# ID: svediakorp-gov2415
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1862--1863
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 100,697
# sentences: 3,573
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Westerbottens län.
Skiften. Afvittring. Socknekartor. Statsbidrag.
17
Att, på sätt nämnde uppgift vid handen gifver, de sökta skiftenas antal år 1858 i betydlig mån understigit
de föregående årens, härleder sig sannolikt af den förhöjning i arfvode för landtmäteri-förrättningar, som
bestämdes genom Eders Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Taxa på dylika förrättningar af den 12 Maj 1857, i
förening möjligen dermed, att följderna af 1856 års missväxt då ännu till någon del qvarstodo. Som allmogen
likväl mer och mer lärt sig inse de stora fördelarne af skiftesförrättningarne, hvarigenom håg för jordbruket
och jemväl i flere byalag större benägenhet för skogshushållning väckes och underhålles, enär hvarje
jordägare i och med skiftes verkställande erhåller sin bestämda och i möjligaste måtto sammandragna ägolott,
har ock antalet af de sökta skiftena under senare delen af femårsperioden åter uppgått ungefärligen till det
förut vanliga, ehuru skiftesförrättningarne äro ganska kostsamma och betungande. Och hafva desamma, med
få undantag, verkställts med behörig drift och skyndsamhet, hvilket desto mera är af vigt, som jorden under
skiftesförrättningarnes fortgång, då åtminstone'en del skiftesdelägare äro osäkra om de komma att bibehållas
vid förr innehafvande ägor, oftast skötes med mindre omsorg och intresse.
Under femårsperioden bar afvittringen fortgått inom Bjurholms, Degerforss, Burträsks, Skellefteå och Tab. Litt. d.
Umeå socknar, af hvilka de två förstnämnda äro slutligen afvittrade enligt utslag, som vunnit laga kraft.
Statens kostnader för afvittringen under ifrågavarande år hafva utgjorts af de arfvoden och utgifter, som i
nedanstående tab. Litt. D. äro upptagne.
I afseende å socknekarteverket, så hafva under besagde år beskrifningar och tabeller blifvit upprättade
till kartorne öfver Degerforss och Umeå socknar samt Umeå stad, äfvensom beskrifning och tabell till karta
öfver Burträsks socken samt karta med beskrifning öfver Nordmalings socken.
Tabellen Litt. E. å följande sida upptager de under femårsperioden årligen influtne statsbidrag från Tab. Litt. E.
länet, folkskoleafgift m.' in.
De jorden åliggande onera och besvär äro väl särdeles under missväxtår betungande, isynnerhet de
kommunala utskylderna, och bland dem anses bidragen till fattigvård och väghållning på flera ställen tryckande,
men, detta oaktadt, och derest ej missväxter inträffa, har den, som med ordentlighet och omsorg sköter sitt
hemmansbruk, deraf sin fulla utkomst och bringar sig förr eller senare upp till välstånd. Att upptagare af
nyhemman eller nybyggen vanligen en lång följd af år befinna sig i torftig belägenhet är en naturlig följd
deraf, att de, i de flesta fall medellösa och försedda med familj, äro tvungna, att i och för sin och de sinas
bergning egna mera tid och arbete åt binäringar, såsom skogshygge, tjärubränning m. m., än som låter förena
sig med nybyggeslägenhetens uppodlande och bebyggande med erforderlig drift och raskhet. Utskylderna
hafva emellertid under femårsperioden till största delen erlagts vid uppbördsstämmorna och således få restantier
förefunnits.
Tab. Litt. I). Statsutgifter för afvittringen till
År 1856  R:dr R:mt
» 1857
» »
» 1858  » »
» 1859
»
» 1860  » }>
Summa R:dr R:rnt
Föredragan-
den.
Styresman-
nen.
Landtmätare.
Handtlangare.
Diverse än-  damål.
Gode män.
Summa.
1,000
1,000
1,000
1,000
—
1,000
1,000
2,000
2,000
2,000
—
6,750
6,900
10,891
14.170
14.170
68
84
84
1,116
347
1,559
6,994
4,416
25
62
90
87
98
133
38
99
119
235
31
50
50
50
55
1,304
890
1,756
1,474
1,225
71
77
90
22
61
10,304
9,176
16,307
24,759
23,048
37
89
98
43
98
4.000
—
8,000 | —
52,883
36
14,435
62
626
36
6,652
21
83,597
55
Landsli.-Emb. uli Westerbottens län und. ber. för åren 1856—1860. 3
18
Westerbottens län.
Högre Elementarläroverk. Folk- och Missionsskolor. Landtbruksskola.
6. Politi.
Sedan Trivialskolan i Umeå stad år 1858 blifvit förändrad till högre Elementar-läroverk, har ett nytt
läroverkshus derstädes blifvit uppfördt enligt Kongl. Öfver-Intendents-Embetets ritning och kostnadsförslag till
belopp af 23,137 R:dr 25 öre Runt, hvaraf Hernösands stifts byggnadskassa tillskjutit två tredjedelar och
återstående tredjedelen utbetalts dels af staden med 5,081 R:dr 37 öre och dels af enskild person med 2,631
R:dr 5 öre. Vid 1860 års slut utgjorde lärarenas antal 11 och lärjungarnes 144.
Att Folkskolorna inom länet, ehuru de i en och annan socken icke torde omfattas med den värma och
det intresse de förtjena, likväl haft en välgörande verkan på det uppväxande slägtets bildning, tukt och ordningssinne,
är utom allt tvifvel. I Lappmarken, der folkskolorna icke besökas af Lapparnas barn, finnas trenne
Missionsskolor, deraf en i Lycksele, en i Stensele och en i Åsele, hvarest Lappska barn, till ett antal af omkring
18 i hvarje skola, erhålla fri undervisning, kost och kläder, hvarförutom i Lycksele jemväl finnes en på
Skytteansk donation och bidrag af allmänna medel grundad skola, hvarest 6 Lappska barn åtnjuta undervisning
och underhåll. Dessa i Lappmarken särskildt för Lapparnes barn inrättade skolor hafva med all säkerhet
på ett verksamt sätt bidragit dertill, att Lapparne i bildning och sedlighet gått framåt.
Efter det Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 1 Maj 1858 till understöd för en lägre Landtbruksskola
i den f mil från Umeå stad belägna Yttertafle by anvisat ett årligt anslag af 4,000 R:dr Runt,
har länets Hushållningssällskap för ifrågavarande ändamål inköpt kronoskattehemmanen N:is 1, 2 och 3, tillsammans
f mantal i nämnde by, för en summa af 18,500 R:dr R:mt, men i följd af de reparationer och nybyggnader,
som å lägenheten voro oundgängligen nödvändiga, innan skolan kunde sättas i gång, blef densamma
icke öppnad förr än den 24 October 1859, då de ynglingar, som bland anmälde sökande ansetts af
styrelsen lämpliga och antagits till lärlingar vid skolan med åtnjutande af kostnadsfritt underhåll och undervisning,
sig derstädes inställde, jemte en betalande elev. Under år 1860 hafva 12 frilärlingar njutit under
-
Tab. Litt. E. Stats
-
Allmän bevillning.
Ständiga
Första
Art.
Andra
Art.
Tredje
Art.
Summa.
Jordeboks-  och hem-  mantals-  ränta.
Krono-
tionde.
Afrad.
Kronohemman
538
60
612
82
—
—
1,150
92
3,179
68
2,054
12
1,968
33
Militiae- och Ecklesiastikboställen, Skolhemman
» »
55
—
839
90
13
95
908
85
1,305
98
—
—
Krono-nybyggen och -torp med frihetsår
» »
479
20
349
91
—
—
829
11
—
—
—
Kronolägenheter skattlagda efter Sawolaxska methoden
» »
—
1
28
—
—
1
28
472
41
—
—
» hvarföre penninge- eller smörränta erlägges .
» »
—
4
20
—
—
4
20
410
16
—
—
Kronorenbetesland ,
» »
—
—
—
—
-
168
87
—
—
Kronoskogar recognitions-
» »
—
138
19
—
—
138
19
—
—
-
Kronofisken
Kronoskattehemman
5,009
20
7,073
88
—
—
12,083
08
16,975
28
20,008
13
18,083
37
Torp, backstugor och andra lägenheter
» »
245
20
24
46
-
—
269
66
—
-
S kattefisken
—
15
—
—
-
15
—
1,426
27
—
—
Mjöl- och sågqvarnar
140
—
1,153
04
—
—
1,293
04
5,437
66
—
—
Ägare och arbetare dervid
189
40
528
50
—
-
717
90
Bergverk, bruk och fabriker *.
212
20
849
98
—
-
1,062
18
—
—
—
Erälsehemman
10
40
5
32
—
—
15
72
2
75
51
12
—
Diverse personer ej hörande till viss näring
1,246
80
2,852
77
28
06
4,127
63
—
—
—
Summa R:dr R:mt
8,126
—
CO
75
42
01
22,616
76
29,379| 06
22,113
37
20,051
70
Westerbottens län.
Landtbruksskola.
19
visning vid skolan, hvars lärare och tjenstepersonal består af en föreståndare och förste lärare, en underlärare,
en slöjdare, hvilken sistnämnde sommartiden bestrider en rättares åliggande, samt en smed. Styrelsen för
skolan utgöres tills vidare af Hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Förutom ofvanberörde köpesumma
för hemmanen och 500 R:dr Runt för en sedermera ytterligare inköpt hemmansdel, eller mantal i Yttertafle,
har Styrelsen i och för nämnde reparationer och nybyggnader utbetalt omkring 6,000 R:dr och för inventarier,
bestående af boskap, redskap m. m., till 1860 års slut 6,000 R:dr. Kostnaden för aflöning af lärare
och tjenstehjon, jemte utgifterna för hushållet uppgå årligen till omkring 8,800 R:dr. Skolans åbyggnader
äro uti Allmänna Brandförsäkringsverket för byggnader å landet försäkrade till 8,000 R:dr R:mt. Oberäknadt
det årliga statsanslaget af 4,000 R:dr och afkastningen af hemmanet och ladugården användas till bestridande
af skolans utgifter största delen af Hushållningssällskapets inkomster, de der hufvudsakligen bestå
uti de från Sällskapets ledamöter ingående årsafgifter, omkring 180 R:dr, samt andel i utskänknings- och minuteringsafgifterna,
som för år 1860 besteg sig till 2,628 R:dr 98 öre. Dessutom har Eders Kongl. Majit ej
allenast i nåder anvisat ett belopp af 4,000 R:dr, att användas till skolans iordningbringande och förseende
med inventarier, utan jemväl genom nådigt Bref den 14 Februari 1860 tillåtit att Hushållningssällskapet i
och för beredande af tillgång till bestridande af utgifter vid skolan, tills vidare får uppbära behållna räntan
af den så kallade Arbets- och Korrektionshusfonden i länet, vid 1859 års slut uppgående till 15,002 Ridr,
Direktionen för fondens förvaltning obetaget, att såsom försträckning och emot laga säkerhet åt Sällskapet
öfverlemna kapitalet, hvilket ock på lån öfverlemnats till Sällskapet, emot inteckning i dess ägande, berörde
fastighet. Den korta tid skolan varit i verksamhet gör, att dess inflytande på jordbruket och de närmast
dermed sammanhängande näringarne föga kunnat visa sig. Emellertid kan man hysa grundad förhoppning,
att skolan, åtminstone småningom och i en framtid, kommer att blifva länet till stor nytta.
Andra tillämpningsskolor finnas icke inom länet, ej heller sådana uppfostringsanstalter, som icke tillhöra
folkskolornas klass.
bidrag.
räntor.
Kostnad
Clerecie-statens underhåll.
Diverse
utgifter,
onera och
allmänna
besvär.
Mantals-
penningar.
Tionde och
räntor af
bruk och
bergverk.
Summa.
Arrende-
medel.
för rust-  ning och
rotering.
Pastorers.
Kapella-
ners.
Kyrkobe-
tjening.
Summa.
Folksko-
leafgift.
Skjuts.
Väghåll-
ning.
Summa
statsbidrag.
447
75
—
7,649
88
—
3,369
71
11,174
33
1,691
47
1,856
87
14,722
67
2,084
70
3,195
22
5,904
03
7,885
46
45,962
59
78
40
—
1,384
38
—
—
365
01
101
—
77
04
543
05
21
28
5
88
672
52
360
10
3,896
06
399
—
z
—
399
472
41
■—
—
—
—
—
—
344
60
—
—
349
12
1,921
473
83
69
—
—
—
410
16
414
36
—
—
—
168
87
168
138
2,884
87
—
—
—
2,873
71
—
10
50
—
10
50
—
_—
—
—
21
4,316
—
—
59,382
78
—
30,612
89
39,976
93
10,097
99
8,047
7 7
58,122
69
3,600
84
13,518
27
27,030
43
30,495
37
234,846
35
291
50
—
—
291
50
—
-
314
50
—
;
*-
314
50
296
—
——
—
—
396
33
1,567
99
—
—
—
1,426
27
i
—
—
48
75
—
—
48
75
—
—
—
—
1,490
02
184
—
—
5,621
66
—
—
109
72
27
43
—
137
15
7,051
85
252
40
—
252
40
—
—
18
75
6
25
—
25
—
189
40
—
93
50
1,278
20
285
20
1,608
87
1,894
07
2,955
95
8
50
—
62
37
—
105
—
121
50
33
75
19
—
174
75
—
45
—
70
:
100
50
573
84
1,577
25
—
1,577
25
—
—
—
—
—
-
172
60
1
—
—
122
78
6,000
26
7,840
—
1,608
87
80,993
00
| 2,873
71
34,087
60
| 52,139199
11,957
89
10,000
68
74,099
06
| 6,709
42
16,764
37
33,677
48
39,803
16
311,624
26
20 Westerbottens län. Rättsväsende. Filial- och Sparbanker. Socknemagasiner. Brandstodsbolag.
I afseende å rättsväsendet och fångvården må anmärkas, att intet dödsstraff inom länet blifvit verkstäldt
under femårsperioden och ganska få brott af grof beskaffenhet föröfvade. Flertalet af de fångar, som varit å
Länsfängelset under perioden intagne, har bestått af sådane, som med fängelse vid vatten och bröd aftjenat
ådömde böter för skogsåverkan. Såsom exempel härå må nämnas, att, under de fyra första månaderna af år
1859, 24 personer varit å Länsfängelset intagne för att medelst vatten och bröd aftjena böter för åverkan å
kronoskog, till ett sammanlagdt bötesbelopp af öfver 19,000 R:dr, alla dessa personer, med undantag af tre,
till ansvar dömda genom särskilda utslag och 15 till 28 dygns fängelse vid vatten och bröd, hvar för sig.
Ehuru största fångantalet vanligen förekommer i början af året, och fångarnes antal under berörde del af år
1859 må hafva varit större än vanligt, kan man likväl af nämnde uppgift göra sig ett begrepp om den plundring,
hvarför kronoskogarne äro utsatte; och ändock blifva en stor mängd, kanske största delen, af dylika
förbrytelser ej bestraffade, emedan Jägeri- och Kronobetjeningens antal är för ringa, för att de vidsträckta
markerna och allmänningarne skola kunna med noggrannhet bevakas och derå skeende olofliga afverkningar
upptäckas och bevisas, helst som olofligt hygge eller tillgrepp af andras skog icke i allmänhet af allmogen
anses vara någon egentligen vanhederlig förbrytelse, hvarför svårighet ofta möter för erhållande af vittnen,
de der i åverkansmål villigt och fullständigt upplysa, hvad de hafva sig derom kunnigt.
En år 1858 för Westerbottens län öppnad Filialbank, med en teckningssumma af 750,000 R:dr Ruut,
deraf 25 procent eller 187,500 R:dr äro af delägarne inbetalde, har med en från Rikets Ständers Bank er
hållen
försträckning af 562,500 R:dr, hvaraf tvåtredjedelar såsom lån oell en tredjedel såsom kreditiv, ganska
verksamt bidragit till underlättande af penningerörelsen inom länet, eller kanske egentligen bland de i Umeå
stad och södra delen af länet boende delägare och affärsmän.
Tab. N:o 12. Angående de tvenne inom länet befintliga Sparbankerna åberopas i underdånighet bilagde tabell N:o 12.
Förvaltningskostnaden för Umeå stads- och landsförsamlingars Sparbank utgjorde för år 1860: 100 R:dr
Runt; och i samma Sparbank erhålla delägare af allmogen och arbetsklassen fem procent å insatta penningar,
men de öfriga endast 4i procent. Af berörde uppgift visar sig, att de insatta och uttagna beloppen årligen
betydligt varierat, troligen i följd af den större eller mindre penningetillgången, men, ehuru Sparbankernas
Styrelser eller Direktioner åtnjuta fullkomligt förtroende, synes dock allmogen mindre allmänt, än man haft
skäl förvänta, hittills hafva begagnat sig af tillfället att få sina små besparingar säkert utlånade och förräntade,
hvartill orsaken till någon del torde böra sökas deri, att flertalet af allmogen är boende aflägse från
städerna, der Sparbankernas Direktioner hafva säte.
Sockne- eller distriktsmagasiner äro inrättade: 1. i Burträsks socken år 1849 genom ett på 10 år erhållet
räntefritt undsättningslån af 812 R:d£ 42 sk. B:ko, hvarför 80 tunnor säd inköptes, som genom förräntande
år 1860 uppgått till 210 tunnor; 2. i Löfångers socken år 1847, med en genom undsättningslån
bildad grundfond af 694 tunnor korn, hvilkas behållning år 1860 besteg sig till 1,024 tunnor; 3. i Nysätra
socken, i hvilket magasin under åren 1847, 1848, 1849 och 1852 insatts i afräkning å socknens undsättningsskuld
358 tunor korn, hvilka genom ränteinkomst vid 1860 års slut ökat sig till 400 tunnor; 4. i Bygdeå
socken och 5. i Degerforss socken.
Tab. Litt. F. Brandstodsbolag för försäkring af fast och lös egendom finnes inrättadt dels för hela länet, hvarom närmare
upplysning erhålles af motstående tab. Litt. F., dels ock särskildt för Skellefteå socken år 1848, i
hvilket senare bolag försäkringsbeloppet vid 1860 års utgång utgjorde, för fast egendom 1,140,000 R:dr och
för lös egendom, derför bolaget i början af sistnämnde år träd t i verksamhet, 472,000 R:dr Runt. I länets
Brandstodsbolag har större delen af allmogen i länets södra del och teinligen allmänt i Lappmarken låtit försäkra
sin fasta och lösa egendom.
I Skellefteå socken är bildad en såkallad ”Nödhjelpskassa’’ med derför af Eders Kongl. Maj:t den 7
December 1840 för 10 år faststäldt Reglemente, som den 15 Februari 1853 fastställdes för ytterligare 10 år,
Westerbottens län. Nödhjelps-, Rotebesparings-, Invalidbevärings- och Sjömanshus-kassor m. m. 21
till hvilken kassa tjenstehjon och åtskilliga andra personer, som ej innehafva jordbruk, årligen erlägga vissa
bestämda utgifter, utgörande minst 4 sk. och högst 2 R:dr B:ko; varande nödhjelpskassans ändamål, att, utan
sammanblandning med den allmänna fattigvården, i hårda år lemna understöd åt de medellösa inom socknen,
hvilka deraf äro i behof och genom tillskott beredt sig dertill rättighet. Kassan hade vid 1860 års slut en
tillgång af omkring 29,000 R:dr uti räntebärande, intecknade förbindelser.
Inom nedre delen af länet finnes vidare dels åtskilliga såkallade Iiotebesparingskassor, hvilka, tillkomna
genom årliga afgifter af rotefria hemmansdelar, tillhörande i knektehållet roterade hemman, äro afsedde till
understöd åt de rotar, som under krig förlorat sina knektar, hvilka kassor hade vid slutet af år 1860 en
sammanräknad tillgång af 36,127 R:dr Runt, dels ock Invalidbeväringskassor, som äro samlade för att bereda
underhåll åt beväringsmanskap, som skadas under krig och åt deras enkor och barn.
En år 1844 i Umeå stad inrättad Sjömanshuskassa, för beredande af understöd åt behöfvande åldriga
sjömän, deras enkor och barn, ägde vid 1860 års slut en tillgång af 13,201 R:dr 20 öre.
I Westerbottens län är ingen enskild sjukvårdsanstalt inrättad, utan finnes der endast ett Länslasarett
och kurhus, med tolf sängplatser, jemte tvenne rum för sinnessvaga, dock kan sängplatsernas antal något ökas
i mån af behof; och hafva, under femårsperioden, i medeltal 46 sjuke varit intagne å lasarettet och 20 å
kurhuset. Inkomsterna hafva i medeltal utgjort 6,469 R:dr och utgifterna 4,093 R:dr.
Kurliusafgiften har utgått af hvarje mantalsskrifven person, med fyra skillingar B:ko för hvartdera af
åren 1856 och 1857, tre skillingar B:ko för år 1858, 13 öre för år 1859 och 15 öre för år 1860.
Fyra Provinsialläkare äro stationerade i länet, deraf en i Lappmarken, dessutom är vid Westerbottens
Fältjägare-Corps anställd en Regementsläkare och af Umeå stad antagen och aflönad en särskild Stadsläkare.
Behofvet af Läkare synes för närvarande, om svårare epidemier ej inträffa, vara fyldt, med undantag för Lappmarkerna,
hvarest i anseende till deras stora vidd och svårigheten att der färdas en enda Läkare är otillräcklig.
Af samma anledning eller för länets stora omfång anses äfven en Länsdjurläkare icke vara tillfyllestgörande,
desto mindre som allmogen i allmänhet har benägenhet att för botande af sjukdomar hos husdjuren
anlita qvacksalfvare och dertill nu ofta nog kan hafva anledning deraf, att Länsdjurläkaren är mycket aflägse
boende eller från hemmet borta på långa resor.
Barnmorskor, Vaccinatörer och Väccinationsf'öreståndare finnas en eller flere i alla socknar. Fyra Apothek
äro i länet inrättade.
Hvarje socken har visserligen sin Socknenämnd, men tvifvelaktigt är, huruvida flertalet af dessa Nämnder
utveckla den verksamhet i afseende å förekommandet af srnittosamma sjukdomars spridande bland men
niskor
och kreatur m. m., som med inrättandet af dem varit afsedd. I många socknar utgöres Nämnden
nästan uteslutande af bönder, och ännu är bland allmogen intresset för kommunalangelägenheterna inom länet
icke så stort, att ju det ej anses för ett onus att åtaga sig ett uppdrag, för hvilket ersättning ej är att påräkna.
Tab. Litt. F. Försäkringar uti Brandstodsbolaget å landet.
Antal
Försäkrings- och ansva-  righetsbelopp R:dr Hant.
Uttaxerade afgifter.
Antal
brand-
skador.
Ersättnings-  belopp.
R:dr R:mt.
delägare.
Åbyggnader.
Lösören.
För åbyggna-  der å 100 R:dr.
För lösören
å 100 R:dr.
År 1856
1,574
2,016,830
1,619,760
9
8
4
900
» 1857
1,731
2,228,360
1,782,640
4
9
2
435
» 1858
1,852
2,391,050
1,914,920
11
12
3
2,775
» 1859
1,869
2,588,700
2,068,290
7
7
4
2,430
—
.. 1860
2,059
2,736,880
2,182,030
7
10
3
2,160
—
22
Westerbottens län.
Fattigvård.
Tab. N:o 13. Jemte underdånigt åberopande af bilagde uppgift rörande fattigvården i Westerbottens län, tabellen
N:o 13, får jag upplysa, att af de i länet befintliga fyra fattighus ett finnes i hvardera af Nordmalings och
Burträsks socknar samt tvenne i Umeå stad, deraf det ena likväl egentligen är ett af enskild person skänkt,
enkehus, der medellösa enkor och barn efter medlemmar af borgerskapet i staden erhålla fri bostad, men i
intetdera af dessa stadens fattighus hafva under femårsperioden varit intagna fattighjon, som erhållit full försörjning.
Med undantag af Skellefteå socken, der Ytterstforss bruksförsamling bildar ett särskildt fattigvårdsdistrikt,
utgör hvarje socken ett fattigvårdssamhälle med gemensam fattigvård och styrelse, som gemenligen
är uppdragen åt Socknenämnden. Ehuru fattigvården, på sätt an ty dt blifvit, är gemensam för hvarje socken,
äro dock flere socknar indelade i vissa rotar, derå åldrige och orkeslösa personer äro till underhåll förlagde.
Minderåriga barn, hvilkas vårdande hemma hos föräldrarne icke anses ändamålsenligt eller lämpligt, eller som
sakna föräldrar, blifva vanligen till full försörjning utackorderade hos personer, kända för sedlig och ordentlig
vandel. I Skellefteå socken äro för mindre arbetsföra personer, äfvensom för fattiga hushåll, de der sakna
utväg att nödtorftigt försörja sig och de sina, inrättade vissa så kallade distrikt, der dem skall beredas passande
arbete, hvilket kommer de underhållsskyldige till godo, hvaremot dessa skola ansvara, att sådana personer
och hushåll icke lida brist på nödtorftigt uppehälle. Kostnaden för full försörjning är i Umeå socken,
den enda, hvarifrån uppgift i berörde hänseende lemnats, beräknad till 125 R:dr pr år.
Att de fattiga i länet varda underhållna och försörjda är väl icke tvifvel underkastadt, helst som tiggeri
inom länet är sällsynt, men i de större socknarne är ordnandet af fattigvårdens angelägenheter på el t
fullt tillfredsställande sätt förenadt med många svårigheter, emedan den stora befolkningen och byarnes vidt
spridda lägen gör det i allmänhet omöjligt för mer än en eller annan af Fattigvårdsstyrelsens ledamöter, att
å hvart ställe känna förhållandena i afseende å behof af fattigunderstöd m. m.; och då hos dessa Styrelsens
ledamöter ofta förefinnes likgiltighet för kommunalangelägenheter, åtminstone när dessa ej beröra eget intresse,
har Styrelsens Ordförande, äfven om denne är lifvad af nit och omtanka för fattigvårdens angelägenheter,
svårt att dem ombesörja med minsta möjliga kostnad och på ändamålsenligaste sätt.
Orsakerna dertill, att fattigvårdsafgifterna ökas, oaktadt de goda år och arbetsförtjenster, deraf befolkningen
varit i åtnjutande, torde hufvudsakligen böra sökas dels deri, att jordbruket, ehuru i tilltagande, dock
icke gått framåt till den grad man kunnat hoppas, dels deruti, att arbetsförtjensterna, egentligen härflytande
från skogsafverkning, äro tillfälliga, och genom den lätthet de medföra till penningeinkomst föranleda till miss
hushållning
och brist på håg för stadigare sysselsättning och antagande af årstjenst, hvarigenom en mängd
krafter så väl af menniskor som dragare gå för jordbruket till spillo, dels ock i öfverdrifna lefnadsbehof, som
vanligen äro en följd af omförmälde tillfälliga arbetsförtjenster och deraf ofta härflytande mer eller mindre
vidsträckta resor inom orten och beröring med affärsmän och deras betjening, hvilkas lefnadsvanor så småningom
antagas af den arbetande klassen.
Landskansliet i Umeå den 22 Maj 1862.
G-. L. MUNTHE.
J. Cygnaeus.
Magn. Huss.
Westerbottens län. Tab. N:o 1. 23
Tab. Hf:o 1.
FOLKMÄNGD.
1.
2. |
3. |
4.
5. |
6.
7. 1
8. |
9.
10.
11.
Den 31 December
enligt
Enligt de mantalslängden som upprättats vid slutet af
motstående år.
Utskrif-
husförhörslängderne.
Hela folkmängden af
Deraf frie från mantalspengar.
nings-
manskap.
Å landsbygden.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Ovinkön.
Summa.
Ar 1856
36,826
38,124
74,950
29,353
30,769
60,122
15,736
16,523
32,259
2,258
» 1857
37,127
38,502
75,629
29,554
31,014
60,568
15,838
16,647
32,485
2,345
» 1858
38,047
39,335
77,382
29,951
31,479
61,430
16,653
17,583
34,236
2,473
» 1859
38,786
40,106
78,892
30,585
31,892
62,477
17,074
17,910
34,984
2.601
» 1860
39,067
40,209
79,276
31,355
32,805
64,160
17,457
19,349
36,806
2,601
I städerna.
Umeå 1856
792
913
1,705
780
891
1,671
357
346
703
80
1857
819
924
1,743
800
924
1,724
365
372
737
85
1858
835
928
1,763
824
933
1,757
403
394
797
87
1859
848
967
1,815
841
938
1,779
406
403
809
92
1860
868
987
1,855
849
979
1,828
491
421
912
90
Skellefteå 1856
160
132
292
154
129
283
46
43
89
21
1857
142
132
274
163
137
300
51
42
93
37
1858
151
139
290
151
119
270
48
26
74
11
1859
167
164
331
159
153
312
62
52
114
17
1860
176
171
347
176
159
335
60
60
120
27
Summa i hela länet år 1860
40,111
41,367
81,478
| 32,380
33,943
66,323
18,008
19,830
37,838
2,718
Mankön. Qvinkön. Summa.
Af befolkningen i Lappmarken voro Lappar 1856
» » » » » 1857
579.
570.
622.
626
1,201.
1,196.
» » » >
»
1858
570.
625.
1,195.
» » » >
))
1859 ....
566.
625
1,191.
j» » » )
))
1860 ....
589.
678
1.267.
Anmärkning.
Den i berättelsens text uppgifna folkmängden för år 1860 : 80,365, är beräknad sålunda, att till de å landsbygden, enligt det ofvanstående, mantalsskrifne:
64,160 blifvit tillagde: 16,205 personer, som enligt kyrkoböckerna skulle utgöra folkmängden i Lappmarkerna, hvarest ingen mantalsskrifning äger rum. Då
emellertid städernes folkmängd komine att öka summan till 82,528, är antagligt, att uti ofvanberörde tillägg äfven inheräknats stadsfolkmängden.
Till Tabb. N:is 2 och 3 oin JORDBRUK och BOSKAPSSKÖTSEL hafva endast erhållits de uppgifter,
som i berättelsens text under tab. Litt. A. blifvit meddelade.
24 Tabb. Niis 4 och 5. Westerbottens län.
Tab. IVso 4.
SKOGSHUSHÅLLNING.
1.
2.
Särskilde slag af skogar m. m.
Areal vid
periodens slut.
Kongl. Maj:t ock Kronan tillhörige och till Dess disposition indragne ännu ej afrittrade, hvadan deras areal ej kan uppgifvas.
Boställens, Kyrkors, Läroverks och fromma stiftelsers:
Kyrkoherdebohlen i Umeå, Bygdeå, Nysätra, Löfanger, Burträsk och Skellefteå
Militieboställena Axla, Hedlunda, Bäckselslund, Selsberg, Fredriksberg och Strömnäs
Kungsgården Gran och donationsjorden till Umeå stad
Summa
Härads-allmänningar: \
Sockne-allmänningar: 1
Ekeplanteringar: \
> finnas icke mom Westerbottens län.
Mullbärsplanteringar: 1
Andra skogsplanteringar: t
Flygsandsfält: J
Q,vadrat-Ref.
16,385
11,785
1,259
29,429
Anmärkningar :
Ofver prestebohlen i Nordmaling finnes ingen karta. Kyrkoherdebohlen i Wännäs, Bjurholm, Säfvar, Norsjö och Degerforss samt 2:ne kaplansboställen i
Umeå socken, äfvensom Militieboställena Hartvigsgård, Bygdeborg, Thunberg, Nyborg och Strömsholm ligga i samfällighet med byagrannarnes oskiftade mark,
hvadan skogsmarken för dessa boställen ej kan uppgifvas. Enahanda är förhållandet med Landshöfdinge-ladugårdshemmanet Teg. I afseende på afverkningsbe-  belopp m. m. jfr tab. Litt. B. sidd. 6—7.
Tab. lV:o 5.
DÖDADE ROFDJUR.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
samt
Bäfrar.
13.
Ar.
Björ-
nar.
Vargar.
Lodjur.
Jerf-
var.
Räfvar.
Mår-
dar.
Hillrar
och
Herme-
liner
eller
Lekatter.
Uttrar.
Skjälar.
Örnar.
Ufvar.
Ugglor.
Hökar.
Glador.
Falkar.
Belopp
af utbe-  tald be-  löning.
1856
13
16
6
41
482
70
678
55
1,084
59
43
364
158
55
20
14
1857
10
16
5
40
478
67
554
65
999
67
42
354
137
58
15
12
1858
11
23
7
48
567
116
761
76
1,163
85
64
427
224
50
82
10
| 1859
9
6
8
35
522
24
554
39
1,470
52
42
286
194
44
9
12
1860
16
6
3
41
600
52
527
39
1,498
74
48
360
233
43
10
19
Summa
59
67
29
205
2,649
329
3,074
274
6,214
337
239
1,791
946
250
136
67
Till tab. N:o 6, AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR, har Landshöfdinge-Embetet ej varit i tillfälle att
meddela några uppgifter.
Westerbottens län. Tab. N:o 7. 25
Tab. jftfiO 7.
BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8-1
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.1
12.
13.
14.!
15.
16.
17.
18.
19.
Bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Handtverkerier. 1
Ä landsbygden.
I städerna.
Ä landsbygden.
I städerna.
>
p
År 1860.
Antal verk
inrättninga
Ägare.
Mästare, arbetare oell
biträden af alla slag.
B 3.
2 E»
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Deras biträden
af
o
CD
►-s
b
cr o?
g
Deras biträden
af
p
o? g-
HJ p
03 tJT*
O: p
tö
B
n
rr
w
o
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
a" <
ti. CD
a 3.
oq rr
tö
B
03
tö
o
B*
Cp
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
p:
Cn
P~
►-i
CD
Q
CD
03
p:
fcH
p:
1»
O* B
CD p,
5'
C05
i
a, b
P
CD P
P 3-
p:
p
CD
O
CD
03
p:
p:
2
>
C- 0
CD p
3'™
b' ff.
CCJ fcB
• cd
B“
B-
CD
cp
m.
q-
m.
q
b o
CD
o-
P-
CD
m.
q-
m.
q-
CD
2
CTQ
P
2
CD p
t-J
P
03
CD
2
CP3
P
2
$ P
CD p
cd’
Bagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1
1
8
Bleckslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
1
Blockmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
Bokbindare
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
1
2
—
Bundtmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
.—
Bajerskt ölbryggeri
—
—
—
—
—
—
—
2
2
16
Carduansmakare
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
2
1
2
Eärgerier
3
3
—
—
—
—
—
5
5
—
16
—
—
—
7
—
—
1
3
—
—
—
—
—
Förfärdigare af skinnmössor
1
Garfverier
3
3
—
—
—
—
—
6
6
—
13
—
—
—
10
—
—
—
5
—
—
—
—
—
Gjuteri
1
—
1
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Glasbruk
2
2
1
55
u
33
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
2
Guldsmeder ..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
5
3
—
Gördelmakare
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Harts-, terpentins- oell lim-  kokeri-fabrik
1
1
2
_
_
—
_
_
_
Hattmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
Hofslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1
2
—
2
Instrumentmakare
1
1
—
Jernbruk med manufaktur-  smiden
8
2
4
171
157
91
91
_
3
_
_
_
Kakelugnsmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
1
Kardfabrik
—
—
—
—
-
—
—
1
i
-
3
-
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kardmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Kopparslagare
—
—
—
—
—
-
—
—
-
—
-
-
-
—
-
—
—
—
—
5
3
5
—
-
Masugnar
Murare
3
1
1
50
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
5
Mössmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
1
11
Repslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
6
3
—
—
Sadelmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
1
i
Skomakare
7
8
7
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
ii
1
1
—
14
—
8
6
2
—
36
Smeder
—
—
-
-
-
—
—
—
—
-
-
2
A.
1
—
9
i
1
—
25
Sockerbagare
Spegelfabrik
\
1/
—
—
—
—
—
—
—
1
i
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
Svarfvare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
1
—
2
Tobaksfabrik
—
—
—
—
—
—
—
1
i
—
1
—
3
—
—
—
—
—
—
—
Urmakare
—
—
—
—
—
—
—
2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
6
Vadmalsstampar
2
2
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
I —
—
—
—
Ångbränneri
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i —
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
39
29
8
286
168
128
115
18
16
2
55
—
4
—
46
3
2
2
57
61
31
23
—
149
Landsh.-Emb. uti Westerbottens län und. ber. för åren 1856—1860.
4
26 Tab. N:is 8 och 9. Westerbottens län.
Tab. 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856—1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10
11.
12.
13. 1
K o s t n a
den för
h-
Längd
i lil i 1:
fulländade nya
vägar
förbättrade
vägar
itai gäst
period»
hästar
i det hela vid
periodens
slut.
af de under
perioden full-  ändade och
afsynade.
af de under
perioden för-  bättrade.
af indelade,
med skjuts-  stationer för-  sedde.
af statsmedel.
af kommu-  nens medel.
L
af statsmedel.
af kommu-  nens medel.
gifverier vid
ms slut.
po
1 för gästgif-  veri-, håll-  och reserv-  skjuts.
för kungs-  och krono-  skjuts.
Allmänna landsvägar
27H
—
i
073 1
8,000
—
—
—
20
1856
24,112
228
Häradsvägar
42U
i*
—
Q74 3
Ö‘¥F
11,200
800
—
16
1857
23,044
171
Socknevägar
931
31
3§
2
14,000
—
577
16
1858
22,592
879
I städer
—
1
1859
26,150
384
Med införd skjutsentreprenad
30
1860
23,490
301
Tab. \:o 9.
SJÖFART och HANDEL, 1856—1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
ii.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
S
j
ö f a
r t.
H a
n
d
e
1.
Fartyg och båtar begagnade
Gross-
Minut-
H
a n
d
1 a
n
e
till inrikes sjöfart.
till utrikes sjöfart.
handlare.
handlare.
idkande
både gross-  och minut-  handel.
enligt § 3; qvinnor
med in-
med
med
egna
p
p"
Besätt-
ning.
Antal.
t-i
Besätt-
ning.
Antal.
Handels-
ordningen.
Handels-
ordningen.
ländska
varor
manna-
varor.
tillverk-
ningar.
CO
oj
p
Skeppare.
Sjöfolk.
n>
P
Skeppare.
| Sjöfolk.
Husbönder.
Betjening.
1
Husbönder.
I Betjening.
W
co
O-
O:
B
P->
cc
Betjening.
£S
c
cr1
O:
B
Pj
oj
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
W
B
cB
B*
OJ
rS
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
K
B
cr1
O:
B
B-
OJ
Betjening.
landsbygden
19
321,4 7
19
44
2,105,65
19
173
71
26
i
2
3
Uppstaden Skellefteå
4
111,16
4
18
5
433,09
5
58
—
—
15
12
—
—
—
—
i
—
—
—
-
—
17
—
Sjö- och stapelstaden Umeå
15
332,14
15
28
29
3,862,03
29
198
—
—
45
22
—
—
—
—
2
1
—
—
—
_
Westerbottens län. Tab. N:o 10, A. 27
Tab. \;o 10, A.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER Å LANDSBYGDEN ÅR 1860.
1.
2. | 3. | 4.
5. | 6. | 7.
8.
Hemman och jordlägenheter af alla slag efter olika natur, och enligt
nya jordeboksordningen.
Hemman.
Antal
Uppskatt-
ningsvärde.
Mantal.
Bruk-
nings-
delar.
jordtorp.
backstu-
gor.
andra lä-  genheter.
Oförmedladt. ^
ladt.
Kronohemman a)
Militieboställen
Ecklesiastikboställen b)
Krononybyggen med frihetsår c)
Skolhemman d)
Kronotorp med frihetsår
Renbetesland, krono-
010572ftt«l
&A
13-rA
1,018
35
160
105
608,805
57,960
94,790
253,590
650
1
4,200
3,920
7,470
74
34
343
Kronoskattehemman e)
Af skattemanna eller boställsägor upparbetade torp och lägenheter utan särskild
skatt och ränta
694mH
6,005,795
24,460
783
150
18
46
37
1,368
152
2
3
6
7
4
5
17,300
49,450
12,490
1,131.690
70,000
3,650
2,780
| 536,050
1,500
21,520
Tullmjölqvarnar med sammanräknade 40 par stenar
Tullsågqvarnar, grofbladiga
Dito finbladiga
Deraf 14 stycken med kaptimmer från Kronans skogar.
Glasbruk
j Mindre färger ier
Kalkugnar
Stångjernsverk
Masugnar
Frälsehemman
Soldattorp till en del förfallna och obebodda
213
—
271
6,831
Anmärkningar: a) 147^^j mantal belägne inom Lappmarken hafva ej något uppskattningsvärde.
b) 3{j-J mantal i Lappmarken.
c) 285 nybyggen i dito sakna uppskattningsvärde.
d) i Lappmarken.
e) 58^Jtj mantal i Lappmarken.
/) deraf 3 st. i Lappmarken.
28 Tab. N:is 10 B. och 11. Westerbottens län.
Tab. ]V:o 10, B.
JORDOMRÅDE och EGENDOMAR I STÄDERNA ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Tomter.
J
ordar.
Uppskattningsvärde.
Tomter, jordar och lägenheter af alla slag.
Antal
Åker.
Äng.
Skog och
beten
m. m.
Summa
Hem-
Af hus och
Af jordar.
Summa.
bebygde.
obebygde.
jordareal.
mantal.
tomter.
Tunnbd.
Tunnl:d.
Tunnhd.
Tunnhd.
R:dr R:mt.
R:dr R:mt.
R:dr R:mt.
Umeå stad
196
6
845
—
788
1,633
4
791,580
118,900
910,480
Skellefteå stad
38
82
83*
—
—
83^-
—
255,270
255,270
Af inägorna till kronoskattehemmanen mantal N:is
6 och 8 i Norrböhle by i Skellefteå socken, hvil-
ket med dertill hörande öfriga inskränkta inägor,
äfvensom utmark, utgör stadens enda jordegendom
—
—
Hs
CO
16»
323,\
348,3,
«
2,650
2,650
Anmärkningar.
Umeå stad: Jordar. Åkern är i vexelbruk. Äng finnes ingen naturlig och ständigt växande.
I skog och betesmark m. m. ingår äfven
stadsplanen
Skellefteå stad: Ofvannämnde hemman, å hvilka Skellefteå stad är anlagd,
äro, likasom öfrige hemman i
byn, under laga skifte och under N:o 6 lyd
er * mantal,
som äges af enskild person, från hvilket skattetal stadens hemman, hvarken till åker, äng, skog eller betesmark är lagligen skiljdt eller utbrutet.
Tab. IV:o 11.
LAGA SKIFTEN m. m.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
0
Är.
I
Sökta
skiftens
antal.
Fastställda skiften.
Arfvoden
till landt-  mätare och
gode män
för laga
skiften.
Hela be-  räknade
utgifts-  ersättnin-  gen.
Antal.
Skiftade
mantal.
Skiftade ägor.
Oförmed-
lade.
Förmedlade.
Inrösnings-
Afrösnings-
jord.
åker.
äng.
odlings-
mark.
1856
16
6
Q3
5,135
10,802
1,764
94,114
12,961
10,972
1857
11
7
15
4,488
14,994
1,077
231,129
24,688
14,339
1858
4
14
14f
16,811
15,445
5,763
190,418
23,338
19,327
1859
11
6
10|
7,332
10,681
3,606
104,709
18,282
16,442
1860
12
3
94
3,194
9,020
877
92,549
16,034
12,865
Summa 1856—60
54
36
59 {
36,930
60.912
13,037
712,919
95,303
73,945
Westerbottens län, Tabb. N:is 12 och 13. 29
Tab. ]V:o 12.
SPARBANKER.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Antal
del-
ägare.
Hela ka-  pitaltill-
Öfver-  skott el-  ler bespa-
A
f
del
ä g
a r
n
e
Sparbankens benämning och
stiftelseår.
gången.
R:drR:mt.
ring öfver
delägar-  nes andel.
insatt
belopp
i
R:dr R:mt.
uttaget
belopp
i R:dr
R:mt.
Allt vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
18G0.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Umeå stads och landsförsam-  lingars, stiftad 1854 i Maj
182
13,306
41
140
50
3,210
70
1,787
80
1,559
50
2,328
42
1,515 87
1,050
33
1,218
75
949
02
343
44
201
62
Skellefteå sockens, stiftad 1853
189
30,641
06
614
50
6,807
37
1,745
29
605
—
4,272
63
8,99l!s)8
4,610
06
4,518
—
9,337
06
2,647
52
4,231
76
Tab. N:o 13.
FATTIGVÅRDEN.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18
19.
20.
21.
22.
23.
Ar.
Fatt i
gvården
Antal fattighus.
Antal fattighj
on, som erhållit full försörjning.
Antal af fattig-  vården understödde,
som ej fått full
försörjning.
Fatt
i
5 v a r
d e n
S
gemensam för hela
samhället.
| delad på nedanstå-  | ende antal rotar
eller kretsar.
Aldre personer
dadé
vår-
Barn vår-  dade i och
utom fat-  tighus.
Summa.
Summa
af
båda
könen.
inkomster.
Samtliga
utgifter
i och för
fattigför-  sörjnin-  gen.
i fattig-  hus.
på annat
sätt.
Afkastning af
egendom, kol-  lekter m. m.
Personliga
fattigvårds-  b idrag.
Värdet af till-  skott efter
hemmantal.
Ersättning
Summa.
R:drR:mt.
af stats-  medel.
af annat
fattigvrs-  samhälle
ra.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
S:a.
1856...
—
—
4
4
13
108
187
144
154
256
354
610
841
890
1,731
6,863
80
4,253
13 41,465
97
—
54,942
90
54,482
15
1857...
-
—
4
3
13
118
204
157
149
278
366
644
1,001
1,136
2,137
8,402
82
5,260
51 42,847
57
—
700
63,406
74
64,534
02
1858...
—
—
4
3
12
109
196
165
164
277
372
649
775
996
1,751
9,197
51
5,253
GO
39,478
93
—
54,800
10
53,884
31
1859 ..
—
—
4
3
12
116
198
162
151
281
361
642
837
994
1,831
9,333
78
4,131
53
40,915
33
—
56,250
G4
55,559
01
1860...
—
—
4
4
14
126
200
167
160
297
374
671
925
1,119
2,044
8,893
75
5,382
58
41,858
28
—
58,510
61
58,171
03
STOCKHOLM, 1862. V. A. NORSTEDT & SÖNER.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIERA STATISTIK.
lii Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser, v fcijd.
LANDS! IÖFDINGE-EMBETETS
UTI
NORRBOTTENS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
I§50-l§<»0.
1. Länets indelning' oell naturbeskaffenhet i allmänhet.
JDen från innebyggarnes jordbrukande eller nornadiska lefnadssätt härledda indelningen uti kustland och lappmarker
bibehålies ännu, och är i kaineralistiskt hänseende af vigt. Nomaderna eller lapparne äro likväl från
nedre och jemväl betydligt från mellersta delen af lappmarkerna undanträngda af jordbrukande befolkning,
hvarigenom lappmarkernas utseende mer och mer antagit likhet med kustlandet. Man har väl emellan dessa
velat förlägga ett skogsland, men då gränsen derför i anseende till den jemna spridning, som den jordbrukande
befolkningen derå intagit, alltid skall blifva godtycklig, och tillsättandet af ett skogsland icke är förenadt
med någon praktisk nytta, synes detta vara utan ändamål. Men vill man i geografiskt, topografiskt
och ekonomiskt hänseende gifva länet sin naturliga indelning, så sönderfaller det i fem, omkring de stora
elfdalarne Piteå, Luleå, Råneå, Calix och Torneå grupperade landsdelar, hvilka hvar för sig bilda ett helt
af intresse.
Uti ecklesiastikt hänseende indelas länet i det på följande sida i tab. Litt. A anförde antal pasto- Tab. Litt. a.
rater, för hvilka jemväl arealen i tunnland är upptagen.
Flela länet skulle sålunda innefatta 21,367,955 tunnland eller i det närmaste 924 qvadratmil. Det bör
likväl bemärkas, att ehuru afvittringsförrättningarne ligga till grund för förestående uppgifter om kustlandets
areal, mätningarne inom Piteå och Öfver-Calix pastorater icke äro fullt kontrollerade, samt att mätningarne
inom Ofver-Torneå och Pajala pastorater icke blifvit fulländade. Hvad Lappmarkernas areal vidkommer, så
är uppgiften derom hemtad från Carl af Forsells statistik.
Landsh.-Emb. uli Norrbollens län unil. ber. för åren 1856—1860. 1
2
Norrbottens län.
Ådministrativ indelning.
I administrativt hänseende sönderfaller länet uti trenne fögderier: l:o Luleå, innefattande Piteå, Neder
ocli
Öfver-Luleå samt Arwidsjaurs och Arjeplough pastorater. 2:o Calix, sorn består af Råneå, Neder- och ÖfverCalix
samt Gellivara och Jockmocks pastorater. 3:o Torneå, hvilket utgöres af Neder- och ( Jfver-Torneå,
Carl Gustafs, Pajala samt Juckasjärwi och Enontekis pastorater.
Uti judicielt hänseende indelas länet i tvenne domsagor, nemligen södra domsagan, hvartill höra Piteå,
Neder- och Öfver-Luleå, Råneå samt Jockmocks och Gellivara pastorater, och norra domsagan, som utgöres af
Neder- och Öfver-Calix, Neder- och Öfver-Torneå, Carl Gustafs, Pajala samt Juckasjärwi och Enontekis
pastorater.
Arvidsjaurs och Arjeplougs pastorater höra under Westerbottens norra domsaga.
Hvarje pastorat utgör tillika särskildt härad eller tingslag och har tingsställe vid kyrkan, med undantag
af Carl Gustafs socken, hvilken jemte Neder-Torneå och Haparanda stad bildar gemensamt tingslag.
De i öfrigt inom länet varande städerna Luleå och Piteå äga egen jurisdiktion.
Under den period denna berättelse omfattar äro inga andra förändringar vidtagna, än att Korpilombolo
kapellförsamling, i enlighet med Nådiga Brefvet den 20 Juni 1856, blifvit bildad af byar från
Öfver-Calix, Pajala och Öfver-Torneå pastorater, i hvilka befolkningen endast talar finska språket. Kapell-laget
hörer till Öfver-Torneå pastorat i ecklesiastikt, men dertill förlagde delarne sortera i administrativt och judicielt
hänseende under de fögderier och de härader, hvarifrån de blifvit utklufne. Dock äro åtgärder vidtagna
för att äfven i dessa hänseenden vinna regelbundenhet.
Upprättandet af ett ekonomiskt karteverk är af Eders Kongl. Maj:t anbefalldt och början dermed under
perioden gjord.
Hvad beträffar länets naturbeskaffenhet, tillåter sig Landshöfdinge-Embetet underdånigst åberopa hvad
derom uti föregående femårsberättelser förekommer, hvaribland de under den 30 November 1822 och den 6
Juni 1856 afgifne mera omständligt vidröra hithörande ämnen.
Innevånare.
Innebyggarne bestå ännu af trenne till språk och lefnadssätt olika nationaliteter, af hvilka den Lappska
förekommer inom samtliga lappmarkerne, den Finska inom Torneå fögderi, der den utgör nr af befolkningen,
men äfven till någon del inom Gellivara pastorat, samt den Sve7iska eller hufvudbefolkningen inom kustlandet
och till mindre del inom lappmarkerne.
Tal». Litt. A.
Fastoraternas antal och areal.
k kust landet.
Piteå pastorat, hvartill såsom annexer höra Piteå stad och Elfsby
kapellförsamling
Neder-Luleå med Luleå stad såsom annex
Öfver-Luleå
Råneå
Neder-Calix
Öfver-Calix
Neder-Torneå med Haparanda stad som annex
Carl Gustafs
Öfver-Torneå med Hietaniemi och Korpilombolo kapell-lag
Pajala
Summa tunnland
Areal.
Tunnland.
959,162
233,824
589,723
451,066
351,935
750.000
89,526
92,857
750.000
800.000
5,068,093
Inom Inppniarkenie.
Arjeplougs pastorat
Arvidsjaurs »
Jockmocks och Qvickjocks kapell-lag
Gellivara
Juckasjärvi
Enontekis
Summa tunnland
Areal.
Tunnland.
4,903,023
3,633,614
3,932,434
2,625,557
1,205,234
16,299,862
Norrbottens län.
Folkmängd.
3
Medföljande tab. N:o 1 jemte nedanstående specifikation Litt. B utmärka befolkningens myc- Tab. N:o l o. Litt.
kenhet. Den utgjorde enligt husförhörslängderna den 31 December 1856: 64,642, och den 31 December 1860:
69,225 personer, hvaraf visar sig en tillökning på fem år af 4,583 personer. Mantalslängden^ åter utvisa
för år 1855 en befolkning af 61,084 och för år 1860 såsom nedanstående specifikation utmärker: 66,997.
Orsaken till folkmängdens olikhet enligt husförhörs- och mantalslängderne lärer åtminstone till största
delen härleda sig från de olika tider, hvarunder dessa längder upprättas. Samma orsak torde ock verka, att
Tab. Litt. It.
Specifikation af folkmängden.
Enligt de mantalslängden som upprättats vid slutet af motstående år.
Hela folkmängden af
Deraf frie från mantalspengar
Utskrif-
Ar.
mankön.
qvinkön.
båda
könen.
mankön.
qvinkön.
båda
könen.
nmgs-
manskap.
1856
11,745
11,409
12,096
11,946
23,841
23,355
6,454
6,325
6,565
6,697
13,019
13,022
908
1857
958
1858
11,938
12,410
24,348
6,792
7,125
13,917
936
1859
12,337
13,038
25,375
6,952
7,559
14,511
1,003
1860
12,363
12,905
25,268-
6,994
7,423
14,417
787
1856
6 907
7,210
7,320
14,117
14,367
3,910
4,141
4,112
4,291
8.022
558
1857
7,047
8,432
570
1858
7,196
7,483
14,679
4,162
4,474
8,636
575
1859
7,317
7,593
14,910
4,452
4,747
9,199
591
1860
7,318
7,575
14,893
4,598
4,864
9,462
572
1856
5,347
5,517
5,564
5,809
10,911
11,326
3 293
3,714
4,032
7,007
7,539
304
1857
3,507
391
1858
5,553
5,827
11,380
3,381
3,825
7,206
407
1859
5,661
5,890
11,551
3,500
3,960
7,460
383
1860
5,896
6,146
12,042
3,557
4,038
7,595
405
Summa å landsbygden år
1860
25577
26,626
52203
15,149
16,325
31,474
1,764
1856
1857
585
632
775
788
1,360
1,420
228
259
272
290
500
50
65
549
1858
641
789
1,430
255
304
559
70
1859
655
924
1,579
255
432
687
70
1860
677
817
1,494
281
325
606
56
1856
671
845
1,516
1,484
300
362
662
70
1857
662
822
320
368
688
62
1858
658
853
1,511
314
387
701
47
1859
681
873
1,554
325
403
728
74
1860
688
878
1,566
332
420
752
71
1856
288
286
574
129
135
264
25
1857
312
300
612
140
142
282
34
1858
307
318
625
142
149
291
34
1859
329
356
685
152
162
314
38
1860
341
341
682
152
152
304
31
Summa i städerna år
1860
1,706
2.036
3742
765
897
1,662
158
I Lappmarkerne ej mantalsskrifne år 1860:
Svenskar.
Finnar.
Lappar.
Summa.
2,989
2,404
1,807
548
1,016
838
1,018
791
533
182
715
1,456
637
481
1,937
1,200
563
Summa
4,190
838
3,035
11,052
4
Norrbottens län.
Folkökning. Nybyggen. Sedlighet. Bränvins- och kaffeförbrukning m. m.
folkökningen enligt mantalslängderne under perioden blifver 1,330 personer större än hvad husförhörslängderne
utmärka. Att tillökningen är i starkt och jemnt stigande uppenbarar sig i öfrigt vid jeniförelsen af förhållandet
dermed flera decennier tillbaka. Så var folkstocken år 1820: 31,857 personer, och har således på 40
år ökats med 35,140 eller mer än fördubblats. Granskar man efter anledningen till en så stark folkökning,
så återfinnes den uti hittills gällande lagar om rättighet till nybyggesanläggningar, hvilka af befolkningen,
den der lifvas af ett starkt begär efter sjelfständig samhällsställning, flitigt eftersökas. Dernäst måste orsaken
till folkökningen sökas uti det understöd allmogen i allmänhet och nybyggesupptagarne i synnerhet ägt från
kronans skogar hemta; hvarförutom hemmansklyfningar i någon mån torde till folkmängdens förökning hafva
medverkat. I öfrigt har denna fortgått utan att störas af sjukdomar eller svårare inverkan af missväxt.
En anmärkningsvärd omständighet är, att inhyses-befolkningen, bosatt särdeles å kustlandet, utgör redan
vid pass f af hela folkmängden å landet. Denna samhällsklass försörjer sig med arbete dels vid jordbruket,
dels ock till större delen vid trädvarurörelsen och andra industriela företag. Dess utkomst är merändels beroende
af husfadrens arbetsförmåga, emedan de flesta familjer sakna jord, hvarifrån de kunna hemta synnerligt
bidrag till sin bergning. De inhysas vanligen å oskiftade byars utmarker, derå de förvärfva sig tillstånd
att uppföra en liten stuga med eller utan ett mindre område jord, den de på lifstid begagna. Många af inhysesklassen
öfvergå likväl till nybyggare, och till bevis på huru begärligt nybyggesanläggningar omfattas,
må här anmärkas, att under den period, denna berättelse afser, icke mindre än 251 nybyggen och 6 kronotorp
inom länet blifvit anlagda, hvarförutom 1,081 lägenheter till redan anlagda hemmans förmering med förbehåll
af obehindrad afvittringsreglering blifvit vid hemmanen fästade. Då man med få undantag kan anse
ett hjonelag för hvarje nybygge tillkomma, är folkökningen deraf lätt förklarad, och nyttan af nybyggesanläggningarnes
uppmuntran insedd. Denna märkliga företeelse ådagalägger i öfrigt möjligheten att, i ett
land med så ymniga tillfällen till nya bosättningar som Norrbotten ägt, ett decennium, ja än kortare tid är
nog för att grundlägga en hel socken. Och ehuru denna danelse icke kan vara koncentrerad inom visst territorium,
uppenbara sig dess verkningar likväl i de flera kapell-lag, hvilka under sista qvinqvennier tillkommit,
samt i det starka behof af flere sådana, som der och hvar yttrar sig.
Emot befolkningens sedlighet kan med skäl ingen anmärkning i allmänhet framställas. Bruket af starka
drycker har märkbart under qvinqvenniet aftagit, hvaremot förbrukningen af kaffe är i starkt tilltagande.
Under de fyra åren 1847—1850 infördes i länet nära 200,000 kannor bränvin, arrak, konjak och rom mera
än under ifrågavarande fem åren, då 525,603 kannor deraf enligt tullkamrarnes uppgifter inkommit. Under
nyssnämnde fyra åren infördes 1,431,121 skålpund kaffe, men under åren 1856—1860: 3,300,380 skålpund,
allt enligt samma uppgifter. Stigande lyx i klädedrägt och lefnadssätt i öfrigt är ögonskenlig, men derjemte
ådagalägger allmogen med omtanke för renlighet ganska allmänt prof på omsorgsfullt uppförda hus och byggnader,
när man undantager aflägsnare delar af lappmarkerne, dit slöjdfärdigheten föga hunnit, och hvarest
mången familj uti illa uppförda kojor uthärdar ett eländigt lif, utsatt för köld och sjukdomar; och man kan
häraf sluta, att om någonstädes behofvet af små mönstergårdar är påfallande, så är det inom och vid dessa
landsändars kyrkostäder.
Separatistiska rörelser hafva visserligen inom flera församlingar förekommit, men separatisterne, ehuru
de uppgifvit sig bilda egna församlingar, hafva likväl icke i verkligheten kunnat åstadkomma sådane, och i
allmänhet lärer från de andeliga rörelser, hvilka yppat sig, mera godt än ondt kunna härledas. Åtminstone
bör det förminskade bruket af starka drycker tillskrifvas en hos allmänheten, särdeles i de nordligare delarne
inom länet, såsom frukt af dessa rörelser uppkommen större religiositet än tillförene. De i början framträdande
starka anfäktningarne hafva snart försvunnit samt lemnat rum för en sansad uppfattning af religionens
sanningar, och de flesta församlingar hafva att förete sammankomster af befolkningen för aktningsbjudande
andaktsöfningar.
Norrbottens län.
Jordbruk. Jordraånsbeskaffenhet. Klimatsinflytelse. 5
3. Näringar.
A. och B. Jordbruk och Boskapsskötsel. Uti medföljande tab. N:o 2 redogöres, enligt kronobetje- Tab. N:o
ningens uppgifter, för l:o årliga utsädet på tunnland, 2:o behofvet af utsäde för länet, 3:o odlade åkerjordens
vidd, 4:o skördebeloppet i korntal, samt 5:o årliga förbrukningen på person af spanmål och potatis.
Att uppgifterne uti 2, 3 och 4 punkterna icke kunna vara med anspråk på tillförlitlighet afgifna är
klart, emedan mätningar för afvittring och skiften allenast öfvergått en del af landet. Men äfven om så
skett, vore i högsta måtto vanskligt, att derpå grunda något omdöme angående den odlade jordens vidd,
emedan en stor del af redan verkställda mätningar skett för 30 å 60 år härförut, hvarefter en väsentlig del
af åkerodlingen försiggått.
Man saknar tillförlitliga uppgifter å den qvantitet spanmål, som årligen till länet införes. Men af beräkningar,
grundade på i allmänhet kända transaktioner, är dock kunnigt, att i bästa år införseln föga öfverstigit
hvad som till angränsande län blifvit försåldt. Då detta är kändt, och man tillika vet, att hvarje person
konsumerar årligen 2^ tunnor spanmål, så följer deraf, enär folkmängden utgör nära 70,000 personer, att länet
producerar minst 175,000 tunnor spanmål. Antager man derjemte, att råg ingår till ^:del deruti, så och med
beräkning att råg gifver 13:de och korn öde kornet i bästa år, skulle den för dessa sädesslag odlade jorden
utgöra 27,422 tunnland, hvilket jemte de 3,801 till hafre, blandsäd oell potatis brukade tunnland gör tillsammans
31,223 tunnland, sorn skulle vara den till åker odlade areal. Till beräkning af ängens vidd saknas
användbara grunder, särdeles som afkastningen deraf är i högsta måtto variabel.
Om Norrbotten i afseende på statistiska upplysningar i allmänhet tillbringar ett fattigt lif, så lider det
hvad geologiska undersökningar specielt beträffar fullkomlig brist. De upplysningar, som härom kunna lemnäs,
grunda sig endast på allmänna iakttagelser angående de mest förekommande jordmånerne. Så har man erfarit,
att sanden är förherrskande beståndsdel uti alfven inom Piteå elfdal, hvaremot mer och mindre sandblandad
lera ingår såsom hufvudbeståndsdel deraf uti öfriga floddalar, hvilka ock framvisa en med rikare vegetation
förenad större massa förmultnade vegetabilier ofvanpå alfven. Att den hastiga öfvergången emellan
vinter och sommar samt jordens deraf förorsakade öfversilning, äfvensom sommarens ljusa nätter utöfva ett
vigtigt inflytande på vegetationen, torde kunna antagas. Men att den växtkraft, jorden i förhållande till sitt
nordliga läge utvecklar, ensamt deraf kan förklaras, är icke troligt, om man icke tillika får antaga, att flodernas
vatten under tidens lopp på de breda dalbottnarne afsatt för vegetationen gynnsamma aflagringar.
Huruvida likväl floderne från de ofvan kustlandet liggande malmbergens förvittringar med på växtligheten
inverkande påföljd tillfört dalgångarnes alf det ämne, som man under namn af apatit uppgifvit ingå uti Norrbottens
jord, torde dock tarfva bekräftelse af vetenskapen. Anmärkningsvärdt är emellertid, att jorden nästan
öfverallt framvisar lemningar af jern, som icke tyckas menligt inverka på växtligheten, samt att jordmåner
Annas, hvilka utan gödsling samt utan att kalk eller mergel deruti kunnat förnimmas, frambringat många års
skördar, som i rikhaltighet täflat med eljest väl häfdad och brukad god jords afkastning.
Att missväxter här såväl som annorstädes framdeles skola inträffa, är väl sannolikt. Men såvidt dessa
förorsakas af nattfroster, har dock erfarenheten redan gifvit jordbrukaren det trösterika hoppet, att faran af
dessa froster aflägsnas i samma mån, som de åkrarne omgifvande sanka trakter hinna afdikas. Man har eljest
af Norrbottens ringa sädesproduktion trott sig böra sluta till landets olämplighet för sädesodling. Det mest
framstående bevis på förvillelsen häruti är likväl, att sedan man vid Kengis bruk, 10 mil norr om polcirkeln,
med allvar påbörjat odling af råg, man der skördat råg om 14 lispunds vigt, äfvensom en mera omsorgsfull
vård om kornåkrarne i Enontekis lappmark, 20 mil norr om polcirkeln, framkallat skördar med 7:de kornets
äring. Orsakerna till den ringa sädesproduktionen böra således icke skrifvas ensamt på klimatets räkning,
utan äro, såsom längre fram skall visas, jemväl att Anna uti bristande kapital och arbetsstyrka, bristande insigter
samt ägoblandningar i äldre byar.
6
Norrbottens län.
Brukningssätt. Sädespriser. Boskapsskötsel.
Det allmänna sättet att bruka jorden har varit ensäde af korn, men är numera, särdeles å kustlandet, på
väg att öfvergå till ett slags koppelbruk, som har till hufvudändamål att vinna den största möjliga höafkastning
från artificiela ängar, under det att dels nya tegar upplöjas eller uppbrytas, dels ock den gamla åkern
brukas med omvexlande säden af korn, råg, hafre och potatis. Hvete odlas icke i orten, men lyckade försök
dermed låta förmoda, att detta sädesslag snart kommer i bruk.
Under år 1856 hemsöktes orten ternligen allmänt af missväxt; men med tillhjelp af redan återguldne
statslån, gåfvor från in- och utländska orter samt goda biförtjenster vid skogsalsters tillgodogörande undanröjdes
de största olägenheterna deraf.
Trädgårdsskötsel bedrifves endast i mindre skala af ståndspersoner.
Tab. Litt. c. Sädespriserna hafva under perioden varierat betydligt såväl för olika år som fögderier och uppgifvas
allmännast hafva varit de i nedanstående tab. Litt. C upptagna.
Tab. N:o 3 o. Litt. d. Antalet vinterfödda kreatur året 1860—1861 upplyses af medföljande tab. N:o 3. Jemför man
detta antal med det i tabellen för perioden 1851—1855 uppgifna, så finnes att kreaturen af alla slag derefter
vunnit tillökning, ehuru ringa. Det bör dock bemärkas, att höskörden under åren 1858 och 1859 var
ganska knapp, så att kreaturens antal sagda år måste förminskas. Att foderqvantiteten, oaktadt de naturliga
ängarnes aftagande bördighet, likväl år från år ökas, bestyrkes icke blott af uppgifterne om verkställda odlingar,
utan jemväl af nedanstående tab. Litt. D, angående den i statens tjenst inom länet sysselsatte landtbruksingeniör
ens verksamhet, som mer och mer jemväl af allmogen med fullt förtroende tages i anspråk.
Flera af nedannämnde arbeten äro redan utförda, de större med något bidrag af allmänna medel, och yttrar
landtbruksingeniören i sammanhang med upplysningarne härom, att Norrbottens jordbruk till stor del är beroende
af en systematisk afdikning och torrläggning af dess kärr- och myrtrakter.
o
Djurracerna äro fortfarande inhemska. Väl införas årligen från Ångermanland och Finland hästar
(under året 1860 —1861 anses hästar till ett värde af mer än 60,000 R:dr till länet vara inkoinne), men då
den i orten förut gagnade häst.racen är densamma som den införda, kan någon förändring genom införseln
Tal». Litt. C. Sädespriser.
Råg.
Korn.
År
1856
R:dr
R.mt
26
20
»
1857
»
»
26
21
»
1858
))
»
20
16
))
1859
. .. »
»
16
14
))
1860
»)
))
15
131
Tal). Litt. D. Landtbruksingeniörens verksamhet.
Förrättningarnes
föremål.
Omläggning
och afdikning
af åker och
äng.
Odling af
högländt
mark.
Odling af
kärr och
mossar.
Ängsvattning.
Sjösänkningar.
tunnland.
År 1858
40
347
226
652
2,931
4,196
>i 1859
92
337
880
200
3,563
5,072
» 1860
»
185
17
2,470
634
753
4,059
Summa tunnland
317
701
3,576
1,486
7,247
13,327
Norrbottens län. Smörproduktion. Husbållnings-sällskaps verksamhet. Landtbruksskola. 7
ej uppstå. Hornboskapen är småväxt, men särdeles mjölkgifvande, då den egnas omsorgsfull skötsel, hvarpa
ladugårdarne, särdeles i de närmast Finska gränsen belägna socknar, lemna öfvertygande bevis. Andra produkter
från ladugården än smör afyttras icke från länet, men exporten af denna vara uppskattas för perioden
till 90,000 lispund, hvaraf värdet efter det allmänna priset 10 R:dr för lispundet gör 900,000 R:dr R:mt. Enligt
tullkamrarnes uppgifter uppgår exporten för samma tid till 154,824 lispund, men då deruti ingår den införsel,
som öfver Haparanda från Finland ägt rum, torde få antagas, att förstnämnde belopp närmare angif
vér
den från länet exporterade qvantiteten. En icke ringa mängd smör kan landtmannen dessutom anses
medelbart exportera genom trädvarurörelsen, vid hvilken större delen af vintern och våren stundom ända till
tusentals arbetare, aflägse från hemmen, äro sysselsatte, under hvilken tid smöret utgör dessas hufvudsakliga
sofvel. Ett alldeles motsatt inflytande på exporten utöfvar åter det omåttliga bruket af kaffe. Man har
uppskattat — och påtagligen utan öfverdrift — den qvantitet smörämne, som jemte kaffe årligen förtäres, till
icke mindre än 4,000 lispund.
Norrbottens till foderproduktion tjenliga jordmån synes egnad att framkalla den förväntan, att ladugårdens
alster böra intaga förnämsta rummet bland landets exportartiklar. Samma orsaker, som ställa sig
emot landtbruket^ bedrifvande i större utsträckning i allmänhet, skola dock hämmande inverka på ladugårdsskötseln.
Ty så länge de starka ägoblandningarne genom afvittring och laga skiften ännu icke hunnit undanrödjas,
så länge jordbrukaren icke lärt sig inse nödvändigheten af att få inhysesklassen, som representerar
två femtedelar af landets arbetsstyrka, vid jorden fästad, utan fortfarande täflar om arbetskrafterna med
trädvarurörelsen, hvilken mägtar bära högre dagspenningar än jordbruket, och så länge rörelsekapitalet i öfrigt
fortfar att vara alltför knappt, — så länge skall man ock förgäfves vänta den uppblomstring i jordbruket,
hvaraf landet eljest vore mäktigt. Visserligen är afvittringen fulländad i de flesta af kustlandets socknar,
och många byar derstädes laga skiftade, väl har länets Hushållnings-sällskap, för att minska fattigpersonalens
rekrytering från inhysesklassen, men isynnerhet för att bereda jordbrukaren förökade arbetskrafter, utfäst premier
för inrättande af sådana jordtorp, hvarifrån visst antal dagsverken i veckan utginge, och väl har allmogen,
såsom framdeles i denna berättelse skall utredas, uppburit betydliga penningesummor för värdet af försålde
skogseffekter. Men ännu finnas mer än 450 enstaka hemman och 200 större och mindre byar, till
hvilka laga skiften icke sträckt sig, hvartill orsaken är att finna uti de med dessa förrättningar förenade betydliga
kostnader. Den af Flushållnings-sällskapet vidtagna och med afseende tillika å myckenheten af odlingsbar
jord välbetänkta nyssnämnda åtgärden förmår, äfven om sällskapets tillgångar medgåfve premiernas erforderliga
utsträckning, först i en framtid bära frukter; — och beträffande slutligen allmogens förtjenst från
skogarne, kan denna icke blifva tillräcklig som rörelsekapital för jordbrukets bedrifvande, då dels en betydlig
del deraf måste användas till inköp af brödföda, såvidt ej utmärkt god skörd erhålles, dels dagspenningen gällt
från och med 1 R:dr 50 öre till 2 R:dr 50 öre och deröfver, dels den tid jorden kan bearbetas är betydligt
kortare än i öfrige delar af riket med mildare klimat, samt slutligen då vidlyftiga och kostsamma afdikningar
måste hafva föregått jordens öfriga bearbetning. Såsom förut är antydt, uppenbarar sig likväl en lifligare
verksamhet i jordbruket än tillförene och detta icke blott hos ståndspersoner och allmoge, utan jemväl hos
verksägare, hvartill bidragit det intresse för saken, som Hushållnings-sällskapets verksamhet väckt genom kunskapers
spridande, genom premier för utmärktare djur, redskaper och alster, och genom årliga möten i olika
delar af länet. De upplysningar och råd, kringresande agronomer bland jordbrukarne spridt, äfvensom några
ståndspersoners föredömen hafva icke heller kunnat undgå att utöfva ett helsosamt inflytande.
Under år 1859 lyckades llushållnings-sällskapet med tillhjelp af enskilde personers uppoffringar inrätta
en lägre landtbruksskola i Afva by invid Luleå eif, hvarest undervisningen började i slutet af samma år. Verkningarne
af denna skolinrättning, som åtnjuter det vanliga understödet å 4,000 R:dr R:mt, förutom 1,000 R:dr
8
Norrbottens län.
Mönsterfarm. Skogshushållning.
från skogsplanteringskassan, i ändamål att bereda lärlingarne utvidgad kännedom i skogsskötsel, kunna dock
under perioden ej vara särdeles synliga.
Ar 1858 blef invid sagde eif jemväl inrättad en mönsterfarm under namn af Åminne, för att såväl genom
byggnader som sättet för jordens brukande tjena allmogen särdeles i lappmarkerna till föredöme, ett företag
förtjent af så mycket större uppmärksamhet, som inom orten saknas landtbruk, hvilket kunnat tjena till det
o
med Aminneanläggningen afsedda ändamål.
Här bör icke heller förgätas den bildningsanstalt, hvilken ägaren af Björkfors egendom i Neder-Calix
socken under tvenne år af perioden hållit öppen för tolf landtbrukslärling ar samt varit inrättad i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de af staten understödda lägre landtbruksskolorna.
C. Skogshushållning jemte D. Rojdjurs utödande. Af den ofvan uppgifna arealen 21,367,955 tunnland,
hvaraf länet utgöres, är enligt afvittringsförfattningarne dels redan utdelad, dels beräknad en vidd af tillsammans
4,836,885 tunnland på säteri, frälse-, skatte- och kronohemman samt nybyggen, ecklesiastike och militie
o
boställen,
äfvensom å sågverkens stockfångst och i öfrigt privilegieradt område. Återstoden, 16,531,070 tunnland,
hvaraf på kustlandet belöper 1,731,208 och på lappmarkerne 14,799,862 tunnland, skulle således f. n.
vara kronans odisponerade mark inom länet. Att uppgifva skogens areal å det ena eller andra af förenämnde
slags ägovälden kan i brist af fullständiga mätningar icke ske. Så mycket är dock gifvet, att ganska betydande
vidder måste afräknas för myror, berg, sjöar, floder och mot Norska gränsen obeväxta fjelltrakter, för
att den skogbärande arealen skall kunna erhållas. Af samma orsak och då någon uppskattning af så stora
skogsvidder, som inom länet finnas, icke skett eller ens lärer kunna komma i fråga med utsigt att medföra
praktiskt resultat, förr än landet vunnit en mångdubblad kultivation, är det icke heller möjligt att beräkna
skogarnes afverkningsförmåga. Frågan om skogarne intager icke desto mindre ett det vigtigaste rum uti
Norrbottens hushållning, och sådant icke blott ur den allmänna synpunkten om skogshushållning, utan förnämligast
emedan de utgöra vilkoret för det redan varande jordbrukets bestånd samt för möjligheten af landets
vidare kultivation och deraf beroende befolkning. Sättet för kronomarkernas användande och skogens
behandling utgör således en lifsfråga för Norrbotten. Det lärer derföre så mycket mera anses vara Landshöfdinge-Embetets
pligt att här framlägga de på dessa ämnen inverkande omständigheter, som föreskrifterne
om berättelsens föremål dertill gifva anledning.
Otvifvelaktigt var det landets allmänna beskaffenhet, dess läge emellan mängden af de från fjellen till
Bottniska viken rinnande betydliga floderne och deruti inflytande större och mindre snart sagdt oräkneliga
vattendrag, med omvexlande fjärdar, sjöar, myror, rödningsland och andra odlingsbara vidder, som framkallade
de äldsta författningarne om landets uppodling. Men genom Kongl. Kammar-Kollegii cirkulär den 14
April 1824 stadgades den grundsats, att som kronans marker i länet, i anseende till bristande befolkning och
kommunikationer vore af föga värde och icke kunde till större nytta för det allmänna än till nya hemmans
anläggning, för att befordra landets uppodling och befolkning, användas, så borde författningarne om sådan
uppodling fortfarande tillämpas. Sedan nämnde tid har visserligen skogarnes värde stigit. Men näppeligen
lärer detta värde stiga så högt, äfven om skogarne kunde tillbörligen vårdas, att det kan uppväga statens
fördelar af landets uppodling och befolkning genom anläggning af hemman, hvars odling på föreskrifvet sätt
kontrolleras. Efter insyning och vunnet tillstånd af Kongl. Majits Befallningshafvande hafva de flesta hemman
från början blifvit med bestämd odlingsskyldighet anlagda. Genom ytterligare anläggningar och klyfningar
synas nu, der fordom ett enstaka nybygge uppstod, stora byalag om 30 å 80 grannar och derutöfver. Många
hemman äro ock i senare tider genom afvittring från kronans marker utbrutna, så att numera jemförelsevis
ringa vidd eller 231,208 tunnland af dessa marker i de afvittrade Neder-Luleå, Öfver-Luleå, Råneå,
Neder-Calix och Carl Gustafs socknar återstå odisponerade, men hvarå likväl en myckenhet hemmanslägenheter
efter afvittringens slut äro uppfunne. Såsom under kameralafdelningen finnes anmärkt, hafva å mar
-
Norrbottens län.
Skogshushållning.
9
kerne under ifrågavarande period tillkommit 251 nybyggen och 6 kronotorp, hvaremot det likvisst sällsynta
fall inträffat, att tvenne krononybyggen fallit i ödesmål.
Kronans skogsområde blifver sålunda genom hemmansanläggningar visserligen förminskadt, men deraf
följer icke, att sådant leder till skada för skogarne. Ty den iakttagelsen är allmän, att i oskiftade byalag och
å kronans marker eller allestädes, der skogen icke utgör enskildes afrösade område, framträder den starkaste
skogsförbrukningen. Medan råskilnader mellan kronans marker och byarne saknades, betraktades det som
en häfdvunnen rättighet för allmogen, att från de förra hemta afytterliga produkter till salu, för att derigenom
afhjelpa den brist uti lefnadsförnödenheter, som jordbruket ej mäktade fylla. I den mån odlingen fortgick
samt allt flera byar fingo bestämda områden, fanns det dock nödigt, att genom lag närmare reglera
denna allmogens sjelftagna försörjningsrätt. Det var likväl först 1830 och följande sju årens svåra missväxter,
som klart ådagalade kronoskogarnes oumbärlighet för allmogen, emedan det derunder visade sig, att
oaktadt de rikliga undsättningar, som staten för orten disponerade, skogarne ändock, på samma gång de höllö
irmebyggarne i verksamhet, beredde den naturligaste utvägen att ersätta hvad skördarne nekade, och till följd
häraf utkom på Rikets Ständers hemställan Kongl. Brefvet den 11 April 1844, hvarigenom jordbrukaren berättigades
från krononybyggen och hemman samt kronans marker emot afgift, hvilken utgått efter markegång,
till salu hemta skogsprodukter. Det synes likväl som i en ort, der spanmålsproduktionen jemväl i goda
år sannolikt ännu länge blifver otillräcklig för befolkningens behof, och der missväxter mer än annorstädes
äro att befara, att fasan af sju missväxtår icke bordt afbidas såsom bevis, att skogarne äro jordbrukarens naturliga
hjelp och undsättningskälla. Ett enda sådant år vore, utan dylik näringsutväg, nog att sätta befolkningen
i största förlägenhet, hvarpå 1856 års missväxt leinnar ojäfaktigt vittnesbörd, i det att oaktadt förtjensten
från skogarne var jemn och betydande samt allmogen undsattes med in- och utländska gåfvor äfvensom med
statslån, utskylderna, såsom kameralafdelningen närmare upplyser, till stor del dock blefvo utestående. Häraf
synes den slutsatsen böra dragas, att Norrbottniska skogarnes ändamål väl kan vara att förädlade ingå uti
allmänna rörelsen och exporten, men förnämligast att fylla de behof, som genom jordbruket icke kunna afhjelpas,
och i öfrigt tjena som medel till landets uppodling. Från sådan grundsats har ock nyssnämnda lagstiftning
utgått, då allmogen tillägges den omedelbara afverkningsrätten och sålunda såsom skogsförsäljare
kommer i besittning icke blott af arbetarens tillfälliga dagspenning, utan ock af verklig undsättning, genom
den behållning utöfver afgifter och arbetskostnader, som försäljningen medför. Exempel saknas icke, att den
erhållna hyggesrätten af en eller annan orsak blifvit på annan eljest dertill oberättigad person öfverlåten.
Men om deruti ligger något ondt, drabbar det ingen annan än allmogen sjelf, och lärer tvifvelsutan regleras
af det värde, sjelfva rättigheten äger uti allmogens hand. Deremot om man ville gifva afverkningsrätten
allmän utsträckning, vore deraf en ofelbar följd, att den fattigvården redan hårdt tryckande inhysesklassen
komme att taga en fruktansvärd tillväxt och än mer aflägsnas från jordbruket. Sjelfva rättigheten synes ock
med afseende på sitt ursprung vara föga afundsvärd, och lyckligare måste den allmoge skattas, som af en
sådan icke göres behof. Om åter afverkningsrätten gjordes till föremål för täflan emellan högstbjudande, är
det gifvet, att den icke medelstadde allmogen eller jordbrukaren deraf ginge förlustig och från skogarne ej
finge annan undsättning, än den dagspenning, som kunde erbjudas; hvarförutom skogarne sattes i det stadium,
der de voro synnerligen blottställda för de från afverkningen uteslutnas af behofven framkallade begär. En
olägenhet, och den ganska betydande, har likväl rättigheten till följd, och denna består deruti, att en myckenhet
för jordbruket, särdeles om våren dyrbara dagsverken gå förlorade under dess utöfning. Men denna
olägenhet lärer icke kunna afhjelpas förr än med sjelfva rättighetens nödvändighet. Den medför likväl
utom undsättning det goda, att den temligen jemnt öfver länet sprider en afverkning, som bör vara till
Landsh.
-Emb. uti Norrbottens län und. ber. för åren 1856—1860. 2
10
Norrbottens län.
Skogshushållning. Trädvaruexport.
räckiig; för att utöfver stockfångsten från egna hemman och skogar fylla sågverksägarnes och trädvarurörelsens
billiga anspråk på skogarnes afverkningsförmåga.
Tab. Litt. e. Följande tabell Litt. E utmärker med undantag af den i första kolumnen förekommande afverkning af
skadade träd, som uteslutande äro af sågverksägare hemtade från privilegierade stockfångstskogar, hela det
allmogen under femårsperioden beviljade afverkningsbelopp och derför belöpande stubbören.
Enligt tullkamrarnes uppgifter, hvilka böra angifva rätta beloppet, äro per medium under fem åren utförda
från länet: _
Plankor, tolfter. Bräder, tolfter. Bjelkar, st. Sparrar, st. Spiror, st.
motstående skogsprodukter, nemligen
50,889. 80,711. 46,392. 114,646. 950.
Då man reducerar plankorna till bräder, synes, att från länet blifvit exporterade 233,378 tolfter bräder, hvilket
utgör ungefär enahanda belopp, som erhålles af den tillåtna sågtimmerafverkningen eller 233,592 tolfter per
år, hvaraf tyckes böra följa, att någon anmärkningsvärd åverkan af sågtimmer icke under perioden ägt rum,
som icke blifvit upptäckt och kronan ersatt. Deremot synes, att 33,652 bjelkar, förutom hela antalet sparrar
eller 114,646 st., årligen blifvit exporterade utöfver det från kronans område medgifna hygge. Huru mycket
häraf må vara hemtadt från enskildt skogsområde eller hvad af sågtimmer, som möjligen blifvit till bjelkar
och sparrar biladt, kan icke angifvas. Vill man åter jemföra ofvanberörde på grund af Kongl. Brefvet den
11 April 1844 och sågverkens privilegier tillåtna, samt efter verkställda beslag försålda afverkningar 1,167,961
träd med arealen å kronans odisponerade marker inom länet, 16,531,070 tunnland, så blefve resultatet, att
ett träd vore afverkadt på hvart 14:de tunnland, en afverkning, som visserligen är ringa i förhållande till
vidden. Det bör dock bemärkas, att en betydlig del af berörde areal icke är skogbeväxt, att skogens återväxt
är långsam, samt att ännu, likasom uti femårsberättelsen af år 1822 finnes anmärkt, de närmast vattendragen
belägna och lättast tillgängliga skogarne blifva mest anlitade och derföre äro betydligen medtagne.
Tullkamrarnes uppgifter upptaga exporten af nedannämnde trädvaror sålunda:
Bjelkar och sparrar, Plankor och bräder,
stycken. tolfter.
för perioden 1851—1855  520,296. 463,619.
» » 1856—1860  805,192. 657,450.
Exporten under senare perioden öfverstiger således den förres med
284,896. 193,831.
Tal). Litt. E. Uppgift ä beviljade skogsafverkningar under åren 1856—1860, på grund af Kongl.
Brefvet den 11 April 1844.
År 1856
» 1857
Sågtimmer
af skadad
skog.
Sågtimmer
eller
klossar.
Bjelkar.
Skepps-
rötter.
Lass tjäru-  ved.
Hustimmer
eller skepps-  plankor.
Mast-
spiror.
Kastved.
Kolved.
Stubböres-  afgift enligt
markegång.
16,924
19,712
18,200
40,225
156,868
235,000
123,060
174,592
236,940
11,469
17,618
11,427
11,600
11,586
1,595
2,485
958
195
4,220
2.445
3.445
3,082
3,075
2,380
4,815
2,880
1,189
1,394
10
9
2
1
100
lass.
4 500
stafrum.
666J
60
1,866
R:dr R:mt.
27,058,33
55,733,41
28,762,16
36,374,14
70,466,12
» 1858.
» 1859
» 1860
Summa
Per medium
95.061
19,012,2
926,460
185,292
63,700
12,740
5,233
1,046,6
16,267
3,253,4
12,658
2,531,6
22
4,4
100
20
4,500
900
2,592J
518*
218,394,16
43,678,83
Med afdrag af tjärutillverkningsämnen och ved utgör summan af ofvanstående afverkning  1,103,134 träd.
Om dertill lägges den afverkningsrätt från kronans marker, som tillkommer 15 sågverk med egen stockfångstskog  34,957 » ,
samt å kronans marker åverkade i beslag tagne  29,870 » ;
så blir femårsperiodens afverkning å kronans hemman och områden  1,167,961 » ,
hvilket för år gör 233,592,2 träd, svarande med afräkning af bjelkarne emot 445,704 sågblock, som efter vanlig beräkning gifva 233,592,2 tolfter enkla bräder.
Norrbottens län.
Skogshushållning. Sågverk. Priser å trädvaror. 11
Stubbören, påförda för den förra perioden, uppgå till 68,589 R:dr, men deremot under ifrågavarande
till 218,394 R:dr R:mt. Då förökningen i exporten således icke står i något jemförligt förhållande till förökningen
i stubbören, torde deraf äfven den slutsats böra dragas, att olofliga afverkningar minskats i samma
mån som stubbörenas belopp tilltagit. Men detta är lätt förklaradt af den odelade omsorg åt skogarnes bevakning,
som den på grund af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 10 Juni 1855 vid periodens början anställde
jägeribetjening varit i tillfälle egna. Att såvidt åverkan skett, träd, tjenliga till sparrar, synas hafva
egentligen utgjort föremål för olofligt hygge, lärer förklaras deraf, att averkningen af så späda träd icke å
kronans jord varit tillåten, hvaremot och under antagande, att enskildes skogar för exporten jemväl blifvit
ålitade, afverkningen i öfrigt synes hufvudsakligen grunda sig på sökt och erhållet tillstånd dertill.
Oberäknadt de stubbören och den skogsränta, hvilka såsom ständig afgift utgå från förenämnde 15
sågverk, som på grund af privilegier äga stockfångst från kronans marker, utgöras kronans inkomster från
skogarne under perioden af omförmälda stubbören 218,394 och köpeskillingen för försålde i beslag tagne effekter
19,435 eller tillsammans 237,829 R:dr R:mt.
Af sagde 15 sågverk äro trenne belägna inom Westerbottens län vid mynningarne af Skellefteå, Byske
och Aby elfvar, hvilka under början af sitt lopp rinna genom sydvestra delen af Norrbottens län, men de öf
o
riga
tolf äro alla belägna vid länets floder. Atgärderne till afvittring af skogsmark för dessa verk hafva
endast sträckt sig till trenne af dem, nemi.
l:o Hvitåfors inom Råneå socken, till betäckande af hvars stockfångst 3,559 träd och dermed förenade
kolfångst för Afvafors masugn äro afsatte 27 st. nybyggen om 17J| mantal, innehållande:
Tunnland
duglig mark. impedimenter. Summa.
44,389. 22,978. 67,367.
samt emot skogsränta enligt Kongl. Brefvet den 29 Maj 1852
10,475. 5,856. 16,331;
2:o Töreforss inom Neder-Kalix socken, som med en stockfångst af 1,000
träd mot skogsränta erhållit inom samma socken, utom område för 3:ne nybyggen
om U mantal,  9,771. 10,547. 20,318.
motsvarande denna mark endast en årlig afverkning af 691 träd, hvarföre för
återstående privilegierade 309 träd utrymme skulle meddelas inom Öfver-Kalix
socken;
3:o Björkfors, äfven i Neder-Kalix socken, som derstädes för betäckande af
304 träd af sin stockfångst, som hel utgör 3,283 träd, bekommit  8,001. 3,384. 11,385.
För återstoden 2,979 träd skall mark afsättas inom andra socknar.
Summa 72,636. 42,765. 115,401.
På grund af Kongl. Brefvet den 29 Maj 1852 hafva således förenämnde sågverk, i stället för dem enligt
privilegier tillkommande rätt att från kronans marker hemta 4,554 träd, dels till anläggning af hemman,
dels emot skogsränta erhållit ett område sig upplåtet och afrösadt å 115,401 tunnland duglig mark och impedimenter
eller vid pass 25 tunnland för hvarje träd. Denna tilldelning har naturligtvis varit beroende ej
mindre af markens beskaffenhet än den method, som vid uppskattningen blifvit följd.
Dessutom funnos vid periodens slut 27 salusågverk, som grunda sin tillverkning dels på inköpta, dels på
anlagda hemmans skogar, men förnämligast på timmer köpt af allmogen. Häraf hafva 8 under perioden tillkommit,
deribland 2:ne äro ångsågar.
Medelpriset å trädvaror har under perioden utgjort för ett st. bjelke 5 R:dr, ett st. sågtimmer 1 R:dr,
en tolft handsågade plankor 9 R:dr, en tunna tjära 12 R:dr|samt ett st. sparr 1 R:dr 25 öre. Ett så lågt
pris å sparrar tyckes icke böra uppmuntra till afverkning. Antagandet att större delen af dem om våren
12
Norrbottens län.
Rofdjnr. Bergs- och brukshandtering. Fabriker. Binäringar.
på skarföre dragés till flottleder af personer särdeles bland inhysesklassen, soin från kronans mark icke erhåller
afverkning, torde derföre vara temligen berättigadt.
Skogarnes härjning af eld har under perioden icke uteblifvit. Men skogseldarnes antal och vidd uti de
icke afmatta stora markerne är icke möjligt att angifva, likasom deras dämpande är med största svårighet
förenadt, i anseende till befolkningens glesa bosättning. Deremot är svedjande icke brukligt inom länet.
En Jägmästare och tvenne Öfverjägare hafva under perioden ägt hvar sitt af de trenne revier, hvaruti
länet indelats, att vårda, biträdde af tvenne ordinarie och tvenne extra skogstillsyningsman hvardera.
Tabb.N:is5o.6. Förhållandet, med rofdjur och af sådane dödade husdjur upplyses genom tabellerne N:is 5 och 6. Jagtkassa
finnes icke inom länet. Dock utdelas af menigheterne inom vissa härader af Norra domsagan vid tingen
för dödade rofdjur belöningar, som utgå jemte öfriga kommunalutskylder.
Tab. N;0 7. E. Bergs- och brukshandtering samt F. fabriker, manufakturer och handtverk. Antalet häraf jemte dervid
sysselsatte arbetspersonalen äro upptagne i tab. N:o 7.
Tab. Litt. f. Hvad särskildt jernhandteringen vidkommer, så utvisar nedanstående tabell Litt. F tillverkningen dervid.
En stor myckenhet koppar- och jermnalmsanledningar äro dessutom inmutade särdeles inom Juckasjärwi
och Gellivare lappmarker, men hviloståndstiden är för många af dem redan under perioden tilländagången.
Utsigterna för jernhandteringen synas blifva allt mer och mer mörka och såsom orsak dertill bidrager
icke allenast det menliga inflytande, som allt sedan handteringens början inom länet derpå utöfvats till följd
af landets ringa uppodling, utan jemväl bristen på kommunikationsmedel samt de i senare tider genom trädvarurörelsens
liflighet stegrade arbetspriserna.
Fabriker, manufakturer och handtverk bedrifvas hvarken med tillräcklig kapitalstyrka eller i allmänhet
med erforderliga tekniska insigter, för att kunna uthärda allmän täflan. Föreningar till deras bedrifvande äro
allenast i få fall ingångna. I öfrigt synes hit hänförlig rörelse likasom handeln i städerna vara i aftagande i
samma mån som båda äro i tilltagande å landsbygden.
Tab. Litt. g. Såsom föremål för binäringar förtjena att upptagas fiske, tjärutillverkning, pottaske- och salpetertillverkning
samt limkokning. Produkterna häraf äfvensom fjäder och renhudar hafva under perioden från länet
blifvit exporterade med nedanstående qvantiteter, tab- Litt. G.
Salpetern har blifvit af staten inlöst med ett värde efter rabatt af 118,789 R:dr 66 öre R:mt. Tillverkningen
af denna produkt har i senare åren likväl varit i aftagande.
Tab. Litt. F. Jerntillverhling.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Summa.
Jernmalmsbrytningen
17,242
20,363
13,180
15,613
18,189
84,587
Tackjernstillverkningen
»
21,548
24,593
16,963
9,204
12,955
85,263
Stångjernstillverkningen
»
22,435
22,282
23,384
19,943
16,487
104,531
Manufakturtillverkningen
»
3,011
2,934
2,019
2,190
2,388
12,542
Tab. Litt. G. Export.
Lax
tunnor.
Tjära
tunnor.
Pottaska
lispund.
Salpeter
lispund.
Fjäder
lispund.
Lim
lispund.
Renhudar
stycken.
Under åren 1856—1860
15,667
f34,226
30,643
11,905,29
142
11,247
22,107
Norrbottens län.
Vägar. Flottleder. Sjöfart. Angbätar. Lotsverk m. m. Kameralförhållanden. 13
4. Koiiuniiiiikatioiis-anstalter oell varubyten.
Länge fanns ingen annan väg inom detta län, än den invid kusten löpande åt Finland ledande allmänna
landsvägen. Men i senare tider äro vägar anlagda från kustlandsvägen, vid Piteå eif 4^ mil, vid Luleå eif 5
mil, vid Kalix eif 7 mil, grenad å ömse sidor elfven, och vid Torneå eif 7 mil. Vid Råneå eif saknas ännu
väg. I början af perioden äro dock undersökningar hällne samt planer med kostnadsförslag upprättade för
dessa sidovägars utdragande till Lappinarkernes kyrkoplatsen Der bruten väg slutar, vidtager allmogens skyldighet
att sommartiden medelst båt befordra den resandes fortkomst å elfvarne, och der båtfart är omöjlig’
att genom bärande fortskaffa den resandes saker samt vintertiden att efter brukliga vintervägar skjutsa den
resande.
Flottning äger visserligen rum å alla hufvudelfvar och en del af dessas sidogrenar på längre eller kortare
afstånd från utloppen, men dessa flottningar äro förenade med mycken kostnad, besvärlighet och fara för
lif och gods, så att vanligen flere menniskolif årligen spillas i de strida och våldsamma forsarne; och annan
utväg finnes likväl icke att från det inre af landet till kusten transportera ortens produkter, hvaraf tjäran
bland andra varor förbi forsarne måste köras och för sådant ändamål ofvan forsarne uppdragas på land
samt nedanföre desamma åter nedläggas i elfven. Särdeles kännbar är saknaden af ändamålsenlig kommunikation
efter länets hufvudflod Luleå eif med dess breda dalbotten. Aflidne Baron Hermelin var derföre betänkt
att redan på sin tid, vid innevarande århundrades början, kanalisera samma eif förbi de väldiga Hedensoch
Edeforsarne, hvarigenom denna majestätiska eif, som numera af sakkunnige anses vara rikets största flod,
blifvit segelbar 14^ mil från Luleå samt 161 mil från dess utlopp. Men med Hermelins patriotiska lif slocknade
denna idé för den gången; och flere hundra tusen tunnland odlingsbar jord äro ännu icke af plogen vidrörda,
millioner träd lemnäs till förruttnelse och bergens outtömliga malmtillgångar ligga ännu obegagnade — allt i
saknad af användbar kommunikation efter detta af så rik natur onwifna vattendrag:
O CD
Emellan hufvudstaden och hamnarne vid Piteå, Luleå, Råneå, Kalix samt Haparanda underhålles jemn
kommunikation med ängfartygen Chapman, Njord, Berzelius, Thule och Volontaire, hvaremot kustfarten med
seglande fartyg nästan upphört.
Loisväsendet handhafves af en Fördelningschef samt 33 lotsar, hvilka under året 1860 lotsat 812 fartyg^
som erlagt tillsammans 18,728 R:dr R:mt i lotspenningar. Förutom en myckenhet spirbåkar och andra sjömärken
finnes endast en fyrbåk inom länet, nemligen å Malören utanför inloppet till Haparanda.
Minsta djupet i länets hamnar och lastageplatser, med undantag af Salmis hamn, der fartyg endast lasta
till 10 fot, är 13 fot. Men de flesta mäta större djup. Luleå stad omgifves af 30 å 36 fots djupt vatten.
Förhållandet med kommunikationer och sjöfart belyses i öfrigt af tabb. N:is 8 och 9. Tabb.N:is8
Hufvudsakliga föremål för handel äro skogsprodukter, spanmål och mjöl, smör och lax, kläden, bomullsgarn
och tyger, kaffe och socker samt flerehanda specerier, äfvensom produkter af härförut nämnda biförtjenster.
Transporten af skogsprodukter, som merändels utskeppas direkte till utländska orter, verkställes med
seglande, till största delen utländska fartyg, men i öfrigt af ångfartygen och några mindre seglande. Varuomsättningen
försiggår i städerne och handelsplatser å landet samt å marknader, som hållas i nästan alla
änets socknar.
5. KamcralforliållaiMlen.
Tab. N:o 10 visar antalet hemman och lägenheter, dessas natur och brukningsdelar jemte upp- Tab. N-.o
skattningsvärde vid periodens slut.
Hemmantalet uti kustlandet, som vid periodens böljan utgjorde
mantal 613HIJ
och vid dess slut  » 628H3,
hade således vunnit en tillökning af  » 143st§,
14
Norrbottens län.
Nybyggen. Skiftes- och afvittringsverk. Statsinkomster.
-i\
128M,
och i Lappmarken vid periodens början uppgick till
mantal 122T
och vid dess slut till
»
är der således ökadt med  >:
eller tillsammans  » 21 -nreVi
hvilken förökning härleder sig dels från i skatt ingångna krononybyggen och några frälsehemman efter tilländagångna
frihetsår, dels ock derifrån, att kronohemman, som efter det trefjerdedelar af frihetstiden tilländalupit,
skattat för halfva räntan, efter den öfriga inträdt i full skattskyldighet.
Under femårsperioden hafva tillkommit:
Krononybyggen. Kronotorp.
År 1859  91. 4.
» 1860  54. 2.
Summa anlagde 251.
6;
Krononybyggen. Kronotorp.
År 1856  31. —
» 1857
62. —
» 1858
13. —
hvarförutom 1,081 smärre lägenheter blifvit till redan varande hemmans och nybyggens förmering upplåtne.
Beloppet af det till nybyggare utgifna odlingsunderstöd uppgår till 13,353 R:dr 23 öre Runt. Under perioden
äro dessutom tillkomne 11 tullmjölqvarnar, hvaraf tvenne drifvas för ånga och äro förenade med förut omförmälda
sågverk.
Jordafsöndringarnes antal utgör 58 st., hvarför afgälden i allmänhet är bestämd i dagsverken, men der
emot
mera sällan i spanmål, hvilket, för att öka arbetskraften vid jorden, iakttagits.
Hemmansklyfning ar, som i mån af folkökningen samt fortgången och afslutandet af laga skiften ökas,
äro allmänneligen icke hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anmälde.
Tabb. N:o ll o. Litt. h. För fortgången af göromålen vid skiftes- och afvittringsverket redogöres i tab. N:o 11 och Litt.
H här nedan. Kronans andel i kostnaden för afvittringen utgör för perioden 128,452 R:dr 8 öre R:mt.
Tab. Litt. i. Enligt den uti Riks-hufvudboken följda indelning upptages här Statsverkets ordinarie inkomster, hvilka redovisas
af Kongl. Stats-Kontoret samt i detta län utgöras af hemmansräntor, kronotionde, arrendemedel, tiondeoch
hammarskattsjern, mantalspenningar, bötesmedel, båtsmansvakans-afgift, tillfällig rotevakans-afgift samt
extra medel och uppbörder (kontrollstämpel-medel, skogs- och stubböres-medel m. m.), hvilka alla tillsammantagne
under perioden enligt landsholmen utgjort de belopp, som finnas i å följande sida stående tab. Litt. I,
som jemväl upptager Statsverkets extra ordinarie inkomster, hvilka likaledes redovisas af Kongl. Stats-Kontoret,
men af hvilka inom detta län endast förekomma charta-sigillata-medel samt bränvinsmedel (tillverkningsafgift).
Tal). Litt. il. Uppgift på de arbeten, som af Landtmätarne vid Afvittringsverket i Norrbottens län
blifvit verkställde åren 1856—1860.
Å g
o r i
q v a c
ratrefra
r.
Mantal, före-  slagne, afvittrade
och skattlagde.
Antal förslagsvis
afvittrade.
År.
Affattade och beskrifne.
Föreslagne till områden åt gamla
hemman, nybyggen, torp oeh
lägenheter.
Föreslagne att afsättas såsom
öfverloppsmarker.
rå- eller
skiftes-
O
P
ö
P
(-3
o?
P
*
*-<
cP
O
p
§
p
P
Cfq
crq
CD
P
!*!
o
P
O:
CD
>-i
O
►Ö
p:
Oq
CD
CD
CD
Inrös-
ningsjord.
Afrös-
ningsjord.
3 Sr1
o a
B -b
c+- en
05 pj
Summa.
Inrös-
ningsjord.
Afrös-
ningsjord.
Impedi-
menter.
Summa.
Inrös-
ningsjord.
Afrös-
ningsjord.
Impedi-
menter.
Summa
linier.
CD
3
3
P
P
p
crq
tn
O*
>-i
P-i
aq
Oq
CD
p
CD
3
p
p
p
c+-
O
y
P
P
a?
P
P
3
1836
15,714
353,606
410,071
779,391
5,231
92,102
36,697
1
134,0303,886
450,599
136,920
591,405
403,420
i
3
¥
39
64
2
2
4
1857
4,038
103,405
138,884
246,327
12,720
165,835
148,204
326,759,1,753
316,928,167,738
486,419
3,583,518
1AV
1 1
TIT
m
6
10
—
—
2
1858
29,169
446,720
394,499
870,388
39,609
300,2221280,559
620,390
26,8681 13,632
40.500
1,602,998
31R
tV
511
159
11
—
—
1
1859
20,898
472,386
408,045
901,329
43,298
303,641
229,812
576,751
4,728
7,171
11,899
905,946
28|1
m
139
19
—
—
10
1860
38,775
300,899
44,451
384,125
59,061
463,013
263,665
785,739 2,538
205,237 53,990
261,765
2,058,921
3
1 7
28,Vj
8
97
-
—
6
Summa
108,594
l,677,0i6
1,395,950 3,181,560
159,919
1 1 1
1,324,813 958,937,2,443,669,8.177
1,004,306 379,451 1,391,985
8,554,803
03 1
46M
314 139
—
—
23
Norrbottens län.
Rotering. Bränvinsminuterings- och utskänknings-afgifter m. ra. 15
Allmänna bevillningen har för perioden utgjort 123,358 R:dr 89 öre samt resterne för år 1860: 316 R:dr
8 öre R:mt.
Af denna tablå visar sig, att resterne i synnerhet å statsmedel från och med år 1857 varit betydligt
större än under det nästföregående året af perioden. Orsaken härtill är att söka dels uti 1856 års missväxt,
dels ock under följande tider uti större på högre rätts pröfning beroende bötesbelopp, dels slutligen uti omöjligheten
att inom räkenskapsåret indrifva de förökade stubböresmedlen särdeles från lappmarkens spridda innevånare.
Hvad rotering sverket angår, torde endast behöfva åberopas, hvad senaste femårsberättelse derom innehåller,
med tillägg allenast, att, oaktadt genom nya hemmans inträdande i skatt och roteringsskyldighet under
perioden någon lindring kunnat beredas de öfverroterade hemmanen uti deras tunga, deras onus emellertid
är ganska kännbart och först inom en ännu temligen aflägsen framtid torde kunna utjemnas till en rättvis
och likformig fördelning på länets roteringsskyldiga hemman. Kostnaden för en soldats underhåll har under
perioden i medeltal nppgått till 80 R:dr 65 öre R:mt för hvarje rote.
Tab. Litt. K upptager influtne bränvinsminuterings- och utskänknings- samt folkskole-tifgifterne. Tab. Litt. K.
O. Politi.
Inom hvarje af länets städer, Luleå, Piteå och Haparanda, finnes ett elementarläroverk, hvaraf det i
Luleå på reallinien är fullständigt, men för öfrigt förekomma icke några allmänna undervisnings- eller uppfostrings-anstalter
än de öfverallt inrättade folkskolorna samt missions- och kateketskolorna i Lappmarken.
Ehuru åtgärder blifvit vidtagna för åvägabringande af anstalter till kreditens och företagsamhe- Tab. n:0 12.
tens underlättande, hafva sådana anstalter under perioden icke inträdt i verksamhet, hvaremot den år 1852
inrättade sparbanken för länet oafbrutet fortsatt sin verksamhet, på sätt tab. N:o 12 närmare utvisar.
Tab. Litt. I.
Statsverkets inkomster.
Ordinarie
inkomster.
Extraordinarie inkomster.
Levererade.
Resterande.
Charta-S i gil-  la ta-medel.
Bränvins-
medel.
Summa.
R:dr Knnt
64,067,83
6,193,15
10,397,52
10,397,52
» »
69,378,53
24,449,26
17,192,96
5,000
22,192,96
» »
77,233,80
24,889,96
17,650,68
4.824,37
22,475,05
)) »
87,747,84
21,181,87
20,744,17
5,496,38
26,240,55
» ))
110,336,78
30,681,4 0
13,121,17
5,497,13
18,618,30
» »
408,764.78
79,106,50
20,817.88
99,924,38
1857.
1858.
1859.
Summa
Tab. Litt. K. Influtne bränvinsminuterings- och utskänknings- samt folkskole-afgifter.
Bränvinsminu-  terings och
utskänknings-  afgift.
Folkskole-
afgift.
Ar
1856
Runt
10,953,75
5,819,20
»
1857
»
a
11,910,50
5,708,50
))
1858
»
n
9,890,25
5,582.7 2
»
1859
»
»
10,472,25
5 745,50
»
1860
»
»
10,260,66
6,276,04
Summa »
»
53,487,4 1
29,131,96
16
Norrbottens län.
Distriktsmagasiner. Brandstodsbolag. Sjuk- och fattigvård.
Distriktsmagasiner inora länets kustland fortfara med sin gagnande verksamhet genom utlåning af span
mål
åt behöfvande delegare. Deras disponibla tillgångar, som enligt sista berättelsen uppskattades till 5,000
tunnor korn, skulle ock sedan dess genom räntor hafva bordt ej så obetydligt ökas, men 1856 års missväxt
föranledde, att någon del af spanmålstillgångarne till nödställda delegare måste utdelas, hvadan tillökningen i
grundfonderne blifvit obetydlig, så att spanmålsbehållningen vid denna periods slut föga öfverskjuter 5,000
tunnor.
Värdet af den uti länets brandstodsbolag för landet, hvarest endast hus och byggnader samt boskap,
säd och foder till försäkring intagas, brandförsäkrade egendom
uppgick vid periodens slut till  R:dr R:mt 2,686,876,50.
och den skada bolaget ersatt, till  » » 12,648.
Tab. Litt. L. Under femårsperioden har inom länet, funnits endast ett kurhus och lasarett i Piteå, hvars verksamhet
inhemtas af nedanstående tab. Litt. L.
Läkarevården vid inrättningen är ombesörjd af en Lasaretts- och Kurhusläkare, som derjemte varit
Stads- och Regementsläkare. För öfrigt hafva endast 3:ne Provinsialläkare varit under perioden stationerade
inom länet. Olägenheterna af ett så ringa antal läkare inom det vidsträckta länet äro insedda, samt åtgärder
för anställande af ytterligare tvenne Provinsialläkare vidtagne. Men äfven då dessa blifva tillsatte, är icke
ändå det mest trängande behofvet af läkarevård afhjelpt.
Oaktadt den anställde Länsdjurläkaren kan sägas vara stadd på en beständig resa, utmärker länets vidd
redan omöjligheten för honom att kunna tillfredsställa allas behof af hans biträde, hvarföre flere dylika läkares
anställande synes vara särdeles nödvändigt.
Tab. N:o 13. Fattigvården ombesörjes enligt författningarne samt fastställda reglementen för de olika fattigvårds-samhällena
enligt hvad tab. N:o 13, upprättad särskildt för städerne, kustlandet och lappmarkerne, utvisar.
Såsom en egenhet för länet är anmärkt den härvarande inliysesklassen, som utgör mer än två femtedelar
af befolkningen. Dess tillkomst, som från början torde hafva härledt sig från utflyttningar från svaga hemman,
underhålles numera af sträfvandet efter oberoende, som en del allmogens barn och inhysesklassens egna
afkomlingar söka uti tillfälliga arbetsförtjenster, hellre än att antaga dräng- och pigtjenster, eller torp under
hemman. Då de härvid mera sällan understödjas af något jordbruk, råka de på ålderdomen och vid sjukdomar
i fattigdom samt falla sålunda fattigvården till last; och häraf förklaras orsaken till den tyngd, fattig
vården
inom länet medför.
En uppställd jemförelse emellan värdet af im- och exporterade varor och effekter borde visserligen vara
egnad att gifva någon ledning för omdömet, angående befolkningens ekonomiska ställning, men med afseende
Tal). Litt. L. Summarisk uppgift för Lasarettet i medeltal 1856—1860.
Dagligt portions-  pris.
R:mt.
Patienter å 4 på
sängen.
R:mt.
Öfverföring från
kurhusmedel.
R:dr R:mt.
Kollektmedel.
R:dr R:mt.
Räntor.
R:dr R:mt.
Summa inkomster.
R:dr R:mt.
Summa utgifter.
R:dr R:int.
47£ öre.
7-§- öre.
20
299,17
799,30
1,118,4 7
887,21
för Kurhuset i medeltal 1856—1860.
Portionspris
med frukost.
R:mt.
Legosängspris
per dag.
R.*mt.
Betalande
patienter.
Fripatienter.
Bruttoinkomst.
R:dr R:mt.
Afkortningar.
R:dr R:mt.
Behållen in-  komst.
R:dr R:mt.
Legosängs- och
beklädnads-  ersättning.
R:dr R:mt.
Summa be-  hållen inkomst.
R:dr R:mt.
Utgifter.
R:dr R:mt.
47 J öre.
51f öre.
19!
10
3,475
227,22
3,248,4 3
1,085,81
4,334,24
4,190,52
Norrbottens län.
17
på otillförlitligheten af de källor, som derför måste läggas till grund, har Landshöfdinge-Embetet likväl ansett
en sådan uppställning såsom mera vilse- än vägledande böra från denna underdåniga berättelse uteslutas.
Att, oaktadt missväxt under ett af periodens fem år inträffat, välmågan bland befolkningen dock är i
tilltagande, uppenbarar sig väl icke genom tillvaron af besparade tillgångar, men ett förbättradt byggnadssätt,
större vällefnad och yppighet i klädsel samt utvidgad företagsamhet i flera rigtningar äfvensom ökadt jordvärde
äro likväl derpå ojäfaktiga bevis.
Luleå Lands-Kansli och Kontor den 26 Juli 1862.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
A. M. Eurén. B. A. Ekström.
Landsh.-Emb. uli Norrbottens ian undt. ber. för åren 1856—1860.
3
18 Tabb. N:is 1 och 2.
Norrbottens län.
Tab. N:o 1.
FOLKMÄNGD.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Enligt de mantalslängder, som upprättats vid slutet af
Den 31 December enligt
motstående ar.
Utskrif-
husförhörslängderna.
Hela folkmängden af
Deraf frie fran mantalspengar.
nings-
manskap
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Å landsbygden.
År 1856
29,927
31,146
61,073
23,999
24,870
48,869
13,657
14,391
28,048
1,770
» 1857
30,367
31,577
61,944
23,973
25,075
49,048
13,973
15,020
28,993
1,919
» 1858
31,006
32,197
63,203
24,687
25,720
50,407
14,335
15,424
29,759
1,918
» 1859
31,464
32,711
64,175
25,315
26,521
51,836
14,904
16,266
31,170
1,977
» 1860
32,020
33,398
65,418
25,577
26,626
52,203
15,149
16,325
31,474
1,764
I städerna.
Ar 1856
1,616
1,953
3,569
1,544
1,906
3,450
657
769
1,426
145
» 1857
1,645
2,002
3,647
1,606
1,910
3,516
719
800
1,519
161
» 1858
1,660
2,020
3,680
1,606
1,960
3,566
711
840
1,551
151
» 1859
1,727
2,053
3,780
1,665
2,153
3,818
732
997
1,729
182
» 1860
1,723
2,084
3,807
1,706
2,036
3,742
765
897
1,662
158
Summa i hela länet år 1860
33,743
35,482
69,225
27,283
28,662
55,945
15,914
17,222
33,136
1,922
Hvartill komma ej mantalsskrifne i Lappmarkerne år 1860 ..
11,052
Tab. N:o 2.
JORDBRUK.
1
3
4
5
6
9
I medeltal för åren 1856—1860.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Potatis.
0
Arliga utsädet pa tunnland af  tunnor
Ärliga behofvet för länet till utsäde  »
Tunnland åkerjord använda till odling af
Skördebelopp i korntal
Ärliga förbrukningen på person i medeltal  tunnor
T
1,322
2,644
13:de
i
11
24,473
16,315
5:e ä 6:e
21
ii
1,627
1,085
6:e
B
35
28
4:e
6
17,853
2,975
13:de
i
Norrbottens län. Tabb. Nås 3—6. 19
Tab. N:o 3.
BOSKAPSSKÖTSEL.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
År 1860-1861.
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
7,372
809
129
28,708
5,810
31,065
4,601
970
Till tab. N:o 4, SKOGSHUSHÅLLNING, har Landshöfdinge-Einbetet ej varit i tillfälle att lemna andra
uppgifter, än de i berättelsens text upptagne.
Tab. Nso 5.
DÖDADE ROFDJUR.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
År.
Björnar.
Vargar.
Lodjur.
Jerfvar.
Räfvar.
Härdar,
Hillrar
och Her-  meliner.
Uttrar.
Skjälar.
Örnar.
Hökar,
Ugglor
och Ufvar.
Falkar
och
Glador.
Belopp af
utbetald
belöning.
R:dr R:mt.
1856
50
29
1
68
618
556
52
885
36
350
42
69
1857
30
44
5
76
531
419
61
1,006
43
327
35
55
1858
28
34
3
61
624
466
75
1,095
42
298
59
50
1859
22
57
2
86
597
588
66
934
40
313
50
65
1860
26
38
3
94
593
488
63
1,043
46
365
41
48
Summa
156
202
14
385
2,963
2,517
317
4,963
207
1,653
227
287
Tab. N:o 6.
AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR.
1
2
3
4
5
10
11
12
År.
Hästar.
Nöt-
kreatur.
Får.
Getter.
Höns.
Renar.
Skadan be-  räknad i pen-  ningevärde.
R:dr R:mt
1856
5
20
227
13
213
3,508
3,555
4,454
4,255
3,753
1857
4
14
312
2
15
275
1858
3
14
202
13
367
1859
5
13
233
17
510
1860
3
8
335
11
383
Summa
20
69
1,309
2
| 69
1,748
19,525
20
Tab. N:o 7
Norrbottens län.
Tab. N:o 7.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR
samt FIANDT VERK ERI ER.
1
1 2
1 3
1 4
1 5
6
7
I 8
1 2
1 3
1 4
5
1 6
! 7
8
1 9
1 10
l 11
12
13
14
15
1 9
10
11
I-*
to
15
Grufvor,
bergverk, bruk, fabriker och manufaktur-inrättningar.
Handtverkerier.
Å landsbygden.
I
städerna.
Å landsbygden.
I städerna.
Mästare, arbetare oell
i»
Mästare, arbetare och
Mästares biträ-
ö
p-
Mästares biträ-
Ar 1860.
B 2-
Ägare.
biträden af alla slag.
a bt
biträden af alla slag.
den af
CD
>S
CD
a- £
t—t}
O: P
den af
0! p
>S
«rt- ^
O g
W
Öfver 15
Under 15
5 *
Öfver 15
Under 15
p:
05
av
p:
P
5*
S- p
p: 03
05 CD
O:
p:
c*t-
ov
P:
P
O:
B 5b
g
W
o
års ålder.
års
lider.
5’ £
05
tV
o
års
lider.
ars
ålder.
P
CD
05
P =
g* a
05
3
CD hj
e o-1
5 E
b’ b
CD
05
p:
Sf 0
& (L
S °
. o
cr
£
Cfc
CT9
ra.
qv.
m.
qv.
£
CD
m.
qv.
m.
qv.
CD
71
09
P
HJ
p *-i
H, P
CD
S»
rt*
05
1
CP «
CD
71
09
P
2? p
CD
UV
T
Bagare
1
1
5
3
4
—
2
Bleckslagare
1
ij . i. .
2
2
P’ärgare och Färgerier.
6
6
—
2
—
—
-
7
7
—
15
—
—
—
—
—
—
—
4
-
1
1
—
1
—
2
Garfvare och Garfverier
6
6
—
3
—
—
—
1
1
—
1
—
—
—
-
—
—
—
3
—
1
13
5
7
1
—
Gelbgjutare
6
3
1
—
—
Glasbruk
1
—
1
60
—
8
_, •• j.
Urlasmastare
Grufvor
4
1
3
Guldsmeder
7
5
6
—
2
Jernbruk
10
2
8
237
201
82
66
Kakelugnsmakare
-
3
-
1
—
1
Kardfabrik
—
—
—
-
—
—
—
1
1
—
3
—
3
3
—
—
—
—
—
—
—
■ —
—
—
—
Klensmeder
3
2
3
—
—
Kopparslagare
2
6
2
2
—
1
Mjölqvarnar
23
8
15
26
3
Målare
4
—
1
2
—
2
—
7
Repslagare
1
—
1
6
1
—
3
—
Sadelmakare
3
Schatullmakare...
2
1
3
—
—
Skomakare
4
1
29
17
8
11
—
7
Skräddare
25
10
5
2
1
5
Slagtare
3
Smeder
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
1
—
4
—
39
6
—
3
—
6
Snickare
—
—
—
—
—
—
—
-
-
-
—
—
—
—
2
-
1
-
2
—
37
6
—
2
—
16
Stampverk
3
3
-
6
Svarfvare
5
1
—
—
2
Sågqvarnar
42
7
35
483
71
170
64
Sömmerskor
5
Urmakare
—
—
—
-
—
-
—
-
—
—
—
—
—
—
2
—
2
—
1
—
4
2
—
—
—
1
Väfverska
1
Summa
96
31
62
817
272 260
130]
9
9
“I
19
3
3
15
—
5
—
31
1
141
110
37
51
5
70
Norrbottens län. Tabb. N:is 8 och 9. 21
Tab. !V:o 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERI ER och SKJUTSNING, 1856—1860.
Kostnad för
Längd i mil.
Antal hästar, utgångne till
omlagde eller betydligt
förbättrade
vägar
fulländade nya
vägar
Särskilde
af vägar.
Ar.
vid periodens slut.
under perioden.
R:dr Runt. R:dr R:mt. R;dr R;mt. R:dr Runt.
1856
Allmänna lands vägai
Häradsvägar
Socknevägar
I städer
23
211
1857
15,000
28,239
1858
1859
Med införd skjutsentreprenad
1860
6,935
Tab. ]V:o 9.
SJÖFART och HANDEL, ÅR 1860.
1
1 2
3
1 4
1 5
1 6
1 7
1 8
1 9
10
ii
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
S
j
ö f a
r t.
H
a
n
d
e
1.
Partyg och båtar, begagnade till
Gross-
Handlare.
Minut-
Handlare.
H
a n
d
1 a
n d e.
inrikes sjöfart.
utrikes sjöfart.
idkande
både gross-  och minut-  handel.
enl. § 3
morn. 1 af
Handels-  Ordn.
qvinnor
enl. § 4
Handels-  Ordn.
med in-  och ut-  ländska
varor.
med
landt-
manna-
varor.
med egna
tillverk-  ningar.
Antal.
Lästetal.
Besätt-
ning.
Antal.
Lästetal.
Besätt-
ning.
Antal.
Skeppare.
Sjöfolk.
Skeppare.
Sjöfolk.
(Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
| Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Under landsrätt hörande.
Luleå fögderi
14
182,5
14
16
i
29
i
3
17
9
—
—
—
—
Kalix d:o
7
195
4
17
4
431
4
34
19
16
—
—
—
—
7
Haparanda stad....
14
197
—
—
5
360
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
29
9
—
—
—
Under stadsrätt hörande.
Luleå stad
6
141.69
7
7
9
988,84
8
70
—
—
21
4
8
7
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
Piteå d:o
10
267,46
10
30
4
333,15
4
32
—
—
—
—
16
21
—
—
1
—
-
—
—
—
—
—
Summa
51
983,65
35
70
23
2,141,99
17
139
—
—
21
4
24
28
4
—
72
35
25
—
— 1 “
22 Tab. N:o 10. Norrbottens län.
Tab. ]\T:o 10.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER m. m. ÅR 1860.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
ll! 12
13
14
15
16 17
18
19
Å
1 a
n d s b y
g d e
n.
I
S t
ä d e
r n a.
Hemman och jordlägenheter
af alla slag, efter olika natur,
Hemman.
Antal
Tomter.
J ordar.
Uppskattningsvärde.
Mantal.
«
b
cr
B
P
B
Q->
Uppskatt-
Tomter, jordal'
Antal.
Skog och
beten m. m.
Uu
B
B
^ B
2‘S-
p-, p
• B
R:dr Runt.
enligt nya jordeboks-  ordningen.
g
r %
Förmed-
ladt.
p
ö'
CP3
c»
-t
P->
z
CO
B
aq
Öq'
CD
B
ningsvärde.
och lägenheter
af alla slag.
c-
CD
•5f
O
B
CD
CT*
CD
B
oq
B
B
p
s
2 e
g CO
=H
O
l-t
lig»
crq Hö B
S £, 5
C+- b
• cd
Cp.
CD _
CD
CD
'~i
R:dr R:mt.
Oq
Pj
CD
Oq
S=D
CD
Tunnland.
B^
p"
B
Bj
B
CD O
>-S O
* P-1
SS
ri
» 3
PrtP
CD 1
Uti kustlandet.
299
80
170
1,190
823
3 270
4,630
2,333
316,509
255,200
571,709
406,000
171,230
Kronohemman :
178f
85
10
130
1,380
3
206,000
171,230
200,000
under allmän disposition ...
under enskild d:o
52/ in
29
576
21
—
191
| 770,413
Haparanda d:o
4
468///J
4,057
2,876
4,228,943
96,’AV
185
314,570
Summa
—
628}fJ
4,847
21
2,876
191
5,313,926
Uti Lappmarken^.
Kronohemman:
under allmän disposition ...
—
5
8
)
under enskild d:o
—
73/*
664
; 110
18
—
11 2 3
75
83
39|
Summa
—
128^
830
110
18
Summa för hela länet
—
7^fi7 603
ioyj-YGSU
5,677
131
2,894
191
5,313,926
Summa
562/
44
300
2,013^ 4.650
6,963
3
693,739 455,200
1,148,939
Norrbottens län. Tabb. N:is 11 och 12. 23
Tab. Nso II.
LAGA SKIFTEN m. m. ÅREN 1856—1860.
Sökta
skif
tens
antal.
Fastställda skiften.
Antal.
Skiftade mantal.
Oförmed
lade.
Förmedlade.
I
Skiftade qvadratrefvar.
Inrösningsjord.
Aker.
Äng.
Odlings
mark.
Afrös
nings
jord.
10
Arfvoden till
Landtmätare
och gode män
för laga
skiften.
R:dr R:mt.
11
Hela beräknade
utgiftsersättningen.
R:dr R:mt.
185®.
1857.
1858.
1859.
1860.
Summa 1856—60
6
12
7
10
3
38
4JI
711
•TW
12 M
12tG
m
m
4,398
1,066
1,009
2,356
506
17,787
9,123
15,206
22,661
10,027
799
120
907
1,106
159,915
37,472
71,128
115,302
75,738
17,300
4,800
8,200
9,400
9,900
14 : 4011 [ 4011
9,335 ! 74,804 | 2,932 459,555
49,600
21,700
6,500
11,200
11,800
11,900
63,100
Tab. N:o 12.
SPARBANKEN.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Antal
Hela
kapital-
tillg&n-
gen
Öfver-  skott eller
besparing
öfver del-  egarnes
andel
A
f
ä e 1
e g
arn
e
Sparbankens benämning och
stiftelseår.
del-
egare
insatt 1
e 1 o p p.
R:dr R:mt.
uttaget
belopp.
R:dr R:mt.
vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Norrbottens läns, stiftad 1852
1,092
68,254,60
2,550,4 6
20,297,18
8,080,22
5,148,22
9,774,75
8,277,94
7,005,86
16,381,98
20,024,98
9,739,81
6,006,29
24
Tab. N:o 13.
Norrbottens lån.
Tab. N:o 13.
FATTIGVÅRDEN.
Ar.
Fattig
vården.
r-t w
B g
p- B
4 5 6 7
10 | 11 i 12 13 14 15 i 16
Antal fattighjon, som erhållit full försörjning.
Äldre personer
vårdade
i fattighus.
M.
G.
på annat
sätt.
M.
G.
Barn vårdade
i och
utom fattighus.
M. Q.
Summa.
M. G.
Antal af fattigvården
understödde,
som ej
fått full försörjning.
M. G. ! S:a.
17
18
19
20
21
23
t t i
g v
r d e n
inkomster.
3.3 g'
si £ S5
g.» »
is" » J
cd X1 c
3 2- ‘
B " '
Ersättning
5 S-5-  5. *
S°? g
o" ” »
Summa.
samtliga
utgifter
i och för
fattigförsörjningen.
I kustsocknarne.
185
185
185
185
186
1 städerna.
185
185
185
185
186
1 Lappinarksfursam
iingarne.
185
185
185
185
186
1 1
1 1
i! i
i! i
2, 1
1 —
131
141
6, 78
6: 73
7| 1
3
5
4
2
76
86
139( 87
134^ 90
7 77150 100
11
10
21
29
28
33
30
72 140 208, 348
81 i 16l' 228 389
83 j 166; 228 394
79 164 219 383
81 178 238 416
15 12
15: 16
121 12
11
14
27
34
35
37
33
16
19
17
15
12
38
51
51
56
58
22
26
23
18
20
47
58
57
58
56
38
45
40
33
32
85
109
108
114
114
456
560
502
500
533
11
12
18
18
19
204
430
575
403
195
R:dr.
740:1,196 5,386,92
R:dr.
R:dr.
818; 1,378
804,1,306
811: 1,311
872 1,405
44; 55
59; 71
52 70
58 76
63 82
7,384,4 3
7,269,30
5,384,57
6,742,92
1,706
713
948
664
1,434
3,076,o5|28,485
3,124,03-25,502,49
3,630,06 25,663,79
4,139,3 7^4,924,38
4,487,69 27,629,25
2,020
2,433
200
457
582
405
214
404
887
1,157
808
409
2,626 1,852
2,328
2,366
146
203
263
254
327
3,791
2,511
495
895
504
602
671
1,845
729
2,137
2,220
2,758
2,761
2,928
R:dr.
1,138
200
153,50
167,75
139,25
R.-dr.
2,597
40
92,50
3,31
R.-dr.
38,085,97
38,807,95
36,716,65
34,616,07
39,039,u
1,400
1,750
750
750
750
3,953
7,478
4,608
932
R:dr.
35,514,88
35.312,75
34,644,80
33,086,96
36,571,16
6,146,50 4,342
5,512
5,426
6,300
4,677,31
4,178
9,021
11,753
8,975
5,608
5,634
5,520
6,030
5,597
4,414
9,161
12,271
9,094
5,727
1. Från Pajala socken har uppgift ej inkommit.
2. Uti 20:de kolumnen finnas upptagne medel, hvilka
Anmärkningar:
gåfvor från andra orter tiUföllo lappmarkerne efter 1856 års missväxt.
STOCKHOLM, 1862.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIELA STATISTIK
KONGL. MALTS BEFALLNINGSHAFVANDES FEMÅRSBERÄTTELSER
FÖR ÅREN
185O-I80O.
Ny följd.
JEMTE
SAMMANDRAG,
på Nådigste befallning utarbetadt och utgifvet
AP
STATISTISKA CENTRAL-BYRÅN.
—■1 C1*" 1
STOCKHOLM, 1863.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
.Lii i . •I '!*ilM
.
Rättelser och tillägg till fcmärsbcrättelseme.
För Stockholms stad: jemför, i afseende på tab. N:o 13, Sammandraget.
» Stockholms län: jemför, i afseende på tabb. N:o 10 (kol. 2
och 3) och N:o 13, rättelser och tillägg i Sammandraget.
» Upsala län: arealmåttet i tab. N:o 11, kol. 3—9, är tunnland.
» Södermanlands län: arealmåttet i tab. N:o 11, kol. 1—9, i en
del exemplar utfördt till »tunnland», rättas till »qvadratref».
» Ostergötlands län: jemför tab. N:o 9, kol. 9 o. f., för städerne
med de rättade uppgifterna i den motsvarande tab. af Sammandraget.
» Jönköpings län: sid. 12, rad. 11 står »25,213», läs »35.213»,
— rad. 19 står »anordnad», läs »ackorderad», — sid. 17, rad.
2 står »årsvinsten», läs »åldersklassen».
» Kronobergs län: arealmättet i tab. N-.o 11, kol. 6—9, är qva
dratref.
» Gotlands län: tab. N.o 1, kol. 9, står summa »12,662», läs
»12,661», — kol. 10 står summa »24,771», läs »24,770».—
I tab. N:o 10 äro kol. 2 och 3 omkastade, så att uppgifterne
i kol. 2 gälla förmedladt och i kol. 3 oförmedladt mantal.
» Blekinge län: sid. 10, rad. 22 står »1859», läs »1856», — rad.
5 nedifr. står »deraf blifvit», läs »deraf ej blifvit», — sid. 19,
tab. Litt. H, står »Statsbidrag», läs »Stadsbidrag», — sid. 20,
rad. 7 står »organiserad med öfriga», läs »i likhet med öfriga»,
— sid. 31, rad. 14 står »är det nog», läs »är det
ofta nog», — talj. N:o 1, kol. 7, sifferrad 13, står »5,009»,
lös »5,099», — tab. N:o 8, kol. 10, står summa »26», läs
»22», — tab. N:o 11: arealmåttet i kol. 6—9 är tunnland.
» Göteborgs och Bohus län: sid. 9, sista talet i tab. Litt. D, läs
0,25, — arealinnehållet i tab. N:o 11, kol. 6—9, är qvadratref.
» Elfsborgs län: sid. 3, rad. 9 står »Tuneberg», läs »Tumberg»;
sid. 25, rad. 18 nedifr., står »Fallered», läs »Tollered», —
tab. N:o 9, kol. 1, står i en del exemplar summa »51», läs
»151», — tab. N:o 10, kol. 2, står summa »6,225», läs
»6,255» — tab. Nio 13, kol. 13 står »5,514», läs »5,517».
För Wermlands län: sid. 2, rad. 10, står »Norum», läs »Norane»,—
sid. 15, rad. 7 nedifr., står »1846», läs »1848». Till enskilde
jernvägar, sid. 16, tilläggas enligt senare meddelande:
»en emellan sjön Wermelen och Wenerns strand vid Borgviks
bruk i Grums härad, och en vid Östanå bruk i Nyeds
härad, emellan brukets verkstäder och Lersjön, den förra
byggd af Borgviks, den senare af Östanå bruksägare på egen
kostnad för forsling af brukens effekter.» — I tab. N:o 10
äro kol. 2 och 3 omkastade, så att uppgifterna i kol. 2
gälla förmedladt och i kol. 3 oförmedladt mantal.
» Örebro län: tab. N.o 4, sid. 34, första talet i kol. 5, läs
117,278,28.
» Stora Kopparbergs län: sid. 14 i tab. Litt. C står »338»,
läs »388». Arealmåttet i tab. N:o 11, kol. 6—9, är qvadratref.
Tab. N:o 13, kol. 13 står »1,015», läs »1,011».
» Gefleborgs län: sid. 4, rad. 18 nedifr., står »Helsingland», läs
»Gestrikland», der hvetet företrädesvis odlas. — Sid. 19, rad.
14 nedifr., står »tegar», läs »byar». I afseende på tab. N:o
10, kol. 2—8, jemför motsvarande tab. i Sammandraget, der
rättelser skett enligt senare meddelanden.
» Jemtlands län: sid. 27, rad. 13, står »uppgifterna», läs »utgif
terna».
1 tab. N:o 1, kol. 10, sifferrad 2, står »27,492»,
läs »27,892».
» I Westerbottens län: arealmåttet i tab. N:o 11, kol. 6—9, är
qvadratref.
» Norrbottens län: sid. 14, tab. Litt. H, ll:te kol., står »1,004,306»,
läs »1,004,360». I tab. N:o 10, kol. 3, står summa »756»,
läs »757».
Rättelser oell tillägg till Sammandraget.
£ggT~ Efter mig benäget lemnadt tillfälle att taga kännedom om de till s. k. Finans-Komitén inkomne sockneuppgifter rörande jordbruket,
såväl som om de yttranden, hvilka af Hushållnings-Sällskaperne och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfver dem afgifvits, har jag
funnit de, till tab. Litt. E, sidan 16, af Sammandraget, från Hahrs Statistiska tablå lånade, uppgifter om arealen, kol. 5—7, till
en del böra förändras, så att för hela riket skulle kunna antagas en areal af odlad jord uppgående till omkring 4,135,000, af na
turlig
äng till omkring 3,900,000 och alltså af båda slagen till omkring 8,035,000.
Möjligheten att, i följd af ifrågavarande uppgifters ofullständighet och tvetydighet, komma till så olika resultat af beräkningen
är ingalunda inskränkt till hvad i tab. Litt. E meddelats, utan torde i flera fall äfven förefinnas i afseende på hvad ur dessa upp
gifter
lånats för andra tabeller i detta Sammandrag.
I tab. N:o 13 af Sammandraget, sid. xxxi, sifferrad 1 står 259,440,62, läs 295,440,62 — och 459,298,41, läs 495,298,41,
i följd af hvilken omkastning slutsumman af kol. 22 skall rättas från 3,372,787,65 till 3,408,787,65.
Innehållsförteckning.
Inledning
sid.
1.
Administrativ indelning
»
3.
Areal och folkmängdstätliet
n
4.
Folkmängd efter husförhörs- och mantalslängder
»
5.
Folkmängdstillväxt
»
6.
Utflyttningar
a
7.
Stam- och språk-skilnad, schismatiska rörelser
a
8.
Bränvinsmissbruk, boningar, kläder, föda, folknöjen, skarp-
skytteföreningar, sockenbibliotlieker
»
9.
Befriade från mantalspenningar
»
10.
Beväringspligtige
11.
Förslag till jordbruksstatistik
))
12.
Utsäde på tunnland
u
13.
Hela årliga behofvet till utsäde
»
14.
Hufvudsakliga odlingsföremålen inom hvarje län
»
15.
Areal af odlad jord, åker, äng
»
16.
Skörd
»
17.
Spanmålsförbrukning i medeltal på person
»
18.
Hela årliga förbrukningen till föda
»
19.
Betydelsen af en s. k. medelmåttig skörd
»
20.
Spanmåls in- och utförsel
»
21.
Förbrukning till bran vinsbränning
»
22.
Uppgifter om hela skördebeloppet
»
23.
Osäkerhet i beräkning af potatisskörden
a
24.
Verkan af skördens vexlingar. Sädespriser
»
25.
Undsättningar för missväxt
))
28.
Jordbrukets framsteg. Trädgårdsskötsel och fruktträdsodling
»
29.
Boskapsskötsel, ladugårdsafkastning m. m
»
30.
Stängsel. Jordbruksarbetare, dagsverkspriser. Skogshushåll-
ning
»
31.
Areal af allmänna skogar och flygsandsfält
»
33.
Afverkningsbelopp å allmänna skogar
»
35.
Häradsallmänningarnes förvaltning, allmänningskassor
»
36.
Kronomarker i norra länen
»
37.
Hushållningen å boställs- och enskilde skogar
»
38.
Svedjande. Åtgärder för skogsvård
»
39.
Skogs- och Jägeristaten
»
40.
Skogstillgången i de fem nordligaste länen
41.
Sågverksrörelse och trädvaruhandel
»
42.
Flottleder. Skogsförbrukning och -förödelse
»
44.
Virkespriser. Bränntorf, Stenkol. Jagten å rofdjur  sid. 46.
Skottpenningar. Af rofdjur dödade husdjur  » 47.
Bergverk, bruk, fabriker
» 47.
Aktiebolag för industriela ändamål  » 48.
Minderårige arbetare. Antal handtverkare  » 50.
Mineraliska råämnen. Jernhandtering. Koppar- och zink
tillverkning
» 51.
Dödsfall af olyckshändelser i grufvor  » 52.
Fabriks- och handtverksrörelse!! i allmänhet  » 52.
Binäringar, hus- och hemslöjd  » 53.
Bran vinstill verkning och -försäljning m. m  » 54.
Landväga kommunikationer  » 57.
» » i förhållande till areal och folk
mängdstäthet
» 58.
Kostnader för nya och omlagde vägar, vägpenningar, grindar » 59.
Färjor, broar, gästgifveriet skjuts  » 60.
Jernvägar....  » 61.
Hamnar. Ångfartyg  « 63.
Kanaler och strömrensningar. Fyrar, sjömärken, lotsar  » 64.
Tider för öppen segelfart  » 65.
Strandningar och sjöskador m. m  » 66.
Handel  » 67.
Mantal, brukningsdelar  » 68.
Jordtorp, backstugor. TJppskattningsvärden m. m  » 69.
Jordafsöndrigar, hemmansklyfningar, nyskattlagde och skatteköpte
hemman  » 70.
Medeltal af areal, folkmängd, brukningsdelar m. m. å ett
mantal  » 71.
Skiftesverket  » 73.
Storskiftesverket och afvittringarne  » 75.
Statsbidrag, restantier. Kommunalutskylder  » 76.
Skolor  » 77.
Filial- och enskilda banker. Hypotheksinrättningar  » 78.
Försakringsanstalter mot brandskador  » 79.
Andra försäkringsanstalter  » 81.
Sockenmagasiner  » 81.
Sparbanker
» 82.
Helsö- och sjukvård  » 83.
Allmänna fattigvården  » 83.
Resumé (Ses rapports quin<|itc»iiaux des Preféts.
(Statistique provinciale.)
Tab. N:o 1. Population, 2—4 selon les régistres du Clergé, 5—7
— — des Percepteurs, 8—10 exempts de capitation,
11 Conscrits des 5 classes.
b » 2. A) Quantité (en pieds cubes) de semence sur 1 tunnland.
B) Total approximatif de la semence.
C) Étendue approximative (en ref carrés) employée å
la cnlture de blé etc.
D) Appréciatior. des recoltes, 1 en général (0 = manquée
— IX = abondante) 2—9 en multiples de la
semence.
E) Appréciation de la moyenne de consommation.
b » 3. Bétail, 2 chevaux, 3—4 taureaux et boeufs, 5 vaches,
6 génisses, 7—-8 brebis et chévres, 9 cochons.
b b 4. Bois publics, A, B) de la couronne et des établisse
ments
publics, C, D) des éommunes, 72) de chénes,
F) de miires, G) autres, 77) Sahle mouvant.
» b 5. Betes carnassiéres tuées. 2. Ours. 3. Loups. 4. Lynx.
5. Gloutons. 6. Renards. 7. Martres et 8. Loutres.
9. Phoques. 10—12. Oiseaux de proie. 13.
Récompenses.
b b 6. Anhnaux domestiques tués par les bétes carnassiéres.
11. Appréciation du domage.
b b 7. Mines, usines, fabriques (2—8) et artisans (9—15).
Ä) Nombre des établissements (2) et du personnel.
7?) Spécification des fabriques et métiers.
b b 8. A) Yoies publiques, étendue (en mil), 14. total, 15.
des routes de poste, 16. des nouvelles constructions,
17. des réconstructions.
i?) — — ilépenses (en R:dr), total: 14. des nouvelles
constructions, 15. des réconstructions, 16. au frais
de 1’état, 17. — — des coinmunes.
C) Nombre des stations de poste (2—6) — des che
vaux
einployés, 7, 9, 11, 13, 15 au tarif de 1’état,
8 etc. — — des particuliers.
b b 9. A) Navigation, navires, tonnage et marins de la cam
pagne
(2—9) — — des villes (10—17), total du
cabotage (18—21) — de la navigation extérieure
(22—25).
B) Nombre de Commenjants, 1—8 de la campagne,
9—18 des villes.
b b 10. Division du sol selon les livres terriers. A) 2—7 ä
la campagne. B) 2—8 dans les villes. A) 8, B)
9—11 Valeurs adoptées pour la taxations des impots.
b b 11. Travaux (1’arpentage pour 1’assemblage et la démarca
tion
des parcelles.
b b 12. Caisses d’épargne 1. Situation, nombre, fondation. 2.
Déposants. 3. Capital. 4. Kevenant-bon des caisses.
5—9. sommes déposées. 10—14. — touchées.
b b 13. Charité publique. 4. maisons de charité, 13. total:
des indigents nourris, 16. — des indigents assistés
des communes, 17—22. recettes, 23. dépenses des
administrations de la charité publique.
Tab. Litt. A. Étendue du pays et densité de la population.
b » B. Différence brute des régistres du Clergé et des Per
cepteurs.
b b C. Proportion des persounes exemptes de capitation.
b b D. Conscrits des 5 classes et leurs proportion aux nais
sances
(8).
b b E. Appréciation (nu minimum) de la surface cultivée.
b b P. L’appréciation précédente controlée par les cartes ca
dastrales.
b b G. Appréciation de la consommation totale de blé et de
pomraes de terre.
b b II. Valeur comparative des recoltes.
b b I. Quantités de blé (en tunnor) importées et exportées.
b b K. Consommation pour la fabrication de 1’eau de vie
(en tunnor).
b » L. Totaux d’une recolte moyenne (en tunnor) — (abstrac
tion
faite de la semence).
b b M. Prix courants du blé fixés pour les impots.
b b N. Rapport des prix annuels au prix moyen.
b b O. Journées payées aux ouvriers.
b b P. Revenus de quelques bois de la couronne et des
communes.
b b Q. Sociétés anonymes industrielles autorisées du lloi.
b b R. Fabrication deau de vie; nombre des fabriques (2,
3, 5. 7, 9, 11, 13), droits de fabrication (4 etc.)
b b S. Débit en détail des boissons alcoholiques; nombre de
vendeurs (2, 3) droits de vente (4).
b b T. Étendue des voies publiques sur 1 mil carré et 1,000
habitants.
b b U. Chemins de fer privés, 2) force motrice, 3) étendue
4) largeur, 6) frais de construction, 7) assistance
accordée de 1’état.
b b V. Chemins de fer de 1’état. Trafic.
b b X. Phares, balises, pilotes cötiers.
b b Y. Jours de 1’ouverture et de la cloture de la naviga
tion
sur quelques canaux et riviéres.
b b Z. Naufrages et risques maritimes, 1—13 nombre, 14—19
cote, 20—25 mois.
b b A. Terres pour la premiére fois mises au röles des
taxes etc.
b b A. Moyennes d’étendue (2), de population (3), de par
cellement
4—6), de recolte de blé (7), de valeur
taxée (8), d’entretien de voies (8), de contribution
aux pauvres d’une propriété appelée Bmantalfl.
b b O. Travaux darpentage et de démarcation des terres de
la couronne dans les provinees du nord.
b b Aa. Banques privées et établissements hypothécaires.
b b Bb. Charité publique dans les villes.
b b Cc. b b å la campagne.
1 Fot (= 10 tum = 100 linier)  = 0,2969018 métre.
1 Ståug = 10 fot, 1 Ref = 10 Stänger, 1 Mil = 360 Ref.
1 Qvadratref (= 100 qvadratstänger = 10,000 qvadratfot)  = 8,8150679 ares.
1 Kubikfot (= 10 kannor = 1,000 kubiktum)  = 26,171913 litres.
1 Skålpund (= 100 ort = 10,000 korn)  = 425,05 grammes.
1 Centner =100 skålpund, 1 Nyläst =100 centner.
1 Riksdaler Riksmynt (=0,25 R:dr Silfverspecie = 100 öre)  = 143,143 centimes.
Ancien systéme encore quelquefois usité:
1 Aln (= 24 verktum = 288 linier = J famn) = 2 fot.
1 Tunnland (= 5,6 qvadratref)  = 49,364380 ares.
1 Qvadratmil  = 11,424,32800 hectares.
1 Tunna (24—36 kappar) = 4,8—6,3 kubikfot.
1 Lispund = 20 skålpund, 1 Skeppund = 20 lispund.
1 Riksdaler Banko =150 öre.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIERA STATISTIK.
SAMMANDRAG AF
Kongl. Maj;ts Befallningshafvande® femårsberättelser
FÖR ÅREN
1850-1800.
Såsom bilaga till femårsberättelserne på Nådigste befallning ntarbetadt och utgifvet
AF
STATISTISKA CENTR AL-BYRÅN.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Sedan genom Kongl. Brefvet af den 17 April 1821 innehåll och form af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
så kallade femårsberättelser hufvudsakligen bestämdes, hafva dels flera bland de Centrala embetsmyndigheterna
blifvit anbefallde att afgifva och offentliggöra underdåniga berättelser af statistiskt innehåll, dels i
öfrigt förändrade förhållanden af den beskaffenhet inträdt, att fråga bordt uppstå jemväl om en sådan förändring
af Läns-Styrelsernes femårsberättelser, hvarigenom dessa ställdes i närmare samband med de bidrag,
som andra myndigheter lemna till kunskapen om fosterlandets tillstånd och utveckling. Denna fråga har ock
utgjort föremål för öfverläggningar inom Statistiska Beredningen, och sedan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
härom blifvit underrättade genom ett Cirkulär från Stats-Rådet och Chefen för Civil-Departementet
af den 25 Januari 1861, afgafs, jemlikt Statistiska Beredningens beslut, af Chefen för Statistiska CentralByrån
den 29 Juni samma år »Förslag till förändradt formulär för Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
femårsberättelser». Jemte öfversände tryckta exemplar af detta förslag *), att utdelas till de embets- och
tjenstemän inom hvarje län, hvilka med insamlande af uppgifterna till femårsberättelserne eller deras sammanförande
hafva eller kunna få befattning, anmodade Stats-Rådet och Chefen för Civil-Departementet genom
Cirkulär af den 19 Juli samma år Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att så väl inkomma med yttran
-
*) Förslaget finnes jemväl intaget, i Statistisk Tidskrift, utgifven af Kongl. Statistiska Central-Byrån, lista bandet, 5:te häftet, år 1861.
Sammandrag af K. M. Bef:des und. berält. för åren 1850—1860. 1
2
Kongl. Maj:ts nådiga föreskrifter rörande femårsberättelserne, m. m.
den om och i hvilka hänseenden några väsentliga hinder ansågos ligga i vägen för användandet af detta formulär
för perioden 1856—1860, som i öfrigt granska dess ändamålsenlighet. Sedan dessa yttranden inkommit,
täcktes Eders Kongl. Maj:t, med uppskof beträffande frågans slutliga afgörande, den 25 Oktober samma
år förordna, att det afgifna förslaget skulle läggas till grund för utarbetandet af femårsberättelserne för
åren 1856—1860, i den mån sådant var förenligt med begagnande af redan infordrade eller inkomne uppgifter
och så vidt antagas kunde, att genom primäruppgifters insamlande i enlighet med de nya formulären,
vare sig för alla fem åren eller blott för det sista i femårsperioden, värdefulla upplysningar utan särdeles
svårighet nu kunde vinnas, hvarjemte tiden för berättelsernes insändande bestämdes inom utgången af Juli
månad 1862. Tillika anbefalldes Chefen för Statistiska Central-Byrån att, med iakttagande af hvad vid förslagets
granskning förekommit, ombesörja tryckning och utdelning af nödigt antal formulärblanketter till primäruppgifternes
insamlande. Ytterligare har Eders Kongl. Maj:t under den 28 Mars 1862 bland annat anbefallt,
att, i den mån femårsberättelserne till Civil-Departeinentets Expedition inkomme, desamma borde öfverlemnas
till Statistiska Central-Byrån, som, efter inhemtande af de upplysningar, hvartill skälig anledning kunde
förefinnas, skulle ombesörja dessa berättelsers utgifvande från trycket såsom en särskild afdelning af och i lika
format med den hittills utkomna samlingen: »Bidrag till Sveriges officiela Statistik», samt ägde att i formelt
hänseende anordna tryckningen så, som för likformighet och lätt öfversigt af innehållet kunde finnas lämpligast,
hvarjemte Statistiska Central-Byrån ålades att utarbeta och från trycket likaledes utgifva ett sammandrag för
hela riket af samtlige femårsberättelsernes hufvudsakliga innehåll.
Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts sålunda gifna nådiga befallning har tryckningen blifvit verkställd så, att,
likasom hittills varit brukligt, hvarje länsberättelse kan för sig utgöra en särskild afdelning, hvilken inom
länet kan spridas. För sådant ändamål hafva ock efter hvarje berättelses tryckning och häftning genast till
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blifvit afsände exemplar i tillräckligt antal att utdelas till Landtstatens
samtlige embets- och tjenstemän, Häradshöfdingar och Magistrater, Hushållnings-Sällskapen, Fabriks-,
Handtverks- och Handels-Föreningar, Sparbanks-Styrelser, blifvande Landsting samt alla kyrkosocknar i länet.
Då jag nu jemte samlingen af Läns-Styrelsernes berättelser i underdånighet öfverlemnar det i Statistiska
Central-Byrån utarbetade sammandraget af dem, vågar jag utbedja mig Eders Kongl. Maj:ts nådiga öfverseende
med de brister, som varit nästan oskiljaktiga från bemödandet att fullgöra det nådiga uppdraget
inom så kort tid, att dessa berättelser måtte kunna komma till Rikets Ständers kännedom under början af
innevarande riksmöte. Med de utvägar, som både i typografiskt och andra hänseenden här stå till buds, hade
detta icke varit möjligt, derest icke berättelserne utan uppehåll lemnats till tryckning, i den mån som de inkommit,
i följd hvaraf den jemförelse mellan ett större antal af dem i manuskript, hvilken för vinnande af
likformighet i uppställningen varit önskvärd, till betydlig del måst uppoffras. Tillfället att från vederbörande
inhemta upplysningar, der manuskriptet gjort sådane önskvärda, har, ehuru ingalunda försummadt, dock ej
kunnat begagnas i vidsträcktare mån, än som varit förenligt med nödig skyndsamhet i tryckningen.
Hvarje särskild länsberättelse har blifvit ordnad uti 2:ne afdelningar, den ena såsom ett slags bihang
innehållande endast tabeller till ett bestämdt lika antal, och den andra upptagande berättelsens text jemte en del
tabellariska öfversigter. Uti den förstnämnda afdelningen hafva sålunda under samma nummerföljd för samma
ämnen blifvit inrymda de sifferuppgifter, hvilka äskats efter utdelade tabellformulär, hvaremot i den sistnämnda
under berättelsens text i bokstafsföljd intagits de numeriska uppgifter, som dessutom och utan förut bestämd
form af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande meddelats. Då endast i afseende på det förstnämnda slaget
af tabeller kunnat väntas den likformighet, som är vilkoret för ett upplysande sammandrag, så har jag ansett
detta sammandrag såsom ett hufvudföremål böra under samma nummerföljd och rubriker, som i hvarje särskild
länsberättelse, återgifva ifrågavarande tabellserie. Den rikedom af fakta, som i öfrigt uti berättelserna meddelats,
erbjuder visserligen ämnen för en ganska mångsidig och lärorik bearbetning. Men för en sådan skulle oftast
Administrativ indelning.
3
hafva fordrats en mängd upplysningars anskaffande för att fylla luckor m. m. och en vida längre tidsåtgång,
samt ett vidsträcktare användande af Statistiska Byråns redan otillräckliga arbetskrafter, än jag trott med det
erhållna uppdraget förenliga. Jag har alltså nödgats i sammandraget förbigå mycket af berättelsernas rikhaltiga
innehål], men åt vissa delar, i hvilka dessa berättelser utgöra vår enda eller förnämsta källa, sökt gifva
mera utförlighet.
Sedan en upplyst granskning af den nu framlagda samlingen af femårsberättelser gifvit tillräcklig ledning
för omdömet om önskvärda förändringar i deras framtida uppställning, och i den mån, bland annat genom
utbildad kommunalstyrelse, lättnad för upplysningar kan vinnas, samt derest Eders Kongl. Majit, jemte
definitiv fastställelse af formulär för dessa berättelser, äfven skulle täckas anbefalla utdelning af ett tillräckligt
antal formulärblanketter för årligt insamlande af alla dertill egnade uppgifter, bör på denna väg utan
tvifvel kunna beredas tillgång på fullständiga och tillförlitliga statistiska uppgifter af vida större omfattning
och högre värde än nu kunnat ernås, och ett sammandrag, åt hvars utarbetande då jemväl bör kunna offras
mera tid, i följd deraf blifva ojemförligt mer upplysande än detta första försök.
Den anbefallda formen för femårsberättelsernes "uppställning torde ock utgöra lämpligaste ordningen
att lemna öfversigt öfver deras hufvudsakliga statistiska innehåll, hvadan alltså sammandraget är affattadt i
samma sex hufvudafdelningar som berättelserne.
1. Administrativ indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet.
I detta hänseende har under femårsperioden ingen förändring ägt rum i de särskilda länens ömsesidiga
gränser.
Förändringar i den administrativa indelningen inom länen äro i allmänhet omförmälde uti de särskilda
berättelserna, och torde, med förbigående af hithörande detaljer, som dessutom till en del fullständigare ingå
i andra officiela redogörelser, vara tillräckligt att här blott anföra, det vid 1860 års utgång i riket funnos:
81) städer, 20 köpingar, 320 tingslag, 102 domsagor, 502 länsinansdistrikter och 112 fögderier. Af städerna
hade 86 egen jurisdiktion och 35 äro uppgifne såsom stapelstäder.
Sedan jag uti Statistiska Central-Byråns underdåniga Berättelse för åren 1851—1855 — A) Befolknings-Statistik,
Ny följd. I. 2, — sökt att, så vidt då tillgängliga upplysningar det medgåfvo, utreda oregelbundenheterna
uti rikets administrativa indelning, med afseende på det oundgängliga behofvet för de flesta statistiska
undersökningar att härom ega tillförlitlig kännedom, hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande erhållit
nådigt uppdrag att å detta ämne fästa särskild uppmärksamhet, samt att uti nu ifrågavarande femårsberättelser,
jemte redogörelsen för vidtagne förändringar till större likformighets vinnande, uppgifva antal och
beskaffenhet af qvarstående oregelbundenheter vid femårsperiodens slut. I flera länsberättelser förekomma
alltså utförliga redogörelser i detta ämne. Med hänsigt till hvad redan härom för hela riket blifvit offentliggjordt
uti Statistiska Central-Byråns ofvan anförda Berättelse, och då de nu af Läns-Styrelserna meddelade
ytterligare upplysningar komma att af Statistiska Central-Byrän begagnas vid redogörelsen för folkmängden
vid 1860 års utgång inom rikets särskilda administrativa afdelningar, har jag ansett det obehöfligt att jemväl
göra ämnet till föremål för detta sammandrag.
Våra topografiska och geografiska kartor, hvilka på allmän bekostnad 1856—1860 ökats med nedanstående*),
lemna ännu en stor lucka ofylld i kunskapen om landets areal. De officiela källornas fortfarande otillräcklighet,
i förening med det förhållande, att ännu ej sällan och bland annat uti flera bland femårsberättelserna före
')
Af Kongl. Topografiska Korpsen äro utgifne länskartor i öfver Elfsborgs län, norra delen år 1856, södra delen år 1860, och
öfver Bohus län år 1859, samt af Topografiska Kartan öfver Sverige i lgD1gTO bladen Sala och Kjellbacka år 1860.
4
Areal och folkmängdstäthet.
Litt. A. komma arealuppgifter af äldre datum än senaste tillförlitligare mätningar och beräkningar, liar föranledt
mig att med begagnande af de arealberäkningar, som blifvit gjorda af Majoren A. Hahr i dess år 1861 såsom
bihang till Kartan öfver södra och mellersta Sverige utgifna Statistiska Tablå, utarbeta nedanstående tabell,
Litt. A., i hvilken jag jemte arealen ansett mig, för att åt densamma gifva ökadt intresse, äfven böra inrymma
befolkningstätheten vid 8 särskilda från hvarandra temligt aflägsna tidpunkter. Visserligen kunna, särdeles
hvad beträffar några af de norra länen, äfven dessa areal uppgifter antagas komma att i någon mån
förändras af fortgående undersökningar, men detta förringar ingalunda deras värde såsom de bästa nu tillgängliga,
och jemförelsen mellan folkmängdstätheten så väl inom de särskilda länen, som vid de olika tidpunkterna,
lärer ej på anmärkningsvärdt sätt kunna lida af de förändringar, till hvilka fortgången af vårt
karteverk kan gifva anledning.
Tab. Litt. A. Areal och folkmängdstäthet.
1.
2.
3. |
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
Län
(städerna inberäknade).
Areal i Svenska
qvadratmil.
Antal innevånare på hvar qvadratmil land enligt folk-  mängdsuppgifterna vid nedanstående års slut.
Ordningsföljd från maximum till minimum
af befolkningstäthet.
Af fast-  land och
öar.
Af in-  sjöar.
1750.
1800.
1810.
1820.
1830.
1840.
1850.
1860.
1750.
1800.
1810. j 1820.
1830.
1840.
1850.
1860.
Stockholms stad jemte
0*140
0*048
1„
)
2,323
2,789
2,632
2,813
2,998
3,156
3,372
3,800
2
2
4
4
4
4
5
5
Stockholms lån
61*468
3*184
1
j
Upsala d:o
41*236
3*589
1,526
1,967
1,954
1,945
1,982
2,068
2,166
2,244
6
6
6
9
10
11
11
12
Södermanlands d:o
50*896
7*371
1,544
1,897
1,939
1,990
2,128
2,258
2,360
2,489
5
8
7
8
9
9
10
10
Östergötlands d:o
85*052
8*915
1,502
1,858
1,920
2,029
2,206
2,429
2,616
2,833
7
9
8
7
7
7
7
8
Jönköpings d:o
88*277
9*199
1,175
1,297
1,316
1,377
1,557
1,705
1,851
1,937
12
15
15
16
15
15
15
16
Kronobergs d:0
73*555
8*792
902
1,191
1,223
1,305
1,478
1,651
1,857
2,070
16
17
17
17
17
17
14
14
Calmar d:o
94*232
5*37 0
1,006
1,375
1,469
1,591
1,759
1,959
2,146
2,346
14
13
13
12
1*2
12
12
11
Gotlands d:o
25*059
2*424
963
1,249
1,301
1,419
1,554
1,659
1,779
2,001
15
16
16
15
16
16
17
15
Blekinge d:o
24*979
1*048
1,404
2,498
2,770
3,161
3,432
3,836
4,317
4,719
8
4
2
3
3
3
3
3
| Christianstads d:o
54*108
2*360
1,673
2,156
2,227
2,489
2,779
3,066
3,505
3,873
4
5
5
5
5
5
4
4
Malmöhus d:o
39*497
1*565
2,704
3,597
3,895
4,472
5,066
5,612
6,408
7,201
1
1
1
1
1
1
1
1
Hallands d:o
41*568
1*328
1,384
1,722
1,773
1,927
2,140
2,284
2,543
2,877
9
10
10
10
8
8
8
7
Göteborgs och Bohus d:o
42*36 2
1*509
1,792
2,754
2,753
3,185
3,637
3,894
4,428
5,060
3
3
3
2
2
2
2
2
Elfsborgs d:o
103*o 12
8*575
1,120
1,485
1,479
1,651
1,919
2,122
2,389
2,614
13
12
12
11
11
10
9
9
Skaraborgs d:o
71*152
3*668
1,359
1,907
1,904
2,088
2,352
2,545
2,809
3,123
10
7
9
6
6
6
6
6
Wermlands d:o
133*412
14*392
1,015
1,010
1,111
1,296
1,466
1,663
1,853
1 17
18
18
18
18
18
18
18
Örebro d:o
70*397
6*97 7
1,350
1,353
1,428
1,651
1,777
1,955
2,154
I17
14
14
14
13
13
13
13
Westmanlands d:o
54*121
2*776
1,316
1,600
1,519
1,582
1,649
1,709
1,787
1,909
11
11
11
13
14
14
16
17
Stora Kopparbergs d:o
257*315
17*617
376
477
461
477
524
537
589
649
18
20
20
20
20
20
20
20
Gefleborgs d:o
157*017
14*850
505
532
584
654
699
765
867
19
19
19
19
19
19
19
Wester-Norrlands d:o
191*604
13*957
147
316
350
409
448
520
609
19
21
21
21
21
21
21
Jemtlands d:o
400*937
35*706
)
83
92
105
114
130
153
)
(2!
22
22
22
23
23
Westerbottens d:o
477*070
40*331
» -,o
1 ro
67
81
100
114
142
171
1 „
23
23
23
\ zz
22
22
) 28
| 52
20
22
Norrbottens d:o
853*973
80*680
1
J
40
46
54
58
69
81
24
24
24
23
24
24
Sjöarne Wenern
45*648
Wettern
16*220
Mälaren
10*708
Hjelmaren
4*248
Summa hela riket
3,492*439
I 373*055
506
672
681
740
827
899
997
1,105
3,865*494
Anmärkning: Folkmängden för 1750, för hvilket år inga särskilda folkmängdstabeller ingingo, är hemlad ur ett manuskript af Wargentin, sorn beräknat densamma
efter folkmängdstabellerna för 1749 och 1751. I 1750 års folkmängd för Blekinge län är staden Carlskrona ej medräknad, hvadan den här
ofvan uppgifna folkmängdstätheten för samma år är för låg, hvilket tydligt synes vid jemförelse med förhållandet år 1800.
För Stockholms län ensamt, hufvudstaden deruti på sätt ofvan skett ej inberäknad, utgjorde folkmängdstätheten år 1750: 1,458, 1800: 1,566, 1810:
1,573, 1820: 1,590, 1830: 1,693, 1840: 1,794, 1850: 1,865 och 1860: 1,980.
Folkmängd enligt husförhörs- och mantalslängden^.
5
Med hänvisning till nästföljande afdelning »Innevånare», i hvad som rörer folkmängdstätheten, tillåter
jag mig blott rörande tab. Litt. A. här anmärka, att, fastän man med hänsigt till vårt lands nordliga läge och
geologiska beskaffenhet ej kan lägga samma vigt vid dess stora areal— 6:te rummet bland Europas stater —
som vid en sydligare belägen jordvidd af sådan storlek, denna areal, i förening med landets konfiguration,
klimat oell den alltmer ökade insigten om möjligheten att mot norden utsträcka en lönande odling, dock
onekligen innebär en i många hänseenden lofvande oell betydelsefull framtid.
Rörande naturbeskaffenheten i allmänhet innehålla visserligen några af nu afgifna länsberättelser iakttagelser
och skildringar af högt intresse, andra lemna i detta afseende hänvisningar dels till förr afgifna femårsberättelser,
dels till särskildt utgifna skrifter i ämnet; flertalet har dock med stöd af det anbefallda formuläret
lemnat detta ämne ovidrördt. Till hvad de särskilda berättelserna innehålla, torde jag blott här få tillägga,
att, utom beskrifningarne till de af Kongl. Topografiska Korpsen utgifna här ofvan anförde länskartor, jemväl
till denna femårsperiod hör början af den under Professoren och Riddaren Erdmanns chefskap organiserade
geologiska undersökningen af riket.
Ett annat vigtigt bidrag till kännedomen om landets beskaffenhet kommer att beredas genom det under
år 1860 började ekonomiska karteverket. Under denna femårsperiod hafva oek, enligt plan af Eders Kongl.
Majrts Veteuskaps-Akademi och under Professoren och Riddaren Edlunds öfverinseende, meteorologiska iakttagelser
blifvit ordnade — vid 1860 års slut på 25 stationer. Redogörelser för dessa iakttagelser under hvartdcra
af åren 1859 och 1860 äro från tryck utgifne.
2. Innevånare.
Tab. N:o 1, Folkmängd, innehåller länsvis upprättadt sammandrag af motsvarande tabell i Länssty- Tab. n:o l.
relsernes berättelser. Genom formuläret för denna tabell afsågs att vinna tillfälle till jemförelse mellan uppgiften
om folkmängden enligt husförhörslängderne, meddelad från Statistiska Central-Byrån, och det i mantalslängderna
uppförda folkmängdsbeloppet. Endast detta senare har hittills varit upptaget i femårsberättelserna
och vanligen så, att den under visst års mantalsskrifning antecknade personalen uppgifvits såsom folk-'
mängden för nästpäfoljande året, då debiteringen sker. Då åter den ur husförhörslängderna hemtade uppgiften
alltid innehållit folkmängden å årets sista dag, så har jemförelsen med antalet mantalsskrifne blifvit högst
missledande, derest man förbisett, att mer än ett år legat emellan tiden för dessa två beräkningar. Enligt
de meddelade formulärens lydelse bör nu kunna antagas, att folkmängdsuppgifterna ur båda de ifrågavarande
källorna afse samma år, ehuru med en tidsskilnad dem emellan af omkring 6 veckor i medeltal.
Då nu rikets folkmängd den 31 December 1860 enligt den nominativa folkräkning, som ägt rum dels
medelst utdrag ur husförhörslängderna, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse den 4 November 1859,
dels medelst särskild i nåder anbefalld census i Stockholm, uppgått till 3,859,728, men enligt mantalslängderne
samma år skulle hafva utgjort endast 3,769,809, så visar sig alltså mellan dessa båda källor för folk
mängdsberäkningen
en bruttoskilnad af icke mindre än 89,919 personer. Att mantalslängdernes folkmängd
understiger husförhörslängdernes är en gammal erfarenhet, och jemförelse!' anställda i fordna tider hafva visat
för året 1805 ett minus af 360,262, för 1810 af 405,486. En jemförelse af 1850 års folkmängd eldigt
husförhörslängderne med den inom uppbördsverket sä kallade 1851 års folkmängd företer ännu ett minus för
denna senare af 55,356. Under förutsättning att uti femårsberättelserne nu upptagits den folkmängd, som
gifvits af mantalsuppgifterna samma år, som uppgiften ur husförhörslängderna afser, är den ofvan anförda
bruttoskilnaden visserligen betydlig, men då härifrån afräknas 28,057 innevånare i Lappmarker m. fl. inom Norrbottens,
Westerbottens och Jemtlands län, hvilka icke mantalsskrifvas, så minskas bruttoskilnaden till 61,862.
Tager man nu jemväl i öfvervägande tidsskilnad en mellan mantalsskrifningarne och årets slut, omkring 6
6
Skilnad i folkmängdsberäkningen efter de olika längderna. Folkmängdstillväxt.
veckor, och det nativitets-öfverskott, som husförhörslängderna för denna tid bordt innehålla, uppgående till
omkring 6,780, så blir netto-skilnaden blott omkring 55,082.
Vid förhandvaron af ifrågavarande skiljaktighet hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Calmar,
Elfsborgs, Wermlands och Westerbottens lån fästat särskild uppmärksamhet och, med inrymmande åt husförhörslängderne
af den större tillförlitligheten, förklarat skilnaden derigenom, att ur inantalslängderne ej sällan
kommit att uteslutas personer, som saknat stadig sysselsättning och bestämdt hemvist, eller som längre tider vistas
utrikes såsom sjömän, äfvensom minderårige och sådane, om hvilkas rätta mantalsskrifningsort tvekan uppstått,
hvartill äfven ofta komma de, som begagna så kallad kyrkorätt i annan församling än den, der de bo o. s. v.
Tab. Litt. b. Nedanstående tabell Litt. B. utvisar för hvarje län beloppet af årafto-skilnaden mellan husförhörs- och
mantalslängdernes folkmängdsbelopp. Jemföras landsbygd och städer, med afdrag för den förra af Lappmarkernes
ej mantalsskrifna befolkning, så visar sig brutto-skilnaden för landsbygden uppgå till blott 1*28 proc.,
för städerne åter till 4*13 procent.
Jemförelse för hvarje särskildt år af femårsperioden utvisar ifrågavarande éraffo-skilnad för hela riket
för år 1856 till 81,325, för år 1857 till 75,315, för år 1858 till 86,208 och för år 1859 till 83,521. Det
högre beloppet år 1860, uppgående till 89,919, torde väl hafva sin förklaring i den ofvan omnämnde nya methoden
för folkmängdsberäkningen detta år. En reduktion efter samma grunder, som här ofvan för år 1860
blifvit utförd, nedsätter äfven för de öfriga åren ??eto-skilnaden till betydligt mindre belopp.
Det bör ej kunna betviflas, att ju icke tillämpningen af den nya Mantalsskrifnings-förordningen af den
20 Juli 1861 skall komma att för framtiden högst betydligt minska skiljaktigheten emellan ifrågavarande
2:ne längder.
Då enligt husförhörslängderne folkmängden vid slutet af år 1855 utgjorde 3,641,011 och vid utgången
af år 1860 stigit till 3,859,728, så har tillväxten under 5 år uppgått till 2'8,717, eller i medeltal för år till
43,743*4 = 1*2 procent. Mellan de särskilda åren i femårsperioden företer dock tillväxten betydliga skiljaktigheter,
nemligen under loppet af året 1856 blott 31,977 = 0*88 proc., under 1857 blott 14,613 = 0*40 proc., under
1858 deremot 46,639 = 1*26 proc., under 1859 ej mindre än 53,495 = 1*43 proc., och under 1860 ända till
71,993= 1*00 procent, till någon liten del beroende på medräkning af förr förbigången personal.
Förklaring öfver dessa vexlingar så väl som öfver den ovanliga tillväxten gifves "till stor del i femårsberättelserna.
Förbättrade kommunikationsmedel, deribland omkring 50 mil intill 1860 års slut öppnade jernvägar,
flera stora kreditanstalters inrättande, genom utländska lån indragna stora penningesummor, förkofran
Tab. Litt. B. Bruttoskilnad mellan husförhörs- och mantalslängdernes folkmängd är 1860.
Stockholms stad *)
Stockholms län
Upsala d:o
Södermanlands d:o
Ostergötlands d:o
Jönköpings d:o
Kronobergs d:o
Calmar d:o
Gotlands d:o
Blekinge d:o
Christianstads d:o
Malmöhus d:o
Hallands d:o
Göteborgs och Bohus d:o **)
Anm.
2,513
1,118
1,529
1,175
3,129
1,785
2,216
7,826
377
3,122
2,766
5,777
3,103
5,489
Elfsborgs län
Skaraborgs d:o
Wermlands d:o
Orebro d:o
Westmanlands d:o
Stora Kopparbergs d:o
Gefleborgs d:o
Wester-Norrlands d:o
Jemtlands d:o / Förklaras till stor del af i
Westerbottens d:o ( 28,057 ej mantalsskrifne )
Norrbottens d:o \ innevånare i Lappmarker)
I hela riket
A landsbygden ensamt
I städerne
340
3,007
6,576
1,738
521
2,390
1,519
2,169
1,299
15,155
13,280
89,919
71,955
17,964
Skilnaden gäller här den särskilda folkräkningen och mantalslängderua.
Göteborgs stads folkmängd vållar här hufvudsakliga skilnaden.
Folkmängdstillväxt. Utflyttningar. 7
:if jordbruket, de lättnader för besittning af jord, som blifvit beredde genom nådiga Förordningen af den 12
November 1858 rörande hemmansklyfning och jordafsöndring, talrika nybygges-anläggningar, lönande skogsafverkning,
tillfällen till riklig förtjenst för arbetsklassen, dels genom de inhemska näringarnes tillväxt, dels
genom de stora allmänna och enskilda arbetsföretag, hvaraf denna period varit utmärkt, flera års goda skördar
inom flertalet af länen m. m., hafva öppnat en mängd nya näringskällor, främjat välstånd och ökat gif
o
termålens
talrikhet m. m. samt alltså mägtigt bidragit till folkmängdstillväxt. A andra sidan röjes omisskänneligt,
att den finansiela krisen år 1857, sämre skördar af än det ena än det andra bland vissa läns hufvudsakliga
sädesslag med deraf vållad prisstegring, allmännast under åren 1856 och 1857, mer och mindre
utbredda och dödande farsoter (Rödsot, Hjernfebrar, Cholera, Skarlakansfeber) m. m. tidtals och delvis motverkat
förutnämnda för folkmängdstillväxten gynnsamma förhållanden, och då de hämmande inflytelserna under
året 1857 varit starkast och mest utbredda öfver riket, framstår ock detta år i jemförelse med de
öfriga såsom en ofördelaktig motsats. De nästföljande åren från och med 1858 hafva dock i stigande proportion
rikligen ersatt 1857 års ringa förkofran och synas gifva en grundad förhoppning, att, derest de stora
utländska lån, som anlitats för tillgodogörandet af vårt lands egna hjelpkällor, till sådant ändamål klokt användas,
derigenom skall kunna beredas ett allt större oberoende af de hämmande inflytelser, för hvilka vår
folkmängdstillväxt hittills alltid visat sig så känslig, att en årlig folkökning af 1 *t>o procent förr aldrig förekommit
i Sverige, och att en dylik tillväxt öfverstigande 1 procent blott en gång undantagsvis oafbrutet
fortgått under sex år.
Då vi framför något annat land äga fördelen att kunna följa vår folkmängdstillväxt från mer än ett
sekel tillbaka, så har jag i detta hänseende lemnat en öfversigt i tabellen Litt. A. här ofvan (sid. 4). Af
denna tabell upplyses bland annat, att Sverige, å en areal fastland med öar uppgående till 3,49 2*439 Svenska
qvadratmil, vid 1860 års utgång i medeltal hade en befolkningstäthet af 1,105 på qvadratrnilen, att vid samma
tid största befolkningstätheten — 7,201 på qvadratrnilen — fanns i Malmöhus län, den minsta åter —
81 — i Norrbottens län, samt att i icke mindre än 18 län befolkningstätheten mer eller mindre öfverstiger,
och blott i 6 län, men der så mycket betydligare, understiger ofvanuppgifne medeltal för hela riket. Under
den tiderymd af 110 år, som tabellen omfattar, har hela rikets folkmängdstäthet mer ån fördubblats, och i
vissa län, såsom t. ex. Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Blekinge, närmar sig förökningen 200 procent, i de
2 nordligaste länen, Wester- och Norrbottens, har folkmängden fyrfaldigats.
Ju mer ett folk lefver af eget lands produktion, af egna råämnens förädling, desto mera bevisar en
sådan tillväxt af befolkningstätheten både tillvaron af rika hjelpkällor i landet och dessas tillgodogörande.
Samtlige Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes berättelser vitsorda ock detta förhållande, företrädesvis
hvad angår jordbruket och möjligheten af dess förkofran. Om man således, på sätt tabellen utvisar hittills
hafva ägt rum, kan hoppas en fortgående tillväxt af befolkningstätheten äfven i de län, der denna uppnått
en grad, jemförlig med förhållandet i flera bland Europas tätare befolkade stater, så torde detta så mycket
mer gälla om de 6 län, hvilka ännu stå under medeltalet för hela riket. Af dessa län, som ensamt för sig
omfatta 2,338 qvadratmil eller omkring | af rikets hela areal, uppgifvas de 4 nordligaste innesluta ofantliga
sträckor af jord, som rikt kan löna odlarens möda, och skola alltså, i den mån vilkoren för jordens fruktbargörande
blifva fyllda, säkert kunna gifva lif och näring åt mångfaldigt större folkmängd.
Sedan uti Kommissionens öfver Tabellverket underdåniga berättelse för 1851—1855 för första gången
lemnats en statistisk redogörelse öfver emigrationen från Sverige, hvilken under nämnde 5 år uppgått till det
höga beloppet af 12,744 personer, skulle det visserligen hafva varit af vigt att för fortsättningen af sådan
redogörelse kunna begagna samma källa, som då anlitades, nemligen passjournalerna. I följd af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga Förordning af den 21 September 1860 rörande upphäfvande af skyldigheten för resande att
vara försedde med pass, har denna källa för upplysnings vinnande i ämnet nu upphört. För största delen af
8
Stam- och språkskilnader. Schismatiska rörelser.
nu ifrågavarande qvinqvennium hafva dock passjournal erne kunnat rådfrågas för upplysning örn de utflyttades
antal. Då nu, jemte bestämda sifferuppgifter härom från Östergötlands, Calmar, Blekinge och Jemtlands län
— upptagande inalles för 5 år blott 945 emigranter, — från öfrige län, med undantag af Elfsborgs för året
1857, uppgifves, att utvandringen betydligt aftagit eller ej företett något anmärkningsvärd^ så torde med fullt
skäl kunna antagas, att infiyttningarne från andra länder, åtminstone till stor del, uppvägt dessa föga talrika
utflyttningar.
Från den homogenitet i språk och härkomst, som för Sveriges innevånare är en lycklig lott, förekommer
undantag egentligen blott i de 3:ne nordligaste länen, och företrädesvis i Norrbottens, der den Finska befolkningen
jemte den Svenska och Lappska ej blott är talrik — som det af berättelsen vill synas öfverstigande
10,000 personel—utan ock till större delen sammanboende inom ett fögderi. Wermlands län innesluter ock i
Elfdals och Fryksdals härader långsåt Norska gränsen en qvarlefva af Finska stammar, efter äldre inflyttningar
från Savolax och Karelen, ännu bevarande många egendomligheter i lynne och lefnadssätt. I Stora
Kopparbergs län lära ock förekomma spridda Finnar. Hela Lappbefolkningen i riket öfverstiger ej betydligt
det antal af omkring 5,100, som berättelserna för de 3 nordligaste länen upptaga. Svenska språket lärer dock
af de båda främmande stammarna endast undantagsvis vara okändt, och berättelserna omförmäla icke tillvaro
eller behof af några särskilda administrativa förfoganden för främmande språkförvandter.
Några schismatiska rörelser, som haft till följd bildandet af egna församlingar, på sätt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga Förordning af den 23 Oktober 1860 stadgar, hafva icke förekommit. Men inom en stor del af riket
har en lifligare håg och verksamhet för de andliga behofvens tillfredsställande fortfarande framträdt. Frukterna
deraf i sedligt hänseende hafva varit desto mera välgörande, ju mera läro- och bekännelsestrider trädt.
i bakgrunden för bemödandet att verkliggöra ett kristligt lefverne. Afven i afseende på de lärostrider, i
hvilka den större allmänheten kan sägas hafva tagit något slags del, har det hufvudsakligen gällt rätta förståndet
af den heliga skrift, med hänsigt till hågen för ett strängt vidhållande vid äldre bekännelseskrifter
och andaktsböcker m. m.
Mormonismens apostlar hafva ej kunnat vinna någon betänklig framgång bland ett folk, der Bibeln kan
läsas i hvarje koja, och dess hufvudläror redan från barndomen blifvit inplantade samt af kyrkan oaflåtligen
framhållas, der alltså obekantskapen med dessa läror måste höra till sällsynta undantag, och der sjelfva nationallynnets
rigtning till allvarlig pröfning bör trygga mot blind hängifvenhet åt den lägre sinnlighetens eller
fantasiens hänförelser och bedrägliga förespeglingar.
Baptismen, då den framträder med sedligt allvar, kan deremot finna desto mera genklang, ju mer folket
i allmänhet lägger vigt på harmonien mellan lefverne och lära. Antalet af personer, som slutit sig till dessa
läror, torde ej vara så ringa, då det från Stora Kopparbergs och Gotlands län ensamt är uppgifvet till 1,060,
och Baptister, om än i ringare antal, anses föreffnnas inom de flesta län. Uppgiften från Kopparbergs län om
118 odöpta barn förtjenar, oafsedt dess betydelse i kyrkligt hänseende, äfven särskild uppmärksamhet med
hänsigt till frågan om ordning och tillförlitlighet i civilståndsregistrationen.
Det religiösa sinne, som ligger djupt rotadt hos Svenska folket, framkallar ökadt behof af gemensamma
andaktsöfningar. De hinder, som lagstiftningen i förra århundraden af försigtighet lagt mot sådana, när de
ej stodo under presterskapets omedelbara ledning, kunde ej undgå att kännas obehöriga; tvånget alstrade
motstånd och ledde till och med lätt till förvillelser genom en skenbar glans af martyrkrona. Den frihet,
som Kongl. Förordningen af d. 26 Okt. 1858 öppnat, torde väl hafva varit en orsak dertill, att jemte socknekyrkan
här och der rest sig bönehus eller enskilda lokaler för andaktsöfningar och religiösa föredrag af lekmän.
Mot de missbruk, som af några berättelser antydas hafva ägt rum, synes dock med vida öfvervägande vigt
kunna framhållas den välgörande sedliga inflytelse, som flerestädes efterträdt oron. Då dessutom grunddraget
af de enskilda andaktsöfningarne i det stora hela är bemödandet att återväcka en lefvande kristendom, så bör
Bränvinsmissbrnk. Boningar. Kläder. Föda. Folknöjen. Skarpskytteföreningar. Socknebibliotheker. 9
med säkerhet kunna väntas af folkets oeh presterskapets samverkan, att vårt dyrbaraste arf ej skall kunna
oss frånrycka* hvarken af några bedragare eller af någon liten hop, hvars okunnighet tillåtit den vilseföras.
Alla femårsberättelserna instämma deruti, att det allmänna missbruket af starka drycker så aftagit, att
den nesliga förebråelse härför, som förr rättvist gjorts Svenska folket, numera med fog kan afvisas såsom
ogrundad. Häremot strider hvarken det beklagliga förhållandet, att särdeles i städerna ännu allt för ofta
berusade personer väcka förargelse, ej heller det stora belopp, hvartill bränvinstillverkningen ännu härstädes
uppgår. När numera å landsbygden bränvin är en sällsynt ofta alldeles oåtkomlig vara, hvarpå egentligen
blott städerna bjuda tillgång, så bereder stadsbesöket en frestelse, för hvilken visserligen allt för många ännu
duka under, men dessas antal är ej ens jemförligt med offren för den fordna husbehofsbränningen. Hvad
denna tillverkade kunde aldrig förr beräknas, då deremot numera hela tillverkningens belopp är tillförlitligt
kändt. Förberedd under ett par tiotal af år genom Nykterhets-Sällskapernas inverkan på allmänna opinionen,
har denna stora sedereform framstått såsom en välsignad frukt af de senare årens lagstiftning rörande bränvinstillverkning
och försäljning.
I förening med den i allmänhet rikliga förtjenst, hvartill arbetaren haft tillfälle, måste nykterheten
mägtigt bidraga att öka hans välstånd, och att detta tillväxt i ett glädjande förhållande ådagalägges ej blott
af det som här ofvan blifvit anfördt rörande den starka folkökningen, utan ock af de uppgifter, som femårsberättelserna
innehålla rörande fortgående förbättringar i bostäder och spridning af ej allenast komfort utan
till och med lyx i kläder, föda och annan förbrukning, som förr varit inskränkt inom de rikare klasserna.
Om visserligen skäl ingalunda saknas att beklaga en ofta förefallande öfverdrift i dessa hänseenden, så sammanhänger
dock i vissa delar icke blott sundheten utan sjelfva sedligheten så nära med renligheten, utrymmet
i bostäder, och den trefnad, som är en följd af ordentligt fyllda lefnadsbehof, att sjelfva lyxens öfverdrift
och skadliga verkningar måste bedömas med blicken fästad på det olyckliga förhållande, som är en
oundgänglig följd af öfverdriften i motsatt rigtning.
Tillverkning af porter och särdeles så kalladt Bajerskt öl har alltmer blifvit en inom de flesta län spridd
och lönande fabriksindustri.
Förbrukningen af utländska varor, deribland den af kaffe och socker äfven bland de fattigaste sainhällsklasserne
nått en höjd, som knappast bör kunna öfverstigas, måste en gång förr eller senare betäckas med
produkter af Svensk härkomst och derigenom blifva en häfstång för inhemsk produktion eller af sig sjelf
inskränkas.
Den fortgående minskningen af antalet för brott tilltalade och häktade personer, hvilken ådagalagts dels
af Hans Exc. Herr Justitie-Stats-Ministerns underdåniga berättelser dels af femårsberättelserna, år ett förhållande
hvars orsaker ©tvifvelaktigt till en del ligga uti ökadt välstånd och minskadt bränvinsmissbruk.
Saknaden inom största delen af vårt land af sådana för själs- och kroppskrafter förädlande och stärkande
folknöjen, som i flera andra länder förefinnas, är anmärkningsvärd. Gotland med sina från äldre tider
bevarade folklekar synes härifrån utgöra nästan enda undantaget, ty de från åtskilliga andra län omförmälda
lekstugorna för dans kunna ingalunda hit hänföras, helst de ofta föranleda till hvarjehanda utsväfningar. An
mindre kan hit räknas den flerestädes rådande smaken för marknadsbesök.
Föreningar till öfning i vapens bruk och jagtskicklighets öfvande, hvilka af gammalt här och der funnits
och i viss mån jemväl kunnat hänföras till folknöjen, hafva först efter ifrågavarande tiderymd fått vid
sidan af sig ett alltjemnt växande antal så kallade Skarpskytteföreningar, hvilkas stora vigt och inflytelse alltså
kommer att blifva föremål för kommande femårsberättelser.
Hågen för läsning af andeliga skrifter är gammal inom Sverige och den har haft till följd, att enhnängd
af sådana skrifter fått en stor spridning. Spridningen af skrifter i andra ämnen, som kunna vara af nytta
för allmogen är ej heller ringa. Tidningsläsning tilltager betydligt. Sedan frågan om socknebibliothekers inSammandrag
af K. M. Bepdes und. berdlt. för åren 1850—1860. 2
10
Befriade från mantalspenningar erläggande.
rättande blef föremål för allmännare uppmärksamhet, hafva inom en mängd län nitet och uppoffringarne för
detta ändamål burit rika frukter, så att flerstädes dylika boksamlingar finnas inom största antalet församlingar
och deras begagnande alltjemnt tilltager.
Såsom föremål för tabellen N:o 1 torde här äfven böra egnas uppmärksamhet åt uppgifterna rörande
antalet från mantalspenningar befriade och utskrifningsmanskap.
Litt. c. Nedanstående tab. Litt. C. utvisande antalet från mantalspenningar befriade i procent af antalet mantalsskrifne,
ådagalägger bland annat, att för hela riket under åren 1856—1860 befriade i medeltal utgjort 48,9
procent af de mantalsskrifnes antal; att antalet befriade år efter år varit uti en jemn tillväxt; att då i städerne
de befriade i medeltal för alla 5 åren uppgått till blott 39,4 procent, deras antal å landsbygden deremot
uppnått 50 procent; att tillväxten af befriade är gemensam för både landsbygden och städerne; att
emellan de särskilda länen skilnaderna äro ganska stora, så att då medeltalet befriade i Stockholms stad
uppgått till endast 33,3 procent och för Wester-Norrlands län till endast 39 procent, det för Kronobergs län
utgjort 58,6 procent och för Norrbottens 58,1 procent, samt att antalet befriade af mankönet i allmänhet visar
sig något högre än af qvinkönet, och detta särdeles i städerna. Någon egentlig ledning för förklaringen af
dessa förhållanden kan ur femårsberättelserne ej hemtas.
Då tab. N:o 1 i vissa uppgifne delar skolat grundas på mantalslängdernas innehåll, och det fastställda
formuläret för dessa längder innehåller rubriken »Utskrifning smanskaj.i» utan närmare förklaring af betydelsen,
Tab. Litt. C. Från mantalspenningar befriade i procent-förhållande af antalet mantalsskrifne.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
8.
9.
Län.
1860.
1859.
1858.
1857.
1856.
Medeltal
1856—1860.
m.
q-
Summa af
båda könen.
Af båda
könen.
Af båda
könen.
Af båda
könen.
Af båda
könen.
Af båda könen
tillsammans.
Stockholms stad
38-2
31-4
34-5
34-3
34'6
32'1
31'1
33's
Stockholms län
46-7
46-8
46'7
46'7
46'7
46'3
45'o
46'3
Upsala d:0
48-5
46-3
47U
47-4 .
47'7
46'e
45's
47'o
Södermanlands d:0
52-4
51-9
52-i
51-8
52'o
52'i
50's
51' 7
Ostergötlands d:o
49-9
49-6
49-8
49-6
49'5
49'o
48's
49'2
Jönköpings d:o
51-3
50-4
50-8
50-4
50'2
49'5
48'4
49'9
Kronobergs d:o
58-4
59'8
59-1
59-0
58'9
58'o
57'9
58'e
Calmar d:o
52-7
53-9
53-3
53'i
52'8
50'8
50'4
52'i
Gotlands d:o
50-8
48-8
49-8
49'3
48'5
48'5
45'9
48'4
Blekinge d:o
52-o
47'2
49-5
50-7
51-2
51'4
49'8
50's
Christianstads d:o
51-5
49-6
50-6
50'4
50'4
49'4
48'2
49'8
Malmöhus d:o
50-5
50'3
50-4
50-5
50-7
49'2
48's
49'8
Hallands d:o
47-4
49-0
48-2
48'a
48'4
46'9
46'3
47'e
Göteborgs och Bohus d:o
49" 7
48U
49-i
49'o
49'o
48'9
47'i
48'e
Elfsborgs d:o
49-4
47" 8
48-6
48'4
48'i
47'9
45'5
47'7
Skaraborgs d:o
50H
48-3
49-2
48'7
48'i
46'9
45'9
47'8
Wermlands d:o
49-0
49-8
49-4
49'5
47'8
47'3
46'e
48'i
Orebro d:o
49-9
51'4
50-7
50's
49'4
48'5
47'8
49'3
Westmanlands d:o
48-0
•46-9
47-4
47'5
46'9
47'i
45'6
46'9
Stora Kopparbergs d:o
50-8
48-9
49-8
50'o
50'i
48'7
47'4
49'2
Gefleborgs d:o
49-4
49-7
49-5'
48'8
49'i
48'6
47's
48'7
Wester-Norrlands d:o
38-6
40-i
39-3
39'5
39'6
39'i
37'7
39'o 1
Jemtlands d:o
51-o
5fi
51-i
50-9
50-5
50'o
48'2
50'i
Westerbottens d:o
55-6
58-4
57*1
55' 6
55'3
53'2
53'2
54'9
Norrbottens d:o
58-3
60-i
59-2
59'i
58'o
58'o
56'3
58'i
I hela riket
50-o
49'3
49-7
49'5
49's
48'5
47'4
48'9
Å landsbygden
50-8
50-8
50-8
50'7
50'5
49'7
48'5
50'o
I städerna
43-1
38-2
40-i j
40'i
40'o j
39'o |
37'9
39'4 j
Beväringspligtige. Näringar.
11
ansågs, ej lämpligt att genom någon bestämmelse af detta begrepp möjligen föranleda tvekan rörande ofvannämnde
längders begagnelighet såsom källa för den ifrågasatta uppgiften. Tvekan kunde emellertid uppstå,
huruvida härunder hänföras alla eller blott en enda af beväringens åldersklasser m. m., och sökta upplysningar
i ämnet hafva ej heller lemnat fullt tillfredsställande ledning för antagandet, att i dessa uppgifter utan
undantag råder den likformighet, som är nödig, för att göra sammandraget af dem tillförlitligt. I allmänhet
utvisa dock talen omisskänneligt, att rubriken gäller alla 5 klasserna eller hela antalet af dem, som liktidigt
befunnits inom den beväringspligtiga åldern.
För att närmare åskådliggöra skilnaden mellan de olika åren m. in. behöfves att jemväl hafva för Tab. Litt. D.
ögonen antalet af första klassens beväringspligtige, och har derföre med begagnande af Eders Kongl. Maj:ts
Sundhets-Kollegii underdåniga berättelser nedanstående tabell Litt. D. blifvit utarbetad. Af denna tabell visar
sig en minskning hafva ägt rum ej blott inom första klassens beväringspligtige, utan ock af hela summan utskrifningsmanskap
enligt mantalslängderne, så att minimum af de förra infaller året 1859 och af de senare året 1860.
Undersöker man nativitetsförhållandet af mankön i riket under de respektive födelseåren, så befinnes
detta hafva utgjort år 18.35 en på 28,7, år 1836 en på 29,9, år 1837 en på 30,7, år 1838 en på 32,3 och år
1839 en på 32,i af antalet innevånare af manligt kön vid hvarje af de nämnda årens början, och detta innebär
till stor del förklaringen på de i tabellen förekommande skiljaktigheterna mellan antalet af första klassens
beväringspligtige.
Enligt de i Statistiska Central-Byrån uppgjorde lifslängds- och dödlighetstabellerne för Sverige inträda
af de lefvande födde barnen af manligt kön omkring 68 procent i 20:de lefnadsåret. Då nu enligt de af
Eders Kongl. Maj:ts Sundhets-Kollegium årligen meddelade uppgifter rörande beväringsmönstringarne inhemtas,
att för åren 1851—1860 ej mindre än 63,42 procent af de födde i medeltal upptagits såsom inträdde i beväringsäldern,
så visar sig här en öfverensstämmelse mellan beräkningen och verkligheten, så stor som man
skäligen kan önska. På grund af ett sådant förhållande skulle man kunna göra en beräkning för framtiden
med anspråk på tillförlitlighet, enligt hvilken exempelvis 1860 års höga nativitet skulle komma att i sinom
tid gifva en styrka åt första klassens beväringspligtige af omkring 43,000.
3. Näringar.
Ehuru hufvudändamålet med Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandés femårsberättelser alltid varit att
skildra landets ekonomiska tillstånd eller näringarnes ståndpunkt och förkofran, så lider det intet tvifvel, att
vi i afseende på den fortgående statistiska redogörelse, som i detta fall utgör den enda säkra måttstocken,
ännu stå långt efter hvad som vore önskvärdt, ja till och med behöfiigt. Hvar och en som gjort sig reda
för de vilkor, som måste fyllas för tillvägabringandet af en tillförlitlig och fullständig näringsstatistik, inser
Tab. Litt. D. Beväringspligtige.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
År.
Enligt Kongl. Sundhets-Kollegii uppgift
mönstringspligtige efter födelseåren.
Utskrifuingsmanskap enligt mantalslängderne
(samtlige beväringspligtige af alla fem
klasserne).
Första ålders-  klassens mön-  stringspligtige,
hafva motsva-  rat nedanstå-  ende procent af
födelseårets na-  tivitet i riket.
Af l:sta
klassen.
Af 2:dra—5:te
klasssrne.
Mönstrings-  pligtige af alla
5 klasserne.
Summa.
T städerna.
Å lands-  bygden.
Summa.
185G
32,197
11.735
43,932
16,145
125,380
141,525
64,95
1857
30,856
11,515
42,371
16,904
125,737
142,641
62,96
j 1858
29,994
10,830
40,824
16,769
122,827
139,596
62,88
i 1859
28,457
10,960
39,417
16,549
122,233
138,782
62,36
j 1860
30,045
11,505
41,550
17,195
120,549
137’744
65,09
12
Jordbrak. Förslag til! särskild jordbruksstatistik.
ock skälen härtill. Så lätt det kan vara att på officiel väg skaffa vissa hithörande uppgifter, så svårt ja omöjligt
är det att jemväl vinna direkt upplysning om de förnämsta faktorerna eller produktionens mängd, värde,
den mer eller mindre ändamålsenliga förbrukningen af råämnen och arbetskrafter o. s. v. Härom kan, der
den industriela verksamheten är frigjord, värdefull upplysning vinnas endast på 2:ne sätt, nemligen antingen
genom frivilliga sanningsenliga uppgifter från producenterne sjelfve eller genom speciel undersökning af personer,
som äga nog insigt i hvarje särskild yrkesgren, för att af vissa lättare åtkomliga faktorer kunna säkert
sluta sig till andra. I den mån man i andra länder kunnat använda någotdera af eller båda dessa sätt,
har man ock lyckats vinna många tillfredsställande resultater, ehuru man måste erkänna, att äfven dessa i flera
delar ännu ej för landet i dess helhet uppnått det verkliga värde, som afsetts med det oftast mycket kostsamma
sättet för uppgifternas insamlande och granskning. Någon annan utväg att komma målet närmare
finnes ej heller hos oss, och dess anlitande blir alltså förr eller senare en nödvändighet. Intill dess sådant
skett, kunna anspråken ej med skäl stegras långt utöfver det ofullständiga material, som vi nu äga, och hvars
brister desto mera framträda, ju mer man söker att begagna det till en gemensam öfversigt för hela riket.
Oaktadt alltså sammanställningen af de meddelade hithörande uppgifterna i talrika fall ej kommer att
gifva den tillförlitliga upplysning, som varit önskvärd, torde den derföre ej blifva gagnlös, derest man kan
hoppas, att bristfälligheterna framkalla ökad uppmärksamhet på behofvet af ändainålsenligare förfarande och
vidsträcktare understöd för vinnandet af fullständiga och tillförlitliga primäruppgifter.
A) Jordbruket är den näringsgren, om hvilken ofvan antydde svårigheter för tillvägabriugandet af en
tillförlitlig statistik företrädesvis gälla. Det lyckliga förhållandet, att jordbrukareyrket i vårt land är det allmännast
utbredda, medför behofvet af den statistiska undersökningens utsträckning till en så talrik personal,
att i följd häraf stora betänkligheter redan måste möta ifrågasättandet af en sådan direkt undersökningsine
thod.
Då dessutom bland en betydlig del af vårt lands jordbrukare erhållandet af upplysning om produktio
nens
mängd m. m. möter hinder dels i okunnighet derom, dels i fördomar och ovilja mot upplysnings meddelande,
så ligger häruti ett ytterligare hinder. Under sådant förhållande, och då andra medel och utvägar
saknats, förtjena de hithörande uppgifter, som tid efter annan ingått uti Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
femårsberättelser, så mycket mer afseende, som de länge utgjort den enda vägledningen för omdömet
och onekligen ej sällan framstått såsom resultatet af en pröfning utförd med lika mycken sakkännedom
som nit.
På senaste tider hafva emellertid för särskilda ändamål blifvit anordnade undersökningar, som jemväl
berört de vigtigaste frågor inom jordbruksstatistikens område och omisskänneligen häntydt på möjligheten att
i större eller mindre omfång om jordbruket kunna erhålla fullständigare och tillförlitligare upplysningar, än
de som i allmänhet ingått i femårsberättelserna. Detta förhållande borde ingifva förhoppning att det ej vore
för tidigt att väcka fråga om tillvägabringande af en jordbruksstatistik, som genom sjelfva methoden för upp
gifternas
insamlande och bearbetning kunde lyckas tillvinna sig förtroende. Denna fråga stod åter i närmaste
samband med den om förändrad uppställning af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser, i
hvilka jordbruksstatistiken hittills varit inrymd. Efter att hafva den 29 Juni 1861 afgifvit ofvan åberopade
»Förslag till förändradt formulär för Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes fem årsberättelser», har alltså Statistiska
Beredningen under den 14 Oktober samma år jemväl underställt Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning
»Förslag rörande tillvägabringandet af en Statistik öfver Sveriges jordbruk», öfver hvilket Eders Kongl. Maj:t
infordrat samtlige Hushållnings-Sällskapers jemte Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes yttranden *).
Då i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts Landtbruks-Akademies åsigt detta sistnämnda förslag är grundadt
på den förutsättning, att Hushållnings-Sällskaperne skulle benäget åtaga sig insamlande, granskning och
*) Så väl detta förslag som vederbörandes deröfver afgifne yttranden åtfölja såsom bilagor Statistisk Tidskrift, utgifven af Statistiska
Central-Byrån.
Tunnmalets reduktion till kubikfot. Utsäde på tunnlandet.
13
bearbetning länsvis af de statistiska uppgifterna rörande jordbruket och boskapsskötseln, så skulle deraf framdeles
blifva en följd, att den afdelning af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser, sorn hittills
varit åt detta ämne egnad, antingen komme att helt och hållet utgå, eller att i väsentlig mån inskränkas
och förändras. Ehvad nu för framtiden ina blifva stadgadt, borde emellertid för femårsperioden 1856—
1860 någon förändring af sådan beskaffenhet ej ifrågasättas, att ett afbrott komme att äga rum uti femårsberättelsernes
hithörande uppgifter. Eders Kongl. Majit har alltså anbefallt dessa uppgifters fortfarande meddelande
för denna gång, med öfverlåtande till Eders Kongl. Majits Befallningshafvandes pröfning att efter
förhandvarande förhållanden utsträcka redogörelsen till större eller mindre omfång, äfvensom att så vidt sig
göra lät dervid begagna de uppgifter, som år 1859 afgifvits till den s. k. Finans-Komitén.
På grund af hvad här ofvan blifvit anfördt kan visserligen ej väntas, att ett sammandrag af femårsberättelsernes
tabeller rörande jordbruket skulle gifva en tillfredsställande statistisk redogörelse öfver denna
näring, helst flera väsentliga uppgifter från åtskilliga län helt och hållet saknas, men å andra sidan innehålla
åtskilliga länsberättelser hithörande uppgifter, som dels med hänsigt till methoden för insamlande och bear
betning,
dels i följd af den med största sakkännedom och nit genomförda granskningen, i min tanke äro fullt
jern förliga med den jordbruksstatistik, som i andra länder vitsordats såsom tillfredsställande. Med afseende
härpå har sammandraget utarbetats så, att, å detsamma först upptagits de län, från hvilka uppgifter enligt
det förslagsvis meddelade formuläret inkommit. Derefter följa de län, från hvilka berättelserna innehållit
mindre fullständiga uppgifter, eller rörande hvilka det varit möjligt att vinna ytterligare upplysning ur de
svar, som på Finans-Komiténs framställde frågor meddelats och benäget åt mig upplåtits till genomseende.
Då materialets ofullständighet denna gång lagt hinder för ett sammandrags utarbetande med hänsigt till länens
geografiska läge och naturbeskaffenhet, har ofvanstående anordning, om än i flera hänseenden otillfreds
ställande,
dock synts mig bäst uppfylla det ändamål, som nu bordt afses.
Såsom af beråttelserne synes, äro de flesta uppgifter rörande utsäde och skörd meddelade i tunntal, och
vanan vid det gamla rymdmåttet skulle visserligen kunna hafva rättfärdigat dess bibehållande i sammandraget,
men härvid mötte betänklighet i följd af den olika rymlighet, hvartill tunnan i olika län och för olika
slag af odlingsväxter beräknas. Af sådan anledning hafva från Länsstyrelserne upplysningar måst infordras,
enligt hvilka i femårsberättelserne tunnan säd från Westmanlands län uppgifvits beräknad till 5'6 kubikfot, i
de öfriga länen till 6*3 kub.fot, samt tunnan potatis i Stockholms och Upsala län till 4*8 kub.fot, i Calmar och
Westmanlands till 5*6, i Blekinge och Christianstads till 8*4 (48 kappar), och har den i öfrige län blifvit antagen
till 6*3 kubikfot. Med ledning häraf hafva i sammandragen af femårsberättelsernes tabell N:o 2 tunnor
och kappar blifvit reducerade till kubikfot. Beträffande linfrö är från ett och annat län uppgifvet, att det
beräknats till 4*8 kubikfot på tunnan, men i hvad mån detta gäller öfrige län är mig obekant.
Till följd af innehållet måste den i femårsberättelserna förekommande tab. N:o 2 i sammandrag Tab. N:o2 a).
återgifvas i fem afdelningar.
Hvad nu beträffar den första af dessa- nemligen Ä) uppgifna årliga utsädet på ett tunnland eller på 5*6
qvadratref, så ligger det i sakens natur att detta uttrycker ett medeltal, från hvilket minimum och maximum
ligga mer eller mindre aflägsna efter jordens olika beskaffenhet och brukningssätt, begagnade sädesslag m. m.
Med de stora skiljaktigheter, sorn i de flesta fall inom samma län måste förekomma, blifver väl medeltalet
för den latitudsutsträckning af omkring 14° eller 150 Svenska mil, som Sverige i sin helhet intager, i visst
hänseende af så mycket mindre vigt, men det torde dock ej sakna allt värde såsom utgångspunkt för jemförelser.
Medeltalet utsäde på tunnland af hvete: 4*46 kubikfot understiges högst med 0*92 i Jemtlands och öfverstiges
högst med 0*66 i Gefleborgs län; medeltalet för råg (uppgiften från Westerbottens län här och i det
följande oberäknad): 4*94 kubikfot understiges högst i Norrbottens län med 1*79 och öfverstiges likaledes i
14
Hela årliga behofvet till utsäde.
Jönköpings län med 1 "36; medeltalet för korn: 6'63 understiges i Göteborgs och Bohus samt Westmanlands län
med 1 '03 och öfverstiges i Norrbottens län med 2'82; medeltalet för hafre: 8’5i understiges i Malmöhus län med
2'2i och öfverstiges i Stora Kopparbergs län med 2‘52; medeltalet för blandsäd: 7*4! understiges i Westmanlands
län med l'8i och öfverstiges i Stora Kopparbergs län med 3'62; medeltalet för potatis: 38'63 understiges
högst i Göteborgs och Bohus län med 8‘t>3 och öfverstiges högst i Jemtlands län med 19*84 kubikfot.
Orsakerna till dessa stora skiljaktigheter antydas till en del i vissa femårsberättelser. Möjligt torde ock
vara, att några kunna sökas i de olika rymdmåttsberäkningarne och misstag vid dessas reduktion, hvilka
misstag lätt kunna rättas efter den här ofvan meddelade upplysningen. För så vidt man ur dessa uppgifter
anser sig kunna draga några slutsatser rörande jordbrukets olika tillstånd i olika län, torde tabellen dervid
gifva tillräcklig upplysning beträffande nu vidrörde sädesslag. 1 afseende på öfrige odlingsföremål hafva blott
spridda uppgifter meddelats.
inb \’:u 2 B). Till ledning för omdömet om skördens tillräcklighet utgör det årliga behofvet till utsäde en nödvändig
faktor i beräkningen. Det är gifvet, att detta behof skall ökas i mån af fortgående nyodlingar, men man borde
ock kunna förutsätta, att det å andra sidan kunde minskas genom bättre skötsel af den odlade jorden. Om
än det i vårt land för en lång framtid blir oantagligt, att sådan ökning å ena och minskning å andra sidan
skulle kunna utjemna hvarandra, så att utsädesbehofvet för en följd af år derigenom kunde närmas ett mera
konstant förhållande, så torde dock ej saknas skäl för det .hopp, att jordförbättringarna åtminstone i någon mån
må kunna bidraga att minska den fortgående ökningen af utsädesbehofvet till nyodlingarne. Under denna förutsättning,
äfvensom den att odlingsföremålen ej undergå större årliga vexlingar, kan onekligen värdefull upplysning
hemtas af en tidtals utförd fullständig och tillförlitlig beräkning af det till utsäde erforderliga beloppet
af de vigtigaste odlingsväxterna. En sådan blir än vigtigare om detta belopp skulle undergå stark ökning.
Sammandraget tab. N:o 2 B) upptager hvad i detta hänseende af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
meddelats. Då emellertid femårsberättelserna blott för 20 län innehålla hithörande uppgifter, hafva för
öfrige län sådane hemtats ur de till Finans-Komitén inkomne redogörelser, men detta oaktadt finnas dock i
tab. flera luckor. Slutsummorna å denna tabell angifva behofvet till utsäde:
af hvete till  421,004 kub.fot= 66,829 tunnor
» råg till  3,584,017 » = 568,891 »
» korn till
2,990,750 » = 474,722 »
» hafre till  6,168,484 » = 979,124 »
» blandsäd*) till  1,366,243 » = 216,863 »
» trindsäd *) till
513,961 » = 81,581 »
och alltså af ofvanstående sädesslag tillsammans till 15,044,459 kub.fot = 2,388,010 tunnor’
samt af potatis till  8,008,211 » = 1,271,145 »
Af femårsberättelserna upplyses, att hithörande uppgifter afse dels förhållandet för året 1860—1861,
dels ett medeltal för hela femårsperioden, dels, såsom hemtade ur de år 1859 afgifne redogörelserne till Finans-Komitén,
enligt af denna Komité meddeladt formulär, hänföra sig till åren 1856 med 1858. Detta förhållande
ensamt för sig och under förutsättning, att alla uppgifterna för respektive tidpunkter vore tillfredsställande,
torde dock med hänsigt till hvad ofvan blifvit anfördt ej innebära hinder att begagna deni åtminstone
såsom approximativ mätare af behofvet.
Om man då tager i öfvervägande, att för vissa sädesslag från några län saknas uppgifter, äfvensom att
ej blott i fernårsberättelserna, utan jemväl i Hushållnings-Sällskapernas yttranden till Finans-Komitén ej sällan
antydes, att de meddelade uppgifterna äro för låga, så torde med full säkerhet kunna antagas, att på den
*) Häruti inberäknade uppgifterne från Wermlands och Malmöhus län, om än af något vidsträcktare omfång.
'a
6'3 kub.fot.
Hufvudsakliga odlingsföremålen inom hvarje län.
15
ståndpunkt, som vårt jordbruk nu intager, dess årliga behof till utsäde ej kan räknas lägre an till 2,400,000
tunnor spanmål, med ärter och bönor, samt 1,300,000 tunnor potatis, och att detta belopp alltså utgör det
minsta, som af hvarje års skörd måste reserveras för det kommandes utsäde. Af de spridda uppgifterna antydes
jemväl ett ej ringa behof till utsäde af andra odlingsföremål.
Ifrågavarande tabell utvisar vidare, att hafre är det mest, hvete det minst använda sädesslaget, och att
inom landet i sin helhet råg odlas betydligt mer än korn.
I afseende på hela absoluta utsädesmängden af egentlig säd jemte ärter och bönor intager Skaraborgs
län rummet näst efter Malmöhus, och efter Skaraborgs synas följa i ordningen Elfsborgs, Calmar, Wermlands,
Östergötlands, Christianstads, Jönköpings o. s. v. intill Jemtlands län, som ännu står lägst i detta hänseende.
Detta förhållande, som beror bland mycket annat äfven af de olika sädesslag, som i olika län företrädesvis
odlas, ställer sig alltså olika, när man vid jemförelsen afser blott ett visst sädesslag.
Hvete odlas sålunda till största mängd i Malmöhus län, hvarefter närmast i ordningen synas följa Östergötlands,
Södermanlands, Stockholms, Skaraborgs, Upsala, Calmar län o. s. v. Odlingen af detta sädesslagvisar
sig mot norden nästan helt och hållet sluta med Gefleborgs län, ehuru försök dermed ej äro främmande
föi- de nordligare länen.
I afseende på odlingen af ray tyckes Calmar län i qvantitativt hänseende stå främst, hvarefter närmast
följa Malmöhus, Skaraborgs, Östergötlands, Christianstads, Stockholms, Södermanlands, Orebro o. s. v. Äfven
i Norrbotten ingår bland odlingsföremål råg till och med till större mängd än i Jemtlands län.
Odlingen af korn är starkast i Malmöhus län, hvarefter i ordningen följa Calmar, Christianstads, Upsala,
Westerbottens, Wester-Norrlands och Norrbottens o. s. v., hvaremot i Södermanlands län detta sädesslag synes
minst utbredt.
/fq/raxllingen är starkast i Skaraborgs län, hvarefter närmast i ordningen följa Wermlands, Elfsborgs,
Malmöhus, Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Hallands, Stora Kopparbergs o. s. v. Minst synes hafre odlas i
Westerbottens och Jemtlands län.
Starkaste odlingen af blandsäd uppgifves från Östergötlands län, hvarefter följa Malmöhus, Jönköpings,
Stora Kopparbergs, Elfsborgs län o. s. v. ned till Norrbottens län, der sådant säde tyckes nästan obegagnadt.
Äfven på Gotland förekommer det i mycket ringa mängd.
Arter torde, oaktadt bestämd uppgift saknas, kunna antagas till största mängd såsom utsäde förbrukas
i Malmöhus län. Nästa rummet intager Skaraborgs län, hvarefter synas följa Östergötlands, Christianstads,
Stockholms, Örebro län o. s. v. Uppgiften från Göteborgs och Bohus län, ehuru omfattande både ärter och
bönor, torde dock berättiga att ställa detta län åtminstone närmast efter Christianstads. Med hänsigt till
balgsädens starkt närande egenskap är det en stor fördel, att dess odling kan till betydlig grad drifvas till
och med i Jemtland.
Potatisodlingen är starkast i Christianstads län, hvarefter följa Skaraborgs, Malmöhus, Calmar, Blekinge,
Östergötlands län o. s. v. Lägsta absoluta utsädesmängden af potatis är uppgifven från Gotland.
Rörande utsädet af andra rotfrukter äfvensom af lin, hampa, vicker och raps, kan af uppgifterna blottslutas,
att de inom vissa län till ej obetydlig mängd odlas. Vid alla dessa jemförelser länen emellan är förutsatt,
att tabellens uppgifter hvila på likformig beräkning. Skulle åter, som måhända kan befaras, primäruppgifterna
vara för ett eller annat län mindre tillförlitliga, så verkar detta naturligtvis mest störande vid
denna jemförelse, mindre i fråga om förhållandet för hela riket.
Den vigtigaste upplysningen för en tillförlitlig jordbruksstatistiks tillvägabringande, eller noggrann kunskap
om den areal, som åt odlingen eröfrats, saknas ännu hos oss, och denna brist kan äfven med stora uppoffringar
från Statens sida för ett ekonomiskt eller kadaster-karteverk ej på lång tid fyllas. Detta har ock
af Hushållnings-Sällskaperne i deras yttranden rörande planen för en dylik statistik framhållits såsom den
16
Arealen af odlad jord, besådd jord och naturlig äng.
förnämsta svårigheten. När alltså i formuläret för femårsberättelserne ifrågasattes att meddela uppgifter om
den odlade och besådda jordens, samt naturliga ängens areal, kunde sådant ej ske med anspråk för närvarande
på fullständiga och tillförlitliga siffror, utan hufvudsakligen med afsigt att underhålla den uppmärksamhet
på behofvet af upplysning i ämnet, hvarigenom ett mål slutligen kan vinnas.
Tab. N:o 2 C). Tab. N:o 2 C) innehåller sammandraget af feinårsberättelsernes uppgifter om arealen af den åkerjord,
som egnats åt odling af särskilda sädesslag, alltså af den besådda delen af jord under plog. Flera af feinårsberättelserna
innehålla jemväl uppgifter om arealen af så väl den odlade jorden i sin helhet, som den na
Tab.
Litt. K turliga ängen. Dessa uppgifter äro sammanförda i nedanstående tab. Litt. E. och tillökade med uppgifter,
som härom för hvarje län finnas uti Hahrs ofvan åberopade Statistiska tablå, samlade ur de svar som
till Finans-Komitén ingått. Kol. 8 och 9 innehålla beräkning af förhållandena mellan hela arealen fastland
och den som upptages af åker med äng, samt mellan uppgifterne om odlad och besådd jord. Då allmänt in
-
Tab. Litt. £.
Uppgifna arealen af odlad jord och naturlig äng.
1.
2
•
3
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Samman-
Enligt
f e m å r s
berättelser ne.
Enligt uppgifterna
till Finan?
-Koinitén.
lagda
arealen af
odlad jord
och natur-  lig äng
utgör af
hela area-  len fast-  land och
öar pro-  cent:
Den
besådda
Län.
Odlad
jord.
Naturli
g äng-
Odlad jord och
naturlig äng
tillsammans.
Odlad
jord.
Tunnland.
Naturlig
..
Summa
odlad jord
och
Utgörande
jorden i
procent
af den
Tunnland.
Utgöran-  de i qva-  rt ratref.
1'unnlaurt.
Utgöran-  de i qva-  dratref.
Tunnland.
Utgöran-  de i qva-  dratref.
ang.
Tunnland.
naturlig
äng.
Tunnland.
i qvadrat-  ref.
odlade,
enligt
tab. 2 C).
i Stockholms stad och |
169,461
948,976
132,851
743,966
302,312
1,692,942
169,704
132,590
302,294
1,692,846
21-20
49-20
Stockholms län 1
j Upsala län
175,000
980,000
145,000
812,000
320,00^ 1,792,000
151,104
101.584
252,688
1.415,053
33-53
51-59
! Östergötlands d:o
272,775
1,527,540
200,741
1,124,150
473,516 2,651,690
277,819
220,741
498,560
2,791,936
25-33
Jönköpings d:o
125,937
705,247
337,900
1,892,240
463,837 2,597,487
130,098
337,900
467,998
2,620,789
22-91
Kronobergs d:o
88,270
494,312
291,538
1,632,613
379,808j2,126,925
79,895
239 895
319,790
1,790,824
22-31
90-35
Calmar d:o
250,000
1,400,000
213,852
1,197,571
463,852
2,597,571
211,424
214,038
425,462
2,382,587
21-27
53-83
Gotlands d:o
61,376
343,706
98,781
553,174
160,157
896,880
57,277
59,815
117,092
655,715
27-62
Blekinge d:o
66,610
373,016
43,017
240,895
109,627
613,911
53.200
33,199
86,399
483,834
18-96
76-03
Göteborgs och Bolins d:o omkring
129,380
724,528
74,750
418,600
204,130
1,143,128
121,281
32,581
153,862
861,627
20-82
85-29
Skaraborgs d:o
436,244
2,442,966
183,147
1,025,623
619,391
3,468,589
433,509
183,153
616,662
3,453,307
37-62
52-66
Wermlands d:o
287,179
1.608,202
80,000
448,000
367,179
2,056,202
291,181
98,376
389,557
2,181,519
12-62
Orebro d:o
193,408
1,083,085
118,203
661,937
311,611
1,745,022
194,279
118,428
312,707
1,751,159
19-19
49-60
Westmanlands d:o
153,777
861,151
148 626
832,306
302,403:1,693,457
158,754
143,289
302,043
1,691,441
24-14
49-04 1
Stora Kopparbergs d:o
140,000
784,000
170,U00
952,000
310,0001,736,000
139,856
164,130
303,986
1,702,322
5-21
47-19
Gefleborgs d:o
113,480
635,488
110,221
617,238
223,701 1,252,726
115,071
83,794
198,865
1,113,644
6-16
46-34
Wester-Norrlands d:o
92,000
515,200
104,000
582,400
196,0001,097,600
91,602
104,147
195,749
1,096,194
4-42
40,000
224,000
300.000
1,680,000
340,000
1,904,000
39,020
274,931
313,951
1,758,126
1,214,293
3-66
40-60
| Norrbottens d:o
31,223
174,849
21,280
195,558
216,838
1-10
73-82
Södermanlands d:o
144,794
110,174
254,968
1,427,821
21-65
Christianstads d:o
262,014
145,737
407,751
2,283,406
32-56
71-35
521,048
150,567
192,665
113,390
83,053
188,790
634,438
233,620
381,455
3,552,853
1,308,272
2,136,148
69-41
24-28
Elfsborgs d:o
16-00
74-25
Westerbottens d:o
50,393
232,450
282,843
1,583.921
2-56
Summa för hela riket
I 1 1
4,057,835 3,611,743 7,669,578 42,949,637
Medeltal » » »
9-9
Anmärkning. I uppgiften till Finans-Komitéu från Södermanlands län saknas ej mindre än 15 socknar, hvadan alltså ofvan uppgifna areal är allt för låg.
Jemväl för de andra länen måste dessa uppgifter endast betraktas såsom approximativa och i allmänhet mycket understigande verkliga förhållaudet. Med begagnande
blott af de högsta talen blefve för hela riket arealen af odlad jord 4,168,490 tunnland och af äng 8,860,719 eller tillsammans 8,029,209 tunnland.
Jemförelse med ekonomiska karteverket. Skörden.
17
stämmes deruti, att alla arealuppgifter rörande åker och äng äro för låga, så har vid beräkningarne i nyssnämnde
kolumner alltid begagnats den högre uppgiften, när, som ofta är fallet, skiljaktighet förefunnits. Med
begagnande af de högsta talen gifver denna tabell en summa odlad jord och naturlig äng för hela Sverige,
uppgående till 8,029,209 tunnland eller omkring 10 procent af hela rikets areal af fastland och öar. Denna
proportion utfölle visserligen något annorlunda, om den odlade jordens areal vore fullständigare känd och
torde sålunda i verkligheten vara måhända ända till två procent högre.
De 15 länsuppgifterna rörande förhållandet mellan besådd och odlad jord kol. 9 äro sins emellan så
stridiga, att det torde blifva svårt att förena dem med något visst allmännare slag af brukningssätt, och tab.
N:o 2 C) förråder jemväl tydligt, huru många odlingsföremål, som i flera län härvid förbigåtts.
Lyckligtvis saknas ej helt och hållet utväg, att redan nu i någon mån få ledning för omdömet till Tab. Litt. r.
hvtid grad de meddelade uppgifterna rörande arealen understiga det verkliga förhållandet. Den särdeles omsorgsfulla
och för häraderna specifikt lemnade redogörelsen rörande åkerbruket i femårsberättelsen för Upsala
län tillåter nemligen en detaljerad jemförelse med de hittills vunna resultaterna af rikets ekonomiska karteverk,
om hvilka upplysning mig benäget tillhandahållits. En sådan jemförelse är utförd i nedanstående tab. Litt. F.
Då nu, oaktadt för femårsberättelsen sorgfälligt begagnats alla tillgängliga upplysningar, jemförelsen utvisar,
att inom det område, som denna kunnat omfatta, i verkligheten finnas 111,978 qvadratref mer odlad jord
(»åker och annan jord under plog») — trädgårdar till en areal af 2,621 qvadratref deruti ej inberäknade —
och 20,991 qvadratref mer naturlig äng, än femårsberättelsen upptager, och då det ingalunda är vågadt
att, antaga, det ett likartadt förhållande gäller alla de andra länen, så följer häraf, att de flesta qvantitativa
uppgifterna rörande åkerbruket i femårsberättelserna kunna betraktas som minima.
Att nu från förhållandet med en liten del vilja draga slutsatser för det hela, vore visserligen förhastadt,
men jag tillåter mig dock tillägga, att, derest det verkliga förhållandet skulle för hela länet, såsom nu
för en del ådagalagts, öfverskjuta uppgifterna med omkring 24 proc. för åker och 11 proc. för äng, länets hela
areal af odlad jord skulle utgöra icke mindre än 217,000 tunnland, och den af naturlig äng uppgå till 160,950,
och att en höjning i ungefärligen lika proportion för hela riket skulle gifva odlad jord öfver 5,168,000 tunnland
och naturlig äng öfver 4,285,000. Jag har så mycket hellre bordt härpå fästa uppmärksamhet, som i
dessa tal till en viss grad skulle kunna anses ligga antydningen af den yttersta gränsen för beräkning af
felen i flera uppgifter.
Då beloppet af den årliga skörden utöfvar sin inflytelse i en mångfald af olika rigtningar och såsom i Tab. N:« 2 D).
det föregående blifvit ådagalagdt bland annat står i närmaste samband med folkmängd still växten, så har åt den
Tab. Litt. F. Jemförelse mellan ekonomiska karteverket och arealuppgifterne för en del af Upsala län.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Härader i Upsala län.
Odlad jord i qvadrat-  ref.
Naturlig äng i qva-  dratref.
Alltså mera enligt
Ekonomiska karte-  verket: qvadratref
Belöpande sig alltså en-  ligt Ekonomiska karte-  verket i medeltal på
hvart hemman
Enligt fem-  årsberättel-  sen.
Enligt Eko-  nomiska
karteverket.
Enligt fem-  årsberättel-  sen.
Enligt Eko-  nomiska;
karteverket.
odlad jord.
naturlig
äng.
odlad jord,
qvadratref.
naturlig äng,
qvadratref.
Bro och Håbo
101,965
117,652
32,799
34,078
15,687
1,279
369
107
Trögds
123,782
154,710
53,262
56,726
30,928
3,464
360
132
Asunda
85,518
112,095
35,409
38,071
26,577
2,662
416
141
Lagunda och Hagunda
137,144
175,930
60,418
74,004
38,786
13,586
571
240
Summa
448,409
560,387
181,888
202,879
111,978
20,991
24-97%
H'54%
Sammundray af K. M. Bef.des und. bcräll. för åren 1856—1860*\
9
o
18
Skördebelopp. Förbrukning i medeltal på person.
redogörelse härom för qvinqvenniet, hvilken innefattas i tabellen N:o 2 D), gifvits en större utförlighet genom
begagnande jemväl af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes årsväxtberättelser, der femårsberättelserne ej
för hvarje år innehållit uppgifter. Härvid har äfven varit min afsigt att genom sammanställningen af det
allmänna omdömet om skörden med uppgifter ne huru den i korntal utfallit söka sprida något ljus öfver det
begrepp, som här rätteligen bör fästas vid benämningen medelmåttig skörd. Tills vidare torde med anledning
af denna tabell blott få anmärkas, att felslagen skörd, gränsande till nära allmän missväxt af de hufvudsakliga
sädesslagen, under qvinqvenniet enligt uppgifterna förekommit blott uti Stora Kopparbergs, Jemtlands,
Wester- och Norrbottens län året 1856, då äfven i Gefleborgs län skörden var klen, hvaremot året 1858
varit det för hela riket fördelaktigaste under perioden.
Tab. N:o2 e). I det formulär, efter hvilket femårsberättelserna nu blifvit bearbetade, har ifrågasatts uppgift rörande
årliga förbrukningen i medeltal pä person af de hufvudsakligaste sädesslagen. Tab. N:o 2 E) innehåller sammandrag
af hvad härom meddelats, så väl i femårsberättelserne, som i uppgifterna till Finans-Komitén. Derest
det vore möjligt, att i detta hänseende vinna en så tillförlitlig upplysning, att man utan betänkande kunde
använda hithörande tal såsom multiplikator till folkmängden, hvars belopp med tillräcklig noggrannhet bör
vara kändt, så finge man onekligen den värdefullaste mätare af så väl hela landets som hvarje läns verkliga
behof af ifrågavarande slag af födoämnen och skördarnes tillräcklighet eller otillräcklighet m. m. Det torde
dock vara lätt insedt, att i vårt land måhända företrädesvis skola möta svårigheter att bestämma den personliga
förbrukningen så noggrannt, att ofvan antydde ändamål skulle med säkerhet vinnas. Lyckligtvis är
ock denna förbrukning i många landsorter så föränderlig efter tillgångarne, att sparsamhet och försakelse
mången gång utan svårare följder visat sig kunna fylla stora brister i skörden. Det får ej heller förbises, att
skördens beskaffenhet, ej mindre än dess mängd, måste tagas i beräkning i fråga om dess tillräcklighet.
De stora skiljaktigheter länen emellan, hvilka tabellen företer, böra sålunda ej vara oväntade. De förklaras
ytterligare af den mer eller mindre närande egenskapen af samma volym af de olika sädesslagen, så
att, derest uppgifterna vore fullständiga, de län, hvarest hafre och korn hufvudsakligen till näring förbrukas,
otvifvelaktigt skulle framstå med den högsta konsumtionen efter volym beräknad.
Ehuru mycket alltså med skäl kan invändas mot en beräkning, grundad på de uppgifter, som i denna
tabell äro sammanförda, torde dock dess medeltal för personliga förbrukningen i hela riket af samtlige sädes
slagen
jemte ärter, nemligen 15'45 kubikfot eller 2‘45 tunnor, ej aflägsna sig långt från verkliga förhållandet.
Det torde nemligen ej böra förbises, dels att äfven bland de klasser af befolkningen, som uteslutande begagna
bröd af hvete och råg, en ej ringa förbrukning äger rum jemväl af korn och hafre i form af gryn och mjöl,
dels att förbrukningen af trindsäd är vida mer utbredd än hvad tabellen antyder, dels att vissa slag af blandsäd
flerstädes i betydlig mängd användas. Hvad beträffar medeltalet af potatisförbrukningen, sorn utfaller med
13'68 kubikfot eller 2'17 tunnor på person, torde ej böra lemnäs obemärkt, att af denna rotfrukt en betydlig
del går förlorad under tiden mellan skörden och förbrukningen, och att man alltså i fråga om skördens tillräcklighet
för näringsbehofvet ej bör missräkna sig, äfven om man skulle något för högt hafva uppskattat
hvad som deraf verkligen kan till föda åt befolkningen användas.
På grund häraf vågar jag tro, att båda ofvannämnde medeltal snarare uttrycka det lägsta påräkneliga
behofvet för lifsuppehälle, än någon öfverskattning af detta behof, så framt man afser en kåikul öfver hvad
en skörd bör gifva för att ej blifva otillräcklig.
Om man alltså vill begagna dessa medeltal såsom inultiplikatorer, blir frågan om det folkrnängdsbe
lopp,
som bör såsom multiplikand användas. Då femårsberättelsernes uppgifter rörande jordbruket med öf
vervägande
skäl kunna betraktas som ett slags medeltal för qvinqvenniet, så följer ock deraf, att endast medelfolkmängden
för samma tid bör kunna ifrågakomma såsom faktor i beräkningen.
Hela årliga förbrukningen till föda åt innevånare och husdjur.
19
Beräkningen utförd ined dessa faktorer angifver ärliga behofvet ensamt till föda åt Sveriges innevånare
hafva varit: af säd med ärter och bönor 57,568,203 kubikfot eller 9,137,810 tunnor, oell af potatis 51,294,921
kubikfot eller 8,142,051 tunnor (å 6‘3 kubikfot).
Direkta uppgifter i afseende på hvarje läns hela behof för ifrågavarande ändamål hafva ej äskats i Ta b. Litt.
formuläret för femårsberättelserna, men utgjort föremål för en bland de af Finans-Komitén framställda frågorna.
I nedanstående tabell Litt. G. har jag sammanställt de härom meddelade svar, som jag funnit i hand
lingarne,
för att genom den bifogade beräkningen af dividenden på hvar person enligt medelfolkmängden be
reda
tillfälle till jemförelse med det af mig här ofvan antagna förbrukningsmedeltalet på person.
För att vinna upplysning om förbrukningen till husdjuren hafva likaledes i samma tabell sammanförts
alla de i svaren till Finans-Komitén funna hithörande uppgifterna med specifikation för 20 län, jemte beräkning
af beloppet i medeltal per styck af hästar, kor och svin sammanslagne. Alla 20 länens uppgifna medelförbrukning
per styck af nämnde djur utgör 1*13 tunna. För att emellertid icke öfverskatta förbrukningen
för de felande länen är densamma beräknad blott till hälften af detta medeltal, hvaremot för Stockholms stad
fulla medeltalet begagnats. Den erhållna slutsumman af sädesförbrukning till husdjuren utgör 2,393,929 tunnor
eller 15,081,753 kubikfot.
Tal». Litt. G. Sammandrag af uppgifterne om hela förbrukningen till föda.
1.
2.
3.
4.
5.
6. | 7.
8.
Län.
Åt befolkningen.
Utgörande på person
af medelfolkmängdeu.
Ät husdjuren.
Utgörande per
styck af hästar,
kor och svin
sammanslagne
Säd.
Potatis.
Säd.
Potatis.
Säd.
Potatis.
Säd.
Stockholms län
112,809
1-33
Upsala d:o
258,783
250,000
2-08
2-07
71,000
1-00
Södermanlands d:o
92.100
1-22
Ostergötlands d:o
421,704
1-79
171,279
1-42
Jönköpings d:o
113,089
1'22
Calmar d:o
442,000
2-04
95,056
0-90
Gotlands d:o
105,750
2-18
14,481
0-52
Blekinge d:o
258,194
2-25
34,454
0-93
Christianstads d:o
183,579
1-49
Malmöhus d:o
553,354
3-44
Göteborgs och Bohus d:o
83,273
1-03
Elfsborgs d:o
162,168
1-10
Skaraborgs d:o
531,725
2-47
203,435
26,315
1-74
Wermlands d:o
143,999
Orebro d:o
»
368,500
2-50
109,986
1-44
Westmanlands d:o
200,000
1-98
84,000
1'31
Stora Kopparbergs d-.o
64,000
0-73
Gefleborgs d:o
50,141
0-93
Wester-Norrlands d:o
20,000
0-34
Jemtlands d:o
3,817
0-08
Westerbottens d:o
187,500
2-38
1,892
0-40
Summa för 20 län
2,223,913
Tillkommer enligt beräkning för 4
län och Stockholms
stud, för
hvilka uppgifter dels helt och hållet saknats, dels ej varit nog
specifika
170,016
Summa för hela riket
2,393,929
20
Betydelsen af en s. k. »medelmåttig skörd».
Då specifik uppgift om potatisförbrukningen tili husdjuren endast från ett län funnits tillgänglig, så saknar
jag ledning för beräkning. Men om den skulle i medeltal antagas uppgå till blott en tunna på hvarje af
ofvan anförde djurslag, så skulle den i det hela för riket utgöra 1,971,400 tunnor eller 12,419,820 kubikfot.
Ehuru Eders Kongl. Maj:t otvifvelaktig! lärer från oftanämnde Komité, som den 26 Oktober 1858
nedsattes med uppdrag bland annat att verkställa en omfattande utredning angående Sveriges ekonomiska och
finansiela tillstånd, få emottaga utredning jemväl af jordbrukets tillstånd, ojemförligt fullständigare än den,
som af mig i detta sammandrag och utan föregångne särskilda vidlyftigare undersökningar kan väntas, torde
det dock tillåtas mig att, med föranledande af de här ofvan meddelade sammandragen ur femårsberättelserne,
ytterligare vidröra några af hithörande hufvudsakliga frågor och företrädesvis den om skördens belopp.
Litt h. Derest man tänker sig ett motsvarande talvärde gifvet åt de romerska siffror, med hvilka för korthets
skuld i tab. N:o 2 D) Läns-Styrelsernes årligen afgifna allmänna omdömen om skördebeloppet blifvit betecknade,
blefve förhållandet sådant som nedanstående tabell Litt. H. utvisar. 1858 års skörd för hela riket, den
bästa under qvinqvenniet, blefve då uttryckt med summan 158, och medeltalet 6'58 motsvarar den vanliga
termen »fullt medelmåttig» med något deröfver. 1856 års skörd för hela riket, den sämsta under qvinqvenniet,
linge värdet 126, eller 32 lägre, och medeltalet 5‘25 motsvarar nära nog den vanliga termen »under medelmåttan».
Aret 1860 kommer närmast 1858, derefter åren 1857 och 1859, det sistnämnda blott 8 points högre
än 1856. För alla 5 åren tillsammans uttrycker medeltalet 5'9 skördarnes sammanlagda belopp, alltså knappt
motsvarande termen »fullt medelmåttig». Det synes nu icke sakna vigt att så vidt sig göra låter undersöka,
hvilka behof denna i medeltal för qvinqvenniet sålunda bedömda skörd haft att uppfylla.
Tab. Litt. H. Skördai mes relativa belopp enligt årsväxtberättelsernes allmänna omdöme.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Summa.
Medeltal.
Stockholms län
5
7
6
6
8
32
6'4
Upsala d:o
5
7
7
6
6
31
6-2
Södermanlands d:o
8
7
6
5
6
32
6'4
Ostergötlands d:o
5
6
8
5-
6
30
6-0
Jönköpings d:o
5-
5
7
5
6
28
5'6
Kronobergs d:o
8
5-
7
5
5—
30
6-0
Calmar d:o
—6
5—
6
6
6
29
5-8
Gotlands d:o
9
6
5
5
8
33
6-6
Blekinge d:o
7
4
5
4
6
26
5-2
Christianstads d:o
7
6
6
6
6
31
6-2
Malmöhus d:o
8
5-
6
8
7
34
6'8
Hallands d:o
8-
5
6
5
5
29
5-8
Göteborgs och Bohus d:o
6
6
7
5
5
29
5-8
Elfsborgs d:o
5
5
7
5
8
30
6-0
Skaraborgs d:o
5
5
8
5
6
29
5'8
Wermlands d:o
-6
6
7
5
5
29
5-8
Orebro d:o
-6
6
8
8
6
34
6'8
Westmanlands d:o
5
-7
7
6
-5
30
6-0
Stora Kopparbergs d:o
1
6
6
7
5
25
5-0
Gefleborgs d:o
—3
7
6
-6
5
27
5-4
Wester-Norrlands d:o
5—
7
8
5-
7
32
6-4
Jemtlands d:o
1
7—
7
6
6-
27
5'4
Westerbottens d:o
—1
7
6
4
8
26
5-2
Norrbottens d:o
1
—6
6
6
7
26
5-2
Summa för hela riket
126
143
158
134
148
709
Medeltal
5-25
5-96
6-58
5-58
617
5-9
5-9
Behof fyllda af en medelmåttig skörd.
21
Spanmålsexport har lyckligtvis i senare tider för Sverige blifvit ej blott en möjlighet, utan ett be- Tab-'■
hof, lika stort sorn fordom det att importera säd. Nedanstående tabell Litt. I. redogör för förhållandet mellan
spanmålsimport och -export för hela riket och har för fullständighets skuld jemväl bordt omfatta åren
1855 och 1861. Dessa 2:ne år oberäknade, visar den för de mellanliggande 5 följande totalsumma och medeltal
af spanmålsexportens öfverskott, nemligen under alla fem åren 31,568,097 kubikfot eller 5,010,809 tunnor
inalles, och alltså i årligt medeltal 6,313,620 kubikfot eller 1,002,162 tunnor, häruti dock ej inberäknad
blandsäden, som endast för femårsperiodens sista år finnes uppgifven.
Med förbigående af hvad tabellen i öfrigt tillräckligt upplyser rörande rågimportens betydliga öf- Tab. Litt. k.
vervigt öfver exporten, utbeder jag mig få i den å följande sida stående tabell Litt. K. fästa uppmärksamhet
på förbrukningen af spanmål och potatis till bränvinsbränning under ifrågavarande femårsperiod, uppgående
i medeltal för år till 312,142 tunnor eller 1,966,495 kubikfot spanmål och 1,221,320 tunnor eller 7,694,316
kubikfot potatis.
Om man nu sammanställer de öfversigter af lemnade uppgifter och de beräkningar, som i det föregående
blifvit meddelade, så hafva hvad beträffar de hufvudsakliga sädesslagen följande behof i medeltal för år
blifvit fyllda af nu ifrågavarande femårsperiods skördar, nemligen:
till hvarje års utsäde
2,400,000 tunnor eller 15,120,000 kubikfot,
» föda åt befolkningen
9,137,810 » >' 57,568,203 »
» » » husdjuren
2,393,929 » » 15,081,753 »
Tab. Litt. 1. Import och export af de sädesslag, hvilka i fem,årsberättelserna hufvudsakligen förekomma.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9. 10.
Ar 1855 tunnor
.. 1856  »
» 1857  »
» 1858  »
» 1859  »
» 1860  »
» 1861  »
Alltså för åren 1856—1860 öfverskott
Hvete.
K a g.
Korn (och Malt fr. o. m. 1860).
Införsel.
Utförsel.
Skilnad.
Införsel.
Utförsel.
Skilnad.
Införsel.
Utförsel.
Skilnad.
2,470
99,844
71,311
37,765
20,488
24,315
36,914
86,147
30,668
17,416
39,769
84,319
97,444
74,802
+ 83,677
— 69,176
— 53,895
+ 2,004
+ 63,831
+ 73,129
+ 37.888
40,622
497,886
391,942
53,079
41,954
70,787
620,403
744,428
294,431
34,862
139,192
143,607
235,572
20.926
+ 703,806
— 203,455
— 357,080
+ 86,113
+ 101,653
+ 164,785
— 599,477
3,676
53,131
73,548
3,379
9,397
4,908
21,903
247,195
113,704
187,459
236,472
322,079
429,900
254,372
+ 243,519
+ 60,573
+ 113,911
+- 233,093
+ 312,682
+ 424,992
+ 232,469
af export 15,893
af import 207,984
af export 1,145,251
Ar 1855 tunnor
» 1856  »
» 1857  »
» 1858  »
» 1859  »
» 1860  »
» 1861  »
Alltså för åren 1856—1860 öfverskott
11.
12. | 13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
Hafre.
Ärter.
Blandsäd.
Införsel.
Utförsel
Skilnad.
Införsel.
Utförsel.
Skilnad.
Införsel.
Utförsel.
Skilnad.
352
7,213
9,433
1,357
1,523
1,980
3,737
649,432
407,672
622,111
957,555
1,039,543
1,000,959
1,174,342
+ 649,080
+ 400,459
+ 612,678
+ 956,198
+1,038,020
+ 998,979
+ 1,170,605
90
19,918
15,760
701
179
120
4,439
25,971
7,305
8,115
9,294
37,649
25,630
12,353
+ 25,881
— 12,613
— 7,645
+ 8,593
+ 37,470
+ 25,510
+ 7,914
6,039
434
+ 6,039
+ 434
af export 4,006,334
af export 51,315
Anmärkning. Ofvanstående tabell är för åren 1855—1859 hemtad ur Bevillnings-Utskottets Betänkande angående tullbevillniDgen N:o 23 vid 1859—1860
årens riksdag, och för åren 1860—1861 efter samma grunder beräknad enligt från General-Tullstyrelsen benäget meddelad uppgift. Tunnan antagen till 6’3 kubikfot.
Uteslutne äro dels de sädesslag, till hvilkas upptagande femårsberättelserne ej gifvit någon anledning, dels qvantiteteme af strandad spanmål.
22
Ytterligare stöd för antagna beloppet af en medelmåttig skörd.
till bränvinsbränning  312,142 tunnor eller 1,966,495 kubikfot,
» export utöfver importen
1,002,162 » » 6,313,620 »
Summa 15,246,043 tunnor eller 96,050,071 kubikfot.
Hvad särskildt beträffar potatis, så är resultatet af de meddelade uppgifterna och beräkningarne följande:
till hvarje års utsäde
1,300,000 tunnor eller 8,190,000 kubikfot,
» föda åt befolkningen
8,142,051 » » 51,294,921 »
» » » husdjuren
1,971,400 » » 12,419,820 »
» bränvinsbränning
1,221,320 » » 7,694,316 »
Summa 12,634,771 tunnor eller 79,599,057 kubikfot.
Tab. Litt. l. För att bereda tillfälle till jemförelse och bedömande i hvad mån dessa tal äro mer eller mindre aflägsna
från verkligheten, utbeder jag mig få i den å motstående sida upptagne tab. Litt. L. lemna en öfversigt
öfver de uppgifter om skördebeloppets medeltal, med utsädets afdrag, hvilka meddelats till någon del i femårsberättelserna,
till större delen i Hushållnings-Sällskapens uppgifter till Finans-Komitén. Derjemte har tillagts
den beräkning, som af Jernvägsundersöknings-Komitén år 1859 uppgjordes öfver spanmålsproduktionens förhållande
till konsumtionen i 16 län.
Hvad nu först beträffar sädesproduktionen, så visar tab. Litt. L. densamma med afdrag af utsädet vara
uppgifven till 13,218,831 tunnor i årligt medeltal, och om härtill lägges det enligt tab. N:o 2 B) beräknade
till utsäde nödiga qvantum årligen omkring 2,400,000 tunnor, så skulle hela det årligen skördade sädesbeloppet
uppgå till 15,618,831 tunnor. Då nu de här ofvan upptagne behof, som genom hvarje års skörd i medeltal
skola fyllas, uppgå till endast 15,246,043 tunnor, så antyder beräkningen ett årligt öfverskott i medeltal
af 372,788 tunnor. Det ligger ock i sakens natur, att i de enskildas spanmålsbodar, i de handlandes förråder,
i kommunernas och statens magasiner måste finnas sädesupplag, hvilka med vida mera sannolikhet öfverän
understiga detta beräkningens öfverskott.
Jernvägsundersöknings-Komiténs beräkning, att ensamt från 16 län skulle finnas disponibla utöfver konsumtionen
icke mindre än 1,479,500 tunnor spanmål, gifver en ökad bekräftelse åt tillvaron af ett skördarnes
öfverskott utöfver de ofvan specificerade behofven, hvilket torde vara vida större, än hvad här beräknats.
Då alltså undersökningar, som af olika personer och myndigheter med den största sakkännedom blifvit
utförda vid skiljda, men dock ej från hvarandra allt för aflägsna, tidpunkter och för olika ändamål,
dock så nära med hvarandra öfverensstämma, som af det ofvan anförda ådagalägges, och då i afseende på
uppgifterna om skördebeloppen både Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Hushållnings-Sällskapen i
de flesta län äro ense derom, att summorna äro snarare för låga än för höga, så torde med temlig säkerhet
Tab. Litt. K. Förbrukningen af säd och potatis till bränvinsbränning *).
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
1856
tunnor
1857
»
1858
»
1859
»
186
Summa
Medeltal
Hvete.
Råg.
Korn.
Blandsäd.
Summa säd.
Potatis.
13,200
19,800
6,500
5,800
6,420
167,700
168,000
102,000
130,000
84,000
126,800
171.000
200.000
140,400
101,000
22,400
33,600
18,000
31,100
12,990
330,100
392,400
326,500
307,300
204,410
1,069,600
1.091.000
1.444.000
1.462.000
1.040.000
51,720
10,344
651,700
130,340
739,200
147,840
118,090
23,618
1,560,710
312,142
6,106,600
1,221,320
*) Enligt Bränvinskontroll-Byråns underdåniga årsberättelser.
Ytterligare stöd för antagna beloppet af en medelmåttig skörd.
23
kunna antagas, att under ifrågavarande qvinqvennium i årligt medeltal producerats utöfver behofven för förbrukning
inom landet ett sädesbelopp af omkring H million tunnor. Då nu enligt tab. Litt. H. här ofvan
det af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i årliga årsväxtberättelserna afgifna allmänna omdömet om
skörden i medeltal för samma tiderymd utfaller till och med något under »fullt medelmåttig», så synes häraf
följa, att vid denna term, när den gäller liela riket, kan fästas begreppet af en sädesskörd, som ej blott fyller
cilla behof för förbrukningen inom riket, utan ock derutöfver lemnar ett öfverskott, uppgående till, om ej öfverstigande,
ofvananförde belopp.
Beloppet af den qvantitet spanmål, som exporterats utöfver importen, kan ej vara någon tvekan underkastadt,
då det är hemtadt ur tullverkets journaler. Men äfven om man med fullt skäl ej skulle vilja tillerkänna
samma värde af tillförlitlighet åt de andra faktorerne, eller behofven till utsäde, föda och bränvin,
så förändras deraf ej det hufvudsakliga resultatet af beräkningen, tvertom måste man antaga ökad mängd al
produktionen, om man höjer dessa faktorer, eller ökar deras antal med t. ex. förbrukningen till brygd af öl
Tab. Titt. L SI '.ördebelopp med afdrag för utsäde i medeltal för är, sådant det dels uppgifvits, dels
beräknats efter anvisningar i femårsberättelseme och af Hushållnings-Sällskapen.
1.
2.
3.
4
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Arter och
bönor.
Summa
af före-  stående
sädesslag.
Potatis.
Andra
rotfruk-
ter.
Lin oell
hampa.
Centner.
Raps.
T: nr.
Af Jernvä
ten år
beräk
spanmåls-  produk-  tion ut-  öfver kon-  sumtion.
gs-Komi-
1859
nåd
konsum-  tion ut-  öfver
produkt.
Stockholms län tunnor
42,612
203,153
70,405
91.370
24,591
19,711
451,842
312,487
28,046
664.8
100
78,000
Upsala d:o  »
35,361
207,592
156,464
50,466
47,424
12,498
509,805
193,956
26,152
106,500
Södermanlands d:o
»
51,166
228,489
35,077
94,147
20,025
13,894
442,798
251,653
77,183
2,010
84,000
Ostergötlands d:o  »
65,843
299,605
101,713
151,271
237,295
37,885
893,612
492,348
62,450
1,447
90,000
Jönköpings d:o  »
6,981
134,539
44,367
276,408
77.906
5,341
545,542
371.121
41,106
6,978
46,000
Kronobergs d:o  »
2,376
109,790
128,775
149,180
45,182
3,058
438,361
392,395
7,898
33,500
Calmar d:o a)
»
40,000
390,000
210,000
180,000
40,000
8,000
868,000
600,000
64,616
3,805
150
64,000
Gotlands d:o b)
»
24,000
100,000
54,000
9,000
1,600
3,000
191,600
100,000
24,000
240
Blekinge d:o  »
8,400
95,220
37,380
44,700
5,280
1,500
192,480
342,600
12,000
1,800
20,000
Christianstads d:o b)  »
28,000
301,000
240,000
285,000
50,000
25,000
929,000
800,000
20,000
162,000
Malmöhus d:o c)
»
81,139
398,356
620,867
441,693
128,850 105,045
1,775,950
660,591
154,581
14,287
500,000
Hallands d:o 4)  »
10,000
125,000
85,000
219,000
50,000
5,600
494,600
270,000
Göteborgs och Bohus d:o b) . »
19,000
75,000
112,000
&50.000
35,000
45,000
636,000
330,000
Elfsborgs d:o b)
»
14,000
100,000
58,000
500,000
70,000
18,000
760,000
420,000
500
Skaraborgs d:o
»
37,559
304,656
49,317
716,974
59,599
27,805
1,195,910
617,577
124,191
303,000
Wermlands d:o d)  »
139,058
600,000
85,075
824,133
431,262
18,000
Orebro d:o  »
22,168
223,647
40,273
159,653
17,549
17,653
480,943
452,438
58,481
2,443
31,000
Westmanlands d:o  »
16,064
159,819
38,299
79,311
28,712! 8,932
331,137
131,952
24,630
667
80,000
Stora Kopparbergs d:o  »
2,303
78,652
36,331
196,696
95,348
7,165 416,495
164,924
61,000
Gefleborgs d:o a)
»
2,100
44,800
120,000
61,500
51,000
14,000
293,400
256,200
649
13,303
Wester-Norrlands d:o b)
»
70
20,000
150,000
15,000
20,000
3,675
208,745
160,000
3,896
3,419
Jemtlands d:o  »
6,304
69,923
2,606
10,475
8,579
97,887
90,823
2,615
Westerbottens d:o b)  »
6
12,097
121,242
1,955
8,018
9
143,327
106,768
1,070
1,605
Norrbottens d:o  »
6,989
88,986
1,274
15
97,264
36,512
635
30
Summa
509,148
3,763,766 2,668,419
4,677,204|l,208,944
391,35013,218,831
7,985,607
a) Beräknadt efter femårsberättelsens uppgift om utsäde och skördens korntal, hvarvid ej torde böra förbises, att beloppet blir 18,000 tunnor högre än femårsberättelsens
kåikul.
b) Beräknadt i runda tal med den förhöjning till högst J af sockneuppgifterna, hvilken Hushållnings-Sällskapen och Landshöfdinge-Euibetena ansett berättigad.
c) Under rubriken »ärter och bönor» är här uppfördt det i uppgiften förekommande beloppet för »balgsäd», således äfven vicker.
d) Under »blandsäd» har måst upptagas berättelsens uppgift »andra sädesslag och rotfrukter».
24
Osäkerhet i beräkning af potatisskörden. Verkan af skördens vexlingar.
och dricka, samt till flera slags tekniska behof, likasom å andra sidan minskning af dessa faktorers belopp
måste öka behållningen af öfverskott.
En ytterligare kontroll bör ej heller lemnäs obegagnad. Om man nemligen undersöker hvad afkastning
i korntal af det uppgifna utsädet af spanmål, som måste förutsättas, för att fylla de ofvan beräknade behofven
af säd, så förefinnes ingen rimlig anledning att betvifla deras giltighet. Med en medelafkastning af 6:te
—7:de kornet gifver nemligen det antagna utsädet äfven det skördebelopp, som antagits. Lägger man nu
härtill, att vederbörande i allmänhet ansett utsädesbehofvet snarare för lågt än för högt upptaget, och att en
sådan åsigt äger fullt stöd af det ofvan ådagalagda förhållandet, att den odlade jordens areal vida öfverstiger
uppgifterna derom, så bekräftas än mer, att beräkningens utslag ingalunda öfverstiger verkligheten.
Om alltså uppgifterna rörande spanmålsskörden m. m. visa sig sinsemellan så nära öfverensstämmande,
som skäligen kunnat önskas, så är deremot detta ej förhållandet med dem rörande potatisskörden. Enligt här
ofvan förslagsvis gjord beräkning, skulle de behof, som inom riket årligen böra fyllas, kräfva en skörd af
12,634,771 tunnor potatis, men enligt tab. Litt. L. är skörden uppgifven till blott 7,985,607 tunnor, och skilnaden
alltså ej mindre än 4,649,164 tunnor. Granskar man nu de faktorer, som i beräkningen ingått, så kan
någon öfverskattning af konsumtionen till bränvinsbränning ej ifrågasättas, då uppgiften härom är grundad på
tillverkad och beskattad qvantitet bränvin. Snarare skulle man för oloflig bränvinsbränning kunna förutsätta,
att än mer potatis förbrukats. Det till årligt utsäde antagna behofvet torde ej heller med skäl kunna nedsättas,
utan snarare ifrågakomma till höjning, då man väl torde kunna draga i tvifvel, huruvida i uppgifterna
från länen rörande utsädesbehofvet fästats nog uppmärksamhet på den mängd potatis, som i det hela måste
åtgå till alla de små täppor vid backstugor, trädgårdar o. d., å hvilka potatisodling framför allt annat drifves.
Annu sannolikare är att vid uppgifterna om skördebeloppet ej nog i beräkning tagits afkastningen af alla
dessa potatisland, som föda så talrika familjer, hvilka betydligt tyngt på vågskålen vid beräkningen af näringsbehofvens
fyllande. Antagandet ofvan sid. 20 om förbrukning till husdjuren af 1,971,400 tunnor kan
deremot möjligen vara allt för lösligt, då potatis användes blott till ett par djurslag.
Till stöd för det uppgifna lägre skördebeloppet af potatis 7,985,607 tunnor kan anföras, att, om man
ville efter det kalkulerade utsädet beräkna hvad afkastning i korntal, som skulle erfordrats för att producera
det såsom konsumtionsbehof beräknade beloppet af 12,634,771 tunnor, härtill skulle varit nödig en medelskörd
af 9:de—10:de kornet, och att årsväxtberättelserna ej gifva anledning till ett sådant antagande. Om man åter,
med begagnande af den i tab. N:o 2 C) för 15 län uppgifna arealen af jord, som användts till potatisodling,
807,498 qvadratref eller 144,196 tunnland, beräknar hvad afkastning på tunnland potatisen i samma län skulle
hafva gifvit enligt det i tab. Litt. L. uppgifna skördebeloppet eller 5,141,864 tnnnor, så får man ett medeltal
af omkring 351 tunna på tunnlandet, hvilket åtminstone ej kan kallas för högt.
Ehuru uppgifterna icke gifva mig någon vidare ledning att förklara denna motsägelse mellan beräknad
konsumtion och uppgifven skördemängd, torde den dock finna sin hufvudsakliga lösning i det ofvan ådagalagda
förhållandet, att den till odling använda jordens areal är allt för lågt beräknad, och att detta just i
fråga om potatisskörden måste utöfva den största verkan.
Ett hufvudföremål för jordbruket måste alltid blifva att så vidt möjligt göra odlingens lön oberoende
af väderlekens vexlingar och andra föränderliga naturinflytelser. En blick på tab. Litt. H. visar ock, att i
många län, der dessa vexlingar ej äro alltför skarpa, skördebeloppen i det hela under qvinqvenniet, enligt
Länsstyrelsernes allmänna omdömen, stått hvarandra temligen nära, och att de största skilnaderna falla på de
norra länen. Detta oaktadt ådagalägger dock tab. Litt. I. för åren 1856 och 1857 ett betydligt import-öfverskott
af de dyrbaraste sädesslagen, och dessa årens sädespriser voro i sammanhang härmed så höga, att å en
stor del af befolkningen kännbar verkan deraf utöfvades. Denna känslighet för fluktuationer i skördebeloppet,
hvilka enligt tab. Litt. H. dock ej synas för riket i sin helhet hafva varit särdeles stora, och som ej hindrat
Verkan af skördens vexlingar. Sädespriser.
25
en export af mer än 1 million tunnor säd i medeltal årligen, torde måhända vid första påseendet förefalla
mindre lätt förklarlig. Jag tillåter mig derföre att i följande tabell åskådliggöra den verkan, som fluktuationerna
i skörden utöfva på tillgången att fylla konsumtionens behof.
Återstående
tillgång för
alla andra
behof:
tunnor.
Höjning och
sänkning i
procent af
medelskörden
^1-00.
Afkastning
i kornta] på
tunnland.
Hela skörde-  beloppet på
1,000 tunnhd:
tunnor.
Stående ut-  sädesbeliofvet:
tunnor.
Utgörande i
procent af me-  delskördens
tillgång
omkring
0*50
3-25
3,250
1,000
2,250
40
0-60
3'90
3,900
1,000
2,900
53
0-70
4-55
4,550
1,000
3,550
65
0-80
5-20
5,200
1,000
4,200
76
0-90
5-85
5,850
1,000
4,850
88
1'00
6-50
6,500
1,000
5,500
100
1-10
7-15
7,150
1,000
6,150
112
1-20
7-80
7,800
1,000
6,800
124
1-30
8-45
8,450
1,000
7,450
135
1-40
9-10
9,100
1,000
8,100
147
1'50
9-75
9,750
1,000
8,750
159
Om man exempelvis antager såsom utsäde på ett tunnland 1 tunna, och som medelskörd 6—7 kornet
eller 6’r>o och betecknar en sådan medelskörd med l‘oo, samt, under förutsättning af t. ex. 5,000 tunnors behof
för konsumtionen till föda, undersöker verkningarne af denna medelskörds höjning och sänkning i följd af olika
årsväxt, så uppkommer följande förhållande. Medelskörden gifver ett öfverskott af 500 tunnor utöfver förbrukningen,
men en skörd, som utfallit 10 procent lägre, uttryckt med 0‘90, blir redan otillräcklig att fylla
förbrukningen, då den lemnar disponibla blott 4,850 tunnor, hvaremot en skörd, som utfallit 10 proc. högre
än medelskörden, uttryckt med l'io, gifver utöfver förbrukningen ett öfverskott af ej mindre än 1,150 tunnor.
En skörd motsvarande 0'50 ger alltså ej 3 utan 4 gånger mindre disponibel säd, än en dylik af 1'50, hvaraf tydligt
följer, att det behöfves blott en ringa minskning i afkastningen, för att kännbart inverka på tillgångarne
för konsumtion och deraf beroende priser. Ett progressivt utsädesbehof ökar än mer bristen.
Knappast någon af länsberättelserna ifrågasätter otillräcklighet af sädesproduktionen för länets behof,
under det de fleste vitsorda öfverskott till afsalu. Om detta lyckliga förhållande gäller den såsom »medelmåttig»
antagna skörden, så visar föregående tabell dock, huru lätt partiel brist kan uppstå vid en något lägre
skörd. Men fri spanmålshandel och lättade kommunikationer skola otvifvelaktigt snart förebygga de svåra
olägenheter häraf, som förr ej sällan inträffat.
En fortgående redogörelse öfver priserna å jordbrukets förnämsta alster erbjuder ett högt intresse Tab. Litt. m.
ej blott i socialt, statsekonomiskt och politiskt hänseende, utan ock för den enskilde, producenten så väl som
konsumenten, och utgör en nödvändig fyllnad i framställningen om skördebeloppens vexlingar. Uti formuläret
för femårsberättelserna har alltså blifvit ifrågasatt, att dessa borde meddela handelspriserna å de liufvudsakligaste
sädesslagen för hvarje år med särskild hänsigt till vexlingarne deruti. Härvid förutsattes, att den
tillgång å uppgifter, som Kongl. Kungörelsen angående grunderne och sättet för markegångsprisernes bestämmande
af den 11 Maj 1855 har beredt, bordt kunna begagnas. Oaktadt de värdefulla bidrag till ifrågavarande
redogörelse, som från flera län lemnats, ser jag mig dock ej i tillfälle att göra något för hela riket
upplysande sammandrag. För att dock ej hafva förbigått ämnet, följer här å nästa sida i tab. Litt. M. en
öfversigt af så väl års-markegångspriserna, enligt § 3 mom. 2 af nämnde Kungörelse, som ock medel-markegångspriserne
enligt dess § 3 mom. 1 — medium af det löpande årets och nästförutgångna 9 års priser —,
och då dessa priser skola grundas på uppgifter om handelspriserna vid kontant liqvid, så böra de onekligen
Sammandrag af K. M. Bef.des und. berdll. för åren 1856—1860. 4
26
Markegångspriser å säd.
uttrycka medelpriser, som stå i direkt förhållande till skördarne, hvaremot de ej lemna upplysning om de
yttersta gränserna för handelsprisernas fluktuationer. Särskildt bör i afseende på denna tabell anmärkas, att
Tab. Litt. M. Markegångspriser å säd per tunna.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16
17.
18.
19.
20.
21.
Län.
1 8 5 6.
1 8
5 7.
1 8 5 8.
1 8 5 9.
1 8 6 0.
K
<
cd
CD
tt
ort?
7
0
b
w
05
o>
3
<
CD
CO
50
po
C63
71
0
B
cd
p
CD
a
<
O)
(t
td
po
aq
71
0
2
a
p
w
a
<
CD
n
w
cp°
71
0
B
a
p
CD
a
<
CD
CD
to
po
CP3
71
0
B
3
p
*-*
CD
Stockholms
it:dr
R:rat årspris...
33,00
18,oo
16,50
10,oo
26,00
14,50
14,00
9,00
19,00
12,25
11,75
8,25
18,00
12,00
12,00
7,50
24,00
14,75
14,00
8,50
medelpris
15,12
12,09
15,40
12,34
—
15,65
12,59
15,75
12,84
15,62
13,07
Upsala
årspris...
31,50
18,00
15,75
10,50
24,00
14,2 5
13,25
7,50
18,50
11,50
10,50
6,70
18,00
11,50
10,50
6,70
20,oo
13,50
11,50
7,00
medelpris
20,96
14,63
11,35
21,60
14,94
11,47
—
22,15
15,07
11,57
22,27
15,06
11,73
—
22,36
14,86
11,85
—
Södermanlands
årspris...
33,50
18,00
16,50
9,50
25,00
14,50
13,00
7,75
18,50
11,50
10,50
7,00
18,00
11,50
11,00
7,00
20,oo
14,00
12,00
7,50
medelpris
20,28
14,05
11,53
6,64
21,26
14,44
12,00
6,95
22,09
14,75
12,33
7,32
22,37
14,88
12,58
7,59
22,62
14,83
12,81
7,79
Ostergötlands
årspris...
33,oo
19,00
16,50
9,00
24,00
16,00
14,25
8,00
17,50
11.50
10,25
6,50
17,00
11,25
10,50
6,50
20,oo
13,50
12,00
7,00
medelpris
14,35
11,42
14,87
11,87
15,26
12,28
15,41
12,58
15,21
12,63
Jönköpings
årspris...
35,oo
20,oo
16,00
9,00
29,00
18,50
15,50
8,00
20,oo
14,00
11,50
7,00
19,00
12,25
11,25
7,50
24,0 0
14,00
12,50
7,50
medelpris
27,92
15,20
11,92
6,56
29,61
15,55
12,22
6,61
28,51
16,20
12,7 7
6,96
26,81
16,40
13,02
7,19
25,50
16,27
13,10
7,39
Kronobergs
årspris...
20,oo
15,00
9,oo
18,00
15,00
8,00
—
14,00
11,00
7,00
13,00
11,00
7,00
15,00
13,50
6,50
medelpris
15,37
11,63
15,62
11,91
16,16
12,40
—
16,26
12,68
—
16,14
12,85
Calmar
årspris...
31,50
18,00
16,25
8,75
25,50
16,25
14,50
8,25
17,50
12,25
10,95
7,25
17,50
11,50
11,00
6,75
21,50
14,50
13,00
6,75
medelpris
14,35
11,45
14,66
11,84
15,20
12,40
15,37
12,75
15,37
13,04
Gotlands
årspris...
27,oo
16,50
16,50
9,oo
20,50
15,50
13,00
6,50
17,64
11,50
11,50
7,50
16,50
11,50
11,50
7,50
19,00
12,00
12,00
5,33
medelpris
19,30
13,70
11,22
6,20
19,94
13,86
11,54
6,60
20,28
14,22
11,79
6,85
20,41
14,43
12,14
7,19
20,45
14,34
12,35
7,49
Blekinge
årspris...
30,oo
19,00
15,00
10,oo
27,50
19,00
16,00
10,oo
20,oo
15,00
13,00
9,00
18,7 5
13,50
11,50
9,00
24,0 0
16,00
14,00
8,50
medelpris
24,81
16,3 7
12,30
25,00
16,52
12,4 7
24,7 5
16,79
12,81
24,35
16,78
13,04
—-
23,86
16,67
13,23
Christianstads
årspris ...
23,oo
16,33
13,67
8,00
20,58
14,50
12,75
8,08
16,33
12,50
9,83
7,33
15,67
12,00
10,33
7,00
21,33
14,33
12,00
7,50
medelpris
19,4 0
14,61
10,24
6,20
19,88
14,80
10,56
6,42
20,13
15,11
10,89
6,66
20,19
15,30
11,31
7,05
20,3 2
15,31
11,46
7,10
Malmöhus
23,62
16,50
13,50
8,62
20,50
14,50
12,50
8,44
16,00
12,00
10,oo
8,00
18,00
12,00
10,50
7,75
22,50
15,00
13,00
8,50
medelpris
19,59
14,55
9,97
6,53
19,99
14,75
10,22
6,71
20,24
15,02
10,44
7,04
20,60
15,32
10,84
7,43
20,95
15,50
11,24
7,78
Hallands
30,oo
18,50
15,50
8,50
24,25
15,13
12,50
7,50
20,oo
12,50
10,oo
7,50
19,00
12,00
10,oo
7,50
22,50
15,00
13,25
8,00
medelpris
14,75
10,21
5,92
15,05
10,61
6,17
15,60
11,09
6,52
15,82
11,44
6,95
16,02
11,90
7,37
Göteborgs och Bohus
årspris...
33,oo
22,00
17,50
10,50
27,87
16,50
14,25
9,00
19,50
13,90
11,00
8,00
18,00
14,00
12,00
8,00
21,00
16,00
13,50
8,50
medelpris
25,56
16,25
11,39
6,88
25,89
16,6 2
11,66
7,10
25,54
17,00
11,99
7,40
24,93
17,25
12,42
7,70
24,43
17,45
12,82
8,02
Elfsborgs
årspris ...
36,oo
21,00
18,00
10,oo
28,0 0
18,50
14,00
8,00
20,oo
15,00
11,50
7,50
19,00
14,00
11,00
7,50
20,oo
15,50
12,50
8,00
medelpris
16,22
11,28
16,50
11,66
17,10
12,15
17,20
12,40
—
17,28
12,73
Skaraborgs
36,oo
18,75
17,00
9,00
30,oo
17,00
14,75
8,50
18,00
12,00
10,oo
7,00
17,50
12,00
10,75
7,50
20,50
13,50
12,50
7,50
medelpris
14,88
11,05
15,30
11,60
15,82
12,07
15,97
12,27
—
15,87
12,50
Wermlands
årspris...
39,oo
21,00
19,00
10,oo
30,oo
19,50
16,50
9,50
20,oo
13,00
10,50
7,50
20,oo
13,50
11,50
7,50
25,00
16,00
14,00
9,00
medelpris
22,36
16,15
12,76
7,30
23,84
16,90
13,31
7,65
23,97
17,30
13,61
8,00
23,57
17,45
13,81
8,20
23,82
17,47
14,04
8,35
Örebro
årspris...
36,37
19,25
17,56
9,63
28,25
17,00
14,19
7,06
19,00
11,50
10,75
6,63
18,25
11,00
10,50
6,63
21,50
14,65
12,50
7,12
medelpris
14,56
12,19
6,38
15,13
12,73
6,68
15,6 7
13,12
6,97
15,69
13,20
7,18
15,49
13,29
7,32
Westmanlands
årspris...
36,oo
18,50
16,75
10,oo
25,12
14,50
13,00
7,50
18,90
11,02
10,4 7
6,50
18,00
11,25
10,25
6,75
20,oo
13,00
11,50
7,50
medelpris
20,29
14,26
11,71
6,55
21,58
14,80
12,12
6,85
22,3 7
15,03
12,38
7,05
22,6 7
15,80
12,66
7,32
22,96
14,93
12,83
7,50
Stora Kopparbergs
årspris ...
36,oo
23,37
20,oo
11,75
29,00
19,00
16,87
9,25
22,00
14,25
12,50
7,00
20,oo
13,75
12,00
6,25
23,60
15,50
13,00
7,06
medelpris
16,7 7
14,08
7,90
17,62
14,77
8,34
—
17,85
14,98
8,45
17,88
15,08
8,47
17,78
15,12
8,4 5
Gefleborgs
28,37
20,50
17,25
10,50
24,oo
16,63
14,3 7
8,50
20,50
13,50
11,25
7,00
19,75
13,70
11,55
7,03
22,50
15,75
13,25
7,75
medelpris
16,38
12,39
17,06
13,01
17,4 0
13,34
—
17,54
13,58
17,60
13,84
Wester-Norrlauds
21,00
19,00
11,00
18,00
15,50
9,50
14,17
11,97
9,45
15,12
13,54
8,82
15,12
12,60
8,82
medelpris
15,65
12,16
7,24
16,33,
12,96
7,84
16,74
13,4 7
8,16
16,95
13,73
8,41
17,13
13,92
8,70
Jemtlands
årspris ...
20,oo
12,00
12,00
18,00
14,50
10,oo
15,12
11,34
6,93
__
15,75
11,9 7
7,56
13,86
10,02
6.99
medelpris
12,4 7
9,22
13,9o|
10,48
14,62
11,17
15,50^
11,97
!
15,76
12,23
Westerbottens
årspris ..
21,50
20,3 7
1
18,50
16,00
16,oo^
13,00
15,75!
14,25
16,50!
14,67
medelpris
16,72
14.15
17,49|
14,99
—1
17,89;
15,28
18,17
15,56
18,47
16,00
Norrbottens
25,00
24,00
19,00
17,25
—
16,00
15,00
15,75
14,75
15,7 5
14,7 5
medelpris
16,43!
13,18
17,68
14,50
118,08!
14,98
18,33;
15,34
!
18,50!
15,70
Arsprisernas förhållande till medelpriset. Undsättning.
27
den för Calmar, Christianstads, Örebro, Gefleborgs och Jemtlands län uttrycker medeltalen af särskilda inarkegångssättningar
för 2—3 olika områden af länet, äfvensom att då, i anseende till skördens obrukbara beskaffenhet
i Herjeådalen år 1856, dess markegångspris blifvit satt särdeles lågt (Råg 6 R:dr, Korn 4 R:dr
50 öre), detta landskap för nämnde år och sädesslag ej medräknats.
För att i afseende på de 2:ne sädesslag, råg och korn, om hvilka uppgifter för alla län äro till- Tab. Litt.
gängliga, gifva en lättare öfversigt öfver tabellen, tillåter jag mig antaga det för hvarje år bestämda medelpriset
för hvarje län = 1'oo, för att kunna åskådligare uttrycka årspriset i förhållande till detta medelpris på
sätt nedanstående tab. Litt. N. utvisar.
Med tabb. N:o 2 D) och Litt. H. öfverensstämmer årsprisernes förhållande fullkomligt för åren 1856
och 1858, och verkan af brist eller öfverskott från ett nästföregånget år kan ock till största delen förklara
prisbestämmelserna för de öfriga åren.
Prisernas vexlingar gifva en ökad bekräftelse på den känslighet för vexlingar i skördebeloppen, hvaraf
vi måste komma att lida, dels i följd af landets beskaffenhet, dels och än mer i följd af de stora behof, som
ännu återstå att fylla, innan vårt jordbruk mera närmat sig fulländning.
Statens omedelbara mellankomst för att förebygga allt för svåra följder af skador å grödan är under
sådant förhållande en skyldighet, som den ej heller undandragit sig. Enligt femårsberättelserna har under
qvinqvenniet, dels för hagelskada, dels för missväxt, af dertill afsedda allmänna medel beviljats undsättning
med eller utan återbetalningsskyldighet till följande belopp:
Tab. Litt. N. Arsprisernas förhållande till årsmedelpriset = 1'00 per tunna.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
1 8 5 6.
1 8 5 7.
1 8 5 8.
1 8 5 9.
1 8 6 0.
Skilnad mellan
högsta och lägsta.
Råg.
Korn.
Råg.
Korn.
Råg.
Korn.
Råg.
Korn.
Råg.
Korn.
Råg.
Korn.
Stockholms län
1-19
1-36
0-94
1-13
0-78
0-93
0-76
0-93
0-94
1-07
35 %
43%
Upsala d:o
1-23
1-39
0-95
1-16
0-76
0-91
0-76
0-89
0-91
0-97
47 »
50 »
Södermanlands d:o
1-28
1-43
1-00
1-08
0-78
0-85
0-78
0-87
0-94
0-94
50 »
58 »
Ostergötlands d:o
1-32
1-44
1-08
1-20
0-75
0-83
0-73
0-83
0-89
0-95
59 »
61 »
Jönköpings d:o
1-32
1-34
1-19
1-27
0-86
0-90
0'74
0-86
0-86
0-95
58 »
48 »
Kronobergs d:o
1-30
1-29
1-15
1-26
0-87
0-89
0-80
0-87
0-93
1-05
50 »
42 »
Calmar d:o
1-29
1-42
1-11
1-22
0-81
0-88
0-75
0-87
0-94
1-00
54 »
55 »
Gotlands d:o
1-20
1-47
1-12
1-13
0-81
0-98
0-79
0-95
0-84
0-97
41 »
52 »
Blekinge d:o
1-16
1-22
1-15
1-28
0-89
1-02
0-80
0'88
0-96
1-06
36 »
40 »
Christianstads d:o
1-12
1-33
0-98
1-21
0-83
0-90
0-78
0-91
0-94
1-05
34 »
43 »
Malmöhus d:o
113
1-35
0-98
1-22
0-80
0-96
0-78
0-97
0-97
1-16
35 «
39 »
Hallands d:o
1-25
1-52
1-01
1-18
0-80
0-84
0-76
0-87
0-94
1-11
49 »
68 »
Göteborgs och Bohus d:o
1-35
1-54
0-99
1-22
0-82
0-92
0*81
0-97
0'92
1-05
54 »
62 »
Elfsborgs d:o
1-29
1-59
1-12
1-20
0-88
0-95
0'81
0-89
0-90
0-98
48 »
70 »
Skaraborgs d:o
1-26
1-54
1-11
1-27
0-76
0-79
0-75
0-88
0-85
1-00
51 »
75 .»
Wermlands d:o
1-30
1-49
1-15
1-24
0-75
0-77
0-77
0-83
0-92
1-00
55 »
72 »
Orebro d:o
1-32
1-44
1-12
1-11
0-73
0-82
0'70
0-80
0-95
0-94
62 »
64 »
Westmanlands d:o
1-30
1-43
0-98
1-07
0-73
0-85
0-71
0-81
0-87
0-90
59 »
62 ».
Stora Kopparbergs d:o
1-39
1-42
1-08
1-14
0-80
0-83
0-77
0-80
0-87
0-86
62 »
62 »
Gefleborgs d:o
1-25
1-39
0-97
1-10
0-78
0-84
0-78
0-85
0-89
0-96
47 »
55 »
Wester-Norrlands d:o
1-34
1-56
1-10
1*20
0-85
0-89
0-89
0-99
0'88
0-91
49 »
67 »
Jemtlands d:o
1-60
1-30
1-29
1-38
1-03
1-01
1-02
1-00
0-85
0-82
75 »
56 »
Westerbottens d:o
1-29
1-44
1-06
1-07
0-89
1-02
0-87
0-92
0-89
0-92
42 »
52 »
Norrbottens d:o
1-52
1-82
1-07
1-19
0-88
1-00
0-85
0-96
0-85
0-94
67 »
88 »
28
Undsättning för missväxt och hagelskada m. m.
Östergötlands län
för hagelskada och missväxt år 1859
Jönköpings d:o
hagelskada
»
»
»
missväxt
Calmar d:o
»
»
»
Christianstads d:o  hagelskada
»
»
Malmöhus d:o
»
Hallands d:o
: missväxt
Göteborgs och Bohus d:o  »
Skaraborgs d:o
hagel och missväxt
Örebro d:o
hagelskada
Westmanlands d:o
»
Stora Kopparbergs d:o
hagel och missväxt
»
» » »
Gefleborgs d:o
missväxt
Wester-Norrlands d:o *)
»
Jemtlands d:o
»
»
hagel och missväxt
Westerbottens d:o  missväxt
Med återbetalnings*
skyldighet.
R:dr Rjint.
6,300.
1.500.
6,000.
1.500.
30.000.
13.000.
1857
1858
1859
))
1860
1858 —
1859 —
1860 10,000.
1859 600.
1859—1860 123,000.
1858 — 1859 6,500.
1858 22,000.
1856 1,500.
1856—1857 114,610: so.
1858 —
1857 2,700.
» 7,500.
1856 1,200.
1857 2,000.
1856—1857 40,000.
1859 10,000.
Utan återbetalningsskyldighet.
R:dr R:mt.
280.
300.
500.
935.
292.
7,900.
800.
8,400.
1,000.
1,500.
600.
750*).
18,000.
1,000.
Summa R:dr R:mt 399,910: so. 42,257.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Kontors räkenskaper böra dessa summor höjas med följande
belopp, nemligen:
Kronobergs d:o ....
Calmar d:o
Christianstads d:o.
Hallands d:o
Elfsborgs d:o
Gefleborgs d:o
Westerbottens d:o.
Norrbottens d:o
år
1860
4,000.
500.
»
1857—59
6,000.
—
»
1858
—
300.
»
1860
735.
495.
»
1858
800.
—
»
1857—59
199,000.
7,500.
»
1857
—
300.
»
1860
—
5,250.
»
1856—57
165,000.
14,200.
Summa 375,535.
28,545.
50.
70,802.
Summa Summarum R:dr Runt 775,445:
Då Hushållnings-Sällskapens årliga berättelser till Eders Kongl. Maj:ts Landtbruks-Akademi innehålla
den bästa öfversigt öfver den rådande verksamheten för jordbrukets förkofran, och det skulle leda till en
vidlyftighet, oförenlig med detta sammandrag, att upptaga den hithörande skildring, som jemväl i femårsbe
-
*) Till en del dock obegagnadt.
Åtgärder för jordbrukets utbildning. Trädgårdsskötsel och fruktträdsodling.
29
rättelserne meddelats, torde det vara min pligt, att blott i korthet vidröra ännu några ämnen, som med jordbruket
stå i samband.
Villkoret för ett önskvärdt genomförande af de förbättringar i vårt jordbruk, för hvilka länens Hushållnings-Sällskap
med sina filialafdelningar allt mer utveckla verksamhet, synes vara föredöme af större
jordägare af ståndspersonsklassen. Detta föredöme verkar efterhand på allmogen, som i flertalet län ännu
karakteriseras såsom saknande de insigter, hvilka jordbrukareyrket nu mera kräfver, och allt för länge vidhållande
gammalt och mindre lönande förfarande i yrket. Fortgången af jordförbättringar genom ändamålsenlig
vattenafledning å ena och bevattning å andra sidan, genom brukningssätt med tillbörlig växtföljd, nödig
gödsling och dermed sammanhängande ökad uppmärksamhet på ladugårdens behof, åkerbruksredskapens
fulländande o. s. v. står alltså i allmänhet i direkt förhållande till antalet inom orten beflntliga större jordegendomar
under kunnige och driftige ägares skötsel. Med detta föredöme har allmogen flerstädes redan uppfattat
grunderna för det rationela jordbruket och tillegnat sig detsammas fördelar, under det densamma annorstädes
i saknad af sådant föredöme till större del ännu sköter sitt jordbruk så, att den går i mistning af en oberäknelig
vinst. Man behöfver blott betänka kapitalvärdet af den årliga skörd, som Sverige, enligt hvad i det
föregående blifvit ådagalagdt, nu frambringar, för att inse, hur detta värde skulle tillväxa genom äfven en
ringare ökning i afkastningen af den ofantliga jordvidd, som ännu illa skötes, eller ligger i lägervall. Att
sålunda, jemte verkan af föredömet, och särdeles der tillgång till sådant saknas, kunskaper och handledning
bibringats genom Landtbruks- och Rättareskolor, kringresande Agronomer, Landtbruksmöte!], utställningar och
prisutdelningar inom länen m. m., på sätt alla femårsberättelserne omförmäla, utgör onekligen en grundad
anledning till den förhoppning, att vårt jordbruks produktion skall betydligt stiga, och att de få bland norra
länen, som ännu behöfva anlita öfverskott från södern, äfven skola för sig sjelfve blifva tillräckliga i spanmålsproduktion.
Antalet elever vid det Landtbruks-Institut och de 21 Landtbruksskolor, oberäknade några Rättareskolor,
hvilka vid 1860 års utgång voro i verksamhet, är väl ej fullständigt uppgifvet, men har enligt andra uppgifter
uppgått till vida öfver 300, och den allmänt vitsordade begärlighet, hvarmed de utexaminerade eleverne
eftersökts, är en säker borgen för de inhemtade kunskapernes vidsträcktare spridning.
De i en del femårsberättelse!* förekommande numeriska uppgifterna om jordvinning genom vattenaftappningar,
uppgående till mer än 42,000 tunnland, uttrycka blott en del, måhända vida under hälften af denna
vinst. Den jordvidd, som under föresyn af större possessionater eller med ledning af agronomer årligen af
allmogen förbättras genom dikning, är säkerligen ganska betydlig, och en ändamålsenlig grunddikning sprides
allt mer och mer.
I afseende på trädgårdsskötseln och fruktträdsodling en instämma femårsberättelserna uti omdömet, att
denna ännu i allmänhet befinner sig på en mycket låg ståndpunkt, af allmogen till största delen helt och
hållet förbises och blott på en del s. k. herregärdar utgör föremål för en stigande uppmärksamhet. Härifrån
göra vissa trakter i närheten af några större städer undantag, ehuru äfven dessa ej talrika. Emellertid hafva
Hushållnings-Sällskapen med värma omfattat ämnet och på flerehanda sätt sökt deråt bereda ett större deltagande.
Utom understöd och belöningar vid utställningar för fruktodling och trädplantering samt underlättad
tillgång till frön och plantor, hafva Hushållnings-Sällskapen lemnat sitt biträde åt bildandet af trädskolor
och plantering sland (Upsala, Skaraborgs, Wester-Norrlands), trädgårdsföreningar (Östergötlands, Gotlands,
Skaraborgs, Orebro), trädgårdsarbetareskola (Jönköpings) och folkskoleträdgårdar (Calmar län), hvarjemte
i Wester-Norrlands och Jemtlands län blifvit anställde särskilde länsträdgårdsmästare, för att med ledning
tillhandagå, så att äfven i den höga norden ingalunda saknas utsigter för bedrifvande af trädgårds
skötsel.
Från Blekinge och Örebro län omtalas ock enskilda trädskolor, afsedde att verka i samma syfte
sorn Hushållnings-Sällskapen. Trädgårdsskötseln, som behöfver uppmuntras genom tillfälle till skyndsam
30
Boskapsskötsel. Antal kreatur. Foderskörd. Ladugårdsafkastning. Djurracer.
afsättning, skall ock utan tvifvel främjas af den fortgående utsträckningen af och lättnaden för kommunikationer.
Tab N:o 3. B) Boskapsskötsel. Tab. N:o 3 innehåller sammandrag af femårsberättelsernes uppgifter om antalet vinterfödde
kreatur och slutar med följande summor för hela riket, nemligen hästar: 400,686 stycken, tjurar och
oxar: 338,872, kor: 1,112,944, ungnöt: 464,842, får och getter: 1,644,156 samt svin: 457,981, eller tillsammans
af dessa djurslag 4,419,481 stycken.
En tillförlitlig uppgift om antalet kreatur af ofvanstående slag vid vissa tidpunkter erbjuder visserligen
tillfälle till många jemförelser och betraktelser af högt intresse, men detta egentligen blott under villkor, att
antalet är fullständigt och liktidigt för hela riket uppgifvet, samt att sådana uppgifter finnas tillgängliga för
tidpunkter, vid hvilka skördarne utfallit så olika, att dessas hos oss ännu mycket stora inflytelse på kreatursstockens
ökning och minskning må kunna bedömas. De nu meddelade uppgifterna äro till största delen ett
slags beräknade medeltal dels för 3, dels för 5 år, och blott till mindre del hänförliga till den sista vintern
under qvinqvenniet. Då nu under dettas lopp i följd af skördarnes betydliga vexlingar, särdeles i fråga om
foder till boskapen, stocken af denna undergått stora förändringar, så befarar jag, att det lätt skulle kunna
blifva vilseledande att af ifrågavarande summor för hela riket söka draga några slutsatser, men anser mig
dock med ledning af berättelsernc kunna antaga, att dessa summor med säkerhet äro för låga, ehuru jag saknar
utväg att i någon mån tillförlitligt bestämma gränsen för felet.
Tillika bör upplysas, på sätt äfven af tabellen antydes, att antalet getter i de flesta län är ringa, relativt
till fårens.
Hö- och halmskörden har i olika län under olika år utfallit mycket olika, men för flera län hafva i
synnerhet åren 1857, 1858 och 1859 varit ofördelaktiga.
Alla berättelser instämma deruti, att allmogen ännu är långt ifrån att hafva uppfattat ladugårdens stora
vigt i ett rationelt landtbruk. En allt för knapp utfodring, så att kreaturen stundom blott kunna framsläpa
lifvet vid halmfodret eller usla beten, försummad odling af foderväxter, försäljning af höet i stället för stillning
dermed o. s. v. hafva till följd dels oförmåga att underhålla tillräckligt kreaturs-antal, särdeles oxar och
kor, dels mistning af gödsel, dels försämring af racen och förminskning af hela ladugårdsproduktionen o. s. v.
Den bättre vården om hästarne företrädesvis i de län, der allmogen är mycket upptagen af forsling, återgäldar
ingalunda jorden hvad den dertill gifvit.
Att detta oaktadt ladugårdens afkastning i de flesta län kunnat antagas såsom tillräcklig för länets
behof, har utan tvifvel till stor del sin grund deruti, att allmogens egen förbrukning af de flesta ladugårdsalster
är relativt ringa, och det lider intet tvifvel, att både denna och öfverskottet skulle kunna betydligt
ökas genom bättre kreatursskötsel. I de län, som redan nu anses hafva större öfverskott att aflåta, och der
vanligen äfven den egna förbrukningen är betydligare, beror detta dels på en bättre ordnad ladugårdsskötsel,
hufvudsakligen utbildad efter föredömet af nitiske och kunnige större jordägare, dels såsom i de nordligaste
länen på naturens egen hänvisning genom de rika betena. Att jemväl i dessa som i öfrige län en möjlighet
af stora förbättringar förefinnes är lika säkert, som att detta är en nödvändighet för sjelfva jordbruket och
oafvisligen påkalladt af den stora importen af ladugårdsalster från andra länder. Också vitsordas Hushållnings-Sällskapens
omtanka att i detta hänseende ej utan framgång sprida upplysning och ledning.
De inhemska djurracerna, hvilka blott i några län anses värdefulla, förbättras efter hand genom de
kring landet spridda Holländerierna, ldingstdepoterna och Schäferierna, understödda af racedjur, anskaffade
dels genom Hushållnings-Sällskapen, dels genom enskilde större jordägare, samt genom utställningar och belöningar
företrädesvis åt allmogen.
Mejeriskolor finnas i Upsala, Östergötlands och Kronobergs län, och en stor mängd mejerier å större
egendomar.
Epizootier. Biskötsel. Stängsel. Jordbruksarbetare. Dagsverkspriser. Skogshushållning.
31
Elakartad lungsjuka har under qvinqvenniet förekommit endast inom Skaraborgs och Calmar län, framkallad
af några från England år 1856 införda ungnöt. Utslagtning begränsade lyckligtvis farsoten inom de
egendomar, der den uppträdt. Med undantag af den stora dödligheten bland svin i Upsala län, i följd af
mjeltbrand eller backbränna, synas några svårare härjande farsoter under qvinqvenniet ej hafva förekommit
bland husdjuren.
Biskötseln, i allmänhet föga uppmärksammad, har i de flesta län blifvit föremål för Hushållnings-Sällskapens
omtanka, och i Skaraborgs län liar anställts en särskild s. k. Biskötare för att med upplysning tillhandagå.
Rörande verkningarne af den nya stängselförordningen af den 21 December 1857 fordras visserligen en
längre tid för att uppskatta dess fördelar, dock synas dessa från flera län redan nu erkännas, under det
från ett och annat befaras, att föreskrifterne kunna komma att för de mindre jordägarne blifva mera betungande
än för de större.
Det lyckliga förhållandet, att bland allmogen jordbruket handlägges af jordägaren sjelf och hans familj,
minskar väl betydligt behofvet af andras biträde dervid, men sådant biträde påkallas dock till växande antal
i mån af landtbrukets stigande utbildning. Bland de olika slagen häraf utgöra lagstadde tjenare i husbondens
bröd flertalet, ehuru i Stockholms, Skaraborgs och Stora Kopparbergs län stataflöning synes ofta förekomma,
och legde arbetare så väl i det sistnämnda länet som i Gefleborgs, Wester-Norrlands och Westerbottens län
måste anlitas i betydlig grad, under det bland annat i Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Elfsborgs och Wermlands
län torpare i större mängd synas dela arbetet med tjenarne, hvaremot jordtorpare uppgifvas fåtaliga i
Stora Kopparbergs och Gefleborgs län, och saknas i de nordligare länen.
Öfver otillräcklig tillgång på arbetare för jordbrukets behof klagas i främsta rummet från WesterNorrlands,
Westerbottens, Jemtlands och Gefleborgs län, och detta till större delen såsom följd af den lönande
sysselsättning med skogsafverkning, som tager de arbetsföra i anspråk. Så väl denna afverkning, som
annat arbete, synes från Stora Kopparbergs och Wermlands län äfvensom från Westergötland locka ett stort
antal arbetare upp mot norden, der de jemväl i någon mån gagna jordbruket, och på detta sätt komma Dalkarlar
att arbeta i Gefleborgs och Wester-Norrlands län, under det bristen i deras hem till en del ersättes af
Werinländningar och Westgötar. Oaktadt de betydliga utvandringarne på arbetsförtjenst från Wermland ej
blott till flera delar af Sverige, bland hvilka de närmast belägna Skaraborgs och Orebro län hafva knapp tillgång
å jordbruksarbetare, utan ock till Norge, anses dock deraf ej uppstå någon varaktig brist å arbetare.
Arbetssökandet i Norge från Dalsland har ej heller verkat brist inom Elfsborgs län, men väl höjning af dagspenningen.
Samma verkan synes utöfvas på Göteborgs och Bohus län af samma orsak, hvaremot från Skåne
och Halland ej omförmäles någon dylik inverkan från arbetssökande i Danmark. Deremot omtalas knapp
tillgång på jordbruksarbetare från Östergötlands, Calmar, Blekinge och Gotlands län, till stor del i följd af
sökandet efter större arbetsförtjenst vid allmänna arbeten eller andra företag, deribland sjöfarten.
Tab. Litt. O. på följande sida innehåller öfversigt öfver de rörande dagsverkspriserne meddelade Tab. Litt.
uppgifterne, hvilka dock ej äro så fullständiga som önskvärdt varit. Orsakerna till de vexlingar, som der
framträda, ligga så tillräckligt antydda i det föregående, att jag dervid ej torde behöfva uppehålla mig.
C) Skogshushållning. Då det ofvan åberopade »Förslag till förändradt formulär för Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
femårsberättelser» afgafs, hade Kongl. Skogs-Styrelsen ännu icke till Eders Kongl. Maj:t inkommit
med någon underdånig berättelse, hvarföre det, under afbidan af den statistiskt-administrativa redogörelse
i de till skogshushållningen hörande ämnen, hvilken troddes vara att framdeles å bestämda tider förvänta
från nämnde myndighet, ansågs lämpligt, att äfven denna vigtiga näringsgren i någon mån gjordes till föremål
för Länsstyrelsernas underdåniga femårsberättelser. Sedermera har emellertid berörde Styrelse den 26
April 1862 afgifvit en underdånig berättelse, som i många delar innehåller fullständigare uppgifter än de,
32
Skogshushållning.
hvilka öfver samma ämnen blifvit af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande lemnade. Om än sålunda skäl
icke saknats, att här, med afseende på vissa skogshushållningen beträffande frågor, dels endast i största korthet
vidröra desamma, dels inskränka framställningen till en hänvisning till Kongl. Skogs-Styrelsens underdåniga
berättelse, har jag dock, med hänseende till andra af de många hithörande ämnena, trott denna sammanställning,
i den mån material och tid det möjliggjort, böra lemna en fullständigare och mera detaljerad öfversigt,
desto hellre, som Kongl. Skogs-Styrelsens meranämnde redogörelse i viss mån börjar vid den tidpunkt, der
Länsstyrelsernas sluta, samt dessutom femårsberättelsernas uppgifter i flera fall erbjuda ett särskildt intresse
genom åskådliggörandet af sådana för olika trakter af riket egendomliga förhållanden, hvilka af Skogs-Styrelsen
såsom den centrala myndigheten blifvit endast summariskt behandlade eller ock förbigångna.
Tab. N:o 4. Vid framställningen af de förhållanden, som i allmänhet beträffa ett lands skogar, deras vård och hushållningen
med deni m. m., lärer i främsta rummet upplysning böra sökas öfver skogarnes ytvidd, såsom den
Tab. Litt. 0.
Dcigsverkspriser i R:dr R:mt.
5 6.
Län.
Mans-,
Civius-,
4.
5 7.
Mans-.
Qvins-.
18 5
Mans-,
Civin
8. |_ 9-
1 8 5 9.
Mans-.
Qvins-.
10.
11.
1 8 6 0.
Mans-. Qvills-.
12.
13.
Löneförmåner per
år för lagstadde
tjenare.
Dräng. Piga.
Stockholms
sommar
vinter..
Upsala
sommar
Östergötlands
Jönköpings
Kronobergs
Calmar
Gotlands
sommar
vinter..
Blekinge
sommar
vinter..
Christianstads
sommar
vinter..
Malmöhus
Hallands
Göteborgs och Bohus
Elfsborgs
Stora Kopparbergs.
Gefleborgs
Wester-Norrlands ..
Jemtlands .
1856—1858: mans- omkr. 1 R:dr, qvins- omkr. 0,50.
1,50
0,85
0,60—1,50
0,67
0,4 0
0,88 — 0,75
1,50
0,85
0,67
0,4 0
0,75—l,75j 0,33—1
1—1,25 jO,50 —0,7510,63—2,50J 0,33—1 | 0,63—2 jO,33—0,75
Sommar: mans- 1 1,25, vinter: mans- 0,67—0,88. Qvinsdagsverke hälften.
Vanligen: mans- 1 R:dr, qvins- 0,50; men under vissa årstider och förhållanden b0% högre.
I medeltal sommar: mans- 1 R:dr, qvins- 0,50, vinter: mans- 0,67, qvins- 0,33.
Efter markegång 1856 och 1857: 1 R:dr, 1858—1860: 0,75; i verkligheten sommar och höst 1,25—1,50.
300 *) 200 *)
omkr. 100 omkr. 40
1856—1859: sommar: mans- 1 R:dr, qvins- 0.50; vinter: mans- 0,67, qvins- 0,37.
0,75
0,60
0,80
0,60
0,37
0,75
0,40
0,75
0,40
0,80
0,33
0,67
0,37
0,67
0,87
0,67
0,50
1,00
0,60
1,12
0,60
1,12
0,40
0,75
0,50
0,75
0,50
0,84
0,4 2
0,87
0,75
0,50
1,25—1,50
0,83
0,85
0,70
1,25
0,84
0,45
0,40
0,75
0,50
Skaraborgs
Wermlands
Örebro landslag  sommar
vinter..
» bergslag  sommar
vinter..
Westmanlands
Vanligen: sommar: mans- 1—1,83, vinter 0,67—0,75; qvins- hälften.
» » » 1—1,83, qvins- 0,50—0,90; vinter: mans- 0,67—0,80, qvins- omkring 0,33—0,40.
Efter markegång: 1856 och 1857: 1,38, 1858: 1,20, 1859: 1,25, 1860: 1,15.
(Vanligen: sommar: mans- 1—1,25, qvins- 0,67; vinter: maus- 0,67—0,75, qvins- 0,42. A Dalsland, sommar:
t mans- 1,50, qvins- 0,75.
Vanligen: sommar: mans- 1—1,50, qvins- 0,50 — 0,75; vinter: mans- 0,75, qvins- 0,50.
med växling efter årstid: mans- 1—1,25, qvins- hälften.
1,25
0,75
1,50
1
Efter markegi
0,62
0,62
0,84
0,87 — 1 0,45—0,50
0,67—0,75
0,87—1 0,45—0,50
0,67—0,75
0,87—1 0,45—0,50
0,67—0,75
Westerbottens
Norrbottens ...
1.25
0,75
0,75 1,75 0,84 1,25 0,67 1,08 0,50 1,08 0,50
1.25 1 0,75 0,75
: 1856: 1 R:dr, 1857: 1,12, 1858—1860: 1,6, men i verkligheten efter årstid och förhållanden
ända till 1,75.
Vanligen: sommar: mans- 1,25—2, qvins- 0,75, vinter: mans- 0,75—1, qvins- 0.67, dock något lägre 1858.
» » » 1,50—2, qvins- 0,65—1, vinter: maus- 0,75—1, qvins- 0,50.
Efter markegång: 1856 o. 1857: 1,50, 1858—1860: 1,25. I verkligheten under sommar och höst flerfaldigt högre.
Efter markegång, olika år och olika landskap skördetid: mans- 1,25—1,75, qvins- 0,83—1,08, andra tider:
mans- 0,83—1,67, qvins- 0,67—0,80. I verkligheten dock högre.
Ofta för sommar: mans- 2 R:dr och deröfver.
Sommar: mans- 1,50—2,50.
150
50
’) Kosten inberäknad.
Skogshushållning. Areal af allmänna skogar.
33
hufvud sakligaste grundvalen och bästa utgå ngspunkten för omdömet i hithörande ämnen, hvartill kommer i
nära anslutning, såsom ett det vigtigaste statistiskt-ekonomiska moment, afverkningens belopp. Tab. N:o 4 i
de särskilda länsberättelserna är förnämligast afsedd för uppgifter i dessa båda hänseenden öfver de allmänna
skogarne. Emellertid hafva, i saknad af uppmätningar och kartor, eller af fullständiga och noggranna sådana,
samt af ordnade hushållsplaner, icke alla Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande kunnat i förberörde afseende
lemna erforderliga eller tillförlitliga upplysningar. Särdeles gäller detta frågan om afverkningsbeloppet. Af
denna anledning har ock den Sammandraget åtföljande Tab. N:o 4, Skogshushållning, endast kunnat inrymma
uppgifterna öfver skogarnes areal.
Då vid början af den tiderymd, som femårsberättelserna omfatta, Eders Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande,
på anmodan af den af Eders Kongl. Majit den 20 Juni 1855 i nåder förordnade Komité för
undersökning af de åtgärder, hvilka kunde vara att vidtaga för befrämjandet af en förbättrad skogshushållning,
bland annat äfven afgåfvo upplysningar derom, huruvida inom de särskilda länen förefunnos några sådana
slag af skogar, hvilka omnämnas å ifrågavarande Tab. N:o 4, hafva i vidfogade anmärkningar å denna
Tab. hänvisningar skett till det af nämnde Komité den 28 Juni 1856 afgifna underdåniga Betänkande, der
sådant ansetts kunna i någon mån förtydliga eller förfullständiga länsberättelsernas uppgifter. 1 sammanhang
härmed torde det icke böra lemnäs oanmärkt, att begreppet af de å Tab. upptagne särskilda slag af skogar
icke i alla berättelserna erhållit fullt samma begränsning. Så hafva t. ex. skogar å indragna boställen, hvilka
för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning utarrenderas, än blifvit rätteligen förde under rubriken Ä), än under
B) och än tilläfventyrs alls icke medräknade. Till allmänna inrättningar anslagne, och efter all anledning
äfven några för Kronans räkning utarrenderade, kungsgårdars skogar hafva i ett par berättelser upptagits
bland boställenas. Från Westmanlands län t. ex. hafva Strömsholms kungsgårds och Johannisbergs kungsladugårds
skogar, hvilka till Skogskomitén uppgåfvos såsom Kongl. Majit och Kronan omedelbart tillhörige, i
länsberättelsen upptagits bland boställsskogarne, hvarjemte det förra slaget af skogar i berättelsen omnamnes
såsom icke tillfinnandes i länet. De för några län, förutom Gotlands och Orebro, i berättelsernas text omnämnda
sockenallmänningar äro antagligen sådana, som redan blifvit skiftade på delegarne, om än möjligen
å en eller annan af dem de särskilda lotterna icke blifvit med stängsel afskiljda, utan marken gemensamt
betas o. s. v. Likaledes må omnämnas, att den uppgifna arealen af kronoparken och häradsallmänningar i de
flesta fall tydligen afser hela ytvidden inom de yttre gränserna, men troligen någon gång beräknats med afdrag
af inom gränserna upptagne lägenheter och befintlig icke skogbärande mark.
Utöfver hvad Tab. N:o 4 innehåller beträffande arealen af derstädes omnämnde särskilda slag af skogar,
tillåter jag mig här nedan tillägga ytterligare några upplysningar med afseende på de under Litt. A),
B), C) och H) i Tab. upptagne förhållanden.
Ä) Kongl. Maj:t och Kronan omedelbart tillhörige och till dess disposition indragne skogar. Sammanlagda
arealen af hithörande skogar i de 14 län, för hvilka uppgifter i femårsberättelserna förekomma, utgör 2,873,320
qvadratref, och understiger sålunda med 689,221 qvadratref den areal, 636,168 tunnland eller 3,562,541
qvadratref, som Kongl. Skogs-Styrelsen uppgifvit för samtlige kronoparkerne, kronoöfverloppsmarkerne, kungsgårdars,
kungsladugårdars och kronosäteriers samt indragna boställens jemte andra för Kronans räkning utarrenderade
hemmans skogar. Den förstnämnda arealsummans lägre belopp får hufvudsakligen tillskrifvas
bristande uppgift öfver kronoöfverloppsmarkerne i Norrbottens län. Enligt Kongl. Skogs-Styrelsens underdåniga
berättelse intaga kronoöfverloppsmarkerne inom Gefleborgs, Wester-Norrlands, Jemtlands och Norrbottens
län den betydliga ytvidden af 556,222 tunnland eller 3,114,843 qvadratref, hvilka, på sätt Tab. N:o 4 upplyser,
äro inom de tre förstnämnda länen fördelade på följande sätt:
Sammandrag af K, M. Bef:des and. berält. för åren 1856—1860. 5
34
Skogshushållning. Åreal af allmänna skogar och flygsandsfält.
Gefleborgs län
375,491 qvadratref,
Wester-Norrlands »
1,389,086 »
Jemtlands »
736,529 »
Summa 2,501,106 qvadratref;
och skulle sålunda på Norrbottens län belöpa sig 613,737 qvadratref. Ökas härmed den nyss anförda, på
femårsberättelsernas specifika uppgifter grundade arealberäkningen för alla under rubriken A) hänförliga
skogar, kommer den sålunda erhållna summan, 3,487,057 qvadratref, att temligen nära öfverensstämma med
den af Kongl. Skogs-Styrelsen angifna motsvarande arealen. Den skilnad, som likväl ännu förefinnes mellan
dessa båda sistnämnda arealsummor, beträffar kategorien: kungsgårdars, kungsladugårdars och kronosäteriers
samt indragna boställens jemte andra för Kronans räkning utarrenderade hemmans skogar.
Kronoparkeme, oberäknad den å Wisingsö, hvilken i Skogs-Styrelsens berättelse upptages i sammanhang
med ekeplanteringarne, utgöra enligt femårsberättelserna 283,493 qvadratref, hvilken areal med 435 qvadratref
öfverstiger den af nyssnämnde Kongl. Styrelse uppgifna, 50,546 tunnland eller 283,058 qvadratref. Dessa parker
äro belägna i 7 län, nämnl. 1 i Calmar län, 2 i Orebro, 3 i hvartdera af Södermanlands, Östergötlands och
Elfsborgs, 6 i Upsala och 13 i Skaraborgs län. Med hänseende till den areal, som kommer på hvart och
ett län särskildt, fördela sig kronoparkerne som följer:
Upsala län
28,991 qvadratref,
Södermanlands »
5,505 »
Östergötlands »
14,756 »
Calmar »
59,606 » Summa 283,493
Af rikets hela kronoparksareal äger sålunda Elfsborgs län 32’e proc., Skaraborgs 26‘s, Calmar 21'o, Upsala
10‘2, Östergötlands 5'2, Örebro 2'2 och Södermanlands 2'o proc.
B) Skogar tillhörande boställen, kyrkor, läroverk och fromma stiftelser. — Från 18 län hafva uppgifter öfver
dylika skogars areal lemnats, men, såsom synes af anmärkningarne å Tab. 4, ingalunda fullständigt. Enligt
Kongl. Skogs-Styrelsens berättelse utgöra samtlige dessa skogar i hela riket en areal af 1,078,500 tunnland
eller 6,039,600 qvadratref, hvaraf 1,012,300 tunnland eller 5,668,880 qvadratref komma ensamt på boställsskogarne.
De i Eders Kongl. Maj:ts Befällningskafvandes femårsberättelser i förevarande hänseende lemnade
uppgifter gifva deremot till resultat endast 3,845,808 qvadratref.
C) Häradsallmänning ar. — Dessa, i 10 län belägna och i omkring 70 särskilda parker fördelade, skogar
intaga enligt länsberättelserna en sammanlagd ytvidd af 1,081,723 qvadratref, hvilken uppgift jemförelsevis
obetydligt skiljer sig från Kongl. Skogs-Styrelsens 194,830 tunnland eller 1,081,048 qvadratref. Af hela denna
areal belöper sig på:
Östergötlands
Upsala
Södermanlands
örebro
Westmanlands
Elfsborgs län  92,299 qvadratref,
Skaraborgs »
7 6,003 »
Örebro »
6,333 »
län
»
28-2
19vt
proc.
»
Skaraborgs län
Stockholms »
8-4
2-7
proc.
))
»
16-8
»
Elfsborgs »
1-9
»
»
11-6
»
to
Calmar »
0‘y
))
»
10'o
»
Jönköpings »
0‘i
))
Summa 100'o
proc.
H) Flyg sandsfält. —^Sammanlagda arealen af de å Tab. upptagne flygsandsfält utgör 68,297 qvadrat
o
ref,
hvaraf icke mindre än 71'2 proc. komma ensamt på Hallands län. Ar 1860 voro de i Kronobergs,
Calmar och Christianstads *) län belägna fälten alla under allmän vård och uppsigt, de i Blekinge och Hal
-
’) Enligt hvad från Kongl. Skogs-Styrelsen blifvit benäget meddelad!, funnos år 1860 utom de 18,450 qvadratref, som Kongl. Maj;ts
Befallningshafvande uppgifvit i femårsberättelsen, i Christianstads län 8,685 qvadratref flygsandsfält, som af enskilda disponerades och
förvaltades.
Allmänna skogarnes ringa areal. Afverkningsbelopp,
35
lands*) län under dels allmän och dels enskild vård, samt de i Gotlands och Malmöhus län under ägarnes
egen förvaltning.
Kongl. Skogs-Styrelsen har i sin und. berättelse fästat uppmärksamheten derå, att de allmänna skogarne,
omkring 1,920,000 tunnland eller 10,752,000 qvadratref, intaga, jemförelsevis med förhållandet i en mängd
främmande stater, en ytterst ringa del af rikets ytvidd. Af hela arealen fastland och öar, eldigt Tab. Litt. A
i detta sammandrag 3,492*439 Svenska qvadratmil, utgöra dessa skogar nemligen endast 2'4 procent. Missförhållandet
framstår desto tydligare vid betraktande deraf, att i de söder om Dalelfven belägna länen, hvarest,
till följd af landets större uppodling och öfriga derstädes befintliga högst vidsträckta, skoglösa marker samt
en tätare befolkning, de allmänna skogarnes bibehållande vid oförminskad areal och deras ändamålsenliga skötsel
måste åtminstone f. n. äga en jemförelsevis större vigt än i rikets 6 nordligaste och ännu skogrika län, de enda af
dessa skogar, som år 1860 och ännu i denna dag kunna anses vara underkastade en ordnad hushållning med betryggad
återväxt, utgöras af kronoparkerne och häradsallmänningarne, af hvilka till och med en del äro bevuxrie
med endast yngre skog. Sveriges fastland och öar söder om Stora Kopparbergs och Gefleborgs län beräknas
intaga en ytvidd af 1,154*523 qvadratmil, af hvilken areal kronoparkerne**) och häradsallmänningarne
upptaga endast 0'9 procent. Jemföres åter hvarje särskildt läns areal med arealen af de inom länet befintliga
kronoparker och häradsallmänningar, finner man, att den senare utgör i:
Stockholms
län
0*4
proc. af länsarealen,
Calmar län
0*6
proc. af länsarealen,
Upsala
• »
4*5
» »
Elfsborgs »
0*9
» »
Södermanlands
»
2*8
» »
Skaraborgs »
1*8
» »
(Ostergötlands
»
2*9
» »
Örebro »
1*5
» »
Jönköpings **)
»
0*1
» »
Westmanlands »
1*5
» »
Förutom det, att inom 8 af de här ifrågavarande 18 länen kronoparker och häradsallmänningar alls
icke finnas, belöper sig sålunda inom 7 län af de återstående 10 dessa skogars ytvidd till mindre än 2 procent
af länets hela fastlandsareal.
Närmast efter denna framställning af vissa allmänna skogars areal torde det vara lämpligast, att Tab Litt. p.
meddela en öfversigt af de vigtigaste upplysningar, som Eders Kongl. Maj:ts Befällningshafvandes femårsberättelser
innehålla öfver hushållning ssättet ä de allmänna skogarne. Efter hvad redan ofvanför blifvit antydt,
äro, med undantag af några få kungsgårdars och boställens skogar, kronoparkerne och häradsallmänningarne
de enda allmänna skogar i riket, hvilka ännu blifvit till en ordnad hushållning indelade. Endast med afseende
på de senare skogarne meddela ock länsberättelserna uppgifter öfver årliga afkastningen. Dessa uppgifter
hafva blifvit begagnade i och för den tabellariska sammanställningen, Litt. P, å följande sida.
Af denna öfversigt visar sig, att årliga medelafkastningen under åren 1856—1860 å samtlige kronoparker
(förutom Mössebergs och de 2 Edsmären) skulle hafva utgjort 1,166,373 kubikfot virke, som uppgått
till ett värde af 59,786 R:dr Emit, samt å häradsallmänningarne (utom de i Calmar län belägna samt 5 allmänningar
i Skaraborgs län) 2,215,735 kubikfot virke, till ett värde af 106,788 R:dr R:mt. — Kongl. SkogsStyrelsens
oftanämnde berättelse uppgifver deremot den årliga medelafkastningen under samma tiderymd:
å kronoparkerne till 1,274,200 kubikfot, för hvilka vid försäljning erhållits 51,734 R:dr, samt å häradsallmänningarne
till icke mindre än 2,480,800 kubikfot, uppskattade i värde till 192,790 R:dr. Orsakerna till
skiljaktigheten mellan Läns-Styrelsernas och dessa senare uppgifter lära utan tvifvel vara att förnämligast
söka deri, att, såsom nämndt är, en del kronoparker och allmänningar icke kunnat upptagas i öfversigten
Litt. P, samt att det afverkade virkets värde blifvit beräknadt efter olika grunder.
“) Efter 1860 hafva största delen af de i Hallands län befintliga flygsandsfält blifvit för Statens räkning inköpte.
**) Wisingsö kronopark är medräknad.
36
Afverkningssätt. Häradsallmänningarnes förvaltning. Allmänningskassor.
Afverhlingssättet å ifrågavarande skogar är i allmänhet traktlmggning, der icke till följd af skogens
ringa ålder man måst t. v. inskränka sig till hjelpgallring. Några häradsallmänningar äro f. n. för all af
o
verkning
fridlysta. Aterväxten befrämjas dels genom fröställning, dels genom sådd och dels genom plantering,
hvilken senare odlingsmethod synes under de senare åren blifvit å kronoparkerne jemförelsevis icke
obetydligt begagnad.
Häradsallmänningarnes förvaltning tyckes i allmänhet ske efter de i Kongl. Brefvet den 23 Mars 1849
gifna grunder, i det nemligen särskilde af häradsboerne utsedde Deputerade dels jemte Skogs- och Jägeribetjeningen
handhafva allmänningarnes bevakning och vård samt biträda med tillsynen vid det utsynade virkets
bortförande, dels bedöma hvarje utsyningssökandes verkliga behof af virke, dels ock tillse att det erhållna
virket blifver behörigen användt. Blott ett mindre antal allmänningar stå uteslutande under Jägeristatens
förvaltning, utan medverkan af några Deputerade.
Allmänning skassorna, som i de flesta fall bildats och underhållas genom en viss öfverenskommen afgift
för utsynade skogsalster, förvaltas äfven till största delen af häradsboernes Deputerade, — endast några få dylika
kassor äro nedsatte i länens ränterier. Från 6 län hafva uppgifter blifvit leinnade öfver kassoimas be
lopp
vid slutet af år 1860, nemligen:
Stockholms län  8,040‘ot R:dr R:mt,
Skaraborgs län  9,161*01 R:dr Runt,
Upsala »
15,186*00 » »
Östergötlands »
13,323'«2 » »
Örebro »
Westmanlands »
1,788*60
4,143-46
» »
» »
Tab. Litt. P. Arliga afkastningen ä kronoparkerne och häradsallmänningarne.
l.
2.
3.
Ärliga afkastningen i medeltal
för åren 1856—1860.
Kubikfot.
Värde.
R:dr R:mt.
(ören äro ute-  slutna.)
Kronoparken i:
Upsala län
71,516
24,552
3,084
1,964
8,609
6,490
156,610
108,184
254,655
13,536
537,080
25,327
13,746
776
Anm. *) Utom kronoparken Edsmären, å hvilken änuu ingen afverkning ägt rum.
2) Förutom de 2 oindelade kronoparkerna Edsmären och Mösseberg.
Häradsallmänningar, i:
Stockholms län
86,660
241,174
409,172
3,546
12,056
20,451
38,320
888,594
66,105
30,854
124,000
335,081
34,095
1,114
1,780
3,549
23,456
2,516
Anm. *) Uppgifterna afse endast den stora allm. Hökensås, den enda i länet, å hvilken regelmässig afverkning äger rum.
Häradsallmänningarne i Calmar län äro t. v. fridlysta.
Kronomarken^ i norra länen. Oloflig afverkning. Stubbören m. m.
37
Beträffande kronomarkerna i de norra länen, hafva flera omständigheter bidragit dertill, att någon ordnad
hushållning å dem ännu icke kunnat införas. Förnämsta orsakerna härtill torde vara: skogarnes vidsträckta
omfång och spridda läge mellan byar och hemman samt betydliga afstånd från hvarandra, äfvensom det lägre
pris, hvartill gröfre skogsalster i de från flottlederna något aflägsna orterna kunna afyttras, på samma gång
all efterfrågan saknas å mindre virke, som eljest vid en till trakthuggning indelad skog ingår i afverkningen,
hvartill kommer att, äfven der afvittringen är afslutad, det likväl ännu år 1860 var oafgjordt, hvilka delar
af dessa marker skulle för kronans räkning behållas eller hvilka borde till skatte försäljas, samt att först
under de senare åren Skogs- och Jägeribetjening blifvit anställd i dessa trakter, ehuru äfven denna icke på
långt när torde motsvara behofvet. Erfarenheten torde äfven med afseende på ifrågavarande nordliga provinser
gifva säker anledning till den förmodan, att den i södra Sverige, under benämningen trakthuggning, allmännast
förekommande ordnade skogshushållningsrnethod icke ens i framtiden kan införas, till följd af klimatets
större sträfhet och svårigheten att uppdraga ungskog å platser, hvilka sakna skydd af äldre träd. Afverkningssåttet
är derföre blädning, och på flera ställen lärer skogsbeståndet å kronomarkerna vara ganska medtaget
genom fordna skogseldar och olojliga afverkning ar, hvilka senare mångenstädes bedrifvits i oerhörd grad.
Från Norrbottens län förmäles den iakttagelsen vara derstädes allmän, »att i oskiftade byalag och a kronans
marker eller allestädes, der skogen icke utgör enskildes afrösade område, framträder den starkaste skogsförbrukningen.
Medan råskilnader mellan kronans marker och byarne saknades, betraktades det som en häfdvunnen
rättighet för allmogen, att frän de förra hemta afytterliga produkter till salu, för att derigenom afhjelpa
den brist uti lefnadsförnödenheter, som jordbruket icke mäktade fylla.» Ehuru man sedermera sökt
genom lag reglera denna allmogens sjelftagna försörjningsrätt, synes dock vanan vid och lusten till skogsåverkan
ännu vara inom länet rätt betydlig, och förnämligast tyckes det olofliga hygget afse träd, tjenliga
till sparrar, enär afverkning af så späda träd icke varit tillåten å kronans mark. I såväl Norrbottens som
Wester-Norrlands län anses likväl de olofliga afverka i ngarnc hafva under åren 1856—1860 minskats, hvaremot
i Westerbottens län, oaktadt Krono- och Jägeribetjeningens nitiska bemödanden, åverkan å kronomarkerna
alltjeinnt fortgår på ett sätt, som gifver grundad anledning till mycken farhåga i afseende å
skogens framtida bestånd. 1 Gefleborgs län (Helsingland) befintliga kronoöfverloppsmarker, sorn till större
delen äro bevuxna med vacker men något gles skog, hafva i allmänhet varit fredade från åverkan, likaså
krononybyggenas i samma län skogar, om än förr afverkningar till afsalu, utöfver erhållet tillstånd, på åtskilliga
af dem ägt rum. — För åverkade, för kronans räkning i beslag tagne, skogsalster hafva under åren
1856—1860 i skogsplanteringskassan influtit i Westerbottens län: 152,322 R:dr och i Norrbottens: 19,435
R:dr. — Oberäknade de stubbören och den skogsränta, hvilka såsom ständig afgift utgå från de sågverk,
som pä grund af särskilda privilegier äga rätt till skogsfångst å kronans marker, utgjorde hela beloppet af
stubböresofgifterna för å kronomarkerna behörigen utsynade skogsalster under åren 1856—1860: i Westerbottens
län 48,828‘27 Kalr och i Norrbottens län 218,394‘ie, eller tillsammans för båda länen: 267,222^3 R:dr, hvilket
gör i medeltal för år: 53,444‘5 R:dr. I Wester-Noi'rlands län utgjorde deremot stubbörena under nyssnämnde
5 år: 9,050'ia, eller i medeltal för år: 1,810 R:dr, men i denna summa synas vara inberäknade äfven de
stubbören, som influtit i och för utsyning af skogsalster till de privilegierade sågverken. I Westerbottens
län utgå sistnämnde slag af stubbören med ett ärligt belopp af 3,065‘39 R:dr, eller tillsammans för ifrågavarande
5 är med 15,326'95. Dessutom hafva i sistnämnde län under periodens 2 sista år, och efter hvad jag
äger anledning förmoda, på grund af Kongl. Brefvet den 2 Juli 1859 aug. användandet af skogsalster å sådane
kronomarker inom Westerbottens län, hvilka af skogseld blifvit hemsökte, 9,911*87 R:dr erhållits i och för
genom skogseld skadadt virke. — Med afseende på mängden af det å kronomarkerna under perioden afverkade
virket uppgifves för Wester-Norrlands län 57,381 st. träd och för Norrbottens 1,167,961 st., samt för Westerbottens
län 678,258 st. träd, förutom de i sistnämnde län i beslag tagne. — I hvad mån Kongl. Brefvet den 29
38
Hushållningen å boställs- och enskilde skogar.
Maj 1852 angående upplåtande till de i Norrbottens, Westerbottens och Wester-Norrlauds län belägna privilegierade
sågverken af så stort område, antingen till hemman under vanlig besittningsrätt indeladt och skattlagdt
eller mot skogsränta öfverlåtet, att, med skogens framtida bestånd sågverket må derifrån kunna erhålla
det antal träd, som efter sågverkets privilegier beviljade blifvit, erhållit tillämpning, upplyser blott berättelsen
för det förstnämnda länet, att inom detsamma 3 sågverk, i stället för dem enligt privilegier tillkommande
rätt att från kronans marker hemta 4,554 träd, dels till anläggning af hemman, dels emot skogsränta
erhållit ett område sig upplåtet och afrösadt ;i, 115,401 tunnland duglig mark och impedimenter, eller vid
pass 2-5 tunnland för hvarje träd.
Med afseende åter på bostcillsskogarne, voro vid 1860 års slut i några län en del sådana skogar till
ordnad hushållning indelade, men dessa synas i förhållande till de öfriga vara få, och åtminstone från ett
par län anföres, att de fastställda hushållsplanerna icke allestädes följas, helst behörig tillsyn icke alltid kan
utöfvas af den på flera orter jemförelsevis fåtaliga Skogsbetjeningen.
Redan länge har klagan förts deröfver, att skogsafverkningen i vart fädernesland alltjemnt fortgick utan
afseende på skogens verkliga eller ens möjliga återväxt, hvarigenom sjelfva skogsb apitalet eller virkesmassan
ständigt förminskades och allt flera skoglösa trakter uppstodo, hvilket å sin sida på många orter högst menligt
inverkade pä klimatets och jordytans samt derigenom växtlighetens beskaffenhet, äfvensom menniskornas
trefnad och helsa m. m. 1 likhet med hvad förr ägt rum, hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
icke underlåtit att äfven i sina nu afgifna und. femårsberättelser vidröra dessa förhållanden, hvilka utan
1 vifvel i många hänseenden äro för landets framtid rätt bekymmersamma, desto hellre som, med hänseende
till de allmänna skogarnes jemförelsevis ringa areal, det är från de enskilda skogarne, från hvilka den vida
öfvervägande delen af skogsprodukter till fyllande af de ständigt växande virkesbehofven måste påräknas.
De för åren 1856 — 1860 afgifna femårsberättelserna vitsorda, ty värr! med afseende på hushållningen
ä de enskildes skogar i det stora hela samma förfaringssätt, som de äldre berättelserna öfverklagat. Skogsafverkningssättet
är den vanliga blädninge)), om man nemligen får begagna detta uttryck, som dock, strängt
tekniskt taget, tillkännagifver en verklig hushållsmethod, för det måhända allmännaste, fullkomligt planlösa
afverkningssättet, eller att skog fälles der, hvarest den af för behofvet passande beskaffenhet är närmast till
hands, utan allt afseende på återväxt. Om än sålunda i allmänhet de enskilda skogarne ännu allt för hardt
och vårdslöst och utan beräkning af deras framtida bestånd anlitas, och obetydligt göres till deras återväxt,
äfven der den afverkade marken icke är till annat än skogsodling tjenlig, hafva dock Eders Kongl. Majrts
Befallningshafvande i flera af rikets mera sydliga län ägt anledning omnämna förhållanden, som tyda på ett
vaknadt, om än jemförelsevis ännu ringa utbredt intresse för en förbättrad skogsvård. An anföres, huru, i
den mån det stegrade priset på skogsalster gifver åt skogarne ett ökadt värde, uppmärksamheten mångenstädes
börjat fästas på nödvändigheten att till undvikande af brist i framtiden iakttaga mera sparsamhet med
skogen, t. ex. i Södermanlands, Blekinge och Skaraborgs län, i hvilket senare län den närmast intill kronoparkerne
boende allmogen lärer hellre derifrån köpa erforderligt virke, än afverka å egna skogar; än huru här
och der mera omtanke egnas åt afverkade markers beredande till återväxt, t. ex. i Calmar län. Från flere
lån, t. ex. Upsala, Blekinge, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs, Wermlands, Örebro och Westmanlands, oinnämnes,
huru å en del större enskilda egendomar skogarne blifvit, särdeles mot slutet af ifrågavarande femårsperiod,
till ordnad hushållning uppmätte och indelade, och hvartill Skogs- och Jägeribetjeningen lärer ofta
blifvit anlitad, hvarjemte vid flera af dessa skogar särskilde forstman och skogvaktare antagits. 1 Orebro
län t. ex. blefvo under denna tid 298,704 qvadratref enskilda skogar indelade till trakthuggning, och i Westmanlands
län öfver 448,000 qvadratref, och uppgifver derjemte Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
sistnämnde län, att inom detsamma tusentals tunnland skogsmark årligen odlas genom frösådd eller plantering.
Svedjande. Hushåilnings-Sällskapens och Statens åtgärder för skogsvård.
39
Såsom ett, om än mera negativt, bevis på framsteg i sättet att behandla den befintliga skogen torde
äfven få anföras, att det af ålder brukliga, om än icke under alla förhållanden af lag medgifna, svedjandet å
skogsmark, enligt länsberättelserna, under de senare åren nästan i rikets alla skogstrakter varit i allt större
aftaerande, hvarigenom ock utan tvifvel ett af hindren för en förbättrad hushållning å allmogens skogar för
O
' <-> O o o
ringats. Särskildt förtjenar omnämnas, att i Norrbottens län lietta bruk alls icke förekommer. Deremot brukas
den för skogsmarken så förderfliga ljungbränningen ännu rätt mycket i Hallands län.
I ändamål att verka för ett allmännare utbredande af en förbättrad skogsvård hafva HushållningsSällskapen
i flera län vidtagit åtskilliga åtgärder, å hvilka jag här tillåter mig fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet. Inom Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Calmar och Elfsborgs län hafva af nämnde
Sällskap särskilde skogspla,ntörer eller forstman blifvit antagne för att efter anmodan af skogsägare mot en
ringa afgift undervisa i och utföra skogskultur samt i allmänhet lemna biträde i fråga om skogsskötsel *).
Hushållnings-Sällskapen i Gotlands och Blekinge län utdela premier för träd- och skogsodling. Göteborgs och
Bohus läns Hushållnings-Sällskap utdelar äfven premier för skogsplanteringar samt uppköper tillika trädfrön,
för att tillhandahållas jordägarne i länet; — under perioden har Sällskapet för dessa båda ändamål utgifvit
tillsammans 5,870 R:dr. Hushållnings-Sällskapet i Kronobergs län åter utlemnar på förmånliga vilkor lån
från 300 till 1,000 R:dr ut jordägare, med skyldighet för desse att i förhållande till länets storlek beså eller plantera
och uppfreda något inom hemmanet beläget skoglöst område, hvarom Sällskapet genom antagen forstman
lemnar undervisning, jemte det utförandet och vården af de gjorda skogsodlingarne minst 2 gånger årligen
af honom tillses.
Men icke allenast Hushållnings-Sällskapen, äfven Staten har i sin mån, och af lätt begripliga skäl, i
ännu större skala sökt under perioden i fråga uppmuntra till skogsodling och verka för en utbredd kunskap
om skogsvård. Så hafva, enligt hvad de i Eders Kongl. Majrts Civil-Departements Expedition befintlige handlingar
utvisa, på grund af Kongl. Cirkuläret den 30 Oktober 1850 angående premiers tilldelande under vissa
stadgade vilkor, frän skogsplanteringskassans medel, för trädplantors uppdragande, under loppet af åren 1856,
1857 och 1858 11,212‘so R:dr utbetalts till jordägare i 9 särskilda län för skogsodling å omkring 6,944 qvadratref.
Genom de af Eders Kongl. Maj:t den 25 Maj 1860 utfärdade Nådiga Stadgar för Sko g släroverken
i riket har undervisningen i skogshushållningen blifvit ordnad och erhållit en vida större utsträckning än
förut varit fallet. De jemlikt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga beslut och på Statens bekostnad i Upsala, Ostergötlands,
Calmar och Elfsborgs län inrättade Skogsskolorna, till bildande af skogsbetjente, hufvudsakligen för
statens räkning, trädde i verksamhet den 1 Okt. 1860**). Med endast bidrag af allmänna medel hafva
Skogsskolor blifvit inrättade i Södermanlands, Elfsborgs och Wermlands län ***). För alla dessa skolor redogör
emellertid Kongl. Skogs-Styrelsens und. berättelse vida fullständigare än länsberättelserna, hvadan det
ock torde vara lämpligast, att med hänvisning till den förra här förbigå vidare detaljer i ämnet. — Dessutom
har Brukssocietetens Skogsinstitut, som under femårsperioden varit förlagdt i Nora, fortfarit i sin verksamhet,
till dess det efter Jernkontorets beslut med den 1 Okt. 1860 upphörde. — I öfrigt har undervisning
i skogshushållning lemnats vid landtbruksskolorna i Östergötlands, Blekinge och Norrbottens län. — Ar 1860
funnos sålunda, enligt femårsberättelsernas uppgifter, 10 län, Christianstads, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs,
Westmanlands, Stora Kopparbergs, Gefleborgs, Westernorrlands, Jemtlands och Westerbottens, inom hvilka
hvarken skogsskolor voro inrättade eller skogsplantörer antagne, eller medel till premiers utdelande eller låns
utlemnande i och för skogsodling anslagne.
') I berättelsen för Skaraborgs län omnämnes äfven en dylik skogsplantör, men denne tillsattes först år 1861.
”) I Westcr-Norrlands län inrättades en skogsskola år 1861.
Eli dylik skola har år 1861 äfven blifvit inrättad i Jönköpings län.
40
Skogs-Komité. Skogs- och Jägeristaten. Skogstillgången i riket.
Vid fråga om de åtgärder, sorn under åren 1856—1860 blifvit från statens sida i en eller annan rigt
ning
vidtagne med afseende på främjandet af en förbättrad skogsskötsel i riket, torde här vara på sin plats
att i minnet återkalla ytterligare några så beskaffade förhållanden af mera framstående vigt. — Den 20 Juni
1855 tillförordnades i Nåder en särskild. Komité, med uppdrag att afgifva und. förslag, om och hvilka åtgär
der
från lagstiftande eller verkställande magtens sida vore att vidtaga, i ändamål att förekomma den öfverklagade,
till framtida skogsbrist och menliga klimatiska verkningar ledande förödelsen af skogarne i landet,
samt att i allmänhet befrämja en förbättrad skogshushållning. Den 28 Juni 1856 afgaf Komitén »Betänkande
och Förslag angående åtgärder för befrämjande af en förbättrad skogshushållning», hvilket betänkande Kongl.
Maj:t, jemte eget yttrande i ämnet, den 30 Maj 1857 öfverlemnade till Rikets Ständers pröfning. — Genom
Kongl. Brefvet den 21 Januari 1859, ang. åtgärder för befrämjande af en förbättrad skogshushållning, inrättades
Kongl. Skogs-Styrelsen, hvarjemte de åligganden, som förut tillhört Chefen för Skogs-Institutet och Styrelsen
öfver Ekeplanteringarne, öfverbyttades på Chefen för Skogs-Styrelsen. Vidare täcktes Eders Kongl. Maj:t
genom Nådigt beslut den 25 Maj 1860 utfärda föreskrifter ang. dispositionen af de efter afvittring arne i de norra
länen kronan tillhörige öfverloppsmarker. — Skogs- och Jägeristaten har under femårsperioden erhållit en högst
nödig, om än, efter hvad en del femårsberättelser gifva vid handen, möjligen icke allestädes tillräcklig
förstärkning, hufvudsakligen genom anställande af dylik stat i Gotlands, Blekinge, Hallands, Gefleborgs, WesterNorrlands,
Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens län, och öfverflyttades genom Kongl. Brefvet den 24 Nov.
1857 på Jägeribetjeningen den Kronobetjeningen förut åliggande befattningen med utsyning m. m. å kronomarkerne
i Westerbottens och Norrbottens län. Enligt femårsberättelserna funnos år 1860 anställde: öfverjägmästare:
i Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Calmar, Christianstads, Elfsborgs (gemensamt med Göteborgs
och Bohus län), Skaraborgs, Wermlands och Orebro län, samt Jägmästare: i Stockholms, Jönköpings,
Kronobergs, Gotlands, Malmöhus, Westmanlands, Stora Kopparbergs, Gefleborgs, Wester-Norrlands, Jemtlands,
Westerbottens och Norrbottens län, hvaremot Skogsstaten i Blekinge och Hallands län endast förestods af en
Öfverjägare. Förutom dessa 23 Öfverjägmästare, Jägmästare och Öfverjägare uppgifvas i berättelserna ytterligare
48 ordinarie och extra skogstjensteman såsom anställde i de särskilda länen, och sålunda skulle hela antalet
skogstjensteman i riket år 1860 hafva uppgått till 71, hvaraf omkring 20 endast voro extra-ordinarie, utan lön.
I sammanhang med ofvanstående får slutligen icke förglömmas det tecken till ökad insigt om nödvändigheten
af en förbättrad skogsvård, hvilket gifvit sig tillkänna hos den jordbrukande befolkningen i landet
genom det varma intresse, hvarmed denna fråga omfattats af de under perioden hållna Allmänna Svenska
Landtbruksmötena i Upsala, Jönköping och Göteborg.
Af öfriga, skogarne beträffande, ämnen, å hvilka Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i deras
und. femårsberättelser fästat uppmärksamheten, och som icke redan här ofvanför blifvit vidrörda, lärer det
vigtigaste vara skogstillgången å särskilda orter i riket.
Från intet enda län omnämnes ett tilltagande, utan snarare en minskning af skogstillgången. Afven
inom de skogrikare länen, t. ex. de Småländska, synes jemte öfverflöd af skog på flere ställen skogsbrist förekomma.
Malmöhus, Hallands samt Göteborgs och Bohus län äro i det närmaste helt och hållet blottade
på skog. De ädlare trädslagen, ek och bok, tyckas allt mer och mer försvinna, äfven i de län, som fordom
voro dermed bäst försedda. Från Hallands län omförmäles t. ex., att: »hvad af qvarvarande ek- och bokskog
finnes dugligt, användes till tunnstaf, hvaraf en anseidig mängd afyttras i städerna, för att sedermera
exporteras.». — Virke af gröfre dimensioner lärer på många orter blifva allt mera sällsynt, till och med i såsom
skogrika ansedda län, t. ex. Kronobergs. I allmänhet fortfar det, redan i äldre femårsberättelser omförmälda,
förhållandet, att skogstillgången, icke allenast å gröfre, utan äfven å smärre virke, å rikets kuststräckor
samt längs och närmast intill de flottbara vattendragen alltjemt förminskas, och många af dessa
trakter synas vara blottade på allt slags barrskog.
Skogstillgängea i de fern nordligaste länen.
41
Då, äfven med antagande, att ännu betydliga oupptagna marker äro egnade för sädesodling och ängsskötsel,
skogen dock alltid kommer att utgöra en den vigtigaste och naturligaste näringskälla för många och
kanske just de vidsträcktaste trakterna af rikets 5 nordligaste län, likasom äfven bibehållandet af stora skogar
torde utgöra hufvudvilkoret för möjligheten att bebo dessa, till ständigt betäckta snöfjell angränsande
och nära intill eller omkring polcirkeln belägna orter, har det synts lämpligt, att här sammanställa de förnämsta
af de af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nyssnämnde 5 län lemnade upplysningar beträffande
skogstillgången derstädes. I femårsberättelsen för Gefleborgs län yttras: »så vidt ej andra åsigter i
skogshushållningen än de hittills följda snart göra sig gällande, är brist på virke, tjenligt för export samt
nödiga husbyggnader, att förutse för en större del af Gestrikland inom en ej så aflägsen framtid, samt för
Helsingland åtminstone ett afsinande af den rika inkomstkälla, som genom utskeppning af skogsprodukter på
senare tider tillfört denna provins så ofantliga kapitaler.» Af hela Gestriklands skogsmarksareal, omkring
600,000 tunnland, belöpa sig ungefär §, eller 400,000 tunnland, på de socknar, som kunna f. n. anses äga
skogstillgångar föga öfverskjutande egna behof, samt endast J, eller omkr. 200,000 tunnland, på dem, hvilkas
skogstillgångar kunna anses ännu vara så tillräckliga, att de äfven medgifva export. I Helsingland deremot
belöpa sig väl omkring 5 af provinsens hela skogsareal pä de socknar, som hafva skog utöfver husbehof,
men skogsmarken i denna provins är mycket steril samt skogen till följd deraf sakta växande. »Ofta öfvergången
af skogseldar samt på större sträckor upprepade svedjningar, är skogen numera, der den består af
tall, för det mesta särdeles gles samt dess årliga tillväxt mycket obetydlig. Det är följaktligen endast de
jemförelsevis stora arealerna, som göra att denna provins ännu kan anses äga goda skogstillgångar.» Från
Wester-Norrlands län förmäles, »att skogstillgångarne af alla slag äro inom länet i allmänhet goda, men detta
omdöme gäller dock hufvudsakligen kron omar kerne, kronohemmanen och de skattehemman, dit flottleder ännu
icke finnas användbara. Deremot måste det beklagas, att nästan all bjelk- och timmerskog är afverkad på
större delen af skattehemmansskogarne, synnerligen de vid kusten och de större vattendragen belägna,,» och
från Westerbottens, »att å vissa trakter af nedra landet skogsbrist redan inträffat,» samt »att, derest bättre
hushållning med skogen icke hädanefter iakttages, enahanda olägenhet äfven inom Lappmarken och de socknar
af nedre landet, hvarest ännu finnes någorlunda god skogstillgång, torde desto hellre vara inom en
måhända icke långt aflägsen framtid att befara, som härstädes tiden för skogens återväxt är sen och i allmänhet
icke kan antagas understiga 250 å 300 år.» Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens
län anser väl skogsafverkningen ringa i förhållande till länets stora ytvidd, men tillägger dock den anmärkningen,
»att en betydlig del af denna yta icke är skogbeväxt, att skogens återväxt är långsam, samt att
ännu, likasom uti femårsberättelsen af år 1822 finnes anmärkt, de närmast vattendragen belägna och lättast
tillgängliga skogarne blifva mest anlitade och derföre äro betydligen medtagna.» lör Jemtlands län uppgifves,
att skogsafverkningen inom länet, hvilken bidragit till att förminska för växtligheten menlig kyla och
fuktighet och derigenom anses hafva i allmänhet befrämjat jordens odling och fruktbarhet, visserligen i det
närmaste blottat på skog länets äldsta bygd, eller trakten omkring Storsjön, men att deremot »andra trakter
af Jemtland gifvas — och dessa äro de vidsträcktaste — der ännu kan sägas vara rik tillgång, om icke öfverflöd
på skog.» Jemte ofvanstående antydningar beträffande skogstillgången i de Norrländska länen må
omnämnas det i femårsberättelsen för Wester-Norrlands län anförda, och till följd af sin skogsförderfliga
verkan af en allmännare uppmärksamhet förtjenta, förhållandet, att från och med 1858 och 1859 årens somrar
icke obetydliga sträckor af granskog blifvit inom länet skadade af insekter, ehuru detta onda sedermera
visat tecken till återgång. Sannolikt har samma sjukdom förorsakat granskogens så godt som fullkomliga
förödelse i Gestrikland och Helsingland. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs län anför nemligen
följande, som dessutom är egnadt att närmare belysa skogarnes tillstånd: »att granskogen under de
Sammandrag af K. M. Bef:dcs und. berält. för åren 1856—1860. ^
42
Sågverksrörelsen och handeln med trädvaror.
sistförflutna 10 åren nästan öfverallt inom hela länet aftorkat och kullblåst, der densamma före den tiden
hunnit medelåldern eller derutöfver. Nästan ingenstädes hafva några åtgärder blifvit vidtagna för att i dess
ställe bereda någon återväxt; mångenstädes hafva ej ens vindfällena och den ståndtorra skogen blifvit borttagna,
och då, detta oaktadt, anspråken på afkastning från den återstående växande skogen sällan blifvit förminskade,
men ofta nog ökade, hafva skogarnes grundmassor i allmänhet blifvit på ett högst betänkligt sätt
angripna.»
Enligt formuläret för femårsberättelserna hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande meddelat åtskilliga
uppgifter öfver några af de förhållanden, hvilka, förutom sjelfva hushållsmethoden. förnämligast betinga
de Svenska skogarnes beskaffenhet och tillgången på virke.
I detta hänseende torde kanske först och främst böra uppmärksammas, i livad mån sågverksrörelsen och
handeln med trädvaror under åren 1856—1860 inverkat på timmer af verkning en och skogstillgängen i riket. —
Båda dessa näringsgrenar hafva under denna tid i allmänhet bedrifvits i kanske större skala än någonsin
förut, hvartill de höga trädvarupriserne under en del år särdeles uppmuntrat. Eders Kongl. Maj:ts och Rikets
Tvommerse-Kollegii und. berättelser öfver utrikes handeln och sjöfarten utvisa äfven, att utförseln af de
flesta slag af trädvaror under qvinqvenniet snarare stigit än minskats. Väl synes, som om den på senare åren
så betydligt ökade trädvarurörelsen så till vida möjliggjort en bättre skogshushållning, att de Svenska skogsalstren
först genom denna handel, i förening med underlättade och utvidgade kommunikationer, för skogsägaren
erhållit något verkligt värde, men å andra sidan lärer trädvaruexporten i manga och kanske de flesta
skogsbygder hafva föranledt en, i förhållande till virkestillgången och den för skogens återväxt erforderliga
tiden, allt för stark afverkning, ett förhållande, som flere af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande antyda.
Såsom särdeles förderfligt för skogarnes bestånd omnämnes från en del län, t. ex. Jönköpings, Kronobergs
och Gefleborgs, bruket att till sågverksägare eller -bolag till afverkning på viss, längre eller kortare, tid upplåta
skogsparker. Der sådant i de mera sydligt belägna länen äger rum, tyckes upplåtelsen i de flesta fall
skett under rättighet för sågverksägare att helt och hållet afverka skogsparkerna, innan de till markens ägare
återgå. I de nordligaste länen deremot lära väl öfverlåtelsekontrakterna i allmänhet föreskrifva, att endast
mogen skog eller träd af vissa dimensioner få tagas, men äfven under förutsättning att kontrakternas bestämmelser
i detta hänseende verkligen efterlefvas, saknas likväl icke, hufvudsakligen med afseende på det
brukliga afverkningssättet, som icke kan anses försäkra skogens återväxt, och de låga tillväxtberäkningarne,
grundade anledningar till det antagandet, att denna öfverlåtelserätt icke sällan i betänklig grad bidrager till
skogstillgångens minskning. Hemmansköp med hufvudsakligt afseende på skogens sköfling förekomma äfven
här och der.
Från Östergötlands, Jönköpings, Calmar, Gotlands, Blekinge, Elfsborgs, Skaraborgs, Wermlands, Stora
Kopparbergs, Gefleborgs, Wester-Norrlands, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens län utföras betydliga
qvantiteter skogseffekter, till hvilkas beredande ock inom flertalet af dessa län ett stort antal sågverk finnas
anlagde. För att i någon mån gifva en föreställning om den betydliga utsträckning, som sågverksrörelsen i
flera af nyssnämnde län tagit, meddelas här uppgift å antalet sågar år 1860 i de af dessa län, beträffande hvilka
uppgifter i detta hänseende i femårsberättelserna förekomma. Inom Jönköpings län funnos år 1860 inalles
292 sågar. Af dessa voro belägna inom eller i närheten af det lilla, fordom ovanligt skogrika Mo härad
icke mindre än 2 ångsågar, 3 turbinsågar och 41 andra vattensågar, vid hvilka årligen försågas minst 20,000
tolfter bräder och plank, deraf vid de båda ångsågarne öfver \ eller omkring 7,000 tolfter. Calmar län ägde
538 sågar; Gotlands 215, hvaraf 152 skattlagda och 3 ångsågar, hvardera af dessa senare med 3 ramar;
Elfsborgs flera stora sågverk vid Trollhättan och Lilla Edet samt vid Upperud och Skåpafors; Skaraborgs
219, hvaraf 7 ångsågar; Wermlands 148, af hvilka 2 voro ångsågar; Kopparbergs län 50, hvaraf 3 särdeles
betydliga; Gefleborgs 554, deribland 97 tullsågar; Wester-Norrlands 473, af hvilka 10 voro ångsågar med
Sågverksrörelsen och handeln med trädvaror.
43
tillsammans 34 ramar, 406 saluvattensågar med 543 ramar, och endast 57 husbehofssågar, hvarförutom år
1860 voro under anläggning inom länet 4 ångsågar med 10 ramar och 22 saluvattensågar; Westerbottens
235, hvaraf 46 grofbladiga och 37 finbladiga tullsågar; samt slutligen Norrbottens län 42 sågar, deraf 27
voro salusågar, af hvilka 8, och deribland 2 för ånga, blifvit under femårsperioden anlagde. Dessutom brukas
i vissa skogstrakter att handsåga bräder, på hvilket bruk Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens
län fästat särskild uppmärksamhet, såsom i icke ringa mån bidragande till skogarnes försvagande,
hvarjemte denna tillverkning relativt utgör en större misshushållning med skogen än tillverkningen vid sågverken,
emedan de handsågade bräderna blifva af sämre beskaffenhet och således stå lägre i pris, samt genom
handsågningen ett vida mindre antal bräder erhålles af en timmerstock än vid sågverken.
Den lifiigaste trädvarurörelsen synes bedrifvas i Calmar och Wermlands samt de 6 nordligaste länen.
Det är icke möjligt att bestämma, i hvilken grad hvarje läns egna skogstillgångar deltagit i länets sågverksdrift
och trädvaruhandel. Emellertid upplyses, att en del af de från Calmar län utskeppade trädvaror hemtas
från skogar i angränsande trakter af Kronobergs län, att af det timmer, som vid sågverken i norra, mellersta
och södra delarne af Wermland försågas, äfvensom af det, hvilket såsom bjelkar och blockar från detta
läns hamnar utföres, kommer en betydlig del från skogar i Norge och Dalarne, hvaremot å andra sidan ganska
mycket sågblockar utföras från Nordmarks härad till Norge, att öfver hälften af det virke, som frän
Wester-Norrlands län utföres, kommer från Jemtlands och Westerbottens län, samt att en del af det virke,
som på grund af sågverksprivilegier utsynas å kronomarkerne i Norrbottens län, går till sågverk belägna i
Westerbottens län. Af Jemtlands och Herjedalens från Östersjön och stapelort aflägsna läge är en gifven
följd, att största delen af det i dessa landskap afverkade timret flottas, utan att förut försågas, ner till de i
Wester-Norrlands och Gefleborgs län belägna sågverken, hvarefter det ingår i dessa båda läns export. Hvad
sjelfva skeppningen frän de särskilda länen af de vigtigaste trädvaru-artiklarne, plankor och bräder, beträffar,
uppgifves densamma hafva under åren 1856—1860 utgjort i:
Calmar läns hamnar  113,561 tolfter plankor och 886,538 tolfter bräder,
Wermlands » » (der faktorier finnas)  653,814 » » » 287,504 » »
Westerbottens » »
208,135 » » » 807,911 » »
Norrbottens » »
254,445 » » » 403,555 » »
Gefleborgs » »
679,623 tolfter plankor och bräder.
Wester-Norrlands » »
1,173,194 » » » »
Dessa uppgifter, sorn för Calmar, Norrbottens, Gefleborgs och Wester-Norrlands län afse endast utskeppningen
till utländska hamnar, men för Wermlands och Westerbottens län äfven de qvantiteter plankor och bräder,
som från samma län varit destinerade till Svenska orter utvisa tillräckligt, till hvilken betydlig grad de
Norrländska samt Wermländska och Småländska skogarne i och för träd varuhandeln anlitas. Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegii und. berättelser öfver den utrikes handeln och sjöfarten upplysa ock, att
den ojemförligt största delen af till utrikes orter utförda plankor och bräder skeppas omedelbart från nyssnämnde
läns hamnar, uppgående t. ex. år 1860, då rikets hela export af dessa artiklar utgjorde 1,390,172
tolfter, till 1,000,888 tolfter eller 72 procent, hvartill kommer att största delen af Stockholms, Göteborgs och
Uddevallas samt Halmstads och Carlskronas export af dessa varor antagligen består af virke, som ursprungligen
hemtats från Norrlands, Wermlands och Smålands skogstrakter. — Enligt senast anförda berättelser utgjorde
under åren 1856—1860 rikets hela utförsel af plankor och bräder 6,668,256 tolfter, samt af bjelkar och
sparrar, som näst de förra äro förnämsta föremålet för trädvaruexporten, 3,169,438 stycken, af hvilka senare
icke mindre än 1,025,387 utfördes ensamt från Wester-Norrlands län, hvaremot under föregående qvinqvennium
hela utförseln uppgick till 5,560,043 tolfter plankor och bräder samt 2,746,875 st. bjelkar och sparrar
44
Flottleder. Inverkan på skogarne af vissa fabriker,
De betydliga arbeten och kostnader, som i de skogrikaste orterna blifvit nedlagde på strömrensningar i
och för timmerflottning, jemte sjelfva flottledernas utsträckning, bidraga äfven att gifva en föreställning om trädvaruhandelns
ofantliga vigt och omfång i dessa trakter. Då åtskilliga af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i sina senast afgifna femårsberättelser i detta hänseende meddelat flera upplysningar af intresse, torde
derföre här icke böra saknas en kort öfversigt af de vigtigaste bland dessa. - I Norrbottens län äger flottning
rum å alla hufvudelfvar och en del af dessas sidogrenar på längre eller kortare afstånd från utloppen. 1
Westerbottens län flottas årligen en mängd timmer, plankor och bjelkar å icke mindre än 11 strömmar och elfvar
samt de större eller mindre insjöar, genom hvilka dessa löpa. Längden af dessa flottningsleder är i flera
elfvar ganska betydlig och kan sträcka sig öfver 20 mil från hafskusten. I den mån skogarne närmare
afsättningsorterna och de större vattendragen medtagas, måste de mera aflägse skogstrakterna anlitas, och bivattendragen
rensas för möjliggörande af flottning i dem. Dessa rensningar hafva dock hittills skett i mindre
skala och på bekostnad af sågverksägarne, hvilka dessutom i en del elfvar anbragt ganska dyrbara dammar,
bommar m. m. för flottningens underlättande. — Från Jemtlands län flottas timmer utefter alla neråt hafvet
o
gående floddalar. Ar 1859 hade omkring 500,000 R:dr blifvit af enskilde bekostade på strömrensningar inom
länet under de näst förutgångne 25 åren, och dessa arbeten fortsättas alltjemt. Det s. k. Flottningskompaniet
har låtit under åren 1856—1860 utföra rensningar i den inom Jemtland belägna delen af Indalselfven,
till en kostnad af 84,831‘iu Kalr. — Wester-Norrlands län är försedt med ett vidt utgrenadt flottledssystem.
Nästan de flesta af länets vattendrag begagnas till timmerflottning. Till rensning af Angermanelfvens norra
gren inom Resele och Lidens socknar har år 1856 blifvit beviljadt ett statsanslag af 15,000 R:dr. På det
nyssnämnde Flottningskompaniets bekostnad hafva under loppet af åren 1856—1860 rensningar verkställts
inom Medelpad i Indalselfven för en kostnad af 31,196'38 R:dr. I öfrigt hafva under qvinqvenniet på skogsägarnes
bekostnad betydliga upprensningar för flottning skett i de öfriga genom länet löpande vattendragen.
Genom de vigtigaste af dessa rensningar hafva 49 mil blifvit flottbara för en sammanlagd kostnad af 80,239
R:dr. — I Gefleborgs län hafva under femårsperioden i fråga betydliga strömrensningar i och för underlättande
af timmerflottning blifvit på enskildes omkostnader utförde, särdeles i Ljusne eif och dess bivatten,
hvarigenom, i förening med jern vägsanläggningar, trädvaror nu mera kunna fortskaffas ända från det innersta
af Herjedalen ned till hafvet, dels vid Hudiksvall, dels vid Söderhamn. På de segelbara floderna och
sjöarnes lugnvatten begagnas derjemte flera ångfartyg för bogsering af ringbommar och trädflottor. — Afven
uti Kopparbergs län bedrifves timmerflottning i stor skala. Genom rensning i forsarne och för ändamålet
tjenlige byggnader har nästan hela Dalelfvens flodsystem blifvit härtill användbart, allt på enskildes bekostnad.
Äfvenså flottas timmer på de från Wester-Dalarne åt Wermland gående vattendragen. Sammanlagda
längden af länets flottleder beräknas hafva år 1860 utgjort omkring 80 mil.— Wermlands län åger en mängd
mycket begagnade flottleder. Klarelfven, öfver 20 mil lång, är den förnämsta. På densamma flottas icke
allenast de skogsalster, som komma från de i närheten af denna eif belägne orter inom Wermland, utan äfven
en mängd från Norge och Dalarne. Å andra sidan äger äfven flottning rum från Wermland till Norge.
Jernvägar mellan sjöarne och vattendragen underlätta likaledes trädvarutransporten. — Slutligen äger timmerflottning
rum i Elfsborgs län (Dalsland), till hvilket ändamål ett vattendrag af 3 mils längd blifvit under
qvinqvenniet upprensadt, samt äfven, ehuru i inskränkt skala, i Blekinge län.
Bland fabriksanläggningar och tillverkningar, hvilka erfordra jemförelsevis stor åtgång af skogsalster, och derföre
under nuvarande ofullkomliga hushållningsmethoder eller planlösa afverkningar mer eller mindre väsendtligt
bidraga till skogsbeståndets förminskning, omnämnas i en del län hufvudsakligen glas- och tegelbruk
samt i Jönköpings, Kronobergs, Wermlands, örebro, Westmanlands och Kopparbergs län kolning, hvilken
handtering derstädes anses särdeles skogsödande, dels till följd af sjelfva det hittills öfliga, högst ofullkom
-
kolning, stängselsättet, laga skiften, betning, barkmjölsberedning, skogseldar.
45
liga koluingssättet *), dels till följd deraf, att sjelfva hygget ofta verkställes utan att det ringaste göres för
återväxten.
I flera län, särdeles Stockholms, Upsala, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Christianstads (skogsbygden),
Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Wermlands, Orebro, Gefleborgs och Westerbottens, anses det vanliga
*tängselsättet med gärdsel och stör mycket skogsödande. Om än sålunda Kongl. Förordningen den 21 December
1857, angående ägors fredande mot skada af annans hemdjur samt om stängselskyldighet, ännu icke ledt till
någon allmännare minskning i begagnandet af skogsödande hägnader, hvartill orsakerna enligt femårsberättelserna
äro att söka dels i allmogens vana att anse stängsel omkring såväl utmarker som inägoskiften såsom
oumbärlig samt gärdesgårdar dertill ensamt användbara, dels i ovanan att valla och vakta kreatur samt dels i
svårigheten att i skogstrakternas ofta vidlyftiga och oländiga betesmarker utan stängsel åstadkomma någon
vård om kreaturen, har likväl å andra sidan denna författning sä väl i några af de nyssnämnda som i andra
län, företrädesvis ä slättbygderna oell större egendomar, delvis åstadkommit gärdesgårdarnes borttagande hufvudsakligen
inom ägorna, eller åtminstone minskad åtgång af stängsel virke. Här och der hafva likaledes
aftal blifvit träffade orri stängselns borttagande äfven i skiljolinierna egendomar emellan. I öfrigt gifva en
del femårsberättelser vid handen, att, i förhållande till hvad förr varit brukligt, stängsel medelst stenmurar
eller jordvallar i en del orter blifvit mera allmänt. — De i flera län pågående laga skiftena synas äfven bidraga
till skogens förödande, dels genom ökadt behof af byggnads- och stängsel virke, dels genom de vid
skiftet frånträdda skogslotternas afrödjning under viss kortare tid.
Från några län, Jönköpings, Gotlands, Stora Kopparbergs och Gefleborgs, klagas öfver den skada, som
betningen, särdeles af getter, förorsakar a barrträd splantorna och de yngre årsskotten. Förnämligast synes detta
vara fallet i de två sistnämnda länen, från hvilka anföres, att allestädes, der getkreatur få beta i skogarne,
förmärkes dessas försenande, i det toppskotten afbitas, och dessa djurs underhåll vintertiden är ej mindre
skogsödande. I de allra flesta fall sker denna vinterutfodring med späda talltoppar, som afhuggas i de vackraste
ungskogsbestånden, af 15 till 20 års ålder, hvarigenom dessa till stor del förvandlas till en samling
krymplingar, sorn, utbredande vidlyftiga qvistar åt alla håll, hindra ny återväxt att i den förstördas
ställe uppkomma. — Ett annat, ehuru mindre vanligt, sätt att föröda tallskogen begagnas inom afiägsnarc
delar af Ofvanåkers, Loos och Färila socknar i Helsingland, och består deruti, att den vackraste medelålders
tallskog, som anträffas, kullfälles, hvarefter barken afskalas för att förvandlas till mjöl, som användes vid
svinkreaturs utfodring. Der handel med dylikt barkmjöl bedrifves, förorsakas utan tvifvel stor skada å skogen,
enär endast de längsta, vackraste och qvistfriaste tallarne, såsom med minsta arbete lemnande den mesta
och bästa barken, dertill användas.
Såsom skogsödande må slutligen ytterligare anföras skogseldar, men om än sådana alltjemt årligen förekomma
nästan i hvarje mera betydlig skogstrakt, hafva de dock, i likhet med hvad ofvanför är nämndt om
svedjandet, på senare åren blifvit mindre allmänna än förut. Såsom orsaker till skogseldarnes uppkomst
omnämnes i de sydligare länen oförsigtighet vid svedjande samt torf- och jordbränning, och i de norra pro
')
Efter qvinqvenniets slut hafva från statens sida åtgärder för införande af en förbättrad kolningsmethod blifvit förberedda, i det
Kongl. Maj:t, med anledning af Rikets Ständers und. framställning om lämpliga åtgärders vidtagande för allmännare utbredande i
landet af dels en förbättrad oell till större skogsbesparing ledande kolningsmethod. dels ock kännedom om torljords ändamålsenliga
beredande till godt brännmaterial, den 19 September 1862
författandet af en ändamålsenlig och populär afhandling om kolning och de tjenligaste methoderna för dess verkställande, samt om
bränntorf och dess beredning, — äfvensom att nådig framställning kommer att till Rikets Ständer aflätas 0111 ett anslag af 5,000
R:dr, att användas till årsarfvoden samt rese- och traktamentsersättningar åt 2 i kolning och bränntorfs beredning kunniga personer,
hvilka efter inhemtad kännedom om de härvid begagnade bästa methoderna skulle hafva att pä reqvisition från bruks- eller skogsägare,
emot ersättning efter enahanda grund, som för agronomer är fastställd, meddela för tillämpningen af dessa methoder nödig
praktisk anvisning.
46
Virkespriser. Förbrukning af bränntorf och stenkol. Jagten å rofdjur.
vinserna vallhjons och vägfarande^ liknöjdhet att utsläcka af dem upptända eldar. Från Skaraborgs län
klagas äfven öfver afsigtlig antändning af skogen. De i femårsberättelserna lemnade uppgifter öfver skogseldar
hafva icke befunnits så fullständiga, att de kunnat i någon tabellarisk öfversigt sammanställas. Bland
de betydligaste i de södra länen under qvinqvenniet inträffade skogseldar, hvilka i länsberättelserna omnämnas,
voro de, som åren 18.58 och 1859 härjade å Laxå bruks skogar, belägna i Skaraborgs och örebro
län, och förbrände en virkesmassa af omkring 81,550 kubikfot. Af de nordligare länen tyckes Westerbottens
varit under perioden mest utsatt för större skogseldar.
Under rubriken »Skogshushållning» hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i enlighet med förslaget
till formulär för femårsberättelserna, lexnnat åtskilliga uppgifter öfver virkespriser och surrogater för
brännmaterial.
Då virkespriserna blifvit beräknade efter förhållandena än å produktions- och än å afsättningsorterna
eller i kusthamnarne, samt, åtminstone med afseende på timmer, för en mängd olika dimensioner, har en fullständig
och tillförlitlig sammanställning af dem icke kunnat ske. 1 detta hänseende torde det derföre tillåtas
mig att, jemte hänvisning till sa väl de särskilda länsberättelserna som den af Eders Kongl. Maj:ts SkogsStyrelse
afgifna und. berättelsen, endast anföra det förhållandet, att virkespriserna i kanske de flesta län varit
under åren 1856—1860 högre än der förut, i några län, t. ex. Westmanlands och Upsala, ända till 20, 30 å 40 proc.
Såsom surrogater för brännmaterial användas dels bränntorf och dels stenkol eller coakes. — Bränntorf
förekommer i flertalet af rikets landskap, ehuru den mångenstädes ännu erhållit blott jemförelsevis ringa användning.
I de Skånska länen samt Hallands och Göteborgs och Bohus län är dock, till följd af ringa tillgång
på skog samt särdeles höga vedpriser, bruket af bränntorf temligen gammalt, och uppmärksamheten har af
samma orsaker i åtskilliga andra trakter börjat fästas på tillgodogörandet af torfmosslagren, såsom i Östergötlands,
Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Elfsborgs, Skaraborgs, Wermlands, Orebro och Westmanlands län*).
I Östergötlands län, i närheten af Norrköping, beredes bränntorf till afsalu, för hvilket ändamål Brukssocieteten
år 1859 beviljade ett lån af 30,000 R:dr. I Elfsborgs, Wermlands, Örebro och Westmanlands län
användes på några ställen bränntorf i och för bergshandteringen och i Blekinge län i brännerierna. —
Bruket af Engelsk stenkol och coakes inom åtskilliga industriela företag äfvensom å ångbåtar och jernvägar
har pä senare åren vunnit allt större utsträckning, särdeles i de län och trakter, som äro tillgängliga för sjöfarten
eller äga lätta transportförbindelser med rikets kuster. I Malmöhus län begagnas dessutom stenkol från
Höganäs. — Rikets import af stenkol är i allmänhet i stigande och utgjorde enligt Eders Kongl. Maj:ts och
Rikets Kommerse-Kollegii und. berättelser:
År 1856
8,189,821 kubikfot,
» 1857
10,482,959 »
» 1858
8,766,182
» 1859
11,834,960
» 1860
11,791,612
hvaremot, t. ex. år 1851, den ännu icke belöpte sig till mera än 4,045,513 kubikfot.
Tubb. N:is 5 o 6. 1)) Jagten ä rofdjur har intresse ej blott med hänsigt till den omedelbara vinst, som beredes jägaren,
utan ock från synpunkten af den skada, som husdjuren och det ätliga villebrådet lida af de köttätande
rofdjuren. Tabb. N:is 5 och 6 innehålla sammandraget af de hithörande uppgifter, som af Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande kunnat meddelas. Då möjligheten att örn antalet fällda rofdjur erhålla tillförlitlig
underrättelse hufvudsakligen beror på tillgång till räkenskaper öfver utdelade skottpenningar och belöningar,
så följer häraf, att sådan underrättelse kan väntas förnämligast blott från de län, der skadan af rofdjur
varit så betydlig, att man funnit sin fördel vid anskaffande af medel till dess minskande. Ett alltför ringa
*) Jemfor anmärkningen å föregående sida.
Skottpenningar. Af rofdjur dödade husdjur. Bergverk, bruk, fabriker m. m.
47
belopp af skottpenningarne kan ock lältt förmodas leda till underlåtenhet att sådane uttaga. Hår af, så väl
som af det förhållande, att uppgifter från ett län helt och hållet, ifrån ett annat till större diden, saknas och
dessutom ej alltid omfatta hela femårsperioden, följer att tabellens slutsummor: dödade björnar: 618, vargar:
868, lodjur: 873, jer/var: 611, väfvar: 52,327, mårdar, hillvar och hermeliner: 7,295 och roffoglar af alla slag:
19,382, med säkerhet kunna antagas på långt när ej uttrycka det verkliga antalet. Detta gäller otvifvelaktigt
likaledes om skjäl fångsten af 12,852. (Jfr i öfrigt Statistisk Tidskrift, band 1, sid. 371 o. f.)
De uppgifna talen antyda dock tillräckligt både den vinst, som jagten å rofdjur måste hafva beredt
och tillvaron inom landet af ett antal sådana djur, som säkerligen med jägaren delar det nyttiga villebrådet
till dennes och hela allmänhetens stora skada.
Den uppgifna summan utbetalde skottpenningar och belöningar för dödade rofdjur: 109,693*77 R:dr synes
ej heller angifva hela beloppet och visar i fördelningen mellan länen mycket stora skiljaktigheter, beroende
af de olika lokala anordningarne.
Beträffande den skada, som tillfogats husdjuren af rofdjur, äro uppgifterne i tab. N:o 6 än mer ofullständiga,
af lätt insedda skäl. Att denna skada dock är ganska stor kan så mycket mindre lida tvifvel, som
den blott från 8 län uppskattats till ej mindre än 111,482*08 R:dr, oaktadt t. o. m. för dessa län antydes, att
beräkningen är för låg. Antagligt är ock, att denna skada alltid kännbarast drabbar den mindre jordbrukaren.
E) Bergs- och brukshandtering samt F) Fabriker, manufakturer och handtverk. Enligt hvad i planen för
Läns-Styrelsernas berättelser blifvit an ty dt med hänsigt till sambandet mellan dessa och de bidrag till Rikets
ofliciela Statistik, hvilka af Centralmyndigheterna lemnäs, borde dessa berättelser i afseende på de under ofvanstående
titlar hörande delar af produktions- och förädlings-statistiken ej afse de tekniska detaljerna, utan
företrädesvis redogöra för idkarnes antal, rörelsens allmänna gång och vexelverkan med andra näringar, utvägar
för transporter, bildningsanstalter för personalen, olyckshändelser m. m.
I öfverensstämmelse med det föreskrifna formuläret har jag nu i tab. N:o 7 A) upprättat ett Tab. N:o
sammandrag af hela antalet verk och inrättningar samt hela den personal, som uppgifvits hithörande, vare
sig ägare och mästare eller arbetare, med skilnad mellan landsbygd och städer i hvarje län. Slutsummorna
af denna tabell angifva hela antalet grufvor, bergverk, bruk, fabriker och manufaktur-inrättningar i riket år 1860
till 12,427, hvilka ägdes af 9,662 enskilde och 1,557 bolag och gåfvo sysselsättning åt 62,930 mästare och arbetare,
deraf 56,306 öfver 15 års ålder och 6,624 under denna ålder. Fördelas detta antal efter belägenheten
mellan landsbygd och städer, så falla på landsbygden ensamt 11,028 af ofvannämnde inrättningar, deraf 8,415
tillhörande enskilda personer och 1,409 bolag, och sysselsattes vid dessa inrättningar mästare och arbetare
öfver 15 års ålder af manligt kön till ett antal af 33,574, af qvinligt 4,183, samt under 15 års ålder arbetare
af manligt kön 3,007 och af qvinligt 1,332. På städerna falla deremot 1,399 verk och inrättningar,
hvilka ägdes af 1,247 enskilde och 148 bolag, och sysselsatte 18,549 mästare och arbetare öfver 15 och
2,285 arbetare under 15 års ålder. Bristande könsfördelning i uppgifterna från Stockholms stad tillåter icke
att för samtlige städer redogöra för arbetareantalet af hvarje särskildt kön, men för städerne utom Stockholm
år det uppgifvet till: mästare och arbetare öfver 15 års ålder af manligt kön 10,159, af qvinligt 3,998,
under 15 års ålder arbetare af manligt kön 1,335, af qvinligt 751. Sålunda äro af dessa verk och inrättningar
88 proc. belägna å landsorten, men af hela personalen, mästare och arbetare, falla blott 67 proc. på
landsbygden.
Den källa för hithörande uppgifters vinnande, till hvilken Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande varit
hänvisade, utgöres af mantals- och skattskrifningslängderne — alltså samina handlingar, på hvilka bevillningen
till staten grundas. De till produktions- och förädlings-statistiken hörande årliga uppgifter, hvilka genom
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande från städernas Magistrater, Fabriks- och Handtverksföreningar samt
Kronobetjeningen å landsbygden till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium ingå, hafva antag
-
48
Bergverk, bruk, fabriker m. m. Aktiebolag för industriela ändamål.
ligen i hufvudsaken samma källa och synas i följd häraf böra gifva samma summor. En skiljaktighet låter
emellertid af många anledningar lätt förklara sig. Ofta kan vara tvetydigt, huruvida en inrättning skall hänföras
till ena eller andra titeln eller ens upptagas, den kan, ehuru befintlig, för året ej drifvas, gränsen mellan
handtverk och fabrik är till en del obestämd, samma inrättning kan hafva en mängd olika verksamhetsföremål
och med lika skäl hänföras under den ena som den andra titeln o. s. v. Dessa och en mängd andra
omständigheter äro ock anledningar dertill, att numera vilkoren för en industriel statistik ej kunna fyllas
utan särskildt anordnade undersökningar af personer, som hos sig förena de för sådan undersökning i öfrigt
nödiga egenskaper med de tekniska insigter, som äro erforderliga för att bedöma och gruppera alla hithörande
inrättningar efter den plan, som en sådan statistik kräfver.
Beträffande de nu meddelade uppgifterna utbeder jag mig få upplysningsvis meddela, att, då flertalet
af femårsberättelser i enlighet med förslaget inrymt brännerierna uti tab. N:o 7, jag deraf hemtat anledning
att i sammandraget af denna tabell äfven inräkna de bränneriet-, hvilka i andra femårsberättelser blott i texten
omförmälts, hvaraf följden blifver, att sammandragets slutsumma 12,427 är högre än summan af femårsberättelsernes
motsvarande tabell. Då för de sålunda tillagde brännerierne — i allmänhet tillhörande klassen
»mindre» — uppgifter saknats om ägare, mästare och arbetare, så inverkar detta i någon man äfven på kol.
3—8 i tabellsammandraget.
Tab. Litt. Q. Vår tids stora industriela framsteg hafva i associationsandan haft en af sina mäktigaste häfstänger.
Af sådan anledning har uti förslaget till femårsberättelserne influtit begäran om uppgift ä det antal verk och
inrättningar, som ägas af bolag i motsats mot ensamme ägare. På sätt redan är anfördt har detta uppgifvits
vara fallet med 1,557 eller omkring 121 proc. af samtlige verk och inrättningar. Jag tillåter mig icke
någon slutsats af denna siffra, helst den, första gången ifrågasatt, måhända ej angifver det rätta förhållandet,
men utbeder mig få i nedanstående tab. Litt. Q lemna en öfversigt öfver de Aktiebolag för industriela ändamål,
hvilka intill och med 1860 års utgång på grund af Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning af den 6 Oktober 1848
Tab. Litt. U. Af Kongl. Majit stadfästade aktiebolag för industriela ändamål åren 1849—1860.
1.
2.
3.
4.
Dag då Kongl.
Maj:ts stad-  fästelse med-  delats.
Bolagets benämning och föremål.
Säte för bolagets styrelse.
Tecknings-
summa.
R:dr R:mt.
1849 H
1850 V°
900,000
900,000
» V
337,500
1851 V
» ...
230,000
1852 V
750,000
» H
1853 ?
„ i
240,000
Bergviks sågverks A.B
Söderala, Gefleborgs län
900.000
189.000
» 1 *
1,200,000
“ s
V
1854 V
» V
» 1 9
* z
» V
Lindholmens skeppsvarfs och mekaniska fabriks A.B
Norrköpings (Drags) yllefabriks A.B
Rosenlunds (bomulls-) spinneri A.B
Göteborg
Norrköping
Göteborg
»
300.000
900.000
1,296,000
900.000
Thorshags bomullsspinneri A.B
Norrköping
750.000
2.250.000
900.000
400.000
1.650.000
• i
1855 V
Smedjeholmens (vlleväfnads) A.B
Norrköping
»
» V
750,000
» i
990.000
300.000
50,000
“ tV
» »
Motala pappersbruks A.B
Vargö koksalts-raffinerings A.B
Motala
Göteborg
Aktiebolag för industriela ändamål.
49
hos Kongl. Maj:t sökt och erhållit stadfästelse å bolagsordningen. Af denna öfversigt inhemtas, att antalet
af dessa associationer oafbrutet tillväxt, och att genom dem stora kapitalbelopp gjorts disponibla för industriens
utveckling.
Forts, af Tal». Litt. U. Af Kongl. Maj:t stadf'listade aktiebolag för industriela ändamål åren 1849—1860.
1.
2.
3.
4.
Dag då Kongl.
Maj:ts stad-  fästelse med-  delats.
Bolagets benämning och föremål.
Säte för bolagets styrelse.
Tecknings-
summa.
R:dr R:mt.
1855 H
900,000
1856 }
600,000
» v
100,000
» ¥
» ¥
300,000
360,000
» > 1
3,000,000
n h
1,000,000
•I 'T«
750,000
* 48
100,000
1857 ¥
50,000
»
Carlsviks (väfnads-) A.B
1,200,000
.. y
800,000
» ¥
» ¥
Mölndals (bomulls-) spinneri A.B
Mölndal i Göteborgs och Bohus län
300.000
300.000
» 4
Norrköpings gaslysnings A.B
500,000
» V
50,000
1858 f
Jönköpings tändsticks A. B
400,000
„ v
600,000
II
Sundsvalls bryggeri A.B
100,000
» ¥
240,000
120,000
» 48
300.000
» 44
60,000
,>
450,000
1859 V
Liljeholmens vin- (ättike-) fabriks A.B
100,000
» i
400,000
» ¥
" i
160,000
400.000
500.000
» v
» 4
Norrköpings korderojfabriks A.B
200,000
» V
Gotlands fabriks (Jivitbetssocker, cement, torf) A.B
2,000,000
“ t
Göteborgs tändsticksfabriks A.B
45,000
Wiskaholms (bomullsväfnads-) AB
200,000
250.000
300.000
- 48
Bromö glasbruks A. B
1860 V
Gunnebo (jernvaror) A.B
» U>
Gustafsfors (Bollnäs) sågverks A.B
75.000
25,500
100,000
3,000,000
25.000
60.000
100,000
80 000
» 8
Åmåls tändsticksfabriks A.B
•i »
Orebro gaslysnings A.B
»
Carnegie et C:ni (socker, maltdrycker) A.B
• 8
• ¥
» ¥
Gustafshäll (jerngrufva, malmskärpning) A.B
Djurö tekniska (svafvelsyra, vitriol m. m.) fabriks A.B
Jerfsö i Helsingland
Sandviks glashytte A.B
“ V
Hammars glasbruks A.B
» SJ
Hillersta (bränntorfsberedning) A.B
112,500
400.000
2,600,000
600.000
960.000
800.000
1,200,000
1,200,000
A i>
Göteborgs bryggeri A.B
* A
• 18
» ^
Hernösands ångsågs A.B
Olsboda bruks (tackjern, sågverk) A.B..
■ H
a ii
Svabensverks (såg, jern- och stålberedning) A.B
Skultuna (messings- och metalltillverkning) A.B
» n
Norrköpings bomullsväfveri (se 1^52) A.B.
Norrköping
Sammandrag af K. M Bef:des und. berdlt. för åren 1856—1860.
7
50 Minderårige arbetare. Handtverkerier. Gerningsmän. Idkare tili sjelfförsörjning. Mineraliska råämnen.
De af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium, efter utfärdandet af Nåd. Fabriks-, Handtverks-
och Handelsordningarne af år 1846, anbefallda formulär för årliga uppgifter innehålla föreskrift om
skiljande från hvarandra af arbetare och biträden öfver och under 15 års ålder, men Kongl. Kungörelsen af
den 22 Maj 1852 angående minderåriga personers användande vid fabriker och handtverk innehåller bland
annat, att till nattarbete (kl. 9—5) ej må användas arbetare under 18 års ålder, samt stadgar bötesansvar
för öfverträdelse af Handtverksordningens förbud mot anställande af lärling under 12 års ålder. Följden af
sålunda fästad uppmärksamhet på tre olika åldersår kan lätt tänkas vara den, att de nu meddelade uppgifterna
till någon del äro sväfvande mellan dessa åldersår. I allmänhet synes man dock, hvad vårt land beträffar,
kunna antaga, att gällande föreskrifter om skolundervisnings begagnande innebära trygghet mot barns
begagnande till fabriks- och handtverksarbete på ett för deras helsa och utveckling skadligt sätt. Den uppgifna
proportionen af omkring 10 proc. arbetare under 15 års ålder, med minimigräns enligt författning från
12:te året och möjligen ej sällan omfattande personer ända till det 18:de, torde, när den tydes med hänsigt
till det anförda, ej innebära någon våda.
Hvad särskildt beträffar handtverkerierna, så utvisar tab. N:o 7 Ä) för hela riket vid 1860 års utgång
ett antal af 10,479 mästare, 8,326 gesäller, 9,063 lärlingar och 3,250 andra dit räknade arbetare. Af dessa
tal falla på landsbygden 3,159 mästare, 780 gesäller, 1,162 lärlingar och 620 andra arbetare, och på städerne
7,320 mästare, 7,546 gesäller, 7,901 lärlingar och 2,630 andra arbetare. Af hela denna personal faller alltså
omkring 82| proc. på städerna.
Landsbygdens s. k. gerningsmän, uppgående till 11,873, hafva såsom biträden haft hos sig anställde
4,449 personer.
Det uppgifna antalet idkare af handtverk till s. k. sjelfförsörjning uppgår i hela riket till 12,976. Uppgifternas
ofullständighet tillåter ej dessas fördelning mellan landsbygd och städer.
Sammanräknas hela den personal, som tab. N:o 7 Ä) upptager såsom ägande sin näring och sysselsättning
af grufvor, bergverk, bruk, fabriker, manufakturinrättningar och handtverksarbete, så uppgår den för
hela riket till 133,008. I verkligheten är dock denna summa mycket större, då intressenterne uti aktiebolagen
här ej kunnat medräknas, och då källan för denna tabells uppgifter häntyder derpå, att här äro upptagne
blott de såsom hithörande mantals- och skattskrifne personer, hvaremot så väl i städerne, som i synnerhet
å landsbygden en stor personal i mantalslängderne uppföres under andra yrkestitlar, ehuru den till
ifrågavarande näringar lemnar en betydlig arbetskraft och för sådan njuter ersättning, deribland exempelvis
blott må nämnas den som för bergverken till större delen förrättar kolning och körslor m. fl.
Tab. N:o 7 B) innehåller specifikation af de uppgifna särskilda slagen af grufvor, bergverk, bruk, fabriker
och manufakturinrättningar samt handtverkerier för hela Riket.
Säkerligen finnes inom Sverige icke ett enda län, der ej tillfälle gifves att kunna bringa i dagen mineraliska
råämnen af större eller mindre värde, och fortgången af rikets geologiska undersökning skall säkert
mångfaldiga dessa tillfällen.
Riklig tillgång på lera, tjenlig ej blott till tegelslagning och dikesrör m. m., utan ock till kakel och
krukmakargods af ordinär beskaffenhet, gifver i de flesta län en växande sysselsättning åt dertill egnade
yrken, i den mån förbrukningen af tegel och kakel till byggnader ökas och vattenafledning medelst tegelrör
vinner större utsträckning.
Den finare eldfasta leran, som hittills endast funnits vid Höganäs i Malmöhus län, har redan gifvit
näring åt en vida berömd industri.
Graniten och gneisen bearbetas som handelsvara t. o. m. för utländsk förbrukning i och omkring Stockholm,
i Blekinge och Bohus län.
Mineraliska råämnen. Jernhandteringen.
51
Tälgstens-brott omtalas inom Elfsborgs, Wermlands och Örebro län, och förekomma säkerligen äfven
på några andra ställen; Kiselstens-brott inom Christianstads, porfyr-brott i Stora Kopparbergs län.
Alun-t\ 11 verkning bedrifves inom Calmar, Christianstads, Skaraborgs och örebro län, hvarjemte takskijfer-bvott
bearbetas jemväl i Elfsborgs och Wermlands län.
Sandstens-, qvarn- och slipstensbrott sysselsätta en ej ringa personal inom Jönköpings, Christianstads,
Malmöhus, Elfsborgs, Skaraborgs, örebro och Stora Kopparbergs län.
Grafit brytes inom Westmanlands län, brunsten inom Skaraborgs, stenkol tyvärr endast till ringa mängd
inom Malmöhus län.
Marmor-brott bearbetas inom både Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län, och förekommer
marmor jemväl i Örebro län.
Kalk-brott och kalkbränning omtalas från alla län, utom Kronobergs, Blekinge, Hallands, Göteborgs och
Bohus, Wermlands, Gefleborgs, Wester-Norrlands, Jemtlands och Norrbottens, och gifva särdeles på Gotland
och öland såväl som i öster- och Westergötland en riklig sysselsättning och inkomst. Afven inom här
ofvan nämnde Wermlands, Gefleborgs, Wester-Norrlands och Jemtlands län Annes tillgång å kalk, som för
industriela ändamål kan användas, ehuru detta måhända ännu ej ägt rum i den utsträckning, att dervid
kunnat fästas särdeles afseende.
Jerngrufvor hafva under femårsperioden bearbetats mer och mindre talrikt inom Stockholms, Upsala,
Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Calmar, Wermlands, örebro, Westmanlands, Stora
Kopparbergs, Gefleborgs, Jemtlands och Norrbottens län, hvarförutom i flera af dessa län sjö- och myrmalmer
lemnat rikligt ämne för jer riman ufakturerna.
Koppargrufvor hafva lemnat mer eller mindre rik afkastning inom Södermanlands, Ostergötlands, Jönköpings,
Calmar, Orebro, Westmanlands, Stora Kopparbergs, Wester-Norrlands och Jemtlands län och finnas
äfven jemte de outtömliga jernmalmtillgångarne i Norrbotten.
Nickel har vunnits i Jönköpings och Stora Kopparbergs, kobolt i Södermanlands och Örebro, zink i
Örebro, bly och silfver i Wermlands, Örebro, Westmanlands, Stora Kopparbergs och Jemtlands län, samt jemväl
något guld i Stora Kopparbergs län.
1 afseende på jernhandteringens gång i allmänhet, synes hvad härom i femårsberättelserna meddelats berättiga
till det antagande, att brytningen och uppfordringen af malm ökats och lemnat tillgång till ej obetydlig
tackjernsexpurt, att flerstädes vilkoret för ytterligare snart sagdt. obegränsad ökning blott utgöres af
förbättrade kommunikationsanstalter, att man på några ställen, der bruksdriften lidit af vattenbrist, varit betänkt
att använda ångkraft, och att minskad tillgång och ökade priser å trädkol framkallat ökadt begagnande
af dels coakes, dels bränntorf.
Sedan med året 1855 en förmånlig konjunktur för jernhandteringen inträdt och lifvat verksamheten,
rönte denna, tyvärr, ett kännbart afbrott genom handelskrisen år 1857, hvarefter försvårad afsättning och
nedtryckta priser, särdeles å stångjern, vållat, att tillverkningen deraf måst minskas eller drifvas utan någon
uppmuntrande vinst, helst då jemte de högre kolpriserne äfven arbetslönerna stegrats. Detta oaktadt synes
denna tillverkning för femårsperiodens sista år, att sluta af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegii
berättelser, hafva varit större än något föregånget år, hvilket äfven gäller jernmanufaktur- och ståltillverkningen,
hvaremot enligt samma källa ett omvändt förhållande i det hela ägt rum med gjutgodstillverkningen, ehuru
denna för vissa län betydligt stigit, hvartill mycket bidragit de jernvägar och andra nya kommunikationsleder.
som öppnats.
52
Koppar- och zinktillverkning. Dödsfall af olyckshändelser ra. m. Fabriksrörelsen i allmänhet.
För koppartillverkningen lofva detta qvinqvenniets resultater och åtgärder ökad framgång genom uppdagade
nya malmstreck i Calmar och örebro län, samt de storartade anläggningar, som ägt rum vid Åtveds
grufvor och som pågå vid Carl Gustafs kopparverk i Jemtland.
För den storartade [ilan, efter hvilken 2inkmalmsbrytningen nu ordnats i örebro län, sedan grufve
fälten
inköpts af Belgiska bolaget La Vieille Montagne, redogör berättelsen för nämnde län.
Med förbigående af de bruks- och bergverksrörelsen beträffande detaljer, hvilka enligt planen ej tillhöra
femårsberättelserna, utan de årligen under Litt. C utkommande Bidragen till Sveriges officiela statistik,
tillåter jag mig blott här ytterligare tillägga, att, då endast 11 dödsfall af olyckshändelser i denna rörelse
med sina talrika faror omtalas inträffade under hela femårsperioden, detta ej kan antagas vittna om försummad
uppmärksamhet hvarken från arbetarnes eller deras förmäns sida.
Folkskolorna omfatta med sina välgörande verkningar jemväl hithörande arbetspersonal, men från åtskilliga
län omtalas dessutom särskilda af verkens ägare bekostade skolor för arbetarnes barns äfvensom särskilda
bibliotheker för arbetarnes bildning. Afven i afseende på dessas bostäder och ekonomiska ställning vitsordas
stora förbättringar, af hvilket allt tydliga verkningar på sedlighet och ordning framträdt bland grufarbetarepersonalen
å ställen, der denna förr varit brännmärkt för råhet och osedlighet.
Då den öfversigt öfver fabriker och manufakturinrättningar samt handtverkerier, som lemnäs i tab.
N:o 7 B), ehuru i vissa delar ensamt för sig nog upplysande, i många andra hänseenden dock, enligt hvad
ofvan blifvit i underdånighet antydt, har alltför stora brister för att kunna tjena såsom grund för en tillfredsställande
statistisk redogörelse öfver förädlingsindustrien, och någon sådan hvarken är afsedd att vinnas
eller ens torde kunna tillvägabringas genom Läns-Styrelsernes berättelser, så tillåter jag mig att, med underdånigt
åberopande i öfrigt af de utförligare årliga redogörelser, som öfver hithörande ämnen lemnats af Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium, blott påkalla Eders Kongl. Maj:ts Nåd. uppmärksamhet på de
förhållanden, hvilka Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med hänsigt till dessa näringsgrenar i allmänhet,
ansett förtjente att framhållas.
Vissa län utmärka sig framför andra genom talrikheten eller betydenheten af der anlagde fabriker och
manufakturinrättningar, men äfven inom sådane län äro dessa anläggningar oftast samlade på vissa inskränktare
områden, der naturförhållandena varit för dem gynnsammast, så att, då man ej afser bergverksrörelsen,
större fabriksdistrikter, jemförliga med andra länders, här ännu knappast finnas med undantag för vissa delar
af Elfsborgs län, der husväfnadsslöjden i förening med storartade bomullsspinnerier, väfverier, färgerier och
tryckerier redan länge rikligen lönat idogheten, hvilken dock derjemte, på sätt femårsberättelsen för länet
upplyser, egnat sig åt jordbrukets förbättring och derigenom beredt sig ett skydd mot konjunkturvexlingarne,
hvilket särdeles vid nu förhandenvarande bomullsbrist kan blifva välgörande.
Östergötlands samt Göteborgs och Bohus län hafva likasom hufvudstaden sina talrika och stora fabriksanläggningar
mera samlade i städerne Norrköping och Göteborg samt närmaste omgifningen. Det växande
antalet betydliga fabriker i Malmöhus och Jönköpings län, likasom de spridda stora hithörande anläggningarne
i andra län, deribland Blekinge, Christianstads, Hallands och Gefleborgs län, tillhöra ock i allmänhet
mera städerna än landsbygden, och kunna genom sin fåtalighet, äfven om de äro å landsbygden belägna, ej
på denna utöfva någon vidsträcktare inflytelse, ehuru sådan äfven inom det mindre området vitsordats välgörande.
Att 1857 års handelskris på fabrikernas verksamhet utöfvat en hämmande inflytelse röjes tydligen af
femårsberättelserna, men tillväxten af fabrikernas antal och tillverkningsvärden mot femårsperiodens slut ådagalägger,
att denna inflytelse varit blott öfvergående. 1 Öfver-Ståthållarens berättelse förekomma emellertid
yttranden från Fabriks- och Handtverksföreningarne i Stockholm, enligt hvilka fabriks- och handtverksnäringarne
derstädes ingalunda skulle numera åt idkarne bereda den förkofran, som tyckes löna verksam
-
Handtverkerierne i allmänhet. Fiske och andra binäringar. Hus- och hemslöjd.
53
heten i öfriga delar af riket. Oberäknadt verkan af handelskrisen tillskrifves detta förhållande hufvudsakligen
den finare tull-lagstiftningen, som omöjliggjort täflan med utlandets ofta till qvaliteten underhaltiga
fabriksalster. Obestridligt är emellertid, att inom vår industri i allmänhet röjes ett oaflåtligt sträfvande att
tillegna sig större konstfärdighet och bättre arbetsmethoder, äfvensom att frukterna häraf pä dess alster ligga
för öppen dag. Men hvarje täflan på detta fält förutsätter ej blott städse spänd och vaksam omtanke, utan
ock nödiga större kapitaltillgångar. Under sådant förhållande torde väl kunna medgifvas, att den rörelse,
som utan svårare täflan, särdeles ansträngning eller större förlager kunnat lugnt och lönande drifvas under
högre skyddstullar, ej kan undgå att kännbart störas af ett friare tullsystem och de städse nya frestelser,
som detta tillåter uppdukas för en obetänksam köplust, men lika säkert torde ock vara, att, när associationsandan
skaffat kapitaler och täflan sporrat verksamheten, flit, hushållsaktig omtanke och skicklighet här lika
litet som annorstädes böra gå miste ojn sin förtjenta lön.
Ju mera arbetsmethoder, machiner och kapitaler jemte lagstiftningen bidragit att utplåna den skarpa
gränsen å ena sidan mellan fabriker och handtverkerier och å den andra mellan handtverkare och s. k. gerningsmän
och arbetare till sjelfförsörjning, desto svårare blir ett bestämdt omdöme om sjelfva handtverkeriinstitutionens
och rörelsens tillstånd. De flesta berättelserna yttra härom intet, en och annan antyder svårigheten
af täflan med det stora antalet handtverksidkare till sjelfförsörjning, andra omtala välgörande verkningar
af de talrika bildningsanstalterne för handtverksidkarne.
Sveriges långa kuststräcka bereder åt flertalet län en vigtig binäring i hafs -fisket och åt de öfriga länen
skänka de stora insjöarne och floderna äfven godt tillfälle till denna näring. Någon uppskattning af hvad
fisket inbringar kan emellertid ej ens approximativt lemnäs. Den klagan, som från vissa län tidtals framträder
öfver minskadt utbyte af hafsfisket, kan möjligen bero af den periodicitet, som iakttagits i fiskstim
mens
uppträdande och lekplatsernes val m. m. Fisket å insjöar och floder kan deremot otvifvelaktigt betryggas
genom ändamålsenliga åtgärder, och från de flesta län, som hemta fördel af detta fiske, omtalas jemväl,
att nödiga stadgar till dess befrämjande utfärdats. Tvenne aktiebolag, med syfte hufvudsakligen att tillvägabringa
en ändamålsenligare behandling af lisken, båda med säte i Göteborg, hafva under femårsperioden erhållit
Nådig stadfästelse, det ena den 12 November 1858 under benämningen Aktie-Bolag för Storfiske,
med ett teckningsbelopp af minst 20,750 R:dr, det andra den 19 November s. å. under benämningen AktieBolag
för Storsjöfiske, med 70,000 R-.drs teckningssumma.
Fiske och kustfart hafva till följd båtbyggnads-industrien, som derföre i flera län omtalas.
1 de län, der bruksrörelse drifves, framkallar dess behof binäringarne kolning och körslor, de senare ej
alltid till allmogens verkliga fördel och för bruken en nödtvungen men dyr utväg i brist af bättre.
Endast från de två nordligaste länen omtalas salpeter sjudning och pottaskeberedning såsom binäring af
någon betydenhet, hvartill på åtskilliga ställen äfven kommer tjärubränningen.
Hus- och hemslöjden kan i många fall ej bestå täflan med machinarbetet. Bland annat hafva alltså
bomullsväfnaderna från fabrikerna till stor del utträngt linneväfvandet i hemmet. Emellertid omtalas väfnad
såsom hemslöjd och föremål för afsättning från Westra Wingåkers och Österåkers socknar i Södermanland, från
större trakter af Småland, från Gotland (vadmal), Frosta härad af Malmöhus län, Warbergs, Halmstads och
Laholms fögderier af Halland (mycket ylle jemte stickade arbeten), utom de 7 häraderne af Elfsborgs län
äfven på Dalsland, i Södra Wadsbo härad af Skaraborgs län, delar af Wermland, Fläckebo och Wester-Fernebo
socknar af Westmanlands län (nöthårsmattor) samt delar af Westerbottens län. Den berömda linodlings- och
o
uö/wads-industrien i Helsingland och Ångermanland befinnes deremot i aftagande, ehuru den ännu lemnar till
marknaden stora qvantiteter.
Wory-arbeten drifvas i Sorunda socken af Stockholms län, Vedens och Bollebygds härader af Elfsborgs,
delar af Orebro och Stora Kopparbergs län;
54 Hus- och hemslöjd. Bran vinstillverkning och -försäljning.
Laggkärls-t\ 11 verkning likaledes i Sorunda socken, i Regna och Skedevi socknar af Östergötlands län, N.
och S. Wedho härader af Jönköpings, skogstrakterna af Calmar, N. Åsbo, ö. och W. Göinge härader af
Christianstads, Landvetters och Härryda socknar af Göteborgs och Bohus, Wedens oell Bollebygds härader
af Elfsborgs, flera trakter af Skaraborgs, Wermlands, Örebro, Westmanlands och Stora Kopparbergs län;
Snickeri och möbel-tillverkning i Sorunda socken, N. Åsbo, (). och W. Göinge härader af Christianstads,
Lindome socken af Göteborgs och Bohus, delar af Skaraborgs, Westmanlands och Stora Kopparbergs län m. fl.;
Spik- och nubb-smide drifves i Godegårds, Hellestads och Tjellmo socknar af Östergötlands län;
tillverkning af vagnar, tröskverk, väggur m. in., knappnålar och åtskilliga smiden i Östra samt Östbo och
Westbo (jerntråd) härader af Jönköpings, delar af Kronobergs (yxor, liar), östra och Westra Göinge härader
(smiden) af Christianstads, Elfsåkers socken (smiden) af Hallands, Toarps socken (smiden) af Elfsborgs samt
delar af Wermlands och Stora Kopparbergs län; ,
Spetsknyppling fortlefver i Wadstena, perlfiske drifves i Einrnån i Jönköpings län, väfskeds-ti 11 verkning i
Kronobergs län, &«rd-tillverkning i Kinds härad af Elfsborgs, tillverkning af skodon i Kumla och Viby socknar
af Örebro län, af halmflätor i Hallsbergs socken af samina län, af bössor, tobakspipor och tobaksdosor i
Jemtland.
Tab. Litt. r. Sedan i afseende på bränvinstillverkningen Kongl. Förordningen den 18 Januari 1855, jemte senare gifna
Nådiga föreskrifter, förberedt dess öfvergång till en fabriksnäring, hvars tillverkningsbelopp kan noggrannt bestämmas
och beskattas, och Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning af den 26 Oktober 1860 fulländat denna
stora och välgörande förändring, har den förra s. k. husbehofsbränningen upphört. De förändrade förhållanden,
som genom den nya lagstiftningen inträdt i afseende på bränvinstillverkningen, förtjena alltså att åtminstone
i några drag skildras. Jag har så mycket hellre ansett mig böra låna dessa ur de underdåniga årsberättelser,
hvilka af Chefen för Bränvins-Kontrollbyrån afgifvits, som flera af femårsberättelserne ej härom
meddelat tillräck lige uppgifter, och de i andra förekommande ej alltid öfverensstämma med nämnde Byrås
redogörelser. Tab. Litt. R å följande sida har dock blott kunnat inrymma några få af de talrika detaljer,
som dessa redogörelser innehålla. Här torde alltså böra tilläggas, att tillverkade mängden bränvin af 50
proc. styrka utgjort:
år 1855
omkr. 11,444,000 kannor,
» 1856
» 12,513,000
» 1857
» 14,980,000
,, 1858—1859
» 14,446,137 »
» 1859—1860
» 14,913,551 »
» 1860
»  9,914,541 »
eller tillsammans 78,211,229 kannor,
och alltså i årligt medeltal omkr. 13 millioner, för hvilka tillverkningsafgiften i medeltal uppgått till 5,774,291
R:dr, Statens utgifter för kontroll och diverse effekter m. m. i medeltal till 255,132 R:dr, och nettobehållningen
för Staten alltså utgjort icke mindre än 5,519,158 R:dr ärligen.
Tab. Litt. s. Då tabellens siffror tillräckligt upplysa så väl den progressiva minskningen i antalet af de smärre brännerierna,
hvilka genom sist åberopade Nådiga förordning numera upphört, som den olika andel olika län
tagit uti bränvinstillverkningen, torde jag icke behöfva ytterligare vidröra dessa förhållanden, men då de vilkor
för försäljningen af bränvin, hvilka genom Nådiga förordningarne af den 18 Januari 1855, den 27 November
1857 och den 7 December 1860 bestämdes, utöfvat en vigtig inflytelse, torde det tillåtas mig att här jemväl
lemna en öfversigt öfver några resultater af dessa sistnämnda föreskrifter, så vidt upplysning derom varit tillgänglig.
Tab. Litt. S (sid. 56) sammanfattar de uppgifter, som femårsberättelserna innehålla för året 1860
rörande antal minuterings- och utskänkning sställen samt afgiftsbeloppet för båda slagen, utan att likväl alltid
Bränvinstiliverkning och -försäljning.
är klart, huruvida detta belopp utgör det debiterade eller det behållna. Då emellertid dessa uppgifter ej gifva
nog åskådlighet i fråga om den inkomst, som kommunerne kunnat sig tillgodogöra för rättigheten att försälja
Tab. Litt. R. Bränneriernas antal och tillverkning saf gifter.
1.
2.
3.
4. | 5.
6. | 7
8. | 9.
10. | 11.
12.
13.
14.
Stockholms stad
Stockholms län .. ..
Upsala d:o
Södermanlands d:o
Östergötlands d:o
Jönköpings d:o
Kronobergs d:o  .
Calmar d:o
Gotlands d:o
Blekinge d:o
Christianstads d:o
Malmöhus d:o
Hallands d:o
Göteborgs och Bohus d:o...
Elfsborgs d:o
Skaraborgs d:o
Wermlands d:o
Örebro d:o
Westmanlands d:o
Stora Kopparbergs d:o
Gefleborgs d.o
Wester-Norrlands d:o
Jemtlands d:o
Westerbottens d:o
Norrbottens d:o
Summa i hela Riket
Större brännerier (300—1,000 kannors tillverkning på dygn).
Antal bränne-  rier i gång.
Erlagd till-  verknings-  afgift
1855.
3-3
CD <r-f-  i-S w
cr
fp; -s
»o 35:
a a
crq p
CD
Erlagd till-  verknings-  afgift
1856.
n >
3
" E
cr*
crq y-i
po p:
P P
Oq e
CD
Erlagd till-  verknings-  afgift
1857.
2-fr
Cfc e-t-  <-i p
crq Sf
jao p:
Ö P
crq p
CD
l__
M CO
CO cn
m co
«= ]
Erlagd till-  verknings-  afgift
1858-1859.
2-fr
►-j • g
^ CT*
crq y-i
po p:
P P
crq P
1
Erlagd till-  verknings-  afgift
1859-1860.
§•1
crq ST
po p:
3 3
^ 3
Erlagd till-  verknings-  afgift
1860.
1852.
1855.
R:dr R:mt.
1856.
R:dr R:mt.
1857.
R:dr R:mt.
R:dr R:mt.
M
M CO
<x m
o cr>
p i
R:dr R:mt.
1860.
R:dr R:mt.
50
18
30
48
14
13
23
1
36
80
119
28
26
38
83
20
21
14
2
3
2
1
1
23
14
11
67
15
13
13
28
38
32
18
15
9
53
8
16
13
1
1
1
1
27,184,06
281.226.44
247.131.25
117,912,50
645.993.6 9
154,393,18
100.089.88
127.911.88
249,471,69
219.613.25
264,804,55
136,505,37
135,057,75
73,154,44
483.475.06
61,894,75
215.535.88
144.656.44
17,723,25
10,729,oo
9,375,25
4,888,50
4
30
18
11
50
15
12
11
1
29
36
34
19
11
9
45
10
17
14
1
2
1
92.935.75
377.099.31
316,267,69
108,894,25
419.027.06
118,201,00
127.004.00
128.511.50
16.883.50
300.695.00
342.766,44
391.403.06
176,594,81
115,336,75
67,702,12
386,219,13
62.256.50
205.564.00
174.622.50
15.797.75
10.040.25
19.806.25
3
28
18
12
48
17
12
10
1
33
52
38
18
13
11
41
13
16
11
1
1
1
1
1
81,887,00
415.966.81
368,857,18
136.207.25
526.702.00
172.868.81
129.878.25
146.702.25
23.153.75
411.946.00
562,391,57
507.756.3 7
177,863,69
143.251.81
95,801,18
388.087.81
94,977,04
204.979.3 7
144,026,64
18.846.75
12.449.75
4,834,25
18,053,25
4.624,50
3
24
17
12
52
15
10
10
1
34
48
39
17
6
13
52
10
15
10
1
1
2
1
88,957,57
392.408.52
382,344,26
172,161,u
702.312.52
136,802,14
103.181.68
165,946,70
16.896,30
400,305,44
554,929,80
651.366,98
169.436.68
44.340,75
124,546,25
656.409,76
113,278,85
253,699,74
173,673,64
10,358,40
21,436,50
36,435,15
4,824,37
i
18
14
12
53
16
9
12
1
25
37
40
17
4
11
50
9
12
9
1
1
1
4,680,00
251,071,36
296 647,55
174.552.59
641.769.84
170,373,86
128,091,06
208,651,82
ll,402,io
315,888,43
375,288,41
662,748,22
191,235,05
28,391,4 7
101.043.85
633,816,31
111.512.59
245,179,15
175,152,72
12,232,50
22,960,60
5,496,37
12
12
11
33
14
8
8
1
18
19
32
10
6
38
5
10
5
1
1
123,295,42
150,128,84
94,232,49
252,656,03
93,796,19
62,445,75
128.114.02
7,488,oo
189,666,35
140,357,31
331.343.3 7
66,577,4 2
50,688,52
382,871,29
36,590,99
137,658,90
88,109,02
27,110,63
5,497,13
670
391 j 3,728,728,06
380
3,973,62812
400
4,792,113,88
393
5,376,053,11
3531 4,768,185,85
244
2,368,627,67
Stockholms stad
Stockholms län
Upsala d:o
Södermanlands d:o
Östergötlands d:o
Jönköpings d:o
Kronobergs d:o
I Calmar d:o
Gotlands d:o
Blekinge d:o
Christianstads d:o
Malmöhus d:o
Hallands d:o
Göteborgs och Bohus d:o...
Elfsborgs d:o
Skaraborgs d:o
Wermlands d:o
Örebro d:o
Westmanlands d:o
Stora Kopparbergs d:o
Gefleborgs d:o
Wester-Norrlands d:o
Jemtlands d:o
Westerbottens d:o
Norrbottens d:o
Summa i hela Riket
Mindre brännnerier (12—20 kannors pannerymd).
' 942
1,760
1,421
2,449
1,233
1,270
2,299
2,046
1,015
3,097
1,499
1,549
137
3,137
1,948
3,089
1.156
1,376
2,001
1,069
327
223
123
6
2
2
37
854
96
199
222
7
364
1,119
136
63
6
572
236
47
120
1
3
1
3
1
552,73
658,88
11.205.63
269,915,18
26,505,3 7
49.919.81
65.098.88
1,442.44
108,166,44
282,895,37
39.441.25
16.712.81
1,417,37
127,253,30
79.309.88
10,133,37
36.353.63
97.50
799,12
121,50
l,011,oo
97.50
2
44
902
94
264
241
9
526
1,670
199
112
7
615
272
53
117
7
2
1
1
751,oo
14,817,06
251,822,25
25,156,75
71,085,50
64,583,56
1,404,12
161,204,37
437,443,88
60.607.63
34,849,2 5
1,944,37
132,374,52
81.278.63
12,217.81
32,310,67
2,094,56
546,25
202.50
112.50
2
2
40
894
89
283
234
6
575
1,812
238
126
5
686
279
73
120
11
4
1
2
751.00
751.00
14,025,08
270,098,63
25.814.12
79.995.12
66,395,88
1.104.69
183,875,72
549,564,12
77,003,60
42,238,63
1.895.69
144.107,4 4
81,972,96
16,208,oo
32,378,57
3,776,88
870,31
390.00
216,69
2
1
15
464
31
75
63
276
1,053
102
12
1
253
84
9
34
4
1
1
1,622,40
1,081,60
13.936.00
355.700.80
24.606.40
54.236.00
49.358.40
191,391,20
690.346.80
79.341.60
9.224.80
540,80
107,952,00
56.175.60
5.033.60
21.153.60
3.764.80
1.081.60
312,oo
2
14
501
28
131
68
360
1,170
123
16
272
90
6
42
1
1.622.40
13.769.60
397.696.00
20,446,40
91,598,00
55,842,80
298,547,60
801.112.00
102,398,40
14.133.60
116,121,20
65,000, oo
6.198.40
28.745.60
1,081,60
1
15
525
31
120
62
333
1,088
108
19
220
77
4
41
1
1.102.40
14.596.80
442,786,00
24.318.4 0
81.560.4 0
52.224.80
252.298.40
673,613,80
96.712.00
17.796.00
101.120.40
57.708.4 0
3.030.40
27,915,20
1.102.40
35,172
4,091
1,129,108,96
5,138
1,386,807,18
5,482
1,593,434,13
2,481
l,666,860,oo
2,824
2,014,313,60
2,645
1,847,885,80
56
Bränvinsminutering och utskänkning.
spritdrycker, har jag här nedan med ledning af särskilda uppgifter i ämnet sammanställt under åren 1855-  1861 influtne andelar af bränvin sminutering s- och utskänkning safgifterne
till Hushållnings-Sällskapen: till Städerna:
Stockholms stad  R:dr Runt
1,410,419,lr,
Stockholms län
Upsala d:o
Södermanlands d:o
Ostergötlands d:o
Jönköpings d:o
Kronobergs d:o
Calmar d:o (till båda Sällskapen).
Gotlands d:o
Blekinge d:o
Christianstads d:o.
Malmöhus d:o
Hallands d:o
»
»
»
»
))
))
))
))
»
))
))
))
))
»
))
»
))
»
))
))
»
))
»
))
32,535,88,
73,946,20,
37,031,34,
120,386,86,
57,079,59,
170,340,04,
lll,660,oo,
390,656,03,
28.502.04,
87,425,64,
11,620,32,
26,204,03,
55.284.85,  : 192,033,17
8,296,29,
36,498,46,
56.579.86,
194,575,41,
42,522,39,
97,881,04,
114,436,42,
407,408,81,
32.885.05,
117,490,62,
Tab. Litt. S. Uppgifterne rörande bränvinsminutering och utskänkning samt afgifterne derför är 1860.
Län.
Stockholms stad..
Stockholms
Upsala
läns land.,
» städer
» land..
» städer
Södermanlands
a
land..
»
städer
Ostergötlands
»
land
n
städer
Jönköpings
0
land
»
städer
Kronobergs
»
land..
stad..
Calmar
»
land...
»
städer
Gotlands
»
land...
a
stad...
Blekinge
»
land...
»
städer
Christianstads
»
land...
»
städer
Malmöhus
land
>»
städer
Hallands
»
land..
»
städer
Antal
minute
rings
ställen.
50
4
12
33
3
3.
Antal
utskänk
nings
ställen.
64
4
1
2
16
5
4
4
34
8
99
4.
Afgift.
R:dr R:mt.
74
500
218,876,30
aj 44
11,574,29
19
17,697,99
19
4,940,oo
32
25,120,oo
"I
ej uppgifvet
28 j
b) 97,606,1-t
c) 18
7,755,07
17,380,42
14
3,661,4 2
6
5,502,45
d) 10
9,102,34
24
42,474,33
4!
8 i
9,690,20
251
25 i
49,933,97
12,791,30
21
15,674,oo
155
88,699,oo
25
18
4,865,oo
e) 26,445,33
Län.
Göteborgs och Bohus
Elfsborgs
Skaraborgs
Wermlands
Orebro
Westmanlands
Stora Kopparbergs
Gefleborgs
Wester-Norrlands
Jemtlands
Westerbottens
iNorrbottena
läns land
städer ..
land
städer ..
land
städer ..
land
städer ..
laud
» städer ..
» land
>» städer ..
» land
» städer ..
» land |
» städer 1
» land
» städer ..
» land... .
» stad
» land
» städer ..
» land
» städer
2.
Antal
minute
rings
ställen.
Antal
utskänk
nings
ställen.
15
129
3
11
5
15
3
4
1
6
3
26
2
6
y)
h)
i)
ej uppgifvet
32
67
f) 37
24
12
34
11
28
14
33
7
38
17
17
2
IG
k)
5
11
5
2|
4)
ej uppgifvet
Afgift.
R:dr Ruut.
165,858,35
12,943,35
41,850,01
7,281,76
57,756,96
4,720,89
32,115,05
43.619.60
4,102,62
34.876.65
46,715,63
1,695,66
45,552,13
l,618,oo
26.526.60
omkr. 3,700,00
13,060,50
10.260.66
Anm. a) Oberäknade för kortare tider å landet 22, i städerne 2. — b) Debiterad afgift. — c) Oberäknad för kortare tid 1. — d) Oberäknade några tillfälliga.
— e) Debiterad afgift. — f) Inberäknade för kortare tid 6 å landet och 4 i städerna. — g) Oberäknade 11 för kortare tid, — h) Oberäknade 30
tor kortare tid. — i) Oberäknade 18 för kortare tid. — k) Ett par tillfälliga oberäknade.
Bränvins-minutering och utskänkning. Landväga kommunikationer.
57
till Hushållnings-Sällskapen: till Städerna:
Göteborgs och Bohus län
R:dr R:mt 173,637,00,
572,574,70,
Elfsborgs d:o (båda Sällskapen) » » 66,064,70,
212,804,02,
Skaraborgs d:o
» » 64,731,00,
275,107,67,
Wermlands d:o
» » 44,351,50,
141,644,05,
Örebro d:o  » » 45,917,88,
174,301,75,
Westmanlands d:o
» » 39,915,10,
149,081,10,
Stora Kopparbergs d:o
» » 51,501,08,
132,153,01,
Gefleborgs d:o  » » 46,680,oo,
171,646,10,
Wester-Norrlands d:o
» » 28,166,58,
102,192,58,
Jemtlands d:o
» » 4,668,85,
18,034,84,
Westerbottens d:o
» » 16,312,74,
46,115,47,
Norrbottens d:o  » » 12,675,00,
45,027,78,
Summa R:dr R:mt 1,183,055,04,
5,365,950,31.
Då nu, enligt ofvanåberopade nådiga förordning, Hushållnings-Sällskapens andel utgjort 1-del af de influtna
medlen, med undantag ensamt för Stockholms stad, så kan hela den under ifrågavarande tid influtna
afgiften för minuterings- och försäljningsrätten af spritdrycker (Stockholms stad medräknad) beräknas till
7,325,697,37 R:dr, hvaraf alltså kommunerne å landet skulle hafva tillgodonjutit 77 6,691,42 R:dr.
4. Konuniinikationsnnstnltcr och varubyten.
A) Landskommunikationer. Tabellen N:o 8 A) upplyser, att den uppgifna längden af allmänna vägar Tab.N:o8 a.
(lands-, härads- och socknevägar) i Sverige vid 1860 års utgång uppgick till 5,038*88 svenska mil. Då med
stor sannolikhet kan antagas, att flera städers vägstycken och med säkerhet att städernas gatulängd häruti ej
äro medräknade, så ökas genom dessa farvägars tilläggande den redan ansenliga vägsträckan med ett miltal,
för hvars bestämmande jag saknar nödig ledning. Gränsen mellan ofvannämnde 3 slag af vägar är visserligen
ej alltid bestämd, emellertid hafva till allmänna landsvägar hänförts en längd af 1,728*98, till häradsvägar
1,646*41 och till socknevägar 1,506*21 mil, till hvilka 2 sistnämnde slag gemensamt måste läggas 157*28 mil,
som samfäldt uppgifvits från ett län, och faller alltså omkring J-del af hela väglängden på hvartdera slaget
af vägar.
Icke mindre än 2,7 6 6*05 mil*) af dessa vägar äro enligt uppgifterna med slcjuts stationer indelade och ordnade
för resandes förskaffande, och upplyser i detta hänseende tabellen, att af s. k. allmänna landsvägar
förekommer genom sammanräkning af mindre vägstycken inom 12 län en sträcka af tillsammans 50*71 mil,
som icke skulle vara med skjutsstationer försedd, under det sådane finnas på en sträcka af icke mindre än
1,093*54 mil å s. k. härads- och socknevägar. Detta förhållande kan åtminstone till en del rättfärdiga sammanslåendet
af alla 3 vägslagen vid fråga om landskommunikationernas förhållande till behofvet.
För hela Riket gifver väglängden 5,038*88 ett medeltal af 1*44 mils våglängd på hvarje qvadratmil af
arealen, som år 1860 i medeltal var bebodd af 1,105 personer. Enligt detta förhållande faller alltså i medeltal
för hela riket på hvart 1000-tal innevånare å qvadratmilen en väglängd af 1*30 mil.
o
A följande sida stående tabell Litt. T upptager för hvarje län längden i mil af allmänna vägar, så väl på Tab. Litt. t.
hvarje qvadratmil fastland, som på hvarje 1000-tal innevånare å qvadratmilen. Af denna tabell inhemtas bland
annat, att Kronobergs län har tätaste nätet af vägar — 5*30 mil å qvadratmilen af areal — och i medeltal
*) Uti det den 31 Augusti 1859 af särskilde koraiterade afgifne betänkande angående skjutsningsbevärets ordnande är ”längden af indelade
vägar för skjutsmil” uppgifven till 2,962^. Anledningen till de olika uppgifterna kan jag ej förklara.
Sammandrag a[ K. M. Bcf:des und. berält. för åren 1856—1860. 8
58
Landsvägarnes förhållande till areal och innevånareantal.
största våglängden — 2'59 mil — på innevånareantalet, att vägnätet, i allmänhet glest i de 6 norra länen,
är glesast i Norrbottens, — 0'og mil å qvadratmilen af areal, — hvarefter följer Jemtlands län, med 0*28,
att, till följd af den stora befolkningstätheten i Malmöhus län, af det derstädes täta vägnätet — 5'io mil på
qvadratmilen af areal — dock minimum af väglängd inom samtlige länen — 0'7i mil — faller på hvarje
innevånare, samt att ett motsatt förhållande, nemligen både glest vägnät och ringa befolkningstäthet, gifver
t. ex. åt Westerbottens och Jemtlands län den betydliga väglängden af 1*99 å 1'83 mil på hvar person.
Behofvet af ökade landväga kommunikationsmedel är en produkt af en mängd faktorer, bland hvilka
befolkningstätheten i allmänhet ej förtjenar ett uteslutande eller öfvervägande afseende, då graden af landets
alstringsförrnåga, beskaffenheten af dess alster, vilkoren för dessas tillgodogörande, de af naturförhållanden
eller andra orsaker utstakade trafikliniernas rigtning, möjligheten att begagna vatten- och vintervägar m. m.
härvid jemväl måste utöfva en stor inflytelse. Af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de nordligaste
länen är ock detta behof framhållet såsom trängande, och en blick på tabellen Litt. T ger deråt fullt stöd,
helst när derjemte blifvit upplyst, dels huru en mängd oundgängliga förbrukningsartiklar för irmevånarne i
vissa delar af norra Sverige fördyras genom vägarnes otillräcklighet, dels huruledes lättade kommunikationer
skulle sporra till en betydligt ökad produktion.
Då den proportion i afseende på det befintliga vägnätets täthet, som af tabellen utvisas, är produkten af
de ofvan antydde och många andra faktorer, och då t. ex. Kronobergs län med sin brist på vattenvägar under
århundradens lopp skaffat sig den relativt längsta sträckan landsvägar, så torde väl ock för framtiden
Talf. Litt. T. Allmänna vägar i förhållande till areal och folkmängdstäthet.
1.
2.
1.
2.
Län.
Längd i mil af
allmän väg å
hvarje qvadrat-  in il fastland.
Längd i mil af
allmän väg å
hvarje 1000-tal
innevånare å
qvadratmilen.
Län.
Kronobergs
5-36
2*59
Malmöhus
5-10
2-30
Christianstads
4-82
2-28
Gotlands
4-60
1-99
Jönköpings
4-42
1-83
Skaraborgs
4-29
1-72
Hallands
3-87
1-55
3‘8G
1-47
Blekinge
3-70
1*43
Södermanlands
3-6G
( och Wester-Norrlands.
Östergötlands och Göteborgs och Bohus, hvartdera
3-65
1-37
Calmar
3-35
1-35
Elfsborgs
3-17
1-29
Stockholms
3'0G
( Kopparbergs.
Westmanlands
2-73
1-24
Örebro
2-47
1-21
Wermlands
2-20
1-19
Gefleborgs
0-96
1-15
Wester-Norrlands
0-87
1-11
Stora Kopparbergs
0-84
0-78
Westerbottens
0-34
074
0-28
0-72
Norrbottens
0-06
0-71
Nya och omlagda vägar. Kostnader för dessa. Vägpenningar. Grindar. 59
denna brist, der den jemväl i andra län äger rum, företrädesvis komma att blifva driffjädern till ersättnings
vinnande genom landväga kommunikationer.
Den sträcka af tillsammans 77'8<j mil nya vägar, som under qvinqvenniet uppgifvits fulländad och afsynad,
i förening med 121*85 mil omlagda eller betydligt förbättrade äldre vägar, vittnar ock om ett rastlöst fortgående
till dessa kommunikationers vidgande och vidmakthållande. I detta hänseende framstår Christianstads
0 °
län med det högsta talet eller 34*35 mil omlagde och betydligt förbättrade vägar.
Om än vårt vägnät i det hela är ganska glest, är dock dess utsträckning så betydlig, att kostnaderna
för dess underhåll jemväl måste blifva betydliga. Då emellertid sättet, hvarpå detta af de enskilde jordägarne
besörjes såsom ett åliggande för sjelfva jordegendomen, innebär särdeles stora svårigheter för ett noggrannt
bestämmande af verkliga omkostnaderne, och en blott uppskattning af dem, hvilken ej till sina grunder kan
pröfvas, äger föga värde, så har till föremål för femårsberättelserne endast gjorts frågan om kostnaderna för
fulländade nya och oinlagde eller betydligt förbättrade vägar af statsmedel eller af kommunernas medel. Äfven
1 detta sistnämnda hänseende torde väl någon gång svårighet uppstå att draga en bestämd skiljegräns från
den vanliga underhållskostnaden, men kostnadens betäckande genom kommunens samfälda deltagande torde
dock bereda möjlighet af en större tillförlitlighet i uppgifterna, till och med när dessa måste grundas på uppskattning
af naturaprestationer.
Tabellen N:o 8 B) upplyser, att ifrågavarande kostnader för hela riket under qvinqvenniet uppgått för Tab.N:o
fulländade nya vägar till 633,804,50 och för omlagde eller betydligt förbättrade till 1,209,303,71, tillsammans
1,843,108,21 R:dr Runt, af hvilken summa 961,478,87 utgått af statsmedel och 881,629,34 af kommunernes
medel. Tabellen upplyser vidare, att för fulländade nya väganläggningar, hänförde till klassen allmänna landsvägar,
bidragen af statsmedel uppgått till 188,8 2 6,50, att till nya s. k. häradsvägar staten bidragit med
142,364 och till nya socknevägar med 30,850 R:dr; under det kommunerne å sin sida bidragit till nya allmänna
landsvägar med 93,162,50, till nya häradsvägar med 109,166,50 och till nya socknevägar med 69,435 R:dr.
Härvid bör dock anmärkas, att enligt uppgifterna från några län naturaprestationerna ej alltid kunnat medräknas
i kommunernas utgifter, likasom att städernas utgifter för sina landväga kommunikationer uppgå till
betydliga belopp, hvilka här ej torde vara medräknade. Så t. ex. Stockholms stads till 188,389,74, Ystads för
en ny vägled till 10,000 R:dr o. s. v.
Det län, som under ifrågavarande tiderymd åtnjutit största understödet af statsmedel för väganläggningar,
eller 165,160 R:dr, är Elfsborgs, det som af kommunernes medel haft största utgifter för samma ändadamål
är Ostergötlands.
I afseende på de allmänna vägarnes tillstånd instämma de flesta femårsberättelserna deruti, att de befinna
sig i godt skick, och att der detta till följd af jordmånens beskaffenhet eller den starka trafiken ej alltid
varit fallet, förbättringar dock rastlöst fortgå, dervid stora fördelar flerestädes visat sig dels af väglagningstidens
förflyttning till vår och höst, dels af grusning med sönderslagen sten, dels af andra förfoganden, som
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anordnat.
Enligt uppgifterna uppbäras vägpenningar endast i Jönköpings län vid en sockneväg, i Göteborgs och
Bohus län vid s. k. Stigbergsliden i Masthugget, på ett ställe i hvartdera af Elfsborgs, Westmanlands och
Stora Kopparbergs län, samt på två ställen inom Jemtlands län.
I afseende på antalet grindar å allmänna vägarne, äro uppgifterna ej fullständiga nog för att tillåta ett
sammandrag, då upplysning härom dels helt och hållet saknas från vissa län, dels grindarne ej äro uppgifne
för hvarje särskildt slag af vägar. Till deras betydliga antal i vissa landsorter kan slutas deraf, att det i
Elfsborgs län tillförene räknats till 2,585, att från Christianstads län uppgifvits såsom befintlige 1,256 å allmänna
och häradsvägar, från Skaraborgs län 1,232 å vägar som äro försedde med skjutsstationer, och från
Wester-Norrlands län 1,079, med det tillägg att detta antal höstetiden i flera trakter fördubblas, samt från
60
Färjor. Broar. Bropenningar. Gästgifverier. Skjutsningen och dess minskning.
Stockholms län inom ett encia fögderi 488 o. s. v. Att en betydlig minskning i grindarnes antal åtminstone
flerstädes utan olägenhet kan ske, bevisas deraf, att ofvanuppgifne antal i Elfsborgs län nu sjunkit till 467, och
då allvarliga bemödanden i detta hänseende med understöd af Stängselförordningen af den 21 December 1857
fortgå, lider intet tvifvel, att ju icke detta hinder för trafiken åtminstone å allmänna landsvägarne skall snart
så vidt ske kan undanrödjas.
Rikligen genomskuret af vattendrag, måste Sverige erbjuda talrika fall af behofvet att öfver sådane
fortleda de allmänna vägarne. Det enklaste medlet härtill, färjan, finnes ock ännu ofta anlitadt, då oberäknade
kommunikationsanstalterne med i hafvet belägna öar, från 17 län omtalas såsom befintlige 109 färjeställen
med nödiga anordningar för transport och afgifter för denna enligt fastställda taxor.
Olägenheterna af färjor måste emellertid göra deras utbytande mot brobyggnader önskvärdt, och de tekniska
framstegen i vattenbyggnader öfvervinna numera lätt de svårigheter, som förr ansågos oöfvervinneliga.
Sålunda växer alltjemnt broarnes antal och med dem ökad snabbhet i kommunikationerna. Med hänsigt till de
betydliga kostnader, som påkallas för uppförande och underhåll af det stora antal broar, som i Sverige finnas,
är det ©tvifvelaktigt förtjent att framhållas såsom en vacker omtanke och uppoffring af staten och kommunerna,
att, så vidt af berättelserna kunnat inhemtas, bropenningar ännu vid högst 43 broar i hela Riket erläggas,
och att åtminstone vid flertalet af dessa sådane afgifter äro afsedde att upphöra efter vissa års förlopp.
N:o 8 c. Tabellen N:o 8 C), lemnar öfversigt af uppgifterna rörande gästgifverier och skjutsning. Af denna öfversigt
upplyses bland annat, att antalet gästgifverier i riket vid 1860 års utgång uppgick till 1,492, utgörande
ett gästgifveri i medeltal på 3'38 mil af hela vårt nät af allmänna vägar, och på 1*86 mil af de till skjutsning
indelade. Af gästgifverierna falla 964 på de allmänna landsvägarne, 370 på härads- och 71 på socknevägar
samt 87 på städerna.
Vid 593 af samtlige rikets gästgifverier var vid nyssnämnde tid skjutsentreprenad införd. Enligt uppgifterna
till ofvannämnde komité för skjutsningsbesvärets ordnande, utgjorde antalet gästgifverier med entreprenad
år 1855 blott 561.
De uppgifter, som meddelats rörande antalet till skjutsning utgångne hästar under hvartdera af qvinqvenniets
särskilda år, äro icke så fullständiga, som önskvärdt varit. På sätt tabellen upplyser för 16 der
specificerade län, hafva under alla fem åren inom dem utgått tillsammans till s. k. kungs- och kronoskjuts
108,016, eller i årligt medeltal 21,603, och till s. k. gästgifveri-, håll- och reservskjuts 3,056,226, eller i årligt
medeltal 611,245 hästar. Sammanläggas båda slagen af skjuts, så uppkommer ett årligt medeltal af
632,848 utgångne hästar, och derest ofvanstående medelafstånd mellan gästgifvaregårdarne 1 '<86 mil vore för
dessa 16 län gällande, skulle med detta hästantal hafva skjutsats en sammanlagd väglängd af omkring
1,177,097 mil årligen.
Så framt man kan för de 8 län, från hvilka utom Stockholms stad fullständiga uppgifter i hithörande
delar saknas, antaga ett likartadt förhållande, är lätt att beräkna det som för hela riket ägt rum. Jag tillåter
mig här förbigå en dylik beräkning, för att egna uppmärksamhet åt den märkvärdiga minskning, som ägt
rum uti gästgifveri-, håll- och reservskjutsen.
När vi i afseende på kungs- och kronoskjutsen inom 16 län finna det årliga medeltalet utgångne hästar,
21,603, det ena året öfver- det andra understigas, så ligger deremot antalet under hvartdera af periodens sista
3 år till gästgifveri-, håll- och reservskjuts utgångne hästar med 127,000 till 157,000 under periodens
medeltal, och till denna skjuts hafva under periodens sista år utgått föga mer än halfva antalet mot det
under första året.
Till komitén för skjutsningsbesvärets ordnande uppgafs, på sätt den i tab. N:o 8 C) tillagde kolumn 17
upplyser, det år 1855 från gästgifverierna utgångne hästantal till 1,371,356 för hela Riket. Om man med
dessa uppgifters begagnande för de län, från hvilka i femårsberättelserna uppgifter saknas för åren 1856 och
Skjutsningens minskning. Jernvägar.
61
1857, beräknar det från gästgifverierna utgångna liästantalet för hvartdera af dessa 2 år, så skulle detsamma
för det första hafva uppgått till 1,372,236 oell för det andra till 1,333,908, och alltså för alla 3 åren 1855,
1856 och 1857 i årligt medeltal till 1,359,167. Om man på samma sätt kompletterar de felande uppgifterna
från Södermanlands län och Stockholms stad för året 1860, och alltså ej förutsätter för dessa någon minskning
sedan 1855, så erhålles för detta år i hela Riket utgångne 716,119 hästar till gästgifveri-, håll- och reservskjuts.
Äfven med detta otvifvelaktigt för höga tal utgör dock minskningen mot medeltalet för åren
1855—1857 icke mindre än 643,048 hästar. Om nu deri i medeltal til 1 ryggal agda väglängden antoges till
blott 1 ’50 mil per häst, uppkomme dock häraf en summa af 964,572 mil minskad trafik, derest ej denna skulle
haft andra utvägar att tillgå.
Af tabellen N:o 8 C) upplyses tydligt, att med året 1858 plötsligt inträdt den minskning i antalet från
gästgifverierna utgångna hästar, som sedan fortgått, och af femårsberättelserna inhemtas, att trafiken under
åren 1856 och 1857 före den finansiela krisen var utmärkt af en särdeles liflighet. Denna kris kan alltså
otvifvelaktigt hafva haft någon inflytelse på den hastiga minskningen, men alla femårsberättelserna instämma
dock deruti, att den egentliga orsaken ligger uti den förhöjning (i städer till 1—1,20 R:dr, på landet till 0,80
—1 R:dr för milen), som bestämdes genom Kongl. Kungörelsen af den 11 December 1857 angående legan för
gästgifveri-, håll- och reservskjuts m. m. Att denna förhöjning i många fall befunnits oförenlig med de fördelar,
som genom resorna kunnat vinnas och alltså verkligen inskränkt de resandes antal, lider väl intet tvifvel.
Men deraf kan ingalunda med lika säkerhet slutas till den skadliga verkan, som numera måste betrak
tas
såsom en gifven följd af ökad dyrhet å transportkostnader, ökad utsträckning af jernvägsnätet och våra
rikliga sjökommunikationer hafva nemligen under tiden åt flera landsorter beredt en ersättning, som flitigt
begagnats, och dessutom upplyses af flera femårsberättelser, dels att man genom ökadt begagnande af egna
hästar sökt bespara den kontanta utgiften, dels ock hufvudsakligen att fortskaffning till betydlig del skett ge
nom
beting med förbigående af gästgifverierna.
Under det en stor del af de skjutsningsskyldige räknat minskningen af de resande såsom en stor fördel,
som tillåtit dem att mera ostördt för egen räkning begagna sina dragare, hafva åter andra saknat
den kontanta inkomst, som skjutsningen beredt, och dessa hafva alltså med begärlighet sökt och funnit sig
tillfredsställda af lägre ersättning än den af författningen bestämda. * Mångenstädes synes ock minskningen af
resande hafva lagt hinder för afslutandet af entreprenadkontrakter om skjutsningen, då t. o. in. den högre
skjutslegan ej ansetts uppväga skyldigheten att tillhandahålla det hästantal, som föreskrifvits.
Då tabellen gifver tillräcklig ledning för omdömet om förhållandet inom de särskilda länen, tillåter jag
mig blott fästa uppmärksamheten på det för Wester-Norrlands, Jemtlands och Westerbottens län egendomliga,
att någon minskning af till skjuts utgångne liästantalet. der ej ägt rum, hvilket med skäl synes kunna tydas
såsom ett uttryck af en i dessa län raskt fortgående ökning af trafiken och ett välstånd, som ej funnit
sig besväradt af den höjda skjutslegan.
På sätt redan i det föregående blifvit antydt, hafva våra kommunikationsanstalter under detta qvinqvennium
fått en högst värdefull tillökning genom jernvägar. Enär redogörelsen för den del af dessa vägar,
som tillhör staten, utgör föremål för särskilda underdåniga berättelser, som af Styrelserne för dessa vägar
skola afgifvas, så hafva såsom föremål för femårsberättelserna hufvudsakligen afsetts de jernvägar, som ej
tillhöra staten, så vidt underrättelser om dem kunnat erhållas. Enligt fem årsberättelserna samt de upplysningar,
som benäget meddelats af Chefen för Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen, voro dessa vid 1860 års
utgång följande, enligt hvad tab. Litt. U å nästa sida utvisar. Tab. Litt.
Härvid torde ock böra omnämnas följande efter femårsperioden och intill 1862 års slut öppnade och
under arbete varande staten ej tillhörige jernvägar, nemligen:
62 Jernvägar. Sjökommunikationer.
Söderbymn-Bcrgviks 11 mil lång, för lokomotiv, förenad med i mils bana för hästkraft förbi Landaforssen
i Ljusneelf, fulländad sommaren 1862, understödd med statslån af 500,000 R:dr, samt Borås-Herrljunga till
en längd af 4 mil, för lokomotiv, under arbete med statslån af 1,436,666,67 R:dr R:mt.
Tab. Litt. v. Dä en öfversigt öfver statsbanornas tillväxt kan upplysa flere i fem årsberättelserna förekommande förhållanden,
så utbeder jag mig jemväl här i motstående tabell Litt. V få tillägga en sådan, intill och med
slutet af år 1861, enligt benäget meddelad uppgift från Styrelsen för jernvägstrafiken.
B) Sjökommunikationer. Oaktadt de rika och fullständiga bidrag till upplysning om sjökommunikationerna,
vattentrafiklinierna och vidtagne åtgärder för denna trafiks befrämjande, m. m. hvilka i flera af femårs
-
Tab. Litt. t. Jernvägar ej tillhörande Staten.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Lrifkraft.
Längd.
Spårvidd
i verktum.
Öppna
Anläggnings-  kostnad.
R:dr Runt.
Statsbidrag för
anläggningen.
R:dr R:mt.
Inom Östergötlands län:
omkring
omkring
i mil
36
Apr. 55
1855
lån 63,000
» »
Finspong » Lotorp
» »
enskild anläggning
» »
Bersbo grufva » Åtvidaberg
Inom Wermlands län:
» lokomotiv
1 »
48
1856
» »
Frykstads jernväg mellan Frykstad och Lyckan
» »
26,450 fot
444
1849
75,000
Christinehamns
» » Christinehamn » Sjöändan
» »
40,000 »
444
Sept.1850
220,840
» 100,000
Lerviks
» » Långban » Yngen
» hästkraft
10,500 »
28
Juli 1851
23,854
» 18,000
Laglöse
» » Yngen » Laglösen
» »
24,000 »
28
1853
92,707
» 72,000
Lersjö
» » Laglösen » Lersjön
» »
4,500 »
öfver 15,000
enskild anläggning
Kroppa
»
» » Yngen » Östersjön
» » Östersjön » Öjevettern
» »
» »
30,000 »
6,000 »
32
»
Nov. 1853
Juli 1853
| u 155,000
110,000
Ränkeseds
» » Ränken » Glafs fjorden
» »
14,600 »
36
1855
90,000
» 37,500
Saxa
» » Yngen » Saxen
» »
13,000 »
32
Okt. 1856
30,000
»
n »
2,950 >»
4,500 »
1854
15,000
enskild anläggning
Lesjöfors
» »
» »
» » Liljendal » Rämsjö
» »
» »
Persbergs (4 banor)
» » Persberg » Yngen
» »
2,000 »
» »
Borgviks bruks
» » Werm elen » Wenern
» »
Östanås
» » Lersjön » Östanås
Inom Örebro län:
» »
Örebro jernväg
mellan Örebro och Arboga
» lokomotiv
5] mil
60
1854-57
Nora »
» Nora » Ervalla
» »
1J »
60
1856
t anslag 112,000
| lån 225,000
Stribergs »
» Stribergs grufva » Sjön Wickern
» hästkraft
9,200 fot
32
1856
97,000
» 30,000
Åmmebergs »
» Åmmeberg » Isåsens grufva
Inom Westmanlands län:
» lokomotiv
n niil
ej öppnad
(450,000
BolagetV ieilleMontagne)
Norbergs jernväg mellan Norberg oell Amänningen
» »
u »
48
1856
öfver 580,000
lån 300,000
Inom Slöra Kopparbergs och Gefleborgs län:
Grängesbergs jernväg mellan Grängesberg och Hörken
» hästkraft
12,000 fot
32
1854
30,000
Hudiksvalls »
» Hudiksvall » Forssa...
» lokomotiv
36,700 »
48
1858
omkring 600,000
>, 370,000
Gefle-Lala »
» Gefle » Falun
» »
8'69 mil
60
Juli 1859
öfver 6,000,000
» 3,000,000
»
» Wessman » Barken
» »
14 »
48
1860
omkring 830,000
400,000
Sandarnes »
» Sandarne » Marman
» »
33,000 fot
enskild anläggning
Anmärkning.
Dessutom finnas några jernbanor för hästkraft, om hvilka upplysning nu ej är tillgänglig, nemligen inom Stockholmslän vid Utö grufvor och vid Smedby
egendom, samt i Malmöhus län vid Höganäs stenkolsgrufva.
Hamnar. Ångfartyg.
63
berättelserna innehållas, tillåta dock de meddelade uppgifterna icke att härom lemna en fullständig öfversigt
för hela riket. En anledning härtill ligger uti sjelfva den rikedom af tillfällen till sjökommunikationer, hvarmed
vi äro begåfvade, så att man i dessas skildring alltid måste stanna i förlägenhet, hur långt man bör gå.
I denna rikedom ligger ock skälet, hvarföre ännu i många fall de för tillförlitliga upplysningars vinnande nödiga
undersökningar ej hunnit företagas eller fullbordas.
Intet enda af Sveriges 24 län saknar vattenkommunikationer, som redan äro eller kunna blifva af utomordentlig
vigt för dess innevånare; flertalet af dem hafva hafvet för sig öppet. Stora sträckor af kustlandet
äga genom sin egendomliga skärgård de yppersta naturliga hamnar. Många bland fem årsberättelserna
lemna vigtiga upplysningar om dessa hamnars antal, djuplek m. m. Sålunda uppräknas t. ex. från Gefleborgs,
Wester-Norrlands och Westerbottens läns kuststräcka, utom städernas, öfver 80 hamnar, de flesta med betydligt,
ända till 160 fots djup, och der naturen ej gynnat sjöfarten på sådant sätt, som i dessa och flera andra
kustlän, har konsten med utmärkt skicklighet och ihärdighet samt rikliga understöd förstått att eröfra fristäder
åt handelsflottor på de mest vanlottade kuster, såsom i Skåne och Halland. Samina verksamhet för hamnbyggnader
utmärker ock de län, som omsluta våra största insjöar. En mängd lastageplatser inrättas ock att
ersätta bristen på hamnar.
Under så gynnsamma naturförhållanden i det hela, hvilka omisskänneligt hänvisa Sveriges innevånare
till sjöfart, har måst uppstå ett stort antal ångfartyg, och då det måhända är för Sverige just ett
utmärkande drag, att trafiken kan sysselsätta och behöfver sådana af alla dimensioner och redan äger dylika
på sjöar och vattendrag, åt hvilka en allmännare uppmärksamhet ej är rigtad, så har det synts önskvärdt
att genom femårsberättelserna tidtals vinna fullständig upplysning om alla dessa större och mindre ångfartygs
antal. Villkoret härför är bland annat en fullständig namnförteckning, sorn kan trygga mot dubbelräkning.
Tal». Litt. V. Trafiken å Statsjernbanorna.
1.
2.
3.
4.
5.
Medel-längd
per år
trafikerad
bana.
Mil.
Passagerare-trafiken.
Gods-trafiken.
Antal.
Inkomst.
B:dr R:mt.
Vigt i C:tr.
Inkomst.
R:dr E:mt.
l:s(a Trafik-Dlstrlktet j
År
1860
Stockholm—Södertelge
0-28
11,425
10,771,41
2,957
568,98
1861
d:o Gnesta
4*33
131,015
126,928,4 6
124,431
19,934,60
'1856
Göteborg—Jonsered
0'12
4,462
2,432,25
3,144
326,77
1857
d:o Wårgårda
1-80
57,707
26,773,37
74,928
6,961,io
2:dra Trafik-Dlstrlktet
1858
d:o Falköping
714
138,565
124,375,73
417,890
104,261,27
1859
12-87
d:o Töreboda
192,929
211,877,07
596,028
186,983,01
1860
d:0 d:o
17-20
190,098
286,916,23
966 094
291,780,06
1861
O
<■0
o
rci
17-20
197,693
298,932,04
1,217,439
345,719,48
r1856
Malmö—Lund
0-13
11,247
6,948,92
13,356
1,178
1857
d:o Örtofta
1-58
155,433
89,245,56
313,703
30,100,74
1858
d:o Höör
3-05
220,847
105,038,81
381,902
36,266,61
3:dje Trafikdistriktet
1859
5-65
d:0 Sösdala
292,052
161,693,23
705,897
84,949,61
1860
d:o Hessleholm
6-52
304,773
178,186,34
853,503
106,204,44
11861
O
•"Ö
o
rä
7-80
338,484
213,920,25
1,132,063
151,950,02
Anm. Biman öppnades till Södertelge den 1 Dec. 1860; — Banan öppnades till Jonsered den 1 Dec. 1856; — Banan öppnades till Lund den 1 Dec. 1856;
» » till Jerna d. 1 Juni 1861; » » till Wårgårda d. 1 Dec. 1857; » » till Örtofta d. 1 Dec. 1857;
» » till Gnesta d. 1 Okt. 1861. » » till Falköping d. 15 Okt. 1858; » » till Höör d. 1 Okt. 1858;
» » till Töreboda d. 1 Sept. 1859. » » till Sösdala d. 12 Juli 1859;
» » till Hessleholm d. 1 Dec. 1860.
64
Kanaler och strömrensningar. Fyrar. Sjömärken. Lotsar.
Det är att beklaga, att denna gång ändamålet ej kunnat vinnas, då de i femårsberättelserna namngifna ångfartyg
i riket vid 1860 års utgång ej gifva rätta antalet, som enligt Eders Kongl. Majrts och Rikets KommerseKollegii
underdåniga berättelse för samma år är uppgifvet till 203. Anmärkningsvärdt synes vara, att Anjasjön
i Jemtland omkring 1,500 fot öfver hafvet redan befares af ångbåt.
Frågan om trafiklinierna å inre vattendrag har fått en ökad vigt genom möjligheten af förening med
jernvägsnätet, och mångenstädes skall utan tvifvel härigenom främjas en välgörande utveckling, då jemväl
genom ångfartyg en nödig skyndsamhet kan beredas. Enligt de upplysningar, som till en del innehållas i femårsberättelserna,
till större delen hemtats från Väg- och Vattenbyggnads-Styreisen, uppgick längden af våra
kanaler och kanaliserade vattendrag vid 1860 års slut till omkring 55 mil.
Bland flera dels fulländade, dels påbörjade företag för vinnande af mera utsträckta kommunikationer
på inre vattendrag torde här särskildt förtjena nämnas, i Christianstads län: upprensningen af Rönneå till 2
mils längd, från Engelholm till Sönnarslöf, för pråmfart (till en del med statsanslag af 21,000 R:dr), och invallning
af Helgeån mellan Ahus och Christianstad; i Elfsborgs län 3 mils flottled i Rölandaån; i Wermlands
län kanal och slussled vid Forshaga (statslån af 150,000 R:dr) och upprensning af Norsbäcken (statsanslag
19,500 R:dr); i Orebro län rensning af Timselfven i trakten af Knapforsen (statsanslag 4,500 R:dr); i Westmanlands
län Strömsholms kanal (statslån och anslag 1,900,000 R:dr); i Gefleborgs län kanaler och flottleder
mellan sjöarne Dellen och flerstädes jemte betydliga strömrensningar; i Wester-Norrlands län rensningar i
o
Angerman- Indals- m. fl. elfvar till betydliga sträckningar och med stora kostnader för enskilde och bolag
m. fl., hvarom här ofvan i afdelningen för skogshushållning redan blifvit omförmäldt.
Litt. x. Nedanstående tab. Litt. X, upprättad efter benäget meddelade upplysningar från Eders Kongl. Maj:ts Förvaltning
af Sjöärendena, redogör för det antal fyrar och andra sjömärken med tillhörande betjening äfvensom
för den lotspersonal, som stå under Statens förvaltning och kontroll. Tabellen är uppställd länsvis, för att dels
komplettera åtskilliga läns berättelser, dels af andra närmare belysas. Rörande lotspersonalen å sjön Wenern
Tab. Litt. X. Fy rar, Sjömärken och Lotsar.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
1 12.
13.
14.
15.
Län.
A n
tal
Fasta
fyrar.
Fyr-
skepp.
Kän-
nings-
båkar.
Stång-
märken.
Sten-
kummel.
Fiskare-
kapell.
Andra
sjö-
märken.
Fyr-
mästare.
Fyr-
vaktare.
Fyr-
biträden.
Lots-
ålder-
man.
Krono-
lotsar.
Extra
lotsar.
Lots-  lärl in-  gar.
Stockholms
9
4
5
8
9
9
7
8
14G
48
Upsala
2
—
—
—
—
—
—
1
1
1
—
—
—
—
Södermanlands
—
—
2
5
—
—
—
—
—
—
2
19
—
7
Ostergötlands
1
—
2
3
1
—
—
1
1
—
3
32
2
14
Calmar
3
—
2
14
16
—
3
3
3
2
4
49
5
34
Gotlands
6
—
1
10
7
—
3
5
6
5
9
28
—
19
Blekinge
1
—
—
16
18
—
1
1
1
1
4
44
—
41
Christianstads
2
—
—
6
1
—
—
—
—
—
2
4
5
2
Malmöhus
8
1
—
4
—
—
1
5
6
9
4
20
4
6
Hallands
3
—
—
6
1
—
—
2
3
3
3
11
—
4
Göteborgs och Bohus
9
—
2
15
8
—
1
4
6
6
8
107
6
44
Elfsborgs
1
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
Gefleborgs
4
1
—
9
1
—
—
4
5
5
3
13
5
10
W ester-Norrlands
2
—
—
5
2
—
—
4
4
4
4
27
9
10
Westerbottens
3
1
3
17
7
1
1
2
3
5
2
13
3
10
Norrbottens
1
—
3
8
1
3
—
1
1
—
2
11
7
13
Summa
55
3
19
123
71
4
10
43
50
48 |
58
524
46 |
262
Tid för öppen segelfart. Strandningar och sjöskador. Antal och lästetal af fartyg m. m.
65
äfvensom de derstädes befintliga talrika fyrar och sjömärken, hvilka stå under särskild Direktions förvaltning,
torde jag få hänvisa till berättelsen för Wermlands län. Den af Staten underhållna lotspersonalen kan
efter sjöfartens behof och Kongl. Förvaltningens af Sjöärendena pröfning förändras.
I nedanstående tab. Litt. Y äro sammanförde de uppgifter, som varit tillgängliga, öfver tiden, då Tab. Litt.
segelfarten varit öppen i åtskilliga kanaler och hamnar under hvartdera af qvinqvenniets särskilda år.
(Ifver strandning shändelser och sjöskador vid rikets kuster lemnar tab. Litt. Z å följande sida redogö- Tab. Litt.
reise, hemtad ur de af Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena årligen upprättade sammandrag. Orsakerna, hvarföre
ofta öfverensstämmelse här saknas med de i femårsberättelserne uppgifne tal, torde bland annat kunna sökas
uti det större eller mindre antal af lättare sjöskador, som medräknats. Antalet vid dessa olyckshändelser
spillda menniskolif kan ej med säkerhet bestämmas, men öfverstiger ©tvifvelaktigt ej obetydligt de 80 — 90,
hvarom enligt femårsberättelserne kunskap erhållits, då stundom förekomma fall af utländska fartyg, hvilkas
hela besättningar troligen omkommit. Oaktadt de talrika försigtighetsmått, som vidtagits för att betrygga
sjöfarten på våra större insjöar, kräfva dock äfven dessa och särdeles Wenern ej sällan sina offer. Sålunda
omtala berättelserna från Elfsborgs och Skaraborgs län 16 skeppsbrott å Wenern och 6 spillda lif. Af berättelserna
inhemtas, att omtankan för skydd mot dessa olyckor medelst assuranser allt mer ökas, så att t.
o. m. för särskilda län eller trakter inom dem bildats Assuransföreningar.
C) Sjöfart och handel. Tab. N:o 9 Ä) innehåller sammandrag af femårsberättelsernes uppgifter rörande
antal och lästetal af begagnade fartyg samt sjöfolkspersonalen. Enligt denna tabell skulle till inrikes sjöfart
år 1860 hafva begagnats 2,260 fartyg med en sammanräknad drägtighet af 44,457'!)» läster och bemannade
med en personal af 6,199. Omkring f af dessa fartyg hafva tillhört landsbygden. Till utrikes sjöfart hafva
för samma år uppgifvits begagnade 1,247 fartyg med en sammanräknad drägtighet af 108,260''i3 läster och
bemannade med en personal af 10,106. Föga öfver hälften af dessa fartyg tillhöra landsbygden. Vid jemförelse
med de årliga redogörelser, Bidrag till Sveriges officiela Statistik, Litt. E och F, hvilka af Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium afgifvas, förekomma flera skiljaktigheter från ofvanstående
uppgifter, hvilkas orsaker, till en del antydde i en och annan femårsberättelse, t. ex. för Blekinge län, jag i
Tab. Litt. Y. Tid, da segelfarten vant öppen i nedanstående kanaler och hamnar.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Ar.
Trollhätte
Göta kanal.
Södertelge
kanal.
Hjelmare
kanal.
Arboga
hamn.
Köpings
hamn.
kanal.
Östgöta
linien.
Westgöta
linien.
1856
1^5
2S.
2
31
4 12
2^0
3,1.
2 2
.1.4
2§
24.
2 4  .10
v-w
3 0  .2.6
16
11
T TT
2 0  .3 0
1857
16
3 1
2 2
2 4.
2 0  .2 3
2 6
2.1
1858
18
.18
1
17
7 12
1
3 1
2 3 17
2 3
19
4 12
3  ^.4.
2 3
9
4  4 T
.9.
2.^.
2 7
3^.
y
1859
6
14
¥ T 2
45 — if
4  .1.6
5
27
4 IT
y  .2 0
23
23
4  TT
10
10
T 11
1860
v°—fl
2 5
10
V—«
3^0  .2 5.
1.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
År.
Ströms-  holms hamn.
Westerås hamn.
Enköpings-
ån.
Pyrisån.
Ströms-  holms kanal.
Wäddö
kanal.
1856
2,3
14
2 9 _
2 0
3^0  J. 0
V — ,’t
V-tt
16  .18
9
1857
2 1 _i_ 2 1
V “
_ 2 3.
V  4 $
V — fr
17
17
4 12
2 8
1.5
T TI
1^
2^
1858
2 2
18
¥ -
—H
-H
_ 1 0
14
2 1
7
4 4 r
7
23
i it
28
2 8
4 44
i — «
15
1
s —A
* -n
*-«
1859
13
2 8
i -
1860
2 4
2 3
•T 14
V-
i — H
24
26
4 11
Sammandrag af K. AI. Bepdes und. berält. för åren 1850—1860. 9
66
Sjöfart.
öfrigt ej är i tillfälle att förklara, men i afseende på hela vår sjöfolkspersonal är det min öfvertygelse, att den
i båda uppgifterna är för lågt beräknad. Till en del härrör detta deraf, att en mängd personer idka åtminstone
inrikes sjöfart, men upptagas såsom tillhörande andra näringsgrenar. I öfrigt har jag i underdånigt
memorial af den 1 Maj 1862 fästat Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på flera förhållanden, hvilka
hafva till följd att äfven i afseende på de i Sjömanshusen inskrifne sjömän tillförlitlig kunskap om den effektiva
styrkan ej kan vinnas.
Emellertid intager otvifvelaktigt Göteborgs och Bohus län främsta rummet i antal och lästetal af handelsflottan
för utrikes sjöfart och Stockholms stad kommer i andra rummet. Inom öfriga län utmärka sig
Gefleborgs och Wester-Norrlands städer för den större drägtigheten af sin utrikes handelsflotta, Calmar och
Malmöhus län för talrika men mindre fartyg. För inrikes sjöfart disponerar Stockholms län största fartygsantalet
och lästetalet, hvarefter i ordningen efter lästetal synas närmast följa Göteborgs och Bohus, Elfsborgs,
Wermlands, Malmöhus, Gotlands, Westmanlands och Ostergötlands län.
Handelskrisen år 1857 verkade så mycket kännbarare på sjöfarten, ju mer denna under närmast förutgångne
åren haft att glädja sig åt en särdeles liflighet och lönande verksamhet både å närbelägna och aflägsnare
farvatten. Då fraktförtjenst upphörde och fartygen ej heller till större antal kunde med fördel försäljas,
afstannade jemväl skeppsbyggnaderne å varfven. Emellertid inträdde redan under femårsperiodens 2
Tali. Litt. i.
Strandningshändelser och sjöskador vid rikets kuster.
Ar.
3.
4.
Strandade fartyg.
Svenska.
Utländ
ska.
Summa.
Bergade af egna besättningar.
Svenska.
Utländ
ska.
Summa.
10.
Bergade med hjelp från kusten.
Svenska.
Utländ
ska.
Summa.
11.
12.
13.
Totalt förolyckade.
Svenska.
Utländ
ska.
Summa.
185G
1857
1858
1859
1860
36
26
26
25
34
59
57
55
47
57
95
83
81
72
91
14
7
4
4
7
19
28
27
20
17
33
35
31
24
24
22
17
21
19
20
39
27
23
24
38
61
44
44
43
58
14.
15.
16.
17.
18.
19. |
20.
21.
22.
23.
24.
25.
Län.
Hust, der sjöskadan timat.
Månad.
Tid, då
sjöskadan timat.
1860.
1859.
1858.
1857.
1856.
1860.
1859.
1858.
1857.
1856.
Stockholms
14
6
5
13
12
Januari
2
2
3
2
3
Upsala
—
1
—
2
2
Februari
1
3
2
3
4
Södermanlands
1
1
—
—
—
Mars
2
5
1
1
1
Ostergötlands
1
1
—
—
— i
April
5
3
3
5
2
Calmar .
8
7
8
8
9
Maj
6
1
6
6
7
Gotlands
10
8
17
20
21
Juni
3
4
3
2
2
Blekinge
O
O
2
1
2
6
Juli
—
3
14
7
3
Christianstads
8
6
14
3
9
Augusti
8
5
1
5
5
Malmöhus
26
19
26
22
14
September
6
8
8
21
5
Hallands
8
5
7
4
6
Oktober
40
14
18
10
14
Göteborgs och Bohus
6
13
2
4
9
November
12
15
18
13
39
1
1
2
6
9
4
8
10
Wester-Norrlands
2
2
—
1
Westerbottens
3
—
—
2
2
Norrbottens
—
1
1
2
2
Summa
91
72
81
83
95
Summa
91
72
81
83
95
Handel.
67
sista år en gynnsam förändring, så att vid dess slut på de flesta ställen sjöfarten dels uppnått, dels t. o. m.
öfvergått sin förra utsträckning och liflighet, ett förhållande som bäst vitsordas af tulluppbördens tillväxt.
Oaktadt formuläret till tab. N:o 9 B) rörande antalet af dem, som hafva handel till lefnadsyrke, står i
fullkomlig öfverensstämmelse med de föreskrifter, som gälla för årliga uppgifter till Eders Kongl. Maj:ts och
Rikets Kommerse-Kollegium, gifvas dock flera anledningar, som kunna vålla afvikelser från bemälde Kollegii
underdåniga berättelser. Utom den vanliga olikheten i uppfattning af rubrikerna torde i detta hänseende
särskildt böra nämnas det förhållande, att personer, som nedlagt rörelsen, än medräknas, än åter icke. Tabellens
summor utvisa emellertid för samtliga rikets städer en personal, egnande sig åt handelsyrket, af 12,668,
för landsbygden deremot af blott 3,249. Till denna senare summa torde dock rättast böra läggas 430 gårdfarihandlande,
hvarjemte icke får förbises, att i vissa län eller länsdelar allmogen såsom binäring drifver en
högst betydlig handel med åtskilliga varor. Under sådant förhållande kan man af tabellens summor svårligen
draga tillförlitliga slutsatser, i hvad mån de handelsidkandes antal motsvarar befolkningens behof, men
då enligt nu gällande lagstiftning pröfningsrätten häraf till stor del är åt kommunerne öfverlemnad, så är
säkert, att erkänd brist åtminstone kommer att fyllas.
Den åt qvinnor medgifna rättigheten att för egen räkning idka handelsrörelse är redan i städerna fli
tigt
begagnad.
Den rubbning i affärsförhållanden, som handelskrisen år 1857 i hela landet framkallade, måste i främsta
rummet verka hämmande på den varuomsättning, som betingas af import och export. Tullbeloppet för inkomna
och utgångna varor är alltså en god mätare af krisens verkningar, och enligt denna synas dessa
hafva så lyckligt öfvervunnits, att året 1860 nära uppnått samma belopp som året 1856, oaktadt tulluppbörden
under detta sistnämnda år hade uppgått till en höjd, som förr aldrig förekommit *). Om ock krisens inflytelse
på affärsverksamheten ännu i någon mån skulle hafva här eller der qvarstått, synes man alltså med
säkerhet kunna sluta, att den åtminstone på de flesta ställen redan år 1860 gifvit rum för återvunnen om ej
ökad liflighet i rörelsen.
Den betydliga tillväxten af antalet minuthandlare i Stockholms stad anses hafva minskat tryggheten
för utkomst. Från Wermlands städer uppgifves en fortgående minskning af minuthandlarnes antal.
Landthandeln, som synes alltmer vidgas och väl torde hafva väsentligt bidragit till det i Wermland
anmärkta förhållandet, öfverklagas endast från Wester-Norrlands län, med hänsigt till den obetänksamhet,
hvarmed Socknenämnderne understödja omogna ynglingar att öfvergå från jordbruket till handeln, och det
vingleri, den öfverdrifna förbrukning af lyxartiklar och spirituosa, som derigenom gynnas. Såsom en motsats
till detta förhållande förtjenar så mycket mera framhållas den förändring, som femårsberättelsen från
Jemtlands län omtalar, att Jemtlandsallmogen, förr känd för sina vidsträckta handelsresor, numera, sedan så
väl stadshandeln i Östersund, som den yrkesmessiga landthandeln utbildat sig under medverkan af den förändrade
tull-lagstiftningen, endast undantagsvis vidhänger sina gamla handelsvanor.
Gårdfarihandeln anses numera ej drifvas af så stor personal från Elfsborgs län som förr, men det oaktadt
utveckla en större och mera omfattande affärsverksamhet. Den idkas jemväl lifligt af innevånarne i
Westbo härad af Jönköpings, Sunnerbo härad af Kronobergs, Malungs och Elfdals m. fl. socknar i ett par
fögderier af Stora Kopparbergs län. Berättelserna från Stockholms, Upsala, Blekinge, Westmanlands,
Gefleborgs och Wester-Norrlands län omförmäla uttryckligen aftagande af detta slags handel, som i Norrbottens
län så godt sorn upphört, hvaremot den omtalas fortfarande till lika utsträckning som förr inom
Wermlands, Stora Kopparbergs och Jemtlands län.
Landväga handel med Norge drifves i mer och mindre betydlig utsträckning af norra delen af Göteborgs och
Bohus samt Elfsborgs län, Wermlands, Stora Kopparbergs och Jemtlands samt Lappmarkerne af Westerbottens län.
*) Jemför Statistisk tidskrift, l:sta bandet, sid. 306.
68
Handel. Kameralförhållanden. Mantal. Brukningsdelar m. m.
Rörande hufvudsakliga föremålen för varuomsättningen inom de särskilda länen äfvensom dessas förnämsta
afsättning sorter torde till undvikande af större vidlyftighet få hänvisas till sjelfva femårsberättelserne,
bland hvilka en del jemväl upptaga varupriser, om hvilka en fortlöpande kunskap är af stort värde. Hvad
härom denna gång blifvit meddeladt, är dock ej nog utförligt för någon särskild tabellarisk framställning.
Genom talrika marknader samt ordnandet af torgdagar och saluplatser ej blott i städerna, utan ock på
landsbygden, fortgår ett regelbundet närmande mellan köpare och säljare till bådas stora fördel.
5. Kameralförhållanden.
Tabb. N.-is 10A)o.B). Öfversigt öfver de i femårsberättelserne lemnade uppgifter rörande hemmantal, brukningsdelar, backstugor,
jordtorp och andra lägenheter å landet samt dessas uppskattning svärde år 1860, är lemnad uti tab.
N:o 10 A), likasom öfver städernas tomter och jordar med dessas uppskattningsvärde vid samma tid uti tab.
N:o 10 B). Beträffande den första af dessa tabb. bör i afseende på hemmantalet upplysas, att en fullt nog
grann
uppgift derom lärer vara ganska svår att erhålla. I främsta rummet gäller detta skilnaden mellan
oförmedladt och förmedladt mantal, i följd hvaraf uppgift härom saknas från Malmöhus län, och den från
Christianstads län meddelade af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förklarats ej tillförlitlig. Beträffande
de nordliga länen måste man för att erhålla summan nuvarande mantal till en del sammanräkna oförmedladt
och förmedladt, hvarom tab. ytterligare upplyser. Den derstädes i kol. 3 utförda summan utgör alltså för
året 1860 motsvarigheten till benämningen »nuvarande mantal»*). Mantalets fullständiga fördelning mellan
titlarne krono, skatte och frälse har ej kunnat utföras, då, såsom tab. upplyser, uppgift härom ej kunnat erhållas
från Orebro län. Emellertid synes af tab., att frälsejord helt och hållet saknas å Gotland och i Jemtlands
län, hvaremot sådan till högsta beloppet förekommer i Stockholms län. Kronojord synes mest förekomma
i Skaraborgs län, minst i Blekinge, och skattejord mest i Östergötlands, minst i Norrbottens län.
Vid benämningen brukningsdelar är i formuläret för femårsberättelserne fästadt det begrepp, sorn äfven
synes ligga till grund för mantalslängderne, att dermed menas det hemmansbruk eller den hemmanslott,
hvarför en person uppföres såsom skattskyldig, hvaraf åter blifver en följd, att antalet brukningsdelar bör
uttrycka hemmantalets fördelning mellan den jordbrukande personalen, eller hemmansklyfningens utsträckning,
och brukningsdelarnes summa alltså i regien angifva antalet af dem, hvilka såsom hufvudpersoner för egen
räkning idka jordbruk å jord, som är satt i mantal. Med sådant begrepp fästadt vid den ifrågavarande benämningen
inses lätt vigten af den upplysning, som erhålles genom en tillförlitlig uppgift om brukningsdelarnes
antal. Ehuru de bestämda uttrycken i några Läns-Styrelsers berättelser ej böra gifva rum för någon tvekan,
att icke ifrågavarande uppgift i allmänhet kan begagnas till upplysning för ofvan antydda ändamål, anser jag mig
dock icke böra här med tystnad förbigå, att, enligt de yttranden, som från vederbörande ingått rörande förslaget
till en jordbruksstatistik, uppgiften om brukningsdelar från Stora Kopparbergs län, der jordstyckningen är
särdeles långt drifven, antagligen är för låg. Det är nemligen af åtskilliga Häradsskrifvare inom nämnde län
uppgifvet, att ofta nog en person uppträder såsom i mantalslängden ansvarig för en hel hop brukningsdelar,
hvilkas antal ej särskildt uppgifves. Huruvida detta kan vara förhållandet flerestädes är mig obekant, men
jag tror mig dock häraf berättigad till det antagande, att de i tab. N:o 10 A) uppgifne brukningsdelar äro
att anse blott som ett minimum, och att i följd deraf jemväl jordstyckningen i sjelfva verket är måhända
vida längre drifven än beräkningen med stöd af uppgifterna utvisar.
*) Emellertid förekomma äfven i afseende pä detta skiljaktigheter mellan de officiela uppgifterna på sätt jemväl å tab. är autydt. Dessa
synas åtminstone till en del bero deraf, att vissa i mantal satte verk oell inrättningar än medräknats, än åter icke, äfvensom af ett
likartadt förhållande med städerna tillhörig jord o. s. v., hvaraf synes huru önskligt det vore, att bestämdhet och likformighet i beräkningen
kunde ernås.
Jordtorp. Backstugor. Uppskattningsvärde m. m. Nyskattlagde, skatteköpte heraman. 69
I afseende på benämningen jordtorp är begreppet ej närmare bestämdt i femårsberättelserna, men af
Gefleborgs läns Hushållnings-Sällskap är, på sätt jag redan ofvan uti afdelningen om jordbruket anfört, vitsordadt,
att antalet verkliga jordtorp ingalunda höra tili det allmänna förhållandet inom länet, hvadan Sällskapet
anser denna rubrik i fem årsberättelsen uppenbarligen omfatta både soldattorp och jordafsöndringar.
Beträffande s. k. backstugor upplyser samma Sällskap, att dessa till stor del utgöras af bostäder dels för
handtverkare, dels för fria arbetare, som i länet i allmänhet äro stadde i välbergade omständigheter. Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Christianstads län upplyser, att antalet jordtorp och backstugor är vida
större än tab. i berättelsen uppgifver.
Då i tab. N:o 10 A) hela uppskattningsvärdet uppgifves till 482,831,643,<;o R:dr, men enligt RiksgäldsKontorets
Generalsammandrag öfver Allmänna Bevillningen för år 1861 taxeringsvärdet å alla slags hemman
samt jordlägenheter endast utgör 465,288,000 R:dr, lärer skilnaden (omkring 171 millioner) få tillskrifvas den
omständigheten, att i femårsberättelserne för Jönköpings, Kronobergs, Christianstads, Elfsborgs och Westerbottens
län, samt antagligen äfven i Stockholms och Gefleborgs län, värdet å »diverse verk och inrättningar»
äfvensom i berättelsen för Wermlands län värdet å »hyttor» finnes i totalsumman medräknadt, hvaremot Generalsammandraget
öfver bevillningen i särskilda rubriker upptager värdet för »bruk och bergverk», »fabriker
och manufakturinrättningar» samt »mjöl- och sågqvarnar». Summa uppskattningsvärde för städernes hus
och tomter samt stadsjord (enligt tab. N:o 10 B) utgör 249,129,033 R:dr Runt, hvilket belopp, liggande
mellan de i bevillningssammandragen för åren 1860 och 1861 angifne summor: 243,859,044 och 258,844,466
R:dr, till en del är hemtadt från förhållandet vid 1860 års taxering, till en annan del åter från 1861 års.
Enligt hvad en jemförelse såväl med saluvärdena som hypotheksvärdena å landet utvisar, kan, på sätt äfven
i en del af Läns-Styrelsernes berättelser finnes anmärkt, taxeringsvärdet å landet emellertid ej antagas hafva
uppgått till mer än omkring ' af det verkliga värdet, under det taxeringsvärdet å stadsfastigheter står det
verkliga saluvärdet nära. Anmärkningsvärd är den stora tillökningen, som under senaste qvinqvennium ägt
rum i fråga om husvärdena, i det skilnaden i taxeringsvärdet å hus och tomter m. m. 1855 och 1860, enligt
hvad tabellerne till Läns-Styrelsernes femårsberättelser för 1851—1855 samt 1856—1860 innehålla, utgör
nära 861 millioner R:dr, hvaraf komma ensamt på Stockholms stad (der under perioden 149 tomtstyckningar
ägt runi) omkring 314 millioner.
Att, i fråga örn qvadratrefsbeloppet af städernas jord, de i tabellen anförda summor flerestädes ej öfverensstämma
med de tal, som af Ingeniör Ljunggren i de af honom utgifna stadskartorna angifvas, torde
hufvudsakligen bero derpå, dels att stadsplanen ej är i tabellen medräknad, dels att impedimenter m. m. pä
åtskilliga ställen synas inberäknade i summorna, men på andra ställen icke.
Beträffande fasta egendomens fördelning mellan de särskilda stdndsklasserna, förekommer uppgift endast
i berättelsen lör Östergötlands län. Deraf inhemtas bland annat, att, under det egendomsvärdet i det hela
under perioden ökats med 5,394,748 R:dr, såväl den Ridderskapet och Adeln sorn Preste-Ståndet tillhörande
egendom — den förra med omkring 700,000 R:dr, den senare med omkring 56,000 R:dr — minskats. Deremot
har Borgare-Ståndets fasta egendom stigit med 4,229,000, Bondeståndets med 1,100,000, ofrälse Ståndspersoners
med 500,000 samt boställs- och aflöningsjord med omkring 324,000 R:dr.
1 Göteborgs och Bohus län har ett ödeshemman, Stora Skogen, mantal, genom Kongl. Kammar-Kollegii
utslag den 24 December 1860 åt ny innehafvare med 50 frihetsår upplåtits, hvarjemte i Skaraborgs
län 2:ne lägenheter samt något öfver 32 tunnland af ödeshemmanet Hjerporne, 4 mantal, ur ödesmål upptagits.
1 öfrigt omtalas i berättelserna inga ur ödesmål upptagne hemman eller lägenheter.
Antalet under perioden nyskattlagde hemman med åsatt mantal, skatteköpte eller till skatte omförde Tab. Litt.
o
hemman och lägenheter samt anlagde hxnonybyggen redovisas i tab. Litt. A, å följande sida.
70
Jordafsöndringar. Hemmansklyfningar.
Rörande antalet under femårsperioden beviljade jordafsöndringar äro Läns-Styrelserne deruti öfverensstämmande,
att någon tillförlitlig uppgift derom ej kan anskaffas, enär ytterst sällan fastställelse begäres å
den i Kongl. Förordningen den 19 December 1827 stadgade afgäld till hemmanet, äfven om sådan verkligen
betingats. Anmälde afsöndringar uppgifvas i femårsberättelserne till 988, deribland dock i ett och annat län
äfven hemmansklyfningar finnas inräknade.
Hemmansklyfningen fortgår i förhållande till folkökningen och har flerestädes på senare åren tilltagit,
hvartill såsom grund angifves dels Kongl. Förordningen af den 12 November 1858, dels skiftesverkets fort
-
Tab. Litti Ä. Ny skattlag de oell skatteköpte hemman m. m. även 1856—1860.
1.
2. 3.
4.
5.
6.
Län.
Nvskattlagde
Skatteköpte
Krononybyggen
Hemman.
Lägenheter m. m.
Hemman.
Lägenheter.
anlagde.
Mantal.
Mantal.
Stockholms län
5-63
(åtskilliga lägenheter)
2-50
27
Upsala d:o
0-17
2-45
10
Södermanlands d:o
0-13
3, jemte 21 qvarnverk
2-72
23
Ostergötlands d:o
0-13
17-00
Calmar d:o
30-95
Gotlands d:o
4 qvarnar
1-96
Blekinge d:o
1-12
Christianstads d:o
—
18-68
34-71
33-03
Hallands d:o
Göteborgs och Bohus d:o
6-87
235
Elfsborgs d:o
2-42
13-85
Skaraborgs d:o
0'81
25
56-99
349
Wermlands d:o
0-25
1 (bergskronotorp)
Orebro d:o
7-50
54 qvarnstenspar
78-66
0-22
21-90
4-29
11-48
10 och 1 utjord
Stora Kopparbergs d:o
Wester-Norrlands d:o
6-78
8-20
95-63
Jemtlands d:o
12-56
5 renbetesfjell,
21 afradsland m. m.
29-67
Westerbottens d:o
97 nybyggen
323
117-00
Summa för ofvanstående 20 län
58-25
355-38
Jönköpings län
Jppgift saknas.
Kronobergs d:o
15 hemmansdelar
13
Gefleborgs d:o
6 hemman.
Norrbottens d:o
Jppgift saknas.
251, jemte 6 kronotorp
Anm är lenin g a r.
1) I Ostergötlands län har, enligt särskild föreskrift af Kongl. Kammar-Kollegium, är 1860 i mantal, förut i jordeboken upptaget under krono-titel, omförts
till \ mantal frälse.
2) I Christianstads län har under perioden mantal blifvit förmedladt, hvarjemte Kongl. Kammar-Kollegium förordna!, att § mantal, sorn förut i räkenskaperne
upptagits under afkortning, skulle derifrån uteslutas.
3) I Elfsborgs län har } mantal blifvit i jordeboken uppfördt såsom lägenhet.
4) I Westmanlands län hafva af skattlagda qvarnar 24 befriats från erläggande af grundränta, hvarjemte i samma län $■ mantal, bland ofvan upptagne
skatteköpte hemman, blifvit — utan köpeskillings erläggande — från krono till skatte omförde.
5) I Wester-Norrlands län hafva 1^ mantal jemte omkring 1} mantal nybyggen under frihetsår på enahanda sätt blifvit från krono till skatte omförde.
6) I Jemtlands län hafva — med undantag af Tännäs — samtlige socknar i Herjedalen blifvit ständig kronotionde äsatte.
7) I Norrbottens län har mantalet ökats med 21*01 genom i skatt ingångne krononybyggen och frälsehemman efter tilländagångna frihetsår m. m., hvar
jemte
tillkommit 11 tullmjölqvarnar.
Medeltal af areal, folkmängd, brukningsdelar, sädesskörd m. m. å ett mantal.
71
gång. Bestämd upplysning om antalet af klyfningar har emellertid ej kunnat lemnäs, enär de sällan för
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anmälas; framdeles torde i detta hänseende säkrare uppgifter kunna
vinnas, då man talslängder upprättats efter de nya formulären. Att hemmansklyfningen för närvarande är
ganska långt utsträckt, intygas af flere bland Läns-Styrelserne. Så uppgifves från Blekinge, att hvarje brukningsdel
i medeltal uppgår till ej fullt J, mantal, och att utan fara hemmanen anses kunna klyfvas till TV,
å öar i strandbygden (der fiske idkas) ända till mantal. I Göteborgs och Bohus län äro i medeltal 5 å 6
åboer att beräkna på hemmanet, men betydliga skiljaktigheter förete sig, så att i vissa skärgårdsorter förekomma
ända till 100-delar af hemman, egentligen såsom bostadslägenheter åt fiskare. Från Södra Dals fögderi
af Elfsborgs län omtalas, att lägenheter finnas om blott 4 å 5 tunnland, och såväl i Christianstads som
Wermlands län äro hemmanen ofta nog klufna i mycket små delar. Att jordens alltför stora styckning med
afseende å besutenheten medför stora olägenheter, torde ej kunna jäfvas, men å andra sidan befordras, enligt
livad jemväl af femårsberättelserne intygas, genom den alltmer fortgående klyfningen jordens uppodling, hvarigenom
för den mindre jordägaren möjligheten att försörja sfg ökas.
Mantalet utgör en kameral enhet, som bland annat äfven ofta begagnas till jemförelser i frågor, som Talj. Litt.
röra jordbruket och dess onera m. m. Det är emellertid väl bekant, att denna enhet alldeles icke är grundad
på ytvidd, utan att arealen af mantalet är högst olika. Det vore under sådant förhållande onekligen
ganska önskvärd!, derest de i femårsberättelserne nu meddelade uppgifter kunde begagnas till en jemförande
öfversigt öfver åtskilliga förhållanden, som ej sällan mätas efter mantal, men ej rätt kunna fattas utan genom
åskådliggörande af andra förhållanden, deribland jemväl mantalets olika areal. Hvad här ofvan blifvit anfördt
rörande uppgifterna till tab. N:o 10 Ä) innebär redan svårigheter för utarbetandet af en sådan öfversigt.
Dertill kommer ytterligare, att man i brist af tillförlitlig kunskap om arealen af odlad och odlingsbar
jord måste i beräkning intaga hela arealen af fastland, som i flera län till en del utgöres af stora sträckor,
som antingen ej blifvit satta i mantal, ehuru de i någon mån kunna odlas, eller ock aldrig kunna blifva föremål
för något slags odling. Hufvudsakligen såsom en häntydning på de många upplysningar, som skulle kunna
vinnas genom sammanställningen af fullständigare och tillförlitligare primära uppgifter i hithörande ämnen,
bifogar jag emellertid tab. Litt. A å följande sida.
För de län, hvilka hafva vidsträckt jord, som ej ingår i någon mantalsberäkning, har denna tabell i flera
delar föga eller intet värde, men torde ej sakna sådant för de län, der ett motsatt förhållande äger rum.
Så utvisar den t. ex., att i Malmöhus län ett mantal på landet, i medeltal bebodt af nära 59 personer (kol. 3),
har i medeltal 221 tunnlands areal (kol. 2) och är deladt uti 4'73 brukningsdelar (kol. 4), af hvilka livar och
en alltså innefattar i medeltal föga mer än fipdels mantal (kol. 5) och i areal ej innehåller mycket öfver 46
tunnland (kol. 6), som föda omkring 12 personer; i Wermland är åter ett mantal i medeltal bebodt af nära
137 personer, men har en areal af 1,765 tunnland och är deladt i 11 "32 brukningsdelar, af hvilka hvar och
en väl innefattar blott fiL-dels mantal, men dock en areal af nära 159 tunnland, hvilka jemväl föda omkring
12 personer.
I kol. 7 har tillagts sädesskördens medelbelopp på mantal enligt tab. Litt. L, med särskild hänsigt
till den kontroll, som derigenom kan utöfvas öfver de slutsatser, hvilka jag ofvan i afdelningen för jordbruket
vågat draga af uppgifterna, och synes mig, så vidt jag kan bedöma förhållandet, de här utförda beloppen
i allmänhet ingalunda vara för höga, utan tvertom gifva fullt stöd åt antagandet, att åtminstone i goda
år afkastningen är vida större. Wermlands till arealen stora mantal med sina talrika brukningsdelar framstå
här med den högsta absoluta, Malmöhus läns mantal, sorn till arealen äro minst, med den högsta relativa sädesafkastningen.
Ehuru det är tillräckligen kändt, att det uppskattningsvärde, efter hvilket bevillningen utgått intill år
1862, ingalunda utgjort något verkligt värde, utan högst betydligt understigit detta, har jag dock ansett mig
72
Medeltal af areal, folkmängd, brukningsdelar, sädesskörd m. m. å ett mantal.
böra i kol. 8 upptaga detta värde, emedan det är den mätare, efter hvilken bevillningen blifvit taxerad. Såsom
redan ofvan är anmärkt, innefatta dock de i femårsberättelserna upptagne uppskattningsvärden, till större
eller mindre del, jemväl värdet å qvarnar, sågar oell andra verk m. m., oaktadt förslaget till berättelserna
hänvisar till dessas upptagande i tali. N:o 7, och det är ej heller klart, huruvida de uppgifna värdena alla
hänföra sig till samma år, vare sig 1860 eller 1861, i följd af bruket att benämna de uppgifter, som ingått
mot slutet af ett år, efter det följande året, då taxeringen verkställes. Af sådant skäl har för kol. 8 valts
utdrag af hithörande beräkning ur Riksgäldskontorets Generalsammandrag öfver 1860 års bevillning. Enligt
detta är mantalet i Wermlands län det högst och mantalet i Jönköpings län det lägst uppskattade.
Förhållandet ställer sig emellertid helt olika, om man jemväl tager i beräkning arealen, och jag har
derföre till tabellen tillagt en kolumn 11, i hvilken taxeringsvärdet är beräknadt i medeltal för tunnland, och
befinnes då det högsta falla på Malmöhus län och det lägsta på de 6 nordligaste länen, för hvilka dock, såsom
förut är antydt, den vidsträckta areal, som ännu ej är i mantal satt, naturligtvis utöfvar en störande
inflytelse vid denna beräkning. Inskränkes åter jemförelsen till de öfriga länen, torde den åtminstone i någon
mån vara ett tillförlitligare uttryck af jordvärdets förhållande länen emellan. När resultaterna af uppskattningen
efter de nya grunder, som numera äro gällande, blifva tillgängliga, skall utan tvifvel utslaget
af en beräkning sådan som denna blifva af ett verkligt intresse.
Tab. Litt. Ä. Medeltal af areal, folkmängd, brukningsdelars antal och storlek, sädesskörd, väglängd, fattigvårdskostnad
och uppskattningsvärde cl ett mantal pä landsbygden, länsvis.
1.
2.
o
0.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Län.
Areal
fastland.
Tunnland.
Folk-
mängd.
Bruk-
nings-
delar.
Brukningsdelars
storlek
Sädesskörd
enligt tab.
Litt. L.
Tunnor.
Uppskattadt
värde 1860.
R:dr Runt.
Väglängd att
underhålla
enligt tab.
N:o 8 A.
Mil.
Tillskott
till fattig-  vården enl.
tab. N:o 13.
kol. 19.
R:dr Runt.
Tunnlandets
uppskattnings-  värde 1860.
R:dr Runt.
i
mantal.
i
tunnland.
Stockholms
349
28-64
1-65
0-61
212-9
112
7,920
0-046
?
22,69
Upsala
2G7
23-18
2-07
0-48
128-2
143
6,173
0-045
5,6 7
23,12
Södermanlands
351
34-23
2-04
0-49
172-0
133
5,929
0-056
12,73
16,89
Ostergötlands
358
38-27
2-08
0-48
171-8
163
6,464
0-057
12,95
18,06
Jönköpings
522
41-21
3-62
0-28
146-2
140
4,112
o-ioo
20,06
7,88
Kronobergs
605
53-06
4-14
0-24
145-2
156
4,539
0-140
30,56
7,50
Calmar
643
60-34
4-04
0-25
160-8
258
6,778
0-094
19,75
10,54
Gotlands
524
40-70
4-94
0-20
104-8
175
5,373
0-105
5,47
10,25
Blekinge
529
88-03
5-65
0-18
95-2
178
12,474
0-085
44,94
23,58
Christianstads .
416
67-04
5-32
0-19
79-0
310
7,199
0-087
16,79
17,31
Malmöhus
221
58-89
4-73
0-21
46-4
437
11,442
0-049
32,79
51,77
Hallands
327
37-79
3-81
0-26
85-0
170
4,961
0-055
19,49
15,17
Göteborgs och Bohus
337
58-76
5-72
0-17
57-3
221
6,823
0-054
35,4 5
20,25
Elfsborgs
566
61-43
5-04
0-20
113-2
181
5,850
0-078
22,79
10,34
Skaraborgs
347
44-76
3-82
0-26
90-2
254
6,583
0-065
12,03
18,97
Wermlands
1,765
136-84
11-32
0-09
158-9
473
13,571
0-169
?
7,69
Örebro
565
49-10
3-81
0-26
146-9
168
5,059
0-061
27,00
8,95
Westmanlands
430
31-83
2-70
0-37
159-1
116
6,438
0-052
9,55
14,97
Stora Kopparbergs
3,214
86-59
12-22
0-08
257-1
225
7,223
0-117
17,49
2,25
Gefleborgs
1,676
55-49
3-13
0-32
536-3
136
4,440
0-070
11,15
2,65
Wester-Norrlands
2,712
66-75
4-98
0-20
542-4
128
5,997
0-103
21,07
2,21
Jemtlands
8,614
55-45
5-08
0-20
1,722-8
91
3,282
0-104
11,50
0,38
Westerbottens
11,871
85-33
7-35
0-14
1,661-9
154
9,537
0-176
45,06
0,80
Norrbottens
26,049
86-30
7-49
0-13
3,386-4
128
8,117
0-067
40,31
0,31
Skiftesverket.
73
Med ledning af tab. N:o 8 A, som upptager sammanlagda längden af allmänna lands-, härads- och
socknevägar, har jag i kol. 9 utfört medeltalet af denna väglängd på hvarje mantal, dervid det visar sig, att
i följd af mantalens relativa fåtalighet och stora areal i Westerbottens län, hvarje mantal der har att i medeltal
underhålla en väglängd af 0'J7G mil eller omkring 6,336 fot, hvarefter närmast i ordningen följa mantalen
i Wermland med underhåll af 6,084 fots väglängd, i Kronobergs län med 5,040 fot, i Stora Kopparbergs
län med 4,212 fot o. s. v. ned till Upsala län, der hvarje mantal i medeltal har att underhålla blott
omkring 1,620 fots väglängd.
I kol. 10 är utförd! medeltalet af tillskott till fattigvården efter hemmantal enligt de uppgifter, som
tab. N:o 13 härom innehåller (i kol. 19). Dessa uppgifter hafva synts mig lämpligare att använda till denna
jemförelse, än de som i kol. 23 af sistnämnde tabell förekomma. Det bör jemväl upplysas, att för några län
den här nödiga skilnaden mellan landsbygd och städer påkallat några förändringar af siffrorna i kol. 19,
grundade på närmare granskning af specialuppgifterna från hvarje stad. För Stockholms och Wermlands län
hafva nödiga upplysningar ej kunnat erhållas. Hvad de öfrige länen beträffar, så finnes af tabellen, att högsta
tillskottet till fattigvården af mantal utgår i Westerbottens och Blekinge län, mer än 8 gånger så stort,
som det lägsta på Gotland.
Beträffande Skiftesverkets fortgång, åberopas i underdånighet bilagde tab. N:o 11. Deraf inhemtas Tab. N:o
bland annat, att sökta skiftens antal varit störst år 1856, nemligen 1,475 stycken, minst 1858, eller 1,020
stycken; största antalet fastställda skiften (1,115) kommer på periodens sista år 1860, hvaremot minsta antalet
(824) inträffade år 1857. Hela antalet sökta skiften för femårsperioden utgör 6,146 och fastställda skiften
5,016. Orsaken till den icke obetydliga skilnaden i antal af sökta och fastställda skiften upplyses vara den,
att en del ansökningar blifvit återkallade, och att förrättningar, hvilka i ansökningarne uppgifvits såsom laga
skiften, befunnits icke böra under denna egenskap hänföras.
,Då de uppgifter örn skiftesverket, hvilka årligen till Eders Kongl. Majit i underdånighet afgifvas af
Öfver-Direktören för Landtmåteriet, icke befinnas öfverensstämma med de i femårsberättelserna innehållne
uppgifter i detta hänseende (tab. 11), men båda dessa uppgifter härleda sig från samma källa, nemligen Landtmäteristaten
i orterne, har, efter vederbörlig skriftvexling i ämnet, den upplysning vunnits, att berörde olikhet
härör dels deraf, att i Landtmäteri-styrelsens berättelser antalet af slutade skiften redovisas, hvaremot i
Läns-styrelsernas uppgifter, enligt nu begagnade formulär, endast fastställda skiften upptagits, hvilket måste
föranleda en icke obetydlig skilnad, enär åtskilliga laga skiften, som under perioden blifvit afslutade, af hvarjehanda
orsaker ännu ej hunnit att fastställas, dels deraf, att under rubriken fastställda skiften stundom medräknats
sådana hemmansklyfningar, hvilka varit af laga skiftesnatur, stundom åter icke.
I fråga om ökning eller minskning i antalet laga skiften, vitsordas från flere håll den ifver, som i detta
hänseende ådagalägges och den synnerliga framgång som skiftesverket — åtminstone i en del län — haft.
Så omtalas från Göteborgs och Bohus län, att från utfärdandet af den nådiga Stadgan den 4 Maj 1827 till
1860 års slut skiftats öfver 2,155 förmedlade mantal, deraf mer än 23H komma på de fem ifrågavarande
åren. Från Blekinge län förmäles, att skiftesverket fortgår, om ej hastigt, dock oafbrutet, och från Calmar
län, att skiftesverket bedrifvits med nit och omsorg, samt att ingen för nit och skicklighet känd landtmätare
i länet saknat fidi sysselsättning. Flertalet af Läns-styrelserna medgifva dock, att i allmänhet antalet skiften
minskats, ehuru med icke obetydliga vexlingar de särskilda åren emellan. Såsom grund till denna minskning
angifves, dels att antalet af hemman som kunna blifva föremål för skifte årligen aftager, enär flerestädes de
flesta byar och samfalligheter redan undergått dylik förrättning, dels det genom Landtmäteritaxan af den 12
Maj 1857 förhöjda arfvodet, dels de mera tillfälliga och öfvergående förhållanden, som bero af det ena
årets större eller mindre förmånlighet, såsom den under åren 1857—1858 rådande penningebrist, de olika
Sammandrag af K. M. Befdes tind. bcräll. for åren 1856—1860. 10
74
Skiftesverket.
skördarnes belopp och beskaffenhet m. m. På Gotland hafva i detta hänseende väsentliga förändringar inträffat
genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse den 15 Juli 1859 angående laga skiftens verkställande derstädes,
hvarigenom i sjelfva verket hoppet att ernå det med laga skiften hufvudsakligen afsedda ändamål derstädes
möjliggjorts. Under perioden hafva efter de i berörde författning stadgade grunder 10 laga skiften
sökts och 1 fullbordats, hvarjemte ett på allmän bekostnad företaget mönsterskifte i Weskinde år 1856 afslutats;
varande ännu vid 1860 års slut hela den öfriga delen af länet oskiftad.
Antal oskiftade byar och hemman har i allmänhet ej kunnat bestämdt angifvas. Att i flere län det mesta
i detta hänseende är undangjordt, framgår emellertid af hvad berättelserna härom innehålla. Så uppgifves
från Jönköpings län, att 1860 endast 951 mantal qvarstodo oskiftade, under det 10 år förut antalet oskiftade
var 1,678, — från Blekinge län, att 280 byar och hemman ej undergått enskifte eller laga skifte, —
från Malmöhus län, att högst få byar och hemman äro oskiftade, — från Göteborgs och Bohus län, att omkring
af jorden derstädes kan anses oskiftad, — från Elfsborgs län, att under det öfver 2,483 förmedlade
mantal undergått laga skifte på alla ägorna, 188 på inägorna och 316 på utägorna, omkring 1,134 förmedlade
mantal ansågos komma att undergå skifte på alla ägorna, 164 på inägorna och 147 på utägorna, —
från Skaraborgs län, att föga mer än 20 byar torde återstå oskiftade, och att de enstaka hemman, som ej
undergått laga skifte, blifva allt färre, — från Wermlands län, att ganska få af Bondeståndets hemman äro
oskiftade, men att af större egendomar ej många undergått skifte, — från Örebro län, att på slättlandet endast
ett ringa antal oskiftade byar och hemman qvarstå, — från Gefleborgs län, att vid periodens slut 762
byar och hemman funnos, som ej undergått laga skifte, — och från Jemtlands, att den oskiftade jorden
ligger i aflägsna, mindre odlade, vidsträckta, men till jordbrukets afkastning och tillfällen till skogsförsäljning
mindre väl lottade trakter. Beträffande Gotland, är det redan näinndt, att — på grund af särskilda förhållanden
— med undantag af blott 2 skifteslag hela öfriga länet vid periodens slut qvarstått oskiftadt, hvadan
denna jordbrukets mägtiga häfstång till utveckling och förkofran derstädes hitintills saknats.
I fråga om skiftenas verkningar intygas visserligen från åtskilliga län, att de på skogarne — åtminstone
till en början — ej verkat välgörande, till följd af föreskriften, som medger afverkning af den skog,
som vid skifte frångår hemmanen, men å andra sidan synas, rörande den förmånliga inflytelse, skiftesverkets
fortgång haft på jordbruket, meningarne ingalunda vara delade. Ehuru denna välgörande inverkan för den
enskilde i allmänhet ej kan blifva synnerligen märkbar förr, än någon tid efter det skiftet fullständigt afslutats,
vittnar dock den ifver, hvarmed skiftena flerestädes fortgå, derom, att jordbrukaren i allmänhet och
icke minst allmogen alltmer inser, det fördelarne icke blott af tidsbesparing vid brukningen, utan äfven af
Tab. Litt. 0. Storskiftes- och afvittrings
-
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8. | 9.
Län.
Agor i qvadratref.
Affattade och beskrifne.
Föreslagne till områden åt gamla hemman, ny-  byggen, torp och lägenheter.
Inrös-
nings-jord.
Afrösnings-
jord.
Impedimen-
ter.
Summa.
Inrös-
ningsjord.
Afrösnings-
jord.
Impedimen-
ter.
Summa.
Stora Kopparbergs
W ester-N orrlands
Norrbottens
Summa
31,909
98,162
108,594
958,272
1,867,333
1,677,016
1,704,717
1,395,950
990,181
3,670,212
3,181,560
273,679
139,876
159,919
2,607,614
1,746,846
1,324,813
112,029
1,738,008
958,937
2,993,322
3,624.730
2,443,669
23S,665
4,502,621
3,100,667
7,841,953
573,474
5,679,273
2,808,974
9,061,721
Storskiftesverket och Afvittringarne. Statsbidrag.
75
friheten att sjelf råda öfver sin jord vida öfverväga de ofta stora kostnader och olägenheter, som förrättningar
ne medföra. Allmänt synes man derom komma öfverens, att då delegarne bekommit sina förut spridda
ägor i minsta möjliga antal lotter sammandragne och derigenom satts i tillfälle att med mer omsorg än förr
sköta sin jord, dels fördelen häraf, dels den derigenom uppkomna större hågen för ett arbete, som rikligen
belönas, förorsakat betydliga odlingar och förbättringar, och att sålunda skiftesverket — jemte många fördelar
i andra afseenden — varit den verksammaste häfstång att höja jordbruket och öka spanmålspro
duktionen.
Rörande storskiftesverket i Dalarne och afvittring ens fortgång i de 4 nordligaste länen meddelas från Tab. Litt.
3:ne län den i nedanstående tab. Litt. ö upptagna tabellariska öfversigt. Rörande afvittringen i de 2:ne
återstående länen, förmäles af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands län, att afvittringen derstädes
vid periodens utgång var nästan slutad och att då hufvudsakligen endast återstodo att uppgå och
rörlägga rågångar, samt af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens län, att ifrågavarande
förrättning under femårsperioden fortgått inom Bjurholms, Degerfors’, Burträsks, Skellefteå och Umeå socknar,
af hvilka de två förstnämnda äro slutligen afvittrade enligt utslag, som vunnit laga kraft. I öfrigt vitsordas
från Wester-Norrlands län, att afvittringen fortgått med rastlös ifver, hufvudsakligen härrörande dels från en
ökad afvittrings-landtmätarepersonal, dels och hufvudsakligast genom den fördelaktiga arbetsmethod, som
blifvit en följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 8 Januari 1858, varande det att förmoda, det
afvittringen äfven i sistnämnde län inom få år kan vara slutad.
Statsverkets bidrag till storskiftesförrättningarne och afvittringen har för hela perioden utgjort:
för Stora Kopparbergs län
R:dr Runt 158,571,20,
» Jemtlands »
» » 13,259,32,
» Westerbottens »
» » 83,597,55,
» Norrbottens »
» » 128,452,08.
*) Summa R:dr Runt 383,880,15.
Mot den tabell, som enligt förr gällande formulär för femårsberättelserne redovisade för »statsbidrag»,
hafva flera grundade anmärkningar gjorts, med anledning hvaraf uti förslaget till dessa berättelsers förändrade
uppställning bland annat lades vigt på bestämd skilnad emellan verkliga statsbidrag och kommunalutskglder,
och såsom ändamålsenligast antogs, att för de förra upptoges blott en summarisk redogörelse öfver
injlntne belopp och restantier, hvaremot beträffande de senare ansågs önskvärdt, att femårsberättelserne om
') Från Wester-Norrlands län saknas uppgift i detta hänssende.
arbetet 1856—1X60. Tab. Litt. 0.
I 10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
1.
ö 1
to 05
sr
1 w
2. f®0
ct>" 1
■"* SL
ct>
•-S
Fot.
Mantal, förslagsvis
afvittrade o. skattlag-  de eller storskiftade:
Antal förslagsvis afvittrade
eller storskiftade.
Län.
Föreslagne att afsättas såsom
öfverloppsmarker.
Gamla hemman
och besutenheter.
H
O:
5.
5’
Cfq
o'
cL
Si
O"
Cfq
Cfq
a>
P
Gamla hemman
och besutenheter.
3
o-
crq
Cfq
Q
P
P
6
P
o
o
Öfverloppsmarker.
Lägenheter utan
mantal.
Inrös-
nings-
jord.
Afrös-
nings-
jord.
Impedi-
menter.
Summa.
6,708,190
388-0
—
—
—
—
—
—
4,468
464,862
228,035
697,365
3,910,717
46-6
6'8
95*6
78
131
1
49
22
8,177
1,004,360
379,451
1,391,988
8,554,803
65-4
3-5
46*4
314
139
—
—
23
12,645 1,469,222
607,486
2,089,353
19,173,710
500-0
10-3
142*0
392
270
1
49
45
76
Statsbidrag. Restantier. Kommunalutskylder.
dem komme att meddela alltmer omfattande redogörelser, i den mån kommunalförvaltningens utbildning dertill
kunde bereda tillförlitliga källor.
Beträffande de verkliga statsbidragen innehålla visserligen nästan alla femårsberättelserne mer och mindre
utförliga uppgifter, men då för dessa uppgifters meddelande något visst formulär ej föreskrifvits, kunna de
ej för denna gång sammanställas till någon upplysande öfversigt för hela riket, utan nödgas jag härvid i
underdånighet hänvisa till hvarje särskild berättelse. Derest Eders Kongl. Maj:t skulle täckas jemväl för hithörande
uppgifter fastställa ett formulär för framtiden, torde derigenom vinnas en upplysning i ämnet,
hvilken, oaktadt de årliga redogörelserne från Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Kontor samt RiksgäldsKontoret,
dock ingalunda skulle sakna vigt.
Med undantag för några få län, der dels krisen år 1857, dels klena skördar vållat penningebrist, vitsorda
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, att skatterne med berömvärd noggrannhet och beredvillighet
årligen ingått, så att till stor del inga eller obetydliga restantier uppstått, samt att der ett betydligare restantiebelopp
framträder detta egentligen berott på böter m. m., som ej kunnat uttagas och redovisas förr
än utslagen vunnit laga kraft, eller af den anledning, att personerne lemnat orten o. s. v. Från ett och
annat län upplyses, att sådana bötesbelopp för öfverträdelser af författningarne rörande bränvinstillverkning
uppgått till ansenliga summor.
Flera af femårsberättelserne innehålla utförliga upplysningar rörande voteringen, men då sådane för
andra län saknas eller blott i korthet meddelats, så kan något sammandrag häröfver ej upprättas, och då
detta ämne dessutom är föremål för särskilda tryckta redogörelser, så torde sådant ej heller vara påkalladt.
Rörande kommunalutskylderne bekräfta Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande den gjorda förutsättningen,
att ännu öfver dem ej kan vinnas någon fullständig och tillförlitlig allmän öfversigt. Emellertid innehålla
flere berättelser ganska upplysande bidrag till kännedomen om såväl städernas som andra kommuners
inkomster och utgifter, till hvilka jag nödgas gifva underdånig hänvisning, då något sammandrag af uppgifterne
ej låter sig verkställa. Men otvifvelaktigt är, att genom Kommunal-Styrelserne efterhand bör kunna
beredas tillgång till sådana uppgifter rörande kommunalförvaltningen, hvilka i åtskilliga andra länder utgöra
ganska omfattande och värdefulla bidrag till den officiela statistiken och kunskapen 0111 tillståndet i landet.
Vilkoret härför, jemväl antydt i en och annan af femårsberättelserne, är emellertid fastställandet och begagnandet
af ett så likformigt redogörelsesätt, att uppgifterna från hela riket kunna sammanställas och med
hvarandra jemföras. För närvarande har härmed endast kunnat göras ett inskränkt försök i afseende på
fattigvården, för hvilken jag här nedan utbeder mig få särskildt redogöra, enligt de uppgifter, som erhållits
till svar å tabellformuläret N:o 13.
Särskildt torde dock här böra tilläggas, att i femårsberättelserne från Gotlands och Elfsborgs län klerecistatens
underhåll frainhålles såsom särdeles betungande, att skjutsningen, som lindrats der jernvägar
framgå, och enligt hvad genom tab. N:o 8 är ådagalagdt under qvinqvenniets senaste hälft nästan i hela
riket högst betydligt minskats, dock torde i följd af de förändrade koininunikationslederna komma att på
vissa ställen blifva kännbarare än förr, att vägunderhållet, som i flera län till följd af markens beskaffenhet
ej anses särdeles betungande, deremot å andra orter af samma skäl och brist på grus blir ganska kostsamt.
Flera andra häntydningar på olikheter orter emellan tyckas ådagalägga förhandvaron af ett behof att genom
skäliga jemkningar tillvägabringa större likformighet.
6. Politi.
Mångfalden af de ämnen, som under ofvanstående titel, när den uppfattas i sitt vidsträcktaste omfång,
skulle kunna påkalla utrymme inom femårsberättelserne, har föranledt dertill, att i förslaget lemnats hänvisning
på nödvändigheten att ej egna någon utförligare redogörelse åt sådana hithörande frågor, hvilka äro
eller böra blifva föremål för särskilda berättelser af Centralmyndigheterna.
Folkskolor. Enskilda, Flick-, Söndags-, Småbarns- och Tekniska skolor. Kreditanstalter.
77
En sådan år bland annat undervisningsväsendet, hvars statistik är anvisad såsom särskildt föremål för
Ecklesiastik-Departementet af Eders Kongl. Majrts Kansli. I afseende på det allmänna omdöme om folkskolornas
inverkan, hvilket likväl borde af femårsberättelserna meddelas, så instämma dessa i allmänhet deruti, att
dessas ändamål allt iner börjar af allmogen rätt uppfattas, hvaraf följden blir en växande håg för deras flitiga
begagnande, stegradt nit hos lärarne och ökad uppmärksamhet på ändatnålsenligare skollokaler, materiel
m. in., hvilket allt åter i sin mån medfört ökad frukt af undervisningen. Då det redan fordras en viss grad
af bildning för att fatta bildningens värde, så är det dock ej öfverraskande att finna från några orter uttalad
klagan öfver allmogens senfärdighet att af egen drift främja folkskolans ändamål och behofvet af pådrifvande
åtgärder från de mera bildade. I närheten af Stockholm uppgifvas de täta omflyttningarna bland den obesutna
befolkningen betydligt minska de goda verkningarna af folkskolorna; och ett likartadt förhållande torde
väl flerstädes äga rum. Från några län klagas ock öfver brist på duglige och nitiske folkskolelärare. Några
berättelser meddela visserligen utförliga detaljer rörande folkskolorna, men då sådane i flertalet ej förefinnas,
kan något sammandrag ej ifrågakomma.
Med förbigående på anförde grund jemväl af de uppgifter rörande elementarläroverken, hvilka i fernårsberättelserne
förekomma och redan gifva en omisskännelig vink om den stora betydelse, som dessa läroverk
komma att vinna, när de icke blott genom sjelfva undervisningen, utan ock genom sin lärarepersonal och
sina bibliotheker rn. m. inom länen blifva medelpunkter för en högre bildnings spridande, vore det önskvärdt
att här kunna lemna en öfversigt öfver den mängd af mera enskilda undervisningsanstalter, som svårare kunna
samlas inom den officiela redogörelsen för de offentliga läroverken. För dessa skolors antal å landsbygden
vid bruk, verk och andra inrättningar samt större egendomar saknas emellertid fullständiga uppgifter.
Folkskolornas otillräcklighet för den qvinliga uppfostran i städerne måste der framkalla särskilda flick
skolor
i mängd, hvilka alltså antagligen finnas till större antal än af femårsberättelserna kan inhemtas, ehuru
dessa omförmäla sådane skolor i de flesta städer.
Söndags- och Småbarnsskolor, som i flertal finnas inom hvar och en af de större städerna, saknas ej
inom manga af de mindre och finnas t. o. m. här och der på landet.
Enligt vederbörandes årsberättelser utgjorde antalet elever under läseåret 1860—1861 i Malmö vid
tekniska skolan 51, vid söndags- och aftonskolan 194, i Borås resp. 38 och 52, i Norrköping resp. 37 och 116,
i Orebro vid tekniska skolan 29, i Eskilstuna vid söndags- och aftonskolan 37, i Stockholm vid slöjdföreningens
skola 599 manliga, 252 qvinliga och vid söndags- och aftonskolan 851. Femårsberättelserna omförmäla dessutom
slöjdskolor i Thuringe socken af Stockholms län, i Wisby (flickor), Carlskrona, Malmö (flickor), Halmstad
(flickor), Göteborg, Nora (flickor), Falun, Hernösand och Sundsvall, hvarjemte fond till sådan samlas i östersund.
Vid 9 navigationsskolor i Stockholm, Göteborg, Gefle, Calmar, Malmö, Hernösand, Wisby, Carlshamn
och Westervik uppgick, enligt årsberättelserna läsåret 1860—1861, antalet inskrifne elever tillsammans till
397 och examinerade till 392. Vid ängmachinistskolorne i Stockholm, Göteborg, Gefle och Carlshamn funnos
enligt årsberättelserna läsåret 1860—1861 tillsammans 84 inskrifne elever, och 91 hade examinerats till ångfartygsbefälhafvare
samt 28 till inachinister. I öfrigt torde rörande uppfostrings- och undervisningsanstalter
få hänvisas till de utförligare redogörelser, som i vissa länsberättelser förekomma.
Näringarnes förkofran är ovilkorligt beroende af väl ordnade Kreditanstalter. En fullständig framställ- Tab. Litt
ning af dessa kan så mycket mindre här ifrågakomma, som Finans-Komitén i särskilda Betänkanden öfver
Bank- och Hypotheks-inrättningarne redogjort för bemälde anstalter under större delen af ifrågavarande tiderymd,
samt dessutom Läns-Styrelsernas uppgifter i detta hänseende äro särdeles sparsamma och svårligen
kunna till något helt förenas. Nedanstående tab. Litt. Aa redogör emellertid för antalet af de Bank- och
Hypotheks-inrättningar, som vid periodens slut förefunnos, med undantag af Riks-Banken, beträffande hvilken
78
Filial- och enskilda banker. Hypotheks-inrättningar.
en årlig öfversigt af trycket utgifves, jemte det en särskild tryckt berättelse af Bankofullmägtige till Rikets
Ständer vid hvarje Riksdags början afgifves.
Beträffande det inflytande, som berörde kreditanstalter på befolkningen och näringarne utöfva, kan väl
å ena sidan ej bestridas, att detta i icke ringa mån är beroende af låntagarens egen vilja och förmåga att
på ett klokt och ändamålsenligt sätt göra sig till godo den lättade penningetillgången. Att i synnerhet personer
af allmogen flerestädes på ett lika oförståndigt som hejdlöst sätt kastat sig in i företag, vida öfverstigande
deras intellektuela och ekonomiska förmåga, och dervid hufvudsakligen lockats genom lättheten att i
låneinrättningar erhålla penningar, är en beklagansvärd sanning. Men å andra sidan synes man alltmer blifva
ense derom, att det genom Banker och Hypotheks-inrättningar beredda tillfälle för affärsmannen å ena samt
fastighetsägaren å andra sidan att erhålla behöfligt förlagskapital, utgör en källa till uppkomst och välstånd
för den förståndige, ordentlige, arbetsamme och sparsamme låntagaren, hvilket yrke han än må utöfva, samt
genom underlättande af större odlingsföretag och af den industriela verksamheten i allmänhet mägtigt verkar
Tab. Litt. Aa. Banker och Hypotheks-inrättningar är 1860.
1.
2. | 3.
4. | 5.
1.
2.
3.
4.
5.
A) Filialbanker.
Oktroje-
rad.
Tecknings-
sumnia.
R:dr 11: in 1..
Försträcknin
ban
Lån.
R:dr R:mt.
g från Riks-  ten.
Kreditiv.
R:dr Runt.
B) Enskilda Banker.
Oktroje-
rad
(första
gången).
Grundfond.
R:dr Runt.
Utelöpande
kreditsedlar.
R:dr Runt.
Behållning i
Bankens
kassor.
R:dr Runt.
Gefle
Blekinge
Skaraborgs läns
Christianstads
Sundsvalls
Hudiksvalls
Lunds
Calmar
Helsingborgs
Westerbottens läns
Carlshamns
Orebro läns
Uddevalla
Wisby
Borås
Hernösands
Nyköpings
Östersunds
Summa
1852
1852
1852
1852
1855
1855
1855
1858
1858
1858
1858
1858
1858
1858
1858
1858
1858
1859
1,000,000
840.000
900.000
1,000,000
1,000,000
750.000
1,000,000
968.000
500.000
750.000
750.000
788.800
576.000
314,500
560.800
500.000
594.000
344,675
600,000
420.000
450.000
500.000
500,100
200.000
500.000
435.000
250.000
375.000
260.000
260,000
280,000
60,000
250.000
230.000
250.000
200.000
150.000
210.000
225.000
250.000
249,900
100.000
250.000
217.500
125.000
187.500
130.000
130.000
140.000
30,000
125.000
115.000
125.000
100.000
Skånes
Wermlands
Stora Kopparbergs
Östgöta
' Smålands
Örebro
Mälareprovinsernas
Göteborgs
Stockholms
Norrköpings
Wadstena
Hallands
Summa
1830
1832
1835
1837
1837
1837
1847
1847
1856
1856
1856
1857
1.950.000
2,000,100
1.404.000
1.494.000
3.000.000
2.250.000
3,897,800
5.000.000
1.000.000
1,000,000
1,000,000
1,000,000
4.532.126.50
2.679.777.50
1.249.755.50
1,635,928
3.355.242.50
2.586.636.50
4,997,970
4,648,810
1,557,115
921,140
920,210
1,134,680
3,000,968,02
604.356.32
385,106,71
306.887.32
933,733,13
741,786,7?
791,328,78
1,411,607,91
1,792,650,23
592,375,82
438,828,38
370,922,90
13,136,775
6,020,100
2,859,900
24.995,900
30.219,391,50
11,370,552,29
Anm. Filialbankerna i Wenersborg och Jönköping, oktrojerade år 1858, samt Filialbanken i Luleå, oktrojerad 1860, hade ännu ej vid periodens slut trädt i verksamhet.
Då Bankernes räkenskapsår äro olika, angifvet’ teckningssumman i sjelfva verket tillståndet vid olika tidpunkter.
1.
2. | 3.
4.
5.
C) flyiiothekslnrättningar.
Stiftelse-
år.
Antal
delegare.
Värde af jord-  egendom, hvar-  för inträde
vunnits.
Rrdr Runt.
Af delegare ut-  tagne amorte-  ringslån till
belopp af
R:dr Runt.
1836
1845
1846
1847
1849
1850
1851
2,640
2,910
1,998
1,197
4,505
47,203,391,03
48.665.276.16
16.069.870.16
14,700,428,7 5
26,269,689
12,626,143,73
18,135,350 .
16,691,903,25
3,816,150
7,174,090
5,997,045
11,341,775
Elfsborgs läns, Dalslands, Göteborgs och Bohus
Summa
75,782,456,98
Anmärkningar:
1) Hypoteksföreningen å Gotland, som erhållit reglemente
år 1853, var vid periodens slut ännu ej i
verksamhet.
2) Då Hypothekskassan för Bruksägare, stiftad år 1833,
är fotad på helt andra grunder än ofvanstående Hypotheksinrättningar,
har den ej ansetts böra i tabellen
upptagas.
3) Enligt den af Finans-Komitén gjorda beräkning (1859),
skulle det skuldbelopp, som då tyngde den Svenska
jorden, uppgå till omkring 280 millioner R:dr.
Försäkringsanstalter.
79
till jordbrukets och näringarnes förkofran. En annan verkan af berörde låneanstalter visar sig i stegrade
egendomspriser, ökad konsumtion och en lifligare företagsamhet i flere rigtningar, ej minst bland den jordbrukande
klassen, samt deraf föranledd stegring i behofvet å arbetskrafter, i priset å arbete och dymedelst
afven en stor förbättring i arbetsklassens vilkor.
Från flere håll, i synnerhet från de nordligare länen, klagas i femårsberättelserna öfver bristen på rörelsemedel;
också blefvo redan första året efter ifrågavarande period eller år 1861, nådiga Reglementen utfärdade
för åtskilliga nya kreditanstalter, nemligen — utom Stockholms och Göteborgs Hypothekskassor — för
Allmänna Hypoteksbanken i Stockholm samt för Hypotheksföreningar mellan jordägare i Gefleborgs och
Stora Kopparbergs län samt mellan jordägare i de fyra nordligaste länen, hvarjemte nytt reglemente för Gotlands
Hypoteksförening s. å. meddelades.
För de med anledning af 1857 års penningekris till handelsrörelsens underlättande under qvinqvenniet
tillkomne inrättningar, hvilka dock voro af en mera öfvergående beskaffenhet, redovisas i de särskilda Länsstyrelsernas
berättelser. Så bildades i hufvudstaden efter hvarandra 3:ne föreningar, Stockholms Kreditförening,
Stockholms Garantiförening och Diskontföreningen i Stockholm, hvilka genom skyndsamma och kraftiga
försträckningar i betydlig män afhjelpte de ögonblickliga svårigheterna och sålunda bidrogo till upphjelpande
af krediten och återställande af den hämmade rörelsen; från andra håll omtalas äfven dylika tillfälliga kreditföreningar.
Omtanken att, så vidt ske kan, försäkra sig om skydd mot de förluster, som egendom och näring äro
underkastade genom hvarjehanda olyckshändelser, måste växa i den mån förmögenheten och affärsverksamheten
ökas. Väl ordnade och flitigt begagnade försäkringsanstalter äro alltså redan i och för sig ett talande bevis
på ekonomisk förkofran, och försäkringssummorna blifva mätare af framsteg häruti. Här kan dock en
sådan mätare ej lika lätt och fullständigt vinnas, som i länder, der t. ex. en för hela landet gemensam försäkringsanstalt
obligatoriskt omfattar all egendom af visst slag, och bereder fullständig öfversigt öfver dess
värde vid viss tidepunkt. Det var ock ej heller att förvänta, att de af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i nu afgifna femårsberättelser meddelade uppgifterna öfver hithörande förhållanden skulle utgöra ett
fullt tillräckligt material till en statistik öfver Rikets försäkringsanstalter. Dessa uppgifter, huru ofullständiga
de än i många afseenden äro, ådagalägga emellertid, att ett icke ringa antal dylika inrättningar finnas i landet,
samt att desamma tyckas ganska mycket anlitas. Så vidt uppgifter öfver försäkringsbeloppen blifvit lemnade,
antyda äfven dessa en icke obetydlig kapitaltillgång i ordets vidsträcktare, nationalekonomiska betydelse.
Hvad först beträffar anstalter till försäkring af egendom mot brand, finnas dels sådane, som utsträcka sin
verksamhet till hela landet antingen med afseende på all slags egendom eller särskildt fast och särskildt lös,
dels sådane, hvilka blifvit inrättade till försäkring endast af den inom ett visst läns, stads, härads, pastorats
eller sockens område befintliga vare sig både fasta och lösa egendom eller blott ettdera af dessa slag. Väl
hafva för ett par brandstodsföreningar uppgifter blifvit lemnade å antalet delegare, försäkringsbeloppet vid
periodens början och slut, särskildt för fast och lös egendom, antalet brandskador och det derför utbetalade
ersättningsbeloppet, allt förhållanden af största vigt och intresse att känna, men för det stora flertalet föreningar
saknas dessa data. Den enda öfversigt, som här kan gifvas, måste derföre inskränka sig till angifvandet
af försäkringsbeloppet vid periodens slut, och oaktadt för Statistiska Central-Byrån tillgängliga Revisionsberättelser
dervid blifvit begagnade för att fylla de luckor, som äfven i detta afseende förefinnas i femårsberättelserna,
har dock icke någon fullständig öfversigt kunnat vinnas. Derjemte torde få anföras, att dehär
nedan upptagna beloppen dels icke afse förhållandet å en och samma dag, utan än den 31 December 1860,
än någon annan dag af samma år eller under första hälften af år 1861, allt efter som de särskilda bolagens
räkenskaps- och förvaltningsår äro inrättade, dels icke alltid fullt noggrannt angifva sjelfva försäkringsvärdet,
hvilket i händelse af brandskada bolaget är skyldigt att ersätta, utan i icke få fall delegarnes s. k. ansvarig
-
80
Brandiorsäkringsanstalter.
hetssumma, efter hvilken brandstod gifves, d. v. s. uttaxeringar å delegarne i och för bolagets utgifter verkställas,
och hvilken summa i de brandförsäkringsbolag, som icke äga olika premier i förhållande till det försäkrades
större eller mindre eldfarliga beskaffenhet eller belägenhet, vanligen är något högre än sjelfva försäkringssumman.
Brandförsäkrings-inrättningar med en öfver hela landet utsträckt verksamhet äro:
Försäkringsbelopp vid periodens slut,
i R:dr R:mt.
Försäkrings-aktiebolaget Skandia, stiftadt 1855
96,605,626,a)
Allmänna Brandförsäkringsverket för byggnader å landet, stiftadt 1828
54,604,983,
Städernas Allmänna Brandstodsbolag, stiftadt 1828  98,317,207,
Summa R:dr Runt 249,527,816.
Härtill kommer Städernas Brandstodsbolag till försäkring af lösegendom, stiftadt år 1842, öfver hvars försäkringssumma
för år 1860 uppgift likväl icke varit för Statistiska Cehtral-Byrån tillgänglig, men till FinansKomitén
har, enligt hvad från nämnde Komité blifvit benäget meddeladt, densamma uppgifvits för år 1858 till
45.154,220 R:dr. Det i nyssnämnde 4 inrättningar vid 1860 års slut inom Sverige försäkrade egendomsvärde,
fast och löst, kan sålunda med visshet anses hafva uppgått till nära 300,000,000 R:dr.
Af brandstodsbolag, hvilkas verksamhet är inskränkt till visst mindre område, län, stad, härad o. s. v.,
och öfver hvilkas försäkrings- eller ansvarighetssummor uppgifter varit att tillgå, äro belägna inom:
Försäkrings- eller ansvarighetsbelopp
Stiftelseår. vid periodens slut, i R:dr R:mt.
Stockholms stad  2
1746—1843
158,528,999, 4)
Stockholms län  1 c)
1844
35,536,310,
Upsala d:o  1
1844
26,264,120,
Södermanlands d:o
1
1847
41,705,515,
Östergötlands d:o
1
69,850,050,
Jönköpings d:o  1
1848
23,928,470,
Kronobergs d:o  1 d)
6,796,135,
Calmar d:o
1
1841
36,848,490,
Gotlands d:o
2 e)
1827—1835
17,097,867,
Blekinge d:o
3 f)
1840—1856
20,672,035,
Christianstads d:o  3 s)
1838—1843
32,109,150,
Malmöhus d:o
6 h)
80,907,284,
Hallands d:o
2 0
1841-1847
11,405,778,
Göteborgs och Bohus d:o
1 k)
1845
13,854,500,
a> Denna summa afser endast bolagets försäkringar mot brand inom Sverige, och belöpte sig deraf på fast egendom: 31,562,917 samt på
lösegendom af alla slag: 65,042,709 R:dr.
Af denna summa belöper sig på Stockholms Stads Brandförsäkringskontor, som endast försäkrar fast egendom, 100,849,249 R:dr, och
på Stockholms Stads Brandstodsbolag till försäkring af lösegendom 57,679,750 R:dr.
0 Dessutom 1 sockenbolag, för hvilket uppgift saknas.
Flera socken-brandstodsbolag finnas derjemte i länet, men uppgifter öfver deras försäkringssummor saknas.
0 Ett för länets norra och ett för dess södra del.
0 Deraf 2 sockenbolag.
»1 I länet finnas ytterligare 2 bolag, stiftade 1831 och 1851, hvilka, enligt uppgifter till Finans-Koraitén, år 1858 ägde ett sammanlagdt
försäkringsbelopp af 10,288,180 R:dr. Alla brandstodsbolag i Christianstads län äro inrättade häradsvis.
O Dessa bolag äro häradsvis inrättade. Dessutom funnos 1860: Skånska Brandförsäkrings-inrättningen för byggnader i städerna, stiftad
1828, i hvilken försäkringsbeloppet, enligt uppgift till Finans-Komitén, år 1858 uppgick till 16,205,736 R:dr, samt Skånska Städernas
Brandstodsförening till försäkring af lösegendom, för hvilken uppgifter icke varit tillgängliga.
0 Femårsberättelsen för länet namngifver dessutom 15 andra bolag, livartdera omfattande en socken eller ett pastorat.
O Flera mindre föreningar för brandförsäkring finnas häradsvis.
Andra försäkringsinrättningar. Socknemagasiner.
81
Försäkrings- eller ansvarighetsbelopp
Stiftelseår. vid periodens slut, i R:dr R:int.
Elfsborgs län  1 a)
1841
40,659,150,
Skaraborgs d:o  2
1841 b)
52,800,530,
Wermlands d:o  1
1844
26,953,380,
örebro d:o
1
1843
42,458,770,
Westmanlands d:o  1
1847
31,755,250,
Stora Kopparbergs d:o  1
1846
31,654,220,
Gefleborgs c) d:o
Wester-Norrlands d:o  1 d)
1843
17,423,200,
Jemtlands d:o
1 r>
1847
4,325,425,
Westerbottens d:o  2
1848 0
6,530,910,
Norrbottens d:o
1
2,686,876.
Dessa bolags sammanlagda försäkrings- eller ansvarighetsbelopp utgjorde sålunda 832,752,414 R:dr, och då,
enligt hvad nedanstående anmärkningar upplysa, dels 4 andra inom län, stad eller härad begränsade bolag år
1858 ansvarade för tillsammans 44,549,706 R:dr, och dels i öfrigt en hel mängd brandstodsbolag, hufvudsakligen
socknevis ordnade, varit i verksamhet under perioden, men för hvilka uppgifter icke blifvit lemnade,
torde på grundade skäl få antagas, att hela det i brandstodsbolag, med till visst mindre område inskränkt
verksamhet, vid 1860 års utgång försäkrade egendomsvärdet belöpte sig till nära 900,000,000 R:dr, oell att
försäkringsvärdet af all svensk egendom, fast och lös, som vid samma tidepunkt var mot brand försäkrad i
Svenska bolag, uppgick till närmare 1,200,000,000 R:dr R:mt.
Utom inrättningar till försäkring af egendom mot brand, omnämnas i femårsberättelserna äfven andra
slag af försäkringsinrättningar, såsom: Föreningar till försäkring mot farsoter hos kreatur i Upsala, Gotlands,
Blekinge, Christianstads och Westmanlands län; Sjöassuransföreningarg) i Calmar, Malmöhus, Göteborgs och
Bohus, Gefleborgs och Wester-Norrlands län (den senare med en till de 3 nordligaste kustlänen utsträckt verksamhet),
och voro i de 3 första och den sistnämnda föreningen år 1860 tillsammans försäkrade 501 fartyg
till ett assuransbelopp af 11,719,972 R:dr; 1 Förening i Blekinge län, till försäkring af fiskredskap, som genom
storm o. d. förstöres; vidare Ränte-och Kapitalförsäkrings-anstalter, af hvilka märkas: Lifränte- och Kapitalförsäkrings-anstalten
för Linköpings län och stift, Jönköpings läns Pensionsförening eller Ränteförsäkrings-anstalt,
hvilken äfven omfattar Elfsborgs, Skaraborgs och Blekinge län, Lifränteanstalten i Wexiö, Ränte- och Kapitalförsäkrings-anstalten
i Göteborg, Orebro läns Ränte- och Kapitalförsäkrings-bolag, samt Ränte- och Kapitalförsäkrings-anstalten
i Stockholms stad samt Stockholms och Westmanlands län; och slutligen 1 Lifförsäkringsanstalt,
aktiebolaget Skandia.
Den obligatoriska socknemagasins-inrättningen, framkallad af den känslighet för vexlingar i skördebeloppen,
som blifver desto större ju mindre jordbruket är utbildadt och ju mera bristande kommunikationsanstalter
in. m. lägga hinder i vägen för en skyndsam förflyttning af skördens öfverskott i en landsort till en annan,
der brist hotar, synes allt mer och mer förlora förtroende och anses såsom obehöflig och ändamålslös.
Flera mindre föreningar för brandförsäkring finnas liäradsvis.
Det uppgifna årtalet är stiftelseåret för blott det ena oell betydligaste bolaget, eller ”Länets”.
•1 Ett Brandstodsbolag för länet finnes stiftadt 1852, och dessutom flera för särskilda socknar; enligt uppgift till Finaus-Komitén uppgick
år 1858 det förras försäkringssumma till 18,055,790 R:dr.
Några sockenbolag finnas äfven i länet.
”1 Ganska många socknar i länet hafva dessutom egna brandstodsföreningar.
0 Det uppgifna årtalet är stiftelseåret för blott det ena, det minsta bolaget, ”Skellefteå sockens”.
»1 1 Stockholm funnos äfven 4 Sjöassuransföreningar, hvilka dock icke omnämnas i Ofver-Ståthållare-Embetets berättelse.
Sammandrag af K. M. Bepdes und. bet ali, för åren 1850—1800. 11
82
Sparbanker.
Då räntan måste motsvara en skälig afkastning å kapitalvärdet samt derjemte betäcka kostnaden för vård af
det spanrnålsupplag, som alltid skall i magasinet finnas tillgängligt, så måste den blifva hög. Sålunda upplyses
den från Upsala och Blekinge län utgöra 4 kappar, från Westmanlands län 4—2 kappar på tunnan.
Denna höga ränta afhåller lånesökande, och de, som af nöden tvingats anlita hjelp, äro ock minst i tillfälle att
återgälda. Femårsberättelserna från Ostergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Calmar, Christianstads, Malmöhus,
Hallands, Wermlands och Gefleborgs län meddela ej om dessa inrättningar några upplysningar; deremot uppgifvas
från Stockholms län i det fögderi, som har högsta antalet, år 1860 befintliga 20 magasiner med 3,919
tunnor säd och 19,296 R:drs kapital; för Gotland i samtlige socknar med 11,144 tunnor och 34,911 R:dr; för
Blekinge i 3 socknar med 440 tunnor; för Göteborgs och Bolms län 11 stycken; för Elfsborgs län i 56
socknar med obetydliga fonder; för Skaraborgs län 140 stycken med 13,193 tunnor och 14,016 R:dr; för Westmanlands
län 52 magasiner med 9,074 tunnor och 41,493 R:dr; för Stora Kopparbergs län 15,250 tunnor och
27,255 R:dr; för Jemtlands län 18,784 tunnor; för Westerbottens 5 magasiner med 1.634 tunnor; och för Norrbottens
län en behållning i magasinerne af omkring 5,000 tunnor säd. Från Upsala och Södermanlands län
uppgifvas magasiner befintliga inom de flesta socknar, hvilkas afkastning, i sistnämnda länet ofta förvandlad i
penningar, användes till hvarjehanda kommunala ändamål. I Blekinge, Orebro, Wester-Norrlands och Jemtlands
län röna socknemagasinerna ringa stöd af tänkesättet bland allmogen, som betraktar inrättningen mer
såsom en börda, oaktadt de bemödanden som i det förstnämnda länet af Hushållnings-Sällskapet användts för
saken.
Tab. N® 12. Femårsberättelsen för Skaraborgs län bevarar visserligen genom uppgiften om en år 1805 å Bromö glasbruk
stiftad besparingsfond för arbetarne minnet af en hedrande inrättning långt äldre än de nu s. k. Sparbankerne.
Dessa torde dock här ej räkna sina egentliga anor längre tillbaka än till året 1820, då den första öppnades
i Göteborg, hvarefter följde den i Stockholm år 1821 öppnade, samt en i Wermland år 1822 o. s. v.
På sätt af tab. N:o 12 inhemtas, är antalet af Rikets Sparbanker vid 1860 års utgång uppgifvet till 145, ett
antal, som, vid öfvervägande af dessa inrättningars ändamål att oaflåtligen uppsamla och fruktbargöra veckans
eller åtminstone månadens sparpenning och derigenom förebygga dennas förskingring samt i behofvets stund
alltid kunna utan svårighet anlitas för uttagning, uppenbarligen är allt för litet för ett land af Sveriges vidsträckta
areal och glesa befolkning. Detta har ock allt mer insetts, hvaraf följden blifvit, att från Stockholms
Hushållnings-Sällskap, dock efter nu ifrågavarande femårsperiods slut, utgått åtgärder för sparpenningens insamlande
inom socknarne m. m., och komma nästa fem årsberättelser otvifvelaktig^ att bära vittne om de välgörande
frukterna häraf.
Af ofvannämnda 145 sparbanker synas 69 vara belägna i städer och 76 på landsbygden. Vid betraktande
af landtbefolkningens vida större talrikhet har denna alltså ojemförligt större svårigheter för sparbankernes
begagnande. En del af dessa torde ock vara begränsade till emottagning endast från ett visst område.
1 flera län förekommer dock benämningen Länssparbank, hvaraf kan slutas till en mera omfattande verksamhet,
sorn enligt uppgifter från åtskilliga län underlättas genom dels kommissionärer i länet, dels filialafdelningar
å landsbygden, hvilka till en del medräknats i ofvanuppgifne sparbanksantal, till en del icke (såsom t. ex.
21 i Wester-Norrlands län). Åtskilliga andra i städer belägna sparbanker hafva ock uppgifvits omfatta kringliggande
härader, bergslager eller socknar till mer eller mindre vidsträckt omfång. Dessutom omtalas i flera
län befintliga så kallade Sparkassor, om hvilkas omfång och verksamhet dock närmare underrättelser saknas.
Man kan alltså ej ensamt af ofvan uppgifne antal och läge bilda sig en riktig föreställning om sparbankernas
verksamhet. Denna omfattade, såsom tabellen utvisar, i hela Riket vid 1860 års utgång 200,932 delegare
och ett kapital af 29,093,260,85 R:dr R:mt, eller i medeltal på hvarje delegare 144,79 R:dr. Detta ringa belopp
af hvarje delegares andel hänvisar visserligen derpå, att det förhållande, som i några femårsberättelser
uttryckligen omförmäles, nemligen att delegarne företrädesvis utgöras af den mindre bemedlade klassen, torde
Helsö- och sjukvård. Allmänna fattigvården.
83
vara timligen allmänt gällande, men otvifvelaktig! synes oek vara, att den arbetande oell tjenande klassen,
särdeles under nu ifrågavarande femårsperiod, kunnat hafva tillfälle att bereda sig en vida större sparbanks
behållning,
derest den velat och på lämpligt sätt uppmuntrats dertill.
Den hjelp sparbankerna lernnat efter 1857 års penningkris ådagalägges tydligt af tabellens uppgifter
öfver det uttagna beloppet under 1858 och följande år. Detta belopp, jemförd t med de årliga insättningarna
och hvad här ofvan i öfrigt är anfördt, synes ock ådagalägga, att krisens verkningar sträckt sig kännbart
äfven utom de handlandes och fabriksägarnes klasser. Då tabellen N:o 12 är uppställd så, att den lätt tillåter
jemförelser länsvis, torde jag för undvikande af större vidlyftighet här få förbigå sådane jemförelser, men
anser mig dock böra i underdånighet hänvisa till de upplysningar, som i berättelsen för Blekinge län (sid.
23) meddelats rörande bristande uppgifter för 2:ne år från sparbanken i Sölvesborg.
Sparbankernas hela öfverskott eller besparing utöfver delegarnes andel vid 1860 års utgång utgjorde
2,092.562,u R:dr; och tabellen visar de betydliga andelar af detta öfverskott, som tillkomma vissa läns sparbanker,
hvarigenom dessa ock varit i tillfälle att dels lemna bidrag till hvarjehanda allmännyttiga ändamål,
dels betrygga insättarne en högre ränta. Den räntefot, efter hvilken insättarne godtgöras, är uppgifven till 5 procent
från Upsala, Östergötlands, Gotlands, Blekinge, Christianstads, Malmöhus, Hallands, Elfsborgs, Skaraborgs,
Örebro, Westmanlands, Jemtlands och Westerbottens län, i det sistnämnda dock blott åt insättare af allmoge
och arbetsklassen, men för andra personer till endast 4J proc. Stora Kopparbergs läns sparbank, som förr gif
vit
blott 4 proc. ränta, har efter 1860 höjt den till 5, och Lidköpings sparbank ger 51 proc. ränta. Vigten
att genom en räntefot, som ej är allt för låg, locka insättare framhålles ock från några län. Då sparbankerna
för sina utlåningar, dels mot inteckningar dels mot reverser, i allmänhet kunna påräkna 6 proc. ränta,
så beredes härigenom tillgång till den ringa förvaltningskostnad, sorn kan komma i fråga, då Direktionerne
ej påräkna någon ersättning för sitt besvär.
Då Eders Kongl. Maj:ts Sundhets-Kollegium årligen i utförliga underdåniga berättelser redogör för helso
och
sjukvärden i Riket, och dessa berättelser för hvartdera af de år, som denna femårsperiod omfattar, redan
äro offentliggjorda, så hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ej haft anledning att i någon vidsträcktare
mån göra detta ämne till föremål för sina berättelser. Många bland dessa innehålla emellertid talrika
upplysningar, som i flera delar, beträffande åtgärder och inrättningar, hvilka ej stå under Statens kontroll och
värd, utgöra vigtiga tillägg till bemälde Kollegii berättelser, men då uppgifterna ej meddelats efter något gemensamt
formulär, så egna de sig ej till någon kortfattad öfversigt, och då detta sammandrag dessutom redan
vuxit till ett omfång, som ej är förenligt med vidare utdrag ur berättelserna, så torde jag i hithörande
ämnen få till dessa hänvisa.
Den allmänna fattigvårdens ordnande efter de grunder, som senast blifvit fastställde genom Kongl. Tab. N:o
Förordningen af den 13 Juli 1853 med efterföljande stadganden, innebär visserligen möjligheten att ifrågasätta
en tili hela landet utsträckt statistisk redogörelse öfver dess nuvarande tillstånd, men då man tager i öfvervägande
villkoret för en sådan, eller uppgifter från ett antal särskilda fattigvårdssamhällen, hvilket torde ej
obetydligt öfverstiga 2,000, så lärer man svårligen kunna vänta full tillförlitlighet, åtminstone första gången.
Äfven om ändamålsenliga räkenskaper allestädes blifvit förda, kunna dock dessa ej bereda säker uppgift
om värdet af den hjelp, som lemnats in natura. En mängd olikheter såväl i afseende på de särskilda irikomsttitlarne
och grunderna för beräkning af verkliga fattigvårdskostnaden, som ock i sjelfva sättet, hvarpå
fattigförsörjningen utföres, vexlingarne i fattighjonens antal m. m. lägga äfven stora svårigheter för upprättandet
af ett tillfredsställande formulär för uppgifterna, hvilka utan ledning af något sådant skulle blifva än
svårare att bearbeta.
Det formulär, som nu tjenat för de i tab. N:o 13 sammanförda uppgifterna, synes i allmänhet ej hafva
öfverskrida gränserna för hvad man varit i tillfälle att meddela, då tabellen endast för ett och annat län
84
Allmänna fattigvården.
visar luckor, ehuru i afseende på några af dess rubriker uppfattningen otvifvelaktigt varit olika på olika
ställen. Hvad åter beträffar de frågor, sorn i förslaget till femårsberättelserne dessutom blifvit antydda såsom
önskvärda föremål för upplysning, såsom t. ex. rörande fattighjonens civilstånd, åldrar, vexlingar i antalet
under olika årstider m. m., synas i allmänhet större svårigheter hafva mött, så att härom till det
mesta saknas upplysning.
Då fattigvården under olika år mycket olika anlitas, kan visserligen mot det i tabellen N:o 13 meddelade
sammandraget för blott ett enda år anmärkas, att det ej är nog upplysande. Formuläret för femårsberättelserne
förutsätter ock uppgifter för hvarje år, och sådana finnas i flertalet af dessa berättelser.
När de emellertid saknas i några och antagligen till en del äro af mindre värde för de första åren, sa har
jag, för att ej taga alltför stort utrymme i anspråk, inskränkt mig ensamt till äret 1860. 1 det följande torde
dock blifva, tillfälle att jemväl fästa uppmärksamhet vid jemförelse med de förutgångne åren.
Uppgifterne hafva för en del län meddelats gemensamma för landsbygd och städer, för andra skiljda.
Då detta senare är mest upplysande, och då, såsom redan är antydt, formulärblanketter varit utdelade till
hvarje fattigvårdssamhälle, så har jag för de län, från hvilka gemensamma uppgifter i femårsberättelsen ingått,
särskildt begärt att erhålla del af städernes primäruppgifter, hvarjemte en fullständigare sådan äfven för
Stockholms stad erhållits. Denna sistnämnda har till största delen blifvit i sammandraget, tab. N:o 13, intagen,
men för de län, från hvilka för landsbygd och städer gemensamma uppgifter i femårsberättelserne ingått,
hafva dessa ock blifvit till sammandraget öfverförde, hvaremot jag i det följande skall söka att, så vidt
de meddelade primäruppgifterne det tillåtit, lemna upplysningar särskildt för landsbygd och städer i hvarje län.
Kol. 2 och 3, afsedde att upplysa om antalet särskilde fattigvårdssamhällen i hvarje län och antalet rotar,
i hvilka dessa varit delade, hafva icke blifvit allmänt besvarade på ett upplysande sätt, måhända i följd
deraf, att rubrikerne å de till fattigvårdssamhällena utdelade formulärblanketterna ej äro egnade att oförändrade
bibehållas i länssammandraget. Dessa kol. äro alltså i sammandraget af femårsberättelserna ej ifyllda.
De särskilda fattigvårdssamhällena i riket kunna dock, såsom ofvan är antydt, antagas öfverstiga 2,000.
I afseende på kol. 4, antal fattighus, synes ej anledning saknas till det antagande, att mindre s. k. fattigstugor
ej alltid medräknats, hvadan sålunda slutsumman för hela riket: 2,123 torde kunna antagas såsom
ett minimum. Af denna summa falla 115 på städerne och 2,008 på landsbygden, hvarest i flera län bruket att
dels utackordera fattighjonen, dels försörja dem medelst fördelning på vissa distrikter, inom hvilka de turvis
förflyttas från den ene till den andre jordägaren o. s. v., icke framkallar behof af särskilda fattighus, under
det i andra trakter inom ett enda fattigvårdssamhälle finnas flera mindre fattighus. I flera städer äro, till stor
del under senaste tider uppförde, stora fattig- och försörjnings- samt arbetshus, som äro väl ordnade jemväl
för hjonens sjukvård och ändamålsenliga sysselsättning.
Öfver fattighusens rymlighet i allmänhet kan man lättast bilda sig en föreställning genom uppgifterne
om der intagne hjon. Enligt kol. 5 och 6 utgjorde dessa år 1860 i hela riket 13,015, deraf å städernas fattighus
voro intagne 4,692, hvadan personalen å fattighusen på landet uppgått till 8,323. I medeltal hafva
sålunda å hvart och ett af städernas fattighus inrymts omkring 41 hjon, å hvart och ett af landets deremot
föga öfver 4 personer.
I afseende på kol. 7 och 8, fattighjon, som erhållit full försörjning utom fattighusen, förekomma i uppgifterne
dels luckor, dels tecken till olika uppfattning, i följd hvaraf hvad härom meddelats torde jemförelsevis
vara mindre upplysande.
Vården om fattiga barn måste alltid blifva ett af de bekymmersammaste föremålen för den allmänna
fattigförsörjningen, då i detta hänseende företrädesvis ligger vigt på sådan anordning, att af det fattiga
barnet må kunna bildas en samhällsmedlem, som genom eget arbete framdeles skall försörja sig sjelf. Några
barnhusinrättningar, som icke stå under fattigvårdens förvaltning, och för hvilkas verksamhet alltså ej heller
Allmänna fattigvården.
85
redogörelse ingår i tab. N:o 13, bereda visserligen en värdefull lättnad för ett och annat fattigvårdssamhälle,
men för det öfvervägande flertalet af dem kan man ej utan skäl betrakta antalet behöfvande barn som ett
slags mätare för de svårigheter, hvarmed fattigvårdsstyrelserne hafva att kämpa. Kol. 9 och 10 inrymma visserligen
blott en del af hithörande barn, under det en annan del af dem, som barnhusen ej upptagit, är inräknad
i kol. 14—16, men dä i dessa sistnämnda kol. ej ifrågasatts något slags åldersklassifikation, så ligger i
de förstnämnda kol. den enda tillgängliga mätaren. Det antal fattiga barn, för hvilket kol. 9 och 10 redovisa,
uppgår för liela riket till 19,280, deraf på städerne falla 3,199 och på landsbygden alltså återstående
16,081.
Det antal fattighjon, som uppgifvits hafva erhållit full försörjning (kol. 11—13) uppgår för hela riket
till 52,239, deraf på städerna falla 8,734 och på landsbygden alltså 43,505. Antalet af fattigvården understödde,
som ej fått full försörjning (kol. 16), är uppgifvet för hela riket till 80,743, deraf på städerne falla
9,890 och på landsbygden sålunda 70,853. Hela den personal, som erhållit fattigförsörjning af det allmänna
till större eller mindre belopp, uppgå]' alltså till 132,982, deraf på städerne fallit 18,624 och på landsbygden
114,358.
I afseende på fattigvårdens inkomster afsåg formuläret att i kol. 17 erhålla uppgift om afkastningen af
fattigvården tillhöriga fastigheter och kapitaler jemte sterbhusafgifter, böter, kollekter, frivilliga gåfvor o. d. inkomster,
i kol. 18 om den uttaxerade fattigskatten af gerson, egendom och rörelse, hvarjemte, då det var af
vigt att särskildt blifva upplyst om beloppet af hela det tillskott, som utgått efter hemmantal och egentligen
förutsattes ifrågakomma endast å landet, detta skulle intagas i kol. 19. Emellertid upplysa en del femårsberättelser,
hvad jag jemväl varit i tillfälle att för några län genom primäruppgifternas infordrande erfara,
att den afsedda skilnaden mellan dessa kolumner ej alltid blifvit iakttagen, utan inkomsttitlarne här och der
förvexlats eller sammanblandats, utan att alltid kunna ensamt af uppgifterna behörigt åtskiljas. K huru sannolikt
är, att felen gå i motsatta rigtningar, så att de i slutsumman för hela riket skulle till stor del utjemna»,
hafva dock dessutom, i följd af luckor för ett och annat län, de hithörande kolumnernc ej kunnat
nedsummeras i sammandraget.
Beträffande kol. 20 och 21 torde uppgifterna deremot ligga ganska nära sanna förhållandet.
Mera afvikande från detta torde väl kol. 22 och 23, fattigvårdens inkomster och utgifter för fattigförsörjningen,
få antagas vara, särdeles hvad beträffar vissa delar af landsbygden, der naturaprestationerna ej så
lätt kunnat rätt uppskattas. Likväl synes tydligen, att afvikelserna gå i så motsatta rigtningar, att slutsummorna
för hela riket torde komma sanningen nära nog.
O O
Fattigvårdens inkomster för hela riket äro uppgifne till 3,408,787,65 R:dr R:mt, och då utgifterna uppgifvits
till 3,360,055,60, sä utvisas häraf ett öfverskott af 48,7 3 2,05 R:dr Runt för året 1860. Afdrages från
ofvanstående inkomstbelopp det, som för städerna uppgifvits, med 1,137,3 2 9,00 Rrdr, så återstå för landsbygden
2,271,4 57,75 R:drs inkomst, och det uppgifna utgiftsbeloppet, fördeladt mellan städer och landsbygd, gif
ver
för de förra 1,070,759 R:dr och för den senare 2,289,296,60 R:dr.
Uti Statistiska Central-Byråns underdåniga berättelse för åren 1851—1855, Litt. A, Befolkningsstatistik,
3:dje afdelningen, sidan 59 o. f. har jag med ledning af då tillgänglige uppgifter, eller de af Presterskapet
utarbetade folkmängdstabellerna, bland annat lemnat en öfversigt öfver uppgifna antalet fattighjon, ända från
1805. Enligt denna öfversigt, till hvilken jag torde få i underdånighet hänvisa, var fattigantalet i hela Riket
uppgifvet år 1845 till 98,158, eller 29'oo på hvart 1000-tal innevånare, år 1850 (alltså sedan fattigvårdslagstiftningen
genom nådiga Förordningen af den 25 Maj 1847 blifvit väsentligt förändrad) till 123,813, eller
35-55 på hvart 1000-tal innevånare och år 1855 till 143,051 eller 39’3l på hvart 1000-tal innevånare.
Enligt de af fattigvårds-styrelserne sjelfve nu meddelade uppgifter, uppgick vid 1860 års slut, såsom
ofvan är anfördt, hela den personal, som af det allmänna till större eller mindre belopp erhållit fattigförsörj
-
86
Allmänna fattigvården.
ning och understöd, till 182,982, utgörande detta efter förra beräkningsgrunden 34’45 af fattigvården understödde
på 1,000 innevånare. I den åberopade underdåniga berättelsen är jemväl enligt de s. k. femårstabellerna
upplyst att fattigpersonalen i städerna år 1815 uppgick till 50‘47, år 1850 till 50'c>2 och år 1855 till
50'u> på hvart 1000-tal innevånare, samt på landet år 1845 till 27'27, år 1850 till 33’65 och år 1855 till 38 29
på 1000 innevånare. Nu meddelade uppgifter gifva för 1860 i städerna blott 42'8fi och å landsbygden
blott 33-39 fattige å 1000 innevånare. Om än det vore oberättigadt, att af dessa uppgifter, som hafva
olika källor, vilja draga den slutsats, att fattigpersonalen minskats i den proportion ofvan anförde tal utvisa,
så synes mig dock af dem med full säkerhet kunna slutas, att någon fortgående tillväxt af denna personal
hvarken i städerna eller å landsbygden ägt rum. Då otvifvelaktigt för framtiden uppgifter från fattigvårdssamhällena
böra ligga till grund för fattigvårdsstatistiken, och man bör kunna hoppas, att i sanningens intresse
dessa uppgifter skola sträfva efter tillförlitlighet, så bör man ock kunna motse, att den tvekan, som
ännu kan råda i afseende på pauperismens till- eller aftagande, snart skall fullkomligt kunna häfvas.
Fattigpersonalen måste naturligtvis vara underkastad vexlingar till antalet under olika år, och kostnaderna
för dess underhåll i följd deraf jemväl förändras. Missväxter och klena skördar, ofördelaktiga konjunkturer
för handeln och industrien och vissa farsoter, som företrädesvis beröfva barn sin omvårdnad af föräldrar
och närmaste anhörige, utgöra de vanligaste orsakerna till fattigpersonalens ökning. Flera femårsberättelser
hänvisa ock på inflytelse af dessa orsaker under qvinqvenniet, men i det hela har dock verkan af dem
varit inskränkt och öfvergående, och, om man beräknar medeltalen af fattigvårdsutgifterna för alla fem åren,
så utvisa dessa knappast för något af de särskilda åren någon anmärkningsvärd och mera utbredd stegring,
hvaraf man skulle kunna draga den slutsats, att fattigvårdstungan vore i en bestämd progression. Emellertid
är en ökad utgiftsstat för fattigvården ej oförenlig t, o. m. med fattigpersonalens minskning, då den mångenstädes
kan förklaras af vidtagne förbättringar och preventiva anstalter.
Såsom anledning till ökad fattigvårdstunga, anföres från Malmöhus län kringstrykande lättingar, öfver
hvilka kronobetjeningens kontroll väsentligt försvårats genom passfriheten. Likartadt förhållande antydes ock
från Orebro och Wester-Norrlands lån; och från Westerbottens län klagas öfver den minskade hågen att antaga
stadig sysselsättning och årstjenst, utan i stället göra sig beroende af den tillfälliga arbetsförtjensten,
som i synnerhet af skogsafverkningen erbjudes, men hvars ojemnhet just framkallar misshushållning tillika
med följderna af oförmågan att kunna tillfredsställa ett njutningsbegär, som tidtals ej behöft vidkännas
någon inskränkning.
Att antalet fattighjon af qvinligt leon hos oss alltid varit och fortfarande är 2 till 3 gånger så stort,
som det af manligt, har säkerligen flera samverkande orsaker. På sätt jag i den utförligare redogörelse för
fattigantalet, som är lemnad i ofvan åberopade underdåniga berättelse af Statistiska Central-Byrån, haft tillfälle
visa, ligger en orsak i qvinkönets öfvertalighet öfver mankönet inom vår befolkning, en annan i den
större lifslängden hos qvinnorna, af hvilka fattighusen vanligen innesluta en mängd ålderstigna. Då såsom å
anförda stället är ådagalagdt, enkor utgöra ett särdeles stort antal af den qvinliga fattigpersonalen, häntyder
detta onekligen på det bedröfliga förhållande, att familjefadrens arbete alltför ofta varit otillräckligt att be
trygga
familjen mot nöd vid hans frånfälle.
Tabh. Bb. g£som af det här ofvan anförda ådagalägges, tynger fattigvården mest på städerna, och för att visa
skilnaden så väl mellan städer och landsbygd, som länen, har jag, efter att hafva beredt mig tillgång till
uppgifterna från städerna i de län, för hvilka dessa ej särskildt upptagits, låtit utarbeta de å följande sidor
stående tabb. Litt. Bb och Cc.
Uppgifternas ofullständighet i några fall har dock 1111 icke tillåtit att göra tabellerna så upplysande som
önskvärdt varit; emellertid torde de dock kunna gagna såsom antydning af hvad som bör i upplysningsväg
eftersträfvas, och äro jemväl egnade att fylla en del luckor i tab. N:o 13.
Allmänna fattigvården.
87
Såsom redan år anfördt, faller största relativa antalet fattige på städerna, och detta antal är i sjelfva
verket större än tabellen utvisar, då i densamma ej äro upptagne andra fattige, än de sorn njutit under
-
Tab. Litt. Bb. Allmänna Fattigvården i städerna år 1860.
1.
4.
5 och 6.
9 och 10.
13.
16.
18.
22.
23.
24.
Län.
Antal
fattighus.
Antal i
fattighus
försörjde
äldre
hjon.
Antal
barn, som
erhållit
full för-  sörjning i
och utom
fattighus.
Summa
fattig-  hjon, som
erhållit
full för-  sörjning.
Anta! un-  derstödde,
men ej
fullt för-  sörjde.
Uttaxerade
personliga bi-  drag m. m.
R:dr R:mt.
Fattigvårdens
inkomster.
R:dr R:mt.
Utgifter för
fattigförsörj-  ning.
R:dr R:mt.
Kol. 18
fördelad
på de från
mantals
pengar ej
befriade.
Stockholms stad
13
2,215
64
2,396
2,196
*) 295,440,62
495,298,41
425,196,58
4-11
Stockholms läns städer
9
26
28
54
88
a) 1,324,65
7,676
5,878
a) 0'40
3
89
118
215
170
b) 4,487
c) 17,877,34
d) 42,491,54
e) 6,111
21,546
23,568,58
68,753
17,014
23,001,37
20,543,76
69,089,58
20,389
b) 0-75
c) 3*10
d) 2’29
e) 1-01
6
113
122
261
238
6
276
349
831
691
130
Jönköpings d:o d:o
3
82
110
195
Kronobergs d:o stad
1
23
29
54
65
5,945,31
7,850,53
8,410,31
3-59
Calmar d:o städer
5
144
272
492
427
/) 13,351
31,112
28,302
f) 1*49
Gotlands d:0 stad
1
39
17
57
200
g) 4,510
9,610
8,540
1-52
Blekinge d:o städer
5
195
259
471
428
15,193,57
40,083
39,715
1-45
3
65
113
181
h) 200
1,061
201
11 326
15,400
92,168,56
15,908,60
15,000
105,049,56
14,283,07
2-10
13
335
443
824
i) 29,891
10,831,09
Hallands d:o d:o
4
43
47
104
2-17
Göteborgs och Bohus d:o d:o
9
457
348
880
1,490
58,874
111,880
112,928
2-46
Elfsborgs d:o d:o
6
81
145
274
332
k) 10,252
26,420
24,872
k) 1-46
Skaraborgs d:o d:o
6
120
102
230
219
11,548
20,668
21,272
1-48
Wermlands d:o d:o
3
53
93
245
199
07,589,75
18,083,33
18,139,33
Orebro d:o d:o
3
51
47
124
430
18,264,4 0
18,387,26
1-19
4
lil
162
311
453
m) 19,740
«)
27,891
12,708,79
26,918
10,412,16
m) 2-82
Stora Kopparbergs d:o d:o
3
48
44
100
134
Gefleborgs d:o d:o
5
91
161
255
243
o) 10,377,95
29,635,38
27,842,7 2
o) 1-03
Wester-Norrlands d:o d:o
2
35
90
127
162
12,680,12
16,867,oi
17,522,30
2-96
Jemtlands d:o stad
—
—
3
7
11
p)
1,950
1,060
Westerbottens d:o städer
2
—
9
14
40
P)
2,296
2,410
Norrbottens d:o d:o
—
—
24
32
82
2,511
4,677,31
5,597
1-20
Summa
115
4,692
3,199
8,734
9,890
1,137,329,90
1,070,759
Anmärkningar:
a) Uppgifterna från Norrtelge och Södertelge innehålla dessutom i kol. 19 (tillskott efter hemmantal) tillsammans 1,445.27 R:dr, hvilka
des, skulle gifva en dividend på hvarje mantalsskrifven ej befriad person af 0,84.
b) Uppgiften från Enköping innehåller intet i kol. 18, men i kol. 19: 1,214,38 R:dr, hvilka här tillagde skulle gifva dividenden 0,95.
c) Tilläggas uppgifterna i kol. 19 för Trosa och Thorshälla med 817 R:dr, så blir dividenden 3,24.
d) Enligt särskildt utdrag ur fattigvårdsräkenskaperna för Norrköping, äro här ofvan medräknade ”taxerade fattigmedel af fastighet och
hvilken summa i tab. N:o 18 är orätt påförd kol. 17. Tilläggas för Wadstena i kol. 19 uppförde 345,24 R:dr, ökas dividenden till
e) Tillägges i kol. 19 uppförde 1,280 R:dr, ökas dividenden till 1,2 3.
/) Tillägges enligt kol. 19 i femårsberättelsen 2,381 R:dr, blir dividenden 1,75.
g) Summan utgör den i femårsberättelsen i kol. 19 utförda.
h) För Christianstad, derifrån uppgift ej kunnat lemnäs härom, är antalet förslagsvis antaget till 149.
t) Staden Malmö saknas här, men är i kol. 22 inberäknad till en inkomst motsvarande det uppgifna utgiftsbeloppet. Från Lund och
äro här i kol. 18 medräknade de summor, som i primäruppgifterna införts i kol. 19, med tillsammans 12,760 R:dr.
h) Tilläggas de i femårsberättelsen i kol. 19 uppförde 1,159 R:dr, blir dividenden 1,63.
1) Här äro upptagne de i primäruppgifterna för Orebro, Askersund och Nora i 19:de kol. utförda summor,
ra) Tillägges den i femårsberättelsen i kol. 19 utförda summan 1,629 R:dr, så ökas dividenden till 3,05.
n) Primäruppgifterna lemna ej tillräcklig upplysning.
, om de här medräkna-
rörelse” 29,792,51 R:dr,
2,32.
Skanör med Falsterbo
o) Den i kol. 18 af primäruppgifterna utförda summan 10,377,95 R:dr är här begagnad, ehuru andra kol. möjligen upptaga en del af här afsedde bidrag.
p) Primäruppgifterna lemna ej tillräcklig upplysning.
*) Den här upptagna summan utgör blott beloppet af den uttaxerade och genom Krono uppbördsverket levererade afgiften. När till denna; läggas de i tab.
N:o 13, kol. 17, inberäknade 76,957,4 6 R:dr, af hus och tomter till församlingarnes fattighus särskildt uttaxerade, så blir rätta beloppet af kol. 18 här of-  van 372,398,08 och i följd deraf jemväl medeltalet af hvarje betalande persons bidrag omkring 5.18 R:dr.
88
Allmänna fattigvården.
stöd af allmänna fattigvården. Men, sorn bekant är och af femårsberättelserna ytterligare upplyses, finnas i
många städer storartade välgörenhetsanstalter och enskilda stiftelser, hvilkas förvaltning ej tillhör den allmänna
fattigvårds-styreisen, hvilken dock af dessa har en väsentlig lättnad. En lätt insedd följd häraf är, att man
med största försigtighet måste begagna de i tab. Litt. Bb för städerna uppgifne tal i fråga om jemförelser af
fattigantal och fattigvårdskostnader m. m. Jag har emellertid i en särskild kol. 24 utfört en fördelning af
de i kol. 18 uppgifne belopp, under förutsättning att dessa uttrycka den af person, egendom och rörelse i
städerna uttaxerade fattigskatten. Fördelningen torde ock rättast böra ske ej mellan hela folkmängden, eller
hela antalet mantalsskrifne, utan mellan det antal, som ej njutit befrielse från mantalspengars erläggande,
emedan i det öfvervägande flertalet fall fattigskatten utgöres ensamt af dessa. Det vill nu af tabellen synas,
som denna skatt drabbade tyngst i Stockholms stad, och vore lägst i städerna inom Stockholms och Upsala
län. Att Wexiö stad synes stå närmast Stockholm kan jag ej förklara. Samma beräkningsgrund, tillämpad
på Göteborgs stad, ger ett medeltal på person af 2,60 R:dr, på Norrköpings stad af 2,54 R:dr.
o
A landsbygden torde väl i allmänhet kunna antagas, att fattigvården ej har någon anmärkningsvärd lättnad
af särskilda inrättningar och stiftelser, som stå utom fattigvårds-styrelsernas förvaltning. Dock saknas ej
Tab. Litt. Cc. Allmänna Fattigvården å landsbygden år 1860.
1.
4.
5 och 6.
9 och 10.
13.
16.
19.
22.
23.
Län.
Antal
fattighus.
Antal i
fattighus
försörjde
äldre
hjon.
Antal
barn, sorn
erhållit
full för-  sörjning i
och utom
fattighus.
Summa
fattig-  hjon, sorn
erhållit
full för-  sörjning.
Antal un-  derstödde,
men ej
fullt för-  sörjde.
■
Tillskott efter
hemmantal.
R:dr R:mt.
Fattigvårdens
inkomster.
R:dr Runt.
Utgifter för
fattigförsörj-  ning.
R:dr Runt.
Stockholms
106
562
747
1,787
1,887
86,750
82,899
I—(
Upsala
128
351
435
1,412
1,646
20,169,62
51,057
48,275,63
CO
cd
Södermanlands
217
766
444
1,725
1,802
42,303,57
79,186,51
79,553,48
P
P-
Ostergötlands
202
1,357
1,032
2,953
4,582
70,832,84
151,071,72
135,906,67
Jönköpings
120
710
720
2,636
4,409
78,129
119,343
113,707
P
Kronobergs
54
232
724
2,125
4,724
85,799,36
110,554,75
109,553,25
P^
CD
Calmar
75
411
939
2,491
4,160
66,446
110,326
106,553
Gotlands
87
102
109
318
574
6,004
14,059
15,924
P
Blekinge
17
108
697
1,265
2,437
48,669
84,054
73,556
B
Christianstads
78
292
853
2,264
2,351
50,291
100,237
103,543
co
o
Malmöhus
237
873
945
2,769
3,595
113,384
165,940,97
151,215,81
Hallands
70
154
420
1,227
2,172
56,840,20
74,974,48
76,557,75
CD
Göteborgs och Bohus
15
89
1,109
2,398
4,321
101,922
159,873
160,914
P"
CD
Elfsborgs
135
838
1,725
5,243
7,669
95,576
212,503
208,085
B
P
Skaraborgs
226
712
995
2,514
4,292
56,618
104,036
107,406
p
Wermlands
4
10
1,465
3,686
5,483
? 165,372,54
233,126,71
Orebro
54
285
780
2,000
2,656
76,044,25
116,467,60
114,956,74
Westmanlands
122
307
390
1,113
1,973
27,226
55,705
57,226
p-*
Stora Kopparbergs
4
11
443
911
2,883
32,372,98
82,071,12
79,523,32
Gefleborgs
11
52
193
530
1,585
24,044,29
50,346,35
49,087,35
Wester-Norrlands
42
75
318
738
1,256
38,967
56,990,99
56,373,70
o
Jemtlands
—
—
36
213
578
12,444
19,676
27,294
i—*
Westerbottens
2
18
318
657
2,004
41,858,28
56,214,61
55,761,03
Norrbottens
2
8
244
530
1,814
30,557,25
44,647,11
42,298,16 1
Summa
2.008 |
8,323
16,081
43,505
70,853
2,271,457,75 |
2,289,296,60 j
Anin. I kol. 19 äro här afdragne de belopp, som i tab. N:o 13 för vissa
städer i denna kol. varit upptagne, men i tab. för städerna
öfverflyttats till kol. 18.
Allmänna fattigvården.
89
alldeles sådan lättnad, der dels särskilda fonder förefinnas disponibla, dels flerestädes ägare af större egendomar,
verk och inrättningar mer eller mindre vidsträckt sörja för behofvens fyllande bland den arbetspersonal, som
af dem sysselsättes. Fördelningen på mantal af de å landet efter hemmantal uttaxerade fattigvårdsbidragen
är, enligt de meddelade uppgifterna, beräknad och utförd i tab. Litt. A, kol. 10.
Med fullt erkännande af den stora uppoffring af tid och omtanke, som fattigvårdens ändamålsenliga
handhafvande kräfver af ledamöterne i Fattigvårds-Styrelserne, vitsorda flere bland Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
de i allmänhet lofvärda framstegen häruti och de goda verkningarne af ökad erfarenhet,
hvaraf följden varit, att tiggeriet till största delen utrotats, och att den verkligt nödlidande ej går miste om
hjelp. Dock klagas från Malmöhus län öfver en stundom långt drifven njugghet hos Fattigvårds-Styreiser å
landsbygden.
1 afseende på verksamheten för förbättringar i den egentliga fattigvården, så väl som i åtgärder till
förebyggande af behofvet att anlita densamma, torde jag i öfrigt få hänvisa till de särskilda berättelserna,
bland andra för Stockholms stad, Upsala, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs m. fl. län.
Sättet, hvarpå försörjning och understöd meddelas, är mycket olika, ej blott länen emellan utan ock
inom olika delar af samma län, och torde härom berättelsernas innehåll jemväl få åberopas.
Den mängd välgörenhetsanstalter af olika slag, hvilka, såsom ofvan är antydt, företrädesvis i städerna
bidraga till fattigvårdens lättnad, är visserligen förtjent af största uppmärksamhet och erkännande, men då
försöket att i detta sammandrag lemna en öfversigt öfver dem, äfven om uppgifterna vore för sådant ändamål
nog fullständiga, skulle leda till en allt för stor vidlyftighet, så torde det tillåtas mig att i underdånighet
hänvisa till sjelfva berättelserna.
Detta är än mer behöfligt i afseende på åtskilliga andra ämnen, hvilka äro inrymda i feinårsberättelsernas
sista afdelning och genom sin skiljaktiga beskaffenhet icke egna sig för annat än utdrag ur de särskilda
berättelserna, utan möjlighet att sammanträngas till någon kortare öfversigt.
Då jag alltså härmed, efter fullbordad tryckning af Läns-Styrelsernes femårsberättelser för åren 1856 —
1860, jemväl afslutar det anbefallda sammandraget af dem, hvars utgifvande sammanfallit med bearbetningen
af resultaterne af 1860 års allmänna folkräkning, och alltså påkallat det rastlösaste arbete af embetsverkets
fåtaliga personal, torde jag ej förgäfves våga påräkna Nådigt öfverseende med fel och brister, hvilka äfven
under de allvarligaste bemödanden äro oskiljaktiga följeslagare af öfveransträngning och brådska med statistiska
redogörelser af det omfång och den beskaffenhet, som de här lemnade.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte
FR. TII. BERG.
Stockholm den 28 Februari 1863.
Sammandrag af K. ål. Bef:des and. bertlil, för åren 1856—1860.
12
Tab. N:o I.
FOLKMÄNGDEN I SVERIGE ÅR 1860.
i
1.
2.
3. | 4.
5.
6.
7-
8.
9.
10.
11-
Läll
(landsbygd och städer gemensamt).
Den 31 December enligt
Presterskapets utdrag ur
husförhörslängderne.
Enligt de
mantalsnppgifter, som
af år 1860.
inherntats mot slutet
Hela folkmängd
en af
Deraf frie från mantalspengar.
Utskrif-
nings-
manskap.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Stockholms stad
51,446
60,945
112,391
50,318
59,560
109,878
19,238
18,708
37,946
5,240
Stockholms län
59,179
62,558
121,737
58,602
62,017
120,619
27,351
29,003
56,354
4,726
Upsala d:o
43,8401 48,696
92,536
43,103
47,904
91,007
20,948
22,192
43,140
3,368
Södermanlands d:o
61,658
65.047
126,705
61,137
64,393
125,530
32,025
33,409
65,434
4,868
Ostergötlands d:o
116,270
124,647
240,917
114,346
123,442
237,788
57,055
61,273
118,328
9,679
Jönköpings d:o
82,183
88,828
171,011
81,260
87,966
169,226
41,683
41,351
86,034
6,146
Kronobergs d:o
73,632
78,593
152,225
72,323
77,686
150,009
42,225
46,467
88,692
5,488
Calmar d:o
108,277
112,752
221,029
103,156
110,047
213,203
54,393
59,265
113,658
8,305
Gotlands d:o
24,228
25,909
50,137
23,840
25,920
49,760
12,109
12,661
24,770
Blekinge d:o
57,501
60,374
117,875
55,005
59,748
114,753
28,603
28,198
56,801
4,361
Christianstads d:o
103,020
106,561
209,581
101,381
105,434
206,815
52,236
52,316
104,552
7,533
Malmöhus d:o
140,965
143,465
284,430
137,126
141,527
278,653
69,306
71,178
140,484
10,983
Hallands d:o
58,445
61,133
119.578
56,619
59,856
116,475
26,860
29,326
56,186
4,508
Göteborgs och Bohus d:o ')
104,370
109,972
214,342
101,114
107,739
208,853
50,281
52,170
102,451
7,218
Elfsborgs d:0
130,636
138,686
269,322
130,383
138,599
268,982
64,409
66,267
130,676
9,567
Skaraborgs d:o
108,703
113,537
222,240
107,030
112,203
219,233
53,596
54,204
107,800
7,596
Wermlands d:o
120,864
126,307
247,171
117,314
123,281
240,595
57,441
61,431
118,872
9,010
Orebro d:o
73,785
77,866
151,651
72,854
77,059
149,913
36,388
39,578
75,966
5,502
Westmanlands d:o
49,154
54,146
103,300
48,834
53,945
102,779
23,429
25,312
48,741
3,903
Stora Kopparbergs d:o
79,839
87,060
166,899
77,638
86,871
164,509
39,467
42,510
81,977
5,458
Gefleborgs d:o
65,567
70,494
136,061
64,575
69,967
134,542
31,868
34,751
66,619
3,810
Wester-Norrlands d:o
56,516
60,153
116,669
55,332
59,168
114,500
21,343
23,708
45,051
3,749
Jemtlands d:o
30,467
30,751
61,218
29,777
30,142
59,919
15,199
15,403
30,602
2,086
Westerbottens d:o
40,111
41,367
81,478
32,380
33,943
66,323
18,008
19,830
37,838
2,718
Norrbottens d:o
33,743
35,482
69,225
27,283
28,662
55,945
15,914
17,222
33,136
1,922
Summa i hela riket
1,874,399
1,985,329
3,859,728
1,822,730
1,947,079
3,769,809
911,375
960.733
1,872,108
137,744
Deraf
A landsbygden ensamt
1,673,469
1,751,740
3,425,209
1,633,019
1,720,235
3,353,254
829,669
874,165
1,703,834
120,549
1 städerne ensamt
200,930
233,589
434,519
189,711
226,844
416,555
81,706
86,568
168,274
17,195
') Den uppgift rörande länets folkmängd enligt husförhörslängderne den 31 December 1860, hvilken blifvit Konungens Befallningshafvande från Statistiska
Central-Byrån meddelad och i länsberättelsen tryckt, innan anbefalld ytterligare granskning af uppgifterna
från Göteborgs stad hunnit afslutas, har här
ofvan efter fulländandet af granskningen
blifvit rättad.
Sammandrag af K. M. Bef:des und. beråd, för åren 1856—1860.
A
II
Tab. lV:o 2.
JORDBRUK.
A) Uppgifna årliga utsädet på ett tunnland eller 5,6 qvadratref.
1.
2.
. 3.
4.
1 5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Bönor.
Potatis.
Andra rot-  frukter.
Lin och
hampa.
Vicker.
■
; Raps.
Stockholms län
kubikfot
4*go
5*67
6*80
8*13
7*31
4*60
35*18
Upsala d:o
4*63
5*32
6*4 0
7*73
7*14
5*22
34*80
Södermanlands d:o
»
3*94
4*73
6*30
7*88
6*30
5*51
44*io
Ostergötlands d.-o
»
4*73
5*51
6*30
9*45
7*87
4*73
44*io
4 TE
3*50
.Tönköpings d:o
«
4*7 3
6*30
6*30
9*45
34*65
-
Kronobergs d:o
»
5*04
5*67
6*86
8*19
8*19
6*30
32*76
6*03
Calmar d:o
4*20
4*99
6*82
9*45
7*88
6*80
33*go
Gotlands d:o
»
4*4 g
5*91
6*30
7*09
7*09
3*94
40*95
Blekinge d:o
4*20
5*25
6*30
8*4 0
6*30
5*60
42*oo
5 TE
5*60
Christianstads d:o
4*92
5*32
6*30
7*48
6*30
5*51
5*12
36*4 0
4-6 TE
0*51
0*8 9
Malmöhus d:o
4*7 3
5*91
6*30
6*30
6*30
6*30
32*oo
Göteborgs och Bohus d:o
»
4*20
4*20
5*60
8*4 0
7*oo
5*
60
30*oo
,
Elfsborgs d:o
... »
4*63
4*73
7*09
9*45
7*88
5*91
3*54
33*30
Skaraborgs d:o
»
4*73
5*oo
7*oo
9*oo
7*80
5*oo
36*oo
Wermlands d:o
3*9(1
3*94
6*30
7*88
7*08
37*80
Orebro d:o
4*13
4*73
6*30
8*06
7*28
3*54
41*34
Westmanlands d.-o
4*20
4*20
5*60
7*oo
5*60
4*20
44*80
Stora Kopparbergs d:o
4*33
4*73
7*09
11*03
11*03
4*73
44*10
Gefleborgs d:o
5*12
5*12
6*89
9*45
7*88
6*30
3*15
37*80
16 TE
4*73
24*73
Wester-Norrlands d:o
4*73
4*73
6*30
9*45
7*88
7*88
37*80
1*05 TE
3*60
Jemtlands d:o
3*54
3*54
7*68
7*88
7*68
7*68
58*47
Norrbottens d:o
—
3*15
9*4 5
9*45
7*88
37*80
Medeltal för ofvanstående 22 län
4*4 G
4*94
6*63
8*51
r«
6*14 ä 5*30
38*63
Enligt uppgifterna till Finans-Komitén:
För Westerbottens län
kubikfot.']
—
2*50
9*oo
10*oo
7*90
7*88
32*13
4*9
Anmärkning: Frän Hallands och Westerbottens län saknas uppgifter hänförliga till denna tabell, men för
deltal af uppgifterna till Finans-Komitén.
sistnämnda län har upptagits ett ungefärligt me-
ITT
Fortsättning af Tab. IVto 2.
JORDBRU K.
B) Uppgifna hela årliga behofvet till utsäde.
1.
2.
3.
4. 5.
■6.
1 7.
8.
9.
r 10.
11.
12.
13.
14.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Bönor.
Potatis.
i Andra
rotfruk-  ter.
Lin och
hampa.
Vicker.
Raps.
Summa upp-  gifvet behof
till utsäde,
af kol. 2—8.
Stockholms län  kubikfot
37,214
196,195
81,667
106,602
26,630
23,858,
241,075
4.72,166
Upsala d:o  »
26,825
177,345
171,656
62,685
43,394
16,720
217,464
498,625
Östergötlands d:o  »
55,497
290.128
95,930
170,138
264,455
37,233
476,501
1,838 <&
1,865
913,381
Jönköpings d:o  »
7,875
146,166
64,613
458,583
122,000
7,302j
374,340
7,274
806,539
Kronobergs d:o  »
2,281
121,181
142,979
164,840
55,780
3,553
360,927
6,586
490,614
Calmar d:o
»
23,000
411,200
254,100
232,700
5,500
11,300
604,454
1,323 It
6,070
937,800
Gotlands d:o  »
18.900
98,677
57,078
10,105
1,670
3,056
103,950
821 TE
325
189,486
Blekinge d:o  »
6,615
99,981
78,498
46,935
5,544
1,575
4.79,640
600 S
2,570
239,148
Christianstads d:o  »
20,790
284,199
234,568
284,760
40,950
32,477
943,480
900 TE
14,490
165
897,744
Göteborgs och Bohus d:o .. »
15,814
53.939
123,446
417,851
39,654
50,
910
242,407
701,614
Elfsborgs d:o  »
20,834
113,759
52,744
702,790
106,993
16,273
5,424
388,477
8,428
1,018,817
Skaraborgs d:o
»
33,667
290,676
76,312
1,115,144
95,590
43,344
126
633,087
3,382
1,654,859
Orebro d:o  »
16,840
184,451
39,287
238,020
22,302
20,462
428,702
829 TE
1,770
521,362
■Westmanlands d:o  »
18.166
159,818
43.786
108,326
33,516
8,702
139,950
508 TE
865
372,314
Stora Kopparbergs d:o . . »
3,276
65.520
42,210
296,100
116,550
7,560
182,700
150 TE
531,216
Gefleborgs d:o  »
2,205
40.320
126,000
77,490
64,260
15,120
101
230,580
1,800 «
2,313
1,456
325,496
"Wcster-Norrlands d:o
»
69
12,335
155,390
16,796
16,103
4,952
130,404
212 TE
4,346
205,645
Jemtlands d:o  »
71
4,761
87,326
3,201
12,903
12,782
107,794
10 TE
121,044
Westerbottens d:o  »
10
10,942
155,836
2,598
10,403
22
119,081
71 «
2,006
179,811
Norrbottens d:o  »
8,329
154,180
10,250
221
112,474
29 TE
172,980
Summa för ofvanstående 20 län
309,949
2,769,922
2,237,606
4,525.914
1,084,418
322,852
6,517,487
11,250,661
Enligt uppgifterna till Finans-
Komitén:
för Södermanlands län  kubikfot
37,964
194,412
35,904
105,223
20,261
14,144
252,473
407,908
» Malmöhus d:o
»
» Hallands d:o (omkriug) »
62.591
10,500
341,032
154,300
600,340
116,900
472,179
307,700
131,903
76,300
176
-
967 (balg-
säd)
620,556
249,000
10,440
683
1,785,012
665,700
» Wermlands d-.o  »
124,349
757,468
53,361
368,695
935,178
Summa för 24 län
421.001 3,584,015 2,990,750 6,168,484
1,366,243
513.963
8,008,211
15,044,459
Anmärkning: Från Södermanlands, Malmöhus, Hallands och Wermlands län saknas i femarsberättelserne uppgifter häuförliga till denna tabell.
På sätt of- j
van synes, hafva sådana hemtats från uppgifterna till
Finans-Komitén, bland hvilka
den för
Malmöhus
län har
rubriken
»Balgsäd», hvadan 1
under här upptagne 176,967 kubikfot inbegripas jemväl Vicker, och den från Wermland under rubriken »andra sädesslag och jordfrukter»
upptager de 53,361 kubikfot, hvilka här införts i kol. 6. Att uppgiften för Wester-Norrlands län är för låg, anmärkes af Kongl. Maj:ts Be-
fallningshafvande. För
Stockholms stad saknas helt och hållet uppgift.
IV
Fortsättning af Tab. X:o 2.
JORDBRUK.
C) Uppgifna arealen af åkerjord använd till odling af
1.
2-
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Ilvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Arter.
Bönor.
Potatis.
Andra
rotfruk-
ter.
Lin
och
hampa.
Vicker.
Raps.
Summa med
föregående
sädesslag
besådd jord.
Stockholms län qvadratref
45,315
193,771
67,217
73,461
20,406
29,053
38,371
467,594
Upsala d:o
»
32,469
186,833
150,237
45,427
34,048
17,948
34,994
3,7
13
505,669
Kronobergs d:o
»
2,397
116,172
122,248
94,450
38,629
3,1
75
62,944
6,586
446,601
Calmar d:o  »
24,550
360,685
157,125
110,337
3,125
8,215
89,550
753,587
Blekinge d:o
»
8,820
103,286
69,776
31,287
4,928
1,568
63,952
283,617
Christianstads d:o  »
24,640
336,829
234,567
216,955
36,400
37,117
139,770
1,092
16,559
3,024
1,046,953
Göteborgs och Bohus d:o  »
21,084
71,915
123,351
278,566
31,724
50,904
40,404
617,948
Elfsborgs d:o  »
24,192
122,444
45,539
438,396
76,227
18,144
6,541
69,614
801,097
Skaraborgs d:o  »
39,138
313,298
60,088
654,371
62,115
53,928
84
103,466
1,286,488
Orebro d:o  »
22,652
216,496
34,922
152,488
16,923
32,194
57,960
3,270
2,744
539,649
Westmanlands d:o  »
26,208
216,166
45,019
85.758
29,047
11,845
21,969
436,012
Stora Kopparbergs d:o
»
4,234
77,650
33,348
150,399
72,072
8,960
23,201
140
370,004
Gefleborgs d:o  »
2,464
44,436
103,533
45,993
45.847
13,653
179
34,238
1,680
4,626
1,960
298,609
Jemtlands d:o
»
112
7,616
63,510
9,296
10,405
90,939
Norrbottens d:o  »
14,806
91,364
6,076
157
16,660
129,063
Samma af uppgifterne från ofvanstående län
278,2752,382,403 1,401,814 2,383.964
i
471,648 302,604
807,4981 23,851
18,519
3,024
8,073,830
Anmärkning: Från Stockholms stad, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Gotlands, Malmöhus, Hallands, Wermlands, Wester-Norrlands och Wester-  bottens län saknas uppgifter hänförliga till denna tabell. Enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes åsigt äro uppgifterna för Calmar län
för låga.
V
Fortsättning af Tab. NsO
JORDBRUK.
D) Skördebelopp i korntal af utsädet efter dettas afdrag.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Län.
Ar.
Allmänna
omdömet
om skörden
i årsväxtbe-  rättelserna.
Hvete.
Råg.
Koru.
Hafre.
Blandsäd.
Arter.
Bönor.
Potatis.
Stockholms län
1856
V
(
- —■”**"
III
■»WWfc*»..,
0
4-5)
1857
VII
(7-8
7
6
7-
-8
V
1858
VI
7-2
6-5
5'4
5-4
5-8
5-2
6-2
1859
VI
( 7
6-7
5
5
5
5
6-7)
1860
VIII
) (6—8
6-7
6—10
6-7
6-7
6—12
4—6)
Upsala d:o
1856
V
4-5
6-7
4-5
4-5
4-5
3-
-4
5
1857
VII
8
8-9
8
8
8
6
-7
6—7
1858
VII
8
7
7-8
7-8
7-8
6-
-7
8-9
1859
VI
8
6
7
6
6
5-
-6
8
1860
VI
8
6
7-8
5—6
6-7
7-
-8
5
Södermanlands d:o
1856
VIII
(
6-9
6—7
4-5
5-6
8-
-9
4-5)
1857
VII
(7-8
8-9
7—9
7
7—9
7-
-9
3-4)
1858
VI
(8—10
7—8
6—9
5—8
5-8
6-
-9
7-8)
1859
V
(8-10
5-7
3—6
3—6
3-6
4-
-6
5 )
1860
VI
(7-10
6-8
7—9
6-8
6-8
7-
-8
6-7)
Ostergötlands d:o
1856
V
3-4
6—8
6
6
6
V
4-5
1857
VI
5-7
6-7
5—6
5-6
5-6
3-8
4-5
1858
VIII
7-11
7—8
7-8
6—8
6-8
7-9
8-16
1859
V—
5-9
5—7
3-6
3—6
3-6
4—6
3-10
1860
VI
7
6
6
6
6
7
5
Jönköpings d:o
1856
V—
1857
V
1(4-7
3-7
3—5
3-5
3-5
5
5-10)
1858
VII
' 6-7
6-7
5-6
4-5
5
5-6
7-8
1859
V
i ( 2—9
2—7
2-4
2—4
2-4
2-4
6 -8)
1860
VI
1 4—8
3—7
3-6
4-7
4-7
5
4-6
Kronobergs d:o
1856
VIII
1857
V—
(4-5
4—6
4—5
4-6
5-6
V
5-10)
1858
VII
6-7
5-6
5-6
5-6
5-6
5-
-6
6-7
1859
V
(5-7
4-8
4-5
4-5
4-5
4-
-5
6—9)
1860
V—
1 (5-7
4—5
3-5
6-9
6-9
5-
-7
8 )
Calmar d:o
1856
—VI
1857
V—
1
(4-8
4—8
3-5
3—7
3-5
0
6 )
1858
VI
CO
1
00
(d
5’2—6'5
4-2—5-5
4—5-5
5-5-5
-i
I
cn
00
6—6'8
1859
VI
(5-10
6
5
5
5
IV
7 )
1860
VI
1 ( 6
7
6
6
6
5
5 )
Gotlands d:o
1856
IX
9
9
9—10
9—10
9—10
10
3
1857
VI
5-6
4
7-8
7-8
7-8
6
1858
V
5
6—7
3
3
3
3
6—7
1859
V
5-6
5-6
3
3
3
8
1860
VIII
8-9
8-9
8
8
8
9-
-10
2—3
Blekinge d:o
1856
VII
7
6
5
5
5
7
1857
IV
8
7
7
6
6
3
9
1858
V
6
5
5
5
5
3
6
1859
IV
6
6
4
4
4
1
6
1860
VI
8
6
3
6
6
6
6
VI
Fortsättning af Tab. \:o 2.
JORDBRUK.
D) Skördebelopp i korntal af utsädet efter dettas afdrag.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
00
<p
Län.
År.
Allmänna
omdömet
om skörden
i årsväxtbe-  rättelserna.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Arter.
Bönor.
Potatis.
Christianstads län
1856
VII
9-10
8-9
6-8
6-8
6—8
5-6
10—12
1857
VI
7-8
6-7
5—6
5—6
5—6
2-3
7-8
1858
VI
6-7
6-7
5-6
5-6
5-6
4—5
8-10
1859
VI
7-8
6-7
6—7
5-6
5-6
7—9
7-8
1860
VI
7-8
7-8
6-7
6-7
5-6
6-7
6-7
Malmöhus d:o
1856
VIII
8-9
8-9
7-8
7—8
7
7-8
1857
v —
6-7
7-8
5
5
5
0
6-7
1858
VI
7-8
6-7
5- 6
6—7
6-7
4-5
8-9
1859
VIII
9
8
6-7
7-8
7—8
5
7-8
1860
VII
9—10
9-10
8
8
6
5-6
4
Hallands d:o
1856
VIII—
6-12
6—9
5 -7
5-7
5—7
3-9
8
6—15
1857
V
3-8
3-8
3-8
3-8
3—8
2-
-8
5—10
1858
VI
6-10
4-10
4—9
4—9
4-9
3-
-8
6-9
1859
V
6—10
6-10
3-6
3—6
3-6
7—10
1860
V
4-9
4—9
2—5
5—7
5-7
2-
-4
3-6
Göteborgs och Bohus d:o
1856
VI
\
1857
VI
(8-9
7-8
6-8
6—8
6—8
4-
-6
8—10)
1858
VII
i 7
8
6
5
5
5
8
1859
V
1(5—8
5—8
3-5
3-5
3-5
3-
-5
8—10)
Elfsborgs d-o
1860
1856
V
v
/ (7-10
5—7
5-7
5-7
4'
-5
0 )
1857
V
( -5
2-6
2—6
2—6
2-6
IV
IV )
1858
VII
\ 6-7
6-7
4-5
3-4
4
4—5
3-4
7-8
1859
V
(4-10
2-9
2—6
2-6
V
5-10)
1860
VIII
) (7-12
5—10
5—8
5-8
VI
3-5 )
Skaraborgs d:o
1856
V
4-9
5—11
4-7
3—5
3-4
1—6
5-7
4-6
1857
V
2-7
3-7
3-5
3-4
2—4
1-4
3-4
3-6
1858
VIII
5-8
6-8
5-6
4—7
4-6
5-10
7
8-10
1859
V
4-7
4—7
2—4
2-4
2-4
3-4
3-4
4—7
1860
VI
5-8
5-8
2-6
4-5
3-5
2—6
3
4-8
Wermlands d:o
1856
—VI
4-6
7—10
3-7
3 7
3-7
1—7
1857
VI
7-8
7-8
4-6
4-6
4—6
3-8
1858
VII
8-12
8-12
4-6
4-6
4—6
10-12
1859
V
4-10
4—10
4-6
4-6
4—6
6-12
1860
V
5-8
5-8
2—5
2-5
2—5
2-6
Orebro d:o
1856
—VI
\
1857
VI
1(5-9
7—13
4-8
5-6
5—6
V
3—11)
1858
VIII
8-3
7-6
6-4
4.2
4-9
5-4
6'6
1859
VIII
l (6—10
CO
H-*.
O
5-6
5—6
5-
-6
8 )
1860
VI
/ (4-9
5-7
4—7
5—7
4-
-6
3—7 )
Westmanlands d:o
1856
V
3
6
4
2
3
2
2
1857
—VII
5-6
6
5-6
5
6
5
4-5
1858
VII
7
5-6
4-5
4
4-5
3—4
7
1859
VI
4—5
5—6
5-6
5
5
4
7-8
1860
—V
5-6
5
5
4-5
5-6
6
3-4
VII
Fortsättning af Tab. X:o 2.
JORDBRUK.
D) Skördebelopp i korntal af utsädet efter dettas afdrag.
1.
2.
o
O.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Län.
År.
Allmänna
omdömet
om skörden
i årsväxtbe-
Hvete.
Mg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Arter.
Bönor.
Potatis.
rättelserna.
Stora Kopparbergs län
1856
I
3
6
2
2
2
2
o
1857
VI
9
9
6
6
6
5
6
1858
VI
9
9
6
6
6
6
10
1859
VII
9
9
7
7
7
7
9
1860
V
7
7
5
5
5
2
3
Gefleborgs d:o
1856
-III
2-3
4-5
3-4
0
0
2—3
2-3
1857
VII
10
8—10
8
6-8
6-8
6-8
6-7
1858
VI
6-7
8
7—8
6-7
6—7
7-8
10
1859
—VI
5-8
7-8
5-6
5-6
5-6
6
8—12
1860
V
5—8
6-10
5—6
4-7
4-7
4-7
4
Wester-Norrlands d:o
1856
V—
V
V
V
V
V—
1857
VII
8-20
7-8
7-8
7-8
6-8
1858
VIII
9—20
6-8
6-8
6-8
8-12
1859
V—
8—16
5-7
5-7
5—7
6-7
1860
VII
8-14
7-9
7—9
7-9
8-9
Jemtlands d:o
1856
I
1-3
2-3
2—3
2—3
0
2-3
1857
VII—
6
6—7
5
4
4—5
1858
VII
7—12
6-10
6-10
6—10
6-7
8—16
1859
VI
6-8
5-6
5-6
5-6
4
4-5
1860
VI—
8-9
5-7
5-7
5-7
4-9
5—10
Westerbottens d:o
1856
—I
1857
VII
( 6—8
6
5-6
6
VI
8 )
1858
VI
( 5-10
5
5
5
V
8 )
1859
IV
( 4-8
4
4
4
V
8 )
1860
VIII
( 7-9
7
7
VI
10 )
Norrbottens d:o
1856
I
\
1857
—VI
( v
5-6
5—6
VI )
1858
VI
)
13
5-6
6
4
13
1859
VI
l
(10—12
5
VIII
VI )
1860
VII
'
( VIII
VII
VII
IX )
Anmärkningar.
Det i Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes årsväxtberättelser gifna allmänna omdömet om skördens mängd är enligt de i Kongl. Stats-Kontoret upprättade
sammandrag jemväl här ofvan intaget och uttryckt med romerska siffror, så att 0= missväxt, IX = ymnig, VIII = god, VII = öfver medelmåttig, VI == fullt medelmattig,
V— under medelmåttig, IV, lil, II = svag, klen, knapp skörd i aftagande till I — nära allmän missväxt. Ett streck efter romerska siffran antyder
närmande till nästa högre, ett streck före till nästa lägre talvärde.
o ^ela a/ fr'mapkerät.telserne blott uppgifvit ett medeltal för qvinqvenniet af skördebeloppet, har jag ansett mig böra ur årsväxtberättelserna upptaga förhållande^
för hvarje ar sa vidt det i dem uppgifvits specifikt. Dessa ur årsväxtberättelserne lånade uppgifter äro tryckta inom klammer och med mindre stilar.
Arsväxtberättelsen fran Stockholms län för 1858 uppgifver: hvete 8, råg 6, korn 4—5, hafre 5, blandsäd 5, ärter 4—5, potatis 8—9.
Från Södermanlands län har i femårsberättelsen ingen hithörande uppgift meddelats.
Arsväxtberättelsen från Jönköpings län för 1858 uppgifver: hvete 5—8, råg 5-8, korn 5—6, hafre 5—6, blandsäd 5—6, ärter nära 0, potatis 10—20.
Den från Kronobergs län för samma år: hvete 6—8, råg 4—9, korn 5, blandsäd 5—6, ärter VII, potatis 10. Den för Calmar län samma år: hvete 7,
råg 7, korn 4, hafre 4, trind9iid 5, potatis 7.
Arsväxtberättelsen fran Blekinge län för 185/ upptager för hvete 4—7, råg 3—6, korn 4—5, hafre 5, blandsäd 4—5, ärter nära missväxt, potatis 7:de—
10:de kornet.
Arsväxtberättelsen för 1858 fran Göteborgs och Bohus län uppgifver: hvete 8—10, råg 8—10, korn 4—7, hafre 4—7. blandsäd 4—7, trindsäd V potatis
5—14. ’ r
Arsväxtberättelsen för Elfsborgs län för 1858 uppgifver: hvete 6—9, råg 4—10, korn 4—7, hafre 4—7, trindsäd V, potatis 5—14.
Den från Orebro län för samma år: hvete 9—12, råg 7—14, korn 6—8, hafre 6—8, blandsäd 6—8, trindsäd 0—20, potatis VIII.
Från Westerbottens län har i femårsberättelsen ej meddelats någon hithörande uppgift, hvadan den är hemtad ur årsväxtberättelserne.
Arsväxtberättelsen från Norrbottens län för 1858 uppgifver: råg 3-16, korn 3—6, hafre VI, ärter III, potatis VI.
För Skaraborgs län har här ofvan hufvudsakligen begagnats femårsberättelsens uppgift för landsbygden (sid. 13), hvaraf uppstålt olikhet med tabellen å si
dan
52 af samma berättelse, der jemväl uppgifterna för städerna influtit.
VIII
Fortsättning af Tab. N:o 2.
JORDBRUK.
E) Uppgifven årlig förbrukning på person i medeltal.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Län.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Arter.
Summa
Spanmål.
Potatis.
Stockholma län
kubikfot
1-58
11-03
1-58
1-58
15-77
20-47
Upsala d:o
»
0-79
9-45
7-09
0-59
17-92
17-60
Ostergötlands d:o
»
a) 11-03
Calmar d:o
»
0-33
7-37
3-54
0-33
11-57
8-40
Gotlands d:o
»
1-58
7-88
3-15
b) 12-61
Blekinge d:o
»
0-49
6-30
4-73
11-52
18-90
Christianstads d:o
»
0-39
9-45
6-30
0-59
16-73
16-80
Göteborgs och Bohus d:o
»
14-00
Elfsborgs d:o
»
c) 18-90
Skaraborgs d:o
»
14-93
15-56
Wermlands d:o
»
6-30
12-60
18-90
17-33
Orebro d:o
0-59
9-45
1-58
0-39
0-79
12-80
15-75
Westmanlands d:o
11-20
Stora Kopparbergs d:o ..
0-20
4-73
1-77
6-69
3-54
0-39
17-32
6-30
Gefleborgs d:o
))
0-39
6-30
9-45
1-58
3-15
0-59
21-46
10-24
Wester-Norrlands d:o ..
»
3-15
18-90
22-05
»
15-06
Norrbottens d:o
»
0-79
15-75
16-54
3-15
Enligt uppgifterna till Finans-Komitén:
Södermanlands län
. ... »
12-60
Jönköpings d:o
»
(hälften råg,
hälften kom
eller hafre)
15-75
Malmöhus d:o
»
15-75
Hallands d:o
»
(rågatan
le: 9-45
12-60 k
ornätande)
Westerbottens d:o
»
15-45
Anmärkning: Frän Stockholms stad, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Malmöhus,
denna tabell hänförliga uppgifter, hvadan sådane tillagts nr uppgifterna
a) Enligt sockneuppgifterna till Finans-Komitén 14"70. b) Enligt d:o d:o
Komitén 15‘75.
Hallands och Westerbottens län saknas i femärsberättelserna till
till Finans-Komitén, så vidt de der varit tillgängliga.
15"75. c) Enligt Hushållnings-Sällskapets uppgift till Fiuans-
IX
Tab. \:o 3.
BOSKAPSSKÖTSEL.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7-
8.
9.
Uppgifna antalet vinterfödde kreatur af motstående slag.
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
Stockholms län  stycken
19,963
2,342
9,238
46,838
11,509
*-
47
797
17,919
Upsala d:o
»
19,582
8,781
34,230
13,632
47,617
17,685
Ostergötlands d:o
»
17,134
39,476
70,783
23,301
83,523
32,753
Jönköpings d:o
»
10,122
25,836
62,505
30,852
100,149
2,206
19,848
Kronobergs d:o
»
8,008
1,026
19,830
48,967
30,119
69,816
200
20,602
Calmar d:o
»
21,050
35,626
57,768
39,387
105,090
25,166
Gotlands d:o
»
9,221
9,550
12,600
7,900
37,500
5,900
Blekinge d:o
»
6,420
9,.
340
18,250
10,612
31,
160
12,510
Christianstads d:o
»
33,681
1,603
13,850
48,729
27,583
73,015
941
40,342
Göteborgs och Bohus d:o
»
20,041
1,861
4,080
42,025
16,288
60,741
202
18,999
Elfsborgs d:o
»
25,605
3,055
19,781
83,063
34,700
79,771
1,271
38,196
Skaraborgs d:o
»
21,846
996
34,127
67,398
36,946
85,644
27,789
Wermlands d:o  »
16,310
8,515
69,883
21,418
93,472
20,224
Orebro d:o
»
10,050
17,342
50,127
18,442
52,275
16,160
Westmanlands d:o
»
11,895
12,393
37,508
16,875
34,630
14,874
Stora Kopparbergs d:o  »
16,119
2.163
59,084
15,699
59,087
42,731
12,388
Gefleborgs d:o  »
10,553
860
828
35,777
9,404
41,430
20,980
7,635
Wester-Norrlands d:o  »
13,050
1,553
39,160
9,790
57,100
6,632
6,520
Jemtlands d:o
»
11,887
1,971
28,590
10,568
91,
407
5,021
Westerbottens d:o
»
8,244
1,(
383
33,581
8,888
44,414
5,726
5,380
Norrbottens d:o
»
7,372
809
129
28,708
5,810
31,065
4,601
970
Summa för ofvanstående 21 län
318,153
288
975,574
399,723
Tu!
ill93
366,881
Enligt uppgifterna till Finans-Koniitén:
Stockholms stad stycken
3,064
1
8
1,808
13
123
1,064
Södermanlands län
»
10,477
24,672
40,714
20,104
68,
062
25,166
Malmöhus d:o  . ... »
52,992
15,547
56,848
25,002
103,278
50,870
Hallands dlo  »
16,000
10,000
38,000
20,000
60,500
14,000
Summa för hela riket
400,686
Ts8$72~'
1.112.944
464,842
1,644,156
457,981
Anmärkning: Från Stockholms stad, Södermanlands, Malmöhus och Hallands län hafva hit hänförlige uppgifter i femårsberättelserne ej meddelats hvadan
såsom ofvan synes sådane hemtats ur den till Finans-Koinitén lemnade redogörelsen.
Sammandrag af K. M. Bef:des und. berätt. för åren 1856—1860.
B
X
Tab. N:o 4.
SKOGSHUSHÅLLNING.
Särskilde slag af skogar m. m. länsvis.
Areal år 1860
i qvadratref.
A) Kongl. Majit och Kronan omedelbart tillhörige och till Dess disposition indragne,
Stockholms län
Upsala d:o *)
Södermanlands d:o *)
Östergötlands d:o 1) ..
Jönköpings d:o 2)
Calmar d:o 1)
Gotlands d:o
Elfsborgs d:o 3)
Skaraborgs d:o 4)
Wermlands d:o
Örebro d:o K)
Gefleborgs d:o
Wester-Norrlands d:o
Jemtlands d:o
Anmärkning.
') Den uppgifna arealen afser endast kronoparker. De till den s. k. Skogskomitén år 1856 inkomne uppgifter omförmäla för
länet äfven några till Kronans disposition indragne boställen, å hvilka skog lärer finnas.
2) Här har upptagits arealen af Wisingsö kronopark (ekeplanteringarne oberäknade). Den å Tab. N:o 4 i den särskilda länsbe
rättelsen
förekommande uppgiften, att några Kongl. Maj:t och Kronan omedelbart tillhörige och till dess disposition indragne
skogar icke i länet finnas, har vid jemförelse med berättelsens text tydligen endast afseende å länets fastland.
3) Allmänningen Kuleskog med Risveden är här inräknad.
4) Arealen afser länets kronoparker, Carlsborgs fästnings skog samt Leckö och Höjentorps kungsgårdars skogar.
®) Förutom kronoparker och till Kronaus disposition indragne boställens skogar äro äfven, enligt Länsstyrelsen, här inräknade
2:ne s. k. kronoallmänningar, tills vidare utan afgift upplåtne till Dylta svafvelbruk.
Ofver arealen af de i Kronobergs (se här nedanför: B) anm. 3), Blekinge, Christianstads, Wester- och Norrbottens län befintlige,
Kongl. Maj:t och Kronan omedelbart tillhörige och till dess disposition indragne skogar hafva uppgifter icke förekommit i de särskilda länsberättelserna,
och för Malmöhus (Skogskomiténs Betänkande omnämner likväl »2 under Dalby kungsgård lydande parker, som of Kronan
ägas»), Göteborgs och Bohus, Westmanlands (se härom Sammandragets text sid. 33) samt Stora Kopparbergs län har det i de underdåniga
berättelserna anmärkts, att skogar af dylik beskaffenhet icke i samma län förekomma. Hvad Hallands län beträffar, upplyser femårsberättelsen
icke, huruvida några af Kongl. Maj:t och Kronan disponerade skogar i länet finnas, eller icke; men Skogskomiténs betänkande gifver vid
handen, att skog skulle finnas å en del till Kronans disposition indragne boställen.
B) Boställens, kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers, i:
Stockholms län
Upsala d:0 ')
Ostergötlands d:o 2)
omkring
Kronobergs d:o *) *)  omkring
Calmar d:o
Gotlands d:o
Blekinge d:o
omkring
Malmöhus d:o 2)
omkring
Hallands d:o
Skaraborgs d:o
omkring
Wermlands d:o
Orebro d:o 4)
Westmanlands d:o 5)
Stora Kopparbergs d:o  omkring
Gefleborgs d:o 2)
Wester-Norrlands d:o 2)
Jemtlands d:o 2)
Westerbottens d:o 2) 6)
35,548
28,991
5,505
14.756
1,733
59,606
4,816
99,428
90,966
3,074
27,791
375,491
1,389,086
736,529
165,872
77,291
99,513
168,000
251,938
72,800
17,433
12,813
35,991
252,000
471,498
107,718
73470
421,120
347,200
291,122
950,600
29,429
Fortsättning af Tab. lV:o 4.
SKOGSHUSHÅLLNING.
XI
Särskilde slag af skogar m. m. länsvis.
2.
Areal år 1860
i qvadrat ref.
Anmärkning. ’) Den lemuade uppgiften afser endast Prins Gustafs Folkskolas, Upsala Central-Hospitals och Upsala Akademis skogar.
2) Den uppgifna arealen afscr endast boställsskogar. Vid jemförelse mellan femårsberättelsens innehåll och de till den s. k. Skogskomitén
inkomne uppgifter synes skog icke finnas å i länet belägna kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers hemman.
3) I den uppgifna arealen, som endast beträffar boställsskogar, är äfven inräknad skogsvidden å 13 till Kronans disposition indragne
boställen.
4) Arealen afser endast boställsskogarne. Enligt Skogskomiténs betänkande skall skog finnas äfven å åtskilliga i länet befintliga
kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers hemman.
#) Uppgiften afser endast de boställsskogar, hvilka blifvit indelade, eller från hvilka under femårsperioden försäljning af skogsalster
med vederbörligt tillstånd ägt rum. I denna areal har äfven inräknats den till Strömsholms stuteri och kungsgård hörande
skogen, jemte den till stuteriet anslagne Libergs allmänning, äfvensom Johannisbergs kungsladugårds skog. Ofver arealen af
skogar, tillhörande kyrkor, läroverk eller fromma stiftelser, har Länsstyrelsen icke kunnat lemna någon upplysning.
6) Blott en del boställens skogsareal är här upptagen. De öfrige boställenas är icke känd. I uppgiften ingår äfven arealeu af
en donationsjord till Umeå.
Öfver arealen af boställens m. m. skogar i Södermanlands, Jönköpings, Christianstads, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Norrbottens
län saknas uppgifter i de särskilda länsberättelserna.
C) liäradsallmänuiiigar, i:
Stockholms län
Upsala d:o
Södermanlands d:o
Östergötlands d:o
Jönköpings d:o
Calmar d:o .'
Elfsborgs d:o ,)
Skaraborgs d:o
Örebro d:o
Westmanlands d:o
Anmärkning. l) Allmänningen Kuleskog med Risveden är inräknad under rubriken A). I de öfriga 14 länen finnas icke häradsallraänningar.
D) Sockeuallmänniiigar *)> i:
Gotlands län
omkring
Örebro d:o
Anmärkning. l) Se i öfrigt detta Sammandrags text, sid. 33.
E) Ekeplauteringar, i:
Östergötlands län (förutom planteringen på Omberg)
Jönköpings d:o (Wisingsö)
Dylika planteringar finnas äfven i Blekinge och Westmanlands län.
F) Mullbärsplanteringar, i:
Östergötlands län (Omberg)
Jönköpings d:o (Wisingsö)
Calmar d:o (Öland)
Planteringar af ifrågavarande beskaffenhet finnas äfven på Gotland, och försök dertill äro gjorda i Upsala län.
G) Andra skogsplanteringar omnämnas i berättelserna för Upsala, Kronobergs, Gotlands (56 qvadratref tallskog), Göteborgs och Bohus,
Elfsborgs (952 qvadratref) samt Westmanlands län (se i öfrigt Sammandragets text, sid. 39).
H) Flygsandsfält, i:
Kronobergs län
Calmar d:o
Gotlands d:o
Blekinge d:o
Christianstads d:o
Malmöhus d:o
Hallands d:o
29,478
210,162
181,216
304,490
525
10,147
20,552
91,206
125,585
108,362
11,200
1,056
0-39
3,954-00
0-02
6-00
33-36
517
1.400
5,600
1.400
18,450
6,244
34,686
XIX
Tab. X:o 5.
DÖDADE ROFDJUR.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Län.
År.
Björ-
nar.
Vargar.
Lodjur.
Jerfvar.
Räfvar.
Hardar,
Hillrar
och Her-  meliner.
Uttrar.
Skjälar.
j Hökar,
Örnar, j Ugglor
och Ufvar.
Falkar
och
Glador.
Belopp af
utbetald
belöning.
R:dr Runt,
Stockholms
1856-1860
3
41
2,328
915
9,984,75
Upsala
1856-1860
46
43
2,494
4
42
11,408,98
Södermanlands
1856-1860
uppgif
härom
har ej
kunnat
meddelas.
2,280,57
Östergötlands
1856-1860
37
4
2,145
41
10
104
11
1,312
144
2,050,64
Jönköpings
1857-1860
1
7
4,006
51
4
47
673
24
12,324,50
Kronobergs
1856-1860
65
4
2,370
155
130
—
1,655
omkr. 1,425
Calmar
1856-1860
50
27
5,745
19,140,00
Gotlands
1856—1860
1,037
35
1,097
3,528,75
Blekinge
1856-1860
3
1,544
23
21
87
362
40
1,350,00
Christianstads
1856-1860
3
858
19
12
3
26
413
25
695,39
Malmöhus (blott ett fögderi)
1856-1860
1
354
24
—-
33
262
28
Hallands
1856-1860
4
1,683
10
43
18
56
498
ej uppgifvet.
Göteborgs och Bohus
1856—1860
29
4
2,880
107
264
492
147
1,047
65
806,00
Elfsborgs
1856-1860
49
30
3,861
51
71
45
566
33
6,320,oo
1856-1860
1856-1860
37
52
4,242
3,307
22 920 no
Wermlands
44
114
199
152
872
44,50
Orebro
1856—1860
3
11
166
6
186
ej uppgifvet.
Westmanlands
1856—1860
24
45
3,019
280
1,6
61
11,780,00
Stora Kopparbergs
1856—1860
148
95
167
1,380
78
15
4
87
8
ej uppgifvet.
Gefleborgs
1856-1860
34
4
146
847
249
54
649
13
413
5
2,143,19
Wester-Norrlands
1856-1860
39
2
lil
5
1,362
132
33
409
3
220
Jemtlands
1856-1860
135
95
75
16
1,087
230
72
6
1
43
1,204,50
Westerbottens
1856-1860
59
67
29
205
2,649
3,403
274
6,214
337
2,976
386
Norrbottens
1856-1860
156
202
14
385
2,963
2,517
317
4,963
207
1,653
227
287,oo
Summa uppgifne
618
868
873
611
52,327
7,295
1,472
12,852
_
19,382
109,693,77
XIII
Tab. N:o 6.
AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR.
1.
2.
3.
4.
5
6.
7.
8. 9.
10.
11.
Län.
År.
Hästar.
Nöt-
kreatur.
Får.
Getter.
Svin.
Gäss.
i
Ankor. Kalkoner.
HÖI19.
Skadan
beräknad i
penninge-  värde.
R:dr Rmt.
Ostergötlands (knappt $ af verkliga be-
——
loppet)
1856—1860
37
405
82
6
1,016
5,738,08
Christianstads
1856—1860
24
756
19
283
14 | 10
977
3,365,oo
1856 1860
100
392
160 64
14 ’ 2
686
436
l,827,oo
ej uppgifvet.
Hallands
1860
18
630
13
6
282
Göteborgs och Bohus
1856-1860
36
145
1,848
23
13
532
488 52
5,092
25.785,00
Elfsborgs
1856—1860
37
165
4,135
260
9
191
74 , 57
1,540
47,915,00
Orebro
1856-1860
1
6
99
5
250
9
1,658
4,602,00
Stora Kopparbergs
1859 och 1860
27
102
1,144
715
14
2
3 1
100
ej uppgifvet.
Gefleborgs
1856-1860
2
20
266
86
135
2,715,00
Wester-Norrlands (omkr. 100—150 Renar)
1856-1860
100
2.000
I
ej uppgifvet.
Jemtlands (58 Renar)
1856-1860
49
150
1,457
557
j
ej uppgifvet.
Norrbottens (1,748 Renar)
1856-1860
20
69
1,309
2
j
69
19,525,00
. i .
Summa uppgifne (utom 1,956 Renar)
1,003
15,887
72
14,588
lil 472,08
C
XIV
Tab. JVso 1.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt
HANDTVERKERI ÅR 1860.
A) Antal och personal, samfäldt, länsvis.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Län.
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker och
manufakturinrättningar.
Handtverkerier.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och biträ-  den af alla slag
Mästare.
Mästares biträden af
Gerningsmi
Q
re
St
K'
Jg
^ cc
§ 3
* 55!
CO
Idkare till sjelf-  försörjning.
Enskilde.
Bolag.
öfver 15 års
ålder.
under 15 års
ålder.
c
ro
re*
lärlingar.
o
3-S
5- S.
m.
<!•
m.
q-
S5 3
,
n
I Stockholms län
å landsbygden a)
203
142
10
1,768
276
136
88
77
46
29
21
842
299
i städerne
39
39
—
107
86
2
133
66
47
14
—
—
> öOI
» Upsala d:o
å landsbygden...
88
66
14
1,033
18
132
34
25
2
2
22
412
130
l 493
i städerne
84
32
2
137
7
24
4
248
206
257
24
—
» Södermanlands d:o
å landsbygden...
514
442
19
1.193
52
66
22
295
22
56
91
408
168
158
i städerne
52
37
2
909
7
41
4
406
354
609
379
—
178
» Ostergötlands d:o
å landsbygden...
1,359
1,310
36
2,622
219
156
96
152
44
29
40
1,643
734
( 725
i städerne
158
129
25
2,303
1,650
341
222
516
649
703 179
—
—
» Jönköpings d:o
å landsbygden b)
314 241
20
830
9
33 -
316
16
20
56
147
93
358
i städerne
31 32
8
427
194
63
80
228
205
159
36 -
—
216
» Kronobergs d:o
2201 68
12
418
17
81
15
113
34
56
26
246
141
1 380
i staden
2
2
—
50
—
13
12
89
59
64
4
—
—
» Calmar d:o
1,223
1.183
7
2,633
138
108
10
59
27
33
18
505
180
802
i städerne
44 34
10
335
27
58
44
252
189
284
61
411
» Gotlands d:o
345
115
231
113
16
—
—
4
1
—
338
86
\ 90fi
i staden
20
20
—
60
—
—
■ 109
35
84
—
-
__
« Blekinge d:o
404
70
21
300
188
40
57
48
21
41
13
206
116
i dR9
i städerne
48
45
3
291! —
18
4
308
202
362
31
-
—
» Christianstads d:o
569
116
2
446
74
14
14
554
129
222
77
603
473
1,191
i städerne
15
13
2
51
28
5
2
240
175
339
15
—
—
51
» Malmöhus d:o
å landsbygden ...
256
240
6
1,060
12
102
—
456
258
393
94
1.121
619
i städerne
138
126
12
1,449
486
154
74
772
757
738
141
—
—
» Hallands d:o
237
268
1
82
57
21
13
128
75
11
321
55
i städerne
20
19
1
230
38
15
16
240
147
138
31
—
—
» Göteborgs och Bohus d:o ..
å landsbygden ...
59
62
15
1.837
986
285
154
151
48
49
28
756
33
44
i städerne
130
112
19
1,066
924
165
83
487
479
554
78
—
—
329
» Elfsborgs d:o
250
226
20
1,923
877
188
238
14
7
7i 3
645
33
i städerne
58
56
2
341
64
70
56
245
175
205
39
—
—
j. 232
» Skaraborgs d:o
944
939
4
2,432
34
83
8
51
8
17
5
785
633
l 189
i städerne
6
6
—
20
1
8
2
339
231
263
128
—
—
» Wermlands d:o
705
423
270
3.663
4
51
—
35
26
22
16
446
15
\ jon
i städerne
35
30
5
207
25
58
12
141
116
126
10
—
—
» Orebro d:o
449
1.616
229
3,176
86
347
—
68
16
11
56
541
237
1,315
i städerne
47
51
_
204
51
62
60
212
169
109
5
-
-
172
» Westmanlands d:o
å landsbygden g)
146
68
48
1,083
2
109
—
285
9
68
29
242
106
274
i städerne
38
34
4
401
28
106
—
219
195
195
6
—
204
» Stora Kopparbergs d:o
å landsbygden...
441
238
205
3,144
561
402
259
55
25
20
3
186
47
i städerne
41
35
6
650
—
53
—
121
137
137
27
-—
—
j, 150
» Gefleborgs d:o
2,049
446
124
1,792
3
132
32
37
16
3
5
612
136
( 537
i städerne
72
59
14
785
380
G8
71
273
192
119
17
—
—
» Wester-Norrlands d:o
å landsbygden...
101
68
37
767
8
83
10
31
17
2
—
652
112
i städerne
14
8
4
39
2
1
—
179
142
69
2
—
—
447
» Jemtlands d:o
17
5
8
156
106
50
37
144
5
—
4
128
o
43
i staden
11
10
1
23
—
3
2
47
21
32
2
—
52
» Westerbottens d:o
39
29
8
286
168
128
115
46
3
2
2
57
—
1 149
i städerne
18
16
2
55
—
4
—
61
31
23
—
—
—
» Norrbottens d:o
96
34
62
817
272
260
130
15
—
5
—
31
1
141
i städerne
9
9
—
19
—
3
3
110
37
51
5! —
—
70
Summa i ofvanstående 24 län utom Stockholm
12,108
9,369
1,531
43,733
8,181
4,342
2,083
9,134
5,749
6,829
1,854 11,873
4,449
12,794
Deraf
å landsbygden
11,028
8,415
1.409
33.574
4,183
3,007
1,332
3,159
780
1,162
620
11,873
4,449
i städerne utom Stockholm...
1,080
954
122
10,159
3,998
1,335
751
5.975
4,969
5,667
1,234
—
—
Hvartill kommer Stockholms
stad
319
293
26
4,392
199
1,345
2.577
2,234
1,396
-
182
Summa
i hela riket
12,427
9,662
1,557
58,306
6,624
10,479
8,326
9,063
1
3,250; 11,873
4,449
12,976
Anm. a) I detta sammandrag tillagdt enligt berättelsens text bränneri
1 (mindre)
e) I detta
sammandrag tillagde enligt berättelsens text brännerier 443.
5) » » »
tillagde » »
»
brännerier 46.
/>
» »
»
»
»
»
»
10.
c) » » »
n » »
»
»
139.
g)
» »
i>
»
»
»
n
9.
d) » » »
» » »
»
»
8 (större).
Summa 656.
XV
Fortsättning af Tab. Njo 7.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERI.
B) Specifikation af uppgifne särskilde slag.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
8.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
9.
10.
11.
12.
15.
Grufvor,
Bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Handtverkerier.
A landsbygden.
I
städerna.
Ä landsbygden.
I städerna.
År 1860.
>\
3 ° l
5: P ;
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
a o
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Deras
träden
bi-
af
O
CD
b
CT cn
Deras biträ-  den af
co
S«\
iZ. cd
a 3-
Crq ^
g
1
tö
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
a <
!Ö. CD
crq
M
CO
TT
tö
O
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
%
P
a
P
O
CD
CO
p:
t-i
p:
p
cd a
5.
3
crq
3
ST p
ps 05
Oj p
CD £
P cr
p:
CO
p"
CD
O
CD
p:
b
P>:
P
3- >
cd a
2: ?r
I-
crq £.
? §
1
Cu
,
crq
m.
q-
m.
r* o
a-
Cu
CD
qq
m.
q-
m.
q-
5
crq
p
p ^
3 p
?
CD*
2
on
I»
p
P "
Alunverk
5
4
1
246
115
Bagerier af alla slag
3
3
—
1
i
—
—
—
—
—
—
—
121
42
40
11
14
3
465
393
320
262
727
Bergverk (Jern-), se Bruk
(Jern-).
Bildhuggare
_
4
4
13
1
1
18
13
38
38
1
Bleckslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
4
3
4
15
2
130
141
183
6
87
Blekerier
2
1
1
5
—
—
1
1
—
18
—
—
—
Blockmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
4
1
2
4
10
2
1
Blvertsbokerier
8
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
Bokbindare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
5
2
1
3
231
214
213
10
41
Borstbinderier
—
—
—
—
—
2
2
—
6
—
1
—
3
—
-
_
12
13
14
5
14
Bruk:
1) Askcalciner (se Fabrik,
Pottaske- och Ask-  calciner-).
2) Glas-
21
6
13
550
27
141
24
—
—
—
—
1
2
3) Jern-
268
143
72
3,325
358
434
157
1
—
1
12
—
—
10
1
13
4) Kalk- och Kalkugnar.
155
121
34
131
20
—
—
2
2
—
4
—
—
—
5) Krut-
i
5
2
80
—
—
—
—
—
—
—
6) Marmor-
1
1
—
18
7) Messings-
7
2
—
37, -
9
—
—
—
—
—
—
8) Pappers-
88
80
10
1,032: 369
108
57
2
1
1
33
20
—
9
9) Socker-
2
3
1
522
—
7
—
10
7
3
675
—
1
__
10) Stycke- (se Gjuteri,
Kanon-).
11) Stål- och Stålugnar (jfr
Fabriker)
6
5
1
70
12) Stångjerns-
236
286
98
2,449
3
193
—
—
—
—
—
—
—
—
13) Svafvel-
Bryggerier
5
44
5
38
5
18
269
3
27
3
16
10
6
101
6
3
19
3
2
13
—
—
240
12
34
693
101
Brännerier
1.997
1,013
6
1,347
—
8
—
31
33
2
51
1 —
Bränvinsdestilleringsverk
—
—
—
—
—
—
13
13
—
27
—
—
Bundtmakare och Körsnärer.
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
2
—
1
61
40
37
11
F.
Bygg- och Murmästare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
123
14
24
11
348
59
217
286
225
453
608
Båtbyggare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Bälgmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
Dosmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Fabriker:
1) Appretörs-
—
—
—
—
—
—
—
5
5
—
5
2) Band-
1
—
1
7
—
13
—
9
8
1
64
—
2
3) Benmjöls-
2
2
—
2
—
2
—
—
—
—
—
—
4) Bensvärt-
—
—
—
—
—
—
—
1
1
3
5) Bomullsväfnads-
7
6
4
78
473
36
37
10
6
4
49
630
17
29
6) Bresilje- (se Qvarnar,
Bresilje-).
7) Chokolad-
—
—
—
—
—
—
—
7
7
11
—
—
_
Q
8) Cichorie-
3
1
2
29
3
—
—
4
2
2
48
7
11
2
9) Cigarr- (se Tobaks- och
Snus-).
10) Compositions-
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
1
11) Eau de Cologne- och
Parfym-
—
—
—
—
—
—
—
3
3
—
1
—
—
2
12) Etui- och Portfölj-....
13) Fajence-
1
—
1
13
—
—
—
2
2
2
2
—
3
19
—
6
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
_
14) Fortepiano- (se Instru-  ment-, Musikaliska)
15) Färgstofts-
1
1
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
.
16) Förgyllare-
—
—
—
—
—
—
—
8
8
21
—
1
17
13
19
5
1
17) Galvanoplastik-
—
—
—
—
—
—
—
2
2
9
—
—
—
18) Garfveri- och Läder- .
448
467
2
854
13
23
2
175
171
3
784
—
3
—
124
38
34
35
42
5
241
283
167
153
23
19) Hagel-
—
—
—
—
—
—
—
2
1
1
2
—
—
—
20) Handskmakeri-
7
o
1
28
254
3
2
8
4
6
1
1
110
93
24
93
24
21) Hattmakeri-
5
5
10
—
—
6
3
—
113
73
40
13
39
XVI
Fortsättning af Tab. X:o 7.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
B) Specifikation af uppgifne särskilde slag.
2. i 3. ; 4. I 5.
6. I 7.
8. | 2.
3. 4. ! 5.
6. i 7.
8.
År 1860.
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker och. manufakturinrättningar.
Ä landsbygden.
Ägare.
w
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Öfver 15 I Under 15
års ålder, i års ålder.
I städerna.
L5. CD
a ^
ijr1
Ägare.
| Mästare, arbetare Och
I biträden af alla slag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
9.110.111. | 12. 13.
14. 9.1 10. i 11. 12. 15.
Handtverkerier.
Ä landsbygden.
£ -
Deras biträden
af
I c- e i
^L, j CD Pj j
5' : g 3 :
a3
o
o
g
5"
®ä
I städerna.
Deras biträden
af
i g^
i 5’
tn
22) Japannerings-
23) Jaqnard-
24) Jernbleck-
25) Jern- och Stål- (jfr Bruk)
26) Instrumental
Ej specificerade
b) Kirurgiska
c) Mathematiska
d) Meteorologiska
e) Musikaliska och For
tepiano-
/) Optiska och Nautiska
27) Kakel- och Lerkärls- .
28) Kakelugns-
29) Kamm-
30) Kard-
31) Kemiska och Kemiskt
Tekniska
32) Kimröks-, Harts- och
Terpentin-
33) Klädes-
34) Korg-
35) Kork-
36) Kort-
37) Krit-
38) Lack-
39) Lacker-
40) Ljus-:
a) Ej specificerade
b) Stearin-
c) Talg-
d) Vax
-
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
Linne- och Bomulls- .
Linneväfnads-
Litografiska (se Stentryckerier).
Lås-
Läder- (se Garfverier).
Läderlackerings-
Mekaniska
Messings- och Gelbgjuteri-
Metall- och Brons- ...
Metallduks-
Mjölkkärls-
Nål-
Porslins-
Pottaske- och Askcalciner-
Rödfärgs-
Saffians- (se Garfverier)
Segelduks-
Senaps-
Siden-
Smides-
Spegel-
Stenkärls- (jfr Lerkärls)
Strump- och Tröj- (se
Trikotväfuads-).
Stärkelse-
Svafvelsyre-
Såp- och Tvål-
1 1
4> 3
1
1
86
4
1 —
1
50
12
12
1 —
52 —
10 2
11 1
4
240
4
391
3 —
25' 53
3
2
1
1
76
3
104
2
2; —
2
85
31
105
13
3
21
25
714
80
250
16
26
102
150
3
15
1
4
4
2
22
9
3
6
1
1
9
16
9
14
6
1
11
3
2
9
6
1
5 i
3
3 —i
15 —
11
34
1 — 14
4 —I 19
4 —I 12
2! -i -I
9: -!
S —i
i —
i
9
17
74 14
9
14! —
6
72
5
71
3
2
32
76:
1 1
1 1
1,835
23
138
41
1
4
5
91
65
333
7
3 3! —| 6
70 52 8 2,748
3 3
6 5
1 1
50 50
18
4 4
1 1
3
1
5
7
36
3 2
2! 1
131 9
— 2
1 31
- 6
— 13
— 177
10
22
408
75
87
1 —
—
13
1
1
520
282
—
3
14
1
—
4
12: _
!l =
i -
— 37
3
5 2 4
40: 17 14 11
41 2
5 1
96
5
55
353 —
2
11
10
64
7 —
5 —
16
— 2
18
6
15
—! 3
193
270
205
112 114
39
28
30
1 13
5
1
1
1 6
13
12
13
16
11
17
14
3
14
_ —| 1
- 1
XVII
Fortsättning af Tab. X:o 7.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERI.
B) Specifikation af uppgifne särskilde slag.
1.
2.
3.
4.
5. | 6.
7.
8. |
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.111.
12.
13.
14. 1
9.
10.
ii.
12.
15.
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Handtverkerier.
Ä landsbygden.
I
städerna.
Å landsbygden.
I städerna.
Mästare, arbetare och
Mästare, arbetare och
Deras bi-
Deras biträ-
CD . g.
ir 1860.
gg.
Ägare.
biträden af alla slag.
b g.
biträden af alla slag.
träden
af
o
CD
CD
den af
o! —
2 n
Öfver 15
Under 15
ö 3
Öfver 15
Under 15
g
Q
fcH
. >
5'
crq
p:
co:
O
o- ^
S: >r
LJ. P
& *
co
PV
W
o^
års ålder.
års ålder.
(S &
K1
c^
års ålder.
års ålder.
CD
CD
CO
p:
B
cd £5
B o"
i-i
CD
g:
Z&
B .
CT? £+
H g
P-.
crq
>-t o
&.
cn
CD
crq
? p
B
CO
CD
CP3
v
m.
q-
m.
q-
B-
m.
q-
m.
q-
68) Tapet-
4
4
7
13
11
2
145
42
9
69) Tekniska (se Kemiskt
Tekniska).
70) Tobaks- och Snus- . ..
5
4
1
12
9
—
92
76
17
699
48
434
28
—
—
—
i
—
1
1
71) Trikotväfnads-
—
—
—
—
—
15
15
—
219
579
10
48
—
—
—
1
1
—
1
72) Tändsticks-
4
2
2
20
28
40
46
16
14
10
382
153
216
244
—
—
—
—
—
—
73) Urmakeri-
1
1
—
1
—
—
—
104
104
—
169
10
1
—
60
12
16
8
57
9
81
37
68
3
161
74) Vadd-
—
—
—
—
—
—
—
10
10
—
10
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
75) Vagn-
2
2
—
10
—
3
—
20
20
—
113
77
—
—
31
6
13
4
65
16
115
94
134
4
107
76) Vaxduks-
—
—
—
—
—
_
3
3
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
77) Vitriol-
1
1
—
3
—
—
—
1
—
1
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
78) Ylleväfuads- o. Flanell-
—
—
—
—
—
—
—
4
3
1
269
1
79) Ättika-
2
2
—
a
—
—
—
12
12
—
21
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Fabriksredskapstillverkeri ....
—
—
—
—
—
—
1
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Filhuggerier
—
—
—
—
—
—
1
1
—
4
—
—
—••
—
—
—
—
—
—
3
—
5
3
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Färgerier
254
252
4
603
11
32
2
193
192
1
705
2
6
2
56
21
14
11
20
i
101
91
72
51
33
Förgyllare (se Fabrik, För-
gyllare-).
Garfverier (se Fabriker, Garf-
veri-).
Garverk (se Kopparverk).
Gelbgjutare (se Fabrik, Mes-
sings- och Gelbgjuteri-).
Gevärsfaktori (Kronans)
1
79
Gjuterier:
1) Gips-
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
4
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2) Jern-
24
19
10
238
3
23
6
4
3
1
328
—
18
1
4) Klock-
5
3
7
1
1
5) Stil-
1
1
—
3
—
1
6) Stål- (se Bruk, Stål- och
Stålugnar).
Glasmästare
21
2
2
2
42
1
131
68
101
11
130
Glassliperi
1
1
2
1
Grufvor:
1) Jern-
373
510 259
5.609
241
270
68
1
—
1
308
2) Koppar-
15
4
3
316
15
11
5
3) Nickel-
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
.—
—
—
—
4) Silfver-
2
2
20
4
1
1
1
_
i
221
28
74
—
5) Stenkols-
1
—
1
261
—
63
—
Grynmalare (se Qvarnar,Gryn-)
Gulddragare
i
6
2
4
Guldslagare
o
10
5
2
Guldsmeder och Juvelerare..
b
4
1
1
3
—
228
315
238
21
12
Gördelmakare
8
4
4
2
—
60
40
55
1
28
Handskmakare (se Fabrik,
Handskmakeri-).
Hattmakare (se Fabrik, Hatt-
makeri-).
Hjulmakeri
1
1
Hofslagare (se Smeder).
Hyrkuskar
4
i
1
—
5
—
7b
74
179
13
27
Hyttor:
1) Bergsmans-
27
—
27
88
2) Tackjerns-
32
666
3
342
Jern- och Stålarbetare (se
Fabriker).
Jernpuddlingsverk
3
1
—
—
—
1
i
—
—
—
—
—
—
—
—
Jerntrådsinslageri
1
i
3
Jernverk (se Bruk, Jern-).
Sammandra!/ af K. M. Bef:des und. berätl. för åren 1856—1860.
C
XVIII
Fortsättning af Tab. IVso 7.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
B) Specifikation af uppgifne särskilda slag.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
1 9.
10.
11.
12.
15.
År 1860.
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Handtverkerier.
Å landsbygden.
I städerna.
Ä landsbygden.
I städerna.
| Antal idkare till
sjelfförsörjning.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Mästare.
Deras bi-  träden af
Gerningsmän.
Dessas arbets-  biträden.
Mästare.
Deras biträ-  den af
Enskilde.
Bolag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
Enskilde.
w
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
Gesäller.
Lärlingar.
Andra
arbetare.
Gesäller.
Lärlingar.
Andra
1 arbetare.
m.
q-
m.
q-
qq
m.
q-
m.
q-
Kakelugnsmakare (se Fabrik,
Kakelugns-).
Kalkugnar (se Bruk, Kalk-).
Kattunstryckerier
i
1
—
2
—
4
—
12
12
—
70
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
i
Klädesvalkar (se Valk- och
Stampverk).
Knappmakare (se Fabrik, Nål-).
Knip- och Spikhamrar
12
8
3
21
2
—
—
—
—
—
—
—
Koboltverk
1
—
1
5
—
—
—
—
—
—
Kopparbergverk
3
1
2
101
61
30
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
Koppar- och Garverk
16
37
9
360
135
31
28
17
16
1
263
—
52
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kopparslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
113
86
67
15
46
7
295
277
245
13
58
Kransågare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
Kupolugnar
2
1
1
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Körsnärer (se Bundtmakare).
Limkokerier
3
3
—
3
3
Ljusstöperier (se Fabrik, Ljus-,
ej specificerad).
Lästmakare
1
Manufakturverk:
1) Jeru-
307
212
104
2,466
313
463
252
3
2
1
3
—
—
—
—
—
—
2) Koppar-
10
6
20
7
—
1
3) Silfver-
4
23
28
Masugnar
198
101
89
1.755
106
116
113
Mechanici
Messingsslagare (se Fabrik,
Messings-).
Metallarbetare (se Fabrik,
Metall- och Brons-).
Metallhamrar
1
1
2
Murare (se Bygg- och Mur-
| mästare).
Målare
—
—
—
—
—
1
i
—
3
—
2
—
35
22
23
10
219
32
387
374
533
6
403
Mälterier
1
1
—
2
—
—
6
4
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
Möbelskulptering
—
-
—
-
—
—
1
1
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Nickelverk
2
—
2
21
Notbindare
2
Nubbsmidare
1,000
Nålmakeri (se Fabrik, Nål-).
Oljeslageriet
50
49
2
116
—
33
—
4
2
2
43
—
1
Orgelbyggerier
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
10
4
1
Papparbetstillverkare
1
Pappers- och Tapetmålerier .
—
—
-
—
—
—
3
6
—
4
—
3
—
—
—
—
—
—
i
—
2
—
—
Paraplymakerier
Parfymberedare (se Fabrik,
Eau de Cologne-).
Perukmakare och Hårklippare
34
16
27
3
9
Pistolsmeder
2
2
—
—
—
Plåtslagare
1
—
15
26
30
1
7
I Plåtvalsverk (se Valsverk).
Porfyrverk
1
1
Porslinsbruk (se Fabrik, Pors-
lins-).
Pumpmakare
-
6
1
1
5
—
Qvarnar:
1) Bresilje-, och Bresilje-
Fabriker
5
5
—
14
—
—
—
4
4
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2) Cement-
2
2
—
1
3) Gryn-
1
1
—
10
23
4) Mjöl-
3,557
2,028 400
1,795
—
11
—
16
—
8
70
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
5) Snus-
2
2
—
2
6) Såg-
979
507
104
1,413
73
200
Qvarnbyggare
1
XIX
Fortsättning af Tab. N:0 7.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
B) Specifikation af uppgifne särskilda slag.
1.
2.
3.
4.
5.
1 6.
7.
1 8.
1 2.
i 3.
1 4.
1 5.
6.
1 7.
1 8.
9.
|io
In
| 12.
13.
1 14.
1 9-
| 10.
lil.
| 12.
| 15.
År 1860.
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Handtverkerier.
A landsbygden.
I städerna.
e och
slag.
Ä landsbygden.
I städerna.
Antal idkare till
sjelfförsörjning.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetar
biträden af alla
Mästare.
Deras bi-  träden af
o
CD
B.
5'
! era
i 03
B
p:
i B
Dessas arbets-  biträden.
Mästare.
Deras biträ-  den af
Enskilde.
Bolag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
Enskilde.
Bolag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
Gesäller.
Lärlingar.
Andra
arbetare.
Gesäller.
Lärlingar.
Andra
arbetare. |
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
1 *
Raffinaderier:
1) Pottaske- (se Fabriker,
Pottaske-).
6) dan-
3) Socker- (se Bruk, Soc-
—
ker-).
Repslagare och Sejlare
10
10
—
36
—
—
—
17
15
—
101
—
12
—
12
5
—
—
6
125
142
146
36
27
Sadelmakericr
—
—
—
—
—
—
—
2
2
—
4
—
1
! —
63
10
26
5
126
22
217
146
228
8
209
Salpetersjuderier
3
—
1
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
-
Schatullmakare
—
—
—
—
—
. —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1
3
—
Segelsömmare och Kompass-
makare
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
8
1
3
—
—
29
13
12
18
Sejlare (se Repslagare).
Silkesrederier
—
—
—
—
—
—
—
6
5
1
29
—
—
—
—
—,
—
—
-
—
—
—
—
Si rapsko k are
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Skeppsvarf
21
16
5
662
—
—
—
23
11
12
794
—
—
—
Skiffertäckare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
~
Skinnberedare (se Sämskma-
kerier).
Skomakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
579
113
193
134 3,891
1,526
894
1.173
1,114
41
2,390
Skorstensfejare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
13
63
3
4‘
Skovax- och Blanksmörjetill-
Skräddare och Sömmerskor..
653
73
199
119
3,950
1.620
697
988
649
33
2,533
Slagtare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
3
10
2
5
3
87
8
32
36
421
Sliperier
2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
/
—
—
Smeder och Hofslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
541
187
306
127)1,384
922
438
408
834
354
1,466
Snickare
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
282
63
115
49 1,429
193
538
831
989
69
1,418
Snörmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
26
21
27
5
Sockerbagare och Schweitzeri-
idkare
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
1
—
3
—
—
159
89
73
28
98
Sotare (se Skorstensfejare).
Spinnerier:
1) Bomulls-
15
12
7
597
1,046
217
359
11
—
8
662
1,248
147
256
—
—
—
—
—
—
—
—
2) Linne-
1
—
1
25
45
16
16
—
—
—
—
—
—
—
3) Ull-
8
7
1
16
3
1
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Sporrsmeder (se Smeder).
Stenbrott:
1) Brunstens-
1
1
—
10
—
6
—
—
—
—
—
■ —
—
—
—
2) Kalkstens-
18
10
2
9
—
—
3) Kiselstens-
1
1
4) Marmor-
2
2
—
3
5) Qvarnstens-
6
3
1
11
6) Skiffer-
9
6
3
23
7) Slipstens-
4
4
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8) Talj8tens-
5
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
147
1
1
2
9
0
37
47
21
Stenslipare
_
__
_
_
1
Stentryckerier och Litogra-
fiska fabriker
—
—
—
—
—
—
—
2
1
1
36
19
6
14
Stjelpugnar
2
1
1
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Stolmakare
1
1
—
3
1
Stålugnar (se Bruk, Stål-).
Ställmakare
3
4
5
—
—
Svarfvare
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
15
1
3
2
14
—
114
63
98
25
70
Sågar (Vatten- och Äng-) ...
735
661
37
1,192
—
—
—
3
3
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Sämskmakerier
2
2
—
1
—
—
—
—
—
-
-
—
—
4
—
—
—
3
—
16
10
3
2
3
Sömmerskor (se Skräddare)
Takbiudare
2
XX
Fortsättning af Tab. N:o 7.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERI.
B) Specifikation af uppgifne särskilda slag.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
9.
10.
11.
12.
15.
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Handtverlierier.
Ä landsbygden.
1
städerna.
Å landsbygden.
I städerna.
År 1860.
>
B' =
p: SL
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Deras biträ-  den af
53
re
ö
re
cr w
Deras biträ-  den af
M >
c®* S-
K p
O:
a" <
3. CD
s TL
CR »'i
P
W
c
R-
B3
§-
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
2. re
CR ^
3
£r
tc
o__
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
p:
P
re
O
03
p:
t-i
pD
3- >
cd k
CR
03
3
ej- p
p: "
O-, p
re i-J
3 o-
P:
p"
re
53
i.
f
p:
-i
P
re 3
03 Dj
2: s*r
e_2. P
2. re
3
cr s:
O
3*
S=b
!»
cp
m.
q-
•
q-
-i o
re
pr1
a.
re
cr
m.
q-
m.
q-
jf
crå
£
£ S"
CD 10
3
9"
re
CR
P
a
p 17
CD 55
Tapetmålare (se Pappers-  målerier).
Tapetserare
Tegelslagerier
Tenngjutare
Timmermän
Trädskomakare
Tröskverksbyggare
Tumstocksmakare
Tunnbindare
V admalsstampar
Vagnmakare (se Fabrik,
Vagn-).
Valk- och Stampverk . ..
Vals- och Plåtvalsverk ...
Väfskedsmakare
Väfverier:
1) Bomulls- (se Fabrik,
Bomulls-).
2) Konst- (se Fabrik,
Jaquard-).
3) Ylle- (se Fabrik, Yl-
leväfnads-).
Angsåg (se Sågar).
552
110
82
8
539
lil
78
5
21
3
5
3
1,808
71
66
107
84
6
25
161
18
16
13
11
7
7
65
6
10
4
-
22
28
-
9
8
8
8
11
3
1
22
1
10
12
1
60
18
36
3
105
49
9
101
1
93
93
9
37
2
132
6
1
3
1
19
14
3
6
112
3
2
64
3
Summa
11028
8115
|
1409 33574
I |
4183 3007 1332
i
1366
1219 143 14410 3998
1510
751
3148
780
1162
610 11754
4149
7303 7541
1
78902624
12794
Tillkomma:
Ej specificerade
33
28
5
141
—
24
—
11
—
-
10
119
—
17
5
11
6
182
Summa Summarum
11028^8415
1409
33574 41833007
1 1
1332
1399
1247 148
14551
*)
3998
*)
1531
*)
751
*)
3159 780
1
1162
1
620 11873
4419
7320
7546
79012630
12976
*) Anmärkning. Såsom af tab. N:o 7 A) synes saknas för Stockholms stad den specifikation af arbetarne efter kön och ålder
• kol. 5—8 vore nödig, hvadan de obestämda uppgifterna för Stockholm här blifvit påförda mankönet.
sorn
för fullständigt utförande i
Tab. IV:o 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING.
A) Längd af vägar och vägförbättringar i Svenska mil.
1.
2.
1 3.
1 4.
1 5.
1 6.
7.
1 8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
Län.
Allmänna
landsväga
Häradsvägar
Socknevägar
Deraf
befintlig
vaglängd
i det hela.
indelade
med
skjuts-
stationer
försedde.
fullän-  dade och
afsynade
nya.
omlagde
eller be-  tydligt
förbätt-  rade.
| i det hela.
indelade med
skjutsstationer
försedde.
fulländade och
afsynade nya.
omlagde eller
betydligt för-  bättrade.
i det hela.
indelade med
skjutsstationer
försedde.
fulländade och
afsynade nya.
omlagde eller
betydligt för-  bättrade.
!
i det hela.
indelade med
skjutsstationer
försedde.
1
fulländade och
| afsynade nya.
omlagde eller
betydligt för-  bättrade.
Ar 1860.
Arén 1856—1860.
År 1860.
Åren 1856—1860.
År 1860.
Aren 1856—1860.
År 1860.
Åren 1856-1860.
Stockholms
56-31
54-21
0-14
4-22
64-27
49-26
0-12
_
67-33
7-50
5-95
187-91
110-97
6-21
4-22
Upsala
46-46
46*46
—
1-70
75-70
31-85
0-89
—
37-20
—
—
159-36
78-31
0-89
1-70
Södermanlands
98-21
98-21
0-16
1
26-40
16-06
1-25
—
61-43
8-69
0-09
—
186-04
122-96
1-50
1
Ostergötlands
107
107
—
5-88
103-50
48
—
—
99-67
1-88
4-25
310-17
156-88
10-13
Jönköpings
105-31
102-56
1-50
0-75
147-30
55-14
7
0-13
137-58
—
1
4-75
390-19
157-70
9-50
5-63
Kronobergs
54-21
54-21
-----
2-78
141-87
124-06
—
0-59
197-82
18-45
—
0-14
393-90
196-72
—
3-51
Calmar
99-38
99-38
—
3-25
116
92-08
—
—
100-50
1
3-50
—
315-88
192-46
3-50
3-25
Gotlands
49-60
48-31
—
—
56-96
18-54
—
0-08
8-72
—
—
—
115-28
66-85
—
0-08
Blekinge
22-75
22-75
—
0-08
4-56
1-56
—
—
65-19
1-75
—
—
92-50
26-06
—
0-08
Christianstads
58-11
58-11
—
12-85
76-62
10-38
—
7-25
126-29
0-25
—
14-25
261-02
68-74
—
34-35
Malmöhus
73-70
53-95
—
2-11
112-32
—
—
—
15-42
3-83
' —
—
201-44
57-78
—
2-11
Hallands
41-50
41-50
—
1-34
79-84
15"50
—
0-28
39-44
—
—
—
160-78
57
—
1-62
Göteborgs och Bohus
37-44
37-44
—
1-12
77-99
66-80
—
3-67
39-36
—
0-50
0-13
154-79
104-24
0-50
4-92
Elfsborgs
148-98
139-48
4-21
2-28
111-35
46-94
—
2-25
66-26
3-13
2-38
0-05
326-59
189-55
6-59
4-58
Wermlands
117-46
116-75
0-88
—
97-79
88-33
2-12
4-68
78-65
21
—
—
293-90
226-08
3
4-68
Orebro
71-95
66-71
—
1-25
63-32
44-67
—
—
38-85
9-88
—
—
174-12
121-26
—
1-25
Westmanlands
57-24
53-19
7-20
34-14
20-07
—
0-51
56-59
—
2-25
1-85
147-97
73-26
2-25
9-56
Stora Kopparbergs
120-83
119-27
3-22
1-38
35-72
14-22
2-17
6
59-91
—
—
—
216-46
133-49
5-39
7-38
Gefleborgs
49-97
46-97
—
—
53-73
44-56
6-38
2-57
48-02
22-03
—
4-50
151-72
113-56
6-38
7-07
Wester-Norrlands
89-13
88-37
3-50
2-50
32-78
23-91
0-50
1-59
45-72
1-25
0-38
—
167-63
113-53
4-38
4-09
Jemtlands
24-31
24-31
—
4
70-19
70-19
11-50
—
17-13
12-88
—
—
111-63
107-38
11-50
4
Westerbottens
27-65
27-65
0-50
42-81
37-90
1-42
—
93-13
2
3-50
3-75
163-59
67-55
4-92
4-25
Norrbottens
23-59
23-59
-
—
21-25
21-25
11-25
—
6
6
—
—
50-84
50-84
11-25
—
Summa för ofvanstående 23 län
1,581-09
1,530-38
13-61
56-19
1.646-41
941-27
44-60
29-60
1,506-21
121*52
19-55
33-67
4.733-71
2,593-17
77-76
119-46
Skaraborgs län
147-89
143-03
0-13
0-92
(157-28
30-75
—
1-47
härads-
och sockn
evägar till
sammans)
305-17
173-78
0-13
2-39
Summa för riket (utom Stockholms stad)
1,728-98
1,673-41 [
13*74 |
57-11
1
1
1
5,038-88
2,766-95
77-89
121-85
Anmärkning. Utom för Stockholms stad torde uppgift om längden af allmänna vägar saknas äfven för en och
annan af öfrige städer.
XXI
Fortsättning af Tab. lV:o 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING.
B) Uppgifne kostnader i R:dr R:mt under åren 1856—1860 för
1.
2.
3.
4.
5.
6. |
7.
8. | 9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
Allmänna landsvägar.
Häradsvägar.
Socknevägar.
Summa kostnader
Län.
Fulländade nya.
Omlagde eller betyd-  ligt förbättrade.
Fulländade nya.
Omlagde eller betyd-  ligt förbättrade.
Fulländade nya.
Omlagde eller betyd-  ligt förbättrade.
för full-  ändade
för omlagde
eller betyd-
af stats-
af kom-
Af stats-  medel.
Af kom-  mun emes
medel:
Af stats-  medel.
Af kom-  munernes
medel.
Af stats-  medel.
Af kom-  xnunernes
medel.
Af stats-  medel.
Af kom-  munevnes
medel.
Af stats-  medel.
Af kom-  munernes
medel.
Af stats-  medel.
Af kom-  munernes
medel.
nya
vägar.
ligt förbätt-  rade vägar.
medel.
medel.
450
56,443,87
48,750
29,850
67,600
15,250
28,825
6,975
18,442,44
3,300
10,076,io
186,949
771
8,290,36
13,239
900
30,850
44,339
90
76,539
«
74,976,31
52,050
39,926,10
270,999
18,273
40,977,36
30,214
600
25,692
102,099
41,585
58,312,12
77,180
87,293,87
48,750
54,712,50
07 fino
64,221,44
3.300
25,269,10
203,399
25,073
12,152,36
23,239
600
5,492
48,800
6,635
8.287,12
63,855
3,862,50
2,329,50
21,000
11,717,50
1,146
40,055,50
16,450
527
43,500
9,150
9,000
10,000
1,725
2,083
2,900
74,550
67,750
28,825
6,975
1,779
10,000
600
20,200
52,407
34,950
50,025
13,000
5,492
43,254
6,635
7,087,12
18,088
20,200
59 999
892
2,446
3,100
34,950
50,025
15,325
1,200
43,367
Göteborgs och Bohus
2,325
2,000
400
2,000
101,000
30,150
32,660
12,372
31.500
19.500
29,998
48,414
5,050
1,567
136,200
60,925
108,097
67,914
26,691,82
7,202
165,160
53,250
20,033
2,200
79,137
75,589
6,658,82
5,002
33,750
27,175
20,033
1,950
6,658,82
3,568
250
1,034
400
Stora Kopparbergs
16,125
5,739
10,600
4,183
17,500
17,400
15,000
1,850
11,900
12,182,50
10,000
899
14,850
2,025
1,495
36,036
4,221
18,942
14,260
31,207
38,089
28,000
57.000
34.000
43,239
18.520
61,049
37,629
45.520
577
43,150
9 960
6,577
89,178
43,560
11 469
22,069
62,512,50
19,200
28,239
33,337,50
29,175
11,200
28,239
27,825
800
15,000
40,007,50
15,377
15,000
8,000
14,000
577
Summa för ofvanstående
23 län
188,826.50
81.162.50
538,725,37
370,15534
112364
109.166.5o
56,492
168.398
30850
69.435
4.221
68.092
621,804.50
1,206,083,71
961,478,87
866,409.34
12,000
1,692
1,528
gemensa
mt för bå
af vägar.
12,000
3,220
15,220
Summa för hela Riket
188,826,50
93,16250
538 725,37
371.847.34
142,364
109,166,50
56,492
30,850
69,435
4,221
633.804,5ol 1.209,303,71
1
961,478.87
881.629.34
XXII
-— —
—
Fortsättning af Tab. N:o 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING.
C) Gästgifverier och Skjutsning.
1.
2.
3.
4-
5. i
6.
7.
8.
9.
10. 1
11.
12. |
13.
14. |
15. j
16.
17.
Läs.
A n
tal g
ä s t g i
f v e r i
e r.
Anta
1 h ä
star
utgångne
till
Antal år
1855 ut-
gångne hä-  star enligt
Kornig
betänkandet
af d.3'/81859
rörande
skjutsnings-  hesvärets
ordnande.
År 1 8 6 0.
Deraf
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
\’id allmän
landsväg.
Vid härads-  1 väg.
<)
e;
§
w
s
Ct>
1 " '
I städer.
Med införd
skjuts-  entreprenad.
Kungs- och
kronoskjuts.
Gästgifveri-,
håll- och
reservskjuts.
1
Kungs- och
kronoskjuts.
Gästgifveri-,
håll- och
reservskjuts.
Kungs- och
kronoskjuts.
! Gästgifveri-,
håll- och
reservskjuts.
Kungs- och
kronoskjuts.
Gästgifveri-,
håll- och
reservskjuts.
Kungs- och
kronoskjuts.
Gästgifveri-.
håll- och
reservskjuts.
Stockholms
36
11
7
6
29
1,293
67,438
1,899
55,841
2,149
38,165
1,853
29,053
1,821
31,782
59,189
Upsala
18
8
—
2
22
854
42,528
841
38,172
565
23,531
738
22,502
1,467
23,598
38,054
Ostergötlands
58
9
1
5
47
735
109,661
533
107.706
745
66,599
785
59,515
600
61,289
125,832
Kronobergs
32
36
—
1
2
836
52,206
819
49,639
895
23,331
1,032
20,102
1,470
19,403
47,574
Calmar
61
34
1
5
19
2,112
71.456
1,815
66,423
1,538
24,907
1,749
23,001
875
24,233
63,882
Gotlands
45
10
—
1
13
335
9,212
301
6,860
256
3,330
257
3,200
206
3,479
15,758
Blekinge
16
2
1
3
4
1,895
33,110
1,489
30,569
1,130
15,739
1,380
16,100
1,100
14,759
30,907
Christianstads
29
4
—
3
5
1,715
63,497
1,495
61,295
1,551
32,032
1,005
33,179
6,630
34,339
62,875
Hallands
23
7
—
5
7
439
32,372
1,056
34,890
657
20,440
443
17,083
2,039
18,591
34,842
Skaraborgs
70
4
4
6
48
1,092
72,939
695
78,103
8,855
47,252
1,264
45,096
675
29,022
69,098
Orebro
33
11
1
4
46
3,249
72.364
3,481
68,853
3,273
35,078
1,553
35199
1,124
39,378
63,407 j
Westmanlands
25
5
—
4
30
841
41,249
1,914
39,639
1,126
24,467
900
20,490
896
21,425
49,374
Stora Kopparbergs
53
—
—
3
52
1,502
62,513
2,013
61,202
1,853
36.653
815
32,790
1,268
31,699
53,619
Gefleborgs
20
15
7
3
36
2,013
49,577
1,029
43,470
1,301
29,463
1,456
29,517
2,774
31,943
52,096 1
Wester-Norrlands
53
7
2
2
35
1,184
46,500
333
46,700
881
40,300
203
42,700
1.092
45.100
54,067
Westerbottens
20
16
16
1
30
228
24,112
171
23,044
879
22,592
384
26,150
301
23,490
29,738
Summa för ofvanstående 16 län
592
179
40
54
425
20.323
850,734
19,884
812,406
27,654
483,879
15,817
455,677
24,338
453530
850.312
Jönköpings
55
15
—
3
8
35,213
72,641
Göteborgs och Bohus
28
56
2
4
16
924
50,133
942
1,048
704
693
18,407
50,630
Malmöhus
33
—
6
6
20
3,172
37,526
92,974
Elfsborgs
97
9
5
5
9
825
26,314
95,130
Wermlands
83
64
1
3
24
864
49,410
102,566
Jemtlands
12
37
5
1
45
15,958
463
20,246
15,003
Norrbottens
15
10
12
3
37
6,935
23,562
Södermanlands
49
—
—
6
9
63,534
Stockholms stad
—
—
—
2
—
5,004
Summa för hela Riket
964
370
71
87
593
1,371,356
1
Tab. lV:o 9.
SJÖFART och HANDEL, ÅR 1860.
Ä) Sjöfart.
1.
2.
3.
4.
5. |
6.
7.
8.
9.
10. |
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17. I
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
Landsbygden tillhörige fartyg och båtar
begagnade till:
Städerna tillhörige fartyg och båtar
begagnade till:
Summa begagnade.
inrikes sjöfart.
utrikes sjöfart.
inrikes sjöfart.
utrikes sjöfart.
Till inrikes sjöfart.
Till utrikes sjöfart.
Lån.
t-i
Besättning.
t-i
Besätt-
ning.
e
Besätt-
ning.
t-i
Besätt-
ning.
t-1
Besättning.
Besättning.
>
o
c+-
p,
p:
te
ct-
CC
P
pr
a>
►o
p
>-s
p
SP.
O!
S
>
o
pj
P:
te
Hi
CO
lo-
te
d
d
p
?
O:’
3“
>
ö
p
CO
te
P
CO
re
P
d
d
p
<-L
p
•Sfi
o**
3“
pr
>"
p
p:
P
rt-
P
co
45
1
P
O:*
O*
V
>
p
EL
CO
r+-
P
SL
CO
pr
P
d
d
P
P
'0:
O*
p
p:
cc
p
H
c»
pr
P
d
d
P
P
-Q:
o1
S5
6
203
119
15,463
74
195
1,295
4
6
203
112
15,463
3,986-09
195
1,295
280
321
5,451-22
544-48
317
520
50
3,912-09
50
276
94
498-80
22
44
1
1
345
5,950-02
719-85
339
564
51
51
30
26
16
9
175-37
9
18
39
35
34
34
495-64
35
21
19
288-30
91
2
6
319-66
6
11
53
783-94
56
23
6
319-66
6
11
92
1,525-82
90
156
94
632-12
90
106
12
672-75
12
87
116
2,157-94
110
262
12
672-75
12
87
12
325-94
3
4
12
325-94
3
4
77
1,246
119
77
169
71
3,193
71
337
31
552
31
71
138
8,818
190
1 616
108
1,798
108
233
209
12,011
261
1,953
87
4
4
14
12
261-50
12
37
61
2,532-45
52
325
14
342-14
14
50
65
2,651-45
56
339
26
603-64
26
99
655
29
83
6
214
6
98
20
406
20
57
41
3,426
41
356
49
1,061
49
140
47
3,640
47
384
78
557-25
78
60
5
301
5
39
13
270
13
39
5
189-92
5
92
91
827-25
91
99
10
490-92
10
54
118
3,409
118
475
55
225
20
194
37
632-49
37
83
79
3,467-41
79
397
155
4,041-49
107-69
155
558
134
3,692-41
99
521
3
34
3
2
83
2
3
7
73-69
7
25
98
1,103-11
98
62
10
10
25
30
1,186-11
30
65
987
4,904
287
488
197
8,540
197
963
19
73
19
39
160
21,920
160
1,576
299
4,977
299
520
357
30,460
357
2,539
91
2,297
1,029
91
150
60
2,625
63
149
151
4,922
154
299
54
54
88
1
35
1
3
6
138
6
14
60
1,167
60
102
1
35
1
3
172
2,794
623-05
14
192
67
2,105
50
192
239
4,899
1,039-65
2,439-95
455
64
384
37
19
32
14
416-60
14
37
51
33
69
95
614-18
95
181
53
1,825-77
44
57
148
139
238
47
455
44
52
47
44
52
34
34
30
747-40
38
51
91
13,951-09
95
999
64
747-40
72
51
91
13,951-09
95
999
37
641
35
58
2
62
26
794
83
13,144
63
1,435
35
58
85
13,206
Jemtlands
19
321-47
19
44
19
2,105-65
460
19
173
19
443-30
19
46
34
4,295-12
1,681-99
34
256
38
764-77
38
90
53
6,400-77
2,141-99
53
429
21
377-50
18
33
5
5
37
30
606-15
17
37
18
12
102
51
983-65
35
70
23
17
139
Summa för hela Riket
i 1 1 1 1 M
1,680128,093-61! 1,487; 2,825 425 19,392'24!3S8 2,013
580
16,364-38
498 1,389|822|88,868*19187216,833| 2,26044,457-99, 1,985(4,214 l,247jl08,260'43
1,260
8,846
*) Borgholm hänförd till landsbygden.
XXIV
XXV
Fortsättning af Tab. X:o ö.
SJÖFART och HANDEL ÅR 1860.
E) Handlande.
i. 1
2. J
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
Ä Landsbygden
och i
Köpingar.
I Städerne.
Med in-  och ut-  ländska
varor.
Med
landt-
rnanna-
varor.
Med egna
tillverk-  ningar.
Qvinnor,
enligt 4 §
Handels-  Ordningen.
Gross-
handlare.
Minut-
handlare.
Idkande
både gross-  och minut-  handel.
Enligt § 3
mom. 1 af
Handels-  Ordningen.
Qvinnor,
enligt 4 §
Handels-  Ordningen.
a
p
CO
O"
O:
a
W
CD
CO*
C.
a
c
CO
O-
O:
td
CO
5.
a
p
cr
O:
B
td
CO
e.
a
p
cr
O:
P
Betjenii
a
c
CO
C
O:
D
to
CO
CO*
B
a
s
er
O:
a
<?
.Cf-
co
B.
a
É
cr
O:
B
td
CD
CO*
B.
a
e=
B
O:
B
td
CO
CD*
B#
a
s
CO
cr
o:
B
Betjening.
et>
<s
qq
CO
qq
CO
qq
CO
qq
CO
qq
n
p
qq
CO
qq
CO
qq
CO
►-<
Stockholms stad
391
481
779
884
19
34
1,769
Stockholms län
38
20
—
—
a) 8
9
1
—
—
—
46
37
—
—
8
2
4
—
Upsala d:o
35
9
—
—
—
—
—
—
—
—
107
90
—
—
1
3
21
—
Södermanlands d:o
33
31
—
—
—
—
3
i
—
—
76
87
—
—
3
5
15
4
Ostergötlands d:o
68
52
—
—
3
1
4
2
b) 3
—
59
60
233
220
109
50
189
3
Jönköpings d:o
78
25
2
—
—
—
1
—
—
—
84
69
—
—
—
—
21
—
Kronobergs d:o
91
9
—
—
—
—
1
—
—
—
29
19
—
—
—
—
4
—
Calmar d:o c)
139
60
7
1
2
2
3
1
—
—
34
23
134
79
11
3
31
—
Gotlands d:o
27
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
124
71
1
—
3
—
Blekinge d:o
25
13
14
1
3
—
2
177
97
14
5
84
4
Christianstads d:o
116
51
84
10
1
—
3
—
8
9
43
73
16
19
1
—
9
5
Malmöhus d:o
224
36
151
1
—
—
8
—
—
—
147
96
217
164
2
3
202
—
Hallands d:o
4
2
7
—
—
—
—
—
—
—
lil
95
—
—
17
—
16
3
Göteborgs och Bohus d:o
95
63
29
23
19
8
17
4
266
249
491
352
16
13
146
27
110
12
Elfsborgs d:o d)
165
35
62
5
77
—
2
—
—
—
199
478
—
—
—
4
7
—
Skaraborgs d:o
43
15
1
—
—
—
—
—
—
—
150
158
—
—
29
16
24
4
Wermlands d:o
132
69
20
15
—
—
2
1
—
—
100
64
—
—
1
1
8
8
Orebro d:o
40
18
4
—
2
—
1
—
—
—
133
72
—
—
2
1
13
5
Westmanlands d:o
22
9
2
2
—
—
—
—
—
—
97
83
—
—
4
2
16
1
Stora Kopparbergs d:o
73
44
9
—
—
—
2
1
—
—
52
56
—
—
16
—
3
—
Gefleborgs d:o
128
31
7
—
—
—
—
—
35
29
113
78
70
54
2
3
15
3
Wester-Norrlands d:o
e) 124
35
—
—
—
—
1
—
23
12
114
44
5
10
62
90
17
69
2
_
__
28
12
3
71
26
1
2
3
60
34
/) 17
3
1
Norrbottens d:o
43
26
25
g) 50
13
24
28
—
4
Summa i hela riket
1,883
681
426
58
117
23
51
10
726
78o! 3,099 2,979
1,035
794
1
446j 215
2,541
53
Anm. a) För att ej mångfaldiga rubrikerne iiro dessa hitflyttade från den kolumn, uti hvilken de inrymts i sjelfva berättelsen,
i) Uppgiften för städerne är grundad på upplysningar, som inkommit efter femårsberättelsens tryckning.
c) Staden Borgbolm här räknad till landsbygden.
d) Här ej inberäknade 430 gårdfarihandlande.
e) Häraf 13 minuthandlare i köpingen Örnsköldsvik.
f) Handlande med egna tillverkningar i Skellefteå.
g) I Haparanda 29 handlande med in- och utländska varor.
Sammandrag af K. M. Bef:des und. beräll. för åren 1856—1860.
D
Tab. N:o 10.
A) HEMMAN och JORDLÄGENHETER Å LANDET ÅR 1860.
i.
Län.
3.
H
M
Oförmedladt.
Krono. Skatte. Frälse. Summa
Förmedladt.
Krono. Skatte. Frälse. Summa.
Bruk
ningsde
lar.
Antal.
Jordtorp.
Backstu
gor.
Andra lägenheter.
Uppskattningsvärde 1860.
(R:dr R:mt.)
Krono.
Skatte.
Frälse.
Summa.
Stockholms a)
Upsala
Södermanlands
Ostergötlands b)
Jönköpings b)
Kronobergs c)
Calmar
Gotlands d)
Blekinge
Christianstads e)
Malmöhus
Hallands
Göteborgs och Bohus
Elfsborgs
Skaraborgs
Wermlands d) f)
Orebro
Westmanlands
Stora Kopparbergs
Gefleborgs g)
Wester-Norrlands h)
Jemtlands h)
Westerbottens h)
Norrbottens h)
Summa
405-17
588-03
348-05
601-02
511-33
344-17
466-24
70-51
27-53
341-26
337-34
272-26
513-84
768-42
98-01
385-72
70-48
123-70
1,644-61
1,782-58
1.583-47
3,663-64
2.583-73
2,501-88
3,284-07
1,148-20
969-02
1,839-03
1,460-98
-2,450-56
3,651-52
2,970-09
1,227-24
2,039-62
1,590-10
982-87
2,607-91
1,903-28
2,223-91
2,530-34
1,957-94
1,132-08
1,214-46
121-36
1,578-03
1,755-67
538-48
2,089-91
2,138-50
451-21
566-76
17-40!
4,657-75
4,273-89
4,155-43
6,795
5,053
3,978-13
4,964-77
1,218-71
1,117-91
3,758-32
3,553-99
3,261-30
6,255-27
5,877-01
1,776-46
2,993-99
2,992-10
1,677-98
1,106-57
335-67
487-28
300-72
490-63
362-69
228-79
306-87
65-92
27-52
302-60
509-65
271-65
246-57
323-94
563-63
91-55
363-68
209-57
77-52
70-04
121-26
232-11
142-40!
1,465-13
1,517-58
1,235-21
2,864-75
2,042-24
1,780-15
2.139-02
1,032-08
942-95
1,390-53
1,596-77
1.139-67
2,151-16
2,454-99
2,335-60
1,211-74
1,966-87
1,627-22
2,020-36
1,545-08
955-88
694-87
479-57
2,251-08
1,555-46
1,788-08
2,115-37
1.488-93
798-99
919-58
112-78
1,302-34
1,961-87
1,504-51
477-35
1,414-30
1,807-02
437-34
520-01
13-72
58-21
17-40
2-20
135-81
4,051-88
3,560-32
3,324-01
5,470-75
3.893-86
2,807-93
3,365-47
1,098
1.083-25
2,995-47
4,068-29
2,915-83
2,875-08
4,193-23
4,706-25
1,740-63
2,868-70
2.850-56
1.850-51
2,156-09
1,632-52
1,077-14
929-18
757-78
6,682
7,360
6,776
11,367
14,095
11,621
13,603
5,423
6,114
15.943
19,232
11,116
16,442
21,150
17,995
19,704
10.944
7,706
22,623
6.749
8,127
5,476
6,831
5,677
3,951
2,186
4,569
8,446
8.901
8,058
5,308
190
5,246
5,217
6,572
4,626
6,068
11,746
8,529
2,071
5,876
2,9
251
6,077
4,885
2,519
271
131
1,564
752
2,713
6,945
7,973
4,569
8,853
89
537
1,521
2,197
2,728
10,855
3,858
5,028
2,176
2,696
1,739
4,110
182
783
2,894
66,272-73 278,756
114,681
1,072
1,162
953
2,780
2,366
1,230
9491
129
312
3,027
551
417
2,765
2,297
3,469
1,0771
609
1,046
221
3,257
737
307
3,567
191
3,289,790
1,610,736
3,600,453
1.583,562
1,004,351
1,703,980
362,810
698,066
4,552,610
1,230,152
4,570,833
1,671,775
3,520,818
1,113,731
2,562,677
1,941,759
375,842
372,720
234,915
770,413
8,657,670
6,993,286
19,798,975
9,142,081
9,259,685
15,508,360
5,727,490
12,182,398
22,782,390
5,598,044
15,999,179
17,740 373
16,136,804
18,791,612*
12,715,839
11,317,641
10,684,508
11,472,440
3,447,695
4,228,943
74,762 34,4911
10,619,350
11,207,425
14,111,199
7,687,969
4,566,037
7,598,677
1,315,900
19,886,480
8,209,492
3,537,358
10,369,537
11,994,193
6,459,384
3,679,171
158,475
336,818
114,532
314,570
38,429,440
22,566,810
19,811,447
37,510,627
18,413,612
14,830,073
24,811,017
6,090,300
14,196,364
23 097,910
47,221,480
15,037,688
24,107,370
29,781,685
31,651,815
26,364,727,50
15,272,250
18,957,687
13,417,875
11,397,168
11,959,692
3,682,610
8,908,070
5,313,926
482,831,643.00
a)
b)
c)
d)
f)
9>
h)
Anmärkningar:
De i femårsberättelsen för hemmantalet af Skatte och Frälse samt för Summa mantal meddelade oriktiga uppgifter äro här rättade.
För Ostergötlands län uppgifver General-sammandraget öfver Bevillningen förmedlade mantalet till omkring 5,487 och för Jönköpings län till 3,905.
För Kronobergs län uppgifves förmedlade mantalet såväl i Kammar-Rättens specialräkningar som i Bevillnings-sammandraget till 2,815, sannolikt med anledning deraf, att 7 mantal Bäckaslöf,
tillhörande Wexiö stad, medräknats i sistberörde summa.
Den i berättelserna för Gotlands och Wermlands län befintliga omkastningen af ”förmedladt” och ”oförmedladt” mantal är här rättad.
I förmedlade mantalet för Christianstads län: 2,995,4 7 finnes sannolikt Christianstads stadsjord medräknad, enär såväl Fögderiernas specialräkningar i Kongl. Kammar-Rätten som ock Generalsammandraget
öfver Bevillningen uppgifva hemmantalet till endast 2,990.
Då för Wermlands län enligt ofvanstående uppgift förmedlade mantalet utgör 1,740,63, men Kammar-Rättens specialräkningar upptaga endast 1,731^, under det Bevillnings-sammandraget uppgifver
summan till 1,783, lärer denna olikhet — åtminstone till största delen — bero af det olika beräkningssättet för hyttorna, hvilka stundom medräknas i mantalet, stundom icke.
För Gefleborgs län upptages här ofvan mantalet till 2,156,09, i nära öfverensstämmelse med hvad jemväl specialräkningarne i Kammar-Rätten gifva vid handen, men då Bevillnings-sammandraget
endast upptager 2,124 mantal, härrör denna olikhet deraf, att den städerna Gefle och Hudiksvall tillkommande stadsjord i de båda förstnämnda hemmantalen inberäknats. — De i kol. 4—8 före
kommande
uppgifter äro rättade i enlighet med senare meddelanden.
Olikheten för de nordligaste länen i fråga om hemmantalet enligt ofvanstående uppgift och enligt General-sammandraget öfver Bevillningen torde hufvudsakligen härröra deraf, att mantalen i Lappmarkerna
ej finnas i berörde sammandrag upptagne. Hemmantalet enligt Bevillnings-sammandraget angifves för Wester-Norrlands län till 1,602, för Jemtlands län till 1,062, för Westerbottens
län till 725 och för Norrbottens län till 62» mantal.
Slutligen torde böra anmärkas, att för Malmöhus län uppgift å oförmedlade mantalet ej kunnat erhållas och för Örebro län ingen specifikation efter jordens natur, äfvensom att för Stora Kopparbergs,
Gefleborgs, Westerbottens och Norrbottens län, der skilnaden mellan oförmedladt och förmedladt mantal ej är tillämplig, det gällande mantalet upptagits i kol. för ”förmedladt”.
XXVI
XXVII
Tab. Ni o 10.
B) TOMTER och JORDLÄGENHETER I STÄDERNA AR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Län.
Tomter.
J ordar
qvadratref.
Hemman-
tal.
Uppskattningsvärde i
R:dr R:mt.
Antal
Aker.
Äng.
Skog och
beten m. m.
Summa
jordareal.
Af hus och
tomter.
Af jordar.
Summa.
bebyggde.
obebyggde.
Stockholms stad
9,346-4
1,461-6
3,012-8
13,820-8
30
100,105,584
100,105,584
Stockholms län
845
290-13
4,454-6
4,797-6
19,858-6
29,110-8
29
1,689,688
200,970
1,890,658
Upsala dto
681
53
15,786-4
6,675-2
6,535-2
28,996-8
57-38
5,177,649
601,714
5,779,363
Södermanlands d:o
1,259-50
208
9,048-5
5,473-3
31,154-9
45,676-7
33-13
3,858,992
424,010
*) 4,283,002
Ostergötlands d:o
1,713
359
22,708-0
2,251-2
6,910-4
31,869-6
92-06
14,843,312
725,878
15,569,190
Jönköpings d.o
501-19
82
9,721-6
7,845-6
3,547-6
21,114-8
14-75
4,350,590
339,500
4,690,090
Kronobergs d:o
182
7
1,536-5
1,587-7
6,405-5
9,529-7
10
1,418,013
91,505
1,509,518
Calmar d:o
1,562
45
11,015-2
11,625-6
37,536-8
60,177-6
34-38
4,139,125
558,475
4,697,600
Gotlands d:o
868
72
7,705-6
280-0
14,268-8
22,254-4
1,569,610
337,550
1,907,160
Blekinge d:o
1,772
100
6,388-6
648-6
19,195-7
26,232-9
14-21
5,227,384
271,721
5,499,105
Christianstads d:o
456
13
28,354-6
3-25
4,243,417
Malmöhus d:o
3,620
202
48,720-7
6,241-2
21,043-6
76,005-5
139-29
18,797,887
1,910,410
20,708,297
Hallands d;0
791
108
17,561-6
8,103-2
11,233-6
36,898,4
41-76
3,385,263
581,826
3,967,089
Göteborgs och Bohus d:o
1,996
295
18,488-0
41,035-8
59,523-8
33
32,670,996
Elfsborgs d:o
983-85
318-50
13,158-6
6,027-0
22,388-8
41-574-4
26-38
4,707,018
659,549
5,366,567
Skaraborgs d:o
618
63
39,C
40-1
27,209-3
66,249-4
26-25
4,524,128
734,053
5,258,181
Wermlands d:o
479-83
122-50
19,435-3
5,433-2
49,016-8
73,885-3
9-38
3,180,202
612,714
3,792,916
Orebro d:o
660
117
17,701-6
4,503-5
21,399-3
43,604-4
33-56
6,051,164
612,993
6,664,157
Westmanlands d.o
1,187
117
17,942-4
25,536-3
96,164-1
139,642-8
84-38
4,325,683
1,360,958
5,686,641
Stora Kopparbergs d:o
984
60
8,008-0
5,583-2
12,650-4
26,241-6
16
1,590,934
244,723
1,835,657
Gefleborgs d:o
2,182
371
64,601-6
16,111-2
209,361-6
290,074-4
16-45
7,537,978
Wester-Norrlands d:o
644-50
8,853-6
22,780-8
31,634-4
4-42
2,246,033
294,135
2,540,168
Jemtlands d:o
142
23
1,607-2
2,240-0
3,847-2
1
565,135
43,225
608,360
Westerbottens d:o
234
88
5,340-0
6,222-8
11,562-8
1-33
1,046,850
121,550
1,168,400
Norrbottens d:o
562-40
44
1,680-0
11,272-8
26,040-0
38,992-8
3
693,739
455,200
1,148,939
Summa
24,924-27
3,158-13
511,308-1
717,213-2
1,256,875-9
754-36
*) 249,129,033
(utom för Stockholms
(utom för Christianstads län)
stad).
*) Uppgift ä u
>pskattningsvärde för Thorshälla saknas.
XXVIII
Tab. \:o 11.
LAGA SKIFTEN m. m. ÅREN 1856—1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
F a s t s t
allda skiften.
Arfvoden
till landt-  mätare och
gode män
för laga
skiften.
R:dr R:mt.
Hela be-  räknade
utgifts-
I hela riket.
Sökta
skiftens
antal.
Skiftade
mantal.
Skiftade ägor
i qvadratref.
Antal.
Oförmed-
Förmedlade.
Inrösningsjord.
Afrösnings-
ersättnin-  gen.
R:dr R:mt.
lade.
Åker.
Äng.
Odlings-
mark.
jord.
1856
1,475
947
479-05
919-65
543,797
610,708
105,317
2,862,880
486,040
744,468
1857
1,333
824
503-17
915-47
518,707
560,713
90,481
2,969,300
520,648
895,910
1858
1,020
1,110
549-69
1,145-34
527,722
671,207
106,647
4,777,030
735,270
1,210,986
1859
1,221
1,020
492-65
948-81
476,696
609,299
107,904
2,740,585
631,782
984,714
1860
1,097
1,115
528-79
910-89
532,602
550,345
74,652
2,567,519
701,594
1,106,306
Summa 1856—1860
6,146
5,016
2,55335
4,840-16
2,599,524
3,002272
485,001
15,917,314
3,075,334
4942,384
Länsvis
1856-1860.
Stockholms län
193
112
226-19
47,862
73,805
1,260
337,150
104,358
99,351
Upsala d:o
151
151
472-18
142,587
69,770
10,707
207,458
206,989
703,641
Södermanlands d:o
162
149
248-60
200-73
54,734
47,020
3,207
138,237
74,933
185,153
Ostergötlands d:o
254
241
422-08
408-40
129,512
96,580
6,530
365,703
168,700
460,778
Jönköpings d:o
344
96
352-08
60,137
184,297
4,502
598,855
67,720
65,470
Kronobergs d:o
233
248
365-08
269-06
42,847
190,772
5,343
604,138
194,599
348,835
Calmar d:o
323
145
301-38
213-88
75,390
98,237
1,702
454,371
138,674
276,574
Gotlands d:o
31
18
25-83
20-63
9,275
10,978
13,622
7,018
10,459
Blekinge d:o
101
96
35-95
1-75
13,910
24,416
123
100,996
36,585
18,991
Christianstads d:o
Malmöhus d:o
575
698
141
426
30-75
220-88
278-09
111,162
231,045
110,409
64,653
68,355
44,593
201,434
2,501
72,154
74,764
Hallands d:o
180
142
99-38
366-81
66,779
104,990
8,058
467,603
156,813
209,528
Göteborgs och Bohus d:o
218
274
235-35
231-54
48,660
30,205
2,727
299,769
107,449
200,375
Elfsborgs d:o
588
552
366-88
310-08
66,177
153,248
14,566
739,005
216,970
251,700
Skaraborgs d:o
252
305
449
992,880
955,920
198,240
1,327,200
143,000
448,000
"Wermlands d:o
716
547
157-58
173,267
123,218
880
1,584,039
272,515
Orebro d:o
221
461
174
64,338
45,366
5,930
267,221
122,095
268,925
Westmanlands d:o
176
478
331-88
103,010
120,396
2,631
485,961
181,957
494,446
Stora Kopparbergs d:o
191
122
25,511
31,236
1,713
2,411,842
119,920
Gefleborgs d:o
83
27
43-08
20,989
23,940
4,477
180,509
29,588
67,462
Wester-Norrlands d:o
276
160
164-34
52,833
132,470
27,142
1,728,143
240,423
218,446
Jemtlands d:o
88
75
114-50
114-50
20,324
174,600
42,674
2,235,687
264,530
412,900
Westerbottens d:o
54
36
59-25
36,960
60,942
13,087
712,919
95,303
73,945
Norrbottens d:o
38
14
40-90
40-90
9,335
74,804
2,932
459,555
49,600
63,100
Summa
6,146
5,016
2,55335
4,840-16
2,599,524
3,002,272
485,001
15,917,314
3,075,334
| 4,942,384
Anmärkningar:
I femårsberättelserne för Upsala, Kronobergs, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Stora Kopparbergs och Westerbottens län saktas i
tab. N:o 11 uppgift om
det arealmått, efter hvilket skiftena beräknats. Enligt särskildt inhemtade
upplysningar har delta utgjort tunnland för Upsala och Blekinge län, men för de öf-
rige qvadratref. I en del exemplar
af femårsberättelsen för Södermanlands län förekommer 'skiftade tunnland”
hvilket i andra rättats till ”skiftade qvadratrefvar”.
Tat». X:o 12.
SPARBANKER NE I RIKET ÅR 186 0.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
I 8.
9.
| 10.
11.
12.
13.
14.
>
o-. £L
3
P~
3 < oT
cL 2 ” *"*
Af del
e g a r n e
Sparbankernes antal
O-,
i-i £ 59 £ 3
W <M £
5. “"o rr
och stiftelseår.
ers
>-*
B Ss
r- • p
3 3 g.
r • B 3' ~
insatt
belopp. R:dr Ruut.
uttaget belopp. R:dr R:mt.
Länsvis.
, 05
Allt vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Stockholms stads, cn (1821)
21,293
3,765,442,35
355,434,78
742,213,25
648,499,oo
j 575,068,25
j 704,224,50
701,151,75
657,273,39
981,082,78
893,202,97
757,603,67
793,834,26
Stockholms läns, sex st. (1836—59)..
991
87,182,30
5,731,80
13,387,96
12,452,4 6
11,510,82
17,227,23
26,134,67
5,671,u
9,635,30
21,734,30
11,768,98
14,138,oo
Upsala d:o, fem (1824—53)
5,683
851,135,oo
41,721,oo
127,091.oo
117,940,oo
101,302,oo
140,011,oo
158,916,00
66,154,00
97,969,oo
96,431,00
92,172,oo
120,475,oo
Södermanlands d:o, åtta (1827—54)..
8,141
1,093,595,74
67,602,4 0
162,215,99
137,955,88
130,965,01
149,929,64
158,444,26
125,582,15
150,075,77
177,750,60
127,321,87
164,500,58
Ostergötlands d:o, tjugo (1823—60)..
18,475
1,438,171,56
103,272,87
247,429,93
207,030,50
195,466,09
218,809,30
241,395,39
188,700,81
189,806,80
236,761,27
196,166,4 4
190,122,70
Jönköpings d:o, sex (1831—60)
13,626
885,738,00
73.365,00
238,211,00
141,916,00
115,656,00
119,042,oo
134,593,00
130,882,00
167,359,00
206,505,00
174,672,00
122,414,00
Kronobergs d:o, en (1828)
6,750
605,398,oo
38.306,oo
137,509,00
80,001, oo
55,915,00
63,746,00
72,806,oo
80,307,oo
104,091,oo
157,843,00
85,731,00
94,562,00
Calmar d:o, elfva (1831—1856)
6,262
1,089,010,50
99,942,54
243,185,51
196,405,50
143,012,23
189,806,42
198,148,14
182,675,69
255,344,23
317,475,48
159,513,38
182,763,59
Gotlands d:o, en (1830)
2,662
269,875,os
18,158,52
63,322,25
49,722,06
35,000,34
30,045,59
38,300,io
67,658,37
65,706,44
103,635,94
63,711,59
51,016,17
Blekinge d.-o, fem (1827—39)
8,678
l,504,577,oo
112,lll,oo
334,229,00
335,879,00
283,902,oo
411,713,00
386,636,00
261,342,00
280,240,oo
476,166,00
336,926,00
397,257,00
Christianstads d:o, åtta (1826—60)...
12,099
2,456,894,53
100,393,66
343,639,97
321,243,27
183,596,76
324.937,21
381,170.90
227,982,04
213,806,16
461,971,60
303,742,4 2
415,009,58
Malmöhus d:o, femton (1824 —60) ...
34,502
5,695,404,26
385,355,48
1,207,916,20
1,069,893,68
767,451,85
1,085,289,26
1,633,616,49
910,343,35
989,749,03
1,446,334,28
1,101,937,25
1,076,655,51
Hallands d:o, tre (1835—57)
4,668
505,097,64
49,512,95
110,602,06
110,287,62
89,355,39
100,848,72
87.060,20
65,704,84
79,031,66
115,197,43
128,892,58
97,840,77
Göteborgs o. Bohus d:o, sex (1820—56)
12,336
2,358,823,00
160.436.oo
629,258,00
668,280,oo
653,227,00
724.650,00
643,846,00
492,685.00
713,943,00
763,064,oo
613,974,oo
697,346,00,
Elfsborgs d:o, sex (1822—54)
6,311
l,026,925,oo
94,419,00
248,844,00
168,564,oo
102,511,oo
149,668,00
159,886,00
180,433,00
205,741,oo
225,396,00
149,948,oo
154,165,00
Skaraborgs d:o, fem (1805—47)
9,472
792,312,55
40,803,90
190,970,75
112,786,35
87,231,4 0
112,717,70
107,619.6?
94,631,02
126,923,63
179,313,01
120,855.75
151,732,18
Wermlands d:o, fem (1822—56)
7,665
1,540,106,90
103,858,62
235,993,35
152,656,58
122,002,52
185,314,64
226,189,65
99,488,34
191,408,50
267,435,75
207,129,53
199,037,52
Örebro d:o, tretton (1826—59)
7,788
l,232,962,oo
93,189,00
360,705,oo
175,539,00
116,797,00
164,196,00
218,687,00
203,057,oo
222,907,oo
276,640,00
227,410,00
205,872,oo
Westmanlands d:o, sex (1826—60) ...
3,251
387,580,04
24,194,31
68.020,53
57,777,44
53,842,35
65,736,61
98,884,81
44,511,37
61,685,33
66,335,62
56,937,81
68,859,54
Stora Kopparbergs d:o, fyra (1825—59)
3,657
486,892,25
47,067,21
63,282,36
48,637,98
46.805,22
57,201,93
69,612,09
38,195,4 5
49,871,37
62,423,4 5
55,242,36
59,168,91
Gefleborgs d:o, fyra (1824—57)
2,137
410,930,53
44,249,41
66,824,97
52,029.63
47,917,54
67,005,35
90,823,86
47,444,41
55,849,4 2
71,792,44
53,737,47
60,336,46
Wester-Norrlands d:o, två (1827—48)
1,593
249,730,oo
17,759,oo
55,743,oo
36,690,oo
40,746,oo
71,087,oo
49,185,00
21,623,00
28,475,00
40,606,oo
41,552,oo
68,516.00
Jemtlands d:o, en (1847)
1,429
247,274,60
12,372,53
105,976,31
63,655,oo
37,639,66
44,101,92
51,896,92
49,709,53
44,811,00
85,436,00
55,270,95
40,138,0 e[
Westerbottens d:o, två (1853—54) ...
371
43,947,47
755,oo
10,018,07
3,533,09
2,164,50
6,601,05
10,510,85
5,660,39
5,736,7 5
10,286,08
2,990,96
4,433,38;
Norrbottens d:o, en (1852)
1,092
68,254,60
2,550,46
20,297,18
8,080,2 2
5,148,22
9,774,75
8,277,94
7,005,86
16,381,98
20,024,98
9,739,81
6,006,29
Summa
200,932
29,093,260,85
2,092 562,4 4
6,026,896,64
4,977,455,26
4.004.233,65
5,213,684,82
5,953,792,69
4,251,721,12
5,307,631,15
6,779,762,20
5,134,947,82
5.436.200,50
XXIX
XXX
Tab. lV:o 13.
ALLMÄNNA FATTIGVÅRDEN I RIKET ÅR 1860
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13
Län.
Fattigvården
Antal fattighus.
Antal fattighjo
n, som erhållit full försörjning.
gemensam för hela
samhället.
delad på nedanstå-  ende antal rotar
eller kretsar.
Äldre personer, vårdade
Barn, vårdade i
och utom fattig-  hus.
Summa.
Summa af
båda könen.
i fattighus.
på annat sätt.
M.
G.
M.
G.
M.
G.
M.
G.
'——
,
Stockholms stad a)
13
2,215
117
64
2,396
Stockholms län b)  landsbygden
106
5(
52
747
1,787
städerna
9
7
19
—
—
14
14
21
33
54
Upsala d:o
131
115
325
201
433
288
265
604
1,023
1,627
Södermanlands d:o  landsbygden
217
184
582
198
317
217
227
599
1,126
1,725
städerna
6
33
80
2
24
48
74
83
178
261
Ostergötlands d:o
208
496
1,137
243
527
690
69i
1,429
2,355
3,784
Jönköpings d:o  landsbygden
120
217
493
433
773
374
346
1,024
1,612
2,636
städerna
3
29
53
2
1
42
68
73
122
195
Kronobergs d:o
55
85
170
444
727
410
343
939
1,240
2,179
Calmar d:o  landsbygden
75
117
294
356
785
464
475
937
1,554
2,491
städerna
5
68
76
23
53
130
142
221
271
492
Gotlands d:o  landsbygden
87
31
71
40
67
47
62
118
200
318
staden
1
19
20
—
1
9
8
28
29
57
Blekinge d:o cj
22
122
181
186
291
477
479
785
951
1,736
Christianstads d:o d)
81
119
238
479
643
476
490
1,074
1,371
2,445
Malmöhus d:o...
250
447
761
399
598
699
689
1,545
2,048
3,593
Hallands d:o  landsbygden
70
44
110
256
397
203
217
503
724
1,227
städerna
4
19
24
2
12
21
26
42
62
104
Göteborgs och Bohus d:o landsbygden
15
38
51
444
756
572
537
1,054
1,344
2,398
städerna e)
9
186
271
34
41
348
880
Elfsborgs d:o  landsbygden
135
256
582
851
1,269
888
837
5,243
städerna
6
35
46
10
38
61
84
106
168
274
Skaraborgs d:o  landsbygden
226
227
485
291
516
521
474
1,039
1,475
2,514
städerna
6
37
83
3
5
50
52
90
140
230
Wermlands d:o  landsbygden
4
6
4
1,465
1,577
2,109
3,686
städerna
3
19
34
93
89
156
245
Orebro d:o
57
91
245
340
621
439
388
870
1,254
2,124
Westmanlands d:o  landsbygden
122
67
240
122
294
192
198
381
732
1,113
städerna
4
31
80
10
28
77
85
118
193
311
Stora Kopparbergs d:o
7
13
46
176
289
240
247
429
582
1,011
Gefleborgs d:o
16
46
97
119
169
178
176
343
442
785
Wester-Norrlands d:o
44
31
79
130
217
201
207
362
503
865
. Jemtlands d:o
—
—
—
90
91
25
14
115
105
220
Westerbottens d:o
4
4
14
126
200
167
160
297
374
671
Norrbottens d:o  landsbygden
2
1
7
105
173
130
114
236
294
530
städerna
—
—
—
2
6
10
14
12
20
32
Summa
2.123
13,015
19,280
52,239
Anmärkningar:
a) Kol. 4. Utom 8 församlingsfattighus äro här inräknade 2 arbets- och försörjningsinrättningar, 1 sjukhus, 1 militärförsörjningsinrättning och 1 uppfostringsinrättning
för värnlösa barn; oberäknade Danviks hospital och 1 fattigherberge. Kol. 7—8 vårdade å fattigherberget. Kol. 9 intagne å uppfostringsinrättningen.
Jfr upplysningarna vid kol. 16. Personalen vid Allmänna Barnhuset, H. K. H. Prins Carls uppfostringsinrättning, Primurare-Barnhuset m. fl. andra under Stads
Nämndens
Styrelse ej ställda uppfostringsanstalter här ej inberäknad. Kol. 13. Jfr anmärkningarne till föregående kolumner. Kol. 16. Här inberäknade 967 barn,
af hvilka en stor del kan anses hafva åtnjutit full försörjning; deremot oberäknade de sorn å fattigbaracken åtnjutit husrum till högst 39 om dagen, samt de i
XXXI
Tab. X:o 13.
ALLMÄNNA FATTIGVÅRDEN I RIKET ÅR 1860.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
1.
Antal af fattigvården under-  stödde, som ej fått full
försörjning.
Fatt
g v å r
d e n s
Län.
inkomster.
samtliga ut-  gifter i och
för fattigför-  sörjningen.
Afkastning af
egendom, kol-  lekter m. m.
Personliga
fattigvårds-
bidrag.
Värdet af till-  skott efter
hemmantal.
Ersättning
Summa.
M.
Q.
Summa.
af
statsmedel.
af annat fattig-  vårdssamhälle.
2,196
189,069,70
259,440,62
9,646,87
1,141,22
459,298,41
425,196,58
Stockholms stad.
1,887
86,750
82,899
Stockholms län, landsbygden.
18
70
88
4,818,50
1,324,65
1,445,27
22,12
7,676
5,878
584
1,232
1,816
37,355
13,087
21,384
262
515
72,603
71,277
Upsala d:o.
574
1,228
1,802
26,890,4 6
9,539,98
42,303,57
301,75
150,75
79,186,51
79,553,4 8
Södermanlands d:o landsbygden.
73
165
238
4,874,24
17,877,34
817
23,568,58
20,543,76
1,757
3,516
5,273
113,051,61
34,161,91
71,178,08
712
721,12
219,824,72
204,996,25
Ostergötlands d:o.
1,723
2,686
4,409
27,252
12,984
78,129
543
435
119,343
113,707
Jönköpings d:o landsbygden.
32
98
130
9,558
6,111
1,280
65
17,014
20,389
1,844
2,945
4,789
18,431,34
12,878,38
85,799,36
830,56
465,64
118,405,28
117,963,56
Kronobergs d:o.
1,524
2,636
4,160
25,132
16,027
66,446
2,154
567
110,326
106,553
Calmar d:o landsbygden.
68
359
427
15,123
13,351
2,381
91
166
31,112
28,302
167
407
574
6,351
1,562
6,004
142
14,059
15,924
Gotlands d:o landsbygden.
33
167
200
4,420
530
4,510
150
9,610
8,540
940
1,925
2,865
36,591
27,591
48,669
9,058
2,228
124,137
113,271
Blekinge d:o.
2,551
24,673
38,174
50,291
1,913
586
115,637
118,543
Christianstads d:o.
1,413
3,243
4,656
67,016,79
36,699,32
146,144
5,887,7 2
2,361,70
258,109,53
256,265,37
Malmöhus d:o.
762
1,410
2,172
7,643,oi
9,737,70
56,840,20
540,26
213,31
74,974,48
76,557,75
Hallands d:o landsbygden.
52
149
201
4,619,69
10,831,09
457,82
15,908,60
14,283,07
1,648
2,673
4,321
16,267
34,294
101,922
661
6,729
159,873
160,914
Göteborgs o. Bohus d:o landsbygden.
1,490
51,273
58,874
1,371
362
111,880 ■
112,928
7,669
65,112
26,943
95,576
2,671
2,145
212,503
208,085
Elfsborgs d:o landsbygden.
56
276
332
14,941
10,252
1,159
68
26,420
24,872
1,559
2,733
4,292
32,072
11,557
56,618
3,023
766
104,036
107,406
Skaraborgs d:o landsbygden.
57
162
219
8,998
11,548
122
20,668
21,272
1,927
3,556
5,483
455,30
165,372,54
233,126,71
Wermlands d:o landsbygden.
22
177
199
18,083,33
18,139,33
1,016
2,070
3,086
35,146
14,732
83,634
419
801
134,732
133,344
Orebro d:o.
590
1,383
1,973
21,065
7,236
27,226
42
136
55,705
57,226
Westmanlands d:o landsbygden.
61
392
453
5,895
19,740
1,629
627
27,891
26,918
1,051
1,966
3,017
48,559,61
12,933,55
32,372,98
562,17
346,60
94,779,91
89,935,48
Stora Kopparbergs d:o.
605
1,223
1,828
35,785,90
18,418,01
24,044,29
936,86
796,67
79,981,73
76,930,07
Gefleborgs d:o.
445
973
1,418
15,463
18,754
38,967
576
98
73,858
73,896
Wester-Norrlands d:o.
274
315
589
7,719
874
12,444
589
21,626
28,354
Jemtlands d:o.
925
1,119
2,044
8,893,75
5,382,58
41,858,28
58,510,61
58,171,03
Westerbottens d:o.
728
1,086
1,814
7,069,92
5,158,69
30,557,25
889,25
972
44,647,11
42,298,16
Norrbottens d:o landsbygden.
19
63
82
1,434
2,511
729
3,31
4,677,31
5,597
80,743
3,372,787,65
3,360,055,60
Anmärkningar:
Stails-Nämudens liggare antecknade 2,580 personer, som från särskilda Välgörenhetsinrättningar och Stiftelser åtnjutit understöd till ett sammanräknadt belopp af
229,170 R:dr 4 6 öre. Allt enligt särskildt benäget meddelande från Stads-Nämnden.
b) Enligt sammanräkning i Statistiska Byrån af de primäruppgifter, som dertill varit egnade. c) Inkomster rättade enligt senare meddelande.
d) Christianstads stads utgifter af omkring 12,000 Ktdr äro medräknade i kol. 23, och kol. 16 är för Christianstad ökad med 149.
e) För Marstrand saknas uppgift till kol. 14—16.
STOCKHOLM, 1863.
A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
