså lärer det vara gifvet, att då bolaget har skyldighet att återbetala
hvad af lånebeloppet öfverstiger f.delar af den verkliga kostnaden, är lånet ännu icke
till summan »bestämdt», utan blott så lill vida, att detsamma, såsom Utskottet i §
uppgifvit, »icke får öfverstiga 1,436,666 R:dr 67 öre.»
Utskottet, som anser sig fullständigt hafva vederlagt äfven de mot förslaget till
§ 76 gjorda anmärkningar,
finner sig icke kunna i samma af två Stånd gillade § föreslå
någon ändring.
Till följd af hvad sålunda förekommit, får Utskottet slutligen
anmoda Biddersltapel och Adeln samt Borgare-Slåndet, alt för
sin del fatta beslut om den ordalydelse ofvanberörda fyra reglements-paragrafer
må erhålla.
Stockholm den 13 November 1863.
STOCKHOLM, tryck t hos E. Westrell, 1863.
Stats-Utskottets Memoriat N:o 230.
1
N :o 230.
Ank. till Exp.-Ulsk. den 13 Nov. 1863, kl. 8 e. m
Memorial, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontorets reglemente,
angående detta Verks inkomster samt uppbörden och redovisningen
af dit ingående bevillnings- med flera medel, äfvensom rörande
Riksgälds-kontorets Styrelse och den vid Kontoret anställda
betjening. (R. A.)
Vid öfverlemnande! af förslag till ofvannämnda reglementariska föreskrifter,
hvilka komma att afsluta det blifvande reglementet för Riksgälds-kontoret, får
Utskottet här nedan angifva det beslut eller de förhållanden, till följd hvaraf
ändringar uti eller tillägg till förut meddelade stadganden blifvit föreslagna.
§ 192 innehåller dels det i Regeringsformens 08 § förekommande stadgande,
angående de till Riksgälds-kontoret anslagna medel oell dels förbud mot ackorders
medgifvande samt har samma lydelse, som hittills gällande reglementes
203 §.
§ 193 innefattar hufvudsakligen enahanda stadgande i afseende på allmänna
bevillningens ingående till Riksgälds-kontoret, sorn nyssnämnda reglementes 204 §:
§ 194, angående de för spelkort och tidningar stadgade stämpelafgifter;
§ 195, angående erlagda skatteköpeskillingar;
§ 196, angående genom försäljning af Kronans hus i städerna inflytande
medel, och
§ 197, angående Riksgälds-kontoret tillkommande observationsmedel;
äro lika lydande med §§ 205, 200. 207 och 208 i det vid sednast förflutna
riksdag utfärdade reglemente.
Sorn det till Riksgälds-kontorets utgifter vid sednaste riksdags statsreglering
anvisade årliga belopp af Statsverkets medel år 1801 blifvit till liiksgälds-kontoBih.
till St. Fröt. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 27 Haft. 1
2
Stats- Utskottets Memorial N:o 23&.
ret till fullo inbetaldt, hafva de i § 109 af nu gällande reglemente intagna föreskrifter
blifvit ur det nu afgifna förslaget uteslutna.
§ 198, angående det bidrag, sorn, efter afslutandet af den ordinarie statsregleringen,
bör tillkomma Riksgälds-koutoret utaf de till Stats-kontoret ingående
statsinkomsterna, motsvarar § 210 i nu gällande reglemente. Som likväl
Rikets Ständer ännu icke fastställt detta bidrags belopp, har någon bestämd
summa icke blifvit uti förslaget utsatt; hemställande Utskottet, att, sedan sådant
egt rum, Utskottet må ega vid utskrifningen af original-exemplaret till det nya
reglementet låta införa det belopp, som, enligt Riks-staten, varder för detta ändamål
anvisadt.
§ 199, angående Riksgälds-kontoret tillkommande behållna öfverskott å 1862
och följande års statsinkomster, är lika lydande med § 214 i det vid 1856—1858
års riksdag utfärdade reglemente och innehåller hufvudsakligen samma föreskrifter,
som i detta ämne från längre tid tillbaka varit i Riksgälds-kontorets reglementen
intagna.
Som återstående beloppet utaf det vid 1856—1858 års riksdag till befästnings-arbetena
vid Carlsten beviljade anslag redan år 1860 blifvit från Kongl.
Krigs-kollegium utbetaldt samt någon besparing å detta anslag icke uppkommit,
hafva de i § 212 af nu gällande reglemente intagna föreskrifter blifvit utur det
nu afgifna förslaget uteslutna.
§ 200, angående återstoden af anslaget till aflöning åt de på indragningsstat
qvarstående civile tjenstemännen vid Flottan, innefattar samma föreskrift
som Usta mom. i § 213 af 1860 års reglemente; varande de uti morn. 2:o af
samma § äfvensom de i § 214 af nämnda reglemente intagna stadganden uteslutna,
sedan de deri omförmälda poster numera kommit Riksgäldskontoret
tillgodo.
§ 201, angående ersättning för en del utaf det under Riks-statens sjette
Hufvudtitel uppförda anslag till Teknologiska institutet;
§ 202, angående de från Landtränterierna till Kongl. Stats-kontoret inlemnade
äldre depositionsmedel;
§ 203, angående köpeskillingen för den af Kronan försålda s. k. Hofbageriegendomen
vid Regeringsgatan i hufvudstaden, och
§ 204, angående återbetalda undsättningsmedels aflemnande till Riksgäldskontoret
;
äro lika lydande med 215, 216, 217 och 218 §§ i 1860 års reglemente.
§ 205, angående bokföringen af de med hänsigt till resultatet af rörelsen
å stambanorna till Riksgälds-kontoret inbetalda eller derifrån utbekomna medel, öfverensstämmer
hufvudsakligen med sednare delen af § 219 i nu gällande reglemente.
§ 206, angående det för Statens utgifter anvisade belopp utaf Rikets Stan
-
Stafs- Utskottets Memorial N:o 330.
3
ders Banks upplupna, behållna vinst, innehåller Rikets Ständers beslut i an
ledning af 45:te punkten i Banko-Utskottets Betänkande N:o 35.
§ 207, angående utlåningen och förräntandet af Riksgälds-kontorets kontanta
behållning, grundar sig på föreskrifterna i 221 § af 1860 års reglemente,
hvilka Utskottet ansett böra erhålla den utsträckning, att Fullmägtige jemväl
må ega genom uppköp af obligationer förränta härtill disponibla medel, på sätt i
225 § åf åberopade reglemente hittills varit medgifvet i afseende på de genom
1860 års jernvägslån influtna medel.
§ 208, angående det åt Riksgälds-kontoret anvisade särskilda kreditiv å
Rikets Ständers Bank, grundar sig på 29:dc och 37:de punkterna i Banko-Utskottets
Betänkande N:o 35.
§ 209, angående rättighet för Riksgälds-kontoret att, i händelse af behof,
upplåna erforderliga medel, är lika lydande med hittills gällande reglementes
223 §.
De uti §§ 224 och 225 af nu gällande reglemente intagna stadganden hafva
hufvudsakligen ingått uti 5:te och 206 §§ af Utskottetsjförsläg till det nya reglementet,
§ 210, angående öfverlemnande! af räntevinsten å statslånefonden, öfver
ensstämmer med Rikets Ständers beslut i anledning af Banko-Utskottets i 10:de
punkten af Memorialet N:o 47 gjorda hemställan.
Öfriga i denna afdelning af nu gällande reglemente intagna stadganden
hafva dels upphört att ega vidare tillämplighet, dels blifvit införda på sina behöriga
ställen i Utskottets förslag till det nya reglementet.
§ 211 och § 212, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af Lappmarks
Ecklesiastikverks fond och f. d. Kansli-styrelsens handkassa, grunda sig
på Kongl. Maj:ts nådiga framställningar i Dess Proposition om Statsverkets tillstånd
och behof, pag. 60 och 64.
§ 213, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af åtskilliga å första
Hufvudtiteln uppkomna besparingar, grundar sig på samma Kongl. Proposition,
pag. 10.
§ 214, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af det oanvända reservationsanslaget
till Postverket såsom ersättning för ökad kostnad i följd af
postskjutslegans höjande, är enlig med Rikets Ständers, i anledning af nämnda
Kongl. Proposition fattade beslut, i öfverensstämmelse med 26:te punkten af
Ståts-Utskottets Utlåtande N-o 100, jemförd med Utlåtandet N:o 211.
§ 215, angående uppbörden och redovisningen af allmänna bevillningen;
§ 216, angående uppbörden af kort- och tidningsstämpelafgifterna samt
kostnaderna för tidningsstämplingens verkställande:
§ 217, angående summariska räkningarne öfver Riksgälds-kontorets medel;
t? 218,. angående Landtränteriernas inånadsförslag rörande samma medel;
4
Stats-Utslcottets Memorial N:o 230.
§ 219, angående dessa medels leverering, till Riksgälds-kontoret, äfvensom
landtränteriernas remisslage, samt
§ 220. angående vederbörande tjenstemän tillerkända observations- och indrifnings-arfvoden;
äro
lika lydande med 231, 232,233,234, 235 och 236 §§ af nu gällande reglemente.
§ 221, angående Riksgälds-kontorets hufvudbok samt den särskilda redovisningen
för de till jernvägs-anläggningarne upplånta medel, grundar sig dels på
innehållet af § 237 i nu gällande reglemente, dels på det hittills iakttagna sättet
för bokföringen af sistnämnda medel, hvilket bokföringssätt Utskottet, för sin
del, funnit redigt och ändamålsenligt. Ehuru de vid innevarande riksdag till
enskilda jernvägsbyggnader beviljade län skola utbetalas af de medel, som för
sådant ändamål komma att upplånas, torde dock de i följd af sådan utbetalning
uppkommande fordringar böra från den särskilda räkenskapen öfverföras till
Riksgälds-kontorets hufvudbok samt derstädes bokföras intilldess lånen varda
tillfullo betalde, helst- Riksgälds-kontoret har åliggandet att bestrida utgiften för
de annuiteter, som äro erforderliga till ränta och amortering af det eller de lån,
som för jern vägsbyggnaderna skola upptagas samt, i följd deraf, bör ega att disponera
hvad som genom inbetalning å de utlånta medlen inflyter.
§ 222, angående utgifning från trycket af utdrag ur Riksgälds-kontorets
räkenskaper, och
8 223, angående upprättandet af årliga liqvider mellan Riksgälds-och Statskontoren;
äro
lika lydande med §§ 238 och 239 af sednast utfärdade reglemente.
$ 224, angående antalet af de Fullmägtige, åt hvilka Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret
är uppdragen;
§ 225, angående uppkomna ledigheter bland Fullmägtige, och
§ 226, angående Suppleanters inkallande;
äro lika lydande med §§ 240, 241 och 242 i 1860 års reglemente.
Som Rikets Ständer, med bifall till Usta punkten i Banko-Utskottets Memorial
N:o 47, beslutat, att ed icke vidare skall utaf Fullmägtige i Rikets
Ständers Bank afläggas, utan i stället meddelat ett i Banko-reglementet intaget
stadgande om Banko fullmägtiges förpligtelse, att iakttaga gällande föreskrifter
samt dol dt och förtegadt hålla hvad vid förvaltningen tyst vara bör, har Statsutskottet
ansett, att den i § 243 af Riksgälds-kontorets nu gällande reglemente
omförmälda edgång äfven bör upphöra, samt i stället gifvit den motsvarande §:n
i det nya reglementet den ordalydelse, förslaget utvisar.
§ 228, angående upphörandet af Fullmägtiges befattning;
S 229, angående Fullmägtiges åligganden i allmänhet;
. $ 230, angående Fullmägtiges redovisnings- och ansvars-skyldighet, samt
§ 231, angående inhemtande af Revisorernes råd och yttranden;
Stats-Utskottets Memorial N:o 230. 5
öfverensstämma med §§ 244, 245, 246 och 247 af nu gällande reglemente.
§ 232, angående målens föredragning och afgörande;
§ 233, angående den ort, der Fullmägtiges sammankomster böra hållas;
ii 234, angående tiden för sammankomsterna och protokolls förande dervid;
äro lika lydande med §§ 249, 250 och 251 i sistnämnda reglemente.
§ 235, angående särskilda sammanträden, öfverensstämmer med § 252 i samma
reglemente, endast med uteslutande af stadgandet för Fullmägtige att, i händelse
af eldsvåda, infinna sig i Kontoret, hvilket stadgande ansetts kunna utgå.
enär enahanda för Fullmägtige i Banken hittills gällande föreskrift vid innevarande
riksdag utur Banko-reglementet uteslutits;
§ 236, angående tjenstledighet för Fullmägtige;
$ 237, angående anmälandet af inträffadt förfall;
§ 238, angående det antal Fullmägtige, som vid besluts fattande bör vara
tillstädes;
§ 239, angående rösternas afgifvande och beräknande vid skiljaktighet i
meningar;
§ 240, angående infordrandet af Kommissariatets yttranden, m. m;
§ 241, angående föreskrifters meddelande, och
§ 242, angående sättet för öfverklagande af Fullmägtiges beslut;
äro hufvudsakligen lika lydande med hittills gällande reglementes 253. 254,
255, 256, 257, 258 och 259
§ 243, angående granskning af Kommissariatets anteckningsböcker och Ombudsmannens
diarium samt inventering af de under Kommissariatets vård befintliga
låne- och säkerhetshandlingar, är af samma lydelse som 260 $ i sednast
utfärdade reglemente.
§ 244, angående årliga besigtningar å Piikets Ständers och Riksgälds-kontorets
hus, är af hufvudsakligen samma innehåll, som början af 261 § uti nyssnämnda
reglemente, men med uteslutande af föreskriften om uppgörande af förslag
tiil reparation och förändring af östra flygeln utaf Rikets Ständers hus;
varande stadgandet om utgifterna för egendomarnes underhåll m. m. införda
under den afdelning, som handlar om förvaltningskostnader, m. m.
§ 245, angående upplåtande af rum inom Rikets Ständers hus mellan riks
dagarne,
är lika lydande med samma reglementes 262 §.
§ 246, angående inköpande för Statens räkning af Hebbeska egendomen å
Riddarholmen, innefattar Rikets Ständers beslut i anledning af Ståts-Utskottets
Utlåtande N:o 197.
§ 247. angående berättelsers afgifvande till Rikets Ständer och deras Revisorer;
§
248, angående tryckning och utdelning af Rikets Ständers Revisorers be
rättelser, och
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 230.
§ 249, angående upphandling af papper och skrifmaterialier till begagnande
under nästa riksdag;
äro lika lydande med 263, 264 och 265 i 1860 års reglemente.
§ 250, angående utseende af ombud vid revisionerna af Strömsholms kanalbolags
förvaltning och räkenskaper, har föranledts af Fullmägtiges i Riksgälds-kontorct
framställning i deras vid riksdagens början afgifna och vid Statsutskottets
Memorial N:o 3 fogade Berättelse, sid. 8:
■ § 251, angående val af en Ledamot i allmänna Hypotheksbankens Styrelse,
samt en Revisor och ett Ombud vid nämnda bank. är öfverensstämmande med
230 8 4 mom. i 1860 års reglemente;
§ 252, angående Fullmägtiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma
åligganden;
§ 253, angående granskningen af fullmagtcrna för Riksdagsmän af Preste-,
Borgare- och Bonde-Stånden; samt
§ 254, angående val af Direktörer eller deras Suppleanter vid Iåne-kontofen;
äro lika lydande med §§ 266, 267 och 268 i oftaberörda reglemente.
§ 255, angående Fullmägtige medgifven rättighet att besluta ändamålsenliga
anordningar i afseende på tjenstegöromålens besörjande, grundar sig på 269
§ i nu gällande reglemente, dervid Utskottet dock ansett sig böra utesluta den
i början af samma § intagna mening om uppskof med slutliga afgörandet af en
under 1850 och 1851 års riksdag väckt fråga angående ny eller förändrad organisation
af Riksgälds-kontoret m. m., enär denna fråga icke blifvit Rikets nu
församlade Ständers pröfning underställd, samt det, i allt fall, står kommande
Ständer öppet att, i afseende på en i framtiden möjligen erforderlig sådan förändring,
meddela de beslut, som af omständigheterna kunna påkallas.
§ 256, angående Fullmägtiges Kansli motsvarar § 270 i nu gällande reglemente,
sedan stadgandet om notarie- och registrators-tjenstens tillsättande numera
blifvit fullgjordt samt följaktligen utur det nva förslaget uteslutits.
§ 257, angående Kommissarierne samt dem underlydande tjenstemän;
§ 258, angående Ombudsmannen:
§ 259, angående vaktbetjeningen;
§ 260, angående instruktionen för Riksgälds-kontorets tjenstemannapersona!
och vaktbetjening;
äro lika lydande med §§ 271, 272. 273 och 274 uti 1860 års reglemente;
varande de uti §§ 275—278 af sistnämnda reglemente meddelade stadgaoden
upptagna i den afdelning af det nya reglementet, som angår från Riksgälskontoret
utgående aflöningar och förvaltningskostnader, m. m.
§ 261, angående tjensters bestridande vid inträffad ledighet eller laga för
fall samt Enke- och Pupill-kassans rätt till lönebesparingar. är lika lydande med
Stafs- Utskottets Memorial N:o 230.
7
§ 279 uti nu gällande reglemente, endast med den förändring att Fullmägtige
må, derest ordinarie tjensteman varit förordnad att under minst tre månader
förrätta annan tjenst, derför tillerkänna honom arfvode, hvaremot nu gällande
stadgande föreskrifver att sådant arfvode må utgå endast då förordnandet fort
farit utöfver tre månader.
§ 262, angående kostnaden för tjensternas bestridande, dä innehafvarne erhållit
tjenstledighet för besörjandet af enskilda angelägenheter;
§ 263, angående anslags utfärdande för återbesättande af lediga tjenster;
§ 264, angående upprättande af förslag i sådant afseende:
§ 265, angående hvad som fordras för att till tjensteman vid Riksgäldskontoret
varda antagen, och
§ 266, angående befordringsgrunderna vid Riksgälds-kontoret;
upptaga de i §§ 279, 280, 281, 282, 283 och 284 af 1860 års reglemente
förekommande stadganden.
§ 267, angående varning och suspension för tjensteförsuminelse;
§§ 268 och 269. angående tjenstemans afsättande eller skiljande från
verket;
§ 270, angående vaktbetjents entledigande;
§ 271. angående behandlingen af mål, rörande tjenstemans eller vaktbetjents
suspension eller afsättande, och
§ 272, angående upphörandet af extra-ordinarie tjenstemans eller extra vaktbetjents
tjenstgö ringsrätt;
äro lika lydande med 285, 286, 287. 288, 289 och 290 §§ af nu gällande
reglemente.
% 273, angående grunden för de vid Riksgälds-kontoret anställde tjenstemans
och vaktbetjentes pensionering, och
§ 274, angående vilkoren för hela lönens åtnjutande såsom pension;
äro lika lydande med §§ 291 och 292 uti 1860 års reglemente.
§ 275, angående beräkningsgrunden för pensioner, som icke uppgå till fulla
lönen, öfverensstämmer hufvudsakligen med innehållet af § 293, i sistnämnda
reglemente; dock har, enär l:sta punkten i § 290 af nu gällande reglemente
innehåller att tjensteman, som uppnått 60 års ålder och varit i allmän tjenst
omkring 40 år, kan erhålla pension till belopp af fidela c utaf lönen, Utskottet
ansett sig böra föreslå att tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått 60 lefnadsår
och omkring 40 tjensteår, må kunna, i händelse af bevislig oförmåga till vi
dare tjenstgöring, pensioneras. I öfverensstämmelse härmed har ordet "omkring"
blifvit i 2:dra punkten tillagdt framför orden ”fyratio tjensteår”. Derjemte har
Utskottet funnit denna § böra erhålla det förtydligande, att uti sista punkten,
som innehåller att för den, som fyllt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, pensionsbeloppet
ökas med en fyrationdedel för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller
8 Stats- Utskottets Memorial N:o 230.
med en Sextiondedel för hvarje lefnadsår, efter orden ”lyrationdedel” och ”sextiondedel",
blifvit tillagda orden: "af lönen";
§ 276, angående pensionsberättigad tjensteman» eller vaktbetjent» öfverflyttande
på pensions-stat, utan derom gjord anhållan, och vaktbetjeningen tiller
känd särskild pensionsrätt;
§ 277, angående riksdalers-benämningen, samt
278, angående upphörande af tillförene meddelade stadganden i afseende
pä Riksgälds-kontorets förvaltning;
hafva alldeles samma lydelse, som §§ 294. 295 och 296 i oftanämnda reglemente.
Stockholm den 13 November 1863.
Reservation:
vid § 240.
af Herr L. J. Hierta : ”Ända från år 1810, och möjligen äfven förut, fanns
i Riksgälds-kontorets reglemente intaget ett så lydande stadgande:
”Uti alla mål, hvilka tarfva någon utredning, inhemte Fullmägtige Kommissariernes
utlåtanden.”
Vid 1840 års riksdag fick detta stadgande följande förändrade lydelse:
”Innan Fullmägtiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande,
företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas,
såvida sådant, för utredningen af härvid förekommande förhållanden, kan erfordras
eller af någon utaf Fullmägtige äskås; skolande hufvudsakliga innehållet
af dessa utlåtanden i Fullmägtiges protokoll antecknas.”
Vid 1853 års riksdag undergick samma stadgande ytterligare följande förändring
:
”Innan Fullmägtiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande
företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas,
så vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras
eller af Fullmägtige eljest anses nödigt; skolande hufvudsakliga innehållet af dessa
utlåtanden i Fullmägtiges protokoll antecknas.”
I följd af sistnämnda förändring är klart, att tillfällen kunna inträffa, då
majoriteten af Fullmägtige vid behandlingen af något magtpåliggande ärende omfattar
en mening, som möjligen ej hade blifvit den rådande, i händelse alla
tillgängliga upplysningar förut blifvit inhemtade. Med afseende på den i sednare
tider tilltagande vigten och omfattningen af Herrar Fullmägtiges i Riksgälds-kontoret
uppdrag, synes derföre ingen anledning förefinnas att här alltför
mycket
Stats- Utskottets Memorial N:o 330. 9
mycket frångå den regel, som grundlagen stadgat i afseende på de mål, som
förekomma hos Regeringen, att intet sådant af vigtigare beskatfenhet må afgöras
innan ”vederbörande” blifvit hörde; och för att gå en medelväg emellan de båda
ytterligheterna att infordra ”vederbörandes”, sorn här är Kommissariatet, utlåtande
i alla mål eller endast när Fullmägtiges pluralitet är ense derom, föreslår jag således,
för min del, att det ifrågavarande stadgandet må erhålla följande lydelse:
Innan Fullmägtiges pröfning underställda mål till slutligt af
görande företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden
deröfver infordras, såvida sådant för utredningen
af härvid förekommande förhållanden erfordras eller eljest af
någon ledamot äskas, och ärendet icke är af så brådskande
natur, att det genast måste afgöras eller icke utan våda kan
uppskjutas
Bih. till It. St. Prot. 1863 é 1863. 4 Sami 1 Åfd. 4 Band. 37 Häft. 3
'
i ... .
r.: : ■■
■ .
...
■
v'V ; : - ''•; r ' ji
vAVi ii»ioVi ) ii«fCåxtti-i nir i&d ;»$
iWJuU ■' Vi - • • • n
.* ;A ‘J '. ■
- 1 \
Stafs- Utskottets Memorial R:o 230.
11
Förslag
till
Reglemente
för
Rifiels Ständers Riksf/älds-kontor.
(Fortsättning.)-
Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta Verk särskildt
anslagna tillgångar.
% 192.
De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon' förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller an
vändas till andra behof, än dem Rikets Ständer bestämt. Allt förordnande,
som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Öch må, vid liqviderandet
af Riksgälds-kontorets fordringar, ackord, utah Rikets Ständers särskilda
samtycke, icke medgifvas.
§ 193.
Återstoden af den bevillning, som, enligt Rikets Ständers, genom Kongl Maj:ts
nådiga Kungörelse af den 17 Maj 1861, till allmän efterrättelse utfärdade Bevillnings-stadga,
skall utgöras, bör, likasom den allmänna bevillning, hvilken Rikets
Ständer vid innevarande riksdag sig åtagit, till Riksgälds-kontoret levereras i den
ordning och på det sätt, författningarne föreskrifva; hvarjemte ännu utestående
restantier fi de förflutna årens bevillningsmedel böra, i den mån de varda indrifna,
komma detta Verk till godo.
12
Stats-Utskottets Memorial N:o 230.
§ 194.
De för stämpling af spelkort och tidningm stadgade afgifter ingå likaledes
till Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter
och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas,
och hvarest stamp] in gen af papperet för de här i hufvudstaden utkommande tidningar
jemte andra, stämpelafgift underkastade, skrifter verkställes; börande
Riksgälds-kontoret till allmänna Barnhuset i Stockholm samt öfriga fromma stiftelser
utbetala dera tillerkända andelar utaf kortstämpel-afgiften.
§ 195.
Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, likasom hittills, de iköpeskillingar,
hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga
disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda.
§ 196.
Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att emottaga de auktimsmedel, hvilka
kunna inflyta för Kronan tillhöriga och för Kongl. Flottans i Carlskrona behof
eller förra allmänna Mägasins-inrättningens räkning icke inköpta hus i städerna,
så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer för särskildt ändamål
anvisade.
§ 197.
Vidare skola till Riksgälds kontorets disposition öfverlemnas de medel, hvilka,
till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta Verk ingående
allmänna utskvlder. äro eller blifva levererade.
Såsom bidrag till bestridande af de utaf Rikets nu församlade Ständer be*
viljade och till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter, har vid innevarande
riksdags statsreglering, på sätt den af Rikets Ständer nu utfärdade
Riks-stat innehåller, anslagits ett belopp af
R:dr för hvart och ett af de år, derunder åberopade Riks-stat
kommer att blifva gällande. Detta bidrags belopp eger dock Riksgälds-kontoret
icke att från Kongl. Stats-koutoret utbekomma förr än under sednare, hälften af
äret näst efter det, af hvars statsinkomster detsamma påräknats skola utgå.
§ 199.
Från Kongl. Stats-kontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,
men annu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott ä
Stats- Uttkottets Memorial N:o 230.
13
Statsverkds inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade
besparingar k detta Verks utgifter: börande, sedan Rikshufyudboken för år 1862
och hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid mellan Statsoch
Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda Verk tillkommande öfverskottsmedel.
§ 200.
Till följd af den under 1859 och 1860 års riksdag uppgjorda statsreglering
och de beslut Rikets Ständer i sammanhang dermed meddelat, hör från Kongl.
Stats-kontoret till Riksgälds-kontoret aflemna» återstoden, Tre' tusen. fyirahundratjugusju
R:dr 50 öre, utaf en femte. Hufvudtiteln tillhörande och till aflöning
åt dc på indragnings stat ännu qvarstående civile tjenstemän vid Flottan- afse dd
anslagssumma af 5,877 R:dr 50 öre: hvilken återstod, i den män densamma
genom afgång blifver obehöflig, kommer att såsom besparing Riksgäldskontoret
tillställas.
§ 201.
I stället för det årliga bidrag till Teknologiska institutet, som af Manur
faktur-diskontens vinstmedel tillförene utgått, men numera är å. Riks-statens sjette
Hufvudtitel uppfördt, kommer ett, detta bidrag motsvarande, belopp af TjugUett
tusen R:dr att utaf nämnde vinstmedel, genom Kongl. Kommers-kollegium, till
Riksgälds-kontoret, före hvarje års slut, inbetaläs.
§ 202.
Under det i § 22 af detta reglemente stadgade vilkor, eger Riksgälds-kontoret
att, under hvarje år. från Kongl. Stats-kontoret emottaga den vid samina
års böljan befintliga behållning utaf de depösitionsmedel, som från Landtränterierna
samt Öfverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Stats-kontoret inlevererade.
§ 203.
Jemlikt de beslut. Rikets Ständer under föregående riksdagar fattat, i afseende
på den erhållna och till kostnader för Myntverkets nuvarande lokal begagnade
köpeskillingen för den af Kronan försålda, vid Regeringsgatan härihufvudstaden
belägna, så kallade Hofbageri-egendomen, — bör, sedan Myntverkets
ställning framdeles så förbättrats, att samma köpeskillings belopp. Tjugufem tusen
R:dr, kan af nämnda Verk, utan olägenhet eller mehn för dess obehindrade
verksamhet, återbetalas, detta belopp, i den mån det varder disponibelt, genom
Kongl. Stats-kontoret, till Riksgälds-kontoret öfverlemiras.
14
Stats' Utskottets Memorial N:o 230.
§ 204.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut, i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid, missvexter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess
desamma behöfva för sagde ändamål användas, skola dessa medel, till
den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, under det förbehåll,
som i § 24 omförmäles, öfverlemna^ till Riksgälds-kontoret.
§ 205.
Med iakttagande af de uti § 166 mom. litt. d) och e) i detta reglemente
meddelade föreskrifter, bör hvad utaf inkomsterna af Statens jernvägsrörelse redan
blifvit och under tiden intill nästa riksdag varder till Riksgälds-kontoret levereradt,
i Kontorets räkenskaper bokföras under depositions-titel; och hvad som
derutöfver kan komma att, till betäckande af skilnaden mellan inkomsterna och
utgifterna för sagde rörelse, under samma tid från Riksgälds-kontoret utbetalas,
bör såsom utgifvet, oredovisa dt förskott i dessa räkenskaper uppta gas och balanseras.
§ 206.
Till följd af Rikets Ständers under denna riksdag fattade beslut och den
i Banko-reglementet derom meddelade föreskrift, skall utaf Rikets Ständers Banks,
sedan 1860 års början upplupna, vinst en summa af Fern millioner R:dr, under
åren 1863, 1864 och 1865, med en tredjedel eller 1,666,666g R:dr hvartdera året
från Banken till Riksgälds-kontoret aflemna*;.
§ 207.
De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnande behållningar,
äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta Verks
öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så länge de icke behöfva användas
för samma Verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och
göras räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmägtige
anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer
och menigheter eller inom riket befintliga, af Kongl. Majit oktrojerade, penningeförvaltande
verk och inrättningar, eller ock försedda med hypothek af räntebärande
obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar
samt andra större bolag och föreningar, som, efter erhållna, af Kongl. Majit
meddelade, oktrojer eller fastställda reglementen, trädt i verksamhet. Utlåningstiden
raå af Fullmägtige bestämmas, dock får densamma icke öfverskrida sex
månader efter nästa riksdags början. Lånesummans förhållande till derför hypothiserade
obligationer^ kapital-belopp, äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande
lån skall till Riksgälds-kontoret erläggas, må likaledes, med afseende å
Stats-Utskottets Memorial N:o 230.
15
dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmägtige
bestämmas; egande Fullmägtige jemväl att för sådana medel uppköpa
antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid eller som utan svårighet
och kapitalförlust kunna vid inträffande behof föryttra.».
§ 208.
För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar, eger detta
Verk att begagna ett kreditiv d Rikets Ständers Bank, till belopp af högst En
million femhundra tusen R:dr. mot fyra procent årlig ränta å hvad som af
kreditivet lyftas; börande, i afseende på kreditivets begagnande, de uti Bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 209.
1 händelse sådant, för verkställigheten af Riksgälds-kontorets förestående
utbetalningar, finnes oundgängligen nödvändigt, ega Fullmägtige att, under de i
§ 178 stadgade vilkor och förbehåll, upplåna dertill erforderliga medel emot detta
Verks obligationer, ställda till inlösen, antingen efter viss förfallotid eller efter
föregån gen upps agning.
§ 210.
l)e medel, som inflyta å den s. k. Statslåue fondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Biksgälds-kontoret aflemnas
vid slutet af hvar tredje månad.
§ 211.
Den, jemlikt Kongl. Brefvet den 14 April 1846, genom förräntning utaf
reservationerna på anslaget till Lappmarks Ecklesiastikverk i Kongl. Stats-kontoret
bildade och derstädes under benämning Lappmarks Ecklesiastikverks fond
iunestående behållning, hvilken, enligt Kongl. Maj:ts vid innevarande riksdags
början afgifna nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, då ut
gjorde omkring 36,500 It:dr, skall vid början af år 1864 öfverlemna» till Riksgälds-kontorets
disposition.
§ 212.
Likaledes bör det uti Stats-kontoret. under benämning af /'. d. Kansli-styrelsens
handkassa innestående kapital af 13,500 R:dr, jemte derå upplupna, odisponerade
räntemedel, vid nästkommande års början till Riksgälds-kontoret öfverlemna».
16
titats-Utskottefs Memorial N:o 230.
§ 213.
De besparingar, sorn å första Hufvudtiteln uppkommit dels ä anslaget till
Deras Kongl. Höglieter Kronprinsens och Kronprinsessans hofhållning, enligt
den åren 1858—1860 gällande Riks-stat, dels, i följd af Hennes Maj:t Enkedrottning
Desiderias frånfälle, å det i nu gällande Riks-stat uppförda anslaget för
Hennes Maj:ts hofhållning, och hvilka besparingar utgöra, å det förra anslaget
46,750 R:dr och å det sednare 346,038 R:dr. skola med tillhopa Trehundranittiotvå
tusen sjuhundraåtta tioåtta R:dr från Kongl. Stats-kontoret till Riksgälds-kontoret
aflemnas.
§ 214.
Då det särskilda reservationsanslag, hvilket under benämning: Ersättning
till Postverket för ökad kostnad i följd af postskjutslegans höjande, vid sednaste
riksdag på Riks-statens sjunde Hufvudtitel uppfördes, att, under åren 1861,
1862 och 1863, utgå med. 70,000 R:dr årligen, icke behöft anlitas, kommer detta
beviljade anslagsbelopp, Tvåhundratio tusen B:dr, att från Kongl, Statskontoret
till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.
Angående uppbörden och redovisningan af de till Biksgälds-kontoret ingående
bevillnings- m. fl. medel.
§ 215.
Allmänna bevillningen uppbären och redovisas på sätt i gällande författningar
är stadgadt; och åtnjuta de tjenstemän samt öfrige vederbörande, sorn med
uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillningsstadgan
dem tillerkända arfvoden och traktamenten.
Likaså ega Kronofogdarne och Lands-kontoren att för uppbörden och redovisningen
af arfs- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden,
som uti derom gällande författningar finnas bestämda.
216.
I afseende på uppbörden, leveréringen och redovisningen af de stämpelaf
gifter, sorn för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande författningar
att tjena till efterrättelse; börande kostnaden för den i Riksgälds-köntoret
skeende tidningsstämpling af detta Verks medel bestridas; och må vedergällningen
för sagde stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter utgå
efter samma beräkningsgrund, sorn hittills. Likaledes böra de stampar, som vid
den i orterna förefallande-tidningsstämpling mäste begagnas, pä Biksgälds-kontorets
bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden för denua stämp-
‘ ling..
Stats-Utskottets Memorial N:o 230.
17
ling, med det i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen
godtgöras.
§ 217.
Öfver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets
öfriga inkomster, hvilka uti landsorterna levereras, författas vid Lands-kontoren
summariska räkningar, som afslutas och insändas till Ri k sgäl d s-ko n tore t inom den
tid, författningarne stadga; skolande uti dessa räkningar restantier och balanser
från de förra åren jemväl till redovisning upptagas. Sådana summariska räkningar
aflemnas äfven från Stockholms stad inom den tid, som särskildt är bestämd.
§ 218.
1 början af hvarje månad, insändas från Landtränterierna till Riksgäldskoret
förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räkning,
influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen böra vara af Lands-kontoret till
rigtigheten bestyrkta.
§ 219.
De till Riksgälds-kontorets disposition uti Landtränterierna influtna uppbörds-
och anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen
till Riksgälds-kontoret; egande Landträntmästarne att, under de vilkor
och förbehåll, författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna
afföra dem tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från Ränterierna
till Riksgälds-kontoret expedieras.
§ 220.
För de medel, som, till följd af Kongl. Kammar-rättens Öfverrevisions-departements
anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder,
för Riksgälds-kontorets räkning inflyta, godtgör Riksgälds-kontoret, efter behöriga
reqvisitioner, de i författningarne stadgade observations- och indrifmngs-arfvoden.
§ 221.
Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, med undantag af de för jern vägsbyggnaderna upplånta och utgifna
medel, hvilka uti en särskild räkenskap redovisas, uppgöres och afslutas för
hvarje år en fullständig hufvudbok, hvilken äfven skall upptaga och redovisa.
Riksgälds-kontorets alla fordringar för de till enskilda jernvägsanlägguingar utbetalda
lån. Såväl hufvudboken. som den särskilda redovisningen för jernvägslånemedlen
skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaBih.
till B. St. Brot. 1862 & 1863. 4 Sami 1 Afd. 4 Band. 27 Räft. 3
1»
Stats-Utslottete Memorial N:o 230.
per omfatta, vara afslutade och ren skrifna samt före den 1 derpå följande September
behörigen granskade.
Riksgälds-kontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
tillhanda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i Rikshufvudboken intagas.
§ 222.
Under loppet af Juli månad hvarje år, böra, till upplysning för allmänheheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade, utdrag af detta Verks räkenskaper för det nästföregångna året
genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 223.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret en ordentlig liqvid
med Statsverket för det sistförfluten året Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmägtige tecknat sitt godkännande,
bör derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med
anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Stats-kontoret, bör till Riksgäldskontoret
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. ,
Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.
§ 224.
Riksgälds-kontoret förblifver, såsom hittills, under Rikets Ständers styrelse,
inseende och förvaltning (66 § Regeringsformen). Styrelsen öfver detta Verk är
af Rikets Ständer uppdragen åt Tre af hvarje Riks-Stånd, enligt 67 § Riksdagsordningen,
valde Fullmägtige, vid hvilkas sammankomster ordet föres af den
Ridderskapet och Adelns Fullmägtig, sorn. jemlikt Riddarhus-ordningen, dertill
berättigad är.
§ 225.
Genbm dödsfall eller af andra tillfälligheter bland Fullmägtige, mellan riksdagarne,
uppkomna ledigheter ersättas, när så fordras, medelst nya val, på sätt
af det Stånd, för hvilket sådan ledighet inträffat, är föreskrifvet (69 § Rikdagsordniugen).
Då någon Fullmägtig afgått, bör dess Stånds Kansli-direktion, genast
efter det sådant blifvit hos Fullmägtige anmäldt, derom underrättas samt
anmodas foga anstalt om ny Fullraägtigs inkallande i den afgångnes ställe.
Stats-Utskottets Memorial N:o 230.
19
§ 226.
Enär, i anseende till samtidigt inträffade förfall för flere Fullmägtige, göromåiens
oafbrutna gång sådant fordrar, eger Fullmägtiges Ordförande att, under
tiden, i den af hvarje Riks-Stånd bestämda ordning, inkalla erforderligt antal
Suppleanter.
§ 227.
Fullmägtige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven detta reglemente samt
öfriga rörande Riksgälds-kontoret af Rikets Ständer meddelade föreskrifter; börande
Fullmägtige doldt oell förtegat hålla hvad vid Kontorets förvaltning före
faller, som tyst vara bör.
§ 228.
Kommer Fullmägtig i den författning, att han icke kan vara Riksdagsman
och Ledamot af Utskott, skall hail genast frånträda sin befattning såsom Fullmägtig.
och ledigheten efter honom, i föreskrifven ordning, återbesättas.
8 229.
Jemte noggrannt iakttagande af hvad Rikets Ständer, i afseende på förvaltningen
af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel, beslutat och föreskrifvit,
åligger Fullmägtige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta Verks rätt, säkerhet
och förmån, samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmägtige ankommande åtgärder,
i och för verkställigheten af de utaf Rikets Ständer Fullmägtige meddelade
beslut och uppdragna åligganden.
8 230.
Befallningar, som af någon annan än Rikets Ständer, meddelas, angående
användandet af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma Verk.
få icke af Fullmägtige åtlydas och efterkommas; varande Fullmägtige, för sina
åtgärder i denna egenskap, Rikets Ständer eller deras Stats-Utskott och Revisorer
allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas,
utan i laga ordning och till följd af Rikets Ständers eller deras Revisorers beslut,
eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Rikets Ständers Justitie-ombudsman
(70 8 2 mom. Riksdags-ordningen: 3 8 Ansvarighetslagen).
8 231.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
20
Stats-Utskottets Memorial N:o 23G.
föreskrifter blifvit af Rikets Ständer meddelade, ega Fullmägtige att af Rikets
Ständers Revisorer begära råd och yttranden.
Angående Fullmägtiges sammankomster.
§ 232.
Med undantag af de, enligt 1.69 och 170 ät vissa Deputerade uppdragna
bestyr och åligganden i afseende å lån för Statens jernvägsbyggnader m. m., böra
alla Fullmägtiges behandling tillhörande mål inför Fullmägtige, vid deras sammankomster,
föredragas och få endast der afgöras.
$ 233.
Fullmägtige hafva sina sammankomster i Stockholm, så vida icke riksdag å
annan ort hålles, i hvilket fall Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret anses vara till
rikdagsorten öfverflyttad, derest Fullmägtige till ett antal af minst Åtta, i egenskap
af Riksdagsmän, derstädes vistas. Skulle åter, vid dylikt tillfälle, Fullmägtige
till berörda antal, hvarken i Stockholm eller å riksdagsorten fortfarandcsig
uppehålla, kommer Styrelsen att qvarblifva i Stockholm, dit Fullmägtiges
Ordförande dä, till deltagande i denna Styrelse, bör, på sätt i § 226 är stadgadt.
inkalla det antal Suppleanter, sorn för ärendenas afgörande erfordras.
§ 234.
Fullmägtige sammanträda en gång i hvarje vecka å den af dem bestämda
dag och tid. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas. Vid hvarje sammankomst skall
protokoll föras.
^ 235.
Förmärkes något å färde vara, som anses kunna leda till Riksgälds-kontörets
skada och .förfång, eller förspörjas sådana oordentligheter inom Verket, hvilka
fordra skyndsam åtgärd och handläggning, göres anmälan derom ofördröjligen
hos Ordföranden, på hvilkens pröfning det i sådant fall ankommer, huruvida
Fullmägtige skola genast sammankallas, eller om ärendets anmälan inför Fullmägtige
kan uppskjutas till den för deras vanliga sammankomster utsatta dag.
§ 236.
Åstundan Fullmägtig att, under längre eller kortare tid. från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla, samt då
Ståts-Utskottets Memorial N:o 230.
21
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro, och bör lian derjemte med öfrige Fullmägtige
för det Riks-Stånd, han tillhörer, träffa sådan öfverenskommelse, att
något, hinder för göromålens behöriga gång, genom hans frånvaro, icke förorsakas.
Skulle från staden bortrest Fullmägtig icke låta höra af sig inom frenne
veckor efter upphörandet af hans erhållna tjenstledighet, anmärkes detta förhål
lande i Fullmägtiges protokoll: och skulle samme Fullmägtig, utan anmäldt laga
förfall, uteblifva längre än Två månader, att räkna från den dag, tjenstledighcten
tilländagått, bör anmälan, enligt § 225, härom göras hos vederbörande Riks
Stånds Kansli-direktion.
Är Fullmägtig, som icke, på sätt i näst ofvanstående § föreskrifves, till
erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter,
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkän
n a gifva.
§ 238.
Då vid sammankomst samtlige Fullmägtigé för någotdera af Riks-Stånden
saknas, må, derest uppskof kan ega rum. icke något ärende till afgörande företagas
eller beslut fattas. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke
afgöras, så vida ej minst Atta Fullmägtigé äro närvarande. Vid tjensters tillsättande
eller pensioners beviljande bör likaledes åtminstone detta antal Fullmägtige
vara tillstädes.
$ 239.
Yppas under Fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmägtigé till protokollet afgifva Sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de Sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett
lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande.
— Den vid sammankomst närvarande Fullmägtig, sorn sin röst ej särskilt afgifvit
eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses
hafva det då fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmägtigé kan utses.
8 240.
Innan Fullmägtiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande
företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas,
22
Stats- Utslcottets Memorial N:o 280.
såvida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras,
eller af Fullmägtige eljest anses nödigt: skolande hufvudsakliga innehållet af
dessa utlåtanden i Fullmägtiges protokoll antecknas. Likaledes böra skälen för
sådana, af Fullmägtige vidtagna, förvaltningsätgärder och beslut, som grunda
sig på särskilda omständigheter oell förhållanden, i protokollet anföras.
§ 241.
Föreskrifter och befallningar må, å Fullmägtiges vägnar, Riksgälds-kontorets
ernbets- och tjenstemän icke meddelas, utan till följd af beslut fattadt vid Fullmägtiges
sammankomst. Sekreteraren hos Fullmägtige må dock, utan föregången
anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och
upplysningar, som för ärendenas afgörande linnas nödvändiga.
$ 242.
Öfver Fullmägtiges beslut i mål, sorn röra Riksgälds-kontorets tjenstemän
eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Rikets Ständer-s Revisorer eller Stats-Utskott anföra
besvär; dervid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör
inom Tretio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet, sitt
missnöje deremot hos Fullmägtige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda
äfventyr, åligger honom att, sednast en månad före Revisorernes näst
förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan
icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmägtige, af hvilka desamma, jemte utlåtande
deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmägtiges, nyss före eller under Rikets Ständers eller de
ras Revisorers sammanvaro, i dylika mål meddelade beslut böra, inom Fjorton
dagar efter dclfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till Stats-Utskottet eller Revisorerne inlemnas.
Angående Fullmägtige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.
% 243.
Fullmägtige skola, vid böljan af hvarje år, granska Kommissariatets anteckningsböcker
och protokoller, jemte Ombudsmannens diarium för det näst föregångna
året, samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga
låne- och säkerhets- med flera handlingar.
§ 244
En gång hvarje år böra Fullmägtige anställa besigtning å det till lokal för
Stats- Utskottet* Memorial N:o 230.
23
Riksgälds-koutoret anvisade hus samt detta Verks inventarier. Likaledes bör
besigtning årligen af Fullmägtige anställas å Rikets Ständers hus, hvilket jemväl
står under devas vård och inseende.
$ 245.
Under de tider, då Rikets Ständer icke äro församlade, må lediga ram och
lägenheter inom Rikets Ständers hus af Fullmägtige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de Komitéer och Revisioner, sorn kunna
varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom Kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven
af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna
för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal;
egande Fullmägtige, vid hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som
Fullmägtige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna
och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse kommer
alltid att upphöra så tidigt före Rikets Ständers sammankomst, att rummen och
inventarierna dessförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.
$ 246.
I anledning af väckt fråga om inköpande af den på Riddarholmen belägna
Hebbeska fideikommiss-egendomen, hafva Rikets Ständer bemyndigat Fullmägtige
i Riksgälds-koutoret att vidtaga erforderliga åtgärder i och för berörda egendoms
inlösen för Statens räkning.
§ 247.
Då Rikets Ständers Revisorer öfver Stats-, Banko- och Riksgälds-verken
sammanträda, skola Fullmägtige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-Jcontorets
ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer
att omfatta; och böra, vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet
och Ombudsmannen vid detta Verk afgifvas och, genom Fullmägtige, till Revisorerne
öfverlemnas.
Dessutom skola Fullmägtige, vid nästa riksdags böljan, till Rikets Ständer
afgifva och till Stats-Utskottet aflemna en fullständig berättelse för hela den
tid, som förflutit sedan Fullmägtiges berättelse till Rikets nu församlade Ständer
afgafs; börande jemväl särskilda berättelser för samma tid af Kommissariatet
och Ombudsmannen då afgifvas och till Stats-Utskottet af Fullmägtige
öfverlemnas.
■u
Stats-Utskottets Memorial N:o 230.
% 248.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmägtige, på sätt Rikets Stunders för
Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning
med allmänna tidningarne af Revisoremes, angående Stats- och Riksgäldsverken,
afgifna och Fullmägtige tillställda berättelser, jemte dertill hörande
förklaringar; hvilka handlingar, äfven genom Fullmägtiges försorg, böra till
näst derefter sammanträdande Revisorer och Ständer öfverlemnas.
S 249.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmägtige:
a) föranstalta om upphandling af det, för tryckningen af Riks-Ståndens
protokoller med dertill hörande bihang, under samma riksdag, erfor
derliga papper, och, med behörigt iakttagande af Rikets Ständers i sådant
afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakter angående
verkställigheten af bihangets tryckning;
l) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riks-Ståndens och Utskottens
behof kunna erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventarie-persedlarne uti Riks-Ståndens
samt Utskottens sessions- och kansli-rum inom Rikets Ständers hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med
flera arbeten; och bör, innan pappersupphandlingen sker, från Ståndens Kanslidirektioner
inhemtas upplysning om storleken och beskaffenheten af det papper,
som för protokollstryckningen skall anskaffas.
För öfrigt ega Fullmägtige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjenstemän,
som bör ej allenast, före och under riksdagen, emottaga, vårda och
efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja
de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventarie-persedlarne, utan ock, efter riksdagens slut,
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom emottagna
effekter.
$ 250.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 sistlidne
Mars fastställda reglor, Kanal-direktionens förvaltning och Kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två Revisorer, af hvilka den ene bör utses
-
Ski.ts-Utskot.tek
25
ses af Fullmägtige i Kiksgfilds-kontoret, så skola Fullmägtige hvarje år välja
en person att uti berörda revisions-förrättning deltaga.
§ 251.
Uti Allmänna Hypotheksbankens styrelse bör en ledamot, sorn skall vara
vice Ordförande, utses af Fullmägtige i Riksgälds-kohtorek Likaså utses af
Fullmägtige till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning
och räkenskaper en Revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom
böra Fullmägtige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som
mellan Hypotheksbankens delegare skall fega rum hvarje år efter afslutad revision.
$ 252.
Gemensamt med Fullmägtige i Rikets Ständers Rank. skola Riksgälds-kontorets
Fullmägtige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Majit i fråga om
den ort. der Rikets Ständer böra samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande
i hufvudstaden omöjligt eller för Rikets Ständers frihet och säkerhet
vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillning s-förordning, i
den händelse att, vid riksdags slut. bevillningehs hela belopp är bestämdt,
men Rikets Ständer icke hunnit om fördelningen deraf blifva
ense (109 § Regeringsformen):
v) uti Jitstitie-ombmkmans-embetct genast insätta den man. som Rikets Ständer
till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen utsett, i fall denne, mellan
riksdagarne, afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår,
äfvensom utvälja annan behörig man i stället för .Justitie-ombudsmannens
utsedde efterträdare, derest han, äfven mellan riksdagarne, afsäger
sig förtroendet eller i Justitie-ombudsmans-embetet insattes elier med döden
afgår (9'8 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmagthållande,
utse och välja ej mindre en person, för att, såsom ledamot, å Bankens
och Riksgälds-kontorets vägnar, inträda i Direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud, att. å samma verks vägnar, deltaga i revisionerna af
kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i Direktionen förnyas
hvarje år och till ombud vid revisionerna, före desammas början: dock
må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmägtiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma samman,
träden böra, så vida beslut skall kunna fattas,två tredjedelar af hvartdera Ver.
Bih. till R. St. Prot. 1862 <$• 1863. i Sami. 1 Afd. 4 Band. 22 Haft. 4
26
Stats-Utekottete Memorial N:o 230.
kets •Fullmägtige och, bland dessa två tredjedelar, åtminstone en Fullmägtig af
hvarje Riks-Stånd vara tillstädes.
S 253.
Fullmägtige af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden skola för upplysningars
afgifvande, vara tillstädes då fullmagterna för Riksdagsmän af det Stånd, som de
tillhöra, granskas af Justitie-Statsministern eller den person. Konungen i hans
ställe förordnat (21 § Riksdags-ordningen).
§ 254.
Derest, före nästa riksdags början, någon af de utaf Ridderskapet och Adeln
utsedde Direktörer eller Suppleanter vid Låne-kontoren i landsorterna skulle med
döden afgå eller sättas ur stånd att detta uppdrag bestrida, böra Fullmägtige
för nämnda Stånd, tillika med Ståndets Fullmägtige i Banken samt Riddarhusdirektionen,
genast efter derom erhållen underrättelse, gå i författning om nytt
Yal i den afgångne Suppleantens ställe. Likaledes skall, efter skedd anmälan
om dylik ledighet bland de af Borg are-Ståndet valde Direktörer eller Suppleanter
vid Låne-kontoren, den lediga platsen tillsättas genom val af samma Ståhds Fullmägtige
i Banken och Riksgälds-kontoret, dervid ordet föres af den främste bland
Ståndets Fullmägtige i förstnämnda Verk.
Skulle åter någon af de, i och för granskningen af Låne-kontorens räkenskaper,
utaf Riks-Stånden valde Revisorer, eller deras Suppleanter mellan riksdagarne
med döden afgå eller vara lagligen hindrad att detta uppdrag utöfva, böra,
så vida icke vederbörande Riks-Stånd annorlunda förordnat, Ståndets Fullmägtige
i Banken och Riksgälds-kontoret, genom omröstning per capita, annan Revisor
eller Suppleant utse.
Angående Betjeningen vid Riksgälds-kontoret.
§ 255.
Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning
meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegöromålens
besörjande, ega Fullmägtige deruti besluta och till verkställighet befordra
sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig göra låter, utan att nödiga kon
trollér åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas
behandling samt minskning i tj en stein anneus antal åstadkommas; egande Fullmägtige
derjemte att, under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut utgående
löner och arfvoden äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt dispo
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 230.
27
niblå, använda desamma för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten
af FulLmägtiges i ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att
detta Verks tjenstemän åläggas.
§ 256.
T)e . hos Fullmäktige förefallande kansli-göromål bestridas af
en Sekreterare,
en Notarie och Registrator, samt
en Kanslist.
§ 257.
De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden
besörjas, under Fullmägtiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet
inför dem, af
tre Kommissarier.
Vid kansli-g öromålen biträdas Kommissarierne af
en Notarie och
en Kanslist.
Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Biksgälds-kontorets inkomster
och verkställigheten af dess utbetalningar, är hos Kommissariatét anställd
en Bokhållare (Kassa-bokhållaren).
Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande
Boksluts-lcontor, hvarest äfven öfriga räkenskaps-göromål hufvudsakligen
förrättas; bestående detta Kontor af
en Kamererare,
två Bokhållare,
en Kammarskrifvare och
två Kontorsskrifvare; af hvilka 2:ne sistnämnde tjenstemän den ene äfven
skall biträda i nedannämnda Kontor, och den andre dessutom tjenstgöra
der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt.
Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande
revisionsarbete, med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande
gransknings-skyldighet, besörjes i Revisions-kontoret af
en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde
Kontorsskrifvare.
8 258.
Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs och utsökning s-ärenden,
som röra detta Verk. bevakas och utföras af
en Ombudsman.
28
Siats-Utskottets Memorial No 230.
% 259.
Vaktbeijeningen utgöres af
en Vaktmästare,
tre Kammardrängar och
två Husdräng ar, af hvilka dén ene bestrider de denna befattning tillhörande
göromål vid Rikets Ständers hus.
S 260.
I afseende nå samtlige här ofvan uppgifne embets- och tjensteniäns samt
vaktbetjenters göromål oell öfriga åligganden, kommer den af Fullmägtige, under
. den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgörings-ordning, med deruti sedermera
beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmägtige
likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret
anställda tjensteilianna-personals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela
de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga
handläggning samt fullgörande af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret
fått sig ålagda, kunna anses erforderliga.
Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.
§ 261.
Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad
ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan
tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 255 och 267
.förutsätta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmägtige att. derest sådant förordnande minst irenne
månader oafbrutet fortfarit, tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan
hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst, lian blifvit
förordnad att bestrida.
Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande under minst Fjorton dagar, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter
deremot under hela den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden
bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie
vaktbetjent, hvilken bestridt kammardrängs- eller husdrängs-göromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter
Ståts-Utskottets Memorial K:o 236.
-29
afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkömmer intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad
ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och pupill-kossan
vid Riksgälds-kontoret.
§ 262. - ' •
Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under
den tid tjänstledigheten fortfar.
§ 263.
Innan ledig tjenst af Fullmägtige återbesattes, skall sådant,
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tiilkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret,
Ansökningstiden bestämmes till minst Fjorton dagar från anslagets
utfärdande: dock beror af Fullmägtige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tided, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.
Före återbesättande af de tjenstcr och beställningar, hvilkas innehafvare lyda
under Kommissariatet, böra af detsamma upprättas förslag, hvarpå eil af de sökande
uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmägtige anföras
inom Atta dagar efter det förslagen till Fullmägtiges Expedition inkommit; i
hvilket afseende underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom
utfärda dt anslag meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flere sökande sig
anmält, uppskjutas intilldess denna besvärstid tilländagåt-t.
§ 265.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras; så
vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta Verk, att hafva vid ettdera
af rikets Universiteter undergått sådan examen, som berättigar till inträde
i Konungens Kansli eller i allmänna Rättegångs- eller Räkenskaps-verken; dock
böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmägtiges eller Kommissariatets Kansliexpeditioner,
hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att få tjenstgör
antingen i Konungens Kansli eller i Rättegångs-verken; äfvensom den,
hvilken befordras till Oinbudsmäns-sysslan, ovilkorligen bör hafva fullgjort hvad
författningarne föreskrifva i afseende på dem, sorn i domarevärf må begagnas.
so
Stats-Utskottets Memorial N:o 230.
§ 266.
■Vid lediga tjemters tillsättande utnämncs Wand kompetente sökande den,
sorn Fullmägtige, med afseende å Verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattaingarae. finna till den lediga tjensten mest skicklig och
passande.
. Angående behandlingen af frågor rörande tjenstefdrsummelser m. m.
§ 267.
Om någon, Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman, vid mindre
förseelser i tjensten, ej låtit sig rätta af vederbörande förmäns tillsägelser och
varningar, eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,
eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande,
bör han inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till
: framtida bättring. Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af
Verkets öfrige embets- och tjenstemän, skall denne, efter derom gjord anmälan,
förekalläs inför Fullmägtige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som
på detta sätt, antingen inför Fullmägtige eller Kommissariatet, undergått första
varhingsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmägtige att, med afseende å
förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom
från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen; hvilken
under tiden, må till ersättning för tjenstens förrättande användas.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmägtige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom, eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta Verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmägtiges särskilda pröfning, huruvida
Kommissarie, som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt,
eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin kommissarie-beställning.
% 269.
Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan
förseelse, i eller trtom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att Verkets trygghet
eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin
innehafvande tjenst
Stats- Utskottets Memorial N:o 230.
31
% 270.
Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller under tjenstgöring
befunnits af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärd! sätt
sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet
erhålla föreställning, eller genast hos Fullmagtige anmälas' till suspension
eller entledigande. : •
§ 271.
Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skiljd från tjen*
sten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmägtiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes
från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, sorn, till följd af sådant beslut, blifvit ledig, får, derest dea,
afsatte tjenstemannen, inom föreskrifven tid. anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förrän besvären blifvit af itikets Ständers Stats-Utskott
eller Revisorer afgjord a, eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits;
kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 272.
Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under frenne efter hvarandra
följande, månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent,
sora, under honom uppdragen tjenstgöring, sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 267 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgälds-kontoret skiljd. För öfrigt anses den extra-ordinarie
tjensteman eller vaktbetjent, sorn begått ärerörigt brott eller anuau förbrytelse
af svårare beskaffenhet, vara från Verket utesluten.
Angående pensioneringen af ftiksgälds-kontorets betjening.
§ 273.
Pensionerna för embets- och tjenstemannen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ å ordinarie aflöning» staten
innehafvande löner.
33
Stats- Utskottets Memorial.N:o 230.
§ 274.
Tjensteman eller vaktbetjent, sorn uppnått Sjutio års ålder eller under
Femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en,
hela lönen motsvarande, pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas dea
tjensteman eller vaktbetjent, sorn fyllt Sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt
Fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller
forsvagadt tillstånd.
§ 275.
..Den tjensteman eller, vaktbetjent, sorn, efter att hafva hunnit en ålder af
Sextio år, anhåller om afsked, må. derest han varit i allmän tjenst omkring
Fyratio dr, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar Tre
fjerdedelar utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent
uppnått Sextio lefpads- och omkring Fyratio tjensteär. kan endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring pension vid afskedstagande! honom
tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, pä det sätt
att. för hvarje dylikt är, som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyra tiondedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensions-belopp. Men folden,
som fyllt Fyratio tjensteår och Sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutahde tjensteår, eller
med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssiltt
finnes för afskeds solea uden mera förmånligt.
$ 276.
Skulle, enligt § 274. till pension berättigad tjensteman eller vaktbetjent,
i anseende till ohjelpligt sjukdomstillstånd eller försvagade sinneskrafter och arbetsförmåga,
vara urståndsatt att behörigen uppfylla sina tjensteåliggauden, må,
derest göroinålens oafbrutna gång eller Verkets säkerhet det fordrar, Fullmägtige,
äfven utan derom gjord anhållan, meddela en sådan tjensteman eller vaktbetjent
afsked från dess innehafvande tjenst; hvarvid dock pension till samma
belopp, som den med tjernsten förenade lön, bör honom tilläggas.
Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullraägtige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter-
och förhållanden, vid hans förafskedande tilldela honom en årlig pension,
uppgående till högst T.vå tredjedelar af lönen.
Med
Stats-Utskottets Memorial N:o 231. 33
§ 277.
Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfver-specie eller Banko,
förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt.
§ 278.
Några tillförene meddelade oell emot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap
egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
Nio 231.
Ank. till Exp.-Utsk. den 13 Nov. 1863, kl. 8 e. m.
Memorial, med förslag till pensionsstat vid Riksgäldskontoret, äfvensom
exspektansstat vid f. d. General-assistans-kontoret.
(R. A.)
Med bifogande af förslag till ny pensionsstat vid Riksgälds-kontoret och
exspektansstat vid f. d. General-assistans-kontoret, får Stats-Utskottet anmäla,
att i afseende å förstnämnda stat iakttagits de bland Riksgälds-kontorets pensionärer
sedan sistförflutna riksdag inträffade förändringar, samt att spanmålsförhöjningen
för den å f. d. General-assistans-kontorets exspektansstat uppförda
lön blifvit beräknad till det af Rikets Ständer, genom bifallandet af 105 punkten
i Utlåtandet N:o 153, bestämda belopp, eller 3 R:dr 25 öre för hvarje
tunna; och får Utskottet hemställa,
att ifrågavarande stater må, på sätt vid föregående riksdagar
iakttagits, varda af Rikets Ständer fastställda och utfärdade.
Stockholm den 13 November 1863.
Bih. till R. St. Brot. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 27 Häft. 5
34
Stats-UtsTcottets Memorial N:o 231.
Pensions-Stat
vid
Rikets Ständers Riksgälds-kontor.
Aflidne Notarien Fr. Bergmans omyndiga barn
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets Kreditsedelverk,
Öfverkrigskommissarien Fr. Lindstedts 2:ne oförsörjda döttrar,
Thilda Carolina och Siri Aurora Lindstedt, hvardera 112 R:dr
225!
50 öre
225
—
Förre Bokhållaren Johan Erih Lindberg
Aflidne Krigs-rådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna
660
66
enkas, Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam
Tillförordnade Kamereraren vid f. d. General Assistans-kontoret
250
—
Gustaf Grundén
600
—
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt
1,417
50
Summa R:mt R:dr
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarnes
frånfälle, och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas ut-  gående stadgade vilkor upphöra.
3,378
16
F. d. General-Assistans-kontorets
Exspektans-Stat.
1
Under lön be-  räknad
Spanmål.
Lön
Riksmynt.
Tunnor.
R:dr
öre
Vaktmästaren J. E. Nordström
22
460
STOCKHOLM, tbyckt hos N. Mabchs, 1863.
Stats-Ulskottels Memorial M 232.
N:o 232.
Ank. till Exp.-Utsk. deu 16 Nov. 1863, kl. 2 e. m.
Memorial, med förslag till eli stadgande uti det blifvande nya reglementet
för Riksgälds-kontoret. (R. A.)
Som Sammansatta Stats-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets,
uti Betänkandet N:o 54, gjorda hemställan i fråga om anvisandet af medel till godtgörande
förskottsvis af de kostnader för laga skifte å boställe, hvilka af boställshafvare
måste gäldas, blifvit af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden bifallen,
hemställer Utskottet, att uti det reglemente för Riksgälds-kontoret,
som vid innevararande riksdag kommer att utfärdas, må, näst
efter § 141, intagas en så lydande
§•
Till godtgörande förskottsvis af de kostnader för laga skifte å
boställe, hvilka af boställshafvaren måste gäldas, hafva Rikets
Ständer anvisat ett belopp af Etthundrafemtio tusen R:dr;
hvarjemte Rikets Ständer, med underdånig anmälan härom, hos
Kongl. Majit anhållit om utfärdande af nådig förordning, hvarigenom
nu gällande bestämmelser i Kongl. Kungörelsen den 4
Maj 1827 blefve sålunda förändrade, att boställshafvare blott
förpligtas å berörda förskott, intilldess detsamma blifvit till fullo
guldet, årligen erlägga Fem procent i ränta och Två för hundradet
i amortering.
Stockholm den 16 November 1863.
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 28 Haft.
RÄTTELSER
Stats-Utskottets Memoria! JtS 220.
Sid. 13 rad. 7 nedifr. står: hafva Rikets Ständer på Riksgälds-kontoret anvisat —
läs: hafva Rikets Ständer, till Kongl. Maj:ts disposition,
på Riksgälds-kontoret anvisat
„ „ „ 5 „ 1:0 till Kongl. May.ts disposition, — läs: 1:o fyllnadsan
slag
till Kongl. Majds Hojhållning
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1863
Stats-Utskottets Memorial M 233.
1
N:o 233.
Ank. till Exp.-Utsk. den 17 Nov. 1863, kl. 11 f. m.
Memorial, angående särskilda gratifikationer till åtskilliga af Stals-Uiskottets
tjenstemän.
Vid flera föregående riksdagar hafva, i anseende till mängden och beskaffenheten
no O
af de till Stats-Utskottets handläggning hörande göromål, Rikets Ständer, utöfver de
för Utskottets tjenstemän bestämda arfvodesbelopp, beviljat åtskillige af dem särskilda
grat.fikationer såsom ersättning för deras trägnare tjenstgöring; och då äfven under
innevarande riksmöte, på sätt jemväl de tryckta riksdagshandlingarna visa, de från
detta Utskott afgifna Utlåtanden och Memorial varit både till antalet många och en
stor del af ganska vidlyftig beskaffenhet samt uppsättningen af dessa expeditioner besörjts
utaf' en, i förhållande till de andra Utskottens kanslibetjening, jemförelsevis fåtalig
personal, har Utskottet funnit sig ega giltig anledning att för åtskillige af Utskottets
tjenstemän, hvilka, enligt Utskottets tanke, icke kunna anses hafva erhållit en deras
mödosamma arbete fullt motsvarande godtgörelse, föreslå särskilda gratifikationer,
dervid Utskottet, i likhet med hvad vid sistlidna riksdag egde rum, ansett Sekreteraren
hos Utskottet, hvars tjenstgöring är särdeles trägen och ansvarsfull, böra tilläggas sådan
gratifikation, att hans aflöning derigenom kommer att uppgå till samma belopp, som RiksStåndens
Sekreterare i arfvode uppbära, samt att Utskottets öfrige tjenstemän, för
hvilka särskild vedergällning nu ifrågakommit, böra undfå gratifikationer, lämpade efter
beskaffenheten af hvars och ens tjenstgöring, den dem hittills bestådda aflöning,
samt i närmaste öfverensstämmelse med de belopp, sorn tillförene i dylika fall beviljats.
På grund af här ofvan antydda förhållanden får Utskottet hemställa,
att Rikets Ständer måtte bevilja nedannämnde Stats-Utskottets
tjenstemän gratifikationer till följande belopp, nemligen:
Bih. till R. St. Prof. ISSI & 18S3. 4 Sam', \ Afd. 4 Bind. 29 a äft.
2
Stats-Utskottets Memorial M 233.
Utskottets Sekreterare  650;
den för Riksgäldsverket rörande ärenden anställde
Sekreterare 1,000
Utskottets Kamererare  600
Notarien å Utgifts-Afdelningen ....... 600
och till fördelning emellan extra kanslister, enligt
af Sekreteraren uppgjordt, af Utskottet godkändt förslag
1,000: —
eller tillhopa R:dr R:mt 3.850: —
samt att denna summa till utgående af riksdagskostnadsmedlen
anvisas.
Stockholm den 13 November 1863,
Reservation:
af Prosten Sondén: »Då Stats-Utskoltet uti sitt angående bestämmande afaflöningen
för Utskottens kanslibetjening afgifna Memorial M 94, på fullständigt motiverade skäl
föreslagit, att Sekreteraren på Utskottets afdelning för Riksgäldsverket rörande ärenden
skulle erhålla samma månadtliga aflöning, som Utskottets Sekreterare, eller 500
R.dr i månaden, men bemälde tjensteman icke under riksdagen fått uppbära mera
än 400 R:dr, så, och ehuru Rikets Ständer vid votering i Förstärkt Slats-Ulskott bestämt
aflöningen för nämnde Sekreterare lill 400 R.dr, anser jag dock deraf icke böra
dragas den slutföljd, att Rikets Ständer velat betaga Utskottet rättigheten att vid riksdagens
slut för honom föreslå en sådan gratifikation, att han erhölle full betalning
för sitt i Utskottets tjenst använda arbete. Af sådan orsak, och då Rikets Ständer
vid sistförflutna riksdag, utöfver det för Sekreteraren å Riksgälds-afdelningen bestämda
arfvode af 400 R:dr i månaden, anvisade åt en person, som å denna afdelning biträdde
med upplysningar, en särskild gratifikation af 2,000 R:dr, anser jag, för min
del, att åt den på nämnda afdelning innevarande riksdag anställde Sekreterare gratifikationen
icke bort bestämmas till mindre belopp än 1,500 R:dr.»
Häruti har Friherre af Ugglas, Professoren Selander, Kontraktsprosten Tegnér och
Prosten Ljunggren instämt.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1863.
Ståts-Utskottets Memorial N:o 234.
1
N:o 234.
Ank. till Kxp.-Utsk. deu 18 Kov. 1863, kl. S e. m.
Memorial, angående den upprättade nya Riks-sfaten.
(U. A.)
Stats—Utskottet får härmed anmäla, det Riks—stat blifvit upprättad, att gälla för
år 1864 och följande år, intilldess nästa statsreglering vidtager; hemställande
Utskottet,
att nämnda ltiks-stat, försedd med Herr Landtmarskalkeus och
Herrar Talmåns underskrifter, måtte till Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemnas.
Stockholm den 17 November 1865.
Reservationer:
a) af Herr L. J. Hierta:
”Sedan två Riks-Stånd stadnat ernet två i fråga derom, huruvida eli reserrations-anslag
af 50,000 Riksdaler skulle beviljas lill understöd åt svagt aflöuade komministrar
m. fl. och nämnda anslag derefter genom votering i förstärkt Stats-Utskott
blifvit bifallet, så hafva först inom Stats-Utskottet olika meningar uppstått derom,
huruvida nyssnämnda summa borde anvisas på Riksgälds-kontoret och beslutet derom
af sådan anledning intagas i Kontorets reglemente, eller om benämningen reservations-anslag
borde gifva anledning till den tolkning af beslutet, att i sjelfva
verket icke 30,000 utan 90,000 R:dr blifvit för nästa statsregleringsperiod till
Bih. till B. St. Brot. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 30 Eäft.
2
Ståts-Utskottets Memorial N:o 234.
ifrågavarande ändamål beviljade, oaktadt sådant ingenstädes finnes med ett ord omnämnd!,
hvarken i afseende på siffran eller genom någon antydning att 50,000 R:dr
ärligen vore beviljade, ej] heller genom något uttryck att nämnda summa skulle i
Riks-staten uppföras.
Ostridigt synes emellertid, att då ingen sådan antydning är gifven, det po sitiva
beslutet angående sjelfva summan, som beviljats, bör hafva mera kraft, än det Ornera
ovissa, som ligger i tolkningen af en anslagstitel. Del är icke helier obekant, att
vid omröstningen öfver hufvudfrågan om bifall elier afslag, flere ledamöter röstade
för bifall, som sedermera förklarat att sådant skedde”under förutsättning o ch förlitande
derpå, att med Nej-propositionen, som innefattade bifall lill ett väckt förslag
atl 30,000 Riksdaler skulle ställas till Kongl. Maj:ls disposition,1 icke betydde annat
än denna summa för den nu ingående statsregleringen, men icke tre gånger detta
belopp.
Det är således tydligt, all, oaktadt ett beslut om ett anslag för komministrarne
redan är genom förstärkta Stats—Utskottet med Rikets Ständers rätt afgjordt, så är
det ännu en öppen fråga, huruvida sjelfva anslagets belopp skall tolkas annorlunda
än efter siffran, och då Stats-Ulskottets pluralitet, detta oaktadt, och utan att ingå
med någon föregående hemställan till Rikets Ständer, beslutat tillägga anslaget egenskapen
af årligt och på denna grund upptaga detsamma i Riks-staten, så nödgas
jag, vid Riks-statens expedierande, reservera mig emot ett sådant förfarande, så
mycket hellre, som Expeditions-Utskotlet i sitt förslag till underdånig skrifvelse angående
detta ärende, enligt min lanke, rätteligen upptagit Rikets Ständers beslut om
anslaget, enligt ordalydelsen, såsom för en gång beviljadt; hvarföre jag vördsamt
yrkar att den ifrågavarande summan måtte ur Riks-staten afgå, och 50,000 R:dr,
enligt Ständernas beslut, anvisas på Riksgälds-kontoret.”
Uti denna reservation hafva instämt: Herrar G. H. Stråle, L. Wistelius, G. F.
Ekholm och L. It. Kistner, vice Talman Anders Erikson samt Riksdagsfullmägtige
Matts Pehrsson från Stockholms, Jonas Andersson från Östergötlands, Per Nilsson
från Malmöhus, C. J. Svensén från Calmar, Daniel Danielsson från Jönköpings, Per
Nilsson Irån Christianstads, J. F. Fredriksson från Upsala och Jan Andersson från
Stora Kopparbergs lån.
b) af Herr A. W. Björck:
”Ehuru Expedilions-Ulkottet ännu icke afgifvit förslag till underdånig skrifvelse
rörande reglering af 8 och 9 Hufvudtitlarne, har dock Stats—Utskottet ansett lämpligt
att i den såkallade Riks-staten sammanföra de af Rikets Ständer vid innevarande riksdag
under Hufvudtitlarne beviljade anslag och all begära uppdrag alt låta densamma,
utan vidare granskning af Rikets Ständer, i vanlig ordning undertecknas och expedieras.
Ett sådant förfaringssätt, om än derigenom en önskvärd tidsbesparing
vinnes, är dock så mycket betänkligare, som olika meningar yppats om rälta för
-
Stuts- Utskottets Metmrial N:o 234.
3
ståndet af Rikets Stånders beslut, beträffande ett beviljadt reservationsanslag af 30,000
Riksdaler, utgörande understöd åt mindre väl lottade komministrar och kapellpredikanter.
Då Rikets Ständer icke beslutat, all beloppet skall årligen utgå och ej eller
att det på Riks-staten skal! uppföras, synes det böra anordnas å Riksgälds-kontoret,
såsom vanligen sker med anslag, som till visst belopp för hela statsregleringsperioden
anvisas. Stats-Utskoltet har likväl beräknat beloppet att utgå hvarje år och
upplörl hela den anslagna summan på den årliga utgiftsstalen. 1 intet fall synes
pröfningen af det stridiga i denna fråga tillhöra Stats— LTtskoltet och minst lärer SlalsUtskoltet
kunna, såsom nu skett, undandraga Ständerne den dem tillkommande rätt
att sjelfve justera sina beslut. Likasom det, enligt grundlagen, tillhör ExpeditionsUtskottet
att bringa Rikets Ständers beslut i den form, som anmälan derom till Kongl.
Majit 'påkallar, så är det ock numera endast denna Expeditions-Utskoltels åtgärd i
afseende på ifrågavarande anslag, som lemnar Rikets Ständer tillfälle och utväg
att'förklara sin mening, då Expeditions-Utskottets förslag till underdånig skrifvelse
förekommer till justering. Expeditions-Utskottets uppfattning af beslutet i första
rummet, och Rikets Ständers pröfning af denna uppfattning i det andra, utgör och
måste utgöra grunden för Stals-Utskottets åtgärd beträffande den så kallade Riksstaten,
hvilken endast är en sammanföring af de genom justerade beslut bestämda
summorna och alltså icke får bero al någon pröfning af beslutens verkliga innehåll.
En sådan strider emot stadgandet att ett afgjordt ärende icke ånyo får upptagas,
och om del ock måste medgifvas, alt Rikets Ständer vid justeringen af Expeditions-Utskoltets
skrifvelse kunna stadna i olika beslut, och alt en sådan stridighet
måste på något sätt lösas, så får denna lösning icke sökas i någon åtgärd,
som återför frågan till det Utskott, som först behandlat den, eller eljest sätter beslutets
innehåll i fråga, utan saken måste då betraktas såsom endast rörande formen
och alltså afgöras genom omröstning i Förstärkt Expeditions-Utskott.”
Och har Herr A. Grenander förmält sig instämma i denna reservation.
STOCKHOLM, tryckt, hos N. Marcus, 1865.
Stats-UIskuttets Memorial N:o 235.
1
ft:o 235.
Ånk. till Exp.-Utsk. den 17 Nov. 1863, kl. 3 e. m.
Memonal, angående den under innevarande riksdag verkställda statsreglering
samt den för Biksgälds-kontorets utgifter erforderliga
allmänna bevillninq.
(R. A.)
För att, i enlighet med grundlagarnes föreskrift, kunna för Rikets Ständer uppgifva
och föreslå det belopp, som till fyllande af Riksgäidsverkets behof under nästkommande
statsregleringsperiod måste genom allmän bevillning utgöras, får Utskottet
härmed i ett sammanhang meddela en öfversigt af den vid innevarande riksdag uppgjorda
ordinarie statsreglering samt de å Riksgälds-kontoret anvisade anslags- och
lanesummor, jemte öfriga detta Verk åliggande utbetalningar, äfvensom de tillgångar,
som till bestridande af alla dessa utgifter äro påräknade,
is®. Ordinarie statsregleringeii:
De till Stats-kontoret ingående ordinarie inkomster hafva, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med Utskottets af Rikets Ständer godkända förslag i Utiåtandet N:o 45,
blifvit beräknade till  8,509,950: —
Och hafva Rikets Ständer, genom bifallandet af Bevillningsutskottets
tunder N:o 26 afgifna Betänkande, antagit de extra ordinarie
inkomsterna till följande belopp, nemligen:
Tullmedel Runt 15,500,000: —
Postmedel  » 1,500,000: —
Stämpelpappersraedel  » 1,200,000: —
Bränvinsafgift  « 8,400,000: — 24,600,000:
De till Stats-kontoret inflytande inkomsterna skulle alltså,
under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866, komma att
utgöra  Runt 32,909,950: —
Transport R:mt 52,909,950: —
Bih. till R. Bl. Prut. 1802 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Rand. 31 Haft. i
2
Ståts-Utskottets Memorial N:o 235.
Transport R:mt 32,909,950: —
Deremot hafva de under innevarande riksdag uti Riks-staten
uppförda ordinarie stals-utgifter blifvit beräknade att under samma
tre år utgå med följande årliga belopp, nemligen:
Första Hufvudtiteln, eller Hof- och Slotts-slatcrna, enligt
Stats-Utskottets Utlåtanden N:is 38 och 65, R:mt 1,250,000: —
Andra Hufvudtiteln, omfattande anslagen
för Justitie-depar temeritet, enligt Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 39 och Memorialer N:is 130, 140 och
143 samt Förstärkta Stats- och Lag-Utskottets Betänkande
N:o 37, R:mt 2,185,300: —
Tredje Hufvudtiteln, anslagen för Utrikes
Departementet, enligt Stats-Utskottets Utlåtande N:o
40 R:mt 479,200: —■
Fjerde Hufvudtiteln, anslagen för Landtförsvars-departementet,
enligt Stats-Utskottets Utlåtanden
N:is 59, 66, 67 och 68 samt Memorialer N:is
150, 140 och 143 R:mt 9,206,200: —
Femte Hufvudtiteln, anslagen för Sjöförsvars-departcmentet,
enligt Stats-Utskottets Utlåtanden
N:is 52 och 8i, Memorialer N:is 150, 140 och
143 samt Sammansatta Stats- oell Ekonomi-Utskottets
Betänkanden N:is 8 och 12, . . . R:mt 5,593,700: —
Sjette Hufvudtiteln, anslagen till Civildepartementet,
enligt Stats-Utskottets Utlåtande N:o
99, och Memorialer Niis 150, 140 och 145 samt
Sammansatta Stats- och Ekonomi-Utskottets Betänkande
N:o 40, R:mt 3,706,800: —
Sjunde Hufvudtiteln, anslagen til! Finansdepartementet,
enligt Stats-Utskottets Utlåtande N:o
100, och Memorialer N:is 130, 143, 195, 210 och
211 samt Sammansatta Stats- och Ekonomi-Utskottets
Betänkanden N:is 2! och 34, . . . R:mt 5,552,300: —
Åttonde Hufvudtiteln, anslagen för Ecklesiastik-departementet,
enligt Stats-Utskottets Utlåtanden
N:is 139 och 195 samt Memorialer Niis 170,
206, 207 och 210,
R:mt 4,062,000: —
Transport Runt 50,015,500: — 52,909,950: —
Stats-Utskottets Memorial N:o 235.
3
Transport R:mt 30,015,500: — 32,909,950: —
Nionde Hufvudtiteln, eller Pensions- och
Indragnings-stalerne, enligt Stats-Utskottets Utlåtanden
N:is 153, 174 och 195 samt Memorialer N:is
180 och 210, R:mt 1,264,500: — jsj| 280 000-
De i Riks-staten beräknade inkomsterna skulle alltså, för hvart
och ett af åren 1864, 1865 och 1866, komma att öfverstiga
de derå uppförda utgifter med Rmt 1,629,950: —
hvilket belopp alltså kan användas såsom bidrag till bestridande af de på Riksgäldskontoret
anvisade extra stats-utgifter.
(Extraordinarie statsre^leringen:
De vid innevarande riksdag beviljade extra stats-utgifter, sorn blifvit anvisade
att från Riksgäids-kontoret utgå, äro dels sådana, som kunna hänföras under Riks—
statens särskilda Hufvudtitlar, dels sådana tili jernvägs-anläggningarne anvisade anslag
och lån, som, — enär de dertill erforderliga medel till sitt hufvudsakligaste belopp
skola anskaffas genom upplåning samt derjemte redovisas i en från Riksgälds-kontorets
hufvudbok afskild räkenskap, — Utskottet ansett icke böra med de öfriga extraordinarie
utgifterna sammanblandas eller vid bevillnings-summans bestämmande tagas i
beräkning för mera, än de 700,000 R:dr, som för nämnda ändamål blifvit anvisade
af de i Riksgäids-kontoret innestående eiler dit inflytande inkomster af jernvägstrafiken.
Enligt hvad det vid Utskottets Memorial N:o 225 fogade sammandrag utvisar,
uppgå de under Riks-statens nedannämnda Hufvudtitlar hänförliga, vid innevarande
riksdag på Riksgäids-kontoret anvisade, extra utgifter till följande belopp, nemligen:
a) Anslag:
Under Första Hufvudtiteln R:mt 1,239,465: 94.
» Andra »
» 300,000: —
» Fjerde »
» 2,510,336: 36.
» Femte »
» 2,110,000: -—
» Sjette »
» 4,289,819: 10.
» Sjunde »
» 694,160: 53.
» Åttonde »
» 2,466,942: jl5.
» Nionde *
* *>°2M61; 50.14,640,185: 58.
b) Lån:
Under Andra Hufvudtiteln R:mt 7,000: —
» Sjette »
» 1,628,500: —
» Åttonde d a 142,000: — j 777 500*
Transport Runt 16,417,683: 58.
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 235.
Transport R:mt 16,417,685: 58.
Härförutan böra från Riksgälds-kontoret utgå:
dels de under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade
och i Utskottets af Rikets Ständer gillade förslag tili reglemente
för samma kontor intagna, anslags- och lånesummor, hvilka
ännu derstädes innestå, uppgående, — med inberäkning af de
till folkundervisningen anslagna medel, jemte den tili folkskolelärares
pensionerande afsatta fond —, enligt det vid Memorialet
N:o 225 fogade sammandrag, Bil. Litt. A., till ett samman
räknadt
belopp af R:mt 2,937,353: 36.
dels de å bilagda sammandrag Litt. A. upptagna utgifter för räntor
och kapitaiafbetalningar, förvaltnings- m. fl. kostnader, utgörande
under återstoden af innevarande år . R:mt 808,318: 34.
samt under åren 1864, 1865 och 1866
t,llhoPa  » 15,511,279: 48. 16.519.597; gg.
Summa utgifter, som, utöfver jernvägsbyggnads-medlen,
beräknats komma att intill 1866 års slut från Riksgäldskontoret
utgå R;mt 35,674,636: 76.
Deremot hafva Riksgalds-kontorets inkomster för tiden från
den 20 sistiidne Oktober till 1866 års slut, med inberäkr.ing af
den kontanta behållningen sistnämnde dag, antagits komma att uppgå
till följande belopp, nemligen:
l:o. Kontorets kontanta behållningi i Rikets Ständers! Bank den
20 sistiidne Oktober, förutom jeruvägsmedlen samt ränte- och
amorteringsfondernas kassabehållningar, R:mt 279,620: 11.
2:o. Tilis vidare förräntade medel . . » 4,497,997: 50.
5:o. De å bilagan litt. B. beräknade inkomster
af räntor och kapital-afbetaluingar för
meddelade län samt räntor å tilis vidare
förräntade medel, äfvensom skatteköpeskillingar,
ekeskogsmedel, tidnings- och
kort-stämpeiafgifter samt anmärkuingsmedel,
nemligen under innevarande
år ... . Runt 228,000: —
samt under åren
1864 iiitsö . , 2,987,000: , ,3i21Si000. _
4:o. Återbetalning af lyftade medel ä Ull—
kreditivet
67,750: —
Transport R:mt 8,060,367:Öl75o~674~636:76.
5:o.
Stati-Utxkottct» Memorial N:o 235.
&
Transport R:mt 8,060,367:61.38,674,656:76.
5:o. Återstod af bidraget utaf innevarande
års statsinkomster R:mt 1,559,790: —
6:o. Återstod af 1863 års allmänna bevillning,
som antages komma att uppgå
till omkring 2,600,000 R:dr — . . » 2,517,876: 23.
7:o. Andel i Manufaktur-diskontens vinstmedel
» 84,000: —
8:o. Godtgörelse för de af Riksgälds-kontoret
innevarande år förskjutna medel för Statens
jernvägsbyggnader » 2,353,729: 97.
9:o. Beräknadt bidrag af Statsverkets inkomster
åren 1864—1866, 1,629,950 R:dr
årligen, för 3 år » 4,889,850: —
10:o. Öfverskott å Statsverkets inkomster
för åren 1862 och 1863, enligt Kongl.
Maj:ts Proposition » 5,000,000: —
ll:o. Trafikinkomst af Statens jernvägar (upptages
blott till det belopp, som deraf
anvisats till jernvägsbyggnaderna) . . » 700,000: —
12:o. Reservationer å Första Ilufvudtitelns
besparingar, enligt Kongl. Maj:ts Proposition
» 392,788: —
13:o. Behållning af anslaget för ökad postskjutslega,
70,000 R:dr årligen, för
3 år, eniigt d:o » 210,000: —
14:o. Kanslistyrelsens och Lappmarks Ecklesiastikfonds
kassor, enligt d:o ...» 50,000: —
15:o. Andel i Bankens vinst R:mt 5,000,000:—
efter afdrag af redan
lyftade » 1,666,666: 66. * nrc*. xx
J  1 :  5,355,o55: 54. 29,151,735: ls.
hvartill kommer beloppet af redan verkställda
utbetalningar utaf de vid innevarande
riksdag anvisade summor, hvilket naturligtvis
minskar den ofvan uppgifna
utgiftssumman  1,331,426: 20.
Summa tillgångar 30,485,161: 35.
Härvid bör dock erinras, att hela det på Rikets Ständers Bank anvisade kreditiv
för närvarande är till fulla beloppet lyftadt samt att bland utgifterna icke upp
Bih.
till R. Si. Prat. 18(12 ft 1863 4 Sami. 1 Afd. 4 liand. 31 Uäft. 2
6
Stats-Utskottet» Memorial A.t» 235.
tagits hvad som erfordras för betäckande af nämnda iyftade belopp; men då detta
kreditiv hädanefter får, i händelse af behof, begagnas heia året om, samt Utskottet
är fullt öfvertygadt, att icke alla de på Riksgälds-koutoret anvisade summor komma
att, under tiden till 1866 års slut, blifva tili fullo Iyftade, har Utskottet ansett icke
behölligt att, för liqviderande af de å kreditivet iyftade summor, i denna beräkning
upptaga någon utgift.
Derjemte får Utskottet upplysa, att någon inkomst icke blifvit beräknad för försäljningen
af den till Riksarkivet för närvarande upplåtna egendom vid Skeppsbron,
likasom icke heller någon utgift för möjligen skeende inköp af Hebbeska egendomen
å Riddarholmen, enär beloppet af berörda inkomst och utgift icke kan med tillförlitlighet
beräknas.
Om nu från sammanräknade beloppet af de beräknade utgifterna
R:mt 55,674,636: 76.
afdrages inkomstsumman  » 30,483,161: 35.
visar sig alltså en brist, som genom bevillning måste fyllas,
af R:mt 5,191,475: 41.
På grund af den utredning, Utskottet sålunda lemnat, får Utskottet alltså, för
bevillningssummans utsättande i rundt tal, hemställa,
att den allmänna bevillning, Rikets Ständer till fyllande af Riksgälds-kontorets
behof böra vid denna riksdag sig åtaga, må fastställas till ett årligt
belopp af Två millioner sexhundratusen R:dr, genom hvilken bevillningssummas
utgående för åren 1864 och 1865, således beredes Riksgäldskontoret
en ökad tillgång af Fem millioner tvåhundratusen R:dr.
Stockholm den 17 November 1863.
Reservation:
Af Herr A. W. Björck: »Då beräkningen af utgifterna under 8:de Hufvudtitein
ännu icke är slutligen af Rikets Ständer fastställd, hade Stats-Utskottet, efter
min tanke, antingen bort uppskjuta med ufgifvande af detta betänkande, eller ock
göra förbehåll om deu rättelse, som kan blifva en följd, derest Rikets Ständer icke
fastställa 8:de Hufvudtitelns slutsumma i enlighet med de af Stats-Utskottet uppgjorda
beräkningar.»
Stockhol», tryckt hos Sam. Rumstedt, tatis.
Litt. A.
Rikets Ständers Riksgälds-kontors ränte-utgifter och skuld-afbetalningar samt förvaltnings- och uppbördskostnader, äfvensom från
detta Yerk omedelbart utgående löner och pensioner, jemte riksdags- och revisionskostnader samt restitutioner, m. m.
Årliga riinte-anslaget till Hans Majit Konungen
Kapital-afbetalningar och räntor ä skulden till Rikets Ständers Bank . .
D:o å Riksgälds-kontorets äldre lån och de i Kontoret iunestående
räntefonder
Ränte- och Amortissements-anslaget för 1855 års fonderade statslån . .
D:o d:o » 1858 » d:o
D:o d:o » 1860 » d:o
D:o d:o » 1861 » d:o . . . . .
D:o för det lån, som, enligt Rikets Ständers vid denna riksdag
fattade beslut, kommer att upptagas, beräknadt till 5| procent
å det beslutade lånebeloppet, 35,000,000 R:dr, under förutsättning
att högst en tredjedel af de upplånade medlen under
hvartdera året bchöfver från Riksgälds-kontoret för jernvägs
arbetena
utbetalas
Riksdags- ochijRevisionskostnader
Aflöning till Rikets Ständers Justitie-ombudsman och tjenstemännen vid
hans expedition m. fl. samt expenser och resekostnader m. m.. . .
Löner, arfvoden och expenser vid Riksgälds-kontoret
Pensioner och expektanslöner för tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret
och f. d. General-assistans-kontoret
Observations-arfvoden till Kongl. Kammar-rättens tjenstemän, bevillningstaxerings-kostnader
samt omkostnader för kort- och tidnings
stämplingen
m. m
Barnhusens, jemte andra inrättningars andelar af kortstämpel-afgiften . .
Anslag till Statens jernvägar, att utgå af behållningen på jernvägstrafikinkomsten
Summa R:dr R:mt
Hafva
utgjort:
År 1860.
År 1861.
Ar 1862.
.Summa
under åren
1860—1862.
Från den t
Januari till
och med den
20 Oktober
1863.
Antagas komma att utgöra:
Från den 20
Okt. till och
med den 31
December
1863.
År 1864.
År 1865.
År 1866.
300.000
264.000
59,267
13,655
1,166,666
977,333
525,315
20,966
76,904
5,068
33,709
31,134
3,474,021
34
67
33
46
90
72
53
19
81
95
300,000
258,720
58,260
13,655
1,166,666
1,466,000
82,500
56,414
21,975
80,628
4,626
26,082
37,926
3,573,457
86
66
87
61
63
22
75
62
22
300.000
253,440
61,292
13,655
1,166,666
1,466,000
165.000
140,408
16,352
76,799
3,942
36,793
35,136
23
67
47
97
28
27
22
5
3,735,486 16
900,000
776,160
178,820
40,965
3,500,000
3,909,333
247,500
722,138
59,295
234,332
13,637
96,585
104,197
43
33
80
48
63
16
48
10,782,965 33
300,000
18,913
13,655
1,166,666
1,466,000
165,000
395,715
12,319
63,441
2,906
52,936
34,813
3,672,367
21
66
43
40
78
71
11
60
248,160
22,195
100,000
4,000
18,000
965
15,000
400,000
18
300.000
242,880
40,000
13,655
1,166,666
1,466,000
165.000
16
90 808,31834
641,666
50.000
17.000
84.000
3,838
25.000
55.000
100,000
4,350,706
66
67
16
49
300.000
237,600
40,000
13,655
1,166,666
1,466,000
165.000
67
1,283,333
150,000
17.000
84.000
3,838
25.000
35.000
100,000
5,087,093
33
500.000
232,320
40,000
13,655
1,166,666
1,466,000
165.000 —
67
1,925,000
500,000
17.000
84.000
3,838
25.000
35.000
100,000
166,073,479
16
83
Su m rn a
under åren
1864—18G6.
900.000
712,800
120.000
40,965
3.500.000
4.398.000
495,000
3,850,000
700.000
51,000
252.000
11,514
75,0ÖC
105,000
300,000
15,511,279
r.<\
-*ö
48
Bör till Stats-Utskottets Memorial, 1862 4 1863, A:o 235.
Litt. MS.
Rikets Ständers Riksgälds-kontors inkomster, utom allmänna Bevillningen och Kreditiv-afbetalningar samt tills vidare förräntade
medel och särskilda, enligt Rikets Ständers beslut, till detta Yerk öfverlemnade tillgångar.
Räntor och kapital-afbetalningar å meddelade län för nedbrunna städers ätemppbyggande, jernvägsanläggningars
samt hamnanläggningars och odlingsföretags befrämjande jemte andra särskilda föremål
Räntor å Riksgälds-kontorets tills vidare förräntade medel
Skatteköpeskillingar  , , , f t .
Ekeskogslösen  , ; ; . . . .
Afgifter för tidningsstämplingen s ; . ä < , . . ,
Kortstämpelafgifter
Anmärkningsmedel ;
Samma R:dr R:mt
Hafva
utgjort:
Antagas komma att utgöra:
År 1860.
430,554
159,043
8,784
2,009
47,716
83,240
3,724
714,852
63
11
50
55
26
7
73
63
År 1861.
558,649
55,030
12,818
839
47,251
68,515
9,525
752,650
66
15
48
74
1
65
79
48
År 1862.
679,121
64,786
13,174
1,377
50,790
82,941
4,820
897,013
64
89
93
76
52
99
75
Summa
under åren
1860—1862.
1,668,105
258,860
34,776
4,227
145,758
234,697
18,071
2,364,496
93
15
98
3
24
51
Från den 1
Januari till
och med den
20 Oktober
1863.
Från den 20
Okt. till och
med den 31
December
1863.
320,928
196,475
8,004
872
42,953
56,854
7,293
633,362
29
46
41
19
60
82
69
46
150,000
50.000
3.000
200
7.000
17.000
800
Under åren
1864—1866.
2,250,000
300.000
35.000
4,000
145.000
235.000
18.000
228,000
2,987,000
Slals-Utskottets Memorial M 236.
!
\:o 236.
Ank. til! Eip.-Ulsk. den 18 Nov. 1863, kl. 10 f. m.
Memorial, angående verkställd omröstning, i anledning af Riks
Stdndens
skiljaktiga beslut rörande åtskilliga med statsregleringen
gemenskap egande frågor.
Sedan, enligt Stats-Utskottet tillhandakomna protokolls-utdrag, Riks-Stånden
godkänt de i Utskottets Memorial N:ris 216, 219 och 227 loreslagna voteringspropositioner
rörande Irenne med Stats-regleringen gemenskap egande frågor, har,
jemlikt föreskriften i 69 § Regeriugs-formen, Förstärkta Stats-Utskottet vid sammanträde
denna dag öfver dessa propositioner verkställt omröstning, hvars resultat
härmed för Rikets Ständer anmäles:
l:sta Voteringen:
(enligt Stats-XJtskottets Memorial M 216.)
»Den som, i likhet med Borgare- och Bonde-Stånden, anser, att Kongl. Maj:ts
vid innevarande riksdag gjorda nådiga framställning i fråga om kostnadsersättning
till militäre, civile och ecklesiastike tjenstemän för en del resor i tjensteärenden, icke
bör af Rikets Ständer bifallas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer godkänt Ridderskapet och Adelns samt
Preste-Ståndets i denna fråga fattade beslut, att Rikets Ständer, jemte det de
medgifva att den ersättning, som uti ifrågavarande hänseende bör af allmänna mern
lill B. St. Prol. 1862 A 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 32 Häft. 1
2
Slats-Utskoltels Memorial M 230.
del bestridas, utgår af rese- och traktamentsanslaget å den Riks-statens Hufvudtitel,
hvars rätt och fördel kan anses hafva varit af förrättningen beroende, uti underdånig
skrifvelse ej mindre tillkännagifva, dels att Rikets Ständer funnit ersättning
för tillsyn vid nybyggnad eller reparalion af karaktershus å militieboställen ej böra
af ofvannämnda anslag bekostas, dels ock att Rikets Ständer för sin del beslutat,
att ersättning till ifrågavarande tjenstemän må, derest Ständernas beslut om förhöjning
i skjutslegan vinner Kongl. Majits nådiga bifall, utgå med 1 R:dr 30 öre
för hvarje mil, men i motsatt fall fastställas till 1 R:dr 2S öre för milen, än äfven
anhålla, det Kongl. Majit måtte låta tillse att, der krigsrältssammanträden vid andra
tillfällen än under mötestiderna eller inom garnisonsort finnas nödiga, de måtte med
minsta möjliga kostnad anordnas.»
Denna votering har, sedan en sedel blifvit kasserad, utfallit med 51 Ja och
67 Nej, hvadan Rikets Ständer beslutat i enlighet med Ae/-propositionens lydelse.
2:dra Voteringen:
(enligt Stats-Utskottets Memorial M 219).
Den, som vill att till kontraproposition vid den blifvande hufvudvoteringen antages
Ridder skåpet och Adelns beslut, »att Rikets Ständer skola till svar å Kongl.
Majits nådiga Proposition, angående Krigs-kollegii ombildning till en Armé förvaltning,
i underdånighet meddela, att Rikets Ständer finna den nuvarande organisationen
af Krigs-kollegium i flera hänseenden olämplig och bristfällig, och att Rikets
Ständer medgifva, att Krigs-kollegium förändras till en Armé-förvaltning på det sätt,
att inom densamma bildas tre särskilda aldelningar, hvardera ställd under en militärchef,
och att åt dessa chefer uppdrages att, hvar inom sin afdelning, på eget ansvar,
med nödigt biträde handlägga och afgöra alla sådana mål, som i något hänseende
fordra militäriskt—tekniska insigter; hvaremot åt en särskild, af militärcheferne oberoende,
af endast civila ledamöter bestående och kollegialt arbetande afdelning uppdrages,
dels vården och inseendet af arméens boställen, dels förvaltningen af de
landtförsvaret tillhöriga fonder, dels kontrollen öfver dispositionen af Armé-förvaltningens
kassa, dels den bokföring, som afser att redovisa för embetsverkets hela
förvaltning, dels ock slutligen alla de ärenden, som, enligt den instruktion, som af
Kongl. Majit för Armé-förvaltningen kommer att utfärdas, icke äro hänförliga till
militäriskt-tekniska frågor; hvarjemte Rikets Ständer förklara, att om Kongl. Majit
finner lämpligt, att före nästa riksdag gå i författning om inrättande af en Arméförvaltning,
i enlighet med nu uppgifna grunder, det nuvarande anslaget till Krigskollegium
må för sådant ändamål användas, dock under förbehåll, att Statsverkets
utgifter icke derutöfver må ökas till följd af anspråk af de nu der anställde embetsoch
tjenstemän», röstar
Ja;
Ståls-Utskottets Memorial J\S 236.
3
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej. antages till kontraproposition Preste-Ståndets beslut, »att Rikets
Ständer, med bifall till hvad Kongl. Majit uti högslberördo nådiga Proposition äskat,
uti underdånig skrifvelse förklara, att Rikets Ständer lör sin del godkänna grunderna
för det al 1861 års Landtfiirsvars-komité afgifna förslag till Krigs-kollegii
ombildning, enligt hvilket detta Kollegium skulle förändras till en Armé-förvaltning,
der ärendena efter sin olika art pröfvas och afgöras utaf särskilda af hvarandra
oberoende afdelningar eller embeten under hvar sin ansvarige chef, i vissa mål
allena beslutande, i vissa mål samfäldt med embetsledamöter; men att Rikets Ständer,
som funnit svårighet för sig möta att ingå uti fullständig pröfning af förslagets
enskildheter, ansett sig böra i underdånighet anhålla, dels att Kongl. Majit täcktes
låta tillse alt uli den nådiga instruktion, som kan blifva för den nya Armé-lörvaltningen
utfärdad, så noggrannt som möjligt skiljes emellan de ärenden, uti hvilka
embets-chef mä ega ensam beslutande rätt och dem, hvilka böra genom omröstning
afgöras, på det ingen tvekan må uppstå om sättet för hvarje förekommande måls
behandling, dels att ändamålsenliga och betryggande kontroller i afseende på de
under Krigs-kollegii disposition ställda medels och fonders förvaltning icke mätte
saknas; — samt att Rikets Ständer medgifva, att, derest Kongl. Majit skulle finna
skäligt att före nästa riksdag förordna om Krigs kollegii förändring till en Arméförvaltning,
det för Krigs-kollegii aflöning nu på Riks-staten uppförda anslag må för
den nya förvaltningen användas, intilldess en definitiv stat kan i sådant afseende
varda i behörig ordning antagen.»
Denna omröstning har utfallit med 82 Ja och 37 Nej, hvadan lill kontraproposition
vid hufvudvoteringen antagits Ridderskapet och Adelns beslut.
3:dje Voteringen:
(enligt nyssberörda Memorial M 219.)
Deri, som godkänner Borgare- och Bonde-Ståndens beslut, »att Rikets Ständer
till svar å Kongl. Majits nådiga Proposition, angående Krigs-kollegii ombildning
till en Armé-förvaltning, underdånigst meddela, att Rikets Ständer finna den
nuvarande organisationen af Krigs-kollegium i flera hänseenden olämplig och bristfällig,
och att Rikets Ständer medgifva, att Krigs-kollegium förändras till en
Armé-förvaltning på det sätt, att inom densamma bildas tre särskilda afdelningar,
hvardera ställd under en militär-chef, och att åt dessa chefer uppdrages att, hvar
inom sin afdelning med nödigt biträde, på eget ansvar handlägga och afgöra alla
sådana mål, som i något hänseende fordra militäriskt-tekniska insigter: men att
alla öfriga mål och ärenden öfverlemnas till en särskild af militär-cheferne obe
-
4
Sia/s-Ulskotte/s Memorial M 236.
roende afdelning, som utgöres al endast civila medlemmar och med kollegialt ar
betssätt,
åt hvilken afdelning tillika uppdrages den omedelbara dispositionen af
Armé-förvaltningens kassa och kontrollen deröfver jemte den bokföring, som afser
att redovisa för embetsverkets hela förvaltning; samt att Rikets Ständer dels anhålla,
att Kongl. Majit ville från Armé-förvaltningen skilja såväl värden och inseendet
öfver arméens boställen, som förvaltningen af de landtförsvaret tillhöriga fonder,
äfvensom ock tillse att kassaförvaltningen bringas i öfverensstämmelse med
den reglering af Statens allmänna penningeförvaltning, som kan blifva en följd af
Rikets Ständers derom särskildt gjorda underdäniga framställning; dels förklara, att
om Kongl. Majit finnér lämpligt att före nästa riksdag gå i författning om in
rättande
af en Armé-förvaltning, i enlighet med nu uppgifna grunder. Rikets
Ständer medgifva, att nuvarande anslaget till Krigs-kollegium må för sådant än
damål
användas, dock under förbehåll, alt Statsverkets utgifter icke derutöfver må
ökas till följd af anspråk af de nu der anställde embets- och tjenstemän; dels
ock slutligen uttrycka den åsigt, alt alia frågor om tjenstetillsättningar, transporter
och afsked samt åtal rörande fel eller försummelse i tjensten, för så vidt krigsförvaitningens
egna tjenstemän angår, bör af embetena vid gemensamma sammanträden
afgöras», röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Riktis Ständer godkänt Ridder skåpet och Adelns i denna
fråga fattade beslut, »att Rikets Ständer skola till svar å Kongl. Majits nådiga
Proposition, angående Kiigs-kollegii ombildning till en Armé-förvaltning, i underdånighet
meddela, att Rikets Ständer finna den nuvarande organisationen af Krigskollegium
i flera hänseenden olämplig och bristfällig, och att Rikets Ständer medgifva,
att Krigs-kollegium förändras till en Armé-förvaltning på det sätt, att inom
densamma bildas tre särskilda afdelningar, hvardera ställd under en militärchef, och
att åt dessa chefer uppdrages att, hvar inom sin afdelning, på eget ansvar, med
nödigt biträde handlägga och afgöra alla sådana mål, som i något hänseende fordra
militäriskt-tekniska insigter; hvaremot åt en särskild, af militärcheferne oberoende,
af endast civila ledamöter beslående och kollegialt arbetande afdelning uppdrages,
dels vården och inseendet af arméens boställen, dels förvaltningen af de landtförsvaret
tillhöriga fonder, dels kontrollen öfver dispositionen af Armé-förvaltningens
kassa, dels den bokföring, som afser alt redovisa för embetsverkets hela förvaltning,
dels ock slutligen alla de ärenden, som, eldigt den instruktion, som af
Kongl. Majit för Armé-förvaltningen kommer att utfärdas, icke äro 'hänförliga till
militäriskt-tekniska frågor; hvarjemte Rikets Ständer förklara, att om Kongl. Majit
finner lämpligt, att före nästa riksdag gå i författning om inrättande af en Arméförvaltning,
i enlighet med nu uppgifna grunder, det nuvarande anslaget till
Stats-Utshottets Memorial M '236.
5
Krigs-kollegium må för sådant ändamål användas, dock under förbehåll, att Statsverkets
utgifter icke derutöfver må ökas lill följd af anspråk af de nu der anställde
embets- och tjenstemän.»
Enär vid denna votering rösterna utfallit med 64 Ja och 55 Nej, hafva
alltså Rikets Ständer beslutat i öfverensstämmelse med Va-propositionen.
4:de Voteringen:
(enligt Stats-Utskottets Memorial N:o 227.)
»Den, som vill, att till kontraproposition vid den blifvande hufvudvoteringen
antages Preste-Ståndets beslut, enligt hvilket Rikets Ständer till svar å Kongl.
Maj:ts nådiga Proposition angående tillökning i arméens nuvarande kavalleristyrka,
meddela, »att Rikets Ständer, med antagande af den utaf Kongl. Maj:t
framlagda plan för Westgöta regementes -återförvandling till kavalleri och Smålands
husar-regementes öfvergång till infanteri, till Kongl. Maj:ts disposition, för vidtagande
af åtgärder till samma plans genomförande, ställa dels den vaka ris—afgift,
som kan komma att erläggas för tillfälliga karlvakanser från den tid Kongl.
Maj:ts beslut om Westgöta regementes uppsittning kungöres och intilldess uppsittningen
sker, och dels de besparingar, som på befälets allöningsmedel under
samma tidrymd uppstå,» röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Bonde-Ståndets beslut, »att Rikets
Ständer måtte i svar å den Kongl. Propositionen meddela, att Rikets Ständer väl
finna rusthållarne vid Smålands husar-regemente företrädesvis berättigade att komma
i åtnjutande af de förmåner, som regementets afsittning medförer; men att Rikets
Ständer likväl, med afseende å nuvarande förhållanden, icke anse lämpligt att nu
vidtaga några bestämmelser för tillvägabringande af nämnda åtgärd, samt att
Kongl. Maj:t måtte täckas låta på lämplig kortare tid af 5 eller 10 år förnya de
kontrakt rörande kavalleri-regementenas afsittning, som tilländalöpa åren 1870 och
1871; äfvensom att, i händelse Kongl. Maj.t finner Sig icke kunna lemna bifall
till denna Rikets Ständers framställning, utan pröfvar erforderligt att kavalleristyrkan
ökas med SOO man, sådant måtte ske genom Smålands husar-regementes
afsittning och uppsättning ånyo af Östgöta kavalleri-regemente, men att i alla händelser
denna åtgärd icke måtte leda till förändring i de förfoganden af räntors
och boställens indragning, som skett till följd af regementets afsittning, samt att
Rikets Ständer icke eller fiona skal att till förändringens genomförande till Kongl.
Maj:ts disposition ställa andra medel, som till Statsverket böra ingå, utan anhålla
om nådig Proposition rörande de anslag, som för ändamålet erfordras.»
Jlih. till II. St. Prut. 1862 & 186-3. 4 Sami. 1 Afcl. 4 Band. 32 Häll. 2
6
Siats-Utskottets Memorial M 236.
Som voteringen utfallit med 64 Ja oell 55 Nej, har lill kontraproposition
vid hufvudvoteringen antagits Preste-Ståndets beslut.
5:te Voteringen:
(enligt nyssnämnda Memorial JVs 227).
»Den som vill, att, i enlighet med hvad Ridderskapel och Adeln samt
Borgare-Ständet beslutat, Rikets Ständer å Kongl. Maj.ts ifrägavararide nådiga Proposition
meddela följande svar: »Erkännande behöfligheten af en tillökning i kavalleriets
nuvarande styrka, föreställa sig Rikets Ständer att en dylik förändring
bör kunna åstadkommas, utan att någon del af det redan alltför fåtaliga kavalleriet
blifver till infanteri förvandladt, och kunna för sin del icke godkänna förslaget
om Smålands husar-regementes afsiltande. Rikets Ständer anse äfven, att kavalleriets
förstärkande genom indeld eller värfvad trupp bör kunna med största
fördel åstadkommas i förening med vakans-kontrakternas förnyande med de afsutna
rusthålls-regementena och vakans-afgifternas förhöjande till ett belopp, närmare
motsvarande värdet af den skyldighet de äro beräknade att ersätta,» röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer, i enlighet med Preste- Ståndets mening,
beslutat att till svar å Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående tillökning i
arméens nuvarande kavalleristyrka meddela,1 »att Rikets Ständer, med antagande
af den utaf Kongl. Maj:t framlagda plan lör Westgöta regementes återförvandling
till kavalleri och Smålands husar-regementes öfvergång till infanteri, lill Kongl.
Maj:ts disposition, för vidtagande af åtgärder till samma plans genomförande,
ställa dels den vakansafgift, som kan komma att erläggas för tillfälliga karlvakanser
från den tid Kongl. Maj:ts beslut om Westgöta regementes uppsittning kungöres
och intilldess uppsittningen sker, och dels de besparingar, som på befälets aflö
ningsmedel
under samma tidrymd uppstå.»
Då denna omröstning, dervid en sedel måst kasseras, utfallit med 79 Ja
och 39 Nej, hafva Rikets Ständer beslutat i öfverensstämmelse med Ja-proposi
tionens
innehåll.
Stockholm den 17 November 1865.
Rättelser:
i Siats-Utskottets Memorial JK 225, sid. 23, rad. 2 nedifr., står: 340,878: — läs: 340,878: 33.
» » » 1 » » 4,398,441: 80; n 1,598,442: 15.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1863.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 237.
1
N:o 237.
Ank. till Exp.-Utsk, åen 24 Nov. 1863, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om anslag till en remonleringsfond
för Smålands husar-regemente.
(U. A.)
Med anledning al Rikets Sländers i Förstärkt Stats-Ulskott den 17 i denna
månad fattade beslut, enligt hvilket Rikets Ständer komina att till svar å Kongl.
Maj:ts den 28 sistlidne April aflålna nådiga Proposition, angående tillökning i arméens
nuvarande kavalleristyrka, meddela, Iliand annat, alt Rikets Ständer för sin
del icke kunna godkänna det af Kongl. Maj:! framlagda förslaget om Smålands
husar-regementes afsittande, liar Riksdagsfullmägtigeri Daniel Danielsson från Jönköpings
lån, med hvilken Riksdagsfullmägtigen J. Erickzon från samma län instämt,
uti en, med stöd af 50 <§ Riksdags-ordningen, väckt motion anfört, hurusom, under
den föregående behandlingen af ofvanherörda nådiga Proposition, tvenne Riks-Stånd
erkänt behöfiigheten för provinsen Småland af den lindring i ruslningsbesväret,
hvilken varit i den nådiga Propositionen alsedd, — en lindring, hvaraf provinsen
med så mycket mera skäl bort kunna hoppas komma i åtnjutande, som den blifvit
ej blott af flere enskilde motionärer förut påyrkad, utan äfven af Landllörsvarskomitéen
förordad; och då denna provins, allt från indelningsverkets uppkomst, varit
hårdare berustad, än någon annan del af riket, samt endast för remonteringen måste
vidkännas en årlig utgift af omkring 20,000 R:dr, har motionären föreslagil, att
Rikets Ständer måtte till bildande af en remonteringsfond för Smålands busar-regemente
anvisa ett belopp af 100,000 I\:dr Runt, hvaraf räntan årligen linge användas till
remonteringshjelp, på sätt Rikets Ständer och Kongl. Majit kunde närmare bestämma.
Då under 1855—1854 års riksdag åtskilige rusthållare vid Smålands husarregemente
uti en, genom deputation af riksdagsfullmägtige för allmogen i de SmåJBih.
till Ii. St. Prof. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afä. 4 Band. 33 Häft.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 237.
ländska länen, till Kongl. Maj:t öfverlemnad ansökning i underdånighet anhållit, att
nämnde husar-regemente måtte få afsitta eller ock, genom bidrag från andra provinser,
lindring i rustningsskvldigheten ruslhållarne beredas, inhemtade Kongl. Majit
häröfver yttrande af Krigs- och Kammar-kollegierna, hvilka den 19 Juni 1854 afgåfvo
gemensamt underdånigt utlåtande, deruti de, under hufvudsakligt afstyrkande
af bifall till ansökningen, bland annat anlört, hurusom, enligt en pä grund af då
sednast inkomne eller 1852 års landsboksräkenskaper och samma års markegångstaxor
upprättad beräkning, rusthålls- och augmenlsräntan i allmänhet för ett rusthåll
vid ifrågavarande regemente uppginge, eller markegångsförvandling, till 105 H:dr
45 sk. 5 rst. B:ko, så att, då roteringskostnaden beräknades till 58 Ridr 4 sk. 7
rst., sammanlagda ersättningen för rustningsbesväret uppginge till 204 Ridr 2 sk.
eller ett ersättningsbelopp, som med 53 Ridr 0 sk. 8 rst. öfverskjöte. den al sökanderne
sjelfve uppgifna rustningskostnaden eller 170 R:dr 45 sk. 4 rst., allt banko.
För Smålands husar-regemente hafva några sednare officiela uppgifter icke varit för
Utskottet tillgängliga, men enligt en nyligen gjord uträkning på rusthålls- och augmentsräntorna
för nästlidet år vid Smålands grenadier-bataljon, utgjorde dessa, som
i allmänhet äro lägre än vid husar-regementet, i medeltal för hvarje rusthåll 275
R:dr 44 öre Rimt.
Dessa uppgifter synas icke gifva anledning till antagande att rustningen för
provinsen Småland i allmänhet är mera betungande, än med hemmanens natur ölverensståmmer.
Visserligen lärer vä! genom rustningsslammarnes och augmentsräntornas
ojemnhet denna skyldighet kunna för åtskilliga hemman vara mera tryckande,
under det andra med mera lätthet fullgöra densamma, och Kongl. Majit har
derföre vid flera tillfällen framlagt förslag till bildande af föreningar mellan samtlige
rusthållarne vid hvarje särskildt rusthållsregemente för ersättande af rustningspersedlar
och hästar, men dessa föislag hafva icke blifvit af rusthållarne antagna.
Enär sålunda den belysning af frågan, Utskottet varit i tillfälle åstadkomma,
icke antyder behölligheten af det utaf motionären äskade anslag, samt då någon tillförlitlig
utredning af de nuvarande förhållandena uti ifrågavarande hänseende hvarken
blifvit af motionäreu förebragt eller kunnat, med hänseende till riksdagens snara
afslutuide, af Utskottet anskaffas, tillstyrker Utskottet,
alt Riksdagsfullmägtigen Daniel Danielssons ifrågavarande motion
måtte af Rikets Ständer lemnäs utan afseende.
Stockholm den 25 November 1865.
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 237.
3
Reservation:
af Riksdagsfullmågtigen Daniel Danielsson från Jönköpings län: ”Alt min motion
inom Stats— Utskottet koni att röna det öde, som skett, var icke oväntadt, elnira
i min tanke det varit lika nödvändigt att bistå den, sorn i svett och möda både vill
och mäste bidraga till sitt fäderneslands försvar, som åt bättre lottade samhällsklasser
tillstyrka löneförhöjningar och dylikt, som ofta skapar lyx oell öfverilad, hvilket
är ett lands största förderf. Meningarna finner man i detta lall vara olika, och
man måste låta sin mening falla, äfven om man skulle tycka den lider orätt. Hvad
sora likvisst förefaller mig besynnerligt, är, att Utskottet kommit till det resultat, som
skulle rusthållarne vid Smålands busar-regemente på rustningen hafva öfverskott. Den
derför åberopade ofllciela uppgillen visar, att mathällen i medeltal, inberäknadt hemmanets
egen grundskatt, skulle i så fall till rustningen vara anslaget 165 lt:dr 45
sk. 5 runstycken Banko eller i Riksmynt 2411 R:dr 95 öre, deri dock salpeterhjelpen,
som nu är borttagen, iriberäknad, som på hvarje rusthåll utgjorde omkring
16 å 19 R:dr Runt, hvaraf visas, att rustningen nu icke kan beräkna mera än omkring
230 R:dr R:mt, deraf icke fullt 100 R:dr erhålles som augment. Lålom oss
derföre se efter hvad öfverskott deraf kan uppkomma. Jag vill derföre uppgifva rusthållens
årliga utgifter. Inköp af remont går i medeltal till 450 R:dr; i lyckligare fall
kan den antagas vara tjenstbar i tolf år, således åtgår årligen dertill 5 7 R:dr 50 öre.
årliga räntan på inköpssumman gör 25 ,, — „
hästens skötsel och underhåll 150 „ — ,,
karl och muuderingspersedlars underhåll m. m 50 ., — „
husarens löneförmåner sammanlagd! 100 ., — „
Summa 302 R.dr 50 öre.
Aidrages derifrån hvad som vid indelningsverket varit för rustningen beräknadt, eller
förenämnde 250 R:dr, har hvarje rusthåll en årlig utgift derutöfver al 152 R:dr,
ehuru hemmanets egen grundränta deri är ganska högt beräknad. Jag är öfvertygad
alt den beräknade rustningskostnaden är snarare för lågt än för högt upptagen, och kan
endast i lyckligare fall derföre bestridas. Jemför man delta med roterings-indelningen,
som i Småland utgöres med 1‘ hemman til! hvarje rote, der roteringskostnaden
kan beräknas lill 100 R:dr Runt, utgör den på helt hemman endast 66 Rdr 67
öre, hvaraf synes att hvarje rusthållshemman öfverstiger dessa i en kostnad af 65
R:dr årligen, utöfver de hårdast roterade inom provinsen. Ville man vidare uppdraga
en jemförelse med öfriga provinser, blefve skilnaden säkert fördubblad. Det må derföre
ej anses öfverdrifvet, att Staten, på sätt jag begärt, i någon mån komme de rustande
till hjelp i den för dem så hardt tryckande remonteringen. Jag vågar på
grund häraf hemställa hvad jag inom Utskottet framställt, att på så sätt bifalla rao
-
4
Stdts-Ulskoltets Utlåtande ffio 231.
tionen: alt Rikets Ständer, tili bildande af remonteringsfond för Smålands nuvarande
kavalleri-regemente, ville anvisa ett belopp al 100,000 ll:dr R:mt, mot vilkor att
denna fond ställes under en direktions förvaltning, som på förslag af Regementschefen
och ruslhållarne tillsattes af Kongl. Maj:t, och att denna fond göres fruktbärande
tills den genom ränta och tillskott uppgår lill 200,000 R:dr, då försl, enligt
förut af ruslhållarne uppgjordl och af Kongl. Maj.l gilladt reglemente, räntan årligen
finge användas lill fördelning ål dem, sorn under året skola tillsätta nya remonter.
Men i händelse delta regemente blir förvandladt till infanteri, eller genom
förändringar erhåller annan motsvarande lindring, då skall till Statsverket återbäras
det erhållna kapitalet.”
Rättelser
Slats—Utskottets Memorial N:o 250.
Sid." 24 rad. t nedifr. står: skola årligen granskas — läs: skola hvartannat år granskas
„ 25 „ 1 uppifr. står: skola Fullmägtige hvarje år — läs: skola Fullmägtige före
hvarje revision
STOCKHOLM, tryckt hos N. Marcus, 1863.
Stats-Utskottets Memorial N:o 238.
1
Xn>
Ank. till Exp.-Utsk. den 2 5 Nov. 18 63, kl. 1 e. ni.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets
Memorial N:o 234, angående den upprättade Riks-staten.
Vid föredragning af Stats-Utskottets Memorial Nio 234, deruti, jemte anmälan
att Riks-stat blifvit upprättad att gälla för är 1864 och följande år, intilldess
nästa statsreglering vidtager, Utskottet hemställt, att nämnda Riks-stat, försedd
med Herr Landtmarskalkens och Herrar Talmäns underskrifter, måtte till
Kongl. Majit i underdånighet öfverlemnas, hatva, enligt Utskottet tillhandakomna
protokollsutdrag, Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet lagt nämnda Memorial
till handlingarne, med bemyndigande för Herr Landtmarskalken och Herrar
Talmän att underskrifva samma Riks-stat, för att sedermera till Kongl. Majit aflemnas,
hvarjemte, och sedan upplyst blifvit, att Utskottet i den nya Riks-staten
på 8:de Hufvudtitelns ordinarie stat uppfött det till löneförbättring åt Komministrar
och Kapellpredikanter m. fl. af Rikets Ständer beviljade reservationsanslag
af 30,000 Ridr, bemälda båda Riks-Stånd godkänt denna Utskottets åtgärd. Af
Borgare- och Bonde-Stånden är deremot berörda Memorial återremitteradt, dervid
inom förstnämnda Riks-Stånd hufvudsakligen erinrats, att Utskottet origtigt förfarit,
då Utskottet, långt innan Rikets Ständer fastställt utgifterna å 8:de Iiufvudtiteln,
företagit sig att upprätta Riks-staten. Grenom denna åtgärd hade Utskottet
gått Rikets Ständer i förväg och betagit dem deras rätt att i sista hand justera
sina beslut, hvilket sker då Rikets Ständer pröfva de af Expeditions-Utskottet
uppsatta förslag till underdåniga skrifvelse»-. Yid föregående riksdagar hade icke
heller Utskottet så tillvågagått, ty, enligt hvad riksdagshandlingarne visa, hade anmälan
om ny Riks-stat först inkommit till Riks-Stånden sedan, såsom af då
afgifna Memorial jemväl inhemtades, ej mindre de till ordinarie statsregleringen
hörande inkomsternas beräkning, än ock utgifterna å Riks-statens Hufvudtitlar
blifvit af Rikets Ständer slutligen fastställda. Också hade det nu inkomna Memorialet
en ordalydelse, som vore väsendtligen afvikande från den, hvilken vid föregående
riksdagar blifvit använd. Af dessa skäl och då Ståndet erfarit att olika
BiL till R, St. Prot. 1862 $ 1863. 4 Sami. 1 A/d. 4 Band. 34 Raft.
2
Stats-Utskottets Memorial A:o 238.
meningar finnas i afseende å de summor, som böra uppföras på, 8:de Hufvudtiteln,
samt Utskottet grundat sitt förslag till Riks-stat på en annan beräkning, än den,
som möjligen i nämnda hänseende kan blifva Rikets Ständers slutliga, har återremiss
blifvit yrkad, ehuru Memorialet icke lemnade någon redogörelse för de slutsummor,
som i Riks-st.aten ingått. Hos Bonde-Ståndet är återremiss af Memorialet
beslutad af den anledning att i den upprättade nya Riks-staten influtit något som
icke vore öfverensstämmande med Rikets Ständers beslut, enär Utskottet låtit å
8:de Hufvudtiteln uppföra 90,000 R:dr såsom reservationsanslag under kommande
statsregleringsperiod till understöd åt svagt aflönade komministrar, kapellpredikanter
m. fl., hvilket, enligt de ledamöters åsigt, som yrkat återremiss, icke bort
ske, utan hade berörda anslag i stället skolat af Utskottet upptagas bland Riksgäldskontorets
utgifter i ett för allt med ett belopp af 30,000 R:dr, hvilket ock
varit öfverensstämmande med innehållet af det förslag till underdånig skrifvelse i
ämnet, som Expeditions-Utskottet aflåtit.
Då emellertid den af Utskottet i ofvanomförmälda hänseende vidtagna åtgärd
blifvit af 2:ne Riks-Stånd, nemligen Ridderskapet och Adelil samt PresteStåndet,
godkänd samt Utskottet af återremisserna icke funnit sig ega anledning
frånträda sitt i berörda Memorial afgifna yttrande, får Utskottet hemställa,
att Borgare- och Bonde-Stånden måtte i denna fråga fatta
beslut.
Stockholm den 25 November 1863.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1863.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 239.
1
N:o 239.
Ank. till Exp.-Utsk. den 26 Nov. 1863, kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om anvisande
af ett särskildt kreditiv till betäckande af kostnaderna för ett
fullständigare ordnande af försvarsverket.
(R. A.)
Uti nådig Proposition af den 25 innevarande månad (intagen under N:o (20
uti lista Sami. af Bill. till Riks-Ståndens Prot.) liar Kongl. Majit gifvit Rikets Stän
der
tillkänna alt, ehuru Kongl. Majit, hvars oallåtliga bemödande varit och städse
skulle blifva att från de Förenade Rikena afhålla krigets vådor och olyckor, fortfarande
hyste förhoppning att de tvistefrågor, sorn för närvarande uppröra Europa,
skola finna en fredlig lösning, samt de förpligtelse!' till bistånd åt ett med oss nära
förbundet grannfolk, som hittills varit i fråga för vissa lörutsalta fall, icke egde
större omfattning, än att de kunnat uppfyllas med de medel, Rikets Ständer redan
ställt till Kongl. Majlis förfogande, vore likväl den politiska ställningen i allmänhet
för ögonblicket sådan, att omtankan för fäderneslandet kräfde förberedande åtgärder
till våra försvarsmedels försättande i ett skick, som, i händelse af behof, medgåfve
deras kraftiga användande för sitt ändamål, utan alltför stor tidsutdrägt; och hade
Kongl. Majit, som önskat att, derest icke alla anledningar till oro för våra yttre
förhållanden skulle före Rikets Ständers åtskiljande hafva upphört, göra Rikets Ständer
meddelanden i afseende å den ställning de Förenade Rikena hade att inlaga,
men af fortgående underhandlingar och hastigt vexlande händelser nu vore derifrån
förhindrad, funnit sig af omständigheterna föranlåten att af Rikets Ständer äska ett
särskildt kreditiv å Tre millioner Riksdaler, att af Kongl. Majit, i mån af behof,
användas till ett fullständigare ordnande af försvarsverket.
l)å Stats—Utskottet, till hvars handläggning berörda nådiga Proposition blifvit
från samtliga Riks-Stånden remitterad, är öfvertygadt, att Rikets Ständer med tillfredsställelse
inhemtat Kongl. Majlis sålunda uttalade åsigter samt hysa full tillförsigt
till Kongl Majlis visa förutseende vid bedömande af de åtgärder, som, för vinBih.
till B. St. Prot. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 35 Haft.
2
Stats- Utskottets Memorial N:o 240.
namie af de uti samma nådiga Proposition afsedtla ändamål, må linnas af omständigheterna
påkallade,
har Utskottet ansett sig höra tillstyrka Pikets Ständer att,
på sätt Kongl. Majit äskat, till Dess nådiga disposition å Riks—
gälds-kontoret anvisa ett särskildt kreditiv af Tre millioner
Riksdaler Riksmynt, att, i mån af behof, användas tili lörsvarsverkels
fullständigare ordnande.
Stockholm den 25 November 1865.
N:o 240.
Ank. till Exp.-Utsk. den 20 Nov. 1863, kl. 10 f. m.
Memorial, angående beredande af tillgångar för det till försvarsverkets
fullständigare ordnande af Kongl. Maj:t äskade särskilda kreditiv.
(R. A.)
Då Stats-Utskottet, uti denna dag afgifvet Utlåtande, tillstyrkt Rikets Ständer
alt till Kongl. Majlis nådiga disposition å Riksgälds-kontoret anvisa ett särskildt
kreditiv å Tre millioner Riksdaler alt, i mån af behof, användas till försvarsverkets
fullständigare ordnande, har Utskottet ansett sig jemväl nu böra för Rikets Ständer
särskildt föreslå det sätt, på hvilket de härtill erforderliga medel må erhållas.
Härvid torde Utskottet först böra erinra, huruledes såväl det vid sistförflulna
riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente, som det, hvilket Rikets Ständer
vid innevarande riksdag antagit, innehålla följande stadganden:
”För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
två §§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv (de s. k. stora och lilla kreditiven)
höra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas och, ifall dessa icke äro tillräckliga,
de derutöfver erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången
uppsägning; egande Fullmägtige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa
Stats-Utskottets Memorial N:o 240.
betalningsterminerna för dessa obligationer; dock (år obligationernas förfallotid icke
utsättas sednare än Feni år efter deras ulgifningsdag, och någon obligation icke utfärdas
å mindre summa än 400 Riksdaler.” (§ 198 i 1800 års och § 178 uti
det vid innevarande riksdag antagna reglemente.)
”1 händelse sådant för verkställigheten af Riksgälds-konlorets förestående utbetalningar
(innes oundgängligen nödvändigt, ega Fullmägtige att, under de i § 198
(178) stadgade vilkor och förbehåll, upplåna dertill erforderliga medel emot detta
verks obligationer, ställda till inlösen antingen elter viss förfallotid eller efter föregången
uppsägning.” (§ 225 i 1860 års och § 209 i det nya reglementet.)
Ehuru nu tiden icke medgifvit att från Riksgälds-kontoret infordra nödiga upplysningar
för alt utröna om och i hvad mån Riksgälds-kontoret må kunna, utan att
begagna den sålunda medgifna upplåningsrätten, under den närmaste tiden bestrida
de utgifter, som blifva en följd af det särskilda kreditivets anvisande, är Utskottet
fullt öfvertvgadt att Fullmägtige, derest sådant erfordras, skola kunna, med begagnande
af denna rätt, ulan alltför härda vilkor, genom inhemsk upplåning på kortare
tid, anskaffa de bärtil! behöfiiga medlen. Men då Utskottet hyser denna öfvertygelse,
är Utskottet jemväl af den lanke, att nödiga tillgångar lill bestridande af den för en
sådan upplåning erforderliga ränta oell kapitalal betalning böra af Rikets nu församlade
Ständer anvisas. Utskottet delar i detta afseende den af Rikets Ständer vid
föregående riksdagar uttryckligen uttalade åsigt, alt återbetalningen al medel, afsedda
för ändamål af nu ifrågavarande beskaffenhet, ingalunda bör under en längre tid utsträckas,
utan böra tillgångar till likviderande af en för sådana ändamål åsamkad
skuld anskaffas genom ökad beskattning, lagd på den närmaste framtiden. Med tillämpning
af denna åsigt liar Utskottet trott sig böra tillstyrka Rikets Ständer att,
för betäckande af de utgifter Riksgälds-kontoret i följd af ifrågavarande kreditiv får
vidkännas, åtaga sig en särskild årlig beskattning af 1,000,000 R:dr, intilldess beloppet
blir til! fullo betald!, och hvarigenom följaktligen för åren 1864, 1865 och
1866 skulle erhållas en inkomst af tillhopa 5,000,000 R:dr, motsvarande hvad som
erfordras för sjelfva kapitalsummans godtgörande.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördi, får Utskottet föreslå:
4:o, alt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret må, genom upplåning,
under de vilkor, som stadgas uti § 198 af det för nämnda
Kontor nu gällande, eller § 178 af det vid innevarande riksdag
antagna reglemente, anskaffa de medel, hvilka för det af
Kongl. Majit äskade särskilda kreditiv å Tre millioner Riksdaler
till försvarsverkets fullständigare ordnande erfordras;
2:o, att, för godtgörande af de medel, som för detta ändamål
varda upplånta eller af Kontorets tillgångar förskjutna, samt
lili iiqviderande af de i följd af upplåningen erforderliga räntor,
Rikets Ständer må anslå ett årligt belopp af En million Riks
-
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 240.
daler Riksmynt, att utgå för år 18G4 och hvartdera af de följande
åren, intilldess samma medel varda till fullo återbetalda;
3:o, alt Fullmägtige må få åt sig öfverlemnadt att,
med afseende å de lider, då den till ränta och amortissemeut
för nu ifrågavarande lån anvisade årliga tillgång är att för
Riksgälds-kontoret påräkna, fastställa betalningsterminerna för
såväl obligationernas kapital, som de upplöpande räntorna;
samt
4:o, att Bevillnings-Utskottet må erhålla uppdrag att lill Rikets
Ständer inkomma med förslag, angående della årliga belopps
utgörande för tiden intill 4 8G6 års utgång.
Under förutsättning att Rikets Ständer bifalla hvad sålunda blifvit föreslaget,
får Utskottet slutligen hemställa,
att i reglementet för Riksgälds-kontoret ina, näst efter § 178
inflyta en så lydande
§
Jemte det Rikets Ständer till Kongl. Maj:ls nådiga disposition
å Riksgälds-kontoret anvisat ett särskildt kreditiv af Tre millioner
Riksdaler att, i mån af behof, användas till försvarsverkets
fullständigare ordnande, hafva Rikets Ständer uppdragit åt Fullmägtige
att, genom upplåning, under de vilkor, som stadgas
uti nästföregående §, anskaffa de medel, hvilka för ifrågavarande
kreditiv erfordras; dervid Rikets Ständer åt Fullmägtige öfverlemna!
att, med afseende å de tider, då den till ränta och
amortissemeut för nu ifrågavarande lån anvisade årliga tillgång
samt de för öfrigt härtill disponibla mede! kunna för Riksgäldskontoret
påräknas, fastställa betalningsterminerna, för såväl obligationernas
kapital, som de upplöpande räntorna.
Och torde Utskottet derjemte få sig uppdraget
att, genom särskild skrifvelse, lemna Fullmägtige i Riksgäldskontoret
underrättelse om de beslut, Rikets Ständer i detta
ämne komma alt fatta.
Stockholm den 25 November 1863.
STOCKHOLM, tryckt hos N. Marcus, 1863.
Stats-Utshottcts Utlåtande M 24t.
1
N:o 241.
Ank. till Exp.-Utsk. deli 27 Nov. 1863, kl. 12 mield.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående särskilda anslag för
ordnande af Rikets landt- och sjöförsvar.
(U. A.).
Till Stats-Ulskottets behandling hafva från Ridderskapet och Adeln blifvit remitterade
nedannämnda inom bemälda Riks-Stånd, med åberopadt stöd af 56 § Riksdagsordningen,
väckta motioner, nemligen:
a) 275, af Grefve Liljencrants, G. F., hvilken, under förmälan, hurusom,
genom Konungens af Danmark nyligen timade frånfälle, Hertigens af Augustenburg
uppträdande såsom pretendent till Holstein och Schleswig, samt vidare genom det sätt
hvarpå Tyska Förbundet hotade att uppträda mot Danmark, sådana omständigheter
inträdt, som syntes motionären påkalla kraftiga åtgärders vidtagande för att försätta
landets stridskrafter till lands och sjös uti det skick, att man kunde ega grundade
förhoppningar att med framgång kunna möta och afvärja följderna af de mägtiga förstörelsemedel,
hvilka sednaste tidens uppfinningar framkallat såväl med afseende å
krigsmaterielen i allmänhet, som särskildt hvad anginge de till krigsbruk bestämda
fartyg, hemställt att Stats-Utskotlet måtte uppmanas att bereda sig upplysning om
den summa, som för här förut uppgifna ändamåls ernående kunde anses fullt tillfredsställande
och att derefter för Rikets Ständer framlägga förslag rörande beloppet
af det anslag, Ulskottet ansåge böra öfverlemnas till Kongl. Majrts disposition för
att, i mån af behof och omständigheter, för det angifna ändamålet användas;
b) M 274, deruti Herr Cederschöld, Rudolf på grund af den utaf Rikets
Ständers sist församlade Revisorer framställda anmärkning i afseende å anordningen
af Waxholms fästning och dess bestyckning, och under erinran hurusom det för bevarandet
af Rikets sjelfständighet vore af största vigt, att hufvudstadens säkerhet vore
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 4 Sami 1 Afd. 4 Band. 36 Häft.
2
Stats-Utskottets Utlåtande M 241.
fullt tryggad, föreslagit, att Rikets Ständer måtte i underdånighet anhålla, att Kongl.
Majit täcktes låta genom sakkunnige och med hastig och säker blick, uti hvad situationen
kräfver, utiustade män ofördröjligen undersöka hvad som erfordrades för att
skyndsamt försätta Waxholms fästning i fullt behof]igt skick, att med säkerhet förmå
tillbakavisa försök att intränga till hufvudstaden med sjöbatterier af sednare tidens
uppfinning, samt att Rikets nu församlade Ständer derefter måtte få förvänta nådig
framställning i detta mag!påliggande ärende, för att blifva i tillfälle att skyndsamt bevilja
de millioner, som för ändamålet kunde erfordras;
c) JVs 276, af Herr Cederschiöld. Hobert Theofron, hvilken, enär en fiendtlig
skärgårdsflotta kunde, utan att passera Waxholm, på tvänne särskilda vägar intränga
till hufvudstaden och då uppförandet af stora och dyrbara fästningar till dessa farleders
skydd skulle erfordra flera decennier, föreslagit att fäderneslandet måtte tillgodogöra
sig en af Herr Nobel gjord uppfinning af undervattensminor. För fullständigt
försvar af såväl Stockholms och öregrunds skärgårdar, som inloppet till Södertelje,
ansåg motionären erfordras tillsammans 3,270 sådana minor med en kostnad af
245,250 R:dr Runt, hvarförutan Herr Nobel för uppfinningens afstående till Kronan
fordrat en lifstidspension af 8,000 R:dr årligen för sig och halfva årliga beloppet för
hustrun, ifall hon honom öfverlefde. Och har med hänseende härtill motionären föreslagit,
att Rikets Ständer måtte dels på nyssnämnda vilkor förskaffa sig eganderätt
till Herr Nobels ifrågavarande uppfinning, dels ock anslå nödiga medel för anskaffande,
utan dröjsmål, såväl af det för hufvudstadens, Mälarens och skärgårdens försvar
nödiga antal undervattensminor, som äfven af det antal kanonjollar och kanonslupar,
som för ändamålet erfordrades;
d) JK 277, innefattande en af Herr von Francken, August, gjord hemställan,
att, sorn det ej syntes osannolikt att riket inom kort kunde blifva indraget i krig,
samt, enligt hvad motionären trodde sig veta, de af Rikets Ständer vid innevarande
riksdag anslagna medel till sjökrigsmateriel redan voro disponerade för byggande inom
landet af tornfarlyg eller s. k. Monitorer, hvilka först år 1865 elier 1866 kunde
blifva färdiga, Rikets Ständer måtte, för den händelse Kongl. Majit skulle finna nödigt
att, hastigare än hvad genom byggnad inom landet kunde åstadkommas, genom
inköp från utlandet anskaffa bepansrade fartyg, för nämnda ändamål bevilja en summa
af En million R:dr, att af Riksgälds-kontoret utgå, med rättighet derjemte för
Kongl. Majit att, af redan anvisade medel för krigsfartygs anskaffning, använda hvad
deraf kunde ytterligare finnas för nyssnämnda ändamål erforderligt.
Utskottet har dessa motioner till pröfning förehaft; och då Kongl. Majit, som
otvifvelaktigt bäst är i tillfälle alt bedöma ej mindre angi-läsenheten af de särskilda
behof, som inom såväl landt- sorn sjöförsvaret kunna förefinnas, än äfven beloppet af
de anslag, som för fyllande af dessa behof må vara nödiga, redan, uti en den 23 i
denna månad aflåten nådig Proposition, af Rikets Ständer äskat ett särskildt kreditiv
Siats-Utskottets Utlåtande M 241.
3
å Tre millioner R:dr, att af Kongl. Maj:t, i mån af behof, användas till ett fullständigare
ordnande af försvarsverket, till hvilken nådiga framställning Utskottet, uti den
25 dennes afgifvet Utlåtande, tillstyrkt Rikets Ständers bifall, får Utskottet, under förutsättning
att berörda utlåtande vinner Rikets Ständers godkännande, hemställa,
att ofvannämnda motioner måtte af Rikets Ständer lemnäs utan
afseende.
Slockholm den 27 November 1863.
Reserva tion:
af Herr von Francken, G. W., emot Utskottets hemställan i afseende å den
under litt. d) här ofvan omförmälda motion.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1863.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 242.
1
Hisö 242.
Ank. till Exp.-Utsk. den 28 Nov. 1863, kl. 11 f. ni.
Utlåtande, i anledning af erhållna återr emis ser å Memorialet N:o
255, angående den under innevarande riksdag verkställda
statsreglering samt den för Riksgålds-kontorets utgifter
erforderliga allmänna bevillning. (R.-A.)
Enligt Stats-Utskottet tillhandakomma protokollsutdrag har ofvanberörda
Memorial blifvit gilladt af Ridd ersk apet, och Adeln samt Preste-Ståndet, hvaremot
detsamma blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden till Utskottet, återremitterad t,
förnämligast på den grund att. vid Riks-statens uppgörande, det af Rikets Ständer
beviljade reservationsanslag af 30,000 R:dr till förbättring af de svagast aflönade
Komministrars, Kapell predikanters, Pastorats- och Socken-adjunkters lönevilkor
blifvit under 8:de Hufvudtiteln uppfördt, i följd hvaraf summan utaf de ordinarie
utgifterna under denna Hufvudtitel i sagda Memorial upptagits till 4,062,000 R:dr.
Då nu sistnämnda båda Riks-Stånd gillat Expeditions-Utskottets under N:o 169
afgifna förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående regleringen
af utgifterna under nämnda Hufvudtitel, enligt hvilket berörda reservationsanslag
ieke blifvit uppfördt å den vid skrifvelsen fogade tabellen litt. C, som upptager
de ordinarie utgifterna under 8:de Hufvudtiteln, utan i stället införts å tabellen
litt, D, hvilken omfattar de i sammanhang med samma Hufvudtitel anvisade extra
statsanslag, som från Riksgälds-kontoret skola utgå, skulle deraf följa, att de i Memorialet
uppställda beräkningar borde bringas i öfverensstämmelse med det beslut,
som i detta ämne komme att af Rikets Ständer fattas.
Sedan Ridderskapet och Adeln numera förenat sig med Borgare- och BondeStånden
om godkännande i sin helhet af Expeditions-Utskottets berörda skrifvelseförslag
och tabeller samt sålunda tre Riks-Stånd måste anses hafva beslutat, att
ofvannämnda reservationsanslag icke skall i Riks-staten upptagas, finner ock Utskottet,
för sin del, att slutsumman af de på Åttonde Hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslag bör minskas med dessa 30,000 R:dr och följaktligen utgöra R:mt 4,032,000
R:dr, likasom att summan af samtliga i Riks-staten uppförda anslag, som af Stats.
Bih. till B. St. fröt. 1862 fy 1863. 4 Sami. 1 A/d. 4 Band. 37 Haft.
2
Stats-Utskottets Utlåtande .\:o 242.
Utskottet uti Memorialet N:o 235 upptagits till 31,280,000 R:dr, bör nedsättas till
31,250,000 R:dr.
Om nu från summan af de för ordinarie statsregleringen beräknade inkomster
R:dr 32,909,950: —
afdrages utgiftsbeloppet  „ 31,250,000: —
skulle alltså för hvart och ett af åren
1864, 1865 och 1866 uppstå ett öfverskott
af R:dr 1,659,950: —
hvilket belopp Utskottet hemställer måtte få införas uti den
af Utskottet uti Memorialet N:o 230 föreslagna och af Rikets
Ständer i öfrigt godkända § 198 af det reglemente för Riksgälds-kontoret,
som vid denna riksdag kommer att utfärdas.
Då, på sätt ofvan blifvit anfördt, Rikets Ständer numera beslutat, att det,,
enligt Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 207 (3:dje voteringen) beviljade
reservationsanslaget till löneförbättring åt Komministrar, Kapellpredikanter och Adjunkter,
skall såsom extra anslag från Riksgälds-kontoret utgå, hemställer Utskottet
vidare,
att uti det blifvande reglementet för Riksgälds-kontoret må,
näst efter § 159, införas en så lydande
§•
Till följd af gjord framställning hafva Rikets Ständer beslutat
att ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett belopp af Tretio
tusen Riksdaler, såsom reservationsanslag, att användas till förbättring
af de svagast aflönade Komministrars, Kapellpredikanters
samt Pastorats- och Socken-adjunkters lönevilkor, tilldess
de genom den pågående allmänna löneregleringen blifva uppbringade
till det belopp, som erfordras till anständig bergning,
hvarvid likväl iakttages, att någon löneförbättring icke må komma
dem till godo, hvilkas tjcnster vederbörande nämnd, deröfver
hörd, anser böra vid innchafvarens afgång indragas;
Och torde Rikets Ständer derjemte medgifva,
att detta anslags belopp på behöriga ställen införes i den bilaga
till Riksgäld s-kon lorets blifvande reglemente, som upptager
de under innevarande riksdag på Kontoret anvisade
statsutgifter, hvilka äro hänförliga under Åttonde Hufvudtiteln,
hvars slutsumma derigenom kommer att uppgå till 2,496,942
R:dr 15 öre.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 242.
3
Under förutsättning af bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, skulle
alltså summan af de vid innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade extra
utgifter, uppgå till följande belopp, nemligen:
a) Anslag R:dr 14,670,185: 58.
h) Lån  „ 1,777,500. — 16,447^,685: 58.
hvarförutan, på sätt i Memorialet N:o 235 blifvit uppgifvet, från
Riksgälds-kontoret böra utgå dels de under föregående riksdagar
på Kontoret anvisade ännu icke lyftade anslags- och lånesummor,
till ett belopp af  2,937,353: 36.
dels de i samma Memorial omförmälda utgifter för räntor och
kapital-afbetalningar, förvaltnings- med flera kostnader intill 1866
års slut
. „ 16,319,597: 82.
hvarigenom summan af de extra ordinarie utgifterna
alltså skulle blifva • R:dr 35,704,636: 76.
Då, i afseende på de uti Utskottets ofvanberörda Memorial för' extra statsregleringen
beräkuade inkomster bör iakttagas den förändring, att det för sistnämnda
reglering afsedda bidraget af Statsverkets inkomster åren 1864 — 1866,
skall, såsom ofvan är nämndt, förhöjas från 1,629,950 R:dr till 1,659,950 R:dr årligen,
kommer följaktligen detta bidrag, som i nämnda Memorial för alla tre åren
upptagits till 4,889,850 R:dr, att utgöra 4,979,850 R:dr. Likaså bör, med iakttagande
af denna förändring, summan af de beräknade inkomsterna förhöjas från
30,483,161 R:dr 35 öre till 30,573,161 R:dr 35 öre.
Om nu från ofvan uppgifna utgiftssumma R:dr 35,704,636: 76.
afdrages nämnda inkomstbelopp  „ 30,573,161: 35.
visar sig den brist, som genom bevillning måste
fyllas, utgöra R:dr 5,131,475: 41.
Utskottet, som redan uti Memorialet N:o 235 upplyst, att Riksgälds-kontorets
å Rikets Ständers Bank anvisade kreditiv å 1,500,000 R:dr var till hela sitt
belopp lyitadt vid den tid, nämnda Memorial afgafs, men derjemte anser denna
omständighet icke böra föranleda till någon förhöjning af bevillningssumman,
finner sig fortfarande böra hemställa,
att den allmänna bevillning Rikets Ständer, till fyllande af
Riksgälds-kontorets behof, böra vid denna riksdag sig åtaga,
må fastställas till ett årligt belopp af Två millioner Sexhundratusen
R:dr, genom hvilken bevilluingssummas utgående
för åren 1864 och 1865, således beredes Riksgälds-kontoret en
ökad tillgång af Fem millioner Tvåhundratusen Riksdaler.
Stockholm den 28 November 1863.
STOCKHOLS!, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1863.
Stats-Utskottets Memorial R:o 243.
1
N:o 243,
Ank. till Exp.-Utsk. den 30 Nov. 1863, kl. 1 inidd.
Memorial, angående den nya Riks-st alen.
(U. A.)
Sudan, i anledning af Irån Borgare- ocii Bonde-Stånden erhållen återreuiiss å
Stats-Utskottets Memorial N:o 254, innefattande dels anmälan att ny Uiks-stat för
år 1864 och följande år blifvit upprättad, dels hemställande alt nämnda Itiks—stat
måtte, försedd med Herr Landtmarskalkens och Herrar Talmäns underskrifter till
Kongl. Majit i underdånighet öfverlemnas, Utskottet, jemte tillkännagifvande att Utskottet
af denna återreuiiss hvarken luiinit sig ega anledning vidtaga någon ändring
i den al Utskottet beslutade af Hiddersknpet och Adeln samt Preste-Ståndet gillade
åtgärd, alt å Ö:de Hufvudlitelns ordinarie stat låta uppföra det lill löneförbättring åt
komministrar och kapellpredikanter in. fl. af Bikets Ständer beviljade reservationsanslag
å 50,000 Kalr, eller frånträda sitt i berörda Memorial i öfrigt afgifna yttrande,
uti förnyad t Memorial, N:o 258 hemställt, att Borgare- och Bonde-Stånden matte
denna fråga fatta beslut, så har, enligt Utskottet tillhandakomma protokollsutdrag, vid
föredragning den 26 och 27 innevarande månad af detta memorial, som utaf Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet lagts lill handlingarna, Borgare-Ståndet
medgifvit att Hiks-slaten finge, på sätt i sistnämnda Memorial blifvit föreslaget, expedieras
i öfverensstämmelse med Bikets Ständers justerade beslut och Bonde-Ståndet
förklarat, att Utskottet, som uppfört ifrågavarande anslag å ordinarie stat, hade
alt i afseende å detta anslag iakttaga den rättelse, som öfverensstämde med Ståndets
bifall lill Expeditions-Utskottets under N:o 169 afgifna förslag till underdånig
skrifvelse rörande regleringen af utgifterna under nyssnämnda Hufvudtilel.
Såsom bekant är, upptogs uti den vid berörda skrifvelseförslag lögade tabell
Litt. D. ifrågavarande reservationsanslag, 30,000 R:dr, till löneförbättring åt komministrar
och kapellpredikanter m. fl. ibland de å denna Hufvudtitel uppförda anslag
för en gäng, och Borgare samt Bonde-Stånden godkände äfven detta ExpeditionsUtskottets
förslag, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet beslöt alt
berörda reservations-anslag skulle från samma tabell borttagas och öfverflyttas till
tabellen Litt. C. innehållande förteckning å Ilufvudtitelns ordinarie anslagssummor.
Bih. till R. St. Prot. 1862 <# 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band 38 Höft.
2
Stats-Utskottets Memorial N:o 243.
Emellertid har, enligt hvad Utskottet sedermera inhemtat, vid föredragning af
Expedilions-Utskottels Memorial N:o 15, deruti, med föranledande af Riks-Slåndens
skiljaktiga beslut rörande Utskottets ofvannämnda skrifvelse-förslag N:o 169, jemte dervid
fogade tabeller, bemälda Utskott inbjudit Ridderskapetoch Adeln samt Preste-Ståndel
att, med frånträdande af deras i frågan om nämnda anslag till löneförbättring åt
komministrar och kapellprepikanter m. II. fattade beslut, förena sig med Borgareoch
Bonde-Stånden om godkännande i sin helhet af Utskottets berörda skrifvelseförslag
och tabeller, Ridderskapet och Adeln den 28 innevarande månad antagit denna
Expeditions-Ulskottets inbjudning, * följd hvaraf 3:ne Riks-Slånd äro ense derom att
oftanämnda reservations-anslag icke skall i Riks-slaten upptagas; och då således, sedan
ej mindre de till ordinarie slatsregleringen börande inkomsternas beräkning, än
ock utgifterna å Riks-statens Hufvudtitlar blifvit af Rikets Ständer slutligen fastställda,
något hinder icke vidare torde förefinnas för expedierande af den nya RiksStaten
vid uppställningen hvaraf Rikets Ständers nyss omförmälda beslut jemväl blifvit
iakttaget, får Stats—Utskottet hemställa,
att nämnda Riks-Stat måtte, försedd med Herr Landtmarskalkens
och Herrar Talmäns underskrifter, till Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemnas.
Stockholm den 50 November 1865.
N:o 244.
Ank. till Exp.-Utsk. den 30 Nov. 1863, kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning af Riks-Ständens skiljaktiga beslut rörande Memorialet
N:o 240, angående beredande af tillgångar för det till försvarsverkets
fullständigare ordnande af Kongl. May.t äskade särskilda
kreditiv.
(R. A.)
Vid föredragning af ofvanberörda Memorial, N:o 240, hafva Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ständet gillat Utskottets deri framställda förslag, hvaremot Memorialet
i sin helhet blifvit af Bonde-Ståndet till Utskottet återremitteradt; och har Bor
-
Stats- Utskottets Memorial N':o 244.
3
gare-Stdndet, med afslag å Utskottets i punkten l:o gjorda hemställan, beslutat, ”att
Fullmägtige i Riksgälds-kontoret må, för bestridande af utbetalningen af de medel,
hvilka för det af Kongl. Majit äskade särskilda kreditiv å Tre millioner Riksdaler
till iörsvarsverkets fullständigare ordnande erfordras, begagna Riksgälds-konlorets
disponibla tillgångar och, i fall dessa icke äro tillräckliga, anskaffa derutöfver erforderliga
belopp genom upplåning under de vilkor, som stadgas uti 198 § af det för
nämnda Kontor nu gällande reglemente eller 178 § af det vid denna riksdag antagna”;
i följd af hvilket beslut Ståndet, som ansett Utskottets i punkterna 2:o, 5:o
och 4:o gjorda framställningar icke till någon åtgärd föranleda, till Utskottet återremitterat
det i Memorialet framställda förslag till stadgande i Riksgälds-konlorets
reglemente, men bilallit Utskottets vid slutet af Memorialet gjorda hemställan angående
meddelande af särskild underrättelse till Fullmägtige i Riksgälds-kontoret om
de beslut Rikets Ständer i detta ämne komma att fatta.
Då de inom Bonde-Ståndet rörande förevarande fråga förda diskussions-protokoller
ännu icke kommit Utskottet tillhanda, saknar Utskottet visserligen fullständig
kännedom om de skäl, som föranledt den af nämnda Stånd beslutade ålerre
missen.
Men för såvidt denna ålerremiss grundats på den omständigheten, att
Riksgälds-kontoret skulle kunna, utan upplåning, verkställa de utbetalningar, som af
kreditivets beviljande blifva en följd, anser sig Utskottet böra erinra, alt Utskottet
ingalunda föreslagit, alt upplåning ovilkorligen skal! ega rum. Utskottets förslag i
lista punkten innehåller nemligen endast den hemställan, att Fullmägtige må genom
upplåning under de vilkor, som stadgas uti § 198 i Riksgälds-kontorets nu gällande
reglemente, anskaffa de erforderliga medlen: och då berörde § uttryckligen
innehåller, alt endast i det fall, alt Kontorets disponibla tillgångar äro otillräckliga,
upplåning må ega rum, torde lätt inses, att Utskottets förslag icke skäligen bör
gifva anledning tili någon farhåga, ali upplåning, utan behof, deraf skulle blifva
en följd.
Beträdande åter Utskottets förslag alt, för godtgörande af de medel, hvilka för
detta ändamål varda upplånla eller af Kontorets tillgångar förskjutna, äfvensom för
liqviderande af de i följd af upplåningen erforderliga räntor, Rikets Ständer måtte
anslå ett årligt belopp af En million R:dr alt utgå för år 1864 och hvarldera af
de följande åren, intilldess samma medel blefve fullt återbetalda; så, och enär Utskottet
uti Memorialen N:is 235 och 242 framlagt fullständiga beräkningar öfver alla
de tillgångar, som ansetts intill 1866 års slut disponibla för bestridande af de intill
nämnde tid å Kontoret anvisade samt i samma Memorial jemväl uppgifna utgifter,
och af dessa beräkningar synes, att en brist i de disponibla lillgångarne för tiden
intill 1866 års slut skulle uppkomma af 5,131,475 R:dr 41 öre, oaktadt bland
utgifterna icke upptagits hvad som erfordras för liqviderande af de å Riksgäldskontorets
kreditiv i Rikets Ständers Bank lyftade medel, torde det vara desto mindre
lämpligt att nu antaga, det de beräknade inkomsterna skola lemna ett öfver
-
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 244.
skott, tillräckligt till bestridande af utgifterna i följd af det äskade kreditivet, sorn,
derest ett sådant öfverskott med säkerhet kunde påräknas, närmaste följden deraf
bort vara, att allmänna bevillningcn blifvit föreslagen att nedsättas med ett mot
delta öfverskott svarande belopp. Då likväl Dikets Ständer vid innevarande riksdag
redan fastställt beräkningen af Statsverkets såväl ordinarie som extra inkomster, lärer
det icke numera låta sig göra att för den nästkommande statsregleringsperioden
antaga dessa inkomster lemna något större öfverskott för bestridande af Riksgäldskontorets
utgifter, än som uti Memorialet N:o 242 redan blifvit beråknadt; och
torde, vid sådant förhållande, deraf ock följa, att om Ilikets Ständer medgifva, alt de
för kreditivet erforderliga medel skola genom upplåning anskaffas eller af Riksgäldskontorets,
för längre eller kortare tid möjligen disponibla, medel förskjutas, anvisning
ock nu bör lemnäs, huru de upplånta eller förskjutna medlen skola varda godtgjorda,
helst det, under för handen varande omständigheter, icke torde vara med klok försigtighet
öfverensstämmande att. ulölver de buda i grundlagen afsedda krediliver, hvilka vid denna
riksdag blifvit bestämda till ett sammanräknadt belopp af Fyra och en half millioner
R:dr, på Riksgälds—kontoret anvisa ytterligare Tre millioner Riksdaler, utan att samtidigt
anslå åtminstone de för godtgörande af sistnämnda belopp erforderliga medlen.
Utskottet, som uti det återremitterade Memorialet icke yttrat sig, huruvida sistnämnda
medel lämpligast böra utgöras genom direkt eller indirekt beskattning, enär frågan
derom tillhör Bevillnings—Utskottet, torde icke behöfva erinra, att det icke tillkommer
Stats—Utskottet att besvara de inom Iliks-Slånden härom förda diskussioner. Utskottet,
som i öfrigt, vid det förhållande att två Stånd redan gillat Utskottets uti
Memorialet N:o 240 framställda förslag, icke anser sig behöfva bär vidare, än som
redan skett, till besvarande upptaga de deremot framställda anmärkningar, får
med vidblifvande af berörda förslag, hemställa, att Bonde-Ståndet
i öfverensstämmelse dermed måtte fatta beslut.
Vidkommande den af Borgare-Ståndet beslutade återremiss å Utskottets förslag
till stadgande i Riksgälds-kontorets reglemente, anser Utskottet
denna återremiss för närvarande icke föranleda något yttrande
från Utskottets sida.
Stockholm den 50 November 1803.
STOCKHOLM, tryckt hos N. Mareus, 1863.
Ståts-Utskottets Memorial N:o 245.
1
N:o 245.
Ank. till Exp.-Utsk. den 2 Dec. 1863, kl. 12 nödd..
Memorial, med förslag till voteringsproposition, i anledning af Riks-Sländens
skiljaktiga beslut, rörande de uti Memorialet N:o 240 framställda
förslag i fråga om beredande af tillgångar för det till försvarsverkets
fullständigare ordnande af Kongl. Maj.t äskade särskilda
kreditiv.
(R. A.)
Sedan Bonde-Ståndet numera tili slutligt afgörande förehalt Utskottets uti Memorialet
N:o 240 framställda förslag, angående beredande af tillgångar för det tili
försvarsverkets fullständigare ordnande ai Kongl. Majit äskade och af Rikets Ständer
beviljade särskilda kreditiv, saint berntilda Riks—Ständ dervid, med afslag a Utskottets
framställning, lika med Borgare-Ståndet, beslutat, att Fullmägtige i Riksgäldskontoret
må, för bestridande al utbetalningen af de medel, hvilka för nämnde kreditiv
erfordras, begagna Riksgälds-koutorets disponibla tillgångar och, i fail dessa
icke äro tillräckliga, anskaffa derutöfver erforderliga belopp genom upplåning under
de vilkor, som stadgas uti 198 § af det för nämnda kontor nu gällande reglemente
eller 178 § af det vid denna riksdag antagna, hvaremot Ridderskapel och Adeln samt
Preste-Ståndet gillat hvad Utskottet-ttH—ofvan-berörda Memorial N:o 240 föreslagit,
hvadan sålunda i denna fråga två Stånd stadna! mot två; lår Utskottet härmed, för
frågans afgörande genom omröstning i Förstärkt Stats— Utskott, föreslå följande volerings-proposition:
”Den
som gillar Utskottets af Ridderskapel och Adeln samt Preste-Ståndet godkända
förslag:
l:o, att Fullmägtige i Riksgålds-konloret må, genom upplåning, under de vilkor,
som stadgas uti § 198 af:det för nämnda Kontor nu gällande, eller § 178
Bih. till R. St. Brot. 1862 & 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 39 Baft.
2
Stats-Utsbttets Memorial N:o 245.
af det vid innevarande riksdag antagna reglemente, anskaffa de medel, hvilka för det
af Kongl. Majit äskade särskilda kreditiv å Tre millioner Riksdaler till försvarsverkets
fullständigare ordnande erfordras;
2:o, alt, för godtgörande af de medel, som för detta ändamål varda upplånta
eller af Kontorets tillgångar förskjutna, samt till liqviderande af de i följd af upplåningen
erforderliga räntor. Rikets Ständer må anslå ett årligt belopp af En million
Riksdaler Riksmynt, alt utgå för år 1864 och hvartdera af de följande åren,
intilldess samma medel varda till fullo återbetalda;
5:o, att Fullmägtige må få åt sig öfverlemnadt att, med afseende å de tider,
då den till ränta och amortissement för nu ifrågavarande lån anvisade årliga till
gång
är alt för Riksgälds-kontoret påräkna, fastställa betalningsterminerna för såväl
obligationernas kapital, sora de upplöpande räntorna; samt
4:o, alt Bevillnings—Utskottet må erhålla uppdrag att till Rikets Ständer inkomma
med förslag, angående detta årliga belopps utgörande för tiden intill 1866
års utgång; röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer beslutat, alt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret
må, för bestridande af utbetalningen af de medel, hvilka för del af Kongl. Majit
äskade särskilda kreditiv å Tre millioner Riksdaler till försvarsverkets fullständigare
ordnande erfordras, begagna Riksgålds-kontorets disponibla tillgångar och. ifall dessa
icke åro tillräckliga, anskaffa derutöfver erforderliga belopp genom upplåning under
de vilkor, som stadgas uti 198 § af det för nämnda kontor nu gällande reglemente
eller 178 § af del vid denna riksdag antagna.’’
Stockholm den 2 December 1865.
STOCKHOLM, tbyokt hos N. Marcus, 1863.
Stats-Utekottett Memorial S:o 246.
1
Ä:o £46.
Ank. till Esp.-Utsk. den 3 Dec. 1863, kl. 7 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning i anledning af Riks-Stdndens
skiljaktiga beslut, i fråga om beredande af tillgångar för det
till försvarsverkets fullständigare ordnande af Kongl. Maj.t
äskade särskilda kreditiv.
Sedan Riks-Stånden numera till pröfning förehaft Stats-Utskottets Memorial,
N:o 245, med förslag til! voterings-proposition, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut, rörande de uti Memorialet N:o 240 framställda förslag i fråga om beredande
af tillgångar för det till försvarsverkets fullständigare ordnande af Kongl. Majit
äskade särskilda kreditiv, har Förstärkta Stats-Utskottet, jemlikt stadgandet i 69 §
Regeringsformen, denna dag sammanträdt och verkställt omröstning enligt följande,
af samtliga Riks-Stånden godkända, voterings-proposition:
»Den, som gillar Utskottets af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet godkända
förslag:
l:o) att Fullmägtige i Riksgälds-kontoret må, genom upplåning, under de vilkor,
som stadgas uti § 198 af det för nämnda Kontor nu gällande, eller § 178
af det vid innevarande riksdag antagna reglemente, anskaffa de medel, hvilka för det
af Kongl. Majit äskade särskilda kreditiv å Tre millioner Riksdaler till försvarsverkets
fullständigare ordnande erfordras;
2:o) att, för godtgörande af de medel, som för detta ändamål varda upplånta
elier af kontorets tillgångar förskjutna, samt till liqviderande af de i följd af upplåningen
erforderliga räntor, Rikets Ständer inä anslå ett årligt belopp af En million
R:dr Runt, att utgå för år 1864 och hvartdera af de följande åren, intilldess sam
ma
medei varda till fullo återbetalda;
3:o) att Fullmägtige må få åt säg öfverlemnadt att, med afseende å de tider,
då den till ränta och amortissement för nu ifrågavarande lån anvisade årliga tillgång
är att för Riksgälds-kontoret påräkna, fastställa betalningsterminerna för såväl obligationernas
kapital, som de upplöpande räntorna; samt
lith. till IL Si. Prof. 1662 & 1663. i Saini. 1 Afd. 4 Dand. 40 ila/l.
2 Stats-Utskotlets Memorial N:o 246.
4:o) att Bevillnings-Utskottet må erhålla uppdrag att till Rikets Ständer inkomma
med förslag, angående detta årliga belopps utgörande för tiden intill 1866 års
utgång, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer beslutat, att Fullmägtige i Riksgälds-kontoret
må, för bestridande af utbetalningen af de medel, hvilka för det af Kongl. Majit
äskade särskilda kreditiv å Tre millioner R:dr till försvarsverkets fullständigare ordnande
erfordras, begagna Riksgälds-kontorets disponibla tillgångar och, ifall dessa icke
äro tillräckliga, anskaffa derutöfver erforderliga belopp genom upplåning under de
vilkor, som stadgas uti 198 § af det för nämnda Kontor nu gällande reglemente,
eller 178 § af det vid denna riksdag antagna.»
Voteringen har utfallit med 50 Ja och 69 Nej; och hafva Rikets Ständer alltså
beslutat i enlighet med Aty-propositionens lydelse; hvilket Förstärkta Stats-Utskottet
skolat för Rikets Ständer anmäla.
Stockholm den 3 December 1863.
Stockholm, teyckt hos Sam. Rumstedt, 1863.
Stats-Utskottets Memorial N:o 247,
N:o 247.
Ank. till Exp.-Utsk. den 5 Dec. 1863, kl. 2 e. m.
Memorial, med förslag till en § i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.
(R. A.)
Sedan Rikets Ständer, på sätt Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 246
gifver vid handen, afgjort frågan om beredande af tillgångar för det till försvarsverkets
fullständigare ordnande beviljade särskilda kreditiv, samt det af Statsutskottet,
uti Memorialet N:o 240, afgifna förslag till de stadganden rörande
samma kreditiv, hvilka böra inflyta i det nya reglementet för Riksgälds-kontoret,
vid den utgång frågan erhållit, måste få en annan lydelse; får Utskottet, under
förbehåll om den förändring i afseende på paragrafernas nummerordning, som
blir en följd af tillkomna nya stadganden, härmed hemställa,
att uti nämnda reglemente må, näst efter den i Utskottets
Memorial N:o 224 föreslagna § 178, inflyta en så lydande
§
Jemte det Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret
anvisat ett särskildt kreditiv å Tre millioner
Riksdaler, att, i mån af behof, användas till försvarsverkets
fullständigare ordnande., hafva Rikets Ständer beslutat, att
Fullmägtige må, för bestridande af utbetalningen utaf de
medel, hvilka för detta kreditiv erfordras, begagna Riksgäldskontorets
disponibla tillgångar och, i fall dessa icke liro tillräckliga,
anskaffa derutöfver erforderliga belopp genom upplåning
under de vilkor, som uti nästförestående § uro stadgade.
Stockholm den 5 December 1863.
Bih. till R. St. Brot. 1862 dt 1863, 4 Sami, 1 Afd. 4 Band. 41 Haft.
StatS’Uisbttcis Memorial N:o 248.
N:o 248.
*
Ank. till Exp.-Utsk. den 5 Dec. 1863, kl. 2 e. m.
Memorial, angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t af det nya reglementet
för RiJcsgälds-Jcontoret.
(R. A.)
Sorn det reglemente för Riksgälds-kontoret, hvilket vid innevarande riksdag
utfärdas, synnerligast i fråga om verkställigheten af de å Kontoret anvisade utbetalningar,
innehåller åtskilliga närmare föreskrifter, hvilka icke finnas intagna
i Rikets Ständers derom till Kongl. Majit, aflåtna underdåniga skrifvelser, får
Utskottet hemställa, att Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med hvad under
de sednare liksdagarne iakttagits,
måtte uppdraga åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret att, så
fort ske kan, efter emottagandet af det nya reglementet, till
Kongl. Majit å Rikets Ständers vägnar i underdånighet aflemna
ett exemplar af samma reglemente.
f händelse denna hemställan varder af Rikets Ständer bifallen,
torde Kongl. Majit genom underdånig skrifvelse af Rikets
Ständer underrättas om det uppdrag, Fullmägtige i Riksgälds-kontoret
derigenom erhålla.
Stockholm den 5 December 1863.
STOCKHOLM, tbyokt hos N. Mabous, 1863.
REGISTER
ofver Stals-UfskoUets Ullafandeaa och Memoria! vid
1863 och 1863 års Riksdag.
A.
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Adjunkts-löner vid Upsala universitet, anslag till tvänne  139: 14.
Afvelsdjur, anskaffande af  99: 33.
Agrxkullurkemisk försökstation vid Alnarp, inrättande af  99: 27.
Agronomer, Statens, anslag till
99: 24.
— — , i Kopparbergs och Norrbottens län, anställande af ... . 99: 25.
Ahlberg, Rektor, ersättning åt  153: 40.
Ahlborg, Fältkamererare pension åt  153: 57.
Almberg, Regements-kommissarie, d:o
155: 36.
Alnarps landtbruks-institut, anslag till  99: 19.
Arells enka, befrielse från ulgifvande af ådömd observntions-procent . 49.
Arméens pensionering
66: 36.
—- kavalleristyrka, tillökning i  196.
— Memorial, i anledning af skiljaktiga beslut rörande N:o 196 213.
Arrendatorer af boställshemman, företrädesrätt för  107.
Arrestlokaler vid indelta arméen, uppförande af  66: 39,
Askersund—Vestra stambanan, jernväg mellan
88: 10.
Asmundstorp m. 11. kyrkor i Skåne, befrielse från ådömd kyrkotionde 83.
Augerums församling, statsbidrag för kyrkobyggnad i
. 136.
Bih. till B. St. Prat. 1862 A 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Hand. 42 Haft. f
2
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Backmans enka, pension 8t  183: 10,
Bangårds anläggande vid Ladugårdslandsviken  87: 12.
Bankväsendet, utdelning af betänkanden rörande  23.
Barnmorske-undervisningen och Barnbördshusen, anslag till  139: 81— 83.
Beckaskog, kungsgård  38: 14.
Beckers enka, pension åt  153: 81.
Björkgrens enk8, d:o
153: 95.
Begrafningshjelp, rätt för vissa tjenstemäns sterbhus till  182.
Begrafningskoslnader, i anledning af H. M. Enkedrottning Desiderias
dödliga frånfälle  131.
Behagligtids spanmål, disposition af  139: 10.
Bergman, Biskop, pension för  153. 37.
Bergström, Hofrätts—fiskal, d:o  153: 18.
Bergströms enka, d:o
153: 90.
Bevillning, den för Riksgälds-kontorets utgifter erforderliga allmänna 235.
Bibliotekarier vid läroverken, aflöning åt  139: 24.
Biblioteket, Kongl., ny byggnad för  106.
Billing, Landträntmästare, pension åt  153: 6.
Billings enka, d:o  153: 77.
Biskopars pensionering
153: 8.
Bodums kyrkoberde-boställes förvandling från skatte- till prestbols natur 80.
Borgholms kungsladugård, eftergift af arrende för  91.
Borg, Proviantmästare, pension åt  153: 35.
Borgs enka, d:o  153: 84.
Borås—Herrljunga-banan, förändring i vilkoret) för beviljadt lån till 156.
Borås—Sundholm, vägomläggning mellan  58.
Botaniska trädgården i Lund, flyttning af  139: 133.
Bredaryd Norrgård, jordafsöndring från  15.
Broman, Postkamererare, pension åt  153: 04.
Byrå för folkskole-ärenden, inrättande af  139: 69.
Bågenholm, Regementsläkare, pension åt  153: 25.
C.
Carl XII s monument, bidrag till
191.
Carl Johans-vägen, iståndsättande af
178.
Carl von Linné, uppförande af en minnesstod åt  190.
Carlqvists enka, pension åt  153: 80.
Utlåtandcti Ntimmer
och Moment.
Carlsborgs fästningsbyggnad, anslag till
66: 31, 32,
Carlskrona d:o, d;o
66: 33.
— — fängelsebyggnad
39: 21.
— — —Södra stambanan, jernväg mellan  88: it.
Carolinska institutet, anslag till  139: 22.
Christianstad—Hessleholm, jernväg mellan  88: 5-
— — öfverlåtelse af jord till  61.
Christinehamn—Arvika, jernväg mellan  87: 17.
Cimbrishamn, hamnbyggnad i
8.
Constantinopel, Svenska Beskickningens hus i 202.
Cralius, Kanslist, pension åt 183: 17.
Cronstrand, Kapiten-löjtnant, d:o  183: 31.
Cronstrands enka, d:o 183: 75.
D.
Dahls enka, pension åt  183: 97.
Dahlströms enka, d:o 183: 101,
Dahm, Rektor, ersättning åt  183: 40.
Dalmans enka, pension åt  183: 89.
Dtgebergs landtbruksskola, anslag till  99: 20.
Djurläkare, aflöning åt  139: 79.
Domkapitlens expeditioner, anslag till.
139: 9.
Duben, von, lönefyllnad åt  183: 39,
E.
Eda—Norska gränsen, jernväg mellan  87: 15.
Ekman, Protokolls-sekreterare, pension åt  183: 62.
Ekskog, efterskänkande af Kronans rätt till 162,
Ekvall, Kronofogde, pension åt
. . . 183: 30.
Elementarläroverk, utvidgning af åtskilliga  139: 29—40.
— — , nybyggnader vid  139: 104—121.
Ellmin, Provincialläkare, pension åt  183: 45.
Enkedrottning Desidel ias hofstat, pensionering af i
i lool
Ennes, Major, pension åt
183: 20.
Ericson, Statspension åt
41.
Eskilstuna kanalbolag, upplåtelse af jord till
16.
4
** fA Utlåtandets Nummer
och Moment.
Eskilstuna kungsladugård, afsöndring af jord från  203.
Eslöf—Ystad, jernväg mellan  82: 2.
Expositio„erna i London och Hamburg, kostnaden för Sveriges deltagande
i 173.
Extra förrättningar, ersättning till Nämndemän och Fjerdingsman för 476.
Extra ' tatsregleringens öfverllyttande på Riksgälds-kontoret 149
F.
Fahlstedts enka, pension åt 183: 78.
Falk, Akademi-adjunkt, d:o 1- 3: 38.
Farmaceutiska institutet, anslag till  139: 80.
Ferlin, Kammarrättsråd, pension åt  153: 34.
Flottans varf, förflyttning utom hufvudstaden af 163.
Folkskoleväsendet, behandlingen af frågor rörande  82.
Folkundervisningens befrämjande  139: 69.
Fria Konsternas Akademi, anslag till  139: 90, 9t.
Furstenhoff, pension åt 153: 65.
Fysiologisk profession, inrättande af 139: 13.
Fångars vård och underhåll  39: 11» 14,
Fångvårdens embets- och tjenstemän, aflöning och arfvoden åt . . . 39: I-, 13,
Fångvårdspersonalens pensionering fl53* '3
Fäslningsbastionen »Nyköping», öfverlåtelse till Malmö stad af ... . 110.
Förbergs enka, pension åt  153: 60.
Föreläsningar i Stockholm, inrättande af  139: 89.
Försvarsverkets fullständigare ordnande, anvisande af ett särskildt kreditiv
till  239.
— — beredande af tillgångar till d:o  240.
— — Memorial i anledning af skiljaktiga beslut rörande
N:o 240
244.
Cw.
Gardells enka, pension åt 153: 74.
General-assistans-konioret, eipektansstat vid 231.
Geologiska undersökningar, anslag till  99: 34.
Grape, Magister, ersättning åt 139: 62.
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Gratifikationer: Ät Statskommissarien af Sillén 218.
— — : Ät åtskilliga af Stats-Utskottets tjensteman  233.
Granquist, eftergift af Kronans rätt till dana-arf efter  75.
Gripsholms Slott, auslag till  38: 4.
Grundräntorna, knpitahsering af .
121.
Grundskatternas afskaffande 160.
Gustaf fPasa-monumentets vård och underhåll  63.
Gyllenhammar, pension åt  31.
Gymnastiska Central—institutet, anslag till  159: 70.
Gymnastiklokaler i Stockholm, inrättande af < 139: 7i.
Gynthers enka, pension åt 153: 15.
Göteborgs museum, upplåtelse af Kronans andel i f. d. Ostindiska
Kompaniets hus till  70.
IS.
Hadorphs enka, pension åt 153: 73.
Haga Slott, anslag till  38: 5, 10. I
Hagestads byamän, anslag för skogs-sädd  100: 31.
Hahr, Major, pension åt 153: i>‘2.
Hallencreutz, Expeditions-sekreterare, dito
153: 47.
Halländska kyrkohemman, försäljning till skatte af 122.
Halmstads elementar-läroverk, upplåtande af byggnadstomt till . . . 72.
Hambergs museum, inköp af  183.
Hammar, majorsboställe, afsöndring af jord från 158.
Hamnbyggnader, statsanslag till  141.
Hartmansdorff von, hyres-ersättning åt
39: 23.
Hasselström, Kronofogde, pension åt 153, 61.
Hebbeska egendomen å Riddarholmen, inköp af 197.
Heinrici, Provincialläkare, pension åt
153: 46.
Helsingborgs hamnbyggnad, förändrade vilkor för beviljadt lån till . . 155.
Helsingborg—Landskrona, jernväg mellan  88: 4.
Heurlins enka, pension åt  153: 70.
Hjerpe, Jernvräkare, dito  153: 63.
Hofhållning, Kongl. Maj:ts, fyllnadsanslag till  65.
Hof Dahlbogård, afsöndring af jord från  47.
Holten von, Löjtnant, pension åt 153: 26.
Honorarier åt vittre författare  139: 87.
6
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Hospitalen, anslag till  139: 123-—131.
— — , förändrad styrelse af  139: 32.
Hufvudtitlar; första  38.
— — : andra
39-
— — : tredje
40.
— — : fjerde
66.
— — : femte
81.
— — : sjette
99.
— — : sjunde 100.
— — : Åttonde 139.
— — : nionde 133.
Humle-odling, befrämjande af  99: 40.
Husar-regementet Carl XV, anslag till lön At en Regementspastor vid 66: 17.
Hvetlanda, kyrkoherdeboställe, afsöndring af jord frän 123:
Hvitbetsodling, befrämjande af  99: 40.
Hypoteksbank för rikets städer  208:
Hypothekslån, vilkor för erhållande af
42.
Håkanstorp—Lidköping, jernväg mellan  88: 9.
Håradsnämndernas tingsgästningspenningar, förhöjning i 181.
Höganäs och Torekow, lifräddriings-anstalter vid  189.
Högseln enka, pension ät  133: 83.
Hökerberg, pension ät
153: 6,
1.
Indelta arméen, löneförbättringar vid
66: 6.
Ingeniör-korpsen, anslag till ett sappörkompani vid
66: 12.
— — , löneförhöjningar vid  66: 12.
Inkomster, Statsverkets, beräkningen af  45.
Institutet för döfstumma och blinda, anslag till 139: 96.
Instruktionen för Rikets Ständers Revisorer af Statsverket, ändring uti 84.
— — Memorial i anledning af återremiss å N:o 84
144,
— — af Riksgäldsverket, angäende ändring uti 161.
J.
Jernv gsbygguader, Statens, besparing i anläggnings- m. II. kostnader 14.
— — » , fortsatt utförande af och anvisande af me
del
till  87.
7
Utlåtandets Nuromei
och Moment,
Jernvägsbyggnader, Memorial i anledning af återremiss å N:o 87 . . . 145.
— — kostnadsfri upplåtelse af jord till
87: 7.
—- — enskilda statsbidrag för  88.
— — Memorial i anledning af återremiss å N:o 88 . . 118.
— — anskaffande af medel till  89.
— — Memorial i anledning af återremiss å N:o 89 . . ISO.
— — Memorial i anledning af skiljaktiga beslut rörande
N:o 150
154.
Jernvägarnes ekonomi och anläggningssätt
77.
Jernvägs stambana, södra, rigtning af samt arbetenas fortskvndande
vid
29
— — » utbetalande af anvisade medel till .... 116.
•— — nordvestra, rigtning af  87: lä.
— — norra, dito  44.
— — östra, dito  87: 9.
Jonasson, Sergeant, pension åt  153: 23.
J ordeboksverket, anslag till  100: 7
Juridiska docent-stipendier  139: 20.
Justitie-ombudsman, aflöning för 152.
K.
Kampff, Bataljonsläkare, pension åt  155: 20.
Kanal-anläggmngar, statsbidrag till 141.
Kanshbetjemng, tillökning i Stats-Utskottets  2.
— — , » i Riks-Ståndens  4.
— — i utbetalning af aflöning till Ståndens och Utskottens . I
— — , ytterligare tillökning af Stats-Utskottets  12.
Kasernbyggnad för Svea Artilleri-regemente  66: 38.
Katrineholm—Norrköping, jernväg mellan  87: 10.
Kavallerislyrka, arméens, tillökning i  196.
— — i Memorial i anledning af skiljaktiga beslut rörande
N:o 196 213.
hellborg, Rektor, ersättning åt 155: 40
Kindström, d:o , d:o  153: 40.
Kjölströms enka, pension åt 153: 90.
Klintens bana, försäljning till skatte af
. 53.
8
Utlåtandets Mummel
och Moment.
Klockarepensionerna inom Lunds stift och Hallands län 195:
Kocks enka, pension åt 153: 93.
Kokhus för Andra Lifgardet  66: 4u.
Kommers-kollegii fonder, revisionsberättelse angående  19.
Komministrars och Kapellpredikanters aflöningshemmau, befrielse från
ränta och kronotionde  93.
— — — — löneförhöjning åt 139: 8.
Kongl. Maj:ts Hofhållning, fyllnadsanslag till  65.
Kreditiv till försvarsverkets fullständigare ordnande  239.
Kreditiv&ummor, de i 63 § Regeringsformen föreskrift)» 199.
Krigs-kollegii ombildning till en Arméförvaltning 188.
— — Memorial i anledning af skiljaktiga beslut rörande N:o 188 219.
Kronans egendomar, föränd rad t utarrendermgssätt för 105.
— hus, användande af 104.
Kronotionde, ersättning åt Kyrkoherden i Botkyrka och Salem för mistad 139: 7.
— — , Presterskapets på Gotland  139: 3.
Kronolägenheter inom Norrbottens län, upplåtande af 108.
Krononybygget skatterätt å 125.
Krook, Regements-kommissarie, pension åt  153: 26.
Kruskopf, Karneral-departementschef, d:o 153: 19.
Kungsöhrs kungsladugård, afsöndring af jord från
52.
Kurhusinrällningens tomt å Kungsholmen, dispositionrätt af 157.
Köping—Hultbolagets jernbana, inlösen af 134.
Köping—Uttersberg, jernväg mellan
88: 7.
Ii.
Lagerbergs enka, pension åt .............
. 153: 79.
Landtbruks-akademiens experimentalfält, anslag till  99: 26, 36.
Landtbruksskola på Oland, inrättande af  99: 21.
Landtbruksinstitut i Skaraborgs län, d:o  99: 23.
f 26
Landtmäteri-arfvoden vid Skiften, lånebidrag till < ^
Landshöfdingeresidensets i Göteborg förflyttning lill Uddevalla .... 186.
— — i Luleå, ersättning för förlust vid uppförandet af 192.
Landskrona fästningsverk, upplåtelse till jernvägsanläggning af en del
utål 113.
Landt
-
y
(Jtlätand«t» Nummer
och Moment.
Landtstalens tjenstemän, pensionering af . 155: 6.
Landtvärnsman, d:o 153: 5.
Lastbrygga vid Brunsviken, anläggning af 112.
Lappmarks ecklesiastikverk, anslag till
159: 12.
Leckö k ungsgärd, Skogs-institutets förlly ttning till 146.
Lektorslöner, anslag till nya  139: 25—28.
Lewin, Regementsläkare, nckor Isersättning till 184.
Lifråddningsanstaltcr vid Höganäs och Torekow 189.
Lindberg, förhöjd pension ät  18.
Linköpings domkyrka, anslag för iståndsättande af 120.
Lindström, Magasinsförvaltare, pension åt  155: 27.
Ljusne kronolaxfiske, försäljning till skatte af  64.
Lorichs' mynt- och medaljsamling, inköp af
62.
Lundberg, eftergift af Kronans rätt till dana-arf efter  54.
Lundgren, d:o d:o
74.
Lunds universitet, anslag till  139. 17, 18.
Lyths barn, pension Ät  155: 100.
Läkare vid Arméen och Flottan, pensionering af  153: 4.
Löfgren, eftergift af Kronans ratt tili dana-arf efter  55.
Löneberäkning, extra lärares, duplikanters och vikariers vid elementarläroverken
139: 57.
— — , lektorers vid d:o  139: 58.
Löneförhöjning, för Ombudsmannen i Stats-kontoret 1( 0: !i.
— — , » Kammarskrifvarne i d:o  100: 13.
— — , » åtskilliga Kammar-kollegii tjenstemän 100: 3—5.
— — , » Kapellpredikanten i Jörns församling ........ 139: 5.
— — , » d:o i Muskö 159: 6.
— — , b Komministrar och Kapellpredikanter 139: 8.
— — , b Musices-direktorn i Upsala 159: 16.
— — , » Rektorer vid elementarläroverken  139: 42, 43.
— — ,o Gymnastiklärare vid d:o
139: 45.
Lönegrad, ny, för elementarläroverks-lärare  139: 41—44.
M.
Magdalenahemmet, anslag till  139: 146.
Malmö stad, utbyte af jord mellan Kronan och  51.
Lith. till K. St. Pral. 1862 S 1863. 4 Sami. 1 Afd. 4 Hand. 42 Häft. 2
10
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Manilla, pensionering af handtverkslärare vid 135: 68.
Mantalspenningar, ny förordning rörande  43. B.
Markaryds församling, kyrkobyggnadslån åt  9.
Markegångsprisens bestämmande, ändring i Kongl. Kungörelsen om . . 127.
Marks härad, beredande af arbetsförtjenst åt behöfvande inom  93.
Medico-pneumatiska anstalten i Stockholm, anslag till  139: 85.
Mejerister, stipendier åt  99: 22.
Militie-boställen, ersättningsanslag för upphörd dagsverksskyldighet till . 68.
— — , indragning och försäljning af  86.
Molins »Bältespännare», inköp af  159: 145.
Montelius, Vågskrifvare, pension åt  155: 58.
Montgomerys enka, d:o  153: 71.
Musikaliska akademien, anslag tili  139: 92.
Myrutdxkningar, anslag till 141.
Målby, häradshöfdingeboställe, lån för bebyggande af  39: 22.
Mörner, Friherre, pension åt  153: 50.
IV.
Nathhorsts 3:ne döttrar, pension åt  153: 99.
Nät ion al-museum, ytterligare anslag till 198.
— — , Memorial i anledning af skiljaktiga beslut rörande N:o
198 217.
Naturhistoriska Ihks-museum, anslag till  139: 93 — 95.
Nilsson, ersättning för liden förlust vid vägomläggning  30.
Nilsson, Vaktmästare-enka, pension åt  153: 24.
f y7
Norbergs Jernvägs-bolag, anstånd med inbetalning af lån till /
i 46.
Normalskola lör flickor, inrättande af  159: 69.
Nya Varfvet i Göteborg, försäljning af 215.
Nyberg, Rektor, ersättning åt  153: 40.
Nynäsbanan, utgifter för undersökning af  24.
Nämndemän och Fjerdingsman, rätt till ersättning för extra förrättningar
176.
Nämnderna för reglering af presterskapets aflöning, rese-ersättning till 177.
Näs kungsgårdshjelp, upphörande af  59.
11
Utlåtandets Nummer
och Moment.
O.
Observatorium i Lund, uppförande af ny byggnad för  139: 134.
Officerare, som ingå i utländsk krigstjenst, anslag till  66: 37.
Officers-enkor, ersättning St 3:ne  171.
Opphoff, Regements-läkare, pension ät 153: 55.
Ortopediska institutet, anslag till 139: 84.
Oscarshamn, anslag för utlösen af tomtöre-afgälden i  193.
w*.
Palmgren, Löjtnant, pension åt 153: 51.
Pansarplålar, skjutförsök å  32.
Pedagogien, anslag till  139: 68.
Pensions-anstall för sjömän, inrättande af 172.
-— — , Memorial i anledning af skiljaktiga beslut rörande N:o 172 212.
Pensioner, vilkor för åtnjutande af 155: 7, 9.
Pera, Svenska Beskickningens hus i
. 202.
Petterssons enka, pension åt  153: 33.
Peterséns enka, d:o
155: 92.
Planchverk öfver Svenska sigiller från medeltiden, utgifvande af ... . 139: 132.
— — , Professor Stephens, inköp af 139: 140.
~ — , Lithografen Billmarks, anslag för  139: 142.
— — , Artisten Mandelgrens, d:o 139: 141.!
— — , Thora Thersners, d:o  139: 143.
Pomologi, Svensk, utgifvande af  139: 144.
Porla—Christinehamn, jernväg emellan
. 87: 16.
Postremissvexlar, begagnande af  36.
Prebendarier, rätt till pension för 155: 13.
Presterskapets aflöning, rese-ersättning till nämnderna för reglering af 177.
Printzensköld, Kammarrätts-råd, pension åt  153: 36.
Profession i Fysiologi, inrättande af 139: 13.
— — i Juridisk Encyclopedi och Romersk rätt, d:o d:o 139: 19.
Professorer vid Carolinska institutet, rätt tili pension för 153: 12.
Prostetunnor för Norra Wedbo och Wikbolands kontrakter 139: 4.
Provincial-läkare, aflöning åt. .  139: 73—78.
Prytz' enka, pension åt
153: 32.
Pröfnings-komité, Westerbottens läns, anvisande af medel till  34.
12
Utlåtandets Nummer
a. och Morneli 1.
Qvarnar, beskattning af  48: A.
Qvarnränta öfverflyttad å jordbruksfastighet, afskrifning af  88.
Qvill, Norra, löjtnantsboställe, öfverlåtelse af  87.
Ramsays enka, pension åt  183: 87.
Ramströms enka, d:o
183: 82.
Regementsskrifvare-tjensterna, indragning af  68: 7.
Rella Tall, kronopark, nedsättning i räntan för åtskilliga skogslotter
å  124.
Remonteringsfond, för Smålands Husar-regemente
237.
Repperda länsmansboställe, utbyte af  86.
Rese-understöd för elementarläroverks-lärare 139: 61.
Revisionsberättelse rörande Kommers-kollegii förvaltning  19.
— — » Statsverkets d:o åren 1888 och 1889 . . 21.
— — » d:o d:o år 1860
148.
— — , Memorial i anledning af återrcmiss å N:o 21 . . 60.
Ridskola, anslag till inrättande af  66: 25.
Riddarholmskyrkan, anslag till iståndsältande af  69.
Rikets Ständers hus, ombyggandet af östra flygeln vid  38.
Riks-arkivets samlingar, flyttning af 106.
Riksdags-arkivet, ytterligare anslag för  98.
Riksdagshandlingar, tryckta, arfvode för befattningen med  97.
Riksdagskostnader, bestridande af  8.
— — , till Landtmarskalk och Talmän  6.
Riksgälds-lcontorets enke- och pupillkassa, fortfarande understöd för . 133.
— — Fullmäglige, upphörande af ljuspenningar för. . . 223.
— — förvaltning, memorial angående  22.
— — Pensionsstat 231.
/200, 208, 220,
i, , .r i 1221,224,228,
— - Reglemente, forning t,II  < ^ ^
V247.
— — d:o, öfverlemnande till Kongl. Majit af. . 248.
— — räkenskaper, afskrifning af balanserade fordringar i 168.
— — ställning, memorial med berättelse om  3.
13
L)tlåtandeis Nummer
och Moment.
Riksgälds-sedlar, inlösen af  43,201,222,
Riks-registralur, utskrifning af 159: 137.
Riksstat, angående den upprättade nja  234.
, memorial i anledning af återremiss å N:o 234
238.
, angående den upprättade nya  243.
Rosen, von, pension åt 155: 53.
Rosengren, Rektor, pension åt 153: 43.
Rosersbergs Slott, öfverlemnande till H. M. Konungen af  38: 13-
Högs enka, pension åt 155: 72.
Runstenars aftecknande, anslag till 139: 136.
Ryda kungsgård, afsöndring af jord från 102.
Ränte persedeln »hö», förändradt utgörunde af 114.
s.
Sala siljververks ränte-ersättningsfond  73.
— — upplåtande till Statens disposition 109.
S;t Lars och Drotten, kyrkoruiner i Wisby, inköp af 187.
Sammanbindningsbanan genom Stockholm  87: 14.
Sandberg, Kamererare, fortfarande anslag till 195.
Sandberg, Adjunkt, pension åt  153: 42.
Sandels enka, pension åt  153: 85.
Sandqvist, lån till gäldande af skifteskostnad  53.
Schéele's enka, pension åt  174.
Schelde-lullen, aflösen af * 166.
Schlyter, Professor, pension åt 153: i 4.
Schäferier, inrättande af  99: 30.
Scliönings enka, pension åt  153: 94.
Seminarium för bildande af lärarinnor, anslag till  139: 66.
— — för Folkskolelärare, d:o d:o
139: 69. c.
Serafmer-ordens-lasaretlet, nybyggnad vid  139: 22.
Siljeström, Rektor, pension åt  153: 67.
Sillén, af, Statskommissarie, gratifikation åt 218.
Sjöberg, Häradsskrifvare, pension åt
153:
Sjölins döttrar, d:o d:o
153: 103.
Sjösänkningar, statsbidrag till 141.
Skarpskyiteföreningarne, understöd för
67.
Skogs-instituteis förflyttning till Leckö, angående
146.
14
Utlåtandei* Nummer
och Moment,
Skogssådd, anslag åt Hagesta byamän för 100: 31.
Slotten, Kongl., underhåll af möbler vid  38: 2.
Slottet, Kongl., reparation och lyshållning å  38: 3,8.0.
Slöjdföreningens skola i Stockholm, anslag lill nybyggnad för ... . 99: 44.
— — , Memorial i anledning af Rikets Ständers beslut
angående N:o 99: 44
129.
Smålands husar-regemente, remonteringsfond för 237.
Spetsbergs-expeditionens räkenskaper, anslag till betäckande af en
brist uti 138.
Stade-tullen, traktat om upphörande af  28
— — , aflösning af 103.
Stallmästaregården, afsöndring af jord från 112
Starbäcks »Berättelser ur Svenska historien», inköp af 139: 69. 4.
Stats-kontorets förskotter, ersättning för 175.
Statsverkets tillstånd och behof, Kongl. Maj:ts Proposition om ... 1.
— — inkomster, beräkning af  45.
-— — » , Memorial i anledning af återremiss å N:o 46 79.
Stenborgs dotter, pension åt  153: 104.
Sterbhus, vissa tjenstemäns, rätt till begrafningshjelp för 182.
Stjernfeldt, Löjtnant, pension åt 183: 26.
Strandgata utefter Ladugårdslandsviken, upplåtelse utaf mark för anläggning
af lil.
Strinnholms enka, pension åt  183: 48.
Stufverum, afsöndring af jord från  20.
Svensbohl, komministersboställe, utbyte af
48.
Svenska språkets lagar, anslag för fortsatt utgifvande af  159: 138.
Sveriges Flora, utgifvande af  153: 49.
Södertelje stad, befrielse från erläggande af kronotionde  78.
T.
Tekniska skolor, inrättande af  99: 45.
Teknologiska institutet, anslag till  99: 44.
Telegraf-anläggningar  100: 30.
Tengvall, Musiklärare, pension åt  153: 44.
7'eologiska stipendier, anslag till 139: 21.
Terminsafgiften vid elementarläroverken, höjande af  139: 103.
Thams enka, pension åt 153: 91.
i S
Utlätamiet* NuiöiMtr
och Moment.
Theaterns, Kongl., pensionskassor, ersättning till 183: i.
Theorells enka, pension ät 153: 69.
1 ingsgäslnings-penmngarne, förhöjning i 181.
Tingstolkev, anslag till aflöning åt  59: 7.
7 innerholms dotter, pension åt 153: i 02.
Tjenstemän, kostnadsersättning för resor i tjensteärenden til! 194.
— — , Memorial i anledning af skiljaktiga beslut rörande N:o 194 216.
Toll, Kommissionslandtmätare, pension åt  153: 29.
Topografiska korpsen, ny embetslokal för  66: 43.
Torrskogs församling, låneunderstöd för fullbordande af kyrkobyggnaden i 157.
Trippiska hemmanen i Halland, frånträdande utaf Kronans rätt tili 8-
terlösen af 126.
— — , Memorial i anledning af återremiss å N:o 126 . 164.
Trollhätte kanalbolags räkenskaper, revision af 169.
— — » , Memorial i anledning af återremiss å N:o 169 . 214.
Trotzig, Fängelse-direktör, pension åt 185: 21.
Trädgårds-föreningens elevskola, anslag till  99: 28.
Trädgårds-ingeniörer, d:o d:o
99: 29.
Tulpan, enka, eftergift af Kronans rätt till dana-arf till förmån för . 50.
Tyskhagen, kronoväg, upplåtelse af
189.
Törnebohm, Kapitenlöjtnant, pension åt  155: 28.
Uddevalla—Wenersborg, jernväg mellan  88: 8.
Ull-diskonten, indragning af 151.
Ultuna landtbruksinstitut, nybyggnader vid  99: 17, 18.
Understöd åt dem, sorn deltagit i Sveriges sednaste krig 155: 10.
Undsättning i missvexts-år, åtgärder till  17.
Undsättnings/ordnngar, afskrifning af Statsverkets äldre  25.
Uppbördsst ammor på Öland, förändring i tiden för hållande af ... . 90.
Uplands regementes mötesplats, utvidgning af
76.
Upsala central-hospital, upplåtelse af mark till 115.
Utdikningar och af tappningar af sanka trakter och sjöar, anslag till . 141.
V. w.
Valten-aftappningar, stats-anslag för  141.
Vegesach, von, Kapiten, pension åt  153: 54.
16
Utlåtandets Nu anaer
och Moment.
Veterinärläkare vid kavalleri-regementena, löneförhöjning St  66: 8.
Vittnen och Parter, ersättning åt  39: 19.
'143, 167, 207,
Voteringar, utgången af  <210, 226, 236,
(J246.
Voteringsproposition, angående anslag för upprensning af Lida-ån . 209.
— — , » tillökning i Arméens kavalleri-styrka 227.
— — , » det s. k. särskilda kreditivet för för
svarsverkets
ordnande  245.
— — v fortsatt utförande af Statens jernvägs
anläggningar
117.
“ — « aflöning för den hos Stats-Utskottets
Riksgälds-afdelning anställde Sekreterare
119.
— — , » 2:dra, 4:de, 5:te, 6:te och 7:de Huf
vudtitlarne
130.
— — , » låne-understöd för jernvägen mellan
Köping och Uttersberg 132.
— — , » 8:de Hufvudtitein  170.
— — , Memorial, i anledning af skiljaktiga beslut rö
rande
N:o 170
206.
— — , angående 9:de Hufvudtitein  180.
Väg-anläggning i Norrbottens län för afböjande af befarad hungersnöd,
anvisande af medel till  90.
Väg-anlågginngar, statsbidrag till 141.
— — , Memorial, i anledning af återremiss å N:o 141 . 168.
— — , vilkor och stadgande:) i afseende på beviljade
statsbidrag till 142.
Väg-underhålInings-skgldighet, återlemnande tili Bonde-Ståndet af
väckt motion om  11.
Wadstena Slott, reparation af 100: 29.
Warberg, understöd till de brandskadade i  228.
Warola församling, upplåtelse af jord tili 128.
Welckewitz, Landtmätare, pension åt  153: 59.
Wennberg, Rektor, d:o d:o 153: 41.
Westergren, Fängelse-direktor, d:o d:o  153: 22.
Westerviks tändsticks-fabriks-bolag, upplåtelse af jord till
20.
Wetenskaps-akademien, anslag till  139: 88.
—- — , reparation af dess äldre hus 139: iOi.
Wexiö—
17
Utlåtandet* Nummer
och Moment.
Wexiö—Alfvestad, jernväg mellan  88: 6.
Winges enka, pension åt  153: 88.
Wisby kyrkoruiner, inköp af 187.
Wisingsö skolegodshemman, rättighet til! skatteköp af  71.
Wrigth, von, Kammarjunkare, pension åt  155: 66.
Ygberg, Kammarskrifvare, pension åt  153: 34.
z.
Zettergren, Bataljonsläkare, pension åt 153: 26.
Zweigbergks enka, angående hennes bibehållande vid åborätt till bostället
Tönnestorp 147.
— — , Memorial, i anledning af skiljaktiga beslut rörande
N:o 147
204.
O
9
Åhgrens enka, pension åt  155: 76.
Åryds socken, låne-understöd för kyrkobyggnad i 135.
Åsbo kronofiske, åtgärders vidtagande till skydd för 101.
»
o®
Ä.
Ängstorps lägenhet, öfverlåtelse af 102.
öhmans enka, pension åt  153: 86.
Vik. tiU H St. Prof 1862 & 1863 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 42 Uäft. 3
Stockbolm, tryckt bos Sam. Rumstedt, 1863.
BIHANG
TILL
BASaSPMtBIB JEH^BVÅStUMBStS
PROTOKOLL
VID
IjagtlitiA Riksdagen i Stocklioiiii
Åren 1§G2 oell 1803»
FJERDE SAMMMCUEM.
2t^ Afdelningen:
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi- m. fl. Utskotts
gemensamma Memorial, Utlåtanden och Betänkanden.
-f / .»■
feinik
■ • i: v
ri
<•" ti '• • /"- t.' t V.S ä;i '■,■•
mm?å :: ,■•:
j£& I®.
..
vi/ /•.; i
'**< •. -• - f :*
•’ ■- • ■- ^ v - . i* i i- -,«i
' ‘V- ■ . U»VJV-i
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Memorial N:o 1. 1
\:0 1.
Ank. (ill Exp.-Utsk. den 31 Jan. 1863, kl. 3 e.
Memorial.
Till biträde vid behandlingen af de till Sammansatta Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets handläggning hörande ärenden har Utskottet
antagit en särskild Sekreterare; med anmälan hvarom Utskottet får hos Rikets
-Höglofliga Ständer anhålla,
att nämnde Sekreterare, som den 27 i denna månad inträdde
i tjenstgöring, måtte, från och med samma dag samt så länge
hans biträde erfordras, få uppbära arfvode till det belopp, som
framdeles kommer att bestämmas, och under tiden till dess
sådant skett, ett förskott till lika belopp med hvad för Sekreteraren
hos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet blifvit
bestämdt, eller 175 R:dr R:mt för månad beräknadt.
Stockholm den 29 Januari 1863.
På Höglofliga Kidd. och Adelns På Högvördiga Preste-Ståndets
Ledamöters vägnar: Ledamöters vägnar :
C. M. Björnstjerna. J. A. Millén.
På Vällofliga Borgare-Ståndets På Hedervärda Bonde-Ståndets
Ledamöters vägnar: Ledamöters vägnar:
C. E. Ljungberg. J. Andersson.
floo .'i|>n'föl -jjolu jo .*;;iy t»! .1; >ol)
Ai'vid Ulrich.
iv>h »fii.- \l 'imr/fl y.Qk v Ajan ! no/iiv fwUitnioH.
owiiil (Vj ri>l[3 Tmjjfij/i nåiii iu in i linh! -io/[ Hh loirifaoa inH
Bih. till R. St Prot. 1862 $ 1863. 4 Sami 2 A/d. 1 Haft. 1
2 Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänkande N:o 2.
i\:0 9.
Ank. lill Exp.-Utsk. deri 31 Jan. 1863, kl. 3 e. m.
Betänkande, i anledning aj väckta motioner om åtgärder för omläggning
af allmänna landsvägen genom flera provinser i
Norrland.
Dessa motioner äro väckta dels af Herr Doktor Landgren, inom Högvördiga
Preste-Ståndet, (N:o 75), dels af Herr Brun, inom Yällofliga Borgare-Ståndet, (Nio
238). Begge motionerna afse den del af ifrågavarande landsväg, som från Enångers
kyrka i Helsingland fortgår till början af Westerbottens län, och hvilken
väg, enligt hvad motionärerne erinrat samt kändt är, för flere hundrade år sedan
anlagd, ännu befinner sig i det skick, sorn, vid tiden för dess anläggning, var för
vägarne i ett bergsland vanligt, således utgörande snart sagdt en oafbruten kedja
af backar, ett förhållande så mycket vådligare, sorn issvall och källossning vida
menligare inverka på vägarnas beskaffenhet i Norrland, än i öfriga delar af Riket.
Af dessa jemte öfriga i motionerna anförda skäl föreslås af Doktor Landgren: “att Rikets
Ständer måtte ingå till Kongl. Majit med en underdånig skrifvelse, hvari anhålles
att Kongl. Majit täcktes i Nåder genom Dess Befallningshafvande låta undersöka
landsvägen från Enånger upp genom Wester-Norrlands län samt uppgöra en fullständig
plan och kostnadsförslag till dess omläggning, för att föreläggas näst sammanträdande
Rikets Ständer; hvarjemte Kongl. Majit täcktes i Nåder gepom Dess
Befallningshafvande söka förmå kringliggande kommuner, som obestridligen af
vägen hafva största gagn, att till större eller mindre del i arbetet och kostnaden
deltaga", och af’ Herr Brun', “det Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit anmäla
behofvet af en omläggning ixtaf en del af den stora Norrländska kustvägen, samt
begära att Kongl. Majit täcktes anbefalla undersökning för en sådan vägomläggning,
jemte utrönande i hvad mån vederbörande kommuner kunna förmås att
härutinnan deltaga och till hvilket belopp Staten derföre kan böta tillsläppa
medel. “
Enär det är af vigt, ej blott för resandes förskaffande och för varutransport,
utan äfven ur strategisk synpunkt, att förbindelsen med Norrland alltid må utan
afbrott förblifva möjlig; men, på sätt motionärerne jemväl erinrat, .sjöfarten å
Bottniska viken så väl under sex månader af hvarje år, som derförutan, i händelse
af ett krig med någon Sverige öfverlägsen sjömagt, lärer blifva stängd; samt
dertill kommer att Norrland blott i ringa mån åtnjutit eller ännu på länge lärer
komma att tillgodo njuta de fördelar, som genom vidgade jernvägsförbindelser
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänkande N:o 3. 3
tillfalla andra delar af Riket, ock till hvilka fördelar Norrland får i sin mån bidraga,
tillstyrker Sammansatta Utskottet vördsamt,
det måtte Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla om anställande af undersökningar och upprättande af
kostnadsförslag i och lör omläggning af allmänna landsvägen
emellan Enångers kyrka i Helsingland samt gränsen mot
Westerbottens län, der sådan omläggning finnes af behofvet
påkallad; hvarefter Nådigt förslag till berörda arbete, omfattande
jemväl fördelning emellan Statsverket och de kommuner,
genom hvilka vägen komme att framgå, af kostnaden
för omläggningsarbetet, torde i Nåder blifva till Rikets näst
sammanträdande Ständer öfverlemnadt,
Stockholm den 29 Januari 1863.
IHso 3.
Ank. lill Exp.-Ulsk. ilen 31 Jan. 1863, kl. 3 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om åtgärder till f öre
kommande
aj utvandring till Amerika.
Denna motion är väckt af Herr Edelsvärd, A. W, inom Höglolliga Ridderskapet
och Adeln (N:o 177).
Till förebyggande af den skada, som genom utvandringen tillskyndas så väl
fosterlandet som utvandrarne sjelfve, föreslår motionären: att Rikets Ständer
måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att tjenliga åtgärder, hvilka ej
lägga menligt band på personliga friheten, och som kunna stå Regeringen till
buds, måtte från Regeringens sida vidtagas till minskande af utvandringarne •
samt att Rikets Ständer måtte öfverenskomma om, och, i sammanhang med nyss
berörda
underdåniga anhållan, för Kongl. Majit framlägga ett underdånigt förslag
till åtgärder, äfvenledes åsyftande att förminska samma utvandringar.
Beklagande att han saknar lörmåga att framlägga ett dylikt förslag, uppgifver
motionären dock följande åtgärder, såsom verkande till det åsyftade ändamålet;
. i..;Å>.uU no mona'» .,ui u sd-nöi Hififtito»
Hvarje socken, kommun eller måhända hellre hvarje landsting borde lemna
odlingshjelp, der sådan pröfvades högst behöflig. Till bidrag för dylik kommunalutgift
borde, genom Statsmagternas försorg, till kommunens förfogande ställas en
skatt, sorn skulle utgöras, dels af hvarje kommissionär eljer agent, hvilken ombe
-
4 Sammans. Stats- samt Allm. Besv. och Ekon.-Utsk. Betänkande N:o 3.
sörjer emigrantskeppning, med visst belopp för hvarje emigrerande person, af hvad
ålder den må vara, dels, enligt enahanda grunder, at rederi eller egare till fartyg,
som bortförer utvandrare; börande den redare eller fartygsegare, som tillika är
agent, förpligta^ begge slagen af denna skatt utgifva.
Vidare borde en afhandling om emigrationen från dess egentliga början intill
närvarande tid på allmän bekostnad utarbetas af en eller flere sakkunnige
och fosterländske män, grundad på säkra statistiska källor och undersökningar
jemte sannfärdiga fakta, hemtade äfven från de trakter, der våra fordna medborgare
företrädesvis fått sig nya boningsplatser anvisade. Denna afhandling borde,
iom möjligt, blifva färdig till riksmötet näst efter detta, och i densamma borde
icke förtigas huru stora hopar af alla åldrar, som lockats till kustländerna och
emigrantskeppen, huru de behandlats före embarkeringen och på skeppen, huru
många som dukat under för den sednare behandlingen, huru utvandrarne, och
synnerligast deras kassor behandlats i den nya verlden; hurudan dödligheten derstädes
varit bland dem, samt hvilken den moraliska och materiela vinsten blifvit
af utvandringen. Hvad bruk som sedermera skulle göras med denna afhandling
finge beslutas, efter det densamma blifvit granskad.
Slutligen borde, alldeles oberoende af nyssnämnda afhandling, en annan afhandling
på allmän bekostnad utarbetas och till ett mycket lågt pris tillhandahållas
samt kraftigt spridas bland den jordbrukande allmänheten. Denna afhandling
borde på ett kort, enkelt och lättfattligt sätt framställa jordens rätta brukande,
nödvändigheten af stenbrytning, öppna och täckta dikens åstadkommande, jemte
rätta sätten derför, rationel ladugårdsskötsel, skogsvård och nyodling, samt slutligen
antyda fördelarne för egare samt köpare och säljare af jord invid jernvägsstationer,
och i allmänhet der många vilja bo tätt ihop, deraf att dylik jord indelas
uti ordentliga tomter; innehålla allmänna planer för en sådan indelning,
samt goda och välbepröfvade ritningar till de nödvändigaste landtmannabyggnaderne
för mindre bemedlade jordbrukare; hvilka ritningar skulle innefatta konstruktioner
både för sten och trä, samt utgöra så allmänna typer, att de kunde
tillämpas inom hela landet,'öfverlemnande åt kommunen, länen eller den enskilde
att sedermera förskaffa sig, för hvarje särskild ort, tjenligare byggnadsritningar.
Kongl. Landtbruks-akademien borde anmodas taga bestyr med sagde populära
äfhandlings åvägabringande, enligt de grunder sålunda blifvit föreslagna, och ombedjas
att ju förr dess heldre lemna uppgift å behöfliga medel till 2ö å 30,000
exemplar, hvilka medel Rikets nu församlade Ständer derefter borde ställa till
bemälda Akademis förfogande.
Utskottet delar med motionären den åsigt, att befordrande af upplysning
och trefnad, främjandet af nyttiga kunskaper samt af jordbrukets och näringarnes
utveckling inom riket, skola kraftigt motverka böjelsen för utvandringar från
fäderneslandet; och Utskottet, som anser mycket i berörda hänseendo redan vara
åtgjordt, hyser den öfvertygelse att den sålunda beträdda vägen ej kommer att
öfvergifvas. Böjelsen för utvandring synes ock på sednaste åren hafva aftagit,
otta ock i sakens natur ligger, att en sådan böjelse aldrig skall kunna helt och
hållet utrotas.
Hvad beträffar förslaget att, genom en särskild beskattning å redare af
ettaigrantfartyg, sämt å desammas agenter och kommissionärer, lägga -svårigheter i
"Vägen för etnigfationén, så tror Utskottet detta sätt att fästa invåtaarne vid fosterlandet
hvarken väta detsamma värdigt eller till ändätnålet ledande, helst en sådan
åtgärd skulle strida Så väl mot nyare tiders åsigter, sorn mot den fri
-
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och .Ekon.
het, vid hvars åtnjutande Svensken blifvit vand, samt den föreslagna lagens tillämpning
dessutom lätteligen skulle kunna undgås af dem, mot hvilka den vöre
riktad. Utskottet hemställer således,
att berörda förslag ej må af Rikets Ständer bifallas.
Då motionären ej sjelf uppgifvit hvad bruk, som borde göras af den mot
emigrationen riktade afhandling, lian till utarbetande föreslagit; samt, äfven under
förutsättning det berörda afhandling blefve bland allmogen utdelad, någon säkerhet
ej gifves att det afsedda ändamålet skulle dermed vinnas; anser sig Utskottet
böra jemväl till de i sådant afseende Rikets Ständer föreslagna åtgärder
afstyrka bifall.
Enär någon särskild anledning ej förefinnes dertill, att just författandet af en
sådan afhandling i jordbruket m. m. och upprättandet af sådana ritningar, som
motionären föreslagit, samt afhandlingens och ritningarnes spridande bland allmogen,
skulle i någon mera framstående mån medverka till lösandet af den uppgift,
emigrationens upphörande, som ifrågavarande motion afsett; finner sig Utskottet
böra tillstyrka, att jemväl denna del af motionen
ej må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 29 Januari 1863.
Bih. till R. St. Prot. 1862 1863. 4 Sami. 2 Afd. 1 Haft. 2
■
■ ■■ ;. ■ ■ ' ■ -1 i■ -!..1 - .i lijiii ; ■
■>.j :. -t! . : !'. '‘i:-' : ■
äpfö asli '])! aril
H-• i; Ut."
■ ii i;-.i
t -) f«o i l t i i: >i ' :;nvn i. ■: ■''sfi
>! (1 i
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1863.
T
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.- Ut sk. Betänkande N;o 4. 1
N:0 4.
Ank. lill Exp.-Utsk. den 3 Febr. 1863, kl. li f. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om förändrad lagstiftning
i Jråga om forntida minnesmärkens fredande.
Denna motion är väckt af Herr Kyrkoherden Ternström, inom Högvördiga
Preste-Ståndet (N:o 126).
Motionären, som anser de i ämnet befintliga lagstadganden, synnerligast
Kongl. Förordningen den 17 April 1828, snarare lägga hinder i vägen för fornforskningen
och för samlandet och bibehållandet inom riket af forusaker, än
främja ett sådant sträfvande, har derföre föreslagit att Rikets Ständer ville
l:o. Hos Kongl. Majit göra underdånig hemställan om revision eller
upphäfvande af nyssnämnda Kongl. Förordning angående forntida minnesmärkens
fredande och bevarande;
2:o. Besluta en lag, enligt hvilken enskilde bildade män, helst vetenskapsmän,
som dertill hafva lust och fallenhet, må utses att hafva närmaste tillsynen
öfver de i deras distrikt befintliga minnesmärken, med tillstånd för dem att,
under vissa vilkor, undersöka dessa minnesmärken och öppna ättehögar samt uttaga
hvad i dem kan finnas, och deraf antingen bilda enskilda samlingar, eller
aflemna det till Antiqvitets-akademien;
3:o. Anslå en lämplig summa, att hörja med 10 eller 12,000 R:dr, af
statsmedlen, i ändamål att dermed på underdånig anmälan godtgöra skjuts- och
traktamentskostnad för de personer, som finnas benägne och qvalificerade att
mottaga uppdraget att föra uppsigt öfver fornlcmningarne, ersätta erforderliga
dagsverken vid doras undersökning och må hända till uppmuntran utdela premier
till dem, som göra sig deraf förtjente; och
4:o. Besluta att, i händelse 1828 års Förordning upphäfves och ny Författning
utfärdas, lämpligt vite ändock må utsättas för “obehörig person", som
ofredar eller förstör minnesmärke, eller döljer eller bortförer jordfynd.
Sammansatta Utskottet vill härvid först erinra att, då motionären, vid
klandret af nu gällande lagstiftning i ämnet samt särskildt af 6 § i Kongl. Förordningen
den 17 April 1828, antager att hvarje enskild samlare af fosterländska
lornsaker genom sin berörda verksamhet gör sig skyldig till ansvar och till förJJih.
till B. St. Prot. 1862 8f 1863. 4 Sami. 2 Afd. 2 Iläft.
2 Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänkande N:o 4.
lust af det samlade, så synes motionären härutinnan hafva missförstått lagens
mening; ty uti nyssberörda lagrum stadgas icke något ansvar eller förlust af lunnen
fornsak för annan än den, som sådan fornsak funnit, men underlåtit i behörig
ordning till inlösen hembjuda. Något försök att tillämpa dessa ansvarspåföljder
jemväl på sådane personer, som sysselsatt sig med blott samlandet af förut hittade
fornsaker, har, så vidt Utskottet kunnat erfara, ej egt rum, och lärer i alla händelser
icke kunna med utsigt till framgång anställas.
Än mindre synes motionärens förslag om uppkäfvande af ofvanberörda
Kongl. Förordning vara af beskaffenhet att främja det af honom åsyftade ändamål.
Kongl. Brefvet den 20 Augusti 1755, hvilket innehåller enahanda bestämmelser,
som återfinnas i den klandrade 6:te § af Kongl. Förordningen den 17 April 1828,
qvarstår dock i oförminskad kraft; och om äfven berörde Kongl. Bref upphäfdes,
qvarstode fortfarande 48 kap. 2 § Missgernings-Balken, hvilken jemväl föreskrifver
hembud till kronan, dock endast af gammalt mynt, guld, silfver, koppar, metall
eller andra konststycken; hvaremot, i fråga om andra jordfynd, jordegaren, jemlikt
sistberörda §, komme att dela halft med upphittaren; en föreskrift, hvilken måste
vara vida mer egnad att locka uppliittare till undandöljande af det funna, än
hvad förhållandet är med det af motionären öfverklagade lagrum.
Yidare torde Utskottet böra erinra hurusom Rikets Ständer redan den 6
Juli 1857 till Kongl. Maj:t aflåtit underdånig skrifvelse, deruti Rikets Ständer,
som ansågo angeläget vara, att åt landets minnen bereddes det fullständigare
skydd, hvaraf de befunnits vara i saknad, derföre, jemväl i ändamål af fornforskningens
befrämjande, men utan att för egen del något förslag till speciela, mera
tillfyllestgörande föreskrifter i ämnet framställa, anhållit, det Kongl. Majit täcktes
i Nåder utfärda ny Författning till skyddande af landets fornlemningar, med stadgande
af tjenliga ansvars- och vitesbestämmelser för förstöring af desamma, samt
låta upprätta och sprida förteckningar å dessa minnesmärken, äfvensom i öfrigt
vidtaga de åtgärder, som för deras bevarande kunde anses lämpliga, och, der Rikets
iStänders medverkan för sådant ändamål funnes nödig, i ämnet aflåta nådig
Proposition.
Sedan Kongl. Majit i anledning häraf infordrat Witterhets-, Historie- och
Antiqvitets-akademiens underdåniga utlåtande, samt bemälda Akademi den 29
Juli 1859 afgifvit förslag till Förordning angående forntida minnesmärkens fredande,
har berörda förslag blifvit remitteradt till Justitie-Kanslers-embetets
granskning; hvarefter, med anledning af de utaf bemälda embete emot förslaget
framställda anmärkningar, förslaget blifvit den 17 Maj 1861 till Akademien i
nåder återremitteradt, utan att ännu något nytt förslag från Akademien inkommit.
Härförutan har Kongl. Majit, i anledning af Rikets Ständers anhållan, och
på framställning af Witterhets-, Historie- och Äntiqvitets-akademien, äskat anslagför
anställande af en Antiqvitets-Intendent, hvilken borde, under fortsatta resor i
landsorterna, vaka öfver fornlemningarnes vård, till laga åtal anmäla skeende
öfverträdelser, upprätta förteckningar och beskrifningar m. m.; och sedan Rikets
Ständer, med yttrande att visserligen mycket skulle vinnas genom den begärda
nya författningen till skyddande af våra lornlemningar, men att en åtgärd af den
beskaffenhet Kongl. Majit föreslagit icke vore mindre af behofvet påkallad, beviljat
anslag till en Autiqvitets-Intendents aflöning och resekostnad, har Kongl.
Majit i nåder, under den 29 December 1860, bemyndigat bemälda Akademi att
utse och förordna lämplig person till bestridande af berörde Antiqvitets-Intendents
befattning.
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänkande N:o 4. 3
Såsom skäl lör motionärens yrkande har blifvit anfördt att icke mindre
än sju privata samlingar blifvit för Statens historiska musei räkning inlösta; deraf
motionären synes vilja draga den slutföljd att de hinder, som han ansett nu befintliga
stadganden lägga mot det privata samlandet, borde undanrödjas. Då,
efter hvad Utskottet deremot inhemtat, ej blott sju, utan fjorton stora privata
samlingar blifvit för musei räkning inlösta under sednast förflutne sexton år, och
samtidigt härmed Lunds universitets museum erhållit 2:ne stora privata samlingar,
den ena genom köp, den andra genom gåfva, synes detta snarare innebära ett
vitsordande att nuvarande lagstadganden ej lägga något hinder för bildandet af
enskilda samlingar och att samlaren ej löper fara att, emot sin vilja, se sig beröfvad
hvad han sammanbringat; — ett förhållande, hvilket ytterligare styrkes deraf
att betydliga samlingar af denna art ännu finnas på flera ställen, och nya bildas
fortfarande opåtaldt, så väl af enskilda personer som vid läroverken och vid de i
sednaste tid i vissa landsorter stiftade fornminnesföreningar.
Den af motionären öfverklagade ansvarsbestämmelsen, att den hittare, som
icke angifver utan nedsmälter, undandöljer eller till andra föryttrar ett anträffadt
fynd, skall mista hvad af fyndet kan vara i behåll, samt böta dubbelt så mycket,
sorn han deraf nedsmält, undandolt eller föryttrat, lärer otvifvelaktigt endast afse
fynd af ädel metall. Det vöre orimligt att antaga det lagstiftaren påbjudit böter
till dubbla värdet af en stenbit, ett trästycke eller dylikt, som icke eger något
materielt värde, eller af en brons-piece, en glasperla, som på sin höjd kunde
uppskattas till några öre; men de fornminnen, som sakna metallvärde, äro dock
för den Antiqvariska forskningen af största vigt och blifva derföre af den enskilde
vetenskaplige samlaren företrädesvis eftersökta.
Förpligtelsen att åt Staten hembjuda jordfynd af ädel metall, grundar
sig på inhemska lagstadganden från urminnes tid och finnes äfven — i motsats
mot hvad motionären uppgifvit — i flera andra länder, t. ex. i Danmark. Ingenstädes
lärer dock denna pligt vara förenad med så stora fördelar för hittaren, som
i Sverige, der, allt sedan 1734 års lag trädde i verksamhet, Kongl. Maj:t och
kronan varit förbunden att för sådant fynd, om det ansågs böra inlösas, betala
en åttondedel öfver metallvärdet. Derest Regering och Ständer, på sätt motionären
föreslagit, beslutade bortkasta denna Statens uråldriga rätt att, om den vill, inlösa
fynd, skulle deraf uppstå högst menliga följder både för den vetenskapliga forskningen
och för hittarens rätt, hvilken, på sätt förut är antydt, är för fyndens
tillvaratagande af så stor vigt. Sådana fynd komme då, i de flesta fall, att förskingras,
utan att i sin helhet blifva af sakkunnig person granskade och beskrifna,
hvilket dock, både med afseende på antiqviteter och mynt, är af största vigt för
bestämmandet af de tillsammans funna fornsakernas eller myntens ålder och härkomst.
De flesta jordfynd anträffas af tjenare, arbetskarlar och andra personer,
hvilka icko kunna pröfva om deras hittegods i antiqvariskt eller numismatiskt
hänseende eger något högre värde än metallens, ja, måhända icke ens med visshet
kunna bedöma huruvida metallen är ädel eller oädel. Om de utbjuda sitt fynd
hos en guldsmed eller annan enskild person, kan lätt hända att de blifva bedragne
eller, i bästa fall, icke erhålla mer än nätt och jemnt metallvärdet. Deremot,
om fyndet hembjudes kronan, blifver metallen noga och lagligt pröfvad och betalningen
minst 12} procent högre än värdet.
Vinsten skulle i förra händelsen tillfalla guldsmeden eller enskilda uppköpare,
hvilka skulle antingen nedsmälta eller mot högt stegrade priser föryttra
hvad de för en jemförelsevis obetydlig lösepenning öfverkommit. Motionären har,
4 Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänkande N:o 4.
i enlighet med verkliga förhållandet, uppgifvit att ett sådant ofog redan nu bedrifves
af främmande mellanhandlare, men synes hafva begått ett misstag, då han
ansett skulden dertill ligga i nuvarande lagstadganden. Snarare måste man föranledas
till det antagande, att förbudets upphäfvande skulle gifva dylika affärsmän
ännu friare händer. Följden af ett sådant upphäfvande skulle otvifvelaktigt
blifva dels att hvarken landets offentliga museer eller enskilde samlare erhölle del
af dylika jordfynd, utan att betala orimliga lösesummor, hvilka icke skulle tillfalla
hittaren, utan spekulanten, dels ock att våra värderikaste jordfynd skulle
utföras till främmande länder.
Utskottet har likaledes ej kunnat inse, hvartill det skulle gagna att upphäfva
nu befintliga ansvarspåföljder, om, såsom motionären i 4:de punkten föreslagit,
vito genom ny lag borde utsättas för obehörig person, som ofredar eller
förstör minnesmärke eller döljer eller bortförer jordfynd.
Då motionären yttrar: “Man har genom det nyskapade Antiqvitets-Intendents-embetet
med sitt statsanslag sökt att hana sig väg till ändamålet, och hela
detta ändamål är blott forntida minnesmärkens fredande, icke deras framdragande
i ljuset, icke undersökning och granskning; men om något på denna väg stöde
att vinna, så behöfdes icke en, utan tio Intendenter i ett land, så vidsträckt som
vårt och så rikt på fornlemningar;" —■ så har motionären härvid förbisett, att den
utfärdade instruktionen icke inskränker Antiqvitets-Intendentens åliggande till
endast forntida minnesmärkens fredande, ehuru detta visserligen måste anses som
hans vigtigaste åliggande, då dessa minnesmärken stundligen äro blottställda för
ödeläggelse till följd af okunnighet, okynne eller egennytta. Instruktionen ålägger
honom äfven att anteckna och beskrifva sådana fornlemningar samt berättigar
honom att för fornlemningars undersökning anställa gräfningar. Det vore otvifvelaktigt
för tillsynen öfver fäderneslandets fornlemningar gagnande, derest Antiqvitets-Intendenternas
antal kunde blifva så stort som motionären påstått vara
behöfligt, eller åtminstone två eller tre, på sätt Witterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien
hos Kongl. Majit i underdånighet föreslagit: men äfven en sådan
tjensteman hör kunna irträtta icke så obetydligt, hvilket jemväl bekräftats af den
första årsberättelse han afgifvit. I Danmark, der, enligt motionärens åsigt, det
antiqvariska studiet bedrifves på ett annat och bättre sätt än hos oss, har man
länge egt en Antiqvitets-Intendent, till stort gagn för bevarandet af landets fornminnen
och till den antiqvariska vetenskapens befrämjande; och i Sverige hafva,
både långt före och äfven efter Antiqvitets-Intendents-befattningens inrättande,
forskare och ritare årligen varit utsände på Statens eller Kongl. Witterhets-, Historie-
och Antiqvitets-akademiens bekostnad, att uppteckna, afrita och äfven undersöka
fornlemningar i landsorterna. Motionärens förslag att åt enskilda bildade
män lemna uppsigt öfver fornlemningarne inom mindre distrikt innebär ej heller
något nytt. Försök i denna väg hafva länge sedan blifvit gjorda, ehuru visserligen
med ringa framgång.
Deremot tror Utskottet, i motsats mot motionären, de Fornminnes-föreningar,
som på sednaste tid blifvit bildade inom vissa provinser, gifva anledning till
bättre förhoppningar. Bekant är att många fornminnen redan blifvit genom dessa
nyss bildade föreningar beskrifna och värnade mot förstörelse; och de statsmedel,
som kunde anslås till fornlemningars skydd och undersökning, skulle otvifvelaktigt
medföra större gagn om de lemnades till dylika föreningar, än, på sätt motionären
föreslagit, till enskilda personer.
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-TJtsk. Utlåtande N:o 5. 5
Visserligen medgifver ofta omförmälda Kongl. Förordning af den 17 April
1828, i 2 §, att fornlemningar kunna, med vederbörligt tillstånd, få bortrödjas för
vigtiga ekonomiska behof, samt för vetenskapliga ändamål undersökas, dertill bifall
ej heller lärer vägrats, när giltiga skäl blifvit framlagda. Motionären deremot
önskar borttaga det band, som häröfver hållits af offentlig myndighet, då han
föreslår att enskilda personer måtte bemyndigas att, under vissa vilkor, dem han
dock ej närmare antydt, samt med understöd af statsmedel, undersöka minnesmärken
, öppna ättehögar samt uttaga hvad i dem kan finnas och deraf antingen
bilda enskilda samlingar eller aflemna det funna till Antiqvitets-akademien.
Med skäl torde dock kunna ifrågasättas, huruvida alla dylika undersökningar,
verkställda af enskilde män, skulle för vetenskapen medföra de lyckliga resultat,
motionären tyckes vänta; hvaremot med säkerhet antagas kan, att inom ett pär
tiotal af år intet oskadadt forntidsmonument skulle finnas qvar; och dock har
äfven efterverklen i detta afseende en rätt, som icke får förbises.
Sedan Utskottet sålunda till granskning upptagit de anmärkningar, motionären
framställt emot nu gällande lag till fornlemningars skydd, och de förslag
han till förbättrande af berörde skydd framställt; samt Utskottet, efter hvad det
tror, ådagalagt det motionärens förslag ej skulle medföra någon verklig säkerhet
om en framtida omsorgsfullare vård af dessa fornlemningar, än hvad dem nu
egnas; utan fastheldre berörda önskvärda mål böra sökas uti fortgåendet på den
under sednare tiden beträdda banan, medelst så väl kontrollerande tjenstemän
som frivilliga föreningar; anser sig Utskottet, enär dertill kommer att frågan om
ny författning till fornlemningarnes skydd redan är, i följd af Rikets Ständers
anhållan, under utarbetande, böra vördsamt tillstyrka,
det motionen ej må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 Februari 1863.
!¥:0 5.
Ank. till Exp.-Utsk. den 3 Febr. 1863, kl. it f. m.
Utlåtande, i fråga om anläggande af en under vatiens-telegr afledning
mellan Skåne och Preussiska kusten.
Härom har Herr Lallerstedt inom Vällofliga Borgare-Ståndet väckt motion
(N:o 207). _
Motionären har uppdragit en historik öfver denna fråga, hvilken redan vid
1856—1858 'årens riksdag var af honom väckt, samt då blef af Rikets Ständer
6 Sammans. Stats- samt Allm. Besv. och FJcon.- Ufslc. Betänkande N:o 6.
i underdånig skrifvelse den 2 Oktober 1857 förordad, men sedermera strandat
mot de svårigheter, som Kongl. Danska Regeringen, under åberopande af 15:de
artikeln i den mellan Sverige och Danmark den 23 November 1854 uppgjorda
konvention om undervattensledning i Öresund, framställt mot eftergifvande af
deruti införda förpligtelse att, om från Svensk sida beslutades anläggandet af en
ytterligare undervattens-ledning till någon utanför Danmark liggande punkt i
Östersjön söder om norra kusten af Ourland, Svenska Statsverket skulle till det
Danska återbetala hela det belopp, hvarmed Danmark bidragit till den nuvarande
ledningens anläggning.
Ehuru Utskottet med motionären instämmer i vigten af de skäl, på grund
hvaraf han föreslår Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
Kongl. Majit täcktes, sedan tvistefrågan med Danmark blifvit uppgjord, låta, i förening
med Preussiska Regeringen, så fort ske kan, anlägga en undervattens-telegrafledning
mellan Skåne och Preussiska kusten; dock som Utskottet fått sig meddeladt
att Kongl. Ma;j:t, under den 30 December sistlidet år, i nåder beslutat det underhandlingar
med Preussen böra öppnas om tillvågabringande af en sådan telegrafledning
mellan Skånska kusten i trakten af Trelleborg och lämplig punkt på ön
Riigen, samt någon ytterligare framställning i ämnet från Rikets Ständers sida
således ej lärer vara behöflig, hemställer Utskottet,
att motionen ej må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 Februari 1863.
Y:« 6.
Ant. till Exp.-Ulsk. leri 3 Fehr. 1863, kl. 11 f. m.
Betänkande, i anledning af vackt motion om särskild ersättning
åt godbonde, då han nödgas på sin skjutsstation afbida
postens expedierande.
Motionen härom är väckt af Olof Lindström från Westerbottens län, inom
Hedervärda Bonde-Ståndet (N:o 258); och föreslår motionären ersättningen att utgå
med 50 öre för hvarje gång sådan väntning ifrågakommer.
I utbyte mot den dom ålagda skyldigheten att fortskaffa posten hafva posthemmanen
åtnjutit befrielse från åtskilliga servituter, såsom rotering, hållskjuts,
Sammans. Stats- samt Allm. Besv - och Ekon-Vtsk. Betänkande N:o 6. 7
kronoskjuts under fredstid m. m.; ook i don mån postföringen blifvit tyngre hafva
äfven flera åtgärder blifvit vidtagna för att komma postkemmanen till hjelp, dels
genom bördans jemnare fördelning, dels genom förhöjning i den derför utgående
lega, i hvilket sednare afseende flera beslut, med blott få års mellantid, blifvit
meddelade. Slutligen hafva Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 26 Oktober
1860, i sammanhang med frågan om regleringen af 7:de Hufvudtiteln, anmält
sitt beslut att postföringsskyldigheten må, i den mån Kongl. Majit finner sådant
lämpligen kunna ske, från jordbruket skiljas, emot åliggande för posthemmanen
att fullgöra de onera, från hvilka de hittills varit i egenskap af posthemman befriade.
Då emellertid förhöjning i postskjutslegan härigenom otvifvelaktigt komme
att uppstå, hade Rikets Ständer å nyssnämnda Hufvudtitel anvisat och ställt till
Kongl. Majits disposition ett årligt reservationsanslag af 70,000 Ridr Rimt, att till
Postverket utgå såsom ersättning för den ökade kostnad en sådan förhöjning i
postskjutslegan komme att förorsaka, med bemyndigande tillika för Poststyrelsen
att använda de besparingar, som å detta anslag kunna göras, till ordnande å
postvägar af gemensam befordran för post och resande. Genom Kongl. Brefvet
till General-Post-Styrelsen den 21 Juni 1861 bestämdes sedermera hvilka åtgärder,
med anledning al Rikets Ständers omförmälda skrifvelse, skulle kunna vidtagas
för postföringsskyldighetens skiljande från jordbruket och i hvilka fall Postverket
egde anlita gästgifveri-, håll- och reservskjuts.
Der egenskapen af posthemman ej helt och hållet upphört, hafva således
ganska betydliga lättnader dock kommit dessa hemman till godo; och skulle ännu
i någon landsdel eller på ett eller annat ställe posthemman vara genom postföringsskyldigheten
mer än skäligt betungade, lärer Post-Styrelsen ej sakna medel
att deruti åstadkomma den lättnad, som Post-Styrelsen kan pröfva billig och
erforderlig, derest den lidande derom till Post-Styrelsen gör framställning. Någon
sådan ersättning deremot, som motionären föreslagit, af lemtio öre för hvarje gång
en postbonde nödgades på sin skjutsstation afbida postens expedierande, således
ehvad dröjsmålet varade längre eller kortare tid, synes Utskottet alldeles olämpligt,
enär ersättningen blott undantagsvis skulle komma att stå i förhållande till
den olägenhet, som blifvit postbonden genom väntningen tillskyndad. Utskottet
hemställer således
det motionen ej må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 Februari 1863.
Reservationer:
af Anders Medin från Kronobergs län, som ansåg postföraren böra åtnjuta
ersättning hvarje gång han på poststationen nödgas vänta på postens ankomst.
af Gustaf Bjerkander från Skaraborgs län.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1863.
Sammans. Stais- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Ulskoltels Betänkande N:o 7. 1
JV:o 7.
Ank. till Exp.-Utsk. den 10 Febr. 1803, kl. 10 f. m.
Betänkande, i anledning af väckta motioner om beredande af lätt
nader
vid rustning sskyldigheten i Skåne.
Motioner i detta ämne äro väckta inom Hedervärda Bonde-S låndel af Per
Nilsson (N:o 56), Sven Rosenberg (N:o 65) och Sven Nilsson (N:o 296), alla
från Christianstads län, hvarförutan instämt, i Per Nilssons motion, Håkan
Nilsson från samma län, samt, i Rosenbergs och Sven Nilssons motioner, Jöns
Andersson från Malmöhus län.
Alla tre motionärerne hafva föreslagit, att Staten borde i så måtto öfvertaga
rustningsskyldigheten i Skåne, som rusthållarne allenast korame att ansvara
för karlens lega och lön samt hästens anskaffande och underhåll, men öfriga
rustningskostnaden ombesörjas af Statsverket, och dervid, enligt Sven Nilssons
och Rosenbergs motioner, rusthållarne borde erlägga motsvarig afgift till Statsverket,
men, enligt Per Nilssons förslag, någon sådan ersättning ej skulle erläggas;
vid hvilka förslag dock fogats vilkor, af Per Nilsson, att rusthållarne skulle
till Staten aflemna rustningspersedlarne i nu befintligt skick; och af Rosenberg
att rusthållarne öfverlemna nuvarande beklädnads-, munderings- och utredningspersedlar
i komplett skick.
Härförutan är yrkadt, af Per Nilsson, att befälet måtte förbjudas att, vid
dragoners och husarers tillsättande, i något afseende lägga hinder i vägen för
rusthållarne att med karlarne öfverenskomma om lönevilkoren, bäst de förmå; samt
af Sven Nilsson: att de augmentshemman, som till rustningsstammar betala
sin ränta med penningar, må i stället deltaga i rustningens utgörande, i proportion
efter den ränta, hvarmed de augmenterats, och hela rustningsstammens ränta.
Äfven vid sistförflutna riksdag var motion väckt, bland annat, derom, att
rusthållaren måtte, mot erläggande årligen af någon skälig och billig afgift, för alltid
befrias från anskaffande och underhållande af rustnings-persedlarne, hvarom
Bih. Ull B. St. Brot. 1862 & 1863. 4 Sami. i Afd, 3 Uäft.
2 Sammans. Stals- sami Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande N-o 7.
Staten således sjelf finge draga försorg; och, i sitt deröfver aflåtna Betänkande,
erinrade Sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet,
hurusom rustningen på det sätt tillkommit, att Kronan i fordna tider åt enskilda
upplåtit de största hemmanen, mot vilkor, att innehafvarne deraf uppsatte häst
och karl till Kronans tjenst, hvarefter en del af sålunda vordna rusthåll genom
skatteköp blifvit Kronan afhände; hurusom det vilkor, med hvilket innehafvarne
af dessa hemman emottagit desamma af Kronan, ej heller numera kunde anses
tyngre än vid aftalets träffande, enär kostnaden vid rustningens uppehållande
svårligen kunde antagas hafva stigit i jemnbredd med det nu så ansenligt ökade
jordvärdet; samt huru om motionärerne ej utredt och visat, att de rustningsskyldige,
hvilka deras motioner afsett, annorlunda än på här omförmälda kontraktmessiga
sätt fått sig berörda besvär ålagdt, eller äro genom rustningsskyldigheten
svårare betungade än med hemmanens bestånd öfverensstämmer; hvadan
Utskottet afstyrkt all åtgärd i anledning af motionen; och blef detta Betänkande
af Rikets Ständer gilladt.
Visserligen vill det synas, som om Statens öfvertagande af beklädnads-,
munderings- och utrednings-persedlarnes underhåll ej skulle för de rustande, medföra
någon förmån, med mindre desses bidrag blefve så lågt, att Statsverket
komme att på öfverenskommelsen lida förlust. Denna åsigt, hvilken legat till
grund för sammansatta Utskottets vid förra riksdagen gjorda afstyrkande af den
äskade lättnaden, tyckes åtminstone vinna stöd, dels derutaf att om ock nu mera
föga af det till utrustningen hörande torde kunna af de rustande sjelfve tillverkas,
tillsynen öfver dessa persedlars underhåll och reparation dock lättare och för
mindre kostnad bör kunna handhafvas af en rusthållare, som kan på stället ombestyra
lagningen, än af Kronan, sorn för sådant ändamål måste vidtaga mera
omfattande åtgärder, dels af den ringa framgång, som förut mött Kronans anbud
till rusthållarne vid de afsutna kavalleri-regementena att på desses gemensamma
bekostnad ombestyra de nödiga beklädnads-, munderings- och utrednings-persedlarnes
anskaffande och underhåll. Utskottet tvekar dock ej att uttrycka den mening, att
ej blott en fördel skulle beredas de rustande, utan äfven en bättre beklädnad
för truppen kunde anskaffas om Kongl. Majit och Kronan, mot af rusthållarne
lemnad full kontant ersättning, öfvertoge anskaffandet och underhållet af alla bevärings-,
beklädnads- och utrednings-persedlar vid samtliga rusthålls-regementen,
dock alltid under förutsättning att persedlarne, vid första öfvertagandet, aflevererades
i iiomplett, icke, såsom ene motionären yrkat, blott i befintligt skick.
Utskottet anser emellertid något skäl icke förefinnas, föranledande dertill att Statsverket
skulle härutinnan företrädesvis gå de Skånska rusthållarne till mötes och
genom sin mellankomst söka bereda desse en förmån, som ej äfven komme öfrige
rustande inom riket till godo; och då motionerne endast afse förhållandet i
Sammans. Stais- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande N:o 7. 3
Skåne, derutöfver Utskottet således ej grundlagsenlig* skulle kunna utsträcka sitt
yttrande, finnér sig Utskottet nödsakadt hemställa,
det motionerne ej i denna del må till någon Rikets Ständers
åtgärd föranleda.
Hvad beträffar Per Nilssons yrkande, att befälet måtte förbjudas, vid dragoners
och husarers tillsättning, i något afseende lägga hinder i vägen för rusthållarne
att, bäst de förmå, med karlarne öfverenskomma om lönevilkoren; så
får Utskottet blott erinra, att tre Riks-Stånd redan godkänt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets vid denna riksdag aflåtna Betänkande N:o 26, hvaruti
enahanda yrkande, som det nu ifrågavarande, blifvit afstyrkt; hemställande således
Utskottet,
det motionen må jemväl i denna del lemnäs utan afseende.
Slutligen, och hvad angår Sven Nilssons yrkande, ”att de augmentsheinman,
som till rustningsstammen betala sin ränta med penningar, må i stället
deltaga i rustningens utgörande i proportion efter den ränta, hvarmed de augmenterats
och hela rustningsstammens ränta”, så lärer berörda yrkande så inycket
mindre kunna bifallas, som nuvarande egares till augmentshemuian lagligen vunna
rätt derigenom komme att förnärmas; hvadan Utskottet hemställer,
alt jemväl detta förslag må af Rikets Ständer lemnäs utan
afseende.
Stockholm den 5 Februari 1863.
Re ser va tion:
af Sven Rosenberg och Per Nilsson från Christianstads län: »Efter den
utredning af frågan och de såsom alldeles oundviklig följd deraf framgående
skäl till erkännande af våra motionsvis framställda önskningars billighet och behörighet,
som Betänkandet innehåller, synes det oss som hade Utskottet följdriktigt
bort åtminstone tillstyrka en underdånig skrifvelse till Kongl. Majit med
anhållan om att genom sakkunnige män få utredt, huruvida och på hvilka vilkor
indelta kavalleriets i Skäne beklädnad och utredning måtte kunna antingen
utan eller emot ersättning från rusthållarnes sida öfvertagas af Statsverket, hvar
-
4 Sammans. Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande N'.o S.
igenom åtminstone den fördel vunnits, att Kongl. Majit kunnat, om skäl, dertill
förefunnits, till Rikets näst sammanträdande Ständer aflåta nådig Proposition i frågan.
Behörigheten af våra klagomål har icke blifvit ifrågasatt, men Utskottet
har ändå afstyrkt allt afseende derpå, endast af det svaga skäl, att motionerna
icke omfattade allt indelt kavalleri i Sverige, oaktadt det ligger för öppen dag,
att i de provinser, der augmentsräntorna utgå in natura och på många ställen
betacka mera än hälften af rusthållets årliga kostnader, rustningskostnaderna alls
icke kunna i någon mån jemföras med dem i Skåne, der blott få rusthåll hafva
augment, vanligen uppgående till några fä riksdaler, på somliga ställen endast
till 75 öre årligen.
Under sådana förhållanden kunna vi icke underlåta att emot Utskottets
förevarande Betänkande anmäla vår reservation.»
N:o H.
Ank. till Exp.-Utsk. den 10 Febr. 1863, kl. 10 f. m.
Betänkande, i anledning af väckta motioner om förändringar och
indragningar i nuvarande båtsman shållet.
Af de motioner, som här äro i fråga, och hvilka samtliga äro väckta inom
Hedervärda Bonde-Ståndet, afse somliga båtsmanshållet i allmänhet, andra blott förhållandet
i vissa landsorter, som ansetts svårare än öfriga delar af riket lida
genom båtsmansroteringen. Sålunda är, i förstnämnda afseendet, med ringa skiljaktighet.
sig emellan, föreslaget af J. O. Sundgren från Stockholms län (N:o
2117), med hvilken M. Pehrsson och J. G. Wasmuth från samma län, P. O.
Hörnfeldt, P. Ostman, Hent ic Hansson och Per Tjernlund, desse fyra sednare
från Wester-Norrlands län, instämt: »att de roterade bätsmanskompanierna må
indragas och ställas på vakans saint värfvade matroser i stället anskaffas, så att
rotehållarne befrias från detta onus emot erläggande till Statsverket af en billig
vakansafgift»; af E. J. Rudberg från Öland (N:o 114), med hvilken N. P.
Bäckström från samma ö instämt: »att båtsmanstruppernas uppsättning och underhåll
öfvertages af Staten och båtsmansrotarne derifrån befrias, mot erläggande
Sammans. Stais- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande N:o 8. 5
af en viss penningeränta eller vakansafgift» ; samt af Nils Pettersson från Calmar
län (N:o 126): »att, så fort båtsman ur tjensten afgår, ställes numret på
vakans, och derföre båtsmansrusthållet eller roten till Staten erlägger en skälig
vakansafgift, som, i mån af behof, användes till anställande af en värfvad trupp
för sjöförsvaret.» Deremot har blifvit yrkadt af Jöns Pehrsson, Häkan Pellersson,
Nils Svensson och Ola Olsson, samtlige från Blekinge län (N:o 181):
»att af de indelade båtsmännen uti Blekinge, åtminstone en tredjedel, eller femhundra,
tillsvidare få indragas och ersättning af rusthållarne utgå medelst vakansafgifter»
;
»att vakansafgiftcn bestämmes efter någon billig och lämplig grund»;
»att de rusthållare, hvilka, inom viss förelagd tid, anmäla sig, få, i stället
för att hålla båtsmän, erlägga vakansafgifter» ;
»att, derest flere anmäla sig än som kunna beviljas sådan fördel, rusthållarne
inom hvarje socken berättigas, att få erlägga vakansafgift för en tredjedel af det
antal båtsmän, som af dem hållas» ; samt
»att sedermera företrädet till vakansafgifts erläggande afgöres genom lottning
eller efter annan af Kongl. Maj:t bestämd grund» ; — och af Olof Lagergren
från Gotlands län (N:o 326): »att de inom Gotland för närvarande
indelta två båtsmanskompanier indragas, emot det att rotehållarne derstädes till
Staten årligen erlägga en vakansafgift, motsvarande det skäliga belopp, i ett för
allt, hvartill underhållet af nämnde två kompanier uppgår, samt fördelad på
samtlige roterings-skyldige, i den mån bidrag på enhvar ankommer.»
Till stöd för dessa förslag är anfördt, att, då träfartygen numera börja utträngas
af jernbepansrade, till flottans bemanning ej erfordrades så talrika besättningar
som fordom, utan hufvudsakligen artillerister, dernäst machinister och
styrmän, till hvilka göromål båtsmanshållet ej vore användbart, enär båtsmännen,
till följd af sin ålder, sysselsättning vid jordbruket, samt brist på den öfning,
hvilken borde från barndomen bibringas, ej kunde blifva rigtigt sjövande.
Båtsmännen blefvo derföre vid flottans varf använde hufvudsakligen till släparbete,
till roddning och dylikt; och genom den otrefnad, som bristande fallenhet
för sjörensten, i förening med bristande öfning, måste hos dem väcka, voro de
underkastade frestelser till utsväfningar och oordentlighet, hvarigenom Kronans
tjenst än ytterligare komme att förlora samt manskapets egen välfärd och utkomst
blefve lidande, och båtsmannen, hvilken, såsom uppfordrad, varit olämplig
till sjöman, vid sin hemkomst till roten ofta befunnits lika olämplig till landtman,
samt slutligen med talrik familj fallit fattigvården till last. Båtsmännens
arbete vid Kronans varf kostade emellertid i sjelfva verket långt mer än det
arbete, som verkställdes af legda arbetare, hvarförutan deras transporterande till
och från stationen förorsakade Staten betydliga utgifter. Det vore således en
verklig misshushållning med Statens medel att vidare nyttja denna korps. En
6 Sammans. Slats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande N:o 8.
värfvad trupp skulle fylla sin plats bättre på varfvet och i Kronans verkstäder,
bättre örn sommaren i sjötjenst ; erhölles i allmänhet för en ganska billig städja,
och tjenade sedermera under flera år för blott kläder och maten, så att, derest
en del af den inflytande vakansafgiften användes till den värfvade truppens rundligare
underhåll och aflöning, denna, tillsammans med sjöbeväringen, otvifvelaktig!
skulle i behofvets stund lemna en både tillräcklig och duglig manskapsstyrka,
utan något behof af ytterligare uppoffringar.
De olägenheter och lidanden, hvilka, på sätt nämndt är, synnerligast brukade
drabba de trakter, der båtsmansroteringen vore starkast, hade, efter hvad
de i Blekinge bosatte motionärer intygade, der varit särdeles kännbara, enär i
berörde provins 875|*|:dels, mest små och magra hemman, nödgades underhålla
1,500 båtsmän; och den å Gotland bosatte motionären har deremot erinrat, hurusom
berörde ö. oafsedt båtsmanshållet, redan för sitt försvar gjorde större uppoffringar.
än någon annan del af riket.
Sammansatta Utskottet betviflar ej att båtsmanshållet är för vissa delar af
riket tryckande, och att den ojemnhet, hvarmed denna börda är fördelad, bidrager
att göra densamma än mera kännbar. Den långa tid. hvarunder båtsmannen
ofta hålles uppfordrad, och hvarunder han icke sällan sysselsättes med för yrket
främmande göromål, måste menligt inverka på hans ekonomiska ställning, utan
att derföre utbilda honom till verklig sjöman. Rotehållarne få ock, under den tid
båtsmannen sålunda hålles aflägsnad från hemmet, erfara en särskild tunga uti
vården af torpet. En jemnare fördelning af roteringsbördan, genom indragningar
af ett antal båtsmansnummer i de trakter, som kunna befinnas hardt belastade,
och ett medgifvande för rust- eller rotehållarne der att fullgöra sin berörda skyldighet
med penningar i stället för genom uppsättande af karl, skulle således
otvifvelaktig! i väsendtlig mån bidraga att göra båtsmanshållet mindre betungande
än hvad fallet för närvarande är. Återstår således att tillse om en dylik
lindring för jordbruket kan, utan skada för sjöförsvaret, uppnås.
Båtsmanshållet, inrättadt på en tid då någon annan tillgång til! sjötrupper
ej fanns; då flottan fordrade jemförelsevis större bemanning än hvad hädanefter
synes blifva af behofvet. påkallad ; då materielen var mindre dyrbar än nu, och
anspråken på öfning och skicklighet, så väl å sjön som vid artilleriets och vapnens
handterande, voro ringare än hvad hädanefter torde blifva fallet, kan, enligt
Utskottets åsigt, ej nu mera bibehålla samma betydelse för vårt sjöförsvar, som det
fordom egt; helst bevärings-institutionen hädanefter tillförsäkrar flottan både ett tillräckligt
antal manskap, samt i kofferdi-matroserne besättningar med mera håg
för och kunskap i sjömansyrket, än som inom det nuvarande båtsmanshållet kan
förutsättas. Hvad Sveriges sjöförsvar framför allt nu behöfver är således ej en
talrik, men en väl öfvad stam. En sådan erbjuder båtsmanshållet icke. Utskottet
erkänner villigt den indelte båtsmannens egenskaper, hans disciplin, upp
-
Sammans. Slals- sami Allmänna Uesvårs- och Ekonomi-Utskottets Belänkande N:o S. 1
märksamhet, villighet och goda uppförande. Utan att vara en fullgod matros
användes han dock med fördel till en mängd olika förrättningar om bord, hvaribland
i första rummet måste räknas kanon-scrvisen, en del af sjökrigstjensten,
som med hvarje dag stiger i betydenhet. Men detta allt är icke nog. Det beväringsmanskap,
hvarmed våra skepp i farans stund bemannas, måste nödvändigt
stödjas af verkliga matroser, ej af landtbrukande båtsmän. Utskottet tvekar således
ej att uttala den åsigt, att sjöförsvaret skulle vinna i siyrka, om någon del
af båtsmanshållet ställdes på vakans och derför inflytande medel användes dels
till att öka den värfvade matros-korpsen, dels till att gifva mera öfning åt den
del af båtsmanshållet, sorn kunde anses böra bibehållas, — En öfning, sorn icke
torde stå tillsammans med det släparbete å varfven, hvarmed en så stor del af
den uppbådade båtsmannens tid nu upptages, till feiga vinst vare sig för Kronan
eller för karlen. Utskottet anser dock ett oeftergifligt vilkor för en dylik
förändring i båtsmanshållet alltid böra blifva, ej blott att, de indragningar och
besparingar, som dervid ega rum, fortfarande komma femte Hufvudtiteln till godo,
utan äfven att de inflytande vakans-afgifterna verkligen användas till anskaffande
af väl öfvadt och tillräckligt aflönadt manskap för flottans bemanning.
Då emellertid en förändrad organisation af sjöförsvaret i dess helhet är under
pröfning, torde det ej vara lämpligt att Rikets Ständer, med anledning af de
väckta motionerna, nu inkomma med särskildt förslag till närmare bestämmelser
i denna del af frågan, hvadan Utskottet blott hemställer,
att Rikets Ständer till Kongl. Majit ingå med underdånig
anhållan, det Kongl. Majit täcktes i nåder taga i öfvervägande,
huruvida icke, utan skada för sjöförsvaret, någon del af
båtsmanshållet kunde hållas vakant, samt de derför inflytande
medlen användas dels till förhyrande af matroser för
sjötjensten, dels till ökad öfning för flottans öfriga manskap,
samt att Kongl. Majit i sådant läll ville till Rikets Ständer
aflåta nådig Proposition i ämnet.
Stockholm den 9 Februari 1863.
Reservation:
af Friherre Leijonhufvud, B. A.: ”Ehuru jag ej velat motsätta mig aflå
tande
af den föreslagna underdåniga skrifvelsen, så får jag dock reservera mig
mot de motiver, Utskottet anför, såsom i hufvudsaklig mån stridande mot min
uppfattning.»
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, 1803.
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon. Ut sk. Betänkande M 9. 1
N:o 9.
Ank. till Exp.-Utsk. den 14 Febr. 1863, kl. 12 midd.
Betänkande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af de, genom
Kongl. Förordningen den 17 September 1783, lotshemman förunnade
friheter.
Motion härom är, inom Hedervärda Bonde-Ståndet, väckt af Matts Pehrsson från
Stockholms län (M 247), hvilken grundat sitt yrkande derpå, att lotshemmannens
åboer ej nu, såsom då ifrågavarande förordning utkom, ansvarade för lotsningen,
utan tillsattes nu mera lotsarne af Lotsstyrelsen och vore hemmansåboerne befriade
från så väl sjelfva lotsningen, som all ansvarsskyldighet om något dervid försummades.
Nödiga platser till bostäder åt lotsarne måste visserligen upplåtas från lotshemmanen,
men dessas innehafvare erhölle derför ersättning af Kronan enligt gällande expropriationslag,
hvadan billigheten fordrade att lotshemman finge vidkännas samma skatt och
tunga, som vanliga kronoskatte-hemman.
Ifrågavarande förmåner, som tillkomma lagligen erkände lotshemman, äro befrielse
från inqvartering, vägrödjning, bro, gästgifveri- och tingshusbygnad, krono-, gästgifveri-
och fångskjuts samt skallgång.
Motionärens förslag synes vara framkalladt af ett missförstånd. Visserligen
finnas många lotsar, som fullgöra berörde skyldighet mot lön och utan att vara innehafvare
af lotshemman; men åboerne å dessa sednare hemman äro ingalunda derföre
befriade från den dem åliggande lotsningsskyldigbet, sådan densamma sednast genom
Kongl. Förordningen och Reglementet angående lots- och båkinrättningen i riket den
16 Maj 1827 finnes bestämd, innehållande berörda Kongl. Förordning så väl bestämmelser
huru vid åborätten till lotshemman af krono-natur förfaras bör, der hemmansåboen
ej är behörig att sjelf lotsa, sorn äfven, i fråga om lotshemman af kronoskatteeller
frälsenatur, att, om hemmanets egare ej sjelf förmår lotsningen fullgöra, han
Bih. till R. St. Prut. 1862 & 1863. 4 Sami. 2 Afd. 4 Iläft.
2 Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon. Etsk. Betänkande JU 10.
bör för lotsen uppsätta stuga med nödiga uthus, förse honom med mulbete för en
ko och tillåta honom på egorne hemta vedbrand, samt nyttja fiske tili husbehof, och
dessutom lemna honom sådane förmåner, som till hans utkomst af Konungens Befallningshafvande,
sedan Distrikt-chefen blifvit hörd, pröfvas oundgänglige »och i värdet
svarande mot de friheter skattemannen för lotsningen skall åtnjuta.»
Utskottet hemställer således
att motionen må af Rikets Ständer lemnäs utan afseende.
Stockholm den 13 Februari 1863.
N:o 10.
Ank. till Exp.-Utsk. den 14 Febr. 1863, kl. 12 midd.
Betänkande, i anledning af väckt motion om hemmanet N:o I Fångåmons
^ mantal, i Jemtland, befrielse från rotering.
Motionären, Paul Andersson från Jemtlands län, har (N:o 111) såsom skäl härför
andragit att, enligt afvittringsinstrument af den 30 Augusti 1830 och vederbörlig
Länsmans den 24 October sistlidet år uthändigade intyg, ifrågavarande hemman
är omgifvet af fjell och mossar, så att jordmånen är ofruktbar och för odling otjenlig,
derföre hemmanet ock vore blott lågt taxeradt; det oaktadt detsamma dock icke
kunde, vid den i provinsen sist verkställda rotering, undgå att blifva till ordinarie rotering
indeladt.
Det vill synas Utskottet, som om just hit omförmälda af motionären upplysta
förhållande innefattade tillräckligt skäl till afslag å den gjorda framställningen. Att,
der lagarne ej förslå till vinnande af ett önskadt mål, derom i stället anlita Rikets
Ständer och vädja till deras medlidsamhet, torde ej vara något förfarande värdt uppmuntran.
Utskottet hemställer således
alt motionen må af Rikets Ständer lemnäs ulan afseende.
Stockholm den 13 Februari 1863.
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-lltsk. Betänkande M 11.
3
N:o 11.
Ank. till Exp.-Utsk. den 14 Febr. 1863, kl. 12 midd.
Betänkande, i anledning af väckt motion om donerade skolmästareboställens,
och deribland särdeles bostället Wrigstad Månsgårdens, befriande
från rotering.
Motionen härom är, inom Högvördiga Preste-Ståndet, väckt af Herr Doktor Almgvist
(N:o 82).
Genom Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs- och Kammar-kollegiers Kungörelse den
28 Augusti 1841 finnes tilikännagifvet att kapellansbord, som blifvit eller blefve till
Skolmästare-boställen förvandlade, skulle, så länge de samma ordinarie rotering utgjorde
samt inga närbelägne oroterade jordlägenheter funnes, på hvilka roteringsskyldigheten
kunde öfverflyttas, undfå en mot roteringskostnaden svarande ersättning. Motionären
har trott sig häruti finna en anledning att föreslå det äfven sådane hemman, som
blifvit af enskilde personer skänkte och donerade till skolmästareboställen, böra befrias
från roleringsskyIdighet, på det sätt, att de erhålla motsvarande ersättning af
Statsverket, så vida inga närbelägna oroterade hemman finnas, på hvilka roteringsbördan
kan läggas; samt att emellertid ifrågavarande i mantal Wrigstad Månsgård i Wrigstads
pastorat mätte, på grund af donationshandiingen samt af försäkringen i Kongl.
Brefvet den 31 Januari 1687, åtnjuta befrielse från rotering.
Det vill synas Utskottet, som om motionären missförstått ofvanberörda Kungörelse
af den 28 Augusti 1841. Den lättnad, som genom densamma tillägges kapellansbord.
sorn blifvit förvandlade till skolmästareboställen, tillkommer dessa hemman,—
icke såsom följd af berörda förvandling, utan oaktadt förvandlingen, enär kapellansbord,
men ej skolmästareboställen åtnjuta befrielse från rotering. Någon skälig anledning
lärer ej heller förekomma till medgifvande af befrielse från rotering just för sådane
skolmästareboställen, som blifvit till berörda ändamål skänkte och genom hvil
-
4
Sammans. Stats- samt Allm. Bese.- och Ekon.-Utsk. Betänkande M 12.
ken skänk den församling, som fått emottaga donationen, redan erhållit en förmån,
hvaraf andra församlingar ej äro i besittning.
Om således skollärarn i Wrigstads pastorat ej åtnjuter i lön mer än 18 R:dr i
djeknepenningar, bör församlingen så mycket lättare kunna tillskjuta hvad till skollärarens
behöriga aflöning erfordras, som boställe redan genom enskild frikostighet blifvit
skolläraren beredt. Och då de af motionären, särskildt i fråga om Wrigstad
Månsgård, åberopade handlingar ej äro af beskaffenhet att lagligen berättiga till roteringsfrihet,
tillstyrker Utskottet
att motionen må af Rikets Ständer lemnäs utan afseende.
Stockholm den 13 Februari 1863.
N;o 12.
Ank, till läxp.-Utsk. den 14 Febr. 1863, kl. 12 midd.
Betänkande, i anledning af väckta motioner, i fråga om åtskilliga till båtsmansbeklädnaden
hörande persedlars anskaffande och underhåll,
genom Statsverket.
Motionerne härom äro väckte inom Hedervärda Bonde-Ståndet, och är dervid
yikadt af Håkan Pettersson och Jöns Pehrsson, begge från Blekinge, (JV2 415) »att
åtminstone de så kallade småpersedlarne, af Båtsmännens beklädnad, bestående af strumpor,
skjortor och skor, måtte af Kronan öfvertagas, Rust- och Rotehållare från utgörande
deraf befrias, och dessa af Statens medel ersättas;» af Per Östman från
Wester-Norrlands län (JVS 324), med hvilken Per Tjernlund från samma län och
J. O. Sundgren från Stockholms län instämt, »att Båtsmans-rotehållarne må befrias
från skyldigheten att anskaffa och underhålla dessa så kallade småpersedlar;» af E. J.
Rudberg från Öland (M 114), med hvilken N. P. Bäckström från samma ö instämt,
»att småpersedlarne jemte öfriga beklädnaden finge af Staten öfvertagas och statsmedel
dertill anvisas;» samt af Jöns Rundbäck från Göteborgs och Bohus län (J/s. 287)
Sammans. Slats- samt Allm. Besa. ock Ekon.-Utsk. Betänkande JM 12.
5
»att rotehållarne hädanefter måtte befrias från samtlige indelnings- och roterings-båtsmännens
beklädnings- och utrednings-persedlar, hvilka Kronan deremot ensam anskaffar
mot det att rotehållarne godtgöra Kronan härför, på samma sätt och efter
samma grunder, som enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning den 22 December 1848
redan sker för de persedlar, Kronan åtagit sig anskaffa till Båtsmännen.»
Ifrågakomne Kongl Förordning af den 22 December 1848 innehåller, bland
annat, att Båtsmannen af Kronan erhåller åtskilliga i Förordningen uppräknade beklädnadspersedlar,
deribland förekomma \ pär skor af smorläder, 1 par ullstrumpor,
1 stycke ylleskjorta. \ st, skjorta af lärft, enligt i nåder fastställda modeller; varande
viss slitningstid för dessa persedlar bestämd; att, förutom dessa persedlar, hvilka af
Kronan bestås, erhåller båtsmannen af rust- eller rotehållaren så väl kappsäck, att
räcka den tid derför redan finnes fastställd, som de så kallade småpersedlarne, af
skjortor, strumpor och skor, på sätt derom var genom gällande författningar stadgadt,
och hvilka persedlar alltid skulle in natura utgöras, med strängt förbud för båtsmannen
att för dem emottaga kontant ersättning; att de rust- och rotehållare, som ingå kontrakt
med Kronan om Båtsmansbeklädnadens underhållande i enlighet med de i den
nådiga Förordningen föreskrifna grunder, erlägga: indelningen årligen, samt roteringen
vid hvarje uppfordring till års- eller sommartjenst, eller sjökommendering, i fredstid
en kontant ersättning, svarande mot fyra femtedelar af kostnaden efter medium af
nästföregående tio års markegång i hvarje län. för den del af hittills bestådda beklädnadspersedlar,
från hvars utgörande roten blefve befriad; men i krigstid full ersättning
efter markegång, på samma sätt beräknad; att de kontrakter om bålsmansbeklädnadens
öfvertagandé af Kronan, hvilka mellan Konungens Befallningshafvande, å
Kronans vägnar, samt rust- och rotehållarne ingingos, gällde så länge det å Riksstaten
uppförda särskilda anslag för nämnde beklädnad oförminskadt utginge; men skulle
detsamma af en eller annar, orsak upphöra eller förminskas, återinträdde rust- och
rotehållarne i hittils åliggande skyldighet att, enligt kontrakter och öfriga författningar,
båtsmännen bekläda; samt att de rust- och rotehållare, hvilka icke med Kronan inginge
kontrakt om beklädnadsunderhållet, fortforo i skyldigheten att bekläda sine
båtsmän, på sätt hvarje orts hufvudkontrakt och öfriga författningar föreskrefve.
Derest Rikets Ständer bifalla Utskottets, i betänkandet JM 8 vid denna riksdag,
gjorda framställning om någon dels af båtsmanshållet förflyttande på vakans, blifver
derigenom tillfälle att bereda den lindring, som för de med båtsmän hårdare roterade
delar af riket kan vara behöflig. Emellertid och då det synes ändamålsenligt om
Kongl. Majit och Kronan, som öfver tagit anskaffandet och underhållet af en del utaf
båtsmännens beklädnad, jemväl öfvertoge enahanda bestyr med de återstående eller
så kallade småpersedlarne, och med kappsäcken, hvarigenom större enhet och en bättre
beklädnad kunde vinnas, samt måhända äfven rotehållarnes fördel främjas, men, för
slutliga afgörandet af frågan derom, erfordrades förutgående utredningar och beräk
-
6 Santmans. Stats- samt Allm. Besv. och Ekon.-Utsk. Betänkarde J\i 13.
ningar öfver kostnaderne, hemställer Utskottet, i anledning af motionerne, det Rikets
Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det Kongl. Majit täcktes i nåder vidtaga nödiga åtgärder, hvarigenom
rust- och rotehållarne vid båtsmansbållet kunde, på enahanda
grunder, som uti Kongl. Förordningen den 22 December
1848 finnas antagna, befrias från skyldigheten att anskaffa och
underhålla kappsäcken och de så kallade småpersedlarne.
Stockholm den 13 Februari 1863.
N:o 13.
Ank. till Exp.-Utsk. den li Febr. 1863, kl. 12 midd.
Belänkande, i anledning af väckt motion om vissa förmåner för den ny
rolerade
jorden i Blekinge, och om anslag till betäckande af härigenom
uppkommande brist.
Motionen är inom Hedervärda Bonde-Ståndet väckt af Håkan Pettersson, Jöns
Pehrsson, Nils Svensson och Ola Olsson, samtlige från Blekinge (Nio 204).
Ifrågavarande nyroterade jord utgör, enligt hvad motionärerne uppgifva, 20 till
30 rotar, hvilka, i stället för effektiv rustning, för närvarande utgifva båtsmans-vakans-afgifter.
För att i någon mån lätta den tryckande börda, som drabbade dessa
hemman och lägenheter, borde Rikets Ständer för sin del medgifva att dessa 20 till
30 rote- eller rustningsnummer, vid beräknandet af å dem utgående rotevakans-afgifter,
måtte få tillgodonjuta samma förmån, som, genom Kongl. Majits nådiga Bref
den 30 Maj 1857, blifvit de hemman af Båtsmansindelningen i Blekinge beviljade,
som äro ålagde utgifva så kallade öfverskotts-räntor; hvarjemte Rikets Ständer borde
besluta ett förslagsanslag, motsvarande den brist, som genom denna förmåns beviljande
komme att uppstå.
Af ofvanberörda utaf motionärerne åberopade Kongl. Bref af den 30 Maj 1857
inhemtas, att sedan, med anledning af Kongl. -Majits nådiga Proposition till Rikets Ständer
vid riksdagen 1856—1858, och med stöd af de utaf Kongl. Majit anförde om
-
Sammans. Slats- samt Allm. Besv. och Ekon.-Utsk. Belänkande M 13. 7
ständigheter och förhållanden. Rikets Ständer, i underdånig skrifvelse af den 9 Maj
'1857, i öfverenstämmelse med hvad Kongl. Majt i nåder föreslagit, dels medgifvit
att öfverskotts-räntegifvarne i Blekinge län från och med år 1858 må utgöra dessa
räntor utan förvandling efter samma grunder, som före år 1844 voro gällande, äfvensom
att reserv-räntorne fortfarande må på enahanda sätt erläggas, dels ock till betäckande
af den brist, som i följd af denna förändring måste uppstå vid liqviderandet
af de så kallade tillskotts-ränlorna, hvilka räntetagarne äro berättigade att efter årlig
markegång uppbära, beviljat och till utgående å Riks-statens femte Hufvudtitel anvisat
ett förslags-anslag, under vilkor, att de uti den Kongl. Propositionen omförmälda,
till ersättning härför afsedda medel komme att till Statsverket och Riksgäldskontoret
på af Kongl. Majit föreslaget sätt inflyta; så har Kongl Majit, med underrättelse
härom och med föreskrifter i afseende å verkställigheten af detta beslut, så väl
till Konungens Befallningshafvande i Blekinge län, som till Kongl. Förvaltningen af
Sjöärendena och till Kongl. Kammar-kollegium under ofvanberörde dag, den 30 Maj
1857, aflåtit nådiga Skrifvelser.
Ifrågavarande motion innehåller ej den utredning af ärendets sammanhang, som
till detsammas bedömande vore erforderlig En sådan utredning lärer ej heller lämp
ligen
böra eller kunna tillvägabringas i den ordning, hvaruti frågan nu blifvit anhängiggjord,
hvaremot, i händelse berörda fråga, genom underdånig framställning af dem,
på hvilkas förhållanden densamma inverkar, blefve dragen under Kongl. Maj:ts pröfning,
Kongl. Majit, efter det vederbörande embetsmyndigheter fått tillfälle att i ämnet
sig yttra, ej lärer underlåta att, derest Kongl. Majit finner den underdåniga framställningen
vara befogad och på billighet grundad, till Rikets Ständer aflåta nådig Proposition
i frågan, och dervid jemväl låta Rikets Ständer tillhandakomma sådan utredning
af frågan, som till densammas fullständiga bedömande erfordras. Utskottet hemställer
således
alt den nu väckta motionen ej må lill någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
Stockholm den 13 Februari 1863.
STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell. 1863.
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-TJtsk. Betänkande N:o 14. 1
ÄTso 14.
Ank. till Exp.-Utsk. den 23 Febr. 1863, kl. C e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om åtgärder för vinnande
aj en bättre presibildning och åstadkommande af
medel dertill.
Denna motion är, inom Yällofliga Borgare-Ståndet, vackt af Herr Älander
(N:o 38).
Motionären föreslår att blifvande prest borde vid universitetet, innan han
der ölvergår till teologiska studier, efter förut aflagt skriftligt prof i modersmålet,
undergå en preliminär examen i latinska och grekiska språken, historia, teoretisk
och praktisk filosofi, samt, efter fritt val, antingen i matematik och en naturvetenskap,
eller i två naturvetenskaper utan matematik. Examinanden borde erhålla
minst betyget godkänd i åtminstone de flesta af bemäldc examensämnen,
särskildt i historien och filosofien, såsom varande synnerligen vigtiga för hans
följande teologiska studier samt för utbildningen af hans förmåga till framtida
studier på egen hand. Kurserna för denna examen borde så bestämmas, att en
flitig och med vanliga anlag begåfvad yngling kunde på två år genomgå den,
hvarefter den teologiska prestmannen vid universitetet borde omfatta en kurs af
ytterligare två år. Den hittills vanliga prestexamen inför vederbörande stifts
Konsistorium borde deremot afskaffas. För kompetens till ordinarie tjenst borde
prest efter minst tre års presterlig tjenstgöring — för skolman kunde denna tid
af Kongl. Maj:t förkortas — samt två terminers ytterligare universitets-studier,
undergå vid universitetet pröfning i exegetisk, dogmatisk och pastoral-teologi.
En större del af sistnämnda studiitid borde dessa prester egna åt inbördes öfningar
i vederbörande lärares närvaro. Den hittills vanliga pastoralexamen borde
afskaffas i och med införandet af sist föreslagna universitetsexamen. På det medellösa
ynglingar ej måtte förhindras att egna sig åt presterliga studier borde Rikets
Ständer anslå stipendier åt dem, sorn förbinda sig att undergå presterlig universitetsexamen
samt att derefter inträda i presterlig tjenst. Motionären antog
att minst 20 medelst stipendier understödda ynglingar årligen behöfdes från universiteten
för stiftens tjenst; att stipendiet för en sådan yngling borde för första
året blifva 100, för det andra 200, för det tredje 300 och för det fjerde 400 R:dr,
Bih. till B. St. Prot. 1862 $■ 1863. 4 Sami. 2 Afd. 5 Haft.
2 Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-TJtslc. Betänkande N:o 14.
och att hvarje sådan yngling sålunda komme att vid universitetet kosta det allmänna
1,000 R:dr, i följd hvaraf penningebehofvet för ändamålet skulle utgöra
20.000 R:dr årligen. Då motionären likväl befarade att Rikets Ständer icke skulle
dertill vilja anslå ett så betydligt belopp, ville han inskränka sin begäran till
blott halfva summan, samt önskade att återstoden, eller 10,000 R:dr årligen, måtte
tillskjutas, ena hälften af alla tjenstgörande prester, efter de grunder de sinsemellan
stiftvis genom valda ombud kunde inför vederbörande Konsistorium öfverenskomma,
och den andra hälften, till lika fördelning mellan båda, af kyrkorna —
afgiften beräknad efter socknarnes folkmängd — och af de i stiften inflytande så
kallade vakans- och kadukmedlen, der icke andra härför disponibla medel voro i
ett stift att tillgå. Slutligen föreslog motionären att Rikets Ständer, för den händelse
de skulle godkänna dessa förslag, ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Han täcktes i nåder dels stadfästa de nu föreslagna besluten om den
nya prestexamen, samt dervid närmare reglera densamma, dels, efter vederbörandes
hörande, fördela mellan stiften skyldigheten att utgöra de från dem påräknade
10.000 R:dr; hvarvid ock borde i underdånighet hemställas, huruvida ej de prestkandidater,
som komme i åtnjutande af stipendiiunderstöd från ett stift, borde
tillförbindas att fem till tio år tjena samma stift, eller ock återbetala hvad de
utur stiftet i stipendium åtnjutit.
Motionären har här sammanfört flere frågor af stor vigt och omfattande beskaffenhet,
och bland hvilka behofvet af åtgärder för beredande af en mera ändamålsenlig
bildning för dem, som vilja inträda i presterliga kallet, ej mindre än den
mycket omtvistade frågan om pastoralexamens borttagande, erfordrat en pröfning,
som kunnat göras oberoende af de många bestämmelser och de utvägar till anskaffande
af betydliga penningesummor, dem molionären föreslagit. Så deremot,
som motionen nu är väckt och med den inverkan, som beslutet öfver en del af
frågan måste hafva på återstående delar deraf, torde Utskottet i första rummet
blott hafva att undersöka, huruvida medel, till den framlagda planens förverkligande,
må kunna på de af motionären föreslagna sätt anskaffas, och motionärens
öfriga förslag således kunna, derest de befinnas ändamålsenliga, tillstyrkas.
Härvid förekommer att Statsverket, som för den allmänna bildningens befrämjande
redan bekostar, ej blott två universitet, utan äfven ett stort antal högre
och lägre undervisningsanstalter, svårligen lärer kunna åtaga sig att derutöfver,
för vinnande af aspiranter inom en enda embetsmannaklass, utgifva så betydliga
bidrag till dessa aspiranters underhåll, som de af motionären föreslagna; att, med
hågkomst deraf att samtlige församlingarne bilda denna stat, lika liten beredvillighet
torde hos dessa kunna förutsättas till uppoffringar, som befunnits för Statsverket'obilliga;
att vakans- och kadukmedlen ej kunna till ändamålet anvisas,
utan afsaknad för de behof, hvartill de hittills blifvit använde; samt att rikets
presterskap ej lärer mer än hvarje annan embetsmannakorps kunna tillförbindas
att, af dem lagligen tillfallande inkomster, afstå någon del till underhåll ocb uppfostran
åt sina blifvande efterträdare i em betet; och då Utskottet således ej kan
tillstyrka de föreslagna bestämmelserna till anskaffande af de medel, som för genomförande
af motionärens plan erfordrades, finner sig Utskottet, utan att ingå i
pröfning af motionens innehåll i öfriga delar, föranlåtet tillstyrka,
det motionen ej må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 19 Februari 1863.
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Eicon.-litsle. Betänkande N:o 15. 3
N:0 15.
Ank. till Exp.-Utsk. den 25 Febr. i863, kl. 6 e. m.
Betänkande, i anledning af väckta motioner om undersökning af
arealen och beskaffenheten af Statens skogar, samt om
anslag för berörda ändamål.
Dessa motioner (N:ris 9 och 218) äro inom Höglofliga Ridderskapet och
Adeln väckta af Herr Grefve Lewenhaupt, Glaes M.
Motionären föreslår dels först att Rikets Ständer måtte ingå till Kongl.
Maj:t med underdånig anhållan om nedsättande af en kommitté, hvilken skulle
få sig ålagdt att, så fort sig göra läte, till Rikets Ständer framlägga en för hvarje
län särskildt upprättad tillförlitlig uppgift öfver arealen och beskaffenheten af alla
Staten tillhöriga skogar, hvaröfver Statsverket har att disponera; samt att Rikets
Ständer måtte till dessa arhetens bestridande lemna ett årligt anslag; dels sedermera
att Rikets Ständer måtte i underdånighet anhålla att den kommitté, som
hlefve nedsatt, måtte få i uppdrag undersöka vidden och beskaffenheten af de
Statsverkets skogar, som möjligen finnas qvar i Gefleborgs, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Norrbottens samt Westerbottens län, och hvilka kunna som Statens
egendom för framtiden bibehållas.
Enär ett särskildt embetsverk blifvit på sednare tider stiftadt, hufvudsakligen
i ändamål att hafva öfverinseendet å Statens skogar; samt detta embetsverk,
till fullgörande af berörda uppdrag, ej lärer underlåta att, i den mån sådant
kan medhinnas, förskaffa sig de upplysningar, som i de af motionären uppgifna
hänseenden ännu återstå att vinna, hvarefter desamma, utan någon särskild kostnad,
blifva Rikets Ständer tillgängliga; anser Utskottet så mycket mindre någon
anledning vara för handen för Rikets Ständer att i underdånighet begära nedsättandet
af en kommitté för berörda upplysningars vinnande, och dertill anvisa
särskildt anslag, som den ifrågasatta kommittéen antagligen ej skulle kunna för
ändamålet vidtaga andra åtgärder, än som förut stå till buds, samt redan af den
omständighet, att den Kronan tillhöriga jord inom Norrbottens Lappmark, hvilken
behöfde uppmätas för vinnande af noggrann kännedom om Kronans der befintliga
skogar, är beräknad till vid pass 750 qvadratmil, kan slutas hvilken tidsutdrägt
och kostnad ett sådant åt en kommitté lemnadt uppdrag skulle medföra. Utskottet
hemställer således,
att motionerna ej må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda
Stockholm den 19 Eebruari 1863.
4 Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänkande N:o 16.
^:0 16.
Ank. lill Exp.-Utsk. den 23 Febr. 1863, kl. 6 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om augmentsräntornas
ingående till Statsverket mot ersättning till rusthållarne.
Motionen härom är väckt inom Hedervärda Bonde-Ståndet af Josef Smedberg
från Elfsborgs län (N:o 194); och lyder motionärens förslag sålunda: “att Rikets
Ständer ville besluta, att de till vissa rusthåll i och för rustningens bestridande
, anslagna s. k. augmentsråntor, må, lika med ordinarie räntor i allmänhet, ingå
till Statsverket, samt att vederbörande, som fått sig sådan ränta anslagen, måtte
af Statsverket erhålla godtgörelse med det belopp, som, efter behörig markegång,
å anslagna räntcpersedlarne sig belöper; och torde Rikets Ständer hos Kongl
Maj:t anhålla om utfärdande af allmän författning i ämnet, deruti vederbörande
häradsskrifvare och uppbördsman varda förständigade att ej allenast augmentsräntorna
höra å de vanliga debotsedlarne i debet upptagas, utan äfven att den till
rusthållen anslagna räntan tillgodoföres rusthållaren i kredit å hans debetsedel,
och att det belopp, som öfverstiger hans utskylder, till honom vid uppbördsstämman
betalas.“
Denna motion afser således att göra Statens uppbördsman jemväl till den
enskildes, och det ehvad denne så önskar eller ej. För den qvittning motionären
föreslagit mellan augmentstagaren och Statsverket lära hinder och svårigheter
komma att möta hvarje gång augmeutet är beläget i annat fögderi än rusthållet.
För öfrigt har ett förslag, i hufvudsakeu öfverensstämmande med det ifrågavarande,
blifvit inom Höglofliga Ridderskapet och Adeln vid denna riksdag väckt
af Herr Palmcrantz I. M., och genom Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande N:o 15, på deruti anförda skäl, afstyrkt, hvarefter berörda betänkande
blifvit af samtlige Riks-Stånden godkändt. Utskottet hemställer alltså,
att motionen ej må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 Februari 1863.
Sammans. Stats- samt Allm. Besv- och Ekon.-Utsk. Betänkande N:o 17. 5
17.
Ank. till Exp.Utsk. den 23 Febr. 1863, kl. 6 e. m.
Betänkande, i fråga om indelade räntors och tiondes uppbärande
och redovisande af Kronans uppbördsman, m. m.
Motioner i ämnet äro väckta, inom Höglofliga Ridderskapet och Adeln af
Herr Grefve Mörner, C G. D. (N:o 57); inom Hö g v ord i ga Preste-Ståndet af Kontrakts-prosten
Palmlund (N:o 31), med hvilken Doktorerne Arrhenius och Säve
instämt; inom Yällofliga Borgare-Ståndet af Herr Carlsson (N:o 190); samt inom
Hedervärda Bonde-Ståndet af Olof Nilsson från Westerbottens län (N:o 371) och
J. F. Fredriksson från Upsala län (N:o 268), med hvilken G. Bolin från samma
län sig förenat.
Grefve Mörner föreslår i första rummet det Rikets Ständer ville för deras
del besluta att alla räntor och all tionde, som är anslagen till särskilda verk,
stater, inrättningar, stiftelser eller kyrkor, hädanefter skall uppbäras genom Kronans
uppbördsman och af dem i behörig ordning redovisas till Läns-styrelserna,
hvarest beloppen skola vederbörande kostnadsfritt tillhandahållas; samt att på
enahanda sätt skall förfaras med alla sådana åt tjenstemän indelade ränte- eller
tionde-anslag, hvilka indelningshafvare ej cga rättighet att till leverering in natura
uppsäga. J. F. Fredrikssons förslag är af enahanda innehåll. Herr Carlsson
åter bar, i hufvudsaken motionerande detsamma, dock uteslutit förbehållen dels
att uppbörden skulle ske kostnadsfritt och dels att bestämmelserna skulle, i afseende
å tionde och räntor, begränsas till sådana, som ej af indolningsliafvarne få
till leverering in natura uppsägas. Kontrakts-prosten Palmlund har inskränkt
sitt yrkande blott dertill, att skolans och kyrkans tjenstemän må vara berättigade
att på vederbörande Landtränteri i Mars månad årligen uppbära lösen för all dem
å lön anslagen kronotionde, för hvilken de icke hafva uppsägningsrätt; och Olof
Nilsson har föreslagit att kronofogdarne uppbära och redovisa de militärstaten
anslagna indelta räntor i sammanhang med kronouppbörden, samt att vederbörande
löntagare vid regementena, likasom andra Statens embetsman, qvartaliter
må utbekomma sina löner på Landtränteriet, på det sätt att do för hvarje qvartal
erhålla lösen enligt riksmarkegången för en fjerdedel af det regementet anslagna
tionde, och, sedan medelmarkcgången för året vunnit laga kraft, genom med Landskontoret
uppgjord räkning, uppbära det återstående beloppet af regementet till
-
6 Sammans. Stats- samt Allm. Besv. och Ekon.-Utsk. Betänkande N:o 11.
kommande lösen för indelta räntor, anslagna till aflöning af tjenstgörande befäl
och civilstat.
Hvad särskildt beträffar de till militärtjenstemän anslagna indelta räntor,
sä hafva Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag, uti underdånig skrifvelse den
12 Maj 1860 (N:o 62), andragit, att hos Rikets Ständer uppmärksamheten blifvit
fästad på det besvär, som förorsakas af det olika sättet för uppbörden af Kronans
inkomster och af de åt militäre tjenstemän indelta räntor, synnerligast i rikets
norra orter, der de skattskyldige bo glest och långt från uppbördsställena; i anledning
hvaraf förslag blifvit väckt, at.t antingen regementsskrifvaren må åläggas
verkställa den kontanta uppbörden på samma tider och ställen, som kronofogden,
eller ock häradsskrifvaien, efter regementsskrifvarens honom lemnade uppgift,
debitera medlen, som sedan i sammanhang med kronouppbörden af kronofogden
uppbäras och till de militära indelningshafvarne levereras, antingen direkte eller
genom Landtränteriet och Landskontoret; och som behofvet af en dylik åtgärd i
ofvanomförmälda hänseende visat sig derutinnan, att i åtskilliga delar af riket
en förändring i samma syfte redan blifvit, i afseende på uppbördstid och ställe,
vidtagen vid några af de indelta regementena, så hade Rikets Ständer, sedan
betydlig lättnad till uppbörden numera, genom Kammar-kollegii kungörelse den
2 Juli 1858, angående värden å hufvudräntepersedlar och kronotiondespanmål att
vid skattläggningar med mera iakttagas, blifvit beredd, funnit sig, under förutsättning
att nu varande uppbördsmäns rätt till sina löneförmåner ej förbises, och att
indelningshafvarne utbekomma sina löner åtminstone lika tidigt som hitintills,
böra i underdånighet anhålla det Kongl. Maj:t täcktes, på sätt Kongl. Majit lämpligast
funne, i nåder tillse huruvida, genom förändring i uppbördssättet af indelta
räntor och kronotionde, anslagen åt militäre tjenstemän, någon lättnad i berörda
besvär må kunna beredas. I anledning af denna underdåniga skrifvelse hafva
Kongl. Krigs- och Kammar-kollegierna afgifvit i nåder infordrade underdåniga
utlåtanden; varande ärendet ej ännu till slutligt afgörande i underdånighet föredraget.
Hvad först beträffar motionerna i den mån de afse att räntor och tiouden
skola genom Kronans uppbördsman indrifvas och redovisas, så kan Utskottet
visserligen icke undgå att se de många svårigheter, hvilka, så väl vid förslagets
genomförande i allmänhet, sorn särskildt vid fråga om den ena eller andra föreslagna
bestämmelsen, måste framställa sig. Sålunda lärer, för frågans fullständiga
bedömande, böra utredas, bland annat: I hvad mån Kronans uppbördsman
må kunna förpligtas att med en sådan uppbörd och redovisning taga befattning,
antingen utan all godtgörelse utöfver redan innehafvande löneförmåner, eller ock
mot särskild till dem utgående ersättning; — i sednare fallet på hvad sätt berörda
godtgörelse skulle åstadkommas, antingen genom viss provision å de uppburna
medlen, eller, för den händelse dessa verkligen, på sätt föreslaget är, skulle
kostnadsfritt vederbörande tillhandahållas, medelst från Statsverket utgående ersättning
; — vidare huru ersättning för förlorade inkomster skulle kunna beredas
do tjenstemän, hvilka hittills åtnjutit provision för uppbörd, som genom den föreslagna
förändringen biefve dom fråntagen; — ytterligare, huruvida samtlige ränteoch
tiondetagare skulle kunna tillförbindas att i Kronans uppbördsmäns händer
lemna detta uppdrag, ehvad de finge detsamma utan särskild kostnad verkstäldt,
eller nödgades underkasta sig afdrag för beredande af uppbördsprovision, äfvensom
huruvida denna förändring kan försiggå oberoende deraf, att utbetalningen af förfallna
löner derigenom i viss mån fördröjes. — Dessa med flera frågor kunna mot
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.- ZJtsk. Betänkande N:o 17. 7
förslaget innebära svårigheter, hvilkas omfång man måste känna och till hvilkas
besegrande man måste utfinna medel, innan förslagets fullständiga pröfning kan
Rikets Ständer underställas; och en sådan utredning torde ej annorledes än genom
Kongl. Maj:ts nådiga beslut och efter vederbörande embetsmjmdigheters hörande
kunna åstadkommas. Emellertid lärer svårligen kunna förnekas att förslaget,
sådant det i Grefve Mörners och J. E. Fredrikssons motioner blifvit framstäldt,
innebär stora fördelar ej blott för ränte- och tiondegifvare, hvilka derigenom
vunne befrielse från den omtanke, den kostnad och det besvär, som oundvikligen
äro förknippade med skyldigheten att på olika tider och ställen samt till olika
personer erlägga den ränta och det kronotionde, som för året bör gäldas, helst när
den mellan dessa uppbördsdagar sålunda löpande tid ej är tillräckligt lång att
bereda den skattskyldige någon förmån genom utgifternas fördelande på olika årstider,
utan äfven för dem, som äro berättigade till ifrågavarande räntor och tionde,
och hvilka genom den föreslagna förändringen befriades från mycken kostnad och
besvär, derifrån de äro fritague, som i Statens embetsverk uppbära sina inkomster;
och Utskottet anser dessa fördelar så öfvervägande, att, äfven om förslaget
ej skulle kunna till hela sin vidd genomföras, äfven om några kostnader härvid
skulle tillskyndas det allmänna, eller förslaget skulle behöfva så jemkas att någon
uppbördsprovision utginge ur de indrifna medlen, detsamma icke derföre bör
falla. Utskottet tvekar således ej att nu, med anledning af de väckta motionerna,
tillstyrka Rikets Ständer
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
täcktes till Rikets Ständer aflåta nådigt förslag, enligt hvilket
alla räntor och all tionde, som är anslagen till särskilda verk,
stater, inrättningar, stiftelser eller kyrkor, hädanefter skulle
uppbäras genom Kronans uppbördsman och af dem i behörig
ordning redovisas till Läns-styrelserna, hvarest beloppen skulle
vederbörande kostnadsfritt tillhandahållas; äfvensom på enahanda
sätt skulle förfaras med alla sådana åt tjenstemän, vare
sig civile, militäre eller ecklesiastike, indelade ränte- eller tiondeanslag,
hvilka indclningshafvarno ej ega rättighet att till leverering
in natura uppsäga.
Hvad åter beträffar de dels af Prosten Palmlund, dels af Olof Nilsson, på
sätt här förut finnes förmäldt, föreslagna bestämmelser, dels att skolans och kyrkans
tjenstemän skulle vara berättigade att på vederbörande Landtränteri i Mars
månad årligen uppbära lösen för all dem å lön anslagen kronotionde, för hvilken
de ej hafva uppsägningsrätt, dels att vederbörande löntagare vid regementena,
qvartaliter må utbekomma sina löner på Landtränteriet, på det sätt ofvan är utur
motionen anfördt; så enär dessa förslag, hvilka måste förutsätta ett åtagande från
Statsverkets sida att, till förmån endast för löntagarne, förskjuta räntor och tionden,
som af enskilde böra utgöras, således skulle erfordra ett vid hvarje Ränteri för
ändamålet afsatt icke obetydligt kapital, anser Utskottet redan häruti så stor svårighet
mot förslaget möta, att Utskottet finner sig nödsalcadt till samma förslag
afstyrka bifall.
8 Sammans. Stats- samt Allm. Besv- och Ekon.-Utsk. Betänkande N:o 17.
Slutligen har Grefve Mörner, i sammanhang med sitt här förut omförmälda
förslag, yrkat att, derest, under innevarande riksdag, fråga uppstår om löneförhöjning
för något verk eller någon stat, eller någon embets- eller tjensteman, som
är i åtnjutande af ränte- eller tionde-anslag, detta anslag, beräknadt efter hvad
detsamma under de tio sistförflutna åren i medeltal utgjort, skall emot kontant
anslag utbytas, samt räntorne och tionden till Kronan indragas.
Om äfven den sålunda föreslagna bestämmelse skulle medföra någon fördel
för det allmänna på det sätt att densamma, ehuru blott i ringare mån, bidroge
till förenkling i sättet för åtskillige tjenstemäns aflöning, lärer dervid dock ej få
förbises hvad erfarenheten gifvit vid handen om vådan att söka förvandla penningen
från dess egentliga egenskap af bytesmedel, till en värdemätare. Penningen
är ett medel att förvärfva hvad man behöfver, men den fyller ej sjelf något behof,
och dess värde är derföre lätt underkastadt förändring, vare sig såsom följd af
en ökad eller minskad produktion af ädla metaller, eller af ett föräudradt kreditsystem,
som gör bytesmedlet mer eller mindre eftersökt och behöfligt. Sådant
är ej i samma mån förhållandet med spanmål och andra räntepersedlar, hvilka
sjelfva fylla ett lefnadsbehof och som derföre bättre än penningen passa till värdemätare.
Utskottet tillstyrker således att motionen i denna del
ej må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 Pebruari 1863.
Reserv ation:
af Herr af Klint, E. M.:
“Det kan visserligen synas besynnerligt, att icke instämma uti en så “billig
begäran®, som den att kronofogdarne skola uppbära och till Landtränterierna öfverlemna
de till vissa verk, stater, embets- och tjenstemän anslagna indelta räntor
och tionden, helst det borde vara likgiltigt hvem som upptager och redovisar
denna del af aflöningen, blott den sedermera kommer löntagarne, till fullo, till
godo, men dels anser jag denna fråga stå i närmare sammanhang, än man vid
första påseendet kan märka, med den alltför ofta återkommande frågan om alla
indelta löners utbytande emot penningelönor, dels synes det mig vara temligen
obefogadt att ingå till Kongl. Maj:t med en ny underdånig skrifvelse innan Kongl.
Maj:t ännu kunnat aflåta nådigt svar på den vid förra riksdagen begärda undersökning,
huruvida detta uppbördssätt låter sig verkställas i hvad angår räntor och
tionden, anslagna till militie-staterne.®
Rättelse
i Betänkandet N:o 10.
Sid. 2 rad. 7 nedifr. står: hit omförmälda, läs: sistomförmälda.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1863.
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Dlskottels Betänkande JV2 18. i
H*o 18.
Ank. till Exp.-Utsk. den 4 Mars 1863, kl. 1 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om tillsättande af en
General-inspektör öfver samtliga elementar-läroverken och
högre undervisningsanstalter, m. m.
Denna motion är inom Väliofliga Borgare-Ståndet väckt af Herr Ljungberg
(N:o 30).
Motionären föreslår att, utan ändring af Ephorernes åligganden i afseende å
läroverken inom hvarje särskildt stift, må. för utöfvande af tillsyn i högre instans
öfver samtlige elementar-läroverken, tillsättas en General-inspektör, hvilken skall
vara pligtig alt, genom personliga besök, inhemta noggrann kännedom om deras
tillstånd och behof, samt dels omedelbart efter befogenhet vidtaga, dels ock i öfriga
fall hos Kongl. Majit föreslå de åtgärder till undervisningens förbättrande och
ändamålsenliga ordnande, som kunna finnas nödiga, äfvensom att på Kongl. Majits
befallning afgifva utlåtanden öfver frågor af mer omfattande natur rörande elementar-läroverken.
Bemälde General-inspektör skulle äfven sträcka sin tillsyn till
universiteterna och rikets öfriga högre läroverk, med skyldighet att omedelbarligen
hos Kongl. Majit till rättelse anmäla de afvikelser från gifna föreskrifter el
ler
Konungens och Representationens beslut, som i fråga om undervisningens ordnande
eller utöfning m. m. tilläfventyrs kunde förekomma. Det borde äfven tillhöra
denne embetsman att egna sin uppmärksamhet åt vetenskapens och nationallitteraturens
behof och angelägenheter, enär dessa dyrbara intressen väl voro förtjenta
af att inför tronen och Representationen ega sin egen målsman. För öfrigt
skulle det åligga General-inspektören att, vid hvarje års slut, om sin verksamhet»
och läroverkens tillstånd afgifva berättelse till Kongl. Majit, äfvensom han för den tid,
som emellan hvarje riksdag förflutit, borde till Rikets Ständer afgifva en fullständig
redogörelse för samtlige de högre läroverkens och elementarskolornas tillstånd,
samt hvad Inspektören beträffande deras förvaltning och verksamhet iakttagit;
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 4 Sami. 2 Afd. 6 Uäft.
2 Sammans. Stats- samt Allm. Ilesv.- och Ekon.-Utskottets Betänkande M 18.
och borde för bemälde embetsman, som ansågs böra hafva lika värdighet med
Of ver-direktören för Landtmäteriet och hans vederlikar, anvisas ett lönebelopp af
6,000 R:dr R:mt årligen, jemte ersättning för resor i embetsärende».
Det uppdrag motionären velat gifva den föreslagna General-inspektören är
af den vidsträckta beskaffenhet att, om denne embetsman verkligen skulle sträcka
sin verksamhet till alla deruti omförmiilda ämnen, dertill erfordrades en så utomordentligt
begåfvad man, att föga utsigt torde förefinnas alt platsen skall kunna
blifva nöjaktigt fylld. Samme person skulle hafva tillsyn öfver universiteten och
öfver alla elementar-läroverken, iakttaga vetenskapens och national-litteraturens
behof och angelägenheter, anmärka öfverträdelser af gifna föreskrifter, dels sjelf
förordna om åtgärder tili undervisningens förbättrande, dels i ämnet afgifva underdåniga
utlåtanden äfvensom embetsberättelser till Kongl. Maj:t och till Rikets
Ständer. Han borde således förena den högsta vetenskapliga och litterära bildning,
den djupaste theori med den vidsträcktaste erfarenhet i undervisningsväsendets
alla grenar, den mest utbildade praktik; han borde förena stor administrativ
och organisationsförmåga med en fiskalisk och nästan juridisk blick och
fallenhet.
Men Utskottet tror undervisningsverket ej heller nu vara så beröfvadt kontroller,
som motionären antagit. Deribland må h,är blott erinras om den för
hvarje elemcntar-läroverk af Elorus nämnde särskilde Inspektor; om den berättelse
som Rektorn vid elementar-läroverken, öfver undervisningens gång" derstädes,
årligen afgifver; om den skyldighet Rektor vid ett elementar-läroverk, enligt gällande
skolstadga, åligger att meddela Eforus öfver ett annat underrättelse, derest
ifrån detta sednare ankommit någon lärjunge, som vid anställd examen icke befinnes
innehafva det mått af kunskap, att kan kan varda intagen i den klass,
hvari han, enligt det medförda afgängsbetyget. bort inkomma; samt slutligen om
den kontroll som, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga Stadga angående afgångsexamen
vid rikets högre elementar-läroverk den II April 1862, vid berörda examen utöfvas
af de utaf Kongl Majit förordnade Censorer.
Af hvad Utskottet sålunda anfört följer att Utskottet tillstyrker,
det motionen ej må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda
Stockholm den 26 Februari 1863.
Sammans, Stats- samt Allm. Besv- och Ekon.-Utskottets Betänkande JU 19. 5
.%'«© 19.
Ank. till Exp.-Utsk. den 4 Mars 4863, kl. t e. m.
Betänkande, i fråga om föreskrift för alla till statsförvaltningen
hörande kassor eller allmänna inrättningar, sorn hafva
medel att förränta, alt använda dem till inköp af Statsverkets
eller andra med Kongl. Maj:ts fastställelse försedda
inrättningars räntebärande obligationer.
Inom Vällofliga Borgare-Ståndet har Herr Lallerstedt, under åberopande af
de skäl motionären anfort i sammanhang med ett annat af honom framstäldt förslag
huru omyndigas medel borde göras fruktbärande (N:o 204), väckt nu ifrågavarande
motion (N:o 205), dervid motionären dock undantagit sådana medel, som
för de dagliga utgifternas bestridande behöfde hållas i beredskap.
Utskottet, som ej har att behandla den åberopade motionen N:o 204, har
tagit det nu ifrågavarande förslaget i öfvervägande, men kan ej undgå att finna
vigtiga betänkligheter dervid möta. Det torde vara vådligt att antaga det hvarje
med Kongl. Maj:ts fastställelse försedd inrättnings obligationer äro vederhäftiga; ty
svårligen lärer genom något reglemente kunna förebyggas möjligheten att en sådan
inrättning kan blifva mindre väl förvaltad. Lika betänkligt torde vara att
förpligta allmänna kassor och inrättningar att endast genom inköp af obligationer
förränta sina medel. På det sätt dessa medel nu gemenligen förräntas, lärer väl
i allmänhet högre afkomst af desamma vinnas, än motsvarande den ränta hvarmed
ifrågakomne af Statsverket eller andra allmänna inrättningar utfärdade obligationer
löpa En sådan bestämmelse, som den af motionären påyrkade, skulle
i kännbar mån förminska den inkomst, som långifvande kassor och inrättningar
för närvarande hemta af sina kapitaler, samt sålunda nödga till inskränkning i
dessa kassors och inrättningars verksamhet. Motionärens antagande, att ifrågakomne
obligationer kunna, vid förefallande behof, utan svårighet alyttras, torde
måhända hädanefter ega sin vigtighet hvad beträffar förhållandet inom hubudstaden;
men för allmänna kassor och inrättningar inom öfriga delar af riket lärer en
sådan försäljning fortfarande vara förknippad både med svårighet och kostnad
Utskottet tillstyrker således,
att motionen ej må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda
Stockholm den 3 Mars 1863.
4 Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- ock Ekon.-Utskottets Betänkande M 20.
HT*o 30.
Anfe. till Exp. Utsk. den 4 Mars 1863, kl. 1 e. tn.
Betänkande, i anledning af vackt motion om sådan förändring
i de förvaltande verkens i Stockholm arbetsordningar, att
de större utgifterna derstädes komme att bestridas genom
anvisningar ä Kongl. Räntekammaren.
Motionen härom är väckt inom Höglofliga Ridderskapet och Adein (N:o 211) af
Grefve Cronstedt, Fredrik, hvilken föreslagit det Rikets Ständer måtte i underdånig
skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, ej blott att Kongl. Majit täcktes genom dertill
utsedde sakkunnige personer eller på annat lämpligt sätt låta utarbeta förslag till
en sådan förändring af Kongl. Slats-kontorets organisation, äfvensom af arbetsordningarne
för öfrige i Stockholm befintlige förvaltande kollegiala Embetsverk, hvilka
hafva åliggandet alt verkställa utbetalning af statsmedel, att dessa förvaltande verk
i allmänhet, och med undantag af expensmedel och möjligen en mindre kassa för
smärre utbetalningar, icke behöfde hafva några kontanta penningar om händer, eller
större summor innestående å verkets Bankoräkning, men deremot erhålla rättighet
att för sina utgifter, inom vissa för hvarje Embetsverk begränsade belopp, till hvar
och en, som af det förvaltande verket skal! uppbära penningar, utfärda invisningar,
ställda på Kongl. Räntekammaren, och hvilka der genast blefve med kontanta penningar
infriade; samt alt för de utbetalningar, som af Kongl. Stats-kontoret omedelbarligen
ombesörjas, sådan förenkling måtte tillvägabringas, att särskilda anordningar
och assignationer icke behöfde för mindre summor utfärdas, men medlen
utan tidsutdrägt kunde i kontanta penningar utbetalas af Räntekammaren, som derefter
egde redovisa de förskott, hvilka tili sådane utbetalningar blefve Räntekammaren
meddelade; utan äfven att Kongl. Maj:t täcktes, efter pröfning af de uppgjorda
förslagen, låta befordra desamma till behörig verkställighet.
Motionären har hemlat anledningen till sitt förslag från den af Rikets Ständers
Revisorer år 1860 (pag. 26 i Berättelsen) uttalade åsigt att en bland orsakerne
'till svårigheten för Kongl. Stats-kontoret att kunna fullgöra sina utbetalningar
borde sökas deruti, att Statsverket för sina utgifter nödgas hålla kontant kassa,
icke blott i hvarje Ränteri, utan ock i de flere Embetsverk inom hufvudstaden, åt
hvilka förvaltningen af särskilda delar utaf de till Statsregleringen hörande medel
blifvit öfverlemnad, och deruti att cirkulationen af de till Statsverket hörande penningar
i allmänhet är allt för trög och långsam; till afhjelpande af hvilken olägen
-
Sammans. Slats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utskottets Betänkande AA 20. 5
het Revisorerne föreslagit, bland annat, att de förvaltande verken i allmänhet icke
behöfde hafva om händer några kontanta penningar, men deremot borde hafva rättighet
att för sina utgifter, inom vissa begränsade belopp, utfärda invisningar, ställda
på Kongl. Räntekammaren, och hvilka der genast mot kontant blefve infriade.
I sitt underdåniga utlåtande öfver Revisorernes Berättelse har Kongl. Statskontoret
(pag. 288 och 289) medgifvit att den princip, hvarpå detta förslag hvilar,
är såsom allmän grundsats riktig. Det måste för ,en kassaförvaltning i allmänhet
vara fördelaktigare att tillgångarne finnas i en hufvud- eller generalkassa samlade,
för alt derifrån direkte utgå till de föremål, hvartill de äro anvisade, än att
medlen fördelas mellan flera särskilda kassor, för att af dem, som deröfver disponera,
för de afsedda ändamålen användas. I det sednare fallet kunde nemligen lätt
inträffa, att en eller (lere af sistnämnda kassor för tillfället egde större tillgångar,
än som då erfordrades, under det att hufvudkassan, af en eller annan orsak, samtidigt
vore i behof af behåilningarne i de andra kassorna. Meri, äfven med erkännande
häraf, förklarade Kongl. Stats-kontoret sig dock icke kunna finna, att,
genom tillämpning af nämnda grundsats, i förevarande fall någon vinst eller lätt
nad
för Statsverkets pcnningeförvaltning skulle uppkomma. Tvärtom ansåg KonglStats-kontoret,
att då denna förvaltning är beroende deraf, att statsinkomsterna
med de beräknade beloppen verkligen inflyta, hinder för genomförande^af förslaget
möta, hvilka i visst fall göra detsamma overkställbar^ Såsom förhållandet nu vore
egde de förvaltande verk, som, på grund af särskilda nådiga föreskrifter, sjelfva disponera
de dem, med underlydande Stater och Korpser, anslagna medel, och hvilka
hufvudsakligen äro Krigs-kollegium, Förvaltningen af Sjöärendena och Utrikes-Departementet,
äfvensom Öfver-Intendents-embetet, i afseende å de allmänna byggnadsanslagen,
att, uppå reqvisition, i mån af behof, från Stats-Kontoret utbekomma
de medel, som för dein blifvit anvisade. Någon anledning förefunnes icke, att
dessa verk af sina anslagssummor reqvirera större belopp, än som för tillfället verkligen
erfordras, men deremot bade under de sednare åren, till följd af inträffad
brist i statsinkomsterne, icke sällan händt att Kougl. Stats-Kontoret varit förbindradt
att genast anordna de äskade medlen och derföre, efter kommunikation med
vederbörande verk, beredt sig uppskof med utbetalningarne, utan att, Kongl. Statskontoret
veterligen, någon skada derigenom skett den eller dem, hvilka egt att
hos de förvaltande verken utbekomma penningarne, emedan dessa verk, efter vunnen
kännedom om de tider, då medlen kunnat erhållas, derefter lämpat siria liqvider.
Skulle åter, såsom föreslaget var, de förvaltande verken ega att för hvarje
utgift utfärda en invisning på Räntekammaren, kunde, vid tillfällen, då brist i Statsinkomsterne
minskat rörelsekapitalet, möjligen inträffa, att Kongl. Stats-kontoret,
som ändock måste hafva rättigheten aft pröfva, huruvida tillgångarne på det hela
medgåfve att genast utbelala beloppet samtidigt med andra för handen varande angelägna
utgifter, funne sig urståndsatt att infria en dylik invisning. Det vore lätt
fi Sammans. Stats- samt Allm Best'.- och Ekon-Utskottets Betänkande JV§ 20.
att inse, hvilka menliga följder för Statens kredit skulle uppslå derigenom, att Kongl.
Stats-kontoret, i brist på medel, nödsakades vägra inlösen af dessa invisningar,
hvilka vederbörande på god tro och i förlitande å deras ofelbara infriande emoltagit
i liqvid för aflöningar, eller lill följd af ingångna kontrakter, eller i betalning
för leveranser o s. v. — Om det väckta förslaget antoges skulle det nedföra en
ansenlig tillvexl i Kongl. •Stats-kontorets göromål och tili följd deraf behofvet af
större arbetspersonal, hvarigenom Staten finge vidkännas kostnader, sannolikt vida
öfverstigande dem, som tilläfventyrs genom indragning af någon' tjenst i elt eller
annat af de öfriga Embetsverken kunde Staten besparas. Sådant vore uppenbart,
när i betraktande (oges att Kongl, Stats kontoret hade att, från de andra förvaltande
verken, för hvarenda, äfven den ringaste, utgift emottaga en invisning, och
att denna, innan den finge al Räntekammaren infiias, skulle först anmälas hos Kongl.
Stats-kontoret, som måste ega kännedom om hvarje Utgift, saint, innan undersökningar
och behörige annotationer skett, ej kunde invisningen till inlösen godkänna;
och hvad särskildt beträffade Räntekammaren, hvarest för de ständigt ulbetalning|rne
kont inta penningar i summor af hundra tusentals Riksdaler alltid borde finnas
oell täta inventeringar i följd deraf måste ske, skulle den nuvarande personalen
icke på långt när blifva för de ökade göromålens behöriga hondhafvande tillräcklig.
Utskottet har ej genom de af Kongl Stals-Kontoret sålunda anförda betänkligheter
funnit sig öfvertvgadt att förslaget bör öfvergifven. De fördela! Kongl.
Stats-kontoret tillerkänt den ifrågasatta förändringen synas Utskottet tillräckligt stora
att påkalla en allvarlig undersökning, huruvida ej de med samma förändring förknippade
olägenheter skulle kunna undanrödjas, eller åtminstone i den mån förminskas
att fördelarne dock blefvo de öfvervägande.
Härvid förekommer det Utskottet, som borde någon annan omedelbar pröfning
och granskning af de kollegiala Embetsverkens i Stockholm anvisningar å Kongl.
Stats-kontoret ej blifva i sistnämnda Embetsverk af behofvet påkallad, än blott den,
som erfordras till kontrollerande att anvisningen verkligen blifvit af det ifrågakomna
förvaltande verket utfärdad, en granskning hvilken torde kunna genast vid anvisningens
företeende verkställas af samme tjensteman som anvisningens belopp utbetalar;
ty de Embetsverk, som nu äro betrodde att från Kongl. Stats-kontoret reqvirera
större penningesummor, för att dem sedermera i enlighet med fastställda
stater använda, torde väl äfven böra af Statsverket tilltros att ej uti sina anvisningar
å Stats-kontoret öfverskrida dessa staters belopp; ett öfverskridande för öfrigt
så blottstäldt för skyndsam upptäckt och förknippadt med så stor våda för den
lelaktige att detsamma knappast kan anses möjligt. Den minskning förändringen
torde kunna åstadkomma, så väl i antalet af särskilda kassörer vid de förvaltande
verken, som i fråga om framtida beloppen af de löner, hvilka beböfde utgå till
sådane kassörer, som bibehöllos, men linge sina göromål och sin ansvarighet i be
-
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon -Utskottets Betänkande M 20. 7
tydlig mån begränsade, torde äfven kunna någorlunda motsvara kostnaden för tillökad
personal, så väl inom Kongl. Räntekammaren, som för kontrollen å densamma.
Enahanda lättnad, som Kongl. Slats-kontoret förmält hafva blifvit Statsverket
vid åtskilliga tillfällen beredd genom överenskommelser med de förvaltande verken
att lämpa sina liqvider efter tillgångarne i Kongl. Stats-kontoret, synes böra, efter
införandet af den föreslagna förändringen, kunna, vid tillfälle af behof, genom lik
nande
öfverenskommelse tillvägabringas; men detta behol torde blifva minskadt, sedan
kassorne blifvit på det föreslagna sättet sammanförda. Det är nemligen uppenbart,
och jemväl af Kongl. Slats-kontoret, i dess ofvanberörda utlåtande, medgifvet
att, så som förhållandet nu är, lätteligen inträffa kan, det en eller flere af de
förvaltande verkens kassor ega större tillgångar än som erfordras, på samma gång
som hufvudkassan är af dessa medel i behof. Utskottet anser emellertid Rikets
Ständer böra förbehålla sig rättigheten alt granska det förslag, som till förändriugen
kan blifva utarbeladt; och tror sig Utskottet således böra tillstyrka
bifall till motionen, pä del sätt, att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta samt
för Rikets Ständer framlägga förslag till en sådan förändring af
Kongl. Stats-kontorets organisation, äfvensom af arbetsordningarne
för öfriga i Stockholm befintliga förvaltande kollegiala embetsverk,
hvilka hafva åliggandet att verkställa utbetalning af st itsmedel, att
dessa förvaltande verk i allmänhet, och med undantag af expensmedel
och möjligen en mindre kassa för smärre utbetalningar, icke
behöfde hafva några kontanta penningar om händer, eller större
summor innestående på verkets Bankoräkning, men deremot erhålla
rättighet att för sina utgifter, inom vissa för hvarje embeisverk begränsade
belopp, lill hvar och en, som af det förvaltande verket
skall uppbära penningar, utfärda invisningar ställda på Kongl. Räntekammaren,
och hvilka der genast blefve med kontanta penningar
infriade.
Stockholm den 5 Mars 1865.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH BECKMAN, 1863.
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.- Utsic. Betänkande N;o 21. 1
IVso *1.
Ank. till Exp.-Utsk. den 13 Mars 1863, kl. il f. m.
Betänkande, i anledning aj vuckta motioner om skjutsning sbesvärets
ordnande.
Motionerna i detta ämne äro Täckta, inom Höglofliga Ridderskapet och
Adeln af Herr Grefve Liljencrants (Nio 103) och Herr von Koch, K. S. (N:o 112)
samt inom Hedervärda Bonde-Ståndet af Jonas Andersson från Ostergötlands län
(N:o 71), C. J. Lönnberg från samma län (N:o 89), Johan Gustaf Wassmuth från
Stockholms län (N:o 151), Olof Olsson från Wermlands län (N:o 118), Johan Bergström
från Stora Kopparbergs län (N:o 101) och Carl Ifvarsson från Hallands län
(N:o 155).
Grefve Liljencrants har föreslagit följande:
l:o. Till understöd för de skjutslag, der entreprenad-skjutsafgiften befinnes
vara, eller, der entreprenad nu ej eger rum, vid densammas införande blifver jemförelsevis
mera betungande, anslås årligen af statsmedlen för blifvande statsregleringsperiod
60,000 R:dr R:mt. Såsom vilkor härvid stadgas:
a) att understöd för det närvarande ej ifrågakommer, der skjutsentreprenadafgiften
inom ett skjutslag ej utgår till högre belopp än 15 R:dr R:mt, för
helt mantal räknadt;
b) att bidrag i och för ifrågavarande ändamål aldrig lemnäs till större del, än
att skjutslagets andel i entreprenad-afgiften minst utgör 15 R:dr R:mt, efter
helt mantal räknadt;
c) att intill dess det sig visat, huruvida förenämnda statsanslag, 60,000 R:dr R:mt,
blifver tillfyllestgörande för bidrags meddelande åt alla do skjutslag, derinom
entreprenad-afgiften utgår till högre belopp äu 15 R:dr Runt, skjutslagen skola
ega företrädesrätt till Statens mellankomst, i den mån skjutsbestyret för dom
medförer större tunga;
d) att det belopp, hvarmed Staten deltager i entreprenad-skjutskostnaden, ej i
allmänhet må utgöra mer än hälften af samma afgift, dock att, der denBih.
till B. St. Prot. 1862 f 1863. 4 Sami. 2 Afd. 7 Haft. 1
2 Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och JEkon.-Utsk. Betänkande N:o 21.
samma utgår med 100 R:dr Rimt och derutöfver, Statens bidrag må utsträc
kas
ända till fidelar at samma afgifts hela belopp;
ej att förenämnda statsbidrag äfven bör tillfalla de städer, som för skjutsens
uppehållande nödgas vidkännas betydligare uppoffringar, och utgå, antingen
efter de grunder, som af kommitterade antagits, eller att hvarje fullt hundratal
invånare anses motsvara l£ mantal på landet, eller efter annan grund,
som af Kongl. Majit kan i särskilda fall nådigst bestämmas;
f) att ansökning af skjutslag, vare sig i stad eller på landet, om bidrag af all
männa
medel för skjutsens uppehållande, bör ingifvas till Konungens Befallningshafvande
i länet, hvilken det tillkommer att samma ansökning till
Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna, dervid Konungens Befallningshafvande
hör dels afgifva utlåtande, huruvida skälig omtanka från skjutslagets
och andra vederbörandes sida blifvit iakttagen i ändamål att bereda så lindrig
entreprenad-afgift, som ske kunnat, dels ock i underdånighet föreslå den
andel af samma afgift, som, med afseende å lokala och andra förhållanden,
bör af Staten gäldas.
2:o. Till underlättande af skjutsentreprenaders införande torde kunna och
böra stadgas:
a) att då, genom gästgifveris flyttning, en billigare skjutsersättningskostnad kan
beredas ett skjutslag, och Konungens Befallningshafvande pröfvar sådan flyttning
utan hinder af lag och utan förfång för de resande kunna ega rum,
sådan förflyttning, vid tiden för den ifrågakomna entreprenadens inträdande
må ega rum, utan hinder af de besvär, som öfver den beslutade flyttningen
må anföras;
b) att vid fall, som i föregående moment förutsättes, den blifvande entreprenören
skall vara berättigad och, der Konungens Befallningshafvande så pröfvar nödigt,
äfven pligtig, att besörja vägfarandes herbergerande och förplägning,
hvaremot det må bero på entreprenören att öfvertaga eller afstå från den
rätt till utskänkning af spirituösa drycker, som må tillkomma det gästgifveri
som är i fråga;
c) att då sådan förflyttning, som här ofvan ifrågasättes, af gästgifvaregård till
annat ställe eger rum, skall gästgifvaregårdens egare eller innehafvare vara
pligtig, der han ej vill utgöra skjutsen in natura, utgifva den entreprenadafgift,
som inom skjutslaget erlägges och i förhållande till gästgifveriets mantal
på hemmanet belöper;
d) att då den vissa hemman ålagda förbindelsen att, emot åtnjutande af dem
tilldelade förmåner, uppehålla gästgifveri, icke skulle kunna på vissa orter
förändras, utan att deraf skulle härflyta de största olägenheter, synes rättvisan
fordra, om också annorlunda lagligen kunde ske, att de indelta räntor
och friheter, som dessa hemman åtnjuta, böra dem oqvalt tillkomma, så länge
förbindelsen för dom pröfvas böra qvarstå att, när gästgifveriskyldigketen af
en eller annan anledning icke vidare kan på annat ställe utöfvas, denna skyldighet
åter öfvertaga. På de orter deremot, der särdeles svårigheter icke
möta för gästgifveriers upprättande, synes lämpligt vara att, då förflyttning
af ett gammalt gästgifveri till annat ställe pröfvas böra ega rum, de friheter,
som varit gästgifveriet tillagde, indragas mot befrielse för framtiden, så vidt
lagligen medgifvas kan, att gästgifveri uppehålla.
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.- Utslc. Betänkande N:o 21. 3
Herr von Koch har föreslagit att Rikets Ständer måtte vid denna riksdag
för sin del fatta det beslut, att skjutsningsbesväret må ordnas i öfverensstämmelse
med do beslut, hvarom Höglofliga Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda BondeStåndet
förra riksdagen blefvo ense och som omförmälas uti Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets betänkande vid nämnda riksdag, N:ris 23 och 33.
Jonas Andersson från Östergötland, med hvilken Bonde-Ståndets fleste vid
tillfället närvarande ledamöter sig förenat, har föreslagit:
l:o att gästgifveri-, håll- och reservskjutsen samt postskjutsen skiljas från
jordbruket och öfvertagas af Staten;
2:o att skjutsningsväsendot för Statens räkning så ordnas, att den minsta
möjliga kostnad så väl för den resande som för Staten må vinnas, på samma
gång som en ändamålsenligare transport af posterna i förening med resandes förskaffande
ernås; och
3:o att behöfliga medel för ändamålets vinnande nu måtte anslås.
C. J. L. Lönnberg från Östergötlands län har föreslagit att legan för
kungs- och kronoskjuts måtte bestämmas till samma belopp, som vid närmaste
gästgifvaregård intill den ort, hvarifrån kungs- eller kronoskjutsen utgår.
Jolian Gustaf Wassmuth från Stockholms län har yrkat att, med undanrödjande
af 1723 års adliga privilegier, en författning utfärdas, som ålägger frälse
till lika deltagande med krono och kronoskatte, efter lika hemmantal, uti hålloch
kronoskjutsskyldigheten.
Olof Olsson från Wermlands län, med hvilken O. Olsson från Slängserud,
Nils Andersson, Jonas Christopherson och P. Persson från Wermland sig förenat,
har yrkat att kungsskjuts skall utgöras af de personer och till det pris, som genom
vederbörande kronobetjening kan betingas, samt skilnaden emellan fastställda
skjutslcgan och det betingade priset godtgöras af allmänna medel.
Johan Bergström från Stora Kopparbergs län, med hvilken Lars Olsson
från samma län sig förenat, föreslår att då behof af ny skjutsinrättning å farväg,
äfvensom vid jernvägs- eller kanalstation uppstår och sådan icke kan åstadkommas
utan de gamla skjutslagens ytterligare betungande, vederbörande Länsstyrelser
må ega att på sådant ställe bereda skjutsinrättning på det sätt, att skjutsningsskyldighotcn,
efter entreprenad-auktion, öfverlemnas till den, som erbjuder sig att
för minsta lega per mil befordra resande; och att resande må åläggas att vid
sådan skjutsinrättning, utan afseende å den allmänt gällande skjutslegan, betala
för hvarje mil det belopp, för hvilket entreprenören vid auktionen förbundit sig
att bestrida skjutsen, som dock icke må begagnas längre än till nästa gästgifvaregård.
Carl Ifvarsson från Hallands län, med hvilken Anders Gudmundsson från
samma län sig förenat, föreslår:
l:o att för postskjutsens skyndsamma skiljande från jordbruket och upplåtande
på entreprenad så länge och intill dess skjutsningsbesväret i allmänhet
kan på dylikt sätt ordnas, Rikets Ständer ville antingen lika som under föregående
riksdag egde rum, för ändamålet anvisa 70,000 R:dr reservationsanslag
årligen, eller ock besluta att brefportot måtte förhöjas med något visst emot den
i Sammans. Stats- samt Allm. JBesv.- och Ekon.-Utsk. Betänkande N:o 21.
påräknade tillökningen i kostnaderna svarande belopp, t. ex. från 12 till 15 öre
lör enkelt porto och i förhållande dertill för tyngre bref; samt
2:o att derest detta förslag vinner Rikets Ständers bifall, Rikets Ständer
då ville i sammanhang dermed förklara att postskjutsen genast skall från jordbruket
skiljas.
Skjutsningsbesvärets historiska tillkomst, det tryckande i denna servitut,
ej blott för don enskilde jordbrukaren utan för jordbruket i dess helhet, de orättvisor
hvartill detta besvär föranleder och hvilka oundvikligen måste förblifva förknippade
med detsamma, så länge skjutsningsskyldigheten i sin nuvarande form
qvarstår; allt detta har förut så ofta varit föremål för lifliga skildringar och
grundliga undersökningar, att derom nu mera föga lärer vara att tillägga. Så
yttrar, vid 185G—1858 års riksdag, en motionär inom Höglofliga Ridderskapet
och Adeln, hvilken framkallat Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
då afgifna utlåtande N:o 17, bland annat: att det åstadkommer ett för
hans ära och känsla allt för skärande missljud, då han, vid uttalandet af benämningen
fri och sjelfständig Svensk jordegande man, icke kan frånskilja sig medvetandet
att denne så kallade frie man har ett åliggande att, på skjutsrättarens
anmaning, understundom nödgas spänna sin häst ifrån plogen och sina dragare
ifrån sädeslasset, ofta vid ett tillfälle då inbergandet af grödan storligen inverkade
på hans bestånd under ett kommande år, och detta för att ställa sina hästar för
den ofta nog för blott sitt nöje resandes vagn, och under den förödmjukelsen, att
under en obeqväm ställning få, efter omständigheterna hänga sig på åkdonet, för
att vara vittne till sina hästars misshandling af den främmande kusken, och att
omsider, framkommen till gästgifvaregården, emot en spottpenning få det ej afundsvärda
nöjet att barbacka rida hem, samt att hafva dagsverket försatt och
dragarne ej allenast för den dagen, utan äfven för den kommande otjenstbara i
lyckligaste fallet, och då icke någon grund till förstörelse vid skjutsningstillfället
blifvit kreaturen bibringad. — Man ifrar för jordbrukets uppkomst, man bekostar
landtbruksskolor, aflönar agronomer och åkerbruks kemister, förordar häst- och hornboskapens
förbättrande, föranstaltar små och stora landtbruksmöten, hvarvid ordas
vidt och bredt om sjelfva modernäringens värde, om medel och utvägar att upphjelpa
den; men emedan det för de inflytelserikare samhällsklasserna är beqvämt'
fördelaktigt och angenämt, att för en högst lindrig, det lemnade arbetsbidraget
på långt när icke motsvarande betalning låta fortskaffa sig genomen tvångsinrättning,
så blundar man för ett af de obestridligt största hindren för någon allmännare
jordbrukets uppkomst i vårt land, nemligen skjutsningsskyldighetens
inflytande på jordbruket, och några kraftåtgärder till det ondas afhjelpande afhöras
derföre icke. Det är dock Statens skyldighet att afhjelpa ett så beskaffadt
missförhållande, och, då den eger tillgångar, i första rummet rigta sina tankar å
undanrödjande af de inom stats-inrättningarne mest i ögonen fallande brister,
äfvensom att, vid framläggandet af förslag, att genom någon ny till stora kostnader
ledande inrättning bibringa det allmänna en verklig eller inbillad fördel,
icke åsidosätta åliggandet att upphäfva ett allt för ögonskenligt, på statsborgarne
hvilande förtryck, der något sådant förefinnes. Eör att friköpa sig ifrån den förfärliga
våldgästningen, har den opvivilegierado jordegaren, under ett tidehvarf för
