# ID: svediakorp-gov2412
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1862--1863
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 176,970
# sentences: 6,791
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


PROTOKOLL
VID
Lagtima Riksdagen i Stockholm
åren 1862 och 1863.
Bee^-gwo»
AMIRA SAFLINGE \T.
2:<lra Af delningen:
Kongl. Maj:1a Befallningshafvandes Kmbets-Berättelser.
Länens ordningsföljd.
Stockholms stad.
Stockholms län.
Upsala d:o.
Södermanlands d:o.
Östergötlands d:o
Jönköpings d:o.
Kronobergs d:o.
Calmar d:o.
Gotlands d:o.
Blekinge d:o.
Christianstads d:o.
Malmöhus d:o.
Hallands d:o.
Göteborgs och Bohus d:o.
Elfsborgs d:o.
Skaraborgs d:o.
Wermlands d:o.
Örebro d:o.
Westmanlands d:o.
Stora Kopparbergs d:o.
Gefleborgs d:o.
Wester-Norrlands d:o.
Jemtlands d:o.
Westerbottens d:o.
Norrbottens d:o
■ •> v ijg
< 0> R-illSij;. -T; Vi !
■. :!i .'■ f ;j
r• ■ ■ . iyl
XTifoit- i ; i,f
,o:h 'hc-ilEisH
• ” <-2 ' .tiyJöt5
<!'); OOfOT
■ i.; '■ . '»
a&ixd; - o5k a T/
- o: iJifijo' ■ .'loi;
■•::.) -to:V ■• > :
|t :0)fj j-r-jfO OOvTSOiW
ti Hl) ..ijtfioi,
: ?. Jtpcfa . <W
l
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIELA STATISTIK.
hj Kongl Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd.
ÖFVER-STÅTHÅLLARE-EMBETETS
UTI
STOCKHOLMS STAD
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1S56-1SGO.
St ormägtigste Allernådigste Konung!
Den underdåniga berättelse angående Stockholms Stads tillstånd i ekonomiskt och statistiskt afseende, hvarmed,
i följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 4 Maj 1827 och den 22 December 1848 samt StatsRådets
och Chefens för Civil-Departementet Cirkulärbref den 25 Oktober innevarande år, Öfver-StåthållareEmbetet
bör till Eders Kongl. Majrt inkomma för åren 1856, 1857, 1858, 1859 och 1860, får Öfver-Ståthållare-Embetet,
sedan infordrade uppgifter och utlåtanden i dertill hörande ämnen inkommit, härmedelst afgifva,
uppställd hufvudsakligen i enlighet med de för sådane berättelser år 1827 meddelade föreskrifter och
formulär, men under iakttagande, så vidt inkomne uppgifters beskaffenhet sådant medgifvit, jemväl af de i
åberopade Cirkulärbref lemnade anvisningar.
1. Om Stadens allmänna beskaffenhet.
Stadens gränser, enligt uppgift af stadens Ingeniör, omfattande en areal af 3,019 tunnland, 2 kappland,
eller 16,906 qvadratrefvar, 75 qvadratstänger, hafva under ifrågavarande fem år icke undergått förändring;
och åberopas, i afseende å stadens läge och allmänna beskaffenhet, den beskrifning, som i öfverStåthållare-Embetets
femårsberättelser af den 29 Augusti 1828 och den 30 December 1833 är meddelad,
jemte hvad senare berättelser af den 31 December 1839, den 12 December 1844, den 14 December 1850,
den 15 December 1852 och den 30 September 1856 innehålla.
För stadens förskönande och allmänna förbättringars införande har äfven under dessa fem år ganska
mycket blifvit åtgjordt och förberedt. Deribland må nämnas: fortsättning af granitkajen vid Blasieholmen
Öfver-SCålhållare-EmbelcCs und. ber. för åren 1856—1860. 1
2
Stockholms stad.
Innevånare.
utefter Nationalmuseitomtens hela vestra sida samt, efter det bro emellan Blasie- och Skeppsholmarne blifvit
påbörjad *), intill vestra sidan af denna bros norra landfäste; börjad omläggning af så väl den från Norrbros
södra landfäste fram emot Skeppsbron ledande kaj mur, hvilken sommaren 1860 till någon del nedrasat, som
ock af denna murs fortsättning till Logårdstrappan; betydliga reparationer å den från brons södra landfäste,
i vestlig riktning fram emot Kongl. Kanslihuset, ledande kajmur; kaj anläggningen från slussen fortsatt längs
Kornhamnstorg till och med den s. k. örebrohamnen; de till Hospital för sinnessjuka afsedde byggnader å
Kungsholmen påbörjade och, till väsendtligaste delar, fullbordade; Fatburssjön å Södennalrn igenfylld och jernbangård
för Vestra Stambanans ändpunkt i Stockholm derstädes anlagd**); regleringar verkställde dels, efter
en i Augusti månad 1857 å Mosebacke inträffad större eldsvåda, af tomterne derstädes, i sammanhang med
hvilken reglering å nämnde höjd blifvit öppnad en större allmän, i midten med växter planterad plats, och
dels af tomter i qvarteren Sparfven och Sperlingens backe å Ladugårdslandet för tillvägabringande af Norrmalmsgatans
fortsättning i rak linie öfver Lutternsgatan till Södra Humlegårdsgatan; den från Drottninggatan
till Rörstrandssjön, förbi Straff- och Arbetsinrättningen å Norrmalm, ledande vägs upplåtande till staden såsom
allmän gata, under benämning Stora Barnhusgatan; förberedande åtgärder vidtagne för anläggning af
strandgata från Nybron till Fredrikshof; planritningar uppgjorde och fastställde för uppförande vid Skeppsbron
af två låga paviljonger utaf jern och glas, hvilka byggnader, i anseende till inskränkt utrymme i stadens
Tull- och Packhus, befunnits erforderlige vid varors tullbehandling; gatornas förbättrande dels genom omläggning
(flere af dem med tuktad sten) och dels genom trottoirers anbringande; arbetena för en Vattenledning
började och i det närmaste bragte till fullbordan***), samt nödige anordningar verkställde, hvarigenom
belysningen med gas blifvit till hufvudstadens samtlige församlingar utsträckt; hvarförutom, för anläggande af
strandgata vid Riddarholmskanalen och beredande af öppen plats framför Riddarholmskyrkans norra sida,
staden år 1859 inköpt den s. k. Geyerska egendomen N:o 1 i qvarteret Riddarholmen och, under förbehåll af
vissa byggnaders rifvande, hvilket sedermera, genom stadens försorg, blifvit verkställdt, äfvensom andra vilkor,
deribland rättighet för staden att i femton års tid disponera qvarstående byggnader, försålt egendomen
till Eders Kongl. Majit och Kronan.
Af stadens Handels- och Ekonomi-Kollegium hafva under nämnda tidrymd tillståndsresolutioner blifvit
meddelade för uppförande af 265 större och mindre bonings- och fabrikshus samt 300 uthus, för till- och
påbyggnader i 198 egendomar och dessutom för större och mindre reparationer och förändringar i 934 egendomar,
alla tillhörande enskilde. Flera af dessa byggnader, bland hvilka äfven finnes ett nytt Theaterhus,
beläget å Mosebacke, äro stora och vackra, och i allmänhet visar sig i de nyare byggnaderne en större prydlighet,
än i de under nästförutgångne år tillkomne. Under qvinqvennium 1851—1855 utfärdade Handels- och
Ekonomi-Kollegium sådane tillståndsresolutioner för 172 bonings- och fabrikshus, 218 uthus, 280 till- och påbyggnader
och 363 större och mindre reparationer; hvaraf synes att enskildes byggnadsföretag äro i stigande.
2. Stadens innevånare.
Tab. N:o 1. Folkmängden i hufvudstaden har, enligt mantalslängderne, för hvarje särskildt år under femårsperioden
uppgått till de belopp, som i Tab. N:o 1 redovisas.
Enär det, i Kongl. Kungörelsen den 4 November 1859, angående uppgifter till Rikets officiela statistik,
meddelade allmänna stadgande, att uppgifterna om Rikets folkmängd den 31 December 1860 och sedermera
') Denna brobyggnad, till livars utförande Rikets Ständer anvisat 350,000 R:dr R:mt, fulländades i Oktober månad 1861.
**) Rör bangårdens anläggning och jernvägens sträckning derifrån till Arstaviken, har staden kostnadsfritt till Kronan afstått dels all
den staden tillhöriga jord samt de gator och platser, som, enligt af Jernvägsbyggnads-Chefen uppgjord plan, för denna anläggning
erfordrats, och dels den mark, som, vid Fatburssjöns igenfyllande, uppkomme, äfvensom förbundit sig att till Kronan utbetala
150,000 R:dr R:mt, hvaraf, vid 1860 års slut, 120,000 R:dr blifvit erlagde.
**') Vattenledningen öppnades till allmänt begagnande den 1 Juli 1861.
Stockholms stad.
Folkräkning.
3
för samma dag hvart femte år skulle lemnäs »till Statistiska Central-Byrån i form af utdrag ur den s. k. husförhörslängden
eller förteckningen öfver hvarje församling tillhörande personer, tills vidare icke komme att
gälla för hufvudstaden, hvarest husförhörslängder, på hvilka en dylik folkräkning kunde grundas, icke funnos
tillgänglige, anbefalldes, genom Nådig skrifvelse den 4 November 1859, Öfver-Ståthållare-Embetet att, efter
samråd med Chefen för Statistiska Central-Byrån och vederbörandes hörande, afgifva underdånigt förslag till
ernående af tillförlitlig kunskap om hufvudstadens folkmängd å nämnde tider, jemte denna folkmängds fördelning
i de särskilda köns- och åldersklasser m. m., hvarom upplysning för öfrigt, i och för redogörelsen
angående folkmängden i Riket, erfordrades. Med hufvudsakligt gillande af det förslag, som, på grund af
denna Nådiga befallning, utaf Öfver-Ståthållare-Embetet afgafs, förordnade Kongl. Maj:t, under den 20 Oktober
1860, att hufvudstadens folkmängd vid nämnda års utgång skulle utrönas medelst s. k. census eller folkräkning,
utförd under ledning af Chefen för Statistiska Central-Byrån. Angående sättet för denna folkräknings
utförande, täcktes Kongl. Majit jemväl hufvudsakligen bestämma att, sedan hufvudstaden blifvit indelad
i lämpligt antal räknedistrikter *), skulle upprättas:
1. s. k. distriktslistor, upptagande qvartersvis egendomarnes nummer, ägares eller förvaltares namn samt
kolumner för anteckning af utdeladt och återlemnadt antal af de två följande slagen af listor;
2. s. k. egendomslistor, upptagande för hvarje egendom namnen å ägare eller förvaltare, så väl som
alla de personer, hvilka omedelbart af honom förhyrde egendomens boningslägenheter;
3. s. k. hushällslistor, uti hvilka hvar och en, som af husägare eller hans ombud förhyrde boningsrum,
äfvensom ägaren eller ombudet sjelf, om han bebodde huset, i särskilda kolumner och med fortlöpande
inskrifningsnummer skulle uppgifva samtlige i de af honom hyrda eller begagnade lägenheter natten mellan
den 31 December 1860 och 1 Januari 1861 boende personer med utsättande af hvarje persons namn, innehafvande
eller förut innehafdt embete eller yrke, stånd (i fall personen vore adelsman eller prest), nationalitet
(om personen ej vore Svensk undersåte), lyten (svagsint, blind eller döfstum), födelseår, födelseort (blott staden
eller, om personen vore född på landet, länet), civilstånd (ogift, gift, enkling, enka, frånskiljd), kyrkoskrifningsort
(församlingens namn), hvarförutom å samina lista borde uppgifvas: om personen haft naturliga
eller skyddskoppor; namn å det läroverk, som af barn och ungdom begagnades; om någon till Stockholms
samhälle hörande, å listan upptagen person, vid tidpunkten för folkräkningen, var frånvarande, äfvensom de
i hufvudstaden icke bosatte personer, som vid samma tidpunkt vistades uti den ifrågavarande lägenheten.
Vidare föreskrefs af Kongl. Maj:t: att Mantalskommissarierne skulle, i den mån mantalsskrifningen under
November och första hälften af December månader fortgick, tillhandahålla Statistiska Central-Byrån mantalsuppgifterna
till ledning för upprättandet af distrikts- och egendomslistorne; att listornas utdelning och insamlande
skulle, under tillsyn af Poliskommissarierne, verkställas af dertill genom Öfver-Ståthållare-Embetet
beordradt antal Poliskonstaplar; att egendomsägare eller förvaltare skulle, efter emottagande af egendomslistorne,
å dem utföra de rättelser, hvilka kunde påkallas af förändringar, som timat efter mantalsskrifningen,
inom egendomen fördela blanketterne till hushällslistor, återinsainla dessa efter skedd ifyllning, rätta i ögonen
fallande fel samt hålla dem tillhanda för att afhemtas af Poliskonstaplarne. I afseende å Statens, Stadens
och Allmänna inrättningars bebodde egendomar stadgades, att listornas utdelning och insamling skulle besörjas
af respektive myndigheter, som med dessa egendomar hade befattning. För underlåtenhet att anskaffa och
meddela de föreskrifna uppgifterna, fastställdes af Kongl. Maj:t ett vite af 5 li:dr R:mt, hvilket dock ej i
något enda fall behöft tillämpas. Genom allmän Kungörelse den 17 December 1860 delgaf Öfver-StåthållareEmbetet
hufvudstadens innevånare hvad Kongl. Majit sålunda anbefallt.
Efter denna sammanträngda redogörelse för de, till iakttagande vid folkräkningens utförande, bestämda
grunder, får, beträffande sättet, hvarpå dessa sedermera tillämpades, och det af folkräkningen vunna resultat,
*) Antalet af dessa distrikter bestämdes till 86.
4
Stockholms stal
Födde, Döde. — Sedlighet.
Öfver-Ståthållare-Embetet hänvisa till den utförliga redogörelse härför, sorn lemnäs i 4:de o. f. häften af Statistiska
Central-Byråns tidskrift (Stockholm, P. A. Norstedt & Söner, 1861), samt här meddela, att, enligt det
i åberopade tidskrift intagna Generalsammandrag, summan af personer, som antecknats å de vid folkräkningen
begagnade hushållslistor, upptagits till 54,089 personer af mankön och 62,883 personer af qvinkön, eller
tillsammans 116,972 personer, af hvilka blifvit uppgifna såsom här bosatte, men vid folkräkningen frånvarande
1,755, ej här bosatte, utan såsom resande tillfälligtvis sig uppehållande 2,156, härstädes boende, men ej här
kyrkoskrifne 4,737. Då det antal, som tillhör sist omförmälda tvänne kategorier, och som, åtminstone till
stor del, icke utgjort föremål för mantalsskrifning härstädes, drages ifrån den genom folkräkningen erhållna
totalsumman, visar det sig, att resultateme af mantalsskrifningen och folkräkningen ej varit särdeles skiljaktiga.
o
Ar 1855 uppgick folknummern, efter de vid slutet af samma år upprättade mantalslängd erne, till
97,953 personer och har således under åren 1856—1860, enligt dessa längder, ökats med 11,925 personer.
Tab. Litt. a. Antalet af födde och döde har, enligt uppgift från Statistiska Central-Byrån, utgjort det sorn af nedanstående
tab. Litt. A utvisas.
Under åren 1851—1855 utgjorde de föddes antal 16,276 och de dödes 21,337; vid jemförelse hvaraf med
det i tab. A uppgifna förhållande befinnes, att, under nu ifrågavarande fem år, de föddes antal varit 2,549 större
och de dödes 1,590 mindre, än under förstnämnda tidrymd. Ehuru, äfven under perioden 1856—1860, antalet
döde med 922 öfverstiga* antalet af dem, som blifvit födde — hvilket, med afseende derå att innevånarnes
antal icke desto mindre årligen stigit, gifver föreställning om talrikheten af inflyttningarne hit från andra
orter — företer likväl den här meddelade tabellen det för hufvudstadens befolknings-statistik alldeles ovanliga
förhållande, att antalet födde åren 1859 och 1860 varit högre, än antalet döde. Utan tvifvel hafva flere omständigheter
härtill samverkat. Bland dem torde böra nämnas en på senare tider stegrad håg och omtanka
för sanitära förbättringars införande och som yttrat sig genom tillkomst af sundare bostäder, rymligare skollokaler
för ungdomen m. m., äfvensom att epidemiska sjukdomar af svårare beskaffenhet icke under denna
tid inträffat, ty ehuru kolerasjukdomen visserligen uppträdde såsom epidemi åren 1856, 1857, 1858 och 1859,
visade den likväl, såsom tab. Litt. A ådagalägger, betydligt mildare lynne, än förut.
Beträffande folkets lynne, bildning, sedlighet, konst- och näringsflit samt välmåga, yttrade Öfver-StåthållareEmbetet
i senaste femårsberättelse det allmänna omdöme, att, ehuru under de år, samma berättelse omfattade,
någon genomgripande förändring i afseende på folkets sedlighet icke vore att anmärka, det dock tillhörde
Öfver-Ståthållare-Embetet att såsom en glädjande företeelse tillkännagifva, hurusom under de senare
åren den osedlighet, sorn gåfve sig tillkänna genom gröfre lagbrott, bestämdt varit i aftagande och att säkerhetstillståndet
förbättrats, så att hufvudstaden kunde i berörda afseende tryggt uthärda jemförelse med andra
större städer; vidare att befintlige skolor besöktes talrikt och att hos ungdomen af alla folkklasser en stigande
håg förmärktes att förvärfva kunskaper och bättre insigter i de yrken, de omfattat, hvarom, bland
Tab. Litt. A. Födde och Döde.
Födde.
Döde.
Flere
döde än
födde.
Flere
födde än
döde.
I Kolerafarsoten,
enligt Sundhetsnämndens
uppgift,
insjuknade.
döde.
Ar 1856
3,231
3,619
388
—
185
98
» 1857
3,482
5,004
1,522
—
1,319
670
» 1858
3,895
4,080
185
—
1,235
619
» 1859
3,978
3,654
—
324
243
141
» 1860
4,239
3,390
—
849
—
—
Summa
18825
19,747
922
— ■
2,982
1,528
Stockholms stad.
Sedlighet.
5
annat, Slöjdföreningens skolas ständigt sig ökande antal af lärjungar lemnade vitsord; hvarförutom erinrades,
att välmågan hos arbetsklasserna, genom ökade arbetstillfällen, i förening med höjda arbetslöner, varit i stigande,
särdeles under åren 1854 och 1855, och att, fastän prisen å lifsförnödenheter dessa år ovanligt stegrats,
arbetslönerna dock stigit vida högre, samt att de förhöjda lefnadskostnaderne således mindre drabbat de
arbetsföra och ordentliga bland arbetsklassen, än andre personer, hvilkas inkomster icke ökats i samma mån
prisen å förnödenhetsvaror uppgått till förut okända belopp.
I dessa förhållanden har under de fem år, om hvilka nu är fråga, någon väsendtlig förändring icke inträffat.
Väl hafva, de sista två åren, åtskillige af hufvudstadens församlingar, genom inrättande af församlings-
eller sockenbibliothek, tillkomne hufvudsakligen genom bidrag af enskilde, sökt att hos de arbetande och
mindre bemedlade folkklasserne framkalla håg för nyttig läsning, men sålunda beredde bildningstillfällen
hafva, åtminstone icke ännu, med den allmänna begärlighet, som varit önskvärd, omfattats af dem, för hvilka
bibliotheken förnämligast blifvit inrättade. Att tillkomsten af dessa bibliothek utgöra en glädjande företeelse
och att berörde inrättningar, i förening med den ändå vigtigare folkskolan, för hvilken senares ändamålsenliga
ordnande ganska mycket under dessa fem år blifvit i hufvudstaden förberedt, skola medverka till de
arbetande folkklassernes sedliga utveckling, lider emellertid icke tvifvel.
Missbruket af rusgifvande drycker har de senare åren i allmänhet aftagit; hvarom stadgad öfvertygelse
vinnes, om man närmare granskar den summariska redogörelse för antalet personer, som under åren 1858 —1860
blifvit i Poliskammaren fällde till ansvar för fylleri, hvilken här nedan meddelas. I samma mån bruket af
bränvin aftagit, har, såsom surrogat derför, förbrukningen af maltdrycker, särdeles s. k. Bajerskt Öl, tilltagit,
hvilket haft ökad tillverkning af sistnämnda vara och deraf beroende prisnedsättning till följd.
För att tjena såsom bidrag till kännedom om folklynnet, får Öfver-Ståthållare-Embetet i minnet återkalla
den raska beslutsamhet, det om liflig fosterlandskänsla vittnande allvar, hvarmed förslaget angående
bildande af föreningar till öfning i vapnens bruk blifvit i Stockholm omfattadt af alla samhällsklasser, ur
hvilka, vid slutet af år 1860, den institution framgick, som erhöll benämning: »Stockholms frivilliga SkarpskytteFörening.
» Denna förening har emellertid först under loppet af år 1861 vunnit fullständig organisation, och
torde derför allmän redogörelse för denna och för föreningens ändamål, hvilket senare för öfrigt af benämningen
tillräckligt antydes, blifva ett bland föremålen för Öfver-Ståthållare-Embetets nästföljande femårsberättelse.
Af Poliskammarens arbetsförteckningar upplyses, att gröfre brottmål, som derifrån blifvit till dom- Tab. Litt. b.
stolarne hänskjutne, utgjort det antal, som af nedanstående tab. Litt. B uppgifves.
Vid jemförelse emellan dessa uppgifter och dem, som för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855, under
hvilka år antalet af ofvannämnde gröfre brott utgjorde 2,548, blifvit lemnade, synes antalet af sådane brott
Tab. Litt. B. Gröfre brottmål och fylleriförseelser.
Brott
hvarige-  nom men-  niskolif
blifvit
spildt.
Mord-
brand.
Förfalsk-
ningar.
Stölder och
snatterier.
Summa.
Fällde till
ansvar för
fylleri.
År 1856
3
18
378
399
2,132
» 1857
2
1
10
391
404
1,932
» 1858
1
—
18
307
326
2,241
» 1859
—
—
11
278
289
2,512
» 1860
—
—
13
239
252
2,289
Summa
6
1
70
1,593
1,670
11,106
Medeltal för är
1-2
0-2
14
318-6
334
2,221-2
6
Stockholms stad.
Näringar.
Fabriker.
härstädes vara i nedgående. Om medeltalet 1,657 af de under åren 1851—1855 för fylleri bötfällde sammanställes
med det för åren 1856—1860 utförda medeltal, 2,221, visar sistnämnda qvinqvennium visserligen
en tillökning af 564 personer, men härvid bör ihågkommas, att hufvudstadens folkmängd under samma tid
ökats med nära 12,000 personer, vid hvilket förhållande och då säkerligen icke obetydlig del af det uppgifna
antalet afser sådane personer, som under samma år flere gånger blifvit för fylleriförseelse tilltalade och fällde,
den anförda siffran icke, enligt Öfver-Ståthållare-Embetets förmenande, inverkar på giltigheten af förut yttrade
omdöme angående fyllerilastens aftagande i allmänhet.
3. Näringar.
Jemte det Öfver-Ståthållare-Embetet, vidkommande de såsom föremål för femårsberättelserne uppgifne
frågor, pä hvilka näringsfång hufvudstadens bestånd synnerligast grundas, om naturen af dess handel, tillförsel af
landets öfver skottsprodukter, afsättning sorter och kommunikation med desamma, i underdånighet åberopar hvad
härom i Öfver-Ståthållare-Embetets förut afgifne femårsberättelser är anfördt, med tillägg dock, att, under
ifrågavarande tid, kommunikationen emellan hufvudstaden och landsorterne blifvit ytterligare lättad och befrämjad
genom tillkomst af flere nya ångfartyg och genom vestra stambanans öppnande för trafik emellan
hufvudstaden och Södertelje med mellanliggande stationer, får Öfver-Ståthållare-Embetet, till upplysning i
frågan, huruvida under de år, som denna berättelse angår, stadens handel och näringar stigit eller fallit, samt
hvilka gynnande eller ofördelaktiga konjunkturer förorsakat någotdera af dessa förhållanden, underdånigst anföra,
likasom i de förra femårsberättelserne, hvad de af stadens Magistrat, Handels- och Ekonomi-Kollegium, Borgerskapets
Äldste samt andre vederbörande i ämnet meddelade uppgifter och utlåtanden, som här nedan omförmälas,
hufvudsakligen innehålla.
Tab. N:o 7. Angående fabriks- och manufaktur-rörelsen här i staden under nu ifrågavarande fem år, hafva uppgifter
inkommit från Stockholms Fabriks-förenings båda afdelningar, den ena för stämpelbara tillverkningar och den
andra för stämpling icke underkastade tillverkningar; utvisande det öfver dessa uppgifter gjorda sammandrag,
Tab. N:o 7, ej mindre antalet af särskilde fabriks- och manufakturidkare, med deras arbetare, utan
äfven värdet af deras tillverkningar.
I afseende å fabriks- och manufaktur-inrättningarnes tillstånd, inhemtas af ofvan åberopade tabell, att,
derest uppgifterna härom under första och sista åren af ifrågavarande qvinqvennium, eller åren 1856 och
1860, med hvarannan sammanställas, antalet fabriker, ägare och mästare samt arbetare, hvilket år 1856 utgjorde
335 fabriker, 387 ägare och mästare, 4,501 arbetare,
år 1860 minskats till  317 » 372 » » » 4,455 »
men att tillverkningsvärdet, som det förra året utgjorde 11,934,500 R:dr, år 1860 icke desto mindre ökats
till 12,155,583 R:dr Runt.
Utur de yttranden, Fabriksföreningens båda afdelningar, nemligen den för stämpelbara tillverkningar
och den för stämpling icke underkastade tillverkningar, hvar för sig afgifvit angående fabriks- och manufakturrörelsens
stigande eller fallande och öfver gynnande eller ofördelaktig konjunktur, som förorsakat någotdera
af dessa förhållanden, får Öfver-Ståthållare-Embetet här meddela följande utdrag.
Afdelningen för stämpelbara tillverkningar, hvilken yttrat sig öfver hvarje fabrikation för sig, har sålunda
anfört: att Bandfabrikationen, förut obetydlig, under åren 1859 och 1860 ytterligare aftagit, hvilket härledde
sig deraf, att man i allmänhet af denna industrigren, mera än af de flesta andra, fordrade oupphörligen omvexlande
nytt efter ofta förändrade moder, i följd hvaraf den Svenske bandfabrikanten, oansedt allt bemödande,
hade svårt att uppdrifva sin industri och täfla med utländsk tillverkning, för hvilken senare här i
landet dessutom städse visat sig stor begärlighet, helst då densamma tillfredsställde behofvet och smaken
för ständiga omvexlingar;
Stockholms stad.
Näringar.
Fabriker.
7
att den bättre konjunktur, som under åren 1856 och 1857 något ökade Färgerirörelsen, år 1858 åter
aftog, hufvudsakligen till följd af de förhållanden, som då i allmänhet inskränkte all fabriksrörelse; att de
högre belopp, som uppgifvits hafva under åren 1859 och 1860 ingått för verkställd färgning, härledde sig
från det af Carlsviks aktiebolag, vid dess fabrik, inrättade färgeri för fabrikens egna, betydliga fabrikater,
för hvilka färgningskostnaden under år 1860 ensamt upptagits till 35,000 R:dr; att nuvarande tull-lagstiftning,
som lemnade obegränsad frihet till införande af färgade, utländska väfnader af alla slag, utgjorde ett
väsendtligt hinder för färgeriyrkets fullkomnande i hufvudstaden, der färgeri-idkarnes verksamhet måste inskränkas
till färgning af sådant, som stadens egen industri frambringade, samt att sålunda färgeriyrket, beroende
af denna industri, som i allmänhet vore mindre betydlig, icke lemnade mer än nödtorftig bergning
för idkaren, som måste underkasta sig kännbara uppoffringar dels för flere nya, dyrbara machiner, isynnerhet
för silkesfärgerierne, dels för lämpliga färgerilokaler och att, ehuru införselstull på flere slag af färgstofter
borttagits, allt för hög sådan tull likväl ännu qvarstod för åtskillige andra färgstofter, hvilket förhållande
jemväl utöfvade menligt inflytande på färgerihandteringens utveckling;
att de, angående antalet arbetare och tillverkningsvärdet vid Handskfabrikerne, meddelade uppgifter väl
voro mindre fullständiga, men att orsaken dertill syntes ligga deruti, att tillverkning af handskar numera allmänt
hänfördes under handtverkerierna, och att tillstånd till yrkets utöfvande under fabriksrätt ej vidare söktes;
att Kardfabrikationen under ifrågavarande år icke undergått någon förändring;
att den betydligt minskade tillverkning, som under år 1858 visat sig vid Klädes/abrikerne, hade sin
orsak deri, att en sådan fabrik år 1857, vid ägarens död, blifvit nedlagd; att sedan tillverkningsvärdet år
1859 ånyo stigit genom då börjadt bedrifvande af klädesfabrik i Straff- och Arbetsfängelset å Långholmen,
samma värde år 1860 ganska betydligt ökats genom nyssberörda fabriks utvidgning och särskild å Reimersholm
uppförd byggnad för klädens beredning; att på 1860 års högre tillverkningsvärde bestämd slutsats, att
klädesfabriksrörelsen vore i stigande, dock ej borde grundas, utan syntes densamma hafva bibehållit sig oförändrad
under ifrågavarande fem år; hvarförutom, enär uppgifna antalet arbetare åren 1858, 1859 och 1860
varit i det närmaste lika, men tillverkningsvärdet för sistnämnda år betydligt öfverstigit de nästförutgångna
årens tillverkningsvärde, den upplysning lemnats, att största delen af de till klädesfabrikerna i hufvudstaden
hörande spinneri-, väfveri- och beredningsarbeten blifvit under år 1860 verkställde af i Straff- och Arbetsfängelserne
intagne fångar;
att den minskade tillverkningen år 1858 vid Kort/abrikerne förklarades af den allmänna stockning i
affärslifvet, som då menligt inverkade på all handel och rörelse; att ehuru kortfabrikationen åren 1859 och
1860 å nyo tilltagit, så att tillverkningsvärdet för sistnämnda år till och med varit större, än år 1856, berörda
förhållande dock ej gåfve skälig anledning till annat omdöme, än att kortfabrikationen hvarken tilleller
aftagit;
att den egentliga Linne- och Bomulls/abrikationen under ofvannämnde fem år ej varit af någon betydenhet.
Bedrifven i inskränkt omfång och utan stöd af större kapitalkrafter kunde denna rörelse anses stå på
gränsen emellan fabrik och husslöjd, föga egnad att bestå täflan med den ökade import af utländska fabrikater,
som tullförbudens borttagande och tillämpande af lägre tullsatser haft till följd. Detta, i förening med
1857 års finansiela betryck, föranledde, att värdet af tillverkningarne vid de egentliga linne- och bomullsfabrikerna
år 1860 ej uppgick ens till hälften af det särdeles ringa tillverkningsväi’det för 1856. Under sådane
förhållanden var det för väfnadsindustri-idkaren särdeles tillfredsställande, då några företagsamme män
med tillräcklig kapitaltillgång, under firma Carlsviks Aktiebolag, inom hufvudstaden anlade en större fabrik för
tillverkning af sådane hel- och halfylleväfnader, som tillförene här i landet icke åstadkommits, utan blifvit,
hufvudsakligen från England, införde. Denna fabrik, hvilken, såsom af det förut uppgifna, högst betydligt
ökade tillverkningsvärdet och antalet arbetare år 1859 kan inhemtas, samma år började sina tillverkningar
8
Stockholms stad.
Näringar.
Fabriker.
samtidigt med en annan dylik i Jönköping anlagd fabrik, har år 1860 afstämplat gods till värde af 704,563
R:dr, och hafva 271 arbetare sistnämnda år vid fabriken haft sysselsättning och utkomst. Ehuru fabriken,
hvarest, såsom redan är nämndt, jemväl all färgning af fabrikens tillverkningar åstadkommes, ännu icke bedrefves
till den utsträckning och vidd, som syntes med dess anläggning afsedd, hade den otvifvelaktigt en
god och på väfnadsindustrien fördelaktigt inflytelserik framtid sig förbehållen, derest icke. några rubbningar i
nuvarande tullbestämmelser inträffade, men att, hvad den egentliga linne- och bomullsfabrikationen beträffade,
denna befunne sig i aftynande tillstånd;
att fastän tillverkningsvärdet vid Sofian s- och Garfveri/abrikerna något nedgått, lädertillverkningen under
ifrågavarande fem år likväl bibehållit sig på samma ståndpunkt, som under år 1855. Sul-lädret hade år
1860 haft att täfla med s. k. Amerikanskt läder, hvilket, genom dess mindre goda beredning utrikes, noteras
billigare per skålpund, än oberedda hudar, passande till sul-läders beredning, och då af det Amerikanska
sul-lädret under nyssnämnda år en betydlig mängd importerats, hade i följd deraf den inhemska sul-läderstillverkningen,
som i pris ej kunnat täfla med den utländska, betydligt minskats, och vore att befara att, i
händelse importen af det Amerikanska lädret fortsattes, den inhemska tillverkningen af sul-läder komme att
betydligt lida deraf;
att Sidenfabrikerna, hvilkas tillverkningar, under det för fabriksrörelsen gynnsamma året 1856, uppgingo
till ett värdebelopp af 1,574,364 R:dr, snart hämmades i sin framgång ej mindre till följd af en, vid införselförbudens
borttagande, uppkommen täflande import af utländska s. k. godtköpstillverkningar, än äfven af
1857 års handelskris, som förlamande inverkade på all handel- och fabriksrörelse. Efter det för tillverkningen
ogynnsamma året 1858, då hela stämpelvärdet nedgick till 557,353 R:dr, inträdde väl, under åren 1859
och 1860, ett bättre förhållande, så att värdet af stämpladt gods åter höjde sig till 930,248 R:dr, men, genom
inverkan af den låga införselstullen, blef sidenfabrikationen nästan uteslutande hänvisad till åstadkommande af
shawletter och dukar, som, genom sina för landet egna mönster och färgställningar, mindre än släta tyger,
voro utsatta för den tryckande utländska konkurrensen, hvaremot tillverkningen af släta tyger minskats med
nära hälften; att Svenska sidenfabrikerna, uppsatta efter Fransyskt mönster, för tillverkning af goda varor
alltid försett sig med de bästa rudimaterier samt så aflönat sina arbetare, att dessa deraf haft och ännu
hade sin säkra utkomst. Voro derföre, vid införsel af utländska fabrikater, dessa i qvalitet jemförliga med
de Svenska, hade icke sidenväfnadsindustrien så stora svårigheter att bekämpa, som nu, då Rhen traktens och
Schweitziska fabrikers lätta artiklar nästan uteslutande importeras, hvilkas billighet i pris förklarades endast
deraf, att till dem blott de sämsta rudimaterier användas, och att arbetslönen för sådana fabrikater vore till
det yttersta nedsatt. Skulle de Svenska sidenfabriksidkarnes tillverkningar bringas i öfverensstämmelse dermed,
blefve arbetaren lika beklagansvärd som förbrukaren af den dåliga varan skulle finna sig sviken; att
ehuru tillverkningen af shawletter och dukar, från och med 1859, icke varit obetydlig, det likväl vore otvifvelaktigt,
att sidenfabriksrörelsen i det hela under nämnda år gått tillbaka, till följd af dels införselförbudens
upphörande och införselstullens nedsättning till en, i jemförelse med den införselstull, som blifvit bestämd för
flere andra manufakturartiklar, allt för ringa skyddstull, dels de tid efter annan inträffade rubbningarne uti
allmänna handelsförtroendet; att det, i afseende å sidenfabrikationens tillstånd, sålunda yttrade omdöme jemväl
å silkesrederierna ägde tillämpning;
att 1859 års minskade tillverkningsvärde vid Sockerbruken förklarades af den utländska importens af
raffinadsocker ofördelaktiga inflytande på den inhemska sockerfabrikationen, samt att påföljda årets ökade tillverkningsvärde
haft sin grund icke i gynnsamma konjunkturer, som kunde hafva föranledt de förut bestående
sockerbruken till ökande af sin fabrikation, utan deri, att, vid ett sockerbruk, som under föregångne två år
icke varit i gång, socker- och sirapsberedningen å nyo börjats och sedermera fortgått, samt att nuvarande
missförhållande emellan tullsatserne å råsocker och å raffinerad vara, i förening med det skydd, socker
-
Stockholms stad.
Näringar.
Fabriker.
9
fabrikanter i andra länder åtnjuta och den uppmuntran, desse idkare, genom tull-lagstiftning, erhållit till export
af sina fabrikater, verkat högst ofördelaktigt å och måhända komme att förstöra den Svenska sockerfabrikationen,
hvilken likväl för närvarande beredde staten högst betydliga inkomster och ett stort antal arbetare
sysselsättning och bergning;
att Stoft- samt Strump- och T'rikot-fabrikationer na, som, genom 1857 års handelskris, minskades, men
sedermera ökats, icke under ifrågavarande fem år undergått någon anmärkningsvärd förändring;
att den högst betydliga minskning uti tillverkningsvärdet för år 1858, som, vid Tobaksfabrikerna, visat
sig, till största del kunde härledas från 1857 års handelskris samt äfven till någon del, med afseende å artiklarne
snus och ordinär kardustobak, från den något förhöjda införseltullen på tobaksstjelk; att snus- och
kardustobakstillverkningarne för öfrigt, under ifrågavarande fem år, något aftagit, men att tillverkningen af
s. k. tuggtobak och cigarrer i någon mån tilltagit, under eljest icke anmärkningsvärda konjunkturförhållanden;
och att Waxduksfabrikationen, under ifrågavarande fem år, betydligen fallit, hvartill orsaken syntes vara,
att man år 1857 mera allmänt börjat använda införskrifne guttapercha-tyger till sådana ändamål, till hvilka
vaxduk förut begagnats, och att importen och förbrukningen af sistnämnde tyger, under senare åren, varit
ganska bet}'dlig, hvarigenom vaxdukstillverkningen, förut ringa, ytterligare aftagit.
Afdelningen för stämpling icke underkastade tillverkningar har, i afseende å de uppgifna tillverkningsvärdena,
erinrat, att dessa i allmänhet och företrädesvis af t. ex. Bildhuggare, Kirurgiske instrumentmakare, Filhuggare,
Gipsgjutare, Glasslipare, Nålmakare, Repslagerier, Urmakare, m. fl. blifvit alltför lågt uppgifne, hvadan
ock fabriksberättelserna, under sådana förhållanden och så länge farhågan för ökad taxering förledde till
mindre fullständiga uppgifters aflemnande, torde vara af endast relativt värde vid bedömande af hufvudstadens
fabriksrörelse, dess omfång och belopp;
att Mekaniska fabrikernas antal väl ökats från 14 till 44, men att, då de flesta af dessa drifvas i mindre
betydligt omfång, tillverkningen uti desamma icke i enahanda proportion framgått;
att tillverkningen så väl vid de Kemiska fabrikerne, som vid Oljeslagerierna, betydligen nedgått, hvartill
orsaken igenfunnes deruti, att genom nedsatta tullsatser importen af de varor, som vid dylika fabriker tillverkas,
mycket tilltagit;
samt att tillverkningen af så väl Stearin- som Talgljus fortgått i jemnt och betydligt stigande, hvilket
förhållande närmast ägde sin grund i ökad förbrukning, men äfven, så vidt talgljusfabrikationen beträffade,
deruti att densamma, från hus-syssla, öfvergått till fabriksrörelse; hvarförutom, vid en öfverblick å den industriela
verksamheten och utvecklingen inom Stockholm under senast förflutne fem år, Afdelningen uttalat
det omdöme, att, om äfven de ögonblickliga följderna af den i slutet af år 1857 inträffade handelskris ej
blefv.o så förderfliga, som man då ägde anledning att befara, nämnde kris likväl i viss mån och synnerligast
under året 1858 förorsakat en för industrien menlig fluktuation i afsättningen och ännu verkade hämmande å
fabriksrörelsen inom hufvudstaden, samt att den frisinnade tull-lagstiftning, som under dessa fem år jemväl
gjort sig gällande, tvifvelsutan äfven, åtminstone till en början, verkat återhållande å industriens utveckling,
men att grundadt hopp funnes, att landets allmänna materiela framåtskridande innan kort skulle återgifva industrien
ökad liflighet.
Härom har Handels- och Ekonomi-Kollegium yttrat, att, till följd af den icke allenast här i Riket, utan
äfven i utlandet mot slutet af år 1857 inträffade handelskris, rubbning år 1858 visserligen ägt rum uti många
industriela företag, men att under de derpåföljande åren fabriks- och manufakturrörelsen åter tilltagit, så att
densamma i det hela under det quinquennium, hvarom nu vore fråga, roed högst få undantag icke varit i
fallande, utan fullt uppgått till hvad den varit under de förutgångne fem åren; och finner Ofver-StåthållareEmbetet
detta allmänna omdöme, såsom grundadt på de uppgifter, Fabriksföreningens egne Fullmäktige lemÖfver-Såthållare-Enibetcts
und. ber. för åren 1856—1861). 2
10 Stockholms stad. Näringar. Handtverkerier.
nät och af hvilka uppgifter utdrag här meddelats, desto mindre kunna jäfvas, som ökadt tillverkningsvärde,
oansedt minskning i antalet fabriker och arbetare, tydligt ådagalägger, att hufvudstadens fabriksidkare och deras
arbetare numera förvärfvat större konstfärdighet och tillegnat sig bättre arbetsmethod, än förut i allmänhet
funnits.
Tabb. N.is 7 b c d. Enligt de uppgifter, som erhållits från Kronouppbörds-Verkets Kontrollkontor, hafva handtverkeriyrken
blifvit utöfvade af den personal, för hvilken Tab. N:o 7 B redogör, hvarjemte uti Tabb. 7 C och 7 D jemväl
upptages antalet af dem, som under ifrågavarande år idkat särskilde näringsyrken, dels icke tillhörande någondera
af Borgerskapets klasser, dels icke bestämdt hänförlige till handel eller handtverk.
Vidkommande Handtverkerierna och frågan huruvida dessa, åren 1856—1860, stigit eller fallit och hvilka
omständigheter vållat ena eller andra förhållandet, hafva Handtverks-Föreningens Fullmäktige, bland annat,
anfört: att derest afseende fästes uteslutande å arbetsskickligheten, som nu för tiden onekligen vore större,
än tillförene, omdömet att handtverkerierna stigit väl icke saknade ali befogenhet; men att med den större
arbetsskickligheten icke i allmänhet följde större fördel för den, som skickligheten ägde; att den ekonomiska
ställningen ingalunda vore fördelaktig, utan för det egentligen handtverksidkande Borgerskapet, äfven med
användande af största flit och omsorger, tvertom ganska knapp och osäker; att få handtverksidkare ägde sådan
kapital tillgång, att de förmådde drifva sina yrken i den skala, att de kunde uthålla täflan med utländningar,
som, till följd af de, i handelns intresse, allt mer och mer minskade tullsatserne, numera hitsände
de flesta slag af varor och handtverkstillverkningar; att handtverksidkarne, hvilka icke, i likhet med fabriksidkarne,
hade utväg att erhålla låneunderstöd ur offentliga kassor, dessutom ledo kännbart intrång af de uti
härvarande Straff- och Arbetsfängelser, särdeles det å Långholmen, inrättade verkstäder, hvarest numera förfärdigades
nästan hvad slags arbeten som helst, visserligen ej så väl gjorda, men till billigare pris, än dem,
hvartill arbetena kunde åstadkommas af handtverksidkarne, som finge vidkännas utgifter för dryga aflöningar
åt sina arbetare, högt uppdrifna husliyror och betydliga skatter till både Kronan och Kommunen; att de i
handtverksyrken anställde gesällers och arbetares ekonomiska ställning långt ifrån vore god, ty om än den
dag-aflöning, handtverksarbetaren åtnjöte, visserligen icke kunde anses obetydlig, hade han dock föga lycklig
framtid att emotse, helst Mästarnes eller Idkarnes egne vilkor ej voro sådane, att verksam hjelp kunde lemnäs
arbetare, som af ålder, sjukdom eller annorledes blifvit till arbete oförmögne; att fattigförsörjnings-inrättningarnes
befolkning också räknade bland sig många, kanhända de fleste, från handtverksarbetarnes klass;
hvarjemte den omständighet, att icke mindre än omkring 500*) handtverksborgare, i följd af oförmåga att betala
skatter till staden, blifvit åren 1859 och 1860 fråndömde rättighet att med sine yrken fortfara, blifvit
af Fullmäktige åberopad såsom ytterligare bevis på bandtverkeriernas fallande ekonomiskt hänseende.
I anledning af den i Öfver-Ståthållare-Embetets senaste femårsberättelse åberopade omständighet, att
det handtverksidkande Borgerskapets medlemmar under åren 1851—1855 inköpt härstädes flere fastigheter,
än de försålt, och att värdet af de förra, eller inköpte fastigheter, med uppgifvet belopp, öfverskjuta de sålde
fastigheternas värde, hafva Handtverks-Föreningens Fullmäktige jemväl erinrat, att berörda omständighet, enligt
deras förmenande, ej borde tydas såsom bevis på stigande välstånd bland handtverksklassen eller anses
såsom tillförlitlig måttstock för idkarnes ekonomiska ställning, ty utom det att, under berörda tid, egendomsköp
öfverallt i riket, men synnerligast i Stockholm, afslutades i sådan grad, att något liknande icke tillförene
ägt rum, saknade köparen af en större egendom ofta nog tillgångar att betala köpeskillingen på annat sätt,
än medelst inteckningar, som i fastigheten qvarstodo, hvarförutom flere personer, som förut drifvit handtverksyrken,
når de funnit, att besparingar på inkomsterna deraf sällan kunde beredas, öfvergifvit handtverksyrket
*) Enligt hvad Handels- och Ekonomi-Kollegium upplyst, utgör sammanräknade antalet af sådane, både handtverks- och fabriksidkare,
hvilka, åren 1856—-1860, försummat betala utskylder och derför, efter af vederbörande åklagare anställde åtal, förklarats icke äga
rätt att rörelse fortsätta, så länge deras oförmåga i berörda hänseende fortfore, allenast 387.
Stockholms stad. Näringar. Handtverkerier m. m. u
och i stället egnat sin verksamhet åt ett likasom nytt yrke, nemligen det att köpa fastigheter och, efter
förbättringar derå i ett eller annnat hänseende, dem med större eller mindre vinst åter afyttra, hvadan handtverksidkarnes
ekonomiska ställning, enligt Fullmäktiges åsigt, snarare försämrats, än förbättrats; hvaremot
Borgerskapets Äldste ansett handtverkerierna i lmfvudstaden hafva under åren 1856—1860 förkofrats och
grundat omdömet härom på det obestridliga faktum, att konstfärdigheten under denna tid på ett synnerligen
lofvärdt och hedrande sätt utvecklats, så att inhemska handtverkeriers produkter numera äro med utländske
fullt jemförlige.
De utställningar af handtverkeri-arbeten, som idkare af enahanda yrken, för att underlätta försäljning
af deras tillverkningar, de senare åren gemensamt föranstaltat i särskilde, för ändamålet hyrde lokaler, äfvensom
den omständighet, att dessa utställningar, långt ifrån att inskränkas, tvertom de senare åren vunnit i
utsträckning och sålunda synas bära sig, utgöra ock bevis för giltigheten af det utaf Borgerskapets Äldste
ofvan yttrade omdöme, hvilket Öfver-Ståthållare-Embetet derför finner sig föranlåtet att biträda.
Antal personer, hvilka nedannämnde år hos Stockholms Handels- och Ekonomi-Kollegium sökt och Tab. Litt. c.
vunnit burskap, har, enligt Kollegii uppgift, utgjort det i Tab. Litt. C här nedan upptagne.
Tab. Litt. C. Burskap vunnet och upps agdi m. m.
1S56.
1857.
1558.
1859.
1860.
Summa.
1856.
1557.
1858.
1859.
1860.
Summa.
Bagare
6
8
10
6
6
36
Sadelmakare
2
1
2
5
Bleck- och Plåtslagare
—
3
1
1
3
8
Segel- och Kompassmakare
2
—
—
2
4
3
2
5
4
2
16
1
1
2
Borstbindare
1
1
2
Skomakare
16
13
15
18
8
70
3
3
1
3
4
14
Skräddare
6
10
10
12
7
45
Byggmästare
3
5
1
1
1
11
Slagtare
5
4
2
4
5
20
Fiskköpare
1
2
3
1
—
7
Snickare
2
8
9
5
12
36
Garfvare
1
—
—
—
—
1
Snörmakare
—
—
—
—
2
2
Glasmästare
1
—
1
1
—
3
Sockerbagare
5
3
4
2
1
15
Gulddragare
1
1
—
—
—
2
Stenhuggare
2
3
4
1
10
1
1
14
1
1
2
Guldsmeder och Juvelerare
3
3
2
4
2
Tapetserare
3
1
1
8
5
18
Gördelmakare
—
1
—
—
—
1
Tumstockmakare
—
—
—
1
—
1
Handskmakare
1
1
1
—
2
5
Tunnbindare
2
1
2
1
1
7
Hattmakare
1
—
—
4
1
6
Trädgårdsmästare
1
—
—
—
-
1
2
2
1
1
1
7
1
1
4
7
13
Hyrkuskar
4
4
1
9
Vagnmakare
2
2
6
1
11
Kakelugnsmakare
1
—
2
2
—
5
Summa
105
94
95
117
93
504
Kammakare
Klensmeder
Knappmakare
1
1
2
—
3
1
—
1
6
1
Antal personer, hvilka ofvanståen-  de Sr erhållit Fabriksrätt, har
utgjort
49
34
39
48
33
203
Knappnålsmakare
Kopparslagare
Korgmakare
Körsnärer
Lackerare
Murmästare
Musikaliske Instrumentmakare ...
Målare
Ornamentsbildliuggareo.Skulptörer
2
1
2
1
3
2
8
1
1
1
5
1
4
4
1
1
1
4
4
2
1
2
9
1
1
1
1
4
5
1
1
2
3
5
1
11
13
30
9
Antal personer, hvilka ofvanståen-  de är sökt och erhållit tillstånd
att utöfva Fabriks- och Handt-  vei-ksyrken eller annan handte-  ring, såsom försörjningsmedel,
har utgjort
Af följande antal borgare har bur-  skap blifvit uppsagdt, nemligen
Innehafvande Fabriksrättigheter
hafva utaf följande antal Fabri-  körer blifvit uppsagde
108
26
8
155
10
11
186
15
14
153
29
13
145
26
12
747
106
58
Perukmakare
Pumpmakare
Repslagare
1
1
1
3
5
9
1
1
Försörjningsidkare hafva, till ne-  danuppgifvet antal, uppsagt deni
tillagd rätt, att såsom försörj-  ningsmedel utöfva yrken
22
20
31
22
30
125
12
Stockholms stad.
Sjöfart och handel.
4. Kommunikatioiis-austatter, sjöfart och handel.
Tab. N:o 9. Antalet af de till sjöfart begagnade fartyg, Skeppare med sjöfolk, stadens Gross- och Minuthandlande
samt hos dem anställda Handelsbokhållare och -betjente m. m. upptages i Tab. N:o 9.
Under ifrågavarande 5 år är burskap å Grosshandel vunnet af 166 och uppsagdt af 49, eller i årligt
medeltal af de förra 33 och af de senare 10. Såsom Minuthandlare hafva under samma tid vunnit burskap
340 och uppsagt burskap 144, eller i årligt medeltal af de förra 68, och af de senare 29.
Kofferdikaptener med burskapsrätt, hvilka, enligt Kongl. Brefvet den 21 September 1850, äro förenade
med Stockholms Handels-Förening och bilda en särskild klass af Stockholms Borgerskap, nemligen den Elfte,
utgjorde:
år 1856 155, deraf blifvit med klassen förenade: 6; uppsagt burskap: ingen; med döden afgått: 5.
» 1857 160
»
9
»
5
»
4.
» 1858 172
»
3
»
9
»
6.
» 1859  99
»
6
»
7
»
4.
» 1860  84
»
4
»
7
»
3.
Tab. Litt. d. Angående förhållandet med hufvudstadens handel och sjöfart, hafva från Kongl. General-Tullstyrelsens
Revisions-kontor blifvit meddelade de uppgifter, som innehållas i nedanstående tab. Litt. D.
Tab. Litt. D. Varu -in- och utförsel, tulluppbörd, ankomne och af gangne fartyg.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Värdet af de till Stockholm
rån utrikes orter införde och for-
|
tullade varor utgjorde
R:dr R:int
31,589,766
6
25,112,413
48
19,691,093
24
25,893,706
2
30,024,705
56
Hvaribland de från Finland uppgått till
» »
1,211,157
34
1,067,779
91
1,072,342
93
1,211,171
80
1,145,832
68
Värdet af varor, inkomne på nederlag
» »
3,439,134
9
3,258,072
67
961,290
15
1,562,537
83
2,090,400
61
D.o på kreditupplag
» »
8,305,419
25
4,273,440
60
4,418,722
64
6,089,198
79
6,449,215
36
Ifrån utrikes orter till Stockholm anlände fartygs
antal
1,699
—
1,600
—
1,139
—
1,392
—
1,312
—
» » » »> »
ti »
lästetal
87,875
—
84,085
—
58,738
—
79,169
—
71,800
—
/ tull för inkomne varor..
R:dr R:mt
4,515,927
34
3,544,726
18
3,649,964
28
4,743,166
75
5,078,989
82
i nederlags-rekognition
» »
9,582
16
10,624
29
4,173
27
5,615
71
7,784
85
Uppbörden i Stockholm af:
afgift till handels- och sjöfartsfonden » »
451,967
33
354,315
79
417
—
—
— '
fyr- och båkmedel
» »
31,610
29
32,818
—
32,884
32
48,694
79
43,761
1
lastpenningar
» »
32,072
75
30,740
75
21,254
43
27,778
60
24,814
78
Ifrån inrikes orter anlände fartygs
antal
9,971
—
9,844
—
9,260
—
10,883
—
9,999
—
Tillförsel af bränvin sjöledes från inrikes orter
kannor
1,449,554
—
2,228,445
—
2,230,522
—
2,227,227
—
2,489,436
—
Värdet af de från Stockholm till utrikes orter utförde varor
utgjorde R:dr R:mt
21,088,051
90
22,915,058
27
10,078,936
98
15,268,044
57
13,834,520
43
Deribland exporterade till Finland för ett värde af
» »
1,271,689
32
1,253,084
28
1,095,556
38
1,014,309
81
1,167,272
87
Värdet af varor, utförde från Stockholms nederlag
» »
979,305
6
389,405
56
239,820
15
174,013
11
214,515
95
Värdet af varor, utförde från
kreditupplag
438,443
61
188,844
67
60,723
51
143,823
86
98,989
30
Till utrikes orter från Stockholm afgångne fartygs
1,674
—
1,596
—
1,152
—
1,362
—
1,264
—
» » » » »
» » ..
82,711
—
79,214
—
56,798
—
73,045
—
65,349
—
tull för afsönde varor
R:dr R.-mt
58,491
38
30,284
88
40,902
34
60,260
48
90,922
31
nederlags-rekognition
2,023
48
1,281
98
484
50
546
42
790
67
Uppbörden i Stockholm af:
transito-afgift
6,003
12
11,602
29
2,589
87
1,814
83
4,259
87
fyr- och båkmedel
18,715
—
17,408
88
18,456
90
26,195
40
24,236
2
lastpenningar
21,869
98
21,063
28
13,876
36
16,582
80
15,167
97
Värdet af från Stockholm exporterade trävaror
133,985
31
184,387
63
173,977
40
168,145
144,218
84
Stångjern, utfördt från Stockholm
868,124
80
980,132
80
682,484
—
845,273
—
957,512
Tjära, exporterad från d:o ....
87,453
—
60,081
—
61,743
—
104,281
95,910
Till inrikes orter från Stockholm afgångne fartygs
9,827
—
9,904
—
9,210
—
10,812
—
9,893
—
Stockholms stad.
Handelskrisen 1857.
13
Såsom kändt är, inträffade år 1857 en allmän handelskris. Att densamma, i synnerhet omedelbart
efter dess uppkomst, skulle på hufvudstadens handel och rörelse utöfva hämmande inflytande, var naturligt.
Bestörtningen blef allmän och utomordentlig, och snart föreföllo härstädes åtskillige betydliga bankrutter. Likväl
förlorades icke fattningen, utan bemödade man sig endrägtigt att, så vidt möjligt var, afhjelpa svårigheterna
och bekymren; till följd hvaraf man beslöt sig till inrättandet med ens, för en tid af 9 månader, af
Stockholms Kreditförening, som genast förstärktes med en ansenlig garantifond och som, genom skyndsamma
samt kraftiga försträckningar, skulle komma de för tillfället behöfvande deltagarne till hjelp. Medelst utfärdandet
af vexlar, utställde i Mark Hamburger Banko och hvilka af Riksbanken inköptes, beredde sig denna
förening det erforderliga beloppet af närmare 5 millioner Riksdaler Riksmynt, som derpå utlåntes, emot säkerhet
af obligationer, vexlar, skuldsedlar samt lätt realisabla varor, på högst 6 månaders tid. Med den största
punktlighet blefvo alla dessa utlånte medel, utan någon enda förlust, återbetaldte, hvarigenom föreningen redan
före den, för dess verksamhet bestämda, tid kunde upplösas, dervid hela kostnaden för låntagarne uti
räntor och andra afgifter uppgick till föga mera än 6 procent per år, — en kostnad, hvilken, under för handen
varande omständigheter, måste anses såsom ganska lindrig. Då nämnda förening ändock ej befanns tillfyllestgörande,
bildades kort derefter en annan, nemligen Stockholms Garanti-Förening, hvilken, försedd med
Konglig sanktion, finge utsträckas intill Mars månad 1861. Denna senare förening lemnade sitt biträde medelst
obligationer, utfärdade dels i Mark Hamburger Banko och dels uti Pund Sterling samt betalbara genom
Fortsättning af Tab. Litt. D.
Bet ofvanuppgifna värdet af varor, införda från eller utförda till utrikes orter, innefattar likväl äfven följande belopp af guld och silfver, nemligen:
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Infordt»
arbetadt
—
63,360
—
23,115
—
14,112
—
29,462
40
26,342
—
Guld,
myntadt
—
—
—
90,000
—
—
oarbetadt
—
-
—
50,114
40
—
arbetadt
13,858
13
11,396
50
6,420
60
14,326
20
6,651
60
Silfver,
myntadt
—
-
11,000
—
3,678
—
300
—
oarbetadt
9,991
92
—
955,584
—
—
3,027,999
84
Summa R:dr R:mt
87,210
5
34,511
50
937,116
00
187,581
—
3,061,293
44
Utfördt:
Guld, myntadt
—
750,862
75
—
—
—
arbetadt
618
75
-
303
60
—
—
Silfver,
inyntadt
9,137,528
—
10,350,472
—
106,624
—
3,977,377
—
21,800
—
oarbetadt
—
—
—
—
192
—
Summa R:dr R:mt
9,133,146
75
11,101,334
75
106,927
60
3,977,377
—
21,992
—
När infördt guld och silfver afdrages, utgör återstående värdet af importen till Stockholm från utrikes orter, deruti inbegripna
förtullade samt på nederlag och kreditupplag inkomna varor  år 1856
43,247,109: 35.
» 1857
32,609,415: 25.
» 1858
23,083,989: 4 3.
» 1859
33,357,861: 64.
» 1860
35,503,028: 9.
När utfördt guld och silfver afdrages, utgör återstående värdet af exporten, med inberäkning jemväl af hvad från nederlag
och kreditupplag blifvit utfördt  år 1856
13,367,653: 82.
» 1857
12,391,973: 75.
» 1858
10,272,553: 4.
» 1859
11,608,504: 54.
» 1860
14,126,033: 68.
14 Stockholms stad. Handel och sjöfart.
utlottning på fem särskilda terminer, hvaraf den sista efter 21 års förlopp, emot säkerhet af vexlar, skuldsedlar,
varor och fartyg; hvarförutom, till åstadkommande af en reservfond, deltagarne hade att erlägga en stadgad
afgift, äfvensom, till bildande af en s. k. subsidiefond, andra personer utom föreningen, hvilka derföre
intresserade sig, förbundo sig till visst bidrag, hvilket, vid föreningens upplösning, om öfverskott då uppstode
skulle komma att dem återställas. Äfven denna förening har, utan någon förlust vid försträckningarne,
som uppgått till nära 6 millioner Riksdaler Riksmynt, vid den utsatta tiden blifvit utredd, och ej heller tillskyndat
deltagarne någon synnerligt dryg kostnad, utöfver 6 procent årlig ränta. Slutligen stiftades, äfven
med Konglig sanktion, i Mars månad förlidet år, en ytterligare förening, benämnd Diskont-Föreningen i Stockholm,
hvilken skulle efter 5 års förlopp upphöra. Liksom den näst förut omnämnda, skulle denna förening
jemväl lemna lån uti obligationer, löpande med 6 procent årlig ränta, utfärdade i Mark Hamburger Banko
och betalbara till en tiondedel hvarje halft år innan 5 års utgång, emot säkerhet af vexlar, skuldsedlar, varor
samt fartyg; hvarjemte, till betryggande af föreningens kredit, en reservfond af 10 procent skulle bildas genom
tillskott af de blifvande deltagarne. De hitintills förfallne försträckningarne från denna förening, hvilka
utgöra cirka 3 millioner Riksdaler Riksmynt, hafva, efter hvad Öfver-Ståthållare-Embetet haft tillfälle att inhemta,
blifvit af vederbörande med all ordning liqviderade, hvarigenom det dermed afsedda ändamål synes
komma att på fullt nöjaktigt sätt uppnås.
Ofvan i afseende å import och export meddelade uppställning visar, hurusom värdet af båda, efter den
uppgifna tidpunkten 1857, betydligt aftagit och att, ehuru detta värde redan år 1859 åter höjt sig, likväl
hvarken import eller export, ännu vid 1860 års utgång, förmått åter intaga den betydenhet, båda ägde 1856.
Vid jemförelse emellan dessa fem års import och export, af hvilka, likasom under perioden 1851 — 1855, den
förra eller importen angifver betydligt högre siffra, än den senare, visar sig ock ett missförhållande, hvaraf
menliga verkningar, förr eller senare, icke torde uteblifva.
Stockholms Skeppsrederier egde:
vid
1856
års slut
147 farty
cr
O
med 14,434
läster
))
1857
»
131
))
14,961
)>
))
1858
»
124
))
14,748
))
»
1859
»
123
))
15,446
))
))
1860
»
126
))
15,961
».
Under dessa år hafva bemälde skeppsrederier förlorat genom skeppsbrott 43 fartyg, försålt 59, inköpt
49 och låtit bygga 23.
Ehuru, på sätt denna uppställning lika som tab. N:o 9 visar, Stockholms Skeppsrederier tillhörande fartyg
under ifrågavarande fem år icke till lästetalet förminskats, anmäles dock, i enlighet med hvad Borgerskapets
Äldste, i afgifvet utlåtande, upplyst, nemligen att konjunkturen för skeppsrederirörelse i Stockholm under
de senare tre åren varit ganska ofördelaktig.
Uti samma utlåtande är tillika, beträffande Grosshandeln, anfördt, att den Brasilianska handeln, som, i
fråga om exporten, varit åren 1856—1860 mindre liflig, under de sista åren af samma qvinqvennium,
jemväl i afseende å import, på det hela visat sig i betydligt aftagande. hvartill anledning vore att söka hufvudsakligen
i ringare sockerskördar i Brasilien; att behofvet af socker emellertid blifvit fyldt genom betydlig
införsel af dels råsocker från Holland och dels raffineradt socker från Frankrike och Belgien, men att hvad
kaffe anginge ansenlig import deraf ägt rum både från Brasilien och från Eui’opeiska hamnar; — att förhållandet
med den Ostindiska handeln, i afseende hvarå uti förra femårsberättelsen uppgafs, det importen i någon
mån ökats, men att exporten varit högst obetydlig, under de senaste fem åren icke förändrats; att handeln
på England, hvilken år 1857, i anledning af handelskrisen, förminskats, sedermera varit liflig, särdeles
genom ansenlig införsel derifrån af stenkol; att uti handeln på Nord-Amerika ingen märkbar utvidgning före
-
Stockholms stad.
Handel och sjöfart.
Kameralförhållanden.
15
funnits, och att handeln på det hela i Stockholm varit år 1856 och en del af 1857, innan krisen inträffade,
ovanligt liflig, år 1858, i följd af missgynnande penningeförhållanden, betydligt förminskad samt 1859 och
1860 åter förbättrad.
För att ådagalägga ej mindre i hvilken utsträckt mån de i föregående berättelse omförmälde, å Beckholmen
anlagde Skeppsdockor numera anlitas, än äfven huruledes denna inrättnings utvidning blifvit af Grosshandels-Societetens
medel bekostad, hafva Borgerskapets Äldste anfört, att dessa dockor år 1860 varit begagnade
af 3 kronans och 57 enskildes ångfartyg, 3 kronans och 29 enskildes segelfartyg samt 5 pråmar eller
af ångfartyg, segelfartyg och pråmar till ett antal af 97; att skeppsdockornas bokförda värde eller kapital,
utgifvet. af Grosshandels-Societetens medel, utöfver statsanslaget 250,000 R:dr B:mt, hvilket kapital, vid 1855
års utgång, enligt hvad i senaste femårsberättelse uppgafs, var 82,152 R:dr 18 sk. 9 rist banko, utgjorde vid
1859 års slut 129,032 R:dr 24 öre, R:mt och, sedan utgifter för nybyggnader tillkommit, blifvit vid utgången
af år 1860 ökadt till 133,000 R:dr samma mynt; att då från 1860 års bruttoinkomst, utgörande 27.824 R:dr
3G öre, dels årets utgifter 17,911 R:dr 91 öre, dels ränta efter fem för hundra af kapitalvärdet år 1859 afräknades
med 6,451 R:dr 61 öre, funnes en behållning af 3,460 R:dr 84 öre, som blifvit dockornas reserv- eller
reparationsfond godtgjord, samt att taxa för dockornas begagnande blifvit under den 27 Maj 1858 af Eders
Kongl. Majit fastsställd att intill utgången af år 1861 lända till efterrättelse.
Kofferdikaptenernas Deputerade hafva meddelat, att, af det antal, utgörande 84, hvartill kofferdikaptenerne
år 1860 uppgingo, 53 förde fartyg från Stockholm, 12 från andra svenska städer och 19 voro utan
sysselsättning; att deremot icke mindre än 40 Borgare i andra städer voro såsom befälhafvare å Stockholms
fartyg anställde, ett förhållade, som visade att sjökaptens-yrket för Stockholms Borgerskap vore i nedgående,
hvartill orsaken borde sökas: 1. i - de betydliga kommunala afgifter, som drabba härstädes burskapsägande
kofferdikaptener, hvilka, med eller utan sysselsättning, nästan lika högt beskattades, hvarför ock många söka
burskap, der billigare afgifter förefinnas; 2. deruti att, nu för tiden, större antal främmande nationers skepp,
än förut, hitkomma med laster och åter med sådane afgå; 3. i besörjandet af kustfarten samt seglationen på
Östersjön och Nordsjön af den i allt större skala tilltagande ångfartygsflottan; 4. i en mängd af andra städers
fartyg, som här på platsen trafikera; och 5. uti den i allmänhet högst beroende ställning, fartygsbefälhafvare
intaga, utan afseende på de faror och missöden, för hvilka de äro blottställde under utöfning af deras
mödosamma och ansvarsfulla kall; ty om ock kofferdikaptens-yrkets anseende till någon del ännu bibehölle
sig, såsom följd hufvudsakligen af de borgerliga institutionernas vidmakthållande, vore dock ostridigt,
att många af dess idkare, betraktade såsom individer, befunnos föga bättre lottade, än i allmänhet tjenstehjon,
hvilka åtminstone tillgodonjuta fardag; och borde detta senare förhållande, enligt Deputerades åsigt,
tillskrifvas den mängd sjökaptener, som från Navigationsskolorne årligen utgå; hvaremot Borgerskapets Äldste,
för deras del, ansett den genom Navigationsskolorne framkallade bildning ofelbart böra för landets handel och
sjöfart, dess anseende och båtnad, åstadkomma omisskänneliga fördelar.
Angående Minuthandeln hafva Borgerskapets Äldste anfört: att omfånget deraf under ifrågavarande fem
år ökat sig, ehuru idkarne, såsom individer, i följd af det ökade antalet, haft större svårighet, än förut, att
bereda sin utkomst; att krediten ej varit vacklande för de minuthandlande, som förstått och velat sköta densamma;
att rörelsekapitalet, i följd af 1857 och 1858 årens penningeförhållanden, varit mera inskränkt, än
tillförene; att den qvinnor rnedgifna rätt, att idka minuthandel, hittills icke af många begagnats och att månglerirörelsens
utvidgade utöfvande, måhända på platser, der sådan ej borde medgifvas, verkat menligt ej blott
för minuthandeln, utan äfven för enskilde hushåll.
5. Kaineralförtiållanden.
De hithörande uppgifterne innehållas i tab. N:o 10, i sammanhang med hvilken jemväl, enligt hit- Tab. N:o
tills begagnade formulär för femårsberättelserne, under rubriken Statsbidrag, lemnäs de uppgifter, som kunnat
erhållas, dervid Öfver-Ståthållare-Embetet ansett sig böra i underdånighet bifoga följande upplysningar.
16
Stockholms stad.
Kameralförhållanden.
Politi.
1. De i tabellen förekommande penningebelopp äro, med undantag för bränvinstillverknings-afgiften,
uppförde efter sakförhållandena år 1860. Beloppet af nyssberörda afgift utgör medeltalet af hvad under
åren 1856 —1859 influtit.
2. Olikheten emellan antalet af hus och tomter uti denna tabell, hvarest de, i enlighet med uppgift
af stadens Ingeniör, äro upptagne till 4,725, och deras antal i den vid senaste femårsberättelse fogade tabell,
der de upptagits till 4,576, härleder sig af de tomtstyckningar, som efter år 1855 ägt rum.
3. Hvad under rubrik Ecklesiastikstatens underhåll finnes infördt är det belopp, territorial-församlingarnes
Pastorer, Komministrar och kyrkobetjente, samt Tyska, Finska och Danviks-församlingarnes presterskap
och kyrkobetjente åtnjutit i löneförmåner och inkomster, sådane dessa blifvit till bevillning debiterade.
4. Under rubrik Fattigförsörjning äro upptagna: a) allmänna fattigförsörjnings-afgiften af stadens innevånare:
343,423 R:dr 39 öre, b) böter för underlåten betalning af kronoutskylder: 5,088 R:dr 52 öre och c)
kurhus-afgiften: 34,594 R:dr 50 öre.
5. Väghällningskostnad har blifvit uppförd med det belopp, hvartill, enligt numera upphörda Förvalt
-
ningens af gatuläggningsarbetena räkenskaper, utgifterna för år 1860 uppgått.
6. Till diverse utgifter äro hänförde och beräknade:
Afgift för utminutering och utskänkning af bränvin
2 1 8,8 7 6: 30.
Folkskole-afgift  18,360: 55.
Böter, ådömde vid stadens domstolar
3,006: 50.
Afgift till Riddarhusets kassa
2,535: —
Brandvakts-afgift af fastigheter  91,550: 72.
Inqvarterings-afgift af hus och borgerlig rörelse  1,958: —
D:o å Borgerskapet uttaxerade medel, som till Beinedlings-kommissionen ingått  57,839: 9.
Till skolinrättningar, omkring
82,602: 25.
Kostnad för gatulyshållning  102,216: 91.
D:o för gators renhållning  103,453: 43.
Summa Runt R:dr 682,398: 75.
Af orsaker, som i förut afgifna femårsberättelser äro nämnde, har uppgift å kostnad för stadens styrelse
och för skjutshållning icke kunnat i tabellen inflyta.
6. Politi.
Genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse den 9 Mars 1850, angående en förändrad organisation af
Polisväsendet i hufvudstaden, blef, i enlighet med Öfver-Ståthållare-Einbetets förslag, stadgadt, att nattbevakningen
derstädes, hvilken förut var anförtrodd åt stadens Militär-korps, skulle, till en början dock endast för
en tid af 3 år, från den 1 September nämnde år, under Öfver-Ståthållare-Embetets för Polisärenden omedelbara
uppsigt, genom stadens Polis, med biträde af posteringar och patruller af Garnisonen, ombesörjas; till
hvilket ändamål och för berörde tidrymd beviljades följande bidrag, nemligen af hufvudstadens fastighetsägare:
den, efter gällande författningar, till Brandvaktskasse-Administrationen ingående brandvakts-afgift af 35 skillingar
på hvarje 1000 R:dr af de fasta egendomarnes taxeringsvärde, hvilken afgift då beräknades och bestämdes
till belopp af 30,000 R:dr B:ko årligen, och af Stockholms stads Brandförsäkrings-kontors öfverstyrelse en
utöfver den gällande efter 35 skillingar för 1000 R:dr af i 12 år försäkrade egendomsvärden beräknade och
från Brandförsäkrings-kontoret till Brandvaktskasse-Administrationen utgående brandvakts-afgift, särskildt förhöjd
brandvakts-afgift af 13 skillingar för hvarje 1000 R:dr af nyssberörde i 12 år försäkrade egendomsvärden,
med förbehåll likväl, hvad sistnämnde bidrag angick, att någon förändring icke finge äga rum i de tre
af Stadsmilitär-korpsen förut serverade Distrikt-sprutornas verksamhet.
: STOCKHOLMS HOG^KOI AC>
Stockholms stad.- ^ och nattbevakning. 17
Till den reorganiserade Polisens underhåll i öfrigt samt till aflöning åt Poliskammarens Einbets- och
Tjenstemän anslogos medel från Statsverket, Stadskassa^ och af de för rättigheten att i minut försälja bränvin
till Drätsel kommissionen inflytande inkomster, äfvensom andel i de uti Poliskammaren ådömde böter, till
ett sammanlagdt belopp af 66,200 R:dr B:ko; och täcktes Eders Kongl. Majit, i sammanhang härmed, förklara,
att, derest efter den bestämda terminen af tre år, husägarnes och Brandförsäkrings-kontorets bidrag skulle
upphöra och nattbevakningen sålunda genom husägarnes förfogande på annat sätt bestridas, Polisen likväl
Ange, oberoende deraf, hvad dagbevakningen samt ordningens och säkerhetens upprätthållande i allmänhet anginge,
fortfarande förblifva ordnad efter de af Eders Kongl. Majit då i Nåder gillade grunder, så vida icke
under tiden inträffande omständigheter till annat förordnande föranledde.
I afseende på pensioneringen af befälet vid den för nattbevakningen förut afsedda afdelningen af stadens
Militärkorps förordnades, att ett emot detta befäls löner svarande belopp af 1,966 Ridr 32 sk. B:ko skulle af
det anslag, som från den till stadskassan inflytande bränvinsminuterings-afgift till Polisens och nattbevakningens
förändrade organisation var bestämd att utgå, till nämnde befäl såsom pensioner årligen under förenämnde
tre år utbetalas, dervid det vilkor fästades, att, derest anslaget från Brandvaktskassan icke vidare
komme att till Polisen utgå, frågan om fortfarande pensionering borde underkastas Eders Kongl. Majits särskilda
Nådiga pröfning, sedan stadens husägare blifvit i ämnet hörde.
Till följd af det vid beviljandet af anslaget från Brandförsäkrings-kontoret fästade förbehåll, att någon
förändring icke finge äga rum i de tre af stadens Militär-korps förut serverade distriktsprutornes verksamhet,
och sedan det på stadens Borgerskaps bekostnad underhållna Stadsmilitär-kompaniet fortfarande fått sig anförtrodd
serveringen af en af dessa sprutor, blef, enligt Eders Kongl. Majits Nådiga Bref den 4 September 1850,
af den upplösta delen af stadens Militärkorps och för serverande af tvänne sprutor bildad en af 45 man bestående
Brandsläcknings-korps, under befäl af förut vid förstnämnde korps anställde en Officerare och två Underofficerare,
hvilkas pensioner, till belopp af 966 Ridr 32 sk. Biko, så länge denna anställning fortfar, följaktligen
besparas; hvarjemte, genom Eders Kongl. Majits sist åberopade Nådiga Bref, bifölls, att de för Brandsläcknings-korpsens
personal erforderliga beklädnads-, bevärings-, utrednings- och öfrige persedlar jemte kaserninventarier
m. m., som Nattbevaknings-kompaniet förut innehaft, finge af Brandsläcknings-korpsen fortfarande
behållas och begagnas; och sedan Brandvaktskasse-Administrationen hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
väckt fråga om ersättning till stadens fastighetsägare för de beklädnads- och utredningspersedlar, som blifvit
till Brandsläcknings-korpsen utlemnade, men Sockenstämmo-Nämnden, å församlingarnes vägnar, beslutit, att
den väckta frågan finge för det då närvarande lemnäs utan åtgärd, täcktes Eders Kongl. Majit, genom Nådigt
Bref af den 14 Juli 1853, förklara, att Brandvaktskasse-Administrationens framställning finge förfalla, med
vilkor att ärendet till förnyad behandling å sockenstämmor inom hufvudstadens församlingar anmäldes i sammanhang
med frågan om den nuvarande nattbevakningens fortfarande bestånd, då denna fråga nästa gång
till handläggning borde förekomma.
Efter ingången af sista året utaf den tid, för hvilken anslag till nattbevakningens besörjande genom
Polisen voro af stadens fastighetsägare och Brandförsäkrings-kontorets Öfver-Styrelse beviljade, ingick till Eders
Kongl. Majit, genom underdånig skrifvelse den 19 November 1852, Öfver-Ståthållare-Embetet med förslag dels
om Polis- och Nattbevakningens bestridande fortfarande hufvudsakligen på samma sätt som dittills, dels till
■en för polispersonalen något förmånligare aflöningsstat, hvilken dock, enär tillgångar icke kunde beredas till
•sådan förbättring, som redan då ansågs behöflig, föreslogs att endast tills vidare förblifva gällande; för genomförande
af hvilket förslag, dervid förutsattes, att någon förändring icke komme att äga rum i de garnisonsposteringar
och militärpatruller, som till biträde vid nattbevakningen blifvit i planen för denna bevakning be
Öfver-Stålhållare-Embelets
tind ber. för åren 1856—1860. 3
18
Stockholms stad.
Polis- och nattbevakning.
räknade, begärdes tillökning i anslaget från Brandvaktskasse-Administrationen med 3,333 R:dr 16 sk. och af
bränvinsutskänknings-afgifterna med 5,333 R:dr B:ko.
Sedan dels Sockenstämmo-Nämnden, efter det stadens fastighetsägare å sockenstämmor blifvit hörde öfver
denna framställning och dervid i åtskillige delar stannat uti skiljaktiga meningar, medelst beslut den 23
Februari 1853, under vissa vilkor bifallit, att för fortsatt bestridande af hufvudstadens nattbevakning genom
Polisens försorg, om möjligt medelst ökad personal, eller ock genom jemnare fördelning emellan stadens olika
delar, men på det sätt i öfrigt, som af Ofver-Ståthållare-Embetet blifvit föreslaget, af Brandvaktskasse-Administrationen
finge årligen, med lika belopp i hvarje månad, under en tid af fem år, räknade från den 1 September
1853, utbetalas ej allenast den summa af 30,000 R.dr B:ko, som förut för berörde ändamål utgått,
utan äfven den ifrågaställda tillökningen af 3,333 R:dr 16 sk. samma mynt; — dels Stockholms stads Brandförsäkrings-kontors
Öfver-Styrelse medgifvit, att kontoret finge fortfarande för en tid af fem år, räknad från
och med den 1 September 1853, utöfver i allmänhet gällande efter 35 skillingar för 1000 R:dr af i 12 år försäkrade
egendomsvärden beräknade och från Brandförsäkrings-kontoret till Brandvaktskasse-Administrationen
utgående brandvaktsafgift, såsom ytterligare bidrag för nattbevakningens underhållande, uppå bemälde adininistrationsre
qvisition, till densamma utbetala särskild förhöjd brandvaktsafgift af 13 skillingar för hvarje 1000
R:dr af ofvanberörde i 12 år försäkrade egendomsvärden, dock med enahanda förbehåll för öfrigt, som förut,
att under tiden någon förändring icke ägde rum i de tre Distriktsprutornas verksamhet, så att desamma fortfarande
blefvo vid eldstillfällen att tillgå och under nödigt befäl, af tillräcklig personal, utan någon särskild
kostnad betjenade; — dels ock Drätselkommissionen utlåtande rörande derifrån påräknade tillgångar i underdånighet
meddelat, täcktes Eders Kongl. Maj:t, efter det Öfver-Ståthållare-Embetet i en senare underdånig
skrifvelse hemställt, att, då anslagen från Brandvaktskasse-Administrationen och Brandförsäkrings-kontoret
blifvit beviljade för en tid af fem år, frågan om nattbevakningens fortgående på obestämd tid finge anses
förfallen, samt i stället nattbevakningens bestridande på föreslaget sätt måtte varda i nåder faststäldt endast för
nämnde tiderymd, — genom Nådigt Bref af den 1 Juli 1853, för tiden intill den 1 September 1858 till efterrättelse
i nåder fastställa Öfver-Ståthållare-Embetets ifrågavarande förslag angående bestridande af hufvudstadens
Polis- och Nattbevakning samt utgifterna dervid; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t, med bifall till ÖfverStåthållare-Embetets
derom gjorda anhållan, åt Öfver-Ståthållare-Embetet öfverlemnade, att, utan rubbning af
de för organisationen af dag- och nattbevakningen fastställda hufvudgrunder, på försök vidtaga mindre förändringar
i afseende på bevakningspersonalen samt dess tjenstgöring och fördelning inom de särskilda distrikten,
äfvensom att, vid ifrågakommande uppflyttning till högre lön inom öfverkonstapel- och Konstapels- graderna,
utan afseende å längre eller kortare tjenstetid, till åtnjutande af den högre lönen utse den person
inom samma grad, som Öfver-Ståthållare-Embetet ansåg dertill hafva gjort sig mest förtjent.
Innan den tid af fem år, under hvilken anslag till nattbevakningens ombesörjande genom Polisen voro
beviljade enligt Eders Kongl. Maj:ts sist åberopade Nådiga Bref, nalkades sitt slut, fann sig Öfver-StåthållareEmbetet
föranlåtet, att till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet ingå med framställning rörande Polisorganisationen
och anslagen dertill. Under det att, till följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning den 18 Januari
1855, angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade starka drycker, en högst
betydlig tillökning kom att äga rum uti stadens inkomster af beskattningen på nämnde drycker, hade nemligen
genom högt uppdrifne priser på alla lifsförnödenheter polispersonalens redan förut nog knappa lönevilkor blifvit
allt mera otillräckliga, hvaraf åter föranleddes talrik afgång bland polispersonalen och svårighet att med lämplige
personer fylla de uppkomna vakanserna. Derjemte syntes den höjda beskattningen på försäljningen af
rusdrycker, såsom förökande frestelserna till öfverträdelser af författningarne derom, göra anordnandet af särskild
poliskontroll behöflig. På dessa och i öfrigt anförda skäl och med framställning dels af de resultat,
hvilka genom tillämpningen af bestämmelserna i Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 9 Mars 1850 och
Stockholms stad.
Polis- och nattbevakning.
19
den 1 Juli 1853 visat sig hafva med hänsigt till det med nämnda institution afsedda ändamål dittills blifvit
i allmänhet ernådda, dels ock af de mindre förändringar i afseende å bevakningspersonalen samt dess tjenstgöring
och fördelning, hvilka, på grund af den enligt sistberörde Nådiga Bref meddelade rättighet, OfverStåthållare-Embetet
vidtagit, anhöll Öfver-Ståthållare-Embetet i underdånig skrifvelse af den 22 Oktober 1855,
hvilken skrifvelse i sistberörda hänseenden nu endast i underdånighet åberopas, att till beredande af tillgångar
för dels afiöriande af en kontrollerande Polistjensteman eller Polisadjutant med biträden, dels förbättrande
af den ordinarie Polispersonalens lönevilkor, dels ock fyllande af beklädnadsfondens behof af ökadt anslag,
Eders Kongl. Maj:t täcktes af stadens inkomster utaf minuthandel med och utskänkning af bränvin och andra
starka drycker, utom redan förut utgående 55,333 R:dr 16 sk., ytterligare anvisa en årlig summa af 19,666
Ridr 32 sk. 13:ko, att på samma vilkor, som förstnämnde belopp, utgå från och med början af år 1856, äfvensom
att Eders Kongl. Majit täcktes i öfrigt gilla de af Öfver-Ståthållare-Embetet uti den åberopade underdåniga
skrifvelsen föreslagna förändringar i Polisorganisationen och af Poliskammarens inkomst- och utgiftsstat.
I sammanhang härmed och då de myndigheter, från hvilka anslag, till Polisen utginge, ansågos äga giltige
anspråk på att, i likhet med hvad för andra allmänna verk ägde rum, redovisning för Polisens inkomster
och utgifter underkastades offentlig granskning, gjorde hos Eders Kongl. Majit Öfver-Ståthållare-Embetet
underdånig framställning om sådan förändring i de genom Kongl. Brefvet den 4 Maj 1850 meddelade bestämmelser,
rörande redovisningen af anslagen till Polisverket, att från och med det år, då den nya staten, i händelse
den gillades, komme att tillämpas, Poliskammarens räkenskaper underkastades granskning af en revision,
i afseende på hvars sammansättning Öfver-Ståthållare-Embetet föreslog, att Eders Kongl. Majit täcktes förordna
Ordförande, och att i öfrigt utsågos af Drätselkommissionen två Ledamöter, af Direktionen för Stockholms
Brandförsäkringsverk en Ledamot och af Brand vaktskasse-Administrationen likaledes en Ledamot; dock att,
enär utgifterna i och för Polisverket icke kunde med fullkomlig bestämdhet inom de uppgjorda utgiftstitlarne
begränsas, dervid måtte i nåder bestämmas, att det skulle vara Öfver-Ståthållare- Embetet obetaget, att använda
besparingar på en titel till utgifter under en annan; äfvensom Öfver-Ståthållare-Embetet ansåg nödigt, att
det till utgifter för upptäckt af brott och uppsigt å misstänkta personer anvisade anslag af 5000 Ridr Biko,
hvilket anslag dock aldrig skulle få öfverskridas, finge på samma sätt, som dittills, redovisas.
Hvad ()fver-Ståthållare-Embetet sålunda i underdånighet föreslagit blef, sedan Magistraten och Borgerskapets
Äldste uti afgifvet underdånigt utlåtande Öfver-Ståthållare-Embetets hemställan om ökadt anslag af
bränvinsmedlen förordat, af Eders Kongl. Majit genom Nådigt Bref af den 28 Maj 1856 till alla delar bifallet.
Genom underdånig skrifvelse af den 22 Mars 1858 framlades derefter af Öfver-Ståthållare-Embetet förslag,
rörande ombildning af hufvudstadens brandsläckningsväsende i förening med Polis- och Nattbevakningen
samt upprättande af en särskild på militärisk fot organiserad Brand- och Nattbevakningskorps; men samma
förslag förföll till följd af Stockholms stads invånares vägran att bevilja de medel, som skulle erfordras för
detsammas fullständiga genomförande; och Öfver-Ståthållare-Embetet anbefalldes, genom Nådiga Brefvet den 5
Oktober nyssberörde år, att före 1860 års utgång till Eders Kongl. Majit å nyo inkomma med utlåtande och
förslag i afseende å ordnandet af eldsläeknings-anstalteme i hufvudstaden; dock blef, på Öfver-StåthållareEmbetets
underdåniga hemställan och med hänsigt till hvad anfördt blifvit rörande angelägenheten deraf, att
brandsläcknings-väsendets ordnande sattes i sammanhang med den då ännu icke fullbordade Vattenledningen
härstädes, och att dess ändamålsenlighet jemväl för brandsläcknings-väsendet hunnit af erfarenheten ådagaläggas,
genom Nådiga Brefvet den 16 November sistnämnda år tillåtet att med omförmäldte underdåniga utlåtande
och förslag finge anstå, så att desamma först inom utgången af år 1862 behöfde vara afgifne. Till
förbättrande af nattbevakningens lönevilkor hade emellertid genom Sockenstämmo-Nämndens beslut blifvit beviljadt,
att, utöfver de från Brand vaktskassan för denna bevakning förut utgående 50,000 R:dr Rimt, ett ytterligare
anslag af 18,000 Ridr årligen finge från Brandvaktskassan till Öfver-Ståthållare-Embetet utbetalas, samt
20
Stockholms stad.
Polis- och nattbevakning.
att sammanlagda beloppet 68,000 R:dr berörde mynt finge utgå under trenne år, räknade från den 1 September
1858, äfvensom Brandförsäkrings-kontorets Öfver-Styrelse för samma tid af trenne år bifallit den tillökade
brandvakts-afgiftens fortfarande utbetalande, under dervid förut stadgadt förbehåll, och har Eders Kongl. Maj:t,
genom åberopade Nådiga Bref af den 5 Oktober 1858, förordnat, att nattbevakningen i hufvudstaden skulle
intill den 1 September 1861 ombesörjas på samma sätt som förut, med iakttagande af det gjorda förbehållet
i afseende å de tre af Stadsmilitär-kompaniet förut serverade distriktsprutornas verksamhet; hvarförutom och
jemte det Eders Kongl. Maj:t, på grund af hvad stadens Drätselkommission upplyst, angående tillgångarne å
de till stadskassan ingående bränvins-försäljningsrnedlen, biföll, att från samma medel finge, såsom bidrag till
bestridande af kostnaderne för Polis- och Nattbevakningen, ytterligare för ifrågavarande trenne år utgå ett
årligt belopp af 5000 R:dr Runt, Eders Kongl. Maj:t, sedan i det förut varande statsanslaget för Polisverket
15,000 R:dr B:ko eller 22,500 R:dr Runt, en årlig tillökning 5,600 R:dr R:mt, på sätt Nådiga Brefvet den 23
Februari 1858 utvisar, beviljats, fastställt följande (Tab. Litt. E) vid 1860 års slut ännu gällande utgifts-stat
för Polis- och Nattbevakningspersonalen:
Tab. Litt. E.
Utgifts- och inkomststat för Polis- och nattbevakning.
Utgifts-Slat.
Aflöning för Poliskammarens Embets- och Tjenstemän,
enligt Kongl. Brefvet den 23 Februari 1858
Aflöning för en kontrollerande Polistjensteman eller
Polis-Adjutant, arfvode
Under honom ställde 2 Poliskonstaplar:
Lön  330: —
Tjenstgöringspenningar  270: —
Ersättning för slitning af civila kläder . 60: —
660: -
2 Poliskonstaplar:
Lön
Tjenstgöringspenningar
Ersättning för civil beklädnad
270: —
270: —
60: —
600: —
2 Poliskonstaplar:
Lön
Tjenstgöringspenningar
Ersättning för civil beklädnad
210: —
270: —
60: —
540: —
2 Poliskonstaplar:
Lön
Tjenstgöringspenningar
Ersättning för civil beklädnad
174: —
270: —
60: —
504: —
Aflöning för 2 Vaktmästare:
Lön
Tjenstgöringspenningar
330: —
270: —
600: —
3 Ordonnanser:
lön
Tjenstgöringspenningar
270: —
270: —
540: —
Aflöning för 4 Kommissarier:
Lön
Tjenstgöringspenningar
Beklädnadsersättning
1,020: —
510: —
90: —
1,620: —
Aflöning för 4 Kommissarier:
Lön
Tjenstgöringspenningar
Beklädnadsersättning
900: —
510: —
90: —
1,500: —
10 Ofverkonstaplar:
Lön
540: —
Transport R:dr R:mt 540:
K:dr R:mt
1,500
1,320
1,200
1,080
1,008
1,200
1,620
6,480
6,000
12,480
R:dr R:mt
21,650
6,108
2,820
-| 30,578 I —
Transport 540: —
Tjenstgöringspenningar  270: —-
Beklädnadsersättning  90: —
900: —
10 Ofverkonstaplar:
Lön
450: —
Tjenstgöringspenningar
Beklädnadsersättning
270: —
90: —
810: —
10 Ofverkonstaplar:
Lön
390: —
Tjenstgöringspenningar
Beklädnadsersättning
270: —
90: —
750: —
40 Konstaplar:
Lön
. 330: —
Tjenstgöringspenningar
270: —
600: —
80 Konstaplar:
Lön
270: —
Tjenstgöringspenningar
270: —
540: —
40 Konstaplar:
Lön
234: —
Tjenstgöringspenningar
270: -
504: -
12,480
9,000
8,100
7,500
24,000
43,200
20,160
160 extra Konstaplar k 240 R:dr
Till ordinarie och extraordinarie Konstaplars beklädnad och beväring
För Kassörsgöromål och vård om Rustkammaren
För Läkarevård
Till belöningar för upptäckt af brott samt till uppsigt å misstänkta
personer
Till omkostnader för Polisvaktkontoren, skjuts- och transportkostnader,
skrifmaterialier, prenumeration å tidningar, tryckning af
kungörelser och annonser, lyshållning, inköp och underhåll af
inventarier, oförutsedda utgifter, m. m
Till pensionering af en del befäl vid det upplösta Nattbevakningskompaniet
30,578
124,440
38,400
17,032
450
300
7,500
12,000
1,500
Summa R:dr Runt
lnkomst-Slat.
Anslag från Statsverket
Från Stockholms stads Drätselkommission, af Stadskassan
Af den till bemälda kassa ingående afgift för rättighet att i hutvudstaden
idka handel med och utskänkning af bränvin och andra
spirituösa drycker..
Från Brandvaktskasse-Admiuistrationen
En tredjedel af Polispersonalens andel i de till Poliskammaren inflytande
bötesmedel, förslagsvis
Summa R:dr R:mt
232,200
28,100
15,000
117,500
68,000
3,600
232,200
Stockholms stad. Polis, Eldsläcknings- och Skjutsanstalter. 21
Dessutom uppbär Öfver-Ståthållare-Embetet såsom bidrag till nattbevakningens besörjande en af Stockholms
stads Brandförsäkrings-kontors Öfver-styrelse beviljad, utöfver den gällande, efter 73 öre för 1,000 R:dr
af i 12 år försäkrade egendomsvärden beräknade och från Brandförsäkrings-kontoret till BrandvaktskasseAdministrationen
utgående brandvakts-afgift af 27 öre för hvarje 1,000 R:dr af nyssberörde i 12 år försäkrade
egendomsvärden; men som vid detta anslag är fästadt det förbehåll, att någon förändring icke finge äga rum
i de tre af Stadsinilitär-korpsen före den nuvarande Polis- och Nattbevakningens uppsättning serverade distriktsprutornes
verksamhet, och det nu bestående Stadsmilitär-kompaniet kunnat öfvertaga serveringen af endast
en sådan spruta, har Öfver-Ståthållare-Embetet varit föranlåtet att för fullgörande af berörde vilkor uppsätta
och underhålla en särskild Brandsläcknings-korps, för hvilken kostnaderne dock på senare åren öfverstigit ofvanbemälda,
af Öfver-Ståthållare-Embetet uppburna särskildt förhöjda brandvakts-afgift, så att då den senare
för år 1860 utgjorde 13,999 R:dr 69 öre, berörde kostnader under samma år uppgått till 14,514 R:dr 60 öre;
och har fullgörandet af det vid ifrågavande anslag fästade vilkor sålunda medfört en årlig förlust, som måst
med Poliskassans öfriga tillgångar betäckas.
Af de uti Poliskammarens inkomst-stat upptagne poster är det från Brandvaktskasse-Administrationen
utgående anslag afsedt endast för nattbevakningen och likasom den särskildt tillökta brandvakts-afgift en, som
från Brandförsäkrings-kontoret utgår, beviljadt endast för en tid af tre år, som den 1 September innevarande
år tilländagick; hvaremot öfriga anslag äro beviljade för Polisverkets upprätthållande i allmänhet och utan
annan inskränkning till tiden, än att Eders Kongl. Maj:t, genom Nådiga Brefvet den 5 Oktober 1858, till ofvanberörde
tre år bestämt utgörandet af den då beviljade tillökningen af 5,000 R:dr uti anslaget af bränvinsförsäljningsmedlen.
Med begagnande af den Öfver-Ståthållare-Embetet, genom Nådiga Brefvet den 1 Juli 1853, tillerkända
rättighet att vidtaga mindre förändringar i afseende på polisbevakningen, har Öfver-Ståthållare-Embetet låtit
under år 1859, i samråd med Direktionen öfver härvarande Kurhus, anordna en för hämmande af den veneriska
smittans utbredning afsedd Besigtnings-byrä, hvars medicinska afdelning, ställd under Öfver-Läkarens vid
kurhuset inseende, och jemte lokal bekostad af Kurhus-Direktionen, utgöres af tvänne besigtningsläkare, och
vid hvilken, för utöfvande af nödig polisuppsigt, äro till tjenstgöring beordrade dels en ordinarie Poliskommissarie
eller Öfverkonstapel, dels ock tvänne särskildt för ändamålet antagne Konstaplar. Enligt hvad öfverLäkaren
vid kurhuset vitsordat, har, genom denna anstalt, den veneriska smittan i hufvudstaden så väl till
utbredning, som i synnerhet till intensitet, blifvit i betydlig mån minskad.
För öfrigt har Öfver-Ståthållare-Embetet, enär sådant med Polis-institutionen äger sammanhang, skolat
i underdånighet anmäla, att från polispersonalens pensions-inrättning, för hvilken Eders Kongl. Maj:t den 2
Februari 1854 i nåder fasställt reglemente, hafva några andra understöd hittills icke blifvit utbetalde, än sådane,
hvartill reglementets 12 § föranleder, och hvilka för sistlidet år 1860 utgjorde sammanlagdt 899 R:dr
83 öre; uppgående pensions-inrättningens behållning vid nyssberörde års slut till 136,516 R:dr 74 öre.
På sätt Öfver-Ståthållare-Embetet här ofvan i underdånighet anfört, åligger det Öfver-Ståthållare-Embetet
att före utgången af år 1862 till Eders Kongl. Maj:t inkomma med utlåtande och förslag i afseende å
ordnandet af eldsläcknings-anstalterne; och har Öfver-Ståthållare-Embetet i sådant afseende anmodat stadens
Handels- och Ekonomi-kollegium att före innevarande års slut till Öfver-Ståthållare-Embetet afgifva yttrande
om och hvilka förändringar, enligt Kollegii åsigt, borde uti de för närvarande gällande föreskrifter rörande
brandsläckningsväsendet äga rum.
Uti skjutsnings-anstalterne har, sedan Öfver-Ståthållare-Einbetets förra Embetsberättelse i underdånighet
afgafs, någon annan förändring icke vidtagits, än att den vid Norrmalmstorg förut förlagde gästgifvaregård
numera förflyttats till egendomen N:o 24 i qvarteret Bryggaren vid Klara Norra Kyrkogata.
22
Stockholms stad.
Gaturenhållning och belysning.
I utförandet af bestyret med g atur enhällning en inom hufvudstaden har otvifvelaktigt på senare tider
förbättring varit märkbar, i följd af dels skärpta stadganden och noggrannare kontroll å ordningsmaktens
sida, dels ock stegrade anspråk hos allmänheten; men dervid återstår ännu mycket att Önska. Ett af de nödvändigaste
vilkoren för en nöjaktig gatu- och gårdrenhållning, nemligen att för detta ändamål emot billig betalning
hafva beqvämlig och ymnig tillgång på vatten, har emellertid, genom den nya vattenlednings-anläggningen
numera blifvit afhjelpt. Då Öfver-Ståthållare-Embetet fördenskull ansett tiden vara inne att å nyo taga i
öfvervägande, om icke sättet för verkställighet af den renhållningsskyldighet af berörda beskaffenhet, som åligger
enskilde fastighetsägare, bör annorlunda än hittills ordnas, hvilken fråga för mera än tio år sedan väcktes,
men, ehuru behofvet af förändringen allmänt uttalades och erkändes, då likväl förföll, har Öfver-StåthållareEmbetet,
vid början af innevarande år, anmodat hufvudstadens församlingar att utse Komiterade för att i
detta ämne afgifva yttrande och förslag. Hvad desse Komiterade tillgjort och de förbättringar, beträffande
gaturenhållningsbestyret, som af deras förslag eller eljest må följa, för detta torde Öfver-Ståthållare-Embetet
blifva i tillfälle att i nästa femårsberättelse närmare redogöra. Särskildt får Öfver-Ståthållare-Embetet omförmäla
den förändrade åtgärd, som under detta qvinqvennium i afseende å afträdesrenhållningen vidtagits,
nemligen att endast välfrejdade personer till detta arbetes verkställande numera antagas, hvarigenom detsamma
också nu förrättas med så litet störande buller, som möjligt, och i allmänhet med mera punktlighet och
ordning, än förut. Enär sådane personer icke, utan emot betydligt högre aflöning än tillförene ägt rum, stått
att erhålla, har nämnda anordning för stadskassan visserligen medfört ökad utgift, som, genom samtidigt påbjuden
höjning af den för latrinkärls hemtning förut bestämda afgift, dock till väsendtlig del blifvit betäckt,
men förändringen — hvilket med densamma äfven afsågs — har dessutom visat sig välgörande genom minskadt
antal stölder, ty, såsom nogsamt är kändt, föröfvades antingen åtskillige sådane omedelbart af den vid
afträdesrenhållningen förut anställda betjening, bestående hufvudsakligen af mera eller mindre vanfrejdade
personer, eller ock beredde så beskaffade personer leinnadt tillträde till egendomarne och af dem såmedelst
förvärfvad närmare kännedom om lokalens beskaffenhet många tillfällen till uppgörande af planer för stölder,
som sedermera föröfvades.
I Öfver-Ståthållare-Embetets berättelse för åren 1851—1855 finnes, i fråga om gatubelysningen, omnämdt,
hurusom den, för berörda angelägenhets hardhafvande, särskildt tillsatta styrelse, benämnd Lyshållnings-Administrationen,
den 5 Juli 1852 med Gaslysnings-aktiebolaget afslutat kontrakt om besörjande af den allmänna
gatubelysningen i hela hufvudstaden dels med olja och dels med gas, hvilket kontrakt den 4 Juli 1853 slutligen
blifvit underskrifvet. Uti samma berättelse omförmäles jemväl, att Gaslysnings-aktiebolaget under loppet
af år 1856 till Administrationen gjort framställning om skyndsammare anläggning af gaslysning äfven i de öfrige
församlingarne *) mot förändring af vissa vilkor i ofvannämnde kontrakt, hvilken fråga icke var afgjord
när Öfver-Ståthållare-Embetets berörda berättelse den 30 September 1856 afgafs. Efter vidlyftiga undersökningar
och underhandlingar, hvilka ansågos sätta utom allt tvifvel att, i af händelse fullföljd tillämpning af det
primitiva kontraktets bestämmelser rörande successiv nedsättning af priset å gas, som för enskild förbrukning
åtgår, den afsedda utsträckningen af gaslysning till de icke centrala församlingarne ej någonsin under hela kontraktstiden
kunde komma till stånd, blef slutligen frågan emellan Lyshållnings-Administrationen och Gaslysningsaktiebolagets
Direktion afgjord den 14 Maj 1856, hvarefter och sedan ej mindre Öfver-Ståthållare-Embetet och
Drätselkommissionen, än äfven Gaslysnings-aktiebolaget gillat de öfverenskomne förändringarne i det primitiva
kontraktet, samma förändringar definitift antogos och underskrefvos den 26 Januari 1857.
Enligt det sålunda förändrade kontraktet stadgades hufvudsakligen följande. Bolagets Direktion förband
sig att med all skyndsamhet utföra gasrörledningar inom Maria, Katharina, Ladugårdslands, Kungsholms,
Adolf Fredriks och återstående del af Johannis församlingar till de derför, uti uppgjord plan, afsedde gränser
*) De s. k. centrala, i hvilka gaslysning först infördes, voro Storkyrko-, Klara, Jakobs och en del af Johannis församlingar.
Stockholms stad.
Gatubelysning.
23
och att på dessa ställen senast till lysningsterminens början om hösten 1860 hafva anordnat den allmänna
gatubelysningen med gas i fullständigt skick. Prisbestämningen i afseende på gas, som till enskilde förbrukare
afsättes, förändrades sålunda, att, oberoende af större eller mindre gaskonsumtion, betalning finge af
Direktionen debiteras efter 4 R:dr 36 sk. Banko eller 7 R:dr isl öre Runt per 1000 kubikfot för tiden från
och med 1856 till och med 1870, men sedermera framgent intill kontraktstidens slut icke högre, än efter 7
R:dr Runt per 1000 kubikfot. Funne Administrationen nyttigt att, uti mera aflägsna delar af staden, dit,
enligt omförmälda plan, gasrörledningen ej var afsedd att utsträckas, vissa gaslyktor ändock, i stället för Argandska
lampor, blefvo inrättade och samtyckte Direktionen till sådan utsträckning, finge för dessa gaslyktor,
som kommo att lysa under den för gaslyktorne i allmänhet bestämda tid, enahanda betalning af 60 R:dr Runt
årligen per stycke uppbäras, som för Argandsk lampa utgått eller skulle utgå; hvarjemte den, genom första
kontraktet, bolaget medgifna vilkorliga rättighet att, äfven efter de första 30 årens utgång, under ytterligare
30 år begagna sitt gasverk för afsättning åt enskilde förbrukare utsträcktes till 1950 års slut.
De för den sålunda beredda utsträckningen af gaslysningen erforderliga arbeten och nödige anordningar
verkställdes vederbörligen, så att, sedan åtskilliga andra förbättringar jemväl blifvit efter hand vidtagne, såsom
alla halfva gaslågors längs Skeppsbron utbytande mot hela, inrättande af gaslysning i Berzelii park och å
återstående delen af Nybrohamnskajen, äfvensom partiela förbättringar i afseende å oljebelysningen verkställde,
gatubelysningen den 31 December 1860, då Lyshållnings-Administrationen upphörde och Gatuläggningsoch
Lyshållnings-Styrelsen i stället trädde i verksamhet, verkställdes med följande antal lyktor, nemligen 1,840
gaslyktor, deraf 1,548 med hela och 292 med halfva lågor samt 515 oljelyktor, deraf 310 Argandska och 205
små lyktor.
I anledning af dessförinnan uppkommen fråga om förstärkande af belysningen å Gustaf Adolfs torg med
flere allmänna platser, har Administrationen meddelat sig med Gaslysnings-aktiebolagets Direktion för erhållande
af kostnadsförslag, ritning till flerarmiga kandelabrar m. m., som dock till 1860 års slut ej kommit till
utförande; och ehuru egentligen tillhörande framtida redogörelse för femårsperioden 1861—1865, tillåter sig
Öfver-Ståthållare-Embetet att här nämna, det Gatuläggnings- och Lyshållnings-Styrelsen under loppet af innevarande
år 1861, i fortsättning af de utaf upphörda Lyshållnings-Administrationen, med afseende å belysningens
förstärkande, fattade beslut, vidtagit åtgärder, åsyftande att medelst anbringande af fyra stycken trearmiga
kandelabrar åstadkomma åtminstone tredubbelt starkare gasbelysning än den nuvarande omkring statyen
å Gustaf Adolfs torg samt med Gaslysnings-aktiebolagets Direktion träffat aftal angående dels kandelabrars
anbringande jemväl å Norrmalms torg, Hötorget och nya torget vid Mosebacke och dels utsträckning af gaslysningen
till de flesta af stadens tullar.
Lyshållnings-Administrationens inkomster och utgifter hafva, under åren 1856—1860, varit följande: Tab. Litt.
Tal». Litt. F. Inkomster och utgifter för gatubelysningen.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Inkomster:
Från Krono-uppbördsverket, årsuppbörd
61,336
65
64,048
72
68,252
22
75,464
91
84,113
63
» Öfver-lntendents-Embctet, för kronans hus
2,237
94
2,237
94
2,237
94
2,237
94
2,237
94
» Stockholms Drälselkommission
10,586
86
10,558
51
10,969
40
11,048
98
11,043
99
» Rikets Ständers Bank
346
50
346
50
346
50
346
50
346
50
» Stockholms Brandförsäkrings-kontor
17,353
56
17,784
66
18,053
18
18,482
8
18,925
54
» Rikets Ständers Riksgälds-kontor
318
75
318
75
318
65
318
75
318
75
» Riddarhuset
150
—
150
—
150
— '
150
—
150
—
Summa
92330
26
95,445
8
100327
99
108,049
16
117.136
35
Utgifter:
Förvaltningskostnader
82,694
72
83,179
25
85,549
7
92,436
85
102,216
91
24
Stockholms stad.
Gatläggning.
Angående Förvaltningen för gatuläggnings-arbetena i hufvudstaden, hvilken, till följd af Kongl. Brefvet den
13 Maj 1845, haft sig uppdraget underhåll och anläggning af stadens gator och allmänna platser, jemte grusning
af stadens vägar, men hvars befogenhet, på grund af Kongl. Brefvet den 7 December 1860, vid utgången
af sistnämnda år upphört, då detta bestyr öfvertagits af Gatuläggnings- och Lyshållnings-Styrelsen, hafva
följande uppgifter blifvit meddelade *).
o
Ar 1856 oinlades Götgatsbacken, Klara Bergs-, Mäster Samuels-, Södra Tullports-, Nya Qvarters- och
Roslagstullsgatorne, hvarjemte Kungsbacken, Backen å Riddareholmen och Nedra Slussgatan sänktes, kaj nedanför
Kongl. Kanslihuset och en större stentrappa i Urvädersgränden å Södermalm anbringades.
1857 omlades kajen vid Kornhamn tillika med Kornhamns torg, Kungsbacken med Tre backar lång,
Carl XIV Johans torg, Tanto-, Sandbergs-, Södra Tullports-, Qvarn-, Lästmakare-, Garfvare-, Parmmätare-,
Klara Bergs- och Lilla Nygatorne, samt Oxtorget med Oxtorgsgatan.
1858 omlades Brunkebergs torg, Arsenals-, Westra Ban-, Lilla Wattu-, Skeppare-, Södermanlands-, Svartens-,
Gamla Kungsholmsbro-, Lilla Ny-, Garfvare- och Parmmätaregatorne, af hvilka en del sänktes, hvarjemte
vändplan vid Mosebacke blef afschaktad och utsprängd.
1859 omlades Westerlång-, Malmskilnads-, Gamla Kungsholmsbro-, Svartens-, Göt-, Maria Högbergsoch
Clevegatorne, Hötorget och Nybron, hvarjemte trappa å Fiskaregatan anbringades, samt afschaktning och
sprängning vid vänd planen å Mosebacke fortsattes.
1860 omlades Orebrohamnen, Johannis plan, Norrmalmstorg, Kungsholmstorg och Postmästarebacken,
Stadssmedje-, Munkbro-, Norrmalms-, Kammakare-, Lilla Wattu-, Stora Humlegårds-, Lutterns-, Lästmakare-,
Cleve-, Maria Högbergs-, Katharina Högbergs- och Ragvaldsgatorne.
Jemte det trottoirer blifvit anlagde utmed gator, hvilkas bredd sådant medgifvit, hafva under dessa år
grusningar blifvit verkställde å icke stenlagde gator och å stadens utom tullarne befintlige vägstycken; hvarförutom
Förvaltningen underhållit afioppstrummor och anlagt ny stentrumma vid Kungsholmstorget.
Tabb.Litt.6.H. Öfver de olika slag af arbeten, Förvaltningen under ifrågavarande period ombesörjt, meddelas följande
sammandrag:
Tab. Litt. G. Verkställd gatuläggning.
° SS
^ g.-?
03
005 O
^ P-o
o
Berg-
spräng-
ningar.
P*
5. 8*
° fr
09 g
” S
Anlagde
trottoirer
med hug-  gen kant-  sten.
Uppförde
stenmu-
rar.
Ny- och
omlagde
gator.
Berg-
spräng-
ningar.
p»
S.K1
cg fr
5 fr
* r
Anlagde
trottoirer
med hug-  gen kant-  sten.
Uppförde
stenmu-
rar.
qvadr.famnar.
kubikfamnar.
kubikfamnar.
sträckfot.
kubikfot.
qvadr.famnar.
kubikfamnar.
kubikfamnar.
sträck fot.
kubikfot.
År 1856
6,828
47
876
6,804
År 1859
7,964
350
127
2,245
» 1857
6,455
12
3,059
» 1360
14,808
276
509
3,955
24,468
» 1858
7,412
146
280
3,233
Summa
43,467
831
916
13,368
31,272
Tab. Litt. II. Inkomster och utgifter till gatuläggning.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Från Ofver-Intendents-Embetet
1,500
1,500
1.500
1,500
1,500
» Stadens Drätselkommission
14,250
—
14.250
—
14,250
—
14,250
—
14,250
» » Brandförsäkrings-kontor
34,707
13
35,569
33
36,106
37
36,964
17
36,000
Bidrag af hus- och tomtägare
11,326
54
11,737
1
12.584
40
14,582
38
15,777
10
Ersättning för arbeten, som blifvit verkställde åt publike Verk och Inrätt-
ningar samt enskilde personer i
13,404
59
41,215
12
35,480
57
69,825
25
90,905
82
Tillfälliga inkomster
2,102
94
854
76
449
52
1,150
64
3
50
Summa R:mt R:dr
77,291
20
105,126
22
100.370
86
138,272
44
158,438
42
*) Vid dessa uppgifter bör erinras, dels att der en och samina gata upptages hafva blifvit två på hvarandra följande år omlagd, dermed
rätteligen afses endast olika delar af densamma, och dels att der kaj uppgifves vara omlagd, dermed förstås allenast utmed kaj
befintlig gång- eller körbana.
Stockholms stad.
Fångantal.
Vattenledning. 25
Inom stadens Cellfängelse hafva, sedan Öfver-Ståthållare-Embetets förra Berättelse afgafs, icke några Tab. Litt. i.
anmärkningsvärda förändringar inträffat. Antalet af derstädes förvarade fångar har utgjort hvad tab. Litt. I utvisar,
eller i medeltal omkring 3,557 personer årligen. Antalet fångar åren 1851—1855 utgjorde 24,709, eller i
medeltal för fem år omkring 4,941 personer årligen; och har således, under åren 1856—1860, antalet fångar
i liufvudstaden ganska betydligt nedgått.
Under åberopande af hvad i Öfver-Ståthållare-Embetets senast afgifna Femårsberättelse finnes omförmäldt
beträffande af vederbörande fattade beslut för tillvägabringande af en Vattenledning i hufvudstaden,
får, angående den vidare utveckling, berörda angelägenhet under åren 1856—1860 erhållit, Öfver-Ståthållare
Embetet,
i fortsättning af åberopade Berättelse, nu lemna följande redogörelse:
Sedan, i öfverensstämmelse med vederbörandes beslut, Öfver-Styrelse för vattenledningen under loppet
af år 1856 blifvit utsedd, och denna styrelse i slutet af December månad samma år tillsatt den Direktion, som
det skulle åligga, att, efter utarbetad och godkänd arbetsplan, besörja vattenledningens anläggande och förvaltning,
trädde denna Direktion vid början af år 1857 i verksamhet. Då, uti de för arbetets utförande bestämde
grunder, bland annat, blifvit föreskrifvet, att in- eller utländsk Ingeniör af bepröfvad skicklighet och
erfarenhet borde i ämnet höras, innan förslag till arbetsplan och kostnadsberäkningar utarbetades och underställdes
vederbörandes pröfning, anmodade Direktionen i början af sistnämnde år en af Englands mest utmärkte
Ingeniörer i detta fack, Th. Hawksley, hvilken anlagt vattenledningar i flere af Englands större städer
och i detta speciela slag af anläggningar ägde stort anseende, att verkställa en detaljerad granskning af den
uppgjorda planen. Herr Hawksley åtog sig detta uppdrag och inkom i Februari månad 1858 till Direktionen
med yttrande rörande den af honom då verkställda granskningen; och hufvudsakligen stödjande sig på de
åsigter, bemälde Ingeniör i frågan uttalat, började nu Direktionen utarbeta förslag till plan för vattenledningens
utförande samt afgaf den 19 April samma år till Öfver-Styrelsen utlåtande i ämnet. Detta förslag blef,
efter vederbörandes hörande, sedermera till hufvudsakliga delar af Öfver-Styrelsen gilladt och godkändt, hvarefter
och sedan Direktionen den 9 derpåföljde Juni blifvit anmodad att genast gå i författning om vattenledningsarbetets
påbörjande, beställa erforderlige materialier samt i öfrigt vidtaga nödiga åtgärder för anläggningens
skyndsamma utförande, gräfnings- och planeringsarbetena å den för anläggningen bestämda plats vid
Skanstull den 26 derpåföljde Juli påbörjades. Arbetet har sedermera utan synnerligt afbrott fortgått, och äro,
enligt den fastställda planen, följande arbeten utförde, nemligen: A) vid Skanstull, hvarest blifvit anlagde dels
Fortsättning af Tab. Litt. H. Inkomster och utgifter till gatläggning.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Utgifters
Förvaltningskostnad
5,362
50
6,637
50
6,737
48
6,737
48
6,737
48
Verkställde arbeten
61,514
85
107,888
58
74,598
87
102,862
62
169,547
36
Tillsyningsmäns arfvoden
1,830
—
1,810
—
2,100
—
2,515
—
3,057
50
Arrende för stadens grusbackar
1,500
—
1,500
—
1,500
—
1,500
—
1,500
—
Afskrifningar
823
30
579
19
311
13
64
25
5,077
18
Diverse utgifter
1,721
16
1,273
52
1,374
45
2,636
13
2,470
22
Summa Emit R:dr
72,751
81
119,688
79
86,621
93
116,315
48
188,389
74
Tab. Litt. I. Antal fångar i stadens cellfängelse.
Ransak-
nings-
fångar.
Polis-
fångar.
Summa.
Ransak-
nings-
fångar.
Polis-
fångar.
Summa.
År 1856
» 1857
578
570
2.691
2.691
3,269
3,261
År 1859
» 1860
445
461
3,222
3,468
3,667
3,929
» 1858
541
3,121
3,662
Summa
2,595
15,193
17,788
Öfver-Slålhållare-Embelcls und. ber. för åren 1856—1860. 4
26 Stockholms stad.
Vattenledning.
Försäkrings-anstalter.
ett machin- och ångpannehus, inrymmande två vid Bergsunds mekaniska verkstad förfärdigade pumpmachiner,
hvardera af 60 hästkrafter och beräknade hvardera att kunna på 12 timmar uppfordra 1,000,000 kannor vatten
till den å stadens öppna berg befintliga servisreservoir, dels tre stycken filtrérbassiner af cirka 17,000
o
qvadratfots yta, uti hvilka vattnet inpumpas från Arstaviken och sedan det genomgått ett 51 fot tjockt lager
af sand och grussten, inpressas i en gemensam brunn, hvarifrån det vidare och efter behof drifves till servisreservoiren,
och dels ett boningshus, afsedt för den vid vattenledningen erforderliga arbetspersonal; B) ä stadens
öppna berg, der servisreservoir blifvit anlagd, som rymmer 2,000,000 kannor vatten, hvars högsta yta,
när reservoiren är fylld, ligger 195 fot öfver slusströskeln; — och C) det inom hufvudstadens alla församlingar,
med undantag af Kungsholms församling, utsträckta rörnät med hufvudrör af 19, 14, 12, 10, 9, 8, 7, 6
och 5 tums inre diameter och utdelningsrör af 4 tums diameter, dessa sistnämnde utlagde till omkring 2
mils längd; hvarförutom, å särskilde ställen inom vattenledningens område, en mängd brandposter blifvit ordnade.
Kostnaden för de utförda vattenledningsarbetena hade, vid 1860 års utgång, uppgått till 1,093,000 Riksdaler.
Under Afdelningen Politi har, angående nedannämnde Försäkrings-inrättningar och andre här i staden
befintlige anstalter, som afse kreditens och företagsamhetens underlättande samt sparsamhetens främjande,
Öfver-Ståthållare-Embetet ansett sig böra intaga följande:
Stockholms stads Brandförsäkrings-kontor. Stiftadt. år 1746, blef Reglemente för detsamma i nåder faststäldt
den 18 Mars samma år, deruti åtskillige förändringar likväl sedermera ägt rum, varande det för kontoret
nu gällande reglemente utfärdadt den 19 December 1807. Allmänna Styrelsen af denna, endast för
fastighet i Stockholm afsedda, försäkrings-inrättning utgöres af 100 Män, nemligen af Ridderskapet och Adeln
25, Ståndspersoner 25, handlande Borgerskapet 25 och af handtverksidkande Borgerskapet 25 personer, alla
sådane, som äga försäkrade hus. Dessa 100 män utvälja klassvis, genom votering med slutna sedlar, antingen
af sina egne ledamöter eller andre husägare, den Direktion, som förvaltar kontoret, nemligen af Ridderskapet
och Adeln 2, af Ståndspersoner 2, af handlande Borgerskapet 2 och af handtverksidkande Borgerskapet
2, så att direktörernes antal alltid utgöres af 8 personer. Förutnämnde 100 män sammanträda när direktionen
anser sådant, för målens handläggning, nödigt, men alltid en gång om året i Januari månad, för att bland
sig klassvis utvälja 8 män för granskning af kontorets förvaltning och räkenskaper. Revisorerna sammanträda
i November månad och afgifva, efter slutadt arbete, berättelse till de etthundra. Hvarje år afgå 4 af Direktörerne,
nemligen i hvarje klass den, som längst i egenskap af Direktör tjenstgjort, och nya väljas af den klass,
till hvilken han hört. Den afgångne kan åter inväljas. Vid utgången af år 1860 utgjorde kontorets kapitalbehållning
7,674,297 R:dr 79 öre, inberäknadt värdet af kontorets fastighet 90,000 R:dr. Inkomsterna uppgingo
till 438,913 R:dr 80 öre och utgifterna till 285,251 R:dr 88 öre. Antalet försäkrade egendomar utgjorde
omkring 4,400 och det belopp, för hvilket samma egendomar blifvit försäkrade, 100,849,249 R:dr 15 öre.
För säkrings-Aktiebolag et Skandia. Detta bolag, för hvilket Stadgar den 12 Januari 1855 blifvit af Eders
Kongl. Majit fastställde, började väl redan samma år sin verksamhet för så väl lif- som brandförsäkring, men
egentliga utvecklingen af Bolagets rörelse, infaller dock under den tidsperiod, denna berättelse omfattar. Bolaget
har utsträckt sin verksamhet icke blott till Sverige, utan äfven till Norge, Finland, Danmark och
Hamburg. De i Danmark och Hamburg upprättade agenturer hafva dock åter blifvit indragne, hvaremot
bolaget ännu vid 1860 års slut fortsatte brandförsäkringsrörelsen i Finland.
Om bolagets rörelse och ställning vid 1860 års slut äro följande uppgifter lemnade:
Lifförsäkrings-rörelsen. Från hösten 1855 till slutet af 1860 hade hos bolaget 1,992 personer erhållit
lifförsäkring medelst 3,742 försäkringsbref. Vid 1860 års slut voro försäkrade 1,519 personer medelst 2,960
försäkringsbref, lydande å ett sammanräknadt försäkringsbelopp af 10,069,997 R:dr. Under hela nämnda tid
hade premieinkomsterna uppgått till 1,186,562 R:dr 22 öre, deraf, till följd af 50 dödsfall, blifvit utbetaldte
331,995 R:dr samt till liflörsäkringsfond afsatte 552,507 R:dr 99 öre.
Stockholms stad.
Försäkrings-anstalter.
Enskilda banken. 27
Brandförsäkrings-rörelsen. Under år 1860 hade bolaget meddelat brandförsäkring för 179,438,536 R:dr
00 öre. Premieinkomsten samma år utgjorde 1,112,388 R:dr 53 öre. Uti brandskador hade blifvit utbetaldte
720,133 R:dr 20 öre och i reassuranspremier 244,773 R:dr 93 öre. Bolagets ansvarighetsbelopp vid 1860 års
slut utgjorde 189,022,689 R:dr 24 öre.
Bolagets fonder. Den inbetalda delen af grundfonden, som ursprungligen uppgick till 1,500,000 R:dr,
hade vid 1860 års slut, genom förluster å brandförsäkrings-rörelsen, blifvit minskad till 1,307,112 R:dr 42 öre;
men dessutom funnos vid nämnde tid försäkringsfonder, uppgående: Liffbrsäkrings-fonden till 552,507 R:dr 99
öre och Brandförsäkrings-fonden till 395,092 R:dr 29 öre.
Stockholms Enskilda Bank. Denna, ett bolag tillhörande Inrättning, för hvilken Eders Kongl. Maj:t den
1 Juli 1856 beviljat Oktroj under tio år, räknade från den 1 September samma år, öppnades den 15 derpåföljde
Oktober. Bolaget, hvars delägare äro solidariskt ansvarige för Bankens alla förbindelser, har, till rörelsens
drifvande, sammanskjutit en grundfond af 1,000,000 R:dr. Rörelsen omfattar alla de grenar, som vanligen
tillhöra en banks verksamhet. De vigtigaste äro: penningars emottagande på depositionsråkning mot ränta,
lämpad efter ömsesidigt öfverenskommen uppsägningstid; upp- och af skrif ning sr åkning, dervid en hvar kan erhålla
sitt konto på insättning af penningar, hvilka kunna af räkningshafvaren genast utassigneras eller återlyftas;
kreditivrörelse, dervid banken, med afseende å den säkerhet, som blifvit till banken öfverlemnad, beviljar
kreditivtagare ett visst belopp, som får af honom vid tillsägelse disponeras, och äger denne jemväl, då han
för godt finner, göra afbetalningar å sin skuld; vexeldiskontering och utlemnande af lån mot reverser, obligationer
och varor; hvarförutom, till undvikande af kontanta penningars försändande med posten, banken tillhandahåller
postremissvexlar, hvilka infrias vid de flesta Bank-kontor i landsorterna. Banken är jemväl berättigad
att utgifva egna sedlar; dock lärer denna rörelsegren hafva blifvit i jemförelsevis ringa utsträckning begagnad.
Utom den ökade lättnad i sina operationer, som de större affärerna vunnit genom tillkomst af en
ny utväg för erhållande af dels förlag, dels lån och vexeldiskontering, har bankens depositionsrörelse varit för
detta samhälle särdeles gagnande. Det enkla och beqväma sättet att göra äfven de minsta besparingar genast
fruktbärande har ock blifvit af alla samhällsklasser begagnadt. Sålunda funnos den 31 December 1860 på
depositionsräkning inneståendo 6,826,300 R:dr, som blifvit insatte af 480 bolag, korporationer, föreningar, kassor
och milda stiftelser, af 1,820 fruntimmer och af 3,326 andre personer. Från bankens öppnande till 1860
års utgång har antalet depositioner utgjort tillhopa 18,906 stycken.
Ur bankens behörigen reviderade räkenskaper, meddelas i öfrigt nedanstående öfversigt: Tab. Litt.
Under hela tiden från bankens tillkomst, har endast en gäldenär blifvit lagsökt, dervid skulden dock
inbetaldes innan verkställighet af meddeladt. utslag följde, och de förluster, banken gjort vid inträffande konkurser,
hafva, i förhållande till omfånget af bankens rörelse, varit ganska obetydliga, hvilket i sin mån visar,
att rörelsen drifvits med nödig försigtighet.
Tab. Litt. K. Öfversigt af Stockholms Enskilda Banks ställning den 31 December 1860.
Skulder:
R:dr.
öre.
Tillgångar:
R:dr
öre.
Loltägarnes kapital
1,000,000
—
Grundfonds-hypotheker
600,720
—
Reservfonden
500,000
—
Kassabehållning
1,792,650
23
Depositionsräkningen
6,826,300
-
Vexlar och obligationer, lån mot reverser och varor
10,151,333
95
Upp- och afskrifningsräkningen
2,454,160
i
Kreditiv-räkning, utestående
1,303,300
—
Utelöpande banksedlar
1,557,115
—
Osäkra fordringar 19,141 R:dr 18 öre, upptagne till
10
—
Diverse förbindelser
132,587
6
Inventarier och organisations-kostnader
3,100
—
Saldo af obetalda räntor
44,502
72 :
Fastighets- och nybyggnads-konto
137,549
60
Dito af löpande räkningar med andra Banker och personer .
1,337,286
97
Dito till ordinarie bolagsstämmans disposition
136,711
99
Summa R:mt R:dr
13,988,663
78 |
Summa R:mt R:dr
13,988,663
78
28
Stockholms stad.
Sparbanken. Pantlåne-inrättningen. Undervisnings-anstalter.
Stockholms stads Sparbank. Angående denna Inrättning, som stiftades 1821 och förvaltas, enligt senast
den 15 Juli 1859 i nåder faststäldt Reglemente, af en Direktion, bestående af 24 ledamöter, hvilka för denna
befattning icke åtnjuta lön eller arfvode, har Direktionen meddelat, att totalbeloppet af Sparbankens kapitaler,
som, vid början af år 1856, utgjorde 2,466,687 R:dr 4 sk. l r:st., nemligen: Delägarnes behållning 2,325,503
R:dr 38 sk. samt ett öfverskott Banken till godo af 141,183 R:dr 14 sk. i r:st, allt banko, vid 1860 års utgång
besteg sig till 3,765,442 R:dr 35 öre R:mt, hvaraf Delägarnes behållning var 3,410,007 R:dr 57 öre; att
Sparbankens, dels genom gåfvor, dels genom räntevinst och tillfallne medel, uppkomna, enskilda fond uppgick
till 355,434 R:dr 78 öre, och att antalet af delägare, sorn hade medel hos Sparbanken deponerade, var, vid
1856 års början, 20,072 och, vid slutet af år 1860, 21,293 personer; och meddelas, angående Sparbankens
Tab. N:oia. ställning i öfrigt i Tab. N:o 12 sammandrag enligt det gemensamma formuläret för femårsberättelserne.
Tab. Litt. l. Stockholms Assistans- eller Pantlåne-lnrättning. Angående denna Inrättnings lånerörelse, afsedd för de
mindre bemedlade folkklassernas betjenande med lån mot pant af lös egendom, har meddelats nedanstående
sammandrag Tab. Litt. L.
Angående de, särskildt för handelrörelsens underlättande, i senare tider tillkomne föreningar, hänvisas
till hvad här ofvan, sid. 13, beträffande Stockholms Kredit-, Garanti- och Diskontföreningar, finnes anfördt.
Tabb. Litt. m o. n. Angående hufvudstadens Undervisnings-anstalters samt Fattigförsörjnings-, Välgörenhets-, Sjukvårds- och
Arbetsinrättningars tillstånd, sådant detsamma, enligt vederbörandes uppgifter, befunnits vid 1860 års slut, får
Tab. Litt. L.
Pantlåne-inrättningens rörelse.
Utgifne lån.
Inbetaldte lån.
Inrättningens inkomster.
Inrättningens utgifter.
Genom lösning.
Genom auktion.
Influten rän-  ta och provi-  sion ålösta
och sålda
panter.
Influten
straff-afgift.
Influten
auktions-  provision
och slag-  afgift.
Summa
inkomst.
Aflönings-
kostnader.
Ränta å
Lånekapi-  talet.
Diverse om-  kostnader.
Summa
utgift.
Antal.
Kapital.
Antal.
Kapital.
Antal.
Kapital.
Q
Stycken.
K: dr.
öre.
Stycken.
R:dr.
öre.
Stycken
R:dr.
urc.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
Ar
1856...
137,429
1,005,770
—
123,965
888,746
—
13,772
80,386
—
59,239
27
2,196
25
4,909
97
66,315
49
25,485
67
30,053
27
2,338
5
57,876
99
1957...
133,075
1,036,654
—
120,258
897,735
50
15,288
96,213
50
63,221
40
2,486
28
5,717
50
71,425
18
26,328
50
31,635
30
2,481
26
60,445
6
1858...
127,382
971,922
50
111,342
868,516
50
15,963
109,569
—
66,894
14
2,717
4
6,289
88
75,901
6
27,026
24
33,957
75
3,675
92
61,659
91
1859...
127,276
1,022,204
—
110,374
893,818
50
14,664
103,028
—
66,157
13
2,553
24
6,014
50
74,724
87
28,173
33
34,235
55
2,434
79
64,843
67
1860...
137,956
1,105,727
—
116,094
953,108
—
16,197
105,484
50
69,517
98
2,732
62
6,278
52
78,524
12
29,483
83
37,368
72
2,621
38
69,473
93
Summa|663,118 5,142,277| 50
592,033
4,501,924
50
75,881,494,681
—
325,029
92
12,685
43
29.205
37
366,920
72
136,497
57
167,250
59
13,551
40
317,299
56
Obs. Vid 1856 års början voro de utestående lånens antal 73,467 stycken med ett kapital af 349,226 E:dr K:mt.
Vid 1860 års slut voro de utestående lånens antal 78,668 stycken med ett kapital af 669,511 E:dr E:mt *).
*) Att kapitalsumman, som fanns utestående vid 1860 års slut, var så stor, jemförelsevis med den som var vid 1856 års början, härleder
silfver och guld, som vid sistnämnde tid var belånadt i Rikets Ständers Bank, sedermera sökt sig väg till Pantlåne-inrättniugen.
Tab. Litt. M. Undervisnings anstalter:
1. Läroverk och Skolor, lydande under Direktionen för stadens Undervisningsverk:
deraf, att det
tH
» s:
2 t-1
P p:
2° Q
p
e-t-
P
Räntebäran-  de fonder.
Utgifter.
g. p
E3
CD
03
•<
03 JrgCfQ
MJ 03
S. ti ^
f 00 P
Oi co
o “
P
P-I
CO
p'
Inkomster.
Lärarnes
lönebelopp.
Af andra slag.
a) Högre Elementar-Läroverket, f. d. Stockholms Gymnasium 1)
8
98
4
6,210
29
1,640
45
19,500
—-
1,462
58
b) Klara lägre Elementar-Läroverk 2)
8
209
5
1,500
—
2,279
35
14,000
—
1,837
41
1) Med afseende på lärarnes antal, har sedan sista, lika beskaffade, uppgift meddelades den förändring inträffat, att läraren i naturvetenskap blifvit befordrad till
Lektor i samma ämne, äfvensom att, i stället för den vid undervisningen biträdande Extra ordinarie lärare, en åttonde Lektor (f. n. i Svenska och Latinska språken)
blifvit tillsatt. Utom här ofvan upptagne 8 egentliga lärare, hafva Gymnasium och Klara lägre Elementar-Läroverk en gemensam, lärare i sång, aflönad med
1000 R:dr. Af de för år 1860 uppgifne inkomster och utgifter voro:
Inkomster:
Egna kassan  1,298: —
Premie- och fattigkassan  310: 45.
Bibliothekskassan
32: —
Summa R:dr R:mt 1,640: 45.
Utgifter:
Egna kassan  940: 61.
Premie- och fattigkassan  486: 92.
Bibliothekskassan  35: 5.
Summa R:dr R:mt 1,462: 58.
Stockholms stad.
Undervisnings-anstalter.
29
Ofver-Ståthållare-Embetet meddela följande underdåniga redogörelse, hvilken, till vinnande af lättare öfversigt,
blifvit, der sådant kunnat ske, uppställd i tabellarisk form, under särskilda, bestämda titlar, med antecknin
-
Fortsättning af Tab. Litt. M. Undervisnings-anstalter.
t-*
P pj:
P c-
SS P:
Po
co i—t p
>
p
o
Räntebäran-  de fonder.
Utgifter.
cl- £3
p '-i
t- SS
05
co sven?
^ pL, P
£L >-t *
r- co ss
CTi co
p
®
Inkomster.
Lärarnes
lönebelopp.
Af andra slag.
c) Maria lägre Elementar-Läroverk 3)
10
201
5
5,266
67
2,759
18
12,532
50
3,101
57
d) Jakobs lägre » 4)
9
139
5
2,550
—
1,616
64
11,257
50
1,785
50
c) Catharina lägre » 5)
8
216
5
4,550
—
2,877
20
10,500
—
1,796
77
f) Nikolai lägre » 6)
-3
21
2
4,368
11
321
9
3,157
50
288
42
9
31
2
1,125
18,750
168
75
3,000
4,195
121
30
h) Ulrika Eleonora lägre » 7)
3
51
2
—
4
50
—
252
i) Adolf Fredriks lägre » 8)
2
32
2
1,950
—
265
73
3,709
75
244
35
k) Kongl. Djurgårdens skola 9)
1
70
1
—
—
750
—
—
Summa
54
1,068
33
46,270
7
11,932
89
82,602
25
10,839 oo
2. Skolor och läroverk ställde ander inseende dels
af Stockholms stads Konsistorium, dels af särskilde Direktioner eller Styrelser:
t"
2 T
s £
po
3 < s’
>•
a
p
Utgifter.
5- s°
P o
co
CO
r- oo -3
O “
p
S5
n
B*
de fonder.
Inkomster.
Lärarnes
lönebelopp.
Af andra slag.
a) Nikolai församling: 10)
1. Gosseskolans högre afdelning
9
66
1
49,522
99
2,484
28
1,104
—
1,042
83
2. Gosseskolans lägre afdelning
2
101
1
\
3. Flickskolan
4
148
2
| 80,142
5
12,283
18
5,536
—
4,432
99
4. Förberedande afdelningen
2
62
1
)
Ilandtverksskolan
1
90
1
5,531
61
436
80
249
—
lil
29
b) Klara församling:
Folkskola lör Gossar
3
227
3
—
6,017
43
2,680
—
1,053
74
» » Flickor
2
151
2
17,837
50
2,043
44
1,000
—
919
71
c) Jakobs och Johannis församling:
Folkskolan
2
160
1
—
2,744
—
1,437
50
1,592
33
Fri- och Fattigskolan 11)
4
200
2
115,800
—
6,985
20
1,868
—
4,546
46
Ilandtverksskolan
1
75
1
—
—
450
—
—
d) Maria församling:
5
292
9
10,500
78,899
6,772
5,616
27
2,050
3,126
4 9
Philipsénska skolan 13)
4
139
2
—
63
2,202
19
1,781
21
2) Bland de uppgifnc lärarne äro 6 ordinarie och 2 extra ordinarie. Den räntebärande fonden är samlad genom öfverskott af de medel, lärjungarne årligen sammanskjuta
till skolkassan.
3) Af de uppgifne lärarne äro 6 ordinarie, 2 extra ordinarie, 1 Sånglärare samt 1 Rit- och Gymnastiklärare. De räntebärande fonderna utgöras af Boströmska
1,500 R:dr, Pctrejiska 1,500 R:dr, Didriksonska 1,500 R:dr, Öhmanska 666 R:dr 67 öre och Nymarkska 100 R:dr.
4) Af lärarne äro 6 ordinarie, 1 extra ordinarie, 1 Sånglärare och 1 Lärare i teckning. Fonderna utgöras af Hedrénska 600 R:dr, Sebaldtska 1,250 och Bcrntz’ska
700 R:dr. Detta läroverk, hvilket sedan 1821 varit en treklassig, s. k. högre Apologistskola, utvidgades 1858 till ett femklassigt lägre Elementar-läroverk.
5) Af lärarne äro 6 ordinarie och 2 extra ordinarie samt dessutom 1 lärare i sång, 1 i teckning och 1 i gymnastik. Bland räntebärande fonder ingå tre donationer
till belopp af 1,950 R:dr,
6) Den tredje läraren undervisar i sång.
7) De räntebärande fonderna äro: Sjöstedtska 15,000 R:dr och donation af en anonym 3,750 R:dr.
8) Den s. k. Kniggeska fonden, af hvars ränta lärarne årligen förut åtnjutit 313 R:dr 50 öre, har, enligt Nådigt Beslut den 5 Januari 1860, blifvit på Adolf Fredriks
församlings Folkskola öfverflyttad.
9) Ladugårdslands församlings Kyrkokassa bestrider skolans utgifter för böcker, kartor och annan nödvändig materiel.
10) Utom räntebärande tillgångar, äger Folkskolans allmänna fond fastighet till uppgifvet värde, 57,000 R:dr.
11) Stiftad genom Testamente af Grosshandlanden m. m. Grewesmyhl. Underhåller jemväl Ilandtverksskolan, som är förenad med en afdelning af Borgareskolan.
12) Fonderne hafva tillkommit genom donationer: af aflidne Assessoren Törnebohm 3000 R:dr, af en okänd gifvarinna genom sedermera aflidne Fältprosten C. G.
Grawallius 1,500 R:dr och af aflidne Skeppsklarerarcn P. Petrejus 6000 R:dr.
13) Ager fastigheten N:o 5 med adress N:o 31 i qvarteret Rosendal större vid Adolf Fredriks torg, hvilken fastighet är brandförsäkrad för 50,000 R:dr.
30 Stockholms stad. Undervisnings-anstalter.
gar örn de förändringar, en eller annan af samma inrättningar undergått under den tidrymd, denna berättelse
omfattar.
Fortsättning af Tab. Litt. M. Undervisning s-anstalter.
tT1
p P=
§ g
* Ts’
h-
B
c+-
P
Räntebäran-  de fonder.
Utgifter.
“ 3
et>
03
5. 3
2L p-cra
St GO 2
05 S
oj
P
Hi
a>
P1
Inkomster.
Lärarnes
lönebelopp.
Af andra slag.
e) Catharina församling: 14)
Folkskola för Gossar
» » Flickor
2
4
182
199
1
1
| 46,832
—
8,653
-
3,725
—
4,962
—
f) Ulrika Eleonora eller Kungsholms församling:
Folkskolan
2
117
2
15,000
-
upp
gi
ft ej
le
m n a
d.
g) Hedvig Eleonora eller Ladugårdslands församling:
Folkskola för Gossar..
» » Flickor
1 5
439
5
18,370
—
4,940
88
3,267
50
1,673
38
h) Adolf Fredriks Församling:
2
150
3
J 1,500
2,070
2
153
2
—
3,214
75
—
1,065
67
i) Danviks Hospitals skola
1
22
1
—
60
—
300
—
—
14
472
14
34,150
3,551
358
75
2,490
441
18
1) Kongl. Svea Lif-Gardes församlings skola
1
25
1
10,950
—
497
16
176
50
m) Kongl. Lif-Gardets till Häst församlings skola
1
15
1
1,600
-
335
—
375
—
16
45
n) Kongl. Andra Lif-Gardets och Kongl. Svea Artilleri-Regementes gemensamma skola 16)
1
33
1
16,250
—
1,762
—
700
—
270
58
o) Skeppsholms församlings skolinrättningar 17)
3
26
1
180
—
57
1 0
2. Flickskolan
1
20
1
—
150
—
148
14
p) Katholska församlingen:
1. Gosseskolan
1
25
2
—
| 1,050
—
600
—
200
—
1
10
2
250
q) Tyska National-Lyceum 18)
6
130
4
47,028
35
6,138
5
3,279
85
2,858
20
r) Nya Elementar-skolan 19)
19
210
8
—
40,234
—
33,925
—
12,197
78
s) Vexelundervisnings-sällskapets skol-inrättning
4
249
2
37,500
—
5,365
—
2,650
—
2,715
50
t) Småbarns-skolorne 20)
5
520
5
15,000
-
4,800
13
2,993
47
1,860
99
u) Svenska Slöjdföreningens skola 21)
20
583
—
—
24,800
—
8,740
—
15,480
—
14) I det uppgifna beloppet räntebärande fonder ingår bokförda värdet, 29,832 R:dr, af Folkskolans fasta egendom, belägen i qvarteret Sandbacken, adress N:o 15 vid
Tjärhofsgatan.
15) Std under inseende af samfundet ”Pro Fide et Christianismo”. Inkomsterne bestå af: bidrag fråu Stads-Nämnden, årsafgiftcr af samfundets ledamöter, gåfvor och
estra mede], deribland inkomst för en half fjerdepart i Falu grufvor, samt intressemedel.
16) Den uppgifna räntebärande fonden tillhör Kongl. Svea Artilleri-Regemente särskildt och är icke för skolan allena, utan äfven för Regementets barnhusinrättning.
17) Utgifterne utgå af församlingens sammanslagne ”Skol- och Fattigfonder”. Lokaler och boställen bestås i Kronans hus.
18) Af det uppgifna antalet lärare äro två estra ordinarie. Lyceum är afsedt hufvudsakligen för gossar, men i lägsta eller förberedande Afdelningen mottagas jemväl
flickor, dock endast till begränsadt antal, nemligen tolf.
19) Såsom förra Femårsberättelsen innehåller, anvisades år 1854 utaf Rikets Ständer 75,000 R:dr Ruut till ny byggnad för skolan. I denna byggnad, med behörigt
tillstånd uppförd å en Kronan tillhörig tomt i qvarteret Beridarebanan med adress N:o 2 vid Westra Bangränden, inflyttade skolan vid början af höstterminen
1859. Den för skolbyggnaden bestämda entreprenadsumma utgjorde från början 70,500 R:dr, men sedan omständigheter påkallat den ursprunglige entreprenörens
skiljande från arbetet och annan entreprenörs antagande, måste entreprenadsumman höjas till 80,450 R:dr; skilnaden har dock blifvit af förre entreprenörens löftesmän
ersatt. Kostnad för åtskillige öfverarbeten, inledning af gas, anläggning af Gymnastik m. m. har uppgått till omkring 12,000 R:dr. Till betäckande af den
i anslaget uppkomna brist, har lån upptagits, som dock ansetts kunna efter hand återbetalas med skolans egne tillgångar.
20) Dessa skolor äro fördelade i Maria, Catharina, Jakobs och Johannis, Ladugårdslands och Adolf Fredriks församlingar.
21) Under sommaren 1857 flyttades skolan från huset N:o 2 vid Brunkebergs torg till huset N:o 39 vid Mäster Samuelsgatan. Vårterminen 1858 lemnades första
gången tillträde till undervisningen för ett mindre antal qvinliga elever, hvilka åtnjöto undervisning samtidigt med de manliga eleverna, i den mån lärarnes
tid medgaf, hvilket förhållande skolåret 1858—1859 fortfor, men till höstterminen 1859 blef undervisningen äfven för de qvinliga eleverna fullständigt
organiserad, genom anvisande af särskild undervisningstid, lärarekraft och en del, för dessa elever, särskildt införde undervisningsämnen. På grund af Kongl.
Brefvet den 23 September 1859 och Kongl. Kommerse-Kollegii skrifvelse den 8 Maj 1860 blef skolan den 18 i samma månad af Svenska Slöjdföreningen öfver
lemnad
till dess nuvarande Styrelse, och erhöll skolan den 21 December samma år af Kongl. Maj:t i nåder fastställde stadgar. Lärarnes antal har under åren
1856—1860 blifvit ökadt från 17 till 20, lärjungarnes antal ökadt frän 343 under vårterminen 1856 till 752 under vårterminen 1860; antalet timmar i veckan,
under hvilka undervisningen pågår, ökadt från 42^ till 55. Bland nyinförde undervisningsämnen må nämnas: Maskinlära och Skeppsbygguadslära med ritning
för manliga elever; Kartritning, Textning, Mönsterritning, Färgläggning, Blomstertillverkning, Tillverkning af papparbeten samt gravyr å sten, trä och metall för
qvinliga elever. Skolans ordinarie inkomster utgöras af:
Stockholms stad.
Fattigvårds- och barmhertighets-inrättningar. 31
Rörande Fattigvårds- och Pensionsanstalter samt andre barmhertighets-inrättningar meddelas följande upplysningar:
Hufvudstadens fattigv&rdsförvaltning har, äfven under den tidrymd, som nu är i fråga, blifvit af Stockholms
Stads-Nämnd, såsom Öfver-Styrelse, besörjd, i enlighet med de i Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga
angående fattigvården i Stockholms stad den 1 April 1843 bestämda grunder och gifna allmänna föreskrifter.
Ibland de hufvudsakligaste åtgärder, Stads-Nämnden vidtagit till fattigvårdens förbättring och ändamålsenligt
ordnande af dess förvaltning, torde, hvad först angår vården om fattiga och värnlösa harn, böra i underdånighet
anföras, att Stads-Nämnden med Direktionen öfver Allmänna Barnhuset fortfarande för hvarje år
träffat öfverenskommelse om intagande å Barnhuset för fattigvårdens räkning af dylika barn under 6 års
Fortsättning af Tab. Litt. H.
Undervisnings-anstalter.
P p:
§ K'.
&= v A
3 - c'
> 1
B
cT 1
Utgifter.
r- 3
CD
CO
P t—1 ^
cod
Gi CD
O 03
B
re
B
de fonder.
Inkomster.
Lärarnes
lönebelopp.
Af andra slag.
5
113
4
6,437
50
5,537
29,800
50
900
13
110
3
51,664
I 7
20 911
19
132
3
7,450
51,816
52
46,500
4,939
93
9
5,033
3
12,825
10,725
_
2,100
1
1
9,241
13
8,250
332
68
1
1,150
4,658
88
ö) Veterinär-Inrättningen
aa) Farmaceutiska Institutet
bb) Kongl. Skogs-Institutet
cc) Abr. Rydbergs stiftelse för danande af skicklige sjömän 26)
4
5
5
5
2
35
27
31
68
100
4
2
1
225,000
—
29,830
30,126
8,850
10,585
32
88
32
9,000
16,525
5.100
2,809
1.100
25
20,228
15,390
3,750
4,849
78
54
8
ee) Prins Carls Uppfostrings-Inrättning för fattiga och vanvårdade barn 27)
ff) Marbecks Inrättning för fattiga flickors uppfostran
gg) Allmänna Barnhusets skola
2
3
2
70
30
76
' 2
1
2
175,500
138,852
90
14,294
7,830
31
80
1,950
893
950
63
14,832
6,027
64
60
Summa
202
11,116
1,159,607
53
387,815
79
| 215,410
05
157,242
78
Statsmedel. Sedan skolan under åren 1849—1851 åtnjutit i årligt understöd 3000 R:dr R:mt samt under åren 1852—1854, hvartdera året, 6000 R:dr, anvisade
Rikets Ständer vid 1853—1855 årens riksdag såsom bidrag till skolan 9000 R:dr, hvilket årliga anslag vid 1856 och 1858 årens riksdag ytterli
gare
höjdes till 15,000 R:dr, hvilket belopp fortfarande utgår.
Bidrag af Stochholms stad. 1855 förhöjdes det af staden till hyra för skol-lokal anvisade belopp från 2,100 R:dr till 4,100 R:dr, hvilket bidrag 1857 höjdes
lill 5,400 R:dr oell slutligen 1858 till 6000 R:dr.
Sholafgift, utgående för hvarje i undervisningen deltagande lärjunge, beräknad för månad till 50 öre för i yrke inskrifven arbetare samt fruntimmer, och till
1 R:dr 50 öre för lärjunge, sorn ej ingått i yrke, och har skolafgiften år 1860 utgjort 3,200 R:dr.
Bidrag af Svenska Slöjdföreningen, hvilket år 1860 utgjort 600 R:dr.
Förutom dessa inkomster, har skolan kommit i åtnjutande af Statsanslag, till inköp af fysikaliska instrumenter och mekaniska modeller, 9000 R:dr och till li
qviderande
af en, i följd af skolans flyttning samt inredning af dess nuvarande lokal, iråkad skuld, 8,480 R:dr.
Skolans utgifter omfatta:
Aflöningar och arfvoden till tjenstemän, lärare och betjening  11,650: —
Hyra för skol-lokal  6,000:
Ved och belysning  2,000:
Bibliothek, samlingar och undervisningsmateriel  800: —
Inventarier och underhåll deraf
1,200:
Diverse omkostnader, deribland betäckandet af en redan 1859 balanserad kassabrist  2,570: — 24220 Rdr
22) Elevernas antal har årligen ökats. Inkomsterna äro Statsanslag.
23) Vid Riksdagen 1859—1860 beviljades löner för två nya lärare, en uti Psediatrik och en uti Psykiatri. Samlingarne hafva under ifrågavarande år ökats, så att
Institutets Museum innehåller öfver 4,000 preparater, och Bibliotheket öfver 14,000 volumer.
24) Ofvanuppgifne 9,241 R:dr 13 öre utgöra Institutets s. k. fattigfond, tillkommen genom sammanskott af enskilde. Fondens tillgångar, som användas till inköp af
bandager åt missbildade personer, hvilka sjelfve icke kunna bekosta sig orthopedisk vård, förvaltas af en Direktion, bestående af 5 ledamöter. Inkomsterna utgöras
af statsanslag. År 1860 vårdades vid Institutet 383 patienter, deraf 62 med bidrag från statsanslaget, 19 på fattigfondens bekostnad och 302 dels mot betalning
och dels på Föreståndarens bekostnad.
25) Af 107 personer, som 1860 blifvit vårdade, hafva 85 blifvit dels botade, dels förbättrade. Samtlige utgifter för hela tiden: R:dr 4,695.
26) Stiftelsen förvaltas i öfverensstämmelse med Kongl. Reglementet den 4 Maj 1850. Af Stiftelsens tillgångar underhållas en Praktisk sjömansskola och en förberedande
navigations-undervisningsanstalt. Inkomsterna utgöras af räntan å ett hos stadens Drätselkommission insatt kapital, 195,000 R:dr, och hyresafkastningen af
en till 30,000 R:dr uppskattad, Stiftelsen tillhörig fast egendom, huset N:o 5 vid Riddaregatan.
27) Under år 1860 har Gålö landtegendom i Österhaninge socken af Stockholms Län blifvit inköpt, i ändamål af Inrättningens förläggande derstädes.
32
Stockholms stad.
Fattigvårds- och barmhertighets-inrättningar.
ålder, emot en afgift af 150 R:dr R:mt för hvarje barn; att särskilda bidrag derjemte blifvit af Stads-Nämnden
lemnade för inlösen å Barnhuset af sådane oäkta barn, hvilkas mödrar kunnat till någon del erlägga den
af Barnhusets Direktion stadgade inlösningsafgift, samt att fattiga barn öfver 6 års ålder blifvit, genom Barnhusets
försorg, å landsbygden utackorderade emot ersättning af fattigvårdsmedlen.
Den af Stads-Nämnden underhållna Uppfostnngs-Inrättning för vanvårdade barn, hvilken, förut utgörande
en afdelning af H. K. H. Prins Carls Uppfostrings-Inrättning, från och med 1852 års början öfvertogs af
Stads-Nämnden, har jemväl oafbrutet fortsatt sin gagnande verksamhet. A denna Inrättning, med utrymme
för 66 gossar, intogos under år 1860, i mån af lediga platser, 20, hvaremot från Inrättningen utlemnacles i
enskild tjenst 12 och utackorderades 8 gossar; och uppgick Inrättningens underhållskostnad för samma år,
efter afdrag af den Inrättningen tillflutna inkomst af gossarnes arbeten i Skrädderi, Skomakeri, Korgbindning
m. m., till 14,878 R:dr u öre, som fördelad på gossarnes medeltal, 64, visar en utgift af 231 R:dr 2G öre för
hvarje. I öfrigt har tillfällig vård genom Stads-Nämndens föranstaltande blifvit inom församlingarne beredd
för de barn, som deraf funnits i behof, och hvarför sammanräknade kostnaden nästlidne år, enligt församlingarnes
fattigvårdsräkenskaper, uppgick till icke mindre än 21,810 R:dr 70 öre. Då högsta antalet af sålunda
inom församlingarne nämnda år vårdade barn utgjorde 967, blifver fattigvårdens utgift för hvart och ett af
dessa barn alltså 22 R:dr 50 öre.
Det länge insedda och erkända behofvet af en ändamålsenlig reglering af hufvudstadens fattigförsörjningsanstalter
har omsider blifvit afhjelpt, sedan, jemte den förutvarande Arbets- och Försörjnings-Inrättningen å
Södermalm, äfven en ny Försörjnings-Inrättning i förening med arbetshus blifvit uppförd å Kungsholmen för
Storkyrko, Klara, Jakobs och Johannis, Kungsholms, Ladugårdslands och Adolf Fredriks församlingar, hvilkas
särskilda försörjnings-anstalter deremot upphört.
Den Södra Arbets- och Försörjnings-Inrättningen är, såsom i Öfver-Ståthållare-Embetets senaste femårsberättelse
i underdånighet uppgifves, afsedd att emottaga 450 arbetshjon och 150 försörjningshjon från Maria
och Catharina församlingar. Arbets-Inrättningen, för hvilken Reglemente den 16 Mars 1855 blifvit af Eders
Kongl. Maj:t faststäldt, omfattar tvänne afdelningar, med föremål, den ena att med lämpligt arbete förse fattiga,
hvilka, utan att å arbetshuset intagas, af vederbörande Ordningsmän anmälas till erhållande derstädes
af arbete, att i egna hemvist förrättas; den andra, att på stället emottaga och med tjenligt arbete sysselsätta
kringstrykande och bettlande personer, som äga förmåga, men sakna håg till arbete, äfvensom sådana mindre
arbetsföra manspersoner och sådana qvinnor, hvilka, enligt Kongl. Kungörelsen den 13 Juli 1853, varda af
Öfver-Ståthållare-Embetet för Polisärenden till arbete vid arbetsanstalt i orten dömde. Förstnämnda afdelning
har under år 1860 varit i medeltal anlitad af 142 personer i månaden, och för fattigvården medfört en förlust
af 1,332 R:dr 14 öre. Antalet af de i senare afdelningen intagne, dels qvarvarande från föregående år
och dels under året inskrifna, har utgjort 1,124 män och 301 qvinnor, deraf 1 man och 27 qvinnor varit
till arbete dömda, eller tillsammans 1,425 hjon, af hvilka 814 åter utgått i tjenst eller arbete hos enskilde
personer, eller med pass, och, efter anmälan i Kongl. Poliskammaren, 48 öfverflyttats till Försörjnings-Inrättningen,
88 remitterats till sjukhus och 16 med döden afgått. Manspersonalen har blifvit sysselsatt förnämligast
med gaturenhållning, sågning och huggning af ved, sko- och skrädderiarbeten, mangling och hvarjehanda
handräckningsarbeten utom hus, samt qvinnorna med tvätt, sömnad och spånad. Fattigvårdens förlust på
denna afdelning af Arbets-Inrättningen belöpte nästlidne år till 14,959 R:dr 6 öre, eller, efter fördelning på hjonens
medeltal 401 om dagen, till 37 R:dr 26 öre på hvarje hjon. Ä Södra Försörjnings-Inrättningen voro
under år 1860 intagne 187 män och 147 qvinnor, eller tillsammans 334 hjon, deraf 148 från Inrättningen
åter utgingo och 37 afledo. Försörjningshjonen hafva jemväl, i mån af hvars och ens förmåga, blifvit med
arbete sysselsatte; men då, efter afdrag af influten arbetsförtjenst, Försörjnings-Inrättningens underhållskost
-
Stockholms stad.
Norra Försörjnings-Inrättningen. 33
nåd sagde år uppgick till 14,658 R:dr 77 öre vid ett medeltal af lil försörjningshjon om dagen, visar det
sig, att fattigvårdens utgift för hvarje dylikt hjon besteg sig till 132 R:dr 0 öre.
Den nya Inrättning, som, under benämning af Stockholms stads Norra Försörjnings- och Arbetsinrättning,
blifvit å Kungsholmen anordnad för Storkyrko- och de fem norra församlingarnes försörjningshjon, till
ett beräknadt antal af 450, äfvensom för cirka 150 arbetshjon, är ställd under en särskild Direktion, bestående
af en Ordförande, som af Stads-Nämnden utses för tre år i sender, saint sex ledamöter, i stadgad ordning
valde af förenämnde församlingars Fattigvårds-Styrelser. Direktionen har sig till biträde en Syssloman, såsom
Inrättningens Föreståndare, och nödig betjening, hvarjemte vid Inrättningen äro anställde, bland andra, en
Läkare för de sjukas vård och en Prestman för hjonens själavård och för gudstjensts hållande en gång hvarje
sön- och helgedag samt i allmänhet för de presterliga förrättningar, som inom Inrättningen kunna förekomma.
I afseende å förvaltningen af denna Inrättning, hvilken utgöres af en Försörjnings-afdelning för ifrågavarande
sex församlingar och en Arbets-afdelning, gemensam för hela hufvudstaden, har Stads-Nämnden föreskrifvit,
bland annat, att hjon af olika kön skola inom Inrättningen herbergeras och vårdas i från hvarandra afskiljda
lokaler, men att någon åtskilnad i öfrigt emellan de olika församlingarnes underhållstagare icke må äga rum;
att hjonen böra på Inrättningen åtnjuta nödtorftig föda och beklädnad, men få icke utan särskild tillåtelse
derifrån sig aflägsna; att försörjningshjonen ovilkorligen skola, i den mån deras förmåga det medgifver och
de någorlunda återhemtat sina krafter, med tjenligt arbete sysselsättas, samt när Direktionen pröfvat dem
dertill tjenliga, öfverflyttas till Arbets-afdelningen, hvarifrån de, efter att hafva blifvit till sina krafter ytterligare
återställda, utskrifvas för att med arbete på egen hand sig försörja; att det försörjningshjon åter, som
icke efter högst ett års oafbrutet vistande på Inrättningen, återvunnit sin arbetsförmåga i den mån, att hjonet
pröfvas böra till Arbets-afdelningen öfverflyttas, eller anses kunna på egen band sig försörja, må remitteras
till intagning å vederbörligt fattighus, så vidt utrymme för hjonets emottagande der finnes att tillgå; att försörjningshjon
ej må förvägras att blifva från Inrättningen utskrifvet, då det sig dertill anmäler och Direktionen
pröfvar hjonet hafva förmåga att sig på lofligt sätt försörja, så att bettlande ej må ifrågakomma; att,
hvad Arbets-afdelningen beträffar, denna afdelning skall i främsta rummet emottaga de mera arbetsföra hjon, som
från Försörjnings-afdelningen dit öfverflyttas och för hvilka minst 30 platser å Arbets-afdelningen böra tillhandahållas;
att å öfrige lediga platser derstädes emottagas sådane i fattigdom stadde, mer eller mindre arbetsföra
personer, som antingen af olyckliga omständigheter eller i följd af lättja eller håglöshet äro i saknad af
stadigt hemvist, laga näringsfång eller annan loflig sysselsättning; att arbetshjonen äro pligtige att förrätta
det arbete, som dem anvisas, dels inom hus dels äfven utom hus, då sådant af allmänna inrättningar eller
enskilda personer påkallas, emot den betalning för dagsverke, som af Direktionen bestämmes; samt att, i afseende
å arbetshjonens sysselsättande, behandling och utskrifning från Inrättningen, bör i öfrigt iakttagas
hvad i Eders Kongl. Maj:ts ofvanåberopade Nådiga Reglemente för Arbetshuset å Södermalm finnes stadgadt.
Anläggningskostnaden för Norra Försörjnings- och Arbets-Inrättningen, hvilken under år 1860 blef fullbordad,
så att Försörjnings-afdelningen kunde till begagnande upplåtas den 1 Oktober, och Arbets-afdelningen
den 15 December, har intill årets slut uppgått till 230,378 R:dr 37 öre, hvaraf 150,000 R:dr af Stads-Nämn
o
den
upplånats efter dertill af kommunen erhållet bemyndigande. A Försörjnings-afdelningen blefvo under de
3 månader af året, som denna afdelning var i verksamhet, intagne 132 män och 179 qvinnor, eller tillsammans
311 hjon, af hvilka 19 från Inrättningen åter utskrefvos, 10 öfverflyttades till Arbets-afdelningen och 7
med döden afgingo, så att vid årets slut qvarvoro 275 hjon, deraf 119 män och 156 qvinnor. Arbets-afdelningens
personal utgjordes vid samma tid af 93 hjon, alla af qvinkönet.
Vid ifrågavarande nya Inrättning finnas särskilda lokaler för sådana ibland hufvudstadens fattig- och
försörjningshjon, som, i anseende till våldsamt sinnelag eller vanart, icke lämpligen kunna å fattighus vårdas,
Öfver-Sålliållare-Embetels und. ber. för åren 1856—1800. 5
34
Stockholms stad.
Fattigvård.
eller böra med välfrejdade hjon sammanföras, äfvensom barach för fattige husville personers herbergerande
nattetid; hvaremot den hittills varande fattigbaracken å Södermalm, som under senare åren varit i jemförelsevis
ringa mån anlitad, nu mera blifvit indragen.
I sammanhang med omförmälda förändrade reglering af försörjnings-anstalterna å Norrmalm, har StadsNämnden
föreskrifvit, att andre fattiga, än sådana, sorn, enligt 14 § i Kongl. Fattigvårds-Stadgan, äro berättigade
att såsom ständiga fattighjon å fattighus intagas, icke vidare få å församlingarnes fattighus emottagas,
samt att sådane fattiga sjuka, som icke kunna i sina hem vårdas, böra, då plats för dem ej finnes att tillgå
å Serafimer-Ordens-Lasarettet eller Provisoriska sjukhuset, hänvisas till Norra Försörjnings- och Arbets-Inrättningen
för erhållande af tjenlig omvårdnad, hvarigenom denna Inrättning således äfven bidrager att fylla den
brist på sjukvårds-anstalter för hufvudstadens fattige, som på senare tiden blifvit allt mer och mer kännbar.
Då fattig- och försörjningshjonen å Norrmalm tillförene voro å de särskilde församlingarnes FattigvårdsInrättningar
sammanförda, har, genom de sistnämndes eller försörjningshjonens afskiljande derifrån och intagning
å den för dem anordnade gemensamma Inrättning, utväg jemväl blifvit beredd att, utan kostnad för
nya eller utvidgade lokalers anskaffande, i icke obetydlig mån öka de förres eller fattighjonens antal. Detta
antal är nu af Stads-Nämnden bestämdt att tills vidare utgöra
för
*)
för Kungsholms församling
55
Ladugårdslands d:o
130
Adolf Fredriks d:o
90
eller tillsammans 1,156,
Storkyrko församlingen  190
» Clara d:o
170
» Jakobs och Johannis d:o
200:
» Maria d:o
158
» Catharina d:o
163
som med nära 200 öfverstiger det förut varande högsta antalet fattighjon.
Den i Öfver-Ståthållare-Embetets senaste femårsberättelse omförmälda fråga om Fattighusens centralisering
har fortfarande utgjort föremål för Stads-Nämndens uppmärksamhet och omsorger, men hittills icke vunnit
vidare utveckling, än att, uppå Stads-Nämndens förslag, Storkyrko och Clara församlingar öfverenskommit om
vissa vilkor för intagning å Sabbatsbergs fattighus af fattighjon från Clara församling, hvars nuvarande fattighusegendom
deremot skulle komma att försäljas.
I afseende å den för /. d. Militärers vårdande tillvägabragta särskilda Försörjnings-Inrättning, anser
Öfver-Ståthållare-Embetet sig böra i underdånighet meddela, att denna Inrättnings personal vid 1860 års början
utgjorde 137, hvarefter under året intogos 32 och afgingo 29 hjon, så att deras antal vid årets slut var
140. Inrättningens utgiftssumma för samma år uppgick till 12,743 R:dr 48 öre, deraf, med beräkning af dagkostnaden
för hvarje hjon till 39 öre, ett belopp af 7,301 R:dr 92 öre belöpte på sådane Stockholms kommun
tillhörande hjon, för hvilkas fattigvård ersättning bör af Kronan utgå. Genom enskildes sammanskott och gåfvor
har till Militär-försörjningshjonens understödjande med skodon m. m. en särskild fond blifvit bildad, hvilken,
sedan Eders Kongl. Maj:t, jemlikt Nådigt Bref den 12 Juli 1860, täckts dertill anvisa 500 R:dr från
Konungens Hospital, vid berörde års slut uppgick till 2,800 R:dr.
Tab. Litt. n. För Stads-Nämndens inkomster och utgifter under år 1860 redovisar nedanstående öfversigt tab. Litt. N.
Tab. Litt. N.
Stads-Nämndens inkomster och utgifter år 1860.
Inkomster:
R:dr.
öre.
Utgifter:
R:dr.
öre.
Statsanslag till läkare ocb medikamenter
3,141
25
Till de särskilda församlingarnes Fattigvårds-styrelser för fattig-
Allmän fattigförsörjnings-afgift, utgörande 75 öre af hvarje man-
vårdens besörjande m. m
75,515
18
talsskrifven person, som fyllt 18 år, och 85 öre på Riksda-
» Allmänna Barnhuset för inlösen derå af 64 barn
lern af de skattskyldiges bevillning till staten enligt Bevill-
å 150 R:dr
9,600: —
nings-Förordningens 2:dra Artikel
295,011
12
» särskilda bidrag för enahanda ändamål
2,708: —
*) Häruti inberäknade 15 lijon, som åtnjuta underhåll från en af framlidne Hans Excellens C. De Géer donerad fond och åt hvilka
församlingen endast upplåter husrum.
Stockholms stad.
Fattigvård.
35
Vid årets slut uppgingo Stads-Nämndens tillgångar i kontanta medel, fordringar, fastigheter,
inventarier m. rn. till
761,179: 17.
Skulder
245,825: 35.
hvadan behållningen utgjorde
R:dr R:mt 515,353: 82.
De särskilda församlingarnes fattigvårdsräkenskaper utvisa, att församlingarnes tillgångar i
kapitaler och fastigheter vid nyssnåmnde tidpunkt utgjorde
R:dr Runt 577,091: 87;
att fattigvårdsutgifterne inom församlingarne under året uppgått till
176,0 9 2: 75;
att dessa utgifter blifvit betäckta med dels församlingarnes egna tillgångar och särskildt
influtna medel
103,092: 59,
dels bidrag från Stads-Nämnden
73,000: 16, 176 09 2- 75-
samt att underhållstagarnes antal utgjort högst 1,004, minst 936 fattighushjon,
» 435, » 261 försörjningshjon,
» 955, » 258 utom hus boende fattiga.
Den utsträckning, hufvudstadens fattigvård efter Stads-Nämndens tillkomst på grund af Kongl. Stadgan
den 1 April 1843 erhållit, har naturligtvis ej kunnat aflöpa utan högst betydliga ökade uppoffringar af kommunens
medlemmar, hvilket visar sig deraf, att, då den allmänna fattigförsöjnings-afgiften, som på stadens
innevånare uttaxeras, nyssberörda år utgjorde endast 33,320 R:dr 6 sk. il r:st Banko, uppgick densamma
nästlidne år, enligt hvad här ofvan inhemtas, till icke mindre än 295,011 R:dr 12 öre Runt. Emellertid torde
denna fattigvård, genom deruti vidtagne förbättringar, hvaribland företrädesvis må nämnas Arbetshusens inrättande,
försörjnings väsendets lämpliga ordnande och den utsträckta vård, som lemnäs fattiga och värnlösa
Fortsättning af Till». Litt. N. Stads-Nämndens inkomster och utgifter år 1860.
R:dr.
öre.
2,985
41
2,910
—
429
50
15,000
1,500
—
300
—
1,900
—
11,422
93
6,767
50
3,111
82
763
66
324
87
345,568
6
K:dr.
..
ore.
14,599
36
900
—
14,913
14
2,500
—
31,686
53
12,480
34
8,250
—
43,430
52
800
344
50
478
79
6,839
81
1,893
38
390
50
825
—
1,009
63
10,075
67
4,200
—
7,488
74
860
—
4,219
82
243,700
91
Inkomster:
Böter för försummad betalning inom behörig tid af kronoutskylder
Dito för uteblifna taxeringsuppgifter
Fattigförsörjnings-afgift från Sjömanshuset
Fattigvårdens andel i afgiften för rättighet att inom hufvudstaden
i minut försälja bränvin oell andra brända eller destillerade
drycker
Gåfva af Rikets Ständers Bank
Bidrag från Stockholms stads Brandförsäkrings-kontor till den
vid Södra Arbetshuset inrättade vattenuppfordrings-anstalt....
Anslag till Militärförsörjnings-Inrättningen:
från Wadstena Krigsmanshus-kassa  1,000: —
» Konungens Hospital  900: —
s. k. Rasp- och Spinnhusafgift samt Tolagsfattigmedel, anslagne
till Stockholms stads Uppfostrings-Inrättning för vanvårdade
barn
Räntemedel
Ersättning för bestridda fattigvårdskostnader:
af allmänna medel  1,970: 60.
» fattigvårdssamhällen utom Stockholm  1,141: 22.
Förökadt värde å Provisoriska Sjukhusets inventarier
Diverse inkomster
Summa R:dr R:mt
Utgifter:
Till Allmänna Barnhuset för de genom Barnhusets
försorg å landsbygden utackorderade barn  2,291: 36.
» Småbarnsskolorne
Uj)pfostrings-Inrättningen för vanvårdade barn.
» Norra frivilliga Arbetshuset inom Jakobs och Johannis församling
» Södra Arbets- och Försörjnings-Inrättningen, med inberäk
ning
af reparationskostnad och onera å egendomarne
» Norra Försörjnings- och Arbets-Inrättningen å Kungsholmen
» Serafimer-Ordens-Lasarettet
» Provisoriska Sjukhuset
» de i hufvudstaden anställde 4 Vaccindepot-föreståndare
» Allmänna Barnbördshuset, dels arfvode till Adjunkten derstädes
mot skyldighet att tillhandagå i staden boende barnaföderskor
med nödigt biträde, dels för dylika qvinnors transporterande
till Inrättningen
» en särskild förbindningsanstalt för bensårssjuke
» Militärförsörjnings-Inrättningen
» Fattigherberget och Fattigbaracken
» Fattiges förskaffande till deras hemorter
» Spisanstalter utan spritdrycker för fattiga
» Fattigvårdssamhällen utom Stockholm för lemnad vård åt
fattiga, tillhörande Stockholms kommun
Räntemedel
Aflöning till Stads-Nämndens tjenstemän och betjente
Uppbördsarfvoden
Omkostnader för Socknestämmo-Nämnden
Diverse utgifter, såsom arfvoden och gratifikationer, fastighetsonera,
trycknings- och annonskostnad, skrifmaterialier m. m.
36 Stockholms stad.
Fattigvård.
Barnhus
barn, numera kunna anses i allmänhet uppfylla sitt ändamål. Tiggeriet inom hufvudstaden, fordom så allmänt
öfverklagadt, hörer nu lyckligtvis till sällsyntheterna, och äfven vid de tider af året, då, i anseende till
minskade arbetstillfällen, fattigvården mest anlitas, hafva härvarande välgörenhets-inrättningar nästan alltid
lemnat erforderligt utrymme för hjelpbehöfvandes emottagande och vård. Med afseende å den preventiva fattigvården,
synes deremot mycket återstå att önska, och i detta hänseende förefinnes, enligt Öfver-StåthållareEmbetets
tanka, för närvarande knappast något större behof, än inrättande af sunda och tjenliga bostäder
emot billig hyra för den arbetande klassen, ett behof, som, i mån af folkmängdens tillväxt, mer och mer
framträder och sorn hittills endast till allt för ringa del kunnat fyllas genom de låneunderstöd till arbetarebostäders
uppförande, som från Stockholms stads Brandförsäkringskontor meddelas.
Tab. Litt. o. Angående nedannämnde Militär-korpsers och församlingars särskilda under stödsfonder och fattigvärdsanstalter
år 1860 äro de meddelade uppgifterna sammanförde i Tab. Litt. O.
Tab. Litt. 0. Särskilda understödsfonder och fattigvårdsanstalten.
Kapitalbehåll-
Utgifter
år 1860.
Under-  hållstaga-  res antal
år 1860.
ning vid 1860
års slut.
år 1860.
Pensioner eller
underhåll in
natura.
Af andra
slag.
a) Drottningens Hospital vid Kongl. Svea Lif-Gardet
53,337
13
3,972
—
3,058
75
180
—
82
b) Prins Oscars Hospitalsinrättning vid Kongl. Lif-Gardet till Häst
32,063
19
2,542
2
2,000
50
—
79
c) H. K. H. Kronprinsessan Josefinas Peusions-inrättning vid Kongl. Andra Lif-Gardet 1)
95,989
30
9,574
10
2,628
—
666
32
88
d) Skeppsholms Församlings 2)
13,766
73
1,921
74
718
47
541
62
44
e) Kongl. Hofstatens Gratial-kassa
55,913
34
3,836
99
3,611
50
78
25
56
f) Storkyrko-församlingens enskilda fattigvårds fond 3)
64,859
72
6,416
57
2,856
26
3,285
46
114
g) Tyska Församlingens 4)
126,670
24
25,429
10
2,851
92
22,754
20
77
Tillsammans
442,599
65
53,692
52
17,725
40
27,505
85
540
Tabb. Litt. p-s. I afseende på öfriga uti hufvudstaden varande milda stiftelser samt pensions- och under stödsinrättning ar
och deras tillstånd år 1860, meddelas följande tabellariska uppgifter (Litt. P, Q, R, S).
Tab. Litt. P. I. Barnhus, Barnbördshus och Uppfostringsanstalter.
Fastighetsvärde år 1860
Kapitalbehåll-
Utgifter
år 1860.
Under-  hållstaga-  res antal
år 1860.
i Stockholm.
utom
Stockholm.
ning vid 1860
års slut.
år 1860.
Pensioner
underhåll
natura
och
in
Af andra slag.
a) Allmänna Barnhuset
541,275
8,250
_
1,049,280
62
211,713
56
185,588
93
2,526
b) Frimurare-Ordens Barnhus
67,500
—
—
425,820
52
40,437
82
19,293
38
9,948
4
305
c) Allmänna Barnbördshusets)
192,774
88
—
144,000
—
8,299
94
—
11,701
54
d) Sällskapets ”Pro patria” Barn- och Barnbördshus
22,500
—
—
28,000
—
3,608
72
257
17
3,057
53
3
e) Murbeckska Inrättningen för fattiga flickors uppfostran.
36,351
83
—
176,752
90
9,725
80
7,922
60
893
63
34
f) Prins Carls Inrättning för fattiga och vanvårdade barn
82,500
174,084
—
211,038
55
14,294
31
16,782
64
75
Tillsammans
942,901
71
182,334
—
2,034,892
59
288,080
15
44,255
79
211,189
67
2,943
1) Uti den under Utgifter af andra slag upptagna summa 666 R:dr 32 öre är inberäknad den å Pensions-inrättningen belöpande andel i skollärarens aflöning m. fl.
utgifter för Kongl. Andra Lif-Gardets och Kongl. Svea Artilleri-Regementets gemensamma skola.
2) Af de, såsom inkomster upptagna, 1,921 R:dr 74 öre utgöra 650 R:dr den Skeppsholms församling Nådigst anvisade andel i Rikets Ständers anslag till under
stöd
för fattigförsörjningen vid Garnisons-församlingarne i Riket och vid Kongl. Flottans stationer, hvilken andel af församlingens fattigvårdsstyrelse förvaltas.
3) Kapitalbehållningen, som vid 1855 års slut utgjorde 26,576 R:dr 10 sk. 8 r:st Banko, har således ökats med 21,995 R:dr 4 0 öre Ruut.
4) Utom ofvanuppgifna kapital-behållning, ägde Tyska församlingen vid 1860 års slut fastighet i Stockholm, värderad till 177,416 R:dr 70 öre.
5) Ar 1860 förlöstes vid Barnbördshuset 640 qvinnor.
Stockholms stad.
Barmhertighets- och Pensions-inrättningar.
Sjukvård. 37
Hvad beträffar Sjukvärds-anstalterne, så aflönar Stockholms stad en förste och en andre Stadsläkare. I
hvarje territorialförsamling finnes dessutom en af allmänna fattigvården aflönad läkare, hvilken det åligger
Tali. Litt. <1. II. Barmhertighets-inrättningar, som ät fattiga, egentligen ålderstigna,
lemna hostad jemte underhållsbidrag uti inrättningens fastigheter.
Fastighetsvärde år 1860
Kapitalbehåll-  ning vid 1860
års slut.
Inkomster
år 1860.
Utgifter
år 1860.
Under-  hållstaga-  res antal
år 1860.
i Stockholm.
utom
Stockholm.
Pensioner
underhåll
natura
och
in
Af andra
sing.
a) Ulrika Eleonora eller Drottningens Hospital
37,500
—
—
84,891
37
12,216
17
12,603
5
88
Kniggeska pensionsfonden 1)
—
—
25,000
—
1,425
—
1,425
—
10
b) Borgerskapets Gubbhus-inrättning
35,500
—
20,000
—
271,406
12
15,829
38
10,626
66
4,269
75
54
c) » Enkhus
37,416
67
—
348,850
46
24,464
1
14,391
49
6,116
54
85
d) Fahriks-fattigkassan 2)
27,600
—
—
149,301
79
16,313
7
15,452
—
2,012
39
310
e) Katholska församlingens fattigvård
9,900
—
—
—
1,525
45
449
—
1,086
66
42
f) Timmermans-Ordens Hospital
41,870
79
—
365
91
5,922
3a
800
—
4,756
42
11
Tillsammans
189,787
46
20,000
—
879,815
65
77.695
41
41,719
15
32,269
81
600
Tab. Litt. R. III. Pensions-inrättningar och andra fromma Stiftelser, till hvilka delägarerätt
icke är beredd genom erlagda af gifter.
Fastighets-
Kapitalbehåll-
Utg
ftcr
år 1860.
Undor-  hållstaga-  res antal
år 1860.
värde år 1860
i Stockholm.
ning vid 1860
års slut.
år 1860.
Pensioner och
underhåll in
natura.
Af andra
slag.
a) Kongl. Statskontorets 3)
312,071
20
200
b) Wadstena Krigsmanshus-inrättning 4)
—
3,058
—
126
c) Fonder, ställde under förvaltning af Fullmäktige i Rikets Ständers Bank 5)
—
—
—
6,178
23
777
samt Diskontverkens och Tumba bruks enke- och pupillkassa
54,854
90
5,065
23
2,337
50
9
d) Fonder, som förut varit under Kongl. Öfre Borgrättens vård, men nu-
mera förvaltas af en Direktion med Riksmarskalken till Ordförande 6)
—
60,405
61
2,989
59
1,035
75
331
43
53
e) Konungens Hospital
—
260,937
8
12,628
—
7,341
—
2,070
—
315
f) Konungens Militärhospitals- och medalj fonder 7)
—
378,500
—
18,377
29
17,913
75
974
45
CO
-vl
1) Denna pensionsfond förvaltas af Direktionen öfver Drottningens Hospital.
2) Uti de under rubrik: pensioner och underhåll in natura upptagne belopp äro inberäknade dels alla omkostnader för fattig- och sjukhusen i egendomen N:o 13
vid Södermanlandsgatan och derstädes intagne fattighjons och arbetares vård och underhåll, hvilket senare, hvad fattighjonen beträffar, utgått så väl i penningar,
som i föda, dels ock kontanta understöd åt arbetare utom fabriksfattighuset. Den under rubrik: utgifter af andra slag upptagna summa har utgått i förvaltningskostnader.
Ar 1857 har, genom aflidne Sidenfabrikören P. A. Casparssons testamente, tillflutit kassan ett belopp af 16,000 R:dr, som ingått i kapitalbe
hålluingen,
från hvilken deremot år 1860 blifvit afförd kassans fordran för obetalde afgifter af stämpelbara tillverkningar under flera år till belopp af 27,559 R:dr
4B öre, hvilka blifvit uti räkenskaperna inom linien upptagne.
3) Utom ofvanuppgifna belopp i pensioner, hafva år 1860 från Kongl. Statskontoret blifvit till välgörenhets-, pensions- eller understöds-inrättningar i Stockholm ut
anordnade
534,970 R:dr 4 5 öre.
4) Af gratialister och understödstagare hafva 120 erhållit årliga pensioner med 2,753 R:dr samt 6 tillfälliga understöd med 305 R:dr. Dessutom har från Krigsmanshus-inrättningen
till den af Stockholms Stads-Nämnd ordnade Militärförsörjnings-inrättning utgått under år 1860 likasom under hvarje af föregångne år
1.000 R:dr.
5) Af anslaget 3,000 R:dr årligen, som Rikets Ständer anvisat lill smärre julgåfvor åt fattige i så väl hufvudsladen, som orterne, hafva belopp från och med 3R:dr
till och med 12 R:dr blifvit under år 1860 till 758 personer utdelade. Af Fullmäktiges s. k. Dispositionsräkning hafva understöd och pensioner med tillsammans
3,168 R:dr 23 öre utgått till 18 personer, hvarjemte af räkningen: Bötesmedel till disposition åt de fattige 10 R:dr för en gång blifvit 1 person anvisade, men
från räkningen: Böter i följd af Bankens Brand-Reglemente har understöd de senare åren icke utgått.
6) Dessa fonder utgöras af Thuniska 33,747 R:dr 46 öre, Platinska 9,699 R:dr 41 öre, Guthermutiska 13,016 R:dr 26 öre, Halfvar Bergska 2,389 R.dr 95 öre och
llumbliska testamente-fonden 1,552 R:dr 53 öre.
7) Konungens Militärhospitals- och mcdaljfonder äga fastighet utom Stockholm till uppgifvet värde 1,500 R:dr. Af detta värde och kapitalbehållningen tillhörde
266.000 R:dr Militärhospitals-fonden och 114,000 R:dr medaljfonden. Från den förra, hvars ränteinkomster hufvudsakligen användas till pensioner och gratifikationer
åt aflidne Officerares och Under-Officerares i behof stadde enkor och barn så väl i Stockholm som i orterne, åtnjöto af förenämnde 487 underhållstagare
340 understöd med tillhopa 16,995 R:dr 75, öre och af dessa 340 med ett sammanräknadt understödsbelopp af 9,890 R:dr 75 öre voro 152 boende i Stockholm.
Från medaljfonden, hvars ränteinkomster ursprungligen varit afsedde att utdelas till årliga pensioner å 6 R:dr åt Krigsmän, som under H. K. II. dåvarande
Kronprinsens befäl bevistat fälttågen i Tyskland och Norge 1813 och 1814 och derunder erhållit silfvermedalj för tapperhet i fält, utgingo pensioner 1860 till
187 personer, hvaraf 2 i Stockholm boende. Öfverskottet af fondens riintemedel användes tills vidare för Militärhospitals-fondens pensionering.
38 Stockholms stad.
Pensions-inrättningar.
Sjukvård.
att utan betalning biträda församlingens fattige, som vid sjukdornstillfällen honom påkalla; fattige sjuka erhålla
medikamenter på fattigvårdens bekostnad.
Fortsättning af Tab. Litt. R. lil. Pensions -inrättningar.
Fastighets-  värde år 1860
i Stockholm.
Kapitalbehåll-  ning vid 1860
års slut.
Inkomster
år 1860.
Utg
ftcr
år 1860.
Under-  hållstaga-  res antal
år 1860.
Pensioner och
underhåll in
natura.
Af andra slag.
130,305
7,434
5,099
459
40
h) Pensionsfonder, ställde under förvaltning af Allmänna enke- och pupill-
kassans direktion
—
108,021
76
5,487
43
1,535
—
137
50
23
i) Goduska pensionsfonden
—
9,166
67
470
—
453
42
—
6
k) Särskilda under Förmyndarekammaren i Stockholm ställde donations-
fonder
—
51,500
—
2,614
36
2,065
97
125
81
30
1) Assessoren O. Ahllöfs testamentsfond
—
5,000
—
200
—
200
—
12
m) Kofferdiskepparen Ahlströms testamentsfond 2)
26,000
—
27,000
—
2,101
71
799
98
491
52
12
n) Brandvaktskassan 3)
—
196,534
44
99,643
41
322
48
84,746
34
5
o) Fonder, ställde under Bemedlings-kommissionens förvaltning
-
391,915
—
19,949
91
19,008
8
224
p) Pensionsfonder, förvaltade af Direktionen öfver Borgerskapets Enke-hus4)
—
299,823
—
16,535
63
9,058
10
78
q) Sadelinakare-Aldermannen Jakob Fagerbergs pensions-inrättning
127,500
—
123,240
—
11,943
75
8,355
—
3,107
—
177
r) Af Grosshandels-Societetcn förvaltade kassor 5)
-
168,065
-
8,328
—
14,462
50
—
147
s) f. d. Kryddkramhandlare-Societetens pensionskassa
20,000
—
122,021
14
10,788
58
7,259
8
2,860
8
79
t) f. d. Vinskänks-Societetens pensionskassa
—
12,000
—
750
—
600
—
—
5
u) f. d. Lärftkramhandels-Societetens pensionskassa
—
19,550
—
1,108
82
940
—
10
35
14
v) f. d. Bryggare-Embetets pensionskassa
105,750
—
71,290
—
12,139
88
8,723
75
5,999
24
44
x) f. d. Repslagare-Embetets pensionskassa
—
1,500
—
75
—
50
—
25
—
1
y) Skomakare-Föreningens pensionskassa
75,000
—
13,951
37
14,857
47
10,228
46
5,814
56
174
z) f. d. Skräddare-Embetets »
—
18,600
—
1,116
—
300
—
1,100
—
25
10 029
496
450
6
ii) f. d. Viktualiehandels-Societetens »
109,500
—
85,788
19
5,123
69
3,000
—
2,277
99
49
ö) Kofferdiskeppare-Societetens fattigkassa
—
51,446
64
2,172
93
1,936
25
150
—
38
aa) Stockholms Sjömanshus-inrättning 6)
5,250
—
264,590
56
21,465
62
10,767
70
8,955
6
502
bb) Strandbergska Läkare-inrättningen
—
123,251
70
5,978
58
2,266
35
1,364
42
210
cc) Hebbeska pensionsfonden
—
15,000
—
750
—
750
—
—
9
dd) Nödhjelpskassan
435,321
69
21,271
6
20,555
62
177
80
360
ee) Sällskapet de nödlidandes vänner
—
114,840
—
5,865
38
5,508
—
352
50
224
ff) » de fattiges vänner
—
31,244
—
3,109
34
2,663
68
538
52
690
gg) » för uppmuntran till örn och sedlig modersvård
—
72,150
—
5,133
—
4,620
-
375
—
239
hh) Kniperska pensions-inrättningen för fattiga ogifta fruntimmer
—
93,842
39
4,839
73
4,787
50
-
98
ii) Pauliska donationsfonden
67,500
—
95,850
—
9,802
18
6,612
50
1,298
57
160
klc) Pensionsfonder, ställde under Riddarhus-direktionens vård 7)
—
1,064,305
78
55,037
24
49,109
43
3,201
52
460
1) Denna fond, egentligen utgörande tvänne, sorn användas till pensionering, den ena af civile Embets- och Tjenstemän och den andra af deras enkor och barn,
förvaltas af Kongl. Direktionen öfver Civil-Statens Pensions-inrättning. Jemte nästföljande är den för öfrigt icke inskränkt till Stockholms stad.
2) På grund af Nådig Resolution den 10 Februari 1860 har fondens fastighet, huset N:o 3 med adressnummer 23 i qvarteret Perseus vid Baggens- och Osterlånggatorne,
blifvit försåld och köpeskillingen, 26,000 R:dr, jemte besparade 1,000 R:dr, i enlighet med föreskrift i Kongl. Brefvet den 15 Februari 1861, använde
dels till inköp af Stockholms Drätselkommissions med 5 procent ränta löpande obligationer för 18,000 R:dr och dels till inlösen af 2:ne i fastighet i Stockholm
intecknade skuldebref å tillhopa 9,000 R:dr.
3) Kassans kapitalbehållning är under åren 1856—1860 ökad med 14,574 R:dr 59 öre; iukomsterna hafva ökats med 5,481 R:dr 38 öre; pensionerna minskade
med 242 R:dr 50 öre; utgifter af andra slag ökade med 252 Rull* 92 öre och underhållstagarnes antal minskadt med 2. Jfr tab. Litt. E.
4) Under åren 1859—1860 ökades pensionsfonderna, genom tvänne gåfvor, med 204,300 R:dr, men af afkastningen derå hafva år 1860 endast 3,150 R:dr varit
disponible till pensionsutdelning.
5) En fond har under åren 1856—1860 tillkommit, nemligen 7,500 R:dr, donerade genom testamente af Skeppsklareraren P. Petrejus till förmån för Skeppsklarerares
i Stockholm enkor och oförsörjda barn. Fyllnad till pensioner och gratifikationer utöfver inkomsterna hafva utgått af Societetens allmänna vinstmedel.
6) LTtom Sjömanshusets kassa, förvaltar Direktionen öfver Sjömanshuset jemväl den s. k. National-kassan, från hvilken pensioner utgå till sådane sjömän, som rest
med Stockholm s-fartyg och derifrån aldrig rymt. Denna kassas ställning vid utgången af år 1860 var följande: Kapitalbehållning: 119,699 R:dr 74 öre; inkomster:
6,014 R.-dr 12 öre; utgifter: 5,291 R:dr, och utgjorde underhållstagarnes antal 104.
7) Bland de under Direktionens vård ställde fonder, tinnes en, den Berghmanska, som äger fastighet å landet, hvilken år 1860 afkastade 2,362 R:dr, men hvars
kapitalvärde icke är bokfördt. Under loppet af åren 1856—1860 hafva, genom särskilda testamenten, tillkommit Löfwenskjöldska stipendiifonderna, A. von Hart
-
Stockholms stad.
Pensions-inrättningar.
Sjukvård. 39
För sjukvården i hufvudstaden finnas för öfrigt följande allmänna inrättningar:
a) De vid territorialförsamling arnes fattighus inrättade sjukrum. Sjukvården ombesörjes af fattigläkarne i
församlingarne och omkostnaderna bestridas af fattigvården.
o o
b) Stockholms Stads och Läns Kurhus. Sedan sista berättelse afgafs, bar denna sjukvårdsinrättning icke
till sin omfattning undergått någon förändring. Vid 1860 års utgång ägde Inrättningen en kapitalbehållning
af 48,241 R:dr 7 öre. Inkomster och utgifter samma år utgjorde: de förra 44,840 R:dr och utgifterna 36,885
R:dr 53 öre. Kurhusafgiften har fortfarande utgått med 16 skillingar Banko eller 50 öre Runt af hvarje
Fortsättning af Tal». Litt. It. III. Pension s-inrättningar.
Fastighets-
Kapitalbehåll-
Inkomster
år 1860.
Utgifter
år 1860.
Under-  hållstaga-  res antal
år 1860.
värde är 1860
i Stockholm.
ning vid 1860
års slut.
Pensioner
underhåll
natura.
och
in
Af andra slag.
11) Pensionsfonder, ställde under Stockholms stads Konsistorii inseende:
1. Possiethska stipcndiifonden för Studerande
—
21,795
58
1,050
47
950
—
80
85
10
2. Soopiska donationsfonden för fattiga qvinnor 1)
18,254
33
1,859
75
530
40
62
39
6
3. Renströmska testamentsfonden för tjenstemäns enkor
—
12,512
36
597
—
525
—
1
35
7
4. Flodinska donationsfonden till lönebidrag åt Läraren vid Djurgår-
dens skola
—
1,319
83
77
70
77
70
5. Georgieska donationsfonden till Stockholms församlingar
—
850
—
42
50
42
50
6. Doktorinnan Jungblads pensionsfond för prestenkor
—
3,223
35
157
17
150
—
2
15
3
7. Enkefru Bergstens testamentsfond för prestenkor och döttrar
—
3,821
25
225
—
213
75
11
25
3
8. Doktorinnan C. U. Lagus’, född Selle, pensionsfond
—
6,000
—
300
—
300
—
—
3
mm) Pensionsfonder, förvaltade af Jakobs och Johannis församlings kyrkoråd
—
26,458
33
1,352
12
1,352
12
37
nn) Pensionsfonder, förvaltade af Jakobs och Johannis församlings fattig-
vårdsstyrelse :
1. Allmänna fattigvården 2)
12,586
57
43,746
71
26,948
8
16,402
95
7,744
67
584
2. Understöds- och pensionsfonder, tillkomna genom testamenten och
gåfvor af enskilda personer
—
129,334
64
7,511
74
7,095
98
62
82
223
oo) Pensionsfonder, förvaltade af Maria församlings fattigvårdsstyrelse
13,975
—
68,001
51
21,129
59
15,191
37
5,414
1
565
pp) » » » Catharina församlings kyrkoråd
—
8,333
33
375
—
314
99
—
11
qq) » » » Ladugårdslands församlings kyrkoråd
(Widingska fonden)
—
6,421
52
328
65
150
—
127
50
5
rr) » » » Adolf Fredriks församlings fattigvårds-
styrelse : 2)
1. Allmänna fattigvården
22,500
—
26,127
75
22,452
64
14,535
16
7,845
1
396
2. Enskilda fattigvården
—
40,911
50
2,760
—
2,054
55
14
3
40
ss) f. d. Riddarholms-församlingens enskilda pensionskassa 3)
—
2,711
62
126
85
105
—
4
83
5
tt) Karcllska pensionsfonden
—
6,727
17
378
—
300
—
—
10
uu) Neptuni-Orden
—
47,965
25
8,094
24
3,073
85
3,095
5
249
vv) Sällskapet Par Bricol
—
25,696
31
11,068
16
1,110
—
9,993
2
45
xx) Nödhjelpskassan för brefbärare och vaktbetjente vid Kongl. Post-
verket 4)
—
1,539
86
1,539
8G
—
—
Tillsammans
585.561
57
5,483,594
17
504,023
64
584,822
60
193,479
9
8,310
mansdorffs stipendiifond, von SchulzersJca donationsfonden, Dethunsha och Aminoff ska pensionsfonderna med sammanlagdt kapitalbelopp af 198,299 R:dr 33 öre,
af hvilka de tre förstnämnde äro inbegripne i här ofvan meddelade uppgifter, men öfver de två senare, som först år 1861 trädt i verksamhet, hade, när uppgifterna
lemnades, bokslut ännu icke blifvit uppgjorde. I förestående uppgifter äro emellertid Riddarhusets kassa jemte värdet af sjelfva Riddarhuset och Riddarhus
reparationsfonden,
såsom innefattande Ridderskapets och Adelns enskilda ståndsangelägenheter, icke inberäknade.
1) Fonden äger jemväl ett mindre fattighus. Ar 1860 äro 1,055 R:dr 18 öre arf-fallne efter ett aflidet fattighjon.
2) Under Oktober och November månader 1860 öfverflyttades de å församlingens fattigvårds-inrättning förut intagne försörjningshjon till Norra Försörjnings- och
Arbets-inrättningen å Kungsholmen.
.3) Kassans fond har under åren 1856—1860 ökats med 588 R:dr 71 öre.
4) Stiftad år 1860 af en vid Kongl. Postverket anställd tjensteman och ställd under inseende och förvaltning af dertill utaf Kongl. General-Poststyrelsen förordnade
personer.
40 Stockholms stad. Pensions-inrättningar. Sjukvård.
inom hufvudstaden mantalsskrifven person, och antalet af de, under loppet af år 1860, å kurhuset vårdade
personer har utgjort 1,217.
c) Danviks Hospital och Dårhus samt dermed förenade stiftelse, benämnd Enkhuset. Vid 1860 års slut
ägde denna Inrättning fast egendom, uppskattad i värde till 932,104 R:dr, af hvilket värde 127,747 R:dr belöpte
på fastighet i Stockholm och återstoden 804,357 R:dr för hemman, belägne i Stockholms, Upsala, Södermanlands
och Westmanlands Län. Af hemmanen är dock större delen under skattemanna- och ständig besittningsrätt
upplåten mot låg ränta. Kapitalbehållningen vid nämnda års slut utgjorde 64,283 R:dr; inkomsterna
för samma år 78,370 R:dr 51 öre och utgifterna 69,715 R:dr 9 öre, af hvilket belopp 48,025 R:dr 58
Öre beräknats hafva utgifvits till underhåll in natura och 21,689 R:dr 51 öre utgjort utgifter af andra slag.
Antalet af de å Inrättningarne samma år vårdade utgjorde 333.
Såsom förut i denna berättelse finnes omförmäldt, hafva de till hospital för sinnessjuke afsedda byggnader
å Kungsholmen, till åstadkommande af hvilken sjukvårds-inrättning Rikets Ständer anvisat medel, blifvit
åtminstone hvad byggnadernas yttre delar vidkommer, under loppet af år 1860 fullbordade; och hafva
Rikets Ständer, vid Riksdagen 1859—1860, ytterligare anvisat dels till bestridande af utgifter för inrättnin
gens
första ordnande och inköp af utredningspersedlar för en gång 30,000 R:dr och dels för inrättningens
förvaltning och underhåll 22,500 R:dr, att med en tredjedel eller 7,500 R:dr utgå för hvartdera af åren 1861,
1862 och 1863. Genom Nådigt Bref den 24 Februari 1860 förordnades bland annat, att Styrelsen öfver
ifrågavarande sjukvårds-inrättning, benämnd: "Stockholms Hospital för sinnessjuke," skulle föras af en Direktion,
bestående af Öfver-Ståthållaren såsom Ordförande och fem, på förslag utaf Serafimer-Ordens-Gillet, såsom
Öfver-Styrelse för Hospitalen i Riket, af Eders Kongl. Maj:t utnämnde ledamöter, bland hvilka en i Nåder
skulle förordnas att vara Vice Ordförande, samt att i öfrigt Kongl. Stadgan angående sinnessjukes behandling
Tal). Litt. S. IV. öfriga Pensions-inrättningar i hufvudstaden, till hvilka i allmänhet
delägarerätt beredes genom årliga af gifter.
a) Allmänna enice- och pupillkassan
b) Arméens pensionskassa 1)
Arméens enke- och pupillkassa
c) Civil-statens pensions-inrättningar: 2)
1. Tjenstemanna-fonden
2. Allmänna enke- och pupillfonden
3. Enskilda » » »
d) Tull-statens enskilda pensions-inrättning
e) Banko-statens enke- och pupillkassa
f) Enke- och pupillkassan vid Rikets Ständers Riksgäldskontor
g) Enke- och pnpillkassan vid Stockholms Stads Verk
h) Jernkontorets tjensteinäns enke- och pupillkassa
i) Kongl. Theaterns pensions-inrättning
Tillsammans
Fastighets-  värde år 1860
i Stockholm.
Kapitalbehåll-  ning vid 1860
års slut.
Inkomster
år 1860.
Utgifter
år 1860.
Under-  hållstaga-  res antal
år 1860.
Pensioner och
underhåll in
natura.
Af andra slag.
31,152
61
2,647,249
35
177,642
73
48,037
50
13,816
63
161
45,000
—
3,747,794
38
515,299
85
485,145
—
30,154
85
1,083
—
639,582
56
59,007
38
53,825
36
1,147
28
—
2,970,298
95
247,618
94
36,186
68
21,316
27
99
—
30,786
45
46,498
23
37,056
59
12
50
821
—
282,300
48
57,456
2
127,955
63
327
35
840
—
241,679
24
50,297
89
45,858
12
751
—
852
—
713,547
97
47,835
98
36,141
24
3,193
34
104
—
80,111
52
5,645
60
5,084
16
12
68
35
—
306,939
26
28,972
—
20,819
43
392
41
60
—
60,400
—
3,475
—
75
—
—
1
—
265,981
79
*• 20,353
88
16,350
—
1,718
47
33
76,152
61
11,937,638
95
1,260,103
50
912,534
71
72,842
78
1) Utom här ofvan specificerade pensionsbelopp utgingo s. k. fyllnadspensioner af Statsmedel till ett belopp af 66,205: 17 åt 163 personer. Af H. M. Konungens
fond i enke- och pnpillkassan utbetaldes jemväl 7,497: 25 åt 122 personer, hvarjemte 985 underhållstagare från enke- och pupillkassan dessutom af Statsmedel
åtnjöto en summa af tillsammans 37,605: 60. Den under samma förvaltning ställda stiftelsen af Grefvinnan A. S. Horn f. Blomstedt utgaf s. å. en summa af
3,308: 4 7 R:dr R:mt.
2) Jemte Tjenstemanna-, Allmänna enke- och pupill-, Enskilda enke- och pupill- samt Jonas och Paul Filéns pensionsfonder, för hvilka fonders ställning summarisk
redogörelse här ofvan lemnats, förvaltas tillika af Kongl. Direktionen öfver Civil-Statens Pensions-inrättning följande pensionsfonder, nemligen: Kongl. Göta
Hof-Rätts, Mamsell Langs, Eldstedtslca och Presidenten C. E. Isbergs,
Stockholms stad.
Sjukvårdsanstalt:.
41
och vård af den 5 Mars 1858 skulle äfven för Stockholms Hospital vara gällande. På grund häraf blef ock
Direktion öfver inrättningen organiserad den 5 Oktober 1860. Hospitalet har icke före utgången af år 1860
kunnat öppnas för emottagande af sinnessjuke*); vidare redogörelse angående detsamma torde derföre blifva
ett bland föremålen för nästa femårsberättelse; kommande, när Hospitalet träder i verksamhet, Dårhuset vid
Danviken att upphöra.
d) Kongl. Serafimer-Lasarettet. Utom fastighetsvärdet, 228,000 R:dr, och värdet af inventarier, 45,000
R:dr, utgjorde Lasarettets tillgångar vid 1860 års slut ett belopp af 645,234 R:dr 5G öre **). Inkomsterna för
året uppgingo till 106,364 R:dr 85 öre, och utgifterna: för sjukvård och underhåll till 82,691 R:dr 45 öre, samt
för fastigheterna, räntor å donerade medel m. m. till 21,233 R:dr 50 öre. Nämnda år vårdades å Lasarettet
2,703 personer med ett antal af 97,130 underhållsdagar. Under åren 1855, 1856 och 1857 måste Lasarettets
styrelse, för sjukvårdens uppehållande, från donationsfonden låna sammanräknadt 39,140 R:dr 16 öre, hvilken
skuld från och med 1858 årligen amorteras. Vid 1860 års utgång återstod af denna skuld 26,371 R:dr 45
öre. Under sistförflutne fem år hafva till Lasarettet blifvit donerade tillsammans 69,091 R:dr 93 öre, oberäknade
två donationer år 1860, af hvilka likväl ännu före årets utgång icke något till Lasarettet influtit.
e) Provisoriska Sjukhuset i huset N:o 1 vid Nya Sandbergsgatan å Södermalm. Detta sjukhus, som förvaltas,
under Stads-Nämndens öfverinseende, af en särskild utaf Nämnden tillsatt Direktion, omfattar fortfarande
två afdelriingar, den ena för invärtes sjukdomar eller den s. k. Medicinska afdelningen, hvarunder äfven
hörer afdelningen för koppsmittade, och den andra för bensår.
Antalet af de sjuke å Provisoriska sjukhuset synes af nedanstående Tab. Litt. T; — hvarvid bör Tab. Litt. t.
anmärkas, att bland de å medicinska afdelningen vårdade voro 122 kopp-patienter.
Under år 1860 uppgingo underhållsdagarnes antal för hela sjukhuset till 63,725, deruti jemväl inberäknade
895 dagar för åtskillige bensårspatienter, hvilka, till beredande af utrymme å sjukhuset för kylskadade
personer, blefvo tillfälligtvis förflyttade till Södra försörjnings-inrättningen och derstädes, under Mars och April
månader, på sjukhusets bekostnad vårdade.
Medeltalet vårdade för hvarje dag under året utgjorde 174. Dagkostnaden för hvarje sjuk uppgick till
något öfver 74 öre, och sjukhusets samtlige utgifter till 47,676 R:dr 95 öre. Af denna summa utgjorde 4,246
R:dr 43 öre inkomster af betalande patienter m. m., hvaremot återstoden blifvit af Stads-Nämnden godtgjord
med 45,430 R:dr 52 öre. Jemte den vid sjukhuset inrättade afdelning för botande af bensår, har daglig vård
åt dermed behäftade fattige kostnadsfritt lemnats vid en för sådant ändamål tillvägabragt särskild anstalt å
Norrmalm.
f) Allmänna Garnisonssjukhuset. Sjukhusets fasta egendom är upptagen i värde till 224,875 R:dr. Dess
inkomster för året hafva utgjorts af statsanslag, 62,650 R:dr, samt ersättning för betalande patienter och di
-
Tab. Litt. T. Sjukantalet å Provisoriska sjukhuset år 1860.
På Medicinska
På Bensårs-
afdelningen.
afdelningen.
Summa.
Män.
Qvinnor.
Män.
Qvinnor.
Qvarliggande vid årets början
101
49
27
9
186
Intagne under året
1,115
463
145
50
1,773
964
380
133
48
1,525
171
89
260
Qvarliggande vid årets slut
81
43
39
11
174
*) Detta skedde i November månad 1861.
") Bland dessa tillgångar är inbegripet det kapital, 147,000 B:dr, af hvilket afkastningen utgår i lifräntor å donerade medel.
Ufver-Slåthållare-Embctels rind. ber. för åren 1856—1860. 6
42
Stockholms stad.
Sjukvårdsanstalter. Arbetsinrättningar.
verse andra inkomster, 9,825 R:dr 76 öre, eller tillsammans 72,475 R:dr 76 öre. Utgifterna hafva uppgått till
64,905 R:dr 51 öre. Vid 1860 års början hade sjukhuset, i följd af låg sjuknummer, en besparing af 12,428
R:dr 4 öre, sorn vid årets slut ökats till 19,998 R:dr 30 öre, hvilka medel till framtida behof blifvit reserve
o
rade.
Underhållsdagarnes antal för året uppgick till 65,792. A sjukhuset hafva under samma tid vårdats
1,831 personer, af hvilka 64 aflidit.
g) Kronprinsessan Lovisas sjukvårdsanstalt för barn. Inrättningens fastighet är uppskattad till 50,000 R:dr.
Kapitalbehållningen vid 1860 års slut utgjorde 90,500 R:dr. Inkomsterna under året hafva uppgått till 23,329
R:dr 88 öre, och utgifterna till 17,314 R:dr 58 öre. Angående antalet af barn, som under årets lopp blifvit å
Inrättningen vårdade, har uppgift icke meddelats.
h) Diakoniss-Sällskapets sjukhus och dermed förenade läroanstalt, skola och barnhem. Detta sällskap, stiftadt
1849, med syftemål att utbilda qvinnor för sjuka, nödlidande eller eljest-hjelpbehöfvande likars vård och
undervisning, har, allt ifrån Diakoniss-anstaltens öppnande år 1851, fortsatt samt småningom utvidgat sin
verksamhet. Af de qvinnor, som vid anstalten njutit undervisning, voro, enligt den i Maj månad innevarande
år 1861 afgifna årsberättelse, 27 fästade vid anstalten såsom Diakonissor samt 24 antagne såsom Profsystrar.
Utom den sjukvård, som i närheten af anstalten lemnats af hemmavarande systrar, hafva, under
senaste redogörelseår, på 33 särskilda ställen inom riket, barnhem, skolor, sjukhus eller andra dylika anstalter
stått under vård och tillsyn af Diakonissor eller Profsystrar, hvarförutom sådane från flere håll begärts,
utan att tillgång å dem funnits. Under sistförflutna år hafva i anstaltens egna sjukhus vårdats 168 personer,
i skolan undervisats lil barn, samt i barnhemmet varit till uppfostran och vård intagne 26 föräldralöse barn.
o
Inkomsterna hafva under året utgjort 14,470 R:dr 52 öre, samt utgifterna 14,412 R:dr 23 öre. Återstående
skuld å anstaltens år 1854 inköpta fastighet vid Jaktvarfsgränd uppgick vid årets slut till 28,281 R:dr; kassabehållningen
åter till 1,589 R:dr 66 öre.
Af Diakoniss-sällskapet har vidare anordnats ett under särskild styrelse stäldt s. k. Magdalenahem, tillika
o
med Räddningshem för minderåriga flickor. A Magdalenahemmet, dertill lokal varit af staden kostnadsfritt upplåten,
har, från Januari 1860 till Juli månad 1861, de intagnes antal varit 50. Af dessa voro 21 komne från
Allmänna Korrektions-inrättningen å Norrmalm, 6 från Polishäktet, 1 från Arbets-inrättningen å Södermalm,
4 från Provisoriska sjukhuset, 4 såsom vanartige lemnade af föräldrar eller anhörige. Uti anskaffade tjenster
hafva under tiden 13 ingått, 9 blifvit till sina hemorter återställde, 7 fått arbete på fabriker och andra ställen,
2 återtagits af anhörige, 2 öfverflyttats till Räddningshemmet och 3 lemnat inrättningen oförbättrade, så
att den 1 nästlidne Juli 14 voro qvar vid Magdalenahemmet. I November 1860 öppnades Räddningshemmet,
der 13 flickor sedermera varit intagne. Inkomsterna för båda hemmen tillsammans hafva under år 1860 och
första hälften af år 1861 varit 4,451 R:dr 87 öre, deraf 500 R:dr af Kongl. Majit Nådigst beviljade till Räddningshemmets
första uppsättning. Utgifterna under samma tid hafva uppgått till 5,139 R:dr 89 öre.
Beträffande Arbetsinrättningar får Ofver-Ståthållare-Einbetet i underdånighet meddela följande upplysningar:
a) Norra frivilliga Arbetshuset. Angående denna Inrättning, som förvaltas af en Direktion, bestående af
åtta inom Jakobs och Johannis församling valde ledamöter med Kyrkoherden till Ordförande, är uppgifvet,
att Inrättningens kapitalbehållning vid 1860 års slut, oberäknadt fastighetsvärde 18,000 R:dr, utgjorde 7,250
R:dr; att inkomsterna under året uppgått till 11,132 R:dr 54 öre, och utgifterna till 8,127 R:dr 96 öre, samt
att arbetarnes antal vid 1860 års slut varit 260; hvarjemte blifvit erinradt, att, ehuru af inkomsternas förhållande
till utgifterna ville synas, som Inrättningen under året skulle hafva gått med en vinst af 3,004 R:dr
58 öre, sådant likväl icke varit händelsen, enär Inrättningens varulager m. m. samma år minskats i värde med
3,143 R:dr 65 öre.
b) Södra Arbetshuset och c) Norra Arbetshuset *).
') För Södra och Norra Arbetshusen, båda förenade med försorjnings-inrättningar och ställde under Stads-Nämndens förvaltning, är redogörelse
lemnad här ofvan sid. 32 0. f.
Stockholms stad.
Stadens inkomster och utgifter.
43
Angående ''Sällskapet för dygdigt och troget tjenstefolks belönande", hvilken välgörenhets-inrättning icke
kunnat hänföras under någon af ofvannärnnde klasser, meddelas här följande redogörelse: Sällskapets kapitalfond,
som under åren 1856—1860 blifvit ökad med en donation af 21,000 R:dr, uppgick vid sistnämnda års
slut till 46,757 R:dr 57 öre. Inkomsterna, bestående af räntor, inträdes- och årsafgifter af ledamöter samt
gåfvor, utgjorde vid samma års slut 3,293 R:dr 50 öre, hvaraf, i belöningar och understöd till 168 tjenstehjon,
utdelades 2,895 R:dr och 326 R:dr 72 öre åtgingo till förvaltningskostnader.
Beträffande Stockholms stads inkomster och utgifter samt kostnaderne för stadens styrelse får Öfver-Ståthållare-Embetet
upplysa följande.
Från stadens Drätselkommission meddelad uppgift på stadskassans inkomster och utgifter ifrågava- Tab. Litt.
rande fem år upptages i följande Tab. Litt. U.
Tab. Litt. U. Stadens inkomster och utgifter 1856—1860.
Inkomster:
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Summa.
Medeltal.
Af handel och sjöfart, efter afdrag af uppbärdskostnader,
R:dr.
ö.
der sådane ägt rum:
Afgift af fartyg
49,013
73
49,741
68
40,010
27
48,888
37
46,175
3
233,829
8
46,765
82
Drätsel-kommissionens andel af allmänna tolagen för åren 1856
och 1857 samt tolagsersättning för åren 1858—1860 enligt
Kongl. Brefvet den 18 December 1857 1)
197,673
14
147,648
82
187,255
39
218,041
26
227,954
87
978,573
48
195,714
70
Afgift af varor, som vägas
163,146
2
127,934
30
123,148
96
153,113
12
175,046
50
742,388
90
148,477
78
» » » som stämplas
48,890
15
27,700
12
27,441
48
52,586
38
53,796
97
210,415
10
42,083
2
» » » som mätas eller räknas 2)
63,575
98
70,272
19
58,403
70
70,504
76
76,426
65
339,183
28
67,836
65
» » » som packas eller af lakegods
5,710
6
4,594
97
3,432
13
4,485
7
5,932
80
24,155
3
4,831
1
» för barlast, landningsstockar och bockar
3,705
87
5,516
79
2,354
46
1,686
7
2,050
56
15,313
75
3,062
75
Slussafgift
24,941
38
32,759
89
26,143
11
34,337
54
31,188
91
149,370
83
29,874
17
Stadens öfrige inkomster under följande titlar:
Af stadens tomter: tomtören och tretionde-penningar samt fri-
tomteköps-afgifter
29,085
12
29,526
18
31,170
53
46,479
53
36,880
17
173,141
53
34,628
31
1) Hela tolagsbeloppet, som fördelas: med -^jj-delar till Stridskassan, med [V^-delar till Inqvarterings-kommissioncn, med ^y^-delar till Hamn- och Brobyggnadsfon
den
samt TJ0-delar till Stockholms Allmänna Barnhus, har, utan afdrag af kostnader, odeladt utgjort:
År 1856  379,211: 50.
» 1857
285,543: 41.
» 1858
357,124: si.
» 1859
412,549: 47.
» 1860
431,090: 38.
Summa R:dr R:mt 1,865,519: 57. eller i medeltal 373,103: 91. årligen.
2) Härunder är inbegripen den afgift, som, enligt Kongl. Brefvet den 23 Februari 1838, för alla till Stockholm sjövägen in- eller utrikes ifrån ankommande målbara
våta varor i fat"), såsom Bro- och Kajafgift, till stadskassan influtit och hvilken utgjort:
Utan afdrag af
uppbördskost-  nader.
Uppbördskost-
nader.
Efter afdrag af
uppbördskost-  nader.
År 1856
42,386
53
1,807
6
40,579
47
» 1857
46,906
72
2,512
31
44,394
41
» 1858
39,510
87
3,106
97
36,403
90
» 1859
47,980
32
3,678
66
44,301
66
» 1860
71,660
6
4,511
67
67,148
39
Summa R:dr Hant
248,444
50
15,616
67
232,827
83
Medeltal
49,688
90
3,123
33
46,565
57
*) Förnyad taxa å afgifter till Stockholms stad för sjöledes dit inkommande mätbara, torra varor, målbara väta varor i fat och varor, som räknas, är af
Öfver-Ståthållare-Embetet utfärdad den 21 April 1860.
44
Stockholms stad.
Stadens inkomster och utgifter.
Jemförelsen emellan Stadskassans inkomster och utgifter visar: för år 1856, ett öfverskott af 168,763 R:dr
68 öre; för år 1857, en brist af 29,301 R:dr lo öre; för år 1858, en brist af 17,935 R:dr 76 öre; för år 1859,
en brist af 71,382 R:dr 17 öre; för år 1860, ett öfverskott af 54,418 R:dr 14 öre, eller, då medeltal räknas
för dessa fem år, ett årligt öfverskott af 20,912 R:dr 56 öre Runt.
Fortsättning af Tal). Litt. U. Stadens inkomster och utgifter 1856—1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Summa.
Medeltal.
Af stadens hus och lägenheter: hyror
46,041
67
47,779
44
51,275
29
50,631
27
56,217
10
251,944
77
50,388
95
Af Stads- och Bokauktions-kamrarne
25,989
72
25,582
46
31,056
15
29,546
8
22,516
3
134,690
44
26,938
9
Boskapspenningar, saköresmedel, böter för felaktigt jern, tredje-  och tiondepenningar af arf, med flere smärre tillfälliga inkomster
10,666
96
9,044
29
4,998
28
5,557
34
8,130
40
38,397
27
7,679
45
Arrendeafgift för bränvins-destillerings-rättigheter: ersättning af
bränvinsutskänknings-medlen
25,000
25,000
25,000
25,000
_
25,000
125,000
25,000
Källarefrihets-medel
13,320
—
13,296
87
15,540
-
15,540
—
15,540
—
73,236
87
14,647
37
Bidrag från Brandförsäkrings-kontoret till eldsläcknings-redska-  pens materiel
4,500
4,500
_
4,500
_
4,500
4,500
22,500
4,500
Försålde fastigheter 1)
372
42
5,810
—
14,250
—
1,900
—
1,000
—
23,332
42
4,666
48
Värdet af dels inköpte, dels nybygde fastigheter 2)
36,390
—
7,500
43,890
—
8,778
—
Afgift för utskänkning och ntminutering af bränvin
173,317
41
180,413
77
202,199
48
213,619
63
218,876
30
988,426
59
197,685
32
Summa
921,339
63
814,621
77
848,179
23
976,416 42
1,007,232
29
4,567,789 34
913,557
87
Utgifter:
Till Stadens allmänna inrättningar:
Bidrag till stadens Hamn- och Brobyggnadsfond
25,000
25,000
25,000
25,000
25,000
125,000
25,000
» » » Läroverk
15,000
—
15,000
—
15,000
—
15,000
—
15,000
—
75,000
—
15,000
—
» » » Kur- och sjukhus
7,500
—
7,500
—
7,500
—
7,500
—
7,500
—
37,500
—
7,500
—
» » Prins Carls inrättning
1,500
—
1,500
—
1,500
—
1,500
—
1,500
—
7,500
—
1,500
—
» » Kronouppbörds-verket
40,227
92
38,916
19
41,660
65
40,890
34
40,599
54
202,294
64
40,458
93
» » stadens brandväsende
7,293
83
7,933
20
16,865
25
18,511
8
16,740
7
67,343
43
13,468
69
Till fromma stiftelser:
Frimurare-Barnhuset
90
90
90
90
90
450
90
Enke- och Pupillkassan vid stadens Embetsverk: särskildt anslag
jemte ränta på Embets- och Tjenstemäns i stadens kassa inne-  stående begrafningshjelp, samt till Magistratens enskilda dis-  position
6,310
10
7,493
62
7,518
25
7,603
25
7,689
39
36,614
61
7,322
92
Till Klereciets aflöning:
En fångpredikant
1,200
1,200
1,200
—
1,200
1,200
6,000
1,200
Stadens öfrige utgifter:
Aflöning för Magistraten, dess tjenstemän och betjente samt de
under Drätselkommissiouen lydande tjenstemän och betjente..
196,348
87
196,698
87
198,356
37
197,088
87
197,996
37
986,489
35
197,297
87
Publike byggnader: hvarmed förstås nybyggnader och muddrings-  arbeten samt underhåll af stadens hus, hamnar, broar och
bryggor, tillika med särskilda, på stadens omvårdnad beroende
lägenheter 3)
87,460
2
101,596
84
90,749
53
118,254
26
94,230
40
492,291
5
98,458
21
1) Är 1856: åbyggnaderna å gamla tullhustomten vid Danvikstull 372 R:dr 4 2 öre; år 1857: en strandplats vid Clara sjö 1,000 R:dr; spruthus vid Ladugårdslands
torg 810 R:dr och en sjöplats 4,000 R:dr; år 1858: egendomen N:o 2, qvarteret Norrmalm 14,250 R:dr; år 1859: en del af egendomen N:o 1, qvarteret Långholmen
1,900 R:dr; år 1860: tomter i qvarteret Tobaksspinnaren 1,000 R:dr.
2) Är 1856: åbyggnaderna å tullhustomten vid Danvikstull 390 R:dr; Navigationsskole-huset i qvarteret Höga stigen större N:o 16, 36,000 R:dr; år 1857: egendomen
N:o 1, qvarteret Asia, 7,500 R:dr.
3) De hufvudsakligaste byggnadsföretag, som af ofvanstående belopp blifvit bekostade, äro följande: hamn- och lastageplatsen, roddare- och tvättbryggors, passagebroars
och afloppstrummors nybyggnad, underhåll och förbättring 119,626 R:dr 1 öre; duc d’Alber och moringar i hamnarne 8,562 R:dr 7 öre; nybyggnader och reparationer
å allmänna reservoirer 7,025 R:dr 24 öre; underhåll i Jernvågarnc af broar, bodar, plank och ställningar för jeruets resning 42,750 R:dr 56 öre; allmänna
pumpars och brunnars aptering och underhåll 25,724 R:dr 63 öre; reparation å Fatburshuset 6,985 R:dr 27 öre; dito å Packhuset 5,632 R:dr 9 öre; tillbyggnad
af materialgården vid Clara Bergsgatan 9,785 R:dr 11 öre; Mosebacke 9,946 R:dr 2 öre; samt gatan emellan slussen och Södermalmstorg 19,315 R:dr 57 öre R:mt.
Stockholms stad.
Stadens inkomster, utgifter och skulder.
45
Stadskassans skuld, efter afdrag af fordringar, hvilken vid 1856 års början utgjorde 141,416 R:dr 15
öre Runt, har under dessa fem år blifvit ökad med 51,340 R:dr 19 öre Runt, så att den vid 1860 års slut
utgjorde 192,756 R:dr 34 öre R:mt.
Häribland äro inberäknade å ena sidan alla stadens skulder, således ej blott de reverserade och med
ränta löpande, utan äfven sådane utgiftsmed el, som Drätselverket vid nämnde års slut var skyldigt, men icke då
betalt och följaktligen såsom skuld balanserat, t. ex. Hamn- och Brobyggnadsfondens, Inqvarterings-kommissionens
och Allmänna Barnhusets återstående tolagsandelar för året, samt, å den andra, Stadskassans tillgångar
ej allenast reverserade och med ränta löpande, utan äfven andra fordringar t. ex. hos uppbördsman, hvilkas
hela uppbörd icke kunnat vara vid årets slut levererad, behållning å räkning i Rikets Ständers Bank m. m.,
fastigheterna dock undantagne.
Fortsättning af Tab. Litt. II. Stadens inkomster och utgifter 1856—1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Summa.
Medeltal.
Gatuläggningsarbeten
12,750
—
12,750
—
12,750
—
12,750
—
12,750
—
63,750
—
12,750
—
Extra utgifter: såsom gatulyshållning; ved, ljus, papper m. fl.
skrifmaterialier, så väl till Magistraten som för uppbörden af
intrader; inventariepersedlar; s. k. Politiliks begrafning; arf-  voden , m. m. 1)
93,221
45
111,261
62
111,183
56
93,844
39
92,722
47
502,233
49
100,446
70
Fångvården: fångförtäring samt andra omkostnader
31,681
22
40,330
18
32,842
44
30,128
77
30,984
41
165,967
2
33,193
4 0
Allmänna renhållningen, hvarmed förstås renhållning af så väl
gator och allmänna platser, som afträden
24,918
19
27,532
57
30,465
45
158,743
4
103,453
43
345,112
68
69,022
54
Räntor å Stadskassans skuld
14,657
15
3,837
8
15,315
40
24,439
25
29,696
52
87,945
40
17,589
8
Brandförsäkringsafgift för stadens fasta egendomar, afskrifna
medel, m. m
1,761
48
1,237
13
2,324
71
81
90
1,083
69
6,488
91
1,297
78
Värdet af dels nedrifne, dels föräålde fastigheter
429
32
750
—
—
—
—
1,179
32
235
86
Pensions- eller Indragningsstat för Embets- och Tjenstemän vid
Stockholms stads verk
9,928
6
9,053
6
11,029
59
11,936
18
12,717
56
54,664
45
10,932
89
Afgift för utskänkning och utminutering af bränvin, m. m. 2)..
174,908
34
174,229
12
180,040
15
180,003
47
179,860
30
889,041
38
177,808
28
Inköpte fastigheter 3)
390
—
60,013
39
34,723
64
43,233
79
52,000
—
190,360
82
38,072
16
Bidrag till Jernväg och Bangård å Södermalm, till belopp af
150,000 R:dr
i ’
-
—
30,000
—
60,000
—
30,000
—
120,000
—
24,000
—
Summa R:dr R:mt
752,575
95
843,922
87
866,114
99
1,047,798
59
952,814
15
4,463,226
| 55
892,645
31
1) Arfvoden hafva deribland uppgått till: år 1856, 7,064 R:dr 78 öre; år 1857, 8,446 R:dr 58 öre; år 1858, 10,882 R:dr 26 öre; år 1859, 12,033 R:dr 25 öre;
år 1860, 7,185 R:dr 38 öre R:mt.
2) För denna utgiftstitel meddelas nedanstående specifikation:
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Utbetaldte anslag till stadens polis, enligt Kongl. Brefven den 1 Juli 1853, den 28 Maj
1856, den 11 Januari och den 5 Oktober 1858
127,500
—
127,500
—
132,500
—
132,500
—
132,500
—
Anslag till Stads-Nämnden, enligt Kongl. Brefvet den 17 Januari 1851, för utvidgning af
Allmänna arbetshuset
15,000
15,000
15,000
15,000
15,000
Förhöjning i taffelpenningar till Under-Ståthållaren, enligt Kongl. Brefvet den 1 Juli 1853
1,500
—
1,500
—
1,500
—
1,500
—
1,500
—
Ersättning för den till stadens kassa förut ingångne arrendeafgift för bränvins-destillerings-  rättighetcn
25,000
25,000
_
25,000
25,000
_
25,000
_
Till fasta posteringar af Stockholms garnison, enligt Kongl. Brefvet den 12 Oktober 1850.
779
23
813
35
755
60
687
79
728
4
Uppbördsprovision och diverse utgifter
5,129
11
4,415
77
5,284
55
5,315
68
5,132
26
Summa R:dr Runt
174,908
34
174,229
42
180,040
15
180,003 4 7
179,860
30
3) År 1856: åbyggnaderna å tullhustomten vid Danvikstull; år 1857: egendomen N:o 1, qvarteret Asia, m. m.; år 1858: egendomar vid Mosebacke m. m.; år 1859
egendomar vid Mosebacke och Slussgatan; år 1860: egendomar i qvarteret Nedra Jerngrafven.
46
Stockholms stad.
Stadens skulder, fordringar och fastigheter.
Tab. Litt. v. Då likväl denna jemförelse ej upplyser förhållandet med stadens räntebärande sladd, införes tillika för
sådant ändamål följande öfversigt i Tab. Litt. V.
Enligt 1860 års räkenskaper äger stadens Drätselverk fastigheter till ett brandförsäkringsvärde af
1,023,355 R:dr Runt samt dessutom åtskillige icke brandförsäkrade lägenheter och tomter, uppskattade till
348,272 R:dr 79 öre, eller ett sainrnanräknadt värde af 1,371,627 R:dr 79 öre Runt, hvaraf, efter afdrag af
den uppgifna skuldsumman R:dr 241,000, en behållning af 1,130,627 R:dr 79 öre Runt uppkommer till stadskassans
fördel.
Tal). Litt. V.
Stadskassans skulder och fordringar.
Stadskassans skuld utgjorde vid 1856 års början, enligt obligationer, löpande med 5 procent ränta och utan rätt till uppsägning å
långifvarens sida  7,500
Dito dito 4.j procent dito  154,250
Dito dito 5 procent och uppsägningsrätt  157,500
Dito dito 4^ procent dito  632,150
Dito dito 4 jirocent dito  299,900
Uti stadens kassa innestående extra Jernvågsmedel, som äro derstädes deponerade och genom Jernbärarelagets sparade arbetsförtjenst tillkomne,
detsamma tillörige, hvarå betalas 4J procent ränta ,
Till stadens Brandförsäkringskontor premielån, hvarå ränta betalas å 4 procent
Pantlåne-inrättningens Yinstmedelfond å 4J procent
Summa
Hvaremot foräringarne voro:
Till Stadsmäklaren J. Holm emot 4 procent ränta utlånte  125,000: —
» Mälareprovinsernas Hypoteksförening emot 4 procent utlånte  9,100: —
» Till Fängelse-Direktören C. O. Sunnerdahl å 5 procent
5,119: 17.
» G. O. Bäckström för inrättande af gästgifveri å Södermalm emot 4.J procent försträckte  13,148: 81.
Återstod af lån till entreprenören af afträdesrenhållningen för uppköp af inventarier mot 5 procent försträckte
104,840: 58.
Till Pantlåne-inrättningens bedrifvande mot 4 procent ränta försträckte
300,000: —
» Hamn- och Brobyggnadsfonden mot 4^ procent dito  430,300: —
Således återstodo räntelöpande skulder
Vid 1860 års slut var Stadskassans så beskaffade skuld:
Enligt obligationer, löpande med 4j procent ränta och utan rätt till uppsägning å långifvarens sida  154,250: —
» » » » 5 procent ränta och uppsägningsrätt  911,000: —
193,400: —
151,500: —
» » 4J procent ränta »
» » 4 procent ränta »
Extra Jernvågsmedel
Premielån
Pantlåne-inrättningens Vinstmedelfond å 4j procent (utgöres af Stadskassans behållne andel af vinsten)
58,728
1,410,150
23,510
21,525
12.
Fordringarne åter voro då:
Till Mälareprovinsernas Hypoteksförening emot 4 procent ränta utlånte  9,100
Återstod af till G. O. Bäckström för inrättande af gästgifveri å Södermalm emot 4^ procent ränta försträckte  10,915
Till Pantlåne-inrättningens bedrifvande emot 4 procent ränta å 300,000 R:dr och 6 procent ränta å 20,000 R:dr  320,000
För inköp af f. d. Geijerska huset emot 5 procent ränta  59,305
Förskjutne Riksdagsomkostnader emot 5 procent ränta  14,650
Af Hamn- och Brobyggnadsfonden emot 4J procent ränta  430,300
7.
53.
hvarefter återstodo räntelöpande skulder
R:mt R:dr
1,251,300
19,887
20,850
39,672
1,331,710
987,508
56
344,201
1,513,914
844,270
669,643
hvartill komma tjenstemännens innestående begrafningshjelpsmedel, som vid 1860 års slut utgjorde 96,033 R:dr 87 öre R:mt, och hvarå ränta erlägges å 5 procent;
och befinnes alltså vid anställd jemförelse, att den räntelöpande skulden blifvit under dessa fem år ökad med 328,757 R:dr 98 öre R:mt.
Stockholms stad.
Hamn- och Brobyggnadsfonden, m. m. 47
Genom realisering af stadens fastighetstillgångar kan dock ej skulden först blifva betald och derefter
ett öfverskott uppstå, staden eller dess Drätselverk tillgodo, emedan af stadens fastigheter och tomter omkring
jj-delar äro oumbärlige för allmänna municipala behof, så att endast en sjettedel är att anse såsom en kapitaltillgång,
användbar till gäldande af stadskassans skulder. Om äfven deri uppgifna proportionen icke kan
såsom osviklig antagas, är likväl otvifvelaktigt, att ganska många och ofelbart de betydligaste af stadens fasta
egendomar äro, med afseende på de staden åliggande många och vigtiga allmänna förbindelser, inabalienabla.
Angående den s. k. havin- och brobyggnadsfonden, som jemväl lyder under Drätsel-kommissionens Tab. Litt.
förvaltning, hafva nedanstående uppgifter blifvit lemnade (Tab. Litt. X).
De under titel Hamn- och Brobyggnadsarbeten uppförde utgifter hafva varit: kostnader för kajbyggnaden
vid Nybron, ordnandet af Slussplanen, kajbyggnader vid Blasieholmen och ny trappa till kajen vid f. d.
Kanslihuset, Basar- och Fiskarehuset vid Carl Johans torg, reparationer å kajbyggnaderna framför vestra och
östra delarne af Lejonbacken jemte åtskilliga andra kajer.
Hamn- och Brobyggnadsfondens skuld, som vid 1856 års början utgjorde 1,128,132 R:dr 14 öre R:mt,
har under dessa fem år minskats med ungefär 68,000 R:dr, så att skuldsumman vid 1860 års slut uppgår
till ett kapitalbelopp af cirka 1,060,000 R:dr R:mt; hvaremot tillgångarne, utom inom linien i räkenskapen
upptaget värde af broar och kajer 2,590,579 R:dr 89 öre, utgöras af Öfver-Ståthållarehuset, bokfördt till
25,000 R:dr, samt brandförsäkringsvärdet af Basar- och Fiskarehuset vid Carl Johans torg till 60,000 R:dr Runt.
Enligt hvad Drätselkommissionen särskildt upplyst, har Stockholms stad, under de senast förflutna tio
åren eller från och med 1851 till och med 1860, för nedannämnde arbeten utgifvit:
för ordnandet af Slussplanen  445,042: 67.
» Basarbyggnaden vid Carl Johans torg
50,347: lo. 495 339. 77
» kajen utmed Skeppsbron  258,102: 92.
» muddringsarbete utanför dito
5,233: 59. 263 336- 51
» kajen vid Kornhamn...  195,540: 43.
» dito vid Blasieholmen  102,169: 98.
eller tillsammans Runt R:dr 1,056,436: 69.
Tab. Litt. X. Hamn- och Brobyggnadsfondens inkomster och utgifter.
Inkomster:
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Summa.
Medeltal.
Fondens andel -j^-delar af stadens allmänna tolag, efter afdrag
af uppbördskostnaden
74,127
45
55,368
32
70,220
78
81,765
47
85,483
8
366,965
10
73,393
2
Bidrag från stadskassan
25,000
—
25,000
-
25,000
—
25,000
—
25,000
—
125,000
—
25,000
—
Hamn- oell brobyggnadsafgift för borgerlig rörelse, efter afdrag
af uppbördskostnaden
14,864
62
16,009
19
16,972
82
14,571
78
15,600
78,018
41
15,603
68
Hyresmedel, m. m
8,766
25
13,118
35
12,939
84
12,910
25
12,856
75
60,591
44
12,118
29
Summa
122,758
32
109,495
86
125,133
44
134.247
50
138,939
83
630,574
95
126,114
99
Utgifter:
Räntor å fondens skuld
32,115
89
32,181
25
31,879
49
31,568
67
31,490
40
159,235
70
31,847
14
Löner, arfvoden, pensioner, m. m
2,773
50
2,273
50
2,073
50
2,073
50
3,548
20
12,742
20
2,548
44
För vård ocb underhåll af planteringarne å Strömparterren och
i Berzelii park
1,579
56
1,200
1,450
_
1,450
1,450
7,129
56
1,425
91
Hamn- och Brobyggnadsarbeten
65,898
69
92,947
20
133,261
19
53,716
—
44,117
69
389,940
77
77,988
15
Extra utgifter
—
—
—
—
195
—
195
—
39
—
Summa
102,367
64
128,601
95
168,664
18
88,808
17
80,801
29
569,243
23
113,848
64
48
Stockholms stad.
Amorteringslån.
Bemedlingskommissionen.
I sammanhang med här ofvan, angående Stadskassans skuld, lemnade redogörelse, torde ock böra nämnas,
att, efter derom af Ofver-Ståthållare-Embetet den 8 Oktober 1860 gjord framställning, Magistraten och
Borgerskapets Äldste den 5 April innevarande år beslutit, att ett amorteringslån af 2,000,000 R:dr Runt skulle
för stadskassans räkning upptagas, för att i främsta rummet användas till betalande af stadens uppsägbara skuld,
utgörande omkring 1,000,000 R:dr, och i öfrigt anslås till bekostande af allmänna arbeten för hufvudstadens
nytta och försköning; och att, sedan Kongl. Majit, enligt Nådig skrifvelse till Öfver-Ståthållare-Embetet den
26 i sistnämnde månad, fastställt Magistratens och Borgerskapets Äldstes berörde beslut, äfvensom bifallit vissa
af Drätselkommissionen, åt hvilken lånets upptagande öfverlemnats, för detsamma föreslagna allmänna vilkor,
nemligen att lånet skulle med eller utan kapitalrabatt af Kommissionen verkställas på lämpligaste sätt till beredande
af de för staden mest förmånliga vilkor, att för lånet utgifvas fonderade, till innehafvaren ställda, å
dennes sida icke uppsägbara, räntebärande obligationer med utsatt sådan amortering, att obligationerna varda
om fyratio år eller dessförinnan infriade, och att erforderligt belopp af den godtgörelse utaf tullmedlen, som
blifvit Stockholms stad tillerkänd för tolagen, anvisas att till ränta och kapitalafbetalningar å lånet utgå, till
dess detsamma blifvit i ofvan uppgifna ordning till fullo återbetaldt, vid hvilket bifall Kongl. Majit särskildt
fästat vilkor, att någon rubbning genom lånets upptagande för uppgifvet ändamål icke må anses hafva skett
uti gällande stadganden om användandet till särskilde ändamål af den staden tillerkända ersättning för tillförene
utgående tolagsafgift; så har emellan Drätselkommissionen och Grosshandlaren m. m. C. G. Cervin
kontrakt om ifrågavarande lån blifvit afslutadt den 18 innevarande December.
Angående Borgerskapets förvaltande verk, Bemedlingskommissionen, och dess verksamhet under åren
1856—1860, hafva Borgerskapets Äldste meddelat:
Denna verksamhet har under dessa år hufvudsakligen afsett att besörja uppbörd af de utskylder, hvilka
af Borgerskapet, under olika titlar, årligen erläggas, samt att de influtne medlen, i öfverensstämmelse med
Borgerskapets Äldstes föreskrifter, förvalta; att handhafva de fonder, som för välgörande ändamål blifvit antingen
af Borgerskapet anslagne eller af enskilde personer donerade och ställde under Bemedlingskommissionens
förvaltning, samt att vårda och tillse det Borgerskapet tillhörande Börshuset.
Af upprättad, här nedan intagen summarisk redogörelse för Kommissionens inkomster och utgifter under
hvartdera af ifrågavarande år, inhemtas de inkomst- och utgiftstitlar, räkenskaperna upptaga, hvarjemte, i
afseende på inkomsterna, meddelas, ej mindre att den tillökning i beloppet af den till kommissionen ingångna
ordinarie kontribution, som efter år 1856 sig företer, varit föranledd af den ökade kostnad, som för Militärkompaniets
och Separations-vaktens underhåll erfordrats, än äfven att den endast under åren 1858 och 1859
uttaxerade extra ordinarie kontributionen varit af nöden för bestridande af arfvoden till Stockholms Fullmäktige
inom Borgareståndet vid 1857 och 1858 årens Riksdag; och såsom anledning till den skilnad, hvilken i
Börsens inkomster under de särskilda åren sig företer, upplyses, att denna skilnad härrör deraf, att under
riksdagarne en del af lägenheterna uti Börshuset varit till klubb för Borgareståndet längre tid, emot hyra,
upplåten, hvarigenom inkomsterna under dessa tider ökats. Hvad åter angår Bemedlingskommissionens utgifter
under mex^anämnde fem år, har annan förändring af anmärkningsvärd beskaffenhet icke förekommit, än
att, i följd af den förändrade ordning, som af Statsmakterna blifvit fastställd för val af städernas Ombud i
Borgareståndet, Borgerskapet härstädes nu mera är befriadt ifrån skyldighet att ensamt bekosta arfvoden till
stadens Fullmäktige i bemälda riksstånd. I stället för det besvär, som af Borgerskapet, under en lång följd
af år, varit fullgjordt, att med ved och ljus in natura förse vakterna vid Gustaf Adolfs- och Södermalmstorg,
har öfverenskommelse blifvit med Kongl. Majits och Rikets Krigskollegium träffad om erläggande i penningar
af ett motsvarande belopp; hvarjemte, under merberörda tid af fem år, Bemedlingskommissionen, efter Borgerskapets
Äldstes förordnanden, likasom under flera föregående år, utbetalt bidrag till Borgerskapets Gubbhus
Stockholms stad.
Båtsmanshållskommissionen.
49
och Enkhus-Inrättningar samt Slöjdföreningens skola, bestridt utgift för Börshusets inre och yttre reparationer,
samt anskaffat en del inventarier och möbler till detsamma.
Kommissionens inkomster och utgifter hafva utgjort det belopp, som nedanstående Tab. Litt. Y utvisar. Tab. Litt. Y.
Stockholms stads Båtsmanshälls-kommission, som har sig uppdragen debitering, uppbörd och redovis- Tab. Litt. z.
ning af stadens båtsmanshållsafgift, har angående kostnaderna för båtsmanshållet meddelat följande uppgifter,
Tab. Litt. Z.
De, som i staden äga fastighet, borgare och de, som erlägga skatt till staden för borgerlig rörelse, utgöra
stadens båtsmanshållsskyldige innevånare. Medel för nedan uppgifne utgifters bestridande hafva anskaffats
genom en å de båtsmanshållsskyldige uttaxerad afgift, hvilken utgått för år 1856 med 10 skillingar
banko eller 31 öre R:mt, för år 1857 med 18 öre, för åren 1858 och 1859 med 16 öre och för år 1860
med 12 öre, allt på bevillningsriksdalern efter gällande bevillnings-förordnings 2:dra Artikel.
Tab. Litt. Y. Bemedlings-kommissionens inkomster och utgifter.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Inkomster:
Ordinarie kontribution
56,674
50
65,966
75
69,705
50
58,962
35
57,839
9
Extra ordinarie kontribution
—
—
18,757
59
14,744
68
—
Afgift till stadens kassa
2.109
—
2,683
25
2,626
—
2,602
17
2,944
50
» af 2:dra klassens Månglerirörelse
727
50
733
50
712
50
837
—
873
—
Bro- och Hamnbyggnadsafgift
15,293
62
16,493
19
17,420
46
14,726
—
14,588
70
Inqvarteringsafgift
7,003
75
8,235
96
8,338
20
10,083
26
14,945
39
Inqvarteringspenningar för stadens Militär-kompani
2,443
—
2,443
—
2,443
—
2,443
—
2,443
—
Öfverskott och räntor på kommissionens enskilda fonder
2,535
79
3,138
60
3,791
26
4,484
33
5,253
64
Inkomst af Börshuset
5,665
82
6,127
45
12,570
75
6,677
3
10,488
14
Summa R:dr R:m
92,452
98
105,821
70
136,365
26
115,559
82
109,375
46
Utgifter:
Till Drätselkommissionen: Bro- och Hamnbyggnadsafgift
13,504
63
18,307
25
16,466
19
16,422
46
11,013
50
» Inqvarterings-kommissionen: borgerlig inqvarteringsafgift
8,509
38
8,672
40
10,854
76
10,039
33
9,697
64
Underhåll af stadens Militär-kompani
30,249
—
30,477
-
54,827
—
45,677
—
45,677
—
Ved och ljus till Corps de Gardes och kontoren
1,009
50
1,038
63
1,206
18
928
96
881
26
Löner, arfvoden och pensioner
8,125
-
12,125
—
9,374
99
9,375
—
9,375
—
Extra utgifter i kommissionen
302
—
302
—
302
—
302
—
302
—
Diverse omkostnader
798
77
1,122
—
841
62
947
87
1,371
72
Bidrag till Borgerskapets Enkehus
500
—
500
—
500
—
500
—
500
—
» » » Gubbhus
750
—
750
—
750
—
750
—
750
—
» » Slöjdföreningens skola
900
—
900
—
900
—
900
—
900
—
Taxeringsomkostnader
565
—
565
—
565
—
565
—
565
—
10,800
9,000
15,500
13,765
Utgifter för Börshuset
3,108
82
3,338
53
13,321
75
16,463
56
13,574
52
Summa R:dr R:mt
79,122
10
87,097
81
125,409
49
116,636
18
94,607
64
Tab. Litt. X. Kostnader för båtsmanshållet.
1856.
1857.
185S.
1859.
1860.
31,150
3,144
48
87
30,267
3,219
28
75
29,656
3,188
15
25
31,762
3,134
3
25
28,756
3,200
70
Förvaltningsomkostnader
Summa R:dr R:mt
34,295
35
33,487
3
32,844
40
34,896
28
31,956
70
eller i medeltal för hvarje af ifrågavarande fem år 33,495 R:dr 95^ öre R:mt.
Öfver-Slålhållare-Embelets und. ber. för åren 1856—1800. 7
50 Stockholms stad. Brandvakts- och Inqvarteringskommissionerne.
Tab. Litt. Å. För brandvaktskassan och dess förvaltning har Brandvaktskasse-Administrationen lenmat följande uppgifter,
Tab. Litt. Å.
Tab. Litt. Ä. För Stockholms stad har Eders Kongl. Majit under den 28 Februari 1856 i Nåder fastställt ny Inqvarterings-ordning,
gällande till efterrättelse från och med 1856 års början; och har stadens Inqvartering s-kommission,
angående inqvarteringsverkets inkomster och utgifter nedannämnda år, meddelat följande uppgifter,
Tab. Litt. Ä.
Härförutan har Kommissionen meddelat, att sedan stadens södra kasern blifvit reparerad och påbyggd,
förhöjning af brandförsäkringsvärdet derå ägt rum med 85,500 R:dr; att brandförsäkringsvärdet å stadens
norra kasern, hvilket ansetts för lågt, blifvit höjdt med 49,000 R:dr; att år 1857, för Sappörkompaniet blifvit
betalde hyra, ersättning för persedlars slitning m. m. till sammanräknadt belopp af 1,308 R:dr 9 öre; att
det belopp 3,034 R:dr 9 öre, hvilket, efter hvad räkenskaperna utvisade, blifvit för Kongl. Norrska GardesSkarpskyttekompaniet
år 1860 utfördt, utgjorde summan af den ersättning för persedlars slitning, som Kom
-
Tab. Litt. A. Brandvaktskasse-Administrationens inkomster och utgifter.
Inkomster:
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Brandvaktsafgift
68,329
39
71,021
95
79,390
64
86,348
17
91,550
72
Intressemedel
5,052
29
6,041
83
7,565
88
7,795
86
8,092
69
Diverse inkomster
—
—
20
44
18
—
—
Summa
73,381
68
77,063
78
86,976
96
94,162
3
99,643
41
Utgifter:
Bidrag till stadens nattbevakning genom Polisstyrelsens försorg
62,891
21
63,211
46
69,354
41
81,671
68
81,999
69
Pensioner, gratialer, utbetald begrafningshjelp
662
50
652
50
652
48
564
98
322
48
Administrationskostnader
1,660
44
2,095
62
2,310
93
2,821
74
2,746
65
Summa
65,214
15
65,959
58
72,317
82
85,058
40
85,068
82
Kassans kapitalfond var vid slutet af året
147,092
88
158,597
8
172,856
22
181,959
85
196,534
44
Tal». Litt. Ä. Inqvartering s-kommissionens inkomster och utgifter.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Inkomster:
Andel, -j^-delar, af allmänna Tolagen för åren 1856 och 1857, samt ersättning
af tullmedel för de trenne senaste åren, enligt Kongl. Brefvet den 18 Dec. 1857
83,426
53
62,819
56
78,567
45
90,760
88
94,839
88
Dubbla vågpenningar
1,003
9
1,118
55
647
57
777
—
574
12
Hyror af kasernhusen
2,180
—
3,280
—
3,880
—
3,880
—
4,080
—
Intressen af utlånte medel
3,100
—
3,100
—
3,100
—
3,100
—
3,100
—
Husägares Inqvarteringsafgift
8,340
63
8,503
66
10,686
10
9,870
69
9,529
—
Borgerskapets dito
8,340
63
8,503
66
10,686
10
9,870
69
9,529
—
Diverse inkomster
—
1,308
9
—
—
3,034
9
Pastigheternas höjda brandförsäkringsvärde
—
85,500
-
49,000
—
—
—
Summa
106,390
88
174,133
52
156,567
22
118,259
26
124,686
9
Utgifter:
Inqvarterings-afgifter
81,763
69
86,274
55
88,548
37
88,775
8
115,414
2
Förvaltningskostnader
4,407
53
4,443
63
4,460
32
5,068
65
4,724
75
Uppbördskostuader
3,013
64
3,076
83
2,416
93
1,939
59
1,913
50
Södra kasernens reparation och påbyggnad
—
70,530
22
Summa
89,184
86
164,325
23
95,425
62
95,783
32
122,052
27
Kassans kapitalfond utgjorde
220,864
63
230,672
92
291,814
53
314,290
47
316,924
29
Stockholms stad.
Inqvartering.
51
paniet betalt allt sedan år 1856, då detsamma fick rum mot hyra åt sig upplåtne; att det höga belopp, hvartill
inqvarterings-utgifterna år 1860 uppgingo, härledde sig från kostnaderna för inqvartering af trupper, hitkommenderade
i anledning af Hans Maj:t, Konung Carl XV:s kröning, hvilka kostnader utgjort 7,645 R:dr 47
öre; för inredning af ett större kök i södra kasernen 4,656 R:dr; för komplettering af persedelförrådet 14,057
R:dr 82 öre; för inredning af logementer i södra kasernens vindsvåning 4,100 R:dr; och för uppförande af en
större latrinbyggnad inom norra kasernen 1,600 R:dr, hvartill slutligen borde läggas den vanliga inqvarteringen
till här i staden garnisonerande trupper.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärdar
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:
JACOB HAMILTON.
Stockholm i Öfver-Ståthållare-Embetets Kansli den 31 December 1861. J. F. Bratt.
52
Tab. N:o 1.
Stockholms stad.
Tab. N:o 1.
FOLKMÄNGD.
10
ii
Enligt de mantalslängden som upprättas vid slutet af motstående år
Hela folkmängden af
Deraf frie från mantalspenningar
Utskrif-
ningsman
skap.
mankön.
qvinkön.
båda könen.
mankön.
qvinkön.
Summa.
45,810
54,229
100,039
16,535
14,495
31,030
4,622
46,895
54,835
101,730
17,646
15,006
32,652
4,718
46,851
55,937
102,788
18,020
17,513
35,533
4,914
49,170
56,577
105,747
19,378
16,886
36,264
4,950
50,318
59,560
109,878
19,238
18,708
37,946
5,240
1856
1857
1858
1859
1S60
Anmärkning: Då folkmängden i Stockholms stad hittills alltid beräknats efter mantalslängderna, emedan tillgång saknats till sådane husförhörslängden på hvilka
en tillförlitlig folkmängdsberäkning kunnat grundas, så har i ofvanstående tabell ej heller kunnat ifrågakomma någon jemförelse mellan folkmängdsbeloppen
efter de olika beräkningsgrunderna. Sedan den i berättelsen omförmälda särskilda folkräkningen i hufvudstaden, den 31 December 1860, numera jemväl lemnat
tillfälle till beräkning af folkmängden enligt kyrkoskrifning sort er eller husförhörslängder, och sådane längders förande blifvit anbefaldt, för att bland annat
tjena till årlig beräkning af den kyrkoskrifna, eller hvarje särskild församling tillhörande, folkmängden, så torde här böra tilläggas den upplysning, att,
enligt Statistisk tidskrift, utgifven af Statistiska Central-Byrån, öde häftet, Stockholms folkmängd den 31 December 1860, jemlikt de till folkräkningen meddelade
uppgifterna om kyrkoskrifningsorter, beräknats till 112,391, deraf mankön 51,416 och qvinkön 60,945. -— Kolumnen N:o 11 här ofvan innefattar alla
5 beväringsklasserna.
Till tabb. N:o 2 om JORDBRUK och N:o 3 om BOSKAPSSKÖTSEL har Öfver-Ståthållare-Einbetet
likalitet nu som i förutgångne femårsberättelser varit i tillfälle att anskaffa några uppgifter.
Till tabb. N:o 4 om SKOGSHUSHÅLLNING, N:o 5 om DÖDADE ROFDJUR och N:o 6 om HUSDJUR
DÖDADE AF ROFDJUR förekommer för Stockholms stad intet att meddela.
Tab. N:o 1 A.
FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR,
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Fabriker
och manufaktur-
Fabriker
och
manufaktur-
Fabriker
och manufaktur-
Fabriker
och
manufaktur-
Fabriker och
manufaktur-
Benämningarne å hvarje
inrättningar.
inrättningar.
inrättningar.
inrättningar.
inrättningai
särskildt slag i alfabetisk
Mästare, arbetare och
Mästare, arbetare och
... >
Mästare, arbetare och
_. >
Mästare, ai
betare och
>
Mästare, arbetare och
ordning.
p. SL
E6
are.
biträden af alla slag.
-i ~T
P- S^
Jagare.
biträden af alla slag.
° ä-
s>: rL
jagare.
biträden af
alla slag.
2: ^
Eg
are.
biträden af alla slag.
3 g.
biträden af alla slag.
2.»
3'
M
B
W
Tillverk-
2". ©
5' el
s
w
Tillverk-
5" 5
i->. CD
B
w
Tillverk-
c-*- .
2.2
B EL
K
bs
Tillverk-
S" <
3 0
Z' —J
W
ts
Tillverk-
aq pr
pr
ningsvärde
B «
w
ningsvärde
oq PT
y1 rdc
Cfq ?r
pr
ningsvärde
CR
pr
§-
ningsvärde
o
pr
p-<
©
UK3
lhars
ålder.
R:dr R:mt.
O
pr
9
Oq
15 års
ålder.
R:dr R:mt.
<-t 0
0
pr
e-
qq
15 års
ålder.
R:drR:mt.
CD
pr
cd"*
qq
15 års
ålder.
R:dr R:mt.
? g
er
9
qq
15 års
ålder.
R:dr R:mt.
Afdelningen för släm-
pelbara tillverkningar:
Bandfabriker a)
9
8
1
81
4
80,982
9
8
1
65
6
76,585
9
8
1
62
6
79,786
10
9
1
65
4
55,236
9
8
1
64
2
55,983
Färgerier b)
24
24
—
66
—
79,032
21
21
58
—
68,317
19
19
—
56
—
49,351
22
22
—
80
—
84,622
21
21
—
76
—
112,165
Handskfabriker
2
2
—
4
—
6,794
1
1
1
—
49
2
2
—
5
—
375
2
2
—
3
—
1,550
2
2
—
3
—
1,550
Kardfabriker
4
4
—
34
—
12,336
4
4
28
—
12,966
4
4
—
28
2
12,306
4
4
—
26
1
12,435
2
2
—
20
3
11,024
Klädesfabriker c)
1
1
—
61
—
110,833
1
1
61
—
123,939
1
1
—
61
—
79,786
2
2
—
lil
—
120,717
3
3
—
169
—
202,750
Kortfabriker d)
3
2
1
19
—
38,100
4
3
1
20
—
52,245
3
3
—
15
—
24,255
3
3
—
23
—
40,140
3
3
—
25
—
43,433
Linne- och Bomullsfabri-
ker e)
5
5
—
61
4
68,727
5
5
—
60
2
57,219
4
4
—
49
2
45,084
5
4
1
376
1
783,224
5
4
1
333
37
734,193
Saffians- och Garfverifa-
brikör f)
11
9
2
133
—
930,894
9
8
1
112
—
733,389
9
8
1
lil
—
738,333
12
11
1
117
—
662,383
10
9
1
122
—
714,107
Sidenfabriker g)
12
10
2
583
25
1,574,364
9
7
2
363
11
916,392
7
5
2
349
9
557,353
6
4
2
383
8
809,159
5
3
2
408
7
930.248
Silkesrederier
7
6
1
34
—
26,550
7
6
1
29
—
26,550
7
6
1
36
—
21,250
7
6
1
30
—
21,250
6
5
1
29
—
20,950
Sockerbruk h)
11
8
3
331
—
3,491,759
8
5
O
O
260
—
3,987,638
4
2
2
210
—
3,680,252
5
3
2
241
—
3,011,066
6
5
1
268
—
3,818,683
Anmärkningar: Då de från Fabriks-föreningen till Öfver-Ståthållare-Embetet meddelade uppgifter icke haft den uppställning, som formuläret för denna tabell brafver, har, för vinnande af likformighet med öf
rige
Konungens Befallningshafvandes femårsberättelser, blifvit nödigt att, med anlitande af de årligen till Kongl. Commerse-Collegium ingående hithörande uppgifter, utarbeta ofvanstående tabell. Dervid
hafva ej få skiljaktigheter uppdagats mellan de vid olika tidpunkter och till olika myndigheter meddelade uppgifterna. För de hufvudsakliga lemnäs här nedan redogörelse.
a) I uppgiften för fem årsberättelsen upptages arbetarnes antal för alla åren något lägre.
b) Antalet färgerier är till femårsberättelsen uppgifvet lägre, nemligen för 1856: 18, för 1857: 19, för 1858: 20, för 1859: 21 och för 1860: 20.
c) Uti uppgifterna till femårsberättelsen förekomma för 1856: 5 fabrikanter med 84 arbetare, för 1857: 3 fabrikanter med 84 arbetare, för 1858: 2 fabrikanter med 61 arbetare, för 1859: samma antal
och för 1860: 3 fabrikanter med 62 arbetare.
d) Till femårsberättelsen äro uppgifne 1856: 5 fabrikanter med 38 arbetare, 1857: 4 fabrikanter med 34 arbetare, 1858: 4 fabrikanter med 19 arbetare, 1859: 4 fabrikanter med 18 arbetare, 1860: 5 fabrikanter
med 25 arbetare.
e) Till femårsberättelsen äro uppgifne för 1856: 7 fabrikanter med 78 arbetare, för 1857: 6 fabrikanter med 56 arbetare, för 1858: 6 fabrikanter med 60 arbetare, för 1859: 5 fabrikanter med 228 arbetare,
och för 1860: 5 fabrikanter med 321 arbetare. Carlsviks Aktiebolags fabrik för hel- eller halfvlleväfnader är här inberäknad.
f) Till femårsberättelsen äro uppgifne för 1856: 11 fabrikanter med 142 arbetare, för 1857: 10 fabrikanter med 150 arbetare, för 1858: 9 fabrikanter med 141 arbetare, för 1859: 12 fabrikanter med
150 arbetare, för 1860: 3 fabrikanter med 150 arbetare.
g) Till femårsberättelsen äro uppgifne för 1856: 12 fabrikanter med 698 arbetare, för 1857: 13 fabrikanter med 540 arbetare, för 1858: 8 fabrikanter med 380 arbetare. 1859: 9 fabrikanter med 389 ararbetare,
för 1860: 7 fabrikanter med 496 arbetare, hvarvid dock bör anmärkas att här Silkesrederiernas arbetspersonal är medräknad.
h) Till femårsberättelsen äro uppgifne för 1856: 12 bruk, för 1857: 10 bruk, för 1858 : 8 bruk, för 1859: 5 bruk, och för 1860: 6 bruk.
OO
Tab. N:o 7. Stockholms stad.
Fortsättning af Tab. !V:o 1 A.
FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR.
OX
Benämningarne å hvarje
särskildt slag i alfabetisk
ordning.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Fabriker
och manufaktur-
Fabriker
och
manufaktur-
Fabriker
och manufaktur-
Fabriker
och
manufaktur-
Fabriker
och
manufaktur-
inrättningar.
inrättningar.
inrättniningar
inrättningar.
inrättningar.
t>
B'g.
3 p
P: •—1
Egare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
B
P =
P*
P
P
Egare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
P*
B' g
5- p
Egare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
P*
g' 3
3. £
Egare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
P»
B' g
2- P
Egare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
5 »
g*
P S
EV
fei
o
CO
E
CD
H
O
p"1
qq
öfver
15 års
ander
ålder.
Tillverk-  ningsverde
R:dr R:mt.
B
crq
p
i-i
CD
i-i
pr
o
o
Sr*
p
&
CD
bJ
o
cp
öfver
15 års
under
ålder.
Tillverk-  ningsvärde
Ii:dr Runt.
2.3
crq **
B g
s-
fei
s
21
rt
M
c
»
Cp
öfver
15 års
under
ålder.
Tillverk-
nings-
värde
R:drR:mt.
3 <
P. n
P fP
crq ^
B §
V
fei
W
P^
CD
&
3
cp
öfver
15 års
under
ålder.
Tillverk-  ningsvärde
R:dr R:mt.
2.
crc *■
B g
fe)
s
f
K
5!
cp
öfver
15 års
under
ålder.
Tillverk-  ningsvärde
R:dr R:mt.
3
3
—
24
—
29,419
2
2
—
16
—
25,775
2
2
—
10
—
19,328
3
3
—
21
—
21,962
2
2
17
—
22,985
4
4
—
173
12
141,060
4
4
—
174
12
148,785
4
4
—
161
6
124,380
4
4
—
176
7
142,031
4
4
—
173
7
148,307
29
24
5
417
204
1,566,786
31
28
3
440
148
1,685,615
35
32
3
350
66
1,076,810
41
36
5
474
107
1,380,297
34
30
4
523
80
1,447,376
4
3
1
18
—
45,697
5
4
1
15
—
26,455
4
3
1
13
—
9,260
3
3
—
13
*—
11,325
3
3
—
6
—
18,010
4
4
6
2,850
4
4
4
2,400
4
4
3
2,200
5
5
4
3,100
4
4
4
2,600
3
3
—
4
—
7,612
3
3
—
6
—
5,775
3
3
—
6
—
6,025
3
3
—
6
—
7,300
1
1
—
3
—
4,000
3
3
—
21
1
1,650
3
3
—
24
—
1,500
3
3
—
21
—
1,350
3
3
—
19
—
3,200
3
3
—
12
—
1,900
4
4
—
5
—
1,125
3
3
-
3
—
1,400
3
3
—
4
—
1,325
4
4
—
3
—
2,585
4
4
—
4
—
8,698
6
6
—
4
—
5,500
5
5
1
—
5,236
4
4
—
—
-
3,550
4
4
—
2
—
3,217
3
3
—
1
—
2,950
3
3
—
7
2
3,250
2
2
-
4
—
1,242
2
2
-
3
1
1,150
1
1
—
3
1
1,100
1
1
—
3
1
1,100
3
3
—
2
—
637
2
2
—
3
—
562
2
2
—
2
—
400
2
2
—
5
—
350
1
1
—
1
600
2
2
—
6
—
1,050
2
2
—
11
—
600
2
2
—
8
—
600
2
2
—
—
400
1
1
—
4
—
300
7
7
—
12
—
5,700
5
5
—
9
2
2,700
5
5
—
9
1
2,950
6
6
—
10
1
3,250
6
6
—
11
1
3,350
2
2
—
3
—
760
1
1
—
3
—
750
1
1
—
2
—
450
1
1
—
4
—
300
1
1
—
4
—
300
1
1
—
2
—
300
1
1
—
2
—
300
2
2
—
2
—
400
1
1
—
2
—
150
1
1
—
2
—
150
5
5
—
9
1
1,000
4
4
—
13
1
1,204
4
4
—
16
—
930
3
3
—
13
1
1,650
3
3
_
11
—
1,100
7
7
—
25
2
3,450
8
8
—
26
—
5,300
8
8
—
26
—
2,900
7
7
—
24
—
5,544
9
9
—
21
—
4,400
2
1
1
234
19
410,166
2
1
1
213
12
443,157
2
2
—
188
4
239,881
2
2
—
241
4
408,792
2
2
—
277
12
459,998
7
7
—
76
18
180,825
8
8
—
85
5
156,400
7
7
—
63
7
91,000
7
7
—
78
1
93,746
6
6
—
65
—
86,270
2
2
—
16
—
9,600
2
2
—
14
—
9,600
2
2
—
14
—
4,600
2
2
—
12
6,600
2
2
—
15
3
6,600
Stoft(-Flanells-)fabriker.
Strump- o. Trikotfabriker
Tobaksfabriker i) ...
Waxduksfabriker ...
Afdelningen för stämpling
icke underkastade
tillverkningar: 1c)
Appretörsfabriker
Bensvärtsfabriker
Bildhuggerier
Chokoladfabriker ...
Eau de Colognefabriker.
Etui- och Portfölj fabriker
Fabriks-redskapstillverkerier
Filhuggerier
Förgyllarefabriker
Gipsgjuterier
Glassliperier
briker
Jern- och Stålfabriker...
Jerngjuterier
Kemiske fabriker..
fabriker
i) Uppgifterna till femårsberättelsen innehålla för 1856: 33 fabrikanter och 567 arbetare, för 1857: 31 fabrikanter och 588 arbetare, för 1858: 35 fabrikanter och 635 arbetare, för 1859: 43 fabrikanter
och 639 arbetare, för 1860: 37 fabrikanter och 600 arbetare.
k) Uppgifterna till femårsberättelsen äro i afseende på hithörande fabriker föga skiljaktiga från de till Commerce-Collegium årligen ingångna.
Bland orsaker till ofvan antydde skiljaktigheter torde böra anföras, att nedlagde fabriker ofta medräknats, helst om från dem afstämpling fortgått, att antalet fabrikanter stundom ansetts likbetydande
med antalet fabriker, att mästare ofta sammanräknats med egarnes antal, att, bland arbetarne stundom inberäknats blott de, som hela året haft sysselsättning och äro verkligt yrkeskunnige, stundom åter
mera tillfälligt eller blott såsom biträden anställde personer, stundom blott de hos fabrikanter mantalsskrifne, stundom jemväl de ej mantalsskrifne o. s. v.
Uppgift om arbetare af hvarje särskildt kön har ej funnits tillgänglig för Stockholm.
Då tabellen blifvit senare omarbetad efter uppgifterna till Commerce-Collegium, som, enligt det ofvan anförda, ej alltid stämma öfverens med dem till femårsberättelsen, så förekomma i följd häraf
några olikheter mellan berättelsens text och denna tabell, nemligen fabrikernes antal år 1856: 328 och år 1860: 319, äfvensom någon skiljaktighet i arbetarnes antal.
Tab. N:o 7. Stockholms stad.
Fortsättning af Tab. X:o 7 A.
FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 | 27
28
29
30
31
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Fabriker och
manufaktur-
Fabriker och
manufaktur-
Fabriker och manufaktur-
Fabriker
och
manufaktur-
Fabriker
och
manufaktur-
Benämningarne å hvarje
särskildt slag i alfabetisk
ordning.
inrättningar.
inrättningar.
inrättningar.
inrättningar.
inrättningar.
M. >
B 5.
p3j £L
Egare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
M. >*
3 B
3; e.
Egare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
S B
Eg
are.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
M. >
3 B
Eg
are.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
>
= g-
p:
Egare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
p" <
p
>-i o
• ca
p-
W
p
St
Ht
CO
tu
o
|
öfver
15 års
under
ålder.
Tillverk-  ningsvärde
R:dr R:mt.
2". m
jf 3-
f»
>1 O
O
P-
p
CO
st
Ht
CD
U
O,
so
cp
öfver
15 års
under
ålder.
Tillverk-  ningsvärde
R:dr K:mt.
B
3' g,
ov er
b 0
tr
H
P
cn
5t
Ht
Cfc
w
0
cp
öfver
15 års
under
ålder.
Tillverk-
nings-
värde.
R:drR:mt.
s«
3" 2-
O
0
P^
H
CO
st
Ht
ca
w
0
P
cp
öfver
15 års
under
ålder.
Tillverk-  ningsvärde
R:dr R:mt.
5.3
crc w*
<-i O
0
B
Er!
ca
tö
0
p
cp
öfver
15 års
under
ålder.
Tillverk-  ningsvärde
R:dr R:mt.
3
3
10
800
3
3
11
900
3
3
8
4
800
4
4
10
2
1,450
4
4
13
2
1,650
3
3
91
9
19,275
4
4
16
2
19,350
4
4
21
7
19,000
7
7
24
6
11,265
8
8
_
54
1
33,416
3
3
1,290
4
4
9
1,752
4
4
1,450
4
4
3
_
1,480
4
4
_
1
1,500
Läder-lackeringsfabriker.
3
3
—
5
—
3,200
2
2
—
1
—
195
3
2
1
9
—
15,150
3
2
1
10
—
3,150
3
3
—
6
—
3,150
Matematiska Instrument-
9
9
95
10,675
719,275
8
8
94
7,025
8
8
22
5,390
7
7
17
3,332
4
4
12
1,470
Mekaniska fabriker
14
12
2
565
21
19
16
3
640
36
871,055
29
27
2
569
37
491,267
40
37
3
710
16
861,787
41
40
1
783
17
944,918
Metall- o. Bronsfabriker
6
6
—
18
—
13,926
7
7
—
24
1
14,800
6
6
—
23
—
18,400
5
4
1
23
--
16,700
3
2
1
13
—
18,900
Metallduksfabriker
4
4
—
4
—
2,115
3
3
—
4
—
825
2
2
—
4
—
2,100
1
1
—
3
—
1,700
1
1
—
6
—
2,000
Meteorologiska Instru-
9
9
1
1,050
375
9
9
1
1,050
825
9
9
1,050
375
9
2
1,200
2
2
1,100
3
3
19
9
3
3
9
9
9
9
4
2
2
5
400
2
2
6
_
600
3
1
9
96
620,977
9
1
1
31
516,145
9
1
1
21
418,603
800
9
1
1
19
315,553
3
1
2
26
_
266,448
Optiska Instrumentfabri-
3
3
5
825
3
3
5
1,050
3
3
5
.3
3
8
1,350
3
3
5
1
1,450
8
8
14
32,598
9
9
19
31,530
467,280
11,250
203,595
4,982
386,625
8
8
15
26,205
343,653
11,000
140,000
12,300
368,350
7
7
16
_
24,782
416,655
8,500
133,400
7
7
16
15,080
1
1
999
423,359
10,800
229,350
9,000
326,250
1
1
206
1
1
913
1
1
218
_
1
1
_
177
_
384,703
1
1
14
1
1
16
1
1
11
1
1
8
1
1
11
8,000
4
4
312
12
61
13
4
4
289
13
4
4
991
19
.3
.3
196
2
4
4
230
2
189,400
7
7
1
7
7
17
9
8
8
19
7
7
17
1
12,650
455,750
8
8
16
10,750
Stearinljusfabriker
3
2
1
6
3
2
1
97
3
3
2
1
74
3
3
2
1
86
3
2
1
85
—
535,150
1
1
7
37,500
394,000
75
1
1
7
25,000
451,248
1
1
7
25,000
482,240
50
1
1
7
25,000
359,625
1
1
7
31,500
4
4
15
6
6
31
5
4
1
56
4
9
2
36
4
2
2
24
_
315,600
1
1
1
8
6
24
26
47,587
56,000
4,325
4,800
1,100
25,500
99,665
5
5
43
48,600
61700
5
3
9
20
99
180,750
35,400
3,750
7,183
300
7
4
3
48
214,100
40.800
5
1
4
60
216,100
9,
1
1
13
4
9
9
51
34
3
9
1
92
4
.3
1
33
21
5
3
2
32
22
43,800
8
8
95
1
8
8
93
1
3.750
9.750
651
8
8
97
1
6
6
98
3,500
5
5
20
_
3,100
Vaddfabriker
19
19
8
19
19
11
11
10
1
11
10
10
24
6,840
8
8
_
7
9.425
3
3
11
3
3
13
1
1
7
1
1
5
200
2
9
5
600
9
2
18
9
3
3
11
35 000
9
9
19
22,000
3
3
13
29,500
3
3
9
_
27,000
19
1
65
13
20
20
73
7
64,600
22
21
1
85
7
328,506
17
16
1
81
5
63,040
21
19
2
94
1
222,693
Summa
328 3041 24 4,057
36511,934,500
322
301
213,791
300
11,820,578
i 1
320,2981 22 3,376
197 9,838,692;
337|310
27
4,217
18910,712.390
I j
319 293| 26 4,392
199|l2,155,583
Ot
Ox
Tab. N:o 7. Stockholms stad.
56 Tab. N:o 7. Stockholms stad.
Tab. X:o 7 B.
HANDT VERKERIER.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Benämningarne å hvarje
särskildt slag.
Mästare.
Gesäller.
Lärlingar.
Andre
arbetare.
Mästare.
Gesäller.
Lärlingar.
Andre
arbetare.
Mästare.
Gesäller.
Lärlingar.
Andre
arbetare.
Mästare.
Gesäller.
Lärlingar.
Andre
arbetare.
Mästare.
| Gesäller.
[ .
Lärlingar.
Andre
arbetare.
... .
Bagare
89
127
89
219
92
166
102
234
89
153
95
252
89
138
86
220
74
139
81
209
Bildhuggare
11
11
55
1
15
18
69
9
17
19
78
5
18
18
50
21
15
13
32
38
Bleckslagare
28
41
40
3
28
42
35
4
25
43
40
7
23
51
44
7
19
52
44
3
Bokbindare
50
61
79
5
56
82
94
8
54
96
93
11
59
92
85
9
56
103
93
9
Borstbindare
7
6
15
5
7
9
14
2
7
16
12
4
6
12
10
3
6
11
13
4
Bryggare
69
16
24
312
73
15
27
311
68
13
23
333
61
6
31
346
62
2
25
383
Byggmästare
18
21
4
121
23
10
5
214
20
12
6
242
19
18
2
151
29
1
1
103
Filhuggare
Förgyllare
2
—
3
4
2
1
3
2
2
1
4
2
2
‘4
3
3
3
—
5
3
14
7
17
—
14
11
13
6
10
13
11
1
13
16
10
1
13
11
13
4
Garfvare
10
23
(i
18
10
22
8
14
7
13
4
17
5
16
3
17
6
25
1
14
Gelbgjutare
10
16
20
5
10
19
22
2
11
17
20
7
11
12
22
4
8
18
20
3
Glasmästare
20
14
27
2
21
19
27
2
24
19
24
5
24
20
31
5
20
17
31
2
Glasslipare
1
—
1
—
2
—
—
2
1
—
1
—
1
—
—
—
1
_
—
—
Gulddragare
3
4
1
6
2
4
1
4
2
3
3
3
1
3
3
3
1
6
2
4
Guldslagare
3
7
4
—
2
6
4
1
3
9
6
—
4
8
3
2
4
9
4
2
Guldsmeder och Juvelerare..
47
88
75
7
46
101
71
2
48
127
68
5
47
113
71
12
41
114
75
20
Gördelmakare
9
9
7
—
10
10
6
1
7
9
4
3
6
11
5
—
4
10
6
Handsk- och Sämskmakare ..
8
7
8
7
8
6
13
5
8
9
13
9
10
10
4
8
10
19
4
6
Hofslagare
24
34
97
6
26
43
94
1
22
32
84
11
23
36
87
9
20
34
83
11
Jern- och Stålarbetare
4
—
2
1
3
—
1
2
3
2
2
2
2
2
1
—
2
3
2
—
Kakelugnsmakare
14
23
18
31
13
46
25
39
13
40
20
146
17
37
24
70
17
52
25
96
Kammakare
8
—
15
16
10
17
14
—
9
14
11
1
10
11
11
—
10
10
12
—
Klockgjutare
2
1
1
—
2
2
4
—
2
1
5
—
2
1
5
—
2
1
4
1
Klensmeder
24
35
83
—
22
36
78
1
21
37
81
2
23
39
84
13
22
41
78
5
Kopparslagare
29
29
38
3
24
36
35
2
26
35
35
2
24
35
34
4
19
43
29
2
Körsnärer
8
16
10
5
9
20
13
3
10
17
15
10
11
13
13
3
10
19
14
7
Knappmakare
2
—
—
—
2
—
—
—
1
2
—
—
1
2
1
—
1
2
1
1
Messingsslagare
2
4
6
1
2
6
5
—
2
6
4
1
2
6
3
—
3
5
2
2
Murmästare
18
16
8
95
18
14
1
145
24
27
17
159
31
24
33
128
31
25
14
192
Målare
87
90
143
5
87
107
156
5
89
133
166
8
89
123
167
10
86
135
166
—
Nålmakare
3
3
11
2
4
7
13
—
3
5
7
—
3
5
6
1
3
7
5
—
Pistolsmeder
1
1
1
—
1
1
1
—
1
1
—
—
1
1
—
—
1
2
—
—
Perukmakare
14
13
14
—
14
13
17
—
14
14
13
—
18
16
15
1
20
15
22
1
Plåtslagare
5
12
19
—
5
13
17
2
8
25
18
5
7
23
23
4
12
23
26
1
Pumpmakare
5
1
2
4
4
1
3
2
5
2
1
6
5
1
1
6
5
1
1
4
Repslagare
5
26
17
6
5
38
36
5
4
23
22
9
4
30
15
10
4
19
15
7
Sadelmakare
26
31
51
1
25
41
53
1
24
43
52
1
23
41
58
—
20
46
62
—
Segel- och Kompassmakare ..
6
5
4
16
8
8
3
17
8
10
3
30
8
10
3
27
9
7
3
15
Sejlare
8
10
21
—
7
17
24
—
7
17
19
9
7
16
16
7
7
15
19
11
Skomakare
290
392
350
22
271
447
343
28
270
558
333
49
262
535
347
50
205
485
330
34
Skorstensfejare
9
9
59
—
9
8
53
—
9
9
49
—
9
10
53
2
9
10
55
—
Skräddare
155
224
142
1
141
298
131
7
148
441
153
8
150
374
154
34
130
372
146
15
Skärslipare
Snickare
1
2
—
—
—
—
—
—
—
156
371
367
26
159
433
364
28
157
473
395
56
171
439
393
53
144
467
398
47
Snörmakare
18
15
15
16
18
23
17
26
17
27
18
29
15
21
17
16
13
21
14
27
Sockerbagare och Schweitzeri-  idkare
45
31
49
7
51
33
45
13
48
29
56
14
47
27
44
24
47
27
31
25
Stenslipare
Stenhuggare
1
__
—
1
.—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
6
4
2
29
6
3
14
44
8
1
27
55
8
3
39
50
11
6
37
47
Stolmakare
3
—
2
—
2
—
2
—
4
—
4
—
2
—
1
4
1
1
—
3
Svarfvare och Blockmakare..
18
21
27
—
19
21
30
5
18
25
28
3
14
21
26
2
15
15
21
12
Tapetserare
39
25
66
1
44
29
73
1
41
32
78
9
42
35
68
4
45
39
80
2
Tenngjutare
4
2
2
1
3
2
2
1
3
1
1
2
2
2
1
—
1
3
1
•—
Tumstocksmakare
4
—
4
—
4
3
4
—
4
3
3
1
4
2
2
—
3
1
2
1
Tunnbindare
27
41
45
6
28
44
42
14
25
41
34
17
22
36
32
22
20
32
32
18
Wagnmakare
19
29
35
2
21
31
37
6
20
46
39
2
25
48
52
1
24
43
54
2
Summa
1,489
1,972: 2,203' 1,018
1,489
2,382
2,264 1,221
1.47212,744 2,298
1,553
1,484 2,571
2,292
1,367
1,345; 2,577' 2,234
1,396
Anmärkning: Upplysning
om värdet af här ofvan uppräknade handtverksidkares tillverkningar har icke kunnat erhållas.
Tabb. N.is 7 och 8. Stockholms stad. 57
Tab. X:o 7 C.
IDKARE af närings yrken, icke TILLHÖRANDE borgerskapets klasser.
1
2
3
4
5
6
1
2
3
4
5
6
Benämningarne å hvarje särskildt slag.
1856
1857.
1858.
1859.
1860.
Benämningarne å hvarje särskildt slag.
1856.
1857.
1858
1859.
1860
Personer, som innehafva rättighet till:
Personer, som innehafva rådighet lill:
22
25
27
21
29
11
7
5
6
5
6
9
4
4
8
12
13
15
14
13
1,011
78
183
4
14
17
55
44
50
732
778
891
959
76
139
T7
20
2
20
1
90
i
3
2
82
41
5
öy
83
106
27
26
33
35
34
6
4
5
Hemslagteri
50
61
58
66
72
Spisqvartersrörelse, utan försäljning af spi-
23
190
26
38
100
239
100
305
Klädmäkleri
Korftillverkning
100
18
112
17
109
11
117
10
125
9
Tobakshandel, utan Burskapsrätt
199
207
Krognäring
338
331
392
335
336
Summa
1,689
1,821
2,053
2,193
2,387
Tab. N:o 7 D.
IDKARE AF NÄRINGAR, SOM ICKE KUNNAT BESTÄMDT HÄNFÖRAS TILL HANDEL
ELLER HANDTVERK.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Benämningarne & hvarje särskildt
slag.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Idkare.
Betjening.
Andre
arbetare.
Idkare.
Betjening.
Andre
arbetare.
CLj
tö
CD
P
g" B
1-4
to
CD
Andre
arbetare.
Idkare.
j Betjening.
arbetare.
Andre
P
P
5.
5*
qq
g- &
3
P
i-S
CD
P
B'
qq
Apothekare
15
59
7
14
54
10
14
61
16
14
62
18
14
61
17
Badaremästare
19
36
—
19
36
—
21
33
—
21
34
—
24
42
—
Boktryckare
31
354
30
32
406
31
29
426
58
30
361
69
31
200
282
Kaffekokare
23
—
—
19
—
—
19
—
—
16
—
—
13
—
—
Fiskköpare
49
—
50
38
—
43
37
—
35
41
—
73
38
—
64
Hyrkuskar
11
—
82
14
2
108
15
2
132
15
2
123
16
2
148
Notfiskare
3
—
—
2
—
—
1
—
—
1
—
—
1
—
—
Slagtare ..
24
31
50
26
30
64
29
46
63
30
31
90
32
35
96
Traktörer
68
44
22
67
45
28
55
26
29
57
46
26
56
30
60
Trädgårdsmästare
49
—
59
47
—
75
37
—
48
34
—
98
33
—
68
IVinskänkar
117
110
78
99
94
78
88
96
78
101
82
144
99
105
94
Akare
121
—
150
81
—
116
121
—
178
141
—
166
161
—
218
Summa
530
634
528
458
667
553
466
690
637
501
618
807
518
475
1,047
Till tub. N:o 8 LANDVÄGA KOMMUNIKATIONER förekomma för Stockholms stad inga uppgifter att
särskildt meddela utöfver hvad i hithörande ämnen redan i den underdåniga berättelsens text blifvit anfördt,
samt i tab. N:o 10 B finnes uppgifvet rörande väghållning.
(jfver-Sålhållarc-Enibetets und. ber. för åren 1856—1860. 8
58 Tabb. N:is 9 och 10. Stockholms stad.
Tab. !V:o 9.
SJÖFART och HANDEL.
År
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
s j
ö 1
a
r t.
H
a n
d
1 a n
(1
e
Fartyg och båtar begagnade till
Grosshandlare.
Minuthand-
lare.
idkande både
gross- och
minuthandel.
enligt 3:e §
mom. 1 Han-  delsordn.
qvinnor
enl. 4:de §
Handel-  ordn.
inrikes
sjöfart.
utrikes
sjöfart.
Besättning.
Antal.
Lästetal.
Antal.
Lästetal.
Skeppare.
.
Sjöfolk.
Husbönder.
Bokhållare
och Ha udel s-  betjening.
Husbönder.
1
Handels-
betjening.
Husbönder.
Bokhållare
och Iiandels-  betjening.
Husbönder.
Betjening.
1856
u
502
133
13,836
239
1,129
319
429
683
748
8
16
—
—
1,145
1857
18
849
113
14,132
231
1,329
346
465
743
800
13
31
—
—
1,261
1858
10
415
103
13,731
210.
1,277
372
506
760
832
10
25
-
—
1,464
1859
7
263
107
14,794
214
1,274
363
431
790
838
13
20
—
—
1,593
1860
6
203
112
15,463
195
1,295
391
481
779
884
19
34
—
—
1,769
Anmärkningar: Uppgifter äro icke tillgänglige för utfyllande af kol. 3 och é, utan äro de till inrikes sjöfart använde Skeppare
och Sjömän inberäknade i kol. 7
och 8, hvilka derjemte omfatta hela hithörande personalen och ej blott den för hvarje särskildt
ir i sjötjenst använda.
Bland de i kol. 17 upptagne ligg
a till
en del inberäknade de under rubrikerna Klädmäkleri, Mångleri, Nipperhandel, Nålstolskram och Tobakshandel å
tab. N:o 7 C upptagne personer.
Tab. N:o 10 A.
JORDOMRÅDE och EGENDOMAR.
1
1
3
4
5
6
7 | 8
9 10 | 11
Tomter, jordar och lägenheter af alla
slag år 1860.
Tomter.
Jordar.
Uppskattningsvärde året 1860.
Antal
Aker.
Äng.
Skog och
beten m. m.
Summa
jordareal.
Hem-
mantal.
af hus, tomter
och jordar.
Summa.
bebygde.
obebygde
4,725
Qvadrat-ref.
30
It:dr. öre
R:dr.
öre.
9346,4
1461,6
3012,8
13820,8
100,105,5841 25
100,105,534
25
Anmärkningar: I den summa, som kol. 1 innehåller, ligga jemväl inräknade ”verk och inrättningar” jemlikt lydelsen af rubriken i förra femårsberättelserna.
Enligt det af Riksgälds-kontoret utgifna General-sammandrag öfver 1860 års bevillning utgjorde antalet ”hus och gårdar” 3,819.
Till kol. 2 och 3 hafva uppgifter ej kunnat erhållas.
Det i kol. 9 och 10 utförda uppskattningsvärde innefattar ej blott hus, tomter och jordar, utan ock manufakturier och fabriker.
Tabb. N:is 10—12.
Stockholms stad.
Tab. N:o 10 B.
STATSBIDRAG.
59
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Bevillning enligt 1858 år Bevillningsförordning.
Ständiga
räntor.
Kostnad för
rotering (båts-  manshåll).
Ecklesiastik-  statens under-  håll.
Fattigförsörj-
ning.
Väghållning.
Diverse
utgifter.
Summa.
efter första
artikeln.
efter andra
artikeln.
efter tredje
artikeln.
Bränvins-
tillverk-
ningsafgift.
Summa.
Mantals-
penningar.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R.dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R.dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
20,290
46
352,952
89
387
57
67,834
27
441,465
19
26,205
8
31,762
3
113,967
67
383,106
41
188,389
74
682,398
75
1,425,829
68
1,867,294
87
Anmärkning :
Af Stockholms stad
utgå hvarken Tionde, Räntor eller Arrendemedel.
Till tab. N:o 11 om LAGA SKIFTEN förekomma inga uppgifter att från Öfver-Ståthållare-Embetet
meddela.
Tab. N:o 12.
SPARBANKENS VERKSAMHET.
1
2
3
4
5 | 6 | 7 | 8 | 9
10 | 11
12 I 13 1 14
Sparbankens be-  nämning och stif-  telseår.
Antal
del-
egare
Hela kapital-  tillgången
Öfverskott
eller bespa-  ring öfver
delegarnes
andel
Af delegarne
insatt belopp i R:dr R:mt.
uttaget belopp i R:dr R:mt.
a.
It vid periode
ns slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Stockholms stads
Sparbank stiftad
år 1821.
21,293
R:dr R.-mt.
742,213
25
648,499
—
575,068
25
704,224
50
701,15175
657,273
39
981,082
78
893,202
97
757,603
67
793,834 26
3,765,442j35 355,434i78
Till tab. N:o 13 om FATTIGVÅRDEN hafva uppgifter enligt formuläret nu ej erhållits, hvadan i
detta hänseende hänvisas till hvad i berättelsens text är ineddeladt.
STOCKHOLM, 1862.
A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIELA STATISTIK.
hj Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny Mjd.
EANDSHÖFDINGE-EMBETETS
UTI
STOCKHOLMS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1§50-I§(»0.
1. Länets indelning' oell naturbeskaffenhet i allmänhet.
Stockholms Län, som, sedan sista femårsberättelsen afgafs, icke undergått någon förändring till sina gränser,
innehåller således fortfarande en areal af vid pass 67 qvadratmil och är, såsom då, indeladt i 5 Häradslwftlingedömen,
6 Fögderier, deraf ett med särskild Expeditions-kronofogde, och 19 Tingslag. Sedan Långhundra
härad blifvit deladt i två Länsmans-distrikter, tillsattes i slutet af år 1860 en ny Länsman derstädes, så att
Länsmännens antal vid periodens slut utgjorde 23.
I kyrkligt afseende var länet vid utgången af nu ifrågavarande femårsperiod likaledes fortfarande indeladt
i 67 Pastorater och 116 särskilda Kgrkosochiar, Stadsförsamlingarne häruti inbegripne. Men genom särskilda
Nådiga Resolutioner har Eders Kongl. Majit bestämt, att inom Åkers fögderi dels Frötuna och Rådmansö
församlingar skola delas i 2 pastorater, dels Ljusterön, jemte åtskilliga från Wermdö och Kulla socknar
skiljda hemman bilda ett särskildt pastorat, dels ock hemmanen Rindö, Skarpö och Tynningö, om tillsammans
7 mantal, förläggas från Wermdö till Waxholms pastorat, allt i mån af nuvarande Kyrkoherdars och Komministrars
afgång från sina befattningar.
Städernas antal är 6; och utgöras de af uppstäderna Sigtuna och Södertelge samt sjöstäderna Waxholm,
Norrtelje, Östhammar och öregrund.
Någon annan ändring af förekommande oregelbundenheter i den administrativa indelningen har icke under
perioden blifvit fastställd, än att ett halft mantal Ricksätra, som i kyrkligt afseende förut tillhört Hillersjö
socken, men i alla öfriga hänseenden Sånga socken, till följd af Eders Kongl. Majits Nådiga föreskrift i bref
af den 4 December 1857, i allo förlagts till förstnämnde socken.
Landshutdinge-Embelcts uti Stockholms Län und. ber. för åren 1856—1860. 1
2 Stockholms Län. Oregelbundenheter i indelning. Innevånare. Byggnadssätt. Klädedrägt. Födoämnen.
Dylika qvarstående oregelbundenheter äro:
inom Sotholms Fögderi, att en del af Södertelge landsförsamling, benämnd östertelge socken, ijudicielt
hänseende hörer till Svartlösa i stället för Öknebo härad;
inom Sotholms och Sollentuna fögderier, att ^ mantal Bockholmssätra inom Salems socken af Svartlösa
härad i judicielt och kyrkligt hänseende tillhör Ekerö socken af Färentuna härad;
inom Sollentuna fögderi, att 2 mantal Löfsta med Riddersvik, ehuru belägna inom Sollentuna härad
och i kyrkligt hänseende hörande till Jerfälla socken, dock i judicielt afseende, tillhöra Färentuna härad; att
2 mantal Löfsätra, som i judicielt hänseende, räknas till Täby socken af Danderyds skeppslag, deremot i
kyrkligt tillhöra Wallentuna socken; samt att 1 mantal Skålhamra, * mantal Risbyle, f mantal Fällbro och 1
mantal Thorslunda, hvilka likaledes i civilt afseende tillhöra Täby socken, i kyrkligt räknas till Fresta socken,
Thorslunda dock endast hvart tredje år;
o
inom Lyhundra fögderi, att i mantal Asby, 3A mantal Norrsund, f mantal Stentorp och \ mantal Brotorp
i Estuna socken samt 1 mantal Dårsgärde i Husby socken af Lyhundra härad, i mantal af Nyby, 3
mantal Norr-Råda, 4 mantal Stabby, t mantal Björkkulla och \ mantal Lervik i Wäddö socken samt ^ mantal
Fählön i Singö socken af Wäddö och Häfverö skeppslag, äfvensom 2 mantal Wallby, 2 mantal Syninge, 3
mantal Husby by och J mantal Nyby i Skederids socken af Sjuhundra härad i kyrkligt hänseende tillhöra
andra socknar än dem, uti hvilka de äro i Jordeboken upptagna;
inom Lyhundra och Frösåkers fögderier: att Fählön, en bebodd ö i skärgården utanför Börstils socken,
Frösåkers härad, i kyrkligt afseende tillhör samma socken, men i civilt Wäddö och Häfverö skeppslag af Lyhundra
fögderi, samt att Fasta Wisnare, som i kyrkligt afseende tillhör Fasterna socken af Lyhundra fögderi,
deremot i civilt ligger till Närdinghundra härad af Frösåkers fögderi; samt slutligen inom Frösåkers fögderi:
att Skebo säteri med jernbruk i kyrkligt hänseende tillhör Unnunge socken i Närdinghundra härad, medan
det i civilt afseende tillhör Frösåkers härad; att rusthållet Skottböld, ^ mantal, ehuru beläget i Ununge socken,
tillhör Edebo socken af Frösåkers härad; och att Frebbenbo, 1 mantal, tillhör Wahlö socken, fastän
derifrån afskiljdt af en del utaf Forsmarks mellanliggande socken.
2. Innevånare.
Tab. N:o l. Tabell öfver folkmängden bifogas under N:o 1.
Några märkliga företeelser i afseende å folkmängdens till- eller aftagande genom in- eller utflyttningar
hafva ej förekommit, utan torde den i synnerhet å landet märkbara tillökningen hafva sin naturliga orsak
uti den förkofran och utvidgning, jordbruket i förening med boskapsskötseln och andra näringar så småningom
vunnit. I förhållande till den odlade jorden kan länet icke anses vara tätt befolkadt, hvilket anses härleda sig
från brist på bostäder och de dryga kostnader, som äro förenade med anskaffande och uppförande deraf. På
flera trakter, i synnerhet inom Sollentuna fögderi, fordrar jordbruksarbetet vida större styrka, än som motsvaras
af den der bofasta befolkningen, hvadan arbetare från andra orter, mest från Småland och Wermland
men äfven från Dalarne, måste för sommartiden antagas.
Några egentliga schismatiska rörelser hafva under perioden icke förekommit.
Andra förändringar i det tillförene brukliga byggnadssättet kunna icke sägas hafva inträffat, än att å
landet tegeltak alltmera begagnas, och att i städerna, synnerligast i Södertelge, flera nya byggnader blifvit
uppförda af tegelsten och så kalladt resvirke med brädbeklädnad antingen in- eller utvändigt.
Hvad allmogens klädedrägt beträffar, så öfvergår den alltmera till likhet med den mera bemedlade samhällsklassens,
så att, då förr begagnades hemväfdt vadmal och andra i hemmet förfärdigade tyger, numera
allmänt nog köpes kläde eller moleskinn för männen samt andra fabrikstyger för qvinnorna. Likaledes äro ej
mindre den besutna allmogens än äfven tjenarnes anspråk i afseende på lefnadssätt och födoämnenas beskaffenhet
i tilltagande, hvarvid särskildt torde böra antydas, att användandet af kaffe blifvit alltmera allmänt.
Stockholms Län.
Rusdryckers brnk. Socknebibliothek. Jordbruk.
3
Ett undantag i förenämnda två afseenden gör Sorunda socken, der den egendomliga drägten, af ortens
tillverkning, likasom seder och bruk i öfrigt fortfarande bibehållit sig.
Om än smaken för rusgifvande drycker qvarstår och äfven mer eller mindre gör sig gällande vid tillfällen
af besök i städerna och på andra ställen, der tillgång dertill finnes, samt med förhållandet härutinnan
någon märkbarare förändring under perioden icke inträffat, kan det likväl antagas, att superiet och bruket i
allmänhet af bränvin förminskats; och torde, i fall de flera i trakterna omkring hufvudstaden gjorda företagen
att anlägga och drifva Öl- och Porterbryggerier vinna efterföljd, anledning vara att hoppas, att allmogen
uti de derstädes beredda di'yckerna likasom uti det i handeln till billiga priser tillgängliga bärvinet finna ett
surrogat, som småningom uttränger bränvinet.
I många församlingar, allmännast inom Öknebo härad, finnas Sockenbibliotheker, som af allmogen flitigt
begagnas, hvaremot någon förening till öfning i vapens bruk ännu icke vid periodens slut kommit till stånd.
3. Näringar.
A och B. Jordbruket och Boskapsskötseln. I brist af fullständigare och mera tillförlitliga uppgifter Tab. N:o 2.
torde i dessa delar få hufvudsakligen hänvisas till hvad af Hushållnings-sällskapets i länet Förvaltnings-Utskott
uti skrifvelse till Kongl. Finans-Komitén den 5 September 1859 är vordet anfördt och till den af Förvaltnings-Utskottet
på grund deraf uppgjorda öfversigt af länets landtbruksförhållanden, efter hvilken meddelas
följande:
Den odlade jorden beräknas utgöra
167,791 tunnland,
och naturlig äng  132,590 »
tillsammans inägor 300,381 tunnland.
Af den odlade jorden bestå:
45,182 tunnland eller vid pass
27 proc. af god jord,
100,071 » » » »
60 » » medelmåttig jord,
22,538 » » » »
13 » » svag jord;
och brukas deraf ungefärligen:
113,069 tunnland eller vid pass
68 proc. i tvåskiftesbruk,
8,989 » » » »
5 » i treskiftesbruk,
45,733 » » » »
27 » i vexelbruk.
Förhållandet emellan utsäde (per tunnland och totalbelopp) samt skörd (totalbelopp och i korntal) Tab. Litt. a.
beräknas i medeltal vara det i nedanstående tab. Litt. A upptagna.
Tab. Litt. A. Förhållandet emellan utsäde och skörd.
Utsäde, tunnor.
Skörd.
per Tunnland.
Totalbelopp.
Tunnor.
I korntal.
Hvete
0,73
5,907,04
42,612,00
7,2
0,90
31,142,13
203,152,88
6,5
Korn
1,08
12,963,00
70,405,25
5,4
Hafre
1,29
16,920,50
91,369,75
5,4
Blandsäd
1,16
4,226,75
24,591,oo
5,8
Arter
0,73
3,786,62
19,711,13
5,2
Potates
7,33
50,224,25
312,487,oo
6,2
4
Stockholms Län.
Spanmålsforbrukning, -produktion och -priser, m. m.
Af den odlade jorden upptager efter gjord beräkning:
Hvete
5 proc.
Råg  21 »
Korn  7 »
Hafre  8 »
Blandsäd  2 »
Ärter
3 »
eller säden tillsammans 46 proc.
Egentliga foderväxter  15 proc.
Jordfrukter
4 »
Träda....  35 »
100 proc.
Ärliga förbrukningen af spanmål efter i medeltal beräknadt behof för hvar person är uppskattad till 2i
tunnor, bestående af hvete, råg, korn och ärter; och anses blandsäds- och hafreskörden motsvara den närvarande
konsumtionen deraf för kreaturens behof.
Enligt Förvaltnings-Utskottets kalkyl skulle produktionen af spanmål inom länet öfverstiga konsumtionen
med 42,898 tunnor.
Tab. N:o 3. Antalet vinterfödda kreatur är beräknadt på sätt tab. N:o 3 innehåller.
Då hvarken de odlingsföretag, som under åren 1859 och 1860 blifvit fruktbärande, eller de omsättningar
af kreatur, som under samma år ägt rum, äro af den betydenhet, att ofvanomförmälde beräkningar skäligen
anses böra underkastas någon väsentligare förändring, torde desamma i det aldra närmaste angifva
förhållandet, sådant det var vid femårsperiodens slut, helst bägge de sista åren kunna, med afseende å skördarnas
qvantitet, jemförd med qvaliteten, räknas till de medelmåttiga; och fogas härtill följande, på nu inkomna
uppgifter grundade upplysningar.
Det slag af blandsäd, som hufvudsakligen begagnas, består allmännast af hafre och korn, mindre allmänt
af hafre och vicker. Den spanmål, som, efter hvad nyss är uppgifvet, anses erfordras för hvarje persons
behof, beräknas utgöra i tunna hvete, 11 tunnor råg, 1 tunna korn och \ tunna ärter, hvartill kommer
3 å 3^ tunnor potates.
Tab. Litt. b. Spanmålspriserna hafva under perioden hållit sig temligen nära de årliga markegångarna, som varit bestämde
på sätt nedanstående tab. Litt. B utvisar.
Hvad beträffar ärter och potates, som i markegångstaxan ej förekomma, torde medelprisen derå under
alla åren kunna uppgifvas till 21 R:dr för ärter och 5 R:dr 50 öre för potates, allt per tunna.
Några offentliga understöd för missväxter eller andra skador å grödan hafva under perioden ej erfordrats.
Odling af nya sädesslag har veterligen ingenstädes förekommit; och trädgårdsskötseln står i allmänhet på
en låg ståndpunkt. I viss mån gör dock Färentuna härutinnan ett undantag så till vida, som trädgårdssköt
-
Tab. Litt. B. Markegång spriser å spanmål under åren 1856—1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1 Tunna Hvete
33
26
19
18
24
1
d:o Kåg
18
14,50
12,25
12
14,75
1
(1:0 Korn
16,50
14
11,75
12
14
1
d:o Hafre
10
9
8,25
7,50
8,50
1
d:o Blandsäd
13,25
11,50
10
9,75
11,25
Stockholms Län.
Trädgårds- och Boskapsskötsel. Handelspriser. Epizootier. Nyodlingar.
5
sel och fruktträdsodling idkas af något livar bland de egentliga jordbrukarne. På flera af de större egendomarne
i andra trakter af länet finnas visserligen väl vårdade trädgårdar, hvilkas alster dock väsentligast
afses för nöje och hushållsnytta på stället, rnen för afsalu endast der trädgårdarne äro till arrendatorer upplåtne.
Såsom framstående i sitt slag torde förtjena särskildt nämnas trädgårdsanläggningen vid Charlottenburg
å Reimersholm i Bränkyrka socken, hvarifrån en icke obetydlig försäljning af alster utaf bästa beskaffenhet
sker på hufvudstaden.
Från Långhundra fögderi förmäles, hurusom bland allmogen under senare åren hågen för trädgärdsplanteringar
vaknat, synnerligast inom Erlinghundra härad, der ett särskildt anslag från Hushållningssällskapet för
ändamålet anses hafva till den goda saken verkat.
Skörden af hö och andra foderväxter motsvarar icke allenast behofvet, utan lemnar äfven tillfälle till
försäljning af foder på Stockholm, hvilken dock i andra än de hufvudstaden närmast omgifvande trakterna
torde menligt inverka på jordbrukets och boskapsskötselns förkofran, helst främmande gödningsämnen till ersättande
af minskad spillning inom de aflägsnare socknarna icke anskaffas, utan följden af foderförsäljning här
blifver en inskränkning af kreaturens antal eller svagare utfodring för dem, som finnas, mager åkerjord och
klena skördar.
o
Af ladugärdsskötseln drages naturligtvis största fördelen inom Sollentuna, Sotholms och en del af Akers
fögderier, inom hvilka också å ställen, belägna nära hufvudstaden eller på ett afstånd derifrån af ända till 3
å 4 mil, hvartill den så kallade mjölkrnilen här i trakten är utsträckt, denna näringsgren, såväl som det
dermed sammanhang ägande egentliga jordbruket, kan sägas allmännast idkas mest rationelt. De inom denna
krets belägna, i berörde afseende förut såsom synnerligen lyckligt lottade ansedda egendomars innehafvare
påstås dock numera hafva lidit något afbräck genom den konkurens från mera aflägsna trakter, som de genom
jernvägsanläggningen och tilltagande ångbåtsfart underlättade kommunikationerna haft till följd.
Att åtminstone i vissa orter af länet ladugårdarne lemna väsentliga öfverskott utöfver förbrukningen
derstädes, lider alltså icke något tvifvel; och kan med säkerhet antagas, att i länets öfriga delar ladugårdsprodukterna
i allmänhet, minst sagdt, motsvara behofvet.
Handelspriserna å kreatur och ladugårdsprodukter uppgifvas olika från särskilda trakter af länet och
hafva omvexlat lika mycket under olika tider af hvart och ett utaf de fem åren, soin under de särskilda
åren sins emellan, hvadan med förmälan, att de vid periodens början voro soin högst, Landshöfdinge-Einbetet
torde få såsom medelpris angifva följande: för en häst 300 R:dr, för en oxe 150 R:dr, för en tjur 90 R:dr,
för en ko 85 R:dr, för ett får 12 R:dr, för mjölk 40 öre kannan, för smör 70 öre och för ost (torgförd) 25
öre per skålpund samt för kött 3 R:dr 75 öre per lispund.
Kreatur sr acerna äro inhemska med undantag af dem vid de större possessionerna och några andra ställen,
der de gamla stannnarne blifvit förädlade genom tjurar af Engelsk race; och gäller enahanda förhållande
i afseende å fåren.
Fjäderfä underhålles i ringa mängd, och biskötseln idkas så obetydligt, att den ej förtjenar omnämnas.
Inom Långhundra fögderi yppade sig bland kreaturen spridda fall af mjeltbrand såväl år 1856 som år
1857, utan att dock något betydande antal kreatur störtade, hvaremot inom Frösåkers fögderi härjningar
deraf ägde rum år 1859. Mera allmänt inom länet förekom år 1860 bland hornboskap sjukdomen tungröta,
som likväl snart och utan att göra skada hade sin öfvergång efter behandling dels af Djurläkare, som från
Kongl. Veterinär-Inrättningen beredvilligt ställdes till Läns-Styrelsens disposition, och dels af djurägarne sjelfva,
enligt från bemälde Inrättning meddelade och genom Länskungörelse offentliggjorda föreskrifter.
Bland företag till vinnande af odlingsbar mark, som under perioden dels nått sin fullbordan och dels
påbörjats, torde förtjena att särskildt nämnas, inom Sollentuna fögderi, aftappning af sjön Norrviken och utdikning
af vattendränkta ängar i Wallentuna socken samt inom Långhundra fögderi, sänkning af Sigridsholms,
6
Stockholms Län.
Gödsling. Stängsel. Landtbruksskola. Dagsverkspriser. Skogshushållning.
Lill- och Nederängssjöarna, utrifning af Hargs qvarn och utdikning af flera stora mosstrakter, synnerligast i
Odensala och Husseby socknar.
Grunddikning såväl med rör som med sten vinner alltmera förtroende och insteg synnerligast inom Sotholms,
Sollentuna och Långhundra fögderier, dock ännu icke hos allmogen, som ryggar för den drygare
kostnaden.
Guano, som varit använd såsom gödningsämne, anses för dyr och icke medförande motsvarig nytta. En
benmjölsfabrik med betydlig tillverkning drifves å Essingen i Bromma socken, men produkten utgår i handel till
andra orter, och endast mindre partier lära hafva kommit länet till godo. Från hufvudstaden till trakter i dess
närhet utföres deremot latrinorenlighet jemte annan spillning, äfvensom något gaskalk förmäles hafva inom
Långhundra fögderi blifvit till gödningsämne begagnad.
Stängselväsendet hvilar ännu tungt på jordbruket, såsom dragande derifrån en betydlig mängd dagsverken,
och inverkar dessutom menligt på den årligen minskade skogstillgången. Väl hafva å större egendomar
gärdesgårdarne dels börjat försvinna och dels redan helt och hållet blifvit afskaffade inom ägorna, likasom,
der sådane egendomar gränsa till hvarandra, föreningar blifvit träffade om stängselns bottagande äfven i skiljolinierna,
men allmogen och flertalet af andra jordinnehafvare bibehålla fortfarande hägnaderna, hvilka dock
mångenstädes blifvit omdelade med tillämpning af de i Nådiga Förordningen den 21 December 1857 stadgade
grunder.
Att landtbruksmöten, såväl de allmänna för länet som de särskilda för Hushålls-gillena, jemte dervid utdelade
premier och anställde täflingar, äfvensom den undervisning, de inom länet anlitade Agronomer meddela,
ägt välgörande inflytande på jordbruket, i den mån allt sådant lifligare omfattats af landthushållaren, kan
icke nekas, men resultaten visa sig endast långsamt så till vida, som jordbrukaren i allmänhet saknar nödiga
medel att tillegna sig de fördelar, insigt i förening med kapital förmår lemna.
Länets Landtbruksskola, som vid periodens slut var flyttad till Wårby i Huddinge socken, har fortsatt
sin verksamhet; och räknade densamma under sista året 13 elever.
Det öfvervägande antalet arbetare består af stattorpare. Mindre allmänt förekomma jordtorpare; och allmogen
använder hufvudsakligen tjenare i husbondens bröd. Såsom ofvan är nämndt, begagnas i åtskilliga trakter
till förstärkning af arbetspersonalen under sommartiden arbetare från andra län. Särskildt för plöjning af
nyodlingar och för andra odlingsföretag anlitas oftast Wermländningar, som med egna hästar och plogar van
ligen
hit ankomma vårtiden och sedermera här uppehålla sig under hela sommaren.
Dagsverkspriserna, som af Förvaltnings-Utskottet beräknas hafva under åren 1856, 1857 och 1858 i
medeltal utgjort 1 R:dr för man och 50 öre för qvinna, uppgifvas för åren 1859 och 1860 till 1 R:dr 50 öre
för man och 07 öre för qvinna om sommaren samt till 85 öre för man och 40 öre för qvinna under vintern,
allt på egen kost; och skattas löneförmånerna för lagstadda tjenare, kosten inberäknad, till 300 R:dr för en
dräng och 200 R:dr för en piga.
Tab. N:o 4. c. Skogshushållning jemte D. Rofdjurs utödande. I afseende härå torde, med hänvisning till bilagde
tabell N:o 4 få meddelas följande. Då de under första, andra och fjerde titlarna i tabellformuläret upptagna
särkilda slag af skogar ej äro ställda under Jägeristatens förvaltning, kunna icke närmare upplysningar om
dem lemnäs, än som i tabellen finnas; varande äfven dessa endast approximativa.
Länets Jägeristat utgjordes vid periodens slut af en Jägmästare med 1,200 R:drs lön, 2 extra Öfverjägare
utan lön, 8 Skogvaktare, försedde med boställen å Härads-allmänningarna och 2 extra Skogvaktare
utan aflöning.
Af kungsgårds-, boställs- och indragna kronohemmansskogar hafva omkring 2,000 tunnland blifvit till
trakthuggning indelade, men åtgärder till hushållsplanernas fullföljande hafva ej vidtagits. A häradsallmänningarna,
som alla stå under Jägeristatens förvaltning, sker averkningen genom trakthuggning.
Stockholms Län.
Skogshushållning. Priser å skogsalster. Rofdjur.
7
De fyra Allmänningskassorna uppgå till sammanlagdt belopp af R:dr R:mt 8,040,04,
hvaraf den för Sollentuna allmänning äger ... R:dr R:mt 130,
Seminghundra » » » » 3,212,18,
Erlinghundra » » » » 1,5 3 6,06,
Långhundra » » » » 3,161,80, §^40,04.
Kassorna äro bildade dels genom försäljning af fröträds- samt hjelpgallringsvirke och dels genom en viss öfverenskommen
afgift för utsynade skogsprodukter, hvilken utsyningsafgift är bestämd, i Sollentuna härad till
25 öre för timmer och 50 öre för lass virke af 66 kubikfot, i Seminghundra och Långhundra härader till 37
öre för timmer och 62 öre för lass virke samt i Erlinghundra härad till 37 öre för timmer och 75 öre för
lass virke.
Genom Hushållnings-sällskapets försorg är numera en särskild Skogsplantör antagen, för att efter reqvisition
af skogsägare undervisa i och utföra skogskultur.
Af särskilda läroanstalter för skogsskötsel är Kongl. Skogs-Institutet inom länet beläget.
Sammanlagda arealen af länets skogar anses utgöra omkring 500,000 tunnland, men hushållningen å de
enskilda skogarna är i allmänhet föga tillfredsställande, om ock under senare tider åtskilliga af dem blifvit
till trakthuggning indelade. Emellertid är skogstillgången ännu fullt tillräcklig för länets behof, fastän trakterna
i hufvudstadens närhet och bruksorterna blifvit strängt anlitade för afverkning af famn- och kolved.
Egentliga sågverk finnas ej, utan äro de sågar, som förekomma, antingen husbehofs- eller så kallade
tullsågar med obetydlig afverkning; och lärer exporten af skogsalster, om någon, vara högst ringa.
Svedjande synes hafva för det mesta upphört, till en del i brist på derför lämpliga marker. Skogseldar
af större utsträckning hafva, desto bättre, under perioden hört till undantagen. Den, som år 1859 öfvergick
Tumba, Tuna, Elfsta och Hamra skogar i Svartlösa härad till en vidd af en half mils omkrets, torde hafva
förorsakat största skadan; och genom tre särskilda skogseldar inom Sotholms härad hafva under perioden tillsammans
vid pass 900 tunnland varit i mer och mindre mån utsatte för härjningar. Dessa sistnämnde hafva
uppkommit af oförsigtighet vid svedjande, hvaremot den förre, jemte åtskilliga andra af ringare betydenhet,
härrört från ovarsamt umgående med eld, tänd för andra ändamål, såsom torf- och jordbränning, kaffekokning
m. m.
o t
A skogsprodukter i afverkningsorten uppgifvas medelprisen på sätt nedanstående tab. Litt. C utvisar. Tab. Litt.
Priserna äro dock väsentligen olika på särskilda orter och betydligt högre i hufvudstadens närhet.
Vidsträckta torf mässar förekomma flerestädes, mest inom Långhundra fögderi, men begagnas ej till beredning
af bränntorf.
Vid ett glasbruk äfvensom vid flera tegelbruk och brännerier inom Sollentuna fögderi begagnas dels
stenkol och dels från annan ort inköpt ved, så att dessa inrättningar icke verkat till förminskande af skogstillgången
i trakten.
Enligt en den 7 December 1859 för 10 års tid träffad, i början af år 1860 härstädes fastställd, ny Tab. Litt.
förening om så kallade skottpenningars utbetalande för utom skallgång dödade rofdjur och foglar äro de å följande
sida tab. Litt. D upptagne premier bestämda.
Tal). Litt. C. Medelpris å skogsprodukter å afverkningsorten.
ll:dr R:mt.
3
R:dr R:mt.
4
1,80
0,50
9
6
» 1 tolft plank
» 100 stycken rensad stör
3
» 1 tolft bräder
6
8
Stockholms Län.
Bergs- och bruks-handtering. Fabriker. Binäringar. Brännerier.
Tab. n.o 5. Förhållandet med dödade rofdjur och foglar samt derför erlagde premier under periodens särskilda år
inhemtas af en deröfver upprättad, följaktig tabell N:o 5.
Någon skallgång har icke under ifrågavarande period ägt rum.
Antalet husdjur, dödade af rofdjur, kan icke uppgifvas, men anses vara högst obetydligt.
Tab. N:o 7. E. Bergs- och brukshandtering saint F. Fabriker, manufakturer och handtverk. Tabell, upprättad enligt
formulär, bifogas, under N:o 7.
Till de uppgifter i detta ämne, hvilka återfinnas i senaste fernårsberättelsen, är föga att tillägga, om
ej, att Utö grufvor under perioden fortfarande bearbetats med synnerlig framgång, och att malmen till betydlig
del utskeppats till Finland; att arbetarne derstädes med familjer finna arbetsförtjenst och utkomst året
örn, och att skola för deras barn är inrättad; att Jerna grufvor deremot, i anseende till den ringa tillgången
på malm och det myckna arbete, som med dess frambringande är förenadt, nästan upphört att bearbetas;
att det vid förra berättelsens afgifvande, såsom under anläggning varande omförmälda, Bränninge jerngjuteri
med mekanisk verkstad under perioden drifvits med fördel; att kalksten brytes vid Herrängs grufvor i Lyhundra
fögderi, dock endast obetydligt till afsalu; att i hufvudstadens närmaste omgifningar åtskilliga nya
fabriker för hvarjehanda tillverkningar blifvit under perioden inrättade, hvilka fabriker dock allmännast drifvas
med arbetare från staden och således icke äga något egentligt inflytande på ortens befolkning; att bland
näringsgrenar, som under perioden märkbart tilltagit och med fördel utöfvats, förtjena att nämnas tegelslagenerna,
som årligen tillväxt i antal, mest vid Mälarestränderna, och hvilkas fabrikater vinna lätt afsättning i
Stockholm, oansedt priset derå varit i jemnt stigande; att fisket, såsom binäring, fortfarande varit i aftagande;
att i afseende å dess bedrifvande dels i Mälaren dels ock i insjöarna inom Lyhundra härad och Frötuna
skeppslag särskilda föreningar blifvit år 1857 träffade och af Länsstyrelsen fastställde; samt att någon husslöjd
knappast kan anses vara inom länet tillfinnandes, annat än i Sorunda socken, der, utom väfnader för
husbehof, äfven gröfre korg- och snickeriarbeten förfärdigas till afsalu.
Fabriksarbetarnes ekonomiska ställning är i allmänhet sådan, att deras och deras familjers utkomst icke
ens för närmaste framtiden är betryggad, utan lefva de, som man säger, för dagen, hvadan ock ständiga
flyttningar äga rum. Ett och annat undantag härutinnan förekommer dock, hvaribland företrädesvis må nämnas
förhållandet vid Tumba pappersbruk.
Afsättning sorten för länets produkter af alla slag är hufvudsakligen Stockholm.
Af de 17 särskilda större Brännerier, som år 1860 varit i gång, är det öfvervägande antalet beläget i
hufvudstadens närhet, eller inom Sotholms och Sollentuna fögderier; hvaremot bränvinstillverkning nämnde år
a
icke förekommit på något ställe inom Långhundra och Akers fögderier, likasom icke eller i någon af länets
städer.
Bränvinstillverkning s-skatten för året, häruti inberäknad den från ett begagnadt mindre bränneri, uppgick
till sammanlagdt belopp af 268,117 R:dr 91 öre; och har dagsarfvodet till kontrollörer, hvarpå tillgången varit
särdeles rik, utgått med högst 10 R:dr och minst 7 R:dr, allt efter kanntalet af den anmälda dagliga tillverkningen.
Tab. Litt. D.
Premier för dödade rofdjur och fåglar.
För Varg
» Lo
» drägtig Varghona, dödad efter den 1 April
» » Lohona, » ” w n n
R:dr R:mt.
30
12
45
18
För Räf inom södra distriktet af länet
» » » norra » » »
» Örn eller Uf
» Hök eller Falk
R:dr R:mt.
4.50
3
1.50
0,75
Stockholms Län.
Näringar i städerne. Landskommunikationer.
9
Hvad särskildt länets städer beträffar, så stå de uti industrielt hänseende på en synnerligen låg ståndpunkt,
om än medgifvas måste, att Södertelge äfvensom Norrtelge under perioden vunnit någon förkofran. I
dem alla idkas jordbruk, dock endast i ringa mån inom Öregrund och Waxholm, samt af Östhammars innevånare
allenast inom området för stadens ägande ett halft mantal kronoskatte i Gammelby, staden angränsande,
byalag af Börstils socken.
Såsom näringsfång i öfrigt uppgifvas:
för Södertelge handel, handtverk och fabriksrörelse, hvaribland vagnfabriksyrket, som ensamt sysselsätter 80
personer, förtjenar att såsom framstående särskildt nämnas;
för Norrtelge likaledes handel, handtverk och fabriksrörelse jemte obetydligt fiske;
för Öregrund hufvudsakligen sjöfart, dock så, att den manliga befolkningen till stor del för seglationstiden
tager sjötjenst å fartyg från Stockholm, Gefle eller annan stad;
för Östhammar handel och handtverk samt i ringa mån fiske;
för Sigtuna handtverk, bärodling och ärilstenstillverkning;
för Waxholm sjöfart, handel och handtverk samt något fiske.
4. Koiniiiunikationsaiistalter och varubyten.
a) Landskommunikationer. Särskild enligt formulär uppgjord tabell (N:o 8) bifogas och åberopas. Tab. N:o
Lands- och härads- äfvensom de indelade sockenvägarne inom länet, åt hvilka under sistförflutna decenniet
Länsstyrelsen egnat synnerlig uppmärksamhet, befunno sig med få undantag vid slutet af nu ifrågavarande
period uti ett mycket godt skick, sedan på deras förbättrande dels i allmänhet genom en ändamålsenlig
skötsel och dels särskildt, å vissa trakter, genom utläggning af sjelfva vägbanan eller omläggning till
undvikande af backar dryga kostnader blifvit med lofvärd beredvillighet från de vägbyggnadsskyldiges sida
använde. Att, sådant oaktadt, de stora vägarne närmast hufvudstaden vissa tider af året delvis äro mera
eller mindre svåra, måste vid betraktande af den i andra delar af riket oerhörda nötning, för hvilken de äro
utsatte, vara en gifven sak, äfven om icke, såsom fallet är, deras ansenliga bredd och, i åtskilliga trakter,
bristande tjenligt vägfyllnadsämne skulle till förhållandet bidraga.
Bland de under perioden fulländade vägomläggningar, som varit af största omfattningen, må nämnas
de, hvilka i senaste femårsberättelsen oinförmälas såsom dels påböijade och dels tillämnade, eller vägomläggningen
emellan Länna och Walla gästgifvaregårdar, dertill af statsmedel anslagits 15,705 R:dr, samt förbättringarne,
genom backars sänkning eller kringgående, af vägen emellan Fittja gästgifvaregård och Södertelge
äfvensom emellan denna stad och dels Kumla, dels Pilkrogs gästgifvaregårdar. Dessa sistnämnde förbättringar
torde hafva kräft de största uppoffringarne från kommunerna, som för ändamålet tillskjutit ända till 37
R:dr 50 öre per mantal, oansedt statsanslag varit beviljadt till belopp af 42,975 R:dr R:mt, och dessutom bidrag
lemnats från en del socknar inom Södermanlands län.
Nya väganläggningar åter, som förtjena att särskildt nämnas, äro den öfver Björkön, i Wätö och Wäddö
o
socknar af Lyhundra fögderi, den utefter hela Ljusterön i Akers fögderi och den inom Huddinge socken i
Svartlösa härad, af hvilka nya söckenvägar den sistnämnde, ehuru redan år 1860 väsentligen fullbordad,
dock först år 1861 afsynades.
Sammanlagde kostnaderna för dessa väganläggningar, af hvilka den öfver Ljusterön utförts utan allt
statsbidrag, kunna icke ens någorlunda exakt uppgifvas, enär arbetet, olika på de särskilda ställena, verkställts
dels hufvudsakligen och dels i större eller mindre mån genom gångled och ökedagsverken in natura från
hvarje mantal. Statsanslag hafva varit beviljade med 20,000 R:dr till Björkövägen och 10,500 R:dr, allt R:mt,
till Huddingevägen.
Landshöfdinge-Embetels uli Stockholms Län und. ber. för åren 1856—1860. 2
10
Stockholms Län.
Broar. Färjor. Grindar. Skjuts. Kronobrefbäring.
Under arbete är sedan flera år tillbaka en ny väg på Söderön i Börstils socken, bearbetad utan statsanslag
till en längd af lf mil, hvarå är nedlagd en kostnad af 6,800 R:dr.
Vägpenningar uppbäras icke någorstädes inom länet.
Nockeby bro å vägen till Drottningholms Kongl. Lustslott är under perioden ombyggd helt och hållet på
statsverkets bekostnad; och underhålles denna, såväl som öfriga å samma väg befintliga Drottningholms- och
Tranebergsbroarne af staten, som dock för ändamålet uppbär bropenningar.
De större broar inom länet, som underhållas af kommunerna, och vid hvilka broafgifter erläggas, äro
Lullehofs, Tappströms, Magelungens och sedan år 1860 Skuru, hvilken då af Wermdö skeppslag från ett
brobyggnadsbolag inlöstes.
I enskildas ägo åter, med rättighet till broafgifters uppbärande, voro vid periodens slut Almare- eller
Norra Stäkets, Stocksunds och Lidingö broar, af hvilka den sistnämnde derförinnan blifvit nybyggd efter för
ändamålet beviljadt statsanslag af 2,200 R:dr Runt.
o
A afgifterna vid alla ofvanuppräknade broar äro taxor fastställde dels i äldre tider af Läns-styrelsen
och dels på senare tider af Eders Kongl. Maj:t.
öfver Olandsån vid Hökhufvuds kyrka i Frösåkers fögderi är under perioden en ny stenbro uppförd
med en kostnad af nära 8,000 R:dr, hvilken drabbat byggnadsskyldiga 38 mantal i nämnde socken.
Antalet af vid periodens början i fullfärdigt skick befintliga eller af under perioden nyanlaggda eller
ombyggda större broar i öfrigt, uti hvilkas underhåll kommunerna deltaga, är icke från något fögderi uppgifvet,
antagligen af den orsak, att tvekan uppstått om den infordrade uppgiftens rätta uppfattning eller om
gränsen vid klassifikation af broarne i större och mindre.
Färje-inrättningar med fastställda taxor å öfverfartsafgiften finnas vid Sigtuna, Erikssund, Trästa samt
emellan Sorunda och Thorö.
Landsvägsgrindarnes antal, som i brist af fullständiga uppgifter icke kan för hela länet bestämmas, anses
dock vara öfverdrifvet stort och uppgifves ensamt inom Långhundra fögderi uppgå till icke mindre än
488 stycken.
Såsom tabellen angifver, var under perioden åtgången af skjuts för resande störst år 1856, hvarefter
den årligen, i synnerhet med år 1858, när den förhöjda skjutslegan vidtog, minskats intill år 1860, då den
åter allmänt nog något ökades, utan att särskild anledning till sistnämnde företeelse kan uppgifvas. Den
högst betydliga lättnad i skjutstungan, som under perioden kommit de skjutsskyldiga till del, och hvilken antagligen
måste i väsentlig mån härröra från ökade sjökommunikationer, framstår märkbarast inom Lyhundra
och Sotholms fögderier. Då nemligen år 1856 utgingo inom det förra 8,632 och inom det senare 19,033
skjutshästar, har deremot år 1860 skjuts utgjorts med endast 1,932 hästar inom Lyhundra och 9,885 inom
Sotholm.
Enär jernvägstrafiken å Vestra Stambanan från Stockholm började först i slutet af år 1860, har detta
vigtiga kommunikationsmedel icke kunnat inverka på förhållandena under nu ifrågavarande period, men alldeles
uppenbart är, att detsamma kommer att medföra, utom andra fördelar, jemväl en ytterligare lindring i
skjutsningsbesväret utefter de vägar, som leda till södra och vestra delarna- af riket.
Postskjutsen utgjordes intill 1860 års utgång dels af posthemmans-innehafvare, dels med gästgifvareskjuts
och dels på grund af särskildt träffade entreprenadaftal.
Kronobrefbäringen, som minskats i samma mån, försändelserna från Läns-styrelsen till Länsmännen kunnat
ske direkt per posto, har under perioden blifvit, olika inom olika härader och skeppslag, besörjd dels af
dertill särskildt indelade hemmans innehafvare emot åtnjutande af derför i lag stadgade friheter, dels ock af
entreprenörer emot betingad särskild ersättning efter regleringar, grundade på föreskrifterna i Nådiga Cirkuläret
den 30 November 1849.
Stockholms Län.
Kustfart. Post och telegraf. Sjöfart och handel.
11
b) Sjökommunikationer. Kustfarten med segelfartyg synes hålla sig på samma ståndpunkt, som vid
förra femårsberättelsens afgifvande, hvaremot ångbåts/arten under perioden vunnit en icke obetydlig utsträckning.
Vid dess slut funnos Hendigen följande ångbåtar, som från hufvudstaden gjorde regelbundna turer till
nedannämnde orter inom länet:
,, o . \ . 0
Roslagen till Norrtelge och Osthammar, Wingåker till Norrtelge, Akers Kanal (dagligen) till Aker och
vidare genom kanalen af samma namn till Toftesta i Garns socken af Långhundra härad, Waxholm, AEgir
och Rån dels till Waxholm och dels till Dalarö, Wermdö till Gustafsbergs fabrik å Wermdön, Edsviken till Ulriksdals
Kongl. Lustslott och vidare till Edsberg i Sollentuna socken, Ehrenstrahl och Tessin dels till Drottningholms
Kongl. Lustslott och dels till Fittja bro i Svartlösa härad, Södertelge till staden af samma namn,
Sigtuna likaledes till staden af samma namn och vidare till Löfstaholm i S:t Olofs socken af Erlinghundra
härad, Bro-Svartsjö till Svartsjölandet vid förbifarten till Bro socken i Upsala län.
Inom länet äro belägna tre kanaler, hvilka för trafiken Vanligen hållits öppna under samma tider, som
segelfarten ägt rum, nemligen Södertelge kanal, 3,000 alnar lång och 12 fot djup, Wäddö kanal, omkring 1
mil lång och 9 fot djup och förenämnde Akers kanal, ^ mil lång och 6 fot djup.
Postinrättningar vid periodens slut funnos i länets sex städer och dessutom vid Grisslehamn, Dalarö och
Drottningholm; och har den vid sistnämnda ställe under perioden tillkommit.
Telegrafstationerna åter utgjorde sju, nemligen Grisslehamn, Södertelge, Waxholm, Dalarö, Landsort,
Sandhamn och Furusund.
c) Sjöfart och handel. De hufvudsakliga uppgifterna härom torde inhemtas af den bilagda tabel- Tab. n:0
len N:o 9.
Vid länets kuster hafva under perioden förolyckats 17 särskilda ut- och inländska fartyg, dervid, såvidt
uppgifvet är, 8 personer omkommit.
För assuranser mot sjöskador finnes icke inom länet någon inrättning, likasom de, hvilka i hufvudstaden
äro tillgänglige, i allmänhet icke heller anlitas af länets kustfarare, som på egna båtar frakta hufvudsak
ligen
egna produkter eller fabrikater.
Afsättning sorten för länet är, såsom förut är nämndt, nästan uteslutande hufvudstaden och endast undantagsvis
Upsala eller den stad inom länet, som är produktionsorten närmast.
Egentliga varubyten förekomma endast i Skärgårdstrakterna, der fiskvaror utbytas mot spanmål och
andra landtmannavaror. Sådan byteshandel öfvas i synnerhet vid Skärstads marknadsplats i Edebo socken två
o o
gånger om året och har äfven ägt rum vid Akers bro i Akers socken, der för ändamålet af ålder hållits ett
slags marknad, hvilken på senare tider dock förlorat sin betydenhet.
Marknad har föröfrigt under perioden två gånger om året hållits i Södertelge, Norrtelge, Sigtuna, östhammar
och Öregrund, äfvensom, för omsättning af kreatur, å Ladugårdsgärdet i närheten af hufvudstaden,
hvilken sistnämnde marknad dock år 1856, då den inrättades, hölls blott en gång.
Gårdfärihandeln har inom länet i det allra närmaste upphört utom i Frösåkers fögderi, der den ännu
blomstrar till föga fromma för isynnerhet tjenstefolkets ekonomi.
Vissa dagar för torgförande i städerna af landtmannavaror lära icke af allmogen iakttagas, fastän Magistraterne
dertill uppmanat genom allmänna kungörelser.
Under periodens sista år var förhållandet med utskänkning och minutering af bränvin som följer:
Utskänkning ägde rum hela året om:
å landet vid 21 gästgifverier och på 23 andra ställen;
i städerna på 19 särskilda ställen;
För kortare tider åter på grund af särskilda tillstånd: å landet på 22 ställen, deraf tre tingsstäder och
de flesta andra i hufvudstadens omgifningar; i städer på 2 ställen;
12
Stockholms Län. Bränvinshandl. Hemmantal. Skiften. Statsinkomster. Folkskolor.
Minuthandelsrättigheter utöfvades å landet på 4 ställen och i städerna på 12 ställen.
Sammanlagda beloppet af utskänknings- och minuterings-afgifterna utgjorde:
å landet  11,574: 29;
och i städerna  17,6 9 7: 99;
R:dr R:mt 29,272: 28.
De fyra femtedelar af berörde summa, hvilka tillfallit kommunerna, hafva blifvit använde, i städerna
dels till förbättring af tjenstemännens löner, dels till allmänna byggnader och anläggningar jemte försköningar,
dels ock till fattigvården, samt å landet nästan uteslutande till fattigvården och endast undantagsvis till andra
kommunala ändamål, såsom kyrkobyggnad, skolhusbyggnad in. m.
5. Kameralforhållanden.
Tab. N:o 10. Tabell öfver hemman och lägenheter m. m. bilägges under N:o 10.
Under perioden har icke något hemman blifvit ur ödesmål upptaget, hvaremot, efter hvad uppgifvet är,
dels följande pastorsboställen fått sig mantal åsätta, nemligen: i ösmo, Muskösund 1 mantal, i Sorunda, Sunnerby
lf mantal, i Westerhaninge, Aby lf5 mantal, och i Österhaninge, Solberga lf mantal, dels ock torpet
Frösättra, efter undergången skattläggning, blifvit åsatt mantal; hvarförutom åtskilliga lägenheter, utgörande
inkräktningar å häradsallmänningarna, undergått skattläggning och tiondesättning.
Till skatte hafva blifvit omförde tillhopa 21 mantal kronohemman och 27 särskilda kronolägenheter,
hvarjemte för åtskilliga afsöndringar blifvit bestämda vissa årliga afgälder.
Tab. N:o ll. I fråga om laga skiften m. m. åberopas bifogade tabell N:o 11 jemte derunder tecknade anmärkningar.
Tab. Litt. e. Likaledes vinnes af nedanstående tab. Litt. E öfversigt af Statens direkta inkomster från länet för hvart
särskildt år under perioden äfvensom af hvart års restantiebelopp; hvaremot, i anseende till de högst ofullständiga
uppgifter, som, i afseende å kommunal-utskylderna, stå till buds, farhågan för att missleda bjuder att
förbigå all redogörelse derför.
O. Politi.
I afseende å folkskoleväsendet är föga annat att såga, än att på samma gång i vissa trakter, hvaribland
Sollentuna hufvudstaden angränsande fögderi, klagas deröfver, att skolornas inverkan på ungdomens bildning
icke är särdeles märkbar, hvartill orsaken anses vara att söka dels i den obesutna befolkningens täta ombyten
af vistelseorter och dels i föräldrarnes likgiltighet för barnens skolgång, från andra orter åter, deribland
Skärgårdsfögderierna, förmäles, hurusom folkskolorna på senare tiden börjat bättre motsvara sitt menniskovänliga
ändamål till följd af det vaknande begäret hos allmogen att söka få sina barn genom flitigt begagnande
af skolan väl undervisade, hvarigenom ock mera nit för undervisningen hos läraren framkallats.
Tab. Litt. E. Influtne stats- och riksgäldsmedel samt restantierna af samma medel.
Statsmed
e 1.
Riks
g ä 1 d s m
edel.
Summa
Influtne.
Utestående.
Summa.
Influtne.
Utestående.
Summa.
Summarum.
År 1856
813,370,18
4,896,77
818,266,90
80,667,48
827,76
81,495,24
899,762,14
» 1857
901,629,03
6,284,4 6
907,913,49
85,565,17
359,03
85,924,20
993,837,69
» 1858
528,361,62
7,037,83
535,399,4 5
81,511,16
662,66
82,173,82
617,573,27
» 1859
696,416,87
9,810,24
706,227,21
88,860,03
559,70
89,419,73
795,646,94
» 1860
618,030,80
5,528,32
623,559,12
85,711,57
979,67
86,691,24
710,250,36
Summa
3,557,808,55
33,557,62
3,591,366,17
422,315,41
3,388,82
425,704,23
4,017,070,40
Stockholms Län.
Tillämpningsskolor. Banker. Hushållsgillen. Brandförsäkring. 13
Af tillämpningsskolor finnas icke för länet några andra än Winklerska slöjdskolan i Thuringe socken, grundad
på enskild donation, och den ofvan omförmälda lägre landtbruksskolan vid Wårby, ordnad enligt Nådiga
Reglementet den 14 Januari 1851.
Prins Carls uppf östring s-inrättning för vanvårdade barn flyttades under periodens sista år från liufvudstaden
till Stegsholm å Gålön i österhaninge socken, men var vid dess slut icke ordnad i sitt nya skick.
Såväl Mälare-Provinsernas Enskilda Bank, hvilken, förlagd i Westerås, öppnades år 1847, som äfven
Hypotheks-Föreningen för samma provinser, hvilken med säte i hufvudstaden bildades år 1853, räknar delegare
inom länet; och hafva dessa bägge låneinrättningar, för att tala om förhållandet i allmänhet, tvifvelsutan bidragit
till jordbrukets och näringarnes förkofran.
Den år 1850 inrättade Ränte- och Kapitalförsäkrings-anstalten för Stockholms stad och län samt Upsala,
Westmanlands och Södermanlands län, hvilken i förra femårsberättelsen omförmäles, har med framgång fortsatt
sin verksamhet under perioden; men då de uppgifter, som kunnat erhållas om denna inrättning, hvilken
är förlagd i hufvudstaden och i jemförelsevis ringa mån har intressenter inom länet, lära vara föremål för
redogörelse uti Öfver-Ståthållare-Embetets berättelse, synes det vara öfverflödigt och mindre egentligt att här
lemna någon öfversigt af inrättningens ställning, som icke utan svårighet torde kunna särskildt, i hvad länet
rörer, angifvas.
Af de sex Sparbanker, som vid periodens slut funnos i länet, är den i Södertelge stiftad år 1836, Tab. N:o
den i Norrtelge år 1859, den i Wermdö år 1850, den i Färentuna år 1854, den i Öster- och Westerhaninge
år 1850, den vid Tumba i Botkyrka år 1841. I afseende på dessas rörelse och ställning åberopas bifogade
tabell N:o 12.
På sätt här ofvan i åtskilliga hänseenden redan blifvit antydt, har Länets Hushållning s-sällskap, bildadt
år 1847, jemte dess till större delen under perioden tillkomne underafdelningar, Hushålls-gillena, med nitisk
verksamhet vändt sin omtanke till befordrande af ganska många allmänt nyttiga företag, som dels redan burit
frukt och dels lemna förhoppningar om ett större framåtskridande uti de industrigrenar, hvilkas befrämjande
närmast utgör föremål för detta slags föreningar.
Det år 1844 bildade bolaget till försäkring mot brandskada af byggnader och lösegendom har fortfarande
vunnit ökadt förtroende och kan sägas numera hafva utsträckt sin verksamhet till alla landsorter i länet med
o
undantag allenast af Länna socken i Akers fögderi, inom hvilken en särskild brandstodsförening är inrättad.
Bolagets hela försäkringsvärde, som vid slutet af det brandstodsår, hvilket tilländagick den 14 Mars 1855,
utgjorde för byggnader  R:dr Runt 15,536,715,
för lösegendom  » » 10,015,140,
eller tillhopa R:dr Runt 25,551,855,
uppgick den 14 Mars 1860 för byggnader till  » » 20,904,280,
och för lösegendom till
» » 14,632,030,
tillsammans R:dr R:mt 35,536,310;
och har det sålunda under perioden vunnit en tillökning af 9,984,455 R:dr R:mt.
jBrandskade-ersättning ar hafva blifvit utbetalde år 1856 till belopp af  R:dr R:mt 30,723,69,
» 1857 » » »
» » 34,891,33,
» 1858 » » »
» » 37,424,50,
» 1859 » » »
» » 4,202,42,
» 1860 » » »
» » 46,709,81.
Grunderna för utdebiteringarne till kostnadernas bestridande de olika åren hafva utgjort:
år 1856 5 sk. lo rst Banko för hvarje 100 R:dr af ansvarighetsbeloppet för byggnader,
4 » 2 » » » » » » » » » lösegendom,
14
Stockholms Län.
Sockenmagasiner.
Sjukvård.
1858 öre R:mt
10 » »
år 1857 9 sk. 2 rst Banko för hvarje 100 R:dr af ansvarighetsbeloppet för byggnader,
5 » » » » » » » » » lösegendom,
» » » » » » » byggnader,
» » » » » » » lösegendom,
» » » » » » » byggnader,
» » » » » » » lösegendom,
» » » » » » » byggnader,
» » » » » » » lösegendom.
» 1859
1860 is
10
Rörande föreningen i och för rofdjurs utödande är redogörelse redan i det föregående lemnad.
Sockenmagasiner förekomma allmännast inom Långhundra fögderi, af hvars 22 socknar 21 äro dermed
försedde, dock så, att häraf 2 hafva gemensamt magasin. Då detta slags inrättningar deremot i öfriga fögderierna
dels mindre allmänt oell dels endast undantagsvis finnas, samt fullständiga uppgifter om de befintligas
fonder eller ställning från åtskilliga håll saknas, torde Landshöfdinge-Embetet lämpligen kunna inskränka
sig till den från förstnämnde fögderi inkomna redogörelse i ämnet, enligt hvilken de 20 särskilda magasinsinrättningarnes
sammanlagda behållning den 31 December 1860 utgjorde 2,047 tunnor råg, 1,872 tunnor korn
och 19,296 R:dr i kontanta medel. Största fonden fanns i Odensala socken och uppgick till icke mindre än
411 tunnor spanmål och 5,530 R:dr kontant.
Tab. Litt. F. Sjukvårdsanstalterna i länet äro desamma, sorn funnos vid nästförutgångne periods slut, eller SerafimerLasarettet,
Norrtelge Lasarett, Kurhuset och Löwenströmska Lasarettet i Hammarby socken af Sollentuna fögderi.
Vid hvarje af dessa sjuk vårdsanstalter har det i nedanstående tab. Litt. F upptagne antal personer från
länet under periodens särskilda år njutit vård.
o
A Serafimer-Lasarettet finnas, enligt kontrakt med Lasaretts-Direktionen, 32 ordinarie sängplatser för
länet emot viss ersättning, utgörande sedan 1859 års början 8,100 R:dr, hvarjemte vid behof ytterligare från
länet emottagas så många sjuka, som utrymmet medgifver, emot en daglig afgift för hvarje begagnad extra plats
af 75 öre. I Norrtelge utgöra ordinarie sängplatserna 8, å Löwenströmska Lasarettet 16 och å Kurhuset 20.
Samrnanlagde kostnaden för dessa sjukvård sanstalter har uppgått till de i tab. Litt. F anförde belopp,
och bestrides densamma, i hvad rörer första, andra och fjerde sjukvårds-inrättningarne dels af kurhusmedlen,
dels af räntor å kurhusets fond, uppgående till något öfver 40,000 R:dr Runt, dels af hospitalsfonden, dels
af donationsmedel och dels af lasaretts-afgifter. Legosängs-afgiften å lasaretten har under hela perioden utgått
med 4 skillingar Banko. Kurhus-afgiften åter har debiterats åren 1856 — 1858 med 6 sk. Banko samt år
1859 med 22 öre och 1860 med 25 öre för hvarje mantalsskrifven person. Löwenströmska Lasarettet är tillkommet
och underhålles i allo genom enskild donation.
I afseende å Läkarebeställningarne, hade vid periodens slut någon annan förändring uti hvad i förra femårsberättelsen
är uppgifvet icke inträffat, än att de omförmälda läkareplatserna för Botkyrka och Salem, för
Öknebo härad, för Utö grufvor, och för Gustafsbergs fabrik blifvit förklarade för Distriktläkare-befattningar,
Tab. Litt. F. Antal personer vårdade å sjukhus åren 1856—1860 jemte kostnaderne.
Ar 1856.
.» 1857.
» 1858.
»» 1859.
» 1860.
Serafimer-
Lasarettet.
Norrtelge
Lasarett.
Löwenström-  ska Lasarettet.
Kurhuset.
Summa.
Kostnader.
R:dr K:mt.
452
71
146
116
785
20,702
327
66
157
103
653
19,772
257
53
165
123
598
19,071
303
66
191
103
663
19,295
359
70
181
123
733
21,386
Stockholms Län.
Helsö- och fattigvård.
15
af hvilka dock den vid Utö grufvor i brist af kompetent sökande förblifvit obesatt. Under innevarande år
deremot hafva 2 nya Provinsial-läkare blifvit tillsatte, den ena för en del socknar i Norra Roslagen med städerna
Öregrund och Östhammar samt den andra för Sotholms härad.
Förutom en Länsdjurläkare äro inom länet vistande och bosatte en Sqvadrons-hästläkare och två andra
praktiserande djurläkare.
Barnmorskor finnas antagna för de flesta bland länets socknar.
Apothek voro vid periodens slut inrättade endast i städerna.
Någon egentlig helsobrunn är icke inom länet belägen, hvaremot tillgången är rik på badanstalter, deribland
må nämnas kallvattenkurs-inrättningarne i Södertelge och vid Grundsborg, nära Skanstull, gyttjebadsanstalterna
i Norrtelge och Waxholm samt hafsbadsinrättningarne vid Furusund och Dalarö.
Beträffande slutligen fattigvården, så åberopas i detta ämne hufvudsakligen nedanstående tab. Litt. G, Tab. Litt. g.
hvilken dock, i brist af fullständiga uppgifter, härledande sig från mindre noggrannt förda räkenskaper inom
kommunerna och misstydning af tabellformuläret, icke utan fara för att missleda kunnat denna gång upprättas
så utförlig, som den enligt formuläret borde vara. De särskilda fattigvårdssamhällena uppgå till ett antal
af 117, hvaraf 70 hafva'fastställda reglementen; kunnande, till följd af bristande uppgifter, upplysning om
antalet samhällen, inom hvilka fattigvården är fördelad i rotar, eller om antalet fattigstugor nu ej meddelas.
Tab. Litt. G. Sammandrag af uppgifter å fattighjon och fattigvårdsomkostnader.
Å landsbygden:
Antal fattig-  hjon, som er-  hållit full för-  sörjning.
Antal fattig-  hjon, under-  stödda af fat-  tigvården.
Summa
fattighjon.
Fattigvårdens
samtlige utgif-  ter i och för
fattigförsörj-  ning.
År 1856
1,784
1,740
1,742
1,762
1,766
1,967
1,924
1,803
1,853
1,887
3,751
3,664
3,545
3,615
3,653
82,321
81,596
77,828
79,344
82,899
.. 1857
» 1858
» 1859
Summa
8,794
9,434
18,228
403,988
I städerna:
56
59
115
4,648
4,454
» 1857
43
65
108
» 1858
38
78
116
4,393
» 1859
33
81
114
4,694
5,877
» 1860 .
44
88
132
Summa
214
371
585
24,066
Summa Summarum
9,008
9,805
18,813
428,054
Stockholm å Landskansliet den 28 Juli 1862.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
U. Normelli.
Sten Drakenberg.
16 Tab. N:o 1. Stockholms Län.
Tal». N:o 1.
FOLKMÄNGD.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
v.
8.
9.
10.
11.
Enligt de mantalslängden, som upprättats vid slutet af
Den 31 December enligt
motstående ar.
Utskrif-
husförhörslängd
erna.
Hela folkmängden af
Deraf frie från mantalspengar.
nings-
Å landsbygden.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
manskap.
1856
54,179
57,867
112,046
54,027
58,055
112,082
24,331
26,260
50,591
4,512
1857
54,232
57,848
112,080
53,854
57,908
111,762
24,897
27,079
51,976
4,416
1858
54,891
58,297
113,188
54,415
58,279
112,694
25,310
27,569
52,879
4,451
1859
55,755
58,977
114,732
55,211
58,687
113,898
25,756
27,595
53,351
4,381
1860
56,469
59,594
116,063
55,672
59,098
114,770
25,950
27,840
53,790
4,485
I städerna.
Södertelge 1856
679
796
1,475
642
750
1,392
241
336
577
58
1857
661
801
1,462
640
777
1,417
246
343
589
57
1858
722
865
1,587
729
826
1,555
282
372
654
70
1859.....
758
848
1,606
775
845
1,620
299
400
699
86
1860
844
875
1,719
809
867
1,676
315
388
703
96
Norrtelge 1856
459
600
1,059
435
590
1,025
163
202
365
26
1857
463
589
1,052
444
591
1,035
164
204
368
39
1858
488
617
1,105
467
585
1,052
164
209
373
48
1859
524
643
1,167
494
608
1,102
180
198
378
50
1860
533
666
1,199
521
630
1,151
175
203
378
50
Sigtuna 1856
186
219
405
189
220
409
73
86
159
16
1857
208
233
441
196
226
422
62
70
132
17
1858
219
240
459
225
252
477
83
89
172
10
1859
225
241
466
231
250
481
91
93
184
11
1860
226
234
460
216
233
449
85
90
175
12
Osthammar 1856
255
310
565
253
310
563
95
114
209
20
1857
260
313
573
255
312
567
101
118
219
25
1858
262
307
569
256
302
558
106
110
216
19
1859
256
311
567
260
313
573
113
126
239
20
1860
257
312
569
259
313
572
115
131
246
20
Öregrund 1856
296
348
644
288
350
638
115
133
248
24
1857
293
351
644
278
355
633
120
141
261
4
1858
279
355
634
289
352
641
123
147
270
20
1859
280
361
641
286
358
644
119
156
275
25
1860
293
386
679
305
384
689
123
163
286
26
Waxholm 1856
536
479
1,015
786
476
1,262
541
167
708
27
1857
522
471
993
735
485
1,220
504
175
679
25
1858
513
477
990
702
491
1,193
479
191
670
18
1859
519
466
985
784
478
1,262
559
184
743
24
1860
557
491
1,048
820
492
1,312
588
188
776
37
Summa för länets samtlige städer år 1860
2,710
2.964
5,674
2,930
2,919
5,849
1,401
1,163
2,564
241
Summa i hela länet år 1860
59,179
62,558
121,737
58,602
62,017
120,619
27,351
29,003
56,354
4,726
Anmärkning. Uti folknummern för Waxholms stad ingår antalet af de å Rindön förlagde Krono-arbetskarlar och gemenskap af Arméen med omkring 450.
Stockholms Län. Tabb. Niis 2 och 3. 17
Tab. \:o 2.
JORDBRUK.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
| I medeltal för åren 1856—-1860.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Arter.
Potates.
Arliga utsädet på tunnland af  tunnor
Ärliga behofvet för länet till utsäde  »
Tunnland åkerjord, använde till odling af
Skördebelopp i korntal af utsädet
Årlig förbrukning på person i medeltal  tunnor
0,73
5,907
8,092
7,2
i
T
0,90
31,142
34,602
6,5
1 s
1,08
12,963
12,003
5,4
i
1,29
16,921
13,118
5,4
1,16
4,227
3,644
5,8
0,73
3,787
5,188
5,2
i
7,33
50,224
6,852
6,2
3—3^
Anmärkning. Dessa uppgifter äro utdragne ur och beräknade af det i berättelsens text omförmälda utlåtandet till Finans-Komitén af den 5 September 1859 från
Hushållnings-sällskapets Förvaltnings-utskott.
Tab. N:o 3.
BOSKAPSSKÖTSEL.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.-
8.
9.
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
Antal vinterfödde
19,963
2,342
9,238
46,838
11,509
47,797
17,919
Anmärkning. Enligt uppgift af den 5 September 1859 från Hushållnings-sällskapets Förvaltnings-utskott till Finans-Komitén.
Landshöfdingc-Embelels uti Stockholms Län und. ber. för åren 1856—1860.
3
18 Tabb. N:is 4 och 5. Stockholms Län.
Tab. N:o 4.
SKOGSHUSHÅLLNING.
1.
2.
3.
4.
5.
Särskilde slag af skogar m. m.
Areal vid pe-  riodens slut.
Tunnland.
År.
Afverkningsbe
qvantitet.
opp, utfördt i
pennin ge-  värde.
Kongl. Maj:t och Kronan tillhörige och till Dess disposition indragne: Tunnland.
Kungsgårdar, kungsladugårdar och kronosäterier
4,440
UtaiTenderade hemman och lägenheter  1,890
Boställens, kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers:
Civila boställens  2,615
Militie- d:o  4,782
Ecklesiastika d:o  14,188
Läroverks och stiftelsers d:o  8.035
Häradsallmänningar, 7 till antalet:
3 till Långhundra härad \
2 » Erlinghundra d:o 1
6,330
29,620
5,264
/ 1856
1 1857
/ 1858
1 1859
\ 1860
Famnar.
570
1,139
657
1,151
816
R:dr R:nit.
2,330
4,740
2,680
4,660
3,320
1 » Seminghundra d:o 1
1 » Sollentuna d:o /
Sockneallmänningar: dessa äro emellan delegarne skiftade och således nu privatskogar.
Ekeplanteriugar, Mullbärsplanteringar, andra skogsplanteringar och Flygsandsfält förekomma cj inom länet.
Anmärkningar:
a) Afverkningsqvantiteten å Häradsallmänningarne är reducerad till famnar å 100 kubikfot, ehuru den äfven till en del utgått i timmer.
b) Penningevärdet är beräknadt efter 1 R:dr 50 öre per timmer och 4 R:dr per famn å rot.
Tab. N:o 5.
DÖDADE ROFDJUR.
1.
3.
4.
6.
10
12.
13.
Ar.
Vargar.
Lodjur.
Räfvar.
Örnar
och Ufvar.
Hökar
och
Falkar.
Belopp af
utbetald
belöning.
R:dr R:mt.
1856
—
5
249
9
54
823
1857
—
5
171
22
84
617
1858
1
19
490
59
217
2,714,25
1.287.75
4.542.75
1859
2
259
38
157
1860
2
10
1,159
23
252
Summa
3
41
2,328
151
764
9,984,75
Medeltal
1,996,95
Till Tab. N:o 6 AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR liar Lanclshöfdinge-Embetet ej varit i tillfälle att
meddela några upplysningar.
Stockholms Län. Tab. N:o 7. 19
Tab. \:o 7.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
1 2-
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10
ii
12.
13.
14.
9.
10.
ii.
12.
15.
År 1860.
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Ilandtverkerier.
Ä landsbygden.
I
städerna.
A
landsbygden.
I städerna.
Antal idkare till
sjelfförsörjning.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Mästare.
Dessas bi-  träden af
Gerningsmän.
Dessas arbets-  biträden.
Mästare.
Dessas
den
)iträ-
af
Enskilde.
Bolag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
Enskilde.
Bolag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
| Gesäller. |
Lärlingar.|
Andra
arbetare.
Gesäller.
Lärlingar.
| Andra
| arbetare.
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
Bagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
2
2
—
10
5
2
2
12
Beck- och kimröksbruk
i
—
i
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Benmjölsfabrik
i
i
—
-
Bleckslagare
2
Bokbindare
i
-
2
1
1
—
2
Bomullsväfnadsfabrik
i
i
—
8
—
—
—
—
-
-
Borstbindare
—
i
1
Bryggerier
4
3
i
22
—
—
—
i
i
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Bränvinsbrännerier
17
15
2
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Byggmästare
3
3
2
—
1
—
—
—
1
Dosmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Färgeriet*
3
3
—
11
—
—
—
8
8
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
5
5
10
14
14
49
Gelbgjutare
—
—
—
—
—
1
4
2
—
1
Gjuteri
1
1
—
17
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Glasbruk
1
—
1
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Glasmästare
—
—
1
—
3
1
—
—
3
Grufvor
19
10
2
208
27
34
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Guld- och silfverarbetare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
6
4
—
—
Handskmakare
3
—
—
—
—
TT 11 "I ,
Hofslagare
--
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
4
—
3
1
1
—
—
T 1
Jernbruk
3
3
—
233
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
9
33
Kakelfabriker
1
1
—
2
—
—
—
3
3
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Q
2
1
Kalkbruk
2
2
—
8
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
Kalkstensbrott
2
1
1
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
4
1
1
1
Klädesfabriker
1
1
—
28
5
—
—
1
1
—
12
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
5
Kopparslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
i
—
2
—
12
7
11
—
2
1
1
Masugnar
5
5
—
74
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
18
78
Murare
—
16
3
4
1
—
—
13
14
i
13
1
1
Pappersbruk
4
3
1
187
63
15
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Plåtvalsverk
1
1
—
22
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
930
150
50
50
20 Tab. N:o 7. Stockholms Län.
Fortsättning af Tab. N:o 7.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
1.
2. | 3. j
4-1
5.
6.
7.
8.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9. |lo|ll
12.
13.
14.
9.
10.
11.
12.
15.
Grufvor,
rergverk, brak, fabriker ocb manufaktnrinrättningar.
Handtverkerier.
Ä landsbygden.
I
städerna.
Ä landsbygden.
1
städerna.
* >
År 18G0.
~ >
5' g.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
S B
5: £,
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
g
Dessas bi-  träden af
0
CD
*1
P
ö
c1 2
—. in
3
Dessas biträ-  den af
■s te
p
O:
S <5
3
TO
W
p
to
P?
tel
O,
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
r+-
g. $
TO ^
tel
B
tel
o
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
to
so
CD
O
CO
to
p:
fc-|
p:
►-S
P
3-5"
CD P
P
05
to
3
p: “
2 ^
? 0-
p:
to
P
CD
O
CD
£S
t-i
p:
P
3-fc-
CD P
0: ?r
p
2.*«
ö ^
5 °
b o
Er"
P-i
CD
05}
m.
q-
m.
q-
S o
r* b
v
Hi
p
TO
m.
q-
m.
q-
CD
05
p
Ti
CD 55
P
to
CD
OQ
P
Ti
CD ^
05 £
Pressgästfabriker
Repslagare
Sadelmakare
Sejlare
Skeppsvarf
Skomakare
Skräddare
4
3
1
16
9
9
2
1
1
-
15
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
2
19
5
26
8
1
19
2
3
22
324
249
2
141
108
3
2
16
13
8
5
2
4
3
1
7
108
88
—
—
—
6
3
8
—
—
—
7
Smeder
Snickare
17
7
4
1
5
1
5
116
80
18
16
7
13
5
1
7
1
44
42
1
1
1
_
_
_
_
_
_
_
_
Spikhammare
1
1
1
1
-
4
1
9
_
1
1
i
1
5
5
63
1
1
4
6
3
1
1
13
10
11
7
1
20
1
1
39
37
362
27
34
7
_
_
2
2
75
2
1
3
.
1
Summa
202! 142
lo! 1.768276 136
88
39
39
107
86
2
77|46|29! 21(842| 299
133
66
47
14
351
Stockholms Län. Tabb. N:is 8 och 9. 21
Tab. I\T:o 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856-1860.
1.
2.
3. | 4. | 5.
6. | 7.
8.
9.
10.
11. | 12. | 13.
Särskilda slag af vägar.
Längd i mil
Kostnaden för
Gästgifveriernas antal
år 1860.
Antal hästar, utgångne till
af hvarje
slag af
motstående
vägar
af indelade
med skjuts-  stationer
försedde
vägar
af fullända-  de och af-  synade nya
vägar
af omlagde
och betyd-  ligt för-  bättrade
vägar.
fulländade nya
vägar
förbättrade
vägar
År.
Kungs- och
krono-  skjuts.
Gästgif-  veri-, hall-  ock reserv-  skjuts.
af stats-  medel.
af kom-  munernes
medel.
af stats-  medel.
af kom-  munernes
medel.
vid periodens slut.
under perioden.
Allmänna landsvägar
Häradsvägar
Socknevägar
I städer
Med införd skjutsentreprenad
Summa
56AV
6*m
67iM
49^8
1
T
Ä
4^44
30,850
450
900
44,339
56,443,87
18,442,44
90
36
11
7
6
29
1856
1857
1858
1859
1860
1,293
1,899
2,149
1,853
1,821
67,438
55,841
38,165
29,053
31,782
ISTO
norn
6-zVu
4444
30,850
45,689
56,443,87
18,532,44
89
Anmärkningar:
1. Sammanlagda kostnaderna för kommunerna i oell för de nyanlagde och de förbättrade vägarna utgöra i sjelfva verket vida större belopp, än här ofvan upp-  gifvas, helst natura-prestationer af dagsverken m. m. uti nämnde summor icke ingått.
2. I Skärgården äro dessutom inrättade åtskilliga sjögästgifverier, men hvilkas begagnande är synnerligen inskränkt, i anseende till den på senare åren förökade
ångbåtstrafiken.
Tab. lV:o 9.
SJÖFART och HANDEL, ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
1 CO
1 ^
24.
S
j
ö f a
r t.
H a
n
d
e 1.
Fartyg och båtar begagnade
Gross-
Minut-
H
a n
dia
n d
e:
till inrikes sjöfart.
till utrikes sjöfart.
Handlare.
Handlare.
idkande
enl. § 3
qvinnor
med
in-
med
bådegross-
mom. 1 af
enl. § 4
och ut-
landt-
lucu cgua
Besätt-
Besätt-
1
och minut-
Handels-
Handels-
ländska
manna-
t-i
ning.
t-i
ning.
Antal.
handel.
Ordn.
Ordn.
varor.
varor.
>
a
CO
>
g:
a
bd
a
bd
a
bd
a
td
K
a
5
te!
r
bd
s
tö
JO
CD
►ö
►P
P
*0:
g
P-
Hi
CD
*-ö
"P
P
O:
g
03
o“
O:
ti
e»‘
g.
03
O-
O:
P
CD*
B.
t»
cr*
O:
P
.c»-
CD*
g.
03
C3"
O:
CD*
P_
03
O"
O:
P
CD*
B.
03
cr*
O:
P
CD*
P.
O-1
O:
P
.c-t-
CD*
B.
p
O:
P
CD*
B.
CD
CD
CD
V)
CD
CfQ
CD
09
CD
°P
CD
I-S
<5
CD
qq
CD
•-S
qq
CD
qq
Landsbygden
321
5,451,22
317
520
50
3,912,09
50
276
8
9
1
—
38
20
—
—
Uppstäder
3
69,80
1
1
—
—
—
—
—
12
10
—
—
2
2
2
Sjöstäder
21
429,oo
21
43
1
74,oo
1
4
—
—
34
27
—
—
6
—
2
Summa
345
5,950,02
339
564
51
3,986,09
51
280
—
—
46
37
—
—
16
11
5
-
38
20
—
—
—
—
22 Tabb. Niis 10 och 11. Stockholms Län.
Tab. N:o 10.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER Å LANDET, TOMTER och JORDAR I STÄDERNA m. m. ÅR 1860.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
8.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Å
land
s b
y g <i
e n.
I s
tade
r n a.
Hemman och
lägenheter af
alla slag vid pe-  riodens slut
med specifice-  rad hemmans-  natur, enligt
nyajordehoks-  ordningen.
Hemman.
Antal
Uppskatt-  ningsvärde
sista året.
R:dr R:mt.
Tomter,
jord och lä-  genheter af
alla slag,
sista året i
hvarje stad.
Tomter.
Jordar.
Uppskattnings vitrde
sista året
R:dr R:mt.
Mantal.
Bruknings-
delar.
jordtorp.
backstugor.
andra lägenheter.
Antal
Aker.
5»:
C
TO
Skog och
beten m. m.
Summa
qvadratrefvar
jord.
Hemmantal.
Oförmed-
ladt.
Förmedladt.
| bebyggde.
obebyggde.
Af
hus och
tomter.
Af
jordar.
Summa
R:drR:mt.
Qvadratrefvar.
Krono
405*
335J
316
Södertelge.
192
97*
1,833,72
2,158,59
8,180,22
12,172,53
111
710,758
77,420
788,178
Skatte
1,6443
1,465/*
2,898
3,951
1,564
1,072
38,429,440
Norrtelge..
161
6*
1,278,97
956,18
2,261,33
4,496,48
6*
462,780
34,220
497,000
Frälse
2,846||
2,112*
3,468
1
Sigtuna....
82
13
1,078,70
361,20
4,931,50
6,371,40
104,760
33,695
138,455
Osthammar
99
44
—
—
137,410
137,410
Oregrund..
136
72
134,40
1,187,20
3,315,20
4,636,80
41
96,830
31,735
128,565
Waxholm..
175
57
128,80
134,4 0
1,170,4 0
1,433,60
1
177,150
23,900
201,050
Summa
4,8961?
3.9121M
6,682
3,951 1.564 1.072
38,429,440
Summa
845!290*
4,454,59
4,797,57
19,858,65
29,110,81^29
1,689,688,200,970
1,890,658
Tab. N:o 11.
LÅGA SKIFTEN ÅREN 1856—1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
År.
Sökta
skiftens
antal.
Fasts'
allda skiften.
Arfvoden
till landt-  mätare och
gode män
för laga
skiften.
R:dr R:mt.
Hela be-  räknade
utgifts-  ersättnin-  gen.
R:dr R:mt.
Antal.
Skiftade
mantal.
Skiftade qvadratrefvar.
Oförmed-
lade.
Förmedlade.
Inrösningsjord.
Afrösnings-
jord.
Åker.
Äng.
Odlings-
mark.
I 1856
39
27
49 A
10,842
16,476
286
86,435
21,130
20,947
1857
42
17
36*
9,147
12,650
57,816
16,717
22,738
1858
28
27
CO
9,138
16,617
102
73,065
21,900
16,312
1859
38
16
35*
5,997
8,541
57,338
15,893
12,765
1860
46
25
56*
12,738
19,521
872
62,496
28,718
26,589
Summa 1856—1860
193
112
226*1*
47,862
73,805
1,260
337,150
104,358
99,351
Anmärkningar:
1. Arfvodet till Landtmätare och Gode män samt hela beräknade utgiftsersättningen äro upptagne för de under året fastställda skiftena; hvarjemte anmärkes, att
beräkningen af Gode männens arfvoden är ofullständig, emedan denna utgift för de flesta skiftena ej finnes
uti arfvodesräkningen införd.
2. Att beräkna arfvodet och hela beräknade utgiftsersättningen för under hvarje år afslutade laga
skiften möter stora svårigheter, ty dels äro skifteshandlingarne
ej alltid uti Provins-Landtmäterikontoret redovisade, utan antingen hos Pörrättnings-Landtmätaren eller Domaren, och dels kan ett afslutadt men ej fastställd!
skifte undergå förändringar, hvarigenom kostnaden, så till Landtmätare och Gode män som för utflyttningar m. m., blir betydligt olika med hvad som vid
skiftets afslutande blifvit beräknadt.
Stockholms Län. Tab. N:o 12. 23
Tab. N:o 12.
SPARBANKER.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
0»
B
P
p.
~ w
ET. cd
£ P*
O: f°.
CJ ^ c? O:
sr ^
C CD
pj Pj cd
A
f del
g a r n
c
Sparbankens benämning
och stiftelseår.
cd
crq
p
CD
a> ~-
P E
g. re'’» o"
a aq s
S B'”"
1 w
insatt belopp i E:dr E:mt.
uttaget belopp i E:dr E:mt.
Vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Södertelge stads, stiftad år
E:dr
E:mt.
1836
488
51,879,38
3,949,61
10,853,41
8,235,78
6,097,13
9,653,37
9,429,75
3,841,41
7,632,03
18,577,70
6,249,12
6,836,39
Norrtelge stads, Lyhundra
härads, Frötuna och Länna
samt Bro och "Wätö skepps-
lagers sparbank och pupill-
kassa, stiftad år 1859
160
6,860,07
69,71
—-
7,761,12
1,085
Wermdö, stiftad år 1850....
108
3,629,13
320,41
168,18
164,18
99,44
778,08
1,934,05
234,37
152,39
468,oi
378,53
563,72
Färentuna härads, stiftad år
1854
74
7,570,u
321,83
1.041,32
2,232,38
1,486,50
2,776,88
3,265,50
382,50
710,41
795,86
1,857,58
2,732,4 9
Oster- och Westerhaninge
socknars, stiftad år 1850.
122
7,986,4 0
641,14
979,03
1,252,12
871,25
1,006,33
1,274,75
515,33
576,4 7
493,74
683,15
1,657,84
Tumba bruks, stiftad år 1841
39
9,256,31
429,io
345,12
568
2,956,50
3,012,57
2,469,50
697,50
564
1,398,99
2,600,60
1,262,56
Summa
991
87,182,30
5,731,80
13,387,96 12,452,4 6
11,510,82
17,227,23
26,134,67
5,671,ii
9,635,30
21,734,30
11,768,98
14,138
Till Tab. N:o 13 FATTIGVÅRDEN har Landshöfdinge-Embetet nu ej varit i tillfälle att meddela fullständigare
upplysningar, än de i texten och tab. Litt. F meddelade.
STOCKHOLM, 1862.
A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTKYCKÄEE.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIELA STATISTIK.
imj Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny Mjd.
LANDSHÖFDINGE-EMBETETS
UTI
UPSALA LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1856—1860.
1. Länets Indelning; och naturbeskaffenhet i allmänhet.
Uti den senast afgifna berättelsen är, angående länets allmänna beskaffenhet, hänvisning lemnad såväl till en
år 1850, i sammanhang med Topografiska Korpsens karta öfver länet, af trycket utkommen skrift kallad
»Topografiska och Statistiska uppgifter om Upsala län», som äfven till en af Lektor W. Tham samma år utgifven
beskrifning öfver länet, till hvilka skrifter, såsom fullständigt angifvande länets allmänna beskaffenhet,
äfven nu hänvisas, likasom Chefens för Statistiska Central-Byrån den 17 Februari 1859 till Kongl. Majit afgifna
underdåniga berättelse lemnar tillförlitlig upplysning om länets indelning i judicielt, ecklesiastikt och
kameralt hänseende, enär deruti någon förändring under femårsperioden icke blifvit vidtagen, hvarföre de uti
sistnämnde berättelse omförmälda oregelbundenheter ännu qvarstå.
På föranstaltande af länets Hushållnings-Sällskap, och sedan anslag af allmänna medel dertill erhållits,
hafva geologiska undersökningar inom länet ägt rum genom Professoren A. Erdmann. Dessa undersökningar
börjades under år 1856 vid Wattholma hruk och fortsattes förbi Upsala till Flottsund. Den areal, som dervid
undersöktes, utgör omkring fyra qvadratmil och sträcker sig från trakten af Wissjön och Knifstasjön i
norr till Håga, Flottsund och Danmarks Allmänning i söder, med en bredd mellan öster och vester af ungefär
trefjerdedels mil på ömse sidor om Fyrisån. De närmare resultaten af dessa undersökningar hafva blifvit
offentliggjorda genom en karta, med tillhörande beskrifning, öfver Fyrisåns dalbäcken. Under år 1857 fortsattes
undersökningarne öfver Lagunda, Hagunda samt en del af Ulleråkers härader, omfattande en areal af
Landsh.-Emb. uli Upsala län und. ber. för åren 1856—1860. 1
2
Upsala län.
Geologisk undersökning. Kartor. Sjösänkning. Innevånare.
omkring sex qvadratmil, öfver hvilka karta och beskrifning jemväl äro att emotse. Äfven enskilda jordägare
hafva å sina egendomar, genom Läraren i Agrikultur-kemi vid Ultuna Landtbruks-Institut, Magister C. E.
Bergstrand, låtit verkställa dylika undersökningar, öfver hvilka kartor likaledes blifvit upprättade och till
ägarne aflemnade. Utom den kännedom i allmänhet om provinsens geognostiska förhållanden, som vinnes
genom dessa undersökningar, lända de, i förening med de upprättade kartorna, den enskilde jordägaren till
väsendtlig nytta, dels för den närmare och säkrare kännedom, som dermed erhålles om de olika jordarterne,
de geologiska lagrens läge, natur samt agronomiska värde och användbarhet, dels ock vid jordens uppskattning
och taxering.
Några företag af större omfattning, som lämpligen böra till denna afdelning hänföras, hafva under perioden
icke blifvit fullbordade; hvaremot frågor om vidsträckta sjösänkningar blifvit bragte å bane eller till
beredning och utförande åter upptagne. Bland dessa må i främsta rummet nämnas frågan om sänkning af
sjön Tämnaren, hvarigenom omkring 20,000 tunnland nu vattendränkt jord skulle kunna göras odlingsbar och
fruktbärande. För utförande af detta företag, ifrågasatt sedan århundraden och senast år 1844 öfvergifvet, i
anseende till befarad våda för nedomliggande jernbruk, hafva till en del andra utvägar än tillförene blifvit
ifrågasatte, genom hvilkas begagnande de svårigheter, som förut mött företaget, torde kunna omintetgöras.
o
Ett annat företag jemväl af stor vigt och betydelse har äfven blifvit förberedt, nemligen sänkning af Albo
och Ekeby sjöar samt utdikning af Wänge och Läby träsk. Genom utförande af detta arbete skulle en areal
af 1,300 tunnland vattenskadad mark kunna göras odlingsbar för en kostnad af 16,169 R:dr R:mt, hvartill
kommer lösen för den Upsala Akademi tillhöriga Qvarnbo qvarn, hvars flyttning för arbetets verkställande
blefve af nöden.
Slutligen har äfven, i anledning af de ofta öfverklagade olägenheterna af Olandsåns och dermed sammanhängande
vattendrags öfversvämningar, hvaraf omkring 8,000 tunnland jord anses svårt lida och hindras
från odling, frågan om fördjupning och utvidgning af nämnde å och dess tillflöden under år 1860 ånyo blifvit
upptagen.
Under kronobetjeningens tillsyn har rensning af åar och mindre vattendrag årligen ägt rum i åtskilliga
delar af länet, ehuru någon egentlig vinst genom sådana arbetens utförande icke kan sägas uppkomma, enär
rensningarne icke äga allmogens förtroende och, till följd deraf, mer och mindre noggrannt och ändamålsenligt
verkställas.
2. Innevånare.
Tab. ko 1. Vid 1855 års slut var länets hela folkmängd, enligt mantalslängderna, 89,275 personer. Vid slutet af
år 1860 uppgick folkmängden, enligt samma längder (Tab. N:o 1), till 91,007 personer, deraf voro frie från
mantalspenningar och skyddsafgift: mankön 20,948, qvinkön 22,192, eller tillsammans 43,140; men, enligt
husförhörslängderne, deremot till 92,536 personer, deraf voro mankön 43,840 och qvinkön 48,696.
Vid jemförelse af nästföregående berättelse, deruti redogörelse var lemnad för folkökningen sedan år 1810,
visar det sig, att folknummern varit i en jemn, om än icke betydlig tillväxt. In- och utflyttningar, årsväxt
eller farsoter kunna icke anses i någon väsendtligare mån hafva utöfvat inflytande på de vexlingar i folkmängdens
till- eller aftagande, som kunna anmärkas, ty till utflyttningar äga innevånarne i allmänhet föga
böjelse, och inflyttning förekommer ganska sällan och står då i jemförligt förhållande till utflyttningen. Uti
Upsala stad torde dock folkmängdens tillväxt till en del böra tillskrifvas den inflyttning, som företages af
personer, hvilka för sina barns undervisning vid akademien och öfrige läroanstalter, åtminstone under tiden
o
derför, bo i staden. Årsväxten har icke heller slagit så illa ut, att utflyttning, till följd deraf, kunnat ifrågakomma,
utan har tvertom, på sätt här nedan uti en senare afdelning om jordbruket närmare redogöres, sädesproduktionen
lemnat betydligt till afsalu utöfver det för länets behof erforderliga.
Upsala län. Schismatiska rörelser. Byggnadssätt. Klädedrägt. Bränvinsmissbruk. Sedlighet. 3
Den under senare hälften af år 1857 och början af år 1858 i Upsala och å åtskilliga andra orter inom
länet rådande kolerafarsoten, äfvensom den samma år, synnerligast i länets södra del, gängse febersjukdom torde
dock i sin mån bidragit till den minskning i folkmängden, som från några orter anmärkts hafva inträffat
under åren 1857 och 1858; och har dödligheten, synnerligast i de delar der koleran härjat, varit ganska stor,
då farsoten i Upsala stad skördade icke mindre än 514 offer.
Några egendomligheter i afseende å giftermålens talrikhet, mortalitets- och nativitets-förhållanden hafva
uti de till Länsstyrelsen ingångna uppgifter icke anmärkts, likasom icke heller under den tiderymd, denna
berättelse omfattar, några schismatiska rörelser bland länets innevånare försports; dock har uti några församlingar
förmärkts ett lifligt sträfvande efter kunskap i andligt afseende, hvilket åter föranledt särskilda sammankomster
för bibelläsning och andaktsöfningar af andra slag, hvilka sammankomster dock icke förorsakat
vådor eller oredor af anmärkningsvärd beskaffenhet.
I byggnadssätt och klädedrägt hafva under femårsperioden några märkbarare förändringar icke inträffat.
Byggnaderne på landet uppföras likväl numera, särdeles af de förmögnare, med större utrymme och beqvämlighet,
men fortfarande af trävirke, ehuru tillgången derpå, synnerligast i mellersta och södra delen af länet,
är ganska knapp, hvarföre byggnadsämnen af sådant slag, äfvensom bränsle, måste hemtas på långa afstånd.
I städerne, egentligen dock Upsala, verkställas nybyggnader af boningshus temligen allmänt utaf sten, och
efter de eldsvådor, hvaraf staden under åren 1859 och 1860 varit hemsökt, hafva prydliga stenhus af tre
och fyra våningars höjd blifvit uppförda. Såsom ganska sannolikt kan ock antagas, att äfven till nybyggnader
af uthus skulle användas sten, derest tillgången på tegel i orten vore tillräcklig för de byggnadsarbeten,
sorn årligen pågå, och icke priserne derpå vore så uppjagade, som nu är fallet. I klädedrägt följer allmogen
gerna den form, som begagnas af ståndspersonerne, och att materialet icke alltid tillverkas med egna händer
föranleder till utgifter, hvilka med husflit och enkelhet i seder synas oförenliga.
Väl förekommer ännu bland allmogen missbruk af starka drycker, ehuru numera ganska sällan och vanligen
icke vid andra tillfällen än besök i städerna, då lättheten att varan erhålla föder begäret. Orsaken till
denna helsosamma och glädjande förändring i folkets lefnadssätt bör otvifvelaktigt sökas, dels uti den nyare
lagstiftningen för tillverkning och försäljning af bränvin, hvilken dryck derigenom så fördyrats, att dess umbärande
blifvit för den obemedlade nära nog en nödvändighet, dels ock i den år från år stigande bildningen
bland folket, dertill folkskolorne, om ej alltid skötte med det nit och den omtanka för upplysningens utbredande,
som vore önskligt, likväl väsendtligen bidragit genom det begär efter vetande och kunskaper, som de
otvifvelaktigt hos allmogen framkallat.
Att inom länet under femårsperioden högst få gröfre brott blifvit begångna torde hafva sin grund dels
i nyss antydda förhållanden och dels i folkets eget skaplynne. Afven förbrytelser emot äganderätten hafva
varit fåtaliga, ett förhållande visserligen glädjande, men hvilket dock icke i och för sig ådagalägger, att
känslan för det rätta gjort sig gällande; utan torde närmaste anledningen dertill vara att finna i de tillfällen
till arbetsförtjenst, hvarpå under perioden varit riklig tillgång, och i de höga dagspenningar, som för lemnadt
arbetsbiträde varit att påräkna och för hvilkas belopp på annat ställe i denna berättelse finnes redogjordt.
I samma mån begagnandet af bränvin aftagit, har deremot bruket af kaffe tilltagit, och synnerligast
bland qvinnorna mångenstädes öfvergått till missbruk. Om än ej så skadligt inverkande på befolkningens
fysiska och psykiska förmögenheter, som bränvinet, medförer likväl bruket af kaffe till öfvermått obestridligen
skadliga följder och för välståndet känbara utgifter. Öl, äfven så kalladt bajerskt, begagnas jemväl af
allmogen, dock till dagligt behof endast af dem sjelf beredda maltdrycker.
Omtanka för renlighet och beqvämlighet synes väl äfven vara något i tilltagande, ehuru ofta spåras en
ytterlig liknöjdhet och tröghet för åstadkommande af förbättring derutinnan. Upplänningen är trög, och obe
-
4
Upsala län.
Förströelser. Socknebibliothek. Näringar. Jordbruk.
nägenheten för förändringar, äfven om de påtagligen medföra förbättringar, har hos allmogen varit ganska
allmän, ehuru det traditionela bevarandet af förfädrens seder och bruk allt mer och mer gifver med sig.
Allmogens vanliga förströelser bestå i dansnöjen, hvilka, anställde nattetid, gifva anledning och tillfälle
till osedlighet emellan könen, ett ondt, hvaruti för närvarande icke synes hafva inträdt den förbättring, som
spåras uti andra rigtningar.
Till väsendtlig del genom bidrag i böcker från Hushållnings-Sällskapet hafva Sockenbibliotheker blifvit
bildade i ganska många församlingar inom länet, hvilka bibliotheker underhållas, dels genom årliga bidrag
från hvarje hemman, dels ock genom afgift af dem, som af bibliothekets böcker begagna sig och hvilkas antal
lärer vara ganska stort. Ehuru egentligen icke tillhörande tiden för denna berättelse, förtjenar anmärkas,
att föreningar till öfning i vapnens bruk blifvit bildade endast i Upsala stad samt inom blåbo, Lagunda, Hagunda
och Ulleråkers härader, hvarförutom de - Studerande vid universitetet inom sig bildat en särskild förening
för berörde ändamål. I sammanhang med Skarpskytte-Korpsens bildande i Upsala inrättades ett sockenbibliothek
och en borgareskola.
3. Näringar.
Tab. N:o 2. A) Jordbruk. Beträffande först det geometriska tunnlandtalet af den odlade jorden och den naturliga ängen,
så ligger det i sakens natur, att någon fullt tillförlitlig uppgift derom under närvarande förhållanden icke kunnat
eller kan vinnas. Afven under förutsättning, att vederbörande skulle vilja med ali möjlig noggrannhet afgifva
de begärda upplysningarna, låter detta sig dock icke göra, emedan de för sådant ändamål nödiga data ej sällan
äro dem sjelfva obekanta. Enda utvägen att i detta hänseende komma till någon visshet vore naturligtvis
att genomgå kartorna öfver samtliga hemmanen i länet, derest sådana, angifvande det närvarande förhållandet,
funnes. Men dels har ett ganska stort antal hemman endast gamla kartor, efter hvilkas uppgörande
betydliga förändringar i ägofördelningen ägt rum, dels saknas dylika kartor helt och hållet för hemman, som
icke ännu blifvit skiftade. Häraf följer, att de uppgifter, som i förevarande hänseende kunnat erhållas, äro
att anse endast såsom mer eller mindre approximativt angifvande verkliga förhållandet *).
Tab. Litt. a. Emellertid hafva, med stöd af de upplysningar, som genom Ibushållnings-Nämnderne erhållits, de ifrågavarande
arealerna af odlad jord och naturlig äng beräknats enligt hvad tab. Litt. A. å motstående sida utvisar.
Då dessa uppgifter emellertid, såsom nämndt blifvit, äro af beskaffenhet att blott kunna anses såsom
ungefärligen angifvande dels den odlade jordens vidd inom olika trakter af länet, dels förhållandet emellan
denna vidd och ängens areal, har äfven en annan väg blifvit beträdd för att, såvidt möjligt är, kontrollera
dessa uppgifter och komma till ett åtminstone någorlunda nöjaktigt resultat.
För sådant ändamål har från härvarande Provins-landtmäterikontor infordrats ett sammandrag öfver
alla de ägorymder, som inom länet undergått laga skifte. Enligt detta sammandrag hafva från och med 1828
till och med 1860 inom länet blifvit skiftade i rundt tal 1,585 förmedlade mantal, eller 44,52 procent af lä
nets
hela hemmantal, med en sammanlagd areal af
77,835, eller i medeltal per mantal 49,11, tunnland åker,
64,580, » » » » » 40,74, » äng,
6,615, » » » » » 4,17, » odlingsmark,
165,677, » » » » » 104,53, » afrösningsjord,
4,789, » » » » » 3,02, » impedimenter,
tillsammans 319,496, eller i medeltal per mantal 201,57 tunnland,
*) Af synnerligt intresse skulle det hafva varit, om tillgång kunnat erhållas till de delar af det under arbete varande Ekonomiska karte
verket
öfver länet, hvilka äro afslutade, så att åtminstone i afseende å de trakter, dessa delar omfatta, fullt exakta uppgifter kunnat
vinnas såväl i nu ifrågavarande som åtskillige andra hänseenden; men då bemälda karteverk ännu icke är för allmänheten tillgängligt,
hafva de deri förekommande meddelanden icke kunnat tillgodogöras.
Upsala län.
Odlade jordens areal och beskaffenhet.
5
hvadan åkern eller elen odlade jorden skulle utgöra 24,36 procent och ängen 20,21 procent af dessa hemmans
hela jordrymd.
Tager man dessa uppgifter, som omfatta hemman inom länets alla delar, till utgångspunkt för beräkningen,
skulle den odlade jorden inom länet, med dess 3,560 hemman, uppgå i rundt tal till 175,000 tunnland
samt ängen till 145,000 tunnland, hvilka summor öfverskjuta de i nedanstående tabell gifna, för den odlade
jorden med omkring 3,000 tunnland, och för ängen med 32,000 å 33,000 tunnland, eller 0,7 tunnland odlad
jord och 9 tunnland äng per mantal. Denna senare olikhet är visserligen i och för sig ganska betydlig, men
kan dock hafva sin förklaringsgrund deri, att arealbeloppen flerestädes torde blifvit för lågt beräknade och
icke heller kunnat allestädes bestämdt uppgifvas, vid hvilket förhållande det ligger nära för hand att hellre
gifva en något för låg än en för hög summa. Möjligen hafva ock vissa arealer kärrmark af Landtmätare
blifvit upptagna såsom äng, under det ägarne uti ifrågavarande hänseende ej beräknat dem såsom sådan.
Beträffande förhållandet emellan den odlade jordens och den naturliga ängens areal för olika trakter,
så torde tabellen angifva ett på det hela temligen riktigt resultat. Den upplyser då, att i länets sydligare
och mellersta delar den odlade jorden upptager ett större område i förhållande till ängen, än i den nordligare.
I Bro och Håbo härader, som i detta hänseende stå främst, är den förras areal mer än tre gånger så stor
o
som den senares; i Vaksala och Rasbo samt Asunda omkring två och en half gång; i Trögds, Lagunda och
Hagunda samt Ulleråkers mer än dubbelt så stor; hvarefter den aftager mot norr till dess den blir i Elfkarleby
något mer än hälften och i Olands norra distrikt något mindre än hälften deraf.
Jordens beskaffenhet inom länet är i allmänhet dels god, dels medelmåttig och endast undantagsvis, samt
detta egentligen blott i den nordligaste delen, svag. I Bro och Håbo härader är den i allmänhet god och
o
ingenstädes till någon anmärkningsvärd omfattning svag. I Trögds fullt medelmåttig; i Asunda till öfvervägande
delen god, i öfrigt medelmåttig; i Lagunda och Hagunda till A god, till A medelmåttig och till A svag;
i Ulleråkers, i afseende på åkerjorden, i allmänhet god, hvaremot ängsmarken delvis lider af vatten; i Vaksala
och Rasbo i allmänhet god, utom i Rasbokils socken, der den till en del är medelmåttig, men till större delen
svag, hvilket senare är förhållandet äfven i J af Funbo socken; i Bälinge och Norunda delvis god, delvis
medelmåttig, öfverhufvud fullt medelmåttig; i Olands södra distrikt i allmänhet fullt medelmåttig, utom i en
del af Öster Löfsta socken, der den är svag; i Olands norra distrikt, äfvensom i Tierps medelmåttig; Elfkar
-
Tab. Litt. A. Arealen af odlad jord och naturlig äng.
Hushållnings-Nämnds distrikter *).
Odlad jord.
Tunnland.
Naturlig äng.
Tunnland.
För Bro och Håbo Hushållnings-Nämnds distrikt.
» Trögds » » »
» Asunda » » »
» Lagunda och Hagunda » » »
>» Ulleråkers » » »
>» Waksala och Rasbo » » »
» Bälinge och Norunda » » »
» Olands södra »
» Olands norra »
» Tierps »
» Elfkarleby »
Tillsammans för hela länet
18,208
5,857
22,104
9,511
15,271
6,323
24,490
10,789
8,854
3,890
17,392
6,957
24,391
12,601
10,253
9,622
9,532
19,814
14,040
14,350
7,471
12,964
172,006
112,678
De sju första af dessa distrikter omfatta hvart för sig häraderne af samma namn. Olands södra distrikt omfattar Skepthammars, Alunda, Morkarla, Ekeby, Tuna
och Stafby socknar. Olands norra: Hållnäs, Oster Löfsta, Tegelsmora, Films och Dannemora socknar; Tierps: Tierps, Wendels och Söderfors socknar; Elfkarleby:
Elfkarleby, Wesslands och Tolfta socknar.
6 Upsala län. Brukningssätt. Utsäde på tunnland.
leby dels medelmåttig, dels svag. Bäst är denna beskaffenhet sålunda i allmänhet i södra och mellersta delarne
af länet, samt jemförelsevis mindre god i den norra delen.
Brukning ssättet är allmännast tvåskiftesbruk, hvarvid dock nästan allestädes, der detta användes, en del
af trädesjorden, somligstädes ända till hälften deraf, besås med ärter, vicker, klöfver och rotfrukter. Vexelbruk
till någon större omfattning finnes endast i de sydligare och mellersta delarne af länet. I Bro och Håbo
härader, som i detta hänseende stå främst, uppgifves omkring 43 procent af åkerjorden vara förlagda i vexel
o
bruk,
omkring 7 procent i treskiftesbruk och omkring 50 procent i tvåskiftesbruk; i Asunda härad 29 proc.
i vexelbruk, återstoden i tvåskiftesbruk; i Lagunda och Hagunda härader omkring 8 proc. i vexelbruk, något
öfver 1 proc. i treskiftesbruk, återstoden i tvåskiftesbruk; i Ulleråkers härad 25 proc. i vexelbruk, 2 proc. i
treskiftesbruk och 73 proc. i tvåskiftesbruk; i Trögds härad 12 proc. i vexelbruk, återstoden i tvåskiftesbruk;
i Waksala och Rasbo omkring 14 proc. i vexelbruk, någon del i koppelbruk och återstoden i tvåskiftesbruk;
i Bälinge och Norunda omkring 3 proc. i vexelbruk, återstoden i tvåskiftesbruk; i Olands södra distrikt om
kring
6 proc. i vexelbruk, återstoden i tvåskiftesbruk, med begagnande af en fjerdedel af trädesjorden (= af
halfva åkerarealen) till odlande af rotfrukter, ärter, klöfver, vicker, linfrö m. m.; i Tierps distrikt omkring 4
proc. i vexelbruk, återstoden dels i tvåskiftes-, dels i koppelbruk; i Olands norra distrikt i vexelbruk något
öfver 1 proc., återstoden i tvåskiftesbruk, med begagnande af en tredjedel af trädesjorden till odling af rotfrukter,
ärter och vicker. Från Elfkarleby distrikt uppgifves endast tvåskiftesbruk, med någon del af trädesjorden
använd för rotfrukter och ärter.
Sammanlagda arealen af all i länet under vexelbruk varande jord upptages till 23,000 k 24,000 tunnland
samt af den i treskiftesbruk till 1,900 å 2,000 tunnland. Antages då hela åkerarealen inom länet i
rundt tal till 172,000 tunnland, skulle af den odlade jorden vara förlagda i vexelbruk 14 procent, treskiftesbruk
1 procent och tvåskiftesbruk 85 procent.
o
Arliga utsädet på tunnland utgör i medium, beräknadt efter uppgifterna till Finans-Komitén: af hvete
23,50, råg 27, korn 32,50, hafre 39,25, blandsäd 36,25, ärter 26,50 kappar, potatis 7,25 tunnor.
Såsom blandsäd begagnas allmännast och inom hela länet korn och hafre i olika proportioner, samt
derjemte i de flesta trakter äfven vicker och hafre.
Litt. b. Rörande tunnlandtalet af den åkerjord, som 1860 blifvit använd för odling af de särskilda sädesslagen,
lemnäs i nedanstående tabell Litt. B. detaljerad uppgift, dervid äfven, till lättande af öfversigten, procentför
-
Tab. Litt. B. Tunnlandstal åker användt till hvarje sädesslag år 1860.
Hushållnings-Nämnds distrikter.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Arter.
Potatis.
Andra rot-  frukter.
Lin och
hampa.
Summa be-  sådd jord.
Summa
odlad
jord.
Tunnland.
Proc. af od-  lade jorden.
P
3
p"
3
pj
Proc. af od-  lade jorden.
Tunnland.
Proc. af od-  lade jorden.
3*
3
3^
P*
3
P-.
Proc. af od-  lade jorden.
Tunnland.
Proc. af od-  lade jorden.
Tunnland.
Proc. af od-  lade jorden.
| Tunnland.
Proc. af od-  lade jorden.
Tunnland.
Proc. af od-  lade jorden.
Tunnland.
!Proc. af od-  1 lade jorden.
Tunnland.
Proc. af od-  lade jorden.
Tunnland.
Bro och Habo
970
5,3
2,941
16,i
1,572
8,6
1,425
7,8
643
3,5
306
1,7
681
3,7
53
0,3
8,591
47
18,208
Trögds
699
3,2
3,811
17,2
2,947
13,3
1,394
6,3
1,032
4,7
323
1,5
563
2,5
10,769
48,7
22,104
Asunda
581
3,8
3,008
19,7
1,234
8,1
1,038
6,8
871
5,7
170
1,1
511
3,3
60
0,4
7,473
48,9
15,271
Lagunda och Hagunda
720
3
4,898
20
3,061
12,5
1,224
5
816
3,3
490
2
765
3,1
82
0,3
12,056
49,2
24,490
Ulleråkers
442
5
1,770
20
1,505
17
221
2,5
442
5
177
2
177
2
4,734
53,5
8,854
Waksala och Rasbo
362
2,i
3,261
18,7
3,261
18,7
587
3,3
500
3
362
2,1
363
2,1
8,696
50
17,392
1 Bälinge och Norunda
975
4
4,878
20
4,878
20
487
2
975
4
487
2
975
4
13,655
56
24,391
: Olands södra
481
4,7
2,081
20,3
2,050
20
205
2
307
3
317
3,1
645
6,3
3
17
3;i
6,403
62,5
10,253
Olands norra
155
1,6
2,126
22,3
1,902
20
85
0,9
100
1
157
1.5
754
8
75
0,8
50
0,5
5,404
56,6
9,532
! Tierps
351
2,5
3,510
25
3,510
25
1,165
8,3
280
2
351
2,5
421
3
9,588 68,3
14,040
t Elfkarleby
62
0.8
1.079
14 4
908
12.2
281
3.8
114
1.5
65
0.9
394
5,8
26
0,3
2,929 39.2
7.471
Hela länet
5,798
3,4 33,363 19,4 26,823 15,e| 8,112
4,7
6,0S0
3,5! 3,205
1,9 6,249
3,6
663
0,4
90,298 52,5
172,006
Upsala län. Areal för odling af särskilde sädesslag. Årliga behofvet till utsäde. 7
hållandena, så för de särskilda hushållningsdistrikterne, som för länet i dess helhet, blifvit angifna. Enligt
denna tabell äro af den odlade jordens areal, 172,006 tunnland, tillsammans 90,298 tunnland, eller 52,5 procent,
besådda dels med säd, dels med potatis, samt med säd ensamt 83,386 tunnland, eller 48,5 procent af
den odlade jorden. Af de särskilda sädesslagen odlas:
Hvete å 5,798 tunnland eller å 3,4 procent af den odlade jorden,
Råg å 33,363 » » » 19,4 » » » » »
Korn å 26,828 » » » 15,6 » » » » »
Hafre å 8,112 » » » 4,7 » » » » »
Blandsäd å 6,080 » » » 3,5 » » » » »
Arter å 3,205 » » » 1,9 » » » » »
83,836 tunnland eller 48,5 procent af den odlade jorden.
I procentförhållande af den odlade jorden inom de särskilda distrikterne sås:
Hvete, mest i Bro och Håbo distrikt med 5,3 proc., minst i Elfkarleby distrikt med 0,8 proc., samt deremellan:
öfver medium (3,4 proc.) i Ulleråkers, Olands södra, Bälinge och Norunda samt Åsunda; under medium
i Trögds, Lagunda och Hagunda, Tierps, Waksala och Rasbo samt Olands norra;
Råg, mest i Tierps distrikt med 25 proc., minst i Elfkarleby distrikt med 14,4 proc., samt deremellan:
öfver medium (19,4 proc.) i Olands norra, Olands södra, Lagunda och Hagunda, Ulleråkers, Bälinge och Norunda
samt Asunda; under medium i Waksala och Rasbo, Trögds samt Bro och Håbo;
Korn, mest i Tierps distrikt med 25 proc., minst i Åsunda distrikt med 8,1 proc., samt deremellan:
öfver medium (15,6 proc.) i Bälinge och Norunda, Olands norra, Olands södra, Waksala och Rasbo samt Ulleråkers;
under medium i Trögds, Lagunda och Hagunda, Elfkarleby samt Bro och Håbo;
Hafre, mest i Tierps distrikt med 8,3 proc., minst i Olands norra med 0,9 proc., samt deremellan: öfver
medium (4,7 proc.) i Bro och Håbo, Åsunda, Trögds samt Lagunda och Hagunda; under medium i Elfkarleby,
Waksala och Rasbo, Ulleråkers, Bälinge och Norunda samt Olands södra;
o
Blandsäd, mest i Asunda distrikt med 5,7 proc., minst i Olands norra med 1 proc., samt deremellan:
öfver medium (3,5 proc.) i Ulleråkers, Trögds, Bälinge och Norunda; vid medium i Bro och Håbo; under medium
i Lagunda och Hagunda, Waksala och Rasbo, Olands södra, Tierps och Elfkarleby;
Ärter, mest i Olands södra distrikt med 3,1 proc., minst i Elfkarleby distrikt med 0,9 proc., samt deremellan:
öfver medium (1,9 proc.) i Tierps, Waksala och Rasbo, Lagunda och Hagunda, Ulleråkers, Bälinge
och Norunda; under medium i Bro och Håbo, Trögds, Olands norra och Åsunda.
Af potatis odlas mest i Olands norra distrikt med 8 proc., minst i Ulleråkers distrikt med 2 proc., samt
deremellan: öfver medium (3,6 proc.) i Olands södra, Elfkarleby, Bälinge och Norunda samt Bro och Håbo;
under medium i Asunda, Lagunda och Hagunda, Tierps, Trögds samt Waksala och Rasbo.
I afseende på förhållandet med »andra rotfrukter» samt »lin och hampa», hvilka samtlige föga odlas inom
länet, hänvisas till tabellen.
Vidkommande det årliga behofvet till utsäde inom länet uppgår detta, med antagande å ena sidan af de
i tabellen förekommande besådda arealer och å den andra af det förut angifna medelutsädet per tunnland:
af hvete, å 23,50 kappar per tunnland, till
4,258 tunnor,
» råg, å 27
» »
» , »
28,150
»
» korn, å 32,50
» »
» , »
27,247
»
» hafre, ä 39,25
» »
» , »
9,950
»
» blandsäd, å 36,25
» »
» , »
6,888
»
» ärter, å 26,50
» »
» , »
2,654
M 79,147 tunnor,
samt af potatis, å 7,25 tunnor,
45,305 »
8
Upsala län.
Skördebelopp. Spanmålsförbrukning. Handelspriser.
Skörden, uppskattad i korntal af utsädet och med afdrag af detta under åren 1856—1860, har utfallit
på sätt tab. N:o 2 utvisar.
Den årliga förbrukningen af spanmål och potatis uppgifves i vissa hänseenden temligen olika från olika
trakter af länet: af. hvete från 8 till 2 kappar på person; af råg från 2 tunnor till 11 tunna; af korn från 2
tunnor till 8 kappar; af ärter från 8 kappar till 2 kappar; af potatis från 4 tunnor till 2 tunnor, allt på
person. De olikheter, som härutinnan i verkligheten ock tvifvelsutan förefinnas, i synnerhet hvad potatisförbrukningen
angår, torde hufvudsakligen härleda sig derifrån, att i olika trakter i kosthållet ingå olika belopp
sofvel, så att der detta belopp är mindre, den ifrågavarande förbrukningen blir större och tvertom. I span
målsförbrukningen
upptages blandsäd uti förevarande hänseende endast från Lagunda och Hagunda distrikt,
med 8 kappar på person, samt från Ulleråkers distrikt med 4 kappar på person. I medeltal för hela länet
torde förbrukningen af spanmål kunna uppskattas: af hvete till 4 kappar på person, af råg till 1 tunna 16
kappar, af korn till 1 tunna 4 kappar, af ärter till 3 kappar samt af potatis till 2$ tunnor på person.
Efter denna uppskattning skulle, med beräkning af länets folkmängd till 92,536 personer, hvartill den
vid 1860 års slut uppgick, förbrukningen inom länet uppgå: af hvete till 11,567 tunnor, af råg till 138,804,
af korn till 104,103, och af ärter till 8,675 tunnor, hvartill komme af blandsäd särskildt uppgifna 2,922
tunnor, eller tillsammans 266,071 tunnor, samt af potatis till 254,475 tunnor; hvadan skulle återstå: af hvete
19,516 tunnor, af råg 52,616, af korn 73,901, af hafre 62,685, af blandsäd 41,850 och af trindsäd 6,983 tun
nor,
tillsammans 257,551 tunnor, samt af potatis 44,538 tunnor.
Häraf synes, att, på det hela, sädesproduktionen ej blott är fullt tillräcklig för länets behof, utan ock
lemnar ett ej obetydligt belopp till afsalu. Mest bördiga äro de södra och mellersta delarne af länet; och
öfverhufvud torde kunna antagas, att ingenstädes i dessa trakter ifrågavarande produktion understiger hvad
som erfordras för eget behof. I norra delarne deremot är förhållandet ej allestädes sådant. I synnerhet i
Olands norra distrikt, der bergshandteringen utgör en hufvudnäring, måste spanmålsbehofvet i ej ringa mån
fyllas genom inköp från andra trakter. På jordbruket i allmänhet förmäles ock nämnda handtering derstädes
i flere hänseenden utöfva ett menligt inflytande, enär allmogen, hvars förnämsta biförtjenst vinnes af malmforsling
och körslor för brukens räkning, derigenom drages från modernäringen samt sålunda försummar att
åt denna egna behörig uppmärksamhet och omtanka; hvartill kommer att en myckenhet jord blifvit, genom
betydliga uppdämningar till åstadkommande af driftvatten för brukens behof, antingen helt och hållet vattendränkt
eller ock så besvärad af syra, att den endast förmår frambringa starrarter och andra föga närande
grässlag, till följd hvaraf fodertillgången blir knapp och ladugårdsskötsel sålunda måste mer eller mindre
lida. Inom Söderfors socken af Tierps distrikt äfvensom i Elfkarleby socken af Elfkarleby distrikt är likaledes
spanmålsproduktionen otillräcklig för eget behof.
Tab. Litt. c. Handelspris erne å de särskilda sädesslagen under den ifrågavarande femårsperioden är Länsstyrelsen ej,
i afseende på länet i dess helhet, i tillfälle att uppgifva; men, hvad angår förhållandet i Upsala stad, hafva i
detta hänseende enligt nedanstående tab. Litt. C. uppgifter erhållits.
Tab. -Litt. C. Handelspriser för en tunna i Upsala stad.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Vårpris.
Höstpris.
Vårp
ris.
Höstpris.
Vårpris.
Höstpris.
Vårpris.
Höstpris.
Vårpris.
Höstpris.
Åt 1856
34
29
—
16
50
16
50
12
50
12
—
8
9
—
9
—
9
—
»
1857
)»
))
20
—
20
—
16
—
13
50
12
—
11
50
7
—
6
50
8
50
9
—
»
1858
»
»
20
—
17
—
10
50
10
50
10
—
9
75
6
50
7
75
8
25
8
25
»
1859
»
18
—
18
—
12
—
11
50
11
—
10
60
7
50
8
50
9
25
9
25
»
1860
)>
»
18
—
17
—
11
50
13
50
9
75
11
50
8
—
7
50
9
50
9
50
Upsala län.
Trädgårds- och boskapsskötsel.
9
Rörande offentliga understöd för missväxter och andra skador å grödan, hafva dylika icke blifvit under
nämnde period begärda eller anvisade.
Nya sädesslag hafva ingenstädes inom länet till något anmärkningsvärdare omfång blifvit odlade, om
man undantager, att bruket af vicker och vickerhafre i en och annan trakt äfven bland allmogen på de se
nare
åren blifvit allmännare än förr.
Trädgårdsskötseln och fruktträd sodlingen står hos allmogen i allmänhet på en låg ståndpunkt. Emellertid
har Länets Hushållnings-Sällskap under en lång följd af år sökt att för dem väcka håg och intresse, och
tvifvelsutan har åtminstone den senare, eller fruktträdsodlingen, något gått framåt. Sedan den af Hushållnings-Sällskapet
med understöd af allmänna medel anlagda trädskola nu hunnit fullt ordnas, har Hushållningssällskapet
för afsigt att årligen i länet gratis utdela ett större antal förädlade fruktträd; och är att hoppas,
att detta i sin mån äfven skall medverka till befrämjande af en förändring till ett bättre i förevarande hänseende.
B) Boskapsskötsel. Antalet 1860—1861 vinterfödda kreatur är uppgifvet på sätt i nedanstående Tab. N:o 3
tab. Litt D. finnes utfördt och i tab. N:o 3 sammandraget. och Litt D
o
Länsstyrelsen
har här velat meddela en species facti af förhållandet inom de olika delarne af länet, för
att dermed lätta öfversigten och bereda tillfälle till anställande af jemförelse dessa delar emellan.
Såsom bestämdt angifvande det verkliga antalet underhållna kreatur, torde väl de i tabellen upptagna
summor icke vara fullt tillförlitliga; och sannolikt kunde de utan fara för misstag höjas åtminstone en eller
annan procent. Men emellertid kunna de gifva en ungefärlig föreställning om beloppen, och särdeles, i hvad
angår proportionen emellan antalen af de olika slagen underhållna husdjur, torde de pä det hela kunna antagas
såsom i det närmaste uttryckande verkliga förhållandet. Under förutsättning häraf visa de ett särdeles
lågt antal underhållna nötkreatur i förhållande såväl till den odlade jorden som i synnerhet till antalet underhållna
hästar. Jemför man nemligen antalet nötkreatur med tunnlandtalet odlad jord, så komma
ett nötkreatur, ungboskapen inberäknad, på 3 tunnland odlad jord,
ett storkreatur på 4 tunnland odlad jord, och
en ko » 5 » » »
Tab. Litt. D.
Boskapsskötsel, absoluta antalet.
Hästar.
Oxar och
tjurar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Svin.
1,295
1,517
2,923
1,076
2,700
1,619
1,646
2,144
3,376
1,718
3,977
2,396
982
1,254
2,085
1,001
2,829
1,214
2,269
1,488
4,134
1,912
5,084
2,409
1,000
280
1,650
530
2,130
940
1,954
455
3,232
773
3,127
1,772
2,684
454
3,115
1,214
5,230
1,810
2,315
306
3,619
826
4,882
1,558
1,886
294
3,892
1,525
6,450
1,182
2,391
333
3,832
1,992
6,398
2,160
1,160
256
2,372
1.065
4,810
625
19,582
8,781
34,230
13,632
47,617
17,685
Hushållnings-nämnds distrikter.
För Bro och Håbo distrikt
» Trögds »
» Asunda »
» Lagunda och Hagunda »
» Ulleråkers »
» Waksala och Rasbo »
» Bälinge och Norunda »
» Olands södra »
» Olands norra »>
» Tierps »
» Elfkarleby »
Summa
Landsh.-Emb. uti Upsala län und. ber. för åren 1856—1860.
10 Upsala län.
Boskapsskötsel.
b. Litt. e. De stora vexlingar i olika trakter af länet, som de ingångna uppgifterna i detta hänseende skulle antyda,
för så vidt de öfverensstämma med verkliga förhållandet, angifvas af nedanstående specifikation, tab.
Litt. E., utvisande såsom ytterligheter, att å ena sidan i Olands norra distrikt skulle komma
ett nötkreatur på 1,7 tunnland odlad jord,
ett storkreatur på 2,3 » » »
en ko på 2,4 » » »
samt å andra sidan att i Bälinge och Norunda distrikt skulle komma
ett nötkreatur på 5,1 tunnland odlad jord,
ett storkreatur på 6,9 » » » och
en ko på 7,9 » » »
hvilken senare summa dock är så hög, att den i ett eller annat hänseende synes häntyda på något misstag
i uppgifter.
De i förhållande till den odlade jordens areal i de norra delarne af länet förekommande större antalen
kreatur äga tvifvelsutan i väsendtlig mån sin förklaring deri, att ängen och den naturliga betesmarken der
äro större än i länets södra delar.
Beträffande förhållandet emellan antalet hästar och antalet nötkreatur, så visar sig, att det förra, i medeltal
för hela länet, utgör 34,6 procent af det senare, samt 57,2 procent af antalet kor. Detta förhållande,
som med skäl må kallas ett missförhållande, vittnar i sin mån, att ladugårdsskötsel i länet ännu står temligen
lågt, då hästarnes antal är mer än ^ af nötkreaturens och betydligt mer än hälften af antalet kor.
Högst utfaller procenten i begge dessa hänseenden i Bälinge och Norunda distrikt, der antalet hästar utgör
o
56,1 procent af antalet nötkreatur tillsammans och 86,2 procent af antalet kor. Lägst är den i Asunda, i
förra fallet med 22,6 procent, i senare med 47,1 procent.
Anmärkas förtjena ock olikheterna i antalet underhållna oxar och tjurar i förhållande å ena sidan till
antalet kor och å andra till antalet hästar. I de sydligare delarne af länet är antalet oxar och tjurar jemförelsevis
större samt aftager mot norr. Störst är antalet i Trögds distrikt, der det utgör 63,5 procent af
antalet kor och 130,3 procent af antalet hästar; minst är det i förhållande till antalet kor i Olands norra distrikt,
der det utgör endast 7,6 procent af detta antal, och, i förhållande till antalet hästar, i Olands södra
Tab. Litt. E. Boskapsskötsel, relativa antalet.
Hushållnings-nämnds distrikter.
Hästantalet
Tunnland odlad jord på
i procent af
antalet tjurar,
kor och
ungnöt.
i procent af
koantalet.
nöt.
stornöt.
ko.
Bro och Håbo
23,5
44,3
3,3
4,1
6,2
Trögds
22,7
48,8
3,1
4
6,5
Asunda
22,6
47,i
3,5
4,6
7,3
Lagunda och Hagunda
30,1
54,9
3,3
4,4
5,9
Ulleråkers
40,8
60,6
3,6
4,6
5,4
"Waksala och Rasbo
44
60,5
3,9
4,2
5,4
Bälinge och Norunda
56,1
86,2
5,1
6,9
7,9
Olands södra
48,7
63,9
2,i
2,6
2,8
Olands norra
33
48,5
1,7
2,3
2,4
Tierps
38,8
62,4
2,3
3,4
3,7
Elfkarleby
31,4
48,8
2
2,8
3,1
Medeltal för länet
34,6
57,2
3
4
5
Upsala län.
Boskapsskötsel.
11
distrikt, der det uppgår endast till 13,2 procent af detta senare antal. Medeltalet för länet af antalet oxar och
tjurar i dessa hänseenden utgör 44,8 procent af antalet hästar och 25,7 procent af antalet kor.
Slutligen må ock nämnas, att antalet ungnöt, får och svin, enligt senaste beräkningen, utfaller något
lägre än enligt de till Finans-Komitén ingifna uppgifter, hvilket förhållande skulle kunna förklaras, i hvad
angår de tvenne förstnämnda djurslagen, af missväxten å högrödan 1859, samt i afseende på det sistnämnda
slaget af i vissa delar af länet förekommande svinsjuka.
Hvad sedan beträffar fodertillgängen och dess tillräcklighet eller otillräcklighet, så äga naturligtvis för
olika trakter mer eller mindre framstående olikheter i afseende derpå rum. På samma sätt kan en gynnsammare
skörd göra förhållandet bättre det ena året än det andra. Men oafsedt dessa tillfälliga vexlingar
kan fodertillgången med afseende på länet i dess helhet icke anses motsvara behofvet ens för det nu befintliga
kreaturantalets ändamålsenliga framfödande. Jordbruket är ställdt företrädesvis på sädesproduktion. Foderväxtodlingen
är, synnerligen hos allmogen, i hög grad försummad, och utfodringen afser mera att lifnära
ett större antal kreatur, än att rikligt förse ett mindre. Visserligen har i senare tider en rigtning till ett
bättre i detta hänseende börjat visa sig, men ännu återstår derutinnan mycket att önska. Fördelen af produktionsfoder
i egentlig mening är ännu icke af mängden, åtminstone bland allmogen, insedd, hvadan ett förknappningssystem
vid utfodringen af nötkreaturen temligen allmänt gör sig gällande. Dertill kommer ock,
att särdeles i de trakter af länet, i hvilka körslor utgöra en hufvudsaklig binäring, det bästa och kraftigaste
fodret användes åt hästarne, af hvilka, såsom redan blifvit antydt, flerestädes hålles ett öfverdrifvet stort
antal. Skulle sålunda fodertillgången än kunna uppskattas till det belopp, att den i vanliga år ej direkt föranledde
till kreatursantalets minskning och möjligen äfven i en och annan trakt medgåfve någon ökning i
detta antal, med det stillningssätt som allmännast tillämpas, så kan den dock, på anförda grunder, icke anses
mot behofvet svarande, för så vidt som detta behof uppskattas, mindre efter huru stort antal, som kan framfödas,
än efter huru det framfödes.
Det ungefärliga beloppet af spanmäl, som i medeltal användes till kreaturens utfodring, uppgifves till
omkring 70,000 å 72,000 tunnor, jemte potatis och andra rotfrukter, efter omständigheterna.
Afkastningen af ladugården är, såsom synes af hvad förut antydts, icke hvad den borde och kunde
vara, samt förhåller sig naturligtvis något olika för olika trakter; men i allmänhet och med afseende på länet
i dess helhet kan den dock anses motsvara behofvet för egen förbrukning och jemväl lemna något öfverskott
till afsalu. Äfven i detta hänseende stå länets sydligare och mellersta delar framför de nordligare. I synnerhet
gäller detta för de trakter, som äro närbelägna till städer och ångbåtsleder samt sålunda på dessa
hafva en lättare afsättning af sina produkter. Emellertid förmäles öfverskott i ifrågavarande hänseende förefinnas
i alla distrikt, utom i Olands norra samt en del af Tierps och Elfkarleby. Den afsättning, som äger
rum, omfattar hufvudsakligen dels lefvande kreatur och kött, dels mjölk, smör och ost, de sistnämnde slagen
mest från herregårdarna.
Handelspriserne 1860—1861 hafva, enligt från de olika delarne af länet ingångna uppgifter, i medeltal
utgjort:
för en häst
170 R:dr R:mt,
» » oxe eller tjur
122 » »
» » ko
60 » »
» ett ungnöt  27 » »
» » får
8 » »
» » svin  31 » »
Djurracernas beskaffenhet är ännu allmännast sådan den af ålder varit, ehuru under de senare åren
onekligen ett framåtskridande i detta hänseende åtminstone i de sydligare och mellersta trakterna af länet
12
Upsala län.
Holländerier. Epizootier. Nyodlingar. Dikning. Stängselväsende.
delvis ägt rum. På herregårdarna förekomma ej sällan afvelsdjur af ädlare race, till följd hvaraf en bättre
stam der så småningom uppstår. Afven allmogen börjar flerestädes söka förskaffa sig djur af en sådan stam.
Till förbättrande af hästafveln är inom länet bildad en förening, som håller hingstar, dels af Ottenby, dels af
Norsk race, och hvilka äro stationerade å åtskilliga ställen i länet, för att användas såsom beskällare. Föreningen,
som nu redan en längre följd af år ägt bestånd, har på detta sätt i ej ringa mån verkat för hästkulturens
höjande inom provinsen och har sålunda en väsendtlig förtjenst af det framåtgående, som i detta
hänseende ägt rum. För befrämjande af boskapsafvelns förädling äro inom länet tvenne stamholländerier af
fullblods-Ayrshire-race upprättade, det ena vid Ultuna, på Statens bekostnad, det andra på Ekolsund, grundadt
af enskilda aktieägare; från hvilka holländerier årligen säljas dels tjurar, dels betäckta qvigor, till följd
hvaraf djur af den der underhållna stam mer och mer spridt och sprider sig i länet.
Sedan år 1855 har äfven länets Hushållnings-Sällskap sökt i större skala verka för det ifrågavarande
ändamålet genom anordnande af årliga utställningar af såväl hästar som hornboskap, till hvilka utställningar
för närvarande 2,400 R:dr R:mt äro anslagna att såsom premier för uppvisande af prisförtjenta djur utdelas.
För att desto kraftigare sporra allmogen att deltaga i dessa utställningar, hafva de blifvit ordnade på tvenne
afdelningar, nemligen å ena sidan i en allmän utställning för hela länet, dervid en hvar inom länet bosatt
person äger att honom tillhörigt djur till täflan uppvisa, å andra sidan särskilda för hushållningsdistrikterna
afsedda utställningar, dervid endast allmogen tillhöriga djur få till täflan mottagas.
Af farsoter bland husdjuren hafva under den ifrågavarande tiden i de fleste delar af länet sjukdomar
bland svinkreaturen härjat och bland dessa förnämligast »mjeltbrand» och »backbränna», hvilka flerestädes för
o
orsakat
stora förluster, bland annat och i synnerhet i Asunda samt Lagunda och Hagunda härader, der årligen
en stor del af svinkreaturen i någon af dessa sjukdomar bortdött. Bland hästarne och hornboskapen
hafva förekommit tungröta, samt bland hornboskapen jemväl spridda fall af benskörhet.
Beträffande jordbrukets utvidgning och förbättring genom nyodlingar, vattenaftappning, grunddikning, m.
m., så kunna derom icke några fullt tillförlitliga sifferuppgifter för närvarande meddelas. Emellertid fortgå
åtgörandena i detta afseende årligen till mer eller mindre vidsträckt omfattning. I synnerhet förtjenar anmärkas,
att åt jordens bättre afdikning egnas mera uppmärksamhet än förr. Länets Hushållnings-Sällskap har
ock till befrämjande af denna vigtiga angelägenhet anställt en undervisande och biträdande dikare för länet,
hvilken har att reqvirenter i dylikt hänseende tillhandagå; och har denna under de senare åren börjat mer
och mer anlitas.
Enligt Kongl. Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komités berättelse i ämnet till Chefen för CivilDepartementet,
har af i Statens tjenst anställde Landtbruks-ingeniörer jord inom länet blifvit för förbättring
i ett eller annat hänseende behandlad till en areal för tiden 1850—1858 af tillsammans 12,900 tunnland,
samt under året 1860 af 1,504 tunnland. För 1859 saknas uppgifter i detta hänseende.
De egentliga nyodlingar, om hvilka meddelanden ingått, utgöra för tiden 1856—1860: 4,442 tunnland,
ehuru nämnas bör, att uppgifterna i detta hänseende ej äro fullständiga.
Stängselväsendet är dels oförändradt sådant det af ålder varit, dels ock i vissa hänseenden modifieradt
och förändradt. I allmänhet kan angifvas såsom regel, att, der laga skifte ägt rum, stängseln snarare ökats
än minskats, enär den åbo, hvars jord blifvit skiftad, söker inhägna hvad hägnas kan. Den nya stängselförfattningen
har ännu under för kort tid varit gällande, för att någon märkbarare inflytelse af densamma skulle
kunnat visa sig. Emellertid börjar den mer och mer tillämpas i åtskilliga delar af länet, utan att dock i
stort hafva medfört någon inskränkning i stängselns mängd. På herregårdarne är detta visserligen fallet, i
det vallning och tjudring derstädes på flere ställen kommit i bruk, men hos allmogen fortfar gemenligen det
gamla hägnadssättet att vidhållas, ehuru fördelningen de hägnadsskyldige emellan flerestädes sker efter den
nya delningsgrunden. Temligen öfverensstämmande äro uppgifterna deri, att denna delningsgrund anses
Upsala län.
Hushållnings-Sällskapet. Jordbruksarbetare. Dagsverkspriser. 13
lättande för brukare af större, men betungande för brukare af mindre jordegendom; hvaremot såsom en för
dem begge gemensam fördel af densamma angifves, att sjelfva delningen kan verkställas och äfven mer och
mer verkställes utan Landtmätares biträde, äfvensom att dymedelst tvister i detta hänseende förebyggas eller
inskränkas. Såsom bestyrkande uppgifterna om denna gemensamma fördel kan anföras, att då af Landtmätare
verkställda stängseldelningar år 1857 uppgingo till 1,199,593 fot, dessa delningar 1858, det första året då den
nya författningen i detta hänseende trädde i gällande kraft, upptogo en längd af endast 211,251 fot, samt
derefter än ytterligare minskats, 1859 till 130,369 fot, och 1860 till 41,206 fot.
Beträffande Hushållnings-Sällskapets verksamhet, så ingifves årligen detaljerad berättelse derom till Kongl.
Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité, såsom synes af redogörelsen derför i samma Akademies handlingar.
Då här icke kan vara stället att omständligt afgifva en sådan berättelse, må endast i korthet anföras,
ätt Hushållnings-Sällskapet under den ifrågavarande perioden liksom förut, och i större skala i den mån dess
tillgångar ökats, rigtat sina åtgöranden på höjandet af åkerbruket genom förbättrande af dess begge hufvudgrenar,
jordberedningen och ladugårdsskötseln. I förra hänseendet har i främsta rummet plogens allmänna
införande i stället för trädstocken utgjort ett hufvudsyfte, som ock till stor del blifvit genoinfördt. Bland
andra mått och steg, som Hushållnings-Sällskapet, för detta ändamåls vinnande, vidtagit, har det årligen under
en längre tid låtit inom de särskilda hushållnings-distrikterne anställa täflmgsplöjningar, dervid af Hushållnings-Sällskapet
anslagna plogar af ändamålsenlig modell såsom pris utdelats, hvarjemte på de senare åren
äfven penningepremier för dessa täflingar till ej ringa belopp blifvit anvisade. För förbättrandet af afdikningen
har, såsom här ofvan är nämndt, en undervisande och biträdande dikare blifvit anställd, hvilken det åligger,
att, på reqvisition och efter Förvaltnings-Utskottets föreskrift, sig hos vederbörande reqvirenter infinna, för
att mot ringa ersättning, och hos mindre bemedlade endast mot kosthåll, ordna och leda dithörande arbeten.
Derjemte hafva från och med 1859 varit anslagna premier af 20 till och med 50 R:dr R:mt per tunnland för
dem af länets mindre jordbrukare, som på föreskrifvet sätt underdikade sin åkerjord; och har till underlättande
af dylika företag blifvit bestämdt, att den, som fått behörigen ingifven plan öfver tillernadt dikningsarbete
godkänd, ägde att i förskott på de blifvande premierna kostnadsfritt erhålla behöfligt belopp tegelrör
å ställe, som af Hushållnings-Sällskapet anvisades.
För befrämjandet af en bättre och mera lönande ladugårdsskötsel hafva utställningar dels, såsom jemväl
ofvan nämnts, af hornboskap, dels ock af smör och ost blifvit anordnade.
Vidare hafva ock till befordrande af hemflit och slöjdskicklighet utställningar af husslöjds-alster såväl
för länet i dess helhet, som för Hushållnings-nämnderna varit hållna, hvilka utställningar nästan allestädes
med lifligt intresse omfattats.
Slutligen har Hushållnings-Sällskapet för befrämjande af folkbildningen årligen under flere år genom
Hushållnings-nämnderna gratis utdelat till läsning för folket passande skrifter och arbeten, hvarjemte Hushållnings-Sällskapet
för samma ändamål utfäst belöningar, att årligen utgå för folkskolelärare, som på ett förtjenstfullt
sätt undervisa skolbarnen i trädplantering och husslöjd.
Tillgången på arbetare för jordbrukets behof förmäles nästan från alla delar af länet hafva på senare
tider minskats. Icke som skulle antalet arbetare blifvit mindre, men behofvet af sådane liar med jordbrukets
utvidgande och så småningom inträdande omsorgsfullare behandling ökats, till följd hvaraf ock arbetslönerna
betydligt stigit. Behofvet i förevarande hänseende fylles hos allmogen nästan uteslutande genom tjenare i
husbondens bröd samt till någon ringa del genom daglönare; på herregårdarne hufvudsakligen genom tjenare
i husbondens bröd och statfolk samt till någon del genom daglönare, och i vissa trakter äfven, ehuru i ringare
grad, genom jordtorpare.
Öfver dagsverkspriserne under de särskilda årstiderna äro uppgifter visserligen infordrade, men hafva, Tab. Litt.
med få undantag, ingått endast för sommaren och hösten, hvadan bemälde priser blott för dessa tider af året
14
Upsala län.
Skogshushållning.
här kunna angifvas. Då uppgifterna derjemte icke heller i detta hänseende äro så fullständiga, att medelbeloppen
för länet kunna med full tillförlitlighet derur beräknas, upptagas här endast de uppgifna lägsta och
högsta beloppen, hvilka för de ifrågavarande åren förhållit sig på sätt nedanstående tab. Litt. F. utvisar.
f:o 4. C) Skogshushållning. De allmänna skogarne i länet utgöras af sex kronoparker och tio häradsallmänningar
med en arealvidd, som tabellen N:o 4 upplyser. Till förvaltning och bevakning af dessa skogar äro inom
länet anställde 1 Öfverjägmästare, 3 ordinarie och 2 extra Öfverjägare, 4 Underjägare och 19 Skogvaktare.
Utom dessa finnas 6 extra Underjägare, hvilka i allmänhet ej hafva andra skyldigheter, än att i händelse af
behof biträda vid de vargskall, som nästan årligen inom länet anställas. I förhållande till den tjensteverksamhet,
som af Skogs- och Jägeristatens tjenstemän och betjente påkallas, är deras aflöning ganska ringa.
För den förvaltande personalen, hvilken i och för tjenstegöromålens ändamålsenliga gång måste företaga långa
och kostsamma resor utan särskild ersättning, utgöras löneförmånerna af 2,000 R:dr för Öfverjägmästaren och
1,000 R:dr för hvarje af de ordinarie Öfverjägarne, hvaremot de extra Öfverjägarne hvarken äga lön eller
arfvoden. Löner till nyssnämnde belopp hafva dock ej uppburits längre än från början af 1857, derförinnan
lönen utgjorde för Öfverjägmästaren 1,500 R:dr och för hvarje af Öfverjägarne 750 R:dr R:mt. Underjägarne,
hvilka bevaka kronoparken^ och äga lön af Staten, uppbära från början af år 1857 så mycket i kontanta
penningar, att löneförmånerne för hvarje af dem, boställsafkastningen inberäknad, uppgå till 250 R:dr R:mt.
Skogvaktarne innehafva i allmänhet såsom lön endast boställstorp å de allmänningar, hvilkas bevakning är
dem anförtrodd; dock hafva 10 af dem dessutom små kontanta bidrag från Allmänningskassorna, hvilka bidrag
tillsammans dock ej uppgå till högre belopp än 450 R:dr Runt för år. Ingen af dem kan anses äga
större löneinkomst än 150 R:dr Runt. De 6 extra Underjägarne, hvilka skola biträda vid vargskall och handhafva
bevakning å jagtplatser, deruti deras hufvudsakligaste tjenstegöromål äfven bestå, hafva boställen, 3 å
försålda kronoparker och 3 å en till delning upplåten häradsallmänning.
Samtlige allmänna skogar inom länet, hvilka stå under Skogs- och Jägeristatens uppsigt, äro uppmätte
och till trakthuggning indelade. Från de inom länet befintlige 6 kronopark erne, af hvilka en eller lilla Djurgården
blifvit emot vissa vilkor tills vidare upplåten åt Ultuna Landtbruks-Institut, och hvilka tillsammans
utgöra en areal af 6,666 tunnland eller, med afräkning af åtskillige å dem skattlagda lägenheter, 5,177 tunnland,
deraf omkring 4,560 tunnland äro skogbärande, försäljes skogen på rot till förmån för Skogsplanteringskassan.
Från de 10 häradsallmänningarne, tillsammans upptagande en areal inom yttre gränserna af 53,092
tunnland eller, med afräkning af åtskillige derå befintlige skattlagda lägenheter, 37,529 tunnland, hvaraf 27,908
tunnland äro skogbärande, lemnäs i utsyning årligen i tabellen upptagna belopp virke till timmer, gärdsel och
vedbrand, hvarförutom häradsboerne erhålla omkring 800 lass vindfällen, stubbar och ris. Då missväxt inträffat
å ängsmarken, har äfven för kreaturens utfodring från allmänningarne utdelats löf af björk, al och asp.
För de skogseffekter, som från allmänningarne utlemnas, erläggas vissa afgifter till Allmänningskassorna, hvilka,
afsedda att användas till allmänningarnes nytta, vid slutet af år 1860 uppgingo till ett sammanlagdt belopp
af 15,186 R:dr R:mt, hvilka medel förvaltas af en eller två personer, af häradsboerne utsedde för hvarje allmänning.
Tab. Litt. F. Dagsverkspriser.
1 8 5 6.
1 8 5 7.
1 8 5 8.
1 8 5 9.
1 8 6 0.
För man.
För qvinna.
För man.
För qvinna.
F’ör man.
För qvinna.
För man.
För qvinna.
För man.
För qvinna.
j Från 1 R:dr
i till 1: 25.
Från 50 öre
till 75 öre.
Från 63 öre
till 2: 50.
Från 33 öre
till 1 R:dr.
Från 63 öre
till 2 R:dr.
Från 33 öre
till 75 öre.
Från 60 öre
till 1: 50.
Från 38 öre
till 75 öre.
Från 75 öre
till 1: 75.
Från 33 öre
till 1 Etdr.
Upsala län.
Skogsskola. Ek- och Mullbärsplantering. Skogseldar. Rofdjur. 15
Betydligare delen af de enskilde tillhörige skogarne lyder under bergverken och större egendomar, hvarest
äfven uppsigten och vården af skogen är god. Förhållandet är deremot helt annorlunda å allmogen tillhöriga
skogar, å hvilka afverkning äger rum medelst blädning, ett sätt att tillgodogöra skogens alster, som med dess
framtida bestånd icke är förenligt; dock hafva de år från år uppjagade priserne på skogseffekter lärt den enskilde
skogsägaren att inse, det skogen, ändamålsenligt skött och vårdad, kan vara en rikt flödande inkomstkälla
i all framtid. För den enskilde skogsägaren, som å sina skogar önskar införa ett ordnadt skogsbruk, är
äfven numera tillfälle att erhålla dugliga skogvaktare från den på Statens bekostnad inom länet anlagda
skogsskola. Denna skola, för hvars bebyggande plats blifvit utsedd å Tierps kronopark, trädde i verksamhet
den 1 Oktober 1860, sedan lämplig lokal för ändamålet till en början blifvit förhyrd i Ambricka by, Elfkarleby
socken. Undervisningen i skolan, afsedd att i främsta rummet bereda tillgång på duglig och kunnig bevakande
personal för Statens räkning, bestrides af tvenne lärare, hvilka i årlig lön såsom sådana uppbära,
förste läraren, hvilken tillika är skolans föreståndare, 1,000 R:dr, samt andre läraren, hvilken benämnes skogsrättare,
800 R:dr, allt Runt,. Skolans föreståndare är tillika Öfverjägare å Tierps kronopark och åtnjuter i
sådan egenskap enahanda aflöning. Stipendier å 150 R:dr Runt äro äfven anslagne för hvardera af de tio
lärlingar, som vid skolan efter dess öppnande årligen njutit undervisning.
Plantering af endast ek har icke till någon anmärkningsvärd omfattning under tiden för denna berättelse
inom länet blifvit verkställd; men deremot hafva betydliga planteringar af andra löfträd dels med dels
utan blandning af ek företagits. Likaledes hafva försök blifvit gjorda med plantering af mullbär splantor, deraf
Hennes Maj:t Enkedrottningen under våren 1859 förärat Hushållnings-Sällskapet 200 stycken; och ehuru plantorna
något tagit sig, har likväl försöket, i anseende till klimatets stränghet, slagit så ut, att det ej gerna
kan mana till efterföljd.
Inom länet finnas få större sågverk, hvarföre den skogsförödelse, som i nästföregående berättelse anmärkts
såsom för handen inom länet, icke gerna kan tillskrifvas dylika anläggningar, ehuru de visserligen i
sin mån bidraga dertill genom den för skogsägaren lättade, mången gång icke af nödvändighet eller behof
påkallade, utvägen att till dem afsätta sina skogsprodukter. De i norra delen af länet belägna större sågverk
förbruka hufvudsakligen dels egne, väl skötte, skogar, och dels sågtimmer, som från skogrika trakter i andra
län uppköpas; och från dessa sågverk utföras äfven plank och bräder i betydlig myckenhet.
Af skogseldar har länet under femårsperioden icke synnerligen varit hemsökt. Den betydligaste, uppkommen
genom bristande tillsyn vid jordbränning, har inträffat å skogen till Krägga gård i Öfver-Grans
socken och ödelagt 8 å 10 tunnland. I öfrigt hafva endast några mindre skogseldar förekommit, hvilka dock
ej förorsakat anmärkningsvärd skada.
På sätt i denna berättelse förut är antydt, kan såsom regel antagas, att, der laga skifte ägt rum, stängseln
snarare ökats än minskats, och att skogarne derigenom betydligt medtagas lider intet tvifvel. Allmogens
vana att utmärka lands-, härads- och byvägar vintertiden med unga gran- och tallträd inverkar äfven högst
menligt på skogarnes bestånd, på hvilket missbruk Länsstyrelsen derföre uti utfärdad kungörelse fästat länsboernas
uppmärksamhet. Detta, i förening med den i allmänhet öfverdrifna afverkningen, har äfven stegrat
priserne på skogsprodukter; och med säkerhet kan antagas, att skogseffekter i allmänhet stigit 40 procent under
de sista 10 åren.
D) Rofdjurs utödande. Såsom verksamt bidragande att åstadkomma förminskning i rofdjurens an- Tab. N:o
tal äro ©tvifvelaktigt de belöningar, som de fleste härader utfäst till den, som utom skallgång dödade rofdjur.
Dessa belöningar äro till beloppet i särskilda delar af länet ganska olika, så att för varg betalas från 10 R:dr
till och med 45 R:dr, för vargunge från 6 R:dr 75 öre till och med 30 R:dr, för lo från och med 5 R:dr till
och med 30 R:dr samt lika belopp för dödad unge af sistnämnde djur, för räf från 2 R:dr till och med 5
R:dr, för räfunge från 1 R:dr till och med 5 R:dr, samt för örn, uf och hök från 37 öre till och med 1 R:dr.
16 Upsala län. Bergs- och brukshandtering. Kolåtgång.
Endast i norra delen af länet, med undantag dock af Wendels socken, är belöning af 30 R:dr utfästad för
dödad björn. Grunden för deltagande i dessa belöningar är förmedlade mantalet, men äfven andre än ägare
och brukare af hemman, såsom torpare, backstugusittare med flere, hvilka äga kreatur, erlägga afgifter, ehuru
till mindre belopp. Efter det debitering af dessa afgifter försiggått, uppbäras de af Kronans uppbördsman
vid de årliga uppbördsstämmorna. Undantag från denna regel äger rum i Wendels socken, der afgifterna erläggas
till sockenkassan efter 50 öre på hvarje förmedladt mantal. Torpare och backstugusittare med flere,
hvilka äga ko, betala der lika med ägare af i mantal. Nästan hvarje vinter anställes skallgång å dertill inrättade
jagtplatser samt vårtiden så kallade letskall efter vargungar. Varggårdar samt varg- och räfgropar
underhållas äfven, förutom det att åtskilliga andra sätt, såsom saxar, beten samt stockfällar, användas att
fånga eller döda dessa fiender till husdjuren.
Angående antalet af husdjur, som under perioden blifvit af rofdjur dödade, hafva uppgifter visserligen
blifvit infordrade och äfven från några orter inkommit, ehuru på dem icke kunna grundas beräkningar af ens
något värde.
i:o 7. E) Bergs- och brukshandtering. Tabellen N:o 7 lemnar upplysning om antalet, så väl af samtlige grufvor,
bergverk och bruk inom länet, som ock af den personal, hvilken vid femårsperiodens slut varit upptagen
af denna handtering; och som beloppen af bergs- och brukshandteringens produkter finnas fullständigt upptagne
uti Kommerse-Kollegii årliga berättelser, anser Länsstyrelsen redogörelse härför i allmänhet icke erforitt.
g. derlig; men, beträffande åtgången af brännmaterial vid de inom länet anlagda bruk och bergverk, så
meddelas, enligt vunna upplysningar, att vid nedannämnde verk åtgått det belopp kol, som i nedanstående
tab. Litt. G. linnes upptaget.
Bergs- och bruksrörelsen har under femårsperioden fortgått utan andra större vexlingar, än dem, som
under periodens senare år i bruksrörelsen förorsakats af brist på nödigt driftvatten, men denna olägenhet,
som i icke obetydlig mån hämmat brukens gång, har, åtminstone hvad angår Löfsta, Gimo och österby bruk,
numera blifvit för framtiden afhjelpt genom anläggande af ånghammare vid dessa bruk, hvilka hammare dock
användas endast när vattenbrist inträffar, och smidet sålunda icke kan drifvas med de vanliga vattenhamrarne.
I afseende å Dannemora grufvor har anmärkts, att malmtillgången derstädes kan anses vara i aftagande, ehuru
malmfångsten under de år, denna berättelse afser, blifvit något ökad, i följd af nyanlagde ändamålsenligare
uppfordringsverk samt åtskillige förbättringar i arbetssättet. Malmfångsten, som under åren 1851—1855 utgjorde
i medeltal 105,615 Sktc, har nemligen under åren 1856—1860 uppgått till 604,050 Sktt eller i årligt
medeltal 120,810 Ska. Hela brottuppfordringen utur dessa grufvor har under ifrågavarande fem år utgjort
771,751 baljor å 5 kubikfot eller 482,344 kubikalnar; och då 482,344 kubikalnar löst berg blifvit uppbrutne
Tab. Litt. G. Åtgång af kol vid nedanstående bruk.
185 6.
1857.
1858.
185 9.
18 60.
Läster.
Tunnor.
Läster.
Tunnor.
Läster.
Tunnor.
Läster.
Tunnor.
Läster.
Tunnor.
Österby bruk
10,512
9
4,245
3
8,921
11
1,735
5
12,759
2
Löfsta bruk
8,193
6
8,069
9
7,111
9
3,807
—
6,949
—
Åkerby bruk (under Löfsta)
57
6
58
10
6
8
57
2
58
6
Hillebåla bruks masugn (under Löfsta)
4,828
8
—
—
3,601
11
—
Tobo bruks masugn (under Löfsta)
—
3,627
i
T
—
—
5,032
11
Gimo bruk
5,219
8
5,660
8
3,151
3
4,363
8
6,970
10
samt årligen vid Söderfors bruk 12,000 till 15,000 läster, vid Ullfors, Strömsbergs, Carlholms och Wattholma bruk för hvartdera 2,500 till 3,000 läster, vid Elfkarleöns
bruk 4,000 läster samt vid Wesslands, Hyttö och Harnäs masugnar, de år blåsning derstädes ägt rum och hvilket vanligen sker vid Wessland hvart tredje
samt vid Hyttön och Harnäs hvart annat år, för hvardera masugnen 5,000 till 6,000 läster.
Upsala län.
Bergs- och brukshandtering. Fabriker. 17
med en malmvinst af 604,050 Sk® samt en kubikaln i malmhopen gifver 3 Sk® malm, så följer deraf, att
malmen utgjort 41,34 procent i volum af hela brytningen eller 8,51 procent mera än under de senast föregående
åren. Hela grufveförlaget, eller kostnaden för malmens brytning och uppfordring, har under åren
1856—1860 uppgått till en sammanräknad summa af 1,010,363 R:dr 51 öre R:mt, nemligen i kontanta pen
ningar
736,700 R:dr 2 öre, spanmål 260,124 R:dr 99 öre, och materialier, leinnade in natura, 13,538 R:dr 50
öre, eller i medeltal för året 202,072 R:dr 70 öre; och har malmens brytningspris sålunda per medium uppgått
till 1 R:dr 67 öre Sk® eller 18 öre högre än under nästföregående qvinqvennium.
Malmen från såväl Dannemora som öfrige grufvor inom länet forslas, emot lega af ortens allmoge, förnämligast
vintertiden till omkringliggande bruk i detta samt Stockholms och Gefleborgs län.
Brukens brännmaterial uppköpes till någon del af omkringliggande allmoge, men tages hufvudsakligast
på brukens egna skogar, derifrån det forslas af brukens underlydande landtbönder och torpare, hvilka, enligt
de emellan dem och bruken upprättade kontrakt, jemväl äro skyldige, att dels mot, dels utan lega forsla brukens
tillverkningar från bruken till de särskilde lastningsplatserne, hvilka äro för österby bruk Kallerö lastageplats
i Börstils socken af Stockholms län, för Löfsta bruk Ängskärs lastageplats i Hållnäs socken af detta
län, för Gimo bruk Husbacka lastageplats invid staden östhammar, för Söderfors och Elfkarleöns bruk Skutskärs
lastageplats i Elfkarleby socken, för Ullfors, Strömsbergs och Carlholms bruk Snatrabodarne i Wesslands
socken, samt för Wattholma bruk Upsala stad, från hvilka lastningsplatser jernet föres till Stockholm, för att
vidare utskeppas till utlandet. De mindre verkens produkter afse egna behof eller aflemnas till de större
bruken samt afsättas jemväl till någon del i orten.
Under femårsperioden hafva vid Dannemora grufvor 7 personer ljutit döden, i följd af olyckshändelser
under grufarbetet, nemligen 1856 tre, 1857 en, 1858 två och 1859 en.
Utaf de handteringar, som afse sådan produktion af råämnen ur mineralriket, hvilken mera närmar sig
hus- och hemslöjden, förekommer inom detta län endast kalkstensbrytning, men har denna handtering under
perioden, likasom tillförene, varit af ringa omfattning.
F) Fabriker, manufakturer och handtverk. Fabriksinrättningarnes tillverkningar, hvilkas qvantitet och
värde icke i allmänhet kunna med tillförlitlighet uppgifvas, afse inom detta län hufvudsakligen fyllandet af
innevånarnes eget behof, och afsättas derföre genast å den ort, der de tillverkas, eller i närmaste stad, samt
endast till jemförelsevis obetydlig del å orter utom länet. Det tegel, som erhållits från länets 26 tegelbruk,
har icke varit tillräckligt för behofvet, utan har tegel måst hemtas från andra orter. Vid pappersbruket Lingonbacka
i Järlåsa socken består tillverkningen hufvudsakligen af för hand gjordt tryck-, kardus-, pås-, tak-,
förhydnings- och makulatur-papper, som till det mesta afsättes på Upsala; och har under perioden tillverkningsvärdet
utgjort årligen omkring 10,000 R:dr Runt. Under tiden för denna berättelse har invid Upsala
stad å dess ägor anlagts en kakelfabrik, hvarigenom en i orten länge öfverklagad brist blifvit afhjelpt, samt
tillfälle beredts att i någon mån tillgodogöra orten den i stadens grannskap befintliga, erkändt ypperliga,
kakellera.
Bränvinsbränning har under perioden fortgått:
år 1856 från den 15 Oktober till den 15 December vid 18 större brännerier, deraf 16 gått begge må
naderna,
samt 2:ne mindre brännerier;
år 1857 samma tid vid 18 större brännerier, hvilka alla varit i gång begge terminerna, samt 2:ne
mindre;
år 1858 under fem bränningsmånader eller från den 15 Januari till den 15 April och från den 15
Oktober till den 15 December vid 17 större brännerier, deraf 15 drifvits två månader och 2 endast en må
nad,
äfvensom vid 1 mindre bränneri;
Landsh.-Emb. uti Upsala län und. ber. för åren 1856—1860. 3
18
Upsala län.
Bränvinstillverkning. Handtverk. Binäringar. Fiske.
år 1859 likaledes under fern bränningsmånader vid 15 större brännerier, deraf 5 gått tre månader, 4
två månader och 6 en månad;
år 1860 vid 14 större brännerier, deraf 3 drifvits under tre månader, 7 under två månader och 4 under
en månad.
Sammanlagda tillverkningsbeloppet liar utgjort:
år 1856 vid de större brännerierna
600,2021 kannor,
med en afgift af 316,267 R:dr 69 öre,
samt vid de mindre
1,502 »
med en afgift af 751 R:dr;
år 1857 vid de större brännerierna
736,3661 »
med en afgift af 368,857 R:dr 19 öre,
samt vid de mindre
1,502 »
med en afgift af 751 R:dr;
år 1858 vid de större brännerierna
632,7371 »
med en afgift af 382,344 R:dr 26 öre,
samt vid ett mindre bränneri
l,802f »
med en afgift af 1,081 R:dr 60 öre;
år 1859
528,6181 »
med en afgift af 318,254 R:dr 23 öre;
år 1860  513,1581 »
med en afgift af 308,411 R:dr 99 öre R:mt;
och har vid de större brännerierna största, minsta och medeltillverkningen varit:
år 1856  största 59,6481 kannor, minsta 10,7961 kannor, och medeltalet 33,344|| kannor;
» 1857  » 59,4581 » » 21,0201 » » » 40,909H »
» 1858  » 61,9411 » » 15,1101 » » » 37,219|f »
» 1859  » 74,7551 » » 13,090 » » » 35,241^ »
» 1860  » 81,234 » » 8,610 » » » 36,654^ »
Handtverkerier idkas hufvudsakligen i städerna, men icke heller der till sådan omfattning, att handtverksalster
i någon betydligare mån kunna utom länet afsättas; och utgöras handtverkare på landet nästan
uteslutande af så kallade gerningsmän eller sådane, som idka handtverk såsom försörjningsmedel. I afseende
å sistnämnde klass af handtverkare har, hvad angår Upsala stad, anmärkts, att sedan följderna visat sig af
ett obetänkt sträfvande efter oberoende, antalet af de personer, som i staden idka handtverk såsom försörjningsmedel,
under perioden icke obetydligt nedgått.
Binäringar idkas såsom tillförene föga i de flesta trakter af länet. De väsendtligaste förekomma inom
norra delen och bestå der af fiske, kolning och körslor.
Fisket i skärgården och Dalelfven utgöres hufvudsakligen af lax, strömming och neijonögon, samt är
under vanliga år temligen indrägtigt. Elfkarleby kronolaxfiske gifver i årligt arrende 920 lispund salt lax,
som löses efter markegångspris; och uppskattas laxfisket inom Elfkarleby socken till minst 3,500 lispund och
strömmingsfisket inom samma socken till omkring 1,000 tunnor, samt strömmingsfisket inom Löfsta och Hållnäs
socknar till omkring 1,200 tunnor om året. Vid stränderna af sjön Mälaren, likasom i allmänhet inom
södra och mellersta delarne af länet, bedrifves fisket fortfarande merändels endast till husbehof. Under perioden
har, i afseende å fisket i Mälaren, emellan vederbörande strandägare i detta samt Stockholms, Södermanlands
och Westmanlands län, efter för sådant ändamål hällne sammanträden, träffats öfverenskommelse om närmare föreskrifter
för bedrifvande af fisket i nämnda sjö, till förekommande af dess utöfvande på sådana sätt, som
Upsala län.
Binäringar och husslöjd. Landväga kommunikationer. 19
skada fisket, hvilka föreskrifter blifvit för detta län af Länsstyrelsen fastställde och under den 22 Juni 1857
till vederbörandes efterrättelse kungjorde.
Jagt å nyttigt villebråd idkas hufvudsakligast för nöje.
Kolning verkställes såsom tillförene förnämligast för jernbrukens behof af den i närheten af bruken
boende allmogen.
Körslorna afse dels i de norra orterna forsling af malm, tackjern, kol och ved m. m. för brukens räkning,
i hvilket hänseende upplysts, att från Dannemora grufvor år 1860 utforslats 128,449 Sk® malm och
under tiden 1856—1860 i årligt medeltal 109,078 Sk®, samt dels transport af säd till Gefle, Westerås och
Stockholm samt från Gefle och Stockholm återforor af varor för handelns behof i närmaste stad.
Tjära och salpeter tillverkas fortfarande obetydligt, och biskötseln har icke gjort synnerliga framsteg.
Beträffande slutligen husslöjden, så är densamma inom detta län af högst ringa betydenhet; väl tillverkas
något linne-, bomulls- och ylleväfnader; men tillverkningen är icke tillräcklig ens till fyllande af innevånarnes
egna behof.
4. Koinumnikations-mistalter oell varubyten.
A) Landskommunikationer. Länets allmänna vägar, å hvilka syn förrättas af kronobetjeningen hvarje Tab. N:o
höst, äro i allmänhet jemna och fasta. De åtgärder, som under perioden vidtagits till vägarnes förbättring,
hafva bestått endast i ordentlig och omsorgsfull grusning samt på åtskilliga ställen stensprängning och vägarnes
utläggning för vinnande af laglig bredd.
Under femårsperioden hafva följande nya och förbättrade vägar blifvit fulländade och afsynade, nemligen
en väg inom Bro härad, omlagd i sammanhang med sänkning af den så kallade Dalkarlsbacken och fyra
andra backar inom nämnde härad, till hvilket sänkningsarbete bidrag af Staten erhållits med det uti tab. N:o 8
o
uppgifna belopp; vidare inom Långtora socken af Lagunda härad den så kallade Als- och Ås-vägen, gående
o
förbi Jädra och Als byar till Westmanlands län, för bekostandet af hvilken väganläggning kommunen tillskjutit
519 R:dr Runt, samt slutligen inom Hagunda härad den så kallade lilla Hagby-vägen emellan Säfva gästgifvaregård
i Gryta socken och Hagby sockens fattigstuga; och har af de två nyssnämnde nyanlagde vägarne
den så kallade Als- och As-vägen redan blifvit till gemensamt underhåll på häradet indelad, hvaremot underhållandet
af lilla Hagby-vägen, som fullbordats i början af år 1860, för de första fem åren öfvertagits af
åtskillige hemmansägare i Gryta och Hagby socknar emot bidrag af häradets öfrige väghållningsskyldige innevånare
med 2 R:dr 50 öre af hvarje mantal. Vägpenningar uppbäras icke inom detta län.
Under perioden hafva endast tvenne större broar blifvit fullständigt ombygda, nemligen den så kallade
Tenstaå-bro i Tensta socken af Norunda härad, hvilken bro, förut af träd, nu blifvit uppförd af sten med
trenne hvalf, samt den så kallade Ärna-bro i Gamla Upsala socken, Waksala härad; och hafva dessa broombyggnader
helt och hållet bekostats af kommunerna.
Bropenningar uppbäras, enligt fastställde taxor, vid Nyqvarns bro i Tillinge socken, hvilken bro bygges
och underhålles af Statsverket; Ekolsunds bro i Husbysjutolfts socken, hvilken bro bygges och underhålles af
ägaren till Ekolsunds gård; samt Flottsundsbro vid Fyrisåns utlopp i Mälaren, och Elfkarleby eller Carl XIII:s
bro öfver Dalelfven i Elfkarleby socken, hvilka sistnämnda båda broar ägas af enskilda bolag.
Vid femårsperiodens slut fanns inom detta län endast en färja, som vid Hjulsta skjutsombytesställe i
Enköpings-Näs socken begagnas för öfverfart af Agnessund emellan Upsala och Södermanlands län, och för
hvilken öfverfart färjepenningar af de resande erläggas.
Antalet grindar å vägarne inom länet vid periodens slut är Länsstyrelsen icke i tillfälle att uppgifva,
enär på de i detta hänseende inkomna uppgifter någon säker beräkning icke kan verkställas, vid det förhållande
att kronobetjeningen vid beräkningen deraf utgått från olika grunder, så att någre upptagit endast de
20 Upsala län. Skjuts- och postbefordring. Sjökommunikationer.
grindal’, sorn funnits på de allmänna landsvägarne, under det andra åter beräknat icke allenast dem, utan
äfven grindarne å härads- och socknevägarne; och som enahanda grunder hafva följts vid uppgifterna om
antalet broar vid periodens slut, gäller, i afseende å dem, samma omdöme.
Något nytt gästgifveri har icke under perioden anlagts, hvaremot ett gästgifveri blifvit flyttadt, nemligen
ifrån Grans by i Grans socken till det af Håbo häradsboer för sådant ändamål inköpta Bålsta rusthåll i
samma socken, å hvilket sistnämnde ställe gästgifveri- och skjutshållningen tagit sin början den 20 Januari
1858; utgörande våglängden från Bålsta till närmast belägna gästgifvaregårdar, Tibble U mil, Litslena lf mil
och Tunalund lf3 mil.
o
Ar 1860 var skjutsen upplåten på entreprenad vid 22 af länets 28 gästgifvaregårdar; och hafva entreprenaderna
fortfarande visat sig vara synnerligt fördelaktiga, såsom på flerahanda sätt medförande betydlig
lindring uti det för den eljest skjutsningsskyldiga allmogen tryckande skjutsningsbestyret.
Postskjutsen har under femårsperioden bestridts antingen af innehafvare af postskjutsskyldige hemman
eller ock af gästgifvare eller andre personer efter derom emellan dem och postverket träffade aftal.
Kronobrefbäringen, som inom detta län icke är särdeles betungande, enär på de fleste ställen bref krono
betjeningen
emellan lätteligen kunna med allmänna posterne fortskaffas, har, der kronobrefbäring erfordrats,
af vederbörande i vanlig ordning fullgjorts.
Varuforsling ingår icke såsom näringsgren för detta läns innevånare i vidsträcktare mån, än som blifvit
omförmäldt i sammanhang med berättelsen om länets binäringar, hvarföre ock nu hänvisas till de upplysningar,
som härutinnan redan blifvit meddelade.
B) Sjökommunikationer. Sjöfart vid länets Östersjökust drifves endast af mindre seglande fartyg och
hufvudsakligen för utförande af de i länets norra del belägna jernbrukens tillverkningar. Någon egentlig
kusthamn finnes icke, utan endast för brukens räkning vid kusten anlagde lastageplatsen, hvilka utgöras af
Skutskärs i Elfkarleby socken, Snatrabodarna i Wesslands socken, Lötens i Löfsta socken och Ängskärs lastageplats
i Hållnäs socken.
Under perioden har å Björns klippor i skärgården utanför Hållens by i Hållnäs socken uppförts ett
nytt fyrtorn.
De hufvudsakligaste trafildinierna för sjökommunikationen äro:
1) Från Upsala stad, genom Fyrisån till dess utlopp i en vik af Mälaren, kallad Ekoln, f mil från staden,
samt vidare öfver Mälaren till Stockholm, å hvilken trafiklinie, som beräknas innefatta en längd af omkring
12 sjömil, och der fartyg lastade till högst 8 fots djup få framgå, under femårsperioden gjorts regelbundna
turer dagligen af tre ångfartyg, »Carl von Linné» och »Prins Gustaf», hvardera om 60 hästars kraft,
och »Upland» om 32 hästars kraft, hvilket sistnämnda fartyg år 1860 utbytts mot ett nytt »Upsala» om 30
hästars kraft. Dessa ångfartyg, som varit afsedda för såväl person- som varutrafik, hafva under åren 1856
—1860 i medeltal gjort 454 ordinarie resor årligen, dervid i medeltal 27,845 passagerare medföljt; och utgjorde
år 1860 passagerare-afgifterna 71,015 R:dr 50 öre och afgifterna för fraktgods 32,186 R:dr 85 öre
eller tillsammans 104,102 R:dr 35 öre Runt;
Segelleden å Fyrisån, hvars underhåll och förbättrande bekostas af en hamn- och grundpenningskassa,
till hvilken afgifter erläggas för segelledens begagnande, har varit öppen:
år 1856 från den 26 April till den 1 November,
» 1857 » » 28 April » » 1 November,
» 1858 » » 1 Maj » » 15 November,
» 1859 » » 15 April » » 1 December,
» 1860 » » 1 Maj » » 16 November.
Upsala län.
Sjökommunikationer. Post- och telegrafinrättning. Handel. 21
2) Från Enköpings stad genom Enköpings å, som medelst uppmuddring gjorts segelbar intill åns utlopp
i en vik af Mälaren, kallad Svinnegarnsviken, samt vidare öfver nämnda sjö till Stockholm, å hvilken
trafiklinie, sorn beräknas innefatta en längd af 12 sjömil, ångfartyget »Enköping» om 25 hästars kraft under
perioden gjort regelbundna turer, vanligen tre gånger i veckan. Kanalen eller den upprensade delen af ån
håller i längd 6,250 alnar samt kan befaras af 71 fots djupgående fartyg. För farten derå betalas viss afgift,
enligt fastställd taxa, hvilken afgift ingår till en särskild kassa, som uteslutande användes till kanalens
underhållande;
Ofvannämnde kanal har varit till fart öppen:
år 1856 från den 30 April till den 10 November,
» 1857 » » 15 April » » 15 December,
» 1858 » » 21 April » » 7 November,
» 1859 » » 7 April » »23 November,
» 1860 » » 28 April » » 28 November.
3) Från örsundsbro i Fröjeslunda socken genom Örsunds å till dess utlopp i en vik af Mälaren, kallad
Låsta viken, samt vidare öfver nämnda sjö till Stockholm, å hvilken trafiklinie ångfartyget »örsundsbro» om
16 hästars kraft samt med 5 pråmar om tillsammans 57 lästers drägtighet, af hvilka dock endast 1, högst 2,
på hvarje resa medtagits, från Augusti månad 1856 och sedermera fortfarande under femårsperioden gjort
regelbundna turer emellan Örsundsbro och Stockholm. Detta ångfartyg, som i medeltal gjort 55 resor årligen,
hvarvid ett icke obetydligt antal passagerare medföljt, har dock hufvudsakligen varit afsedt, för varutransport
emellan förutnämnde orter. Underhållet af den ^ mil långa farleden från Örsundsbro till åns utlopp,
i hvilken farled 5 å 6 fot djupgående fartyg kunna framgå, bekostas af en för sådant ändamål bildad
hamn- och grundpenningskassa;
4) Från Ekolsund i Husbysjutolft^ socken öfver Mälaren till Stockholm, å hvilken linie ångfartyget
»Ekolsund» om 25 hästars kraft under perioden gjort regelbundna turer.
I sammanhang med kommunikationsanstalterna meddelas slutligen, att vid periodens slut postinrättningarnes
antal utgjorde fyra, nemligen Upsala, Enköpings, Tierps och Ekolsunds, hvilka samtliga varit inrättade
före år 1856, äfvensom att vid periodens slut inom detta län funnos tvenne telegrafstationer, en i Upsala och
en i Enköping, af hvilka den sistnämnda stationen anlagts år 1858 samt öppnats den 28 Okt. samma år.
C) Sjöfart och handel. Under femårsperioden hafva vid de å länets Östersjökust timade sjöskador Tab. N:o 9.
förolyckats fem fartyg; men något menniskolif icke blifvit spilldt.
Länets hufvudsakligaste afsättningsprodukter, utom de från bruken och bergverken, äro spanmål, hö, halm
samt skogs- och mindre ladugårdsprodukter; och utgöra de förnämsta afsättning sorterna inom länet städerna
Upsala och Enköping samt utom länet Stockholm, Gefle, Westerås och till en del äfven Sala. Varubyten
förekomma endast vid fiskelägen och i städerna, dervid förnämligast strömming utbytes mot spanmål.
Gårdfariliandeln, som bedrifves af kringresande Westgötar och Dalfolk, hvilka förse allmogen, de förre
med bomullstyger och de senare med småkräm, fortfar att vara i aftagande.
Utom städerna finnes marknadsplats endast i Elfkarleby kyrkoby inom Elfkarleby socken; och hållas
inom detta län årligen 8 marknader, nemligen i Upsala 3, en i början af Februari, en i början af Juni och
en i början af Oktober månad, i Enköping likaledes 3, en i medlet af Januari, en i början af Mars och en i
slutet af September månad, samt i Elfkarleby kyrkoby 2 marknader, en i slutet af Juni och en i början af
Oktober månad.
Salutorg finnas 4 i Upsala och 1 i Enköping; men på intetdera stället iakttagas några vissa torg- Tab. Litt.h.
dagar, utan är den mer eller mindre betydliga införseln endast tillfällig. A de i tab. Litt. H. på följ. sida
uppräknade produkter hafva uppgifvits de utförde medelpriserne under år 1860.
22
Upsala län.
Bränvinsminutcring och -utskänkning. Kameralförhållanden.
Tnb. Litt. i. Under femårsperioden hafva inom länet funnits minuterings- och utskänkningsställen för spirituösa drycker,
till det antal som tab. Litt. I. upptager.
Städernas andelar af dessa afgifter, sedan uppbördsprovision och Hushållnings-Sällskapet tillkommande
belopp blifvit afdragne, hafva användts i Upsala till aflöning af stadens polis, åtskilliga förbättringar i sanitärt
hänseende, uppförande af stenmurar efter Fyrisåns stränder och fattigvård m. m., samt i Enköping till
betalande af en stadens skuld, till uppförande af ny kajinur vid stadens hamn, till reparation af stadens allmänna
byggnader och till inköp af en bebygd tomt i och för stadens reglering m. m.; hvarförutom i Upsala,
der all den minuthandel med och utskänkning af spirituösa drycker, som eljest bordt å auktion utbjudas,
under perioden varit öfvertagen af ett inom Handelskorpsen bildadt bolag, en del af bolagets vinst anslagits
till inrättande af arbetarebostäder i staden. Och hafva socknarnes andelar i dessa afgifter anslagits till fattigvården
och folkskolorna samt andre kommunala ändamål, såsom sockenbibliothekers inrättande m. m.
5. Kamcralftiiiiållanden.
Tab. N:olO. Antalet hemman och lägenheter, dessas natur och brukningsdelar jemte uppskattningsvärdet inhemtas af
tabellen N:o 10. Under femårsperioden har inom detta län ej något hemman blifvit ur ödesmål upptaget,
hvaremot ett hemman blifvit nyskattlagdt och åsatts mantal, samt 2f§ mantal och tio stycken särskilde lägenheter
blifvit skatteköpte. Hemmansklyfning ar och jordafsöndringar förekomma ganska ofta, men bestämd
upplysning om deras antal har icke kunnat af Länsstyrelsen vinnas.
Tab. Litt. II. Handelspriser är 1860.
1 tunna Hvete
I Upsala.
18 ä 17
1 Enköping.
1 » Råg
11: 50 å 13: 50
1 » Korn
9: 75 å 11: 50
1 lispund Oxkött v
4: 50
4: —
1 » Mäsk
6: 50
6: —
1 » Fårkött
5: —
1 » Fisk
3: 25
3: 20
1 » Smör
11: —
11: 60
— 75
— 67
1 kanna Mjölk
— 21
Tallved, 3 alnars famn
10: -
8: -
1 tolft Plank
10: —
8: -
1 tolft Bräder
6: —
4: 50
Tab. Litt. I. Bränvinsminutering och -utskänkning.
Minuterings-
ställen.
Utskänknings-
ställen.
Hela afgiftsbeloppet.
Stadens andel.
Gästgif-
Andra
utskänk-
Afgifter.
I städerna.
I Up-  sala.
I En-  köping.
I Up-  sala.
I En-  köping.
I Upsala.
I Enköping.
I Upsala.
I Enköping.
Ä landsbygden.
veriet
stälien.
R:dr R:mt.
R:dr. jöre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
1 År 1856
29
4
26
8
18,400 -
3,650
—
14,720
25
2,884
99
År 1856
15
1
3,190
—
» 1857
29
4
22
8
19,406 -
3,650
—
15,374
19
2,884
23
» 1857
15
5
4,095
» 1858
29
4
28
8
19,081 j —
6,200
—
15,234
n
4,905
39
» 1858
15
4
4,067
5 0
» 1859
30
4
27
8
20,347; —
7,360
—
16,245
44
5,815
86
» 1859
16
4
5,100
—
» 1860
29
4
24
8
18,040; —
7,080
—
14,403
14
5,596
14
» 1860
15
4
4,940
—
Upsala län.
Skiftesverk. Statsinkomster. Skolor. Banker. 23
I afseende å antalet laga skiften samt kostnaderna för under perioden afslutade sådane förrättnin- Tab. N:o 11.
gar hänvisas till tabellen N:o 11. Att skiftena haft ett gynnsamt inflytande på jordbruket är obestridligt
och visar sig mer och mer för hvarje år, ehuru denna nytta naturligtvis icke kan för den enskilde blifva
synnerligt märkbar förr än någon, efter omständigheterna lämpad, längre eller kortare tid förflutit, efter det
skiftet, som öfvergått hans ägor, blifvit fullständigt afslutadt. Det onda skiftena deremot på många ställen
medfört har varit skogarnes uthuggande, ett ondt så mycket kännbarare, som inom detta län tillgången på
skogsprodukter i allt fåll för hvarje år minskas, samt dessa produkter, i följd deraf, oupphörligen stiga i värde.
Antalet af sökta laga skiften har under perioden betydligt nedgått, ett förhållande, som måste anses hafva
sin hufvudsakliga grund uti det, genom nya Landtmäteri taxan af den 12 Maj 1857, förhöjda arfvodet för
dylika förrättningar.
De under femårsperioden inom detta län infiutne statsinkomster jemte hvarje års restantier hafva uppgått
till:
Infiutne medel. Restantier.
år
1856
270,637
R:dr
38
öre,
2,049
R:dr
91
öre,
»
1857
295,509
»
13
»
2,813
»
31
»
»
1858
268,320
»
86
»
6,292
»
48
»
»
1859
267,438
»
54
»
7,067
»
7
»
»
1860
266,356
»
14
»
2,892
»
20
»
6. Politi.
Ehuru Styrelsen för Ultuna Landtbruks-Institut årligen till Kongl. Civil-Departementet afgifver berättelse,
angående Institutets ställning och verksamhet, torde dock här böra omnämnas, att, efter det anslag af
Staten för sådant ändamål erhållits, vid Institutet blifvit inrättad en mejeriskola, vid hvilken 6 qvinliga elever
årligen njuta undervisning. I öfrigt och förutom den på Statens bekostnad å Tierps kronopark anlagda skogsskola,
för hvars organisation är närmare redogjordt i sammanhang med berättelsen om skogshushållningen,
finnas ej inom detta län några tillämpningsskolor för landtbruk, slöjder eller andra föremål.
Af uppfostringsanstalter, som ej tillhöra folkskolornas klass, finnas inom detta län endast tvenne af
mindre omfattning, nemligen en, med Prins Gustafs folkskola i Upsala förenad, så kallad Småbarnsskola, der
undervisningen uppehälles af tvenne lärarinnor, och der 70 k 80 minderåriga barn i medeltal årligen njuta fri
undervisning, samt en vid Wiks sätesgård af Herr Generalmajoren m. m. Grefve von Essen inrättad barnskola,
som förestås af en utaf honom aflönad lärarinna från diakonis sinrättningen i Stockholm, och i hvilken sist
o
nämnda
skola undervisas ett icke obetydligt antal af allmogens barn från Akers och Balingsta socknar.
Hypotheks- och Bankinrättningar inom detta län äro Hypotheks-föreningen emellan jordägare i Upsala,
Stockholms, Westmanlands, Södermanlands och örebro län, stiftad år 1847, samt Mälareprovinsernas Enskilda
bank, stiftad samma år och försedd med ny oktroj år 1857, hvilken bank har ett afdelningskontor i Upsala
stad.
Sparbanker inom länet vid femårsperiodens slut voro, enligt tabellen N:o 12, Upsala stads och läns Tab.N:ol2.
Sparbank med hufvudsäte i Upsala samt filialafdelningar uti Wendels och Wiksta socknar, Sparbanken i Enköping,
Lagunda och Hagunda häraders Sparbank och Pupillkassa, Söderfors sockens Sparbank samt Tierps
sockens Sparbank. Af samtlige dessa Banker godtgöras delägarne å insatte medel fem procent ränta. Kostnaden
för förvaltningen af Upsala och Enköpings Sparbanker har, enligt uppgift, utgjort:
Upsala. Enköping.
år 1856
2,099 R:dr 89 öre, 224 R:dr 53 öre,
» 1857
1,779 » 53 » 340 » 50 »
» 1858
2,199 » 18 » 335 » 25 »
24
Upsala län.
Sockenmagasiner. Varuanskaffningsbolag. Brandstodsbolag.
Upsala. Enköping.
år 1859
3,795 R:dr 12 öre, 417 R:dr 33 öre,
»" 1860
2,922 » 82 » 632 » —
För Tierps Sparbank uppgick förvaltningskostnaden år 1860 till 140 R:dr Runt; men från öfrige Sparbanker
har upplysning härutinnan icke-meddelats. Sparbankernas kapitaler utlånas, dels mot inteckning, dels
mot borgen; och hade Upsala Sparbank vid periodens slut kapitaler utlånta till ett belopp af 645,461 R:dr
Riksmynt.
Inom länets flesta församlingar finnas inrättade så kallade sockenmagasiner, hvilkas tillgångar dels användas
till aflöningar åt Skollärare, Yaccinatörer och Barnmorskor med flere, äfvensom till hjelp åt fattige,
samt dels utlånas till församlingarnes innevånare, hvilka dock, i anseende till den i allmänhet höga räntan,
fyra kappar på tunnan, af dessa lån hafva obetydlig, om ens någon, fördel. I öfrigt förekomma inom församlingarne
skolkassor, kyrkokassor, socken- och fattigkassor, hvilkas tillgångar användas hufvudsakligast för det
ändamål, benämningame angifva, äfvensom andra mindre, med dessa jemförliga, inrättningar och kassor, om
hvilka dock, likasom de nyss angifna, närmare tillförlitliga upplysningar icke kunnat vinnas.
Till inrättningar af ifrågavarande slag torde jemväl kunna räknas Lagunda och Hagunda häraders vid
Örsundsbro stationerade varuanskaffningsbolag, hvilket, grundadt på aktier och med af Kongl. Maj:t fastställdt
reglemente, har för ändamål att genom större och omsorgsfullare inköp till billigare priser bereda ortens innevånare
lättare tillgång på åtskillige för landtmannen behöflige varor, såsom sill, strömming, salt, kabeljo,
kalk, rödfärg, tjära, stenkol och jerneflekter m. m., i hvilket afseende bolaget utvecklat en för orten gagnelig
verksamhet.
Till skydd mot brandskada å fast och lös egendom på landet bildades år 1844 Upsala läns brandstodsbolag.
Detta ' bolag, som vid femårsperiodens början eller vid slutet af brandstodsåret 1855—1856 lemnat
försäkringar till ett sammanräknadt belopp af 17,625,000 R:dr, har under perioden eller intill slutet af brandstodsåret
1859—1860 ökat sin ansvarighetssumina till 24,248,900 R:dr, hvilken summa sedermera till och med
den 31 December sistnämnda år ytterligare uppgått till 26,264,120 R:dr R:mt; och hafva af bolaget, enligt
revisionsberättelserna, utbetalts brandskadeersättningar under
brandstodsåret 1855—1856
med 6,964 R:dr 75 öre,
» 1856—1857
» 2,802 » 84 »
» 1857—1858
» 3,718 » 87 »
» 1858—1859
» 5,903 » 21 »
» 1859—1860
» 52,173 » 23 »
för betäckande af hvilka brandskador, äfvensom till förvaltningskostnader, utdebiterats å delägarne på hvarje
100 R:drs ansvarighetsbelopp
brandstodsåret 1855—1856
3 skillingar Banko,
» 1856—1857
1 sk. 9 rst. Banko,
» 1857—1858
4 öre Runt,
» 1858—1859
5 öre »
» 1859—1860
26 öre »
Brandskador af större omfång hafva under perioden timat tvenne gånger i Upsala, den ena natten
emellan den 4 och 5 December 1859 och den andra den 13 Februari 1860, för hvilka af de brandskadade
erhållits följande ersättningsbelopp, nemligen från
Städernas bolag till försäkring af fast egendom
135,709 R:dr 49 öre,
Städernas bolag till försäkring af lös egendom
35,964 » 92 »
samt Försäkringsbolaget Skandia  43,879 » 25 »
Upsala län.
Remonterings- och Enöreskassorne. Sjukvårdsanstalter.
25
Utom länets brandstodsbolag finnes icke inom detta län någon annan egentlig försäkringsinrättning mot
olyckshändelser, än ett bolag till försäkring mot sådane händelser, i följd af farsoter hos kreatur, uti hvilket
bolag, som bildades år 1849, vid periodens slut funnos försäkrade 20,967 kreatur till ett värde af 1,865,390
Ridr R:mt. Till inrättningar af detta slag torde dock äfven kunna hänföras:
Rusthållarnes inom Upsala och Gefleborgs län remonteringskassa, hvilken kassa, bildad år 1831 och med
af Kongl. Majit fastställdt reglemente, senast med åtskilliga ändringar förnyadt den 5 December 1856, har
till ändamål att tillförsäkra delägarne i samma kassa, utgörande vid periodens slut ägare af 269 rusthåll inom
Upsala län och 5 inom Gefleborgs län, att för hvarje remont, som insättes i nummer i stället för kasserad
eller störtad rustningshäst vid Kongl. Lif-Regementets Dragon-Korps, såsom ersättning för remonteringskostnaden,
i all framtid, på sätt och under vilkor som i reglementet bestämmes, erhålla 300 R:dr R:mt. Denna
kassa, sorn förvaltas af en vid ordinarie bolagsstämma med kassans delägare hvart fjerde år utsedd Direktion,
bestående af 1 ordförande och 6 ledamöter, hade vid 1860 års slut, enligt revisionsberättelsen öfver kassans
räkenskaper, en behållning af 77,979 R:dr 22 öre Runt, deraf 75,550 R:dr utgjorde grundfond, hvilken fond,
bestående af mot säkerhet utlånte medel, enligt reglementet icke får rubbas eller förminskas, samt 2,429 R:dr
22 öre reservfond, hvilken sistnämnda fond, som användes till ersättningar för insatte remonter och bestridande
af förvaltningskostnader, i mån af behof förstärkes genom årligt tillskott till lika belopp af hvarje i
kassan delägande helt rusthåll; och utgjorde detta tillskott år 1860 7 R:dr Runt; — äfvensom
Upsala läns Rotehållares Enöreskassa, för hvilken kassa Kongl. Majit första gången år 1831 fastställt
och senast den 2 Augusti 1856 utfärdat förnyadt reglemente, deruti sedermera åtskillige förändringar och
tillägg blifvit fastställde genom Kongl. Brefvet den 28 Februari 1860. Enöreskassan har en kapitalfond af
90,000 llidr Runt, hvilken fond aldrig får till kapitalet anlitas, tillgripas eller förskingras, men väl, efter Direktionens
bepröfvande, kan årligen ökas med enöresafgiften, som fortfarande, enligt 1725 års knektekontrakt,
utgår med 1 öre silfvermynt af hvarje öresland och tillsammans för hela länet nu utgör 384 Ridr 51 öre
Runt. Kassans öfriga kapitaltillgång redovisas i räkenskaperna under benämning af kassans reservfond. Af
denna kassa, som förvaltas af en Direktion, bestående af Landshöfdingen i länet, såsom ständig ordförande, och
Chefen för Uplands Regemente, såsom vice ordförande, samt sex vid ordinarie bolagsstämma hvart fjerde år
med rotehållarne bland dem utsedde ledamöter, tre ståndspersoner och tre bönder, utbetalas vid hvarje rekryteringsmöte,
då antaglig karl för en rote vid Uplands Regemente insättes, till rotehållaren i legohjelp 25
Ridr samt 40 Ridr till bidrag vid bosättningspersedlarnes anskaffande, så framt icke soldaten erhållit afsked
mellan Generalmönstringar, i och för mottagande af jordbruk, med rotehållarens begifvande och emot dennes
åtagande att i den afgåendes ställe insätta karl, i hvilket sistnämnda fall roten icke är berättigad hvarken
till legohjelp eller till nyss omförmälda bidrag. Utaf det öfverskott, som å kassans räntemedel uppkommer,
sedan förvaltningskostnaderna samt ofvan uppgifne utgifter blifvit bestridde, afsättas årligen 1,200 Ridr till en
fond, kallad »Hans Kongl. Höghet Hertigens af Upland gratifikationsinrättning för afskedade välförtjente soldater
vid Kongl. Uplands Regemente samt desses i behof stadda enkor och oförsörjda barn», af hvilken fond,
enligt reglementet, tvåtredjedelar böra utdelas åt soldater, såsom pensioner för lifstiden, till belopp af högst
40 Ridr och minst 15 Ridr, samt återstående tredjedelen till soldatenkor och barn, såsom gratifikationer för
året. Kassans behållning utgjorde vid slutet af redogörelseåret 1860—1861: 130,920 Ridr 62 öre Runt, deraf
voro Enöreskassans medel 91,922 Ridr 59 öre, reservfondens 33,384 Ridr 61 öre och den så kallade klädpenningefondens
5,613 Ridr 42 öre.
Offentliga sjukvärdsanstalter inom detta län äro: Upsala Central-Hospital, beläget i Bondkyrko socken
nära intill Upsala stad, Weckholms hospital i Weckholms socken samt Upsala läns lasarett och kurhus jemte
Akademiska sjukhuset i Upsala, äfvensom en med länslasarettet förenad barnbördsinrättning.
Landsh.-Emb. uti Upsala län und. ber. för åren 1856—1860. 4
26 Upsala län. Sjukvårdsanstalter.
o
A Hospitalen hafva, vårdats nedannämnde antal sinnessjuke, nemligen:
å Centralhospitalet. å Weckholms hospital.
år 1856
227 12,
» 1857
196 12,
» 1858
166 12,
» 1859
166 12,
» 1860
159 12.
o
A Akademiska sjukhuset hafva under ifrågavarande fem år funnits 44 tillgänglige sängplatser, deraf 12
för studerande samt 32 för andre patienter, hälften för mans- och hälften för qvinspersoner, och hvilka samtlige
sängplatser nästan alltid varit upptagne.
Antalet tillgänglige sängplatser å länets lasarett och kurhus samt antalet sängar, som i medeltal hvarje
dag varit derstädes upptagne, har utgjort:
hela sängantalet.
hvarje dag upptagne.
år
1856
40
34,
»
1857
40
30,
»
1858
66
49,
»
1859
68
57,
»
1860
68
61.
o
Ar 1858 ökades sängantalet vid länets sjukinrättning med 10 samt år 1859 med ytterligare 2:ne sängar,
hvarjemte länets innevånare, efter derom med Kongl. Akademien träffad öfverenskommelse, beredt sig
tillfälle att för länets räkning få å Akademiska sjukhuset begagna 16 sängplatser, hvilka, för sådant ändamål
upplåtne från den 1 Mars 1858, äro inbegripne uti ofvan uppgifne sängantal.
Legosängsafgifterna för Lasarettspatienter, hvilka afgifter vid femårsperiodens slut voro bestämde till
33 öre, men för patienter från andra län till 75 öre och för dem som begagnade enskildt rum till 1 R:dr
25 öre R:mt om dagen, hafva utgjort:
afgift per dag för 1 patient. hela det influtna beloppet.
år 1856
25 öre
1,446 R:dr —
» 1857
25 öre
1,331 » 16 öre,
» 1858
25 öre af 277 patienter, 50 öre af 3 d:o, 75 öre af
24 d:o, 1 R:dr af 8 d:o  3,169 » —
» 1859 till och med d. 30 Juni
25 öre af 122 patienter, 75 öre af 18 d:o, 1 R:dr
af 7 d:o,
från och med d. 1 Juli
33 öre af 308 patienter, 75 öre af 21 d:o, 1 R:dr
af 8 d:o ' 3,978 » 20 »
» 1860
33 öre af 319 patienter, 75 öre af 25 d:o, 1 R:dr
25 öre af 13 d:o
4,512 » 2 »
Den af länets innevånare erlagda kurhasafgift har utgjort:
för hvarje person. hela det redovisade beloppet.
1856 års kurhusafgift
19 öre
8,722 R:dr 56 öre,
1857 » »
19 »
8,747 » 99 »
1858 » »
19 »
8,596 » 16 »
1859 » »
25 »
11,484 » 37 »
1860 » »
25 »
11,619 » 90 »
och hafva Lasarettets och Kurhusets samtlige inkomster och utgifter för år 1860 uppgått till:
Upsala län.
Sjukvård. Fattigvård.
27
Inkomsterna:
1859 års Kurhusmedel  11,484 R:dr 37 öre,
Lasarettsmedel, levererade från Upsala Domkapitel
845 » 89 »
Legosängsmedel af Lasarettspatienter  5,912 » 49 »
Dito af Kurhuspatienter  218 » 25 » 18,461 R:dr
samt dessutom:
Kapitalafbetalning å en Lasarettets fordran  1,000 » —
Influtne räntor
597 » 58 »
För försålde effekter
33 » —
Upptagne lån  4,505 » 92 » 6)136 » 50 öre.
Summa 24,597 R:dr 50 öre.
Utgifterna:
För sjukinrättningen  18,678 » 8 »
Afbetalning å en skuld  5,919 » 42 »
Summa 24,597 R:dr 50 öre.
Inom detta län finnas 2:ne Provinsialläkare, af hvilka den ene jemväl är Stadsläkare i Upsala, en särskild
Stadsläkare i Enköping, fyra Grufve-, Bruks- och Distriktsläkare samt tre enskildt praktiserande Läkare
i Upsala, förutom Medicinska Fakultetens Professorer och Adjunkter; men behöfves ytterligare en Provinsialläkare
för Bro och Håbo härader, i hvilket afseende underdånig framställning jemväl blifvit hos Kongl. Maj:t
gjord, ehuru efter femårsperiodens slut; och finnas inom länet två Fältskär er, åtta Djurläkare samt fyra apothek,
två i Upsala, ett i Enköping och ett vid Löfsta bruk.
Sundhets-Nämndernas verksamhet har egentligen afsett vårdandet af sjuke vid yppade större farsoter
samt dessas hämmande, förutom i Upsala stad, der Sundhets-Nämnden sökt och fortfarande söker åstadkomma
åtskillige förbättringar i sanitärt hänseende genom meddelande af föreskrifter om afledande af stillastående
vatten och iakttagande af större renlighet å såväl allmänna platser, sorn enskilde husägares gårdar och tomter.
I Upsala stad har till provisoriskt sjukhus af församlingen upplåtits en särskild gård med derå uppförde
byggnader, hvilket sjukhus, försedt med nödige inventarii- och sjukvårdspersedlar, är ställdt under SundhetsNämndens
disposition att användas vid förefallande behof och isynnerhet då någon allmännare farsot sig yppar.
I afseende k fattigvården hänvisas hufvudsakligen till innehållet af tabellen N:o 13; och hafva, be- Tab. N:o
träffande fattigvården på landet, några allmännare tillförlitliga upplysningar utöfver dem, som tabellen innefattar,
icke kunnat af Länsstyrelsen vinnas; hvaremot, angående fattigvården i städerna, vidare meddelas:
1) rörande Upsala stad, för ordnandet af hvilken stads fattigvård närmare bestämmelser finnas meddelade
uti en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande den 16 Maj 1845 fastställd stadga, att under tiden till och
med år 1857 samt en del af år 1858 de egentliga fattighjonen varit inrymda uti ett inom staden beläget, af
församlingen särskildt för detta ändamål uppbygdt hus, der fattighjonen fritt åtnjöto husrum och värme, under
det de genom sjelfvaldt arbete inom eller utom hus till största antalet fingo sjelfve förskaffa sig sitt lifsuppehälle,
men att, sedan församlingen år 1858 inköpt det utanför Svartbäckstullen belägna så kallade Invalidhuset,
som är uppfördt af sten och bestående af 33 rum i 2:ne våningar, tillfälle då beredts att organisera
fattigväsendet på ett mera ändamålsenligt sätt. I denna nya fattigvårdsanstalt, med hvilken jemväl en allmän
arbetsinrättning är förenad, intagas såväl verkliga fattighjon, eller sådane som i följd af sjukdom eller ålderdom
måste anlita fattigvårdens hjelp, som ock sådane personer, hvilka genom oordentligt lefnadssätt kommit
i behof af fattigunderstöd. De egentliga fattighjonen inrymmas i den öfra våningen samt de så kallade arbetshjonen,
särskildt karlar och särskildt qvinnor, i den nedra. De uti denna arbets- och försörjningsinrätt
-
28
Upsala län.
Fattigvård. Arbetarebostäder.
ning intagne personer åtnjuta derstädes fullständigt underhåll, så till föda som kläder, hvaremot arbete, efter
hvars och ens förmåga, är för dem alla en oeftergiflig pligt. Fattighjonen, som till större delen utgöras af
ålderstigna och sjukliga qvinnor, sysselsättas med lättare arbete, såsom strumpstickning, spånad och dylikt,
hvaremot arbetshjonen, som hufvudsakligen bestå af äldre och yngre manspersoner, hållas till gröfre arbeten,
såsom snickeri, skomakeri, jordbruk m. m. Inrättningen står under tillsyn af en för detta ändamål särskildt
aflönad Direktör, hvarjemte Prest och Läkare finnas vid inrättningen anställde och för dess räkning aflönade.
Antalet af de i arbets- och försörjningshuset intagne och vårdade personer har i medeltal årligen utgjort omkring
27 mankön och 38 qvinkön eller tillsammans 65 personer. Under qvinqvenniets sista år eller 1860
utgjorde antalet 82, deraf voro gifte 5 mankön och 2 qvinkön, ogifte 18 mankön och 14 qvinkön, enklingar
10 och enkor 23 samt barn 8 mankön och 2 qvinkön. Stadens andra fattiganstalt utgöres af det så kallade
barnhuset, som är beläget inom staden och består af 4 rum i en öfvervåning, der omkring 30 barn jemte en
sköterska inrymmas. Alla dessa barn, hvilka utgöras af sådane, som antingen förlorat sina föräldrar eller i
hemmet sakna tillbörlig vård, njuta i barnhuset full omvårdnad, föda och kläder. Öfrige barn, som äro i behof
af fattigunderstöd, och hvilkas antal uppgått i medeltal till 70, utackorderas på landet genom Fattigvårdsstyrelsens
försorg. Samtlige barn, som vid 1860 års slut stodo under fattigvårdens tillsyn och vård, utgjordes
af 1 mankön under 2 år, 17 mankön och 13 qvinkön mellan 2 och 8 år samt 35 mankön och 37 qvinkön
emellan 8 och 15 år. Utom dessa barn, om hvilka fattigvården kan sägas helt och hållet draga försorg,
bespisas med middag vid en inom barnhusets lokal inrättad kokanstalt under hvarje läsetermin i folkskolan
dagligen omkring 80 fattiga skolbarn, hvilkas antal dock under ferierna betydligt nedsättes. Dessas ålder är
öfverhufvudtaget den för skolgång bestämda, med undantag af ett mindre antal, som tillhöra den så kallade
Småbarnsskolan. Till underlättande af de fattiga barnens skolgång användas icke obetydliga summor från en
fond, kallad Prins Gustafs Beklädnads/ond, hvarjemte en inom staden bildad Fruntiinmersförening, utom sin i
öfrigt gagnerika verksamhet, bidrager med icke obetydliga penningebelopp till att förse de fattigare barnen
med kläder och skodon. Dessa nu nämnda inrättningar utgöra stadens ordinarie fattigvårdsanstalten men,
förutom det understöd, som der lemnäs, åtnjuta, ett icke obetydligt antal fattige bidrag till sitt uppehälle, dels
genom erhållande af mat kostnadsfritt och dels genom månadtligen eller qvartalsvis utfallande kontanta penningeunderstöd.
Antalet af sådane fattige, med inberäkning äfven af de skolbarn, som under läse term iner na
erhållit middag, har i medeltal utgjort 74 mankön och 73 qvinkön. För de fattigas mindre barn är äfven
en så kallad Barnkrubba inrättad, der fattiga mödrar kunna under arbetsdagarne inlemna sina barn och få
dem födda och vårdade för 10 öre om dagen. Denna krubba underhålles på Fruntimmers-föreningens bekostnad.
Arbetarebostäder äro för flera år tillbaka af ett enskildt bolag inrättade, och, sedan det i staden bil
dade
bolag för minuthandel med och utskänkning af bränvin och andra spirituösa drycker, för sådant ändamål,
anslagit 11,000 R:dr Ränt, hafva under senare år nya arbetarebostäder blifvit uppbyggda. Och anmärkes
slutligen, att med undantag af följderna af 1857 års ovanligt häftiga kolera-epidemi, som, på samma gång den
ökade de fattiges antal, äfven bortryckte många ibland dem, i synnerhet på dåvarande fattighuset, i öfrigt ej
några särdeles ingripande händelser inträffat, som inverkat på fattigantalet;
2) rörande Enköping, att i denna stad, för hvars fattigvård reglemente blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
fastställdt den 20 December 1847, finnes ett fattighus, sorn består af två våningar, innehållande
tillsammans 5 rum och 1 kök. I detta fattighus hafva intagits såväl sådane personer, som åtnjutit full fattigförsörjning,
som ock andra fattige, hvilka sjelfve kunnat bidraga till sin försörjning, men tillfälligtvis eller
för längre tid funnits i saknad af husrum eller för sjukdom varit i behof af eljest saknad vård; och har antalet
af de å fattighuset intagna personer vanligen utgjort 15 till 18. Till förminskande af de direkta fat
tigunderstöden
har Fattigvårdsstyrelsen sökt att åt fattiga qvinnor bereda arbetsförtjenst genom inköp af lin,
som utlemnats till spånad, hvarefter det tillverkade garnet för fattigvårdens räkning å auktion försålts. Utaf
Upsala län.
Polis- och Brandvaktsinrättning samt Gasverk i Upsala.
29
samtlige fattighjon och understödstagare voro år 1860 af barn under 15 år: 5 emellan 2 och 8 år och 14
emellan 8 och 15 år, samt af personer öfver 15 år: 4 under 30 år, 11 emellan 30 och 45 år, 10 emellan 45
och 60 år, 11 emellan 60 och 75 år och 2 öfver 75 år gamla. Af barnen voro 7 oäkta samt 4 fader- och
moderlösa, hvaremot de öfriga 8 barnens föräldrar lefde, men befunnos oförmögna eller oskickliga att barnen
sjelfva vårda och försörja. Alla barnens vård oinbesörjes på det sätt, att de af Fattigvårds-styrelsen öfverlemnas
till välkända personer dels i staden och dels på landet, hvilka för barnens omvårdnad af fattigvården
åtnjuta viss ersättning, som vanligen utgjort två tunnor råg och 15 R:dr R:mt årligen för hvarje barn.
Såsom jemväl hörande till denna afdelning må slutligen anmärkas, dels att, sedan, med afseende å det
genom en längre tids erfarenhet ådagalagda behofvet af en genompripande förändring uti Polis- och Brandvaktsinrättningen
i Upsala stad, förslag till reorganisation deraf blifvit utaf en för detta och andra ändamål
nedsatt komité utarbetadt, enligt hvilket förslag all skilnad emellan stadens och akademiens polis- och brandvaktsinrättningar,
hvilka derförinnan icke med hvarandra haft något närmare samband, skulle försvinna, samt
stadens polis- och nattbevakning, som likaledes varit åtskiljda, jemväl förenas till en allmän poliskorps, och
denna korps bestå af en poliskommissarie med årlig lön af 1,000 R:dr, 8 ordinarie poliskonstaplar med årlig
lön af 600 R:dr hvardera och 16 extra konstaplar med årlig aflöning af 150 R:dr för hvardera, så, och efter
det berörda förslag blifvit af Kongl. Maj:t under den 20 Augusti 1858 i nåder fastställdt, har den nyorganiscrade
polisen från och med den 1 påföljande Oktober trädt i verksamhet; dels ock att under femårsperioden
i Upsala stad anlagts ett gasverk, som för såväl gatubelysningen, som för belysningen i enskilda lokaler öppnats
till begagnande den 29 December 1860. Anläggningskostnaden för verk och rörledningar uppgick till
omkring 158,000 R:dr, hvartill dessutom kommo förlags- och driftkostnader; och har Kongl. Majit, genom
resolution af den 1 December 1859, beviljat staden rättighet att, till bestridande af kostnaderna för denna
anläggning, upptaga ett lån af 150,000 R:dr R:mt emot utgifvande af 1,500 stycken obligationer å 100 R:dr
R:mt och löpande med högst 6 procent ränta; hvilket lån dock sedermera befunnits för ändamålet otillräckligt,
hvarföre Upsala stad, efter femårsperiodens slut, erhållit nådigt tillstånd att ytterligare upplåna 120,000
R:dr R:mt på enahanda sätt och mot samma vilkor, som för det större lånets upptagande af Kongl. Majit i
nåder blifvit bestämda.
Landskansliet i Upsala den 4 Juli 1862.
11. von KRAEMER.
Joli. Kjellin.
P. II. Löfqvist.
30 Tabb. N:is 1 och 2. Upsala län.
Tab. ]V:o 1.
FOLKMÄNGD.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7-
8.
9. | 10.
11.
Den 31 December enligt
Enligt de mantalslängden, som upprättats vid slutet af
motstående år.
Utskrif-
husförhörslängderne.
Hela folkmängd
en af
Deraf frie från mantalspengar.
nings-
manskap.
Ä landsbygden.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
År 1856 .
38,772
42,614
81,386
38,546
42,217
80,763
18,550
19,517
38,067
3,185
» 1857
38.508
42,329
80,837
38,033
41,695
79,728
18,600
19,613
38,213
3,025
» 1858
38,809
42,605
81,414
38,392
42,167
80,559
19,158
20,333
39,491
2,938
» 1859 .
39,086
42,735
81,821
38,654
42,344
80,998
19,215
20,302
39,517
2,848
» 1860
1 städerna.
39,447
43,077
82,524
39,061
42,646
81,707
19,352
20,495
39,847
2,970
Upsala
1856 .
3,743
4,576
8,319
3,126
4,238
7,364
1,195
1,275
2,470
331
1857 .
3,635
4,434
8,069
3,278
4,333
7,611
1,318
1,329
2,647
342
1858 .
3,857
4,616
8,473
3,036
4,126
7,162
1,190
1,297
2,487
318
1859.
3,949
4,730
8,679
3,288
4,373
7,661
1,307
1,406
2,713
325
1860 .
3,708
4,751
8,459
3,367
4,416
7,783
1,340
1,410
2,750
340
Enköping
1856 .
616
813
1,429
628
830
1,458
223
283
506
54
1857 .
635
839
1,474
655
853
1,508
249
292
541
55
1858.
648
842
1,490
681
891
1,572
267
322
589
61
1859 .
642
826
1,468
678
847
1,525
255
301
556
59
1860
685
868
1,553
675
842
1,517
256
287
543
58
Summa i länets städer är 1860
4,393
5,619
10,012
4,042
5.258
9,300
1,596
1,697
3,293
398
Summa i liela länet är 1860
43,810
48,696
92,536
43,103
47,804
91,007
20,9)8
22,192
43,140
3,368
Tab. N:o 2.
JORDBRUK.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Ärliga utsädet på tunnland i medeltal af
kappar
Ärliga behofvet för länet till utsäde  tunnor
Tunnland åkerjord, använde år 1860 till odling af
/ 1856
l 1857
Skördebelopp i kornlal af utsädet (och med dettas afdrag)/ 1858
1 1859
V 1860
Ärlig förbrukning på person i medeltal
kappar
Hvete.
ftåg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Bönor.
Potatis.
Andra rot-  frukter.
Lin och
hampa.
23,50
4,258
5,798
4:e—Öde
8:e
8:e
8:e
8:e
4
27
28,150
33,363
6:e—7:e
8:e—9:e
7:e
6:e
6:e
48
32,50
27,247
26,828
4:e—5:e
8:e
7:e—8:e
7:e
7:e—8:e
36
39,25
9,950
8,112
4:e—5:e
8m
7:e—8:e
6:e
5:e—6:e
36,25
6,888
6,080
4:e—5:e
8:e
7:e—8:e
6:e
6:e—7:e
26,50
2,654
3,205
Trin
3m-
6m-
6:e-
5m-
7m-
3
dsäd.
-4:e
-7:e
-7:e
-6m
~8:e
Tunnor.
7,25
45,305
6,249
5m
6:e—7m
8:C—9:c
8m
5:e
88
6£
3
Upsala län. Tabb. Nås 3 och 4. 31
Tal». X:o 3.
BOSKAPSSKÖTSEL.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Antal 1860—1861 vinterfödda
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
19,582
8,7
,
81
34,230
13,632
47,617
17,685
Tab. IV:o 4.
SKOGS H U S H Å L L NIN G.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Areal vid
Afverkningsbelopp utfördt i
Särskilde slag af skogar m. m.
periodens
slut.
Tunnland.
År.
Qvantitet.
Kub.fot.
Penninge-
värde.
R:dr R:mt.
Anmärkningar.
Kongl. Majit oell Kronan tillhörige och till Dess disposition indragne
5,177
1856
1857
1858
1859
1860
80,500
68,000
59,625
74,510
75,095
3,842
2,989
2,903
2,797
2,891
Boställens, kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers (en del)
13,802
1856
152,780
7,635
Som arealen af flere bostiillsskogar
1857
152,780
7,635
utaf innehafvarne sjelfve ej är känd, hafva
1858
152,780
7,635
tillförlitliga upplysningar derom icke kun-
1859
152,780
7,635
nat vinnas, hvarföre några uppgifter om
1860
152,780
7,635
sådana skogar uti denna tabell icke ingå,
Häradsallmänningar
Sockneallmänningar \
F,keplanteringar 1
Mullbärsplanteringar ) Se berättelsens text.
37,529
1856
1857
1858
1859
1860
269,584
238,254
237,643
228,344
232,044
13,475
11,910
11,880
11,415
11,600
utan äro af de i tabellen under rubriken:
Boställens, kyrkors m. m. upptagna 13,802
tunnland skog tillhörige:
II. K. H. Prins Gustafs
Folkskola  519 tunnland,
Upsala Centralhospital ... 803 »
Upsala Akademi
12,480 »
Summa 13,802 tunnland.
Andra skogsplanteringar 1
Flygsandsfält /
32
Upsala län.
Tab. ]V:o 5.
DÖDADE ROFDJUR.
Tab. N:o 5.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
År.
Björnar.
Vargar.
Lodjur.
Jerf var.
Räfvar.
Mårdar,
Hill rar
Uttrar.
Skjälar.
Örnar.
Hökar,
Ugglor
Falkar
och
Belopp af
utbetald
och Her-  meliner.
och Ufvar.
Glador.
belöning.
1856
_
5
8
_
458
_
6
R:dr.
2,093
öre.
04
1857
—
9
8
—
482
—
—
—
3
1
—
2,295
0G
1858
—
12
11
—
468
—
—
—
—
10
—
2,295
09
1859
—
13
8
-
472
—
—
—
1
10
—
2,180
75
18G0
—
7
8
—
614
—
—
—
—
15
—
2,545
04
Summa 1856—1860
—
46
43
—
2,494
—
—
—
4
42
—
11,408
98
Anmärkning: Af le i clemia tabell upptagna 46 vargar
liro 39 gamla och 7 ungar, samt af upptagne 2,494 räfvar 2,267 gamla och 227 ungar.
Till Tab. N:o G af ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR har Landshöfdinge-Embetet ej erhållit tillfredsställande
uppgifter.
Upsala län. Tab. N:o 7. 33
Tab. X:o 7.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
2. | 3. | 4. | 5. | 6. | 7. | 8. | 2. 1 3. j 4. ] 5. [ 6. | 7.
• I 9.
Ar 1860.
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Ä landsbygden.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Ofver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
I städerna.
P. CD
era pt*
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
9. 1011 12. 13. 14.
10. 11! 12.1 15.
Handtverkerier.
Ä landsbygden.
Deras bi-
O
ö
g
träden af
CD
"-i
P
cr u>
P
?•»
PS
>-*
O)
CD
to:
J2,.
CD P
0<}
cn
B
P-1 05
S 1-5
P c-
CD
oq
£»
CD P
P
w
I städerna.
Deras biträden
af
CD P
e-t
-
Bagare
Bleckslagare
Bokbindare
Boktryckerier
Bryggare
Brännerier
Bundtmakare
Färgerier
Garfverier
Gelbgjutare
Gjuteri
Glasmästare
Grufvor
Guldsmeder
Gördelmakare
Handskmakare
Hattmakare
Hofslagare
Hyrkuskar
Instrument- oell Apparat-tillverkning
Jernbruk
Kakelfabrik och Kakelugnsmakare
Kalkugnar
Kammakare
Karduansmakare
Klensmeder
Kopparslagare
Masugnar
Murare
Mur- och Byggmästare
Mälare
Nålfabrik
Pappersbruk
Perukmakare
Plåtslagare
Sadelmakare
Salpetersjuderier
Sejlare
Skomakare
Skräddare
Slagtare
Snickare
Sockerbagare
Strumpväfvare
Stålugnar •
Svarfvare
Sämskmakare
Tegelbruk
Tenngjutare
Tröskverksbyggare
Tunnbindare
Urmakare
Vagnmakare
Valk
Ättiksfabrik
Summa
14
1
5
1
10
11
6
11
73
1
10
3
373
310
18
75
44
110
25
lil
4
3
6
13
23
16
19
39
18
34
14
3
18
1 1
11164
11169
18
65
59
9 2
12 19
66 14 1,033 18
132 34
34 32 2
137 7 24
25 2 2 22 412 130
15
54
1
9
4
15
11
179
152
7
36
248 206 257 24 493
Landsh.-Emb. uti Upsala län und. ber. för åren 1856—1860.
5
34 Tabb. N:is 8 och 9. Upsala län.
Tab. Xso 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856- 1860.
1.
2-
3.
4.
5.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Längd
i mil:
Kostnader
o
p:
Antal hästar, utgångne till
af h
slag ai
stående
af ine
med sk
tioner
sedde
ffl Öj ®
^ CO p.
< ^ « C5
af om
eller 1
ligt fc
rade i
för fulländade
nya vägar
för förbättrade
vägar
cs.
^ re
»-1 3*
Kungs-
Gästgif-  veri-, håll-  och
reserv-
varje
? mot-  vägar.
lelade,
jutssta-
för-
vägar.
a o Sr
^ D-o 2:
Pilt» 3
09 £T<poq
s
. 1 <9
B
P^
ö 3 ~
« 3 S
p
3 ^
CD CC
P
re 2 o
© 3
O P
P
3
Ar.
och
krono-
Vid periodens slut.
Under perioden.
re P
2-lg
3
2- £•
t-* 5T
e. i i
c
P
skjuts.
Allmänna landsvägar
Häradsvägar
Socknevägar
Gästgifverier i städer
D:o med införd skjuts-entreprenad
5 5
7J56 7
•'-'TFTf
Q7 2 9
46Mt
R
TT
1j7tj
R:dr
48,750
R:mt.
3,300
18
8
2
22
1856
1857
1858
1859
18G0
854
841
565
738
1,467
42,528
38,172
23,531
22,502
23,598
Tab. N:o 9.
SJÖFART och HANDEL ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
S j ö f
art.
Gross-
handlare.
Minut-
handlare.
Han
d 1 a
n d e.
Fartyg och båtar, begagnade till
Idkande
både gross-  och minut-  handel.
Enligt § 3
mom. 1 af
Handels-  Ordningen.
Qvinnor,
enligt 4 §
Handels-  Ordningen.
Med in-  och ut-  ländska
varor.
Med
landt-
manna-
varor.
Med egna
tillverk-  ningar.
inrikes sjöfart.
utrikes sjöfart.
Antal.
>
e
P~
t-i
p:
re
P
Besätt-
ning.
>
3_
sl
t-*
p:
re
P
Besätt-
ning.
hrj
3
CO
cr
O:
3
Cu
re
7
tö
re
re"
3
5’
09
a
3
o-1
O:
3
Oj
re
7
t»
re
re"
5’
qq
a
3
cr1
O:
3
Oj
re
td
re
re*
3.
5"
crq
a
n
CT
O:
3
Oj
re
td
,g-t-
*re*
o
3*
crq
a
c
o-
O:
3
P-<
re
*rt
td
re
re’
3.
5"
OQ
a
c
co
cr
O:
O-
re
7
td
re
ere"
3_
5"
09
a
3
CO
cr
O:
3
o.
re
*7
tö
re’
2.
09
a
CO
cr
O:
3
Qj
re
a
re
re*
5"
09
CO
re
73
73
P
re
2?.
O:
O*
t?
X
rr
re
73
P
-t
re
d?.
O:
g
Landsbygden
30
544,4 8
26
16
_
35
9
Upsala och Enköping .
9
175,37
9
18
—
—
—
—
-
—
107
90
—
—
i
3
21
Summa
39
719,85
35
34
—
—
—
107
90
—
—
i
3
21
—
35
9
—
—
—
Upsala län. Tabb. Näs 10 och 11. 35
Tal». N:o 10.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER Å LANDET, TOMTER och JORDAR I STÄDERNA m. m. ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Ä landsbygden. j
I städ
erna.
Hemman och lägenheter
Hemman.
Antal
Uppskatt-  ningsvärde
sista året.
E:dr R:mt.
Tomter, jor-
Tomter.
Jordar.
Uppskattningsvärde
Mantal.
w
cr
P
P
Cu
*-j
dar och lä-
Antal
p
qq
cr
S- cz>
cd sr
B
S
K
sista året. R:dr Rmt. |
natur enligt nya jorde-  boksordningen.
O
p-
h.
O:
ro
Pj
o. c
re pr1
E" 0
r1 b
<J9
0
s
&
0
*-*
O
CO
B
OQ
O
p:
CTQ
CO
p_
genheter af
alla slag, i
er
cr
•<!
Crq
Crq
p
O
cr
CD
cr
*<
crq
CD
crq
B 0
Q
s ^
Ba CO
p B
b. g
*o* *
CD
3
3
P
P
Af
hus och
Af
jordar.
Summa.
R:dr Ernt.
ro
O-
P
P-J
ro
ro
hvarje stad.
crq
Pj
CD
Tunnland.
Bi
tomter.
Krono.
Under allmän disposition.
Kungsgårdar
Säterier
Hemman
Boställen
Jordlägenheter
18*
34»
144»
293§1
m
31 &
118»
240»
6
20
168
280
292
103
81
219,050
195.310
584.190
1,615,720
75,440
Upsala
Enköping....
501
180
43
10
2,110
709
380
812
499
668
2,989
2,189
401
m
4,678,605
499,044
454,275
147,439
5,132,880
646,483
Under enskild disposition.
Säterier
Hemman
Jordlägenheter
8J
87»
8
70*
3
137
80
5
497
56,000
441,620
102,460:
S:a
588.,*
487»
614
372
108
578
3,289,790
Skatte.
1 Boställen
Säterier
Hemman
Jordlägenheter
4f
131*
1.646}|
2J
U4H
1,400*
4
66
3,434
679
399
281
21,410
962,550]
7,545,490
128,220
S:a
1,782*
1,517*
3,504
679
399
281
8,657,670
Frälse.
Boställen
Säterier
Rå- och Rörshemman
Hemman
Jordlägenheter
li
303»
57*
1.54**
1+
284»
45|
1,223»
2
195
51
2,994
1,135
245
303
8,110!
2,954,020;
255,250
7,254,800
147,170
S:a
1.903,*
1,555»
3,242
1,135 245
30310,619,350
Summa
4,27381
3,560»
7,360; 2,186 752 1,162 22,566,810
681
53
2,819 1.192
1,167 5,17857|
5,177,649
601,714
3779 363
Tab. M:o 11.
LAGA SKIFTEN m. m. ÅREN 1856-1860.
1.
2.
3.
4.
5. |
6-
7.
8.
9- 1
10. |
11.
År.
Sökta
skiftens
antal.
Fastställda sk
i f t e n.
Arfvoden
till landt-  mätare och
gode män
för laga
skiften.
R:dr R:mt.
Hela be-  räknade
utgifts-  ersättningenJ
R:dr R:mt.
Antal.
Skiftade mantal.
Skiftade egor.
Oförmed-
lade.
Förmedlade.
Inrösningsjord.
Afrösnings-
jord.
Åker.
Äng.
Odlings-
mark.
1856
51
19
_
43,12
2,553
1,664
123
3,089
17,959
65,402
1857
30
26
79,25
4,763
2,082
653
4,459
27,284.
144,434
1858
27
52
198,31
10,135
4,581
630
17,225
89,213
268,794
1859
26
34
84,50
4,371
2.027
295
6,036
40,332
125,177
1860
17
20
67,oo
3,640
2,105
211
6,237
32,201
99,834
Summa 1856 —1860
151
151
472,18
25,462
12.459
1,912
37.046
206,989
703,641
36 Tabb. Niis 12 och 13. Upsala län.
Tab. ]Vso 12.
SPARBANKER.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
| 10.
11.
12.
13.
14.
Sparbankernas namn vid perio-  dens slut, jemte uppgift om
stiftelseår.
>
o
SL
cd
W ET. ®
Ö_i — p"
tTcrq
£*>*-
Oj g,
3 <5 <D* O:
s " ^ ^
03 cr ^
P J2j cd -t
Af del
e g a r n e
CD
CT5
P
CD
5- B £
^i» r
2_,crq -i ?*.
• 5 3*
i Cfc;
insatt belopp. R:dr R:mt.
uttaget belopp. R:dr Runt.
Vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Upsala stads och läns, stiftad
år 1830
4,254
660,130
29,014
98,769
87,982
78.395
115,223
128,939
52,172
84,610
77,172
70,983
96,290
Enköpings stads, stiftad år 1835
665
101,723
8,347
15,593
16.995
13,790
15,792
16,932
7,065
5,070
13,433
14,503
16,188
Lagunda och Hagunda häraders
Sparbank och Pupillkassa,
stiftad år 1853
486
52,138
2,012
9,852
8,135
6,405
7,048
10,042
3,913
3,228
1,468
4,462
5,058
Söderfors sockens Sparbank, stif-  tad år 1824
138
22,364
158
1,757
3,438
1,902
978
1,753
1,454
2,331
2,508
1,634
1,859
Tierp sockens, stiftad år 1839
140
14,780
2,190
1,120
1,390
810
970
1,250
1.550
2,730
1,850
590
1,080
Summa
5,683
851,135
41,721
127,091
117,940
101,302
140,011
158,916
66,154
97,969
96,431
92.172
120,475
Tab. lV:o 13.
FATTIGVÅRDEN.
1.
2.
I
3.
4.
1 5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12
13.
14. j 15.
16.
s 17.
18.
19.
t 20.
21.
22.
23.
Ar.
Fattigvården
Antal fattighus.
Antal fattighjon, som erhållit
full försörjning.
Antal af fattig-  vården under-  stödde, som ej
fått full för-  sörjning.
F
a t t i g
v å r c
ens
j gemensam för hela
samhället.
delad på nedan-  stående antal rotar
eller kretsar.
Äldre perso-  ner vårdade
Barn,
vårdade
i och
utom
fattig-  hus.
Summa. ■
Summa
af båda
könen.
Inkomster. R:dr R:mt.
Samtlige
utgifter
i och
för fat-  tigför-  sörjning.
RidrRmt.
Afkastning
af egen-  dom, kol-  lekter
m. m.
Personliga
fattig-
vårds-
bidrag.
Värdet af
tillskott
efter hem-  mantal.
Ersättning
Summa
RdrRmt.
i fat-  tig-  hus.
på an-  nat sått.
af stats-  medel.
af annat
fattig-  vårds-  snm-  hälle.
m.
q-
m.
q-
ni.
q-
m.
q-
m.
q-
Sum-
ma.
1856
75
162
130
102
352 206
445
259J256J567
1,053
1,620
636
1
1,32511,961
34,768
14,278
21,797
159
906
71,908
67,910
1857
75
159
129
lil
318194
454
274270 579
1,042
1,621
613
1,307
1,920
33,642
13,543
22,164
223
905
70,477
67,222
1858
75
159
132
112
288195
464
287
273 594
1,025
1,619
574
1,258
1,832
37,188
12,337
21,139
211
685
71,560
71,752
1859
75
159
132
124
282 201
439
283
285 608
1,006
1,614
598
1,259
1,857
35,598
13,309
22,283
268
365
71,823
68,164
1860
75
168
131
115
325 201
433
288
265
604
1,023
1,627
584
1,232
1,816
37,355
13,087
21,384
262
515
72,603
71,277
STOCKHOLM, 1862. P. A. NOBSTEDT & SÖNER.
BIDRAG TILD
SVERIGES OFFICIELA STATISTIK.
«i Kongl. Majits Befallning shafvandes femårsberättelser. %
LANDSHÖFDINGE-EMBETETS
UTI
SÖDERMANLANDS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1§56-1§60.
1. Länets indelning oell natiirbeskaHenhet i alliiiänhct.
K.
TJödermanlands län, som innefattar hela provinsen Södermanland, med undantag af Sotholms, Svartlösa och
Oknebo härader, eller det så kallade Södertörn, som hörer till Stockholms län, gränsar i norr till Mälaren ocii
Westmanland, i öster till Stockholms län och Östersjön, i söder till Östergötland och Östersjön, samt i vester
till Nerike och Hjelmaren.
Länets areal, i afseende hvarå fullt tillförlitliga uppgifter ännu icke finnas att tillgå, beräknas dock i
allmänhet till ungefär 66 qvadratmil, deraf omkring 59 utgöras af land samt 7 af vattendrag.
Inom länet äro belägna sex städer med egen jurisdiktion, nemligen: Nyköping, Strengnäs, Thorshälla,
Eskilstuna, Mariefred och Trosa, samt en köping, Malmköping, som i judicielt hänseende lyder under Willåttinge
Häradsrätt. Det är vidare indeladt i fyra fögderier, af hvilka det första omfattar Jönåkers, Rönö och
Hölebo härader, det andra Oppunda och Willåttinge, det tredje Öster- och Yester-Rekarne samt det fjerde
Akers, Daga och Selebo härader. Hvartdera häradet utgör ett länsmansdistrikt, med undantag af Oppunda
härad, som är fördeladt på frenne länsmansdistrikter.
I afseende å lagskipningen är länet indeladt i tvenne domsagor, nemligen Konungadömet, omfattande
lörsta och andra, samt Lifgedinget, omfattande tredje och fjerde fögderierna.
I kyrkligt hänseende tillhör länet Strengnäs stift och indelas uti 90 kyrkosocknar och 59 pastorater, fördelade
på 10 prosterier, som dock icke öfverallt sammanfalla med länsindelningen.
Så väl i judicielt som administratift hänseende förekomma åtskilliga oregelbundenheter, hvilka från äldre
tider ännu qvarstå, så att nemligen:
° °
hela Ärja socken samt delar af Akers och Strengnäs socknar, ehuru belägna inom Akers härad, lyda
under Selebo häradsrätt;
Landshö/dinge-Embelels uti Södermanlands län imd. ber. för åren 1856—1860. 1
2
Södermanlands län.
Indelning och naturbeskaffenhet.
några mantal af Gryts socken i Daga härad höra både i judicielt och kameralt hänseende till Willåttinge
härad;
några hemman inom Öfver-Enhörna socken höra med sin kyrkliga förvaltning till Ytter-Enhörna och tvertom;
i-dels mantal i Dunkers socken jemte några torp höra i kyrkligt hänseende till Arila socken och i judicielt
till Öster-Rekarne härad;
af Hyltinge socken hör f-dels mantal i kyrkligt hänseende till Gryts socken och i judicielt till Daga
häradsrätt;
af Westra Wingåker är \ hemman beläget inom Askers socken och härad af Orebro län;
Bärbo socken, belägen inom Jönåkers härad, är annex till Råby församling, belägen inom Rönö härad;
Wrena socken, belägen inom Oppunda härad, utgör annex till Halla församling af Jönåkers härad; och att
af Klosters och Fors sammanslagna församlingar, hvilka med Eskilstuna stad utgöra gemensamt pastorat,
är den förstnämnda belägen inom Öster-Rekarne och Fors inom Vester-Rekarne härad.
Länet företer i öfrigt en rik och särdeles vacker omvexling af, till en stor del skogbeväxta, höjder,
bördiga dalar samt större och mindre sjöar. Den från Nerike, vid Hjelmarens södra strand inkommande, 2
till 300 fot höga bergås, som i ostlig och nordvestlig rigtning genomlöper länet till Södertörn, utgör begränsningen
emellan Hjelmarens och Mälarens, å ena, samt Östersjöns vattensystemer, å andra sidan. Mot norr
utskjuter den några breda och skogiga förgreningar, af hvilka den betydligaste, eller Kjula-åsen, skiljer de
o ..
största, till denna del af länet hörande vattendrag, Akers- och Arla-åarne, som utfalla den förra i Mälaren
och den senare i Hjelmaren. Öster- och Vester-Rekarne härader, belägna på vestra sidan af Kjula-ås, men
på hvar sin sida om Eskilstuna å, genom hvilken Hjelmaren utfaller i Mälaren, äro hufvudsakligen en stenbunden
slätt, som likväl genomskäres af mindre utgreningar så väl från nämnde ås som från den för länets
o.
vattendrag bestämmande jordhöjden. Akers och Selebo härader, belägna öster från Kjula-ås, omvexla med
dalar, skogsbackar oell åsar inåt landet, mera branta berg mot Mälaren samt större och mindre bergåsar vid
södra gränsen, men kunna likväl, enär bergen endast på få ställen uppnå 300 fots höjd, i allmänhet räknas
till slättland.
Från södra sidan af förstnämnde vattendelare utgå äfven flera, mera och mindre betydliga förgreningar,
åtskiljande otaliga dalgångar och sjöar, de senare till en del af ganska betydlig utsträckning och synnerligen
oregelbundne. En af dessa förgreningar, hvilken följer Trosa-ån genom Daga härad och sedermera utgör
gränsen emellan Rönö och Hulebo härader, fortlöper till hafvet, men de mera vestliga armarne, som genomstryka
Oppunda och Willåttinge härader, stanna emot Nyköpings-åns vidtutgrenade vattendrag. Söder och
sydvest om dessa framlöper den mera betydliga och storartade Kolmårds-åsen, som skiljer detta läns dalgångar
från Linköpings läns nordliga, mot B råviken sluttande, dalsträckningar.
Till denna del af länet hörer, jemte Daga härad, hela Konungadömets domsaga, deraf Oppunda härad,
som är beläget mot gränsen af Nerike, har betydliga slätter och temligen vidsträckta, men föga kuperade
skogstrakter. Willåttinge deremot, likasom Rönö och Kölebo härader, jemte det till Lifgedingets domsaga
hörande Daga härad, äro, särdeles det förstnämnda, mera kuperade, och Jönåkers härad äger i de söder belägna
Björkviks, Kila och Tunabergs socknar samt en del af Lunda och Stigtomta socknar rik skogstillgång,
roed mera och mindre kuperade trakter, men den återstående delen af detta härad är öfvervägande slättland.
Af ofvannämnde hufvudsakliga utlopp för länets många sjöar, är Nyköpingsån det betydligaste, hvars
flodområde, ett bland de större i riket, upptager en areal af 24 qvadratmil, eller ungefärligen f af hela länet.
o _
A slättbygden, äfvensom de skogsrikare socknarnes äldre slätter, är den rådand & jordmånen stark och
bördig lera, dock förekommer den inom Oppunda härad samt vissa delar af Mälarebygden mera och mindre
uppblandad med sand. I de egentliga skogstrakterna deremot är skogslera, lättjord och mojord öfvervägande,
likväl ej utan omvexling med bättre lera.
Södermanlands län.
Folkmängd. Folklynne.
3
2. Innevånare.
Enligt bilagde tabell N:o 1, utgjorde folkmängden enligt mantalslängden vid 1860 års slut å landet Tab. N:o
113,149, i städerna 12,381, eller tillsammans 125.530 personer.
Då folkmängden vid 1855 års slut, enligt då upprättade mantalslängder utgjorde: å landet 111,037,
i städerna 11,036 eller tillsammans 122,073 personer, har folkmängden följaktligen under ifrågavarande femårsperiod
ökats med 3,457 personer, eller 2,83 procent. Af denna tillökning belöper sig emellertid endast 2,112
på landet, men deremot 1,345 personer på städerna. Tillväxten på landet uppgår således endast till 1,90 proc.,
men i städerna till 12,09 proc. Vid jemförelse med förhållandet under föregående qvinqvennier till och med
1831 visar det sig, att folkökningen varit nära lika. Enligt hvad föregående underdåniga femårsberättelser
innehålla, har nemligen tillväxten af folkmängden utgjort: under tidskiftet 1831—1835 3,2 procent, 1836—1840
2,8 proc., 1840 - 1845 3,3 proc., 1845 —1850 1,22 proc.*), 1850 —1855 2,3 procent. Häraf vill det visserligen
synas, som under femårsperioden 1845—50 tillökningen varit betydligt mindre, än under föregående och efterföljande
perioder, men då någon antaglig förklaringsgrund till ett sådant förhållande icke förefinnes, saknar
det icke sannolikhet att, på sätt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti sin underdåniga berättelse för åren
1848 - 1850 jemväl antydt, folkmängden vid 1845 års slut blifvit, genom något misstag, för högt uppgifven.
Enligt den af Statistiska Central-Byrån i sin underdåniga berättelse, Andra afdelningen sidan 9, intagna
öfversigt af procentiska folkmängdstillväxten från och med 1816 till och med 1855, har nativitetsöfverskottet,
hvad detta län beträffar, för hvarje qvinqvennium varit efter procentberäkning betydligt större än den verkliga
folktillökningen, ett förhållande, som, enär några utvandringar till främmande länder icke under tiden
ägt rum, uppenbarligen häntyder på öfvervägande afflyttningar till andra orter inom riket. Att hufvudstaden
årligen från länet erhåller ett ganska betydligt antal tjenstefolk är en gammal erfarenhet, men äfven den omständighet,
att ägare af större egendomar fortfarande lägga under eget bruk allt flera hemman, sorn förut
varit brukade af åboer, men hvilka, dä tillfället att få arrendera jord sålunda minskas, på andra orter söka
sitt uppehälle, torde i någon mån förklara nyssberörde förhållande.
Vid jemförelse emellan folkmängden och länets areal, som efter afdrag af vattenytan beräknats till 59
qvadratmil, visar sig, att länet i medeltal är befolkadt med endast 2,127 personer på qvadratmilen, ett medeltal,
som visserligen är dubbelt större, än medeltalet för hela riket, men likväl betydligt understiger den
relativa befolkningen i åtskilliga andra län, såsom Malmöhus,'Blekinge samt Göteborgs och Bohus län.
Folklynnet företer, såsom uti nästföregående underdåniga berättelse blifvit omförmäldt, icke någon provinsial
egenhet, dock utmärker sig ännu befolkningen i Ostra och Westra Wingåkers samt österåkers socknar
för särskilda seder och bruk, hvilka likväl så småningom lyckats komma i förgätenhet, äfvensom genom egna
klädedrägter, hvilka äfven hufvudsakligen af ekonomiska skäl alltmera afläggas. Den förmedlande karakter,
som utmärker Södermanlands allmoge, gör honom till lynnet godmodig och förklarar hans obenägenhet för
rättegångar. Af Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministerns Embetsberättelse för åren 1857 och 1858 visar
sig, att antalet civila tvistemål, som vid domstolarne gjorts anhängige, fortfarande varit i detta län, i förhållande
till folkmängden, lägre än i något annat. Af antalet tvistemål, som vid domstolarne inom länet varit
anhängige, belöpte sig år 1857 ett på 291 personer och är 1858 ett på 290 personer, då deremot för hela
riket förhållandet visade sig vara år 1857 ett på 86 personer och år 1858 ett på 77. Vid jemförelse med
de län, som med Södermanlands äga ungefärligen lika stor folkmängd, visar sig, att af alla instämda tvistemål kom
år 1857: år 1858:
i Södermanlands län ett på  291 personer,
ett på 290 personer,
» Stockholms » » »
90 »
» » 99 »
*) Denna uppgift är hemtad ur Statistiska Central-Byråns underdåniga berättelse, Andra afdelningen sid. 9.
4
Södermanlands län.
Folkbildning. Sockenbibliothek. Missbruk af bränvin. Brottmål.
år 1857: år 1858:
i örebro län ett på  82 personer,
ett på 65 personer,
» Gefleborgs » » »
65 »
» » 48 »
» Kronobergs » » »
167 »
» » 157 »
» Hallands » » »
107 »
» » 92 »
» Blekinge » » »
68 »
» » 53 ».
Hvad folkbildningen beträffar, är det utan tvifvel svårt att under en så kort tidrymd, som fem år, bemärka
något väsentligt framåtskridande, men att densamma är stadd i ständig utveckling och går i jemnbredd
med bildningen inom andra orter i riket, lider intet tvifvel. Om de i hvarje socken sedan flera år tillbaka
inrättade folkskolor till en början icke förmådde utöfva det gagn, som med dem åsyftats, fordrar dock rättvisan
det erkännande, att dessa skolor i allmänhet med allt mera nit och värme omfattas, och att de således,
i den mån insigten om behofvet och nyttan af dessa undervisningsanstalter blir hos folket allmän, skola
allt bättre lyckas att uppnå sin bestämmelse. Att inom åtskilliga församlingar inrättats sockenbibliothek, som
äfven af allmogen anlitas, må här anföras såsom bevis på ett äfven hos denna folkklass vaknadt större kunskapsbegär.
Då bildning och sedlighet utan tvifvel stå i ett nära kausalförhållande till hvarandra, följer af det föregående,
att sedligheten hos folket äfven befinner sig i framåtskridande. Men så vidt sedligheten uppenbarar
sig i menniskornas yttre handlingar, kan det i vår tid med skäl sägas, att icke blott bildningen, utan äfven
en annan, af folkbildningen oberoende eller åtminstone icke direkt föranledd omständighet i det hänseendet
verkat särdeles fördeles fördelaktigt, om ock endast på ett negativt sätt. Det omåttliga bruket af rusgifvande
d7'ycker, som ännu för ett tiotal af år tillbaka var så allmänt och som icke blott underhöll en grof råhet i
allmänna lifvet, utan äfven var en orsak till grof brottslighet, har lyckligtvis på senare tider betydligen aftagit.
De lyckliga följderna deraf på samhällslefnaden visa sig äfven ständigt vid alla folksammankomster, som
i allmänhet numera, i motsats till förhållandet i förra tider, aflöpa i stillhet och lugn utan alla, den allmänna
ordningen störande, uppträden.
Det lyckliga förhållande, som förut är vordet omförmäldt i afseende å tvistemålens relativa antal, företer
sig äfven vid jemförelse emellan de för brott och förseelser anklagade och dömde personer, å ena, samt folkmängden
å andra sidan. Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministerns Embetsberättelser innehålla nemligen, att
O — O ’
1854: 1855: 1856: 1857: 1858:
i hela länet kom en sakfälld på  171 165 163 216 199 personer,
i hela riket » » » »  86 88 88 88 91 »
i Södermanlands län å landet »  362 395 433 426 674 »
i » »i städerna
28 24 22 36 25 »
Under det således brottsligheten bland befolkningen å landet under omförmälde fem år betydligen minskats,
synes den deremot i städerna vara i tilltagande. Då emellertid, enligt hvad nedanstående tabell utvisar,
de gröfre brottens antal så väl å landet som i städerna icke obetydligen nedgått, afser omförmälde tillökning
af sakfällde personers antal i städerna hufvudsakligen mindre förseelser och öfverträdelser af polisförfattningar.
För svårare, i allmänhet urbota brott, sakfällde personer utgjorde
på landet: _ i hela länet:
1854
57
95,
1855
37
92,
1856
47
81,
1857  :  20
46,
1858
21
45.
Södermanlands län. Skytteföreningar. Boningshus. Jordbruk. 5
Dessa siffror, hvilka äro betydligt lägre, än de sorn i senast afgifna underdåniga berättelse uppgifvas
för föregående år, häntyda på ett fortgående aftagande af brottsligheten.
Härmed öfverensstämma äfven uppgifterna om häktade personer, hvilkas antal betydligen nedgått emot
förhållandet under nästförutgående femårsperiod. De utgjorde nemligen år 1851: 416, 1852: 426, 1853: 371,
1854: 323, 1855: 272, 1856: 212, 1857: 179: 1858]: 173: 1859: 213, 1860: 177.
Utom tvenne inom länet, bildade jäyaregillen, hvilka några gånger hvarje år anställa målskjutningar, finnas
å landet inga föreningar till öfning i vapnens bruk; men deremot hafva här i staden och Eskilstuna bildat
sig skarpskyttekorpser, för hvilka Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnat Öfverbefälhafvare.
A flera af de större egendomarne finnas sedan äldre tider tillbaka icke blott boningshusen utan äfven
ladugårdsbyggnaderna uppförda af sten och äfven under de senare åren hafva på några ställen, företrädesvis
i Rekarnebygden, der skogstillgången är ringare, prydliga ladugårdshus blifvit byggde af gråsten. .1 öfrigt
begagnas till boningshus timrade byggnader, flertalet täckta med tegel, och äfven ladugårdarne äro vanligen
timrade; dock har på senaste tider någon större sparsamhet i timrets användande börjat göra sig gällande,
så att åtskilliga uthusbyggnader numera uppföras af korsvirke och bräder. Till taktäckningsämne å ladugårdshusen
begagnas allmännast halm.
3. Näringar.
o
A) och B) Jordbruk och Boskapsskötsel. Åkerbruket är fortfarande den af länets näringar, som frambringar
-de värderikaste alstren, lemnar sysselsättning och uppehälle åt det, största antalet personer och utgör
följaktligen den egentliga källan för länets fortgående förkofran. Det gamla tvåskiftesbruk et får alltmera gifva
vika för ett mer eller mindre genomfördt cirkulations- eller vexelbruk, hvilket å de större egendomarne numera
kan anses utgöra det rådande brukningssättet. Fodertillgången har härigenom utan tvifvel icke obetvd
o
O o Ö Ö *'
ligen ökats, och jordbrukaren söker alltmera att genom en ökad odling af artificiela foderväxter komma till
en bättre proportion emellan höafkastning och sädesproduktion. än under föregående tider varit förhållandet.
Ehuru till följd af cirkulations- och vexelhruket, som med hvarje år vinner i omfattning, samt betydliga
uppodlingar af mindre fruktbar jord, produktionen af vårsäd och företrädesvis hafre väsentligen ökats,
utgör dock ännu höstsädet icke blott den värdefullaste afkastningen af jorden, utan äfven till mängden den
betydligaste sädesskörden. Af höstsäd odlas hvete med mycken fördel och produktionen deraf kan med säkerhet
beräknas till 60,000 tunnor. Medelafkastningen af råg kan godt antagas till 250,000 tunnor, men af
vårsäd af alla slag knappast högre än till 150,000 tunnor. Af rotfrukter odlas företrädesvis potatis, deraf
skörden i medeltal torde kunna uppskattas till 200,000 tunnor, men äfven morötter och rofvor till icke obetydligt
belopp.
Utsädet på ett tunnland beräknas i medeltal till 20 kappar af hvete, 24 kappar af råg, 1 tunna korn,
1 tunna blandsäd, 11 tunna hafre, 28 kappar ärter och 7 tunnor potatis. Om man beräknar medelafkastningen
på tunnlandet till 8 tunnor af höstsäd, 6 tunnor af vårsäd, 30 tunnor af potatis, skulle efter ofvanantagna
sädesproduktion den jord, som användes till odling af spanmål och potatis, utgöra 70,416 tunnland,
hvartill ytterligare torde kunna läggas 1,000 tunnland för odling af andra rotfrukter, så att den odlade jorden
sålunda skulle uppgå till 71,416 tunnland, ungefärligen motsvarande 25 tunnland med säd och rotfrukter
besådd åker på hvarje af länets 3,324 mantal.
De bättre och ändamålsenligare redskap och maskiner, hvarmed omtanken och uppfinningsförmågan ständigt
riktar jordbruksnäringen, tillegna sig de förmögnare landtbrukarne inom länet hastigt och på flera af de
större egendomarne arbeta redan lokomobiler vid trösk-, qvarn- och sågverk. Tröskning med slagor torde
näppeligen numera hos någon verklig jordbrukare förekomma vid andra tillfällen, än då man vill använda
halmen till taktäckning.
6 Södermanlands län. Årsväxt. Sjösänkning. Boskapsskötsel. Hushållningssällskap.
Detta län är nog lyckligt, att sällan träffas af några svårare missväxter. Att en i allmänhet förmånlig
jordmån härtill i icke ringa mån bidrager, är otvifvelaktig^ men medgifvas måste äfven, att jordbruket inom
detta län redan uppnått en ståndpunkt, som gör det mindre beroende af missgynnande väderleksförhållanden.
Under den femårsperiod, som denna berättelse omfattar, har väl skörden ett år, 1859, utfallit under medelmåttan,
men lemnade dock äfven nyssnämnde år öfverskott utöfver provinsens eget behof.
Det i senast afgifna underdåniga berättelse oinförmälde företag, sorn åsyftade att genom sänkning af
Långhalsens, Hallbosjöns och Yngarens vattenytor vinna omkring 5,859 tunnland och 16 kappland till odling
tjenlig jord, har redan år 1857 blifvit fulländadt. Detta omfattande och till sina följder vigtiga arbete har
likväl medfört oberäknade kostnader till ganska betydligt belopp, härledande sig dels deraf, att arbetslönerna
och priset på materialier under tiden hastigt ökades med 50 procent, dels ock derifrån, att på flera ställen
förekommit arbeten, särdeles bergsprängningar, uppgående i kostnad till dubbla beloppet af det, som i den
fastställda arbetsplanen varit beräknadt. Den verkliga kostnaden kan likväl ännu icke uppgifvas, emedan åtskilliga
liqvider äro beroende på rättegång, och utbrytningen af jord från de hemman, som vunnit jord, men
hvilkas ägare eller innehafvare icke velat deltaga i sänkningskostnaden, ännu icke hunnit verkställas. Emellertid
anses vinsten af företaget lyckligtvis så betydlig, att den fullt uppväger alla kostnaderna.
Boskapsskötseln fortfar att af landtmannen omfattas med stigande omtanka och intresse. Saknaden af
statistiska uppgifter rörande beloppet af de ladugårdsprodukter, som från länet afsättas, gör det omöjligt att
ens approximativt beräkna ladugårdens afkastning, men om man besinnar, hvilken rikedom af viktualier landvägen
tillströmmar hufvudstaden från Södermanlandssidan, och derjemte tager i betraktande, huru de vidsträckta
kuster, som beröra Mälaren och Östersjön, större delen af året sjöledes utföra sina produkter, samt
slutligen, hvilken betydlig del häraf användes inom provinsen för en talrik och i allmänhet välmående befolknings
eget uppehälle, sä måste man finna grundadt skäl till den slutsats, att Södermanlands län utmärker sig
på ett ganska fördelaktigt sätt genom en högre drifven afkastning äfven af ladugårdens alster.
På sätt i föregående underdåniga berättelse är vordet omförmäldt, finnas kreatur af ren eller blandad
utländsk race endast på större egendomar till något större antal. Endast i den mån tillfälle kan beredas allmogen
att få sina afvelsdjur utan större kostnad korsade med racedjur, kan man ..vänta en förbättring af racen
hos allmogens husdjur. De flera beskällare af bättre beskaffenhet, som finnas å de större egendoinarne,
torde för sådant ändamål dertill sällan upplåtas. Inom Öster- och Vester-Rekarne härader har emellertid år
1859 bildat sig en förening, som har till syfte, att åstadkomma en förbättring af allmogens kreatur, och för
enahanda ändamål hafva, efter kontrakt emellan Kongl. Stamholländeri-Styrelsen och länets Hushållnings-Sällskap,
tvenne, kronan tillhörige, tjurar af Ayrshire-race blifvit stationerade inom Oppunda härad.
För befrämjandet af en förbättrad race af arbetshästar har sedan år 1850 en inom länet bildad Förening
verkat sålunda, att den inköpt hingstar af dels oblandad Norsk och dels s. k. Ottenby-race, och öfverlåta
dem åt enskilde personer emot en fixerad köpeskilling, som under vissa år amorteras, och förbindelse att
hålla dem tillgänglige till betäckning för ett bestämdt pris. Föreningens bemödande har ock krönts med den
framgång, att flera unghästar, fallne efter föreningens hingstar, blifvit vid Hushållnings-Sällskapets landtbruksmöten
prisbelönade. Afven från Strömsholms stuteri utskickas fortfarande några hingstar, som, stationerade
i olika trakter af länet, mycket begagnas äfven tili betäckning af allmogens stokreatur.
För landtbrukets och dit hörande näringars utveckling och förkofran verka i öfrigt länets Hushållningssällskap
och de i häraderna bildade 8 särskilda Hushållnings-gillena med lika mycket nit som framgång. Ge
nom
tillvågabringandet af nyttiga inrättningar, meddelandet af för jordbrukaren värderika upplysningar samt
utdelandet af belöningar för ådagalagd skicklighet i husslöjd ochj jordbruksarbeten samt för utmärktare husdjur,
hafva så väl sällskapet som gillena, hvar inom sin ort, förmått att ej blott framkalla ett lifligare intresse
Södermanlands län. Landtbruksskola. Skogshushållning. Skogvaktareskola.
7
för landtmannanäringar i allmänhet, utan äfven rigta uppmärksamheten på de förbättrade methoder, som vetenskapen
och erfarenheten uppdagat.
Under Hushållnings-Sällskapets inseende står Landtbruksskolan vid Wäderbrunn, hvilken läroanstalt underhålles
dels af dertill anslagne statsmedel, dels ock af räntan utaf, under Sällskapets förvaltning ställde, donationsmedel.
Denna inrättning har numera blifvit så till vida utvidgad, att 16 lärlingar af allmogens barn der
erhålla fri undervisning, som fortgår i tvenne år och är så inrättad, att 8 lärlingar årligen derifrån utgå.
Tillverkningen af redskap är numera obetydlig, sedan dylika tillverkningar kunna erhållas lika goda och äfven
billigare från de bruk och verkstäder, der åkerbruksredskap i större mängd förfärdigas.
Då de årligen upprättade markegångstaxorna kunna anses upptaga medelpriset å dagsverken och landtmannaprodukter,
har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansett obehöflig! att bär intaga dessa pris.
C) Skogshushållning, jemte D) Rofdjurs utödande. Skogshushållningen har, så vidt den afser enskilda
hemmans skogar, efter afgifvandet af senaste femårsberättelse icke väsentligen förändrats. Väl egnas deråt
fortfarande mera uppmärksamhet, och vid användandet af skogsprodukter iakttages större sparsamhet, i den
mån det stegrade priset å desamma ger åt skogarna ett ökadt värde; men om ock insigten om behofvet och
nyttan af en förbättrad och på beräkning af framtida återväxt grundad skogsvård blifvit något mera allmän,
har den dock hittills föga förmått visa sig verksam för införandet af en på sådane grunder fotad hushållningsmethod.
Deremot fortgår indelning till trakthuggning af sådane boställsskogar, som dertill lämpa sig,
och Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande tilltror sig fortfarande kunna vitsorda det förhållande, att boställsskogarne
i allmänhet vårdas bättre än de enskilda.
Inom länet finnas 3:ne kronoparker *) och 8 häradsalhnänningar, hvilka, med undantag af Daga härads
allmänning, hvilken är på häradets socknar fördelad, stå under jägeribetjeningens tillsyn och vård samt äro
dels indelade till trakthuggning, dels under arbete dertill, utom de trakter, som, beväxte med endast ungskog,
blifvit från all annan afverkning, än hjelpgallring, tills vidare eller på bestämd tid fridlyste.
Kronoparkerna stå naturligtvis under kronans omedelbara disposition, och den årliga afverkningen Tab. n:o
å dem under femårsperioden finnes angifven å bifogade tabell N:o 4, hvilken äfven utvisar det årliga afverkningsbeloppet
från häradsallmänningarne. Orsaken dertill, att afverkningen å de senare år 1860 så betydligt
öfverstiger de föregående årens, härleder sig derifrån, att huggning å Yester-Rekarne härads allmänning, som
förut varit ställd under förbud, nyssnämnde år ånyo börjats.
I det föregående har blifvit omförmäldt, att länets Hushållnings-Sällskap utöfvat en gagnande verksamhet
äfven genom tillvägabringandet af nyttiga inrättningar. En sådan anstalt är Skogvaktare-skolan vid Skogshall
i Arila socken, hvilken den 1 Oktober 1860 började sin verksamhet. Den underhålles dels med statsbidrag,
dels ock hufvudsakligast af årliga anslag från Hushållnings-Sällskapet. Skolans ändamål, enligt reglementet, är
att genom meddelande af nödiga kunskaper och erforderlig öfning, samt genom invänjande till lydnad, ordning
och redbarhet bilda praktiskt duglige skogvaktare. Med skolan är derjemte förenad en plantskola för uppdragande
af skogsträd och alla andra trädslag, som i orten kunna trifvas och med fördel odlas. För hvarje lärokurs,
som börjar hvarje år den 1 November och fortgår ett år, antagas, efter styrelsens pröfning, minst 4 och
högst 6 frilärlingar, tillhörande länet. Betalande lärlingar från detta och andra län emottagas äfven, så långt
lokalens utrymme medgifver, emot en afgift af 300 R:dr Runt för hvarje årskurs. De hittills utgångna lär
lingarne
hafva utan svårighet erhållit anställningar, och det finnes tillräcklig anledning att hoppas, att i den
mån skolans verksamhet hinner att fullständigare utvecklas, densamma skall på ett tillfredsställande sätt motsvara
sitt goda ändamål.
Sedan längre tid tillbaka har, till följd af derom länets innevånare emellan träffad öfverenskommelse,
utbetalts premier för dödandet, utom skallgång, af vargar och lodjur med 30 R:dr för varg och 20 R:dr för
*) liåbyheds kronopark har under femårsperioden tillkommit, jemlikt Kongl. Brefvet den 1 Maj 1858.
8 Södermanlands län. Rofdjur. Bergverk, bruk, fabriker och handtverk.
lodjur. Vid nytt sammanträde med länets innevånare den 26 Juli 1857, upplifvades den äldre öfverenskommelsen,
hvarjemte beslöts, att belöningar jemväl skulle utdelas med 3 R:dr för hvarje räf, som utom skallgång
fälldes under tiden från den 15 April till den 1 Oktober, samt med 50 öre för sådane roffoglar, som i
Jagtstadgan omförmälas.- Premierna förskjutas af jagtkassan som sedermera ersättes genom utdebitering på
hvarje socken, som i föreningen deltager. Beloppet af utbetalde sådane premier har utgjort: år 1856: 62 R:dr
13 öre, 1857: 263 R:dr n öre, 1858: 244 R:dr 50 öre, 1859: 756 R:dr, 1860: 954 R:dr, summa 2,280 R:dr 57 öre.
Sådane uppgifter, som enligt tabellerna N:o 5 och 6 i förslaget skulle lemnäs, är Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande för närvarande icke i tillfälle att meddela.
E) Bergs- och brukshandtering samt F) Fabriker, manufakturer och handtverk. Bergsrörelsen, hvilken för
länet ingalunda saknar betydenhet och vigt, har idkats med ungefärligen samma framgång, som under nästförutgående
femårsperiod.
Förhållandet i afseende å malmuppfordring och jernförädling åren 1855 och 1860 utvisar följande jemförelse:
1855: 1860:
Malmuppfordring  50,801 Sk®, 46,806 Sk® T.v.,
Tackjernsblåsning
21,347 », 25,000 » »,
Gjutgodstill verkning  14,368 », 4,595 » B. v.,
Stångjernssmide
12,014 », 18,180 » »,
Jernman ufaktursmide  3,870 », 8,265 » ».
Under ifrågavarande tidrymd hafva följande anläggningar af större betydenhet ägt rum, nemligen:
Tunafors valsverk i Klosters socken åren 1858 och 1859 anlagdt i stället för derstädes förut varande
stångjernsbruk, samt
det af Herr Direktör Munktell år 1860 med betydlig utsträckning anlagda jerngjuteriet Klosters ström.
Vid Tunabergs koppargrufva tillgodogöres fortfarande något garkoppar, som 1860 utgjorde endast 13
Sk® 7 L® 15 ®; hvarjemte samma år derstädes åstadkommits 18 Sk® kopparsmide.
Bruken, med undantag af de mindre, mot gränsen af Östergötland belägna, hvilka erhålla en del af
sitt bränmaterial derifrån, drifvas i öfrigt hufvudsakligen med egna skogstillgångar, och endast för tillverkning
af spik förekommer användning af stenkol.
Den egentliga fabriksrörelsen är icke utaf någon synnerlig betydenhet. Utom tre stycken pappersbruk
och ett krutbruk förekommer endast en inrättning, som sysselsätter ett större antal arbetare, nemligen det
nära härintill staden belägna Hargs bomullsspinneri med dertill hörande kemiska blekeri, hvars tillverkningsvärde
år 1860 uppgick till 543,520 R:dr, eller 85,163 R:dr 50 öre högre än år 1855.
Under förra femårsperioden minskades antalet handtverkerier, men deremot hade gerningsmännen och
deras arbetare vunnit en icke ringa tillökning. Förhållandet under förevarande femårsperiod är alldeles motsatt.
Om deremot handtverkare med verkstäder och gerningsmän med deras arbetare sammanräknas, visar
det sig vid jemförelse med uppgifterna för år 1855, att hela antalet af dem, som sysselsätta sig med handt.-  verksarbeten på landet, utgjorde år 1855: 953 personer och år 1860: 994 personer, så att handtverkspersonalen
under fern år således vunnit en tillökning af endast 41 personer.
Den närbelägna hufvudstaden är naturligen den hufvudsakligaste afsättningsorten för alla slag af tillverkningar,
men äfven till Norrköping, Örebro och Westerås afsättes deraf icke obetydligt. Då emellertid
rigtningen af transporten är i så väsentlig mån beroende af kommunikationsmedlens beskaffenhet, blir derutaf
en gifven följd, att rigtningen af redan under anläggning varande och framdeles ytterligare blifvande jernvägar
i det hänseendet kommer att utöfva ett afgörande inflytande.
Utom en på senare tid i Eskilstuna anlagd teknisk skola, linnas inom länet inga särskilda humanitetsoch
bildningsanstalter för arbetare. Väl åro vid de större bruken inrättade skolor, der bruksarbetares barn
Södermanlands län.
Binäringar.
Kommunikationsanstalter.
9
erhålla undervisning, men denna sträcker sig vanligen icke utöfver det kunskapsmått, sorn i de allmänna folkskolorna
inhemtas.
Endast en ringa del af befolkningen sysselsätter sig med binäringar. Dit kunna hufvudsakligen hänföras:
a) Fiske. Så väl för Trosa stad som befolkningen i skärgården utgör saltsjöfisket ett hufvudsakligt
näringsfång. De många vattendragen i länets inre delar erbjuda äfven rika tillfällen att idka fiske såsom binäring,
och i den mån intresset derför hinner framkalla en mera vårdande omtanka med hänseende till fiskets
utöfvande, skall deraf utan tvifvel kunna hemtas ganska stora fördelar;
b) Jagt, som icke skulle förtjena att bland binäringar upptagas, derest icke innevånarne i skärgården
af skäl- och sjöfogelsjagten hemtade någon biförtjenst. I öfrigt idkas jagten mindre med hänseende till den
nytta, villebrådet lemnar, än för det nöje. jägaren derigenom bereder sig;
c) Biskötsel, som på senare tider börjat ådraga sig större uppmärksamhet, men likväl ännu ganska obetydligt
idkas; samt
d) Handaslöjd, hvilken hufvudsakligen inskränker sig till förfärdigandet för eget behof af åkerbruksredskap
samt väfnader. Inom Westra Wingåkers och Österåkers socknar tillverkas ännu väfnader, företrädes
vis
vadmal, till afsalu.
Tabellen N:o 7 innehåller närmare redogörelse för de till förevarande titel hörande näringar. Tab. n:
4. Komiiiiimkationsaiistalter oell varubyten.
A) Landskommunikationer. Bifogade tabell N:o 8 redogör för längden och beskaffenheten af de all- Tai>. N:
männa vägarne inom länet. Det gäller i allmänhet om vägarne inom detta län, att de äro fasta och väl un
derhållna,
men flerstädes besvärade af svåra backar. Sedan 1858 hafva dock vidsträckta undersökningar,
som ännu till en del fortgå, företagits för uppgörande af plan och kostnadsförslag till utjemnande af sådane
vägar, som, med hänseende till den snart fullständigt färdiga jernvägen genom länet, kunna anses för den allmänna
rörelsen företrädesvis vara af vigt.
De vägarbeten, som under perioden blifvit fulländade, äro: omläggning af allmänna landsvägen emellan
Krokeks och Gefle gästgifvaregård, uppgående sammanlagdt till något öfver en mil och hvarför kostnaden
uppgått till 39,926 R:dr io öre; anläggning af en ny väg emellan hamnplatsen Oxelösund och Stjernholms säteri
samt omläggning af vägen deremellan och Nyköping, utgörande 1J mil, och hvilket arbete kostat 31,717
R:dr so öre; omläggning af landsväg för undvikande af de s. k. Watnmelbackarne emellan Ramsta och Flens
gästgifvaregårdar, derför kostnaden uppgått till 6,192 R:dr, samt omläggning af ett stycke sockenväg för en
kostnad af 1,146 R:dr, jemte några andra förbättringar af mindre beskaffenhet.
o
Åtskilliga broar ombyggas årligen, utan att några anteckningar deröfver blifvit förda, så att Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande är beröfvad möjlighet att meddela upplysning örn deras antal och kostnaden
för dessa arbeten. Här må dock anmärkas, att tvenne större broar, de s. k. Wrena och Täckhammars
broar, hvilka till följd af sjön Långhalsens sänkning måst ombyggas, blifvit af föreningen för denna sjösänkning,
till större delen utan någon kostnad för de brobyggnadsskyldige, helt och hållet ombyggde.
De uppgifter, som enligt tabellformuläret N:o 8 bordt meddelas, angående utgångne skjutshästar, är
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke i tillfälle att lemna för den femårsperiod, som nu är i fråga.
Antalet gästgifvaregårdar, inberäknade de i städerna, utgör emellertid 55 stycken.
Den för länet vigtigaste tilldragelse under ifrågavarande qvinqvennium är ovedersägligen Rikets Ständers
vid 1856 och 1857 årens riksdag fattade beslut, att vestra stambanan af statens jernvägar skulle från
hufvudstaden dragas genom det inre af Södermanland emot Katrineholm och derifrån fortgå genom Nerike
till Westergötland. Denna jernvägsbyggnad lider snart till sin fullbordan, och de ännu oberäkneliga följderna
Landshöfdinge-Embetels uti Södermanlands län und. ber. för åren 1856—1860. 2
10
Södermanlands län. Jernväg. Sjökommunikationer. Sjöfart och handel.
deraf på provinsens näringslif, dess utveckling och förkofran skola säkert visa sig hastigare, än man i allmänhet
väntar. Men den upplifvade och stegrade näringsfliten skall snart Anna rörelsen åter otillräcklig, derest
denna, genom jernvägen, sorn oemotståndligt drager all rörelse i sitt grannskap med sig, endast ledes i en
enda rigtning. Det skall derföre utan tvifvel snart finnas nödvändigt, att en jernbana, utlagd i endast en
rigtning, korsas af andra banor, på det industriens alster må lättare och hastigare kunna söka sin väg
till de orter, dit efterfrågan naturligen lockar dem. En sålunda underlättad möjlighet för varuutbyte utgör
ett nödvändigt vilkor för en lifligare handelsrörelse, som åter å sin sida är den mägtiga häfstången för näringarnes
förkofran och utveckling i någon högre grad. Ehuru, beklagligtvis, den tid måhända ännu icke kan
anses ligga nära, då korsande jernbanor, för så vidt de skola med statsmedel byggas eller understödjas, kunna
ifrågakomma att anläggas, anser Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande likväl icke olämpligt att, i en angelägenhet
af ifrågavarande vigtiga beskaffenhet, redan uti denna underdåniga berättelse, flista Eders Kongl.
Maj:ts nådiga uppmärksamhet på den stora fördel, som skulle beredas den allmänna rörelsen genom anläggandet
af en korsande jernbana från hamnplatsen Oxelösund genom midten af länet mot Arboga eller Westmanland.
Nämnde hamnplats, belägen lj mil härifrån staden, ligger nära hafsbandet och är derföre hela
året, med afbrott af vanligen endast 14 dagar, tillgänglig för navigation, men lemnar likväl fullt skydd mot
alla vindar och har tillräckligt djup med särdeles god ankarbotten. Vigten af denna hamnplats har först på
senare tider blifvit rätt insedd och föranledt anläggandet af väg dit, men sedermera har rörelsen, som detta
kommunikationsmedel gjort möjlig, varit i ständigt stigande. Dess belägenhet emellan Stockholm och Norrköping,
hvilka båda städer under en lång tid af året äro stängda från hafvet, gör den lämplig till uthamn
för dem båda, och sammanbunden med Arboga eller Westmanland, skulle den för dessa orter jemväl blifva
af oberäknelig nytta. Att fortsättningen af vestra stambanan från Katrineholm till Norrköping för den allmänna
rörelsen må vara af ännu större betydenhet, torde icke kunna bestridas, men hvad nyttan för detta
län särskildt beträffar, skall den omförmälda korsande banan säkert äga företräde.
PostbeJ'ordringen och kronobrefbäringen, i afseende hvarå några förändringar under femårsperioden icke
ägt rum, verkställes, den förra dels af dertill anslagne hemman och dels med gästgifvarskjuts eller ock efter
beting, och brefbäringen, der sådan kommer i fråga, af dertill indelade hemman, men inom Oppunda härad
emot betalning.
B) Sjökommunikationer.. Södermanlands län, såsom på trenne sidor omgifvet af segelbara vatten, har
således flera tillfällen till sjökommunikationer. Fraktfart idkas äfven så val på Östersjön som Mälaren. Utom
de ångbåtar, hvilka gå från Stockholm till Westerås, Arboga och Örebro, och hvilka anlöpa åtskilliga af länets
hamnar, funnos vid femårsperiodens slut fyra ångbåtar, hvilka underhöllo direkt kommunikation emellan
Stockholm och Nyköping samt emellan Stockholm och Thorshälla.
Sedan en postexpedition blifvit under den tid, denna berättelse omfattar, inrättad vid Björnlunda i Daga
härad, funnos vid periodens slut 7 postkontor och 3 postexpeditioner, äfvensom uti alla länets städer, med undantag
af Trosa och Thorshälla, telegrafstationer då voro inrättade.
N:o 9. C) Sjöfart och handel. I afseende å antal och beskaffenhet af befintlige fartyg och båtar samt antalet
personer, som hafva handel till lefnadsyrke, får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underdånigst åberopa
bilagde tabell N:o 9. Sjöfarten är i det hänseendet af ganska stort värde för länet, att den så betydligt underlättar
afsättningen af dess rika tillgångar, men såsom en särskild näringsgren för länets innevånare är den
af föga betydenhet. Tabellen rörande sjöfarten utvisar ock, att år 1860 funnos endast 34, landet tillhörige
båtar om tillsammans 495 lästers drägtighet, och att besättningen å dem utgjorde blott 56 man. Varutransporterne
ombesörjas också hufvudsakligast af ångbåtar.
Under ifrågavarande femårsperiod hafva endast 3:ne sjöskador veterligen timat å länets kuster och inre
farleder. Den 17 Oktober 1859 blef jakten Charlotte, om 19 lästers drägtighet, tillhörig Kofferdi-Kaptenen
Södermanlands län. Sjöskador. Bränvinshandel. Hemmantal. Skiftesverk. Statsbidrag.
11
Isak öberg och förd af Skepparen J. P. Petersson vid Oxviksholinarne påseglad af ångfartyget Louise med
den påföljd, att båten genast gick till botten, der den ännu qvarligger, men besättningen räddades. Under
periodens sista år strandade vid Oxelösund slupen Josephina från Norrköping och förd af Skepparen Johan
Alfred Hartzell samt lastad med tegel. Besättningen räddades, men fartyget och större delen af lasten gick
förlorad. Samma öde träffade under snötjocka en mindre, med tackjern lastad, segelbåt vid grannskapet af
Läppehamn i Hjelmaren. Fartyg och last befinna sig ännu i sjunket tillstånd, men besättningen räddade sig
i en mindre båt.
Handeln bedrifves dels uteslutande med landtmannavaror, dels ock af handlande i öppna salubodar med
alla slag af köpmannavaror. Antalet handelsbodar på landet, som 1855 utgjorde 29 stycken, harvid fernårsperidens
slut nedgått till 25. Flertalet af dessa äro belägna inom Oppunda härad, der större delen af befolkningen
har 4 å 5 mil till närmaste stad. Handeln med landtmannavaror är inom nämnde härad företrädesvis
liflig, och allmogen inom Westra Wingåkers socken drifver med sådane varor vidsträckt rörelse.
Utom i städerna höllos vid periodens slut en gång i månaden särskilda torgdagar å dertill anvisade platser
i Westra och Östra Wingåkers, Julita, Malms, Floda, Bettna och Björnlunda socknar.
De hufvudsakligaste afsättningsorterna utom länet äro Stockholm, Norrköping, Örebro, Arboga och der
ofvan belägna bergslag.
Vid femårsperiodens slut idkades å 3 ställen minuthandel med bränvin och å 17 ställen utskänkning
deraf. Flertalet af dessa försäljningsrättigheter tillhöra Oppunda härad, hvaremot inom Oster- och VesterRekarne
härader icke finnes någon minuthandel med eller utskänkning af bränvin.
5. Kameralförliållanden.
Under den tid, som förevarande berättelse afser, hafva 21 stycken qvarnverk, f-dels hemman och 3
stycken lägenheter blifvit skattlagde, med af Kongl. Kammar-Kollegium fastställd ränta, hvarjemte 23 lägenheter
och 13 stycken hemmansdelar om 2{|§-dels mantal blifvit skatteköpte, hvaremot 3 stycken qvarnar raserats.
Underdånigst bilagde tabell N:o 10 utvisar i öfrigt befintlige hemman till antal och beskaffenhet; Tab. N:o
äfvensom den lemnar upplysning om förhållandet med tomter och jordar i städerna.
I afseende å skiftesverket och dermed sammanhängande hemmansklyfning ar, förekommer under ifrå- Tab. n:o
gavarande tidskifte ingenting egentligen anmärkningsvärdt. Af tabellen N:o 11 inhemtas, att antalet fastställda
laga skiften endast obetydligt öfverstiger deras antal under nästföregående femårsperiod. Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes senaste femårsberättelse innehåller ingen uppgift om den skiftade jordarealen, men det
är sannolikt, att de tvenne sista femårsperioderna ej heller i det hänseendet förete någon väsentlig skiljaktighet.
Af statsmedel utbetalde utfiyttningsbidrag hafva under åren 1856 med 1860 utgjort tillsammans 14,696
R:dr 88 öre.
Det nu gällande formuläret för Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelse innehåller icke
något förslag till tabellarisk redogörelse för statsbidragen, och sådane uppgifter hafva derföre icke hit inkommit.
Skatterna till kronan hafva emellertid fortfarande, såsom förut, restfritt, ingått, så att vid redogörelserna
för kronouppbörden något belopp för landet ej behöft balanseras såsom beroende på pantförsäljning.
Enligt senast afgifna femårsberättelse utgjorde statsbidragen:
År 1850: 591,087 R:dr 12 sk., år. 1855: 656,962 R:dr 29 sk. 1 r:st. B:ko.
Under förevarande femårsperiod visar sig förhållandet i afseende å de till Ränteriet ingångne stats- Tab. Litt.
och riksgäldsmeael vara det å följande sida tab. Litt. A uppgifna.
För de kommunala utskylderna är Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i saknad af tillförlitliga
källor, icke nu i tillfälle att meddela någon tillfredsställande redogörelse, men förhållandet i det hänseendet
12
Södermanlands län.
Rotering. Skjuts. Vägunderhåll. Politi.
torde väsentligen komina att förändras, sedan de kommunalstyrelser, som nu börja att organiseras, hunnit
träda i verksamhet.
Rotering. Hela Södermanlands Regemente, jemte lil nummer af Lif-Regementets Grenadierkorps och
15 nummer af Lif-Regementets Husarkorps, äfvensom Södermanlands Andra Båtsmanskompani, bestående af
142 nummer, äro inom länet roterade. 547 rotar af Södermanlands Regemente rekrytera sedan längre tid
tillbaka efter skof, eller så att, utan afseende derå, hvarest vakansen inom skofvet uppstår, rotarne i en bestämd
ordning anskaffa och lega rekryt. Rotehållarne hafva emellertid för sin del öfverenskommit om en förändring
i detta legningssätt-, som framkallat en allmän klagan, men frågan är på Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning beroende. Inom öfriga delen af regementet anskaffar hvarje vakant rote sjelf sin soldat. Vid båtsmanskompaniet
leger äfven, vid inträffande vakans, denna rote sin båtsman, men erhåller till legan ett bestämdt
bidrag af öfriga rotar.
Skjutsningsbesvär har intill 1860 års utgång icke undergått någon väsentlig förändring. Hvad derom
uti föregående femårsberättelse blifvit yttradt, kan således anses hafva ägt tillämpning på den följande femårsperioden.
Med öppnandet af statens jernbana genom länet, kommer emellertid ett annat förhållande att inträda.
Att skjutsningen i sin helhet kommer att förminskas, synes visserligen sannolikt, men ännu säkrare
inträffar det förhållande, att en del orter, som förut till följd af sitt aflägsna läge från den allmänna rörelsen,
antingen varit från skjutsning befriade eller deraf endast obetydligt besvärats, derefter få vidkännas ett långt
svårare besvär i det hänseendet.
Vägunderhållet. Ehuru länet, särdeles den norra delen deraf, är genomkorsad af vägar i alla rigtningar,
kan dock väghållningsbesväret i allmänhet anses mindre än å andra orter betungande, en lycklig följd af
det förhållande, att vägarne sedan längre tid tillbaka erhållit en fasthet, som gör det årliga underhållet mindre
kostsamt.
6. Politi.
Utom de numera i hvarje församling inrättade folkskolor linnas å landet endast tvenne allmänna undervisningsanstalter,
nemligen landtbruksskolan vid Wäderbrunn och skogvaktareskolan vid Skogshall. I afseende
på folkskolans inflytande på folkbildningen i allmänhet och de nyssnämnda tillämpningsskolornas verksamhet,
får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande åberopa hvad härom förut i denna berättelse är vordet omförmäldt.
Arbets- och Förbättringsanstalten för barn har äfven under ifrågavarande femårsperiod utöfvat sin verksamhet
medelst utdelande af uppfostringshjelp åt fattiga barn, men i anledning af väckt fråga om fondens
användande till inrättande af ett arbetshus för länet, hafva länets innevånare vid sammanträde i Malmköping
den 23 Augusti 1858 beslutit, att inga ytterligare uppfostringsbidrag utöfver de då redan beviljade skulle
utbetalas, utan inrättningens inkomster tills vidare kapitaliseras och vidare beslut om deras användande framdeles
fattas.
Tab. Litt. A. Influtne Stats- och Riksgäldsmedel.
Statsmedel.
Bränvinstill-
verknings-
afgifter.
Riksgälds-
medel.
År 1856
283,227,40
130,946,78
63,555,23
» 1857
314,212,52
151,869,55
70,329,60
» 1858
297,110,53
145,167,69
67,280
» 1859
300,756,96
179,131,84
68,277,20
» 1860
292,499,90
173,156,72
74,261,49
Summa R:mt R:dr
1,487,807,31
780,272,58
343,703,52
Södermanlands län. Välgörenhets-, sjukvårds- och försäkringsanstalter m. m.
13
Fonden för nödlidande higsrnansenkor, bildad hufvudsakligen genom frivilliga bidrag från socknarne åren
1807 —17, samt till någon del äfven genom enskild gåfva af då varande Kronprinsen Carl Johan, användes
ursprungligen till understöd åt fattiga krigsrnansenkor, men efter förslag af Direktionen beslöto länets innevånare
vid sammanträde den 23 September 1859, att fonden derefter skulle, under benämning: "Krigsmanskassan
för Södermanlands län", användas till pensionering af afskedade, förtjente krigsmän inom länet, med
rättighet för Direktionen att, vid särdeles ömmande omständigheter, efter särdeles utmärkte krigsmän tilldela
äfven krigsmansenka pension. Pensionernas antal bestämdes tills vidare till 25 stycken att utgå med 12 R:dr
Runt hvardera; dock borde understöd fortfarande utgå till de enkor, hvilka dermed förut blifvit ihågkomne.
De offentliga sjukvårdsanstalterna för länet äro oförändrade desamma, som i senast afgifna femårsberättelse
upptagits, nemligen: 1. Lasarett och kurhus i Nyköping; 2. Lasarett och kurhus i Eskilstuna för denna
stad samt öster- och Vester-Rekarne härader och 3. Nyköpings hospital.
Utgifterna hafva uppgått till de i nedanstående tab. Litt. B utförde belopp. Tah- Li
Kurhusafgiften har utgått åren 1856 och 1857 med 6 skillingar banko, åren 1858 och 1859 med 20
öre oell år 1860 med 18 öre af hvarje mantalsskrifven person inom länet.
Någon annan förändring i afseende å Provinsialläkare-distrikten har under ifrågavarande tidrymd icke
ägt rum, än att Hölebo härad jemte Thorsåkers, Lästringe, Tystberga och Bälinge socknar i Rönö härad
skiljts från Nyköpings och Daga härads distrikt och fått sig anvisade särskild extra provinsialläkare med
station i Trosa.
Inom länet finnes en Läns-Djurläkare med lön af statsmedel och stationerad i Nyköping, samt fem af
kommunerna aflönade Veterinärläkare. I händelse af svårare smittosainrna sjukdomar bland husdjuren, är det
för läns-djurläkaren omöjligt att medhinna alla till hans befattning hörande åligganden.
Försäkringsanstalter. Länets brandstodsbolag, som länge varit i åtnjutande af stort förtroende, härunder
förevarande tidrymd vunnit en ytterligare, ganska betydlig utsträckning. Ansvarighetsbeloppet, som enligt
1855 års räkenskaper utgjorde 19,012,540 R:dr Runt, liar intill slutet af det räkenskapsår, som gick till ända
den 13 Mars 1861, vuxit till den betydliga summan af 41,705,515 R:dr Runt. De för brandskador och till
betäckande af förvaltningskostnaden utskrifne belopp hafva utgjort: år 1856: 3 öre, 1857: 3 öre, 1858: 2!öre,
1859: lOf öre och år 1860: 74 öre Runt på 100 R:dr ansvarighetsbelopp.
Med brandstodsbolaget var äfven under ifrågavarande tidrymd förenadt ett bolag till försäkring af hornboskap
mot lungröta, men allt sedan detta bolags bildande har, lyckligtvis, någon sådan sjukdom bland horn
boskapen
inom länet icke yppats.
Sockenmagasiner finnas i de flesta socknar och äga en ganska betydlig tillgång på spamnål, men på senare
tider hafva flera magasiner blifvit på det sätt upplöste, att spanmålen å offentlig auktion försålts och af
köpeskillingen bildats ett kapital, deraf räntan användes till samma ändamål, hvartill inkomsten af spanmålsmagasinet
förut disponerats.
Tab. Litt. B. Offentliga sjukvårdsanstalternas utgifter.
Vid Lasarettet
i Nyköping.
Vid Kurhuset
i Nyköping.
Vid Kurhuset
i Eskilstuna.
År 1856
B:ko Hulr
4,912: 42. 4.
1,878: 43. 6.
1,013: 17.
» 1857
» »
6,722: 15.
1,574: 22. 6.
931: 10. 8
» 1858
11,101,19
2,199,68
1,359,96
»> 1859
» »
8,638,46
2,225,05
1,379,37
» 1860
» »
6,031,59
2,315,47
1,324,37
Behållningen, som vid 1855 års slut utgjorde
3,805: 45. 5.
6,889: 17. 3.
1,802: 38. 2.
Uppgick vid 1860 i års utgång till
14,938,72
7,529,22
4,131,69
14
Södermanlands län.
Sparbanker. Fattigvård. Städerne: Nyköping.
Tab. V:o 12. Sparbanker finnas 8 stycken inom länet, nemligen Eskilstuna, Nyköpings och Trosa städers, Wingåkers
sockens, Forssjö bruks, Strengnäs stads, samt Oppunda och Willåttinge häraders. Af dessa har Oppunda härads
sparbank sig ålagdt såsom ett hufvudsakligt ändamål att emottaga och förvalta omyndige personers
kontanta tillgångar inom en viss begränsning. Bilagde tabell N:o 12 innehåller en summarisk redogörelse för
summan af insatte och uttagne belopp.
Tab \T:o 13. Fattigvården. Denna angelägenhet kräfver fortfarande både tid och omtanka hos dem, som inom försavnlingarne
hafva sig uppdraget att handhafva dit hörande ärenden. Genom ökad erfarenhet och vana vid
behandling af frågor utaf förevarande beskaffenhet liar förvaltningen emellertid vunnit alltmera stadga och
enhet. Klagan af fattighjon öfver sockennämnds åtgärder är ytterst sällsynt, och tvister fattigvårdssamhällen
emellan förekomma vanligen endast i de fall, då antingen någon person, för hvilken behof af fattigunderstöd
uppstått, lyckats att derförinnan längre tid och ofta under flera år uppehålla sig på särskilda orter, utan att
låta sig mantalsskrifvas, eller sådane förhållanden, som i 16 § af Kongl. Förordningen den 13 Juli 1853 omförmälas,
dertill föranleda. Ej sällan förspörjes den klagan, att fattigvårdstungan med hvarje år ökas, och
denna klagan torde hvad stadssamhällena beträffar icke alltid sakna befogenhet, men af den tabell, N:o 13,
som åtföljer denna berättelse, vill det synas, sorn någon anmärkningsvärd förändring, vare sig i afseende å
fattighjonens antal eller beloppet af fattigvårdens utgifter för hela länet, under ifrågavarande femårsperiod icke
o
ägt rum. Ar 1856 uppgingo fattighjonens antal till 1,950 och år 1860 till 1,986. Förstnämnde år utgjorde
summan af fattigvårdens utgifter 101,414 R:dr 77 öre och år 1860 100,097 R:dr 24 öre. Under det fattighjonens
antal således ökats med 36 personer, hafva utgifterna minskats med 1,317 R:dr 53 öre, så att då
hvarje fattighjon år 1856 kostade fattigvården i medeltal 52 R:dr i öre, uppgick denna kostnad år 1860 till
endast 49 R:dr 89 öre.
Städerna.
Nyköping är en bland mellersta Sveriges äldre städer, länets residens- och enda stapelstad, belägen vid
Nyköpings-åns utlopp i Byfjärden af Östersjön, 20 mil sjöväg, men endast lif mil landväg från Stockholm.
Ehuru staden, jemte vanliga stadsmannanäringar, sedan äldre tider tillbaka jemväl idkat fabriksrörelse, har
dock industrien hittills endast långsamt skridit framåt och ännu icke hunnit till någon högre grad af utveckling.
Folkmängdstabellen utvisar dock, att folkmängden sedan 1855 års slut, då den uppgick till 3,810 personer,
ökats under femårsperioden till 4,602 personer eller i det allra närmaste 21 procent, en tillökning,
som jemförd med föregående femårsperioden, är högst betydlig, och otvifvelaktig! häntyder på en tilltagande
industriel verksamhet. De till det gamla messingsbruket hörande betydliga verk och inrättningar, hvilka,
hufvudsakligen afsedda till jernproduktion och machinbyggnad, efter en längre tids hvila mot slutet af år
1855 åter upptogos och sedermera oafbrutet drifvits med ökad styrka, hafva i väsentlig mån vållat den hastiga
tillväxten i folkmängden och jemväl bidragit till uppväckande af en lifligare rörelse i andra stadsmannanäringar.
Den lifligare spanmålshandel, som sedan år 1854 härstädes började utveckla sig, har sedermera
tendigen bibehållit sig. Spanmålen afsättes hufvudsakligen till Norrmän, som härstädes företrädesvis hemta
sitt behof deraf i utbyte mot sill, hvarmed stadens köpmän drifva vidsträckt handel. Spanmålspriserne hafva
ock härstädes, till följd deraf, vanligen stått lika högt och stundom högre, än i Stockholm, och om detta
förhållande möjligen kan fortfara, torde staden, oaktadt sin aflägsenhet från jernbanan, kunna bibehålla en
lönande spanmålshandel.
Staden har 469 bebyggda och 97 obebyggda tomter, uppskattade till 2,297,550 R:dr, samt 438 tunnland
åker, 74 tunnland äng och 182 tunnland skog och betesmark, i värde ansedde till 245,280 R:dr.
Handel idkades år 1855 af 31 personer och år 1860 af 33 minuthandlande. Handeln bedrifves i öfrigt
nästan uteslutande på inrikes orter och Norge. Det grunda inloppet, der endast 10 fot djupgående fartygkunna
inkomma, försvårar sjöfarten, som derföre är jemförelsevis inskränkt. För uppmuddring af inloppet,
Södermanlands län.
i
Städerne: Nyköping.
15
som, till följd af bottnens lösa beskaffenhet, lätt igengrundas, uppbär staden fortfarande 600 R:dr R:mt årliligen
af statens medel, men betalar, jemlikt kontrakt, sorn 1871 tilländalöper, till ägaren af faktoriet 1,000
R:dr årligen, så vida lian under tiden genom muddring håller segelleden öppen till det bestämda djupet.
Stadens handelsflotta, utom ångbåtarne, utgjorde:
år 1840
8 fartyg af tillhopa 142 läster,
» 1850  10 » » 145 »,
» 1855
12 » » 372 »,
.. 1860  14 » » 388 ».
Förhållandet i afseende å stadens skeppsfart, utvisar följande tabell Litt. C. Häraf vill det synas, Tab. Litt.
som om stadens skeppsfart under den senaste femårsperioden varit i ständigt stigande.
Tulluppbörden, som 1855 vid stadens tullkammare utgjorde 4,030 R:dr 34 skillingar B:ko, uppgick år
1856 till 5,940 R:dr 81 öre, 1857 till 3,062 R:dr 41 öre, 1858 till 9,421 R:dr 49 öre, 1859 till 4,686 R:dr 29
öre och år 1860 till 16,959 R:dr 68 öre Runt.
Utförseln af spanmål, som under förra femårsperioden hastigt stigit till ett ovanligt belopp, har under
den tid, denna berättelse omfattar, visat sig betydligt fluktuerande. Den utgjorde nemligen år 1856: 12,452^
tunnor, 1857: 3,482 tunnor, 1858: 17,625 tunnor, 1859: 25,460 tunnor och år 1860: 9,476 tunnor.
Förestående uppgift företer det förhållande, att år 1859, det enda år under femårsperioden, då skörden
utfallit under medelmåttan, har utförseln af spanmål varit betydligast och äfven större, än under något år
Tab. Litt. C. Nyköpings sjöfart.
Ankomne
fartyg
frå
n
A f g å n
g 11 e
fartyg till
Inrikes orter.
Norge.
Andra utrikes
orter.
Inrikes orter.
Norge.
Andra utrikes
orter.
Ana
Läster.
Antal.
Läster.
Antal.
Läster.
Antal.
Läster.
Antal.
Läster.
Antal.
Läster.
År
n
1851 lastade
» olastade
55
18
| 1,770
15
384
1
92
36
28
| 1,440
•
1
14
25
384
8
413
»>
1852 lastade
» olastade
62
15
| 1,999
11
275
4
289
45
29
| 1,704
3
8
68
187
15
3
827
116
»
1853 lastade
» olastade
43
7
| 1,086
12
293
8
644
59
4
| 976
5
9
96
224
22
1
1,547
29
»
»
1854 lastade
» olastade
50
38
| 1,941
20
488
10
263
75
18
| 1,625
32
792
10
2
406
85
»
1855 lastade
» olastade
91
28
l 2,224
20
510
4
19
146
664
78
49
| 1,996
25
2
708
32
23
886
Summa
407
9,020
78
1,950
46
2,098
421
7,741
99
2,516
84
4,309
ir
1856 lastade —
» olastade
110
10
| 3,076,02
16
1
393,59
29,89
10
5
529,4 8
171,33
64
60
| 2,480,32
16
412,34
14
10
544,31
48,26
»
»
1857 lastade
» olastade
105
21
| 2,782,96
16
393,77
22
1,265,91
79
57
| 2,821,99
8
2
197,22
43,53
13
21
823,53
1,016,49
"
1858 lastade
» olastade
72
25
| 2,292,96
13
2
333,63
87,50
24
1
12,585,23
28,02
60
40
| 2,148,82
21
1
626,84
20,94
14
3
959,75
308,oi
»
»
1859 lastade
» olastade
71
31
| 2,530,22
18
694,41
18
2
1,221,92
71,46
36
55
j 2,428,u
18
1
592,93
22,81
9
5
779,76
378,20
»
1860 lastade
» olastade
95
16
| 2,450,71
19
624,42
19
1
1,473,47
46,91
35
74
| 2,745,16
13
1
352,24
33,94
21
13
1,421,73
951,12
Summa
556
13,132,87
85
2,557,21
102
17,393,73
560
12,623,90
81
2,302,7 9
123
7,231,16
16
Södermanlands län.
Städerne: Nyköping, Strengnäs.
af föregående femårsperiod. En stor del af denna utskeppning har derföre sannolikt ägt rum under våren af
1858 års skörd, men den ofta ganska betydliga skilnaden i sädespriserna här i staden emot priserna i Norrköping
och Orebro m. fl. till länet gränsande orter, inverkar naturligen i ganska väsentlig mån på spanmålshandeln
i Nyköping.
Bruk och Fabriker. Enligt senast afgifna femårsberättelse funnos år 1855 i staden 20 stycken fabriker,
deraf 3 stycken för tillverkning af kläde, hvilka senare sysselsatte 158 personer; men år 1860 funnos endast
13 stycken fabriker, hvilka tillsammans icke lemnade arbete åt flere än 72 personer. Deremot sysselsattes vid
faktoriet redan vid nyssnämnde tid 640 personer, och skälig anledning förefinnes till den förhoppning, att
dess verksamhet kommer att ännu betydligen utvidgas. Den ofantliga arbetskraft, som finnes förvarad i Nyköpings-åns
starka vattenfall inom stadens område, jemte stadens fördelaktiga belägenhet vid strömmens utlopp
i Östersjön, utgöra en säker borgen för denna vackra anläggnings framtida bestånd och förkofran.
Handtverkerier. Den inkomna tabellen upptager icke mindre än 87 mästare, 68 gesäller, 87 lärlingar
och 25 andre arbetare samt 70 idkare till sjelfförsörjning. Då emellertid skilnaden emellan fabrik och handtverk
icke alltid med noggranhet iakttages, torde denna omständighet till en del kunna förklara det förhållande,
att det uppgifna antalet fabriker var större 1855 än år 1860, hvaremot handtverkeriernas antal synes
hafva mera än fördubblats.
Undervisningsverk Bland dem intager naturligtvis Elementarskolan främsta rummet och åtnjuter fortfarande
stort förtroende. Läroverkshuset har väl under ifrågavarande femårsperiod blifvit utvidgadt, men visar
sig ändå redan otillräckligt, så att staden nu beslutit uppföra en ytterligare byggnad, deruti, jemte gymnastikrum,
jemväl skola inrättas ytterligare några lärosalar. Lankasterskolan, gemensam för stadens båda församlingar,
har särskilda afdelningar, med nya och rymliga skolhusbyggnader för hvartdera könet.
Helsovården ombesörjes af 4 i staden bosatte Läkare, af hvilka likväl endast en aflönas af staden.
Fattigvården. Utgifterna för de fattiges vård och underhåll hafva under ifrågavarande tidrymd nära
tredubblats emot förhållandet 1855. Sistnämnde år uppgingo de nemligen till 2,350 R:dr 37 sk. 5 r:st. B:ko,
men redan påföljande år 1856 stego de till 9,899 R:dr J öre och utgjorde vid periodens slut ungefär ena
o
handa
summa eller 9,865 R:dr 64 öre. Ar 1860 erhöllo 76 personer full försörjning och 98 personer bidrag
till sitt uppehälle, hvilken fattignumerär må i förhållande till stadens folkmängd anses ganska betydlig.
Banker. Nyköpings Filialbank, hvilken år 1858 oktrojerades, har i staden sitt hufvudkontor, och Mälareprovinsernas
Enskilda Bank har fortfarande der ett afdelningskontor.
Strengnäs, en af rikets äldsta städer och belägen vid Mälaren, 8f-dels mil från Nyköping, samt 8f-dels
mil landväg, men 7 mil sjöväg från Stockholm, hade enligt 1855 års inantalslängder 1,349 innevånare, och
vid 1860 års slut 1,491 personer. De egentliga stadsmannanäringarne äro af jemförelsevis underordnad beskaffenhet,
men jordbruket deremot af något större värde. Staden har 184 bebyggda och 17 obebyggda tomter,
uppskattade till 471,090 R:dr, samt 447 tunnland åker, 375 tunnland äng och 2,866 tunnland skog- och
betesmark med ett sammanräknadt uppskattningsvärde af 91,380 R:dr Runt. Sin egentliga betydenhet hemtar
staden derifrån, att den är säte för stiftets Biskop och äger ett större fullständigt läroverk. Härjemte finnes
en för staden och Strengnäs landsförsamling gemensam folkskola och en år 1859 inrättad söndagsskola
för handtverkslärlingar.
Till sjöfartens befrämjande hafva under perioden en större lastbrygga för ångbåtar och en mindre för
seglande fartyg blifvit byggda. Då flera af de på Mälaren gående ångbåtar lägga till vid staden, hvarigenom
en daglig kommunikation med hufvudstaden sommartiden äger rum, finnes deruti en förklaringsgrund, hvarföre
antalet af stadens segelfartyg är så ringa.
Fattigvården, hvars utgifter år 1855 uppgifvits till 909 R:dr 12 sk. 5 r:st. B:ko, har år 1860 kostat 2,486
R:dr 12 öre Runt, en tillökning i fattigvårdstungan, som för detta samhälle ingalunda kan anses ringa.
Södermanlands län.
Städerne Eskilstuna, Thorshälla, Mariefred.
17
Sjukvården ombesörjes af en utaf staden aflönad Läkare.
Eskilstuna, fristad, belägen på ömse sidor om den efter staden uppkallade ån, f-dels mil från dess utlopp
i Mälaren, 81 mil från Nyköping och 111-dels mil från Stockholm, hade vid periodens slut 4,396 mantalsskrifne
personer, så att folkmängden sedan 1855 ökats med 287 personer. Orsaken till denna tillökning
lärer hufvudsakligen tillskrifvas öfvervägande inflyttningar, emedan dödligheten i förhållande till folkmängden
är ganska betydlig, föranledd dels af osunda bostäder, der flera arbetare sainmanhopas, dels ock från smidesarbetarnes
begifvenhet på starka drycker. Enligt stadens privilegier äro alla innevånare, som idka tillverkning
af smidesmanufaktur-arbeten eller handel dermed, befriade från erläggande af mantalspenningar, och denna
omständighet utgör förklaringsgrunden dertill, att af stadens hela befolkning 3,325 personer år 1860 upptagits
såsom från mantalspenningar frie.
Staden har 264 bebyggda och 38 obebyggda tomter, uppskattade till 905,776 R:dr, och 51 tunnland
åker, i värde upptagen till 7,650 R:dr R:mt.
Jern- och stalför ädling en utgör stadens förnämsta näringsgren och dermed sysselsättes företrädesvis handeln,
som dock äfven i öfrigt idkas med fördel, och tillförseln af landtmannavaror är icke obetydlig. Afsättningen
af smidesmanufaktur-arbeten har äfven den tid, denna berättelse omfattar, varit ganska fördelaktig.
Den mest framstående fabriken inom staden är Direktören och Riddaren Munktells mekaniska verkstad, som
o
år 1860 sysselsatte 112 arbetare och sedermera blifvit mycket utvidgad. Angmachiner af alla slag jemte
flera andra machiner tillverkas härstädes till fördel för jordbruket och näringarne.
Hösten 1860 öppnades den genom ett bolag med understöd af statsanslag till belopp af 150,000 R:dr
Ruut byggda kanal med slussar, hvarigenom både ångfartyg och seglande fartyg numera kunna komma fram
till staden, derinvid en stor och rymlig hamn blifvit på stadens bekostnad anlagd.
1 den Tekniska söndags- och aftonskola, som i September månad 1859 började sin nuvarande verksamhet,
meddelas af fem lärare undervisning i mathematik, teknologi, kemi, kemisk teknologi, linearritning, frihandsteckning,
modellering samt träsnideri, m. m. Läroanstalten synes motsvara sin bestämmelse och begagnas flitigt
af i staden varande arbetare.
Fattigvården anses vara särdeles betungande, men ehuru fattigpersonalen, som 1860 utgjorde 103 personer,
som åtnjöto full försörjning, och 76 personer, som erhöllo bidrag till sitt uppehälle, således var något
större, än understödstagarnes antal i Nyköping samma år, uppgingo likväl fattigvårdsutgifterna endast till
6,495 R:dr Runt, eller ungefärligen tvåtredjedelar af fattigvårdens kostnader i sistnämnde stad.
Sjukvården ombesörjes af tvenne i staden stationerade läkare, af hvilka den ena är provinsialläkare oell
den andre stads- och lasarettsläkare.
Thorshälla, äfven belägen vid Eskilstuna å i-dels mil från dess utlopp, 9|-dels mil från Nyköping samt
lii mil landväg och 12 mil sjöväg från Stockholm, hade vid periodens slut 806 innevånare, eller 123 personer
mera än 1855. Med 90 bebyggda och 13 obebyggda tomter har staden 655 tunnland åker och äng,
åsatte 9f-dels mantal, och jordbruket utgör här en väsentlig näring, hvaremot de egentliga stadsmannanäringarne
äro fortfarande ganska obetydliga. Fattigvårdens inkomster för sista året af femårsperioden äro upptagne
till 1,074 R:dr Runt, men för utgifterna leinnar tabellen ingen redogörelse. Sedan ortens provinsialläkare
flyttat till Eskilstuna, finnes i staden ingen läkare stationerad.
Mariefred, belägen vid Gripsholmsfjärden af Mälaren, 7f-dels mil från Nyköping, 7 mil landväg och 5
mil sjöväg från Stockholm, hade år 1855 en folkmängd af 621 personer och vid slutet af nu ifrågavarande
femårsperiod 651 innevånare, så att folkmängdstillökningen icke utgjort fullt 1 procent årligen. Staden har
76 bebyggda tomter och 1 obebyggd, uppskattade till 135,500 R:dr, samt 109£-dels tunnland åker, 201^-dels
tunnland äng och 2,110|-dels tunnland skog- och betesmark, hvilken jord tillsammans i värde upptagits till
Landshöfdinge-Embetets uti Södermanlands län und. ber. för åren 1856—1860. 3
18
Södermanlands län.
Staden Trosa och Malmköping.
79,700 R:dr R:rnt. Jordbruk jemte handeln utgöra äfven stadens hufvudnäringar, hvaremot handtverkerierna
fortfarande äro af ringa värde. Fattigförsörjningen, som 1855 erfordrade ett bidrag af 392 R:dr 35 sk. 10 r:st.
B:ko, har 1860 uppgått till en kostnad af 689 R:dr Runt. Läkarevården ombesörjes af särskildt aflönad läkare.
Trosa ligger vid Trosa-åns utlopp i hafvet, §-dels mil från stora landsvägen emellan Stockholm och Nyköping,
7f-dels mil från Stockholm och 6 mil från Nyköping. Staden, hvars befolkning 1860 uppgick till endast
435 personer, eller 33 innevånare mindre än 1855, har 114 bebyggda och 28 obebyggda tomter, 200
tunnland åker, 28 tunnland äng samt 405 tunnland skog- och betesmark, tillsammans motsvarande ett uppskattningsvärde
af 130,371 R:dr Runt. Jemte jordbruket utgör fisket i skärgården stadens hufvudsakliga
näringsgren. De för staden förnyade privilegier, som utfärdats å Nyköpings slott den 20 April 1610,
medgåfvo rättighet till fiske ”mellan Oxelösund och Telge”, men numera fiskas blott vid de närmare skären
söder och österut från staden, emot afgift till deras ägare, samt vid Oja och Landsort emot s. k.-fiskgäld till
Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena. Utom fiskhandeln idkas ock, blott föga betydlig, handel med spanmål,
viktualier, salt och specerier för staden och dess närmaste omgifning, samt lin och hampa för skärgårdsboerna.
Handtverkerierna äro i allmänhet af föga betydenhet, utom hvad angår förfärdigandet af fiskredskap, hvarmed
stadens fiskeri-idkare äro under vintermånaderna med särdeles förtroende anlitade äfven af strandboer
vid insjöarne i länets inre trakter. Ehuru den minsta af länets städer, är Trosa likväl den enda, som för sig
utgör särskild församling. Ortens provinsial-läkare är här stationerad.
Malmköping. Denna köping, som privilegierades 1785 såsom en frihandelsplats, utan band af llandelsregleinente
och Skråordningar, är anlagd på det till Södermanlands Regemente hörande 1 mantal rusthåll,
Malma, i Lilla Malma socken, och äger endast så stort jordområde, som erfordras till byggnadstomter och
några mindre kåltäppor. Belägen 5f-dels mil från Nyköping och 31-dels mil från Eskilstuna, ungefärligen i
midten af länet, drifver köpingen en icke obetydlig handel med den kringliggande landsbygden, och handtverksrörelsen
är jemförlig med den i länets mindre städer. En icke ringa fördel heintar köpingen deraf, att
nämnde Regemente har derinvid å Malma hed sin mötesplats. Ehuru utgörande en del af Lilla Malma socken,
har likväl köpingen särskild fattigvård. I ekonomi och polismål lyder köpingen omedelbart under Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, men i judicielt hänseende under Willåttinge häradsrätt. En af köpingen
sjelf aflönad Ordningsman ombesörjer köpingens ekonomi, men öfver ordningens iakttagande i öfrigt vakar
kronobetjeningen.
Nyköping i Landskansliet den 30 September 1862.
G. LAGERBJELKE.
Johan Lagerbjelke.
C. E. Varenius.
Södermanlands län. Tab. N:o 1. 19
Tab. JV:o 1.
FOLKMÄNGD.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
Enligt de mantalslängden, som upprättats vid slutet af
Den 31 December
enligt
motstående ar.
Utskrif-
husförhörslängderna.
Hela folkmängden af
Deraf frie från mantalspengar.
nings-
manskap.
Å landsbygden.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
1856
54,334
57,795
112,129
53,906
57,628
111,534
26,947
29,132
56,079
4,271
1857
53,974
57,360
111,334
54,080
57,288
111,368
28,224
29,783
58,007
4,334
1858
54,584
57,654
112,238
53,831
57,262
111,093
27,899
29,672
57,571
4,213
1859
55,019
58,147
113,166
53,979
57,235
111,214
27,906
29,495
57,401
4,177
1860
55,329
58,443
113,772
55,072
58,077
113,149
28,553
30,267
58,820
4,188
I städerna.
Nyköping 1856
1,886
2,215
4,101
1,790
2,178
3,968
740
878
1,618
184
1857
2,060
2,350
4,410
1,905
2,202
4,107
820
898
1,718
204
1858
2,066
2,339
4,405
2,149
2,359
4,508
871
995
1,866
241
1859
2,110
2,402
4,512
2,152
2,398
4,550
928
1,065
1,993
239
1860
2,263
2,531
4,794
2,186
2,416
4,602
933
995
1,928
201
Trosa 1856
188
261
449
205
264
469
77
118
195
23
1857
182
262
444
192
255
447
71
112
183
21
1858
188
255
443
183
269
452
60
122
182
16
1859
184
250
434
185
262
447
62
118
180
20
1860
189
256
445
185
250
435
56
109
165
23
Strengnäs 1856
587
864
1,451
569
858
1,427
214
346
560
39
1857
612
881
1,493
587
865
1,452
233
360
593
46
1858
613
891
1,504
583
878
1,461
239
375
614
44:
1859
585
866
1,451
567
843
1,410
225
363
588
41
1860
652
931
1,583
604
887
1,491
249
368
617
39
Mariefred 1856
263
368
631
275
348
623
99
116
215
27
1857
281
341
622
290
362
652
108
127
235
19
1858
294
349
643
275
342
617
101
138
239
22
1859
294
357
651
296
343
639
105
129
234
26
1860
297
366
663
296
355
651
98
132
230
30
Eskilstuna 1856
2,343
1,852
4,195
2,209
1,857
4,066
1,814
1,190
3,004
320
1857
2,378
1,885
4,263
2,363
1,834
4,197
1,899
1,169
3,068
350
1858
2,366
1,922
4,288
2,362
1,862
4,224
1,978
1,267
3,245
351
1859
2,412
2,018
4,430
2,374
1,884
4,258
1,963
1,254
3,217
334
1860
2,534
2,094
4,628
2,413
1,983
4,396
1,977
1,348
3,325
345
Thorshälla 1856
324
400
724
303
378
681
125
178
303
28
1857
352
405
757
338
405
743
139
180
319
39
1858
374
406
780
358
400
758
144
171
315
44
1859
374
422
796
388
414
802
147
175
322
43
1860
394
426
820
381
425
806
159
190
349
42
Summa för länets samtlige städer är 1860
6,329
6,604
12,933
6,065
6,316
12,381
. 3,472
3,142
6,614
680
Summa i hela länet år 1860
61,658
65,047
126,705
61,137
64,393
125,530
32,025
33,409
65,434
4,868
Till Tabb. N:is 2 och 3 om JORDBRUK och BOSKAPSSKÖTSEL, har Kongl. Maj:ts Befallninghafvande
ej lemnat andra uppgifter än de, som finnas i Berättelsens text.
20 Tab. N:o 4. Södermanlands län.
Tab. N:o 4.
SKOGSHUSHÅLLNING.
1.
2.
3.
.
4.
5.
Areal vid
A fverknings-belopp.
periodens
Särskilde slag af skogar m. m.
slut.
Belopp i
Tunnland.
Ar.
kubikfot.
penningevärde.
B:dr R:mt.
/ 1856
19,866
1,589
\ 1857
23,560
1,885
Kongl. Maj:t och Kronan tillhörige och till dess disposition indrague
983
/ 1858
30,053
2,404
1 1859
24,344
1,948
l 1860
24,936
1,995
1 1856
390,655
19,533
1857
395,429
19,771
Härads-allmänningar
32,360
/ 1858
377,176
18,859
J 1859
395,846
19,752
\ 1860
486,756
24,338
Till Tabb. N:is 5 och 6 om ROFDJUR och AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR har Konungens Befallningshafvande
ej varit i tillfälle att meddela några upplysningar.
Södermanlands län.
Tab. N:o 7.
21
Tab. X:o 7 A.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER
Å LANDSBYGDEN ÅR 1860.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Benämningarne å hvarje särskildt slag
i alfabetisk ordning.
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker
manu fak tur-inrättningar.
och
H
n d t
verl
ceri
e r.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och biträ-  den af alla slag.
Mästare.
Mästares biträden af
Gerningsmän.
Gerningsmäns
biträden.
1 Idkare till sjelf-  försörjning.
Enskilde, i
Bolag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
CT5
CO
P:
<6
lärlingar.
andra
arbetare.
m.
q-
m.
q-
Bagare
1
Blekeri
i
—
1
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Bomullsspinneri
i
—
1
37
52
1
16
—
—
—
—
—
—
Bryggerier
2
2
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
Brännerier
11
11
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
Byggmästare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Färgerier
6
5
1
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Garfverier
12
12
—
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Gerningsmän (ej specificerade)
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
265
119
—
Gevärsfaktori (Kronans)
1
—
—
79
—
21
—
—
—
—
—
—
Gjuteri
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Guldsmeder
—
—
—
—
—
—
—
2
1
—
—
—
—
Hjulfabrik
1
1
—
7
—
1
—
—
—
—
—
—
—
Jernbruk
8
7
1
167
—
25
—
—
—
—
—
—
—
Jerngrufvor
14
6
1
108
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kakelugns- och Lerkärlsfabrikör
4
4
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kakelugnsmakare
—
—
—
—
—
—
—
6
2
—
1
—
—
—
Kalkugnar
51
51
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kemiske Hartz- och Terpentinfabriker
2
2
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Klädesvalk
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kniphammare
2
1
1
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Koboltverk .-
1
—
1
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Koppargrufva
1
—
1
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kopparslagare
—
—
—
—
—
—
—
5
1
2
—
—
—
—
Kopparverk
1
—
1
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Krutbruk
1
1
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kupolugn
2
1
1
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Manufakturhammare
2
2
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
Marmorbrott
1
1
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Masugnar
8
6
1
168
—
9
6
—
—
—
_
—
—
—
Mekaniska verkstäder
2
1
1
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Messingsbruk
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Murare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
3
Målare
—
—
—
—
—
—
7
2
4
1
1
1
3
Pappersbruk
3
2
1
27
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
Puddlingsugnar
3
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Qvarnar
160
134
1
102
—
5
—
—
—
—
—
—
—
Sadelmakare
—
—
—
—
—
—
—
6
2
1
2
1
3
Skomakare
—
—
—
—
—
—
—
92
4
14
32
52
15
59
Skräddare
—
—
—
—
—
—
—
106
2
16
27
54
18
37
Sliphus
2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Smeder
—
—
—
—
—
—
—
32
4
8
21
15
8
24
Snickare
—
—
—
—
—
—
—
34
4
8
7
13
7
24
Spikhammare
4
1
2
9
—
—
—
—
—
—
*—
—
—
—
' Stamp
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Stjelpugnar
2
1
1
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Styckebruk
3
3
—
133
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Stålbruk
1
1
—
3
—
—
—
—
—
—
—
Stångjernsbruk
7
4
1
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Svarfvare
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
Sågar
131
118
1
20
—
—
—
—
—
—
—
—
Tegelbruk
54
51
—
86
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Urmakare
—
—
—
—
—
—
—
3
1
2
—
—
—
1
Vadmalsstampar
2
p
2
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Valsverk
2
2
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
514
442
19
1,193
52
66
22
295
22
56
91
408
168
158
22
Tab. N:o 7.
Södermanlands län.
Tab. A:o 1 B.
BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER
I STÄDERNE ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Benämningarne å hvarje särskildt slag i
alfabetisk ordning.
Br
uk, fabriker och
inrättnin
m a n u f a k t
gar.
u r-
Handtverk
erie r.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och biträ-  den af alla slag.
Mästare.
Mästares biträden af
Idkare till sjelf-  försörjning.
H
3
ut
fil
n>
Bolag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
CD
W
£•
CD
lärlingar.
andra
arbetare.
m.
q-
m.
q-
Bagare
—
—
—
—
—
—
7
3
3
—
n
»
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
2
»
6
»
Strengnäs
1
1
—
—
7
»
1
1
—
—
—
Bleckslagare
Nyköping
1
3
2
—
—
Bokbindare
4
1
1
—
—
»
—
—
—
—
—
—
—
2
—
2
—
—
»
1
2
2
—
—
Boktryckare
»
1
1
3
—
—
Borstbindare
1
»
1
Bruk *)
u
1
—
605
—
35
—
—
—
—
—
—
Bryggare
—
—
—
—
_
—
—
6
—
—
8
4
»
7
Bränneri
i
1
—
12
—
Bundtmakare
»
1
1
1
—
—
Byggmästare
—
—
—
-
—
—
—
6
—
—
—
»
—
—
—
—
—
—
—
1
—
■
—
—
»
Cigarrfabrik
i
1
Färgerier och Färgare
2
2
—
4
—
» » »
1
1
—
3
» » »
1
1
—
2
—
1
—
—
—
—
—
—
» » »
3
3
—
11
i
» » »
4
6
6
8
—
» » »
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
Garfver ier och Garfvare
3
3
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
» » »
5
5
—
19
» » »
7
9
6
6
—
» » »
2
2
—
—
—
» » »
—
—
—
—
—
—
—
5
2
3
—
—
» » »
1
1
-
—
-
Gelbgjutare
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
^ i i
3
»
2
»
3
»
1
1
2
—
—
»
2
2
1
1
—
*) Omfattande Benstamp, Gjuteri, Faktori
Klädesvalk, Knappnåls-
och Ljusstaksfabriker, Messingsbruk, Mjölqvarn, Skeppsvarf, Stångjernshammare, Sågqvarn
och Valsverk.
Södermanlands län. Tab. N:o 7. 23
Fortsättning af Tab. M:o 7 B.
BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER
I STÄDERNE ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Benäinningarne å hvarje särskildt slag
alfabetisk ordning.
Bruk, fa
briker och
inrättnin
manufaktur-
gar.
Handtverk
erier
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och biträ-  den af alla slag.
Mästare.
Mästares biträden af
Idkare till sjelf-  försörjning.
Enskilde.
Bolag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
gesäller.
lärlingar.
andra
arbetare.
m.
q-
in.
q-
Guldslagare
—
—
—
—
—
—
—
i
i
i
—
—
Guldsmeder
i
i
2
—
—
:
i
i
—
—
—
»
i
»
2
2
3
1
—
Handskmakare
1
—
—
»
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
Hattmakare
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
Hattsömmerska
1
Hofslagare
2
2
11
-
—
Jern- och Metallfabrik
»
!
1
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
Kakelugnsmakare
»
2
7
7
2
—
»
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
3
3
4
—
—
»
1
—
3
—
1
»
—
—
—
—
—
2
3
1
—
—
»
3
7
5
1
—
K arn fabrik och Kammakare
1
1
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
» » »
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
Kardfabrik
1
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—-
—
Klädes- och Korderojsfabriker
»
3
2
1
34
6
4
4
—
—
—
—
—
Kopparslagare
»
4
3
6
—
—
»
2
—
1
—
—
»
2
2
3
—
—
»
—
—
—
—
—
—
2
—
5
—
—
»
—
—
—
—
—
—
1
—
2
—
—
»
2
2
4
2
—
Krit- och Bresiljefabrik
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
Körsnär
—
1
1
1
—
—
Läderfabrik
»
1
1
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
Mekaniska verkstäder
2
2
—
112
—
—
—
—
—
—
—
Messings- och Metallfabrik
1
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
Murare
1
—
—
—
—
»
—
—
—
3
»
2
—
—
—
3
»
1
—
1
1
1
Målare
5
3
4
—
4
»
1
—
—
—
—
»
2
1
1
—
2
»
3
1
4
—
2
»
1
—
2
—
—
»
5
3
8
—-
—
24 Tab. N:o 7. Södermanlands län.
Fortsättning af Tab. JV:o 7 B.
BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER
I STÄDERNE ÅR 1860.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Benämningarne å hvarje särskildt slag i alfabetisk ordning.
Bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
5. m
cg &
P §
C"
Ägare.
a
Mästare, arbetare och biträdeD
af alla slag.
Ofver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
10.
11.
12.
13.
Handt verkerier.
Mästares biträden af
=• T
Nålmakare  Thorshälla
Repslagare  Nyköping
”
Eskilstuna
Sadelmakare
Nyköping
*
Trosa
"
Mariefred
“
Strengnäs
“
Eskilstuna
Skomakare
Nyköping
»
Trosa
»
Mariefred
”
Strengnäs
"
Thorshälla
" • -  Eskilstuna
Skräddare  Nyköping
»  ~  Trosa
»
Mariefred
»
Strengnäs
»
Thorshälla
>>
Eskilstuna
Slagtare  Nyköping
*
Mariefred
*  v  Strengnäs
»
Eskilstuna
Smides- och Plåtfahrik  Nyköping
Smidesfabrikör och Smeder
Thorshälla
» » »
Trosa
» » »
Mariefred
» » »
Strengnäs
» » »
Eskilstuna
Snickare  Nyköping
»
Trosa
*
Mariefred
»
Strengnäs
»
Eskilstuna
Sockerbagare  Nyköping
»
Eskilstuna
Sotare  »
Svarfvare  Nyköping
»
Eskilstuna
Sämskmakare
»
Tapetserare  Nyköping
Tenngjutare  »
Tobaksfabrik  Eskilstuna
Tunnbindare  Nyköping
»
Mariefred
Urfabriker och Urmakare
Nyköping
» » »
Mariefred
» » »
Strengnäs
» » >>
Eskilstuna
Vaddfabrik  Nyköping
Vagnmakare  »
>'
Mariefred
»
Eskilstuna
Ättiksbryggeri  »
Ättiksfabrik  Mariefred
Summa
4
58
3
2
169
4
1
2
2
14
2
5
7
1
14
8
1
5
1
3
1
182
1
3
7
1
4
12
8
14
12
3
5
4
3
6
1
8
1
365
5
2
13
1
2
1
52 37
909
41
345
406 354
609
379 178
»
Södermanlands län. Tabb. Niis 8 och 9. 25
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856—1860.
Tab. lV:o 8.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Länge
i mil
Kostnaden för
SI
£»:
CO
Antal hästar, utgångne till
af indelade
med skjuts-  stationer
försedde
vägar
af fullända-
af oinlagde
fulländade nya
förbättrade
^ CD
Gästgif-  veri-, håll-  och reserv-  skjuts.
Särskilda slag af vägar.
slag af
de och af-
och betyd-  ligt för-  bättrade
vägar.
vägar
vägar
lernas ant
1860.
Kungs- och
motstående
vägar
synade nya
vägar
af stats-  medel.
af kom-  munernes
af stats-  medel.
af kom-  munernes
År.
krono-
skjuts.
vid periodens slut.
under perioden.
medel.
medel.
Allmänna landsvägar
98AV
iWA
1
3,862,50
2,329,50
29,850
10,076,10
49
1856
Häradsvägar
26«
16tV
1+
21,000
11,717,50
—
1857
Socknevägar
6i m
8R
tWtJV
1,146
—
1858
I städer
—
—
6
1859
Med införd skjutsentreprenad
9
1860
Summa
ISö.sA
mm
1
24,862,50
15,193
29,850
10,076,10
55
Anmärkningar:
1. Uppgift angående vägar saknas för städerna Nyköping, Trosa, Eskilstuna och Thorshälla.
2. Uppgiften i afseende å de gästgifvaregårdar, der skjutsningen är ställd på entreprenad, afser förhållandet vid 1860 års slut, äfvensom gästgifvaregårdarnes
antal, hvilket vid femårsperiodens början utgjorde 56 stycken, genom Wreta gästgifvaregårds indragning, vid periodens slut nedgått till 55.
Tab. \:o 9.
SJÖFART och HANDEL, ÅR 1860.
i.'
2.
3.
4.
5.
6.
7- 1
8. |
9.
10.
11.
12.!
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23. |
24.
S
j
ö i
a
r t.
H a
n
d
e 1.
Fartyg och båtar begagnade
Gross-
Minut-
H
n
d
a
n d
e
till inrikes sjöfart.
till utrikes sjöfart.
Handlare.
Handlare.
idkande
enl. § 3
mom. 1 af
Handels-  Ordn.
qvinnor
enl. g 4
Handels-  Ordn.
med in-  och ut-  ländska
varor.
med
med egna
t-i
Besätt-
ning.
tH
Besätt-
ning.
Antal.
och minut-  handel.
manna-
varor.
tillverk-
ningar.
Antal.
35:
co
CD
2L
r
Skeppare.
Sjöfolk.
Antal.
os:
CO
CD
et-
et
Skeppare.
Sjöfolk.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
jHusbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Landsbygden..
34
495,64
35
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
co
CM
23
—
—
—
—
Malmköping
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
10
8
—
—
—
—
Städerna
19
288,30
21
2
6
319,66
6
11
—
—
76
87
—
—
3
5
15
Summa
53
783,94
56
23
6
319,66
6
11
—
—
76
87
—
—
3
5
18
1
33
31
—
—
—
—
Landshöfdinge-Embelets uti Södermanlands län und. ber. för åren 1856—1860.
4
Tab. N:o 10.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER Å LANDET, TOMTER och JORDAR I STÄDERNA m. m. ÅR 1860.
bO
OS
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7-
8.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Ä landsbyg
i e n.
I s t ä
der
n a.
Hemman.
Antal
Tomter, jordar och
Tomter.
Jordar.
Uppskattningsvärde sista året.
Hemman oell lägenheter af
P
ö
Uppskatt-
cr
5- co
K
R:dr Runt.
alla slag, efter olika natur,
vid periodens slut och enligt
nya jordeboks-ordningen.
tö
cr
ningsvärde
sista året.
R:dr R:mt.
lägenheter af alla
slag, sista året
| i hvarje stad.
t»!
3
OQ
1 ö
O
sr g»
g
*4
O:
g
cd
OJ e
2. 2T
” S.
a
o
S
o
PT
cT
CTq
p:
crq
CD
ts
c
CD
CT
Crq
crq
CL,
CD
O
cr
CD
cr
crq
pr
CD
j-s
crq
3 o
.3 &
EL co
: » 5
s B
i
i o'“
3
3
P
t=s
Af
hus och
Af
Summa.
R:drR:mt.
CT>
&
OO
CD_
CD
CL,
CD
Tunnland.
d.
*
tomter.
Krouo-Egeudomar.
Under allmän disposition:
Kungs- och Kungsladugårdar
66?
63?
12
30
20
—
320,918
Nvköping
469
97
438
74
182
694
8?
2,297,550
245,280
2,542,830
Säterier
1
i
1
—
—
—
3,060
1 Trosa
114
28
200
28
405
633
5?
130,371
Hemman
Boställen
41*
219|
42??
180*
54
290
286
208
81
88
51
68
280,947
910,314
| Strengnäs
184
17
447
375
2,866
3,688
14?
471,090
91,380
562,470
Under enskild disposition:
1 Mariefred
76?
1
109?
201*
2,110|
2,421*
4?
135,500
79,700
215,200
Säterier
11
i
1
—
—
16,360
Eskilstuna
264
38
51
—
—
51
—
905,776
7,650
913,426
Hemman
18??
13*%
33
26
116
101
79,137
1 Thorshälla
90
13
356*
299%
—
655??
Summa
348/,r
300,%?
391
550
305
220
1,610,736
Summa
1.197?
194
1,602*
977?
5.563?
8,142] ?
33?
3,809,916
424,010
4,364.297
Skatte-Egeudomar.
Säterier
40
36?
29
54
15
270,195
Malmköping
62
14
13?
—
—
*
—
49,076
49,076
Hemman
1,542/,%
1 1QQ 34ft 3
J-,.Lö02-rff¥TT
3,505
1,288
1,297
438
6,718,551
Boställen
1*
2 3
74
3
2
4
2
4,540
Summa
1,583*%
1.235??????
3,537
1,344
1,316
440
6.993,286
Erälse-Egeudomar.
Säterier och Ladugårdar....
403?
377*
199
517
75
5
2,878,285
1
Rå- och Rörshemman
205*
166*
199
355
115
4
922,307
Hemman
1,610/*
1,238???
2,444
1,793
897
281
7,376,813
Boställen *
5
5?
6
10
5
3
30,020
Summa
9 993S’1
1,788*
2,848
2.675j 1,092
293
11207,425
Summa Summarum
4455%?
3,324
6,776
4.569 2,713
953
19,811,447
Summa Summarum
1.259?
208
1.615] j|
977|
5,563?
8,156*
33?
3.85S.992
424,010
4,413,373
Anm. Uppgift å
Uppskattningsvärde saknas för Thorshälla.
Tab. N:o 10. Södermanlands län.
Södermanlands län. Tabb. Niis 11 och 12. 27
Tab. X:o 11.
LAGA SKIFTEN ÅREN 1856—1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6. | 7.
8.
9.
10.
11.
År.
Sökta
skiftens
antal.
F a s t s t
allda skiften.
Arfvoden
till landt-  mätare och
gode män
för laga
skiften.
R:dr R:mt.
Hela be-  räknade
utgifts-  ersättnin-  gen.
R:dr R;mt.
Antal.
Skiftade
mantal.
Skittade qvadratref.
Oförmed-
lade.
Förmedlade.
Inrösningsjord.
Afrösnings-
jord.
Aker.
Äng.
Odlings-
mark.
1856
39
17
31*
24A
6,328
6,335
560
8,640
6,151
21,187
1857
25
30
OC
'-7
38M
10,120
9,617
157
34,308
12,287
35,738
1858
34
17
22}
18*
5,979
4,955
1,942
14,859
8,329
19,429
1859
33
40
73*
60}
15,923
13.706
446
33,501
22,647
48.654
1860
31
45
72tSv
58;',
16,384
12,407
102
46,929
25,519
60,145
Summa 1856—1860
162
149
248f|
200}*
54.734
47,020
3,207
138.237
74,933
185,153
Anmärkningar:
1. I ll:te kolumnen äro äfven de
i den 10:de upptagna summor inräknade.
2. För en och annan förrättning har arfvodet icke kunnat på annat sätt bestämmas, än genom jemförelse med förrättningar af ungefärligen lika omfång.
3. Elfte kolumnens rubrik har icke tillåtit något bedömande, om från deri intagna belopp bordt afriiknas hvad Kronan i utflyttningabidrag bestått, hvarföre
sådan afräkning ej ägt rum.
Tab. N:o 12.
SPARBANKER,
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Sparbankens benäm-  ning och stiftelseår.
1 Antal delegare.
Hela kapital-  tillgången.
Öfverskott
eller besparing
öfver delegar-  nes andel.
Af del
g a r n
insatt belopp i R:dr Runt.
uttaget belopp i R:dr R:mt.
Vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Eskilstuna,
R.-dr
R:mt.
stiftad 1827
1,213
211,914,65
19,368,34
21,293,20
17.153,04
18,945,08
21,671
34,406,70
9,024,10
14,214,41
18,504,4 6
14,935,23
31,626,51
Nyköpings » 1832
2,867
415,798,7 7
27,365,52
58,750,88
51,470,81
55,600,58
68,365,98
66,259,94
76,438,56
78,764.65
88,321,88
51,029,68
65,879,58
Trosa » 1835
531
43,700,4 3
2,324,87
12,053,72
8,204,09
5,450,66
4,783,96
6,555,99
4,241,69
9,003,34
8,721,50
8,810,50
4,094,09
Wingåkers » 1836
291
47,949
2,808
6,258
2,666
4,772
6,228
4,603
4,116
4,463
4,346
3,216
4,920
Forssjö » 1839
304
61,076
12,794
13,680
13,342
4,953
7,038
6,836
6,408
16,465
13,723
8,994
Strengnäs » 1841
1,617
200,019,89
11,417,67
28,047,19
29,741,94
21,321,69
25,497,70
22,364,63
18,134,80
25,139,37
27,659,76
22,803,46
30,510,40
Oppunda » 1850
684
67,675
3,211
12,729
9,451
5,803
8,331
6,427
5,539
8,690
9,609
7,763
11,570
Willåttinge » 1854
634
45,462
1,107
10,290
5,589
5,730
10,099
10,789
1,252
3,393
4,123
5,041
6,906
Summa
8,141
1093,595,74
67.602,40
162.21599
137,955,88
130,965,01
149,929,64
158,444,20
125,582,15
150,075.7 7
177,750,60
127,321,87 164 500,58
28 Tab. N:o 13. Södermanlands län.
Tab. N:o 13.
F A T T I G V Å R D.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
Fattigvården
>
ö
p
p
ct-
£
Ul
Antal fattighjon, som erhållit full
försörjning.
Antal af fattig-  vården under-  stödde, som ej
fått full för-  sörjning.
F a t t i
g v å
r d e n
s
cn
cd
3
£ §
h cn
3 p
i" §
a
oC 3?
o.
n> n
&å.p.
Z 03 Ö
® •—* CD
£ *■* p*
Äldre personer,
vårdade
Barn,
vårdade
i och
utom
fattig-  hus.
Summa.
Sum-  ma af
håda
inkomster.
samtliga
utgifter i
och för fat-  tigförsörj-  ningen.
i fattig-  hus.
på annat
sätt.
SI
&
n 0
p5 hd
o- ?£ 2
Sj- » P=
CD
a 0 P--
P cn- CD
g «*-  w CD P
E 3 E-
Ersättning
Summa.
p
5
tr
p*
3 3 §
• JU w.
i-i po
M.
a.
M.
Q.
M.
Q.
M.
a.
nen.
M.
a.
S:a.
3 -S I'
3 g. p
• P.OQ
cn p
CD W
pj ct-
SLg-
CD"* P P^
R:dr.
K:dr.
R:dr.
Rrdr.
Rrdr.
Rrdr.
Rrdr.
l:sta Fögderiet....
30
4
128
60
174
72
115
69
64
201
353
554
203
360
563
7,377,51
2,425,32
13,876,85
122
113,50
23,915,18
25,231,75
2:dra d:o
15
18
35
57
170
62
81
68
62
187
313
500
326
577
903
6,545
2,788
16,778
22
26,133
28,574
3:dje d:0
17
4
24
30
107
28
57
48
45
106
209
315
105
205
310
6,501,89
1.537,44
8,312,73
180,96
16,533,02
16,514,37
4:de d:o
22
—
27
32
151
21
50
38
46
91
247
338
68
150
218
4,845,16
1,169,62
6,516 32
50
12.581,10
12,562,14
Nyköpings stad...
1
9
1
15
28
—
—
22
20
37
48
85
23
70
93
2,903,37
5,000
38
7,941,37
9,899,oi
Trosa d:o ...
1
—
1
—
7
—
—
—
1
—
8
8
5
8
13
230
44
820
1,094
1,248
r,. .. -i
r
12
Q
9
ii
28
37
1,294.72
1 170 28
467
2,937,50
2,436,50
Mariefreds d:o ...
—
—
1
4
6
—
1
5
6
11
1
6
7
401
297
698
772
Eskilstuna d:o ...
—
—
1
7
12
4
6
27
38
38
56
94
43
20
63
3,660
3,660
4,177
Thorshälla d:o ...
—
—
1
—
6
—
3
3
4
3
13
16
—
9
9
207
569
350
1,126
——■
Summa för 1856
86
35
220
212
673188
315
279
283
679
1,271
1,950:783
1,433| 2,216
30,305,65
18,660,66
46,653,90
199,50
799,4 6
96.619,17
101,414,7 7
Usta Fögderiet....
30
4
122
58
171
67
117
73
76
198
364
562
189
371
560
7,175,73
2,617,73
12,761,98
126
112,50
22,793,94
24,147,io
2:dra dro
15
18
35
51
173
63
78
71
63
185
314
499
294
596
890
8,138
2,686
19,101
15
45
29,985
27,736
8:dje d:0
17
4
23
35
104
27
64
52
44
114
212
326
95
206
301
5,845,71
1,596,32
8,310,12
15,752,15
16,200,29
4:de d:o
22
—
27
28
148
27
61
37
42
92
251
343
72
161
233
4,811,99
1,191
6,417,4 9
47
12,467,48
12,657,13
Nyköpings stad ...
1
9
1
10
19
—
—
19
23
29
42
71
19
62
81
2,873,91
5,250
8,123,91
7,876,61
Trosa d:o ...
1
—
1
1
8
—
—
—
1
1
9
10
3
4
7
561
44
749
1,354
1,235
Strengnäs d:o ...
—
—
1
8
10
1
3
4
6
13
19
32
9
42
51
899,59
1,340,50
38,75
2,278,84
3,007,75
Mariefreds d:o ...
—
—
1
3
8
—
—
—
—
3
8
11
1
5
6
817
369
1,186
760
11
93
v:
i
i 4-90
4827
Thorshälla d:o ...
—
—
1
—
8
—
6
3
4
3
18
21
—
7
7
193
610
270
1,073
Summa för 1857
56
35
213
212
671187
338
285 303,'684 1,312
1,996
711
1,477
2,188
31,315.93
20,200,55
47,609,59
188
196,25
99,510,32
98,446,88
Irsta Fögderiet....
30
12
126
54
171
67
127
70
72
191
370
561
190
361
551
7,152,14
2,691,34
11,863,95
195
99
22,001,43
22,770,19
2:dra d:o
15
18
35
52
169
65
74
75
67
192
310
502
290
561
851
6,553
2,713
15,477
10
24,753
25.083
3:dje d:o
17
4
23
33
104
28
60
42
42
103
206
309
84
195
279
5,761,82
1,775,81
8,087,27
15,624,90
15,530
4: de d:o
22
—
27
26
141
36
59
39
46
101
246
347
68
154
222
5.743,79
1,307,20
6,272,37
127
13,450,36
11,955,64
Nyköpings stad...
1
9
1
13
21
—
—
16
20
29
41
70
18
82
100
2,461,54
3,500
5,961,54
8,761,71
Trosa d:o ...
1
1
1
8
.—
1
1
9
10
3
7
10
330
42
645
1,017
1,192
Strengnäs d:o ...
—
—
1
7
11
1
3
5
8
13
22
35
5
29
34
1,932,85
1,378,39
3,50
3,314,74
3,410,85
Mariefreds d:o ...
—
—
1
3
6
.—
—
—
—
3
6
9
—
8
8
522
358
880
615
Eskilstuna d:o ...
—
1
6
20
3
13
23
44
32
77
109
36
25
61
6,659
6,659
6,789
Thorshälla d:o ...
—
—
1
—
6
—
7
3
7
3
20
23
—
6
6
180
632
240
1,052
Summa för 1858
86
43
217
195,657
200 343
273 307 668 1,307
1,975|694
1,428
2,122
30.637,14
21,056,74
42,585,59
332
102,50
94,713,97
96,107,39
Irsta Fögderiet....
30
12
129
56
170
68119
73
71
197
360
557
176
359
535
8,486,76
2,654,86
11,751,15
195
75
23,162,77
23,437!
2rdra dro
15
18
34
52
162
57
84
79
70
188
316
504
258
543
801
7,528
3,420
14,960
5
246
26,159
24,595
Brdje dro
17
4
23
31
107
31
60
40
39
102
206
308
85
203
288
5,922,26
1,912,92
7,795,33
15,630,51
14,956,64
4:de dro
22
—
27
34
133
32
56
41
43
107
232
339
75
157
232
5,335,58
1,456,94
6,388,68
126,25
6
13,313,45
11,948,44
Nököpings stad ...
1
9
1
11
24
—
18
19
29
43
72
15
77
92
2,611,32
5,800
7
8,418,32
7,248,28
Trosa dro ...
1
—
1
1
8
—
2
3
3
11
14
2
5
7
287
44
530
861
975
Strengnäs dro ...
—
—
1
6
11
1
3
5
8
12
22
34
8
43
51
963,37
1,527,51
2,490,88
2,397,77
Mariefreds dro ...
—
—
1
3
6
—
—
3
6
9
—
8
8
360
212
572
722
Eskilstuna dro ...
—
—
1
7
20
1
14
26
43
34
77
lil
34
28
62
8,179
8,179
6,583
Thorshälla dro ...
—
—
1
—
7
—
6
3
7
3
20
23
—
8
8
211
897
235
1,343
Summa för 1859
86
43
219
201
648
190'342S2S7
303 678
1.293
1,971
653
1,431
2,084
31,705,29
26,104,23
41,660,16
326,25
334
100,129,93
92,863,13
Irsta Fögderiet....
30
12
133
56
179
71
118
80
80
207
377
584
163
343
506
6,960,72
2,673,57
12,859,70
189
119,75
22,802,74
24,362,82
2rdra dro
15
18
34
53
159
66
90
61
65
180
314
494
251
548
799
6,469
3,311
14,970
31
24,781
26,059
3:dje dro
17
4
23
34
110
31
53
36
38
101
201
302
90
196
286
7,605,32
2,183,22
8,159,13
17,947,67
16,425,86
4rde dro ....
22
—
27
41
134
30
56
40
44
lil
234
345
70
141
211
5,855,42
1,372,19
6,314,74
112,75
13,655,io
12,705.80
Nyköpings stad ...
1
9
1
14
26
—
—
15
21
29
47
76
17
81
98
3,000,38
7,516
10,516,38
9,865,64
Trosa dro ...
1
—
1
1
10
—
—
2
3
3
13
16
2
4
6
246
45
562
853
1,008
Strengnäs dro ...
—
—
1
7
13
1
3
3
8
11
24
35
9
36
45
960,86
1,647,34
2,608,20
2,486,12
Mariefreds dro ...
—
—
1
2
8
—
—
—
—
2
8
10
_
8
8
477
377
854
689
Eskilstuna dro ...
—
—
1
9
17
1
16
25
35
35
68
103
45
31
76
7,663
7,663
6,495
Thorshälla dro ...
—
—-
1
—
6
—
5
3
7
3
18
21
—
5
5
190
629
255
1,074
Summa för 1860
86
43
223
217
662
200
341
265;301
682
1,304
1,986 647| 1,393
2,040
31,764,70
27,417,32
43,120,57
301,75
150,75
102,755,09
100,097,24
Anmärkning. Uppgift å utgifterna för fattigförsörjningen saknas för Thorshälla.
Stockholm, 1863. P. A. Norstedt & Söner.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIERA STATISTIK.
lil Kongl. Maj:ts Befallningshafvande!; femårsberättelser. Ny följd.
LANDSHÖFDINGE-EMBETETS
UTI
ÖSTERGÖTLANDS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1856-lSGO,
1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet.
Under ifrågavarande fem år har icke skett någon förändring i afseende å länets gränser. Detsammas areal
antages utgöra något öfver 90 qvadratinil. Fullt tillförlitlig upplysning om arealen saknas, men uppgifterna
härom öfverensstämma derutinnan, att den utgör mera än 90 och ej uppgår till 100 qvadratinil.
I kyrkligt hänseende omfattar länet 15 prosterier, 108 pastorater och 156 församlingar. Det är vidare
indeladt i 8 domsagor med tillsammans 23 härader och tingslag samt 8 fögderier och 28 länsmansdistrikter.
Städerna i länet äro fem, Linköping, Norrköping, Wadstena, Skeninge och Söderköping, alla med egen
jurisdiktion, hvarförutom finnas 2 köpingar, Motala och Waldemarsvik, bland hvilka den sistnämnde dock endast
är att betrakta som en uthamn eller lastageplats till Söderköpings stad.
Ändringar af oregelbundenheter i den administrativa indelningen hafva under perioden icke blifvit fastställda.
Vid dess slut befinnas följande dylika ännu qvarstående, nemligen att:
Ulrika föi
o
•samling är
belägen
inom 3 härader,
All-Helgona
församling är belägen
inom 2 härader,
Åtvids
d:o
»
» 2
d:o,
Bjälbo
d:o »
» 2
d:o,
Dalhems
d:o
»
» 2
d:o *),
Harstads
d:o »
» 2
d:o,
Rumskulla
d:o
»
» 2
d:o,
Hofs
d:o »
» 3
d:o,
Askeryds
d:o
»
» 2
d:o *),
Rappestads
d:o »
» 2
d:o,
Malexanders
d:o
»
» 3
d:o,
Westerlösa
d:o »
» 2
d:o,
Högby
d:o
»
» 2
d:o,
Trehörna
d:o »
» 2
d:o *),
*) Af hvilka ett tillhör annat län.
Landsh.-Emb. uti Östergötlands län und. ber. för åren 1856—1860. 1
2 Östergötlands län.
Oregelbundenhet i administrativ indelning. Innevånare m. m.
S:t Pers
församling ä
r belägen inom
2 härader,
Törnevalla församling är belägen
inom
2 härader,
Strå
d:o
» »
2
d:o,
Rystads
d:o »
))
2
d:o,
Krigsbergs
d:o
» »
4
d:o,
Landeryds
d:o »
))
2
d:o,
Ekebyborna
d:o
» »
2
d:o,
Wårdsbergs
d:o »
»
2
d:o,
Stjernorps
d:o
» »
2
d:o,
Grebo
d:o »
»
2
d:o,
Flistads
d:o
)) ))
2
d:o,
Yxnerums
d:o »
i)
4
d:o *),
Slaka
d:o
)) ))
2
d:o,
S:t Lars
d:o »
»
3
d:o,
Bo kapells
d:o
)) ))
2
d:o *),
Drothems
d:o »
))
2
d:o,
Risinge
d:o
)) »
2
d:o,
Gistads
d:o »
»
3
d:o,
Regna
d:o
)) ))
2
d:o,
Tåby
d:o »
))
2
d:o,
Kimstads
d:o
)) »
2
d:o,
Konungsunds
d:o »
))
2
d:o,
Kullerstads
d:o
)) ))
2
d:o,
Östra Hargs
d:o »
»
2
d:o.
Öfver största delen af länet finnas upprättade kartor af Topografiska korpsen, ehuru desamma ej ännu
blifvit offentliggjorda. Utom Hermelins länskarta förefinnes dessutom en, dock endast i ett exemplar, tillgänglig
karta öfver Östergötland, år 1805 af Landtmätaren M. Wallberg med särdeles noggrannhet och omsorg utarbetad,
samt särskilda sockenkartor öfver Kärna, Fornås, Normlösa, Westerlösa, Svanshals, Konungsunds,
Styrestads, Kuddby och Björkebergs socknar. Någon geologisk karta finnes deremot icke.
Angående länet innefattar W. Thams år 1854 utgifne beskrifning fullständig utredning; och har under
perioden icke någon väsentlig förändring timat i länets uti beskrifningen omförmälda naturbeskaffenhet.
2. Innevånare.
Tab. N:o 1. Befolkningens antal, som år 1855 utgjorde 226,087, har, enligt tab. N:o 1, vid qvinqvenniets slut ökats,
så att det då uppgick till 240,974. Folkökningen, som icke i anmärkningsvärd mån kan anses föranledd af
inflyttningar, har under ifrågavarande period varit gynnad af i allmänhet goda år, äfvensom deraf, att befolkningen
undgått härjande farsoter, och att utflyttningar till andra länder ej varit af synnerlig betydenhet.
För sådane utflyttningar äro pass hos Konungens Befallningshafvande uttagne:
Ar 1859
af
» 1860
»
9 personer och
39 »
Är 1856
af 173 personer,
» 1857
» 285 »
» 1858
» 64 » Summa 570 personer.
Vid jemförelse med kända utflyttningar till främmande länder under perioden 1851 —1855, då de omfattade
tillsammans 1,446 personer, finnes, att dylika utflyttningar högst betydligt aftagit.
Särskilda administrativa förfoganden med afseende å personer, som tala främmande språk, hafva ej
påkallats.
Hos befolkningen röjes fortfarande allmänt bemödande att vid uppförande af byggnader, såväl boningssom
uthus, inrätta dem ändamålsenligt och prydligt. Träd är alltjemt det hufvudsakliga byggnadsmaterialet,
och tillgången derpå, om äfven förminskad, är dock fullt tillräcklig.
Omtanken för renlighet och beqvämlighet har under perioden ovilkorligt tillväxt.
I Hädedrägten har ingen förändring inträdt, såvidt dit ej kan räknas en allt mer och mer växande håg
att erhålla den af prydligare och dyrbarare beskaffenhet.
Befolkningens skaplynne utmärker sig fortfarande genom redbarhet samt vördnad för lag och allmän
ordning.
Missbruk af rusgifvande drycker har å landsbygden märkbart aftagit, och om förhållandet icke är enahanda
inom städerna, torde sådant böra tillskrifvas dels den omständighet, att de flesta utskänkningsställen
') Af hvilka ett tillhör annat län.
Östergötlands län.
Sockenbibliotheker m. m. Jordbruk.
3
der finnas sammanförda, dels ock svårigheten att, då tillfälle förefinnes, besegra en inrotad vanas lockelser.
Bruket af öl vinner dock mer och mer insteg.
Till jagtens skydd samt öfning i vapnens bruk har en jägareförening i Norrköping blifvit inrättad, hvilken
med allmänt intresse omfattats.
Sockenbibliotheker äro anskaffade i följande församlingar: Skeda, Kaga, Törnevalla, Östra Skrukeby och
Lillkyrka, Wreta kloster, Ledberg, Krigsberg, Wallerstad, Winnerstad, Motala, Hagebyhöga, Westra Ny, S:t
Ber, Orlunda, Herrestad och Källstad, Roxlösa, örberga, Östra Ryd, Norrköping, Dagsberg, Krokek, östra
Eneby, Kullerstad, Östra Husby, Häradshammar, Jonsberg, Östra Ny, Tåby, Mogata, Börrum, Skälvik, S:t
Annae kapell, Westra Husby, All-Helgona, Ekeby, Rinna, Hof, Appuna, Heda och Svanshals; hvarjemte förberedande
åtgärder för anskaffande af sådana bibliotheker blifvit inom flera andra församlingar vidtagne.
Schismatiska rörelser hafva bland befolkningen förekommit, men ej medfört bildandet af särskilda församlingar.
Baptister finnas utom i städerna hufvudsakligen i norra och södra skogsbygden inom länet, hvarjemte
Mormoner i enstaka fall uppträdt i städerna och på slättbygden. Antalet af de personer, hvilka till
baptismen eller mormonismen öfvergått, är icke kändt.
3. Näringar.
A) Jordbruk och B) Boskapsskötsel. Enligt Hushållnings-Sällskapets i länet år 1859 till Finans-Komitén
afgifna berättelse, utgjorde då den inom länet befintliga odlade jord 272,775 geometriska tunnland och den
naturliga ängen 200,741 sådana tunnland. Någon betydande förändring härutinnan vid periodens slut har
icke ägt rum. Jemlikt nämnde berättelse anses af åkerjorden 77,827 tunnland vara af god, 169,197 tunnland
af medelmåttig och 25,751 tunnland af svag beskaffenhet, och angifver nämnde berättelse vidare, att allmänna
brukningssättet är tvåskiftes, att 39,510 tunnland äro i vexelbruk, 137,583 tunnland i tvåskiftesbruk, samt
95,682 tunnland i treskiftesbruk, äfvensom att ärliga utsädet per tunnland utgör af hvete 24 kappar, råg 28
kappar, korn 1 tunna, hafre 1 tunna 16 kappar, blandsäd 1 tunna 8 kappar, ärter 24 kappar, potatis 7 tunnor,
andra rotfrukter 4 skålpund, linfrö 20 kappar; bestående den blandsäd, som hufvudsakligen användes, af korn
och hafre.
Hushållnings-Sällskapet har i sin berättelse till Finans-Komitén antagit årliga utsädet utgöras af 8,809
tunnor hvete, 46,052g tunnor råg, 15,227-1 tunnor korn, 27,006 tunnor hafre, 41,977g tunnor blandsäd, 5,909g
tunnor ärter, 75,6344 tunnor potatis, 1,838 skålpund andra rotfrukter och 332nu tunnor linfrö. Tillförlitligare
uj>plysningar angående årliga behofvet till utsäde har ej kunnat vinnas.
Hvad angående areal, brukningssätt och utsädet blifvit anfördt antyder ungefärliga proportionen af
åkerjord, som år 1860 användts för odling af spanmål och andra jordfrukter.
Skörden, uppskattad i korntal af utsädet och med dettas afdrag, har enligt Konungens Befallningshafvandes
årsväxtberättelser utgjort:
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Arter.
Potatis.
1856
3 k 4.
6 ä 8.
6.
6.
6.
under medelmåttan. 4 ä 5.
1857
5 å 7.
6 å 7.
5 å 6.
5 ä 6.
5 å 6.
3 ä 4.
6 å 8.
4 å 5.
1858
7 å 11.
7 å 8.
7 å 8.
6 å 8.
6 å 8.
7 ä 9.
8 å 16.
1859
5 ä 9.
5 å 7.
3 å 6.
3 å 6.
3 å 6.
4 k 6.
3 k 10.
1860
7.
6.
6.
6.
6.
7.
5.
Hvarje
person inom länet anses
i medeltal årligen
förbruka en
och tre fjerdedels tunna spanmål af de
särskilda sädesslagen sammanräknade. Sädesproduktionen är för länets behof mer än tillräcklig. Efter afdrag
dels af utsädet, beräknadt, enligt Hushållnings-Sällskapets till Finans-Komitén afgifna uppgift, i rundt tal till
4
Östergötlands län.
Sädespriser. Trädgårds- och boskapsskötsel.
144,981 tunnor, dels af 421,704 tunnor, som anses för befolkningens uppehälle erforderligt, dels ock af
171,279 tunnor till kreaturens utfodring, skulle å den af Hushållnings-Sällskapet i omförmälda uppgift till
893,612 tunnor beräknade årliga skörden uppkomma ett öfverskott af 155,648 tunnor; men öfverskottet torde
med full visshet kunna antagas vara, långt högre.
Tab. Litt. a. Vid spanmålshandel hafva medelpriserne utgjort de i nedanstående tab. Litt. A upptagne.
Till afhjelpande af missväxt, föranledd af hagelskada inom Malexanders socken år 1859, beviljade Kongl.
Maj:t genom nådigt Bref den 28 Juli samma år ett räntefritt undsättningslån af 6,300 R:dr, att återbetalas
med en tredjedel vid en hvar af uppbördsstämmorna för åren 1860, 1861 och 1862. Likaledes har Kongl.
Maj.-t genom nådigt Bref af den 27 Oktober 1859 tilldelat brukare och lägenhetsinnehafvare i Sjögestads
socken 280 R;dr R:mt såsom ersättning för liden skada å skörd.
Odling af vya sädesslag har icke allmänneligare blifvit försökt.
Trädgårdsskötseln och fruktträdsodlingen befinna sig i allmänhet på en låg ståndpunkt, derifrån endast
förhållandet vid några större egendomar utgör undantag; men till desammas upphjelpande är bildad en trädgårdsförening,
af hvars verksamhet intresset för trädgårdsskötseln helt visst kommer att allmännare spridas.
1860—1861 vinterfödde kreatur beräknas hafva utgjort ungefärligen samma antal, som länets Hushållnings-Sällskap
år 1859 hos Finans-Komitén anmält då i länet befinnas, eller 17,134 hästar, 39,476 oxar och
tjurar, 70,783 kor, 23,301 ungnöt, 83,523 får, 32,753 svin. Till underhåll af dessa kreatur äro höskörden
och andra tillgängliga foderväxter tillräcklige med beräkning jemväl deraf, att till kreaturens utfodring användes
spanmål, som till årliga beloppet enligt Hushållnings-Sällskapets uppgift kan, efter hvad ofvan är
nämndt, skattas till 171,279 tunnor.
Ladugårdsskötseln, som under senare åren obestridligen gjort framsteg, lemnar öfverskott utöfver ortens
egen förbrukning.
För ett par 12 qvarters oxar betalas från 200 till och med 300 R:dr och för en ko från 50 till och
med 80 R:dr. Ett lispund smör gäller från 8 till och med 13 R:dr, ett lispund sötmjölksost från 8 till och
med 10 R:dr, ett lispund skummjölksost från 3 R:dr 33 öre till och med 5 R:dr. Mjölk betalas med 16 till
och med 25 öre kannan.
Hushållnings-Sällskapet äfvensom enskilde personer hafva verkat för djurracernas förbättring genom att
inomlands och från utlandet anskaffa goda afvelsdjur. Senast år 1860 inköptes för sådant ändamål från
England af Hushållnings-Sällskapet en bagge och sex tackor af Southdownsrace, hvilka å Sällskapets egendom
Haddorp uppställdes.
Allmännare sjuklighet bland kreaturen har under perioden icke förekommit i vidare mån, än att år
1860 yppades bland hornboskapen så kallad tungröta, hvilken sjuklighet likväl upphörde då boskapen tillde
lades
tjenligare födoämnen.
Jordbrukets förbättring genom nyodlingar, vattenaftappning, grunddikning m. m. fortgår oafbrutet.
Hos länets Hushållnings-Sällskap hafva blifvit angifne såsom nyodlade under perioden omkring 10,000 tunnland,
och de i sist afgifna underdåniga berättelse omförmälde större sänkningsföretag i afseende dels å vat
-
Tab. Litt. A. Medelpriser å spanmål.
Hvete.
Ärter.
Råg.
Korn.
Blandsäd.
Hafre.
Potatis.
År 1856
32
22
21
17
12
11
6,50
.» 1857
»
25
18
15
15
9,50
9
5,50
» 1858
»
21
15
14
13
8
8
5
» 1859
!>
20
15
13
12
8
7,50
4,50
» 1860
»
)>
21
14,50
14,50
12,50
8,50
8,50
4,50
Östergötlands län. Hushållnings-Sällskap. Landtbruksskolor. Brännerier. Jorbruksarbetare m. m. 5
o
tendraget, bestående af sjöarne Stora och Lilla Rengen, Jernlunden, Asunden, Emmern, Striern och Niminern
inom Kinda och Hanekinds härader, dels ock å vattendrag inom Tjellmo socken äro till större delen, ehuru
ej fullständigt, utförda.
Efter senaste stängselförordningen hafva nya hägnadsdelningar allmänneligen blifvit verkställde.
Länets Hushållnings-Sällskap och dess filialafdelningar, de så kallade Hushållsgillena, utveckla mycken
verksamhet. Dess bemödanden för jordbrukets förbättring vinna jemväl allmänt erkännande af befolkningen,
som talrikt bevistar de af Sällskapet föranstaltade landtbruksmöten äfvensom Gillenas sammankomster, vid
hvilka tillfällen täflingar och expositioner förekomma. Sällskapet har under perioden i prisbelöningar vid
dess allmänna sammankomster utgifvit 5,400 R:dr samt under åren 1859 och 1860 låtit vid Gillenas möten
utdela sådana belöningar till belopp af 2,100 R:dr.
Biträde af Agronomer, hvilka på reqvisition hos Landtbruks-Akademien företaga resor i landet, anlitas
såväl af innehafvare utaf mera betydande egendomar, som synnerligen af allmogen.
Tillämpning sskola för landtbruket är vid Hushållningssällskapets egendom Haddorp inrättad, i afsigt att
bilda dugliga Rättare. Under perioden hafva från skolan efter fullbordad tvåårig undervisningskurs utgått
45 lärlingar, af hvilka 30 åtnjutit fri undervisning och 15 erlagt afgift för densamma. I bidrag till skolan
1 lafva från staten erhållits under hvarje af åren 1856 och 1857: 3,000 R:dr och under hvarje af de senare
åren 4,000 R:dr.
Mejeri är vid Haddorp äfven anlagdt, och har vid detsamma under perioden årligen lemnats fri undervisning
i mejeriyrket åt tre personer af q vinkönet.
Vid Haddorp finnes uppställdt ett staten tillhörigt, af Svenska djur bestående holländeri. Stuteri finnes
ej inom länet.
Förhållandet med bränvinsbrännerierne inhemtas af nedanstående tab. Litt. B. Tab. Litt.
Tillgången på duglige arbetare för jordbrukets behof är knapp, i följd deraf, att sådana arbetare ofta
söka och erhålla anställning vid allmänna byggnadsföretag. Jordbruket skötes hufvudsakligen å slättbygden
medelst tjenare i husbondens bröd, statfolk och daglönare, samt i skogsbygden med tjenare, jordtorpare och
backstugusittare.
Dagsverkspriserna hafva utgjort för man under sommartiden 1 R:dr å 1 R:dr 25 öre och under öfrige
årstider från 67 till och med 83 öre. — Qvinsdagsverken hafva godtgjordts med hälften af hvad mansperson,
efter hvad nämndt är, erhållit.
C) Skogshushållning och D) Rofdjurs utödande. Tab. N:o 4 angifver de under allmän vård ställde Tab. n-.o
skogarnes areal, den afkastning de lemnat, och huruledes afverkningen å desamma bedrifves.
Tab. Litt. B. Uppgift å bränneriernas antal och tillverkningsbelopp för åren 1856—1860.
Större
brännerier.
Mindre brännerier.
Summa.
Tillverknings-
Tillverknings-
Tillverknings-
Anta!.
belopp i
Antal.
belopp i
Antal.
belopp i
kannor.
kannor.
kannor.
År 1856
50
836,998,50
902
503,644,45
952
1,340,642,95
» 1857
48
1,052,859
823
540,197,28
871
1,593,056,28
» 1858
51
1,165,391,50
456
592,383,50
507
1,757,775
» 1859
37
562,952,29
503
662,826,67
540
1,225,778,96
» 1860
49
919,972,50
525
737,976,66
574
1,657,949,16
6 Östergötlands län. Skogshushållning. Skogvaktareskola. Rofdjur. Bergverk.
Länets Jägeristat utgöres af en Öfverjägmästare, fyra Öfverjägare, sex Bevakare å kronoparkerne samt
trettiosju Bevakare vid häradsallmänningarne; och aliönas Öfverjägmästaren med 2,000 R:dr, öfverjägarne
med tillsammans 4,000 R:dr, Bevakarne vid kronoparkerne med sammanlagdt 1,550 R:dr samt Bevakarne å
häradsallmänningarne med tillsammans 5,197 R:dr, an slagne boställens afkastning inberäknad.
o
Intressenterne i häradsallmänningarne uti Lösings, Hammarkinds, Memmings, Åkerbo, Hanekinds, Walkebo,
Gullbergs, Bobergs, Göstrings och Lysings härader deltaga i förvaltningen af allmänningarne genom en
för hvarje härad inrättad Komité, sammansatt af ett ombud för en hvar af socknarne i häradet, hvilken Komité
emottager och fördelar eller, efter träffad öfverenskommelse intressenterne emellan, annorledes disponerar
de årliga utsyningarne samt utöfvar kontrollerande tillsyn å allmänningarnes bevakning och vård, som
af jägeribetjeningen bestrides, och handhafver allmänningskassorna. Öfrige häradsallmänningar, eller de inom
östkinds och Kinda härad belägna, stå under jägeristatens förvaltning utan medverkan af någon Komité.
Allmänningskassornas behållningar vid periodens slut utgjorde sammanräknadt 13,323 R:dr 62 öre.
På kronoparken Omberg är Skogvaktareskola inrättad, och hafva derstädes sex frilärlingar åtnjutit undervisning.
Omkostnaderna för skolan uppgå till 3,000 R:dr årligen.
Mullbärsträdsplantering finnes på Omberg å en areal af 2,16 qvadratstänger samt ekeplanteringar dels på afverkade
hyggen å nämnde park, dels ock på förra kronoparken Östra Malmskogen å en areal af 39 qvadratstänger.
Flygsandsfält förekomma icke inom länet.
I närheten af inrättade större sågverk äro betydande skogstrakter afverkade, och årligen hafva ej ringa
qvantiteter af skogseffekter blifvit utskeppade. Fullständig upplysning angående beloppen af dessa skeppningar
har icke för Konungens Befallningshafvande blifvit tillgänglig, men torde af tullverkets räkenskaper erhållas.
Större delen af skogsafverkningarne åtgår emellertid för slättbygdens i länet behof af skogseffekter.
Ännu har länet fullt tillräcklig tillgång på skog för sitt behof, men synbart är, att slättbygdens gränser
årligen utvidgas, och att saluskog allt mer och mer aflägsnas från ursprungligare slättlandet, hvarigenom
skogseffekternas dyrhet derstädes ökas i förhållande till den längre transporten. Vid försäljningar från
kronoskogarne hafva priserne på skogseffekter vexlat emellan 3 och 12 öre per kubikfot.
Tillförlitlig uppgift angående skogseldar å enskildes skogar har icke kunnat erhållas. Den enda af större
betydenhet under perioden inträffade sommaren år 1857, och förorsakade mycken skada å skogen till några
hemman i Rumskulla och Svinhults socknar af Ydre härad. Den areal af länets allmänningar, som af sådana
eldar härjats, utgör 1011 tunnland. Orsaken till de timade skogseldarne är i allmänhet svedjande, som
egentligen förekommer inom Kinda och Ydre härader samt Risinge, Hellestads och Tjellmo tingslag, men numera
begagnas till ringa omfång, hufvudsakligen inom hagar.
Tillgången på torfmossar är ringa, och deri befintlig torf är icke heller af synnerligen god beskaffen*het.
Inom Bråbo härad vid hemmanet Hillersta har utaf ett bolag anlagts en torfberedning i stor skala,
hvilken såväl till följd af torfvens beskaffenhet som mängd lofvar att blifva af stort gagn.
N:is 5 o. 6. Angående dödade rofdjur, af rofdjur dödade husdjur, äfvensom beloppet af utbetalde skottpenningar,
lemna tabb. Niis 5 och 6 tillgängliga upplysningar.
E) Bergs- och brukshandtering, fabriker, manufakturer och handtverk. Dessa näringar hafva under perio
o
den
i allmänhet jernnt fortgått. Ar 1857 yppade penningekris verkade likväl å dem, här likasom annorstädes,
synnerligen menligt, och konjunkturerne för bergs- och brukshandteringen hafva i öfrigt under perioden
varit mindre gynnsamma.
Hufvudsakligaste bergverksrörelsen idkas inom länet nu, likasom tillförene, vid Åtvidabergs kopparverk;
och i fråga om jernhandteringen intaga Motala mekaniska verkstad och Finspongs styckebruk främsta rummen.
Angående dessa och öfriga verk och inrättningar inom länet af dylik art torde ej erfordras att i denna
berättelse afgifva närmare utredning, enär sådan lärer af annan embetsmyndighet i underdånighet meddelas.
Östergötlands län.
Fabriker. Binäringar. Vägar, broar. Färjor. Skjuts.
7
Ehuru förhållandet äfven är sådant i fråga om fabriker, manufakturer och handtverk, anser sig Konungens
Befallningshafvande likväl böra angående länets förnämsta fabriksort, Norrköping, här anmärka: att
under perioden blifvit derstädes nyanlagda, år 1856 två fabriker för ylleväfnader, år 1857 sju fabriker för
ylleväfnader, en fabrik för trikotväfnader och en för linne- och damastväfnad, år 1858 tre fabriker för ylleväfnader
och två stärkelsefabriker, år 1859 fem fabriker för ylleväfnader och en fabrik för tillverkning af
manufaktursmiden, samt år 1860 tio fabriker för ylleväfnader och en för tillverkning af tumstockar; att
stämpelbara tillverkningarne af ylle, bomull, trikot och strumpstolsväfnaderne skattats till följande värden,
år 1856: 9,759,890 R:dr, år 1857: 9,880,848 R:dr, ar 1858: 7,074,953 R:dr, år 1859: 7,913,054 R:dr, år
1860: 9,610,354 R:dr, allt Runt, äfvensom att tillverkningsbeloppen af ylle- och bomullsväfnader utgjorde år
1856: 2,609,254 fot ylleväfnader och 3,484,249 fot bomullsväfnader, år 1857: 2,634,644 fot ylleväfnader och
3,161,529^ fot bomullsväfnader, år 1858: 1,714,139 fot ylleväfnader och 4,545,495 fot bomullsväfnader, år 1859 :
1,775,838 fot ylleväfnader och 7,224,5521 fot bomullsväfnader samt år 1860: 2,180,1171 fot ylleväfnader och
9,269,901 fot bomullsväfnader.
Såsom bildningsanstalt för arbetarne i Norrköping finnes den så kallade Eberstein ska söndags- och aftonskolan,
hvilken öppnades i November månad 1857, och hvarest undervisning åt fabriksarbetare, handtverksgesäller
och lärlingar meddelats i geometri, arithmetik, algebra, konstruktions- och frihandsteckning, kemi
och fysik, mekanik samt Svenska språket. Till och med 1860 kunde för bristande utrymme allenast omkring
60 lärjungar samtidigt till undervisning i anstalten upptagas, men med 1861 års början erhöll skolan en rymligare
lokal, hvarefter lärjungarnes antal högst betydligt ökats.
I Linköping är inrättad en söndagsskola för gesäller och lärlingar, af hvilka omkring 114 årligen erhållit
undervisning i ämnen, som näringarne angå.
Fabriksarbetarnes ekonomiska ställning är i den egentliga fabriksorten, Norrköping, i allmänhet god.
Länets befolkning har icke mera allmänt egnat sig åt binäringar. De hufvudsakligaste bland dessa äro
fisket i skärgården, kalkstensbrytning, tegelberedning, spik- och nubbsmide i Godegårds, Hellestads och Tjellmo
socknar, humleodling i Regna och Skedevi socknar samt tillverkning af trädkärl och andra husgerådssaker.
Vid och i närheten af Borghamn äfvensom vid Berg bedrifves kalkstensbrytningen i större skala. Den husslöjd,
spetsknyppling, som sedan äldre tider varit för staden Wadstena egendomlig, utöfvas der fortfarande,
men lemnar idkarne knapp inkomst.
Sedan bränvinsbränningen i mindre brännerier med periodens sista år upphört, är bränvinstillverkningen
icke vidare att till binäringarne hänföra. På sätt tabellerne upplysa i fråga om bränvinsbränningen, har
denna under perioden i betydlig mån varit inom länet utöfvad.
Bilagde tab. N:o 7 innefattar hvad Konungens Befallningshafvande i öfrigt har att angående Tab. N:o 7
denna afdelning i berättelsen anföra.
4. Koiiiniuiiikations-anstalter och varubyten.
Rörande länets vägar och gästgifveriet' åberopas tab. N:o 8. Landsvägarne, som enligt nämnde Tab. N:o 8
tabell blifvit omlagde, äro belägne dels i Bankekinds, dels i Aska härader och dels i Risinge tingslag. Omläggning
af socknevägar har blifvit verkställd inom Gullbergs, Walkebo saint Skärkinds härader. Vägpenningar
uppbäras icke någonstädes inom länet.
o
A vägen emellan Linköping och Bergs gästgifvaregård finnes en större bro öfver Svartån anlagd,
Nybro kallad, till hvars underhåll, hvari kommunerna deltaga, bropenningar jemväl af trafikerande
erläggas.
Fäijimrättningar finnas för ombesörjande af öfverfart vid Qvarsebro af Bråviken, vid Stegeborg af Slätbaken
och vid Ulfvesund af Äsunden, allt emot erläggande af färjpenningar.
g Östergötlands län.
Ångfartyg. Jernväg. Diligens. Göta kanal.
Efter vederbörande väghållningsskyldiges hörande har under perioden tiden för allmänna väglagningen
inom de flesta härader utbytts från den dittills i allmänhet vanliga, nemligen högsommaren, till våren eller
hösten, hvarjemte Konungens Befallningshafvande meddelat föreskrifter i öfrigt rörande sådan lagning af
hvad för vägarnes försättande i laggildt skick eljest iakttagas bör. De väghållningsskyldige hafva på de
flesta ställen med berömligt nit sökt efterkomma nämnde föreskrifter, hvaraf jemväl följt, att allmänna vägarnes
tillstånd förbättrats. I skogstrakterna, hvarest vanligen fast grund för vägarne finnes, äro dessa i
allmänhet i godt skick. På slättbygden äro ej vägarne allestädes så fasta, att de icke efter starkare nederbörd
blifva djupa och tungkörda, och flerestädes på slätten saknas också tillgång på godt väglagningsäinne,
hvarigenom nödig fasthet åt vägarne kunde beredas.
De jernvägar för hästkraft dels från Lotorps bruk till Finspong och dels från Fiskeby till Norrköping,
hvilka vägar uti sist afgifne berättelsen omförmälas, hafva mycket anlitats för forsling, hufvudsakligen af
bruks- och skogseffekter. Emellan dessa vägars ändpunkter vid sjöarne Dofvern och Glan ombesörjes godsoch
varutrafiken öfver nämnde sjöar af ångfartyget »Finspong». Under perioden har innehafvaren af Adelsnäs
fideikommissegendom fullbordat af honom på enskild bekostnad anlagd, omkring en mil lång jernväg för
o
lokomotiv emellan Bersbo grufva och Åtvidabergs kopparverk, å hvilken väg forslas hvad hufvudsakligen för
nämnda verks drift af malm erfordras.
Till underlättande af persontrafiken emellan städerna Norrköping, Linköping och Wadstena har bildats
ett bolag, som ombesörjer daglig cliligensfart nämnde städer emellan. Bolaget har träffat enskilda aftal med
personer om tillhandahållande af nödige hästar för diligensernes fortskaffande. På linien emellan Norrköping
och Linköping är diligensinrättningen ganska mycket anlitad, men motsatt förhållande har visat sig i afseende
på linien emellan Linköping och Wadstena, hvadan med skäl kan befaras, att bolaget kommer att in
skränka
diligensinrättningens verksamhet till linien emellan Norrköping och Linköping.
Varuforsling kan ej anses i högre mån ingå såsom näringsgren för länets innevånare. Emellan städerna
och vid de större bruken är dock sådan forsling af ej ringa betydenhet.
Sjökommunikationerna, synnerligen medelst ångfartyg, äro ganska lifliga. Till Wadstena hafva ångfartygen
Wadstena, Birger Jarl, Motala Ström, B. IL Santesson och Amiral von Sydow på resor emellan Stockholm
och Göteborg, ångfartygen Askersund, Wettern och Oscar på resor emellan städerna Askersund och
Göteborg samt ångfartygen Esaias Tegnér och Per Brahe på resor emellan Jönköping och Stockholm gjort
regelbundna turer. Motala anlöpes af de ångfartyg, hvilka begagna kanalen der förbi. Enahanda är förhål
landet
med Söderköping. Emellan Linköping och Stockholm underhålles regelbunden kommunikation medelst
ångfartyget Linköping, hvarjemte ångfartygen Motala Ström, B. H. Santesson och Amiral von Sydow anlöpa
Linköpings hamn på resor emellan Stockholm och Göteborg. Angbåtsfarten till Norrköping ombesörjes deremellan
och Stockholm af fartygen John Swartz, Blixten, Norrköping, samt från och med 1859 äfven af
Norden, på linierna Norrköping, Stockholm och Göteborg samt mellanliggande stationer af fartygen Amiral
von Sydow, B. H. Santesson och Motala Ström, på linien Norrköping, Oscarshamn, Borgholm och Calmar af
ångfartyget Cometen, som likväl år 1859 slutade sina turer, på linien Norrköping, Stockholm, Calmar, Ystad,
Lubeck af fartyget Lennart Torstenson, på linien Norrköping och Norrländska orterna till och med Haparanda
från och med år 1858 af fartyget Bråviken, samt på linien Norrköping—Arboga från och med 1857
af fartyget Louis De Geer.
På insjöar, hvilka med Göta kanal ej stå i förening, är ångbåtsfart icke inrättad i vidare mån, än å
sjöarne Glan och Dofvern medelst ångfartyget Finspong, på sätt ofvan är uppgifvet.
Göta kanals östra och mellersta linier, hvilka äro inom Östergötland belägne, hafva en längd af 4 mil
12,309 alnar. Kanalens djup är 10 fot. Den har för seglationen varit öppen år 1856 från den 2 April till
Östergötlands län.
Post. Telegraf. Handel och sjöfart. Bränvinshandel. Kameralförhållanden. 9
den 31 December, 1857 från den 20 April till den 31 December, 1858 från den 1 Maj till den 17 December,
1859 från den 1 April till den 31 December och år 1860 från den 10 April till den 30 November.
Postinrättning arne inom länet voro vid periodens slut 12, nemligen i Waldemarsvik, Finspong, Tjellmo,
Ödeshög, Boxholm, Motala, Kisa och i länets fern städer.
Telegrafstationerna utgjorde 6, af hvilka två inrättades år 1856, nemligen i Wadstena och Motala, samt
o
en år 1857 vid Åtvidaberg.
Angående länets Handel och sjöfart innefattar tab. N:o 9 de hufvudsakligaste uppgifter, som äro Tab. N:o
att meddela. Länets landtmannaprodukter afsättas till större delen i städerna Wadstena, Linköping och Norr
*
köping,
från hvilken sistnämnde stad den betydligaste skeppning så väl deraf, som af bergs- oeh brukseffekter
äger rum dels till inländske och dels till utrikes orter. Marknader hållas årligen 23 i länets städer, 3 i Motala
köping och 14 å landsbygden, hvarest torgdagar flerestädes jemväl äro inrättade.
Förhållandet angående minutering och utskänkning af bränvin åskådliggöres genom nedanstående Tab. Litt.
tab. Litt. C.
5. Kaincralforliållaiiden.
Med åberopande af tabb. N:is 10 och 11 samt Litt. D och E (se följande sida), får Tabb.Nås 10o. 11, Litt.Do.
Konungens Befallningshafvande beträffande denna afdelning i öfrigt anföra, att genom köp år 1856: 4ff mantal,
år 1857: 5^f mantal, år 1858: f mantal, år 1859: 5J§ mantal, och år 1860: 1 mantal, tillsammans 17 mantal,
bestående af 30 särskilda hemmansdelar, öfvergätt frän krono till skatte; att år 1859 genom ny skattläggning
tillkommit l mantal krono; att, enligt särskild föreskrift af Kongl. Kammar-Kollegium, år 1860 i mantal, förut
i jordaboken upptaget under kronotitel, blifvit omfördt till 1 mantal frälse; att Konungens Befallningshafvande
fastställt afgäld för afsöndrade lägenheter, nemligen år 1856 i afseende å fyra, år 1857 sex och under hvartdera
af åren 1858 och 1859 beträffande en, att, på sätt tab. Litt. E närmare visar, restantier å allmänna utskylderne
äro, vid jemförelse med de skattskyldiges antal, mindre betydande, och att laga skiftena synas hafva
å jordbruket utöfvat godt inflytande, enär den utskiftade jorden i allmänhet blifvit både bättre brukad och
bebyggd än den var, innan skifte derå verkställdes, hvaremot genom laga skiftena ofta stor förödelse å skiftes
lagens
skog vid liqviderne angående densamma uppkommit.
6. Politi.
Till hvad förut angående Landtbruksskolan vid Haddorp är anfördt må här tilläggas: Under perioden
har undervisning derstädes begagnats af 56 lärjungar, af hvilka 38 åtnjutit undervisning fritt och 18 för
Tab. Litt. C. Bi ’änvinsutskänkning och -minutering.
Antal utskänknings-  och minuterings-  ställen i städerna.
Antal utskänknings-  ställen å landet.
Debiterad
afgift.
R:dr R:mt.
Afkortning
och uppbörds-  provision.
R:dr R:mt.
L e
Städernas
andel.
R:dr R:mt.
e r e r i n g
Östgöta
Hushållnings-  sällskaps andel.
R:dr R:mt.
a r.
Landtförsam-
lingarnes
andel.
R:dr R:nit.
Summa.
R:dr R:mt.
År 1856
70
33
57,891,75
252,36
35,527,32
12,144,42
9,967,65
57,891,75
» 1857
81
35
82,624,4 5
288,55
53,765,64
16,211,14
12,359,12
82,624,4 5
» 1858
66
33
106,366,58
368,30
69,220,76
21,174,37
15,603,15
106,366,58
» 1859
68
31
108,811,10
215,39
71,137,48
21,154,19
16,304,04
108,811,10
» 1860
64
28
97,606,14
190,31
64,799,34
19,386,83
13,229,66
97,606,14
Landsk.-Emb. uti Östergötlands län und. ber. för åren 1856—1860. 2
10 Östergötlands län.
Läroverk. Statsbidrag.
densamma betalt tillhopa 3,300 R:dr. Undervisningen meddelas af en lärare i theoretiska och en i praktiska
landthushållningen, af en lärare i skogsskötseln och af en lärare i veterinärkunskapen, äfvensom af en slöjdmästare,
en smidesmästare och en ladugårdsföreståndare. Större delen af de från skolan utgångna lärlingar
hafva erhållit anställning inom länet.
Tekniska skolan i Norrköping öppnades den 1 November 1857. Uti denna skola lemnäs undervisning i
alla de ämnen, som föreskrifvas i de af Kongl. Maj:t under den 12 Mars 1856 fastställde stadgar, införde i
Författningssamlingen för nämnde år under N:o 19. Skolans elever hafva i medeltal utgjort 30 årligen. Lärokursen
är treårig, och lärarne åtta till antalet. Skolhuset äfvensom skolans samlingar äro hufvudsakligen
bekostade af den så kallade Ebersteinska donationsfonden.
Med åberopande af hvad angående söndagsskolorna i Norrköping och Linköping blifvit anfördt, må anmärkas,
att i sistnämnde stad är inrättad en flickskola, som underhålles genom en af enskildes sammanskott
bildad fond och genom elevernas arbeten. Två lärarinnor äro vid skolan anställda. Elevernas antal uppgår
till omkring 50 årligen.
Tal). Litt. II.
Egendornarnes fördelning mellan ständsklasser.
A) å landel.
Ridderskapet och adeln
Presteståndet
Borgareståndet
Bondeståndet
Ståndspersoner
Boställen m. m
Summa
Således landets taxeringsvärde ökadt nied
B) i städerna.
Ridderskapet och adeln
Presteståndet
Borgareståndet
Bondeståndet
Ståndspersoner
Löningsjord
Summa
Således städernas taxeringsvärde ökadt med
1856.
1860.
Egendomsvärdet således:
Mantal.
Taxerings-
värde.
R:dr R:mt.
Mantal
Taxerings-
värde.
R:dr R:mt.
ökadt med
miuskadt med
Mantal.
Taxerings-  värde.
R:dr R:mt.
Mantal.
Taxerings-  värde.
R:dr R:mt.
1.1B4ÄV
27*
QOI17 3 3
3 31517
Q 1 2 6 4 2 3 -
Oji-ootfouöTj;
399**
43Hj
9,814,039
198,207
5,004,620
21,042,771
3.310,341
2,950,344
1,0774»
19*
337*"*
3,241*»*
363$f4
432|f
9,052,325
149,780
5,787,130
21,990,180
3,240,025
2,961,830
00 8 0
104in? R rr
1,V
722,510
947,409
11,486
76**
81
36 t lo
761,714
48,427
70,316
5,471*
42,380.322
5,470?
43,181,270
ror 7 44 1
^XTTrriiiT
1.681,405
800,948
56,155
3,506,591
155,040
570,684
313,109
121HB
tV
880,457
7,779
236,546
81,055
6,343,858
791,491
1,203.845
2,094.800
292,701
73,276
9,850,449
946,531
1,774,529
2,407,909
10,751,595
15,345,395
h"
4.601,579
4,593,800
——
7,779
Talf. Litt. 15.
Uti kronoräkenskaperne upp
-
Statsmedel
Riksgäldsmedel
Diverse verks medel
1 8 5 6.
1 8 5 7.
Afkort-
ning.
Anordning.
Leverering.
Restan-
tier.
Summa.
Afkort-
ning.
Anordning.
Leverering.
Restan-
tier.
Summa.
Afkort-
ning.
50,838,04
3,720.80
2,511,20
563,131,86
100,62
1,912,71
1,244,247,72
152,872,90
83,234,32
7,409,60
1,338,4 9
403,88
1,865,626,72
158,032,81
88,062,11
32,185,80
3,621,75
2,501,77
594,330,28
32,91
2,153,65
1,337,580,55
162,094,16
81,974,98
9,025,4 0
1,007,56
508,73
1,973,121,53
166,756,38
87,139,13
41,872,77
5,076,68
2,678,10
Summa
57,070,041565,144,69
1,4S0,354,94 | 9,151,971 2,111,721,64
38,303,82
596,516,84
1,581,649,69
10,541,69
2,227,017,04
49,627,55
Östergötlands län. Hypotheksförening. Banker. Brandstodsbolag. Sjukvård. 11
Östgöta Eypotlieksförening, Östergötlands Enskilda Bank och Enskilda Bankerne i Norrköping och Wadstena
bereda såväl jordägarne som affärsmännen inom länet tillgång på penningelån, till båtnad för jordbruket
och affärsverksamheten.
Angående sparbankerne i länet och der inrättade lifränte- samt kapi talför.sä kringsanstalten hän- Tab. N:o
visar Konungens Befallningshafvande till innehållet af tab. N:o 12, med anmärkning, att inom åtskilliga församlingar
finnas inrättade särskilda sparkassor med antagna reglementen för deras förvaltning, hvarjemte underafdelningar
af sparbanken i Linköping bildats inom flera socknar, sedan en sådan utsträckning af sparbankens
verksamhet uti dess år 1860 utkomna nya reglemente blifvit medgifven, att delegarne i sparbankerne
godtgöras 5 procent ränta, och att räntefoten för utlåning derifrån är 6 procent.
Tab. Litt. F åskådliggör förhållandet med länets Brandstodsbolag. Tab. Litt.
Offentliga sjukvärdsanstalterne inom länet äro länslasarettet i Linköping, lasarettet och kurhuset i Wadstena
och centralhospitalet i Wadstena. Länslasarettet hade år 1860 femtio sängplatser, och hafva under perioden
i medeltal 38 sådana platser varit upptagne. Lasarettsinkomsten utgjorde år 1856: 9,632 R:dr 60 öre,
1857: 10,576 R:dr 33 öre, 1858: 10,395 R:dr 25 öre, 1859: 10,400 lt:dr 70 öre, 1860: 14,629 R:dr 28 öre.
Utgifterna uppgingo år 1856 till 9,783 R:dr 66 öre, 1857 till 10,642 R:dr 81 öre, 1858 till 10,250 R:dr 72
öre, 1859 till 10,609 R:dr 83 öre och 1860 till 14,688 R:dr 19 öre. Utgifterna bestridas hufvudsakligen af
lasarettet tillkommande andel i kurhusmedel. I medeltal har lasarettet årligen erhållit gåfvo- och kollektmedel
till belopp af 450 R:dr. Underhållsersättning erlägges endast af förmögna personer, hvilka å lasarettet
söka vård, och beräknas sådan ersättning efter gällande dagportionspris 34 öre.
Lasarettet och kurhuset i Wadstena har 62 sängplatser, af hvilka i medeltal 29 varit upptagne. Inkomsterna,
bestående af lasaretts- och kurhusinedel, utgjorde år 1856: 13,460 R:dr 50 öre, 1857: 12,140 R:dr 92
öre, 1858: 11,369 R:dr 50 öre, 1859: 11,319 R.dr 50 öre, 1860: 11,465 R:dr 69 öre; och uppgingo utgifterne
år 1856 till 13,308 R:dr 20 öre, 1857 till 12,185 R:dr 6 öre, 1858 till 11,557 R:dr 18 öre, 1859 till
11,396 R:dr 77 öre och 1860 till 11,406 R:dr 33 öre.
Ta!». Litt. F. Östergötlands med Wadstena läns Brandstodsbolags ansvarighetssumma
och uttaxerade ersättningar.
Ansvarighetssumma.
Brandskadeersättningar.
För hus.
För
lösegendom.
För hus.
Föl-
lösegendom.
År 1856
36,082,385
23,385,960
8,437,31
3,344,99
» 1857
37,117,395
23,474 125
23,731,20
12,971,76
» 1858
38,671,835
24,425,740
24,114,80
14,067,79
» 1859
40,605,930
25,772,420
19,363,80
12,209,04
» 1860
))
42,769,255
27,080,795
20,309,27
12,887,06
tagne allmänna utskylder.
1 8 5 8.
1 8 5 9.
1 8 6 0.
|
| Anordning.
Leverering.
Restan-
tier.
Summa.
Afkort- , , .
Lning. Anordning.
Leverering.
Restan-
tier.
Summa.
Afkort- |. , .
ning. (Oordning.
Leverering.
R?stan- ! Summa,
tier. j
i 618,372,53
137,39
2,144,73
1,587,993,90
173,906,04
84,630,58
13,223,26
644,39
308,49
2,261,462,4 6
179,764,50
89,761,90
29,356,32 563,019,11
3,944,18 9,17
2,686,06! 74,049,92
1,223,920,95
169,721,63
124,917,4 5
9,013,80
4,212,05
474,27
1,825,310,18
177,887,03
202,127,70
45,468,9 9 553,047,14
4,084,37 8,05
2,338,82 67,321,32
1,506,492,59
176,330,20
129,264,09
8,487,89 2,113,496,61
7,489,63: 187,912,25
672,19; 199,595,92
^620,651,65
1,816,530,52
14,176,14 2,530,988,86
35,986,56 '637,078,2 o| 1,518,560, o 3 13,700,12
2,205,324,91
51,891,68 620,376,51
1,812,036,88 16,649,7i| 2,501,004,78
12 Östergötlands län. Helsö- och sjukvård. Fattigvård.
o
A Centralhospitalet i Wadstena finnas 290 sängplatser, deraf i medeltal 288 varit upptagne. Hospitalets
inkomster, bestående af kronotionde, hemmansräntor, arrendemedel och stadgade afgifter för patienterne, utgjorde
1856: 31,505 R:dr 54 öre, 1857: 28,144 R:dr, 1858: 23,058 R:dr 71 öre, 1859: 28,853 R:dr 16 öre,
1860: 29,774 R:dr 19 öre; hvaremot utgifterna uppgått år 1856 till 68,302 R:dr 72 öre, 1857 till 69,843
R:dr 11 öre, 1858 till 48,820 R:dr 37 öre, 1859 till 69,424 R:dr 77 öre och 1860 till 67,369 R:dr 2 öre;
varande skilnaden emellan inkomster och utgifter af Kongl. Serafitner-Ordensgillet tillhandahållen.
Inkomsten af kronotionde, hemmansräntor, tomtören och arrendemedel, som till Söderköpings indragne
hospital ingått, utgjorde 1856: 9,070 R:dr 96 öre, 1857: 9,078 R:dr 95 öre, 1858: 8,853 R:dr 96 öre, 1859:
9,464 R:dr 92 öre och 1860: 9,470 R:dr 54 öre, hvilka medel till Serafimer-Ordensgillet blifvit redovisade.
Enskilda sjukvårdsinrättningar äro lasarettet i Norrköping samt sjukvärdsanstalterne vid Ramfall i Ydre
o
härad och vid Åtvidaberg.
Bland helsöbrunnarne äro de i Medevi och Söderköping belägne hufvudsakligen anlitade. Badinrättning
finnes i sistnämnde stad.
I länet äro tre Provinsialläkare, tre Distriktläkare, en Lasarettsläkare, två Hospitals- och Kurhusläkare,
sex Stadsläkare, fyra Fältskärer, sex Djurläkare, sextionio Barnmorskor. — För helsovården å landet äro flere
Distriktläkare äfvensom Barnmorskor erforderlige. Apothekens antal äro elfva, hvarjemte under brunnstiden
i Medevi apothek derstädes finnes.
Tab. N:o lä Upplysning angående fattigvården innefattar tab. N:o 13.
Linköpings Slott i Lands-Kansliet den 30 Augusti 1862.
GUST. AF UGGLAS.
Gust. Nordén. ' A. G. Lignell.
t
Östergötlands län. Tabb. N.is 1—3. 13
Tab. \:o 1.
FOLKMÄNGD.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Enligt de mantalslängden, som upprättats vid slutet af
Den 31 December enligt
motstående ar.
Utskrif-
husförhörslängderna.
Hela folkmängden af
Deraf frie från mantalspengar.
nings-
manskap.
Mankön.
Q. viri kori.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Å landsbygden.
1856
98,444
103,968
202,412
97,862
103,778
201,640
48,627
51,545
100,172
8,702
1857
98,061
103,722
201,783
97,884
103,818
201,702
49,358
52,107
101,465
8,458
1858
99 234
104,664
203,898
98,176
103,630
201,806
49,915
52,439
102,354
8,487
1859
100,515
105,762
206,277
99,196
104,805
204,001
50,297
53,396
103,693
8,246
1860
102,203
107,149
209.352
100,432
106,022
206,454
51,190
54,287
105,477
8,280
I städerna.
Linköping s 1856
2,510
3,297
5,807
2,583
3,340
5,923
1,031
1,189
2,220
288
1857
2,481
3,278
5,759
2,520
3,318
5,838
1,077
1,268
2,345
272
1858
2,510
3,292
5,802
2,551
3,305
5,856
1,064
1,238
2,302
292
1859....
2,546
3,381
5,927
2,626
3,429
6,055
1,105
1,313
2,418
286
1860
2,630
3,508
6,138
2,618
3,502
6,120
1,106
1,347
2,453
301
Norrköping: 1856
8,625
9,863
18,488
8,104
9,730
17,834
3,081
3,669
6,750
958
1857
8,776
10,170
18,946
8,108
9,954
18,062
3,249
3,875
7,124
941
1858
8,721
10,226
18,947
8,104
10,052
18,156
3,337
4,025
7,362
809
1859
8,971
10,478
19,449
8,371
10,310
18,681
3,375
4,114
7,489
851
1860
9,062
10,894
19,956
8,866
10,798
19,664
3,670
4,258
7,928
918
Söderköping: 1856
561
788
1,349
582
801
1,383
222
274
496
33
1857
540
782
1,322
603
780
1,383
243
285
528
46
1858
557
810
1,367
642
838
1,480
271
309
580
56
1859
589
825
1,414
649
849
1,498
283
327
610
37
1860
665
884
1,549
672
872
1,544
295
342
637
36
Wadstena: 1856
963
1,314
2,277
908
1,275
2,183
441
589
1,030
58
1857
991
1,336
2,327
924
1,286
2,210
441
593
1,034
62
1858
1,025
1,358
2,383
962
1,313
2,275
466
602
1,068
73
1859
1,050
1,370
2,420
1,019
1,374
2,393
522
624
1,146
78
1860
1,047
1,364
2,411
1,079
1,395
2,474
507
620
1,127
81
Skeninge: 1856
636
778
1,414
639
773
1,412
244
346
590
18
1857
655
796
1,451
644
799
1,443
257
370
627
73
1858
654
816
1,470
652
814
1,466
271
365
636
61
1859
661
816
1,477
664
833
1,497
279
392
671
62
1860
663
848
1,511
679
853
1,532
287
419
706
63
Summa i samtlige länets städer år 1860
14,067
17,498
31,565
13,914
17,420
31,334
5,865
6,986
12,851
1,399
Summa i hela länet år 1860
116,270
124,647
240,917
114,346
123,442
237,788
57,055
61,273
118,328
9,679
De uppgifter, som meddelats till tabb. N:o 2 JORDBRUK och N:o 3 BOSKAPSSKÖTSEL, finnas i
berättelsens text sidd. 3—5.
14 Tab. N:o 4.
Östergötlands län.
Tab. \:o 4.
SKOGSHUSHÅLLNING.
1
2
3
4
5
Areal vid
Afverkningsbelopp utfördt i
Särskilda slag af skogar m. m.
periodens slut.
Ar.
Qvantitet.
Penninge-
värde.
Qvadratrefvar.
Kub.fot.
R:dr R:mt.
, Kongl. Maj:t och Kronön tillhörige och till dess disposition indragne ')
/1856
89,721
7,675
J Summa areal
Kronoparken^ Omberg, Ycke och Malmskogen J
) » ren skogsmark
14,755,65
14,671,80
i 1857
(1858
11859
166,085
99,362
201,552
8,445
5,095
10,268
\ 1860
226,330
11,560
Kungsgårdars och boställens skogar 2)
Till trakthuggning indelade j
26,096,70
Boställs- och kungsgårdars skogar ]
Öfrige boställsskogar (omkring) >)
73,416
,1856
702,402
29,623
Summa areal
Härads-allmänningar 4)
» ren skogsmark
304,490
278,389
51857
(1858
j 1859
884,731
912,497
999,164
39,042
37.388
44,195
11860
944,177
41,352
Några större skogskulturer hafva ej ägt rum, utom på kronoskogarnes afverkade hyggen. Summa
areal af sådana kulturer, under perioden
4,749,15
Anmärkningar.
') Afverkningssättet: trakthuggning och renshuggning.
2) Om afverkningsbeloppen kan ej upplysning lemnäs.
3) Större delen af dessa äro omätta. Uppgiften endast ungefärlig.
4) Afverkningssättet: trakthuggning och rensningshygge.
Östergötlands län. Tabb. Niis 5 och 6. 15
Tab. ]V:o 5.
DÖDADE ROFDJUR.
1
3
4
6
7
8
9
10
11
12
13
Ar.
Vargar.
Lodjur.
Räfvar.
Mårdar,
llillrar
oeb Her-  meliner.
Uttrar.
Skjälar.
..
Omar.
Hökar,
Ugglor
och
Ufvar.
Falkar
och
Glador.
Belopp a f utbe-  tald belöning.
R:dr R:mt.
1856
6
1
307
7
4
13
_
211
671,87
1857
3
1
333
1
—
20
4
175
268,12
1858
5
—
227
5
—
23
1
185
449,38
1859
13
2
727
14
5
11
6
559
429,33
1860
10
551
14
1
37
—
326
231,94
Summa 1856—1860
37
4
2,145
41
10
104
11
1,456
2,050,64
Anm. Skottpenningar kafva enligt berättelsen bilagd särskild
| ocb 1 utter.
uppgift under åren 1856—1860 utbetalts för 40 vargar, 17 lodjur, 1,332 räfvar, 2 mardal-
Tab. IV:o ö.
AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR.
1
3
4
5
6
7
11
Nöt-
kreatur.
Får.
Getter.
Svin.
Fjäderfä.
Skadan beräk-  nad i pen-  ningar.
R:dr R:mt.
Inom mellersta och nordöstra revieren.
År 1856
6
30
34
8
2
80
463
373
559.50
521.50
337
3,484,08
» 1857
2
4
160
187
154
153
282
» 1858
5
45
5
1
» 1859
» 1860
6
2
36
28
5
4
Inom vestra revieret.
Under alla åren 1856—1860
16
232
56
3
Summa
37
405
82
6
1,016
5,738,08
Anm. Revierförvaltaren i östra revieret bar förklarat sig ej kunna införskaffa upplysningar om dödade husdjur. Då detta revier omfattar Bråbo ocb
Memmings härader jemte hälften af Finspongs län, och då upplysningar i ämnet äfven inom de
rofdjuren orsakat i länet, beräknas till minst en tredjedel utöfver det uppgifna beloppet.
andra revieren uteblifvit från flere socknar, så kan den skada,
16 Tab. N:o 7. Östergötlands län.
Tab. N:o 7.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt H ANDT VERKERIER
4
6
I 2
3 4
Ar 1860.
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker ocb manufakturinrättningar.
å landsbygden.
Badaremästare
Bagare
Bakelsetillverkare
Bildhuggare
Bindmössetillverkare
Bleckslagare
Bokbindare
Bomullsspinnerier
Bomullsväfverier
Borstbindare
Bresiljeqvarn
Bryggerier
Brännerier
Bundtmakare
Byggmästare
Färgerier
Förgyllare och Spegelmakare..
Garfverier
Gelbgjutare
Glasbruk
Glasmästare
Gravör
Guld- och Silfverarbetare
Gördelmakare
Handskmakare
Hattmakare
Hatt-, Kläd- och Linnesömmerskor
, ...
Hemslagtare
Hofslagare
Instrumentmakare
Jernbruk, Stål- och Gjuteri
verkstäder
Jerngrufvor
Kakelugnsfabrik och Kakelugnsmakare
Kalkstensbrott
Kalkugnar
Kammakare
Kanongjuteri
Kardmakare
Karduansmakare
Kemiskt-tekniska fabriker
Kimröksfabrik
Klensmeder
Klädesfabriker
Knif- och spikhammare
Koppargrufvor
Kopparslagare
Kopparverk  .......
Korgmakare
Korkfabrik
Korkskärare
Kransågare
Kritfabrik
Lackfabrik
Limkokare
Linne- och Damastfabrik
Linneväfnadsfabrik
Lithografisk fabrik
Ljusstöperier
Marmorbruk
Masugnar
Mekaniska verkstäder
Messingsbruk
1
2
572
14
26
1
44
4
1
4
3
Ägare.
1
2
572
14
36
22
1
1
3
3
tö
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Öfver 15
års ålder.
25
4
104
41
70
78
206
60
3
7
10
3
305
160
18
22
682
37
62
135
13
Under 15
års ålder.
20
11
40
5
25
i städerna.
5 H.
78
Ägare.
12
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Öfver 15
års ålder.
242
94
37
1,410
3
1
32
98
667
473
12
1
23
12
Under 15
års ålder.
64i 95
254
62
14
9 10 111 i 12 13
14 | 9 1 10 | 11 | 12 | 15
Handtverkerier
å landsbygden.
Dessas biträden
af
1 —
6 3
16
12
12
i städerna.
Dessas biträden
af
>■
o- a
30
12
32
20
30
36
18
57
1*1
B
10
11
Östergötlands län. Tab. N:o 7. 17
Fortsättning af Tab. ]V:o 7.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
1
2
3
4
5
6
7
8
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
1 9
10
11
12
15
År 1860.
Bergverk, bruk, fabriker och manufaktur-inrättningar
Handtverkerier
å landsbygden.
i städerna.
å landsbygden.
i städerna.
Idkare till sjelf-  försörjning.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Antal verk och
inrättningar.
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Mästare.
Mästares bi-  träden af
Gerningsmän.
Gerningsmäns
biträden.
Mästare
Mästares biträ-  den af
Enskilde.
w
p'
0=3
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
Enskilde, j
Bolag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
j gesäller.
i lärlingar.
andra
| arbetare.
gesäller.
p?
5*
0=3
P
>-t
andra
! arbetare.
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
Metallarbetare
1
Mjölqvarnar och sågverk
554
538
16
_
—
—
—
9
4
3
47
—
—
—
—
—
—
—
'
Murare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
—
1
—
35
3
4
u^.
1
1
17
Musikalisk instrumentfabrik ..
—
1
1
—
5
—
—
—
Målare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
5
1
7
31
13
28
47
57
1
28
Mössfabrik och mössmakare...
—
—
—
—
—
1
1
—
1
—
—
—
—
1
1
1
10
Nålmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
3
Oljeslagerier
5
4
1
11
—
—
—
—
—
—
—
—
Pappersbruk
5
5
1
124
—
22
n
1
_
1
25
20 -
9
—
—
—
—
.
Perukmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'
1
1
9
Pistolsmed
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Potta skefabriker
9
9
—
16
—
—
—
_
—2.
—
—
;
Pumpmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
Repslageri och Repslagare
—
—*■
—
—
—
—
—
1
1
4
—
—
3
2
1
—
—
8
17
17
3
1
Sadelmakerifabrik och Sadel-
makare —
—
—
—
—
—
—
.—
2
2
_
4
—
1
—
6
—
—
—
12
—
21
11
24
13
Skeppsvarf
2
—
2
58
—
—
—
1
1
144
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Skomakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
. _
—
11
6
5
i
004
297
45
73
69
1
134
Skorstensfejare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1
3
3
Skräddare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
8
10
4
513
233
38
84
68
93
Slagtare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
2
1
29
Smeder
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
1
8
200
115
12
16
37
—
36
Smidesfabrik
—
—
—
—
—
_
1
1
1
—
—
—
—
—
—
—
Snickare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
3
206
65
34
75
93
12
114
* _
1
28
Snörmakare
—
.—
—
—
—
—
_
3
1
3
Sockerbagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
_
—
1
—
14
5
8
—
10
Sockerbruk
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
50
—
—
Spegel fabrik
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
2
—
—
—
Spikhammare
2
2
—
—
—
—
•*—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Sporrsmed
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
,—
—
—
1
Stenhuggare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-*Sr-
1
—
—
—
—
Stensprängare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Stensättare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
2
o
Stångjernsverk .
17
14
3
437
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Stärkelsebruk
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
3
—
—
—
Svarfvare
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
1
—
8
4
8
11
8
1
Såpfabrik
—
—
1
1
3
Sämskmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
—
1
Takbindarc
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
-—
—
—
Tapetmålare
—
—
—
~
_
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
Tapetserare
—
3
4
3
3
6
Tegelbruk
55
53
1
114
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tenngjutare
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
' 2
1
—
1
Tobaksfabrik
-
' -
—
—
—
—
—
1
1
23
—
12
4
—
—
—
—
• —
—
—
__
Trikotväfnadsfabriker
-
—
—
—
—
—
2
2
—
24
441
—
38
—
—
—
—
—
—
—
—
Tunnbindare
'
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
4
6
10
1
—
Tvåltillverkare och Såpsju-
deri
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Tändsticksfabrik
1
1
—
—
—
10
15
.
1
1
‘
Urmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
7
1
15
8
15
1
6
Vadmnlsstampar
9
11
—
12
—
—
■
—
—
—
—•
—
— •
—
—
__
—
.—
—
—.
—
Vagnmakare
--
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
5
2
13
12
18
—
8
Väfveriidkerskor
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
27
Ättiksfabrikör
—
—
—
—
—
2
2
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
1,359
1,310 36
2,622
219
156
96
158 129 25 2,303
1,650' 341
222
152144
29
40
I
1,643: 734
516
619
703
179
725
Landsli.-Emb. uti Östergötlands län und. ber. för åren 1850—1860.
3
18 Tabb. N:is 8 och 9. Östergötlands län.
Tab. IVso 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTG1FVERIER ocn SKJUTSNING, 1856-1860.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Särskilde slag af vägar.
Längd
i mil
Kostnaden för
Gästgifveriernas antal
år 1860.
Antal kastar, utgångne till
af hvarje slag
af motstående
vägar
af indelade
med skjuts-  stationer för-  sedde vägar
af fulländade
och afsynade
nya vägar
af omlagde
eller betydligt
förbättrade
vägar
fulländade nya
vägar
omlagde eller betyd-  ligt förbättrade
vägar
Kungs-
Gästgif-  veri-, håll-  ocli
reserv-  skjuts. 1
' af statsmedel.
1
af kommu-  nernes medel.
af statsmedel.
af kommu-  ner nes medel.
Ar.
ocli
krono-
skjuts.
vid periodens slut.
under perioden.
R:drR;mt.
R;dr R:mt.
R:dr Runt.
R:dr R:mt.
107
107
51
67 600
186,949
58
1856
735
109,661
Häradsvägar
1034
48
9
1857
533
107,706
99»
n
44-
16.450
1
1858
745
66,599
5
1859
785
59,515
! Med införd skjutsentreprenad
47
1860
600
61,289
Summa
310^
156J
—
104
—
67,600
203,399
120
I
1
3,398
404,770
Tab. N:o 9.
SJÖFART och HANDEL, ÅR 1860.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
n
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
S
j
ö f a
r t.
H
a
n
d
e
1.
Fartyg och båtar, begagnade till
Gross-
Handlare.
Minut-
Handlare.
idka
både g
och m
han
H
a n
d
1 a
n
l e
egna
erk-
gar.
inrikes sjöfart.
utrikes sjöfart.
nde
ross-
inut-
del.
enl. § 3
mom. 1 af
Handels-  Ordn.
qvinnor
enl. § 4
Handels-  Ordn.
med in-  och ut-  ländska
varor.
med
landt-
manna-
varor.
med
tillv
nin
Antal.
Lästetal.
Besätt-
ning.
b»
o_
Lästetal.
Besätt-
ning.
Antal.
Skeppare.
U)
O:*
O*
J?
Skeppare.
Sjöfolk.
K
a
03
CT*
O:
e
s=Li
co ,
r*
Betjening.
Husbönder.
Betjening. |
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
!
Husbönder.
Betjening.
K
P
t»
cP
O:
P
cd'
Betjening. J
Husbönder.
w
n
CD*
g
5'
qq
Husbönder.
Betjening.
A landsbygden
92
1,525,82
90
156
—
—
3
2
49
37
—
—
1
1
I köping
—
—
-
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
1
—
19
15
—
2
—
» uppstad
—
—
—
—
—
—
-
~
—
1
—
12
16
6
—
3
—
—
—
—
—
—
-■
» sjöstäder
3
101,04
3
25
—
—
—
—
3
—
58
60
—
—
8
1
19
4
—
—
—
—
—
—
» stapelstäder
21
531,08
17
81
12
672,75
12
87
34
39
154
113
70
89
95
49
71
—
249
152
53
21
42
23
Summa i hela länet
116
2,157,94
110
262
12
672,75
12
87
37
39
213
173
82
105
109
50
97
6
317
204
53
21
45
24
Östergötlands län. Tab. N:o 10. L9
Tab. \:o 10.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER Å LANDET, TOMTER och JORDAR I STÄDERNE m. m. ÅR 1860.
1
2
3
4
5
6 I
7 i
8 1
9
10
11
12
13
14
15 |
16 |
17
18
19
0
A 1
a n d s b
y g
len.
I
s t a
der
n a.
Hemman.
Antal
Tomter.
Jordar.
Uppskattningsvärde.
Heraman och jord-  lägenheter af alla
slag, efter olika
natur, enligt nya
jordeboks-ord-  ningen.
Mantal.
3
CJ*
SS
B
SB,
Uppskatt-
Tomter,
jordar och
lägenheter
af alla slag.
Antal.
W
CD
Skog och
beten m. m.
c
B
_ B
■3'®
3. 3"
■ B
w
K:dr R:mt.
Oförmed-
Förmed-
g
3'
CR
c/>
HJ
ft
O
CO
e-*-
P
sä:
09
a
a
nings-
värde.
O-
ct>
o“
O
O-1
cn
cr1
B
°P
B
B
P
P
2 c
g “
O
>-*
5. c
£ *3 5P
M B S-
“ £“3
ladt.
ladt.
2.
89
*
'
O
Q
m
-i
R:dr R:mt.
09
P-
9
OQ
CO
Tunnland.
P
P
■ ^
P
oT o
•” g-
P
g: o g
n 1
Kr ono eg endomar.
Linköping ..
284
34
879
66
336
1,281
18*
2,409,675
200,850
2,610,525
Under allmän dis-  position :
Klings- och kungs-  ladugårdar
39
39
5
78
13
24
225,430
Norrköping.
Söderköping
Wadstena...
Skeninge....
856
163
274
136
136
53
108
28
732
297
907
1,240
74
137
75
50
158
308
32
400
964
742
1,014
1,690
17*
13*
21*
21*
10,748,370
751,760
590,890
342,617
227,760
49,315
64,580
183,373
10,976,130
801,075
655,470
525,990
Säterier
14*
m
4
18
26
110,390
56
412AV
40**
334*
70
99
97
16
255,880
415
437
346
5
2.209,819
Boställslägenheter..
133
84,965
<
J ordlägenheter
—
—
—
68*
64,220
Under enskild dis-
position :
6*
5
4
18
16
50,070
58*
138
90
59
391,140
Jordlägenheter
713
208,539
Summa
601 rV
49011*
636
740
550
959*
3,600,453
S ka tteeg endomar.
169*
*
3,493****
146*
*
2.717H**
89
297
144
4
1,266,280
9
2
6
9,891
7145
3 990
3 759
330
17,850,937
Jordlägenheter
921*
670,887
Fiskerier
—
—
3
980
Summa
3.663J***
2,864***
7,236'4,219
3,896
1,264*
19,798,975
Fr älseeg endomar
Säterier och ladu-
401*
368*
9,98
887
415
2
3,061,580
110,100
Rå- och rörshemman
64J
53*
77
39
34
4*
2f
1,691-4*
4
3
3
5*
15,609
10,572,875
349,535
2,060**
3,186
2,558
2 047
138
Jordlägenheter
409*
1
Fiskerier
1
—
—
—
1
1,500
Summa 2,530§7iy
2,115**
3,495
3,487
2,499
556
14,111,199
Summa
1,713 359
4,055
402
1,234' 5,691
92*
14,843,312' 725,878
15,569.190
28
6,530,680
197
5,175,480
2,298,145
dvarnar och sågar
554
Summa
779
14,004,305
Anm. Städernas hemmantal är uppgifvet efter den uppskattning, som derå för längre tid sedan blifvit upprättad till grund för salpetergärdens utgörande.
20
Tab. N:o IL Östergötlands län.
Tab. \':o 11.
LAGA SKIFTEN m. m. ARÉN 1856—1860.
Ir.
38
52!
44 ; 81J
6i; ii7«
185
185
1858
42
185
186
Summa 1856-60 254 | 241 422* 403*
Sökta
skif
tens
antal.
Fastställda skiften.
Antal.
Skiftade mantal.
Oförmed
lade.
T
Förmed
lade.
46
52
74*
95?
501!
80*
115*
74!
87}
Skiftade qvadratrefvar.
Åker.
Inrösningsjord.
Äng.
16,684
30,003
34,595
22,063
26,167
Odlings
mark.
15,098
15,653
23,663
20,651
21,515
219
1,567
2,814
389
1,541
Afrös
nings
jord.
69,307
46,918
74.060
90.061
85,357
10
Arfvoden till
landtmätare
och gode män
för laga
skiften.
R:dr R:mt.
129,5121 96,580 i 6,530 ! 365,703
21,134
26,997
40,831
33,498
46,240
168,700
11
Hela beräknade
utgiftsersättningen.
R:dr R:mt.
54,642
85,320
122,962
81,933
115,921
460,778
Landsh.-Emb. uti Östergötlands län und. ber. för åren 1850-1800
Tab. X:o 12.
SPARBANKER.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Antal
Hela
kapital-
Öfver-  skott eller
besparing
A f
del
e g a
r n
e
Sparbankens benämning och stiftelseår.
del-
egare
tillgån-
gen
öfver del-  egarnes
andel
insatt
belopp.
R:dr R:mt.
uttaget
belopp.
R:dr R:mt.
R:dr R:mt
vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Linköpings läns sparbank med underlydande af-
delningar. stiftad år 1833
10,046
499,507,01
55,662,29
86,797,71
61,143,56
57,343,88
66,448,26
73,748,82
82,995,31
70,139,91
80,255,25
63,581,68
60,318,96
samt dessutom i Linköpings sparbank insatta så
kallade sparkassor:
Kimstads sockens sparkassa, stiftad år 1852....
128
15,228,41
53,60
816,94
2,552,53
1,255,06
1,183,48
995,65
450
6,000
-—■
Borg och Löths dito dito, stiftad år 1852 ..
163
12,911,37
36,35
1,303,50
1,109,69
1,294,03
1,734,52
1,072,60
300
500
Qvillinge dito dito, stiftad år 1852...
254
22,507,83
199,84
2,828,87
1,786,97
2,658,67
2,086,76
2,784,07
Klockrike och Brunneby dito dito, stiftad år 1853
94
3,445,78
25,72
421.34
896,37
888,85
551,73
-—-
150
950
Dagsbergs dito dito, stiftad år 1853
56
2,449,40
5,98
399,63
508,16
427.75
55
2,603,07
Östra Enebv dito dito, stiftad år 1853 ..
158
9,252,86
37,76
2,496,75
1,360,25
289
579
732
750
Ostra Husby dito dito, stiftad år 1853
98
5,924
69,03
1,959
323,50
62
15
5,150
Ekebyborna och Asks dito dito, stiftad år 1854
201
12,349,79
713,79
15
10
Häradshammars dito dito, stiftad år 1855
86
4,114,25
10,70
1,160,25
717,50
729,37
287,47
338,25
250
S:t Johannes dito dito, stiftad år 1855
59
4,169,09
69,33
719,78
264,75
680
241
1,001
_
Ostra Ny dito dito, stiftad år 1856
47
2,701,95
20,38
156,63
654
544
572,25
486
Östra Hargs dito dito, stiftad år 1859
81
2,047,48
1,81
—
868
1,094,64
Norrköpings sparbank, stiftad år 1823
4,556
533,899.u
36,404,87
79,299,25
90.186
88,331,77
86,792,05
99,388
73,653
79,953,25
107,859,95
93,194,55
86,365,50
Söderköpings stads med kringliggande häraders
sparbank, stiftad år 1851
865
158,506,73
5,221,75
46,701,25
30,519,75
25,667
33,722
30,111,25
19,649,70
26,850,08
28,613,62
20,116,86
23,666,4 2
Wadstena stads sparbank, stiftad år 1839
1,063
124,982,98
4,279,78
18,222,03
12,443,4 7
13,412,71
21,630,78
19,019,02
11,000,80
10,758,56
12,614,4 5
11,081,35
13,020,83
Godegårds sockens dito, stiftad år 1852
133
12,934
285
4,132
2,564
1,882
2,057
2,485
952
2,105
1,518
1,742
2,135
Tjellmo dito dito, stiftad år 1860
68
1,169
7,75
.
1,219
50
Herrberga dito dito, stiftad år 1860
130
3,546,35
167,64
1,458,84
262.92
189
6,524,17
5,436,25
Summa
18,475
1,438,171,56
103,272,87
247,429,93
207,030,50
195,466, o 91218,809, s o
241,395,39
188,700,81
189,806,80
236,761,27
196,166,44
190,122,70
Lifränte- och kapitalförsäkringsanstalten för Lin-
köpings län och stift, stiftad år 1852
594
44,669,42
146,42
6,321
2,378
2,920
2,145
2,576
168,2 7
117,89
135,4 2
804
Summa
19,069
1.482 840,98
103,419.29
253.750,93 209,408.50 19S,386,09
220,954,30 243,971,39
i
188,700,81 189,975,07
236,879.16 196.301.86
190.926.7o
Östergötlands län. Tab. N:o 12.
22
Tab. N:o 13.
Östergötlands län.
Tab. lV:o 13.
FATTIGVÅRDEN.
kr.
3 4 5
7 ! 8 ! 9 10 ! 11 12 13 14 15 16
Fattig
vården
-
crc
CO
. i
S B
eea
g
§• 3
1856....
1857....
1858...
1859....
1860...
134
132
132
132
137
P . CD
S fr*
Antal fattighjon, som erhållit full försörjning
Äldre personer
vårdade
i fattighus.
m. a
203545:1,057
204447 1,077
203 449:1,070
.!
205482 1,071
21 |208 496 1,137
på annat
sätt.
M. G.
226 521
246 540
244 545
i
244 566
243 527
Barn vårdade
i och
utom fattighus.
M. G.
719
749
725
732
690
O5
C
g
S
Summa.
M.
Antal af fattigvården
understödde,
som ej
fatt full försörjning.
M.
G.
707
709
687
683
691
1,4901 2,285 3.77511,813: 3,240
! I I
1,442 2,326 3,768 1,741 3,197
I i
1,418 2,302 3,720! 1,729 3,320
1,458 2,320 3,778 1,722 3,514
i
1.429 2,355 3.784 1,757: 3,516
S:a
17
18 | 19
20 21
22
23
Fattigvårdens
inkomster.
_ O *1».
fsU? U
Ef?
^ Ö p
2 Pj W»
o ST
B B I
‘
J-.CT?
So»
5,053
4,938
5,049
5,236
5,273
R:dr.
95,584,09
112,654,7 5
111,455,15
108,697,88
113,051,61
2! B 3
t»
< 2
W poÖ
« i K
R:dr.
P (D »
P J-Jj w.
P ^ cj
B
-
Ersättning
S - g s”1
to CL. ~ • P
0.1 e-t- CR CS
£. E ; Bi < B
R:dr. : R:dr. j R:dr.
Summa.
utgifter
i och för
fattigförsörjningen.
27,646,6^63,334,511 472,67
31,722,65!79.016,eo 514,53
33,443,6971,048,87
33,150,54 ;68,599,83
34,161,91:71,178,08
610
720
712
1,135,59
953,94
718,67
1,090,14
721,12
R:dr
188,173,47
224,862,4 7
217.276.88
212.257.89
219,824,72
R:dr.
206.031.02
204,494,26
208,434,93
201,079,o5|
204.996.2 sj
STOCKHOLM, 1862.
P. A. NORSTEDT & SÖNER.
KONGL. BOKTRYCKARE.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIELA STATISTIK.
iij Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd.
LANDSHÖFDIN GE-EMBETETS
UTI
JÖNKÖPINGS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1§56-1§60.
1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet.
Sedan förra femårsberättelsen afgafs, har ingen förändring af länets gränser ägt ruin. Dess areal antages
utgöra omkring 100 qvadratmil. Länets administrativa indelning är äfven oförändrad. Det innesluter nio härader
och tre städer, de förra indelade i sex fögderier, nemligen: Tveta, Wista och Mo; Norra och Södra
Wedbo; östra Härads; Westra Härads samt Östbo och Westbo, så att länets ekonomi, politi och uppbörd,
under Konungens Befallningshafvandes inseende, förvaltas af sex Kronofogdar och sex Häradsskrifvare, biträdde
af tjugotre Länsmän. Hvarje fögderi utgör tillika en häradshöfdinge-jurisdiktion eller domsaga, utom
Ostbo och Westbo, som äro förenade till en. Domsagornas antal är således fem.
I hvardera af de trenne städerna Jönköping, Ekesjö och Grenna finnes rådhusrätt och i residensstaden
Jönköping har Götha Hofrätt sitt säte.
Jönköpings län utgör jemte Kronobergs, Blekinge, Christianstads, Malmöhus och Hallands län Nionde
Bergmästaredistriktet.
Inom länet finnes allenast en köping, Wernamo i Östbo härad, som genom Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut
den 22 Juli 1859 förklarats för en af stad oberoende köping, och för hvilken Reglemente den 27 Januari
1860 blifvit i Nåder faststäldt.
I ecklesiastikt hänseende är länet fördeladt i 62 pastorater och 128 kyrksocknar, hvaraf 47 pastorater med
98 socknar tillhöra Wexiö stift, 2 pastorater med 8 socknar Skara stift och 13 pastorater med 21 socknar Linköpings
stift, till hvilket senare stift äfven hörer en socken, som är annex till pastorat inom Calmar län.
Landsh.-Emb. uli Jönköpings län und. ber. för åren 1856—1860. 1
2
Jönköpings ian.
Administrativ indelning. Innevånare.
Två socknar, nemligen Grenna och Ekesjö, utgöras af både landt- och stadsförsamlingar. Jönköpings stad
innefattar två territorialförsamlingar och derunder lyder såsom annex en landtförsamling inom Tveta Härad.
Inom länet äro indelade hela Jönköpings regemente eller 1,100 rotar, samt af Calmar regemente 401,
af Smålands Husarregemente 250 och af Smålands Grenadierbataljon 399 nummer.
Postkontor finnas i städerna Jönköping, Ekesjö och Grenna samt i Wernamo, Wrigstad, Hvetlanda och
Gisslaved.
I afseende på länets administrativa indelning förefinnas många oregelbundenheter, bestående deruti, att
kyrkosocknar sträcka sig utöfver deras administrativa eller territorialgräns, så att dit höra hemman, belägna
inom en eller flera andra socknars territorialgräns, dels i samma härad och dels i annat härad och jemväl i
annat fögderi samt stundom i annat län; att på lika sätt hemman i Jönköpings län tillhöra socken i annat
län; att särskilda hemman inom samma sockens territorialgräns äro förlagda till olika härader; att vissa
socknedelar i administrativt hänseende utgöra ett hvar för sig bestående helt inom det härad, der delen
ligger; att då vid jurisdiktionernes bestämmande den administrativa indelningen i allmänhet blifvit följd, de
särskilda delarne af samma kyrkosocken således äfven lyda under olika domstolar; att vissa socknar lyda
under annan domsaga än den, som öfriga socknarne i samma härad tillhöra, samt att, då stiftsgränsen bestämmes
icke af det territoriela läget, utan af kyrkosocknarnes omfång, innevånarne inom samma territorialdistrikt
uti frågor, som handläggas af Domkapitlet, kunna tillhöra olika stift. Speciel uppgift om dessa förhållanden,
allt för vidlyftiga att här upptagas, är redan förut i föreskrifven ordning meddelad; varande åtskilliga
frågor om ändring häruti väckte och på handläggning beroende.
Hvad angår länets naturbeskaffenhet i allmänhet, så åberopas den förra femårsberättelsen, helst som
den sedermera icke undergått någon annan förändring än den, som må vara en följd af årligen fortgående
odlingar samt sjösänknings- och andra vattenaftappningsföretag. Det må dock här anmärkas, att i gränsen
emellan Almesåkra och Bringetofta socknar i Westra härad finnes södra Sveriges största landthöjd, beräknad
till omkring 1,100 fot öfver hafsytan.
2. Innevånare.
Folkmängden, som enligt mantalslängderna år 1855 utgjorde:
i städerna
9,144
och på landet  155,869
eller sammanlagdt  165,013,
uppgick år 1860
i städerna till  10,572
och på landet till  158,654
eller tillhopa
169,226.
Deraf voro bosatte i:
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
bosatte i:
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Östbo härad
10,243
10,598
20,841
Jönköpings stad
3,258
4,227
7,485
Westbo »
12,732
13,191
25,923
Ekesjö »
820
1,100
1,920
Summa
81,260
87,966
169,226
Grenna »
531
636
1,167
deribland fria från mantalspen-
Tveta, Wista och Mo härader
14,142
14,889
29,031
ningar:
Norra och Södra Wedbo »
15,250
16,838
32,088
i städerna
2,053
2,496
4,549
Östra härad
10,613
11,736
22,349
på landet
39,630
41,855
81,485
Westra »
13,671
14,751
28,422
Summa
41,683
44,351
86,034
N:o i. Tabell häröfver, enligt meddeladt formulär, finnes denna Berättelse under N:o 1 bifogad.
Jönköpings län.
Folkmängdstillväxt. Bränvinsmissbruk. Byggnadssätt. 3
Under de fem år, som förra berättelsen omfattar, hade folkmängden stigit med 3,143 personer eller
närmast 629 om året, deremot sistförflutna fem år gifvit en tillökning af 4,213 eller ungefärligen 843 om
året, hvilket således visar ett bättre utfallande än under förstnämnda qvinqvennium, men som likväl är sämre
än under den treåriga perioden näst förut, eller åren 1848—1850, för hvilken särskild berättelse afgafs, då
folkökningen utgjorde något mera än 1,462 om året. och bör härvid anmärkas, att både cholera- och rödsotsepidemier
under de år, som nu äro i fråga, härjat inom flera delar af länet. Utflyttning arne till andra länder
hafva åter betydligt aftagit. Tillökningen är störst inom Jönköpings stad eller med 1,338 personer, motsvarande
närmast 21f procent af 1855 års folkmängd derstädes, men har förnämligast tillkommit genom de årligen
stigande inflyttningarne af fabriksarbetare och annat arbetsfolk. Dernäst i ordningen står Grenna stad
med en tillökning af 116 personer eller 11 procent samt Östbo härad med 1,048 eller 5| procent; vidare
Westbo, Östra, Norra och Södra Wedbo och Westra härader. Deremot har folkmängden minskats i Ekesjö
stad med 1J och i Tveta, Wista och Mo häraders fögderi med 1} procent. Hela tillökningen för länet motsvarar
2f procent af folkmängden år 1855.
Folket är i allmänhet fredligt och laglydigt, likasom det utmärker sig för idoghet och sparsamhet.
Välmågan är ock i följd häraf mera allmän; och gäller för öfrigt i dessa afseenden hvad uti förra berättelsen
blifvit yttradt.
Bränvinssupandet på landet har betydligt aftagit samt utskänknings- och minuteringsställena för spritdrycker
minskats, så att till exempel inom Tveta, Wista och Mo härader icke finnes något sådant försäljningsställe,
och må såsom betecknande anmärkas ett yttrande af en gästgifvare, som afsagt sig rättigheten till
bränvinsförsäljning, att han fann sig så belåten med upphörandet deraf, att han icke på något vilkor ville ånyo
bedrifva en sådan försäljning, äfven om den finge ske afgiftsfritt. Såsom surrogat för bränvinet har förbrukningen
af kaffe och så kalladt bajerskt öl mycket tilltagit, och mångenstädes på landsbygden finnas vid allmänna
vägarne försäljningsställen för sistnämnda vara. Nykterheten hos landtbefolkningen åsidosättes likväl
ofta vid besöken i städerna och'på vissa torgplatser äfven å landet, då mången icke kan motstå begäret efter
den under vanliga förhållanden sällsynta spritdrycken, och detta gäller hufvudsakligast den yngre manliga
befolkningen. Det är icke ovanligt, att tjenstedrängar vid stadslandet förbehålla sig frihet att besöka de
torgdagar, som numera en eller flera dagar i hvarje månad hållas vid särskilda ställen på landsbygden, då,
när torgplatsen är belägen i grannskapet af en gästgifvaregård eller annat utskänkningsställe, tillfället att åtkomma
rusgifvande drycker icke lemnäs obegagnadt. Visserligen har kronobetjeningen på flera ställen förmått
utskänkningsgifvarne att vid dessa tillfällen afhålla sig från försäljning af spritdrycker, men sorn detta
hörer till undantagen och, vid åtal för ett motsatt förfaringssätt, torgdagarne icke ansetts inbegripna under
det i författninga re gifna förbud mot dylik försäljning vid vissa till folksamlingar ledande förrättningar in. m.,
vore det önskvärdt, att ett förändradt stadgande i sådan syftning meddelades. Ett annat tillfälle till superi
förekommer vid så kallade målskjutningar, som af enskilda personer tillställas, hvilka dock icke må förblandas
med de på andra ställen inrättade och väl ordnade skjutöfningarne, och Konungens Befallningshafvande har
på hemställan af kronobetjeningen, funnit sig föranlåten att uppmana menigheterne att vidtaga lämpliga åtgärder
till afskaffande af dessa skjut- och supgillen, dervid, under förevändning af skjutöfning, egentligen
bedrifves ett slags lotterispel om hvarjehanda lösörepersedlar, hvarvid slagsmål och andra oordningar ofta
förefalla.
Byggnadssättet inom flera delar af länet har betydligt förbättrats i afseende på byggnadernes beqvämligare
inredning och förläggande på lämpligare platser; allenast från östra härad anmärkes, att byggnaderne
uppföras större och inredas mera kostbart, än behofvet fordrar. Det vanliga byggnadsämnet är ännu såsom
fordom trädvirke; och ehuru dessa byggnadsmaterialier årligen mycket minskas, motsvarar dock tillgången af
4
Jönköpings län.
Födoämnen. Klädedrägt. Sockenbibliotheker. Jordbruk.
så väl denna som brännmaterial ännu behofven. På många ställen användes emellertid sten till ladugårdsbyggnader.
Födoämnena äro de vanliga, men begagnandet af råg till bröd i stället för den förut mera brukliga
liafren och blandsäden har i icke ringa mån tilltagit.
O O
I klädedrägt har lyxen på många ställen tilltagit, synnerligast hos den tjenande klassen, som genom de
stegrade lönerna beredes tillfälle till bestridande af utgifter härför. Sålunda begagnas numera ofta klädesoch
bomullstyger i stället för vadmal och hemväfda ylletyger, som förr brukades.
Inga schismatiska rörelser hafva visat sig af sådan beskaffenhet, att de föranledt till bildandet af särskilda
församlingar, men på många ställen hållas enskilda sammankomster för andaktsöfningar, der stundom
äfven kringvandrande personer uppträda med religiösa föredrag, och äro dessa samlingar ofta talrikt besökta.
I Jönköpings stad och på några få ställen å landet äro särskilda så kallade missionshus uppförda.
Sockenbibliotheker inrättas allt mer och mer inom socknarne och begagnas flitigt, .der de finnas.
3. Näringar.
Tab. Litt. A och N:is 2 o. 3. De uppgifter, sorn i enlighet med formuläret för förutgångne femårsberättelser meddelats
om jordbruk och boskapsskötsel, äro sammanförde i nedanstående tabell, Litt. A. I följd af sättet för uppgifternes
insamlande, eller genom Magistraterne och Kronofogdarne, kunna desamma på sin höjd antagas såsom
approximativa. De visa för städerna, alla spanmålsslag sammanräknade, ett utsäde af 1,089 tunnor och en
afkastning, utsädet afdraget, utaf 5,750 tunnor, samt för landet 126,9331 tunnors utsäde och 462,406^ tunnors
afkastning, äfvensom att utsädet af potates skall utgöra å stadsjorden 1,540 tunnor och ä landsbygden 57,879
tunnor, samt afkastningen respektive 11,010 och 360,111 tunnor, hvilket hvad landet angår icke obetydligt
öfverstiger de till förra femårsberättelsen uppgifna belopp. Nämnda summor äro ock i allmänhet högre än
Tab. Litt. Å. Utsäde, afkastning och underhållne kreatur.
•
U t s
ä d e
a f
Medelafkastning efter afdrag af utsädet.
Underhå
line
kreatur.
a
<
CD
fr
tö
po
cp
«
O
1-i
&
W
p
a
Blandsäd.
fl»:
>s
CD
J-i
SJ
O
p"
cd*
a
g
sr
M
po
Cfq
O
p
a
p
t?
cc
Blandsäd.
CD
a
O
p
CD*
a
p:
e+-
P
O
M
p
*
O
Ung-
boskap.
po
(Z2
<'
B*
CD
et-
CD
rj
Landsbygden.
T
U
n
n
0
r
T
u
n
n
O
r
s
t
y
c
k
e
n
Fögderier:
Tveta, Wista o.
Mo häraders..
869
4,022
1,401
15,226
7,231
527
12,086
5,130
27,482
6,893
45,678
28,700
2,108
72,516
1,602
4,471
12,121
3,951
17,007
3,332
200
Norra o. Södra
Wedbo harrs...
109
6,837
1,702
10,014
55
262
12.267
545
41,022
6,808
40,056
220
1,310
73,602
2,620
5,729
12,577
5,485
19,526
3,202
106
Östra härads ...
86
4,795
1,461
8,469
470
142
7,550
430
23,975
5,844
33,876
2,350
852
37,750
1,830
4,200
8,550
4,880
16,000
4,000
50
Westra »
86
3,659
1,771
17,601
2,576
60
12,167
430
18,295
7,084
70,404
10,304
240
85,169
1,194
4,698
10,313
8,552
20,999
4,466
—
Östbo »
60
2,047
1,950
8,400
4,875
150
8,220
240
14,329
9,750
33,600
19,500
750
57,540
1,250
2,800
8,200
2,850
11,400
2,600
750
Westbo »
6
1,505
1,910
12,521
4,078
—
5,589
24
7,527
7,640
50,084
16,312
—
33,534
1,272
3,702
10,364
5,134
15,107
1,638
1,100
Summa
1,216 22,865
10,195
72 231
19,285
1,141
57,879
6,799
132,630
44,019
273,698
77,386
5,260
360,111
9,768
25,600
62,125
30,852ll00,039
19,238
2,206
Städerne.
Jönköping
30
255
15
470
40
15
1,300
150
1,530
60
2,350
200
60
9,750
280
180
220
—
100
500
—
Ekesjö
—
70
40
90
—
—
200
—
280
160
360
—
—
900
40
40
110
—
10
50
—
Grenna
4
11
6
—
40
3
40
32
99
128
—
320
21
360
34
16
50
—
—
60
—
Summa
34
336
61
560
80
18
1,540
182
1,909
348
2,710
520
81
11,010
354
236
380
—
110
610
—
Summa i hela
länet
1,250
23,201
10,256
72,791
19,365
1,159
59,419
6,981
134,539
44,367
276,408
77,906
5,341
371,121
10,122
25,836
62,505
30,852 100,149
19,848
2,206
Jönköpings län.
Jordbruk. Utsäde. Areal af odlad jord.
5
de, hvilka till den af Kongl. Maj:t tillförordnade så kallade Finans-Kornitén uppgåfvos och voro grundade på
upplysningar, som från kommunerne blifvit infordrade och meddelade. Öfriga växtslag, som mera allmänt
odlas i större skala, äro rotfrukter af rofvor och morötter till kreaturens utfodring samt lin, som utgör en
vigtig näringsgren, synnerligast inom vissa delar af Södra Wedbo och östra härader.
Det vanliga utsädet på geometriskt tunnland är af hvete 24 kappar, råg och korn 1 tunna, hafre li
tunna och potates 5 å 6 tunnor.
Uppgifterna om antalet af underhållna kreatur skilja sig ock betydligt från dem, som med förra femårsberättelsen
afgåfvos, så att detta antal för särskilda slag af kreatur är än högre än lägre upptaget; men
jemförelsen med uppgifterne till Finans-Komitéen utfaller dock med en gifven öfvervigt i antal efter de nu
gjorda uppgifterna.
Beträffande jordbruket, så är det ovedersägligt, att åkerjorden icke allenast blifvit mycket ökad genom
verkställda odlingar, utan ock att häfden och brukningen äro vida bättre än tillförene. Mycken jord har
blifvit förbättrad, och stora fält för odling och skörd vunna genom sjösänkningar och vattenaftappningar. De
naturliga ängarnes areal har visserligen just genom derå verkställd åkerodling minskats, och på många ställen
har dess afkastning i följd af vanvård aftagit, men detta sannolikt mera än uppväges genom det allmännare
bruket att igenså vissa delar af åkern med gräsfrö, eller begagnandet af så kallade artificiela ängar, äfvensom
genom det allt mer och mer tilltagande användandet af andra foderväxter. Bättre och ändamålsenligare
redskaper användas till brukningen, och jordens afdikning sker med mera omsorg, ofta genom så kallad underdikning
eller eljest efter fullständigt uppgjorda och genomförda planer, lämpade efter markens beskaffenhet
och behofvet af öfverloppsvattnets afförande. I stället för det förut allmännast begagnade treskiftesbruket,
är vexelbruk infördt vid nästan alla större egendomar och mångenstädes äfven vid mindre jordbruk. Användandet
af artificiela gödningsämnen är ock ganska allmänt. Dessa förbättringar äro naturligtvis ännu icke
allestädes införda, men väckelsen dertill, utgången från länets landtbruksskola och nitiska enskilda jordägare,
sprides och verkar så småningom äfven bland den större allmänheten inom länets särskilda delar, hvarpå
såsom bevis må anföras den ifver, hvarmed tillfället att erhålla biträde af statens Landtbruks-Ingeniörer omfattas.
Jemväl Hushållningssällskapet för sin del medverkar i samma riktning, dels genom anställande af
landtbruksmöten, der för näringen vigtiga frågor afhandlas, och dels genom att än ytterligare öka värdet af
den från statens sida beredda förmånen af agronomiskt biträde, derigenom att Sällskapet bekostar aflöningen
till Agronomerna för förrättningar på stället under viss tid hos hvarje reqvirent.
Det är icke möjligt att med någon visshet uppgifva arealen vare sig af åkerjorden och ängsmarken i
allmänhet eller af tillökningen under senare åren; men i uppgifterne till Finans-Komitén upptages arealen af
odlad jord till 125,937 tunnland, af naturlig äng till 337,900 tunnland, af tillökad åker under de sista tjugofem
åren till 29,876 tunnland och äng till 1,853 tunnland, hvarjemte jordförbättringar antagas hafva skett
genom grunddikning å 4,446 tunnland, genom vattenaftappning å 13,969 tunnland och genom öfversilning å
390 tunnland.
Nyodlingarne fortgå hvarje år både å sank mark och å mader eller vattensjuk jord. De större odlingsföretag,
som under ifrågavarande period blifvit fullbordade, utgöras af sänkningen utaf Kahnsjön i Tveta, af
Grummeln och Bexhedasjön, Kö mm en och Flishultssjön samt af Broby å i Östra härad, utdikning af Säfverstads,
Bänarps och Lunnagårdens mader i Södra Wedbo härad, samt sänkningen af Ljunga å och utdikningen
af derintill belägna mader i Westra härad, hvilka alla arbeten blifvit utförda med bidrag af statsmedel; och
har genom sistnämnda företag, dertill användts dels erhållet statsanslag 28,500 R:dr och dels af intressenterne
tillskjutne 29,050 R:dr eller en sammanräknad kostnad af 57,550 R:dr, vunnits 2,235 tunnland odlingsbar
jord, 175 tunnland ängsvall och 1,395 tunnland mossar, tjenliga för skogsväxt,
6
Jönköpings län. Boskapsskötsel. Djurracer. Mejerier. Priser. Missväxt. Trädgårdsskötsel.
Boskapsskötseln har blifvit föremål för noggrannare omsorg. Man börjar allt mer och mer inse sanningen
deraf, att ett mindre antal kreatur, väl födda, gifva högre afkastning, än ett större antal svältfödda, och
den fordna täflan, om hvilken som skulle kunna, i förhållande till hemmanets storlek, uppvisa det största antalet
ofta nog utmagrade kreatur, har gifvit vika för den bättre, att kunna äga vackra och välfödda kreatur
och genom dessas starkare utfodring erhålla en i förhållande till antalet stor afkastning. Såsom medel härtill
utvidgas, på sätt redan är anmärkt, odlingen af foderväxter, såväl gräs som rotfrukter.
För kreatursracernes förbättrande är mycket tillgjordt. På Lyckås i Skärstads socken af Wista härad
finnes ett statens stamholländeri af Ayrshirerace; tvänne sådana holländerier, det ena af 20 kor och 2 tjurar
och det andra af 10 kor och 3 tjurar, äro genom enskild aktieteckning anskaffade och uppställda, det förra
på Tenhult i Tveta härad och det andra på Höreda i Östbo härad, hvarjemte tre af tjurarne blifvit stationerade
på särskilda ställen inom distrikterna. Uti Östra härad finnas på särskilda egendomar och för särskilda
distrikt uppställda fyra fullblodstjurar af Ayrshire-race och en dito af Pembrokshire-race. En hingstförening
håller ock derstädes en hingst af Norsk race. Hushållningssällskapet har sökt att uppmuntra denna näringsgren
genom premier för vid årliga landtbruksmöten utställda kreatur och ladugårdsprodukter samt med räntefritt
lån understödt bolaget för det inom Tveta härad bildade stamholländeri.
Mejerier med byggnader af ändamålsenlig beskaffenhet finnas inrättade vid en mängd större egendomar,
der ock smör och ost af särdeles utmärkt beskaffenhet tillverkas.
Skördarne af så väl säd och rotfrukter som af hö hafva under de ifrågavarande åren visserligen utfallit
olika, men afkastningen har dock i allmänhet icke blott varit fullt tillräcklig för innevånarnes eget behof och
kreaturens utfodring, utan jemväl lernnat ej obetydliga öfverskott till försäljning åt andra orter, synnerligast
af hafre och äfven af råg, till priser som stundom varit ganska höga, så att 9 å 10 R:dr erhållits för tunnan
hafre och 18 till 20 R:dr för rågen. Lin, deraf flera tusen lispund försäljas å marknaderne i Södra Wedbo
och östra härader, har gällt 5 till 6 R:dr per lispund. Nästan intet jordbruk är så inskränkt, att icke derifrån
säljas ladugårdsprodukter, såsom mjölk till städernes innevånare, smör och ost så väl för behofvet inom
länet som till andra orter; äfvensom kreatur, synnerligast oxar, hvilka inom länet uppfödas, utgöra en betydlig
handelsartikel. Priserne hafva varit å smör 10 å 12 R:dr lispundet, för ost af bättre slag 50 till 67 öre
skålpundet och för medelstora oxar om 12 qvarter 250 å 300 R:dr paret samt i förhållande derefter för
större eller mindre.
För några socknar inom länet har emellertid uppstått behof af allmänt understöd i följd af delvis inträffad
missväxt. Sålunda beviljades Burseryds och Forsheda socknar i Westbo härad, genom Kongl. Brefvet
den 11 December 1857, i anseende till hagelskada, ett understöd af 1,800 R:dr, deraf 300 R:dr utan återbetalningsskyldighet,
samt Fryeleds socken i Östbo härad jemte Sandsjö, Wrigstads, Nydala, Almesåkra, Bringetofta
och Ljunga socknar i Westra härad, genom Kongl. Brefvet den 15 Januari 1858, af samma anledning
6.000 R:dr såsom lån mot återbetalningsskyldighet; äfvensom Bolmsö församling i Westbo härad, som år
1859 drabbades af missväxt på säd och foder, genom Kongl. Brefvet den 14 Oktober sistnämnda år undfått
2.000 R:dr, deraf 1,500 R:dr såsom räntefritt lån och 500 R:dr utan återbetalningsskyldighet.
Trädgårdsskötseln har ännu icke vunnit något större och allmännare insteg hos de mindre jordbrukarne,
men vid de större egendomarne] finnas i allmänhet fruktträdgårdar, som oftast vårdas af antagne trädgårdsmästare,
och inskränktare jordbruk med dylika anläggningar saknas icke heller, dertill hågen ock lifvas genom
belöningar från Hushållningssällskapets kassa och inrättandet vid Hultsviks egendom i Östra härad af en, jemväl
med bidrag från samma kassa understödd trädgårds-arbetareskola, der dugliga trädgårdsarbetare bildas samt
försäljning sker af fruktträd, blomsterfrön och lökar.
Biskötseln gör föga framsteg, utan har fast heldre aftagit, ehuru åtgärder, äfven genom Hushållningssällskapets
medverkan, blifvit vidtagna till spridande af kännedom om den s. k. Dzirrzonska biskötselmethoden.
Jönköpings län. Epizootier. Landtbruksskola. Stängselsätt. Dagsverkspriser. Skogshushållning. 7
Några svårare farsoter hos husdjuren hafva icke förekommit, dock uppkom år 1860 inom några delar af
länet så kallad benskörhet, äfvensom någon art af tungsjuka, hvilka emellertid icke medförde svårare följder.
Inom Westbo härad, der förstnämnda sjukdom, härrörande af brist på närande foderämnen, mest gripit omkring
sig, erhölls understöd af stasmedel med 4,000 R:dr såsom räntefritt lån och 500 R:dr utan återbetalningsskyldighet.
Hushållningssällskapets verksamhet till befordrande af jordbrukets och dithörande näringars framskridande
är redan omnämnd, äfvensom den fördelaktiga inflytelsen af länets landtbruksskola blifvit antydd. Vid
denna skola, först inrättad på Bjedesjö och sedan flyttad till Flishults egendom, begge i Östra härad, erhöllo
i början tolf och, sedan statens bidrag blifvit höjdt till 4,000 R:dr om året, sexton frilärlingar undervisning
och kostnadsfritt underhåll. Alla derifrån utgångne lärlingar hafva, der de icke öfvertagit egna jordbruk, erhållit
förmånliga anställningar såsom rättare å andras egendomar. Tillverknirtgen af landtbruksredskaper derstädes
har varit ganska betydlig och uppgått till ett värde af omkring 4,000 R:dr på året. Antalet af från
skolans början till och med 1860 tillverkade redskaper utgör 2,222 stycken, hvilka till större delen blifvit
föryttrade inom länet.
Stängselsättet är det förut vanliga eller af träd, som ovedersägligen är mycket skogsödande; men dels
ovanan att valla och vakta kreatur och dels svårigheten att åstadkomma en sådan vård inom vidlyftiga och
oländiga betesmarker motverka en mera omfattande förändring häruti.
Fasta arbetare, såsom jord- och stattorpare, erhållas utan svårighet, och icke heller är brist på vanliga
tjenstehjon, ehuru mot betydligt högre löner än förr; deremot har tillgången på daglönare minskats och dagsverkspriserna
stigit, sedan arbetarne funnit större, verklig eller inbillad, fördel att använda sina krafter vid de
större arbeten, som för statens räkning utföras och synnerligast vid jernvägarne. Lönen för en fullgod arbetsdräng
stiger ofta till 100 R:dr och deröfver samt för en piga till 40 R:dr om året. Dagsverkspiserna
äro i medeltal 1 R:dr för man och 50 öre för qvinna, men under vissa årstider och vid särskilda förhållanden
femtio procent högre.
Några kronan tillhöriga och till dess disposition indragna eller eljest under direkt allmän vård Tab. n.o
stående skogar finnas icke, utom Norra Wedbo härads allmänning, Östra Holaveden kallad, samt eke- och
inullbärsplanteringarne på Wisingsö. Enligt hvad vidfogade tabell N:o 4 upplyser, innefattar den förra en
areal af 93 tunnland 22,5 kappland, och har afverkningsbeloppet under åren 1856 till och med 1860 utgjort
i qvantitet 330,527 kubikfot och i penningevärde 5,578 R:dr 28 öre.
Jägeristaten inom länet består af en ordinarie tjensteman, Jägmästaren samt en extra Öfverjägare, som
endast tjenstgör vid påfordran, när behofvet sådant kräfver. Den förre har en lön af 1,000 R:dr R:mt. Å
allmänningen Holaveden äro anställda två skogvaktare, som från allinänningskassan aflönas med respektive
270 och 345 R:dr och derjemte hafva boställen på allmänningen, hvilka, af skogvaktarne utarrenderade, lemna
en inkomst af 50 och 140 R:dr. Dessutom finnas inom länet trenne skogvaktare på indragningsstat, hvilka
dock äro mycket ålderstigna och jemväl i följd deraf till tjenstgöring oanvändbara. De dem anslagna löner
och boställens afkastning äro uppskattade till 575 R:dr.
Häradsallmänningen Östra Holaveden är indelad till trakthuggning och står under förvaltning af Jägmästaren,
som emellertid vid särskilda tillfällen gjort anmärkningar mot lämpligheten af den fastställda hushållsplanen
derstädes, och hvilka anmärkningar blifvit till vederbörande myndigheters pröfning anmälda. Häradsboerna
njuta rätt till utsyning å denna allmänning, hvarvid så tillgår, att all skog på förhand upphugges,
så att icke något af årets utsyning qvarlemnas på rot, och erlägga utsyningstagarne så väl denna upphuggningskostnad
som ock i stubblön för hvad som utsynes: 92 öre för 100 stycken stäfver, 83 öre för ett lass
ved eller gärdsle, 62 öre för en sågstock af tall, 45 öre för en dito af gran, 58 öre för en syll af tall och 41
öre för en dito af gran. Hvad som utaf afverkningsbeloppet för året öfverblifver, försäljes på offentlig auk
-
g Jönköpings län. Ek- och Mullbärsplanteringar. Skogvaktareskola. Sågverk.
tion, och allt hvad derför inflyter, ingår i allmänningskassan, sorn är deponerad i länets ränteri, och derifrån
medel till utgifterne för allm än ningens vård och skötsel utanordnas.
För ekplantering sverkets räkning disponeras å Wisingsö kungsgården Wisingsborg 5$ mantal, Wisingsö
kronopark och inköpta hemman 3T35 mantal, utgörande tillsammans en areal af 6,290 qvadratrefvar. Af denna
areal äro successivt under åren 1831 till och med 1855: 3,301 och under åren 1856 till och med 1860: 653
qvadratrefvar kultiverade med ek. Kronoparken, 1,733 qvadratrefvar, är beväxt med äldre och yngre tallskog,
indelad i trakthuggning på etthundrafyratioårigt omdref.
Mullbär splantering arne upptaga en vidd af cirka 2 qvadratrefvar, planterade före 1856, och 4 qvadratrefvar,
planterade 1856—1860; varande antalet af äldre och yngre plantor omkring 1,500 stycken. Den öfriga
jorden utgöres af torplägenheter, förpantningsjord från de inköpta hemmanen, löningsjord åt tjenstepersonalen,
plantskolor, trädgårdar och impedimenter. Den till' afverkning i kronoparken årligen fallande virkesmassan
är 122 famnar å 100 kubikfot. I ekplanteringarne förekomma ännu inga reguliera afverkningar, en
o
dast
hjelp-gallringsvis. A en del, omkring 500 qvadratrefvar, der skifferberget ligger högt med mycket grund
jordbetäckning, är ekarnes växtlighet mindre god, men å öfriga delen deremot gynnsam och lofvar goda resultater
för framtiden. Ungekarnes och plantornas antal är högst olika å olika delar inom planteringen, beroende
af kultursättet och åldern, så att äldre bestånd finnas, som icke äga öfver 100 stammar på qvadratref,
då deremot de yngre plantorna, uppdragna efter så kallad bredsådd, torde uppgå till 5 å 6,000 och derutöfver
på qvadratref. Tjenstepersonalen utgöres af en förvaltare, t.vå kronojägare, en planterings- och
stalldräng, två grindvaktare samt en föreståndarinna för silkesodlingen, anställd af Sällskapet för inhemsk
silkesodling.
Arealen af skogarne å boställens, kyrkors m. fl. allmänna inrättningars jord kan icke ens approxima
o
tivt
uppgifvas. Åtskilliga boställsskogar äro visserligen afmätta och till trakthuggning indelta, men dessa äro
i förhållande till de öfriga ganska få. Afverkningssättet är i allmänhet det af ålder vanliga, eller att skog
fälles, der den af för behofvet passande beskaffenhet är närmast till hands. Det är till och med tvifvel underkastadt,
huruvida de för trakthuggning fastställda hushållningsplaner noggrannt följas, helst behörig tillsyn
derå icke kan af den fåtaliga skogsbetj eningen utöfvas.
Hushållningen med de enskilda skogarne har länge varit på en ytterst låg ståndpunkt och icke heller
under de senare åren betydligt höjt sig, oaktadt försök blifvit gjorda att förmå skogsägarne till iakttagande
af ett bättre hushållningssätt. Hushållningssällskapet har dels för ett år antagit en i skogshushållning kunnig
person, att kringresa i länet och kostnadsfritt meddela undervisning, råd och upplysningar i allt, hvad till
nämnda hushållning hörer, och sedermera hafva med understöd af Hushållningssällskapet tvänne forstman
blifvit inom länet anställda för att lemna biträde vid skogshushållningen, så att man deraf och af den bättre
kunskap, som kan spridas genom en, likväl efter ifrågavarande periods slut, med understöd dels af stats
medel
och dels från Hushållningssällskapets kassa inrättad skogvaktare-skola vid Strömsbergs egendom i Tveta
härad, kan hoppas, att ett bättre förhållande så småningom skall inträda. Ett gammalt ondt, nemligen det
både för skog och jord skadliga svedjandet har likväl numera nästan alldeles upphört, men i stället har afverkningen
af skog till plank och bräder för afsalu utomordentligt tilltagit, helst sedan, jemte de vanliga sågverken,
äfven turbin- och ångsågar blifvit anlagda, samt skogsägarne börjat att i klump försälja hela skogsparker,
hvilka derefter af köparne fullständigt sköflas. Blott inom eller i närheten af det lilla, fordom ovanligt
skogrika Mo härad finnas 2 ångsågar, 3 turbinsågar och 41 andra vattensågar, vid hvilka årligen försågas minst
20,000 tolfter bräder och plank, deraf vid de begge ångsågarne öfver en tredjedel eller omkring 7,000 tolfter. Äfven
inom andra delar af länet fortgår ett dylikt skogsutrotningssystem, och inom länet finnas tillsammans 292 sågar.
Jönköpings län. Skogseldar. Kolning. Pottasketillverkning. Priser. Torfmossar. Rofdjur. 9
Några större skogseldar hafva icke under perioden förevarit inom länet, med undantag af den, som år
1857 inträffade å Norra Wedbo härads allmänning, der 49 tunnland 55 kappland afbrändes; och är orsaken
till denna skogseld obekant.
Genom två i länet befintliga glasbruk, Gyllenforss i Westbo och Haga i Östra härad, förödes mycken
skog, emedan derstädes årligen åtgå omkring 6,560 famnar ved, som betalas med 2 R:dr 50 öre till 3 R:dr
33 öre famnen. De många inom länet förekommande tegelbruken bidraga ock väsendtligt till skogsbeståndets
förminskande. Kolningen, som i länet bedrifves till 21 jernbruk, 12 manufakturverk och 14 masugnar,
sker på ett sätt, som tarfvar mycken förbättring, synnerligast hvad beträffar sjelfva hygget, som nu verkställes
utan urskiljning, jemte det att icke det ringaste göres för återväxten. Kolbehofvet i länet för nämnda
verk samt för städerna och landtbruket antages utgöra öfver 100,000 läster.
Tjärubränning bedrifves föga. Kalkstensbrott finnes allenast inom Södra Wedbo och Westra härader,
men inom länet förbrännes äfven kalksten, hemtad från Öster- och Westergötland. Pottasketillverkningen vid
inom länet befintlige 23 stycken verk anses ej hafva menligt inflytande på skogshushållningen. Stängselsättets
skadliga inverkan på skogsbeståndet är förut anmärkt, och det oförståndiga sätt, på hvilket betet anlitas,
har likaledes ett högst menligt inflytande på skogsvården, då i de flesta orter marken upplåtes till bete under
nästan hela tiden, den är fri från snö, så att i April och Maj månader, då ännu icke gräs förefinnes, de sista
årsskotten å barrträdsbuskarne afbitas.
Priserne å skogsprodukter äro högst skiljaktiga, allt efter tillgången, läget intill afsättningsorten och
goda kommunikationer. Sågtimmer betalas med 1 till 3 R:dr per stycke, byggnadstimmer från 80 öre till 2
R:dr, bjelkar från 5 till 20 å 30 R:dr och deröfver per stycke. En famn ved om 100 kubikfot fast mått
eller 144 kubikfot efter yttre mätning betalas från 2 till 15 R:dr, beroende såväl af orten, der den säljes,
som af hvilken trädart den består. För björkved af denna dimension betalas i Jönköping till och med
18 R:dr. Kol betalas med n till och med 50 öre per tunna samt gärdsle och stör från 1 till 3 R:dr per
100 stycken.
De flera tusen tunnland mossar, som i länet förekomma och hafva det menligaste inflytande på dess
åkerbruk, upptagas till betydlig del af bränntorfsmossar, dock blott undantagsvis intagande ytan, vanligen på
mer eller mindre djup under densamma. Bränntorf uppstickes likväl på ganska få ställen och är icke föremål
för en vidsträcktare försäljning. Inom länet förekommer flerestädes Sphagnum-mossan, som lemnar det
förträffligaste brännkol, och prof har blifvit förevisadt på den yppersta bränntorf, som utan ringaste vidrörande
annat än uppstickning och torkning i fria luften, lemnat ett kol, fullt användbart till så väl eldning i
rum, som ock i kök för matlagning, och som lätt kan beredas till smideskol.
Sedan öfverenskommelse mellan länets innevånare blifvit träffad och af Kongl. Maj:t under den Tabb. N.-is 5
21 November 1856 i Nåder fastställd, att i skottpenningar skall betalas för björn eller varg 18 Rdr, för lo
12 R:dr, för räf 3 R:dr, för örn eller uf 1 R:dr och för andra mindre rofdjur eller roffoglar 50 öre stycket,
lika för gammalt djur eller unge, för skjutet eller fångadt djur, vid eller utom skallgång, de skallgångar dock
undantagna, som af länsstyrelsen vid särskilda tillfällen anordnas under Jägmästarens ledning, hvilken öfverenskommelse
skulle tillämpas från och med år 1857; så hafva, på sätt den bifogade tabellen N:o 5 upplyser,
under åren 1857 till och med 1860 skottpenningar för deri omförmäldte antal skjutne eller fångade djur
blifvit utbetalda till ett sammanräknadt belopp af 12,324 R:dr 50 öre, dertill användts dels räntan af en redan
förut samlad fond och dels, jemte de i författningarne särskildt bestämda inkomster, medel, som årligen i
mån af behof utdebiteras å de hemman, hvilka äro pligtige att till jagtkassan bidraga. Denna kassas behållning
vid 1860 års slut utgjorde 9,403 R:dr 59 öre, deraf mot ränta utlånte 8,400 R:dr. Inom ödestugu
socken i Westra härad utdelas en särskild belöning för hvarje funnet och tillintetgjordt rofdjurs-ide, och så
Landsh.
-Emb. uli Jönköpings län und. ber. för åren 1856—1860. 2
10
Jönköpings län.
Bergs- och bruksrörelse, fabriker, husslöjd. Bran vinstill verkning.
dana undersökningar hållas mer eller mindre noggrannt under derför tjenlig årstid af hvarje hemmansinnehafvare
å dess ägor.
Tab. N:o 7. Till hvad om bergs- och brukshandtering samt fabriker, manufaktur och handtverk inhemtas af bifogade,
särskildt för landsbygden och särskildt för städerna, upprättade tabell N:o 7 A och B, må tilläggas följande
upplysningar.
Under ifrågavarande period hafva blifvit anlagda 3 nya stångjerns verk, nemligen Radaholm i Stengårds
•t
°
hults socken och Mo härad, Skogsforss i Byarums socken af Östbo härad och Wahlaforss i Asenhöga socken
af Westbo härad, samt ett manufakturverk, Wikaforss i Byarums socken af Ostbo härad.
Utbytet vid grufvor, masugnar och jernverk har i medeltal för året utgjort: jernmalm 46,963 skeppund,
deraf 43,200 skeppund från Tabergs malmfält i Tveta härad och återstoden från grufvor i Östra, Westra och
Ostbo härader; sjömalm 19,467 skeppund, tackjern 17,987 skeppund, gjutgods, direkte ur masugnarne 638
skeppund, och vid gjuterierna 1,397 skeppund; stångjern! 14,046 skeppund samt jernmanufaktur och ståltillverkning
2,068 skeppund. Vid Bruzaholms jernbruk i Södra Wedbo härad har tillverkningen blifvit betydligt
utvidgad; der finnes masugn, stångjernshammare, spikhammare, gjuteri och mekanisk verkstad.
Vid Haga glasbruk i Östra härad uppgår tillverkningen till ett värde af 48,360 R:dr, och tillverkningen
vid Gyllenforss glasbruk i Westbo härad är äfvenledes betydlig. Vid Klefva nickelverk i förstnämnda
härad har tillverkats 3 centner granulerad nickel och 750 centner nickelsten, upptagna i värde till 43,065
R:dr. Vid Husqvarna gevärsfaktori i Tveta härad, der antalet af arbetare i medeltal för året varit 255,
hafva under ifrågavarande fem år tillverkats 9,074 infanterigevär, 1,850 miniégevär, 600 par kavalleripistoler
och 200 par pistoler för Kongl. Maj:ts flotta. Hela tillverkningsvärdet, deri inräknadt betalningar för förändring
och reparation af gevär och pistoler, har uppgått till 431,776 R:dr so öre. Vid det nyligen anlagda
pappersbruket Stensholm i Tveta härad uppgick tillverkningen år 1860 till ett värde af 133,789 R:dr 93 öre.
I Jönköpings stad funrios år 1860 en tändsticksfabrik, en väfverifabrik för halfylleväfvader, en linnedamastfabrik,
tre färgerifabrikör, fyra snusfabriker, en cigarrfabrik, en spegelfabrik, tre vagnfabriker, en tapetfabrik,
en metallfabrik, en såpfabrik, en bresiljefabrik och en teknisk fabrik. Sammanlagda tillverkningsvärdet vid
dessa fabriker utgjorde 779,425 R:dr. Största tillverkningsvärdet kominer på Strands fabrik för halfylleväfnader,
der vid 85 väfstolar och 20 handväfstolar tillverkningen uppgick till ett värde af 362,000 R:dr, samt
dernäst å tändsticksfabriken, hvarest tillverkades 35,026,283 stycken elddon, med ett värde af 205,000 R:dr
samt en arbetskostnad af 93,286 R:dr 81 öre. Dagliga tillverkningen vid sistnämnde fabrik var 118,733
stycken elddon, och till England hade under året blifvit exporterade 27,716,758 stycken elddon. Linnedamastfabriken
lemnade en tillverkning af 5,215 R:drs värde, färgerierna för 39,310 R:dr, snusfabrikerna för 75,000
R:dr, tapetfabriken för 20,000 R:dr, såpfabriken för 35,200 R:dr, o. s. v.
I de flesta delar af länet tillverkas å landet väfnader till afsalu, hvilken tillverkning från Westra härad
uppgifves till 70,000 alnar linneväf och 20,000 alnar bomullsväf. Bland öfriga binäringar äro de hufvudsaklio-aste:
inom Norra och Södra Wedbo härader förfärdigandet af trädkärl och smiden; inom Östra härad till
O
O '
verkningen af knappnålar, väggur samt vagnmakeri och tröskverksarbeten; i Östbo smiden och vagnar, och i
Westbo jerntråd.
Fiske och jagt äro icke synnerligen inkomstgifvande. Inom Östra härad idkas perlfiske i Emån, men af
högst ringa betydenhet.
Tab. Litt. b. Bränvinstillverkning har bedrifvits på sätt å följande sida stående tab. Litt. B utvisar.
4. Konimunikations-anstalter och varnbyten.
Tab. n.o 8. a) Landkommunikationer. Af bifogade tabeller N:o 8 A och B synes, att allmänna lands-, härads- och
socknevägarne inom länet innefatta en längd af närmast 3901 mil, deraf 161 mil utgöras af indelade med
Jönköpings län.
Yägar. Broar.
11
skjutsstationer försedda vägar; och hafva under den ifrågavarande perioden nya vägar blifvit anlagda och afsynade
samt andra sådana ombyggda eller betydligt förbättrade till en längd af något öfver 15 mil med en
kostnad af 92,823 R:dr, dertill af statsmedel beviljats 67,750 R:dr och kommunerna bidragit med 25,073 R:dr.
Sålunda äro inom Mo härad anlagda 6 mil ny häradsväg och 1 mil sockneväg samt förbättrad 1 mil landsväg
emellan Jönköping och Jära gästgifvaregård; inom norra och Södra Wedbo härader omlagd U mil landsväg
emellan Säthälla och Hesters gästgifvaregård ar samt förbättrade | mil häradsväg och 2 mil sockneväg; inom
Ostra härad nyanlagde b mil häradsväg och 21 mil sockneväg; inom Westra härad omlagd och förbättrad H
mil landsväg å landthöjden emellan Sandsjöryds och Elgaryds gästgifvaregårdar; inom Östbo härad anlagd b
mil ny häradsväg, samt inom Westbo härad omlagd och förbättrad 3*2 mil landsväg emellan Gisslaveds och
Norrlida gästgifvaregårdar. Blott vid en nyligen anlagd sockneväg uppbäras vägpenningar af de trafikerande.
Vägarnes bättre eller sämre beskaffenhet är till en stor del beroende af jordens beskaffenhet, men
jemväl i betydlig mån på de väghållningsskyldiges större eller mindre nit, att fullgöra denna skyldighet, ehuru
många svårigheter härvid möta, dels genom saknaden af dugliga fyllnadsämnen och dels i följd af olämplig
indelning af underhållsskyldigheten. Denna senare olägenhet qvarstår egentligast inom Westbo härad, der
vägarne äro de sämst underhållna, men ny vägdelning är beslutad. Mångenstädes och särdeles närmast Jönköpings
stad skadas vägarne och försvåras underhållet genom den starka forslingen af skogs- samt bergs- och
brukseffekter, af hvilka särdeles de förra i stor mängd forslats till nämnda stad och derifrån skeppats till Göteborg.
Inom Mo härad hafva vägarne genom Kronobetjeningens nit och folkets goda vilja undergått en
märkbar förbättring, ådagaläggande att goda vägar på sådant sätt kunna åstadkommas äfven inom trakter,
der jordmånen eljest är mindre lämplig.
Kommunikationerne och varuforslingen från de delar af länet, som icke angränsa Wettern, äro tidsödande
och kostsamma, hvarföre innevånarne derstädes med otålighet emotse den tid, då lättnad deri, genom
anläggandet af jernvägar, skall äfven dem beredas. Inom större delen af länet besväras trafiken af många
och höga backar å vägarne. På flera ställen äro väl dessa hinder redan undanröjda eller betydligt minskade,
men mycket återstår ännu i sådant afseende att tillgöra.
För öfverfarten af sjön Nätaren vid Sundsholm i Tveta härad emellan Wireda och Knohults gästgifvaregårdar,
som förut skedde medelst färja, är bro numera uppförd, vid hvilken bropenningar erläggas. Inom
Norra och Södra Wedbo härader finnas 6 större broar, i hvilkas underhåll kommunerna deltaga. Bland dessa
äro tvenne ombyggda för en kostnad af respektive 950 och 500 R:dr. I Westra härad är underhållet af 9
större broar indeladt på vissa hemman, och en bro underhålles af hela häradet gemensamt. I Östbo härad
har en större bro blifvit nybyggd, hvilket kostat en enskild brohållare 3,000 R:dr. Inom samma härad finnes
vid Wernamo en större bro öfver Lagaån, för hvars begagnande afgift tillförene varit erlagd, men redan för
Tab. Litt. B. Bi *änvinstillverkning.
Anta] brännerier.
Tillverkning
Tillverk-
ningsafgift.
Större.
Mindre.
Summa.
i större
brännerier.
i mindre
brännerier
Summa.
R:dr.
ö.
kannor.
kannor.
kannor.
ir 1856
15
93
108
230,498
49,954
280,452
396,592
264,372$
317,119$
143,176
198,683
160,703
190,820
84
» 1857
17
89
106
344,961
51,631
87
,> 1858
15
31
46
223,362
41,010$
34,067
f»0
» 1859 .
16
28
44
283,052J
230,684
» 1860
15
31
46
40,530
271,214
166,805
14
Summa
1,312,557J
217,192|
1,529,750!
860,189
71
12
Jönköpings län.
Grindar. Gästgifveriet. Postskjuts. Kronobrefbäring. Varuforsling.
flera år sedan upphört. Emellertid är här samlad en brokassa., som vid 1860 års slut ägde en behållning af
18,414 R:dr u öre. Bropenningar uppbäras ingenstädes utom vid den ofvannämnda bron öfver Nätaren.
Inkomna uppgifter från Tveta, Norra och Södra Wedbo, Östra, Westra och östbo härader upptaga antalet
af grindar å allmänna landsvägarne derstädes till sarmnanlagdt 560, deraf på Wisingsö å en vägsträcka
af allenast II mil 57 stycken, såsom orsak hvartill omförmäles, att alla hemman på denna ö äro skiftade och
att stängsels upprättande blefve den skoglösa ön för dyr.
Sedan färjan vid Sundsholmen utbyttes mot bro, finnes egentligen icke vidare någon sådan inom länet;
men från Kumlaby gästgifvaregård på Wisingsö fortskaffas resande med båt till Grenna gästgifvaregård och
till Torkelsryd i Westergötland mot fastställd båtlega.
Gästgifveriernes antal är i städerne 3 och på landet 70, deribland 8 med införd skjutsentreprenad.
Skjutsåtgången vid dessa gästgifverier omfattade för år 1860 ett antal af 25,213 hästar. De inkomna uppgifterna
om skjutsåtgången under de nästföregående åren äro icke fullständiga, men visa, att vid gästgifverierne
inom de distrikter, för hvilka upplysning i nämnde afseende erhållits, antalet af under året utgångna
hästar från 73,802, som det utgjorde år 1856, år 1860 minskats till 31,104. Orsaken härtill ligger förnämligast
deruti, att den utomordentliga liflighet i allmänna rörelsen, som inträffade under åren näst före 1856
och jemväl sistnämnda år fortfor, sedermera upphörde, och rörelsen återgick till ett mera normalt förhållande;
dock torde äfven andra omständigheter i sin mån hafva medverkat till. berörda minskning, såsom den inträdda
förhöjningen i skjutslegan, som föranledt mången att dels inskränka sina resor och dels, så vidt ske kunnat,
dervid begagna egna hästar eller anordnad skjuts, dels ock att skjutsen för paket- och snällposterne vid ökadt
antal stationer bestrides medelst beting, samt att sjökonmiunikationerne mera anlitas och slutligen begagnandet
af den emellan Göteborg och Töreboda färdigbyggda jernvägen, i riktning till hvilken jernväg eller dess
närmaste station Falköping, landsvägen inom Jönköpings län fortgår på en kortare sträcka, än den väg, som
förut befors vid resor till Göteborg.
Minskningen i skjutsåtgång och svårigheten för en entreprenör att beräkna det hästantal, som alla årstider
må vara erforderligt för skjutsens bestridande, kan anses såsom orsak dertill, att så få skjutsentreprenader
vid gästgifvaregårdarne i Jönköpings län kommit till stånd. Alla de, som finnas, hafva dock tillkom
mit
under den ifrågavarande femårsperioden.
Postskjutsen för de ordinarie posterna bestrides af de vanliga posthernmanen, men öfriga paket- oell
brefposter fortskaffas dels efter beting och dels medelst gästgifveriskjuts. En ny postkommunikation har
blifvit inrättad emellan Jönköping och Boxholms postkontor i Östergötland.
Kronobrefbäring en verkställes på från ålder brukligt sätt, eller att dertill anslås i tur varande hemman
inom Tveta, Wista och Mo samt Norra och Södra Wedbo häraders fögderi, likväl så, att i sistnämnda fögderi
ersättning åtnjutes med 25 öre för hvarje tillryggalagd mil, hvilket belopp hvarje år utdebiteras på samtlige
brefbäringsskyldige hemman. Inom Östra härad är densamma ordnad enligt Kongl. Brefvet den 30 November
1849, och ersättning för ombesörjandet deraf erhålles med 121 öre milen. I Westra härad bestrides
kronobrefbäringen medelst särskildt legda och aflönade brefdragare, och i Östbo härad utgöres brefbåringen
medelst stationer enligt af Konungens Befallningshafvande fastställd ordning.
En del af innevånarne i de socknar, som äro närmast belägna intill Bruzaholms jernbruk i Södra Wedbo
härad, sysselsätter sig mycket med forsling af nämnde bruks tillverkningar. Från Östra härad forslas ortens
produkter af spanmål och viktualier äfvensom virke till Oscarshamn och Calmar; och inom Östbo härad är varuforslingen
så betydlig, att den skattas till 100,000 R:dr årligen. Sålunda föras jern samt vinter- och sommaråkdon
till Skåne, smör och ost samt fogel till Göteborg, bräder och plank m. fl. varor till Jönköping,
spanmål åt Sunnerbo, Halland och en del af Westergötland. Såsom återlast hemföras sill, salt och specerier.
Jönköpings län.
Sjöfart. Tullinkomster. Hamnar. Landtmannahandel. 13
Äfven i Westra härad bedrifves varuforsling emellan städerna Jönköping och Wexiö och på andra vägar,
men anses icke varit gifvande i anseende till dels tidspillan och dels fodrets undandragande från jordbruket.
b) Sjökommunikationer. Wisingsöboarne, som för sina sjöresor till Grenna och Jönköping, att försälja
sin spanmål, begagna smärre båtar på högst tre läster, idka med dem icke någon kustfart, som icke heller annorstädes
inom länet bedrifves; deremot kommunikationen sjöledes emellan Jönköpings och Grenna städer underhålles
genom ångfartyg, hvarom vidare här nedanföre.
Telegrafstationer finnas i städerna Jönköping och Grenna.
c) Sjöfart och handel. I afseende härå åberopas den berättelsen bifogade tabellen N:o 9; men till Tab. N:o
vidare upplysning om förhållandet med dessa näringar samt deras till- eller aftagande under ifrågavarande period,
må anmärkas, att då Jönköpings stad vid periodens början eller år 1856 ägde allenast ett fartyg om
74 läster, hade den år 1860: 12 fartyg om 326 läster; antalet af förpassade fartyg och båtar, som från inrikes
orter ankommit till samma stad eller derifrån till inrikes orter afgått, utgjorde förstnämnde år 5 om 148
lästers drägtighet och 1860: 55 om 1,290 läster, samt förpassningsfria fartyg och båtar 125 om 1,549 läster
mot 497 om 12,883 läster; hvarjemte 7 stycken, rederier i nämnde stad tillhöriga, ångfartyg med sammanlagdt
285 hästars kraft underhöllo trafiken för passagerare och gods genom reguliera turer emellan Jönköping och
dels Stockholm samt dels Göteborg, med anlöpande af de vid Wettern belägna städerna Grenna, Hjo och
Wadstena.
Från Jönköping afskeppas till inrikes ort och hufvudsakligast till Göteborg betydliga qvantiteter spannmål,
mest råg och hafre, äfvensom jern och trädvaror, af hvilka större delen sedermera utaf Göteborgs exportörer
skeppas till utlandet; och jemväl af tändstickor från härvarande fabrik är utförseln ganska betydlig.
Sällan förtullas dock utgående varor vid stadens tullkammare; deremot en större del af importen tullbehandlas
här; och hafva tullinkomsterna, som under nästföregående qvinqvennium utgjorde i medeltal 19,524 R:dr
o
om året, under nu ifrågavarande period, likaledes i medeltal för året, uppgått till 63,714 R:dr 80 öre. Ar
1860 voro de 89,439 R:dr.
Staden har en väl underhållen, beqväm och rymlig hamn. Under de ifrågavarande feni åren utgjorde
hamnkassans inkomster, efter af Kongl. Maj:t fastställd taxa, för lästetal 9,906 R:dr 63 öre och för varor
43,094 R:dr 32 öre, hvartill konnno för diverse jemte räntor å utlånta medel 7,700 R:dr 85 öre, eller sammanlagdt
60,701 R:dr 80 öre, och utgifterna voro 48,738 R:dr 81 öre, samt kassans behållning vid 1860 års slut
33,174 R:dr 65 öre.
Från Grenna stad har under år 1860 sjöledes afgått omkring 7,750 tunnor spanmål, 600 tunnor potatis,
5,500 kannor sprit, 2,266 lispund pottaska och 4,500 lispund smör, m. fl. andra varor; och påräknas
ytterligare tillökning i trafiken, sedan den af ett bolag företagna och till en del utförda hamnbyggnaden derstädes,
som år 1840 påbörjades, hunnit fullbordas, dertill Rikets Ständer vid sista riksdagen beviljat ett statsbidrag
af 75,000 R:dr, hälften såsom lån och hälften utan återbetalningsskyldighet. Hamnumgälderne, som
till hamnbolaget ingått, utgjorde för år 1860: 2,000 R:dr.
Landtmannahandeln har under perioden varit ganska liflig; den omfattar hufvudsakligast jordbruks- och
skogsprodukter, såsom spanmål, smör, ost och lin, bjelkar, plank och bräder, jemte kreatur, hvilket allt för
det mesta kunnat utan svårighet afsättas till någorlunda nöjaktiga priser. Bland alster af husslöjder förekomma
betydliga partier af väfnader, ståltråd, smiden, laggkärl och vagnar, hvilka senare i stor mängd förfärdigas,
särdeles inom Östra och Östbo härader, samt från detta senare, såsom redan är omförmäldt, föryttras
till Skåne. De förnämsta afyttringsorterne äro utom länet dels sistberörde provins, dit äfvenledes en stor del
af brukens tillverkningar afföras, dels ock Halmstad och Göteborg, samt inom länet, jemte dervarande städer,
Jönköping, Ekesjö och Grenna, Wernamo köping samt marknads- och torgplatserne på landet.
14
Jönköpings län.
Frimarknader. Torgplatser. Gårdfarihandel. Bränvinsutskänkning.
Antalet af årliga så kallade frimarknader liar varit ganska stort, så att i Jönköping hållits 5 marknader
om året, i Ekesjö och Grenna 4 på hvartdera stället, i Wernamo köping 2 samt vid 25 särskilda mark
nadsplatser
å landet icke mindre än 45 marknader.
De mest trafikerade torgplatserne utom städernas äro uti nämnde köping samt Wrigstad i Westra, Hvetlanda
i östra, Tranåsqvarn i Norra Wedbo, Unnaryd i Mo och Gisslaved i Westbo härad. Såväl i Wernamo
som i Hvetlanda, Wrigstad och vid Tranåsqvarn finnas åtskilliga handlande, hvilkas rörelse är temligen betydlig.
Gårdfarihandel idkas förnämligast af allmoge från Westbo härad, som dels inom länet och äfven i andra
provinser afsätter ortens slöjdvaror af väfnader, siniden, ståltråd o. a. m.
Minuthandel med och utskänkning af bränvin utöfvades år 1860:
dels i länets städer mot en afgift af  17,380 R:dr 42 öre
dels vid 17 gästgifvaregårdar med bibehållen utskänkningsrätt mot
6,200 » — »
hvarjemte för utskänkning å värdshus i Wernamo erlades
1,060 » — »
för utminutering å 5 ställen på landsbygden inflöt  435 » 7 »
samt för utskänkning vid Skillingaryds mötesplats
60 » — »
Summa 25,135 R:dr 49 öre;
hvaraf tillfallit Hushållningssällskapet
5,017 » 2 »
» Stadskommunerna  13,876 » 52 »
» Landtkommunerna
6,191 » 67 »
samt uppbördsprovision utgjoi’de
50 » 28 »
Summa 25,135 R:dr 49 öre.
Tab. Litt. C.
Stats-Bid
r a g
B e V i
1
ning
Ständ
iga
Efter 2:dra Art.
Efter
3:dje
Art.
Jordeboks-
Efter
Irsta Art.
§ 2—§ 7.
§19—§ 37.
Summa.
Summa.
och hem-  mantals-  räntor.
Krono-
tionde.
Tveta, Wista och Mo häraders fögderi
Rrmt R:dr
4,412
60
335
10
6,046
19
6,381
29
25
12
10,819
01
50,334
13
14,500188
Norra och Södra Wedbo häraders dito
» »
4,401
—
381
94
5,595
83
5,977
77
9
—
10,387
77
58,405
88
14,793
84
Ostra härads dito
» »
2,989
80
222
95
3,518
27
3,741
22
96
42
6,827
44
54,442
78
14,165
28
Westra härads dito
» »
4,048
80
237
32
4,059
16
4,296
48
20
19
8,365
47
47,968
35
15,106
60
Ostbo härads dito
» »
2,939
20
286
51
3,654
01
3,940
52
4
50
6,884
22
28,995
21
9,915
02
Westbo härads dito
» »
3,825
80
228
59
2 827
50
3,056
09
14
22
6,896
11
36,134
13
9,693
10
Summa R:mt R:dr
22,617
20
1,692
41
25,700
96
27,393
37
169
45
50,180
02
276,280
48
78,174
72
Stats-Bidrag
Jönköping .
Ekesjö
Grenna
Bevillning
Efter
Irsta Art.
Efter 2:dra Art.
Efter
3:dje Art.
Jord, hus,
tomter, verk
och inrätt-  ningar.
Borgerlig
näring.
Personer,
ej hörande
till viss
näring.
Summa.
R:mt R:dr
1,160
60
3,722
45
3,402
50
6,225
19
13,350
14
21
94
)) ))
303
40
852
75
1,062
—
145
30
2,060
05
» i)
189
—
410
37
540
25
48
—
998
62
Rrmt R:dr
1,653
—
4,985
57
5,004
75
6,418
49
16,408
81
21
94
Jönköpings län.
Hemmantal. Taxeringsvärde. Statsbidrag. Laga skiften. 15
5. Kamcralföiiiållanden.
Tabellen N:o 10 A utvisar, att hemmantalet i Jönköpings län utgör 5,053 oförmedlade mantal och Tab. n:0 10.
efter förmedling 3,89333 mantal. Taxeringsvärdet för dessa hemman jemte alla på landet befintlige lägenheter,
verk och inrättningar, som äro till bevillning uppskattade, är 18,413,612 R:dr.
Enligt nedanstående efter gamla formuläret uppgjorda tabell Litt. C utgår bevillning till staten med Tab. Litt. c.
50,180 R:dr 2 öre. Kronotionde, mantalspenningar, ständiga räntor och arrendemedel utgöra 394,035 R:dr 13
öre, och kostnaden för rustning och rotering är beräknad till 215,156 R:dr 56 öre, så att utskylderne till
staten sammanräknadt bestiga sig till 699,371 R:dr 69 öre. Öfriga i sistnämnde tabell omförmälde utgifter
äro dels ofullständigt uppgifna och dels grundade på osäkra beräkningar.
Jemlikt tabellen N:o 10 B utgör värdet af tomter, jordar och lägenheter af alla slag i länets trenne
städer 4,690,090 R:dr. Utgifterne till staten, roteringskostnaden deruti inbegripen, äro 20,781 R:dr 75 öre,
dertill äfven må läggas kostnaden för städernas styrelse 22,700 R:dr; men i afseende på öfriga i tabellen Litt.
C omförmälda utgifter gäller i viss, ehuru mindre mån samma anmärkning, som blifvit anförd, angående beräkningen
af så beskaffade utgifter å landet.
Tabellen N:o 11 redogör för antalet af de under perioden fastställda laga skiften, delägarnes antal Tab. N:o 11.
och utgifterna i anledning af dessa förrättningar, dervid likväl bör anmärkas, att de i kolumnen 11 upptagna
summor kunna ökas med minst en fjerdedel; och som vid 1850 års slut omkring 1,678 mantal återstodo
att skifta, och sedermera intill 1860 års slut 727 mantal undergått skifte, återstå ännu att skifta vid pass
951 mantal. Då genom laga skiften delägarne bekommit sina förut spridda ägor i minsta möjliga antal lotter
sammandragna och derigenom blifvit försatte i tillfälle att, med mera omsorg än tillförene, sköta sin jord, har
från landsbygden.
Räntor.
Arrende-
medel.
Kostnad för
rustning och
rotering.
Klerecistatens underhåll.
Skjuts.
Väghåll-
ning.
Diverse av-  gifter,
onera och
allmänna
besvär.
Summa
statsbidrag.
Mantals-
penningar.
Tionde och
räntor afbruk,
bergverk samt
andra verk
och inrätt-  ningar.
Summa.
Pastorer.
Kapellaner.
Kyrko-
betjening.
Summa.
5,495
65
2,311
32
72,641
98
5,927
05
29,043
_
18,573
5,198
75
3,112
25
26,884
.
10,932
156,247
04
5,553
39
400
07
79,153
18
489
63
41,500
—
28,985
—
7,170
—
10,090
—
46,245
—
8,115
—
10,595
—
20,310
—
216,795
58
3,800
27
—
72,408
33
499
46
21,483
94
10,523
—
4,118
6,792
—
21,433
—
9,211
—■
131,863
17
4,565
80
473
89
68,114
64
—
50,376
-
10,646
—
3,740
1,885
—
16,271
—
3,603
50
7,088
—
11,277
—
165,095
61
3,664
11
1,318
42
43,892
76
—
17,454
74
9,968
07
3,109
:
1,870
61
14,948
03
1,517
50
9,176
54
11,021
07
104,894
86
4,843
67
154
95
50,825
85
82
25
45,298
88
13,000
—
3,700
—
2,300
—
19,000
—
6,541
12
9,246
-
13,695
75
151,585
96
27,922
89
4,658
65
387,036
74
6,998139
205,156
56
91,695
07
27,036
10
26,049
86
144,781
03
19,777
12
36,105
54
76,446
82
926,482
22
från städerna.
Ständiga räntor.
Kostnad
för
rotering.
Kostnad
för stä-  dernes
styrelse.
Klerecistatens underhåll.
Skjuts.
Väghåll-
ning.
Diverse
onera.
Summa
statsbidrag.
Summa.
Boskaps-
penningar
och
åkerskatt.
Mantals-
penningar.
Summa.
Pastorer.
Kommini-
strar.
Kyrko-
betjening.
Summa.
14,532
2,363
1,187
08
45
62
5
2
6
50
1,528
394
241
10
42
98
1,533
396
247
10
92
98
373
113
32
81
77
50
16,000
3,700
3,000
—
3,780
665
3,500
50
3,100
280
1,000
—
1,200
375
3,175
—
8,080
1,320
7,675
50
10,875
2,000
500
—
2,404
443
240
80
12,068
1,310
1,500
01
65,867
11,647
14,383
90
14
10
18,083
75
13
50
2,164
50
2,178
—
520
081 22,700
—
7,945
50
4,380
—
4,750
—
17,075
50
13,375
—
3,087
80
14,878
01
91,898
14
16 Jönköpings län. Folk-, elementar- och lantbruksskolor. Helsovård. Enskilda banker. Sparbanker.
dels fördelen häraf och dels derigenom uppkommen större håg för arbete, som rikligen belönats, förorsakat
betydliga odlingar och förbättringar. Skiftena hafva således, utom det goda de i andra afseenden medfört,
varit den häfstång, som verksammast bidragit att höja jordbruket till den ståndpunkt, det för närvarande
uppnått. Den minskning i skiftenas antal, som vid jemförelse med föregående år efter 1857 ägt rum, synes
hufvudsakligast hafva sin orsak i den penningebrist, som varit rådande, och dessutom vara en gifven följd
deraf, att antalet af hemman, som kunna blifva föremål för skifte, årligen aftager. Sedan 1858 hafva likväl
skiftenas antal åter ökats.
O. Politi.
Folkskolor äro inrättade inom alla församlingar i länet såväl i städerna som å landet.
I Jönköpings stad finnes ett högre elementarläroverk, der lärjungarnes antal, som år 1855 utgjorde .200,
o
årligen varit i stigande, så att det vid 1861 års början uppgick till 273. Ar 1860 bevistades folkskolan för
gossar af 239, och i en särskild folk- och slöjdskola för flickor lemnades undervisning åt 130 elever.
Ekesjö har en lägre elementarskola och elevernes antal derstädes uppgick till 79. Folkskolan begagnades
af 70 och flickskolan, som är försedd med särskild lärarinna, af 36 barn.
Grenna, der folkskolan är gemensam för stads- och landsförsamlingarne, har dessutom ett tvåklassigt
läroverk med Rektor och en Kollega.
Någon särskild undervisningsanstalt för nyttiga slöjder finnes icke utom landtbruksskolan på Flishult,
hvars verksamhet redan förut i denna berättelse är omförmäld.
Helsovården inom länet handhafves af två ordinarie Provinsialläkare med stationer i Jönköping och
Ekesjö samt tre extra Provinsialläkare, stationerade i Hvetlanda, Wrigstad och Wernamo. I städerna Jönköping
och Ekesjö finnas jemväl särskilda Stadsläkare. Länets lasarett och kurhus i Jönköping, som förestås af en
särskild läkare, åtnjuter allmänt förtroende och är mycket anlitadt. Det underhålles hufvudsakligast genom
länets innevånares bidrag, eller så kallade kurhusafgiften. För år 1860 utgjorde inkomsterna 15,150 R:dr
33 öre och utgifterne 13,576 R:dr 32 öre. Kurhuskassans behållning vid årets slut var 24,368 R:dr 17 öre.
Jönköpings stad har en särskild sjukvårdslokal, som begagnas vid epidemiska eller eljest allmännare sjukdomar.
I Jönköping har Smålands enskilda bank sin centralstyrelse, och det lider intet tvifvel, att, om än en
eller annan under den period, då mången lika oförståndigt som hejdlöst kastade sig in i hvarjehanda företag,
vida öfverstigande dess intellektuela och ekonomiska förmåga, dertill funnit sig lockad genom lättheten att i
nämnde bank och andra låneinrättningar erhålla penningar, har dock bankens verksamhet i allmänhet varit
af stor nytta för orten. Berättelsen för räkenskapsåret från och med den 1 Juli 1860 till samma dag 1861
visar, att i räkningen öfver kassakreditiver, som varit beviljade till ett belopp af 2,050,500 R:dr, blifvit lyftade
13,126,197 R:dr 37 öre och åter insatte 12,073,160 R:dr, så att efter afdrag af en särskild förlust å 460
R:dr, vid räkenskapsårets slut vore utestående 1,052,577 R:dr 57 öre; att diskontlånen uppgått till 2,652,324
R:dr 68 öre, deraf vid räkenskapsårets slut utestodo 1,477,401 R:dr 47 öre, att på upp- och afskrifnings- och
depositionsräkning varit insatta 2,751,390 R:dr och uttagits 2,122,250 R:dr, samt att inkomsterna uppgått till
216,897 R:dr 6 öre och årsvinsten till 119,284 R:dr 85 öre.
I Ekesjö finnes ett afdelning skontor för Ostergötlands enskilda bank, hvars verksamhet började i Januari
1857. Under år 1860 hade å diskonträkning utlånats 876,100 R:dr, å kreditivräkning lyftats 868,400 R:dr,
samt å upp- och afskrifningsräkning blifvit insatte och uttagne 313,100 R:dr.
Tab. N:o 12. För sparbankerna inom länet redogöres i tabellen N:o 12.
Jönköpings läns pensionsförenings tillgångar, enligt bokslutet för år 1860, ett räntefritt lån från Jönköpings
sparbank å 4,500 R:dr deruti inräknadt, utgjorde 78,992 R:dr 51 öre, hvaraf tillhörde besparingskassan
66,035 R:dr 31 öre, reservfonden 3,541 R:dr 63 öre och regleringsfonden 4,915 R:dr 55 öre. Under året hade
i föreningen ingått 53 delägare, deraf 28 tillhörde Jönköpings, 12 Wenersborgs, 7 Carlskrona och 6 Skara
-
Jönköpings län.
Brandförsäkring. Fattigvård. Dtsökningsmål.
17
o
borgs län. Årsvinsten, fördelad efter stadgade grunder, hade utgjort för dem, som äro födda 1848, lägsta
årsvinsten 6,31 procent och för dem, som äro födda 1800, äldsta åldersklassen 9,94 procent af behållningen vid
årets början.
Länets brandstodsbolag, der försäkringssumman vid sjunde brandstodsårets slut den 13 Mars 1856 var
16,408,135 R:dr, har jemväl under sista perioden vunnit ökadt förtroende, så att försäkringssumman vid tolfte
brandstodsårets slut den 13 Mars 1861 utgjorde 23,928,470 R:dr; antalet af gällande försäkringar var 11,873
och utskrifningen till betäckande af brandskador, räntor och omkostnader för året 20,909 R:dr 12 öre.
Städernas bolag till försäkring af lösegendom. Vid försäkringsårets slut den 1 Oktober 1860 hade försäkringarne
för länets städer, som år 1855 utgjorde 1,908,420 R:dr, stigit till 3,034,010 R:dr, deraf för Jönköping
2,375,540 R:dr, för Ekesjö 554,490 R:dr och för Grenna 103,980 R:dr.
Ekesjö stad hemsöktes i November månad 1856 af en eldsvåda, hvarigenom 40 gårdar eller nästan hela
södra stadsdelen jemte 6 hus vid stora torget, deribland rådhuset med der förvarade arkiver, uppbrändes.
Värdet af den uppbrända egendomen skattades till 3 å 400,000 R:dr. I anledning af denna brand uppgjordes
ny tomtreglering, som af Kongl. Majit fastställdes den 6 Mars 1857; och, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 4 September sistnämnda år, har blifvit staden beviljadt för tomtregleringen 60,000 R:dr, deraf
30,000 R:dr utan återbetalningsskyldighet, och såsom byggnadslån 200,000 R:dr. Trettioen nya tomter hafva
blifvit bebygda och tjugo af staden inköpta tomtplatser finnas ännu obebygda för framtida behof.
Angående fattigvården hafva tabeller, enligt föreskrifvet formulär, blifvit upprättade, särskildt för Tab. N:o 13.
landet och särskildt för .städerna, hvilka tabeller under N:o 13 finnas denna berättelse bifogade.
Några sådana egendomliga förhållanden i afseende på rättsväsendet eller fångvården, som kunna påkalla
särskilda upplysningar af vigt, hafva icke under perioden förekommit; dock torde böra nämnas, att under
loppet deraf nytt länsfängelse efter cellsystemet blifvit i Jönköpings stad uppfördt och nu begagnas till fångars
förvarande.
Såsom ett bidrag till upplysning om den ekonomiska ställningen under de särskilda femårsperio- Tab. Litt. d.
derna 1851 —1855 och 1856—1860 meddelas i nedanstående tab. Litt. D följande utdrag af Konungens Be
fallningshafvandes
officiela uppgifter å de under samma år derstädes genom utslag eller vilkorliga utmätningsresolutioner
,afgjorda utsökningsmål.
Tal). Litt. IL
Afgjorde utsökningsmål.
Ar 1851
» 1852
» 1853
» 1854
» 1855
Antal
afgjorda
mål.
Sammanräknade be-  loppet af hvad som
blifvit till betalning
ådömdt.
R:mt R:dr.
Antal
afgjorda
mål.
Sammanräknade be-  loppet af hvad som
blifvit till betalning
ådömdt.
R:mt R:dr.
2,321
264,271
År 1856
727
107,710
3,031
308,296
» 1857
840
314,398
2,806
352,435
.» 1858
2,059
517,919
1.776
219,895
» 1859
1,673
407,520
953
118,719
» 1860
2,098
403,856
Jönköping, å Lands-Kansliet, den 9 Juli 1862.
ARVID FAXE.
C. V. Carlson.
O. Lindberg.
Lundsli-limh. uli Jönköpings län und. ber. för åren 1856—1860.
3
18 Tabb. Nås 1 och 2.
Jönköpings län.
Tab. ]V:o 1.
FOLKMÄNGD.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Enligt de mantalslängder, som upprättats vid slutet af
Den 31 December enligt
motstående år.
Utskrif-
husförhörslängderna.
Hela folkmängden af
Deraf frie från mantalspengar.
nings-
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Å landsbygden.
1856
76,492
81,550
158,042
76,132
81,363
157,495
37,546
39,706
77,252
6,291
1857
74,528
79,718
154,246
75,734
81,067
156,801
38,160
40,401
78,561
6,134
1858
75,191
80,390
155,581
74,598
79,888
154,486
38,054
40,387
78,441
6,030
1859
76,139
81,353
157,492
75,186
80,500
155,686
38,440
40,820
79,260
5,781
1860
77,577
82,904
160,481
76,651
82,003
158,654
39,630
41,855
81,485
5,751
I städerna.
Jönköping 1856
3,042
3,899
6,941
2,818
3,632
6,450
1,044
1,231
2,275
307
1857
3,044
3,895
6,939
2,877
3,745
6,622
1,198
1,390
2,588
268
1858
3,142
3,984
7,126
2,946
3,778
6,724
1,249
1,526
2,775
241
1859
3,274
4,159
7,433
2,991
3,877
6,868
1,258
1,480
2,738
232
1860
3,253
4,191
7,444
3,258
4,227
7,485
1,440
1,741
3,181
263
Ekesjö 1856
837
1,126
1,963
850
1,144
1,994
374
470
844
99
1857
817
1,098
1,915
856
1.133
1,989
360
492
852
90
1858
807
1,097
1,904
893
1,092
1,985
393
496
889
79
1859
794
1,085
1,879
821
1,097
1,918
379
529
908
71
1860
820
1,092
1,912
820
1,100
1,920
369
485
854
72
Grenna 1856
471
595
1,066
478
606
1,084
197
229
426
46
1857
449
561
1,010
481
603
1,084
206
241
447
54
1858
472
581
1,053
497
619
1,116
214
240
454
42
1859
484
600
1,084
530
641
1,171
245
266
511
49
1860
533
641
1,174
531
636
1,167
244
270
514
60
Summa i samtlige länets städer år 1860
4,606
5,924
10,530
4,609
5,963
10,572
2,053
2,496
4,549
395
Summa i hela länet år 1860
82,183
68,828
171,011
81,260
87,966
169,226
41,683
44,351
86,034
6,146
Tab. IVso 2.
JORDBRUK.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
I medeltal för åren 1856—1860.
Hvete.
Båg.
Korn.
Hafre.
Bland-
säd.
Ärter.
Bönor.
Potatis.
Årliga utsädet på tunnland af  tunnor
Årliga behofvet för länet til! utsäde  »
Tunnland åkerjord använde till odling af
Skördebelopp i lcorntal af utsädet
Årlig förbrukning på person i medeltal
I
1,250
6:e—7:e
1
23,201
6:e—7:e
1
10,256
5:e—6:e
B
72,791
4:e—5:e
19,365
5:e
1,159
5:e—6:e
5-6
59,419
7:e—8:e
Anm. Till vinnande af mera likformighet med det senast föreslagna och i flertalet öfriga femårsberättelser begagnade formuläret är denna tabell upprättad i
Statist. Central-Byrån med begagnande af de i texten och tab. Litt. A meddelade uppgifter. På grund af dessa uppgifter kunde visserligen ock hafva
utförts en approximativ beräkning af tunnland åkerjord använd till odling af de flesta sädesslagen, men då denna beräkning komme att gifva ett lägre
utslag än det som enligt berättelsens text blifvit till s. k. Finans-Komitén uppgifvet, har det ej ansetts gagneligt att ytterligare öka antalet af siffror,
för hvilkas bedömande tillräckliga grunder saknas.
Uppgifterna till tab. N:o 3 om BOSKAPSSKÖTSEL återfinnas i berättelsens text, tab. Litt. A, sidan 4.
Jönköpings län. Tabb. N:is 4 och 5. 19
Tab. N:o 4.
SKOGSHUSHÅLLNING.
1
2
3 | 4 | 5
Särskilde slag af skogar m. m.
Areal vid pe-  riodens slut:
Afverkningsbelopp utfördt i
Ar.
qvantitet.
penningevärde.
Kongl. Maj:t och Kronan tillhörige och till Dess disposition indragne: finnas ej i länet.
okänd.
93: 22,5 kpd.l
1856
1857
1858
1859
1860
87,376
120,529
50,610
37,429
34,583
1,274: 50.
2,211: 18.
719: 13.
476: 44.
887: 03.
Häradsallmänningen: Ostra Holaveden  Tunnland
Sockneallmänningar: finnas ej några inom Jönköpings län, som ej äro öfverlåtne åt enskilde.
Ekeplanteringar: 1
5 förefinnas endast å Wisingsö.
Mullbiirsplanteringar: >
Andra skogsplanteringar: inga.
Flygsands fält: inga.
Tab. IVso 5.
DÖDADE ROFDJUR.
Belopp af utbetald
belöning.
R:dr R:mt.
Varg.
Mårdar.
Räfvar.
Hillrar.
Lekatter.
Uttrar.
Ufvar.
Hökar.
Falkar.
Är.
Lodjur.
Örnar.
Ugglor.
Glador.
1857.
411
1,097
2,483
3,977
4,767
836
1858
100
1859
1,251
50
1,508
200
170
1860
4,008
358
255
12,324
Summa
50
Till tab. N:o 6, rörande AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR, hafva inga uppgifter meddelats.
20
Tab. N:o 7.
Jönköpings län.
Tab. IV:o 7 A.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERI
Å LANDSBYGDEN ÅR 1860.
Benämningarne å hvarje särskildt slag
i alfabetisk ordning.
2 3 4 5 6[7 8
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker och
manufaktur-in rättning ar
P <r+-
f-i p
Egare.
Mästare, arbetare och biträden
af alla slag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
9 10 11 I 32 13 14 15
Handtverkerier.
Mästares biträden af
O
cr -t
S-" 2
g: 3'
P.CR
a 3
Apothek
Ask-Calcinerbruk
Bagerier
Bleckslagare
Bokbindare
Bryggerier
Byggmästare
Färgener
Garfverier
Glasbruk
Guldsmed
Gördelmakare
Handskmakare
Hattmakare
Jernmanufakturverk
Kakelugns- och lerkärlsfabriker
Kalkugnar
Koppargrufvor
Kopparslagare
Gimkokerier
Manufakturverk
Masugnar
Mekanisk verkstad
Murare
Målare
Nickelverk
Oljeslagerier
Orgelbyggare
Pappersbruk
Pottaskeraffinaderier
Repslagare
Rödfärgsverk
Sadelmakare
Sandstensbrott
Skomakare
Skräddare
Smeder
Snickare och Svarfvare
Sockerbagare
Stampverk
Stenkärlsfabriker
Stångjernsverk
Tapetfabriker
Tegelbruk
Tunnbindare
Urmakare
Vadmalsstampar
Vagnmakare.
Summa
3
19
2
29
44
2
32
7
9
2
2
4
15
1
15
12
7
3
2
12
3
33
268
3
19
2
29
44
20
7
9
1
2
4
10
16
11
7
3
2
9
3
31
241
46
72
46
1 2
17
118
9
10
1
2
19
116
16
19
127
9
1
3
134
6
41
20 | 830
10
5
84
91
39
35
33
316
20
18
5
3
60
79
2
2
16
20
15
12
34
59
98
108
52
37
1
56
147
93
15
2
358
Jönköpings län. Tab. N:o 7. 21
Tab. N:o 7 B
BRUK,
FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER
I STÄDERNE ÅR 1860.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Benämningarne å hvarje särskildt slag i alfabetisk ordning.
Bruk, fa
briker och manufakt
inrättningar.
u r -
Handtverk
e r i e r.
Antal verk och
inrättningar.
Egare.
Mästare, arbetare och biträ-  den af alla slag.
Mästare
Mästares biträden af
Idkare till sjelf-  försörjning.
Enskilda.
W
o
CB3
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
gesäller.
lärlingar.
andra
arbetare.
m.
q-
m.
q
18
g
8
4
22
5
3
2
1
7
3
1
2
Bresiljefabrik
1
1
2
—
—
—
—
—
—
Bryggare
—
—
—
—
—
—
7
2
—
6
4
Bundtmakare
—
—
—
—
—
—
3
—
1
—
—
Cigarr- och tobaksfabrikör
3
3
6
—
2
—
—
—
—
—
—
Färgare
4
4
9
—
1
—
3
4
1
7
1
Garfvare
1
1
4
—
—
15
21
8
14
—
Glasmästare
—
—
—
—
—
—
3
3
1
—
6
Guldsmeder
5
9
11
—
Gördelmakare
—
—
—
—
—
5
3
3
—
4
7
10
3
1
Hattmakare
3
2
Hofslagare
—
—
—
—
—
—
6
9
19
—
—
Kakelugnsmakare
—
—
—
—
—
—
8
8
6
—
1
Kammakare
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Klensmeder
—
—
—
—
—
—
5
4
4
—
3
Klockgjutare
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
Kopparslagare
—
—
—
—
—
—
9
8
7
—
3
Metallfabrik
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
Murare
—
—
—
—
6
8
1
7
Mälare
—
—
—
—
—
—
11
9
10
—
6
Mösse-arbetare
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Perukmakare
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
Repslagare
—
—
—
—
—
—
3
—
4
—
—
Sadelmakare
—
—
—
—
—
—
11
7
7
—
8
Skomakare
—
—
—
—
—
—
25
31
23
—
44
Skräddare
—
—
—
—
—
—
25
28
17
—
38
Slagtare
—
—
—
—
—
—
2
—
—
1
11
Smeder
—
—
—
—
—
—
2
2
6
—
7
Snickare
—
—
—
—
—
_
11
12
11
—
18
Snusfabriker
4
5
13
—
—
—
—
Snörmakare
—
—
—
—
—
—
1
1
1
—
—
Sockerbagare
—
—
—
—
—
—
8
1
—
—
8
Spegelfabrik
1
1
5
—
—
—
—
—
—
—
—
Ställmakare
—
—
—
—
—
—
3
4
5
—
—
Svarfvare
—
—
—
—
—
—
3
2
1
—
3
Såpfabrik
1
1
3
—
—
—
—
—
—
—
—
Sämskmakare
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
1
Tapetfabrik
1
1
15
—
10
—
—
—
—
—
—
1
2
2
Tenngjutare
—
—
—
1
1
1
—
1
3
Tunnbindare
—
1
1
2
1
s
299
61
50
80
Urmakare
4
4
8
—
5
Vagnmakare
5
5
—
44
—
—
—
2
—
—
—
1
Vaxljusfabrik
1
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
2
2
15
132
Summa
31
32
8
427
194
63
80
228
205
159
36
216
22
Tab. N:o 8. Jönköpings län.
Tab. IVso 8 A.
ALLMÄNNA VÄGAR, 1856—1860.
Längd i mil
Kostnad för
fulländade nya
vägar
omlagde eller betydligt
förbättrade
ä, S- 5
Sr ° n
Särskilde
af vägar.
vid periodens slut.
under perioden.
£■ <?
15,250
771
43,500
9,150
10,000
2,900
Allmänna
1,725
9,000
Häradsvägar
Socknevägar.
527
386i
52,500
22,050
15,250 3.023
Summa
b) Städerna.
Allmänna landsvägar.
Häradsvägar
Socknevägar
52,500
22,050
15,250
3,023
Summa i bela länet
af sådana ägt rum.
Anm. Vid ingen af länets städer hafva nya vägar blifvit insynade eller
Tab. N:o 8 B.
GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856—1860.
Antal hästar, ui
till
k1 w
° B
P ö
o crq
antal.
CO fT*
Å landsbygden.
I städerna.
1856
12,681
Vid allmän
1857
10,668
10,319
7,005
6,788
1858
iockneväg
1859
I städer
1860
907
28,425
Med införd skjutsentreprenad å landsbygden
» » » i städerna
Jönköpings län.
Tabb. N:is 9 och 10. 23
Tab. ]V:o 9.
SJÖFART och HANDEL, ÅR 1860.
Fartyg och båtar begagnade
med
landt
-
idkande
enl. § 3
mom. 1 af
Händelsen
rdn.
med inocb
utländska
-
qvinnor
enl. § 4
HandelsOrdn.
idkande
med egna
tillverk
-
idkande
minut
handel.
till inrikes sjöfart.
till utrikes sjöfart.
gross
handel.
och minuthandel.
manna
-
Besätt
ning.
Besätt
ning.
ningar.
varor.
varor.
Å Landsbygden.
I städerne:
Jönköping
Ekesjö
Grenna
325,94
325,94
Summa
Tab. X:0 10 A.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER m. m. Å LANDSBYGDEN ÅR 1860.
1
2 | 3
4
5 | 6
7
8
Hemman och jordlägenheter af alla slag, efter olika natur, och enligt nya
jordeboks-ordningen.
Hemman.
Antal
Uppskatt-  ningsvärde
sista året.
R:dr R.-mt.
Mantal.
W
e.
S'
CP3
CO
P-
SL
sä"*
jordtorp.
back-
stugor.
andra
lägen-
heter.
Oförmed-
ladt.
Förmed-
ladt.
Krono-egendomar.
Under allmän disposition:
Boställen
422H
14
8|
8tV
300*
81
n
51
613
2
4
13
-731
28
18
33
112
526
10
11
27
127
1,294,155
49,240
22,500
25,008
21,914
725
20469
144,816
4,560
175
15,446
228,184
8,691,491
11,635
250
195,075
1,927.062
185.631
4,899,559
17,670
222,657
435,390
Säterier
128
34
Under enskild disposition:
Säterier
74
50H
5
36*
7
147
13
63
23
6
83
172
44
12
1
7
589
80
3
26
66
16
386
50
57
568
Skatte-egemlomar.
Boställen
601
2,517*“*
va
454
1,992m
12
86
9,100
10
253
3,747
230
8
80
4,576
Hemman
Frälse-egendomar.
Säterier och ladugårdar
4571
464
1,454*
40211
364
1,0491|
520
120
3,471
1,208
116
1,996
320
561
65
2,020
Itå och rörshemman
Hemman
Tillkommer: Diverse lägenheter
.
Summa
5,053
3,89341
14,095
8,901
7,973 | 2.366
18413,612
Anm. Fördelningen mellan fögderierna är följande:
Hemmantal. Uppsk.värde.
oförm. förm. B:dr R:mt.
Tveta, Wista och Mo häraders  1,033^. 813|. — 4,090,750.
Norra och Södra Wedbo »
1,098£. 883?V — 4,420,270.
Östra härads  796TV 609TV — 2,881,420.
Hemmantal. Uppsk.värde.
oförm. förm. R:dr R.mt.
Westra härads  693£. 572*. — 2,786370.
Ostbo »
492tV 387t\. — 2,379,262.
Westbo »
939tV 628^. — 1,855,540.
24 Tabb. Niis 10 och 11. Jönköpings län.
Tab. N:o 10 B.
JORDOMRÅDE och EGENDOMAR I STÄDERNA AR 1860.
1
2 | 3
4
5 | 6 | 7
8 | 9
10
11
'
Tomter.
Antal.
Jordar.
Tunnland.
Uppskattningsvärdc.
R:dr R:mt.
bebyggde.
obe-
byggde.
O
Aker.
Äng.
Skog och
beten
m. m.
Summa
jordareal.
Hem-
mantal.
Hus och
tomter.
Jordar.
Summa.
Jönköping
Ekesjö
Grenna
Summa
312*
101
88
20
62
1,452
160
124
1,213
140
48
334$
116
183
2,999$
416
355
5
2$
7$
3,253,850
710,000
386,740
267,300
37,400
34,800
3,521,150
747,400
421,540
501*
82
1.736
1,401
6331
3,770$
14$
4,350,590
339,500
4,690,090
Anm. Till uppskattningsvärdet tillkommer för bruk, manufakturier, qvarnar m. m. för Jönköpings stad 201,300 och för Ekesjö 10,000 R:dr Runt.
Tab. ]\f:o 11.
LAGA SKIFTEN m. m. ÅREN 1856—1860.
Sökta
skif
tens
antal.
Fastställda skiften.
Antal.
Skiftade
mantal,
förmed
lade.
Skiftade qvadratrefvar.
Inrösningsjord.
Aker.
Äng.
Odlings
mark.
Afrös
nings
jord.
10
Arfvoden till
Landtmätare
oell gode män
för laga
skiften.
R:dr R:mt.
11
Hela beräknade
utgiftsersättningen.
R:dr R:mt.
1856'
1857
1858
1859
1860
Summa 1856—60
98
83
51
53
59
21
23
16
22
14
69$
67$
70*
101*
43|
12,473
11,889
13,026
13,111
9,638
37,074
37,732
43,529
44,419
21,543
789
3,713
103,040
9,970
11,470
118,336
14,250
12,750
174,320
18,000
15,000
122,551
15,750
14,250
80,608
9,750
12,000
344
96
352*
60,137
184,297
4,502
598,855
67,720
65,470
Jönköpings län.
Tab. .Y:o 12.
SPARBANKER.
Tabb. Niis 12 och 13. 25
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 |
11
12 |
13 i
14
Antal
Hela
kapital-
tillgån-
gen
Öfver-  skott eller
besparing
öfver del-  egarnes
andel
A
f del
e g
arn
e
Sparbankens benämning och
stiftelseår.
del-
egare
insatt b
e 1 o p p.
Rrdr R:mt.
uttaget
r e 1 o p p.
Rrdr Runt.
vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Jönköpings stads och läns spar-  bank, stiftad år 1831
9,335
597,855
48,533
170,420
89,388
64,221
80,086
86,855
100,534
125,879
156,827
128,874
81,670
Ekesjö stads sparbank, stiftad år
1835
905
103,550
10,274
19,746
22,293
12,530
16,757
20,149
10,862
17,787
17,280
19,777
19,186
Grenna sparbank, stiftad den 17
April 1852
793
26,950
841
15,147
8,262
4,474
4,221
4,337
6,222
7,973
8,096
4,165
4,519
Ostra härads sparbank, stiftad i
Oktober 1857
817
33,150
1,399
13,122
7,528
8,347
-—
788
3,680
5,061
Wernamo sparbank, stiftad 1836..
1,612
122,841
12,316
32,898
21,973
21,309
10,450
13,513
13,264
15,720
23,514
18,176
11,978
Westbo härads sparbank, stiftad
1,392
1860
164
1,392
2
Summa
13,626
8S5,738
73,365
238,211
141,916
115,656
119,042
134,593
130,882
167,359
206,505
174,672
122,414
Tab. Y:o 13.
FATTIGVÅRDEN.
1
2
3
4
B i
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 |
20
21
22
23
Ar.
Fattigvården
Antal fattighus.
Antal fattighjon, som erhållit full försörjning.
Antal af fattig-  vården understödde,
som ej fått full
försörjning.
F
atti
g v
å r d
n s
gemensam för hela
samhället.
| delad på nedanstå-  ende antal rotar
eller kretsar.
Äldre personer
dadé
vår-
Barn vår-  dade i och
utom fat-  tighus.
Summa.
Summa
af
båda
könen.
inkomster.
samtliga
utgifter
i och för
fattigför-  sörjnin-  gen.
i fattig-  hus.
på annat
sätt.
Afkastning af
egendom, kol-  lekter m. m.
Personliga
fatt i g vårds-  bidrag.
Värdet af till-  skott efter
hemmantal.
Ersättning
SS1'
M.
Q.
M.
ta.
M.
Q.
M.
a.
M.
a.
S:a.
f stats-1
medel.
5 sr. i,
2-5 < E3
S'!f g.
Summa.
a) A landsbygden.
Rrdr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
Rrdr.
R:dr.
Rrdr.
1856
107
38
121
216
474
419
780
372
368
1,007
1,622
2,629
1,879
2,773
4,652
25,988
11,871
82,132
382
641
121,014
114,775
1857
114
38
119
218
456
436
778
386
357
1,040
1,591
2,631
1,828
2,652
4,480
26,869
12,656
79,541
460
529
120,055
117,221
1858
113
53
120
215
462
423
775
411
386
1,049
1,623
2,672
1,783
2,714
4,497 26,278
13,003
74,663
488
587
115,019
112,348
1859
112
45
115
225
463
426
775
398
372
1,049
1,610
2,659
1,734
2,623
4,357 26,550
13,298
74,002
804
458
115,112
111,816
1860
107
45
120
217
493
433
773
r-
CO
346
1,024
1,612
2,636
1,723
2,686
4,409
27,252
12,984
78,129
543
435
119,343
113,707
b) l städerna.
1856
3
4
3
24
53
4
4
34
67
62
124
186
30
94
124
8,211
7,384
1,640
—
135
17,370
17,860
1857
3
4
3
27
50
2
4
35
68
64
122
186
29
93
122
10,088
7,266
1,650
—
87
19,091
16,827
1858
3
4
3
25
50
2
3
34
66
61
119
180
25
87
112
10,052
6,429
1,600
—
65
18,146
16,676
1859
3
4
3
23
48
2
1
40
62
65
lil
176
24
90
114
9,248
7,033
1,750
48
380
18,459
16,708
1860
3
4
3
29
53
2
1
42
68
73
122
195
32
98
130 j 9,558
6,111
1,280
—
65
17,014
20,389
Landsh.-Emb. uti Jönköpings län und. ber. för åren 1856—1860.
4
STOCKHOLM, 1862.
A. NORSTEDT & SÖNER,
KONG!.. BOKTRYCKARE.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIERA STATISTIK,
H) Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd.
L ANDSIIÖFDIN GE-EMBETETS
•»
UTI
KRONOBERGS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖK ÅREN
I§50-1§«0.
1. Länets indelning oell naturbeskaffenhet i allmänhet.
XAronobergs län, som enligt äldre uppgifter ansetts i areal innefatta 89| qvadratmil, bestående af 78{’s qvadratmil
fast land och 11 Ät qvadratmil sjöar, men enligt Hahrs år 1861 utgifna Statistiska Tablå skall utgöra
endast 82f^r qvadratmil, hvaraf 73tVPrilr qvadratmil innefatta fast land och återstoden sjöar, är incleladt i 83
kyrkosocknar, 43 pastorater, 6 härader, 6 tingslag, 3 domsagor, 5 fögderier, 17 länsmansdistrikter och 1 stad med
egen jurisdiktion. Länet tillhör Wexjö stift. Jemte Jönköpings, Blekinge, Christianstads, Malmöhus och Hallands
län utgör Kronobergs län det nionde bergmästaredistriktet. Inom länet äro förlagde hela Kronobergs regemente,
utgörande 1,100 rotar, samt 352 rotar af Calmar regemente, 112 nummer af Smålands husar-regemente
och 101 nummer af Smålands grenadier-bataljon.
Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt Bref af den 9 April 1858 förordnat, att Fylleryd Store- och Lillegårdar,
| mantal, som tillförene hört till Hemmesjö socken af Konga härad i borgerligt afseende, men till
Gårdsby socken af Norrvidinge härad i kyrkligt afseende, skulle i allo tillhöra sistnämnde socken, förefunnos
vid 1860 års slut för öfrigt följande oregelbundenheter i länets sockenindelning: 1) Tveta fjerding, 51 mantal,
lydande i borgerligt afseende till Furuby socken af Konga härad, men i kyrkligt till Gårdsby socken af Norrvidinge
härad; 2) Moshults fjerding, 61 mantal, lydande i borgerligt afseende till Ljuders socken af Konga
o
härad och i kyrkligt till Allgutsboda socken af Uppvidinge härad; 3) Åreda by, 11 mantal, lydande i borgerligt
afseende till Dädesjö socken af Uppvidinge härad, men i kyrkligt till Gårdsby socken af Norrvidinge
Landsh.-Emb. uli Kronobergs län und. ber. för åren 1856—1860, 1
2
Kronobergs län.
Oregelbundenheter i administrativa indelningen. Innevånare. Jordbruk.
härad; 4) hemmanet Bröttjaryd, 1 mantal, lydande i borgerligt afseende till Söraby socken i Norrvidinge härad,
men i kyrkligt till Drefs socken af Uppvidinge härad; 5) hemmanet Hyltinge, | mantal, lydande i borgerligt
afseende till Wirestads socken af Allbo härad, men i kyrkligt till Stenbrohults socken af samma härad;
6) hemmanet Kateboda, 1 mantal, lydande i borgerligt afseende till Stenbrohults socken och i kyrkligt
till Wirestads socken af samma härad; 7) hemmanet Sännö, f mantal, lydande i borgerligt afseende till Lidhults
socken af Sunnerbo härad i Kronobergs län, men i kyrkligt till Femsjö socken af Westbo härad i Jönköpings
län; 8) Wexjö socken, i kyrkligt afseende förenad med Wexjö stad, men i borgerligt afseende delad
med lOxj mantal till Konga härad och 22§ mantal till Kinnevalds härad; 9) Skatelöfs socken, utgörande ett
helt i kyrkligt afseende, men i borgerligt delad med 28f mantal till Kinnevalds härad och 37A mantal till
Allbo härad; 10) Aneboda socken, utgörande ett helt i kyrkligt afseende, men i borgerligt delad med 31 mantal
till Allbo härad och 7f mantal till Norrvidinge härad; samt 11) Wissefjerda socken, utgörande ett helt i
kyrkligt afseende, men i borgerligt delad med 181 mantal, gemensamt kallade Kåraböket, till Konga härad i
Kronobergs län och med återstoden till Södra Möre härad i Calmar län.
I afseende å länets förut varande gränser har icke någon ändring under perioden skett; äfvensom länets
naturliga beskaffenhet derunder icke undergått annan förvandling, än den som varit en följd af fortgående
uppodlingar, sjösänkningar och andra jordförbättringar.
i
3. Innevånare.
Tab. N:o 1. För befolkningens antal och tillväxt redogör bilagde tabellen N:o 1. Enligt densamma, jemförd med befolkningens
antal 1855, visar sig, att folktillökningen, som under nästföregående femårsperiod utgjorde nära
7,000 personer, under den nu ifrågavarande uppgått till nära 9,000 personer, och torde den större tillökningen
under senare perioden kunna tillskrifvas dels mindre talrika utflyttningar ur riket, dels större lätthet att
erhålla jordafsöndringar till torp och backstugor samt andra ökade tillfällen till sjelfförsörjning, dels uteblifvandet
af mera kringgripande farsoter, dels ock rymligare och bättre bostäder.
Att välmågan hos allmogen i allmänhet tilltagit är ostridigt, ehuru i mindre grad än som otvifvelaktigt
blifvit fallet, derest ej dess lefnadskostnad i samma mån ökat sig, hvilket utan tvifvel mycket befordrats genom
landthandlare, som, utan att i allmänhet sjelfve samla sig någon förmögenhet, inleda allmogen i frestelse
att på öfverflödsvaror göra ganska betydliga uppoffringar.
De gamla nationaldr ågier ne äro nästan helt och hållet aflagda af allmogen, och hemväfda tyger börja
äfven mindre begagnas. Genom bränvinsbränningens minskning samt jemväl i öfrigt gjord inskränkning i
tillfällen dertill har bränvinssuperiet aftagit; och i följd deraf hafva äfven gröfre oordningar och brott minskats.
Deremot har allmogens i stället framstående benägenhet för andra drycker, såsom vin och kognak samt öl
och bier, som mycket äro i bruk, visat sig medtaga icke obetydliga summor till men för allmogens välbestånd
i ekonomiskt afseende. Folklynnet är, såsom tillförene, gladt och lifligt. Lusten för de förut brukliga
folklekarne har dock försvunnit hos allmogens ungdom. För åstadkommande och begagnande af sockenbibliotheker
visar allmogen ännu föga böjelse.
3. Näringar.
Tabb. N:is A) och B) Jordbruk oell Boskapsskötsel. Redogörelsen härför, som Länets Hushållnings-Sällskap åtagit
2 och 3 sjg att ombesörja, följer här nedan; hvarförutom det bör anmärkas, att den lägre landtbruksskola och mejeri
samt
Litt. A. om ]ivi]ka. under öde afdelningen i denna berättelse vidare förmäles, äfvensom Länets Hushållnings
sällskap
genom anställande af landtbruksmöten och kreatursexpositioner samt premieutdelningar ganska verksamt
bidragit till landtbruket^ och boskapsskötselns förkofran.
Kronobergs län.
Jordbruk.
3
Kongl. Husliållnings-Siillskapcts Förvaltnings-Utskotts bidrag till länets jordbruksstatistik.
»Sedan Hushållnings-Sällskapet åtagit sig det liufvudsakliga bestyret med insamlande oell granskning af
de uppgifter för en statistik öfver vårt lands jordbruk och boskapsskötsel, hvilka, enligt Chefens för Kongl.
Civil-Departementet skrifvelse till Konungens Befallningshafvande i Kronobergs län och Konungens Befallningshafvandes,
den 2 Augusti 1861, aflåtna bref till Hushållnings-Sällskapet, påkallats af Statistiska Central-Byrån,
så har Förvaltnings-Utskottet, å Husliållnings-Sällskapets vägnar efter uppdrag, fullgjort detta åtagande
för sistförflutna qvinqvennium och får härjemte öfverlemna nedanstående uppgifter i tabellarisk form Tab. Litt.
(Litt. A.) rörande den odlade jordens och naturliga ängens areal; brukningssättet; jordens allmänna beskaffenhet;
utsäde, skörd och förbrukning af spanmål och rotfrukter; antal vinterfödda kreatur samt ladugårdsafkastning
i Kronobergs län, i medeltal för qvinqvenniet 1856—1860, såvidt det nemligen varit möjligt att
för denna förflutna tid erhålla upplysningar om till en del ur minnet fallna förhållanden.»
»Förvaltnings-Utskottet har derjemte velat tillägga följande korta uppgift om vissa andra, jordbruket
rörande, förhållanden, hvilka dels icke lämpa sig för uppställning i tabellform, dels äro för hela länet likartade
samt sålunda icke behöfva för hvarje särskild socken upprepas»:
»1) Sädesproduktionen har varit för länets behof tillräcklig och dessutom lemnat ett årligt öfverskott till
afsalu af:
Hvete
449 tunnor;
Råg
23,915 » ;
Korn  33,505 » ;
Hafre  34,610 » ;
Blandsäd
7,220 » ;
Trindsäd
405 » ;
eller tillsammans 100,104 tunnor».
»2) Af Lin förbrukas inom länet omkring 30,000 Ltt och säljes omkring 10,000 L«, dels såsom lin ä
6 R:dr L«, dels såsom gröfre väf ä 25 öre alnen eller tråd ä 50 öre «.»
»3) Angående nyodlingar och förbättringar hafva mycket osäkra och otillfredsställande uppgifter erhållits,
hvarföre Förvaltnings-Utskottet, hellre än att sannolikt beräkna dem för hvarje socken, anser sig böra
nämna, att nyodlingar till åker pågått i hela länet, men att grundförbättringar endast vid de större egendo
marne
och af några få mindre jordägare företagits».
»4) Sockenuppgifterne innehålla i allmänhet en klagan öfver bristande tillgång på arbetare; men i Förvaltnings-Utskottets
tanka är arbetskraften inom länet tillräcklig, der icke anspråken sträcka sig öfver det
vanliga beliofvet, och med undantag af tillfälliga förhållanden, som erfordra ett betydligare anlitande af arbetskraften,
såsom t. ex. jernvägsarbeten och dylikt. Från denna, enligt Utskottets åsigt, allmänna regel utgör
dock Sunnerbo härad ett undantag, i följd af dervarande befolknings vandringslusta och begär att sysselsätta
sig med handel».
»5) Dagsverkspriserna hafva utgjort i medeltal: för karldagsverke om sommaren 1 R:dr, d:o om vintern
67 öre; för qvinsdagsverken om sommaren 50 öre, d:o om vintern 33 öre».
»För upprättande af den medföljande tabellen hafva uppgifter från de mest erfarne och trovärdige män
inom socknarne blifvit infordrade och, med undantag för blott 2:ne socknar, beredvilligt afgifne; men vid
granskning af dessa uppgifter hafva de dels befunnits mycket afvikande, så väl i fråga om areal som utsäde
och afkastning, från de uppgifter, hvilka år 1859 afgåfvos till Finans-Komitén, dels, vid jemförelse mellan de
särskilda socknarne, funnits så olika beräknade, att, då för socknar med nära nog lika jord och förhållanden
den ena uppgiften innehöll, att t. ex. 10 tunnor potatis utsattes på hvarje tunnland, upptog en annan endast
4 Kronobergs län.
Tab. Litt. A.
Jordbruk.
Uppgifter till jordbruksstatistiken för hvarje socken
Härad.
Socken.
Geometriska tunnhd.
Tunnland jord.
Tunnland åkerjord, använd till
Odlad
jord.
Naturlig
äng.
Ensädes-
bruk.
Treskiftes-
bruk.
Cirkula-
tionsbruk.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Kinnevalds
Wexjö stad
500
38
500
4
50
50
66
D:o landsförsamling
1,200
1,200
1,200
160
180
190
Bergunda
1,100
1,800
1,100
5
145
160
170
Oja
950
1,600
300
650
5
150
170
140
100
Urshult
2.000
7,000
1,500
500
420
770
270
Allmundsryd
1,500
6,200
1,100
400
320
580
200
Kalfsvik
700
2,000
600
100
5
150
210
100
50
Jäth
700
1,300
400
300
5
150
160
120
25
Täfvelsås
900
1,500
600
300
5
200
300
170
10
Wederslöf och Dänningelanda
1,200
1,700
1,000
200
5
280
290
230
180
Ojaby
500
1,000
300
200
90
110
60
50
Allbo
Härlöf
200
430
200
30
60
60
20
Skatelöf
2,800
3,000
1,600
1,200
30
650
750
450
50
Vestra Thorsås
1,700
6,000
1,700
20
420
560
350
Härlunda
400
3,000
400
80
120
80
40
Wirestad
2,000
8,000
2,000
16
580
540
400
Moheda
1,600
3,000
1,000
600
10
300
300
300
320
Or
840
2.100
600
240
10
120
240
150
110
Aneboda
500
1,700
300
200
60
110
100
70
Lekaryd
800
1,600
600
200
10
150
200
150
100
Aringsås
850
1,900
600
250
15
160
210
150
100
Qvenneberga och Hjortsberga
1,500
5,400
1,500
4
230
400
250
180
Slätthög
1,700
8,000
1,700
200
430
570
330
Mistelås
600
2,600
500
100
2
60
100
150
150
Wieslanda
1,100
4,800
1,000
100
15
280
400
130
100
Blädinge
900
3,000
800
100
5
120
315
200
100
Stenbrohult
1,350
4,000
1,050
300
10
250
420
100
100
1 500
3 800
1300
200
10
290
480
280
190
Pjetteryd
1,000
5,000
1,000
2
280
300
70
130
Hallaryd
1,000
4,500
1,000
5
280
300
150
Götheryd
1,800
10,000
1,600
200
10
580
450
200
120
Traheryd
700
5,000
700
170
160
130
130
Markaryd
1,200
9,000
1,200
450
250
250
Hinneryd
1,000
8,000
1,000
400
200
300
Hvittaryd
500
2,000
500
200
100
150
2 200
8 600
2 200
5
580
440
520
380
Dörarp
520
1,600
520
150
80
120
90
Ryssby
2,000
6,000
1,500
500
20
450
300
350
350
Tutaryd
500
1,320
400
100
80
50
150
100
Ljunga
1,600
4,000
1,600
5
360
250
400
250
Hamneda
1,800
7,000
1,500
300
10
400
260
400
300
Annerstad
750
4,000
750
180
70
180
150
Nöttja
520
2,250
520
150
60
100
108
Torpa
640
5.000
640
150
50
180
100
Angelstad
1,400
4,000
1,200
200
10
300
150
300
300
Ljungby
900
3,000
600
300
210
70
180
170
Kånna
600
2,000
600
100
50
180
170
Odensjö
500
2,500
500
100
30
100
180
Lidhult
450
4,000
450
40
50
175
100
Wrå
450
4,000
450
40
50
180
100
2,000
5,000
1,700
300
15
500
500
610
Tingsås
1,200
2,800
1,200
420
420
150
Uråsa
800
800
800
5
125
170
120
10
Linneryd
2,000
7,000
2,000
650
700
350
Sandsjö
1,200
4,000
1,200
400
400
200
Elmeboda
2,500
8,000
2,500
700
900
400
Långasjö
1,300
4,500
1,300
3
460
460
130
Ljuder
1,000
4,500
1,000
8
300
300
170
Nöbbeled
1,700
2,600
1,400
300
20
450
520
300
Ostra Thorsås
1,300
2,500
700
600
10
320
340
200
Hofmantorp
600
3,200
400
200
5
125
125
150
Furuby
650
2,000
500
150
10
100
210
120
30
Hemmesjö och Tegnaby
900
2,000
900
10
150
190
150
30
Norrvidinge
Tolg
1,250
2,600
1,000
250
10
250
350
200
150
Åsa
1,200
4.000
1,000
200
10
250
300
220
160
Tjureda
650
1,000
500
150
5
125
175
100
75
Berg
1,200
3,000
1,000
200
5
250
250
260
200
Ormesberga
350
800
300
50
2
65
65
60
60
Gårdsby
1,200
2,000
1,200
10
180
200
140
100
Söraby
750
1,800
400
350
10
120
140
110
80
Uppvidinge
Åsheda
1,600
5,000
1,600
5
350
300
600
——
Allgutsboda
2.200
12,000
2,200
10
720
600
360
Elghult
2,000
5,000
2,000
650
680
460
Helleberga
550
2,500
550
200
160
75
Nottebäck
900
800
100
2
200
100
350
130
p l
t» j
Lenhofda
1,200
5,000
1,000
200
350
350
190
50
° i
Dädesjö
1,500
4,000
1.000
500
10
360
360
250
100
<rt- I
Sjösås
950
3,500
800
150
5
230
230
90
120
Summa
88,270
291,538
71,130
240
16,900
428
20,745
21,830
16,866
6,898
Kronobergs län.
i länet, insamlade af Kongl. Hushållningssällskapet.
Jordbruk.
5
odling af
Jördens
allmänna
beskaffenhet.
Ut
säde a
f Tunnor
Årliga skörden uttryckt i Tunnor af
Trindsäd.
Potatis.
Lin.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Trindsäd.
Potatis.
Lin.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
20
god
3
37
50
100
120
28
350
400
800
20
150
20
d:o
133
180
285
20
750
20
930
1,260
2,000
10
130
10
medelmåttig
4
120
160
255
10
650
10
28
720
960
1,530
5
100
5
d:o
4
125
230
210
120
5
500
5
24
750
1,380
1,260
320
10
d:o
350
770
340
1,600
10
2,100
4,620
2,040
240
10
d:o
320
680
300
1,440
10
1,600
4,080
1,800
125
10
d:o
5
150
260
150
75
625
10
35
900
1,600
900
8
80
10
d:o
4
120
160
180
25
6
400
10
30
840
960
1,260
5
80
5
d:o
4
175
300
260
13
4
400
5
24
1,050
1,800
1,560
5
100
10
d:o
5
350
290
350
200
5
600
10
25
2,000
1.740
2,000
5
80
5
d:o
90
110
90
65
5
400
5
450
550
540
20
2
god
30
60
90
25
100
2
180
360
630
30
300
40
d:o
25
500
750
675
65
30
1,500
40
200
3,500
4,500
4,800
350
50
medelmåttig
14
420
560
525
1,750
50
80
2,100
3,360
3,150
80
svag
100
150
120
50
400
500
900
720
24
400
40
medelmåttig
12
580
675
600
24
2,000
40
96
3,480
3,375
4,200
20
130
20
d:o
10
250
300
450
400
20
650
20
60
1,500
1,800
3,150
10
100
20
god
10
100
260
225
140
10
500
20
70
700
1,560
1,575
60
5
medelmåttig
60
140
150
90
300
5
420
700
900
10
100
5
god
8
120
200
225
125
10
500
5
50
840
1,400
1,570
10
90
10
d:o
12
140
210
225
125
10
450
10
80
980
1,470
1,570
16
150
20
medelmåttig
4
230
400
375
225
16
750
20
24
1,200
2,000
2,400
5
140
25
d:o
200
430
850
412
5
700
25
1,100
2,580
5,000
80
8
d:o
2
60
100
225
187
400
8
12
300
500
1,350
10
100
15
d:o
12
280
400
260
150
10
500
15
72
1,680
2,400
1,560
100
10
d:0
5
120
315
300
120
500
10
30
720
1,890
1,800
10
300
10
d:o
8
220
420
150
120
10
1,500
10
50
1,320
2,520
900
5
135
10
g°do
8
220
480
420
240
5
675
10
56
1,320
2,880
2,940
3
145
20
medelmåttig
2
280
360
110
170
3
725
20
12
1,400
1.800
660
5
180
10
d:o
4
280
300
225
5
900
10
25
1,400
1,800
1,350
10
300
30
d:o
8
500
450
300
150
10
1,500
30
40
2,500
1,800
1,500
100
10
svag
170
200
200
180
500
10
680
800
1,000
10
150
d:0
400
250
375
10
750
1,600
1,000
1,875
100
d:o
350
200
450
500
1,500
1,000
2,200
50
medelmåttig
170
100
225
250
1,000
500
1,200
150
25
d:o
5
580
440
780
550
750
25
25
2,900
2,200
3,900
50
10
d:o
150
80
180
130
250
10
900
480
900
20
300
20
god
16
400
300
525
440
20
1,500
20
112
2,800
2,000
2,620
70
svag
80
65
250
125
350
400
260
1,250
10
200
20
medelmåttig
5
360
250
600
320
10
1,000
20
30
2,160
1,250
3,000
10
250
20
d:o
8
360
260
600
380
10
1,250
20
45
2,160
1,300
3,000
170
d:0
180
70
270
200
850
700
280
1,350
100
2
d:o
150
60
180
150
500
2
600
240
900
100
svag
170
75
300
150
500
——
510
225
900
5
150
20
medelmåttig
8
300
150
450
350
5
750
20
50
1,800
750
2,250
4
100
16
d:o
150
70
300
250
4
450
16
1,050
350
1,500
90
10
d:o
80
50
270
210
400
10
480
250
1,300
80
10
d:o
80
30
180
220
400
10
400
120
900
80
5
svag
40
55
340
150
400
5
170
275
1,700
80
d:0
50
40
270
120
350
250
180
910
10
200
15
god
12
420
500
920
10
1,000
15
85
2,900
3,500
5,500
10
180
20
d:o
420
420
225
10
850
20
2,520
2,940
1,350
20
40
10
d:0
4
105
170
180
12
20
200
10
32
945
1,190
1,260
270
30
medelmåttig
550
700
750
1,350
30
3,575
4,200
4,500
180
20
d:0
450
400
350
1,080
20
2,250
2,000
2,450
30
400
70
d:o
700
900
600
30
2,000
70
3,500
5,400
3,000
20
200
27
d:o
3
400
460
200
20
1,000
27
21
2,400
2,760
1,400
12
180
30
d:o
7
280
300
255
12
900
30
49
1,680
1,800
1,270
20
200
40
S°do
15
380
520
450
20
1,000
40
90
3,000
3,640
2,700
20
90
20
medelmåttig
7
270
340
300
20
450
20
42
1,890
2,040
1,650
80
15
svag
4
100
125
225
400
15
28
600
750
1,125
10
80
10
d:o
8
90
210
180
40
10
400
10
56
540
1,050
900
5
60
5
medelmåttig
8
130
200
225
40
5
300
5
56
1,040
1,400
1,575
10
150
10
g°do
10
250
350
350
185
10
750
10
70
1,500
2,100
2,450
10
140
10
medelmåttig
8
250
300
350
200
10
900
10
64
1,250
1,500
2,100
5
75
5
godo
5
110
175
150
90
5
375
5
35
660
1,050
1,050
5
120
10
medelmåttig
5
250
250
500
250
5
720
10
30
1,250
1,500
3,500
3
60
5
god
2
60
65
100
75
3
360
5
14
360
390
700
10
150
10
medelmåttig
15
150
200
210
125
10
900
10
90
900
1,200
1,470
10
100
10
god
7
120
160
180
100
10
600
10
56
840
960
1,260
20
200
25
medelmåttig
4
350
300
900
20
1,000
25
20
1,750
1,200
4,000
15
400
25
d:o
8
720
600
540
15
2,000
25
40
3,600
2,400
2,700
10
150
50
d:o
550
680
700
10
750
50
3,000
3,400
3,500
5
90
20
svag
200
200
125
5
540
20
1,000
1,000
750
2
60
6
d;0
2
200
125
600
170
2
360
6
10
1,000
500
2,400
140
20
medelmåttig
350
400
300
75
480
20
1,750
2,000
1,500
10
100
20
d:o
8
300
400
375
125
10
600
20
50
1,800
2,400
2,250
10
90
25
god
5
200
350
160
150
10
540
25
25
1,400
2,100
800
567
11,240
1,176 |
362
19,235
22,695
26,165
8,854
564
57,290
1,176
2,376
109,790
128,775
149,180
6 Kronobergs län.
Fortsättning af Till». Litt. A.
Jordbruk.
Uppgifter till jordbruksstatistiken för hvarje socken
Härad.
Socken.
Ärliga skörden uttryckt i Tunnor af
Arli
g förbrukning, i Tunnor, till befolkning och kreatur.
Blandsäd.
Trindsäd.
Potatis. Ilin, Lil.
1
Hvete.
Ilag.
Korn.
Hafre.
Bland-
säd.
Trind-
säd.
Potatis.
Kinnevalds
Wexjö stad
840
28
350
400
800
840
,I):o landsförsamling
120
6,000
800
800
800
1,500
100
5,150
Bergunda
60
5,200
400
28
700
900
1,000
50
3,500
Oja
720
30
4,000
200
24
650
800
800
600
30
2,800
Urshult
12,800
400
2,100
3,200
2,040
10,000
Allmundsryd
11,500
400
1,600
3,000
1,800
9,000
Kalfsvik
450
4,000
400
35
700
1,200
700
400
2,500
Jäth
150
36
2,500
400
10
600
600
760
150
36
2,000
Täfvelsås
80
20
2,800
200
24
850
1,250
1,100
80
20
1,600
Wederslöf och Dänningelanda
1.000
30
4,200
400
25
900
1,300
1,500
1,000
30
3,000
Ojaby
820
20
2,800
200
300
300
300
320
20
1,800
Allbo
Härlöf
150
800
80
80
190
400
150
450
Skatelöf
400
180
10,500
1.600
50
1.000
1.000
2.800
400
100
6,000
Vestra Thorsås
12,250
1,500
80
1,680
3,000
2,500
6,000
Härlunda
300
2,800
400
500
600
300
1,800
Wirestad
168
14,000
1.600
96
1,800
2,000
3,000
168
12,000
Moheda
2,400
100
4,550
800
60
800
500
1,650
1,000
100
2,550
Or
900
60
3,500
800
70
300
500
1,400
500
60
3,000
Aneboda
600
2,000
200
400
400
400
500
1,000
Lekaryd
750
60
3,500
200
50
700
700
1,000
750
60
2,000
Aringsås
750
60
3,150
400
80
800
900
1,270
750
60
2,150
Qvenneberga och Hjortsberga
1,400
80
5,250
800
24
600
1,600
1,800
1,400
80
2,250
Slätthög
2,160
30
4,900
1,000
650
1,280
3,500
2,160
30
2,900
Mistelås
930
2,400
320
12
100
300
750
930
1,000
Wieslanda
750
60
3,500
600
72
1,180
2,000
960
750
60
3,000
Blädinge
600
3.500
400
30
620
1,190
1,300
600
3,000
Stenbrohult
720
50
10,500
400
50
800
1,820
500
720
50
350
Sunnerbo
Agunnaryd
1,440
30
4,725
400
56
1,320
2,000
940
1,440
30
3,025
Pjetteryd
850
15
5,800
800
12
1,200
1,800
360
850
15
3,800
Hallaryd
25
5,400
400
25
1,400
1,600
1,050
25
2,000
Götheryd
750
40
9,000
1,200
40
2,800
2,200
1,500
750
40
9,000
Traheryd
900
2,500
300
1,300
900
1,000
900
2,500
Markaryd
40
4,500
2,500
1,600
2.500
40
4,500
Hinneryd
3,000
1,500
1,000
2,200
3,000
Hvittaryd
1,500
700
200
1,200
1,500
Berga
2,200
3,800
600
25
2,300
1,600
1,900
2,200
3,000
Dörarp
650
1,500
200
580
380
400
450
1,100
Ryssby
2,200
100
9,000
600
82
2,800
1,700
2,500
2,200
100
3,800
Tutaryd
500
1,750
375
125
950
250
1,200
Ljunga
1,280
50
7,000
600
30
1,560
1,250
1,300
780
50
7,000
Hamneda
1,900
50
8,750
600
45
1,660
1,300
2.000
900
50
7,750
Annerstad
800
4,200
700
280
1,050
500
2,200
Nöttja
600
3.000
60
350
240
200
200
2,200
Torpa
500
2,500
'
550
225
950
500
2,500
Angelstad
1,750
30
4,500
500
50
1,500
500
1,850
1,750
30
3,000
Ljungby
1,250
24
2,700
400
850
200
1,100
850
24
2,300
Känna
840
2,500
200
—
480
200
600
740
—
1,900
Odensjö ,
880
2,400
200
400
120
750
640
2,200
Lidhult
750
2,000
100
250
350
2,000
850
2,000
Wrå
480
1,750
300
300
1,000
480
1,250
Konga
Wäckelsång
60
7,500
600
35
1.000
1,200
3,500
10
6,500
Tingsås
60
5,950
800
1,520
2,240
1,350
50
6,950
Uråsa
72
100
1,400
400
20
815
690
1,260
72
70
800
Linneryd
10,800
1,000
2,575
3,200
3,500
10,800
Sandsjö
8,600
700
1,250
1,900
2,050
8,600
Elmeboda
180
16,000
2,100
1,500
3,400
1,500
90
8,000
Långasjö
80
8,000
850
21
2,400
2,560
1,400
80
8,000
Ljuder
—--
60
6,300
900
49
1,380
1,700
670
60
4,300
Nöbbeled
120
8,000
1,200
30
2,000
3,040
1,700
-——
80
7.000
Ostra Thorsås
100
3,150
600
22
1.590
1,540
1,150
100
2,150
Hofmantorp
2,800
450
28
900
1,500
1,125
2,800
Furuby
200
40
2,400
300
56
540
1,050
900
200
40
2,400
Hemmesjö oell Tegnaby
240
35
2,400
200
56
1,040
1,400
1,575
140
35
2,200
Norrvidinge
Tolg
1,100
60
5.200
350
70
750
900
2,450
500
60
3,200
Åsa
1,000
40
5,400
350
64
750
1,200
2,100
800
40
3,000
Tjureda
540
30
2,620
200
35
360
450
1,050
340
30
1,620
Berg
1,500
35
5,000
350
30
1,000
1,100
2,000
1,400
35
3,000
Ormesberga
450
20
2,160
200
12
150
390
600
390
20
860
Gårdsby
750
60
6,300
300
20
800
800
1,000
500
30
2,300
Söraby
700
70
4,200
350
56
420
660
1,160
700
70
2,300
Uppvidinge
Åsheda
80
5,000
750
20
2,000
1,500
5,000
80
4,800
Allgutsboda
75
12,000
750
40
3,000
2,400
2,700
75
9,000
Elghult
40
4,500
1,500
3,000
2,600
2,300
40
4,500
Helleberga
25
3,240
500
1,200
1,000
750
25
3,240
^ (
Nottebäck
680
10
1,800
180
10
1,000
500
2,400
680
10
1,800
p V
Lenhofda
375
5,040
600
——
1,750
2,000
1.500
375
4,040
o (
‘-i i
Dädesjö
6 5
50
4,800
600
20
1,100
1,150
2,000
325
25
4,800
c-t- y
Sjösås
9 0
60
4,320
750
20
1,250
1,500
450
850
40
4,320
Summa
45,182
3,058
392,395
39,490
1,927
85,875
95,270
114,570 37,962
2,653
287,645
Kronobergs län.
i länet, insamlade af Kongl. Hushållningssällskapet.
Jordbruk.
7
Anta]
vinterfödda kr
a t u r.
Ladugårdsafkastning till afsalu af
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
Antal
Lispund
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Ost.
Smör.
45
12
175
5
150
104
16
160
416
208
520
208
100
125
85
6
244
610
244
366
244
120
60
600
600
83
5
112
336
224
252
112
56
20
14
56
112
222
100
444
1,110
920
1,776
150
500
110
90
100
150
180
10
300
1,000
400
1,500
500
90
70
100
150
80
5
180
450
200
600
350
100
60
7
128
302
205
372
101
50
10
12
300
150
102
10
100
400
200
300
130
30
20
20
20
50
116
10
140
464
328
696
223
40
30
60
30
60
47
2
62
248
106
250
72
20
10
10
140
30
1
28
137
70
170
56
6
11
40
140
198
20
390
1,020
800
1,050
500
100
40
60
400
350
121
15
290
900
450
1,600
720
80
30
40
200
300
30
5
130
200
200
400
150
20
20
20
30
292
50
780
1,560
1,560
3,120
400
390
100
1,000
80
10
160
640
400
800
320
20
40
40
80
160
100
10
120
500
350
900
220
80
60
120
150
400
36
3
100
240
140
400
150
30
30
15
70
53
5
104
350
100
400
200
20
25
100
200
60
8
150
400
150
400
250
30
30
40
120
240
90
10
300
600
400
1,000
250
20
40
80
30
100
129
12
344
700
516
1,290
260
30
40
90
200
33
4
118
240
120
500
80
8
12
20
150
100
12
200
810
300
800
300
60
80
50
50
600
28
5
60
500
300
400
150
20
30
40
10
30
100
15
240
720
400
1,000
480
80
80
120
200
300
100
14
280
960
480
1,400
300
100
300
110
27
300
960
470
1,550
530
30
900
64
10
280
520
350
600
300
30
30
100
150
90
12
432
650
440
650
700
60
60
30
50
8
150
450
250
400
200
108
16
425
850
430
1,000
360
30
60
50
30
10
400
1,000
400
1,200
250
150
20
4
130
260
200
400
130
33
130
80
20
580
1,160
870
1,500
290
144
290
56
5
120
270
180
500
140
24
24
300
150
120
20
240
1,140
600
1,200
240
120
120
90
20
280
25
5
90
250
170
300
80
71
9
280
740
460
1,000
250
110
160
20
80
100
11
300
800
500
1,200
300
120
175
30
100
40
7
180
400
350
450
150
30
30
10
30
20
4
100
250
200
300
100
20
20
30
21
4
110
300
200
500
150
20
20
15
20
100
15
300
700
570
1,200
400
100
50
70
70
500
60
6
180
360
180
400
200
44
30
44
100
400
25
4
100
250
200
300
100
36
36
18
20
60
10
6
180
300
60
500
100
.
10
200
30
9
180
550
70
500
30
,
40
4
200
360
170
400
70
10
18
150
214
15
400
1,025
1,085
890
50
500
75
70
80
90
200
128
22
240
770
390
1,000
260
40
40
40
55
4
120
320
220
300
110
26
80
30
60
150
245
24
600
980
550
1.830
490
120
180
120
70
140
136
12
408
544
300
1,020
300
68
102
68
40
100
280
35
850
1,130
1,130
2,270
600
142
142
300
2,000
160
20
320
1,000
800
1,200
T
320
80
40
40
100
500
148
37
296
600
450
800
450
150
50
50
126
14
340
1,050
420
880
500
140
50
120
144
8
283
576
432
554
570
70
60
150
70
7
300
600
350
1,400
250
78
8
208
312
260
780
160
30
20
20
87
12
200
420
200
580
170
58
100
150
144
9
110
600
300
600
200
36
100
102
12
300
600
400
1,100
214
100
130
72
6
60
300
100
300
100
20
60
120
8
240
640
320
1,200
320
80
40
40
200
34
5
56
210
100
350
50
5
10
20
100
136
10
140
550
270
680
270
30
30
50
200
96
10
100
300
200
500
200
12
10
10
30
100
164
30
350
1,300
950
2,000
330
164
82
82
80
490
305
14
600
1,460
920
2,300
600
80
60
60
50
80
272
40
580
1,720
1,060
2,840
280
120
70
200
100
600
128
13
206
412
308
770
102
25
100
8
350
600
200
800
200
150
110
173
27
560
860
458
1,730
160
60
61
74
60
240
157
20
390
800
550
1,600
250
30
150
300
160
10
290
780
300
1,230
200
90
20
25
20
400
8,008
1,026
19,830
48,967
30,119
69,816
200
20,602
4,742
2,696
2,064
4,971
16,367
8 Kronobergs län.
Jordbruk. Stängsel. Jordbruksarbetare. Skogshushållning.
3 tunnor per tunnland. Så variera uppgifterna om utsäde af hafre mellan 1 och 3 tunnor per tunnland. I
afseende på öfriga sädesslag påträffas äfven skiljaktighet, men ej så märkbar. I anledning häraf hafva sockenuppgifterna
såväl i allmänhet blifvit i behöfliga delar korrigerade, som särskildt areal-uppgifterna rättade med
ledning af en från handlingar i Provins-Landtmäteri-Kontoret gjord beräkning, hvilken dock ej kan annat än
vara approximativ, då för många socknar endast finnas äldre på 1700-talet upprättade kartor».
»Någon särskild kolumn för areal af trädesjord och den åker, som i en del socknar användes till gräsodling,
finnes ej i tabellen; men ifrågavarande areal, deraf J kan beräknas för trädesjord och f för gräsodling,
erhålles, om från socknens hela åkerareal afdrages hvad som för de olika sädesslagen tillsammans blifvit
utfördt».
»Svårigheterna för uppgörande af en någorlunda tillförlitlig jordbruksstatistik visa sig större, ju mera
man lägger hand vid saken; och Förvaltnings-Utskottet kan ej underlåta uttrycka den åsigt, att endast en
enkel och lättfattlig uppfattning af ämnet skall kunna göra dessa svårigheter mindre. Wexjö den 27 Maj
1862.
o
A Kronobergs läns Kongl. Hushållnings-Sällskaps Förvaltnings-Utskotts vägnar:
CARL MÖRNER.
Lars Gust. Bydén.»
Stängselväsendet har icke i följd af Kongl. Förordningen den 21 December 1857 i verkligheten undergått
någon annan förändring, än att hälftenprincipen vid stängseldelning tillämpats.
Arbetare för jordbruket erhållas mest genom jordtorpare och backstugusittare, dernäst genom tjenare i
husbondens bröd samt dess hemmavarande barn och obetydligt genom statfolk och daglönare.
C) Skogshushållning. Länets skogbärande areal äfvensom afkastningen från densamma är omöjligt
att ens ungefärligen bestämma, ej allenast emedan tillförlitliga kartor och handlingar i detta afseende saknas
för åtminstone J af länet, utan äfven till följd deraf, att denna areal undergår ständiga förändringar. De ädlare
trädslagen ek och bok, hvarmed länet fordom varit rikt försedt, försvinna allt mera och saknas nu nä
o
stan
alldeles å enskildes ägor, undantagandes å en eller annan så kallad herregård. A boställena, der dessa
trädslag äro genom gällande författningar i viss mån skyddade, återstår ännu en mindre del. Barrskogarne
äro till värde och omfång inom länet särdeles olika fördelade. Uti Uppvidinge, vissa delar af Konga och
Norrvidinge samt äfven södra delen af Allbo härader, som haft de största och värdefullaste skogarne och från
hvilka den egentliga afsättningen på kuststäderna sker, synes redan nu, hvad groft och moget virke beträffar,
icke så synnerligt mycket qvarstå; och de minskade dimensioner på virke, med hvilka man numera måste
åtnöjas, gifva det säkraste beviset för en mot slutet skridande af bergning af skogarne. Inom Kinnevalds och
vissa delar af Sunnerbo härad har skogsbrist redan länge förefunnits; och inom de öfriga delarne af länet
öfverskjuta tillgångarne icke så synnerligt mycket husbehofvet. Det allmänna skogsafbergningssättet är blädning;
och då afverkningen i öfrigt rättas endast efter penningebehofvets eller andra stundens kraf, utan afseende
å skogens framtida bestånd, måste ett slikt förfarande omsider medföra skogarnes förstöring, helst
merändels endast den undertryckta, qvalliga skogen lemnäs qvar att fortväxa, samt derjemte stormar uti de
öppnade luckorna oftast förorsaka de största förödelser. På skogarnes tillstånd inverka ock svedning och kolbränning
högst menligt, emedan härtill användes hufvudsakligast ung, i god växt varande skog, oftast endast
30- å 40-årig. Lyckligtvis har under ifrågavarande femårsperiod den i allo förderfliga svedningen aftagit,
synnerligast till följd deraf, att den på detta sätt utarmade jorden sedermera nekat sin brukare all möjlig
nytta och sålunda dyrköpt nog påtvingat honom full insigt derom, att en annan väg måste beträdas. Dock
finnas trakter inom länet, såsom t. ex. större delen af Sunnerbo härad, der svedningsbruket ännu fortfar och
jordens naturliga fruktbarhet allt vidare förminskas. Kolbränningen utföres af befolkningen dels med mindre
Kronobergs län.
Priser å skogsalster. Torftägt. Jägeristat. Flygsandsfålt. 9
skicklighet än inom andra provinser, och dels äro kolpriserne å afsättningsorterne så låga, att af den mödosamma
kolningshandteringen föga utöfver arbetskostnaderne kommer producenterne till godo, och således nästan
ingen ersättning för sjelfva skogen erhålles. Till skogarnes förödande bidraga äfven de pågående laga
skiftena, ej allenast genom ökadt behof af byggnads- och stängsel-virke, utan synnerligast genom de sparda,
vid skiftet frånträdda skogslotternes afbergning under viss kortare tid, en i allo dålig ersättning för den, som
haft nog mycken omtanka att hushålla med sin skog. Hemmansköp med hufvudsaldigt afseende på skogens
sköfling äro här i länet sällsyntare än annorstädes, säkerligen till följd af den långa i allo obeqväma skogstransporten.
Dock frän sälj as ej sällan vissa mindre skogsparker, der skogen inom kort tid alldeles afbergas,
hvarefter jorden återfaller till hemmanet. Då dessa nu anmärkta förhållanden från äldre tider tillbaka fortfarit,
samt länet städse varit så vanlottad t i kommunikationsafseende, att skogen för jordägare icke haft något
egentligt värde, är det icke att undra öfver, att skogarnes tillstånd så betydligt försämrats.
Till skogsvårdens uppmuntran inom länet, synnerligast med afseende å mindre hemmansdelar, utlemnar
länets llushållnings-Sällskap på förmånliga vilkor lån från 300 till 1,000 R:dr Runt åt jordägare, med skyldighet
för desse att i förhållande till lånets storlek beså eller plantera och uppfreda något inom hemmanet
beläget skoglöst område, hvarom Sällskapet genom antagen forstman lemnar undervisning, jemte det utförandet
och vården af de gjorda skogs-odlingarne minst två gånger årligen af honom tillses.
Skogseldar förekomma sällan och hafva ej förorsakat någon anmärkningsvärd skada.
Utaf skogens biprodukter är bränning af tjära den hufvudsakligaste.
Medelpriserne å skogsvaror hafva under perioden varit: å vanligt sågtimmer, 16 till 14 fot långt och 8
tum i lilländan, 1 R:dr 50 öre till 2 R:dr stycket; byggnadstimmer, 36 till 32 fot långt qch 8 turn i lilländan,
1 R:dr 50 öre till 2 R:dr 50 öre stycket; en tunna kol i Uppvidinge härad 16 öre och i öfrige härader
40 till 50 öre; ett hundratal gärdsel och stör i Uppvidinge härad för gärdsel 1 R:dr och stör 50 öre,
samt i öfrige härader för gärdsel 3 till 5 R:dr och stör 1 R:dr 50 öre till 2 R:dr; en tunna tjära 9 till 14
R:dr; en brofamn ved af 100 kubikfots fast mått i Uppvidinge härad 1 R:dr 50 öre och i öfrige härader 4
till 6 R:dr, om den varit af barrskog, och 5 till 8 R:dr om den varit af löfskog.
Torftägter förefinnas nästan allestädes inom länet, men såsom surrogat för brännmaterial begagnas torf
endast uti de skoglösa socknarne af Sunnerbo härad och kostar der 25 öre tunnan. Stenkol användes obetydligt
inom länet.
Jägeristaten inom länet utgöres endast af en Jägmästare med 750 R:dr såsom ordinarie lön och 250R:dr
såsom tillfällig löneförhöjning, samt af en extra Öfverjägare utan lön. Att det för detta fåtal tjenstemän är
omöjligt att vederbörligen öfvervalla skogsvården torde knappt behöfva tilläggas.
Kronoparker, härads- eller sockneallmänningar äfvensom eke- och mulbärsplanteringar saknas alldeles
inom länet, men till Kronans disposition finnas 13 till statsverket indragne samt 377 till indelning åt militiestaten,
ecklesiastikstaten, landtstaten och domare anslagne boställen, hvilkas skogsareal eller afkastning i brist
på nödige kartor och handlingar ej kan med någon säkerhet uppgifvas, men som dock torde kunna antagas
utgöra omkring 30,000 tunnland. Af dessa äro å 18 mindre boställen, utgörande 4,552 tunnland 19,5 kappland,
skogarne indelade till trakthuggning, hvarigenom från en skogsbördig areal af 3,489 tunnland 19,4 kappland
årliga skogsafverkningsbeloppet uppgår till 144,488 kubikfot, som åter, med afseende derå att hushållningen
med skogen hufvudsakligast afser frambringande af i orten behöflig grof skog, kan värderas till minst
4,093 R:dr R:mt.
Endast ett jtygsandsfält finnes inom länet i Ljungby socken af Sunnerbo härad och innehåller 92 tunnland
8,7 kappland. Det står under Hushållnings-Sällskapets vård och inseende samt är nu öfvervuxet med
ungskog. Med undantag af de ofvannämnde af länets Hushållnings-Sällskap föranstaltade skogsplanteringarne,
Landsh.-Emb. uli Kronobergs län undt. ber. för åren 1856—1800. 2
10 Kronobergs län.
Rofdjur. Bruks- och fabriksnäring. Binäringar. Brännerier.
förekommer skogsodling i öfrigt blott hos några få enskilde, men endast till så obetydligt omfång, att den
endast på detta sätt kan omnämnas.
Ta'i. N:o 5. Under loppet af ifrågavarande period hafva inom länet belöningar för rofdjurs fångande eller dödande i
medeltal blifvit utbetalde med 270 till 300 R:dr R:mt, synnerligast i Konga, Uppvidinge och Norrvidinge härader,
hvartill först användts häradets enskilda andel i sakören och sedermera efter öfverenskommelse för fem
år i sender mellan de bofaste innevånarne en afgift af 35 öre för hvarje 1,500 R:dr af taxeringsvärdet. För
rofdjur, dödade utom skallgång, betalas vanligen: för gammal varg 25 R:dr, för ung varg under tiden före
midsommar 10 R:dr samt under tiden mellan midsommar och Oktober månad 15 R:dr, för gammal räf 1 R:dr
och för lodjur 7 R:dr 50 öre.
Tab. N:o 7. E) Bergs- och brukshandtering samt F) Fabriker, manufakturer och handtverk. Åberopande den summariska
uppgift härom, som förefinnes å tabellen N:o 7, får Konungens Befallningshafvande i öfrigt tillägga, att svåra
kommunikationer och låga pris på tillverkningarne i förening med stegring i arbetslöner och kolpris bidragit
dertill, att bruksrörelsen under ifrågavarande period i allmänhet drifvits med föga förtjenst. Tillverkningarne
vid länets jernbruk och manufakturverk hafva uppgifvits för 1860 till 30,911 centner 55 tt tackjern, 1,174
centner 34 gjutgods, 35,169 centner 66 <EE stångjernssmide samt 9,887 centner jernmanufaktur. Bland fabriker
märkas förnämligast Wexjö klädesfabrik med årligt tillverkningsvärde 185,000 R:dr, Kosta glasbruk
med d:o 145,000 R:dr, Johanstorps glasbruk med d:o 35,000 R:dr, Lessebo pappersbruk med d:o 150,000 R:dr
och Gransholms bruk med d:o 23,000 R:dr. Den särdeles stora mängden af vattenfall, som i länet finnas,
skulle utan tvifvel förvandlat länet till fabriksort, derest ej de svåra kommunikationerne hittills omöjliggjort
företagsamheten härutinnan.
Uandtverkerierne arbeta hufvudsakligen för kringliggande orters behof, och deras utöfvare befinna sig i
bergliga vilkor. Antalet af dem, som idka handtverk såsom sjelfförsörjning, är i stigande, hvilket menligt inverkar
på handtverkeriernes utveckling i arbetsskicklighet och ekonomisk förkofran.
Binäringar inom länet äro dels tillverkning af väfskedar, liar och yxor, dels linberedning och väfnader,
dels upptagning af sjö- och myrmalmer samt deras forsling till bruken, dels kolning och tjärubränning och
dels varuforsling emellan staden Wexjö och kuststäderne. Jagt och fiske äro äfven binäringar, men af föga
betydenhet, enär allmogen ej kan förmås att så vårda sig derom, som vederbör. Inkomstbeloppen af binäringarne
kunna ej med någon tillförlitlighet uppgifvas.
Tab. Litt. b. Angående bränvinsbränningen under ifrågavarande period redogöres i nedanstående tabell Litt. B., deri de
mindre bränneriernes tillverkning ej kunnat upptagas i visst kannetal, enär beskattningen bestämdts allenast
Tab. Litt. B. Uppgift om bränvinsbrännerierne och derför belöpande afgifter åren 1856—1860.
Tillverkning.
Kannor.
Till verkn i ngs- afgift.
R:dr R-.mt.
Summa afgift.
R:dr R:mt.
År 1856,
12 stycken större brännerier
270 » mindre d:o
253,780
127,004
71,639
2
198,643
» 1857,
12
259,471
129,838
25
290
» mindre
d:o
79,995
10
209,833
35
» 1858,
10
141,469,5
85,034
54,236
38
75
» mindre
d:o
139,270
38
» 1859,
9
213,198
128,091
6
122
» mindre
d.o
91,598
219,689
6
» 1860,
8
145,333
95,193
81,560
30
131
» mindre
d:o
40
176,753
70
Summa
944,189
51
Kronobergs län.
Allmänna vägar. Gästgifverier. Telegraf. 11
efter bränningsredskapens pannerymd, samt kändt är, att lika pannerymd på särskilda ställen ej medfört lika
afverkning.
4. Kommunikations-anstaltcr och varubyten.
Andra kommunikationsmedel hafva under ifrågavarande femårsperiod ej stått den allmänna rö- Tali. N:o
reisen inom länet till buds, än färdandet å lands-, härads- och sockenvägar, sorn, enligt hvad bilagda tabellen
N:o 8 utvisar, tillsammans utgöra en längd af något mer än 393 mil. Dessa vägar äro i allmänhet goda,
men ännu på flere ställen besvärade af svåra backar, hvilka den eljest härutinnan särdeles berömliga företagsamheten
hos befolkningen icke medhunnit eller mäktat att utgräfva eller kringgå.
Utom de kostnader för väg förbättringar, hufvudsakligen å landsvägarne emellan Wexjö och Christianstad
samt emellan Wexjö och Carlshamn, som i nyssnämnde tabell äro upptagne, hafva brobyggnader under perioden
verkställts med en kostnad af 9,700 R:dr R:mt, som kommunerne bestridt.
Vid gästgifverierne, 69 till antalet, har under perioden utgått det hästantal, som är upptaget i nyssåberopade
tabell, hvilken jemväl utvisar det hästantal, som erfordrats till utgörande af kungs- och kronoskjuts.
Den betydliga minskningen i gästgifveriskjutsningen, som visat sig från och med 1858 till och med 1860,
under hvilket sistnämnde år den utgjorde föga mer än 1 af 1857 års antal, härrör med visshet från den förhöjning
i skjutslegan, som stadgas genom Kongl. Kungörelsen den 11 December 1857. Dock vill det ej synas,
som rörelsen inom orten minskats i samma förhållande, ty dels färdas mången, äfven under längre resor,
med egna hästar, som eljest brukade begagna gästgifvareskjuts, och dels finnas ägare af hästar, som åtaga sig
skjutsning för lägre pris, än det för gästgifvareskjutsen gällande. Det största hästantalet har utgått under
Februari, Juni och Oktober månader, då marknaderne i Wexjö inträffa.
De flere gånger upprepade försöken att åstadkomma gästgifveriskjutsningens ställande på entreprenad
hafva ej lyckats, enär å några orter allmogen ansett inkomsten af skjutsningen såsom en väl behöflig biförtjenst,
samt det å andra orter åter för entreprenads åstadkommande skulle erfordrats så stort tillskott af
reserven, att den hellre underkastat sig att sjelf utgöra skjutsningsbesväret.
Sjökommunikationer å de vidsträckta, segelbara sjöar, som finnas inom länet, skulle kunna vara af mycken
fördel, om och när dessa vattendrag sättas i förening med andra pulsådror för den allmänna rörelsen,
men för närvarande äro de af föga nytta. Ett tillförene väckt förslag att genom kanaler förena Åsa-, Tolgs-,
o
Tjureda-, Helga-, Bergunda- och Wexjö-sjöarne med sjöarne Salen och Asnen, från hvilken sistnämndes sydliga
strand en hästbana till Carlshamn skulle anläggas, har det icke lyckats att genomföra, oaktadt dertill,
enligt Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 5 Januari 1858, vid nästföregångne riksmöte beviljats anslag till belopp
af 525,000 R:dr och lån till belopp af 825,000 R:dr R:mt. Hufvudsakligaste hindren voro dels omöjligheten
att under den allmänna penningekrisen 1857—1858 kunna uppbringa aktieteckningen af enskilde till
det erforderliga beloppet, helst såsom vilkor för anslagets och lånets erhållande jemväl var stadgadt, att så
kallade garantiaktier till belopp af 500,000 R:dr skulle vara tecknade utöfver det för arbetets utförande beräknade
aktiebelopp, dels ock den omständigheten, att mången, som eljest skulle kraftigt understödt företaget,
icke ville dertill i någon mån bidraga, enär den förhoppning närdes, att den södra stambanans sträckning
mot norr skulle komma att sålunda förändras, att den å någon punkt berörde begge de stora vattensystemer,
af hvilka den föreslagna kanalleden skulle utgöras, i hvilket fall den särdeles svåra, kostsamma och med en
mängd slussar besvärade föreningskanalen emellan Bergunda-sjön och Salen kunde undvikas, samt de kapitaler,
som i orten funnes, kunde vara besparade för jordbruket och industrien, då de genom stambanans närhet
beredda kommunikationerne gåfvo dem ökadt lif och näring. Södra stambanan kommer nu äfven att beröra
o
vattensystemet Salen-Asnen, men ty värr icke något af de öfriga vattendragen.
I Wexjö finnes en telegrafstation, dertill lokal bekostas af stadens innevånare.
12 Kronobergs län. Handel. Bränvinsminutering och -utskänkning. Kameralförhållanden. Statsbidrag.
Tab. n.o 9. Antalet af handlande i länet finnes upptaget i bilagde tabellen N:o 9. Dessutom vandrar en stor del
af Sunnerbo härads yngre befolkning omkring i riket, drifvande ett slags gårdfarihandel med ortens tillverkningar
af smiden, ylletröjor och väfskedar samt en del kramvaror, merändels antagne och förpassade såsom
handelsbetjenter hos köpmän i städer inom Skåne, Halland och Elfsborgs län. Ortens hufvudsakligaste produkter,
sorn afsättas till städerne Wexjö, Calmar, Carlshamn, Christianstad, Laholm och Halmstad samt köpingen
Wernamo och torgplatser å närbelägne orter, äro spanmål, kreatur, smör, ost, talg, fläsk, bränvin, lin och
virke. Inom länet hållas årligen 30 marknader; torgdagar hållas å 10 särskilde ställen.
Tab. Litt. c. Angående bränvinsminutering en och bränvinsutskänkningen inom länet samt derför erlagde afgifter åberopas
bilagde tabell Litt. C. Dock måste anmärkas, att tillgången på spirituösa drycker under perioden varit
så väl å landet som i staden vida större, än man af nämnde tabell skulle kunna sluta, enär en mängd skattefria
bränvinsminuteringsställen under senare åren uppstått, som med lätthet å torgdagar, då allmogen är
mera talrikt församlad, drifva sin rörelse i ganska betydligt omfång, sedan i lagskipningen den grundsats
gjort sig gällande, att, om flere personer förena sig om att tillsammans köpa hvar sin qvantitet bränvin, det
är tillåtet för hvem som helst att, utan skatt eller ansvar för oloflig bränvinsförsäljning, afyttra desse qvantiteter,
allenast de tillsammans utgöra 15 kannor eller deröfver. De erlagde afgifterne hafva fördelats på sätt
tabellen utvisar samt af kommunerne användts dels till fattigvårdens understöd och dels för andre olikartade
kommunala behofs afhjelpande.
5. Kan tern Hörlin II.-m <Icn.
Tab. N:o lo De inom länet varande hemmans och lägenheters antal, deras natur och brukningsdelar samt uppskatt
och
Litt. n. niugsvärde upplyses af bilagde tabellen N:o 10; äfvensom tabellen Litt. D. upptager en summarisk redo
-
Tab. Litt. C. B, 'änvinsutskänknings- och minutering sställen och derför influtne afgifter åren 1856—1860.
1 8 5 6.
1 8 5 7.
1 8 5 8.
1 8 5 9.
1 8 6 0.
Antal.
Afgift.
R:dr Runt.
Antal.
Afgift.
R:dr R:mt.
A lil al.
Afgift.
R:dr R:mt.
Antal.
Afgift.
Rulr Runt.
Antal.
Afgift.
R:dr Runt.
Utskäukniugsställen
Minuteringsställen
22
8
5,110
1,475
73
26
5
5,740
2,891
88
50
22
6
6,050
3,219
14
20
6
6,105
3,264
70
83
20
5
6,121
3,042
12
75
Summa
30
6,585
73
31
8,632
38
28
9,269
14
26
9,370
62
25
9,163
87
Häraf belöper för Wexjö stad:
Utskänkningsställen
Minuteringsställen
5
5
2,024
1,100
42
7
1
2,297
2,250
13
6
1
3,080
2,250
—
6
1
3,332
2,250
45
6
1
3.252
2,250
45
Summa
10
3,124
42
8
4,547
13
7
5,330
__
7
5,5S2
45
7
5,502
45
Anmärkning: Sedan från afgiftssumman under periodens alla år, utgörande 43,021 R:dr 74 öre, afdragits vederbörlig uppbörds- och redovisningsprocent, har återstoden
fördelats till länets Hushållnings-Sällskap med 8,587 K:dr 16 öre, till staden Wexiö med 19,230 R:dr 63 öre och till socknarne å landet i
mån af hvarderas större eller mindre folkmängd med tillsammans 15,117 R:dr 98 öre Riksmynt.
Tab. Litt. D. Summarisk redogörelse för verkliga Statsbidragen åren 1856—1860.
Levererade till Landt-  Ränteriet. R:dr Runt.
Restantier.
R:dr Runt.
1
i
År 1856
232,345
78
3,340
70
» 1857
248,781
40
6,954
85
» 1858
224,383
78
7,653
26
» 1859
259,162
19
7,681
50
» 1860
258,783
51
7,603
80
Kronobergs län.
Laga skiften. Folk-, elementar-, landtbruks- och mejeriskolor. 13
görelse för de under hvarje år inom länet influtna belopp af verkliga statsbidrag jemte hvarje års restantiebelopp,
hvilka senare nästan helt och hållet bestått af böter, som ej kunnat uttagas och redovisas, förr än slutliga
utslag fallit i de mål, hvari de ådömts.
Under ifrågavarande period hafva 15 hemmansdelar och 13 lägenheter, bestående af ängar, qvarnar och
sågar, blifvit skatteköpte.
En redogörelse för antalet af laga skiften samt kostnaden för afslutade sådane förrättningar under Tab. N:u
ifrågavarande period är upptagen i tabellen N:o 11. Dervid är dock att anmärka, att, då inom detta län odlingsmark
merändels finnes bland ängen, samt en del utägor, ehuru tjenlige till odling, likväl i följd af sitt
läge i Landtinätarnes beskrifningar hänföras till afrösningsjorden, man måste anse den skiftade, till odling
tjenliga jorden vara af vida större omfång, än i berörde enligt Landtinätarnes årsredogörelse upprättade tabell
är upptaget. Gode-männens arfvoden, hvarom särskilde uppgifter icke finnas bifogade Landtinätarnes koncepthandlingar,
hafva approximativt beräknats lika med -rV af Landtinätarnes arfvoden; och då denna tiondedel
fråndrages det för Landtmätarne och Gode-männen i tabellen gemensamt beräknade arfvodesbeloppet, samt
återstoden fördelas på de 17 Landtmätare, som i medeltal under perioden arbetat inom länet, belöper sig för
hvardera en årlig inkomst af 2,060 R:dr 50 öre.
O. Politi.
Vid den allmänna ordningens samt personliga säkerhetens och äganderättens skyddande, har Länsstyrelsen
biträde af 5 Kronofogdar, 17 Kronolänsman samt socknarnes Kronofjerdingsman och socknenänmder å
landet samt Magistraten med 2 underlydande Fiskaler oell 4 polisbetjenter i Wexjö. Vid större marknader
eller andra stora folksamlingar, der oloflig tillgång på spirituösa drycker, oaktadt största vaksamhet till förekommande
deraf, icke kan utestängas, måste för ordningens upprätthållande biträde af militär vara tillstädes,
hvilket vanligen har den goda följden med sig, att våldsamma uppträden uteblifva.
Folkskoleväsendet har på senare åren börjat att af allmogen omfattas med mera omsorg, då det deremot
tillförene behandlades såsom en allmogen påtvingad nyhet, för hvilken den icke ville vidkännas någon uppoffring.
Uti Wexjö finnes ett Högre Elementarläroverk, vid hvilket undervisningen bestrides af 8 Lektorer och 10
Adjunkter samt lärjungarnes antal är omkring 300. Dessutom finnes i staden den Sjögrenska skolan, som
underhålles af de medel, aflidne Domprosten Håkan Sjögren och Regements-Läkaren Doktor L. Hillers dertill
testamenterat. Enligt de för densamma gällande föreskrifter hafva ej allenast gossar och flickor, år 1860
uppgående till ett antal af 202, undervisats i läsning, skrifning och räkning, utan flickorna särskildt undervisats
i lämpliga handslöjder. För handtverkslärlingarne är jemväl inrättad en söndagsskola, sorn flitigt besökes.
Såsom tillämpning sskolor för landtbruket äro att anmärka dels den lägre landtbruksskolan å Gåfvetorp,
som, ordnad enligt Kongl. Reglementet den 14 Januari 1851, understödjes med årligt statsanslag till belopp
af 4,000 R:dr Runt och lemnar undervisning åt 12 frilärlingar, så väl i landtbruk, som äfven i förfärdigande
af dertill hörande redskap, dels ock en mejeiiskola å Bergqvara, som är ordnad enligt Kongl. Reglementet den
22 Juli 1858 med årligt understöd af statsmedel till belopp af 3,000 R:dr samt undervisning för 6 frilärlingar.
Dessa skolor äro för landtbrukets och boskapsskötselns förkofran synnerligen nyttiga; och att de äfven
vunnit ett välförtjent förtroende visar sig deraf, att ansökningar om frilärlingsplatserne städse äro flere än
som kunna bifallas, samt att de, som genomgått skolorne, redan före deras utträde derifrån blifvit städslade
såsom rättare och dejor.
Helsovärden bestrides af 2:ne ordinarie och 1 extra Provinsialläkare, 1 Lasarettsläkare, 1 Hospitalsläkare
samt 2 i Wexjö bosatte Militärläkare. Tre apothek finnas inom länet. A Wexjö centralhospital, som hösten
1856 öppnades för emottagande af sinnessjuke, kan nu lemnäs omsorgsfull vård åt 150 patienter af särskilde
14
Kronobergs län.
Sjnkvård. Sparbank. Fattigvård. Lagsökningar. Brandförsäkring m. m.
klasser. Vid detsamma äro anställde öfverläkare, Predikant och Syssloman samt erforderlig sjuk- och ekonornibetjening.
Arliga utgiftsstaten för aflöning, utspisning och beklädnad med mera uppgår till omkring
40,000 R:dr Runt. Å länslasarettet i Wexjö äro platser för 50 sjuke. Länets kurhus är ock dermed förenadt.
Tab, N:o ]2. Länets allmänna kreditinrättningar, sorn alla förefinnas i Wexjö, utgöras af Smålands med flere provinsers
hypoteksförening samt en afdelning af Smålands enskilda hank, förutom Kronobergs läns sparbank, om
hvilken sistnämnde åberopas bilagde tabell N:o 12.
Tab. N:o13. Fattigvården är ordnad enligt gällande författning, dels gemensamt för hela sockenområdet och dels
rotevis, på sätt och med den kostnad bilagde enligt sockennämndernes gjorda räkenskaper upprättade tabell
N:o 13 utvisar. Fattigvården bestrides i allmänhet så omsorgsfullt man med afseende å de dermed förenade
dryga utgifter kan skäligen fordra. Det är en gifven erfarenhet, att fattigvårdsbidragen ständigt tilltaga,
ehuru nämnde tabell synes, hvad landet för åren 1856 och 1857 angår, visa ett motsatt förhållande, men den
högre summan för dessa år härrör deraf, att bland fattigvårdsbidragen hufvudsakligen ingår sammanskott af
spanmål, hvilken sistnämnde år stått i betydligt högre pris.
Tab. Litt. e. Fullgörandet af kronohref'bäringen och vägarnes underhåll vintertiden är häradsvis ålagdt vissa hemmansinnehafvare
mot ersättning af de öfrige; varande kostnaden derför, som inom de särskilde häraderne belupit sig
till högst 3 R:dr 9 öre och minst 1 R:dr 63 öre på helt hemman för kronobrefbäringen, samt högst 3 R:dr
67 öre och minst 1 R:dr 50 öre på helt hemman för vägunderhållet vintertiden, upptagen å nedanstående
tabell Litt. E.
Tab. Litt. f. Angående lag sökning smålen under ifrågavarande period åberopas tabellen Litt. F. å motstående sida,
hvars förklaring är att finna i penningekrisen åren 1857—1858 och dermed följande rubbningar i den allmänna
krediten.
Förutom brandförsäkringsbolag, som bildats inom särskilde socknar, finnes ett gemensamt för hela länet,
deri delaktighetssuinman för år 1860 utgjorde 6,796,135 R:dr Runt.
Den i Wexjö varande lifränteanstalten, som vid slutet af år 1855 hade i besparingsfond 3,921 R:dr 84
öre, reservfond 855 R:dr 55 öre samt 73 delegare med 232 lotter, hade vid slutet af år 1860 i besparingsfond
9,902 R:dr 77 öre, reservfond 1,581 R:dr 36 öre samt lil delegare med 569 lotter.
Drottning Josefinas räddningsanstalt för vanvårdade barn, stiftad år 1847, har genom bidrag af den
enskilda välgörenheten och ett årligt understöd af länets sparbanks räntevinst till belopp af något öfver 1,000
R:dr R:mt, så förkofrats, att fonden vid 1860 års slut utgjorde 13,877 R:dr 24 öre, jemte det att genom dess
välsignelserika verksamhet 46 olyckliga varelser, menskligt att döma, ryckts undan olycka och förderf.
Slutligen torde böra anmärkas, att förhållandena inom länet icke kunnat omständligare, än som skett,
framställas, dels i anseende till Länsstyrelsens i öfrigt särdeles strängt upptagna verksamhet, dels ock i följd
deraf att kronobetjeningen med afseende å dess många göromål, så väl i allmänhet, som särskildt med anledning
af nya bevillningsförordningens tillämpning, icke kunnat förr än under sistlidne Juni månad hit in
-
Tab. Litt. E. Ersättningsbelopp för kronobrefbäringen och vägarnes underhäll vintertiden åren 1856—1860.
För kronobref-
För vägunderhållet
bäring.
vintertiden.
För år
1856
4,227
71
8,406
3
» »
1857
4,231
57
8,406
3
» »
1858
4,199
31
8,407
20
» »
1859
4,191
58
8,441
41
n »
1860
4,191
58
8,441
41
Summa
21,041
75
42,102
.*.8
Kronobergs län.
Utsökningsmål.
15
komma med från dem infordrade hvarjehanda uppgifter, samt den derefter återstående korta tiden icke medgifvit
att i de omständigheter, der berörde uppgifter varit ofullständiga eller saknats, nya sådana infordra eller
annorledes förskaffa, helst dertill kommer, att menige man hyser mycken motvilja mot lemnande af statistiska
upplysningar.
Tab. Litt. F. Utsökning smål, afgjorde hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande under åren 1856—1860.
År.
De lagsökte personernes stånd.
De lagsökte
personernes
antal.
Antal utsö
algi
genom
slutlige
utslag.
tningsmål,
31'de
genom vil-  korliga ut-  mätnings-  resolutioner.
Sammanräknade
beloppet af hvad
som blifvit till
betalning ådömdt.
R:dr R:mt.
1856.
Ridderskapet och Adeln
9
7
1
3,936
—
Ståndspersoner
145
90
24
30,022
50
Hemmansägare och brukare af allmoge
507
272
99
61,606
50
Torpare, tjenstefolk m. 11
325
186
114
9,304
50
Samma
986
555
238
104,869
50
1857.
Ridderskapet och Adeln
16
10
2
15,195
—
Ståndspersoner
246
160
30
46,995
—
Hemmansägare och brukare af allmoge
998
567
131
72,225
—
Torpare, tjenstefolk m. 11
718
493
149
11,790
—
Summa
1,978
1,230
312
146,205
—
1858.
Ridderskapet och Adeln
61
52
2
12,964
—
Ståndspersoner
372
330
23
80,508
—
Hemmansägare och brukare af allmoge
1,734
1,443
370
347,620
—
Torpare, tjenstefolk m. 11
1,352
1,050
168
53,300
—
Summa
3,519
2,875
563
494,392
—
1859.
Ridderskapet och Adeln
57
46
3
10,750
—
Ståndspersoner
312
249
31
62,320
—
Hemmansägare och brukare af allmoge
1,895
1,006
350
289,850
—
Torpare, tjenstefolk m. 11
1,165
711
180
34,240
—
Summa
3,429
2,012
564
397,160
—
1860.
Ridderskapet och Adeln
42
35
—
16,896
—
Ståndspersoner
298
182
12
71,098
—
Hemmansägare och brukare af allmoge
2,036
1,396
293
353,676
—
Torpare, tjenstefolk m. 11
729
486
129
43,965
—
Summa
3,105
2,099
434
485,635
—
Wexjö å Landskansliet den 29 Juli 1862.
CAEL MÖENEE.
C. A. Holmberg.
E. J. Hagman.
16 Tabb. N:is 1 och 2. Kronobergs län.
Tab. N:o I.
FOLKMÄNGD.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Den 31 December enligt
Enligt de mantalslängden, som upprättats vid slutet af
motstående år.
Utskrif-
husförhörslängderne.
Hela folkmängd
en af
Deraf frie från mantalspengar.
nings-
manskap.
A landsbygden.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
År 1856
68,916
73,001
141,917
67,594
72,304
139,898
38,839
42,495
81,334
5,088
» 1857 ... .
69,386
73,542
142,928
67,930
72,444
140,374
39,103
42,754
81,857
5,171
» 1858
70,020
74,153
144,173
68,885
73,767
142,652
40,248
44,099
84,347
5,100
» 1859
70,918
75,184
146,102
69,954
74,742
144,696
40,941
44,797
85,738
5,293
» 1860
Wexjö stad.
72,280
76,716
148,996
71,011
75,846
146,857
41,571
45,625
87,196
5,385
Ar 1856
1,250
1,734
2,984
1,209
1,720
2,929
605
816
1,421
120
» 1857
1,285
1,775
3,060
1,250
1,749
2,999
613
792
1,405
127
» 1858
1,262
1,785
3,047
1,230
1,755
2,985
587
774
1,361
126
» 1859
1,306
1,829
3,135
1,266
1,789
3,055
610
787
1,397
113
» 1860
1,352
1,877
3,229
1,312
1,840
3,152
654
842
1,496
103
Summa i hela länet år 1860
——.—.
73,632
78,593
152,225
72,323
77,686
150,009
42,225
46,467
88,692
—
5,488
Tab. 1V:« 2.
JORDBRUK.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Medeltal för åren 1856—1860.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Bönor.
Potatis.
Linfrö.
Arliga utsädet på tunnland af
tunnor
Arliga behofvet för länet till utsäde  *
Tunnland åkerjord, använde till odling af
Skördebelopp i Tcorntal af utsädet
Ärlig förbrukning på person i medeltal
Anni. Denna tabell är uppgjord och beräknad enligt
ningen hänvisas till texten.
0,8
362
428
0:e—7:e
de i berätte
0,9
19,235
20,745
5:e—0:e
Isens text f
1,04
22,695
21,830
5:e—6:e
■ån Kongl.
1,3
26,165
16,866
5:e—6:e
Hushållning
1,3
8,854
6,898
5:e—6:e
s-Sällskapet
Trindsäd.
1
564
567
5:e—6:e
meddelade uppgifterne
5,2
57,290
11,240
6:e—7:e
. Rörande
1
1.176
1.176
förbruk-
Kronobergs län. Tabb. N:is 3 och 5. 17
Tab. N:o 3.
BOSKAPSSKÖTSEL.
1.
2.
3. | 4.
5.
6.
7.
8.
9.
Medeltal för åren 1856—1860.
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
8,008
1,026
19,830
48,967
30,119
69,816
200
20,602
Till Tab. N:o 4 om SKOGSHUSHÅLLNING har Landshöfdinge-Embetet ej varit i tillfälle att lemna
fullständigare upplysningar, än de som i berättelsens text innehållas.
Tab. Xso 5.
DÖDADE ROFDJUR.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
År.
Björnar.
Vargar.
Lodjur.
Jerfvar.
Räfvar.
Mård ar,
Hillrar
och Her-  meliner.
Uttrar.
Skjälar.
Örnar.
Hökar,
Ugglor
och Ufvar.
Falkar
och
Glador.
Belopp af
utbetald
belöning.
Ridr Rimt.
1856
—
13
—
—
528
23
32
—
248
1857
—
16
—
—
491
39
29
—
342
1858
—
15
1
—
464
16
28
—
422
1859
—
—
1
-
415
31
32
—
378
1860
—
21
2
—
472
46
9
—
265
Summa 1856—1860
—
65
.
2,370
155
130
—
1,655
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
-
270-300
Anmärkning: Denna tabell är upprättad efter de från
Länsstyrelsen till KoDgl. Majit årligen
ämnet meddelade uppgifter.
Till Tab. N:o 6 AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR har Länsstyrelsen ej varit i tillfälle att meddela
några upplysningar.
Landsh.-Emb. uli Kronobergs län und. ber. för åren 1850—1860.
3
18 Tab. N:o 7. Kronobergs län.
Tab. N:o 7.
BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTURINRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERI ER.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9. ,10111
12.
13.
14.
1 9-
10
11.
12
15.,
Bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar
Handtverkeri er.
Ä landsbygden.
I städerna.
0
A landsbygden
I städerna.
jo.
Ar
1860.
>
3 B
p: £L
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
>
3
po: t»
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Deras bi-  träden af
O
CD
—i
ö
K
Deras biträ-  den af
sr
O:
O ^
ET <
3. T
£ 3-
W
co
*T*
ta
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
5. a
73 ^
H
3
co
W
o^
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
p:
co
rt-
P
3
O
CD
p:
P:
p
CD 3
s*
03
co
3
p:
p
2 ^
P c"
p:
co
p"
CD
O
CD
co
p:
t-i
P
g*?
1:1!
3 i
03 ZT. |
CD
cr?
m.
q-
m.
q-
5 §
cr
snj
CD
03
m.
q.
m.
q-
CD
t-t
CTQ
P
CD P
p:
3
CD
co
pJ
OQ
P
CD P
1
Bagare
_
4
-
1
2
1
91
Barberare
—
-
—
—
—
—
1
Bergverk
5
3
2
17
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Bleckslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
5
Bokbindare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
2
1
1
Boktryckare
—
—
—
—
—
—
—
-
3
2
1
Bryggerier
5
5
—
8
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
2
—
1
—
1
1
2
Byggmästare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
1
—
—
_
—
—
2
Formmakare
—
—
—
—
-
2
Färgare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
11
13
9
—
2
1
1
1
1!
Garfvare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
44
18
22
13
—
5
fi
2
2
i!
Glasbruk
2
—
1
82
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
Glasmästare
—
—
—
—
—
—
,—
6
—
1
3
Guldsmeder
—
—
.
fi
7
3
l|
Gördelmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1
2
Handskmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
3
1
1
Hattmakare
—
—
—
1
2
1
1
2
Jernbruk
13
10
3
154
—
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Jernmanufakturverk
Ifi
12
4
48
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
Kakelugns- och Lerkärlsfabrikör
3
3
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
Kakelugnsmakare ..
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
—
1
2
5
Kardmakare
—
—
—
—
—
—
2
Kimröks-, Harts- och Terpentinsfabrik ...
1
1
—
1
—
Klädesfabrik
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
48
—
13
12
—
—
—
—
—
—
Kopparslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
3
4
—
1
1
3
5
2
1
Linolieslagerier
5
5
—
8
15
Murare
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
.—
—
—
1
—
—
—
1
—
2
I
Mälare
4
1
1
6
1
7
—
1
Nålmakare
—
—
—
—
—
—
l|
Pappersbruk
10
8
2
59
16
18
13
Pottaskeraffinering .
7
7
—
11
Repslagare
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
i
—
—
—
—
—
1
1
Sadelmakare
—
—
—
—
—
—:
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
3
1
2
Skomakare
—
92
53
5
8
7
42
Skorstensfejare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
2
—1
Skräddare
—
130
85
7
10
9
54
Slagtare
1
1
Smeder
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
12
1
2
1
3
3
0
130
Snickare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
3
—
10
1
6
3
7
62
Snusfabrik
—
—
—
1
1
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
Sockerbagare
1
i!
Spegelmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
4
—■
3
Svarfvare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
2
—
1
—
—
Sämskmakare
2
3
2
—1
Tegelbruk
10
10
—
15
1
4
—
Tegelslagare
1
Tenngjutare
1
--1
Tunnbindare
2
I
lj
Ullspinneri
1
1
—
1
—
1
2
8
Urfabrik och Urmakare
1
1
—
1
4
1
1
Vagn fabriker och Vagnmakare
2
2
—
10
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
1
ll
Väfskedmakare
—
'
-
%
Summa
81
68
12
418
81
15
2
2
—
50
13
12
113
34 56
1
26246
I
141
89
59
64
4
380j
Kronobergs län. Tabb. N:is 8 och 9. 19
Tab. Nso 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856- 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Längd
i mil:
Kostnaden
q
Antal hästar, utgångne till
af h’
slag ai
stående
re «- £ »
P-' o'
P-< a i-.
» n * 3
^ p 0,0
p cl ~
» 5*
1 B
P Oq O; ri.
P- <r+ rt ä
<t r-S O
c- 3
för fulländade
nya vägar
för förbättrade
vägar
°2.
MO
rj <
^ rt
ST
Kungs-
Gästgif-  veri-, håll-  och
reserv-
< a 3
P= B
W O tt
ta «rt-
ielade,
jutssta-
för-
vägar.
O O Ol
°S ° a
“ ffi S-O
cs: "T, <t -T*
CTQ F.&oq
s sf s-
p
g "**
2 CO
P
t»
B ^
(D rn
B g
P
S*7*
O
§i
p
ö
O
Ar.
och
krono-
skjuts.
Vid periodens slut.
Under perioden.
rt P
re 3 £
co g
P
rt P
!L 5
• CO
3
c
p^
skjuts.
• .
R:dr
R:mt.
Allmänna landsvägar
54,209
54,209
2,780
—
28,825
8,290
86
32
1856
836
52,206
Häradsvägar
141,867
124,061
0,593
—
2,083
—
36
1857
819
49,639
Socknevägar
197,823
18,448
0,136
—
—
1,779
-
1858
895
23,331
| Gästgifverier i städer
— -
—
-
1
1859
1,032
20,102
D:o med införd skjuts-entreprenad
—
—
2
1860
1,470
19,403
Tab, ]V:o 9.
SJÖFART och HANDEL ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7-
8.
9.
II"
ii.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
S j ö f
art.
—_
H
n
d e
1.
Fartyg och båtar, begagnade till
Gross-
handlare.
Minut-
handlare.
Han
d 1 a
n d
e.
Idkande
både gross-  och minut-  handel.
Enligt § 3
mom. 1 af
Handels-  Ordningen.
Qvinnor,
enligt 4 §
Handels-  Ordningen.
Med in-  och ut-  ländska
varor.
Med
landt-
manna-
varor.
Med egna
tillverk-  ningar.
inrikes sjöfart.
utrikes sjöfart.
Antal.
Lästetal.
Besätt-
ning.
Antal.
Lästetal.
! - ..
Besätt-
ning.
Antal.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
I
Husbönder.
[ Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
i -
Husbönder.
Betjening.
Skeppare.
Sjöfolk.
03
rt
3
P
*-t
(t
Sjöfolk.
Landsbygden
1
88
8
Köpingen Ljungby
3
1
—
—
—
—
Uppstaden Wexjö
29
19
—
--
4
• —
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
19
—
—
—
—
5
—
91
9
—
—
—
20 Tab. N:o 10. Kronobergs län.
Tab. N:o 10.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER Å LANDET, TOMTER och JORDAR I STADEN m. m. ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Å 1
andsbygden.
Hemman och lä-  genheter af alla
slag, efter olika
natur enligt nya
i jordeboksord-  ningen.
Hemman.
Antal
Uppskatt-
Mantal.
w
cr
05
P
P-,
-J
O
CD
CL.
O:
•-s
3
CD
Öj
tö*
S1
CL, C
re
ST 5.
r* a
Cg
o
&
O
"P
o
PT1
05
dq
o
p:
CTQ
CD
P
er-
en
CD
sista året.
R:dr R:mt.
Krono.
Under allmän
disposition.
Boställen
322*
213*
456
546
300
—
840,375
Säterier
10*
81
7
36
7
—
39,510
Hemman
H
2|
7
11
3
—
11,825
Jordlägenheter
—
—
5
—
9
5,520
Fiskerier
—
—
—
—
1
600
Verk och Inrätt-
ningar
—
—
—
—
57
66,062
Under enskild
disposition.
i
£
1
1,270
Hemman
m
4*
20
15
3
17
22,871
Jordlägenheter
—
—
—
-
16
9,628
Fiskerier
—
—
—
—
4
450
Verk och Inrätt-
ningar
—
—
—
—
3
6,240
S:a
344*
228**
491
613
313
107
1,004,351
Skatte.
20*
171
19
61
9
1(M,870
Hemman
2,481
1,7621*
8,568
4,986
3,269
129
7,863,404
Jordlägenheter
3
tr
—
26
—
160
29,330
Fiskerier
—
—
—
1
1,200
Verk och Inrätt-
ningar
—
—
—
540
1,260,881
S:a
2,501*
1,780*
8,587
5,073
3,278
830
9,259,685
Frälse.
Säterier och Ladu-
gårdar
185 >f
1641*
228
898
219
—
862,535
Rå och Rör
74
481
91
93
23
—
199,420
Hemman
872*
586*
2,224
1,380
736
—
2,931,075
Jordlägenheter
•
—
1
-
63
28,260
■ET 1
150
V erk och Inrätt-
ningar
—
—
229
544,597
S:a
1,132*
79811*
2 543 2.372
978
293
4,566,037
Summa
3,978*
2,80711*
11,621,8,0534,569
1,230^14,830,073
i.
Tomter, jordar
och lägenheter af
alla slag, i staden.
2. 3.
Tomter.
4.
5.
6. _
t a d e n.
7. |8.
9.
10.
11.
Antal
Wexjö stad.
Tomter
Fundationsjord:
Inägor
Utägor, stadens
andel af Norre
Mark
Staden samfäldt
af Hagar
D:o begrafnings-'
plats
Presterskapets
andel af Norre
Mark (Prest
hagarne)
Embetsjord. ...
Lägenheter:
Klostergärdet ..
Stora betet ....
Helgevarma äng
Kungsmaden ...
Lindö
Donationsjord —
182
Jordar.
Tunnland.
71 —
— 118,6
0,5
35,28
120
255,16
21,18
7,18
49,30
290,7
23,io
5,28
102,6
5,4
2,26
16,20
649
) 743,i
102,
0,
89,18
769
182
7,274,7 284,20 1,145,3 1,703,80 10
Uppskattningsvärde
sista året. R:dr Rint.
Af
hus och
tomter.
jordar. R:dr Rmt.
1,418,013
Af
Summa.
1,418,013
91,505
1,418,013,91,505
91,505
1,509,518
Kronobergs län. Tabb. Näs 11 och 12. 21
Tab. N:o 11.
LAGA SKIFTEN m. m. ÅREN 1856-1860.
1.
2.
3.
4. | 5. | 6. | 7. | 8.
9.
10.
11.
År.
Sökta
skiftens
antal.
Fastställda skiften.
Arfvoden
till landt-  mätare och
gode män
för laga
skiften.
R:dr R:mt.
Hela be-  räknade
utgifts-  ersättningen.
R:dr R:mt.
Antal.
Skiftade mantal.
Skiftade ägor.
Oförmed-
lade.
Förmedlade.
0
Aker.
nrösningsjorc
Ang.
.
Odlings-
mark.
Afrösnings-
jord.
1856
1857
1858
1859
1860
Summa 1856—1860
57
55
46
37
38
58
34
62
45
49
941
41*
85*
68J
74|
71*1
30*
67*
47*
51**
9,993
5,024
10,498
7,479
9,853
43,335
27,893
47,988
33,151
38,405
713
43
1,851
1,843
893
127,278
83,101
143,661
118,612
131,486
34,762
19,827
47,642
42,645
49,723
76,169
37,656
85,603
67,608
81,799
233
218
365*
269*
42,847
190,772
5,313
604,138
194,599
348,835
Tab. i\:o 12.
SPARBANKER.
1.
2.
3.
4.
5.
6. 1 7.
- 8.
9.
| 10.
11. | 12.
13.
14. 1
>
a
SL
C-.
Wftg
crq
2° x-
O: 2.
3 < cd O:
re n *1 hr
■ ” «r?
P &J O
A
f del
e g a r n e
Sparbankens benämning och
stiftelsenr.
CD
Cfcj
P
CD
?•«.§
Ess
• 2- J
o
• S 5'rt
> aq
insatt belopp. R:dr R:mt.
uttaget belopp. R:dr R:mt.
Vid periodens slut
1856.
1857. 1858.
1859.
1860.
1856.
I
1857. 1858.
1859. •
1860.
Kronobergs läns, stiftad är
1828
6,750
605,398
38,306
137,509
80,0011 55,915
63,746
72,806
80,307
104,091 157,843
85,731
94,562
Landth -Emb. uli Kronoberyt län and. ber. för åren 1856 - 1860.
4
22
Tab. N:o 13.
Kronobergs län.
Tab. IVso 13.
FATTIGVÅRDEN.
Är.
Fattigvården!
® g EL
B
5. 6.1 7. ! 8.| 9. 10.111. 12
13.
Antal fattighjon, som erhållit
full försörjning.
!
Aldre perso-  ner vårdade
Barn,
vårdade
i och
utom
fattig-  hus.
i fat- i 0
,. j pa an-
,inåt sätt.
hus. ;
m. | q. m. [ q.
m. | q.
' Summa.
; Summa
af båda
i könen.
14. 15. I 16.
Antal af fattigvården
understödde,
som ej
fått full försörjning.
I Summa.
17.
18.
19.
20. 21.
22.
Fattigvårdens
Inkomster. R:dr R:mt.
Afkastning
af egendom,
kollekter
m. m.
Personliga; Värdet af
fattig- ; tillskott
vårds- efter hembidrag.
mantal.
Ersättning
af statsmedel.
af annat!
fatti gvårdssam-
|
hälle.
Summa
R:dr R:mt.
23.
Samtlig
utgifter
i och
för fattigförsörjningen.
R:drRmt.
1856...| 78
1857.. J 78
1858... 78
1859...! 78
1860... 78
150
150
150
150
150
171 391
717
382 345 846 1,233! 2,079
ii
429 361876 1,239: 2,115
171 379 707
165 402 729 409 352 886 1,246 2,132
! i !
171431 732 426 358 930 1,261
85170 444 727 410 343 939 1,240
I
_L
2,191
2,179
1,870. 2,955 4,825
1 4,857
4,802
4,756
4,789
l,857t 3,000
1,845! 2,957
1,845! 2,911
I
1,844 2,945
17,283
17,315
17,198
19,192 27
18,431 34
1
11,725
11,876
13,028
13,191
12,878
89,639 30 662
90,732 le 756
85,271 25 743
I
82,711 99 689
85,799 36 830
217
397
305
346
56' 465:64
119,527
121,078 51
116,54683
116,13215
118,405 28
121,044 52
119,894io
115,469 24
116,467; 8
117,963!56
STOCKHOLM, 1862.
P. A. NORSTEDT & SÖNER.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIERA STATISTIK.
ii} Kongl. Maj:ts BefallningshafVandes femårsberättelser. Ny wjj.
LANDSHÖFDINGE-EMBETETS
UTI
CALMAR LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1850-
1. Länets indelning och iiatnrbesknfTenlict i allniänhct.
Ik förut, afgifne underdåniga femårsberättelser innehålla en i väsentliga delar fullständig geografisk beskrifning
öfver detta län, med hänsigt till dess läge, naturbeskaffenhet och politiska indelning, så kunde det möjligen
anses öfverflödigt att här upptaga andra, dit hörande förhållanden, än sådana, som innefatta någon
märklig förändring. Men med afseende derpå, att femårsberättelserne nu afgifvas efter en ny, från den förra
betydligt afvikande, plan, torde det dock vara lämpligt att nu ånyo meddela en sådan beskrifning och derunder
uppgifva dels de förändringar i länets indelning, som under ifrågavarande tiderymd timat, och dels de
oregelbundenheter, som uti samina indelning förefinnas.
Detta län utgöres af två afskiljda delar, fasta landet och ön öland. Det förra består af en omkring
20 mil lång, men i allmänhet endast 4 å 6 mil bred kuststräcka, utbredande sig emellan 56 gr. 19 min. och
58 gr. 16 min. nordlig latitud. Norra delen af detta kustland omslutes af Östergötlands och den södra af
Blekinge län. I vester gränsar det emot Jönköpings och Kronobergs län.
Uti ett i senare tider utkommet, om mycken forskning vittnande, arbete (C. A. Agardbs försök till
statsekonomisk statistik öfver Sverige) antages, att Calmar läns fasta land utgör hela den nedra delen af en
stor höjdsluttning, hvilken, börjande från höglandet emellan Almesåkra och Hultsby socknar af Vestra härad
i Jönköpings län, begränsas i norr och söder af tvenne derifrån utgående bergsträckningar, af hvilka den
norra går österut till trakten söder om Wimmerby och derifrån åt nordost tills den når hafvet vid Waldemarsvik,
samt den södra löper från Hultsby i sydostlig rigtning genom Kronobergs samt gränstrakterna af
Landsh.-Emb. uti Calmar län urul. ber. för åren 1856—1860. 1
2
Calmar län.
Naturbeskaffenhet.
Calmar och Blekinge län nedåt länsgränsen vid Bröms. Från dessa begge bergsträckningar utskjuta, äfven
med rigtning nedåt hafvet, två sådana, mindre höga, den ena börjande i Whmnerbytrakten och gående i
sydost till Misterhultskusten, den andra från höjderna i Uppvidinge härad af Kronobergs län, tagande kosan
genom Norra Möre härads nordligaste trakter ned till hafvet emellan Alem och Ryssby. Härigenom delas
Calmar läns fastland i tre stora dalgångar, den norra, omfattande Norra och Södra Tjusts samt de nordligare
delarne af Sefvedes och Tunaläns härad, den mellersta, som utgöres af sistnämnde tvänne häraders södra
delar samt hela Aspelands, Handbörds och Stranda härad, och den södra, uti hvilken ingå Norra och Södra
Möre härad.
Den första af dessa dalgångar är genomskuren af en mängd mellan små bergshöjder framgående vattendrag
och sjöar. Från hafvet inskjuta der dera, föga breda, men ofta en eller två mil långa vikar, och
derutanför utbreder sig en stor och vidlyftig skärgård med inånga, till en del bebodda, större och mindre
öar. Denna del af länet är med skäl berömd för sin omvexlande naturskönhet. Emellan höjderna är en ypperlig
jordmån af mylla och stark lera. Sand och klapper förekomma mera sällsamt och endast på högre
platåer. En rik vegetation af löfskog, hufvudsakligen ek, björk och al, pryder dalarne och stränderne. Längre
uppåt bergstrakterne bnnes barrskog. Bergen, i allmänhet af föga höjd, äro mångenstädes malmförande. Flera
temligen rika jernmalmstreck äro påträffade, och kopparmalm brytes uti bergen såväl i närheten af Waldemarsvik
som vid Misterhultskusten.
Den mellersta dalgången genomflytes af länets största vattendrag, Ernån. Söder om denna ström framrinner
en annan icke obetydlig å, Alsterån. Emellan begge sträcker sig en bred, men i allmänhet icke hög
sandhöjd, omvexlande med bergkullar. Emådalen utbreder sig på flera ställen till stora sanka ängar, å hvilka
flodvattnet stundom uppstiger. De högre strandtrakterne hafva en särdeles bördig jordmån. Alsterån genomlöper
mera sterila trakter. Längre ned emot hafvet förena sig begge dessa ådalar med ett lågt kustland, der
sandmylla utgör den rådande jordmånen, omvexlande med lera i vattendragens närhet. Berg, mosand och
mossjord utmärka de inre och högre trakterne. Der finnas länets största och värderikaste barrskogar. Tallen
i Handbörds härad anses för den bästa i hela Småland. I ådälderne och utefter kusten finnes ymnig löfskog
af flera slag, deribland äfven ek, ehuru tillgången på sistnämnde trädslag här är något mindre än i norra
dalgången. Jordytan är också här mera jemn och i ringare mån genomskuren af berg och sjöar. De från
hafvet inskjutande vikarne bilda icke här några långa fjärdar, och skärgårdsbandet har obetydlig bredd.
Södra dalgången är ännu mera jemn samt saknar nästan alldeles både berg, större insjöar och hafsvikar.
Från den jemna samt af endast smärre holmar, men ingen större skärgård, omgifna kusten höjer sig
landet småningom och föga märkbart. Vattnet afledes genom flera små åar och bäckar, som icke förena sig
till något större vattendrag, utan hvar för sig söka sin bugtande väg till hafvet. Härigenom bildas en mängd
smärre dalgångar, der vacker löfskog uti ängar och beteshagar omvexlar med bördiga åkerfält. På landthöjderne
emellan dessa dälder finnes, isynnerhet längre inåt landet, ännu barrskog till stor utsträckning.
Mossar och myrjord förekomma ofta i de inre trakterne. Hela kuststräckan består till största delen af odlad
eller odlingsbar jord. Den derstädes öfvervägande jordarten är sandblandad mylla, men på många ställen,
särdeles i Södra Möre härads kusttrakter, hvilar denna på ett mäktigt lager af mer och mindre mergelartad
lera. Ehuru de begge förut beskrifna dalgångarne hafva vissa trakter af en vida större bördighet, än den
som förekommer i den södra, så har likväl denna en mera jemnt utbredd bördighet, och, i följd deraf, en i
förhållande till arealen talrikare befolkning.
Calmar läns andra hufvudbeståndsdel, Öland, är en omkring 12 mil lång, men endast f å U mil bred ö,
utsträckande sig nära nog parallelt med Smålandskusten från 56° 12' till 57° 22' nordlig bredd, öns östra
kustlinie är temligen rak, men den vestra bildar en betydlig utböjning, hvarigenom ön redan två mil från
södra udden uppnår sin största bredd, hvilken den sedan bibehåller i en längdfortsättning af fem mil till
Calmar län.
Areal. Administrativ indelning.
o
Borgholm, der den vestra stranden tvärt böjer sig inåt ön, sorn derefter under de återstående fern milen till
norra udden har en bredd af allenast f mil och derunder. Utanför öns bredare del är sundet, kalladt Calmar
sund, i allmänhet endast en mil bredt, men vidgar sig allt mer och mer både i norr och söder. Oland består
hufvudsakligen af ett öfvergångs-kalkberg, som bildar en, utefter större delen af ön fortgående, hög och
jemn platå. Vestra kanten deraf är brant och kallas »landborgen'); men derifrån har landet en jemn sluttning
åt östra stranden. Af denna platå, som höjer sig 100 å 180 fot öfver hafvet, är endast omkring halfva
arealen betäckt med så mycket jord, att odling är möjlig, hvaremot det öfriga består af sådana, stundom
ganska vidsträckta fält, der kalkflisan ligger nära nog uppe i dagen eller icke har mera än ett par tums jordbetäckning.
Dessa skenbart ofruktbara och ökenlikt trädlösa fält, kända under namn af »Ölands-alfvaren», erbjuda
dock ett särdeles godt bete för hästar och får. Nedanför vestra landborgen utbreder sig ett, förmodligen
genom upplandning bildadt, lågt och i allmänhet ej mera än J mil bredt kustland af den bördigaste
jordmån. Djup svartmylla omvexlar här med god lera. Sandjord träffas endast på höglandet, hvarest äfven,
ehuru mera sällan, förekommer kärr- och mossjord. Granitberg saknas alldeles, men större rullstenar förmärkas
utmed kusten. Under kalkberget finnas i södra delen af öns vestkust mäktiga lager af alunskiffer, blandad
med svafvel och jern. Utom några mindre träsk finnes på ön endast en föga betydlig insjö. Större
vattendrag saknas, och det vatten, som samlas på höglandet, leder sig till hafvet i små bäckar, hvilka under
sommaren vanligen äro torra. Fordom har Öland haft god tillgång på skog, nemligen barrskog på högslätterna
och en rikedom af ek, hassel, al och annan löfskog på kustlandet. Numera är barrskogen nästan alldeles
utrotad, utom i öns nordligaste del, der nära i qvadratmil upptages af Böda kronopark och der äfven
de enskilda hemmanen hafva någon skog. Afven löfskogen har i jemnbredd med landets uppodling betydligen
minskats. Öns naturliga bördighet är förvånande. Den icke allenast gifver riklig föda åt en befolkning,
hvilken, om de icke odlingsbara »alfvaren» frånräknas, uppgår till nära (i,000 personer på qvadratmilen, utan
har äfven vanligen till afsalu säd i stor mängd, så att kanske få orter i riket kunna i det hänseendet med
öland jemföras.
Enligt den till Hahrs karta hörande statistiska tablå utgör Calmar läns hela areal 99,002 qvadratmil,
deraf 94,232 fast mark och 5,370 insjöar och träsk. Af denna areal belöpa på länets fasta land 87,837 och på
Öland 1 1,705 qvadratmil.
I administrativt hänseende är länet fördeladt i följande sex fögderier och länsmansdistrikter: 1) Norra och
Södra Tjusts härads fögderi med en areal af 24,198 qvadratmil, omfattande fyra länsmansdistrikter, nemligen:
a) Dalhems, Gärdserums, Ukna, Tryserums och Hannäs socknar, jemte den så kallade Skaten af Yxnerums
socken; b) Gamleby, Odensvi, Hallingebergs och Törnsfalla socknar; c) Ed, Eds kapell, Lofta och Loftahammar;
samt d) Hjorthed, Gladhammar, Westerrum, Locknevi och Blackstad;
2) Tunaläns, Sefvedes och Aspelands häraders fögderi. Arealen 25,079 qvadratmil. Länsmansdistrikterne
fem, nemligen: a) Tunaläns härad, innehållande socknarne Tuna, Christdala och Misterhult; b) norra delen af
Sefvedes härad, eller socknarne Rumskulla, Södra Wi, Djursdala och Frödinge; c) Sefvedes härads öfriga socknar,
nemligen Wimmerby, Pelarne, Hvena, jemte Lönnberga af Aspelands härad; d) Mörlunda, Tveta och Målilla
socknar af Aspelands härad; och é) öfriga delen af sistnämnde härad, nemligen Wirserums, Järeda och
Gårdsveda socknar samt Karlstorps Skate;
3) Norra Möre, Stranda och Handbörds häraders fögderi. Arealen 22,883 qvadratmil. Länsmansdistrikterne
voro vid periodens början fem, nemligen: a) Stranda härads, omfattande socknarne Döderhult, Mönsterås och
Alem; b) Handbörds östra eller socknarne Högsby, Långemåla och Fliseryd; c) Handbörds vestra eller sock
o
liarne
Fagerhult och Kråksmåla; d) Norra Möre härads norra distrikt eller socknarne Ryssby, Aby och Bäckebo;
samt e) Norra Möre härads södra eller Christvalla, Förlösa, Dörby, Kläckeberga och Calmar socknar;
men från år 1858 har, med Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse, förstnämnde eller Stranda härads länsmansdistrikt
4 Calmar län. Administrativ indelning.
blifvit deladt i tvenne, innehållande det ena Döderhults samt det andra Mönsterås och Ålems socknar, hvarigenom
Länsmännens antal i detta fögderi ökats till sex;
4) Södra Möre härads fögderi, med en areal af 15,ina qvadratmil och fem länsmansdistrikter, nemligen:
«) Madesjö socken; b) Ljungby, Hossmo, S:t Sigfrids, Mortorps och Oskars socknar; c) Arby, Hagby, Halltorp
och Woxtorp; cl) Söderåkra och Thorsås; samt e) Wissefjerda socken;
5) ölands Norra Mots fögderi, med en areal af 5,783 qvadratmil samt följande tre länsmansdistrikter:
fl) Böda, Högby, Källa, Persnäs och Föra socknar; b) Löts, Alböke, Köpings, Egby och Bredsättra socknar
samt Borgholms stad; och c) Gärdslösa, Långlöts, Repplinge och Högsrums socknar, jemte större delen af Runstens
socken; och
6) < Ilands Södra Mots fögderi, med en areal af 5,982 qvadratmil och likaledes tre länsmansdistrikter, nemligen:
«) Norra Möckleby, Sandby, Gårdby, Hulterstads och Stenåsa socknar, jemte Runstens sockens södra
och mindre del; b) Glömminge, Algutsrums, Thorslunda, Wickleby, Resmo och Mörbylånga socknar; och c) Kast
o
lösa,
Smedby, Södra Möckleby, As, Wentlinge, Gräsgårds och Segerstads socknar. Hvartdera af de sex länsmansdistrikterne
på Öland har i mycket aflägsna tider utgjort ett särskildt härad eller tingslag, nemligen i Norra
Mötet a) Åkerbo, b) Slättbo och c) Runstens, samt i Södra Mötet a) Möckleby, b) Algutsrums och c) Gräsgårds
härad; men af denna härads-indelning återstår nu föga mera än benämningen.
Länets städer voro vid periodens början fyra, nemligen: 1) Stapelstaden Calmar utmed kusten vid den
smalare delen af Calmar sund, omgifven af Calmar socken i Norra Möre härad. Staden och dess område
hafva en areal af 0,209 qvadratmil;
2) Stapelstaden Westervik, belägen vid början af Gamleby viken saint omsluten på ena sidan af Lofta
socken i Norra Tjusts och på den andra af Gladhammars och Törnsfalla socknar i Södra Tjusts härad. Staden
har ett område af 0,317 qvadratmil;
3) Uppstaden Wimmerby, belägen nära södra ändan af sjön Krön i Sefvedes härad och omfattande med
sin jord en areal af 0,135 qvadratmil; och
4) Sjöstaden Borgholm vid vestra kusten af öland inom Köpings socken. Arealen endast 0,006 qvadratrnil.
Under år 1856 har likväl tillkommit en ny stad, derigenom att dåvarande köpingen Döderhultsvik erhållit
nådiga privi'egier såsom stapelstad under namn af Oskarshamn. Således upptages här 5) Stapelstaden
Oskarshamn, belägen vid en liten, men djup hafsvik i Döderhults socken af Stranda härad. Stadens område
utgör allenast 0,ooi qvadratmil.
Antalet socknar, hvilka antingen till hela sin vidd tillhöra detta län eller åtminstone hafva sina kyrkor
inom Calmar län, utgör, städerne oberäknade, 97, nemligen:
i första fögderiet  18,
i andra »
17,
i tredje »
16,
i fjerde fögderiet
13,
i femte »
15,
i sjette »
18.
Dock torde böra bemärkas, att uti detta antal inberäknats för andra fögderiet Gårdsveda eller såsom
den också kallas Gottfridsdals socken, som, utgörande annex till Målilla, numera icke har egen, utan med
Målilla sammanbyggd kyrka, men likväl i administrativt och kommunalt hänseende fortfar att betraktas
såsom ett särskildt sockenområde, samt i fjerde fögderiet S:t Sigfrids socken, som förut varit ett till Ljungby
socken hörande kapell-lag, men enligt Kongl. Brefvet den 25 September 1856 blifvit egen socken.
I den administrativa indelningen finnas flera oregelbundenheter, i det att flera socknar dels genomskäras
af länsgränsen, så att en del af socknen tillhör detta och öfriga delen ett annat län, samt dels inuti länet
blifvit genom fögderi- eller härads-indelningen sönderstyckade.
Calmar län.
Administrativ indelning och oregelbundenheter deruti.
5
De socknar, med hvilka förstnämnde förhållande äger ruin, äro 7, nemligen Yxnerum, Dalhem och Rumskulla,
delade emellan detta och Ostergötlands län, Lönnberga, Karlstorp och Wirserum, deraf delar tillhöra
Jönköpings, samt Wissefjerda, deraf en del tillhör Kronobergs län. Af Yxnerums socken tillhör blott en ringa
del Calmar län och af Karlstorps nära hälften. De öfriga feni socknarne hafva deras största delar jemte socknekyrkorna
belägne inom detta läns gräns.
Följande tre socknar genomskäras af länets inre härads-indelning, nemligen: Tuna, hvaraf största delen
jemte kyrkan tillhör Turialäns, men en mindre del under namn af Tuna-Skate ligger inom Sefvedes härad;
Hvena, deraf största delen, tillika med kyrkan, är belägen i Sefvedes, men en ringa del tillhör Aspelands härad;
och Runstens socken på öland, hvaraf omkring f äro, jemte kyrkan, belägne i Norra, men öfriga delen i
Södra Mötet.
Uti Statistiska Central-Byråns berättelse för åren 1851 1855 upptages visserligen, ibland hithörande ore
gelbundenheter,
att af Bäckebo och Christvalla socknar i Norra Möre härad vissa hemmansdelar räknas till
annat härad, men de förändringar, hvarigenom dessa hemmansdelar blifvit, enligt Kongl. Resolutioner, skiljde
tran en och lagde till en annan socken, synas icke egentligen medföra någon administrativ oregelbundenhet.
Uti ecklesiastikt hänseende är länet hufvudsakligen deladt emellan tvenne stift, nemligen Calmar oell
Linköpings, af hvilka det förra omfattar Öland och de tvänne södra fögderierne af fasta landet, meri de två
norra fögderierne höra till Linköpings stift, med undantag likväl af Karlstorps socknedel, sorn tillhör Wexiö
stitt. Den del af länet, som utgör Calmar stift, omfattar 7 prosterier och 65 kyrksocknar, fördelade i 42
pastorater, deraf ett är prebende, 8 regala och 33 konsistoriela. Den till Linköpings stift hörande delen af
länet utgöres af 4 prosterier med 35 kyrkor och 26 pastorater, af hvilka 5 äro regala, i patronela och 17
konsistoriela.
Af städerne äro Oskarshamn och Borgholm ännu icke egna kyrkosamhällen, utan tillhöra den förra Döderhults
och den senare Köpings församling. Calmar och Wimmerby landssocknar hafva gemensam kyrka
med staden.
1 afseende på lagskipningen var länets landsbygd i början af perioden delad i 5 domsagor, omfattande
a) Norra och Södra Tjusts härad, b) runaläns, Sefvedes och Aspelands, c) Norra Möre, Stranda och Hand
börds,
d) Södra Möre och e) hela Öland; men år 1858 fördelades de begge under litt. b och c anmärkte domsagorna
till tre, omfattande den ena 1 unaläns och Sefvedes, den andra Aspelands och Hand börds och den
tredje Stranda och Norra Möre härad, hvarigenom antalet af länets domsagor nu är sex. Fyra af dessa
bestå hvardera af två härad eller tingslag; men i hvarje af de öfriga två domsagorna, nemligen Tjusts och
Södra Möre, finnes blott ett tingslag. Till namnet utgöres väl Tjust af två härader, det Norra och Södra;
men begge äro förenade till ett tingslag och äro äfven i flera andra hänseenden att betrakta såsom ett
enda härad.
Med Magistrat förenad Rådstufvurätt finnes uti länets alla städer med undantag endast af Borgholm, som
ännu lyder under landsrätt, men der en del ekonomiska bestyr skötas af en utaf Kongl. Maj:ts Befallnings
hafvande
förordnad Ordningsman. Rådstufvurätten i Calmar arbetar på två afdelningar. Stadens Borgmästare
är Ordförande på den första och en ordinarie Rådman på den andra afdelningen. Såsom ledamöter i Rätten
tjenstgöra på den eria afdelningen tvenne ordinarie Rådmän och på den andra en ordinarie oell en extra Rådman.
Westerviks Rådstufvurätt består af en Borgmästare och fern Rådmän. Rådstufvurätterne i Wimmerby
och Oskarshamn utgöras hvardera af en Borgmästare och tre Rådmän.
I militäriskt hänseende saknar länet någon geografiskt begränsad indelning. (liand och Södra Möre härad
äro väl uteslutande indelade till båtsmanshåll, men i öfriga strandtrakter förekommer rotering eller indelning
till både båtsmän och manskap för Arméen.
6
Calmar län.
Folkmängd.
2. Innevånare.
Tat. N:o l. Länets folkmängd, sorn uti förra femårsberättelse!] upptogs att vid slutet af år 1855 utgöra på landet
198,559 och i städerne 14,390 eller tillhopa 207.949 personer, har under nu ifrågavarande period ökat sig så,
att den, enligt bifogade tabell N:o 1, vid utgången af år 1860 uppgick på landsbygden till 203,050 och i
städerne till 17,979 eller tillsammans 221,029 personer.
Folkökningen har således utgjort 13,080 personer, motsvarande omkring 61 procent af 1855 års folkmängd.
Under nästförutgångna qvinqvennium hade antalet af länets innevånare ökat sig med 14,446 personer, som
motsvarade i det närmaste 71 procent af 1850 års folkmängd.
Vid jemförelse emellan förhållandet på landet och i städerne visar sig, att folktillökningen under de fem
år, som nu äro i fråga, uppgått på landet till icke fullt 5, men i städerne stigit till 251 procent. Denna stora
skiljaktighet är likväl mera skenbar än verklig, itliy att den hufvudsakligen härleder sig ifrån Döderhultsviks
köpings förvandling, år 1856, från köping till stad, hvilken förändring med omkring 2,200 minskade landsbygdens
och ökade städernas befolkning.
Enligt mantalslängderne skulle länets hela folkmängd år 1860 hafva belupit sig till allenast 213,203
personer eller 7,826 mindre än hvad husförhörslängderne vid slutet af nämnde år utvisade. Denna skilnad
kan visserligen till någon del härröra af folkökningen under tiden emellan mantalsskrifningarne och årets slut,
men torde väsentligen böra tillskrifvas det förhållande, att en mängd personer undgått skattskrifning. Den
vanligaste anledningen till en sådan uteslutning ur mantalslängderne är den, att personer, hvilka afflytta t från
eller eljest öfvergifvit den kommun, der de senast varit skattskrifne, och derföre icke vidare upptagas uti
samma kommuns mantalslängder, sedermera under ett eller flera år föra ett kringirrande lif, utan att någonstädes
firma stadig sysselsättning och bestämdt hemvist, under hvilken tid desse personer i följd deraf icke
blifva inom någon kommun skattskrifne. Detta förhållande inträffar ganska ofta och föranleder till flera olägenheter,
synnerligast i fråga om fattigförsörjning.
Såsom ofvan är anmärkt, har folktillökningen under perioden 1856—1860 icke varit lika stark, sorn under
de derförinnan närmast förflutna fem åren. Härtill torde hafva förnämligast bidragit dels svåra och härjande
sjukdomav, hvilka under åren 1857—1859 hemsökte flera trakter af länet, och dels den efter år 1857
för någon tid inträffade försämring i de arbetande klassernas ekonomiska ställning.
De sjukdomar, som epidemiskt hemsökt länet under ifrågavarande tideryrnd, hafva hufvudsakligen varit
rödsot, som 1857 började visa sig i södra delen af länet, men under följande tvenne åren utbredde sig äfven
till länets öfriga trakter, hjernfeber, som härjade betydligt under åren 1856 och 1857, synnerligast i norra
hälften af länet, och kolera, som, dock med ringa dödlighet, yppade sig på några få ställen under åren 1856
—1859. Af dessa farsoter var rödsoten mest härjande samt bortryckte år 1857: 89, år 1858: 783 och år
1859: 516 eller tillhopa 1,388 personer. Af hjernfeber dogo år 1857 i detta län 376 personer.
Det var naturligt, att den ovanligt stegrade lifliglieten i ali slags handel och rörelse under åren 1854 —
1857 skulle bereda ökade tillfällen till utkomst för den arbetande befolkningen, synnerligast inom de vid
sträckta
trakter af detta län, der skogsprodukters förädling och forsling utgöra hufvudsakliga näringsmedel.
En fördelaktig konjunktur för spanmålshandeln hade ock, i förening med goda skördar, framkallat en högre
grad af välmåga inom slättlandstrakterna och satt jordbrukaren i stånd att i vidsträcktare mån, än eljest, företaga
sådana arbeten, dertill legofolk måste användas. Då under dessa förhållanden ingen duglig arbetare
fann sig i saknad af god arbetsförtjenst, så föranleddes deraf ett emot vanligheten stort antal giftermål och
nya bosättningar, hvilka omständigheter, jemte den i allmänhet rikliga tillgången på lifsförnödenheter, icke
kunde förfela att utöfva en gynnsam inflytelse på folkmängdens tillväxt. Men efter slutet af år 1857, då
konjunkturen kastade om och den allmänna penningeförlägenheten betydligt försvårade utvägarne för arbetaren
Calmar län.
Flyttningar. Sedligt och ekonomiskt tillstånd m. m.
7
att finna sysselsättning och bergning, synes folktillökningen under ett par år hafva varit ytterst ringa. Den
utgjorde från 1857 till 1858 knappast j procent och under det nästföljande året | procent. Men år 1860,
sedan affärslifvet börjat återtaga sin vanliga gång, höjde sig folkmängdens tillväxt till nära H procent,
Det förefinnes ingen anledning till antagande, att flyttningav till eller ifrån länet i någon betydligare
mån inverkat på nu anförda förhållanden. Under dessa år hafva väl åtskillige personer, till största delen från
Christdala och Hvena socknar af Tunaläns och Aspelands härader, öfverflyttat till Amerika, men deras sammanräknade
antal öfverstiger icke 200. Ärligen brukar också en mängd arbetsfolk från vissa trakter af länet
afgå till Stockholm och andra orter för att söka arbetsförtjenst, men örn än dylika utvandringar oftare förekommit
under de senare åren, i anseende till lättheten att finna arbete vid jernvägsbyggnaderne, så hafva de
likväl icke ledt till någon egentlig minskning i länets folkmängd, emedan de flesta sålunda vårtiden bortgående
arbetare på hösten återvända till hemorten. Antalet af verkligen utflyttade motsvaras troligen af de till
länet inflyttades antal.
Vid undersökning af folkmängdens förhållande till arealvidden, befinnes, att länet, i medeltal räknadt, har
2,254 personer på hvarje
kring 2,950 personer på cjvadratmilen, samt att deremot Handbörds härad, med 1,620 personer på hvarje
qvadratmil, är glesast befolkadt. Närmast Oland kommer, i afseende på befolkningens relativa talrikhet, Södra
Möre härad med omkring 2,600 personer på milen, hvaremot Aspelands härad, med 1.690 per qvadratmil, är
näst Handbörds den folk fattigaste orten.
Angående befolkningens tillstånd i sedligt och ekonomiskt afseende, kan, i följd af länets vidd och skiljaktiga
beståndsdelar, svårligen afgifvas något på liela länet tillämpligt omdöme. Af hvad Kronofogdarne,
hvar för sin ort, i dessa hänseenden yttrat, torde emellertid nu, likasom i den senaste underdåniga femårsberättelsen,
böra göras ett kort sammandrag. I fögderiberättelserne anföres nemligen hufvudsakligen följande:
För ljusts fögderi: Gudsfruktan och deraf beroende sedlighet synas vara i tilltagande. Gröfre brott
förekomma mera sällan, än tillförene. Oftare förspörjas kyskhetsförbrytelser, med hvilka, då de försonas genom
äktenskap, den allmänna meningen har benägenhet att öfverse. Svårigheten numera att åtkomma bränvin
på landet, hvarigenom nykterhet blifvit både tvång och vana, har märkbart bidragit till sedernas förbättring.
Hos den förmögnare delen af allmogen råder mycken böjelse för lyx och vällefnad; men i allmänhet
lefver folket sparsamt. Allmogens vanliga klädedrägt förfärdigas af hemmaväfdt tyg, men helgdagsrocken är
nästan alltid af kläde. — Schismatiska rörelser, föranledda af kringresande Baptistpredikanter, hafva visserligen
yppat sig, särdeles inom Hallingebergs och Westerrums socknar, men dock icke medfört bildandet af någon särskild
församling. - Sockeubibliotheker äro inrättade i 9 församlingar. Dock tyckes hågen till deras begagnande
icke ännu vara synnerligen stor.
Tunaläns, Sefvedes och Aspelands häraders fögderi: Den allmänna välmågan led betänkligt genom 1857
års ornstörtningar; men hvad folkets lefnadssätt angår, hade krisen åtminstone det goda med sig, att den
märkbart minskade en i hela orten utbredd, vådlig lyx. Allmogen har återgått till sin förra tarflighet. Bränvin,
som förr sällan saknades ens i det fattigaste hus, har nu i anseende till dyrheten måst gifva vika för
kaffe. Fylleriet har nästan alldeles upphört på landet och förekommer der sällan annorstädes än i närheten
af städerna Såsom en följd både af nykterheten och i senare tider vidtagne förändringar uti kriminal
lagstiftningen,
har antalet af gröfre brott ansenligt minskats. Folkundervisningen har utöfvat en gynnsam
verkan på den allmänna bildningen och sedligheten. I detta hänseende lofordas äfven de flerestädes inrättade
sockenbibliothekerna. — Schismatiska rörelser, så vidt dermed förstås afvikelser från Lutherska lärans dogmer,
hafva i allmänhet icke försports; endast på ett ställe eller i närheten af Figeholms köping finnes ett sällskap
af 15 å 20 Baptister. Deremot har det så kallade »läseriet» gjort stora framsteg. Men detta synes icke hylla
schismatiska religionsåsigter och framträder för öfrigt ej i någon oroande form. Tvärtom tyckas »läsarne»,
8
Calmar län.
Sedligt och ekonomiskt tillstånd m. m.
ehuru mycket slutne inom sig sjelfve, beflita sig om ett noggrannt uppfyllande af sina samhällspligter. De
hafva i närheten af Christdala kyrka byggt sig ett eget bönehus. Ett sådant håller på att inrättas äfven i
Tuna socken. Derjemte hafva »läsarne» i åtskilliga socknar inrättat så kallade barnhem för uppfostrande af
fattiga, värnlösa barn, hvilka anstalter, underhållna genom frivilliga bidrag, förestås af diakonissor, utgångne
från ett institut i Stockholm. Ett institut för den så kallade inre missionen var någon tid inrättadt i Christdala
socken, men flyttades sistlidet år till Jönköpings län.
Norra Möre, Stranda och Bandbörds häraders fögderi: Befolkningens sedlighet kan icke sägas hafva gjort
stora framsteg. Saköreslängderrie äro lika dryga som tillförene. Fylleriet har väl betydligen aftagit, men
oredlighet i handel och vandel synes deremot vara i tilltagande. Detta gäller företrädesvis kusttrakterne, der
lyx och vällefnad föranledt skuldsättning och penningevinglerier. Mera redbar och sparsam är skogsbygdens
befolkning, men också mera rå och våldsam. — Läseriet synes få en allmännare utbredning inom alla ståndsklasser.
Det anses stå i sammanhang med den så kallade inre missionen, till hvilken sammanskott ofta förekomma.
Inom en by i Handbörds härad hade för några år sedan mormonismen vunnit många anhängare,
men desse hafva sedermera återkommit från sin förvillelse.
Södra Möre härad: Välmågan, men äfven lyxen anses vara i stigande. Allmogens fordna enkelhet i
klädedrägt gifver synnerligast nedåt slättlandet allt mer och mer vika för begäret att likna ståndspersonerne.
Vadmalskläder börja der blifva sällsynta. Tarfligare är dock lefnadssättet i skogstrakterne. I hela häradet
märker man en allmän benägenhet för större och rymligare boningshus. De fleste bönder och många lägenhetsinnehafvare
bebo timmerhus af två våningar med tre eller flera rum i hvarje våning. I afseende på folkets
sedlighet är förhållandet mera tillfredsställande i skogsbygden, än på slättlandet nedemot kusten, der sammanlefnaden
i stora byalag samt mängden af sjöfarande och löse arbetare anses öfva ett menligt inflytande på
sederna. Dock synas folkundervisningen och Presterskapets bemödanden icke vara fruktlösa, ty brottmålens
antal minskas årligen. Med en tilltagande nykterhet förmärkes ökad arbetsflit jemte foglighet i lynnet. Inom
fem församlingar har man inrättat sockenbibliotheker. — Såsom en egenhet i statistiskt hänseende anmärkes,
att under år 1860 icke något giftermål inträffat i Woxtorps socken med en folkmängd af nära 700 personer,
hvilka med få undantag äro välbergade.
Ölands Norra Mot: Befolkningen är i allmänhet frisk och starkt byggd. Klimat och naturförhållanden
bidraga härtill. Ökad välmåga har framkallat benägenhet för lyx och öfverflöd. Allmogens helgdagskläder
äro nu nästan alltid förfärdigade af köpt, i stället för hemmaväfdt tyg. Bostäderna byggas rymligare och
prydligare än förr. I senare tider uppförda mangårdshus å bondhemman äro vanligen af timmer samt innehålla
flera, omkring fyra alnar höga, ofta tapetserade och med kakelugnar försedda rum, på en af Ölandssten
murad fotbyggnad, som begagnas till visthus och bodar. Ladugårdshusen byggas stundom af sten och stundom
af träd samt förenas genom höga stenmurar med boningshuset, så att det hela bildar en fullt sluten
fyrkant, inom hvilken man är skyddad mot blåsten. Klimatet kräfver stark föda, och Öländningen vet också
att fylla detta behof. Under den strängare arbetstiden eller från våren till höstens slut intagas dagligen fem
måltider, nemligen frukost vid utgåendet på arbetet, dagvard omkring klockan 8, middag klockan 12, merafton
klockan 5 och qvällmål vid dagsarbetets slut. Hvad ladugården kan frambringa af fläsk, kött, smör
eller ost försäljes sällan, utan förtäres hemma i huset. Till bröd begagnas endast råg och något hvete; af
trädgårdsväxter sällan annat än kål. Fisk och sjöfogel lemna ofta rikliga bidrag till måltiderna. Bränvin
begagnas mera sparsamt än tillförene. Deremot tilltager konsumtionen af kaffe, som sällan saknas ens i de
fattigaste husen. Hemmabrygdt svagdricka måste äfven dagligen vara att tillgå, om ej fattigdomen är alltför
stor. Sedligheten synes vara i tilltagande. Fylleri och deraf föranledda våldsamheter förekomma mindre ofta
än förr. Sällan föröfvas gröfre brott. Schismatiska rörelser hafva icke försports, men mycken oreda tillställes
stundom af kringresande »skolmästare och kolportörer», som hålla bibelförklaringar eller andliga föredrag,
Calmar län.
Sedligt och ekonomiskt tillstånd. Jordbruk.
9
oftast för en talrik mängd personer, dem nyfikenheten lockat till det genom ryktet förkunnade samlingsstället.
-t
Många dagsverken förspillas härigenom, ty ortens tjenstehjon anse för en rättighet att få besöka dylika samqväm
äfven på hvardagarne. Folkskoleundervisningen inom fögderiet handhafves i allmänhet icke med det
nit, som vore att önska, och har jemväl hittills visat föga tillfredsställande resultat. Föräldrarne låta sällan
sina barn nog länge qvarblifva i skolan, och skolstyrelserne äro oftast alltför efterlåtne. Af 2,507 i skolåldern
varande barn voro år 1860 endast 1,423 undervisade i folkskolorna.
Olands Södra Mot: De senare årens goda skördar och höga spanmålspris hafva alstrat en temligen allmän
välmåga inom orten; men i jemnbredd dermed har också lefnadssättet blifvit mera yppigt. Mycket penningar
förslösas på granna kläder af köptyg, äfvensom på dyrbara möbler och husgeråd. Folket utmärker sig
i allmänhet för gudsfruktan och sedlighet samt aktning för allmän lag. Gröfre brott äro ytterst sällsamma.
Nykterheten liar tilltagit och sällan träffas någon rusig. Gästabuden, vid hvilka jemte bränvin ofta förtäres
utländskt vin, aflöpa vanligen stilla och anständigt. Bland tjenstehjonsklassen hafva sjelfsvåld, okyskhet och
olydnad oftare än förut blifvit försporde, till hvilket förhållande husagans afskaffande anses vara den förnämsta
orsaken. Sockenbibliothek finnas inrättade i de flesta församlingar, men begagnas i allmänhet föga.
Med ledning af såväl dessa fögderi-uppgifter, som äfven egna iakttagelser, tror jag mig kunna antaga,
att massan af länets befolkning under dessa fem år gjort icke så obetydliga framsteg i både ekonomiskt välstånd
och sedlighet. Väl förmörkades för ett stort antal personer år 1857 utsigterne på bergning och utkomst;
men deraf uppkom likväl ingenstädes i länet någon allmän nöd, och förlägenheten blef icke långvarig,
utan häfdes småningom genom ökadt arbete och flit, så att vid slutet af perioden både den besutna allmogens
och arbetsfolkets ställning var ganska tillfredsställande, hvilket till någon del kan bedömas af de uti
sjette afdelningen af denna berättelse förekommande uppgifter angående årliga antalet af hos Länsstyrelsen
anhängiggjorda skuldfordringsmål. Med en stigande välmåga hafva yppats ökade anspråk på lifvets njutningar
och beqvämligheter. Den dagliga födan är bättre, kläderna finare och bostäderna rymligare än fordom.
Mångenstädes har dock detta njutningsbegär urartat till ett skadligt öfverflöd. Hvad sedligheten angår är det
ett lika obestridligt som glädjande faktum, att mängden af gröfre brott betydligen minskats, hvilket äfven
antydes af de till nyssnämnde afdelning af berättelsen hörande uppgifter rörande fångarnes antal och orsakerna
till deras häktande. Förnämsta anledningen till detta förhållande torde böra sökas i den minskade tillgången
på bränvin och andra rusdrycker. Detta gäller dock endast landet. Genom tillämpning af de nya
föreskrifterne rörande bränvinsförsäljningen hafva krogrörelsen och minuthandeln med bränvin nästan alldeles
försvunnit från landsbygden; men dessa näringar florera så mycket lifligare inom städerna, der de svårligen
kunna utrotas.
3. Näringar.
Ä) Jordbruk. Denna landets moder- och hufvudnäring, om den än icke inom Calmar län uppnått den
ståndpunkt, som, med afseende på naturliga förmåner, borde kunna förväntas, har likväl, under det tidskifte,
som nu är i fråga, onekligen gjort flera, icke så obetydliga framsteg, ej allenast genom ökning af den odlade
jordens areal, utan ock medelst förbättringar af den gamla åkerjorden och en större omsorg vid densammas
brukning.
Nijodlingarne hafva till största delen åstadkommits genom vattenaftappning ur insjöar, myror och mossar.
Större företag af denna art hafva förekommit inom Tjusts, Handbörds, Stranda och Södra Möre härad samt
i den mån de hunnit fullbordas, omfattat tillhopa omkring 1,000 tunnland. En mängd mindre mossodlingar
hafva derjemte blifvit verkställde nästan i alla trakter af länet. Odlingsföretagen på fast mark, om än vanligen
omfattande endast smärre jordvidder, hafva ännu mera allmänt förekommit. De hafva förnämligast
TMndsh.-Emb. uti Calmar län und. ber. för åren 1856—1860. 2
10
Calmar län.
Nyodling. Dikning.
bestått i uppbrytning af sådan stenbunden mark, som legat inom eller intill de gamla åkrarne och behöft
odlas för att vinna vackrare eller formliga egofigurer samt underlätta brukningen. Flera större och mindre
odlingsarbeten hafva också årligen tillkommit i följd af omflyttningar vid laga skiften, hvarvid ofta händer,
att en eller annan delegare icke bekommer inom det honom anvisade nya läge så mycket åkerjord, som han
lemnar, utan får sin fyllnad i odlingsbar jord jemte odlingsersättning af skifteslaget. Med föranledande af
fögderiberättelserne, torde kunna antagas, att arealvidden af länets odlade jord under perioden vunnit en tillökning
af minst 7,000 tunnland, hvilket motsvarar ungefär två tunnland på hvart fullt hemman.
Nämnde berättelser antyda likväl, att odlingsifvern flerestädes börjat aftaga. Under de näst förutgångne
qvinqvennierne hade, under inflytelsen af gynnande konjunkturer för jordbruket, salupriset å jordegendom uppstigit
till en svindlande höjd. Deraf föranleddes en mängd försäljningar, under förhållanden, som nödgade de,
ofta på krediten och framtiden sig förlitande, köparne till de största ansträngningar, för att af den köpta
egendomen så fort som möjligt hemta medel till afbetalningar å köpesumman. Jemte en alltför långt sträckt
skogsafverkning, sökte man derföre begagna sig erbjudande tillfällen till sådana nyodlingar, som kunde med
lätthet åstadkommas utan betydligare uppoffring af tid och arbete. Man skyndade att till åker förvandla en
del af ängen och de mest stenfria trakterna af betesmarken. Under några år erhöllos goda skördar på den
sålunda uppodlade gräsvallen, men det visade sig snart, att den till en början ökade sädesproduktionen vunnits
på ladugårdens bekostnad, och detta missförhållande dröjde icke länge att medföra sitt straff genom minskad
tillgång på gödningsämnen och deraf följande klen skörd. Ett sådant förfaringssätt kunde icke bära sig
i längden. Det blef nödvändigt att göra ett uppehåll i nyodlingsföretagen, för att i stället egna större omsorg
åt den redan odlade, men alltför vanvårdade och mustsugna jordens förbättring och uppgödning. Från flera
trakter af länet och företrädesvis just från sådana, der odlingsifvern förut varit som mest liflig, uppgifves nu,
att jordbruket befinner sig på en slags öfvergång från extensivt till intensivt, samt att man i allmänhet afstått
från sträfvandet att utvidga den odlade jordens areal, men i stället börjat ej allenast att, med tillämpning
af nya åkerbruksmethoder, förbättra den redan befintliga åkerjorden, utan ock att, genom användandet
af en del deraf till frambringande af gräs och foderväxter, mer och mer öka ladugården och deraf beroende
medel till jordens gödning.
Ett ordnadt vexelbruk träffar man emellertid ännu högst sällan annorstädes, än på så kallade herregårdar
eller större egendomar. Allmogen synes icke benägen att öfvergifva det gamla tredingsbruket, hvilket
således allmänt bibehålies, dock mångenstädes med den modifikation, att klöfver eller annat artificielt foder
skördas å en del af den jord, som eljest skulle ligga i träde. Endast undantagsvis och i skogstrakterne förekommer
ännu tvåsädesbruk.
Åkerjordens dikning är i allmänhet mycket försummad, och hvarje år ser man i nästan alla trakter af
o
länet huru saknaden af ändamålsenliga diken vållar en betydligt minskad skörd. A flera större possessioner
har man dock infört en fullständig grunddikning och på några ställen täckdikning med tegelrör. De härigenom
vunna fördelaktiga resultater hafva varit för mycket i ögonen fallande, för att icke framkalla många
bemödanden till efterföljd. Allmogen har derföre på senare tiden börjat mera än förr inse nyttan och behofvet
af att genom dikning förekomma eller minska olägenheterna af vattenstånd på åkerjorden; men ehuru förhållandet
i detta hänseende visar en afgjord och allmän rigtning till förbättring, återstår naturligtvis ännu
mycket att önska.
Jemte saknad af erforderliga diken, har mängden af sten varit en af de väsentligaste orsaker, som vållat,
att allmogen ofta icke erhållit nöjaktig skörd å sin åker. Men äfven till undanrödjande af denna olägenhet
har man börjat egna allmänna och kraftiga bemödanden. Nästan öfverallt i länet har man tillfredsställelsen
att bemärka, huru stenrör och hållstenar på åkrarne småningom försvinna och i stället igenfinnas uti ändamålsenliga
och varaktiga stengärdesgårdar.
Calmar län.
Åkerbruksredskap. Areal af odlad jord. Utsäde. Skörd.
11
Det på de större egendomarne införda bruket af bättre åkerbruksredskap vinner årligen en allmännare
utbredning. Hos allmogen, synnerligast å slättlandet, är plogen numera ett ingalunda sällsynt verktyg vid
jordbruket. Temligen allmänt förekomma äfven harfvar af jern.
Det årligen sig erbjudande tillfället till biträde af Statens Landtbruks-ingeniörer har mångenstädes inom
länet blifvit begagnadt, de senare åren äfven af åtskillige jordbrukare bland allmogen; hvarjemte särskilda åtgärder
under ett och annat år vidtagits af Hushållnings-Sällskapen för att bereda sådant agronomiskt biträde
i vidsträcktare mån, än eljest skulle varit att tillgå.
Hvad nu blifvit anfördt häntyder på en, äfven under nu ifrågavarande period fortgående, utveckling af
länets jordbruk, som onekligen derunder gjort, om icke synnerligen stora, dock ganska värderika framsteg.
Jag torde nu få öfvergå till de sifferuppgifter, som enligt det af t. f. Chefen för Kongl. Statistiska CentralByrån
uppgjorda och tills vidare på försök antagna förslag till förändradt formulär af de statistiska femårsberättelserne
böra meddelas, för att lemna en öfversigt af de fakta och resultater, som närmare angifva, huru
med denna näring inom länet sig förhåller. Till denna utredning, äfvensom till den, hvilken afser innehållet
af nästföljande hufvudpunkt eller boskapsskötseln, har jag dock ansett ändamålslöst att infordra andra uppgifter,
än dem, hvilka år 1859 insamlades och delgåfvos Finans-Komitén. Erfarenheten har nemligen visat,
huru vilseledande de utvägar varit, som hittills begagnats för erhållande af tillförlitliga materialier till en fullständig
jordbruksstatistik; och då förberedande åtgärder nu pågå, i ändamål att för framtiden åstadkomma en
fortgående insamling af dit hörande, med verkliga förhållandet öfverensstämmande uppgifter, så och ehuru, af
skäl, dem jag nedanföre kommer att framställa, de för detta län till Finans-Komitén lemnade uppgifter kunna
antagas vara grundade på en i flera afseenden alltför låg beräkning, torde det för närvarande vara tillfyllestgörande
att, i denna underdåniga femårsberättelse, begagna sagde, redan tillgänglige uppgifter, endast med de
erinringar, hvartill en närmare granskning af desamma kan föranleda.
Med ledning af nyssberörde år 1859 insamlade uppgifter har jag låtit upprätta den under N:o 2 Tab. n:u
bilagde tabellen, till hvilken begagnats det formulär, som i det tryckta förslaget, pag. 16, Annes intaget, endast
med den förändring, att till de der upptagne fem punkter blifvit lagd en sjette, till upplysning om totalskörden
af hvarje sädesslag, äfvensom att i tabellens rubriker icke upptagits andra slag af säd och rotfrukter,
än som i länet mera allmänt förekomma.
Enligt dessa uppgifter skulle hela arealen för länet hafva nämnde år utgjort af odlad jord eller åker
207,961 och af äng 213,852 tunnland. Antages nu, att länet, med afdrag för sjöar, kärr och vattendrag, har
en sammanräknad arealvidd af 90 qvadratmil eller omkring 2,100,000 tunnland, så skulle på hvart och ett af
länets 3,365f| förmedlade hemman, efter medeltalet, belöpa: af åkerjord ungefär 62 tunnland, af äng 64 och
af skog och betesmark 498 eller tillhopa 624 tunnland.
Enligt uppgifterne i tabellen skulle af åkerjorden årligen användas till odling af hvete 4,384 tunnland,
råg 64,426, korn 28,058, hafre 19,703, blandsäd 558, ärter 1,467 och potatis 15,991 eller tillsammans 134,587
tunnland, motsvarande nära två tredjedelar af åkerjordens hela areal.
Totalförhållandet i afseende på utsäde och skörd är uppgifvet sålunda:
af säd. af potatis.
utsäde, i tunnor  119,108, 95,945;
skörd, d:o
581,220, 599,725.
För att på sannolika grunder utröna, huruvida dessa siffror någorlunda angifva det verkliga förhållandet,
eller om de icke kunna tåla någon förhöjning, torde till en början böra undersökas, huru mycket af sädesskörden
kan skäligen anses åtgå för länets eget behof. Den årliga förbrukningen af spaninål till föda åt befolkningen
är olika uppgifven inom norra och södra delarne af länet, nemligen för hvarje person till lf tunna
inom den förra och till 2 tunnor inom den senare länsdelen. Med antagande af sistnämnde beräkning, såsom
12
Calmar län.
Utsäde. Skörd.
den, hvilken torde stå verkliga förhållandet närmast, och då länets folkmängd år 1860 utgjorde omkring
221,000 personer, uppkommer således för nyssberörde behof en årlig förbrukning af  442,000 tunnor.
Åtgången till utsäde är beräknad till
119,108 »
Den qvantitet säd, som årligen användes till kreaturens utfodring, är af Hushållnings
Sällskapen
uppgifven att utgöra  95,056 »
Såsom åtgående till bränvinsbränning torde, äfven med beräkning att potatis dertill
hufvudsakligen användes, böra antagas minst  8,000 »
Summa årligt spanmålsbehof 664,164 tunnor.
När nu hela årliga sädesproduktionen är beräknad till endast  581,220 »
så skulle resultatet blifva en årlig brist af  82,944 tunnor.
Det är likväl med full visshet kändt, dels att ingen större trakt af detta län är i afseende på sädesproduktion
så vanlottad, att den icke efter medelmåttig skörd har spanmål till eget behof, och dels att största
delen af länet i allmänhet kan till andra orter afsätta ganska betydliga qvantiteter säd. Af trovärdige personer
har vid flera tillfällen, och deribland vid ett af Jernvägs-Komitén år 1858 här hållet möte, blifvit uppgifvet,
att endast ön Öland kunde, efter vanlig årsväxt och sedan dess eget behof blifvit fylldt, årligen försälja
minst 100,000 tunnor säd. Uti den nu afgifna berättelsen för Ölands Norra Mot uppgifves, att allenast
detta Mot har under jemngoda år ett spanmåls-öfverskott af 75,000 tunnor. Någon motsvarande beräkning
förekommer icke i berättelsen för Ölands Södra Mot, men säkert är, att sistnämnde Mot under vanliga förhållanden
afsätter lika mycket spanmål som det förra, om icke ännu mera. Beräkningen att hela öns öfverproduktion
af spanmål under medelmåttiga år utgör 100,000 tunnor torde således ej vara för hög. Öfverskottet
af spanmål är väl jemförelsevis större på Öland, än i de flesta andra trakter af länet; men om än
mindre, kan det dock icke vara obetydligt inom flera sädesrika delar af länets fasta land, t. ex. de bördiga
dalsträckningarne i Tjust, Emåns dalgångar i Aspelands och Handbörds härad samt den mycket uppodlade
strandbygden ända från Oskarshamn ned till Blekingska gränsen. Beräknas nu för alla dessa trakter af fasta
landet endast 50,000 tunnor, så torde, utan fara för någon öfverdrift, kunna antagas, att länet i sin helhet
och efter fyllandet af sitt eget behof kan, när skörden varit medelmåttig, afsätta till andra orter årligen i
det minsta 150,000 tunnor diverse spanmål. På dessa grunder bör den årliga totalskörden kunna beräknas
vanligen uppgå till omkring 815,000 tunnor säd eller inemot 235,000 tunnor mera, än det uppgifna skörde
beloppet,
hvilket således, för att motsvara det verkliga eller åtminstone sannolika förhållandet, torde böra ökas
med ungefär 40 procent.
Den betydliga skilnaden kan svårligen förklaras på annat sätt, än att man alltför lågt uppgifvit både
åkerjordens tunnlandtal och beloppet af det årliga utsädet; hvartill kan läggas, att skördens verkliga utfall
i korntal säkerligen är, under vanliga år, något fördelaktigare, än det, hvilket år 1859 uppgafs med ännu
friskt minne af den till missväxt gränsande dåliga skörd, som då senast inom flera delar af länet in
bergats.
Jag vågar tro, att man skulle komma det verkliga förhållandet temligen nära genom de till FinansKomitén
uppgifne utsädesbeloppens ökande med 25 procent och genom antagande tillika, att i medel
måttiga
år erhålles i skörd af hvete 8 å 9 gånger utsädet, af råg 6, af korn 5 å 6 och af hafre 5 gånger
utsädet.
En sådan ökning af utsädesqvantiteten förutsätter, att omkring 165,000 tunnland jord årligen bära säd
och rotfrukter; och om det antages, att en tredjedel af åkern dels ligger i träde och dels begagnas till odling
af foderväxter, så skulle den odlade jordens sammanräknade areal utgöra nära 250,000 tunnland eller i medeltal
omkring 74 tunnland på hvart fullt hemman.
Calmar län.
Spanmåls-export och -import. Skörd i korntal.
13
Följande utaf vederbörande Tulldistrikt-Chefsembete meddelade tabell Litt. A utvisar, huru mycket Tub. i.m a.
spanmål under ifrågavarande år blifvit dels utskeppad till utrikes orter ifrån hamnar inom detta län och dels
från utlandet hit till länet importerad; varande de ursprungligen i lispund uppgifne mjöl- och grynqvantiteterne
reducerade till tunnor ä 12 lispund.
Enligt senaste femårsberättelsen utgjorde under qvinqvenniet 1851—1855 öfverskottet af länets spanmålsexport
till utlandet endast 78,911 tunnor. Tillökningen under nu ifrågavarande period uppgår således till
omkring 42,500 tunnor. Härvid bör doek bemärkas, att af den säd, länet haft att aflåta, den ojemförligt
största delen vanligen blifvit försåld och afförd till andra orter inom riket; men om hvilken afförsels årliga
belopp jag icke varit i tillfälle att förskaffa mig tillförlitliga uppgifter. Af Ölands öfverproduktion försändes
årligen en betydlig del till Stockholm och Norrland, äfvensom stora qvantiteter Ölandskorn hvarje år uppköpas
för användning vid brännerierne i Skåne och Blekinge. Det är först under senare åren, som spanmål från
Calmar län börjat i någon ansenligare mängd skeppas till utlandet. Af den sålunda exporterade rågen har
största delen gått till Norge, vanligen med Norska fartyg, som i detta läns hamnar lossat sill. Af vårsäden
hafva betydliga qvantiteter skeppats till England, der det Öländska tvåradiga och i allmänhet vigtiga kornet
börjat vinna efterfrågan, såsom särdeles användbart i bryggerierna. Emellertid har ortens spanmåls-export
visat sig vara i ett jemnt tilltagande och utgör nu, åtminstone hvad Calmar stad angår, en väsentlig gren al
flere köpmäns handelsrörelse. Uppköpen för denna export bidraga märkbart att hålla sädespriserne uppe, till
stor fördel för produeenterne; och då priset å spanmål, som uppköpes för utskeppning, vanligen bestämmes i
förhållande till varans vigt, så manas jordbrukaren till bemödanden att frambringa vigtig spanmål och att
mera än förr vårda sig om dess rengörande.
Enligt de till Statskontoret efter hvarje års skörd insände berättelser om årsväxten i länet, har den- Tub. Litt. b.
samma under nedannämnde år utfallit på sätt följande tabell Litt. B utvisar. Dessa uppgifter häntyda väl icke
T«ib. Litt. A.
Spanmåls-export och -import.
Ar.
E x p
o r t.
I lii p
o 1' t.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Trindsäd,
mjöl och
gryn.
Summa.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Trindsäd,
mjöl och
gryn.
Summa
1856
tunnor
70
22,145
3,856
116
26,187
210
68
772
1,060
2,110
1857
»
3
2,546
900
24
3 473
120
1,313
3,058
4,491
1858
»
41
6,334
40
4,853
38
11,306
5
1,857
4
1
152
2,019
1859
»
36
16,103
4,428
10,090
135
30,792
6
3
64
73
1860
..
340
36,858
22,967
8,182
76
68,423
2
6
8
Summa
490
83,986
32.191
23,241
273
140,181
341
3,243
776
1
4,340
8,701
eller efter afdrag för importen
8,701
en öfvförskjutande export af
131,480
Tab. Litt. B.
Skörd i korntal af utsädet.
j
År.
Hvete.
Råg.
Korn och an-  nat vårsäde.
Potatis.
1856
1857
6:te kornet
6:te »
7:de »
6:te »
7;de »
6:te kornet
5: te »
7:de »
6: te »
6: te »
5:te kornet
4:de »
4: de »
5:te »
6:te >»
3 gånger utsädet.
6 » »
8 » »
7 » »
5 » »
1858
1859
1 1860
14 Calmar län. Undsättningslån. Spanmåls-priser, -magasiner.
pa någon allmännare missväxt under ifrågavarande år; men uti flera trakter af länet har skörden likväl under
åren 1857, 1858 och 1859 varit mycket svag.
Detta var synnerligen förhållandet inom Ölands Norra Mot år 1858, hvarföre under påföljande vår sex
socknar derstädes måste söka undsättningdån. Af sådana förut beviljade lån voro vid periodens början utestående
1,500 R:dr Rant, som under år 1856 inbetalades. Åren 1856, 1857 och 1858 komino inga nya undsättningslån
inom detta län i fråga, men deremot beviljades dylika lån år 1859 till sammanräknadt belopp af
30.000 R:dr och år 1860 till 13,000 R:dr.
Tali. Litt. c. Under alla de år, som nu äro i fråga, hafva spanmålspriserne inom länet hållit sig ganska höga. Till
någon del kan sådant bedömas af de årliga markegångspriserne, som, med beräkning af Riksmynt per tunna,
varit de i följande tabell Litt. C utförde.
Vid periodens slut funnos inom länet 57 spanmålsmagasiner med en sammanräknad fond af omkring
10.000 tunnor spanmål, hufvudsakligen af råg och något korn. I afseende på dessa inrättningar förefinnes
fortfarande skäl till samma anmärkning, som blifvit i föregående femårsberättelser framställd, eller att de i
allmänhet äro beräknade mera på en hög räntevinst, än på det önskvärda ändamålet af undsättning efter
verklig missväxt. Så, som sockne-spanmålsmagasinerne nu förvaltas, utgöra de egentligen ett slags spanmålsdiskonter,
grundade på beräkningen, att hela fonden nästan alltid skall från våren till hösten vara utlånad och
räntebärande. Den behållna räntan användes vanligen till fattigvården eller till biträde vid fyllandet af andra
kommunalbehof.
Ehuru uti förslaget till förändradt formulär för femårsberättelserne bränvinstillverkningen icke upptages
bland de till jordbruket hörande omständigheter, utan fått sig plats anvisad inom en annan sektion af den
afdelning, som afser näringarne, och fastän jag således kommer att i dithörande tabell lemna uppgift 0111 antalet
af brännerier jemte dervid begagnade arbetare, torde dock här vara stället att söka utreda, i hvad mån
denna tillverkning utöfvat något inflytande på jordbruket, vare sig genom ökad konsumtion af säd och potatis
eller annorledes. Bränvin tillverkades:
Tall. Litt. C. Markegängspriser ä spanmål.
Hvete.
Råg.
Koni.
Afradssäd
af råg och
korn.
Hafre.
I. it nets fasta laud.
År 1856
R:dr Ruut
32
18,50
16,25
17,37
9
»
1857
» »
26
16,75
14,50
15,62
8,50
»
1858
» »
18
12,75
10,95
11,85
7,50
»
1859
» »
18
12
11
11,50
7
»
1860
» m
22
15
13
14
7
Medeltal
» »
23,20
15
13,14
14,07
7,80
Ö laud.
År 1856
R:dr Runt
31
17,50
16,25
16,87
8,50
»
1857
» »
25
15,75
14,50
15,12
8
))
1858
» »
17
11,75
10,95
11,35
7
))
1859
» »
17
11
11
11
6,50
n
1860
» »
21
14
13
13,50
6,50
Medeltal
» »
22,20
14
13,14
13,57
7,30
Medeltal för hela länet
y> »
22,70
14,50
13,14
13,82
7,55
Calmar län.
Bränvinstillverkning. Hushållnings-Säliskaper. Trädgårdsskötsel.
15
år 1856 i 12 större och 241 mindre brännerier;
» 1857 i 11 » » 234 » » ;
» 1858 i 10 » » 63 » » ;
» 1859 i 12 » » 68 » » ;
» 1860 i 8 » n 62 » »
Hvad dc större brännerierne angår, är tillverkningsbeloppet, i följd af anbefallde kontroller, tillförlitligen
kändt. Deremot kan svårligen bestämmas hvad de mindre brännerierna afverkat, helst det på goda skäl förmodas,
att deras tillverkning under åren 1856 och 1857 i verkligheten uppgått till tre eller fyra gånger så
mycket, som 1855 års beskattnings-taxa angaf, och under åren 1858—1860 till dubbla beloppet af hvad i
1857 års taxa beräknades. Med afseende härå torde kunna antagas, att länets hela bränvinstillverkning utgjort:
år 1856 ungefär 650,000 kannor,
» 1857 » 700,000 »
» 1858 » 430,000 »
» 1859 » 430,000 »
» 1860 » 300,000 »
eller i medeltal årligen ungefär 500,000 kannor bränvin. Till denna produktion har i allmänhet begagnats
potatis med tillsats af kornmalt, hvarvid vanligen beräknats, att en tunna potatis och ett lispund malt skulle
lemna vid de mindre brännerierne 8 å 9 och vid de större 9 å 10 kannor. Vid ett och annat af de större
brännerierne har begagnats mera säd och mindre potatis. I medeltal kan antagas, att bränvinstillverkningen
i länet under dessa år medtagit årligen 45 å 50,000 tunnor potatis samt omkring 8,000 tunnor säd, hufvudsakligen
af råg och korn. Den med år 1858 inträdda högre beskattningen synes hafva verkat till betydlig
minskning i de mindre bränneriernes antal. Öfverhufvud taget har denna handtering på de senare åren här
i länet icke varit så allmän, att den kan sägas hafva utöfvat något väsentligt inflytande på jordbruket. Dock
torde någon fördel genom ökad afsättning af säd och potatis hafva derigenom blifvit beredd de jordbrukare,
som bo i grannskapet af de större bränvinsfabrikerne, hvilkas ägare vanligen dervid förbrukat mera råämnen,
än deras egna gårdar kunnat framalstra.
Det Hushållningssällskap, som tillförene omfattade hela Calmar län, har, i öfverensstämmelse med Eders
Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 15 Oktober 1858, blifvit fördeladt på två, af hvarandra oberoende, Sällskap,
det Norra och det Södra, af hvilka det förra utöfvar sin verksamhet inom Norra och Södra Tjusts samt Sefvedes
och Tunaläns härader, jemte städerna Westervik och Wimmerby, och det Södra omfattar hela den öfriga
delen af länet. Det Norra Hushållnings-Sällskapets styrelse är förlagd i Westervik och det Södras i Calmar.
För hvartdera af dessa Sällskap har Eders Kongl. Majit under den 4 Juni 1859 i nåder fastställt särskilda
stadgar. Enligt det nådiga beslutet om Sällskapets delning, har den då befintliga kassabehållningen, 57,345
R:dr 25 öre Runt, blifvit, efter folkmängdsberäkning, så fördelad, att 38,000 R:dr deraf tillfallit det Södra
och det öfriga det Norra Sällskapet. Hvartdera Sällskapet har derefter inom sitt verksamhetsområde uppburit
den del af bränvinsförsäljnings-afgifterne, som enligt gällande författningar är till Hushållnings-Sällskapet
anslagen. Efter delningen har inom begge Sällskapen utvecklat sig en berömvärd verksamhet för befrämjande
af jordbruket och orternas öfriga näringar. Inom begge distrikten hållas årligen mycket besökta landtbruksmöte^
i förening med expositioner af jordbruks-, ladugårds- och slöjdalster, dervid oftast flera premier
utdelats.
Trädgårdsskötseln har, såsom i föregående femårsberättelsen blifvit anmärkt, varit mycket försummad i
detta län. Dock måste med tillfredsställelse erkännas, att hågen för denna både inkomstgifvande samt till
trefnad och nöje bidragande handtering synes vara i ett jemnt stigande hos mängden af jordbrukande ståndspersoner,
äfvensom att det numera icke är så sällsamt som förr, att vid allmogens bostäder finna små träd
-
16
Calmar län.
Landtbruksskola. Stängsel. Jordbruksarbetare. Boskapsskötsel.
gårdsanläggningar med bärbuskar och äktade fruktträd. Få arbetare äro så eftersökte, som de, hvilka kunna
ådagalägga skicklighet i trädgårdsskötsel och trädplantering. I flera trädgårdar har man anlagt trädskolor,
hufvudsakligen för uppdragning af unga fruktträd, hvilka i allmänhet haft stor efterfrågan och med lätthet
kunnat afsättas till pris af omkring 1 R:dr Runt stycket eller ännu mera för sällsyntare sorter. Länets Södra
Hushållnings-Sällskap nedsatte år 1859 en Komité, för att föreslå de åtgärder, som Sällskapet borde vidtaga
i ändamål att befordra trädgårdsodling och trädplantering; hvarefter Sällskapet år 1860 hufvudsakligen gillade
och antog det af Komitén uppgjorda förslag, i enlighet hvarmed Sällskapet nu söker att verka för nämnde
ändamål genom att a) med penningeunderstöd befordra anläggandet af folkskole-trädgårdar, b) årligen uppköpa
och sprida träd, buskar och frön, c) utdela premier för utmärkta företag i afseende på trädgårdsanläggning och
trädplantering, företrädesvis till sådana folkskolelärare, som synnerligen inlägga förtjenst vid anläggning, skötsel
eller förbättring af folkskoleträdgård och vid undervisnings meddelande i sådan handtering, samt d) anställa
årlig exposition af trädgårdsalster, jemte dermed förenad prisutdelning. Dessa åtgärder, hvilka påkalla årlig
betydlig uppoffring af Hushållnings-Sällskapets medel, skola efter all sannolikhet kraftigt medverka att småningom
lyfta denna gren af jordbruket från dess nuvarande låga ståndpunkt.
Länets landtbruksskola, förut stationerad på Bo i Dörby socken af Norra Möre härad, har under denna
period blifvit med vederbörlig tillåtelse flyttad till den i Ryssby socken af samma härad belägna egendomen
Ryssbylund. Lärlingarnes antal har vanligen utgjort 12 å 14, och af dem hafva 8 å 10 årligen blifvit utexaminerade.
Från skolan utgångne lärlingar hafva sällan förfelat att vinna förmånlig anställning såsom rättare
vid större gårdsbruk. Jordbruket vid Ryssbylund är ett nyttigt föredöme för hela orten. Gårdens ägare, H.
Kylberg, med skäl ansedd såsom en af landets skickligaste jordbrukare, har der gjort flera lyckade och nyttiga
anläggningar och inrättningar, hvaribland torde böra nämnas mejeri, ölbryggeri, humlegårdsanläggning på
Bäjerskt sätt, tobaksodling, tillverkning af mera sällsynta åkerbruksredskap och beredning af ett slags gödningsämne,
kalladt pudrett, in. m. A Fabrikören P. Deurells egendom Fallebo nära Oskarshamn finnes en större
Bäjersk humleplantage, som, anlagd med stor kostnad och omsorg, årligen lemnar utmärkt vackra och värdefulla
skördar.
En författning af stor vigt för jordbruket har under denna period utkommit och trädt i verkställighet,
nemligen Kongl. Förordningen den 21 December 1857 om egors fredande emot skada af annans hemdjur samt
om stängselskyldigheten. Denna lagstiftningsförändring är emellertid alltför ny, för att redan nu kunna bedöma
dess allmänna verkan. Så vidt fögderiberättelserne föranleda, bibehållas ännu de gamla stängseldelningarne
nästan öfverallt inom fasta landet af länet, synnerligast i skogstrakterna, hvaremot de nya föreskrifterne börjat
allmännare tillämpas på Öland, der man lärer finna sig dermed ganska belåten.
Från nästan alla trakter af länet uppgifves, att jordbrukaren under nu ifrågavarande år haft större
svårighet än förr att finna tillräckligt arbetsfolk under bergsel- och skördetiderna. Förnämsta orsaken till
denna brist på legoarbetare torde vara att söka i det förhållande, att en stor del af ortens manliga arbetarepersonal
tagit sig för, att vårtiden, då det stegrade priset på säd och andra födoämnen ökat lefnadskostnaden
hemma, begifva sig af till Stockholm och andra orter, för att söka arbete öfver sommaren, dels vid större
byggnadsföretag och dels isynnerhet vid jernvägarne, hvarjemte den ökade sjöfarten sysselsätter under seglationstiden
en betydlig mängd af arbetsfolket i kustsocknarne. Markegångspriset å ett karldagsverke på egen
kost har varit år 1856: 1 R:dr, 1857: 1 R:dr, 1858: 75 öre, 1859: 75 öre och 1860: 75 öre; men i verkligheten
har i de flesta trakter af länet under sommaren och hösten ett fullgodt mansdagsverke sällan kunnat
erhållas för mindre än 1? å 1^ R:dr.
B) Boskapsskötsel. På sätt i min nästföregående underdåniga femårsberättelse blifvit anfördt, hade redan
under den då beskrifna perioden visat sig glädjande tecken till en allmännare insigt om nödvändigheten att
söka, genom en förbättrad boskapsskötsel, småningom afhjelpa det alltför stora missförhållandet emellan arealen
Calmar län.
Boskapsskötsel.
17
af den öppna åkerjorden och de af ladugården beroende medlen till underhållande af jordens produktionsförmåga.
Under det tidskifte, som nu är i fråga, har mycket i denna rigtning blifvit gjordt, och om det än
är en beklaglig sanning, att boskapsskötseln, hvad angår länet i allmänhet, ännu befinner sig på en ganska
låg och otillfredsställande ståndpunkt, så visar sig likväl temligen allmänt en afgjord rigtning till förbättring
och ett fiffigare bemödande att åt ladugården bereda bättre och rikligare näringsämnen. Afven åt kreaturens
vård i öfrigt börjar man egna en större omsorg, i hvilket afseende det torde förtjena nämnas, att ladugårdshusen
numera byggas större och rymligare, än tillförene.
Antalet af underhållna kreatur är uppgifvet i tab. N:o 3. Denna tabells uppgifter, som, hvad total- Tab. N:o
summan angår, äro med hvarandra ganska nära öfverensstämmande, skilja sig deremot icke så obetydligt beträffande
antalet af kor, ungboskap och svin. Det torde emellertid böra antagas, att 1859 års uppgifter, om
än långt ifrån noggranna och fullt tillförlitliga, likväl, med afseende å den omsorg, hvarmed de blifvit insam
lade,
förtjena mera förtroende än de förut meddelade.
Om de till Finans-Komitén lemnade uppgifter läggas till grund för beräkningen, så skulle i medeltal på
hvart fullt hemman i länet belöpa omkring 6 hästar, 10 oxar, 18 kor, 12 ungnöt, 31 får och 8 svin. Det
är icke heller sannolikt, att det verkliga antalet af underhållna kreatur är på hemman i allmänhet större, än
hvad denna medelberäkning angifver.
Enligt nämnde uppgifter utgjorde år 1859 sammanräknade arealen af länets naturliga ängsmark 213,852
geometriska tunnland. Med kännedom om ängens allmänna beskaffenhet och om den minskning i höafkastningen,
som vanligen uppkommer genom alltför stark betning, är det icke troligt, att den årliga skörden i medeltal
bestiger sig till mera än 50 lispund hö per tunnland, eller tillhopa omkring 10,700,000 lispund för
hela länet. Om man nu såsom det minsta qvantum höfoder, hvilket erfordras till de uppgifne kreaturens
vinterföda, beräknar endast 100 lispund hö för hvarje häst, oxe och ko, 40 lispund för hvarje ungnöt och 5
lispund för hvarje får, så skulle för alla ladugårdarne i länet åtgå årligen ungefär 13,550,000 lispund hö, eller
nära tre millioner lispund utöfver hvad som skördas å naturlig äng; hvilket sistnämnde foderförråd således
antagligen är det minsta, som hvarje år åstadkommes genom insåning på åkerjord. Denna produktion af artificielt
foder förutsätter, efter medelberäkning af 150 lispunds skörd å tunnlandet, att för sådant ändamål
användas af åkerjorden årligen omkring 20,000 tunnland eller öfverhufvud taget 6 tunnland å hvarje hemman,
en beräkning, som icke gerna kan vara för hög.
Såsom i sektionen för jordbruket är nämndt, har man dock uppgifvit, att icke mindre än 95,000 tunnor
spanmål årligen förbrukas till kreaturens utfodring. Största delen häraf kan antagas omfatta hafre till hästarne
jemte någon slösäd till andra kreatur. Användning af strid säd till boskapens utfodring förekommer
inom detta län i allmänhet endast på Öland, hvarest, då den naturliga ängen är af ganska inskränkt vidd, och
artificielt foder ännu icke frambringas i tillräcklig mängd, bristen på hö måste i nästan alla ladugårdar er
sättas
med halm och säd. Det är egentligen endast vid de större landtbruken i länet, som rotfrukter utgöra
en hufvudsaklig beståndsdel af kreaturens föda.
Under åren 1857 och 1858 var höskörden inom de flesta trakter af länet utomordentligt knapp, hvilket
förhållande delvis inträffade jemväl år 1859. Då äfven sommarbetet under dessa år mycket skadades af stark
torka, så nödgades en mängd jordbrukare att genom försäljning eller nedslagtning minska sina ladugårdar.
Denna minskning kan likväl anses ersatt genom senare årens afvel.
Det är svårt att afgöra, huruvida detta läns produktion af ladugårdsalster fullt motsvarar det egna behofvet.
Obestridligen äger detta förhållande rum inom största delen af länet, nemligen fasta landets skogstrakter
och ön Öland. Inom skogsbygden uppfödes och försäljes årligen en mängd slagtoxar, om än afsättningen
derifrån af smör och ost är jemförelsevis obetydlig. Från Öland säljes i vanliga år ett stort antal
Landsh.-Emb. uli Calmar län und. ber. för åren 1856—1860. 3
18
Calmar län.
Markegångspriser å ladugårdsalster. Ottenby Stuteri.
ungii hästar, hvarjemte under de senare åren derifrån afyttrats en icke ringa mängd kor. I strandtrakterna
af fasta landet deremot kan förbrukningen af ifrågavarande alster icke på långt när fyllas af ortens egen
produktion. Hudar och talg äro de förnämsta ladugårdsprodukter, som från andra orter införas till länet.
Tab. Litt. o. Markegängspriserne å ladugårdsalster och ökedagsverken hafva under perioden förhållit sig, som i nedanstående
tab. Litt. 1). uppgifves. Det visar sig häraf, att de hufvudsakligaste alsterna af boskapsskötseln stått
i ett jemförelsevis ganska högt pris under åren 1856 och 1857, men derefter icke obetydligt fallit. Detta
prisfall kan antagas vara orsakadt af det genom klen höskörd uppkomna behofvet att minska de underhållna
kreaturens antal.
Tab. Lia. e. Hästafveln, synnerligast på Öland, fortfar att göra vackra framsteg, hvartill förnämsta anledningen torde
böra tillskrifvas Ottenby stuteri. Af der befintliga beskällare hafva några årligen under betäckningstiden varit
stationerade i olika trakter af länet, och allmogen på (liand låter ofta betäcka sina ston vid stuteriet. På
hvarje Ölands-marknad förekomma nu till salu, jemte en mängd medelstora, flera väl uppfödda unghästar af
9i qvarters höjd och deröfver, och det är icke sällsynt, att dessa hästar betalas med omkring 300 R:dr Runt
stycket. Af nämnde stuteris nitiske Chef, Hof-Stallmästaren in. m. J. V. Beyer, har jag begärt och erhållit
nedanstående uppgift angående Ottenby stuteri tab. Litt. E.
Begge ITushållnings-Sällskapen i länet hafva under senare åren vidtagit flera verksamma åtgärder för
boskapsskötselns upphjelpande. Tjurar af Ayreshire-race, dels lemnade från statens holländerier och dels anskaffade
genom Hushållnings-Sällskapens föranstaltande, hafva blifvit stationerade å flere ställen. Utmärkta
afvelsdjur af får och svin hafva årligen införskrifvits och på lämpliga vilkor utlemnats till jordbrukare i länet.
Genom expositioner och prisutdelningar hafva Sällskapen för öfrigt sökt att framkalla och underhålla en fiffigare
håg för ladugårdarnes förbättring.
Tal). Litt. D. Markegångspriser å ladugårdsalster och ökedagsverken.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
I medeltal.
Ett lispund smör
13,50
15
10,20
11
10
11,94
» » ost
»
6,75
7,50
6
6
5,60
6,37
» » fläsk
»
»
8
7,50
6,60
5,60
6
6,74
» » torrt kött
.»
7,50
7,50
4,4 0
4,40
5
5,76
» » talg
»
11
10,50
8,40
9
9,40
9,66
En oxe om 15 lispund
»
78
78
60
55
60
66,20
Ett ökedagsverke
»
2,25
2,25
r 2
2
2
2,10
Tab. 'Litt. L. Ottenby Stuten.
År.
Det vid hvarje års slut underhållna
antalet af
Främmande ston
betäckta af stu-  teriets hingstar
Försäljning af
hästar
Stuteriets alla
inkomster hafva
in summa
utgjort.
R:dr R:mt.
Äldre hästar.
Föl- och unghästar.
Summa
hästkreatur
Vid
stuteriet.
Ä hingst-  stationen.
Antal
sålda
Försälj-
nings-
summan.
R:dr Runt.
Moderston.
Hingstar.
Arbets-
hästar.
Patt-föl.
Irsta året.
2:dra året.
...
3:dje året.
4:de året
Äldre
hästar.
Unga
hästar.
1856
44
9
4
32
30
33
19
7
178
141
85
29
23,985
35,023,87
1857
47
9
3
35
32
30
15
7
178
121
174
i
29
23,500
37,630,87
1858
49
9
5
34
34
32
14
6
183
75
148
3
23
18,628
24,134,73
1859
49
8
2
42
32
34
15
5
187
54
166
2
26
21,605
26,734,91
1860
49
9
3
27
42
31
17
6
184
54
173 |
1
24 |
19,597
28,113,87
Calmar län.
Holländeri. Skogshushållning.
19
Ett Kronan tillhörigt holländeri af Pembroke-race, sorn vid periodens början var stationeradt på Björnö
nära Calmar, men hvilket ansågs icke motsvara sitt ändamål, har blifvit indraget; hvaremot ett statsholländeri
af Ayreshire-djur inrättats på Casimirsborg i Södra Tjusts härad, hvarifrån, sedan ställets ägare aflidit, detta
holländeri flyttats till sin nuvarande plats å egendomen Sundsholm i samma härad.
Någon allmännare kreatur sjukdom har icke under detta tidskifte hemsökt länet. Foderbristen åren 1857
och 1858 framkallade väl i södra delen af länet och på Oland spridda sjukdomsfall, som stundom visade sig
vara af smittosam och dödande art; men det lyckades hvarje gång att i tid hämma sjukdomen, innan den
fått anställa någon större förödelse. Ibland en på föranstaltande af en enskild förening i Tjusts härad hösten
år 1856 från England öfver Danmark införskrifven mindre hjord af Ayreshirc-boskap, sorn underhölls vid
Sundsholm, utbröt under nästföljande vinter elakartad lungsjukdom; men sedan såväl dessa djur, som äfven
de på stället befintliga öfriga fäkreatur, till ett antal af öfver 60, blifvit under allmän uppsigt nedslagtade,
och andra ändamålsenliga åtgärder vidtagits, upphörde denna vådliga sjukdom, utan att sedermera hafva
sig visat.
C) Skogshushållning. Angående den allmänna beskaffenheten af skogarne i länet är föga att tillägga
hvad derom i senaste femårsberättelsen förmäles. Under inflytelsen af en för skogsprodukters afsättning särdeles
gynnsam konjunktur, steg skogsafverkningen åren 1856 och 1857 till en förut oerhörd höjd. Det derefter
inträffade prisfallet föranledde väl en betydlig minskning i skogarnes anlitande till afsalu; men af inkomne
uppgifter har jag inhemtat, att trädvaruskeppningen från länet under år 1859 åter ansenligt tilltog
och att den 1860 var nära lika stor som under hvartdera af de förstnämnda åren. Den sålunda fortsatta
averkningen har varit och är alltför långt drifven, för att hinna ersättas genom återväxt. Med skäl beklagar
man derföre, att skogarne tner och mer glesna. Detta är isynnerhet förhållandet med de skogar, hvilkas
närbelägenhet till hafvet erbjuder lättnad vid skogseffekternas transport till hamn. Med hvarje år vidgar sig
det område inåt landet, hvarifrån plankor, bräder och andra trädvaror föras ned till stapelstäderne och köpingarne.
Tio mils väg anses stundom icke afskräckande för en sådan transport. Flere exportörer hafva vid de
större vägarne på ända till fem mils afstånd från kusten anställt personer, som åt dem uppköpa skogsprodukter,
hvarefter dessa uppläggas der, i afbidan på passande tid och väglag, då de med legda ökar vidare
forslas till närmaste skeppningsort. Ofta hörer man exportörerne klaga öfver alltför stor täflan och deraf föranledd
prisstegring, som uppgifves medtaga nästan all förtjenst af exporten; men ändock förmärkes ingen
minskning i begäret att uppköpa dessa varor.
Dessa förhållanden kunna icke undgå att väcka allvarliga bekymmer för framtiden; ty ehuru detta län,
med undantag endast af Öland och vissa kusttrakter på fasta landet, ännu har skog utöfver eget behof, så
synes det dock vara påtagligt, att skogarne, om de fortfara att såsom nu omättligt anlitas till afsalu, icke
kunna i längden äga bestånd, och att denna landsort således löper fara att i en kommande tid sakna den i
mångfaldiga hänseenden stora fördelen af en rik skogstillgång. Det är sannt, att denna fara nalkas med
mycket långsamma steg, ty det går icke fort att alldeles utrota så stora och vidsträckta skogar, som de,
hvilka ännu förekomma i de flesta delar af länet, och det måste äfven finnas en af andra behof framkallad
gräns för tillgången på arbetare och dragare, till skogseffekternas aptering och forsling; men om än länets
förvandlande till ett i allmänhet skogfattigt land skulle dröja några tiotal af år, är vådan af en sådan förändring
i allt fall ganska betänklig. Två omständigheter gifva dock någon anledning att hoppas, det nämnde
fara må kunna i betydlig mån undvikas. Den ena innefattas i möjligheten, att de i följd af knappare tillgång
och längre transport alltjemt stigande salupriserne å ortens trädvirke slutligen göra det alltför dyrt att med
fördel och i samma stora skala som nu skeppas till utlandet; och den andra ligger i förutsättningen, att skogsägarne
skola mer och mer finna det öfverensstämma med sitt eget interesse att bättre hushålla med skogen
och beflita sig orri densamrnas återväxt.
20
Calmar län.
Skogsproduktion.
Länets betydligaste furuskogar förekomma i de högländta, mer eller mindre bergiga eller kuperade trakterna
inåt fasta landet. Mera sällan sträcka sig dessa skogar numera ned till kusten. I bergig jordmån, der
rötterna icke hafva rum att nog djupt nedtränga, når furuträdet icke någon ansenlig höjd och behöfver 150
å 200 år till full mognad. Men på sandmo eller myrjord upphinner det ofta på 100 år en längd af 70 å 80
fot, och det är icke sällsynt, att af en stam få 4 ä 5 sexalnars sågstockar, af hvilka den nedersta har 11 å
11 fots och den öfversta 9 å 10 verktums diameter. Såsom förut är anmärkt, anses furan eller tallen i detta
län vara af en synnerligen utmärkt beskaffenhet samt lemna ett mera kärnfullt, fast och hållbart virke, än i
de flesta andra delar af riket. Ofta upptager trädets tätringade kärna af stammens genomskärning. På
tjenlig jordmån och i tätt slutet stånd har detta träd en särdeles rak och vacker växt. Det befriar sig sjelft
från sina nedre grenar, och den grofva mörka barken blifver redan några alnar från roten tunn och ljus till
färgen. Granen växer ofta blandad med furuskogen. Allmännast förekommer den i de lägre skogstrakterne,
der jordmånen är mera sank och djup. Afven detta trädslag uppnår här i orten en betydlig längd, men
från dess stam utskjuter vanligen en mängd grenar. Granvirket är derföre sällan qvistfritt. Det har emellertid
börjat att temligen allmänt användas icke allenast till husbehof, utan äfven till afsalu, i form af plankor
och bräder, för hvilka dock erhållits endast f eller högst f af de för samma slags gods af furu gällande pris.
De förnämsta saluartiklarne af furu och gran hafva fortfarande varit: plankor, vanligen 14 fot långa,
9 verktum breda och 3, stundom endast 2 tum tjocka, varande det i senare tider icke sällsamt att till ut
landet
exporterats plankor af allenast 7 å 8 tums bredd; bräder af 12 och stundom 14 fots längd, 1 å 11
tums tjocklek samt en från 6 till 13 ä 14 tum varierande bredd; balkar af 30 till 40 fots längd samt 8 till
12 tums tjocklek; sparrar, 5 å 8 tum tjocka samt 20 till 30 fot långa; spiror, oftast af gran, mycket omvexlande
till längd och diameter; spingved eller lathivood, tillhuggen af furu, 4 å 6 fot lång och ämnad för Engelska
marknaden; läkten, bärlingar och årämnen samt tjära och beck.
Det har länge utgjort föremål för en befogad anmärkning, att man i detta län allmänligen illa apterar
de till afsalu ämnade skogsprodukterne. I detta afseende har visserligen någon förbättring börjat visa sig,
men ännu återstår dock mycket att önska. Plankorna äro sällan fyrsågade och ofta endast huggne på kanterna.
Bräderna säljas vanligen okantade, sådana de kommit från sågen. Bjelkarna huggas skarpkantiga endast
å några fots längd i storändan och äro nästan alldeles runda i lilländan. Denna bristfälliga behandling
måste det tillskrifvas, att Calmar läns furuvirke, i trots af sin öfvervägande naturliga godhet, likväl på den
utländska marknaden icke kan betinga lika höga priser med t. ex. det Norrländska.
De allmännaste salupriserne å plankor och bräder af furu voro vid länets stapelorter under åren
1856-1857.
1858.
1860.
Plankor, 14 fots 9x3 tums
R:dr R:mt 16.
13.
16.
D:o d:o 9x2 tums
»
» 11 å 12.
8.
11.
Bräder, 12 fots 12x11 tums
»
» 10.
7.
9 å 10.
D:o d:o 9x11 tums
»
» 7.
4 å 5.
6.
Prisfallet från 1857 till 1858 var således högst betydligt, men år 1860 hade priset åter gått upp till
nära nog samma höjd som under 1857.
Tab. Litt. F. Enligt mig af vederbörande Tulldistrikt-Chefsembete meddelad uppgift, hafva motstående (Tab. Litt. F)
qvantiteter af de i handeln vanligast förekommande skogsprodukter blifvit under nu ifrågavarande år från
länets hamnar utskeppade till utländska ortei’. Värdet af denna export, efter de priser, som år 1860 voro
allmännast gångbara, kan beräknas, som följer:
22,712 tolfter plankor, å 12 R:dr  R:dr R:mt 272,544: —
177,308 tolfter bräder, å 5 R:dr  » » 886,540: —
48,024 stycken balkar, sparrar m. m., ä 2 R:dr  » » 96,048: —
Calmar län.
Skogsproduktion.
21
315,940 stycken stäf = 1,316 ring, ä 15 R:dr
R:dr Raat 19,740: —
879 ring stäf, a 15 R:dr
» » 13,185: —
69,947 stycken lathwood = 140 famnar, a 40 R:dr
» » 5,600: —
959 famnar lathwood, a 40 R:dr
» » 38,360: —
857 famnar annan ved, ä 4 R:dr
» » 3,428: —
omkring 1,100 tunnor tjära och beck, ä 13 R:dr
» » 14,300: —
Summa R:dr Runt 1,349,745: —
Af enahanda export för åren 1851 — 1855 uppgick, enligt förra femårsberättelsen, det årliga medelvärdet
till nära nog samma belopp, eller 900,384 R:dr Banko.
Uti här ofvan uppgifne export har ej blifvit inberäknad den icke obetydliga skeppningen till utländska
hamnar af läkten, årämnen, bandstakar, telegrafstolpar, bark tri. m. Dertill kommer, att en mängd trädvaror,
hufvudsakligen af tunna bräder och ved, årligen skeppas till Skåne och andra hamnar inom riket. Med afseende
å dessa omständigheter torde värdet af trädvaruskeppningen från detta län kunna utan öfverdrift ökas
med minst 200,000 R:dr årligen; men denna tillökning motväges i någon mån deraf, att en del af de skeppade
trädvarorna hemtats från skogar i angränsande delar af Kronobergs län.
1 det föregående har jag fästat mig uteslutande vid barrskogen, hvars produkter utgöra de hufvudsakliga
föremålen för länets ansenliga trädvaru-export. Men detta län äger lyckligtvis äfven en i allmänhet rik
tillgång på löfskog, sorn dock vanligen användes endast för eget behof af bränsle, slöjdvirke och, hvad eken
angår, jemväl till skepps- och husbyggnad. Ekskogen börjar dock blifva temligen uthuggen. Den sparsamma
tillgången och det höga priset på ektimmer hafva derföre vållat, att man i senare tider oftare än förr begagnar
furu till skeppsvirke och vid husbyggnad på sin höjd använder ek till syll och stolpar. Bok förekommer
endast i Södra Möre och i en liten trakt af Handbörds härad. Björken är länets allmännaste och mest begagnade
löfträd. Det lemnar näfver till hvarjehanda behof, löf till fårkreaturen, godt. bränsle samt virke till
redskap och bohag. Alen, som äfven är mycket allmän, användes hufvudsakligen till ved, äfvensom till mindre
broar, brunnskar och andra för väta blottställda byggnader. Asp har på senare tiden börjat vinna efterfrågan
och afsättning vid tändsticksfabrikerne. Alm, ask, lind, lönn, rönn och oxel förekomma icke i någon
stor mängd och sällan annorstädes än i närheten af bostäderne. Hassel är ett allmänt trädslag, men är, såsom
buskartad, föga användbar. Då den vanligen växer i god jord, så börjar den mer och mer utrotas i och
för odling.
Bilagde tabellariska uppgift N:o 4 upptager summariska förhållandet med länets under allmän för- Tab. N:o
vältning eller inseende ställda skogar. Till denna uppgift, meddelad af öfverjägmästaren i länet, hörer följande:
Tab. Litt. F. Exporterade skogsprodukter.
Plankor.
Bräder.
Balkar,
sparrar och
spiror.
Ek- och Bokstaf.
Lathwood.
Annan
ved.
Tjära och beck.
Tolfter.
Tolfter.
Stycken.
Stycken.
Ring.
Stycken.
Famnar.
Famnar.
Tunnor.
Centner.
År 1856
.. 1857
» 1858
» 1859
» 1860
23,544
24,676
13,969
24,557
26,815
207,328
199,806
112,824
171,421
195,159
84,703
51,336
41,447
24,143
38,492
282,065
159,470
266,631
468,592
402,943
641
655
1,175
1,210
716
108,037
121,049
27,570
56,080
37,002
335
596
658
964
2,241
1,190
1,067
689
702
638
1,238
719
571
829
1,966
79
96
146
41
Summa
Medeltal
113,561
22,712
886,538
177,308
240,121
48,024
1,579,701
315,940
4,397
879
319,738
69,947
4,794
959
4,286
857
5,323
1,065
362
72
22
Calmar län.
Öfverjägmästarens berättelse. Jägeristat.
»Berättelse om skogshushållningen i Calmar län, omfattande åren 1856—1860.
Kronoparken Böda på Oland har under dessa år varit väl fredad för oloflig åverkan, hvilket förhållande
medfört många goda följder; demoraliserande åverkansmål med åtföljande edgångar och fängelsestraff hafva
försvunnit med åverkningarne; folkets välstånd har på samma sätt märkbart förbättrats, derigenom att håg
och omtanke blifvit vända till jordbruket, sedan skogsåverkan icke mera utgör målet för deras sträfvande.
Kronoparkens skog har i fred fått tillväxa, hvarigenom en årlig kubik massa af 66,666 kubikfot (hvilket
utgjorde minsta belopp, som före 1856 årligen åverkades) blifvit bevarad, eller för alla fem åren 333,633 kubikfot,
som i värde efter endast 6 öre kubikfot gör en summa af 19,999 R:dr 80 öre; åt de för kronoparkens
framtid så vigtiga kultur-arbetena har äfven till följd häraf kunnat egnas mera omsorg.
Genom sådd oell plantering har återväxt blifvit befordrad å omkring 1,400 qvadratref af förut skoglös
mark i kronoparken.
Genom anläggning af plantskolor har uppdragits rik tillgång på plantor för utflyttning.
För virkets afsättning har den ifrågavarande tidrymden deremot varit ogynnsam genom nedtryckta
priser. I anledning häraf och då kronoparkens skog i allmänhet icke är äldre, än att densamma tillväxer,
samt det ej kan vara förenligt med god hushållning att nedhugga och afyttra sådan skog till underpris, så
har — i afvaktan på gynnsammare tider — afverkningen under de fyra sista åren så mycket minskats, att 9
stycken årshyggen blifvit inbesparade på kronoparkens trenne block.
För att bilda skickliga Underjägare och Plantörer har å kronoparken blifvit anlagd en skogsskola, som
öppnades den 1 Oktober 1860.
Häradsallmänningarne, hvaraf Handbörds härads är nästan skoglös och Norra Möre härads beväxt med
ungskog, hafva blifvit fredlysta tills vidare. Rågångsreglering och hägnadsdelning är under tiden förrättad å
båda allrnänningarne. En bevakare har blifvit antagen för hvardera och en revierförvaltare för båda, hvarigenom
ägofriden är fullkomligt återställd. Kostnadsförslag för erforderlige kulturer å dessa allmänningar äro
uppgjorda, hvaraf det ena ännu ligger under granskning.
Af länets boställsskogar hafva 17,024 qvadratref blifvit till trakthuggning indelade.
Mullbär spiauter ing finnes en, vid Borgholm, som tillhör Silkesodlings-Sällskapet i riket. Den innehåller
för närvarande 2.100 buskar, deraf 600 äro nyplanterade. Denna mullbärsplantering anses under gynnsamma
år redan kunna lemna löf till föda för 200,000 maskar. I så kallade Borgehage, äfven å Öland, är en mindre
mullbärsplantering anlagd, som äger 200 plantor.
Enskilda skogsägare synas för hvarje år allt mera inse behofvet af en ändamålsenligare hushållning med
skogarne samt isynnerhet att egna mera omtanka åt afverkade markers beredande till återväxt. För dessa
ändamål är det årligen ett större antal jordägare, som påkalla Jägeristatens biträde.
Länets Hushållnings-Sällskap bidraga äfven att häråt väcka jordbrukarens lust, sedan Forstman blifvit anställd,
för att lemna enskilde skogsägare tillfälle att på billiga vilkor få deras skogar indelta och hushållningen
ined desamma ordnad samt inhemta kännedom om kulturer för ungskogs uppdragande. Calmar och Lättorp
den 17 Mars 1862. A■ M. Osterdahl»
Länets Jägeristat utgjordes år 1860 af följande personal: 1 Öfverjägmästare; 1 Öfverjägare för Böda
kronopark, tillika föreståndare för nya skogsskolan derstädes; 1 Öfverjägare för de begge häradsallmänningarne;
1 Underlärare vid skogsskolan å Böda; 5 öfverjägare å kronoparken; 2 Sandplantörer derstädes; 5
Extra Underjägare derstädes; 2 Underjägare vid allrnänningarne.
Dessa tjenstemän åtnjöto samma år följande löneförmåner, nemligen: öfverjägmästaren kontant lön 2,000
Kalr och såsom boställe det dertill år 1860 inköpta hemmanet f mantal Lättorp i Ryssby socken; Öfverjägare!)
å Böda kronopark i sådan egenskap 940 R:dr och såsom föreståndare för skogsskolan 1,000 R:dr, hvarjemte han
innehar såsom boställe det till kronoparken för 19,500 R:dr inköpta hemmanet Skäftekärr, i mantal; Öfverjägaren
Calmar län.
Rofdjur. Bergs- och brukshandtering.
23
å häradsallmänningarne: lön 1,000 R:dr och såsom hyresersättning 200 R:dr, tilldess boställe kan åt honom
beredas; Underläraren eller så kallade Skogsrättaren vid skogsskolan: 800 R:dr jemte bostad i skolans lokal;
4 Underjägare å Böda kronopark: hvardera i lön, hästlega och ersättning för höfoder tillhopa 430 R:dr jemte
ett mindre boställe; 1 dito dito i lön 300 R:dr jemte boställe; 2 Sandfältsplantörer, hvardera 300 R:dr i lön
jemte bostad; 2 Underjägare å allrnänningarne, hvardera 300 R,:dr i lön och 100 R:dr i hyresersättning, tilldess
boställen kunna åt dem anskaffas; 5 Extra Underjägare å kronoparken, hvardera med arfvode af 200 R:dr.
Följande hemman hafva under åren 1856—1860 blifvit, till följd af Kongl. Brefvet den 20 Juni 1855,
till kronoparken inköpte för nedan utförde köpesummor, nemligen:
Grankulla N:o 9, ^ mantal  Runt R:dr 1,500: —
Torp N:o 6, f »
» » 11,250: -
Mickelsmad, -h »
» » 400: —
Byrum N:o 3, £ »
» » 3,000: —
Grankulla N:o 2,
tV mantal
R:mt R:dr 1,500: —
D:o
N:o 3,
i
»
»
» 6,000: -
D:o
N:o 5,
4
))
»
» 3,000: -
D:o
N:o 7,
i
))
»
» 11,700: -
D:o
N:o 8,
l
))
>)
» 2,000: -
eller tillhopa 1J| mantal för R:mt R:dr 40,350: —
D) Rofdjurs utödande. De uppgifter, sorn i detta hänseende från länets olika trakter inkommit, Tab. N:o
äro så ofullständiga, att derpå icke kan grundas någon tillförlitlig tabellarisk uppgift. Men som de flesta
socknar af länets fasta land anslutit sig till en af Kongl. Maj:t år 1847 fastställd förening om gemensamt
deltagande i förhöjda skottpenningar för utom skallgång dödade vargar, lodjur och räfvar, hvilka skottpenningar,
beräknade till 30 R:dr för varg, 15 R:dr för lo och 3 R:dr, allt riksmynt, för räf, utbetalas efter anordning
å Uandtränteriet af medel, som årligen beläggas efter förmedladt hemmantal, så lemna dithörande
räkenskaper en i det hufvudsakliga tillräcklig öfverblick af förhållandet, helst sådana rofdjur högst sällan visa
sig på Oland eller i de få socknar af fasta landet, som ännu icke ingått i den omförmälda föreningen. Skottpenningar
hafva till följd af sagde förening å härvarande Landtränteri blifvit utbetalde till det belopp, som
tab. N:o 5 utvisar.
Någon uppgift har ej stått att erhålla angående antalet af de boskaps- eller andra hemdjur, som under
ifrågavarande år blifvit dödade af rofdjur.
E) Bergs- och brukshandtering. Enligt det antagna formuläret, har det summariska förhållandet Tab. n:0
med hit hänförliga näringar upptagits å samma tabell N:o 7, som omfattar de till nästa underafdelning Litt. F
hörande fabriker, manufakturer och handtverk. Emellertid torde här böra meddelas några ytterligare uppgifter
i ämnet.
Länet är icke rikt på metaller. Kopparförande malmstreck hafva dock påträffats å några ställen i skärgården
på gränsen emellan Södra Tjusts och Tunaläns härader. På senare åren hafva der brutits betydliga
qvantiteter malm, till hvars förädlande nyligen anlagts ett kopparverk vid Wirum i Misterhults socken. Endast
i Norra och Södra Tjusts härader förekomma jernmalmsgrufvor, af hvilka blott några få äro så gifvande
att de bearbetas. Deremot finnes i flera trakter, synnerligast inom norra hälften af länet, sjö- och myrmalm
till en icke ringa mängd. Förädlingen af denna malm sysselsätter flera masugnar, och det deraf beredda jern
anses vara särdeles användbart till hvarjehanda gjutgods. Af sådant jern utskeppas numera årligen betydliga
qvantiteter till utlandet. Vid sydvestra kusten af Öland finnes ett mäktigt lager af god alunskiffer, som bearbetas
vid tvenne der anlagda alunbruk. Såsom biprodukter vid aluntillverkningen åstadkommes äfven
jernvitriol och rödfärg. I samma trakt af Öland idkas jemväl kalkbränning, dervid skiffern begagnas såsom
det lmfvudsakligaste bränslet. Nästan i alla socknar af Öland brytes kalksten för att användas till uthusbyggnader
och hägnader. Mycket deraf föres ock i oförädladt skick till andra orter. Endast i vissa
trakter af öns norra del öfvas kalkstenens bearbetande såsom en särskild näring. De allmännaste produkterna
deraf äro slipade golfflisor samt huggen trapp- och plansten. Tcke obetydliga qvantiteter deraf föras
24
Calmar län.
Fabriker. Manufakturer. Handtverk. Binäringar.
med allmogens egna farkoster till närbelägna städer, mest till Calmar, samt vidare derifrån till utländska
orter.
Stdngjernstillverkningen anses hafva på senare tiden bedrifvits med föga vinst, om icke med förlust. Vid
ett oell annat, af dertill inrättade bruk har man nu infört förbättrade smidesmethoder, som skola medföra
tidsvinst och besparing af bränsle. Två nya jernverk hafva under perioden tillkommit, nemligen Rosendal i
Fagerhults socken af Handbörds härad med en stångjernshärd, en kniphammare och en kupolugn samt Carlshammar
i Fliseryds socken af samma härad med två stångjernshärdar, två spikhammar och en kupolugn; varande
privilegierne utfärdade å det förra verket år 1858 för A. F. Rosander och å det senare år 1859 för
J. Lundberg.
Den vid öfverums jernbruk i Norra Tjusts härad redan förut idkade tillverkning af hvarjehanda redskaper
och maskiner för jordbruket liar under nu ifrågavarande tidrymd vunnit en betydlig utvidgning. Dessa
tillverkningar, som blifvit prisbelönta vid flera landtbruksmöte)!, finna god afsättning ej blott inom orten, utan
äfven i andra delar af riket.
F) Fabriker, manufakturer och handtverk. I detta afseende får jag åberopa bifogade tabell N:o 7. Hvarken
på landet eller i städerne finnes någon fabriksinråttning af den betydenhet, att den ensam lemnar sysselsättning
och lifsuppehälle åt en större del af traktens befolkning eller i och för sig kan utöfva något mera
märkbart inflytande på den arbetande klassens bergningsvilkor. De hit hänförliga inrättningar, vid hvilka det
största antalet personer finna arbete, torde vara skeppsvarfvet) i Calmar, Westervik och Oscarshamn, två tändsticksfabriker
i Calmar och en vid Gunnebo i Tjust anlagd fabrik för tillverkning af skrufvar och stift.
Bland de under perioden tillkomna nya fabriker bemärkes företrädesvis en vid Calmar inrättad, med ångkraft
drifven cichoriefabrik, som anses vara lönande och hvars tillverkningar finna afsättning till flera aflägsna orter
i riket. De cichorierötter, som förädlas å denna fabrik, hafva hittills till största delen införskrifvits från utlandet,
men torde hädanefter blifva producerade i trakten å flera för sådant ändamål anlagda plantager, hvaraf
en större tillhör fabriken.
Emellertid är det ett icke ringa antal af länets innevånare, som sysselsätta sig med fabriker och manufakturer.
Med inberäkning af de vid bergs- och brukshandteringen anställde arbetare, uppgår detta antal till
3,343 personer, af hvilka 2,879 tillhöra landsbygden och 464 städerne. Handtverksidkarne och deras arbetare
utgöra ett sammanräknadt antal af 2,821 personer, deraf 1,624 på landet oell 1,197 i städerne. Hopläggas summorna,
så befinnes, att 6,164 personer af länets befolkning under år 1860 egnat sig åt bergsbruket, fabriker,
manufakturer och handtverk. Detta antal var i afseende på boningsort och kön sålunda fördeladt:
på landet  4,355 mankön, 148 qvinkön; summa 4,503;
i städerne
1,590 » 71 » » 1,661.
Summa 5,945 mankön, 219 qvinkön; summa 6,164.
De hufvudsakligaste binäringar, som förekomma i detta län, äro följande:
Fiske. En betydlig del af länets vid kusterna boende befolkning sysselsätter sig dermed under vissa
tider af året. Det ansenligaste fisket idkas i Tjusts och Tunaläns häraders skärgård, äfvensom vid nordöstra
kusten af Öland. Fiskfångsten i dessa trakter består hufvudsakligen af strömming och torsk, men deraf afsättes
endast en ringa del till andra orter. I öfriga delar af länet köpas betydliga qvantiteter sill och torsk
från Blekinge samt saltad storsill från Norge, hvarföre kan antagas, att fångsten inom länet icke på långt när
fyller länets innebyggares eget behof af fiskvaror;
Tjärubränning och kolning idkas såsom binäring i skogstrakterna, vanligen af personer, som sjelfve icke
äga skog, men åtaga sig arbetet åt skogsägarne emot viss andel af tillverkningen. Som tjäran i allmänhet
stått i högt pris, anses produktionen deraf vara lönande;
Calmar län.
Binäringar. Allmänna vägar.
25
Husväfnad för afsalu förekommer i flera till Kronobergs och Jönköpings län gränsande trakter af länet.
Tillverkningarne bestå vanligen af gröfre lärft, blångarnsväf och någon gång simplare dräll;
Laggkärl tillverkas på många ställen och icke sällan med utmärkt skicklighet;
Beredning af salpeter och pottaska förekommer teinligen allmänt;
Forsling af plankor, bräder och andra trädvaror utgör vissa årstider en icke ringa binäring för allmogen
i trukterne emellan de större skogarne och hamnarne;
Brytning, huggning och slipning af kalksten samt kalkbränning förekomma, såsom ofvan är nämndt, på
flera ställen å Öland;
Bärplockning är i skogstrakterna en ganska lönande binäring. Dertill användas barn och gamla, mindre
arbetsföre personer. Under sommaren hopsamlas en otrolig mängd smultron, hallon, blåbär och björnbär, sorn
i små korgar om en kalf, högst en kannas rymd, öfverbundne med tunn väf, bäras ofta fyra ä fem mil ned
till strandtrakterne och städerne, der bären finna god afsättning, till pris vanligen af 50 öre för en kanna
smultron eller björnbär, 30 å 40 öre för hallon och 20 å 25 öre för blåbär. Senare mot hösten plockas lin
gon,
som lasstals föras till städerna och slättbygden, der för dem oftast betalas 75 öre å 1 R:dr skäppan om
6 kappar. Allmogen och den fattigare befolkningen i skogsbygden använder sjelf en betydlig mängd lingon
eller, såsom de i orten benämnas, »kröson». Bären kokas till ett surt sylt, som under vintern begagnas vid
matberedning;
Biskötsel idkas nästan öfverallt i länet.
4. Kommunikations-anstalter oell varubyten.
A) Landskommunikationer. Enligt den vid denna berättelse under N:o 8 fogade tabell, uppgår sam- Tab. N:o
inanräknade längden af länets allmänna landsvägar till 99§, af häradsvägar till 116 och af socknevägar till
100£ mil. Med afdrag för hvad häraf belöper för städerna, återstår för landet omkring 97 mil lands-, 1151
mil härads- och 100 mil sockneväg, motsvarande, efter medelberäkning, för hvart fullt hemman en sträcka af
ungefär 1,000 fot landsväg, 1,240 fot häradsväg och 1,070 fot sockneväg eller tillhopa något öfver 3,300 fot
allmän väg att underhålla, förutom enskilda by- oell utfartsvägar.
De allmänna vägarne i detta län äro med få undantag utmärkt fasta och lättkörda. Detta tillfredsstäl
lande
förhållande, hvilket synnerligast gäller vägarne på Öland och i strandtrakterna af fasta landet, äfvensom
större delen af stora landsvägen från Calmar förbi Wimmerby åt Linköping, har sin förnämsta orsak i markens
naturliga hårdhet och väggrusets tjenliga beskaffenhet, men torde äfven i väsentlig mån böra tillskrifvas
den omsorg, hvarmed vägarne på senare tider blifvit underhållna. Redan i början af min embetsutöfning såsom
Landshöfding i detta län fann jag nödigt att genom en i Januari månad 1853 utfärdad kungörelse meddela
dels en allmän uppmaning till vederbörande att beflita sig om de publika vägarnes försättande i fullgodt
och lagligt skick samt dels vissa för sådant ändamål lämpliga speciela föreskrifter, synnerligast i afseende
på den då temligen allmänt försummade dikningen på sidorna om vägarne och dessas förseende med
trummor för vattnets aflopp, der sådant erfordrades. En annan af mig vidtågen åtgärd har äfven visat sig
medverka till ett bättre underhåll af de allmänna vägarne. Jag har nemligen inom flera trakter af länet,
der vägarne synts mindre väl underhållne, distriktsvis anmodat någon ansedd eller inflytelserik jordbrukare
att i egenskap af vägdirektör inom distriktet närvara vid de årliga vägsynerna och i öfrigt söka att underlätta
och främja Kronobetjeningens bemödanden att i fullgodt skick bringa och underhålla distriktets vägar.
De, som erhållit ett sådant uppdrag, hafva, med få undantag, beflitat sig om detsammas fullgörande på ett
nöjaktigt sätt. Vägdirektörens föredöme i afseende på underhållet af hans egna vägstycken har ofta varit af
Landsh.-Emb. uti Calmar län und. ber. för åren 1856—1860. 4
26
Calmar län.
Yägförbättringar. Broar. Grindar. Färja. Gästgifvaregårdar.
en nyttig inverkan på den kringboende allmogen och vid åtskilliga tillfällen har äfven Vägdirektörens bemedling
varit nyttig för att förekomma all menlig öfverdrift af Kronobetjeningens nit för vägarnes förbättrande.
Vägunderhållningen är emellertid ett ganska tungt och tryckande besvär för jordbrukaren, synnerligast
i trakter, der antingen den väg, som skall underhållas, är långt aflägsen från hemmanet, eller ock tjenliga vägfyllnadsämnen
saknas i vägens närhet. Under sådana förhållanden händer icke sällan, att hemmanets folk och
dragare nödgas under 8 å 10 dagar af året uteslutande användas för detta ändamål. 1 länets största härad,
Södra Möre, hafva ända hittills icke funnits andra lands- och häradsvägar, än de, som sträcka sig utefter häradets
gränser, hvaraf följt, att hemmanen i de inre trakterne måst anvisas vägunderhållning på ett afstånd
från deras gårdar af ända till 2 mil och derutöfver.
Denna olägenhet håller nu på att afhjelpas genom anläggning tvärtigenoin häradet af två nya landsoch
häradsvägar, hvarefter ny allmän vägdelning skall företagas. Dessa begge nya yägan läggningar, såsom
började först år 1861, tillhöra dock icke det tidskifte, som nu är föremål för granskning, men äfven under
nu ifrågavarande period hafva flera nya vägbanor blifvit brutna och fullbordade, ehuru egentligen endast i
ändamål att genom partiela omläggningar af gammal väg undvika derå befintliga svåra backar. Bland sådana
företag förtjena isynnerhet bemärkas dels det redan i förra femårsberättelsen såsom påbörjadt omförmälda,
men under perioden 1856—1860 fullbordade vägomläggningsarbetet emellan Bockara gästgifvaregård
i Handbörds härad och Oscarshainns stad samt dels en ännu icke fulländad förbättring af stora Stockholmsvägen
emellan Hultsfred och Wimmerby. Sistnämnde företag, hvartill erhållits af statsmedel ett anslag af
31,650 R:dr Runt, åsyftar att genom flera mindre förändringar och genom anläggning af nära 1 mil ny väg
göra denna 2^ mil långa, nu mycket backiga och svårkörda, vägsträcka icke allenast jemn och beqväm, utan
äfven betydligt kortare, äfvensom derigenom vinnes den fördel, att Skillingerums gästgifvaregård, belägen 1 mil
vester örn Wimmerby stad, blifver öfverflödig och kan indragas. Fråga har äfven väckts och fullständig plan
uppgjorts till undvikande af de stora och branta backar, som försvåra trafiken å fortsättningen af nämnde
landsväg från Wimmerby till länsgränsen emot Östergötland. Kommer jemväl sistberörde företag till utförande,
hvartill intressenterne sökt understöd af allmänna medel, så blefve hela landsvägen från Calmar genom
Wimmerby åt Östergötland alldeles fri frän svårare backar. En annan, under ifrågavarande period uppgjord,
betydligare vägförbättringsplan afser att omlägga och ansenligt förkorta den närmast Wimmerby belägna delen
af landsvägen deremellan och Westervik, af hvilken väg öfriga delar redan förut blifvit med bidrag af statsmedel
erforderligen förbättrade.
Af de å allmänna vägarne i länet befintliga större broar hafva 17 blifvit under perioden ombyggde,
med en sammanräknad kostnad af 22.500 R:dr Runt. Dessa arbeten hafva verkställts af vederbörande kommuner
utan bidrag af statsmedel. Vid landskommunikationerne inom länet uppbäras ingenstädes bro- eller
vägpenningar.
öfver landsvägarne finnas tillsammans 82 grindar, hvilka alla uppgifvas vara anbragte i rågångarne
emellan olika byar eller hemman. Antalet af sådana grindar å häradsvägarne uppgår till omkring 1,500, hvaraf
436 i Tjusts fögderi.
Med undantag af anstalterne för öfverfarten emellan fasta landet och Öland, hvarom nedan förmäles,
finnes i länet endast ett ställe, der landväga resande måste begagna färja, nemligen vid Bjursund i Loftahammars
socken och Norra Tjusts härad, hvarest de, som färdas å häradsvägen emellan Bågviks och Elgenäs
gästgifvaregårdar, måste med färja förhjelpas öfver ett smalt ställe af den djupt i landet inskjutande hafsviken
Syrsan. Färjeafgifterne utgöra enligt taxa 15 öre för parskjuts, 10 öre för enbetsskjuts oell 5 öre för
ensam person.
Enligt bifogade tabell N:o 8 finnas i detta län 101 gästgifvaregårdar, deraf 96 på landet och 5 i städerne.
Endast på 19 gästgifvaregårdar, af hvilka 17 på landet och 2 i städerne, var vid slutet af år 1860
Calmar län.
Skjuts. Postbefordring. Telegrafer. Kronobref bäring. 27
skjutsningen ställd på entreprenad. På de flesta ställen, der skjutsentreprenad blifvit införd, åtnöjer entreprenören
sig med den för entreprenadskjuts stadgade lega. Endast undantagsvis hafva beting uppgjorts om särskilda
bidrag af skjutslaget. Ingen gästgifvaregård i detta län har sig anslagen hållskjuts.
Antalet af de vid gästgifvaregårdarne till skjutsning begagnade hästar har efter år 1857 på ett förvånande
sätt minskats. Det utgjorde enligt nyssåberopade tabell under åren 1856 och 1857 i medeltal 68,940,
men under påföljande tre åren endast 24,047 hästar årligen, eller föga mera än tredjedelen af de förra årens
hästantal. Denna minskning i skjuts trafik en är alltför stor, för att kunna tillskrifvas den vid slutet af förstnämnde
år inträffade penningekris och det dermed förenade afbrott i handel och rörelse. I allt fall skulle
trafiken då hafva åter tilltagit i samma mån, som, under slutet af perioden, följderna af krisen började öfvervinnas
och affärslifvet återkomma i sin vanliga gång. Men så har icke varit förhållandet, utan det till skjutsning
begagnade hästantalet har under år 1860 varit till och med något mindre än det var år 1858. Orsaken
måste således hafva varit någon annan, och den igenfinnes lätt uti den, på grund af Kongl. Kungörelsen den 11
December 1857, med nästföljande års början inträdda, ansenliga förhöjning af skjutslegan. Den närmaste följden
af denna stegring af skjutslegan var inställandet af en mängd mindre angelägna eller eljest undvikliga
resor. Kunde resan icke inställas, så sökte de fleste att finna andra, mindre kostsamma fortkomstmedel, hvarföre
ock efter nämnde tid antalet af passagerare å ångfartygen lärer ökats, likasom man oftare än förr finner
egna eller genom ackord anskaffade hästar begagnas till längre färder. Om det kan antagas, att skjutslegans
förhöjning åsyftat tvenne hufvudändamål, nemligen att befordra inrättandet af skjutsnings-entreprenader och
att, der sådana ej kunde åstadkommas, minska tyngden af det fortfarande skjutsningsbesvär, så har likväl,
hvad Calmar län angår, det förstnämnda af dessa syftemål blifvit endast i ringa mån uppnådt. Antalet gäst
gifverier,
der skjutsningen öfvertagits på entreprenad, har icke ökats med mera än två, ehuru våren år 1858
anställdes förnyade auktionsförsök, för att, med de uti Kongl. Cirkuläret den 11 December 1857 medgifna
lindringar i vilkoren, bereda sådan entreprenad å alla de stationer, der den icke redan ägde rum. Misslyckandet
af dessa försök i de flesta fall har uppenbarligen haft sin orsak i den omständighet, att skjutstrafiken
numera endast på en eller annan gästgifvaregård är tillräckligen betydlig för att ensamt sysselsätta de hästar,
entreprenören måste underhålla. På de flesta stationer, der entreprenad blifvit införd, har den öfvertagits af
gästgifvaregårdens ägare uti ett slags bolag med de närmast boende af reservskjutslaget. Mera än förr förmärkes
nu hos skjutslagen obenägenhet att underkasta sig särskilda bidrag till entreprenören, och den förhöjda
legan gör de skjutsningsskyldige mindre angelägna att befria sig från skjutsningsbesvärets utgörande
in natura.
Hvad postkommuniJcationerne i länet angår, har någon annan förändring under åren 1856 — 1860 icke ägt
rum, än att paketpostförbindelse under vintermånaderne inrättats emellan Calmar och Wexiö samt emellan
Linköping och Westervik. Ar 1860 funnos inom länet sex postkontor, nemligen Calmar, Westervik, Wimmerby,
Oscarshamn, Borgholm och Stora Rör, samt tre postexpeditioner, nemligen Staby, Mönsterås och
Gamlebyn De ordinarie posterna tillryggalade nämnde år 21,786 mil, deraf 18,354 med posthemmansskjuts
och 8,432 med dels gästgifveri- och dels genom kontrakt betingad skjuts. Snällposterna fortskaffades samma
år 3,380 mil uteslutande med gästgifveri- eller ackordskjuts.
Elektrisk telegrafiinie genomlöper länets hela kuststräcka med stationer i Calmar, Oscarshamn och Westervik,
hvarifrån går en under denna period inrättad unclervattens-telegrafiedning till Gotland.
Kronobref bäringen är i enlighet med föreskrifterne i Kongl. Brefvet den 30 November 1849 ordnad
med största möjliga beräkning på den lättnad, sorn kan vinnas genom tjenstebrefvens fortskaffande med de allmänna
posterna. Derigenom har brefbäringsbesväret blifvit i allmänhet föga betungande. I åtskilliga härader
hafva de dertill skyldige hemmansinnehafvarne träffat öfverenskommelse om årliga bidrag till ersättning åt
dem, som utgöra besväret in natura.
28
Calmar län.
Färjefarten öfver Calmar sund.
B) Sjökommunikationer. I afseende på färjefarten öfver Calmar sund hafva under ifrågavarande tiderymd
vidtagits ganska märkliga förändringar. Vid periodens början funnos, för besörjande af öfverfarten emellan
Oland och Calmar stad tre på vestra Ölandskusten belägne färj platser, nemligen Röhälla, Färjestaden och
Fröbygårda. För underhållet af de begge förstnämnda färjeplatserne laide i äldre tider upplåtits tvenne kronohemman,
dem innehafvarne sedermera fått lösa till skatte, hvaremot Staten för anläggning af Fröbygårda
färjeplats icke gjort annan uppoffring, än att till boningsplan derstädes anvisa omkring 25 kappland kronojord.
Hvar och en af dessa tre färjeplatser hade sig ålagd skyldigheten att ständigt underhålla, jemte erforderlig
lastbrygga, ett visst antal med full utrustning samt med examinerade styrmän försedda färjor och båtar samt
att, när naturhinder icke gjorde det omöjligt, med dessa farkoster dagligen å bestämda tider till Calmar och
åter öfverföra ortens allmoge och andra trafikerande emot afgifter enligt en år 1813 uppgjord taxa. Emot
dessa skyldigheter, hvilkas behöriga iakttagande öfvervakades medelst två gånger om året anställda besigtningar,
hade färj eplatsä garn e i så måtto fått uteslutande rätt till berörde färjefart, som det genom Kongl. Resolutionen
den 13 Juli 1824 och sedermera meddelade nådiga förklaranden blifvit kustboerne emellan Röhälla
och Färjestaden samt emellan Färjestaden och Fröbygårda, vid vite af 15 R:dr R:mt, förbjudet att från deras
strand till Calmar öfverföra andre personer, än dem sjelfve och deras grannar. Till en början efterlefdes
nämnde vitesförbud utan synnerligt missnöje; men det blef slutligen en allmän önskan inom orten, att denna
inskränkning i valet af öfverfartsmedel måtte upphöra, hvarom ock flera framställningar gjordes. Under tiden
och i anledning af farvattnets uppgrundning vid Fröbygårda hade, på föranstaltande och under ledning af
Chefen för Ottenby stuteri, Hofstallmästaren m. m. J. W. Beijer, bildats ett bolag, som, med understöd af
statsmedel, anlade en ny hamn \ mil utanför Fröbygårda vid Gastholmen, dit en i vattnet utfylld farväg byggdes;
och sedan fråga uppstått om behofvet af en ytterligare färjeplats på denna del af Ölandskusten,
blef nämnde nya hamn, som derefter erhöll namnet Beijershamn, år 1857 förklarad för färjeplats, med
enahanda skyldigheter och skydd emot intrång, som de förut befintliga tre färjeställena. Sedermera har
Kongl. Maj:t under den 30 November 1860 dels förklarat, att endast Röhälla, Färjestaden och Beijershamn
hädanefter skola bibehållas såsom allmänna, under kontroll och tillsyn i afseende på stadgade skyldigheters
uppfyllande ställde, färjeplatser, dels fastställt nya, efter tidens fordringar förhöjda taxor för passagerare och
gods, som öfverföras emellan nämnde tre färjeplatser och Calmar stad, samt dels upphäft det förut gällande
vitesförbud emot idkande af färjefart från andra ställen af kusten emellan färjeplatserne, det senare dock emot
möjlighet för innehafvarne af de bibehållne allmänna färjeplatserne att, om, efter upphörandet af deras förut
åtnjutna skydd emot kustboernes täflan, kostnaderne för dem åliggande färjehållning icke skulle blifva af influtne
afgifter till fullo betäckte, undfå godtgörelse af statsmedel, i den mån tillgång dertill funnes uti det för
sådant ändamål af Rikets senast församlade Ständer till Kongl. Maj:ts nådiga disposition för tre år ställda reservationsanslag
af 1,500 R:dr R:mt årligen.
Nyssnämnde tre allmänna färjeplatser äro äfven gästgifvaregård ar, der resande kunna erhålla icke allenast
mat och herberge, utan äfven skjuts. Utom färjeplatserne Röhälla, Färjestaden och Beijershamn, alla
belägne inom Södra Mötet på Öland och hufvudsakligen åsyftande den dagliga trafiken emellan nämnde ö
och Calmar stad, finnes en arman, inom Norra Mötet vid Stora Rör anlagd, färjeplats, som begagnas för postöfverfarten,
men af andra resande mera sällan och egentligen endast vintertiden eller vid tillfällen då is eller
andra hinder göra det behöfligt att för öfverfarten välja det smalaste stället af Calmar sund, hvilket utanför
nämnde ställe är endast | sjömil bredt. Stora Rör motsvaras af sjögästgifvaregården Refsudden på östra udden
af ön Skäggenäs, som med en smal landrebba sammanhänger med fasta landet.
De farkoster, hvarmed färjefarten emellan öland och Calmar besörjes, hafva i senare tider blifvit mycket
förbättrade. Tillförene begagnades härtill platta och tungrodda färjor med endast ett på en rå fästadt segel,
som icke kunde nyttjas, om icke vinden var gynnsam. Deremot äro de nya färjebåtarne så byggda och
Calmar län.
Angbåtsförbindelser.
29
tacklade, att de äfven i motvind kunna kryssa sig fram, hvarföre ock rodd sällan behöfver begagnas. Icke
dessmindre äro de säkra och lastdryga. Emellertid måste det medgifvas, att allmänhetens billiga anspråk på
medel till en snabb och beqväm kommunikation emellan den folkrika ön Oland och motliggande fasta land
icke motsvaras af nu befintliga anstalter. Dertill erfordras onekligen reguliera och dagliga ångbåtskommunikationer,
hvilkas inrättande synes kunna bära sig, då man besinnar, att under största delen af året nästan
hvarje dag till Calmar ankomma 8 å 10 större Ölandsbåtar, fullastade med menniskor och varor, samt att
denna trafik, hvilken somliga dagar, synnerligast vid tnarknadstillfällen, är ojemförligt lifligare, otvifvelaktigt
skulle genom ångbåtsfart icke allenast i allmänhet ännu mera ökas, utan äfven kunna vårtiden påbörjas tidigare
och emot vintern fortsättas längre, än nu äger rum. Hittills bär man ansett saknaden af hamnar på
Olands kuster vara ett hinder för en dylik ångbåtskommunikation; men sedan hamnar numera blifvit byggde
både vid Borgholms stad samt vid Färjestaden och Beijershamn med tillräckligt djup, vid Borgholm för 8 9
och vid de begge andra ställena för 5 å 7 fots fartyg, samt fråga äfven är om en sådan hamnanläggning vid
Röhälla, så är anledning till den förmodan, att ofvan antydda brist i anstalterna för kommunikationen emellan
Oland och Calmar stad snart varder genom enskild företagsamhet afhjelpt.
Länets kuststäder på fasta landet hafva under perioden njutit fördelarne af iner och mer utvidgade
ångbätsicommunikationer. Detta gäller företrädesvis om Calmar, sorn under 1860 års seglationstid regehnessigt
hvarje eller hvarannan vecka besöktes af följande ångfartyg:
Nordstjernan j gående emellan Stockholm och
Nagler (senare Skåne)j Stettin;
Svea (den större)
bore
Gustaf Adolf
Lennart Torstensson ...I
Orion  i
emellan Stockholm och Lubeck
;
Carl X  j emellan Stockholm och Göte
Blekinge
| teboig, yttre vägen;
Kronprinsessan Louise i emellan Stockholm och Cal
Franzén
) mar öfver Wisby;
Göta  emellan Stockholm och Malmö;
Transit N:o 1  emellan Norrköping o. Calmar;
Transit N:o 2  emellan Stockholm och Sölves
borg;
Westervik
emellan Westervik och Lubeck.
Svea (den mindre) j emellan Stockholm och Göte
Dana
} borg, yttre vägen;
Dessutom fanns här under hösten år 1860 en för ångbåtsfart emellan Calmar samt närmaste hamnar
på fasta landet och Oland beräknad ångslup vid namn Carl, men den befanns vara för liten för sitt ändamål
oell såldes derföre påföljande vår.
Af ofvan uppräknade ångfartyg besökte:
Transit N:o 1  i
. -t ' äfven Westervik, Oscarshamn och Borgholm;
Transit N:o 2 ( °
Göta j
~ . Westervik och Oscarshamn;
v trion  i
Westervik
Westervik.
Dessa ångbåtsförbindelser hafva onekligen varit af stor nytta för handeln och den industriela rörelsen
icke blott i de hamnar som anlupits, utan äfven i hela orten deromkring. Hvad Calmar stad angår, synes
den hafva, till följd af sitt gynnsamma läge, blifvit en gifven mötesplats för nästan alla de ångfartyg, som
hafva sin kosa till eller förbi rikets sydligaste delar. Häri visar sig en af de fördelaktigaste frukterna utaf
stadens nya hamnbyggnad, ty det är först sedan den blifvi? färdig, som ångbåtstrafiken här tagit en så stark
fart. Genom denna trafik står Calmar nu i förbindelse med nästan alla ångfartygslinier inom Sverige, äfvensom
med flera in- och utländska jernvägslinier. Ofta aflemnas här passagerare och gods från det ena för att
tagas ombord å det andra ångfartyget. Många passagerare landstiga här, för att landvägen färdas vidare
inåt landet, likasom från de inre trakterna många resande hitkomma, för att här gå ombord å ångfartyg.
30
Galmar län.
Hamnar.
Allt detta leder till en betydlig trafik af resande, och det har derföre blifvit nödigt att här uppföra nya
byggnader till resandes herbergerande.
En stor del af de varor, sorn af de från Tyskland ankommande ångfartygen här utlossas, är icke införskrifven
af stadens egne köpmän, utan utgöres af så kalladt kornmissionsgods, tillhörande i Stockholm boende
importörer, som finna för sig fördelaktigt att låta godset tullbehandlas här, hvarigenom de vinna dels
besparing i utgifter, emedan hamn- och bro-umgälder, vågpenningar m. m. äro här vida billigare än i Stockholm,
samt dels i de flesta fall en mera skyndsam tullexpedition. Sålunda här tullbehandladt gods lärer, äfven
då det består af stora partier manufakturvaror, oftast komma reqvirenten i Stockholm tillhanda inom
åtta dagar efter det godset blifvit i Calmar utlossadt, och denne kan då genast börja sin försäljning deraf.
De hufvudsakligaste för större fartyg tillgänglige hamnnrne vid kusten af länets fasta land äro, utom
städernas, följande: omkring Westervik: Waldemarsvik, Skeppsgården, Helgenäs, Gamlebyn, Loftahammar,
Werkebäck, Solstadström, Grop, Blankaholm, Svartvik och Slingsö; omkring Oscarshamn: Figeholm, Wirbo
eller Draget, Lilla Saltvik, Stångehamn, Påskallevik, Em, Mönsterås; omkring Calmar: Timmernabben, Tillingenabben,
Pataholm, Hästenäs, Ljungnäs, Korsudden, Skäggenäs varf, Björnö, Botorp, Kolboda, Ekenäs, Wärnanäs,
Djursvik och Bergqvara. Pä Oland finnes, utom vid Borgholm, icke någon sådan hamn, der större fartyg
kunna inlöpa och finna skydd.
Följande arbeten hafva under perioden blifvit dels påbörjade, dels fullbordade, i ändamål att inrätta nya
eller förbättra redan befintliga hamnar eller segelleder:
i Calmar hamn: årlig uppmuddring och stenupptagning till fördjupande af hamnbassinen, äfvensom uppläggning
af sten å skären emellan vågbrytarne, hvarjemte den i förra femårsberättelsen omnämnda nya kajbyggnad
blifvit fulländad;
i Westerviks hamn: en större reparation af skeppsbron jemte muddring i hamnen;
i Oscarshamn: brobyggnad m. tu. för en sammanräknad kostnad af 15,000 R:dr Runt; hvarförutom der
nu är under anläggning en skeppsdocka, hvilket arbete dock icke tillhör perioden 1856—1860;
vid Mönsterås köping: uppmuddring af den för kustfartyg beräknade inseglingsrännan till köpingen, till
hvilket ännu icke afslutade arbete köpingens innevånare år 1858 erhöllo ett statsanslag af 12,000 R:dr Runt
utan återbetalningsskyldighet;
vid Gamleby köping: byggandet af en större lastningsbrygga med duc dalber, hvartill beviljats anslag af
statsmedel till belopp af 6,000 R:dr Runt;
vid Borgholm: fullbordandet af den under förra perioden påbörjade hamnbyggnad, som beräknats kosta
48,650 R:dr Runt, deraf Staten bidragit med 32,400 R:dr samma mynt;
vid Färjestaden på Öland: en ny hamnbyggnad, beräknad att kosta 38,550 R:dr, deraf intressenterne
erhållit af allmänna medel J såsom anslag och såsom lån. Arbetet blef färdigt 1860 och är synnerligen väl
utfördt, men kostnaden lärer hafva betydligt öfverstigit förslaget;
utanför förra färjeplatsen Fröby gårda på Öland: utfyllning af en 6,000 fot lång väg genom vattnet till
en liten ö, förr benämnd Gastholmen, samt anläggning derstädes af lastbrygga och vågbrytare, hvarigenom
bildats en för båtar och skärgårdsfartyg tillräckligen djup och säker hamn, äfvensom det bolag, som företagit
denna anläggning, derstädes sedermera inrättat färjeplats med alla för sådant ändamål erforderliga byggnader,
farkoster och öfriga anstalter. Hela företaget, som är af en synnerligen stor nytta för orten, lärer kostat
omkring 80,000 R:dr, hvartill erhållits såsom statsbidrag tillhopa 30,150 R:dr. Denna hamn har sedan år
1858 fått namnet Beijershamn, till minne af Hamnbyggnadsbolagets nitiske Ordförande, Hof-Stallmästaren m. m.
J. W. Beijer.
Inom detta län finnas för den allmänna segelfarten inga kanaler, såvida dertill ej må räknas det af ett
bolag redan före nu ifrågavarande tid med bidrag af statsmedel fördjupade och utvidgade inloppet från
Calmar län.
Sjöfart och handel.
31
hafvet till Garnlebyviken. Detta alldeles invid Westerviks stad belägna inlopp var förut så grundt och smalt,
att blott skärgårdsjakter och andra mindre fartyg kunde insegla i den för öfrigt djupa, mera än 2 mil inåt
landet eller ända till Gamleby köping inskjutande viken. Men efter ofvannämnde företag, som utfördes af ett
bolag och hvarmed jemväl måste förenas anbringande af en rullbro för den öfver vikens mynning framgående
allmänna farväg, kunna stora ända till 15 a 16 fot djupgående fartyg der obehindradt framgå. Härigenom
hafva stora fördelar blifvit beredda såväl åt nämnde köping, som äfven åt deromkring boende landtman och
bruksägare, af hvilka kanalbolaget också hufvudsakligen utgöres.
Inga för allmänt begagnande öppnade flottleder funnos i länet vid periodens slut. Sedermera har dock
yppats och blifvit afgjord fråga om tillåtelse till timmerflottning utefter Emån inom Aspelands och Handbörds
härader.
C) Sjöfart och handel. Länets hufvudsakligaste handelsrörelse afser export till utlandet af skogsprodukter,
spanmål, jern m. m., och då dertill erfordras en stor mängd fartyg, så är naturligt, att sjöfarten från
länets stapelstäder, köpingar och landthamnar skall vara liflig och att den länet tillhörande handelsflotta är
betydlig till både antal och lästetal. Importhandeln är jemförelsevis mindre omfattande, isynnerhet om mari
ifrån föremålen för densamma afräknar den mängd varor, som i Calmar och till någon del äfven i Westervik
införtullas för hufvudstadens räkning, hvarom tillförene är nämndt.
Länets handel led betydligt genom följderna af 1857 års kris. Den plötsligt inträffade penningebristen
jemte flere köpmäns iråkade obestånd vållade en stor minskning i uppköpen af ortens produkter, äfvensom
ett ansenligt prisfall å hvad köpmännen deraf tillhandlade sig. Det häraf uppkomna afbrott i handel och
sjöfart fortfor likväl endast under år 1858, var mindre märkbart 1859 och hade nästan alldeles upphört
år 1860.
Bifogade tabell N:o 9 visar, att sammanräknade antalet af de personer, hvilka år 1860 inom länet Tab. N.-o
idkade egen handelsrörelse, utgjorde 358, deraf 207 tillhörde städerne, men de öfrige 151 voro bosatte på landet
eller i köpingarne. Uti sistnämnde antal ingå omkring 90 personer, hvilka på landet idka handel i öppen
salubod enligt 6 § af Handelsordningen. Skattskrifne handelsbetjenter utgjorde samma år i städerne 105 och
å landet 64 eller tillhopa 169.
Länets år 1860 till utrikes sjöfart begagnade handelsflotta uppgick till ett antal af 209 fartyg om tillhopa
12,011 Svenska läster. Deraf tillhörde städerne 138 fartyg med ett lästetal af 8,818. Köpingarne och
landtmännen ägde således, beräknadt efter antalet, omkring J eller i lästetal något mera än 1 af denna flotta.
Antalet fartyg, som samma år sysselsattes med inrikes seglation, utgjorde 108, med en sammanräknad drägtighet
af 1,799 läster. Mera än f af dessa fartyg tillhörde landet och köpingarne.
Den ojemförligt största delen af de till utrikes sjöfart använda fartygen sysselsättes nästan uteslutande
för länets egen export, hufvudsakligen af träd varor, deraf tunna bräder, balkar, sparrar och läkten vanligen
skeppas till Danska och Tyska Östersjöhamnar, men plankor och mastspiror till största delen afsändas till
England, Portugal, Spanien, Franska Medelhafshamnar och Italien samt på senare åren ofta till Brasilien. Till
England afgå jemväl årligen flera laster spingved eller så kallad lathwood. Sedan omkring tio år tillbaka
har man här i länet börjat uppköpa spanmål för direkt export, och flera skeppsladdningar deraf hafva seder
mera
årligen expedierats till Norge och England. Hvad länet har att afsätta af jern, skeppas vanligen såsom
bottenlast under trädvarorna till England, Medelhafshamnarne eller Brasilien. De till Östersjöhamnar afgångna
fartyg återvända vanligen tomma eller med barlast samt göra stundom 6 till 8 sådana resor från våren till
Oktober eller November månad, då de aftacklas och läggas i vinterlag uti hemortens hamn. Dessa fartyg
äro i allmänhet mindre skonertar och slupar om 30 till 50 lästers drägtighet, och besättningen utgöres vanligen
af 5 till 8 man, Skepparen inberäknad. De fartyg, som besegla fjermare farvatten, äro merändels större
skonertar, briggar eller skepp om 60 å 200 läster samt i allmänhet starkare byggda och bättre utrustade, än
32
Calmar län.
Skeppsbrott. Tulluppbörd.
de förra. För dessa större fartyg, sedan de afgått med last af länets alster, sökes gemenligen i utlandet frakt,
och, om sådan kan erhållas, hemkommer fartyget icke förr, än derå erfordras någon större reparation. Flera
af dessa fartyg återvända dock årligen med saltlaster från Medelhafvet eller Portugal, hvilket anses såsom ett
nödfallsmedel till förtjenst, när goda frakter saknas. Exporten är lifligast från Calmar och Oscarshamn. Staden
Westervik äger dock de största och dyrbaraste fartygen; men dessa sysselsättas företrädesvis med fraktfart
på West- och Ostindien. Före 1857 års höst hade den öfverallt rådande liflighet i handelsrörelsen framkallat
stark efterfrågan af fartyg, och fraktkonjunkturen ansågs då vara synnerligen fördelaktig, hvarföre ock
skeppsvarfven voro i stor verksamhet; men under den tid, som närmast derpå följde, nedsjönko frakterna så
betydligt, att flera fartyg måste uppläggas, hellre än att segla med förlust, och detta förhållande inverkade
äfven menligt på skeppsbyggeriet, som, hvad Calmar län angår, nästan alldeles afstannade under år 1858.
Mot slutet af perioden började frakthandeln åter resa sig, och om frakterna än icke uppnådde den höjd, hvartill
de uppgingo 1855—1857, lemnade de likväl en någorlunda tillfredsställande behållning, som föranledde,
att skeppsvarfven åter kornrno i verksamhet.
I följd af konkurser och saknad fraktförtjenst blefvo många fartyg år 1858 försålda till andra orter;
men den minskning i länets handelsflottas antal och drägtighet, som dymedelst uppkom, anses hafva blifvit
sedermera fullt ersatt dels genom byggandet af nya och dels genom inköp af främmande fartyg.
De flesta af länets större fartyg äro försäkrade i härvarande Sjöassuransförening, om hvilken närmare
redogörelse lemnäs i denna berättelses sjette afdelning. Lasterna assureras vanligen i Hamburg. Mera sällan
försäkras äfven frakterna.
Tab. Litt. g. Vid länets kuster hafva under ifrågavarande år strandat eller lidit skeppsbrott det i följande tabell
Litt. G uppförde antal större fartyg.
Tab. Litt. H. Såsom i viss mån utgörande en ledning för omdömet i afseende på omfånget och lifligheten af länets
handelsrörelse under denna period får jag här meddela den i följande tabell Litt. H intagne uppgift å sammanräknade
tulluppbörden vid nedannämnde Sjötullskamrar i Calmar län.
Tab. Litt. (1. Strandade fartyg.
Antal strandade fartyg.
Deraf tague
af grand och reparerade.
Svenska.
Utländska.
Summa.
Svenska.
Utländska.
Summa.
År 1856
2
6
8
1
2
3
» 1857
3
5
8
2
1
3
» 1858
5
2
7
2
2
» 1859
5
2
7
1
—
1
» 1860
4
4
8
3
2
5
Summa
19
19
38
9
5
14
Tab. Litt. H. Tulluppbörd.
Calmar.
Westervik.
Oscarshamn.
Summa.
År 1856
R:dr
R:mt
619,074: 79
146,548: 38
24.929: 4i
790,552: 58
» 1857
»
»
471,056: 7 7
210,110: 81
33,632: 60
714,800: 18
» 1858
»
»
221,558: 48
82,291: 50
16,725: 7 2
320,575: 70
» 1859
M
»>
305,318: 20
117,660: 20
19,173: 18
442,151: 58
» 1860
»
n
329,161: 99
89,728: 68
29,810: 29
448,700: 96
Calmar län.
Kameralförhållanden. Skiftesverk.
33
Af denna uppgift finnes, att tulluppbörden under år 1858 nedgick till mindre än hälften af dess belopp
under hvartdera af åren 1856 och 1857, och att, fastän den sedermera ökats med omkring 46 procent, uppbördsbeloppet
likväl år 1860 icke uppgick till fullt två tredjedelar af hvad det utgjorde år 1856. Man skulle
dock komma till ett förvillande resultat, om man lade endast dessa siffror till grund för omdömet i afseende
på länets allmänna handel under de ifrågavarande åren; ty en ganska stor del, om icke den största, af 1856
och 1857 årens tulluppbörd belöpte för här införtulladt kommissionsgods, egentligen tillhörande Stockholm
och andra orter, af hvilket slags varor en relativt ringa qvantitet förekommit till tullbehandling under periodens
senare år.
5, Kaineralftirhållanden.
Länets hemmantal, såväl det oförmedlade som det förmedlade, antal brukningsdelar, torp och jord- Tab. N:0 10.
lägenheter, rymden af städernas jord samt uppskattningsvärdet af fastigheterna både å landet och i städerna
inhemtas af den bifogade tabellen N:o 10.
Det ursprungliga hemmantalet, 4,964ys mantal, har blifvit förmedladt till 3,365|f mantal, eller till omkring
67 procent af hvad det fordom varit. Ingen sådan förmedling har tillkommit under den tidrymd, som
nu är i fråga. Jorden, beräknad efter förmedlade hemmantalet, är sålunda fördelad, att på naturen krono
belöpa ungefär 9, på skatte nära 64 och på frälse omkring 27 procent.
Från krono till skatte hafva under dessa år blifvit inlöste 30fl mantal. Inga hemman hafva under
samma tid upptagits ur ödesmål, och ej heller har något hemman undergått ny skattläggning. För fastställelse
af öfverenskommen årlig afgäld hafva hos Kongl. Majrts Befallningshafvande blifvit under perioden
anmälde 23 större och mindre jordafsöndringar, hvaribland märkes en, omfattande 3571 tunnland från Hul
lingsryds
by i Hvena socken och Aspelands härad afsöndrad jord till vapenöfningsplats för Calmar Regemente.
Sammanräknade uppskattningsvärdet utgjorde år 1860:
af hemman och lägenheter på landet  R:mt R:dr 24,811,017: —
af städernas jord och hus
» » 4,697,600: -
eller tillhopa R:mt R:dr 29,508,617: —
och befinnes häraf, att stadsfastigheterna uppgingo i beräknadt värde till föga mera än i af det för lands
bygden
antagna fastighetsvärde. Hvad städerna angår, torde uppskattningsvärdet hafva närmat sig verkliga
saluvärdet, emedan dervarande fastigheter förnämligast utgöras af hus och byggnader, som i allmänhet äro
brandförsäkrade till inemot fulla värdet. Men på landet kan det år 1860 gällande taxeringsvärde icke antagas
hafva uppgått till mera än omkring en tredjedel af fastigheternas verkliga värde; med afseende hvarpå
värdet af städernas fastigheter i verkligheten icke torde utgöra öfver A af hvad fastigheterna på landsbygden
äro värda.
Skiftesverket inom länet har fortfarande bedrifvits med nit och omsorg. Bilagde af Förste Landt- Tab. N:o ll.
mätaren i länet inlemnade tabellariska uppgift, N:o 11, visar dock, när den jemföres med de i senaste femårsberättelsen
antecknade förhållanden, en icke obetydlig minskning i skiftesförrättningarnes antal och omfång.
Denna minskning har sin naturliga orsak deruti, att de flesta byar och samfälligheter i nästan alla trakter af
länet redan undergått laga skifte. Hittills har likväl ingen, för nit och skicklighet känd, Landtmätare i länet
saknat full sysselsättning.
Understöd af allmänna medel till utflyttningar i följd af laga skiften har beviljats:
år 1856 till 52 åboer med tillhopa R:mt R:dr 3,726: 25.
» 1857 » 65 » » » » » 6,403: 97.
Landsh.-Emb. uli Calmar län und. ber. för åren 1856—1860. 5
34
Calmar län.
Undervisnings-anstalter.
år 1858 till 41 åboer med tillhopa R:mt R:dr 4,849: 6.
» 1859 » 60 » » » » » 6,815: 42.
» 1860 » 102 » » » » » 10,546: 30.
O. Politi.
Med ledning af den anvisning, som det föreslagna nya formuläret till femårsberättelsen lemnar, återstår
att i denna afdelning vidröra följande förhållanden:
A) Undervisning. I de flesta församlingar finnas fasta folkskolor och endast i några få är folkundervisningen
helt och hållet ambulatorisk. Det vanliga förhållandet i de större socknarne är, att i närheten af
kyrkan finnes en fast skola och att derjemte flyttbar skola hålles i de från kyrkan aflägsnare trakterna.
Skolhusen, af hvilka många blifvit byggda under nu ifrågavarande fem är, äro i allmänhet större och rymligare
samt äfven prydligare, än förut. Mångenstädes torde dock utrymmet i skolsalarne vara väl knappt.
Folkskolestadgans vilkorliga föreskrift om anskaffande af jord till skolbarnens öfning i trädgårdsskötsel och
plantering har endast på få ställen blifvit iakttagen. Dock torde i detta hänseende vara att emotse ett bättre
förhållande, åtminstone i södra delen af länet, der Hushållnings-Sällskapet anslagit premier och vidtagit andra
verksamma åtgärder till befrämjande af folkskoletr adgar dar s anläggning och underhåll.
På länets landsbygd funnos år 1860 tvåhundra folkskolor, deraf 77 fasta, med tillhopa 118 examinerade
lärare. Af 29,694 i skolåldern varande barn bevistades skolan af 17,939, eller icke fullt 61 procent af
° n
barnens antal. Ar 1855 var skolornas antal på landet 172, deraf 72 fasta. Således hafva 28 nya skolor tillkommit,
nemligen 5 fasta och 23 flyttbara. Antalet barn, som begagnade folkskoleundervisningen, uppgick
då till endast 561 procent af de i skolåldern varande barnens antal. Någon, om än obetydlig, tillökning i
skolfreqvensen har således ägt rum.
I städerna funnos 1860 17 folkskolor, deraf 7 fasta, med tillhopa 8 examinerade lärare. Antalet barn
1 skolåldern utgjorde 2,183 och af dessa hade 1,372 eller 60J- procent samma år bevistat skolorna. Härvid
bör dock bemärkas, att en stor del af städernes skolungdom begagnat undervisning i elementarläroverken
eller der befintliga privata skolor.
Vid det i Calmar inrättade Seminarium för folkskolelärares bildande hafva från 9 till 19, men vanligen
14 å 15 elever njutit undervisning till och med vårterminen år 1860, hvarefter detta Seminarium förändrades
till en läroanstalt för blifvande folkskolelärarinnor. Med höstterminen samma år började undervisningen med
7 qvinliga elever.
Inom länet befintliga Elementarläroverk äro följande: a) Calmar Högre Elementarläroverk, hvars lärarepersonal
år 1859 ökades till 1 Rektor, 7 Lektorer, 9 Adjunkter och 3 Öfningslärare. Lärjungarnes antal utgjorde
vårterminen år 1856 220 och under 1860 års hösttermin 266. Detta antal har sedermera betydligen
ökats; b) Westerviks Högre Elementarläroverk å real-linien, som efter 1859 års reglering har 1 Rektor, 7
o
Kolleger och 3 Öfningslärare. Ar L856 utgjorde lärjungarnes antal 139 och uppgick 1860 till 141; c) Wim
o
merby
Lägre Elementarläroverk med 1 Rektor och 2 Kolleger. Lärjungarnes antal har varit ringa. Ar 1856
utgjorde det 24, men vid 1860 års hösttermin endast 14; d) Oscarshamns Lägre Elementarläroverk, med Rektor
och 1 Lärare. Dess verksamhet började år 1858, då lärjungarnes antal var 12; men detta har sedan ökats,
så att det 1860 utgjorde 46; och e) Borgholms Stadspedagogi, som till år 1858 hade endast 1, men derefter
2 Lärare. Under höstterminen år 1860 var skolan bevistad af 21 lärjungar.
Utom den i Calmar sedan äldre tider tillbaka befintliga Navigationsskola, har en sådan på Statens bekostnad
blifvit år 1859 inrättad äfven i Westervik. På hvartdera stället har staden anskaffat skolhus, som
jemväl användes till boställe åt Läraren. Af statsmedel bestås årligen till Calmar Navigationsskola 2,945 R:dr,
Calmar län.
Undervisnings-anstalter.
35
deraf 1,870 R:dr till lön åt Läraren, 625 R:dr till en Underlärare och 450 R:dr till instrumenter, kartor, ved
och ljus, samt till Westerviks Navigationsskola 2,950 R:dr, deraf 1,900 R:dr till Lärarens och 600 R:dr till
Underlärarens aflöning samt 450 R:dr till instrumenter m. m. Undervisningen i dessa skolor börjar årligen
i Oktober oell fortfar till slutet af April eller början af Maj det följande året, då offentlig examen förrättas
af dertill särskildt förordnad person.
Antalet inskrifne och utexaminerade elever i Calmar och Westerviks Navigationsskolor har varit Tab. Litt. i.
det i följande tab. Litt. I uppgifne. Begge Navigationsskolorna hafva således varit talrikt besökta -och onekligt
är, att de verksamt bidragit till bildande af duglige befälsämnen för länets icke obetydliga handelsflotta.
Den år 1854 utsträckta tillåtelsen för oexaminerade Skeppare att föra Svenska fartyg på vissa fjermare farvatten
synes icke hafva å freqvensen vid härvarande Navigationsskola utöfvat någon annan inverkan, än att
under de närmast följande åren endast ett högst ringa antal af skolans elever genomgingo första klassens
Sjökaptens-examen; men detta antal har sedermera något ökats, måhända i följd deraf, att länets Sjöassurans
förening
icke försäkrar fartyg, hvars befälhafvare ej är examinerad.
Om länets från Bo till Ryssbylund flyttade Landtbruksskola och dess fördelaktiga inflytande på ortens
jordbruk är förut i denna berättelse ordadt. Denna skola njuter i årligt anslag af statsmedel 4,000 R:dr
R:mt och står under specielt inseende af en utaf Hushållnings-Sällskapet utsedd Komité.
Agaren af Applerum i Södra Möre härad, Agronomen Wulff, har derstädes år 1859 öppnat en privat
landtbruksskola, hvilkens verksamhet tillvunnit sig fördelaktiga omdömen. Närmare uppgifter derom hafva icke
blifvit mig meddelade.
För öfrigt finnas i länets städer följande undervisnings-anstalter:
i Calmar: d) Bernhardinus flickskola, der medellösa unga flickor till ett antal af omkring 24 undervisas
i enklare qvinnoslöjder, men deremellan äfven begagna undervisningen i folkskolan. Denna anstalt, som halen
räntebärande fond, har tillkommit och underhålles genom enskilda bidrag; b) en likartad, af en förening
bildad och bekostad läroanstalt, kallad Föreningsskolan, der omkring 30 unga flickor njuta icke allenast kostnadsfri
undervisning i handaslöjd af dertill antagen lärarinna och uti de till folkskolan hörande läroämnen af
en särskild lärare, utan äfven fullständig beklädnad och daglig middagsmåltid. Till denna skola har Handlanden
C. J. Borell med berömvärd oegennytta upplåtit, utan hyresersättning, en nybyggd gård, innehållande,
utom kök, sex rum, och der äfven de mest behöfvande barnen hafva fri bostad. .Begge dessa flickskolor
skötas med nit och omsorg samt äro af stor nytta för samhället. De flickor, som der njutit undervisning
och förete vackra afgångsbetyg från skolan, finna alltid fördelaktiga tjenster; c) en genom enskilda bidrag
och 150 R:dr i årligt anslag af stadens medel underhållen ritskola för handtverks- och slöjdidkare; och d) en
år 1859 i den vackra och väl bebyggda lägenheten Rostadpark utanför Calmar af Mamsell Cecilia Fryxell
Tab. Litt. I. Antal inskrifne och utexaminerade elever i Calmar och Westerviks Navigationsskolor.
Läsär.
Inskrifne
elever.
Sjökaptener
af l:a klassen.
U t e x a m
Styrmän af
l:a eller Sjö-  kaptener af
2:a klassen.
i n e r a d e
Styrmän af
2:a klassen.
Summa.
Calmar:
1855—1856
42
4
22
26
1856-1857
52
4
9
22
35
1857 1858
53
3
7
27
37
1858 1859
48
3
7
25
35
1859—1860
40
4
6
22
32
Westerviks:
1859 1860
29
11
1
15
27
36
Calmar län.
Rättsväsende och fångvård.
inrättad pensionsanstalt för unga flickor af ståndspersonsklassen. Denna pension, uti hvilken äro anställde
flera skickliga lärarinnor, har redan vunnit mycket förtroende. Helpensionärernas antal uppgår till 30, hvarförutom
vanligen finnas omkring 40 halfpensionärer;
i Westervik: a) en småbarnsskola, inrättad och underhållen af enskilde personer, med något bidrag af
kommunen; och b) en söndagsskola för handtverkslärlingar, bildad och bekostad af stadens handtverk,sförening;
samt
i Oscarshamn: en genom sammanskott af enskilde personer bildad och underhållen flickskola, der unga
medellösa flickor erhålla undervisning i hvarjehanda qvinnoslöjder.
Härjemte finnas i städerna flera privata skol-inrättningar, hufvudsakligen afseende den första barnundervisningen.
Bland privata läroanstalter på landet märkes isynnerhet den, som af Majoren C. A. Liljenstolpe
på hans egendom Hasselås i Tunaläns härad blifvit inrättad för bildande af linieofficerare, och hvarifrån
flera elever årligen utexamineras.
Tab. Litt. k.o. l. B) Bättsväsende och fångvård. Angående lagskipningens organisation har jag redan i berättelsens
första afdelning uppgifvit, huru landet är indeladt i domsagor och hvilka städer hafva egen jurisdiktion. Då
för öfrigt en fullständig lagskipningsstatistik på annan väg årligen upprättas, torde här icke böra vidröras
andra dit hörande omständigheter, än sådana, som företrädesvis bidraga till upplysning om den allmänna ställningen
i länet. Under denna förutsättning anser jag det vara vigtigast att undersöka antalet af personer,
som varit häktade, och anledningarne till deras inmanande i häkte. Förhållandet härmed inhemtas af följande
tabb. Litt. K och L. Häraf visar sig, att fångarnes årliga medeltal från nästföregående till detta qvinqvennium
minskats från 862 till 610 eller med omkring 29 procent. Den ansenligaste förminskningen har ägt
rum i de fångars antal, som varit häktade för brott emot äganderätten, gröfre slagsmål och lösdrifveri. Endast
ett slag af fångar, nemligen de som häktats för mord, dråp eller rån, har något, ehuru obetydligt, ökats.
Anledningen till sistnämnde ökning igenfinnes egentligen i det förhållande, att icke mindre än 18 personer år
1859 häktades för delaktighet i ett postrån.
Tab. Litt. l. Hvad särskildt angår antalet personer, som under dessa år varit i länsfängelset intagne för brott emot
äganderätten, har förhållandet varit det i tab. Litt. L å följande sida upptagne.
För bristande försvar hafva blifvit till allmänt arbete dömde:
o
Ar 1856  12 män, 2 qvinnor, summa 14;
» 1857  9 » 1 » » 10;
» 1858  22 » 4 » » 26;
Tab. Litt. R. Uppgift å fångantalet i länets cellfängelse under nedannämnde år.
Mord, dråp
eller rån.
Stöld, snat-  teri och
inbrott.
Förfalsknings-
brott.
Slagsmål.
Mindre för-  brytelser.
Lösdrifveri.
Summa.
År 1856
.. 1857
» 1858
» 1859
»> 1860
19
15
14
43
16
100
139
120
87
103
3
6
13
6
8
23
18
30
21
28
333
264
380
.352
283
125
120
150
140
93
603
562
707
649
531
Summa
Årligt medeltal
107
21
549
110
36
7
120
24
1,612
322
623
126
3,052
610
Under åren 1851-
-1855 utgjorde detta medeltal
17
160
9
64
397
215
862
Calmar län.
Rättsväsende och fångvård.
37
Är 1859  10 män, 4 qvinnor, summa 14;
» 1860  13 » 2 » >> 15.
tillhopa  79,
eller i medeltal årligen 16.
Under åren 1851—1855 utgjorde de till allmänt arbete dömdes antal 188 eller i medeltal för hvarje
år 37. Den betydliga minskningen torde böra tillskrifvas mindre lösdrifveriets verkliga aftagande, än en större
fördragsamhet med de personer, som obehörigen kringstryka i landet.
Redan från första året af det nya länscellfängelsets begagnande har Calmar Rådstufvurätt vanligen der
hållit ransakningar med för brott inom stadens domvärjo häktade personer. Sedermera och uppå derom af
mig gjord underdånig framställning har Kongl. Majit den 28 November 1859 i nåder förordnat, att der äfvenledes
bör, utom i vissa fall, hållas ransakning med personer, som äro häktade för brott, begångna inom
Norra och Södra Möre Häradsrätters jurisdiktioner. Denna förändring liar i verkställigheten visat sig vara
nyttig, såsom både ledande till minskning i fångforslingskostnaderne och förekommande en skadlig beröring
emellan fångarne.
Här torde vara stället att kasta en blick på exselcutionsväsendet. Antalet af de vid Landskansliet anställde
lagsökningar i skuldfordringsmål har varit:
o
Ar 1856
2,020, deraf 1,278 afgjorts genom utslag eller vilkorliga resolutioner;
» 1857
5,373, » 2,776 » » » » »
» 1858
9,229, » 4,988 » » » » >>
» 1859
6,225, » 4,059 » » » » » •
» 1860
6,347, » 2,779 » » » » »
De icke afgjorda målen hafva, efter det kommunikations-resolutioner meddelats, ej blifvit af sökanderne
vidare fullföljda. Vid granskning af denna uppgift bemärkes en högst betydlig fluktuation i de anhängiggjorda
målens antal, som från 2,020 under år 1856 uppgått till 9,229 under år 1858 och derefter åter minskats
till 6,225 under år 1859. Denna vexling har sin naturliga orsak i den större eller mindre tillgången
o
på penningar. Ar 1856 var penningekonjunkturen här i länet synnerligen god, hvarföre de fleste gäldenärer
voro i tillfälle att utan lagsökning anskaffa medel till deras förbindelsers uppfyllande. Redan 1857 började
penningetillgången minskas, och den i slutet af samma år inträffade allmänna rubbning i krediten och affärslifvet
framkallade å ena sidan en mängd uppsägningar och å den andra svårighet att finna nya låneutvägar.
Häraf föranleddes den ansenliga ökningen af lagsökningsmålens antal. Afven under de begge nästföljande åren
Tab. Litt. L.
Antal häktade för brott mot äganderätten.
År 1856
» 1857
» 1858
» 1859 -
» 1860
Summa
Ärligt medeltal
Detta medeltal utgjorde åren 1851—1855
Antal
häktade
person
er för
Summa.
Stöld med eller utan inbrott.
Snatteri med
eller utan
inbrott.
Inbrott utan
tillgrepp.
Första resan.
Andra resan.
Tredje resan.
Fjerde resan.
69
16
5
4
6
100
109
15
9
1
5
—
139
86
13
9
4
8
—
120
56
13
9
2
7
—
87
85
9
7
2
103
405
66
39
11
28
—
549
81
13
8
2
6
—
110
115
20
7
5
12
1
160
38 Calmar län. Låneinrättningar. Sparbanker. Försäkrings-anstalter.
var detta temligen högt; men att ställningen likväl då hade väsentligen förbättrats visar sig deraf, att af
6,347 under år 1860 anställda lagsökningar endast 2,779 eller omkring 44 procent blifvit fullföljda, och att
således det öfvervägande antalet kan anses hafva, i följd af mellankommen liqvid, förfallit,
ab. Litt. m Af utmätningsredogörelseme från fögderierne inhemtas nedanstående summariska förhållanden tab. Litt. M.
C) Låneinrättningar. Utom Rikets Ständers Bankodiskont, som fortfarande anlitas af flere personer från
detta län, begagnar man här hufvudsakligen följande låneinrättningar, nemligen:
1) Smålands med flere provinsers Hypotheksförening, som lemnar lån emot pant af fastighet å landet;
2) Smålands Enskilda Bank, sorn har afdelningskontor i Calmar och Westervik; och
3) Filialbanken i Calmar, hvilken bildades år 1858 med en teckningssumma af 870,000 R:dr R:rnt, fördelad
i 870 lotter.
En närmare redogörelse för dessa låneanstalters verksamhet ligger utom gränserna för denna berättelse.
Antalet af Riksbankens och ofvannärnnde låneinrättningars här anställde lagsökningar utgjorde: år
1856: 45, 1857: 107, 1858: 246, 1859: 207 och 1860: 290.
>i>. N:o 12. D) Sparbanker. Enligt bifogade tabellariska sammandrag N:o 12 funnos år 1860 i detta län elfva sparbanker,
af hvilka 2 i Calmar, 1 i hvardera af länets öfriga 4 städer och 5 på landet. De senare voro dock
af mindre betydenhet. Totalbeloppet af dessa elfva sparbankers kapitaltillgång går till mera än en million
R:dr Runt. Under alla fern åren tillhopa hafva blifvit i sparbankerne "insatte 967,557 R:dr 80 öre, men deremot
uttagits 1,097,772 R:dr 37 öre eller 130,214 R:dr 57 öre mera, än som motsvaras af insättningarne.
Ensamt för år 1858 gå de uttagne beloppen till 174,463 R:dr 25 öre utöfver hvad samma år blifvit insatt;
hvilket bevisar, att massan af delegarne i sparbankérne då sett sig nödsakade att tillgripa föregående årens
besparingar. Afven under år 1857 uttogos större belopp, än i sparbankerne samma år insattes; men under
åren 1856, 1859 och 1860 hafva insättningarne betydligt öfverstigit de uttagne beloppen.
E) Försäkrings-inrättningar. Tvenne sådana Annas, nemligen:
1) Calmar läns Brandstodsbolag, hvilket började sin verksamhet år 1841. Det har sin Styrelse i Calmar,
men Kornitéer i länets alla socknar. Försäkring lemnäs å både hus och lösegendom. Hvad årligen åtgår
c
till brandskadeersättningar utdebiteras å delegarne i mån af försäkringsbeloppet. Ar 1855 uppgick sammanräknade
försäkringssumman till 25,282,170 R:dr, trien hade år 1860 stigit till 36,848,490 R:dr. 1 ersättning
för timade brandskador utbetaltes:
År 1856
R:dr Runt 15,3 9 9 : 96;
» 1857
» » 24,844: 58;
» 1858
» » 27,580: 87;
» 1859
» » 77,628: 74;
» 1860
» » 24,900: 85.
Tab. Litt. lil. Sammandrag af utmätning sredogör elserne.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Utmätningsärenden uti hvilka:
Antal ut-
mätnings-
ärenden.
Belopp.
K:dr R:mt.
Antal ut-  inätnings-  .ärenden.
Belopp.
R:dr Runt.
Antal ut-  mätnings-  ärenden.
Belopp.
R:dr R:mt.
Antal ut-  inätnings-  ärenden.
Belopp.
R:dr R:mt.
Antal ut-  mätnings-  ärenden.
Belopp.
R:dr Runt.
a) liqvid mellankommit utan behof af utmätning.
458
59,850
795
136,314
1,126
256,308'
739
204,300
911
225,110
b) liqvid blifvit erlagd efter skedd utmätning, men
före godsets försäljning
580
145,050
917
135,720
2,096
518,531
1,855
312,052
1,838
443,580
c) liqvid uttagits genom försäljning af lös egendom
121
12,280
460
80,770
757
220,660
640
532,300
510
116,020
d) » » » » af fast egendom
2
13,000
12
18,250
22
51,500
22
55,600
50
71,710
e) liqvid ej kunnat uttagas i anseende till giilde-  närens fattigdom
141
34,050
127
73.790
270
45,750
303
49,615
228
43,560
Calmar län.
Pensions- och välgörenhets-inrättningar.
39
l allmänhet har årliga utdebiteringen af brandstods-afgifter understigit 1 R:dr af 1,000 R:drs försäkrings
värde;
men år 1859 uppgick afgiften till öfver 2 per mille;
2) Calmar läns Sjöassuransförening, som bildades år 1856 för försäkring af fartyg, hörande till detta 'fab. Lia.
län. Den erhöll nämnde år Kongl. Oktroj för tre år och år 1859 ytterligare för tre år, sista gången med
utsträckning äfven till fartyg i Blekinge län. Äfven detta bolag grundar sig på utdebitering af hvad till sjöskadeersättningar
och förvaltningskostnader erfordras. Rörande föreningens verksamhet under nu ifrågava
o
rande
feni år har lemnats uppgift enligt följande tab. Litt. N. Arén 1859 och 1860 voro synnerligen ogynnsamma
för föreningen, sorn derunder nödgades i sjöskadeersättningar utbetala årligen från 7 till 10^ procent
af fartygens försäkringsvärde; men beräknar man medeltalet för alla fern åren, så minskas ersättningsbeloppet
till endast 5i procent af värdet. Det utgjorde för åren 1856 och 1857 blott 21 procent. Efter all sannolikhet
bör bolaget under vanliga förhållanden bära sig väl och medföra för rederierne ringare försäkringsafgifter,
än om fartygen varit försäkrade i utländska bolag. De föreskrifter i afseende på fartygens beskaffenhet
och utrustning, hvilkas, genom noggranna besigtningar kontrollerade, iakttagande utgör vilkor för inträde
i föreningen, torde jemväl hafva bidragit dertill, att länets handelsflotta nu anses vara i ett vida bättre skick,
än tillförene.
F) Pensions-inrättningar och välgörenhetsfonder. De
1) i Calmar:
a) Aflidne Direktören Fröbergs stiftelse för uppfostrande af vanvårdade
barn, hörande till Calmar stad och vissa närbelägna landsförsamlingar.
Utom jord och byggnader till värde af 128,571
R:dr, äger fonden i räntebärande kapitaler 271,174 R:dr. Enligt
testamentsvilkoren träder inrättningen icke i verket förrän stiftarens
ännu lefvande enka aflidit;
b) Calmar stifts Allmänna Enke- och Pupillkassa med en fond af
26,096 It:dr;
c) Calmar stads Handlande Borgares d:o d:o med fond af 78,212
R:dr;
dl) Calmar stads Ilandtverksidkande Borgares d:o d:o. Fonden är
18,000 R-.dr;
e) Skeppare-Societetens i Calmar d:o d:o. Fond 44,104 R:dV;
/) Arbetskarlsklassens d:o d:o. Fond 1,879 R:dr;
g) Borgerskapets Begrafningskassa. Fond 1,696 lt:dr.
Under Domkapitlets förvaltning äro ställde:
A) de Mornaijska Stipendiifonden  2,400 R:dr;
i) Björkmanska d:o
1,175 »
A) Sundbergska d:o
- 4,375 »
Z) Bergströmska d:o
2,000 »
to) Wijkska d:o
69,962 »
hufvudsakligaste stiftelser af denna art äro följande:
n) Lindbäcks ka Stipendiifonden  5,409 R:dr;
o) Rothliebska d:o
600 »
p) Grotteska fattigfonden !  500 »
jemte åtskilliga mindre stipendiifonder.
Domkyrko-Rådet förvaltar följande stiftelser:
q) Haneilska fonden 1,900 R:dr i
r) Ekmanska d:o 2,500 » I Behållna räntan tilldelas behöf
s)
Bjeurkmanska d:o 768 » ( vande enkor;
t) Scheveska d:o 1,050 » )
u) Grandinska d:o 5,000 R:dr, hvaraf räntan utdelas halfårsvis
till orkeslöse tjenare.
Under förvaltning af en särskild Direktion:
t>) Nobenschöldska fonden 3,000 R:dr till understöd åt behöfvande
borgarebarn.
Under förvaltning af Magistraten äro ställde:
x) Björkmanska testamentsfonden 1,232 R:dr, hvaraf räntan tilldelas
trenne fattiga borgare-enkor;
y) Ahlbergska testamentsfonden 1,500 R:dr. Räntan tilldelas någon
fattig enka eller dotter efter afliden Magistratsperson;
z) Schwederska d:o å 180 R:dr till understöd åt fattiga borgarebarn;
Tub. Litt. N.
Sjöassuransföreningens verksamhet.
Försäkrade fartygs
Utbetalde sjöskadeersättningar
antal.
antagna
värde.
R:dr Runt.
för totalt
förolycka-  de fartyg.
Stycken.
för have-  rier.
Stycken.
Sammanräk-  nade ersätt-  ningsbeloppen.
R:dr Runt.
År 1856
» 1857
» 1858
» 1859
» 1860
lil
. 144
142
132
121
1,583,712
2,411,132
2,415,032
2,221,143
2,059,433
2
2
9
11
7
23
15
43
31
33
40,926
59,596
117,505
230,400
143,797
40
Calmar län.
Fattigvård. Bränvinshandel. Helsö- och sjukvård.
2) i Westervik:
a) Cederflychtska stiftelsen med en fond af 32,665 R:di\ Räntan
användes till pensioner och understöd åt fattige, välfrejdade personer
i staden och nästgränsande socknar;
b) Ahlgrenska testamentsfonden 1,666 R:dr till understöd ät enkor
i Westervik;
c) Pihlska d:o 1,725 R:dr till understöd åt enkor och barn efter borgare;
d) Mobergska d:o 750 E:dr till understöd åt någon medellös ogift
dotter af ofrälse handlande eller ståndsperson;
e) Påhrseiska testamentsfonden 6,000 E:dr till understöd åt åtta behöfvande
personer i staden;
/) Langska d:o 500 E:dr till understöd åt en oförsörjd borgaredotter;
g) Backmanska fonden 2,000 E:dr till understöd åt fyra sjöraansenkor;
li)
Handlande Borgerskapets Pensions-inrättning med en fond af
38,955 E:dr; och
i) 2:ne begrafningskassor, tillsammans utgörande 2,326 R:dr.
Tab. n.o 13. G) Fattigvård. Af bifogade tabell N:o 13 inhemtas, att på landet årliga medeltalet af fattighjon och
andra understödstagare utgjort 6,559 personer eller omkring 3^ procent af befolkningen, men i städerne 931
personer, motsvarande ungefär 51 procent af folkmängden. Landsbygdens utgifter till fattigvården hafva i
medeltal uppgått till 105,397 R:dr, hvilken summa, fördelad på folkmängden, gifver en qvot af nära ^ R:dr
för hvarje person, men, efter förmedlade hemmantalet räknadt, motsvarar omkring 31 R:dr för hvarje hemman.
Inom flera socknar måste till fattigvårds-utgifterne tillskjutas årligen li å 2 tunnor spanmål jemte
några Riksdaler i penningar af hvarje fullt hemman, och i få församlingar understiger detta tillskott en tunna
säd och fem R:dr i penningar. Räknar man dertill fattigkassans vanliga inkomster af ränte- och kollektmedel
m. m., äfvensom de personliga fattigvårdsbidragen, så torde kunna antagas, att utgifterne för fattigvården å
landet i verkligheten öfverstigit de uppgifna beloppen. I städerne, hvarifrån uppgifterne i detta hänseende
synas mera tillförlitliga, hafva samtlige omkostnaderne för fattigförsörjningen uppgått i medeltal årligen
till 29,723 R:dr eller omkring lf R:dr på hvarje person af befolkningen. Inom länet finnes icke något
arbetshus.
H) Krogväsende och bränvinsförsäljning. I städerne idkades under år 1860 utskänkning å 24 och minutförsäljning
af bränvin å 16 ställen. Sammanräknade afgifterne utgjorde 42,474 R:dr 33 öre. På landet idkades
samma år bränvinsutskänkning å 9 gästgifvaregårdar och å ett annat ställe samt minuthandel med
bränvin å 2 ställen. Afgifterne härför, äfvensom för några för kortare tider och tillfällen beviljade värdshusrättigheter,
uppgingo till 9,102 R:dr 34 öre, allt R:mt. Af alla dessa afgifters behållna belopp, efter afdrag
för uppbördsprovision, utgjorde den Hushållnings-Sällskaperne tillkommande femtedel 10,294 R:dr 69 öre, deraf
enligt stadgad fördelningsgrund 7,422 R:dr 15 öre tillföllo det Södra och 2,872 R:dr 54 öre det Norra
Sällskapet.
/) Helsovård. Länet är indeladt i 7 Provinsialläkare-distrikt, nemligen: 1) Calmar, omfattande Södra
och Norra Möre samt Alerus socken af Stranda härad; 2) Oscarshamns, som utgöres af öfriga delen utaf
Stranda samt delar af Tunaläns och Aspelands härader; 3) Handbörds, omfattande hela detta härad; 4) Wimmerby,
utgörande Sefvedes jemte delar af Aspelands och Södra Tjusts härader; 5) Tjusts, som omfattar öfriga
delen af länets fasta land; 6) Ölands Norra; och 7) Ölands Södra Mot.
Härjemte finnes för Stranda härad en särskild Läkare, aflönad genom afkastningen af en utaf aflidne
Hofinarskalken Friherre A. Rappe gjord donation.
Under åren 1856—1860 har j afseende på ofvannätnnde läkaredistrikter icke skett annan förändring, än
att läkarestationen i Tjusts distrikt blifvit flyttad från Gamleby köping till Öfverums jernbruk, hvars innehafvare
erbjöd Läkaren fri bostad jemte andra förmåner, under det passande bostadslägenhet icke stod att
erhålla uti eller vid nämnde köping. Fråga väcktes år 1860 om inrättande af ett nytt provinsial-läkaredistrikt
i södra delen af det stora och folkrika häradet Södra Möre; men något beslut i anledning deraf var
ännu icke meddeladt vid slutet af den period, som utgör föremål för närvarande berättelse.
Städerne Calmar, Westervik, Wimmerby och Oscarshamn hafva särskilda Stadsläkare, hvarförutom Läkare
finnas anställde vid Lasaretts- och Kurhus-inrättningarne i Calmar, Westervik och Borgholm.
Calmar län.
Helsö- och sjukvård.
dl
Kurhusdistrikterne äro 3, nemligen: Calmar, omfattande de tvenne södra fögderierna å fasta landet
jemte städerne Calmar och Oscarshamn, Westerviks, som omfattar hela den öfriga delen af fastlandet, och
,, o
Borgholms, som utgöres af hela Öland. A Calmar kurhus, som är förenadt med ett mindre lasarett, vårdades
år 1860 135 kurhus- och 140 lasaretts-patienter. I Westerviks kurhus vårdades samma år 126 patienter.
Antalet sådana patienter i Borgholm utgjorde 25.
Westerviks stad har med en kostnad af 12,548 R:dr uppbyggt ett särskildt sjukhus, som år 1859 blef
färdigt, och hvarest under nämnde år och 1860 vårdades tillhopa 42 patienter. Äfven i Calmar har under
ifrågavarande period anskaffats ett sjukhus, genom inköp af en inom förstaden Malmen belägen gård.
Inom länet finnas åtskilliga helsobrunnar. Den betydligaste deribland är Södra Wi, en mil norr om
Wimmerby. Denna brunn har hvarje år besökts af 300 å 330 patienter. Dess vatten uppgifves vara särdeles
nyttigt emot rheumatiska oell arthritiska åkommor. Af öfriga helsobrunnar äro Norrby nära Oscarshamn,
Christvalla i Norra Möre härad och Wickleby i ölands Södra Mot de mest besökta. Vid Oscarshamn har en
till börden Tysk Läkare vid namn Berman anlagt en på senare tiden mycket besökt bad- och kallvattenkuranstalt.
Examinerade Barnmorskor finnas i länets alla städer, men endast i 34 af landtsocknarne. Flera bemödanden
hafva å Länsstyrelsens sida ägt rum för att förmå de församlingar, som sakna examinerad Barnmorska,
att anslå medel till aflöning åt en sådan; men oftast hafva dessa försök misslyckats.
Calmar å Landskansliet den 30 Augusti 1862.
K. SKÖLDEBRAND.
C. A. Palme. J. O. Siljeström.
Landsh.-Emb. uti Calmar län undt. ber• för åren 1856—1860.
6
42 Tab. N:o 1. Calmar län.
Tab. N:o 1.
FOLKMÄNGD.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Enligt de mantalslängder, som upprättats vid slutet af
Den 31 December enligt
motstående år.
Utskrif-
husförhörslängt
erna.
Hela folkmängden af
Deraf frie från mantalspengar.
niugs-
manskap.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Å landsbygden.
1851 i
97,152
99,985
197,137
95,111
99,235
194,346
48,163
50,423
98,586
8,053
1857
97,697
100,451
198,148
93,815
98,816
192,631
47,918
51,231
99,149
7,885
1858
98.038
100,851
198,889
94,580
99,688
194.268
50,069
53,722
103,791
7,919
1859
98,808
101,499
200,307
93,300
101,589
194,889
48,826
55,689
104,515
7,811
1860
99,900
103,150
203,050
95,175
100.830
196,005
50,471
54,970
105,441
7,774
I städerna.
Calmar: 1856
3,485
4,187
7,672
3,270
4,126
7,396
1,509
1,957
3,466
298
1857
3,560
4,237
7,797
3,300
4,096
7,396
1,444
1,870
3,314
312
1858
3,608
4,310
7,918
3,372
4,138
7,510
1,545
1,957
3,502
315
1859
3,540
4,253
7,793
3,419
4,188
7,607
1,646
2,067
3,713
279
1860
3,631
4,430
8,061
3,275
4,107
7,382
1,554
2,004
3,558
286
Westervik: 1856
2,523
2,599
5,122
2,523
2,599
5,122
1,430
1,126
2,556
142
1857
2,577
2,655
5,232
2,577
2,655
5,232
1,442
1,131
2,573
168
1858
2,573
2,657
5,230
2,573
2,657
5,230
1,392
1,157
2,549
171
1859
2,552
2,663
5,215
2,552
2,663
5,215
1,423
1,224
2,647
135
1860
2,582
2,675
5,257
2,582
2,675
5,257
1,450
1,210
2,660
146
Wimmerby: 1856
668
920
1,588
672
921
1,593
296
366
662
42
1857
654
927
1,581
684
930
1,614
288
359
647
47
1858
650
938
1,588
677
949
1,626
277
363
640
46
1859
685
946
1,631
703
965
1,668
300
395
695
43
1860
743
1,023
1,766
706
963
1,669
331
438
769
52
Oscarshamn: 1856
1,117
1,085
2,202
1,117
1,085
2,202
427
475
902
17
1857
1,176
1,157
2,333
1,176
1,157
2,333
465
506
971
18
1858
1,126
1,108
2,234
1,126
1,108
2,234
436
480
916
18
1859
1,110
1,085
2,195
1,110
1,085
2,195
455
478
933
20
1860
1,112
1,125
• 2,237
1,112
1,125
2,237
447
492
939
22
Borgholm: 1856
336
361
697
306
348
654
132
137
269
29
1857
340
379
719
325
352
677
142
147
289
37
1858
328
356
684
319
345
664
135
129
264
33
1859
308
351
659
392
318
710
122
127
249
29
1860
309
349
658
306
347
653
140
151
291
25
Summa i samtlige länets städer år 1860
8,377
9,602
17,979
7,981
9,217
17,198
3,922
,295
8,217
531
Summa i hela länet år 1860
108.277
112,752
221,029
103,156
110,047
213,203
54,393
59,265
113,658
8,305
Calmar län. Tab. N:o 2. 43
Tab. N:o 2.
JORDBRU K.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
9.
Enligt 1859 års uppgifter till Kongl. Finans-Komitén.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Potatis.
A) Länets norra del.
1) Arliga utsädet på tunnland  tunnor
2
3
3
?'
1
14
1]
1
6
2) Årliga bchofvct till utsäde  »
1,175
13,246
2,771
11,554
402
770
32,050
3) Tunnland åkerjord, använde till odling af
1,762
17,661
2,771
7,703
321
770
5,342
4) Skördebelopp i korntal af utsädet
7i
6|
54
54
54
5 i
6|
5) Årlig förbrukning på person i medeltal  tunnor
nV
1
44
sV
14
6) Årliga skörden i sin helhet  »
8,636
87,161
15,587
63,980
2,230
4,346
216,535
B) Länets södra del.
1) Ärliga utsädet på tunnland
tunnor
2
3
i
14
11
1
6
2) Ärliga beliofvet till utsäde  »
1,748
38,971
29,499
18,000
296
676
63,895
3) Tunnland åkerjord, använde till odling af
2,622
46,765
25,287
12,000
237
697
10,649
4) Skördebelopp i korntal af utsädet
6!
54
44
4
5
%
6
5) Ärlig förbrukning på person i medeltal  tunnor
Ta-
11
5
1
Tff
14
6) Ärliga skörden i sin helhet  »
ll,391
205,193
101,987
75,998
1,481
3,230
383,190
Anmärkningar:
A utmärker den del af länet, sorn utgör Norra Hushållnings Sällskapets verksamhetsområde, nemligen Norra och Södra Tjusts samt Sefvedes och
Tunaläns härader; och
B hela den öfriga delen af länet, omfattande Södra Hushållnings-Sällskapets distrikt.
Tunnlandtalet är uppgifvet att utgöra:
i Norra distriktet
i Södra d:o
af åker.
61,884,
146,077,
af äng.
56,153,
157,699,
eller tillhopa 207,961,
213,852.
De i denna tabell införde uppgifter om utsäde och skörd äro, enligt hvad i berättelsens lext anföres, påtagligen i vissa delar gruudade på alltför
låg beräkning.
44 Tabb. N:is 3 och 4. Calmar län.
Tab. X:o 3.
BOSKAPSSKÖTSEL.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Antal 1858 vinterfödde kreatur af motstående slag enligt uppgift
till Finans-Komitén
1 Enligt femårsberättelsen 1851—1855
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
Summa
kreatur.
21,050
18,889
35,626
33,631
57,768
65,671
39,387
26,664
105,090
106,631
25,166
36,598
284.087
288,084
Anmärkning: För vinnande af likformighet är denna tabell i Statistiska Central-B.vrån sammandragen af uppgifter, som meddelats i berättelsens text.
Tab. X:o 4.
SKOGSHUSHÅLLNING.
1.
2.
3.
4.
5.
Areal vid
Afverkningsbelopp utfördt i
Särskilde slag af skogar m. m.
periodens slut.
(Qvantitet.
Penningevärde.
Ar.
Tunnland.
Kubikfot.
R:dr R:mt.
Kongl. Maj:t och Kronan tillhörige och till Dess disposition indragne:
Kronoparken Böda på Oland
10,644
1856
205,709
12,342
1857
65,681
3,940
1858
76,415
4,584
1859
90,329
5,419
1860
102,787
6,167
Boställens, kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers:
Enligt fögderi-uppgifterne utgöra de tillhopa
44,989
1856
\
1857
1 Anses
Arliga af-
1858
I lemna årli-
kastningens
/ gen minst
värde:
1859
582,500.
34,950.
1860
J
Häradsallmänningar:
Handbörds  1,353.
Norra Möre  459.
1,812
1856
1857
1858
) Äro tills vidare fredlyste.
1859
1860
Sockneallnuinningar: Finnas icke.
Ekeplanteringar: Inga publika.
Mullbär splanteringar: Borgholms
6
Andra skogsplanteringar:
Flygsandsfält: 2:ue å Böda kronopark
250
Galmar län. Tab. N:o 5. 45
Tab. N:o 5.
DÖDADE ROFDJUR.
i.
Är.
1856
185
185
185
186
Samma 1856—1860
Vargar.
4.
Lodjur.
Käfvar.
13.
Belopp af
utbetald
belöning.
B:dr R:mt.
19
1
1,088
3,849
4
2
1,292
4,026
13
8
1,033
3,609
8
8
1,398
4,554
6
8
934
3,102
50
27
5,745
19,140
Till Tab. N:o 6 AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ej kunnat
erhålla några uppgifter.
46 Tab. N:o 7. Calmar län.
Tab. N:o 7.
GRUFVOR, BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKER1ER.
1.
2.
3. | 4.
5.
6.
7.
8.
2.
8.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
1 9-
10.
11.
12.
15.
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Handtverkerier.
Ä landsbygden.
I
städerna.
Ä landsbygden.
I städerna.
ö> >
<-t sr.
0:~E
>
Ägare.
Mästare, arbetare ocb
Ägare.
Mästare, arbetare Och
Deras biträden
o
CD
Deras biträden
2.V £
Ar lobO.
a g.
g. p
biträden af alla slag.
3 g.
biträden af alla slag.
s
p:
c-t-
p
CD
af
CD
O-* CO
&
P:
P
■-*
CD
af
qq
S
c+-
ö- g
3' a.
aq
W
B
co
w
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
e <
5 3-
yq cu
W
p
CO
5^
fcd
O
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
O
CD
CO
Ei
t*
p:
>
p p
CD P-i
P*
aq
§
Ö" p
p: “
p p
CD i-j
P cr
Q
CD
CO
p:
f
p:
>
cr O
CD p
e-t- h*
t» CD
cr-
*0
Pj g
P H-1
CD
2 co
-s O
• ca
sr
P<
CD
cp
m.
q-
m.
q-
^ o
o
p-
P
CD
cp
m.
m.
q-
CD
fs
aq
p
CD 50
‘ l-j
1
p
CO
1
CD
r*
%
' ^
1
CD g
. cn
i
2 P:
2
1
1
95
115
9
12
5
8
2
7
90
1
0
1
9
3
9
1
8
2
7
7
32
4
4
15
4
8
1
2
10
14
1
25
Bränvinsbrännerier, min-
62
60
3
2
9
6
__
1
1
5
7
1
2
1
1
13
1
1
6
32
32
65
2
G
6
17
_
5
1
65
65
128
4
2
2
10
5
G
2
4
14
14
9
6
8
1
1
38
_
_
_
_
5
6
1
3
Guld- och Silfversmeder.
—
8
3
7
2
8
7
—
5
4
5
2
1
2
2
7
4
4
1
1
2
1
1
3
Jernmanufakturverk
15
14
1
198
—
31
7
1
1
2
1
6
6
10
10
11
2
8
6
1
1
1
1
1
2
j
4
4
3
3
14
13
8
8
4
__
13
13
12
2
7
4
1
1
19
12
3
1
1
16
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
5
5
10
• 9
1
84
16
20
312
311
411
3
2
2
1
4
5
6
4
18
16
1
1
10
6
13
1
37
19
8
10
10
13
18
18
1
Calmar län. Tab. N:o 7. 47
Fortsättning af Tal». IVsO 1.
GRUFVOR, BERG VERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
1.
2.
3. |
4-1
5.
6.
7.
a!
2.
3. |
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
9.
10.
11.
12.
15.
År 18G0.
Grufvor, bergverk, bruk, fabriker och manufakturinrättningar.
Handtverkerier
Ä landsbygden.
I städerna.
Ä landsbygden.
I städerna.
Antal idkare
till sjelf-  försörjning.
M >
g 3-
ä"
5. CD
crq
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
- >
5 3
3. £
c-+-
3 <
3. n
3
oq rr
Ägare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Mästare
Dessas biträ-  den af
O
CD
2.
S‘
aq
B
Dessas arb
biträden
Mästare
Dessas biträ-  den af
3
CO
tö
O
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
W
3
Pr1
tö
O
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
O
CD
CO
p:
t-*
p:
CT1 3
CD pj
O
co
p:
g
.o-!*-”
;5 sr
P-. l-i
CD
-! CO
CD
Cjq
i—'
►-S ^
t=2
crq
p
l^t
$ p
re a
• CD
tr1
p
m.
q-
m.
q-
3"
CD
m.
q-
m.
q-
<-i
P
' ^
CO
i
p p
i
H Sf
Plåtslagare
2
Pottaskebruk
31
31
—
31
(Qvarnverk
—
3
—
3
13
5
Repslageri er
—
2
1
1
11
—
—
—
i
-
2
—
—
—
3
2
5
1
1
4
Rödfärgsfabrik
1
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Sadelmakare
3
—
10
8
i 1
3
8
5
Segelsömmare
—
4
2
5
1
—
—
Skeppsvarf
6
6
—
46
—
—
—
10
5
5
176
—
—
—
—
—
—
—
—
Skomakare
—
4
2
3
2
223
80
25
31
54
1
132
04
Q1 "11
i'
266
91
27
28
161
Slagtare
—
4
2
06
20
Smeder
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
2
—
1
1
15
9
24
1
244
9
g
6
q
2
9
7
18
14
27
139
Q
3
11
Sockerraffinaderi
—
1
1
Spegelfabrik
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
2
14
12
2
208
3
24
10
8
12
i
Fi
537
515
680
44
44
180
1
7
i
3
3
31
Tunnbindare
—
—
—
4
5
5
1
Tändsticksfabriker
—
—
—
—
—
—
—
3
3
—
19
18
33
42
1
1
7
4
4
11
1
i
16
16
16
q
1
1
7
7
OO
1
1
5
Ångsåg
—
—
—
—
—
—
1
1
—
5
Summa
1,215 1,183
72.633
138
108
10
44
34
10
335
27
58
44
59
27
33
18, 505
180
252
189
284
61
802
411
48
Tabb. N:is 8 och 9. Calmar län.
Tab. N:o 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERTER och SKJUTSNING, 1856—1860.
1.
2.
1 3.
4.
5. |
6. |
7- 1
8. |
9. 1
10 1
11.
12.
13.
Längd
i mil
Kostnader för
>
TJ EL
Antal uteånenc hästar
p p
iHa H;
< 1 C
S STB g,
Pj c-*- CO
0 5,
•c &
CO
H5 tiP
2: CO Ms
iiinanuaue nya
vägar
förbättrade vägar
CD
2.0q
0 p:
p: å- P
t/q
s fz
® ^
P CO P->
g. s.
< » 5?
p:'-d g
cn a ^
p: p: O- B
crq e-t- CD P
£ ET ^ P
' US'!?
P
Hs
S
CO P
HS r-ts
p
B
CO P
rs *Ha
§ ®s.
03 Hs
E.®
§ 31
« B4
& S *
co cn;
p O; cn co
hj ^ i -
re p. s,
<e O
CO fjq" co
Ö
03 O
3 2
03
g
03 O
3 |
c re'
y. re
r*
"P SfE"
w 0 5
eSt hi J cm
g-S ö-|:
vid periodens slut.
under perioden.
CO
fx>
co
CD B
g*
CD
C-
CD
co p
re1 2
5i
• g crq
O co
5° £ pocrq
1
R:dr
R:mt.
R:dr
E:mt.
Allmänna landsvägar
991
991
31
6,975
13,239
61
1856
2,112
71,456
Häradsvägar
116
92yV
34
1857
1,815
66,423
Socknevägar
1001
1
31
10,000
1
1858
1,538
24,907
I städer
—
—
5
1859
1,749
23,001
Med införd skjutsentreprenad
19
1860
875
24,233
Anmärkningar: 1. Af ofvan i kolumnen 2 upptagne allmänna vägar tillhöra länets städer: landsväg 2\ mil, häradsväg och sockneviig ^ mil.
2. Af de 19 gästgifvaregårdar, hvarest skjutsentreprenad är införd, tillhöra endast 2 städerne och de öfriga 17 landet. Alla 19 äro iubegripne
i de fyra första rubrikerne, så att länets samtlige gästgifvaregårdar tillhopa utgöra ett antal af 101.
Tab. 1V:« 9.
SJÖFART och HANDEL.
År 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
S
j
ö f a
r t.
H a
n
d
e 1.
Fartyg och båtar begagnade
Gross-
handlare.
Minut-
handlare.
H
a n
d
l a
nde
till inrikes sjöfart.
till utrikes sjöfart.
idkE
nde
;ross-
linut-
del.
enligt § 3
mom. 1 af
Handels-  ordningen.
qvinnor
enligt 4 §
Handels-  ordningen.
med in-  och ut-  ländska
varor.
med
landt-
manna-
varor.
med egna
tillverk-  ningar. |
1
Antal.
Lästetal.
Besätt-
ning.
Antal.
Lästetal.
Besätt-
ning.
Antal.
och n
han
Skeppare.
Sjöfolk.
Skeppare.
Sjöfolk.
Husbönder.
Betjening.
1
Husbönder.
Betjening.
1
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
■Husbönder.
| Betjening.
K
s=
cn
CT'
O:
B
P->
CD
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
a) Landsbygden, köpingarne
och staden Borgholm...
77
1,246
77
162
71
3,193
71
337
3
1
139
60
7
1
2
2
b) Städerna:
Calmar
17
298
17
25
70
4,409
114
1,114
—
—
—
—
85
42
1
1
18
Westervik
8
145
8
18
26
2,235
34
276
—
—
4
1
37
29
7
—
7
Wimmerby
—
—
—
—
—
—
—
7
u
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
Oscarshamn
6
109
6
28
42
2,174
42
226
—
—
20
u
12
8
3
2
4
Summa i dessa städer
c
31
552
31
71
138
8,818
190
1,616
—
—
31
23
134
79
11
3
31
Summa i hela länet
108
1,798
108
233
209
12,011
261.1,953
—
—
31
23
134
79
11
3
34
1
139
60
7
1
2
2
Calmar län. labb. N.is 10 och 11. 49
Tab. Xso 10.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER m. m. Å LANDET, TOMTER och JORDAR 1 STÄDERNE ÅR 1860.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
_
7.
8.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11. i
Å landsbyg
den.
I städerne.
Hemman.
Antal
Uppskatt-
nings-
Tomter, jor-  dar och lägen-
Tomter.
J ordar.
Uppskattningsvärde
sista året.
R:dr R:mt.
Hemman och jord-  lägenheter af alla slag
efter olika natur, enligt
nya jordeboksordningen.
Mantal.
a
O-1
o? f?
Antal
f>o
o~
cd ca
ST **
03
B
a
ed
O:
i
CD
O
heter af alla
slag i hvarje
stad.
p <8
B P
CD
Oförmed-
ladt.
CD PT
f»* 2.
? B
>s
&
pr
b"
crq
b- 3
c ^
S S
sista året.
O-
CD
CT1
o-
s-
Oq
CD
qq
B o
B ^
Pj B
B
'o' c-t-
^ B
B
B
9,
B
g- W
g §
O
>~i
Summa
uppskatt-
ningsvärde.
p1
&
R:dr R:mt.
OQ
pj
CD
UQ
Oj
CD
Tunnland.
B
B
CD O
f g.
Krono:
Under allmän disposition
Under enskild disposition
332!
133R$n
235y-  71H»
301
368
381
178
415
510
20f
87*
1,365,710
338,270
Calmar
Westervik ...
Wimmerby..
580
526
107
4
36
5
654
478
835
352
843
881
558
2,978
3,092
1,564
4,299
4,808
15
9f
91
2,155,150
1,066,480
232,900
71,150
349,250
137,880
2,226,300
1,415,730
370,780
Summa
4664U
306MU
669
559
925
1081
1.703,980
Oscarshamn.
259
—
—
570,930
570,930
Skatte
3,284Tyv
2.13WÄ
10,313
3,388
7,297
524-1
15,508,360
Borgholm ...
90
—
75
75
—
113,665
195
113,860
Frälse
1,21441
919,V
2,621
1,361
631
317
7,598,677
Summa
4,96421
3,36511
13,603
5,303 8,853
9491
24,811,017
1 : 1
1,562 451,967 2,076
1 1 1
6,70310,746 341
4,139,125
558,475 4,697,600
Tab. N:o 11.
LAGA SKIFTEN m. m.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11. ;
Ar.
Sökta
skiftens
antal.
Fastställda skiften.
Arfvoden
till landt-  mätare och
gode män
för laga
skiften.
Hela be-  räknade
utgifts-  ersättnin-,
gen.
Skiftade
mantal.
Skiftade ägor.
Antal.
Oförmed-
lade,
Förmedlade.
Inrösningsjord.
Afrösnings-
jord.
Aker.
Äng.
Odlings-
mark.
Tunni.
Kpl.
Tunni.
Kpl.
Tunni.
Kpl.
Tunni.
Kpl.
R:dr R:mt.
R:dr 11: mt.
1856
84
36
84
571
4,097
21,7
5,727
27,5
—
24,383
29,8
29,885
59,571
1857
68
23
45f
321
1,649
26,3
2,278
6,8
271
25,1
10,131
25,i
14,984
34,554
1858
52
29
64|
45j
2,761
19,4
3,296
2,2
32
4,6
18,345
11,5
29,320
70,487
1859
71
18
47
36
2,206
25,i
2,661
25,1
—
12,682
27,4
26,955
49,761
1860  :....
48
39
59J
421
2,746
19,4
3,578
12,6
—
15,593
24,o
37,530
62,201
Summa 1856—60
323
145
301|
2131
13,462
15,9
17,542
10,2
303
29,7
81,137
21,8
138,674
276,574
Anmärkningar: 1. I 3:dj
kolumnen hafva ej hemmansklyfningar, utan endast egentliga laga skiften
, blifvit antecknade.
2. 1 Urte kolummnen är upptaget arfvode till Landtmätare och Gode Män, odlingsersättningar samt kostnaden för utflyttningar och således
alla för ett laga skifte utgifne medel.
Landsh.-Emb. ali Calmar län and. ber. för åren 1856—1860.
7
ot
O
Tab. N:o lä.
SPARBANKE R.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Öfver-
skott eller
A f
d e 1
g a
r n e
Antal
Hela kapital-
besparing
Sparbankens benämning och
del-
tillgången
öfver del-
stiftelseår.
egare
andel
insatt
>elopp. R:dr Runt.
uttaget
belopp. R:dr R:mt.
vid periodens slut.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
1856.
1857.
1858.
1859.
1860.
Calmar stads sparbank
1,602
201,296,96
19,573,74
38,481,91
30,467,69
22,056,14
30.771,84
37,233,51
34,951,41
32,194,69
50,528,15
32,020,u
29,722,32
Calmar läns Besparings- och Lifränte-
anstalt
569
29,534,62
70,73
8,229,37
9,407,52
4,470,46
5,155,46
8,484,98
30
1,145,06
3,522,62
3,378,69
2,128,42
Westerviks sparbank
2,762
668,202,16
63,050,16
134,922,16
104,793,81
92,626,49
119,610,15
120,460,22
108.553,8 7
133,851
199,107,22
101,434,32
125,539,7 9
Wimmerby d:o
379
38,781,72
l,882,n
6,524,72
4,769,72
2,810,57
6,209,52
6,385,64
3,494,31
6,888,50
9,227,92
3,275,86
5,461,4 7
Oscarshamns d:o
439
119,602,46
12,017,46
43,365,40
40,288,58
15,821,50
21,989,4 0
20,798,32
30,103,15
76,372,98
44,836,50
13,725,40
13,782,93
Borgholms d:o
99
10,356
1,108
3,720
2,825
2,991
1,498
■
1,281
3,258
2,246
6,255
1,138
1,118
Ålems sockens d:o
71
7,006,58
115,76
1,238,95
583,18
713,07
1,515,05
1,793,4 7
465,95
334
538,07
963
1.082,66
Mönsterås d:o
93
5,495
345
3,816
1,733
704
1,760
1,193
119
630
1,249
586
2,588
Högsby och Långemåla socknars spar-
bank
70
4,825
177,58
53
36
96
73
90
450
370
594
401
211
Söderåkra sockens sparbank
73
747
1,397
1,380
694
433
643
360
857
501
954
1,810
983
Wissefjerda d.-o
105
3,163
205
1,454
807
290
581
68
393
811
663
781
146
Summa
6,262
1.089,010,50
99.942.54
243,185,51
196.405.5o
143,012,23
189.806.42
198,148,14
182,675,69
255.344,23
317,475,48
159,513,38
182,763,59
Tab. N:is 12. Calmar län.
Calmar län. Tab. N:o 13. 51
Tab. Nso 13.
FATTIGVÅRD.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
Fattigvården
Antal fattighjon, som erhållit full
försörjning.
Antal af fattig-
F a t
i g v
& r d
ens
Ar.
m
CD
3
P-<
CD CD
>
Äldre personer
vårdade
Barn
vårdade
i och
vården understödde,
som ej fått full
inkomster.
R:dr R:mt.
Samtliga
utgifter
B S
B• g
CD O:
-J p ^
fr- B
f
i fattig-
på annat
utom
fattig-
Summa.
af
försörjning.
i i CD h>
CD CT5 tZ
K*
3= hj
B
3 a- «-
Ersättning
Summa.
i och för
fattigför-
2- CD
a
hus.
båda
2 Pj m
^C§’ o
« 2.
5 f"
tT1
CD
P*
' g s.
•-J {ÖO
m.
q-
m.
q-
m.
q-
m.
q-
könen.
m.
q-
S:a.
B V g-
a w'”
B o B
' 1 Hj
£
• pjCJQ
cn p
g “ B
p »
t- X t=
pj S-  CD,
V>
B S
—■ pa
Sius ö
PS B
<3 7 B
R:dr R:mt.
gen.
R:dr Ruut.
På landet.
1856
83
167
64
113
278
315
757
475
451
903
1,486
2,389
1,462
2,489
3,951
22,093
13,029
73,207
1,410
211
109,950
105,839
1857
82
181
67
103
295
335
781
484
483
922
1,559
2,481
1,535
2,586
4,121
22,845
13,042
72,120
2,479
179
110,665
107,932
1858
82
181
75
lil
277
340
784
467
465
918
1,526
2,444
1,541
2,578
4,119
26,194
13,794
61,702
2,433
174
104,297
102,906
1859
81
198
75
114
287
347
775
446
475
907
1,537
2,444
1,548
2,637
4,185
22,812
15,293
63,446
2,044
152
103,747
103,753
1860
81
198
75
117
294
356
785
464
475
937
1,554
2,491
1,524
2,636
4,160
25,132! 16,027
66,446
2,154
567
110,326
106,553
1 städerue.
1856
4
16
5
63
77
18
47
149
131
230
255
485
69
357
426
10,608
17,864
2,151
5
30,628
29,191
1857
4
16
5
72
82
17
49
148
129
237
260
497
86
367
453
13,659
16,341
2,220
137
32,357
31,681
1858
4
16
5
76
84
16
46
136
142
228
272
500
87
375
462
20,641
14,176
2,265
58
66
37,206
31,626
1859
4
16
5
68
77
23
51
138
140
229
268
497
81
335
416
17,906
12,495
2,362
91
266
33,120
27,836
1860
4
16
5
68
76
23
53
130
142
221
271
492
68
359
427
15,123
13,351
2,381
91
166
31,112
28,302
STOCKHOLM, 1863.
P. A. NORSTEDT 4 SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIERA STATISTIK.
fij Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd.
LANDSHÖEDINGE-EMBETETS
UTI
GOTLANDS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅREN
1856-1860.
1. Länets Indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet.
Gotlands län, som utgöres af ön Gotland jemte närmast deromkring belägna mindre öar och holmar, hvaribland
Fårön och den på ett afstånd af 51 geografiska mil norr derom liggande Gotska Sandön, innehåller,
enligt de beräkningar, som i länets provinslandtmäterikontor blifvit uppgjorda, omkring 638,046 tunnland eller
något mera än 271 qvadratmil.
Länet är indeladt, i kyrkligt afseende: uti 93 kyrkosocknar, 44 pastorater, hvaruti Wisby stad är beräknad
såsom särskild kyrkosocken och pastorat, samt 3:ne kontrakter; i judicielt afseende: i 2:ne härader, hvilka
hvart för sig utgöra 1 tingslag och 1 domsaga; samt dessutom: uti 10 länsmansdistrikter och 2:ne fögderier,
hvilka senare sammanfalla med häraderna. I afseende på helsovården utgör länet 3:ne provinsialläkaredistrikter.
Endast en stad finnes på Gotland, nemligen Wisby, sjö- och stapelstad med egen jurisdiktion. Vid länets
kuster finnas dessutom 10 landthamnar med egna tullinspektioner, från hvilka hamnar icke obetydlig
handel idkas.
Gotland består till sin hufvudmassa af kalksten, sandsten och mergelskiffer, med en medelhöjd af ungefär
100 fot. Hela den nordvestra kusten af landet är från Hallshuk och till Gnisvärds fiskeläge i Tofta
med få afbrott en brant klippvägg, i allmänhet uppnående nyssnämnde höjd, men med några få högre punkter,
såsom Högklint söder om Wisby och Korpklint norr om staden. Ifrån Gnisvärd till Källevik norr om
Hoburg är kusten i allmänhet låg och flack; dock höjer sig der det så kallade Klinteberget, beläget i Klinte
socken i mil från stranden. Den högsta och vestligaste af de många små, enstaka klintarne på sydligaste
spetsen af landet är Hoburgen. östra kusten af Gotland är i allmänhet låg och landet höjer sig sakta stigande
med undantag af några höjder vid Lauviken, i östergarn (Grogarnsberg), vid Slite och Kylleij. Sjelfva
Landsh.-Emb. uti Gotlands län und. ber. för åren 1856—1860. 1
2
Gotlands län.
Naturbeskaffenhet.
platan, som omslutes af dessa kuster, bildar i allmänhet en slät yta, som endast på några få ställen afbrytes
af enstaka kullar, de enda återstoderna af fordom allmänt utbredda, men sedermera förstörda lager. Sådana
klintar är o Thorsburg, de i Fardhem (Sandarfve kulle), Linde och Lojsta socknar belägna samt Bara berg i
det nordostliga Gotland.
Djupleken af det utanför varande hafvet tyckes stå i ett visst förhållande till kusternas höjd. Sålunda
tilltager djupet vid den branta vestkusten snart till 40 famnar, under det man utanför den långsluttande
östra kusten äfven på flera mils afstånd ej lodar mera än 25 famnar, hvilket förhållande har sitt stora inflytande
på fiskerierna, som bedrifvas med större fördel i afseende på fångstens såväl mängd som godhet från
östra kusten, än från motsatta sidan af ön.
Gotlands alla fasta lager tillhöra den så kallade yngre eller öfre Siluriska formationen, men äro till
sin bildning icke samtidiga. På grund af geologiska förhållanden har det befunnits, att den nordvestliga
kustremsan är den äldsta, att dernäst hela det mellersta Gotland så långt som till Östergarn och Näs jemte
Fårön blifvit bildadt, samt att slutligen den sydöstliga kuststräckan och den sydligaste halfön äro yngst.
Det är i den sistnämnde af de tre olika afdelningarne, som den största omvexlingen af bergarter är rådande.
Under det man i den nordvestliga och mellersta afdelningen endast finner mergelskiffer och kalksten af olika
hårdhet, förekomma dessutom i den yngsta bildningen sandsten och oolith, bäst utbildade på den sydligaste
udden från Näs. Kalkstenen är af mycket omvexlande beskaffenhet, än lös, mergelblandad, än hård, marmorartad.
I norra delen af Gotland, der jemförelsevis bättre tillgång på skog finnes, användes den i högre grad
än annorstädes på landet till kalkbränning. Då den är lätt åtkomlig och särdeles lämplig till byggnadsmaterial,
har den funnit ett vidsträckt användande i sådant afseende. En hård marmorartad varietet, som öfverallt
bildar de öfversta lagren, kan med fördel huggas och slipas till grafvårdar, bordskifvor med mera dylikt;
men någon anmärkningsvärd industri i detta hänseende har ännu ej uppstått. Den afart af kalkstenen, som
kallas oolith, af allmogen benämnd Fidebosten, öfverlagrar i de sydligaste socknarne sandstenen. Den begagnas
mycket till byggnadssten, och flera norr om Näs belägna socknar, sorn sakna egna kalkstensbrott, hemta
sitt behof af sådant material från Näs och Fide. Dylik stenart visar sig äfven, fast i mindre utsträckning, i
Bara berg.
Mergelskiffern, som utgör det lägsta lagret i norra och mellersta Gotland, har intet användningssätt,
om icke någon gång till utblandning af åkerjord.
Sandstenen, på allmogens munart kallad grussten, uppträder mäktigast vid Burgsvik, der man ser de
väldiga brott, från hvilka byggnadsmaterial hemtats till det nuvarande Kongl. Slottet i Stockholm. Vidare
bildar den tjocka hvarf vid Wamlingbokusten, samt kommer äfven i dagen längs med östra kusten ända upp
o
till Hummelbosholm i Burgs socken. A södra delen af landet, så långt som till Alfva, begagnas sådan sandsten,
som låter bryta sig i tunna flisor, till taktäckning. För öfrigt tillverkas derutaf och utskeppas en ej
ringa mängd slipsten. Den hugges äfven i stora block för byggnader, och har i sådan form, äfven under
senaste tider, varit mycket efterfrågad från Danmark. I fordna tider hafva ock troligen dessa olika stenslag
blifvit mera tillgodogjorda än nu, hvarom de ansenliga stenbrott bära vittne, hvilka på flera ställen, såsom
på Stora Carlsö, äro synliga.
Det är i de nu omnämnde sandstens- och oolith-lagren, som den på en tid mycket anlitade Hamra
helsobrunn är belägen. Efter all sannolikhet uppkommer mineralhalten i vattnet genom sönderdelning af någon
mindre samling af svafvelkis; hvilket äfven torde vara händelsen på åtskilliga andra ställen på landet,
der mineralhaltigt vatten förmärkes.
De fasta lagren betäckas vanligen af lösa jordlager, hvilken betäckning likväl i allmänhet icke är djup
och stundom ganska svag, såsom exempelvis å södra halfön af landet, af hvilken en stor del består af nästan
nakna hällar, liknande ölands Alfvar. I det inre af Gotland samt på de lägre, sluttande hafskusterna träffas
Gotlands län.
Naturbeskaffenhet.
Innevånare.
3
likväl en djup och fruktbar växtjord af svartmylla, mullblandad sand, kalk och lera i mångfaldiga blandningsförhållanden.
Dessa lager äro ofta späckade med klappersten af kalk, hvilken på låga kuststränder stundom
är så ymnig, att den brukade jorden består af idel kalkklapper, hvari utsädet dock trifves rätt väl genom
den fuktighet, som kalkstenen insupit och bibehållit. De vidsträcktaste sandaflagringarne utbreda sig på Fårö
kring den ej obetydliga sandkullen Olle Han och utgöra der den sydliga ändpunkten af den stora sandmassa,
hvilken sträcker sig under hafvet norr ut och i Gotska Sandön finner sin nordligaste gränspunkt. Från stranden
af Irevik upp mot den trakt, som för några år sedan utgjorde Elinghems myr, finnes en mäktig sandmassa
med tunna inbäddade lerlager, hvilka med deri inneslutna skal af östersjömusslor jemte de högt upp i
landet förekommande högst märkliga klapperstensvallarne eller så kallade aurburgarne på det tydligaste ådagalägga,
att Gotland liksom det Svenska fastlandet småningom höjts öfver hafsytan. Här och der betäckas
jordaflagringarne af spridda block af så kallade rullstenar, hörande till bergarter af för Gotland främmande
natur.
Dalar och fördjupningar äro sällsynta och, der de förekomma, alltid långsluttande och mindre betydande.
I norra delen af landet går en liten dal emellan Kapellshamnsviken och Wägume vik, parallel med
Fårösund. En dylik liten dal skiljer också den yttersta södra udden vid Sundre kyrka från det öfriga landet.
I grunda fördjupningar af kalkstenshällarne finnas de vattensamlingar, som här kallas träsk och myrar.
De förra äro till antalet färre än myrarne, vanligen af en till två famnars djup, med botten af fin sand,
bleke eller dy. Flera träsk ligga inneslutna uti myrar, som sjelfva efter allt utseende en gång varit träsk,
men blifvit igenvallade. Myrarnes botten är dyjord, lera med mera, och på flera ställen bränntorf.
Tallskogen, blandad med något gran, är den rådande i norra delen af länet. I midten af landet uppblandas
den med större och mindre grupper af löfträd, såsom ek, alm, ask och så vidare. Hela den sydligaste
delen af Gotland från Näs och Grötlingbo är nästan skoglös, endast försedd med en eller annan björkdunge.
För sin rikedom på sköna och sällsynta växter, bland hvilka åtskilliga ej återfinnas förr än i det
sydligaste Tyskland, hafva Gotlands ängar och skogar med rätta länge varit berömda. Det milda vinterkliinatet
gör, att så väl dessa trifvas, som ock ädla fruktträd här anträffas med mognad frukt. På Gotlands
vestkust sjunker under vintern thermometern sällan så lågt som till — 12°, och hafvet går de flesta vintrar
öppet. Arets medeltemperatur är också vanligen omkring + 8°.
2. Innevånare.
Då länets folkmängd, som utgjorde enligt 1855 års mantalsskrifning 46,008 personer och efter Tab. N:o
samma års qvinqvenniitabell 4 6,985, år 1860 uppgått enligt mantalslängderna till 49,760 och enligt husförhörslängderna
till 50,137 personer, så synes derutaf, att tillväxten i folkmängden under senaste femårsperioden utgjort
enligt mantalslängderna 3,752 och enligt liusförhörslängderna 3,152, under det tillökningen af mantalsskrifne
personer från 1850 till 1855 utgjort endast 1,645 personer. Denna icke obetydliga tillökning af folkmängden
bör hufvudsakligen tillräknas öfvervigten af födde emot döde, enär under åren 1856, 1857 och 1858 inflyttning
väl till någon del bidragit till folkökningen, men deremot under åren 1859 och 1860 antalet af utflyttade
öfverstigit det af inflyttade. Dessa in- och utflyttningar kunna icke tillskrifvas någon bestämdt verkande
orsak, utan äro mera tillfälliga. Folkökningen under dessa år har ock fortgått, ostörd af dödlighet i följd af
allmännare utbredda epidemier; ty ehuru kolera visat sig på Gotland år 1856 å 3:ne olika ställen och år
1859 å ett ställe samt smittkoppor år 1858, har dock ingen af dessa sjukdomar medfört någon större dödlighet;
så, till exempel, var antalet af döde i kolera år 1856 endast 10 och år 1859 trenne.
Befolkningen är temligen jemnt fördelad å länets yta. Utom i Wisby stad finnes ingen tätare sammanboende
befolkning, om man ej i sådant hänseende vill nämna landthamnarne, af hvilka Klintehamn är den
folkrikaste.
4
Gotlands län.
Innevånare. Sedlighet. Folknöjen m. m.
Hos folket på Gotland hafva under senare tider likasom i Rikets öfriga delar andliga rörelser pågått,
sorn stundom antagit en icke obetydlig utsträckning. Början dermed har skett genom det så kallade läseriet,
som varit spridt öfver hela länet och här medfört samma goda och dåliga följder, som annorstädes; sedermera
har baptismen vunnit något insteg, då till dess lärosatser år 1859 omkring 300 personer, i synnerhet i
länets sydliga del, ansågos hafva öfvergått. Någon lagligen organiserad baptistförsamling finnes likväl icke i
länet; ej heller hafva försök till spridande af andra lärosatser förekommit, med undantag af proselytmakeri
för mormonismen, som försökts i några församlingar, ehuru utan framgång.
Om man anser sig kunna bedöma befolkningens sedlighet och laglydnad af antalet för brott häktade
personer, så befinnes det, att detta läns folkmängd i sådant afseende intager en ganska fördelaktig ställning.
Antalet för större och mindre förbrytelser i härvarande länsfängele inkomne har nemligen utgjort:
år 1856 60 st., hvaraf 17 födde utom Gotland,
» 1857 39 » » 15 d:o,
» 1858 39 » » 17 d:o,
» 1859 51 » » 12 d:o,
» 1860 26 » » 8 d:o.
Bruket af spirituösa drycker har mycket aftagit, hvartill väl hufvudsakligen bidragit den omständigheten,
att husbehofsbränningen, till följd af en förändrad lagstiftning, härstädes helt och hållet upphört, äfvensom
att priset å bränvin betydligt ökats. Likväl förbrukas här en icke ringa mängd spirituösa drycker,
hvilket ådagalägges derutaf, att under år 1860 härstädes tillverkades 19,767 kannor bränvin samt infördes
78,710 kannor bränvin af spanmål och potates jemte tillsammans 58,827 & kognak, arrak och rom.
Till kläder begagnas bland allmogen, af karlarne mest vadmal samt af qvinnorna så kalladt verken,
förfärdigadt af ylle och bomull, så väl detta som vadinaln ett föremål för allmogens allmännaste och förnämsta
husslöjd. Smaken för främmande tyger är likväl mycket allmän, i synnerhet bland qvinnorna. Någon
egendomlig snitt å klädedrägten finnes ej antagen.
Från äldre tider hafva flera slags folknöjen här varit brukliga, hvilka bibehållit sig och fortfarande utöfvas.
Sådana äro bollspel, så kallad »pärk», kastning med flata stenar efter bestämdt mål, »varpkastning».
Utom dessa de mest brukliga lekarne förekomma äfven kapplöpning, att »störta stång», »draga hank» med
flera. — Ovanligt är icke att under den vackrare årstiden en sockens ynglingar och män samlas för att
»hålla våg», hvarvid allmän täflan i dylika lekar eger rum, och stundom händer, att en socken utmanar en
annan till sådan täflan. Att dessa lekar bidraga till utvecklande af ett friskt och hurtigt lynne samt kroppslig
färdighet är gifvet; och ur sådan synpunkt är ock deras bibehållande en önskvärd sak, likasom tillvaron
af desamma utvisar en inneboende liflighet och raskhet hos folket, som är att värdera.
På Gotland funnos år 1859 sockenbibliotheker inrättade i 7 socknar, hvarförutom 11 dylika voro dels
påbörjade, dels beslutade.
Då hvarje till vapenfÖring duglig man på Gotland med högst få undantag är enligt lag skyldig att i
landets försvar deltaga, till följd hvaraf alla män från 18 till 50 års ålder äro enrollerade vid härvarande
nationalbeväring och till 30 års ålder hvarje år öfvas i vapnens bruk, hafva särskilda föreningar till vapenöfning
här icke uppstått. Bland de flesta af nationalbeväringens kompanier hafva dock så kallade skytteförbund
bildats, för öfning i skjutfärdighet mellan de årliga exercissainmandragningarne, och år 1860 funnos 78 dylika
förbund med tillsammans 2,398 ledamöter. Ett för längre tid tillbaka bildadt sällskap, Gotlands Skälskytte-
och Jägare-Gille, som har till syftemål dels uppmuntrande af skjutfärdighet och dels rofdjurs utödande
och det nyttiga villebrådets skyddande inom af lag bestämda gränser, har fortfarande utöfvat sin verksamhet
i berörde hänseende, hvartill i afseende på skjutfärdighetens befrämjande hört anställande af årliga täflingsskjutningar
med priser.
Gotlands län.
Bostäder.
Näringar. Jordbruk.
5
Hemmanen på Gotland äro i allmänhet ganska väl och rymligt bebyggda. Boningshusen uppföras oftast
af kalksten, som är ett både billigt och varaktigt byggnadsmaterial, samt förses numera vanligen med
tegeltak; ladugårdshusen äro likaledes mest uppförda af kalksten, oftast täckta med en i myrarne ymnigt
förekommande växt, Ag (Cladium mariscus), som lernnar ett taktäckningsämne af större varaktighet än halm.
Den enda anmärkningsvärda förändring i afseende på byggnadssättet, som under senare åren inträffat, är
att så kallade spån- eller sticktak börjat användas. Någon för orten egendomlig byggnadsstil finnes ej.
3. Näringar.
Utaf de 638,046 tunnland, af hvilka Gotland består, utgöra 61,376 odlad jord och 98,781 tunn- Tab. N:o
land naturlig äng. Af den odlade jorden anses 9,473 tunnland vara af god, 38,344 af medelmåttig och
13,559 af svag beskaffenhet. I afseende å brukningssättet skötas 1,246 tunnland uti vexelbruk, 47,993 i treskiftes-
och 12,137 i tvåskiftesbruk. Till utsäde å ett tunnland användes af hvete f å f tunna, råg l k 1,
korn 1, hafre 1 ä 1J, blandsäd, bestående mest af korn och hafre, obetydligt af råg och hvete, 1 ä 11, ärter
1 å 1, och potates 6 å 7 tunnor.
Af odlade jorden ansågos under år 1860 hafva varit använda 449 tunnland till träd- eller humlegårdar,
21,966 tunnland till träde, 21,102 till höstsäd, 11,783 till vårsäd, 2,646 till rotfrukter, 3,333 till fodervallar
och 97 till fabriksväxter.
Till årligt utsäde hafva ansetts erfordras 3,000 tunnor hvete, 15,663 tunnor råg, 9,060 tunnor korn,
1,604 tunnor hafre, 265 tunnor blandsäd, 485 tunnor ärter, 16,500 tunnor potates, 821 skålpund frö till andra
rotfrukter och 58 tunnor lin- och hampfrö.
Skörden uppskattades hafva utgjort i korntal:
af hvete
råg
korn, hafre,
blandkorn
trindsäd
rotfrukter
år 1856
9:e kornet
9:e
9:e å 10:e
10:e
3:e
» 1857
5:e ä 6:e
4:e
7:e å 8:e
6:e
6:e
» 1858
5:e
6:e å 7:e
3:e
3:e
6:e å 7:e
» 1859
5:e å 6:e
5:e å 6:e
3:e
5:e
8:e
» 1860
8:e å 9:e
8:e å 9:e
8:e
9:e å 10:e
obetydligt
och utföll allmänna omdömet om dessa års skörd sålunda, att den ansågs år 1856 vara ymnig med medelmåttig
foderafkastning, år 1857 medelmåttig med jemväl medelmåttig fodertillgång, år 1858 en tredjedel
under medelmåttan samt foderskörd under medelmåttan, 1859 en tredjedel under medelmåttan med foderafkastning
vida under medelmåttan, samt år 1860 god med ymnig fodertillgång.
Då årliga förbrukningen för hvarje person antages uppgå till 2:ne tunnor spanmål, hvaraf l hvete,
£ råg och f korn, så skulle för hela länets folkmängd hafva åtgått år 1860, då denna folkmängd steg till
49,760 mantalsskrifne personer, i det närmaste 100,000 tunnor, med den fördelning de särskilda sädesslagen
emellan, som nyss angifvits.
Sädesproduktionen i länet har under en längre följd af år ej allenast varit tillräcklig för innevånarnes
eget behof, utan ock lemnat tillgång till export, stundom icke obetydlig. Denna export har uppgått under
åren 1856 och 1860, de enda under denna femårsperiod, för hvilka uppgifter derom här kunnat erhållas,
under det förstnämnda, eller år 1856, till omkring 46,900 tunnor, och år 1860 till 351,714 kubikfot eller i
det närmaste 55,800 tunnor. De trenne mellanliggande åren hafva säkerligen ej lemnat så stor export, som
de 2:ne nyss angifne, men dessa års skördar hafva dock alltid gifvit mer eller mindre öfverskott utöfver ortens
behof.
Handelspriserna å spanmål, det vill säga de priser, som af producenterne erhållits, hafva under dessa
år varit mycket omvexlande. Sålunda utgjorde de i medeltal:
6
Gotlands län.
Jordbruk och Boskapsskötsel.
Handelspriser.
för hvete råg korn
år 1856
27 R:dr 50 öre
17 R:dr
16 R:dr 50 öre
» 1857
19 å 20 R:dr
15 Rdr
12 å 13 R:dr
» 1858
17 å 18 R.dr
11 a 12 R:dr
11 k 12 R:dr
» 1859
17 å 18 R:dr
11 k 12 R:dr
11 å 12 R:dr
» 1860
20 R:dr
13 R:dr 50 öre
12 å 13 R:dr
Till hvarje bebyggd hemmansdel finnes vanligen en mindre frukt- och blomsterträdgård invid bostaden,
samt å de större hemmansdelarne, synnerligast å dem, som innchafvas af ståndspersoner, betydliga trädgårds
anläggningar.
Hågen för sådana anläggningar bär under senare åren icke obetydligt tilltagit, och dertill har
mäktigt bidragit det i staden Wisby år 1859 bildade så kallade Planteringsgille, efter hvars mönster dylika
gillen i flera af länets socknar uppstått, äfvensom en af sällskapet D. B. W. i Wisby med betydlig kostnad
anlagd och särdeles väl underhållen trädgård. Då Gotländska jorden genom de ädla frukter den frambringar
visat sig vara i hög grad tjenlig för en utvidgad trädgårdsodling, är den nu vaknade hågen för dylik
odling en särdeles glädjande företeelse, såsom innebärande vackra löften om utvecklingen af en för landet
nyttig industri.
N:o 3. Antalet vinterfödda kreatur under år 1860 anses hafva varit af hästar 9,221, oxar och tjurar 9,550, kor
12,600, ungnöt 7,900, får och getter 37,500 samt svin 5,900. Då fodertillgången under åren 1856—1859
var knapp, i synnerhet under de 2:ne senare, torde i anledning deraf antalet kreatur hafva under perioden
något minskats. Ladugårdsskötsel härstädes står på en ganska låg ståndpunkt och afkastningen af densamma
är långt ifrån tillräcklig för länets behof.
Till följd af den mindre goda fodertillgången åren 1856—1859 voro handelspriserna å kreatur då temligen
låga, så att ett par oxar vanligen gällde 140 å 150 R:dr och en ko omkring 40 R:dr, men under år
1860 stegrades dessa priser med 40 k 50 procent. Ladugårdsprodukterna hafva deremot icke undergått någon
synnerlig vexling i priserna.
De här inhemska djurracerna kunna anses vara af rätt god beskaffenhet och skulle säkerligen genom
noggrannare och omsorgsfullare skötsel blifva betydligt förbättrade; men så länge fodertillgångens inskränkthet
föranleder kreaturens utsläppande på bete tidigt på våren och deras qvarhållande der till vinterns början,
såsom fallet vanligen är, kan någon sådan förbättring ej vara att vänta. Till upphjelpande af nötkreatursracen
hafva Ayrshiretjurar blifvit införda.
Den enda gren af husdjursskötseln, hvaraf vinnas produkter till afsalu utöfver eget behof, är fårskötseln,
som fortfarande bedrifves i ganska vidsträckt skala och lemnar vigtiga bidrag till landets årliga export
med saltadt kött och ull. Den här inhemska racen lemnar ganska goda köttfår, och i synnerhet värderas de,
som begagna bete å de omkring Gotland belägna mindre öar och holmar. Till fårracens förädling underhålles
fortfarande ett kronosc.häferi å Wisborgs kungsladugård.
Bland husdjuren hafva smittosamma sjukdomar under denna femårsperiod väl stundom förmärkts och
till och med förorsakat ej obetydlig skada för enskilda personer; men genom användande af tjenliga läkemedel
samt förhindrande af onödig gemenskap med de angripna orterna har allmännare spridning af smittan
undvikits, så att någon mera utbredd farsot icke ägt rum.
Af fjäderfä förekomma här ganska allmänt de vanliga arterna, men skötseln deraf afser endast ortens
behof. Likaledes är biskötseln någorlunda allmän, ehuru alltid i mindre skala.
Att jordbruket under denna femårsperiod utvidgats medelst nyodlingar, är otvifvelaktigt; likväl är det
allmännast begagnade sättet för dessa odlingars verkställande, flåhackning och bränning, icke tillfredsställande.
Jordbrukets förbättring genom grunddikning samt ökad mängd och förbättrad beskaffenhet af gödningsämnen
har väl förekommit hos jordbruksidkare af ståndspersonsklassen, men bland allmogen, som hufvudsakligen
Gotlands län.
Jordbruk.
Skiften, Stängselväsende, Dagsverkspriser m. m. 7
utgör den jordbruksidkande befolkningen här, finnes ännu föga eller ingen håg för förbättringar i nämnde
afseenden.
Det förnämsta hinder för ett förbättradt jordbruk härstädes har otvifvelaktigt varit ägornes otroligt
kringspridda läge. Med förut gällande författningar har detta hinder icke kunnat undanrödjas, enär hemmanen
i länet ansågos utgöra icke mindre än 1,633 serskilda skifteslag, hvarigenom vid de då så kallade laga
skiftena någon sammandragning af ägor icke kunde ernås. Men sedan Gotland blifvit under åren 1851 och
1852 underkastadt en förändrad skifteslagsindelning, hvarvid antalet af de förut befintliga skifteslagen minskats
till 293, och Kongl. Maj:t genom Nådig Författning af den 15 Juli 1859 meddelat sådana stadganden,
att laga skiften kunde med tillämpning af nyssnämnde skifteslagsindelning vinnas, blef detta hinder undanröjdt,
och fördelarne af denna Författning, som, på sätt den längre ner intagna redogörelsen för landtmäteriförrättningar
utvisar, redan under åren 1859 och 1860 föranledt flera laga skiften efter de deruti bestämda
grunder, skall innan kort ådagalägga sitt gynnsamma inflytande på jordbruket.
Det är icke allenast för jordbruket, som nämnde Författning kommer att medföra oberäkneliga fördelar;
äfven i afseende på stängselväsendet bör den visa sig särdeles välgörande. Denna skyldighet är nemligen här
i anseende till ägornas spridda läge ytterst betungande och af menligaste inflytande på skogarne. Väl har
Kongl. Förordningen den 21 December 1857 stadgat förändrade grunder i detta afseende, som innebära vigtiga
förbättringar i jemförelse med förut gällande stadganden; men tillämpningen af dessa grunder hafva naturligtvis
underkastats svårigheter genom de i allmänhet mindre hemmansbruken och den rådande ägobland
ningen,
hvilka svårigheter de nu vidtagna förbättringarne i skifteslagstiftningen äro egnade att verksamt häfva.
Länets Hushållningssällskap har fortfarande utöfvat sin verksamhet i öfverensstämmelse med dess stadgar,
samt sökt verka för landthushållningens framgång, bland annat genom årliga landtbruksmöten och dervid
lemnade premier för täflingsplöjningar och förevisade kreatur.
Den för länet inrättade lägre Landtbruksskola flyttades år 1857 från Rosendal i Follingbo till Nygårds
i Westerhejde, der den sedermera fortgått med fullt antal frilärlingar jemte några betalande.
Tillgången å arbetare för jordbrukets behof är icke tillräcklig inom länet, hvarföre mycket arbetsfolk
från fasta landet anlitas. Dagsverkspriserna, som under första hälften af denna femårsperiod utgjorde som
martiden
1 R:dr för mans- och 50 öre för qvins-dagsverken och under vintermånaderna 67 öre för de förra
och 37 öre för de senare, hafva sedermera ökats, så att mansdagsverken år 1860 betaltes med 1 R:dr 25 öre,
stundom 1 R:dr 50 öre sommartiden och 83 öre vintertiden.
En växt, som under perioden börjat här odlas, är sockerbetan. Denna, som synes särdeles väl trifvas
på Gotland, har vid anställde analyser visat sig här uppnå en betydande sockerhalt. Efter år 1859 anställd
undersökning af härstädes på 13 olika ställen omkring Martebo och Elinghems myrar skördade betor, uppdragna
af frön dels från Magdeburg och dels från Landskrona, har Kongl. Landtbruks-Akademiens Agrikulturkemist
såsom resultat af de gjorda analyserna framhållit, »att sockerhalten i hvitbetornas saft redan i början
af Oktober månad varit försvarlig, med undantag af 2:ne sorter, och att densamma, oaktadt fortfarande regnväder
utan solsken, längre fram på hösten stigit från en medelhalt af 11,3 procent till 12,1 och i det ena
undersökta fallet ända till 13 procent; att vidare halten på protein varit normal och således ej försvårande
för sockerextraktionen, samt att askans mängd likaledes varit tillfredsställande låg; och hafva de sålunda
vunna resultaterna, med afseende derpå, att det ofördelaktiga förhållande inträffat vid betornas odling, att
åkrarne saknat en förberedande djup bearbetning och att väderleken varit mycket ogynnsam genom sträng
torka, då betorna som bäst skulle växa, och ovanlig fuktighet, då betorna skulle samla socker, ansetts vara
särdeles glädjande, då man trodde sig med säkerhet kunna hos de Gotländska betorna förvänta en sockerhalt
af 12—13 procent och möjligtvis deröfver, när jorden hunne riktigt förberedas för hvitbetsodling och väderleken
gestaltade sig så, som den plägade vara för Gotland.» Redan hafva tillfredsställande försök i mindre
8
Gotlands län.
Jordbruk.
Skogshushållning.
omfång skett med sirapskokning ur här odlade hvitbetor. Fortsatt och utbredd odling af denna växt samt
densammas bearbetning till förädlande produkter kan utan tvifvel blifva af ett högst märkligt och vigtigt inflytande
på länets framtid.
Odling af raps har jemväl härstädes börjat med ganska god framgång; dock har denna odling ännu ej
vunnit någon allmännare spridning.
Den i nästföregående femårsberättelse omnämnda odling af Bajersk humla har sedermera ej blifvit vi
o
dare
utsträckt. A några ställen finnas planteringar af denna växt, som fortfarande skötas och åtminstone
vissa år lemna god afkastning.
N.o 4. Den egentliga skogsmarken i länet beräknas utgöra en areal af 330,000 tunnland, af hvilka likväl ej
mera än omkring 250,000 tunnland kunna anses för närvarande vara skogbeväxta; bestående det öfriga dels
af hnpedimenter, som äro för skogsbörd odugliga, och dels kalhuggna och afrödjade skogsstycken, hvarå ingen
återväxt ännu kommit till stånd. Denna betydliga areal synes vara mer än tillräcklig att för framtiden frambringa
länets innevånares behof af brännved, gärdsel och byggnadsvirke samt derutöfver lemna tillgång till
en icke obetydlig export, om den med klokhet och omtanka behandlades; men ty värr har den enskilda vin
ningslystnaden
här som annorstädes öfverskrida gränserna för en regelbunden afverkning och sålunda inkräktat
på framtidens område. Någon skogsbrist torde dock under den närmaste framtiden icke blifva kännbar,
ehuru den kan ..befaras för en derefter kommande tid. Af största vigt vore derföre en ordnad skogshushållning
icke allenast för landets förseende med eget behof af skogsprodukter i framtiden, utan jemväl för afvändande
af de skadliga följder för Gotlands klimatiska förhållanden, som skogarnes uthuggning skulle medföra.
Skogstrakterna äro till sitt läge temligen jemnt fördelade öfver länet, med undantag likväl af dess sydligaste
del, hvilken nästan helt och hållet saknar skog, samt närmaste omgifningarne omkring Wisby stad och
landthamnarne, hvarest ökad konsumtion och utskeppning bidragit till skogsgränsens successiva flyttning inåt
landet, åtminstone hvad beträffar de större virkessortimenterna.
Hvad sorn allmännast utöfvar inflytande på skogstillgångens minskning är fortfarande:
1) Kalktillverkningen, som bedrifves vid en mängd kalkugnar och milor, anlagda öfverallt der någorlunda
god tillgång på skog och till bränning tjenlig sten finnes, mest i länets norra del. Den årliga kalktillverkningen
kan anses i medeltal uppgå till 25,000 läster med en vedåtgång af omkring 1,600,000 kubikfot.
Exporten af kalk, osläckt och släckt, utgjorde år 1860: 1,755,729 kubikfot.
2) Trävaruexporten, hvilken fortfarande anlitas i icke ringa grad, som visar sig af nedanstående tablå
öfver utskeppningen, utgörande:
år 1831.
år 1850.
år 1860.
Bräder och plankor af furu och gran
13,587 tolfter.
29,442.
34,072.
Bj elkar af d:o
2,738 st.
29,156.
15,562.
Bandstakar af d:o
—
2,024.
617.
Pumpträd, oborrade, och spiror af d:o
269.
219.
415.
Sparrar af d:o
33,741.
42,682.
30,968.
Stäfver af ek
10,832.
110,842.
555,831.
Ved, alla slag
170 famnar.
806.
160.
Ribbor, plankstumpar, lådämnen af furu och gran
48 st.
13,376.
13,537.
Arträd
645.
1,171.
981.
Salu- och husbehof s-såg ar finnas tillsammans 215 st., af hvilka 152 äro skattlagda. Trenne af dessa
sågar, hvardera med 3 ramar, drifvas med ånga, några få äro större vattensågar och så kallade hästsågar,
samt de öfriga mindre vattensågqvarnar med en ram, hvilka till största delen äro i gång endast under vårtiden
vid ymnig vattentillgång i de här befintliga obetydliga vattendragen. Hvad särskildt angår 2:ne af de
Gotlands län.
Skogshushållning.
Silkesodling.
9
omnämnda ångsågarne, så synas dessa, som blifvit anlagda å inköpta skogshemman med uppenbart syftemål
att der åstadkomma en forcerad afverkning, vara egnade att ingifva grundad farhåga för en för framtiden
förderflig skogsförödelse, helst anledning icke saknas till den förmodan, att den sålunda började afverkningeti
kommer att än vidare utsträckas.
Priserna å trädvaror tyckas i det närmaste hafva hållit sig lika med närmast föregående tiden, å bräder
från 3 till 6 R:dr, samt å plank 9 ä 15 R:dr Runt per tolft. Likväl har en märkbar förhöjning ägt rum i
priset på ved.
3:o) Den inom länet brukliga stängselmethocLen, enär så väl en stor del af utmarken, som äfven hvarje
hemmansegares spridda inägoskiften vanligen kringhägnas, hvilket i icke ringa mån bidrager till ungskogens
förstörande.
4:o) Den oinskränkta betningen, särdeles af getter, hvilka åstadkomma otrolig skada, då de, som nästan
under hela året vistas ute, hemta sin föda hufvudsakligen af barrträdsplantorna. Förderfligheten häraf synes
dock numera vara allmännare erkänd, till följd hvaraf föreningar inom några socknar bildat sig för förebyggande
af den skada å skogsväxten, som genom dessa djur åstadkommes.
En, ehuru öfvergående, orsak till skogsförödelse äro de nu påbörjade laga skiftena, hvilka påskynda afrödjning
oftast i otid af skog, föranledd af den hos flertalet bland allmogen rådande fruktan att, i händelse
af mistning, icke erhålla full ersättning för växande skog.
Skogsträdslagen utgöras hufvudsakligen af tall och något gran å sidländtare lägen, samt uti inägorna
löfträd, såsom ek, björk, ask och alm jemte hassel i ängarne samt al å Fårön. Till följd af den i skogsmarken
allmännare rådande grundare jordmånen äro barrträden ofta kortväxta och qvistiga, ehuru af god och
kärnfull beskaffenhet; dock företer tallen å gynnande lägen med djup jordmån en ovanlig höjdväxt, med
raka, qvistfria stammar, likasom granen, ehuru denna allmänt synes hafva benägenhet för kärnröta. Ekskogen
utvisar äfvenledes god växtlighet till följd af kalkjord ens starkare produktionsförmåga, ehuru ekarnes
glesare eller enstaka ställning mera befordrat grensättning, än höjdväxt. Vid de öfriga löfträden, särdeles
asken, följes ett slags toppskogsbehandlingssätt, för anskaffande af foder åt kreaturen, med den påföljd, att
få af dessa qvistiga träd finnas, som icke äro helt och hållet innanruttna. Under perioden har ekskog blifvit
å tillsammans 19ff! mantal inlöst för 677 R:dr 13 öre Riksmynt.
Af verkning ssättet å barrskogarne är det vanliga så kallade blädningssystemet, hvilket här vanligen tillämpas
såsom ett planlöst anlitande öfver tillgångarne af de för ändamålet behöfliga träden, helst der de äro
lättast åtkomliga, och utan all beräkning på framtiden eller omsorg om skogsåterväxten. Endast å Roma
kungsgård jemte ett boställe har en ordnad hushållsplan medelst trakthuggning blifvit upprättad, ehuru densamma
å det senare ännu ej blifvit till efterrättelse fastställd. Svårigheter torde ock möta för allmännare
införande af ett dylikt skogsbehandlingssätt, innan de spridda skogslotterna genom laga skiften blifvit sammandragna.
Sådd af skogsfrö, såsom af tall, björk och bok, har blifvit verkställd af några hemmansägare, likväl
hitintills utan synnerlig framgång, åtminstone hvad det senast omnämnda trädslaget angår; till befrämjande
af sådan sådd har länets Flushållningssällskap beslutit utdela premier.
Sällskapet för inhemsk silkesodling har utvidgat sin i Wisby stad förut anlagda mulbär s-plantering med
2:ne tunnland omedelbart derinvid belägen åkerjord, hvarest blifvit utsatta 2000 unga plantor, jemte det 600
stycken äldre buskar blifvit ditflyttade från den gamla planteringen. Silkesproduktionen har också så betydligt
ökats, att, då densamma före 1856 vanligen utgjorde omkring 40 å 50 tt otorkade silkeshylsor, den år 1857
uppgått till öfver 100 och år 1860 till 211 «.
Landsh.-Emb. uti Gotlands län und. ber. för åren 1856—1860. 2
10
Gotlands län.
Jägeristat. Rofdjur. Bergverk. Fabriker. Fiske. Jagt.
Ett ämne, som bör blifva af högsta vigt för skogsbesparing, är den i många af härvarande myrar,
kanske i alla, befintliga bränntorf. Efter anställde analyser af sådan torf från Martebo och Elinghems myrar
har Kongl. Landtbruks-Akadeiniens Agrikulturkemist förklarat densamma icke blott utgöra ett utomordentligt
godt brännmaterial för husliga behof, utan äfven kunna ersätta stenkol vid ångmachiner, smide med mera;
hvarjemte han ansett densamma böra begagnas till kalkbränning i kontinuerliga kalkugnar, till cementfabrikation,
till tegelfabrikation, glashyttor, bryggerier, blodlutsaltfabriker och till jernhandtering antingen för tillverkning
af tackjern utaf importerad malm eller för smidjern och stålberedning utaf importeradt tackjern.
Afven har den ansetts möjligen kunna tillgodogöras vid lysgasfabrikation.
Gotland, som förut icke ägt någon här anställd Jäg er {tjensteman, erhöll genom Kongl. Majits Nådiga
beslut den 18 Augusti 1859 en Jägmästare, som för närvarande är den ende vid Skogs- och Jägeristaten
anställde här stationerade tjensteman; och utgöres hans årliga lön af 900 R:dr Runt jemte 300 R:dr lönetillökning.
Någon undervisningsanstalt för skogsskötsel finnes här icke.
Tab. N:o 5. Till befrämjande af rofdjurs utödande hafva 69 af länets socknar jemte Wisby stad ingått öfverenskommelse
om erläggande af en bestämd afgift årligen för hvarje nöt- eller fårkreatur till en gemensam jagtkassa,
som är ställd under Gotlands Skarpskytte- och Jägare-Gilles förvaltning, och ur hvilken utbetalas premier för
fångade eller dödade rofdjur, för räf 3 R:dr, örn 1 R:dr, större hök, falk eller glada 50 öre samt mindre hök
eller ungar af nyssberörde fogelarter 25 öre R:mt. Dessa socknar åtnjuta befrielse från skallgång, hvilken åter
utgöres af de öfriga i jagtkassan icke deltagande socknarne.
Tab. N:o 7. De enda här idkade näringar, som kunna hänföras till bergshandtering, äro kalktillverkning och sandstensbrytning.
Hvad den förstnämnda angår, så idkas den ganska allmänt, och dess alster utgör, såsom förut
är visadt, en betydlig exportartikel. Sättet för denna tillverkning har i allmänhet ej undergått någon förändring,
ehuru försök skett med anläggning af kalkugnar för stenkol, af hvilka ett par fortfarande drifvas med
god framgång. Sandstensbrytningen har fortgått i södra delen af länet i icke obetydlig skala och utgör der
en mycket vigtig binäring; utförseln af slipsten uppgick år 1860 till 28,282 stycken.
Någon egentlig fabriksrörelse finnes ej inom länet, och handtverkeriernas tillverkningar afse endast länets
behof.
Under denna period har ett ångbränneri anlagts härstädes, vid hvilket bränvinstillverkning utöfvats år
1856 under 2:ne månader med 41,200 kannors tillverkning, 1857 under 2 månader med 45,300 kannor,
1858 i 2 månader med tillverkning af 31,200 kannor och 1860 under 2 månader med tillverkning af 19,767
kannor. Bränvinstillverkning vid mindre bränneriet’ ägde rum år 1856 under lista bränningsmånaden vid
3:ne med 975 kannor och under 2:ne månader vid 6 med 1,833 kannor samt 1857 under lista månaden vid
1 med 375 kannor och 2:dra månaden vid 6 med 1,833 kannor, men har sedermera alldeles upphört.
Fiske, dels och förnämligast i öppna hafvet omkring Gotland, hufvudsakligen af strömming, torsk, flundror
och id, samt dels i träsk och mindre åar af hvarjehanda sötvattensfisk, bedrifves fortfarande såsom en
betydande binäring. Under denna femårsperiod har detsamma, ehuru år 1858 med fördel idkadt, dock varit
i allmänhet mindre gifvande, så att för landets behof fisk till icke ringa mängd måst införas. Sålunda uppgick
införseln år 1856 till 4,113 tunnor sill och strömming samt 3,520 L& torr fisk, och 1860 till sammanlagdt
7,742 centner. Såsom fisket i öppna hafvet här idkas med små, öppna, ehuru mycket goda båtar, är detsamma
emellertid förenadt med allvarsam fara, och hafvets raseri kräfver vanligen hvarje år flera offer.
Såsom binäring förtjenar derefter att nämnas väfnad i synnerhet af vadmal, hvaraf tillverkas ej allenast
tillräckligt för behofvet inom länet, utan äfven derutöfver för en stundom rätt betydlig utförsel.
Det enda slags jagt, som kan anses lemna någon inkomst, är af skjäl, af hvilka hudar och späck vanligen
exporteras, ehuru till mindre värde.
Gotlands län.
Land. och sjökommunikationer, hamnar och ankarplatser. 11
4. Koinniuiiikations-anstalter och varubyten.
a) Landkommunikationer. Vägarne inom länet äro i allmänhet af en ganska god beskaffenhet. Tab. N:o
De synas vara med mycken omsorg från början anlagda å landets nästan, allestädes jemna och plana yta, och
godt väggrus till deras underhåll finnes vanligen öfverallt. Då några större vattendrag icke finnas här, förekomma
ej heller några anmärkningsvärda broar. Endast en färja finnes, nemligen för fart mellan Gotland
och Fårö, och vid densamma uppbäras färjepenningar enligt en af Kongl. Maj:t i Nåder fastställd Taxa af
den 23 April 1858. Vid 1860 års utgång funnos 58 öfver allmänna vägar i länet anbragta grindar.
I länet finnes endast 1T’B mantal posthemman. Kronobr ef bäring ombesörjes af socknarne nu mera endast
å de ställen, der allmän post icke går fram, och är, sedan postexpeditioner blifvit inrättade å 5 af landthainnarne,
betydligt förminskad.
b) Sjökommunikationer. Under hela denna period har postförbindelse sommartiden mellan Wisby samt
Stockholm och Calmar fortgått med 2:ne ångbåtar samt vintertiden till vintern 1858 med ett mindre segelfartyg
jemte båtar mellan Klintehamn och Böda på Öland och efter nämnde tid med postångfartyget »Polhem»
mellan Wisby och Westervik eller dess skärgård 2:ne gånger i veckan och undantagsvis med anlöpande af
Westergarnshamn och Öland. Denna nyinrättade vinterposfföring har fortgått särdeles regelbundet och obehindradt
samt utgör en stor förbättring af kommunikationen vintertiden mellan Gotland och Rikets fasta
land ej mindre med afseende på postforslingen, än äfven på en lättad personbefordring, på samma gång den
förebyggt de med det förut brukliga vinterpostföringssättet ganska ofta inträffade olyckor af spillda menniskolif
eller förderfvade lemmar.
Gotland äger en mängd, till en del ganska goda, hamnar och ankarplatser, hvilka här nedan jemte lotsstationerna
uppräknas i den ordning de förekomma från Wisby norrut rundtomkring ön, hvarvid tillika angifves
antal anställde lotsar, fyrar med mera:
Wisby hamn, skyddad af en under arbete varande vågbrytare, för hvars uppförande följande medel varit
afsedde, nemligen 245,437 Rdr 50 öre R:mt i statsanslag, 150,000 R:dr såsom statslån, och 60,000 R:dr bidrag af
Wisby stad; och hafva af dessa medel vid 1860 års slut användts tillsammans 391,667 R:dr 75 öre, hvaraf
under denna period 96,764 R:dr 60 öre. Med ett ångmudderverk pågår under lämplig årstid muddring så
väl uti inre hamnen, som å en derutanför befintlig bank, hvarjemte hamnens kaj ombygges af huggen sten;
och kunna nu 10 å 11 fots djupgående fartyg inlöpa i hamnen. Till dessa arbeten hafva intill 1860 års slut
åtgått tillsammans 102,023 R:dr 86 öre Runt, hvaraf under denna period 53.608 R:dr 84 öre; och bestridas
dessa utgifter helt och hållet af Wisby stad, som för inre hamnarbetenas verkställande enligt Kongl. Brefvet
den 6 Oktober 1852 erhållit ett låneunderstöd från Handels- och Sjöfartsfonden af 31,950 R:dr Runt. För
beredande af tillgångar till dessa betydliga utgifter uppbäras i Wisby och öfriga hamnar på Gotland afgifter
af handeln och sjöfarten enligt en af Kongl. Majit senast den 28 Maj 1859 för fem års tid i Nåder fastställd
taxa, hvilka afgifter årligen uppgå till betydliga belopp. Lotspersonalen i Wisby består af Fördelningschef
jemte 4 lotsar. — Lickershamn och Irevik äro ankringsplatser, öppna för nordliga och vestliga vindar och
utan lotsar. — Hallshuk, lotsstation med 3:ne lotsar. — Kappelshamnsviken har god ankarsättning med 9
fots djup vid Kappelshamns bro, 11 fot vid Hunstäde lastbrygga och 12 fot vid Storugns bro. Vid Kappelshamn
finnas 3 lotsar. Viken är öppen för nord-nord-ost vind. — Ahrshamn, tillgänglig för 8 å 9 fots djupgående
fartyg, har en extra lotslärling utan lön af kronan. — Lutterhorn å Fårö, god nödhamn med 11 å
12 fots djup, försedd med 2:ne lotsar. — Tälleviken och Ejkeviken å Fårö äro ankarsättningsplatser utan
lotsar. Vid den sistnämnda anlades år 1859 station för en lifräddningsbåt. -— Gotska Sandön, å hvars norra
udde under åren 1857, 1858 och 1859 2:ne Lentillefyrar uppfördes för utvisande af direktion till det 2^ mil
norr om Sandön belägna farliga grundet »Kopparstenarne». Denna fyr, vid hvilken äro anställde en fyrmästare
och 4 man fyrbetjening, tändes om hösten 1859. Samma år inköptes omkring J af Sandön för Kongl.
12
Gotlands län.
Hamn- och ankarplatser.
Post och telegraf.
Maj:ts och Kronans räkning. — Fårö fyr, uppförd å Holmudden, har 1 fyrmästare och 2 fyrbetjenter. Der
utanför
är det farliga grundet »Salvoreen» beläget. — Sädersandsviken och Kyrkviken å Fårö hafva ankar
grund
med osäker botten, äro öppna för sydliga och sydostliga vindar och äga inga lotsar. — Fårösunds södra
gatt har 5 lotsar. Genom detsamma kunna 23 fots djupgående fartyg inlöpa, då norra gattet, hvarest äro
anställde 2:ne lotsar, endast lemnar tillgång för 10 fots fartyg. — Lergrafs hamn innanför Skenholmen och
Furillen med 2 lotsar. — Kylleij hamn med i grannskapet liggande Wallavik, Värna och Lörje lastageplatser
har 5 lotsar och kan ej begagnas af fartyg, mera djupgående än 9 fot. — S:t Olofsholms hamn är en ypperlig
och af naturen väl bildad nödhamn, men är genom indrifven sand, som bildar en bank öfver inloppet,
uppgrundad från 24 till 13 fot; har 2:ne lotsar och är föga besökt. — Slitehamn, hvars inlopp är segelbart
för 24 fots djupgående fartyg och hvars djup vid brohufvudet är 18 fot, är en särdeles god och mycket besökt
hamn; har 4 lotsar. — Tjeldersvik och Skarnvik hafva ankargrund med osäker botten och äro öppna
för ostliga vindar; utan lotsar. — östergarns lentillefyr har 1 fyrmästare och 2 fyrbetjenter. — Kattham
marsviks
hamn har 3 lotsar, är betydligt uppgrundad med 10 fots inlopp och 7 å 8 fots djup vid bryggan.
— Herrevik, äldre lotsstation, der lotsarne numera äro indragne, och Sandviken, ankarplats med dålig hållbotten
och öppen för sydost sjö. — Ljugarn har god hamn med 4 lotsar. — Lauviken, ankarplats, öppen för
ostlig vind, och utan lots. — Nährs hamn, god hamn för mindre fartyg, har inga lotsar. — Ronehamn har
3 lotsar och god hållbotten på redden, som är mycket rymlig och har inlopp norr ifrån för 16 fots djupgående
fartyg. Inre hamnen uppgrundas årligen mer och mer. — Gröttlingbo udde är station för 3 lotsar,
som ankra fartyg i Granviken och inlotsa till Ronehamn söder ifrån, äfvensom till Ljugarn och Stockviken.
— Slesviken, ankargrund, öppen för ostlig vind. — Faludden, station för Stockviks lotsar. Här anlades år
1859 räddningsstation med en lifräddningsbåt och raketapparat. — Stockvik har god ankargrund, men är ej
skyddad för sydost vind. — Enevik, väl skyddad hamn för 9 å 10 fots djupgående fartyg, har 2 lotsar. —
Gotlands södra uddes blänkfyr har 1 fyrmästare och 2 fyrbetjenter. — Burgsviks hamn, för 17 fots djupgående
fartyg å yttre redden och med 7 fots djup vid bryggan, har 6 lotsar. — Klintehamn har 4 lotsar, god
men uppgrundad ankarsättning med 10 å 12 fots djup i den egentliga hamnen. — Westergarns hamn med
12 å 15 fots djup i den egentliga hamnen, ankringsplats å inre redden för 14 fots djupgående samt å yttre
o
redden 4 å 7 famnars djup, har 2 lotsar. A Westergarns utholme uppfördes år 1859 en fyr för postångfartyget
Polhems behof, vid hvilken äro anställde 1 fyrmästare, 1 fyrvaktare och 1 extra fyrvaktbiträde.
Under perioden hafva åtskilliga reparationer å smärre nybyggnader ägt rum å flera af de nu nämnda
lots- och fyr-stationerna. För landthamnarnes underhåll finnes en särskild kassa, den så kallade Landtliamnsfonden,
bildad genom vid dessa hamnar inflytande afgifter, hvilken fond vid 1860 års utgång ägde en behållning
af 47,067 R:dr 57 öre Runt. Af densamma har under denna femårsperiod utgått till hainnarnes underhåll
och förbättring tillsammans 11,760 R:dr 4 öre R:mt.
Vid 1860 års slut funnos inom länet ett postkontor i Wisby samt postexpeditioner vid Fårösund, Slite,
Ljugarn, Burgsvik och Klintehamn, af hvilka den å sistnämnde ställe inrättats under denna period.
På underdånig framställning af Konungens Befallningshafvande förordnade Kongl. Maj:t under den 24
September 1858, att en elektrisk telegraf skulle anläggas mellan Gotland och Rikets fasta land. Denna anläggning
fullbordades 1859, då den 1 Juli telegrafen uppläts till allmänhetens begagnande. Under sistnämnde
år utgjorde de afsända telegrammernas antal 733, hvarför inflöt 2,321 R:dr 45 öre såsom portomedel, och de
ankomnes 728. Under år 1860 afsändes 1,435 telegrammer emot porto af tillsammans 5,084 R:dr 66 öre, och
ankommo 1,487 telegrammer. Att denna telegrafanläggning varit af särdeles vigt för en provins med det
läge, som Gotland har, är uppenbart; utan tvifvel skall den jemte den tillkomna vinterpostångbåten städse
anses såsom den märkligaste förbättring i kommunikationsanstalterna för Gotland, som någonsin inträffat.
Gotlands län.
Varu-in- och utförsel, strandningar, marknader, bran vinsförsäljning. 13
c) Sjöfart och handel. Den sjöfart, som idkas med å Gotland hemmahörande fartyg, afser huf- Tab. N:o 9.
vudsakligen export af dertill tjenliga produkter, som här kunna åstadkommas, och import af flerahanda förnödenheter,
samt endast i mindre skala fraktfart å aflägsnare farvatten.
Förnämsta exportartiklarne från Gotland utgöras af spanmål, kalk, trävaror och slipsten, hvartill komma
några artiklar af mindre betydenhet, såsom ull, fårkött, skjälspäck, skinn, vadmal med mera. Hufvudsakligaste
importen består af salt, specerier, kolonialvaror, vin och spirituosa, jern och alla slags tillverkningar
deraf, allt hvad i fabriks- och manufakturväg alstras, samt stenkol.
Sjöfartens liflighet kan bedömas af följande uppgifter å ankomne och afgångne fartyg, som utgjort för
Gotlands samtlige hamnar:
Till utrikes ort
utklarerade.
Från utrikes ort
ankomne.
Till inrikes ort
förpassade.
Från inrikes ort
ankomne.
år 1856 ...
304
327
469
431;
» 1857 ...
239
243
577
418;
» 1858 ...
....:.  252
239
421
398;
» 1859 ...
257
275
534
480;
» 1860 ...
303
290
493
460;
hvaribland icke upptagits hvarken sådana fartyg, som under segling mellan utrikes eller inrikes orter besökt
Gotländska hamnar för motvind eller andra orsaker, ej heller post- och ångfartyg.
Under år 1856 inträffade vid Gotlands kuster 21 strandningsolyckor, 1857: 19, 1858: 17, 1859: 8 och
1860: 10.
De förnämsta afsättning sorterna för öns produkter äro: för trädvaror hufvudsakligen Holsteinska och
iMecklenburgska hamnarne; för kalk nyssnämnde platser jemte Stockholm och flera söder derom belägna inrikes
orter; för spanmål Stockholm samt till någon del utländska orter; för slipsten Finland samt orter i
södra Sverige.
De årliga marknaderna härstädes under förflutna perioden hafva varit till antalet 4, nemligen vid Wisby,
Slite och Sandesrum i Gröttlingbo socken, alla vid hösttiden, samt å Hallvederum i Östergarns socken i början
af Juni månad. Någon särdeles varuomsättning äger vanligen icke rum å dessa marknader. Torghandel förekommer
endast i Wisby stad.
Tillåten försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker har inom länet
ägt rum:
å minuthandelsställen å utskänkningställen
år 1856
i Wisby stad
5
7
å landsbygden
—
6
år 1857
i Wisby
5
7
å landet
3
4
år 1858
i Wisby
5
7
å landet
3
4
år 1859
i Wisby
4
8
å landet
5
4
år 1860
i Wisby
4
8
å landet
5
4.
De för dessa försäljningsrättigheter influtna af gifter hafva uppgått till:
år 1856
5,185 R:dr 67 öre;
» 1857
5,145 » 56 » ;
» 1858
7,751 » ai » ;
14
Gotlands län.
Hemmantal. Rotering. Skiftesverk. Statsbidrag.
år 1859
.  8,306 R:dr 23 öre;
» 1860
9,690 » 20 » ;
af hvilka, enligt gällande författningars föreskrifter, en femtedel öfverlemnats till länets Hushållningssällskap
och det återstående användts, det för rättigheterna i staden Wisby influtna för stadens behof och det för
försäljningen å landet för samtlige socknarne i länet efter fördelning på sätt författningarne stadgat.
5. Kaineralförhållaiiden.
Tab. N:o 10. Af den bifogade tabellen N:o 10 å hemman och lägenheter synes, att den allra största delen af hemmanen
är af kronoskatte natur, äfvensom att dessa äro delade uti ett stort antal brukningsdelar. Dessa hemman
ägas hufvudsakligast af allmogen. Boställena äro, med undantag af några få åt civile embetsman anslagna,
upplåtna åt presterskapet. Kungsgård finnes en, Roma kloster, samt kungsladugård likaledes en, Wisborgs
kungsladugård. Roma klosters kungsgård är nu utarrenderad på 30 år (hvilken arrendetid utgår den 14
Mars 1864) emot 648 tunnor spanmål, f råg och ^ korn, hvilka för närvarande äro anslagne Landshöfdingen
i länet på lön. Wisborgs kungsladugård har jemväl blifvit utarrenderad på 30 år emot arrende af 115 tunnor,
slutande denna arrendetid den 14 Mars 1874.
Under ifrågavarande femårsperiod hafva blifvit: skattlagda 4 stycken qvarnar, skatteköpta 12 stycken
hemmansdelar om tillsammans lif mantal, samt från hemman afsöndrade 118 stycken jordlägenheter med
sammanlagdt 2,333 tunnland. Deremot har hvarken något hemman blifvit ur ödesmål upptaget, enär något
ödeshemman på senare tider icke här funnits, ej heller är något hemman nyskattlagdt, lika så litet som något
krononybygge här förekommit.
Gotland är underkastadt rotering till underhåll af 2:ne under en chef förenade ordinarie båtsmanskompanier,
bestående af 10 korporaler och 250 båtsmän. Uti alla dessa 260 rotar äro torp vederbörligen utlagde,
med undantag af 19, uti hvilka ny rekrytering ännu ej skett. Vidare finnas i länet 8 rotar, år 1838
indelade å då oroterad, men ordinarie rotering underkastad jord, för hvilka jemte 10 rotar, uti hvilka Wisby
stad är indelad, vakansafgift tills vidare erlägges. Extra roteringen består af 15 rotar, som åtagit sig hålla
hästar i stället för karlar.
Tab. N:o 11. Såsom ofvanföre blifvit nämndt, hafva väsentliga förändringar i afseende på skiftesverket i länet inträffat
genom Nådiga Kungörelsen den 15 Juli 1859, angående laga skiftens verkställande på Gotland, genom hvilken
härstädes först möjliggjorts det med laga skiften hufvudsakligen afsedda ändamål, ägors sammandragning i
största möjliga måtto. Efter de uti denna författning stadgade grunder hafva 10 stycken laga skiften under perioden
sökts, af hvilka 1 under samma period hunnit afslutas, hvarförutom det på allmän bekostnad företagna
mönsterskiftet i det af 10* förmedlade mantal bestående 2:dra skifteslaget i Weskinde socken år 1856 fullbordats;
utgörande de öfriga under perioden afslutade laga skiftena, likasom dylika förut utförda förrättningar,
i sjelfva verket endast hemmansklyfningar eller åbodelningar. Man kan derföre ock med skäl säga, att
utom nyssoinförmälte 2:ne skifteslag, hvaruti laga skiften hunnit afslutas, hela den öfriga delen af länet ännu
vid 1860 års slut qvarstått oskiftad, samt att den mäktiga häfstång för jordbrukets förkofran, som erkännes
ligga uti ägosammandragningen medelst laga skiften, ditintills nästan helt och hållet saknats.
De till länets Landtränteri levererade statsbidrag, bestående uti, enligt Landsboken: ordinarie ränta, afradsspanmål,
tiondespanmål, arrendemedel, mantalspenningar, handtverkares gerningsören, bötesmedel, rotefrihetsafgift,
båtsmansvakansafgift, extra medel och uppbörder, allmän bevillning, krigsrustningskostnad, förverkade
båtsmanslöner och båtsmansbeklädnadsafgift, samt dessutom bränvinstillverkningsmedel, chartse sigillatmmedel
och tidningsstämplingsmedel, hafva under de särskilda åren uppgått till följande belopp, hvarjemte restantierna
utgjort:
Gotlands län.
Stats- och Kommunal-utskylder.
Undervisningsanstalter.
15
levererade medel restantier
år 1856
R:mt R:dr 172,814: 27 öre R:mt R:dr 1,043: 27 öre
» 1857
» 191,879: 22 » » 1,281: 13 »
» 1858
» 171,997: 13 » » 3,849: 76 »
» 1859
» 181,149: 23 » » 4,518: u »
» 1860
» 186,158: 31 » » 3,021: 35 »
De uppkomna restantierna hafva vanligen till större delen utgjorts af bötesmedel; och i allmänhet är
ibland länets innevånare rådande en berömvärd noggrannhet i afseende på de allmänna utskyldernas erläggande
å bestämd tid.
Bland kommunalutskylder intager utan fråga klerecistatens underhåll första rummet, enär, enligt de uppgifter,
som aflemnats af presterskapets ombud vid förehafd fråga om kyrkoväsendets på Gotland reglering,
beloppet af den aflöning åt presterskapets som uti de 43 pastoraten å landsbygden utgöres af hemmanen, årligen
uppgår till 8,536 tunnor 24 kappar spanmål, hvartill komma de lönebidrag, som af medleminarne af
Wisby pastorat lemnäs åt presterskapet derstädes. Likväl är härvid att märka, att uti nyssberörde aflöningsbelopp
ingår äfven kronobonden, hvilken af ålder här användts till detta ändamål. Utom denna aflönings
utgörande åligger äfven församlingarne skyldigheten att bygga och underhålla husen å prestboställena. Frågan
om en förändrad reglering af kyrkoväsendet på Gotland, hvilken under en längre tid varit föremål för
handläggning, hade ännu vid slutet af denna period ej hunnit afgöras, ehuru förberedande åtgärder för densammas
behandling, i hvad på Konungens Befallningshafvandes embetsåtgärd berodde, då voro i det närmaste
afslutade.
Kommunernas utgifter för folkskolorna utgöras hufvudsakligen af löner till de dervid anställde lärare,
hvartill komma mindre belopp för anskaffande och underhåll af nödig undervisningsmateriel samt skolhusbyggnadernes
vidmakthållande. Lärarne i dessa skolor åtnjuta i allmänhet den i Folkskolestadgan bestämda
minimilön jemte fri bostad, ved och kreatursfoder, det sistnämnda dels in natura, dels med penningar. År
1860 funnos på Gotland 67 fasta folkskolor, 1 ambulatorisk och 5 småskolor.
Utom för nu nämnde föremål, presterskapet och folkskolan, samt för fattigvården, för hvilken här nedan
närmare redogöres, hafva kommunerna föga utgifter, åtminstone ej på annat sätt än genom arbetsprestationer.
Väghållningen är väl härstädes icke obetydlig, om man afser längden af allmänna vägarne, men i allmänhet
äro dessa vägar lätt underhållna. I länets norra härad har ny vägdelning blifvit anställd, hvilken ännu
ej hunnit afslutas. Skjutsningen utgöres af de dertill indelta hemman, vid de flesta gästgifvaregårdar utan
entreprenad; på intet ställe lemnäs bidrag af de skjutsskyldige för skjutsens utgörande, då densamma är åt
entreprenör upplåten, utom i Wisby stad, der sådant bidrag under perioden uppgått till 1,750 Riksdaler
Riksmynt årligen.
6. Politi.
Såsom i länet befintlige tillämpning sskolor torde här böra nämnas:
En lägre landtbruksskola, som år 1857 flyttades från Rosendals egendom till Nygårds i Westerhejde
socken. Denna skola, som är organiserad i öfverensstämmelse med det af Kongl. Maj:t för dylika läroanstalter
fastställda Nådiga Reglemente, och som bör lemna undervisning åt 12 frilärlingar, åtnjöt under åren
1856 och 1857 ett årligt statsanslag af 3,000 R:dr R:mt, hvilket under denna periods trenne senare år förhöjdes
till 4,000 R:dr. Antalet af lärare och deras biträden har de senare åren varit 5, och lärjungarne, som
under de 2:ne första åren ej voro fulltalige efter skolans plan, hafva sedermera varit 12 frilärlingar och 1
betalande årligen. Af de utexaminerade lärlingarne har största antalet dels einottagit eget jordbruk inom
länet och dels der erhållit anställning;
16
Gotlands län.
Läroverk. Fängelse. Bank och låneinrättningar.
En navigationsskola i Wisby, stad, organiserad i öfverensstämmelse med Kongl. Reglementet den 7 April
1841, hvilken åtnjutit i årligt statsanslag under 1856 och 1857: 1,650 R:dr, samt under de derpå följande 3:ne
åren 1,973 R:dr 75 öre Runt. Skolan har haft 1 öfverlärare och 1 underlärare, samt 33 lärjungar år 1857,
36 år 1858, 42 år 1859 och 33 år 1860;
Ett informationsverk för Linieofjicerare i Wisby, inrättadt enligt Kongl. Brefvet den 8 Januari 1839, för
hvilket varit af statsmedel anslagne årligen 375 R:dr R:mt. Detta läroverk har haft 1 lärare samt 4 lärjungar
år 1856, 5 år 1857, 2 år 1858, 4 år 1859 och 7 år 1860;
Ett artilleriläroverk i Wisby med anslag af statsmedel af 712 R:dr 50 öre Runt årligen, hvilket haft så
som
lärare en Informationsofficer och 2:ne Informations-underofficerare samt följande antal lärjungar, nemligen
läseåret 1855—1856: 21; 1856—1857: 20; 1857—1858: 17; 1858—1859: 17; 1859—1860: 16 och
1860—1861: 16.
Derjemte finnas här i staden, utom ett högre elementarläroverk, ett folkskolelärareseminarium samt en
folkskola, dels en söndagsskola, benämnd Borgareföreningens söndagsskola, afsedd att åt de i borgerliga yrken
och näringar anställde ynglingar meddela undervisning i renläsning, skrifning, räkning med mera, hvilken
skola, försedd med 2:ne lärare och vanligen besökt af omkring 60 å 70 lärjungar, underhålles af Borgareföreningen,
dels ock en skola för flickor, Fruntimmerssamfundets skola, uti hvilken intill år 1859 undervisning
meddelades uti läsning, skrifning med mera, äfvensom enklare handarbeten åt omkring 60 flickor af den fattigare
klassen, hvilka derjemte genom samfundet bereddes understöd i mat och kläder, men som nämnde år
förändrades till en slöjdskola för flickor, hvilka numera, 24 till antalet, der erhålla fullständigare undervisning
i qvinnoarbeten och handaslöjder, samt delvis uppfostran och underhåll. Denna skola, som har en lärarinna,
underhålles af nämnde fruntimmerssamfund.
I afseende på rättsväsendet och fångvården inom länet torde här ej vara annat att anmärka, än att under
denna period i Wisby stad anlagts ett länscellfäng else, i hvilket här befintlige fångar inrymdes den 24
Oktober 1859; varande detta fängelse en af behofvet högeligen påkallad förbättring uti länets fångvård, då
det förut begagnade länsfängelset var både högst olämpligt till sin inredning och derjemte otillräckligt för
behofvet. Ofvanför har blifvit onmämndt det jemförelsevis ganska låga antal häktade personer, som under de
senare åren i länet förekommit.
Här befintlige hank- och låne-inrättningar hafva under perioden utgjorts af Rikets Ständers Lånekontor
i Wisby och en år 1859 öppnad Filialbank derstädes; hvarförutom åtgärder vidtagits till bildande af en hypoteksförening
för jordägare inom länet, ehuru denna förening vid 1860 års slut ännu ej blifvit organiserad.
N:o 12. I Wisby finnes en sparbank, som blifvit stiftad år 1830 af det för allmännyttig verksamhet härstädes
bildade sällskapet D. B. V. (De Badande Vännerna), hvilket sällskap är sparbankens principal och förvaltar
densamma genom en inom sällskapet utsedd direktion i öfverensstämmelse med reglor, som förut erhållit
Nådig stadfästelse af Kongl. Maj:t, men senast den 31 December 1860 blifvit af Konungens Befallningshafvande
härstädes fastställda. Denna sparbank har allt sedan dess stiftelse verkat till stort gagn för orten,
hvilket bäst torde visa sig af följande berättelse om dess verksamhet år 1860:
»Från sparbankens öppnande 1830 till 1860 års slut hafva inalles blifvit insatta R:mt R:dr 800,272: 44 öre.
Delägarne tillgodoräknade räntan utgör
» 165,080: 03 »
Hela förvaltningssumman har således utgjort  R:mt R:dr 965,352: 47 öre.
Under sparbankens 31:åriga verksamhet har af delägarne åter uttagits 695,475: 70.
Vid evalveringen från B:ko till R:mt sparbanken till vinst
1: 74. „ 695,477: 44 »
Vid årets slut innestodo sålunda delägarne till godo  » 269,875: 3 »
Gotlands län.
Wisby Sparbank.
17
Särskildt för år 1860 var förhållandet:
Delägarnes tillgodohafvande vid 1859 års slut utgjorde  Runt 269,898: 25.
Under året insattes
»
Delägarne tillkommande räntan för året  »
38,300: 10.
12,6 9 4: 59.
Förvaltningssumman för året belöper sig således till  R:mt 320,892: 94.
Under årets lopp uttogos åter  51,016: 17.
Sparbankens vinst på evalvering utgjorde  1: 74.
afföres således » 51,017: 91;
och återstå sålunda vid 1860 års slut delägarne till godo
R:mt 269,875: 3.
Delägarnes antal från sparbankens början till 1859 års slut uppgick till
7,349,
af hvilka då qvarstodo
2,656
Under året tillkommo
345
Tillsammans för året  3,001
Under året afgingo j..  339,
och återstodo således vid 1860 års slut
2,662 delägare.
Af dessa hade:
685 att fordra till och med  10 R:dr.
405
»
från 10 till och med
•25
»
10
»
» 800
900
400
»
» 25
»
50
»
6
»
» 900
1,000
402
»
» 50
»
100
»
10
»
» 1,000
1,100
367
»
» 100
»
200
»
1
»
» 1,200
1,300
179
»
» 200
»
300
»
2
»
» 1,300
1,400
77
»
» 300
»
400
»
1
»
» 1,400
1,500
44
»
» 400
»
500
»
1
»
» öfver
1,500
33
»
» 500
»
600
»
Summa 2,662
24
»
» 600
»
700
»
15 att fordra från 700 till och med 800 R:dr.
Af dessa voro:
Embetsman, ståndspersoner, borgare samt deras hustrur, enkor och ogifta döttrar omkring 7 af hundrade;
Studerande, handelsbokhållare och handelsbetjenter  2
Handtverksgesäller och lärlingar  3
Arbets- och tjenstefolk  31
Sjömän samt deras hustrur och enkor  3
Barn af alla stånd utom allmogens  29
Allmoge och dess barn  24
Särskilda sällskaper och inrättningar  1
IÖÖ
Sparbankens ansvarssumma till delägarne utgjorde enligt förestående
269,875: 3.
Deponerade medel samt på sparbankens kassakreditiv upptagne medel belöpte sig till 26,484: 80. 296 359- 33
Till betäckande hvaraf sparbanken hade:
Kassamedel  9,140: 35.
Förskotterade medel
100: —
Landsh.-Emb. uti Gotlands län und. ber. för åren 1856—1860.
18
Gotlands län.
Sockenmagasiner. Försäkringsanstalter. Pensionsföreningar.
Utlånte medel:
Mot inteckning och borgen
258,620: 12.
Mot pant
5,386: 20.
Mot borgen på kartapapper  18,403: 18.
Mot diskonterade vexlar  2,050: —
Mot borgen på amortering
5,754: 30. 29Q,213: 80. 299,454: 15.
Således ett öfverskott, att omföras till sparbankens reservfond, af  3,094: 32.
R:mt 2 9 6,3 5 9 : 83.
Såsom vidare upplysning om sparbanken torde här böra nämnas, att dess förvaltningskostnad utgör
omkring 1,500 R:dr R:mt årligen, samt att densamma från början af sin verksamhet allt hitintills lemnat insättarne
5 procents ränta å insatte penningar.
En mindre sparbanksinrättning organiserades för några år sedan för länets sydligaste del, men de deruti
insatte belopp hafva uppgått till endast några hundra Riksdaler.
I länets samtlige socknar på landsbygden finnas sockenmagasiner inrättade, hvilkas sammanlagda behållning
i spanmål vid 1860 års utgång bestod utaf 8,772 tunnor 27 kappar råg och 2,371 tunnor 18 kappar
korn, eller tillsammans 11,144 tunnor 13 kappar. Sockenmagasinskassorna ägde vid samma tid en behållning
af tillsammans 34,911 R:dr 56 öre R:mt.
Till försäkring emot brandskada äro för Gotlands landsbygd 2:ne brandstodsföreningar åren 1827 och
1835 bildade, ett för hvartdera häradet, försedda med af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställda reglementen.
Uti dessa särdeles nyttiga och fördelaktiga inrättningar, som förvaltas af för viss tid valde kompromissarier
utan någon förvaltningskostnad, var år 1860 försäkrad egendom, hus och byggnader samt lösören,
i norra häradets förening för sammanlagdt 7,589,455 R:dr R:mt och i södra häradets för 9,508,412 R:dr. De
under perioden utbetalde brandskadeersättningarne uppgingo till:
Norra häradets förening. Södra häradets förening.
Ar 1856
R:mt R:dr 640: —
R.-mt R:dr 915: —
» 1857
» 711: -
» 167: -
» 1858
» 945: -
» 9,085: -
» 1859
» 1,108: 94  » 3,788: -
» 1860
» 872: 75  » 525: -
Uti ett härstädes bildadt kreatur s-försäkringsbolag, försedt med Kongl. Reglemente af den 1 Maj 1858,
hafva 18 socknar ingått såsom delägare, hvilka derstädes hafva försäkrade tillsammans 2,543 stycken nötkreatur
till ett sammanräknadt värde af 170,440 R:dr R:mt. Endast en gång har ersättning för förlorade
kreatur utbetalts af bolaget, och då till jemförelsevis obetydligt belopp.
Såsom i länet befintlige pensions- och understödsföreningar nämnas här Köpinansgillets pensionsförening
samt Skepparesocietetens understöds- och Skeppareföreningens pensions-inrättning. Den förstnämnda eller Köpmansgillets
pensionsförening stiftades den 1 Januari 1849 och ägde vid 1860 års utgång en behållning af
39,702 R:dr 73 öre R:mt. Denna förening utdelade år 1860 pensioner och gratialer åt tillsammans 12 personer
med 970 R:dr. Under Köpmansgillets vård står dessutom en af enskild person skänkt fond, Garelianska
donationsfonden, stor 3,000 R:dr R:mt, hvaraf årliga räntan, enligt testators förordnande, utdelas till 10
gratialister. — Skepparesocieteten hade vid slutet af år 1860 en behållning af 12,050 R:dr 28 öre R:mt och
utdelade under samma år gratialer till belopp af 428 R:dr 40 öre. Skeppareföreningens pensionsfond uppgick
år 1860 till 11,978 R:dr 25 öre, men från densamma kommer icke någon pension att utdelas förr än år
1865. Under Skepparesocietetens förvaltning står ock den så kallade Dubbeska donationen, från hvilken, utgörande
år 1860 R:mt R;dr 16,669, under nämnde år utdelats såsom gratialer 940 R:dr.
Gotlands län.
Sjufevårdsanstalter.
19
Offentliga sjukhusinrättningar för länet utgöras af i Wisby stad befintlige: ett hospital för sinnessjuke, ett
länslasarett och ett kurhus, samtlige ställde under förvaltning af en gemensam direktion samt med för närvä
o
rande
gemensam läkare och syssloman. A hospitalet finnas 12 sängar jemte 2:ne reservsängar. Lasarettet,
som år 1856 ägde endast 12 sjuksängar, är sedermera försedt med 8 nya platser, så att antalet sängar i allmänna
rum vid 1860 års slut var 20 jemte 2:ne sängar i enskilda rum. Kurhuset är beräknadt för 30 sjuke.
Wisby hospitals icke obetydliga inkomster utgöras af dels inflytande arrenden af detsamma tillhöriga jordegendomar,
dels räntor af till skatte försålda hospitalsjordar samt öfrige räntepersedlar, dels tomtören och infästeafgifter
för hospitalet tillhörige tomter i Wisby stad och dels några få Riksdaler inflytande kollektmedel
i Wisby domkyrka. Samtlige dessa inkomster hafva uppgått till:
år 1856
R:mt R:dr 10,010: 81.
» 1857
» 9,039: 67.
» 1858
» 8,137: 69.
år 1859
R:mt R:dr 8,342: 14.
» 1860
» 8,693: 45.
Summa R:mt R:dr 44,223: 76;
och hafva deraf dels bestridts utgifter för den egentliga sjukvården å hospitalet tilli belopp af:
år 1856
R:dr Runt 4,016: 40.
» 1857
» 3,878: 9.
» 1858
» 2,110: 9.
år 1859  R:mt R:dr
» 1860  »
3,6 4 2: 57.
4,795: 45.
Summa Runt R:dr 18,442: 60;
dels utbetalts andra utgifter, såsom till reparationer, fattigvård, uppfostringshjelp, allmänna utskylder, landtmäterikostnader,
årligt bidrag till länslasarettet, hvilket enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 7 December 1828
utgår med 600 R:dr Runt, här befintlige kyrkoruiners vård och underhåll, hvartill de inflytande tomthyreinedlen
användas, med mera, till följande belopp:
år 1856  Runt R:dr 1,662: l.
» 1857  » 1,3 8 8: 53.
» 1858  » 1,257: 13.
år 1859  R:mt R:dr 2,84 5: 60.
» 1860  » 1,791: 14.
Summa Runt R:dr 8,944: 41.
Af hospitalets inkomster hafva dessutom under ifrågavarande 5 år öfverlemnats till Kongl. Serafimer-Ordens
o
Gillet
för Allmänna Hospitalsfondens räkning tillsammans 10,404 R:dr Runt. — A hospitalet hafva varit vårdade
följande antal patienter:
år 1859  14. — i medeltal dagligen 11.
» 1850  16. — » » 11,7.
år 1856  13. — i medeltal dagligen 11,3.
» 1857  10. — » » 8,98.
» 1858  10. — » » 8,4.
Länslasarettets inkomster, som hufvudsakligen bestått utaf i stiftet insamlade kollektmedel, ofvanberörde
anslag af hospitalets medel, bidrag af kurhusmedel samt influtne underhållsersättningar af patienter, hafva,
likasom dess utgifter, uppgått till nedanstående belopp:
år 1856
inkomster R:mt R:dr 3,440: 19.
utgifter R:mt R:dr 4,000: 23.
3,437: 47.
3,509: 25.
3,996: 89.
4,901: 6.
3,734: 3.
3,086: 79.
3,809: 82.
5,406: 82.
» 1857
>
» 1858
>
» 1859
)
» 1860
>
o
A lasarettet hafva vårdats:
år 1856  112 sjuke. — i medeltal dagligen 11,4.
» 1857  117 » — » » 9.
» 1858  131 » — » » 9,4.
Genom det af länets pröfningskomitéers deputerade vidtagne beslut, att blifvande öfverskott af kurhusmedel
finge för länslasarettets behof användas, hafva ej mindre ofvan anmärkta tillökning uti sängantalet
samt materielens komplettering och förbättring kunnat verkställas, utan äfven högst behöflig förbättring uti
år 1859  121 sjuke.
» 1860  104 »
i medeltal dagligen 8,3.
» » 14,9.
20
Gotlands län.
Sjuk-, helsö- och fattigvård.
läkarens samt vaktbetjeningens aflöning åstadkommas, hvarförutom derigenom äfven nedsättning uti de betalande
patienternes underhållsersättningar kunnat vidtagas och dessutom friplatser beredas.
Kurhusets inkomster och utgifter hafva uppgått till:
år 1856
inkomster Runt R:dr 4,392: 67. utgifter Runt R:dr 3,843: 87.
» 1857
4,267: 98. » 2,588: 44.
5,148: 92. » 3,421: 22.
4,822: 16. » 2,095: 17.
4,157: 99. » 2,666: 13.
år 1859
24. — i medeltal dagligen 2,5.
» 1860
31. — » » 3,6.
» 1858
» 1859
» 1860
Antalet å kurhuset vårdade patienter var
år 1856
50. — i medeltal dagligen 7,4.
» 1857
46. — » » 5,2.
» 1858
43. — » » 6,5.
För lasarettet hafva inga afgifter blifvit uttaxerade, men för kurhuset har uttaxering af kurhusafgift skett
enligt de uti allmänna författningar stadgade grunder med olika belopp under de olika åren, nemligen för år
1856 med 5 sk. B:ko, 1857 med 5 sk., 1858 med 19 öre, 1859 med 19 öre och 1860 med 16 öre.
Vid 1860 års utgång funnos i länet anställde 2:ne provinsialläkare, 1 stadsläkare saint 1 läkare vid här
o
varande
hospital, lasarett och kurhus, hvilken derjemte var sjukhusläkare vid Gotlands nationalbeväring. Ar
1858 väcktes af Konungens Befallningshafvande förslag om anställande af 2:ne provinsialläkare utom de förutvarande,
såsom nödvändigt för ett någorlunda tillfredsställande ordnande af den civila helsovården, men
detta förslag har icke blifvit i vidsträcktare mån bifallet, än att länet erhållit en ny sådan läkare, hvadan detsamma
skulle komma att utgöra 3:ne provinsialläkare-distrikter. Denna läkarebefattning har likväl ännu ej
blifvit tillsatt.
Antal af i länet anställde barnmorskor var
år 1856  42.
» 1857  40.
år 1858  42.
» 1859  40.
I länet finnes 1 djurläkare anställd, hvarmed länets anspråk ingalunda kunna anses tillfredsställde.
Tvenne apothek äro i länet inrättade, det ena i Wisby stad och det andra vid Slite, station för läkaren
o
i länets norra provinsialläkare-distrikt. A läkarestationen för det nybildade distriktet i länets södra del erfordras
ett nytt apothek, då läkare der blir tillsatt, och fråga derom är redan väckt.
Sundhetsnämndernas verksamhet i detta län, hvarest allmänna helsotillståndet. vanligen är ganska tillfredsställande,
kan icke vara särdeles ofta af behof påkallad. Genom sundhetsnämndens i Wisby stad försorg har
likväl ett sjukhus blifvit i staden iordningställdt för möjligen uppkommande smittosamma sjukdomar.
I närmaste grannskapet af stadens hamn är af enskild person ett större badhus uppfördt, och sedermera
skänkt till Wisby stad. Detta badhus, som år 1857 uppläts till allmänhetens begagnande, har derefter
varit icke obetydligt anlitad t, hvartill väl bidragit jemte de friska hafsbaden den rena och helsosamma luft,
hvaraf Gotland är i åtnjutande.
Fm helsobrunn i Hamra socken, som för någon tid tillbaka varit af öns innevånare besökt, är nu mera
icke begagnad.
N-.o 13. Rörande fattigvården i länet torde, utom hvad de Bifogade tabellerna derom upplysa, här böra nämnas,
att hvarje församling inom länet utgör särskildt fattigvårdssamhälle, med undantag af Hörsne och Bara till
ett pastorat hörande församlingar, hvilka förenat sig om gemensam fattigvård, hvadan antalet af fattigvårdssamhällen
i länet, med beräkning jemväl att Wisby stad samt dess 2:ne landsförsamlingar utgöra särskilda
sådana samhällen, är 94; att endast Wisby stads fattigvårdssamhälle varit med fastställdt reglemente försedt;
att, med undantag af det i Wisby stad befintliga fattighus, hvilket är ganska rymligt och inrättadt jemväl
Gotlands län.
21
med afseende på deruti intagne hjons sysselsättande med åtskilligt arbete, de inom de öfriga fattigvårdssamhällena
inrättade endast äro att anse såsom fattigstugor, afsedde för fattiges inrymmande; att understöd af
statsmedel icke tillagts något annat fattigvårdssamhälle, än Wisby stad, der detsamma utgjort under perioden
150 R:dr R:mt årligen; samt att någon anmärkningsvärd vexling i fattigantalet icke kan anses hafva under
ifrågavarande fem år ägt rum.
Wisby Lands-Kansli den 13 Maj 1862.
GILLIS BILDT.
Johan Hambraus.
Johan Gardell.
22
Tabb. N:is 1-3.
Gotlands län.
Tab. i\:o I.
FOLK MÄNG D.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Enligt de mantalslängden som upprättats vid slutet af
Den 31 December enligt
motstående ar.
husförhörslängden! a.
Hela folkmängden af
Deraf frie frän mantalspengar.
Mankön. ! Qvinkön.
Summa.
Mankön, i Qvinkön.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Å landsbygden.
1856
20,715
21,962
42,677
19,831
21,874
41,705
9,139
10,226
19,365
1857
20,968
22,232
43,200
20,148
22,180
42,328
9,834
10,997
20,831
1858
21,365
22,549
43,914
20,836
22,620
43,456
10,225
11,146
21,371
1859
21,583
22,820
44,403
21,494
22,833
44,327
10,888
11,344
22,232
1860
21,770
22,924
44,694
21,634
22,974
44,608
11,077
11,496
22,573
I flisby stad.
1856
2,259
2,781
5,040
2,253
2,772
5,025
1,065
1,002
2,067
1857
2,304
2,823
5,127
2,063
2,777
4,840
943
1,095
2,038
1858
2,378
2,901
5,279
2,170
2,856
5,026
1,004
1,137
2,141
1859
2,447
2,937
5,384
2,150
2,813
4,963
976
1,102
2,078
1860
2.458
2.985
5.443
2.206
2.946
5,152
1,032
1,165
2.197
Summa i hela länet är 1860
24,228
25,909
50,137
23,840
25,920
49.760
12,109
12,662
24,771
Tab. ]V:o 2.
JORDBRUK.
i 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
| I medeltal för åren 1856—1860.
Hvete.
Eåg.
Korn.
Hafre.
Bland-
säd.
Arter.
Bönor.
Potatis.
Frö till
rot-  frukter.
Lin och
hamp-  frö.
Arliga utsädet på tunnland af  tunnor
Arliga behofvet för länet till utsäde af  »
Tunnland åkerjord använde till odling af
/ 1856
1857
Skördebelopp i korntal af utsädet år  / 1858
1859
11860
Ärlig förbrukning på person i medeltal tunnor
a. 3
:) T
3,000
(Se ber
9:e
5:e-6:e
5:e
5:e-6:e
8:e-9:e
i
T
7 1
^ 1
15,663
ättelsen,
9:e
4:e
6:e-7:e
5:e-6.e
8:e-9:e
1*
1
9,060
/
text s
1-1*
1,604
dan 5)
i-i*
265
1 3
1 T
485
Trin
dsäd
6-7
16,500
U 821
58
9:e—10:e
7:e — 8:c
3:e
3:e
8:e
t
1
lÖ:e
6:e
3:e
5:e
9:e—10:e
3:e
6:e
6:e—7:e
8:e
2:a—3:e
Tab. \:o 3.
BOSKAPSSKÖTSEL.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Ar 1860.
Hästar.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
9,221
9,550
12,600
7,900
37,500
5,900
Gotlands län. Tabb. N.is 4 och 5. 23
Tab. XiO 4.
SKOGSHUSHÅLLNING.
1
2
1
2
Särskilde slag af skogar m. m.
Areal vid pe-  riodens slut:
Tunnland.
Särskilde slag af skogar m. m.
Areal vid pe-  riodens slut:
Tunnland.
Kongl. Maj:t och Kronan tillhörige och till Dess disposition in-
860
13,000
(Fårö Allmänning, som är delad mellan hemmanen) skogbe-  växt, till en areal af omkring
2,000
10
1,000
Boställens, kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers 2)
Häradsallmänningar: finnas icke inom länet.
Sockneallmänningar: finnas 9 stycken, deraf 8 skoglösa, och en
Ekeplanteringar: finnas icke.
Mullbärsplanteringar: en i Wisby botaniska trädgård.
Andra skogsplanteringar: omkr. 10 tunnland tallskog.
Flygsandsfält: å Fårön, under enskild disposition omkring
Anmärkningar och ytterligare upplysningar:
') Wisborgs kungsladugård med underlydande lägenheten Westergarnsholme, hvarå skogen dock är nästan uthuggen; äfvensom Roma Klosters kungsgård, f. d.
landshöfdingeboställe.
2) — 12 civila och 100 ecklesiastika boställen finnas inom länet, deraf 1 civilt och 7 ecklesiastika sakna skog. Af kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers
skogar finnas endast 2:ne af de förstnämnde, 1 Wisby läroverk tillhörig samt åtskilliga mindre lägenheter tillhörande Wisby hospital af tillsammans circa
1.000 tunnlands areal.
Då afverkningsbeloppct å boställen är beroende af innehafvarens husbehof, kan detta icke med tillförlitlighet uppgifvas, men torde approximativt belöpa sig till
4.000 famnar, med ett penningevärde af 20,000 R:dr R:mt.
Tab. X:o 5.
dödad;e rofdjur.
1
6
9
10
11
12
13
Hökar,
Falkar
Belopp af ut-
Ar.
Räfvar.
Skjälar.
Ornar.
ugglor och
och
betald belöning
Anmärkning.
ufvar.
glador.
R:dr R:mt.
1856
225
11
209
763: 50.
Då premier för skjälfångst icke utbetalas af Jägare-
1857
227
8
201
760: 50.
gillet, samt äro lika för de i N:is 11 & 12 upp-
tagne roffoglar, har någon tillförlitlig uppgift derå
1858
228
6
219
764: 25.
icke Jcunnat åstadkommas.
1859
185
3
190
627: —
1860
172
7
278
614: —
Summa
1,037
35
1,097
3,528: 75.
Till tab. N:o 6, AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR, har Landshöfdingeembete! ej varit i tillfälle att
lemna något bidrag.
24 Tab. N:o 7. Gotlands län.
Tab. Nio 7.
BERGVERK, BRUK, FABRIKER och MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR samt HANDTVERKERIER.
1
2
3
4
5
6
7
8
2
3
4
5
6
7
8
9
10
ii
12
9
10
11
12
13
14
15
B
ergverk,
bru
c, fabriker och manufaktur-inrättningar
Han
d t
ver
k e
r i e
r
Eg
å landsbygden.
i
staden.
å
landsbygden.
i staden.
Antal idkare till
sjelfförsörjning.
>
b-a
are.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Antal verk och
inrättningar.
Egare.
Mästare, arbetare och
biträden af alla slag.
Mästare.
dessas biträ-  den af
Gerningsmän.
dessas arbets-  biträden.
Mästare.
dessas biträ-  den af
2-1
crc **
£ o
.* o
p-
K
P
Se
et>
Bolag.
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
Enskilda.
W
o
p
03
Öfver 15
års ålder.
Under 15
års ålder.
gesäller.
lärlingar.
andra
j arbetare.
gesäller.
lärlingar.
andra
arbetare.
m-
qv.
m.
qv.
m.
qv.
m.
qv.
Bagare
12
3
4
—
20
Bleckslagare
3
Bokbindare
1
2
1
Boktryckerier
2
2
2
—
—
Borstbindare
1
Bryggare
6
5
Bränvinsbrännerier
1
i
Bundtmakare
1
Färgerier
5
5
—
8
—
—
—
8
8
—
24
—
—
—
—
—
—
—
i
—
-
-
—
—
—
Garfverier
6
6
—
8
-
—
—
4
4
—
18
—
—
—
—
—
—
-
3
—
—
—
-
—
—
Glasmästare
2
1
4
Guldsmeder
9
1
3
—
—
Gördelmakare
2
1
2
—
1
Hattmakare
1
1
2
Kakelugnsmakare
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
3
i
—
—
2
i
2
2
2
—
1
Kalkugnar
64
30
34
75
16
—
—
1
1
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kammakare
Kardmakare
1
Kopparslagare
5
1
2
—
5
Murmästare
5
Målare
3
—
2
1
2
-
10
Oljeslageri
1
1
Pappersbruk
1
1
—
3
Repslagare
2
2
2
—
1
Sadelmakare
3
2
4
—
3
Segelsömmare
1
Skomakare
148
50
17
7
16
—
44
Skräddare
—
—
113
29
13
4
10
—
32
Slagtare
6
Smeder
35
—
6
2
8
—
18
Snickare
29
6
12
6
15
—
27
Sockerbagare
1
1
—
—
8
O V
4
2
övar t vare
210
Tegelbruk
1
2
rf' 11 * **1
Tunnbindare...:....» /...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
4
—
1
—
1
Urfabriker
7
7
15
—
—
—
—■
—
—
2
i
um
1
1
1
o
£
Väfskedsmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Summa
345
115
231
113
16
-
20
20
—
60
—
—
—
4
i
—
—
3381 86
109
35
84
—
206
Gotlands län. Tabb. N:is 8 och 9. 25
Tab. IVso 8.
ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER och SKJUTSNING, 1856—1860.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Längd
i mil
Kostnader
53
för fulländade
för förbätt-
co
cr?
Antal hastar, utgångne till
lii s.
0 5,
a g.
rt
nya vägar
rade
vägar.
g»?
^ CD
< § <
p: O p
CfQ co J2.
P SJ- CD
CD to
CD CC9
p-> 0’ ^
C3 , Ö
. CD ^
■< >-i yr c®.
p: 'P' S-*
Ö» 5- O.
^ » (l
a p |
°g e ^
fj? p P
^ CdPj
CD CD
o" a
st 2. EL
S P-.01?
cd" ~ ^
k ®
Ka
to
P~
St
1
P
CD P
>-5 Ma
g *.
03 O
B 3
i 3
p
Ma
CO
et-
el
B
P
CD P
3 ^
s r
31
CY3 CD
® P
O P
CO
p
p
W w
0 s
p 0
0 OQ
CO 00
3 53
CO p;
CD po CO
< fcpqjT
CO 1-tj
.pr 0 <
«M* CD CO
vid periodens slut.
under perioden.
pj
CD
P
CD •
P-°
CD
g- p
et- CD
co p-1
CO wi
/[91617
48U
45
1856
335
9,212
561?
mi
181?
600
10
1857
301
6,860
1858
256
3,330
1
1859
257
3,200
13
1860
206
3,479
Anmärkning:
Till följd af från Magistraten gjordt tillkännagivande, att den i saknad af gästgifveriböcker för åren 1857-  åren ifrån Wisby stad utgångna gästgifveri-hästarnes antal, hafva desse icke kunnat ingå i räkningen.
-1860 icke kunnat lemna uppgift
om de under dessa
Tab. lV:o 9.
SJÖFART och HANDEL, ÅR 1860.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 i 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
s
j
ö i
a
r t.
H a
n
d
e 1.
Fartyg och båtar begagnade
Gross-
Handlare.
Minut-
Handlare.
H
a n
d 1 a
n c
e:
till inrikes sjöfart.
till utrikes sjöfart
idk
inde
jjross-
linut-
del.
enl. § 3
mom. 1 af
Handels-  Ordn.
qvinnor
enl. § 4
Handels-  Ordn.
med in-  och ut-  ländska
varor.
med
landt-
manna-
varor.
med egna
tillverk-^,
ningar.
Antal.
Lästetal.
Besätt-
ning.
Antal.
Lästetal.
Besätt-
ning.
Antal.
ochir
han
co
W
CD
83
83
p
m
CD
j Sjöfolk.
Skeppare. |
Sjöfolk.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
Husbönder.
Betjening.
1
jHusbönder.
Betjening.
Husbönder.
| Betjening.
1 . .
Husbönder.
Betjening.
Landsbygden
4
119
4
14
12
261,5
12
37
—
—
—
27
—
1
—
Wisby stad
61
2,532,45
52
325
14
342,14
14
50
—
—
124
71
1
3
—
Landsh.-Emb. uti Gotlands län und. ber. för åren 1856—1860
4
26
Tab. N:o 10. Gotlands län.
Tab. ]V:o lO.
HEMMAN och JORDLÄGENHETER m. m. ÅR 1860.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
0
A
lands
bygd
e n.
I
sta
den.
Hemman och jordlägenheter
af alla slag, efter olika natur,
Hemman.
Antal
Uppskatt-
nings-
värde.
R:drlt:mt.
Tomter.
Jordar.
Uppskattningsvärde.
Mantal.
W
p \
o"
P
P
P
Tomter, jordar
Antal
>
03
O
CO
p
B
W
R:dr R:mt.
och enligt nya jordeboks-  ordningen.
Oförmed-
ladt.
Förmed-
ladt.
p
5'
(K
to
Pj
£L
P
O
-5
P7*
to
u
crq
o
Ira lägen- |
heter.
och lägenheter
af alla slag.
bebyggde.
obebyggde.
cd
Tid.
qq
Tid.
® §
s ^
’
CD
CD
P
B
o 8»
P-* £
5
p"
p
p-.
P
P
P
P
Hus och
tomter.
Jordar.
Summa
Uppskatt-
ningsvärde.
Kronoegendomar:
Under allmän disposition:
868
72
1,376
50
2,548
3,974
1,569,610
337,550
1,907,160
Kungs- och kungsladugårdar...
91
9?
3
—
—
—
56,250
54#
58W1
63
282 510
3 1
2
1,880
16,610
3
Under enskild disposition:
IM
10
_
_
5,560
Skatteegendomar;
1,032*
1,1481f
5 345
_
5,601.190
18,110
190
121
105,190
Summa
1,093
1,218#
5,423
190
—
129
6,090,300
Summa
863
72
1,376
50
2,548
3,974
—
1,569,610
337,550
1,907,160
