# ID: svediakorp-gov2413
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1862--1863
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 179,356
# sentences: 7,618
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Gotlands län. Tab. N:o 11. 27
Tab. \:o 11.
LAGA SKIFTEN m. m. ÅREN 1856—1860.
1
2
3
4 | 5
6 ! 7
CO
10
11
År.
Sökta
skif-
tens
antal.
Fastställda skiften.
Arfvoden till Landt-  mätare och
gode män.
Hela be-  räknade
utgifts-  ersättnin-  gen.
Antal.
Skiftade
mantal.
Skiftade qvadratrefvar.
oför-
med-
lade.
för-
med-
lade.
Inrösningsjord.
Afrös-
nings-
jord.
för laga
skiften.
för di-  verse för-  rättnin-  gar.
Åker.
Äng.
Odlings-
mark.
a. Laga skiften.
1856
1857
10
6
5
5
5
8
5
4
1
m
4f
2*
1
14*
31
u
1
6,785
1,393
911
186
5,050
4,653
1,074
201
7,468
3,500
2,135
519
1,733
3,469
1,315
501
5,824
2,778
1,421
436
1858
1859
1860
Summa 1856—60
31
18
25J
20&
9,275
10,978
13,622
7,013
10,459
b. Öfrige landtinäteriförrättningar.
1856
1857
100
83
78
44
43
55
61
41
42
30
3,165
2,728
2,587
3,173
1,796
4,500
3,205
2,787
3,287
1,860
8,605
6,158
4,519
6,382
4,077
7,697
7,359
5,166
8,609
8,426
4,204
5,228
4,206
7,283
5,653
1858
1859 .
1860
Summa 1856 —60
348
229
13,449 15,639
29,741
37,257
26,574
Anmärkningar:
1. Tabellen liar delats i 2:ne afdelningar, af hvilka a. lemnar upplysning om laga skiften och b. om öfrige landtmäteriförrättningar, såsom åboindelningar å
mindre delar af hemmansnummer, ägoutbyten, rågångsregleringar, fördelningar af mindre samfålligheter, undersökningar, stängseldelningar och afvägningar m. m.
2. Då det icke synts klart, hvad som bordt förstås med det i lide kolumnen förekommande uttryck »hela beräknade utgiftsersättningen», har denna kolumn
måst lemnäs blank.
8: 1 anseende dertill att provinsen under åren 1851 och 1852 blifvit indelad i färre skifteslag, än förut varande, nemligen 293 i stället för 1,633, och en ny
författning om verkställande af laga skiften härstädes enligt nya skiftesindelningen under den 15 Juli 1859 i Nåder utfärdats, bör upplysas, att af de i af-  delningen a. kolumnen 2 upptagne skiften afsejde under åren 1856—1858 sökta 21 st. ej mera än ett hemmansnummer hvartdera, efter gamla, hvaremot de
under åren 1859—1860 tillkomna 10 st. enligt nya skifteslagsindelningen omfatta dels flere hemmansnummer och dels hela socknar, samt att af de år 1856
afslutade laga skiften ett enligt nya skifteslagsindelningen omfattat 10 f förmedlade mantal, men de öfrige 17 st. afslutade under perioden bestå af från j
till 1* mantal, eller hvartdera af blott ett hemmansnummer efter gamla indelningen.
4. Af det i afdelningen a. för år 1856 utfördajarfvodesbelopp äro 4,307 R:dr R:mt påförda att utgå af allmänna medel. Likaledes hafva af det i afdelningen
b. för år 1859 upptagna arfvodesbelopp 2,020 R:dr utgått af allmänna medel.
28
Tabb. N.is 12 och 13. Gotlands län.
Tab. N:o 12.
SPARBANKEN I WISBY STAD.
1 1 2
3
4
5
CO
t'-
9 | 10 | 11
12
13 | 14
Sparbankens benäm-  ning och stiftelseår.
Antal
delägare.
Hela ka-  pital-till-  gången.
Öfver-  skott eller
besparing
öfver del-  ägarnes
andel.
Af delägarne
•i
insatt belopp. R:dr R:mt.
uttaget belopp. R:dr Runt.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Allt vid periodens slut.
Sällskapet D. B. W.-s
sparbank, stiftad 1830
2,662
269,875,03
18,158,52
63,822,25
49,722,06
35,000,34
30,045,59
38,300,io
67,658,37
65,706,44
103,635,94
63,711,59
51,016,17
Tab. N:o 13.
FATTIGVÅRDEN.
10 11 12 13
14 15 16
17
18 I 19 20 21
22
23
Fattigvården
Antal fattighjon, sorn erhållit full försörjning.
Är.
cg
B
CD
g 3
i-, «>
II
P a»
_ M
-
CD '
1 ps ^
- \=s £»=
f** i •• Q
g. Aldre personer vårdade
-
i fattighus.
M. Q.
på annat
sätt.
M. Q.
Barn vår
dadé i och
utom fattighus.
M.
Q.
Summa.
M.
Q.
Summa
af
båda
könen.
Antal af fattigvården
understödde,
som ej fått full
försörjning.
Fattigvårdens
inkomster.
M.
k— CT>
2-9S ca
£ 2 S3
3.8
S:a.
p-ä5'
<
vv —
O.CFG
<!
er- »
a o &
a S. co
g «-
Ersättning
Summa.
Samtliga
utgifter
i och för
fattigförsörjningen.
a) k landsbygden.
185
185
185
185
186
b) I Wisby stad.
185
185
185
185
186
27
24
29
29
31
63
65
70
71
71
36
41
42
37
40
67
67
67
67
67
46
47
51
55
47
109
112
122
121
118
183
185
192
196
200
292
297
314
317
318
148
154
172
185
167
347
356
373
387
407
495
510
545
572
574
R:dr.
4,415
5,289
6,112
5,650
6,351
R:dr.
1,092
1,319
1,618
1,430
1,562
R:dr.
6,002
6,002
5,776
6,159
6,004
R:dr.
R:dr.
64
53
48
58
142
R:dr.
11,573
12,663
13,554
13,297
14,059
R:dr.
14,746
15,016
15,063
14,990
15,924
Gemen
sam.
D:o.
D:o.
D:o.
D:o.
25
23
22
20
20
15 13
14 12
29
31
22
22
28
39; 68
36 67
31
27
29
53
49
57
25
20
31
22
33
113 I 3,400
82
130
150
167
102
161
172
200
3,270
2,600
3,520
4,420
540
520
540
540
530
5,370
5,900
5,300
4,890
4,510
150
150
150
150
150
9,460
9,840
8,590
9,100
9,610
10,260
8,360
8,420
8,000
8,540
Anmärkningar:
1. Från 4 socknar, Fårö, Bähl, Wänge och Wiklau samt Wisby landsförsamlingar, hafva uppgifter till denna tabell icke kunnat erhållas.
2. Enär förestående uppgifter för Wisby blifvit hemtade från flera håll, kunna de icke vara ytterst exakta; i allmänhet något under verkliga förhållandet.
3. Vid 19 kol. anmärkes att behöfligt tillskott för Wisby icke utgöres efter hemmantal utan efter bevillning af 2:a artikeln.
STOCKHOLM, 1862.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARB.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIERA STATISTIK.
mj Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd.
LANDSHÖFDINGE-EMBETETS
UTI
BLEKINGE LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1356-1860.
1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet.
Blekinge län, innefattande provinsen Blekinge, intager med omgifvande skärgård en yta af 26,04 qvadratmil,
hvaraf 1,04 qvadratmil utgör sjöar och vattendrag. Länets gränser mot Skåne och Småland hafva under perioden
ej undergått någon förändring.
I kyrkligt hänseende var länet vid periodens slut indeladt i 30 kyrkosocknar med ett kapell-lag å landet
samt tre stadsförsamlingar jemte Carlskrona Amiralitets-församling, utgörande, tillsammans med Näsums socken
i Skåne, 21 pastorater samt 3 prosterier eller kontrakter, allt tillhörande Lunds stift. Öljehults, till Hoby
socken hörande kapell-lag, har enligt Kongl. Bref den 19 Januari 1856 blifvit annexförsamling till Hoby pastorat.
Vid näst inträffande pastorsledigheter skola af nuvarande pastorater Carlshamns och Asarums äfvensom
Jemshögs och Näsums delas i två pastorater hvartdera, det förra enligt Kongl. Bref den 16 Mars 1860 och
det senare enligt Kongl. Bref den 12 Maj 1857. Ett väckt förslag om Jemshögs sockens delning i två socknar,
var vid periodens slut beroende på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning.
I judicielt, kameralt samt öfriga administrativa hänseenden är länet deladt i fyra härader, hvartdera utgörande
en domsaga och ett tingslag, samt i två fögderier, nio länsmansdistrikt, två Provinsial-läkaredistrikt och
tre tullkammare-distrikt
Med
afseende på bergshandteringen tillhör länet 9:de Bergmästare-distriktet, och i militäriskt hänseende
innefattar det 6 Båtsmanskompanier med tillsammans 1,500 indelnings- och 27 roteringsbåtsmän.
Länets tre städer, Carlskrona, Carlshamn och Sölvesborg hafva alla egen jurisdiktion jemte stapelstadsrätt,
och dess köpingar, Ronneby och Christianopel, lyda i afseende på handel och handtverk under Carlskrona,
der köpingarnes handlande och handtverkare hafva borgarerätt, men i öfrigt under landsrätt.
Landshöfdinge-Embelels und. ber. uli Blekinge Län för åren 1856—1860. 1
2 Blekinge Län. Oregelbundenhet i indelning. Karteverk. Innevånare. Byggnadssätt m. m.
Vid periodens slut qvarstodo de vid dess början befintliga oregelbundenheter i den administrativa indelningen,
bestående deri att 1R mantal af Sölvesborgs socken tillhöra Willands härad af Christianstads län, men
återstoden af socknen 7f5 mantal, Listers härad af Blekinge län, samt att 6* mantal af Mörrums socken lyda
till Bräkne, men öfriga delen af samma socken, 37f mantal till Listers härad.
Af de rörande länet offentliggjorda Karteverk förtjena följande att anmärkas, nemligen: karta öfver Jönköpings,
Kronobergs och Blekinge höfdingedömen, utgifven år 1809 af Friherre S. G. Hermelin och författad
af C. P. Hällström; karta öfver Blekings höfdingedöme, författad och utgifven år 1823 af P. E. Aspegren;
två kartor öfver Blekinge, utgifne af Topografiska korpsen, den ena 1846 och den andra 1848; kartor öfver
städerna Carlskrona, Carlshamn och Sölvesborg med dertill lydande egor, af Gustaf Ljunggren, utgifne öfver
Carlskrona år 1855 och öfver de båda andra städerna 1854. Det så kallade Socknekarteverket eller ekonomiska
karteverket har hittills endast omfattat sex af länets socknar, nemligen Christianopels, Listerby, Hjortsberga,
Mörrums, Elleholms och Mjellby, men ingen af de upprättade socknekartorne har blifvit af trycket utgifven.
Förutom den af länets Hushållningssällskap utgifna tidskriften, Ekonomisk Qvartalsskrift för Blekinge
län, hafva under perioden inga andra arbeten rörande länet utkommit än följande: Beskrifning öfver Christianopels
socken af Karl Sylvén, 1857; Några upplysningar rörande folkspråket i Bleking, akademisk afhandling,
af K. R. Cimmerdahl, 1859; och Ronneby, dess helsokällor och bad, af Doctor A. F. Hellman 1860.
I afseende på länets naturbeskaffenhet i allmänhet är intet att tillägga vid innehållet af förutgångne berättelser.
2. Innevånare.
Tab. N:o 1. För folkmängden, så väl enligt husförhörslängderna den 31 December hvarje år, som äfven enligt mantalslängderna,
samt för antalet af dem, som på grund af minderårighet eller af annan anledning varit fria
från mantalspenningar och skyddsafgift, och för utskrifningsmanskapet redogöres i tabellen N:o 1. Af den,
enligt mantalslängd erna, år 1860 å landsbygden befintliga folkmängd belöpte sig 51,954 personer å Östra och
Medelstads samt 43,002 å Bräkne och Listers häraders fögderi.
Orsaken dertill att folkmängden, som, enligt hvad tabellen utvisar, alla åren varit i stigande inom länet
i sin helhet, år 1857 aftagit i Carlshamn och jemförelsevis obetydligt ökats å landsbygden, är utan tvifvel
att återfinna i en större dödlighet till följd af cholerans härjningar samma år i nämnde stad och åtskilliga
delar af länets landsort. Under denna period hafva icke, på sätt under föregående perioden var förhållandet,
utflyttningar till främmande länder i någon märklig grad inverkat på folkmängden, ty, så vidt passjournalerna
utvisa, hafva endast 103 personer utflyttat, af hvilka 64 till Norra Amerika, 35 till Danmark, 3 till Tyskland
och 1 till England.
Några schismatiska rörelser, som medfört bildande af särskilda församlingar, hafva ej förekommit.
Byggnadssättet har icke undergått någon märkbar förändring med hänsigt till tillgången på förr vanligt
byggnadsmateriel, utan bygges på landet fortfarande nästan uteslutande af träd; men måhända användes en
ökad omsorg vid byggnadernas uppförande. Så väl boningshus som ladugårdar göras rymliga, de förra ofta
vida utöfver behofvet och i två våningar, samt äfven med beräkning på prydlighet, beqvämlighet och, hvad
särskildt ladugårdarne angår, ändamålsenlighet i afseende på vädervexling, rengöring m. m.
Den så kallade Bleking sär ägten kommer mer och mer ur bruk och begagnas i sin ursprungliga form
nästan endast i länets mellersta del. Klädedrägten förändras äfven på det sätt, att de hemväfda tygen, vadmal
och så kalladt värken, utbytas mot fabriksväfnader, särdeles i närheten af städer och köpingar, och bland
den förmögnare allmogen, hvilkens klädsel, ofta bestående af finare kläde och andra dyrbara tyger, är mycket
kostsammare än tillförene.
Blekinge Län.
Födoämnen. Renlighet. Folknöjen. Näringar. Jordbruk.
3
Af födoämnen äro bröd, potates och sill, samt i vissa trakter fisk och dernäst fläsk de allmännast begagnade
bland den arbetande klassen, hvilken till dryck använder sur mjölk, tjernmjölk, maltdrycker af öl
och dricka, jemte kaffe. Den i bättre vilkor stadda delen af befolkningen begagnar samma födoämnen jemte
åtskilliga andra, såsom kött, ägg m. m.
Det dagliga bruket af bränvin har nästan helt och hållet upphört; men deremot berusa sig många vid
färder till och från städer och köpingar, af hvilken omständighet den med förhållandet obekante lätt nog låter
förleda sig till den förhastade slutsats, att missbruket af bränvin icke aftagit. Bruket af öl, synnerligen Bajerskt,
är deremot i starkt tilltagande, större än som är önskligt.
Omtankan för renlighet och beqvämlighet bland allmogen af alla klasser, så väl hvad angår bostäder och
deras närmaste omgifning, som äfven i öfrigt är ganska stor och i tilltagande. Bostäderna, hvilka i allmänhet
hafva ett inbjudande utseende, äro hos den förmögnare allmogen ofta försedda med öfverflödigt dyrbara
möbler och prydnader.
Någon anmärkningsvärd håg för folknöjen förefinnes ej, sedan dans, ett förr begärligt folknöje, såsom
sådant nästan upphört. Deremot har begäret efter god och nyttig läsning allt mera tilltagit och under periodens
senare år föranledt bildandet af Socknebibliothek inom åtskilliga socknar, hvartill länets Hushållningssällskap
i sin mån medverkat genom sitt år 1860 fattade beslut att till inköp af böcker i landthushållningen och
dithörande ämnen lemna 30 R:dr för hvarje socknebibliothek. Vid periodens slut funnos fjorton sådane af 20
till 312 band hvartdera, förutom det i Carlskrona befintliga Läsesällskaps och dervarande Bildningscirkels
boksamlingar. Inom ytterligare fyra socknar var början gjord med bildandet af socknebibliothek. De flesta
bibliotheken äro bildade och underhållas genom frivilliga sammanskott och gåfvor i böcker; till de öfriga deremot
hafva församlingarne anvisat medel, dels att årligen utgå efter grunden för omröstning å socknestämma,
dels af deras andel i afgifterna för försäljningen af bränvin, eller af andra tillgångar. Bibliotheken hafva i
allmänhet varit flitigt anlitade, äfven der utlåningen skett emot någon afgift.
Vid periodens slut funnos ej andra föreningar till öfning i vapens bruk än länets Skyttsällskap och Skjutföreningen
i Carlshamn, hvilka båda hafva till ändamål att befrämja färdigheten att skjuta med kula. Skyttsällskapet
har sina sammankomster och skottbana vid Ronneby. Den senare hålles öppen minst tre dagar i
veckan under tiden från den 16 Juni till den 1 Augusti och är flitigt begagnad.
En för flera år sedan i Carlskrona inrättad så kallad Bildningscirkel, organiserad i likhet med de dylika
föreningar, som funnits i Stockholm och flere andra städer, och med enahanda ändamål, foi’tfar ännu och
omfattas med oförminskadt intresse.
3. Näringar.
Jordbruket utgör, i förening med boskapsskötseln, länets hufvudnäring, i jemförelse hvarmed alla andra
näringar äro af underordnad betydelse. Ehuru åkerjorden på de flesta ställen genom berg och stenbundna
höjder är söndersplittrad i små delar, belönas dock rikligen den möda, som derpå nedlägges, till följd af jordens
beskaffenhet och ett för vextligheten gynnsamt klimat. Hågen för jordbrukets förbättring visar sig ock
med hvarje år lifligare i flere rigtningar, såsom införande af förmånligare brukningssätt, redskap och foderväxter,
åkrarnes befriande från sten, en bättre afdikning, för hvilken å några herregårdar täckta diken begagnas,
o
samt uppodling af kärr, mossar och stenbunden mark. A andra sidan kan deremot ej förbises, att omsorgen
för ladugårdsskötseln, odlingen af foderväxter och anskaffande af gödningsämnen i allmänhet icke går i jemnbredd
med odlingsfliten, till följd hvaraf jordens växtkraft flerestädes förminskas, på samma gång brukningskostnaden
med den öppna jordens förökande jemväl tilltager. Den inom länet starkt drifna bränvinsbränningen
och deraf föranledda vidsträckta odling af potates hafva äfven i åtskilliga trakter gifvit jordbruket en
o
ofördelaktig rigtning. At ladugårdsskötseln egnas i vissa trakter allt större uppmärksamhet och omtanka.
4 Blekinge Län. Jordbruk. Utsäde, Skörd. Handelspriser å säd.
o
Å de flesta större gårdar och äfven på en och annan mindre i närheten af städerna har den gjort stora framsteg,
men i allmänhet befinner den sig ännu på en låg ståndpunkt, helst kreaturens antal står i stort missförhållande
till fodertillgångarne, så att utfodringen blifver allt för knapp.
Innan en mera detaljerad redogörelse för jordbruk och boskapsskötsel meddelas, torde den anmärkningböra
förutskickas, att, ehuru fullt tillförlitliga statistiska uppgifter rörande dessa ämnen svårligen kunna erhållas
på jordbrukets närvarande ståndpunkt, synnerligen som flertalet af jordbrukare icke ens i afseende på
sin egen jord och dess afkastning kan meddela bestämd upplysning om de förhållanden, för hvilka i jordbruksstatistiken
bör redogöras, har likväl länets Hushållnings-sällskap, genom insamlande af uppgifter i vissa afseenden
för hela perioden och i andra för år 1860 från länets alla delar och dessa uppgifters granskning genom
Hushållnings-Nämnderna, eller särskilde sakkunnige personer i orterna, sökt bereda så tillförlitliga upplysningar
om jordbruk och boskapsskötsel, som under närvarande förhållanden kunnat vinnas; och är den redogörelse,
som här nedan meddelas, hufvudsakligen grundad på de genom Hushållnings-sällskapet sålunda insamlade
uppgifter.
Geometriska tunnlandstalet af den odlade jorden utgjorde vid periodens slut 66,610 och af den naturliga
ängen 43,017 tunnland.
o
Åkerjorden, i allmänhet af medelmåttig beskaffenhet, brukas allmännast i tredingsbruk, men äfven andra
brukningssätt följas. Förhållandet de olika brukningssätten emellan kan antagas vara, att medan tredingsbruket
begagnas å jrdelar, så följes vexelbruk å fs-del och andra reguliera brukningssätt å frdel, men deremot
ingen bestämd växtföljd å öfriga A-delar.
o
Tabb. N:is 2 o 3. Arliga utsädet på tunnland, vidden af åkerjord, and vänd till odling, årliga behofvet till utsäde, skörden,
uppskattad i korntal af utsädet och med dettas afdrag, samt årliga förbrukningen enligt i medeltal beräknadt
behof för hvar person, allt af hvarje särskildt hufvudsakligt sädesslag, anses hafva varit hvad i bilagde
tabell N:o 2 är uppgifvet. Vinterfödda kreatur 1860—1861 äro likaledes uppgifna i tab. N:o 3.
Enligt dessa uppgifter skulle hela skörden, efter afdrag af utsädet, år 1860 hafva uppgått till 8,400
tunnor hvete, 95,220 tunnor råg, 37,380 tunnor korn, 44,700 tunnor hafre, 5,280 tunnor blandsäd, 1,500
tunnor trindsäd och 342,600 tunnor potates, samt förbrukningen till föda åt befolkningen, . upptagen enligt
mantalslängden^, deremot till 7,968 tunnor hvete, 114,753 tunnor råg, 76,502 tunnor korn och 258,194 tunnor
potates; och anses sädesafkastningen i vanliga år motsvara behofvet för länet, med undantag af Carlskrona
stad.
Tab. Litt. a. Handelskriserna å säd hafva i medeltal varit de i nedanstående tab. Litt. A. meddelade.
Offentliga understöd för missväxter och andra skador å grödan hafva under perioden ej ägt rum och
lyckligtvis ej heller varit af behofvet påkallade.
Af nya sädesslag hafva endast tvååriga Hästvicker (Vicia biennis), som af Hushållnings-sällskapet införskrifvits,
blifvit försökte, men om utfallandet kan yttrande ännu ej afgifvas.
Tab. Litt. A. Handelspriser å säd.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
År 1856
33
25
20
37
14
87
8
60
»
1857
27
50
16
25
14
—
8
10
))
1858
22
50
13
80
11
50
7
75
))
1859
18
25
13
25
11
75
7
50
»
1860
23
75
14
75
12
75
8
—
Blekinge Län. Fruktträds- och blomsterodling Boskapsskötsel och -priser. 5
Trädgårdsskötseln och fruktträd södling en stå i allmänhet på en låg ståndpunkt, men hafva dock, till följd
af så väl Ilushållnings-sällskapets som enskildes bemödanden, gått något framåt. På Augerums egendom har
en större trädskola för alla slags träd samt blomsterträdgård blifvit anlagde, hvarifrån tillhandahållas så väl
träd och busk växter som blomsterfrö och lökar af de flesta slag, som från Tyskland pläga införskrifvas; och
kommer säkerligen tillgången på dessa artiklar att lifva hågen för trädgårdsskötseln och att minska importen
från Tyskland af frön, plantor och unga träd.
Fodertillgängen har varit tillräcklig åren 1856 och 1860 samt otillräcklig under periodens öfriga år,
hvilka förhållanden föranledt motsvarande tillökning och minskning i kreatursantalet under de särskilda åren.
Utfodringen med spanmål är i tilltagande och användas för detta ändamål i medeltal omkring 37,600 tunnor
årligen.
Afkastningen af ladugården motsvarar ej länets behof, utan tillföras så väl lefvande kreatur som hvarjehanda
ladugårdsprodukter från andra orter, förnämligast Skåne och Småland, äfvensom från utlandet; och
hafva handelspriserna i medeltal varit de i nedanstående tabell Litt. B uppgifna. Tab- L
Djurracerna äro i allmänhet små och dåliga, men i närheten af städerna och å större gårdar finnas
bättre utländska racer. Hushållnings-sällskapet har sökt verka för boskapsafvelns förbättrande genom anskaffande
af race-tjurar och dessas stationerande å lämpliga ställen inom länets särskilda delar, ehuru någon synnerlig
verkan af denna åtgärd ännu ej kunnat blifva märkbar. En inom Medelstads Härad bildad hingsthållningsförening
har genom anskaffandet af goda Norrska beskällare åstadkommit stor förbättring af hästafveln
derstädes.
Fjäderfä finnas på åtskilliga ställen af bättre och mindre vanliga slag, men i allmänhet vinlägger man
sig föga om denna slags afvel.
Biskötsel idkas obetydligt, och antalet bikupor har år från år minskats; men sedan Hushållnings-sällskapet
anskaffat undervisare i biskötseln efter Dzirrzons method, torde intresset för denna näring åter börja
vakna.
På sätt redan blifvit anmärkt, har åtskilligt blifvit gjordt under perioden för jordbrukets utvidgning och
förbättring genom nyodling, vattenaftappning och grunddikning; och utgör enligt uppgift arealen af den nyodlade
jorden 3,344 tunnland samt af den, som blifvit förbättrad genom vattenaftappning: 1,912 och genom
grunddikning: 282 tunnland; hvarjemte ängsvattning blifvit införd å 25 tunnland.
Gödningsmedlen anses vara till Ttrdel förökade dels genom uppköp af artificiela gödningsämnen och dels
genom kreaturens kraftigare utfodring och ett noggrannare tillvaratagande af ladugårdsspillningen å flere större
och mindre gårdar.
Till stängsel användas allmännast gärdesgårdar af träd, men på senaste tiden har mycken sådan stängsel
blifvit utbytt mot murar af sten, som ur åker eller nyodlad jord uppbrutits. Nya stängselförordningen
har icke ännu i afseende på stängselskyldighetens fördelande blifvit allestädes tillämpad, men der så skett,
har derigenom åstadkommits minskad åtgång af stängselvirke äfvensom minskning i antalet af kringdrifvande
småkreatur.
Tab. Litt. IL Handelspriser å ladugårdsprodukter.
Oxar
Kor
Smör
Sötmjölks-
ost
Kött
st.
st.
Ltt.
L®.
K®.
År 1856
110
70
10
8
3
» 1857
110
65
10
8
3
»1858
115
60
10,50
8
3
»1859
115
60
10,50
8
2,75
» 1860
125
70
10,50
8
3
6 Blekinge Län. Hushållnings-sällskapet. Agronomer. Bränvinsbränning. Dagsverkspriser.
Hushållningssällskapets verksamhet har otvifvelaktigt bidragit så väl till lifvande af intresset för jordbruket
och dess binäringar, som ock till detsammas höjande, bland annat genom utdelande af premier vid
profplöjningar och kreatursexpositioner, som årligen ägt rum; genom tillhandahållande af behöflige frösorter;
anskaffande af race-tjurar till länets alla härader; införskrifvande och utdelande af fruktträd; meddelande af
anslag till alla socknebibliothek inom länet för uppköp af böcker rörande jordbruket och dess binäringar; utdelande
af sådane böcker jemväl bland allmogen; införskrifvande af Dzirrzonska bihus och anställande af undervisare
i biskötsel och i fiske; och spåras på flere håll det gynsamma inflytandet af denna sällskapets verksamhet.
Såsom ett mera märkligt exempel må anföras den fart morotskulturen under senare år tagit, synnerligast
inom länets strandbygd.
Det af Statens Agronomer erhållna biträde, hvilket blifvit anlitadt å jemförelsevis få ställen, har likväl
i sin mån bidragit att sprida upplysning i ett och annat hänseende; äfvensom länets Landtbruksskola, för hvars
organisation och verksamhet närmare redogörelse meddelas här nedan i berättelsens 6:te afdelning, väl uppfyllt
sitt ändamål, att bilda dugliga rättare, och såmedelst inverkat fördelaktigt på jordbruket.
Ehuru jordens beskaffenhet inom länet i allmänhet lämpar sig särdeles väl för odling af potates, hvaraf
bränvinet här i orten hufvudsakligen tillverkas, samt denna näring således torde vara naturligare för detta,
än de flesta andra län, så har likväl inflytelsen af bränvinsbränning en på jordbruket, utan tvifvel varit i flere
hänseenden ofördelaktig. Bränvinsbränningen har nemligen ofta tagit tillverkarnes uppmärksamhet så uteslutande
i anspråk, att bränvinstillverkningen för dem blifvit hufvudsak, jordbruket bisak, äfvensom ansträngningarne
i och för denna handtering förorsakat höstbrukets åsidosättande, olägenheter, som dock minskats i
den mån bränneriernas antal nedgått. Denna närings ofördelaktiga inflytande har vidare bestått derutinnan,
att stegringen i dagsverkspriserna under bränningstiden återverkat ofördelaktigt äfven för dem, som ej sjelfva
befattat sig med bränvinstillverkning; att utfodringen med drank, använd i öfvermått och på olämpligt sätt,
bidragit till boskapsracens försämrande och att potatesodlingen i åtskilliga orter erhållit en allt för stor utsträckning
och jordbruket dermed äfven en skef riktning; ett så mycket betänkligare förhållande, som från
en mängd gårdar potatesskörden årligen säljes för bränneriernas behof, utan att genom uppställning af motsvarande
qvantitet drank eller på annat sätt anskaffas gödningsämnen för växtkraftens bibehållande. I afseende
på inflytelsen af bränvinsbränningen såsom fabriksnäring blifver tillfälle att lemna redogörelse i sammanhang
med redogörelsen för öfrige fabriker.
Tillgången på arbetare för jordbrukets behof har varit mycket minskad till följd af en i allmänhet ökad
företagsamhet äfvensom genom lockelsen af den höga dagspenning, som erhålles vid allmänna arbeten; och har
sålunda inträffat att, ehuru arbetarnes aflöningsförmåner inom länet varit i ständigt stigande, det likväl varit
förenadt med stor svårighet att erhålla behöflig arbetsstyrka till jordens skötande. Af 100 arbetare anses vara
18 jordtorpare, 46 tjenare i husbondes bröd, 3 statkarlar, 17 daglönare och 16 backstugusittare.
Tab. Litt. c. Dagsverkspriserna hafva varit de i nedanstående tabell Litt. C uppgifna.
Tab. Litt, C. Dagsverkspriser för jordbruksarbetare.
Sommar.
Vin
ter.
Man.
Qvinna.
Man.
Qvinna.
Ar 1856
75
öre.
37
öre.
60
öre.
33
öre.
» 1857
75
»
40
»
67
»
37
))
» 1858
75
»
40
»
67
»
37
»
» 1859
80
))
42
»
67
))
37
»
» 1860
85
»
45
»
70
»
40
»
Blekinge Län.
Skogshushållning. Export af skogsprodukter.
7
Sedan år 1849, då den genom Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 19 Mars 1836 och den 27 November
1837 anbefallda reglering af Skogs- och Jägeri-Staten inom Blekinge trädde i verkställighet, har icke någon
Jäo-eritjensteman funnits i länet anställd, förr än år 1860, då en Öfverjägare med 1000 Riksdalers lön blef
för länet antagen; dock var Konungens Befallningshafvande, enligt nämnde reglering, berättigad att för rofdjurs
utödande samt för skogsindelningar å boställen och för enskildes behof påkalla biträde af Jägmästaren
i Kronobergs län, i den mån hans göromål inom samma län sådant medgåfvo. Af denna anledning äro för
tabellarisk framställning lämpliga uppgifter om skogshushållningen ej tillgängliga, utan måste berättelsen derom
inskränkas till en redogörelse för förhållandet i allmänhet.
Socken- eller häradsallmänning finnes ej, och de kronan tillhörige och till dess disposition indragne hemmanen
utgöras blott af Chefsbohemmanen Röan, Ramdala och Heljarum, af hvilka det förstnämnda har 262
tunn- och 8 kappland skog; hvaremot skogsvidden å de två sistnämnde ej är känd. Skogen å boställen och
kyrkors jord antages utgöra en areal af vid pass 3,113 tunnland, men uppgift om skogsafkastningen i kubikfot
eller penningevärde under perioden å dessa hemman och boställen kan ej meddelas. På intet af dem sker
afverkningen efter fastställd plan.
Endast å några större possessioner har en rationel behandling af skogen blifvit införd, då deremot afverkningen
i allmänhet inom länet sker fullkomligt planlöst, utan beräkning på skogarnes bestånd och förmåga
att gifva afkastning för framtiden, äfvensom utan att något göres för återväxtens befrämjande. Den
naturliga följden häraf är, att sjelfva skogskapitalet betydligt förminskats och tillgången på byggnadsvirke
blifvit med hvarje år knappare. Ännu finnas dock skogstillgångar, som, klokt vårdade, sannolikt kunna fylla
länets framtida behof, ehuru skogsbrist redan kan anses hafva inträdt inom åtskilliga socknar. Under periodens
senare år har man äfven, som det vill synas, flerestädes kommit till insigt om nödvändigheten att iakttaga
en klokare hushållning och vidtagit åtgärder för ungskogens fredande. Länets Hushållnings-sällskap har
genom utfästande af premier och på annat sätt sökt befrämja en förbättrad skogsvård, utan att dock dessa
försök hittills medfört annan verkan, än att uppmärksamheten blifvit ytterligare fästad å nödvändigheten af
en klokare hushållning.
Tillfället till afsättning vid sågverken och trädvarornas efterfrågan i handeln hafva utan tvifvel i allmänhet
lockat till öfverafverkning, och de under slutet af förra och början af denna period högt uppdrifna handelspriserna
å skogsprodukter hafva utgjort en ökad anledning till misshushållning med skogarne under samma
tid. Äfven hafva många hemmansägare, till följd af en allmänt utbredd fruktan för snart inträffande förbud
mot rödsling eller svedjande, skyndat att för svedning nedfälla ungskog till större mängd, än eljest kanske
inträffat.
Af skogsprodukter, hvaraf ej obetydligt tillföres länet från Småland, har under perioden från länets Tab. Litt.
hamnar hufvudsakligen exporterats, hvad i nedanstående tabell Litt. D finnes specificeradt.
Tab. Litt. D. Exporterade skogsprodukter.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Plankor af furu och gran
12,341
9,111
7,913
13,751
12,462
Bräder af d:o d:o
7,568
4,419
1,602
2,140
2,400
Läkten af d:o d:o huggne
10,767
4,006
1,278
1,580
1,548
D:o d:o d:o sågade
6,590
2,012
17
228
213
Ekstäfver
d:o
1,077,838
503,550
400,540
456,280
357,299
Bokstäfver
1,330,930
1,383,630
1,359,920
1,410,540
1,792,000
Bundttunnor af bok
49,642
51,787
40,621
84,301
69,596
Spiror af furu och gran
166
271
98
95
140
Sparrar d:o d:o
6,831
4,845
1,815
859
1,551
Bjelkar d:o d:o
2,551
2,237
1,005
1,180
1,026
Ved af björk
672
388
221
167
230
D:o af bok
759
885
412
176
166
Plankor och brädstump
142
233
165
Beck
423
175
67
10
1
Tjära
997
519
589
556
806
9,500
Naglar af ek och furu
54,300
42,380
15,900
17,400
8
Blekinge Län.
Skogshushållning. Priser å skogseffekter m. m.
Svedjande utöfvas inom länets hela skogstrakt, men med den största utsträckning inom Jemshögs socken,
utgörande länets nordvestra hörn, och förnyas ej sällan efter längre eller kortare tid å samma mark,
utan eftersinning, huruvida jordmånen är af den beskaffenhet, att svedning derå kan utan skada företagas.
Mycken halfvuxen skog går på detta sätt förlorad.
Skogseldar hafva sällan inträffat, och under perioden har blott en sådan af något omfång ägt rum.
Den uppkom genom vårdslöshet vid svedjande och förorsakade större eller mindre skada å 46 tunnland buskbeväxt
mark och 52 tunnland skogsmark. Den, som vållat eldens uppkomst, har af domstol blifvit dömd att
med 439 R:dr ersätta för andra personer genom elden uppkommen skada.
Kolning verkställes egentligen blott inom ett par socknar i länets vestra del, ehuru icke af någon synnerlig
betydenhet.
Tjärn- och Beckbränning äger rum i större myckenhet inom de skogrikare orterna, men antagligen utan
menligt inflytande på skogarne, enär dertill hufvudsakligen användas stubbar efter förut fällda träd.
Pottaska tillverkas blott på ett ställe och anses tillverkningen deraf vara mer till gagn än skada i afseende
på skogsvården.
Stängseln, ännu i allmänhet af träd, har erfordrat betydliga qvantiteter virke. De förr talrika smäbrännerierna
hafva äfven i hög grad bidragit till skogsförödelsen, och vinsten af senare tiders förändringar i bränvinsbrännings-lagstiftningen
kommer utan tvifvel att visa sig äfven inom skogshushållningens område.
Tab. Litt. e. Till följd af de med transporten förenade kostnader äro prisen å skogseffekter högst olika å produktionsoch
afsättningsorterna, men de pris, hvartill virkeshandlande kunnat inköpa skogseffekter, levererade vid kusthamn,
hafva under åren 1856—1860 samt nästföregående två femårsperioder i medeltal varit de i följande
tabell Litt. E uppgifna. Den under senare perioden sålunda inträffade prisstegringen anses hafva haft sin
grund så väl i priset å skogsprodukter i verld shandeln, som i minskad skogstillgång.
Torf, hvarpå god tillgång finnes inom vissa delar af länet, användes der mycket till bränsle äfven vid
brännerier, hvaremot stenkol högst obetydligt användes. Andra vedsurrogater eller brännmateriel finnas ej.
Någon undervisning i skogsskötseln meddelas vid landtbruksskolan, men särskild undervisningsanstalt för
detta ändamål är ej inom länet inrättad.
Betydligare Ekplanteringar hafva blifvit verkställda vid Johanneshus fideicommissegendom samt å Carlshamns
och Sölvesborgs mark, likasom åtskilliga personer af allmogen visat sig måne om vården af den uppväxande
ekskogen.
Flygsandsfält finnas flere, men endast med omkring 250 tunnlands areal. Alla, utom ett å Sölvesborgs
stads mark, tillhöra enskilde, och blott ett af dem om 48 tunnlands vidd, för hvars täckning och plantering
med furuskog ett statsanslag af 3,375 R:dr år 1860 blifvit beviljadt, står under allmän uppsigt. För sandens
bindande å de öfriga är intet vidgjordt, utom å flygsandsfältet vid Sölvesborg, af 34 tunnlands vidd, hvilket
åren 1858 och 1859 blifvit inhägnadt och planteradt med furu.
Tab. Litt. E. Handelspriser å skogsprodukter.
Furuplan-
kor,
3 tums.
per tolft.
Granplan-
kor,
3 tums.
per tolft.
Bräder,
2 tums.
per tolft.
Bräder,
1 tums.
per tolft.
Läkten,
huggna,
12 alnar.
per tolft.
Läkten,
huggna,
10 alnar.
per tolft.
Granved,
per famn.
Björkved,
per famn.
Furubal-  kar, 8 till
12 tums
tjocklek,
per kub.-f.
Ekstaf,
per tusen.
Bokstaf,
per tusen.
Tjära,
per tunna.
Beck.
per tunna.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R.dr.
öre.
R:dr.
öre.
ir 1845-50
12
—
9
—
6
—
4
—
1
—
—
75
6
—
8
—
—
40
62
50
20
—
9
—
13
—
» 1851-55
13
—
10
—
6
50
4
50
1
50
1
25
6
50
8
50
—
45
70
—
20
—
11
—
15
» 1856 -60
16
—
12
—
7
50
5
—
2
—
1
50
8
—
8
50
—
50
75
—
22
—
10
—
13
50
Blekinge Län. Jägareförbundet. Brukshandtering. Fabriker. 9
o
Ar 1836 stiftades och 1853 upplifvades Blekingska Jägareförbundet, hvilket har till syftemål så väl att
befrämja jagtens ändamålsenliga utöfning, som att verka för rofdjurs utödande, för hvilket senare ändamål
förbundet utdelar premier för fällande af rofdjur utom skallgång med följande belopp, nemligen för Warg 2
R:dr 25 öre, Räf 1 R:dr 25 öre, Örn 1 R:dr, Falk och Hök 50 öre, Uggla 25 öre, Mård och ofödd Räfunge
75 öre. Till bestridande af förbundets utgifter har Hushållnings-sällskapet under perioden bidragit med 100
å 400 R:dr årligen, hvarjemte större delen af förbundets medlemmar, vid 1860 års slut utgörande 283, för
samma ändamål erlagt årsafgift af 50 öre person.
Antalet af dödade rofdjur, så vidt sådant kommit till förbundets kännedom, samt beloppet af utbe- Tab. n:o
talde belöningar hafva varit de i tab. N:o 5 uppgifna.
Några skottpenningar äro under perioden ej från länets jagtkassa utbetalde, och några särskilda åtgärder
för rofdjurs utödande hafva ej varit af behofvet påkallade, helst den skada, som af rofdjur förorsakas å
husdjur, ej är betydlig. Närmare uppgifter härom kunna ej meddelas.
För alla i länet befintliga verk och inrättningar, som hafva till föremål brukshandtering samt fabriks- Tab. N:o
och manufaktur-produktion jemte liandtverkerierna med dithörande personal, sådant förhållandet var vid periodens
slut, meddelas redogörelse i tabellen N:o 7. Härvid torde böra upplysas, att handtverkarne i köpingarne
äro upptagne bland handtverkarne å landet, äfvensom att den skiljaktighet, som förefinnes emellan tabellen
och Kongl. Kommerse-Kollegii berättelse för år 1860, angående antalet handtverkare i städerna, är föranledd
deraf, att i den från Carlskrona stad till bemälde Kollegium ingångna uppgift om handtverkare äfven
inberäknats sådane, som idkat handtverk till sjelfförsörjning till ett antal af 75 personer.
På sätt tabellen utvisar, är bergs- och brukshandtering en inom länet ganska inskränkt. Malmuppfordring,
masugnstillverkning och stångjernssmide ega ej rum; och af de befintliga till nämnde handtering hörande verk
och inrättningar äro endast tre af någon större betydelse, nemligen Kallinge vals- och hammarverk, der jernplåt,
ämnesjern, machinspik och kopparplåt under perioden tillverkats; Lyckeåborgs vals- och hammarverk,
der tillverkningen omfattar bandjern, machinspik och sedan år 1859, äfven jernplåt; samt Lyckeby gjuteri,
o
anlagdt 1859 för tillverkning så väl af gjutgods, som gods af smidesjern. Ar 1860 uppgick jernmanufakturtillverkningen
vid samtlige verken inom länet till 3,451 skeppund bergsvigt samt tillverkningen af kopparsmide
och plåtar vid kopparhammare och valsverk till 3,267 centner. Vid Lyckeby förarbetas hufvudsakligen
engelskt, vid de öfriga verken blott svenskt jern. Brännmaterielet består vid Kallinge af torf, ved och
trädkol, som af allmogen i orten till bruket afsättas, samt vid Lyckeåborg och Lyckeby af ved och stenkol.
Produkterna förbrukas till en del inom länet, men mycket deraf afsättes och transporteras sjöledes till andra
orter inom och utom landet. Till Gefle och norr derom belägna städer, har, anmärkningsvärd t nog, nära T'1T
af spiktillverkningen vid Lyckeåborg ett och annat år blifvit afsatt. Arbetarnes ställning är tillfredsställande,
och kringboende allmoge hemtar ej obetydlig fördel af dessa verk, hvilka lemna tillfälle till afsättning af
hvarjehanda skogsprodukter samt till inkomst för arbete och körslor.
Någon annan produktion af råämnen ur mineralriket äger ej rum, än den stenbrytning, som verkställes
vid det i tabellen upptagna stenhuggeri, hvilket icke saknar betydelse för orten. Det är beläget på öarne
o
Dragsö och Tjärö i Åryds socken, och derifrån afyttrades år 1860 omkring 36,000 kubikfot finhuggen granit,
hvaraf 30,000 utskeppats till hamnar i Preussen och återstoden blifvit afyttrad till åtskilliga hamnar i södra
Sverige. Arbetspersonalen har ej fast anställning, utan utgöres af löst folk, hvilket har mycken fördel af
detta tillfälle till förmånligt arbete.
Bland egentliga fabrikerna intar mekaniska bomullsspinneriet vid Strömma främsta rummet med ett
tillverkningsvärde år 1860 af 636,211 R:dr. Dernäst komma tobaks- och snusfabrikerna med 262,032 R:dr,
garfverierna med 157,629 R:dr samt färgerierna och kemiska blekerierna med 95,726 R:drs tillverkningsvärde,
Landshöfdinge-Embclels tind. ber. tili Blekinge Län för åren 1856—1860. 2
10
Blekinge Län.
Fabriker. Skeppsvarf. Bränvinsbränning.
allt nämnde år. De nu nämnde och öfriga fabrikers tillverkningar förbrukas inom länet, med undantag af
större delen af det vid Strömma tillverkade bomullsgarn, som afyttras till åtskillige inrikes orter, dit transporten
verkställes så väl land- som äfven och hufvudsakligen sjöväg, samt något af snus- och tobaks-, stärkelse
och cichoriefabrikernes fabrikater.
Sedan en vid Strömma bomullsspinneri befintlig skola år 1859 upphört, finnes icke någon särskild bildningsanstalt
för de vid fabriker inom länet anställda arbetare, hvilkas ställning i ekonomiskt och sedligt hänseende
ej företer någon märkbar olikhet med öfriga arbetsklassens. Fabrikerna äro ej heller af den betydenhet
och beskaffenhet, att de kunna utöfva någon egentlig inflytelse på länets innevånare eller i någon anmärkningsvärd
grad återverka på andra näringar.
Skeppsvarfven och brännerierna, hvilka, fastän de i tabellen blifvit upptagna bland fabriker och manufakturer,
icke äro af fullkomligt enahanda beskaffenhet med dessa senare, ega större betydelse för länet och
torde, med afseende härå, böra blifva föremål för närmare redogörelse.
o
A Skeppsvarfven, af hvilka det ena är beläget i Carlskrona och det andra i Carlshamn, var verksamheten
vid periodens början mycket liflig, men efter den i slutet af år 1857 inträffade rubbning i allmänna
krediten, inskränktes arbetena å dem högst betydligt. Verkningarne häraf, fastän menliga för tillfället, hafva
dock ej medfört svårare följder, utan har skeppsbyggeriet åter börjat komma sig före. Under perioden hafva
1-3 fartyg om tillsammans 928 läster samt 2, å hvilka lästetal ej kunnat uppgifvas, blifvit nybyggda, hvarjemte
större och mindre reparationer blifvit verkställda med en kostnad i materialier och arbetslöner af nära
250,000 R:dr.
Bränvinsbränningen, hvilken under periodens första år idkades vid 567 mindre och 29 större brännerier,
utöfvades deremot under år 1860 vid 302 mindre och 21 större brännerier, utvisande en minskning i antalet
af 265 mindre och 8 större. Då den beskattade tillverkningen år 1859 utgjorde vid de mindre brännerierna
646,814 och vid de större 592,200 eller tillsammans 1,239,014 kannor, så uppgick deremot 1860 års beskattade
tillverkning blott till 833,767 kannor, hvaraf 413,268 tillverkats vid större och 420,499 vid mindre brännerier.
Tillverkningen skulle således, om beskattningen lägges till grund för beräkningen, hafva minskats
med nära en tredjedel, men i sjelfva verket torde minskningen vara något mindre, då under perioden förmågan
att uppdrifva småpannornas afverkning varit i oafbrutet tilltagande. Den inträffade minskningen torde
till stor del kunna tillskrifvas dels det betydliga prisfallet å bränvin sedan 1856 års början och dels svårigheten
att skaffa erforderliga förlag och förskott till skatten, hvilken för år 1860 uppgick till sammanlagdt
o
501,528 R:dr 34 öre. Ar 1856 användes vid ångbrännerierna betydliga qvantiteter ryskt rågmjöl, men under
öfriga åren hafva för tillverkningen begagnats potates och säd af länets egen produktion. Brännmaterielet
utgöres af ved och torf.
Den fördel, som bränvinstillverkarne kunnat hemta af rörelsen, har varit mycket olika, icke allenast
inom olika trakter af länet, utan äfven inom en och samma trakt, beroende dels af vilkoren, hvarpå förlag
kunnat skaffas, och dels på andra omständigheter. Sålunda hafva småbrännerierna, till följd af den allt för
lågt beräknade afverkningsförmågan, som utgjorde grunden för skatten, i allmänhet lemnat en jemförelsevis
god behållning, oansedt ej obetydligt förlorats i rudimaterier genom afverkningens forcerande, under det ångbrännerierna,
fastän en sådan förlust der ej ägt rum, gått med mindre fördel; äfvensom behållningen varit
betydligt större i de trakter, i hvilka bränneriernas antal ej varit allt för stort och potatespriset till följd
deraf blifvit högre uppdrifvet.
Inflytelsen af bränvinsbränningen i allmänhet har väl så till vida varit fördelaktig, som genom densamma
beredts möjlighet att få ortens öfverskott af potates hastigt förvandladt i en lätt transportabel och säljbar
vara, samt förtjenster uppkommit för en mängd näringsidkare och arbetare, men deremot varit i flere andra
hänseenden skadlig icke allenast för jordbruket, på sätt i sammanhang med redogörelsen för denna näring
Blekinge Län.
Handtverkerier. Binäringar. Hem- och husslöjd.
11
blifvit omförmäldt, utan äfven för befolkningen, på hvilken den verkat menligt dels derigenom, att denna, i
och för anskaffande af de till handteringens bedrifvande erforderliga penningar, blifvit inlockad i och vand
vid mer eller mindre äfventyrliga lånetransaktioner och affärsaftal, och dels derigenom att den rikliga tillgången
på bränvin i de små bränneriernas tid äfven föranledde ett vidsträcktare bruk deraf, än som eljest antagligen
inträffat, hvilka olägenheter dock minskats i den mån bränneriernas antal nedgått och åsigterna börjat
förändra sig derhän, att omåttligt bruk af bränvin anses nesligt.
För afsättningsorter och handel med bränvin redogöres under nästa afdelning.
Handtverkeriernas tillverkningar afse uteslutande länets innevånares behof, och uppgifvas deras idkare i
städerna i allmänhet befinna sig i en mindre god ekonomisk ställning, hvartill anledningen anses vara, i Carlskrona,
att kronans handtverkare och manskap delar arbetsförtjensten med de egentliga handtverkarne, och i
Carlshamn, att antalet öfverstiger behofvet.
Bland binäringar intager saltsjöjisket främsta rummet näst bränvinsbränningen och utgör enda utvägen
till bergning för flere tusende bland länets innevånare. Det mest lönande fisket idkas i öppna hafvet, der
torsk och småsill fångas, men sillfisket anses i allmänhet år från år hafva aftagit; och tro fiskrarne anledningen
dertill vara den, att fisken oroas af ångfartygen, samt anföra till stöd för denna mening det faktum,
att sillfisket aftagit i mån af tillökningen i ångbåtarnes antal, och att då sommarfisket förr varit ymnigast,
mesta sillen nu erhålles vår och höst före ångbåtsfartens början och efter dess slut. En måhända allt för
långt utsträckt fångst under lektiden bidrager sannolikt till fiskets försämrande. För sommarfiskets utöfvande
utsträcka fiskrarne från länets vestra del sina färder till närheten af Bornholm och Skanör, der fisket varit
mer gifvande än i egna fiskvatten.
Skärgdrdsjisket af gäddor, aborrar, flundror m. m. har icke heller varit mycket gifvande; men då priset
å fisk, likasom å andra varor, är beroende af tillgång och efterfrågan, har ersättning för den minskade fångsten
i viss mån erhållits genom det högre priset.
Laxfiske utöfvas så väl i hafvet, som i ett och annat af vattendragen, förnämligast Mörrums ström, der
vid kron olaxfisket, för hvilket under perioden erlagts 5,100 R:dr årligen i arrende, samt åtskilliga enskilda
fisken betydlig fångst äger rum. Under perioden har laxfisket i hafvet några gånger för kortare tid varit
synnerligt gifvande.
Fisket i insjöar är icke af någon synnerlig vigt, men saknar dock ej all betydelse i den enskilda hushållningen.
För saltsjöfiskets upphjelpande hafva åtskilliga åtgärder blifvit vidtagne från Hushållnings-sällskapets
sida, såsom anskaffande af ändamålsenligare redskap och beredande af tillfälle till undervisning i bättre fiskemethoder
m. m., men åtskilligt återstår ännu att göra.
Jemte fisket idka många fiskare i vissa delar af skärgården vårtiden jagt efter sjöfågel, hvaraf stundom
en betydlig mängd skjutes.
Binäringarne omfatta för öfrigt endast öltillverkning till temligen betydlig myckenhet, någon tjärubränning,
kolning och pottasketillv erhling, på sätt i sammanhang med redogörelsen för skogshushållningen blifvit
omförmäldt, samt varutransport sjöledes med båtar.
Hem- och hus-slöjder idkas icke till någon betydlighet och afse endast allmogens egna behof af åkeroch
körredskap samt ylle-, linne- och bomulls-väfnader, hvaraf tillverkningen dock ej motsvarar befolkningens
behof, jemte strumpstickning och bland fiskeribefolkningen tillverkning af den för deras yrkes utöfvande behöfliga
redskap. Linneväfnaden är i aftagande i följd af den rika tillgången på bomullsväfnader till billigt pris.
12
Blekinge Län.
Vägar. Broar. Grindar. Skjutsning. Poster.
4. Koinimiiiikationsanstalter och varubyten.
a) Landkommunikationer.
f:o 8. För längden af allmänna vägarne, antalet gästgifveriet och årligen utgångne hästar, jemte vägförbättringar
och kostnaderna derför redogöres i tabb. N:is 8 A och B.
Vägarne äro i allmänhet mycket goda, särdeles landsvägarne. Grusningen verkställes på hösten, och
om våren bättras under tiden uppkomna brister. Dessa tider för väglagningen anses särdeles ändamålsenliga
och såsom en af de förnämsta orsakerna till vägarnes goda skick. Carlskrona och Carlshamns vägstycken lagas
med slagen sten, hvarigenom dessa förut djupa vägstycken vunnit mycken fasthet. Äfven Sölvesborgs
stads innevånare hafva år 1860 beslutat verkställa väglagning med slagen sten.
Till stor lättnad för trafiken hafva allmänna landsvägarne under senaste femton åren blifvit mycket förbättrade
genom sänkning af många svåra hackar, men många återstå ännu å landsvägarne inom Bräkne härad,
samt flere af mindre betydenhet å de landsvägar, som i norr och söder genomlöpa Medelstads härad.
De under perioden fulländade väg förbättring ar bestå i sänkning af sex svårare backar å landsvägarne
inom nämnde två härader, hvarför kostnaden uppgått till sammanlagdt 25,692 R:dr. Dessutom har under
åren 1858—1860 omläggning af åtskilliga backar inom Medelstads och Östra härader blifvit börjad, men arbetet
härmed, beräknadt till en kostnad af nära 20,200 R:dr, var vid periodens slut ej fullbordad t. De för
vägförbättringarne erforderlige medel, utöfver erhållne statsanslag, hafva hemmansägarne inom koinmunerne
tillskjutit, utan att vägpenningar uppburits.
o
A landet finnas sex större broar, som af kommunerna underhållas, utan någon rättighet till bropenningars
uppbärande, och å Carlskrona stads grund finnas två sådane, som af staden underhållits mot ett sedan
1832 utgående statsbidrag af 500 R:dr om året, jemte rättighet att uppbära bropenningar, hvilken rättighet
dock upphört med 1860 års slut.
Grindarnes antal å allmänna landsvägarne uppgår blott till åtta, af hvilka fem finnas å städernas vägstycken
och en del äro försedde med vaktare, till följd hvaraf olägenheterne af dem betydligt minskats.
Af de vid 1860 års slut befintlige 22 Gästgifveriet har intet blifvit under perioden nyanlagdt.
På sätt tabellen utvisar, har antalet från gästgifvaregårdarne i skjuts utgångne hästar under de tre sista
åren i perioden varit endast ungefär hälften så stort, som under de två första. Anledningen härtill torde i
någon mån böra sökas i en fiffigare ångbåtstrafik under senare åren och minskad rörelse i följd af den 1857
inträffade penningeförlägenheten samt deraf förorsakad större hushållsaktighet, men hufvudsakligen kunna tillskrifvas
den genom Nådiga Kungörelsen den 11 December 1857 beviljade förhöjning i skjutslegan, hvilken
förhöjning föranledt, att mången, som för sina resor förut begagnat skjuts, nu färdas med egna hästar, och
o
att mängden af resande till det yttersta inskränker antalet hästar för sin fortkomst. A andra sidan har
denna förhöjning framkallat större benägenhet hos allmogen att utgöra skjuts, så att vid år 1858 anställda
försök att åstadkomma entreprenader vid alla de gästgifverier, der skjutsen då ej af entreprenörer bestriddes,
endast ett skjutslag funnits villigt göra någon uppoffring för skjutsentreprenads åstadkommande. Förutom
skjutsentreprenaderna vid städernas gästgifvaregårdax1, funnos sådane vid 1860 års slut blott vid fyra gästgifvaregåi*dar.
Äfven antalet af de i kronoskjuts utgångne hästar har, enligt hvad tabellen visar, under perioden varit
i aftagande, hvartill anledningen är, att kronans manskap på senare tider, så vidt ske kunnat, blifvit med
ångfartyg transporteradt till och från flottans station i Carlskrona.
De ordinarie posterna, hvilka komma och gå till och från Carlskrona fem gånger hvarje vecka, fortskaffas
af sexton posthemman. Alla andra poster, så väl snäll- som paketposten, befordras med gästgifvareskjuts
eller af entreprenörer.
Blekinge Län.
Kustfart. Kusthamnar. Lotsverk. Fyr- och sjömärken.
13
Kronobrefbäringen, sorn tillförene verkstiildes af dertill indelade hemman, ombesörjes sedan 1853 öfver
hela länet af entreprenörer, på bekostnad af samtlige till brefbäring pligtige hemman i förhållande till hvartderas
skyldighet att i sådant besvär deltaga samt för stationen i Carlskrona af Borgerskapet derstädes. Brefbäringsstationernas
antal utgjorde under periodens sista år 84 stycken och kostnaden för brefbäringen har i
medeltal uppgått till 5,410 R:dr årligen.
b) Sjökommunikationer.
Att för Blekinge län, som till hälften är omslutet af hafvet med talrika vikar och öar, kustfarten måste
utgöra ett högst vigtigt befordringsmedel, torde knappast behöfva nämnas. För den inre rörelsen och omsättningen
af landtmannaprodukter användas mest öppna båtar. Förbindelsen med andra orter äfvensom emellan
städerna inom länet underhålles med segel- och ångfartyg och har, hvad de senare beträffar, under perioden
o
betydligt tilltagit i liflighet. Ar 1860 gjordes regelbundna turer till orter inom länet af ångfartygen Svea,
Dana, Carl X, Blekinge, Transit N:o 2, Götha, Orion, Westervik och Raketen.
Kusthamnarne äro talrika och till stor del af utmärkt beskaffenhet. De förnämsta äro Carlskrona kofferdihamn
med 13 fots samt inre och yttre redd med 24 till 98 fots djup, Carlshamns hamn med 13 till 28,
Sölvesborgs med 13 å 14 fots djup samt Ronneby hamn och redd, den förra 7 å 9 och den senare omkring
27 fot djup.
För uppmuddring och förbättring af dessa hamnar hafva stora kostnader blifvit gjorda under perioden,
uppgående i Carlskrona till 45,000 R:dr, bestridda med statsanslag; i Carlshamn till 16,828 R:dr af hamnkassans
inkomster; i Sölvesborg till omkring 8,000 R:dr årligen af hamnkassans inkomster och af kommunen
särskildt anvisade medel; samt i Ronneby år 1860 till 6,871 R:dr 22 öre, deraf 6,000 R:dr blifvit af kommunen
upplånade och det öfriga utgått af hamnkassans tillgångar; och har Ronneby köping samma år af statsmedel
fått sig anvisadt ett låneunderstöd af 10,000 R:dr, för hamnarbetenas fullbordande.
Öfriga kusthamnar äro: Trolleboda, Christianopel, 9 fot, Fogelmara, 8 å 9 fot, Björkeskär, 6 fot, Klakebäck,
8 k 10 fot, Attanäs och Gullholma, 6 ä 8 fot, Sandhamns inre, 13 å 14 fot, och yttre, 30 fot, Ung
skärsgölen,
10 å 12 fot, Guövik, 6 å 8 fot, med ankarsättning på mer än 40 fot, Jernavik, 8 ä 10, och
längre ut öfver 40 fot, Matvik, 30 fot, Ternö, hamnen 30 fot, men inloppen, det östra 13 och det vestra
16 å 17 fot, Pukavik 10 fot och Saxemara 13 fot.
Dessutom finnas ankarsättning ar inom Majö ref på 10 å 12 fot, Flötjagölen på 24, östra Hästholmen på
24 å 36, Vestra Hästholmen på 36 å 42, Boköfjerd på 42 ä 60, Djupekås på 30, Hörvik på 24 å 30, Hanö
på 80 fot och deröfver och Hellevik på 24 fot.
Länet tillhör Södra Lotsdistriktet. Lotsbefälet föres af Distrikt-Chefen och en Lotskapten med station i
Carlskrona, med biträde af 3 Lotsålderman, fördelade på Långören, Aspö och Carlshamns lotsstationer samt
en tillsyningsman vid lotsuppassningen i Carlskrona. Lotsplatserna äro 14, nemligen: Christianopel, Sandhamn,
Långören, Ungskär, Inlängan eller Stenshamn, Hästholmen, Aspö, Arpö, Gjökalf och Ekö, Matvik och Ternö,
Carlshamn, Pukavik, Hanö och Sölvesborg; och lotspersonalen utgöres af 18 mästerlotsar, 24 sekundlotsar och
23 lotslärlingar. Till lotsningens uppehållande äro anslagne 134rdels mantal jemte öarne Ungskär, Mjöö,
Bokö och Hanö. Lotsningsskyldigheten vid Carlshamns och Sölvesborgs lotsplatser åligger dessa städer.
Till ledning för angöringen af inloppen finnas erforderliga märken till ett antal af 46 stycken samt till
farledernas utvisande och för fartygs förhalning behöfiigt antal prickar samt mo- och bergringar.
Blott en fyrinrättning finnes, nemligen å de så kallade Utklipporna, belägna i Thorhamns socken, 4 mil
till sjös sydsydost från Carlskrona. Fyrbyggnaden, af sten, är befästad och har två torn, af hvilka det norra
är ämnadt till telegraf-inrättning. 1 det södra, med en lanternin, finnes fyrapparaten, bestående af sex reverberer.
Betjeningen utgöres af en Fyrmästare, en Fyrvaktare och ett Fyrvaktarebiträde.
14 Blekinge Län. Handel och sjöfart. Varuin- och utförsel. Strandningar.
o
A insjöar och floder äger ej annan trafik runi, än någon flottning af timmer dels i Mörrums ström
från Småländska gränsen till lastageplatsen Svängestad, å en längd af vid pass två mil, och dels å Långasjön
i Asarums socken omkring en half mil.
Postkontoren äro till antalet fyra och telegrafstationerna tre, af hvilka senare en, nemligen Sölvesborgs,
blifvit under perioden anlagd.
c) Sjöfart och handel.
J:o 9. För antal och lästetal af länets innevånare tillhörige fartyg och båtar af fem läster och deröfver, med
skeppare och besättning, samt för antal personer, som hade handel till näringsyrke, allt vid periodens slut,
redogöres i Tabellen N:o 9.
Härvid amnärkes, dels att större delen af de handlande, som i tabellen upptagits såsom idkande både
gross- och minuthandel och enligt lag äro berättigade att idka båda dessa slags handel, i verkligheten bedrifva
endast gross- eller endast minuthandel, dels ock att den skiljaktighet, som, i afseende å antal och lästetal af
fartyg och båtar och å handelsbetjening i köpingar, förefinnes emellan nu lemnade uppgift och uppgifterna
derom i Kongl. Kommerse-Kollegii berättelse för 1860, har sin grund hufvudsakligen i köpingarne Ronneby
och Christianopels egendomliga ställning till Carlskrona och deraf föranledda misstag af de tjenstemän, som
meddelat primäruppgifterna till förenämnde berättelse.
Länets utrikes handel och sjöfart kan ej anses äga särdeles stor omfattning. In- och utförseltullen vid
samtlige tullkamrarne uppgick år 1860 tillsammanlagdt till 302,563 R:dr, oberäknade fyr- och båkrnedel, lastpenningar
m. m. Importen består hufvudsakligast af kaffe, socker, spirituosa, vin, tobaksblad och tobaksstjelk,
sill, salt, stenkol, hampa, spanmål, hudar, ull, färgstoffter och diverse väfnader. Exporten deremot af skogsprodukter
af hvarjehanda slag samt någon spanmål och valsad jernplåt jemte sprängd och huggen granit.
Import och export äga hufvudsakligen rum från och till Norge, Danmark, England, Tyskland, Ryssland,
Holland och Spanien. Från utrikes ort inklarerade år 1860: .259 fartyg af 11,562,71 läster och till utrikes ort
utklarerade samma år 177 fartyg af 7,2 6 0,60 läster.
Den inrikes sjöfarten är jemförelsevis liflig. De förpassade och förpassningsfria fartyg och båtar, som,
lastade och olastade, år 1860 från inrikes orter ankommit till länets städer och derifrån till inrikes orter af
gått,
utgjorde:
Ankomne: Afgångne:
de förpassade
908 af 13,521 läster
668 af 13,426 läster
och de oförpassade  259 » 4,857 »
304 » 7,948 »
eller tillsammans 1,167 » 18,378 »
972 » 21,374 »
Under perioden hafva 12 fartyg, af hvilka 10 Svenska, 1 Ryskt och 1 Fransyskt samt 3 ballastade och
9 lastade, strandat vid länets kuster. Elfva af dem hafva blifvit vrak. Ett fartyg och lasterna till största
delen äro bergade med hjelp från landet. Två personer, af hvilka ett fruntimmer, som medföljt ett af de
strandade fartygen såsom passagerare, hafva vid olyckstillfällena omkommit.
Varubytena inom länet omfatta hufvudsakligen spanmål, potates, bränvin, slagtkreatur, ladugårdsprodukter,
fisk och skogseffekter, som till städerna införas af landtboer, hvilka i stället der förse sig med salt, specerier
och hvarjehanda andra köpmannavaror. Sinsemellan sälja och köpa jordbrukarne spanmål, potates och
ved för bränneriernas behof.
Från andra inrikes orter föres till länet hufvudsakligen spanmål, som ankommer både sjöledes från
Skåne, Gotland och Öland och landvägen från Småland, jemte skogsprodukter, kreatur och ladugårdsprodukter
från Småland, jern från åtskilliga orter samt väfnader, garn och andra fabriksvaror, tillika med hvarjehanda
utländska köpmannavaror, som blifvit annorstädes importerade.
Blekinge Län.
Marknader. Salutorg. Bränvins-minutering och -utskänkning.
15
Till andra orter inom riket afsätter länet dels diverse brukseffekter och fabriksvaror, på sätt i föregående
afdelning blifvit närnndt, dels ock skogseffekter till Skåne, fisk, potates och fläsk, men förnämligast bränvin,
hvaraf under förpassning sjöledes, från länet afgått:
år 1856 1857 1858 1859 1860
kannor 496,518 1,227,530 1,199,024 1,656,021 1,746,573.
Härvid bör dock anmärkas, att detta bränvin haft vida mer än 6 graders styrka, stundom ända till 12
å 13 grader, och att en del deraf blifvit tillverkadt inom nordöstra delen af Skåne. Det mesta har förts till
Stockholm, dernäst till Göteborg, Gefle, Wisby samt städerna i Calmar län.
Gårdfarihandel förekommer väl ännu, men har, synnerligen å landsbyggden, högst betydligt aftagit.
Marknader, så väl fri- som kreaturs-, hållas till ett antal af 19 årligen, nemligen i samtlige städerna, i Ronneby
och Christianopels köpingar samt å landsbyggden, vid Svarthöfdaryd, Hasselstad, Öljehult och Holje, men
hafva förlorat en stor del af sin betydelse, utom hvad angår handeln med kreatur.
Förutom salutorgen i städerna, der vid torgdagarne, 2 h 3 gånger i veckan, omsättningen af landtmannaprodukter
för de dagliga behofven är ganska liflig, finnes salutorg jemväl i Ronneby köping med enahanda
omsättning, utan att vissa torgdagar blifvit bestämda. I Holje by af Jemshögs socken hålles torgdag en
gång i veckan.
Hvad beträffar priserna å skogs-, jordbruks- och ladugårdsprodukter, hvilka äro de hufvudsakliga före
*
o
målen för torghandeln, åberopas de i förra afdelningen meddelade uppgifter. A bränvin har partipriset i medeltal
utgjort:
1856 1857 1858 1859 1860
per kanna om 6 grader  R:dr öre 1: 80  1: 65  1: 40  1: 30.
1: 38.
Minuterings- och Utskänkning sställen för spirituösa drycker, oberäknadt 22 gästgifvaregårdar och 6 ställen
i städerna, der utskänkning ägt rum på grund af burskap eller särskild rättighet, hafva funnits till följande antal:
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Minuteringsställen
39
40
35
37
38
hvaraf å landet samt i köpingarne
7
8
3
3
4
och utskänkn ingsställen
21
20
22
21
22
hvaraf å landet
3
2
4
4
3
I Carlshamn hafva utskänkningsrättigheterna under hela perioden, med undantag af ett år, varit upplåtne
åt ett bolag, hvars behållning, enligt med Magistraten träffad öfverenskommelse, användes till för samhället
nyttiga ändamål. För öfrigt hafva så väl utskänknings- som minuterings-rättigheterna blifvit till enskilde
personer å auktioner upplåtne.
Af gift er na för försäljningen å dessa ställen hafva utgjort:
Är 1859 R:dr
» 1860  »
53,320: 7 öre,
49,933: 97 »
Är 1856
R:dr 35,642: 24 öre,
» 1857
» 43,627: 96 »
» 1858
» 51,738: 17 » eller tillsammans R:dr 234,262: 41 öre.
Af detta belopp hafva, efter afdrag af redogörarnes procent, 467 R:dr 48 öre, tillkommit:
länets Hushållnings-sällskap  R:dr 46,657: 8 öre,
städerna  » 159,462: 70 »
landtkommunerna  » 27,675: 15 ».
De städerna tillkommande andelar af dessa afgifter hafva ingått i stads- eller drätselkassorna och användts
till hvarjehanda kommunala behof. Landtkommunernas andelar hafva blifvit för alla åren reserverade
16
Blekinge Län.
Kameralförhållanden. Hemmansklyfning. Skiftesverk.
till framtida behof inom fern samhällen; för vissa år reserverade och för andra till åtskilliga ändamål använde
inom 4, i 5 anslagne till skolväsendet, i 8 till fattigvården samt inom de öfrige under särskilda år till skola,
fattigvård, socknebibliothek eller andra ändamål.
5. Kameralförliållauden.
Tab. N:o 10. För hemman och lägenheter å landet af alla slag vid periodens slut, dessas natur enligt nya jordeboksordningen,
brukningsdelar och uppskattningsvärde jemte jordområde och egendomar i städerna med uppskattningsvärde
derå, redogöres i tab. N:o 10.
De i tabellen meddelade uppgifter om Carlskrona och Sölvesborgs jordområden, i afseende å hvilkas
areal uppgifterna ej fullt öfverensstämma med de upplysningar, som meddelats å de i första afdelningen omnämnda,
af G. Ljunggren utgifna kartor, äro grundade på officiela kartor öfver dessa städers jord och omfatta
ej å Ljunggrens karta upptagne, till Carlskrona hörande, hemmanet N:o 51 Gullbärna, \ mantal i Lösens
socken af Ostra härad och 2 jordar vid Ronneby i Medelstads härad, tillsammans innehållande en areal af
155 tunne- och 17 kappland, utan äro detta hemman och dessa jordar inbegripna i uppgifterna från landet,
der de taxeras. Sölvesborgs odlingsbara jord har undergått laga skifte; men den icke odlingsbara står fortfarande
under stadens omedelbara disposition. Deremot äro Carlskrona och Carlshamns områden oskiftade.
En del deraf utarrenderas på längre tid i större och mindre lotter; den öfriga delen, bestående af betes- och
skogsmark, begagnas som samfällighet.
På sätt tabellen vid jemförelse emellan mantalen och brukningsdelarne utvisar, är hemmansklyfning en
inom länet ganska långt utsträckt. Hvarje brukningsdel utgör nemligen i medeltal ej fullt förmedladt -pdels
mantal. Hemman inom Blekinge i allmänhet hafva dock ansetts, med besutenhetens bibehållande, kunna klyfvas
till Trdels och å vissa öar och delar af strandbygden, der fiske ingår såsom hufvudsaklig utkomstkälla,
ända till jS-dels mantal. Af de genom landtmätare under perioden verkställda hemmansklyfningar hafva tre,
tillsammans omfattande f-dels förmedlade mantal, varit af sämjedelningsegenskap, men alla öfriga deremot af
beskaffenhet att böra fastställas, derföre de ock ingå i redogörelsen här nedan för laga skiftena.
Af de i tabellen upptagna torplägenheter, utgöres största delen af sådane, som blifvit afsöndrade från
hemman på viss tid eller lifstid. Aftalen om afsöndringarne ske till större del i sammanhang med hemmansförsäljningar,
i form af undantag för säljarens och hans hustrus lifstid. Ytterst sällan begäres fastställelse å
afgäld till hemmanet, äfven om sådan blifvit af hemmansägaren betingad. Innehafvarne af dessa lägenheter
befinna sig i allmänhet i jemförelsevis goda vilkor.
Enligt hvad tabellen gifver vid handen, finnas endast få kronohemman, och under perioden hafva sådane
af tillsammans l3Vi-dels förmedlade mantal i åtta särskilda hennnanslotter blifvit skatteköpte.
Tab. n:o li. Skiftesverket inom länet fortgår, om ej hastigt, dock oafbrutet. Likvisst förekomma numera till det mesta
hemmansklyfningar dels efter gamla kartor och dels efter nya mätningar; hvaremot de egentliga laga skiftenas
antal är jemförelsevis ringa. Närmare redogörelse för de under perioden sökta och verkställda skiftesförrättningar,
som varit af natur att böra fastställas, samt på de med förrättningarne förenade utgifter till förrättningsmän
och för odlings- och utflyttningskostnader meddelas i tabellen N:o 11.
Vid periodens slut funnos 280 byar och hemman, som ej undergått enskifte eller laga skifte.
Inflytelsen på jordbruket af de verkställda skiftena har varit af den mest välgörande beskaffenhet. De
spridda ägotegarnes sammanläggning i få och formliga lotter, samt upphörandet af det förut vanliga och ofta
menligt inverkande gemensamma arbetet och af den samtidiga skötseln och begagnandet af jorden, i förening
med tryggheten i afseende på beståndet af skiftena, hafva gemensamt befordrat en förbättrad häfd och en
mängd odlingar. Till följd häraf har spanmålsproduktionen äfven stigit så, att ett större antal hemman, hvil
-
Blekinge Län.
Statsbidrag.
Kommunalutskylder.
17
kas ägare förut måst köpa spanmål till brödföda under flere månader af året, efter undergångna skiften gifva
en afkastning, som icke allenast är tillräcklig för ägarnes behof, utan äfven lemnar öfverskott till afsalu.
Orsaken till vexlingar i skiftenas antal under olika år härflyter oftast af tillfälligheter, såsom dels att
hemman till följd af dödsfall eller af andra anledningar öfvergår till annan eller flere ägare, dels att den
landtmätare, som åstundas till förrättningsman, antingen straxt eller ock först under ett kommande år är i
tillfälle att utföra arbetet, dels ock att olika penningetillgång förefinnes det ena eller andra året, hvilken sistnämnda
omständighet är den väsendtligaste och utan tvifvel kan anses hafva föranledt, att de sökta skiftena,
på sätt tabellen visar, år 1858 varit lägre än under något annat år af perioden.
Af de från länet utgående Statsbidragen för nedannämnde år hafva, enligt special-räkningarne, blifvit:
levererade. såsom rester balanserade.
för år 1856
566,746 K:dr 46 öre  9,973 R:dr 36 öre.
» » 1857
709,435 » 5 »
11,430 » 61 »
» » 1858
588,982 » 60 »
22,924 » 52 »
» » 1859
788,540 » 99 »
18,435 » 63 »
» » 1860
647,939 » 55 »
16,749 » re »
Vexlingen i restantiebeloppen under dessa år har hufvudsakligen orsakats af bötesmedlen, uti hvilkas restförde
belopp jemväl ingå de målsägarne, de fattige m. fl. tillkommande andelar.
Kommunal-utskylder och -finanser utgöra med afseende å kommunernas beskaffenhet hufvudsakligen tre
slag, nemligen häradets, kyrkosocknens eller församlingens, samt stadskommunens. De häradsvis utgående
kommunal-utskylder, som kunnat af räkenskaper till verkliga beloppet styrkas, hafva under periodens särskilda
år utgått under de titlar och till de belopp, som nedanstående tab. Litt. F utvisar. Tab. Litt.
Ändamålen, för hvilka dessa afgifter erläggas, antydas fullständigt genom benämningen. En del af afgifterna
utgå af alla häraderna, en del åter endast af vissa bland dem. Inom tre härader verkställas debitering
och uppbörd af kronans uppbördsman, på grund af öfverenskommelse mellan dem och häradsboerna,
men inom ett härad, Listers, ombesörjes uppbörden, utom för kronobrefbäringen, genom socknenämnderne
eller särskildt antagne uppbördsman för socknarne, hvilket senare förhållande medför många olägenheter synnerligast
när, såsom åtskilliga gånger händt, handräckning emot häradet kommit i fråga. Afgifternä till tingsved,
skarprättarens aflöning och städningen af det utaf Bräkne häradsrätt i Carlshamn begagnade sessionsrum
utgå efter matlag, samt bidragen till fångvaktare- och häradstjenarelöner i Bräkne och Listers härader likale
-
Tab. Litt. F. Kommunal-utskylder, häradsvis utgående.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Tingshushyra  R.-dr R:mt
472
472
472
472
472
Bräkne härads bidrag till underhåll af kronohäktet i Carlshamn  » »
287
287
287
287
287
Städning af sessionsrummet derstädes
» »
25
25
25
25
25
Tingsved  » »
186
187
177
174
174
Fångvaktare- och häradstjenarelöner  » »
1,004
1,004
1,004
1,004
1,004
Skarprättarelön
» »
81
81
76
74
74
Kronobrefbärings-afgift
» »
5,386
5,524
5,037
5,040
5,614
Snöplognings-afgift  » »
234
705
167
64
373
Afgift för grustägt till väglagning  » »
287
15
10
316
122
Afgifter till vägförbättringar  » »
2,054
1,904
1,904
1,904
1,904
Djurläkarelön  » »
304
304
304
304
304
Summa R:dr R:mt
10,320
10,508
9,463
9,664
10,353
Landshöfdinge-Embetels und. ber. uti Blekinge Län för åren 1856—1860. 3
18
Blekinge Län.
Kommunal-utskylder och -finanser.
des efter matlag, men i öfriga delen af länet efter hemmantal, efter hvilken senare grund samtlige öfrige afgifter
erläggas.
Kyrkosocknarnes eller församlingarnes utgifter afse hufvudsakligen kyrka, folkskola, fattigvård samt helsooch
sjukvård. Bidrag ifrågakomma väl stundom äfven till andra föremål, men äro då vanligen af en tillfällig
egenskap. Af utgifterna för kyrkoväsendet kunna de för klereci-statens underhåll behöflige icke af räkenskaper
till verkliga beloppet styrkas, utan endast de, som af kyrkokassorna bestridas, samt de, som i och för
kyrkobyggnader, inköp af ringklockor eller dylikt bestridas med kontanta sammanskott eller upplånade medel.
Kyrkokassornas inkomster utgöras af lösen för kyrkotionde, arrende- och räntemedel, kollekter, gåfvor, utgifter
vid kommunioner och för klockringning samt bötesmedel m. m. Med dessa inkomster bestridas de årliga
utgifterna för kommunioner, de så kallade årliga exponenda, reparationer och diverse inköp m. m., hvarjemte
inom en och annan församling bidrag till kyrkobetjeningens aflönande lemnäs af kyrkokassan. Enligt de räkenskaper,
som för granskning ingå till Kongl. Kammar-Rätten, hafva kyrkokassornas inkomster och utgifter
uppgått till:
Inkomsterna:
Utgifterna:
Ar
1856
R:dr R:mt 21,654
R:dr
R:mt
18,374,
»
1857
»
»
24,144
))
»
16,191,
»
1858
»
»
23,281
))
»
22,645,
»
1859
»
»
26,400
»
»
20,272,
»
1860
»
»
33,632
»
»
29,844,
och utgjorde kyrkornas behållning sistnämnde år sammanlagdt. 112,684 R:dr. För tillernade eller under
perioden verkställda kyrko- och kapellbyggnader samt inköp af ett komministersboställe hafva dessutom inom
fyra socknar sammanskott blifvit gjorda till ett belopp af 15,354 R:dr 19 öre, hvarjemte en af dessa socknar
särskildt upplånat 19,300 R:dr.
Tab. litt. g. Bidragen till folkskolan hafva utgjort de i nedanstående tab. Litt. G specificerade.
Det i tabellen upptagna statsanslag för år 1860 har tillgodokommit 13 församlingar med högst 211 R:dr
och minst 17 R:dr. Af de utaf kommunen lemnade medel utgingo samma år de personela bidragen inom
alla församlingarne, utom en, samt afgifterna för barn i skolåldern inom 25 och afgift efter 2:dra artikelns
bevillning, hemmantal eller annan öfverenskommen grund inom 16 samhällen.
För fattigskatterna lemnäs redogörelse under nästa afdelning i sammanhang med redogörelsen för fattigvården.
Utgifter för helsö- och sjukvården hafva inom landtförsamlingarne endast förekommit vid inträffande epidemier
samt i och för barnmorskeväsendet, men någon på räkenskaper grundad redogörelse för dem kan ej
meddelas, likasom ej heller för socknarnes obetydliga utgifter för andra tillfälliga ändamål.
Tal». Litt. G. Bidrag till folkskolan•
Af Staten anslagne
medel.
Af Kommunerna lemnade medel.
Räntor
Folk-
skole-
afgift.
Särskilda
stats-
anslag.
Perso-
nella
bidrag.
Afgifter
för barn
inom
skolålder.
Utdebiterade
efter 2:a art.
bev., hem-  mantal eller
annan öfver-  enskommen
grund.
eller
andra
medel.
Summa
Riksdaler
R:mt.
År 1856
12,642
120
6,378
4,285
3,984
2,813
30.222
» 1857
12,731
120
6,428
4,545
5,111
4,158
33.093
» 1858
12,985
120
6,429
5,511
4,666
4,151
33,862
» 1859
15,469
497
7,380
4,931
4,305
3,196
35,778
» 1860
14,341
1,163
7,313
5,062
4,923
2,788
35,590
Blekinge Län.
Kommunal-utskylder och -finanser.
19
Städernas utskylder och intrader, med undantag af dem, sorn ingå till deras kyrkokassor eller afse Tab. Litt. H.
folkskola och fattigvård och hvilka inbegripas i de allmänna redogörelserna öfver dessa ämnen, hafva utgjorts
af de i följande tab. Litt. H uppgifne.
De uttaxerade stadsskatterna utgå efter olika grunder allt efter beskaffenheten af de ändamål, för hvilka
de äro afsedda. Den skiljaktighet, som förefinnes emellan här meddelade uppgift och den i förra afdelningen
lemnade om beloppet af städerna tillkommande andelar af afgifterna för minutering och utskänkning af bränvin,
härleder sig från den olika period, kronoräkenskaperna och städernas enskilda räkenskaper omfatta.
Städernas utgifter, hvilka i regeln så lämpas, att de i det närmaste motsvara inkomsterna, äro af mångfaldig
art och utgöras, oberäknadt de redan omnämnda för fattigvård och folkskola, hufvudsakligen af aflöningar
till Magistraterne och städernas öfriga tjenstemän samt polis- och annan betjening, underhåll af allmänna
byggnader och platser, vägar, broar, bryggor och kajer, kostnader för brandväserldet, gatubelysningen,
skjutsväsendet samt hamn- och andra allmänna arbeten, båtsniansvakans-afgifter och diverse utgifter för tillfälliga
behof.
I Ronneby köping, hvilken har egen kommunalförvaltning, uttaxeras årligen 2,633 R:dr för brandväsendet,
lyshållning samt aflöning till läkare, polistjensteman och bokförare m. m.; hvarjemte köpingen i hamnumgälder
årligen uppbär omkring 1000 R:dr, som användas till underhåll af sjöfartsanstalterna och hamnens
förbättring.
Med afdrag så väl af upplånade medel, som äfven af de för kyrko- eller kapellbyggnader och in- Tab. Litt. i.
köp af kapellansboställe gjorda sammanskott, hvilka äro af en mera tillfällig beskaffenhet, men med beräkning
af de i nästa afdelning upptagne inkomster för fattigvården, hafva de medel, som för kommunala behof influtit
inom länet under periodens särskilda år, utgjort de i nedanstående tab. Litt. I uppgifne.
Tab. Litt. 1!. Städernas intrader.
1856.
1857.
185S.
1859.
1860.
Tolagsmedel  H:dr R:iiit
18,571
17,039
17,814
26,804
27,162
Våg- och mätarepenningar  » »
3,161
2,279
1,756
2,899
3,287
Räntemedel
» »
2,911
2,'811
2,549
2,419
2,475
Tomtören
» »
1,636
1,635
1,636
1,632
1,633
Arrendemedel och inkomster af städernas jord  » »
22,262
28,398
25,119
24,510
22,662
Ofverskottsränta  » »
24
24
28
25
26
Bränvins-minuterings- och utskänknings-afgifter  » »
19,323
26,134
32,640
36,259
35,091
Bodståndspenningar
» »
285
293
292
248
205
Bötesmedel  n 11
282
235
125
Mudderafgift, inberäknadt erhållet Stadsbidrag  » »
9,497
10,223
9,961
10,552
10,733
Hamn- och vinterlagsmedel  » »
21,302
20,625
17,524
23,202
23,882
Statsbidrag till brounderhåll i Carlskrona
» »
500
500
500
500
500
Diverse uttaxerade stadsskatter  » »
29,850
32,840
29,178
33,084
40,447
Summa R:dr R:mt
129,322
143,083
139,232
162,259.
168,103
Tab. Litt. 1. Influtne medel för kommunala behof.
Häradernas  R:dr R:mt
Församlingarncs: för kyrkoväsendet  » »
D:o för skolväsendet
» »
D:o för fattigvården  » »
Städernas  » »
Ronneby köping  » »
1S56.
1857.
1858.
1S59.
1860.
10,320
21,654
30,222
118,159
129,322
3,633
10,508
24,144
33,093
121,170
143,083
3,633
9,463
23,281
33,862
114,586
139,232
3,633
9,664
26,400
35,778
111,635
162,259
3,633
10,353
33,632
35,590
113,271
168,103
3,633
Summa R:dr R:mt
313,310
335,631
324,057
349,369
364,582
20
Blekinge Län.
Tillämpningsskolor.
6. Politi.
Utom Flottans skolor i Carlskrona för bildande af befäl oell underbefäl, nemligen Artilleri-, NavigationsTackel-,
Machinist-, Varfsunderofficers- och Skeppsgosse-skolorna, finnas inom länet följande tillämpningsskolor:
Länets landtbrukskola vid Marielund, Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, Navigationsskolan i Carlshamn,
Carlskrona slöjdskola, jemte skolor för qvinliga handaslöjder i Augerums, Nettraby, Hjortsberga och Mjellby
socknar.
Länets landtbruksskola, som vid periodens början var förlagd vid Gungvala i Asarums socken, förflyttades
1858 till Marielund i Nettraby socken och förestås sedan denna tid af gårdens ägare. Den är organiserad
med öfriga lägre landtbruksskolor i riket enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente för dessa skolor af den
14 Januari 1851. Vid densamma äro anställde fyra lärare, som meddela undervisning i föreskrifna theoretiska
och praktiska lär'oämnen, samt undervisare i trädgårdsskötsel, smide och slöjd. Lärlingarne äro till antalet
16 för år eller 4 utöfver det bestämda; och hafva 35 blifvit under perioden utexaminerade, hvilka alla,
utom dem, som haft egna gårdar, erhållit förmånliga rättarebeställningar. Skolan har i statsbidrag årligen
åtnjutit, de två första åren under perioden 3000 R:dr och sedermera 4000 R:dr, hvilka medel skolans föreståndare
uppburit till bestridande af utgifterna för anstalten. Hushållnings-sällskapet, hvars förvaltningsutskott
utgör skoldirektionen, har dessutom utbetalt 100 R:dr årligen till två premier åt lärlingar, som utmärkt sig för
flit och godt uppförande. Det stora antalet ingående reqvisitioner å rättare från skolan vitsordar bäst det
förtroende densamma så väl inom, som utom länet tillvunnit sig. Det är utom allt tvifvel, att skolans tillvaro
och verksamhet utöfvat ett välgörande inflytande på länets jordbruk, och sedan numera äfven bondsöner
börjat söka inträde derstädes, är all anledning hoppas, att skolan skall än mer bidraga till jordbrukets
höjande.
Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona inrättades år 1843 på stadens kofferdivarf, men flyttades år 1850
till Kongl, skeppsvarfvet, för att bereda eleverna mera tillfälle till praktisk öfning. Institutet, hvilket lärer
vara det enda i sitt slag i riket, har till ändamål att åt blifvande fartygs-konstruktörer och skeppsbyggare
lemna undervisning i skeppsbyggeriets så väl praktiska som theoretiska delar, äfvensom att bibringa dem
kännedom i ångmachin-väsendet och den humanistiska bildning, som för dem anses erforderlig. Lärarne äro
fyra, en i mathematik och humaniora, en i skeppsbyggeri, en i ångmachinlära och en i frihandsteckning.
Undervisningen, som fortgår hela året, meddelas dels medelst lektioner, dels medelst praktisk handläggning
vid förefallande skeppbyggeriarbeten å Kongl. Skeppsvarfvet. Hvarje elev äger rätt att under sex års tid
ifrån inträdet i institutet begagna undervisningen, som lemnäs kostnadsfritt, samt erhåller af institutets anslag
en lämplig mindre dagspenning 45 öre å 1 R:dr 20 öre, motsvarande hans å varfvet utförda arbete.
Elevernas antal utgjorde: 1856: 13, 1857: 16, 1858: 18, 1859: 16, 1860: 14. Från institutets början till 1860
års slut hafva 31 elever genomgått fullständig kurs, och 56 under kortare tid åtnjutit undervisning. Ehuru
det ej varit möjligt för flere än en del af de utexaminerade att få passande anställning vid skeppsvarfven här
i riket, hafva dock de flesta, så väl af de utexaminerade, som af de utan examen afgångna, egnat sig åt sådane
praktiska yrken, der deras i institutet vunna insigter varit dem af väsendtlig nytta. Kostnaderna för
inrättningen, lärarnes aflöning och elevernas dagspenningar bestridas med ett af staten anvisadt årligt anslag
af 5000 R:dr.
Tab. Litt. k. Navigationsskolan i Carlshamn är organiserad och förvaltas numera i öfverensstämmelse med reglementet
för de på allmän bekostnad inrättade navigationsskolor af den 7 April 1841. Det skolan beviljade årliga
statsanslag, som vid periodens början utgjorde 1,500 R:dr, har sedermera blifvit ökadt till 2000 R:dr och 1860
ytterligare förhöjdt. Lokalen för skolan jemte boställsrum åt ordinarie läraren lemnäs af Carlshamns stad.
Vid skolan äro anstälde en ordinarie lärare och en underlärare. Antalet inskrifne och utexaminerade elever,
har varit det i tab. Litt. K å följande sida uppgifna.
w
Blekinge Län. Tillämpningsskolor och Uppfostringsanstalter. 21
Slöjdskolan i Carlskrona, egentligen en aftonskola, der undervisning två timmar dagligen meddelas i
arithmetik, geometri, fysik, kemi, rättstafning, ritning, svarfning, modellering och bildhuggeri, började sin
verksamhet år 1860 och är tillgänglig för elever af alla samhällsklasser, mot eller utan afgift. Styrelsen utgöres
af Carlskrona stadsförsamlings folkskolestyrelse, förstärkt med tre ledamöter, utsedde af Borgerskapets
Äldste samt af Handels- och Handtverksföreningarne. Lärarnes antal är tre, och lärjungarne voro under stiftelseåret
22. Skolans inkomster utgöra årligen 1,300 R:dr, hvaraf 300 R:dr till hyra betalas af staden, 750
R:dr utgå af Danielssonska fattigfonden, för hvilken närmare redogörelse meddelas här nedan, samt för öfrigt
ränta af 5,900 R:dr donationsmedel och betalning af elever, som ej åtnjuta fri undervisning, och hvilka er
o
lägga:
handtverkslärling 2 R:dr, gesäll 6 R:dr och andre personer 10 R:dr årligen. Årsinkomsterna åtgå till
bestridande af utgifterna för skolan, hvilken behöfver utvidgas, hvartill medel dock saknas. Efter åtta månaders
verksamhet vid periodens slut kan skolan ej hafva medfört särdelse inflytelse på orten, men med säkerhet
torde kunna antagas, att den kraftigt skall bidraga till höjande af den samhällsklass, för hvilken den är
afsedd.
Skolorna för flickors undervisande i qvinliga handaslöjder i Augerums, Nettraby, Hjortsberga och Mjellby
socknar hafva hvardera en lärarinna samt tillsammans 60 å 80 elever årligen. De underhållas genom räntor
å donationsmedel, årliga bidrag af enskilda personer eller församlingarne, saint en af dem helt och hållet af
enskild person. Kostnaderna för dem kunna derför ej uppgifvas.
Undervisningen i städernas folkskolor för flickor har dessutom blifvit utsträckt äfven till åtskilliga qvinliga
slöjder.
Jemte åtskilliga enskilda uppfostringsanstalter, der flickor af de bildade klasserna undervisas i christendom,
historia, geografi, svenska och åtskilliga andra lefvande språk, ritning och handarbeten, finnas följande,
till folkskolornas klass ej hörande uppfostringsanstalter nemligen:
i Carlskrona en Småbarnsskola, der barn, som ej uppnått den för inträde i folkskolan bestämda ålder,
erhålla efter deras ålder lämpad undervisning i rättstafning och renläsning, räkning och skrifning samt christendom,
geografi och svensk historia. Undervisningen och tillsynen besörjes af en lärarinnna och ett dennas
biträde. Medellösa barn erhålla undervisning, någon beklädnad och middagsmåltid utan afgift. Betalande erlägga
1 R:dr å 50 öre i månaden. Inrättningen har en grundfond af 14,000 R:dr, tillkommen genom enskild
välgörenhet. Med räntan deraf och frivilliga årsbidrag af åtskilliga stadens innevånare bestridas utgifterna.
Skolbarnens antal har årligen utgjort från 54 till 76;
i Carlshamn en Flickskola, som är bekostad och under tillsyn af några stadens husmödrar och i hvilken
omkring 40 fattiga flickor årligen erhålla behöflig undervisning, jemväl i husslöjd, samt beklädnad. Dessutom
har under perioden i staden funnits sju enskilda skolor för smärre barn, der mer än hundra årligen blifvit
undervisade;
Tab. Litt. K. Antal inskrifne och utexaminerade elever vid Navigationsskolan i Carlshamn.
Utexaminerade.
Inskrifne.
Styrmän
af 2:a
klassen.
Styrmän
af l:a
klassen.
Sjökapte-  ner af l:a
klassen.
För ång-  båtsbefäl.
År
»
»
»
185
185
185
185
186
48
57
48
40
42
15
19
15
12
10
14
16
21
8
13
1
6
9
7
10
5
20
11
13
9
22
Blekinge Län.
Uppfostringsanstalter.
Rättsväsende.
i Sölvesborg, två af enskilda inrättade skolor för smärre barn;
i Ronneby köping en af köpingen bekostad Flickskola med en lärarinna. Fattiga flickor åtnjuta der den
i dylika anstalter vanliga undervisningen, äfven i husslöjder;
i Jemshögs socken två Småbarnsskolor och en Fattigskola, den senare inrättad af enskild person, som dertill
skänkt 5000 R:dr, samt ämnad till en undervisnings-, uppfostrings- och underhållsanstalt för fattiga barn.
Läraren åtnjuter bostad, 1 tunnland jord och 240 R:dr i penningar, samt
ett så kalladt Barnhem, i två afdelningar, den ena i Carlskrona med 25, den andra å hemmanet Skärfvaboda
i Rödeby socken med 18 barn. Denna inrättning, stiftad i syftning att bereda värnlösa barn ett hem,
der de kunde erhålla föräldravård, underhåll och christlig uppfostran, räknar sin tillvaro från 1859, och har
några enskilda personers menniskokärlek helt och hållet att tacka för sin uppkomst och sitt bestånd. Inkomsterna
bestå hufvudsakligen af gåfvor och derjemte af fosterlöner för barn, dem fattigvårdsstyrelser eller enskilda
inackordera, samt afkastningen af inrättningens hemman Skärfvaboda.
Hvad rättsväsendet och fångvården beträffar, meddelas väl fullständiga redogörelser i Hans Excellence,
Herr Justitie-Statsministerns och Fångvårds-Styrelsens årsberättelser, men då Blekinge, enligt dessa redogörelser,
i förhållande till öfrige län, intager ett särdeles ofördelaktigt rum, hvad angår brottmålens antal och antalet
af dem, som blifvit i häkte inmanade, synas dessa ämnen icke böra med tystnad här förbigås. Enligt den
senast offentliggjorda berättelsen om rättsväsendet, innehar länet, i förhållande till folkmängden första rummet
efter Stockholms stad, i afseende på urbota eller vanfrejdande brott och, hvad angår samtlige brottmålen,
fjerde rummet, men, om endast landsbygden tages i betraktande, det första. Senaste berättelse om fångvården,
eller för år 1860, visar, att Blekinge, i förhållande till folkmängden, innehar rummet näst efter Stockholms
stad i afseende på antalet af de i häkte inmanade, äfvensom att under året nykomne allmänna straffoch
arbetsfångar samt krono-arbetskarlar de fleste, likaledes i förhållande till folkmängden, blifvit dömde af
domstolar och auktoriteter inom Stockholms stad och dernäst inom Blekinge. Härvid bör dock anmärkas, att
de dömde straff- och arbetsfångarnes samt krono-arbetskarlarnes antal ej utgör fullt en sjettedel af hela fångpersonalen
inom länet, utan har det stora flertalet häktade varit sådane, som undergått förvandlingsstraff i
brist af tillgång till böter för öfverträdelser af ordnings- och polisstadgar eller för mindre förbrytelser, bland
hvilka öfverträdelser af gällande lag om försäljning af spritdrycker varit talrikast. Att bedöma hela befolkningens
sedlighet och moraliska värde efter dessa förhållanden, torde vara så mycket mindre riktigt, som
många skiljaktigheter i ifrågavarande hänseende förefinnas emellan olika delar af länet, och mången gång endast
några få personer gifva polismyndigheter och domstolar mer att syssla, än hela den öfriga befolkningen
i trakten. Att för öfrigt med fullkomlig säkerhet uppgifva orsakerna till länets ställning i brottmålsväg i
förhållande till öfriga i riket, låter sig ej göra, men såsom sannolika anledningar torde utan fara för stort
misstag kunna antagas: stadsbefolkningens talrikhet i förhållande till landets, vid 1855 års slut större än
inom något annat län i riket; den särskildt ofördelaktiga inflytelsen af den lösa befolkningen af kronans vid
flottans station i Carlskrona afskedade manskap och af der förlagde afdelning af krono-arbetskorpsen; den fullkomliga
bristen inom åtskilliga delar af länet på en bildad medelklass, hvilken, att döma efter förhållandet i
de trakter, der en sådan finnes, utöfvar en fördelaktig inverkan på närboende befolkning; vissa socknars långsträckta
figur, i förening med kyrkors och prestgårdars ofördelaktiga läge inom dem, hvarigenom prestens inflytande
inom de aflägsnare delarne af socknen betydligt minskas; samt slutligen den förderfliga inverkan, som
den långt utsträckta husbehofsbränningen utöfvat, och hvilken ännu ej helt och hållet allestädes upphört,
jemte den kända egendomlighet i folklynnet, till följd hvaraf Blekingsboen äfven af ganska ringa anledning
öfvergår till personligt våld, dervid han ofta nog är mindre nogräknad vid val af tillhygge och vapen.
Hvad särskildt häktningar för försvarslöshet beträffar, hafva dessa allt sedan 1845 varit i ett ständigt
aftagande. Härtill hafva flere orsaker medverkat såsom: spöstraffets och offentliga kyrkopliktens upphörande,
Blekinge Län.
Banker och Kreditanstalter.
23
båda, enligt folkets uppfattning, stämplande brottslingen med vanära och försvårande lians återgång till samhället;
Cellfängelse-systemets införande och den mer och mer utbredda erfarenheten, att cellfången utgår från
fängelset förbättrad och utan att hafva ingått några för hans framtid menliga förbindelser med andra förbrytare;
en i allmänhet större omtanka hos socknenämnderne att vid förefallande behof bereda frigifna fångar tillfälle
till en ärlig utkomst; samt slutligen det af ökad företagsamhet ökade behofvet af arbetskraft, till följd hvaraf,
åtminstone den från cellfängelse frigifne förbrytaren, så vidt han vill och kan arbeta, numera ej har särdeles
svårighet att erhålla tjenst eller lönande sysselsättning.
De för kreditens och företagsamhetens underlättande stiftade inrättningar, som direkte afse länets behof,
äro: Filial-Banken i Blekinge, stiftad år 1852; Filial-Banken i Carlshamn, stiftad år 1858; Smålands Enskilda
Banks Afdelning skontor i Carlskrona, öppnadt 1847, sedan denna bank, stiftad år 1837, dertill erhållit rättighet
i sammanhang med år 1846 meddelad ny octroj, som blifvit ytterligare förnyad år 1856; samt Smålands
med flere provinsers hypoteksförening, som, stiftad år 1846, påföljande år berättigades utsträcka sin verksamhet
äfven till Blekinge.
Inflytelsen af dessa inrättningar, bedömd efter nyttan deraf för låntagarne sjelfve, är naturligtvis mycket
olika, såsom beroende af hvar och en låntagares egen vilja och förmåga att sköta sig till gagn eller
skada. Medan det genom dessa inrättningar beredda tillfälle att erhålla behöfligt förlag utgör en källa till
uppkomst och välstånd för den förståndige, ordentlige, arbetsamme och sparsamme låntagaren, hvilket yrke
han än må utöfva, blifver deremot lättheten att erhålla penningar en anledning till obestånd för dem, som,
i saknad af nämnde egenskaper, låta tillfället att låna inlocka sig i egendomsköp och företag utan beräkning
af möjligheten att erhålla kostnaderna motsvarig afkastning, eller hvilka använda de upplånade medlen improduktivt,
vare sig till ett slösande lefnadssätt, öfverflödiga byggnader och dylikt, eller eljest ej taga i betraktande
sin förmåga att det upplånade å bestämd tid återbetala. Att bland allmogen ganska många tillhöra
den senare klassen, låter beklagligen icke bestrida sig. Den allmänna och mera bestående inflytelsen af låneinrättningarne
visar sig för öfrigt i stegrade egendomspriser, ökad konsumtion och en lifligare företagsamhet
i flere riktningar, ej minst bland jordbruksklassen, deraf föranledd stegring i behofvet af arbetskrafter och i
priset å arbete samt en stor förbättring i arbetsklassens vilkor.
Förutom nu nämnde inrättningar, har en särskild Kreditförening för Medelstads härad varit i verksamhet
sedan år 1858. Stiftad i ändamål att mildra verkningarne af den förutgående år inträffade allmänna
rubbning i krediten, så väl genom kontanta försträckningar till dem, som utan eget förvållande råkat i förlägenhet,
som äfven genom beredande af betalningsanstånd, när sådant utan olägenhet för fordringsägaren
kunnat ske, har denna förening med framgång verkat för sitt syfte och var vid periodens slut fortfarande i
verksamhet, fastän i en mycket minskad.
Sparbankerna äro till antalet fem, nemligen: Blekinge läns i Carlskrona, Carlshamns, Sölvesborgs, Ronneby
samt Jemshögs, till Blekinge, och Näsums, till Christianstads län hörande socknars. Vid periodens början
funnos femton Filial-sparbanker å landsbyggden, men intresset för dessa nyttiga inrättningar har beklagligen
mycket minskats, så att vid 1860 års slut endast 5 sådane återstodo, nemligen inom Christianopels, Sturkö,
Lösens, Augerums och Nettraby socknar. Insättningar i Filial-sparbankerna ske en gång hvarje månad, hvarefter
de insatta beloppen ingå till hufvudbanken att bokföras och förräntas i sammanhang med dennas medel.
För sparbankernas ålder samt delägares antal, kapital-tillgång oell besparing, öfver delägarnes andel Tab. n.-o
vid periodens slut jemte årliga insättningar och uttagningar redogöres i tabellen N:o 12.
Härvid bör i afseende på sparbanken i Sölvesborg anmärkas, att uppgift om insatta och uttagna belopp
under periodens 2:ne första år icke kunnat meddelas, men att enligt hufvudräkningen för samma år insättningarne
öfverstigit uttagningarne år 1856 med 53,189 R:dr samt under år 1857 med 71,090 R:dr. Af tabellen
inhemtas, att insättningarne uppgått till högre belopp än uttagningarne under åren 1856, 1857 och 1859,
24
Blekinge Län.
Sparbanker. Socknemagasiner. Försäkringsanstalter.
men att ett motsatt förhållande ägt rum under åren 1858 och 1860; och har sistnämnde förhållande sin grund
i minskad penningetillgång till följd af 1857 års kreditförhållanden och klenare skördar under åren 1857 och 1859.
Kapitalutlåningen verkställes enligt mycket olika grunder inom de särskilda bankerna. Medan sparbanken
i Carlskrona ej utlemnar annat än stående lån emot inteckning eller pant, utlåna tre af öfriga banker
största delen af sina kapitaler mot borgen och på viss tid, vanligen 6 månader. Vid periodens slut voro af
samtlige banker utlånade, mot borgen 879,239 R:dr, mot inteckning 552,329 R:dr och emot annan säkerhet
41,978 R:dr eller tillsammans 1,473,536 R:dr.
Förvaltningskostnaderna äro något olika under olika år och uppgingo för samtlige bankerna för år 1860
till 6,214 R:dr. Afven i afseende på det högsta belopp, som af en person eller på en bok må insättas per
dag, per år och inalles, äro bestämmelserna mycket skiljaktiga inom de särskilda bankerna, men alla godtgöra
delägarne enahanda ränta, 5 procent för året, å deras insatta medel.
Insättarne tillhöra till en betydlig del arbetsklassen, af hvilken dock en ännu större del skulle, under
de för denna klass nu rådande gynnsamma förhållanden, utan svårighet kunna göra betydande insättningar.
Emellertid kunna sparbankerna anses redan hafva medfört ett nyttigt inflytande på arbetsklassen och bland
denna i ej ringa mån inom vissa orter befrämjat flit, sparsamhet och ordentlighet. Att förtroendet för sparbankerna
och insigterna om nyttan af dem äro i stigande, visar sig deraf, att delägarnes antal under perioden
ökats från 7,371 till 8,678 och bankernas kapital från 1,038,003 R:dr till 1,504,577 R:dr, oaktadt här
ofvan anmärkta ogynnsamma förhållanden under 2:ne år af perioden.
Sockne-magasiner finnas blott inom Hoby, Öljehults och Bäckaryds socknar och hade vid 1860 års slut
en tillgång af 218 tunnor råg och 222 tunnor korn. Magasinen äro bildade genom insatser af hemmansägarne
efter innehafvande mantal, och utlåningen sker emot ränta af 4 kappar på tunnan. Den influtna räntesäden
användes till förstärkning af magasinens fond, fattigvården eller folkskolan. Ehuru vigtiga inkast kunna göras
emot nyttan af dessa inrättningar, samt räntefoten är och måste vara hög, för att inrättningarne skola bära
sig, anses de dock medföra stora fördelar, då tillfälle genom dem är beredt den fattige att i behofvets stund
på nära håll undfå sitt behof af spanmål, till brödföda eller utsäde, utan att nödgas anlita ofta svåråtkomliga
penningar och betungas med en transportkostnad, som skulle betydligt fördyra den på annan ort köpta varan.
Hushållnings-sällskapet har sökt verka för inrättandet af socknemagasiner inom öfriga församlingar, men
dessa försök hafva ej ledt till annat resultat, än att församlingarne, efter i sockenstämmor inhemtad kännedom
om upprättade och utdelade tryckta förslag till reglemente för dessa inrättningar, nästan enhälligt erkänt
nyttan deraf, men tillika förklarat, att de ej hade råd bekosta de för ändamålet erforderliga byggnader. I
en församling, Rödeby, har dess andel af afgifterna för försäljning af spritdrycker för åren 1856 —1859 blifvit
anslagen till bildande af grundfond för ett socknemagasin.
Till skydd mot brandskador finnas 3 försäkrings-inrättningar i länet, nemligen: Länets Brandstodsförening
å landet samt Brandstodsföreningarne för Tvings och Bäckaryds socknar. I Länets Brandstodsförening, stiftad
år 1847, brandförsäkras fast och lös egendom å landet, utom köpingarne. För fabriker med ångmachiner och
samma ägare tillhöriga hus inom visst afstånd derifrån, äfvensom för penningar, guld och dylik lös egendom
vinnes ej inträde i bolaget. Försäkringsrätten är för öfrigt begränsad, så att försäkring ej meddelas till högre
belopp än 10,000 R:dr för ett och samma hus, 20,000 R:dr för hus samt 25,000 R:dr för lösegendom å
samma gård, om ej husen ligga på längre afstånd ifrån hvarandra. De för brandskadors och kostnaders
ersättande erforderliga penningar utskrifvas och tillskjutas af delägarne i mån af behof och i förhållande till
försäkringssummorna. Delaktighet i föreningen befriar från förbindelse att enligt lag och förut gällande förening
godtgöra timad brandskada. Ledningen af bolagets angelägenheter är anförtrodd en af bolaget utsedd
Direktion med biträde af Brandstods-komitéer inom socknarne.
Blekinge Län.
Brand- och Kreatursförsäkringsbolag. 25
I Tvings sockens Brandstodsbolag, stiftadt år 1856, för försäkring af hus och lösegendom i Tvings socken,
kan inträde vinnas äfven af personer inom angränsande socknar. Bolaget är organiseradt och förvaltas
hufvudsakligen efter samma grunder, sorn Länets allmänna Brandstodsbolag, men försäkringar erhållas dock
endast till vida lägre belopp än i länsbolaget.
Bäckaryds sockens Brandstodsförening stiftades 1840 i ändamål att ersätta brandskada å hus inom socknen.
Husen fördelade i två afdelningar, den ena hemmansägare och den andra torpare och andre personer
tillhörige, värderas hvart femte år af bolagsstyrelsens ordförande och två å socknestämma valde biträden,
hvilka personer för besväret härmed erhålla ersättning af ägarne. Brandskada ersättes af delägarne inom den
afdelning, hvilken af skadan drabbats.
Antalet försäkringar och ansvarighetssumman vid periodens slut jemte antalet ersatte brandskador Tab. Litt. L.
och utgifterna inom dessa tre bolag har varit hvad i följande tab. Litt. L är uppgifvet.
Förvaltningskostnaderna inom länsbolaget hafva i medeltal utgjort 1,366 R:dr årligen.
Inom Sillhöfda socken har ett Brandförsäkringsbolag varit i verksamhet under perioden, men detta bolag
upplöstes år 1858, sedan detsamma under sista året af sin tillvaro utbetaldt brandskade-ersättning för fast
egendom med 1,000 R:dr och för lös egendom med 2,407 R:dr, hvilket allt uppbrunnit vid ett tillfälle, men
tillört flere personer. De flesta af detta bolags medlemmar hafva sedan i ingått i länets brandstodsbolag.
Af hemmansägarne inom Christianopels socken stiftades år 1812 en särskild Brandstodsförening för försäkring
af åbyggnader. Stadfästelse meddelades af Kammar-Kollegium år 1815, med vilkor, att hemmansägarnes
i lag bestämda skyldighet att betala brandstod vid timade brandskador inom häradet ej upphörde
förrän föreningens kassa uppgick till 6,000 R:dr. Fastän föreningen ej blifvit formligen upplöst, har den dock
under perioden ej varit i egentlig verksamhet, sedan en stor del af delägarne sökt inträde i länets brandstodsbolag.
Kassabehållningen utgjorde vid 1860 års slut 3,257 R:dr, men uppgift om antal delägare och ansvarighetsbelopp
har ej kunnat meddelas. Två under perioden timade brandskador till värde af 450 R:dr
voro ej ersatte vid 1860 års slut. De för öfrigt med säkerhet kände brandskadorne voro till antalet nio, af
hvilka en . uppgående i värde till 347 R:dr, icke blifvit ersatt, men de öfrige godtgjorts af de allmänna brandstodsbolagen
samt bolaget Skandia med sammanlagdt 36,003 R:dr.
Länets Kreaturs-försäkringsbolag till ersättande af förluster genom den smittosamma lungsjukan, för
hvilket Kongl. Majit den 26 September 1849 stadfästat reglemente, har under perioden lyckligtvis ej behöft
utöfva någon verksamhet.
Tab. Litt. L. Brandstodsföreningar.
Antal för-  säkringar.
Ansvarig-
hetssumma.
R:dr E:mt.
Antal er-  satte brand-  skador.
Utbetald
brandskade-  ersättning.
R:dr R:mt.
Vid 1860
års slut.
Under hela perioden.
Brandstodsbolaget å landet inom afdelningen för bus
B:o d:o d:o för lösegendom
6,627
4,713
10,432,255
8,459,650
| 78(
60,463
33,112
Summa
11,340
18,891,905
78
93,575
Brandstodsbolaget inom Tvings socken, afdelningen för hus
D:o d:o d:o d:o för lösegendom
610
595
780,770
777,560
I 1
3,000
Summa
1,205
1,558,330
1
3,000
386
221,800
1
370
Summa för alla bolagen
12,931
20,672,035
80
99,945
Landsliöfdinge-Embelels und. ber. uti Blekinge Län för åren 1856—1860. 4
26 Blekinge Län. Försäkring af fiskredskap. Ränteförsäkringsanstalt.
Två bolag eller föreningar finnas stiftade, den ena år 1855 i Mjellby och den andra år 1857 inom Thorhamns
socken, i ändamål att genom försäkring bereda ersättning för fiskredskap, som genom storm eller olycka
under vräkning i sjön förloras eller så skadas, att den blifver obrukbar. Till försäkring antagas endast silloch
laxgarn samt ekor, tillhörige fiskare inom socknarne. Delägarne utse styrelse af personer inom eller utom
bolaget och erlägga bestämda årsafgifter för hvarje försäkradt garn eller eka. Vid 1860 års slut funnos 108
delägare, som försäkrat 2,481 sillgarn, 18 laxgarn och 6 ekor till ett sammanlagdt belopp af 15,841 R:dr.
Under perioden hafva ersättningar utgått för 329 förlorade eller skadade sillgarn med 1,914 R:dr. Försäkringsafgifterna
under tiden uppgingo till 2,136 R:dr. Kassabehållningen utgjorde vid 1860 års slut 1,508 R:dr,
förutom 1,875 R:dr föreningarne anvisadt understöd af allmänna medel, som utgör en stående grundfond,
hvaraf räntan, men ej, utom i särdeles ömmande fall och med Länsstyrelsens tillåtelse, någon del af kapitalet
må till skadeersättningar eller annorledes begagnas. Fiskarens båt och redskap äro oftast hans enda egendom,
och förlusten deraf är för ägaren sa mycket mer olycksbringande, som han dermed beröfvas äfven det
förnämsta medlet till sin framtida bergning. Medvetandet om osäkerheten i hans ekonomiska ställning till följd
af de med hans näringsfång förenade olyckor och förluster gör, att fiskaren i den goda tiden i allmänhet ej
sparar för en kommande sämre; men vissheten att genom inträdet i en sådan förening hafva förekommit det
ekonomiska obestånd, som eljest vid inträffande förluster skulle drabbat honom, lifvar den i bolaget ingångne
fiskaren till sparsamhet, omtanka och ordning samt utöfvar sålunda ett särdeles fördelaktigt inflytande på hans
ställning. Dessa föreningar äro derför af yttersta vigt och skulle i större utsträckning utan tvifvel medföra
de mest helsosamma verkningar. Så väl Länsstyrelsen, som Hushållnings-sällskapet och enskilde personer
hafva i denna öfvertygelse sökt bringa flere sådane föreningar till stånd, men alla bemödanden hafva hittills
strandat emot svårigheten att bland fiskarebefolkningen finna personer med tillräcklig insigt att handhafva
den ganska besvärliga förvaltningen, samt emot fiskrarnes olyckliga, af deras äfventyrliga yrke alstrade, vana
att ej tänka på framtida behof.
Inom länet finnes en filialajdelning af Jönköpings läns Pensionsförening eller ränteförsäkrings-anstalt. Denna
afdelning bildades ar 1854 och ägde vid 1860 års slut 36 delägare med ett sainmanräknadt insättningsbelopp
af 2,729 R:dr 32 öre, derå upplupne räntor och årsvinster vid samma tid uppgått till 517 R:dr 56 öre, så att
behållningen i så kallade besparingsklassen (den enda, hvaruti inom länet insättningar skett) utgjorde, efter
afdrag af behållningen för en afliden delägare, 3,241 R:dr 55 öre.
Insättningar:
o
Årsvinst:
Behållning:
hvilka vid 1855 års slut utgjorde R:dr R:mt 454,50.
R:dr R:mt 23,82
R:dr Runt 4 7 8,32.
ökades under år 1856 med
» » 180,0
»
» 28,43
» » 208,43.
»
» » 1857 »>
» » 1,004,0
))
» 42,32
» » 1,046,32.
»
» » 1858 »
))
» 113,67
» » 477,49.
»
» » 1859 »
» » 251,o
))
» 140,85
» » 391,85.
»
» » 1860 »
» » 476,0
))
» 168,47
» » 644,47.
R:dr R:mt 2,729,32
))
» 517,56
» » 3,246,88.
o
Aterbetalde för en död delägare
5,33.
Summa R:dr Runt 3,241,55.
Lättfattliga upplysningar om föreningens organisation och ändamål hafva blifvit från trycket utgifne och
inom länets alla delar spridde, men det oaktadt tyckes man i allmänhet ännu hvarken hafva gjort sig reda
för grunderna för inrättningen eller kommit till insigt om de fördelar, som med delaktigheten deruti äro förenade;
och är detta anledningen till den obetydliga framgång, föreningen hittills rönt inom länet.
Blekinge Län.
Pensions-, Nödhjelps- och Sjukvårdsinrättningar.
27
Befintlige Pensions- och nödhjelps-inrättningar äro för öfrigt: Lundeska och Danielsonska gratialkassorna i
Carlskrona, stiftade genom testamentariska förordnanden år 1780 af Handlanden Nils Lunde och 1813 af
Handlanden Jonas Danielsson, ined ett sannnanlagdt kapital af 70,112 R:dr 70 öre, i ändamål att räntorna
skola användas dels till månatliga gratialer åt sådane fattige, som icke äro föremål för allmän fattigvård,
och dels till aflöning åt en eller flere personer, som undervisa fattiga barn i christendomskunskap och nyttiga
yrken. Kassorna förvaltas af Konungens Befallningshafvande och Borgerskapets äldste. Gratialisternas antal
utgjorde vid periodens slut 129, tillsammans åtnjutande 3,360 R:dr i pensioner. Af räntorna erhåller Carlskrona
slöjdskola 750 R:dr årligen.
Carlskrona Handlandes Enke- och Pupillkassa, stiftad 1832 af stadens handlande, med ändamål att lemna
understöd åt enkor och barn efter delägarne samt äfven till äldre afsigkomne handlande. Kassan, som förvaltas
af en utaf delägarne utsedd Direktion, har en fond af 247,000 R:dr, uppkommen genom särskilda bidrag
och besparingar, inträdesafgifter, utgörande 500 R:dr för hvarje delägare, samt räntebesparingar. Kassan
lemnar gratial åt aflidna delägares enkor med 400 R:dr, åt oförsörjda barn i mån af deras antal, dock ej
öfver enkas gratial, samt åt afsigkomne handlande med 75 å 200 R:dr årligen. Delägarne äro 108. Understödstagarne
bestodo år 1860 af 16 enkor, 5 barn och 2 afsigkomne delägare, hvilka tillsammans åtnjuta
7,300 R:dr i understöd.
Carlskrona Handtverksborgares Enke- och Pupillkassa, stiftad år 1842 af dessa borgare, med ändamål att
bereda understöd åt deras enkor och barn. Kassan förvaltas af en Direktion, utsedd af delägarne, och dess
grundfond är bildad genom gåfvor och särskilda bidrag. Delägarne erlägga 165 R:dr inträdesafgift samt derjemte
årliga afgifter. Kassans kapital utgör 44,284 R:dr. Gratial från kassan är bestämdt till 50 R:dr. Delägarnes
antal är 79 och understödstagande enkors 16, hvilka tillsammans erhålla 787 R:dr 50 öre pensioner.
Föreningen i Carlskrona till belöning och understöd för troget tjenstefolk, stiftad 1853, för att dels med
penningebelöningar uppmuntra tjenare, som genom långvarig och trogen tjenst samt derunder ådagalagd sedlighet,
ordentlighet och arbetsflit befrämjat en gagnelig täflan i dessa dygders utöfning, dels ock att understödja
sådane bland dem, som genom ålderdom eller obotliga krämpor eller ock tillfälligtvis, utan eget förvållande,
betagits förmågan att fortfara i sitt tjenstekall, och som genom välförhållande gjort sig af sådan hjelp
förtjente. Föreningens tillgångar bildades dels af särskilda dispositioner för en gång dels af årliga smärre bidrag,
och ledamöter deri äro alla de, som på ett eller annat sätt bidraga till föreningens ofvanuppgifna ändamål.
Summan af utdelade belöningar och understöd utgjorde:
år 1856 till 36 personer  R:dr Runt 480.
» 1857 » 46 »
» » 500.
» 1858 » 32 »
» » 420.
» 1859 » 35 »
» » 445.
» 1860 » 34 »
» » 420.
Sistnämnde år hade föreningen en samlad fond af 4,065 R:dr.
Carlshamns Enke- och Pupillkassa, som stiftades 1851 och förvaltas af delägarne genom en af dem utsedd
Direktion, är bildad genom donationer och bidrag af delägarne. Delaktighet i kassan kan vinnas af
hvar och en välfrejdad person inom viss ålder, som är boende i Carlshamn eller inom en mil derifrån, samt
berättigar delägares enka och barn samt i vissa fall äfven delägaren sjelf till pension. Vid 1860 års slut
hade kassan en fond af 61,017 R:dr 96 öre och utdelade under året 11 pensioner ä 200 R:dr, 2 å 100 R:dr
och 4 å 50 R:dr eller tillsammans 2,600 R:dr.
Offentliga sjukvårdsanstalterna, oberäknadt de för flottan inrättade, bestå af länets Kurhus och La- Tab. Litt. m.
sarett i Carlskrona samt Lasarett i Carlshamn. Antalet å dessa sjukhus tillgänglige och i medeltal upptagne
sängplatser samt sjukhusens inkomster och utgifter inhemtas af å följande sida stående tab. Litt. M.
28
Blekinge Län.
Ronneby helsobrunn.
Behållningen af kurhusmedlen, hvilka utgått med 5 skillingar banko för hvarje skattskrifven person för
åren 1856 och 1857; men sedermera med 15 öre för personen, har årligen fördelats emellan Lasaretten i Carlskrona
och Carlshamn, sålunda att det förstnämnda erhållit hälften åren 1856 och 1857, men derefter endast
en tredjedel. Lasarettens inkomster utgöras i öfrigt af räntor å utlånte kapitaler, donationsmedel, underhållsersättningar
och frivilliga afgifter. Fri sjukvård och underhåll hafva beviljats fattiga, å Lasarettet i Carlskrona
i medeltal under 2,192 dagar årligen och i Carlshamn under 500 dagar årligen de fyra första och 1,000
dagar sista året i perioden. För betalande har ersättning utgått med endast ungefär hälften af verkliga kostnaden.
Helsobnmnar finnas vid Carlshamn och Ronneby. Den förra är ej af särdeles anmärkningsvärd beskaffenhet,
men då Ronneby brunn är af stor betydelse samt dessutom tillhör kronan och någon redogörelse för
brunnsinrättningen jemte dess ekonomiska ställning icke på annat sätt offentliggöres, torde en sådan, något
fullständigare, här vara på sin plats.
Denna inrättning, som räknar sin tillvaro från år 1727, då innehafvaren af egendomen Carlstorp upplät
till en brunnsinrättning en jordrymd, blott 400 alnar i qvadrat, har sedermera tid efter annan utvidgats och
blifvit försedd med kostsamma och prydliga byggnader, så att den numera har ett ganska stort värde. Fastän
tillhörig kronan, har den, så vidt nu kändt är, aldrig undfått något understöd af allmänna medel, utan så
småningom gått framåt, blott till följd af enskilda personers omtanka och sträfvanden. I detta förhållande
torde förnämsta orsaken återfinnas, hvarföre denna brunnsinrättning, så värderik i och för helsovattnets märkvärdiga
egenskaper och inrättningens natursköna belägenhet i en trakt med särdeles mildt klimat och lätta
kommunikationer, icke redan länge sedan hunnit till den höjd och den utveckling densamma förtjenar. Utom
den äldre helsokällan eger brunnsinrättningen äfven den på något afstånd derifrån belägna så kallade Ekholtzska
källan, som jemte ett tunnland jord deromkring år 1857 donerades till inrättningen af en i Ronneby
bosatt person. Helsovattnet begagnas icke allenast till drickning utan äfven till bad. Ett badhus finnes å
den äldre brunnsplanen och ett större och prydligare med ångmachin för vatten-uppfordringen var under
uppförande vid periodens slut å den 1857 donerade jorden. För fattiga brunnsgäster finnes ett så kalladt
Brunns-Lasarett med 60 sängplatser, af hvilka 40 äro afsedde för sådane fattige, som under brunnstiden bekosta
sin föda, och 20 för sådane, som erhålla äfven denna på brunnsinrättningens bekostnad. För dessa sistnämnde
betalas af vederbörande församlingar en inträdesafgift, af 3 R:dr för personen, till brunnskassan. Inrättningen
står i administrativt hänseende under Länsstyrelsens och i medicinskt under Sundhets-Kollegii öfverinseende.
Förvaltningen ombesörjes af en Direktion, bestående af ordförande och sex ledamöter jemte
brunnsintendenten, af hvilka den sistnämnde tillsättes af Sundhets-Kollegium samt de öfrige utses af Länsstyrelsen
bland personer i orten. Räkenskaperna granskas årligen af tre revisorer, dem Länsstyrelsen förordnar
och hvilka insända berättelse öfver revisionen till samma Styrelse. Bemedlade brunnsgäster erlägga af
-
TjiI». Litt. II. Antal sängplatser samt inkomster och utgifter vid de civila sjukhusen.
K u r 1
u 8 e t.
Lasarettet i
Carlsk
rona.
Lasarettet
Carls
i a m n.
Antal sängplatser.
Inkom-
ster.
Antal sängplatser.
Inkom-
ster.
Antal sängplatser.
Inkom-
ster.
Tillgäng-
lige.
I medeltal
upptague.
Utgifter.
Tillgäng-
lige.
I medeltal
upptagne.
Utgifter.
Tillgäng-
lige
I medeltal
upptagne.
Utgifter.
År 1S56
36
30
7,161
3,970
24
12
2,514
2,091
16
5
2,369
2,630
» 1857
36
24
7,243
4,053
24
17
3,075
2,944
16
5
3,398
3,762
» 1858
36
23
7,319
3,708
24
16
2,808
2,565
16
5
2,503
2,131
» 1859
36
21
7,050
3,313
24
21
2,908
3,489
16
4
3,199
2,151
» 1860
36
26
7,231
3,976
24
18
3,247
2,906
16
6
3,697
2,865
Blekinge Län.
Badinrättningar. Läkare. Apothek. Sundhetsnämnder. Fattigvård. 29
gifter till brunnen enligt fasställd taxa. Fattighjon och obernedlade, oberäknad! de å lasarettet herbergerade,
äro befriade från afgifter för brunnsdrickning och bad.
Brunns- och badgästernas antal samt inrättningens inkomster och utgifter under perioden hafva Tab. Litt. n.
varit de i nedanstående tab. Litt. N upptagne.
Vexlingen i utgifternas belopp är beroende af byggnadsföretag och uppköp af materialier för sådane.
Vid periodens slut hade brunnsinrättningen 6,000 R:dr skuld. Värdet af inrättningens jord, byggnader och
inventarier uppgick vid samma tid deremot till 43,594 R:dr samt kassabehållningen till 2,220 eller tillsammans
45,814 R:dr.
Badinrättningar, så väl för varma bad som hafsbad och tillhörande enskilda personer eller bolag, finnas
i Carlskrona, Carlshamn, Sölvesborg och Ronneby köping samt vid Ronneby redd och äro flitigt begagnade,
särdeles inrättningarne för hafsbad. Afven fruntimmer begagna sig numera temligen allmänt af bad i öppna
sjön, och för deras undervisning i simning anställdes lärarinna vid badinrättningen i Carlskrona vid dess öppnande
år 1860.
Allmänna helsö- och sjukvården handhafves af tvä Provinsialläkare med station i Carlskrona och Sölvesborg,
en Distriktläkare i Ronneby, fyra Stadsläkare i Carlskrona och Carlshamn samt två läkare vid länets
ofvannäinnde sjuk vårdsanstalter. Ytterligare erfordras två provinsialläkare och, så vidt provinsialläkare-stationen
i Sölvesborg, på sätt Länsstyrelsen föreslagit, kommer att flyttas, äfven en stadsläkare.
Fältskärer funnos vid periodens slut till ett antal af fyra i Carlskrona, Carlshamn och Ronneby och var
en sådan derutöfver behöflig för Sölvesborg.
Barnmorskornas antal vid periodens slut utgjorde 29, af hvilka 12 voro boende i städerna, 16 antagne
af socknarne på landet ined distrikt af 1 till 4 socknar, samt en bosatt å landsbyggden, utan att vara till
socknebarnmorska antagen. Utöfver detta antal erfordras minst 8 barnmorskor, för att behofvet skall vara
tillfredsställande fyldt.
Djurläkare finnas tre, en i hvardera af länets städer; en ytterligare erfordras med station i Ronneby.
Apotheken äro fem, och huruvida flere kunna behöfvas beror på, om föreslagen förändring i provinsialläkaredistrikten
kommer till verkställighet eller icke.
Vid inträffande allmännare sjuklighet eller farsoter, af hvilka cholera och rödsot under perioden förekommit
i åtskilliga delar af länet, hafva Sundhetsnämnderna efter bästa förmåga sökt fullgöra dem författningsenligt
åliggande skyldigheter, ehuru sådant, hvad landsorten beträffar, ofta varit förenadt med ganska
stora svårigheter. Under vanliga förhållanden deremot hafva sundhetsnämnderna i allmänhet varit föga verksamma
och icke sträckt sin omtanka till undanrödjande af sjukdomsorsaker.
Fattigvårdssamhällena inom länet äro 34, nemligen: Carlskrona, Carlshamns och Sölvesborgs städer,
Ronneby köping samt 30 församlingar å landet. Under sista året i perioden var fattigvården inom 14 af
dessa fördelad i 97 rotar. Efter utfärdandet af 1847 års fattigvårdsstadga, deri föreskrefs, att hvarje samhälles
bestämmelser om fattigvårdens ordnande, skulle underställas Länsstyrelsens pröfning, fastställdes sådane
Tab. Litt. N. Brunns- och badgästernas antal vid Ronneby samt inrättningens inkomster och utgifter.
Antal
brunns- och
badgäster.
Deraf beta-  lande.
Inkomster.
Utgifter.
År 1856
.. 1857
»1858
» 1859
» 18S0
1,333
1,381
1,182
1,236
1,127
1,109
1,138
964
1,004
829
6,400
6,450
6,493
6,934
5,865
6,003
3,958
6,254
9,360
20,347
30
Blekinge Län.
Fattigvård.
bestämmelser eller reglementen för alla samhällen, för hvilka fattigvårds-reglementen icke redan förut blifvit
af Kongl. Maj:t fastställda; men efter utfärdandet af nu gällande fattig vårdsförordning, hvilken icke innehåller
någon ovilkorlig föreskrift i nämnde hänseende, hafva blott 8 samhällen sökt och erhållit Länsstyrelsens fastställelse
å sådane reglementen. I öfriga samhällen följas i allmänhet de äldre bestämmelserna, så vidt de äro
med nu gällande lagstiftning i ämnet förenliga.
n:o 13. För fattigpersonalen, antal fattighus och fattigstugor jemte fattigvårdens inkomster och utgifter under
hvarje år i perioden redogöres i tabellen N:o 13.
Härvid bör dock anmärkas, att någon redogörelse för fattigvården i den folkrika Hoby socken ej kunnat
lemnäs för åren 1856 och 1857 samt de 8 första månaderna af 1858, så att tabellen ej omfattar fattigpersonalen
samt inkomster och utgifter för fattigvården inom denna socken under nämnde tid, äfvensom att
inom åtskilliga socknar kostnaden icke kunnat uppgifvas för fattigvård, som blifvit af heminansägarne in natura
bestridd.
Af de år 1860 befintlige 22 fattighusen tillhörde 6 städerna och Ronneby köping samt 16 stycken 13
socknar å landet. 17 samhällen voro således i saknad af sådane. Städernas fattighus äro rymliga och i öfrigt
ändamålsenliga. Enahanda är förhållandet inom några af landtsamhällena, men inom de öfriga äro fattigstugorna
oansenliga och af mindre god beskaffenhet.
Fattigv år dsbidr agen utgå i allmänhet efter de i gällande fattigvårdsstadga bestämda grunder, men inom
några samhällen blifva desamma, på grund af öfverenskommelser, uttaxerade af särskilda nämnder, utan rättighet
att föra klagan öfver beloppet af den påförda afgiften, derest ej densamma öfverstiger den högsta, som
får påföras. Ersättningen af statsmedel har hufvudsakligen utgått till Carlskrona samhälle, som i ordinarie
anslag åtnjutit 4,500 R:dr årligen och derjemte, på grund af särskilda ansökningar beviljats ersättning af
4,500 till 6,000 R:dr årligen för vården af vissa fattige, som tillhört kronans manskap, eller deras familjer.
Af utgifterna för fattigvården belöpa sig ej mindre än från och med 37,666 R:dr till och med 48,048
R:dr årligen på städerna och återstoden på öfrige samhällen.
Om fattigpersonalen i Hoby socken, år 1860 utgörande 245 personer, af hvilka 68 åtnjöto full försörjning,
uteslutes ur beräkningen för periodens två sista år och 4 månader af 1858, utvisar tabellen, att under
perioden antalet understödstagare ökats med 12 personer, men antalet af dem, som erhållit full försörjning,
deremot minskats med 17. Inom städerna ensamt har förhållandet varit än fördelaktigare, enär dessas fattigpersonal
, som 1856 utgjorde tillsammans 1,059, sedermera till år 1860 nedgått till 899 och således under
perioden minskats med 160 personer. Fattigpersonalen å landsbygden har följaktligen ökats med ett ungefär
lika stort antal, som det, hvarmed minskning i städerna inträffat. Tillökningen har ägt rum inom 13 samhällen,
inom de öfriga deremot har fattigantalet nedgått eller varit ungefär lika första och sista åren under
perioden. Ehuru någon vexling i fattigantalet inom länet i sin helhet icke inträffat har likväl sådan ägt rum
inom ett och annat samhälle, hvartill orsakerna böra sökas dels i det mer eller mindre ändamålsenliga sätt,
hvarpå fattigvården under olika år handhafts, dels i större dödlighet till följd af epidemier, dels i ökade
eller minskade tillfällen till arbetsförtjenst och dels inom vissa socknar i olyckshändelser bland fiskarebefolkningen.
Sättet för fattigpersonalens försörjande är mycket olika inom olika samhällen, synnerligen hvad angår
dem, som åtnjuta full försöjning. Medan inom åtskilliga samhällen försörjningen verkstålles inom fattighus,
vanligen när fattighjonen ej hafva egen bostad eller kunna erhålla vård af anhöriga, blifva fattighjonen inom
andra samhällen utackorderade, inom andra åter, efter uppskattning af underhållets värde och med beräkning
af den fattiges arbetsförmåga, fördelade på hemmansinnehafvarne, som genom fullgörande af denna underhållsskyldighet
undgå att lemna motsvarande fattigvårdsbidrag i penningar eller varor. Barn, hvilkas vård
ej kan anförtros föräkbarne, utlemnas inom några få socknar till hemmansågarne, men inom öfriga samhäl
-
Blekinge Län.
Fattigvård.
31
lena utackorderas de till pålitliga fosterföräldrar, oftast för längre tid och under förbindelse för dem att väl
vårda barnen och hålla dem till flitig skolgång. Öfver fullgörandet af dessa förbindelser hålla fattigvårdsstyrelserna
i allmänhet noggrann tillsyn.
Likasom sättet för fattigförsörjningens bestridande är mycket olika, så är äfven allmänna tillståndet af
fattigvården mycket skiljaktigt inom särskilda samhällen. I städerna, der svårigheterna att rätt ordna fattigvården
äro vida mindre än å landet, handhafves fattigvården på ett utmärkt sätt, och i Carlskrona och Carlshamn
äro försörjnings-inrättningarne förenade med arbetsanstalter, hvarigenom, till stort gagn både för samhällena
och för de fattige sjelfva, de senare kunna sysselsättas med efter deras förmåga lämpadt arbete, och
fattigvården göra sig till godo sådane personers arbetskraft, som genom lättja eller liknöjdhet förorsaka att
deras familjer falla fattigvården till last. Afven inom åtskilliga samhällen på landet är fattigvården väl ordnad
och skött med urskiljning, nit och kraft; inom andra deremot återstår åtskilligt att önska, men det oaktadt
kan allmänna tillståndet af fattigvården inom länet, i följd af den ökade erfarenheten om densammas
handhafvande, anses hafva blifvit mycket förbättrad i fråga om afhjelpandet af redan befintliga behof. Till
följd häraf har tiggeriet äfven i det närmaste upphört och, när sådant eger rum, är det nog föranledt, mindre
af verkligt behof, än af andra bevekelsegrunder.
Deremot tyckes i allmänhet föga uppmärksamhet hafva blifvit egnad åt frågan om förekommande af
fattigdom, men för några samhällen har likväl denna angelägenhet icke varit främmande. Sålunda lemnäs i
Carlshamn vid anmälan tillfälle till arbetsförtjenst jemväl åt personer, som icke äro å stadens arbetsinrättning
intagne, och genom enskildes försorg äro 2 större hus derstädes inköpta och inredda till bostäder åt arbetare
mot billig hyra. I Nettraby och Christianopels socknar utlemnas och tillhandahållas af fattigvårdsstyrelsen
lin, ull m. till förarbetning af personer, som sakna tillfälle till arbetsförtjenst hos enskilde. Inom flere socknar
underlättas barnens skolgång medelst understöd från fattigvården. Härförutan torde de här ofvan omförmälda
anstalter för uppväxande qvinliga slägtets undervisande i handaslöjder i viss mån kunna anses hänförlige
till den preventiva fattigvården.
På sätt tabellen utvisar, har tungan af fattigvården för länet i sin helhet icke blifvit under perioden
ökad, men är dock mycket känbar. Enligt hvad ofvan blifvit antydt, har förstnämnde förhållande sin orsak
till en del i ett, i mån af ökad erfarenhet, i allmänhet förbättradt handhafvande af fattigvården, men kan
derjemte tillskrifvas de i allmänhet goda tillfällen till arbete för hvar och en, som velat och kunnat arbeta,
samt minskadt bruk af bränvin, större sparsamhet och ordentlighet hos den arbetande klassen. Carlskrona å
Landskansliet och Landskontoret den 10 Maj 1862.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
O. Hammar.
H. Abelin.
32 Tabb. Niis 1 och 2. Blekinge Lån.
Tab. ]V:o 1.
FOLKMÄNGD.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7-
1 8.
9.
10.
11.
Enligt de mantalslängden, som upprättats vid slutet af
Den 31 December enligt
motstående ar.
Utskrif-
Å laudsbygden.
husförhörslängderna.
Hela folkmängden af
Deraf frie från mantalspengar.
nings-
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
manskap.
1856
44,406
46,568
90,974
43,553
46,121
89,674
22,563
22,999
45,562
3,184
1857
44,772
46,921
91,693
44,143
46,742
90,885
23,614
23,971
47,585
3,494
1858
45,345
47,487
92,832
44,829
47,307
92,136
23,949
24,169
48,118
3,510
1859
45,884
48,010
93,894
44,730
47,708
92,438
23,485
24,225
47,710
3,495
1860
46,514
48,825
95,339
46,159
48,797
94,956
23,790
23,669
47,459
3,705
I städerna.
Carlskrona 1856
7,369
7,339
14,708
5,224
6,553
11,777
2,951
2,401
5,352
296
1857
7,434
7,377
14,811
5,199
6,583
11,782
3,045
2,593
5,638
262
1858
7,496
7,413
14,909
5,485
6,657
12,142
3,246
2,619
5,865
260
1859
7,501
7,485
14,986
5,441
6,791
12,232
3,194
2,670
5,864
259
1860
7,682
7,618
15,300
5,610
7,039
12,649
3,296
2,808
6,104
284
Carlshamn 1856
2,363
2,989
5,352
2,263
2,929
5,192
969
1,258
2,227
196
1857
2,352
2,915
5,267
2,260
2,869
5,129
1,004
1,245
2,249
223
1858
2,405
2,960
5,365
2,214
2,885
5,009
955
1,204
2,159
214
1859
2,449
3,003
5,452
2,299
2,954
5,253
1,017
1,242
2,259
222
1860
2,546
3,087
5,633
2,493
3,090
5,583
1,185
1,380
2,565
298
Sölvesborg 1856
700
826
1,526
702
831
1,533
326
354
680
61
1857
713
817
1,530
691
872
1,563
314
403
717
63
1858
724
817
1,541
737
814
1,551
330
325
655
70
1859
728
825
1,553
734
810
1,547
324
337
661
69
1860
759
844
1,603
743
822
1,565
332
341
673
74
Summa för länets samtlige städer Sr 1860
10,987
11549
22,536
8,846
10,951
19,797
4,813
4,529
9,342
656
Summa i hela länet år 1860
57,501
60,374
117,875
55,005
59,748
114,753
28,603
28,193
56,801
4,361
Tab. IV:« 2.
JORDBRUK.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
I medeltal för 1856—1860.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
.
Trindsäd.
Potates.
0
Arliga utsädet per tunnland af
Arliga behofvet för länet till utsäde, tunnan beräknad för säden till 36, och pota-
kappar
24
30
36
48
36
32
5 t:r
tesen till 48 kappar
tunnor
1,050
15,870
12,460
7,450
880
250
57,100
Tunnland åkerjord, använde till odling af
»
1,575
18,444
12,460
5,587
880
280
11,420
Skördebeloppet- i horntal af utsädet år 1856
7:e
6:e
5.e
5:e
5:e
5:e
7.-e
1857
8:e
7:e
7:e
6:e
6:e
8:e
9:e
1858
6:e
5:e
5:e
5:e
5:e
3:e
6:e
1859
6:e
6:e
4:e
4:e
4:e
4:e
6:e
1860
8:e
6:e
3:e
6:e
6:e
6:e
6:e
Arliga förbrukningen på person i medeltal
2i kpr
1 t:a
24 kpr
24 t:a
Blekinge Län. Tabb. N:is 3 och 5. 33
Tat). N:o 3.
BOSKAPSSKÖTSEL.
1. 1 2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Hastar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
Antal 1860—1861 vinterfödde
6,420
9,340
18,250
10,612
31,160
12,510
Till Tab. N:o 4 SKOGSHUSHÅLLNING har Konungens Befallningshafvande i anseende till saknad af
Jägeribetjening ej varit i tillfälle att lemna några numeriska uppgifter.
Tab. N:o 5.
DÖDADE ROFDJUR.
1.
3.
6.
7.
8.
10.
11.
12.
13.
0
Ar.
Vargar.
Hafvar.
Mårdar
och
Hillrar.
Uttrar.
Örnar.
Hölcar,
Ugglor
och Ufvar.
Falkar.
Belopp af
utbetald
belöning.
K:dr Knnt.
1856
194
7
1
16
55
12
100
1857
2
215
4
2
14
18
4
150
1858
1
291
7
6
19
74
7
300
1859
—
360
2
9
23
81
7
400
1860
—
484
3
3
15
134
10
400
Summa
3
1,544
23
21
87
362
40
1,350
Till Tab. N:o 6 AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR har Konungens Befallningshafvande ej varit i
tillfälle att lemna någon upplysning.
Landshöfdingc-Embelets uti Blekinge Län und. ber. för åren 1856—1860.
5
34 Tab. N:o 7. Blekinge Län.
Tab. N:o 7.
GRUFVOR,BERGVERK, BRUK,FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9. |lo|ll
12.113.
14.
9.
10.
11.
12.
15.
Ar 1860.
Grufvor,
bergverk, bruk,
fabriker och manufakturinrättningar.
H andtverkerier.
Ä landsbygden.
I
städerna.
Ä landsbygden.
städerna.
Antal idkare till
sjelfförsörjning.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Mästare.
Dessas bi-  träden af
Gerningsmän.
Dessas arbets-  biträden.
Mästare.
Dessas biträ-  den af
Enskilde.
Bolag
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
j Enskilde.
Bolag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
Gesäller. |
p’
OQ
5
Andra
arbetare.
| Gesäller.
Lärlingar.
| Andra
arbetare.
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
Bagare
_
7
4
4
_
24
15
36
48
Bleckslagare
3
1
4
—
O
O
Bokbindare
8
5
4
—
4
Bomullsspinneri
i
—
1
61
112
11
27
Borstbindare
1
Bresiljeqvarnar
2
2
Bryggare
b
2
—
3
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
9
8
Brännerier
323
Bränvins-destilleringsfabriker
—
—
—
—
—
—
11
u
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Bundtmakare
3
3
2
1
—
Byggmästare
3
Båtbyggare
2
Cichoriefabriker
2
1
1
10
3
—
—
—
Cigarrmästare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Compositionsfabrik
—
—
—
—
—
—
—
1
i
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Färger ier
11
11
—
19
»
1
2
6
6
—
50
—
2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Garfverier och Kemiska blekerier
21
20
1
31
12
4
2
8
8
32
6
2
1
1
-
Glasmästare
_
_
2
1
3
2
1
5
Gördelmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
_
—
—
—
3
3
5
—
1
Guldsmeder
—
—
—
—
—
—
2
1
1
—
—
_
10
6
11
—
—
Handskmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
2
—
—
—
0
1
—
4
2
Hattmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
7
4
1
—
—
Häradsvallackare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
2
—
—
—
—
—
—
Jerngjuterier
1
—
1
6
3
1
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Jernmalm fakturhammare
1
1
—
3
—
—
—
‘d
1
15
1
Kammakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3
3
Kopparhammare
2
2
13
1
Kopparslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
8
6
3
—
—
11
7
10
—
3
Lackfabrik
1
1
—
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
4
3
1
8
g
7
q
26
Målare
—
—
2
3
3
13
9
2 7
18
Oljeslagerier
5
4
1
5
—
—
—
Pappersbruk
7
6
1
19
5
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Repslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
9
7
8
1
—
Sadelmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
9
4
6
—
10
Segelmakare
1
1
1
—
—
Sejlare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
r
3
2
2
—
—
Skeppsvarf
—
—
—
—
—
—
—
2
2
104
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Skomakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
2
6
—
64
31
40
32
57
—
139
Skräddare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
3
—
97
62
25
29
41
—
51
Slagtare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
2
8
12
13
Smeder
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
1
4
5
24
14
13
10
27
—
58
Snickare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
8
16
24
46
—
39
Sockerbagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
2
—
—
5
2
3
—
8
Spegelfabrik
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
1
—
—
Spikhammare
2
2
—
1
2
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Stenhuggerier
1
1
—
77
—
—
—
—
—
—
—
—
-—•
—
—
—
—
—
—
—
Stärkelsefabrik
1
1
—
1
3
—
4
—
—
Svarfvare
—
—
—
6
3
7
2
Sämskmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
Tapetserare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Tegelbruk
11
11
—
17
10
3
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Timmermän
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1
—
—
3
18
Tobaksfabriker
—
—
—
—
—
—
7
6
1
59
16
2
—
_
—
Trädskomakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Tunnbindare
—
—
—
—
—
—
—
—
3
2
5
16
11
20
7
Urfabriker (Urmakare)
—
9
9
—
18
—
—
—
1
9
Wadmalsstampar
8
3
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
Wagnmakare
—
—
—
—
—
—
—
2
2
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
3
6
8
Wals- och Hammarverk
8
2
1
28
25
18
13
—
—
—
'
Attiksfabrik
—
—
—
—
—
-
—
1
1
—
2
—
—
Summa
404
o
21 300
188
40
57
48
45
3
291
—
18
4
48 21
41
13
206
116
308202 362
1
31
482
Blekinge Län. Tabb. Niis 8 och 9. 35
Tab. Nro 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856—1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6. | 7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Längd
i mil
Kostnader för
Q
»i
XI)
Antal hästar, utgångne till
Särskilda slag af vägar.
af hvarje
slag af
af indelade
med skjuts-  stationer
försedde
vägar
af fullända-  de och af-
af omlagde
och betyd-
fulländade nya
vägar
förbättrade
vägar
;ifveriernas ant
år 1860.
Kungs- och
Gästgif-  veri-, håll-  och reserv-  skjuts.
motstående
vägar
synade nya
vägar
ligt för-  bättrade
af stats-  medel.
af kom-  munernes
af stats-  medel.
af kom-  munernes
År.
krono-
skjuts.
vid periodens slut.
under perioden.
medel.
medel.
Allmänna landsvägar
22£
22}
A
20,200
5,492
16
1856
1,895
33,110
Häradsvägar
4 ,v
1A
2
1857
1,489
30,569
Socknevägar
65A
11
1
1858
1,130
15,739
I städer
—
3
1859
1,380
16,100
Med införd skjutsentreprenad
....
4
1860
1,100
14,759
Summa
92J
26*
tV
20,200
5,492
26
Tab. lV:o 9.
SJÖFART och HANDEL, ÅR 1860.
1-
2.
3.
4. 1
5. |
6.
7.
8.
9. |
10. |
11.I
12.
13. |
14.
15. |
16. |
17. |
18.
19. |
20.
21.
22.
23.|
24.
S
j
ö f a
r t.
H a
n
d
e 1.
Fartyg och båtar begagnade
Gross-
Handlare.
Minut-
Handlare.
Han
d 1
a
n d
e:
till inrikes sjöfart.
till utrikes sjöfart.
idkande
både gross-  oeh minut-  handel.
enl. § 3
mom. 1 af
Handels-  Ordn.
qvinnor
enl. § 4
Handels-  Ordn.
med in-  och ut-  ländska
varor.
med
landt-
manna-
varor.
med egna
tillverk-  ningar.
Antal.
Lästetal.
Besätt-
ning.
Antal.
Lästetal.
Besätt-
ning.
Antal.
Skeppare.
! Sjöfolk.
j Skeppare.
i
| Sjöfolk.
a
e
XI)
er-
ci:
P
P->
CD
Betjening.
(Husbönder.
i Betjening.
W
g
er-
ot
D
PL.
CD
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder-
1 Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
W
p
0-
O:
P
Q-.
CD
Betjening.
Landsbygden
16
487
16
57
1
42
1
5
10
—
14
1
3
—
Köpingar
13
168
13
26
5
172
5
23
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
15
13
—
—
—
—
Stapelstäder
20
406
20
57
41
3,426
41
356
—
—
—
—
177
97
14
5
84
4
Summa
49
1,061
49
140
47
3,610
47
384
—
—
—
177
97
14
5
86
4
25
13
14
1
3
—
Tab. ]\T:o 10.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER Å LANDET, TOMTER och JORDAR I STÄDERNA m. m. ÅR 1860.
OO
O}
1.
2. |
3.
4- 1
5.
6.
7.
8.
1.
2.
3- 1
4.
5.
6.
7.
8. I
9.
10.
11.
Å 1
n d s b
y g d e
n.
I s
t ä
lern
a.
Hemman, och lägenheter af alla slag
vid periodens slut med specificerad
hemmansnatur, enligt nya jorde-  boksordningen.
Hemman.
Antal
Tomter.
Jordar.
Mantal.
w
cr
P
P
Pj
Uppskatt-
Tomter, jord och lägen-
Antal
CT1
£ 03
CD TT
P~
W
R:dr R:mt.
O
r?
O:
B
cd
P-
p^ &
<TD “
sr 3.
r* a
09
o
d.
O
T3
PT*
»
C
09
O
p:
09
CD
P
P"
ningsvärde
sista året.
heter af alla slag, sista
året i hvarje stad.
o"
CT*
Cf9
O
O-1
CD
o-*
09
09
Pj
CD
pr
CD
a
m
09
B O
O
s ^
fl Co
p P
b 3
t—. P
CD
3
3
P
P
Af
hus och
Af
jordar.
Summa
R:dr R:mt.
P/
'
P
Pj
CD
Pj
CD
Tunnland.
O.
tomter.
Kronoegendomar.
Under allmän disposition.
Hemman
Boställen
Jordlägenheter, sjelfständiga efter
jordeboken
Fisken
Qvarnar
Torplägenheter (deraf endast 7 upp-  tagne i värde)
Under enslcild disposition.
Hemman
Jordlägenheter,/ sjelfständiga efter
jordeboken
Qvarnar, Mjöl- och Såg-
Fisken
Backstugor
Torplägenheter (deraf endast 12 upp-  tagne i värde)
Skatteegendomar.
Säterier
Hemman
Jordlägenheter, sjelfständiga efter jor-  deboken
Qvarnar, Mjöl- och Såg-
Fisken
1 Torplägenheter (oberäknadt de i förra
berättelsen upptagne 1,467 båts-  manstorp)
Backstugor
20i
3»
Qc;s2tinfl2 3
•’00yT,TKBV
20}
4R6 1 2 9 T
31
939}$+ $$$
3
30
25
2
5,658
46
40
237
18
73
87
4,512
12
77
2
1
32
57
207
9
26,250
239,710
32.151
15,900
24,000
4,900
49,444
234,836
43,312
17,616
1,260
8,687
51,450
10,606,584
58,042
335,337
1,720
1,121,484
7,781
Carlskrona.
Tomter
12 farmar och lägenheter
jemte stadens såsom sam-  fällighet begagnade jord
Carlshamn.
Tomter
41 Jordar och lägenheter.
Sölvesborg.
Tomter
66 Jordar och bebyggda
lägenheter
1,150
489
133
40
42
18
85*
491*
564
90*
25*
8723\
1,559*
996
1,047*
2,051
1,585*
5*
8+
3,066,810
1,465,740
694,834
43,500
96,279
131,942
t
1
13,110,310
11,562,019
| 826,776
Crälseegendoniar.
Säterier
15’
15tV
19
120,040
80,990
1,094,711
7,804'
11,250
1.105
Torplägenheter
Insocknehemman
Torplägenheter
Utsocknehemman
Jordlägenheter, sjelfständiga efter jor-  boken
8
97*
8
89}$
81
296
12
17
16
-
4
Torplägenheter
—
—
188
—
Summa
1117+1
1.083}
6,114
5,246 89 312
14.196,364
Summa
1,772100
1,140!|
115*
3,427*
4,684*
14*
5,227,384 271,721
5,499,105
Tab. N:o 10. Blekinge Län.
Blekinge Län. Tabb. N:is 11 och 12. 37
Tat). lV:o 11.
LAGA SKIFTEN ÅREN 1856—1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9. !
io. !
11.
1? a s t s t
allda skiften.
Arfvoden
Hela be-
År.
Sökta
skiftens
antal.
Skiftade
mantal.
Skiftade
egor.
till landt-  mätare och
räknade
utgifts-
ersättnin-
Antal.
Oförmed-
Förmedlade.
Inrösningsjord.
Afrösnings-
gode män
för laga
skiften.
lade.
Åker.
Äng.
Odlings-
mark.
jord.
gen.
1856
1857
1858
1859
1860
18
24
15
22
22
16
22
20
20
18
5A
15*
5|f
6tt
4tV
*
2 5
Tt
3
i
296
1,007
436
467
278
1,003
1,024
775
1,175
383
4
18
4,609
4,972
3,195
3,741
1,518
4,597
8,911
8,915
10,114
4,048
3,573
5,119
5,037
4,207
1,055
Summa 1856—1860
101
96
35 gij-
1 3
2,484
4,360
22
18,035
36,585
18,991
Tab. N:o 12.
SPARBANKER.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Sparbankens benämning
och stiftelseår.
Antal delegare.
Hela kapital-  tillgången
R:dr R:mt.
Öfverskott
eller besparing
öfver delegar-  nes andel.
A
f del
g a r n
e
insatt belopp i R:dr R:mt.
uttaget belopp i R:dr R:mt.
Vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Blekinge läns, stiftad år 1827
3,429
384,346
25,133
76,605
69,931
74,233
85,482
79,446
85,057
92,115
74,962
70,808
84,092
Carlshamns stads, stiftad ar
1829
2,394
418,907
29,943
109,035
112,337
100,040
126,572
111,682
70,728
84,579
128,632
94,980
105,874
Sölvesborgs stads, stiftad år
1838
1.330
338,490
34,330
51,419
66,906
85,507
131,530
77,360
101,934
Ronneby köpings, stiftad år
1839
696
119,902
8,970
93,570
47,977
26,010
40,919
35,165
63,402
57,004
61,106
45,992
38,728
Jemshögs och Näsums sock-
nars, stiftad år 1839
829
242,932
13,735
55,019
105,634
32,200
91,834
74,836
42,155
46,542
79,936
47,786
66,629
Summa
8,678
1,504,577
112,111
334,229
335,879
283,902
411,713
386,636
261,342
280,240
476,166
336,926
397,257
Landshöfdinge-Embetets uti Blekinge Län und. ber. för åren 1856—1860.
6
38 Tab. N:o 13. Blekinge Län.
Tab. N:o 13.
FATTIGVÅRDEN.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
Fattigvården
Antal fattighjon, sorn erhållit full försörjning.
Antal af fattig-
Fat
i g v
å r d e
n s
År.
crq
cd
3
CD CD
e-S-g
>
p
Äldre personer
vårdade
Barn, vår-  dade i och
Summa
vården understöd-  de, som ej fått
inkomster.
samtliga
utgifter i
och för fat-
M t»
p p
P" H
p: ^
^ tu P2
e-t-
CfQ*
P"
i fattig-
på annat
utom fat-  tighus.
af
båda
full försörjning.
o"aq
£p S3
p5 Hd
-C
tr1 t» p:
cd >r 3
Ersättning
S-* O:
co
* o S-
2 i3!-
' W-W
3 2,p
1 t-b
ÉHi'2
P ert- CD
B ^ *+
CC (-b P
Summa.
tigförsörj-
ningen.
P-
CD
P*
H B
‘ P £-  t-j fao
i
M.
Q.
M.
Q.
M.
Q.
M.
Q.
könen.
M.
a.
S:a.
P Po P .
CfQ £2 K
• P^crq
cp P
E « SL
1=5 ££
2L l~i
i stats-  medel.
g.£p
g
p i 5-
1856
20
83
23
117
207
150
223
561
470
828
900
1,728
903
1,773
2,676
R:dr.
30,772
R:dr.
30,960
R:dr.
50,060
R:dr.
9,783
R:dr.
2,544
R:dr.
124,119
R:dr.
118,159
1857
19
92
24
101
200
162
232
530
487
793
919
1,712
881
1,767
2,648
27,684
27,103
54,334
10,978
1,241
121,340
121,170
1858
20
92
25
109
188
149
259
529
507
787
954
1,741
900
1,750
2,650
30,617
30,835
51,466
10,318
513
123,749
114,586
1859
20
97
26
117
182
163
242
538
514
818
938
1,756
913
1,844
2,757
37,547
25,850
47,975
9,568
955
121,895
111,635
1860
20
97
22
122
181
186
291
477
479
785
951
1,736
940
1,925
2,865
36,071
27,591
49,189
9,058
2,228
124,137
113,271
STOCKHOLM, 1862.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIELA STATISTIK.
Hi Kongl. Majits Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny foijd.
LANDS IIÖFDINGE-EM BETETS
UTI
CHRISTIANSTADS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1856-1860.
1. Länets indelning- oell naturbeskaffenhet i allmänhet.
XJ nder ifrågavarande qvinqvennium har icke skett någon förändring af länets gränser.
Annan tillförlitlig uppgift om länets areal, än den som hemtas från Forsells Statistik, har icke varit att
vinna. Alltså upptages här hela arealen till 55,35 Svenska qvadratmil, deraf 4,08 åker, 6,17 äng, 35,50 utmark,
skog och berg samt 8,40 sjöar och kärr, dock kan antagas, att under de senare 18 åren åkerarealen blifvit
tillökt med en femtedel, hufvudsakligen genom odling af utmark, beteshagar och kärr.
För vinnande af mera åskådlighet vid meddelande af specifikation af länets administrativa indelning Tab. Litt. a.
i judicielt, kameralt och kyrkligt hänseende vid femårsperiodens slut, har Eders Kongl. Maj:t.s Befallningshafvande
upprättat detta meddelande, såvidt afser landet, i tabellarisk form genom bilagan Litt. A (å följ. sidor),
derå äfven finnas anmärkte de oregelbundenheter i indelningen, som vid periodens slut voro qvarstående.
Enligt denna bilaga finnas 145 kyrko-landtsocknar, hvilkas kyrkor äro i länet belägne, 6 socknedelar, hvartill
kyrkorna äro belägne inom angränsande andra län, 73 pastorater, oberäknadt stadspastoraterne, 23 länsmansdistrikter,
10 härader eller tingslag, 5 domsagor och 4 fögderier.
Länet räknar 3 städer med egen jurisdiktion:
1) Christianstad, belägen på ungefär H mils afstånd från Östersjön vid Helgeåns vattendrag, har stapelstadsrätt
med hamn och lastageplats i Åhus. Stadsförsamlingen och Wä församling i Gerds härad utgöra
ett pastorat, och kyrkoherden i Nosaby församling, till hvilken Näsby och Nosaby byar, de der i judicielt och
iMndsh.-Emb. uti Christianstads län and. ber. för åren 1856—1860. 1
2
Christianstads län.
Administrativ indelning.
administrativt hänseende lyda under staden, i ecklesiastikt hänseende höra, är tillika Stadskomminister i Chri
o
stianstad.
I staden finnes derjemte en garnisonsförsamling. Ungefär en fjerdedel af befolkningen i Åhus by
Tab. Litt. A.
Öfversigt af länets administrativa indelning.
Domsagor-
nes
Fögderier-
nes
Häraderues
eller
tingslagens
Socknarnes
Pastoraten! es
antal och
omfattning.
Ö
S5
B
S
p
j namn.
P
IL
p
3
p
antal.
namn.
p
p
Riseberga
i
) 1
Färingtofta
i
j 1
Oderljunga
i
j 1
Perstorp
i
fel
55
fe;
del af Torup ') ...
o
del af Röstånga 2)
P
P
H,
del af Konga 3)...
-
Orkelljunga4)
) !
O
o
O
cd
P
1
Rya
i
p-
&
Fagerhult 5)
CO
CO
Ostra Ljungby ....
! 1
O:
O:
03
Kellna
i
CP
CT
Gråmanstorp
l i
P
P
O
Wedby
i
Tostarp 7)
03
03
Munka Ljungby 8)
cr*
O
cr
c
Össjö
) 1
Tossjö
i
03
C/l
P
P
Höja
1 ,
5
B
Starby.
1 1
Ausås
|
1
1
1
w
1 ^
Ströfvelstorp 1 °)...
1
p:
p:
p
1
Björnekulla
j 1
cd
CD
Broby 11)
I
03
Norra Wram 1 2)..
1
cr
o
Qvidinge
) i
Sönnarslöf
1
Stenestad 1 3)
3 §
-• O i
3 2-:
! Domsagor-  nes
Fögderier-
nes
Häradernes
eller
tingslagens
Socknarnes
1»
p ~r
2. ©
05 S*
3
i £
1 5
i ?
antal.
namn.
P
Sj
namn. |
P
a
p
namn.
antal.
Vestra Karup
i
\ !
Torekov
i
)
K
K
to
Båstad
i
1 !
•S
,
Houf
i
) 1
P
p
p:
i
Förslöf
i
1 ,
Qj
1
CD
CD
*
Grefvie
i
J
03
03
CD
Rebbelberga
i
i 1
Barkåkra
i
)
.
.Hjernarp ,4)
i
1
Wisseltofta
i
| i
Werum
) 1
Akarp
i
1 1
<
<1
Wittsjö 18)
i
)
CD
CD
Farstorp 16)
i
c+-
c+
<
Röke
i
r i
<~i
CD
Torup 17)
i
i i
P
P
03
Stoby
i
i i
Sandby
i
j
O
O
Wankifva
i
i i
O:
CD
Ignaberga
i
i 1
P
P
Finja
i
i t
aq
1
Hörja
i
i
CD
O:
i
Sörby
i
] !
O
Gumlösa
i
)
K
O:
Winslöf
i
) i
P:
P
Näflinge
i
1
Onnestad
i
1
S » 5- tr*
5' i* 3
CfQ ^ 2
1")
l9)
-3 ©:
2.3 c:
Anmärkningar rörande oregelbundenheter vid indelningen, m. m.
1) Socknen tillhör i ecklesiastikt hänseende Vestra Göinge härad, men 2 mantal lyda i andra hänseenden till Norra Asbo härad, Färingtofta socken.
2) D:o d:o Onsjö härad i Malmöhus län, men 4| mantal till Norra Asbo härad.
3) D:o d:o d:o d:o » 1 » d:o.
4) Hit höra i judicielt och administrativt hänseende 1-J mantal af Hishults socken i Höks härad, Hallands län.
5) Ar annex till Hishults socken i Höks härad, Hallands län. Hit hör i judicielt och administrativt hänseende 1 mantal af Hishults socken i Hök9 härad, Hallands
län; hvaremot af Fagerhults socken 2^- mantal i enahanda hänseenden höra till Vestra Göinge härad och äro upptagne i jordebokeu under Wittsjö
socken.
6) Till detta länsmansdistrikt höra äfven Qvidinge, Sönnarslöfs och Stenestads socknar i Södra Asbo härad, hvilka förekomma här nedan.
7) Annex till Hjernarps socken i Bjäre härad.
8) D:o till Engelholms stadsförsamling.
9) Till detta länsmansdistrikt höra äfven Rebbelberga, Barkåkra och Hjernarps socknar i Bjäre härad, hvilka förekomma här nedan.
°) 8^-f mantal af denna socken tillhöra Luggude härad i Malmöhus län.
*) 2-} mantal d:o d:o d:o.
2) 11-iV mantal tillhöra i judicielt och. administrativt hänseende Luggude härad i Malmöhus län, der Bjufs socken är annex.
3) -J- mantal N:o 1 Ranseröd tillhör i judicielt och administrativt hänseende Luggude härad i Malmöhus län, der det i jordebokeu förekommer under Kågeröds
socken, till hvilken Stenestad är annex.
4) Annex till denna socken är Tostarp i Norra Asbo härad.
Är annex till Hästveda socken i Östra Göinge härad.
2 mantal af Torups socken lyda i judicielt och administrativt hänseende till Färingtofta socken
Norra Åsbo härad.
Christianstads län.
Administrativ indelning.
3
vid hamn- och lastageplatsen, nemligen de som i och för handeln och sjöfarten der bo, lyda i judicielt och
administrativt hänseende under Christianstad. Arealen af stadens och de under dess jurisdiktion lydande Näsby
(Fortsättning af Tab. Litt. A). öfversigt af länets administrativa indelning.
Dom sago rnes
-
Fogd er jernes
-
Häradernes
eller
tingslagens
Sockn arnes
5. o ST
M O >1
(R P-s
3 §
Domsagor
nes
-
Fogde r jernes
-
Häradernes
eller
tingslagens
So ek na nies
en
Brönnestad
Matteröd
Mellby
Tjörnarp 1 8)
Häglinge 1 9)
. del af N. Rörum20,
Hästveda 2 1).
Ousby
Loushult22) .
Glimåkra
Örkened 23)..
Broby
Emitslöf
Hjersås 24)...
Knislinge
Qviinge
Gryt
Färlöf
Strö
Oppmanna
Wånga25)
Österslöf
Nosaby 26)
Fjelkestad
Råbelöf
del af Hjersås27).
Ifö
Kiaby
Anmärl
1 8) liff mantal af Tjörnarps socken tillhöra i judieie
,9) Anuex till Södra Rörums socken i Malmöhus läi
20) Af Norra Rörum, som i ecklesiastikt hänseende
O
1
Ifvetofta
Näsum 28)
Ljungby
Gualöf
del af Sölvesborgs
landsförsamling29)
Fjelkinge
Nymö
Gustaf Adolf
Rinkaby
Ahus 30)...
Wä31)
Asum
Skepparslöf
Köpinge
Lyngsjö
Vestra Wram
Östra Wram
Esphult
Linneröd
Träne
Djurröd
del af Häglinge 3 2)
Widtsköfle
Degeberga
Efveröd
Sönnarslöf
Hörröd
Maglehem
i i
lening ar om oregelbundenheter i indelningen, m. m.
och administrativt hänseende Frosta härad i Malmöhus län.
$• mantal tillhöra i judicielt och administrativt hänseende Frosta härad i nämnde län.
tillhör Malmöhus län, tillhöra i judicielt och administrativt hänseende 5^ mantal Christianstads län och finnas
i jordeboken upptagne till 3^- mantal under Tjörnarps och till lf mantal under Matteröds socken.
21) Har till annex Farstorps socken i Vestra Göinge härad.
22) 1 förmedladt mantal af Loushults socken tillhör i judicielt och administrativt hänseende Örkeneds socken i nästföljande länsmansdistrikt.
23) Till Örkened hör i judicielt och administrativt hänseende 1 förmedladt mantal af Loushults socken och T7-g- mantal af Wånga' socken i Willands härad.
24) Af Hjersås socken tillhöra 2-f mantal i judicielt och administrativt hänseende Willands härad.
25) j7^ mantal af Wånga socken tillhör i judicielt och administrativt hänseende Örkeneds socken i Östra Göinge härad.
2,}) Af Nosaby socken höra byarne Näsby och Nosaby, utgörande donerad stadsjord, i judicielt och administrativt hänseende till Christianstads stad, så att under
landsrätt höra endast 14j mantal.
27) Af Hjersås, som i ecklesiastikt hänseende tillhör Östra Göinge härad, tillhöra 2J mantal i judicielt och administrativt hänseende Willands härad.
28) Annex till Jemshögs socken i Blekinge län.
29) iyG förmedlade mantal af hemmanen Ynde och Walsjö tillhöra i ecklesiastikt hänseende Sölvesborgs landsförsamling i Blekinge län, men i öfrigt Willands
härad, ehuru de äro belägne inom Blekingska gränsen.
30) 3 förmedlade mantal (Yngsjö by) lyda i judicielt och administrativt hänseende till Gerds härad. Ungefär £ af befolkningen, nemligen de som i och för handeln
och sjöfarten bo i Ahus, hvarest finnes Christianstads hamn- och lastageplats, tillhöra i judicielt och administrativt hänseende Christianstads stad.
31) Annex till Christianstads pastorat.
32) Af denna socken, som i ecklesiastikt hänseende tillhör Vestra Göinge härad, tillhöra f mantal i judicielt och administrativt hänseende Gerdshärad.
4
Christianstads län.
Administrativ indelning.
och Nosaby byars mark, jemte de jordar och lägenheter, hvilka äro under Eders Kongl. Maj:ts och Kronans
ägo, utgör 3,734 tunnland;
2) Engelholm, belägen vid Rönne å på i mils afstånd från Skelderviken. Staden utgör en församling och
med Munka Ljungby socken till annex ett pastorat, dock finnes Garnisonspastor för den i staden förlagde afdelning
af husarregementet Konung Carl XV. Stadens med derunder lydande områdes mark utgör 633 tunn2,
5 kappland. Vid Rönneåns utlopp i hafvet vid Barkåkra sockens i Bjäre härad område finnes Engelholms
hamnplats;
3) Cimbrishamn, belägen vid Östersjön med hamn, utgör en församling, som med Jerrestads socken i
Jerrestads härad bildar ett pastorat. Staden tillydande jordar hafva en areal af 676 tunn- 10,4 kappland.
(Fortsättning af Tab. Litt. A). öfversigt af länets administrativa indelning.
Domsagor-
nes
Fögderier-
nes
Häradernes
eller
tingslagens
Socknarnes
Pastoraternes
antal och
omfattning.
Länsmans-  distrikternes
antal och
omfattning.
! Dom sagor-  lies
Fögderier-
nes
Häradernes
eller
tingslagens
Socknarnes
Pastoraternes
antal och
omfattning.
Länsmans-  distrikternes
antal och i
omfattning.
a
P
s
3
antal.
I namn.
1 antal.
i
namn.
1 antal.
namn.
antal.
1 namn.
! antal.
B
P
3
3
| antal.
3
P
g
3
antal.
namn.
antal. |
1
1
1
t
i
\ del af Svensköp 34)
Tostarp
i
) 1
K
X
o
o
Ingelstorp
i
i .
SO:
Sis:
Raflunda
i
} 1
•
CD
CD
CO
Walleberga
i
) 1
**
•-<
Brösarp
i
i
3-
3-
ci-
Löderup
i
i ,
i
3
P
P>o
Andrarum
i
) 1
.
i
1
P
Hörup
i
) 1
P-a
P-<
CO
Eljaröd
i
I
CD
CD
Stora Köpinge41)
i
i
cd
cn
1
Mellby
i
! !
1
-
•t
P-i
Ullstorp
i
•-<
C-
Hvitaby
i
i
*
s»
Bollerup
i
) 1
to
O
Fogeltofta35)
i
CO
CO
del af Borrby 42).
S:t Olof36) ,
i
-
c-t-
.Hofby
i
i
. Rörum 37)
i
p
P
1 ^
P
CO
CO
Wemmerlöf 4 3)....
i
i
Onslunda 38
i
Gladsax
i
i ,
HH
i—i
Tryde 39)
i
I 1
w
w
Tomarp
i
1 1
Spjutstorp
i
j
p:
p:
Stiby44)
i
i
. i
cr?
Qverrestad
i
•-S
CD
Jerrestad 4Ö)
i
cd
t—l
Smedstorp
i
i
P
P
co
1
Cimbris
i
1
co
3
Ostra Herrestad...
i
j 1
* 1
CD
e+-
Nöbbelöf
i
1 1
rt-
ct-
<rc
Ingelstad
i
1
”1
P
Wallby
i
1
P
P
Hammenhög
i
) 1
Bolshög
i
j 1
P»
P-*
CD
Hannas
i
1
CO
Borrby 4 6)
i
i
i
CO
1
Benestad
i
I 1
5
4
10
145
73
23
Anmärkningar rörande oregelbundenheter i indelningen, m. m.
33) Svensköps socken, deraf största delen är belägen i Malmöhus län, är annex till Huaröds pastorat.
34) Af denna socken tillhöra mantal Gerds härad i judicielt och administrativt hänseende.
36) Annex till Löfvestads pastorat i Färs härad af Malmöhus län.
36) D:o till Stiby pastorat i Jerrestads härad.
37) D:o till Wemmerlöfs pastorat i d:o.
38) D:o till Tranås pastorat i Malmöhus län.
39) 6| mantal af Tryde socken tillhöra i judicielt och administrativt hänseende Herrestads härad i Malmöhus län.
40) 1 d:o af Ofraby socken tillhör i d:o d:o d:o d:o.
47) 13| d:o af socknen tillhöra i d:o d:o d:o d:o.
42) Af Borrby socken, hvilken till största delen är belägen i Jerrestads härad, tillhöra 12^ mantal Ingelstads härad.
43) Har till annex Börums socken i Albo härad.
44) D:o d:o S:t Olofs socken i d:o.
45) Ar annex till Cimbrishamns stads pastorat.
4e) Borrby socken tillhör 22:dra länsmansdistriktet.
Christianstads län.
Förändringar i indelning m. m.
5
I länet tinnes endast en köping under landsrätt, nemligen Båstad i Båstads socken af Bjäre härad, belägen
vid den så kallade Laholmsbugten af Nordsjön.
Under perioden hafva uppkommit följande till denna afdelning hänförliga förändringar:
Den vid afgifvandet af senaste fernårsberättelsen redan beslutade indelningen af Vestra Göinge härad
till en samt östra Göinge och Willands härader till en domsaga, har, sedan förre Domhafvanden i östra och
Vestra Göinge häraders fordna domsaga afgått, träd t i verkställighet;
Sedan Rikets Ständer den 6 Februari 1858 hos Eders Kongl. Majit i underdånighet anmält, att, i anledning
af Eders Kongl. Majits nådiga framställning, Rikets Ständer på stat uppfört löneanslag för en ny
o
länsmansg enst för en del af Asbo och Bjäre häraders fögderi; så har, till underdånig följd af Eders Kongl.
Majits nådiga Bref den 23 i nämnde månad, under den 15 Juni samma år blifvit bestämdt, att det nya distriktet
skulle bestå af Rebbelberga, Barkåkra och Hjernarps socknar i Bjäre härad samt Tostarps, MunkaLjungby,
Ossjö och Tossjö socknar i Norra Asbo härad, hvilka således från och med den 1 påföljde Juli
frånskiljdes de två distrikter, desamma förut tillhört. — Genom nådigt Bref den 21 Januari 1859 har
Eders Kongl. Majit, bifallit i underdånighet gjord framställning, att Hofby socken af Ingelstads härad, som
dittills tillhörde Löderups, Hörups m. fl. socknars länsmansdistrikt i nämnde härad, finge utbytas mot Borrby
i såväl Ingelstads som Jerrestads härader belägne socken, hvilken förut tillhörde Jerrestads härads länsmansdistrikt,
så att Hofby socken kom att tillyda det sistnämnde och Borrby socken det förstnämnde distriktet.
Ombytet skedde den 1 Juli 1859;
Före år 1859 utgjorde Vestra Karups och Houfs socknar i Bjäre härad ett pastorat samt Båstads och
Torekovs socknar i samma härad ett pastorat, men till följd af Eders Kongl. Majits nådiga Bref den 8 April
nämnde år har utbyte skett, så att Vestra Karups och Torekovs socknar utgöra ett samt Båstads och Houfs
socknar ett pastorat. Enligt Eders Kongl. Majits nådiga Bref den 30 Januari 1857 är beslut fattadt om ändring
af Ousby och Loushults socknars pastorats fördelning, så att hvardera socknen kommer att utgöra ett
pastorat; men förändringen lär icke inträda förr än vid blifvande kyrkoherdeledighet.
Den af Eders Kongl. Majit i nåder anbefallda, redan då förra femårsberättelsen afgafs till en stor del
verkställda raseringen af Christianstads fordna fästningsverk har under denna period vunnit i det närmaste
fullbordan. Staden har i följd deraf vunnit utvidgning dels åt östra och vestra långsidorna, med 38 alnar ät
hvarje sida till byggnadstomter, å hvilka nybyggnader årligen företagits samt derutanför tjugu alnar breda
gator och vidare utanför dessa tjugu alnar breda bulevarder planterade med tre rader träd, och dels åt södra
ändan med omkring 250 alnar, indelade till tomter samt lika beskaffad gata och hillevard derutanför. Genom
Eders Kongl. Majits nådiga Bref den 22 Januari 1858 har blifvit fastställd ny tomtreglering i Engelholm,
hvarigenom staden blifvit indelad i ett större antal qvarter och en del af stadens jord indelats till nya byggnadstomter.
Under den 22 Oktober 1858 har Eders Kongl. Majit i nåder fastställt ett reglemente för fordna städsbäcken
Båstad, som derigenom fått benämning af köping. Fordna benämningen af stadsfläck synes först hafva
tillkommit genom Kongl. Resolutionen den 10 September 1664, hvarigenom innevånarnes underdåniga ansökning
att varda befriade från tull och accis förklarats icke kunna bifallas, men platsen deremot tillförsäkrats
en fläcks rättighet, bestående uti hökeri, handtverk, gästgifveri, krögeri och annan handel. Som, enligt de i
senare åren utkomne författningar, nyssberörde rättighet icke ansågs medföra annan eller större fördel för
innevånarne utöfver hvad innebyggarne å landet kunde sig förvärfva, än att handlande, som voro borgare i
Helsingborg, jemlikt Extraktet af Herrar Kommissariers Resolution till Kongl. Senaten öfver 1671 års jordrefningsprotokoll,
ägde att der idka sådan handel, som med burskap är förenlig, så ansågs benämningen af stadsfläck
mindre förenlig med nutidens förhållanden, hvadan hos Eders Kongl. Majit framställdes underdånigt förslag,
att Båstad måtte förklaras vara köping under landsrätt, med rättighet som tillförene för handlande, som
6
Christianstads län.
Folkmängd. Utflyttning. Bostäder. Klädedrägt m. m.
äro boi’gare i Helsingborg, att der bandel idka. Enligt nådiga reglementet består köpingens Styrelse af en
Ordförande och sex ledamöter, under benämning ”Förman och De Äldste”. Förmannen antages å sockenstämma
och aflönas af köpingens innevånare samt bibeliålles så länge lian väl och oklanderligt bestrider befattningen.
Uppstår fråga 0111 hans entledigande ankommer densamma på Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
pröfning. De Äldste väljas för två år. Köpingen är indelad i sex rotar och derutöfver en så kallad
landtbo-rote. Uti hvardera af dessa tillsattes årligen en Sexman, hvilken tillika med en Polisuppsyningsman,
som af köpingens Styrelse antages. skola vaka öfver ordningens vidmakthållande. Förmannen och De Äldste
utgöra äfven köpingens Fattigvårdsstyrelse, deri dock Pastor i församlingen då jemväl är ledamot.
2. Innevånare.
Tab N:o 1. Tabell öfver folkmängden enligt föreskrifne formuläret får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underdånigst
bifoga under N:o 1. Af denna tabell inhemtas, att folkmängden under perioden ökats å landsbygden
enligt husförhörslängderne med 12,094 personer och enligt mantalslängderne med 10,907 personer
samt i städ erne
Enligt husförhörs- Enligt mantalslängderne.
längderne.
Christianstad med  122, 236;
Cimbrishamn  10, 4;
Engelholm
89, 88.
Tab. Litt. b. Särskild redogörelse öfver folkmängden fögderivis bifogas enligt tabellen Litt. B å motstående sida.
Orsakerne till folkmängdens å landsbygden tilltagande synes hufvudsakligast hafva varit jordbrukets utvidgning
i förening med en vidt drifven hemmansklyfning och jordafsöndring och deraf sig härledande giftermålens
större talrikhet.
Utflyttningar till andra länder, särdeles Amerika och Danmark, förekommo visserligen under periodens
första år, men icke till sådan betydenhet, att märkbar förändring i folknumerären sig deraf företedde, och
dessutom kan antagas, att största delen af de till Danmark utflyttade innan periodens slut till riket återvändo
o
Ar 1857 härjade cholera -farsoten i Christianstad, Cimbrishamn och i en del socknar deromkring. Mortaliteten
i Christianstad var stor, i thy att i farsoten bortrycktes nära 600 personer, men i Cimbrishamn och
pä landet var förhållandet icke i sådan grad sorgligt. 1 Cimbrishamn dogo nemligen 24 personer och i socknarne
på landet ett i förhållande till befolkningens antal vida ringare antal.
För öfrigt hafva sig icke företett några i ögonen fallande egendomligheter för länet i afseende på giftermålens
talrikhet, nativitets- och mortalitets-förhållanden; och i afseende på vissa lyten är icke annat att
anmärka, än att vid sjökusten och synnerligast vid en del fiskelägen å östra kusten förekomma flera blinda än
annorstädes.
Särskilda administrativa förfoganden för innevånarne som tala främmande språk hafva icke erfordrats,
och ehuru schismatiska rörelser, särdeles i baptistisk rigtning, förekommit, hafva de icke föranledt till bildandet
af särskilda församlingar.
I anseende till stegradt pris å byggnadsvirke har allt mer och mer kommit" i bruk användande af
tegel till byggnader, såväl bonings- som ladugårdshus; också begagnas gjuthus af kalk och sand. Allmogen
har i senare tiden börjat vinnlägga sig 0111 prydlighet och större utrymme vid byggnaders uppförande och
man ser mångenstädes bondhemman vara särdeles väl bebyggde. Stegradt pris på brännmateriel har föranledt
inrättande af eldstäder, i hvilka såväl torf som stenkol kunna begagnas.
Den gamla provins-klädedrägten hos allmogen synes för hvarje år komma allt mer och mer ur bruk. 1
stället för vadmal och hemväfda tyger begagnas kläde och fabriksväfnader, ofta af utländsk tillverkning.
Christianstads län.
Föda. Sockenbibliotheker. Jordbruk.
7
Till dagligt bruk har allmogen tarflig men stark föda. Begagnandet af bränvin har aftagit, och så kalladt
Bäjerskt bier har kommit mycket i bruk.
Omtanken för renlighet och större beqvämlighet har tilltagit, dock mer i skogstrakterne än på slättbygden.
Några egentliga folknöjen förekomma icke. Ungdomen på landet samlas stundom till dans eller så kallad
lekstuga”.
Sockenbibliotheker finnas i ganska många församlingar, och hågen för läsning har tilltagit. Föreningar
till öfning i vapens bruk funnos icke före periodens slut.
3. Näringar.
A och B) Jordbruk och boskapsskötsel. Jordens beskaffenhet i allmänhet är: God i största delarne af
o
Södra Asbo, Ingelstads och Jerrestads härader, omkring J af Willands härad samt de tre sydligaste socknarne
af Ostra Göinge härad; Medelmåttig i en mindre del af Norra Asbo härad, i Bjäre härad, i största delarne
af Östra och Vestra Göinge samt Albo härader samt i hälften af Gerds härad; Svag i största delen af
° ..
Norra Asbo härad, i hälften af Gerds härad, i nordligaste delen af Ostra Göinge, i nordvestligaste delen af
Tal). Litt. 11. Folkmängden fögderivis.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Enligt de mantalslängden som upprättats vid slutet af
motstående ar.
Utskrif-
Hela folkmängden af
Deraf frie från mantalspenningar.
nings-
manskap.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
1856: Norra och Södra Åsbo samt Bjäre
häraders fögderi...
23,585
25,241
48,826
10,666
11,142
21,808
1,785
Ostra och Vestra Göinge
dito
25,565
27,553
53,118
12,249
13,024
25,273
1,841
Willands, Gords och Albo
dito
26,042
27,176
53,218
13,886
13,639
27,525
1,887
Ingelstads och Jerrestads
dito
15,648
15,562
31,210
7,831
7,787
15.618
1,131
Summa
90,810
95,532
186,372
44,632
45,592
90,224
6,644
1857: Norra och Södra Åsbo samt Bjäre
häraders fögderi...
23,981
25,555
49,536
11,304
11,722
23,026
1,793
Ostra och Vestra Göinge
dito
25,998
28,071
54,069
12,540
13,257
25,797
1,945
Willands, Gerds och Albo
dito
26,460
27,475
53,935
14,779
14,574
29,353
1,980
Ingelstads och Jerrestads
dito
15,650
15,625
31,275
7,721
7,720
15,441
1,199
Summa
92,089
96,726
188,815
46,344
47,273
93,617
6,917
1858: Norra och Södra Åsbo samt Bjäre
häraders fögderi...
24,615
26,172
50,787
11,611
11,979
23,590
1,797
Ostra och Vestra Göinge
dito
25,915
27,834
53,749
13,147
13,730
26,877
1,906
Willands, Gerds och Albo
dito
26,735
27,816
54,551
14,778
14,703
29,481
1,937
Ingelstads och Jerrestads
dito
15,942
15,911
31,853
8,406
8,367
16,773
1,093
Summa
93,207
97,733
190,940
47,942
48,779
96,721
6,733
1859: Norra och Södra Åsbo samt Bjäre
häraders fögderi...
25,254
26,665
51,919
11,994
12,290
24,284
1,828
Ostra och Vestra Göinge
dito
26,465
28,255
54,720
13,457
13,938
27,395
1,923
Willands, Gerds och Albo
dito
27,288
28,305
55,593
15,028
14,923
29,951
2,002
Ingelstads och Jerrestads
dito
16,158
15,967
32,125
8,512
8,394
16,906
1,184
Summa
95,165
99,192
194,357
48,991
49,545
98,536
6,937
1860: Norra och Södra Åsbo samt Bjäre
häraders fögderi...
25,590
26,971
52,561
12,377
12,714
25,091
1,865
Ostra och Vestra Göinge
dito
27,036
28,823
55,859
13,703
14,293
27,996
1,934
Willands, Gerds och Albo
dito
27,649
28,589
56,238
15,173
14,954
30,127
2,155
Ingelstads och Jerrestads
dito
16,336
16.145
32,481
8,599
8,466
17,065
1,189
Summa
96,611
100,528
197,139
49,852
50,427
100,279
7,143
8
Christianstads län.
Brukningssätt. Sädespriser. Understöd.
Vestra Göinge, i omkring i af Albo härad saint i de delar, som äro belägne längs kusten i Ingelstads och
Jerrestads härader.
Allmänna brukning ssättet är vexelbruk och tredings. Säker uppgift om det ena eller andra brukningssättets
förhållande till åkerjordens hela vidd kan icke meddelas, men tredingsbruket förekommer mest i Gerds,
Willands, Albo, Östra och Vestra Göinge samt Norra Asbo härader.
Tab. n-.o 2. Rörande utsädet på tunnland, länets årliga behof till utsäde, tunnland åkerjord använde till odling af
hvarje sädesslag, skördebelopp och förbrukning på person lemnar tab. N:o 2 upplysning. För vinnande af
dessa uppgifter angående årliga utsädet på tunnland, angående tunnlandtal som användts till odling af de
särskilda sädesslagen och angående årliga utsädesbehofvet, hafva upplysningar blifvit infordrade dels från länets
Hushållnings-sällskap och dels från Kronobetjeningen. Hushållnings-sällskapet har åter infordrat uppgifter
från socknarne, och samma utväg har af Kronobetjeningen blifvit begagnad, men under det en stor del socknar
med beredvillighet gått önskningarne till mötes, hafva deremot andra dels icke lemnat uppgifter och dels
lemnat sådana ofullständiga. Under sådana förhållanden hafva tabellens siffertal icke kunnat erhållas utan
proportionerlig beräkning och under jemförelse med de till Finans-Komitén förut lemnade uppgifterna. De
kunna således icke anses tillförlitliga.
Odling af bönor förekommer på få ställen och icke till någon betydenhet.
Utsädet af vicker torde kunna antagas till högre belopp än det utförda, då i betraktande tages den
mängd som till grönhöstnad användes.
Under åren 1857 och 1858 slog den så kallade trindsäden fel på de flesta ställen, så att der endast
erhölls en skörd motsvarande utsädet.
Sädesproduktionen är i allmänhet tillräcklig för länets behof. Afven är den i allmänhet tillräcklig inom
de särskilda häraderne, med undantag af Gerds samt östra och Vestra Göinge härader, der bränvinstillverkningen
är högt uppdrifven.
Tab. Litt. c. Uppgifteme å priser på de hufvudsakligaste sädesslagen under periodens fem år utvisa de vexlingar, som
nedanstående tab. Litt. C åskådliggör.
Offentliga understöd hafva utgått till Vestra Wrams, Träne, Esphults och Linneröds socknar af Gerds
härad med 735 R:dr och till Farstorps socken i Vestra Göinge härad med 200 R:dr för hagelskada å gröda,
Tab. Litt. C. Handelspriser å säd.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Asbo fögderi 1856
Kalr
R:mt
24 k 25
15 k 17
13 k 14
8 å 9
11857
))
)>
20 å 22
14 k 16
13 å 14
8 k 9
1858
.... »
))
17 å 18
13 k 15
10 k 12
8 k 9
1859
»
»
16 k 17
12 å 14
11 k 12
7 å 9
1860
»
»
20 k 22
15 k 16
12 k 13
8 k 10
Göinge fögderi, alla 5 åren
»
15 k 20
10 k 15
8 å 10
Willands fögderi 1856
»
»
25 k 26
16 k 20
12 k 15
7 k 10
1857
.
»
»
25 å 30
15 k 18
12 k 13
7 k 10
1858
»
20 k 22
13 k 15
12 k 13
6 k 9
1859
»>
»
21 å 23
13 k 16
12 k 13
7 k 8
1860
»
23 k 26
14 å 16
11 k 13
6 k 10
Ingelstads fögderi 1856
»
»
20 k 35
15 k 22
11 k 15
7 å 9
1857
»
14 k 21
8 å 15
6 k 13
4 k 8
1858
»
15 k 16
8 å 13
6 k 11
4 å 8
1859
»
8 k 15
12 å 14
9 i 11
7 å 10
1860
»
15 k 20
13 å 14
10 k 11
7 å 9
Christianstads län. Boskapsskötsel. Priser å ladugårdsalster. Odlingens framsteg. 9
timad år 1858, samt till Wankifva socken af sistnämnde härad med 292 R:dr R:mt för enahanda skada timad
år 1859, allt utan återbetalningsskyldighet.
Nya sädesslag hafva i allmänhet icke förekommit; dock hafva Egyptiskt korn och hvita vicker blifvit i
mindre skala försökta och visat goda resultater.
Håg hos allmogen för trädgårdsskötsel och fruktträdsodling har vaknat, meri några egentliga framsteg
kunna ännu icke anses hafva skett. V id de större landtegendomarne deremot bedrifves trädgårdsskötseln väl
och såsom näringsgren.
Vinterfödda kreatur i länet 1860—1861 utgjorde det belopp, sam tab. N:o 3 utvisar. Tab. n:o 3.
Höskörden och andra foderväxter hafva visat sig vara tillräckliga inom Norra och Södra Åsbo samt
Bjäre häraders fögderi samt inom Ingelstads och Jerrestads häraders fögderi, hvadan kreaturs-antalet derinom
ökats, men i de öfriga två fögderierne användes för fäkreaturen såsom foder-surrogat drank; dock har minskning
i kreaturs-antalet icke förnummits. Omkring 220,000 tunnor säd af hvarjehanda slag, dock mest korn
och hafre, anses åtgå till kreaturens utfodring, förutom potatis och andra rotfrukter. Uppgifterna härom äro
dock mycket osäkra, ty mängden af allmogen har icke sjelf reda på åtgången.
En större del ladugårdar lemna visserligen öfverskott genom försäljning af dels lefvande kreatur och
dels kött, smör, ost, ägg, ull, hudar, men någon betydlig afsättning utom länet är icke att beräkna.
Pnserne å kreatur och ladugårdsprodukter hafva varierat emellan de belopp, som i nedanstående Tab. Litt. d.
tab. Litt. D äro utförde.
Djurracerne äro i allmänhet lämpliga hvar för sin ort. Såväl genom Hushållnings-sällskapets som enskilde
personers omtanka hafva åtgärder vidtagits till racernes förbättrande medelst anskaffande af goda afvelsdjur.
Också finnas hingstar, tjurar och springbaggar af ädla racer på de fleste större egendomar, och allmogen
har visat benägenhet att deraf draga fördel för dess ladugårds förbättrande.
Fjäderfä hållas i allmänhet vid hvarje jordlägenhet, äfven till afsalu, isynnerhet i närheten af städerna.
Biskötseln drifves efter gammal method och är högst obetydlig samt kary nästan sägas hafva aftagit.
Farsoter bland husdjuren hafva icke förekommit under perioden annorlunda, än att någon gång benskörhet
och tungröta bland fäkreaturen, koppor bland får och rots bland hästar yppat sig å vissa orter, deremot
andra åtgärder icke vidtagits, än att Djurläkare fått sig uppdraget att hålla tillsyn öfver de sjuka kreaturens
behandling, och någon anmärkningsvärd förlust å kreatur har icke uppkommit.
Jordbruket har utvidgats och förbättrats genom:
a) Nyodlingar till betydlig del;
b) Vattenaftappning på omkring 1,000 tunnland;
c) Grunddikning på omkring 3,000 tunnland;
d) Ängsvattning och öfversilning på omkring 200 tunnland;
e) Okad mängd och förbättrad beskaffenhet af gödningsämnen, i det såväl benmjöl, fosforsyrad kalk,
guano och S te t tiner-k ra ftgöd ning börjat användas, som äfven kompostberedning och de naturliga gödningsämnenas
mera ändamålsenliga samlande kommit i bruk.
Tab. Litt. I). Pi 'iser å ladugårdsalster.
Arbetshäst
200 a 300 R:dr.
Smör
Ltt 10 å 13 R:dr.
Oxe
100 ä 150 »
Ost
» 7
å 8 »
Ko
75 i 90 »
Kött
» 3
å 5 »
Bagge
20 i 70 »
Fläsk
» 5
ä 7 »
Tacka med lam
10 i. 13 »
Ull
Landsh.-Emb. uti Christianstads lån und. ber. för åren 1856—1860. 2
o
10 Christianstads län. Stängsel. Hu hållnings-sällskap m. m. Jordbruksarbetare.
På slättlandet har stängsel mycket börjat aftaga, ithy att vakt om kreaturen der kan åstadkommas,
men i skogstrakter kan den icke undvaras och der förorsakar den skogsförödelse. Tillämpningen af nya stängselförfattningen
har på flere ställen väckt belåtenhet, men man har också förnummit anmärkning, att en granne
ofta tillskyndas vinst på den andres bekostnad, såsom då ägare af mindre hemman betungas lika med ägare
af större, oell derigenom att den, som med åker, äng eller plantering möter skog, utmark eller beteshage, icke
har stängsel-vitsord, hvadan han sjelf får hålla stängseln, då skogs- eller utmarksägaren finner, att grannen
svårligen kan blifva i tillfälle att intaga kreatur, som åverka på dennes aflägsna ägor.
Verksamhet och inflytande af:
a) Hushållningssällskapet. Innevånarne i länet intressera sig mer och mer för Sällskapets förhandlingar
och tillegna sig dess råd och upplysningar, och om än mera framstående verkningar ännu icke åstadkommits,
kan dock med skäl uttalas den åsigt, att Sällskapets verksamhet haft ett välgörande inflytande på landthushållningen;
h)
Hushållningssällskapets filial-af'delningar hafva ännu icke motsvarat önskningarne;
c) Landtbruksmöten, d) premier, e) täfiingar, f) expositioner hafva för dem som nitälska för saken fördelaktigt
inverkat till förbättring såväl i ladugårdsskötseln, som åkerjordens behandling, i förra hänseendet genom
rikligare utfodring och bättre afvelsdjur och i det senare genom åkerns ändamålsenligare drifning samt förbättrade
redskaper;
g) Agronomer hafva på några få ställen blifvit anlitade och der hafva resultaterna visat sig goda;
h) Tillämpning sskolor för landtbruket hafva under perioden icke funnits i länet, men den för provinsen
Skåne gemensamma landtbruksskolan på Orup har begagnats af många bland allmogens söner och såmedelst
haft fördelaktigt inflytande på jordbruket;
i) Stuterier finnas endast några få enskilde utan betydenhet;
k) Holländerier och mejerier finnas å de flesta större egendomar och hafva särdeles välgörande inflytande
på boskapsskötseln och jordbruket;
l) Brännerier. Bränvinsbränningen har varit särdeles högt uppdrifven i östra och Vestra Göinge samt
Gerds och Willands härader. Fabriks vinsten har icke varit stor. Största delen af bränvinsbrännarne räkna
vinsten i tillgången på drank till utfodring. Denna näringsgren har förorsakat en vidsträckt potatisodling,
som för jorden icke är välgörande och för ladugårdsskötseln är menlig.
Tillgången å arbetare för jordbrukets behof är tillräcklig. Sätten för deras anskaffande äro följande:
a) Jordtorpare, hvilka finnas såväl vid de större egendomarne, som vid bondhemman. De antagas i allmänhet
genom kontrakt och utgöra dagsverken till jordägaren i förhållande till torpens storlek. En del torplägenheter
äro af den betydenhet, att innehafvaren måste hålla särskild dräng för arbetsskyldighetens fullgörande.
Arbetsskyldigheten är vanligen på en eller flere dagar per vecka hela året om, och är torpinnehafvaren
derjemte ofta förbunden att emot dagspenning utgöra särskildt arbete, särdeles under hösttiden;
b) Stattorpare finnas äfven på en del ställen, men till ringa antal. De innehafva obetydlig jord och erhålla
till fyllnad stat. Deras arbetsskyldighet är ordnad på enahanda sätt som jordtorparnes;
c Tjenare i husbondens bröd äro de talrikaste. Lönevilkoren äro 100 R:dr R:mt för fullgod arbetsdräng
samt 50 å 60 för andra;
d) Statfolk förekomma sällan hos allmogen, men finnas vid de större gårdarne. De åtnjuta vanligen
7 å 8 tunnor säd, 100 R:dr i penningar samt antingen föda för en ko eller ock ett visst qvantum mjölk per
dag, förutom bostad och bränmateriel;
e) Daglönare finnas att tillgå på de flesta ställen; äfvenså
/) Backstugusittare, de der mot rättighet att å utmarken bygga sig stuga erlägga till jordägaren en ringa
penninge-afgift eller ock förrätta motsvai’ande arbete.
Christianstads län.
Dagsverkspriser. Skogshushållning. Priser å skogsalster m. m. 11
Dagsverkspriserne hafva varit de i tab. Litt. E uppgifne. Någon skilnad häri har dock varit på Tab. Litt. E.
olika orter i länet, men ett medium är beräknadt.
C) Skogshushållning jemte D) Rofdjurs utödande. Å tabellen N:o 4 finnas upptagne de förhållanden, Tab. N:o 4.
som aro kända i afseende på arealen och afkastningen å befintlige boställsskogar och flygsandsfält, som äro
ställda under allmän uppsigt. Arealen af boställsskogarne kan icke uppgifvas. Under den 6 Juli 1859 infordrade
Eders Kongl. Maj:ts Skogsstyrelse uppgift i detta hänseende, och, efter begagnande af alla tillgängliga
källor, meddelade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande den 18 Februari 1860 en sådan, upptagande boställen
af alla slag, kungsgårdar, kungsladugårdar, till Eders Kongl. Maj:t och Kronan indragne boställen samt
andra hemman och lägenheter, hvilka förvaltas eller äro utarrenderade för Kronans räkning, äfvensom kyrko-,
akademi-, hospitals-, barnhus- och krigsmanshus- samt alla allmänna inrättningars hemman och lägenheter med
undantag af sådana, som under stadgad åborätt äro upplåtne. Denna uppgift, såsom varande den enda tillgängliga,
får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande här i underdånighet åberopa.
Jägeristatens antal och aflöning vid periodens slut var följande: 1 Öfverjägmästare med lön af 1,600
R:dr Runt, 1 Uppsyningsman vid hvartdera af de 2 revieren, den ene med 5, den andre med 1,26£ tid. jord,
2 Vaktare vid Usta revieret med tillsamman 2 tid. 5 kpl. jord, 16 Vaktare vid 2:dra revieret med tillsamman
20 tid. 30,3 kpl. jord samt vid samma revier 3 Extra Vaktare med tillsamman 4 tid. 1 kpl. jord.
o
Allmänna a/verkningssättet å skogarne är gallring eller blädning. A fem flygsandsfält är dock trakthuggning
införd, och detta afverkningssätt förekommer också på en del enskilde skogar, tillhörande de större egendomarna,
hvarest i senare åren en bättre och vårdad skogshushållning blifvit införd. För öfrigt finnes icke
någon vårdad skogshushållning, och särskilda undervisnings-anstalter för skogsskötseln saknas.
Byggnadstimmer, plankor och bräder afverkas till icke obetydligt belopp, men qvantiteten kan icke uppgifvas.
Största delen afsättes inom länet, men en del afsättes dels till Malmöhus län och dels till utrikes ort.
Svedjande har betydligt aftagit. Skogseldar hafva förekommit inom Örkelljunga socken i Norra Asbo
härad dels år 1856, då genom en elfvaårig gosses okynne 56 tunnland gles skog förstördes, i värde uppskattad
till 300 R:dr Runt, och dels år 1857, då skog å omkring 20 tunnland gick förlorad i följd af vårdslöshet
vid torfbränning, hvilken skada uppskattades till 40 R:dr Runt, samt inom Qviinge socken i Östra
Göinge härad år 1859, då en under Hanaskogs gård lydande vacker furuplantering på omkring 80 tunnlands
rymd lades i aska, utan att orsaken till eldens uppkomst kunde utrönas.
Fabriksanläggningar finnas icke inom länet af det omfång, att de inverka på skogsvården. Till kolning
samt tjärn- och 6ec&-bränning begagnas mest stubbar och vid kalkbränning till största delen torf. I skogs
trakterne
medtager stängselsättet icke obetydligt skog.
Hufvudsakliga surrogatet för brännmateriel är torftägt, som finnes på de flesta ställen i länet. Också Engelska
stenkol användas numera till betydlig del, särdeles å orter belägne i närhet af lastageplats.
Priserne å skogsprodukter hafva under perioden stegrats. Vid periodens slut gällde en kubikfamn bokved
20 k 22 R:dr Runt, då den vid förra femårsperiodens slut kunde köpas för 16 å 18 R:dr Runt. Äfven
Tab. liitt. E. Dagsverkspriser.
Under vintermånaderne.
Under sommarmånaderne.
Mansdags-
verken.
Q, vinsdags-  verken.
Mansdags-
verken.
Qvinsdags-
verken.
lr 1856
—
60
—
40
—
80
—
50
»
1857
»
—
75
—
50
1
—
—
60
»
1858
»
—
75
—
50
1
12
—
60
»
1859
»
—
84
—
50
1
12
—
75
»
1860
»
—
84
—
50
1
25
—
75
12
Christianstads län.
Rofdjur. Bruk och fabriker.
priset på virke och bräder har stigit, dock icke så märkbart. En-tums furubräder med 120 tum på tolften
noterades till 6 K:dr R:mt och i förhållande derefter för gröfre plankor.
Tabb. N:is 5 o. 6. Uppgifter om antal dödade rofdjur och af rofdjur dödade husdjur meddelas å bifogade tabeller N:is 5
och 6. Dessa uppgifter äro dock icke tillförlitliga, emedan vid deras infordrande många förklarat, att, i saknad
af anteckningar, man icke kunde erinra sig antalet af det ena eller andra slaget af djur som blifvit dö
dade.
Antagligen är antalet vida större än uppgifterne utvisa, För rofdjurs utödande hafva icke vidtagits
andra åtgärder än skallgång, och andra belöningar än de i författningarne bestämde skottpenningar hafva icke
ifrågakommit.
Tab. N:o 7. E) Bergs- och brukshandtering samt F) Fabriker, manufakturer och handtverk. A tabellen N:o 7 finnas
uppgifter om alla näringar, med undantag för jordbruk och skogshandtering, särskildt för landet och särskildt
för städerne, sådant förhållandet var vid femårsperiodens slut.
Det i tabellen upptagna alunbruket är beläget i Andrarum af Andrarums socken, Albo härad, anlagdt år
1637 och privilegieradt till 22 kokpannor, deraf dock endast tre dubbla begagnas under åtta månader på
o
året. Bruket innehafves under fideikommissrätt af Kammarherren Grefve C. Piper. Arliga åtgången af
brännmateriel är beräknad till 400 famnar torf och 540 famnar ved. Tillverkningen under perioden har, efter
medeltal per år, uppgått till 1,727 tunnor alun, hvarje tunna vägande 17 lispund 4 skålpund v. v. Afsätt
o
ningen
sker hufvudsakligen på utrikes ort. Ar 1858 inmutades på Andrarums bys utmark ett blyglansfält,
men malmbrytningen har hittills varit så obetydlig, att någon större utsmältning ännu icke kunnat verkställas.
Vid ett i Färlöfs socken af östra Göinge härad beläget krutbruk, benämnd t - Torsebro, tillverkas årligen
omkring 1,000 centner krut, hvilka till största delen levereras till Kronans förråder. Under perioden hafva
der krutqvarnar två gånger exploderat, dervid menniskolif spillts.
I Ignaberga socken af Vestra Göinge härad finnes det största af de i tabellen angifne kalkstensbrott en.
En större del af socknens jordägare äro deri delägare. Arliga produktionen uppgår till omkring 2,000 å 2,500
tunnor kalk. Det dernäst märkbara kalkbrottet är beläget på ägorna till Råbelöfs säteri i Råbelöfs socken af
Willands härad, der årliga tillverkningen uppgår till omkring 1,200 tunnor. De öfriga finnas i Ingelstads
fögderi, men äro af mindre betydenhet.
Någon ny fabrik har under perioden icke blifvit anlagd, men i Österslöfs socken har tillkommit ett tegelbruk.
Tillverkningen af tegel har tilltagit i allmänhet och orsaken dertill finnes derutinnan, att, i anseende
till de högre priserne på timmer, byggnader mera än tillförene uppföras af sten. Priserne på kalk och tegel
hafva varit 36 R:dr per läst kalk och 36 R:dr per tusendet tegel.
De fleste inrättningar hafva närbelägen tillgång på brännmateriel af torf och ved, hvarförutan de icke
skulle kunna drifvas, enär transportmedlen äro mindre goda. Forslingen måste nemligen ske pä hjuldon. Afsåttningsorterne
äro också närbelägne trakter.
Fabriker af någon betydenhet äro: Klippans maskin-papper sfabrik, belägen i Sönnarslöfs socken af Södra
o o *
Asbo härad. Ar 1860 tillverkades der 39,184 ris och rullar papper, deraf nära hälften skrifpapper. Tillverkningsvärdet
uppgick till 304,747 R:dr Runt. Afsättning sker till de fleste städer i riket och tryckpapper
hufvudsakligen till Stockholm. Äfven förekommer export till Danmark och Norge. Transporten sker på
hjuldon’ till Helsingborg och derifrån sjöledes. En skola för fabriksarbetarnes barn finnes på stället, tillkommen
efter testamentariskt förordnande af förre ägaren, aflidne Brukspatronen och Riddaren S. M. Sunnerdahl.
Arbetarnes ekonomiska ställning är god, och i sedligt hänseende förefinnes icke skäl till klander. Strömshalls
klädesfabrik, belägen i Emitslöfs socken af Östra Göinge härad, hvarest tillverkas omkring 4,000 alnar kläde
årligen till ett värde af omkring 21,000 R:dr. Afsättningsorterne äro provinsens städer och marknader. Särskild
humanitets- och bildnings-anstalt för arbetarne finnes icke, men sedligheten bland dem är oklanderlig
och deras ekonomiska-ställning är god.
Christianstads län.
Binäringar. Fiske. Brännerier. Kommunikationer.
13
Näringarne hafva icke tagit sådan utsträckning, att någon vexelverkan på deni inbördes kunnat skönjas;
men de hafva dock ett välgörande inflytande på innevånarnes välstånd.
o
Såsom binäringar förekomma inom Norra Asbo härad förfärdigandet af lärfts-, blångarns- och gröfre
bomullsvftfnader, golfmattor, laggkärl och en del enklare möbler, samt inom Ostra och Vestra Göinge härader
gröfre smidesarbeten, väfnader af ylle, lin och bomull, golfmattor och hästtäcken, jemte laggkärl och möbler.
Dessa binäringar hafva icke så obetydligt omfång, och afsättningen sker dels på marknader, såväl inom som
utom länet, och dels till handlande i städerne, och, då man icke tager i betraktande den tid, som åtgår för
tillverkningarnes kringförande för försäljning, hvilken ofta mindre väl användes, kunna de anses hafva ett
välgörande inflytande på befolkningen, som derigenom har ett ständigt tillfälle till arbete, då annat sådant
möjligen saknas.
Jagt idkas icke såsom näring, men vid kustorterne, särdeles i Ingelstads, Jerrestads, Albo oell Bjäre härader,
idkas fiske såsom en hufvudsaklig näring för dem, som dermed sig sysselsätta. Såsom fiskelägen må nämnas
Torekov i Bjäre härad, Knäbäek, Hvitemölla, Kivik och Wik i Albo härad, Baskemölla och Brantevik i Jerrestads
härad samt Skillinge och Kåseberga i Ingelstads härad. I Cimbrishamns stad, köpingen Båstad och i
Alius by (Christianstads hamn- och lastageplats) finnas äfven bosatte fiskare. Denna näring är icke särdeles
lönande, och befolkningen på de egentliga fiskelägena är i mindre god ekonomisk ställning. Sillfisket, sorn vid
östra kusten fordom var ganska betydligt, har särdeles märkbart minskats. Lax fångas vid nämnde kust, äfvenså
ål, samt i trakten af Cimbrishamn så kallad tobbis.
Enligt formuläret skulle bränneriernas antal upptagas å förteckningen öfver fabriker, men som dermed Tub. Litt. r.
icke rätt kunde åskådliggöras förhållandet, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansett sig böra tillägga
nedanstående tabell Litt. F, derå förhållandet med bränneriernas antal, såväl de störres som de mindres, samt
tillverknings-afgifterne för hvartdera af periodens fem år finnes angifvet.
4. Kommunikations-anstalter och varubyten.
a) Landskommunikationer. Bilagan tab. N:o 8 upptager 1) allmänna landsvägars, häradsvägars och Tab. n-.o 8.
socknevägars längd vid periodens slut; 2) längden af de utaf dessa vägar, som äro indelade och med skjutsstationer
försedde; 3) under perioden omlagde eller betydligt förbättrade vägars längd; 4) dertill af statsverket
eller kommunerne tillskjutne kostnader; 5) antalet gästgifveriet1 vid lands- och häradsvägar samt i städer,
med uppgift derjemte vid huru många af dessa skjusentreprenad finnes införd; och 6) antal hästar utgångne
till kungs- och krono samt gästgifveri-, håll- och reservskjuts under hvartdera af periodens feni år.
Tab. Litt. F. Bränvinsbrännerier, med uppgift om erlagde tillverkning s-afgifter.
1
Större brännerier.
Mindre brännerier.
Summa
>
Tillverknings-
afgift.
Antal redskap
under
gång
Tillverknings-
afgift.
afgift.
03
bada
la må
2 a må
K:dr R:mt.
mana-
derne.
nåden.
naden.
R:dr Runt.
R:dr R:mt.
År 1856
36
440,885
81
658
70
942
437,443
86
878,329
67
» 1857
52
581,753
56
1,100
110
602
549,564
12
1,131,317
68
» 1858
49
575,329
80
316
57
680
690,346
80
1,265,676
60
» 1859
38
393,972
21
579
47
544
801,112
—
1,195,084
21
» 1860
19
153,460
11
424
236
428
673,613
80
827,073
91
Anmärkning i afseende på de större bränner lema:
1858 års höst* och 1859 ärs vårmånader räknas till 1858 års bränvinsbränning.
1859 » » » 1860 » » » » 1859 » »
14 Christianstads län. Vägar. Broar. Färjor. Grindar. Postbefordring.
Under periodens senaste år hafva de allmänna vägarne blifvit på en del ställen betydligt förbättrade,
sedan allmogen börjat inse fördelen af begagnande af sönderslagen sten till lagningsämne.
Till större broar inom länet hänföras:
1) Långebro, ledande öfver Helgeå vid Christianstad. Såsom fästningsbrygga tillkom den vid anläggningen
af Christianstads stad och fästning. Den vidmaktshölls såsom trädbro till sistlidne år af östra och
Vestra Göinge, Willands, Gerds och Albo härader i Christianstads samt Färs och Frosta härader i Malmöhus
län. Sedan i anseende till densammas dåliga beskaffenhet ombyggnad blifvit ifrågaställd, uppstod tvist dels
emellan förutnämnde härader inbördes och dels emellan desse oell Christianstads stad, hvilken tvist genom
7 O
Eders Kongl. Maj:ts nådiga utslag den 10 Augusti 1858 så afslutades, att meranämnde härader, med undantag
af en socken och en by i Frosta härad, blefvo tillförbundne att fortfarande bygga och underhålla bron,
dock sålunda att Christianstads stad skulle bekosta hvad som erfordrades för anbringande af öppning å bron
eller så kallad svängbro. Emellertid hade förslag blifvit uppgjordt för brons ombyggnad af sten och jern.
och vid 1853 och 1854 årens Riksdag beviljade Rikets Ständer ett anslag af 100,000 R:dr B:ko, deraf en
tredjedel utan återbetalningsskyldighet och två tredjedelar såsom lån, i och för ombyggnaden, under vilkor
att dervid följdes den af Eders Kongl. Majit i nåder gillade planen. Efter många öfverläggningar emellan de
brobyggnadsskyldige bildade en större del af dessa ett bolag för utförande af brobyggnaden efter berörde
{dan mot åtnjutande af anslaget och rättighet att af öfrige brobyggnadskyldige uppbära de tillskotts-afgifter,
hvartill desse senare lagligen kunde kännas skyldige. Sedermera ingingo samtlige brobyggnadsskyldige, med
undantag af en socken, uti bolaget, och byggnaden sattes i verket samt blef till största delen fullbordad innan
periodens slut. Uppgift å kommunernas i och för denna brobyggnad hafde kostnader kan först meddelas i
nästkommande femårsberättelse, emedan räkenskaperne innevarande år afslutats;
2) Torsebro, som äfvenledes leder öfver Helgeå vid Torsebro krutbrut. Underhållsskyldigheten vidlåder
Östra Göinge och Willands härader;
3) Tranarps bro, ledande öfver Rönne å. Den underhålles af Norra och Södra Asbo härader och blef
nybyggd kort före periodens början. Bropenningar uppbäras der med sex öre för hvarje häst och fäkreatur,
som öfverföres; och
4) Bron öfver nyssnämnde å vid Engelholm, hvilken underhålles af Södra Asbo och Bjäre härader.
Ombyggnad af denna bro är bestämd.
Dessutom finnas öfver Rönne å anbragte broar vid Forestad, Spång och Sönnarslöf, hvilka underhållas
o
af Norra Asbo härad.
Endast en färja vid allmän häradsväg finnes i länet och der uppbäras färjepenningar, men vid andra
mindre vägar finnas tre färjor, hvarest äfven färjepenningar uppbäras.
. Litt. g. Ofver antalet grindar meddelas uppgift i tabellen Litt. G.
Ordinarie postföringsskyldiglieten anses icke vara särdeles mera betungande än annat motsvarande onus,
hvarifrån de till postföring indelade hemmanen äro fritagne, men öfver den gästgifveri- och reservskjutsskyldige
pålagde förbindelse att skjutsa snäll-, paket- och diligens-posterne, hvilkas antal senare åren betydligen
Tab. Litt. G. Förteckning öfver grindar å allmänna vägarne.
Ä landsväg.
A häradsväg.
I Norra och Södra Asbo samt Bjäre häraders fögderi
u* 1 *
1190
136
I Ostra och Vestra Göinge häraders fögderi
197
360
I Gerds, Willands och Albo häraders fögderi
66
303
I Ingelstads och Jerrestads häraders fögderi
2
2
Summa
455
801
Christianstads län.
Skjuts. Kronobrefbäring. Kusthamnar. Ångbåtar.
15
ökats, hafva klagomål ofta försports. Ett märkbart förhållande företer sig dock i afseende på bedömande
af det mer eller mindre tryckande i gästgifveri- och reservskjutsskyldigheten. Under periodens början klagades
mycket öfver skjutsbördan, och då under hvartdera af åren 1856 och 1857 utgingo mellan 61 å 64,000
hästar, syntes också något skäl för denna klagan, men sedan under följande tre åren hästantalet nedgått till
nära hälften, utan tvifvel en följd af den förhöjda skjutslegan, hafva icke sällan från skjutsskyldiges sida försports
anmärkning, det de gått i mistning af tillfälle till skjutsningsinkomst. Det borde således kunna antagas,
att åtminstone en del af de skjutsskyldige icke numera betrakta skjutsningen såsom något särdeles tryckande
onus.
Sedan under periodens senaste år Södra stambanan blifvit öppnad till Sösdala, utgingo vid närmaste
gästgifvaregård betydligt högre antal skjutshästar än tillförene, men detta förhållande har åter förändrats, sedan
Hessleholms jernbanstation öppnades, och då skjutsåtgången vid der närmast belägna gästgifvaregård i stället
ökats. .Jernvägen har i öfrigt verkat derhän, att skjutsåtgängen märkbart minskats vid de gästgifvaregårdar,
som äro belägne vid allmänna landsvägen åt Malmö.
Varuforsling har icke ingått såsom någon egentlig näringsgren för länets innevånare, hvadan jernvägens
tillkomst icke gjort särdeles inverkan i detta hänseende, men på rörelsens rigtning och lif i de orter banan
genomlöper har den haft genomgripande inflytande och kommer otvifvelaktigt att verka gynnsamt å de flesta
näringsgren arne, sedan befolkningen hunnit lära sig rätt inse fördelen af tidsbesparing och tillfället att till
annat använda alla de krafter, hvilka tillförene måste förspillas på en tidsödande transport.
Kronobrefbäringsbestyret har inom fem härader, nemligen Bjäre, Östra Göinge, Gerds, Willands och Albo,
varit ställdt på entreprenad, så att den mellan utsatte stationer blifvit bestridd af vissa med bestämd aflöning
försedde personer, i enlighet med föreskriften uti Eders Kongl. Majrts nådiga Cirkulär den 30 November 1849.
Uti de öfrige fem häraderne har bestyret deremot blifvit bestridt på tillförene vanligt sätt.
b) Sjökommunikationer. Kusthamnar finnas: 1) Vid Cimbrishamn med djup till och med 11 fot. Under
perioden har den blifvit underhållen och en lastbrygga uppförd för en kostnad af 17,237 R:dr 24 öre, dertill
hamnens inkomster blifvit använde. I slutet af år 1860 inträffade ett större ras å norra vågbrytarén. Jståndsättandet
såväl deraf, som äfven af sedermera inträffad skada, har skett efter periodens slut och utgör således
icke föremål för denna berättelse;
o
2) Vid Ahus, Christianstads hamn- och lastageplats, med 12 fots djup. Den fullbordades före periodens
början, men har sedermera genom verkställde muddringar underhållits och förbättrats på stadens bekostnad;
3) Vid Rönneåns utlopp i Skelderviken är under periodens första år fullbordad och afsynad hamn för
Engelholms stad. Den har vid dagligt vatten ett djup af 10 å 14 fot och består af två i hafvet utgå
ende
jetéer.
För öfrigt finnas smärre kusthamnar för båtar vid Torekov, Båstad och Ramsjö i Bjäre härad. De
hafva ett djup af fyra till sex fot och äro under perioden förbättrade på kommunernes bekostnad för om
kring
5,000 R:dr R:mt.
Kustfarten är icke särdeles betydlig. Under åren 1857 och 1858 gjorde ängfartygen af Chapman och
Lidköping regelbundna turer till Cimbrishamn under färderne från och till Stockholm och Göteborg. Två
emellan Stockholm och Malmö gående ångfartyg, nemligen Göta och Transit N:o 2, hafva anlupit Åhus och
fortfara dermed ännu regelbundet. Halländska ångfartygen Najaden och Halland anlöpa också Torekov på
turerne emellan Göteborg och Köpenhamn.
Rönne å har under perioden blifvit upprensad på en sträcka af två mil från Engelholm till Sönnarslöf.
Denna trafiklinie afser endast pråmfart för forsling af spanmål och andra landtmannaprodukter. Kostnaden
för detta arbete har blifvit bestridd dels med statsanslag å 21,000 R:dr och dels af Engelholms hamnbolag
med 27,000 R:dr R:mt. Arbetet är dock ännu icke afsynadt.
16 Christianstads län. Kanal. Lotsar. Sjöfart. Handel.
För kommunikationen emellan Christianstad och hamnen vid Åhus begagnas tre fots djupgående pråmar,
som föras å Helgeå till Hernestad och derifrån genom gräfd kanal till åns vidare utlopp vid Alius. Denna
trafiklinie, omkring två mil lång, är särdeles besvärlig och högst otillräcklig samt måste årligen underhållas
genom inuddringar, som ske på stadens bekostnad. Förhoppning på bättre sjökommunikation för Christianstad
uppkom år 1858, då ett Engelskt bolag åtog sig att invalla Helgeåns breda vattendrag dels från Torsebro
till Christianstad och dels vidare derifrån till Hornalandet för bildande af en kanal, hvilken, fortsatt
o o
genom gräfning öfver Horna- och Ahuslanden till Alius, skulle bilda en segelled, tillräckligt stor för att de
o
fartyg, som inlöpa i Ahus' hamn, skulle kunna gå upp till staden. Genom detta företag skulle den jord,
som i följd af Helgeåns svämning står under vatten och har benämning af Åraslöfs, Horna och Nosaby-Hammars
sjöar, bringas i dagen och göras fruktbärande, och hufvudvilkoren voro, att bolaget skulle utföra arbetet
på egen bekostnad, mot rättighet att få begagna landvinningen, beräknad till omkring 9,000 tunnland, under
60 år. Genom nådig Resolution den 10 Augusti 1858 blef arbetsplanen af Eders Kongl. Maj:t sanktionerad
och under påföljande års sommar påbörjades arbetet med invallning af Nosaby-Hammars-sjön, genom utfyllning
af en bank mellan yttersta udden af Hammarslandet och Christianstads stads mark. Detta arbete visade
sig särdeles besvärligt, och vid 1860 års slut var något öfver hälften af denna banksträckning utlagd. Sedermera
har den blifvit fullbordad, och Nosaby-Hammars-sjön utpumpad. Som för detta företag icke vidare kan
redogöras, utan att öfverskrida tiden för ifrågavarande femårsperiod, så har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ansett sig dermed böra låta anstå.
o
Lotsar äro anställde i Cimbrishamn, Ahus och Torekov, och vid sistnämnde två ställen finnas också
håkar i och för inloppens anvisande.
Vid periodens slut funnos postinrättningar i städerne Christianstad, Cimbrishamn och Engelholm, i kö
o
pingen
Båstad, i Aby by och i Wittsjö.
o
Tab. N:o 9. c) Sjöfart och handel. A tabellen N:o 9 meddelas uppgift om antal och lästetal af länets innevånare
tillhörige fartyg och båtar, begagnade till dels inrikes och dels utrikes sjöfart, om antal skeppare och besättning
och om antal personer, som hafva handel till lefnadsyrke, allt vid periodens sint och med skilnad emellan
städer och landsbygd.
Under perioden hafva 35 större och mindre fartyg vid länets kuster förolyckats, dervid fartygen till
största delen blifvit vrak, och sju personer af besättningarne omkommit.
Varubyteshandeln är icke betydlig. Der den förekommer, äro spanmål, skogseffekter och ladugårdsprodukter
mest föremål för utbyte mot handelsvaror, såsom sill, salt och specerier. Afsättningsorterne äro
dels städerne i länet och dels städer i angränsande län, såsom Helsingborg, Ystad och Sölvesborg samt, efter
jernbanans tillkomst, Malmö och Lund. För öfrigt äro marknaderne såväl inom som utom länet de platser,
der landtmannen afsätter en del af sina produkter. Bränvin afsättes på Stockholm och spanmål till utrikes
ort, mest England.
Gårdfariliandeln är vidt utsträckt och anses utöfva ett mindre välgörande inflytande på befolkningen.
Marknadsplatser utom städerne finnas sju till antalet, och marknader hållas årligen: I Christianstad 3
gånger, Engelholm 3, Cimbrishamn 2, Båstad i Bjäre härad 2, Ljungaskog i Norra Asbo härad 2, Aby i
samma härad 1 gång, Broby i östra Göinge härad 2 gånger, Marklunda i samma härad 2, Röinge i Vestra
Göinge härad 2 gånger och i Kivik i Albo härad 1 gång.
Torghandel förekommer mest i städerne vissa dagar i veckan, dervid hufvudsakligen lifsförnödenheter
o
afyttras; dock hållas äfven torgdagar en dag i veckan i Båstad, Aby, Broby, Röinge, Marklunda, Oppmanna,
Wånga, Vestra Wram och Brösarp, men tillförseln der är ringa.
Förhållandet med minuterings- och utskänkningsställen för spirituösa drycker, afgiflerne derför och dessas
disposition var under år 1860 följande:
Christianstads län.
Kameralförhållanden.
17
1 Christianstad: 3 utminuterings- och 12 utskänkningsställen, derför afgifterne till staden nppgingo till
8,500 R:dr R:mt, hvilka till stadens allmänna kassa ingått. Bolag finnes bildadt.
I Engelholm: 1 utminuterings- och 4 utskänkningsställen. Afgifterne till staden, hvilka äro afsatte till
framtida företag, nppgingo till 3,000 R:dr Rant.
I Cimbrishamn: 4 utminuterings- och 5 utskänkningsställen, derför afgifterne till staden nppgingo till
4,174 R:dr Runt, deraf 1,200 användts i och för hamnbyggnaden, 280 R:dr till reparation af en bro och återstoden
afsatts till framtida behof.
o
1 Norra och Södra Asbo samt Bjäre häraders fögderi: 7 utminuterings- och 21 utskänkningsställen.
Afgifterne uppgingo till 4,500 R:dr, deraf kommunerne tillfalla fyra femtedelar, hvilka disponerats utan
uppgifvet ändamål.
I Ostra och Vestra Göinge häraders fögderi: 19 utminuterings- och 12 utskänkningsställen, derför afgifterne
uppgått till 5,609 R:dr 70 öre. Socknarnes andelar deri hafva blifvit använde till aflöning åt folkskolelärare,
till fattigvården och till vägförbättringar.
I Gerds, Willands och Albo häraders fögderi: 11 utminuterings- och utskänkningsställen med 1,901
R:dr 60 öre Runt afgifter, deraf kommunernes andelar af desse disponerats, utan att. uppgift meddelats om
ändamålet.
1 Ingelstads och Jerrestads häraders fögderi: 4 utskänkningsställen med 720 R:dr Runt afgifter. Uppgift
om dispositionen af socknarnes andel saknas.
5. Kameralföiiiållnitden.
Redogörelse för antalet hemman och lägenheter inom länet, dessas natur och brukningsdelar jemte Tab. N:o
uppskattningsvärde, allt vid periodens slut, innefattas i hosföljande tabell N:o 10. Vid denna tabells jemförande
med den af motsvarande beskaffenhet, som åtföljt senast afgifna femårsberättelse, uppstår genast den
anmärkningen, att oförmedlade hemmantalet är i den förra upptaget till långt högre belopp än i den senare,
ehuru, till följd af skattläggning, något nytt hemmantal ej tillkommit och således oförmedlade hemmantalet i
sjelfva verket icke under perioden undergått någon förändring. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande är
emellertid ej i tillfälle bedöma, huruvida den ena eller den andra uppgiften är riktig, ty någon behörigen kontrollerad
uträkning rörande oförmedlade hemmantalet inom länet har, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
vet.erligt, aldrig blifvit afgifven, utan lärer hvad härom i hittills aflåtna femårsberättelser förekommer varit
helt och hållet hemtadt från vederbörande Häradsskrifvares uppgifter. Att nu verkställa granskning för åstadkommande
af en tillförlitlig uppgift på oförmedlade hemmantalet ligger visserligen inom möjlighetens gräns,
enär nödige materialier för dylik granskning finnas på Landskontoret, men sådant skulle förorsaka långt mera
besvär än sakens vigt förtjenar och upptaga otroligt mycken tid, och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
har derföre ansett lämpligast att i sin redogörelse endast följa Häradsskrifvarnes uppgifter samt att här antyda,
det, efter all sannolikhet, oförmedlade hemmantalet blifvit oriktigt angifvet både i förut afgifna och i
denna femårsberättelse.
Jemväl beträffande antalet jordtorp och backstugor måste här anmärkas, att nödige materialier saknas
för erhållande af tillförlitlig kännedom om detta antal, hvadan de i detta afseende lemnade sifferuppgifter
måste anses uppkomna genom approximativ beräkning, och torde det kunna antagas, att inom länet finnas
långt flera dylika lägenheter än tabellen utvisar.
Enligt hvad här ofvan är nämndt, har under perioden något nyskattlagdt hemman ej tillkommit, men
deremot har y, mantal blifvit förmedladt, hvarförutom Kongl. Kammar-Kollegium förordnat, att f mantal, som
Tandsli.-Emb. uti Christianstads län und. ber. för åren 1856--1860. 3
18
Christianstads län.
Skiftesverk. Statsbidrag. Skolor.
förut i räkenskaperne upptagits under afkortning, skulle derifrån uteslutas, så att summan på förmedlade
hemmantalet minskats med §§.
Till följd af skatteköp hafva under perioden 18^11111 mantal blifvit omförda från krono till skatte.
I afseende på skedda hemmansklyfning ar är Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande urståndsätta att i
denna berättelse lemna annan upplysning, än att i allmänhet hemman inom detta län äro klufne i mycket
små delar.
Under perioden har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställt årlig afgäld för 139 afsöndrade
lägenheter, men denna siffra lärer ej ens approximativt angifva antalet af skedda jordafsöndringar, ty man
kan med full säkerhet antaga, att en mängd afsöndringar ägt rum, utan att vederbörande hos Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande sökt fastställelse på dervid öfverenskommen årlig afgäld.
Tab. N:o il. I afseende på skiftesverkets fortgång får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hänvisa till den af
Provins-Landtmäterikontoret i länet afgifna härhos under N:o 11 bifogade tabell.
O c!>
Tab. Litt. h. Enligt de härstädes upprättade landsböckerne hafva influtne statsbidragen uppgått till de i nedanstående
tab. Litt. H utförde. Bland nu omförmälde bidrag ingå icke afgifterne för bränvinstillverkning, derför på
annat ställe blifvit redogjordt.
Rörande beloppet af de kommunal-utskylder, som inom länet utgått, är Eders Kongl. Maj.-ts BefallningST
hafvande ej i tillfälle meddela annan säker upplysning, än hvad här nedan i afseende på fattigvårds-afgifterne
är intaget.
6. Politi.
a) Undervisnings-anstalter. Folkskolorna, för hvilka detalj-redogörelse icke kan ingå i denna underdåniga
berättelse, hafva i allmänhet haft fördelaktig inverkan; men i afseende på folkundervisningen återstår dock
ännu mycket att önska.
Förutom Christianstads högre elementarläroverk samt Engelholms och Cimbrishamns pedagogier finnas följande,
till folkskolornas klass icke hörande undervisnings-anstalter:
Den så kallade Dalilska flickskolan i Christianstad, stiftad af numera aflidne Handlanden Johan Henrik
Dahl, som till grundfond donerade 50,000 R:dr R:mt. Skolan öppnades år 1838 och har allt sedermera varit
i verksamhet. Den förestås af två Lärarinnor, och 70 ä 80 elever, till största delen af de mindre bemedlade
klassernes barn, njuta der undervisning. Öfver skolan har en Direktion öfverinseende;
En mindre skola i Engelholm under namn af borgareskolan, rörande hvilken dock närmare upplysningar
icke blifvit meddelade;
En enskild flickskola i Christianstad, som förestås af 3 Lärarinnor och räknar omkring 30 elever. Den
tillkom 1856 och har tillvunnit sig förtroende; undervisning sker der i alla till en bildad uppfostran hörande
ämnen;
Tab. Litt. II. Statsbidrag.
Debiterade.
Deraf den 1 September utestående.
Statsmedel.
Riksgäldsmedel.
Statsmedel.
Riksgäldsmedel.
År 1856
R:dr R:mt
102,110
4
79,544
14
10,474
4.9
404
90
» 1857
» n
102,302
16
82,559
41
13,259
88
274
—
» 1858
» >»
92,643
79
81,921
68
10,602
74
lil
77
1 » 1859
» »
95,474
*83
92,118
34
8,240
90
426
88
» 1860
» »
100,596
3
91,623
98
9,254
17
123
8
Christianstads län.
Sparbanker. Brandstodsföreningar.
19
Tre enskilda flickskolor i Cimbrishamn, med tillsammans 5 Lärarinnor och 44 elever;
o
En enskild skola i Ahus, som förestås af en Lärare. Lärjungarnes antal uppgår till 10.
Tillämpningsskolor för landtbruk, slöjder eller andra föremål hafva icke funnits under perioden.
b) Sparbanker, åtta till antalet, finnas upptagne å tab. N:o 12, deruti äfven redogöres för stiftelseåren, Tab. N:o
för antal delegare, kapitaltillgång och öfverskott eller besparing öfver delegarnes andel vid periodens slut samt
för af delegarne insatte och uttagne belopp under hvartdera af periodens fem år.
Kapital-utlåningen utgjorde vid periodens slut:
För Christianstads sparbank,
Mot inteckning i landsfastighet
R:dr Runt 809,760: 26,
» d:o i stadsfastighet
» » 347,828: 12,
» borgen  » » 345,545: 66.
Summa R:dr R:mt 1,503,134: 4.
För Cimbrishamns sparbank,
Mot inteckning i fastighet  R:dr Runt 32,342: —
» borgen
» » 64,684: —
Summa R:dr Runt 97,026: —
För de öfrige sparbankerne hafva uppgifterne angående kapital-utlåningen meddelats sålunda:
Vestra Göinge Östra Göinge
härads sparbank. härads sparbank.
Ar 1856 utlånt  R:dr Runt 174,937: 50. 70,284: —
» 1857 »
» ') 178,298: 75. 89,483: 16.
» 1858 »
» » 103,653: 75. 36,845: -
» 1859 »
» » 163,148: 25. 88,895: -
» 1860 »
» » 173,589: 90. 86,220: -
Norra och Södra Asbo häraders, Båstads och Ströfvelstorps sparbanker: att kapital-utlåningen skett dels
mot inteckning i fastighet och dels mot borgen, men beloppen hafva icke blifvit uppgifne.
Förvaltningskostnaderne hafva enligt de inkomne uppgifterne uppgått: vid Christianstads sparbank för
år 1860 till 5,976 R:dr 19 öre, vid Cimbrishamns för samma år till 243 R:dr 77 öre, vid Vestra Göinge härads
i medeltal årligen till 1,325 R:dr och vid Östra Göinge härads i medeltal årligen till 690 R:dr; hvar
o
emot
sådana kostnader icke förekommit vid Norra och Södra Asbo häraders, Båstads och Ströfvelstorps
sparbanker.
Räntefoten, enligt hvilken delegarne ersättas för insatte medel, har varit fem procent vid samtlige sparbankerne,
och dessa bankers inflytande på den arbetande klassen har varit god.
c) Försäkrings-inrättningar: Brandstodsföreningar finnas fern i länet;
1) Ingelstads och Jerrestads häraders, stiftad år 1831. Brandskador inom nämnde härader timade och
ersättningar i följd deraf utgingo:
o
Ar 1856  brandskador 4; ersättning R:dr Runt 1,380: —
» 1857  d:o 3; d:o » » 4,633: 59.
» 1858
d:o 4; d:o » » 5,317: 87.
» 1859  d:o 7; d:o » » 6,184: 21.
» 1860  d:o 5; d:o » » 6,269: 72.
2) Gerds, Willands och Albo häraders, stiftad år 1838. Tecknade assurans-summan uppgick år 1856 till
11,071,350 R:dr och år 1860 till 13,720,760 R:dr. Brandskador hafva inträffat och ersättningar utgifvits:
20 Christianstads län. Försäkrings-, Pensions- och Nödhjelps-inrättningar.
Ar
1856
brandskador 8;
ersättning
Ridr
R:rnt 17,946:
77.
»
1857
d:o
6;
d:o
))
»
14,747:
48.
»
1858
d:o
27;
d:o
))
»
58,054:
93.
»
1859
dio
8;
d:o
))
»
13,284:
38.
»
1860
d:o
17;
d:o
»
»
21,148:
64.
3) Noi’ra Asbo härads, stiftad är 1841, då försäkringsvärdet uppgick till 1,540,155 R:dr. Detta har
sedermera ökats, så att det vid 1860 ars slut uppgick till 5,732,410 R:dr. Under perioden hafva inom nämnde
härad timat 20 brandskador, derför ersättningar utgått med 13,392 R:dr.
4) Östra och Vestra Göinge häraders, stiftad år 1843, då tecknade försäkringsvärdet uppgick till 3,887,064
R:dr. - Vid 1860 års slut hade värdet stigit till 12,655,980 R:dr.
1856
timade brandskador
13;
ersättning Ridr
Runt 13,350:
30.
1857
d:o
23;
d:o
»
»
24,330:
56.
1858
d:o
ii;
d:o
))
»
7,510:
75.
1859
d:o
ii;
d:o
))
»
4,685:
24.
1860
d:o
13;
d:o
))
»
16,874:
37.
5) Södra Asbo och Bjäre häraders, stiftad år 1851. I denna förening äro Båstads och Torekovs socknar
i Bjäre härad icke delaktiga.
o
Ar 1858 timade en större brandskada i Torekov, dervid kyrkan och 5-5 hus lades i aska. Brandersättning
utgick från Allmänna Brandförsäkringsverket för byggnader å landet med 85,000 R:dr. Samma år timade
brandskada i Houfs socken af Bjäre härad, då från häradernes förening ersättning utgick med 4,000 R:dr.
Alla dessa försäkrings-inråttningar äro sålunda organiserade, att ägare af byggnader och lösbo inom det
distrikt föreningen omfattar är berättigad att i föreningen ingå för ett visst tecknadt och godkändt värde.
Någon kassa sammanskjutes icke. Då brandskada timat och ersättningen blifvit bestämd i den ordning reglementet
föreskrifver, fördelas beloppet på alla delegarne efter hvars och ens försäkringsvärde, och uppbörd sker
af förvaltningen, hvilken vanligen under benämning Brandersättnings-komité består af Ordförande och ett visst
antal ledamöter från hvartdera till föreningen hörande härad samt en af Komitén antagen Sekreterare.
Sedan år 1851 blifvit uppgjordt förslag till reglemente för ett försäkringsbolag mot förluster genom den
bland fäkreatur då gängse elakartade lungsjukan, och detta blifvit af Eders Kongl. Majit den 6 Oktober 1852
stadfästadt, skedde anteckningar till delaktighet i bolaget till minimibeloppet af ansvarighetssumman, 500,000
R:dr. Det har dock lyckligtvis sedermera icke behöft anlitas i afseende på ersättningar.
d) Pensions- och nödhjelps-inrättningar. Den så kallade von Reiserska stiftelsen, grundad genom framlidne
Landshöfdingen Andreas von Reisers testamentariska förordnanden af den 10 November 1780 och den 28
Mars 1782. Enligt den första deröfver gjorda kapitalräkning omfattade stiftelsen den 12 Augusti 1786 ett
penningekapital af 14,342 R:dr 35 sk. 9 rst. B:ko samt säterierne Lärkesholm och Lärka med underlydande
fem hela mantal, belägne i ()rkelljunga socken af Norra Asbo härad. Från denna stiftelse, hvilken, på grund
af ofvanåberopade testamente och i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 3 Februari 1860, står
under förvaltning af Kontrakts-Prosten i Norra Asbo härad, Kyrkoherden i Örkelljunga församling och en af
Eders Kongl. Majits Befallningshafvande förordnad tredje person samt under Eders Kongl. Majits Befallningshafvandes
öfverinseende, utgå dels årliga pensioner till 20 fattige, 10 af Adel och 10 af Borgarestånd, hälften
af hvartdera könet, med 150 Ridr personen, dels 36 Ridr årligen till fattige inom Örkelljunga församling, dels
brudgåfvor till högst 10 herremansdöttrar och 10 fattiga pigor af allmogen, med 1331 Ridr till hvardera af
de förra och hälften deraf till hvardera af de senare, dels ett eller flera stipendier, hvartdera å 400 Ridr, till
fattige studerande vid Lunds Akademi, dock såväl dessa senare som brudgåfvorne i mån af tillgångarne, och
dels slutligen kostnader till underhåll af en i Örkelljunga församling inrättad folkskola, hvilka kostnader per
Christianstads län.
Helsö- och sjukvård.
21
medium under perioden årligen uppgått till 1,083 R:dr 13 öre. Denna inrättnings fond utgjorde vid 1860
års slut 136,826 R:dr 84 öre, oberäknadt värdet af fastigheten^.
1 Christianstad finnes en år 1857 stiftad pensions-inrättning för stadens Borgare och Tjenstemän, dessas
enkor och barn. Fonden uppgår till 83,624 R:dr 99 öre. Enligt reglementet komma pensioner att utgå
först år 1863.
I Torekov finnes en år 1763 stiftad understödskassa för enkor efter Skeppare. Fonden utgör 2,100 R:dr.
Handtverksföreningens i Båstad fattigkassa, stiftad år 1841, har en fond å 1,000 R:dr, men den har
ännu icke trädt i verksamhet med utdelning.
Vid Arkelstorp i Oppmanna socken af Willands härad finnes en helsokälla, som, dock mest af allmogen,
icke så obetydligt anlitas. Äfvenledes finnas tvä mindre helsokällor inom Göinge fögderi, men de besökas
icke af andra än allmogen i trakten.
Hafsbad vid Båstad begagnas sedan några år af en mängd personer från åtskilliga orter och antagas
vara särdeles välgörande. En badinrättning har också der kommit till stånd.
Offentliga sjuk vårds-anstalter i länet äro:
1) Länslasarettet och kurhuset i Christianstad, hvarest finnas 94 tillgängliga sängplatser, af hvilka i medeltal
88 varit upptagne. Lasarettets inkomster hafva under perioden utgjorts af: upplupne räntemedel
24,482 R:dr 11 öre; af patienter erlagde 3,441 R:dr 7 öre; s. k. kyrko-inspektorstunnor, bidrag från en del
församlingar, 5,800 R:dr 64 öre; kollektmedel 1 R:dr 8 öre; bötesmedel 81 R:dr 60 öre; af kurhusmedlen
78,757 R:dr 17 öre; staden Christianstad erlagt för 7 frisängar 2,500 R:dr; hyror för en lasarettet tillhörig
gård 1,521 R:dr; från Hessleholms gård 60 R:dr; frivillig afgift för befordran 5 R:dr 81 öre; tillsammans
116,650 R:dr 48 öre R:mt.
Utgifterne för lasarettet under samma tid hafva uppgått till 109,730 R:dr 25 öre.
Kurhus-afgifterne hafva utgjort 85,253 R:dr 62 öre och utgifterne för kurhuset hafva uppgått till 78,864
R:dr 11 öre.
2) Ett sjukhus för garnisonen af Eders Kongl. Maj:ts Vendes Artilleri-regemente med 38 sängplatser.
Ordinarie Provinsial-läkare finnas två i länet: en med station i Christianstad och med Willands härad,
en del af Gerds härad och två socknar af Östra Göinge härad till distrikt; och en med station i Engelholm
samt med Norra och Södra Asbo samt Bjäre härader till distrikt.
Extra Provinsial-läkare finnas tre: en för Östra och Vestra Göinge härader, undantagandes de socknar
som tillhöra Christianstads distrikt, med station i Broby af östra Göinge härad; en för Albo härad samt en
del af Gerds härad, med station i Brösarp af Albo härad; och en för Ingelstads och Jerrestads härader, med
station i Cimbrishamn.
o
Enskilde praktiserande Läkare hafva nedsatt sig i Båstad af Bjäre härad och i Aby af Gråmanstorps
socken i Norra Asbo härad, förutan hvilka denna ort skulle vara i stort behof af Extra Provinsial-läkares anställande
derstädes.
Anslag är beviljadt till lön åt en Extra Provinsial-läkare för Vestra Göinge härad, under vilkor att
innevånarne i häradet upplåta lämplig bostad, och förberedande åtgärder för uppfyllande af detta vilkor äro
vidtagne.
I Christianstad finnes anställd en Stadsläkare, hvilken tillika är l:ste Bataljons-läkare vid der förlagde
Artilleri-regemente, hvars Regements- och 2:dre Bataljons-läkare jemväl der äro stationerade, och i Engelholm
finnes stationerad en Bataljons-läkare för der förlagde Husargarnison.
Inom länet finnas anställde 148 examinerade Barnmorskor, så att ytterligare behof deraf icke synes vara
förhanden; hvaremot behof af Djurläkares anställande är ganska stort. Endast en Läns-djurläkare, stationerad
i Christianstad finnes. Denne är för närvarande tillika anställd såsom Hästläkare vid Eders Kongl. Maj:ts
22
Christianstads län.
SundhetsNämnder. Fattigvård.
Vendes Artilleri-regemente. Visserligen finnas inom länet boende fyra å fem Sqvadrons-hästläkare, tillhörande
Dragon- och Husar-regementerne, men deras biträde vid förekommande kreaturssjukdomar är icke med säkerhet
att påräkna.
I hvardera af länets tre städer finnes ett apothek saint ett i Båstad, ett i Broby och ett i Brösarp;
o
hvarförutom efter periodens slut tillkommit ett i Aby.
tdundhets-nämndernes verksamhet har lyckligtvis icke på alla ställen i länet under perioden tagits i anspråk.
Under året 1857, då kolerafarsoten härjade, särdeles i Christianstad samt i en del socknar å landet,
äfvensom i Cimbrishamn, hade Sundhets-nämnderne der ett vidt fält för deras verksamhet och de utöfvade
också sina åligganden med berörnvärdt nit; inen en brist hos dessa kommun-bestyrelser förefinnes derutinnan,
att icke tidiga preventiva och skyddsåtgärder vidtagas, hvarigenom hos de mindre bemedlade ofta skulle
kunna förekommas sjuklighet, hvars orsak mest spåras i bristande renlighet,
b. N:o 13. Angående fattigvården i länet meddelas uppgift i tab. N:o 13, uppställd efter lemnadt formulär. Fattigvårds-styrelserne
å landet föra i allmänhet icke så detaljerade räkenskaper, att alla de upplysningar, som
äskats, med noggrannhet kunnat vinnas. För erhållande af en fullt tillförlitlig statistisk redogörelse öfver
fattigvården vore önskvärdt, att i alla fattigvårdssamhällen räkenskaperne och anteckningarne fördes efter ett
bestämdt formulär, lämpadt efter det som i och för femårsberättelserne kommer att fastställas.
Då Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande härmed har nåden afsluta denna underdåniga berättelse,
deri Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, till följd af antydningen i det till efterrättelse anvisade förslaget,
uraktlåtit alla framställningar om vidtagande af sådana administrativa åtgärder, som kunna anses vara af behofvet
påkallade, får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underdånigst vitsorda tillämpligheten af det nu
följda formuläret, under förutsättning att primäruppgifterne årligen under femårsperiodens lopp insamlas af
dertill i vissa mindre distrikter stationerade lämplige personer, de der äro i tillfälle behörigen kontrollera och
justera sådana uppgifter, sorn hos enskilde måste sökas.
Christianstads Landskansli och Kontor den 31 Juli 1862.
AXEL RAPPE.
Carl Are. Olson.
A. F. Lychou.
Christianstads län. Tab. N:o 1. 23
Tab. Xjo 1.
FOLK MÄNG D.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Den 31
December enligt
Enligt de mantalslängden, som upprättats vid slutet af
motstående år.
Utskrif-
husförhörslängderne.
Hela folkmängd
en af
Deraf frie från m.antalspengar.
nings-
manskap.
Å lii nilsi) Väll en.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
1856
92,164
96,519
188,683
90,840
95,532
186,372
44,632
45,592
90,224
6,644
1857
93,324
97,339
190,663
193,263
92,089
93,207
96,726
188,815
190,940
46,344
47,942
47,273
48,779
93,617
96,721
. 6,917
6,733
1858
94,662
98,601
97,733
1859
96,283
99,899
196,182
95,165
.
99,192
194,357
48,991
49,545
98,536
6,937
1860
1 städerna.
98,624
102,153
200,777
96,611
t
100,528
197,139
49,852
50,427
100,279
7,143
Christianstad
1856
2,922
2,689
5,611
3,323
3,162
6,485
1,768
1,074
2,842
233
1857
2,711
2,467
5,178
3,219
2,998
6,217
1,747
1,076
2,823
248
1858
2,771
2,465
5,236
3,335
3,108
6,443
1,764
1,108
2,872
274
1859
2,798
2,920
2,550
2,813
5,348
3,288
3,344
3,279
3,377
6,567
6,721
, 1,678
1,699
1,205
1,256
2,883
2,955
270
284
1860
5,733
Cimbrishamn
1856
667
738
1405
653
712
1,365
1,388
294
297
307
591
599
60
61
1857
655
733
1,388
653
735
292
1858
659
751
1,410
640
739
1,379
301
326
627
51
1859
668
729
1,397
642
748
1,390
305
331
636
43
1860
665
750
1,415
641
728
1,369
302
330
632
47
Engelholm
1856
758
809
1,567
720
778
1,498
337
291
628
75
1857
732
812
1,544
736
785
1,521
353
298
651
79
1858
726
805
1,531
747
799
1,546
364
312
676
69
1859
746
827
1,573
751
797
1,548
.] 370
310
680
59
1860
811
845
1,656
785
801
1,586
383
303
686
59
Summa för länets samtlige städer år 1860
4,396
4,408
8,804
4,770
4,906
9,676
2,384
1.889
4,273
390
Summ,a i hela länet år 1860
103020
106,561
209,581
101,381
105 434
206,815
52,236
52 316
104.552
7,533
24 Tabb. N:is 2, 3 och 4. Christianstads län.
Tab. N:o 2.
JORDBRUK.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9. 1 10.
11.
12.
13.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Bönor.
Potatis.
Rofvor.
Morötter.
Vicker.
Raps.
Ärliga utsädet på tunnland
25 kpr
27 kpr
1 tunna
1 t:a 6 kpr
1 tunna
28 kpr
26 kpr
4 t:r 16 kpr
6 tt
4 «
28 kpr
2 kpr
Arliga behofvet för länet, till utsäde... t:r
3,300
45.111
37,233
45.200
6,500
5,155
112,319
360
540
2,300
30
Tunnland åkerjord använde till od
ing af
4.400
60,148
41,887
38,742
6,500
6,628
24,959
60
135
2,957
540
1856
9:e—10:e
8:e — 9:e
6:e — 8:e
6:e—8:e
6:e —8:e
5:c — 6:e
10:e—12:e
5:e—6.0
1857
7:e—8:e
6:e—7:e
5:e—6:e
5:e — 6:e
5:e — 6:e
2:a— 3:e
7:e — 8:e
2:a—3:e
Skördebelopp i korntal af utsädet
1858
6:e—7:e
6:e—7:e
5:e—6:e
5:c — 6:0
5:e—6:e
4:e—5:c
8:e—10:e
4:e—5:e
1859
7:e—8:e
6:e—7:e
6:e — 7:e
5:e—6:e
5:e—6:e
7:e—9:0
7:0 —8:e
7:e-9:e
1860
7:e—8:e
7:e—8:e
6:e—7:e
6:e—7:e
5:e — 6:e
6:e—7:e
6:e—7:e
6:e—7:e
Ärlig förbrukning på person i medeltal af
2 kpr
1] t:a
1 tunna
3 kpr
2 tunnor
Tab. N;o 3.
BOSKAPSSKÖTSEL.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7. | 8.
9.
Är 1860-1861.
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
Antal vinterfödde
33,681
1,603
13.850
48,729
27,583
73,015
941
40,342
Tab. I\T:« 4.
SKOGSHUSHÅLLNING.
1.
2.
3.
4.
5.
Areal vid
Afverkningsbelopp utfördt i
Särskilde slag af skogar m. m.
periodens slut.
Qvantitet.
Penningevärde.
Ar.
Tunni. o. kappl.
Kubikfot.
R:dr R:mt.
Kongl. Maj:t och Kronan tillhörige och till Dess disposition indragna: Finnas icke.
Boställens, kyrkors, läroverk
s och fromma stiftelsers
1856
76,275
17,543: 25.
Se texten.
1857
52,410
11.954: 28.
1858
58,065
13,354: 50.
1859
66,210
15,228: 28.
1860
54,850
12,615: 50.
Häradsallmänningar:
Sockneallmänningar:
Ekeplanteringar:
Finnas icke.
Mull bärsplanteringar:
Andra skogsplanteringar:
Flygsandsfält
3,294: 23.
1856
42,432
2,678: 85.
1857
66,803
5,057: 85.
1858
26,890
2,537: 70.
1859
23,148
2,399: 35.
1860
28,918
3,042: 16.
Christianstads län. labb. N:is 5 och 6. 25
Tat». M:« 5.
DÖDADE ROFDJUR.
i.
Är.
3.
G.
7.
Mårdar,
I Hillrar
Vargar, i Hafvar, j oell
| Hermeliner.
Uttrar.
Skjälar.
10.
Örnar.
11.
Hökar,
Ugglor
och
Ufvar.
12.
13.
oell
utbetald
Glader. | belöningR:dr
Rimt.
|
1856..
185
185
185
186
Summa 1856—1860
150
172
175
174
187
858
19
12
99
84
76
69
85
9
10
1
120: 37
133: S
158: 99
178: 1
104: 99
26
413
25 695: 39
Tab. IV:« 6.
AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR.
i.
o
Ar.
1856
185
185
185
186
Summa 1856 —1860
Nöt
kreatur.
Far.
Svin. ! Gäss.
Ankor.
Kalkoner.
10.
Höns.
12.
Skadan beräknad
i penningevärde.
R:dr R:mt.
5 I 154
6 I 152
4 j 151
5 150
4 | 149
24
756
19
57
71
51
33
71
283
14
10
174
152
177
211
263
3,365
977
3 365
Landsh.-Emb. uti Christianstads län and. ber. för åren 1856—1860.
4
26 Tab. N:o 7. Christianstads län.
Tab. N:o 7.
BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
2. 3. 1. 5.
6. 7.
8 1 2.
3. 14. 5. 6. 7. 8.
År 1860.
Bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Ä landsbygden.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
td
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
I städerna.
v Mästare, arbetare Och
£are‘ , biträden af alla slag.
! Öfver 15
o : års ålder.
Under 15
års ålder.
9. | 10.1 11. j 12.1 13.1 14. j 9. 1 10.' 11. | 12. | 15.
Handtverkerier.
Ä landsbygden.
Dera
biträden
af
c p
CD P-i
I städerna.
g
Deras biträden
af
! >
' o- ss
i CD
>
SS
Alunbruk
Bagare
Bleckslagare
Bokbindare
Boktryckerier
Borstbindare
Bryggerier
Bränneriet större ?Se texten
D:o , mindrejtab.Litt.F.
Bränviusdestillering
Bundtmakare
Byggmästare
Färgerier
Garfverier
Glasmästare
Guldsmeder
Gördelmakare
Handskmakare
Hattmakare
Instrumentmakeri
Kakelugnsmakare
Kalkstensbrott
Kardmakare
Kiselstensbrott
Klockgjutare
Klädesfabriker
Kopparhammare
Kopparslagare
Krukmakare
Krutbruk
Limkokare
Ljusstöpare
Mechanici
Murare
Målare
Nålmakare
Orgelbyggare
Pappersbruk
Qvarnbyggare
Qvarnstensbrott
Repslagare
Sadelmakare
Skomakare
Skräddare
Slagtare
Smeder
Snickare
Snörmakare
Sockerbagare
Spinnerier
Stenhuggare
Svarfvare
Sämskmakerier
Tegelbruk
Tenngjutare
Timmermän
Tunnbindare
Urmakare
Vad malsstampar
Vagnmakare
25
27
1
31
11
70
25
25
43
52
16
1
30
11
36
4
13
89
1
106
74
Summa 126 116 2 446 74| 14,! ll| 15 13 2) 51
12
11
28
1
28
24
5
1
23
12
11
71
116
lil
59
11
13
20
161
14
1
3
22
2
12
2
7
32
51
47
16
48
21
10
38
15
6
127
222
1
125
59
7:
11
2:
7
3
4
6
7
11
2
7
1
3
3
10
14
12
12
1
80
183
2
143
40
12
4
16
7
1
6
13
20
5
7
23
5
9
7
12
10
21
7
36
16
4:
13
38
33
17
22
1
4
7
5
10
39
118
28
V
1
2
19
202
274:
12
278
152
18
4
28
5j 2| 554 129 222] 77] 603| 473| 24ö| 175] 339] 15,1,242
Christianstads län. Tabb. N:is 8 och 9. 27
Tab. N:o 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856—1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13. j
Längd
i mil
K o s t n a
ler för
>
^3 gL
Antal utgångne hästar
af hvarje slag
af motstående
vägar
rn "L w
g P ^ Hj
Pj e-t- CD
° Sa
P S-
Vj
CO
Ms £3 P
g: CO Ma
rauanaaae nya
vägar
förbättrade vägar
CO ^
S.aq
o P:
Pj CO
ndelade,
skjuts-  Dner för-  e vägar
Ma tJ
ä.vS ^
CR ö Qj
p P ST
^ S" ^
® CO
amlagde
betydligt
)ättrade
ragar
P
Ma
CO
P
e+-
CO
P
p
CO P
M Ma
CO t**
03 o
B |
p
Ma
M-
P
e+-
03
B
p
CD P
n Ma
CD
03 o
§ CS.
CO Ma
•s
rr, 05
gL M
p co’
f*- M
■et
o !=??
. S-S-
?T- W-  M- O
för gäst
veri-, 1
och res
skjut;
vid periodens slut.
under perioden.
CO
Pj
Sj
CD 0
g- P
CO
pj
CD
CD
c
co. i
d.
pJ
" P oq
O 03
1 1
. poCJC}
7 !r:r;
Allmänna landsvägar
B:dr
R:mt.
R:dr
52,407
R:mt.
48,254
29
1856
1,715
63,497
Häradsvägar
7frR^W
10»
^ Af
892
2,446
4
1857
1,495
61,295
Socknevägar
126 jV
i
141
8,100
—
1858
1,551
32,032
I städer
3
1859
1,005
33,179
Med införd skjutsentreprenad
5
1860
6,630
34,339
Tab. IV:« 9.
SJÖFART och HANDEL.
Fartyg och båtar begagnade
Minut
handlare.
Gross
handlare.
idkande enligt § 3 qvinnor j med inbåde
gross-mom. 1 af enligt 4 §j och utoch
minut- Handels- Handels- lim dska
handel, ordningen, ordningen, varor.
med
landt
manna
varor.
till utrikes sjöfart.
till inrikes sjöfart.
med egna
tillverkningar.
År 1860.
Besätt
ning.
Besätt
ning.
Antal.
557,25
270
301
116
Landsbygden
Städerna
189,92
827,25
116
Summa
28 Tab. N:o 10. Christianstads län.
Tab. Bf:o 10 A.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER m. m. Å LANDSBYGDEN ÅR 1860.
1.
2-
3.
1 4.
: 5.
! 6.
7.
8.
Hemman.
Antal
Uppskatt-
Hemman och jordlägenheter af alla slag efter olika natur, enligt
nya jordeboksordningen.
Mantal.
tö
P-> &
o pr
» B
o
h(
B.
«rt-
cr1
P
O
af
i B*
g" 3
värde
sista året.
Oförmedladt.
Förmedladt.
r* s
cr?
03
1
•3
cr?
o
<rt-
f? ¥
R:dr R:mt.
Krono-egendomar.
Under allmän disposition.
Kungs- och kungsladugårdar
Hemman
48A
m
23 Otti
f
48*
3H
205^4-^
7
11
397
Boställen
47
Jordlägenheter
Fiskerier
318
8
Verk och inrättningar
—
—
37*
Under enskild disposition.
Hemman
Jordlägenheter
Fiskerier
KQl04 269 2 1
JOTTTTTfrfTT
Tf
309
N
752
741
Verk och inrättningar
—
-—-
53
Skatte-egemlomar.
| Boställen
2
1
Säterier
lÅMr
16-Mr
122
23,097,910
Hemman
Ifff
1.878HHWH»
9,536
Jordlägenheter
Fiskerier
203
175
443*
Verk och inrättningar
i
—
Frälse-egendoinar.
Boställen
Säteriladugårdar
3
209H
642*
721 mm
3
178J*
3
177
Insockne hemman
Utsockne hemman
Jordlägenheter
505f&*
614JHJ
1,815
3,565
633
25
Verk och inrättningar
A samtlige slagen af egendomar finnas
u
5,217
537
257*
1
Summa
2.995A
15,943
5,217
537
3,027
23,097,910
Christianstads län. Tabb. N:is 10 och IL 29
Tab. N:o 10 B.
JORDOMRÅDE och EGENDOMAR 1 STÄDERNA AR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Tomter, jordar oell lägenheter af alla slag
i hvarje stad.
Tomter.
Jordar.
Uppskattningsvärde
sista året.
R:dr R:mt.
Antal
CD
>'•
ö
CT5
C*
CD GG
s °
p CO?
3 =
B
Summa tunn-  land jord.
Hemmantal.
bebyggde.
obebyggde.
Hus och
tomter.
Jordar.
Summa
uppskatt-
ningsvärde.
Tunnlar)
d.
Christianstad med derunder lydande Näsby och Nosaby byar...
■196
6
2,731*
680
342*
3,754
3,097,790
Cimbrishamn
133
5
35(
Vi
326*
676*
3*
448,651
31,276
479,927
Engelholm
127
2
—
633
586,174
79,526
665,700
Summa
456
13
668J*
5,063*
31
1,034,825
110,802
4.243,417
Tab. \:o 11.
LAGA SKIFTEN m. m.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Fastställda skiften.
Arfvoden
Hela be-
Ar.
Sökta
Skiftade
mantal.
Skiftade ägor upptagne i qvadratref.
mätare och
gode män
räknade 1
utgifts- !
autal.
Antal.
Oförmed-
Pörmedlade.
Inrösningsjord.
Afrösnings-
för laga
skiften.
ersättnin-
gen.
lade.
Aker.
Äng.
Odlings-
mark.
jord.
R:dr R:mt.
R:dr R:mt.
1856
114
36
42i
18,989
19,980
11,922
44,060
1857
120
20
69*
35,649
28,401
14,201
38,102
1858
91
24
25*
11,793
19,448
8,181
34,255
1859
122
21
42*
20,992
23,031
17,906
36,279
1860
128
40
40*
23,739
19,549
16,145
48,738
Summa 1856—60
575
141
220*
111,162
110,409
(»,355
201,434
Anmärkn. Utom ofvan antecknade laga skiften hafva förordnanden utfärdats till diverse andra landtmäteriförrättningar, nemi. år 1856: 118; 1857: 96; 1858: 116;
1859: 82 och 1860: 63, eller tillsammans 475.
Några sådana uppgifter sorn de, hvilka omförmälas i 10 och 11 kolumnerne, har Provins-Landtmäterikontoret icke ansett sig böra aflemna, af
det skäl, att berörde uppgifter skulle blifva ofullständiga och högst missledande, emedan dels uppgift om många förrättningar, som blifvit fastställda,
icke till kontoret inkommit, dels gode mäns arfvodesräkningar ofta icke blifva konceptakterne bilagde, dels ock åtskilliga utgifter i och för skiften icke
blifva i koncepthandlingarne synliga.
Landsli.-Emb. ali Christianstads län und. ber. för åren 1856—1860.
5
Tab. Nso 12.
SPARBANKER.
03
O
1.
2.
3.
4.
5.
6. I 7. 1 8. 9. | 10.
11. | 12. 13.
14.
Sparbankens benämning och
stiftelseår.
Antal
del-
egare
Hela kapital-  tillgången
Öfver-  skott eller
besparing
öfver del-  egarnes
andel
Af delegar ne
insatt belopp. R:dr Rant.
uttaget belopp. R:dr Rant.
vid periodens slut.
1856.
1857. 1858.
1859.
1860.
1856. | 1857.
1858.
1859.
1860.
Christianstads, stiftad 1826
Cimbrishamns, stiftad 1853
Vestra Göinge, stiftad 1840
Ostra Göinge, stiftad 1854
Båstads, stiftad 1859
Norra oeh Södra Asbo, stiftad 1860
Ströfvelstorps, stiftad 1853
Gerds och Albo, stiftad 1860
Summa
7,258
499
1,947
1,403
183
388
421
1.573,818,88
97,026
473,461,20
213,514
11,051
47,631,45
40,392
54.941,71
3,761
32,659,15
7,115
129
427,80
1,360
192,756,37
22.371
76,330,60
37,973
14,209
184,423,15
15,442
73,953,12
41,209
6,216
121,163,43
6,330
34,907,83
17,189
4,007
183,304.53
13,844
69,070,68
47,885
3,269
6,564
166,732.02
38,075
68,183,80
40,353
9,763
48,878.08
9,186
165,976,4 2
5,946
42,166,62
9,405
4,488
152,679,16
3,459
44,086
10,767
2,815
334,331,38
13,855
70,103,22
35,459
8,223
212.102,17
23,193
40,306,25
23,504
4,637
283.480,55
13,896
78,496,03
32,412
1,981
4,744
12,099 2,456,894,53
100,393,66
343,639,97
321,243,27
183,596,76
324 937,21
381,170,90
227,982,04
213,806 16
461,971,60
303,742,4 2
415,009,58
Anmärkning: Som Gerds och Albo häraders sparbank stiftades först i Oktober månad 1860, så hann den under perioden icke till någon verksamhet.
Tab. N:o 13.
FATTIGVÅRD.
Är.
2. 3.
I
Fattigvården
5. 6.
9. 10. 11. 12. I 13.
Antal fattighjon, som erhållit full
försörjning.
Äldre personer
vårdade
i fattig- i på annat
hus. sätt.
Barn
vårdade
i och
utom
fattighus.
m. | q.
Summa.
Summa
af
båda
könen. I
14. ! 15. j 16.
Antal af fattigvården
understödde,
som ej fått full
försörjning.
S:a.
17.
18.
19.
20.
21. | 22.
23.
Fattigvården
inkomster. R:dr R:mt.
I .CD
Eli
3* ►ti
ö-S?
-fl
• P.OQ
co ps
<3
'05
^ 3.
§ Ä.
<r+- c-tPS
CO
Ersättning
5
m g
t' cö P
Summa.
R:dr Runt.
Samtliga
utgifter
i och för
fattigförsörjningen.
R:dr R:mt.
1856.
1857.
1858.
1859
1860
136
136
136
137
137
12 : 77
12 ; 77
12 77
11
11
80
81
108 256 506 631 498 466 1,112 1,353 2,465 919
112 252 492 630 460 467 1,064 1,349 2,413 899
112 241 : 482 6511488 , 492 1,082:1,384 2,466 898
112 . 243 j 473 . 619 I 460 496 * 1,045 1,358. 2,403 913
119 238 479 643 476 490 1,074:1,371 2,445 | 925
1,480: 2,399
1.463 2,362
1,458 2,356
1.464 2,377
1,477 2,402
18,298
22,181
24,773
22,870
24,673
27.463
32,620
34,892
38,757
38,174
64.262
64,236
57,207
50,002
50,291
1,464
1,608
1,910
1,674
1,913
304
543
376
581
586
111,791
121,188
119,158
113,884
115,637
105,697
108,472
108,424
104,684
106,543
Anmärkning: Denna uppgift är sammandragen efter uppgifterne från de särskilda fattigvårdssamhällena, men som fattigvårdsstyrelsen i Christianstad icke kunnat meddela uppgift å samtlige utgif
terne
i och för fattigvården derstädes, af orsak att dessa i räkenskaperne äro sammanblandade med utgifter för pensioner, stipendier m. m., hvilka, ehuru kapitalerne, deraf de utgå, stå
under fattigvårdsstyrelsens förvaltning, icke egentligen tillhöra fattigvården, så utvisa de i kolumnen 23 upptagne summor icke rätta beloppen af de utgifter, som för hvartdera af
periodens år i och för fattigförsörjningen i länet utgått. Antagligen hafva dessa utgifter i medeltal per år uppgått till omkring 12,000 Riksdaler.
STOCKHOLM, 1862. P. A. NOBSTEDT (St SÖNER.
Tabb. Niis 12 och 13. Christianstads län.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIERA STATISTIK.
ti) Kongl. Majits Befallningshafvandes femårsberättelser. % Mjd.
LANDSHÖFDINGE-EMBETETS
UTI
MALMÖHUS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1850-1860.
1. Länets indelning oell naturbeskaffenhet i allmänliet.
XTnder ifrågavarande qvinqvennium har någon förändring af Malmöhus läns gränser ej ägt rum. Ej heller
kan rörande länets areal någon tillförlitligare underrättelse för närvarande erhållas, än hvad som derom
linnes omnämndt i § 1 af sist afgifna femårsberättelsen.
Länets administrativa indelning i kyrkligt, judicielt, kameralt m. fl. hänseenden har ej heller under sist
förflutna fem åren undergått förändring i vidare mån, än att Görslöfs vattenqvarn, som i kyrkligt afseende
tillhör Kyrkoby socken i Bara härad, enligt Kongl. Kammar Kollegii Utslag den 10 Oktober 1859, blifvit
äfven i borgerligt hänseende dit hänförd, ehuru belägen i Oxie härad; att hemmanen N:o 20 f mantal och
N:o 21 1 mantal Lilla Svedala, hvilka i så väl äldre som nyare jordeböcker hänföras till Kerrstorps socken
af Oxie härad, men i kyrkligt hänseende räknas till Stora Svedala socken i Wemmenhögs härad, på grund
af Kongl. Kammar Kollegii Utslag den 22 Mars 1858 skola hädanefter äfven i borgerligt hänseende räknas
till Stora Svedala socken; att Helsingborgs pastorat, bestående af Helsingborgs stads- och landtförsamlingar
samt Wällufs och Raus socknar, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 12 Januari 1856, blifvit fördeladt i två
regala pastorat, så att stads- och landtförsamlingarne utgöra ett, samt Wällufs och Raus socknar tillsammans
ett pastorat; samt att Ausås och Ströfvelstorps församlingar, af hvilka den sistnämnda till en del är belägen
i Malmöhus län, jemlikt Kongl. Brefvet den 10 September 1858, blifvit skiljda, så att de nu mera hvardera
utgöra ett särskildt regalt pastorat. Kjells-Nöbbelöfs socken har blifvit förlagd från Rönnebergs till Onsjö
kontrakt.
Landsh.-Emb. uti Malmöhus län und. ber. för åren 1856—1860. 1
2
Malmöhus län.
Folkmängdstillväxt.
Af Kongl. Topografiska Korpsens karta öfver provinsen Skåne hafva hittills endast tre blad utkommit,
upptagande vestligaste delen af Malmöhus län jemte angränsande del af Christianstads län. Akad. Adjunkten
Doktor N. P. Angelin i Lund har med understöd af Kongl. Hushållnings-sällskapet i länet utgifvit en
geologisk karta öfver Skåne.
Hvad för öfrigt angår länets indelning och qvarstående administrativa oregelbundenheter samt dess
naturbeskaffenhet i allmänhet, hänvisas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förut afgifna femårsberättelse.
2. Innevånare.
Tab. N:o 1. Enligt sista femårsberättelsen utgjorde folkmängden på landet i Malmöhus län vid 1855 års slut 226,708
personer och efter bifogade tabell N:o 1 hade den vid 1860 års slut stigit till 235,823, eller på fem år ökats
med 9,115 personer. Orsaken till denna folkökning är förnämligast att söka uti ökade hemmansklyfningar och
jordafsöndringar och i jordbrukets framåtskridande i allmänhet med åtföljande större efterfrågan på arbetare
och ökad tillgång på medel för deras uppehälle. Inom Färs och Frosta härader, belägna i det inre af Skåne,
hafva stora sträckor ganska bördig jord, som legat till betes- eller fälads- (fselleds = gemensam) mark under
större hemman och gårdar, i senare decennierne blifvit försålde och styckade i mindre lotter, hvilket förökat
tillfällena till bosättning och utkomst eller vilkoren för ingående af äktenskap. Sådane ingås ofta af s. k.
statfolk å de större herregårdarne utan att familjens ekonomiska ställning är tryggad. Bland statfolk finnes
derföre ett jemförelsevis stort antal, som sjelfve eller genom sina ofta vanvårdade barn falla fattigvården till
last. Arbetarne vid Höganäs stenkolsgrufva, som vanligen redan vid myndighetsåldern erhålla de löneförmåner,
som de för sin framtid kunna påräkna, ingå ofta äktenskap mycket tidigt, utan att dock de angående
statfolksklassen anmärkte olägenheterna deraf uppstå.
Tab. Litt. a. Bland städerne intager Malmö främsta rummet i afseende å folkökningen. Förhållandet dermed under
innevarande århundrade ådagalägges af nedanstående tab. Litt. A. Vid 1855 års slut uppgick folkmängden
härstädes till 14,439 personer och har alltså under nu ifrågavarande period ökats med 3,526, hvilket hufvudsakligen
härrört af arbetsfolks inflyttning från landsbygden. De inflyttade, som hittills sällan här saknat
arbetsförtjenst, hafva vid sin hitkomst ofta varit i så utblottade omständigheter, att de vid inträffande sjukdom
nödgats anlita fattigvården. Enahanda är förhållandet med en stor del af de till staden Lund inflyttade
arbetarefamiljer. Från staden Helsingborg omnämnes, att stadens sunda läge och goda dricksvatten anses
utgöra väsentliga orsaken till en förminskad dödlighet bland befolkningen. Rörande folkmängden i Helsingborg
under innevarande århundrade meddelas jemväl uppgift i tab. Litt. A. Från öfrige städer i länet förekommer
i detta hänseende intet anmärkningsvärdt.
Tab. Litt. A. Folkmängdstillväxt i Malmö och Helsingborg.
I Malmö.
I Helsingborg.
Antal vid
årets slut.
Tillökning
sedan näst-  förut an-  tecknade år.
Antal vid
årets slut.
Ar
1800
3,442
5,056
7,053
8,061
1,741
1,960
2,316
2,813
3,475
3,793
»
1810
1,614
1,997
1820
»
1830
1,008
999
»
1840
9,060
12,176
17,965
1850
3,116
5,789
»
1860
5,356
Malmöhus län. Utvandring. Schismatiska rörelser. Byggnadssätt. Klädedrägt. Föda. Folknöjen m. m. 3
Tjenstefolks utvandring till Danmark har under ifrågavarande fern år snarare af- än tilltagit. Dels har
det behof af främmande arbetare, som derstädes uppstod till följd af genomgripande förändringar i landboförhållandena,
blifvit i väsentlig mån fyldt, och dels har både genom sjelfva utvandringen och genom det
inom provinsen pågående jernvägsarbetet samt andra orsaker olikheten emellan arbetslönerne i Skåne och
Danmark något jemnats, så att goda och dugliga arbetare numera mindre ofta utflytta till grannriket. Hvarken
utflyttning eller ännu mindre inflyttning hafva haft något anmärkningsvärdt inflytande på folkökningen i
länet under förflutna qvinqvenniet. Annu mindre hafva allmänna farsoter och missväxter derå inverkat.
Några större egendomligheter för länet i afseende på giftermålens talrikhet, nativitets- och mortalitetsförhållandena,
vissa lyten m. m. äro ej anmärkte af lokalmyndigheterne, icke ens inom Höganäs bruksförsamling
och de tretton i länets nordliga del befintliga fiskelägena, der befolkningen är mera tätt sammanboende.
Några särskilda administrativa förfoganden för innevånare, som tala främmande språk, hafva ej påkallats.
Schismatiska rörelser hafva ej förekommit i vidare mån, än att mormon- och 6opteif-predikanter här och
der uppstått, vanligen endast med den framgång, att de förstnämnde lyckats locka jemförelsevis få personer
att öfvergå till mormonsekten och utflytta till mormonsamhället Utah i Norra Amerika. En i staden Lund
befintlig mormonförsamling, som tillförene bestått, af omkring tjugo personer, har numera förminskats.
Den i senaste femårsberättelsen omnämnda förändringen i byggnadssättet på landet har under nu ifrågavarande
qvinqvennium blifvit ännu märkbarare, så att de sjelfegande bönderne och äfven arrendatorer
allmänt uppföra bonings- och uthus af tegelsten eller någon gång af korsvirke med mellanmurning af tegelsten,
i stället för de gamla korsvirkshusen med mellanfyllning af ler och långhalm. Uthus af gråsten nyttjas
äfven i de orter, der tillgång på sådan sten förefinnes. Den, oaktadt senare tiders betydliga skuldsättning,
likväl ökade välmågan hos den besutne allmogen jemte förhöjdt pris på trädvirke äro orsakerna till den antydda
förbättringen i byggnadssättet. I allmänhet förmärkes i byggnadsväg mera sinne för beqämlighet och snygghet
än fordom.
Klädedrägten hos allmogen förändras allt mer och mer till likhet med stadsbefolkningens. Denna förändring
är märkbarast i länets rikaste trakter emellan Malmö och Trelleborg samt omkring Landskrona och
Helsingborg. I många bondfamiljer på dessa orter äro söner och döttrar klädda såsom ståndspersoner. Äfven
i de trakter, der förändringen ej är så genomgripande, utbytas de gamla hemväfda tygerna mot manufakturtillverkningar.
I Färs härad är den gamla snitten på klädedrägten mest bibehållen, likasom i Ljunits och
Herrestads härader och i en del af Torna härad. I dessa orter begagnas allmänt vadmal och verken till
kläder. Öfverdåd i klädsel kan egentligen icke sägas förekomma någorstädes, ehuru tarfligheten på flere
ställen försvunnit.
Allmogen i Malmöhus län lefver visserligen enkelt i hvardagslag, men njuter dock kraftigare föda. än
allmogen i det öfriga riket. De vanliga födoämnena utgöras af mjukt, syradt rågbröd, fläsk, kött, sill, potatis,
ärter och hvitkål, gröt, mjölk, smör och ost samt svagdricka. Hembrygdt öl begagnas under helgerna och
vid gästabud. Bäjerskt öl finnes allmänt å värdshus och krogar. Bränvinssupandet har aftagit, men konsumtionen
af kognak, rom och kaffe betydligt tilltagit. Omtanken för renlighet och beqvämlighet i lefnadssättet
är öfverallt i tilltagande.
Folknöjena utgöras vanligen af dans, mindre ofta af lekar. Om antalet af sockenbibliotheker i länet kan
ej närmare uppgift meddelas, än att de äro allmänna i två af länets fem fögderier och att på öfriga orter
dylika bibliotheker blifvit inrättade på flere ställen. I Allerums, Fleninge och Kattarps socknar af Luggude
härad finnas sängföreningar bildade under ledning af antagen lärare. Skarpskytteföreningar eller skyttsällskaper
förekomma på nio särskilda ställen å landet inom länet.
Hvad länets städer beträffar, finnes icke mycket att tillägga i fråga om ofvanstående ämnen. Byggnadssättet
i städerne är förbättradt och omtanken för beqvämlighet ökad, men i sanitärt hänseende återstår ännu
4
Malmöhus län.
Jordbruk.
mycket att önska. I Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg och Ystad finnas skarpskyttekorpser. Folksångföreningar
äro äfven bildade i de flesta städerne i länet.
3. Näringar.
A och B. Jordbruk och Boskapsskötsel. Enär de rörande jordbruks-statistiken till Finans-Komitéen
insamlade uppgifter, hvilka uti det af Kongl. Maj:t tills vidare fastställda formulär till femårsberättelse blifvit
anvisade såsom bestämde att tjena till hufvudsaklig ledning för behandling af åtskilliga desse näringsgrenar
tillhörande ämnen, icke finnas hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillgänglige, och anteckningar om de förhållanden,
som till upptagande i femårsberättelsen blifvit anbefallde, endast undantagsvis på större egendomar
föras, men ej i allmänhet äro att påräkna bland den jordbrukande allmogen, hafva de från länet nu insamlade
uppgifterne, i saknad af källor för deras anskaffande, icke kunnat blifva annat än bristfällige och mindre
tillförlitlige. Hvad som i ämnet kunnat inhemtas följer här nedan.
Tab. Litt. B. Angående geometriska tunnlandtalet af den odlade jorden och den naturliga ängen vid periodens slut, har
uppgift endast meddelats från Luggude, Onsjö och Rönnebergs häraders fögderi, att nemligen den odlade jorden
derstädes beräknats till 164,596 geometriska tunnland och den naturliga ängen till 32,500 tunnland. I
Ljunits och Herrestads häraders fögderi utgör beloppet af den odlade jorden 17,671 tunnland. Öfver geometriska
tunnlandtalet af städernes åker- och ängsjord meddelas nedanstående tab. Litt. B.
Från länets öfrige fögderier saknas uppgifter i detta hänseende.
Jordens beskaffenhet är i allmänhet god. I vissa delar af Torna, Färs och Frosta härader jemte åtskilliga
andra spridda ställen förekommer medelmåttig och svag jord.
Allmänna brukning ssättet är vexelbruk med 7 till 8 skiften, med förändringar efter jordmånens beskaffenhet.
\ •
Tab. N:o 2. Arliga utsädet å tunnland angifves i allmänhet vara det i tab. N:o 2 omförmälda. A väl häfdad jord
är utsädet dock mindre.
Det slag af blandsäd, som hufvudsakligen användes, består af korn och hafre eller ock af korn, hafre
och vicker.
Tab. Litt. c. Om tunnlandtalet af åkerjord, som år 1860 användts åt odling af särskilda sädesslag, meddelar följande
tab. Litt. C. de inkomne uppgifterne.
Tab. Litt. B.
Tab. Litt. C*).
Areal af städernas odlade jord.
Malmö
Lund
Landskrona
Helsingborg
Ystad
Skanör och Falsterbo.
Tunnland
Aker.
Tunnland
Äng.
2,669
148
2,058
30
1,584
31
1,232
—
750
90
407
815
Areal använd till odling af särskilde sädesslag.
Hvete.
Mg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Bönor.
Potatis.
Vicker.
Inom Luggude, Onsjö och Eönnebergs häraders fögderi..
Inom Ljunits och Herrestads häraders fögderi
. Tunnland
»
6,860
693
22,152
3,725
21,543
6,437
33,113
3,671
8,067
474
8,205
1,689
932
2,564
982
136
*) I detta ämne liar från Oxie, Skytts och Wemmenhögs häraders fögderi den upplysningen erhållits, att af besådda jorden användts till hvete, ^ till råg,
7 till korn, 7 till hafre och blandsäd, 7 till ärter och potatis samt 7 till gräsväxter. Från de två återstående fögderierne saknas uppgifter härutinnan.
Malmöhus län. Jordbruk. Sädespriser. Trädgårdsskötsel. 5
Årliga behofvet till utsäde af hvete, råg, korn, hafre m. m. uppgifves i nedanstående tab. Litt. D. för
större delen af länet. Tab- Litt- D
Om
skörden, uppskattad i korntal af utsädet och med dettas afdrag, under hvarje särskildt år 1856—
1860, af hvarje hufvudsakligt sädesslag meddelar tab. N:o 2 upplysning.
I fråga om uppskattningen af årliga förbrukningen inom länet af hvarje särskildt hufvudsakligt sädesslag
enligt i medeltal beräknadt behof för hvarje person, får Konungens Befallningshafvande, i anseende till nu
inkomne uppgifters ofullständighet, hänvisa till den till Finans-Komitéen meddelade uppgift.
Sädesproduktionen har under qvinqvenniet varit tillräcklig för länets behof och dertill lemnat stort
öfverskott.
Rörande handelspriserne å de hufvudsakligaste sädesslagen för hvarje år lemnäs en öfversigt i följande
tab. Litt. E. Tab- kitt. E
Genom
hagelskurar den 15 Juli 1860 uti Bårslöfs, Fjerrestads, Ekeby och Hesslunda socknar af Luggude
härad gick en betydlig del på rot stående råg, korn och hafre förlorad. Uti Nådigt Bref den 10 derpå
följande Augusti blef derefter utaf de till understöd vid missväxt afsedde medel af Kongl. Majit anvisad en
summa af 10,000 R:dr R:mt, att såsom räntefritt lån tilldelas de personer inom nämnde socknar, hvilkas gröda
på uppgifne sätt lidit skada, emot låntagarnes gemensamma ansvarighet för medlens återbetalning med 1 årligen
inom Januari månad 1862, 1863 och 1864. Medlen fördelades på vederbörande efter den förlust hvar
och en tillskyndats. För öfrigt har icke något offentligt understöd för missväxt eller annan skada å grödan
ifrågakominit under perioden.
Några nya sädesslag hafva icke blifvit odlade under qvinqvenniet. Raps odlas fortfarande, ehuru ej i
ökad skala. Odlingen af livitbetor och i allmänhet af rotfrukter har deremot något ökats.
o
At Trädgårdsskötseln och fruktträdsodlingen egnas bland allmogen ingen synnerlig omsorg och den sträcker
sig ej utöfver anläggandet af en mindre täppa eller trädgård för odling af nödige grönsaker vid hvarje
särskild hemmansdel eller lägenhet, dock synes trädplantering, synnerligen af fruktträd, vara något i tilltagande,
men vid säterierne och de större egendomarne har trädgårdsskötseln gjort betydliga framsteg, likasom
o
Tab. Litt. 1). Ärligt behof till utsäde.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Arter.
Bohvete.
Potatis.
För Oxie, Skytts och Wemmenhögs häraders fögderi
1,300
14,500
29,000
12,600
5,800
11,100
28,000
>» Torna, Bara och Harjagers d:o
»
1,930
15,390
17,500
10,700
6,900
4,040
39
14,060
» Luggude, Onsjö och Rönnebergs d:o
»
4,573
18,460
21,543
33,113
8,067
8,205
15,383
» Ljunits och Herrestads d:o
»
535
2,839
5,229
3,634
454
1,531
3,721
Anm. Från Färs och Frosta häraders fögderi saknas uppgift i detta ämne.
Tab. Litt. E. Markegångspriserne.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Ärter.
O
Ar
1856
23,62
16
13
8,62
16,25
»
1857
»
20
13,50
11,50
8
20
»
1858
16
12
10
8
15
»
1859
»
18
12
10,50
7,75
13
»
1860
n
22,60
15
13
8,50
15,50
Anm. Denna uppgift är sammandragen efter länets markegångstaxor. Handelspriserne hafva oftast stått
något högre, stundom något lägre.
6
Malmöhus län.
Boskapsskötsel. Priser å ladugårdsalster.
fruktträdsodlingen der planmessigt vårdas, så att närmaste städer och en del af omkringliggande landsbygd
derifrån kunna erhålla sina behof af trädgårdsfrukter och grönsaker.
Tab. Litt. p. Antalet af åren 1860—1861 vinterfödda kreatur, så vidt uppgift derom nu erhållits, upplyses af följande
tab. Litt. F.
Höskörden var år 1856 god, 1857 högst knapp, 1858 knapp, 1859 medelmåttig, 1860 god men illa
bergad, men som här i länet årligen användes säd och potatis med mera till kreaturens utfodring, har tillgången
på hö mindre inflytande på kreatursantalets ökning eller minskning.
Ungefärliga beloppet af spanmål i medeltal årligen använd till kreaturs utfodring har i Luggude, Onsjö
och Rönnebergs häraders fögderi blifvit beräknad till 164,040 tunnor.
Vid säterier och större egendomar lemna ladugårdarne öfverskott utöfver eget behof genom försäljning
af lefvande kreatur, deraf en del exporteras till Danmark. I norra delen af Onsjö härad afyttras årligen till
Småland ungkreatur i ej obetydliga partier. För öfrigt sträcker sig kreatursäfve!n föga utöfver ortens eget
behof. De hästar som uppfödas och försäljas, användas antingen till åkerbruket eller vid de i provinsen förlagde
kavalleri-regementena.
Af andra ladugårdsprodukter, såsom fläsk, kött, smör, mjölk, ost, ägg, ull, hudar m. in. kan försäljning
till närmaste städer mera allmänt äga rum allt efter egendomens storlek och beskaffenhet, men några qvan
titativa
eller sifferuppgifter derom äro ej möjliga att åstadkomma.
Handelspriserne å kreatur och ladugårdsprodukter hafva blifvit uppgifne på särdeles olika sätt, men kunna
antagas hafva varit följande:
För en arbetshäst  R:mt R:dr 300 å 400.
» ett par dragare
» 250 å 300.
» en ko  » 90.
» ett ungnöt  » 50.
» ett får  » 12.
För ett Ltc fläsk  Runt R:dr 6.
ett Ls kött
ett ® smör
en Kanna mjölk,
ett « ull
4.
0,60.
0,20.
1,33.
De i orten befintlige boskapsracer äro gammal inhemsk, Schweitzer, Tyroler, Jutsk, Holländsk, Ayreshire,
Durhams samt af desse blandade racer. Ehuru ett icke ringa antal hästar uppfödes inom länet, återstår dock
mycket att göra för hästafvelns förbättrande. Flyinge Kongl. Hingst-depot utsänder inom länet beskällare för
betäckning, och hos enskilde äro äfven åtskillige ganska goda hingstar att tillgå, men ännu förefinnes dock
brist på dugliga beskällare. Till fäkreatur-racens förbättring hålles, isynnerhet vid de större egendomarne,
goda racetjurar, på några ställen inköpte genom länets Hushållnings-sällskaps föranstaltande. Hvad som
dernäst hufvudsakligen bidrager till djurens förädling, är utan tvifvel den bättre vård och fodring de numera
i allmänhet erhålla.
o
A mångå större landtegendomar finnas Schäferier inrättade, men fårtillgången hos allmogen har ej
blifvit ökad.
Tab. Litt. F. Vinterfödda kreatur, året 1860—1861.
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
Inom Luggude, Onsjö och Rönnebergs häraders fögderi
12,840
556
3,749
17,681
7,526
20,859
—
10,869
0
Torna, Bara och Harjagers d:o
12,263
349
2,484
9,855
5,539
22,510
—
11,977
n
Ljunits och Herrestads d:o
3,419
79
1,400
2,912
1,448
6,117
—
2,930
»
Malmö stad
600
10
30
400
30
180
5
500
»
Lunds d:0
300
4
—
400
10
90
5
500
>»
Landskrona d:o
249
6
8
217
39
132
—
420
»
Skanörs stad
102
2
6
176
71
162
—
16
Malmöhus län.
Landtbruks-möten och -skola. Dagsverkspriser m. m. Skogshushållning.
7
Fjäderfän finnas till ortens eget behof. Biskötseln synes vara i aftagande.
Inga allmänna farsoter ibland husdjuren hafva inträffat.
Genom nyodlingar, grunddikning, mergling, användandet af guano och artificiela gödningsämnen har
jordbruket i allmänhet blifvit betydligen förbättradt. Grunddikning en sker vanligtvis med tegelrör. Öfversilning
af ängar har på några ställen ägt rum.
Endast på några få ställen har stängseldelning, enligt de i Kongl. Förordningen den 21 December 1857
bestämde grunder, blifvit verkställd. På många ställen hafva hägnaderne blifvit borttagne, särdeles der de
o
varit uppförde af gråsten, hvilken användes till väglagningsämne. A andra orter hafva så kallade försänkta
gärdesgårdar börjat brukas.
Landtbmksmöten hafva hvarje år hållits antingen för hela länet eller olika delar deraf. Ej mindre på
jordbruk och boskapsskötsel än på handtverkerier och slöjder i allmänhet utöfva dessa möten fördelaktigt
inflytande genom der förekommande expositioner och premietäflingar. Till åkerbrukets förkofran bidrager ock
i sin mån Hushållnings-sällskapet med sina kontrakts-ordförande och pastorats-beredningar, genom hvilkas
verksamhet hågen för denna näringsgren erhåller ökad liflighet.
Det nya landtbruksinstitutet å Alnarp har under ifrågavarande period blifvit ordnadt ehuru icke öppnadt.
Rörande landtbruksskolan i Orup hänvises till sist afgifne berättelsen.
Tillgång å arbetare för jordbrukets behof saknas icke; de bestå hufvudsakligast af tjenare i husbondens
bröd och på större egendomar af statfolk, men för öfrigt af jordtorpare, stattorpare, daglönare och backstugusittare.
Dagsverkspriserne under femårsperioden hafva uppgifvits något olika. De kunna antagas hafva utgjort
för mansperson under vår, sommar och höst 1 R:dr å 1 R:dr 33 öre och under vintern 67 å 75 öre, samt
för qvinna under samma årstider hälften mindre. Då kosten erhålles på stället, har endast ungefär hälften
af nämnde belopp blifvit betaldt.
C) Skogshushållning jemte D) Rofdjurs utödande. De uppgifter, som i detta ämne inkommit, äro hufvudsakligen
följande:
Inom Oxie, Skytts och Wemmenhögs häraders fögderi finnas skogar endast i norra delen af Wemmenhögs
härad, hufvudsakligen bestående af bok och med få undantag tillhörande säterierne. Någon tillförlitlig
b
uppgift på desse skogars areal samt å behållna afkastningen har icke kunnat erhållas. A kronan omedelbart
tillhörige hemman och lägenheter samt å boställens, kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers jord eller allmänningar
finnes ingen skog inom fögderiet, med undantag af en till Lemmeströ prestgård i Gustafs socken
lydande skogslott om 81 tunnland 22 kapplands rymd, hvaraf 44 tunnland utgöres af högskog.
Skogar inom Torna, Bara och Harjagers häraders fögderi finnas i dess östra och sydöstra delar, dock
icke till afsalu, undantagandes å säterierna Heckeberga, Torup och Skabersjö. Af publika skogar finnas en
å Eksholms militie-boställe i Hyby socken samt två i Dalby socken. Inom särskilde ställen af fögderiet finnas
mindre betydliga furuplanteringar å sand- och grusfält.
Från Luggude, Onsjö och Rönnebergs häraders fögderi har uppgifvits, att arealen af boställens, kyrkors,
läroverks och fromma stiftelsers skogar vid periodens slut utgjort 528 tunnland, och att skogen, hufvudsakligen
bestående af ek, bok och björk, anlitas endast till husbehof och efter skeende utstämpling, samt att en
sådan icke allestädes under perioden ägt rum. Afverkningsbeloppet har ej kunnat uppgifvas. Andra publika
o
egendomar, med skog försedde, finnas icke inom fögderiet. A säterierne Krapperup, Rögla, Knutstorp, Axelvold,
Rönneholm, Trolleholm och Trollenäs samt derunder lydande skogshemman är ordnad skogshushållning
införd under tillsyn af antagen skogsbetjening.
8
Malmöhus län.
Jägeristat. Rofdjur. Bergs-, bruks- och fabrikshandtering
Inom Färs och Frosta häraders fögderi skötes skogshushållningen endast å några få särdeles stora egen
o
domar
med den ordning, som ej allenast gör afseende på afkastning, utan ock på bestånd och tillväxt. A
Söfdeborg och Öfvedskloster äro under senare åren stora fält besådde med skog.
I Ljunits och Herrestads härader finnes ingen publik skog, utom någon högst obetydlig å annexhemmanet
N:o 23 Baldringe i Herrestads härad, men å de större egendomarne i nämnde härader finnas icke obetydliga,
väl vårdade skogar.
Vid ofvanstående uppgifter tillägges enligt rapport från jägmästaren i länet, att arealen af skogsmarken
å 74 särskilda boställshemman utgör omkring 2,288 tunnland; att för öfrigt icke finnes någon publik skog i
länet; att skogsbeståndet består af ek och bok, vanligen blandade med öfvervägande antal af bokträd, med
undantag af nordliga delen af länet, der oftast förekommer ek, blandad med furuskog; att växtligheten i allmänhet
kan sägas vara god; att någon indelning till trakthuggning å publika skogarne ej blifvit gjord och
ej heller kan med fördel låta sig göra, i anseende till skogarnes nuvarande dåliga skick samt obetydliga areal,
hvarföre afverkningen hittills skett efter provisionelt verkställd taxation öfver nu varande skogstillgångar; och
slutligen att skogshushållningen å privata skogarne är god, och vården deraf anförtrodd åt tyska, danska och
svenska forstman.
Några eke- och mullbär splantering ar finnas icke inom länet, icke heller några flygsandsfält, som äro ställde
o
under allmän disposition. A det Raus och Pålstorps byamän tillhöriga flygsandsfält, som finnes vid kusten
emellan Helsingborg och Råå fiskeläge, har ungefär en fjerdedel, eller 100 tunnland, för längre tid sedan blifvit
planterad med björk, furu och gran, hvilken plantering likväl, såsom tillhörande enskilde lottägare, blifvit
under senare tider till större delen uthuggen. En å staden Ystads område på flygsand vid hafsstranden
anlagd skogsplantering om vid pass 600 tunnlands rymd har under perioden blifvit väl underhållen och vårdad.
° n
A städerne Skanörs och Falsterbos ägor finnas två särskilda flygsandsfält om tillsammans 115 tunnlands
rymd, hvilka blifvit besådda med skog samt fredas och underhållas.
Jägeristaten i länet består af en Jägmästare samt fyra kronoskogvaktare, hvilka sistnämnde tillhöra f. d.
jägeristaten och numera ej äro i verksamhet.
Vid Rönneholms gård och Bollamöllan inom Onsjö härad finnas två sågqvarnar.
Någon export af skogsprodukter från länet kan egentligen icke sägas äga rum. Svedjande förekommer
icke. Skogseldar hafva icke heller förekommit. Yed användes icke till eldningsämne vid fabriker. Skog begagnas
icke till stängsel. Getter födas ej i orten.
Bränntorf finnes att tillgå inom de flesta trakterne af länet. Af särdeles vigt är en till Rönneholms
gård hörande torfmosse af 1,100 tunnlands rymd. Jemte torf begagnas såsom brännämne äfven stenkol, som
köpes dels från Höganäs stenkolsgruva och dels från sjöstäderne, dit det införes från England.
Tab Litt. g. Rofdjur förekomma särdeles sparsamt inom länet, och någon skada deraf å större husdjur förspörjes
sällan. Endast från Luggude, Onsjö och Rönnebergs häraders fögderi hafva nedanstående uppgifter i ämnet
inkommit. (Tab. Litt. G., se följande sida.)
Skallgångar anställas stundom i nämnde fögderi, men några belöningar för rofdjurs dödande hafva icke
utdelats utöfver de vanliga skottpeningarne, som ock sällan utbetalas. Ersättningar af kommunerne för husdjur
som af rofdjur dödats, förekomma ej.
Tab. N:o 7. E) Bergs- och Bmkshandtering samt F) Fabriker, Manufakturer och Handtverk. Alla de inom länet befintliga
verk och inrättningar, som hafva till föremål bergs- och bruksrörelse samt alla slag af fabriks- och
manufaktur-produktion jemte handtverkerier med dithörande personal, upptagas i bifogade tabell N:o 7, sådant
förhållandet var vid femårsperiodens slut.
Tab. Litt. h. Angående Höganäs stenkolsgrufva i Luggude härad meddelas upplysning i motstående tab. Litt. H.
Malmöhus län.
Höganäs stenkolsgrufva. Kalk- och sandstens-brott.
9
Såsom afsättningsorter för de stenkol, som vid Höganäs upptagas, nämnas olika delar af Skåne. Kolen
hemtas antingen på vagn af reqvirenterna sjelfva eller ock sändas de sjöledes från Höganäs. Öfrige fabrikater
från dervarande stenkärlsfabrik afsättas å skiljda platser så väl in- som utrikes. Vid stenkolsgrufvan med
derunder lydande verk och inrättningar, alltsammans tillhörande ett bolag, sysselsättas omkring 600 arbetare.
Deras ekonomiska och sedliga ställning är god. För arbetarne finnes såsom bildningsmedel tillfälle till skolundervisning
vissa timmar tvänne dagar i veckan, hvarförutom en musiklärare är anställd, som undervisar i
musik för bleckinstrumenter, hvaruti ynglingarne bland arbetarne med god framgång inöfvas. För öfrigt har
stenkolsgrufvan med derunder lydande verk och inrättningar, till följd af den vidsträckta rörelse, som der
koncentrerar sig, ett nyttigt och verksamt inflytande på hela orten deromkring.
Kalkbrott finnas dels vid Limhamn inom Oxie härad och dels vid Glumslöf i Rönnebergs härad samt vid
Bjersjölagård i Färs härad. A sistnämnde ställe, som har en outtömlig tillgång å kalksten samt rik tillgång
å brännmaterial uti stora och goda torfmossar, hafva under femårsperioden i medeltal 37,000 kubikfot kalk
årligen blifvit afyttrade.
Uti Wittseröds by af Onsjö härad är ett qvarnstensbrott, som sysselsätter 16 arbetare. Förutom qvarnstenar
erhålles från nämnde ställe sandsten till broar och större byggnader, och har en mängd sten de senare
åren åtgått till Lunds domkyrka. Vid Flör i Frosta härad finnes ett qvarnstensbrott af mindre betydenhet,
men någon uppgift om tillverkningens belopp derstädes har icke kunnat vinnas. Ett sandstensbrott
finnes i Allerums socken och ett annat i Jonstorps socken af Luggude härad, hvarifrån försäljas slipstenar
till icke obetydligt värde, hvilket dock ej till beloppet kunnat utrönas.
Talu Litt. G. Dödade rofdjur och af rofdjur dödade husdjur inom ett fögderi.
D ö
dadé
r o f d j
u r.
A f
r o f d
jur dödade
h u s d j
u r.
Lodjur.
Räfvar.
Märdar,
Hillrar
och Her-  meliner.
Örnar.
Hökar,
Ugglor
och Ufvar.
Falkar
och
Glador.
Får.
Gäss.
Ankor.
Kalkoner.
Höns.
Skadan
beräknad i
penninge-  värde.
R:dr R:mt.
År 1856
1
73
5
4
50
8
21
78
32
12
135
375
.. 1857
—
67
3
6
52
5
18
68
32
11
137
338
» 1858
—
67
8
9
57
4
23
82
32
13
135
395
» 1859
—
69
2
9
50
6
17
91
32
15
142
362
» 1860
—
78
6
5
53
5
21
73
32
13
137
357
Summa 1856—1860
1
354
24
33
262
28
100
392
160
64
686
1,827
Täln Litt. IL Tillverkning vid Höganäs.
Stenk
olsgr
u f v a n.
Stenkärls-
Upptagne stenkol.
Upptagen
lera.
Värdet å
fabriken.
N:o 1.
N:o 2.
N:0 3.
upptagne
stenkol.
Tillverk-
ningsvärdet.
Tillverkadt
tegel.
Tillverk-
ningsvärde.
Tunnor.
Tunnor.
Tunnor.
Tunnor.
R:dr R:mt.
Rall' Runt
Stycken.
R:dr R:mt.
År 1856
» 1857
» 1858
» 1859
» 1860
48,398
61,806
56,475
55,853
54,234
93,564
106,310
95,296
100,850
102,333
55,580
54,281
45,498
47,645
44,141
80,528
86.255
73,264
86,419
87,573
180,008
208,809
186,668
191,239
187,675
54.000
86,937
62,250
68,142
71.000
1,396,718
1,620,920
1,664,600
1,427,531
1,630,263
106,000
181,227
192,562
183,071
179,000
Kolen äro beräknade till 1 R:dr 50 öre för N:o 1, 75 öre för N:o 2 och 67 öre, allt per tunna, för N:o 3. Den upptagna leran har blifvit använd vid
den stenkärlsfabrik och det tegelbruk, som drifvas i sammanhang med stenkolsverket.
Landsh.-Emb. uti Malmöhus län und. ber. för åren 1850—1860.
2
10
Malmöhus län.
Fiske. Husslöjd. Fabriker och handtverk i städerne.
Inom kustsocknarne af Luggude och Rönnebergs härader finnas omkring 50 personer, som sysselsätta
sig med skepps- och håthyggeri.
Tub. Litt. i. Fisket vid länets kuster är af största betydenhet i sistnämnde två härader, der fiskerihandteringen
idkas såsom näring af befolkningen å fiskelägena. Fångsten består af ål, torsk, rödspettor, koljor och långor
o
samt under höstmånaderne af sill. A kusten vid de så kallade Kullasocknarna i Luggude härad och fiskeläget
Älabodarne i Rönnebergs härad skall enligt gjorda approximativa beräkningar hafva fiskats till det belopp,
som nedanstående tab. Litt. I. upptager.
Om resultatet af fiskeriet i öfrigt har ingen upplysning kunnat vinnas.
Såsom husslöjder nämnas tillverkning af vadmal, verken, bolstervar, lärft och blångarn, dock föga utöfver
ortens eget behof. Inom en del af Frosta härad tillverkar allmogen likväl linneväfnader till afyttring å
andra orter.
Trävarutillverkning, såsom husslöjd betraktad, inskränker sig med få undantag till förfärdigande af
vagns- och åkerbruksredskap för allmogens eget behof.
A Bajerska bierbryggeriet vid Dybeck har under hela femårsperioden tillverkats 350,000 kannor. Spridningen
af denna vara å landsbygden anses hafva minskat konsumtionen af bränvin.
Beträffande fabriker, manufakturer och handtverk i städerne åberopas innehållet af sist afgifne femårsberättelse
§ 5, med tillägg af följande:
I Malmö stad hafva under femårsperioden 1856-  1 för tillverkning af blanksvärta,
1
1
1
2
2
3
2
2
2
3
1
bleckslageriarbeten,
bomullsgarn och väfnader,
cichoria samt fanér, bräder m. m.,
galvanoplastislca arbeten,
handskar,
fortepiano och andra musikaliska
instrumenter,
korgmakeriarbeten,
korkträdsarbeten,
lack,
lackerade vagnar och möbler,
messings- och nysilfverarbeten,
1860 tillkommit följande fabriksanläggningar, nemligen:
1 för tillverkning af maskin- samt andra jern- och
stålarbeten,
» möbelskulptur och trädsnideri,
» måladt papper,
» segelsömmeriarbeten,
» stenhuggeriarbeten,
» stärkelse,
» repslageriarbeten,
» faner,
» tvål, såpa, ljus och blanksvärta,
» ur.
vagnar och
tändstickor.
Deremot hafva under samma tid upphört: 1 tekno-kemisk fabrik och 1 handskfabrik.
Från staden Lund meddelas, att fabriker och handtverk derstädes under femårsperioden icke undergått
någon anmärkningsvärd förändring, hvarken till omfång, beskaffenhet eller inflytelse på samhället.
Tal>. Litt. I. Sillfisket vid en del af Skånes kust.
Valar Sill.
Värde k 2: 50.
per Val.
R:mt R:dr.
År 1856
13,500
38,250
»
1857
15,000
87,500
»
1858
24,540
61,350
»
1859
10,710
26,775
»
1860
19,900
49,750
Malmöhus län.
Tillverkningsvärde vid en del fabriker. Afsättningsorter. Landsvägar. 11
Tillverkningsvärdet vid fabrikerne i Landskrona år 1860 är uppgifvet sålunda: vid a) en fabrik för tillverkning
af musikaliska instrumenter 2,800 R:dr; b) fyra garfverier 25,654 R:dr; c) en korkfabrik 15,000 R:dr;
d) en klädesfabrik, som dock år 1860 varit i gång endast under sex månader, 59,807 R:dr; e) ett skeppsvarf
1,144 R:dr; /) en sockerfabrik 1,455,050 R:dr; g) en tobaksfabrik 9,200 R:dr; h) en tändsticksfabrik
3,750 R:dr Runt. Den omnämnda klädesfabriken, som är anlagd vid Landskrona straff-fängelse och afsedd
för fångarnes sysselsättning, är öfvertagen af ett bolag. Byggnaderne, som nedbrunno år 1857, blefvo år
1860 åter uppförde. Sockerfabriken sysselsätter 333 arbetare.
1 Helsingborg hafva tillverkningsvärdena för år 1860 uppgifvits sålunda: för färgerier 18,400 R:dr; för
garfverier 49,558 R:dr; för jerngjuteriet 35,156 R:dr; för lerkärlsfabriken 11,175 R:dr och för vagnfabrikerne
14,700 R:dr Runt. Under perioden hafva inga fabriker blifvit anlagda i staden.
Fabriks- och manufaktur-inrättningarne i Ystad hafva för år 1860 lemnat tillverkningar till ett sarnmanräknadt
värde af 231,683 R:dr Runt. Af dessa fabriker är jerngjuteriet en under perioden nyanlagd
inrättning, som i förening med en mekanisk verkstad drifves med framgång.
Af'sättningsorterne för fabrikerne äro hufvudsakligen inom länet. Produkterne från Höganäs samt från
Landskrona sockerfabrik, tobaks- och handskfabrikerne i Malmö m .m. afsättas dock äfven å andra orter inom
riket. I allmänhet förspörjes förkofran och ökad skicklighet inom näringarne. Idkarnes och arbetarnes ställning
är i följd deraf förbättrad så väl i. ekonomiskt som i moraliskt hänseende. Angående bildningsanstalter
för arbetarne åberopas sist afgifne femårsberättelsen, med hänvisning derjemte till sista afdelningen i denna.
4. lioiiuiiiiirikatioiisaiistalter oell varubyten.
a) Landskommunikationer. Rörande landsvägarnes beskaffenhet i allmänhet får Konungens Befallnings- Tab. N:o
hafvande hänvisa till sist afgifne femårsberättelsen. De genomgripande åtgärder, som vidtagits för vägarnes
förbättring, tillhöra nemligen förra qvinqvenniet. Under nu ifrågavarande period hafva landsvägarne fortfarande
nästan öfverallt, der de hafva lerbotten och särdeles godt grus ej tinnes att tillgå, blifvit lagade med
krossad gråsten. Detta lagningssätt är numera ej så särdeles dyrt, sedan vägarne en gång fått fast botten
och de bibehållas jemna och fasta. Endast vid källossning efter vinter med stark barfrost händer det, att
den skorpa, som bildats af makadamiseringsstenen, på ett eller annat ställe genombrytes, då hålor uppkomma.
Beträffande vägförbättringar, utförde under femårsperioden, nämnas följande:
1) Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 14 Januari 1859 för omläggning af Tågarps backar å gränsen
emellan Luggude och Rönnebergs härader anvisat 15,000 R:dr Runt såsom understöd från den utaf Rikets
senast förut församlade Ständer anslagna vägbyggnadsfond, och de vägbyggnadsskyldige inom nämnde härader
åtagit sig bekosta hvad som i öfrigt för ifrågavarande arbete erfordrats, har samma vägomläggning under
perioden bringats till verkställighet, och arbetet blifvit fullbordadt och afsynadt 1861. Längden af den vägsträcka,
som sålunda förbättrats, utgör 3,530 fot;
o
2) Ar 1858 verkställdes, på bekostnad af Luggude härads väghållningsskyldige hemman, ombyggnad af
landsvägarne vid Gåsebäck och Köpinge på en längd af A mil, hvarför kostnaden uppgick till 1,027 R:dr
86 öre R:mt;
3) Äfven har omläggning skett af landsvägen emellan Hurfva och Hörby midt för Örups landtbruksskola
i Frosta härad, till undvikande af de så kallade Pineliderne. Nya vägen är rak, jemn och kortare än den
gamla. Likaledes har landsvägen emellan Flurfva och Lund blifvit förbättrad vid Getinge, der en större backe
blifvit utgräfd och makadainiserad. Vid nu nämnde ställen uppbäras inga vägpenningar;
4) Vid staden Ystad har en väg eller gata utmed sjöstranden emellan hamnen och vestra inkörseln blifvit
anlagd. Den har en längd af 978 alnar och 32 alnars bredd med dubbla alléer, ett arbete, hvarför kostnaden
bestridts af staden med 10,000 R:dr Runt, hvilket belopp icke blifvit upptaget i ofvan åberopade tabell.
12
malmöhus län.
Broar. Färjor. Grindar. Postbefordring. Jernvägstrafik. Kustfart. Hamnar.
Rörande årliga kostnaden för vägars underhåll med slagen sten kan ingen tillförlitligare uppgift meddelas,
än att den vid Malmö uppskattats till en R:dr Runt per sträckaln, men å andra orter inom länet torde
berörde kostnad utfalla betydligt billigare.
En större bro har under perioden blifvit uppförd öfver Löddeström vid Löddeköpinge emellan Lomma
och Löddeköpinge gästgifvaregårdar. Den är byggd af träd på stenpelare. Kostnaden har uppgått till 20,707
R:dr och bestridts af fögderiets innevånare. Bropenningar uppbäras icke vid denna bro.
Af färjor bemärkas en vid Qvinnevad öfver Getinge å samt en vid Bosjökloster för färd öfver Ringsjösundet.
o
Ar 1859 funnos å allmänna vägarne inom länet 128 grindar, hvaraf 48 i Luggude härad, 36 i Onsjö
härad, 30 i Färs och Frosta häraders fögderi, 12 i Torna härad samt 2 i Ljunits härad. Detta antal hade
vid 1860 års slut förminskats. I länets återstående sju härader finnas inga grindar.
Postskjutsen utgöres antingen af dertill anslagna hemman, eller ock fortskaffas posterne medelst upp
bådad
entreprenad- eller reservskjuts. Emellan Ystad och Malmö samt Lund och Helsingborg och vidare
mot Engelholm gå dagligen postverkets diligenser för befordring af post och passagerare.
Kronobr ef bäring en verkställes dels af årligen ombytte brefbärare och dels af entreprenörer.
För åvägabringande af jernväg emellan Landskrona och Eslöf har ett bolag under benämning ”Landskrona-Eslöfs
Aktiebolag” bildat sig. Bolagsordning för detsamma blef under den 12 Maj 1861 af Kongl.
Majit i nåder fastställd. Det i bolaget tecknade kapital utgör omkring 600,000 R:dr Runt. Aktietecknarne
hafva inbetalt 40 procent af aktiebeloppet, hvilka medel under afvaktan på arbetets början förräntas i sparbanker
och enskilda banker. Sedan under år 1859 undersökning af den föreslagna jernvägssträckningen blifvit
utförd och kartor och kostnadsförslag upprättats, hvarvid lika byggnadssätt och spårvidd som å statens jernvägar
blifvit förutsatte och såsom grund för beräkningen antagne, har på hösten 1861 ny undersökning blifvit
verkställd; upptagande det på grund deraf upprättade förslag alternativt spårvidd lika med den å statens
jernbanor samt en smalare spårvidd af omkring fyra fot. Beslut om de vidare åtgärder, hvilka för banans
byggande erfordras, äro ännu icke fattade.
Tub. Litt. k. Ehuru trafiken å statens södra stambana kommer att utgöra föremål för vederbörande Öfverstyrelses
underdåniga berättelse, anser Konungens Befallningshafvande icke olämpligt att, såsom bidrag till kännedomen
om länets utveckling i kommunikations-hänseende lemna plats för de å följande sida i tab. Litt. K meddelade
upplysningar i detta ämne.
b) Sjökommunikationer. Beträffande kustfarten med segelfartyg och ångfartyg, så har den utvidgning af
rikets ångbåtsflotta, som under senare qvinqvenniet ägt rum, i betydlig mån kommit Malmöhus län tillgodo.
Utom passageraretrafiken besörja ångfartygen nu mer till en stor del transport af sådane tyngre och
mera skrymmande varor, sorn för några år tillbaka vanligen afsändes med segelfartyg. Anledningarne till
denna förändring behöfva här icke utredas; den har emellertid verkat minskning i segelfartygens antal.
Under sistlidet år gjorde, förutom postångfartyget mellan Ystad och Stralsund, följande ångfartyg regelbundna
turer till orter inom länet, nemligen två fartyg med namnet Svea samt Dana, Carl X, Götha, Transit Nio 2,
Blekinge, L. J. Bager, Helsingborg, Halland, Najaden, Orion, Bore, Horatio, Hamlet, Ophelia och Merkurius,
af hvilka de fyra sistnämnde äro danska.
Angående städernes hamnar och särskildt Malmö hamn hänvisas till sist afgifne femårsberättelsen. Så
väl vid denna som Ystads hamn hafva under femårsperioden betydliga arbeten blifvit företagna för hamnarnes
underhåll och förbättring. För öfrigt erbjuda Malmöhus läns långgrunda, öppna stränder få hamnar. Äfven
vid köpingen Trelleborg, der betydlig spanmålsskeppning äger rum, har lastningen hittills skett och sker ännu
på öppen redd med tillhjelp af pråmar. En lastbrygga är dock innevarande år under anläggning derstädes.
I nordliga delen af länet, den så kallade Kullatrakten, äro stränderne visserligen lika öppna som i öfriga
Malmöhus län.
Trafik å Södra stambanan.
13
delen af länet, men dock djupare och derigenom mera tillgänglige för större farkoster. Der drifves också en
icke obetydlig sjöfart, på sätt här nedan närmare omförmäles.
Tab. Litt. K. Passagerare- och godstrajiken vid södra stambanan frän Malmö för åren 1856—1860.
Antal pas-  sagerare.
Trafik-  inkomst af
passagerare.
Ruut R:dr.
Godsvigt.
Centner.
Trafik-  inkomst af
gods.
R:mt R:dr.
Extra
inkomster.
R:mt R:dr.
Summa
inkomster.
R:int R:dr.
Ar
1856
11,247
6,948,92
13,355,58
1,178,35
8,127,27
»
1857..'
155,433
89,245,55
313,703,27
30,100,74
5,50
119,351,7 9
»
1858
220,847
105,038,80
381,901,88
36,266.61
53,87
141,359,28
»
1859
291,485
161,857,46
704,323,14
84,949,61
827,84
247,634,91
»
1860
30-4,773
178,677,91
853,504,6 7
106,204,44
2,818,56
287,700,91
Anmärkning. Våglängden utgjorde från den 2 December 1856 — 1,5 mil.
» » 23 December 1857 — 2,4 »
» » 4 Oktober 1858 — 5,0 »
» » 18 Juli 1859 — 6,4 »
» » 1 December 1860 — 7,8 »
Bland det gods, som i större mängd befordrats å samma jernväg år 1860, voro:
Från Malmö.
Centner.
H ån Malmö.
Centner.
Till Malmö.
Centner.
Till Malmö.
Centner.
Bräder oell plankor
72,608
362
Krukmakargods
117
272
Aska, träd-
226
1,450
133
Ris, löf-
30
863
492
120
Beck
6,242
324
944
1,220
Cichoria
Fjäder
667
336
362
Köpmansgods
Ljus
8,748
566
231
Boktryckeristilar
Bräder
142
3,803
20,391
552
Smide, finare
» gröfre
Frukter, utländske
602
Läkten
2,229
Böcker
Snick.- och svarf.-arbeten ...
1,240
Frii
1,402
866
617
Fisk
227
164,160
5,200
Färgstofter
» smärre
58
Fläsk
777
Sten
2,753
237
Frö
1,687
442
2,007
275
Gjutgods, finare
469
Medicinalier
326
Garn, bomulls-
» slip-
» gröfre
3,247
Möbler, finare
1,211
Gjutgods, finare
352
Stockar, pump-
80
Glas, fönster-
1,114
Oljekakor
1,270
» gröfre
21
Stäfver
10,348
Glasvaror
481
Oljor
1,059
Gryn, inhemska
501
Talg
285
Gryn, utländska
445
Porslin
1,421
Ilo
581
Tegel
25,576
Gödningsämnen
2,090
Porter
432
Is
2,225
Timmer
15,226
Halm
1,881
Potatis
4,778
Jordfrukter
4,916
Tomkärl
5,439
Hampa
465
Salt
11,951
Kol, träd-
82
Vassrör
115
Hudar, torra
519
Sill
16,653
K orgm akeriarbeten
285
Vax
100
» råa
1,391
Spanmål
11,754
Kärl, koppar-
39
Ved
101,566
Hö
416
6,245
474
1,191
220
265
Instrumenter
74
Vatten, mineral-
Läder
Villebråd
110
Jern
7,159
Ved
11,468
Läkten
1,027
Väfnader
284
504
274
110
176
Jäst
92
Vin
412
Mjöl
8,464
Ägg
30
Kaffe
Kakel
2,510
508
Väfnader, finare
» gröfre
722
266
Ost
Papper
799
1,130
Vigtberälming.
Kalk
9,985
Åkerredskap
593
Plankor
4,972
1 kub.-famn ved
52
Kol, sten-
118,354
01
7,319
Raps
585
1 tolft bräder
4 ä 5
Kopparplåt
Korta varor
168
102
Ris, bundtadt
» en-
» gran-
154
100
153
1 tunna stenkol
1 » sill
1 » salt
3
3,60
3,33
14 Malmöhus län. Hamnar. Fyrar. Lotsar. Räddningsanstalter. Postinrättningar.
Vid Råå fiskeläge i Luggude härad liar åren 1859 —1861 en hamn blifvit anlagd, hvarför kostnaden
uppgår till 54,000 R:dr Runt, hvaraf 23,000 R:dr erhållits såsom statsanslag. Af det öfriga äro 12,000 R:dr
genom årliga bidrag från fiskelägets innevånare tillskjutne och 19,000 R:dr upptagne såsom lån af enskilde
personer. Denna hamn kan likväl, såsom varande mycket grund, ännu icke begagnas för större farkoster, förr
än mudderpråm blir anskaffad, hvarmed fiskelägets innebyggare ämna gå i befattning.
Vid Höganäs fiskeläge är anlagd en lastning sbrygg a för fartyg, som der emottaga befraktningar. Till
skeppsfartens understödjande finnas i sjön invid nämnde brygga anbragte moringar, hvarvid fartyg kunna förtöjas.
Härtill hafva för omkring åtta år sedan 5,000 R:dr erhållits af statens medel, hvaremot det öfriga så
väl som hvad annat till lastningsbryggan hörer blifvit af stenkolsverket bekostadt.
1 länet finnas två af staten underhållne fyrar, den å Kullen och den vid Falsterbo. På refvet vid sistnämnde
ställe ligger dessutom ett fyrskepp förtöjdt. A hvardera fyren finnes en fyrmästare och två biträden;
på fyrskeppet en fyrmästare och fem biträden. Vid städernas hamnar finnas inseglingsfyrar, af hvilka den
vid Ystad underhålles af staten och hvarest en fyrmästare med två biträden äro anställde.
I länet finnas nedannämnde sju lotsstationer med följande personal: Höganäs, en mästerlots; Helsingborg,
en mästerlots, en sekundlots och en lärling; Landskrona, en lotsålderman, en mästerlots och fyra sekundlotsar;
Malmö, en lotsålderman, två mästerlotsar, tre sekundlotsar och två lärlingar; Skanör, en lotsålderman, en mästerlots,
en sekundlots och fyra extra lotsar; Trelleborg, en mästerlots, en sekundlots och en lärling; samt Ystad,
en lotsålderman, en mästerlots, två sekundlotsar och två lärlingar.
Vid Wikens och Arilds lägen, i nordliga delen af länet eller Kullatrakten, finnas räddningsanstalter för
skeppsbrutne. På hvartdera stället är antagen en uppsyningsman med erforderligt manskap.
Vid Hildesborg finnes en telegrafbåk, som utvisar telegraftrådens sträckning i Öresund.
Antalet postinrättningar i länet utgjorde vid 1860 års slut tio, nemligen i Helsingborg, Höganäs, Hörby,
Hör, Landskrona, Lund, Malmö, Skanör, Trelleborg och Ystad, af hvilka endast den i Hör tillkommit under
femårsperioden.
o
Tab. Litt. l. A brefportouppbörden vid Malmö Postkontor samt de penningebelopp, som uti öppet rekommenderade
bref blifvit derifrån afsände, meddelas följande uppgifter (Tab. Litt. L.):
Tab. Liff. L. Brefporto, afsände penningebelopp och postremissrörelse vid Malmö postkontor.
Ar 1856
R:dr Rimt.
.> 1857
» 1858
»
» 1859
| » 1860
»
Brefporto-uppbörden.
Penningebelopp afsände uti öppet
rekommenderade bref.
Inrikes
brefvexling.
Utrikes
brefvexling.
Rekommen-  dations- och
assurans-afgift.
Summa
R:dr R:mt.
Tjenste- eller
fribref.
Privata eller
betalde bref.
Summa
R:dr R:mt.
15.548.63
17,729,88
17,593,66
18.376.63
18,123,16
15,152,61
15,822,19
13,585.13
15,083,37
16,629,23
3,768,15
3,963,66
4,325,88
4,446,18
4,747,37
34,469,39
37,516,03
35,504,67
37,906,18
39,499,76
5,015,312,20
4,820,086,37
5,853,640,15
6,690,355,24
7,829,442,83
1,113,817,63
1,044,644,51
316,411,87
390,425,81
289,323,80
6,129,129,83
5,864,730,91
6,170,052,82
7,080.781,08
8,118,766,63
Postremissrörelse n.
Summa
Summarum.
Vid Rikets Ständers Lånekontor.
Vid Skånes Enskilda Banks Afdelningskontor.
Insättningar.
Uttagningar.
Summa.
Insättningar.
Uttagningar.
Summa.
1.725.151.18
2.925.558.18
3,721,889,55
3.421.418.87
3.789.743.87
1,192,970,86
1,445,980,81
2,399,094,63
3,559,021,48
2,903,462,29
2,918,122,01
4,371,539,32
6,120,984,18
6,980,440,35
6,693,206,16
2,918,122,01
4,741,048,30
7,307,184,36
12,833,273,36
14,023,612,21
» 1857  »
.» 1858
» 1859  »
» 1860  »
163,721,92
679,497,71
3,630,379,21
4,645,946,n
205,787,06
506,702,17
2,222,453,80
2,684,459,67
369,508,98
1,186,200,18
5,852,833,01
7,330,406,08
Malmöhus län.
Telegrafer. Sjöfart och handel — i Malmö.
15
Telegraf'stationerne i länet voro sex till antalet vid 1860 års slut, nemligen i Malmö, Lund, Lands- Tab. Litt. M.
krona, Helsingborg, Ystad och Trelleborg. Endast den sistnämnde är öppnad under ifrågavarande femårsperiod.
1 sammanhang härmed meddelas nedanstående uppgift rörande Telegrafexpeditionen i Malmö åren
1856—1860. (Tab. Litt. M.)
Kanaler eller segelbara vattendrag inom länet förefinnas icke.
c) Sjöfart och Handel. Rörande detta ämne åberopas till en början den särskilda tabell, som finnes
härvid fogad under N:o 9. Tab. N:o 9.
Vidare införas här öfrige tillgänglige upplysningar i ämnet, hvilka beträffande Malmö stad äro ganska
rikhaltiga. Med staden Malmö tillhörige fartyg, hvilka vid början af ifrågavarande femårsperiod utgjorde ett
antal af 49 om 2,714 lästers drägtighet, hafva under samma period förändringar ägt rum sålunda, att 14
fartyg om 1,013 läster blifvit inköpte, men deremot 9 st. om 648 läster förolyckade, 15 st. om 424 läster
försålde, 2 st. om 130 läster kondeinnerade och ett slopadt, så att vid periodens slut fartygens antal inskränkte
sig till 39 om 2,497 lästers drägtighet, deribland 4 skepp, 3 briggar, 23 skonertar, 2 slupar, 2 jakter, 1 lastpråm
och 3 ångskonertar. Dessutom finnas 9 färjelagsbåtar, alla begagnade till utrikes sjöfart, men såsom
frie från hamnumgälder icke uppmätte.
Vid 1860 års slut voro Malmö Sjömanshus underlydande 42 skeppare, 42 styrmän, 8 konstaplar, 4 timmermän,
163 matroser, 113 lättmatroser, lil jungmän och 62 kockar. Bland desse sjömän voro 202 ej använde
å stadens egna fartyg, och deras vistelseort är obekant. Dessutom utgöres besättningen å färjelagsbåtarne
af 23 man, men ingen af dessa är å sjömanshuset inskrifven.
Malmö stads handlande äro icke indelade i klasser. Alla innehafva burskapsrätt till bedrifvande af handel
i allmänhet. Tjugoen sysselsätta sig endast med grosshandel, 43 med både gross- och minuthandel, 51
endast med minuthandel, och 51 hafva upphört med handelsrörelsen.
Slutligen åberopas bifogade fem tabeller, innefattande Tabb. Litt. n—K.
1) Uppgift å antalet af de till Malmö hamn ankomne eller derifrån afgångne farkoster åren 1856—
1860. (Tab. Litt. N.)
2) Uppgift å de väsentligare varuqvantiteter, som sjöledes ankommit till och afgått från staden Malmö
under året 1860. (Tab. Litt. O.)
3) Uppgift å Malmö Hamn- och Tolagskassas inkomster och utgifter åren 1856—1860. (Tab. Litt P.)
4) Uppgift å uppbörden, med undantag af konfiskationer och böter, samt diverse verks medel, vid Malmö
Tullkammare åren 1856—1860. (Tab. Litt. Q.)
5) Sammandrag af uppgifter om från staden Malmö sjöledes afsänd malen och omalen spanmål samt
bränvin åren 1856—1860. (Tab. Litt. R.)
Tab. Litt. M. Telegramm-antal och -porto i Malmö.
Telegrammer.
Telegrammer.
Porto
Porto
Ankomne
Afsönde
Ankomne
Afsönde
från inrikes
till inrikes
R:dr R:mt.
från utrikes
till utrikes
R:dr R:mt.
orter.
orter.
orter.
orter.
Ar 1856
4,710
4,416
9,035
594
562
2,787
» 1857
4,934
4,670
9,375
805
674
3,780
» 1858
4,496
4,046
7,061
627
534
2,505
» 1859
3,896
3,735
8,039
758
631
2,873
» 1860
3,764
3,677
9,659
1,077
914
3,664
16
Malmöhus län.
Sjöfart och handel.
Från staden Lund meddelas, att, oaktadt jernvägskommunikationen, synes handelsrörelsen i staden icke
hafva vunnit någon förkofran. Endast afsättningen af timmer och andra gröfre trädvaror samt stenkol, som
Tal». Litt. IV. Antalet af de till Malmö hamn ankomne och derifrån afgängne farkoster åren 1856—1860.
Ankomne från
Afgångne till
Summa
Sum-
inrikes
utrikes
inrikes
utrikes
marum.
orter.
orter.
orter.
orter.
År 1856
1,190
861
2,051
1,263
770
2,033
4,084
» 1857
1,242
991
2,233
1,221
924
2,145
4,378
» 1858
905
975
1,880
881
918
1,799
3,679
» 1859
806
1,089
1,895
718
998
1,716
3,611
» 1860
1,189
1,159
2,348
1,244
1,081
2,325
4,673
Bland ofvannämnda från utrikes orter ankomne farkoster
voro:
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Amerikanska
1
—
—
1
Brehmer
—
—
—
1
—
Danska
192
311
299
340
340
Engelska
41
42
29
26
32
Eranskt
—
—
1
—
Hamburger
—
—
1
1
3
Hannoveranska
7
10
7
6
22
Holländska
19
11
14
15
17
lybecker
1
—
—
—
Mecklenburgska ,
9
9
5
8
4
Norska
77
40
55
79
95
Oldenburgska
—
2
2
2
—
Preussiska
11
5
5
9
3
Ryska
—
1
—
1
Svenska
503
560
557
602
641
Summa
861
991
975
1,089
1,159
Tal». Litt. 0. Uppgift å de väsentligare varuqvantiteter, som sjöledes ankommit till och af g ätt frän staden
Malmö under år 1860.
Inkomne från
Afgångne till
Inkomne från
Afgångne till
utrikes
inrikes
utrikes
inrikes
utrikes
inrikes
utrikes
inrikes
ort.
ort.
ort.
ort.
ort.
ort.
ort.
ort.
Bomull.
Skålpund
1.655,554
102,863
594
Alun
Centner
334
27
Bränvin,
Svenskt  Kannor
3,823
51
577,498
Anis och benkol
Skålpund
6,830
100
955
))
Arrac  Skålpund
68,754
31,218
1,264
7,654
Apelsiner, Citroner och Po-
»
Genever  »
2,548
6
meranser
))
63,689
330
5,104
»
Kognak och Rom . »
430,563
2,218
8,067
Bark
Kubikfot
12
3,752
»>
Sprit och Likör.... »
16,640
852
370
Ben, kreaturs, oarbetade
Centner
172
23
Caffe ....
»
957,050
26,567
8
142,742
Benmjöl
»
20
2,243
Canel....
))
8,432
1,422
Malmöhus län
Sjöfart och handel.
17
forslas från Malmö, kan anses hafva tilltagit, jemte det spanmålshandel blifvit i någon mån lifligare. Handelsrörelsen
i Lund består egentligen i minutförsäljning af sådane artiklar, som konsumeras inom staden och
den närmast angränsande landsbygden.
(Fortsättning af Tab. Litt. O.)
Inkomne från
Afgångne till
Inkomne från
Afgångne till
utrikes
inrikes
utrikes
inrikes
utrikes
inrikes
utrikes
inrikes
ort.
ort.
ort.
ort.
ort.
ort.
ort.
ort.
Cichoria, beredd
Skålpund
1,516
* 42,571
183,404
Porslin
Skålpund
24,557
133,638
24
26,360
» rot
»
208,900
400
Potatis
Kubikfot
582
3,990
11,909
Dricka, Porter, 01 o. Pryssing
Kannor
498
17,106
15
3,405
Risgryn
Skålpund
372,109
13,430
51,466
Fikon
Skålpund
8,146
511
451
Russin och Korinter
88,371
362
6,190
Filar
4,611
120
598
Sago
»
16,303
240
Fisk, torr, alla slag.
Centner
2,799
873
5
915
Salt
Kubikfot
41,498
14,617
5.956
» saltad Sill
»
34,944
208
1,070
13,689
Sirap
Smör
)>
132,068
120,049
821
79,080
Fjäder
Skålpund
70,759
2,600
-—
15,055
Centner
353
216
73
81
Fläsk
Centner
512
2
14
507
Socker, rått
Skålpund
168,727
38,811
5
6,955
Frö, Lin-, Hamp- och Rof-..
Kubikfot
9,005
13.521
15,502
15,751
» beredt
»
187,656
269,651
8
31,576
» Klöfver och annat gräs
» Trädgårds-
Centner
Skålpund
3 186
50
1,361
149
:m;
Centner
Kubikfot
8,527
2
3,962
8,439
597
5,867
Spanmål, Hafre
413,771
332
Färger, Blyhvitt
»
37,999
1,755
3,423
» Hvete
»
——
21,545
93,672
1.655
» Bresilja  ..
»
25,517
113,004
1,740
» Korn och Blandsäd
»
4,092
966,080
121,508
» Cocheuille
»
594
217
10
Malt
»
46
1.807
7,813
» Indigo
»
8,512
1,534
14
85
» Råg
»
41
4,690
143,754
59,899
» Krapp
»
4,514
1,119
» Vicker
»
3
13
298
» Diverse andra slag..
»
81,313
43,189
4,962
» Arter
»
22
921
46,888
13,056
» Rödfärg
Tunnor
110
22
» Mjöl
Centner
2,089
66
262
2,581
Garn, hvitt
Skålpund
13,241
65,210
148,337
93.691
» Gryn
»
62
36
1,115
» fårgadt
6 794
890
—
240
Sten, Slip-
Stycken
65
3,267
715
187
Glas, Buteljer och Flaskor ..
Centner
673
975
3
127
» Skiffer-
»
40,500
37,900
» Fönster-
Skålpund
309,277
34,030
18,741
Stenkol, Stenkolsstybb
Kubikfot
1,284,766
7,466
1,008
82,216
» Andra slag
»
15,702
15,684
4
868
Stenkolstjära
Centner
70
6
148
Guano
Säckar
1,472
25
1,619
126
Stål
)>
498
841
2
14
Guttapercha-arbeten
Skålpund
5,891
272
10
221
Stärkelse
Skålpund
5,165
20,240
2,880
194,639
Hampa
Centner
2,154
8
2
Såpa
»
4,681
18,100
176,530
Handskar
Skålpund
132
55
151
3,072
Talg
Centner
799
Hudar och Skinn, oberedda .
»
302,391
18,245
67,672
13,205
Tapeter
Skålpund
997
14,173
1,900
Humle
Centner
105
25
20
2
Tegel, mur-
Stycken
10,000
922,192
5,970
Hvitbetor
Kubikfot
51,968
» tak-
67,050
204,300
5,000
Ingefära
Skålpund
5,331
726
Tenn, arbetadt
Skålpund
670
192
12
Jern, Spik
Centner
27
6,270
107
375
The
»
5,027
835
159
» diverse andra slag
»
11,973
38,736
1,857
4,161
Tjära
Tunnor
1,241
56
33
Kalk
Kubikfot
.
5
852
Tobak, Blad och Stjelk
Skålpund
586,315
8,380
2,301
37,440
Kardemumma, Muskot och
401
» Kardus, Rull o. Negerhead
)>
691
19,306
181,593
Neglikor
Skålpund
3,320
647
» Cigarrer
»
684
5,982
24,957
Koppar
Centner
1
49
297
» Snus
»
11
14,681
7,060
Korkbark
»
1,236
Tran
»
455,516
763
58,594
Kreatur, Hästar
Stycken
100
2
27
4
Trädvaror, Bjelkar o. Sparrar
Stycken
Tolfter
114
85,231
450
72
» Hornboskap
1
2
99
6
» Bräder och Plankor..
1
51,633
1,194
106
>» andra slag
»
2
38
280
32
» Läkten o. Handspakar
»
7,997
8
29
Krita, omalen
Kubikfot
3,897
9,849
» Alestockar
»
755
» malen
Centner
30
6
1
15
» Stäfver
Stycken
585
641,068
1,255,597
45,520
Kummin
Centner
130
» Ved
Famnar
6.628
92
10
Kött
»
380
3
133
779
Tvål
Skålpund
1,465
2,899
518
134,094
Lakrits
Skålpund
7,347
300
195
Ull
128,898
3,665
3,474
121,338
Lin
Centner
1
89
5
Vin
»
251,801
11.173
485
4,612
Läder, beredt
Skålpund
18,298
80
1,240
12,649
Vitriol
»
31,726
9,789
4,370
Mandel
»
28,994
235
3,354
Väfnader, Bomulls-
»
38,606
55,478
374
52,103
Metaller och Messing, arbe-
» Hel och Halfsiden-
»
969
2
14
14
tade
»
7,289
3,913
101
958
» Linne och Plamp-
»
12,273
55,705
212
2,299
Olja, Bom-
»
147,850
7,132
217
» Ylle och Halfylle-
»
48,800
21,875
61
9,882
179 060
11880
64,052
2,636
6,787
360
4
9,882
Oljekakor
Centner
120
100
5,376
» Schalar och Dukar,
Ost
Centner
217
4
2
1,672
Bomulls och Linne-
»
11,992
251
33
151
Papper
Skålpund
24,274
165,370
401
21,218
» » Hel och Halfsiden-
»
10
6
Peppar
»
34,385
4,983
» » Ylle-
»
10,519
1,175
338
Plommon, Katrin- o. Sviskon
»
66,866
49
3,116
Zink
»
57,557
2,076
2,391
Pomeransskal och -knopp....
»
3,800
60
Attika
Kannor
5,149
1,331
19
2,891
Anmärkning: I anseende till vidlyftigheten af ofvanstående redogörelse, sådan den blifvit af Konungens Befallningshafvande meddelad för hvarje år under
femårsperioden, har tryckningen inskränkts till förhållandet under sista året 1860.
Landsh.-Emb. uli Malmöhus län und. ber. för åren 1850—1800.
3
18
Malmöhus län.
Sjöfart och handel.
Handeln i staden Landskrona bedrifves med ut- och inländska varor, de senare bestående af spanmål,
sparrar, bjelkar, bräder, plankor och stäfver. Utförseln af spanmål utgjorde år 1860: till utrikes orter
772,176 kubikfot, till inrikes dito 40,109 kubikfot.
Tal». Litt. !*. Malmö Hamn- och Tolagskassas inkomster
T
-
1 r
O r
d
a f
Utrikes
rörelsen.
År.
Hamn
Tolag.
af varor
af farkoster
Summa
Summa
af utrikes
ankomne.
afsände.
ankomne.
afgångne.
af varor.
af farkoster.
rörelsen.
1856  R:dr Runt.
18,372,25
37,827,56
5,053,18
4,251,94
3,672,31
42,880,74
7,924,25
69,177,24
1857
15,076,63
33,001,3 7
7,861,06
5,112,03
4,496,34
40,862,4 3
9,608,37
65,547,43
1858
17,027,37
24,124,18
9,610,74
4,910,7 7
4,419,4 8
33,734,92
9,330,25
60,092,54
1859
21,779,80
34,871,66
14,777,09
6,469,89
5,736,32
49,648,75
12,206,21
83,634,76
1860
27,779,24
43,433,40
17,486,4 9
6,383,96
5,824,65
60,919,89
12,208,61
100,907,74
Anmärk
Uti extra ordinarie inkomsterne år 1857 åro inbegripne 15,000 R:dr, sista återstoden af Statsanslaget till Dockbyggnaden.
Hamnens Skuld som vid 1855 års slut uppgick till  398,668,52,
utgjorde » 1856 »
645,064,63,
» 1857 »
821,485,43,
» 1858 »
753,800,63,
» 1859 »
717,212,92,
» 1860 »
679,227,73.
Tal». Litt. Upphörden, med undantag af konfiskationer och böter samt diverse verks medel,
vid Malmö Tullkammare åren 1856—1860.
R:dr R:mt.
År
1856
692,590,12
»
1857
576,183.4 8
»
1858
521,520.54
n
1859
636,052,95
»
1860
795,139,68
Tah. Litt. 11. Sammandrag af uppgifter om frän staden Malmö sjöledes afsänd omalen och malen spanmål
samt bränvin åren 1856—1860.
Omalen Spanmål.
Malen Spanmål.
Hafre.
Hvete.
Korn och
Blandsäd.
Malt.
Råg.
Vicker.
Ärter.
Summa.
Mjöl.
Gryn.
Bränvin.
Tunnor.
Lispund.
Kannor.
1856 till utrikes orter
» till inrikes d:o
16,716
946
3,433
4,457
38,220
64,523
159
1,227
8.055
9,976
78
997
4,409
67,580
85,616
17
23.452
90
3,457
131,806
Summa
17,662
7,890
102,743
1,386
18,031
78
5,406
153,196
23,469
3,546
131,806
Malmöhus län.
Sjöfart och handel.
19
Från staden Helsingborg meddelas rörande export och import följande, enligt Tab. Litt. S (se föl- Tub. Litt. s.
jande sida):
och utgifter åren 1856—1860.
t
r.
Utgifter.
Extra
ordinarie.
a f
I n r i
k e s r
ö r e 1 s
e n.
Löner, mudd-
Summa
Summarum.
ring, dock-  byggnad, ränta
och amor-
a f g i f
t.
Summa
af utrikes
Tomtören,
hyror, dock-
af varor
af farkoster
Summa.
Summa
af inrikes
och inrikes
rörelsen.
ningsafgift
m. m.
tering m. m.
ankomne.
afsönde.
ankomne.
afgångne.
af varor.
af farkoster.
rörelsen.
16,352,50
12,016,09
2,593,50
3,742,15
28,368,59
6,335,65
34,704,24
103,881,48
11,942,99
115,824,4 7
301,796
16,829,50
11,910.06
3,515,09
4,023,69
28,739,56
7,538,78
36,278,34
101,825,77
32,611,48
134,437,25
211,857
12,701,02
9,679,91
3,260,4 2
4,537,09
22,380.93
7,797,51
30,178,44
90,270,98
16,965,44
107,236,42
105.350
13,702,64
12,395,12
3,561,01
5,427,03
26,097,76
8,988,04
35,085,80
118,720,56
19,783,06
138,503,62
109,386
17,375,72
11,688,31
4,462,97
5,260,44
29,064,03
9,723,41
38,787,44
139,695,18
17,344,32
157,039,50
98,829
Summa
653,041,26
827,218
ning.
Hamnens Tillgångar
vid 1856 års ingång. vid 1860 års slut.
Kontante oell förskjutne medel saint fordringar  2,655,18  60,294,86.
Materialier...  21,914,71  18,825,35.
Inventariepersedlar  119,099,50  171,589,06.
Fastigheter  90,219,19  90,079,72.
Summa 233,888,58.
Summa 310,788,99.
(Fortsättning af Tab. Litt. R.)
1857 till utrikes orter
» till inrikes d:o
Omalen Spanmål.
Malen Spanmål.
Bränvin.
Hafre.
Hvete.
Korn och
Blandsäd.
Malt.
Råg.
Vicker.
Arter.
Summa.
Mjöl.
Gryn.
Tunnor.
Lispund.
Kannor.
31,544
718
1,817
2.498
78,126
35,068
590
2,367
4,774
12,828
8
591
1,589
6,250
118,448
60,320
326
23 633
450
6,060
203,312
Summa
1858 till utrikes orter
» till inrikes d:o
32,262
4,315
113,194
2 957
17,602
599
7,839
178,768
23,959 6,510
203,312
Kubikfot.
Centner.
Kannor.
153,034
1,396
42,529
13,949
624,068
59 561
643
4 933
100,393
102,244
460
9,295
4,644
929,962
187,187
2
2,951
44
1,148
302,647
Summa
1859 till utrikes orter
» till inrikes d:o
154,430
56,473
683,629
5576
202,637
460
13,939
1,117,149
2,953
1,192
302,647
261,173
13.641
118,923
4,122
878,977
170.496
57
4,501
78,121
75.019
727
47,404
6.520
1,385,382
274,299
216
3,775
1
1,328
579,537
Summa
1860 till utrikes orter
» till inrikes d:o
274,814
123,015
1,049,473
4,553
153,140
727
53,924
1.659,681
3,991
1,329
579,537
413,771
332
93,672
1,655
966,080
121,508
1,807
7,813
143,754
59,899
13
298
46,888
13,056
1,665,985
204 561
262
2,581
1.115
577,498
Summa
414,103
95,327
1,087,588
9,620
203,653
311
59,944
1,870,546
2,913
1,115
577,498
20
Malmöhus län.
Sjöfart och handel. Sjöskador.
I medeltal hafva under ifrågavarande år med förpassning till Helsingborg ankommit 519 fartyg och båtar
från inrikes orter, och från Helsingborg till inrikes orter med förpassning af gått 395. Landtmannaprodukter
hafva god afgång i Helsingborg, och på desamma är tillgången derstädes i allmänhet betydlig. Till upplys
ning
särskildt om spanmålshandeln i Helsingborg åberopas jemväl tabellen Litt. S.
Medelbeloppet af den spanmål, som från staden Ystad utskeppats till in- och utrikes orter, har under
de fem år berättelsen omfattar uppgått till 132,818 tunnor.
Handeln i Skanör och Falsterbo är särdeles ringa. Någon sjöfart idkas der icke heller, ehuru dervarande
sjöfolk år 1860 utgjorde 74 kofferdi-skeppare med burskap samt 61 sjömän. Denna personal användes
i synnerhet å Malmö stads handelsflotta.
Under åren 1856—1860 hafva årligen i medeltal från Höganäs utklarerats:
Till utrikes orter 102 farkoster, de fleste med stenkolsverkets fabrikater till Danmark, några med brä
o
der
hemtade i Halland eller med tuktad gråsten från Bohuslän, några ock med blott barlast. Ar 1860
utskeppades 17,803 kubikfot hafre till Danmark och England;
Till inrikes orter 290 farkoster, de allra fleste befraktade af stenkolsverket med dettas produkter och
fabrikater till Gefle, Stockholm, Norrköping, Malmö, Christinehamn och Göteborg, i hvilka städer verket har
upplag, samt i öfrigt till diverse andra, synneidigast Skånska platser.
Under samma qvinqvennium hafva årligen i medeltal inklarerats:
Från utrikes orter 438 farkoster, de fleste barlastade. Omkring 300 hafva varit öppna eller mindre
däckade båtar, hemma vid något af fiskelägena å Kullen, hvilka fört i Halland uppköpte bräder och timmer
till Danmark, derifrån de till Höganäs återkommit och inklarerat dels med barlast och dels med spanmål,
som de tagit i utbyte mot sina trädvaror. Spanmålen har oftast afförts till Halland och Bohuslän, der den
afyttrats eller utbytts mot nytt timmer. För öfrigt hafva från utrikes ort inklarerats talg, tran, maskiner m. m.
till stenkolsverket;
Från inrikes orter 192 farkoster, alla med last bestående af spanmål, timmer från Gotland, Calmar,
Wermland och Halland, jern från Wermland, salt, kolonialvaror, gjutgods o. s. v. från Göteborg och Skånska
städerna, hufvudsakligen till stenkolsverket.
Af alla de 1,032 farkoster, som sålunda årligen in- och utklarerats, hafva öfver 950 tillhört Kullatrakten,
utgörande Wikens, Wäsby, Brunneby, Farhults och Jonstorps socknar samt Höganäs bruksförsamling.
Utom dessa 1,032 hafva årligen vid Höganäs in- och utlupit 500 farkoster dels lastade och dels barlastade,
som från förpassning varit befriade.
Tab. Litt. t. De sjöskador, som timat å länets kuster under ifrågavarande femårsperiod, hafva hufvudsakligen ägt
rum dels å den nordliga utskjutande spetsen af länet, som gemenligen benämnes Kullatrakten, och dels i
länets sydvestra hörn, der det för sjöfarten särdeles farliga Falsterbo-ref är beläget. Från förstnämnde ställe
innefattas uppgifterne i tab. Litt. T (se följande sida.)
Tab. Litt. S. Export och import i Helsingborg.
Antal från
Helsingborg
utklarerade
skeppslaster.
Tullafgifter i R:dr Rimt.
Hvete.
Korn.
Råg.
Ärter.
Summa.
För
export.
För
import.
Summa.
Export af
Hafre.
Ar 1856
496
266,145
268,324
Ar 1856  Tunnor
69,159
3,025
4,829
1,971
97
79,081
6,1
» 1857
419
3 281
212,679
215,960
» 1857  »
111,489
2,344
11,591
760
31
126,215
» 1858
419
3,824
175,124
178,948
» 1858  Kubikfot
657,616
36,822
52,438
3,465
99
750,440
» 1859
482
6,177
207,038
213,215
» 1859
815,106
72,260
120,474
15,775
378
1,023,993
» 1860
531
6,599
238,092
244,691
» 1860
1,076,158
47,261
103,566
32,316
—
1,259,301
Malmöhus län.
Kullens Assurans-förening. Marknader. Torgdagar.
21
Tio till tolf man hafva vid nämnde strandningar omkommit.
Af de fartyg, som strandat inom Skanörs och Falsterbo strandterritorium, hafva:
är 1856: 3 utländska fartyg blifvit bergade ocb 1 svenskt totalt förolyckats,
» 1857: 6 utländska och 1 svenskt blifvit bergade och 3 utländska och 1 svenskt totalt förolyckats,
» 1858: 6 utländska bergats och 1 utländskt totalt förolyckats,
»> 1859: 4 utländska och 1 svenskt bergats samt 2 utländska och 1 svenskt totalt förolyckats,
» 1860: 1 utländskt bergats och 2 utländska totalt förolyckats. Vid dessa tillfällen har likväl ingen person
omkommit.
På kusten af Oxie, Skytts och Wemmenhögs häraders fögderi hafva under qvinqvenniet strandat 8
fartyg, alla utländska. Ett af dessa har totalt förolyckats, ett bergats af egen besättning, och 6 med kustboarnes
hjelp. Så vidt kändt är, har ej heller något menniskolif blifvit spilldt vid dessa olyckstillfällen.
Sedan Malmö Sjöassuransförening numera upphört, är ”Kullens enskilda Assuransförening” den enda, som
är bildad inom länet. Den stiftades år 1848 och upptager till försäkring fartyg från Höganäs, Wiken, Lerberget,
Nyhamn, Lerhamn, Mölle, Arildsläge, Jonstorp, Domsten och Rå i Luggude härad samt Helsingborgs
stad. Rörande nämnde inrättnings verksamhet åberopas nedanstående Tab. Litt. U. Tab. Litt.
Om länets hufvudsakliga varubyten samt afsättningsorter är föga att säga. Afsättningsorterne äro
förnämligast städerne. Der afyttras säd och bränvin samt kreatur och ladugårdsprodukter mot timmer, stenkol,
sill och salt, specerier m. m., som dock äfven tillhandahållas allmogen af landthandlare. Från norra
delen af länet föryttras spanmål till Christianstads län och Småland mot utbyte af timmer och skogsprodukter.
Länet besökes årligen af Westgötahandlande och krämare från Småland, som afyttra tyger, smiden
m. m. dylikt.
Aderton marknader hållas årligen i länet samt så kallade torgdagar å några få ställen.
Tal». Litt. T. Sj öskador i Kullatrakten.
Antal strandade fartyg.
Bergade af egna
besättningar.
Bergade med hjelp
från kust.
Totalt förolyckade.
t»
<
CB
ö
%•
cl
tö:
s
a.
Summ?
CO
<
CD
P
ö
P
Pj
CO
p
3
B
| Svenskt
et
S'
P-
X
Summ?
Svenskt
c!
5*
sn
§
g
?
a
p
p
»
År 1856
2
11
13
—
—
2
8
10
3
3
»1857
—
11
11
1
1
—
9
9
—
1
1
» 1858
3
17
20
1
1
1
13
14
2
3
5
». 1859
—
10
10
—
2
2
—
8
8
—
—
—
.. 1860
4
12
16
—
—
—
2
6
8
2
6
8
Tab. Litt. II. Kullens enskilda Assurans-förenings verksamhet.
>
P
B t
co
C^(v P
Influtne medel.
>■
a
O: 1—1
p-i?
P
Utgifter.
assurerade
■artyg.
"> £
a»
2 ?
g-Ss
1 Inbetaide
premier.
Kassabehåll-  ning och
öfrige in-  komster.
SL p
*3 ä.
P crq
p-
o
p
<r*-
Cjq g P
ö n> «-»-  P P ^
pj CT3
S- co
• Cl<3
P p
O p
i
g
2
£
Diverse om-  kostnader
och kassa-  behållning.
Ar
1856
128
546,752
17,086
2,536
3
9
19,197
424
»
1857
142
734,425
14,688
2,864
1
9
7,232
10,321
))
1858
149
795,984
4,782
10,536
2
7
10,989
4,330
))
1859
154
859,532
20,785
3,873
3
2
17,450
7,209
))
1860
156
876,539
23,502
7,245
4
9
25,025
5,722
22
Malmöhus län.
Bränvinsförsäljning. Skiften. Stats- och Kommunalutskylder.
Under försäljningsåret 1859—1860 funnos i länet 99 bränvinsminuteringsställen och 155 utskänkningssiällen.
Afgifterne derför utgjorde 88,699 R:dr R:mt.
5. Kaineralförhållanden.
Tnb. N:o 10.' Angående hemman och lägenheter å landet samt tomter och jord i städerne, jemte uppskattningsvärdet
deraf, meddelar tabellen N:o 10 upplysning.
Under perioden hafva icke några hemman blifvit ur ödesmål upptagne, men deremot hafva hemman
skatteköpts på sätt här nedan följer, nemligen:
År 1856 tillsammanlagdt  lOiiiTOTfMmlinsiiT mantal.
» 1857 »
ll»Mfi
» 1858 »
4^rr°Bmj 8
» 1859 »
5;3>n29i »
» 1860 »
8
Några krononybyggen äro icke under perioden anlagda. Hemmansklyfning ar och jordafsöndringar fortgå
alltjemnt. I Luggude, Onsjö och Rönnebergs häraders fögderi hafva under perioden 172 hemmansklyfningar
ägt rum, men om antalet af jordafsöndringar, som oftast ske så, att någon laglig stadfästelse derå icke kan
meddelas, har ingen uppgift kunnat lemnäs. Från öfrige fögderierne saknas helt och hållet uppgifter i
detta ämne.
Tab. N:o 11. Angående laga skiften och kostnaden för afslutade sådane förrättningar meddelas upplysningar i bifogade
tabell N:o 11.
Angående enskiftets välgörande verkan på länets utveckling är i föregående femårsberättelsen nämndt,
och något ordande derom erfordras nu icke. Högst få byar och hemman i länet äro oskiftade. Så vidt
kändt är, utgöras de af godsen till säterierne Borreby och Björnstorp, Boserups gods samt högst 10 byar i
Färs och Frosta härader.
Tab. Litt. v. Angående statsbidragen från länet meddelas upplysning i tab. Litt. V å följande sida.
Tab. Litt. x. I fråga om beloppet af kommunalutskylder meddelas från Luggude, Onsjö och Rönnebergs häraders fög
deri
uppgift i Tab. Litt. X å sidan 24.
Kostnaden för rustning uppgifves för hvarje rusthåll i medeltal till 233 R:dr 33 öre och för rotering
på hvarje rothåll till 100 R:dr årligen. För öfrigt saknas uppgifter från landet i detta ämne.
De upplysningar, som från städerne inkommit rörande kommunalskatter, äro följande:
Tab. Litt. y. Från staden Malmö har meddelats tab. Litt. Y sid. 24.
Från staden Lund saknas alla uppgifter i ämnet med undantag af upplysning om stadens fattigskatt,
hvarom handlas i nästföljande afdelning.
Enligt Drätselkommissionens i Landskrona hufvudbok för år 1860, hade staden för samma år följande:
Inkomster.
Hamn-, bro- och vågmedel
R:dr R:mt 15,449: 45,
Tolagsersättning
» 15,829: 3,
Jordskyld eller arrenden för stadens utarrenderade jordar  » 24,022: 83,
Uttaxerade skatter  » 12,072: 63,
Utskänknings- och minuteringsafgift  » 6,772: 83,
Diverse  » 2,862: 29.
Summa R:dr R:mt 77,009: 06.
Malmöhus län.
Stats- och Kommunalutskylder.
23
Utgifter.
Aflöningar till einbets- och tjenstemän
R:dr R:mt 12,837: 48,
Räntor å upplånte kapitaler
Kostnader i och för hamnen
Fattigvården
Diverse, såsom väglagning, gatuläggning och andra löpande utgifter m. m.
Öfverskott
5,310: 41,
15,449: 45,
12,58 2: 90,
22,156: oo,
8,672: 76.
Summa R:dr R:mt 77,009: 06.
Från staden Helsingborg har i ämnet insändts revisionsberättelsen angående stadens räkenskaper för
år 1860, utvisande, att stadens inkomster uppgått till 61,694 R:dr 52 öre samt utgifterne och afkortning m. m.
till 37,495 R:dr 64 öre, så att behållningen till 1861 års räkning utgjorde 24,198 R:dr 88 öre.
Från staden Ystad har meddelats uppgift å fattigskatten, men i öfrigt icke om kommunalskatterne.
Tab. Litt. V.
Sammandrag öfver Statsbidragen inom Malmöhus län under nedannämnde år.
185G.
1857.
1858.
1859.
1860.
Influtne.
Restantier.
Influtne.
Restantier.
Influtne.
Restantier.
Influtne.
Restantier.
Influtne.
Restantier.
R:dr Hunt.
R:dr Runt.
R:dr Runt.
R:dr R:mt
R:dr R.-mt.
R:dr Runt.
R:dr Runt.
R:dr R.-mt.
R:dr Runt.
R:dr R:mt.
26,648,74
28,462,93
.
27,728,24
71,94
28,825,04
29,793,4 6
24,163,20
24,681,41
25.271,11
26,124,15
—
26,879,84
15,446,39
13,895,82
—
11,441,70
11,654,4 2
14,489,so
44,806,87
17,62
44,211
42,37
43.510,u
10,73
43,958,08
22,20
44,740,97
15,17
5,156,33
3,154,60
4,657,25
2,526,87
5,105,82
6,708,56
6,261,13
26,613,64
4,980,51
25,709,44
18,036,27
18,143,96
18,151,15
18,642,58
19,368,72
373,56
154,59
116,53
462,29
9,20
303,56
3,945
3,945
3,945
3,945
—
3,945
3,951,97
4,528,85
4,206,08
3,941,84
—
3,936,13
1,134,23
1,019,47
745,49
850,03
1,066,51
23,26
41,43
29
1,32
5,42
10,41
-—
—
38,65
108,126,28
113,175,4 7
92,547,10
102,284,75
—
106,616,61
452,315,94
584,759,97
730.708,58
765,146,70
428,055,37
704,133,46
3,172,22
841,646,13
2,569,24
963,518,34
6,791,23
1,012,125,01
26,645,4
684,215,95
25,724,61
178,837,2 7
36,19
183,946,95
236,90
178,357,4 8
20,81
193,543,02
51,66
201,669,20
55
8,377,85
6,662,22
5,212,81
5,805,39
9,822,69
187,215,12
36,19
190,609,17
236,90
183,570,29
20,81
199,348,41
51,66
j 211,491,89
55
1 891,348,58
3,208,41
1,032,255,30
2,806,14
1,147,088,63
6,812,04
1,211,473,42
26,696.70
| 895,707,84
25,779,61
Statsmedel.
Ordinarie ränta
Tionde
Arrendemedel
Mantalspenningar
Bötesmedel
Ständiga vakansmedel
Tillfälliga dito
Trosspassevolansmedel
Båtsmansvakansmedel
Kontrollstämpelmedel
Observationsmedel
Extra medel och uppbörder
Stämpelpappersmedel
Bränvinsafgift
Summa
Itiksgäldsmedel.
Bevillning
Andra Itiksgäldsmedel..
Summa
Summa
Anmärkningar.
1) Uti kolumnen »influtne» upptagas ej andra belopp, än de, hvilka i kontant levererats till länets ränteri. Hvad som af hvarje slags medel blifvit afkortadt
och anordnadt är således uteslutet.
2) Uti restantierne å bötesmedlen äro inbegripne sådane andelar, hvilka blifvit åklagare, milda stiftelser, målsägare m. fl. tilldömde. Orsaken till restantier
å berörde medel har nästan uteslutande varit anförde besvär, till följd hvaraf vederbörande uppbördsmän ej varit berättigade att resterne indrifva i sammanhang med
årets öfriga uppbörd.
3) Bränvinsafgiften (gemensam för större och mindre brännerier) visar sig lägst för år 1860 af skäl, att afgiften för större brännerier nu mera beräknas för
kalenderår; och som denna förändring inträdde från och med den bränningstermin, hvilken ingick den 15 Januari 1861, har uppbörden för är 1860 endast kunnat
omfatta den för Oktober—December månader år 1860 erlagda afgift.
24
Malmöhus län.
Stats- och Kommunalutskylder. Skolor.
Från Skanör och Falsterbo har meddelats öfversigt öfver stads- och kommunalutskylderne, deraf inhemtas,
att år 1860 kostnaden för stadens styrelse uppgått till 461 R:dr 17 öre, brandvaktskostnaden 68 R:dr
67 öre, diverse andra stadsutgifter 115 R:dr 60 öre, flygsandplanteringsafgift 123 R:dr 16 öre, kyrkotionde 345
R:dr 60 öre, kurhusmedel 153 R:dr 25 öre, folkskolemedel 306 R:dr 69 öre, förutom bidrag till Riksdagsmannaarvode
samt presterskapets underhåll m. m., som ansetts icke till beloppet kunna utföras.
Någon kännedom för öfrigt om kommunalutskylder och kommunalfinanser i länet har af de till denna
femårsberättelse inkomne uppgifter icke kunnat vinnas.
6. Politi.
Enligt det af Kongl. Majit tills vidare antagna förslaget till formulär för femårsberättelsen uteslutas
här alla detaljredogörelser angående statskyrkan, universitetet i Lund, elementarläroverken och folkskolorna.
Förutom landtbruksinstitutet å Alnarp och landtbruksskolan å Orup, som blifvit omnämnda under tredje afdelningen
här ofvan, finnas här icke några tillämpningsskolor å landet.
Tabb. Litt. z. o. Å. Rörande skolarne i staden Malmö meddelas upplysningar i motstående tab. Litt. Z. Skolornes i Malmö
o
kapitalfonder finnas, jemte annat, uppgifne i tab. Litt. A.
I staden Lund finnes, förutom högre elementarläroverket, en s. k. realskola, hvilken skötes af privatlärare
och kan anses jemförlig med ett femklassigt elementarläroverk. Afven finnas enskilda flickpensioner
i staden.
I Landskrona bemärkes den s. k. Gjörloffska skolan, hvilken tillkommit genom en stiftelse af år 1808.
Läraren, som har fri bostad och åtnjuter i lön 600 R:dr Runt, deraf hälften utgår från stiftelsen och andra
hälften från staden, meddelar fri undervisning åt trettio gossar i alla de ämnen, som tillhöra en högre folkskola.
I Landskrona finnas dessutom tre Jlickskolor, af hvilka den ena, som underhålles på stadens bekostnad,
har 60 lärjungar.
Tab. Litt. X. Kommunalutskylder i Luggude, Onsjö och Rönnebergs häraders fögderi.
Aflöning till
Prest och
Klockare.
Till Folkskole-  väsendet.
Riksdags
manna-
arfvode.
Krono-
brefbärings-
medel.
Brobyggnads-
medel.
Tings- och
fånghusbygg-  nadsmedel.
Ar
1856
134,201
33,830
2,179,50
453,85
11,88
»
1857
»
132,577
37,380
2,179,50
714,08
500,23
»
1858
))
130,846
35,848
5,743,36
2,246,91
1,25
16,75
»
1859
»
131,974
33,562
2,535,80
2,472,74
2,310,01
»
1860
»
135,296
40,656
4,059,56
2,535,89
2,814,53
713,62
Anm. Af Riksdagsmanna-arfvodet afser det för år 1858 utförda belopp 1856—1858 årens riksdag och det för år 1860 utförda belopp riksdagen 1859—1860.
Tab. Litt. Y. K vno- och Kommunalskatterne i staden Malmö.
Afgift till
Kronoskatter.
St
adsskatt
e r.
Uttaxeradt
fattigvårds-  til) skott
jemte sjuk-  vårdskost-  nader.
Kyrkornes
reparation.
Debiterade.
Uppförde i
restlängd.
Afkortade.
Debiterade.
Uppförde i
restlängd.
Afkortade.
År 1856
4,579,20
33,545,05
10,788,59
2,280,31
67,686,79
23,899,33
2,351,74
31,894,25
» 1857
4,799,81
35,596,51
12,577,63
2,400,30
64,804,20
17,169,75
1,560
32,804,63
» 1858
»>
5,041,88
33,591,89
10,838,19
2,172,77
54,561,77
18,175,07
2,537,u
43,349,59
» 1859
5,579,46
37,852,61
13,948,88
2,498,31
67,296,55
19,544,8 7
2,973,09
33,560,91
» 1860
»
6,226,39
39,489,15
17,196,u
2,726,08
67,326,69
19,683,42
2,984,30
46,293,13
Malmöhus län.
Hypotheks-, Bank- och Pensions-inrättningar.
25
I staden Helsingborg finnes förutom folkskolan en aftonskola med fem lärare för handels- och handtverkslärlingar
samt en fruntimmer sslöjdskola med två lärarinnor.
Staden Ystad äger en flickskola, hufvudsakligen inrättad genom enskilde bidrag. Der lemnäs af två
lärarinnor undervisning åt 115 barn. Äfvenledes finnes i staden en slöjdskola med 40 lärjungar och en
söndagsskola, för handtverkslärlingar.
Rörande hypotheks-, bank- och låne-inrättningarne i länet erfordras af Konungens Befallningshafvande
icke några uppgifter. Skånska Hy poth eksföreningen, hvars verksamhet under femårsperioden dock varit inskränkt,
har haft det inflytande på orten, att fastighetspriserna och arrendena blifvit högt uppdrifne, men
föreningen har verkat välgörande på åkerbruket derigenom, att odlingsföretag åstadkommits genom hypothekslån.
Angående sparbankerne meddelas upplysningar i bifogade tabell N:o 12. A de i sparbankerne Tab. N:o
insatte medel lemnäs i allmänhet till insättarne fem procents ränta, hvaremot sparbankerne vid utlåning erhålla
sex procent. Enligt uppgift från Malmö sparbank är ungefär hälften af insättarnes fond tillhörig arbetsklassen.
För öfrigt saknas uppgifter i detta ämne, men det torde kunna antagas, att en betydlig del af de i
länets sparbanker insatte medel tillhöra arbetsklassen.
Af pensions- och nödhjelpsinrättningar finnas å landet: Färs och Frosta häraders enke- och pupillkassa,
som, stiftad år 1831, har en fond, hvilken år 1860 uppgick till 11,470 R:dr, Färs härads prestenke- och
Tal». Litt. Z. Skolorne i staden Malmö år 1860.
Högre
Elemen-
tarläro-
verket.
Tekniska
Naviga-
Söndags-  och af-  tonsko-  lan.
Folkskolor.
Elemen-  tarskolan ,
tions-
skolan.
Vestra.
Östra.
Östra
förstads.
Ladu-
gårds.
Slöjdsko-  lan för
flickor.
Småbarns-
skolan.
Privata skolor.
A
n
; a 1
p:
t-H
g'!
*p'
K
'-5
£
'p*
g
t?
*2’
p:
<-i
e»
£:
p"
P-
tH
*5’
p:
h
tH
p:
*p‘
fcn
p:
tH
p:
~P
t-*
p:
p:
«I2.
p’
fcH
p:
*~i
t?
~p
t*
p:
f
p:
p'
o
Lärjungar.
•i
p
aq
£
p
crq
P
p
O
Crq
p
p
'-i
p
crq
p
p
crq
p
3
crq
p
?
crq
p
p
-s
p
p
ri
crq
p
p
P
crq
p
c
p
m.
qv.
Anmärkning.
16
239
6
47
2
45
5
122
3
280
4
325
3
217
2
100
3
125
2
120
34
336
437
Bland lärjungarne från Högre Elementarläroverket,
Tekniska Elementar- och Navigationsskolorne voro:
67
94
49
0
j t gift
för
olk
7
8
Ar löOb
.. K:dr K:mt
7,533: 93.
19
8
V»)
1857.
»
7,268
25.
114
25
)
15
)
1858..
9,897
87.
33
65
)l6
—
J 80
w
1ÖO.I
))
ll,böV
63.
8
M
1860.
n
11,036: 26.
Från Tekniska skolans öppnande äro derifrån ut-
examinerade 25 lärjungar. Från Navigationsskolan
äro utexaminerade:
Till Sjökaptener af 1 klassen år 1860
... 10
Från skolans börian tillsamman
109
Tiil Sjökaptener af 2 klassen år 1860
13
Från skolans början tillsammans
290
Till Styrmän af 2 klassen år 1860
... 17
Från skolans början tillsammans
355
Landsh.-Emb. uti Malmöhus län und. ber. för åren 1856—1860. 4
26
Malmöhus län.
Välgörenhetsstiftelser.
pupillkassa, med en fond af 13,000 R:dr, samt Frosta härads presterskaps enke- och pupillkassa, med en fond
af 9,000 R:dr R:mt.
Angående de i Malmö befintlige välgörenhetsanstalter och understödsföreningar hänvisas till sist afgifne
femårsberättelsen.
I staden Lund finnas understödskassor för magistratspersoners enkor och oförsörjda barn; för ålderstigne
och behöfvande borgare jemte deras hustrur samt enkor och oförsörjda barn; för behöfvande medlemmar af
handelsklassen och för sådane näringsidkare, som drifva handtverk såsom försörjningsmedel.
I staden Helsingborg finnas frivilliga brandkorpsens begrafning^- och understödskassa, med fond
af  2,893 R:dr R:mt,
Handelsföreningens begrafnings- och understödskassa, med fond af  2,379 »
Fabriksföreningens d:o d:o
241 »
Handtverksföreningens d:o d:o
600 »
Handtverkarnes lijelpfond  1,500 »
Gesällernes sjuk- och nödhjelpsfond  891 »
Tal). Litt. A. Kapitalfonder, som vid 1860 års slut tillhörde Malmö stads Kyrkor, Skolor och
Välgörenhetsstiftelser.
Kyrkor.
S:t Petri
Caroli
Nya Begrafningsplatsen
Skolor.
Högre Elementarläroverket: Egen kassa  3,796: 85.
Docenternas medel  612: 50.
Bibliothekskassan
1,094: 84.
Disciplarnes medel
1,635:
Tekniska Elementarskolan  13,599: 66.
Söndags- och Aftonskolan  6,123: 4 5.
14,741: 38.
10,479: 15.
11,104: 16
Josefinas Slöjdskola .
Småbarnsskolan
Fattigvårds-inrättningen
Dito byggnadsfond
Fattig-arbetsinrättningen
von Konows ladugård
Gersoninska stiftelsen
Fattigmedelskassan
Postmedelskassan
Tullströms donation
Frans Suells dito
Jakob Möllers dito
Johan Michael Dahls dito
Sjömanshuskassan...'
Magistratens enskilda Enke- och Pupillkassa
Handelsklassens understödsstiftelse
Handtverkarnes pensionsförening
Malmö Sjökaptensförenings pensions- och understödsstiftelse.
Bengt Nilssons donation
Välgörcnhelsstifleiser.
7,139:
19.
19,723:
11.
14.112:
84.
13,090:
24.
30,291:
86.
52,627:
08.
16,496:
73.
12,872:
60.
2,721:
78.
6,444:
1,163:
2,775:
10,084:
08.
3,354:
09.
9,992:
67.
23,008:
58.
7,891:
96.
21,217:
13.
38,868:
23.
4,274:
80.
6,445:
30.
B:dr Runt.
36.324: 69.
54,065: 38.
250,528: 89.
Summa) 340,918: 96.
Malmöhus län.
Brandförsäkrings-inrättningar. Helsö- och sjukvård.
27
I Skanör finnes cn enke- och pupillkassa, inrättad af dervarande skeppare. År 1860 utgjorde denna
kassas utlånade kapitaler 4,554 R:dr 87 öre R:mt.
I länet finnes Skånska Brandförsäkringsinrättningen för städerne samt Skånska städernes Brandstods- Tab. Litt. I.
förening till försäkring af lösegendom, förutom de i nedanstående tab. Litt. A upptagne Brandstodsföreningar
å landet till försäkring af fastighet och lösegendom.
Under qvinqvenniet har icke någon större brandskada inträffat i länets städer med undantag af eldsvådan
i klädesfabriken på Landskrona fästning, dervid byggnader, maskinerier och annan lösegendom till betydligt
värde förstördes. Byggnaderne, som tillhörde Kongl. Majit och Kronan, voro icke brandförsäkrade, men
för lösegendomen erhölls assuransersättning med 130,000 R:dr Runt.
Här torde ock böra ingå nedanstående tab. Litt. 0 rörande brandförsäkring i Malmö. Tab. Litt. ö.
Angående helsö- och sjukvårdsstatistiken får Konungens Befallningshafvande hänvisa till de upply;
snma:ar,
som i ämnet meddelats i sist afgifne femårsberättelsen, med tillägg att vid Ramlösa helsobrunn, tillhörig ett
bolag, är inrättadt lasarett med omkring 100 sängplatser, äfvensom brunnsapothek, allt till begagnande under
brunnsterminerne. Läkarevården bestrides af brunnsintendenten och en underläkare.
Vid Höganäs stenkolsgruva är inrättadt sjukhus så väl för sjuka af arbetspersonalen som vid trängande
behof för andra, med 12 sjuksängar.
Ramlösa helsobrunn, hvilken årligen öppnas vid midsommartiden och begagnas under 6 till 7 veckor,
besöktes år 1860 af 950 betalande brunnsgäster samt omkring 150 icke betalande. Vid inrättningen finnes,
utom ett hotel, 7 särskilda åbyggnader med 120 logementer för brunns- och badgästerne. Uti ett särskildt
hus vid brunnen är försäljning af artificiela mineralvatten. Är 1859 uppfördes ett nytt badhus för mineral-,
barr-, äng-, ryska oell duschbad, hvartill vattnet ledes från brunnskällan.
Tab. Litt. Ä.
Brandstodsföreningar ä landsbygden.
Oxie, Skytts och Wemmenhögs häraders brandstodsförening  R:dr R:mt.
Torna, Bara och Harjagers » »
»
Luggude härads »
»
Rönnebergs och Onsjö » »
»
Färs och Frosta » »
»
Herrestads och Ljunits » »
:
»
Ar 1860.
Ansvarighets-
summa.
Uttaxeradt
belopp.
20,934,000
18,767
20,347,705
10,174
12,549,109
22,506
9,320,950
30,837
13,687,850
56,850
4,067,670
5,866
Tab. Litt. Ö. Värdet af brandförsäkrade byggnader och lösören i staden Malmö vid slutet af år 1860.
Försäkrade i
Byggnader,
Maskiner,
varulager och
lösören
i allmänhet.
Summa.
R:dr R:mt.
Skånska Brandförsiikrings-inrättningen  R:dr R:mt.
Städernas Allmänna Brandstodsbolag för fastigheter  »
Dito dito för lösören  »
Försäkrings-aktiebolaget Skandia  »
Hamburg-Bremer-Brandförsäkringsbolag  »
The Northern Company i London
»
Summa R:dr R:mt.
7,602,190
19.500
147,800
50.500
33,100
1,945,110
2,024,020
2,267,400
629,000
688,800
9,547,300
19,500
2,024,020
2,415,200
679,500
721,900
7,853,090
7,554,330
15,407,420
28
Malmöhus län.
Gaslysning i städerne. Fattigvård.
En helsokälla vid namn Helsan är inrättad inom Helsingborgs landtförsamling i närheten af staden
Helsingborg och besöktes år 1860 af 385 brunnsgäster.
Vid Höganäs är inrättadt ett filial-apothek under apotheket i Helsingborg. Likaledes är under perioden
ett apothek inrättadt i Hörby.
Under qvinqvenniet har gaslysning införts i städerne Malmö, Landskrona, Helsingborg och Ystad.
Tab. N:o 13. Angående fattigvården åberopas bifogade tabell K:o 13. Beträffande fattigvården å landsbygden får
Konungens Befallningshafvande tillägga, att ehuru fattigvårdsafgifterne äro i stigande och utgöra ett ganska
kännbart onus, är vården om de fattige icke allestädes så ordnad, att den fullkomligt motsvarar sitt ända
o
mål.
A ena sidan ställas understundom de verkligt behöfvande fattighjonen på en allt för klen och otillräcklig
utspisning, och fattigvårdsstyrelsen, hvilken redan pä förhand beräknat fattigvårdsutgifterna och som
sköter sitt värf hufvudsakligen i beräkning på den största möjliga sparsamhet för kommunen, vidtager i
o
anledning af fattighjonens klagomål sällan någon förändring i den en gång uppgjorda fattigvårdsstaten. A
andra sidan befinnes en mängd personer, som mera sakna vilja än förmåga att sig sjelfförsörja, antingen
under hvarjehanda förevändningar kringstryka eller ock falla fattigvården till last och under ett lättjefullt
lefnadssätt förtära de understöd de erhålla, ehuru de icke äro att hänföra till den klass, hvilken fattigvårdsanstalten
utan allt anspråk på motsvarande tjenstbarhet förnämligast har att omhägna. Den kontroll, som
Konungens Befallningshafvande genom kronobetj euin gen hittills kunnat utöfva ä dylika kringstrykande personer,
har i väsentlig mån försvagats genom den numera införda passfriheten. Såvida området för fattigförsörjningen
fortfarande skall vara endast socknen, derigenom det blifver svårare att uppnå den planmessiga
organisation och den tillsyn, som kunde åstadkommas, om fattigvårdsområdet vore större, måste inrättandet
af arbetshus, omfattande antingen hela länet eller mindre delar deraf, anses såsom en önskvärd utveckling i
vårt lands fattigväsende.
Tab. Litt. Aa. Särskildt angående städernes fattigvård följa här nedan de hufvudsakliga upplysningar i ämnet, som äro
tillgänglige. Från Malmö stad har meddelats följande tab. Litt. Aa.
Från staden Lund omförmäles, att ingen synnerlig förändring rörande fattigvårdens tillstånd under
femårsperioden ägt rum, med undantag deraf att antalet barn, som måst till uppfostran och försörjning bort
Tab.
Litt. Aa. Malmö fattigvärds-inrättnings utgifter åren 1856—1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Födoämnen
10,909.78
9,374,98
7,498,90
7,401,93
7,833,52
Bränsle
»
1,571,03
2,690,83
862
l,156,io
1,593,88
Penningunderstöd
4,275,25
4,546
5,080,75
5,611,75
7,034,25
Sjukvård
1.610,42
3,575,61
12,388,24
5,147,48
4.527,41
Medicinalier
»
767,22
863,86
787,4 0
787,15
813,52
Tillfälliga utgifter
412,13
158,75
176
113,50
223,75
Begrafningskostnader
)>
478,42
898,75
723,12
901,87
782,73
Löner ock arfvoden
1,234,50
1,653,50
1,594,50
1,621,50
2,274,50
Räntemedel
n
902,92
59,50
59,50
32,50
32,50
Reparationer
653,27
1,481,96
352,77
375,43
1,090,83
Fosterbarn
7,535,73
7,212,16
8,169,68
8,463,95
8,481,n
Diverse
655,09
861,57
1,063,62
1,565,18
654,08
Skolomkostnader
2,985,63
3,316,7 o
5,206,42
5,449,95
1,904,42
Fattigarbetshuset
»
5,487,4 2
3,340,61
3,340,61
4,109,87
4,396,81
Stenkrossning
»
1,231,29
1,231,29
593,52
214,25
Summa
39,478,81
41,266,07
48,235,12
43,331,68
41,857,56
Malmöhus län. 29
ackorderas, varit i tilltagande, och att fattig'vårdstungan väsentligen ökats till följd deraf, att till staden inflyttande
arbetsfolk icke under alla årstider kunnat erhålla arbetsförtjenst.
1 staden Landskrona har arrendet för 100 tunnland af stadens jord blifvit afsedt för bildandet af en
arbetsinrättning, sorn dock ännu icke kommit till ständ.
hrån öfrige städer förekommer icke något anmärkningsvärdt i detta ämne.
Malmö Lands-Kansli den .31 Juli 1862.
S. G. von TROIL.
Rudolf Sjölin.
Peter Krok.
30
Tab. N:o 1.
Malmöhus län.
Tab. X:o I.
FOLKMÄN G D.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
'10.
11.
Enligt de mantalslängder, som upprättats vid slutet af
Den 31 December enligt
motstående ar.
Utskrif-
husförhörslänederna.
Hela folkmängden af
Deraf frie från mautalspengar.
uings-
ruanskap.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Å landsbygden.
År 1856
115,162
116,313
231.475
113,337
115,173
228,510
55,357
56,950
112,307
8,795
» 1857
115,636
116,995
232,631
113,743
115,871
229,614
56,622
57,996
114,618
9,090
» 1858
116,722
117,912
234,634
114,577
116,575
231,152
58,919
60,439
119,358
9,447
- 1859
117,679
118,882
236,561
115,839
117,697
233,536
59,208
60,824
120,032
9,278
» 1860
119,226
120,376
239,602
117,016
118,807
235,823
59,822
61,190
121,012
9,337
I städerna.
Malmö 1856
8,359
8,106
16,465
7,157
7,860
15,017
3,310
3,325
6,635
571
1857
8,505
8,465
16,970
7,429
8,220
15,649
3,501
3,620
7,121
640
1858
8,704
8,781
17,485
7,655
8,492
16,147
3,678
3,735
7,413
588
1859
8,922
9,136
18,058
8,070
8,853
16,923
3,890
3,863
7,753
607
1860
9,332
9,587
18,919
8,549
9,416
17,965
4,110
4,217
8,327
693
Lund 1856
3,405
4,031
7,436
3,444
4,105
7,549
1,486
1,722
3,208
312
1857
3,493
4,130
7,623
3,654
4,179
7,833
1,671
1,772
3,443
334
1858
3,562
4,251
7,813
3,616
4,350
7,966
1,588
1,862
3,450
325
1859
3,574
4,357
7,931
3,620
4,373
7,993
1,569
1,829
3,398
314
1860
3,827
4,585
8,412
3,799
4,632
8,431
1,696
2,000
3,696
314
Landskrona 1856
2,675
2,421
5,096
2,135
2,298
4,433
917
955
1,872
152
1857
2,642
2,470
5,112
2,238
2,437
4,675
971
1,045
2,016
165
1858
2,780
2,527
5,307
2,239
2,508
4,747
1,040
1,138
2,178
183
1859
2,819
2,582
5,401
2,259
2,501
4,760
1,044
1,119
2,163
177
1860
2,985
2,718
5,703
2,385
2,593
4,978
1,096
1,142
2,238
174
Helsingborg 1856
2,158
2,448
4,606
1,980
2,289
4,269
823
866
1,689
209
1857
2,273
2,532
4,805
2,253
2,507
4,760
1,099
1,061
2,160
196
1858
2,333
2,612
4,945
2,315
2,570
4,885
1,132
1,067
2,199
180
1859
2,433
2,714
5,147
2,398
2,655
5,053
1,155
1,104
2,259
178
1860
2,534
2,799
5,333
2,576
2,780
5,356
1,210
1,138
2,348
243
Ystad 1856
2,389
2,682
5,071
2,161
2,584
4,745
997
1,111
2,108
192
1857
2,440
2,696
5,136
2,217
2,640
4,857
1,056
1,183
2,239
213
1858
2,468
2,733
5,201
2,219
2,618
4,837
1,062
1,190
2,252
219
1859
2,438
2,777
5,215
2,261
2,683
4,944
1,103
1,217
2,320
198
1860
2,485
2,839
5,324
2,245
2,752
4,997
1,110
1,262
2,372
182
Skanör med Falsterbo 1856
557
549
1,106
527
529
1,056
228
223
451.
43
1857
559
544
1,103
544
550
1,094
252
227
479
47
1858
567
557
1,124
533
536
1,069
256
228
484
48
1859
582
555
1,137
534
545
1,079
256
234
490
37
1860
576
561
1,137
556
547
1,103
262
229
491
40
Summa i samtliga länets städer år 1860
21,739
23,089
44,828
20,110
22,720
42,830
9,484
9,988
19,472
1,646
Summa i hela länet år 1860
140,965
143,465
284,430
137.126
141,527
278,653
69,306
71,178
140,484
10,983
Anmärkning.
De i kolumnen ”Utskrifniugsinanskap” uppförde siffror angifva antalet af manskap, varande i beväringsåldern.
Vid denna tabell anmärkes dessutom, att uti uppgifterne å folkmängden för staden Malmö äro inberäknade tre sqvadroiier af Husar-regementet Konung Carl
XV samt hospitalskjonen, men icke de i citadellet befintlige fängar. Deremot är den i staden Ystad förlagda sqvadron, 107 man af nämnde regemente, icke inberäknad
i uppgiften från Ystad, och i uppgiften från staden Landskrona inbegripas ej de i fästningen derstädes förvarade fångar eller stadens garnison, två depotbatterier
af Kongl. Wendes Artilleri-regemente, med befäl utgörande 200 man. Särskildt bar blifvit upplyst, att den i Helsingborg förlagda sqvadron af Husarregementet
Konung Carl XV är inberäknad bland stadens folkmängd, med undantag för år 1856. Sorn rörande antalet hospitalshjon och fångar uppgifter förefinnas
i vederbörande myndigheters årsberättelser, erfordras ej härstädes upplysning derom.
Malmöhus län. Tab. N:o 2. 31
Tab. IV:o 2.
J 0 R D B R U K.
1. ' | 2.
3.
4-
5.
6.
7.
9.
10.
11.
T medeltal för åren 1856 1860.
Hvete.
Råg.
Korn.
.....
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Potatis.
Andra
rotfrukter.
Vicker.
Ärliga utsädet på tunnland af
24 k pr
30 kpr
32 kpr
1 t:a
1 t:a
1 t:a
4 å 6 t:r
CMorötter 4U
( H vitbetor 6 lik
Ärliga behofvet för länet till utsäde
Tunnland åkerjord använda till odling af
Skördebelopp i korntal af utsädet år 1856
8:e å 9:e
7:e å 8:e
7:e
7:e k 8:e
6:e å 7:e
8:e a 9:e
t :e a 8:e
1857
6:e å 7:e
7:e å 8:e
5:e
5:e
5:e
missv.
6:e å 7:e
missv.
1858
7:e å 8:e
6:e å 7:e
5:e å 6:e
6:e å 7:e
6:e å 7:e
4:e å 5:c
8:e å 9:e
missv.
1859
9:e
8:e
6:e å 7:e
7:e å 8:e
7:e å 8:e
5:e
7:e å 8:e
5:e
1860
9:e å 10:c
8:c
8-e
6:e
5:e å 6:e
4:e
6-e
Ärliga förbrukningen på person i medeltal
Anni. Då öfrige hithörande uppgifter ej blifvit Landshöfdinge
Em betet fullständigt meddelade, hänvisas rörande dem till berättelsens text.
Till Tab. N:o 3, BOSKAPSSKÖTSEL, har Landshöfdinge-Embetet erhållit blott de ofullständiga uppgifter,
som i berättelsens text äro meddelade.
De till Tabb. N:o 4 om SKOGSHUSHÅLLNING, N:o 5 om ROFDJUR och N:o 6 om HUSDJUR
DÖDADE AF ROFDJUR hörande uppgifter, som Konungens Befallningshafvande kunnat anskaffa, finnas i
berättelsens text.
32 Tab. N:o 7. Nalmöhus län.
Tab. \so 1.
BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER,
1.
2.
i 3.
4.
5.
6.
7.
8-
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
n.
12.
13.
14.
9.
10.
11
12.
15 I
'
Bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Handtverkerier.
Ä landsbygden.
I
städei
na.
Ä landsbygden.
I städerna.
Antal idkare till sjelf-  försörjning.
Ar 1860.
Antal verk och 1
inrättningar. j
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Mästare.
Deras biträden
af
Gerningsmän.
! Dessas arbets-  biträden.
Mästare.
Deras biträden
af
Enskilde. 1
Bola
Öfver 15
ars ålder.
Under 15
års ålder.
d
CO
CD
fcd
O
P
09
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
O
CD
CO
p:
t*
p:
Andra ar-  betare.
Gesäller.
Lärlingar.
| Andra ar-  betare.
era
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
2
OQ
P
Bagare
—
--
—
—
—
—
12
6
9
6
4
3
59
37
49
10
34
Bandfabrik
—
—
-
—
—
—
i
1
—
1
—
—
—
_
' —
_
-
Barberare
—
—
-
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Bleckslagare
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
16
9
15
13
Bokbindare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
3
1
1
—
—
—
21
9
16
—
6
Bomullsspinneri
—
—
—
—
—
-
i
—
1
37
108
28
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Bomullsväfveri
i
—
1
12
82
—
8
—
—
—
_
Borstbindare
—
i
1
—
2
1
—
—
—
—
—
—
_
Bryggerier
2
2
—
13
—
—
-
—
—
—
—
—
—
4
—
1
3
—
33
—
18
—
ISO
118
1
IdO
Bundtmakare
—
—
—
—
—
—
__
_
2
2
1
Byggmästare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
2
97
11
23
—
Cichoriefabriker
1
—
1
10
—
—
-
3
1
2
43
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Färgare
10
10
—
32
—
—
-
14
14
67
—
—
—
1
4
1
1
1
1
10
4
8
2
2
Förgyllare
2
2
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Galvanoplastik-fabrik
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
Garfverier
14
14
—
32
—
—
-
20
20
—
80
—
—
—
4
—
2
—
11
8
9
5
5
Gelbgjutare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Glasmästare
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
1
—
3
—
14
6
7
6
20
Gravör
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Guld- och Silfverarbetare...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
22
18
1
Gördelmakare
—
-
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
10
6
9
1
Handskfabriker och Handsk-
makare
—
-
—
—
—
—
—
4
4
—
16
226
—
—
—
—
—
—
—
13
14
8
1
1
Hattmakare
9
3
2
—
1
Hofslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
8
18
—
Hårklippare
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Kakelugnsmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
3
2
10
—
—
15
14
18
2
54
Kalkbruk
5
5
—
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
Kammakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
3
3
1
Kardfabrik och Kardmakare
—
—
—
—
—
—
—
3
3
—
4
—
—
11
1
—
—
—
—
—
—
—
1
Kirurgiska Instrumentmakare
—
1
1
—
2
—
1
Klädesväfvare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Kopparslagare
—
—
--
—
—
—
-
—
6
6
7
—
1
—
38
25
21
3
Korgmakare
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
5
2
2
3
Korkfabriker o. Korkskärare
—
—
—
—
—
—
—
3
3
—
57
2
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Kortfabriker
—
2
2
—
10
—
4
Kritbruk
1
2
—
6
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Lackerare af vagnar och
möbler
—
—
—
—
—
—
—
2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Lackfabrik
—
—
—
—
—
—
-
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Lerkärlsfabrik
-
1
1
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Ljusfabriker
—
—
—
—
—
—
—
5
5
—
6
-
—
—
—
—
—
Malmöhus län. Tab. N:o 7. 33
Fortsättning af Tab. HT:o 7.
BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDT VERKERIER.
1. 1
2. !
3- I
4. !
5. |
6. |
7- I
8. |
2.
3.
4.
5. |
6. |
7.
8. |
9.
10.
11. |
12.
13.
14. |
9.
10.
11.
12.
15.
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker och manufaktur-inrättningar.
Handtverkerier.
Ä landsbygden.
I städerna.
Å landsbygd
en.
I städerna.
kr 1860.
S‘g.
p- Ei-
Ägare.
Mästare, arbetare ocb
biträden af alla slag.
t»
b-a
3- £.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
g
Mästares biträ-  den af
Q
CD
>-4
ö
CD
Mästares biträ-  den af
O: P
et-
bJ
tel
p
CO
tö
o
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
2.S
B £■
rjq r.
tel
p
CO
X?
M
o
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
p:
03
et-
sa
<-t
O
CD
p:
t?
p .
5'
OQ
co
B
►3" CO
p:
p., p
CD i-S
p:
,et-
P
*-*
Q
CD
CO
p:
p:
S- >
ST"
CO CD
O:
ct-
E. ^
te §
tu-
s
CD
crg
in.
q-
m.
q-
3 g
er
CD
W5
m.
q-
m.
q-
CD
te
p
<-t
p
HJ P
CD
p:
P
CD
7
cd"1
7*
cn
p
8 3
n
crq <2.
CD
Malm- o. Messingsfabriker
Metallgjuteri o. Mekaniska
1
1
20
3
2
1
211
Murare
91
8
7
3
40
27
19
2
21
29
1
82
16
4
28
29
1
44
192
58
Musikaliska Instrument-  makare
—
—
—
—
—
—
—
4
4
—
29
—
—
—
7
4
5
Möbelskulptör
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
1
—
—
—
—
—
Nålmakare
1
1
—
4
1
1
-
17
1
2
1
—
—
Pappersmålerier
Perukmakare
—
—
—
—
3
3
4
—
3
—
9
1
1
—
—■
—
3
12
25
2
14
9
1
14
25
4
1
i
18
5
12
1
24
13
44
1
__
1
1
_
9
Skeppsvarf
~
—
—
—
—
—
—
1
1
10
—
—
—
- 65
38
51
55
9
6
243
347
3
129
146
1
104
66
24
43
54
76
54
133
63
300
465
52
230
241
58
93
10
1
3
18
177
39
198
176
29
12
220
161
221
69
37
52
44
89
19
Sockerbagare
—
—
—
—
—
—
1
—
1
332
—
—
6
2
1
2
—
5
1
1
4
19
10
94
6
.
Stenhuggeri
1
1
261
99
63
18
—
1
1
1
1
1
1
4
Strumpfabrik
Stålarbetare
—
—
—
—
—
—
—
1
1
9
1
1
1
1
4
8
33
—
10
—
—
—
—
—
3
1
2
3
22
3
Q
14
16
Såp- och Tvålfabriker
Sämskmakare
—
—
—
—
—
—
—
5
1
4
1
1
31
—
8
—
•—
—
2
—
i
1
2
69
67
9
887
6
91
9
9
_
2
106
2
29
8
3
4
o
12
K
19
66
5
3
2
113
30
97
10
2
2
O
22
15
27
24
9
9
5
2
Urfabriker och Urmakare.
Vagnfabriker och Vagn-
—
—
—
■—
—
—
—
22
5
22
5
—
16
39
1
7
6
5
3
6
7
2
i
4
25
2
8
5
15
2
7
9
—
43
27
Ylleväfverier (hel- o. half-)
Ångsågar
2
2
1
2
1
252
91
—
—
—
8
—
Ättiksfabrikör
1
1
—
1
—
-
—
1
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
256
240
6
1,060
12
102
—
138
126
12
1,449
486
154
74
456
258
393
1 I
94 1,121|619
772
757
738
141
1,921
[,andsh.-Emb uli Malmöhus län und. ber. för åren 1856—1860.
5
34 Tabb. Nås 8 och 9. Malmöhus län.
Tab. N:o 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856—1860.
1.
2.
3. | 4. | 5.
6. | 7.
8. | 9.
10.
11.
12. | 13.
Särskilde slag af vägar.
Längd i mil
Kostnad för
Gästgifveriernes antal
år 1860.
Antal hästar, utgångne till
af hvarje slag
af motstående
vägar
af indelade
med skjuts-  stationer för-  sedde?vägar
af fulländade
och afsynade
nya vägar
af omlagde
eller betydligt
förbättrade
1 vägar.
fulländade nya
vägar
omlagde eller betyd-  ligt förbättrade vägar
af stats-  medel.
af kom-  muner-  nes
medel.
af stats-  medel.
af kom-  muner-  nes
medel.
År.
Kungs- och
kronoskjuts.
Gästgifveri-,
håll- och
reserv-skjuts.
vid periodens slut.
under perioden.
R:dr R.:mt.
R:dr R:mt.
Allmänna landsvägar
a) med införd skjutsentreprenad
b) utan entreprenad
Häradsvägar
73 6 9 9
‘°Txröo
112,Vo8o
15|*
—
34,950
6,635
15
18
1856
1857
1858
1859
1860
3,172
37,526
a) med införd skjutsentreprenad
b) utan entreprenad
—
5
1
Anmärkning:
Bland gästgifverierne i landet med införd skjutsentreprenad äro inberäknade tre vid jernbanstationer åvägabragte skjutsanstalter.
Tab. ]V:o O.
SJÖFART och HANDEL, ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
s
j
ö
: a
r t.
Han
d
e
1.
Fartyg och båtar begagnade
Gross-
Minut-
H
a n
d
1 a
n d e
till inrikes
sjöfart.
till utrikes sjöfart.
handlare.
handlare.
idkande
bådegross-  och minut-  handel.
enl. § 3
mom. 1 af
Handels-  Ordn.
qvinnor
enl. § 4
Handels-  Ordn.
med in-  och ut-  ländska
varor.
med
landt-
manna-
varor.
med
egna
Besätt-
ning.
tH
Besätt- ,
ning.
Antal.
tillverk-
ningar.
p
p
p:
CD
CO
£L
t/j
CD
►p
►ö
CD
&
O:
£
P
<r+-
P
p:
CD
CD
crfr.
2-
CO
K*
CD
►P
►ö
p
t-i
CD
zo
O:
O
F
W
p
CD
CP
O:
P
Pj
CD
-i
tö
CD
cd’
P
5*
qq
a
p
CD
cP
O:
P
Pj
CD
>-s
tö
CD
cd’
P
5'
qq
a
p
CD
CP
O:
P
Pj
CD
>-i ■
tö
CD
CD*
P
B'
qq
a
F
CD
cP
O:
P
Pj
CD
tö
CO
,g~t-
cd’
p
p'
qq
a
p
p
O:
P
pu
CD
tö
CD
CD*
P
3’
qq
a
p
CD
cP
O:
P
P-
CD
tö
CD
cd"
P
P*
qq
a
p
CD
cP
O:
P
P-<
CD
tö
CD
cd’
P
P*
qq
a
p
CD
cP
O:
P
Pj
CD
tö
CD
"cd’
P
5'
cp
118
3,320
118
460
55
225
20
124
3
909
24
151
1
5
89
5
15
5
15
12
51
44
3
2
67
3
87
632,49
37
83
79
3,467,41
79
397
93
52
214
162
2
3
135
Malmöhus län. labb. N:is 10 och 11. 35
Tab. \:o 10 A.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER m. m. Å LANDSBYGDEN AR 1860.
1.
2.
3. | 4.
5.
6.
7.
8.
Hemman och jordlägenheter af alla slag, efter olika natur, enligt nya
jordeboks-ordningen.
Hemman.
Antal
Uppskatt-  ningsvärde
sista året.
R:dr Ruut.
Mantal.
tu
»-S
0
pr
g
B’
CF3
ca
0j
CD
O
Jri
jordtorp.
bad-
stugor.
andra
lägen-
heter.
Oförmed-
ladt.
Förmed-
ladt.
Krono-egendomar.
a) Under allmän disposition
455,366
54,281
1,596,7 70
1,961,870
817
591
11,485
6,339
616
768
3,456
1,732
39
3,636,900
915,710
22,782,390
19.886,480
Skatte-egendomar
144
368
Fräise-egendomar
Summa
4,068,287
19,232
6,572
1,521
551
47,221,480
Anmärlcnin g ar.
1. Oförmedlade mantalet kan, i brist af dertill erforderliga handlingar, för Malmöhus län ej uppgifvas.
2. Summan af länets hemmantal i exakt bråk utgör 4,068-}$$ mantal.
3. Vid benämningen »brukningsdelar» (kol. N:o 4) har fästats det begrepp, att dermed afses det antal lotter, hvari hvarje hemmansnummer är fördeladt
mellan olika innehafvare.
4. Benämningen »backstugor» (N:o 6) förekommer endast inom Luggude fögderi, och antalet deraf blott in summa.
Tab. IS:o 10 B.
JORDOMRÅDE och EGENDOMAR I STÄDERNA ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Tomter.
J 0
r d a
r.
Uppskattningsvärde.
Tomter, jordar och lägenheter af alla slag.
Antal
Funnland
R:dr R:mt.
bebyggde.
obe-
byggde.
0
Aker.
Äng.
Skog och
beten
m. m.
Summa
jordareal.
Hem-
mantal.
Hus och
tomter.
Jordar.
Summa.
3,620
202
8,7004
1,1144
3,757$$
13,572$$
139-, yv
18,797,887
1,910,410
20,708.297
Anm. Uti kolumnen N:o 7 (summa jordareal) äro icke inberäknade de områden, hvilka utgöras af Malmö stads plan, dervarande s. k. slottsplatsen,
citadell och hamn, innehållande in alles en rymd af 375 tunnland; ej heller, hvad staden Ystad angår, der befintlige fria tomter, torg, gator, promenader, hamn,
m. m. till en sammanräknad rymd af 144 tunnland.
Tab. N:o 11.
LAGA SKIFTEN m. m. ÅREN 1856—1860.
1.
2.
3. i 4.
5. 1 6.
00
9.
10.
11.
0
Ar.
Sökta
skif-
tens
antal.
Fastställda skiften.
Arfvoden till
landtmätare
och gode män
för laga
skiften.
R:dr R:mt.
Hela beräk-  nade utgifts-  ersättningen.
R:dr R:mt.
Antal.
Skiftade
mantal.
Skiftade qvadratrefvar
Afrös-
nings-
jord.
Oförmed-
lade.
Förmed-
lade.
In
Aker.
rösningsjo
Äng.
•d.
Odlings-
mark.
185
1857
185
185
186
Summa 1856—1860
137
143
128
194
96
26
58
120
106
116
21*
64
2*
TT
75fJ
58f4
53*
4644
444
40,936
58,475
48,840
42,959
39,835
10,750
14,475
12,191
15,532
11,705
11,055
9,559
18,033
3,717
2,229
174
1,148
194
804
181
15,574
17,031
16,092
14,358
9,099
15,938
17.685
16.849
14.725
9,567
698
426
305
278*
231,045 1 64,653 44,593
2,501
72,154 | 74,764
Tab. Xso 18.
SPARBANKER.
00
01
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Sparbankens benämning och
stiftelseår.
Antal
del-
Hela kapital-  tillgången
Öfver-  skott eller
besparing
öfver del-
A f
d e 1
e g a
r n e
egare
egarnes
andel
insatt
jelopp. R:dr R:mt.
uttaget belopp.
R:dr R:mt.
vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Oxie härads, stiftad 1847
827
102,012
3.018
32,118
16,343
13.240
8 370
30,135
9,289
20,479
33,057
18,036
14,310
Skytts härads, stiftad 1848
680
98,085
4.322
21,220
20,078
10,553
22,497
34.305
15,320
19.195
18,402
17,405
17,301
Wemmenhögs härads, stiftad 1848 ...
Torna, Bara och Harjagers häraders,
851
130,120,98
6,476
15,869,37
13,004,29
13,699,02
21,678,63
38,348
9,999.88
12,123,88
29,630
9,083
20,031
stiftad 1849
2,014
377,783,77
7,746
111.820,83
103,654,58
35,979,77
112,249,4 0
147,710,71
70.297,50
83.082.96
139,165,29
94,837.08
67.421,48
Höganäs bruksförsamlings, st. 1889..
228
20,666
985
5,281
5,135
6.019
7.385
6,504
3.585
5,407
11.607
7,468
5,474
Kullens, stiftad 1849
555
100,259
3,284
17,897
11.924
5.998
9,226
33,701
10,380
12.753
14.025
11,495
6,438
Luggude härads, stiftad 1848
1,245
140,131
4,995
35,673
28.721
11,385
16,486
43,619
7.988
12.284
26,703
18,600
19,910,10
Rönnebergs härads, stiftad 1860
20
2,000
—
2.000
Färs härads, stiftad 1839
2.164
354,609
45,831
45,383
37,591
21.277
34,602
72.944
43,411
41,005
68.793
51,697
62,778
Frosta härads, stiftad 1848
1,332
227,427
10,934
46,899
38,714
27.360
31,471
56,389
9.982
20.810
26,698
32,399
28,201
Malmö stads, stiftad 1824
5,454
601,444
42.589
92.827
95.330
143,493
183,763
215,111
78.693
90,523
158.944
145,622
170,819
Lunds stads, stiftad 1833
10.379
1,608,522
112.087
392,479
363,985
213,763
324,479
516,582
384,133
382,972
423.048
351.510
329,139
Landskrona stads, stiftad 1835
2,742
481.273,51
26.567,51
128.986
97,012,81
68.723,3 7
87.148,88
112.901,40
86,388,09
94.117,75
113,626.30
80,078,io
106.732,05
Helsingborgs stads, stiftad 1836
2.165
399.929
31.424
66.127
89,516
71,792
98.044
115.723
58,120
69.192
108,894
119.697
101,358
Ystads stads, stiftad 1827
3,846
1,051,142
85,096,97
195,336
148,885
124.169.19
127,889.35
207.643,38
122,756,88 125.804.44
273.741,69
144.010,07
126,742,88
Summa
34.502
5,695,401,26
385,355 48
1,207,916,20
1,009,893,68
767,451,35| 1,085,289,26
1,633,616,4 9 910,343,3s|989,749,os| 1,446,334,28
1 101,937,25
1,076,655,51
Tab. X:o 13.
FATTIGVÅRD.
1.
2.
3.
4.
5. | 6.
7.
8.
9. 110.
11.
12.
13.
14. i 15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
Ar.
Fattigvården
Antal fattighus.
Antal fattighjon, som erhållit full
försörjning.
Antal af fattig-  vården understödde,
som ej fått full
försörjning.
Fatt
igvårdens
gemensam för hela
samhället.
| delad på nedanstå-  ende antal rotar
eller kretsar.
Äldre personer
vårdade
Barn
vårdade
i och
utom
fattig-  hus.
Summa.
Summa
af
båda
könen.
inkomster.
R:dr R:mt.
Samtliga
utgifter
i och för
fattigför-  sörjnin-  gen.
R:dr R:mt.
i fattig-  hus.
på annat
sätt.
Afkastning af
egendom, kol-  lekter m. m.
Personliga
fattigvårds-
bidrag.
Värdet af till-  skott efter
hemmantal.
Ersättning
Summa.
R:dr R:mt.
af stats-  medel.
af annat
fattigv:s-  ; samhälle.
m. . q.
m.
q-
m. i q.
m.
q-
m. q.
S.a.
1 1856
122
160
265
461 753
404
586
690 1 696
1,555
2,035
3,590
1,491 3.123
4 614
59,234,67 32.162,31 148,359,08
4.532,72
1,278,73
245,567,51249,432,47
1857
120
174
253
480 751
396
575
678 684
1,554
2,010
3,564
1.420 3,023
4,443
53,675,15 33,045,42 114,852,20
5,521,29
2.309,72 1209,403,78 249,210,45
1858
118
168
252
459 | 744
402
592
715 i 684
1,576
2,020
3,596
1,416 3,084 4,500
55,547,12 35,377,16 141,083,23 5,517,99
1,787,50 239,313
236,992,80
1859
119
168
255
466 i 745
402
594
696 1 684
1,564 2,023 3.587
1,391; 3.156 4,547 49,400,46 35,652,43 139,211
5,907,16
1,486,95
231,658
245,720,78
1860
116
164
250
447 761
399
598
699|689
1,545 i 2,048| 3,593
1,413 3,243 4,656167,016,7 9 [36,699,32 ]146,144
5,887,72
2,361,70
258,109,53 j256,265,3 7i
Anm. Olikheten i summorna
af fattigvårdens inkomster och utgifter härrör
af ofullständiga uppgifter.
STOCKHOLS), 1862. T. A. NOBSTEDT & SÖNER.
Tabb. N:is 12 och 13. Malmöhus län.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIERA STATISTIK.
mii Kongl. Majits Befallningshafvandes femårsberättelse!-, Ny följd.
LANDSHÖFDIN GE-EMBETETS
UTI
HALLANDS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1956—1860.
1. Länets Indelning neli naturbeskaffenhet I allmänhet.
X afseende härpå åberopas den för åren 1842—1847 afgifna berättelse, med tillkännagivande att församlin<1
arnes antal rätteligen uppgår till 91.
2. Innevånare.
Såsom af berättelsen för åren 1851—1855 inhemtas, uppgick befolkningens antal, enligt mantalsläng- Tab. N:o
derna för sistnämnda år: å landsbygden till 100,773 och i länets fem städer till 7,427, eller tillhopa 108,200;
hvaremot bilagda tabell N:o 1 visar, att folkmängden år 1860 utgjorde, enligt husförhörslängderna: å landsbygden
110,209 och i städerna 9,369, samt enligt mantalslängden^: å landsbygden 107,950 och i städerna
8,525, eller tillsammans för hela länet enligt husförhörslängderna 119,578 och enligt mantalslängderna 116,475,
hvaraf synes, att den mantalsskrifna befolkningen under ifrågavarande fem år ökats: å landsbygden med 7,177
och i städerna med 1,098, eller tillhopa 8,275. Otvetydiga orsaker till denna tillökning äro att hemta från
de förhållanden, dels att jordbruket och andra näringsgrenar vunnit icke obetydlig utveckling, hvaraf åter
följt, att flera inflyttningar än utflyttningar ägt rum, dels ock att länet förskonats från svårare farsoter.
Ehuru en och annan lättjefull kringresande predikant af tvetydig karakter sökt utbreda baptist- och
mormonlärorna, hafva dock inga egentliga schismatiska rörelser förekommit och medfört bildandet af särskilda
församlingar.
Beträffande byggnadssätt må anmärkas, att, i anseende till förminskad tillgång och höjda priser å trädvirke,
på icke få ställen blifvit uppförde så kallade korsvirkshus och här och der grundmurade stenhus, äfLandsh.
-Emb. uli Hallands län und. ber. för åren 1850—1860. 1
2
Hallands län.
Klädedrägt. Födoämnen m. m. Jordbruk. Skördebelopp m. m.
vensom att vid nybyggnader omtankan för större utrymme och beqvämlighet gjort sig gällande; i sammanhang
hvarmed mera renlighet torde vara att påräkna. Såsom brännmaterial förekommer, utom ved, som till
stor del anskaffats från närgränsande skogbeväxta län, väsentligen torf, men jemväl på ett och annat ställe,
särdeles i smedjor, stenkol.
I fråga om klädedrägt har befolkningen, synnerligast i kusttrakterna och städernas grannskap, visat benägenhet
att, i stället för vadmal och så kalladt verkenstyg, använda kläde och bomullstyg samt äfven siden
i mån af råd och lägenhet.
Födoämnena hafva hufvudsakligen bestått, utom bröd, af kött, fläsk, fisk och potates. Ehuru i städerna
samt vid marknader och å torgdagar på landet fylleri ännu ofta förekommer, har dock denna last märkbart
aftagit, hvartill, bland annat, utbytet af rusgifvande drycker mot öl och kaffe kan anses hafva i väsentlig mån
bidragit. Antalet af de brott, som vanligen härleda sig från öfverlastning, synes ock vara i aftagande.
Bland folknöjen äro inga andra att bemärka, än så kallade lekstugor, der ungdomen samlas till dans,
hvilka nöjen erhållit en för sedligheten gynnsammare rigtning sedan bruket af spritdrycker minskats.
På ganska få ställen äro sockenbibliotheker inrättade; men der de finnas anlitas de med begärlighet.
Föreningar till öfning i vapnens bruk hafva ej under perioden funnits, så vida man ej vill dit räkna en
afdelning i staden Halmstad af »Svenska Jägareförbundet» med 40 medlemmar.
3. Näringar.
A) Jordbruk och Boskapsskötsel. De primär-uppgifter, som för Konungens Befallningshafvande varit att
tillgå, äro icke så fullständiga, att alla de af Chefen för Statistiska Centralbyrån framställde frågor kunna ens
approximativt besvaras.
Så vidt af de till Hushållnings-sällskapet för uppgift till Finans-Kornitén från socknarne aflemnade förteckningar,
hvilka Hushållnings-sällskapet tillhandahållit, kan inhemtas, utgjorde, då berörde förteckningar upprättades,
i 64 socknar geometriska tunnlandtalet af den odlade jorden 11,344 af god, 61,402 af medelmåttig
och 20,813 af svag beskaffenhet, samt naturlig äng 1,824 af god, 31,591 af medelmåttig och 37,770 af svag
beskaffenhet. Från öfriga socknarne saknas i detta hänseende all upplysning, som ock lärer vara svår att för
närvarande vinna, då jorden icke någonsin varit uppmätt. Till städerna höra 3,136 tunnland åker, 1,447
tunnland äng och 2,006 tunnland skog och betesmark.
Der vexelbruk är infördt, såsom å de större egendomarne och jemväl hos åtskilliga af allmogen, är detsamma
hufvudsakligen sjuårigt, så att f af den odlade jorden årligen användas till produktion af säd och rotfrukter.
För öfrigt finnes ej något allmänt brukningssätt, utan förekommer både tvåskiftes- och enskiftesbruk;
äfvensom på en del ställen all den odlade jorden årligen besås; dock synes öfvergången till ett ordnadt vexelbruk
vara i tilltagande.
Af blandsäd användes hufvudsakligen vårråg och hafre, korn och hafre, samt trindsäd och hafre.
De särskilda årliga berättelserna angående skörden visa, hurusom de hufvudsakliga sädesslagen ansetts
gifva i korn tal:
år 1856: hvete 6:e ä 12:e, råg 6:e å 9:e, vårsäd, bestående af råg, korn och hafre, 5:e å 7:e, bönor 8:e
och ärter 8:e å 9:e, utom i Warbergs fögderi, hvarest endast 3:e kornet af ärter kunnat påräknas, samt po
tates
i Fjäre fögderi 6:e, i Warbergs 8:e, i Halmstads 8:e å 9:e och i Laholms 10:e å 15:e;
år 1857: vinterhvete 5:e till 7:e högst 8:e och i nordligaste delen af länet endast 3:e å 4:e, vårhvete,
som egentligen endast förekommer i Fjäre och Warbergs fögderier, 6:e å 8:e i det förra och 4:e i det senare
fögderiet, vårråg, korn, blandsäd och hafre 6:e å 8:e i Fjäre, 4:e i Warbergs, 3:e å 5:e i Halmstads och 5:e
ä 6:e i Laholms fögderi, bönor och ärter, som endast i Halmstads fögderi lemnat anmärkningsvärd afkastning,
5:e å 8:e, samt potates 5:e å 10:e;
Hallands län.
Sädespriser. Understöd för missväxt. Mejerier. Holländerier m. m. 3
är 1858: vinterhvete 7:e k 10:e i Fjäre, 7:e i Warbergs, 6:e ä 7:e i Halmstads och 8:e i Laholms fögderi,
råg enahanda afkastning utom i Laholms fögderi, der blott 4:e kornet varit att påräkna, vårhvete, vårråg,
korn, blandsäd och hafre, i Fjäre 5:e å 9:e, i Warbergs 6:e k 7:e, i Halmstads 5:e k 6:e och i Laholms
4:e k 5:e, bönor och ärter 3:e å 6:e och på några ställen 6:e å 8:e, samt potates, i Fjäre 7:e k 8:e, i Warbergs
8:e, i Halmstads 7:e ä 9:e och i Laholms fögderi 6:e;
är 1859: vintersädet hvete och råg 6:e å 10:e, vårhvete, vårråg, korn och hafre, i Fjäre 4:e k 6:e, i
Warbergs 3:e, i Halmstads 3:e k 5:e och i Laholms fögderi 4:de, samt potates 7:e å 10:e;
är 1860: vintersädet hvete och råg 7:e å 9:e utom i södra delen af länet, der endast 4:e kornet påräknats,
vårhvete 3:e k 7:e, vårråg 3:e å 6:e, korn, i Fjäre 3:e å 5:e, i Warbergs 2:a, i Halmstads 2:a k 3:e
och i Laholms fögderi 5:e, blandsäd och hafre 5:e ä 7:e, bönor och ärter 2:a k 3:e och derutöfver, samt potates
3:e å 6:e.
Sädesproduktionen har icke allenast varit tillräcklig för länet, utan ock lemnat icke obetydligt öfverskott
så väl för fyllande af angränsande orters behof som ock till export.
Handelspriserna å de hufvudsakligaste sädesslagen jemte potates inhemtas af nedanstående tab. Litt. A. Tab. Litt. a.
Understöd af allmänna medel har blifvit beviljadt, enligt Kongl. Brefvet den 1 December 1859, till belopp
af 600 R:dr att såsom räntefritt lån, i mån af behof, utlemnas till åtskillige, i följd af samma år felslagen
skörd, nödställde hemmansåboer inom Drängsereds socken, emot låntagarnes gemensamma ansvarighet
för medlens återbetalning med hälften vid hvardera af uppbördsstämmorna för 1860 och 1861 årens kronoutskylder;
hvarjemte 1860 års skörd inom Wärö, Stråvalla och Hunestads socknar så slagit fel, att understöd
af allmänna medel följande året blef behöfligt och jemväl i nåder beviljades.
Af nya sädesslag är endast att bemärka raps, som med framgång odlats på Lynga och Sannarps straxt
söder om Falkenberg belägna egendomar, hvarest den icke allenast visat sig emotstå frost och andra menliga
klimatiska inflytanden, utan ock gifvit lika goda skördar, som i Skåne och Danmark.
Utom på de större egendomarne har befolkningen icke åt trädgärdsskötseln och fruktträdsodlingen egnat
önskvärd omtanka; dock torde ett bättre förhållande kunna motses, helst Hushållnings-sällskapet till sitt förfogande
äger medel, afscdda till belöningar för sådan odling.
Höskörden och inhöstningen af andra foderväxter hafva i allmänhet inedgifvit tillökning af kreaturs-antalet;
och anses afkastningen af ladugården genom försäljning till andra orter hafva lemnat öfverskott utöfver
länets egen förbrukning. På många ställen äro så kallade mejerier och holländerier inrättade, hvarest ändamålsenlig
smör- och ostberedning äger rum.
Priset på kreatur och ladugårdsprodukter under ifrågavarande fem år kan antagas hafva varit för hästar
100 k 450 R:dr stycket, oxar 166,07 å 300 R:dr paret, kor 30 ä 90 R:dr, svin 20 å 36 R:dr stycket,
Tab. Litt. A. Handelspriser.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Hvete
per tunna
18 4 30
20 4 26
17 4 22
16 4 21
20 4 24
Råg
15 i 20
14 4 17
12 4 16,50
12 4 16,50
14 4 18
Korn
11 4 18,50
10 4 15,50
8 4 12,50
10 4 12,50
10 4 14
Hafre
6 4 10
7 4 9
7 4 9
7 4 9
8 4 10
Blandsäd
7 4 11,50
8 4 10
8 4 10,50
8,50 4 10
8,50 4 11,75
Arter
dito
18 a 24
20 4 22,50
16 4 24
16 4 22
18
Bönor
14,50 4 20
15 4 18
13 4 16
13 4 18
15 4 18
Vicker
15
22,50
15
15
15
Potates
3 4 8
3 4 6
4 4 5
3 4 6
3 4 7
4
Hallands län.
Boskapsskötsel. Stängsel. Arbetare vid jordbruket. Dagsverkspriser.
får 3 å 7 R:clr 50 öre stycket, gäss 1,50 ä 2 R:dr stycket, 1 Ltt fläsk 4 k 6 R:dr, 1 dito kött 2 å 4 R:dr,
1 dito talg 9 å 12 R:dr, 1 dito smör 9 k 15 R:dr, 1 dito ost 5 k 9 R:dr, en kanna mjölk 25 öre, ett tjog
ägg 37 å 75 öre och ett £b ull 1 R:dr å 1 R:dr 50 öre.
Inom länet har bildats en så kallad hingstförening, genom hvars försorg hingstar blifvit anskaffade från
Ottenby stuteri, äfvensom tillgång finnes på beskällare af utländskt ursprung. Alla dessa tillitas i icke ringa
grad, hvarföre hästafveln årligen förbättras. Utom det att åren 1856 och 1857 rots yppades inom några
socknar i södra delen af länet, i följd hvaraf omkring 30 af nämnda sjukdom angripne hästar dödades, har
icke någon farsot under åren 1856—1860 visat sig bland hästarne.
Af hornboskapen förekomma på flere egendomar korthorns- och Ayreshiresracer, hvilka äfven påträffas
hos åtskillige af allmogen; hvaremot det i länet befintliga stamholländeriet af Pembrokeshireracen icke tillvunnit
sig förtroende eller inverkat på kreatursafvelns förbättring. I September månad 1860 utbröt å ett
o
hemman inom Abilds socken i Årstads härad bland hornboskapen en sjukdom, som af tillkallad Veterinärläkare
ansågs vara »elakartad katarralfeber», af hvilken sjukdom fem djur inom kort afledo och åtta så svårt
angrepos, att de måste nedslagtas. Eljest är ingen boskapssjuka att anmärka.
Ät fårafvelns förbättring har egnats mycken uppmärksamhet. De hufvudsakligaste förädlade racerna
äro Cheviot och Southdown, af hvilka den förra visat sig särdeles lämplig för kroisering med allmogens
grofulliga får.
Biskötseln har ej blifvit omfattad med något större intresse; dock bör anmärkas, att Kyrkoherden Ekman
i Snöstorp inrättat bihus efter Dzirzonska methoden och erbjudit sig att å vissa bestämda dagar kost
nadsfritt
meddela undervisning i biskötsel.
Fjäderfän hafva varit de vanliga, såsom gäss, ankor, kalkoner och höns, bland hvilka sistnämnde på
sina ställen förekomma exemplar af Cochinchina-arten.
Ett vaknadt industrielt lif och en ökad landtmannabildning, hvaraf härflutit praktiska föredömen, samt
den nyttiga verksamhet Hushållningssällskapet med dess filialafdelning ar utvecklat hafva bidragit till jordbrukets
utvidgning och förbättring. Sedan Hushållnings-sällskapets kassa genom erhållande af andel i bränvinsutskänkningsafgifterna
vunnit en högst betydlig tillökning, har Sällskapet årligen kunnat använda större belopp
till premier vid allmänna och enskilda landtbruksmöten inom länet, äfvensom Sällskapet med belöningar
utmärkt framstående odlingsflit.
I följd af ingångna föreningar om vallning och tjudring af kreatur, har i södra delen af länet stängseln
å slättbygden försvunnit utom på några få ställen i gränsen mellan särskilda byar, der till hägnad vanligen
användes sten. Äfven i mellersta och norra delarne försvinna hägnader allt mer och mer. Der de finnas
bestå de hufvudsakligen af sten och jordvallar samt endast i skogstrakterna af träd. Belåtenheten med verkningarne
af Kongl. Förordningen den 21 December 1857 har varit allmän, om ock i vissa fall svårighet att
kunna eller vilja förstå samma förordning sig yppat.
Ehuru en stor del af befolkningen i kustorterna idka sjömansyrket, har dock funnits full tillgång på
arbetare för jordbrukets behof. Sättet för dessas anskaffande har varit det vanliga, nemligen antagande af dels
torpare, hvilka fått jord åt sig upplåten mot dagsverksskyldighet, dels tjenare i husbondens bröd enligt tjenstehj
onsstadgan, dels ock tillfälliga arbetare för dag, vecka eller månad. Stattorparesystemet är inom länet i
ganska ringa utsträckning tillämpadt.
Enligt meddelade uppgifter har under åren 1856—1860 ingen anmärkningsvärd förändring sig företett
i afseende på dagsverkspriserna, hvilka sålunda blifvit antydda: för mansdagsverke under sommarmånaderna
1 R:dr å 1,83 och den öfriga tiden 67 å 80 öre, samt qvinsdagsverken omkring hälften af nämnde belopp.
För ökedagsverke med två dragare och en körare har betingats, sommartiden 2,75 ä 3,50, samt under höstoch
vintermånaderne 2 R:dr ä 2,50.
Hallands län.
Vattenaftappning. Skogshushållning. Priser å skogsprodukter. 5
Den i sista femårsberättelsen omförmälda sänkning af Ramsjön i närheten af Falkenberg har blifvit fullbordad;
äfvensom upprensning af Tvååkers-ån försiggått, hvarmedelst 1,300 tunnland vattendränkt mark af
god beskaffenhet inom Tvååkers och Spannarps socknar kommit i odlingsbart skick. Detta företag skall kostat
55,532 R:dr, hvaraf utgått från Statsverket sammanlagdt 23,500 R:dr, och jordägarne tillskjutit 32,032
R:dr. Deremot hafva jordägarne låtit arbetet för sänkning af Stensån afstanna.
B) Skogshushållning jemte Ro/djurs utödande. Utom på en del större egendomar, hvarest icke obetydlig
plantering af barrträd ägt rum och en rationel skogshushållning blifvit införd, äro skogarne i högsta grad
vanvårdade. Endast i några få socknar kan allmogen anses äga skog; men äfven der anlitas den utan urskillning
med beräkning af inkomst för dagen utan omtanka för framtiden. Vid de i länet befintlige salusågar
förbrukas ganska ringa virke från länets skogar, utan sker uppköp från andra orter. Hvad af qvarvarande
ek- och bokskog finnes dugligt användes till tunnstäf, hvaraf en ansenlig mängd afyttras i städerna för
att sedermera exporteras. Så hafva, enligt uppgift, stäf blifvit utförd från Halmstad 1856: 1,173,635 st. af
bok och 575,961 af ek; 1857: 1,803,834 af bok och 266,481 af ek; 1858: 1,118,710 af bok och 177,910 af
ek; 1859: 1,451,421 af bok och 497,140 af ek; 1860: 1,321,665 af bok och 361,360 af ek; samt från Warberg
1856: 15,568 af bok och 40,558 af ek; 1857: 13,018 af bok och 105,808 af ek; 1858: 2,990 af bok
och 187,897 af ek; 1859: 2,622 af bok och 212,379 af ek; 1860: 115,708 af ek, äfvensom från Warberg under
nämnde fem år utskeppats sammanlagdt 162,662 st. så kallade nedslagne tunnor af bok. Till hvarje sådan
tunna åtgå 2 bottnar och 25 stäf.
Upplysning om arealen af skogsmarken i länet har icke kunnat vinnas i vidsträcktare mån, än Tab. Litt. b.
beträffande boställens, kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers, i fråga hvarom följande tab. Litt. B. åberopas.
Såsom ett väsentligt hinder för skogsväxten framstår, jemte obenägenhet för en ordnad vård, den ännu
icke utrotade förderfliga seden att afbränna ljung för beredande af tillfälligt bete.
Under Maj 1856 och 1859 härjade skogseldar på tre olika ställen inom Halmstads fögderi, hvarvid flera
hundra tunnland dels bok- och dels växtlig barrskog förstördes. Orsaken till eldens uppkomst har vid hällne
undersökningar icke kunnat med visshet utrönas; men anledning saknas ej till det antagande, att den vållats
af minderårige vallhjon, hvilka af oförstånd och för sitt nöje här och der upptändt eld.
Atta pottaske-rajjinaderier finnas väl inom länet, men äro af ringa betydenhet.
Ehuru af de hos Konungens Befallningshafvande tillgänglige primär-uppgifter icke erhålles säker ledning
för bedömandet af de åren 1856—1860 å skogsprodukter gällande priser, synas dessa dock kunna sålunda
antecknas: för en famn bokved 18 ä 25 R:dr, en dito björk 18 ä 20 R:dr, en dito al 10 ä 13,50, en
dito barrved 9 ä 12 R:dr, stäf per 100 st. 2 R:dr, tunnbottnar per 100 st. 1 R:dr 25 öre, 100 st. så kallade
Tal). Litt. 11. Areal å nedanstående hemmans och lägenheters skogsmark.
Skogbeväxte
Utan skog.
Tunnland.
Tunnland.
130 Ecklesiastik-boställen
2,835
6,483
94 Kyrkohemman
1,671
5,677
3 Skolhemman
127
73
10 Hospitalshemman
533
825
24 Civilstats-boställen
1,031
2,920
2 Militie- dito
230
211
3 Kungsgårdar
962
1 Kronolägenhet
2
Summa tunnland
6,427
17,153
6
Hallands län.
Flygsandsfält. Rofdjur. Fabriker.
bandstakar 2,50 ä 3 Ridr, byggnadstimmer 12 k 21 R:dr tolften och derutöfver, en tolft bräder 2 ä 5,40, bjelkar
3 a 5 R:dr st., sparrar 2 a 3,25 st., läckten 1,12 ä 2 R:dr tolften, och ställningsspiror 2 R:dr.
Med afseende å det förhållande, att innevånarne i Halmstads, Tönnersjö och Höks härader hade skyldighet
att hägna och vidmakthålla de derstädes befintliga vidsträckta flygsandsfälten, utan att dessa häradsboer,
med undantag af de, å hvilkas ägor fälten vore belägne, kunde påräkna att draga nytta af den å nämnde
fält skeende skogsodling, anhöllo Rikets åren 1857 och 1858 församlade Ständer i underdånig skrifvelse den
16 Februari 1858, att Kongl. Majit måtte i nåder låta anställa undersökning och utredning, huruvida det
vore lämpligt att ifrågavarande fält öfvertoges af Staten och i sammanhang dermed om och på hvad vilkor
vederbörande kunde finnas villige att jorden åt Staten afstå eller i motsatt fall vidkännas skyldigheten att
stängselåliggandet sjelfve fullgöra; i anledning hvaraf Kongl. Majit, efter det en sådan undersökning blifvit
verkställd, genom nådigt Bref den 27 Juli 1860, beslutit, och förordnat, att de flygsandsfält, hvilka ägarne
icke velat till Kronan afstå, finge af dem behållas, med vilkor att de ställde sig till efterrättelse de föreskrifter
för fältens begagnande, som af Kongl. Majits Befallningshafvande eller vederbörande skogsbetjente blefve
lemnade, att någon ersättning för stängseln, enligt Kongl. Brefvet den 16 Juni 1847, icke vidare kommc i
fråga och att allt deltagande med jordägarne i stängselskyldigheten upphörde för alla andra, än grannar, som
kunde dertill enligt lag förpligtas, samt att de fält, som jordägarne velat till Kronan upplåta under full äganderätt,
skulle af Kronan emottagas, dock att ett sådant endast delvis erbjudet upplåtande, hvarigenom gemensamhet
i ett fält mellan Staten och enskilde uppkomme, och hvilket lätteligen medförde tvistigheter, icke borde
antagas. De åtgärder, hvilka blifvit en följd af berörde nådiga Bref, hafva vidtagits under år 1861 och utgöra
således icke föremål för denna berättelse.
Endast å de närmast hafvet belägne sandtrakter samt en och annan större drifva erfordras något egentligt
arbete för hämmande af flygsand. De öfrige fälten äro till större delen läkta med tjenliga gräsväxter
och skyddade af fredsstängsel.
Skogskulturen har, i följd af hvarjehanda stridigheter angående jordäganderätten, under nu ifrågavarande
femårsperiod icke vunnit någon anmärkningsvärd utveckling.
Enligt hvad Öfverjägaren i länet anmält, utgör arealen af flygsandsfälten, likmätigt den år 1819 upprättade
geometriska karta, 6,194 tunnland.
Jägeristatens antal och kontanta årliga aflöning vid 1860 års slut utgjorde: en Öfverjägare, förordnad
den 14 September samma år, 1,000 Ridr, en sandplantör 1,000 Ridr och två planteringsvaktare 500 Ridr.
Tab. N:o 5. Rofdjur hafva blifvit dödade till det antal som tab. Nio 5 upptager.
Angående antalet af de utaf rofdjur dödade husdjur har upplysning kunnat erhållas endast för år 1860,
då utgörande 18 nötkreatur, 6 svin, 13 getter, 630 får, 2 kalkoner, 282 gäss, 14 ankor och 436 höns. Till
rofdjurs utödande hafva inga andra åtgärder vidtagits, än de skallgångar, som understundom ägt rum. Inom
Halmstads och Årstads härader är för hvartdera bildad jagtkassa, från hvilken utgå belöningar, nemligen i
o
det förra för fullvuxen varg 5 Ridr och för unge 2 Ridr 50 öre, samt i Årstads härad för fullvuxen varg,
då den fälles vid skallgång 5 Ridr och för unge 2 Ridr 50 öre, samt eljest 15 Ridr för fullvuxen och 10
Ridr för unge, äfvensom för fullvuxen räf 1 Ridr 50 öre och för unge 1 Ridr, till hvilket sistnämnda belopp
belöning ock utdelas för dödade mindre rofdjur i allmänhet.
Tab. N:o 7. C) Fabriker, Manufakturer och Handtverk. Härom upplyser tab. Nio 7. Såsom egentliga fabriker förekomma
endast Anderstorps mekaniska bomullsspinneri i Lindome socken, Fjäre härad, och en klädesfabrik å
stadslägenheten Slottsmöllan vid Halmstad. Tillverkningen vid Anderstorp är sålunda anmäld:
år 1856: 94,460 bundtar garn med ett tillverkningsvärde af 728,850 Ridr Runt,
» 1857: 63,150 » » » » » » 562,692 » » ,
» 1858: 37,800 » » » » » » 303,592 » » ,
Hallands län.
Bränvinsbränning. Husslöjd.
7
år 1859: 43,700 bundtar garn med ett tillverkningsvärde af 338,687 R:dr Runt,
» 1860: 50,900 » » » » » » 399,890 » » .
Vid fabriken å Slottsmöllan skall 1860 tillverkats 31,912 fot kläde, doffel, korderoj, boj, vadmal, flanell
oell yllefoder, samt 423 st. filtar, alltsammans uppskattadt i värde till 477,151 R:dr.
Bränvinsbränning har bedrifvits år 1856 i 19 större och 112 mindre, 1857 i 17 större och 126 mindre,
1858 i 15 större och 12 mindre, 1859 i 16 större och 16 mindre, samt 1860 i 12 större och 19 mindre
brännerier. Kronans inkomst af denna näring upptages här nedan bland öfrige intrader. Bränvinet har funnit
afsättning dels i tillverkningsorten, dels i städerna, dels ock genom transport till andra län. Att den i
senare tider förändrade bränvinslagstiftningen välgörande inverkat på befolkningens såväl moraliska som ekonomiska
ställning är så uppenbart, att förhållandet derutinnan icke lärer af någon rättsinnig medborgare
förnekas.
Möbeltillverkning, som fortfarande med framgång bedrifvits i Lindome socken, och förfärdigandet inom
Elfsåkers socken, Fjäre härad, af hvarjehanda smiden, såsom liar, skärknifvar och skäror, hafva medfört icke
obetydlig inkomst. De vanliga afsättningsorterna äro Göteborg, Warberg och Borås.
I Warbergs fögderi är husslöjden af mycken betydenhet. Förbrukning af bomull har under de senare
åren ökats. Dock intager ännu tillverkning af ylle- och linneväfnader främsta rummet. Härför användas hufvudsakligen
ortens produkter. Omkring 4,000 skålp. Islands- och gröfre Svensk ull hafva likväl årligen blifvit
inköpte dels från städerna, dels ock från trakter af Westergötland och Småland. Den till försäljning årligen
afsedda tillverkningen förmenas kunna i värde uppskattas: 80,000 fot vadmal till 30,000 R:dr, golfmattor
och hästtäcken till 3,000 R:dr, hvarjehanda hel- och half-linneväfnader till 21,000 R:dr, samt säckar och
så kallad entränning till 4,500 R:dr. Häraf afsättes det hufvudsakliga i Warberg, hvarifrån det vidare sprides
kring hela landet. En del afyttra varutillverkarne sjelfve i Göteborg och en annan del, synnerligast yllevaror,
uppköpes af handlande från Borås och Rikets nordvestra orter.
Så väl af egna och från städerna uppköpta, som ock af handlande till förädling utlemnade råämnen har
en del innevånare inom Halmstads fögderi förfärdigat vadmal, golfmattor, nöthårstäcken och så kallade ryor
eller hästtäcken af nöthår med fasoneringar af bomull, hvilka produkter afyttrats till krämare från Borås och
gårdfarihandlande, för vidare afsättning på aflägsna orter; och ehuru denna näringsgren i så måtto lidit af
den i penningemarknaden åren 1857 och 1858 inträffade stockning, att förläggare hållit sig tillbaka, har dock
ett bättre förhållande sedermera inträdt. Ärliga tillverkningen lärer med säkerhet kunna antagas till minst
18 å 20,000 fot vadmal, 12 å 15,000 fot golfmattor samt 2,500 å 3,000 st. täcken. Priserna hafva varit å
vadmal 50 å 75 öre foten, golfmattor 12 å 17 öre foten och å täcken 1,50 å 2 R:dr stycket.
Angående husslöjden i Laholms fögderi har blifvit upplyst, att densamma hufvudsakligen afsett förfärdigande
af yllevaror, hvaraf årliga tillverkningen uppskattats till 96,000 tröjor, 30,000 par hel- och 36,000
par halfstrumpor, 28,000 par vantar, 80,000 fot vadmal och 5,000 täcken, att priserna å dessa varor utgjort,
för tröjor 2 R:dr 50 öre ä 3 R:dr 50 öre st., helstrumpor 75 öre å 1,50 paret, halfstrumpor 50 öre å 1 R:dr
paret, vantar 50 öre å 1 R:dr paret, vadmal 33 öre per fot, och täcken 1 R:dr å 1,25 st., att till vadmal
blifvit använd endast den ull, som i orten erhållits, att för öfrigt från Danmark årligen införskrifvits omkring
1,600 centner Islands- och Jutsk ull, som till allmogen utlemnats att i hemmen förbrukas, att nämnde varor
till större delen blifvit uppköpta af handlande från Borås och trakten deromkring för vidare spridning i hela
landet, att i Hishults socken tillverkats laggkärl, genom hvilkas försäljning dels i Skåne, dels i städerna Laholm
och Halmstad, dels ock å marknader i orten, ansetts hafva årligen influtit en behållning till belopp af
6 å 8,000 R:dr, samt att i den delen af Knäreds socken, som gränsar intill Småland, förfärdigats väfskedar
för ett värde af några hundra R:dr årligen.
8
Hallands län.
Fiske. Vägar. Gästgifverier. Ångfartyg. Landningsbryggor.
Saltsjöfisket, som för länet skulle kunna blifva en näringsgren af den största vigt, har icke under åren
1856—1860 vunnit önskvärd utveckling; men sedan Hushållnings-sällskapet icke allenast utgifvit räntefria lån
för uppköp af fiskebåtar och redskap, utan äfven, för spridande af kännedom om fiskens behöriga saltning och
beredning, ett oeftergifligt vilkor för ändamålsenligt storsjöfiske, låtit på sin bekostnad undervisa en fiskare
beträffande så väl den vanliga Norska eller Bohuslänska methoden som ock den Isländska, hvilken person,
enligt hvad Hushållnings-sällskapet upplyst, medfört de bästa betyg öfver förvärfvad insigt och skicklighet i
yrket, hvari han kommer att meddela undervisning vid länets åtskillige fiskelägen, så torde för saltsjöfisket
vara att emotse en bättre framtid.
4. Koiniimiiikatlons-anstaltcr och varubyten.
Tab. N:o 8. a) Landskommunikationer. Förhållandet rörande vägarnes längd, samt omlagde eller betydligt förbättrade
vägar, inhemtas af bilagde tabell N:o 8.
De landsvägsstycken, som med tillhjelp af statsmedel blifvit omlagde, äro: a) den så kallade Nissastigsvägen
i sträckning från Halmstad till Jönköping. Staten bidrog med 32,025 R:dr, och kommunerna tillskjöto
kontant 1,449 R:dr. Omläggningen skedde under åren 1856 och 1857. Vägbanan, som blifvit makadamiserad,
är mil kortare än den gamla; b) Hundsvägen, sammanbindande nyssnämnde väg med den från Halmstad
till Göteborg ledande. Denna väg, som 1858 och 1859 anlades, och till hvilken Staten bidrog med
18,000 R:dr samt kommunerna tillskjöto kontant 1,382 R:dr 17 öre, har fått en jemnare och rakare sträck
ning
än den gamla samt vunnit en förkortning af 5,558 fot. Afven den är makadamiserad.
De vägar, hvilka stå under Kronobetjeningens tillsyn, äro i allmänhet af oklanderlig beskaffenhet, ehuru
mångenstädes tjenligt fyllnadsämne helt och hållet saknas. Någon försummelse eller efterlåtenhet har icke
kunnat med fog tillvitas Kronobetjeningen. Inom Fjäre och Laholms fögderier har såsom fyllnadsämne blifvit
använd sönderslagen sten till icke obetydlig utsträckning; hvaremot väghållare i Warbergs och Halmstads
fögderier icke velat inse nyttan af ett dylikt förfarande. Hinder derför har i sistnämnda fögderi äfven uppstått
derigenom, att ny vägdelning pågått utan att hinna afslutas.
Vid 1860 års slut funnos 23 gästgifvaregårdar vid allmän landsväg, 7 vid häradsväg och en i hvardera
af länets 5 städer, med införd skjutsentreprenad vid 3 gästgifvaregårdar å landet samt i städerna Halmstad,
Laholm, Falkenberg och Warberg. Någon anmärkningsvärd verkan af sådan entreprenad är ej att omnämna.
Endast ett nytt gästgifveri har under perioden blifvit inrättadt, nemligen år 1860 i Rolfstorps by, Rolfstorps
o
socken och Hinde härad, hvarifrån skjutsas till följande gästgifvaregårdar: Åsbro 1J mil, Warberg lfw mil,
Köinge IB mil samt Fastarp lf mil; och äro för skjutsens bestridande anslagne 20 hästar.
Kronobrefbäringsskyldigheten har sålunda ordnats, att bref fortskaffats af-åboer å dertill anslagne hemman
mot ersättning af öfrige brefbäringsskyldige, hvilken ersättning uppgifvits för år, i Warbergs fögderi till
1,060 R:dr 50 öre, i Halmstads till 1,494 R:dr 50 öre och i Laholms till 1,142 R:dr 50 öre. Angående den
i Fjäre fögderi utgångna ersättningen är Konungens Befallningshafvande ej i tillfälle att meddela upplysning.
ö
b) Sjökommunikationer. Ångfartyg, som tidtals gjort regelbundna turer till orter inom länet, hafva varit:
år 1856 Halland och Kattegatt, 1857 Halland, Kattegatt och Engelholm, 1858 Halland, Kattegatt, Wikingen,
Chapman, Thor och Sälboda, 1859 Halland, Kattegatt, Chapman och Lidköping samt 1860 Halland, Kattegatt,
Najaden och Chapman.
Tab. Litt. c. Sjötullskamrarne i Halmstad och Warberg hafva angående de för inrikes sjöfart ankomne och afgångne
fartyg meddelat uppgifter enligt efterföljande tabell Litt. C.
Inom Fjäre fögderi, utan hamn för större fartyg, hafva strandägarne inrättat landningsbryggor af ganska
enkel beskaffenhet vid Särö, Råö, Gottskär, Ölmanäs och Lahall, å hvilka ställen djupet utgör omkring tre å
fyra fot.
Hallands län.
Hamnar. Fyrar. Postkontor. Telegrafer. Sjöfart. Handel. 9
I Halmstads fögderi finnas två hamnar, den ena vid säteriet Stensjö i Eftra socken, och den andra vid
så kallade Tjufhålan i Söndrums socken. Deri förra är helt och hållet bildad af naturen med ett djup af 9
till 11 fot. Hamnen vid Tjufhålan, som under ifrågavarande femårsperiod blifvit påbörjad, hufvudsakligen till
skydd för fiskebåtar, var ej fullbordad vid periodens slut. Den beräknas blifva 5 ä 7 fot djup. I och för
anläggningen äro lemnade af Hushållnings-sällskapet 500 R:dr och skänkta af Halmstads stad 500 R:dr. Det
öfriga har tillskjutits af ett bolag. Kongl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens berättelser torde innehålla de
tillförlitligaste upplysningar om verkställde förbättringar å hamnarne vid Warberg och Halmstad, hvilka ham
nar
innehålla i djup, den förra 11, och den senare 8 å 10 fot.
Vid den riksdag, som slutades den 10 Mars 1858, beviljade Rikets Ständer för hamnbyggnad vid Falkenberg
statsbidrag till belopp af 67,000 R:dr, deraf 47,000 R:dr såsom lån och 20,000 R:dr såsom anslag
utan återbetalningsskyldighet. Genom Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 25 Juni 1858 fastställdes den af Majoren
Remmer redan år 1853 upprättade plan, enligt hvilken hamnbyggnaden skulle, med förändring af Ettraåns
gamla utlopp, verkställas medelst två jemnlöpande jetéer med en sammanlagd längd af 5,230 fot. Efter förberedande
arbete har hamnbyggnaden åren 1859 och 1860 fortgått. Som icke allenast de i kostnadsförslaget
af år 1853 upptagne priser sedermera betydligt stigit, utan ock föreskrift meddelats om tillökning af försänkningsbäddens
bredd och förlängning af norra hamnarmen, har den förslagsvis beräknade anläggningskostnaden
87,600 R:dr funnits icke förslå. Den lärer uppgå till omkring 135,000 R:dr, hvarföre underdånig ansökning
blifvit gjord om ytterligare statsbidrag. Kongl. Maj:ts nådiga beslut är icke meddeladt under nu
ifrågavarande period.
Två fyrinrättning ar äro att anmärka, den ena vid Morups tånge med en fyr, der 3 personer hafva anställning,
och den andra vid de så kallade Nidingarne med 2 fyrar, för hvilkas skötande 5 personer antagits.
I fråga om lotsväsendet har Chefen i vestra lotsdistriktet endast uppgifvit, att lotsplatserna med den
till hvarje station hörande personal vore ordnade enligt Kongl. Förordningen den 16 Maj 1827, och att vid
hvarje lotsplats utaf Lotsverket underhålles en för lokalen passande däckad segelbåt.
Vid 1860 års slut funnos inga andra postkontor, än ett i hvardera af länets fem städer; och telegrafstationer
voro inrättade endast i Warberg och Halmstad.
c) Sjöfart och handel. Upplysning härutinnan vinnes af tabellen N:o 9. Tab. n:o
Ehuru större antal sjöfolk, än det för utrikes sjöfart antecknade varit anställdt, har dock upplysning
om det verkliga antalet lika litet som angående det för inrikes sjöfarten begagnade manskap kunnat vinnas.
Derjemte får Konungens Befallningshafvande meddela, att åren 1856—1860 vid länets kuster förolyckats
30 fartyg, hvarvid 10 personer omkommit; att vid de marknader och torgdagar, som å landet hållits,
såsom föremål för handel vanligen förekommit spanmål, kreatur, skogsprodukter, väfnader och smiden, äfven
-
Tab. Litt. C. För inrikes sjöfart ankomne och afgångne fartyg.
Sjötullskammaren i Halmstad.
Sjötullskammaren i Warberg.
Ankomne fartyg
Afgångne fartyg
Ankomne fartyg
Afgångne fartyg
för-
o för-
för-
o för-
för-
oför-
för-
oför-
passade.
passade.
passade.
passade.
passade.
passade.
passade.
passade.
År 1856
275
42
293
8
245
63
86
54
» 1857
273
67
328
17
251
115
56
71
.. 1858
234
60
248
23
232
91
46
50
» 1859
221
71
249
24
258
91
48
102
» 1860
223
100
270
32
202
102
46
79
Landsh.-Emb. uti Hallands lån und. ber. för åren 1856—1860. 2
10
Hallands län.
Bränvinsminutering och -utskänkning. Kameralförhålianden.
som gårdfarihandlande och städernas krämare flitigt besökt marknaderna för afyttrande af sina varor; att
bränvin och andra spritdrycker under år 1860 hållits till försäljning å lofgifne 7 minuterings- och 18 utskänkningsställen
i städerna samt 25 utskänkningsställen å landsbygden, äfvensom att de härför erlagde afgifter
fördelats emellan Hushållnings-sällskapet och kommunerna samt skola blifvit använde för allmänna
byggnader, fattigvård, folkskolor och andra nyttiga ändamål; varande afgifter af dylik beskaffenhet icke alleTab.
Litt. d. nast för nyssberörda år utan ock för åren 1856—1859 upptagne å nedanstående tabell Litt. D.
5. Kameralförhållanden.
Under den period, berättelsen omfattar, har inom länet hvarken något hemman blifvit från ödesmål
upptaget eller genom ny skattläggning mantal åsatt, icke heller något krononybygge anlagdt.
Af kronohemmanen, hvilka vid slutet af år 1855 utgjorde tillhopa 304^ mantal hafva till skatte försålts:
år 1856
32 hemmansdelar, utgörande 7£ff mantal,
» 1857
30 » »
» 1858
10 » »
» 1859
23 » »
» 1860
31 » »
8M
2«4
33yflfl mantal,
så att återstående kronohemmanen vid sistnämnde års utgång uppgingo till  27111115 mantal,
deruti inberäknade 171 mantal kungsgårdar och 118^ mantal boställen, äfvensom de så kallade Halländske
kyrkohemmanen, hvilka i jordeboken upptagne under titel »Krono» icke kunna till antalet uppgifvas, enär i
afseende på de fleste det ännu är obestämdt, huruvida de tillhöra Kyrkan eller Kronan.
Hemmansklyfning en har under senare åren, och isynnerhet efter det Kongl. Förordningen af den 12 November
1858 rörande dylik klyfning och jordafsöndring utkom, betydligt tilltagit, dock icke så mycket i norra
delen af länet, till följd af den inskränkta åkerjordsareal, hemmanen derstädes i allmänhet äga, som i mellersta
och södra delarne deraf; men för närvarande i saknad af derför erforderlige upplysningar, är Konungens
Befallningshafvande nu icke i tillfälle att med säkerhet kunna till siffran angifva antalet af klyfde hemman,
hvilket deremot framdeles, då mantalslängder med flere handlingar, upprättade i enlighet med de fastställde,
nya formulären, blifva att tillgå, torde utan särdeles svårighet låta verkställa sig.
Antalet af de lägenheter, som i behörig ordning från hemman afsöndrats, och för hvilka Konungens Befallningshafvande,
jemlikt 2 Kap. 4 § af Kongl. Förordningen den 19 December 1827, fastställt afgäld till
stamhemmanen, uppgick år 1856 till 1, 1857 till 2, 1858 till 4 och 1860 till 3, hvaremot under år 1859
ingen sådan afsöndring hos Konungens Befallningshafvande anmäldes.
Tab. N:o 10. Bifogade tabell N:o 10 utvisar förhållandet vid 1860 års slut med såväl antalet af hemman och lägen
heter,
som dessas natur, brukningsdelar och uppskattningsvärden.
Tab. Litt. D.
Afgifter för minuthandel med och utskänkning af spritdrycker.
Debiterade
Afkort-
Förd
ela
de t
1 1
3cb
nmg
anordn
Hushållnings-
sällskapet.
i Städerna.
bygden.
R:dr R:mt.
l,8*
Städerna.
å landet.
It:dr R:mt.
ir 1856
R:dr R:mt
15,687
20
4,068
75
19,755
95
89
14
12,510
92
3,213
50
3,942
39
19,755
95
» 1857
)) »
16,728
27
4,428
75
21,157
2
33
40
13,360
17
3,540
87
4,222
58
21,157
2
» 1858
)) »
20,353
88
4,835
20
25,189
8
625
23
15,753
93
3,907
92
4,902
—
25,189
8
» 1859
» »
22,130
83
5,635
—
27,765
83
102
74
17,669
24
4.451
78
5,542
7
27,765
83
» 1860
» »
26,445
33
4,865
—
31,310
33
33
42
21,113
95
3,887
91
6/275
5
31,310
33
Hallands län.
Statsbidrag. Skiftesverk. Tillämpningsskolor. Banker. 11
De rester af i länet debiterade utskylder, som vid hvarje redogörelseårs utgång utestått, hafva varit Tab. Litt. E.
ganska ringa, och beloppen deraf ingen anmärkningsvärd skiljaktighet underkastade. Tabellen Litt. E. å nästa
uppslag utvisar, särskildt för hvarje år, icke allenast berörde restbelopp, utan äfven summorna af från länet
utgångne direkta statsbidrag.
Skiftesverkets fortgång visar sig af bifogade tabell N:o 11. Hemmansklyfningar af laga skiftes natur Tab. N:o u.
äro ej inberäknade. Orsaken till skilnaden i antal af sökte och fastställde skiften kan antagas vara, att en
del ansökningar blifvit återkallade, och att förrättningar, hvilka i ansökningarne uppgifvits såsom laga skiften,
befunnits icke böra under denna egenskap hänföras. Endast för en del skiften har upplysning om gode männens
arfvode kunnat vinnas, hvarföre det sammanräknade beloppet 156,813 R:dr är mindre, än hvad i arfvoden
utgifvits. De i sista kolumnen af tabellen anmärkte utgifter afse ej arfvoden, utan odling, häfd, plantering
och utflyttning. Inflytelsen på jordbruket af verkställda skiften har icke kunnat vara annat än välgörande,
då i betraktande tagas ökade odlingslägenheter, den skiftade jordens bättre skötsel och deraf härflytande
större afkastning.
O. Politi.
Af tillämpningsskolor och uppfostringsanstalter, utom elementarläroverken och folkskolorna, finnas:
1) Länets landtbruksskola, som organiserades år 1857 och förlädes till Wrangelsro, under Sperlingsholm
lydande egendom en half mil från Halmstad. Vid skolan äro anställde, jemte Föreståndaren, en Underlärare,
en Veterinärlärare, en Lärare i slöjd och en i smide. Lärokursen är tvåårig. Sedan skolans stiftande hafva
utgått 12 frilärlingar och 3 betalande, af hvilka 13 erhållit tjenster och 2 emottagit eget jordbruk. För skolan
är beviljad t ett årligt statsanslag till belopp af 4,000 R:dr; hvarjemte Hushållnings-sällskapet årligen lemnat
ett tillskott af 500 R:dr. Det torde ännu vara förtidigt att fälla något bestämdt omdöme om följderna
af denna skolas verksamhet. Dock lärer få antagas, att den burit välgörande frukt genom den bättre insigt
i jordbruk och boskapsskötsel, som genom utgångne elever kunnat bland allmogen spridas;
2) En i Halmstad år 1847 genom frivilliga sammanskott bildad slöjdskola för flickor, i hvilken skola
under 1856—1860 en lärarinna undervisat 83 flickor i hvarjehanda fruntimmersarbeten. Skolans inkomster
hafva dessa år i medeltal utgjort 484 R:dr 50 öre, hvaremot utgifterna uppgått i medeltal till 489 R:dr 34
öre. Skolan ägde vid 1860 års slut en kapitalbehållning, enligt intecknade skuldebref, till belopp af 7,500
R:dr R:mt;
3) En söndagsskola för handtverkslärlingar i Halmstad, bildad år 1859. Undervisningen, som meddelats
två timmar hvarje söndags eftermiddag, har begagnats hvartdera af åren 1856, 1857 och 1858 af 30 lärlingar,
1859 af 35 och 1860 af 38. Lärare-lön har utgått med 75 R:dr årligen, hvartill bidrag lemnats dels
från en stadens kassa, dels ock af handtverksmästare med 1 R:dr 50 öre för hvarje lärling;
4) Halmstads småbarnsskola, stiftad år 1841. I denna skola har lemnats undervisning och tillsyn åt
40 å 50 barn årligen, af hvilka 20 de mest behöfvande utaf stadens fattigvård erhållit middag i skolsalen
under Januari, Februari, Mars och en del af April månader. Barn af fattiga föräldrar erhålla fri undervisning
och öfrige barnen mot en ringa afgift. Skolan förestås af en lärarinna, som åtnjuter fri bostad med
bränsle; och kunna hennes öfriga löneförmåner beräknas till omkring 360 R:dr årligen. Genom enskilda bidrag
har skolan kommit i besittning af eget hus och ett mindre räntebärande kapital. Halmstads sparbank
lemnar ett årligt anslag af 250 R:dr Runt. Inkomster och utgifter motsvara ungefärligen hvarandra.
Den inflytelse på länet, som Hallands enskilda bank, oktrojerad den 13 Februari 1857, samt Smålands
m. fl. provinsers Hypotheksförening verkat, kan i det hela anses hafva varit välgörande genom den lättade utväg,
som stått jordbrukare och industriidkare öppen att anskaffa erforderlige förlagskapitaler.
12
Hallands län.
Sparbanker. Brandstodsföreningar.
Tat. N:o 12. Befintlige sparbankers ställning upptages å bilagde tabell N:o 12. Enligt meddelad upplysning godtgöras
delegarne för sina i sparbankerna insatta medel efter 5 procent, som årligen läggas till kapitalet; och utgjorde
kapitalutlåningen vid 1860 års slut: vid Halmstads sparbank 255,421 R:dr 69 öre, vid Warbergs 226,295 R:dr
och vid Laholms 19,910 R:dr. Förvaltningskostnaden har nämnda år uppgått vid Halmstads bank, inberäknadt
250 R:drs anslag till stadens småbarnsskola, till 1,721 R:dr 9 öre, vid Laholms till 175 R:dr och vid
Warbergs till 1,164 R:dr. Så väl i ekonomiskt som moraliskt hänseende har verkan af sparbankerna visat
sig välsignelserik, icke minst derigenom att en mängd fattiga arbetare, i stället att förslösa sina ringa tillgångar
på krogen, hvaraf åter följt förslappning till både kropp och själ, funnit med sin fördel förenligt att i
sparbankerna insätta sina öfverskottsmedel och såmedelst bereda sig tillgång för oförutsedda fall eller på ålderdomen.
Sifferuppgifterna innebära det säkraste vittnesbörd om det förtroende, sparbankerna med rätta sig
tillvunnit.
Såsom mindre sparkassor äro att anmärka, dels i Warberg Handtverksföreningens kassa, hvars i sparbanken
insatta behållning år 1860 utgjorde 306 R:dr 66 öre, dels ock i Halmstad följande, med för hvardera
antecknad kapitalbehållning vid 1860 års slut, nemligen: 1) Handelsföreningens kassa 492 R:dr 95 öre, 2)
Handtverksföreningens 36 R:dr 17 öre, 3) Fabriksföreningens 3 R:dr och 4) Sjömanshuskassan 13,866 R:dr.
o
At behöfvande sjömän, deras enkor och barn utlemnades från sistnämnda kassa, år 1856 till 54 personer 409
50 öre, 1857 till 70 personer 494 R:dr 12 öre, 1858 till 60 personer 491 R:dr 87 öre, 1859 till 66 personer
458 R:dr 25 öre och 1860 till 75 personer 421 R:dr.
Utom länets allmänna brandstodsbolag, äro åtskilliga föreningar till ersättning af fast och lös egendom,
som genom brand förloras, pastorats- och socknevis bildade dels med fonder, samlade medelst inträdesafgift
och årliga tillskott i mån af försäkringsvärde, dels ock med förbindelse för delegarne att lemna spanmål och
foder samt utgöra körslor och dagsverken. Föreningar af sådan beskaffenhet hafva under åren 1856—1860
funnits: i Laholms fögderi fyra; i Halmstads fögderi följande: a) Harplinge postorats, stiftad 1856, hvilken
lärer innehafva en kapitalbehållning af något öfver 5,000 R:dr; b) Getinge och Slöinge pastoraters, tillväga
-
Bil. Litt. E. Statsbidrag.
Ål
1856.
Ar
1857.
Afkortadt
och
anordnad!
Kronan
behållet.
Rester
vid redo-  görelse-  årets slut.
Summa
R:dr R:mt.
Afkortadt
och
anordnadt.
Kronan
behållet.
Rester
vid redo-  görelse-  årets slut.
Summa
R:dr R:mt.
Ordinarie ränta  R:di
R:mt
15.103
_
104,785
2
961
78
120,849
80
15,656
69
108,112
73
184
73
123,954
15
Tionde-spanmål
»
»
18,531
35
10,956
36
—
29,487
71
19,126
56
11,266
3
--
30,392
59
Arrendemedel  »
»
33
57
11,987
55
—
12,021
12
33
57
13,182
50
—
13,216
7
Mantalspenningar  »
»
3,176
63
18,928
50
43
12
22,148
25
3,091
51
18,750
62
69
37
21,911
50
Bötesmedel  »
»
15,254
14
2,073
25
7,123
87
24,451
26
17,887
93
2,456
94
6,137
14
26,482
1
Båtsmans-vakansafgift
»
»
—
-
945
31
—
945
31
—
1,400
18
—
1,400
18
Tillfällig rotevakansafgift  »
»
—
419
82
—
419
82
—
847
96
—
847
96
Rotevakansafgift af utsockne frälse  »
»
—
17,491
15
—
17,491
15
—
20,453
90
—
20,453
90
Saluaccis af städerna  »
»
—
82
50
-
82
50
—
52
50
—
52
50
Bränvinstillverkningsafgift:
för mindre bränneriet’  »
»
63
40
34,785
86
_
34,849
26
140
•1 5
42,098
17
42,238
62
för större dito
»
»
17,082
50
166,583
81
—
—
183,666
31
12,098
83
167,394
61
—
—
179,493
4 4
Charta Sigillatae-försäljningsmedel  »
»
2,579
53
28,625
6
—
—
31,204
59
2,721
60
27,902
96
—
—
30,624
56
Allmän bevillning
»
»
2,622
97
52,046
49
106
67
54,776
13
2,513
94
52,831
75
132
81
55,478
50
Skatteköps-skilling  »
»
—
6I
63
-
6
63
—
6
63
—
6
63
Summa R:dr R:mt
74,447
9 |
419,717
3! |
8,235!
44 |
532.399
84
73,271
8
466757
48
6,524
5
546,552
61
Hallands län.
Helsovård.
13
bragt 1851; c) »Torparebolagets i Skrea brandstodsförening» deri ingått innehafvare af & mantal, 49 torp och
o
några backstugor, men hvars förenings skrift skall vara förstörd; d) Årstads sockens, för hvilken förening den
14 Juni 1847 upprättades reglemente, som förnyades den 14 Augusti 1860, och uppgick ansvarighetssumman
vid sistnämnda års slut till 265,218 R:dr, då behållningen i brandstodskassan utgjorde 6,705 R:dr; e) Wessige
pastorats, afseende endast de hus och den lösegendom, som icke försäkrats i länets brandstodsbolag; och /)
Morups sockens, hvars till beloppet ej uppgifna fond lärer vara i sparbank insatt; i Warbergs fögderi inom
Weddige pastorat samt Lindbergs och Torpa socknar; samt i Fjäre fögderi inom Lindome, Elfsåkers, Tölö,
Släps, Walda, Onsala, Fjärås, Förlanda, Ölmevalla, Lunda och Wärö socknar; men om dessa föreningars tillstånd
och verksamhet har vidare upplysning icke kunnat erhållas, likasom Konungens Befallningshafvande ej
är i tillfälle att, beträffande länets allmänna brandstodsbolag, lemna andra uppgifter, än att för bolaget, som
bildades år 1841, under ifrågavarande period gällt reglemente af den 1 Oktober 1851, att ansvarighetssumman
vid slutet af brandstodsåret 1860 uppgick till 6,317,330 R:dr för hus och 4,823,230 R:dr för lösegendom,
samt att brandskada blifvit af bolaget ersatt, år 1856 å hus med 9,535 R:dr 25 öre och å lösören med
4,847 R:dr 21 öre, 1857 å hus med 25,578 R:dr 21 öre och å lösören med 11,765 R:dr 7 öre, 1858 å hus
med 7,735 R:dr 13 öre och å lösören med 11,788 R:dr 69 öre, 1859 å hus med 13,247 R:dr och å lösören
med 8,463 R:dr 56 öre, samt 1860 å hus med 23,617 R:dr 75 öre och å lösören med 14,837 R:dr 96 öre.
Ehuru så väl i Onsala som vid Falkenberg blifvit uppförde badhus, äro dock Särö och Warberg hufvudsakligen
de enda badorter, som allmännare varit besökte. Anstalterna på dessa ställen lära likväl icke i
alla hänseenden motsvara tidens anspråk. Af helsokällor har nästan ingen annan anlitats, än den något söder
om Warberg belägna s. k. Svartekällan, som enligt uppgift visat sig välgörande i alla de sjukdomar, der de
mildare Svenska jernvattnen passa. Källans belägenhet på en sandmo är icke lockande för den, som kan
välja kurort.
Sundhetsnämndernas verksamhet har väsentligen varit inskränkt till anmälan, vid allmännare sjuklighet,
af sådane förhållanden, hvilka påkallat läkares åtgärder.
Statsbidrag.
Ar
1858.
År 1859.
Ar
1860.
Afkortadt
och
anordnadt.
Kronan
behållet.
Rester
vid redo-  görelse-  årets slut.
Summa
R:dr R:mt.
Afkortadt
och
anordnadt.
Kronan
behållet.
Rester
vid redo-  görelse-  årets slut.
Summa
R:dr R:mt.
Afkortadt
och
anordnadt.
Kronan
behållet.
Rester
vid redo-  görelse-  årets slut.
Summa
R:dr R:mt.
16 959
69
113,477
60
256
45
130,693
74
16,301
97
116,675
38
260
81
133,238
16
16,756
n
120,545 4 6
137,301
57
20,018
14
11,768
42
—
31,786
56
20,665
10
12,092
60
—
32,757
70
21,413
98
12,513
61
—
33,927
59
33
57
20,311
94
—
20,345
51
33
57
13,460
66
—
13,494
23
33
57
16,353
46
—
16,387
3
2,921
22
18,830
47
26
85
21,778
4
2,877
65
19,100
80
52
17
22,030
62
2,952
26
19,443
10
57
72
22,453
8
24,604
88
2,499
28
5.852
67
32,956
33
25,271
50
2,583
19
5,753
40
33,608
9
29,421
81
2,347
52
5,710
60
37,479
93
—
1,291
27
—
1,291
27
—
1,190
40
—
1,190
40
—
1,199
67
—
1,199
67
—
772
88
—
772
83
—
850
78
—
850
78
—
816
69
—
816
69
—
16,810
—
—
16,810
-
—
18,230
48
—
18,230
48
—
17,504
12
—
17,504
12
—
22
50
—
22
50
-
22
50
—
22
50
—
22
50
—
22
50
31
44
9,193
36
_
9,224
80
58
67
14.074
93
—
14,133
60
63
86
17,732
14
—
17,796
—
8,697
6
114,306
30
—
123,003
36
20,242
99
187,142
11
—
207,385
10
12,671
71
102,969
58
—
115,641
29
2,658
18
27,088
26
—
29,746
44
2,439
79
23,703
27
_
—
26.143
6
2,436
31
26,171
54
—
28,607
85
2,649
27
53,911
6
10
63
63
78
56,624
6
15
63
2,525
24
59,721
25
115
65
62,362
14
2,478
33
61,882
65
110
78
64,471
76
78,572
95
390,289
96
6199|25
475,062
16
90,416
48
46S.848
35
6,182
3
565,446
86
88,227
94
399,502
4
5,879 io
493,609
8
14
Hallands län.
Sjuk- och fattigvård.
Tab. Litt. f. Lasarett och kurhus finnas för södra Halland vid Halmstad och för norra delen af länet i Warberg.
Förhållandet rörande antalet tillgänglige sängplatser, huru många af dem, som i medeltal varit upptagne, samt
inkomster och utgifter visar sig af nedanstående tabell Litt. F.
Betalande patienter å Lasarettet vid Halmstad hafva varit fördelade i tre klasser med skyldighet att
för dag erlägga: 1856 första klassen 50 öre, andra klassen 25 öre, och tredje klassen 17 öre, samt hvartdera
o
af åren 1857—1860: första klassen 63 öre, andra klassen 32 öre, och tredje klassen 19 öre. A Lasarettet i
Warberg har den dagliga ersättningen beräknats, för patienter intagne i enskildt rum 1 R:dr 12 öre, för patienter
boende utom norra Halland eller länet 75 öre, dito, lidande af sinnesrubbning, under profkur 63 öre,
och patienter lidande af annan sjukdom dels 63 och dels 37 öre.
Kurhusafgift har utgått af hvarje mantalsskrifven person: i norra Halland 1856 med 15 öre, 1857 med
12 öre och 1858—1860 med 14 öre, samt i södra delen af länet hvartdera af åren 1856—1858 med 15 öre
och 1859—1860 med 20 öre.
Tab. N:o 13. I afseende å fattigvården har från Wapnö socken, hvarest icke finnas andra hemman, än Wapnö fideikommiss
med underlydande, endast den uppgift kunnat erhållas, att de fattige i mån af behof undfått understöd
af fideikommissets innehafvare. Beträffande öfrige socknarne likasom städerna åberopas bilagde tabell
N:o 13, hvarjemte Konungens Befallningshafvande får meddela, att å landet af 85 fattigvårdssamhällen fattigvården
varit gemensam, år 1856 i 66 och 1857—1860 i 65 samhällen, samt fördelad 1856 i 19 samhällen
på 127 rotar och 1857—1860 i 20 samhällen på 139 rotar, äfvensom att fattighus funnits, 1856 i 30 samhällen
48, 1857 och 1858 i lika antal samhällen 59, 1859 i 32 samhällen 65 och 1860 i 33 samhällen 70.
Tab. Litt. F. Sängplatser, inkomster och utgifter vid Lasaretter och kurhus.
S ä n g p
1 a t s e
r.
H9
Dagligen
medeltal begagnade
Inkomster.
Utgifter.
09
af
af
R:dr R:mt.
R:dr R:mt.
kurhus-
andra
Summa.
1) Lasarettet och Kurhuset vid Halmstad.
CD
patienter.
sjuke.
År 1856
29
4
9
13
6,032
80
4,941
25
» 1857
29
5
8
13
6,204
96
5,374
65
» 1858
29
8
6
14
5,869
63
5,147
75
» 1859
29
5
8
13
6,731
13
4,613
70
» 1860
29
4
9
13
7,576
96
5,565
66
2) Lasarettet och Kurhuset i Warberg.
År 1856
66
8
9
17
5,566
57
6,010
77
» 1857
66
3
11
14
6,625
52
5,214
41
»> 1858
66
2
9
11
5.685
61
4,903
3
» 1859
66
6
9
15
5,822
86
6,235
22
» 1860
66
7
11
18
6,362
68
6,829
61
Halmstads Slott den 31 Juli 1862.
C. J. OSCAR ALSTRÖMER,
K. N. Godehmius.
C. F. Malmqvist.
Hallands län. Tab. N:o 1. 15
Tab. N:o 1.
FOLKMÄNGD.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7- 1
8.
9.
10.
11.
Ben 31 Becember
enligt
Enligt de mantalslängden, som upprättats vid slutet af
motstående år.
Utskrif-
hustornorslanguerne.
Hela folkmängden af
Beraf frie från mantalspengar.
nings-
manskap.
Å landsbygden.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
År 1856....
50,570
52,990
103,560
49,370
52,052
101,422
22,641
24,701
47,342
4,512
» 1857....
51,359
53,657
105,016
49,907
52,581
102,488
23,154
25,320
48,474
4,577
» 1858...
52,279
54,449
106,728
50,757
53,373
104,130
24,358
26,453
50,811
4,541
» 1859...
53,313
55 225
108,538
51,879
54,205
106,084
24,842
26,881
51,723
4,506
» 1860
1 städerna.
54,037
56,172
110,209
52,818
55,132
107,950
25,305
27,345
52,650
4,149
Halmstad
1856
1,418
1,732
3,150
1,347
1,644
2,991
512
675
1,187
143
1857
1,472
1,809
3,281
1,454
1,717
3,171
575
729
1,304
153
1858
1,502
1,876
3,378
1,525
1,765
3,290
657
804
1,461
150
1859
1,651
2,050
3,701
1,537
1,850
3,387
635
786
1,421
147
1860
1,788
2,157
3,945
1,636
1,974
3,610
674
841
1,515
175
Warberg
1856
1,304
1,101
2,405
800
1,060
1,860
340
460
800
67
1857
1,315
1,118
2,433
803
1,071
1,874
346
466
812
82
1858
1,310
1,134
2,444
841
1,068
1,909
387
456
843
73
1859
1,339
1,175
2,514
871
1,128
1,999
370
482
852
73
1860
1,305
1,198
2,503
879
1,178
2,057
330
479
809
77
Laholm
1856
503
608
1,111
523
641
1,164
229
239
468
42
1857
498
600
1,098
532
635
1,167
223
231
454
48
1858
508
604
1,112
525
641
1,166
224
243
467
49
1859
500
604
1,104
523
656
1,179
216
260
476
53
1860
556
695
1,251
532
660
1,192
228
268
496
44
Falkenberg
1856
471
539
1,010
449
546
995
202
232
434
30
1857
472
549
1,021
460
513
973
207
218
425
35
1858
486
565
1,051
461
535
996
214
234
448
29
1859
498
587
1,085
480
560
1,040
217
257
474
24
1860
519
612
1,131
519
610
1,129
235
267
502
36
Kongsbacka
1856
249
311
560
250
308
558
93
110
203
22
1857
249
303
552
247
303
550
90
109
199
23
1858
258
312
570
238
295
533
95
118
213
24
1859
240
302
542
248
304
552
96
123
219
29
1860
240
299
539
235
302
537
88
126
214
27
Summa i samtlige länets städer
år 1860
4,408
4,961
9,369
3,801
4,724
8,525
1.555
1,981
3,536
359
Summa i hela länet
år 1860
58,445
61,133
119,578
56,619
59,856
116,475
26,860
29,326
56,186
4,508
Till Tabb. N:is 2 JORDBRUK, 3 BOSKAPSSKÖTSEL och 4 SKOGSHUSHÅLLNING hafva inga andra
uppgifter meddelats, än de sorn i berättelsens text förekomma.
16 Tab. N:o 5. Hallands län.
Tab. IV:o 5.
DÖDADE ROFDJUR.
Är.
3.
Vargar.
Hafvar.
7. I
o I
Mårdar, !
Hillrar
och
Herme
liner.
8.
Uttrar.
Skjälar.
10.
Örnar.
11.
Hökar,
Ugglor
och
Ufvar.
12.
Falkar
och
Glador.
13.
Belopp afl
utbetald
belöning.
lt:dr R:mt.l
185
185
185
185
186
Summa 1856 —60
345
295
333
235
475
10
6
5
3
11
18
18
14
131
6
94
16
80
12
84
8
109
1,683
10
43
18
56
493
Till Tab. N:o 6 AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR finnas i texten meddelade de upplysningar, som
erhållits.
Hallands län. Tab. N:o 7. 17
Tab. N:o 7.
BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
1.
2.
1 3.
4-
5.
1 6.
7.
8. !
2.
3.
4
5. |
6.
7-
8.
9.
10. |
11.
12.
13.
14. |
9.
10.
11.
12. |
15.
Bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Handtverkerier.
Ä landsbygden.
I städerna.
0
A landsbygden.
I städerna.
>
B
Ar 1860.
5-
3-
Ägare.
Mästare, arbetare oell
biträden af alla slag.
>
S'g.
-J 05
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
K
Deras biträden
af
O
CD
to
ö
CD
cr g
2
Deras biträden
af
O: p
p 3
C. CD
B
crq “
b
rr
to)
o
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
C+- J
b <
5' 2.
ao rr
lod
a
£■
w
o
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
p:
co
p"
o>
O
CD
CO
p:
to*
055
i»
CT* B
CD pj
B
crq
CO
3
ET S
p:
g-1 s»
B cr1
p:
CO
P~
to
CD
O
CD
CO
p:
c
055
>
C 3
CD Pj
s‘™
5 s.
cp c
B*
b.
CO
op
m.
q-
m.
q-
-1 o
■ CO
B“
o.
CO
CTC
m.
q-
m.
q-
Ct>
to
C0!
05
r*
CD p
to
B
cl-
eo
CD
to
05
p
to P
to
CO
T
1
1
17
11
11
2
15
Bleckslagare
5
Bokbindare
6
3
4
—
—
Bomullsspinneri
1
—
1
51
51
15
13
—
Bryggerier
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
8
3
—
—
8
—
Brännerier
31
31
Pärgerier
7
7
—
9
—
—
—
12
12
—
39
—
—
—
—
—
—
—
—
Garfverier
8
8
—
7
—
2
—
2
2
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
14
10
17
1
Glasmästare
—
—
—
—
—
—
—
3
—
1
—
2
Guldsmeder
9
5
5
—
—
Gördelmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
1
—
—
Handskmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
5
—
2
2
Hattmakare
7
3
1
—
1
Kakelugns- o. Krukomakare
18
17
9
—
2
Kammakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Kardfabrik
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
1
—
6
Klädesfabrik
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
152
38
9
16
—
—
—
—
Kopparslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
12
5
—
—
Mekanisk verkstad
1
1
—
23
Metallarbetare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Mjölqvarnar
159
166
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Murare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
4
3
4
3
5
3
4
—
13
Målare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
11
8
7
—
11
Pappersbruk
2
2
—
9
6
4
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Pottaskc-raffinaderier
8
8
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Repslagare
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
4
1
—
—
2
2
2
—
2
Sadelmakare
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
4
1
3
—
5
1
3
—
6
Skomakare
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
16
—
10
—
102
20
38
18
18
—
1 1
Skräddare
—
—
—
—
-
-
—
—
—
-
—
—
—
-
18
—
12
—
129
29
22
15
15
1
17.
Slagtare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
3
Smeder
75
—
31
6
43
2
19
6
18
1
1
Snickare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
9
—
34
1
13
12
10
—
10
Sockerbagare
—
—
—
—
-
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Spegelfabriker
—
—
—
—
—
—
-
2
2
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Svarfvare
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
3
—
—
—
—
Sågqvarnar
10
34
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tegelbruk
7
7
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Timmermän
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
___
1
7
9
5'
Urmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
7
2
6
3
Vadmalsstampar
4
5
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
Vagnmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1
3
—
2,
Summa
237
288
1
82
57
21
13
20
19
1
230
38
15
16
128
—
75
11
321
55
240; 147
1
138
31
120
Landsh.-Emb. uli Hallands län und. ber. för åren 1856—1860.
3
18 Tabb. Niis 8 och 9. Hallands län.
Tab. tf.o 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856—1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Längd
i mil
Kostnader för
>
Hö SL
Antal uteånsne hästar
P P
f-f a >-*5
< 1 ^
03 _
• S3 '
B* «- 2
° 2.
a S.
Sif 2,
vägar
förbättrade vägar
CD
S.CT5
O PS
Pa «£.
P: ert- P
CTQ 03
£2 po CD
§ £*
05 p g.
m Ol P-
re re ,E£.
<5 oo* 5:
p:^< g
CR 3 e.
s=: c*5 5a
<*5 5: 5L ®
s s-
^ P^ P-CT?
P
a
CD P
l-j
P x-
p
>-*3
03
B
re B
-t
P
a °S.
to >-+j
2L a
o
re a;
» B* re
för
veri
och
s’
cd cn
B O. „ a
re O. 2.
a re
® ert}' ^
i
03 O
3 1
03
3
03 o
3 1
a b
Bo
re
&3 g
*5. * <B.
a cd £•
vid periodens slut.
under perioden.
cd
Pj
ct>
CD g
g- P
re
a.
re
re 3
re" *?
3i
“ g(X?
O 03
1 1
? $5 f000*5
IV?
R:dr
R:mt
Allmänna landsvägar
411
411
ItVu
—
50,025
7,087,17
23
1856
439
32,372
Häradsvägar
79U
151
A
—
1,200-
7
1857
1,056
34,890
Socknevägar
39tV
—
—
—
1858
657
20,440
I städer
—
—
5
1859
443
17,083
tå landsbygden
Med införd skjutsentreprenads
(i städerna
-1
3
4
| 1860
2,039
18,591
Tab. N:o 9.
SJÖFART och HANDEL, 1856—1860.
1.
1 2.
1 3.
1 4.
5.
6.
7.
1 8.
1 9-
| 10.
1 11.
12.
13.
14.
15.
16.
1 17.
| 18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
S
j
ö
art.
Han
d
e
1.
Fartyg och båtar begagnade
Gross-
Minut-
H
a n
d
1 a
n
i e
till inrikes sjöfart.
till utrikes sjöfart.
handlare.
handlare.
idkande
enligt § 3j qvinnor
med in-  ocb ut-  ländska
varor.
med
landt-
manna-
varor.
med
egna
tre
Besätt-
ning.
Besätt-
ning.
Antal.
och minut-  handel.
Handels-
ordningen.
Handels-
ordningen.
tillverk-
ningar.
tä
EL
C+.
CD
P
Skeppare.
Sjöfolk.
a
EL
CD
P
Skeppare.
Sjöfolk.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
#
Betjening.
Husbönder.
td
CD
,c~t-
CD*
5.
a’
°P
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
a
a
a1
O:
P
Pj
CD
>-i
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Landsbygden
3
34
3
—
2
83
2
3
4
2
7
—
—
Städerna
7
73,69
7
25
28
l,103,ii
28
62
—
—
in
95
—
—
17
—
16
3
—
—
—
—
Hallands län. Tabb. N:is 10 och 11. 19
Tab. X:o 10.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER Å LANDSBYGDEN, samt TOMTER och JORDAR I STÄDERNA ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.111.
12.
13.
14. |
15.
16.
17.
18.
19.
A lan
d s b y
g d
n.
I s
t ä d e r
n e.
Hemman och jord-  lägenheter af alla
slag efter olika na-  tur enligt nya jor-  deboksordningen.
Hemman.
Antal
Uppskatt-
Tomter,
Tomter.
Jordar.
Uppskattningsvärde
sista året.
R:dr R:mt.
Mantal.
td
P
o-
P
P
P
Pj
H
P
nings-  värde
sista året.
jordar och
lägenheter
Antal
j Skog och
1 beten m. m.
w
— p
g B
w
CD
Oförmed-
ladt.
»-a O:
P >-i
5*
crq
03
H*
P-
e-+-
O
»5
03
p"
CK?
O
p:
OQ
CD
P
af alla slag
i hvarje
cr1
CD
cr*
'-<3
<X5
obebyggde.
CD
T*
m
p, B
0'
p
o- g
ö
B
3
&
B
g ®
O
>s
P t-Ö CZ2
CT5 hö P
" S-B
p"
CD_
CD
R:dr R:mt.
stad.
crq
p-1
CD
Tunnland.
g-
CD~ O
g.
p
J-i
2. 5t “
CD 1
Kronoegendomar .
337*43?
271 m
894
416
206
72
1,230,152
Laholm ...
186
40
1,233
616
1,849
9
279,053
139,526
418,579
Skatteegendomar..
umnn
1.139H3
5,131
1,774
1,064
141
5,598,044
Halmstad .
189
15
651
434
1,698
2,783
13J
1,340,500
220,090
1,560,590
1,798y^WA
1.411 AV
6,025
2,190
1,270
213
6,828,196
Falkenberg
131
10
390
295
155
840
332,940
38,500
371,440
Sgr
Warberg...
220
20
816
55
123
994
10yV
1,039,680
163,060
1,202,740
Träl seegendomar:
Säteri
84M
78 H
62
312
40
15
1,376,500
Kongsbacka
65
23
46
47
30
123
H
393,090
20,650
413,740
Insockne
384||
318||
1,000
610
224
26
1,514,390
Utsockne
l,286T2ff5xrV
1,107t%
4,029
1,514
663
163
5,318,602
Sgr
l,755VWff
1.50*11 r,
5,091
2,436
927
204
8,209,492
Hitföres Krono- o.
Krono-skatte ...
1.798,WWW
1.411AV
6,025
2,190
1,270
213
6,828,196
Summa
3,55344*? ?§??
2.915Ä
11,116
4,626
2,197
I
41715,037,688
Summa
791
108
3,136
1,447
2,006
6,589
41*fj3,3S5,263
581,826
3,967,089
Tab. N:o 11.
LAGA SKIFTEN m. m.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Fastställda skiften.
Arfvoden
till landt-  mätare och
gode män
Hela be-
Ar.
Sökta
Skiftade
mantal.
Skiftade ägor upptagne i qvadratref.
räknade
utgifts-
antal.
Antal.
Oförmed-
Förmedlade.
Inrösningsjord.
Afrösnings-
för laga
skiften.
ersättnin-
gen.
lade.
Åker.
Äng.
Odlings-
mark.
jord.
R:dr R:mt.
R:dr R:mt.
1856
38
27
—
48R
10,503
30,375
2,487
84,813
24,822
32,587
1857
39
25
3
58?
11,300
17,389
541
65,375
20,254
33,852
1858
26
38
47?
140?
25,557
25,316
2,498
165,679
47,015
76,973
1859
44
24
33
«ltf
11,066
15,520
1,439
80,003
28,273
31,656
1860
33
28
15?
57|
8,353
16,390
1,093
71,733
36,449
34,460
Summa 1856—60
180
142
99?
366{?
66,779
104,990
8,058
467,603
156,813
209,528
20
Tabb. Niis 12 och 13.
Hallands län.
Tab. IV:o 12.
SPARBANKER.
1.
2.
3.
4.
5. | 6. | 7. | 8. | 9. | 10. | 11.
12.
13. | 14. |
Sparbankens benämning
och stiftelseår.
Antal
del-
egare.
Hela ka-  pitaltill-  gången.
R:drR:mt.
Öfver-  skott el-  ler bespa-  ring öfver
delegar-  nes andel.
R:drR:mt.
Af delegarne
insatt belopp. R:dr R:mt.
uttaget belopp. R:dr R:mt.
Allt vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Halmstads, stiftad 1835...
Warbergs, stiftad 1836...
Laholms, stiftad 1857 ...
Summa
2,015
2,426
227
277,992
206,439
20,666
64
25,570
23,799
143
95
47,341
63,261
06
53,269
55,585
1,433
62
49,371
33,197
6,787
39
51,512
41,137
8,199
72
46,920
34,355
5,785
20
42,381
23,323
84
46,986
32,045
66
52,095
62,907
195
43
65,824
61,800
1,268
58
52,442
42,044
3,354
77
4,668
505,097
64
49,512
95
110,602
06
110,287
62
89,355
39
100,848
72
87,060
20
65,704
84 79,031
66
115,197
43
128,892
58
97,840
77
Tab. N:o 13.
FATTIGVÅRDEN.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7-
8.
9.
10-| ll.| 12.
13.
14.
15.
16.
1 17.
| 18.
19.
20.
21.
22.
23.
År.
Fattigvården
Antal fattighus.
Antal fattighjon, som erhållit full
försörjning.
Antal af fattig-  vården understödde,
som ej fått full
försörjning.
I
''att
i g v å r
d e
n
s
gemensam för hela
samhället.
delad på nedanstå-  ende antal rotar
eller kretsar.
Aldre personer
vårdade
Barn
vårdade
i och
utom
fattig-  hus.
Summa.
Summa
af
båda
könen.
inkomster.
R:dr R:mt.
Samtliga
utgifter
i och för
fattigför-  sörjnin-  gen.
R:drR:mt.
i fattig-  hus.
på annat
sätt.
Afkastning af
egendom, kol-  lekter m. m.
Personliga
fattigvårds-
bidrag.
Värdet af till-  skott efter
hemmantal.
Ersättning
Summa.
R:drR:mt.
af stats-  medel.
fattigvrs-
samhälle.
P
►-b
P
ti
ti
p
m.
1
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
S:a.
a) Landsbygden
med undantag af
Wapnö församl.
1856
40
90
231
350
193
191
464
631
1,095
776
1,409
2,185
7,486
14
7,560
14
53,387
88
782
12
190
50
69,406
78
71,079
31
1857
37
93
228
353
185
183
450
629
1,079
763
1,411
2,174
7,609
36
8,568
07
55,113
26
674
56
166
-
72,131
25
68,060
18
1858
34
90
238
365
210
210
482
665
1,147
736
1,419
2,155
8,361
61
8,922
47
52,920
88
661
94
—
—
70,866
90
69,744
89
1859
43
99
250
385
218
219
511
703
1,214
781
1,338
2,119
7,761
21
9,648
94
52,854
21
659
83
—
-
70,924
19
70,820
70
1860
44
110
256
397
203
217
503
724
1,227
762
1,410
2,172
7,643
01
9,737
70
56,840
20
540
26
213
31
74,974
48
76,557
75
b) Städerna.
1856
4
14
21
1
3
24
33
39
57
96
52
165
217
4,085
74
7,429
21
—
300
45
—
—
11,815
40
14,533
32
1857
4
13
19
1
7
22
30
36
56
92
48
167
215
3,897
98
9,086
94
-
361
75
5
-
13,351
67
14,500
19
1858
4
14
17
2
10
23
30
39
57
96
64
170
234
3,817
02
8,712
34
—
396
76
—
—
12,926
12
13,429
84
1859
4
16
17
1
9
°3
°7
40
KO
93
169
910
10 149
14. 790
19 710
18S0.X3
4
19
24
2
12
21
26
42
62
104
52
149
201
4,619
69
10,831
09
—
457
82
—
_
15,908
60
14,283
07
-Arn
-gxn
»s Fattigvården är gemensam för hvarje stad, och finnes ett fattighus i hvarje stad utom Kongsbacka.
flir1 a
STOCKHOLM, 1862. P. A. NORSTEDT & SÖNER.
BIDRAG TILL
SVERIGES OEFICIELA STATISTIK.
nj Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny Mjd.
LANDSHÖFDINGE-EMBETETS
UTI
GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FOR ÅREN
1856—1860.
1. Länets allmänna beskaffenhet och indelning.
(jröteborgs och Bohus län, beläget emellan 57°33'30" och 59°6'40" lat. samt 28°46'19" och 30°5 59" long.,
gränsar i norr till Norge, i öster till Elfsborgs län, i söder till Hallands län och i vester till Kattegat.
Länets hela vidd beräknas till 43,87 qvadratmil, deraf landet 43,29, utgörande 2,04 öppen åkerjord, 4,08
äng och beteshagar, 34,86 utmark, skog och berg, samt 2,31 insjöar och kärr.
Länet har fem städer, nemligen Göteborg, Kongelf, Marstrand, Uddevalla och Strömstad, alla med stapelstadsrätt,
samt en köping, Lysekil, och är indeladt i fem fögderier, nemligen Göteborgs, Inlands, Oroust
och Tjörns, Sunnervikens samt Norrvikens, innefattande tillsammans 20 härader, af hvilka Göteborgs fögderi
utgör 4: Säfvedals, Askims samt vestra och östra Hisings; Inlands 4: Inlands Södre, Nordre, Torpe och
Fräkne; Oroust och Tjörns 3: Orousts östra, Orousts vestra och Tjörns; Sunnervikens 5: Lane, Tunge, Stånge
näs,
Sotenäs och Sörbygdens; samt Norrvikens 4: Qville, Tanums, Wette och Bullarens. Hisingöns begge härader
äro sammanslagne till ett Länsmansdistrikt, hvaremot Lane och Säfvedals härader äro fördelade i tvenne.
Då alla öfriga härader utgöra hvartdera ett, är länet alltså indeladt i 21 Länsmansdistrikter.
I ecklesiastikt hänseende tillhör länet Göteborgs stift och indelas, oberäknadt garnisons-församlingarne i
Göteborg samt å Ny-Elfsborgs och Carlstens fästningar, uti 35 pastorater, hvilka med Skärgårdskapellerna
utgöra 89 församlingar, fördelade på 5 kontrakter eller prosterier.
Landsh.-Emb. uli Götheborgs o. Bohus län und. ber. för åren 1856—1860. 1
2 Göteborgs och Bohus län.
Indelning och naturbeskaffenhet.
Den ecklesiastika indelningen, jemförd med den civila, företer ej annan oregelbundenhet, än att 8 oförmedlade
hemman (Skårdalen och N. Surte), som efter jordeboken tillhöra Rödbo socken i Göteborgs fögderi,
i kyrkoärenden tillhöra Nödinge socken i Elfsborgs län.
I afseende å lagskipning en är länets indelning numera så bestämd, att hvartdera fögderiet utgör en domsaga.
Antalet af länets domsagor är sålunda fem, hvilka tillsammans utgöra 13 tingslag. Säfvedals härad i
Göteborgs fögderi kommer dock ej att förenas med den öfriga delen af domsagan förr, än vid nuvarande Häradshöfdingens
(Justitie-Borgmästarens i Göteborg) afgång. Städerne hafva hvar sin jurisdiktion, men köpingen
Lysekil lyder under landsrätt *).
Föga upphöjdt öfver hafsytan, består länet dock till större delen af bergsträckningar, som mångfaldigt
utgrena sig och bilda talrika dälder.
De högsta bergkullarne, Dragonkullen vid Svinesund, Björnepiken i Wette härad och Ejdebrattén vid Bul
larens
gräns, hafva ej mer än omkring 600 fots höjd.
Den förnämsta af länets dalar är den, som upptager Götaelf och som, från Kongelf till Göteborg, vidgar
sig ifrån 2,000 till omkring 8,000 fot. Dernäst märkas dalsträckningen från Saltkälleviken inåt Gesäters
socken af Dalsland, 3^ mil lång, och dalen från Bullaren förbi Svarteborg till Gullmarsfjorden.
Utom de talrika hafs vikar, som till någon del eller helt och hållet omgifva betydligare landsträckor,
förekomma inom länet åtskilliga större eller mindre vattendrag och sjöar, af hvilka särskildt må nämnas:
Göta eif, som genomskär en del af Inlands och Göteborgs fögderier och som två mil ofvanför utloppet
bildar tvenne, ön Hisingen omgifvande, grenar, hvaraf den ena utlöper vid Ny-Elfsborg i Riföfjorden, och den
andra, kallad Nordre eif, i Elfvefjorden;
Mölndals ström och Säfve-än, som, med upprinnelse från Elfsborgs län, leda sig, den förra öfver Mölndal,
der den bildar ett större fall, genom Göteborgs stad, och den senare genom Partilleds socken, samt begge
utfalla i Göta eif;
Uddevalla-än eller, såsom den vid lånegränsen kallas, Ris-ån, som har sin upprinnelse inom Forshälla
socken, afleder Örsjöns vatten och utfaller vid Uddevalla;
örekils-elfven, som, kommande från Dalsland, genomlöper Sunnervikens fögderi och nedanom Qvistrum
utfaller i Gullmarsfj orden;
Wettelanda- eller Kollekinds-än, som upprinner ur en mängd små sjöar och mossar på Löfverås- och
Tormåseröds-fjellen samt har sitt utlopp genom Strömstadsvattnet vid Strömstad;
Kynne-elf, som gifver utlopp åt de på Dalslandsgränsen belägne Kornsjöarne och, efter en sänkning af
omkring 140 fot på en mil, utfaller i Bullaresjön;
Idejloden, som till en del genomskär Norrvikens fögderi och utlöper i hafvet norr om Strömstad; —
äfvensom följande insjöar, nemligen:
Landvetter ssjön, Rådasjön, Stensjön och Dillsjön, belägne i Göteborgs fögderi;
Stora Hällungen om 1,270 tunnland och Örsjön om 2,300 tunnland, i Inlands fögderi;
Grindbys, Kollungeröds och Röds sjöar, af omkring 1 mils längd hvardera, i Oroust och Tjörns fögderi'
Kärnsjön, med en vidd af 1,400 tunnland i Sunnervikens fögderi; samt
Norra och Södra Bullaresjöarne, den förra vid pass 1,386 och den senare 2,310 tunnland, i Norrvikensfögderi.
Kärr och mossar finnas inom länet temligen talrikt, men sådane af större vidd, som genom uttappning
kunna göras odlingsbara, mindre allmänt.
I afseende å jordmånen förekomma väsendtliga skiljaktigheter, äfven inom hvarje fögderi. På sätt i
länets föregående femårsberättelser angifvits, kan man dock anse lera och lermylla utgöra de rådande jord
')
Angående indelningarne för försvarsverket samt öfriga kamerala förhållanden, se nedanför under 5:te afdelningen.
Göteborgs och Bohus län.
Naturbeskaffenhet.
Innevånare.
3
arterna. Undantag göra förnämligast, i Göteborgs fögderi, Landvetters samt en del af Härryda och Råda socknar,
der jordmånen består mest af sand och klapper, samt hvad man kallar ör; i Inlands fögderi, en del af
Solberga, Rommelanda, Westerlanda, Ucklums och Hjertums socknar, samt Fräkne härad, der de intill bergssträckorna
belägna hemmanen i allmänhet hafva en svag, sandblandad jord; i Oroust och Tjörns fögderi, spridda
ställen, hvarest förekomma sandblandad fimjord och bränntorf; i Sunnervikens fögderi, mindre delar af Lane
och Tunge härader, der sand och fimjord förekomma, samt Sörbygdens härad, som till en del har 200 fots
höjd öfver hafvet och i allmänhet ett hårdare klimat, än de närmare saltsjön belägne delar af länet, och
hvarest jordmånen mera allmänt är svagare, af sandig och fjellaktig beskaffenhet; samt i Norrvikens fögderi,
Bullarens härad och den del af Wette och Tanums härader, som gränsar derintill, hvarest jordmånen allmänligast
består af sand-, fjell- och myrjord.
I allmänhet har det visat sig, att jorden närmast intill hafskusterna har starkare alstringskraft, och att
den åkerjord, som från äldre tider varit upptagen, innehåller god lera, med svartmylla till matjord och grundlager
af mergel. I flere delar af länet, ända till en mil från hafskusten och deröfver, förekomma större och
mindre bäddar af fossila snäck- och musselskal, tillhörande ännu i hafvet förekommande blötdjursarter, och
som, i geologiskt afseende märkvärdiga, äro det icke mindre i ekonomiskt, genom de rika mergellager, som
de bilda, hvilkas nytta och användbarhet såsom gödningsämne ortens jordbrukare mer och mer lärt sig att
uppskatta.
För att grunda ett noggrannare omdöme om länets fruktbarhet och de derpå verkande klimatiska Tab. Litt. a.
förhållanden, i jemförelse med rikets öfriga delar, må härvid anmärkas, att, enligt Statistiska Central-byråns
offentliggjorda Berättelse för åren 1851 med 1855 (Befolkn. Stat. ny följd I. 2. sid. 21), sädesskörden i Göteborgs
och Bohus län under åren 1816 med 1855 endast 1 år varit svag och 8 år under medelmåttan, då
medeltalet af de öfriga 23 länens sädesskördar under medelmåttan, missväxter inberäknade, varit 13 af berörde
40 år- Häi'till har väl icke allenast en bördigare jordmån verkat, men äfven ett mildare klimat. Enligt
gjorda noggranna iakttagelser har luftens medeltemperatur i Göteborg under åren 1851—1860 (efter den
100-gradiga thermometern, 3 gånger om dagen observerad), förhållit sig som nedanstående tab. Litt. A. utvisar.
För de första fem åren har alltså luft-temperaturens medeltal varit + 7,61, och för de fem sista + 7,69,
eller för alla tio åren + 7,65, som visar 1°99' högre än hvad Stockholms medeltemperatur enligt offentliggjorda
uppgifter utgör, och 0,40 högre än Lunds, ehuru denna ort är belägen två grader sydligare *).
2. Innevånare.
Bilagde tabell N:o 1 redogör för länets folkmängd åren 1856—1860 i öfverensstämmelse med det Tab. n;0 l.
af Statistiska Central-byrån meddelade formulär.
Tab. Litt. A. Medeltemperaturen i Göteborg.
För månad.
För h
ält
å r.
För
Januari manad
+ 0,20
För Juli månad
T 17,64
År 1851
+ 7,60
År 1856
+ 6,4 3
— 1,56
+ 16,66
» 1852 . .
+ 8,23
+ 7,4 0
+ 7,71
+ 7,12
1857
+ 8,57
+ 8,38
+ 8,55
-f* 6,53
+ 0,82
+ 4,74
+ 11,05
+ 16,24
+ 12,91
+ 8,67
» 1853
1858
»
» 1854
»
1859
+ 2,59
+ 1,68
» 1855
>(
1860
»
Juni »
» December »
’) De topografiska och statistiska uppgifter om Göteborgs och Bohus län, som af trycket utkommit i sammanhang med den af Topografiska
Korpsen år 1859 utgifna karta öfver länet, innefatta en utförligare skildring af länets topografiska förhållanden. Hvad de
geologiska förhållandena angår, hänvisas till det karteverk med beskrifningar, som genom Hushållnings-sällskapets föranstaltande utgifves
af E. Olbers.
4
Göteborgs och Bohus län.
Folkmängd.
r
Jemlikt den vid slutet af år 1860 verkställda mantals- och skattskrifningen utgjorde länets folkmängd:
å landsbygden  169,507.
i städerne  39,346.
Summa 208,853.
Efter föregående femårsberättelser för länet utgjorde folkmängden enligt samma längder:
för år 1822 (enligt de mot slutet af 1821 lemnade mantalsuppgifter)  130,627.
» » 1832 ( » » » »af 1831 » » )  148,757.
» » 1841 ( » » » »af 1840 » » )  159,056.
» » 1850 ( » » » »af 1849 » » )  178,613.
» » 1855 ( » » » » af 1854 » » )  189,150.
Räknadt från den i sista femårsberättelsen meddelade uppgift vann folkmängden alltså en ytterligare
tillväxt af 19,703.
Under tidrymden från år 1822 till och med år 1855 motsvarade folkökningen, enligt förra femårsberättelserne,
i det närmaste 45 procent, eller för år räknadt 1,35 %>. Städernes andel i denna tillökning var dock
procentvis något ringare än landets. För år 1822 uppgafs nemligen städernes folkmängd tillsammans till
22,251, hvadan den under åren till och med 1855 ökats med endast 9,518, eller i medeltal för året föga
öfver 11 procent å förstnämnde års folknummer, hvaremot landets folkmängd, som år 1822 uppgafs till 108,376,
men 1855 uppgick till 157,381, visar i medeltal för året en tillväxt af i det närmaste lf procent. Under
o
perioden 1856—1860 var förhållandet deremot omvändt. A landsbygden hade nemligen under denna tid
folkmängden ökats med 12,116 utöfver det i förra femårsberättelsen för år 1855 upptagne antal af 157,381,
hvilken tillökning, enär föregående femårsberättelsers folkmängds-uppgifter, såsom afseende uppbördsåren, grundade
sig på nästförutgående årens mantals- och skattskrifning, följaktligen bör på 6 år fördelas, hvaraf för
året uppkommer föga mer än 1J procent. I städerna åter var tillökningen under berörda period 7,577, som
för året motsvarar 3,97 procent. En öfvervägande andel i denna sistnämnda procent-tillökning belöper sig på
Göteborg, hvarest innevånarnes antal ökat sig med 6,530, som på den för år 1855 uppgifna folknummern
motsvarar i medeltal för året en tillökning af 4,4 %. Närmast derintill kommer Uddevalla, ögonskenligen är
denna stadsbefolkningens starkare tillväxt i främsta rummet att tillskrifva en mer än vanligt vidgad industriel
verksamhet. Att folkökningen å landsbygden under ifrågavarande period varit något ringare än tillförene,
dertill förekommer ej annan förklaringsgrund, än att under berörda tidskifte en elakartad rödsot förnyade
gånger varit i särskilda landsorter gängse.
Då för landet och städerna samfäldt 1860 års folkmängd sammanställes med den för år 1822 uppgifna,
visar sig en tillökning af omkring 59 % eller för år räknadt omkring 1,5 %. Enligt Statistiska Central-byråns
år 1860 offentliggjorda embetsberättelse (Befolknings-Statistik, ny följd I. 3. sid. 36) var folkmängdstillökningen
i detta län från 1821 till 1855 inalles 38,70 procent, eller i medeltal för år 1,11, under det att för hela
riket denna tillökning uppgick till endast 33,11, eller för år räknadt till 0,95. Att klimatisk inflytelse haft
någon del i detta för länet gynnsamma förhållande torde kunna slutas deraf, att, enligt nyssnämnda officiela
statistik (sid. 19), procenten af detta läns befolkning öfver 50 års ålder var 16,40, då för hela riket den endast
var 15,94, och (sid. 24) att antalet af dem, som uppnått en ålder öfver 90 år, motsvarade 5,99 på 20,000,
hälften man- och qvinkön, då deremot för hela riket denna åldersklass motsvarade endast 4,55.
Tab. Litt. b. I medeltal på qvadratmil lemnar länets folkmängd år 1860 en qvot af 4,734, eller mer än 5 gånger så
mycket som medeltalet för hela riket. Fördelad på de särskilda fögderierna visar sig denna folkmängd, i förhållande
till arealen, belöpa sig till de å motstående sida i tab. Litt. B. angifne tal.
Hvad folkets bildning angår, förklarar jag utan tvekan, att den inom detta län är i framskridande. Det
lider ej heller något tvifvel, att ju detta framskridande i ännu märkligare mån skall uppenbara sig, sedan
Göteborgs och Bohus län.
Bildning och sedlighet.
5
verkningarne af den förbättrade folkundervisningen hunnit mogna och det uppväxande slägtet efterhand ingått
i det borgerliga lifvet. Utom residensstaden, hvarest någon gång spår uppenbarat sig till mormonska och
baptistiska villomeningar, men för hvilka här icke varit någon fruktbar jordmån, har inom länet under ifrågavarande
period någon egentlig schismatisk rörelse icke förekommit.
Frågan om halten af ett folks sedlighet är under alla förhållanden, synnerligast vid jemförelsen emellan
tvenne icke aflägsna tidskiften, af den mest grannlaga art, och låter sig svårligen afgöra efter någon fullt
tillförlitlig måttstock. Den enda arithmetiska grund, som i detta afseende kan hafva någon giltighet, är att
hemta frän brottmålsstatistiken, men äfven denna måste man med varsamhet använda, för att icke löpa fara
att vilseledas, ty enstaka företeelser, som uppenbara sig endast eller nästan uteslutande inom antalet af den
lösa befolkningen, innebära icke något bevis om skaplynnet hos den egentliga kärnan af folket.
Anledning erbjuder sig emellertid icke att mildra det omdöme, som härom i föregående femårs- Tab. Litt. c.
berättelser uttalats, så vidt omdömet endast grundas på brottmålsstatistiken. Vid jemförelse af förhållandena
under år 1858, det sista för hvilket Herr Justitie-Statsministerns underdåniga berättelser angående civila rättegångsärenden
och brottmål äro i tryck tillgänglige, med förhållandena under den tidrymd, för hvilken senaste
femårsberättelser i detta hänseende redogöra, ådagalägges, att antalet af lagbrott, för hvilka personer
blifvit sakfällde i detta län, förhållit sig på sätt nedanstående tab. Litt. C. utvisar.
Då för hela riket i medeltal antalet af för brott sakfällde åren 1841—46 förhöll sig; till folkmängden
O O
såsom 1 till 102, 1850 såsom 1 till 115, 1853 såsom 1 till 89 och 1858 såsom 1 till 91, så ådagalägger det
uppgifna förhållandet, att länets tillstånd i omförmälda afseende varit vida ofördelaktigare, än rikets i allmänhet,
efter medeltal räknadt. Härvid är dock att anmärka, att det för de sistberörda åren uppgifna stora antalet
öfverträdelser af politi- och ekonomi-författningar väl mindre torde böra tillskrifvas en ökad brottslighet,
än en skärpt tillsyn emot öfverträdelser. Sedan vid den nya organisation, som Polisförvaltningen i Göteborg
år 1850 erhållit, polispersonalen derstädes blifvit betydligt förstärkt, hafva nemligen åtalen emot lagbrott,
synnerligast mot fylleri, der blifvit talrikare. Förhållandet härmed visar sig af följande, på Herr Justitie-Statsministerns
åberopade embetsberättelser grundade jemförelse:
I Göteborgs och Bohus län utgjorde antalet af öfverträdelser af förordningen emot fylleri och dryckenskap,
för hvilka personer blifvit sakfällde, år 1849: 853, år 1853: 2,587, år 1858: 3,321.
Tab. Litt. B. Folhnängdstätheten å landsbygden enligt mantalslängd erne.
1
Qvadratmil.
Folkmängd.
Antal å
qvadratmil.
i Göteborgs fögderi
6,13
8,89
36,222
34,083
27,930
39,120
32,152
5,909
3,834
4,74
5,892
3,508
2,603
J
11,18
12,35
Norrvikens »
Tab. Litt. C. För lagbrott sakfällde personer.
i
Brott emot person
och äganderätt
m. m.
Öfverträdelser af
politi-, ekonomi-  och särskilde disci-  plinär-stadganden.
Sakfällde i
förhållande till
folkmängden.
931
1,576
1,969
4,388
4,777
1 på 78
1 » 57
1850
1,208
1,072
1,259
1853
1858
1 » 34
1 » 35
6 Göteborgs och Bohus län. Sedlighet m. m. Näringar. Jordbruk.
Då nu hela antalet af brott mot politi-, ekonomi- och särskilda disciplinär-stadganden inom länet år
1849 utgjorde 2,483, och år 1858, såsom ofvan är anfördt, 4,777, visar det sig, att andra så beskaffade öfverträdelse!’
än fylleribrott år 1849 uppgingo till ett antal af 1,380 och 1858 till 1,456, eller endast 76 mera
än förstnämnda år. Ovedersägligt är ock, att, hvad dryckenskapslasten angår, som så länge tärt på befolkningens
både moraliska och ekonomiska krafter, sedlighetstillståndet utom städerna väsendtligen förbättrats,
sedan en ändamålsenligare lagstiftning angående bränvinstillverkning och försäljning år 1855 trädt i verkställighet.
I icke ringa mån har på senaste åren förbrukningen af bränvin lemnat rum för maltdrycker och kaffe.
Hvad klädedrägt och folknöjen angår, har länets befolkning ej några egendomliga sedvänjor.
Till boningshus begagnas inom detta län i allmänhet timrade byggnader, täckte med tegel. Ladugårdarne
äro dels timrade, dels uppförde af korsvirke och bräder, sällan af sten, med tak ömsom af tegel, bunden
halm samt halm och torf. Allmogen har under senare åren betydligen förbättrat sitt byggnadssätt, så
att det i vissa orter numera icke är sällsynt att finna bondgårdar med beqvämt och prydligt inrättade
åbyggnader.
3. Näringar.
Jordbruket är fortfarande länets hufvudnäring och sädesodlingen lemnar numera, äfven vid medelmåttiga
skördar, icke obetydligt öfverskott utöfver länets egen förbrukning. (^tvifvelaktigt kan dock af kastningen
blifva vida större, och all utsigt är förhanden, att den småningom blifver det i den mån allmogens håg för
jordbrukets bättre skötsel, som af föredömen och en gynnsam konjunktur märkbart lifvats, fortfarande underhålles.
Bönor och andra skidfrukter odlas temligen allmänt, särdeles i södra delen af länet, hvarigenom ock under
den härjande potatessjukdomen nöden bland de fattigare jordbrukarne väsendtligen mildrats. Hampa och
humle odlas inom detta län föga. Linsäde är deremot icke sällsynt, och odlingen af klöfver har på de senaste
åren betydligen tilltagit. Till sistnämnde förhållande har länets Hushållnings-Sällskap synnerligen medverkat
genom införskrifning af större partier klöfverfrö och tillhandahållande deraf åt länets jordbrukare.
I södra delen af länet är korn att anse som hufvudsäde. I den norra deremot odlas mera hafre; dock
är blandkorn der ock nog allmänt. I Inlands fögderi intager åkerjorden vanligen | och ängen § af in-ägorymden.
Då vexelbruket inom orten gemenligen afser sjuårig omloppstid med tvåårig gräsvall, så besås I af
åkerjorden med höstsäde och f med vårsäde. Af detta senare anses korn, blandsäd, trindsäd och potates, till
ungefär lika andel hvardera, sainmanlagdt upptaga hälften och hafre andra hälften af den till vårsäd beräknade
jordvidd. Hemmanens inskränkta ägorymd och den nog långt sträckta hemmansklyfningen medgifver ej
i någon större mån begagnandet af trädesjord eller odling af vintersäd, hvilken fordrar starkare gödning;
hvaremot odlingen af ärter och bönor, som sker dels åtskiljdt, dels sammanblanda dt, funnits för allmogens
hushållning mest förmånlig, emedan detta säde icke allenast bibringar jorden en större fruktbarhet, utan äfven
lemnar en kärnfull frukt, användbar jemväl till brödföda, hvarförutom bönhalmen, såsom af värde för hästars
utfodring, länder till besparing af den eljest knappa hötillgången.
Trädgårdsväxter odlas icke obetydligt å Hisingön, men annorstädes föga, undantagandes ståndspersoners
egendomar och till städerne gränsande hemman.
fco 2. De uppgifter, som enligt Statistiska Central-byråns formulär till tabell för jordbruket blifvit äskade, hafva
af Kronobetjeningen endast till ganska ringa del kunnat åstadkommas. På annan väg hafva frågorna ej heller
kunnat blifva besvarade tillförlitligare, än som skett i det för trenne år sedan af Länets Hushållnings-sällskap
till Finans-Komitén afgifne betänkande i ämnet. På grund af dertill hörande sammandrag har bifogade tabell
N:o 2 blifvit utarbetad, med förvandling af qvantitets-beräkningarne efter nu gällande mått och vigter. Till
Göteborgs och Bohus län.
Jordbruk.
7
närmare utredande af förhållandena i afseende å sädesproduktionen m. m. anser jag emellertid följande utdrag
af betänkandet påkalladt.
— — — — »Hvad den för kännedom om landets materiela tillgångar utan tvifvel vigtigaste frå
gan,
eller den om årliga utsädet och årliga skörden, angår, så beror dess tillförlitliga besvarande visserligen
endast af jordbrukarne sjelfve; men då inom detta län icke få socknar äro, med undantag af kyrkans och
skolans tjenstepersonal, befolkade uteslutande af allmoge, och det icke är vanligt, att denna uppmäter och
bokför sina utsäden och skördar, är det ej heller påräkneligt, att uppgifterna härom allestädes kunna blifva
så noggranna, som önskligt vore. Sammandraget af socknarnes uppgifter utvisar, att i medeltal för åren
1855—57 utsädet af spanmål utgjort 97,735 tunnor och skörden deraf 528,970 tunnor. Uti senaste femårsberättelse
för länet beräknades spanmålsutsädet åren 1851—55 i medeltal till 101,061 och afkastningen, efter
afdrag af utsädet, till 462,439 tunnor eller, utan sådant afdrag, 573,500 tunnor, städernas jordbruk oberäknad t.»
»Uti sistberörde spanmålsutsäde ingick hafre till mer än hälften eller 52,524 tunnor, deraf skörden utan
afdrag af utsädet beräknades till 252,609 tunnor.»
»Beträffande länets produktion af säd i allmänhet och förnämligast af sistnämnde sädesslag, som företrädesvis
här odlas och för hvilket under senare åren en fördelaktig marknad i England öppnat sig, erbjuder
kännedomen om skeppningar till utrikes orter från länets hamnar, jemförd med transporterne till dessa hamnar
från andra landsorter, utväg till någon ungefärlig kontroll. Under åren 1855—57 utskeppades från länets
samtliga hamnar 1,242,000 tunnor, eller i medeltal för äret 414,000 tunnor säd, af hvilken årliga skeppning
hafre ensamt utgjorde 317,570 tunnor. Under berörde trenne år fördes genom Trollhätte Kanal 741,506 tunnor
spanmål eller i medeltal för året 247,169 tunnor, deraf, enligt hvad vederbörande räkenskapsförare upplyst,
två tredjedelar, eller omkring 165,000 tunnor, kunna antagas hafva utgjort hafre, som till länets hamnar
från det inre af landet nedförts. Ytterligare kan den årliga land väga tillförseln af hafre från andra län antagas
till högst 40,000 tunnor.»
»Beräknas nu å ena sidan den af länets socknar uppgifne hafreskörd 285,890 tunnor, och dertill lägges
a) Städernas produktion af hafre högst  2,000,
b) tillförseln från det inre af länet kanalleden
165,000,
c) dito landväg  40,000;
så blifver räkningens Debet  492,890.
Om så i Kredit upptages:
a) Tillgång till hafreutsädet
58,770,
b) Konsumtionsbehofvet af hafre inom länet, oberäknadt utfodringen, minst
140,000,
c) Kreaturs utfodring å landet, omkring två tredjedelar af den uppgifna spanmålsåtgången dertill 55,000,
d) dito i städerna
12,000,
e) ofvan uppgifne hafre-utskeppning  327,570;
tillsammans 583,340;
så, utan att beräkna de jemförelsevis mindre partier, som landvågen forslas åt Norge, eller andra
orter utom länet, och oaktadt de i kredit upptagne konsumtions-qvantiteter visserligen äro mycket
lågt beräknade, uppkommer en brist af  90,450.»
»Tages härvid tillika i betraktande, att vid 1857 års utgång högst betydliga hafreförråder inom länet
voro i behåll, som lemnade rum för en ganska liflig skeppning under nästföljande år (endast till Maj månads
slut skeppades år 1858 från länets hamnar 161,876 tunnor hafre), så och då produktionen af öfriga sädesslag
8
Göteborgs och Bohus län.
Jordbruk.
toi'de kunna antagas vara uppskattad i motsvarigt förhållande till hafren, synes utan fara för öfverdrift den
uppgifna afkastningen af länets åkerjord, sammanlagd, kunna beräknas minst 30 procent högre.»
»Frågan hvad årliga utsädet per tunnland utgör har, såsom det kunnat förutses, blifvit för olika sädesslagen
mer och mindre skiljaktigt besvarad, alldenstund förhållandet härvid bestämmes icke blott af olika
sedvänjor, men framför allt af jordens beskaffenhet. Så visa sig i uppgifterna följande minimi- och maximiutsäden,
nemligen för Hvete —1 tunna, Råg i—11 t:a, Rom f—11 t:a, Hafre få—2 t:r, Blandsäd £—2 t:r,
Arter, i förening hvarmed här i länet åkerbönor temligen allmänt odlas, 1—11 t:a, Potates |—10 t:r. Andra
rotfrukter, som här ganska obetydligt odlas, 2 5 t:r, och Lin f—11 tunna. Hvarken Raps eller Hampa är i
detta län föremål för någon nämnvärd odling. Allmännast kan utsädet per tunnland antagas vara för Hvete
och Råg | t:a, Korn 1 t:a, Hafre 11 t:a, Blandsäd 1 \ t:a, Arter och Bönor 1 t:a, Potates 6 t:r och Lin en half
tunna.» — — —
»Beträffande frågan om jordens alstringsförmåga eller afkastning i korntal, så hafva många socknar uppgifvit
förhållandet härmed icke hafva undergått någon förändring under de 25 sista åren. Tre socknar hafva
antagit, att afkastningen snarare minskats, och en och annan har inskränkt sig till förklarandet, att tillökningen
är obetydlig. En socken uppgifver afkastningen af stråsäden hafva ökats, men af potates minskats. De
öfriga socknarnas uppskattning af tillökningen har utfallit nästan i lika mångfaldiga gradationer, som beräkningen
af utsädets tillökning, eller från 1 procent ända till 25 procent och från 1 korn ända till 4 korn.
Ett ungefärligt öfverslag af samtlige uppgifterna härom synes emellertid lemna någon grund för det antagande,
att afkastningen öfverhufvud ökats med omkring 10 % eller en half tunna på hvarje tunnas utsäde. I
förening med utsädets tillökning skulle då i sjelfva verket jordbrukets förkofran under de sista 25 åren, oberäknadt
binäringarne, motsvara nära 35 procent. Då härvid i betraktande tages, att länets folkmängd under
berörde 25 år ökats med 30 procent, och att utskeppningen af länets förnämsta jordprodukt, Hafre, som under
åren 1830—32 icke öfversteg 69,000 tunnor från hela riket, eller i medeltal för året 23,000 tunnor, under
åren 1855—57 deremot endast från detta län uppgick, i medeltal för året, till 317,570 tunnor, — ett
förhållande desto anmärkningsvärdare, som länets skörd 1831 utföll öfver medelmåttan och år 1832 ganska
ymnig, men 1856 och 1857 under medelmåttan — så kunde väl nämnde beräkning skäligen synas nog ringa,
men då derjemte erinras, att åtgången af jordprodukter till bränvinsbränning under förstnämnde period var
icke obetydligt större, vågar Hushållnings-Sällskapet icke gifva anledning dertill, att berörde förkofran högre
uppskattas.» .
»Frågan, till huru många geometriska tunnland den odlade jorden och den naturliga ängen kunna beräknas,
har af flere socknar icke kunnat besvaras, i anseende till bristande kännedom om jordens areal. Uppsummering
af de från öfrige socknar uppgifne siffertalen kan således icke medföra någon fullständig kunskap om
förhållandet härmed i hela länet. För att emellertid gifva någon ledning för frågans bedömande, har i härvarande
provins-landtmäterikontor ett sammandrag upprättats af de från landtmätarne i länet inkomna redogörelsehandlingar
för verkställda laga skiften i länets särskilda härader, hvaraf skälig grund är att hemta dertill,
att öfverhufvud, eller i medeltal för hela länet, på helt mantal må kunna beräknas 45 tunnland åker, 26
tunnland äng och 220 tunnland afrösningsjord.» ■— — —
»Brukningssättet är här i länet, såsom sammandraget utvisar, allmännast, eller med få undantag, uppgifvet
vara. vexelbruk, men icke regelmässigt lika vexelbruk, utan jemkadt på flerahanda sätt efter olika sedvanor,
eller på grund af den enskilde jordbrukarens omdöme om jordens förmånligaste användande.»
»Af sammandraget inhemtas likaledes, att under senaste 25 åren 3,836 tunnland jord blifvit förbättrad
genom grunddikning, 2,617 tunnland genom vattenaftappning och 46 tunnland genom öfversilning. Hufvudsakligen
på länets få större egendomar har grunddikning i vidsträcktare mån hittills blifvit verkställd. En
Göteborgs och Bohus län.
Jordbruk.
9
glädjande företeelse är, att detta vigtiga förbättringsmedel nu äfven bland allmogen å flere ställen börjat
blifva användt.» — — — — — —
Plog och jernharf utgöra ortens förnämsta åkerbruksredskap. Till dragare begagnas förnämligast hästar,
men äfven oxar allmännare än förr. Tröskmachiner, som tillförene endast funnos på några betydligare egendomar,
äro numera flerestädes anlagda äfven vid smärre gårdsbruk.
Göteborgs och Bohus län, som vanligen blott sällan hemsökts af någon kännbarare missväxt, har, oaktadt
sin fruktbara jordmån, rönt det missöde, att sädesskördarne under hela det femårsskifte, som är föremål
o
för denna berättelse, hafva mer eller mindre felslagit, i följd af ogynnsamma väderleksförhållanden. Aren 1856
och 1858 var väl rågskörden temligen fördelaktig, äfvensom potatesskörden 1857 och 1859 samt höskörden
1856, 1858 och 1860, men förstnämnde år var äringen af hvete, korn och hafre under medelmåttan, 1857 af
hvete och råg likaledes jemte missväxt å hö, 1858 vårsädet i Sörbygdens och Bullarens härader samt i allmänhet
potatesskörden under medelmåttan, 1859 mer eller mindre missväxt å så väl höst- som vårsäd i flere
delar af Inlands, Oroust och Tjörns, Sunnervikens och Norrvikens fögderier och skörden deraf äfven i länets
öfriga delar under medelmåttan, samt allmän missväxt å hö, och 1860 mer eller mindre missväxt å all vårsäd
i Oroust och Tjörns fögderi samt i vissa delar af Inlands och Sunnervikens fögderier, och skörden äfven
i öfrigt under medelmåttan, äfvensom allmän missväxt å potates.
I följd af dessa bekymmersamma förhållanden hafva många socknar föranlåtits att anlita staten om
undsättning. Kongl. Maj:t har ock belijertat den förlägenhet, som berörda förhållanden medfört, och medelst
särskilda resolutioner åren 1859 och 1860 anvisat understöd, dels såsom räntefria lån med återbetalningsskyldighet
på 3:ne år, dels såsom gåfvor. Sålunda hafva i Inlands fögderi socknarne Thorsby, Ucklum, Solberga,
Jörlanda, Holta, Ytterby, Karreby och Romelanda undfått tillsammans 29,000 R:dr såsom lån och 3,100 R:dr
såsom gåfvor; i Oroust och Tjörns fögderi Walla socken 3,000 R:dr såsom lån och Stenkyrka pastorat 750
R:dr såsom gåfva; i Sunnervikens fögderi socknarne Bro, Brastad, Lyse, Krokstad, Sanne och Hede tillsammans
33,000 R:dr såsom lån och 2,050 R:dr såsom gåfvor; samt i Norrvikens fögderi socknarne Tanum, Qville,
Svenneby och Bottna tillsammans 58,000 R:dr såsom lån och 2,000 R:dr såsom gåfvor. Under berörda 2:ne
år har alltså länet, i följd af flerårige missväxter, åsamkat sig en skuld till staten af ej mindre än 123,000
Riksdaler.
Prisen å de förnämsta jordbrukets alster hafva, enligt markegångssättningarne i länet, varit de i föl- Tab. Litt.
jande tab. Litt. D. uppgifne.
Priset å potates har varit underkastadt betydliga vexlingar. Allmännast kan antagas 4—6 R:dr för
tunnan å landsbygden, med någon förhöjning i städerna.
Arbetslönerna, som i denna landsort redan under en föregående tid, då tillfällen till arbetsförtjenst och
tillgången på arbetsfolk stodo i ett sinsemellan mera afpassadt förhållande, visade någon benägenhet att stiga,
Tab. Litt. D. Priser å jordbmksalster.
Hvete.
Båg.
Korn.
Blandsäd.
Hafre.
Hö.
Halm.
Tunna.
Tunna.
Tunna.
Tunna.
Tunna.
LIE.
Ltt.
Åren 1838 till och med 1852 voro markcgångsprisen i medeltal ...
... R:dr
13,97
9,58
5,48
» 1853 » » » 1855 » » » »
))
20,17
13,96
9,0
År 1856
»
33,0
22,0
17,50
14,0
10,50
0,50
0,25
» 1857
))
27,87
16,50
14,25
11,62
9,0
0,67
0,28
»» 1858
»
19,50
13,90
11,0
9,50
8,0
0,4 0
0,20
» 1859
18,0
14,0
12,0
10,0
8,0
1,0
0,50
» 1860
»
21,o
16,0
13,50
11,0
8,50
0,50
0, 5
Landsh.-Emb. uli Göteborgs o. Bohus län und. ber. för åren J856—1860. 2
10 Göteborgs och Bohus Iäu. Jordbruk och Boskapsskötsel
hafva under de sista åren ytterligare stegrats, hvartill orsakerna äro att söka dels i de högre arbetslönerna i
Norge och Danmark, som lockat ett betydligt antal arbetsfolk härifrån till dessa länder, dels i jernvägsarbetena,
som likaledes upptagit en icke ringa del af ortens arbetare-personal, men hufvudsakligast i den stegrade
lefnadskostnaden.
rob. Litt. e. De för länet fastställda markegångspriser å årliga mansdagsverken hafva varit de i nedanstående tab.
Litt. E. utförde.
En af de närmaste följderna af husbehofsbränneriernas upphörande blef inskränkning i potatesodlingen,
hvartill växtens periodiska sjuklighet äfven varit en bidragande orsak. I stället har odlingen af hafre så tilltagit,
att den nu utgör vida öfver hälften af allt spanmålssäde i länet. Idafrens fördelaktiga afsättning till
utrikes orter, som stegrat priset derå utöfver det naturliga prisförhållandet till andra sädesslag, har dertill
uppmuntrat, utan att alltid hänsigt tagits till den menliga verkan på jordens alstringsförmåga, som fortsatt
användande af hafre till jordens besåning och brist på erforderlig gödning utöfva. Samtidigt med hafrens
stigande odling har emellertid äfven odlingen af klöfver så ökats inom detta län, icke blott å herregårdarne,
men äfven å allmogens hemman, att denna foderväxt numera utgör ett vigtigt vilkor så väl för ladugårdsskötsel^
som för besparing i arealen af ängsmark.
I föregående femårsberättelser är redan anmärkt, hurusom hemmansdelarnes inskränkta ägovidd utgör
ett nog allmänt hinder ej mindre för ladugårdens utvidgande, än för åkerjordens vexelbruk. Då nemligen
gästgifveri- och kronoskjutsningen medför nödvändigheten för de flesta af allmogen att underhålla en eller
flere hästar, och derjemte för hushållet kor företrädesvis äro behöfliga, medgifver fodertillgången gemenligen
icke att tillika underhålla oxar. Halmen har hittills utgjort det hufvudsakligaste foderämnet, och stallfodring
användes endast å några få större egendomar. Den förkofran, som Bohuslänske landtmannens ladugårdsskötsel
tidtals kunnat vinna, har derföre vanligen icke kunnat bringas högre, än att ett missväxtår varit nog att
nedtrycka den till dess förra låga ståndpunkt. Det bör dock vara att förmoda, att, sedan klöfverodlingen nu
blifvit mera allmän, samt då foder- och betestillgången derigenom torde komma att närma sig ett rättare
förhållande till åkervidden, en fördelaktig verkan deraf på boskapsskötseln snart skall blifva synbar.
Tab. N:o 3. Enligt det af Statistiska Central-Byrån meddelade formulär bifogas härjemte en tabell (N:o 3) öfver
boskapsskötseln, hvartill Kronobetjeningen och Magistraterne lemnat uppgifter, icke anmärkningsvärdt afvikande
från dem som år 1859 ingått ifrån Hushållnings-sällskapet till Finanskomitén.
o
Ar 1856 inköptes af länets Hushållnings-sällskap fyra Norska hingstar till arbetshästracens förbättrande,
hvilka såsom beskällare blefvo, under vissa i kontrakt med hingsthållarne bestämda vilkor, stationerade en
i hvartdera af Norrvikens, Sunnervikens, Inlands och Göteborgs fögderier. Inköpskostnaden utgjorde tillhopa
3,434 R:dr 84 öre. Vid samma tid inköpte nämnde sällskap sex afvelstjurar af Ayreshire-race, deraf fem från
Ultuna stamholländeri och en från Jordberga, hvilka tjurar stationerades i Norrvikens, Sunnervikens och Inlands
fögderier samt å öarne Oroust, Tjörn och Hisingön. Kort derefter inköptes för samma ändamål ytterligare
tvenne racetjurar, uppfödda inom orten, hvilka utstationerades i norra delen af länet. Men dessa åtgärder
hade icke åsyftad framgång. Af hingstarne blefvo 2:ne behäftade med obotliga sjukdomar och sedan,
i följd af inträffade allmänna missväxter å foder, de flesta afvelsdjuren blifvit uppsagde, dervid af samma
orsak hinder mötte för deras förnyade utstationerande, har sällskapet, som alltså föranlåtits att föryttra de
Tab. Litt.TE. Markegångspriser å mansdagsverken.
Ar
1826
0,67
O
Ar
1842—1846
Rmt
0,98
År 1857
1,33
»
1827-
-1831
»
0,80
»
1847—1850
1,03
» 1858
1,20
»
1832-
-1836
))
0,83
»
1851—1855
»
1,12
» 1859
»
1,25
»
1837-
-1841
»
0,87
»
1856
))
1,33
» 1860
»
1,15
Göteborgs och Bohus län.
Boskapsskötsel.
Rofdjurs utödande.
11
återstående djuren, år 1860 beslutit, att, i stället för att hålla egna afvelsdjur, söka förmå enskilda jordegare
att tillhandahålla allmänheten sådane mot låga språngafgifter, och för sådant ändamål anslagit medel till 12
hingstpremier, hvartdera å 150 R:dr, och 20 tjurpremier, hvartclera å 75 R:dr årligen.
Sedan det ena af de 3:ne schäferier, hvilka Hushållnings-sällskapet, med understöd af statsmedel, år
1847 anlade, redan 1853 blifvit så angripet af epidemisk lefversjukdom, att det, sedan de flesta fåren dött,
måst upplösas, samt de 2:ne öfriga schäferierna jemväl blifvit behäftade med svårare sjukdomar, bleksot och
igelsjuka, hvilkas spridande, oaktadt tillitad läkarevård, icke kunnat förhindras och i följd hvaraf de fleste
djuren dogo, beslöt Sällskapet år 1858 att upplösa äfven dessa schäferier och försälja återstoden deraf.
Efter den dyrköpta erfarenhet, som sålunda vunnits, ansåg Sällskapet betänkligt att å nyo bilda schäferier,
men har i stället sökt vinna ändamålet på annan väg, medelst införskrifvande af springbaggar af ädlare race
till croisering med de inhemska fåren, för hvilket ändamål Sällskapet år 1860 anslog en inköpssumma af
1,500 R:dr.
Till afhjelpande af den öfverklagade bristen å djurläkare inom länet, hvaraf behofvet icke ensamt af
den å stat anställde länsdjurläkare kunnat fyllas, hafva fem sådane läkare blifvit af Hushållnings-sällskapet
förordnade, en för hvartdera fögderiet, med en fast lön af 375 R:dr årligen.
Priserne å de hufvudsakligare ladugårdsprodukterna hafva under åren 1856—1860, enligt markegångs- Tab. Litt. r.
sättningarne, hvilka närmast må anses uttrycka inedeltalen af de inom länet gångbara, efter foderskördarnes
beskaffenhet omvexlande handelsvärden, varit de i följande tab. Litt. F. uppgifna.
Hvad angår anstalterna till odjurs utrotande, så har i detta län, såsom allmännast är fallet, icke kunnat
tillvägabringas någon för hela länet gemensam förening. Synnerligast hafva skärgårds-innevånarne i allmänhet
undandragit sig deltagandet i kostnaderna för ändamålet, enär öarne svårligen äro åtkomliga för de mest förödande
rofdjuren, och, då något sådant der förmärkes, det är lätt att genom skallgång derifrån befria sig.
Genom öfverenskommelse, träffad inför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande den 15 April 1842 och af Kongl.
Maj:t den 13 Oktober samma år i nåder fastställd, hafva 5 härader och 13 socknar af de öfriga häraderna
tillförbundit sig att årligen erlägga 25 öre för helt mantal och i förhållande derefter för mindre hemmansdelar,
hvilken afgift häradsvis, der hela häradet deri deltager, men eljest socknevis, uppbäres och samlas till
fond för gemensam jagtkassa, hvarifrån såsom premier betalas för nedannämnde rofdjur, då de dödats utom
skallgång: fullväxt björn 12 R:dr, björnunge 6 R:dr, fullväxt varg 9 R:dr, vargunge 6 R:dr, fullväxt lo 6 R:dr,
lounge 3 R:dr, räf 1 R:dr.
För öfrige orter i länet, med undantag af öarne Oroust och Tjörn, gäller till efterrättelse den af Kongl.
Majit den 14 December 1758 fastställda förening, enligt hvilken af hvarje matlag, som i hemmantal står, bör
i det pastorat, der rofdjur fångas, för hvarje björn eller björnunge erläggas 1 öre silfvermynt, för varg eller
vargunge, lo och mård f öre silfvermynt, för räf eller räfunge i öre silfvermynt, och för hvarje örn, hök,
glada, korp och kråka eller unge deraf g öre silfvermynt.
Tal». Litt. F. Priser å ladugårdsprodukter.
Smör,
Fläsk,
Talg,
Ole,
Ko,
Fär,
Ltt.
I«.
Ltt.
stycke.
stycke.
stycke.
Åren 1838 1852 voro markegångsprisen i medeltal
R:dr
9,4 6
38,44
» 1853—1855 » » » »
»
11,17
46,67
År 1856
>»
15,0
9,0
10,o
150,0
75,0
7,50
.» 1857
»
16,o
8,0
10,25
112,50
60,0
6,50
.» 1858
»
12,o
6,60
9,10
100,o
60,o
5,60
» 1859
»
15,o
6,0
9,50
75,0
40,o
5,0
» 1860
»
12,50
7,o
9,50
80,o
50,o
5,50
12 Göteborgs och Bohus län. Rofdjur. Skogshushållning. Belöningar. Geologisk undersökning.
N:°5o. 6. Bifogade tabeller Nås 5 och 6, öfver dödade rofdjur och af rofdjur dödade husdjur, äro grundade på af
vederbörande årligen meddelade uppgifter och upprättade enligt de formulär, som af Statistiska Central-Byrån
delgifvits.
Länet har gemensam Öfverjägmästare med Elfsborgs län och för öfrigt endast en till jägeristaten hörande
tjensteman nemligen en öfverjägare med lön af 1,000 R:dr.
Enär, med undantag af några få boställens skogsmarker, hvilka likväl icke äro till arealen uppmätta,
sådana skogar, allmänningar eller planteringar, soin äro föremål för den tabell, hvartill formulär under N:o 4
blifvit af Statistiska Central-Byrån meddeladt, icke inom detta län finnas, kan en dylik tabell för länet icke
upprättas.
De enskilda skogarne äro i detta län, såsom i de flesta öfriga, ytterst vanvårdade. Det är redan i föregående
femårsberättelser antydt, att denna del af riket tillförene varit skogrik; men, för att icke tala om de
härjningar af fiendehand, som skäligen antagas i forntiden hafva blottat detta läns kuster och skär från skog,
har tillgången derå synbarligen medtagits under sistförflutne och innevarande århundraden, dels till byggnad
af salteriverk i skärgården och till trankokning under sillfisketiden, dels i följd af de tidtals gynnande konjunkturerna
för trädvaru-utskeppningen och deraf härledda prisstegring, dels ock till fyllande af det alltjemt
ökade behofvet af bränsle. Af skogsbygd kunna för närvarande icke andra delar af länet få namn, än en del
af Wette och Tanums härader, Bullaren och Sörbygden samt det inre af Inland. I allmänhet svarar tillgången
å byggnadstimmer och bränsle numera icke mot länets behof. Furu- och granskogar äro de vanligaste.
Löfskog förekommer nästan endast å inegorna och består mest af björk och al, sällsyntare af ek, ask, lind
och bok. Vissa delar af länet äro alldeles skoglösa, och äfven i trakter, der skog finnes, äro många hemman
blottade derpå. Det är under sådana förhållanden en lycklig omständighet, att bränntorf ännu temligen allmänt
finnes att tillgå.
Under ifrågavarande femårsperiod har Hushållnings-sällskapet för skogshushållningens befrämjande i allmänhet
samt särskildt till premier för skogsplanteringar och för uppköp af trädfrön att tillhandahållas länets
jordegare, anvisat vissa årliga anslag, utgörande tillsammans 5,870 R:dr. Derjemte har en f. d. delegare i
James Dickson & C:is handelsbolag, Herr P. Dickson, år 1857 förärat Hushållnings-sällskapet 3,600 R:dr att
användas till skogsplantering på det å Hisingen invid Göteborgs redd belägna Ramberget, hvilken plantering
ock blifvit bragt till verkställighet, sedan besittning af erforderlig andel i berget erhållits och nödig stängsel
deromkring blifvit uppförd.
Men icke endast till de redan nämnda föremålen har Hushållnings-sällskapets verksamhet varit inskränkt.
För odlingsflit och berömlig landtmannaverksamhet har Sällskapet under ifrågavarande fem år tilldelat belöningar
åt 43 innehafvare af mindre jordbruk med tillsammans 4 silfverbägare, 3 dukater, 16 R:dr Specie och
850 R:dr Rint. För långvarig och trogen tjenst, egnad åt jordbmket, har Sällskapet likaledes under åren 1858
—1860 gifvit belöningar åt 82 personer med tillsammans 1,695 R:dr. Till understöd åt 4 pigor från detta
län, som antaga tjenst vid något af de större mejerierna i riket för inlärande af alla till ladugårdsskötsel hörande
göromål, har Sällskapet årligen 1859 och 1860 anvisat 4 premier å 150 R:dr. Dock hafva endast 2:ne
blifvit i tillfälle att begagna detta understöd.
För beredande af noggrann kännedom om jordarterna och tillgängliga mineralier i länets särskilda delar,
beslöt Hushållnings-sällskapet år 1857 att låta genom sakkunnig man verkställa geologiska undersökningar
härstädes efter enahanda plan, som under Professor Erdmans ledning egt rum i andra delar af riket,
hvarefter aftal träffades med en känd vetenskapsman, Herr Elam Olbers, om åtagandet af denna förrättning;
och har arbetet så fortskyndats, att år 1860 geologiska kartor öfver samtlige häraderne af Inlands fögderi
blifvit fullbordade och nu äro, jemte tillhörande beskrifningar, i bokhandeln tillgängliga. För detta ändamål
blefvo af Hushållnings-sällskapet medel under ifrågavarande tiderymd anslagne, tillsammans 5,970 R:dr.
Göteborgs och Bohus län.
Landtbruksmöte^
Binäringar och hemslöjd.
13
Landtbruksmöten hafva regelmässigt hållits hvarje är, omskiftande å olika ställen i länet, dervid profplöjningar
samt utställningar af kreatur, äfvensom af jordbruks- och slöjdalster, egt rum, premier tilldelats
dem, som deraf funnits förtjente, oell öfverläggningar hållits i landtbruket rörande ämnen. Till bestridande
af kostnaderna dervid har Hushållnings-sällskapet ärligen anslagit 1,000 Kalr. Ar 1800 inställdes dock länslandtbruksmötet
i anseende dertill, att allmänt Svenskt landtbruksmöte då blef hållet inom länet; men på det
att länets jordbrukare skulle sättas i tillfälle att deltaga i det allmänna mötets täflingsutställningar med så
stort antal kreatur, redskaper, jordbruks- och slöjdalster, som möjligt, blef det för landtbruksmötet vanliga
;irsanslaget 1,000 lkdr anvisadt till bestridande af kostnaderne för utställningsföreinålens transporterande till
oell från mötesorten.
Ar 1858 anlades å Partilleds egendom, med vanligt understöd af Staten, en landtbruksskola, hvarest tolf
frilärlingar åtnjuta undervisning i öfverensstämmelse med Kongl. Reglementet den 14 Jan. 1851. Hushållnings-sällskapet
har med denna undervisningsanstalt förenat uppdrag för en lärare att, emot särskildt arfvode
af 1,500 R:dr, under resor i länet vid lämplig tid af sommaren, lemna råd och upplysningar åt jordbrukare,
som sådant begära, i till landtbruk och ladugårdsskötsel hörande ämnen, synnerligen grunddikning och ängsvattning.
Beträffande Hushållnings-sällskapets åtgärder för folkundervisningens befrämjande hänvisas till hvad derom
nedanföre förmäles.
Gagnet af Hushållnings-sällskapets oinförmälda, i flerfaldig» riktningar ådagalagda verksamhet kan väl
hufvudsakligen icke förr än i en kommande tid uppenbara sig, men redan den lifvade nitälskan för landtbruksnäringens
höjande, som bevittnas af allmänhetens talrika deltagande i landtbruksmötena och af det årligen
växande antalet af dem, som anlita Läns-agronomens biträde, är ett säkert förebud, att detta gagn icke
skall uteblifva.
Jordegors hägnande medelst grindar öfver allmänna vägarne har här, såsom i åtskillige andra län, blifvit
sträckt till ett för rörelsen särdeles besvärande missbruk. I följd af de åtgärder, som från länsstyrelsens
sida i detta afseende vidtagits, har likväl under de senaste åren å de allmännaste farvägarne grindarnes antal
betydligt minskats.
Länets allmoge vidhänger för öfrigt den gamla åsigten om stängsels oumbärlighet, hvadan grundsatserna
i den nya stängselförordningen hittills vunnit föga eller ingen tillämpning i denna ort.
I skogstrakterna uppföres stängseln mest af träd, på skoglösa orter deremot allmännast af sten.
I sammanhang med redogörandet för landtbrukets hufvudgrenar och åtgärderna för deras befrämjande,
påkalla några mindre hufvudsakliga föremål för landtmannayrket uppmärksamhet, och deribland afveln af fjäderfän,
som inom länet i allmänhet ej företer något anmärkningsvärdt. Endast i Oroust och Tjörns fögderi
egnas, åt hönsafveln synnerlig omsorg. Vintertiden hysas hönsen i allmogens egna boningsrum, och näppligen
linnes der någon backstuga, som ej jemte innehafvaren herbergerar några sådana djur. Aggförsäljningen från
denna ort är ock derföre betydlig.
Jagten är icke att anse såsom någon allmännare binäring i detta län, änskönt den rika tillgången på
skogsfogel i fjellbygden och sjöfogel i skärgården kunde bereda en väl behöflig inkomst åt dessa orters befolkning,
om jagten ändamålsenligt sköttes.
Biskötseln har i vissa orter af länet under senare åren blifvit med mera nitälskan omfattad, men är i
allmänhet af föga betydenhet.
Färglafvars insamling, som fordom utgjort en icke oväsentlig näringsutväg för den fattigare befolkningen,
är nu, i anseende till den minskade tillgången derå, föga lönande.
o
Åtskilliga handaslöjder öfvas med skicklighet, men knappast i någon gren utöfver länets eget behof.
All åkerbruks- och fiskredskap förfärdigas af allmogen sjelf. Båtbyggeriet i Bohus län öfverträffar de flesta
14
Göteborgs och Bohus län.
Bergs- och Fabriksrörelse.
andra orters. Synnerligast eftersökas de båtar, som byggas å Koster och Oroust. Inom Landvetters oell
Härryda socknar bereder sig allmogen någon biförtjenst genom förfärdigande af laggkäril, skeppsvirke, åror,
stegar, trädgårdsstolar m. m., som afsättas i Göteborg. Af qvinnornas liandaslöjder är föga annat att nämna,
än ylle- och linneväfnader till husbehof.
Tab. N:o 7. Inom Göteborgs och Bohus län finnas följande till Bergsrörelse hänförliga inrättningar, nemligen:
l:o ett stångjernsverk, privilegierad t för 500 Sk® smide, anlagdt å hemmanet Munkedal i Sunnervikens
fögderi och hvarvid smidesbeloppet år 1856 utgjorde 459 Sk®, men 1857—60 ingen tillverkning egde rum;
2:o ett puddlingsverk, år 1846 anlagdt i Göteborg med oinskränkt tillverkningsrätt, men som under
ifrågavarande tiderymd varit hvilande;
3:o ett stålberedningsverk kalladt Ramberg, anlagdt år 1857 i Lundby socken å Hisingön invid Göteborgs
redd;
4:o ett manufakturverk bestående af en räck- och 6 spikhamrar, privilegieradt för 150 Sk® smide, anlagdt
å hemmanet Munkedal i Sunnervikens fögderi; och
5:o trenne spik-, en knipp- och en planerhammare å hemmanet Thorskog i Westerlanda socken.
Tillverkningen vid samtlige Jern-, Manufaktur- och Stålberedningsverk en uppgick:
år 1856 till
570 Sk®.
» 1857 »
394
» 1858 »
1,686
» 1859 »
7,206
» 1860 »
6,662
Vid Keillers mekaniska verkstad i Göteborg samt vid mekaniska verkstaden å Jonsered tillverkades
gjutgods:
år 1857 till belopp af  4,182 Sk®.
» 1858 » » »  4,308 »
» 1859 » » »  2,804 »
' » 1860 » » »  2,046 »
o
A Malmön i Sotenäs härad bearbetas fortfarande ett stenbrott, som lemnar en utmärkt vacker granit,
hvaraf afsättning vunnits, icke blott å inrikes, men äfven å utrikes orter.
Malmgångar, förande jern och möjligen äfven andra metaller, förekomma visserligen inom länet här oell
der, men så vidt hittills erfarits ej af den mäktighet, att bearbetandet deraf ansetts kunna löna sig.
Tab. N:o 7. Fabriksrörelsen har inom Göteborgs och Bohus län under ifrågavarande tiderymd vunnit icke obetydlig
förkofran.
Tab.Litt. g. Enligt ingångna uppgifter utgjorde antalet af samtlige fabriker inom länet det i nedanstående tab. Litt.
G. meddelade.
Tab. Litt. G. Fabriker.
Antal.
Arbetare.
Tillverknings-
värde.
R:dr Rmt.
Ar 1841
131
2,309
3,794,812
» 1850
159
3,422
7,692,318
» 1855
166
5,047
13,324,396
» 1860
185
5,439
16,400,556
Göteborgs och Bohus län. Fabriker. Fiskeri. 15
Af berörde fabriksinrättningar voro utom städerne anlagde, de fleste i Göteborgs fögderi, följande Tab. Litt. H.
i tab. Litt. H upptagne.
Städernas fabriker komma nedanför närmare att omförmälas.
Utom de egentliga fabrikerne voro å landet såsom näringsutvägar begagnade följande i tab. Litt. I. Tab. Litt. i.
anförde.
Näst jordbruket, utgör Fiskeriyrket länets betydligaste näringsgren. Det sysselsätter omkring sjettedelen
af länets befolkning och är att betrakta såsom dels ett sjelfständigt yrke, dels en binäring åt jordbruket.
Utom det så kallade småfisket vid saltsjöstränderna (småtorsk, koljor, hvitling, skäddor m. m.), som jemförelsevis
är mindre hufvudsakligt och föga vinstgifvande, sillfisket, hvilket numera icke är af någon betydenhet,
laxfisket och insjöfisket, som likaledes här åro obetydliga, kunna Bohuslänska fiskerierna indelas i 3:ne hufvud
«renar,
nemligen storfiske (torsk, långor, helleflundror och gråsej), makrillfångst samt hummer- och ostrontägt.
Uti föregående femårsberättelser är anmärkt, att storfisket, ehuru för hela landets hushållning af stor betydenhet,
icke utvecklat sig till hvad det kunde och borde vara, och att detta vållats af yrkesmännens envisa
sorglöshet, i det de icke vårdat sig om att, medelst fiskens slagtande och saltande om bord efter fångsten,
bereda en god handelsvara. I ändamål att uppmuntra till ett förbättradt fiskesätt och en sorgfälligare behandling
af den fångade fisken, anslogos af Staten icke obetydliga premiebelopp för byggande af däckade
fiskefartyg, så inrättade, att den fångade fisken kunde å dem skötas och saltas; och det är ovedersägligt, att
denna åtgärd i så måtto verkat gagneligt, som derigenom framkallats ett icke obetydligt antal fiskefartyg af
den drägtighet och den fastare byggnadsarb att de kunna befara Nordsjön till de aflägsnare fiskebankarne;
men afsigten att tillvägabringa ett bättre fiskesätt förfelades dock, utan tvifvel mera i följd af fiskhandlarnes
än af fiskeriidkarnes likgiltighet. Det blef derföre nödvändigt att förändra grunden för åtgärderna från det
allmännas sida till näringens befrämjande, och i stället att uppmuntra fiskefartygs byggande, utfästades alltså
Tab. Litt. II. Fabriker å landsbygden.
År 1841.
År 185 5.
År 18 6 0.
Stycken.
Arbetarnes
antal.
Tillverknings-  värde.
R:dr Rmt.
Stycken.
Arbetarnes
antal.
Tillverknings-  värde.
R:dr Rmt.
Stycken.
Arbetarnes
antal.
Tillverknings-  värde.
R:dr Rmt.
Mekaniska bomulls-, linne- samt hampspinnerier oell väfverier
6
4
778
21
625,180
150,285
11
1
1,070
40
1,478,732
445,500
11
2
1,245
62
2,564,826
371,300
_
_
3
164
365,434
3
350
968,191
1
50
231,436
2
197
435,000
1
150
454,590
2
180
151,950
3
457
463,065
3
443
408,600
1
180
1,160,084
2
417
5,581,180
2
529
5,615,944
29
307
342,382
36
315
870,695
45
503
1,018,454
Summa
43
1,561
2,713,336
58
2,614
9,640,956
67
2,779
11,401,905
Tab. Litt. I.
År
1855.
A r
1860.
Stycken.
Värde.
R:dr Rmt.
Stycken.
Värde.
R:dr Rmt.
155
429,423
144
449,650
129,000
9,500
218,280
Tullsågqvarnar
35
12
67,088
18,849
36
6
Tegelbruk
52
187,518
42
16
Göteborgs och Bohus län.
Fiskeri.
Bran vinsbränning.
belöningar omedelbart för sjelfva varan, då den intygades vara ändamålsenligt behandlad. Samtidigt härmed
blef ock omsider frågan om denna näringsgrens förbättrande inom orten omfattad med den allmännare nitälskan,
att tvenne bolag för storfiskes bedrifvande här stiftades, hufvudsakligen för att genom föresyn vägleda
fiskare-allmogen till en sådan utöfning af yrket, att varan kunde för förbrukarne blifva ett sundt och födande
lifsmedel. Det ena bolaget, kalladt »Göteborgs aktiebolag för Storsjöfiske», stiftadt i November 1858 med ett
aktiekapital af något öfver 70,000 R:dr, beredde sig tjenlig plats för sin rörelse vid hemmanet Brömsegården
å Klöfverön i närheten af Marstrand, och uppförde der byggnader för fiskens beredning. För fisket användes
dels ett eget fartyg, dels åtskilliga förhyrda, enskilda fiskarelag tillhöriga, fartyg, äfvensom med fiskarelag
kontralierats om storfisks leverering under erforderliga vilkor i afseende å fiskens behandling. Bolaget anställde
vid sitt fiskberedningsverk Danska undersåten C. Lintrup, hvilken samlat mångårig erfarenhet i Isländska
fiskberedningen. Genom torrsaltnings-methodens införande, i stället för den förut brukliga laksaltningen,
har han åstadkommit en förbättring, med afseende å hållbarheten af den saltade fisken, som måste hafva
ett väsentligt inflytande på näringens framtida utveckling.
Samtidigt med det förra stiftades det andra bolaget, kalladt »Göteborgs och Bohus läns aktiebolag för
storfiske» med ett aktiekapital af 20,750 R:dr, och har detta bolag bedrifvit fisket med tvenne egna fartyg
Under
de 2:ne år, som återstodo af ifrågavarande femårsskifte, lyckades det väl icke någotdera bolaget
att bereda sig någon egen ekonomisk fördel af sin verksamhet, men för det hufvudsaldiga ändamålet att bibringa
fiskare-allmogen kännedom om handteringens bättre skötsel har denna verksamhet ingalunda varit
gagnlös, och det lider ej något tvifvel, att ju genom ihärdiga bemödanden, och i den mån som den förbrukande
allmänheten lärt sig uppskatta företrädet af den fullgoda varan, en löftesrik framtid för yrket kan vara
att emotse.
Oberäknadt det så kallade Småfisket kan värdet af länets fiskerinärings produkter uppskattas till omkring
500,000 R:dr årligen, deraf på Storfiskets andel 354,000, Sillfiskets 56,000, Hummerfiskets 47,000 och
Ostronfiskets 13,000.
Af de medel, som Kongl. Maj:t under åren 1856—60 behagat anslå till befrämjande af länets fiskerier,
hafva till belöningar för förbättrad t fiske utanordnats tillsammans 3,213 R:dr och till understöd åt välfrejdade
fiskare, som intygats hafva genom förlust af båtar och fiskeredskap urståndsatts att fortsätta sitt näringsfång,
tillsammans 7,500 R:dr *).
I en föregående femårsberättelse är omförmäldt, hurusom den fattiga skärgårdsallmogens inrotade vana
att lefva för dagen och dess lika inrotade begär efter starka drycker nog allmänt försatt den i ett tryckande
beroende af några förlagsman, hvilket gjorde den liknöjd för all förbättring. Det är särdeles glädjande, att
detta tillstånd väsentligen förändrats. Efter det den nya bränvinsförsäljnings-lagen trädt i verksamhet, har
i de flesta landsorter af länet, och synnerligast i de från städerna mera aflägsna skärgårdsorterna, tillfälle till
dryckenskap försvunnit, och derigenom hafva ordning och sedlighet märkbart främjats.
En näring, hvilken fordom i detta län, likasom mångenstädes, var i blomstrande tillstånd, bränvinsbränningen,
har under de sista 25 åren här småningom förtvinat. Annu år 1831 uppgick antalet af till beskatt
o
ning
uppgifne brännerier till 1,480. Ar 1850 hade det nedgått till 215 och 1855 till 21, af hvilka 15 större
och 6 mindre.
Tab. Litt. k. Hvad utsträckning näringen hade under ifrågavarande period och hvilka belopp tillverkningsafgiften utgjort,
utvisar följande tabell Litt. K. å motstående sida.
o
Ar 1860 drefvos 11 destilleringsverk, alla i Göteborgs stad.
*) För närmare upplysning om fiskerierna i Göteborgs och Bohus län hänvisas till de af biträdande Fiskeritillsyningsmannen Friherre
Uggla afgifne, i länets Hushållnings-sällskaps Handlingar för åren 1859 och 1860 införde redogörelser.
Göteborgs och Bohus län.
Vägar. Broar. Färjor. Skjuts m. m. 17
4. Kommuiiikations-anstalter, sjöfart ock handel.
Bifogade tabeller N:o 8 a. och b. redogöra för de delar af landväga kommunikationerna, som afse Tab. n:0
de allmänna farvägarne, gästgifverierna och skjutsningen.
De mest befarna vägarna äro i allmänhet lättkörda, utom vid tjällossning eller hösttiden efter långvarigare
nederbörd. Undantag göra ock vägstyckena invid städerna, synnerligast Göteborg, der den starka rörelsen
så mycket mer försvårar vägunderhållet, som vägbanorna äro lågländt belägna, och tillgång å tjenliga
grusningsämnen der, såsom nästan öfverallt i länet, saknas.
Ett antal af 29 större och mindre broar har uppgifvits vara under åren 1856—60 dels nybyggda, dels
väsentligen förbättrade, uteslutande på kommunernas bekostnad. Brotull äger ingenstädes rum, ej heller vägpengar,
undantagandes vid Stigbergsbacken å gränsen af Göteborgs område, för hvars omläggning Kongl. Maj:t
beviljat vägafgifts uppbärande under vissa år.
Antalet af färjor uppgår till 14, hvarjemte i skärgårdsorterna 21 båtskjutsstationer äro inrättade, alla
med behörigen fastställda taxor å färjeafgifter och skjutslegor.
Hållskjutsningen är här i länet längesedan afskaffad, och i allmänhet har landväga trafiken af resande
betydligt minskats, i följd dels af den nyligen öppnade jernvägstrafiken från Göteborg, dels af den lifligare
ångbåtsfarten emellan hamnarne å kusten och å Göta eif, dels utan tvifvel ock af den förhöjda skjutslegan.
Sedan äfven allmogen vant sig att begagna de transportmedel, som jernbanan och ångbåtarne erbjuda, har det
på dubbelt sätt verkat till båtnad för jordbruket, genom besparing af tid och dragare.
Länets allmoge synes i allmänhet icke vara böjd för någon förändring i skjutsningsanstalterna. Förnyade
gånger hafva åtgärder vidtagits för skjutsningens ställande på entreprenad, med de största möjliga lättnader
i vilkoren; men såsom tabellen utvisar, har en sådan endast på ganska få ställen kunnat till vägabringas.
I postbefordringen har under ifrågavarande period ingen förändring ägt rum. Den verkställes dels af
dertill anslagne hemman, dels med gästgifveriskjuts eller efter beting.
Kronobrefbäringen verkställes, till den del som de ordinarie posterna ej kunna begagnas, dels af dertill
särskildt anslagne hemman, dels genom entreprenörer, emot fastställd ersättning af de brefbäringsskyldige
hemmanen.
För kommunikationernas lättande hafva följande arbeten under ifrågavarande femårsskifte blifvit inom
länet verkställde:
l:o vägomläggning till undvikande af Källe- och Carlstorpsbackarne i Tunge härad å allmänna landsvägen
emellan Uddevalla och Strömstad, hvartill år 1858 anslag af statsmedel anvisats med 9,000 R:dr;
2:o vägomläggning förbi Grorödsbacken i Lane härad å allmänna landsvägen emellan Uddevalla och
Wenersborg, dertill år 1859 bidrag af statsmedel anvisats med 6,000 R:dr;
Tab. Litt. K. Bränvinsbränning.
Större brännerier.
Ar 1856, 11 stycken (9 två och 2 en månad)
» 1857, 13 stycken (11 två, 2 en månad)
<> 1858, 5 stycken (2 två, 3 en månad)
» 1859, 4 stycken (1 två, 3 en månad)
» 1860, ingen tillverkning
Tillverk-
ning.
Afgift.
Mindre brännerier.
Ar 1856, 6 stycken (3 två, 3 en månad)
» 1857, 5 stycken (alla två månader)
» 1858, 1 stycke (en månad)
» 1859 och 1860 ingen tillverkning
Tillverk-
ning.
Afgift.
Kannor.
R:dr Rint.
Kannor.
R:dr Rmt.
229,768
285,368
73,886
45,842
114,883
142,671
44,331
27,505
50
75
50
3,109
3,792
901
1,104
1,895
540
37
68
80
Summa
7,802
3,540
85
Summa
634,864
329,391
75
Landsh.-Emb. uti Göteborgs o. Bohus län und. ber. för åren 1856—1860. 3
o
18 Göteborgs och Bohus län. Kommunikationer. Jernväg. Ångfartyg. Kusthamnar. Kanaler.
o
3:o vägomläggning förbi Asebyklefs- och Rårödsbackarne å häradsvägen emellan Tunge och Sotenäs
härader, hvartill såsom bidrag af statsmedel erhållits 2,325 R:dr.
Utan statsbidrag hafva blifvit verkställde:
l:o Chaussée-anläggning genom Carl Johans församling från Stigbergsliden till Klippans tullstation, omkring
i mil, medelst vattenafledning och fullständig makadamisering för en af kommunen bestridd kostnad
af 37,500 R:dr, fullbordad år 1859;
2:o Sänkning af en å förstnämnde landsväg i Tunge härad befintlig backe, kallad Galtryggen, hvarför
kommunen vidkänts kostnaden med 400 R:dr.
Till bestridande af kostnader för förberedande undersökningar och utarbetande af förslag till ifrågakomna
allmänna arbeten har under åren 1856—1860 af statsmedel utbetalts ett belopp af tillsammans 858
R:dr 29 öre.
För ortens kommunikationer med inlandet har under ifrågavarande femårsperiod en ny farled blifvit
öppnad, som mäktigare än något annat förlifligat ortens rörelse, nemligen den gren af Statens Jernvägar, som
under namn af Vestra Stambanan fått sin utgång från Göteborg. Byggnadsarbetet å nämnde bana har så
fortskyndats, att denna för trafiken kunnat öppnas i December 1856 till Jonsered 1,4 mil, i December 1857
till Wårgårda 6,2 mil, i Oktober 1858 till Falköping 10,7 mil och i September 1859 till Töreboda 17,1 mil.
Tab. Litt. l. Följande tabellariska sammandrag Litt. L. utvisar hvad tillväxt rörelsen å denna farled vunnit under
åren 1856—1860.
Ångfartyg srör elsen inom länet har idkats hufvudsakligen å tvenne linier, nemligen emellan Göteborg och
Strömstad, med anlöpande af Marstrand, Lysekil, Fjellbacka och Grebbestad, samt emellan Göteborg och Uddevalla,
med anlöpande af Marstrand, Stenungssund, Svanesund och Gustafsberg. Under de månader, som
hafsbaden besökas, är denna ångfartygsrörelse synnerligen liflig. För farten å Göta eif emellan Göteborg och
Ströms Kanal begagnas de ångfartyg, som dagligen trafikera häremellan och Wenern eller de inre kanallederna.
Smärre ångbåtar underhålla jemväl kommunikationen emellan Göteborg och landningsställena vid stadens
yttre redd hvarje halftimme. Emellan Göteborg och Strömstad gjorde år 1860 ångfartyget Strömstad
tvenne reseturer i veckan, och emellan Göteborg och Uddevalla underhölls dylik kommunikation skiftesvis af
ångfartygen Uddevalla, Vikingen och Elfkungen.
På Göteborg trafikerande ångfartyg från andra orter hafva ock ofta, då de varit här någon dag öfverliggande,
gjort lustturer till närmaste badorter, Särö och Marstrand.
Beträffande kusthamnarne och farlederne sjöledes gifver den af Topografiska Korpsen år 1859 utgifna
karta öfver länet och Klints sjökort erforderlig upplysning. Inom länet finnas endast tvenne kanaler, nemligen
Ströms Kanal med slussverk, anlagd af Trollhätte Kanalbolag, vid Göta eif gent emot Lilla Edet, och
Tab. Litt. L. Vestra Stambanans trafik.
Passageraretrafik.
Godstrafik.
Summa.
Antal passa-
Inkomst.
Vigt.
Inkomst.
Inkomst.
gerare.
K:dr Rmt.
R:dr Rmt.
R:dr Rmt.
Centner.
ffi.
År 1856
4,462
2,432
25
3,143
86
326
77
2,759
02
» 1857
57,707
26,773
39
74,927
55
6,961
09
33,751
04
» 1858
138,565
124,375
73
417,889
97
104,261
27
229,879
31
» 1859
192,929
211,877
07
596,028
29
186,983
01
403,127
99
» 1860
190,098
286,916
23
966,094
18
291,780
06
585,563
23
Summa
583,761
652,374
67
2,058,083
85
590,312
20
1,255,080
62
Oberäknadt inkomst af hushyror och telegrammer, tillsammans för alla fem åren R:dr 12,393: 76.
Göteborgs och Bohus län. Fyrar, Sjömärken, Lots-, Post- och Telegrafverk, Sjöfart, Landthandel m. m. 19
Albrektsunds Kanal, som hufvudsakligen blott är en på Statens bekostnad verkställd upprensning af en mindre
farled i närheten af Marstrand, för beredande af en säkrare fart med mindre farkoster inomskärs.
Länet har fyrinrättning ar för den allmänna sjöfarten å fyra särskilda ställen, nemligen å Winga 2:ne
fyrar, en stillastående och en blinkfyr; å Carlstens fästning en omgående spegelfyr; å Hållö en omgående spegelfyr
och å Nordkoster 2:ne fyrar, en stillastående och en blinkfyr. Dessutom underhållas af Göteborgs stad
3:ne ledfyrar, för segling i farvattnen till nämnde stad, nemligen på Buskär, Böttö och Elfsborgs fästning.
Nitton sjömärken äro derjemte på särskilda ställen vid kusten anbragte, och 250 bergringar till fartygs
förtöjande.
Lotspersonalen utgör ett antal af 182, stationerade å 23 ställen. Däckade seglande lotsbåtar underhållas
af lotsverket vid 14 lotsplatser, hvarförutom lotsarne sjelfva underhålla egna båtar, så väl däckade som öppna.
Utom Postkontoren i städerna funnos år 1860 inom länet 3:ne postexpeditioner, nemligen å Oroust, Lysekil
och Fjellbacka, af hvilka den å sistnämnda ställe inrättats år 1859.
Elektriska Telegrafverket hade år 1860 inom länet endast 2:ne stationer, Göteborg och Uddevalla. Vid
den förra expedierades nämnda år 15,363 telegrammer, hvaraf 4,286 till utrikes ort, och vid den senare 1,274,
hvaraf 232 till utrikes ort. Beloppet af portoafgifterna var vid den förra stationen 66,937 R:dr 97 öre och
vid den senare 3,916 R:dr 97 öre. En optisk telegrafledning är dessutom inrättad emellan Göteborg och
Marstrand.
Sjöfart utgör en vigtig näringsgren för länets kustboer, hvilka för detta yrke äga den utmärktaste skicklighet.
Den sysselsätter en icke obetydlig folkmängd den tid af året, som yrket kan bedrifvas. Inom riket
idkas den mest emellan närmaste kustorter och å Wenern; utom riket ske befraktningarne vanligast på Norge
och Danmark, men äfven på Tyskland, England, Holland, Frankrike, Ryssland och Medelhafsorter. Till största
delen begagnas härvid inom orten byggda fartyg och båtar.
Inom länet voro å landet till beskattning uppgifne fartyg och båtar om 5 lästers drägtighet och deröfver
år 1841, 327 stycken om tillsammans 7,407 läster,
» 1850, 387 » » » 9,527 »
» 1855, 427 » » » 10,449 »
» 1860, 484 » » » 3 3,444 »
liskefartyg häruti icke inberäknade.
Om sjöfartens utsträckning, så väl i städerna som å landet, lemnar för öfrigt bifogade tabell N:o Tab. N:o
9 a. närmare upplysning.
Beträffande särskildt ängfartygsflottan, hänvisas till hvad derom, under städerna Göteborg och Uddevalla,
här nedan redogöres.
Hvad angår sjöskador, inhemtas förhållandet af å följande sida stående tabell Litt. M. Tab. Litt.
Handeln ä landet med landtmannavaror, såsom spanmål, lin, linfrö, fisk, åtskilliga slags ladugårdsprodukter,
ved, timmer, tegel m. m. underlättas genom beqväma kommunikationer sjöledes, och afsättningen deraf
i städerna, synnerligast i Göteborg, är under alla årstider liflig. De norra häraderna hafva derjemte, sedan
genom Kongl. Förordningen den 24 Maj 1825 friare handelsförhållanden med Norge inträdt, förmånlig afsättning
af landtmannavaror å detta rikes gränsorter.
Endast i nordligare delen af länet kan äfven någon förtjenst genom landväga-forsling påräknas, och består
denna uteslutande af plankors och bräders forslande från närbelägna sågverk till stapel- eller afiastningsorterne
vid kusten, mest på vinterföre.
Antalet af dem, som enligt § 6 i Handelsordningen berättigats att i öppna bodar å landet försälja inhemska
och vissa utländska varor, hade under sista femårsperioden ytterligare ökats med 8, så att det 1860
20
Göteborgs och Bohus län.
Landthandel, Marknader.
uppgick till 95, hvarförutom 29 idkade köpenskap med endast landtmannavaror, 19 afyttrade egna tillverkningar
och 17 qvinnor idkade den i § 4 i Handelsordningen medgifna inskränktare handel.
Såsom tabellen N:o 7 utvisar, hade jemväl antalet af dem, som å landet sysselsätta sig med handtverk,
under sista femårsperioden betydligt tillväxt.
o
Aret 1860 höllos inom länet inalles 12 marknader, hvaraf 2 å landet.
Tab. Litt. M. Förteckning å sjöskador vid kusten af Göteborgs och Bolms län under arén 1856—1860.
Tiden.
Fartygets namn och af hvilken
nation.
Skepparens namn.
Strandade
fartyg.
Bergade
med egna
besättningar.
Bergade
med hjelp
från
kusten.
Totalt
förolyc
kade.
Anteckningar.
1856. Februari
September
Oktober
»
November
»
December
1857. September
November
1858. Mars
December
1859. Januari
Februari
»
Mars
Juli
Oktober
November
December
1860. Mars
Oktober
December
9
28
25
20
28
29
7
5
17
20
22
25
27
19
Briggen Courier från Bremen
Briggen Adolf
Engelska skouerten Duires Maid....
Engelska briggen Stevens
Preussiska briggen Heinrich
Engelska skeppet Leonora Dobben..
Norska slupen Freden
Engelska skeppet Henry Hood
Engelska skonerten Sahra
Norska skonerten Johan August ....
Norska skonerten Catharina
Svenska ångskonerten De la Gardie
Danska jakten Orion
Svenska slupen Maria Christina....
Engelska briggen Rebecka
Danska skonerten Weile
Norska skonerten Alért
Fjalk från Peta i Hanover
Danska skonerten Thora
Engelska briggen Calypso
Finska briggen Gloria
Svenska jakten Freden
Norska slupen Tre Redare
Tyska briggen Johannes
Holländska koffen Hermina
Obekant skepp
Hanoveranska briggen Jon Trass ..
Holländska skonerten Neva
Engelska skonerten Robinson
Lady of Magdrum
Svenska slupen Alfred
Norska barkskeppet Salamander....
Danska jakten Mariana
Friedrich Gurdes
M. Osterberg....
Richards
Bruce
Busch
Vacker
P. Simonsson ....
Pearson
M. Lagan
Hörjer
C. O. Wiersen...
C. Boström
F. Meislahn
H. Sorensson ....
Th. Brownrigg ..
J. P. Valdt
Obekant
M. De Wall
J. Jakobssen
James Maston...
II. J. Backman .
Nils Johansson ..
O. Janson
J. C. Ahrem
A. M. Jessen....
Obekant
Joh. H. Voogdt.
H. Kock
Obekant
James Writtel ...
Anders Bergman
O. A. Jensen
L. P. Andren ...
{Fartyget lastadt med bomull och färgträd. Hela
besättningen omkom,
j Strandade vid Otterön, men bergades med till
\ hjelp af fiskare efter 5 timmar.
tStrandade vid Winga med last af hvete och
j pipstaf. En del af lasten bergad.
Strandade vid Duskär med last af salt och syrup.
Strandade vid Bullskären med barlast.
Strandade vid Pinö, lastad med korn och smör.
Strandade vid Känsholmen med barlast.
Strandade och sjönk vid Väderöarne.
[Fartyget lastadt med stenkoj. Skepparen och
3 man af besättningen drunknade.
Fartyget lastadt med spanmål. 13 man af besättningen
omkommo.
"Fartyget lastadt med kol, som till en del bergades,
jemte besättningen.
Fartyget barlastadt. Besättningen bergades.
fFartyget lastadt med stål, träd och hafre. Be(
sättningen omkom.
En del af lasten bergad.
[Besättningen omkom. En del af lasten, bestål
ende af plaukor, samt vraket bergadt.
lEn man af besättningen omkom. Vraket och
[ lasten, hafre, bergade.
Fartyget med last såldt å auktion.
En del inventarier bergade.
Lasten bergad. Fartyget såldt å auktion.
C Besättningen räddad. Lasten, 16 oxar, drunk(
nåd, men sedermera upptagen.
Fartyget lastadt med matvaror.
En del af inveutarierne bergad.
fFartyget lastadt med smideskol, öfversegladt.
\ Besättningen räddad.
Sjunkit på 14 famnars vatten.
C En del af lasten och inventarierne bergade.
1 Fartyget såldt å auktion.
) Besättningen, jemte inventarier och en obetyd\
lig del af lasten, bergad.
Fartyget, öfvergifvet af besättningen, sjönk.
jHela besättningen drunknade. Större del af in\
ventarier o. en obetydlig del af lasten bergade.
^Besättningen, jemte större delen af rigg och
) inventarier, bergade.
il Besättningen och inventarier bergades. Farty
\\ get sjönk.
I Besättningen jemte lasten, 600 t-.r korn, bergade.
Göteborgs och Bohus län.
Bränvinsutskänkning. Kameralförhållanden.
21
Antalet af bränvinsutskänknings- och utminuteringsställen jemte taxerade försäljningsbeloppet utvisas Tab. Litt.N.
af nedanstående tab. Litt. N.
Å landsbygden hade år 1860 till minuteringsrätt, utom i Carl Johans församling, och en på kortare tid
i Inlands fögderi, ingen sig anmält.
I hela Inlands fögderi ägde ej heller någon utskänkning rum.
Försäljningsskatten utgjorde år 1860 för länet inalles 165,858 R:dr 35 öre, hvaraf, efter afdrag af uppbörds-
och redovisningsprovision, en femtedel författningsenligt tillfallit Hushållnings-sällskapet. Af de hvardera
kommunen tillkommande f har staden Göteborg användt för amortering af ett lån till nybyggnad af Allmänna
försörjnings- och arbetshuset 18,000 R:dr, för Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset 17,250 R:dr, till
folkskoleanstalterna 30,000 R:dr och till vattenledningen 18,397 R:dr 66 öre; Uddevalla hela inkomsten till
gasverksanläggning, bidrag åt fattigvården och polisens aflöning; Strömstad d:o till fattigvården; Carl Johans
församling till polisens aflöning samt, likasom öfriga orter, till åtskilliga kommunala behof.
5. KaineralförMllandcn.
Under den tid, som förevarande underdåniga berättelse omfattar, har inom detta län hvarken tillökning
i hemmantalet inträffat eller något hemman kommit i ödesmål. Ett ödeshemman Stora Skogen | mantal i
Nödinge socken af Vestra Hisings härad är deremot genom Kammar-Kollegii utslag den 24 December 1860
åt ny innehafvare med 50 frihetsår upplåtet. Genom skatteköp hafva kronohemman minskats med 6||§-dels
mantal, hvarmed följaktligen skattehemmanen ökats. Sedan genom Kongl. Brefvet den 14 November 1854
innehafvare af de från Elfsborgs Kungsladugård i Örgryte socken af Säfvedals härad afsöndrade lägenheter,
hvilka utgöra Carl Johans församling, berättigats att samma lägenheter till skatte lösa, hafva intill 1860 års
slut för 235 af dessa den sålunda tillerkända rättigheten begagnats, hvaremot återstående 254 lägenheter då
ännu voro af krononatur. På dessa funnos vid nämnde tid uppförda 733 med särskilda rotenummer försedda
åbyggnader.
Under åren 1856—60 har Konungens Befallningshafvande meddelat fastställelse å afgäld för 15 afsöndrade
lägenheter, afsedde till tomter för fabriks- och qvarnanläggningar, af hvilka lägenheter 14 upplåtits för
alltid och en på 49 år.
För närmare upplysning om hemmantalet och jordlägenheterna efter deras särskilda kamerala för- Tab. N:o 10 a).
delning äfvensom deras uppskattningsvärden hänvisas till tabellen N:o 10 a).
Tab. Litt. IV. Bränvinsutskänknings och utminutering sställen och taxerad försäljning vid slutet af 1860.
Taxerad
Taxerad
försäljnings-
försäljnings-
qvantitet.
qvantitet.
Branvinsutskänkningsställen.
Kannor.
Bränvinsutmiuuteringsställen.
Kannor.
A landsbygden.
I Carl Johans församling
15
12,239
I Carl Johans församling, för hvilken föreskrifterne för stad
» öfrige landsförsamlingar
400
förklarats böra tillämpas
20
50,087
» Göteborg
100
66,075
» öfrige landsförsamlingar (inberäknade 10 gästgifveriet
12
15,020
» Kongelf
4
10,000
X städerne.
» Marstrand
1
3,200
Göteborg
50
220,626
» Uddevalla
22
18,513
Kongelf
3
10,000
» Strömstad
2
6,517
Marstrand
3
5,225
116.944
Uddevalla
6
45,693
Strömstad
5
10,300
Utskänkningsrält för kortare tid genom särskilde resolutio-
ner medgifven St restauratörer å ångfartyg, badinrätt-
Summa
99
356,951
ningar m. m
27
22
Göteborgs och Bohus län.
Hemmansklyfning. Skiftesverk. Statsbidrag. Rustning och Rotering.
Af de i länet befintlige 133if mantal gymnasii- och skolhemman äger Gustafsbergs barnhus 9} mantal
och de öfriga 1244t mantal tillhöra Hvitfeldtska Gymnasii-stipendii-inrättningen.
Hemmansklyfning en fortgår i ungefärligt förhållande till folkökningen; men med undantag af vissa orter,
synnerligast i skärgården, synas olägenheterna deraf, med afseende å besutenheten i allmänhet, här i länet
vara mindre än flerstädes.
Vid jemförelse af hemmantalet med det i tabellen uppgifna samfällda antalet af brukningsdelar visar
det sig, att i medeltal fem å sex åboer äro att beräkna på hemmanet. Härutinnan förete sig dock betydliga
skiljaktigheter. Så exempelvis i vissa skärgård sorter förekomma ända till 100:delar af hemman; men dessa
äro gemenligen att anse föga annorlunda, än som bostadslägenheter för fiskare, hvilka sysselsätta sig med
jordbruk såsom binäring.
Tab. N:o 11. Skiftesverket (se bifogade tab. N:o 11) har inom detta län haft synnerlig framgång. Sedan utfärdandet
af Kongl. Maj:ts nådiga Stadga derom den 4 Maj 1827 har intill 1855 års slut laga skifte härstädes öfvergått
1,923-}?M förmedlade mantal.
Sedermera hafva intill 1860 års slut ytterligare skiftats 231}f mantal, så att vid denna tid tillsammans
2,155Tt2ä mantal undergått laga skifte, eller omkring tre fjerdedelar af länets hela ägoområcle.
För de utflyttningar som berörde skiften föranledt, hafva understöd af allmänna medel under åren 1856
—1860 utanordnats med 21,465 R:dr 65 öre, varande härigenom beloppet af de statsanslag, som länet för
detta ändamål tillgodokommit, sammanlagdt ökadt till 181,051 R:dr 33 öre.
Enligt de vid nästföregående femårsberättelser fogade sammandrag utgjorde Statsbidragen i detta län,
med undantag af bränvinsbrännings-afgiften, år 1850 tillsammans 385,226 R:dr 40 öre Rint, och år 1855 (efter
bevillningsafgifternas nedsättning) 333,540 K:dr. För år 1860 äro i Landsboksräkenskapen till uppbörd
debiterade egentliga så kallade Statsmedel 175,028 R:dr 67 öre och Bevillning eller Riksgäldsmedel 266,350
R:dr 40 öre, tillsammans 441,379 R:dr 7 öre. Folkskoleafgiften, som år 1855 utgjorde 27,423 R:dr 33 öre,
uppgick år 1860 till 30,431 R:dr 4 öre. Deremot hade Staten från detta län sistnämnda år icke någon intägt
af bränvinstillverkning, emedan det året ingen i liela länet befattade sig med denna industri.
Den tillökning, som statsinkomsten från detta län vunnit, härleder sig hufvudsakligen från Göteborgs
stad, hvars bevillning år 1860 utgjorde 51,757 R:dr mera än år 1855.
Beskaffenheten af skattebidragen inom detta län i allmänhet och sättet för deras utgörande synas icke
påkalla någon ändring särskildt för detta län. Grundskatterna, hvaruti numera ej andra räntepersedlar ingå,
än spanmål (} råg, } korn, J hafre) och smör, utgöras i Askims och Östra Hisings härader, såsom i Westgöta
länen för öfrigt, med förvandling efter markegång eller in natura, men i hela den öfriga delen af länet, utom
Säfvedals härad, hvarest, med undantag af vissa indelta boställen, utskylderna beräknas efter en gång för alla
bestämda markegångsvärden, hafva jordbrukarne den väsentliga lindring, att sagde skatter, med undantag af
kronotionden, utgå efter jordeboksvärde, utan förvandling. Vissa onera, såsom kronoskjuts, inqvartering, brefbäring,
snöskottning, leverering af kronoräntorna med mera, äro visserligen här, såsom i andra orter, icke för
alla hemman lika tryckande, men oberäknadt hemmanens olika natur, äro dessa skiljaktigheter föga beroende
af annat, än hemmanens större eller mindre afstånd från allmänna farvägarne och räntelevereringsställena.
Bland de onera, som hvila på jordbruket, intager rustnings- oell rotering sbesvär et första rummet. Länet
har följande indelningar, för försvarsverket, nemligen:
1. till det från kavalleri afsutna Bohusläns infanteri-regemente 904 nummer, hvaraf 802 effektive;
2. till Elfsborgs regemente, a) 9 soldatrotar; b) en vid ny ordinarie rotering tillkommen soldatrote, jemte i!
rote i spridda rotedelar; c) 2 vid extra rotering tillkomna rotar;
3. till Westgöta regemente ett rusthållsnummer;
4. till Göteborgs stad anslagne 44 rotar i Säfvedals härad, för utgörande af effektive stadsvakts-soldater;
Göteborgs och Bohus län.
Indelningsverk. Skjutsning. Politi. 23
5. för Sjöförsvaret, a) 2 kompanier roterade båtsmän om tillsammans 477 nummer, utom 90, under fredstid
vakante, nummer för städerne; b) vid tillökt ordinarie rotering tillkomna 33 nummer, jemte 6R{ji i spridda
rotedelar; c) vid extra rotering tillkomna 69 rotar jemte 1 i spridda rotedelar för landet och en rote
jemte i spridda rotedelar för städerna.
Af Bohus läns regementes 904 nummer utgöra 400 rusthålls- och 504 rothålls-nummer, fördelade i 2:ne
bataljoner. Redan år 1776 fick norra sqvadronen af regementet afsitta och förvandlades till lätt infanteri, i
afseende hvarå vissa vilkor bestämdes genom Kongl. Brefvet den 15 Augusti 1777, och kontrakt med rote
o
hällarne
stadfästades den 20 September 1783. Ar 1791 fick äfven södra sqvadronen afsitta, men endast för
en tid af 50 år, och, enligt det med rusthållarne afslutade kontrakt, emot erläggande under tiden af vakansafgift
för häst och sadelmundering. Sedan berörde tid tilländagått, blef genom Kongl. Maj:ts nådiga Bref den
14 November 1842 förordnadt, att södra bataljonen utan att förändra sin ägande rusthållsnatur, skulle för en
tid af ytterligare 10 år, räknadt från den 1 Januari 1843, fortfara att förblifva infanteri, emot vissa bestämda
vilkor, deribland det hufvudsakligaste förmådde, att rusthållarne vid denna bataljon skulle under sagde tid
försättas i åtnjutande af enahanda lindring uti rusttjenstskyldigheterne, som genom Kongl. Resolutionen den
15 Augusti 1777 blifvit f. d. rusthållarne vid norra bataljonen af Bohus läns regemente i nåder förunnad;
och blef tiden för detta förordnandes gällande kraft genom Kongl. Brefvet den 3 Mars 1852 ytterligare förlängd
på 10 år.
Rustningsbesväret eller soldathållet inom detta län är fördeladt på 1,048R och bätsmanshållet på 1,472T43V
hemman. Då nu rusthålls- och soldatnumren utgöra 904, men båtsmansrotarne, oberäknade städernes vakante
nummer, endast 477, hvadan i medeltal endast lfijjj hemman belöper sig på ett rusthålls- eller soldatrotenummer,
men 3finj på en båtsmansrote, så enär kostnaden för hvarje nummer af soldat- och bätsmanshållet
öfverhufvud kan anses ungefär lika, följer deraf, att i medeltal de båtsmansroterade hemmanen varit i mån af
nämnde skiljaktighet lindrigare betungade, dock särskilda hemman, mer eller mindre, efter deras olika natur.
Skjutsning sbestyr et är jemförelsevis icke särdeles tryckande inom detta län. Orsakerna igenfinnas, såsom
i fråga om landkommunikationernas beskaffenhet förut är anmärkt, dels i den nyligen öppnade jernvägstrafiken
från Göteborg, som haft till följd att antalet af utgångne skjutshästar derstädes, som år 1856 var 10,065,
år 1860 nedgått till 3,878, dels i de bcqvämliga sjökommunikationerna med ångfartyg, som under senare åren
blifvit allt mera utgrenade och lifliga.
Af samma skäl, som för skjutsningsbestyret anförts, är äfven väghållning sbesvär et, med undantag af Göteborgs
närmaste omgifning, der rörelsen är utomordentligt liflig och tillgången å tjenliga grusningsämnen
ringa, jemförelsevis mindre betungande. I den mån, som de backiga delarne af allmänna landsvägarne kunna
blifva omlagde, skall ock underhållet än vidare lättas.
I afseende å presterskapets och kyrkobetjeningens aflöning har, sedan nästföregående femårsberättelse afläts,
någon förändring icke ägt rum.
O. Politi.
Likmätigt Kongl. Maj:ts nådiga Förordning af den 29 Augusti 1843 hafva socknenämnder blifvit i socknarne
å landet utsedde för handhafvande af de bestyr, som högstberörde Författning stadgar. Derjemte äro
för befordrande af ordning och sedlighet å ställen, der i följd af en större och mera sammanträngd folkmängd
behofvet sådant fordrat, särskilde ordningsmän, uppå vederbörandes förslag, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
tillförordnade.
Utom i Göteborgs stad hafva under ifrågavarande femårsperiod nya kyrkor blifvit uppförda i Ucklums
socken af Inlands fögderi och Walla socken å Tjörn, den förra för en kostnad af omkring 30,000 och den
senare 20,600 R:dr. Derjemte har en ny kyrka blifvit af Handelsbolaget W. Gibsons söner uppförd vid bo
-
24
Göteborgs och Bohus län.
Folkundervisning.
Sjukvårdsanstalter.
lagets fabrik Jonsered i Partilleds socken, hvarest söndaglig gudstjenst hålles utaf någon af Landvetters
pastorats presterskap, samt ett kapell af Fabriksbolaget D. Carnegie & C:o för den talrika arbetarepersonalen
vid Klippans sockerraffineringsverk och porterbryggeri, hvarest särskildt aflönad prest uppehåller gudstj ensten.
Folkundervisningen inom detta län, såsom öfverallt vid lika förhållanden, förbättras endast långsamt. De
fleste socknar äro, såsom förut är omförmäldt, nästan uteslutande befolkade af allmoge. Det kan icke väntas,
att deribland skola finnas många, som fatta betydelsen af den stora samhällsfrågan. En klar insigt deraf äga
endast de lyckligare lottade, som sjelfva förvärfvat någon sann bildning. Det är på deras ihärdighet det ankommer
att drifva fram denna samhällsförbättring. Gifva de efter, blifva icke år efter år nya utsäden verkställde
och vårdade, är det fara värdt, att odlingsfältet snart åter varder öde. Inom detta län möta ock särskilda
olägenheter för skolgången. Väl äro, med blott 3:ne undantag, skoldistrikterna af det inskränktare
omfång, att afståndet från skolbarnens hemvist till närmaste skola är högst f mil, men många socknar och
kapeller vid kusten bestå helt eller delvis af spridda öar och holmar, eller äro de af vikar eller fjellryggar
genombrutna. De fasta skolorna kunna icke inom sådane församlingar blifva af lika nytta, som å slättbygden
i det inre af landet i allmänhet, och följden häraf har blifvit, att i detta län många socknar ännu äro i saknad
af sådane skolor, och att ännu år 1855 föga öfver halfva antalet af i skolåldern varande barn ordentligt
begagnade skolundervisningen. Med behjertande häraf beslöt länets Hushållnings-sällskap sistnämnde år
att äfven å sin sida egna nödig omsorg åt denna vigtiga angelägenhet. I en landsort, der nästan all jordegendom
besittes af allmoge, som i allmänhet icke erhåller annan bildning, än den som i hemmet eller inom
kommunen kan åstadkommas, är det ock för jordbruksnäringens framgång af vigt, att folkskolan så nära som
möjligt uppnår sitt ändamål. I det syfte, att den för alla nödvändiga undervisningen må blifva åtkomlig för
alla, har Sällskapet derföre, med vilkor af vissa åtgärder å kommunernas sida, som ådagalägga deras eget nit
att medverka för saken och betrygga verkställigheten, samt under förbehåll af rättighet att kontrollera denna
verkställighet, af dess andel i bränvinsförsäljningsskatten anvisat årliga bidrag att användas för inrättande
och understödjande af nödigt antal ambulatoriska skolor, efter Grefve Rudenskölds anvisning, i alla de landsförsamlingar,
som ej för ändamålet hafva egna tillräckliga fonder, samt der fasta skolan ej gör tillfyllest för
undervisningens allmänna meddelande och roteskolor ej kunna åstadkommas. Tillsammans utgjorde dessa bidrag
intill 1860 års utgång ett belopp af 13,027 R:dr 82 öre. Det kan icke betviflas, att sedan den med
folkskolan afsedda undervisning en gång kommit det uppväxande slägtet allmänt till godo, nitet för denna
angelägenhet ju ock skall så allmänt lifvas, att dess framtida upprätthållande ej blifver beroende af främmande
understöd.
Utom folkskolorna finnas en af Fabriksbolaget D. Carnegie & C:o vid dess sockerraffineringsverk och
porterbryggeri å Klippan inrättad skola för arbetspersonalens barn, Götiska förbundets fattigfriskola i Mölndal
o
och Holtermanska skolan i Aby, Fässbergs socken, Stjerncreutska skolan vid Bärby i Säfve socken och småskolor
vid de flesta större fabriker i Göteborgs fögderi.
Af tillämpning sskolor för näringarne äro för öfrigt, utom den förut omförmälda landtbruksskolan å Partilled,
att nämna 2:ne mindre navigationsskolor vid fiskelägena Fiskebäckskil och Mollösund å Oroust, begge af
enskilde anlagde, men af hvilka den förstnämnda upphörde år 1859.
Offentliga sjukvårdsinrättningar, bestämda för länet i allmänhet, äro: 1 Läns-lasarettet och Kurhuset i
Uddevalla; 2 Göteborgs Hospital.
Vid förstnämnda inrättning emottagas sjuka från hela länet, med undantag af Göteborgs stad. Under
redogörelseåret 1860 hafva vid denna sjukvårdsanstalt blifvit vårdade 620 personer, deraf från föregående året
qvarliggande 42, samt under året intagne 578, och hafva af dessa under året såsom tillfrisknade eller obotlige
utgått 534, aflidit 24 samt till följande året qvarlegat 62.
Göteborgs och Bohus län.
Sjukvårdsanstalter. Läkarepersonal. Kreditanstalter. 25
Inrättningens utgifter under samma år stego inalles till 13,503 R:dr 30 öre. Fördeladt på underhållsdagarne
visar beloppet en medelkostnad af 66 öre för hvarje sjuk dagligen. Kurhusafgiften för länet var
åren 1856 och 1857 bestämd till 5 sk. banko, år 1858 till 16 öre samt åren 1859 och 1860 till 17 öre.
Det nya länssjukhus i Uddevalla, hvarom år 1847 beslut fattades, blef år 1851 fullbordadt och är på
fullt ändamålsenligt sätt orclnadt.
Vid Göteborgs hospital, hvars bestämmelse icke är uteslutande för detta län, vårdades år 1860 inalles
98 sinnessjuka, deraf 66 qvarliggande från nästförflutne år och under året intagne 32. Under samma tid utskrefvos
såsom friska 18, förbättrade 2, obotlig 1, och dogo 8.
Inrättningens utgifter uppgingo under berörde år till 17,942 R:dr 8 öre. I förhållande till underhållsdagarnes
antal utgjorde medelkostnaden för hvarje sjuk. dagligen 62 öre och för året 226 R:dr 92 öre. Ar
1855 utgjorde denna medelkostnad 601 öre dagligen och 224 R:dr 34 öre årligen.
Det inskränkta utrymmet af denna mer och mer anlitade inrättning har hittills icke medgifvit en ändamålsenlig
behandling af de sjuke, men sedan uppå Kongl. Maj:ts nådiga framställning Rikets Ständer anslagit
erforderliga medel för hospitalets utvidgande, är utsigt för handen, att inrättningen varder försatt i än
damålsenligare
skick, i hvilket hänseende förberedande åtgärder äro på vederbörande Öfverstyrelse beroende.
För Karantänsinrättningen å Känsö är nytt reglemente den 20 Sept. 1859 utfärdadt.
Helsovården ä landet bestrides af 4 ordinarie och en extra provinsial-läkare.
Länet har en djurläkare, stationerad i Göteborg, med lön på stat. Enär någon svårare epidemi bland
husdjuren icke under ifrågavarande period här varit rådande, har hans biträde icke varit synnerligen anlitadt.
För hvartdera fögderiet har Hushållnings-sällskapet dessutom, såsom förut är omförmäldt, anställt en djurläkare
med bestämdt arfvode.
Oaktadt förnyade uppmaningar från Konungens Befallningshafvande hafva landtförsamlingarne röjt föga
benägenhet att förse sig med examinerade barnmorskor. Deras antal var i hela länet, sex i städerna inberäknade,
vid slutet af ifrågavarande period endast 41.
Utom städerna var vid samma tid inom länet endast ett apothek med personel besittningsrätt, nemligen
å ön Oroust.
Saltsjöbaden å flere kustorter inom länet hafva hos allmänheten åtnjutit ett stadgadt förtroende, och
besökas årligen mer och mer. Utom städerna Marstrand och Strömstad, af hvilka den förra vanligen besökes
af omkring 1,000 badgäster årligen och den senare af omkring 600, är Gustafsbergs badort den mest besökta.
En helsokälla finnes ock här, men som begagnas af få. För öfrigt äro badanstalter för allmänheten inrättade
vid Långedrag i Göteborgs fögderi, Stenungssund och Ljungskil i Inlands fögderi, Henån å Oroust, Lysekil i
Sunnervikens och Grebbestad i Norrvikens fögderi, m. fl. ställen.
En öfversigt af ortens Kreditanstalters verksamhet under åren 1856 — 60 bekräftar, ty värr, hvad äfven
derförutom är uppenbart, att landtbefolkningens ekonomiska ställning under denna tidrymd i allmänhet försämrats.
Efter fem års mer och mindre felslagna skördar har det ej heller kunnat vara annorlunda. Då med
få undantag länets jordbrukareklass utgöres af allmoge å mindre hemmansdelar och som saknar all förlagsstyrka
att hålla sig uppe under ett års, än mera under flere års missväxter, har ökad skuldsättning deraf blifvit
en oundviklig följd. Den betydliga skuld till Staten, som länet genom erhållna undsättningslån åren 1859
och 1860 åsamkat sig, är förut omförmäld, men ortens penningeverk hafva i än större mån anlitats om försträckningar.
Från Rikets Ständers härvarande Lånekontor (afdelningen Allmänna Diskonten) utgingo till Göteborgs och
Bohus län (utom Göteborgs stad) år 1855 962 lån å tillsammans 442,665 R:dr, 1856—58 i medeltal 829 lån
å tillsammans 414,960 R:dr, men 1859 1,210 lån å tillsammans 517,710 R:dr och 1860 1,195 lån å tillsam
Landsh.
-Emb. uti Göteborgs o. Bohus län undt. ber. för åren 1850—1860. 4
26 Göteborgs och Bohus län. Hypoteksförening. Skuldsättning. Brandförsäkring.
mans 472,620 R:dr. Dessutom fick länet (utom Göteborg) sistnämnde år från Handels- och Närings-Diskonten
148 lån till belopp af 442,500 R:dr och från Statslånefonden 20 lån å tillsammans 45,400 R:dr.
Den kreditanstalt, som under namn af Hypotheksförening mellan jordegare inom Elfsborgs län med Dalsland
samt Göteborgs och Bohus län år 1851 blifvit stiftad, och hvars styrelse har sitt säte i Göteborg, lem
nade
under åren 1856—60 inträde för 1,369 delegare, hvilkas delaktighetsbelopp, uppå ett uppskattningsvärde
af 9,665,973 R:dr, blifvit bestämdt till inalles 4,483,945 R:dr, och var vid periodens slut af det beviljade lånebeloppet
uttaget 3,456,225 R:dr. Enligt från Föreningens kontor meddelad upplysning var Göteborgs och
Bohus län delaktigt i denna lånerörelse för något mer än en femtedel, och kan alltså den härigenom ökade
pantförskrifningen af länets jord antagas till minst 700,000 R:dr.
Den sålunda ökade penningetillgång, som från flere källor tillströmmat länet, har dock, så vidt af lagsökningarnes
antal får slutas, icke varit nog att reglera den enskilda skuldsättningen. Antalet af de hos
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förekomne utsökningsmål, som år 1850 var 3,006, med ett till betalning
ådömd t belopp af 372,165 R:dr, men år 1855 nedgått till 1,387 med ett ådömdt belopp af 182,883 R:dr och
år 1856 ytterligare till 752 med ett belopp af 83,892, ökades nemligen sedermera år efter år så att det
år 1857 utgjorde 1,699, hvari ådömdes  „  R:dr 242,187,
» 1858 » 2,254, » »
» 315,335,
» 1859 » 2,688, » »
» 370,298, och
» 1860 » 4,109, » »
» 548,749.
Denna dystra tafla lemnar likväl rum för erinringar syftande dertill, att tillståndet icke må antagas
vara hopplöst. Utlåningarne från Lånekontorets allmänna diskontfond voro till största delen omsättningar af
äldre lån. Hvad särskildt Hypotheksföreningens lånerörelse angår, så är det uppenbart, att då den med sväfvande
skuld belastade fastighetsegaren fått sina skulder omsatta i en låneinrättning der han är betryggad
emot uppsägning, så länge han fullgör åliggande afbetalningar, han ock derigenom är försatt i tillfälle att
säkrare bibehålla sin förvärfvade jordbesittning och att vidtaga de åtgärder för jordbrukets förbättrande, som
han under andra omständigheter måst lemna å sido.
Uti lagsökningsärendenas mängd har äfven tillförene visat sig ett slags ebb och flod, efter årsväxternas
beskaffenhet. Sålunda nedgick utsökningsbeloppet under och näst efter det för jordbruket gynnsamma
tidskiftet 1851—55 till mindre än och det lider ej något tvifvel, att ju ett par års goda skördar å nyo
skola medföra en återgång i härutinnan nu befintlige förhållanden. Framför allt måste för öfrigt i afseende
å den under senaste årtionden ökade skuldsättningen tagas i betraktande det jemväl, och utan tvifvel i högre
mån, ökade värde, som jordegendomar i denna del af riket under samma tid vunnit.
Det bolag, som år 1845 bildat sig för försäkring af åbyggnader och lösegendom å landet, och för hvilket
Kongl. Maj:t den 13 Mars nämnde år fastställt nådigt reglemente, har vunnit betydlig utsträckning. Bolaget
är grundadt på en minimi-teckning af 2,000,000 R:dr. Vid brandstodsårets slut 1860 utgjorde försäkringarnes
antal 3,968, och ansvarighetsbeloppet, som år 1855 var 12,235,110 R:dr, uppgick 1860 till 13,854,500 R:dr.
— Under åren 1856—1860 hade bolaget att ersätta inalles 43 brandskador med ett sammanlagdt belopp af
92,434 R:dr 50 öre, hvilket, i förhållande till ansvarighetsbeloppet under samma tid, utgör nära 17i öre på
hvarje 100 R:dr.
Jemte läns-brandstodsbolaget bestå flera mindre föreningar för brandförsäkring häradsvis. Det är härvid
att beklaga, att allmogens förtroende till den för länet gemensamma försäkringsanstalten visat sig vacklande.
Efter några års erfarenhet af att man i sin egen ort icke hemsökts af någon brandskada, har man
gemenligen funnit sig besvärad äfven af en ringa afgift till läns-brandstodskassan och sålunda utträdt ur bolaget.
Men då derefter brandskada inom häradet eller det mindre brandstodsdistriktet inträffat, som medfört
Göteborgs och Bohus län.
Sparbanker. Sockenmagasiner. Fattigvård.
27
en mångdubbelt större afgift, har man åter förenat sig med länsbolaget, dock endast tills det varnande missödet
ånyo är glömdt. Att sådane splittringar emellertid å ömse sidor verka menligt, är uppenbart.
Af anstalter, som afse besparings- och understödsändamål, äro i öfrigt för landet, utom sparbanker, Tab.N:ol2.
hvarom Tab. N:o 12 lemnar upplysning, icke andre att anföra, än socknernagasiner, för anläggande hvaraf detta
läns allmoge visar föga benägenhet, så att vid 1860 års slut endast 11 sådane inrättningar funnos, som tillkommit
under de sista 19 åren.
I afseende å fattigvården inom länet hänvisas till den deröfver upprättade, härvid bilagde tabell Tab.N:ol3.
N:o 13. Då någon statistisk öfversigt öfver denna del af kommunalförvaltningen förut icke varit offentliggjord,
erbjuder sig ej någon grund för jemförelse i detta hänseende, med föregående tidskiften. Den nog allmänna
klagan öfver fattigvårdsbesvärets ökade tyngd är väl emellertid icke utan befogenhet, men det öfverklagade
förhållandet är ostridigt verkan mera af en fullständigare och bättre ordnad fattigvård än af fattigpersonalens
tillväxt. Ty det är en ovedersäglig erfarenhet, att sedan 1847 års fattigvårdsstadga trädde i
verkställighet, tillståndet i så måtto förbättrats, att fattigvårdspligten noggrannare fullgöres, och att lättingar
icke så ohejdadt, som förr, kunna ströfva omkring till last och äfventyr för allmänheten
Uppgifterna
till den åberopade fattigvårdstabellen äro så nära fullständigt meddelade, att sammandraget
kan anses innefatta temligen tillförlitliga svar på de i kolumn-rubrikerna framställda frågor. Men det bör
härvid erinras, att, såsom i de vid tabellen fogade anmärkningar antydes, icke få församlingar låta fattighjon
kringgå från gård till gård och der turvis njuta kost och vård, hvaraf kostnaden i allmänhet ej är inbegripen
i uppgifterna å de allmänna fattigvårdsutgifterna, likasom ej heller värdet af vissa natura-persedlar, som utan
fattigvårdsstyrelsernas mellankomst de fattige tilldelas. För att bilda sig ett riktigt omdöme om tyngden af
fattigvårdsbesväret, uppskattadt i penningar, bör alltså sammandragets totalbelopp ökas med minst 20 ä 25 %•
Bland välgörande stiftelser, utom städernas, äro att nämna:
l:o. En donation af landtbrukaren Anders Falk på Tofta till Morlanda sockens fattiga, bestående af
trenne gårdar om tillsammans 1R mantal samt 23,000 R:dr i reda penningar. Stiftelsen, som efter gifvarens
död år 1854 trädde i verkställighet, förvaltas af Kyrkoherden i Morlanda och fyra af honom valda bönder.
2:o. En fond af 20,000 R:dr, som i anledning af den nöd, hvaraf skärgårdsallmogen under 1855 års
stränga vinter hemsöktes, genom försäljning å auktion i Göteborg af der gifna fruntimmersarbeten, bildats
utöfver det understödsbelopp, som nöden för tillfället kräfde. Denna fond, hvars ändamål är att, i enlighet
med faststäldt reglemente, vid påkommande behof bispringa länets fattiga kustallmoge, uppgick vid 1860 års
slut till 27,238 R:dr 81 öre.
3:o. En donation af nu mera framlidne Grosshandlaren Robert Dickson af 110,000 R:dr, till uppförande
af arbetarebostäder i Carl Johans församling. Denna stiftelse, som i sammanhang med en likadan för Göteborgs
stad tillkom år 1857, förvaltas enligt faststäldt reglemente af en Bestyrelse, som Landshöfdingen utser
och kontrolleras genom årlig granskning, hvartill så väl han som Carl Johans församling väljer revisorer.
Till välgörande stiftelser för länet kan jemväl räknas en donation, som väl afser ett större tillämpningsområde,
men i verkligheten kommer detta län hufvudsakligast till nytta, emedan bestyrelsen, som har sitt
säte i Göteborg, icke lika lätt kan få kännedom om de föremål för den afsedda välgörenheten, hvilka yppas
i andra delar af riket, som i detta närmaste landskap,- nemligen
4:o. Enkefru Volrathine Kalls donationsfond till understöd för »fattig allmoge, hvar helst inom Sveriges
rike, som mistat egendom genom sådana olyckshändelser, hvilka menniskor icke förmå afvärja, såsom orkaner,
vattenflöden, hagel, missväxt, vådlig händelse, hvarigenom man och fader omkomma, och dylikt mera». Donationen
förvaltas af Landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län, Biskopen i Göteborgs stift och Magistraten
i Göteborg, såsom förordnade exekutorer. Kapitalet, sorn vid donationstiden år 1828 utgjorde 14,000 R:dr,
28
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Folkmängd. Fabriker. Handel.
uppgick vid 1860 års slut till 28,791 R:dr 22 öre. Beloppet af de åren 1856—60 anordnade understöd utgjorde
tillsammans 2,288 R:dr.
Städerne.
1. Göteborg.
Länets residensstad, sedan dess anläggning en af rikets förnämsta handelsstäder, rättfärdigar numera
äfven namnet af fabriksstad. Inbyggarnes idoghet, lättad af stadens för deltagande i verldsmarknaden synnerligen
beqväma läge, har knutit handelsförbindelser med alla folk, för hvilka Svenska flaggan hittills blifvit
känd, och verkan deraf har varit ett ständigt vidgande af afsättningsfältet för inhemska arbetets alster. Föl
jande
statistiska sammandrag öfver Göteborgs folkmängd, varuvexling med främmande länder, sjöfart, fabriksrörelse,
tullintägt m. m. skola bära ojäfaktigt vittne om den jemt stigande förkofran, som staden vunnit, äfvensom
om den inhemska näringsflitens tillväxt, synnerligast från den tid, då rikets allmänna författningar
öppnat en friare täflan för handel och näringar.
Tab. N:o 1. Göteborgs folkmängd, som enligt uppgifterne i förra femårsberättelsen
år 1841 utgjorde (jemlikt 1840 års mantalsuppgifter)  17,893,
» 1850 » ( » 1849 » » )  21,407, och
» 1855 » ( » 1854 » » )  24,803, hade
» 1860 jemlikt samma års mantalsuppgifter stigit till
31,333.
Dessa uppgifter utvisa dock endast antalet af den folkmängd, som varit inom stadens ägo-område boende,
hvadan deruti icke inbegripes befolkningen inom Carl Johans församling, som, ehuru å landets grund,
likväl är att anse såsom bildande en förstad åt Göteborg och derföre ock tillhör denna stads Polisstyrelses
domvärjo.
Denna församlings folkmängd utgjorde, enligt uppgifterna i förra femårsberättelserne:
år 1841
5,734,
» 1850
6,960,
» 1855
7,865, och
» 1860
9,832.
Stadens öppna jord användes fortfarande till odling af säd, potates och foderväxter.
Tab. Litt. o. Såsom förhållandet är för riket i allmänhet, utgöra stångjern och bräder, de sistnämnde af de dimensioner,
som få namn af plankor och battens, Göteborgs förnämsta utförselsartiklar. Enligt tillgängliga officiel a
handlingar har utförseln deraf, såväl som af andra artiklar, från nämnde stad under en följd af år tilltagit på
sätt tab. Litt. O. å motstående sida utvisar.
Af ortens betydligare fabrikstillverkningar har raffineradt socker på senaste åren föga varit föremål för
skeppning till utrikes ort. Deremot har utförseln af åtskilliga slags papper, hufvudsakligen tryck-, konseptoch
omslagspapper, varit af betydenhet. Aren 1851—55 utskeppades nemligen i medeltal årligen 119,409 «,
och 1856—60 likaledes i medeltal 93,919 papper, deraf det sista året, eller 1860, 181,469 tt.
Af en annan artikel, som först på senaste tid blifvit föremål för Svensk industri, nemligen tändstickor,
har skeppningen till utrikes orter varit i oafbruten tillväxt. Värdet af de från Göteborg utförda qvantiteterna
deraf var år 1856: 95,975, 1857: 99,417, 1858: 195,642, 1859: 275,179, och 1860: 433,606 R:dr.
Hvad i öfrigt af sättning sorterna för de utskeppade varorna angår, så har en väsentlig förändring sedan
år 1836 föregått med jern. Ända till nämnde tid var afsättningen af Svenska jernet i Norra Amerikas Förenta
stater större än i något annat land, men aftog derefter hastigt, så att beloppet af jern, som härifrån till
Norra Amerika under de nästföljande tio åren efter besagde år skeppats, för året knappt uppgått till tredje
-
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Handel och Sjöfart.
29
delen af hvad tillförene årligen funnit afsättning i närande land, — en följd dels af den förkofran, som detta
lands egna bergverk under senare åren vunnit, dels af den större svårigheten att täfla med det Engelska jernet,
sedan differentialtullen derå i Norra Amerikas Förenta stater blifvit afskaffad.
Uti femårsberättelsen för åren 1842—1846 har jag förmält det skäligen kunna antagas, att afsättningen
af Svenskt jern i Förenta Staterna icke i vidare mån skall komma att inskränkas, enär det framgent måste
blifva erforderligt för vissa behof, såsom till stål, deraf en större mängd användes till verktyg och redskap,
och synnerligast till vagnsfjedrar, hvaraf behofvet för rörelsen å jernbanorna är i ständig tillväxt; och har
erfarenheten under den sedermera förflutna tid gifvit ytterligare styrka åt denna mening. Utförseln från Göteborg
till Norra Amerikas Förenta stater af jern, stål och manufaktursmiden, som åren 1842—46 i medeltal
för året utgjorde 102,032 centner, uppgick nemligen under åren 1847—1855 i medeltal till 179,619 och
1856—1860 i medeltal till 192,889 centner.
Förhållandet med utförseln af jern och bräder utvisas i öfrigt af nedanstående tab. Litt. P. Tub.
Priset ä jern (vanligt så kalladt Tysksmide), som åren 1851—55 omvexlade från Il:dr 6,56 till 9,14 per
centner, var:
år 1856
R:dr 9,37 å 9,61, år 1859
R:dr 8,00 ä 8,20,
» 1857
» 9,37, » 1860
» 7,50 ä 7,80.
» 1858
» 8,20 å 8,91, eller i medeltal omkr. R:dr 8,30 öre.
Tab. Litt. 0. Utförsel från Göteborg.
Arén.
Stångjern.
Centner.
Bräder.
Tolfter.
Spik.
Centner.
Stål.
Centner.
Bjelkar och
Sparrar.
Stycken.
Spiror och
Mastträd.
Stycken.
Hvete.
Kubikfot.
W
§: ?
o '
Korn.
Kubikfot.
Hafre.
Kubikfot.
Arter, Åkerbo*
nor o. Vicker.
Kubikfot.
Alun.
Centner.
Ben, oarbet.
Centner.
Linfrö.
Kubikfot.
Oij ekakor.
Centner.
Mur- och
taksten.
Stycken.
1701-1720 i
medeltal
188,154
13,031
a)
b)
b)
b)
b)
b)
1721-1740
))
232,591
18,704
1741-1760
»
265,600
26,613
1761—1780
))
281,696
26,162
■
1781—1800
>»
330,824
28,619
1801-1820
))
296,723
36,804
3,187
9,584
17,813
2,662
1821—1840
))
429,354
77,072
6,298
13,613
14,505
4,397
1841-1850
»
590,301
158,038
7,680
40,640
32,082
5,096
5,708
3,272
23,554
14,736
459,040
1851—1855
))
637,319
239,154
11,277
34,112
18,446
3,792
25,958
204,609
13,020
422,413
1,667
2,716
484
1,222
22,536
351,848
1856-1859
»
735,322
252,972 14,162
49,534
10,074
3,965
25,187
178,842
77,893
1,194,757
38,910
1,062
648
2,140
19,372
54,361
1860
749,969
260,328; 12,710
79,855
13,756
3,291
52,236
267,020
93,331
1,458,966
18,996
528
792
969
23,831
269,894
a) Utförseln af Spanmål, deribland förnämligast Hafre, har först på senare tider börjat intaga ett utmärkt rum. Af alla sädesslag tillsammans uppgick den åren
1831—1840 till endast 58,257 kub.fot och 1841—1850 till 269,294 kub.fot i årligt medeltal.
b) Under åren 1831—1840 utfördes i medeltal Alun: 4,628 Centner, Ben: 10,856 Centner, Linfrö: 36,092 kub fot, Oljekakor: 6,856 Centner, Mur- och taksten:
476,376 stycken.
Tab. Litt. P. Utskeppning sorter för jern- och trävaror.
1847-50
1851-55
1856-60
1847-50
1851—55
1856 -60
Jern.
i medeltal.
i medeltal.
i medeltal.
Bräder.
i medeltal.
i medeltal.
i medeltal.
Till England
Centner
272,285
421,251
546,911
Till England Tolfter
80,702
155,373
130,976 1
»
Frankrike
20,275
11,942
26,935
))
Frankrike  »
46,250
39,636
69,644
»
Danmark
20,534
30,250
44,288
))
Belgien
»
19,674
11,864
14,564
))
Tyskland
18,940
40,073
64,468
»
Danmark
»
6,395
11,697
6,597
»
Transatlantiska orter
(utom
»
Algerien
»
9,634
3,872
6,748 !
Nord-Amcrika)
»
28,940
17,850
15,761
»
Spanien
»
3,533
1,825
2,660
»
Norge
—
19,261
»
Transatlantiska hamnar
»
3,739
13,226
24,037
30 Göteborgs och Bohus län. Göteborgs stad. Handel och Sjöfart.
Prisen ci trävaror, som 1851—54 voro i jemnt stigande, hafva derefter ej obetydligt nedgått. Prisstegringen
var en följd deraf, att under kriget emellan Ryssland och Vestmagterna utförseln af trävaror från
Finska och Ryska hamnar var hämmad, men denna stegring framlockade en hastig utsträckning af sågverksrörelsen
allestädes, der oanlitade skogstillgångar kunde åtkommas. Den härigenom högt uppdrifna produktionen
i rikets norra landskap synes förnämligast hafva bidragit till den starka återgången i skeppningsprisen,
som känbart inverkat på Göteborgs trävarurörelse.
Kontraktsprisen, som under år 1855 ännu höllö sig vid 36 R:dr per tolft 3 + 9 furuplankor, hafva under
påföljande åren varit underkastade följande vexlingar:
per tolft 3 + 9, 20 fot. per tolft 2^ + 7, 20 fot.
1856
R:dr 31,oo
15,50,
1857
» 30,oo
16,oo,
1858
» 25,oo
12,75,
1859
» 28,oo
16,oo,
1860
» 33,oo
17,oo,
hvarvid bör anmärkas, att 1858 års låga priser härledde sig från handelskrisens verkningar och att stegringen
1860 förorsakades af den just före Fastingsmarknaden erhållna underrättelsen om differentialtullens afskaffande
i England.
I afseende å trävaruskeppningen har Handelsföreningen i öfrigt erinrat, att kubikqvantiteten af Plankor
och Battens icke ökats i samma förhållande som tolfttalet.
Tab. Litt. o. Flvad Göteborgs importhandel angår, så utvisar nedanstående på officiela uppgifter grundade sammandrag,
tab. Litt. Q, att den under de senaste 34 åren likaledes vunnit en betydlig tillväxt. Synnerligast an
-
Tab. Litt. (t. Införsel till Göteborg.
Medeltal
för åren
1831—1840.
1841-1850.
1851-1855.
1856-1860.
Bomull
517,070
3,241,421
7,599,092
9,583,219
Bomullsgarn
716,742
1,320,334
1,609,679
1,337,811
Ull
572,181
603,628
439,438
382,259
Socker, rått
»
4,410,545
8,802,832
15,851,182
15,148,619
Kaffe
1,048,124
2,311,332
3,552,013
4,703,895
Ris och andra grynslag utom af spanmål
2,411,720
Tobaksblad och stjelk
1,292,066
1,544,170
1,829,596
1,602,101
Väfnader a)
227,640
409,214
570,367
Salt
307,266
393,238
500,954
581,303
Spanmål b)
84,353
34,037
199,562
247,954
Stenkol c)
1,673,638
3,498,695
Sill, saltad
49,397
60,565
63,952
» »
—-
151,548
Vin
53,769
85,119
135,321
»
1,017,913
Årrak, Cognac, Rum
40,197
81,620
140,513
—
» » »
858,700
Tran
58,493
66,102
»
429,700
504,480
Hudar och Skinn, oberedda
3,908
13,698
15,337
17,415
a) Utländska väfnader voro med få undantag till införsel förbjudna intill år 1825. Den stigande införseln utgöres förnämligast af bomulls- och ylleväfnader.
b) Den större spanmålsinförseln, numera ett undantag, står i sammanhang med de 5 sista årens svaga skörd. För sista 5-årsskiftet ingår råg till belopp af 193,259
kubikfot.
c) Införseln 1847—1850 utgjorde i medeltal 932,025 kubikfot.
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Handel och Sjöfart.
31
märkningsvärd är denna tillväxt för vissa hufvudsakligare införselsartiklar, som utgöra råämnen för fabrikernas
oell handtverkeriernas behof, och i afseende hvarå den tillika innebär en måttstock för omfånget af landets
inhemska slöjder och konstflit.
I följd af näringarnes vidgade omfång har införseln äfven af andra för dem erforderliga varuslag betydligt
ökats. Sålunda har åren 1856—60 till Göteborg i medeltal införts af Färger, alla slag, 1,203,237 <BE,
Oljor 930,872 ®, Svafvelsyra 300,052 «, Redskap och machinerier till ett värde af 491,370 R:dr o. s. v.
Öfriga varor, som varit föremål för införsel under den tid som denna berättelse omfattar, änskönt
sammantagnc af icke ringa tyngd i handelsvågen, hafva dock hvar för sig jemförelsevis varit af mindre betydenhet.
Egentlig transitorörelse har härstädes fortfarande varit ganska inskränkt, så att nederlagsinrättningen
varit att betrakta föga annorlunda än som en kreditupplags-anstalt. Om stadens handel i allmänhet har Handelsföreningen
yttrat, att den, med undantag af år 1858, då de menliga följderna af handelskrisen voro mest
känbara, under ifrågavarande tiderymd kan sägas hafva gått framåt, samt särskildt om minuthandeln, att den
betydligen utvidgats och med fördel bedrifvits.
Hvad sjöfarten emellan Göteborg och utländska hamnar angår, så har äfven den vunnit betydlig utsträckning,
— en påtaglig följd af varuvexlingens ökade omfång.
Följande tabell Litt. R, upptagande inkomna fartygs antal och lästetal under åren 1836, 1855 och Tab. Litt
1860, kan bilda ett omdöme om denna sjöfartens förkofran, som synnerligast måste vara tillfredsställande
med afseende å den jemförelsevis mera ökade andel deruti, som Svenska handelsflottan vunnit.
Göteborgs utrikes handels och sjöfarts betydliga tillväxt ådagalägges ytterligare genom tillgängliga uppgifter
om stadens tullintägt och vexelrörelse.
Enligt Tullkammarens handlingar har tulluppbörden härstädes, inberäknadt lastpenningar, nederlagsrekognition,
transitoafgift, fyr- och båkafgift saint afgift till handels- och sjöfartsfonden, men utom konfiskationsmedlen,
utgjort:
åren 1821—30 i medeltal  Rmt R:dr 985,530,87; åren 1851—55 i medeltal  Rmt R:dr 3,628,806,87;
» 1831—40 » »
» » 1,452,450,75; » 1856—60 » »
» » 4,268,273,00.
» 1841—50 » »
» » 2,393,658,33;
Tali. Litt. R. Vid Göteborgs tullkammare inklarerades från utrikes orter:
Antal.
Lästetal.
År 1855.
Antal.
Lästetal.
Ar 1836.
Ar 1860.
Svenska fartyg
195
12,784
Svenska fartyg (inkl. ängfartyg) ...
621
32,185
Svenska (inkl. ängfartyg)
741
41,547
Norska d:o (utom postängfartygen)
306
19,134
Norska d:o d:o
483
26,025
Norska d:o
477
22,676
44
3,665
Engelska d:o d:o
191
21,812
164
22 065
Amerikanska d:o
36
5,799
Amerikanska d:0
13
4,527
Amerikanska
11
3,108
Danska d:o
21
458
Danska d:o
50
2,636
Danska
71
2,124
Hannoverska d:o
4
122
Nederländska d:o
27
1,624
Nederländska
45
2,720
Hannoverska d:o
12
638
Hannoverska
48
2,019
Summa
606
41,962
Preussiska d:o
9
610
Preussiska
18
1,263
Mecklenburgska d:o
4
413
Mecklenburgska
2
236
Hanseatiska d:o
4
339
Hanseatiska
5
579
Oldenburgska d:o
2
331
Oldenburgska
5
397
Spanskt d;o
1
123
Franska
40
2,841
Franskt d:o
1
42
Spanska
4
508
Åtskilliga länders
6
527
Summa
1,418
91,305
Summa
1,637
102,610
32
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Handel och Sjöfart.
Den betydliga tillväxt, sorn Göteborgs tulluppbörd enligt förestående sammandrag vunnit, är så mycket
mer bevisande om rörelsens förkofran, som under den tidslängd, hvilken sammandraget omfattar, åtskillige i
tulluppbörden ingående afgifter upphört, samt tullafgifterna å utgående varor till största delen försvunnit eller
blifvit betydligen nedsatte, och å en stor del inkommande varor dels alldeles upphört, såsom för bomull och
stenkol, dels i mer eller mindre mån blifvit förminskade.
Angående Göteborgs vexelrörelse upplysa meddelade officiela uppgifter, att vexelsluten härstädes utgjort
£ Sterling.
Hamb. B:co Mark.
Francs.
Holl. Gulden.
Danska Rbd.
Åren 1842—1850 i medeltal
308,770
2,797,269
1,877,641
121,431
11,652
» 1851—1855 » »
723,211
5,228,691
1,603,520
225,171
86,282
Ar 1856
1,129,531
8,884,225
3,913,175
128,473
179,280
» 1857
1,244,688
13,960,804
3,741,946
116,460
73,881
» 1858
1,090,365
10,386,577
3,364,754
151,028
24,151
» 1859
1,245,684
10,930,516
4,330,033
151,558
» 1860  :
1,396,831
10,759,527
4,963,270
51,288
hvartill kommer för åren 1854 och 1855 ett belopp i Amerik. Doll. af tillsammans 1,474 och för åren 185G
och 1857 af 3,103.
Totalbeloppet af vexelsluten å Göteborgs börs, som år 1853 motsvarade ett värde af, i Svenskt Rmt,
18f millioner, 1854 af 211 och 1855 af nära 27, uppgick 1856 till 35,334,106, 1857 till 43,182,481, 1858 till
35,587,457, 1859 till 39,934,260 och 1860 till 42,601,704 R:dr.
Handelsföreningen har härvid, till förklaring af 1857 års betydligare vexelrörelse, anmärkt, att för högt
uppdrifna spekulationer det året föranledde stora s. k. ackommodations-affärer i vexlar, tills den inträffade handelskrisen
framkallade en sundare affärsverksamhet, hvarefter vexelrörelsen kommit i närmare öfverensstämmelse
med verkligt gjorda affärer.
Frakthandeln var under år 1856 temligen god, men blef derefter ofördelaktig, tills den år 1860 åter
förbättrades.
Stadens handelsflotta, som
år 1836 utgjorde
69
fartyg om tillsammans 6,114 läster,
» 1850 »
151
»
)) ))
16,139 »
och
» 1855 »
147
»
)) »
17,755 » ;
har sedan förhållit sig så, att den
» 1856 »
143
»
)) ))
20,091 »
» 1857 »
143
»
» ))
20,545 »
» 1858 »
142
»
)) ))
20,500 »
» 1859 »
145
»
)) ))
21,601 »
och
» 1860 »
137
»
)) ))
20,044 »
Af här år 1860 trafikerande ångfartyg
voro följande hemmahörande
i Göteborg, nemligen:
Utrikes gående.
Göta eif
om 60 hästars kraft,
Ceres
om
70 hästars kraft,
Kongelf
» 10 » »
Gustaf Wasa
»
120
))
»
Långedrag
» 8 » »
Hamburger paket
»
44
))
»
Niord
» 45 » »
London
»
120
»
»
Rödasten
» 5 » »
Inrikes gående.
Seid
» 12 » »
Elfkungen
»
20
»
»
Strömstad ,,
» 50 » »
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Sjöfart. Handlande. Fabriker. 33
Sälboda,  om 44 hästars kraft. Trollhättan  om 25 hästars kraft.
Särö  »70 » » Westergötland  » 45 » »
Thor  » 30 » » Wikingen  » 80 » »
De fleste staden tillhörige segelfartyg äro af utmärkt byggnadsarb kopparförhydde och snällseglande,
från 100 till nära 400 lästers drägtighet, och hafva blifvit använda hufvudsakligen i fraktfart på transatlantiska
orter.
Någon grund för omdömet om den inrikes rörelsens tillväxt lemna följande från tullförvaltningen meddelade
uppgifter om antalet af fartyg, som från andra inrikes orter till Göteborg med förpassning ankommit,
och af dem, som härifrån till andra inrikes orter med förpassning afgått. Det bör härvid anmärkas, att förpassningsfriheten
under tiden icke obetydligt utvidgats.
Ankomna. Afgångna.
o
Arén 1831—40 utgjorde antalet af sådana fartyg i medeltal
593. 913.
» 1841—50
603. 1,150.
» 1851—55
697. 1,224.
» 1856—60
710. 1,384.
Inrikes gående ångfartyg voro år 1856: 37 och år 1860: 57, hvarmed år 1856 gjordes 796 och år 1860:
1,049 resor.
Antalet af handlande i Göteborg har utgjort:
åren 1836—45 i medeltal  447,
år 1850
562,
» 1855
573,
» 1860
647,
och voro hos desse, sistnämnda år, anställde 499 betjente.
Hvad Göteborgs Fabriksrörelse angår, så har under den tid, som denna berättelse afser, densamma vunnit
ytterligare förkofran, hvad tillverkningsbeloppet angår, ehuru arbetarnes antal minskats.
Meddelade ofliciela uppgifter utvisa antalet af de å Göteborgs område anlagde Fabriker, antalet af Tub. Litt
de dervid anställde arbetare samt värdet af dervid åstadkomne tillverkningar för åren 1855 och 1860, på sätt
tab. Litt. S. på följande sida innehåller.
Men för att få ett fullständigt begrepp om vidden af Göteborgs fabriksrörelse, måste jemväl alla de
fabriker inbegripas, som, ehuru icke på stadens grund, dock i stadens närhet inom Göteborgs fögderi äro anlagde,
helst de fleste af deras idkare tillhöra Göteborgs samhälle, och fabrikernas anläggande utom staden
allenast afsett antingen ett beqvämligare läge i afseende å vattenfall eller sjötransport eller, med eller utan
sådan förmån, lindring i kommunalutskylder och allmänna besvär. Om dessa fabriker äro uppgifter här ofvan
meddelade vid redogörandet för näringarne å landet.
Värdet af samtlige under Göteborgs Hallrätt förut lydande, såväl i Göteborgs stad som i Göteborgs
fögderi anlagde fabrikers tillverkningar, som vid början af detta århundrade, enligt ofliciela anteckningar, inskränkte
sig till omkring 225,000 R:dr, utgjorde:
åren 1832—36 i medeltal
2,209,445.
år 1846
5,005,887.
» 1850  8,580,921.
» 1855  13,214,336.
» 1860
15,595,619.
Fabrikernas antal inom samma område var:
år 1832: 89 stycken med
1,069 arbetare.
» 1836: 101 » »
1,500 »
» 1846: 116 » »
2,754 »
» 1850: 143 » »
3,408 »
» 1855: 167 » »
4,938 »
» 1860: 151 » »
5,031 »
Landsh.-Emb. uti Göteborgs o. Bohus län und. ber. för åren 1856—1860.
34
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Handtverk. Bevillning.
De egentliga handtverksyrkena i Göteborg synas, hvad utsträckningen af deras verksamhet angår, icke
hafva förkofrat sig i samma mån, som handel och fabriker, ehuru en stor del af dessa yrken ovedersägligen
tillegnat sig fullt så mycken konstskicklighet, som man i andra rikets städer tinner.
Enligt af vederbörande meddelade uppgifter, har antalet af stadens handtverkare jemte deras arbetsbiträdcn
utgjort:
Mästare.
Gesäller.
Lärlingar oell
andre arbetare.
år
1850
272.
507.
542.
»
1855
283.
287.
477.
»
1860
349.
358.
501.
Sistnämnde år fanns derförutom ett antal af 262 handtverksidkare till sjelfför sörj ning.
Jemlikt upprättade taxerings-sammandrag har beloppet af den kronobevillning, som utgått af handel och
rörelse i Göteborg, utgjort:
år 1851
R:dr 85,141,48.
» 1855, efter det afgiften nedsatts till hälften... » 61,329,22.
» 1860
» 83,790,74.
Tab. Litt. S. Fabriker med antal arbetare och tillverkningsvärde i Göteborgs stad.
År 1855.
År 1860.
Fabriker.
j Arbetare.
1
Tillverknings-
värde.
Fabriker.
Arbetare.
Tillverknings-
värde.
Bomulls-, Linne- och Ylleväfnads-fabriker
9
441
261,442
6
387
594,389
Färgerier
8
29
15,187
7
18
36,196
Garfverier
2
12
9,237
2
12
13,861
Hattfabriker
3
16
6,600
3
8
1,850
Kakelfabrik
1
36
9,000
1
45
9,750
Kattunstryckerier
2
16
16,620
3
6
19,536
Kemiskt blekeri
1
15
12,441
1
18
46,987
Kemiskt tekniska fabriker
1
2
3,750
2
2
9,700
Korkfabriker
1
15
42,000
2
21
48,000
Lackfabriker
5
11
8,613
5
2
4,209
Mekaniska Bomullsspinnerier
2
407
1,661,046
2
338
1,416,595
Mekaniska verkstäder
2
338
415,800
4
268
391,598
Musik-instrumentfabriker
2
16
30,000
2
30
58,500
Nålfabrik
1
6
5,775
1
4
3,700
Paraplyfabriker
4
6
2,763
—
—
Repslagerier
5
51
90,254
6
53
89,371
Saltraffineringsfabrik
1
3
7,401
1
3
12,400
Segelduksfabrik
1
33
130,590
1
15
80,212
Senapsfabrik
—
-
1
3
15,770
Spegelfabriker
6
17
17,100
7
14
12,000
Strumpfabriker
3
135
73,020
2
106
90,973
Tapetfabriker
4
66
47,352
4
69
57,530
Tobaksfabriker
20
485
719,832
21
422
1,096,296
Trädvaruförädlings-fabriker
2
69
52,500
—
—
Tvål- och S&pfabriker
—
—
2
6
72,819
Urfabriker
8
21
9,800
9
11
11,100
Ättiksfabrikör
2
5
12,500
2
1
1,350
Öfrige mindre fabriker
13
43
112,757
12
17
21,498
Summa
109 |
2,294 |
3,773,3S0
109
1,879 |
4,216,190
Göteborgs och Bohus län. Göteborgs stad. Bref-, penning-, telegramm-rörelse. Försäkringsanstalter. 35
Beträffande de i Göteborg år 1858 bildade 2:ne bolag för idkande af storfiske, hänvisas till hvad derom
här ofvan sidd. 15 och 16 är anfördt.
Till ledning för omdömet om den industriela verksamhetens omfång i Göteborg torde jemväl följande
öfversigt af ortens brefvexling, penning er emisser och telegrafrörelse kunna anses bidragande.
o
Ar 1860 utgjorde antalet af till in- och utrikes orter afgångne bref  523,319,
» » ankomne från dito, kalkulationsvis
526,681.
Summa 1,050,000.
Afgångne rekommenderade bref, hvarå postkontorets bevis öfver innehållet meddelats,
hafva innehållit
Rint R:dr 50,258,350.
Ankomne dito från inrikes orter under öppen rekommendation antagas hafva inneslutit
lika belopp  » » 50,258,350.
Dylika bref från utrikes orter
» » 857,011.
hvadan Postverket stått assurans för Rmt R:dr 101,373,711.
Derutöfver kan beloppet i rekommenderade bref, med sluten rekommendation, antagas
hafva utgjort
» » 1,626,289.
Summa Rmt R:dr 103,000,000.
Post-assurans-afgiften år 1860 utgjorde
Rmt R:dr 9,773.
Rekommendations-afgiften d:o
» » 10,842.
Postporto för inrikes afgångne bref d:o
» » 63,895.
Porto och lösen för till och från utrikes orter afgångne och ankomne bref samt på jernväg
och med ångbåtar befordrade s. k. lådbref d:o  » » 74,600.
Från Göteborgs Telegrafstation afsändes år 1860 telegrammer:
till inrikes orter
11,077,
» utrikes »
4,286.
Summa 15,363 (oberäknade 2,544 transito-telegrammer)
för hvilka porto utgjorde tillsammans 66,937 R:dr 97 öre.
Till stationen ankommo telegrammer:
från inrikes orter
12,260,
» utrikes »
4,813.
Summa 17,073 st.
Den mångsidiga och hastiga utveckling, som, på sätt genom det ofvan anförda är skildradt, den industriela
verksamheten i Göteborg under senare tid vunnit, har icke allenast befrämjat stadens eget välstånd
utan äfven på kringliggande landsorters näringar och konstflit haft och måst hafva ett fördelaktigt inflytande.
Den lifliga afsättning, som landtmannens produkter och slöjdarbeten här funnit, vittnar derom uppenbart.
Den försäkringsanstalt, som, under namn af Göteborgs Sjö assur ans-förening, den 15 Mars 1840 med oktroj
till den 1 April 1843 härstädes bildats för försäkring af fartyg, hvilkas redare är o här i staden, eller i dess
förstäder boende, eller härstädes hafva burskap, äger, efter förnyade oktrojer, fortfarande bestånd.
Dess verksamhet under ifrågavarande tiderymd inhemtas af tabellen Litt. T. å följande sida. Tab. Litt. T.
Den i nästföregående femårsberättelse omförmälda »Göteborgs nya brandstodsförening», har år 1856 blifvit
upplöst.
Sedan oktrojen för den i sista femårsberättelsen omförmälda, här inrättade, privatbank under ifrå- Tab. Litt. u.
gavarande tidskifte tilländagått, har ny oktroj år 1858 blifvit meddelad för dylik inrättning under benämning
af »Göteborgs enskilda Bank», med ett tecknadt kapital af 5,000,000 R:dr. Denna inrättning har visat sig
36 Göteborgs och Bohus län. Göteborgs stad. Enskilda banken. Sparbank. Ränteförsäkringsanstalt.
utöfva ett gagneligt inflytande på ortens handels- och fabriksrörelse, hvaråt de genom banken ökade penningetillgångar
och hittade liqvidationssätt bidragit att gifva en större omfattning. Tab. Litt. U. åskådliggör dess
verksamhet.
Denna öfversigt ådagalägger, att Göteborgs enskilda bank drifver verklig bankrörelse och icke inskränker
sig till endast en låneinrättnings verksamhet.
Bankens utdelning till aktieägare har varit:
åren 1848—50 i medeltal  R:dr 75,000,
» 1851—54 » »
» 99,000,
år 1855
» 135,000,
» 1860
» 135,000.
Göteborgs Sparbank, den äldsta stiftelse af detta slag i Sverige, har, enligt de årliga förvaltningsredogörelserna,
under loppet af de 40 år, som sedan dess stiftande förflutit, vunnit fortfarande förkofran. Delägarnes
behållning, som vid 1855 års slut utgjorde 1,366,416 R:dr 68 öre, uppgick vid 1860 års slut till
1,894,898 R:dr 69 öre, och bankens enskilda kapitalfond, som vid slutet af år 1855 utgjorde 70,681 R:dr 6
öre, var vid 1860 års slut ökad till 113,090 R:dr.
Tab. Litt. v. Bankstyrelsens redogörelse för år 1860 utvisar i öfrigt följande klassifikation, tab. Litt, V., af bankens
delägare samt deras innestående kapitalbehållning vid nämnde års slut.
o
Ar 1858 stiftades i Göteborg en Ränte- och Kapital-för säkring sanstalt, som, enligt de för densamma den
3 December samma år af Kongl. Maj:t fastställde stadgar, förvaltas af Sparbanks-Direktionen jemte fyra af
anstaltens delägare. Anstaltens hufvudändamål är att åt mindre bemedlade bereda lifräntor till någon hjelp
på ålderdomen. Insatserna hafva år 1860, i 262 särskilda poster, inalles uppgått till 25,068 R:dr, dervid lif
-
Tab. Litt. T. Sjöassuransföreningens verksamhet.
Antal
fartyg.
Andelar.
Värdeu.
Hafveri-ersätt-
ningar.
1856 Mars 31
voro uti Föreningen försäkrade
103
11
4,516,200
30,153
—
1857 » »
n n
» »
109
12
4,614,250
126,928
a
1858 » »
» »
)) »
100
15
4,437,075
342,788
13
1859 » »
» »
)) »
101
7
4,465,700
14,913
70
1860 » »
» »
» »
110
4,520,000
153,212
38
Tab. Litt. U. Enskilda bankens verksamhet.
Utelöpandn sedelstocken har varit:
Utlåningar.
Inbetalningar.
Saldo vid
årets slut.
1848 December 31
R:dr 2,085,000.
» 2,200,735.
» 4,836,275.
» 4,648,810.
1848
Girorörelsen har visat:
R:dr 16,529,760.
16,228,384.
300,375.
1855
» ))
1850
» 17,099,914.
17,026,522.
127,095.
1860
1855
» 24,921,117.
24,684,551.
315,532.
1860
» 37,105,600.
36,422,200.
933,800.
Lånerörelsen har bedrifvits mot hypotek af reverser, vexlar, publika
Kreditiv-rörelsen har utfallit sålunda:
papper,
vågeffekter och varor, men jemförelsevis obetydligt emot borgen; och
1848
R:dr 6,720,150.
6,408,150.
312,000.
utgjorde beloppet af
1850
» 16,246,050.
16,274,850.
556,800.
1848 ..
Utlåningar.
Rsdr 4,066,140.
Inbetalninga
1,838,265.
Saldo vid
' årets slut.
2,227,875.
1855
1860
» 39,315,000.
» 46,426.400.
39.054.000.
46.879.000.
1,033,500.
1,150,800.
1850
1855 ..
» 6,957,075.
» 7,306,365.
7,157,115.
6,893,490.
2,201,730.
2,918,940.
Depositiohs-Konto utvisar:
Insättningar.
Uttagningar.
Saldo vid
årets slut.
1860
» 10,241,300.
8,042,530.
5,361,569.
1860
R:dr 1,764,000.
784,000.
1,180,000.
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Hamn- och andra byggnader.
37
ranta efter uppnådda 55 år åsyftats för 65 insatser nied ett sammanlagdt belopp af 5,159 E:dr, och kapitalutbetalning
å viss tid för 197 insatser med belopp af 1,909 R:dr. Vid 1860 års slut var delägarnes antal
334 och beloppet af fonden 57,353 R:dr 17 öre, förutom reservfonden 1,345 R:dr 73 öre.
Stadens hamnbyggnad har fortgått efter fastställd plan och med all den drift, som tillgångarne med
gifvit.
För öfrigt hafva under ifrågavarande period många och betydande byggnader, så väl allmänna som enskilda,
blifvit i staden uppförda.
Företrädesvis må deribland nämnas:
a) Haga-kyrkan, byggd i Engelsk-Götisk kyrkostil med en längd af 156 fot, bredd 55 fot, höjd i midtelskeppet
52 fot samt 162 fots högt torn. Byggnaden fullbordades 1858 och har kostnaden till hufvudsaklig
del blifvit bestridd genom enskildes bidrag.
b) Engelska kyrkan, belägen vid kaserntorget, uppförd i Götisk så kallad spetsbågstil, med fönster och
portik af huggen sandsten och glasmålningar i koret. Den håller i längd 80 fot och i bredd 35 fot. Invigningen
skedde år 1857.
c) Nya artilleri-tyghuset, å Lilla Otterhälleberget, fullbordadt 1860.
d) Stationsbyggnaderne för Vestra Stambanan, anlagde vid stadens nordöstra gränslinea, färdiga till begagnande
år 1859.
e) Nya Theatern, af ett enskildt aktiebolag uppförd å en af staden dertill upplåten tomtplats i den så
kallade Kungsparken, invigd hösten 1859.
Tab. Litt. V.
Göteborgs sparbanks delägare och deras kapitalbehållning.
Kapitalbehåll-
ning.
R:dr Rmt.
öre.
85,778
20
257,983
1
352,566
92
280,832
7
108,860
16
80,590
37
463,791
54
264,496
42
Per
soner.
2,129
1,463
1,004
980
664
611
462
422
377
264
241
141
143
140
45
71
42
23
7
Kapitalbehåll
ning.
9,229
1860.
Barn
Ogifta fruntimmer
Tjenande personer af qvinkönet
Fabrikörer, Fabriksmästare oell Arbetare, Handtverksmästare,
Gesäller och Lärlingar
Hustrur
Tjenande personer af mankönet
Arbetsfolk
Sjöfarande
Enkor
Personer af åtskillige stånd
Bondfolk
Jernbärare
Poliskonstaplar, Stadstjenare, Vaktmästare och Uppsyningsman
Handelsbokhållare och Betjenter
Välgörenhets- och aridrä Kassor
Boktryckeri-Konstförvandter och Elever samt Trädgårdselever
Artillerister, Flottister och Regements-Musikanter
Handtverks-, Embets- och Gesäll-lådor
Fångar och korrektionshjon
R:dr Rmt. öve.
359,573
338,564
174,870
167,997
168,736
147,354
84,370
117,029
87,365
73,952
56,843
28,326
34,769
21,462
17,654
1,340
7,368
6,549
769
Per
soner.
9,229
1860.
Fördelningen af förestående kapitalbehållning utfaller
sålunda, nemligen:
5,523
Under till
och med 100 R:dr
1,577
Från och
med 101 R:dr till och
985
» »
» 251 » » »
458
)) »
» 501 » » »
150
» »
» 751 » » »
85
» »
» 901 » » »
349
» »
» 1,001 » » »
102
)) ))
» 2,001 » » »
l 250.
500
750.
900.
1,000.
2,000.
3,000
1,894,898 69
38
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Byggnader m. m. Undervisningsanstalter.
/) Stadens barnhus, bygdt af sten, 2 våningar, i rundbågsstil, å samma tomt i förstaden Stampen, som
det förut varande föråldrade och otjenliga envåningshuset af träd. Dess längd är 118 fot och bredd 46.
Det innehåller, jemte nödiga boställsrum och undervisningssalar, erforderliga lägenheter för rymmande af omkring
50 barn. Byggnaden fullbordades år 1857.
g) En tillbyggnad till Chalmerska Slöjdskolan för ritsalar, laboratorium m. m., färdig till begagnande
år 1856.
h) Nya arbetshuset, beläget i förstaden Stampen, hållande i längd åt bangården 350 fot med en fasad
åt gatan af 384 fot. Med inberäknande af kök, bageri, tvätt- och brygghus samt magasiner och visthus, men
utom byggnaden för qvarn och manglar, innehåller det 128 rum, af hvilka 87 äro afsedda att inrymma om
o
kring
1,000 fattighjon. Ar 1856 verkställdes inflyttningen från de gamla lägenheterna.
i) Ett ångkök, anlagdt af ett enskildt aktiebolag, efter grundsatsen af mathållning utan spritdrycker och
för lägsta möjliga priser. Ett tvåvåningshus af tegel är för ändamålet uppfördt i närheten af fisktorget och
blef inrättningen till begagnande öppnad år 1858.
k) Cellfängelset, uppfördt å en förut till fästningsverken hörande tomt nära S:t Eriks torg. Det är gemensamt
för länet och Göteborgs stad och består af en tre våningars hufvudbyggnad, innehållande 107 celler
jemte nödiga boställsrum, samt 2:ne flyglar, af hvilka den ene innehåller 2:ne sessionssalar för Häradsrätten i
orten och Stadens Rådhusrätts 2:dra afdelning, jemte förmak m. m. Byggnaden fullbordades 1858.
För den storartade anläggningen af arbetarebostäder, som i dubbelt hänseende utgöra en prydnad för
staden, skall nedanför under rubriken »Välgörenhets-stiftelser» varda redogjordt.
Den i föregående femårsberättelser omförmälda, för trädgårdsväxt-odlingens befrämjande, härstädes stiftade
Trädgårdsförening är på ändamålsenligt sätt fullbordad, och kan anläggningen med skäl anses såsom en
af de till stadens förskönande mest bidragande anstalter.
Det år 1850 härstädes bildade nya aktiebolag för stadens belysning med gas, har under ifrågavarande
tiderymd utsträckt sin verksamhet, så att, efter det denna anstalt för sjelfva staden inom vallarne redan förut
blifvit fullständigt ordnad, förstäderne Masthugget, Hagorna och Stampen samt vissa andra delar af 12:te roten
blifvit med gas upplyste.
Omläggningen af stadens gator och kajer, de förra med tuktad sten och de senare med huggen sandsten
och granitbetäckning, har äfven under nu ifrågavarande tidskifte med drift fortgått, och har vattenledningen
blifvit utsträckt jemväl till förstäderna.
Dessa arbeten, jemte flera andra för handen varande, som afse befrämjandet af den allmänna rörelsen,
stadens förskönande och dess innevånares trefnad, skola för eftertiden utgöra hedrande minnesmärken af den
allmänna medborgerliga anda, som fortfarande lifvar Göteborgs samhälle.
Jemlikt anvisning i de fastställde formulär-föreskrifterna, får jag vidare i korthet redogöra för Göteborgs
Undervisningsanstalters samt Sjukvårds-, Fattigvårds-, Arbets- och andra Välgörenhets-inrättningars tillstånd,
sådant det enligt vederbörandes uppgifter befanns år 1860.
Beträffande först undervisningsanstalterna, så blifva de lättast öfverskådliga under följande afdelningar.
A. Offentliga läroverk och andra stiftelser för undervisning i allmänhet.
a) Göteborgs Elementar-läroverk, hvarvid år 1860 antalet af lärare i vetenskaper och språk var 19,
exercitiemästare 3 och lärjungar 360.
För aflönande af Gymnasii lärarepersonal anslogs år 1652 kronotionde från vissa socknar i Göteborgs
och nästgränsande län till ett belopp af 870 eller, sammanräknadt med anslaget till det lägre allmänna läroverket
på stället eller Trivialskolan, 1,090 tunnor spanmål, hvarjemte ett prebendepastorat anvisades åt hvar
-
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Undervisningsanstalter. 39
dera af de tvenne Theologie-Lektorerna och ett prebendehemman åt hvardera af de öfriga Lektorerna. Dessutom
har lärarepersonalen under senare tid fått sig tillslagne hushyremedel, som till bestämda belopp utgå
från Göteborgs stads kassa. Till läroverkets nytta äro betydliga fonder att tillgå, hufvudsakligen medelst de
i Bohus län belägna så kallade Hvitfeldtska stipendiigodsen, tillsammans 14RV förmedlade mantal, som testamenterats
af framlidna Enkefru Margaretha Hvitfeldt den 22 Januari 1663, af hvilka gods likväl 52^| mantal
sedermera blefvo till kronan indragne, men omedelbart derefter till det genom testamentet afsedda ändamål
åter donerade.
b) Real-gymnasium, som 1860 hade 18 lärare och 75 lärjungar. Läroverkets ändamål är dels att åt
ynglingar, som egna sig åt praktiska yrken, bereda tillfälle till vinnande af allmän humanistisk bildning, dels
att meddela den för Student-examen nödiga undervisning.
c) Folkskolelärareseminarium med 1 föreståndare och 4 lärare, af hvilka en undervisar i sång, en i
o
gymnastik och en i trädgårdsskötsel Ar 1860 var lärjungarnes antal 60. Inrättningen hade då ett statsanslag
af 2,025 R:dr, och de i nåder anslagne stipendiemedel till fattige elever utgjorde samma år 1,800 Kalr.
d) Folkskolornas antal inom staden och dess område var vid 1860 års slut 38 med 41 dervid anställde
lärare och lärarinnor. Skolbarnens antal utgjorde vid samma tid 1,584. Ingenstädes i riket torde folkundervisningen
vara fullständigare organiserad och med mera omsorg handhafd. Till kostnaderna anvisades berörda
år 30,000 R:dr.
e) Småbarnsskolan, med 2 lärarinnor och 170 lärjungar. Denna uppfostringsanstalt, hvars fond från
början tillkommit genom enskildes frivilliga gåfvobidrag, har från och med år 1842, till anstaltens underhåll
och utvidgning, af staden erhållit anslag, som de sista fem åren utgjort 1,500 R:dr årligen.
f) Kjellbergska flickskolan med 3 lärare, 4 lärarinnor och 33 lärjungar. I denna skola, som grundlagts
genom en af framlidne Grosshandlaren Jonas Kjellberg i lifstiden donerad fond af 50,000 R:dr, och hvilken
fond 1860 ökats till 72,620 R:dr 84 öre, åtnjuta fattiga flickor af bättre härkomst undervisning i kristendom,
geografi, arithmetik, historia, språk, musik och finare handarbeten.
g) Willinska fattigfriskolan. Deruti hafva, år 1860, 159 barn erhållit fri undervisning. Dessutom hafva
uti den i samma skola inrättade slöjdafdelning 30 gossar åtnjutit full föräldravård, bostad, föda, kläder och
undervisning, hvilken för hela skolan bestrides af 4 lärare, deraf 2 i handaslöjder, och 3 lärarinnor. Derjemte
meddela särskildt antagne personer vissa timmar i veckan undervisning i sång, gymnastik och exercis,
samt förste läraren, som tillika är Inspector schola;, i linearritning, de sistnämnda ämnena dock endast för
slöjdklassen. Till bestridande af kostnaderna för denna klass hafva stadens innevånare, enär de tillgångar,
som till denna stiftelse och densammas underhåll från början hemtats af enskildes gåfvor och bidrag, vid
1841 års början voro till stor del medtagne, vid allmän rådstuga den 17 December samma år för kommande
året, eller 1842, anslagit 3,750 R:dr, hvilket belopp jemväl till och med år 1859 årligen utgått såsom af stadens
innevånare beviljadt anslag till samma inrättning, och 1860 ökats till 5,000 R:dr.
h) Skolan å stadens barnhus med en lärare och en lärarinna, samt 28 lärjungar, deraf 18 gossar och 10
flickor, som på stället njutit underhåll och vård.
i) Prins Oscars skola för soldatbarn vid Göta Artilleri-Regemente. Uti denna skola meddelades år 1860
undervisning åt 16 lärjungar af 2 lärare. Skolans årliga bidrag af regementet utgör 672 R:dr och dess kapitalfond
uppgick samma år till 42,097 R:dr 57 öre, deruti icke inberäknadt värdet af en skolan tillhörig
fastighet, upptagen till 10,560 R:dr.
k) Fruntimmersföreningens flickskola, med 1 lärare och 1 lärarinna samt 30 lärjungar, hvilka undervisas
i kristendom, historia, geografi, fruntimmers handarbeten m. m. Skolans kapitalfond uppgick år 1860 till
25,800 R:dr.
I) Sällskapet »De fattiges vänners» skola, med 2 lärare och 2 lärarinnor samt 24 lärjungar af qvinkönet.
40
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Undervisningsanstalter.
m) Göthilda föreningens skola för gossebarn, tillhörande Mosaiska församlingen, med 5 lärare, utom undervisare
i skrifning och musik, och 25 lärjungar. Skolans kapitalfond 1860 utgjorde 38,950 R:dr 42 öre, oberäknadt
skolhuset. Under denna stiftelses förvaltning lyder jemväl den så kallade flickskolefonden, uppgående
nämnde år till 16,751 R:dr 77 öre, hvarmed blifvit bestridd religionsundervisning åt qvinliga medlemmar af
Mosaiska församlingen.
B. Läroanstalter med afseende å särskilda yrken.
n) Chalmerska Slöjdskolan. Denna för det allmänna och synnerligast för orten gagneliga stiftelse, grundlagd
genom en testamenterad fond af framlidne Kanslirådet Chalmers, understödjes derjemte genom årligt
statsanslag. Under år 1860 hafva, jemte föreståndaren, 6 lärare och 1 verkmästare varit vid skolan anställde.
Undervisning har meddelats i mekanisk och kemisk teknologi, fysik, elementar-kemi, mathematik, mekanik,
byggnadskonst, linearritning, frihandsteckning, ornamentsritning, modellering och verkstadsarbete. Antalet
af elever, som begagnat undervisningen vid skolan och som år 1855 var 84, uppgick år 1860 till 125. Sedan
skolans stiftelse hafva 986 elever blifvit der intagne. Det årliga statsanslaget, som vid sista riksdag
ökades med 3,000 R:dr, utgör numera 13,500 R:di', utom 450 R:dr stipendii-medel från Kommers-Kollegii
fonder. Afgiften af Chalmerska fonden är likaledes ökad till 7,300 R:dr.
o) Navigationsskolan, hvartill staden låtit uppföra hus, har af statsmedlen årligt anslag till aflöning af
1 ordinarie lärare, 1 underlärare och 1 lärare för ångmachins-afdelningen, samt till underhåll af instrumenter,
o
kartor, böcker och inventarier. Ar 1860 var elevernas antal 52.
p) Militärskolan för bildande af Infanteri- och Kavalleri-officerare, med 5 lärare, som utgöras af officerare
vid Göta Artilleri-regemente, samt 26 elever, under-officerare vid indelta arméen.
q) Handels-institutet, stäldt under Handelsföreningens inseende och förvaltadt af en bland dess Fullmäktige
vald Styrelse, underhålles genom årligt bidrag af stadens tolagsmedel, stort 3,000 R:dr, jemte afkastningen
af inrättningens kapitalfond, som år 1860 uppgick till 38,747 R:dr 84 öre. Institutet fördeladt på 2:ne
klasser hade nämnde år 5 lärare och 31 elever. Läroämnena äro religion, historia, geografi, geometri, algebra,
arithmetik, bokhålleri, allmän handelsvetenskap, nationalekonomi, språk och skönskrifning.
r) Fabriksföreningens skola, som är afsedd för de å fabrikerna inom Göteborgs område arbetande barn
och år 1860 hade 2:ne lärare och 159 lärjungar. Den har af f. d. Hallkassan ett årligt anslag af 1,500 R:dr.
Kassabehållningen utgjorde vid 1860 års slut 1,652 R:dr 30 öre.
s) Handtverksskolan med 4 lärare jemte 2 tidtals biträdande lärare och 130 lärjungar samt en kapitalfond,
som 1860 utgjorde 15,764 R:dr 88 öre. Skolan är indelad i tre klasser. I den första undervisas i kristendom,
skrifning och räkning, i den andra derjemte i historia, geografi och rättstafning, och i den tredje i
linear- och frihandsteckning. Inkomsterna utgöras, utom räntor å fonden, af andel i marknadsstånds-penningar
och uttaxerade medel af stadens handtverksmästare.
t) Slöjdföreningens skola. Vid denna år 1848 till nytta för ortens näringar inrättade skola voro år 1860
anställde 7 lärare, som meddelade undervisning i skrifning och räkning, svenska språket, historia, geografi,
frihandsteckning, linearritning samt i naturlära och kemi. Antalet af elever, som år 1848 utgjorde endast 20,
har sedermera årligen ökats och uppgick år 1860 till 187. Skolan afser hufvudsakligen att befordra industrien
inom orten samt underhålles genom räntor å donerade kapital och frivilliga gåfvobidrag.
I sammanhang med undervisningsanstalterna böra följande stiftelser för vetenskapliga ändamål omför
mälas:
a)
Kongl. Vetenskaps och Vitterhetssamhället, hvars stadgar af Konung Gustaf III fastställdes år 1778.
Samhället utgifver på trycket sina handlingar, utsätter årligen prisfrågor till besvarande, och, enligt en nyare
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Sjukvårdsanstalter.
41
arbetsordning, besörjer genom sina ledamöter offentliga föredrag i ämnen, som ligga inom dess verkningsområde,
kostnadsfritt för åhörarne.
b) Naturhistoriska Museum, stiftadt af Vetenskaps och Vitterhets-samhället, år 1833. Genom en dervid
bildad särskild förening af korrespondentmedlemmar och enskildes täflande nitälskan för saken, har denna
stiftelse vunnit synnerlig framgång. Vid slutet af år 1860 väcktes förslag om anläggande härstädes af ett
permanent industri-museum, i förening med vetenskapliga och konstsamlingar, deraf berörda naturhistoriska
museum skulle utgöra en integrerande del. Då emellertid detta förslag ej förr än år 1861 kunde bringas till
verkställighet, faller alltså redogörandet derför inom nästföljande femårsperiod.
c) Läkare-Sällskapet, utgörande en af ortens Läkare-korps stiftad förening för läkarebildningens främjande.
Stadens Sjukvårdsanstalter utgöras af de här nedan anförde:
a) Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset. Sedan den sjukvårdsanstalt, under namn af Sahlgrenska sjukhuset,
som genom framlidne Direktören Niclas Sahlgrens donationer af den 8 December 1772 och den 21
April 1774 här i staden grundats, samt sedermera genom ytterligare gåfvor och testamenten blifvit understödd,
i senare tider funnits för behofvet otillräcklig, har på stadens innevånares bekostnad ett större allmänt
sjukhus härstädes blifvit uppförd t.
Med denna senare inrättning är Sahlgrenska sjukvårdsanstalten nu förenad under gemensam benämning
af »Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset». Detta nya sjukhus, för hvilket reglemente under den 26 April 1855
blifvit af Kongl. Maj:t i nåder utfärdadt, öppnades samma år till allmänt begagnande. Sjukvården derstädes
besörjes på 3 afdelningar, en medicinsk, en kirurgisk och en barnbörds-afdelning. För hvardera af de 2:ne
förstnämnde äro anställde en öfverläkare och en underläkare, hvaremot barnbörds-afdelningen har endast en
läkare, hvilken dock biträdes af en examinerad barnmorska såsom förestånderska. Utom 16 sjuksalar, lika
fördelade på medicinska och kirurgiska afdelningarne, med 10 till 12 sängar i hvarje sal, samt 9 rum på
barnbörds-afdelningen, äro 12 enskilda sjukrum för betalande patienter af bättre klassen i sjukhuset inrättade.
Under år 1860 vårdades å de särskilda afdelningarne tillsammans 1,518 sjuka, af hvilka 1,409 blifvit under
året intagne. Under samma tid utskrefvos 1,309 och afledo 93, så att 116 voro vid årets slut qvarliggande.
Samma år utgjorde sängantalet 147 och underhållsdagarne 39,375. Underhållskostnaden har för hvarje sjuk i
medeltal utgjort 1 R:dr 57 öre per dag. Tjenstepersonalen utgöres af en kommissarie, en hushållerska, en
förestånderska å barnbörds-afdelningen, 9 sköterskor, en baderska, en tvätterska, en machinist, en eldare och
5 andra tjenstehjon. Sjukhusets inkomster bestå af räntemedel, afgifter af betalande sjuke, kollektmedel inom
staden beviljade genom Kongl. Brefvet den 22 September 1784, frälseräntor af 331 hemman i Halland, hyresmedel
af inrättningens fastighet, ersättningar för ångbad, tolagsmedel, andel i afgifter för minutering och utskänkning
af spritdrycker, samt å stadens innevånare uttaxerade medel. Inkomsterna år 1860 utgjorde 70,175
R:dr 83 öre, deraf 29,151 R:dr 12 öre å stadens innevånare uttaxerats, samt utgifterna 61,760 R:dr 58 öre.
Kapitalfonden bokfördes den 31 December 1860 till 258,871 R:dr 27 öre, hvari dock inbegripits värdet af förra
sjukhuset jemte inventarier samt behållning af ved och lysningsämnen.
I sjukhuset är efter kontrakt emellan Kongl. Maj:t och Kronan samt Göteborgs Magistrat och Borgerskaps
äldste, år 1856 inrättad en läroanstalt för barnmorskor, hvartill elever emottagas, efter ansökan hos
Sundhets-Kollegium, från Rikets vestra och mellersta provinser, och deribland 6 frielever från medellösa församlingar.
b) Stadens Kurhus, hvarest år 1860 å den syphilitiska afdelningen vårdades 225 personer och å den icke
syphilitiska 1. Underhållsdagarnes antal uppgick, å den syphilitiska afdelningen till 7,889, och å den icke syphilitiska
till 87. Dagkostnaden i medeltal för person utgjorde omkring 91 öre. Staden har anskaffat och
Landsh.-Emb. uli Göteborgs o. Bohus län und. ber. för åren 1850—1860. 6
42
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Sjuk- och fattigvårdsanstalter.
underhåller ett för ändamålet passande hus, innehållande 14 sjukrum jemte ett rum för läkaren, ett badrum
och nödige ekonomi-lägenheter, och vidkännes bristen i underhållskostnaden utöfver beloppet af den i staden
inflytande kurhusafgift.
c) Garnisonssjukhuset, hvarest år 1860 antalet af sjuksängar uppgick till 75 och antalet af vårdade
sjuke till 424. För medikamenter och underhåll af sjukvårdspersedlar uppgick kostnaden, som af statsmedel
godtgöres, till 3,595 R:dr 66 öre.
d) Fattigförsörjnings-inrättningens sjukhus. Ehuru, sedan Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset härstädes
blifvit öppnadt för begagnande, den tillförene uti allmänna Fattigförsörjnings-inrättningens hus befintliga sjukvårdsafdelning
blifvit indragen och der förut vårdade sjuke förflyttats till nämnde sjukhus, har det likväl, då
inom ett försörjningshus alltid måste finnas en mängd med bräcklighet och obotliga sjukdomar behäftade personer
och dessutom de, som lida af bensår eller andre såsom obotlige ansedde sjukdomar, icke emottagas till
vård å Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset, utan sändas till fattigvården, befunnits nödigt, att till desse personers
vårdande afsätta några rum, hvadan, då antalet af sådane patienter under åren 1858 och 1859 tilltagit,
en större sal blifvit i början af år 1860 till särskildt sjukrum inredd; å hvilken sjuksal en särskild sjuksköterska
blifvit antagen. Antalet sängar derstädes utgjorde sistnämnde år 15, och antalet sjuka, som samtidigt
vårdats inom hela försörjningshuset, har i medeltal uppgått till 25. Inrättningens sjukvårdsanstalt underhålles
genom medel, som till allmänna fattigförsörjningsanstalten inflyta.
e) Ett Barnsjukhus, grundlagdt genom 3:ne donationer å 50,000 R:dr hvardera, gifna den ena af Grosshandlaren
D. Carnegie och hans fru år 1857, den andra af Enkefru Elisabeth Dickson år 1859 och den tredje,
afsedd till byggnadsfond, af en okänd år 1857. Inrättningen öppnades den 24 November 1859 med 12 sjuksängar.
Intill 1860 års slut var antalet af underhållsdagar 4,357 och förvaltningskostnaden 12,570 R:dr 94
öre, inberäknad hushyra 2,250 R,:dr. Inrättningens kapitaltillgång vid 1860 års slut var 162,928 R:dr 68 öre.
f) En Sjukvårdsinrättning för ögonsjuka, grundad och underhållen genom enskildes frikostiga gåfvor, öppnades
den 6 Juni 1859. Under första året vårdades här 29 ögonpatienter, af hvilka 21 utskrefvos såsom
botade eller förbättrade. Förvaltningskostnaden uppgick till 2,047 R:dr 68 öre. Kassabehållningen vid redogörelseårets
slut var 2,044 R:dr 32 öre. Läkarevård lemnades af Doktor Ekström och behöflig medicin af
Apothekaren Holmberg kostnadsfritt.
Beträffande sluteligen stadens Fattigvårds- och andra Välgörenhetsanstalter, så följer här nedan en öfversigt
af deras antal och verksamhet.
a) Allmänna fattigförsörjnings-inrättningen, som med en fond den 31 December 1860 af 83,807 R:dr 58
öre, oberäknadt värdet af inrättningens fastigheter, upptagne till 343,750 R:dr, med inkomster samma år af
93,426 R:dr 44 öre, bestående af andel i stadens tolagsersättning, debiterade personela fattigvårdsafgifter, ersättning
af statsmedel för fattiga af garnisonen, behållningen af fattighjonens arbeten, sterbhusmedel, bötesmedel,
kollektmedel, pensionsmedel för helförsörjningshjon, hyresmedel, räntor å kapitalfonder, ersättningar för
lemnade understöd åt andra kommuners fattige, å stadens innevånare uttaxerade medel m. m., samt med utgifter
till belopp af 97,455 R:dr 82 öre, berörde år lemnat helförsörjning åt 191 män, 265 qvinnor och 260
å landet utpensionerade barn, eller tillsammans 716 personer; försörjningsbidrag åt 13 män, 293 qvinnor och
308 barn, vårdade af mödrarne, eller tillhopa 614 personer, samt understöd åt 453 skolbarn, som under den
tid de bevistat folkskolorna, erhållit middagsmat och kläder, och 176 Lessiske pensionärer eller medellösa ålderstigna
och sjukliga qvinnor, som tertialiter uppburit understöd i form af pensioner, eller tillhopa 629 personer;
hvadan alltså helförsörjning, försörjningsbidrag och understöd nämnde år tilldelats 1,959 personer, sjukvården
oberäknad. (Se för öfrigt tab. N:o 13.)
b) Stadens fattighus, der gamle och orkeslöse borgare och deras enkor samt ålderstigne tjenstehjon m. fl.
njuta bostad och underhåll, och hvarest 73 personel-, 21 af man- och 52 af qvinkön, år 1860 åtnjutit full
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Fattigvårds- och välgörenhetsanstalter. 43
försörjning. Inrättningen hade den 31 December 1860 en kapitalfond af 215,266 R:dr 66 öre, deruti inberäknadt
värdet af inrättningens fastigheter. Stiftelsen förvaltas af 4 Föreståndare, utsedde af Magistraten och
Borgerskapets äldste.
c) Stadens barnhus, hvarest år 1860 28 barn, jemte skolundervisning, njutit helförsörjning. Stiftelsen,
som förvaltas af en Direktion, hvaruti Landshöfdingen är ordförande, hade år 1860 en inkomst af hyror, räntor,
anslag af tolagsmedel och kortstämplings-bevillning, med tillsammans 11,090 R:dr 74 öre.
d) Christina) församlings fattigkassa, med en fond af 29,329 R:dr 48 öre och särskild fond till understöd
åt sängliggande sjuke: 1,250 R:dr, deraf år 1860 utdelats från den förra såsom fattigunderstöd 1,625 R:dr, och
från den senare 128 R:dr 25 öre.
e) Engelska församlingens fattigkassa, med en kapitalfond af 19,135 R:dr 24 öre, deraf understöd år
1860 utdelats till 18 personer.
f) Mosaiska församlingens fonder, nemligen:
1. Stipendii-fonden, hvars kapital, stående under Göthilda stiftelsens förvaltning, år 1860 utgjorde 13,000
R:dr, af hvars räntor vid universitetet studerande ynglingar njuta understöd;
2. Lichtenbergska välgörenhets privat-föreningen, med en kapitalfond vid 1860 års slut af 19,743 R:dr 20 öre,
deraf räntan användes till pauvres honteux och understöd åt behöfvande handtverkare, antingen såsom
gåfvor eller räntefria lån;
3. Fruntimmer sförening en, med en fond af 7,295 R:dr 71 öre, deraf räntan, jemte årliga bidrag af Föreningens
ledamöter, omkring 330 R:dr, användes till understöd åt behöfvande samt till sjukvårds- och be
grafningshjelp
;
4. Brudgåfvofonden, stående under Göthilda-stiftelsens förvaltning, med ett kapital af 7,473 R:dr 50 öre,
hvaraf räntan är bestämd till hemgift åt välfrejdade döttrar af obemedlade föräldrar, hvilken ränta de år,
då något bidrag icke ägt rum, bör tilläggas kapitalet;
5. Sjukvårds- och Begrafnings-sällskapets fond, utgörande 3,500 R:dr, med årliga bidrag af omkring 400
R:dr; och
6. Hgreshjelpsfonden, stor 6,000 R:dr, deraf årliga räntan tilldelas sådane som äro i behof af hyresbidrag.
g) Under Pastorsembetets vid Gustavi domkyrka förvaltning ställde fonder, nemligen:
1. Enkefru lagmans donation, utgörande 3,833 R:dr 33 öre, deraf räntan utdelas till enkor och faderlösa
barn samt äldre ogifta fruntimmer af så kallade pauvres honteux inom nämnda församling;
2. afl. Bruksegaren F. U. von Akens donation å 516 R:dr 67 öre, derå äfvenledes räntan utdelas till pauvres
honteux inom nyss sagde församling;
3. Enkefru Retzius donation å 150 R:dr, hvaraf afkomsten användes till nödlidande enkor och faderlösa barn;
4. afl. Segelsömmaren Sam. Wulfs donation å 3,603 R:dr 33 öre, med räntan hvaraf sängliggande sjuke bispringas;
och
5. en fond benämnd »Amiens Lazarorum>, hvilken utgör 1,400 R:dr, derå räntan för lika ändamål användes.
h) Handelsföreningens så väl egne som under dess förvaltning ställda fonder, hvilka år 1860 voro:
1. Föreningens enskilda fond, som i kapital utgjorde 70,449 R:dr 50 öre, af hvars afkomst 5,275 R:dr i gåfvor
utdelats till 91 personer;
2. Holtermanska donationen, 6,000 R:dr, hvaraf räntan 342 R:dr utdelats till 3 fattiga köpmansenkor härstädes;
3. Sernströmska donationsfonden, 25,000 R:dr, deraf räntan 1,425 R:dr tilldelats 10 obemedlade personer;
4. Levgrenska donationsfonden, 9,000 R:dr, till understöd för behöfvande köpmän eller deras enkor och döttrar,
af hvilken räntan 513 R:dr utdelats till 3 personer;
5. afl. Handlanden Gust. Lindströms donationsfond, 30,000 R:dr, deraf räntan 1,710 R:dr tilldelats 3 personer;
44
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Välgörenhetsanstalter.
6. Sven Zachrissons donationsfond, 3,000 R:dr, deraf räntan 171 R:dr utdelats till 2:ne behöfvande; och
7. afl. Mamsellerna Janssens donationsfond, 8,910 R:dr 60 öre, deraf räntan 507 R:dr 90 öre tilldelats 3
personer.
i) Sjömanshus-direktionens årliga anslag af understöd, till bräckliga och nödlidande sjömän samt deras
enkor och barn å kustorterna emellan Göteborg och Torekow, har under ifrågavarande femarsskifte utgått
enligt följande fördelning:
år 1856 till 96 sjömän, 302 sjömansenkor och 132 sjömansbarn  8,638 R:dr 37 öre,
» 1857 » 96 » 290 » » 136 »
11,090 » 75 »
» 1858 » 99 » 260 » » 141 »
10,582 » 50 »
» 1859 » 99 » 281 » » 117 »
10,663 » 50 »
» 1860 » 94 » 260 » » 128 »
11,699 » —
Genom testamente af numera framlidne Kommerserådet O. Wijk tillföll Sjömanshuset år 1856 en gåfva
af 30,000 R:dr, för att såsom sjömanshusets öfriga pensionsmedel af dess Direktion förvaltas sålunda att räntan,
1,500 R:dr, årligen till lika belopp utdelas emellan tio behöfvande Sjökaptensenkor; och följande året erhöll
Sjömanshuset ytterligare, genom testamente af jemväl nu framlidne Grosshandlanden W. Gibson, en summa
af 20,000 R:dr för samma ändamål och att på enahanda sätt förvaltas.
k) Pensionsinrättningen för ålderstigne och sjuklige tjenstehjon, stiftad Oscarsdagen 1849, såsom en gärd att
befästa minnet af den då skedda invigningen af Göteborgs nya börs. Inrättningens fond, som vid 1855 års
slut utgjorde 89,078 R:dr 27 öre, uppgick år 1860 till 126,274 R:dr 92 öre. Den har bildats dels genom
frivilliga bidrag, dels genom särskilda donationer och testamenten, af hvilka dock Vaktmästaren Fryckmans af
all sin, till omkring 60,000 R:dr värderade, egendom icke är i det uppgifna kapitalbeloppet inberäknad, enär
afgälden deraf först år 1861, genom Fryckmans och hans hustrus död blifvit disponibel. Pensionärernas antal,
som år 1855 var 70, uppgick år 1860 till 88, och samfällda beloppet af pensionerna, som år 1855 var
4,045 R:dr, var 1860: 6,281 R:dr 25 öre. Dessutom utdelas af berörde fond 300 R:dr årligen såsom premier
till sådane tjenstehjon, som i minst 10 år tjenat och fortfarande tjena å samma ställe och derunder utmärkt
sig för trohet, sedlighet och ordning.
V) Sällskapet »De fattiges vännen, hvars kapitalfond år 1860 utgjorde 35,197 R:dr 13 öre, och hvartill
årsafgifter influtit till belopp af 1,425 R:dr, har samma år lemnat understöd åt 23 familjer, 116 enkor och
71 ogifta fruntimmer, 1 f. d. tjensteman och 9 sängliggande sjuke, dels i persedlar och varor in natura och
dels i kontanta penningebelopp.
m) Lindgrenska donationen, som tillkommit genom Snickaremästaren Magnus Lindgrens testamentariska
förordnande af den 2 Maj 1843, hvarigenom han skänkt nästan hela sin qvarlåtenskap till fattiga handtverkareenkor
och faderlösa handtverkarebarn inom Göteborgs stad och dess område, hvilka gjort sig kända för
gudsfruktan, stilla vandel, arbetsamhet och redlighet i handlingssätt. De årliga understöden äro bestämda för
enka till 75 R:dr, för gossebarn till minst 25 och högst 371 R:dr, samt för flickebarn minst 15 och högst 25
R:dr. Donationsfonden utgjorde den 31 December 1860: 54,000 R:dr, deruti inbegripet fastighetens värde.
Samma år uppgick understödstagarnes antal till 65, till hvilka utdelades 3,137 R:dr 50 öre.
n) Räddningsinstitutet för vilseförde och moraliskt vanvårdade harn, grundlagdt år 1847, bestämdt att vara
»hvarken en straffanstalt eller ett fattighus, utan en förbättringsanstalt, motsvarande ett föräldrahus af det
slag, som de unga brottslingarne borde hafva ägt, men saknat, eller ock ägt, men af ondska förlupit och vanhedrat».
Inrättningen är organiserad på hemmanet Lundby Länsmansgården å Hisingön, »för att hvarken vara
för aflägse från Direktionens uppsigt eller för nära der intagne barns fordna bekantskaper». Antalet af barn,
som år 1860 samtidigt åtnjutit vård vid institutet var 22, alla gossar från 10 till 20 års ålder. Sedan institutets
början voro då inalles intagne 53 gossar. Ibland de 31 utgångne hafva endast 2 återfall försports.
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Välgörenhetsanstalter. Pantlåneinrättning. 45
Utgifterna vid inrättningen uppgingo 1860 till 6,758 It:dr 68 öre. Kapitalbehållningen vid årets slut var
27,761 R:dr 17 öre. Inrättningen har nu sin hemmansdel väl uppodlad, med nya rymliga hus och lofvande
planteringar.
o) Sällskapet för öm och sedlig modersvård, hvars tillgångar bildats hufvudsakligen genom bidrag af stadens
bättre lottade fruntimmer. Sällskapet, som stiftades år 1849 och 1860 hade utöfver de erforderliga
medlen för årets utgifter, en förräntad fond af 1,000 R:dr, utdelade nämnde år 312 R:dr kontant och kläder
till ett värde af 4,916 R:dr åt fattiga familjer och arbetssökande personer. Derjemte har Sällskapet stiftat en
arbetsinrättning, hvars syftemål är att förskaffa arbetsförtjenst åt sådane behöfvande qvinnor, som genom ålderdom,
bräcklighet och andra sådane orsaker äro urståndsätta att på annat sätt försörja sig och de sina.
Materialier till arbetena uppköpas af Sällskapet, och tillverkningarne antingen försäljas under hand eller utdelas
som understöd åt behöfvande familjer.
Såsom välgörenhetsstiftelser till förmån för dem, som begagna undervisning vid härvarande allmänna
läroverk, böra, utom Studiiskatten, som jemlikt Kongl. Brefven af den 4 December 1682 och den 1 Augusti
1728, utgår af kyrkorna i Halland, och till ett belopp årligen af omkring 66 R:dr af Konsistorium utdelas
till studerande vid högre elementarläroverket från Hallands län; Socknegängs- eller så kallade djeknepenningarne,
utgående från den del af Elfsborgs län, som hörer till Göteborgs stift, samt från Säfvedals, Askims och östra
Hisings härader, och till belopp årligen af omkring 444 R:dr af Konsistorium utdelas till studerande vid nämnde
läroverk från samma orter, samt den så kallade fattig- och premiekassan, deraf årliga utdelningsbeloppet uppgått
till 165 K:dr, särskildt nämnas följande:
a) Hvitfeldtska Stipendiifonden, om hvars tillkomst i det föregående är nämndt, och hvaraf afkomsten
årligen utgör omkring 17,000 R:dr, som användes dels till stipendier åt Studerande från stiftet vid högre
elementarläroverket och universiteterna, dels till arfvoden åt lärare och exercitiemästare vid läroverket, förökandet
af dettas bibliothek m. m. Under åren 1856—60 utanordnades från denna fond stipendier med ett
sammanräknadt belopp af 58,475 R:dr, arfvoden 3,375 R:dr och till läroverkets bibliothek samt bokuppköp af
obemedlade skolgossar 1,511 R:dr 87 öre;
b) Ramziska dito, utgörande ett kapital af 1,125 R:dr, hvaraf räntan genom Biskopen och JustitieBorgmästai’en
utdelas till stipendier åt studerande vid högre elementarläroverket;
c) Faltzburgska dito, utgörande ett kapital af 1,000 R:dr, deraf Konsistorium årligen utdelar räntan till
sådane vid Göteborgs högre elementarläroverk studerande ynglingar, som utmärka sig för flit och goda seder;
d) Svahliska dito, hvars belopp utgör 3,200 R:dr, deraf afgälden är anslagen till understöd åt 4 de
skickligaste och fattigaste ynglingar i Göteborgs trivialskola, som inkommit i 4:de klassen och äro födde i
Marks eller Kinds härader. Medlen förvaltas af Biskopen samt läroverkets Rektor;
e) Lemmiska dito, utgörande ett kapital af 400 R:dr, derå räntan årligen utdelas till de mest behöfvande
samt för dygd och flit utmärkte gossar i apologistklassen;
f) Lundgrenska dito, utgörande ett belopp af 50 R:dr, hvars ränta är anvisad till trivialskolan;
g) Andersonska dito, deraf räntan till belopp af 163 R:dr utdelas såsom understöd åt 8 studerande;
h) En af Handlanden A. Borgenström år 1856 testamenterad fond till belopp af 5,000 R:dr, deraf årliga
räntan utdelas till studerande ynglingar.
Till stadens välgörenhetsanstalter må jemväl räknas den år 1856 här stiftade pantlåneinrättning, afsedd
att medelst lån mot billig ränta för de fattigare folkklasserna afvärja de förderfliga verkningarne af enskilde
långifvares hemliga ocker. Enligt inrättningens räkenskaper utlånades under redogörelseåret 1860—-61, i 22,124
poster, 152,505 R:dr, och under samma tid inlöstes, i 19,512 poster, ett skuldbelopp af 136,822 R:dr. Den
vid bokslutet återstående utlåningssumman var 85,518 R:dr i 11,936 poster.
46
Göteborgs och Bohus län.
Göteborgs stad. Arbetarebostäder. Uddevalla stad.
I det föregående år antydt, hurusom Göteborgs stad varit mån om att bringa folkskolan i ändamålsenligt
skick; men ett annat, för arbetareklassens lyftning föga mindre verksamt medel, arbetarebostäder, har
af detta samhälle med icke ringare värma omfattats.
Sedan, på framställning af f. d. Handlanden E. G. Lindström, stadens innevånare år 1847 iklädt sig
ansvarighet för kapital och 4 % ränta å en för ändamålet tecknad summa af 75,000 R:dr, samt stadens styrelse
upplåtit passande tomtplatser i förstaden Vestra Haga, uppfördes på dessa tomter 10 större och mindre
envåningshus af trä, innehållande 5 lägenheter med 2 rum och kök, 28 med ett rum och kök samt 16 enkla
rum med spislar. Hyrorna bestämdes för 2 rum och kök till 9 å 10 R:dr i månaden, för 1 rum och kök till
6 å 6| R:dr samt för ett enkelt rum till 4 R:dr. Ar 1849 uppläts för ändamålet en ytterligare tomt i Nya
Haga, hvarest uppfördes 2:ne större tvåvåningshus af trä, jemte tvätthus, bakstuga och andra erforderliga uthus.
Dessa boningshus innehålla tillsammans 40 lägenheter, deraf 16 utgöras af 1 rum med kök och skafferi samt
24 af 1 rum försedt med både spisel och kakelugn jemte skafferi. Till hvarje lägenhet hör utomdess egen
vedbod och del i vind. Dessa lägenheter uthyrdes för 6| å 7 R:dr i månaden för rum och kök, samt 4 å 5
R:dr för spiselrum. Bostädernas hyresgäster vid 1856 års slut voro 20 arbetskarlar, månadstjenare med flera
dylika, 15 handtverksarbetare, 9 fabriksarbetare, 7 jernbärare m. fl. d., samt 38 enkor och äldre qvinnor.
Samfällda antalet af hyresgäster uppgick till 308, hvaribland 106 barn under 12 år.
Den samhällsnyttiga saken har ytterligare i än kraftigare mån främjats genom en enskild mans, numera
framlidne Grosshandlaren Rob. Dicksons ädla frikostighet. Genom 2:ne gåfvobref af den 28 Januari 1856 och
15 Juli 1857 anvisade han för ifrågavarande ändamål tillsammans 330,000 R:dr, hvaraf f skulle användas för
Göteborgs stad och dess förstäder och J för Carl Johans församling. Enligt af Kongl. Maj:t faststäldt Reglemente
afser stiftelsen att med inflytande hyres- och räntemedel fortsätta byggandet af arbetarebostäder inom
berörda kommuner, så länge behof deraf finnes vara för handen. För hvardera kommunen är en särskild
Bestyrelse. Stiftelsen är för öfrigt ställd under kontroll af Landshöfdingen, som utser ledamöter i bestyrelserna
och besörjer årlig revision af förvaltningen. För Göteborgs stad med förstäder började byggnadsföretaget
år 1857, och den 1 Oktober 1858 voro till uthyrning färdige 6 tvåvåningars boningshus af timmer, uppförda
i Vestra Haga, hvarje hus innehållande 8 hushållslägenheter, bestående hvardera af 2 rum och kök med
o
nödiga uthus. Ar 1859 företogs ytterligare uppförande å närgränsande tomter af 8 byggnader af mursten,
jemte uthus, innehållande 64 hushållslägenheter, hvardera af 1 rum och kök. Kostnaden för samtliga dessa
byggnader är bokförd till 262,700 R:dr. — För Carl Johans församling började verkställigheten likaledes år
1857 med uppförande i Majornas 3:dje rote af fyra tvåvåningars hus af mursten, hvilka ock den 1 Oktober
1858 voro färdiga, kostande tillsammans 69,000 R:dr, och innehålla hvartdera 8 hushållslägenheter om 1 rum
och kök, källare och uthus, som uthyras för omkring 6 R:dr i månaden.
2. TJddevaHa..
Staden är belägen i en af berg omgifven, vacker och fruktbar dal, nära utloppet i Byfj orden af den å,
som efter staden har sitt namn.
Enligt mantalslängderna var folkmängden år 1846: 3,480, år 1850: 3,607, år 1855: 3,820 och år 1860:
4,392. Från 1846 till 1860 hade den alltså ökats med 912 eller 26J %. — Af någon egentlig farsot har staden
icke sedan år 1834 varit hemsökt. Senare årens ökade rörelse och välmåga hafva uppmuntrat till inflyttningar.
Staden har 287 bebyggda och 21 obebyggda tomter. Värdet af hus, tomter och jord uppskattades år
1860 sammanlagdt till 2,590,110 R:dr.
Göteborgs och Bohus län.
Uddevalla stad. Jordbruk. Handel. Sjöfart. Fabriker. 47
Stadsjorden, 7 mantal, består af 5,197 tunnland, hvaraf 250 åker, 408 äng samt 4,539 skog och utmark.
Den öppna jorden, som användes endast till odling af säd, potates och foderväxter, har under de sista tio
åren betydligt stigit i värde.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Potates.
° • n
Arliga utsädet har uppgifvits vara på tunnland tunna
Skördebelopp af utsädet i korntal på d:o  »
i
15:de
3
12:te
i
10:de
1
9:de
l
9:de
i
10:de
Prisen å skogsprodukter i orten hafva i allmänhet varit för en tolft plankor 6 R:dr, en tolft bräder 3
R:dr 50 öre, en famn ved af björk 15 R:dr, d:o al 13, d:o fur 12 och d:o gran 10 R:dr. Dagsverksprisen
hafva under senare åren i allmänhet utgjort för karl 90 och qvinna 50 öre.
Stadens handel har på senare tid tillväxt. De hufvudsakligaste exportvarorna bestå af spanmål, trävaror
och stål.
Spanmål.
Plankor.
Stål.
Kub.fot.
Tolfter.
Centner.
o
Aren 1851—55 utskeppades i medeltal
» 1856—60 » » »
268,800
487,471
10,000
7,812
4,200
12,134
Importvarorna hafva förnämligast utgjorts af bomull, rått socker, sill, salt och stenkol. Införseln af
bomull tog sin början först år 1858, efter anläggning i staden af ett bomullsspinneri, och af rått socker 1859,
efter återupptagande af ett äldre sockerraffinaderi. Under åren 1858—60 infördes i medeltal 271,671 « bomull,
och under de 2:ne sista af dessa år i medeltal 439,957 tE rått socker. Under hela femårsskiftet infördes i
medeltal årligen 8,468 centner sill, 13,895 kub.fot salt och 158,316 kub.fot stenkol.
Antalet af stadens egna fartyg, som vid 1850 års slut utgjorde 6 om 171 läster och 1855 4 om 122
läster, uppgick 1860 till 9 utrikes gående om 778 läster och 3 inrikes gående om 15 läster, jemte ångfartyget
Uddevalla om 60 hästars kraft, hvarmed reguliera turer göras emellan Uddevalla och Göteborg.
Antalet af inklarerade fartyg utgjorde:
1 8
5 6.
1 8
G 0.
Stycken.
Läster.
Stycken.
Läster.
Svenska
74
3,092
97
4,399
Utländska
80
2,624
42
1,856
Summa
154
5,716
139
6,255
Är 1860 uppgick stadens tulluppbörd utom konfiskationsmedlen till 55,912 R:dr 12 öre.
o
A stadens område äro 15 fabriker anlagde, hvaraf 3:ne tillkommit under ifrågavarande femårsperiod.
Af dessa nya anläggningar är i främsta rummet att nämna det mekaniska bomullsspinneri och väfveri, i förening
med blekeri och färgeri, som blifvit anlagdt af Kampenhofs aktiebolag, hvilken anläggning utmärker sig
ej allenast såsom en af de större i riket, utan ock för det storartade af byggnaden och beskaffenheten af
tillverkningarne.
Samtlige fabrikernas tillverkningsvärde uppgick år 1860 till 782,361 R:dr, deraf på Kampenhofs aktiebolag
ensamt belöper 597,657 R:dr.
48 Göteborgs och Bohus län. Uddevalla stad. Handlande, Handtverkare m. m. Undervisningsanstalter.
Beträffande så väl fabrikerna sorn andra förädlingsyrken åberopas för öfrigt tab. N:o 7.
Antalet af Uddevalla stads Handlande med deras betjening samt Handtverkare, inberäknade idkare af
sådane näringar, som, utan att egentligen utgöra handtverk, icke äro att hänföra till handel eller fabrik, jemte
deras arbetsbiträden, har under nedannämnde tider förhållit sig sålunda:
Handlande. Handelsbetjening.
åren 1831—40 i medeltal
.. 47.
35.
» 1841—50 » »
.. 46.
44.
år 1855
... 58.
56.
» 1860
.. 84.
73.
I afseende å klasseringen af dessa sistnämnda hänvisas till tabellen N:o 9
b.
Handtverksidkarne utgjorde:
Mästare.
Gesäller.
Lärlingar och
andre arbetare.
åren 1831—40 i medeltal
86.
45.
87.
» 1841—50 » »
76.
54.
79.
år 1855
69.
63.
85.
» 1860
66.
76.
95,
hvarförutom sistnämnde år handtverksidkande till sjelfförsörjning utgjorde ett antal af 34.
Numera hålles i Uddevalla endast en marknad om året.
De å stadens område förut befintliga 3 större brännerier hafva blifvit nedlagde, och å det ena idkas
numera ett större bryggeri. Antalet af minuteringsställen för spritdrycker har under senare åren varit 22,
och af utskänkningsställen 6. Afgiften har år 1860 uppgått till 4,628 R:dr 25 öre för de förra och till
17,137 R:dr 20 öre för de senare. Förtäring af rusgifvande drycker, som, att döma efter de vid stadens
domstol förekomne fyllerimål, synnerligen af kringliggande socknars allmoge vid besök i staden varit missbrukad,
anses emellertid på senaste tid, förnämligast bland stadens innevånare, hafva aftagit, sedan förbrukningen
af öl och andra maltdrycker blifvit mera allmän.
Allmänna undervisningen besörjes af:
1. ett lägre Elementarläroverk, hvarest lärarnes antal ökats till 6, utom exercitiemästare uti sång, ritning
och gymnastik, samt lärjungarnes antal till 100;
2. 2:ne Folkskolor med 3 lärare och 165 lärjungar. Stadens utgifter för dessa skolor år 1860 utgjorde
1,338 R:dr 31 öre;
3. Barnhusskolan och uppfostringsanstalten ä Gustafsberg, hvilken välgörenhetsinrättning genom donationsbref
af den 10 April 1772 stiftats af Grosshandlaren i Uddevalla Anders Knape och hans hustru Catharina
Hegardt, och hvartill gåfvos icke blott Gustafsbergs landeri, jemte åtskilliga ängar å stadens grund, samt
säteriet Gullmarsberg med 7 underlydande hemman i Skredsviks socken, utan ock åtskillig lösegendom och
kapitaler, hvilka senare år 1860 uppgingo till ett belopp af 155,133 R:dr 33 öre. Vid denna inrättning, som
förvaltas af en Direktör i samråd med Uddevalla Borgerskaps äldste, åtnjuta 30 gossar intill 16 års ålder
fritt underhåll, vård och uppfostran samt undervisning af 2:ne vid skolan anställde lärare. Af årliga inkomsterna
utdelas dessutom understöd till 120 fattiga barn inom länet med 25 R:dr till hvartdera, hvarjemte 30
o
barn af olika ålder utpensioneras*hos välkända och pålitliga fosterföräldrar på landet. Ar 1860 utgjorde inrättningens
inkomster 18,988 R:dr 38 öre och utgifter 17,120 R:dr 11 öre;
4. en Flickskola stiftad år 1852 och underhållen medelst årliga bidrag af enskilde personer inom sam
hället.
Omkring 80 flickor åtnjuta här undervisning af 2:ne lärarinnor i kristendom, skrifning, räkning och
handarbeten;
5. en Söndagsskola inrättad för de å Ivampenhofs fabrik arbetande barn, och hvarest af särskildt anställd
lärare undervisning meddelas i kristendom, skrifning och räkning m. m.
Göteborgs och Bohus län. Uddevalla stad. Helsö- och fattigvård. Banker. Kommunikationer. 49
Härförutom är af enskild person inrättad en mindre skola för undervisning, lämpad för ynglingar, som
ämna inträda i handel.
Helsovården besörjes af 2:ne Stadsläkare, af hvilka den ene jemväl är Provincialläkare, samt de i staden
stationerade Regements- och Lasarettsläkare; hvarförutom en examinerad Badaremästare förestår en här inrättad
fältskärs- och barberarestuga.
I staden finnes ett apothek, som innehar 2:ne apotheksprivilegier.
Vid den å stadens område belägna Gustafsbergs badinrättning och helsobrunn åtnjuta 48 fattiga sjuka
kostnadsfritt bad och bostad, hvarjemte så många fattige, som det åstunda, få begagna helsokällan.
Fattigvården bestrides på förut öfligt sätt, dels medelst utpensionering på landet af sådane fattighjon,
som tarfva full försörjning, dels ock genom understöd i penningar eller förnödenheter åt dem, som kunna till
någon del sjelfva bidraga till sin bergning. Antalet af utpensionerade fattighjon år 18G0 utgjorde 68, och
antalet af dem, som samma år erhöllo bidrag till sin försörjning, 189. Fattigvårdens utgifter och inkomster
äfvensom understödstagarnes fördelning till kön och ålder utvisar i öfrigt tab. N:o 13.
I staden finnas för öfrigt följande välgörenhetsstiftelser:
a) Elementarskolans donerade stipendiifond, deraf årliga afkomsten, 99 R:dr, utdelas åt lärjungar vid
skolan;
b) Ingmanska donationen, stiftad år 1842, hvarå årliga räntan, 60 R:dr, tilldelas ynglingar, som begagna
samma läroverk;
c) Brattska donationen, stiftad år 1793, hvars årliga afkastning, utgörande 475 R:dr 50 öre, utdelas till
mindre bemedlade äldre fruntimmer;
d) Brukspatron J. Tralms donation, stiftad år 1851, hvars årliga ränta, 90 R:dr, tilldelas ett äldre obemedladt
gift par, företrädesvis bland de så kallade pauvres honteux;
é) Handlanden J. Olssons donation, stiftad år 1848, hvars årliga ränta, 60 R:dr, fördelas bland 6 medellösa
enkor;
/) Mamsell M. D. Evers' donation af år 1846, hvars årliga ränta, 60 R:dr, tilldelas 5 fattiga fruntimmer;
g)
Fru Tranchells donation, hvaraf årliga räntan, 12 R:dr, tilldelas 2 fattiga enkor;
K) Kammarherren M. af Christiernins donation, derå årliga räntan, 18 R:dr, tilldelas behöfvande inom
samhället, efter Fattigvårdsstyrelsens bestämmande.
o
Ar 1859 stiftades i staden en filialbank med grundfond af 600,000 R:dr, dertill aktieägare tillskjutit J
och Rikets Ständers Bank f, och har denna inrättning haft ett gagneligt inflytande på rörelsen inom orten.
o
Ar 1860 hafva på alla Konti uttagningar och utbetalningar utgjort 4,222,693 R:dr 14 öre, samt insättningar
och inbetalningar 4,233,812 R:dr 80 öre.
En sparbank, genom enskildta bidrag stiftad år 1836, har under loppet af de 25 år, som den varit i
verksamhet, vunnit den förkofran, att vid 1860 års slut beloppet af delägarnes insättningar utgjorde 342,196
R:dr och bankens enskilda kapitalfond 43,204 R:dr. Kapitalutlåningen uppgick samma år till 374,841 R:dr
o
och förvaltningskostnaden till 2,010 R:dr. A insättningarne utgör räntan 5 för hundrade.
Vid den i staden inrättade telegrafbyrå utgjorde år 1860 antalet af afgångne telegrammer 1,274 och af
ankomne 1,445.
Stadens allmänna landsvägar utgöra sammanlagdt ungefär 1 mil i längd. Skjutsning sskyldigheten är upplåten
på entreprenad, hvarför stadskassan har en årlig utgift af 325 R:dr. Antalet af utgångne skjutshästar
har efter 1855 år efter år minskats och utgjorde åren 1856—60 i medeltal 625.
Landsh.-Emb, uli Göteborgs o. Bohus län und. ber, för åren 1856—1860. k
50
Göteborgs och Bohus län.
Kongelfs stad. Folkmängd. Handel m. m.
Genom mer och mer utvidgad ångbåtsrörelse har staden direkta förbindelser med Göteborg, Marstrand,
Lysekil med flere kusthamnar.
Muddring af det genom staden löpande vattendrag har flere år på stadens bekostnad fortgått, hvarigenom
fartyg af 10 fots djupgående nu mera kunna från Byfjorden uppgå till sjelfva staden.
Efter den ödeläggande brand, som öfvergick staden år 1806, har den blifvit regelbundet indelad och i
synnerhet på senaste tid efter förnyade eldsvådor försedd med flere vackra byggnader. I anseende till de
stegrade prisen å byggnadsmaterialier af träd hafva stenhus, såsom jemväl varaktigare, mera allmänt blifvit
uppförde. För öfrigt har innevånarnes trefnad blifvit befrämjad genom flera förbättrade anstalter, såsom stadens
belysning med gas, gatornas och kajmurarnes omläggning och de förras förseende med trotoarer m. m.,
och har, så väl härigenom som genom öfriga allmänna arbeten, stadens arbetareklass tillskyndats en icke obetydlig
arbetsförtjenst.
3. Kongelf.
Stadens folkmängd, som år 1846 utgjorde 865 och år 1855: 932, var år 1860 ökad till 997, deraf 474
man- och 523 qvinkön.
Bebrukandet af den till staden donerade jord, som utgör 6 mantal med en ägovidd, utom de till stadstomter
använda 65 tunnland och 26 kappland, af 1,381 tunnland 31,3 kappland, och hvarå i orten vanliga
sädesslag, jemte potates och foderväxter, med fördel odlas, utgör ett af innevånarnes förnämsta näringsmedel.
Handeln har jemväl under de senare åren synbart ökats, äfvensom handtverkenema befinna sig på en
bättre ståndpunkt än tillförene.
Spanmål har utgjort den hufvudsakliga M//orse/s-artikeln. Föremålen för införsel hafva förnämligast varit
fiskvaror och stenkol.
o
Nordre-elfs grunda utlopp har fortfarande varit hinder för en större skepp srör else. Ar 1860 hafva från
utländska hamnar inklarerat 4 Svenska fartyg om tillsammans 280 läster och 13 utländska om 467 läster,
samt till utländska orter utklarerat 25 Svenska fartyg om 1,596 läster och 30 utländska om 1,490 läster.
Staden hade berörda år ej något eget fartyg.
Tulluppbörden uppgick 1851—55 i medeltal till 1,291 R:dr 34 öre, åren 1856—59 i medeltal till 1,493
R:dr 20 öre oell år 1860 till 2,710 R:dr 4 öre.
Antalet af stadens Handlande med deras betjening samt Handtverkare och idkare af andra borgerliga
yrken jemte deras arbetsbiträden, har nedannämnde tider utgjort:
Handlande.
Handels- Handtverks-  helsning. mästare.
Gesäller.
Lärlingar och
andre arbetare.
åren 1831-
—40 i medeltal
22.
4. 30.
4.
9.
» 1841-
—50 » »
22.
13. 26.
8.
9.
år 1855 ..
21.
17. 29.
12.
14.
» 1860 ..
17.
18. 30.
13.
12,
hvarförutom 8 personer utan biträden idkat handtverk såsom försörjningsmedel.
Beloppet af kronobevillningen utgjorde:
För handel. För handtverk.
åren 1831—50 i medeltal
187 R:dr 50 öre. 119 R:dr 58 öre.
år 1855  254 » 50 » 112 » 50 »
» 1860  420 » 50 » 116 » 50 »
Undervisningsanstalterna utgöras af en pedagogi med en lärare, jemte en biträdande lärare, och i medeltal
30 lärjungar, en folkskola med en lärare och omkring 37 lärjungar, hvarförutan 2:ne enskilda läroanstalter
finnas, en för flickor med omkring 14 lärjungar och en gemensam för gossar och flickor med 15 lärjungar.
Göteborgs och Bohus län.
Marstrand. Folkmängd. Handel m. m.
51
Af den 1829 stadfästade s. k. Sivertssonska stipendii-stiftelsen, hvars tillgångar i frälseräntor och utlånt
kapital uppgå till omkring 9,000 R:dr, användes afkastningen till understöd åt lärjungarne vid stadens pedagogi,
enligt stiftarinnans föreskrift. Af det årliga arrendet för Bohus fästnings tomter, 121 R:dr, är öfverskottet
utöfver den till Kronan med 4| R:dr utgående tomtöreafgift äfven bestämdt till fattiga barns uppfostran
och öfverlåtet för sådant ändamål till Folkskolestyrelsens förfogande.
Helsovärden besörjes af en särskildt antagen Stadsläkare. Något allmänt sjukhus finnes icke.
Fattigvården handhafves efter å allmän sockenstämma i öfverensstämmelse med gällande fattigvårdsstadga
fastställda grunder. För detta ämne hänvisas för öfrigt till tab. N:o 13.
Till uppmuddring af Nordre-elf ofvan Högebro har staden användt omkring 5,000 R:dr. För allmänna
rörelsens befrämjande har staden derjemte visat berömlig sorgfällighet medelst torgs och gators planering,
förbättrad stensättning, hamnbyggnadens utvidgning m. m. Bland nya byggnader förtjenar särskildt omnämnas
en större och ändamålsenlig torkria för spanmål.
4z. Marstrand.
Folkmängden, som år 1850 var 553 och år 1855 647, hade år 1860 ökat sig till 941, deraf 381 manoah
560 qvinkön, oberäknad den till Carlstens fästning hörande personal, som sistnämnde år utgjorde 114,
deraf 41 man- och 73 qvinkön, förutom garnisonen och arbetskommenderingarne.
Den till Marstrandsön närbelägna Koön, 1 mantal krono oförmedladt, är till staden för mulbete donerad.
Den utgör en areal af 1,446 tunnland 10 kappland och innehåller åtskilliga bebyggda lägenheter, hvil
kas
utarrenderande bereder en årlig inkomst af 1,937 R:dr.
Staden har förlorat och icke kunnat återvinna någon betydenhet såsom handelsplats alltsedan den tid,
då den var privilegierad frihamn, och sillfisket jemväl upphört. Läget lämpar sig icke för bedrifvande af någon
vidsträcktare inrikes handel, och det enda här tjenliga föremål för industri i större skala synes numera
vara storfiske. Stadens ekonomiska tillstånd har emellertid under ifrågavarande femårsperiod något förbättrats.
Af exportvaror är endast att nämna spanmål, deraf åren 1851—55 skeppades i medeltal 214,957 kub.fot,
åren 1856—59 d:o 243,880 och år 1860: 53,396 kubikfot.
För direkt införsel från utlandet voro under nämnde tid ej andra föremål än sill från Norrige. För
öfrigt har handeln varit inskränkt till utminutering för ortens förbrukning af varor, hämtade hufvudsakligen
från Göteborg.
o
Ar 1859 blef nederlagsrätt staden beviljad, men, såsom beroende af magasinsbyggnader, kom den under
ifrågavarande tidskifte ej att begagnas.
Stadens handelsflotta utgöres af ett fartyg om 121 läster för utrikes sjöfart, och 3 båtar för inrikes
sjöfart.
Tulluppbörden, som åren 1851—55 i medeltal var 2,824 R:dr, uppgick åren 1856—59 i medeltal till
6,044 R:dr 91 öre och år 1860 till 1,024 R:dr 25 öre.
Antalet af dem som i Marstrand idkat handel och rörelse utgjorde:
Handlande.
Handels-
betjening.
Handtverks-
mästare.
Gesäller.
Lärlingar och
andra arbetare.
åren 1831—40 i medeltal
12.
4.
14.
2.
2.
» 1841—50 » »
9.
5.
15.
5.
6.
år 1855
13.
10.
15.
5.
6.
» 1860
10.
11.
15.
7.
6,
hvarförutom 4 qvinnor idkat nipperhandel, och 6 personer idkat handtverk, utan biträden, såsom försörjningsmedel.
52
Göteborgs och Bohus län.
Strömstad. Folkmängd. Handel m. m.
Bevillning en till Staten utgjorde: För handel. För handtverk
åren
1831—1850 i medeltal  154 R:dr 59 öre. 88 R:dr 50 öre.
år 1855  206 » — 26 » 62 »
» 1860  255 » — 51 » 50 »
Rättigheten att utminutera och utskänka bränvin har emot afgift till stadskassan åren 1856—60 varit
upplåten till bolag, som hållit 1 utminuterings- och 3 utskänkningsställen.
Staden har ett lägre Elementar-läroverk, der, uti 2 klasser en Rektor och en Kollega undervisat i medeltal
25 ynglingar, samt en folkskola och en af Göta Artilleri-Regemente underhållen skola för artilleristbarn,
dessa 2:ne förenade, hvarest en lärare undervisat i medeltal 60 barn, hvarförutom ett så kalladt barnhem nyligen
stiftats, der omkring 18 smärre barn blifvit af en lärarinna handledde.
För helsovården har staden sedan år 1849 gemensam läkare med garnisonen å Carlstens fästning.
I staden finnes ett privilegieradt apothek.
Fattigvården handhafves af en dertill utsedd komité. Till utgifterna anskaffas medel utöfver tillgänglig
ränteafgäld å donerade fonder m. m. genom uttaxering å stadens innevånare (se tab. N:o 13).
Sedan den år 1843 af ett aktiebolag, med kapital af omkring 15,000 R:dr, anlagde badinrättning år 1857
öfverlåtits åt ett nytt bolag med ett tecknadt aktiekapital af 77,400 R:dr, har ett större ändamålsenligt badhus
blifvit uppfördt. Derjemte finnes vid Arvidsvik på Koön en badinrättning, tillhörig ett annat bolag, och
har antalet af badgäster vid båda dessa ställen årligen ökat sig, hvilket föranledt behof af större utrymme
för resandes herbergerande, så att under åren 1856—60 26 större och mindre hus blifvit uppförda; hvarjemte
för fotgängares beqvämlighet trotoarer anlagts utmed hamnkajerna och de mest besökta gatorna.
5. Strömstad.
Stadens folkmängd, som år 1846 utgjorde 1,309, år 1850: 1,298 och år 1855: 1,420, uppgick år 1860 till
1,683, deraf 737 man- och 946 qvinkön.
A den staden tillydande donationsjord, hemmanen Boijar och Österöd, har någon tillökning i odlad mark
icke ägt rum.
Stadens handel omfattar hufvudsakligast spanmål och andra lifsförnödenheter samt ved och timmer, som
af närboende allmoge ditföras, hvaremot denna i staden förser sig med sina hushållsförnödenheter. Åren
1856—60 infördes i medeltal årligen 3,832 centner sill, 2,524 kub.fot salt, 105,861 ® raffineradt socker, 34,477
kub.fot stenkol, 74,447 fE tobaksstjelk m. m., och utskeppades 199,880 kub.fot hafre och 32,855 kub.fot andra
sädesslag, 82,633 st. hummer och 111,898 papper m. m. Inklarerade fartygs antal var under samma tid i
medeltal 332 om tillsammans 4,047 läster, deraf Svenska 303 om 3,231 läster. Tulluppbörden omvexlade under
berörde år från 7,705 R:dr till 28,597 R:dr och var i medeltal 24,737 R:dr. Förhållandet med stadens
handelsflotta upplyses af tab. N:o 9 a. Ett ångfartyg (Strömstad) underhåller sommartiden förbindelse med
Göteborg och Fredrikshall.
Tvenne marknader hållas i Strömstad årligen.
Stadens inkomst af spritdryckers försäljning användes till fattigvården.
Antalet af dem, som i Strömstad idkat handel och rörelse, utgjorde:
Handlaude. ,H“d.ds' Handtverks- Gesäller. L“linga.r °ch
betjening. mästare. andre arbetare.
åren 1831—40 i medeltal
25. 11. 28. 9. 15.
» 1841—50 » »
26. 10. 27. 12. 19.
år 1855  25. 20. 31. 18. 23.
» 1860
16. 13. 27. 22. 17,
hvarförutom sistnämnde år 21 personer idkat handtverk till sjelfförsörjning.
Göteborgs och Bolins län.
Strömstad.
53
Bevillning en till Staten utgjorde: För handel. För handtverk.
åren 1831—1850 i medeltal  281 R:dr 30 öre. 97 R:dr 40 öre.
år 1855  269 » 25 » 121 » 87 »
» 1860  250 » 50 » 168 » 25 »
Staden har ett lägre Elementarläroverk med 2 lärare, jemte särskilde lärare i gymnastik, ritning och sång,
en folkskola med en lärare, samt 4 enskilda barnskolor.
Läkarevården besörjes af en Stadsläkare jemte den i orten stationerade Provinsialläkaren. Den först
nämnde
är tillika anställd såsom läkare vid stadens brunns- och badinrättningar, hvilka fortfarande åtnjutit
allmänhetens förtroende och beredt en icke oväsendtlig tillökning i stadens näringsutvägar.
Fattigvården bekostas hufvudsakligen genom stadens inkomst af bränvinsförsäljningsskatten, räntorna af
fattigkassans kapitalfond m. m. Om denna kommunalförvaltning äfvensom om den i staden befintliga sparbanksinrättnings
verksamhet lemna bifogade tabeller (N:is 12 och 13) närmare kännedom.
Stadens hamn har genom fortskyndade byggnadsarbeten blifvit försatt i fullt ändamålsenligt skick.
Kostnaden härför är med stadens egna medel bestridd, utan annat understöd än ett vid 1857 års riksdag
bevil]adt statslån å 15,000 R:dr.
Stadens alla byggnader äro med endast ett undantag uppförde af träd. De äro brandförsäkrade i städernas
allmänna brandstodsbolag i Stockholm. Staden tillhöriga fartyg försäkras deremot vanligen i utländska
försäkringsbolag.
Göteborg å Landskansliet den 30 April 1862.
OL. IM. FÅHRAEUS.
C. M. Tilly.
Henr. Westin.
54 Tab. N:o 1. Göteborgs och Bohus län.
Tab. N:o 1.
FOLKMÄNGD.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
Den 31 December enligt
Enligt de mantalslängden som upprättats vid slutet af
motstående år.
Utskrif-
uppgift af Prcsterskapct.
Hela folkmängden af
Deraf frie från mantalspengar.
nings-
manskap.
A landsbygden.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
1856
79,683
82,006
161,689
78,096
81,037
159,133
38,116]
40,139
78,255
6,079
1857
80,906
83,127
164,033
80,081
82,685
162,766
40,800
42,404
83,204
6,039
1858
82,274
84,022
166,296
81,121
84,139
165,260
41,422
43,305
84,737
5,751
1859
83,067
84,758
167,825
81,819
85,053
166,872
41,787
43,796
85,583
5,661
1860
1 städerna.
83,213
85,732
168,945
83,431
86,076
169,507
42,876
44,167
87,043
5,700
Göteborg
1856
14,030
15,728
16,345
29,758
12,147
12,694
14,517
15,128
26,664
27,822
4,738
5.128
4,705
5,197
9,443
1,279
1,368
1857
14,588
30,933
10,325
1858
15,083
17,090
32,173
13,031
15,696
28,727
5,215
5,377
10,592
1,372
1859
15,537
17,477
33,014
13,552
16,435
29,987
5,429
5,638
11,067
1,323
1860
17,455
19,588
37,043
14,116
17,217
31,333
5,706
6,003
11,709
1,316
Uddevalla
1856
1,672
2,265
3,937
1,640
2,221
3,861
767
974
1,741
lil
1857
1,704
2,306
4,010
1,642
2,240
3,882
724
939
1,663
136
1858
1,762
2,382
4,144
1,778
2,339
4,117
835
990
1,825
117
1859
1,774
2,426
4,200
1,823
2.319
4,142
862
953
1,815
118
1860
2,026
2,603
4,629
1,975
2,417
4,392
935
1,034
1,969
131
Kongelf
1856
409
505
914]
454
490
944
177
203
380
3
1857
410
510
920
447
495
942
176
204
380
7
1858
408
505
913
462
498
960
181
211
392
10
1859
420
505
925
483
501
984
197
214
411
8
1860
434
513
947
474
523
997
193
218
411
5
Marstrand
1856
415
500
915
335
469
804
165
207
372
21
1857
438
517
955
347
491
838
184
227
411
19
1858
454
528
982
370
500
870
197
234
431
26
1859
479
559
1,038
382
550
932
203
268
471
28
1860
515
563
1,078
381
560
941
205
273
478
22
Strömstad
1856
658
846
1,504
647
849
1,496
308
435
743
59
1857
686
879
1,565
664
876
1,540
320
455
775
64
1858
716
904
1,620
693
902
1,595
346
459
805
56
1859
733
911
1,644
737
905
1,642
370
448
818
52
1860
761
939
1,700
737
946
1,683
366
475
841
44
Summa i samtlige länets städer år 1860
21,191
24,206
45,397
17,683
21,663
39,346
7,405
8,003
15,408
1,518
Summa i hela länet år 1860
104,404
109,93S
214,312
101,114
107,739
203,853
50,281
52,170
102,451
7,218
Tabb. Nås 2 och 3.
Göteborgs och Bohns län.
Tab. 3V:o 2.
JORDBRUK.
55
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
I medeltal för 185G—1860.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Arter.
Bönor.
Potatis.
Arliga utsädet per tunnland af kub.fot
4,2
4,2
5,0
8,4
7,0
5,0
30
242,407
7,215
8:e
Arliga beliofvet för länet till utsäde af  »
Tunnland åkerjord, använde till odling af
Skördebelopp i korntal af ntsädet
Ärlig förbrukning på person i medeltal kub.fot
15,814
3,765
7:e
53,939
12,842
8:e
123,446
22,027
6:e
417,851
49,744
5:e
39,654
5,665
5:e
50,910
9,090
5:e
14,0
Anm. i. Här begagnade blandsäden består af korn och hafre.
2. Utsädet af ärter och bönor verkställes i detta län till stor del sammanblandadt.
3. Emedan uppgifter till denna tabell från kronobetjeningeu blott i ganska ringa mån kunnat erhållas, har den blifvit grundad på det sammandrag, som
Hushållnings-sällskapet år 1859 insände till Einans-Komitén, med iakttagande att 30 procent, som de uppgifna beloppen af utsäden och skördar, en-  ligt gjorda kontrollberäkningar, ansågos minst vara för ringa beräknade, blifvit tillagde, hvarefter åkerjordsarealen sedermera uträknats. 1 afseende å
uppgifternas osäkerhet hänvisas för öfrigt till berättelsens telt.
Tab. N:o 3.
BOSKAPSSKÖTSEL.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
I medeltal för 1856—1860.
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
Antal vinterfödde, å landet
19,777
1,848
3,962
41,382
16,188
60,585
192
18,766
» » i städerna
Summa
264
13
118
643
100
156
10
233
20,041
1,861
4,080
42,025
16,283
60,741
202
18,999
Till Tab. N:o 4 SKOGSHUSHÅLLNING hafva, enligt hvad i berättelsens text sid. 12 finnes anfördt,
några bidrag ej varit att lemna.
56 Tabb. Nås 5 och 6. Göteborgs och Bohus län.
Tab. N:o 5.
DÖDADE ROFDJUR.
ii.
12.
13.
10.
Mårdar,
Hillrar
och Hermeliner.
Belopp af
utbetald
belöning.
R:dr Rmt.
Hökar,
Ugglor
och Ufvar.
Falkar
och
Glador.
Örnar.
Björnar.
Lodjur.
Vargar.
-Jerf var.
Riifvar.
Skjiilar.
Ar.
Uttrar.
1856
412
148
196
149
1857
544
107
177
154
1858
581
178
236
1859
683
227
186
1860
269
660
806
Summa
107
264
492
147
1,047
2,880
Tab. N:o 6.
AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Nöt-
Fär.
Getter.
Svin.
Gäss.
Ankor.
Kalkoner.
Höns.
Skadan
beräknad i
penninge-  värde.
R:dr Rmt.
kreatur.
1856
9
33
343
6
8
152
131
8
1,233
5,744
1857
5
19
232
3
3
60
104
—
851
3,514
384
5,834
1858
10
36
6
1
107
98
3
1,017
1859
4
39
470
3
1
120
85
9
1,075
5,871
1860
8
18
419
5
—
93
70
32
916
4,822
Summa
36
145
1,848
23
13
532
488
52
5,092
25,785
Göteborgs och Bohus län. Tab. N:o 7. 57
Tab. ]V:o 7, A.
1) BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR A LANDSBYGDEN ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Egare.
Mästare, arbetare och biträden af alla slag.
och inrätt-
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
ningar.
Enskilde.
Bolag.
Mankön.
Qvinkön.
Mankön.
Qvinkön.
Bandfabrik
1
1
7
13
Bresiljefabrik
1
1
—
12
—
—
—
Färgerier
9
8
1
92
—
5
—
Garfverier
10
12
—
65
—
—
—
Jerngjuterier
3
6
1
67
—
20
—
Jernmanufakturverk
1
1
—
8
—
4
—
Oljeslagerier
2
1
—
32
—
30
—
Pappersbruk
3
3
1
170
161
11
8
Porterbrvggeri
1
3
—
130
—
20
—
Eepslagerier
4
4
—
19
—
23
—
Risgrynsqvarn
1
1
—
10
—
—
—
Skeppsvarf
3
—
3
443
—
—
—
Skifferbrott
2
2
—
—
—
—
—
Sockerbruk
2
3
1
522
—
7
—
Spinnerier, Bomulls-
5
7
2
42
300
92
93
» Linne-
1
—
1
25
45
16
16
Stenhuggeri
1
1
—
70
—
—
—
Stålbruk, med 4 ugnar
1
2
—
35
—
—
—
Stångjernsverk
1
1
—
6
—
3
—
Såp- och tvålfabrik
1
1
—
8
7
—
—
Tobaksfabrik
1
1
—
4
—
5
—
Väfverier
5
4
4
70
473
36
37
Summa
59
62
15
1,837
986
285
154
Landsh.-Emb. uti Göteborgs o. Bohus län und. ber. för åren 1856—1860.
8
58 Tab. N:o 7. Göteborgs och Bohus län.
Tab. Xso 7, B.
1) BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR I STÄDERNA ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Antal vert
Egare.
Mästare, arbetare och biträden af alla slag.
och inrätt-
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
ningar.
Enskilde.
Bolag.
Mankön.
Qvinkön.
Mankön.
Qvinkön.
Bildhuggerifabrik
1
1
—
1
1
—
Bomulls-, ylle- och halfylle-fabriker
»
6
4
2
6
372
—
9
Borstfabrik
1
1
—
4
—
—
—
Chokoladfabriker
3
3
—
7
—
—
—
Färgerier
7
7
—
18
—
—
—
»
3
3
—
12
—
—
—
»
2
2
—
3
—
—
—
Garfverier
2
2
—
12
—
—
-
»
2
2
—
8
—
—
—
Hattfabriker
3
3
—
8
—
—
-
Jern-puddlingsverk (f. n. hvilande)
1
—
1
—
—
—
—
Kakelfabrik
1
1
—
45
—
—
—
Kattunstryckerier
3
3
—
5
—
1
—
Kemiskt blekeri
1
1
—
18
—
—
—
Kemiskt-teckniska fabriker
2
2
—
2
—
—
—
Korgfabriker
4
4
—
9
—
—
—
Korkfabriker
2
2
—
21
—
—
—
Lackerfabrik
1
1
—
5
2
—
—
Lackfabriker
5
5
—
2
—
—
—
Mekaniska bomullsspinnerier
2
—
2
2
284
—
52
Dito jemte färgeri och blekeri
1
—
1
86
147
25
10
Mekaniska verkstäder
4
3
1
268
—
—
—
Metallfabrik
1
1
—
2
—
—
—
Musikinstrument-fabriker
2
2
—
30
—
—
—
Nålfabrik
1
1
—
3
—
1
—
Portföljfabrik
1
1
—
—
—
—
—
Repslagerier
6
5
1
43
—
10
—
»
2
2
—
10
—
—
—
Saltraffineringsfabrik
1
1
—
3
—
—
—
Segelduksfabrik
1
—
1
1
13
—
1
Senapsfabrik
1
1
—
—
2
—
—
Sockerbruk
1
1
16
Spegelfabriker
7
7
—
14
—
—
—
»
2
2
—
6
—
—
—
Strumpfabriker
2
2
—
2
104
—
—
»
1
1
—
1
—
—
—
Stålinstrument-fabrik
1
1
—
1
—
—
—
Tapetfabriker
4
4
—
60
—
—
9
Tobaksfabriker
21
13
8
301
—
121
—
»
1
1
—
2
—
—
—
Tvål- och Såpfabriker
2
1
1
3
—
—
—
Tändsticksfabrik
1
2
—
6
—
6
2
Urfabriker
9
9
—
11
—
—
—
»
3
3
—
8
—
—
—
Ättiksfabrikör
2
2
—
1
—
—
—
Summa
130
112
19
1,066
924
165
83
Göteborgs och Bohus län. Tab. N:o 7. 59
Tab. N:o 7, C.
2) HANDTVERKERIER Å LANDSBYGDEN ÅR 1860.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Mästare.
Mästares biträden af
Gernings-
Gernings-
mäns
biträden.
Idkare till
sjelfför-  sörjning.
Gesäller.
Lärlingar.
Andra
arbetare.
män.
Bagare
23
16
11
4
Bleckslagare
3
4
—
—
2
—
—
Blockmakare
4
1
2
—
—
—
—
Borstbindare
2
—
—
—
—
—
—
Bryggare
3
—
—
—
—
—
—
färgare
1
1
—
—
2
—
—
Garfvare
11
2
2
2
4
—
—
Gelbgjutare
1
—
—
2
—
—
—
Glasmästare
4
2
—
2
6
—
—
Guldsmeder
—
—
—
—
3
—
—
Kakelugnsmakare
4
5
2
—
—
—
—
Kopparslagare
3
1
2
—
1
1
—
Korkskärare
1
—
—
—
—
—
—
Murare
—
—
—
—
27
—
—
Målare
14
1
1
—
27
—
—
Nålmakare
1
—
—
—
—
—
—
Orgelbyggare
2
4
2
1
—
—
—
Sadelmakare
2
1
—
—
6
—
—
Segelsömmare
8
1
3
—
—
—
—
Skomakare
19
2
3
13
210
27
13
Skräddare
13
1
6
5
223
3
11
Slagtare
1
—
—
2
—
—
—
Smeder
9
2
8
1
74
2
16
Snickare
15
4
7
—
151
—
4
Svarfvare
1
—
—
—
3
—
—
Tunnbindare
3
—
—
—
2
—
—
Urmakare
3
—
—
—
6
—
—
Vagnmakare
—
—
—
—
5
—
—
Summa
151
48
49
28
756
33
44
60 Tab. N:o 7. Göteborgs och Bohus län.
Tab. X:o T).
2) HANDTVERKERI I STÄDERNA ÅR 1860.
9.
10.
11.
12.
13.
9
10.
11.
12
13.
Mästares biträ-
t-H
Mästares biträ-
den a
r
Cr p*
c5
g
1- ®
g
CD
O
CD
|-st
p
3- >
.l~s. _ <rt-
B £
?
CD
o
CD
t-i
SO:
P
p:
CD
b
CTC
P
<r+- CL
P *-J
CD P
CD
7»
/
Si
CfQ
p
T
re B
P ^
? P
CD
Bagare
30
32
44
_
51
Sadelmakare
Göteborg
7
6
6
6
»
6
7
12
7
»
Uddevalla
2
2
4
_
»
3
3
3
—
—
»
Kongelf
—
—
—
2
»
2
2
—
2
1
»
Strömstad
—
—
1
»
2
3
2
—
2
Segelsömmare
Göteborg
10
2
2
_
Bildhuggare
1
1
fi
3
8
1
Bleckslagare
»
9
9
20
—
10
Kongelf
1
1
1.
»
2
3
1
—
»
Strömstad
2
1
1
—
—
n
1
Göteborg
»
1
Blockmakare
2
—
Skomakare
43
63
51
44
»
—
—
1
»
Uddevalla
7
9
9
—
9
Bokbindare
11
11
9
3
»
Kongelf
6
2
3
—
1
»
3
4
6
—
»
Marstrand
3
1
2
2
»
1
1
—
—
—
»
Strömstad
4
2
3
3
Bryggare
12
—
—
56
—
Skräddare
Göteborg
27
28
19
1
14
»
2
—
—
2
—
»
Uddevalla
7
6
9
9
Bygg- och Murmästare
13
—
1
—
2
» ....
Kongelf
4
—
_
—
1
» » »
1
—
—
—
—
»
Marstrand
1
—
—
—
1
j » » »
—
—
■—
—
1
»
Strömstad
2
1
_
4
Färgare
—
—
—
—
1
Slagtare
Göteborg
16
5
7
37
»
2
3
—
1
—
Snickare
»
21
27
89
1
11
Garfvare och Karduansmakare
2
3
—
—
—
»
Uddevalla
5
6
7
1
» » »
6
5
7
7
—
»
Kongelf
1
—
—
1
» » »
4
b
2
2
—
»
Marstrand
3
1
—
—
—
Glasmästare
11
9
13
—
6
»
. .
Strömstad
1
—
1
! »
2
1
1
—
2
Snörmakare
Göteborg
3
1
1
—
3
»
1
—
—
—
1
Sockerbagare
»
12
5
8
1
»
1
—
—
—
—
n
Uddevalla
3
2
—
»
1
—
■—
—
—
»
Kongelf
1
—
—
Guldsmeder och Juvelerare
6
32
7
—
—
Svarfvare
Göteborg
4
6
5
2
» » »
1
4
1
—
—
! ))
Uddevalla
2
1
1
—
» » »
1
—
—
—
—
Tapetserare
Göteborg
7
4
7
1
7
» » »
1
1
—
—
—
Tenngjutare
»
1
—
—
—
—
Gördelmakare
2
1
—
—
—
Tunnbindare
»
6
10
12
—
»
2
3
4
—
1
n
Uddevalla
2
2
1
—
Handskmakare
6
9
•—
—
2
Urmakare
Göteborg
_
.—
—
3
- »
2
2
2
—
1
»
Kongelf
—
—
—
—
2
»
1
—
—
—
—
»
...
Strömstad
1
—
—
—
» ...
1
1
—
2
—
Vagnmakare,
Göteborg
6
3
6
—
Hattmakare
5
10
8
—
3
»
Kongelf
1
—
.—
—
j »
3
2
3
—
1
»
»
1
1
1
—
—
—
Hvartill komma:
Hof- och Klensmeder
| » » »
17
2
25
8
51
6
—
3
Idkare af borsttillverkning
» » lacktillverkning
Göteborg
»
—
—
—
—
2
2
» » »
» » »
1
1
1
1
2
1
1
3
? » » spegelfabriks-handtering
| » » mans-mössors förfärdigande
» » » » ....
»
»
Strömstad
—
—
—
—
2
7
2
Kakelugnsmakare
4
15
9
—
—
» » fruntimmerskläders och hufvud-
»
i
3
1
—
—
bonaders förfärdigande
Göteborg
—
—
_
3
3
5
3
—
—
» » mans- och barnkläders dito ...
»
—
—
2
»
»
Kammakare
1
2
4
1
2
1
1
1
-
3
» » bomullsväfnads-tillverkning
1 » » lästskärning
» »> nålmakeri
»
»
»
—
—
—
—
1
1
2
»
1
—
1
—
—
» » nautiska och optiska instrumen-
Kopparslagare
»
0
3
8
2
ti
4
—
—
ters förfärdigande
» » papptillverkning och parfym-
»
—
—
—
1
1
—
—
—
] beredning
»
—
—
2
»
Körsnärer
1
5
1
1
2
—
» » skovax och blanksmörjetillverk-  ning
1
Målare
28
28
4b
—
10
| » » barberareyrket
»
„
6
»
4
9
V
i
2
» » ljusstöpning
»
—
.—
_
1
|! »
1
—
■—
—
—
» » glaskittning
n
—
—
—
—
1
»
2
1
—
1
—
» » ättiks-beredning
»
1
»
1
—
1
—
3
Perukmakare
4
1
3
•—
2
Plåtslagare
1
1
2
Summa
487
479
554
78
329
Göteborgs och Bohus län. Tab. N:o 8. 61
Tab. N:o 8, A.
ALLMÄNNA VÄGAR, 1856- 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Längd
i mil.
Kostnad för
Af hvarje
slag af
motstående
Af indelade,
med skjuts-  stationer
försedde
vägar.
Af fullän-  dade och
afsynade
Af omlagde
eller betyd-  ligt förbätt-
fulländade nya vägar.
omlagde eller betyd-  ligt förbättrade.
vagar.
nya vagar.
rade vägar.
Af Stats-
Af kommu-
Af Stats-
Af kommu-
Vid periodens slut.
Under perioden.
medel.
medel.
medel.
medel.
Mil.
Mil.
Mil.
Mil.
R:dr Rmt.
R:dr Rmt.
R:dr Rmt.
Allmänna landsvägar
37,44
37,44
1,12
13,000
18,088
Häradsvägar
77,99
66,80
3,07
2,325
43,367
Socknevägar
39,36
0,50
0,13
2,000
400
Tab. N:o 8, B.
GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856—1860.
1.
2.
3.
4.
5.
Gästgif-
Antal
hästar utgångne till
veriet
antal
år 1860.
År.
Kungs- och
kronoskjuts.
Gästgifveri
håll- och
reserv-  skjuts.
Vid allmän landsväg
28
1856
924
50,133
» » häradsväg
56
1857
942
» » sockneväg
2
1858
1,048
4
1859
704
Med införd skjuts-entreprenad
16
1860
693
18,407
Anm. 1. Antalet af utgångne skjutshästar har endast för femårsperiodens första och sista år kunnat uppgifvas, emedan dagböckerna för de mellanliggande åren
icke varit fullständigt att tillgå.
2. Skjutsentreprenader hafva, utom i städerna Göteborg och Uddevalla, icke annorstädes kunnat tillvägabringas än i Göteborgs och Sunnervikens fögderier,
nemligen 3 i det förra och 11 i det sednare.
3. Orsakerna till skjutsningens betydliga minskning utredas i berättelsens text.
62 Tab. N:o 9. Göteborgs och Bohus län.
Tab. N:ö 9, A.
SJÖFART ÅR 1860.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
CO
Fartyg och bitar, begagnade
Till inrikes sjöfart.
Till utrikes sjöfart.
Antal.
Lästetal.
Besättning.
Antal.
Lästetal.
Besättning.
Skeppare.
Sjöfolk.
Skeppare.
Sjöfolk.
Landsbygden: Göteborgs fögderi
39
466
39
78
16
229
16
32
Inlands d:o
75
1,622
75
120
4
187
4
16
Oroust och Tjörns d:o
47
1,467
47
97
85
4,397
85
494
Sunnervikens d:o
18
161
18
42
44
1,894
44
181
Norrvikens d:o
108
1,188
108
151
48
1,833
48
240
Summa för landet ....
287
4,901
287
488
197
8,540
197
963
Städerna: Göteborg
_
137
20,044
137
1,421
Uddevalla
3
15
3
14
9
778
9
62
Kongelf
—
—
—
—
—
—
—
—
Marstrand
3
10
3
3
1
121
1
9
Strömstad
6
48
6
15
13
977
13
84
Summa för städerna..
12
73
12
32
160
21,920
160
1,576
Summa för hela länet
299
4,977
299
520
357
30,460
357
2,539
Anmärkning. Uti sammandraget inbegripas icke de fiskefartyg som besöka Nordsjöbankarne. De utgjorde, enligt vederbörande flskeri-tillsyningsmans
1860 ett antal af 128 med en besättning af 1,200 man.
uppgift, år
Tab. N:o 9, B.
HANDEL ÅR 1860.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
Grosshandel.
Minuthandel.
H
and
land
e.
Antal.
Idkande både
gross- och
minuthandel.
Enligt § 3,
mom. 1 af Han-  dels-Ordningen.
Qvinnor, enligt
§ 4 af Handels-  Ordningen.
Med in- och
utländska
varor.
Med landt-  mannavaror.
Med
tillverk
egna
ningar.
h-1
HH
e
cr
o;
o.
cd
>-i
t»
CD
cd’
o
5"
qq
B
p
CD
a-
O:
a
pu
CO
>-i
to
CD
CO*
3_
5'
qq
K
g
CT-
O:
P
O.
CO
*1
Cd
CO
CO*
3^
5'
qq
B
O"
O:
P
pu
CD
tö
CO
CO*
a
3’
qq
tS
cn
O-1
O:
3
Oj
CO
cd
CO
CO*
B.
5*
qq
B
3
CD
o-
O:
3
pu
CD
Cd
CO
co"
a
b'
qq
g
cr1
O:
3
Oj
CO
tö
CD
CO
2.
3*
qq
B
p
CD
cr
o:
3
Oj
CO
tö
CO
iZT.
CO
3
3'
qq
Landsbygden
Köpingen Lysekil
Stapelstäder: Göteborg
Uddevalla
Kongelf
Marstrand
Strömstad .
252
13
1
234
14
1
395
71
16
9
265
59
18
10
16
13
146
27
17
102
4
1
3
4
8
4
88
7
56
7
29
23
18
1
8
Summa
266
249
491
352
16
13
146
27
127
16
95
63
29
23
19
8
Salutorg äro i Göteborg 5, i hvardera af öfriga städerna 1, (i Marstrand hamnkajen).
Torgdagar i alla städerna Onsdagar och Lördagar, utom Kongelf och Marstrand, der dagar för torgtillförsel ej äro bestämda.
Göteborgs och Bohus län. Tab. N:o 10. 63
Tab. N:o 10, A.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER m. m. Å LANDSBYGDEN ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
II emman.
Antal
Hemman och jordlägenheter af alla slag, efter olika natur,
vid periodens slut och enligt nya jordeboks-
Mantal.
Bruknings-
jordtorp.
backstugor.
andra
Uppskatt-
ningsvärde
ordningen.
Oförmed-
Förmedladt
delar.
lägenheter.
sista året.
ladt.
Kronoegendomar.
Under allmän disposition.
Göteborgs fögderi
20,875
17,750
27
7
211,340
Inlands d:o
75,815
72,815
82
25
162
30
55
18
3
53
468,880
Orousts och Tjörns d:o
15,315
15,125
99.970
Sunnervikens d:o
74,667
66,250
77
211
51
8
359,760
Norrvikens d:o
59,875
51,125
75
92
30
2
240,135
Säger
246,04 7
223,065
286
495
154
73
1,380,085
Under enskild disposition.
Göteborgs fögderi
1,441
1,066
3
38
15
119
204,830
Inlands d:o
2,711
2,210
12
10
6
24
10,185
Sunnervikens d:o
6,202
5,702
28
23
17
1
26,850
Norrvikens d:o
15,861
14,525
104
46
22
12
106,693
Säger
26,215
23,503
147
117
60
156
348.558
Summa
272,262
246,568
433
612
214
229
1,728,643
Skatteegendomar.
Göteborgs fögderi
463,601
397,226
2,841
404
124
587
4,026,080
Inlands d:o
553,601
493,664
3,725
844
483
98
3,484,594
Orousts och Tjörns d:o
313,338
286,125
2,672
772
498
62
2,484,310
Sunnervikens d:o
516,381
461,048
2,447
1,314
606
204
3,230,310
Norrvikens d:o
603,639
513,100
2,401
1,161
375
423
2,773,885
Summa
2,450,555
2,151,163
14,086
4,495
2,086
1,374
15,999,179
Frälseegendoiuar.
Göteborgs fögderi
93,125
80,875
371
107
68
290
1,297,420
Inlands d:o
88,250
82,000
352
160
85
14
286,366
Orousts och Tjöins dto
Sunnervikens d:o
123,854
160,125
115,229
143,500
491
480
257
282
130
83
22
56
561,670
981,940
Norrvikens d:o
73,125
55.750
229
155
62
47
409,962
Summa
538,479
477,354
1,923
961
428
429
3,537,358
Anmärkning: Tillkommer, från I.andshöfdingebostället Elfsborgs Kungs-
ladugård afsöndrad, inom Carl Johans församling belägen jord för-  delad i bebyggde lägenheter, till antal
733
2,842,190
Summa Summarum
3,261,296
2,875,085
16,442
6,068
2,728
2,765
24,107,370
64 Tabb. N:is 10 och 11. Göteborgs och Bohus län.
Tab. N:o 10, B.
JORDOMRÅDE och EGENDOMAR m. m. I STÄDERNA ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Tomter.
J
ordar.
Uppskattningsvärde sista året.
Tomter, jordar och lägenheter
af alla slag sista året.
Antal
Aker.
Äng.
Skog och
Samma
Hemman-
Af hus och
Af jordar.
Summa.
bebyggde.
obe-
bvggde.
beten m. m.
jordareal.
tal.
tomter.
R:dr Rmt.
Göteborgs stad
Kongelfs d:o
Marstrands d:o
Uddevalla d:o
Strömstads d:o
1,160
130
142
287
277
162
41
59
21
12
Till
1,884 tunnhd
400
Till
139 tunnhc
250
62
löpa
26 kapphd
93
löpa
19 kapphd
408
64
1540 tunnlrd
\ 4 kapphd
804
11,306 tnhd
\ 22 kapphd
4,539
138
2,424 tunnhd
30T9i7 kapphd
1,297
1,446 tunnhd
9 kapphd
5,197
264
} 17
6
*
7
2
27,924,220
504,530
483,846
549,740
508,550
75.000
12.000
23,000
28,432,770
579,530
495,846
2,590,110
572,740
Summa
1,996
295
{
10 629 tunnhd
7A kapphd
| 33
32,670,996
För Göteborg:
För Kongelf:
Anmärkningar.
Flere tomter i förstäderna hafva under senare tid blifvit delade och särskildte hus å de styckade tomterna uppförde; hvadan husens antal äro flere
än uppgifna tomtantalet. A flera af Landerilägenheterna hafva innehafvarne, emot årlig grundlega till dem, upplåtit åtskilliga byggnadsplatser
som blifvit bebyggde, men hvilka platser icke äro i uppgifna tomtantalet inberäknade.
Uti de uppgifna 93 tunnland äng äro inberäknade 12 tunnland utaf Bobus fästnings tomter samt Sålftufvan, och uti arealen, 804 tunnland skog
och betesmark, äro intagne 20 tunnland äfven tillhörige Bohus fästnings tomter och Sålftufvan, hvarförutan stadsplanens areal innefattar 65
tunnland 26 kappland, samt impedimenta förefinnes med 19 tunnland 1 kappland; och är stadsplanens areal beräknad att motsvara 1 mantal.
Tab. N:o 11.
LAGA SKIFTEN m. m. ÅR 1856-1860.
i !■
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
i
Fastställda skiften.
Arfvoden
Hela be-  räknade
0
Ar.
Sökta
skiftens
antal.
Skiftade mantal.
Skiftade egor.
till landt-  mätare och
Antal.
Oförmed-
Förmedlade.
Inrösnings.
Afrösnings-
gode män
för laga
utgifts-
ersättningen.
lade.
Åker.
Äng.
Odlings-
mark.
jord.
skiften.
1856
54
50
42
42
8,392
5,420
306
40,630
15,357
30,808
1857
56
32
32
31A
4,961
4,047
44,019
11,364
20,572
1858
49
77
54U
54*
11,674
6,703
681
74,870
24,243
39,825
1859
35
67
51^
49J-
13,440
8,766
340
84,534
29,761
54,850
1860
24
48
55f
54£
10,193
5,269
1,400
55,716
26,724
54,320
Summa 1856—60
218
274
235j-i
231M
48,660
30,205
2,727
299,769
107,449
200,375
Göteborgs och Bohus län. Tab. N:o 12. 65
Tab. X:o 12.
SPARBANKER.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7. | 8. | 9. | 10.
11. | 12.
13.
14.
Göteborgs, stiftad år 1820
Uddevalla, » » 1836
Strömstads, » » 1851
Marstrands, » » 1843
Morlanda sockens å Oroust, stiftad år
1856
Bro pastorats, stiftad år 1856
Summa
Antal
delegare
vid 1860
års slut.
Kapital-  tillgång
vid 1860
års slut.
Öfver-  skott
utöfver
delegares
andel vid
1860 års
slut.
Af delegarne
insatt belopp.
uttaget belopp.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
9,229
2,190
332
352
81
152
1,894,898
385,400
31,211
37,969
2,052
7,293
113,090
43,204
1,502
2,249
311
80
502,451
98,443
12,903
13,936
1,525
531,195
107,376
8,844
16,760
1,549
2,556
544,671
87,358
9,058
9,715
804
1,621
594,836
107,314
8,087
11,585
462
2,366
552,814
64,892
12,408
10,767
679
2,286
398,963
79,464
8,078
6,180
544,570
148,986
9,085
10,946
336
20
585,688
151,903
14,351
10,460
399
263
452,534
136,605
8,891
14,686
432
826
578,414
98,072
6,067
11,407
2,205
1,181
12,336
2,358,823
160,436
629,258
668,280
653,227
724,650
643,846
492,685
713,943
763,064
613,974
697,346
Landsh.-Emb. uti Göteborgs o. Bohus län und. ber. för åren 1850—1860.
9
Tab. N:o 13.
FATTIGVÅRDEN.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
Ar
Fattigv ården
Antal
fattig-
hus.
Antal fattighjon, som erhållit full försörjning.
Antal af fattigvården
understödde, som ej
fått full försörjning.
Fatt
i g v å
r d e n s
gemen-  sam föl
hela
sam-  hället.
delad på
rotar.
Äldre personer vårdade
Barn vår-  dade i och
utom fat-  tighus.
Summa.
Summa
af båda
könen.
Inkomster.
Samtlige
utgifter
i och
för fat-  tigför-  sörjning.
Afkast-  ning af
egen-  dom,
kollek-  ter
m. m.
Person-
liga
fattig-
vårds-
bidrag.
Värdet
af till-  skott
efter
hem-  mantal.
Ersättning
Summa.
i fattighus.
på annat sätt.
af stats-  medel.
af annat
fattig-  vårds-  sam-  hälle.
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
Sum-
ma.
1856.
Göteborgs fögderi
16
5 på 22
8
33
41
91
116
129
122
253
279
532
208
368
576
4,573
16,677
12,734
349
6,282
40,615
39,840
Inlands d:o
17
2 på 18
1
2
5
117
159
128
146
247
310
557
433
588
1,021
3,807
2,851
25,286
—
76
32,020
32,529
Oroust och Tjörns d:o
14
1 på 14
2
—
52
72
97
71
149
143
292
302
491
793
4,463
3,853
12,140
130
—
20,586
20,461
Sunnervikens d:o
16
5 på 23
2
1
i
72
105
131
120
204
226
430
279
536
815
2,490
2,595
21,358
101
32
26,576
26,525
Norrvikens d:o
8
4 på 34
—
—
—
92
182
58
52
150
234
384
333
566
899
1,443
2,028
22.358
53
—
25,882
25.986
Summa för landet
71
17 paill
13
36
47
424
634
543
511
1,003
1,192
2,195
1,555
2,549
4,104
16,776
28,004
93,876
633
6,390
145,679
145,341
Göteborgs stad
1
1
172
235
2
3
)9
718
996
42,982
53,343
1,437
97,762
84,797
Uddevalla
1
1
—
—
14
19
10
23
24
42
66
19
167
186
2,401
4,400
—
6,801
7,788
Kongelf
1
1
3
6
6
11
4
6
13
23
36
7
13
20
429
1,619
—
2,048
1,990
Marstrand
1
1
6
8
1
—
2
1
9
9
18
kan e
upplys
as.
807
880
300
1,987
1,977
Strömstad
1
6
3
12
3
13
5
4
11
29
40
10
23
33
3,068
—
—
3,068
2,868
Summa för städerna
5
10
184
261
26
43
364
878
1,235
49,687
60,242
1.737
111,666
99,420
Summa för länet ...
76
17 på lil
23
220
308
450
677
1,4
18
3,073
5,339
66,463
88,246
93,876
2,370
6,390
257,345
244,761
1857.
Göteborgs fögderi
16
5 på 22
8
30
40
93
125
130
130
253
295
548
200
369
569
4,970
17,151
16,332
350
6,255
45,058
44,719
Inlands d:o
17
2 på 18
1
2
4
115
172
123
143
240
319
559
428
603
1,031
3,716
3,128
27,034
—
251
34,129
33,381
Oroust och Tjörns d:o
14
1 på 14
2
—
—■
51
90
102
79
153
169
322
312
489
801
3,900
3,453
11,565
313
—
19,231
20,138
Sunnervikens d:o
16
5 på 23
2
1
1
72
101
139
101
212
203
415
276
537
813
2,871
2,826
20,518
109
10
26,334
26,259
Norrvikens d:o
8
4 på 34
—
—
—
116
229
45
37
161
266
427
318
533
851
1,923
1,999
22,167
62
—
26,151
26,106
Summa för landet
71
17 på lil
13
33
45
447
717
539
490
1,019
1,252
2,271
1,534
2,531
4,065
17,380
2S.557
97,616
834
6,516
150,903
150,603
Göteborgs stad
1
1
177
251
2
307
737
978
39,111
53,384
1,416
93,911
88,382
Uddevalla
1
1
15
22
9
17
24
39
63
23
160
183
2,828
5,416
—
8,244
8,955
Kongelf
1
1
3
4
5
10
8
2
16
16
32
4
11
15
1,472
1,450
—
2,922
1,989
Marstrand
1
1
6
7
1
1
3
2
10
10
20
kan e
upplys
as.
824
874
300
1,998
1,827
Strömstad
1
6
2
12
4
14
4
6
10
32
42
12
25
37
4,568
—
—
4,568
2,373
Summa för städerna
5
10
183
274
27
47
358
694
1.213
48,803
61,124
1,716
111,643
103.526
Summa för länet...
76
17 på lil
23
221
319
474
764
1,387
3.165
5,278
66,183 89,681
97,616
2,550
6,516 262,546 254,129|
Tab. N:o 13. Göteborgs och Bohus län.
Fortsättning af Tab. 3V:0 13.
FATTIGVÅRDEN.
1.
2.
3.
4.
5.
1 6.
1 7.
i 8.
1 9.
10.
1 U.
12. | 13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
År
Fattigvården
Antal
fattig-
hus.
Antal fattighjon, som erhållit full försörjning.
Antal af fattigvården
understödde, som ej
fått full försörjning.
Fattigvå
r d e
s
gemen-  sam för
hela
sam-  hället.
delad på
rotar.
Äldre personer vårdade
Barn vår-  dade i och
utom fat-  tighus.
Summa.
Summa
af båda
könen.
Inkomster.
Samtlige
utgifter
i och
för fat-  tigför-  sörjning.
Afkast-  ning al
egen-  dom,
kollek-  ter
m. m.
Person-
liga
fattig-
vårds-
bidrag.
Värdet
af till-  skott
efter
hem-  mantal.
Ersättning
Summa.
i fattighus.
på annat sätt.
af stats-  medel.
af annat
fattig-  vårds-  sam-  hälle.
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
Sum-
ma.
1858.
Göteborgs fögderi
16
5 på 22
8
36
29
88
131
132
136
256
296
552
205
376
581
5,081
15,487
16,986
292
6,250
44,096
43,191,
Inlands d:o
16
3 på 26
1
3
5
121
187
132
153
256
345
601
481
612
1,093
3,502
3,795
27,155
—
70
34,522
34,096
Oroust och Tjörns d:o
14
1 på 14
2
—
—
49
78
89
85
138
163
301
286
481
767
3,238
3,988
11,016
284
—
18,526
18,782:
Sunnervikens d:o
16
5 på 23
2
1
1
70
96
124
99
195
196
391
268
524
792
2,397
3,337
20,848
216
96
26,894
26,817i
Norrvikens d:o
8
4 på 34
—-
—
—
117
233
49
39
166
272
438
326
501
827
1,631
2,008
20,421
91
—
24.151
24.484
Summa för landet
70
18 på 119
13
40
35
445
725
526
512
1,011
1,272
2,283
1,566
2,494
4,060
15,819
28,615
96,426
883
6,416
148,189
147,370
Göteborgs stad
1
1
176
237
2
—
306
721
1,063
39,000
51,472
1,269
819
92,560
85,434
Uddevalla
1
1
—
—
14
21
11
16
25
37
62
28
151
179
2,600
5,450
—
—
8,050
7,984
Kongelf
1
1
5
6
4
13
6
3
15
22
37
3
7
10
2,363
1,102
—
—
3,465
2,104
Marstrand
1
1
5
6
1
1
3
2
9
9
18
kan e
upplys
as.
985
790
350
—
2,125
1,914
Strömstad
1
6
3
12
5
12
5
7
13
31
44
12
281 40
3.856
—
—
—
3,856
3.424
Summa för städerna
5
10
189
261
26
47
359
882
1.292
48.804* 58,814
1,619
819* 110.056
100.860
Summa för länet ...
75
18 på 119
23
229
296
471
772
i,;
97
3,165
5,352
64,653
87,429
96,426
2,502
7,235
258,245
248,230
1859.
Göteborgs fögderi
16
5 på 23
8
36
39
92
147
141
128
269
314
583
245
401
646
5,575
15,343
16,536
233
6,387
44,074
42,397
Inlands d:o
16
3 på 26
1
2
5
119
174
145
152
266
331
597
444
623
1,067
3,121
4,111
27,288
—
200
34,720
34,817
Oroust och Tjörns d:o
14
1 på 14
2
—
51
84
93
84
144
168
312
291
480
771
3,589
4,639
11,535
147
—
19,910
20,179
Sunnervikens d:o
16
5 på 23
2
1
1
69
96
122
100
192
197
389
280
518
798
2,609
3,424
21,864
187
18
28,102
27,543
Norrvikens d:o
8
4 på 34
—
—
—■
112
249
50
41
162
290
452
289
502
791
1.281
2,032
23,157
113
—
26,583
26,824
Summa för landet
70
18 på 120
13
39
45
443
750
551
505
1,033
1,300
2,333
1,519
2,524
4,073
16,175
29,549
100,380
680
6,605
153,3S9
151,760
Göteborgs stad
1
1
185
240
2
—
2
38
725
1,132
50,735
50,949
1,266
—
102,950
87,820
Uddevalla
1
1
—
—
17
19
9
16
26
35
61
26
142
168
3,357
5,800
—
—
9,157
8,432
Kongelf
1
1
4
3
5
9
4
2
13
14
27
5
5
10
1,940
1,095
—
—
3,035
2,156
Marstrand
1
1
5
6
—
1
4
3
9
10
19
kan e
upplys
äS.
806
714
300
—
1,820
1,909(
Strömstad
1
5
3
10
4
14
6
6
13
30
43
13
29
42
2,956
—
—
30
2,986
2,842,
Summa för städerna
5
9
197
259
28
43
348
875
1.352
59,791
58,558
1,566
30* 119,948
103,159,
Summa för länet ...
75
18 på 120
22
236
304
471
793
1,404
3,208
5,425
75,969| 88,107
100,380
2,246*
6,635
273,3371
254,919,
^3
Göteborgs och Bohus län. Tab. N:o 13.
Fortsättning af Tab. 1V:0 13.
FATTIGVÅRDEN.
OS
00
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23. 1
Ar
Fattigvården
Antal
fattig-
hus.
Antal fattighjon, som erhållit full försörjning.
Antal af fattigvården
understödde, som ej
fått full försörjning.
F a t t
g v å
r d e
s
gemen-  sam för
hela
sam-  hället.
delad på
rotar.
Äldre personer vårdade
Barn vår-  dade i och
utom fat-  tighus.
Summa.
Summa
af båda
könen.
Inkomster.
Samtlige
utgifter
i och
för fat-  tigför-  sörjning.
Afkast-  ning af
egen-  dom,
kollek-  ter
m. m.
Person-
liga
fattig-
vårds-
bidrag.
Värdet
af till-  skott
efter
hem-  mantal.
Summa.
i fattighus.
på annat sätt.
af stats-  medel.
af annat
fattig-  vård s-  sam-  hälle.
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
Sum-
ma.
1860.
Göteborgs fögderi
17
4 på 20
9
36
46
91
153
147
145
274
344
618
262
461
723
4,420
18,705
16,224
244
6,423
46,016
46,684
Inlands d:o
16
3 på 26
2
2
5
120
170
144
162
266
337
603
460
667
1,127
3,160
4,485
27,932
54
306
35,937
35,418
Oroust och Tjörns d:o
14
1 på 14
2
—
—
57
79
100
86
157
165
322
294
454
748
3,681
4,967
11,219
204
—
20,071
21,297;
Sunnervikens d:o
16
5 på 23
2
—
—
80
112
127
95
207
207
414
302
568
870
3,340
3,730
24,004
60
31,134
30,502
Norrvikens d:o
8
4 på 34
—
—
—
96
242
54
49
150
291
441
330
523
853
1,666
2,407
22,543
99
26,715
27,013
Summa för landet
71
17 på 117
15
38
51
444
756
572
537
1,054
1,344
2,398
1,648
2,673
4,321
16,267
34,294
101,922
661
6,729
159,873
160,914
Göteborgs stad
1
1
176
250
2
—
290
718
1,243
41,035
51,067
1,071
253
93,426
97,455
Uddevalla
1
1
—
—
22
16
14
16
36
32
68
20
169
189
3,444
5,800
—
—
9,244
7,928
Kongelf
1
1
4
3
6
9
6
3
16
15
31
4
9
13
1,913
1,159
—
—
3,072
2,227
Marstrand
1
1
4
6
—
1
4
8
11
19
kan e
upplys
as.
708
848
300
—
1,856
2,215
Strömstad
1
5
2
12
4
15
5
11
33
44
14
31
45
4,173
—
—
109
4,282
3,103
Summa för städerna
5
9
186
271
34
41
348
880
1,490
51,273
58,874
1,371
362
111,880
112,928
Summa för länet ...
76
17 på 117
24
224
322
478; 797
1,457
3.278
5811
67,540; 93,168 101,922
2,032
7,091 271,753 273,842'
Anm. 1. Några få socknar hafva för ett eller annat år icke kunnat meddela specifika uppgifter, emedan räkenskap ej funnits qvar. I
sammandraget har för
dessa fall beräkningen grundats approxi-
matift på närmaste års förhållanden.
2. Vid Göteborgs fattigvårdsinrättning har räkenskapen ej
så blifvit uppställd, att de försörjda barnen kunnat till kön åtskiljas,
i följd hvaraf sammandragsbeloppen i härmed gemenskap egande
delar ej heller kunnat blifva annat än
summariska.
3. En och annan socken har, i
stället för gemensamt fattighus, flere spridda
små stugor, der fattighjon
herbergeras.
4. Å en del fiskelägen lemna fiskare det egentliga fattigunderstödet i
angor,
räckor eller andra fiskslag
in natura omedelbart vid fiskefartygens hemkomst, utan fattigvårdsstyrelsens bemedling.
5. I många socknar är fattigvården så reglerad, att utom bidragen i penningar eller spanmål, s.
k. matskott lemnäs fattighjonen, hvilka i sådant afseende kringgå från gård till gård och der
vissa dagar eller veckor i sender njuta kost och vård.
I en
och annan socken njuta ock fattiga skolbarn försörjning å rotarne under skolterminerna.
6. I uppgifterna för Göteborg är icke inbegripen den enskilda fattigvårdsanstalt, som har namn af Fattighuset,
ej heller någon
af öfrig
a dervarande välgörenhetsstiftelser, utan endast hvad som
är föremål för den allmänna fattigförsörjningen.
STOCKHOLM, 1862. P. A. NORSTEDT & SÖNER.
Tab. N:o 13. Göteborgs och Bohus län.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIERA STATISTIK
mj Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser, Ny foijd.
LANDSHÖFDINGE-EMBETETS
UTI
ELFSBORGS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1856—1860.
1. Länets indelning; oell naturbeskalTenhet i allmänhet.
liilfsborgs län, beläget emellan 57° 8'48" och 59° 15'45" nordlig bredd samt 4° 47'40" och 6° 2' 12" vestlig
längd från Stockholm, består af landskapet Dal och sydliga delen af Westergötland. Länets egentliga landvidd
(andelen i Wenern således oberäknad) är 112,561 qvadratmil, hvaraf fast land och holmar 103,968 samt
sjöar 8,593 qvadratmil. Dal innehåller 36,813 qvadratmil, deraf fast land och holmar 33,105 och sjöar 3,708.
Länet delas naturligen i Dalsland eller den norra delen samt Westgötadelen. I afseende å begge innehåller
den berättelse, som är bifogad de af Topografiska Korpsen uppgjorde kartor öfver länet, så fullständiga
topografiska uppgifter, att icke särdeles mycket dervid vore att tillägga; och då, i afseende å den geologiska
beskaffenheten, på ansökning och med bidrag af Länets Hushållnings-sällskap, till följd af Kongl. Maj:ts nådiga
befallning, undersökningar äro påbörjade efter den tiderymd denna berättelse omfattar, hvilka undersökningar
ännu föga framskridit, anser Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, vid sådant förhållande, ej lämpligt att
öfver länets allmänna beskaffenhet meddela den utförligare beskrifning, som eljest kunde vara ändamålsenlig.
Beträffande den administrativa indelningen består Dalsland af fem härader, delade i två fögderier, af
hvilka det norra, till arealen 21,919 qvadratmil, omfattande Wedbo och Tossbo härader, hvilka tillika bilda en
domsaga med ett tingslag för hvarje härad, utgöres af tre länsmansdistrikter, två i det förra och ett i det
senare häradet, samt sex pastorater, nemligen: Ed bestående af socknen af samma namn med annexsocknarne
Töftedal, Nössemark och Håbol, Rölanda med Gesäter såsom annex, Steneby, hvartill hörer Billingsfors bruks
Landsh.
-Emb. uti Elfsborgs län und. ber. föi åren 1856—1860. 1
2
Elfsborgs län.
Administrativ indelning och oregelbundenheter deruti.
församling samt Ertmark, Ödsköld, Bäcke och Tisselskog, alla i Wedbo härad; samt i Tössbo, inom hvars
o o
område jemväl Åmåls stad är belägen: Amal, innefattande staden samt en landsförsamling af samma namn,
o
Tössö med Tydie och Animskog samt Edsleskog med Mo och Fröskog, hvarjemte till detta pastorat hörer
Laxarby socken af Wedbo härad. Det södra fögderiet af Dalsland åter, i areal 14,894 qvadratmil, består af
tre härader, Sundal, Nordal och Walbo, likaledes utgörande en domsaga, med ett tingslag för hvarje härad,
feni länsmansdistrikter, två i Sundal, två i Walbo och ett i Nordal, och sex pastorater, nemligen: i Sundal,
Bolstad med Grinstad, Gestad och Erikstad såsom annexer, och Frendefors med Brålanda och Ryr; i Nordal,
(jr med Gunnarsnäs, Dalskog, Skållerud, Holm och Jern; samt i Walbo, Torp med Ryr såsom annex, Fergelanda
med Ödeborg såsom annex, och Högsäter, med Rennelanda, Råggerd, Lerdal och Jerbo såsom annexer.
I kyrkligt hänseende lyder Dal under Carlstads stift.
Vid femårsperiodens slut qvarstående högst besvärande oregelbundenheter i den administrativa indelningen inom
denna del af länet äro: att Dalboredden 94 mantal af Tössbo härad hörer i kyrkligt hänseende till Svanskogs
socken, Kila pastorat, i Wermland; att Wårviks och Torrskogs socknar, den förra 13R, den senare 124 mantal,
af Wedbo härad, höra i kyrkligt hänseende till Blomskogs pastorat i Wermland; att hemmanen Bräckan
4, Brene 4, Ulfpassbo 4 och Gundbjörbyn 1 mantal, mantals och skattskrifvas inom Rölanda socken, men höra
i kyrkligt hänseende till Råggerds socken, Högsäters pastorat, af Walbo härad; att hemmanen Ammeliden 1,
Östra Fjella 1, Furuved Lilla 4, Hålebacka 1, Kjexbo f, Liden 1, Lommelanda 1, Taroldsrud l, Lund f,
°
Förängen \, samt Hugeryr 1, Rud [ och Åkerud 1 mantal, skattskrifvas inom Gesäters socken, men höra i
kyrkligt hänseende, de förstnämnde till Lerdals och de tre sistnämnde till ofvanberörde Råggerds socken; att
hemmanet Tveten 4 mantal, hörande till Ödskölds socken, ligger i Jerbo socken; att hemmanen Famnehed 4,
Källsviken 1, Kläppenäs 4, Halängen 1, Liane f, Tiåker 1, Sjöliane 4 och Kronoberg 4 mantal, mantals- och
skattskrifvas inom Bäcke socken, Wedbo härad, men höra i kyrkligt hänseende till Dalskogs socken, örs pastorat,
Nordals härad; att hemmanen Södra Rån 4 och Wrene 1 mantal skattskrifvas inom Fergelanda socken,
men höra i kyrkligt hänseende till Ödeborgs socken; att af Norra Traneberg 1 mantal, A mantal i kyrkligt
hänseende höra till Gestads socken; samt att hemmanet Lågan eller Busken 4 mantal skrifves inom Erikstads
socken, Sundals härad, men hör i kyrkligt hänseende till Örs socken, Nordals härad.
Länets Westgötadel åter består af 13 härader, indelade i 4 fögderier, af hvilka Wäne fögderi, inom
hvilket Wenersborgs stad är belägen, omfattar Wäne härad med 3 länsmansdistrikter, Bjerke 1, Flundre 1,
A le 1 och Wedtle 1 sådant distrikt; Kullings fögderi, inneslutande Alingsås stad, utgöres af Kullings härad 1,
Ås 1 och Gäseneds 1 länsmansdistrikt; Marks fögderi, omfattande Wedens härad, inom hvilket Borås stad
är belägen, 1 länsmansdistrikt, Marks härad med 3, och Bollebygds härad 1 sådant distrikt; samt Kinds
fögderi, bestående af Kinds härad, fördeladt i 3, och Redvägs härad, omslutande Ulricehamns stad, jemväl fördeladt
i 2 länsmansdistrikt.
I judicielt hänseende utgör hvarje af berörde härad ett tingslag, af hvilka Wäne, Flundre och Bjerke
äro sammanförde till en domsaga; Kullings, Ale och Wedtle till en, Kinds och Redvägs till en, samt för när
o
varande
As och Gäseneds till en, Marks, Bollebygds och Wedens härad åter till en domsaga; skolande likväl,
enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut, vid innehafvarens af sistnämnde domsaga afgång Wedens härad der
o
ifrån
afskiljas samt med As och Gäseneds härader förenas till en domsaga.
I kyrkligt hänseende består Wäne fögderi af 31 socknar, indelade, sedan Trollhättan med derintill belägne
34 hemman år 1855 blifvit skiljdt från Gärdhems socken af Tunhems pastorat, i 9 pastorater, nemligen
i Wäne härad: Wassända, Naglums och Ryrs socknar förenade med Wenersborgs stad till ett pastorat; och
°
derjemte: Tunhems pastorat med socknen af samma namn jemte Bjerke, Asaka och Gärdhems socknar; samt
Trollhättans pastorat, bestående af platsen af samma namn jemte ofvanberörde 34 hemman; i Bjerke härad:
Mellby med socknen af samma namn samt Geneved, Erska, Magra och Lagmansered; i Flundre härad: Rom
-
Elfsborgs län. Administrativ indelning och oregelbundenheter deruti. 3
o
meled med socknen af samma namn samt Fors, Uphärad, Fuxerna och Asbräcka såsom annexer; i Wedtle
härad: Lundby af socknen med samma namn, samt Skallsjö, Lerum, Angered och Bergjum; samt i Ale härad:
Starrkärr med Kilanda och Nödinge såsom annexer; Ostad bestående af blott denna socken; samt Skepplanda,
bestående för närvarande af socknen med samma namn samt Hålanda, Sköfde, S:t Peders och Tunge
socknar såsom annexer. Sistnämnde pastorats fördelning är likväl af Kongl. Maj:t beslutad, utan att sättet
för densamma ännu blifvit bestämdt.
Kullings fögderi består af 62 socknar, af hvilka 58 äro indelade i följande 13 pastorater, nemligen: i
Kullings härad: Herrljunga med annexsocknarne Tarsled, Remmene, Fölene och Eggvena; Allgustorp med annexsocknarne
Sköfde, Härene, Tuneberg, Bråttensby och Landa; Hool, med annexsocknarne Siene och Horla;
Lena med Bergstena, Fullestad och Långared såsom annexer; samt Alingsås med staden och socknen af samma
namn samt Rödene, Bälinge, Ödenäs och Hemsjö såsom annexer; i Gäseneds härad: Björke med Wesene,
Grude, Hjellby och Hudene såsom annexer; Skölfvened med annexsocknarne Säin, Plof och Källunga; Eriksberg
med Bråddarp och Mjelldrunga såsom annexer; Odh med Öra, Alboga och Molla såsom annexer; och
Norunga med annexsocknarne Ljur, Ornunga, Qvinnestad, Asklanda och Norska skogsbygds socknar, den sist
o
nämnde
i Kullings härad; i As härad: Rångedala med annexsocknarne Toarp, Espered, Tärby och Hvarnum;
Wing med Härna, Fenneslunda och Grofvared såsom annexer; samt Hällstad med annexsocknarne Murum,
Möne och Wånga; hvaremot Hellestads socken tillhör Floby och Kärråkra socken Börstigs pastorat af Skaraborgs
län, samt Brämhults socken Borås, och Gingrids socken Fristads pastorat af Wedens härad.
Marks fögderi består af 34 socknar, indelade, sedan Fristads och Borgstena socknar blifvit skiljda från
Borås pastorat och med ofvannämnde Gingrids socken utgöra ett pastorat, i 11 pastorater, nemligen i Wedens
härad: Borås pastorat, innefattande, jemte staden af samma namn, Torpa och ofvannämnde Brämhults socken;
Fristads med Borgstena och Gingrid; samt Bredareds med Tämta, Wänga och Sandhult jemte Hedareds kapell;
i Marks härad: Seglora med annexsocknarne Fritsla, Kinnarumma och Skephult; örby med Kinna socken
såsom annex; Torestorp med annexsocknarne öxabäck och Ellekulla; Kongsäter med Gunnarsjö, Grimmared
och Carl Gustaf såsom annexer; Istorp med annexsocknarne öxnevalla och Horred; Sätila med Hyssna; Berghem
med Hajom; Surteby med Kattunga, Foutskäl och Tostared; samt i Bollebygds härad: Bollebygd med
Björketorp och Töllesjö såsom annexer.
Kinds fögderi omfattar 53 socknar, indelade i 13 pastorater: Kalf med Mårdaklef, Håksvik och Frölunda
såsom annexer; Tranemo med Måssebo, Ambjörnarp och Sjötofta; Mjöbäck med Elfsered och Holtsljunga;
Svenljunga med Ullasjö, örsås, Refvesjö och Redslared; Sexdräga med Ljushult, Roasjö och Hillared;
Länghem med Dannicke, Asarp och Månstad; Gällstad med Säm, Grönahög, Finnekumla, Tverred och Marbäck;
o
Dalstorp med Hulared, Ölsremma, Ljungsarp och Nittorp, alla i Kinds härad; samt: Asarp med Kölaby, Solberga
och Smula; Böne med Knätte, Liared, Kylingared och Fiflered; Bottnaryd med Bjurbäcks kapell; Blidsberg
med Dalum och Humla; Ulricehamn, innefattande staden af samma namn samt Timmelhed, Brunn och
Wist; och Hössna med Gullared och Strängsered, i Redvägs härad.
o
Af nämnde pastorater höra de, som äro belägne inom Wäne, Bjerke, Kullings, As, Gäseneds, Wedens och
Redvägs härader till Skara, men de, som ligga inom Flundre, Ale, Wedtle, Marks, Bollebygds och Kinds härader
till Göteborgs stift.
Qvarstående oregelbundenheter i administrativt hänseende äro: att Berget eller Långedalen i mantal samt
utjordarne Stora Trohult, Grålagg och Qvarnbacken, alla belägna på Hunneberg, höra i kyrkligt hänseende till
o
Tunhems socken och under Wäne tingslag, men skattskrifvas inom Ase härad af Skaraborgs län; att hemmanet
Grönaberget g mantal hörer i kyrkligt hänseende till Mellby, men upptages i jordeboken inom Erska socken;
att hemmanet Hulkås g mantal hörer i kyrkligt hänseende till Erska, men upptages i jordeboken inom
4
Elfsborgs län.
Oregelbundenheter i administrativa indelningen.
Lagmansereds socken; att till Nödinge socken höra i kyrkligt hänseende hemmanen Surte 1 och Skårdal 7 mantal
af Kongelfs socken, Göteborgs och Bohus län; att af Östads socken 20f5 mantal ligga inom Ale härad och
5| mantal inom Kullings härad; att hemmanen Liden l och Svickareboden b mantal skattskrifvas inom Sköfde
socken, Kullings härad, men höra i kyrkligt hänseende till Magra socken, Bjerke härad; att hemmanen Bro
«*
o
backa b, Bi’åta 1, Hjellnäs 2, Hvalebråta |, Ormenebo eller Ödegärde i, Ramnegärde Waregärde J, Älanda
1, Österäng i och Björkenäs i mantal samt Bratthall 1 mantal med lägenheten Qvarntorpet, skattskrifvas inom
Långareds socken, men höra i kyrkligt hänseende till Östads socken, med undantag af Bratthall och Qvarntorpet,
hvilka höra till Magra socken i Bjerke härad; att hemmanen Fjellåsen i och Ekåsaryd b mantal skattskrifvas
inom Alingsås socken, ehuru det förstnämnda är beläget inom Bälinge socken och det senare i kyrkligt
hänseende hörer till denna socken; att af Ljungby höra 11 mantal till Grude och b mantal till Hofs socken;
att af Wimle by höra 3 mantal till Skölfvened och f mantal till Säms socken; att Elgarås 1 mantal
skattskrifves inom Molla socken, men hörer i kyrkligt hänseende till Borgstena socken, Fristads pastorat, i
Wedens härad; att Hindared 1 mantal skattskrifves inom Oniunga socken, men hörer i kyrkligt hänseende till
Tämta socken, Bredareds pastorat, i Wedens härad; att af Hvarnums socken det så kallade »Handbolaget»,
33% mantal, i kyrkligt hänseende höra till Tverreds socken, Gällstads pastorat; att af Kärråkra socken 6^ mantal,
eller Döfve by, i kyrkligt hänseende höra till Börstigs socken, samt återstående delen llf6 mantal är annex
till Börstigs pastorat, i Skaraborgs län, hvaremot 2 mantal af Börstigs socken höra till Redvägs härad;
att Bossnäs, H mantal, skattskrifves inom Seglora socken, Marks härad, men hörer i kyrkligt hänseende till
Torpa socken, Wedens härad; att Mellby, 2 mantal, skattskrifves inom Berghems socken, men hörer i kyrkligt
hänseende till Hajoms socken; att lägenheten Rörshult, skattskrifven i Borgstena, tillhör Fristads socken; att
o
till Åsarps socken höra i kyrkligt hänseende 4 mantal Häg och b mantal Holmestorp samt lägenheten Hjertåckra,
som skattskrifvas inom Frökinds härad af Skaraborgs län; att Dalbohemmet, i mantal, skattskrifves
inom Solberga, men hörer i kyrkligt hänseende till Kölaby socken; att hemmanen Hjelmshögen 1, Kålbrandstorp
1, Smårör i och Bredened 5b mantal med Bredeneds qvarn, som skattskrifvas uti Frökinds härad af
Skaraborgs län, höra i kyrkligt hänseende till Smula socken i Redvägs härad, hvaremot Stockslunda 1, Oja 2
Å • °
och Åkerholmen 1 mantal skattskrifvas inom Smula socken, men höra i kyrkligt hänseende till Asaka socken
af Skaraborgs län; att Rönåsen, 1 mantal, skattskrifves inom Liareds, men hörer i kyrkligt hänseende till Knätte
socken; att till Kylingareds socken höra i kyrkligt hänseende 4 mantal, hvilka i jordeboken upptagas inom
Wartofta härad af Skaraborgs län, hvaremot Källeryd i och Stufveryd | mantal skattskrifvas inom Kylingareds
socken, ehuru de i kyrkligt hänseende höra till Fiflereds socken; att af Bottnaryds socken hörer i kyrkligt
hänseende Humlered storegården 1 mantal till Hössna pastorat i Redvägs härad samt återstående 5| mantal
till Bottnaryds pastorat i Jönköpings län; att af Bjurbäcks kapellförsamling inom Elfsborgs län belägne 2§
mantal tillhöra Bottnaryds pastorat såsom annex; att inom Börstigs socken af Elfsborgs län skattskrifvas
Kringlarp, 2 mantal, och Kila eller Kulla, A mantal, ehuru de i kyrkligt hänseende tillhöra, det förra Börstigs
socken i Skaraborgs län och det senare Kölaby socken i Redvägs härad; att Lursten b och Nyckelgärde b
mantal skattskrifvas inom Timmelheds socken, men höra i kyrkligt hänseende, det förra till Källstads och det
o
senare till Möne socken, As härad; att Ekängen f och Hult \ mantal skattskrifvas inom Mårdaklefs socken,
men höra i kyrkligt hänseende till Gunnarps socken i Hallands län; att Bönabo b mantal skattskrifves inom
Mossebo socken, men hörer i kyrkligt hänseende till Hestra socken, Stengårdshults pastorat, af Jönköpings län;
att den så kallade Skänklingen, 5b mantal, skattskrifves inom Holtsljunga socken, men hörer i kyrkligt hänseende
till Oxabäcks socken af Marks härad; att Passarp med Påryd, b mantal, skattskrifves inom Örsås socken,
men hörer i kyrkligt hänseende till Håksviks socken; att Spättholmen, b mantal, skattskrifves inom Hillareds
socken, men hörer i kyrkligt hänseende till Dannicke socken; att Sjörred, f mantal, tillhörande Månstads
o
socken, ligger uti angränsande Åsarps socken; samt att hemmanen Brunabo b, Lilla Bråten i, Fållegärde 1
Elfsborgs län. Folkmängd och dess tillväxt. 5
och Kärr \ mantal skattskrifvas inom Ölsremma socken, men höra i kyrkligt hänseende till Unnaryds socken,
Stengårdshults pastorat, af Jönköpings län.
För undanrödjande af dessa oregelbundenheter har, i följd af nådigt Cirkulär den 26 Juli 1856, Länsstyrelsen
afgifvit det underdåniga förslag att på en gång efter den nuvarande ecklesiastika indelningen verkställa
regleringen; men Kongl. Maj:t har, enligt Chefens för Civil-Departementet Cirkulär den 26 Mars 1859,
funnit frågan om en allmän och samtidig omreglering af berörde förhållanden böra förfalla; varande i afseende
på densammas tillvägabringande efter hand, de i sistnämnde cirkulär föreskrifne förberedande åtgärder
vidtagne; men någon frivillig, af menighet i sådant hänseende beroende, öfverenskommelse har icke blifvit
träffad eller anmäld.
2. Innevånare.
Enligt bifogade tabell N:o 1, har folkmängden, sorn vid slutet af år 1855 enligt mantalslängden ut- Tat>. n:o
gjorde 253,973, numera stigit till 268,982. Enligt husförhörslängderna utgör antalet 269,322. Denna olikhet
förklaras derigenom, att några barn och minderåriga, hvarå uppgifterna ej fordra närmare granskning, kunnat
blifva af uraktlåtenhet eller glömska utelemnade ur förteckningarne öfver folkantalet inom byar, qvarter eller
hushåll, till en del också genom flyttningar eller tvekan hos mantalsskrifnings-förrättaren om rätta mantalsskrifningsorten.
Folkökningen har varit störst inom de begge fögderierne å Dalsland, hvartill den otvetydiga orsaken är
att finna i den ökade välmåga, som blef en följd af de under första hälften af perioden inträffade för landtmannen
gynnsamma konjunkturer, hvaraf innevånarne i dessa fögderier, bland hvilka det södra är spanmålsproducerande
och det norra skogbärande, drogo synnerlig fördel. Väl hafva under åren 1857 och 1859 felslagna
skördar i södra fögderiet något nedsatt denna välmåga, men den lyftning, som den goda tiden gaf,
den vana vid ett bättre lefnadssätt, som deraf blef en följd, och den omsorgsfullare vård, som gifvits åt det
uppväxande slägtet, har verkat fördelaktigt på befolkningen, som visserligen af de goda konjunkturerna lät
hänföra sig till djerfva spekulationer, hvilka under missväxtåren tryckt hardt, men några goda skördar skola
utan tvifvel återställa välståndet. Detta visade sig redan 1860, som för Dalsland var ett särdeles gynnsamt år.
Inom Wäne fögderi, der välstånd i allmänhet råder hos allmogen, hafva de gynnsamma konjunkturerna
ej haft en så omedelbar inverkan, och folkökningen här är också jemförelsevis mindre än på Dalsland.
I Kullings fögderi, der, särdeles inom Kullings och Gäseneds härader, potatesodling och husbehofsbränning
bedrifvits i större skala, har genom den förändrade bränvinslagstiftningen en del af befolkningen försatts
i stort trångmål. En mängd öfverträdelser af denna författning hafva också här måst beifras, men i öfrigt
har inom befolkningen, som visat en jemn tillväxt, ej förmärkts synnerlig osedlighet. En mager och stenbunden
jordmån lemnar åt denna befolkning, sorn i mindre mån än i återstående härader af länet sysselsätter
sig med binäringar, en knapp bergning; men sedan laga skiften numera öfvergått nästan hela distriktet, arbetas
med ifver på stenbrytning och jordens uppodling, hvilket i förening med de här, dels redan verkställda,
dels under anläggning varande jernvägar, samt den af Kongl. Maj:t i nåder beslutade skogsplantering å de
inom dessa härader belägna Svältorna, genom det föredöme som sålunda lemnäs enskilde, utan tvifvel skall
verka till upphjelpande af denna för närvarande minst väl lottade del af länet.
Inom As härad, der gårdfarihandel och väfnadsindustrien utgör en väsentlig binäring, är tillståndet
bättre.
I Marks och Kinds fögderier, der, särdeles inom häraderne af samma namn, dessa binäringar hafva sitt
hufvudsäte, har folkökningen jemt fortgått, med undantag, hvad sistnämnde fögderi angår, för året 1857, såsom
orsak hvartill uppgifves, dels en stor mängd familjers utflyttning till Amerika, dels 1856 års helt och
hållet felslagna skörd af potates, den fattigare allmogens hufvudsakliga födoämne. Bland de härader, hvaraf
6 Elfsborgs län.
Byggnadssätt. Lefnadssätt. Bränvinsmissbruk.
dessa fögderier utgöras, är Marks, särdeles med afseende å arealen af den bärande jorden, starkt bebodt af
en befolkning, som lefver till största delen af väfnadsindustrien, idkad dels vid de flera i orten anlagda fabriker,
dels i hemmen med förlag af vissa så kallade förläggare, hvilka till bearbetning utlemna garn och
emottaga väfnaderne tillverkade, för att sedermera vidare appretera dem, som erfordra sådant, samt afsätta dem
till de gårdfarihandlande, hvilka åter hufvudsakligen äro boende i Kinds, Redvägs och Ås härader, hvarest
jemväl tillverkas betydligt väfnader, samt städerne Borås och Ulricehamn. Den sydvestra intill Halland gränsande
delen af Mark är likväl till följd af en jemförelsevis bättre jordmån mera egnad åt åkerbruk, som
också der, likasom öfverhufvud inom hela denna ort, och särdeles af förläggarne, börjar idkas med mycken
ifver och alldeles oerhörda kostnader, till följd af markens ytterst stenbundna beskaffenhet. Oaktadt denna
täta, hufvudsakligen industriidkande befolkning, hvilken i allmänhet, åtminstone i jemförelse med hvad från
andra länder om en sådan erfares, utmärker sig för en efter tillgångarne lämpad snygghet, ordning och sedlighet,
hafva under den tid denna berättelse omfattar, och inom hvilken faller den kris och tryckning, som
menligt känts inom hela handelsverlden, förhållandena i denna ort varit bättre, än man kunnat vänta, hvartill
orsaken torde vara att söka deri, att tillverkningen hufvudsakligen afser de arbetande klassernes behof,
hvilka mäste fyllas; samt att förläggarne, många till antalet, berömvärdt sökt att jemväl under den onda
tiden uppehålla arbetet. Det är först efter periodens slut som de stegrade priserne och den minskade tillgången
å bomull nödgat förläggarne att nedsätta tillverkningen, hvilket förorsakat trångmål och nöd bland
de arbetande.
I Bollebygds härad, der skogsafverkning och forslande utgöra de hufvudsakliga näringarne jemte det
inskränkta jordbruket, är folkkarakteren, i följd deraf, något rå, men större osedlighet finnes likväl ej.
Af befolkningen utgöres icke allenast den allra största delen, men äfven en jemförelsevis större del
än sannolikt inom Rikets flesta län, af allmoge, bland hvilken många genom företrädesvis industriel företagsamhet
bringat sig upp till välstånd och en del jemväl till betydlig förmögenhet, Alla de så kallade förläggarne
inom de väfnadsidkande distrikterne och jemväl flera bland fabriksidkare tillhöra denna klass och hafva
nästan utan undantag sjelfve för värfva t sin förmögenhet. Af större jordpossessioner finnas inom länet ytterst
få. En allmän bildning är temligen allmänt spridd, jemförelsevis likväl mindre i länets sydligaste och nordligare
delar såsom mera aflägsna från alla kommunikationer. Företagsamhet och en liflig spekulationsanda
äro, särdeles i de industriidkande distrikterne, allmänt rådande.
Byggnadssättet utvisar en tilltagande smak för ordning och ett prydligare skick, och ehuru timmer i
allmänhet dertill användes, har på ett och annat ställe stenbyggnader, särdeles till uthus, blifvit uppförda.
I fråga om lefnadssättet klagas från länets olika delar öfver en, särdeles under de senare åren, hastigt
spridd benägenhet för lyx och ett öfverflöd, som icke står i förhållande till de genom betydligt förhöjda arbetslöner
ökade, men likväl otillräckliga tillgångarne. Man anser inom orten den samtidigt härmed förändrade
tull-lagstiftningen vara orsaken till denna, i jemförelse med fordna enklare vanor märkbara benägenhet för
öfverflöd, hvartill likväl torde hafva bidragit de under åren 1854—1856 inträffade, för landet gynnsamma konjunkturer,
hvarigenom penningetillgången hastigt ökades.
Fyllerilasten är, om man afser allmogen i deras hem, synbarligen i aftagande. Utskänknings- och utininuteringsställen
finnas, efter hvad i det följande skall anföras, på landet ytterst få. Den tillåtna bränvinshandeln
har också minskats, ehuru bland idkarne af landthandel de finnas, som fortfarande på otillåtligt sätt
sprida rusgifvande drycker och, trotsande polismaktens alla bemödanden, till kringgående af lagstiftningen finna
utvägar, som domaremakten anser af lagen oåtkomliga. En del af dessa landthandlande, ibland hvilka helt
och hållet saknas den korps-anda, som i viss mån tillbakahåller en obehörig vinningslystnad hos köpmansklassen,
anses i allmänhet icke fördelaktigt inverka på allmogen. Vid dess besök i städerne finner man äfven
Elfsborgs län.
Sedlighet. Schismatiska rörelser. Skyttegille.
7
fortfarande flere bland allmogen öfverlastade, och i de orter, som närmast omgifva städerne, är tillståndet
således mindre tillfredsställande.
Beträffande sedligheten i öfrigt är tillståndet inom länet fortfarande godt, och den förändring i förhållandet
till vissa andra län, som visar sig af Justitie-Statsministerns underdåniga berättelse öfver brottmålsstatistiken
för åren 1857—1858, torde härleda sig af åtalen för öfverträdelser af den nya bränvinslagstiftningen.
Åtskilliga gröfre förbrytelser äro begångna af personer från angränsande läns kustbefolkning, hvilka
öfver Göta Elf ingå i länets sydligare del.
I afseende å religionen hafva otillräckliga kunskaper samt en bristfällig eller felaktig och kärlekslös undervisning
i dess grundsanningar på åtskilliga ställen föranledt en brist, ett otillfredsställdt andligt behof hos
folket, som lemnar spelrum för de kringvandrare, hvilka söka sprida sina meningar, vanligen villomeningar.
Bland dessa må nämnas, utom de af den s. k. Fosterlands-stiftelsen utsända kolportörer, hvilka stundom röja
en särdeles ringa bildning, mormonismen, som, ehuru antalet af dess anhängare inom länet är ringa, dock
stundom lyckas att skörda några offer. Detta gäller dels Redvägs härad, hvarest ett samfund af dessa olycksoffer
till ett antal af omkring 30 lärer finnas, dels trakten kring Wenersborg och Sundals härad, hvarest åtskilliga
predikanter från Göteborg eller Hallands län lyckats bedraga ett lika antal, af hvilka några redan
begifvit sig till Amerika. Presterskapet har med nit, men med olika framgång bemödat sig att återföra de
vilseledde, och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har, der bedrägeri synbarligen varit driffjäder till uppträdandet,
deremot begagnat lagliga medel. Antalet af anhängarne torde nu icke uppgå till mera än 15 å 20
personer, bland hvilka några ännu kunna räddas.
o
Inom Blidsbergs socken af Redvägs härad samt angränsande As härad äfvensom Frökinds, Wartofta
och Mo härader af Skaraborgs och Jönköpings län, har uppstått en sekt, som synes närma sig Qväkare, bestående
af omkring 150 personer och hvilka beredt sig en egen lokal för sina andaktsöfningar, men i afseende
å hvilka, enär de ej gjort sig kända för oordning eller osedlighet, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ej hittills velat vidtaga någon åtgärd. I öfrigt visar sig flerestädes en benägenhet för andaktsöfningar, som,
om de ledas af ett nitiskt och framförallt upplyst och insigtsfullt presterskap, lofvar allt godt; men anspråken
på dessa egenskaper hos presterskapet stegras i samma mån, som de alltmera utbredda olika lärosatserne
och en mindre grundlig bildning ger näring åt tviflet. Forskningens utsträckning jemväl till religösa frågor
kan ej mera hämmas. Hvarje bemödande af den offentliga magten att utestänga pröfningens ljus eller villomeningars
irrbloss från dessa hittills för dem gömda schakter är fruktlöst, förökar lågan eller bidrager till
explosion. Den pligt, som dervid åligger religionsläraren, stödd på en verklig upplysning och bildning, är
att åt det andliga behofvet gifva en god rigtning och utrota eller vederlägga vidskepelsen. Den hos allmogen
ännu bibehållna aktningen för religionslärarens kall, der den förhöjes af en allmän aktning för hans
person, ger stöd åt hans lärdomar, hans råd och hans varningar, och i denna ort, mera än måhändaJ många
andra, der ett större antal bildade så kallade ståndspersoner inverka på allmogen, är dess moraliska och religiösa
begrepp i väsentlig mån beroende af presterskapets upplysta nit och verksamhet för det goda. Härtill
förutsättes likväl hos Presterskapet en bildning och en menniskokännedom, som hos en del deraf, med
hänsigt till den vanlottade belägenhet, hvari denna del i ekonomiskt afseende befinner sig, knappt kan förväntas.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande kan ej underlåta att i underdånighet fästa uppmärksamhet på vigten
deraf, att, jemte befordrandet af den presterliga bildningen, Presterskapet dels öfvervakas, dels uppmuntras
i sitt mödosamma och ansvarsfulla kall.
Ett skyttegille bildades 1860 inom Kinds härad. Sedermera, men efter den tid denna berättelse omfattar,
äro skarpskytteföreningar bildade inom flera af länets städer och jemväl i vissa härader.
8 Elfsborgs län.
Jordbruk. Trädgårdsskötsel.
3. Näringar.
I få bland rikets län torde näringarne vara så mångfaldiga som inom Elfsborgs. Bland dessa böra i
första rummet nämnas:
O
N:o 2. A) Åkerbruk och B) Boskapsskötsel. I Sundals, Nordals, Wäne, Bjerke, Flundre, den vestra delen af
Kullings samt Ale och Wedtle härader, der, i allmänhet taladt, en bördigare jordmån gynnar jordbruket, är
detta hufvudnäringen, nästan med uteslutande af öfriga, och likväl är i fråga om dess utveckling, åtminstone
hvad angår allmogen på Dalsland, ganska mycket att önska. I Tossbo härad af nämnde landskap, der jordbruket
jemväl är hufvudnäring, bedrifves det jemförelsevis bättre. I den öfriga delen af Kullings och Gäseneds
härader, der marken är synnerligt stenbunden och jordmånen mindre god, hafva sedan laga skiften nästan
öfverallt framgått, odlingar i senare tider raskt bedrifvits, och jordbruket betydligt framskridit. Likaså
i Marks, Kinds och Redvägs härader, der särdeles i de båda förstnämnda de så kallade förläggarne och de
gårdfarihandlande i detta afseende lemnat berömvärda föredömen, och hvad särskildt Mark angår, med tillhjelp
af de mergellager, som finnas vid Wiska-åns stränder, fört jordbruket och, i sammanhang dermed, boskapsskötseln
betydligt framåt. I den dalgång, som omgifver denna å och utgöres af Fritsla, Örby, Kinna,
Berghems, Kattunga och Surteby socknar samt Istorps pastorat, är jordmånen också bördigare, och jordbruket
har dels redan vunnit, dels lofvar en vacker utveckling, hvartill i väsentlig mån bidragit sänkningen af sjön
Weselången, hvarigenom 2,000 tunnland blifvit sädesbärande. Den öfriga delen af Marks äfvensom Bolle
o
bygds,
Kinds, Redvägs, Wedens och As härader äro bergbundna, och innevånarne måste således jemte jordbruket
söka sin utkomst i binäringar. Till följd af de betydliga och med alldeles oerhörda kostnader för den
oundgängliga stenbrytningen förenade odlingar, som i senare tider här skett, och de landvinningar, som gjorts
genom sänkning af sjöar och mader, bland hvilka må nämnas Asunden i Kinds och Redvägs härad, hvarige
o
nom
vunnits 1,800 tunnland, Lenghems mader i Kinds härad, hvarigenom vunnits 264 tunnland, samt Åsarps
mader i Redvägs härad, hvarigenom vunnits 2,000 tunnland jord, har spanmålsproduktionen äfven här stigit
betydligt och i större proportion än folkmängden; så att behofvet af spanmål från andra orter, hvilket i senaste
fem årsberättelsen upptogs till omkring 90,000 tunnor, betydligt minskats. Detta behof uppskattas numera
till omkring 40,000 tunnor, hvilket tillföres orten dels från Skaraborgs län, dels från Halland eller
Göteborg.
I de orter, der åkerbruket är hufvudnäring, är ett sjuårigt vexelbruk det allmänna och börjar småningom
uttränga ensädet, äfven der detsamma hittills varit allrådande. Med afseende å jordens, i jemförelse med
andra orter, mindre starka beskaffenhet måste gödning flitigt användas, och till förökande af den efter kreaturen
fallande spillning blandas densamma med dyjord, i skogstrakterne jemväl med sönderhackadt granris.
Afven kalk har i senare tider blifvit använd till jordens förbättrande.
Jordens behöriga afdikning, på Dal särdeles försummad, är bättre iakttagen inom de bördigare häraderne
af Westgötadelen, hvarest å åtskilliga egendomar, liksom i Marks härad, af de så kallade förläggarne,
underdikning jemväl är verkställd. Mera än genom odlingen har sädesproduktionen blifvit, och säkrare kan
den äfven framgent blifva ökad medelst ett, så vidt lokala förhållanden medgifva, förbättradt bruk af den
gamla jorden. Odlingar böra icke befrämjas annorlunda, än i samband med det redan stadgade jordbruket.
De böra organiskt förstärka detta, men icke såsom skadliga utväxter förtära dess kraft.
Trädgårdsskötsel och fruktodling bedrifvas blott å större egendomar, äfvensom i granskapet af städerne;
dock vill det synas, som om allmogen började inse vigten af fruktträdsplantering.
Odling af humla till afsalu idkas egentligen blott inom Dalskogs socken af Nordals härad, samt södra
delen af Kinds härad.
Föremål för odling äro, af sädesslag, förnämligast råg och hafre, i mindre mån korn, hvete och ärter.
Odlingen af råg och vid större jordbruk äfven hvete har likväl i väsentlig mån tilltagit, men hafre är bland
Elfsborgs län.
Spanmålspriser. Boskapsskötsel. Mejerier och Hoiläcderier. 9
allmogen fortfarande hufvudsädet. Jemte den allmännast förekommande så kallade Larsmässerågen, odlas
efter potatessäde ett slags senråg, som likväl anses mindre gifvande. Afven vårråg och vårhvete användas,
ehuru i mindre skala. I de delar af länet, som angränsa Göta eif, odlas mera ärter samt bönor, mindre hafre.
Lin trifves öfver allt inom länet, men odlingen deraf har, till följd af den stigande förbrukningen af bomull,
betydligen aftagit. Inom Wäne och Marks fögderier, i södra delen af hvilket senare drällsväfnader tillverkas
till afsalu, förekommer likväl odlingen af denna växt till icke obetydlig myckenhet.
Spanmälspriserne hafva, ehuru, med afseende å länets vidd, betydligt omvexlande inom de särskilda or
o
terne,
i medeltal utgjort: uti Wenersborgs, Alingsås och Åmåls städer med angränsande och närbelägne härader:
för Hvete 20 R:dr, Råg 15 R:dr, Korn 11 R:dr, Blandsäd, $ Råg och § Hafre, 9 R:dr 67 öre, Hafre 7
R:dr, Ärter 16 R:dr, samt för Borås och Ulricehamns städer med grannskap: för Hvete 22 R:dr, Råg 16 R:dr,
Korn 12 ä 13 R:dr, Blandsäd 10 R:dr, Hafre 7 R:dr, Ärter 16 R:dr.
Af rotfrukter hafva af dem, som beflita sig om ett mera utveckladt jordbruk, jemte potatis, som förekommer
allmänt och i den södra delen af länet till stor mängd, jemväl odlats rofvor och hvita morötter;
men detta har ej ännu mera allmänt spridt sig bland allmogen, som fortfarande åsidosätter kreaturens ändamålsenligare
utfodring. Hötillgängen är också i allmänhet otillräcklig.
Till följd häraf har Boskapsskötseln bland allmogen ej ännu uppnått någon högre utveckling, och Tai>. N:o
oaktadt de föredömen, som lemnats af åtskilliga större jordägare, samt ehuru ett ganska betydligt antal mejerier
efter förbättrade methoder äro inom länet anlagde, till exempel vid Qvantensburg, Hede, Gräfsnäs, Haneström,
Alfhem, Kilanda, Öjared, Floda, Almekärr, Aspenäs, Hulan, Lerjeholm, Steken, Bosered, Gunnaryd, Tolered,
Nolhaga, Wårgårda, Torpa, Finneby med flere, så återstår i fråga om tillgodogörande af ladugårdens
alster mycket att önska.
Någon afsättning i större skala af kreatur på Göteborg, provinsens förnämsta konsumtionsort, har icke
uppstått, örn man undantager från vissa större egendomar. Ladugårdsprodukter åter afyttras dit, icke allenast
från berörde mejerier, utan inom dit angränsande delarne af länet äfven af allmogen, ehuru icke till
den grad, som man kunde förvänta. För den del af länet, som omgifver Borås, utgör åter denna stad en god
afsättningsort för ladugårdsprodukter, hvilka till en del äfven ditföras från Skaraborgs län. Enahanda är förhållandet
med Wenersborg. Jemväl å Svenljunga kreatursmarknad afyttras en del slagtkreatur till andra orter;
men en stor del af de kreatur, som der försäljas, ditföres från andra håll. Från Dalsland åter afyttras
kreatur till Norge, likväl ej i större skala.
Ehuru således ladugården och boskapsskötseln lemna något öfverskott utöfver ortens egen förbrukning,
motsvarar detta icke på långt när hvad länets utsträckning och för boskapsskötseln gynnande förhållanden
lofva. Åtgärder äro ock vidtagne till förbättrande af kreatur sr acerne, af hvilka, hvad först angår hornboska
pen,
förut endast funnits en förbättrad, införskrifven genom Alströmer, och hvilken ännu finnes på Kobergs
säteri. Jemte det Staten tillhöriga, å Gräfsnäs förlagda Stamholländeri, äro nemligen, dels genom Länets Norra
Hushållnings-Sällskaps försorg, i denna del af länet inrättade tre Stamholländerier af Ayrshirerace, dels i södra
delen af länet, af ett i sådant ändamål bildadt bolag, ordnadt ett Holländeri af samma race och ännu ett
under anordning; hvarförutom genom flera inköpta och utsatta tjurar af denna race spridandet deraf befordrats.
Redan före förläggandet af Statens holländeri till Gräfsnäs, var den der varande betydliga boskapshjord
genom korsning med Ayrshiredjur förbättrad, och på Baldersnäs å Dalsland är genom korsning med införskrifna
djur af korthornsrace boskapen derstädes förädlad.
Till förbättrande af den i orten varande liästrace, hvilken, med undantag måhända för norra delen af
Dalsland, icke är särdeles utmärkt, användas dels de från Kronans stuterier utgångne, för norra delen af länet
Landsli.-Emb. uli Elfsborgs län und. ber. för åren 1856—1860. 2
10
Elfsborgs län. Handelspriser å kreatur ra. m. Landtbruksskolor. Jordbruksarbetare. Arbetslöner m. m.
i Wenersborgs stad och å Nolhaga, samt för södra delen i Borås stad och å Silarp, af Redvägs härad, utställda
hingstar, samt dels sådane som af Norra Hushållnings-Sällskapet blifvit inköpta.
Jemväl för svin- och fårafvelns förbättrande hafva afvelsdjur genom Hushållnings-Sällskapets försorg
o
blifvit införskrifne. A Nolhaga finnes ett schäferi af ädlare får.
Handelspriser ne å kreatur, som i början af perioden stegrades, hafva åter nedgått och utgöra: för goda
hästar 150 å 250 R:dr; för tjurar och oxar om 12 qvarter, 100 å 150; för kor 60 å 100 R:dr R:mt; för
ladugårdsprodukter: smör från 36 till 60 öre per skålpund med afseende å olika årstider; för skummjölksost
16 å 30 öre per skålpund; och för ägg 50 å 70 öre per tjog.
Jemte de af länets två Hushållnings-Sällskap vidtagne åtgärder för förbättrande af kreatursracerne,
hafva Hushållnings-Sällskapen nitiskt verkat för bibringandet af insigt i och uppmuntrande af ett bättre och
ändamålsenligare åkerbruk och boskapsskötsel äfvensom skogshushållning och binäringar, genom föranstaltande
af allmänna expositioner, och utdelande af premier för jordbruksaktör, åkerbruksredskap och alster af fabriker
eller liusflit. Inom begge Sällskapen äro jilialaj delning ar stiftade, hvilka i väsentlig mån underlätta Sällskapens
bemödanden.
En lägre landtbruksskola med understöd af statsmedel är inrättad å egendomen Dagsholm å Dalsland,
stående under tillsyn af Norra Hushållnings-Sällskapets Förvaltnings-Utskott och flitigt besökt af ynglingar
från länet. Af enskild person är jemväl inom Liareds socken af Redvägs härad inrättad en mindre landtbruksskola,
der dock endast ett mindre antal af sökande lärlingar kunnat antagas. Behofvet af en sådan anstalt
för denna del af länet, der jordbruket med dess binäringar har helt annan karakter än i öfriga delar, och
hvarom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande gjort underdånig hemställan, vitsordas häraf.
Bränvinsbränning idkas på Dalsland numera endast i ett större bränneri, men i länets Westgötadel i
flera sådane. Den är genom den afsättning af potatis, som den bereder, af icke ringa vigt för oilen. Span
mål
åter förbrukas dertill icke i stor mängd.
Tillgången på arbetare för jordbruket torde i allmänhet motsvara behofvet. Från Dalsland utvandra
årligen arbetare till stort antal till Norge, hvarifrån de stundom först efter flera års förlopp återvända,
o
utan att likväl derifrån hemföra någon betydligare behållning. A de större egendomarne bedrifves arbetet
genom jordtorpare, i öfrigt genom tjenare i husbondens bröd, mindre genom statfolk och med biträde af
backstugusittare.
Arbetslönerna hafva i allmänhet utgjort: för mansdagsverken 67 å 75 öre under vintermånaderne samt
1 R:dr å 1 R:dr 25 öre under sommaren, och för qvinsdagsverken 42 öre vintertiden och 67 öre sommartiden.
Arbetslönerne äro i allmänhet högre på Dalsland, uppgående der ända till 1 R:dr 50 öre för mansdagsverken
och 75 öre för qvinsdagsverken, sommartiden.
Understöd af allmänna medel har, med anledning af på hvarandra följande hagelskada och missväxt under
åren 1857 och 1859, beviljats åtskilliga socknar af Dalsland, till ett sammanräknadt belopp af 186,100
R:dr R:mt.
Jordens inhägnande genom stängsel har på slättbygden af länet något förminskats. Härtill har i väsendtlig
mån bidragit, jemte dyrheten på stängselvirke, Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes åtgärd, att anbefalla
borttagande af grindar öfver allmänna vägar å alla ställen, der särskilda orsaker ej kunnat anföras för
deras bibehållande, hvilken åtgärd, på vissa ställen öfverklagad, likväl flerstädes vunnit bifall, sedan erfarenhet
vunnits, att mindre ofred af kreatur åstadkommes än då grindarne, som ofta af vägfarande lemnacles öppna,
qvarstodo. I skogsbygden bibeliålles mera allmänt stängsel, hvartill ganska allmänt användas stenmurar.
. n;o 4. C) Skogshushållning. De inom länet belägna för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning förvaltade skogar äro:
1) Kronoparken Halle och Hunneberg 12,729 tunnland, hvarutaf likväl en del är belägen inom Skaraborgs
län. Skogshushållningen har bedrifvits efter fastställd trakthuggnings-indelning sedan år 1831. Sänk
-
Elfsborgs län. Skogshushållning. Jägeristat. ll
ningen af sjön Eldmörjan å Hunneberg är under den tid berättelsen omfattar år 1857 fullbordad. Resultaterne
af denna sjösänkning hafva ännu icke kunnat visa sig, men förslag till skogskultur å den genom sänkningen
torrlagda marken är uppgjordt och till Skogsstyrelsen insändt. Afverkningsbeloppet inhemtas af vidfogade
tabell N:o 4;
2) Kronoparken Weden, utgörande den Kronan behållna delen af kronoallmänningen med samma namn,
uppmätt och taxerad åren 1855 och 1856 och utgörande 800 tunnland. Ordinarie afverkningen, beroende på
stadfästelse af det uppgjorda förslaget till indelning för trakthuggning, har efter år 1858, då detta förslag
stadfästades, fortgått;
3) Kronoparken Edsmären, i Gäseneds härad, utgörande 2,953 tunnland, skoglös sedan längre tid tillbaka,
är afsedd att genom frösådd och plantering bringas till skogsbördighet, hvarmed början blifvit ujord år
1840 och fröbesåningen derefter fortgått till år 1860, då den ordinarie skogskulturen derå fullbordades. Då
någon afverkning derå icke ännu ägt rum, har denna kronopark icke gifvit annan inkomst än genom årligen
försålde höslotter, hvilka lemnat den behållning tabellen utvisar.
Under tillsyn af länets kronobetjening står jemväl allmänningen Kuleskog med Risveden om 1,273 tunnland.
Dessa skogar, ehuru egentligen tillhörande Bjerke härad, hafva, enär häradsboerne förnekat utgifva
kostnaden för deras uppmätning och indelning till trakthuggning, blifvit på Kongl. Maj:ts och Kronans bekostnad
uppmätte och taxerade år 1856—1857, samt indelningsförslaget stadfästadt år 1859, hvarefter afverkningen
derstädes fortgått på sätt tabellen utvisar, och effekterne på auktion blifvit försålde samt medlen
i Ränteriet inlevei’erade.
Allmänningen Brevikslmlt, om 3,670 tunnland, tillhörig Kullings härad, förvaltad genom en af häradet
utsedd Direktion, är jemväl indelad till trakthuggning; afverkningsbeloppet inhemtas af vidfogade tabell.
Jemte det här ofvan antydda inkomstbelopp, som de Kongl. Maj:t och Kronan tillhöriga skogar inbringa,
hafva jemväl influtit afgifter för begagnadt mulbete å kronoparkerne Halle- och Hunneberg till belopp i medeltal
af 501 R:dr 48 öre årligen.
Inom länet finnas visserligen skogar, tillhöriga boställen och fromma stiftelser, till ett icke obetydligt belopp,
men arealen af dessa skogar kan ej bestämdt uppgifvas, vid hvilket förhållande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
icke vågar att genom en approximativ beräkning möjligen missleda omdömet. Dessa skogar
användas i öfverensstämmelse med de efter samråd med Jägeribetjeningen vid laga af- och tillträdessyner
meddelade föreskrifter, och torde i allmänhet lemna föga tillgång till afverkning utöfver husbehofvet, der de
ens dertill äro tillräckliga. Härifrån utgör tillfälligtvis Sergeantbostället Strömsäter å Dalsland ett undantag.
Dess skog, som år 1857—1858 indelades till trakthuggning med beräkning att af årliga afverkningens öfverskott
af byggnadseffekter skulle bispringas närbelägna behöfvande militieboställen, har genom derstädes uppkommen
skogseld blifvit skadad; och efter verkställd huggning och försäljning af brandskadad trindved, har
härigenom beredts Militieboställskassan en kontant behållning af cirka 2,000 R:dr R:mt.
Jägeribetjeningen utgöres af 1 Öfverjägmästare, 2 Öfverjägare och 15 Skogvaktare samt bevakare, deraf
äro anställde 9 å Halle och Hunneberg, 1 å Weden, 3 på Edsmären, 1 å Kuleskog och Risveden samt 1 å
Brevikshult.
o
Hvad angår de enskildes hushållning med sina skogar, så borde inom As, Gäseneds, Kullings och en
del af Redvägs härader, till största delen bestående af bergiga eller stenbundna marker, i fordna tider bevuxna
med herrliga skogar, dels af ek och bok, dels af tall och gran, skogshushållningen kunnat intaga ett
framstående rum, men beklagligen är största delen af dessa skogar redan förstörd, så att i norra hälften af
Kullings samt Gäseneds härad i allmänhet, med undantag af Norunga och Ljurs socknar, saknas ved till husbehof.
De flera i dessa trakter belägna, emellan jordägare fördelade, häradsallmänningar äro med ofvannämnde
undantag samtligen nedhuggna, och de nakna stenbundna fälten, af hvilka en del gifvits den karakteristiska
12 Elfsborgs län.
Skogshushållning. Svedjande. Skogseldar. Priser å skogsalster. Bränntorf.
benämningen Svältor, äfvensom de kala bergsryggarne, ytterligare förhärjade genom svedjande, lemna ett bedröfligt
bevis emot den förväntan på den enskildes omvårdnad om sin egendom, som låg till grund för Statsmakternas
beslut om denna fördelning.
Inom Kinds, Wedens, Bollebygds och den återstående delen af Redvägs härader, har förstöringen af
skogen visserligen också temligen ohejdadt fortgått, men här finnes likväl ännu skog, såväl till husbehof som
till afsalu, och hvarigenom, särdeles hvad sistnämnde härad angår, hvarifrån trädvaror med någon lätthet transporteras
till Göteborg, en väsentlig inkomstkälla åt allmogen beredes. Beträffande åter Kinds och Wedens
härader, har bristen på kommunikationsmedel föranledt så låga priser, att afverknings- och transportkostnad
icke kunnat betäckas, hvilket också i sin mån verkat likgiltighet för skogshushållningen.
De jernvägsanläggningar, som dels skett, dels äro under fullbordan, äfvensom en ifrågasatt kanalisering
af ån Ätran, komma utan tvifvel att förändra förhållandet härutinnan. Inom Redvägs härad är också redan
vid Säby ett större sågverk anlagdt, med en betydlig afverkning. I södra delen af Kinds härad äger tillverkning
rum af tjära, beck och pottaska, hvilket afyttras dels till Hallands län, dels till Göteborg, pottaskan
vid glasbruk i orten. Jemväl ved försäljes från denna ort till icke obetydliga belopp till Göteborg.
I Marks härad är, med undantag af Seglora, Sätila, samt en del af Torestorps och Kongsäters pastorater,
föga skog i behåll, och flerestädes saknas deraf till husbehof.
Från Flundre och Bjerke härader, der skogen åtminstone jemförelsevis något bättre vårdats, äfvensom
från den ringa del af Wäne härad, der skog finnes, samt från skogbärande hemman i Lundby, Skallsjö och
Lerums socknar af Wedtle härad, föras utför Göta eif eller på jernvägen ved och byggnadsmaterialier till
Göteborg. Inom Ale härad äro skogarne hårdt medtagna, samt Skepplanda, Starrkärr och Nödinge socknar
äfvensom Magra socken af Bjerke härad skoglösa.
I Wedbo, till en del jemväl i Tossbo och Walbo härader af Dalsland, hvilka varit och till en del ännu
äro skogbeväxta, har skogsafverkningen, till följd af de stegrade priserne å skogsprodukter under den tid
berättelsen omfattar, bedrifvits med mycken ifver och lemnat en betydlig inkomst. Timret försågas till någon
del vid de i orten befintlige sågverk, men föres i öfrigt, till följd af bristande kommunikationer, genom
flottleder dels till Fredrikshall i Norge, dels till de flera i Göta eif belägna sågverk. Denna brist på kommunikationer
utgör det väsentligaste hinder för denna landsorts framåtskridande, enär icke allenast de der
belägna jernbruk deraf hämmas i sin utveckling, men äfven skogens alster så nedtryckas i pris, att något
intresse för skogens vård ej kan uppstå. Också har svedjande och deraf föranledda skogseldar orsakat betydliga
härjningar, hvilka likväl i senare tider minskats, sedan Kronobetj eningen anbefallts att hålla hand öfver
iakttagande af lagens stadgande om otillåtet svedjande.
Inom Sundals och till en del äfven Nordals härad är jemväl brist på skog.
Priserne å skogseffekter år 1860 utgjorde ungefärligen för en tolft timmer 15 å 18 R:dr, en tolft finskurna
halfbottenbräder 8 å 10 R:dr, en tolft dito grofskurne af furu 4 å 5 R:dr, af gran 3 å 4 R:dr, en
famn björkved 11 k 14 R:dr, en dito furuved 7 å 9 R:dr och en dito granved 6 å 8 R:dr, allt R:mt.
Till följd af minskad tillgång på ved, har, der torftägt finnes, torf börjat användas såsom surrogat för
ved. Förtjenstfulla och lyckade bemödanden äro vid Rådanefors bruk gjorda att genom en enkel maskin bereda
torf till användande jemväl vid jerntillverkningen, och man hoppas att jemväl lyckas göra den användbar
för ångmaskiner.
För åstadkommande af en återgång från den gräsliga missvård om skogen, som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
nödgas omförmäla, äro åtskillige åtgärder i senaste tider vidtagne, hvaraf resultaterne likväl
ännu icke kunnat visa sig. Jemte den till underdånig följd af Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 20 Januari 1860
för Statens räkning inrättade skogsskola å Hunneberg, hvilken redan samma år trädde i verksamhet, är för
södra delen af länet, genom dervarande Hushållnings-Sällskaps försorg, med bidrag af statsmedel till belopp
Elfsborgs län. Skogsskola. Rofdjur och af dem dödade husdjur. Brukshandtering. 13
af 1,500 R:dr årligen, å Öfverjägare-bostället Starrholmen på kronoparken Edsmören inrättad en skogsskola,
livars verksamhet begynte den 1 Oktober 1859, och hvarifrån, under år 1860, sex elever utgingo. Länets
Norra Hushållnings-Sällskap åter aflönar tvenne skogsplantörer, för att tillhandagå allmänheten med råd och
upplysningar om skoglösa markers tillgodogörande genom skogskultur, för hvilket ändamål skogsfrö kostnadsfritt
tillhandahålles af Sällskapet. De skoglösa marker, som sålunda blifvit försatta i skogsbördigt skick,
uppgå likväl ännu endast till 170 tunnland.
Den af Kongl. Majit efter den tid berättelsen omfattar beslutade skogsplantering å de delar af »Svältorne»,
som för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning komma att inköpas, äfvensom planteringen å den till följd
af Kongl. Maj:ts nådiga beslut inlösta häradsallmänningen Trenningshult, skall också utan tvifvel genom de
föredömen som sålunda lemnäs, hos allmänheten väcka håg för skogsodling, äfvensom förbättrade kommunikationsanstalter
och derigenom beredt tillfälle till afsättning af skogsprodukter skola uppväcka intresse för en
ändamålsenligare vård af denna för en stor del af länet vigtiga näringsgren.
D) Antalet af dödade rofdjur och af dessa dödade husdjur inhemtas af vidfogade tabeller Niis 5 Tabb. N:is
och 6. Inom Sundals och Marks fögderier samt Wäne, Flundre, Bjerke och Ale härader äro föreningar 5 oeh
om sammanskott till premier för rofdjurs utödande träffade; och utgå dessa premier till något olika belopp.
E) Bergs- och brukshandtering. Brukshandtering bedrifves hufvudsakligen i Wedbo härad; numera Tab. N:o 7.
vid sju jernbruk: Loviseholm, Billingsfors, Bäckefors, Gustafsfors, Lennartsfors, Christinedal och Lilljefors,
sedan det vid Katrineholm blifvit nedlagdt; i Tossbo härad vid fyra: Forssbacka, Persby, Hanefors och Hvitlanda;
i Walbo härad vid tre: Öxnäs, Rådanefors och Wågsäter; i Nordals härad vid ett: Upperud; i Wäne
härad vid två: Kållerö och Jädersfors, sedan Turefors och Floda bruk blifvit nedlagda samt vid Önafors
jerntillverkningen för längre tid tillbaka blifvit nedlagd; i Marks härad vid två och inom Kinds fögderi vid
fem smärre manufakturverk samt ett tillkommet jernbruk vid Strömsfors.
Antalet af ständige arbetare vid berörde jernbruk har i Wedbo och Tossbo härader utgjort 116 och vid
de öfriga tillsammans 147 personer.
Tillverkningen, hvars belopp 1860 uppgick till 29,892 skeppund, utgöres dels af stångjern, bland hvilket
företrädesvis det vid Bäckefors tillverkade, uppgående jemväl till det ojemförligt största beloppet, som likväl
i senaste tider till en del öfverflyttats till Billingsfors, är af utmärkt beskaffenhet, dels af stålbränning och
manufaktursmide, som vid Rådanefors med nit bedrifvits, dels af god och eftersökt åkerbruksredskap, samt
derstädes äfvensom vid Bäckefors och Billingsfors jemväl af gjutgods. Tackjern för tillverkningen vid berörde
verk i Wedbo, Tossbo, Walbo samt Wäne härader tillföres nästan utan undantag från Wermland, sedan tackjernsblåsningen
vid Billingsfors masugn upphört, och afsättningen sker förnämligast på Göteborg, från Gustafsfors
äfven till Norge samt från Kållerö, Jädersfors och Rådanefors jemväl på Uddevalla. För de i Kinds
fögderi belägne verk hemtas materialier från Småland, företrädesvis från Unnaryds masugn. Flera försök till
upptagande af grufvor hafva blifvit gjorda, särdeles på Dalsland, men icke lyckats. Då tillverkningen således
måste grundas på köpt tackjern, har detta i senare tider betydligt hämmat tillverkningen, som också särdeles
vid de mindre verken blifvit nedsatt. På Dalsland, der jerntillverkningen är betydligast, och der ej mindre
god vattentillgång än betydliga skogar synas erbjuda tillfälle till utveckling för denna näring, ehuru de senare,
särdeles i brukens närmaste granskap, äro starkt anlitade, och kolpriserne derigenom äfven betydligt
stegrade, så att i senare tider stenkol blifvit använde, — hämmas utvecklingen jemväl af brist på kommunikationer.
Då nemligen de flera ända till 12 mil in i landet gående sjöar och vattendrag, som genomgå provinsen,
icke äro genom kanaler sins emellan förenade, så måste såväl tackjern som äfven till en del stenkol
genom flera omlastningar, dels land-, dels sjövägen uppföras till bruken, samt tillverkningen åter utföras till
Wenern, ehuru, på sätt i det följande skall anföras, detta behof med en jemförelsevis ringa kostnad kunde
afhjelpas, oell hvilket för jernhandteringens och för den i allmänhet fattiga ortens bestånd är oeftergifligt,
14 Elfsborgs län.
Stenbrott. Bomullsspinnerier. Yäfverier. Färgerier.
äfven med afseende på transporten af trädkol från aflägsnare trakter till bruken. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
kan för den skull icke underlåta att på detta för ortens framtid så högst vigtiga ämne påkalla Kongl.
Maj:ts nådiga uppmärksamhet.
Vid foten af Hunneberg finnas flera kalkstensbrott, som brännas vid 11 stycken kalkugnar, hvarjemte vid
Vargön finnes ett i senare tider anlagdt cementbruk med icke obetydlig tillverkning jemväl för utrikes orter.
Skifferbrott finnas flera på Dalsland, bland hvilka de vid Kjellsviken och Halängen i Dalskogs socken
lemna den största tillverkning; denna föres landvägen till Sunnanå hamn och afsättes till stor del utom länet.
Ett mindre qvarnstensbrott finnes likaledes i Dalskogs socken, och tälgstensberg flerestädes å Hörra
Dalsland.
F) Fabriker. Bland fabriker intaga Bomullsspinnerierna första rummet. Enligt hvad tabellen N:o 7 utvisar,
sysselsättas vid fyra af de inom länet befintlige fem mekaniska spinnerier (ett mindre vid Trollhättan är ej i
gång) 1,018 arbetare. Tillverkningsvärdet utgör vid Tollereds fabrik i Wedtle härad 698,169 R:dr; vid Sjuntorps
fabrik i Flundre härad 352,100 R:dr; vid Alefors i Ale härad 332,681 Kalr; och vid Rydal i Marks
härad 950,100 R:dr.
Af denna tillverkning användes en ganska stor del inom orten, dels till husväfnader, hvarom nedan,
dels vid de så kallade Rydboholms Väfnads- och Tryckerifabriker, Rydboholm, Svaneholm och Wiskafors, med
ett tillverkningsvärde af 1,039,714 R:dr och 555 arbetare, dels vid Wiskaholms väfnadsfabrik i Borås stad
med 50 arbetare, samt dels vid Källängs och Lydde Jaquard-fabriker, den förra med ett tillverkningsvärde af
139,494 R:dr och den senare af 4,554 R:dr samt tillsammans 154 arbetare. Flera Färgerier, bland hvilka
Bosterås med 63,962, Haga med 30,000, Johannesdal med 16,000, Rosendal med 15,000 och Ryd med 3,579
R:dr tillverkningsvärde, sysselsättas hufvudsakligen med färgande af garn för husslöjden.
Alla dessa i Marks härad belägna fabriker gifva, i förening med den här synnerligen utbildade husväfnadsslöjden,
åt denna ort karakteren af ett fabriksdistrikt, likväl af en egendomlig art. Med undantag af den
mindre del af befolkningen, som är boende vid fabrikerne, äro de arbetande samtlige boende ute på landsbygden,
en stor del i förvärfvade små stugor, med en tillhörande potatestäppa och bete för en ko, de öfriga
i hyrda bostäder. Afven den jordägande befolkningen, som i allmänhet har små jordlotter, sysselsätter sig
med husväfnad. De emottaga af vissa förläggare garn, och återlemna det tillverkadt till väfnader. Denna
o
husväfnad idkas ock, ehuru i något mindre skala, i Kinds och As härader och delas, med afseende å dess
olika beskaffenhet, emellan de olika orterne, så, att i en trakt tillverkas de vanligast förekommande klädningstyger,
i en annan andra bomullstyger, dukar eller byxtyger, i en tredje uteslutande gardintyger, i en fjerde
gröfre ylleväfnader blandade med hår, såsom hästtäcken, i en femte drällsväfnader m. m., hvarigenom arbetsskickligheten
ökas; och torde värdet af ortens tillverkningar af detta slag kunna uppskattas till öfver sex
millioner R:dr.
För att bestämma en närings allmänna gagnelighet, är det likväl ej nog att känna beloppet af dess
produktion, utan äfven dennas inverkan å organismen af hela landets eller ortens idoghet. Om man uppmärksamt
betraktar näringslifvets alla yttringar, finner man, att emellan dess särskilda organer fordras en
ömsesidig rörelse, en vexelverkan, hvarförutan allmän välmåga ej kan uppkomma. De så kallade sju häraderne
utgöra i detta afseende ett sammanhängande helt. Sedan genom forslande af allmogen, synnerligen
inom Bollebygds härad, rudimaterierna blifvit förda till de ofvannämnde spinnerierna och der tillverkade,
emottages garnet, dels vid väfverifabrikerna, dels af de så kallade förläggarne, hvilka utlemna detsamma, hvardera
till flera hundrade väfverskor, förnämligast i Marks, Kinds, till en del äfven i Wedens härader. De sålunda
å fabrikerna eller genom husslöjd tillverkade väfnaderne utlemnas af förläggarne till de gårdfarihandlande,
hufvudsakligen boende inom Kinds, Redvägs och As härader samt städerna Borås och Ulricehamn,
hvilka sprida dem öfver hela riket äfvensom till Norge. Den häraf alstrade idoghet har hos befolkningen
Elfsborgs län.
Sågverk. Trollhätte mekaniska verkstad m. 3. bruk och fabriker. 15
framkallat en företagsamhet och spekulationsanda, som icke allenast bidragit att i denna i allmänhet magra
bygd underhålla en stark befolkning, utan äfven beredt tillgång på kapitaler, hvilka särdeles i senare tider
med förkärlek nedläggas på jordbruket och väsentligen uppdrifvit detsamma, så att spanmålsproduktionen
växt i ännu större proportion än befolkningen. Den i statsekonomien uttalade grundsatsen om förmånen af
konsumentens grannskap med eller närmande till producenten, samt af olika näringsgrenars bedrifvande inom
ett land, har således här visat sig sann och detta till den grad, att, under det dessa näringar med en förvånande
hastighet tillväxt, jordbruket samtidigt förbättrats, så att om det fortfarande utvecklar sig såsom under
dessa fem år, orten snart torde komma att producera spanmål tillräcklig att nära den talrika befolkningen.
Konungens Befallningshafvande bör likväl ej underlåta att anmärka, dels att den förändring i tull-lagstiftningen,
som vidtogs under det förflutna årtiondet, i förening med den inträffade handelskrisen, hämmande inverkat
på husslöjden, så att densamma, som dessförinnan ökades särdeles hastigt och 1856 uppgick till 27,072,736
fot, 1858 nedgick till 18,156,784 fot och, ehuru den sedermera något stigit, likväl 1860 endast uppgick till
22,147,290 fot; dels att den till följd af det Amerikanska kriget inträffade bomullsbristen hotar att i högsta
grad menligt inverka på denna ort.
Närmast i ordning efter bomulls- eller väfveri-industrien följa med afseende å dess betydenhet Sågverken,
dels vid Trollhättan och Lilla Edet, hvilka sysselsätta 360 arbetare och lemna ett tillverkningsvärde af
870,000 R:dr, hvartill virket ankommer öfver Wenern och till största delen köpes från Wermland och Dalsland,
samt dels vid Upperud och Skåpafors, grundade till en del på egen stockfångst, men jemväl på köpt
timmer. Tillverkningsvärdet vid dessa senare är i jemförelse med de förra betydligt mindre. Tillgång på timmer
för de större sågverken har ännu ej alldeles saknats, men med afseende derå, dels att det måst hemtas
från aflägsnare trakter och dels att priserne betydligt stegrats, är behållningen å dessa verk otvifvelaktigt
något minskad. Den tid är också utan tvifvel att snart motse då denna tillgång kommer att ytterligare minskas.
En vid Trollhättan anlagd Mekanisk verkstad med jerngjuteri sysselsatte, under året 1860, 80 arbetare
och hade ett tillverkningsvärde af 106,156 R:dr, hvilket årligen högst betydligt ökas. Denna verkstad, hvartill
förtroendet alltmera växer, och hvarest flera ångmaskiner af utmärkt beskaffenhet tillverkas, lofvar att för
denna och angränsande orter blifva af högsta vigt.
Vid Trollhättan finnes jemväl ett Oljeslageri med ett tillverkningsvärde af 54,000 R:dr, en Fabrik för
beredning af träd till pappersmassa med ett tillverkningsvärde af 60,000 R:dr, samt ett Pappersbruk med ett
tillverkningsvärde af 6,600 R:dr.
Alla dessa å Trollhättan anlagda fabriker lida af den olägenhet, att äganderätten till den grund, hvarå
de äro uppförda, tillhör Trollhätte bolag, som enligt dess privilegier ej äger afyttra densamma. Detta föranleder
icke allenast en viss osäkerhet för fabriksidkarne, hvilka i saknad af grundäganderätten tveka att nedlägga
erforderliga kapitaler, utan äfven omöjlighet att emot inteckningssäkerhet upplåna dessa, och hämmar
således deras vidare utveckling.
Vid Limmareds Glasbruk i Tranemo socken af Kinds härad och det i sammanhang dermed anlagda
Bollsjö Glasbruk, har tillverkningen under perioden bedrifvits med synnerlig omsorg, och värdet deraf stigit
till 78,000 R:dr. Dessa bruk, ehuru belägna i en ort, som saknar alla kommunikationsanstalter, och hvars
produkter således måste föras på axel dels till Jönköping och dels till Statens vestra Stambana, afyttra likväl
dessa till alla orter af Riket. Råämnen finnas till större delen inom orten likasom tillgång på ved, hvilket
i förening med omsorg vid tillverkningen förklarar dess tillväxt.
En Tapetfabrik i Ulricehamn, som sysselsätter 32 arbetare, bedrifves också särdeles förtjenstfullt, och
afsättas dess tillverkningar, kända för prydlighet och goda egenskaper, i åtskilliga orter af Riket. Afven i
fråga om denna gäller enahanda förhållande, eller att brist på kommunikationer försvårar utvecklingen; transporten
sker på axel till Statens stambana eller öfver Jönköping.
16 Elfsborgs län.
Bruk och fabriker. Handtverkerier. Binäringar.
Tändstiks/abriker finnas: en i Wenersborg med ett tillverkningsvärde af 85,000 R:dr samt två under
o
perioden anlagde, den ena å Lilla Edet med ett tillverkningsvärde af 3,600 R:dr, den andra i Amål, hvars
verksamhet började först mot slutet af denna period.
Af Skeppsvarf finnes ett betydligare vid Trollhättan med dockbyggnad, ett vid Wenersborg samt åtskil—
lige mindre vid stränderne af Göta eif, hufvudsakligen för reparationer.
Bland öfriga fabriker intaga dels Färg er ier na med afseende å väfnadsindustrien och dels Garfverierna,
bland hvilka vid ett i Wenersborgs stad tillverkningsvärdet uppgår till 35,000 R:dr, ett framstående rum. De
fabriker, som äro belägna i Alingsås, gynnade till följd af den genom staden gående vestra Stambanan, hafva
arbetet under förmånligare förhållanden än de öfriga, som lida af brist på kommunikationer, hvilken brist,
o
äfven der den under någon tid af året ej finnes, såsom i Wenersborg och Amål, under den öfriga tiden verkar
hämmande.
Tegelbruk finnas flera, bland hvilka ett, under perioden nyanlagd t, vid Surte i Wedtle härad, intager
förnämsta rummet, enär tillverkningen derstädes år 1860 utgjorde 3,500,000 murtegel samt 500,000 dikesrör.
Från detta likasom från fyra andra i närheten af Göta eif belägna tegelbruk afyttras tillverkningen i Göteborg,
men för öfrigt endast inom orten.
Mjöl- och sdgqvarnar för tulltägt finnas inom länet 938 stycken, deraf under perioden äro anlagda 47
iStycken.
Bränvinsbränning har under sista året af perioden idkats vid 6 större och 220 mindre brännerier, hvilka
senare dock numera, till följd af lagstiftningens förändring, upphört.
Handtverkenerna, rörande antalet af hvilkas idkare bifogade tabell N:o 7 lemnar upplysning och hvilka
i allmänhet visa ett förtjenstfullt sträfvande efter utbildning, gifva i öfrigt föga anledning till vidare yttrande.
De anstalter, som, efter hvad i det följande kommer att anföras, blifvit gjorda för att bibringa lärlingarne
bildning, skola, derest lättade kommunikationer derjemte bereda dem tillfälle att genom beseendet af fulländade
arbeten öka sina insigter och utbilda smaken, bidraga till handtverkeriernes höjande till den punkt de
böra intaga, för att i möjligaste måtto närma sig de sköna konsterna.
Binäringar idkas af befolkningen allestädes, med undantag för de bördigare lanclsorterne, Sundals och
Nordals samt Wäne och till en del Bjerke och Flundre härader. Dessa binäringar äro i allmänhet nödvändiga
äfven för jordbrukets tillväxt i ett nordiskt land, der endast under hälften af året menniskokraften kan
användas omedelbart på jordens skötsel. Om denna drifvande kraft till en mångfaldig idoghet saknades, så
skulle länet omöjligen kunna underhålla sin folkmängd; och den vida mindre, som en föga fruktbar jord allena
kunde föda, skulle hvarken äga förlag till dess skötsel eller den omtanka och arbetsdrift, sorn detta jordbruk
fordrar. Man kan, säger en utmärkt författare, räkna en folkstock, men icke bestämdt i siffror uttrycka dess
fysiska kraft, ännu mindre dess moraliska. En ovedersäglig erfarenhet bevisar ock, att denna i nordiska länder
är störst, der den minst under vintermånaderne ligger i dvala, och der den då genom flerfaldiga olikartade
förrättningar och mödor mångsidigt öfvas. Skulle af en eller annan orsak dessa näringar tillbakahållas,
så komme följderna deraf att snart utsträcka sig till jordbruket och öfriga näringsgrenar, att hindra deras
framsteg och att hämma den vidare utvecklingen af den allmänna idoghet, hvaraf folkmängdens tillväxt ökat
behofvet. Jemte väfnadsindustrien, som på sätt redan blifvit anfördt, företrädesvis sysselsätter de sju häraderne,
men äfven i de öfriga bedrifves till husbehof, idkas af den företagsamma befolkningen mångfaldiga
•olika näringsgrenar. Så tillverkas i norra delen af Kinds härad kardor i stöi're mängd jemväl till afsättning
å andra orter. Trädarbeten af Jat, tallrickar och askar tillverkas inom Rångedala pastorat af As härad; srnidesarbeten
inom Toarps socken af samma härad. I Wedens och Bollebygds härader, såsom skogbeväxta, sysselsätta
sig många med laggning och korgfläining. Med ett ord: olika lokalförhållanden framkalla olika näringsgrenar
till följd af allmogens idoghet och näringsflit, som uppmuntras genom lätt afsättning, medelst den
Elfsborgs län.
Fiske. Allmänna vägar.
17
böjelse för handel och spekulationsanda, som utmärker befolkningen och framkallar ett lif och en rörelse,
som mångenstädes saknas, och hvarförutan tillfälle till utkomst skulle försvåras. Inom en del af Ale och
Bjerke härader åter idkas timmermansyrke af en icke obetydlig del utaf befolkningen, som för bedrifvande
deraf utvandrar till andra orter. Jemväl i den norra delen af Dalsland, der en mindre god jordmån nödgar
befolkningen att sysselsätta sig med binäringar, intaga dessa ett vigtigare rum. Sålunda tillverkas äfven här
linne- och ylleväfnader, merändels af gröfre beskaffenhet, som afsättas på Norge och Wermland. Äfven tillverkas
laggkärl och andra trädarbeten. I Mo och Åmåls socknar äro timmerarbete, jemväl å aflägsnare orter,
och utvandringar att söka arbetsförtjenst, företrädesvis i Norge, allmänna. I öfrigt sysselsättes befolkningen
här med kolning och körslor för bergverken, timmerutdrifning och flottning för sågverkens behof m. m.
Äfven fiske har, icke allenast i de orter, som angränsa Wenern och Göta eif, utan äfven i de öfriga
delarne af detta med sjöar och vattendrag uppfyllda län, bidragit till folkets närande, men till följd af den
ovårdsamhet, hvarmed det bedrifvits, väsentligen aftagit, då fisken på en del ställen helt och hållet utrotas.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har till följd häraf med stöd af 27 § Fiskeristadgan, efter att hafva sammankallat
strandägare i orterne, åstadkommit öfverenskommelse!' till fiskens fredande under lektiden äfvensom
till ynglets bevarande, och härom för de särskilde delarne af länet utfärdat stadganden.
4. Kommunikations-anstalter och varubyten,
A) Landskommunikationer. De inom länet befintliga allmänna lands- och häradsvägar, hvilka varit i Tab. N:o
ett mindre godt skick, till följd af dels markens lösa beskaffenhet och dels svårigheten att erhålla godt vägfyllnadsämne,
äro i senare tider väsentligen förbättrade och befinnas nu, med få undantag, i temligen godt
skick. Dessa undantag afse endast vissa kortare sträckor, till exempel en del af vägen mellan Borås och
Alingsås, hvarest, till följd af jordmånens lösa beskaffenhet på vissa ställen, och den starka trafik, som efter
vestra stambanans öppnande hastigt uppstått mellan dessa städer, det icke varit möjligt att alla årstider hålla
vägen i fullgodt skick. I öfrigt bör Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vitsorda de väghållningsskyldiges bemödanden
att förbättra vägarne.
Till följd af landets i allmänhet mycket kuperade beskaffenhet, hafva landsvägarne varit besvärade af
en stor mängd backar, af hvilka likväl åtskilliga blifvit borttagna, hvarjemte nya vägar blifvit anlagda. Bland
dessa sistnämnde förtjenar i första rummet nämnas den, som, med understöd af statsmedel till belopp af
36,000 R:dr, blifvit anlagd från hemmanet Hakerud i Torrskogs socken af Wedbo härad till gränsen emot
Norge vid Allingeinon, ledande till Fredrikshall. Inom Nössemarks socken af samma härad äro jemväl betydande
väganläggningar gjorde. En större brobyggnad är inom samma härad med en kostnad af 12,000
R:dr verkställd öfver strömdraget vid Billingsfors bx-uk. I södra delen af Walbo härad är en ny väg om 11
mils längd af ett bolag med en kostnad af 13,000 R:dr anlagd, för att ernå en genare utfart till Uddevalla;
och uppbäras af de vägfarande för dess begagnande vägpenningar. Vägen från Wenersborg till Dalsland är
omlagd på bekostnad af staden med bidrag af Sundals härad samt anslagne 1,200 R:dr af statsmedel, hvarigenom
svåra backar undvikits. Inom Ale härad hafva på en sträcka af 1^ mil landsvägar blifvit omlagda
till undvikande af backar, hvartill erhållits understöd af statsmedel till belopp af 29,460 R:dr, hvarjemte tre
större broar af sten blifvit uppförde, nemligen vid Lerum och vid Bryggum i Wäne härad samt å häradsvägen
mellan Lerums och Agnesbergs gästgifvaregårdar i Wedtle härad. I Kullings härad har vid Hjelmared
ett vägstycke, på bekostnad af några bland häradets innevånare, blifvit omlagdt till undvikande af backar,
och en ny bro af sten på häradets bekostnad uppförd. I Marks härad äro två nya häradsvägar anlagda,
nemligen: från öxnevalla sockens gräns till Kongsäter, och från Carl Gustafs kyrka till Hallands länsgräns,
hvarjemte en större bro öfver Wiska-ån samt en väg från hemmanet Wiskebacka till vägen vid Öxnevalla
Landsh.-Emb. uti Elfsborgs län und. ber. för åren 1856—1860. 3
18
Elfsborgs län.
Jernväg. Broar. Färjor. Grindar. Skjuts.
kyrka blifvit anlagd. Dessutom har af enskild man blifvit omlagd en betydlig sträcka af landsvägen emellan
Borås och Ramslätts gästgifvaregård, hvilken väg, sedan Kongl. Maj:t numera i nåder beviljat anslag till omläggning
af ytterligare ett stycke af denna väg, kommer att upplåtas till begagnande af allmänheten, och
hvarigenom denna hittills särdeles backiga väg betydligt förbättrats. Inom Wedens härad är ett stycke af
o
häradsvägen från Borås till As häradsgräns omlagd. I Redvägs härad omlägges en väg emellan Hyssna och
Ulricehamn, hvilken, vid periodens slut nära fullbordad, numera är afsynad och upplåten till begagnande. I
Kinds härad är öfver Fästereds sund en större bro i stället för den hittills begagnade färja uppförd af enskilde,
som derföre uppbära bropenningar, och sedan Kongl. Maj:t täckts för omläggning af vägen mellan nämnde
sund och Borås stad, hvilken väg redan till en del är färdig, anvisa understöd af statsmedel, samt i sammanhang
härmed vägen emellan nämnde stad och Svenljunga utan tvifvel blifver omlagd, äro en stor del af
de för trafiken mest hinderliga backar undanröjda. Inom Walbo på Dalsland återstå likväl ännu några svåra
backar, rörande hvilkas omläggning, efter fulländad undersökning, underhandlingar pågå.
Häraf torde inhemtas med hvilken ifver förbättrande af landskommunikationer, detta vilkor för rörelsens
utveckling i denna bygd, bedrifvits och hvarigenom, i förening med den under perioden beslutade jernvägsanläggningen
mellan Borås och vestra stambanan, de svåraste hindren för denna idoga orts framåtskridande
skola undanrödjas. Nämnde jernväg utgör likväl endast början af den led, som ofelbart måste utsträckas
till Wenerns stränder vid Wenersborg och Lidköping; och hvarigenom öppnas en väg, icke allenast
för den företagsamma befolkningen i de sju häraderne till de inre delarne af Skaraborgs län, hvilka för
närvarande af stambanan hafva ringa gagn, äfvensom till hamnar vid Sveriges största insjö, utan ock för
Wenersborg, denna, genom sitt läge vid nämnde sjös utlopp i Göta eif och ändan af det sädesrika Westergötland,
till en icke obetydlig handelsstad bestämda ort, -— för Trollhättan, denna genom den omätliga vattenkraften
till fabriksort framför hvarje annan lämpliga plats, -— för Westergötlands och Södra Dalslands efter kalken
från Hunneberg längtande jordbrukare, och för det Norra Dalslands och Wermlands sädesbehöfvande
bergsbruksidkare; hvarigenom, med ett ord, åt hela denna trakt af riket skall gifvas en knappt anad utveckling.
Oberäknadt de bro- och färjpenningar, som vid ofvannämnde ställen äga rum, uppbäras sådana endast
vid Nyebro öfver Göta eif nära Wenersborg, samt vid Köpmannebro öfver utloppet i Wenern af de å Dalsland
belägna vattendrag, äfvensom vid en omlagd del af landsvägen mellan Borås och Fläskjums gästgifvaregård.
Såsom följd af de flera inom länet verkställda broanläggningar finnas numera icke andra färjor, än några
öfver Göta eif, hvaribland en vid indelad allmän väg och de öfriga tillhörige enskilde personer.
Sedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, på sätt redan blifvit anfördt, förbjudit de allmänna vägarnes
afstängande genom grindar, der ej särskilde omständigheter föranleda undantag, hafva af 2,585 sådane, som
tillförene funnits i länet, de allraflesta blifvit borttagna, så att vid periodens slut återstodo: i Sundals härad
inga, i Nordals 4, i Walbo 72, i Wedbo 96, i Tössbo 30, i Wäne, Flundre, Bjerke, Ale och Wedtle härader
o
24, i Kullings, As och Gäseneds 21, i Marks, Wedens och Bollebygds 20, samt i Kinds och Redvägs härader
200, således endast 467, af hvilka likväl en del redan jemväl försvunnit.
Efter jernvägens öppnande och sedan skjutslegan blifvit höjd till dess nuvarande belopp, hvarigenom
allmogen i allmänhet anser sig godtgjord för skjutsning en, har antalet af de hästar, som vid gästgifverierne
utgå, nedgått till det belopp tabellen N:o 8 utvisar. Då å gästgifverierne i länet ej finnes indelad håll- utan
endast reservskjuts, sedan hållskjutsen å Agnesberg till följd af den efter jernvägens öppnande minskade rörelse
å denna väg blifvit indragen, samt, till följd af den ökade skjutslegan, de vägarne närboende bland allmogen
villigt skjutsa, så har skjutsens öfverlåtande å entreprenad på högst få (endast 9) ställen kunnat åvägabringas,
ehuru Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sökt bestämma vilkoren till de lindrigast möjliga.
Elfsborgs län.
Post. Telegraf. Kanaler. Hamnar. Seglande och ångfartyg. 19
Postskjutsen utgöres på Dalsland i allmänhet och på några ställen i Westergötland af dertill anslagno
hemman, men i öfrigt enligt af Poststyrelsen upprättade kontrakter eller med gästgifveriskjuts.
Jemte de i länets fem städer befintliga Postkontor, finnas sådane: å Sollebrunn i Bjerke härad; Trollhättan
i Wäne härad; Lilla Edet i Flundre härad, och Svenljunga i Kinds härad, samt en postexpedition i Kolslätt
i Wedbo härad, hvartill under perioden kommit en i Skene af Marks härad.
Telegrafstationer finnas i länets samtlige städer.
Kronobrefbäringén, hvaraf tungan minskas genom de i senare tider inrättade poststationer, utgöres i
Wäne, Flundre, Bjerke och Wedens härader af dertill anslagne hemman, men i öfriga delen af länet efter
öfverenskommelse och emot ersättning af de dertill förbundna.
Varutransporter landvågen hafva till följd af skjutslegans förhöjning och andra sammanträffande omständigheter
betydligt fördyrats. Efter vestra stambanans öppnande har varuforslingen från Alingsås till Borås
och från Foglaviks station vid vestra stambanan till Ulricehamn ökats; hvarjemte en mängd varor ännu forslas
från Göteborg till Borås samt från Kinds och Redvägs härader till Jönköping. Afven till Wenersborg forslas,
särdeles vintertiden, en mängd varor från Lagmansholms eller Wårgårda stationer vid vestra stambanan, och
från Göteborg.
B) Sjökommunikationer. För den vestliga delen af Dalsland och för Wäne härad af Westergötland erbjuder
Wenern, och för nämnde härad, äfvensom Flundre, Bjerke, Ale och Wedtle härader, Göta eif med
Trollhätte kanal under omkring hälften af året en förträffiig, af en ofantlig mängd ång- och segelfartyg flitigt
begagnad farled. Segelleden mellan Wenersborg och Göteborg är 7 mil, deraf f mil utgöres af Carlsgraf
6
med 2 slussar vid Brinkebergskulle, Stallbacka kanal, Trollhätte kanal med 11, Åkerströms kanal med 1, och
Ströms kanal med 2 slussar. Fem passagerare-ångbåtar och tre lastångare, gående med bestämda turer mel
lan
Göteborg och Stockholm, 13 ångbåtar gående jemväl med bestämda turer mellan Göteborg och hamnarne
vid Wenerns stränder, 4 emellan Göteborg och Jönköping samt 14 emellan Göteborg och hamnar öster om
Wenern, underhålla jemte hundradetals segelfartyg denna storartade trafik, som passerar Wenersborg och gjort
o
det för denna stad öfverflödigt att förskaffa sig egna ångfartyg. Åmåls stad äger deremot ett ångfartyg, som
jemte ängarne Arvika, Byelfven och Sälboda underhålla trafiken på nämnde stad och anlöpa vanligen hamnen
vid Köpmannebro, stundom äfven Sunnanå och Dalbergså, för emottagande och aflastning af varor.
Jemte dessa hamnar, med ett djup: den vid Köpmannebro eller Hattefura af omkring 10 fot, Sunnanå
10 fot och Dalbergså 13 fot, finnas på Dalsland följande hamnar: vid Bodane med 13 fots djup, Mölnvik med
13, Rögen 8, Tufven 8, alla i Bolstads socken, vid Sikhall med 12 och vid Timmervik med 13 fot, begge i
Gestads socken, Wingen eller Wingershamn, Frenningen, Kroksbacken, lossöbäcken och Näsviken, alla i Tossbo
o
hörad och af 10 fots djup, samt Åmåls, som, efter periodens slut, ombygges, med en kostnad af 24,000 R:dr,
deraf 8,000 erhållits af statsmedel såsom understöd och 8,000 R:dr såsom lån.
Af de 151 fartyg om 4,922 läster, som tillhöra innevånare inom länet, äro 50 om 2,288 lästers Tab. N:o
o
drägtighet hemma i Wenersborg, 10 om 337 läster i Amål, 43 om 1,123 läster i Wäne fögderi, 20 om 244
bister i Sundals och 28 om 930 läster i Wedbo och Tössbo fögderi.
Två bland de å Dalsland belägna insjöar, Stora Lee, som till en del utgör gräns mot Norge, och Lelången,
befaras hvar af sin ångbåt, tillhörande den å Stora Lee, som bär sjöns namn, om 25 hästars kraft,
ett bolag, och den å Lelången, om 6 hästars kraft, benämnd Lennartsfors, Gustafsfors och Lennartsfors bruks
o
bolag.
A Stora Lee, sorn är mycket djup, gå derjemte två jakter och tre så kallade storbåtar. På ångfartyget
Stora Lee transporteras spanmål till och jern från Wermland, samt stenkol till och salt samt andra
köpmanna varor från Fredrikshall. Den senare ångbåten är hufvudsakligen afsedd för transport af tackjern
till och jerntillverkningar från berörde bruk. I Lelången uppgifvas 6 fot djupgående fartyg kunna gå. I
o
sjön Animmen finnas flera farkoster, som med tillhjelp af segel och rodd transportera rudimaterier och till
-
20
Elfsborgs län.
Sjökommunikationer. Sjöskador. Fyrar. Bakar. Handel.
verkningar från Christinedals och till en del Gustafsfors bruk, från lastageplatsen Snäcked till norra ändan af
sjön Erran, emellan hvilka sjöar är gräfd en kanal med sluss. För de öfriga jernverken i Wedbo härad är
transporten särdeles betungande. Oberäknadt den otillräckliga hamnen vid Hattefura, som rymmer högst 10
fartyg, och hvarifrån inloppet vid lågt vatten är omöjligt till Köpmannebro, der ganska ofta en stark ström
och lågt vatten i Wenern jemväl hindra genomfarten, hvarföre omlastning der måste företagas, möter ett nytt
hinder i ett fall vid Upperud, der aflastning måste ske. Efter att sedan hafva genomgått en mindre sjö,
o
stöter den trafikerande på ett nytt hinder vid Hofverud, der sjön Aklången utfaller, och efter att hafva passerat
denna sjö, äfvensom en annan benämnd Rörvarpen, som åter genom ett långt fall skiljes från en annan,
Laxsjön, måste han från denna, antingen genom en svår passage vid Billingsfors och Bengtsfors söka sig fram
till Lelången, eller genom en annan förbi Skåpaforsfallen till vestra Silen och från denna vid Gustafsfors till
Lelången och derifrån vid Lennartsfors till Stora Lee. Plan och kostnadsförslag äro redan uppgjorde att för
den jemförelsevis ringa kostnaden af 1,200,000 R:dr genom slussar sammanbinda dessa vattendrag, hvilket
icke allenast för Dalsland och en betydlig del af Wermland utgör vilkoret för framtida utveckling, utan hvarigenom
äfven en ny kommunikationsled för Norge och Fredrikshall öppnades till 12 mils längd, och med
insjöar af den betydenhet, som de här nämnda. För det närvarande begagnas dessa vattendrag, oberäknadt den
nämnda fartygstrafiken, endast till flottled, med hvilken äro sammanbundna: en sådan i Rölanda-ån, efter
transport ett stycke öfver land; en från sjön Artingen till Lelången; en från sjöarne Gran och Ifväg utför
o
Steneby-elfven till Laxsjön; samt en från Edslan, Bräckekärnet, Knarrebysjön och Erran till Animmen. Derjemte
begagnas flottled i Käppsjön till Hanebols såg och från sjöarne Omeln samt Stora och Lilla Kalfven till
Hanefors. Bland dessa har vattendraget i Rölanda-ån under perioden blifvit upprensadt till en sträcka af 3
mil och försedt med dammar vid fallen.
Jemväl i Sundals härad finnes flottled i Dalbergs å från Örs sjö till Wenern samt i Walbo-ån, som
genomgår Walbo härad och Bohus län, utfallande i Kattegat.
I södra delen af länet finnas icke andra vattendrag, än Wiska-ån, af mindre betydenhet; tvenne mindre
vattendrag i Bollebygds härad, som användas till flottning af något trädvaror till Göteborg och Hallands län,
samt Ätran, hvilken enligt uppgjord plan och kostnadsförslag kunde för en kostnad af 1,200,000 R:dr göras
segelbar, och hvarigenom en farled öppnades ända från Ulricehamn till Westerhafvet, en fråga som för denna
ort är af mycken vigt.
Sjöfarten på Wenern är förenad med betydliga faror. Icke mindre än 14 Wenersborgs stad tillhöriga
fartyg hafva under den tid berättelsen omfattar förolyckats, 6 vid kusten af Sundals härad, och enahanda antal
sjömän tillsatt lifvet. Äfven ett ångfartyg, Chapman, har i stadens grannskap förolyckats genom påsegling
af annat fartyg.
Fyr- och båkinrättninqar finnas vid Wenern inom länet följande: Bastungsfyr, vid inloppet till Weners
*■
o
borg, Hjortens fyr i Gestads socken samt Fogden vid inloppet till Amåls-viken.
C) Handel. På sätt redan blifvit anfördt, är handels- och varuomsättningen inom orten särdeles liflig.
Till följd af länets vidsträckthet och olikheten i dess naturbeskaffenhet delas det i flera särskilda handelsterritorier,
hvilkas gränser skulle kunna sålunda uppdragas: Sundals, till en liten del Nordals och Wedbo
samt Wenersborg angränsande delar af Wäne härad äfvensom en del af Skaraborgs län hafva sin handel på
Wenersborg, som, efter att hafva erhållit stapelstadsrätt, under den tid perioden omfattar, exporterat, förnämligast
på England, icke obetydligt spanmål och något trädvaror samt återfört förnämligast stenkol till afsättning
vid Wenerns hamnar, och hvilken sålunda började handel för denna stad lofvar en vacker framtid. För
den sydvestra delen af Walbo härad är Uddevalla och för den återstående delen af samma härad äfvensom
för en stor del af Nordals och stundom äfven för Sundals härad Bäckefors bruk i Bäcke socken af Wedbo
härad afsättningsplats. Vid de å sistnämnde ort bestämda tory dagar, en i hvarje vecka, uppköpas för nämnde
Elfsborgs län.
Gårdfarihandel. Bränvinsförsäljning. Marknader. Hemmantal m. m. 21
harad äfvensom för Nordmarks härad af Wermlands län och Norge högst betydliga partier spanmål, som under
sommaren föras på ångfartyget Stora Lee öfver sjön af samma namn till Wermland. Till Fredrikshall
afsättes någon del af jern och andra produkter från Wedbo härad. Den sydligaste delen af Wäne härad äfvensom
Bjerke och Flundre härader tinna för en del af sina varor afsättning vid Trollhättan, men i öfrigt,
likasom Ale och Wedtle härader, i Wenersborg eller Göteborg, dit transporten gynnas af Göta eif. För den
större delen af länets öfriga härader utgör Borås rörelsens centralpunkt, dit varor i stor mängd föras jemväl
från angränsande Skaraborgs och stundom jemväl från Bohus län. De sydligaste delarne af Marks och Kinds
härader åter, såsom aflägsnare från Borås, hafva ännu till en del sin rörelse på Hallands län.
I öfrigt ombesörjes afsättningen af väfnader till allra största delen dels genom gårdfarihandlande af
allmogen, hvilka, ehuru deras antal emot slutet af den tid perioden omfattar nedgått, likväl derigenom att de,
som idka denna handel, bedrifva den i vida större skala än fordom, äro tillräckligt många, dels genom handelsborgare
och gårdfarihandlande i städerna Borås och Ulricehamn. Genom dessa gårdfarihandlande afsättas
jemväl andra af ortens tillverkningar, till exempel från Limmareds och Bollsjö glasbruk, och tillföras orten
vissa råämnen för tillverkningen, äfvensom andra varor, till exempel skinn, fjäder, tagel m. m., uppköpas och
omsättas. Slutligen finnes i orten en mängd så kallade uppköpare, hvilka hopsamla och till afsättningsorterne
afföra och föryttra landtmannaprodukter, såsom smör, ost, ägg och jemväl spanmål, hvilket, särdeles för allmogen,
betydligt underlättar afsättningen af deras alster. Afven utaf dem som idka landthandel och hvilkas
antal inhemtas af hosföljande tabell N:o 9, af hvilka den större delen derjemte sysselsätter sig med jordbruk,
uppköpas allmogens varor, oftast i utbyte mot köpmansgods.
Förhållandena i afseende å vmmterings- och utskänkningsstäUen för spirituösa drycker, afgifterne Tab. Litt. a.
derför samt dessas disposition inhemtas af tabellen Litt. A. å följande sida.
Marknader hållas årligen i länets alla städer, deraf i Wenersborg tre, Borås tre, Alingsås fyra, Ulrice
o
hamn
fyra, och Amål tre gånger om året, samt i Wäne fögderi å Genneved två gånger och Lilla Edet en
gång, vid Vestra Ed i Wedbo härad en gång, å Mörlanda-platsen i Gäseneds härad två gånger, å Svenljunga
och Trädet i Kinds härad hvardera två gånger, samt å Skene, Kinna och Björketorp i Marks härad hvardera
en gång om året. Med undantag af kreatursmarknader synas dessa sammankomster blifva alltmera öfverflödiga.
Under senare delen af den tid berättelsen omfattar har en tryckning i penningeställningen i allmänhet
hämmande inverkat på rörelsen. De betydliga lånesummor, som erhållits från länets Hypoteksförening, hafva
icke förmått afhjelpa denna brist, och den lyftning, som under den förflutna tiden erfors i nästan alla näringar,
har efterträdts af en jemförelsevis svårare ställning. Den goda skörd, som året 1860 gaf Dalsland, beredde
likväl åt denna ort en lättnad, som i mindre mån kom öfriga delar af länet till del. I Borås har under
perioden uppstått en Filialbank, som i denna ort verkat välgörande. I Wenersborg deremot, hvarest endast
finnes en afdelning af Wermlands Enskilda Bank, hvilken icke på långt när tillfredsställer behofvet af den
derstädes betydligt tilltagande rörelsen, kännas olägenheterna af bristen på en större kreditanstalt särdeles.
5. Itameralforhållanden.
Redogörelse för antalet af hemman och lägenheter inom länet, deras natur och brukningsdelar jemte Tai>. n:0 io.
uppskattningsvärdet inhemtas af bifogade tabell N:o 10.
Till skatte hafva blifvit köpte 13JJ mantal krono, hvarmed antalet af skattehemman, under den tid berättelsen
omfattar, blifvit ökadt; deremot är hemmantalet i länet minskadt med J mantal, som blifvit i jordeboken
uppfördt såsom lägenhet. Intet hemman är från ödesmål upptaget. Nyskattlagde med åsatt ränta äro,
inom Kullings fögderi: nybygget Orrholmen, 1859 fastställdt till i mantal, samt ödeshammaren Stålarp i Ås
härad, 21 mantal, genom Kongl. Maj:ts Befällningshafvandes utslag den 5 November 1860, fastställdt af Kongl.
Kammar-Kollegium 1861; medgifne rätt till skatteköp utan ny skattläggning, emot gamla räntans utgörande,
22 Elfsborgs län.
Hemmansklyfning. Jordafsöndring. Skiftesverk.
Marks fögderi: Kaggesbo, skattlagdt 1861; Kinds fögderi: Wegby, tre kronotomter, skattlagde 1861; och ytterligare
i Kullings fögderi: allmänningarne Gälaveden och Trehörningen, skattlagde år 1861.
Hemmansklyfning en fortgår inom Södra Dals fögderi, efter hvad som uppgifvits, så, att der finnas lägenheter
som blott innehålla 4 å 5 tunnland.
Jordafsöndring ar, som blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställda, äro:
under år 1856
6 stycken; under år 1859
7 stycken;
1857
2 » 1860
2 »
1858
17 » tillsammans 34 stycken.
Anmärkas bör likväl, att en stor mängd jordafsöndringar ske, som icke anmälas till fastställelse.
Tab. n:o ll. Af hosfogade tabell N:o 11 inhemtas upplysning om fortgången inom länet af laga skiften under perioden
och kostnaderne derför. Från Provins-Landtmäteri-Kontoret har derjemte infordrats motstående uppTab.
Litt. b. gift, tab. Litt. B., angående antalet af de hemman, som undergått laga skifte och de, som återstå oskiftade,
i hvilken uppgift likväl möjligen torde förefinnas något misstag till följd deraf att kontorets handlingar,
vid den brand som år 1834 öfvergick Wenersborg, förstördes.
Rörande det fördelaktiga inflytandet å jordbruket af laga skiften, kunna meningarne ej Vara delade.
Den ifver, hvarmed skiftena fortgå, vittnar också om att jordbrukaren inser att fördelarne, icke blott af tidsbesparing
vid brukningen utan äfven af friheten att sjelf råda öfver sin jord, öfverväga de olägenheter, sorn
Tab. Litt. A. Antalet minuterings- och utskänkning sställen samt afgifterne derför.
Minuthandel
Utskänkning
genom
bolag.
af
enskilde
personer.
genom
bolag.
å gästgifve-  riet' på lan-  det och ut-  skänknings-  ställen i
städerne.
å exercis-  mötes-  platser.
enligt sär-  skilde till-  ståndsreso-  lutiouer på
kortare tid.
Summa afgift i
R:dr R:mt:
.
Wäne fögderi
—
—
—
1
—
2
1,886
40
i Kullings dito
—
—
—
7
—
2
1,980
—
Marks dito
—
—
—
10
1
—
5.360
28
i Kinds dito
—
1
—
8
—
—
2,160
—
Sundals dito
—
—
5
—
1
1,106
67
Wedbo dito
—
2
—
—
—
450
—
Wenersborgs stad
1
-
—
10
1
—
19,941
34
6
1
2
9,391
02
Alingsås dito
1
1
—
—
5,659
40
Ulricehamns dito
—
2
—
6
—
—
2,798
25
Åmåls dito
1
—
—
2
—
1
4,060
Summa
3
11
2
49
2
8
54,793
36
Af influtne afgifterne äro utbetalde:
Provision till Redogörarne
105: 54.
Andel till Länets Norra Hushållnings-Sallskap  6,688: 01.
» » » Södra dito
3,845: 18. 10,533: 19.
» » socknarne, som fördelas i förhållande till folkmängden
8,561: 54.
» » städerne: Wenersborg
15,880: 85.
Borås
*
7,497: 80.
Alingsås  4,518: 4 6.
Ulricehamn
2,234: 12.
Åmål  3,241: 50. 33,372: 73. 52,573:
Återstoden utgöres af dels afskrifning för godtgjorde öfverlevcreringar och restituerade medel, samt dels balanserade medel beroende på
pröfning af uti Kongl. Kammar-Rötten anförde besvär öfver Pröfnings-Komiténs beslut
2.220: 36. 54,793: 36.
Elfsborgs län.
Statsbidrag. Roteringsindelning.
23
förrättningarne medföra, äfven om han icke i lika mån med alla grannarne kan komma i åtnjutande af alla
skifteslagets förmåner. På skogarne hafva deremot skiftena, åtminstone till en början, ej verkat välgörande
till följd af skiftesstadgans föreskrift, som medger afverkning af den skog, hvilken vid skifte frångår ett
hemman.
Af nedanstående tabell Litt. C. inhemtas beloppet af influtna verkliga Statsbidrag. Tab. Litt. c.
Efter roteringsindelning en underhåller Elfsborgs län:
af Westgöta Regemente
208 man,
» Elfsborgs d:o
1,191 »
» Westgöta Dals d:o 6 kompanier
900 »
» Båtsmanshållet
87 »
För den år 1826 och derefter tillkomne ordinarie rotering för hittills oroterade någre få hemman och lägenheter
erlägges rotefrihetsafgift.
Tab. Litt. K.
Öfversigt öfver skiftesverkets tillstånd.
Marks härad
Bollebyggds d:Q
Wedens
d:0
Redvägs
d:0
Kinds
d:0
Kulliugs
d:o
Gäseneds
d:o
As
d:o
Wedtle
d:o
Ale
d:o
Plundre
d:o
Bjerke
d:o
Wäne
d:o
Sundals
d:o
Nordals
d:o
Walbo
d:0
Wedbo
d:0
Tossbo
d:o
Förmedlade mantal:
inom
Summa
hvilka undergått fastställdt
en- eller laga skifte och storskifte,
som troligen icke rubbas.
På alla
ägorne.
255}
65}
95}
120}
288}
113}
834
112
124}
254}
43}
40}
170}
224}
91}
120}
200}
79}
2,483}
På endast
inägorne.
2}
i
2
32A
6}
4
69}
3}
1
2
22}
18}
11}
På endast
utägorne.
34}
1
3
26}
13}
7}
128}
6}
4}
26}
16}
3
2
9}
14}
7}
188A | 316}}
hvilka troligen komma att
undergå laga skifte.
På alla ' På endast På endast
ägorne. j inägorne. I utägorne.
152}
17}}
15}}
135}
201}
177}
159}
19D
16}
39}
71
'8
27}
65}
68
29}
f
1.134A
38
24}
79}}
21}
}
164A
57H
14}
42}
2}
28
147}}
hvilka troligen icke komma
att undergå laga skifte.
På alla
ägorne.
49
3}
9
33}
13}
13}
18}
13
7
7}
28}
På
inägorne.
20}}
4}}
28A
På
utägorne.
7}
196} ! 54A
7}
Tab. Litt. C.
Influtne verkliga Statsbidrag samt restantier derå åren 1856—1860.
Statsmedel
Bränvinstillverkningsafgift
Riksgäldsmedel
Summa
Ar 1856.
InflutBe.
R.-dr R:mt.
Resterande.
R:dr R:mt.
302,387|98
203,373:93
94,66025
26,697 89
714 37
600,42216 ; 27,412 26
lr 1857.
!
Influtne. Resterande.
R:dr R:mt. R:dr R.mt.
325,733 39
237,307^12
100,536 98
31,714 43
758 26
663,57749, 32,472,69
År 1858.
Influtne.
R:dr R:mt.
Resterande.
R:dr R:mt.
324,550|43
201,483j34
124,047^83
650,081 60
32,882 80
2,217 94
35,100 74
Ar 185 9.
Influtne.
R:dr R:mt.
329,919 30
222,616
104,286
656,822,53
Resterande,
R:dr R.mt.
24,437
936
37
25,373168
Ar 1860.
Influtne.
R:dr Ruut.
319,160187
149,37581
111,009,22
Resterande.
R:dr R:mt.
22,202
1,609 20
579,545,9o| 23,812,15
24 Elfsborgs län.
Kommunalutskylder.
Enligt Kongl. Brefvet den 21 September 1839 betala städerne vakansafgift för 19 ordinarie båtsmansnummer.
Extra voteringen utgöres:
vid Elfsborgs Regemente af 77 rotar
21 daler 16 öre,
» Westgöta-Dals dito af 67 »
4 »
» Westergötlands Båtsmans-kompani 12 rotar
samt af städerne för 22\ mantal, motsvarande T4<& roteandel.
Af ofvannämnde 156 rotar hafva, i händelse af krig, 151 åtagit sig att uppsätta hästar, men återstående
5 vilja fortfarande hålla karl. Roteringsprestationen uppgår, enligt 1860 års markegångssättning, till
104 R:dr 50 öre för hel soldatrote, och för helt hemman, tillhörande båtsmansroteringen, till 22 R:dr 42
öre R:mt.
Klereciets aflöning rättar sig merändels efter tiondesättning och gamla eller nyare öfverenskommelse!-,
som dels äro af Kongl. Maj:t stadfästade för viss tid, dels och i allmänhet endast gälla för den lönade prestmannens
tjenstetid. Utgiften härtill, inberäknad kyrkobetjeningens aflöning, är för ena orten så olik den
andra, att hvarje från det liela dragen slutsats om samma utgiftsbelopp på hemmantal eller annorledes skulle
blifva förvillande. Detta onus är dock ganska säkert på landsbygden ett bland de betydligaste, då beloppet
deraf kanske uppgår till 22, 30, 37 och ända till 45 R:dr Runt på helt mantal om året, oberäknadt de så
kallade jura stola!. I städerne deremot äro innevånarnes afgifter till Klereciet jemförelsevis mindre och således
vanligen föga betungande.
För väghållningen på landet erfordras årligen från och med 4 till och med 16 ökedagsverken af hvarje
helt mantal, i förhållande till lokalen, samt något mera vid tillfälliga större skador å vägarne. Väghållningsbesväret,
ehuru på vissa orter mindre betungande, är det deremot å andra i hög grad, der, till följd af nya
kommunikationsleders öppnande, transporten erhåller nya rigtningar, och vägarne således i jemförelse med
hvad förut varit fallet mycket befaras. Svårigheten att i vissa orter erhålla tjenliga väglagningsämnen ökar
också å dessa ställen tungan af denna jorden åliggande skyldighet, som ovilkorligen fordrar om icke en
lättnad, åtminstone en reglering och jemnare fördelning. De tillförene mindre väl hällne vägarne hafva i
senare tider blifvit förbättrade, sedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, efter att, å utlysta sammanträden
med ortens innevånare, hafva åstadkommit öfverenskommelser derom, påbjudit vägsynernes hållande dels höst-,
dels vårtiden, i stället för förut under sommaren.
De afgifter, som utgå på landsbygden, för kyrko-, prestgårds- och tingshushy ggnad, inqvartering, skallgång
och andra jagt anstalter, tingsgästning och liäradstjenares aflöning, kurhusmedel, barnmorskeaflöning, djeknepenningar,
kollekt- och stamboksmedel äfvensom riksdagsmannaarvode, samt i städerne för kyrko-, skole-, rådhus och
andra publika byggnader, brandredskaps underhållande, magistraters och stadsbetjentes aflöning, inqvartering,
kurhusmedel, djeknepenningar, kollekt- och stamboksmedel samt riksdagsmannaarfvode, med flere tillfälliga
kommunalutgifter äro alltför olika, orter och städer emellan, att kunna sammanföras och beräknas till något
visst å hvarje hemman, bruk, inrättning, näring eller person, med den tillförlitlighet i kalkylen, som för ändamålet
skulle erfordras.
Hvad städerne angår har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande infordrat och bifogar vid hvar och en af
dem uppgift på inkomster och utgifter.
6. Politi.
För religionens, sedlighetens och bildningens befrämjande och vidmakthålande är, oberäknadt presterskapets
och kyrkorådens inverkan, sörjdt genom en mängd dels offentliga, dels enskilda anstalter.
Elfsborgs län.
Läroverk, Tillämpningsskolor och Barnhus.
25
Bland de förra intager Wenersborgs Elementar-läroverk ett framstående rum. Dess utvidgande till fullständigt
läroverk, äfven på den klassiska linien, med en Rektor, tre Lektorer och åtta Adjunkter, är under
den tid perioden omfattar beslutadt, och ett för orten länge kändt behof derigenom afhjelpt. En af de stora
idéer, som skapat Sveriges ännu bevarade inrättningar, uttrycker sig i systemet af dess offentliga läroverk, i
dessas gemensamma rigtning att bilda ett folk med grundlighet i begrepp och allvar i lynne, i deras jemna
stigande, frän elementarisk öfning af kunskapsförmågan, till bestämda kunskaper. De klassiska studierna äro,
oberäknadt den öfning för tankeförmågan och den lättnad för bibringande af den graminatikaliska undervisningen,
de medföra, bidragande till detta mål; och den åsigt, som velat utdöma dem, och funnit tiden,
hvars vinstberedande värde äfven under barndomsåren man noga beräknat, onyttigt förspilld på dessa studier,
dem England, detta företrädesvis praktiska land, fortfarande lägger till grund för undervisningen, torde förr
i ller senare komma att vika.
Jemväl i länets öfriga städer finnas större och mindre Läroverk; i Borås lägre elementarläroverk med
O ' o
o
Rektor och fem Kolleger, i Alingsås med Rektor och två Kolleger samt i Amål med Rektor och två Kolleger,
och i Ulricehamn pedagogi med en lärare.
I Borås är jemväl under den tid, berättelsen omfattar, med understöd af statsmedel, inrättad en teknisk
skola, som flitigt begagnas, och hvartill ett prydligt hus blifvit af staden uppfördt.
I Wenersborg är genom nitiska bemödanden af några bland dess handtverkare och ett frikostigt bidrag
af en medlem inrättad en söndagsskola för lärlingar, hvaraf dessa draga mycken nytta. Afven i Borås
samt Ulricehamn äro sådane skolor organiserade.
Folkskolor, dels fasta, dels ambulatoriska, äro i alla kommuner inrättade, mångenstädes jemväl roteskolor
för bibringande af de allra första kunskaperne; äfven sockenbibliotheker finnas flerestädes. I Wenersborg, Borås
och Amål finnas särskilde flickskolor inrättade för bibringande af kunskaper och insigt i handaslöjder. Jemväl
å Trollhättan finnes, jemte en af Trollhätte Kanalbolag bekostad skola, en slöjdskola för fruntimmersarbeten.
0
A Lilla Edet finnes en privat skola för gossar, som besökes af 30, dels hel-, dels halfpensionärer. Vid Upperuds,
Billingsfors och Bäckefors bruk äro friskolor inrättade, och år 1860 på Baldersnäs jemväl en flickskola,
der omkring 40 barn åtnjuta undervisning. Vid Rydboholms och Rydals fabriker likasom vid Fallered
äro skolor för fabriksfolkets barn inrättade, hvarjemte inom Istorps och Sätila pastorater, likasom vid Kobergs
säteri, finnas donerade skolor.
För omsorgen om vanvårdade barn äro inom länet tvenne föreningar bildade, till hvilkas understöd
Kongl. Majit i nåder tillåtit, att räntan af en i fordna- tider för uppförande af ett allmänt arbetshus bildad
fond får användas. Dessa föreningar, af hvilka den ena i Borås under namn af Prins Gustafs förening redan
1 flera år funnits till och den andra under namn af Drottning Lovisas förening nyligen bildats i Wenersborg,
emottaga, den förra, hvars tillgångar genom donationer af enskilda betydligare tillväxt, 40 och den senare 20
vanvårdade barn, hvilka emot ersättning utlemnas till fosterföräldrar, om hvars lämplighet föreningens medlemmar
äga kännedom.
Inom Östads socken af Ale härad finnes jemväl en af framlidne Kommerserådet J. Sahlgren år 1775
inrättad skola å Östads säteri, uppgående med underlydande hemman till 20 A mantal, hvaraf inkomsten jemte
räntan af ett i Rikets Ständers Bank insatt kapital, uppgående, till följd af inträffad myntförsämring, till
25,000 R:dr Runt, användas enligt stiftarens föreskrift till uppfostrande af fattigare samhällsklassers barn till
jordbrukare. Vid denna välgörande inrättning, benämnd Östads barnhus, underhållas årligen omkring 100
barn, af hvilka största delen utlemnas till fosterföräldrar bland godsets underhafvande och njuta undervisningvid
skolan. Den förvaltas genom en på stället boende Intendent af en af testators arfvingar, som hvar efter
annan nämner sin efterträdare, under öfverinseende af Wasa Ordens Kommendörs-Kapitel.
Landsh.-Emb. uti Elfsborgs län und. ber. för åren 1856—1860. 4
26
Elfsborgs län.
Väigörenhetsstiftelser. Helsö- och sjukvård.
Bland välgörenhetsinrättningar förtjenar äfven omnämnas en af framlidne Krigsrådet D. Fryxell och
hans fru M. Langenskjöld gjord donation af säteriet Ekholmen med undertydande i Nordals härad, hvaraf inkomsten
användes, dels till pensioner för medellösa enkor och barn inom Elfsborgs län och Wermland, dels
till stipendier för studerande vid Mariebergs artilleriläroverk, Upsala akademi och Carlstads skola, äfvensom
till bildande af en fond för en lancasterskola, gemensam för Gunnarsnäs och Holms socknar. Den förvaltas
af en Direktion, bestående af Landshöfdingen i länet såsom ordförande, samt Häradshöfdingen och Kronofogden
i Sundal, Pastor i Or och vissa dels valda, dels af testatorerne nämnda medlemmar.
Särskildt till förmån för Wenersborgs samhälle tillkomna fromma stiftelser äro:
En af framlidne General-Auditören E. G. Gyllenheim, enligt testamente af den 6 Oktober 1824, stiftad,
benämnd Gyllenheimska donationen, bestående af kontanta medel och frälseräntor till belopp af omkring 9,500
R:dr samt å stadens ägoområde belägna bebygda landeriet Fredrikslund, hvaraf inkomsten användes till ett
eller flera barns försörjning till uppnådda 14 års ålder samt till premier åt 5 gossar och 5 flickor i stadens
folkskola, då de derifrån afgå och uppnått 14 års ålder; samt
En, stiftad af framlidne Regeinents-Läkaren G. Sandmark, enligt testamente den 20 April 1850, af aktier
till ett nominelt belopp af 7,000 R:dr, hvartill kommit aktieutdelningen, som, enligt föreskrift, besparats
till den 1 Juli 1857 och hvilken fond blifvit anslagen: »till uppförande af sunda och tjenliga bostäder för sådane
åldriga och torftiga till arbetsklassen hörande personer af Wenersborgs stads innevånare, hvilka sjelfva
sakna förmåga att anskaffa sig dylik bostad». Fonden förvaltas enligt testators föreskrift af Drätselkammaren,
som å tjenlig plats låtit uppföra ett tvåvåningars stenhus med boningsrum, kök och nödiga uthus för 13
familjer mot en kostnad af 11,620 R:dr R:mt. Genom aktiernes realisering samt årliga hyror, hvilka dock äro
ganska billiga, hade fonden vid 1860 års slut en kontant behållning af 5,168 R:dr 20 öre R:mt.
För helsovärden äro Provinsialläkare stationerade i länets 5 städer, hvarjemte, under den tid berättelsen
omfattar, ett Provinsialläkare-distrikt tillkommit, nemligen för Kinds härad i Svenljunga, hvarest en bostad
för Läkaren är under byggnad.
Äfven för Skene och en del af Dalsland äro förslag om stationerande derstädes af Provinsialläkare
o
framställde, och för förstnämnde ställe numera jemväl af Kongl. Majit i nåder godkändt. A Trollhättan är
jemväl stationerad en af Kanalbolaget aflönad Läkare, hvarjemte Regements-Läkaren vid Westgöta-Dals regemente
för närvarande är boende å Lilla Edet. I städerne äro jemväl särskilda Stadsläkare anställde. Af de
vid Westgöta-Dals regemente anställde Bataljons-Läkare är den ene bosatt och praktiserande i Wenersborgs
stad, den andre i Ale härad. En Bataljons-Läkare vid Elfsborgs regemente är bosatt och praktiserande i Borås.
Offentliga sjukvårdsanstalter äro Lasai’etterne i Wenersborg och Borås. Antalet sängar utgör å det förra
50 och å det senare likaledes 50, hvilket hittills fullt motsvarat behofvet. Utgifterne för dessa sjukvårdsanstalter
bestridas dels af räntan å kapitaltillgången, som år 1860 utgjorde: för Wenersborgs Lasarett 1,500
R:dr, oberäknad ej mindre den fond 3,500 R:dr, som af aflidne Stadsfogden C. M. Dafgård blifvit skänkt till
Lasarettet, för att bereda kostnadsfri vård derstädes åt medellösa personer af de bildade samhällsklasserna, än
äfven en af aflidne P. Ekman gjord donation å 500 R:dr Specie, intecknad i säteriet Kilanda, hvaraf räntan
tillfaller Lasarettet; och för Borås: 3,000 R:dr; samt dels af de från länet utgående Lasaretts- och Kurhusafgifter,
som under det sista af de år berättelsen omfattar utgått för hvarje mantalsskrifven person med 15
öre till det förra och 16 öre till det senare.
Apothek finnas i samtlige städerna samt derjemte å Trollhättan, Lilla Edet och Svenljunga.
Helsobrunnar och badinrättningar finnas i Alingsås; vid Rostock och hemmanet Hällan i Nordals härad;
å pastors i Ed boställes ägor; i Ödskölds socken (föga besökt); å hemmanet Killeruds ägor i Edsleskogs socken,
kallad Hults brunn (jemväl föga besökt); vid hemmanet Årbol i Åmåls socken; den så kallade Falskogs källa
o
i Rångedala socken af As härad; samt å hemmanet Torsliults ägor i Strengsereds socken af Redvägs härad.
Elfsborgs län. Kreditanstalter. Sparbanker. Sockenmagasiner. Brandstodsföreningar. 27
o
Bland dessa helsobrunnar hafva endast de förstnämnde vid Alingsås och Rostock samt vid Årbol och i Rångedala
varit besökta af personer utom orten.
Examinerade barnmorskor finnas i städerna, men ännu blott i några församlingar på landet; omsorgen
om anskaffande deraf har dock småningom gifvit sig tillkänna, och å flera ställen hafva sådane under perioden
blifvit anställda,
Vaccinatörer finnas inom alla orter.
.. o
Veterinärinrättningar finnas i Wenersborg och Borås med dervid anställde Läkare. Afven i Amål finnes
numera Veterinär-Läkare, till hvars aflönande det Norra Hushållnings-Sällskapet lemnar bidrag.
Rättsväsendet och polisverksamheten handhafves inom länet med ordning och nit, och antalet af gröfre
förbrytelser har, såsom följd deraf och af tilltagande bildning, i jemförelse med fordna tider högst märkbart
aftagit. Fångantalet vid Wenersborgs cellfängelse har, oaktadt den under perioden inträffade förändrade lagstiftningen
angående stöld och bedrägeri, hvarigenom fängelsestraffen ökats, ej stigit, såsom man haft anledning
vänta. Ett kronohäkte i Borås i stället för det i Alingsås befintliga torde dock, till undvikande af den
långa transporten, blifva nödvändigt.
De kreditanstalter, som inom orten anlitas, äro: Hypotheksinrättningen för jordägare i Göteborgs och
Bohus samt Elfsborgs län, hvilken under senare tiden utsträckt sin verksamhet jemväl till Skaraborgs län,
och för norra delen af Dalsland: Wermlands Hypotheksförening. Derjemte, för lån på kortare tid och kreditivers
beviljande samt upp- och afskrifningsräkning: en afdelning af örebro Privatbank i Borås; en på understöd
från Rikets Ständers Bank grundad Filialbank derstädes; samt afdelningar af Wermlands Enskilda bank
o
i Wenersborg och Amål, den senare blott för kreditiver samt upp- och afskrifningsrörelse. Till en mindre
del anlitas äfven Rikets Ständers Banks afdelning i Göteborg. Behofvet af en utvidgad kreditanstalt för Wenersborg
är, på sätt redan blifvit anfördt, känbart.
Sparbankernes antal och rörelse inhemtas af tabellen N:o 12; utom de deri omförmälde, är en spar- Tab. N:ol2.
bank i södra delen af Kinds härad under organisation. Den räntefot, efter hvilken delägarne godtgöras, är i
allmänhet 5 procent.
Sockenmagasiner finnas uti 56 socknar, således få i förhållande till socknarnes antal inom länet. De
befintlige magasinernes fonder äro dessutom obetydliga med afseende å socknarnes omfång samt utsäde och
spanmålsbehof efter inträffade missväxtår, så att de svårligen kunna tagas i beräkning vid sådana tillfällen,
helst grunderne för inrättningen merändels förutsätta spanmålslagrets utlånande årligen vid vårtiden, för att
efter påföljande skörd återlevereras in natura med viss afgäld, men hvilket icke gerna kan ske, då svårare
missväxt inträffar, och det skulle vara mest af nöden att återbekomma lånen, till understöd för utsäde behöfvande
delägare.
En gemensam brandstodsförening för länet finnes, stiftad år 1841, med en ansvarighetssumma, uppgående
1860 till:
för byggnader
24,284,200 R:dr,
» lösören
16,374,950 »
Till följd af flera, under den tid, berättelsen omfattar, inträffade eldsvådor, hafva de afgifter, som måst
uttaxeras, uppgått till i procent af försäkringsvärdet, hvilket föranledt bildandet af särskilda föreningar för
vissa härader, hvilket med afseende å de större bidrag, som vid inträffade betydligare brandskador komma att
utkräfvas af delägarne i dessa mindre föreningar, torde befinnas mindre välbetänkt.
Rörande fattigvården meddelar hosfogade tabell N:o 13 tillgängliga upplysningar. Detta onus är Tab. N:ol3.
onekligen det mest betungande, uppgående öfver hufvud taget till 40 å 50 R:dr per mantal. De fattige underhållas
dels i dertill inrättade fattighus, dels genom deras öfverlemnande till omvårdnad emot ersättning af
dertill lämplige personer, i några socknar på det sätt, att de turvis underhållas af jordägarne, hvilket i öfver
-
28
Elfsborgs län.
Fattigvård. Staden Wenersborg.
ensstämmelse med stadgandet i fattigvårdsförordningen ej förekommer i fråga om barns underhåll. I några
socknar ombesörj es fattigvården af sockennämnden, gemensamt för hela socknen, i andra genom försorg af de
rotar, i hvilka socknarne äro fördelade.
I städerne är fattigvården omsorgsfullt ordnad. 1 Wenersborg är staden, med afseende å fattigvården,
ordnad i särskilda rotar, inom hvilka tillsyn hålles af rotemästare eller ordningsmän. Ett härom upprättadt
reglemente är af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställdt. För fattigvården i Borås finnes också ett af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställdt reglemente.
En byggnad till bostad för arbetare är uppförd i Wenersborg af den till detta ändamål donerade ofvan
omförmälde fond, och förslag uppgjordt till uppförande ytterligare af en sådan byggnad. Under den kallare
årstiden förses de fattige med föda kostnadsfritt genom en af fattigvården besörjd spisinrättning.
I Wenersborg är en förening af fruntimmer bildad för beredande af arbetsförtjenst åt medellösa bland
qvinkönet. I Borås finnes äfven en sådan förening af fruntimmer under namn af Maria-stiftelsen, förnämligast
i ändamål att vårda och uppfostra fattiga flickor. Begge dessa inrättningar hafva verkat särdeles välgörande.
Städer.
Wenersborg, hörande till tredje klassen enligt Kongl. Maj:ts nådiga Resolution den 11 April 1853, erhöll
stapelstadsrätt enligt Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse den 16 Mars 1858, är grundlagd under Drottning
Christinas regering på utmarken af f. d. säteriet Hufvudnäs i Wassända socken, vid södra ändan af sjön
Wenern, från hvilken segelled blifvit öppnad genom sjön Wassbotten, förbi Göta elfs fall vid Nyebro till
slussen vid Brinkebergskulle. Genom de af Konungarne Carl IX och Gustaf II Adolf utfärdade privilegier och
donationsbref för staden Brätte, hvars innevånare 1642 ålades flytta till den nuvarande staden, och genom de
vidare af Drottning Christina utfärdade privilegier äro 7f mantal af Wäne härad donerade till staden, nemligen
Amnered i, Amnered Skattegården i, Guntorp 1, Espered stora 1, Wassända 1, Korsebergatorp 4, Hufvudnäs
säteri 2, Torpa 1, Kjellhagen 4, Björkholmen 1 och Hufvudnäsön 4 mantal. Dessutom hafva två,
vester om sjön Wenern närbelägne, hemmansdelar i Frendefors socken af Sundals härad, Djupedalen 1 och
Stora och Lilla Grönvik \ mantal, blifvit staden underlagda. Bland dessa hemman äro Hufvudnäs, Hufvudnäsön,
Torpa, Kjellshagen, Korsebergatorp och en del af Björkholmen från äldre tider styckade i smärre jord
o
lotter,
hvilka innehafvas af enskilda personer. Återstoden af Björkholmen, som nu kallas Holmängen, samt
åtskilliga jordlotter äfvensom Hufvudnäsöns vattenfall och skogsmark utarrenderas för stadens räkning, hvarjemte
en del af jorden är upplåten till löningslä genheter åt Borgmästare och Pastor. Redan vid den Landtmäteriförrättning,
som 1787 verkställdes, voro hemmanen Guntorp och Wassända till namnen försvunna, men
skola blifvit fördelade på de hemman, som nu förekomma under benämning af Knutsbol med Torpet, Gatan,
Grönelid och Brättehaga. Hemmanen Amnered med Brättehaga 1 mantal, Grönelid 1, Knutsbol med Torpet j,
Espered 1, och Gatan 1 mantal, äro alla för stadens räkning utarrenderade.
Staden med dithörande donerade hemman inom Wassända socken lyda under stadens jurisdiktion, men
ofvanberörde tvenne hemman i Frendefors socken, Djupedalen och Grönvik, lyda i kyrkligt hänseende under
Frendefors pastorat, i judicielt under Sundals häradsrätt, och i kameralt under Sundals fögderi.
Rörande handel och sjöfart, fabriker, handtverkerier, äfvensom tomter, jord och lägenheter af alla slag
i denna, likasom i länets öfriga städer, inhemtas upplysning af de deröfver upprättade tabeller.
Här förtjenar således endast att nämnas, att sedan staden erhållit stapelstadsrätt, handel med spanmål,
jemväl på utrikes orter, betydligen tilltagit, hvartill dess gynnsamma läge i väsentlig mån bidragit, och hvilken
handel, derest jernvägsförbindelse med de inre delarne af Westergötland kan åstadkommas, skulle i väsentlig
mån ytterligare tilltaga. I öfrigt omfattar handeln hufvudsakligast in- och utländska kramvaror,
specerier och drycker, salt, sill och andra viktualievaror jemte stenkol, samt i kommission från Wermland
Elfsborgs län. Staden Wenersborg. 29
jern och trädvaror. Köpmännen i Wenersborg förlägga dessutom en stor del af dem, som idka landthandel
i orten.
Jemväl fabriker och handtverkerier hafva icke obetydligt tilltagit, men lida under den tid af året, då
sjöfarten är stängd, genom brist på kommunikationer.
A stadens skeppsvarf hafva under femårsperioden blifvit nybyggda tio och förbyggda elfva stycken medelstora
fartyg, af hvilka en del blifvit till främmande orter försålda.
Den inrikes sjöfarten på Wenern har upptagits af jern och andra bergverkseffekter, äfvensom med blockar
till försågning vid Trollhättan och Lilla Edet. Djupet i segelleden förbi staden är beräknadt för 9i ä 10
fot djupgående fartyg. Segelledens bibehållande vid erforderligt djup äfvensom underhållet utaf dragvägar
utmed oell broar öfver kanalen åligger Nya Trollhätte Kanalbolag, enligt Kongl. Brefvet den 28 Juli 1852-  Slussarnes bredd är 24 fot och öppningen i broarne öfver segelleden i enlighet dermed.
Beträffande stadens sjukvård är under år 1859 uppfördt ett särskildt sjukhus för staden, att begagnas
vid inträffande farsoter. Kostnaden derför har uppgått till 8,000 K:dr. Huset lenmar utrymme för 24 sjuksängar,
och är nödig sjukattiralj äfven att tillgå.
Wenersborg har en Borgmästare och fyra Rådmän.
Stadskassans inkomster och utgifter
Litt. D.
i medeltal
åren 1856—1860 inhemtas af nedanstående
tabell
Tab.
Tab. Litt. I). Wenersborgs Stridskassas inkomster
och
utgifter i medeltal åren 1856 med 1860.
Inkomster.
R:dr Hmt.
öre.
Utgifter.
R:dr Rrut.
öre.
Arrende för stadens hemman
1,528
75
Afskrifningar
1,781
17
» » Nyebro
1,200
—
Löner
10,592
51
4,508
96
499
61
Ersättning af Trollhätte bolag
3,000
Skrifningsmaterialier och ljus
551
64
Tullfrihets ersättning
48
84
Beklädnad
441
09
Burgäld
30
50
Eldsläckningsanstalt^’
470
01
Taxerade medel
93
49
Utskvider för hemman
316
59
Platspenningar
1,469
90
Renhållning
212
80
Näringsafgift
361
40
Vägunderhåll
208
30
Bötesmedel
393
25
Underhåll af Nyebro
274
54
Straffränta
147
65
Diverse
1,167
02
Kokhusafgift
562
36
Byggnadsutgifter
1,258
25
Fiskförsäljningsafgift
81
—
Regleriugsutgifter
647
28
Minuterings- och utskänkningsafgift
9,777
58
Räntor
790
26
Seglationsafgift
964
36
Fångunderhåll
109
77
Tillfälliga inkomster
802
07
Gator och torgs underhåll
1,124
96
Hamn- och kaj afgift
958
22
Lyshållning å torg och galor
1,377
27
Summa R:dr R:mt
25,928
33
Summa R:dr R:mt
21,823
—
Hamu- och kajhvggiiailcn.
Inkomster.
Utgifter.
År 1856
5,474
68
År 1856
16,395
05
» 1857
3,965
41
» 1857
14,850
42
.» 1858
5,404
77
»» 1858
7,774
96
» 1859
6,422
87
» 1859
3,999
35
.. 1860
6,028
4 9
» 1860
3,435
97
R:dr R:mt
27,296
22
R:dr R:mt
46,455
75 |
Anmärkning. För åstadkommande af hamu- och kajbyggnaden, har lån blifvit upptaget, hvilket årligen amorteras. I följd häraf öfverstiga utgifterna ännu
inkomsterna.
30 Elfsborgs län.
Staden Borås.
Borås. Staden är anlagd under Konung Gustaf II Adolfs regeringstid år 1622, i Wedens härad vid
Wiskaån, som till en längd af § mil från staden är segelbar, förnämligast med afseende å den rese- och
Tab. Litt. E. Inkomster och utgifter i Borås stads kassor för år 1861.
Inkomster.
R:dr R:mt.
Summa
Riksmynt.
Utgifter.
R:dr R:mt.
Summa
Riksmynt.
I. Borgerskapets enskilda kassa.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
I. Borgerskapets enskilda kassa.
R:dr. löre.
R:dr.
öre.!
Behållning från förra räkenskapsåret
500
—
Aflöning till Stadens Äldstes Sekreterare och Vaktmästare
100;
—
Burgäldsafgift
Uttaxeras af 184 borgerlig fyrk å 4: 50
20
828
—
1,348
Amortering och ränta å kassans lån 1,000 R:dr
Ränta å Holmströmska donationen 2,400 R:dr
Afkortningar
1,120
120
Q
—
1,348
;
II. Stadens särskilda kassa.
II. Stadens särskilda kassa.
1. Båtsmansvakansafgift.
1 Uppbörd af hemman på landet
122
1. Båtsmansvakansafgift.
Båtsmansvakansafgift
-
632
i Uttaxeras af jord, tomt och fyrk, efter 2:dra A ti Urvill-
2. Skjutsningsbesvär et.
510
632
3,000
Afkortningar
32
79
3,032
79
2. Skjutsning sbesvär et.
i Uttaxeras af 184 borgerlig fyrk |
[ 261 fyrk å 4: 25 ....
» » 53 närings d:o J
1,007
25
3. Skorstensfej ar ens aflöning.
600
9
61
609
61
» » 384 tomter å 2: 64
» » 462 tunnland jord, ä 2: 19
1,013
1,011
76
78
3,032
79
4. Eldsläckning sanstalterna.
Brist i kassan från förra året
'
100
3 Skorstensfejar ens aflöning.
Aflöning till brandmästaren och branddrängeu
75
—
309
300
60
01
Brandredskapens underhåll
366
_
541
» » 1,579 kakelugnar å 19 öre
609
61
5. Stadsläkarne och Barnmorskan.
4. Eldsläckning sanstalterna.
Brist i kassan från förra året
Aflöning till Stadsläkarne
130
600
—
Uttaxeras af 730,000 R;dr braudförsäkriugsvärde, å 70
a » Barnmorskan
125
—
511
Afkortningar
172
95
1,027
95
Uttaxeras af hyresgäster, som begagna mer än ett runi,
6. Veterinärläkaren.
k 38 öre
30
—
541
—
Brist i kassan från förra året
11
70
150
161
70
5. Stadsläkarne och Barnmorskan.
Uttaxeras af 1,869 mantalsskrifne personer ä 55 öre ....
—
1,027
95
7. Riksdagsmannaarfvode.
Brist i kassan från förra året
1,771
6. Veterinärläkaren.
Afkortningar
33
40
1,804
40
Uttaxeras af 462 tuunland jord, k 35 öre
—
161
70
III. Stadens allmänna kassa.
7. Riksdagsmannaarfvode.
1,804
40
Brist i kassan från förra året
Aflöning till Rådhusrättens och Magistratens ordförande
2,073
1,950
70
1
|
och ledamöter
—
III. Stadens allmänna kassa.
Aflöning till Stads- och Kronouppbördskassören
» » Stadsfiskalen och Byggnadsinspektören
900
300
Skatt och arrenden af qvarnar, hemman, jord och hus...
30:de penningsafgift vid fastighetsköp
3,180
1,500
—
» » Stadsexekutorn
» » Poliskonstaplarne och Stadsbetjeningen
» » Brand vaktskorpraler, torn- och gatuvakt ....
200
1,800
1,972
—
|
i
Öfverskott af bränvinsmedlen
Ståndplatspenningar
Tullfrihetsersättning
Saköresmedel
Oförsåld koppar
5.000
400
330
100
1.000
—
Gutuupplysning
Underhåll samt skatter å allmänna byggnader
Ränta med amortering af stadens byggnadslån
» å skulder på stadens fastigheter: Tekniska skolans
hus, Marieberg och Algårdsqvarn
Hyresersättning åt Förste Kollega
550
300
2,261
1,332
300
07
60
1
Uttaxeras af 184 borgerlig fyrk
53 närings dito
Hyra för telegrafbyrån
» » skolrummen i Östlundska huset
200
250
150 förmögenhets dito
29 jord dito
268 hus och tomters dito
Assurans å stadens fastigheter
Ved till rådhuset och häktet
Afbetalning å kreditivet uti Filialbanken
Diverse utgifter
250
300
2,500
200
—
684 fyrk, k 9: 12
6.238
08
17,748
08
Afkortningar
108
71
17,748
08
Summa
123,903
| 53
Summa
| 26,905
53
Elfsborgs län.
Städerne Alingsås och Ulricehamn.
31
gårdfarihandelsrörelse, som derstädes ännu idkas, och hvaraf stadens bestånd hufvudsakligen beror. För denna
handel, som med drift sträckes till alla delar af Riket och äfven till Norge, uppköpa stadens handlande högst
betydliga partier af inhemska linne- och i synnerhet ylleväfnader från Skåne, Halland och Småland äfvensom
från andra orter, hvilka ylleväfnader till stor del stampas, färgas och beredas inom staden och i dess grannskap
till tjenlig handelsvara, hvarförutom stadens handlande äro förläggare till eller uppköpare af betydliga
andelar i de bomullsväfnader, som tillverkas dels i staden, dels hufvudsakligen i den landsort deromkring,
hvarest väfnadsindustrien har sitt säte. Jemväl bod- och minuthandeln med vanliga köpmannavaror är icke
utan vigt. Särdeles liflig är omsättningen på stadens torg med landtmannaprodukter och spanmål, för hvilken
derstädes alltid finnes förmånlig afsättning, dels till stadens innebyggare och handlande, dels till allmoge
eller uppköpare från de staden oingifvande folkrika trakter, som räknas till gårdfarihandels-distriktet. Tillförseln
häraf har, sedan Statens vestra stambana till Göteborg blifvit öppnad, något minskats, men skall, sedan
den under perioden beslutade jernvägsanläggning mellan Borås och nämnde stambana med nästa år blifver
fullbordad, otvifvelaktigt åter tilltaga och åt Borås stad gifva den lyftning och utveckling i industrielt hänseende,
som den bör äga såsom medelpunkt i denna folkrika och industriela ort.
Jordbruket är inom stadens område icke af betydenhet, och produceras derigenom hufvudsakligen rotfrukter
och foderväxter.
Bland fabrikerne förtjena färgerierne särskildt att nämnas, såsom varande af större betydenhet.
Goda handtverkerier, deribland garfverier med vidsträckt rörelse, saknas icke inom staden.
Rörande sjukvården, bildningsanstalter ra. m., åberopas hvad derom i det föregående blifvit anfördt.
Staden, som räknas till tredje klassen, har en Borgmästare och fem Rådmän.
Rörande stadens inkomster och utgifter åberopas den af Magistraten insända tab. Litt. E. å före- Tab. Litt.
gående sida.
Staden Alingsås, först bebygd af flyktade innevånare från det af fienden uppbrända Nya Lödöse, har
år 1619 erhållit sina första privilegier. Staden är belägen i Kullings härad, emellan sjöarne Gärsken och
Mjörn, och drifver ett icke obetydligt jordbruk. De fabriksanläggningar deremot, som i medlet af adertonde
århundradet här anlades, hafva till största delen upphört, sedan jemväl de klädesfabriker, som intill senaste
tider bibehållits, numera blifvit nedlagde. Endast en strumpfabrik återstår. Handtverkerierna i öfrigt, bland
hvilka garfverierne intaga ett framstående rum, hafva deremot genom den lättare kommunikationen med Göteborg,
som anläggningen af Statens stambana medfört, vunnit en icke obetydlig förkofran. Ett mekaniskt
bomullsspinneri är derstädes under anläggning.
Staden har en Borgmästare och tre Rådmän samt räknas till femte klassen.
Rörande stadens inkomster och utgifter åberopas följande af Magistraten insända uppgift tab. Litt. Tab. Litt.
F. å nästa sida.
o
Ulricehamn, belägen vid sjön Asunden. Lika med Borås idkar denna stad rese- och gårdfarihandel, som
äfven utgör egentliga grunden för stadens bestånd, i öfrigt beroende af vanlig köpmannahandel samt fabriker
och handtverkerier, jemte något jordbruk. Stadens öfriga handel är likväl mindre betydlig och handtverksrörelsen
ringa samt jordbruket icke af särdeles betydenhet.
Tillförseln af spanmål, egentligen från Skaraborgs län och af viktualier från den staden kringliggande
landsort, är mer ån tillräckligt svarande mot stadens behof; dock saknas icke afnämare, emedan en stor del
af innevånarne inom de tillgränsande häraderne, som idka gårdfarihandel, årligen köper spanmål. Å denna
handel, likasom å varuutbyten i allmänhet, har öppnandet af jernvägen mellan Göteborg och Falköping i så
måtto verkat menligt, att, då tillförene en mängd af allmoge i Falköpingstrakten hitforslade och afyttrade sin
spanmål samt här upphandlade sina förnödenheter, denna rörelse numera till största delen upphört.
32 Elfsborgs län.
Städerne Ålingsås, Ulricehamn och Åmål.
Den ringa vexling i antalet af stadens innevånare, sorn tabellen N:o 1 utvisar, kan anses beroende af
det större eller mindre antal handelsbetjenter, som härvarande handlande i anledning af de staden förunnade
privilegier använda, allt efter som handelskonjunkturerne äro mer eller mindre gynsamma.
Bland fabriks- och manufakturinrättningar förtjenar härvarande tapettryckeri uppmärksamhet. Denna inrättning
har år ifrån år utvidgat sin verksamhet samt i afseende å tillverkningarnes beskaffenhet sökt motsvara
tidens fordringar. Dessutom finnas två färgerier, ett kattunstryckeri och en urfabrik.
Stadens Magistrat utgöres af en Borgmästare och tre Rådmän. Staden räknas till femte klassens städer.
Tab. Litt. g. Rörande stadens inkomster och utgifter åberopas följande af Magistraten insända tabell Litt. G.
Amål, belägen vid nordvestra stranden af Wenern, grundlagd år 1643, har godt läge och grundar sitt
bestånd hufvudsakligen på handel och sjöfart jemte handtverkerier och jordbruk. Handeln består i minutrörelse
med vanliga köpmannavaror, deraf förlaget tages från Göteborg, och sjöfarten har till föremål dels detta
förlags transporterande, dels fraktresor med jern och trädvaror från Dalsland och Wermland.
Tab. Litt. F. Alingsås stads inkomster och utgifter år 1860.
Inkomster.
Rrdr R:mt.
Utgifter.
Utbetalde å Irsta Hufvudtiteln (aflöningar till stadens
och utgifter till allmänt nyttiga ändamål)
Rrdr Rrmt.
Behållning från år 1859
5,285
39
Tjenstemän
6,830: 04
U p pbörden.
Afkortningar å Irsta Hufvudtiteln
1: 08
6,831
12 ,
Irsta Hufvudtiteln: bestående af arreudemedel, 30:de pennings-  afgift, ståndpenningar och burgäldsafgift, samt taxerade medel
Båtsmansvakans, uttaxerad
2,737
193
81
17
Utbetalde båtsmansvakansafgiften och boskapspengar..
Balans derå från förra året
158: 30
3: 21
161
51
Utbetalde af brandredskapsmedleu
Dito till Stadsläkaren och Barnmorskan
550: —
74
62
Brandredskapens underhåll, uttaxerade
i Stadsläkarens och Barnmorskans löuer, d:o
| Presterskapets och Orgelnisten löner, dro
117
659
1,023
35
52
16
Afkortning
Balans från år 1859
Utbetalde till Presterskapet och Orgelnisten
Afkortning
90: 10
7: 56
1,000: —
32: 50
647
66
579
96
6: 4 7
1,038
4,518
46
Utbetalde för vägunderhåll
629
75
9,383
Sra
63
Summa
15,114
82
Behållning till år 1861
5.731
19
Summa
15,114
82
Tab. Litt. G. Ulricehamns stads inkomster och utgifter år 1860.
R:dr R:mt.
R:dr R:mt.
Inkomster.
Utyifler.
Kassabehållning från föregående året
1,780
16
Afkortningar
22
18
Räntemedel
227
29
Utbetalde löner
2,664
98
Taxeringslängd öfver stadens enskilde medel upptager
1,058
31
Dito öfver 30:de penningeafgifter
863
33
Diverse utbetalningar
1,500
38
Afgifter för marknadsstånd och ståndplatspenningar
421
39
Utestående enligt restlängder
285
92
i Tullfrihetsersättning
27
91
Kassabehållning
1,360
43
I Ersättning för förlorade gerningsören
62
—
Bötesandelar
40
38
Summa
5,833
89
j Arrendemedel
122
05
Hyresmedel
240
—
Minuterings- och utskänkningsafgift
966
07
Afgift för gästgifveriet
25
—
Summa
5,833
89
Elfsborgs län.
Åmåls stad.
33
Hinder för sjöfarten har hittills mött i den omständighet att staden saknat en god hamn, hvilket hinder
dock kommer att upphöra, sedan genom Rikets Ständers beslut anslag beviljats för hamnbygnad, hvartill
kostnaden är beräknad till 24,616 R:dr Runt.
Staden har en Borgmästare och två Rådmän, samt räknas till femte klassen.
Rörande stadens inkomster och utgifter åberopas följande af Magistraten insända tabell Litt. H. Tab. Litt. it.
Tab. Litt. II. Åmåls stads icke uttaxerade inkomster och utgifter år 1860.
Inkomster.
R:dr R:mt
öre.
Utgifter.
R:dr R:mt
öre.
Inkomst af hyra för råd huslokalen till tingshus
50
—
Embets- och Tjenstemäns löner
2,309
73
60:de penningen af egendomsköp
1,413
06
Utgift till stadens qvarnbyggnad
424
41
Arrenden på viss tid
.. 136: 14
Dito » bro- och gatubyggnad
156
23
Arrenden på obestämd tid
.. 179: 46
Dito » stadens hamnbrygga
207
22
Afgift för lägenhet med äganderätt ...
.. 74: 31
389
91
Dito » Åmåls våg för dragarelön för 40,443 centner Jern-
Hamnuppbörden
1,914
24
effekter
384: 10
Ståndpenningar
11
25
Diverse andra utgifter till vågen  155: 38
539
48
Platspenningar
207
75
Diverse utgifter med afdrag af diverse inkomster för staden
289
—
Burskapspenningar
31
—
Saldo, öfverskott som reserveras till aflöning åt stadens Embets-
Arrende för en staden tillhörig qvarn
301
och Tjenstemän m. m
392
14
Summa R:dr R:mt
4,318
21
Summa R:dr R:mt
4,318
21 .
Wenersborg i Landskansliet den 31 Juli 1862.
ERIC SPARRE.
C. O. Almqvist. J. M. Ryding.
Landsh.-Emb. uti Elfsborgs län undt. ber. för åren 1856—1860.
5
34
Tab. N:o 1.
Elfsborgs län.
Tab. ]V:o I.
FOLKMÄNGD.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Den 31 December enligt
Enligt de mantalslängden, som upprättats vid slutet af
motstående är.
Utskrif-
husförhörs] angler ne.
Hela folkmängden af
Deraf frie från mantalspengar.
nings-
manskap.
Å landsbygden.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
År 1856 ...
119,720
126,617
246,337
119,450
126,749
246,199
55,865
56,949
112,814
10,502
» 1857 ....
120,436
127,327
247,763
119,768
127,242
247,010
58,853
60,363
119,216
10,430
»> 1858 ....
122,076
128,853
250,929
121,298
128,986
250,284
59,675
61,609
121.284
9,837
» 1859 ....
123,510
130,309
253,819
122,871
130,272
253,143
60,896
62,605
123,501
9,368
» 1860
125,262
132,327
257,589
125,018
132,238
257,256
62,283
63,668
125,951
9,023
I städerna.
1,533
1,825
3,358
1,678
2,056
3,734
719
825
1,544
176
1857
1,526
1,886
3,412
1,686
2,097
3,783
744
898
1,642
190
1858
1.572
1,946
3,518
1,735
2,208
3,943
719
910
1,629
183
1859
1,617
1,984
3,601
1,808
2,217
4,025
778
918
1,696
196
1860
1,820
2,256
4,076
1,861
2,311
4,172
802
980
1,782
181
Borås
1856
1,282
1,540
2,822
1,323
1,520
2,843
487
558
1,045
166
1857
1,272
1,537
2,809
1,346
1,562
2,908
522
597
1,119
154
1858
1,249
1,586
2,835
1,354
1,649
3,003
538
652
1,190
138
1859
1,257
1,567
2,824
1,337
1,629
2,966
528
631
1,159
137
1860
1,330
1,658
2,988
1,325
1,667
2,992
522
649
1,171
141
Alingsås
1856
567
810
1,377
578
805
1,383
233
298
531
57
1857
621
820
1,441
650
846
1,496
289
331
620
65
1858
648
851
1,499
690
897
1,587
300
362
662
73
1859
665
861
1,526
697
890
1,587
310
360
670
66
1860
703
913
1,616
685
902
1,587
304
371
675
63
Ulricehamn
1856
787
598
1,385
793
616
1,409
186
253
439
124
1857
783
590
1,373
808
610
1,418
186
265
451
129
1858
789
608
1,397
791
634
1,425
197
275
472
114
1859
803
601
1,404
775
640
1,415
195
283
478
99
1860
810
614
1,424
829
617
1,446
206
277
483
109
Amål
1856
704
874
1,578
578
766
1,344
217
302
519
56
1857
728
906
1,634
680
845
1,525
312
366
678
66
1858
757
915
1,672
697
861
1,558
326
385
711
62
1859
721
938
1,659
685
887
1,572
323
405
728
50
1860
711
918
1,629
665
864
1,529
292
322
614
50
Summa i samtlige länets städer år 1860
5,374
6,359
11,733
5,365
6,361
11,726
2,126
2,599
4,725
544
Summa i hela länet år 1860
130,636
138,686
269,322
130,383
138,599
268,982
64,409
66,267
130,676
9,567
Elfsborgs län. Tabb. N:is 2 och 3. 35
4
Tab. X:o 2.
JORDBRUK.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Medeltal för åren 1856—1860.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Arter.
Bönor.
Potatis.
Arliga utsädet på tunnland af
tunnor
Arliga behofvet för länet till utsäde  »
Tunnland åkerjord, använde till odling af
Skördebelopp i korntal och med afdrag af utsädet
Årlig förbrukning pä person i medeltal
4 7
UT
3,307
4,320
6 å 7
cirka tre
3
3
18,057
21,865
6 å 7
3) tunnor sa
Ib
8,372
8,132
4 å 5
d af åtskillig
H
111,554
78,285
3 å 4
e slag, jemte
u
16,989
13,612
4
tre (3) tun
t 5
TB
2,583
3,240
4 k 5
aor potatis.
A
861
1,168
314
51
61,663
12,431
7 å 8
Tab. IV:o 3.
BOSKAPSSKÖTSEL.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Antal vinterfödda kreatur 1860—1861
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
25,605
3,055
19,781
83,063
34,700
79,771
1,271
; '
38,196
H
36
Tab. N:o 4.
Elfsborgs län.
Tab. Nio 4.
SKOGSHUSHÅLLNING.
1.
2.
3.
4.
5.
Areal vid
Afverkningsbelopp utfördt i
Särskilde slag af skogar m. m.
periodens
slut.
Ar.
Kubikfot.
R:dr Ruut.
Tunnland.
Kongl. Majit och Kronan tillhörige samt till Dess disposition indragne:
Kronoparkerne Hunne- och Halleberg
12,729
1856
302,094
20,833
1857
219,342
15,690
1858
220,742
8,734
1859
297,637
12,621
1860
203,017
8,690
Kronoparken Weden
800
1856
5,026
405
Uppmätt och taxerad 1855—56. Ordinarie averkningen, beroende på trakthuggnings-indelningens fastställelse,
1859
10,228
362
intill år 1857—58, efter hvilken tid trakthuggningen fortgått.
1860
15,141
343
Kronoparken Edsmären
2,953
Skoglös sedan lång tid tillbaka, således afsedd att genom frösådder och planteringar bringas till skogbördighet,
hvarmed början blifvit gjord år 1840 och frösåning derefter fortgått till 1860, då den ordinarie skogskulturen
blifvit derå fullbordad. Som någon afverkning icke ännu ägt rum, har denna kronopark icke heller gifvit annan
i inkomst än igenom årligen försålde höslotter, hvilka lemnat i behållning
1856
180
1857
191
1858
200
1859
—
218
1860
218
Allmänningen Kuleskog med Risveden
1,273
1857
18,611
836
Egentligen tillhörig Bjerke härad. Eör närvarande ställd till Kongl. Majits och Kronans disposition, har denna
1858
7,145
123
allmänning blifvit afmätt och taxerad 1856—57, men indelningshandlingen icke stadfästad förr än 1858—59,
1859
13,383
999
efter hvilken tid den ordinarie afverkningen derstädes årligen fortgått.
1860
26,500
1,288
Kullings härads allmänning Brevikshult
3,670
1856
29,484
810
1857
30,124
1,771
1858
33,164
2,378
1859
32,100
2,509
1860
29,400
1,433
Elfsborgs län. Tabb. Niis 5 och 6. 37
Tab. N:o 5.
DÖDADE ROFDJUR.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Ar.
Vargar.
Lodjur.
Hafvar.
Mård ar,
Hillrar
och Her-  meliner.
Uttrar.
Örnar.
Hökar,
Ugglor
och Ufvar.
Falkar
och
Glador.
Belopp af
utbetald
belöning.
E:dr Emit.
1856,
enligt sockenvis insamlade uppgifter
12
4
714
2
13
10
122
8
I medeltal
1857,
dito dito
14
2
849
5
9
14
113
11
ärligen en-
ligt erhällne
1858,
dito dito
8
6
959
10
15
9
115
7
upplysnin-
1859,
dito dito
7
6
308
10
18
6
72
5
gar cirka
1860,
dito dito
8
12
1,031
24
16
6
144
2
1,264
Summa 1856—1860
49
30
3,861
51
71
45
566
33
6,320
Tab. ]V:o 6.
AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Ar.
Hästar.
Nöt-
kreatur.
Får.
Getter.
Svin.
Gäss.
Ankor.
Kalkoner.
Höns.
Skadan
beräknad i
penninge-  värde.
E:dr Ernt.
1856.
Enligt sockenvis insamlade uppgifter
10
50
760
81
4
45
35
37
337
10,477
1857.
Dito dito
5
40
832
73
2
45
16
19
285
9,884
1858.
Dito dito
5
27
825
31
3
35
11
463
8,955
1859.
Dito dito
16
19
554
29
37
10
1
241
7,323
1860.
Dito dito
1
29
1,164
46
29
2
214
11,276
Summa 1856—1860
37
165
4,135
260
9
191
74
57
1,540
47,915
38 Tab. N:o 7. Elfsborgs län.
Tab. N:o 1.
BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
lolli
12.
13.
14.
9.
10.
11.
12.
15.
År 1860.
Bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Handtverkerier.
0
A landsbygden.
I
städerna.
Ä landsbygden.
I städerna.
Antal idkare till
sjelfförsörjning.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare
biträden af alla
och
s!^.
ii- 15
Ider.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Mästare.
Deras bi-  träden af
O
cu
5‘
era
B
p:
O
Dessas arbets-  biträden.
Mästare.
Deras biträ-  den af
Enskilde.
w
o
ps
cp
Öfver 15
års ålder.
Und
års i
Enskilde.
Bolag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
| Gesäller.
Lärlingar.
Andra
arbetare.
Gesäller.
Lärlingar.
Andra
arbetare.
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
Bagare
4
1
20
14
21
1
18
Bleckslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
3
3
7
—
5
Bokbindare
—
—
—
—
—
—
—
6
5
3
—
—
Bomullsspinnerier
5
3
2
376
466
76
170
—
—
—
—
Bomullsväfveri
—
—
—
—
—
—
—
1
1
16
44
—
—
—
—
Bresiljeqvarn
1
1
—
2
—
—
—
—
—
—
—
Bryggare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
3
10
—
Bränneri er
16
16
—
116
—
2
2
18
1
__
—
—
Bundtmakare
—
—
—
—
—
—
—
2
1
2
—
—
Byggmästare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
2
Cigarr- och tobaksfabrik
—
—
—
—
' —
—
1
1
1
__
—
—
Färgeri er
27
27
—
113
—
21
—
18
18
92
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
Garfverier
57
57
106
—
3
—
19
18
1
74
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Glasmästare och spegelmakare
_
_
_
z
_
10
12
4
1
6
Guldsmeder
—
—
—
—
—
—
—
.
7
7
5
—
—
Gördelmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
2
3
1
1
Handskmakare
—
—
—
1
7
3
—
1
1
Hattmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
2
1
—
1
Jaquardfabriker
2
2
—
35
91
—
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
J ernbruk
22
9
9
244
—
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Jerngjuteri
1
2
—
38
—
—
—
Jernmanufakturverk
5
6
—
82
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kakelugns-, Sten- och Lerkärlsfabrikör ...
13
13
—
12
—
—
—
1
1
3
—
—
—
—
—
Kakelugnsmakare ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1
1
—
7
13
10
4
1
Karduansmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
12
13
10
15
—
Kattunstryckerier och Kattunstryckare ....
1
1
—
2
—
4
—
7
7
63
—
11
—
•
—
—
—
—
1
Kemisk fabrik
1
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
Klen- och Hofsmeder
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
r
108
7
14
6
25
—
12
Klädesfabriker
2
2
—
7
—
—
—
Knappnålsmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1
1
—
—
Konstväfverier
3
1
—
205
300
25
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kopparhammare
2
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kopparslagare
—
—
—
•—
—
—
—
2
1
2
—
1
—
20
9
14
3
—
Mekaniskt blekeri
i
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Murare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
45
3
1
—
5
Målare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
1
13
9
19
—
11
Mösssömmerskor
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Oljeslageri
1
2
—
6
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Pappersbruk
4
4
—
15
—
4
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
Pappersfabrik
1
—
1
17
—
—
—
—
—
—
Pottaskebruk
b
5
—
5
—
—
—
—
_
,—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Qvarnstensbrott
1
—
1
2
Repslagerier
1
1
—
2
—
—
—
3
3
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Sadelmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
8
4
3
4
5
Segelsömmare
—
—
—
1
1
1
—
—
Skeppsvarf
4
4
—
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Skifferbrott
2
1
1
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Skomakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
3
—
—
177
13
34
44
35
—
49
Skräddare
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
3
1
3
3
173
10
21
24
18
—
53
Slagtare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
6
—
8
Smidesfabrik
—
—
—
—
—
—
—
1
1
2
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Snickare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
89
2
10
5
12
—
16
Sockerbagare
—
—
—
3
—
1
—
13
Strumpfabrik
—
—
—
—
—
—
—
1
1
8
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Svarfvare
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
1
—
2
Sågverk
2
—
2
360
—
—
—
Tapetfabrik
—
—
—
—
—
—
—
1
1
32
—
6
—
—
—
—
—
Tegelbruk
41
41
—
60
—
4
—
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tenngjutare
—
—
—
1
—
—
—
—
Tröskverksbyggare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Tunnbindare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
—
2
Tändsticksfabriker
1
—
1
10
20
10
15
2
2
24
19
44
56
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Urmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
—
8
—
9
—
5
—
—
Vadmalsstampar
26
25
1
12
—
—
—
—
__
—
—
—
—
—
—
Vagnmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
5
1
2
—
8
Summa
250226
20
1,923
877
188
238
58
56
2
341
64
70
56
14
7
7
3j645
33
245 175205
39
232
Elfsborgs län. Tabb. N:is 8 och 9. 39
Tab. Nio 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856—1860.
1.
2.
3.
4-
5.
6. |
7- 1
8. j
9.
10.
11.
12.
13.
Längd
i mil:
Kostnaden
o
P=
Antal hästar, utgångne till
af h
slag a1
stående
» „ B B
cp cd r;
Oj 3' & "■
Pj ö t—
*5 ^ --
P dq' £2
Ps <rt- CD ___
rc f-s O
gi 53
för fulländade
nya vägar
för förbättrade
vägar
C2.
po
^ CD
i_l
00 2
Kungs-
Gästgif-
varje
i mot-  vägar.
<*? 2: ” Q,
o, i-j cr> Pj
” ' SS-
»S . -  ! » 1?
P* tl, 2. 03
£ g
p
g -
P :n
P-.
P
g»r
p
fcj *“*5
P
B gi?
cd 2 o
CTi •é
O P
CA
P
B
År.
och
krono-
skjuts.
och
reserv-
Vid periodens slut.
Under perioden.
CD P
P-E B
P
CD P
CO
2L p b
c
P
skjuts.
R:dr
R:mt.
Allmänna landsvägar
148H*
139tff
4#
9 9
3 2"
101,000
30,150
32,660
12,372
97
1856
Häradsvägar
lilli
4611
—
31,500
29,998
9
1857
Socknevägar
66#,-
31
2f
■2U
—
5,050
—
1,567
5
1858
Gästgifverier i städer
5
1859
D:o med införd skjuts-entreprenad
—
(9)
1860
825
26,314
Summa
326*f*
1S9*§*
6*
4RR
101,000
35,200
64,160
43,937
116
Tab. ]V:« 9.
SJÖFART och HANDEL ÅR 1860.
1.
2. ! 3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
u.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
S j ö f
art.
H a
n
e
1.
Fartyg och båtar, begagnade till
Gross-
handlare.
Minut-
handlare.
Han
d 1 a
n d
3.
Idkande
både gross-  och minut-  handel.
Enligt g 3
mom. 1 af
Handels-  Ordningen.
Qvinnor,
enligt 4 §
Handels-  Ordningen.
Med in-  och ut-  ländska
varor.
Med
landt-
manna-
varor.
Med egna
tillverk-  ningar.
inrikes sjöfart.
utrikes sjöfart.
Antal.
Lästetal.
Besätt-
ning.
Antal.
Lästetal.
Besätt-
ning.
Antal.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
ta
CD
,g~t-
CD*
g.
b’
Cjq
Husbönder.
Betjening.
W
g
CT*
O:
P
Pj
CD
►1
| Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
J Skeppare.
*
Sjöfolk.
Skeppare.
Sjöfolk.
Landsbygden
91
2,297
91
150
- .
2
165
35
62
5
77
Uppstäderne Borås, A-
lingsås och Ulricehamn
126
413
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
Sjöstaden Amål
10
337
10
26
25
18
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
Stapelstaden Wenersborg
50
2,288
53
123
—
—
—
—
—
--
48
47
—
—
—
4
1
Summa
51
4,922
154
299
—
--
—
—
—
—
199
478
—
—
—
4
9
—
165
35
62
5
77
—
Anmärkning: Dessutom finnas, här ofvan ej upptagne, Gårdfarihandlande:
uti Kullings fögderi .
.... 134,
»
Kinds
dito .
.... 296,
430.
40 Tabb. Niis 10 och 11. Elfsborgs län.
Tab. Y:o 10.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER Å LANDET, TOMTER och JORDAR I STÄDERNE m. m. ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Å
1 a n d s b y g
d e ii.
I
städer
n e.
Hemman och
Hemman.
Antal
Uppskatt-  ningsvärde
sista året.
R:dr R:mt.
Tomter, jordar
Tomter.
Jordar.
Uppskattniugsvärde
lägenheter af
alla slag, vid
Mantal.
a
cr
D5
B
CL.
'-i
och lägenheter
Antal
f>o
>:
B
Oq
cr
S- C/7
B O
s"
m
sista året. R:d r Rmt.
periodens slut,
med specifice-  rad hemmans-
O
pr
o;
B
a>
CL.
Oj å
fD SV
B E.
f D
CKJ
0
<-)
CL.
1
"O .
o
pr1
co
C
Ciq
o
pt
crq
cd
B
af alla slag,
sista året i
cr
CD
o-
V-
crq
g-
CD
a-1
*<
Crq
P74
CD
►-S
Ciq
B 0
B ^
Ba &
ps B
B g
Oag
CD
B
B
p
a
Af
hus och
Af
jordar.
Summa.
R:dr Rmt.
natur.
CD
CL.
fO
Cl,
cd
cd
hvarje stad.
p-.
CD
crq
CL.
CD
Tunnland.
'-i
CL.
SL
tomter.
Krono
513}g}}
323}}}
761
1,021
748
636
1,671,775
Wenersborgs stad
32244
110}
915}
69}
985
3
1,902,953
277,637
2,180,590
3.6510»
2,man
2,454H8i
l,414AVn
14,973
5,416
6,746
3,978
7135
1 124
17,740,378
298
97
559
470
1,644
861
2,673
1,500
7
1,255,210
629,688
82,050
178,462
1,337,260
808,150
Frälse
2,972
587
10,369,537
Alingsås d:o
192}
9
595
44
54
Ulricehamns d-.o.
66'-
94
70
433
1,123
1,626
5}
363,332
56,400
419,732
Åmåls d:0
1044
924
210
60
370
640
6
555,835
65,000
620,835
Summa
6,225j|
4,193f|
21,150
11,745
10,8552,297
29,781,685
983S1
3184
2,349}
1,076}
3,9987,42426}
4,707,018
659,549 5,366,567
Tab. X:o 11.
LAGA SKIFTEN m. m. ÅREN 1856-1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Fastställda skiften.
Arfvoden
till landt-  mätare och
Hela be-
Ar.
Sökta
Skiftade mantal.
Skiftade ägor i Qv.refvar.
räknade
utgifts-
ersättningen.
antal.
Antal.
Oförmed-
Förmedlade.
Inrösningsjord.
Afrösnings-
för laga
lade.
Aker.
Äng.
Odlings-
mark.
jord.
R:dr R:mt.
R:dr R:mt.
1856
148
84
61}
67
15,819
34,594
3,219
147,001
34,667
39,704
1857
144
76
136}
72
11,111
31,732
k"-
22,998
3,216
254,643
49,579
55,154
1858
61
107
44|
53}
10,892
3,015
99,489
33,935
41,427
1859
98
120
621!
61}
16,749
39,090
3,252
126,758
54,984
60,307
1860
137
165
61*
56}
11,606
24,834
1,864
111,114
43,805
55,108
Summa 1856—1860
588
552
366!
310*
66,177
153,248
14,566
739005
216,970
251,700
Anmärkningar:
De antecknade hemmantalen äro förmedlade, utom då fråga varit om delning af skogs- och utmarker, der oförmedlade hemmantalet utgjort delnings-  grund, i hvilket fall endast detta hemmantal funnits i handlingarne antecknadt.
Vid summering af hemmantalsbråken hafva, för undvikande af mångsiffrige bråk, de samma blifvit i summorna jemnade.
Vid uppgifterne af ägarnes tunnlandstal har det, som uppgått till eller öfver ett halft, beräknats som helt och det under ett halft uteslutits. Samma
anmärkning gäller vid uppgifterne om kostnaderne för förrättningarne.
Som icke vid alla förrättningsakter uppgift på gode männens arfvode funnits, hafva dessa arfvoden blifvit utförde med ledning af skifteshandlingarne.
På några få ställen hafva jordägarne öfverenskommit att biträda hvarandra med arbete vid mindre odlingar, utan att odlingarnes storlek eller dagsver-  kens antal varit i handlingarne synlige, hvarföre kostnaden för dylika odlingar icke kunnat antecknas i uppgifterne.
Slutligen antecknas att uppgifne förrättningarne omfatta endast egentliga laga skiften, hvilka blifvit under ofvannämnde år fastställda och härstädes
redovisade.
Elfsborgs län. Tabb. N:is 12 och 13. 41
Tab. \:o 12.
SPARBANKER.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
| 10.
11.
12.
13.
14. 1
Sparbankernes benämning och
stiftelseår.
Antal delegare.
Hela kapital-  tillgången
R:dr Ernt.
Öfverskott
eller besparing
öfver delegar-  nes andel.
Af del
e g a r n e
insatt belopp. R:dr Runt.
uttaget belopp. R:dr R:mt.
Vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Wenersborgs, stiftad år 1822
2,126
385,732
38,185
94,778
64,642
45,786
50,994
48,964
83,052
81,108
98,021
66,995
66,305
Borås, stiftad år 1831
1,564
179,546
20,342
27,444
24,965
18,346
26,685
28,551
16,857
25,575
23,928
17,824
21,623.
Alingsås, stiftad år 1814
705
77,902
6,372
14,250
19,363
8,875
12,147
13,019
5,625
11,102
11,006
11,962
11,766
Ulricehamns, stiftad år 1852.
523
148,142
9,675
85,104
36,486
11,429
33,237
39,486
41,181
50,109
44,756
26,296
26,435
Åmåls, stiftad år 183G
1,324
230,726
19,328
25,500
21,516
17,219
25,582
28,480
32,892
36,771
46,484
25,722
25,536
Fuxerna, stiftad år 1854
69
4.877
517
1.768
1,592
856
1,023
1,386
826
1.076
1,201
1,149
2.500
Summa
6311
1,026.925
94,419
248,844
168 564
102,511
149,668
159,886
180,433
205,741
225,398
149,948
154,165
Tab. ]V:o 13.
FATTIGVÅRD.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.1
12
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
År 1860.
Fattigvården
>
e
sr
Antal fattighjon, som erhållit
full försörjning.
Antal af fattig-  vården under-  stödde, som ej
fått full för-  sörjning.
Fatt
i g v
å r d e
n s
ov
n>
5
rr> 2
O)
pso Ou
n <5 2,
Äldre perso-  ner vårdade
Barn,
vårdade
Summa
af båda
könen.
Inkomster.
R:dr
I:mt.
Samtlige
utgifter
_ ..
B w
B »
^ B
2;
9* O:
-t a
P
^ 3 p,
2. pT ö
03 •—’ CD
p p-,
2-
ctq'
tr
c
03
i fat-  tig-  hus.
på an-  nat sätt.
utom
fattig-
hus.
Summa.
sr o v
gr g s?
* £
o "
s-B !•
It
cr 2
§
» »oö
crq b —
S 7? Ps
g a 2.
§ „ *
Summa
R:dr
i och för
fattigför-  sörjnin-  gen.
P
3 -n,
» E CS
g 5t ",
g-1*!'g
t=r-
CO
p
• s. ■?
CO 1
m.
q.
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
Sum-
ma.
H ^°'5
8 o.
3 -s tv
— .
-1
I-* 03
£3° i
R:mt.
R:drR:mt.
Wenersborgs stad ...
1
1
7
10
2
11
23
39
32
60
92
12
94
106
4,816
6,000
_
_
10,816
10,303
Borås ' dito
1
—
1
21
29
—
16
22
20
43
65
108
15
84
99
6,111
332
—
—
—
6,443
6,443
Alingsås dito
1
—
1
4
3
—
3
7
9
11
15
26
11
30
41
624
2,300
—
—
—
2,924
2,881
Ulricehamns dito ...
1
—
1
3
4
3
6
1
5
7
15
22
12
43
55
2,454
320
1,159
—
68
4,001
3,159
Åmåls dito
1
—
2
—
—
5
2
8
11
13
13
26
6
25
31
936
1,300
—
—
—
2,236
2,086
Wäne fögderi
30
69
22
13
33
126
203
79
81
218
317
535
232
528
760
7,169
4,561
15,823
472
216
28,241
25,295
Kullings dito
1
15
51
178
405
242
436 434
353
854
1,194
2,048
1,129
2,058
3,187
47,107
10,989
18,720
1,719
837
79,372
77,636
Marks dito
18
66
13
15: 37
225
228177:193
417
458
875
432
503
935
2,711
6,019
23,090
151
1,028
32,999
32,426
Kinds dito
46
22
45
46100
134
228 127
122
307
450
757
342
584
926
6,800
4,600
21,342
—
58
32,800
32,420
Sundals dito
—
25
1
2
1
—
—
-
—
—
—
560
—
—
1,189
—
_
—
—
—
20,056
19,670
Wedbo dito
9
134
3
2
6
124
174
71
88
197
268
465
246
426
672
1,325
774
16,601
329
6
19,035
20,638
Summa
109
331
141
291
623*861
1 1
1,307 949921
2,099
2,855
5,514
2,437
4,375| 8,001
60,053
37,195! 96.735
2,671
2.213
238,923
232,957
Landsh.-Emb. uti Elfsborgs län und. ber. för åren 1856—1860.
6
STOCKHOLM, 1862.
TRYCKT HOS P. A. NORSTEDT A
KONGL. BOKTRYCKARK.
SÖNER,
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIELA STATISTIK.
iij Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny Mjd.
LANDSHÖEDINGE-EMBETETS
UTI
SKARABORGS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1856-1860.
1. Länets indelning oell naturbeskaffenhet i allmänhet.
Ö
Skaraborgs läns geografiska läge inträffar emellan 57° och 48' och 59° 1' nordlig bredd. Det gränsar i norr
till Wermland och Nerike samt i söder till Elfsborgs och Jönköpings län, och omslutes på sidorna af de stora
sjöarne Wettern och Wenern. Från fjellknuten öster om Ftemundsjön utgår den bergarn), som utgör vattendelaren
emellan Norge och Dalarne, emellan Dalarne och Wermland, Wermland och Nerike, Nerike och
Westergötland, samt inom Skaraborgs län af de vatten, hvilka löpa ut åt Wettern och Wenern; således emellan
Östersjön och Kattegat. Denna vattendelare, som vid fjellknuten står omkring 4000 fot öfver hafvet,
sänker sig i sin sträckning åt söder iner och mer, så att den på sin lägsta punkt i Westergötland endast utgör
en högländt sandhed, af ålder kallad Fägremo, samt varit af beskaffenhet, att kunna af Göta kanal genomskäras.
Men den höjer sig åter söderut till en höjdsträckning, som fortgår på ett mindre afstånd från
Wetterns strand, hvilken den följer till Smålandsgränsen, uppstigande på vissa ställen till 800 fot öfver hafvet
och mötande den höjdsträckning, som i vestlig rigtning skiljer Jönköpings och Elfsborgs län från Skaraborgs.
Uråldrig gneis är hufvud beståndsdelen i denna bergås; dock förekomma deruti större och mindre lager
och gångar af de flesta andra mineralier, som vanligen åtfölja den grofva nordiska gneisen, såsom hornblendesten-
och skiffer, qvarts, fältspat, hälleflinta, diorit, chloritskiffer, m. m. samt någon gång smärre kalkoch
metallådror, ehuruväl icke af brytvärd beskaffenhet. Vid Bölet i Undenäs socken hafva visserligen brunstensgrufvor
någon längre tid varit bearbetade, men malmfyndigheten har så aftagit, att grufvorne nu mera
icke äro brytvärda. Gneisens strykning är från N.N.O. till S.S.O. och dess fall är mot öster. Sjelfva höjdsträckningen
löper från Tiveden i sydvestlig rigtning och utgör, jemte Wettern, så att säga länets östra ram.
Landshöfdinge-Embctels uti Skaraborgs län und. ber. för åren 1856—1860. 1
2
Skaraborgs län.
Naturbeskaffenhet.
Sjöarne Skagern 232 fot öfver hafvet, Unden 393,6 fot, Wiken 308,6 fot och Örlén 334 fot öfver hafvet
äro i denna höjdsträckning belägne. Skagern utfaller omedelbart i Wenern genom Gullspångs ström,
som utgör länets gräns mot Wermland. Unden, som ligger högst, utfaller i Wiken, hvilken åter har sitt naturliga
utlopp genom Bottensjön i Wettern, men lemnar jemväl slussvatten åt Göta kanal till Wenern. En
mindre sjö, vid namn Knipsjön, som förekommer vid bergåsens södra del, lemnar äfvenledes, vid flodtider,
sitt öfverloppsvatten så väl åt Wettern, som åt Wenern. Då Wenern ligger 147,7 fot öfver hafvet samt Wettern
297,6 fot, befinnes skilnaden emellan Wenerns och Wetterns ytor utgöra 149,9 fot, som alltså Wetterns
yta är högre än Wenerns. Uti samma höjdsträckning, i dess södra del, utom Skaraborgs läns gräns, upprinner
i Bottnaryds socken ån Tidan, som är Skaraborgs läns längsta vattendrag. Den genomlöper den långa
sjön Stråken och följer sedan vattendelaren mot norr helt nära intill Göta kanal, då den afviker mot vester
och utlöper vid Mariestad i Wenern, efter att vid sjön Östen (218 fot öfver hafvet), hafva förenat sig med
ån Ösan, som upprinner inom Yllestads socken af Skaraborgs län. Vattnet från sjön Ymsen (239 fot öfver
hafvet), belägen i Wadsbo härad, upptages jemväl af Tidaån. Afven sjön Långens vatten utfaller genom Kråft
o
ån
i Tidan. Vid länets södra gräns inom As och Gäseneds härader af Elfsborgs län har äfven Lidaån sina
källor. Under dess lopp mot Lidköping, der den utfaller i Wenern, upptager den från Hornborgasjön en icke
obetydlig affluent genom den så kallade Idornborgaån. En uråldrig sägen förmäler, att i gamla tider genom
denna å skall funnits båtled från Wenern till granskapet af Skara; men då man vet, att Hornborgasjön ligger
180 fot öfver Wenern, synes denna sägen mindre sannolik, så framt man ej räknar grannskapet temligen
vidsträckt. Lemningar af båtar lära dock funnits i nu mera odlad mark i Skaratrakten. En annan sägen är
äfven gängse om Hornborga sjö och å, nemligen att der skall finnas spår af guld; men ingen vet att säga,
när och hvar sådant blifvit funnet, ej heller huruvida någon undersökning derom varit anställd. Nossaån upprinner
också i Gäseneds härad af Elfsborgs län, fortsätter loppet mot norr i Skaraborgs, samt utlöper i Dettern,
som egentligen är en vik af Wenern. Sjön Wristulfven har sitt utlopp i Wenern genom en mindre å,
kallad Wedumsån, genom hvars sänkning och rättning, hvarom fråga är väckt, kan vinnas till odling omkring
1000 tunnland utmärkt god jord. Oanmärkte böra icke lemnäs de många småsjöarne i Walle härad, hvilkas
antal skall, enligt sägen, utgöra omkring 100 stycken, äfvensom att mindre sjöar jemväl finnas ofvanpå Billingsberget,
likasom på Halle- och Hunnebergen.
Alla vattendrag i Skaraborgs län, hvilka utgjuta sig i Wenern, rinna dessförinnan mer eller mindre
mot norr, hvilket utmärker, att landet har sin hufvudsakliga lutning deråt, eller egentligen mot nordvest. På
östra sidan om vattendelaren deremot är lutning åt öster, och vattnen rinna följaktligen i ostlig och sydlig
rigtning.
Att sluta af strändernas utseende jemte andra indicier, synes bottnen af Wenerns bassin bestå af en
rödaktig gneis, och densamma torde kunna anses vara grundlagret jemväl för Skaraborgs läns fasta land;
men ofvanpå detta uråldriga berglager förekommer i detta län en ganska betydlig och märkvärdig öfvergångsformation,
som i flolagriga höjder, parallela med vattendelaren, sträcka sig från N.N.O. till S.S.V.
Enligt Wahlenberg är, bland Sveriges alla öfvergångstrakter, Westergötlands den enda, som har alla
de till en fullständig öfvergångsformation hörande olika lagren, ordentligt lagda på hvarandra.
Dessa lager äro, såsom bekant, följande nemligen:
Sandsten, som ligger underst och är utan tydliga petrifikater;
Alunskiffer, med inblandade blinda petrifikater;
Kalksten, med petrifikater, försedda med ögon;
Lerskiffer, kallad graptolitskiffer af deri befintlige petrifikater och till skilnad från den lerskiffer, som
ligger under kalken;
Trapp, som alltid är utan petrifikater.
Skaraborgs län.
Naturbeskaffenhet. Administrativ indelning. Folkmängd.
3
Af denna beskaffenhet äro det med sina utgreningar 5 mil långa
Billingsberget, som uppstiger till 936 fot öfver hafvet;
Kinnekulle, hvars högkulle eller klint ligger 941 fot öfver hafvet, och hvars längd vid foten är omkring
11 mil; samt
Halle- och Hunneberg, hvilka ligga i länsgi ansen mot Elfsborgs län och hafva gemensamt ungefär samma
längd, som Kinnekulle, men äro ofvanpå mera plattade och ej heller stiga till samma höjd.
Jemväl i Lugnåsberget, ett mindre berg, beläget emellan Billingen och Kinnekulle, finnas spillror af
kalk, skiffer och sandsten, men i mindre regelbunden ordning sammankomne, och detta berg har sin egentliga
märkvärdighet af en underliggande lös, nära glirnmerfri granit, som med synnerlig fördel och vidsträckt
afsättning begagnas till qvarnstenar.
Alla dessa berg hafva mot norr, på vid pass tredjedelen af sin längd, sin högsta höjd.
De förgreningar åt söder, hvilka stå i sammanhang med Billingsberget och hvar för sig äga sin synliga
trappbildning öfverst, äro flera. De förnämsta bland dem äro följande: Plantaberget, Kungslena- och Fårdala
o
eller
Hvarfsberget, Gerumsberget samt Gisseberg, Alleberg och Mösseberg, hvaribland det sistnämnda kan anses
vara det största.
De flesta af dessa berg antagas med sina spetsar uppstiga till omkring 930 fot öfver hafvet, som gör
783 fot öfver Wenern och 633 fot öfver Wettern.
Medelhöjden af den så kallade Falan eller det släta landet mellan bergen, som är kändt under namnet
Falbygden, skulle enligt denna beräkning alltså utgöra 543 fot öfver Wenern eller 680 fot öfver hafvet.
Denna del af Skaraborgs län är således en stor högslätt, som till följd af de underliggande bergens natur,
är ytterst fruktbar, men hvarå växtligheten återhålles af starka vindar samt brist på emot dem skyddande
skog.
Jordmånen eller damjorden på ömse sidor om den förut omnämnde vattendelaren består till större delen
af sand med blott färre fällningar af lerjord, men mot vester tilltager lerjorden iner och mer, så att den,
med färre mellanliggande sandlager, kan anses utgöra betydligaste delen af den jordmån, som förefinnes i länets
vestra delar. Lerjorden, der den behörigen skötes, har i allmänhet visat sig fruktbar, och man synes
med trygghet kunna antaga, att Skaraborgs läns jordmån, med undantag af de sandigaste trakterna af Wartofta
härads södra del samt den nordligaste af Tiveden, ger full anledning till den förväntan, att detta län
skall kunna med tiden uppnå en fördelaktig kultur saint ökadt välstånd, i den mån idoghet i förening med
kunskap om jordens rätta behandling vinna insteg bland dess innebyggare.
Länet är indeladt i kyrkligt hänseende i 12 kontrakter, af hvilka Redvägs kontrakt omfattar socknar
jemväl inom Jönköpings och Elfsborgs län; i judicielt hänseende i 5 domsagor och 15 härader, deraf två härader
äro fördelade i tillhopa 6 tingslag; i administrativt hänseende i 6 fögderier och 27 länsmansdistrikter;
kyrkosocknarnes antal är 263, fördelade på 99 pastorater.
I länet finnas sex städer, alla med egen jurisdiktion.
Specifik uppgift å de inom länet befintliga oregelbundenheterna i den administrativa indelningen finnes intagen
uti tabellen N:o 6 uti andra afdelningen af Statistiska Centralbyråns underdåniga berättelse för åren
1851—1855, hvilken specifikation här allenast torde få åberopas. Vid periodens slut qvarstodo samtlige de i
berörde tabell omförmälde oregelbundenheter.
2. Innevånare.
Enligt den senast afgifna fem årsberättelsen utgjorde folkmängden år 1855:
Deraf voro:
Mankön Qvinkön Summa skattfrie betalande
99,869. 105,550. 205,419. 93,517, 111,902.
Skaraborgs län.
Folkmängds—tillväxt.
Toch Litt. a. Under de derpå följande fem åren har folkmängden ökats, på sätt som inhemtas af bilagde tab. N:o 1.
o
Ar 1860 i mantalslängderne antecknade innevånare voro mellan länets städer och fögderier fördelade, på sätt
nedanstående tab. Litt. A utvisar.
Tab. Litt. b. Sammanställer man och jemför ofvanberörde uppgifter för de sista åren i båda femårsperioderne, så visar
det sig, att folkstocken inom länet sedan år 1855 ökats med inalles 13,814 personer eller något mer än
6 procent af befolkningsnummern vid näst föregående periods slut, af hvilka 7,161 äro mankön och 6,653
qvinkön; att af det tillkomna antalet belöper på landet 12,299 personer, deraf 6,458 män och 5,841 qvinnor,
samt på städerna 1,515, deraf 703 män och 812 qvinnor, så att följaktligen under qvinqvenniet folkökningen
vid jemförelse de båda könen emellan visat ett öfverskott på landet till männens fördel med 617 personer
och i städerna å qvinnosidan med 109 personer. Skiljer man på deni, som betala mantalspenningar och dem,
hvilka derifrån äro befriade, och tillser huruvida folkökningen inträffat inom den förra eller den senare kategorien,
så framträder det nedslående förhållandet, att antalet betalande sedan år 1855 icke allenast icke ökats,
utan fasthellre minskats med 469 personer, hvaremot de befriades antal, som tilltagit med den ansenliga siffran
14,283, omfattar icke allenast hela folkökningens belopp, utan jemväl de ofvanomförmälde 469 personer, hvarmed
den betalande folkstockens antal på de senast förflutna fem åren minskats. Utsträcker man jemförelsen
ännu längre, så befinnes det, att tillväxten af de från mantalspenningar befriade uteslutande drabbar landet,
der den uppgår till 14,603 personer mera än år 1855, hvaremot i städerna de befriades antal under nu ifrågavarande
femårsperiod minskats med 320 personer, ehuru folkstocken i sin helhet derstädes ökats med 1,515
personer. Att gifva en klar öfverblick öfver folkökningens progressiva tilltagande och samtidigt dermed tillväxten
af antalet från mantalspenningar befriade personer, torde motstående tabell Litt. B kunna tjena.
Häraf synes, att det mindre fördelaktiga förhållandet emellan betalande och befriade härleder sig från åren
1857 och 1858 och torde kunna till stor del förklaras deraf, att förstnämnde år en ganska svår rödsotsepidemi
härjade inom länet, hvaraf en mängd äldre personer bortrycktes. Följderna af denna farsot låta äfven
förmärka sig i befolkningsförhållandena år 1858, men sedermera äfvensom förut under qvinqvenniets första
år har tillskottet i folkstocken öfverskjutit det tillkomna antalet från mantalspenningar befriade personer, särdeles
år 1860, då de sistnämnde utgjorde något mindre än tre fjerdedelar af folkökningens totalbelopp.
Tab. Litt. A.
Folkmängden år 1860 fögderivis.
Norra Wadsbo fögderi
Södra Wadsbo d:o
Höjentorps d:o
Skara d:o
Wartofta d:o
Leckö d:o
Summa
Mariestad
Skara
Lidköping
Sköfde
Hjo
Falköping  t
Summa
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Deraf frie från mantalspenningar.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
13,017
13,548
26,565
7,500
7,858
15,358
14,166
15,003
29,169
7,087
7,117
14,204
16,440
17,093
33,533
8,307
8,043
16,350
19,204
19,754
38,958
9,996
9,938
19,934
15,457
16,121
31,578
7,402
7,419
14,821
23,740
24,446
48,186
11,739
11,945
23,684
102,024
105,965
207.989
52,031
52,320
104,351
975
1,218
2,193
428
470
898
970
1,259
2,229
462
542
1,004
1,448
1,817
3,265
39
90
129
597
752
1,349
223
294
517
502
617
1,119
195
268
463
514
575
1,089
218
220
438
5,006
6,238
11,244
1,565
1,884
3,449
Skaraborgs län. Inflyttningar. Befolkningstäthet. Byggnadssätt. 5
Några inflyttningar från främmande länder eller andra delar af riket af sådan betydenhet, att de kunnat
verka på folkökningen, hafva icke ägt rum, utan härleder sig denna otvifvelaktigt från jordens fortgående
uppodling och lättheten för menige man att synnerligast efter år 1858 skaffa sig mindre jordlägenheter å
landet samt från ökade tillfällen till arbetsförtjenst, genom hvilket allt folket uppmanas till ingående af tidiga
äktenskap och bosättningar, hvilka på de senare åren i icke ringa mån tilltagit, ofta nog under förhållanden,
som kunna väcka bekymmer för framtiden, i händelse dyr tid skulle inträffa. Emellertid är det att hoppas,
att jordbruket skall allt framgent inom länet fortgå på den bana af utveckling och förbättring, som det redan
inslagit. För befolkningen i sin helhet bör då finnas utväg nog till bergning och välstånd, och bekymret
för särskilda individers utkomst blifver under sådan förutsättning mindre.
Befolkningen är i allmänhet någorlunda jemnt fördelad i länet, talrikare på de bördigare slätterna, mindre
talrik i skogsbygden, der produktionen af lifsförnödenheter är mera sparsam. Glest befolkad kan egentligen
icke någon annan del af länet anses, än Tiveds och Undenäs församlingar i Wadsbo härad. Talrikt
sammanboende befolkning förekommer icke på andra ställen, än vid de få bruksegendomarne, och icke heller
der är tätheten af särdeles anmärkningsvärd beskaffenhet, jemförd med förhållandet i åtskilliga andra län.
De förut varande stora byarne äro nu till största delen skiftade, och innevånarne hafva fått sina bostäder
förlagda på spridda håll hvar för sig, hvarigenom både helsotillståndet och sedligheten förbättrats. Arbetsamhet,
flit och omtanke för framtida sjelfbestånd framträda nu mera ymnigt än tillförene, då folket låg i byalag
och ofta hade sina tegar så sammanblandade, att svårt var att bestämma hvad hvar och en rätteligen
tillhörde, hvarjemte de i afseende å brukningssättet stodo i sådant beroende af hvarandra, att företagsamheten
och framåtsträfvandet ofta hämmades eller qväfdes af lättjan och håglösheten. Genom laga skiftena och
de i sammanhang dermed stående utflyttningarne hafva ock en mängd nya åbyggnader å landet tillkommit,
hvilka, i allmänhet uppförde med större omsorg än fordna tiders bondstugor, samt med den prydlighet och
nätthet en under tidernas lopp mera allmänt bildad smak fordrar, på ögat göra ett mindre ogynsamt intryck.
I städerna hafva några byggnadsföretag af särdeles betydenhet icke under femårsperioden förekommit. Vid
de nybyggnader, som skett, hafva emellertid smakens fordringar och en stigande bildnings anspråk äfven derstädes
i viss mån gjort sig gällande. Städerna hafva samtlige sina byggnadsordningar, hvilkas ändamål är
att trygga emot eldfara och förekomma vanprydlighet. Byggnadsmaterialet utgöres hufvudsakligen af timmer
och trädvirke, oaktadt skogarne äro hardt anlitade; och endast undantagsvis användes sten eller tegel.
I fråga om landtmannabyggnaders uppförande och inrättande, så att de utan särdeles tillökning i kost
naden
med ett inbjudande utseende förena ändamålsenlighet och beqvämlighet, har en af länets innevånare,
Possessionaten Charles Emil Löwenskiöld, så väl medelst ritningar och skrifter som genom praktisk verksamhet
inlagt icke ringa förtjenst, hvilken ock väckt uppmärksamhet hos Kongl. Landtbruks-akademien, sorn nyligen
låtit till bevis på sitt erkännande tilldela honom ett exemplar af sin mindre skådepenning i guld.
Tab. Litt. B. Jemförelse mellan folJcmängdstillväxt och från mantalspenningar befriade.
Tillökning i an-
Folkökningens
talet från man-
totalbelopp.
talspenningar
frie.
År 1856
2,735
2 089
» 1857
694
2 399
,, 1858
2,057
3,430
» 1859
3,959
3,183
» 1860
4,369
3,182
Summa
13,814
14,283
6
Skaraborgs län.
Schismatiska rörelser. Kläder. Föda. Bran vins—bruk.
Några administrativa förfoganden för innevånare, sorn tala främmande språk, hafva icke påkallats. Högst
få utrikes födde män hafva varit i länet bosatte och de flesta af dem hafva erhållit Svensk medborgarerätt.
Annan schismatisk rörelse än det vanliga så kallade läseriet har icke försports, och några särskilda församlingar
af olika tänkande i religionssaker hafva icke bildats.
Folket rättfärdigar fortfarande det omdöme, som uti senaste femårsberättelsen blifvit om detsamma uttaladt,
att det nemligen är arbetsamt och fredligt. Dess klädedrägt närmar sig allt mera den snitt, som allmänt
begagnas af ståndspersonsklassen, och all egendomlighet i detta hänseende har nära nog försvunnit. Fallenhet
för öfverflöd och lyx i mat och kläder förekommer på några ställen i länet, särdeles hos den förmögnare
allmogen, bland hvilka männen i åtskilliga orter till högtidsdrägt nyttja finare kläden och qvinnorna siden.
Den fattiga befolkningens näringsmedel utgöres till icke ringa del af potates. I öfrigt är icke något anmärkningsvärdt
att iakttaga i afseende å födoämnena. Fyllerilasten har i ganska betydlig grad aftagit. Sällan
ser man på landet någon öfverlastad af rusgifvande drycker, vid andra tillfällen än marknader, auktioner
och återresor från städerna på torgdagar och vid andra besök derstädes. I ersättning för bränvinet begagnar
allmogen nu kaffe och öl, hvilket senare försäljes mångenstädes i stugor, belägne nära allmän väg.
o
Tab. Litt. c. A landet idkades år 1860 bränvinsutskänkning vid endast 10 gästgifveri er; minutering srörelse på 5 stäl
^
o
len, deraf 4 i Skara och 1 i Leckö fögderi, samt utskänkning på 2 ställen. Ar 1855 utskänktes ännu bränvin
vid 46 gästgifverier å landet. Rättigheten hade sålunda förstnämnde år upphört vid icke mindre än 36 gästgifvaregård
ar, allestädes genom frivillig afsägelse, en följd af den högre beskattningen. I städerna har bränvinsförsäljning
utöfvats å det antal ställen, sorn nedanstående tab. Litt. C utvisar. Uti detta antal utskänkningsställen
å landet och i städerna äro dock icke inbegripne de ställen (helsobrunnar, passagerareångfartyg
m. ti.), hvarest af hvarjehanda anledningar utskänkningsrättigheter varit beviljade under kortare tid än år.
För fylleri hafva blifvit bötfällde följande antal personer:
år 1856 i städerna 306 och å landsbygden 36,
» 1857 » » 225 » » » 61,
» 1858 » » 293 » » » 29,
» 1859 » » 361 » » » 37,
» 1860 » » 287 » » » 48.
För oloflig bränvinstillverkuing hafva blifvit sakfällde: i städerna ingen, och å landsbygden år 1856:
130, 1857: 85, 1858: 23, 1859: 11 och 1860, 11.
Tab. Litt. d. Lönkrögeriet har äfvenledes aftagit, på sätt som kan inhemtas af å följande sida stående uppgift (tabell
Litt. D) å antalet för oloflig bränvinsförsäljning vid domstolarne i länet bötfällde, eller i medeltal 265 personer
årligen. Näst förutgångna femårsperiod utgjorde medeltalet af de för ifrågavarande förbrytelse sakfällde
475 och således omkring Adelar mera än för den tid denna berättelse omfattar. Känslan af den moraliska
förnedring, som är fyllerilastens följeslagare, och öfvertygelsen örn det förderf, den hopar öfver menskligheten,
Tab. Litt. C. Bränvinsminutering och utskänkning i städerna.
Utminuteri
n g s s t
allen.
Utsk
> n k i i
ngsställen.
Mariestad.
Skara.
Lidköping.
Sköfde.
Hjo.
Falköping.
Mariestad.
Skara.
Lidköping.
Sköfde.
Hjo.
Falköping.
År 1856
10
8
15
5
1
2
7
5
12
6
3
4
» 1857
10
8
15
5
1
2
7
5
12
5
3
4
» 1858
1
2
2
2
2
2
6
5
10
3
3
5
» 1859
1
2
6
2
2
2
6
5
10
5
3
5
» 1860
1
2
6
2
2
2
6
5
10
5
3
5
Skaraborgs län.
Fångantal. Folknöjen. Sockenbibliotheker.
7
har allt lifligare vaknat och utbildat sig hos den tänkande delen af befolkningen samt kraftigt bidragit ej
mindre att hämma superiet, än äfven att minska lönkrogarnes antal. I sin mån har ock den genom gällande
bränvinslagstiftning förorsakade svårighet att å landet få tillgång till rusgifvande drycker bidragit till nykterheten
bland allmogen, äfvensom mången lönkrog försvunnit till följd af kronobetjeningens uppmärksamhet och
nitiska bemödanden.
Enligt de vid härvarande länshäkte förda journaler, har förhållandet med der förvarade fångar Tab. Litt.
varit det i nedanstående tabell Litt. E uppgifna. Fångantalet har således nedgått ifrån 1,275 till 699 årligen i
medeltal räknadt, till hvilket lyckliga resultat ej mindre den under tidens lopp förändrade brottmålslagstiftningen,
särdeles i fråga om brott emot äganderätten, än äfven utvidgade tillfällen till arbetsförtjenst hufvudsakligen
bidragit.
Folkets nöjen bestå uteslutande i dansgillen, lekstugor och marknadsbesök. Några egentligen betecknande
folknöjen finnas icke att omförmäla.
Sockenbibliotheker äro inrättade i 60 socknar, deraf 12 i Norra Wadsbo fögderi, 13 i Södra Wadsbo, 1 i
Höjentorps, 9 i Wartofta och 25 i Leckö. I Skara fögderi finnes, enligt Kronofogdens uppgift, icke något
socken bibliothek.
Tab. Litt. I). Antal för oloflig bränvinsfor säljning bötfallde.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Mariestad
2
.—.
3
1
—
—
1
3
5
3
Lidköping
^
1
—
1
12
9
3
2
2
—
—
2
—
1
Falköping
3
1
1
—
1
Norra Wadsbo fögderi
46
38
51
30
36
Södra Wadsbo d:o
42
44
51
30
51
Höjentorps d:o
66
5
21
25
16
Skara d:o
71
51
68
47
40
Wartofta d:o
51
53
60
50
39
Leckö d:o
47
35
38
50
17
Summa
332
230
299
250
215
Tab. Litt. E. Fångantal å länshäktet.
Kansakningsfångar.
Straffångar
för
undergående af
Lösdrif-
By-
satte.
Barn,
som
åtföljt
sine
mö-
drar.
Summa
i läns-  häktet
förva-  rade
perso-
För hvar-  jehanda
grofva
brott.
För stöld.
För andra
förbry-  telser.
dödsstraff.
straff-
arbete.
fängelse
vid vatten
och bröd.
enkelt
fängelse.
vare eller
försvars-  löse.
port fån-  gar.
M.
Q.
M.
Q.
M.
Q.
M.
Q.
M.
Q.
M.
Q.
M.
Q.
M.
Q.
M.
Q.
M.
År 1856
» 1857
» 1858
.. 1859
» 1860
2
15
17
8
13
3
1
1
4
4
24
35
68
16
57
3
2
5
3
3
18
9
2
14
9
1
2
1
2
—
27
22
19
49
12
5
5
4
7
5
171
189
208
233
195
60
59
44
60
70
144
79
79
37
57
59
18
15
8
7
61
69
57
56
49
14
18
22
13
7
137
146
156
154
132
20
19
17
8
6
3
2
7
4
9
6
3
3
3
4
758
695
724
678
639
Summa
55
13
200
16
52
4
2
—
129
26
996
293
396
107
292
74
725
70
25
19
3,494
11
3
40
3
10
1
26
5
199
59
79
21
58
15
145
14
5
4
699
D:o under nästföregående 5 år
27
7
129
20
16
1
1
—
236
27
271
116
124
20
221
13
8
18
1,275
8
Skaraborgs lajl.
Förlikningsnämnder. Jordbruk. Ladugårdsskötsel.
Inom Bergs, Ransbergs och Mölltorps socknar af Södra Wadsbo fögderi samt Kyrkefalla pastorat i Höjentorps
fögderi äro förlikningsnämnder inrättade, genom hvilkas bemedling många tvister af ringa betydenhet
sammanjemkas och biläggas, för hvilkas handläggande domstolarnes åtgärd eljest skulle påkallas.
Föreningar till öfning i vapenföring hafva under perioden icke förekommit.
3. Näringar.
A) och B) Jordbruket och Boskapsskötseln, hvilka utgöra länets hufvud näringar, äro stadda i oupphörligt
framåtskridande och förkofran, i följd ej mindre af enskilda landtbrukares upplysta verksamhet och nitälskan,
än äfven af åtgärder å statens sida, befordrande allmän upplysning, vetenskaplighet, säkerhet i spanmålshandeln
och lättade kommunikationer. Visserligen återstår ännu mycket för att blänga jordbruket och
boskapsskötseln till den grad af fullkomning, att all jord inom länet, med bibehållande eller förökande af sin
växtkraft, lemnar all den afkastning, som under en fulländad kultur kan åvägabringas; men hågen att tillo-odogöra
de rön och upptäckter, vetenskapen gifver vid handen, har vaknat till lif hos den tänkande delen
af länets jordbrukande befolkning, och de praktiska resultaterna af deras verksamhet skola efter all anledning
inom en icke så aflägsen framtid öfvervinna den ihärdighet och envishet, hvarmed den stora mängden af mindre
jordbrukare gerna fasthänger vid ärfda vanor och föråldrade methoder. En väl ordnad folkskoleundervisning
skall härvid ofelbart verksamt ingripa, i det den hos menige man odlar omdörneskraften och framkallar
mottaglighet för en på skäl grundad bevisning. Denna håg, hvaraf yttringar låtit förspörja sig öfver hela
riket, torde ock vara förtjent att af staten ytterligare kraftigt understödjas.
På jordbruket verkade den åren 1857 och 1858 rådande stockning i marknaden, i förening med den
yrsel, som föregick och framkallade den, på det sätt ofördelaktigt, att åtskillige, i synnerhet större egendomar,
hvilka betaltes med höga priser och inköptes endast för att åter afyttras, sedan köparne hvar för sig
under den korta tid de innehade dem dels genom skogens nedhuggande, dels genom ett förödande brukningssätt
sökt att bereda sig all möjlig vinst, sålunda sköflades och utsögos, till dess de slutligen, då penningeförlägenheten
inträdde, måste afyttras af då ofta ruinerade innehafvare till vanpris, eller, såsom vanligast skedde,
återtagas af de ursprunglige ägarne emot betydligt nedsatte köpeskillingar, men också i ett hvad jordens växtkraft
beträffar ansenligt försämradt skick. Emellertid är det att hoppas, att sedan penningeförhållandena reglerat
sig och allmänt förtroende så småningom inträdt, förtänksamhet och varsamhet i företag skall förspörjas
såsom sekundära verkningar af den rubbade jemnvigten.
Ladugården står väl ännu icke på alla ställen i det förhållande till landthushållningen i sin helhet, som
för den sistnämndas inrättande på fullt rationelt sätt vore önskvärdt, men de större jordägarne, hvilka dels
börjat inse, att ett mindre antal kreatur väl födde lemna rikare afkastning till afsalu på samma gång, som
spillningen efter dem utgör ett vida värdefullare gödningsämne, än efter kreatur som erhålla magrare kost
eller endast lifnäras, dels ock funnit, att utan tillräcklig ladugård jorden så småningom utmagras och skänker
svaga skördar, hafva föregått med exemplet att minska kreaturens antal, på samma gång som de utvidgat odlingen
af foderväxter och rotfrukter. Exemplet har visserligen ännu, särdeles hvad rotfrukter beträffar, endast
undantagsvis verkat på allmogens hushållningssätt, men då i tidernas längd de ögonskenliga fördelarne
icke kunna undgå att blifva märkbara, samt ladugårdens ändamålsenliga skötsel, såsom ett oeftergifligt vilkor
för ett lönande jordbruk, dels genom skrifter och dels genom Hushållningssällskapets verksamhet och landtbruksskolors
lärdomar, såsom man säger, kommit i hvars mans mun och sålunda antager naturen af ett axiom,
så torde på den redan beträdda vägen efter hand allt flere jordbruksidkare inledas till fördel och fromma för
näringen och hela landet.
I afseende på åkerbruksförhållandena i allmänhet under hvarje år i femårsperioden, torde följande här
böra anmärkas:
Skaraborgs län. Årsväxt. 9
År 1856 var sommaren regnig och kall. Vårsådden verkställdes sent och bergningen så väl af säd,
som foderväxter, hvilken inträffade senare än vanligt, försvårades af fortfarande regnig väderlek, så att omkring
en tredjedel af den nästan, allmänt råbergade och till en del grodda sädén inkom i ladorna i ett mot
hälften af välbergad gröda svarande skick. Fullvigtig säd af berörde års skörd var ytterst sällsynt i marknaden,
och potatisen angreps på många ställen i betydlig grad af torröta. Skörden var under medelmåttan.
o
Ar 1857 var sommaren deremot mera än vanligt torr och varm. Föregående årets höstsådd fördröjdes,
till följd af ihärdigt regn, och utsädet, hvartill användes samma års illa bergade och till beskaffenheten underhaltiga
säd, visade sig ock mindre fröbart. Grödan blef åkertunn, halmen kort och afkastningen under medelmåttan.
Endast rågen i Norra Wadsbo fögderi lemnade någorlunda skörd eller åttonde kornet, utsädet inberäknadt.
Ar 1858 var sommaren rik på omvexling af nederbörd och värma. Temperaturen var i allmänhet
högre än år 1856. Växtligheten befordrades häraf i hög grad och bergningen försiggick i allmänhet under
lämplig väderlek. Höskörden var rik och sädesgrödan ovanligt vacker, ehuru på ett och annat ställe klagan
förspordes deröfver, att den icke gifvit så mycket i spann, som man af dess lofvande utsäde kunnat vänta,
hvilket förhållande Hushållnings-Sällskapets Agronom velat härleda derifrån, att jorden på de ställen, der detsamma
inträffat, icke blifvit genom gödsling ersatt för de ämnen, hvaraf kärnen är sammansatt och hvilka
med derifrån bortförde föregående grödor blifvit jorden beröfvade. Emellertid var skörden i allmänhet god,
och detta år kan med skäl anses såsom det gynnsammaste under femårsperioden.
Sommaren år 1859 var en fullkomlig motsats till nästföregående år i afseende å nederbörd. Lika rik
på milda regn, som den senare var, lika torr och brännande visade sig den förra. På många ställen inom
länet uttorkade brunnarne och de mindre vatteritillgångarne, så att klagan var vida förspord deröfver, att
landtbrukaren måste använda en stor del af dragarne att på långa afstånd hemta vatten till kreaturen. Första
höskörden var ringa, och vallarne lemnade ringa eller ingen efterskörd. Höstsädet af hvete och råg tynade af
och blef tunnt samt föga gifvande. Vårsäden led ännu mera af den ovanliga torkan och blef ovanligt litet
gifvande så väl i kärna som halm. Mångenstädes klagades till och med öfver total missväxt. Ett dylikt
missgynnande år straxt efter en tryckande penningkris kunde icke annat än hvila tungt öfver landtmannen
och genom det betydliga belopp, hvarmed våra jordbruksalster nu ingå i handelsbilansen, menligt återverka
på all rörelse. — Den knappa fodertillgången förorsakade mycket bekymmer på vintren för kreaturens framfödande,
och nästan öfverallt, med undantag af en och annan mönsterfarm, måste ladugårdarne minskas genom
nedslagtning. — Köttet föll derigenom hastigt i pris och beredde jordbrukaren ytterligare förlust. Visserligen
sökte Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande på hösten, att genom befqrdrande af kreatursexport till England
upphjelpa kreaturspriserna, men följden visade, att endast de väl födda kreaturen vid försäljning gåfvö
vinst; hvaremot flertalet djur, som i följd af knapp utfodring voro magra, måste afyttras med förlust. Den
utsigt, som härigenom yppade sig till erhållande af förmånligare priser, beredde dock en stagnation i prisernas
fall och ägarne sökte att i förhoppning om gynnsammare tid, så vidt möjligt var, upprätthålla sina ladugårdar.
o
Återigen inträffade år 1860 en våt sommar. Regnet, som började redan vid vårsådden, aflöstes dock
ända till medlet af Juli månad af varma och klara dagar, men efter den 15 Juli tilltog det i varaktighet
och afbrotten blefvo allt mera sällsynte. Grödan visade sig då och vidare fram i Augusti månad särdeles
lofvande, förespeglande landtmannen en rik skörd, i fall gynnsamt bergningsväder inträffade. Detta hans
hopp skulle likväl till icke ringa del svikas. Regnet föll i strömmar och försvårade bergningen, så att minst
tredjedelen af den påräknade afkastningen gick förlorad, och den, som bergades undan flödena, var på många
ställen af dålig beskaffenhet och ringa vigt. Mycket af den på senhösten utestående säden aftogs grön och.
Landshöfdinge-Einbclels uli Skaraborgs län und. ber. för åren 1856—1860. 2
10
Skaraborgs län.
Odlade jordens areal.
■uppfodrades. En del blef till och med genom vätan till foder oduglig. Rotfrukterne ledo jemväl af väderleken,
och potatisen angreps af dels torröta dels våtröta samt ruttnade på sina ställen i jorden. Endast höskörden,
som till största delen inbergades torr, var öfver medelmåttan och på några ställen ymnig. — Emellertid
skattas skörden för detta år i sin helhet inom länet såsom fullt medelmåttig och tillräcklig jemväl till
afsalu, och man kan deraf göra sig en föreställning om den förlust, som af den otjenliga väderleken blef en
följd. — En af de största olägenheter, som i landtbrukaren minne förknippar sig med året 1860, var dock,
att höstsådden i anseende till jordens uppmjukade tillstånd ända till den tid, då frost inträffade och gjorde
all sådd omöjlig, icke kunde behörigen verkställas. Föga råg och än mindre hvete blef utsådt, hvaraf verkningarne
förspordes följande året 1861.
Sedan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande nu allmänneligen och i korthet redogjort för landthusliållningens
ställning samt åkerbruksförhållandena under hvarje år i perioden inom länet, återstår nu att i
enlighet med i nåder anbefalld t formulär afgifva nödige ansedda detalj uppgifter i den mån de kunnat erhållas,
dervid Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i afseende på sättet för insamlandet af primäruppgifterna bör
i underdånighet tillkännagifva, att enahanda förfarande ägt rum, som det i senaste femårsberättelsen omförmälda,
nemligen att Länsmännen, med tillkallande af sådane om hvarje särskild orts förhållanden kunnige
personer, de der för en landtbruksstatistik visat intresse (och några dylike personer finnas inom hvarje ort),
uppskattat och beräknat hvarje hemmans och brukningsdels utsäde och afkastning m. m. samt aflemnat uppgifterna
till vederbörande Kronofogdar, hvilka granskat desamma och öfver dem fögderivis upprättat sammandrag.
I städerna hafva uppskattningar och beräkningar skett af Magistraterne med biträde likaledes af
derinom boende erfarne personer. Några med verkligheten fullt instämmande uppgifter hafva, i saknad
af erforderlige medel för tillförlitligt bedömande af jordarealen, dock icke kunnat anskaffas. Emellertid
vågar Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreställa sig, att primäruppgifterna i allmänhet äro med urskiljning
insamlade och att resultatet någorlunda närmar sig verkliga förhållandet. De afse i allmänhet och
der annorlunda icke är särskildt uttryckt tillståndet år 1860 och innefatta på intet sätt någon öfverskärning
af detsamma.
Hvad då först beträffar geometriska tunnlandtalet af den odlade jorden och den naturliga ängen, hafva
såsom ofvan är antydt, i saknad af ett ekonomiskt karteverk med dertill hörande matrikel, uppgifter af något
värde nu icke kunnat insamlas. Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande måste således i berörde afseende inskränka
sig till de källor, sorn redan tillförene funnits, nemligen en af Landtmäteri-Direktören Friberger år
1856 uppgjord tabell öfver jordarealen inom länet, upprättad efter Topografiska Korpsens karta samt den tabell
Hushållnings-Sällskapet år 1859 på anmodan af den s. k. Finanskomitén låtit författa. Enligt den förra
skulle hela arealen utgöra 72,505 qvadratmil eller 1,677,972,79240025 tunnland, deraf 2,587 qvadratmil eller
59.8 7 0,50911875 tunnland sjöar, 22,923 qvadratmil eller 5 3 0,5 0 3,09381875 tunnland skog samt 46,995 qvadratmil eller
1.08 7,5 9 8,52940875 tunnland jord af andra slag. Denna tabell lider dock med afseende å det ändamål, hvarom
här är fråga, af den ofullständigheten att tunnlandtalet odlad jord och naturlig äng icke blifvit särskildt för
sig beräknadt. Om man emellertid för ouppodlad, men till odling tjenlig mark, mossar, berg, hedar, mindre
vattendrag m. m. afräknar en fjerdedel af beloppet, hvartill de minst kunna skattas, så återstå, bråk oberäknadt,
815,699 tunnland åker och äng, och med antagande deraf att, på sätt Ordföranden i Hushållnings-Sällskapet
uti en bland Sällskapets handlingar intagen uppsats rörande landtbrukets ställning i länet, grundad på
egen erfarenhet och från olika delar af länet insamlade uppgifter, yttrat, arealen af ängsmark, deruti inberäknad
till gräs och klöfver igensådd åker, utgör omkring tre tunnland emot fyra tunnland öppen åker, så
skulle, enär åkerarealen således förhåller sig till hela arealen af åker och äng som 4 till 7, af sistnämnda
summa belöpa 466,113 tunnland på åker och 349,585 tunnland på äng, uti hvilket senare belopp dock den
naturliga och artificiela ängsmarken äro sammanförde. Den sålunda beräknade totalvidden af åker och äng
Skaraborgs län.
Jordens beskaffenhet, brukningssätt. Utsäde och skörd m. ra.
11
öfverensstäinmer ock i det närmaste med Ordförandens i Hushållnings-Sällskapet pä, ett annat ställe i ofvanberörde
uppsats gjorda uppgift, att i Skaraborgs län utgör åker och äng omkring 800,000 tunnland.
I uppgiften till Finans-Komitén har Hushållnings-Sällskapet upptagit åkern till 436,244 tunnland och
ängen till 183,147 tunnland eller 196.307 tunnland mindre areal åker och äng, än här ofvan enligt Fribergers
tabell är vordet beräknadt. Ofvanberörde beräkning, såsom till större delen grundad endast på sannolikhetskalkyler,
torde dock tåla icke obetydlig jemkning, särdeles i fråga om den andel, hvari ouppodlad jord,
impedimenter och vattendrag ingå uti totalsumman af jordarealen, hvilken andel troligen utgör mera än en
fjerdedel af hela beloppet. Ehuru således, om denna förutsättning är rigtig, Hushållnings-Sällskapet i afseende
på arealen synes hafva närmat sig verkliga förhållandet, torde dock öfrige till Finans-Komitén afgifna uppgifter
från länet om produktion och förbrukning icke böra tillerkännas egenskapen af tillförlitliga värdemätare,
att döma efter det resultat, som från desamma härflyter, eller att af spanrnålsproduktionen endast omkring
21 tunnor skulle återstå för hvar och en af länets innevånare, sedan utsädet blifvit afdraget och kreatursutfodringen
ombesörjd, på sätt här nedan vidare skönjes. Det är nemligen en känd sak, att ett icke obetydligt
belopp spanmål från länet afyttras, och resultatet förefaller desto mera oväntadt, som uppgifterna till icke
ringa del äro grundade på 1858 års för jordbruket särdeles gynnsamma förhållanden.
Jordens beskaffenhet i länet är af naturen i allmänhet god. Dålig kan den sägas vara endast på Tab. Litt. f.
ett och annat ställe i skogsbygden. I Wartofta härad och nordostligare delen af Tiveden är jorden i allmänhet
af svagare beskaffenhet. För bedömande af jordarterna i åkern inom särskilda delar af länet i förhållande
till arealen, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med ledning af Landtmäteri-Direktören Fribergers
ofvanberörde statistiska uppsats, upprättat den på följande sida intagne tabell Litt. F.
Allmänna brukning ssättet är vid större jordegendomar nästan uteslutande vexelbruk, vanligen i sju skiften;
hos allmogen deremot tredings- eller fjerdingsbruk samt endast undantagsvis vexelbruk.
Arliga utsädet per tunnland af de särskilda sädesslagen, tunnlandtalet, som till odling af hvartdera Tabb. N:o 2
sädesslaget användts, samt behofvet till utsäde år 1860, skörden uppskattad i korntal af utsädet med dettas och Litt. g.
afdrag under hvartdera året 1856—1860, samt uppskattning af årliga förbrukningen inom länet af hvarje
hufvudsakligt sädesslag, enligt i medeltal beräknadt behof för hvar person, inhemtas af bifogade tabb. N:o 2
och Litt. G (sid. 13).
Inom Södra Wadsbo, Höjentorps och Wartofta fögderier har derjemte odlats lin, hvartill ansetts åtgå
549 tunnland, samt i Wartofta och Höjentorps fögderier rofvor och fodermorötter å 1071 tunnland, äfvensom i
Wartofta fögderi vicker å 66 tunnland.
Hela arealen af den år 1860 till odling af säd och potates samt lin, rofvor, morötter och vicker inom
länet använda jorden skulle således, enligt de genom kronobetjeningen insamlade uppgifterna, utgöra 230,452
tunnland eller 227,689 tunnland för landsbygden och 2,762 tunnland för städerna, bråktal oberäknadt. Med
beräkning deraf, att trädesjorden, såsom vanligen antages, skall motsvara en tredjedel af den sädesbärande
öppna åkern, skulle således hela beloppet af den under plog varande jorden på landsbygden utgöra allenast
303,585 tunnland, en siffra, som uppenbarligen är allt för låg oell med ej mindre än 132,659 tunnland understiger
åkerarealen, enligt Hushållnings-Sällskapets ofvanomförmälda till Finans-Komitén afgifna tabell. Oaktadt
tabellerna angående jordbruket från fyra fögderier blifvit till Fogdarne återremitterade, och de sistnämnde,
sedan Länsmännen enligt erhållen föreskrift sökt att insamla så noggranna uppgifter, som ske kunnat,
underkastat desamma sträng revision, har likväl icke annat resultat kunnat erhållas. Detta förhållande kan
svårligen på annat sätt förklaras, än att i ofvansistberörde areal icke är inberäknad dels under plog varande
och till vall utlagd åker, dels ock större delen af den till andra rotfrukter än potatis använda jord, som visserligen
icke innefattar betydlig vidd, men dock i sin mån bidrager att öka totalinnehållet. Af Hushållningssällskapets
uppgifter om utsäde och skörd, på sätt här nedan omförmäles, måste nemligen antagas, att det
12
Skaraborgs län.
Jordens beskaffenhet.
tunnlandtal sällskapet beräknat till odling af de särskilda sädesslagen uppgår till mindre belopp, än det i nu
bilagde tabell omförrnälda.
En i öfverensstämmelse med berörde tabell Litt. G verkställd uträkning af skördebeloppet år 1860 efter
afdrag af utsäde, kreatursutfodring och förbrukning inom länet, visar i fråga om öfverskott eller brist af de
Tal). Litt. F. Summarisk uppgift å de särskilda jordarterna.
Lera.
Lera och Sandmylla.
Lera och Sandjord.
Lermylla och Lera.
Lermylla.
CO
o
p.
Skog.
Aker och Ang m.m.
C/l
o
Skog.
Åker och Äng m.m.
cn
o
o
Skog.
Aker och Äng m.m.
CO
c
O
sr
Skog.
ÄkerochÄngm.m.
Cd
o
o
sr
Skog.
0 _ ••
Aker och Ang m.m.
p
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
p
?
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
£
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
p
p
qv.-mil.
qv.-mil.{ tunnland.
p
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
Norra och Södra
Wadsbo fögderier
16
1,4 01
2,566
14
1,463
2,203
1
0,146
0,396
—
1
0,059
0,233
Höjentorps fögderi.
4
0,369
0,693
4
0,750
0,874
Wartofta d:o
1
0,116
0,126
1
0,083
0,277
—
—
—
—
Skara d:o
13
0,024
2,115
7
0,237
1,372
7
0,320
2,360
1
0,224
0,312
2
0,131
Leckö d:o
43
1,542
6,513
10
0,380
1,570
1
0,010
0,188
—
—
5
0,114
0,517
Summa
77
3,4 52
12,013
278,015,1
36
2,913
6,296
145,707,4
9
0,4 76
2,944
68,132,6
1
0,224
0,312
7,220,6
8
0,173
0,881
20.388,9
Lermylla och Sandmylla.
Sandjord.
Sandjord och Mylla.
Sandjord och Sandmylla.
Sandjord och Svartmylla.
cn
c
O
ST
Skog.
Aker ochÄng m.m.
?
O
ST
Skog.
ÄkerochÄngm.m.
Cd
o
o
sr
Skog.
Åker och Äng m.m.
Cd
o
C3
sr
Skog.
Aker och Äng m.m.
Cd
o
o
sr
PJ
=3
p
Skog.
Åker ochÄngm.m.
P
p
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
8ä
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
p
qv.-mil.
qv.-mil. | tunnland.
p
p
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
Norra och Södra
j Wadsbo fögderier
—
i Höjentorps fögderi
—
—
—
4
0,235
0,399
—
Wartofta d:o
1
0,112
0,124
4
0,599
0,502
7
2,736
2,535
1
0,336
0,230
—
Skara d:o
1
0,035
0,203
1
0,035
0,166
—
—
1
0,028
0,308
Leckö d:o
5
0,247
0,610
3
0,097
0,471
—
—
—
Summa
7
0,394
0,937
21,684,9
8
0,731
1,139
26.359,7
7
2,736
2,535
58.667,i
5
0,571
0,629
14,556,9
1
0,028
0,308
7,128
Sandmylla.
Stenbunden Sandmylla.
Sand- och Svartmylla.
Sandblandad Mylla.
Sandblandad Svartmylla.
CO
o
O
ST
Skog.
ÄkerochÄngm.m.
CO
o
O
Skog.
ÄkerochÄngm.m.
C/3
O
O .
Skog.
ÄkerochÄngm.m.
j
o
Skog.
Aker och Äng m.m.
on
o
O
Skog.
Åker och Äng m.m.
P
P
qv.-mil.
qv.-mil. 1 tunnland.
P
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
P
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
P
qv.-mil.
qv.-mil
tunnland.
P
P
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
Norra och Södra
j Wadsbo fögderier
12
7,010
4,579
1
0,017
0,033
—
-
—
Höjentorps fögderi
9
1,297
2,071
—
6
0,353
0,559
1
0,017
0,072
—
! Wartofta d:o
Skara d:o
7
0,435
0,557
1,091
0,728
4
0,142
0,755
1
0,028
0,141
5
—
Leckö d:o
2
0,04 9
0,519
—
—
~
—
Summa
35
9,34 8
8,9 88'203,008
|
1
1
0,017
0,033
763,7
10
0,495
1,314
30,409,7
1
0,017
0,072
1,666,3
1
0,028
0,141
3,263,1
Mylla.
Mylla, Lera och Sandjord.
Kalkblandad Mylla.
Svartmylla.
CO
O
o
sr
Skog.
Åker och Äng m.m.
CO
o
C7
>7"
Skog.
Åker och Äng m.m.
Cd
o
o
Skog.
0 **
Aker och Ang m.m.
Cd
o
a
sr
Skog.
ÄkerochÄngm.m.
Anm. Lör att möjliggöra
p
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
P
p
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
03
p
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
p
p
qv.-mil.
qv.-mil.
tunnland.
de, hafva de i originalet
förekommande bråken af
tunnland, ofta öfversti-  gande milliondelar af ,
tunnlandet, här uteslutits.
Tt
Norra och Södra
Wadsbo fögderier
Höjentorps fögderi
Wartofta d:o
Skara d:o
1
1
0,081
0,083
0,165
0,106
1
0,423
0,327
4
0,070
0,441
i
21
18
6
0,055
0,437
0,04 3
0,024
0,218
2,642
2,882
1,410
i Leckö d:o
—
—
—
1
0,014
0,146
—
v
| Summa
2' 0,164
0,271
6,271,7
1
0,4 2 3
0,327
7,567,7
5
0,084
0,587
13 584,9
46
0,559
7,152
165,517,7
Skaraborgs län.
Utsäde, skörd m. m.
13
särskilda sädesslagen sådant förhållande, som omförmäles i tab. Litt. H å följande sida. Enligt berörde uträk- Tab. Litt.
ning synes, att länet år 1860 haft i öfverskott till utförsel 23,848 tunnor hvete, 38,364 tunnor råg, 338,567
Tab. Litt. G.
Uppgift angående jordbruket i Skaraborgs län under femårsperioden 1856—1860.
Fögderi eller
Ärliga utsädet per tunnland,
beräknadt i tunnor.
Behofvet för länet till utsäde, beräknadt i
tunnor, år 1860.
Stad.
K
w
*
tn
S
p"*
fr “
o
a
sa
a
g
w
O:
o
a
w
w
a
g
p"1
w
O:
a
o
CD
pr
po
qq
'-J
P
Q
Pj
CO
p:
pj
CO
pt
o
p
co’
cd
pr
po
qq
3
Pj
p:
Pj
cd
O
p
tb
cd'
CD
O)
qq
3
CD
Pj
cn
p:
Pj
CD
O
09
Norra Wadsbo
f
1
1
11
1
3
T
6
734
4,977
219
11,815
176
654
9,350
978
6,637
219
9,452
176
873
1,558
Södra Wadsbo
M
s
1
11
11
M
2
6
1,077
7,379
210
19,221
962
941
18
12,030
1,380
8,433
210
12,814
770
1,584
9
2,005
Höjentorps
1
7
*
1
11
11
i
—
6
455
8,654
2,659
27,281
990
1,243
—
21,918
607
9,891
2,659
18,194
660
1,657
—
3,653
3
3
T
i
3TfT
H
11
IM
i«
11
11
H
M
4 0
4
697
9,398
6,942
8,206
2,770
1,564
4,512
33,807
33,014
50,207
2,835
1,725
949
15,087
930
12,530
7,933
9,705
1,847
1,430
4,216
22,538
1,890
1 898
3,772
1Å
El?
«
<;
165
317
29,400
11,346
239
19,564
33,126
1,150
534
6
4,900
n
liM
2,117
8,289
2,715
2,710
6,300
2,992
2,339
Summa
5,245
45,556
11,934
175,345
14,977
6,819
20
99,131
6,844
55,129
10,581
115,688
10,946
9,538
15
18,227
Mariestad
i
i
1
l
1
i
5
20
100
10
120
20
10
—
130
40
200
10
120
20
20
—
26
Skara
i
3
T
1
11
11
f
6
56
150
60
413
100
30
—
450
75
200
60
275
80
40
—
75
Lidköping
3
T
3
T
1
11
5
9
80
3
249
—
—
—
15
12
106
3
199
-
—
—
3
Sköfde
1
i
1
11
1
3
T
6
4
128
16
243
16
15
—
350
5
171
16
195
16
20
—
58
Fl jo
3
U
5
75
187
334
100
‘
150
67
?
11
60
12
20
Falköping
2
2
T
5
10
50
90
450
60
6
80
13
40
225
30
Summa
99
583
179
1,662
196
61
—
1,359
145
817
149
1,164
146
92
-
249
S:a Summarum
-
5,344 46,139
12,113
177,007
15,173 6,880
20 100;490
6,989
i 1 1
55,946 10,730 116.852 11,092
9,630
15
18,476
Tunnland åkerjord använde till odling
år 1860.
Anmärkning. Således antal tunnland åkerjord å Landsbygden af Skaraborgs län använd till odling år 1860  226,967,7
Dito dito tillhörig Städerna i dito dito
2,762,6
alltså uti hela länet 229,730.
I originalet förekommande bråk ända till billiondelar äro här uteslutne, med höjning till full enhet af det bråk som öfverstigit B—g.
Fögderi eller
Stad.
Skördebelopp i korntal af utsädet med dettas afdrag.
18 56.
*j.
1857.
18 58.
s?, w
05 P°
a- v
. bi
1859.
fr g?
1860.
IJm1®
fcd w ST i 2
CL a P IÖ
Ärlig förbrukning på
person i medeltal,
beräknad i tunnor.
Norra Wadsbo 4
Södra Wadsbo 5
Höjentorps  4
Skara
9
Wartofta
'5
Leckö  ... 4^
Mariestad
|9
Skara |4
Lidköping |8
Sköfde  ,6
Hjo  -
Falköping [4
7 5 4 ,3
54H 3?
5 4 3 3 3
117
5 6
7 41
5 4 5
1
9 6 6
6;5 4
4
97
76
6 6
5 3
I6
7 6Jr
47
slö!
23
3-6
55
23
9 9
67
89 7
4 4
3 3 8
3 3 3
4
413,
67 6
- 6 j
44
5
6 6
5 4
4
4
4
13
8 6 7 6 9
8 5*4*64 63
6 5 5
7 5 5
7 6 5
9 9
6 |7
8 j9
6 17
-7
4 j4
6|6 |6
6 5 5
6-  10
6
4
4 5
5
3 'ö
-10
7
8i
6
7
74
7 3*
53
4.2
5;3|
4 3
3 V 4
2 2 3
2,2 4
3 3 3i
5 M 11114
6 6
3 3
Å
6|4
— 2
5 3
1
-6
4 5i
-,4
—-  3 6
4*
T
— 6
I
6 7 4 4 4 4
lil
5U 61,314 4
6 6 :6 4
6
6
7
6
,5!
4 6
5 6
4 4 o
3i 3y(2
I*5
3,71
t
t
-61
6 6
5 5
4.|-  4
4
3 5
11
lii
11
H
11
11
tV 1
Ål 11
fl
1 1
Å.ll
T
i
Jljj
11
3 OI
n r
Aj8
ti!
iV,31
— tV,2
1.3
1 2
1.3
n *.3
Anmärkning. Enligt ofvanstående uppgifter utgör alltså medeltalet af årliga förbrukningen på person: å landsbygden tunnor spanmål och tunnor potatis
och i städerna 2Jf tunnor spanmål och 2^ tunnor potatis.
14
Skaraborgs län.
Utsäde, skörd m. m.
tunnor hafre, 8,840 tunnor ärter och 60 tunnor bönor eller tillhopa 409,679 tunnor spamnål af hvarjehanda
slag, äfvensom 59,556 tunnor potatis, hvilka användts vid brännerierna i länet, hvaremot 6,391 tunnor korn
Tab. Litt. II.
Jordbruket i Skaraborgs län under femårsperioden 1856—1860.
Fögderi eller
Stad.
Skördebelopp efter afdrag af utsädet år 1860,
bcräknadt i tunnor.
Till kreaturs
utfodring,
tunnor.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Bönor.
Potatis.
Hafre.
Potatis.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Potatis.
4,401
34,843
876
47,260
704
2,618
56,100
19,414
1,622
25,954
1,622
12,977
1,622
53,530
6,372
46,119
805
76,884
3,850
4,546
54
88,220
14,386
9,315
1,823
43,753
1,367
43,754
—
2,735
65,630
2,730
51,924
15,954
109,164
3,960
7,458
—
153,426
25,861
—
3,144
67,066
12,575
33,533
8,383
3,144
100,599
5,580
75,180
13,850
169,035
14,175
5,695
—
60,348
42,000
—
1,217
29,219
4,870
19,479
—
1,217
77,916
823
34,709
7,820
132,057
6,900
1,585
6
176,400
38,000
17,000
493
35,525
6,908
39,472
11,842
1,974
110,523
16,943
57,440
9,025
175,724
29,010
5,429
—
73,751
57,000
—
3,012
48,186
24,093
24,093
48,186
6,023
96,372
36,849
300,215
48,330
710,124
58,599
27,331
60
608,245
196,661
26,315
11,311
249,703
51,435
173,308
68,411
16,715
504,570
180
900
60
720
120
60
—
780
636
—
548
2,193
—
—
137
4,386
394
1,200
360
2,062
500
210
—
3,150
1,776
—
557
3,344
1,115
—
—
557
6,687
72
720
21
996
—
—
120
506
—
817
5,714
816
—
—
817
6,530
24
896
96
972
80
120
—
2,800
603
—
337
2,024
674
—
—
337
.4,047
—
525
—
750
—
—
—
2,002
1,709
—
140
1,678
35
1,119
—
70
2,238
40
200
450
1,350
300
24
—
480
1,544
—
—
1,633
1,634
544
—
272
3,267
710
4,441
987
6,850
1,000
414
—
9,332
6,774
—
2,399
16,586
4,274
1,663
—
2,190
27,155
37,559
304,656
49,317
716,974
59,599
27,745
60
617,577
203,435
26315
13,710
266,289
55,709
174,971
68,411
18,905
531,725
Förbrukning på person i medeltal, beräknad i
tunnor
Norra Wadsbo ..
Södra Wadsbo...
Höjentorps
Skara
Wartofta
Leckö
Summa
Mariestad
Skara
Lidköping
Sköfde
Hjo
Falköping
Summa
S:a Summarum
Fögderi eller
Öfverskott, beräknadt i
tunnor
Brist, beräknad i
tunnor.
Stad.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Bönor.
Potatis.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Potatis.
Norra Wadsbo ..
Södra Wadsbo...
Höjentorps
2,779
4,549
4,362
330
13,931
8,888
2,365
45,962
3,379
8,980
14,869
18,744
49,770
107,556
704
3,850
14,175
996
1,811
4,314
4,477
54
2,570
13,274
52,827
414
-
15,142
746
562
4,423
—
17,568
22,621
Wartofta
Leckö
9,254
913
54,584
94,631
—
6
48,877
816
15,069
4,942
19,176
388
594
Summa
25,951
66,469
13,272
340,154
18,729
11,598
60
117,548
414
15,958
16,377
—
28,541
982
40,189
60
84
120
368
1,295
_
77
3,586
3,537
286
500
—
—
—
164
2,144
755
347
Lidköping
—
—
—
490
369
80
—
—
—
744
313
4.994
1,127
795
578
—
—
817
217
6,410
1,247
235
__
—
—
—
—
—
—
140
1,153
35
2,078
70
Falköping
40
—
—
—
300
—
—
—
—
1,434
1,184
738
—
248
2,787
Summa
40
—
60
1,229
1,000
—
—
—
1,729
12,147
3,347
2,816
—
1,776
17,802
S:a Summarum
25,991
66,469
13,332
341,383
19,729
11,598
60
117,54S
2,143
28,105
19,724
2816
28,541
2,758
57,991
Således blifver re-  sultatet för länets
Landsbygd
Dito för Städerna
Dilo f. hela Läuet
25,537
23,848
50,511
38,364
—
340,154
338,567
1,000
10,616
8,840
60
60
77,359
59,557
1,689
12,147
3,105
3,287
6,392
1,587
9.812
8.812
1,776
17,802
Anmärkning. Sammanlagda skördebeloppet för Landsbygden, utsädet inberuknadt, utgör i tunnor
Dito dito för Städerna, dito dito
.. 1,441,403
" 17,182 a]]tså för bela Länet 1,458,585.
.. 1,181,507
.. 14,402 aii(så fgr ha],, Dånet 1,195,909.
Behofvet år 1860 för länets Landsbygd af utsäde, beräknadt i tunnor  259,896
Dito dito för Städerna, dito dito
2,780 antså för bela Länet 262,676.
Sammanlagda förbrukningen af spanmål på person år 1860 i hela Länet utgör i tunnor
597,995.
Dito
Dito
dito
dito
för Landsbygden, med afdrag af utsädet, dito
för Städerna, dito dito
Skaraborgs län.
Utsäde, skörd m. m.
15
och 8,812 tunnor blandsäd, som här i länet mest består af korn och hafre, någon gång af råg och hafre eller
såkallad kämpasäd, bråktal oberäknade, måst importeras från andra orter, tillika med något potatis för bränneriernas
behof. Utan fara af misstag, synes man kunna antaga, att dessa belopp någorlunda motsvara den
o
verkliga spanmålsbehållningen inom länet. Åtminstone utgöra de en vida lyckligare bild af förhållandena, än
Hushållnings-sällskapets tabell, enligt hvilken inom länet föga eller intet spantnål utöfver dess eget behof
skulle frambringas.
För att tydligt åskådliggöra skiljaktigheterna emellan bilagde tabeller Litt. G och H och ofvanberörde
uppgift till Finans-Komitén, torde följande sammanställning af de särskilda siffrorna icke sakna intresse:
Enligt Hushåll-*
0 Enligt tabellerne nings-Sällskapets
A landsbyqden. Litt- G ocl1 H- uppgift tili Fmans
'7*'
Komitén.
Utsäde af spanmål och rotfrukter  359,026 T:r 310,362 Tu
Skörd
med afdrag af utsädet
1,789,751 » 1,357,130 »
Skörd af rotfrukter, dervid bör anmärkas, att annan rotfrukt än potatis icke
ingår i första kolumnens summa
608,245 » 606,480 »
Skörd med afdrag af utsäde och rotfrukter
1,181,507 » 750,650 »
Behållning af skörd per tunnland åker efter afdrag af utsädet, åkerarealen beräknad
efter Idushållnings-Sällskapets uppgift till 436,244 tunnland  4,10 » 3,43 »
Dito med afdrag af rotfrukter  2,70 » 1,91 »
Säd till kreaturen  196,661 » 245,588 ».
samt 26,315 » potatis.
Härtill bör läggas, att enligt Hushållnings-Sällskapets tabell utgör återstoden af skörden 2,88 tunnor spanmål
på hvarje person, hvaremot, enligt härvid fogade tabellerna Litt. G och H, sedan hvarje person å landet inom
länet i medeltal erhållit 2J§ tunnor spanmål och 2J4 tunnor potatis, till försäljning af den å landsbygden producerade
spanmålen återstår 426,878 tunnor spanmål med afdrag af 12,916 tunnor korn och blandsäd, hvarmed
behofvet af berörde två sädesslag inom länets landsbygd öfverstiger produktionen derstädes.
Totalsummorna af utsäde, skörd med och utan afdrag af utsädet, förbrukning till menniskor och djur
samt af öfverskott och brist så väl särskildt för städerna och landet, som för båda gemensamt inhemtas fullständigt
af tabellerne Litt. G och H.
Utaf berättelsen för den nästförutgångna femårsperioden inhemtas, att medelafkastningen med afdrag af
utsädet då beräknats till 869,623 tunnor spanmål af hvarjehanda slag. 1860 års skörd, som enligt hvad
förut är nämndt, var endast fullt medelmåttig, öfverskjuter således nämnde belopp med icke mindre än 326,286
tunnor diverse spanmål. Ehuru detta belopp icke får anses såsom medeltal för de fem år, hvarom nu är
fråga, utan troligen skulle komma att nedsättas till omkring hälften, om uträkning af de fyra nästförutgångna
årens afkastning kunde äga rum, helst skörden under tre år af femårsperioden varit under medelmåttan, så
har dock spanmålsproduktionen väsentligen ökats, hvilket måste tillskrifvas dels högre kultur, dels ock verkställda
nyodlingar. Att den odlade jordarealen tillväxt i vidd, kan man ock sluta af skilnaden emellan utsädet
under denna och nästförutgångna femårsperiod, som utfaller sålunda:
Utsäde af tunnor
Hvete. Råg. Korn. Hafre. Blandsäd. Arter. Potatis.
År 1860  5,344 46,139 12,113 177,007 15,173 6,880 100,490
» 1851—1855
5,103 39,111 11,433 145,681 13,974 5,963 72,535
Utsädet har således ökats med 241 7,028 680 31,326 1,199 917 27,955.
Uträkning af skördebeloppet under de fyra första åren i qvinqvenniet har icke skett, enär de uppgifter
angående utsäde eller tunnlandtal, använde till odling af sädesväxter och rotfrukter under berörde år, som
16
Skaraborgs län.
Markegangs- och handelspriser.
derför bordt ligga till grund, icke kunnat anskaffas. Om man emellertid, efter att hafva uträknat medeltalet
af det årliga utsädet i korntal för hvarje sädesslag, bestämmer det tunnlandtal, som åtgår tillsådd af ofvanberörde
skilnad emellan utsädesbeloppet år 1860 och näst förutgångna femårsperiod, samt, under förutsättning
att årligen lika stor areal blifvit uppodlad, fördelar den sålunda uppkomna produkt lika på hvartdera af åren
1856—1860 med iakttagande af enahanda proportion de särskilda sädesslagen emellan, som enligt tab. N:o 2
ägde rum sistnämnde år, så bör en någorlunda sannolik uträkning af ej mindre tunnlandtalet nyodlad jord,
än skördebeloppet för hvartdera året kunna verkställas, hvaraf det torde komma att visa sig, hurusom spanmålsproduktionen
under femårsperioden i medeltal ökats med omkring 150 å 170,000 tunnor säd af hvarjehanda
slag. Måhända är tillväxten icke så stor, som denna siffra synes utvisa, utan beror till en del på de
nu meddelade uppgifternas större tillförlitlighet, grundad så väl på mera omsorg och nit vid deras insamlande,
som på mindre motvillighet hos den upplystare delen af de jordbruksidkande att dervid tillhandagå.
Tab. Litt. i. Markegång spriserna å räntepersedlar och dagsverken hafva af länets Deputerade varit bestämda på sätt
nedanstående tab. Litt. I utvisar:
Tab. Litt. k. Handelspriserna hafva under de särskilda åren vexlat på sätt tab. Litt. K antyder. Priserna voro således
högst 1856, en följd af krigsförhållandena och den derigenom uppdrifna spekulationen. De fortforo att
hålla sig uppe jemväl de två följande åren, i anseende till de mindre goda grödorna inom landet, men föllo
åter 1859, sedan 1858 års rikligare skörd hunnit konnna i marknaden. De ogynnsamma åkerbruksförhållandena
år 1859 inverkade åter på priserna 1860, hvilka voro högst i December månad samma år. I öfrigt
torde här böra anmärkas, att hvetet, som någon gång uppgått ända till 38 R:dr tunnan, merändels hållit sig
vid 20—25 å 28 R:dr tunnan med undantag af år 1856, då det vanligen betalades med 30, 32 ä 35 R:dr,
samt år 1859 och början af 1860, då det vanligaste priset var 18 och 19 R:dr; att rågen, som år 1856 uppgick
någon gång ända till 27 R:dr och ogerna bortslutades under 20 R:dr, särdeles i medlet af året samt år
1859 sällan betaltes högre än 12 R:dr, men väl derunder, i öfrigt hållits i ett medelpris emellan 15 och 18
Tal». Litt. 1. Markegångspriser.
1 Tunna
Hvete.
1 Tunna
Råg.
1 Tunna
Korn.
1 Tunna
Hafre.
1 Tunna
Ärter.
1 Lispund
Smör.
1 Lispund
Ost.
1
Hö ä 40 Lil.
1 Ärligt
dagsverke.
År 1856
R:dr
36
18,25
16,50
9,
27,50
13,33
6,67
20
1
» 1857
» » »
»
30
17
14,75
8,50
24
15
7,50
27
1,25
» 1858
» » »
»
18
12
9,50
7
15
10,50
5,60
20
1
» 1859
» » »
»
17,50
12
10,75
7,50
15
13,33
6
30
91
» 1860
» » n
»
20,50
13,50
12,50
7,50
16
11,50
6
25
95
Medeltalet deraf utgör
24,4 0
14,55
12,80
7,90
19,50
12,73
6,35
24,40
1,02
För de nästförutgångne 5 åren
utgjorde medeltalet. ...
22,80
16,90
12,20
7,60
17,4 0
9,20
4,60
18,07
72
Tal». Litt. Ii. Handelspriser.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Potatis.
Ar 1856
för tunnan R:mt R:dr
» 1857
»
» 1858
» »
>» 1859
» »
» 1860
>1 »
27 å 36
18 ä 30
17 å 30
16 å 19
17 å 30
16 å 21
14 å 20
10 å 18
10 å 13
11 å 18
12 å 18
10 å 16
9 k 15
9 å 12
10 i 14
6 å 10
5 å 8
5 å 11
6 å 9
6 ä 10
4 å 8,50
4 å 7
2 å 8
1,50 å 5
3 å 6
Skaraborgs län. Understöd. Nya sädesslag. Trädgårdsskötsel. Trädplanteringsförening.
17
R:dr; att kornet, soin år 1856 uppgick till 18 R:dr och sällan föryttrades under 15, i slutet af 1858 och år
1859 allmänneligen såldes för 9 å 10 R:dr, men eljest hållit ett medelpris af 12 å 14 R:dr; att hafren, som
någon gång betaltes med 13 R:dr och jemväl undantagsvis bortlåtits för 5 R:dr, i medeltal gällt 6 å 8 R:dr;
samt att medelpriset å potatis varit 5 R:dr allt Runt, per tunna. De högsta priserna hafva i allmänhet betingats
endast för god utsädesvara.
Offentliga understöd hafva under femårsperioden blifvit beviljade för hagelskador: a) inom Främmestads
och Trökörna socknar af Leckö fögderi, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 24 September 1858 och
den 4 November 1859, 2,000 R:dr Runt att återbetalas å uppbördsstämmorna 1861 och 1862 med hälften
hvardera gången; b) inom Undenäs socken i Södra Wadsbo fögderi och Foglås socken i Höjentorps fögderi
300 R:dr utan återbetalningsskyldighet och 2,000 R:dr att återgäldas vid uppbördsstämmorna hvartdera af
åren 1861, 1862 och 1863, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 21 Oktober 1859; samt för missväxt
inom Warnhems församling i Walle härad af Höjentorps fögderi 500 R:dr utan återbetalningsskyldighet samt
2,500 R:dr, allt R:mt, att återgäldas med en tredjedel den 1 Maj hvartdera af åren 1861, 1862 och 1863, en
ligt
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 24 Februari 1860. De inbetalningar, som hittills förfallit, hafva i
behörig ordning influtit; och har således från undsättnings-kreditiv-fonden under femårsperioden till detta län
utgått 800 R:dr såsom gåfva och 6,500 R:dr såsom lån.
Några nya sädesslag hafva icke odlats under den tid denna underdåniga berättelse omfattar, men odling
af åtskilliga förut här icke försökta foderväxter, såsom nya slag af morötter och rofvor, har ägt rum på åtskilliga
större gods, i hvilket afseende ägaren af Degeberg föregått med exempel. Hvita Belgiska morötter
förordas af honom i hans berättelse till Landtbruks-akademien för år 1857, såsom ett ypperligt foderämne.
Framstegen i trädgårdsskötsel och fruktträdsodling hafva varit ringa. Endast vid några af de större jordegendomarne
finnas anläggningar af något värde. Svårigheten att med våra hittills föga utvecklade komrnunikationsanstalter
tillgodogöra trädgårdarnes alster synes hittills hafva väsentligen afledt hågen från denna
odlingsgren, för hvilken man dock kan hoppas en bättre framtid, sedan en stigande folkbildning hunnit förädla
smaken och utbilda begäret efter hemtrefnad, samt ett allt mera utvidgadt jernvägsnät åstadkommit en
lifligare förbindelse med de större städerna och sådana orter, der trädgårdsprodukter mera efterfrågas och
bättre betalas. Emellertid har redan nu en gryende håg för hortikulturen börjat framskymta här och der i
länet, dels genom inverkan af Hushållnings-Sällskapet, som medelst premiers utdelande uppmuntrar fruktträds
odlingen,
dels genom den år 1856 stiftide Skaraborgs Läns Trädplanteringsförening, hvilken genom tillhandahållande
af frösorter och växter emot betalning samt utdelning deraf i mån af tillgång till ledamöter och folkskolestyrelser,
äfvensom genom undervisnings meddelande åt folkskolelärare-elever i trädgårdsskötseln, sökt och
söker att åt denna hushållningsgren gifva en allmännare utsträckning. Föreningen, hvilkens inkomster utgöras
af 450 R:dr årligt anslag af Hushållnings-Sällskapet, afgifter af ledamöter, uppgående år 1860 till 785
R:dr, samt försäljning af trädgårdsprodukter, utgörande likaledes år 1860 1,811 R:dr 50 öre, har under den
tid den egentligen utöfvat sin verksamhet, eller från och med år 1858, uppbringat sina tillgångar i jord, inventarier,
frösorter, träd och växter, så att de vid 1860 års slut utgjorde ett värde af 12,915 R:dr 50 öre.
Skulderna uppgingo vid samma tid till 9,254 R:dr 51 öre och behållningen utgjorde således 3,660 R:dr 99 öre.
Under åren 1859 och 1860 har föreningen låtit uppföra ett boningshus till bostad åt trädgårdsmästaren och
eleverne, dertill Flushållnings-Sällskapet beviljat ett lån af 7,500 R:dr. Föreningens jordområde utgör 6f tunnland.
Åtskilliga utländska frösorter, träd och buskväxter äro införskrifna och hafva vid sådd och planteringvisat
gynnsamma resultater. Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 15 Mars 1861, har på ansökning
af föreningens styrelse Eders Kongl. Maj:t i nåder beviljat densamma såsom understöd för en gång, till befrämjande
af dess syften, 1,500 R:dr R:mt, med vilkor att enahanda belopp från länets Hushållnings-Sällskap
Landsliöfdinge-Embelels uti Skaraborgs län und. ber. för åren 1856—1860. 3
18
Skaraborgs län.
Ladugårdsskötsel.
eller genom enskilda bidrag inom orten tillskötos. Sedan delägarne i länets allmänna sparbank sommaren
1859 af sin enskilda fond begåfvat föreningen med nämnde belopp, så har hösten samma år det af Eders
Kongl. Maj:t i nåder beviljade ofvanberörde understöd blifvit från Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor
till föreningen utanordnadt.
Tat. N:o 3. Antalet år 1860 i länet vinterfödde kreatur och deras fördelning på städer och fögderier inhemtas af
bifogade tabell N:o 3.
Enligt berörde tabell funnos år 1860 följande antal
kreatur å länets landsbygd  21,465
Kreaturens antal, enligt Hushållnings-Sällskapets uppgift
till Finans-komitén, var  21,478
Ar 1855 funnos å länets landsbygd
20,630
Förhållandet år 1860m ed kreaturens antal i städerna
var följande  381
Antal kreatur år 1855 i städerna
Underhållne kreatur i hela länet år 1860  21,846
Dito dito år 1855  20,963
Kreaturstillgången inom länet är således sedan år 1855 ökad med 883 hästar, 73 oxar och 360 kor samt
minskad- med 468 ungnöt, 9,194 får och 1,560 svin. Dragkraften är således ökad, i synnerhet med hästar.
Anledningen dertill torde vara att söka deruti, att vid de större jordegendomarne, hästar börja att vid åkerbruket
företrädesvis begagnas, hvarjemte uppfödandet af vagns- och ridhästar tilltagit. Koladugårdens tillväxt,
i det hela obetydlig, beror dels på minskning i fårens antal, dels ock på verkställda nyodlingar, som medgifvit
uppfödandet af flere kreatur. Minskningen i ungnötens antal torde hafva sin hufvudsakliga grund i den
knappa fodertillgången år 1859, då, såsom ofvan är omförmäldt, ladugårdarne måste inskränkas och remonteringen
af desamma genom ungboskapens nedslagtande väsentligen stördes i sin jemna fortgång.
Vid betraktande af förhållandet inom de särskilda fögderierna, visar det sig emellertid, att berörde tillökning
och minskning utfallit särdeles ojemnt. Sålunda har kreatursantalet å landsbygden blifvit ökadt
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Svin.
21,465
988
33,872
66,266
36,861
85,371
27,173;
21,478
34,657
65,433
38,406
87,732
31,324.
20,630
33,835
65,805
36,975
90,540
28,945.
381
8
255
1,132
85
273
616;
333
—
287
1,065
119
298
502.
21,846
996
34,127
67,398
36,946
85,644
27,789;
20,963
—
34,054
67,038
37,414
94,838
29,349.
Hästar.
i Norra Wadsbo fögderi med
93
» Södra Wadsbo
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
— 143 —
» Höjentorps
» Skara
» Wartofta
» Leckö
och minskadt
i Norra Wadsbo fögderi med
» Södra Wadsbo
» Höjentorps
» Skara
» Wartofta
» Leckö
190
332
323
462
470
740
376
1,796
180
540
1,127
1,167
Svin.
63
327
124
724
938 1,075 2,912 1,847 1,167
— 285
88 —
— 653
1,294
1,201
124
881
985
415
2,960
1,385
2,647
1,453
1,238,
1,566
15
32 —
1,891 1,346
103 970 2,619
Summa tillökadt antal 835 105 293
Summa minskadt antal — — —
2,281 10,336 2,912;
434 9,169 1,674.
Skaraborgs län.
Foderväxter. Handelspriser å ladugärdsalster. Djurracer.
19
Städernas ladugårdsskötsel är obetydlig och lemnar ingenstädes afkastning, motsvarande innevånarnes
behof. Att antalet oxar och kor så obetydligt ökats, oaktadt jordbrukets förkofran och tillkomne nyodlingar,
äfvensom att får, svin och ungnöt märkbart aftagit, har sin grund dels uti foderbristen år 1859, på sätt ofvan
är omförmäldt, dels ock uti den allt mera tilltagande öfvertygelsen att en mindre ladugård, med väl underhållna
kreatur, vida är att föredraga framför en mängd så kallad svältfödd boskap. Att kreaturens antal något
minskas, torde derföre i och för sig icke utgöra någon anledning till misströstan, helst det icke torde
kunna nekas, att på många ställen antalet hittills icke stått i förhållande till fodertillgångarne. Är, såsom
det är full anledning att antaga, en vaknande håg att varaktigt förbättra jordbruket en orsak till minskningen,
så skall med växande alstringskraft hos jorden kreatursantalet småningom men säkert tillväxa till sådant
belopp, som med en kraftig och tillräcklig utfodring är förenligt. Att bevittna en dylik harmonisk utveckling
af landthushållningens båda hufvudelementer, jordbruket och boskapsskötseln, hos det stora antalet af
mindre jordbrukare torde emellertid icke vara den närmaste framtiden förbehållet. En ej ringa del af allmogen
kan nemligen tyvärr ännu icke sägas bedrifva någon ladugårdsskötsel i egentlig mening och har derföre
också föga vinst af sitt åkerbruk. I en del af Wadsbo härad, der allmogens ladugårdsskötsel från forntiden
har till ändamål att uppföda dragoxar till afsalu i synnerhet på Nerike, är förhållandet bättre. Kreaturen
äro der merändels i bättre hull och någorlunda väl födde.
I åtskilliga delar af länet, såsom Södra Wadsbo fögderi, äfvensom i Kåkinds härad och i Skara fögderi,
lemnar svinafveln ett icke ringa öfverskott till afsalu på andra orter.
I afseende på höskördens och foderväxternas tillräcklighet för länets behof, åberopas i underdånighet innehållet
af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes årsväxtberättelser, enligt hvilka skörden af hö och foderväxter
var år 1856 öfver medelmåttan, 1857 under medelmåttan, 1858 god, 1859 under medelmåttan, 1860 mern
än medelmåttig, på många ställen ymnig och således i allmänhet tillräcklig för behofvet, hvilket dock icke bör
förstås så, som skulle fodertillgången förslå till en fullt ändamålsenlig utfodring åt det befintliga kreatursantalet,
Allmogen, hos hvilken man dock stundom redan nu finner ganska försvarliga klöfvervallar, måste, om ett
sådant ändamål skall mera allmänt uppnås, allt framgent efter landtbruksskolans på Degeberg och större jordbrukares
föredöme vinnlägga sig om en utvidgad odling af gräs och rotfrukter till utfodring i en efter totalarealen
af åker och äng klokt afvägd proportion.
Genom utdelande af premier till tjenstehjon, hvilka under långvarig och trogen tjenst utmärkt sig i
vården af dem anförtrodda boskapskreatur, har Hushållnings-Sällskapet sökt befrämja en mera omsorgsfull och
noggrann skötsel af husdjuren.
Afkastningen af ladugården är fullt tillräcklig och lemnar icke ringa öfverskott till afsalu, så väl af lefvande
kreatur, som af kött, smör, ost, med mera, hvilka afyttras så väl vid marknaderna till åtskilliga uppköpare
från andra delar af riket, som genom omedelbara försändningar på Göteborg och Stockholm.
Handelspriserna å kreatur och ladugårdsproduktur hafva varit för en häst från 100—400 R:dr, ett par
oxar 150 å 300, en ko 35 å 100, ett får 7 å 15 och i Skara fögderi 3,50 å 5, ett svin 25 å 60, ett Lä godt
smör 10 å 13,40, ett Lä sötmjölksost 8 å 10, ett Lä skummjölksost 2,40 å 5, en kanna mjölk lo å 21 öre, ett ä
ull 1 cl 1,25 till och med 2 R:dr.
Förädlade djurracer finnas med få undantag endast på de större egendomarne och hos de förmögnare
af allmogen. Allmogen i allmänhet bibehåller fortfarande den gamla Svenska racen. Korsning med svenska
kor och Ayrshire- samt Durhamsrace är på flere ställen med fördel försökt.
Föreningen till hästafvelns förbättrande, som, enligt öfverenskommelse med Öfverstuteri-Styrelsen, åtnjuter
vissa fördelar i afseende å priset vid inköp af hingstar från stuterierna, har under tiden för denna underdåniga
berättelse fortfarit att genom placering af goda beskällare, på olika ställen i länet, utöfva en gagnande
verksamhet med afseende å produktionen så väl af dugliga ryttarehästar, som vagnshästar och dragare för
20
Skaraborgs län.
Häst-, Får-, Svin- och Boskapsafvel Biskötsel
landtbruket. Aderton af föreningen, till en stor del från Ottenby inköpta hingstar, af så kallad Flyingerace,
äro jemte några Percheronshingstar till särskilde personer öfverlemnade med vilkor, att till föreningen återgälda
inköpspriset under loppet af fem år, med en femtedel årligen, och att emellertid tillhandahålla dem för
en ringa språngafgift åt reqvirenter. Hästarne inom länet, på hvilkas förbättrande föreningen anses hafva
kraftigt verkat, äro i allmänhet goda och lemna en icke ringa kontingent, passande till kavallerihästar. Remontmarknaden
i Sköfde, som årligen hålles i September månad, är vanligen talrikt besökt, och så väl de,
hvilka remontera för kavallerierna, som äfven de, hvilka söka vackra och passande vagnshästar, finna oftast
ej mindre än landtmannen, hvars ändamål är att erhålla dugliga arbetshästar, sina önskningar der tillfredsställda.
Från Strömsholm hafva derjemte årligen hingstar varit hitsände och på bestämda ställen stationerade.
Deras antal utgjorde år 1856 sex stycken och hvartdera af de följande åren fyra stycken.
Till förbättring af fårafveln, inköptes af staten för det år 1833 bildade stamschäferiet å Degeberg 2:ne
baggar af Southdownrace, den ena från Hertigens af Marlborough och den andra från M:r Webbs schäferi.
De hafva verkat särdeles gynnsamt på utbildningen af stamschäferiet, som uppgått till ett antal af öfver 200
får, hvilket dock nedsattes år 1859 till 20 i anseende till den genom torkan minskade fodertillgången. Croisering
med landtfår har gifvit ganska lyckade resultater, och allmogens får i trakten af Degeberg hafva de
senare åren blifvit något förbättrade; dock klagas jemväl derifrån öfver fårens vanskötsel och den ringa uppmärksamhet,
som egnas åt fårafveln. Hushållnings-Sällskapet har till densammas upphjelpande år 1859 införskrifvit
från England 2 Cotsvoldsbaggar, hvilka emot betalning af 10 R:dr i veckan utlemnas åt jordägare,
som visa sig äga hjordar, fria från utslagssmitta; och hafva nämnde baggar varit flitigt begagnade. Genom
införskrifning af Engelska får af särskilda racer har äfven ägaren af Hellekis sökt medverka till fårafvelns
förbättrande.
Till upphjelpande af svinafveln, som var stadd i uppenbar vanvård, hafva djur af ädlare racer blifvit
af en del ägare af större possessionär från England införde. Några verkningar deraf hafva emellertid ännu
icke i någon betydlig mån försports.
Sedan på derom af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande gjord framställning, Eders Kongl. Maj:t i
nådig skrifvelse den 15 Januari 1858 tillåtit, att i länets Ränteri då innestående till landtbrukets befrämjande
afsedda medel 845 R:dr 22 sk. 8 rst. banko fingo användas till inköp af i tjenstbar ålder varande tjurar, för
att till jordägare inom länet öfverTåtas, i ändamål att begagnas till korsning med goda kor af inhemsk race,
så hafva genom Hushållnings-Sällskapets försorg blifvit anskaffade 2 tjurar af Ayrshire- och 2 af Durhamsrace,
hvilka djur blifvit öfverlemnade till fyra särskilda i olika delar af länet bosatte jordägare, med skyldighet att
inom fyra år, med en fjerdedel årligen, återgälda kreaturens inköpspris och vilkor i öfrigt, som bereda kringboende
rättighet att emot en ringa afgift få till betäckning begagna tjurarne. I mån som köpeskillingsbeloppen
åter inflyta, komma nya ädlare djur på enahanda sätt att inköpas och utdelas, så att för boskapsracernas förbättrande
stor fördel genom denna anordning synes vara att förvänta.
Fjäderfä uppfödas icke i någon anmärkningsvärd grad och icke utöfver behofvet inom länet.
Biskötseln, som under loppet af nu ifrågavarande qvinqvennium först börjat tillvinna sig uppmärksamhet,
har dock derunder icke gjort särdeles stora framsteg. Hushållnings-Sällskapet har jemväl åt denna binäring,
som ansetts kunna blifva af icke ringa betydenhet i framtiden, egnat omtanka och vårdnad samt i
sådant afseende år 1860 antagit en biskötare för länet, hvilkens föregående undervisning af Sällskapet bekostats,
med årlig lön af 350 R:dr R:mt och med skyldighet att hemma lemna kostnadsfri undervisning i biskötseln,
äfvensom att vid påfordran gå reqvirenter tillhanda utom sitt hemvist, emot visst belopp i dagtraktamente,
som af Sällskapet bekostas, samt mat och husrum af den, som använder honom. Föreningen för
trädplantering i Skara lemnar äfven undervisning i biskötseln, enligt den nu allmänt förordade Dzierzonska
methoden. Denna binäring synes således hafva en lofvande framtid inom länet.
Skaraborgs län. Epizootier. Veterinärskola. Nyodlingar. Vattenaftappningar. 21
Under Juni månad år 1856 infördes från England till egendomen Österäng 21 stycken ungnöt, hvilka
placerades på de egendomen underlydande särskildt bebyggda gårdarne Gastorp, Nygården, Gamlegården och
Malma. Ingen sjuklighet upptäcktes bland berörde kreatur förr än i medlet af September månad samma år,
då en qviga af de ofvannämnde vid Gastorp befintliga kreaturen fick hosta och feber, utan att likväl någon
sjuklighet på inelfvorne förmärktes. Den 22 Oktober insjuknade med enahanda symptomer en oxe, hos hvil
ken
vid undersökning befunnos de vanliga tecknen till elakartad lungsjuka, hvaraf en del derstädes slagtade
kreatur jemväl upptäcktes vara i än högre grad besvärade. Sedan besigtning af veterinärläkare föregått samt
författningsenliga åtgärder blifvit vidtagne till förekommande af smittans vidare spridande, så har, på framställning
af Eders Kongl. Majrts Sundhets-Kollegium, Eders Kongl. Maj:t aktat skäligt i nåder föreskrifva, att
nedslagtning skulle ske af icke allenast de kreatur, hvilka synbarligen voro af deli elakartade lungsjukan angripne,
utan ock af all den hornboskap, som med de sjuke varit i samma ladugård inställd, eller med dem
varit å gemensamt bete. I anledning af denna åtgärd upphörde snart sjukdomen inom länet, och några yttringar
af densamma hafva sedermera icke försports. Några andra farsoter bland husdjuren hafva icke förekommit,
örn man icke dertill vill räkna tungröta och benskörhet, hvaraf kreaturen år 1860 på flere ställen angrepos,
till följd af det torra och sträfva fodret från föregående år. Genom tillkallade veterinärläkares försorg
utröntes emellertid snart sjukdomens egentliga beskaffenhet, och med en ändamålsenlig utfodring, hvarom
föreskrifter lemnades af läkaren, upphörde snart sjukdomen af sig sjelf. I en del orter hade dock genom
obekantskap med sjukdomsorsaken, innan botemedlet blef kändt, kreaturen blifvit så hårdt angripna, att åtskilliga
måste nedslagtas.
Några andra skyddsmedel emot farsoter bland husdjuren, än det som innefattas i tillgången på en så
vidt möjligt är snabb läkarevård, förefinnes icke, men i detta afseende är länet framför andra väl lottadt,
genom den i Skara förlagda veterinärskolan, hvarifrån vid förefallande behof hjelp hastigt kan erhållas, jemte
det att åtskillige derifrån utgångne elever såsom praktiserande djurläkare bosatt sig i särskilda delar af länet.
Här torde vara stället att omförmäla, att länets innevånare, hvilka i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga
Skrifvelse den 18 November 1856 varit inför Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande den 16 Mars påföljde
år hörde, huruvida de ville bilda bolag till försäkring emot förlust i följd af elakartad lungsjuka bland hornboskap,
af anförde orsaker förklarat sig derpå icke kunna ingå; anhållande underdånigst, att Eders Kongl.
Majit ville vid förefallande behof fortfarande såsom hittills låta af statsmedel utanordna ersättning till den
jordägare, som till förekommande af denna svåra sjukdoms spridande kan blifva tvungen att nedslagta större
eller mindre del af sin ladugård. Några andra preventiva åtgärder än de, som när smitta utbrutit å en ort
författningsenligt böra äga rum, för att förebygga densammas vidare utbredande, äro icke att omnämna.
Af det större belopp, som nu användes till utsäde, jemfördt med förhållandet under näst förutgångne
femårsperiod, synes, att jordbruket vunnit en icke obetydlig tillväxt genom nyodlingar, hvilka allt jemnt fortgått,
ehuru måhända i något mindre omfattning under den tryckta penningeställning, som i början af detta
qvinqvennium så ofördelaktigt inverkade på näringar och rörelse i allmänhet.
I fråga om vattenaftappningar äro endast följande företag af betydenhet att omförmäla:
1. Sänkningen af sjön Örlén och upprensande af ån Orian med utlopp till sjön Wiken inom Ransbergs
socken af Södra Wadsbo fögderi. Ett bolag af strandägare omkring berörde vattendrag bildade sig för arbetets
utförande år 1858 och erhöll såsom bidrag dertill från Riksgäldskontoret dels 1,800 R:dr såsom gåfva
och dels såsom lån på vanliga återbetalningsvilkor 6,800 R:dr. Arbetet, som afslutades år 1861, har inalles
kostat omkring 10,000 R:dr, allt riksmynt, och vattenhöjden i Örlén har redan minskats tre fot, så att en
högst betydlig jordvinning efter allt utseende kommer att beredas delegarne. Den närmare redogörelsen härför
tillhör dock icke denna, utan nästa femårsberättelse, sedan verkningarne af vattenafledningen hunnit blifva
tillförlitligt kända;
22
Skaraborgs län. Ängsvattning. Gödningsämnen. Stängselväsende.
2. Utdikning af betydliga mossar till Dagsnäs, Höryda och Bjurums egendomar inom Gudhems och
Skånings härader, tillsammans innehållande en vidd af 2,065 tunnland, verkställd med tillhjelp af ett låneunderstöd
från Riksgäldskontoret af 7,650 R:dr R:mt att återbetalas under åren 1861—1874 samt anslag utan
återbetalningsskyldighet af 2,550 R:dr. Redogörelsen för vidden och beskaffenheten af den jordförbättring,
som genom detta företag vunnits, faller jemväl inom området för nästa femårsberättelse;
3. Den likaledes under nu pågående qvinqvennium afslutade sänkningen af ån Ätran inom Wistorps,
o
Asaka och Wårkumla socknar af detta samt Smula och Kölaby socknar af Elfsborgs län. Kostnaden för
detta arbete, som började år 1858 och slutade i Juli månad 1861, och hvarigenom 2,000 tunnland vattendränkta
mader och mossar, till hälften belägne inom detta län, beräknas blifva odlingsbara, har, enligt uppgift
från Ordföranden i Arbetsdirektionen, uppgått till 41,875 R:dr 82 öre, af hvilket belopp delegarne i Sänkningsbolaget
sjelfve tillskjutit 23,575 R:dr 82 öre samt af staten erhållit dels såsom lån 14,640 R:dr, dels ock såsom
anslag utan återbetalningsskyldighet 3,660 R:dr, allt riksmynt.
För öfrigt verkställas årligen, i synnerhet på de större godsen, afdikningar och torrläggningsarbeten i
mindre skala, ehuru sammanlagdt till icke ringa omfattning, utan att det dock varit möjligt att i berörde
hänseende erhålla specifika uppgifter om arealen.
Frågan om reglering af sjön Wenerns vattenyta, hvarom den senast afgifna femårsberättelsen för länet
handlar, har hvilat i afvaktan på det betänkande i ämnet, som undersökningsförrättaren, öfversten m. m.
Friherre Ericson skulle afgifva. Enligt uppgift från denne afslutades undersökningarne åren 1858 och 1859,
men betänkandet har under den tid denna underdåniga berättelse omfattar icke blifvit aflemnadt.
Ängsvattning förekommer veterligen icke på andra ställen i länet än å egendomarne Kaflås, Tidaholm,
Fröjered och Oltorp samt vid Kongslena å tillsammans omkring 300 tunnland. Vid dessa ställen begagnas
uteslutande öfversilningsmethoden, och har vid Tidaholm och Fröjered på omkring 250 tunnland areal vattningen
helt och hållet förändrat jordens natur. Ljung och blåbukris, hvarmed den tillförene var betäckt,
har dödt ut och dugligt fodergräs har så småningom intagit det förras plats samt anses komma att gifva allt
rikare skördar.
Åt en omsorgsfull beredning af gödningsämnen egnas en tilltagande uppmärksamhet. Mergellager uppsökas
och tillgodogöras, komposter af dyjord och kalk tillredas, ladugårdsspillningen tillvaratages med mera
omsorg och beredes med tillsats af andra gödningsämnen, lämpade efter jordmånens beskaffenhet och de växtnäringsämnen,
som genom derifrån bortförda grödor blifvit densamma beröfvade. Af pulverformiga gödningsämnen
användes mest guano, men äfven benmjöl, kalk, fosforsur kalk och patentdynga från Owens fabrik i
Köpenhamn. Svensk guano från fabriken i Stockholm har äfven på några ställen blifvit begagnad, men icke
lemnat fördelaktiga resultater. Till allmogen har dock icke, åtminstone icke i någon anmärkningsvärd mån,
detta bruk af främmande gödningsämnen framträngt, men all anledning är att antaga, det resultaterna deraf,
skådade på fälten och offentliggjorda i tryck, som med stigande folkbildning erhåller en allt mera vidsträckt
spridning, skall så småningom mera allmänt mana till efterföljd och framkalla håg att tillegna sig en växande
erfarenhets förbättrade methoder, jemväl i detta hänseende.
Ehuru, i följd af de genom Kongl. Förordningen den 20 December 1857 gifna förändrade föreskrifter
om stängselväsendet, på åtskilliga ställen inom länet, i synnerhet å större egendomar, hägnaderna borttagits,
fortfai'a dock ännu i allmänhet gärdesgårdarne i samma skick som tillförene. Högst få föreningar grannar
emellan om vallning hafva träffats, och endast undantagsvis hafva å något ställe angränsande mindre jordägare
förenat sig om gemensamme vallhjon för deras boskap. Vallhundar finnas endast å en och annan större
egendom. Den genom förordningen uttalade grundsatsen om de enskilde jordägarnes skyldighet att hvar för
sig ansvara för skada, som föröfvas af hvarderas hemdjur, erkännes dock allmänneligen såsom välbetänkt, och
den tillförene af mången jordägare med skäl öfverklagade olägenheten att nästan utan möjlighet till försvar
Skaraborgs län.
Hnsbållnings-Sällskapet. Landtbruksskola.
23
vara utsatt för skada och förlust genom skadelystnadens eller okynnets åverkningar på hans hägnader, hvarigenom
de ofta utan hans vetskap bragtes i mindre fredgildt skick och lemnade genomgång för kreatur, de
der å grannars eller egna ägor gjorda ohägn, som den hägnadsskyldige måste ersätta, eller utan godtgörelse
underkasta sig, har nu mera upphört genom stagandet i förordningens 22 §, enligt hvilken hägnadsskyldig
bör vara tillsagd om botandet af brist å hägnad, innan skada, som af annans kreatur föröfvas, i följd af berörde
brist kan honom drabba. Genom den nya grunden för delningen, eller att grannar i ägoskilnad skola
hålla stängsel till hälften hvardera, har enkelhet och reda blifvit införd. Hvar och en vet nu hvarest hans
hägnader finnas och behöfver icke mera såsom tillförene, då delningen skedde efter hemmantal eller ägovälde,
stänga gärdesgård afsides ifrån egna ägor i skilnaden emellan andras. Dock klagas från några trakter, måhända
icke utan skäl, att den mindre jordägaren jemförelsevis varder för hårdt betungad, och att hans hägnadsskyldighet
blifvit genom de nu gällande stadgandena ökad. Sedan föreningarne om fred utan stängsel
hinna blifva mera allmänna, kommer emellertid denna olägenhet, hvilken i det öfvergångsstadium, hvaruti
frågan om stängselskyldighet grannar emellan för det närvarande sig befinner, svårligen kan undvikas, efter
hand att upphöra.
I anledning af Hushållnings-Sällskapets hos Eders Kongl. Maj:t gjorda underdåniga framställning om.
upphäfvande af 5 § 2 mom. i Förordningen angående stängselskyldigheten, hvilken i det den stadgar, att
skog, utmark och beteshage, som angränsa hvarandra och icke äro genom hägnad afskiljde, skola anses vara
till gemensamt mulbete upplåtne, skulle menligt inverka på skogshushållningen och tillskynda den skogsägare
väsentligt mehn, som genom fredande från betning önskade befordra skogsåterväxt, har Eders Kongl. Majit
behagat infordra Dess Befallningshafvandes underdåniga utlåtande, hvilket afgifvits den 10 Oktober 1859 och
hvaruti är vordet yttradt, att den i första § af ofvanberörde förordning uttalade grundsats, det en hvar bör
vid ansvar och ersättningsskyldighet vårda sina kreatur, så att de ej göra ohägn på andras ägor, skäligen
syntes böra gälla jemväl der skog mötte skog; hemställande Eders Kongl. Majits Befallningshafvande att ändring
i gällande lagstiftning i enlighet med berörde åsigt måtte beredas åtminstone för Skaraborgs län. Hans
Excellens Herr Justitfe-Stats-Ministern har sedermera i skrifvelse den 7 Februari 1860 på nådig befallning;
gifvit tillkänna, att då gällande stängsellag ännu så kort tid varit tillämpad, att nödig erfarenhet saknades i
hvad mån ändring deruti kunde vara af behofvet påkallad, samt förslag om upphäfvande af berörde 5:te § vore
hos Rikets då församlade Ständer väckt, Eders Kongl. Majit funnit den underdåniga framställningen icke kunna
till någon Dess åtgärd föranleda.
Hushållning s-Sällskapet, under hvilket länet sedan år 1856 är indeladt i 11 kretsa/delningar, och hvars
ändamål enligt stadgarne är att befrämja jordbrukets och näringarnes förkofran samt i öfrigt allt hvad som
bidrager till ett ökadt ekonomiskt välstånd inom länet, har oaflåtligt verkat i enlighet med sitt berörde ändamål,
ej mindre på sätt här ofvan i åtskilliga hänseenden är vordet omförmäldt, än äfven genom expositioner,
landtbruksmöten, premier för skicklighet i jordbruksarbeten och slöjdflit m. m., penningeunderstöd till hvarjehanda
med jordbruket eller dess binäringar i sammanhang stående inrättningar och företag, införskrifvande af
förbättrade åkerbruksredskap från England och försäljning deraf å auktion, uppköp och utdelande af lättfattliga
skrifter i dithörande ämnen samt nu senast genom utgifvande af en månadsskrift, redogörande för Sällskapets
verksamhet och innefattande ej mindre råd och upplysningar, än äfven mindre uppsatser i landthushållningsangelägenheter.
Onekligt har Sällskapet i icke ringa mån bidragit att höja jordbruket inom länet till
en för några tiotal af år tillbaka knappast anad ståndpunkt. I denna rigtning har Sällskapet ock haft verksamt
biträde af Landtbruksskolan å Degeberg. Vid denna skola, hvars hufvudsyfte, sedan den år 1852 förändrades
till en bildningsanstalt för rättare, varit att bibringa lärjungarne, hvilkas antal är beräknadt till 24
årligen, en under den korta lärotiden af två år så vidt ske kunnat fullständig handtverksmessig skicklighet i
åkerbruksredskapernas handtering, i förening med en allmän öfversigt af landtbruksläran, så att de hvar för
24
Skaraborgs län.
Agronom. Jordbruksarbetare. Skogshushållning.
sig sättas i stånd att på egen hand förnuftsenligt ordna och förestå ett landtbruk, hade år 1860 505 personer
åtnjutit undervisning i landtbruksskötseln, deraf 187 elever, 311 rättarelärlingar och 7 betalande elever.
Rättarne från Degeberg hafva varit eftersökte så väl inom denna, som andra provinser, och i allmänhet hafva
de rättfärdigat skolans rykte såsom en inom sitt område god bildningsanstalt. Genom det derstädes väl ordnade
åkerbruket, der icke gerna någon detalj försummats, har egendomen blifvit ett föredöme för grannhällets
jordbrukare, och månget nyttigt rön, praktiskt åskådliggjord t på fältet samt klart utredt och beskrifvet af
den skicklige, numera ty värr med döden afgångne föreståndaren, ej mindre i hans årliga bland Hushållningssällskapets
handlingar intagne berättelser om skolan och dess verksamhet, än äfven i inundtliga föredrag och
monografier, har genom Degeberg blifvit kändt och af länets bildade jordbrukare tillämpadt.
En af Hushållningssällskapet hösten år 1856 antagen Agronom har genom resor i länet åren 1857,
1858 och 1859, då han antog annan plats och lemnade sin befattning i Hushållnings-Sällskapets tjenst, tillhandagått
de af länets innevånare, sorn: derom anlitat honom, med undervisning i grunddikning och mejeriskötsel
med mera; hvarjemte han åt flere egendomsinnehafvare verkställt utstakningar för afdikning af sanka trakter
och nyodlingar, afvägningar för större och mindre vattenaflopp, nivelleringar för grunddikning och indelningar
i cirkulationsbruk. Afven rörande förloppet af sina resor och gjorda iakttagelser angående länets landtbruk,
har han redogjort i berättelser, sorn bland Hushållnings-Sällskapets handlingar finnas tryckte. Dessutom hafva
hvartdera af åren 1856—1860 statens Agronomer efter reqvisition af särskilda jordägare tillhandagått med
undervisning och upplysningar i fråga om linkultur, boskapsskötsel, odlingsarbeten, afdikningar, dikesplaner,
sjösänkning med mera. Till befrämjandet häraf och till lättnad för reqvirent har Hushållnings-Sällskapet, sedan
dess egen Agronom afgått, bekostat en tredjedel af det för Statsagronomen bestämda dagtraktamente.
Om Stamholländeriet på Gammalstorp, som består af 2 tjurar och 20 kor af Ayrshirerace, gäller samma
omdöme, som i nästförutgångne femårsberättelse uttalades, eller att det vårdas väl och att de kreatur, som
derifrån säljas, äro i handel begärlige.
Tillgången på arbetare för jordbrukets behof har i allmänhet varit knapp, särdeles under pågående
jervägsarbeten, hvilka i anseende till den förhöjda dagspenning, som der erhållits, dragit många armar från
jordbruket. I skogsbygderna finnas ännu i allmänhet jordtorpare, men på slättlandet äro jordtorpen merändels
indragna och arbetet besörjes med lagstadda tjenstehjon, för tillfället legdt folk och statfolk. I Leckö fögderi
är stattorparesystemet föga utbildadt, och jordtorp finnas der i större mängd qvar.
Dagsverkslönerna hafva utgjort för en karl från den 1 Maj till den 1 Oktober vanligen 1 R:dr, men
äfven 1,25 och 1,50, för en qvinna under samma tid 50 till och med 75 öre, samt under öfriga tiden af året
för en karl ifrån och med 50 öre till och med 1 R:dr, vanligast 75 öre, samt för en qvinna från och med
42 till och med 50 öre, vanligen det senare beloppet, allt på egen kost.
Toch nu l Skogshushållning jemte D) Rofdjurs utödande. Hvad skogshushållningen beträffar, så har jemväl un
der
åren 1856—1860 en i förhållande till virkestillgången allt för stark afverkning ägt rum, hvartill de höga
trädvarupriserna under en del af perioden särdeles uppmuntrat. På högst få ställen har å enskilda personers
ägor skogen behandlats rationelt, ehuru mot slutet af perioden på ett och annat ställe, i synnerhet å större
egendomar, en rigtning till en mera förnuftsenlig skogsvård försports, på det sätt att innehafvarne låtit uppmäta
och till trakthuggning indela sina skogar. Uppmärksamheten är sålunda fästad på behofvet att spara,
för att undvika brist i framtiden, och de af allmogen, som ännu hafva skog qvar, skola väl, efter hvad man
kan hoppas, varnade af grannars exempel, vinnlägga sig om densannnas bibehållande och upphöra med det
utrotningskrig, som i afseende på skogen nära nog systematiskt hittills varit fördt. En anledning till en dylik
förutsättning erbjuder det förhållandet, att på några ställen i grannskapet af kronoskogarne en del bönder
hellre derifrån köpa virke, än afverka på egna skogar. Äfven åt denna näringsgren har Hushållnings-Sällskapet
egnat sin omvårdnad genom att anställa en Skogsplantör, som emot ringa afgift tillhandagår enskilda
Skaraborgs län.
Kronoparken^ och Häradsallmäcningarne.
25
skogsägare med undervisning och biträde i fråga om skogsskötsel. Innan denna befattning år 1861 tillsattes,
hade öfverjägmästaren i länet enligt aftal under resor lemnat hugade jordägare undervisning i skogssådd
och skogsplantering. I öfrigt har Hushållnings-Sällskapet verkat i berörde hänseende genom inköp och utdelning
af populära skrifter, rörande skogsvården, äfvensom genom uppsatser uti sin ofvan omförmälda tidning.
Arealen och behållna afkastningen af, äfvensom förhållandet i öfrigt med de under allmän vård ställde
skogarne så väl i kubikinnehåll, som penningevärde, inhemtas af bilagde tabell N:o 4 jemte dertill hö- Tab. N.o
rande specifika redogörelse tab. Litt. L.
Den i tabellen intagna uppgift om arealen af boställens, kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers skogar
är hemtad utur en af Öfverjägmästaren i länet på begäran af Eders Kongl. Maj:ts Skogs-Styrelse år 1859
upprättad längd, hvartill Öfverjägarne, i samråd med vederbörande Länsmän, vid sammanträden i socknarne
Tab. Litt. L. Sp ecijik uppgift om Kronoskogarne.
K r 0
n 0 p a r k
r n e.
Häradsallmännin
g a r n e.
Kostnader å Kro-
Areal af
skogsmark
och impedi-
Areal af ren
Afkastning i
medeltal för
åren 1856—60.
In-  komst
af bi-  pro-  dukter-  ne i me-  deltal.
Afverkad
areal under
Areal
bringad
till åter-
Areal
ren
Afkastning i
medeltal för
qvinqvenniet.
In-  komst
af bi-
Afverkad
areal
Areal
bringad
till å-  terväxt
åren
1856-  1860.
noparkerna i me-  deltal för samma
tid.
menter.
skogsmark.
åren 1856
-1860.
växt åren
1856—
1860.
skogsmark.
dukter-  ne i me-  deltal.
1856—
1860.
Afverk-
ning.
Kultur.
Första Revieret.
Tid.
kpld.
Tid.
kpld.
Fam-
nar.
R:drR:mt.
R:dr.
Tid.
kpld.
Tid
kpld.
Tid.
kpld.
Fam-
nar.
K:dr.
R:dr.
Tid
kpld.
Tid.
R:dr.
R:dr.
Tiveden’
1,151
16
900
12,5
359
2,096,22
59,59
21
24
21
Sundsmarken2
450
28
447
18
492
1,474,14
18
1
15
—
308
27,60
AVah raskogen3
548
8
519
1
447
1,294,19
19,89
25
3
43
3
—
—
509
61,26
"Westra Kinneskogen4
1,122
19
1,065
27,7
537
1,088,25
9
35
16
28
9
—
—
—
427,30
94,4 3
Ostra Kinneskogen 5..
3,757
8
3,220
20
1,643
3,773,82
123,57
70
—
70
—
—
—
1050
279
Klyftamon
479
25
416
12
294
1,086,83
17,95
6 50
15
715
—
—
_
298
68,25
Ledsjömo8
Stenåsen9
388
535
13
23
370
480
25
248
329
2,158,58
2,164,63
85
42,53
20
27
20
14
27
20
12
—
—
47,38
124,30
12
70
Summa
8,434
12
7,420
20,2
4,349
15,136,66
273,38
246
23
234
12
—
—
—
—
2,787,98
633,54
Andra Revieret.
Furubacken10
1,011
27
910
27
551
4,912,66
107,97
45
15
23
_
_
387
73,32
Kådaås”
Edsmären12
415
2,475
5
408
1,841
27,6
3,3
357
312
4,447,53
905,15
244
20
gall
ring
11
211
—
—
—
—
188
214
47,42
282,4 0
Mössebergs kronopark13
icke in
delad
1,029
14,1
—
14 67
Mössebergs allmänning15
di
to
—
—
—
—
—
—
855
23
—
—
Allmänningen Gryten18
1,578
16
1,305
25,5
—
—
» Rolken17
icke in
delad
—
—
—
—
—
—
1,983
—
—
—
-—
Summa
—
4,190
8
1,220
10,265,34
351,97
65
15
280
—
4,144
16,5
789
470,14
Tredje Revieret.
Kungslena åsar18
207
13
187
17,i
113
829,38
9
7
8
—
18,5
12,75
AllmänningenHökensås19
1I.S03
7,5
—
—
—
—
—
—
7,850
19,7
1,240
3,548,70
137
21
39
521,95
6,30
» Ostra Stöpen20...
1,916
7
1,573
—
88
265,16
ber
edn.
o.rensn.
43,53
» Westra Stöpen21.
icke in
delad
—
—
.
—
—
—
—
150
—
—
—
Summa
—
187
17,i
113
829,38
—
9
7
8
—
9,573
19,7
1,328
3,813,86
137
21
39
564,48
6,30
Summa Summarum
—
11,798! 13,3
5,682 26,231,38
625,3 5
321
13
522
12
13,718
4,2
1,3283,813,86
137
21
39
14,159,61
1.122,73
Anmärkningar:
1 Under beredning. — 2 Endast 4 årshyggen afverkade, resten rensning, beredning och hjelpgallring. — 3 Normalt behandlad. — 4 Dito dito. — 5 Endast 3:ne
årshyggen afverkade på hvardera af 2:dra och 3:dje Blocken, resten rensning och beredning. — 6 Till följd af skogseld 1859. — 7 En stor del skadad skog
då ännn ej försåld och 10 tunnland sådde 1861. — 8 Normalt behandlad. — 9 Dito dito. — 10 Kesten af sådder och planteringar misslyckade. Normalt
behandlad. — 11 Dito dito. — 12 Trakthuggningen ännu ej börjad. — 73 Ännu ingenting att afverka. Hägnadsdelningens fullbordande afbidas. — 14 Oberäknad
stängsel. — 15 Kal, under reglering. — 16 Trakthuggningen skall börja 1870. — 17 Ännu ej indelad. — 78 Det mesta sjelfsådd. Normalt behandlad. —
19 I anseende till dröjsmål med hägnadsdelningens fullbordande, hafva kultureme inställts till nästa år, då hägnaderne blifva färdiga. — 20 Trakthuggningsplanen
ännu ej fastställd. — 21 Under uppmätning af Landtmätare.
Hela arealen med impedimenter inom länet utgör sålunda 13,572 tunnland Kronoparker och 16,286 tunnland Allmänningar.
Utom de här ofvan uppgifne afverknings- och kulturkostnaderne, hafva omkostnaderne för skogsfrö under de nämnde åren i medeltal utgjort K:mt R:dr 228: —
samt stängselkostnademe under samma tid  ,, „ 495. 7g_
Landshöfdinge-Embelels uli Skaraborgs län und. ber. för åren 1856—1860.
4
26
Skaraborgs län.
Skogshushållning.
insamlat nödige rnaterialier. Afverkningsbeloppen å dessa skogar, sorn icke äro ställde under tjenstemäns kontroll,
hafva icke kunnat uppgifvas, helst å största delen af dem ordnad hushållning icke är införd.
Anledningen till det jemförelsevis stora afverkningsbeloppet å allmänningen Hökensås, som tabellen N:o
4 för åren 1858 och 1859 visar, är att söka deruti att nämnde båda år en mängd vindfällen och torr skog
jemte årshygget upptaxerades och försåldes.
I kubikinnehållet af årsafverkningarne å Hökensås är icke inberäknadt det virke, som blifvit till bevakande
utsynadt eller af åverkare fälldt och bortfördt. uppgående till följande belopp:
°
Utsynadt. Averkadt.
Normalfamnar. Normalfamnar.
År 18 5 6 — 57
3,
,... 20,75,
» 1857—58
16,07,
10,34,
» 1858—59
4,
10,35,
» 1859 — 60
2,
14,83,
» 1860-61
9,
21,45,
Summa 34,07  77,72.
Tab. Litt. M. Från allmänningen Östra Stöpen, för hvilken trakthuggningsplan är uppgjord, ehuru icke fastställd,
har försäljning af vindfällen samt berednings- och rensningsvirke under femårsperioden, jemte hvad till bevakningen
blifvit utsynadt och af åverkare bortfördt, uppgått till det belopp, som nedanstående tabell Litt. M
upptager.
De olikheter i fråga om arealen af kronoskogarne, som förefinnas emellan uppgifterna i denna och
nästföregående femårsberättelse, härleda sig derifrån, att i den sistnämnda insmugit sig fel, hvilka nu blifvit
rättade. Uppgiften om vidden af kronoparken Östra Kinneskogen var då grundad på ungefärlig uppskattning,
emedan arealen ännu icke var uträknad, hvilket sedermera skett. I uppgiften 1855 angående allmänningen
östra Stöpens areal voro impedimenterna icke inberäknade och i arealinnehållet af allmänningen Hökensås var
intägternas areal icke inbegripen.
A/kastningen af samtlige kronoparker och allmänningar för hela femårsperioden efter afdrag af kostnader
för afverkning och kultur utgör således, ören oräknade, 123,810 R:dr Runt. Behållna inkomsten för
samtlige åren 1851 —1855 utgjorde 43,779 R:dr banko eller 65,668 R:dr riksmynt. Afkastningen har sålunda
under den femårsperiod, hvarom fråga nu är, ökats med 58,142 R:dr Runt; en följd deraf, att fastställda trakthuggningsplaner
på de flesta kronoparkerna och en allmänning varit fullständigt tillämpade, hvilket ej var
förhållandet nästförutgångne period, då på flere nu normalt behandlade skogar trakthuggningen icke regelmessigt
börjat. Något har väl måhända prisernas stegring också dertill bidragit.
Tab. Litt. 91. Försäljning, utsyning och afverkning å östra Stöpen.
Förs
å i a t.
Utsynadt.
Afverkadt.
Kubikinnehåll.
Försäljnings-
summa.
Normalfamnar.
Knnt R:dr.
Normalfamnar.
Normalfamnar.
lr 185G—57
18,6 C
62,so
13,25
3,25
» 1857—58
6
4,58
» 1858-59
343,56
1,023,62
7
3,53
» 1859-60
76,83
239,90
8,50
1,47
» 1860—61
—
16,20
2,4 0
Summa
439,05
1,325,82
50,95
15,23
Skaraborgs län. Jägeristat. Afverkningssätt. Allroänningskassor. Ångsågar. Skogseldar. 27
SJcogs- och Jägeristaten i länet vid periodens slut utgjordes af en öfverjägmästare, tre Öfverjägare, en
extra öfverjägare med lön, 19 Underjägare å kronoparkerna samt 11 bevakare å kronoallmänningarne, med
tillhopa 10,780 R:dr 50 öre i kontant lön samt derjemte i uppskattad boställsafkastning tillsammans 1,739
R:dr 50 öre.
Af verkningssättet å de under Skogsstatens inseende ställde skogarne är här ofvan i tab. N:o 4 tillräckligt
omfönnäldt. Å enskildes skogar är endast undantagsvis trakthuggning införd, och afverkningen å de öfriga
sker genom blädning, der icke, såsom förhållandet varit med en del egendomar, hvilka utgjort föremål för handelsspekulation,
skogen, för att skaffa medel till köpeskillingarnes liqviderande, blifvit helt och hållet nedhuggen.
Af boställens, kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers skogar äro 9,224 tunnland indelade till trakthutro-nino’.
öfriga skogar af detta slag äro mer och mindre väl vårdade eller ock alldeles utrotade. Ä Göta
O o o O
Kanalbolags skogar är trakthuggning i allmänhet införd, och å Höjentorps kungsgård är skogen indelad till
trakthuggning.
I förvaltningen af häradsallmänningen Hökensås, den enda hvarå regelbunden afverkning äger rum, deltaga
intressenterna genom en af dem vald komité. Hela afverkningen säljes å auktion och behållna inkomsten
utdelas sedermera bland delegarne.
Allmänning skassornas tillstånd var vid periodens slut följande: allmänningen Hökensås ägde en behållning
af 7,030 R:clr 82 öre, hvaraf intressenterne erhållit 3,000 R:dr.
För allmänningen Rolken innestod i Ränteriet en behållning af R:mt R:dr 1,04 2: 66,
» » Östra Stöpen » » » » 1,030: 83,
» » Gryten » » » » 56: to.
Sedan i detta län, hvarest åtskillige enskilde personer tillhörige skogar finnas och der kronans samt
andra under offentlig vård ställda skogar intaga en icke ringa areal vidd, behofvet af en undervisningsanstalt
för bildandet af duglige och i forstväsendet kunnige bevakare gjort sig mera allmänt kändt, samt Hushållnings-Sällskapet
med hänseende dertill hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet gjort ansökning om inrättandet
af en Skogsskola, hvilken ansökning Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånigt Memorial den 14
December 1858 understödt och föreslagit, att berörde skola måtte förläggas till Leckö kungsgård, såsom en
för sådant ändamål i flere uppgifna hänseenden lämplig plats; så har Eders Kongl. Maj:t i Nådig skrifvelse
till General-Direktören och Chefen för Skogs-Styrelsen den 21 Januari 1859 i nåder tillkännagifva, att skogsskolor
för bildandet af skogvaktare skulle i åtskilliga delar af riket inrättas, deribland äfven en sådan i
Westergötland, men att af framtida beslut kornme att bero, hvarest den senare skulle förläggas. Sedermera
har en skogsskola blifvit inrättad på Hunneberg inom Elfsborgs län, men någon dylik skola inom detta län
har icke kommit till stånd.
Jemte de skogseffekter, som åtgå till länets eget behof, hafva vid sju särskilda ångsågar samt en mängd
vatten- och vädersågar flere tusen tolfter plank och bräder blifvit tillverkade och jemte brännved afyttrade
dels kanalvägen på Göteborg, dels öfver Wettern till Östergötland, der Wadstena är hufvudsakliga afsättningsorten.
Någon bestämd qvantitativ uppgift om trädvaruexporten har icke kunnat, erhållas, men endast inom
Höjentorps fögderi uppgifves densamma hafva uppgått till 8,000 tolfter plank och 4,000 tolfter bräder årligen.
Svedjande i skog har aftagit och användes nu mera egentligen endast i norra och sydöstra delarne af länet.
Under perioden hafva å de under Skogs-Statens omedelbara inseende ställde skogar i följd af vårdslöshet
vid torfbränning å angränsandes ägor inträffat 3:ne skogseldar, som härjat tillhopa 148 tunnland, hvarförutom
13 skogseldar utan tillförlitligt känd orsak uppkommit, 2:ne större, som afbrände tillhopa 110 tunnland,
samt 11 mindre, som hastigt släcktes och icke åstadkommo särdeles skada. I följd af skogseldar, som inträffat
före nu ifrågavarande period, hafva å Hökensås vidsträckta fält blifvit förbrända, å hvilka återväxt ännu
icke är beredd. Skyndsamma åtgärder för återplantering erfordras och komma att med det första vidtagas,
28
Skaraborgs län. Stängselsätt. Priser å skogsalster.
för återställande, så vidt ske kan, af det på ofvanberörda sätt störda omloppet. I den mån krono- och allinänningsskogarne
hunnit inhägnas, hafva skogseldarne minskats, så att man, sedan hägnad nu kring nästan
alla berörde skogar blifvit upprättad, kan hoppas att för framtiden undgå den minskning i afkastning och
försämring af skogsmarken, som af dylika eldar varit en följd. Emellertid uppkomma skogseldar ännu dels
till följd af vårdslöshet eller okynne hos bärplockare, dels genom hägnadernas antändning af grannar, hvilka
beräkna fri genomgång för sina kreatur under reparationstiden, eller af arbetare, som önska arbetsförtjenst.
För att så vidt möjligt är hämma ett dylikt ofog, hvarom vederbörande sällan kunna öfvertygas, har bärplockning
å kronoskogarne blifvit förbjuden, äfvensom vakt hållits på sådane ställen, der hägnaderne blifvit
uppbrände, till dess de hunnit återupprättas, hvarjemte de, som bott i grannskapet af brandfälten, icke fått
o
biträda vid hägnadsarbetena eller den brandskadade skogens upphuggning. A enskilde personers skogar hafva
skogseldarne under perioden betydligt aftagit. Säkra uppgifter om arealen afbränd mark och kubikinnehållet
af virket hafva icke kunnat erhållas. Följande torde dock förtjena att nämnas, nemligen att i Södra Wadsbo
fögderi omkring 60 å 70 tunnland skog afbrunnit, att å Laxå bruks skogar, utgörande inom länet en areal af
5,825 tunnland, enligt af bruksägaren förde noggranna anteckningar åren 1858 och 1859 genom skogseld betydliga
sträckor blifvit lagda i aska med en förlust af omkring 33,676 kubikfot virke (hela den å Laxå bruks
skogar nämnde år af skogseld förbrända kubikmassa utgjorde 81,550 kubikfot, hvaraf återstoden eller skilnaden
emellan sistnämnde båda belopp belöper på Örebro län), äfvensom att å Stenstorps sockens skogar i Höjentorps
fögderi år 1859 omkring 100 tunnland blifvit af eld förhärjade. Innebyggarne gingo härigenom
miste om sommarbete för sina kreatur jemte den förlust af till bränsle användbar barr- och löfskog, som genom
branden tillskyndades dem. Vårdslöshet och oförsigtighet vid antändande och bevakning af svedjeland
hafva i allmänhet varit orsaken till de skogseldar, som inträffat å enskilde personers ägoområden.
A Laxå bruks skogar och i öfrigt å Tivedens skogstrakter, der befolkningens rättsbegrepp äro föga utbildade
och hvarest en otillgänglig ort med brist på farvägar försvårar polisuppsigten, torde skogseldarne, åtminstone
till en betydlig del, hafva tillkommit genom anläggning och i följd af de närboendes missnöje med
de åtgärder ägarne vidtagit att mot intrång skydda sitt område medelst sträng uppsigt och åtal inför domstol,
der skedda åverkningar kunnat upptäckas. Jernvägens dragande genom denna ort och den utvidgade
samfärdsel, som i följd deraf kommer att uppstå emellan densammas bebyggare och andra trakters innevånare,
bör dock bidraga, att efterhand göra folklynnet derstädes mildare och i samma mån minska angreppen emot
annans egendom.
Någon menlig inverkan på skogsvården af bruks- och fabriksanläggningar inom orten har icke försports.
De senare äro i allmänhet af ringa betydenhet, och bruken taga sitt virkesbehof med få undantag från egna
skogar, hvilka i allmänhet äro väl vårdade. Stängelsättet med gärdsel och stör, som fortsättes nära nog på
samma sätt, som tillförene, jemväl efter år 1857, medtager visserligen en mängd skog, som nyttigare kunde
användas, men klagan deröfver blifver alltmera allmän, så att man bör kunna hoppas, att andra utvägar till
hägnad emellan grannar skola uppsökas, der icke jordägarne finna sin fördel vid att valla kreaturen och låta
stängseln ligga neder. Getter hafva varit sällsynta och förekomma hufvudsakligast i Norra Wadsbo fögderi,
äfvensom i Wartofta och Södra Wadsbo, ehuru äfven der i ringa antal. Inom de öfriga fögderierna underhöllos
icke dylika djur.
De vanligaste priserna å skogsprodukter hafva varit: för ett sågtimmer af 10 alnars längd och 9 å 12
tum i topp från och med 2 R:dr 50 öre till och med 3 R:dr; för ett byggnadstimmer, 15 alnar långt, 7 tum
i topp, 1 R:dr 50 öre; för en brofamn barrved från och med 3 R:dr 50 öre till och med 6 R:dr, för kol per
tunna 50 öre, för gärdselvirke per 100 stänger från och med 1 R:dr till och med 2 R:dr 25 öre, för stör per
100 från och med 50 öre till och med 1 R:dr 75 öre. Priserna vexla i förhållande till orternas mera eller
Skaraborgs län. Torftägt. Rofdjur. Bergs- och brukshandtering.
29
mindre tillgång på skog och äro högst på slättbygden. Undantagsvis hafva de uppgått till två gånger de belopp,
som här ofvan äro uppgifna.
Torf mossar finnas till icke ringa omfång inom länet, i synnerhet inom Skara, Höjentorps och Wartofta
o
fögderier, utgörande en areal af omkring 1,773 tunnland samt i Barne, Ase och Wiste härader af Leckö fögderi,
hvarifrån tunnlandtalet icke kunnat uppgifvas. Der torf finnes, begagnas den i synnerhet å slättbygd
temligen allmänt såsom brännmaterial. För torfmossarnes tillgodogörande genom beredning till brännkol,
hvarom i senast afgifna femårsberättelse förmäles, anslog Hushållnings-Sllskapet år 1856 af sin andel i afgifterna
för minuthandel med och utskänkning af bränvin 300 R:dr Banko, men några ytterligare åtgärder i
detta hänseende hafva sedermera icke afhörts.
Andra surrogater för ved till bränsle begagnas icke med undantag af stenkol, som allt mera användes
vid klensmide i skogsfattigare orter, och vanligen betalas med 2 R:dr 33 öre per tunna.
Under femårsperioden hafva i 194 mål angående brott emot skogsordningen de tilltalade blifvit sakfällde.
Skogsplanteringskassans andel i ådömde böter har utgjort 454 R:dr 72 öre Runt.
Antalet under perioden dödade rofdjur och beloppet af derför utbetald belöning inhemtas af bifo- Tab. n:o 5.
gade tabell N:o 5. De dödade vargarnes antal har enligt tabellen minskats. Antalet dödade räfvar är der
emot
större nu än under föregående period, hvilket dock icke är att så förstå, som skulle dessa rofdjurs antal
hafva i sjelfva verket tillväxt, utan snarare bör tillskrifvas en större och med mera framgång belönad
jagtifver. De däggande rofdjurens antal är otvifvelaktigt i aftagande, men deremot hafva roffoglarne betydligt
förökats och göra icke ringa skada på det nyttiga vilda. Belöningar för roffogelskott utdelas icke.
På sätt i nästföregående femårsberättelse är omförmäldt, utgå belöningar för rofdjursskott jemlikt en
emellan länets innevånare träffad och af Eders Kongl. Maj:t den 8 Augusti 1842 faststäld förening sålunda,
att för gammal varg erhålles 27 R:dr, för vargunge 13 R:dr 50 öre. för räf 9 R:dr och för räfunge 3 R:dr.
Bidraget till skottpenningarne har efter beräkning per mantal utgjort: år 1856 88 öre, år 1857 91 öre, år
1858 89 öre, år 1859 1 R:dr 6 öre samt år 1860 1 R:dr 34 öre.
Uti 32 under den tid denna berättelse afser vid domstolarne anhängiggjorde mål angående brott emot
gällande stadgar om jagt och djurfång hafva de tilltalade blifvit bötfällde. Jagtkassans andel i ådömde böter,
som influtit, har utgjort 136 R:dr 37 öre. Här bör dock anmärkas, att ibland böter ,för oloflig jagt och
åverkan en del måst aftjenas med kroppsstraff, i anseende till bristande tillgång hos förbrytarne att gälda med.
E) Bergs- och Brukshandtering samt F) Fabriker, Manufakturer och Handtverk. Verk och inrättnin- Tab. N:o 7.
gar inom länet, hvilka hafva till föremål så väl egentlig bergs- och bruksrörelse, som alla slag af fabriks- och
manufakturproduktion jemte handtverkerier med dithörande personal så väl å landet, som i städerna, sådant
förhållandet var vid femårsperiodens slut, finnas upptagne uti bilagde tabell N:o 7.
Eldigt hvad den utvisar, finnas i länet icke några grufvor och endast en masugn, nemligen Granvikens
i Undenäs socken, hvarest blåsning ägt rum åren 1857, 1858, 1859 och 1860 med en sammanräknad tillverkning
af 4,553 skeppund tackjern, i värde uppskattadt till 22,765 R:dr Runt.
För de 9 jernbruken leinnar tab. Litt. N å följande sida en mera detaljerad uppgift. Tab. Litt. N.
Vid Ryfors och Tidaholms bruk bedrifves jemväl manufaktur- och spiksmide, som uppgått till:
Tillverkning och Försäljningsvärde
Tillverkning och Försäljningsvärde
vid Ryfors bruk:
vid Tidaholms bruk:
Sk® B.-v.
R:dr R:mt.
Sk® B.-v.
R:dr R:mt.
1856
297
15,497,
215, ....
15,252,
1857
251,
14,632,
202, ....
14,773,
1858
219,
12,025,
112, ....
13,092,
1859
234,
11,229,
188, ....
13,040,
1860
250
10,897
203
10,769.
30 Skaraborgs län. Brukshandtering.
o
Ar 1859 öppnades vid Forsvik ett gjuteri, hvarest tillverkats nämnde år 565 och år 1860 692 Sk®
gjutgods, i tillverkningsvärde uppskattadt till 33,948 R:dr Runt.
Jemte bruken, finnas i Wartofta fögderi 5 särskilda jernmanufakturverk, nemligen: Madängsholm med 2
knipp- och 1 spikhammare samt uppgifvet försäljningsvärde, hvilket nedgått ifrån 1,440 R:dr för 96 centner
manufakturgods år 1856 till 800 R:dr för 53 centner år 1860; Annefors med 2 knipp- och 3 spikharnrar
samt ett försäljningsvärde, som år 1856 utgjorde 19,204 R:dr för 945 centner och år 1860 16,957 R:dr för
875 centner; Tunarp med 1 redskapshammare eller s. k. vattenslägga, hvarest årliga tillverkningen, som ej
kunnat bestämdt uppgifvas, uppskattats till 100 centner med en arbetsvinst af 3 R:dr på hvarje centner;
Slättäng, hvarest vid en vattenslägga tillverkas årligen omkring 50 centner gods med enahanda 3 R:drs arbetsvinst
per centner, varande detta verk i förfallet skick; samt Källebacken med redskapshammare, hvarest
årligen förarbetas omkring 150 centner gammalt jern med lika arbetsvinst, som ofvan är nämndt. Stångjernshammaren
vid Källefall har under perioden varit nedlagd. Kopparhammaren vid Källefall har deremot varit
i gång med årligt tillverkningsvärde af ungefär 3,900 Rxlr. Kopparhammaren vid Sätersfors har högst obetydligt
begagnats, och något värde å hvad der tillverkats kan ej uppgifvas.
Den personal, som af jernhandteringen är upptagen, finnes antecknad uti tab. N:o 7.
Af ofvanstående redogörelse för tillverkningen, hvilken dels afsättes inom länet, dels vågföres i Göteborg,
inhemtas de vexlingar, som denna näringsgren varit underkastad. Den vid åtskilliga bruk inträffade
minskning i tillverkningsqvantiteten åren 1858 och 1859 härledde sig från brist på driftvatten. Transporterna
ombesörjas i allmänhet å bruken angränsande vattendrag eller ock på axel till närmaste kanalstationer och
sedermera sjöledes till Göteborg. Kolåtgången har uppgått:
1856: 1857: 1858: 1859: 1860:
vid Skagersholm till  3,904|, 3,759^, 2,781, 2,821f, 4,229 läster om 12 tunnor och
vid Ribbingsfors till  676, 756, 1,831, 814, 1,017 stigar.
Sistnämnde 2:ne bruk hemta sina tackjernsbehof från masugnarne i Lekebergs och Carlskoga bergslager
och hemföra dem dels landvägen med biträde af egna underhafvande, dels ock, hvad Ribbingsfors angår, från
Carlskoga faktori genom Knapfors kanal till Sjöändan och vidare på jernväg till Christinehamn, hvarifrån
de sjöledes transporteras till brukets lastageplats Atterbäcken vid Wenern. Skagersholm herntar sitt bräntna
-
Tab. Litt. N. Jernbrukens antal och tillverkning.
a
HH
P
Tillverkning Skeppund B.-V.
-5
p:
För Stångjcrnstillverknlng!
P-.
p
B
P
cL.^3'
9 g-
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
CO
1 Norra Wadsbo fögderi.
1
Skagersholm
4
4
2,654
2,888
2,407
2,488
3,269
Ribbingsfors
2
2
2,001
2,256
2,153
2,376
2,405
n>
Pj
O
1 Södra Wadsbo fögderi:
P
Forsvik
2
2
1,235
1,174
1,481
1,768
1,771
O
3
2
2
1,566
1,463
1,561
1,217
2,138
5*
Åboholm
2
2
1,378
1,034
530
740
1,025
09
to
Lagersfors
3
2
1,576
1,944
1,984
1,724
2,281
ot
W
I Böjenlorps fögderi:
Åreberg
1
1
119
118
119
119
119
ct>
I Wartofta fögderi:
o
2
2
573
485
474
467
719
0
a
Tidaholm
..
1
1
522
317
589
584
625
Skaraborgs län.
Stenbrott m. m. Fabriker.
31
terial uteslutande från egna skogar, och af kolåtgången vid Ribbingsfors under femårsperioden hafva 2,156 stigar
tagits på brukets skog, 1,789 stigar köpts inom lånet samt 1,149 stigar från orter, belägna utom länet.
Från de öfriga jernbruken hafva detaljerade underrättelser om kolåtgång, förlagsort för råämne och utvägar
för detsammas hemforslande icke erhållits.
Olyckshändelser i afseende å rörelse och personal hafva under perioden icke afhörts.
Vid Böhlet i Undenäs har bearbetats ett brunstensbrott, som afkastat:
Ar 1856
185 Sk® 3 L®,
» 1857  204 » 10 »
» 1858  266 » 10 »
Är 1859
265 Sk® 4 L®,
» 1860  240 » 1 »
Summa 1,161 Sk®, 8 L®
brunsten. Denna tillverkning hade sålunda å nyo något tilltagit. På senare tider har någon malmbrytning
icke ägt rum, utan arbetet bedrifvits medelst plockning och vaskning utur de gamla varphoparne.
Endast ett alunbruk finnes i länet, nemligen vid Hönsäter med en tillverkning år 1860 af 600 tunnor
alun. Alunbruket vid Carlsfors nedlades år 1856. och vid Kaflås upphörde aluntillverkningen år 1855.
Vid qvarnstensbrottet i Lugnås, der fyra personer äro ständigt sysselsatta, tillverkas fortfarande qvarnstenar
af god beskaffenhet. Enahanda tillverkning äger rum i Timmersdala socken, men är i aftagande, likasom
slipstenstillverkningen i Låstads socken. Deremot finnes i liatorps by af Böja socken ett slipstensgryt af
god beskaffenhet, hvarifrån årligen 2 å 300 slipstenar afyttras för ett värde af omkring 12 å 1500 R:dr.
Kalk tillverkas på åtta ställen inom Södra Wadsbo fögderi i Timmersdala, Säters, Bergs och Lerdala
socknar vid foten af Billingen, till ett belopp af ungefär 15 ä 18,000 tunnor, på sex ställen inom Wai’tofta
fögderi, till en myckenhet af 2,000 tunnor, allt årligen, samt på fyra ställen inom Leckö fögderi, äfvensom
vid Mösseberg och Kinnekulle inom Skara fögderi, hvarifrån tillverkningsbeloppet icke är uppgifvet.
Stenhuggningsarbete af icke ringa betydenhet idkas vid Hellekis och Blomberg samt af mindre omfång,
ehuru jemväl till afsalu, i Wåmbs by.
o
A Binnebergs mo är för Carlsborgs fästning afsatt ett skifferbrott, som likväl ännu icke begagnats.
De fyra i senaste femårsberättelsen omförmälda pappersbruk bedrifvas fortfarande, och uppgifves tillverkningsvärdet
vid dem år 1860 sålunda:
vid Cathrinefors  R:mt R:ar 13,948,15,
o
» Åkleby  omkring » » 2,000,
» Gustafsbruk  » » 1,500,
» Bälteberga  » » 9,832.
Ett ullspinneri, i förening med klädesfabrik vid Måsaqvarn i Skånings härad, lemnade år 1860 ett tillverkningsvärde
af 12,000 R:dr.
o
Vid Arebergs oljeslageri i Höjentorps fögderi tillverkades år 1860 2,000 kannor linolja, värde 4,000
R:dr R:mt.
I Lidköping finnes en tändsticksfabrik af ringa betydenhet och vid Amundtorp i Höjentorps fögderi en
sådan med beräknadt tillverkningsvärde år 1860 af 2,500 R:dr.
I länet finnas fortfarande 2:ne större glasbruk, nemligen ett å Bromö, en ö i Wenern, förbi hvilken de
flesta å Göta kanal gående ångbåtar passera. Denna fabrik afser tillverkning af fönster- eller s. k. taffelglas,
hvitt eller färgadt, äfvensom kupor, ur- och däcksglas samt takpannor. Arbetspersonalen har utgjort omkring
375 å 380 personer årligen, hvilka hafva god utkomst under arbetstiden och tillfälle att göra besparingar för
ålderdomen genom insättningar i den för bruket stiftade sparbank. Bruket har betydlig egen skog och fyller
i öfrigt sina behof af ved genom inköp dels från kronoparken Sundsmarken och dels från andra intill Wenerns
stränder gränsande skogar, hvarifrån veden med brukets egna båtar afhemtas.
32
Skaraborgs län.
Binäringar. Reparationsdocka. Fiske.
Tab. Litt. o. Tillverkningen, som uteslutande afsättes inom riket, utgjorde enligt bruksböckerna det i tab. Litt. O
uppgifna belopp.
o
Länets andra glasbruk är vid Arnäs i Kinne härad, hvarest hufvudsakligen tillverkas buteljer, hvilka
till största delen försäljas till Carnegies & C:s Porterfabrik i Göteborg och transporteras sjöledes på Wenern
och Göta kanal. Tillverkningsvärdet utgjorde år 1860 91,080 R:dr R:mt. Omkring 2,600 famnar kastved
åtgå årligen, hvaraf största delen köpes från Wermland, samt 200 famnar långved, som köpes från angränsande
kronoparkerna Östra och Vestra Kinneskogen. Antalet arbetare har årligen utgjort 32 ä 40 öfver och 16
under 15 års ålder. Deras ekonomiska ställning är i allmänhet god. För brukets och godsets barn finnes
en särskild skola inrättad, och är arbetarnes tillstånd i sedligt hänseende tillfredsställande.
Under femårsperioden äro nyanlagde: gjuteriet vid Forsvik samt ett garfveri i Wång, Undenäs socken.
Någon annan särskild för bruks- eller fabriksarbetare inrättad bildningsanstalt, än den här ofvan om
o
förmälda
vid Arnäs, finnes icke att omnämna.
Bland binäringar bör nämnas linberedning inom några orter af Wadsbo och jemväl inom Kåkinds härad,
tillverkning af möbler och laggkärl inom Sandhems och Habo socknar samt af laggkärl i norra delen af
Södra Wadsbo fögderi, äfvensom af linne- och ylleväfnader i Wadsbo härad, hvarest årligen tillverkas omkring
16 å 17,000 fot hel- och halflinne med bomull till inslag, 24 å 26,000 fot blångarnsväf, 4,000 fot ylleväfnader,
mest golfmattor, samt 1,000 fot bomullsväfnad. Från Wadsbo fögderi säljas omkring 600 centner lin årligen.
Berörde produkter afyttras dels inom länet i städerna och vid marknader, dels från de norra orterna
till Nerike och Östergötland. Båtbyggeri idkas i norra delen af Södra Wadsbo fögderi, äfvensom i ringa grad
vid kusten af Wettern inom Wartofta fögderi samt vid öarne i Wenern.
Dessutom finnes vid kanalstationen Sjötorp en Göta kanalbolag tillhörig, till enskild person utarrenderad
reparationsdocka, hvarest blifvit reparerade
år 1856 med 12 arbetare
22 fartyg;
» 1857 » 15 »
14 »;
» 1858 » 10 »
11 »;
» 1859 » 18 »
22 »;
» 1860 » 13 »
16 ».
Fiske idkas temligen allmänt af de länets innevånare, som bo nära vattendrag. På flere ställen vid
stränderna af Wenern bereder fisket innevånarne en icke ringa inkomstkälla, och på Thorsö samt Kållandsö
utgör det en hufvudsaklig del af deras inkomst. I afseende på vården om fiskevattnen, har Eders Kongl.
Maj:t,s Befallningshafvande, efter det Hushållnings-Sällskapet, som från särskilda orter låtit infordra och erhållit
upplysningar angående fisket och dess bedrifvande i de förnämsta vattendragen, i ämnet sig utlåtit,
Tab. Litt. 0. Tillverkningen vid Bromö glasbruk.
Kistor.
Bundtar.
Tillverknings-
värde.
R:dr R:mt.
Realis, värde.
R:dr R:mt.
Vedåtgång
Kastved.
i famnar.
Långved.
År 1856
1,427
Wr
96,465,60
104,945,64
5,282
411
» 1857
1,367
9] 77
106,854,22
115,113,33
4,820
568
» 1858
1,593
2tV
133,629,68
131,237,50
4,435
358
» 1859
1,445
96,092,50
114,528
3,229^
274
» 1860
1,318
97,387,16
105,694
3,581*
276|
Anmärkning. Det olika tillverkningsvärdet kärleder sig från vexlande priser å ved och rudimaterier under de särskilda åren.
Skaraborgs län.
Jagt. Bränvinstillverkning.
33
dels fastställt en emellan de länets innevånare, hvilka idka fiske i sjön Wettern, vid sammanträde i Hjo den
15 och i Rödesund den 18 Augusti 1859 träffad öfverenskommelse om användandet af endast sådan till grofleken
bestämd redskap, att fiskynglet derigenom fredas, dels ock, efter vederbörandes hörande, genom utslag
den 6 februari 1860, som likväl är vordet hos Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegium öfverklagadt,
och för närvarande på Kongl. Kammar-Kollegii pröfning beror, meddelat föreskrifter örn beskaffenheten
af den redskap, som vid bedrifvandet af fiske i de till länet hörande delar af sjön Wenern finge begagnas,
dervid Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sökt att genom afskafifande af tättbundne notar, nät och håfvar
förebygga ynglets uppfångande och utödande, hvilket allmänneligen ansetts utgöra orsaken till fiskens
minskning i denna tillförene fiskrika sjö. Någon reglering af fiskerihandteringen i öfriga större sjöar inom
länet, såsom Hornborgasjön, Örlén, Viken m. fi., äfvensom småsjöarne i Walle härad, hade vid periodens slut
icke ägt rum, hufvudsakligen i afvaktan på laga kraftvunnet utslag angående fisket i Wenern.
Tillgången på nyttigt villebråd har betydligt minskats, utom på kronoparkerne och vid sådane större
egendomar, der jagten vårdas. Roffoglar och lösa gående hundar hafva å sådant villebråd gjort betydlig
skada. Skogs- och jägeribetjeningen kan föga bidraga till jagtens skyddande utom kronoskogarne, hvarest de
hafva tillräcklig sysselsättning, och någon egentlig inkomst af jagt kan icke någorstädes inom länet beräknas.
Elgar uppehålla sig endast kortare tider al året i de skogrikare trakterna. Kronhjortar, som för omkring 40
år tillbaka funnos i myckenhet på Kållandsö, hafva numera alldeles försvunnit.
Förhållandet med bränvimtillverknmgen och kostnaderna för kontrollen derå har varit det i följande Tab. Litt.
tab. Litt. P redovisade. Vid de större brännerierna har tillverkningen under de två senaste åren i perioden
tilltagit. Vid de mindre brännerierna, hvilka efter hand minskats, har tillverkningsbeloppet i förhållande dertill
aftagit. I sammanhang härmed bör anmärkas, att gammal bränvinsbränningsredskap blifvit inlöst för
11,509 R:dr 20 öre och försåld för 8,449 R:dr 48 öre, så att statsverkets förlust derå utgör 3,059 R:dr 48 öre,
hvartill kommer 417 K:dr 38 öre omkostnader vid i*edskapens emottagande, förvarande, inpackning och transporterande
m. in., eller tillhopa 3,476 R:dr 86 öre.
Tab. Lili. P. Bränvimtillverknmgen och kostnaderne för kontrollen derå.
Större Iiränncricr.
ir 1856
.» 1857
» 1858
Antal
Brännerier.
Tillverknings-
belopp.
Kannor.
Afgifternes
belopp.
ll:mt R:dr.
Kostnaden
för kontrollen.
R:mt R:dr.
45
41
43
52
47
754,125
767,903
581,763,5
1,241,572
948,873
386,209,12
388,087,56
352,125,90
750,537
570,488,36
28.070.23
25.475.24
43,286,35
41,464,29
24,304,04
» 1859
» 1860
Summa
Mindre Brånnerier.
År 1856
4,294,236,5
2/147,417,94
79,778,63
81,990,45
56,175,60
65,000
57,708,40
162,600,15
Med mäsk-  värmare.
Utan miisk-  värmare.
20
20
4
2
2
253
260
80
88
75
.. 1857
» 1858
» 1859
» 1860
Summa
—
—
340,653,08
I.andshöfdinrjc-Embetets uti Skaraborgs län und. ber. för åren 1856—1860. &
34
Skaraborgs län.
Allmänna vägar.
4. Koimnimikationsaustaltcr och varubyten.
Tab. N:o 8. A) Landskommunikationer. Allmänna landsvägars samt härads- och socknevägars längd vid periodens
slut, äfvensom längden af under femårsperioden fulländade och afsynade nya vägar med de för desamma af
statsverket eller kommunerna tillskjutne kostnader, inhemtas af bifogade tabell N:o 8. Alldenstund uppgifter
om längden särskildt af sockne- och häradsvägar icke kunnat från alla fögderier erhållas, har längden af båda
dessa vägkategorier måst i en summa sammanföras.
Vägarnes tillstånd är i allmänhet godt. Af mindre god beskaffenhet är omkring 61 mil norra delen i
Walla tingslag, der de äro sanddjupa och backiga, samt en del vägar inom Walle och Kåkinds härader i Hö
o
jentorps
fögderi och Ase samt Kinnefjerdings härader i Leckö fögderi, der brist är på tjenligt väglagningsämne.
Sämst hafva onekligen varit vägarne vid Falköping och derintill gränsande landsbygd i Wartofta och
Gudhems härader samt Sköfde stads vägar och vägarne i grannskapet af Lidköping, emellan sistnämnde stad
i rigtning mot Kållängens gästgifvaregård, äfvensom en mindre del af vägen på andra sidan till Mellby och
Örslösa gästgifverier. Några andra åtgärder till vägarnes förbättrande än den vanliga årligen återkommande
allmänna väglagningen med påfyllning af grus, äfvensom på några orter af lera hafva dock i allmänhet icke
under perioden vidtagits. Bättre afdikning har emellertid efter allvarsamma påminnelser af Läns-Styrelsen
och i följd af noggrannare tillsyn från kronobetjeningens sida åren 1859 och 1860 ägt rum, ehuru mycket
jemväl i detta afseende ännu återstår att göra. Makadamisering har med fördel varit använd å Mariestads
vägar, och början med enahanda förbättringsmethod skedde år 1860 i Sköfde, hvarest vägarne i följd af ofullständig
och bristfällig vägdelning, upprättad före år 1825, då stadsjorden skiljdes från tomterna, i de flesta
fall omöjliggjort all kontroll å de enskilde väghållarne.
Väghållningsbesväret, som, i anseende till mängden af de i detta län befintlige vägar, är särdeles tryckande
samt allt efter de särskilda jordmånernas beskaffenhet drabbar jordbrukarne med olika tyngd i särskilda
delar af länet, öfverklagas allmänt derföre, att det från jordbruket drager icke ringa arbetskraft. I
ändamål att ordna detsamma på sådant sätt, att under fortfarande skyldighet för jordbrukaren att bekosta
vägarne denna skyldighet måtte blifva så litet betungande som möjligt samt jemnare fördelad, åtminstone
inom hvarje vägbyggnadsdistrikt, hafva hvarjehanda tankar och meningar yttrats. Öfver ett ifrån Kinne härad
utgånget förslag i denna rigtning, till hvars grunddrag hörde häradsväghållningens upplåtande å entreprenadauktion
i mindre lotter till de lägst bjudande, på häradets gemensamma bekostnad, och under öfverinseende
af särskildt vald Vägbyggnads-Direktion, hafva häradets vederbörande innevånare varit hörde vid af
Läns-Styrelsen förordnadt sammanträde i Enebacken den 28 Juni 1859. Förslaget rönte då temligen allmänt
motstånd, till en icke ringa del derföre, att detsamma vid tillfället icke var med erforderlig klarhet utarbetadL
Den, som väckt förslaget, åtog sig, på anmodan af de tillstädes varande, att med tillkallande af några för
ämnet intresserade personer, derutinnan författa fullständigt förslag och detsamma genom tryck offentligen
kungöra, hvarefter nytt sammanträde, efter anmälan hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, skulle utsättas.
Ett detaljeradt förslag har sedermera varit i tryck synligt, men någon anhållan om förnyadt sammanträde
för frågans vidare behandling har icke afhörts.
Bland åtgärder i afsigt att befrämja allmänna vägarnes förbättrande, bör äfven nämnas att, jemlikt ett
af Hushållnings-Sällskapet biträdt förslag från Sällskapets afdelning i Wartofta härad, Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande efter vederbörandes hörande genom allmän kungörelse den 27 Augusti 1860 föreskrifvit,.
att den allmänna väglagningen på försök under tre år från och med år 1861 skulle verkställas årligen före.
April månads slut i hela häradet, med undantag af sju socknar, hvilka icke velat på förändringen ingå. Ifrån
detta härad klagades nemligen deröfver, att grusningen sommartid, utan att på något sätt stadga vägarne när
våt årstid inträffade, endast förorsakade obehag och svårighet för vägfarande jemväl på en tid då vägarne, åt
Skaraborgs län.
Vägforbättringar.
35
sig sjelfva lemnade, vanligen voro fargilde och fasta. Verkningarne af berörde åtgärd ligga utom området
för den tid denna underdåniga berättelse omfattar.
Följande vägar hafva under femårsperioden blifvit dels utvidgade, dels omlagda och förbättrade:
I Norra Wadsbo fögderi:
1. 0,25 mil af allmänna landsvägen emellan Fredsberg och Lyrestad har blifvit utvidgad ifrån 14 till IG
å 20 fots bredd för 300 R:dr;
2. å häradsvägen emellan Hassleds-Wallby och Fredsberg har en längd af 0,41 mil blifvit af kommunen
dels omlagd, dels förbättrad för 1,000 R:dr. Vägen är på alla ställen utlagd till 24 fots bredd jemte 4
fots breda diken på ömse sidor;
3. å landsvägen emellan Lyrestad och gästgifvaregården Bodarne äro tre backar, benämnde Bäckaliden,
Märrsprängan och Skeppareliden omlagde och sänkte. Kostnaden för berörde arbete, som började i Juli
månad 1859 och afsynades den 21 Juli påföljde år, uppgick till 12,486 R:dr 21 öre. Till detta arbete har i
orten utgått 3,486 R:dr 21 öre, och återstoden 9,000 R:dr har af Eders Kongl. Majit blifvit i nåder beviljadt
såsom understöd af statsmedel utan återbetalningsskyldighet; och
4. för borttagande af en vinkel å vägen som ifrån Töreboda jernvägsstation leder upp till landsvägen
vid Nolåsen samt planering af en backe derstädes hafva kostnaderna utgjort 274 R:dr; om sättet för hvilkas
gäldande uppstått tvist, som vid 1860 års slut var på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende.
Af ofvanstående vägförbättringsarbeten äro de två sista icke uti tabellen N:o 8 upptagne, emedan de
icke afse förbättrande af någon bestämd väglängd, som skäligen kan i miltal uttryckas, utan snarare undanrödjande
af befintliga hinder och oländigheter å vissa punkter af i öfrigt farbara vägar;
I Södra Wadsbo fögderi:
a) En sockneväg ifrån Carlsborgs tegelbruk till allmänna landsvägen vid Lerbro i Mölltorps socken är
iståndsatt af konmiunerne för 120 R:dr;
b) i Lerdala socken hafva två backar blifvit sänkta, men kostnaden derför har icke kunnat med säkerhet
uppgifvas;
I städerna:
a) Af de till Sköfde stad hörande vägar, har |-dels mil landsväg, J-dels mil häradsväg och TVdels mil
sockneväg blifvit betydligt förbättrad, landsvägen för 1,392 R:dr, häradsvägen för 123 R:dr och socknevägen
för 285 R:dr;
b) ifrån Falköping till jernvägsstationen vid Ranten har ny väg, utgörande i längd J-dels mil, blifvit
anlagd för 12,000 R:dr af staden, som dertill användt sin andel i afgiftern» för utminutering och utskänkning
af bränvin.
I sammanhang härmed bör nämnas, dels att vederbörande vägbyggnadsskyldige i Hassleds pastorat samt
Hofva, Fagerlids, Lyrestads och Amnehärads socknar vid sammanträde inför Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
den 18 December 1860 förenat sig i beslut att omlägga den så kallade Barebacken i Amnehärads
socken på vägen emellan Torfveds och Björtorps gästgifvaregårdar, så vida understöd af allmänna medel dertill
kunde beredas, för hvilket företag närmare redogörelse kommer att i nästa femårsberättelse afgifvas; dels
att Eders Kongl. Maj:t i nåder tillåtit, att ifrågasatt omläggning af vägen emellan Sköfde och gästgifvaregården
Klostret fick i det af Styrelsen för Allmänna väg- och vattenbyggnader till riksdagen 1859 upprättade
Generalförslag öfver allmänna arbeten antecknas, äfvensom att 40,000 R:dr såsom bidrag dertill fick i förslaget
uppföras; och skulle det bero på förnyad nådig pröfning huruvida, sedan sig visat om Rikets Ständer
ställde några medel till Edei*s Kongl. Maj:ts nådiga disposition för vägarbetens understödjande, berörde företag
kunde varda med statsbidrag understödt; dels ock slutligen att sammanträden varit hällne och åtgärder
vidtagna för att bereda omläggning af en del utaf vägen emellan Onsjö gästgifvaregård och jernvägsstationen
36
Skaraborgs län. Broar. Grindar. Skjuts. Fångforsling. Kronobrefbäring.
vid Foglavik, hvilket förslag, i anseende till de hemmans ringa antal och svaga beskaffenhet, som äro skyldige
att bygga nämnde väg, äfvensom obenägenhet hos befolkningen i angränsande orter, hvilka hufvudsakligen
begagna vägen för förbindelse med jernvägen, att till företaget bidraga, hittills icke kunnat bringas till
verkställighet.
Af de till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes disposition ställda bidrag för vägundersökningar
inom länet, hafva utgifterna för upprättande af kartor och kostnadsförslag öfver sistberörde 3:ne arbetsföretag
blifvit bestridde. Behållningen i denna fond utgjorde vid slutet af år 1860 957 R:dr 60 öre R:mt.
Några nya broar äro icke under perioden uppförde. Inom Norra Wadsbo och Skara fögderier äro tillsammans
19 broar ombyggde och reparerade för sammanräknadt 9,365 R:dr. En bro öfver ån Tidan är i
Södra Wadsbo fögderi ombyggd för omkring 3,000 R:dr Ruut. I öfrigt hafva reparationer eller ombyggnad
af broar inom länet icke förekommit af sådan betydenhet, att de förtjena att här anmärkas. Nyssnämnde brobyggnadskostnader
äro bestridde af kommunerne utan något statens deltagande.
Färjor finnas icke inom länet, men väl båtkommunikation emellan Bromö och Thorsö samt sistnämnde ö
och fasta landet, hvilken förbindelse upprätthålles af dertill indelade hemman, som i stället äro befriade från
gästgifveriskjuts, emot betalning enligt en sedan lång tid tillbaka gällande taxa.
A allmänna med skjutsstationer försedda vägar funnos vid periodens slut inalles 1,232 grindar, hvaraf
9 i Norra Wadsbo, 187 i Södra Wadsbo, 424 i Höjentorps, 239 i Skara, 307 i Wartofta och 65 i Leckö
fögderi samt en å Sköfde stads område.
Längden af indelade, med skjutsstationer försedda vägar år 1860, antalet vid samma tid befintlige gästgifverier
samt antalet årligen utgångne hästar för gästgifveri-, håll- och reservskjuts samt kungs- och kronoskjuts
inhemtas af tabellen N:o 8.
Några nya gästgifvaregårdar hafva icke blifvit under perioden anlagde; hvaremot gästgifveriet vid Ranstad
i Höjentorps fögderi blifvit indraget och förenadt med Kyrketorps gästgifvaregård.
Vid Töreboda jernvägsstation har, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 23
November 1859, blifvit under tre års tid till den 1 Juni 1863 inrättad en skjutsanstalt, hvarifrån resande
mot en afgift af 1 R:dr 18 öre milen för hvarje begagnad häst, genom entreprenörs försorg, fortskaffas till
närmaste gästgifvaregårdar. Denna skjutsanstalt är uteslutande grundad på enskild spekulation och icke understödd
af dertill indelade håll- eller reservhemman.
Ordinarie posterna fortskaffas genom länet af dertill indelade s. k. posthemman, hvilka derför åtnjuta
förmåner och friheter, enligt gällande författningar. Snällposterne deremot befordras antingen af entreprenörer,
enligt kontrakt, som för hvarje särskild post äro med Eders Kongl. Maj:ts General-Post-Styrelse och enskilde
personer uppgjorde, eller ock, der entreprenad-kontrakt icke kunnat på antagliga vilkor ingås, med gästgifveriskjuts
emot vanlig skjutslega.
Fångforsling en från orterna till länshäktet af försvarslöse och förbrytare, hvilka införas för att i fängelse
med kroppsstraff aftjena ådömde böter, besörjes fortfarande af Länsmännen med enahanda vilkor, som i senast
afgifna femårsberättelse omförinäles, eller att för en häktad jemte fångföraren beräknas ersättning för allenast
en häst. Likaledes är fångforslingen från häktet till närmaste gästgifvaregårdar och alla inom tre mils afstånd
belägna ställen öfverlåten åt entreprenör, emot en betingad ersättning af 64 öre per mil för hvarje häst, som
enligt gällande föreskrifter i förhållande till de åkandes antal begagnas.
Med kronobrefbäringen har förhållandet varit enahanda under denna och nästföregående femårsperiod. I
Skara och Leckö fögderier, äfvensom i Kåkinds härad, äro vissa hemman dertill indelade och njuta för besväret
ersättning i penningar; hvaremot brefbärarehemman i öfrige delar af länet fullgöra denna skyldighet emot
befrielse från skjutsning. Afgifterna, der sådane utgå, voro fortfarande bibehållna vid samma belopp, som de
i senast afgifna femårsberättelsen upptagne, utom i Laske härad, hvarest afgiften ökats med 113 R:dr 50 öre,
Skaraborgs län.
Kustfart. Kusthamnar. Ångfartyg. Traflklinier.
37
fördelad på 150^-dels mantal. Genom de ökade postförbindelserna och det derigenom minskade behofvet att
använda extra brefbäring, har tyngden af detta, tillförene ganska kännbara, onus i väsentlig mån lindrats.
Varn for slingen, som icke någonsin varit att anse såsom någon egentlig näringsgren och hufvudsakligen haft
till föremål fraktandet af köpmansgods till städerna samt derifrån till orter inom länet, har, sedan vestra jernvägsstambanan
öppnades för trafik, betydligt aftagit, till båtnad för allmogens jordbruk, som ofta för den
tillfälliga biförtjenst, varuforslingen kunnat bereda, måst sakna behöflig dragkraft. Ifrån Töreboda jernvägsstation,
äfvensom från Wäring och Moholm, hafva under perioden fraktats köpmannavaror till Christinehamn
i Wermland, äfvensom till orter belägna inom länet.
B) Sjökommunikationer. Kustfarten, som i öfrigt är obetydlig, har dock under femårsperioden tilltagit
inom Södra Wadsbo fögderi samt städerna Hjo och Lidköping; hvaremot den i Mariestad snarare af- än tilltagit.
Passagerare-a??^/®’^, som hafva gjort reguliera turer inom länet äro: Mariestad emellan staden af
samma namn och Göteborg; Esaias Tegnér, Jönköping och Per Brahe emellan Stockholm och Jönköping, med
anlöpande af Hjo; samt Stockholm, Göteborg, Daniel Tunberg, Amiral von Platen, Erik Nordvall, Thomas
Telford, Polhem, Wadstena, Carlstad, Wenern och Transit N:o 1 och 2, hvilka samtlige på resor emellan
Stockholm och söderut belägna städer passerat kanalen och angjort orter inom länet. Dessutom hafva 20 särskilda
ångfartyg på obestämda tider passerat Göta kanal och dermed i förbindelse stående segelleder inom
länet.
Följande kusthamnar af sådan beskaffenhet, att de här förtjena anmärkas, finnas inom länet, nemligen
vid Sjötorp, Bromö och Rödesund, två vid Forsviks bruk, deraf en i sjön Botten och den andra i sjön Wi
o
ken,
samt vid Carlsborg, alla något mer än 10 fot djupa, äfvensom vid Hellekis, Hönsäter, Sjöberg, Arnäs
och Såtenäs, hvilkas djuplek icke blifvit uppgifven. Dessutom finnas hamnar i städerna Mariestad, Hjo och
Lidköping. Den förstnämnda, som afsynades år 1855, men fulländades först år 1856, har kostat inalles 65,177
R:dr 17 sk. o r:st. Banko eller 97,766 R:dr 40 öre Ruut, hvilka medel erhållits sålunda, att dels Eders Kongl.
Majit nådigst beviljat till anläggningen ett understöd från Handels- och Sjöfartsfonden, stort 34,890 R:dr, dels
genom aktieteckning insamlats 11,800 R:dr, dels genom lån ur nyssnämnde fond bekommits 10,000 R:dr, dels
ock slutligen för sålde effekter och i hamninkomster under byggnadsåren influtit 8,487 R:dr 17 sk. c rist., allt
Banko. Hamnintraderna, med afdrag af omkostnader, hafva under femårsperioden uppgått till 12,097 Ridr 80
öre, och å skulden hafva afbetalningar skett, så att densamma år 1860 utgjorde till Handels-och Sjöfartsfonden
7,500 och till aktieägare för 80 icke infriade aktier 12,000 Ridr Runt med en kontant behållning i hamnkassan
af 4,900 Ridr samma mynt. Hamnens djuplek är, såsom i senast afgifna femårsberättelsen ornförmäles,
beräknad att vara mera än tillräcklig för sådane fartyg, som passera Göta och Trollhätte kanaler. Vid lågt
vattenstånd är emellertid djupleken vida mindre. Hamnen i Hjo, hvars djuplek är 10 fot invid bryggan, 12
fot vid inloppen och 13 fot vid vågbrytaren, hade vid femårsperiodens slut af bet al t hälften af sin skuld, så
att deraf återstod omkring 12,500 Ridr. Den s. k. reparationsfonden utgjordes vid samma tid af 1,425 Ridr
77 öre. I Lidköping är hamnens djup jemväl tillräcklig för de fartyg, som befara Göta och Trollhätte kanaler.
Hamnskulden utgjorde år 1860 till Konvoj-Kommissariatet 22,500 Ridr Runt jemte beloppet af ännu icke
infriade aktier, hvilka årligen med 2 procent amorteras. Några nybyggnader och förbättringar af hamnanläggningar
inom länet, utöfver de vanliga reparationsarbetena, som för byggnadernas vidmakthållande erfordrats,
hafva icke ägt rum.
De hufvudsakliga trafklinierna sträcka sig från kusthamnarne vid Wenern till Wermland och genom
Göta kanal till Göteborg samt öfver Wettern från Motala till Göta kanals inlopp vid Rödesund i öster och
vester 4 sjömil, från Rödesund öfver Bottensjön till Forsviks kanalstation i nordvest 1 sjömil och derifrån öfver
sjön Wiken först från söder åt norr samt sedermera i sydvestlig rigtning till Göta kanal vid Tåtorp 3 sjömil,
äfvensom från Wettern, Botten och Wiken genom kanalen till Göteborg. Kanalen, hvars djup är 10
38
Skaraborgs län. Poster och Telegrafer. Sjöfart och handel.
fot och som icke får befaras af fartyg mera djupgående än 94 fot, har inom länet en längd af 124,000 fot
samt sammanbinder sjöarne Wenern, Wettern, Botten och Wiken. Den har varit öppen för seglation
år 1856
från den 22 April till den 14 December,
» 1857
» » 22 » » » 24 »,
» 1858
» » 23 » » » 17 »,
» 1859
» » 4 » » » 16 »,
» 1860
» » 25 » » » 10 ».
Segelbara floder finnas icke inom länet. Flottning förekommer å Bottensjön och Unden.
Några andra under perioden fulländade upprensningar af vattendrag, än de som här ofvan under tredje
afdelningen upptagas, nemligen åarne örlans och Ätrans upprensning och sänkning, finnas icke att omförmäla.
Frågan om Lidaåns upprensning, hvarom senaste femårsberättelsen handlar, har under nu ifrågavarande
period hvilat, likasom förslaget om upprensning af Ulleredsundet emellan Kållandsö och fasta landet ej
föranledt till någon vidare åtgärd, sedan sakkunnig person yttrat den åsigt, att någon god insegling i och
genom sundet icke utan stor kostnad kunde beredas, i anseende till de nya grund, som vid Wenerns låga
vattenstånd åren 1858 och 1859 blifvit upptäckte, samt att ändamålet med upprensningen betydligt förminskades
derigenom, att in- eller genomsegling ej kunde ske nattetid, enär farleden vore så krokig, att två fy
rar
i rak linie icke kunde anbringas.
Någon ny kanal har under den tid denna underdåniga berättelse omfattar icke varit under anläggning.
Jemte postkontoren i länets städer funnos år 1860 postinrättningar vid Töreboda, Wassbacken och Carlsborg
samt vid Slättäng i Wartofta och Håkantorp i Leckö fögderi. Af dessa hafva postexpeditionen vid Töreboda
och poststationen vid Slättäng tillkommit under femårsperioden.
I Lidköping, Skara och Mariestad funnos telegrafstationer, äfvensom vid hvarje jernvägsstation telegrafinrättning,
emot afgift tillgänglig jemväl för enskild korrespondens å tider, då den icke för jernvägens behof
användes.
N:o 9. C) Sjöfart och handel. Antal och lästetal af länets innevånare tillhörige fartyg och båtar af 5 läster
och derutöfver med skeppare och besättning samt antal personer, som hafva handel till lefnadsyrke, omförmälas
särskildt för städerna och för landet i bilagde tabell N:o 9.
Af de personer inom länet tillhörige fartyg är endast ett, nemligen slupen Aranäs, tillhörig ägax’en af
o
Arnäs glasbruk, beräknad för utrikes sjöfart. De öfrige afse endast förbindelsen inrikes orter emellan.
Jemte ångfartygen Mariestad, Lidköping, Casper Ehrenborg och Eos, som hufvudsakligen tillhöra bolag
inom länet, finnes vid Carlsborgs fästning en mindre ångbåt orri 20 hästkrafter, hvilken begagnas endast såsom
bogserfartyg vid frakter af sten från Borghamn eller andra orter.
Flere än två skeppsbrott, dervid ångfartyget Erik Nordvall samt slupen Norden förlist å Wettern, äro
icke att omförmäla. Antalet sjöskador och assuranser deremot kunna icke uppgifvas.
Varubytena inom länet, hvilka vanligen ske å marknader samt torgdagar dels i städerna och dels å
landet, bestå hufvudsakligen deruti, att skogsbygdens produkter af virke och hvarjehanda väfnader och slöjdartiklar
samt spanmål och ladugårdsalster från slättlandet genom penningens förmedling öfvergå från producenter
till konsumenter.
Hufvudsakliga afsättningsorterna utom länet hafva varit Göteborg, Elfsborgs län och Wermland för spanmål,
Göteborg, Nerike och Wermland för kreatur, Göteborg dessutom för ladugårdsprodukter, lin, jern och
skogseffekter, Stockholm för fläskexporten, samt Östergötland via Motala, äfvensom Göteborg, för ved. Till
länet införas från Göteborg specerier och hvarjehanda andra köpm ann avaror, jern, stål och stenkol, från Östergötland
korn, från Nerike jernmalm, från Wermland tackjern och skogseffekter, från Småland humla och talg
samt från Elfsborgs län väfnader.
Skaraborgs län.
Marknader. Torgdagar. Afgifter för bränvinshandel. Kameralförhållanden.
39
I länet hållas årligen 52 marknader. Marknadsplatser äro dels städerna, dels å landet i Hofva, Fredsberg,
Thorsö Brinksbacken, Rödesund, Öfverby, Enebacken, Jung, Onsjö, Naum, Slättäng, Kungslena, Alguts
torp,
Ullened, Högastensplatsen och Slädened. De sex sistnämnde, äfvensom höstmarknaden i Hofva, afse
egentligen kreaturshandel, marknaden i Öfverby linhandel, och hästmarknaden i Sköfde, vanligen kallad remonteringsmarknaden,
hästhandel.
Torgdagar hållas två gånger i veckan i städerna samt å landsbygden i Hofva, öfverby och Carlsborg.
Antalet privilegierade ställen för minuthandel med och utskänkning af spirituösa drycker är redan här Tab. Litt. Q.
ofvan i andra afdelningen uppgifvet. Afgifterna dervid hafva utgjort de i nedanstående tab. Litt. Q utförde.
Den andel af berörde afgifter, tillhopa för alla fem åren 259,525 R:dr 83 öre, som tillfallit Hushållningssällskapet,
har blifvit använd till befrämjande af åkerbruket och dess binäringar samt till premier för slöjdskicklighet
ra. m. Den andel, som fallit på kommunernas lott, har anslagits till förstärkande af fattigkassorna,
inom några socknar till understöd för sockenbibliotheker samt i öfrigt till hvarjehanda kommunala behof, såsom
i Falköping till väganläggning, på sätt förut är nämndt, i Sköfde till lyshållning, gatläggning, trädplantering,
vattenledning med springbrunn samt bidrag till uppförande af skolhus, och i Skara partielt till uppförande
af ett arbetshus, i det visst belopp årligen under de tre sista åren i perioden blifvit för sådant ända
mål
afsatt, utgörande år 1860 tillhopa 6,365 R:dr co öre.
5. KnmcralfttHiullaiiden.
Antal hemman och lägenheter af alla slag efter olika natur vid periodens slut, antal tomter och Tab. X:o 10.
jordar i städerna vid samma tid samt uppskattningsvärdet å jord och tomter inhemtas af bifogade tab. N:o 10.
Som de ifrån åtskilliga Magistrater inkomna uppgifter angående städernas jord, åker och äng icke blifvit
skiljde, utan tillsammans i en summa upptagne, så har i tabellen åker oell äng måst sammanföras.
Skiljaktigheten emellan det i femårsberättelsen 1851—1855 upptagna antal tomter i städerna och jordarealen
derstädes, å ena, samt de nu i berörde hänseende aflemnade uppgifter, å den andra sidan, härleder
sig derifrån, dels att i en del städer nya tomter blifvit utlagda och jorden fullständigt uppmätt, dels ock att,
Talf. Litt. <1. Afgifterne vid minutering och utskänkning af spirituösa drycker.
Å landel:
Minutering.
Utskänkning.
Kannor.
Afgift.
Kannor.
Afgift.
400
400
100
100
16.935.3
20.433.3
19,418,1
15.141.7
16.641.7
6,350,75
7,662,50
7,767,24
6.056.67
6.656.67
,, 1857
» 1858
1,625
2,500
406,25
625
» 1860
Summa
I städerna:
Ar 1856
4,925
63,416
69,723
81,170
58,776
78,479,7
1,231,25
15,854
17,430,75
20,292,50
14,693,99
19,619,01
88,570,1
53,812
53,478,9
63,778,7
80,067,3
95,342,6
34,493,83
20,179,50
20,054,62
25,511,49
32,026,94
38,137,05
» 1857
.. 1858
» 1859
Summa
Summa S ammarum
351,564,7
87,891,15
346,479,5
135,909,60
356,4S9,7
89,122,40
435,049,6
170,403,43
40
Skaraborgs län.
Hemman. Skiftesverk. Kronouppbörd. Folkskoleafgift.
hvad Sköfde beträffar, staden tillvunnen mark från kronoallmänningen Stöpen icke blifvit i den år 1855 uppskattade
arealen inberäknad.
Ur ödesmål hafva under nu förevarande femårsperiod blifvit upptagne lägenheterna Mellom- och Kroksjömossarne
i Norra Wadsbo fögderi samt 32 tunnland 1,267 kappland af ödeshemmanet Hjerporne 4 mantal i
Skara fögderi.
35 skattläggningsförrättningar hafva under perioden blifvit verkställde, dervid 25 lägenheter blifvit skattlagde
utan åsatt mantal samt 6 lägenheter blifvit i mantal satte och beräknade tillhopa till jf-dels hemman,
hvarmed således hemmantalet i länet blifvit ökadt.
56«§fl-dels mantal kronohemman och 349 kronolägenheter utan åsatt mantal hafva under den tid, denna
underdåniga berättelse omfattar, blifvit till skatte köpte.
35 mål angående afgälds sättande å från hemman afsöndrade lägenheter hafva under femårsperioden
blifvit hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anhängiggjorde och till slut befordrade.
Tab. N:o ll. I fråga om skiftesverket åberopar Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet innehållet af
bila°'de tabell N:o 11. Antalet skiften, som under nästförutgångna femårsperioden utgjorde 621 å 706£ mantal,
har således betydligt aftagit. Orsaken dertill är otvifvelaktig! att de oskiftade byarnes och hemmanens
antal allt mera minskas. Föga mera än 20 byar torde inom länet återstå oskiftade, och de enstaka hemman,
hvilka icke undergått laga skifte, blifva äfven efterhand färre. Angående skiftesverkets inflytelse på jordbruket,
har Eders Kongl. Maj:t,s Befallningshafvande redan här ofvan under tredje afdelningen i underdånighet
afgifvit yttrande.
Tab. Litt. R. Allmänna kronouppbörd en har, enligt vederbörande uppbördsförvaltningars redogörelser, utfallit på sätt
nedanstående tab. Litt. R utvisar. Pantning för kronoutskylder har endast sällan behöft ifrågakomma. Uppbörden
har i allmänhet med lätthet influtit, och de jemförelsevis obetydliga restantierna hafva berott på handräckning
eller inhibition.
De till folkskolorna utgående bidrag, motsvarande beloppet af den sedan år 1845 nedsatta personliga
skyddsafgiften, hafva inom länet utgjort:
År 1856
R:dr Runt 26,591,46,
» 1857
» » 26,9 3 9,90,
» 1858
» » 27,261,24,
Är 1859
R:dr R:mt 27,486,31,
» 1860
» » 27,752,47,
Summa R:dr Runt 136,031,38,
hvilka medel blifvit författningsenligt utdelade, så att hvarje församling erhållit derinom påförde belopp, hvilka
blifvit använde till inköp af skolmaterialier, lärares aflönande, byggnad och reparation af skolhusen med mera.
Tab. Litt. 11.
Kronouppbörden.
Hela uppbörds-  beloppet.
Balanserade,
beroende på
pantförsälj-  ning, handräck-  ning m. m.
Balanserad
egentlig krono-  uppbörd, efter
afdrag af bö-  tesmedel.
År 1856
996,452,07
9,500,89
1,419,57
» 1857
)> ))
978,751,59
9,730,22
1,360,04
» 1858
» »
939,841,37
10,580,69
1,760,44
» 1859
» »
969,147,13
12,012,81
1,105,66
» 1860
)) »
991,869,61
8,470,70
2,203,81
Kronouppbörden.
Anm. En högst ringa del af den egentliga kronouppbörden har jemväl balanserats såsom beroende på
pantförsäljning.
Skaraborgs län.
Beklädnadsfond. Veterinärskolan i Skara.
41
Jemte berörde belopp hafva till folkundervisningen utgått bidrag i enlighet med 4 § 4 mom. i gällande Folkskolestadga,
äfvensom de naturaprestationer, som, enligt berörde stadga, böra lärarne tillhandahållas.
Af extra statsanslag till folskolelärares aflönande hafva blifvit inom länet utdelade:
Är 1856  R:dr Runt 1,700,
» 1857  » » 1,700,
» 1858  » » 1,700,
Ar 1859  R:dr R:mt 1,2 9 5,76,
» 1860  » » 3,365,14,
Summa R:dr 9,760,90.
Från och med år 1857 har, i öfverensstämmelse med det af Eders Kongl. Maj:t den 26 Maj 1854 i nåder
fastställda Reglemente för förvaltningen af Westgöta Regementes Beklädnadsfond, skyldigheten att anskaffa
och underhålla beklädnads-, remtygs-, bevärings- och utredningspersedlarne för 508 nummer af bemälde regemente,
deraf 422 tillhörande detta och 86 Elfsborgs län, varit öfverlåten på en genom tillskott af rusthål
o
larne
för berörde nummer bildad fond med ofvanstående benämning. Arliga tillskottet för deltagarne utgör
15 R:dr 75 öre per nummer, hvilken afgift utgått af effektive 367 nummer inom Skaraborgs och 79 nummer
inom Elfsborgs län, enär i det förra 55 och i det senare länet 7 nummer varit vakanta. Fondens behållning,
sedan de årliga utgifterna blifvit ombesörjda, utgjorde:
År 1857  R:dr R:mt 7,984,02,
-> 1858  » » 13,061,79,
Är 1859  R:dr R:mt 3,367,88,
» 1860  » » 9,384,72.
Inrättningen har från början af dess verksamhet öfverklagats såsom mindre praktisk och för delegarne medförande
större kostnader, än när soldatpersedlarne hemma på roten anskaffades och tillverkades, hvadan ock
Direktionen hemställt, att fonden måtte upphöra, hvilken framställning för närvarande, efter vederbörandes
hörande, är på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende.
De bidrag, som utgå till fattigvården, omförmälas närmare uti följande afdelning.
6. Politi.
Några andra tillämpning sskolor finnas icke inom länet än Deg ebergs landtbruksskola, som i statsanslag årligen
åtnjuter 7,500 R:dr och angående hvilkens verksamhet och organisation förut under tredje afdelningen
i denna underdåniga berättelse är redogjordt, samt Veterinärskolan i Skara. Denna skola grundades år 1774
af Professoren P. Hernqvist, som vid sin år 1806 inträffade död till skolan skänkte all sin lösa och fasta
egendom, bestående den sistnämnda af flere tomter i staden och å dess område jemte rusthållet Forssen i
Herrlunda socken f-dels mantal och Horshaga qvarn om ett par stenar; hvarförutom vid stiftelsen skolan tillädes
pracbendehemmanet Brogården. Den utgör på samma gång undervisnings- och sjukvårdsanstalt med
gällande reglemente, utfärdadt år 1855. Styrelsen utgöres af Landshöfdingen och stiftets Biskop jemte två af
Eders Kongl. Maj:t utsedde ledamöter. Undervisningen bestrides af en Föreståndare och förste Lektor, en andre
Lektor, en Adjunkt och en Instruktionssmed, samt fortgår årligen från den 25 Mars till den 13 December.
Lärarne aflönas dels af statsmedel, dels med afkastningen af förenämnde donerade egendom, samt åtnjuta
i lön, Föreståndaren dels kontant 1,000 R:dr, dels i indelning hemmanet Brogården, en del af den donerade
stadsjorden och Horshaga qvarn, andre Lektorn 1,500 R:dr kontant samt boställsgård i staden och i
indelning rusthållshemmanet Forssen, Adjunkten 850 R:dr och fria boningsrum å Brogården, samt Instruktionssmeden
150 R:dr och fri bostad dersammastädes. Vid inrättningen åtnjuta 7 frielever kostnadsfri undervisning
samt hafva fri bostad och understöd af inrättningens inkomster i arrendeafgifter för den del af donationsjorden,
som är till bruk och nyttjande upplåten åt enskilde personer emot afgäld, uppgående år 1860
till 597 R:dr 4 öre. Inrättningen uppbär dessutom årligen i statsanslag 600 R:dr att lika fördelas emellan 5
elever, äfvensom räntan af 1,500 R:dr till premier. Elevernas antal, inrättningens inkomster, utgifter och
Landshöfdinge-Embelets uti Skaraborgs län und. ber. för åren 1856—1860. 6
42
Skaraborgs län.
Uppfostringsanstalter. Polis.
Tab. Litt. s. kapitalbehållning samt antalet der vårdade husdjur inhemtas af nedanstående tabell Litt. S. Kapitalfonden
har, som tabellen utvisar, under loppet af femårsperioden något minskats. Onekligen är det för länets
jordbrukande befolkning af stor vigt att vid tillfällen af farsoter eller sjukdomar bland boskapskreaturen kunna
på så nära håll påräkna botemedel och råd af vetenskapligt bildade personer, isynnerhet sedan hågen och sträfvandet
att förbättra kreatursracerna inom länet allt mera tilltagit. De ädlare kreaturen äro nemligen vida dyrbarare
och ömtåligare samt erfordra en mera noggrann tillsyn och vård, än djur af de gamla infödda racerna.
Skolans välgörande inflytelse visade sig bland annat år 1860, då en inom länet utbruten boskapssjukdom af
partielt epidemisk natur, den så kallade tungrötan i förening med benskörhet, genom veterinärläkarnes i Skara
mellankomst snart nog häfdes.
Af uppfostringsanstalter, som ej tillhöra folkskolornas klass, finnas inom länet:
en bruksskola för bruksarbetarne vid Sättra bruk, grundlagd af bruksegaren;
o
en flickskola i Mariestad, hufvudsakligen afseende undervisning i handarbeten. Ar 1860 undervisades
derstädes i christendom, innanläsning och handarbeten af en lärarinna och en lärare, hvilken senare från den
här nedan omförmälda Flybergska fonden årligen erhållit såsom arfvode 50 R:dr R:mt, 25 flickor. Skolans
fond nämnde år har till beloppet icke blifvit uppgifven. Genom gåfva af aflidne Handlanden G. Northman
uppbär skolan årliga räntan å 1,500 R:dr R:mt;
en småbarnsskola, jemväl i Mariestad, instiftad genom sammanskott af åtskillige, för folkbildningen nitälskande
personer inom samhället år 1860, då 70 barn der varit emottagne och åtnjutit undervisning af en
lärarinna, hufvudsakligast i handaslöjd. Skolans fond utgjorde år 1860 357 R:dr, hvartill kom en af delegarne
i stadens sparbank beviljad gåfva af 300 R:dr Banko. Båda dessa skolor hafva genom enskild persons
välvilja erhållit tomter samt den sistnämnda jemväl behöflig åbyggnad;
en fattigflickskola i Skara, stiftad af en fruntimmersförening och öppnad år 1855. I denna skola, hvars
tillgångar år 1860 uppgingo till 4,700 R:dr 72 öre, erhålla 12 mindre bemedlade flickebarn kostnadsfri undervisning
i läsning och handarbeten;
en flickskola i Sköfde, till hvilken Lagmannen m. m. G. B. Richert år 1852 skänkt hus och tomt, hvarjemte
skolan genom förlikning i en rättegång angående klander af aflidne Kaptenen C. G. Hammarhjelms testamente
erhållit 2,500 R:dr R:mt. I denna skola hafva årligen af en lärarinna undervisats 15 barn öfver 10
års ålder i läsning och handarbeten;
2:ne privata småbarnsskolor i Hjo, hvarest 16 å 20 barn af båda könen årligen njuta undervisning i innanläsning
samt de första grunderna af religiös och annan allmän bildning.
Polisen inom länet handhafves af Magistraterne och Stadsfiskaler i städerna samt å landet af en Landsfiskal
och af kronobetjeningen med biträde af fjerdingsman, sockennämnder och tillsyningsman öfver försvarslöse
personer. Några gröfre brott emot allmän ordning och säkerhet hafva, oaktadt polisens fåtalighet i förhållande
till det vidsträckta bevakningsområdet, icke ostraffadt föröfvats under perioden.
Tab. Litt. S. Veterinärinrättningen i Skara.
Inkomster.
R:(lr Rimt.
Utgifter.
R:dr R:mt.
Kapital-  fond vid
slutet af
hvarje år.
R:dr R:mt.
Antal
elever.
O
A inrätt-  ningen för
vård intag-  ne kreatur.
0
A inrätt-  ningen
uppvista
kreatur.
Summa
kreatur.
År 1856
4,265,03
4,271,90
4,289,98
3,608,87
4,052,74
3,340,70
4,271,90
6,032,98
4,465,84
3,943,06
21.850
21.850
20,007.05
16
102
598
700
» 1857
12
270
591
861
» 1858
19
157
561
718
» 1859
19,150,08
19,259,76
16
261
746
1,007
1,048
» 1860
34
305
743
Skaraborgs län.
Kreditanstalter. Sparbanker.
43
I afseende å fångvården har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande redan i andra afdelningen i underdånighet
fästat uppmärksamhet vid det genom utdrag af Läns-cellfängelsets straffjournaler vitsordade lyckliga
förhållandet, att de häktades antal varit mindre än under nästföregående femårsperiod.
De kreditanstalter, hvilka dels genom beviljande af lån och dels genom förräntande af insatte medel inom
detta län utöfvat sin verksamhet, äro Örebro Enskilda Bank, genom ett i Mariestad förlagdt Afdelning skontor
med derunder lydande kommissionärsexpedition i Lidköping, Länets Filial-Bank, oktrojerad på 10 år från och
med den 1 Oktober 1853, med hufvudkontor i Mariestad och afdelningskontor i Lidköping, Lånekontoret i
Göteborg, äfvensom Elfsborgs läns med Dalsland samt Göteborgs och Bohus läns Hypotheksförening och slutligen
Smålands m. fl. provinsers Hypotheksförening. Penningerörelsen har genom dessa låneinrättningar visserligen
varit jemförelsevis betydligt underlättad, och genom tillgång å kapital hafva onekligen de, som vetat
att med urskiljning och klokhet deraf begagna sig, förkofrat sin förmögenhet samt åt länets hufvudnäringar,
jordbruket och skogshushållningen, äfvensom åt fabrikshandteringen på vissa orter gifvit en rigtning
framåt, hvilken thy förutan troligen icke så hastigt inträdt. På många ställen klagas dock deröfver, att de
mindre betänksamme, hvilka isynnerhet bland allmogens klass icke äro fåtalige, genom lättheten att erhålla
penningar låtit förleda sig till hvarjehanda utgifter för beqvämlighet och öfverflöd; hvaremellertid de pantsatt
sina hemman och så småningom råkat på obestånd. De med hypothekslånen förknippade årliga utgifter, der
lån erhållas till så stort belopp, som enligt gällande reglementen högst meddelas i förhållande till egendomarnes
efter särskild uppskattning bestämda värde, uppgå ofta till lika mycket, som i arrende för egendomarne
kan betingas, och under sådane förhållanden blifva dylika lån för egendomsinnehafvaren ovilkorligen ruinerande.
De nämnde penningeverken tillfredsställa icke heller behofvet att i tider af betryck och penningeförlägenhet
kunna påräkna behöflige förlagskapital för jordbruket, der goda inteckningssäkerheter kunna prtesteras.
För sparsamhetens befrämjande äro sparbanker inrättade, om hvilkas verksamhet och rörelse upp- Tab. n:0 12.
lysning inhemtas af underdånigst bifogade tabell N:o 12. Den i förra femårsberättelsen omförmälda sparbanken
vid Carlsfors Alunbruk upphörde, då bruket nedlades år 1856. De arbetsföre arbetarne uttogo då sina
o
besparingar, utgörande tillhopa 2,717 R:dr 30 öre. Åldrige och orkeslöse delegares behållning, sammanlagdt
2,500 R:dr, insattes i länets allmänna sparbank. Sistnämnde sparbank, som instiftades och öppnades 1847
med en grundfond af 3,228 R:dr 50 öre, hvilken vid 1850 års slut, i anseende till räntevinstens otillräcklighet
för förvalningskostnaden, nedgått till 2,448 R:dr, har sin styrelse i Skara och afdelningkomitéer för uppbärande
af insättningar inom flere särskilda delar af länet. Sparbankens besparingsfond utgjorde år 1860
10,297 R:dr 30 öre och kapitaltillgången 329,389 R:dr 68 öre. Oaktadt under de tre sista åren af perioden,
synnerligast 1858 och 1860, de uttagna beloppen betydligt öfverskjuta de insatta, hafva dock de senare under
perioden ökats med 19,781 R:dr 27 öre. Delegarnes antal har ökats från 5,089 till 6,213. Delegarne erhålla
i ränta på innestående medel årligen 5 procent. Förvaltningskostnaden och kapitalutlåningen har förhållit
sig på sätt följande tabell Litt. T utvisar. Tab. Litt. T.
Tab. Litt. T. Utlåning och förvaltningskostnad vid länets sparbanker.
År 1856  R:dr R:mt
» 1857  »
» 1958
» »
» 1859
»
» 1860  » »
Länets allmänna
sparbank.
Mariestads sparbank.
Lidköpings sparbank.
Carlsborgs
sparbank.
Kaj)ital-
utlaning.
Förvalt-
ningskost-
nad.
Kapital-
utlåning.
Förvalt-
ningskost-
nad.
Kapital-
utlåning.
Förvalt-
ningskost-
nad.
Förvalt-
ningskost-
nad.
301.956.67
324.161.67
305.273.33
317,497,62
317.608.33
1,719,62
1,664,37
1,735,28
1,653,93
1,998,39
367,886
361,756
332,336
353,546
356,246
1,636,88
1,863,39
1,640,42
1,705,45
1,839,29
78,965
79,890
72,940
73.350.50
71.002.50
247,08
223,92
276,41
160,75
201
107,16
126,31
130,02
102,48
112,95
44
Skaraborgs län.
Sockenmagasiner.
Mariestads sparbank stiftades år 1822 och hade år 1855 2,173 delegare. Besparingsfonden utgjorde
14,242 R:dr 66 öre och insättningsfonden 317,799 R:dr 25 öre. Under femårsperioden hafva de uttagne beloppen
öfverskjutit insättningar ne med 68,254 R:dr. Delegarnes behållning utgjorde dock vid 1860 års slut
4,306 R:dr 75 öre mera än insättningsbeloppet vid 1855 års slut, och grundfonden eller besparingarne öfver
delegarnes andel hade ökats med 7,876 R:dr 34 öre. Delegarne erhålla 5 procent på insatta penningar. Kapitalutlåningen
och förvaltningskostnaden inhemtas af tabellen Litt. T.
Uti Lidköpings sparbank, som stiftades år 1834, utgjorde delegarnes antal år 1855 569 personer, insättningsfonden
uppgick till 61,335 R:dr 95 öre, och besparingskassan visade en behållning af 4,242 R:dr 99
öre. År 1860 hade delegarnes antal vuxit till 686, besparingsfonden till 7,717 R:dr 30 öre, och delegarnes
behållning till 66,997 R:dr 70 öre. Det oaktadt, hade under perioden 2,189 R:dr 76 öre blifvit mera uttagne
än insatte. Räntefoten, enligt hvilken delegarne ersättas, utgör 5i procent. Kapitalutlåningen och förvaltningskostnaderna
hafva utgjort de belopp, som tabellen Litt. T utvisar.
Bromö glasbruksarbetares pensions- eller besparingsfond, hvarest insättningarne år 1855 utgjorde 21,641
R:dr 23 öre, visade år 1860 en behållning delegarne till godo af 25,711 R:dr 44 öre. Någon reserv- eller be
sparingsfond
finnes icke vid denna sparbank.
En i de föregående femårsberättelserna icke omförmäld sparbank finnes äfven på Carlsborg för dervarande
garnison och dit förlagda afdelning af Krono-arbetskorpsen. Sparbanken stiftades år 1847 och vid 1860
års slut utgjorde insättningsbeloppet 18,270 R:dr 59 öre samt besparingsfonden 669 R:dr 78 öre. Insättningarne
i denna sparbank hafva under femårsperioden med 56 R:dr 23 öre öfverskjutit de uttagne medlens belopp.
Delegarne erhålla 5 procent ränta, och utlåningen sker emot inteckningssäkerhet. Förvaltningskostnaden
har uppgått till de i tub. Litt. T utförde belopp.
Tab. Litt. u. Med sockenmagasiner na i länet var förhållandet år 1860 det i följande tub. Litt. U redovisade. Ar 1855
funnos 144 magasiner med tillgångar af 13,501 R:dr il öre i penningar och 14,874 tunnor 5 kappar span mål.
Magasinernas antal och spanmålsbehållning har således under perioden något minskats, men penningetillgången
deremot blifvit något större.
Några andra sparkassor i egentlig mening finnas icke att omförmäla.
I afdelningen otn boskapsskötsel har redan blifvit omförmäldt, hurusom länets innevånare vid sammanträde
inför Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande den 16 Mars 1857 förklarat sig icke vilja ingå bolag till
försäkring mot förlust i följd af elakartad lungsjuka bland hornboskap, oaktadt Eders Kongl. Majit i nådig
Skrifvelse den 18 November 1856 gifvit Sin Befallningshafvande tillkänna, att de bolag, som före påföljde
årets utgång i berörde afseende bildade sig, skulle af allmänna medel erhålla i godtgörelse hälften af den ersättning
de kunde komma att för nedslagtade kreatur utgifva. Länets innevånare hafva såsom skäl för sin
Tab. Litt. U. Sockenmagasiner.
Till
gångar.
B
Hi
Penningar.
Spanmål.
R:dr R:mt.
Tunnor.
Kpr.
Norra Wadsbo fögderi
9
Ifi
997,35
463,37
5,453,98
2,061,41
2,719
2,320,94
872
1,259
28
94
98
2,210
2,356
2,940
3,554
4.3
%
98
97
32
19
Summa
140
14,016,05
13,193
20|
Skaraborgs län.
Lif- och brandförsäkringsinrättningar.
45
vägran hufvudsakligen anfört, att dylikt bolag, för att uppfylla det dermed åsyftade ändamål, borde omfatta
hela landet, emedan i annat fall sannolikt vore, att de kreatursägare, hvilka icke ingått i försäkringsföreningen
och således i händelse af smitta icke kunde vänta någon ersättning, skulle söka att, med förheinligande
af sjukdomen, försälja sådane kreatur, som blifvit af densamma angripne, i början innan sådant kunde nog
tydligt skönjas, till orter, der försäkringsbolag kommit till stånd. I ärendet hällne sockenstämmor hade ock
visat, att redan inom detta län endast ett obetydligt fåtal af kreatursägare velat på förslaget ingå; och yttrade
de vid sammanträdet närvarande i öfrigt den åsigt, att, der nedslagtning i följd af lungsjukdom eller
annan pestsmitta bland boskapskreaturen erfordrades, kostnaden derför syntes lämpligast böra i allo af statsmedel
godtgöras, emedan icke allenast kreaturens ägare, utan hela befolkningen, som för sina lefnadsbehof
icke kunde umbära ladugårdsprodukter, borde draga sin andel i utgifterna för hämmandet af en dylik landsplåga.
Sedan Eders Kongl. Majit i nåder beviljat ett anslag af allmänna medel 750 R:dr till bildandet af en
lifförsäkrings- och 'pensionsanstalt inom länet, samt Hushållnings-Sällskapet dertill bidragit med 150 R:dr, så
hade, enligt år 1860 träffad t aftal med Jönköpings och flere läns pensionsinrättning, Skaraborgs län ingått såsom
delegare i berörde inrättning, samt allmänna sparbankens ofvan omförmälda komitéer i orterna erhållit
bemyndigande att af hvar och en inom länet boende person, som önskade att i föreningen ingå, emottaga
ansökningar i sådant hänseende. Till besparande af förvaltningskostnader och isynnerhet för att vinna den
styrka, som endast genom ett större antal delegare kan åstadkommas, utgöra de förenade länens medlemmar,
enligt föreningskontraktet, ett gemensamt helt med gemensamma kassor och räkenskaper samt lika rättigheter
och skyldigheter, under förbehåll likväl att, när endera afdelningen det åstundar, detta län må, på sätt och
med vilkor som äro i kontraktet bestämda, kunna afskiljas från de öfriga länen och utgöra en för sig oberoende
pensionsförening. Pensionsföreningen omfattar trenne särskilda, med hvarandra i samband stående klasser,
nemligen: Pupillklassen, som har till ändamål att vid faders eller den persons frånfälle, som i hans ställe
är, bereda omyndig försäkringstagare visst årligt underhåll; Besparingsklassen, uti hvilken delegare äger att
antingen en gång eller vid särskilda tillfällen göra insatser till visst bestämdt maximibelopp, olika för olika
åldrar, med rättighet att senast vid 60 års ålder öfvergå till Lifränteklassen och för sin återstående lifstid i
årlig pension erhålla 10 procent af den behållning, som uppkommit genom räntans läggande till kapitalet under
den tid han i besparingsklassen qvarstått. Gällande reglemente för Föreningen är af Eders Kongl. Majit
i nåder fastställdt den 21 April 1852. Redogörelsen för föreningens verksamhet inom länet tillhör en tid,
som icke ligger inom området för denna underdåniga berättelse.
Antalet delegare i länets brandstodsbolag, med af Eders Kongl. Majit den 14 December 1841 i nåder
fastställdt reglemente, deruti ändringar ägt rum, enligt Kongl. Brefven den 20 Oktober 1848 och den 5 September
1851, tillväxer fortfarande. Försäkring lemnäs för lösören och åbyggnader å landet. Ar 1855 utgjorde
försäkringsbeloppet 39,591,045 Ridr och ansvarighetsbeloppet 40,609,620 Ridr, hvilka belopp, enligt
bokslut år 1860, vuxit det förra till 51,900,530 och det senare till 53,059,230 Ridr, allt Riksmynt. Omkostnaderna
hafva årligen utgjort omkring 5,000 Ridr, och brandskadeersättningar hafva utgått med:
år 1856
34,341 Ridr 16 öre, som uttaxerats med 4 sk. 6 rist bikojper 100 Ridr Biko
» 1857
47,906 » 53 » » » » 5 » 8 » » j ansvarighetsbelopp,
» 1858
88,664 » 69 » » » » 20 öre]
» 1859
44,367 » 67 » » » » 10 »
» 1860
38,141 » o » » » » 10 »
Uti städernas bolag för försäkring af lösegendom emot brandskada deltaga en stor del af innevå- Tab. Litt.
narne i länets städer. Ar 1860 var förhållandet dermed det å följande sida tab. Litt. V anförda. För
säkringarne
under de senaste fem åren hafva sålunda ökats med 824,520 Ridr Rimt. Delegarnes utgifter
per 100 Ridr Rirnt ansvarighetsbelopp.
46
Skaraborgs län.
Brandstodsbolag. Sjukvårdsanstalter.
hafva jemförelsevis varit höga i anseende till de betydliga eldsvådor, som under femårsperioden uti åtskilliga
bland rikets städer inträffat.
I Habo pastorat och Wartofta härad finnes särskild brandstodsförening för åbyggnader inrättad, med ett
byggnadsvärde af 900,000 R:dr Runt.
Tab. Litt. x. Enskilda sjukvårdsanstalter finnas icke inom länet. I Mariestad är länslasarettet och kurhuset förlagdt,
med 54 sängplatser i det förra och 27 i det senare. Förhållandet med derstädes vårdade sjuka samt lasarettets
och kurhusets inkomster och utgifter har under femårsperioden varit det i följande tab. Litt. X upptagna.
Under lasarettet i residensstaden Mariestad lyder en sjukvårdsinrättning i Falköping, som öppnades den 15
Oktober 1846 och är inredd till 42 sängplatser, hvarest hafva varit vårdade följande antal personer: år 1856
18, år 1857 190, år 1858 154, år 1859 206, samt år 1860 173 personer. Förhållandet med utgifter och inTab.
Litt. y. komster har varit det i tab. Litt. Y upptagna. Lasarettsutgifterna, der de icke af patienterna ersättas,
bestridas med öfverskottet af de till godtgörande af kostnaderna för kurhus vården uttaxerade medel, hvilka
debiterats med följande belopp: år 1856 6 sk. b:ko, år 1857 5 sk. b:ko, år 1858 18| öre, år 1859 20 öre
och år 1860 25 öre af hvarje mantalsskrifven person. Uppbörden af berörde medel har haft det resultat,
Tal». Litt. \. Förhållandet med försäkring af lösegendom år 1860.
Försäkrings-
belopp.
Arsafgift.
Tillskott.
Summa.
Mariestad  R:dr R:int
Skara  » »
Lidköping
» »
Falköping  » »
615,090
419,190
1,239,640
310,330
146,560
215,760
2,410,85
1,638,93
4,210,15
1,221,32
586,4 2
948,14
1,209,98
887,58
2,445,28
640,16
297,57
427,92
3,620,83
2,526,51
6,655,43
1,861,48
883,99
1,376,06
Summa
2,946,570
11,015,81
5,908,49
16,924,30
Senast afgifna femårsberättelse upptog för år 1855  R:dr R:mt
2,122,050
3,553,09
Tal). Litt. X. Vårdade sjuke samt inkomster och utgifter vid länslasarettet och kurhuset i Mariestad.
Antal personer vårdade å
Lasarettets
Kurhusets
Lasaret-
tet.
Kurhuset.
Summa.
inkomster.
R:dr R:mt.
utgifter.
R:dr Runt.
inkomster.
R:dr R:mt.
utgifter.
R:dr R:mt.
År 1856
275
104
379
11,854,74
11,018,45
5,927,37
5,509,22
» 1857
273
76
349
13,192,01
11,465,03
6,596
5,732,51
» 1858
236
130
366
10,517,4 6
10,962,4 8
5,258,73
5,481,24
.. 1859
217
96
313
10,390,32
11,027,93
5,195,16
5,513,97
» 1860
246
108
354
15,419,21
15,703,51
7,709,60
7,851,75
Tab. Litt. ¥. Inkomster och utgifter vid sjukvårdsinrättningen i Falköping.
Inkomster.
Utgifter.
År 1856
2,921,75
3,009,09
» 1857
)) »)
7,790,48
8,099
» 1858
6,758,82
6,718,59
» 1859
» »
9,410,49
9,022,21
» 1860
)» )»
8,842,35
8,448,93
Skaraborgs län.
Helsö- och sjukvård.
47
sorn tab. Litt. Z utvisar. Kostnaderna för lasarettsafdelningen i Falköping utgå från länets lasaretts- och Tab. litt. z.
kurhusfond och påföras icke särskildt. Legosängsafgifterna utgjorde år 1860 vid Mariestads lasarett 5,717
R:dr 83 öre och vid Falköpings lasarett 2,354 R:dr 7 öre. Vid nämnde års slut innestodo i Ränteriet af kurhusmedlen
oanvände 7,548 R:dr 18 öre.
Under perioden har fråga varit väckt om inrättandet af lasarett i Lidköping för vestra delen af länet,
hvarest temligen allmänt klagats öfver bristen på närbelägen sjukvårdsanstalt, men förslaget har hittills icke
blifvit bragt (ill verkställighet.
Helsobrunnen1 och badorter inom länet äro:
Lunds brunn under Mariedal i Leckö fögderi, helsobrunn i förening med kallvattenkursanstalt. Inrättningen
tillhör ett bolag, är hvad helsovården angår ställd under tillsyn af Läkare samt anses lämplig för
skrofulösa åkommor, rheumatism, bleksot och digestionssjukdomar rn. fl. Vattnet är kemiskt analyseradt
senast år 1859 af Magister Bahr och befanns då innehålla på 100,000 delar vatten Svafvelsyradt kali 0,736,
Chlorkalium 0,849, Chlor-natrium 1,006, Chlor-lithium 0,284, Kolsyradt lithion 0,313, Tvåfaldt kolsyrad kalk
4,919, Tvåfaldt kolsyrad talk 2,022, Tvåfaldt kolsyrad jernoxidul 2,047, Kiselsyra 2,007, summa 14,163. Kallvattenkursanstalten
har nyligen blifvit med mycken omsorg inrättad och har innevarande sommar, då den upplåts
till begagnande, varit af badgäster besökt så talrikt, som utrymmet medgifvit;
Himmelskällan i Walle härad och Höjentorps fögderi, tillhörig enskild person, begagnas både såsom
brunns- och badort samt har de senare åren varit temligen talrikt besökt, isynnerhet af allmoge. Vattnet är
svagt jernhaltigt, men har icke blifvit kemiskt undersökt. Det anses verka fördelaktigt emot gikt, rheumatism,
lamhet, digestionsoredor m. m. dylikt. Läkare finnes icke vid brunnsorten anställd;
samt en helsobrunn, benämnd Walhall i Trästena socken och Södra Wadsbo fögderi, hvilken brunn är
föga anlitad och endast besökt af närmast boende befolkning.
Helsovården har i öfrigt varit ombesörjd af fem Provinsialläkare, af hvilka fyra äro stationerade i städerna
Mariestad, Lidköping, Hjo och Falköping och den femte i grannskapet af Naums gästgifvaregård i
Barne härad af Leckö fögderi. Sistnämnde Provinsialläkare, hvilken till område för sin verksamhet fått sig
anvisad sydvestra delen af länet eller en del af de distrikter, som tillförene varit tilldelade Provinsialläkarne
i Falköpings och Lidköpings distrikter, har, sedan Eders Kongl. Maj:t på underdånig framställning af Sin Befallningshafvande
i nåder anvisat medel till hans aflönande, samt ortens befolkning genom sammanskott åt honom
anskaffat boställe, blifvit under nu ifrågavarande period till sin innehafvande befattning i nåder utnämnd.
Då det tillika visat sig, att norra delen af länet, som tillförene lydt under Mariestads provinsialläkareområde,
i anseende till sin vidsträckta omfattning och folkrikhet vore i behof af mera än en läkare, för att i afseende
å helsovården vara med öfrige delar af länet någorlunda lika lottadt, så har, uppå underdånig hemställan af
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, en sjette Provinsialläkare med station i Hofva innevarande år blifvit
af Eders Kongl. Maj:t i nåder utnämnd, hvilken nyligen tillträdt sin befattning och erhållit till tjenstgörings
-
Tab. Litt. Z. Kurhusmedel.
År 1856  R.dr R:mt
» 1857  »
» 1858  » »
j .. 1859  »
| » 1860  i> »
Debet.
Kredit.
Uppbörd.
Afkortadt och
anordnad t.
Levereradt.
Balans.
Summa.
21,243,78
17,831,47
20,691,96!
22,220,90!
27,989,65
2,788,50
2.244.03
2,411,58
2,582,69!
3.138.4 4
18,430,16
15,517,28
18,257,64
19,608,06
24,798,91
25,12
70,16
22,74!
30,15
52,30
21,243,78
17,831,47
20,691,96!
22,220,90!
27,989,65
48
Skaraborgs län. Sundhetsnämnder. Fattigvård och andra välgörenhetsanstalter.
distrikt en del af det område, som dittills varit förlagdt under Provinsialläkaren i Mariestad. Dessutom finnas
anställde i Mariestad två, i Skara två, i Lidköping en, i Sköfde två och i Falköping en läkare, af hvilka
fem tillika äro militärläkare.
Antalet barnmorskor i länet har sedan sist afgifna femårsberättelsen ökats, på sätt som inhemtas af de
till Eders Kongl. Maj:ts Sundhets-Kollegium årligen härifrån insände uppgifter; men ännu återstår mycket i
detta afseende, innan behofvet kan sägas vara ens i någon mån uppfylld t.
Enahanda är förhållandet med antalet examinerade djurläkare, angående hvilka årlig uppgift jemväl är
insänd till bemälde Kollegium från och med år 1859.
Jemte ett Apothek i hvardera af länets städer, funnos vid periodens slut å landet 2:ne, ett i Hofva
samt ett å Carlsborg, å hvilket sistnämnda ställe jemväl garnisonsläkare är anställd.
Sundhetsnämndernes verksamhet har föga varit anlitad, i anseende till det lyckliga förhållandet, att, med
undantag af år 1857, då rödsotsepidemi var gängse i flera delar af länet, icke någon farsot der varit förspord.
Tab. N:o 13. I fråga om fattigvården, dristar Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underdånigst åberopa innehållet
af bilagde tabell N:o 13. För begagnandet af berörde tabell torde den upplysning vara af nöden, att första
kolumnen innehåller uppgift om antalet af de fattigvårdssamhällen, hvilka icke äro i rotar indelade, samt att
44 samhällen äro indelade uti de i andra kolumnen omförmälda kretsar eller rotar, hvadan hela antalet fattigvårdssamhällen
inom länet år 1860 utgjorde till antalet 231 stycken. Några uppgifter angående fattighjonens
fördelning i åldersklasser eller deras egenskap af gifta, ogifta eller enklingar hafva icke kunnat erhållas,
likasom icke heller erhållits uppgift om antalet fattiga barn af oäkta säng och å fader- och moderlösa barn.
I afseende å sättet för barnens vårdande bör nämnas, att de merändels utlemnas till fosterföräldrar emot betalning
och endast mycket sällan uppfödas i fattighus.
Tab. Litt. Å. Vid jemförelsen med senast afgifna fem årsberättelsen för länet visar det sig, att de fattiges antal, som
år 1855 utgjorde 6,288, år 1860 vuxit till 7,255, samt att fattigvårdsutgifterna, som förstnämnde år uppgått
till 115,261 R:dr 50 öre, år 1860 utgjort 128,678 R:dr. Vid uppgjord medelräkning befinnes det, att då år
1855 hvarje underhållstagare i medeltal erhöll 18 R:dr 32 öre, på hvarderas andel år 1860 belöpte endast 17
R:dr 74 öre, hvilket torde bero derpå, att antalet understödstagande, som icke åtnjuta full fattigförsörjning,
jemförelsevis ökats mera än de som varit till full vård emottagna, och hvilkas underhåll snarare ökats än
minskats under nu varande period, om det ock på många ställen, jemväl nu, utdelas så knappt som möjligt,
i förhållande till behofvet. Mäter man antalet fattighjon i förhållande till folkmängden inom länet, hvilken
år 1860 utgjorde 219,233, så belöper en hjelpbehöfvande på hvarje 301 person, då deremot år 1855 för hvarje
32j person beräknades ett fattighjon. De fattiges antal skulle således i förhållande till hela folkmängden i
länet hafva ökats. Fattigvården är också ett särdeles tryckande onus och måste, såsom fördelad på mindre
områden, drabba olika tungt på skiljda orter. Sålunda utgjorde afgifterna år 1860 i Norra M adsbo fögderi
från och med 6 R:dr 87 öre till och med 28 R:dr per hemman. De i tabellen N:o 13 för år 1860 upptagne
o
siffror voro på landets särskilda delar fördelade på sätt tab. Litt. A å följande sida utvisar.
Tab. Litt. Ä. Jemte de fattigvårdsanstalter, hvarom tabellen N:o 13 handlar och hvilka bekostas af kommunerna,
finnes vid kanalstationen Hajstorp i Fredsbergs socken en af Göta kanalbolag stiftad och underhållen fattigvårdsinrättning,
med särskildt fattighus, om hvilken inrättnings verksamhet och beloppet af dermed förknippade
utgifter den å följande sida stående tabellen Litt. A tjenar till upplysning.
I länet finnas i öfrigt följande välgörenhetsinrättningar, hvilka dels kunna hänföras till den preventiva
fattigvården, dels ock eljest äro af beskaffenhet att de lämpligen synas böra här omförmälas, nemligen:
1. Hans Kongl. Höghet Prins Gustafs förening för vård af värnlösa och vanvårdade barn inom länet,
stiftad år 1845. Föreningen, hvars styrelse har sitt säte i Skara, emottager till uppfostran vilseförda och öfvergifna
barn emellan 9 och 16 års ålder. Föreningens genom donationer och sammanskott bildade fond,
Skaraborgs län.
Fattigvård och andra välgörenhetsanstalter.
49
som år 1855 utgjorde 10,328 R:dr 57 öre, uppgick år 1860 till 10,612 R:dr 15 öre och under sistnämnde år
utbetaltes tillhopa 529 R:dr 25 öre för uppfostran af 15 fosterbarn, deraf 11 gossar och 4 flickor, i särskilda
delar af länet;
2. Barnhuset i Lidköping, öfver hvilket Borgmästaren i staden och Kyrkoherden i församlingen under
Serafimer-Ordens-Gillets öfverinseende utöfvar uppsigt, är begåfvadt med 103 tunnor 18 kappar kronotionde
jemte kollekter från församlingarne inom Leckö fögderi. Vid denna stiftelse vårdas och uppfostras fattiga
barn, tills de uppnått 16 års ålder;
Tal». Litt. Ä. Fattigvården fögderivis och i hvarje stad.
Fattigvården
! Antal fattighus.
Antal fattigh;
on, sorn erhållit full försörjning.
Antal af fattigvår-  den understödde,
som ej fått full
försörjning.
F
atti
g v å
r d (
n s
gemensam för hela
samhället.
delad på nedanstående
antal rotar eller kretsar.
Äldre personer,
vårdade
Barn,
vårdade i
och utom
fattighus.
Summa.
Summa af båda könen.
inkomster.
Samtlige utgifter i och
för fattigförsörjning.
Afkastning af egen-  dom, kollekter m. m.
Personliga fattig-  vårdsbidrag.
Värdet af tillskott
efter hemmantal,
Ersättning.
Summa.
i fattighus.
på annat
sätt.
Statsmedel.
Af annat fattig-  vårdssamhälle.
M.
Q.
M.
Q.
M.
G.
M.
G.
M.
Q.
Summa.
i
R:dr R:mt.
R:dr R:mt.
Norra Wadsbo
fögderi
10
11
19
19
45
17
39
55
55
91
139
230
145
287
432
3,611
1,176
4,812
60
13
9,672
9,634
Södra Wadsbo
d:o
15
79
26
19
40
27
58
59
57
105
155
260
210
353
563
2,985
2,627
6,166
2,050
50
13,878
13,847
Höjentorps
d:o
24
13
54
47
116
47
101
94
87
188
304
492
291
538
829
6,224
1,749
12,025
604
432
21,034
22,119
Skara
d:o
36
20
45
45
97
49
76
86
87
180
260
440
272
508
780
5,144
1,732
7,432
145
—
14,453
15,802
Wartofta
d:o
40
15
42
69
119
55
91
104
88
228
298
526
261
375
636
8,834
1,695
10,516
40
—
21,085
20,562
Leckö
d:o
57
33
40
28
68
96
151
123
100
247
319
566
380
672
1,052
5,274
2,578
15,667
124
271
23,914
25,442
Mariestad
—
10
1
10
15
—
—
1
4
11
19
30
19
50
69
3,997
1,000
122
5,119
6,412
Skara
1
—
1
5
16
—
10
9
15
25
40
8
19
27
1,696
825
2,521
2,046
Lidköping
1
—
1
9
10
1
4
24
21
34
35
69
20
60
80
869
5,650
6,519
6,519
Sköfde
1
—
1
5
11
1
1
5
8
11
20
31
7
20
27
1,963
2,000
3,963
3,963
Hjo
1
—
1
1
1 &
—
—
5
6
6
11
17
3
13
16
322
986
i
1,308
1,308
Falköping
1
—
1
7
26
1
—
5
4
13
30
43
-
—
—
151
1,087
—
1,238
1,024
Summa
187
181
232
264
568
294
521
571
526
1,129
1,615 2,744
1,616
2,895
4,511
41,070
23,10556,618
3,023
888
124,704
128,678
Tab. Litt. Ä. Göta kanalbolags fattighus vid Hajstorp.
Antal fattighjon, som erhållit full försörjning,
0
8-3
t
Äldre personer, vårdade
Barn, vårdade
i och utom
fattighus.
CO
£
B
Antal af fattigvården
understödde, som ej
fått full försörjning.
ige utgi
för fatt:
örjning
1
C"t-
e+-
§
i fattighus.
på annat sätt.
ma af
könen.
09 3.
ol 2
7 2
j
M.
G.
> * ,j
M.
Q.
M.
a.
M.
G.
cr
po
P->
P
M.
G.
Sum-
ma.
R:dr R:mt.
1
1 4
4
103
» 1857
1
1
1
1
1
2
5
5
221,50
» 1858
1
1
1
1
1
2
2
6
8
209
.. 1859.
1
1
__
1
—
1
1
2
2
5
7
1 187,50
1
1
1
1
1
2
2
4
Q
2
2
222
Summa
—
4
—
—
4
1
1
5
5
10
4
22
26
943
Landshöfdinge-Embetets uli Skaraborgs län und. ber. för åren 1856—1860.
50
Skaraborgs län.
Fattigvård och andra välgörenhetsanstalter.
3. Ett arbetshus i Lidköping, uppfördt under nu ifrågavarande period hufvudsakligen genom enskild
persons frikostighet och hvarest fattiga personer, sorn sakna sysselsättning, erhålla tillfälle till arbetsförtjenst;
4. Den i senast afgifna femårsberättelsen omförmälda, af aflidne Sämskmakaren Flyberg i lifstiden
gjorda stiftelse för underhåll och uppfostran af fattiga barn, företrädesvis sådane, som äro både fader- och moderlösa.
Från donationsfonden, som utgöres af arrendet för säteriet Trilleholm, hvilket under 20 år, räknadt
ifrån den 14 Mars 1854, utgår med 165 tunnor spanmål, hälften råg och korn, att lösas efter medeltal af de
sista fem årens markegångspris med tillagd forlön, och i hvilken fond vid 1860 års slut fanns en behållning
af omkring 3,000 R:dr, utbetaltes samma år 1,615 R:dr il öre i fosterlön för 39 barn. Af fondens medel
har, såsom ofvan är nämndt, i årligt arfvode till en lärare vid stadens flickskola utgifvits 50 R:dr R:mt;
5. Den i senaste fem årsberättelsen omförmälda stiftelse af aflidne Handlanden J. H. Sorbon, hvilken
skänkt 10,000 R:dr B:ko till stadens fattigvård, med föreskrift att, sedan berörde kapital genom förräntning
fördubblats, årliga räntan deraf skulle få till fattigvårdsbehof användas. Vid slutet af år 1860 utgjorde kapitalet
21,331 R:dr 54 öre Runt;
6. Med föreskrift att årliga räntan skulle utdelas till 15 särskilde, så kallade pauvres honteux, hade aflidne
Handlanden G. Northman anvisat ett kapital af 3,333 R:dr 16 sk. B:ko. I enlighet med stiftarens vilja,
har donationen blifvit under femårsperioden förvaltad;
7. En af aflidne Superkargören J. Siberg i Skara i lifstiden donerad fond å 10,000 R:dr R:mt till understöd
för fattiga enkor efter förtjente Skollärare och andra personer af medelklassen derstädes. Fonden är
ställd under förvaltning af Magistraten och stadens presterskap, och årliga räntan derå utdelas, enligt stiftarens
i donationsbrefvet uttryckta önskan. I Skara finnes derjemte en så kallad Burgäldskassa, tillhörig Borgerskapet
och år 1860 uppgående till 1,966 R:dr 78 öre, äfvensom Handels- och Handtverksföreningarnes särskilda
kassor, tillhopa utgörande vid nämnde års slut 1,006 R:dr 41 öre, och hvilka kassor användas till understöd
åt afsigkomne och behöfvande näringsidkare samt deras arbetare;
8. Ett den 1 Oktober 1855 öppnadt fattighus med arbetsinrättning i Sköfde, tillkommet genom en gåfva
stor 5,000 R:dr R:gs af numera aflidne Rådmannen Rådberg derstädes, hvilken dessutom skänkt 3,000 R:dr
R:gs, hvaraf årliga räntan skall utdelas till 15 i staden bosatte obemedlade personer, som icke åtnjuta fattigvård;
9. Jacquette Du Rietz' Lasaretts- och Fattigförsörjningsinrättning vid Lunds helsobrunn, stiftad år 1816,
genom donationsbref af numera aflidne Öfverste-Kammarjunkaren m. m. Grefve Gustaf Piper. Inrättningen,
hvars Styrelse utgöres af Landshöfdingen, Biskopen i Skara stift, Kyrkoherden i Husaby, inom hvilken socken
Lunds brunn är belägen, samt två ståndspersoner i orten, hvilka på förslag af Landshöfdingen i nåder utnämnas
af Eders Kongl. Maj:t, har af gifvaren blifvit begåfvad med 4 tunne- och 10 kappland jord jemte
derå intill helsokällan uppförde en rymlig lasarettsbyggning och en så kallad köksbyggning med erforderliga
inventarier i husgerådssaker, säng- och linnekläder, samt kokkärl, äfvensom 13,500 R:dr kontant och 2,500 R:dr
R:mt att utgå efter gifvarens död. Jemlikt donationsbrefvet skola 30 stycken fattiga sjuka personer vid inrättningen
årligen åtnjuta kostnadsfri vård, läkemedel, kost och läkarehjelp, medan de begagna bad och brunnsdrickning
i 28 ä 30 dagar. De årliga utgifterna uppgå, efter medelberäkning för året, till 1,235 R:dr R:mt.
En Syssloman för den ekonomiska detaljen utses af Styrelsen och åtnjuter i lön 160 R:dr. Den vid lasarettet
anställde Läkarens arfvode utgör 280 R:dr. Fondens kontanta behållning vid 1860 års slut uppgick till
28,000 R:dr R:mt, hvilka emot godkänd säkerhet äro utlånade.
I fråga om städerna finnes icke något att tillägga till det som dels i bifogade tabeller, dels här ofvan
i texten af denna underdåniga berättelse är vordet antecknadt och omförmäldt.
Marieholm i Landskansliet den 15 Augusti 1862.
J. W M R N.
C. J. Sundberg. A. M. Bolinder.
Skaraborgs län. Tab. N:o 1. 51
Tab. Hf:o 1.
FOLKMÄNGD.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
1 8.
9.
10.
11.
Enligt de mantalslängden, som upprättats vid slutet af
Den 31 December enligt
motstående ar.
Utskrif-
husförhörslängderna.
Hela folkmängden af
Deraf frie från mantalspengar.
nings-
manskap.
A 1 a 11 <1 s b y g d e 11.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
1856
98,339
102,134
200,473
96,882
101,192
198,074
46,291
46.439
92,730
7,722
1857
98,143
102,034
200,177
96,817
101,561
198,378
47,199
47,761
94,960
7,877
1858
99,911
103,235
203,146
97,849
102,323
200,172
48,893
49,466
98,359
7,470
1859
101,948
105,079
207,027
99,878
104,011
203,889
50,567
50,785
101,352
7,337
1860
103,552
107,083
210,635
102,024
105,965
207,989
52,031
52,320
104,351
7,143
1 städerna.
Mariestad 1856
1,005
1,228
2,233
952
1,203
2,155
366
422
788
95
1857
1,002
1,220
2,222
1,015
1,235
2,250
426
450
876
99
1858
1,017
1,211
2,228
989
1,228
2,217
432
483
915
108
1859
1,016
1,220
2,236
994
1,242
2,236
425
478
903
104
1860
993
1,284
2,277
975
1,218
2,193
rf**
to
CO
470
898
101
1 Lidköping 1856
1,356
1,716
3,072
1,253
1,597
2,850
27
57
84
lil
1857
1,470
1,834
3,304
1,358
1,709
3,067
8
23
31
140
1858
1,479
1,827
3,306
1,414
1,771
3,185
2
4
6
146
1859
1,523
1,874
3,397
1,399
1,765
3,164
24
52
76
128
1860
1,453
1,851
3,304
1,448
1,817
3,265
39
90
129
126
Skara 1856
976
1,192
2,168
964
1,204
2,168
451
473
924
82
1857
948
1,202
2,150
920
1,209
2,129
453
575
1,028
77
1858
955
1,205
2,160
958
1,227
2,185
430
495
925
83
1859
960
1,207
2,167
991
1,246
2,237
455
500
955
78
1860
987
1,259
2,246
970
1,259
2,229
462
542
1,004
65
Sköfde 1856
538
649
1,187
490
635
1,125
181
218
399
65
1857
573
670
1,243
557
647
1,204
199
230
429
69
1858
553
698
1,251
550
656
1,206
200
246
446
81
1859
616
720
1,336
541
720
1,261
194
294
488
82
1860
635
788
1,423
597
752
1,349
223
294
517
67
Hjo 1856
436
537
973
417
557
974
154
211
365
46
1857
424
526
950
441
569
1,010
152
219
371
50
1858
436
534
970
456
579
1,035
170
240
410
46
1859
442
529
971
464
619
1,083
180
260
440
49
1860
513
651
1,164
502
617
1,119
195
268
463
39
Falköping 1856
394
450
844
368
440
808
159
157
316
27
1857
430
491
921
382
428
810
161
149
310
25
1858
464
526
990
431
474
905
188
186
374
36
1859
512
579
1,091
472
522
994
209
195
404
44
1860
570
621
1,191
514
575
1,089
218
220
438
55
Summa för länets samtlige städer år 1860
5,151
6,454
11,605
5,006
6,238
11,244
1,565
1,884
3,449
453
Summa i hela länet år 1860
108,703
113,537
222 240
107,030
112,203
219,233
53,596
54,204
107,800
7,596
52 Tabb. Niis 2 och 3. Skaraborgs län.
Tab. X:« 2.
JORDBRUK.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
I medeltal för åren 1856—1860.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Bönor.
Potates.
Arliga utsädet på tunnland
tunnor
Å-M
i-U
1-1Å
li-2
11-2
i 11
v -Dr
Å-2
4-6
Årliga behofvet för länet till utsäde  »
5,344
46,139
12,113
177,007
15,173
6,880
20
100,490
Tunnland åkerjord år 1860 använde till odling af
6,989
55,946
10,730
116,852
11,092
9,630
15
18,476
Skördebelopp i korntal af utsädet (med dettas afdrag) år 1856
4-9
4-11
4-7
2Å-6
2|-6
1-8
5-7
31—8
1857
2-9
3-7
3—7
3-6
U-6
1—8
3-4
3-8
1858
4-9
4-9
5-7
3-7
31—6
4—10
7
6-10
1859
0—9
4—9
U-7
1Å-6
11-6
3-8
3-4
4-8
1860
4-9
4-9
2-7
3-6
31-6
2-8
3
4-8
Årlig förbrukning på person i medeltal  tunnor
A T
|-2
3  1 1
(IT J-T
i 11
T
T 1
A T
2-31
Anm. Denna tabell är, för likformighet med öfrige femårsberättelser,
i Statistiska Central-Byrån sammandragen af tabb. Litt. G och H.
Tab. N:o 3.
BOSKAPSSKÖTSEL.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Antal vinterfödde kreatur år 1860.
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Svin.
A landsbygden: Norra Wadsbo fögderi
1,162
114
4,425
8,021
3,525
8,793
2,194
Södra Wadsbo »
1,638
150
5,569
8,100
3,952
10,616
3,105
Höjentorps »
3,150
177
5,956
11,137
5,547
13,324
4,202
Skara »
4,906
—
6,177
11,035
7,157
14,993
5,749
Wartofta »
3,239
212
7,351
12,126
7,653
17,742
5,200
Leckö »
7,370
335
4,394
15,847
9,027
19,903
6,723
Summa
21,465
988
33,872
66,266
36,861
85,371
27,173
I städerna: Mariestad
62
2
28
150
10
—
130
Skara
85
4
70
205
20
100
120
Lidköping
57
—
11
260
—
5
32
Sköfde
45
—
52
169
13
78
106
Hjo
65
2
40
189
8
30
135
Falköping
67
—
54
159
34
60
93
Summa
381
8
255
1,132
85
273
616
Summa Summarum
21,846
996
34,127
67,398
36,946
85,644
27,789
Skaraborgs län.
Tabb. Niis 4-6.
53
Tab. !V:o 4.
SKOGSHUSHÅLLNING.
1.
2.
3.
4.
5.
Areal vid
A fverknings-belopp.
periodens
slut.
Tunnland.
Särskilde slag af skogar m. m.
Ar.
Qvantitet i
normaltämnar
ä 100 kubik-  fot fast mått.
Belopp i
penningevärde.
R:dr Runt.
1856
5,067
22,382
Kongl. Maj:t och Kronan tillhörige och till dess disposition indragne:
1857
5,820
32,006
11 Kronoparken hvarå afverkning af mogen skog sker, tillsammans innehållande
10,068
1858
5,748
26,242
hvaraf 1,141 tunnland impedimenter.
1859
5,478
26,295
2 Kronoparken å hvilka trakthuggning ännu ej hörjat, tillsammans
3,504
1860
4,741
19,708
hvaraf 706 tunnland impedimenter. Af dessa har Edsmären i medeltal under åren 1856—1860 gifvit
1856
312
\
905
Boställens, Kyrkors, Läroverks och fromma stiftelsers:
1857
i
Dessa innehålla tillsammans en areal af omkring
hvaraf omkring 11,000 tunnland impedimenter m. m.
45,000
1858
1859
1860
1856
1 Afverknings-  1 kunna ej
733
beloppen
uppgifvas.
3,421
Härads-Allmänningar:
| 1857
867
3,788
Endast å Hökensås allmänning sker regelmessig afverkning. Denna allmänning innehåller
9,803
1858
1859
1860
2,474
1,361
768
4,113
3,536
2,886
Bocken-Allmänningar finnas ej till någon anmärkningsvärd areal.
Ekeplanteringar, Mullbärsplanteringar, Andra skogsplanteringar och Flygsandsfält finnas ej.
Anmärkningar och ytterligare upplysningar:
Utom ofvannämde areal är att anmärka:
Carlsborgs Fästnings skog  500 tunnland
Göta Kanalbolags skogar inom länet  4,592 dito
Leckö Kungsgårds skog  1,944 dito
j P summa 7,264 tunnland, hvaraf nmkrinp- 1,000 tunnland impedimenter.
Tab. I\T:o 5.
DÖDADE ROFDJUR.
ii.
Belopp af
utbetald
belöning.
K:mtR:dr.
Varg
ungar.
Räf
ungar.
Åren
Wargan.
Räfvar.
1856 .
1857 .
1858 .
1859 .
1860 .
251
239
295
314
483
494
605
409
579
573
3,903
4.168.50
4.003.50
4.738.50
6.106.50
2,660 22,920
532 4,584
372 3,942,50
1,582
Summa
Medeltal åren 1856—1860
.. 1851-1855
316
262
Till Tab. N:o 6 AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR har Konungens Befallningshafvande ej varit i
tillfälle att lemna något bidrag.
54 Tab. N:o 7. Skaraborgs län.
Tab. \:o 1.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
i 2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10
11
12
13.
14.
9.
10.
11.
12.
15.
Grufvor,
bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Handtverkerier.
Ä landsbygden.
I
städerna.
Å landsbygden.
I städerna.
i?
År 1860.
p g.
p: SL
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
5 -
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
g
Dessas bi-  träden af
O
CD
e
CD
cr* 03
g
Dessas
den
ai trä
af
CD 5-
fr
CD P-  2: ^
«2. &
2. ®
P CD
1'^
ö
B
co
fV
cd
o
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
a- <
2. p
M a
rjq F?
p
03
PV
Cd
o
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
03
p"
CD
O
O
P
tri
—■
B,
P
CD P
03
cn
s
l_5 03
p:
g- P
P cr
p:
CD
cf
p
r-i
CD
O
CD
p:
f
p:
P
CD P
C* cd
!»
m
m.
q-
m.
q-
5 °
r* o
p"
pj
p
os
■
m.
q-
in.
q-
CD
P
03
P
3 *
B
CO
CD
p
crq
p
p
S2 ^
CD P
Alunbruk
Bagare
Bleckslagare
Bokbindare
Brunstensbrott
Bryggerier
Brännerier
Bundtmakare
Byggmästare
Cementqvarnar
Cigarr- och Snusfabriker
Färgerier
Garfverier
Gjuterier
Glasbruk
Glasmästare
1
1
2
124
1
12
29
1
2
1
1
2
124
1
12
29
1
1
—
37
10
3
634
1
12
54
9
412
—
6
2
—
2
2
—
2
i
4
2
2
1
3
4
1
1
2
1
1
1
2
1
1
2
2
26
11
8
10
2
1
14
42
8
6
4
1
7
34
17
13
4
2
1
20
11
21
2
10
22
28
21
1
4
4
3
4
1
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
4
—
8
F,
3
9
7
10
o
Gördelmakare
Handskmakare
Hattmakare
Jernbruk
Jernmanufakturverk
Kakelugnsmakare
Kammakare
Klädesfabriker
Kopparhammare
Kopparslagare
Masugnar
Mjölqvarnar
Murare
Målare
9
5
1
2
1
468
7
5
2
2
1
134
18
6
6
14
591
—
9
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
1
4
1
1
2
7
2
5
14
4
16
1
18
3
13
18
14
4
5
13
16
1
2
2
2
2
1
466
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
7
2
—
25
13
4
9
5
14
3
1
9
4
23
1
11
1
7
16
5
1
Nålmakare
1
1
—
2
—
—
—
—
1
Pappersbruk
3
1
3
1
—
13
4
—
3
—
1
1
-
8
—
—
—
—
—
—
•-
—
—
—
-
—
—
—
Repslagare
Sadelmakare
Skomakare
Skräddare
Slagtare
Slipstensbrott
Smeder
Snickare
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
2
5
6
1
4
8
—
4
5
196
213
2
213
254
6
16
24
28
3
6
21
28
9
10
28
25
2
4
1
‘ 3
25
27
4
4
—
18
—
—
—
—
—
—
-
-
—
—
1
2
—
—
1
202
84
107
31
12
20
9
23
21
38
2
12
14
Snusmalare
Sockerbagare
Spegelmakare
Spinneri
Stampar
Stockmakare
13
13
—
14
—
—
—
1
1
—
3
—
—
—
1
1
—
—
1
—
1
5
3
1
2
4
1
2
1
1
13
1
1
219
^19
279
_
9
1
1
1
Tapetfabrik
—
—
—
—
—
—
1
1
—
6
—
4
—
—
—
—
—
43
44
157
34
34
Timmermän
Tröskverksbyggare
—
—
—
—
—
—
—
2
1
—
—
1
1
9
9:
1
1
1
4
12
8
1
1
1
Urmakare
Vagnmakare
1
1
—
15
6
6
1
6
3
3
2
1
6
2
Summa
944
939
4 ,2,432
34
83
8
6
6
20
i
8
2
51
817
5
i
785 633
! I I
339 231 263 128
189
Skaraborgs län. Tabb. N:is 8 och 9. 55
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856-1860.
Tab. N:o 8.
1.
2.
3.
4.
5.
6. | 7.
8. | 9.
10.
11.
12.
13.
Särskilda slag af vägar.
Längd
i mil
Kostnaden för
Gästgifveriernas antal
år 1860.
Antal hästar, utgångne till
af hvarje
slag af
motstående
vägar
af indelade
med skjuts-  stationer
försedde
vägar
af fullända-  de och af-  synade nya
vägar
af omlagde
och betyd-  ligt för-  bättrade
vägar.
fulländade nya
vägar
förbättrade
vägar
Ar.
Kungs- och
krono-  skjuts.
Gästgif-  veri-, håll-  och reserv-  skjuts.
af stats-  medel,
af kom-  muner nes
medel.
af stats-  medel.
af kom-  munernes
medel.
vid periodens slut.
under perioden.
Allmänna landsvägar
147,894 5
143,0308
0,125
0,9167
12,000
1,692
70
1856
1,092
72,939
Häradsvägar j
\ 4
1857
695
78,103
v .
157,284 0
30,74 85
1,4655
1,528
Socknevägar)
? 4
1858
8,855
47,252
I städer
6
1859
1,264
45,096
Med införd skjutsentreprenad
48
1860
675
29,022
Summa
305,1785
173,7793
0,125
2,3822
12,000
3,220
132
12,581
272412
Tab. N:o 9.
SJÖFART och HANDEL, ÅR 1860.
i.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
S
j
ö f a
r t.
H a
n
d
e 1.
Fartyg och båtar begagnade
Gross-
Handlare.
Minut-
Handlare.
idk
håde |
ochm
han
H
a n
d
a
n d
e
till inrikes sjöfart.
till utrikes sjöfart.
inde
;ross-
inut-
del.
enl. § 3
morn. 1 af
Handels-  Ordn.
qvinnor
enl. § 4
Handels-  Ordn.
med in-  och ut-  ländska
varor.
med
landt-
manna-
varor.
med egna
tillverk-  ningar.
>
ö
pj
t-i
P:
eif
2L
Besätt-
ning.
>
a
Ej
t-i
01
CO
CD
c-t-
P
Besätt-
ning.
Antal.
C/3
ss*
<TD
P
-i
cd
O:
£=L
pr
cc
w
re
2
p
>-i
CD
O:"
E
P
a
p
CO
c-
C:
B
Pj
CD
7*
w
cd’
B
B'
qq
a
p
tö
M
c
I
CD
B.
B*
qq
a
p
CO
c*
O:
Pj
CD
tö
CD
cd’
B.
b’
qq
a
p
W
CD
a
p
co
er-
ci:
P
CL.
CD
W
CD
cd’
B#
b'
qq
a
c
co
er-
ot
P
P^
CD
T*
tö
#•
re
3"
09
a
p
ca
0:
p
Pj
CD
Ti
tö
p
re"
P
5"
09
CJ-
Ci:
B
CD
re’
2.
c
09
O:
P
Pj
CD
O:
P
P-i
CD
CD*
P
3*
qq
a) Landsbygden:
Norra Wadsbo fögderi..
14
229
14
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
6
—
—
—
—
Södra Wadsbo dito ..
12
323
12
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
6
—
—
—
—
Höjentorps dito ..
15
223
15
15
Skara dito ..
6
116
6
11
1
35
1
3
5
2
—
—
—
—
Wartofta dito ..
5
82
5
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—■
6
1
—
—
—
—
Leckö dito ..
2
56
2
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
1
—
—
-
Summa
54
1,029
54
88
1
35
1
3
43
15
1
—
—
—
b) Sid derna Mariestad..
4
113
4
12
—
—
—
—
32
20
—
—
2
5
—
—
—
—
—
—
—
Skara
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
9
—
—
—
—
1
1
Lidköping..
2
25
2
2
—
—
—
—
-
—
62
67
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
Sköfde
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
20
—
—
11
8
3
2
Hjo
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
15
—
—
—
—
2
1
—
Falköping..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
27
—
—
16
8
1
Summa
6
138-
6
14
—
—
—
-
—
—
150
158
—
—
29
16
24
4
—
—
—
—
_
—
Tfib. ]V:o 10.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER Å LANDET, TOMTER och JORDAR I STÄDERNA m. m. ÅR 1860.
C7i
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
8.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
“—O —r
A lan
d s b y g
len.
I
s t
ä d e r n a.
Hemman och lägenheter af
alla slag, efter olika natur,
vid periodens slut och enligt
nya jordeboks-ordningen.
Hemman.
Antal
Tomter.
Jordar.
Uppskattningsvärde sista året.
R:dr R:mt.
Mantal.
w
o-1
P
S
P-<
Uppskatt-  ningsvärde
sista året.
R:dr R:mt.
Tomter, jord och lägen-
Antal
•t>:c
B G
cp B
Sk(
betei
pT
CJ
W
O
F
Bd
O:
i
CD
^ SiL
CD
p 2.
T* a
CfQ
jordtorp.
CD
PV
CO
pT
oq
o
p:
CfQ
CD
B-
heter af alla slag, sista
året i hvarje stad.
cr
CD
cr
CfQ
O
cr
CD
cr
vj
CfQ
U-
CD
'I
CfQ
.3 o
CD
B ^
Summa
nland j(
3
B
Af
hus och
Af
jordar.
Summa.
cd
P->
P
S1
l
CD
e-t-
CD
pj
CD
CD
Tunnland.
•s
Pj
r-1
tomter.
R:drR:mt.
Krono-Egendomar.
Under allmän disposition:
Boställen och Hemman
643i fr
457if
768
713
233
51
2,709,175
Mariestad
118
1
834
840
1,674
4
855,191
175,975
1,031.166
Säterier
Kungs- och Kungsladugårdar
36}
14
331
14
31
2
157
77
50
20
1
2
319,725
72,000
Skara
104
6
1,650
1,334
2,984
2
793,895
202,971
996,866
Lägenheter
6
—
49
7,295
Lidköping
182
5
872
1,200
2,072
3
1,600,258
99,702
1,699,960
Under enskild disposition:
Hemman
KC1 3 7 3 9 3
JOT¥TH)'8'TJ
255
35
135
352
346,275
Sköfde
66
11
887
591
1,478
2
563,950
110,000
673,950
Jordlägenheter
Kronosäterier
2
2
1
199
—
879
59,898
6,450
Hjo
80
40
922!
754}
1,677}
3}
377,781!
87,080
464,866
Skatte-Egendomar.
1’alköping
68
—
1,805}}
139,'V
1,945
12
333,048
58,325
391,373
Boställen
U
li
3
1
—
—
8,320
Säterier
63}
58*
83
227
53
7
510,130
Hemman
2,905AVA
2,275mm
11,474
2,962
1,964
1,203
15,549,162
Jordlägenheter
191
—
456
69,192
Frälse-Egendomar.
Säterier och Ladugårdar
397A
3854V
462
1,669
323
35
3,050,973
Rå- och Rörshemman
1301,1
117*
305
133
52
3
698,800
Hemman
1,6071
1.301jf
4,607
2,135
1,025
390
8,208,710 j
Boställen
3
2}
4
10
3
—
15,000
Jordlägenheter
14
—
41
20,710
Summa
5,877T|fgu
4,706,/*
17,995
8,529 3,658' 3,469
31.651,815
Summa
618| 63
6,971*
4,858}f
11,830}
26}
4,524,128 734,053 5,258,181
Anmärkningar: I tabellen till nästförutgångne femårsberättelse är förmedlade hemmantalet uppgifvet till  4,707$^-J,
hvarifrån, i följd af misskrifning i uppgiften från Höjentorps fögderi, bör afgå  it t;
Så att förmedlade hemmantalet år 1855 rätteligen utgjorde
4,707-AV
Om
till förmedlade hemmantalet enligt denna tabell  4,706AV
lägges under femårsperioden afförde ödeshemmans mantal  lfif,
eller beloppet af det förmedlade mantalet i länet år 1855 + !§}
så uppkommer summan 4,708,
t! hvarmed under femårsperioden hemmantalet ökats.
Tab. N:o 10. Skaraborgs län.
Skaraborgs län. Tabb. Riis li och 12. 57
Tab. X:o II.
LAGA SKIFTEN ÅREN 1856—1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
ir.
Sökta
skiftens
antal.
Fastställda skiften.
Arfvoden
till landt-  mätare och
gode män
för laga
skiften.
R:dr R:mt.
Hela be-  räknade
utgifts-  ersättnin-  gen.
R:dr R:mt.
Antal.
Skiftade
mantal.
Skiftade tunnland.
Oförmed-
lade.
Förmedlade.
Inrösningsjord.
Afrösnings-
jord.
Aker.
Äng.
Odlings-
mark.
1856
72
61
100
44,400
35,700
8,800
65,500
30,000
93,700
1857
64
62
98
36,300
30,400
6,600
45,000
24,000
74,000
1858
39
56
88
27,600
39,000
4,300
48,100
25,000
77,000
1859
39
64
79
29,000
34,800
10,300
36,400
30,000
95,300
1860
38
62
84
40,000
30,800
5,400
42,000
34,000
108,000
Summa 1856 -1860
252
305
449
177,300
170,700
35,400
237,000
143,000
448,000
Tab. X:o 12.
SPARBANKER.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
o. !
10.
11.
12.
13.
14.
Sparbankens benämning
och stiftelseår.
Antal delegare.
Hela kapital-  tillgången.
Öfverskott
eller besparing
Öfver delegar-  nes andel.
A f d e 1
g a r n
e
insatt belopp i R:dr R:mt.
uttaget belopp i R:dr R:mt.
Vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
R:dr
R:mt.
Mariestads, stiftad 1822
2,174
344,225
22,119
62,981
41,900
37,532
46,837
38,079
45,900
57,072
88,490
44,288
59,833
Skaraborgs Läns
" Allmänna “ 1847
6,213
329,389,68
10,297,82
102,403,31
49,758,84
33,179,66
42,759,89
42,934,23
32,989
43,512,37
67,490,78
47,718,70
59,543,81
Lidköpings » 1834
686
74,715,84
7,717,30
20,408,05
16,137,72
11,579,54
14,800,63
12,341,65
9,263,44
19,990,50
20,051,20
20,012,13
18,140,08
Bromö Glasbruks
Arbetares Pen-
sions- eller Be-
sparingsfond » 1805
72
25,711,44
1,668,25
1,658,86
1,810,4 3
1,928,25
1,699,25
2,613
2,857,40
1,857,55
1,231,44
l,729,n
Carlsborgs » 1847
327
18,270,59
669,78
3.510,14
3,330,93
3,129,77
6,391,93
12,565,54
3,865,58
3,491,36
1,423,48
7,605,4 8
12,486,18
Summa
9,472
792,312.55
40,803,90
190,970,75
112,786,35
87,231,4 0
112,717,70
107,619,67
94,631,02
126,923,63
179,313,01
120,855,76
151,732,18
iMttdshöfdinyc-Embclels ali Skaraborgs län and. ber. för åren 1850—1860.
8
58
Tab. N:o 13. Skaraborgs län.
Tab. IV:o 13.
FATTIGVÅRD.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
Fattigvården
Antal fattighjon, som erhållit full försörjning.
Antal af fattig-
Fatt
i g v å
r d e
n s
År.
ov
n
B
Ela
ft> o>
O
Äldre personer,
vårdade
Barn, vår-  dade i och
Summa
vården understöd-  de, som ej fått
inkomster.
samtliga
utgifter i
och för fat-
g SS
B £
& B
srlr
e-t-
W
i fattig-
på annat
utom fat-  tighus.
oumma.
af
kåda
full försörjning.
» $ £
fP f
Hö
B- ca B:
“ 3
9 Sm
g "
Ersättning
O O:
Od
2 g-»
“ O e-t-
§'c2- s
B
B B* P
Summa.
tigförsörj-
ningen.
Er1
p.
bi O e
‘ s»
H B3o
1
M.
a.
M.
Q.
M.
Q.
M.
Q.
könen.
M.
a.
S:a.
2 b g-
2 £. B
1 1-*»
av S°b;
* eacrv
B
B B
Es g
S
re to
g
»•»
1856...
188
175
233
251
537
321
533
542
456
1,114
1,526
2,640
1,545
2,708
4,253
R:dr.
41,590
R:dr.
18,503
R:dr.
63,808
R:dr.
2,060
R:dr.
248
R:dr.
126,209
R:dr.
125,488
1857...
187
173
228
257
564
337
520
551
479
1,145
1,563
2,708
1,567
2,746
4,313
41,188
21,296
60,939
2,674
649
126,746
124,645
1858...
186
181
230
265
538
292
505
579
498
1,136
1,541
2,677
1,502
2,746
4,248
43,399
20,355
54,209
3,144
479
121,586
118,391
1859...
187
181
232
268
554
298
539
605
509
1,171
1,602
2,773
1,524
2,784
4,308
41,891
22,006
55,048
2,478
280
121,703
118,554
1860...
187
181
232
264
568
294
521
571
526
1,129
1,615
2,744
1,616
2,895
4,511
41,070
23,105
56,618
3,023
888
124,704
1128,678
Summa
—
—
—
1
1,305 2,761
l
lilli
1,542 2,6182,8182,468 5,6957,847
i i
1
13,5427,754
1
1
13,87921,633
i
209.138
105265 290,622
13,379
2,544
620,918
615,756
STOCKHOLM, 1862.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCK AB K.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIELA STATISTIK.
km) Kongl. Maj;ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd.
LAN PSHÖFDIN GE-EM1lETETS
UTI
W ERMLANDS LÄN
UNDERDÅNIGA DERÄTTELSE
FÖR ARÉN
185G-1S60.
1. Liincts indelning neli imtiirbeskn(I‘eiihet i allmänhet.
Wermlands läns gränser, som anses innesluta en areal af 157Tflo qvadratrnil, hafva icke undergått någon förändring
under de år, sorn denna underdåniga berättelse omfattar.
Länet är i kommunalt hänseende indeladt i 16 härader eller tingslag och 87 socknar eller församlingar *).
Derjemte har länet 3:ne städer, Carlstad, Christinehamn och Filipstad, af hvilka Carlstad är stapelstad,
samt en köping, Arvika, belägen i Jösse härad och Arvika socken.
Vissa delar af Nysunds och Svanskogs socknar lyda till andra län än Wermland, och förhåller det sig
härmed sålunda: att den förra eller Nysunds socken består af 32|§:dels mantal, hvaraf llf:dels mantal äro
*) Dessa äro: Carlstads tingslag, bestående af Carlstads, Grafva och Hammarö socknar; Kils härad, med Kils, Frykeruds, Nedra Ulle
ruds,
Öfra Ulleruds och Ransäters socknar; Wäse härad, med Wäse, Fogelviks och Alsters socknar; Ölme härad, med Ölme och
Warnums socknar; Wisnums härad, med Wisnums, Kils, Råda, Rudskoga och Nysunds socknar, af hvilken sistnämnda likväl en del
lyder till Örebro län; Fernebo härad, med Fernebo, Brattfors, Gåsborns, Nordmarks, Räms, Kroppa och Lungsunds socknar; Nyeds
härad, med Nyeds och Elfsbacka socknar; Elfdals härads öfre tingslag, med Ny, Dalby, Södra Finnskoga och Norra Finnskoga
socknar; Elfdals härads nedre tingslag, med Ekshärads, Råda, Gustaf Adolfs och Sunnemo socknar; Fryksdals härads öfre tingslag,
med Fryksände, Östmarks, Hvittsands och Lekvattnets socknar; Fryksdals härads nedre tingslag, med Sunds (vanligen benämnd
Sunne), Östra Emterviks, Vestra Emterviks, Gräsmarks och Lysviks socknar; Jösse härad, med Arvika, Ny, Elgå, Köla, Eda, Gunnarskogs,
Bogens, Brunskogs, Boda och Magneskogs socknar; Nordmarks härad, med Silleruds, Silbodals, Blomskogs, Trankils, Holmedals,
Fogelviks, Töksmarks, Östervallskogs, Carlanda, Jernskogs och Skillingmarks socknar; Gillbergs härad, med Gillberga, Långseruds,
Stafnäs, Glafva, Högeruds, Wermskogs och Svanskogs socknar, af hvilken sistnämnde en del dock lyder till Elfsborgs län; Näs härad,
med Millesviks, Eskilsäters, Ölseruds, Botilsäters, Huggenäs, Ny, Bro, By, Kila och Tveta socknar; samt Grums härad, med
Nors, Segerstads, Grums, Eds och Borgviks socknar.
Landsh.-Emb. uti Wermlands län und. ber. för åren 1856—1860. 1
2
Wermlands län.
Administrativa indelningen med oregelbundenheter deruti.
tillika med socknens kyrka belägna uti Wisnums härad och Wermlands län, samt 2fr&:dels mantal belägna
uti Edsbergs och Lekebergs härader af Orebro län, i hvilket sistnämnde hemmantal dock äro inräknade
4f:dels rekognitionshemman, skattlagda år 1854, och att den senare eller Svanskogs socken består af 28M:dels
mantal, af hvilka 19fVdels mantal äro jemte socknekyrkan belägna uti Gillbergs härad och Wermlands län
samt 9s.-dels mantal belägna i Tössbo härad och Elfsborgs län. — I fråga om hvardera af berörde 2:ne
socknars förläggande till allenast ett härad och ett län, om vilkoren och hindren derföre samt huruledes de
senare må kunna häfvas, har, efter det församlingarne varit vid sockenstämmor hörde, Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande den 31 December 1857 underdånigt utlåtande afgifvit.
Vidare torde här böra omnämnas, att, enligt nådigt Bref af den 9 Augusti 1814, hafva kronoskattehemmanen
Stora Norum 1 helt, Grimsbyn frdels, Hundetorp frdels, Sandtegen frdels och Fjällarne frdels mantal,
som ditintills legat till Mo socken af Tössbo härad och Elfsborgs län, blifvit från och med 1815 förlagda
till Silleruds socken af Nordmarks härad och Wermlands län, likväl utan förändring af deras soldatrotering
och väghållningsskyldighet. — Dessa hemman äro således roterade till Westgöta-Dals regemente och hafva
väghållning inom Tössbo härad, ehuru de i allt öfrigt lyda till Silleruds socken och Nordmarks härad.
I kyrkligt hänseende är länet fördeladt uti 9 kontrakt och 30 pastorat *).
Vid början af ifrågavarande period hade länet följande fem domsagor, nemligen: Wräse, Ölme, Wisnums,
Fernebo och Nyeds häraders domsaga;
Fryksdals öfre tingslags samt Elfdals öfre och nedre tingslags domsaga;
Carlstads, Kils och Grums häraders domsaga;
’) Kontrakten och pastoraten äro följande.
1) Kils kontrakt: Carlstads pastorat, bestående af Carlstads stads- och landsförsamlingar eller Carlstads stad och socken; Kils
pastorat, bestående af de fem församlingarne eller kyrkosocknarne i Kils härad; Grafva pastorat, bestående af Grafva socken i Carlstads
tingslag; Hammarö pastorat, bestående af Hammarö socken i nyssnämnde tingslag.
2) Elfdals kontrakt: Ekshärads pastorat, bestående af de fyra socknarne uti Elfdals härads nedre tingslag; Elfdals pastorat, bestående
af de fyra socknarne uti Elfdals härads öfre tingslag.
3) Wisnums kontrakt: Wisnums pastorat, bestående af Wisnums och Kils socknar i Wisnums härad; Christinehamns pastorat, bestående
af Christinehamns stadsförsamling och Warnums församling i Olme härad; Rudskoga pastorat, bestående af Rudskoga och
Nysunds församlingar eller socknar i Wisnums härad; och lyder äfven till detta kontrakt Råda socken i sistnämnde härad, hvilken
dock är annexförsamling till Amnehärads pastorat i Skaraborgs län och Skara stift.
4) Nyeds kontrakt: Filipstads pastorat, bestående af Filipstads stadsförsamling samt Fernebo, Brattfors, Nordmarks och Räms
socknar i Fernebo härad; Gåsborns pastorat, bestående af Gåsborns socken i nämnde härad; Wäse härads pastorat, bestående af de
tre socknarne Wäse, Fogelvik och Alster uti Wäse härad; Nyeds pastorat, bestående af de begge socknarne Nyed och Elfsbacka i
Nyeds härad; Ulmehärads pastorat, bestående af Olme socken i Olme härad; Kroppa pastorat, bestående af Kroppa och Lungsunds
socknar uti Fernebo härad.
5) Fryksdals kontrakt: Sunne pastorat, bestående af Sunds eller Sunne, Ostra Emterviks, Vestra Emterviks och Gräsmarks socknar
i Fryksdals härads nedre tingslag; Fryksände pastorat, bestående af Fryksände, Östmarks, Hvittsands och Lekvattnets församlingar
eller socknar i Fryksdals härads öfre tingslag samt Lysviks socken i Fryksdals härads nedre tingslag; och Brunskogs pastorat,
bestående af Brunskogs, Boda och Magneskogs socknar i Jösse härad.
6) Jösse kontrakt: Arvika pastorat, bestående af Arvika, Ny, Elgå, Gunnarskogs och Bogens församlingar eller socknar med Arvika
köping i Jösse härad; Kölns pastorat, bestående af Köla och Eda socknar i Jösse härad samt Jernskogs och Skillingmarks
socknar i Nordmarks härad.
7) Nordmarks kontrakt: Holmedals pastorat, bestående af Holmedals, Fogelviks, Carlanda, Töksmarks och Östervallskogs socknar i
Nordmarks härad; Blomskogs pastorat, bestående af Blomskogs och Trankils socknar i nyssnämnde härad; Silleruds pastorat, bestående
af Silleruds socken i samma härad; Silbodals pastorat, bestående af Silbodals socken äfven i Nordmarks härad.
8) Gillbergs kontrakt: Gillberga pastorat, bestående af Gillberga och Långseruds socknar i Gillbergs härad; Kila pastorat, bestående
af Kila och Tveta socknar i Näs härad samt Svanskogs socken i Gillbergs härad; Stafnäs pastorat, bestående af Stafnäs, Glafva,
Högeruds och Wermskogs socknar i Gillbergs härad.
9) Nors kontrakt: Nors pastorat, bestående af Nors, Segerstads, Grums, Eds och Borgviks socknar i Grums härad; By pastorat,
bestående af By, Bro, Ny och Huggenäs socknar i Näs härad; och Millesviks pastorat, bestående af Millesviks, Ölseruds, Botilsäters
och Eskilsäters socknar i Näs härad.
Wermlands län.
Indelning. Naturbeskaffenhet. Socknekartor.
3
Jösse härads och Fryksdals nedre tingslags domsaga;
samt Gillbergs, Näs och Nordmarks häraders domsaga.
1 denna indelning äro, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 7 Mars 1856, ändringar gjorda, hvarigenom
domsagorna blifvit ökade till sex, indelade sålunda: att den förstnämnda omfattar, såsom förut, Wäse,
Ölme, Wisnums, Fernebo och Nyeds härader, af hvilka likväl det sist upptagna Nyeds härad skall, då nuvarande
innehafvaren af domsagan afgår, derifrån skiljas;
att en domsaga utgöres af Elfdals härads öfre och nedre tingslag, hvartill Nyeds härad skall läggas, när
det från den förra kan skiljas;
att en domsaga utgöres af Fryksdals härads öfre och nedre tingslag och en annan af Jösse härad; samt
att tvenne domsagor, som bestå, den ena af Carlstads tingslag samt Kils och Grums härader, och den
andra af Gillbergs, Näs och Nordmarks härader förblifvit oförändrade.
Städerne Carlstad, Christinehamn och Filipstad bilda hvar för sig egen eller särskild jurisdiktion, men
Arvika köping lyder under landsrätt tillsammans med Jösse härad.
I afseende åter å kronouppbördsväsendet, exekutionsverket och polisuppsigten är länet indeladt uti 5
fögderier och 17 länsmansdistrikt, nemligen:
Öster-Sysslets fögderi, bestående af Wäse, Ölme, Wisnums, Fernebo och Nyeds härader med fyra länsmansdistrikt,
hvilkas fördelning är sådan, att Olme och Wäse härader, med undantag af Alsters socken, utgöra
ett, Nyeds härad och Alsters socken ett andra, Wisnums härad ett tredje och Fernebo härad ett fjerde;
Norr-Sysslets fögderi, bestående af Elfdals härads öfre och nedre tingslag samt Fryksdals härads öfre
tingslag med 3 länsmansdistrikt, ett af hvartdera tingslaget;
Mellan-Sysslets fögderi, bestående af Carlstads, Kils och Grums härader med 3 länsmansdistrikt, ett af
hvartdera häradet;
Vester-Sysslets fögderi, bestående af Jösse härad och Fryksdals härads nedre tingslag med 3:ne länsmansdistrikt,
som äro Jösse härads vestra distrikt, utgörande Köla, Eda, Ny, Gunnarskogs och Bogens socknar,
Jösse härads östra distrikt, utgörande Elgå, Arvika, Brunskogs, Boda och Magneskogs socknar, samt Fryksdals
nedre tingslags distrikt; och
Söder-Sysslets fögderi, bestående af Gillbergs, Näs och Nordmarks härader med 4 länsmansdistrikt,
hvilka äro: Gillbergs härads distrikt, Näs härads distrikt, Nordmarks härads nedra distrikt, utgörande Silleruds,
Silbodals, Blomskogs och Trankils socknar, samt Nordmarks härads öfra distrikt, utgörande Holmedals, Fogelviks,
Töksmarks, Östervallskogs, Carlanda, Jernskogs och Skillingmarks socknar.
Wermland består af bergshöjder och dalar, sträckande sig från norr till söder, i hvilken rigtning dalarne
utbreda sig, och utgör dess södra, till Wenern gränsande, del egentliga slättlandet. Landskapet har talrika
vattendrag, som med landets lutning åt söder utfalla i Wenern. — Jordbruket är väl länets modernäring,
tnen tillgången på jernmalm i bergen och på timmer från de vidsträckta skogbärande höjderna, äfvensom lägenheterne
till verkstäders anläggning vid vattendragen, hafva anvisat innevånarne också andra näringar i
bergsbruket, jerntillverkningen och trädvarurörelsen, hvilka idkas ganska allmänt, dock isynnerhet i de trakter,
der jordbruket, i följd af naturförhållanden, är inskränkt, och dess afkastning otillräcklig för folkets
bergning.
Af Landtmätare i länet äro från och med 1852 till och med 1860 Ekonomiska (Sockne-) kartor upprättade
öfver 15 socknar, nemligen Kils socken i Kils härad, Wermskogs, Vestra Emterviks, Frykeruds, Nyeds,
Norra Finnskoga, Högeruds, Boda, Sunnemo, Lysviks, Gräsmarks, Olme och Wäse, äfvensom Ny socken i
Jösse härad och Ny socken i Elfdals härad, hvilka kartor finnas uti Provins-Landtmäterikontoret att tillgå;
och äro af dem de öfver Kils, Frykeruds, Norra Finnskoga och Nyeds socknar tillika med 2:ne öfver Stafnäs
och Ekshärads socknar uti bokhandeln utkomna. — Några andra topografiska, geologiska eller ekonomiska
4
Wermlands län.
Folkmängd. Födoämnen. Stamskilnad. Klädedrägt.
karteverk eller arbeten hafva icke Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande veterligen blifvit under femårsperioden
utgifne.
2. Innevånare.
Tab. N:o l. Länets folkmängd vid hvartdera af de ifrågavarande årens slut upptages uti bifogade tabell N:o 1, så väl
efter husförhörslängderne, sora ock enligt inantalslängderne.
Denna tabell visar, att enligt husförhörslängderne skola vid 18G0 års utgång funnits
å landsbygden  6,029,
och i städerne
‘  547,
eller i hela länet  6,576 innevånare
utöfver hvad inantalslängderne upptaga.
Att en så betydlig skiljaktighet företer sig i folkmängden efter de åberopade särskilda längderne, sorn
borde, om icke alldeles, åtminstone nära, deri öfverensstämma, kan icke förklaras annorlunda, än såsom en
följd af bristande eller felaktiga uppgifter till mantalsskrifningen, hvartill isynnerhet bidrager, att af det stora
antal utaf arbetsklassen, som årligen vandrar ut från hemorten till andra orter inom riket och äfven till
Norge för att söka arbetsförtjenst, många blifva borta flere år å råd och under tiden väl stå qvar i kyrkoböckerne,
men anmälas deremot icke till mantalsskrifning; och det måste således antagas, att husförhörslängderne
angifva rätta förhållandet med folkmängden.
Enligt inantalslängderne hade länet, städerne inberäknade, vid 1855 års slut 220,408 och vid 1860 års
slut 240,595 innevånare; hvadan befolkningen under de fern åren 1856 till och med 1860 ökats med 20,187
själar, och således med nära dubbelt så stort antal, som under de fem föregående åren 1851 till och med
1855, då tillökningen utgjorde 10,429 själar.
Folkmängdens omförmälde tillväxt får hufvudsakligen tillskrifvas giftermålens talrikhet och nativiteten,
enär utflyttningarne från länet sannolikt i antal öfverstigit inflyttningarne. — Anmärkas bör dock, att under
år 1857 folkmängden väl tillväxt i städerne med 301, men deremot på landsbygden minskats med 2 personer,
ett förhållande, som uppstått derigenom, att rödsot och skarlakansfeber sistnämnde år gått i flera delar af
länet, samt att dödligheten i dessa sjukdomar, isynnerhet bland barn, varit ganska stor. — Föregående årets
gröda blef under regnig väderlek ojemnt mogen och till stor del råbergad samt lemnade alltså mindre sunda
födoämnen, hvaraf sjukdomarne utan tvifvel härrörde.
Wermlands allmoge och arbetsklass är i allmänhet arbetsam och foglig samt tarflig i sitt lefnadssätt. —
Detta folks föda består för det mesta af hafrevälling och gröt, potatis, sill och ladugårdsprodukter samt i
mindre mån af kött och fläsk. — Begifvenheten pä bränvin har mycket aftagit, sedan denna vara, i följd af
den år 1855 förändrade lagstiftning angående bränvinstillverkning och försäljning, blifvit mera dyr samt icke
så tillgänglig i minut som förut; och hafva i stället maltdrycker, isynnerhet Bajerskt öl, äfvensom kaffe, kommit
mera i bruk bland allmogen.
Den i äldre tider från Savolax och Karelen i Finland inflyttade samt i Elfdals och Fryksdals härader,
utefter Norska gränsbandet, bosatta folkstam skiljer sig ej ringa både i lynne och lefnadssätt från nämnde häraders
öfrige innebyggare. — Finnen är fåordig, sluten och skygg. Han underkastar sig väl tungt arbete,
när nöden så fordrar, men arbetar icke gerna längre än som behöfves, för att vinna den mest tarfliga bergning
för dagen, hvarföre ock få af Finnarne befinna sig i välstånd. — De hafva bibehållit sitt språk, men
förstå och läsa äfven Svenska; och några särskilda åtgärder i administrativt hänseende eller till undervisningens
befrämjande äro för dem således icke vidtagne.
I klädseln ser man ej mycken lyx hos allmogen, hvars kläder äro förfärdigade af grått eller svart vadmal
samt bomulls- och linneväfnader, som tillverkas i orten. Inom hvarje härad råder hos folket i viss mån likhet
Wermlands län.
Bostäder. Schismatiska rörelser. Sockenbiblioteker. Jordbruk.
5
i klädcdrägten, men endast uti Ny och Dalby socknar af Elfdals härad har allmogen allmänt bibehållit den
drägt, som inom hvardera socknen från ålder varit antagen.
Till husbyggnader har träd hitintills allmännast begagnats. Byggnader af tegel finnas endast på några
få herregårdar. Äfven i städerne ser man få hus af sistnämnde byggnadsämne. Förändringar i allmogens
byggnadssätt hafva under senare åren så till vida ägt rum, som ladugårdarne uppföras rymligare än fordom, ej
sällan af gråsten, och manshusen täckas mindre ofta med näfver och torf, såsom tillförene, utan merändels
med skiffer eller tegel; men det fel begås å flere orter inom länet af allmogen, att den bygger sina inanshus
med två våningar, större än behofvet fordrar, och öfra våningen får nästan alltid stå obegagnad samt till
och med oinredd. Vid ett större bruk äro arbetarebostäder uppförde af murbruk och sinner, hvilka anses
ändamålsenliga.
Några schismatiska rörelser, som medfört bildandet af särskilda församlingar, hafva här icke förekommit.
Det så kallade läseriet är likväl ganska allmänt både på landsbygden och i städerne, och sammankomster till
gemensamma andaktsöfningar äga ofta och mångenstädes rum, vid hvilka kolportörer samt andra både af ortens
befolkning och Norrmän uppträda såsom predikanter och bibeltolkare. Anledningar hafva icke saknats
dertill, att en och annan af dem sökt sprida baptistisk lära; dock vill det synas, som skulle läseriet bidragit
till dryckenskapslastens aftagande.
Uti Carlstad stiftades den 16 Februari 1835 en förening för spridande af nyttig folkläsning inom Carlstads
stift, och hvartill medel blifvit samlade dels genom sammanskott och dels genom årsafgifters erläggande
af föreningens medlemmar. — Den har intill 1860 års slut med sina tillgångar bidragit till sockenbibliotekers
bildande inom 68 församlingar i Wermland, inom 15 församlingar på Dalsland af Elfsborgs län och inom 2
församlingar i Carlskoga härad af Örebro län, hvarförutom föreningen tid efter annan tilldelat de ordnade
sockenbibliotekerne nyare böcker, som den inköpt.
3, Näringm*.
A) Jordbruk. — Enligt de uppgifter, som Hushållnings-Sällskapet år 1859 till Finans-Komitén aflemnat,
hade länet då 287,179 geometriska tunnland odlad jord samt 98,376 geometriska tunnland naturliga ängar; och
hafva sedermera intill 1860 års slut några anmärkningsvärda förändringar härutinnan icke tillkommit, efter
hvad de från fögderierne ingångne berättelser gifva vid handen. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vägar
likväl icke antaga, att berörde uppgifter äro med verkliga förhållandet fullt öfverensstämmande, helst någon
säker utväg att kontrollera dem ej gifvits. — Sannolikt är den uppgifna arealen af naturliga ängar alltför
hög, emedan sådana af någon större rymd icke finnas mångenstädes här i provinsen. Det misstag torde vara
inom flere församlingar begånget, att man såsom ängar beräknat de hagar och dalar uti skogarne, i hvilka hö
vanligen skördas.
Jorden består af sandmylla och mindre bördig lera; dock förekommer äfven bättre lera i några trakter
samt svartmylla på åtskilliga ställen i orterne nära Wenern. Enligt uppgifterne till Finans-Komitén angående
jordens beskaffenhet, kan det beräknas, att af den odlade jorden adelar är god, f®:delar medelmåttig och
fjgidelar svag.
Med afseende på sädesproduktionen må länet kunna fördelas i frenne trakter eller afdelningar: den ena
omfattande Näs, Wäse, Ölme, Wisnums, Grums, Gillbergs, Kils och Nyeds härader samt Carlstads tingslag,
såsom de orter, inom hvilka åkerbruket i den mån drifves, att sädesproduktionen under vanliga år öfverstiger
konsumtionen eller hvad innevånarne derstädes förbruka; den andra utgörande Jösse och Nordmarks härader,
der sädesproduktionen ungefärligen motsvarar konsumtionen; och den tredje bestående af Fernebo, Elfdals och
Fryksdals härader, hvarest sädesproduktionen betydligt understiger konsumtionen, och i hvilka orter dels jernhandteringen
dels ock trädvarurörelsen antingen utgöra hufvudnäringar eller stå i bredd med åkerbruket.
6 Wermlands län. Brukningssätt. Utsädes- och skördebelopp.
Wermlands öppna jord brukas med få undantag i cirkulation med träde, höstråg, 3 års gräsvall och 2
till 3 års hafre. Potates har ännu icke fått ett rum i cirkulationen, utan planteras denna rotväxt på derför
afsatt jord eller på någon del af ett hafregärde. Der hvete odlas, hvilket ej är allmänt, sker det jemte eller
i stället för höstrågen, och der ärter, korn eller blandsäd, som består af korn och hafre, odlas, upptaga dessa
sädesslag något eller någon del af de gärden, som eljest skulle med hafre besås. Det omnämnda cirkulationsbruket
infördes för lång tid tillbaka i provinsen och har redan före den period, som nu är i fråga, blifvit det
rådande brukningssättet både hos possessionaten^ och allmogen. Bland allmogen finnas dock de, som bruka
sin jord annorlunda och utan någon viss växtföljd, men hafren utgör dervid alltid hufvudsädet; och uti länets
nordligaste trakter inom Elfdals och Fryksdals öfre tingslager har man länge endast odlat korn och hafre
efter gödning, som merändels verkställes om hösten, men i senare tider börjat äfven använda höstråg.
Uti den tabell öfver länets jordbruk m. m., som Hushållnings-Sällskapet till Finans-Komitén insändt,
finnes upptaget, i enlighet med uppgifterna från försarnlingarne, att brukningssättet af jorden i åtskilliga härader
var vexelbruk; men utan tvifvel har man dermed förstått eller så benämnt det här förut beskrifna cirkulationsbruket;
— ty ett rationelt vexelbruk är veterligen icke någonstädes i länet antaget.
Såsom det förestående utmärker, odlas hufvudsakligen i provinsen höstråg, hafre och potates, i mindre
mån hvete, korn och blandsäd, dock har odlingen af hvete något ökat sig. Arter och lin odlas väl äfven, men
i ringa qvantiteter på hvarje ställe; hvaremot rofodlingen kommit hos possessionaterne ganska mycket i bruk.
De uppgifter om årliga utsädet å tunnland af hvarje sädesslag och af potates, som finnas införda för
hvarje härad eller tingslag i berörde till Finans-Komitén insända tabell, äro ganska skiljaktiga och kunna ej
gerna vara annat, enär utsädets qvantitet måste rättas både efter jordens och utsädeskornets beskaffenhet.
Hellre än att efter nämnde uppgifter uträkna medeltalet af hvartdera slaget utsäde, hvarigenom större bråktal
ofelbart skulle uppkomma, anser Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sig böra, i enlighet med kunnige och
erfarne landtmäns omdöme, upptaga årliga utsädet å tunnlandet medelmåttig jord sålunda: af hvete och af
råg ^ till f tunna, af hafre H tunna, af blandsäd 1| tunna samt af potates 6 tunnor.
Att med tillförlitlighet beräkna och uppgifva tunnlandtalet af åkerjord, som år 1860 användts till odling
af hvarje sädes- och växtslag, har, då ofullständiga och obestämda uppgifter härom endast erhållits, icke
varit verkställbart; men Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tror dock, med hänsigt till det allmännaste
brukningssättet, sig kunna antaga, att, under berörde år, af Wermlands odlade jord ungefärligen Adelar varit
träde, adelar gräsbärande vall eller bete, adelar använd till råg och hvete, adelar till vårsäd och 3k:del till
potates och rofvor.
Hushållnings-Sällskapet har uti sin till Finans-Komitén år 1859 afgifna berättelse och tabell upptagit
årliga utsädet i länet till 19,738 tunnor råg, 120,233 tunnor hafre, 58,523 tunnor potates samt 8,470 tunnor
andra sädesslag och rotfrukter. Denna uppgift åberopas nu, såsom utvisande ungefärliga behofvet till utsäde
icke blott berörde år 1859, utan jemväl hvarje af de nästföregående och efterföljande åren. Genom de här i
länet fortgående nyodlingarne ökas visserligen utsädet tid efter annan, men genom naturhändelser kan det för
något år åter minskas, och så inträffade 1860, då ovanligt stor vårflod och under hela sommaren fortfarande
högt vattenstånd hindrade brukningen af en ganska betydlig del åkerjord, liggande vid sjön Wenern och öfriga
vattendragen.
Enligt de berättelser om skörden, som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande åren 1856—1860 till
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor afgifvit, uppskattades, efter de i orterne gjorde proftröskningar,
afkastningen i korntal af utsädet sålunda:
att 1856 hvete gifvit 4:de till 6:te, råg 7:de till 10:de, vårsäd 5:te till 7:de och potates 6:te till 7:de
kornet, likväl med de undantag, att i Elfdals härad vårsäden endast gifvit 3:dje kornet och potatis knappt utsädet
åter; hvete och hafre voro skadade af regn och frost samt potates af frost och torröta;
