# ID: svediakorp-gov2410
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1862--1863
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 100,624
# sentences: 3,561
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


— 255 —
Transport: 90,892: 96.
Kniggeska fonden
7,781: 25.
Boströmska dito
1,875: —
Bergman-Mullerska dito
1.200: —
Petreijiska dito
1,837: 50.
Aleniska dito
45,022: 70.
Stockholms gymnasii fonder
3,800: 5.
Clara elementarläroverk
2,032: 80.
Maria dito
,. 2,665: 73.
Jacobs dito
1,426: 1.
Catharina dito
3,476: 75.
Nikolai dito
4,218: 7.
Hedvig Eleonora: dito
185: 50.
Adolf Fredriks dito
295: 3.
Uppbörd:
Stockholms stads’ undervisningsverks fond
88,723: 73.
F. d. kathedralskolans fond
636: 12.
Kniggeska fonden....  337: 50.
Boströmska dito
75: —
Bergman-Mullerska dito
60: —
Petreijiska dito
75: —-
Aleniska dito
2,121: 63.
Stockkolms gymnasii fonder
1,640: 45.
Clara elementarläroverk
2,279: 35.
Maria dito
1,428: J8.
Jacobs dito
1,616: 64.
Catharina dito
2,877: 20.
Nikolai dito  ;  227: 17.
Hedvig Eleonora dito
lil: —
Adolf Fredriks dito
267: 73.
Balans till år 1861:
Skulder :
F. d. kathedralskolans fond
220: 88.
Kniggeska fonden
^  492: 50.
Boströinska dito  A  375: —
petreijiska dito
....V  187: 50.
Aleniska dito
165: —
Nikolai elementarläroverk
• 39: 25.
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder:
Stockholms stads undervisningsverks fond
F. d. kathedralskolans fond
166,709: 35.
102,476. 70.
1,480: 13.
Summa 270,666: 18.
98: 47.
147: 26.
Transport:
245: 73.
— ‘256 —
Kuiggeska fonden
Boströmska dito
Petreijiska dito
Stockholms gymnasii fonder
Nikolai elementarläroverk ...
Transport:
245: 73.
751: 50.
450: — »
262: 50.
3:
3:
9.
43.
1,716:
25.
Utgifter:
Stockholms stads undervisningsverks fond
F. d. kathedralskolans dito
Kniggeska fonden
Boströmska dito
Bergman—Mullerska dito
Petreijiska <?ito
Åleniska dito
Stockholms gymnasii fonder
Clara elementarläroverk
Maria dito
Jacobs dito
Catharina dito
Nikolai dito
Hedvig Eleonor® dito
Adolf Fredriks dito
89,465: 74.
478: 62.
78: 50.
75: —
60: —
75: —■
1,338: —
1,462: 58.
1,837: 41.
1,277: -19.
1,785: 50.
1,796: 77.
258: 57.
59: 25.
244: 10. 100,292: 23.
Balans till år 1861:
Kontant
Utlånta
behållning'.
medel.
Fordringar.
Summa.
Tillgångar:
Stockholms stads un-  dervisningsverks fond
2,195:
8.
72,000:
2,4:16:
25.
76,611: 33.
F.d. kathedralskolans
fond
843:
38.
12,803:
5.
25:
84.
13,672: 27.
Kniggeska fonden ....
•—
7,500:
—
281:
25.
7,781: 25.
Boströmska dito ....
225:
—
1,500:
—
75:
—
1,800: -
Bergman - Mull erska
fonden
__
1,200:
_
1,200: —
Petreijiska dito
187:
50.
1,500:
—
75:
—
1,762: 50.
JLleniska dito
2,289:
33.
f.,225:
' 2,800:
—
1,457:
—
45,971: 33.
Stockholms gymnasii
fonder
1,174:
83.
3,974: 83.
Clara elementarläro-  verk
• 974:
74.
1.500:
__
_...
_
2,474: 74.
Maria dito
466:
72.
2,350:
—
—
2,816: 72.
Jacobs dito ,•••■
1.257:
15.
—
— ■—
—
1,257: 15.
Catharina dito
812:
81.
3,700:
—
44:
37.
4,557: 18.
Nikolai dito
29:
38.
4,193:
11.
——
—
4,222: 49.
Hedvig Eleonor® dito
237:
25.
—
—
237: 25.
Adolf Fredriks ditö
318:
66.
—
—
318: 66.
Sr
11,011:
83.
153,271:
16~
4,374:
71.
Summa
168.657: 70.
— 257 —
§ 1.
I anledning af de anmärkningar sistlidet års Revisorer framställt emot Direktionens
för, Stockholms stads undervisningsverk räkenskaper för år 1859, har Direktionen
uti sitt deröfver afgifna underdåniga utlåtande förmält, att Direktionen förstftndigat
underlydande läroverks-kollegier, att dädanefter uppgöra sina räkenskaper i enlighet
med gifna föreskrifter. Vid sådant förhållande hade man likväl kunnat förvänta, att
Direktionen sjelf, vid upprättandet af 1860 års hufvudredogörelse, ställt sig till efterrättelse
dessa i Kongl, cirkulärbrefvet den 17 September 1856 intagne föreskrifter, dem
Direktionen dock i flera afseenden synes hafva förbisett. Sålunda förekommer, dels att
räkenskapen ej är af Redogörarne underskrifveri, dels att särskild hufvudredogörelse för
särskilda fonder, hvilka stå under Direktionens vård, saknas, dels ock slutligen, att i
det konto, som benämnes »anslagsfond», men enligt formuläret rätteligen bort kallas
ajiöningsrnedel, aflöningen till hvarje skola icke särskildt upptages.
§ 2.
Vid ifrågavarande räkenskap saknas äfven flera af de i ofvanåberopade cirkulär
den 17 September 1856 upptagna konti; och om än flera af dessa konti ej äro behöfliga
för Stockholms stads undervisningsverks räkenskaper, synes det likväl,# som skulle
en redogörelse för premie- och fattigkassornas ställning ej hafva varit obehöflig. Nu
saknas en sådan redovisning.
§ 3.
Jemväl vid 1860 års räkenskap äro fogade promemorier af den otillfredsställande
beskaffenhet, som i sistlidna års revisionsberättelse omförmäles; likasom ock de
i samma räkenskap förekommande hänvisningar till verifikationerna befinnas högst
otillförlitliga.
§ 4.
Vid granskning af säkerhetshandlingarne befunnos dessa i god ordning.
Vexelmidervisninsrens normalskola.
o
Direktionen för Sällskapet till vexelundervisningens befrämjande har aflemnat
redogörelse ej mindre för normalskolans egna tillgångar, än ock för de medel, hvilka
anvisats åt Stockholms Folkskolelärare-seminarium samt till stipendier åt elever derstädes.
Af denna redovisning, hvilken, för såvidt den rörer statsmedel, blifvit i Kongl.
Kammar-rätten granskad utan anmärkning, inhemtas följande förhållande med afseende
på inkomster och utgifter:
33
— 258 —
Debet.
Balans från år 1889:
Tillgångar
Doueradt kapital, 12,000 R:dr, föres inom linien.
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag till normalskolan
Extra dito till folkskolelärare-seminarier
Dito dito till stipendier åt folkskolelärareelever
Rån temedel
Försäljningsmedel
Arsafgifter af ledamöter
Hyresmedel
Credit.
Utgifter:
3.000:
—
1,975:
■—
1,500:
2,149:
93.
4,188:
90.
48:
—
150:
■—
Summa
Löner och ar fvo den
Pensioner
Reparationer, onera m. m
Ved, ljus och renhållning
Stipendier
Premier, skohnaterialier m. m.
Utgifter för arkivet
Diverse utgifter
4,925
—
87
43.
1,436
50.
1,429
41.
1,500
—
379
62.
3,875
13.
82
18.
Balans till år 1861:
Utlånta medel
Fordringar i f. d. Bokhandlaren Bagges konkurs
Doneradt kapital, 12,000 R:dr, föres inom linien.
42,614: 87.
1,060: 46.
44,378: 77.
13,011: 83.
5L390:""t)(X
13,715: 27.
43,675: 33.
Summa
57,390: 60.
A Revisorernes sida har emot räkenskapen icke varit något att erinra, och vid
inventering af säkerhetshandlingarne befunnos dessa i god ordning.
— 259 —
Nya elementarskolan i Stockholm.
För inkomster och utgifter redovisar denna, i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning
granskade, räkenskap på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag
31,475
Terminsafgifter
8,505
För försålda böcker och tabeller  254
Upplånta medel
5,000
Credit.
Utgifter:
Löner och arfvoden
För skolhusbyggnaden
Diverse omkostnader ...
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Materialiers och inventariers värden ...
Summa
20,860: 68.
45,234: —
Summa
66.094: 68.
... 33,925:
5,682: 29.
... 3,936: 74.
43,544:
3.
38: 70.
... 22,511: 95.
22,550:
65.
66,094: 68.
Af räkenskapen inhemtas, att, till betäckande af en uppkommen brist å anslaget
för uppförande af ett nytt lärohus åt nämnde skola, Direktionen för denna undervisningsanstalt
under revisionsåret upptagit ett län å 5,000 R:dr, hvilket belopp, som
rätteligen bort balanseras såsom skuld, oriktigt blifvit i räkenskapen fördt bland skolans
inkomster, hvarigenom behållningen vid årets slut visar sig vara större, än hvad
densamma i verkligheten är.
Kongl, och Ilvitfelcltska, stipenclie-fonden.
Årets räkenskap, hos Kongl. Kammar-rätten granskad idan anmärkning, redovisa!'
inkomster och utgifter på följande sätt:
- 260 —
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
107,052: 55.
Uppbörd:
Jordeboks- och grundräntor m. m  2,479: 81.
Arrendemedel
5,815: 2.
Arbetsbefrielse-afgift
10,311: 75.
Skjutsfärdsbefrielse-iifgift
1,260: —
Städje-afgift  ; 242: 88.
Räntemedel
5,568: 91.
Diverse inkomster
5: 75. 25,684: 12.
Summa 132,736: 67.
Credit.
Af skrifningar och afkortningar:
För förmedling och andra orsaker
1,268: 87.
Utgifter:
Aflöning
2,236: 50.
Kleresiets friheter
27: —
Till fattiges underhåll  45:. —
» Hvitfeldtska grafkassan
17: 12.
Uppbörds- och redogörelse-arfvode  438: 96.
Stipendier  12,105: —
Extra utgifter
2,212: 18. 17,081: 76.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
155: 12.
Utlånta medel
113,000: —•
Fordringar
1,230: 92. 114,386: 4.
Summa 132,736: 67.
§ 1.
Bland fondens inkomster under revisionsåret upptages, under särskilda titlar:
»ordinarie ränta», »grafränta», »påökta hemman och räntor» samt »skattlagde torp», ett
sammanlagdt belopp af 2,006 R:dr 33 öre, till stöd för hvilken inträd endast åberopas
1824 års räkning samt äldre jordeböcker, utan något annat slags verifikation till bestyrkande
af de upptagna beloppens riktighet. Bestyrkta utdrag af åberopade räkning
och jordeböcker hade doek, i Revisorernes tanke, både bort och lätteligen kunnat räkenskapen
biläggas. Den anmärkta' ofullständigheten omöjliggör emellertid all granskning
af och kontroll å de uppförda beloppen.
— 261 —
§ 2.
På annat ställe i samma räkenskap afskrifves, för sex särskilda stipendiehemman,
värdet af 13j tunnor korn med 182 R:dr 25 öre. För den vidtagna åtgärdens
befogenhet åberopas Stipendie-kuratorernes resolution af den 31 December 1816 äfvensom
Kongl. Maj:ts utslag af äldre data, men någon afskrift eller transsumt af berörde
handlingar finnes icke räkenskapen vidfogad, och i saknad deraf hafva Kevisorerne icke
varit i tillfälle bedöma, huruvida vederbörande i detta fall förfarit i enlighet med gifna
föreskrifter.
Anslaget till Nationalmusei-byggnaden.
Af redogörelsen för detta anslag, hvilken redogörelse blifvit i Kongl. Kammarrätten
granskad utan anmärkning, inhemtas, att dispositionerna å detsamma utgått på
sätt nedanstående tvenne särskilda tabeller visa. Den ena upptager summariskt utgifterna
och inkomsterna från byggnadens början till revisionsårets'slut. Den andra
innehåller en specifik förteckning deröfvér under sistnärhnda år,
l:o. Summarisk redovisning för anslaget till Nationalmnsei-bygguaden ifrån
byggnadsarbetets början intill 1860 års sint.
Debet.
Från och med år 1846 till och med år 1860 af anslaget lyftade .... 1,350,006: —
Diverse inkomster af hyres- och försäljningsinedel  28,327: 40.
Summa 1,378,327: 40.
Credit.
Utgifter för byggnaden till och med år 1860
1,286,472: 27.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
127: 83.
Förskott
8,980: —
Materialier och instrumenter
82,747: 30. gj 855. 13
Summa 1,378,327: 40.
2:o. Redovisning för inkomster och utgifter under år 18C0.
Deb et.
Balans från år 1859:
Tillgångar  111,851:44.
Transport: 111,851: 44.
262
Statsanslag
Diverse inkomster
Uppbörd:
Trausport:
20,000: —
3,385: 2.
Credit.
Utgifter:
Museibyggnaden
Biarbeten m. m
Diverse utgifter
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Förskott
Summa
120,520: 52.
3,618: 38.
1,989: 73.
127: 83.
8,980: —
111,851: 44.
23,385: 2.
135,236: 46.
126,128: 63.
O
9,107: 83.
Summa
135.236: 46.
Med fästadt afseende å hvad nästlidet års Revisorer uti då afgifna berättelse
yttrat angående Nationalmusei-byggnaden och enär den kostnad ifrågavarande byggnads
uppförande medtagit äfvensom användandet af derför beviljade anslag, enligt hvad i
samma revisionsberättelse omförmäles, varit föremål för olika omdömen, hafva nu församlade
Revisorer föreställt sig, att en närmare utredning rörande beloppet af de särskilda
slags utgifter, som under arbetstiden förekommit, icke skulle vara utan intresse,
isynnerhet sorn derigenom, rid jemförelse emellan ursprungliga kostnadsförslaget, som
upptog omkring 750,000 R:dr Runt, samt de verkliga utgifterna, hvilka, enligt en af
redogöraren vid Museibyggnaden aflenmad uppgift,, daterad den 9 September innevarande
år, utgått med 1,524,639 R:dr 6 öre, åtminstone i någon mån skulle kunna utrönas
anledningarna till det betydliga belopp, som för byggnaden erfordrats utöfver hvad ursprungligen
beräknats, — men en slik utredning äro Revisorerne, till följd af det sätt,
hvarpå räkenskaperna föras, icke i tillfälle att meddela, utan att genomgå samtliga räkenskaperna
från byggnadsföretagets början och derur göra utdrag, hvilken åtgärd, äfven
om Revisorerne skulle anse densamma vara med deras granskningsarbete förenlig,
likväl icke kunde medhinnas under den för revisionen bestämda tid; och få Revisorerne,
i anledning häraf, hemställa, det Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att nuvarande Byggnadschef måtte undfå nådig befallning, att uppgöra och
till Rikets Ständers näst sammanträdande Revisorer aflemna en så beskaffad redogörelse,
som här ofvan omförmäles, och som under särskilta konti upptager dels byggnadsmaterialier,
med uppgift å dertill hänförliga olika slag jemte deras utförda värden,
dels gratifikationer och aflöningar till tjenstemän samt andra personer, för hvilkas i ett
eller annat afseende lemnade biträde ersättning utgått, dels ock aflöningar till arbetsfolk.
2.
Den uti ofvan intagna summariska redovisning till år 1861 balanserade behållning
af materialier och instrumentalier till värde af
82,747: 30,
— 263 —
utgjordes, enligt Revisoretne förevisad inventarieförteckning, af:
Oanvänd marmor för  60,000: —
Diverse andra byggnadsmaterialier
18,408: 50.
Modeller af cement eller gips  i  1,000: —
Tre murbruksqvarnar med tillbehör  600: —
Diverse uppräknade instrumentalier och arbetsredskap m. ro. 2,738: 80. 82,747: 30.
§ 3.
Uti här ofvan intagna redovisning för inkomster och utgifter under år 1860
förekommer, under titeln »utgifter», ett för Museibyggnaden utfördt belopp af 120,520: 52,
hvaraf 90,034 R:dr 52 öre utgjort liqvid för diverse marmor, som upptagits till följande
derå utförda värden:
16 kolonner, 2 portaler, 2 golf
36,458: 98.
61 kolonner, 5 trappor, 10 portaler
44,060: 79.
10 kolonner, 8 marmorblock, 2 statyer och 6 genier
9,514: 75. 90,034: 52.
De med inköp och hitforsling af samma marmor förenade kostnader
utgöra
4,294: 13.
Återstående belopp
26,191: 87.
är vordet utbetaldt för fönsterglas och fönsterkarmar af ek.
= 120,520: 52.
§ 4.
Under rubriken biarbeten afloras
1,188: 2.
hvaraf till aflöning åt handtverkare utgått  666: —
och till omkostnader för Nationalmusei hästkreatur
522: 2.
Förråderna upptagas till —„  2,413: 1.
hvaraf utgifvits till aflöning åt handtverkare
1,715: 61.
och till omkostnader i och för 1859 års seglation med Musei
byggnadens
fartyg, galeasen Hebe  1,549: 31.
samt för diverse materiel, såsom stenkol, spik m. m.
148: 9.
Under titeln fartyg finnes för reparationskostnad å galeasen
Hebe afförda
17; 35.
Bland diverse utgifter, såsom godtgörelse af frakter, inköp
af åtskilliga materialier, reseräkningars liqviderande m.
fl. andra kostnaders bestridande, upptages ett belopp af  1,989: 73.
Slutligen upptagas i balansen till år 1861
kontant i kassan
127: 83.
och oredoviste förskotter, enligt förteckning,
8,980: — 9,107: 83.
Nyssnämnde vid revisionsårets slut oredovisade förskotter utgöras dels af köpeskillingen
för det så kallade Fiskarehuset
750: —
hvarför slutliqvid skall fullgöras, då samma byggnad af Stockholms
Drätselkommission aflemnas, samt dels till A. Rozyski för marmor
arbeten
från Kolmården
7,500: -—
och till G. Lundberg för marmormedaljonger
730: —
= 8,980: —
— 264
§ 5.
Slutligen anse Revisorerne sig böra anmäla, att Kongl. Majit, genom nådigt
bref af den 12 April 1861, med anledning af Rikets sednast församlade Ständers underdåniga
anhållan, täckts uppdraga åt sakkunnige personer att uppgöra förslag öfver
kostnaderna för de återstående arbeten, som erfordras för Nationalmusei-byggnadens
inredning och försättande i fullständigt skick, men att något sådant förslag ännu icke
den 11 innevarande månad till Kongl. Majit inkommit.
Allmänna Institutet för döfstumma och blinda.
Räkenskaperna för Institutet, hvilka granskas såväl af särskildt dertill utsedde
Revisorer som ock uti Kongl. Kammar-rätten, hafva för år 1860 undergått granskning
i bemälde embetsverk med anmärkning. Inkomster och utgifter redovisas på följande
sätt:
Debet.
Balans frun år 1859:
261,212: td.
67.781: 51.
72,652: 80.
Summa 401,647: 4.
Credit.
Balans från år 1859:
Skuld
29,859: 49.
14,071: 25.
35,738: 66.
2,297: 50.
Transport: 52,107: 41. 29,859: 49.
Utgifter:
Aflöning ,
Kost och beklädnad
Lifräntor
Tillgångar
Uppbörd:
Statsanslag
:  45,000: —
Kollektmedel
4,704: 3.
Ilyresmedel
600: —
Intressemedel
10,684: 81.
Underhållsafgift af betalande elever
6,792: 67.
Balans till år 1861:
Skuld
— 265 —
Transport 52,107: 41. 29,859: 49.
Sjukvård
546: 92.
Byggnader och reparationer
4,132: 92.
Inventariers uppköp  1,388: 68.
Undervisningsmateriel
434: 43.
Diverse
998: 78,
Afskrifning
232: 30.
Till fonden för reserverade medel omförde
5,293: 31. 65,134: 75.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
7,922: 29.
Fastighets värde
45,647: 4.
Inventariers dito
6,375: —
Utlånta medel
212,700: —
Fordringar
J4,0°8: 47. 306,652: 80.
Summa 401,647: 4.
Emot dessa räkenskaper har från Revisorerne.s sida ej förekommit något att
erinra.
Kolonien S:t Barthelemy.
Redogörelsen för Koloniens förvaltning under revisionsåret har utan anmärkning
undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten, och Revisor erne hafva ej heller funnit
något att erinra vid densamma. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet. Spanska
Daler. Cent.
Balans från år 1859:
Tillgångar
1,050: —
Inkomster:
Tull- och hamriafgifter
3,043: 56.
Accismedel
232: —
Krutpenningar  112: 17.
Kartasigillatainedel
43: 63.
Auktions-procent
32: 82.
Inventarie- dito
914: 31.
Sakören
380: 80.
Tomtören
16: ^30. 4,776: 9.
Tillskott från Sverige
7,837: 2j. 12,613: lii.
Transport: 13,663: 11J.
34
Transport: 13,663: II4.
1ialans till år 1861:
Skulder
212: 52.
Summa 13,875: 63j.
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
213: 60.
Utgifter:
Aflöning till öus enibets- och tjenstemän samt betjente
6,610: —
Kostnader för garnisonen, milisen och
försvarsverket
2,445: 88.
Anslag för möblers underhåll
300; —
Hushyror
216: —
Uppbördsprovisioner  73: 73.
Andelar i influtna sakören  45: —
Reparationer m. m  714: 87:
Extra utgifter
860: 29. 11,265: 77.
Afskrifning
327: 60. 11,593: 37.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
368: 664.
Förskott
. 1>7,i0: — 2,068:664.
Summa 13,875:631.
Enligt hvad här ofvan i berättelsen är, på särskilda ställen, omförmäldt, hafva
Tevisorerne, i likhet med hvad tillförene iakttagits, genom besök å stället sökt inhemta
närmare kännedom om förvaltningen vid åtskilliga dels i hufvudstaden och dess granskap
befintliga verk och inrättningar samt allmänna byggnader, dels andra derutom
varande statens tillhörigheter. Härförutom hafva Revisorerne besett Kongl. Myntverket,
Carolinska Me d i k 0-k i r u rgisk a Institutet, Garnisons-sjukhuset, Gardes-kasernerna,
Skogsinstitutet. Veterinärinrättningen, Artilleriläroverket på Marieberg, Krigs-akademien,
Institutet för blinda och döfstumma, Teknologiska Institutet, Vitterhets-, historieoch
antiqvitets-akademien, Fria konsternas akademi, Kongl. Bibliotheket, Nya elementarskolan,
Allmänna Barnhuset, Observatorium, straff- och arbetsfängelserua å Långholmen
och Norrmalm, Kongl. Flottans förråder å Skeppsholmen samt riksregalierna.
För de i berättelsen intagna siffrors och tabellers riktighet ansvarar den Kamererare.
som vid revisjonen varit anställd.
— 267 —
Emot flera i berättelsen förekommande anmärkningar, framställningar och förslag
hafva reservationer blifvit anmälda, af hvilka en del äro vidfogade berättelsen,
men de öfriga intagna uti de hos Kevisorerne förda protokoll.
Ruvisorerne hafva hos Kongl. Majit underdånigst anhållit om nådig befallning
till Kongl. Stats-kontoret, att utbetala såväl de arfvoden, Revisorerne, jemlikt 3 § i instruktionen,
bestämt för de vid denna revision anställde tjenstemän, som den vaktbetjeningen
tillagda aflöning, jemte kostnaderna för skrifmaterialier m. m., hvarjemte underdånig
framställning skett angående bestämmande af lämplig vedergällning åt den
Stats-kommissarie, hvilken, enligt Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, under förrättningen
hevisorerne med upplysningar tillhandagått.
Stockholm den 14 Oktober 1862.
Högloflige Ridderskapet och Adelns ledamöter:
KNUT POSSE. C. .T. v. SCHWERIN. R. C. G. RUDBECK.
PATRIC REUTERSVÄRD. C. O. TÖRNEBLADH. TH. af WIRSÉN.
A. SJÖDING.
J. LUNDBERG.
JOIL VICT. ABOM.
M. AHLGREN.
GEORG NYQVIST.
N. SVENSSON.
Högvördige Preste-ståndets ledamöter:
VY. LIDBERG. FR. E. FAGERSTRÖM.
J. P. I. TELLBOM. A. LUNDHOLM.
Välloflige Borgare-ståndets ledamöter:
JULIUS LINDSTROM.
KNUT TERSMEDEN.
W. FAHRAEUS.
ALFRED GRENANDER.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
L. RASMUSON. J. M. LUNDAHL,
P. HEDSTRÖM. A. ERIKSON.
JBruno Johnnsson.
— 268 —
Reservationer:
l:o rid berättelsen angående Kongl. Stats-kontoret, g 4.
af Herr Julius Lindström: »Enär Rikets Ständer, vid hvarje riksdag, på förslag
af Stats-utskottet, bestämma de s. k. förslagsanslagen och vid hvarje, sådant till
fälle
icke lära underlåta, att noga undersöka och pröfva de behof, för hvilka statsanslag
äskas, samt dessa behof uteslutande betinga anslagens större eller mindre belopp,
oberoende af de under en föregående statsregleringsperiod möjligen inträffade öfverskott
eller brister, finner jag den af föregående års Revisorer gjorda och af nu församlade
Revisorers pluralitet understödda framställning om förslagsanslagens höjande sakna behörighet;
på grund hvaraf och då den ifrågavarande formen för statsanslag redan i och
för sig synes mig vara mindre lämplig, får jag, jemväl -af denna anledning, mot pluralitetens
i denna punkt fattade beslut nedlägga min reservation.»
Häruti hafva instämt: Herrar M. Ahlgren, Alfr. Grenander samt Riksdagsfullmäktige
Lars Rasmuson från. Götheborgs och Bohus län, ./. M. Lundahl från
Skaraborgs län, Paul Hedström från "VVester-norrlands län och Anders Erikson från
Elfsborgs län.
2:o viii berättelsen angående Kongl. Stats-kontoret, § S>.
a) Transsumt af Protokollet, hållet hos Rikets Ständers
Herrar Revisorer den 26 Sej?tember 1862,
klockan 11 förmiddagen.
S. D. Vid föredragning af första Afdelningens, vid sista pleni-sammanträdet för
andra gången bordlagda, förslag till § i berättelsen angående Kongl. Stats-kontoret, deri
Afdelningen hemställt, att nuvarande Herrar Revisorer måtte instämma i det yttrande,
nästlidet års Revisorer afgifvit i anledning af Kongl. Maj:ts meddelade nådiga decharge
åt Chefen för Ecklesiastik-departementet för af bemälde Departements-chef lyftade och
använde 24,985 R:dr 15 öre utaf anslaget till förbättrande och tillhandahållande af
undervisningsmateriel m. m. för rikets folkskolor, yrkade Herr Grenander, att berörde
§ måtte utgå och första Afdelningen verkställa granskning af den öfver dessa medels
förvaltning uppgjorda räkenskap, hvilken, jemte verifikationer, blifvit till Kongl. Statskontoret
aflemnad; — — — — — — — — — — — — — — —
I enahanda syftning yttrade sig Herr Lindström och anförde — -— -— — •— —
— — — — deruti flera af Herrar Revisorer instämde, hvaremot Herr Friherre
von Schwerin, af anförde skäl, ansåg — — — '— . — — — — — — •—
— 269 —
Sedan öfverläggningen förklarats slutad — — — skreds till omröstning
•— — — hade sålunda blifvit beslutadt, att Ecklesiastik-departemeuts-chefens ifråga
varande räkenskap skulle undergå granskning af Herrar Revisorer och denna granskning
af första Afdelningen fullgöras.
Emot beslutet reserverade sig Hrr Friherre von Schwerin, J. G. A. Julius,
och yttrade: »Emot dét i denna punkt af Rikets Ständers Revisorer fattade beslut
får jag reservera mig, på följande skäl:
II. M. Konungen bär i nådig skrifvelse af den 16 Mars 1860, kontrasignerad
(’. J. Malmsten, gifvit Chefen för Ecklesiastik-departementet, Herr Statsrådet Grefve
Hamilton decharge för af honom uppburne 24,985 R:dr 15 öre.
Enligt regeringsformens 38 § är en sådan skrifvelse gullande.
Mig synes det sålunda ej tillkomma Rikets Ständers Revisorer att företaga
granskning öfver användandet af dessa medel, hvaremot det borde åligga ett blifvande
Konstitutions-utskott, att pröfva befogenheten af kontrasignationen å ofvanberörde nådiga
skrifvelse.»
Enligt protokollet:
Bruno Johansson.
b) utaf Herr af Wirsén, C. Th.,: »Emot Rikets Ständers Herrar Revisorers beslut
att till granskning infordra en redogörelse, för hvilken Kongl. Majit- redan lemnat
vederbörande full decharge, får jag mig reservera.
Då under 1861 års statsrevision fråga väcktes om en granskningsåtgärd af enahanda
art med den nu ifrågavarande, ansågo Herrar Revisorer sig vara förhindrade att
densamma företaga, och inskränkte sig fördenskull att till Rikets- Ständer anmäla förhållandet.
Enligt min uppfattning, handlade Stats-revisioneu i full öfverensstämmelse
med grundlagarnes anda genom att sålunda tillvägagå i denna angelägenhet. Sedan
emedlertid innevarande års Stats-revision icke funnit för godt att, i ett likartadt fall,
vidtaga enahanda åtgärd, eller att till Rikets Ständers bepröfvande underställa det
anmärkta förhållandet, och derigenom, enligt min förmening, öfverskridit gränsorna af
en Stats-revisions befogenhet, har jag icke kunnat lemna min röst till det fattade beslutet.
»
c) af Kyrkoherden Sjöding, Lektor Fagerström, Prosten Lundholm, Herr W.
Fåhraeus och Riksdagsfullmäktige Nils Svensson från Blekinge län;
hvarjemte Herr Doktor Tellbom anmält, att han icke närvarit vid det Revisorernes
pleni-sammanträde, då ofvannämnde beslut fattades.
3:o rid berättelsen angående Kongl. Stats-kontoret, § 13.
a) Transsumt af Protokollet, hållet hos Rikets Ständers
Herrar Revisorer den. 2lj September 1802,
klockan 11 förmiddagen.
S. D. Företogs till afgörande det vid Herrar Revisorers sammanträde den 23
innevarande månad för andra gängen bordlagda förslag till § i berättelsen, innefattande
— 270 —
hemställan om begagnande af s. k. po stremis sv exlar vid penuingelbrsänduingar för Statens
räkning. — — — — — — — — — — samt yrkat, att ur förslaget
måtte utgå hela meningen, från och med orden: »helst det med säkerhet torde kunna
antagas» — — — — — —
Efter det öfverläggningen förklarats afslutad — — — begärdes votering,
som försiggick, enligt följande af Herrar Revisorer gillade voteringsproposition, —
Herr Reutersvärd, Patrik, reserverade sig mot beslutet och upptog såsom sin
reservation den af första Afdelningen föreslagna § till berättelse, uti sista delen så
lydande:
»Under granskningen af statsverkets — — — — — — —• — —
böra såsom välgrundadt bibehållas.
Erkännande Kongl. Stats-kontorets förtjenstfulla omtanka och noggrannhet vid
de allmänna medlens förvaltande, kunna Revisorerne likväl icke hysa de betänkligheter,
som mot förslaget blifvit framställda, eller dela den farhåga, Kongl. Stats-kontoret
yttrat, beträffande bankerna och de förluster, sorn antydts kunna uppstå genom deras
möjligen inträffade oförmåga att fullgöra ingångna förbindelser, helst det med säkerhet
torde kunna antagas, att om, mot förmodan, någon bank af en eller annan anledning
nödgas inställa sina betalningar, en slik händelse icke sker så hastigt, att icke kännedomen
0111 bankens obestånd derforinnan är någorlunda allmänt spridd, då ock utan
tvifvel vederbörande myndigheter i landsorterna icke lära underlåta att vidtaga de försigtighetsmått,
som deraf påkallas.
Revisorerne anse således de skäl, Kongl. Stats-kontoret anfört emot berörda
hemställan, icke böra tillerkännas den vigt, att desamma omintetgöra ett förslag, som,
enligt Revisorernes åsigt, förtjenar vinna framgång, synnerligast som ifrågavarande förslag
numera icke afser användandet af vexlar, utställda på enskilda personer, utan
endast sådana, som af i behörig ordning oktrojerade banker skola infrias. Fördelarne
af sä beskaffade postremissvexlars begagnande vid öfversändande af statsmedel äro af
föregående Revisorer tillräckligt angifne, och skälen dertill torde icke behöfva upprepas,
endast en omständighet, hvilken Kongl. Stats-kontoret uti sitt sednast afgifna utlåtande
icke synes hafva tagit i närmare öfvervägande, hafva Revisorerne funnit sig böra framhålla,
nemligen den, att, genom införande af postremissvexlar af ofvanomförmälda beskaffenhet,
större belopp, som nu genom poströfverier icke sällan gå förlorade, skola
Pöst-verket, d. v. s. ebet allmänna, besparas; och få Revisorerne i sådant afseende
upplysa, att, enligt Revisorerne meddelad uppgift, ersättningar för medel, sorn vid poströfverier
bortkommit, under de sednast förflutna fem åren uppgått till 269,340 R:dr
76 öre, hvaraf likväl sedermera till postkassan blifvit återlevererade 183,912 R:dr 89
öre Riksmynt.»
Uti denna reservation hafva instämt: Herr Grefve Posse, K., Herr Friherre
von Schwerin, Julius, Herr Kyrkoherden Sjöding, Herr Lektor Fagerström, Herr Vict.
Åbom, Herr Julius Lindström samt Riksdagsfullmäktigen Nils Svensson från Blekinge län,
Ex protocollo:
Bruno Johansson,
b) utaf Herr af Wirsén, C. Tli,: »Uti 13 § af Uevisorernes berättelse angående
Kongl. Stats-kontoret, har den af 1861 års Stats-revision gjorda hemställan, det Rikets
Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att det må blifva allmänna
verk och inrättningar medgifvet. att vid penningeförsändningar begagna postremissvexlar,
utmfna af enskilda banker eller tilialbanker, blifvit förnyad.
O
Ehuruväl det ieke kan bestridas, att en dylik tillåtelse skulle medföra lättnad
vid penningeremisser, torde dock de af Kongl. Stats-kontoret, i underdånig skrifvelse
den 31 December 1861, uttalade betänkligheter emot det väckta förslagets antagande
förtjena största afseende. Då jag derjemte fullkomligt delar den af Kougl. Stats-kontoret
i'berörda skrifvelse yttrade åsigt, att det såväl i Kongl, kungörelsen den^l4 Januari
1824 som ock i de af Kongl. Majit sedermera utfärdade öppna bref på oktroj
för enskilda banker intagna uttryckliga stadgande, »att stellen ej under någon förevändning
i nå varda inblandad i dessa bankers företag», bör, såsom välgrundadt, bibehållas,
får jag reservera mig emot det af Herrar Revisorer fattade beslut.»
4:o viii berättelsen angående Kongl. 1 trikes-departementet.
af Herr Friherre Rudbeck, Reinhold,: »Jag kan icke dela den af pluraliteten
bland Revisorerne uttryckta ovissheten om beliöfligheten af några hemliga utgifter i och
för de diplomatiska ärendena. Jag är tvärtom öfvertygad om icke blott beliöfligheten
utan nödvändigheten af, att det till 11. M. Konungens förfogande finnes medel, som
fritt och utan redovisningsskyldighet kunna i och för dessa ärendens skötande användas.
Till dessa hemliga utgifter räknar jag dock icke de s. k. expektanslönerna, hvilka, liksom
alla andra till löner eller pensioner anslagna medel, böra redovisas.
Jag kan icke heller dela den af pluraliteten bland Revisorerne uttryckta tanke,
att, ifall några hemliga statsutgifter verkligen skulle vara af nöden, det då borde för
desamma bestämmas en viss summa, som ej finge öfverskridas. Ty då dessa utgifter,
till följd af sin natur, icke kunna på förhand beräknas, utan det ena året kunna uppgå
till två å tre gånger så mycket som ett föregående år, skulle genom ett sådant stadgande
Regeringen vid inträffande omständigheter kunna sättas i en brydsam belägenhet.
?)et olämpliga i en sådan bestämmelse tyckas äfven Rikets Ständer vid 1856—1858
arens riksdag hafva insett, enär de i sin underdåniga skrifvelse angående regleringen af
utgifterna under riksstatens 3:dje hufvudtitel “ttra: »Hvad dernäst angår Eders Kongl.
Majits nådiga framställning derom, att samtliga härofvan omförmälda anslag måtte, utan
hinder af deras fördelning i särskilda utgiftstitlar, få användas till fyllande af möjligen
uppkommande brist å en eller annan sådan titel, hafva Rikets Ständer bifallit hvad
Eders Kongl. Maj;t sålunda äskat.
Jag anser för öfrigt, att då ett fritt folk, utan att tro sig träda sin frihet för
när, har kunnat med förtroende åt sin Konung öfverlemna omsorgen om den yttre politikens
ledning, hvars oändligt vigtiga följder för landet dock ingen torde kunna neka,
bör det ock, utan att behöfva anses träda sin värdighet eller sin granskningsrätt för
när, kunna med samma förtroende åt sin Konungs fria förfogande i och för ofvannämnda
ändamål öfverlemna den ringa summan af 40 å 50,000 Kidr.Rimt.»
Häruti instämde: Herr Törnebladh, O. O., samt Kyrkoherdarne Sjöding och
Lidberg.
— 272 —
5:o vid lie rättelsen angående Stateng jernvägsbyggnailer.
af Herr Friherre Rudbeck, Reinhold,:
1:0 »Då pluraliteten bland Revisorerne icke funnit skäl, att i deras berättelse
rörande statsverkets tillstånd och förvaltning upptaga de af mig i nedanstående ämnen
gjorda förslag till paragrafer, får jag äran anhålla, att följande måtte såsom reservationer
få åtfölja sjelfva berättelsen:
I betraktande af den betydliga penningeförvaltningen vid de till trafik öppnade
delar af Statens jernbanor med dertill hörande redovisning och kontroll, den talrika vid
jernvägarne anställda tjenstemanna- och arbetspersonalen, och då förvaltningen af trafiken
å Statens jernvägar är att med rätta anse i likhet med besörjandet af en industri
i större skala, hvarvid, för inköp och användande af materialier, för vidmakthållande
af banbyggnad, stationshus, verkstäder, maskiner och rörelsemateriel, äfvensom
för kännedomen af ständigt fortgående förbättringar och uppfinningar i dithörande ämnen,
en mångfaldigt förgrenad verksamhet är erforderlig, funno Rikets sednast församlade
Ständer „ anledning till att i underdånighet hos IL M. Konungen anhålla, att förslag
till en Öfverstyrelse för trafiken å Statens jernvägar måtte utarbetas och för Rikets
Ständer framläggas.
Om dessa ofvan anförda skäl den gången, då endast 15f mil af Statens jernbanor
voro till trafik öppnade, voro så bindande för Rikets Ständer, att de på grund
deraf trodde sig böra göra ofvanstående underdåniga anhållan, böra de vara det ännu mer
nu, då några och femtio mil af Statens jernbnnor äro färdiga att till trafikerande
öppnas.
Då Rikets sednast församlade Ständer framställde sin underdåniga anhållan, var
bruttoinkomsten af de trafikerade delarne 622.022 R:dr R:mt och utgifterna för desamma
524,688 R:dr R:mt. Dessa respektive summor hafva sedan dess så ökats, att
de 1860 utgjorde 887,041 och 666,025 R:dr Ruut, 1861 1,170,879 och 909,135 R:dr
Runt, samt för första hälften af innevarande år 630,277 och 469,074 R:dr R:mt, den
sednare summan dock blott äpproximapft beräknad. Om härtill läggas de 6,750,000
R:dr, sorn under de sednare åren hvarje år användts på anläggande af nya banor, så
ser man hvilken betydlig penningeförvaltning är lem nåd åt Chefen för Statens jernvägs“byggnader
allena. Utan att tala om exemplet af andra länder, med mångårig erfarenhet
i afseende å jernvägars administrerande, huru der öfverallt trafiken har en särskild,
från byggnads-afdelningen afskiljd Styrelse, tyckes det vara med mindre god ordning
öfverensstämmande, att så vidlyftiga och i manga fall så olikartade administrationer,
som de af byggnads- och trafikafdelningarne ställas under en och samma Chef. I likhet
med 1858 års Revisorer, anser jag ock det icke vara med våra samhällsformer öfverensstämmande,
att åt, en enda person uppdrages en så oinskränkt makt som den,
hvilken, enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 31 Januari 4855, är lemnad Chefen
för Statens jernvägsbyggnader i afseende å administrationen och ordnandet af alla detaljer
vid Statens jernvägars byggande.
— 273
På grund af detta hade jag önskat, att Rikets Ständers Revisorer hade ånyo
fästat uppmärksamheten på nödvändigheten af inrättandet af en särskild Styrelse för
trafiken å Statens jernvägar.»
Uti denna reservation har Herr K. J. Tersmeden förklarat siggesta mina.
2:o »Då, i fråga 0111 ett arbete af så vidt omfattande beskaffenhet och af en
sådan för hela laudet betydande vigt, som Statens jernvägar, det icke var möjligt att
endast med stöd af granskningen af ett års räkenskaper kunna bilda sig ett omdöme
om förvaltningen i sin helhet, ansåg 2:dra Afdelningen af Rikets Ständers Revisorer,
hvilken det tillkom att verkställa denna granskning, det vara beböfligt att erhålla specificerade
uppgifter på kostnaderna för de olika slagen af i och för jernvägars byggande
använda arbeten, såsom jordarbeten, vägöfvergångar, broar, tunnelar, sjöars och kärrs
fyllning, stationshus, utomordentliga utgifter, rörliga materielens uppsättande samt expropriations-kostnader,
och detta icke blott för Westra stambanan i sin helhet, utan för
vissa delar deraf, såsom från Stockholm till Södertelje och från Götheborg till Töreboda,
hvilka delar redan sedan flera år varit till trafik öppnade, samt, för så vidt detta
var möjligt, äfven för den mellan Södertelje och Töreboda återstående delen af Westra
stambanan. Man önskade likaledes att, beträffande Westra stambanan, erhålla en jemförande
uppgift på det ursprungliga kostnadsförslaget och de verkliga omkostnaderna
för dess byggnad, för så vidt den var färdig. Vidare, då de till Revisorerne öfverlemnade,
jernvägens räkenskaper åtföljande, förteckningar öfver de vid jernvägarue anställde
tjenstemän med deras löner och arfvoden varit mycket ofullständiga, ansågs behöfligt
att erhålla noggranna uppgifter i detta hänseende. Med anledning af framställd anhållan
0111 dessa uppgifter, ankom från Chefen för Statens jernvägsbyggnader en skrifvelse
af, bland annat, följande innehåll:
»att jernvägsarbetena icke äro indelade i sådana distrikter, sorn i promemorian förntsättas;att
längden af Distrikt-ingeniörernes områden ofta ändras, och att utbyte af befälhafvare
från det ena arbetsområdet till det andra stundom ifrågakommer. Om t. ex.,
då en arbetskommendering ur Arméen inrycker pa ett distrikt, jag finner en närgränsande
Distrikts-ingeniÖr lämpligare att föra befäl öfver trupp, så ändrar jag distriktets längd
för så stor sträcka, som af truppen bearbetas; likaså, om t. ex. den ena Ingeniören
visat sig lämpligare att verkställa undersökningar och leda terrasseringsarbetena, men
den andra deremot har en större erfarenhet med afseende å banans öfverbyggnad och
stationernas anordning, låter jag, örn så behöfves,. ett utbyte af dessa tjenstemän
ske, att redovisning och bokslut uppgöras endast för hvar och en af de stambanor i
sin helhet, hvartill Rikets Ständer lemnat särskilda anslag och för hvilka de äskat
särskild redovisning, men icke för sådana delar, som i promemorian omnämnas; och
torde Herrar Revisorer dessutom lätteligen inse, att aå å en och samma bana en del
trafikeras, en annan del är fullbordad till räler och ballast, men utan byggnader, en
annan del åter försedd med byggnader, men saknande materiel 0. s. v., det skulle erfordras
en högst vidlyftig räkenskapsföriug, för att kunna utröna kostnaden för särskilda
delar af denna stambana, och att vinsten af en sådan specialkännedom icke skulle uppväga
olägenheten af ett så inveckladt räkenskapsföringssätt. Resultaterna, om dermed
åsyftas jemförelse med andra jernvägar, blefve i alla fall oriktiga, såsom omfattande
smärre afdelningar, saknande både utbildad trafik och det ordnade hushållnings- och
administrationssyste 111, sorn vid en färdig stambana kan införas; att några så beskaf
-
35
— 274 —
fade svar, som i promemorians 2—12 punkter begäras, således icke kunna afgifvas
för annat än Westra stambanan i sin helhet och icke förr än efter 1863 års utgång,
då denna stambana kan anses komplett fullbordad. Kostnaden för hvarje af de i
promemorian förekommande särskilda poster, dividerad med 42,6, som är banans
längd i mil mellan Stockholm och Götheborg, lemnar då de begärda upplysningarne.
Hvad expropriation af jord angar, så torde den komma att uppgå till mellan
20 å 30,000 R:dr R:mt per mil; men ehuru betydlig denna kostnad än är, kan eller
bör den dock vid bestämmandet af stambanornas rigtning sällan tagas i beräkning, den
må af närgränsande orter bekostas eller ickg. Någon rättvis grund för utkräfvande af
jordersättning af dem, som närmast draga nytta af jernvägarne, torde svårligen kunna
uppgöras, och Staten borde, för att icke göra banornas rigtning beroende af partierna
och enskilda uppoffringar, aldrig fästa afseende vid anbud om kostnadsfri upplåtelse
af jord, förrän en banas rigtning genom Statsmakterna blifvit bestämd.»
Sådana specificerade kostnadsuppgifter, som de ofvan anförda, voro af vigt för
2:dra Afdelningen i och för bedömandet af förvaltningen af de till Statens jernvägsbyggnader
anslagna medel; men de ansågos äfven vara af stor betydenhet för Rikets
snart sammanträdande Ständer för att tjena dem till ledning, då de möjligen komma
att bestämma om nya banors såväl anläggande som rigtning. Kännedomen på förhand
om anläggningskostnaden per mil af en jernväg öfver en så eller så beskaffad
mark kunde möjligen hafva ganska stort inflytande på Ständernas beslut i afseende å
en blifvande banas rigtning.
Chefen för Statens jernvägsbyggnader har dock, såsom det inhemtas af ofvananförde
skrifvelse, ieke nu kunnat gifva sådana upplysningar af, såsom det synes, hufvudsakligen
2:ne skäl:
1) emedan räkenskaperna ej äro så förda; ty. heter det, vinsten af en sådan specialkännedom
skulle icke uppväga olägenheterna af ett så inveckladt räkenskapsföringssätt,
som för det ändamålet blefve nödvändigt; och
2) emedan resultaterna deraf, om jemförelse med andra banor åsyftades, i alla fall
blefve felaktiga.
Det torde dock kanske hafva varit lämpligast, att åt Revisorerne sjelfva hafva
öfverlemnat bedömandet af de resultaters större eller mindre felbarhet, som de ansett
sig kunna draga af de särskilda upplysningar, som äskades.
Hvad sjelfva de äskade upplysningarne beträffar, så har Chefen för Statens jernvägsbyggnader
visserligen förklarat i sin ofvanberörde skrifvelse, att de kunna fås efter
1863 års utgång för Westra stambanan i sin helhet; men kunna de fås då, måste materialierna
för desamma finnas redan nu för de delar, som äro färdiga, och isynnerhet
för den mellan Götheborg och Töreboda befintliga delen, hvilken sedan flera år varit
för trafik öppnad, äfvensom för den mellan Stockholm och Södertelje liggande delen.
Upplysningar, sådana som äskades, tyckas derföre åtminstone för dessa delar hafva
kunnat med skäl väntas. Men om åter, såsom det af Chefens för Statens jernvägsbyggnader
ofvan citerade skrifvelse synes vara händelsen, det ej finnes så förda räkenskaper,
att de begärda detaljerade upplysningarne kunna för vissa större delar af
banan erhållas, tyckes detta återigen icke vara fullt öfverensstämmande med Kongl.
Maj:ts nådiga bref af den 31 Januari 1855. der det hetei1, att räkenskaperna skola fö
-
— 275 —
ras »med fästadt afseende derå, att man från denna Statens första jernvägsbyggnad' må
»vinna kännedom om kostnaden för de särskilda arbetena och dervid använda materi»alier,
såsom en nyttig ledning för dylika arbetens fortsatta utförande i framtiden.»
På grund häraf hade jag önskat, att Revisorerne hade fästat uppmärksamheten
å nödvändigheten deraf, att räkenskaperna måtte föras så, att det ändamål måtte vinnas,
som i afseende å dem finnes uttryckt i Kongl, brefvet af den 31 Januari 1855.»
Häri hafva instämt: Lektor Fagerström, Prosten Lundholm, Herr K. ,/. Tersmeden
och Riksdagsfullmäktige!! Anders Erikson från Elfsborgs län.
6:o vid berättelsen angående Drottningholms och Svartsjö Kongl, slott.
af Paul Hedström: »Emot pluralitetens af Herrar Revisorer fattade beslut, att
den å Drottningholms slotts ägor skördade halm under revisionsåret ej borde i slottets
räkenskaper upptagas, får jag härmed mig reservera.
Som räkenskaperna för Drottningholms slott utvisa, hafva under revisionsåret
skördats å slottets ägor af ärter, hvete, råg, korn och hafra. icke mindre än 221 tunnor
21 kappar, men någon hahn efter nämnde sädesslag finnes ej på annat sätt upptagen
och redovisad, än att 408 lispund blifvit försålda. Men då, efter låg beräkning af denna
gröda, bort erhållas cirka 3,500 lispund halm, och någon halm ej finnes upptagen
i den utfodringsstat, som finnes uppgjord för de kreatur, som under året utfodrats, så
har jag ansett, dä upplysning saknas huru återstoden af årets tillgång på detta foder
blifvit använd, det Revisorerne härå bort fästa uppmärksamhet, helst jag ej kan finna
förvaltarne af Drottningholms slott mera befriade från sådan redovisningsskyldighet än
förvaltande vid andra likartade lägenheter, enär kostnaden för jordbrukets skötsel vid
Drottningholm uppgått till 6,075 R:dr 10 öre Runt, till betäckande hvaraf det ej synes
osannolikt, att icke någon de! af statsanslaget för slottets underhåll måst användas.»
7:o viii berättelsen angående Natiunal-museum.
Transsumt af Protokollet, hållet hos Pikets Ständers Herrar
Revisorer den 8 Oktober 1862, klockan tre qvart
till 12 förmiddagen.
S. D. Sedan, vid anmäld föredragning — •— — — — — — — —
tillkännagaf Kiksdagsfullmäktigen Paul Hedström, att han såsom sitt förslag
till tillägg i berättelsen angående Nationalmusei-byggnaden upptoge Riksdagsfullmäktigen
Lars Rasmusons ifrågavarande anförande och anhöll nu, att Herrar Revisorer
ville taga detsamma i öfvervägande.
— — - hvarefter, och sedan en kort diskussion egt rum, Herr Grefven och
Ordföranden framställde proposition på bifall till samma förslag; hvilken proposition
med öfvervägande nej besvarades,
276
Emot detta beslut reserverade sig Riksdagsfullmäktige Paul Hedström, Lars
Rasmuson och Nils Svensson, åberopande dessa ledamöter i sådant afseende det nu
föredragna förslaget, så lydande:
»Ehuru jag icke förbisett, att nu församlade Revisorer hafva åt sig endast uppdraget
att granska Byggnads-chefens, General-majoren af Kieens åtgöranden under den
tid, sorn revisionen omfattar, eller under år 1860, anser jag likväl något hinder icke
möta att tillse huru Byggnads-chefen i det hela fullgjort sitt uppdrag, hvilket i viss
mån, då byggnadsarbetet äfven under revisionsåret 1860 fortgått, är underkastadt Revisorernes
granskning.
För fullbordande af Nationalmusei byggnad har, på Byggnads-chefens, under förebärande
af stegrade arbetslöner och förhöjdt pris pä materialier, tid efter annan gjorda
anmälan, beviljats betydliga anslag, hvilka, efter den utsträckning arbetsföretaget fått,
synas oundgängligen hafva erfordrats, för så vidt förut nedlagde kostnader, genom arbetsföretagets
öfvergifvande, icke skulle blifva helt och hållet ändamålslöse. Om det
ock nu verkligen inträffat, att Nationalmusei-byggnader. fördyrats af nyss antydda skäl,
är det likväl ostridigt, att betydliga kostnader uppkommit genom af Byggnads-chefeu
vidtagna förändringar i afseende å den ursprungliga byggnadsplanen, utan att, så vidt
utrönas kunnat, Byggnads-chefen i behörig ordning dertill blifvit berättigad.
Vid sådant förhållande och då Byggnads-chefen genom sina nog egenmäktiga
tilltag åstadkommit utgifter, som statsverket kunnat undvika, utan att ändamålet med
byggnadsföretaget förfelats i vidsträcktare mån, än hvad tyvärr jemväl nu synes vara
händelsen, anser jag mig, efter tagen kännedom om innehållet af Kongl. Maj:ts till
Majoren, numera General-majoren Kleen den 12 Oktober 1850, angående ifrågavarande
byggnadsföretag, aflåtna nådiga skrifvelse, ega giltigt skäl påyrka, att genom Revisorerne
hemställan göres till Rikets Ständer, om ej ersättningsanspråk mot bemälde Byggnadschef
bör väckas, för utrönande i hvad mån Byggnads-chefen må vara skyldig ersätta
statsverket medel, som användts för Nationalmusei-byggnaden. i strid med vederbörligen
fastställda byggnadsplaner och ritningar.»
Ex protocollo:
Bruno Johansson.
— 277 —
Kongl. Stats kontorets
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers berättelse om
verkställd granskning af statsverkets
tillstånd, styrelse neli förvaltning år
1860.
Storm äktigste, Allernådigste Konung!
Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning uti remiss af den 24 nastlidne
Oktober, får Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor härmed afgifva underdånigt
utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers berättelse om den innevarande år verkställda
granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning år 1860, uti de
delar, nämnde ^berättelse till yttrande från detta embetsverks sida föranleder, hvarjemte
bifogas Öfver-direktörens för Mynt- och Kontroll-verken underdåniga utlåtande
öfver hvad Revisorerne i afseende å sistnämnde verk anfört.
Uti 7 § af berättelsen om Stats-kontoret och dess förvaltningsåtgärder är af
Revisorerne heinställdt, att förändring, i nu gällande resereglemente måtte vidtagas,
ledande derhän, att resande i Kronans angelägenheter må, derest ej särskilda förhållanden
påkalla undantag, vara pligtige att, i stället för skjuts, alltid begagna ångbåtseller
jernvägslägenhet; och hafva Revisorerne tillika ansett böra i öfvervägande tagas,
om och i hvilka fall förhöjning af det för de resande bestämda dagtraktamente kan
erfordras.
Då Stats-kontoret den 10 Januari 1861 afgifvit underdånigt utlåtande öfver
1860 års Stats-revisorers med förevarande likartade hemställan, torde detsamma nu få
i underdånighet åberopas, med tillägg allenast, att en förhöjning af 50 öre R:mt i det
dagtraktamente, som jemlikt 7:de—12 klasserna i 1851 års resereglemente bestås,
blifvit genom Kongl, kungörelsen den 13 Mars 1857 medgifven, men att, i anseende
till den i sednare tider stegrade kostnaden å lifsförnödenheter, en ytterligare tillökning
i dylikt traktamente utan tvifvel är af behof påkallad.
Sedan Revisorerne, olika med dem af år 1861, beslutat att granska en uti
Konsl. brefvet den 16 Mars 1860 omförmäld räkning öfver användande af 24,985 R:dr
15 öre, för hvilka, anordnade till dåvarande Chefen för Ecklesiastik-departementet, i
och för folkskolornas behof, bemälde Chef eihållit nådig decharge, men denna räkning,
hvilken jemte verifikationer bort i härvarande Kammar-kontor förvaras, icke kunnat
återfinnas, så hafva Revisorerne om detta förhållande i berättelsen gjort anmälan.
I anledning häraf får Stats-kontoret i underdånighet tillkännagifva, att ifrågavarande
räkenskap, hvilken företeddes vid 1861 års stats-revisiön, icke kunnat, oaktadt
- 278
noggranna forskningar och anställd inventering af verkets arkiv, tillrättaskaftas, -- i
anseende hvartill fråga ora ansvar å vederbörande för underlåtenhet med hänseende till
handlingarnes vård är på Ombudsmannens åtgärd beroende; — varandes^ emedlertid
anstalter fogade för erhållande af duplett exemplar af nämnda räkenskap, så att Statsutskottet
eller Rikets Ständers Revisorer må, om sådant åstundas, kunna af densamma
taga kännedom och erhålla nöjaktig upplysning om medlens rätta användning.
Uti den vid de tvenne föregående stats-revisionerna behandlade frågan om skyldighet
för embetsmyndigheter att vid penningeförsändningar begagna s. k. postremissvexlar,
hafva detta års Revisorer, efter tagen kännedom af Stats-kontorets deröfver
afgifna underdåniga utlåtande af den 31 December 1861, förmält sig icke kunna dela
den farhåga, detta verk hyst, angående enskilda bankers möjligen inträffande obestånd,
hvarjemte Revisorerne fästat uppmärksamhet derpå, att de belopp, som genom
poströfverier icke sällan gå förlorade, skulle medelst införande af dylika vexlar, det allmänna
besparas.
Stats-kontoret. som redan tvenne gånger, nemligen den 10 Januari och 31 December
1861. i förevarande ämne sig yttrat, torde, till undvikande af vidlyftighet, nu
endast få i underdånighet meddela, att, enligt vunna upplysningar, törlidet och innevarande
år posten allenast vid två tillfällen blifvit röfvad, dervid tillgripits:
år 1861
300 R:dr
» 1862
4,199 »
af hvilka belopp, sorn ej utgjort Stats-kontorets medel, större delen återbekommits;
att, genom posternas befordrande dels med diligens, hvilket nu blifvit infördt och än
vidare kommer att utsträckas, dels på jernväg, poströfverier icke böra hädanefter inträffa,
äfvensom att behofvet af penningars försändande med posten väl kan genom
vexlar i någon mån inskränkas, men aldrig helt och hållet hvarken för staten eller enskilda
upphöra.
Allmänna magasins-ärendena.
Hufvudsakligen lika med 1861 års Revisorer hafva de under innevarande år
församlade Revisorerne uttalat sin åsigt om nödvändigheten af, att, när större leveranser
af uppköpt spanmål för Krouans under Stats-kontoret ställda magasiner ske,
två sakkunnige män tillkallas för att densamma besigtiga; och ausåges kostnaden
derför kunna utgå af 7:de hufvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar. —-  Åberopande sitt i frågan förut afgifna yttrande, får Stats-kontoret i underdånighet anföra,
att emot Revisorernes förslag om besigtningskostnadens anordnande af nyssnämnda
anslag detta embetsverk icke har något att erinra. — Remissakten återställes
härjemte, och Stats-kontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
S t o rm ä k t i g s t e , A 11 e rn å d i g s t e Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
0. A, TAUVON.
A. V. KOCK, C. W. GRÅÅ. O. F. af SILLEN.
Föredragande.
1. s.
Per Samzelius. G. Selin.
Stockholm den 29 December 1862.
- 279
Ofver-rtSrektörens för lyntocli
KontrolI-verken
underdåniga utlåtande öfver hvad Rikets
Ständers Revisorer år 1862 anlört
i afseende å sistnämnde verk.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Rikets Ständers sist församlade Revisorer hafva af Kontroll-verkets räkenskaper
trott sig linna, att kontrollstämpelmedlen, »hvad Stockholms stad angår, månadsvis
till verket ingått», hvaremot samma medel från landsorten »på en gång för hela året
först under påföljande är af vederbörande uppbördsman aflemnas», och hemställa att,
»då hinder icke synes möta derför, att uppbörden i landsorterna redovisas på enahanda
sätt, sorn nu eger rnm för Stockholms stad, —- - hvad landsorterna beträffar, sådan
förändring uti redovisningssättet må vidtagas, att derigenom likhet och öfverensstämmelse
uti räkenskapen för det hela vinnes», helst sorn uppbördsmännen »icke för inflytande
kontrollmedel ställa säkerhet, och denna uppbörd för flera af landsortsstäderna
uppgått till icke obetydliga belopp.»
I anledning häraf må det tillåtas mig yttra följande:
Uti Stockholms stad ingå, i enlighet med gällande författningar, kontrollstämplingsmedlen
till »Verket» icke månadsvis, utan hvarje söcknedag, då något arbetsstycke
kontrollstämpla», med undantag af Lördagen, som för Kontroll-verket är fri; och för
hvarje månad uppsattes ett sammandrag af stämplingsprotokollerna, utvisande huru
stor stämplingen och derföre uppburna afgiften varit, hvilken sednare af Kamreraren
till Kongl. Ränte-kammaren aflemnas i början af nästföljande månad; och är deri månadsvis
aflemnade summan vexlande ungefär mellan 300 och 1,500 R:dr R:mt
Angående uppbörden af samma medel i landsorten äro följande förordningar
gällande till efterrättelse: Kongl. Maj:ts bref angående Kontroll-verkets iståndsättande
den 7 December 1752, hvari föreskrifves: »vid hvart hallars förlopp hafva agistraterna,
jemte ett kort intygande, att stämpelmedlen insätta i ortens Landtränterier för Statskontorets
räkning»; Kommerse-kollegii och Stats-kontorets bref till samtlige Landshöfdingarne
den 27 Mars 1754, hvari stadgas, att influtne stämpelmedel skola inläggas
och »förvaras uti Magistratens kassa och flere publike rum, hvarest andra såväl Kronans
sorn stadens uppbörder och angelägenheter i behåll läggas»; Kommerse-kollegii
kungörelse den 13 Juni 1760, som förordnar, att kontrollhandlingarne äfvensom »räkning
för kontrollmedlen för hvart år innan Februari månads slut thet påföljande ofelbart
till Kontroll-kontoret skola vara insände»; Kongl. Majrts bref den 11 Augusti 1779.
som ålägger Magistraterna i städerna, att inom Februari månads slut hvarje år »kon •
trollhandlingarne för det förflutna året till Lands-kontoret insända, vid vite af 24 skilling
för hvarje dag de efter den utsatta tiden dermed dröja», och förordna.? tillika, att
»dessa vitén, så snart de blifvit försutne, af Landshöfdingarne skola uttagas»; och Kom
-
280
merse-kollegii cirkulär den 31 Maj 1782, sorn, påminnande om ofvannämnde vitén,
ålägger Lands-kontoren, att inom Mars månads slut till Kollegium inlemna kontrollhandlingarne.
Uti Kommerse-kollegii cirkulärer den 24 Augusti 1791 och den 21 Maj
1806 upprepas ånyo dessa stadgar i anledning af Kontroll-verkets klagomål, att handlingarne
icke utan påminnelser kunnat bekommas från Magistraterna och Lands-kontoren.
Således synas kontrollmedlen aldrig hafva blifvit halfårsvis aflemnade, men någon
förlust för statsverket har icke uppstått deraf, att redovisning för uppbörden blott
en gång om året blifvit lemnad, och de öfverklagade dröjsmålen hafva endast medfört
olägenhet lör Kontroll-verkets tjenstemän, som nödgats afgifva påminnelser för att kunna
få generalräkningen för förflutna året öfver kontrollstämplings-uppbörden i landsorterna
färdig till föreskrifven tid eller Juli månads utgång.
För att kunna bedöma lämpligheten af Revisorernes hemställan, att för fram
tiden
af Magistraterna fordra redovisning för kontrollmedlen månadsvis liksom i Stockholm,
har jag granskat generalräkningarne för de 10 sistförflutna åren 1852— 1861, och
inhemtat, att den högsta summa, som för ett år blifvit till Stats-kontorets disposition
i Landtränterierna insatt, varierat, för 6 städer och köpingar, mellan 1 och 10 R:dr,
» 22 » » » » It) » 50 »
» 12 » » » » 50 » 100
» 20 » » » » 100 » 200 »
» 7 » » » » 200 » 300 »
» 6 » » » » 300 » 500 »
och endast för 4 städer har högsta årslevereringen under 10 års tid öfverstigit 50i>
R-.dr R:mt, och utgjort för Westerås 503 R:dr, för Norrköping 587, för Malmö 846,
och för Götheborg 1,826 R:dr Runt.
Det enda af dessa belopp, som, efter mitt förmenande, någorlunda lämpar sig
för månadsredovisning, är det för Götheborg med som högst 1,800 R:dr om året eller
i medeltal 150 R:dr R:mt i månaden, men att lagga detta enstaka fall till grund för
ett allmänt stadgande, att Magistraten i hvarje stad skulle tolf gånger om året afgifva
redovisning för kontrolluppbörden, äfven om denna för månaden endast uppgår till
några få öre, synes mig vara icke allenast olämpligt, utan rentaf orimligt.
.Jag tillåter mig fördenskull att underdånigst tillstyrka, att med redovisningen
för kontrollstämplingsmedlen uti landsorterna det antingen måtte få tillgå pä sätt som
hittills under mer än ett helt århundrade utan någon afsevärd olägenhet författningsenligt
tillgått; eller ock att det äldsta stadgandet af 1752, om insättning i Landtränteriet
af stämplingsinedlen för hvart halfår, återupplifvas, dock endast i fall att nämnde
medel, efter afdrag af den stämpelförrättaren tillkommande andel, för halfåret uppgår
till minst 100 R:dr R:mt.
Hvad angår säkerhets ställande för ifrågavarande uppbörd, som Revisorerne i
förbigående äfven omnämnt, så synes mig icke heller ett sådant behöfva eller böra sättas
i fråga, då det. såsom af det föregående torde vara klart, icke är stämpelförrättaren
eller den s. k. stämpel-rådmannen, utan Magistraten kollektivt, som är ansvarig för
samma uppbörd. För de få orter, som, utan egen Magistrat, ändå hafva någon kontrolluppbörd,
torde det blifva nästan omöjligt att få någon invånare, sorn ville åtaga
— 281 —
sig det föga tacksamma besväret med stämplingen och uppbörden, om borgens ställande
med vederhäftighetsbevis m. m. d. skulle af uppbördsmannen fordras.
Med djupaste underdånighet, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:
JOACH. -ÅKERMAN.
Stockholm den 29 December 1862.
Kongl. Snndliets-kollegii
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers hemställan
vid granskning af bemälte Kollegii
räkenskap för år 1860.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Under den 14 i förra månaden har Eders Kongl.. Majit, tued öfverlemnande af
ett transsumt af Rikets Ständers Revisorers afgifna berättelse om verkställd granskning
af statsverkets, jemte andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för ^ år 1860, täckts anbefalla Dess Sundhets-kollegium, att inkomma
med underdånigt utlåtande öfver den i berörde transsumt gjorda hemställan, att, enär
Rikets Ständers Revisorer, i likhet med hvad 1859 ars Statsrevisorer anmält, jemväl
funnit sig ega full anledning att, efter granskning af 1860 års Sundhets-kollegii räken
skaper, instämma i föregående Revisorers yttrande, rörande uppställningen af berörda
räkenskaper, hvilka fortfarande förts efter samma method, samt Revisorerne icke hade
sig bekant, huru lång tid möjligen ännu kunde komma att förflyta, innan det nya, under
utarbetning varande, förslag till redogörelse för Kollegii förvaltning och'räkenskaper
varder till pröfning och fastställelse framlagdt, men anse af vigt att förändringar
häri ofördröjligen åstadkommas, — vederbörande må foga anstalt derom, att, om möjligt,
ifrågavarande räkenskaper varda så uppställde och ordnade, att blifvande Revisorers
granskningsbestyr icke må alltför mycket försvåras.
Till följd af högstberörde befallning får Kollegium i underdånighet anmäla, att,
ehuru 1859 års Statsrevisorer erinrat, att vid granskningen af Kollegii räkenskaper
; 36 , •
... • • 1
— 282 —
olägenhet uppstått af det sätt, hvarpå dessa funnits uppställde, har likväl det genom
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontors försorg upprättade samt af Eders Kongl.
Majit den 10 Mars 1840 fastställda formulär i anmärkta hänseende måst tjena till
efterrättelse, enär någon ändring derutinnan hittills icke blifvit anbefalld.
Då nu 1860 års Statsrevisorer framställt erinran i enahanda syfte med begäran,
att, intilldess det nya förslaget till redogörelse för Kollegii förvaltning och räkenskaper,
som för närvarande är under bearbetning, varder pröfvadt och fastställdt, anstalt ma
fogas derom, att Kollegii räkenskaper varda så uppställde och ordnade, att kommande
Revisorers granskningsåtgärd icke alltför mycket försvåras, hemställer Kollegium i underdånighet,
att ett nytt formulär för merberörda räkenskapers uppgörande kunde i nåder
varda Kollegium meddeladt. att tjena till efterrättelse i stället för det hittills begagnade,
genom Stats-kontorets försorg upprättade samt af Eders Kongl. Majit i nåder
fastställda formuläret.
hemisshandlingen äterföljer, och Kollegium framhärdar med djupaste vördnad
trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåten
MAGNUS HUSS.
E. G. ENGBERG. C U. SONDEN. A. T. WISTRAND.
Stockholm den 18 December 1862.
J. Ljungbtrg.
Direktionens för Veterinärinrättningen
i Stockholm
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
denna Veterinärinrättnings räkenskap
för år 1860.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Vid granskning af statsverkets jemte andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning år 1860, hafva Rikets Ständers Revisorer, be
-
— 283 —
träffande Veterinärinrättningen i Stockholm, anmärkt, dels att Inrättningens räkenskaper
innehölle endast tvenné konti, hvarigenom, utan att ur specialen utdraga en mängd
poster, hvarken någon riktig föreställning kunde erhållas om det sätt, hvarpå de särskilda
kontis utgifter blifvit bestridda, eller kännedom om utgifterna till aflöningar o. s. v.,
hvadan Revisorerne ansett ett utförligare och redigare uppställdt bokföringssätt af behofvet
påkalladl, dels ock att den vid revisionsårets slut befintliga kassabehållningen,
986 R:dr 14 öre, samt behållningen å det till inköp af möbler anvisade extra statsanslag,
901 R:dr 21 öre, icke vore behörigen verificerade; hvarjemte Revisorerne instämt
uti nästlidet års Revisorers yttrande rörande Inrättningens byggnaders otillräcklighet
och inskränkta utrymme, äfvensom det bristfälliga skick, hvaruti åtskilliga af
dessa byggnader sig befunne; och har Eders Ivongl. Maj:t, genom nådig remiss den 14
nästlidne månad, anbefallt Direktionen, att i anledning af berörda anmärkningar afgifva
underdånigt utlåtande.
Till åtlydnad häraf får Direktionen härmed i underdånighet öfverlemna infordradt
yttrande af Inrättningens räkenskapsförare samt, för egen del, med vitsordande att räkenskaperna
äro med utmärkt reda och ordentlighet förda, underdånigst hemställa, att
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar i denna del icke måtte till någon åtgärd
föranleda.
Beträffande åter Revisorernes yttrande angående Inrättningens byggnaders otillräcklighet
och bristfällighet, vågar Direktionen i underdånighet åberopa sitt till Eders
Kongl. Maj:t redan afgifna förslag till fullständigt ordnande af nämnde byggnader.
Den nådiga remissakten återställes härjemte, och Direktionen framhärdar med
djupaste vördnad, trohet och nit.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigsta
tjenare och undersåter:
D. SILFVERSTOLPE.
J. THEOD. BERGELIN.
JOH. MICHAELSON.
Stockholm den 30 December 1862.
FR. HOLMQVIST.
ADOLPH BERGHMAN.
K. G. Metzén.
— 284 —
(Bilaga).
Till Kongl. Direktionen för Veterinärinrättningen i Stockholm.
Till bemötande af de af Rikets Ständers Revisorer öfver Veterinärinrättningens
räkenskaper framställda anmärkningar, får jag blott anföra, att, alltsedan år 1857, då
jag tillträdde räkenskapsförare-befattningen vid Veterinärinrättningen, fullt ordentliga
räkenskaper med sina tillbörliga konti derstädes förts; hvilket när som helst kan af de
vid Inrättningen förvarade räkenskaperna inhemtas; och att Revisorernes anmärkningar
icke grunda sig på annat än den till Kongl. Kammar-rätten årligen öfver Inrättningens
inkomster och utgifter ingående kassaredogörelse.
Vidkommande verificera!gen af den vid årets slut befintliga kassabehållningen,
får jag hänvisa till 1861 års räkenskaper, dit densamma blifvit öfverförd.
Stockholm den 30 December 1862.
0. W. Maechel.
Direktionens för Veterinärinrättningen
i Skarn
underdåniga utlåtande öfver en vid
berörde Inrättnings räkenskap för år
1860 af Rikets Ständers Revisorer
gjord anmärkning
Stormäktigste, Allernå-digste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss den
14 November 1862, får Direktionen öfver Veterinärinrättningen i Skara, med anledning
af den hos Rikets Ständers Revisorer, vid verkställd granskning af Veterinärinrättningens
räkenskaper för år 1860, framställda anmärkning, att inventeringsbevis saknats
öfver kontanta kassabehållningen vid 1860 års slut, härmedelst afgifva den underdåniga
förklaring, att Direktionen för framtiden skall ställa sig den gjorda anmärkningen till
efterrättelse.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersater:
•T. A. BUTSCH. GUSTAF MANNERFELT. J. C. KUYLENSTJERNA.
Skara den 9 Januari 1863.
N. E. Forssell.
— 285 —
Ofverintendeiits-emhetets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid bemälde Embetes'räkenskaper
lör är 1860.
Un derdånigste Memorial.
Ofver Rikets Ständers sednast församlade Revisorers, jemlikt bilagdt transsumt
af deras berättelse, framställda anmärkningar vid Öfverintendenls-embetets räkenskaper
för år 1860, får Embetet, till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss
den 24 sistlidne Oktober, afgifva följande utlåtande:
a) Byggnader och reparationer i Stockholm.
§ 1.
Af den anledning, att det i nåder gillade och fastställda generalförslaget öfver
dessa byggnadsarbeten icke funnits redogörelsen bilagdt, förmäla Rikets Ständers Revisorer
sig hafva varit förhindrade att bedöma, huruvida arbetena blifvit i öfverensstämmelse
„med generalförslaget utförda. Då emellertid Revisorerne egt att, på reqvisition,
från Öfverintendents-embetet genast utbekomma ifrågavarande generalförslag, på sätt
som skett med andra handlingar, dem Revisorerne funnit nödigt från Embetet infordra,
torde omförmälda yttrande icke böra förstås i annan mening, än att Revisorerne ansett
lämpligt att generalförslaget bilägges räkenskaperna. Sådant har likväl hitintills icke
iakttagits och ej heller vid föregående statsrevisioner blifvit ifrågasatt. Yäl har yrkande
derom vid ett tillfälle framställts af Kammar-rättens Revision, men detta yrkande
har af Kammar-rätten blifvit underkändt. Generalförslaget har för öfrigt icke blott
under det år, för hvilket detsamma upprättats, utan äfven under de påföljande åren
behöft vara i Embetet tillgängligt, för att i esomoftast förekommande fall rådfrågas,
och har icke ifrågakommit att vid redogörelsen bilägga afskrift af en handling, som,
till omfånget temligen vidlyftig, ansetts för redovisningen icke ovilkorligen nödvändig.
Men om emellertid, såsom af Rikets Ständers Revisorers yttrande framgår, en handling,
som utvisar behörigheten af de verkställda byggnads- och reparationsarbetena vid Kronans
hus i Stockholm, anses vid räkenskaperna af nöden, vill det synas Ofverintendents-embetet,
som skulle af enahanda anledning en dylik handling erfordras jemväl för
bedömandet af behörigheten af de utförda byggnaderna och reparationerna i landsorterna.
I detta hänseende hafva dock Revisorerne icke framställt någon erinran, ehuru
generalförslaget öfver sistnämnde arbeten icke heller funnits redogörelsen bilagdt.
Hvad derefter vidkommer frågan, huruvida generalförslagen i allmänhet må anses
såsom den tjenligaste ledning för det bedömande i afseende på arbetenas behörighet,
Rikets Ständers Revisorer synes hafva åsyftat, så innefatta dessa förslag, derest de vid
arbetenas utförande i allt kunnat strängt följas, visserligen hvad som i omförmälda hänseende
erfordras, men äro i motsatt fall, eller om af tillfälliga anledningar afvikelser
— 286
derifrån understundom inåste tillåtas eller arbeten utöfver generalförslagen utföras, icke
tillräckliga för det af Rikets Ständer åsyftade ändamålet, hvilket, enligt Ofverintendentsembetets
tanke, bäst och fullständigast uppfylles derigenom, att redogörelsen öfver anslaget
till byggnader och reparationer i Stockholm åtföljes af en afskrift utaf den berättelse,
angående hvarje års arbeten, som i början af påföljande året till Eders Kongl.
Majit i underdånighet afgifves, samt om vid räkenskapen öfver landsortsanslaget fogas
de särskilda arbetsredogörelser, hvilka, i sammanhang med årsräkningarne, från Länsstyrelserna
insändas och hvilka handlingar, utom att de äro af mindre vidlyftigt omfång,
innefatta, ofvanstående afvikelser från generalförslagen samt utöfver desamma bifallna
arbeten; och har Ofverintendents-embetet, i följd häraf, för afsigt att låta sina
räkenskaper af nämnde berättelser och redogörelser för framtiden åtföljas.
b) Byggnader och reparationer i landsorterna.
I fråga om statsanslaget till reparationer ä Kronans hus och byggnader i landsorterna
hafva Revisorerne anmärkt, hurusom å detsamma funnes affördt ett belopp af
20 Ridr 22 öre, utgörande ersättning för en af e. o. Konduktören F. G. A. Dahl, hvilken
efter vederbörligt förordnande haft tillsyn och inseende öfver år 1860 pågående
reparation af Wadstena slott, verkställd resa fram och åter emellan Wadstena och
Linköping, i ändamål att om slottstakets reparation rådgöra med den i sistnämnde stad
boende byggnads-entreprenören, hvilken, enligt Revisorernes åsigt, bort ega skyldighet,
att antingen, när så erfordrats, inställa sig å byggnadsplatsen, eller ock, om han funnit
med sin fördel mera öfverensstämmande att uti sitt hemvist i ett eller annat afseende
rådpläga med Kronans ombud öfver den åtagna reparationens utförande, bekosta
detta ombuds resor. Då likväl bemälde entreprenör, Byggmästaren J. Jonsson, visserligen
hade, jemlikt kontrakt den 25 Januari 1859, åtagit sig att för en deruti bestämd
ersättning ombesörja reparationen af åtskilliga delar af slottets yttermurar, med lister,
port och fönsteromfattningar, karmar m. m., men denna entreprenad icke innefattade
den särskilda reparation af slottets tak och torn, hvilken af vederbörande Intendent,
under dennes inspektionsresa förstnämnde är, befunnits af behofvet högeligen påkallad,
och hvars skyndsamma verkställande i sammanhang med öfrige pågående arbeten Ofverintendents-embetet
ansett sig böra uppdraga åt den med afseende å dessa sistnämnde
på stället varande tillsyningsraannen. e. o Konduktören Dahl, med förständigande, bland
annat, att, för erhållande af erforderligt arbetsfolk, vända sig till entreprenören Jonsson;
så och enär Jonsson, med afseende å de honom åliggande arbeten, nyss förut varit
i Wadstena och ej inom någon kortare tid dit återförväntades, hade bemälde e. o. Konduktör,
då den redan långt framskridna årstiden och nödvändigheten at arbetets afslutande
före vinterns inbrott icke medgaf skriftvexling i ämnet, funnit sig föranlåten att
sjelf afresa till Jonssons hemvist, Linköping, för att rådfråga sig, huruvida denne ville
åtaga sig att lemna arbetsfolk jemväl till ofvanberörda takreparation, eller, i motsatt
fäll, för att af annan byggmästare för Kronans räkning betinga sig sådant.
Expensmedelsräkmngen.
§ 1-
Beträffande redovisningen öfver Embetets expensmedel, hafva Revisorerne anmärkt,
att endast vissa af dithörande räkningar äro försedda med attester af vederbörande
tjensteman, men att de öfrige sakna dylik påskrift; förmälande Revisorerne sig
— 287 -
anse en utgift icke vara fullständigt verificerad med mindre dess behörighet blifvit vederbörligen
intygad.
Med anledning häraf torde till en början få erinras, att Embetets ordinarie anslag
till expenser, 450 R:dr, under en längre följd af år eller sedan år 1847 befunnits
för ändamålet så otillräckligt, att deruti alltid uppstått en brist, om hvars fyllande genom
särskild anvisning Kongl. Majit förständigat Embetet, att efter hvarje års slut göra
underdånig framställning. Embetet har vid dessa tillfällen redogjort för de hufvudsakliga
utgiftsposter, till följd af hvilka det ordinarie anslaget öfverskridits; och det nådiga
bref, enligt hvilket den uppkomna bristen blifvit fylld, har i det löpande årets expensmedelsräkning
alltid varit åberopadt. Genom särskildt nådigt bref den 26 April 1850,
bilagdt samma års räkenskap och åberopadt i de följande årens redogörelser, äro ock
utgifterna för anskaffning af ved till Embetets lokal till sin behörighet styrkta.
Återstår derefter endast sådana utgifter, som genom sjelfva sin natur angifva
sig såsom oundgängliga och hvilka dessutom till ungefär enahanda belopp årligen återkomma,
såsom för rit- och skrifmaterialier, bokbindarearbeten, renhållning m. m. Bestyret
med dessa ekonomiska detaljer har hittills ålegat Embetets Kamererare och
Kassör, hvilken i sin egenskap af redogörare för expensmedlen icke ansett nödvändigt
förse räkningarne med sin attest, då en sådan påskrift icke innefattade annat än ett
intyg till efterrättelse vid förekommande liqvid, att det arbete eller den reqvisition,
hvarå räkning lydde, fullgjorts. Också äro räkningarne attesterade endast i de fall, då,
i följd af tjensteåligganden, Sekreteraren eller annan Verkets tjensteman haft att om
en reqvisition eller beställning särskildt gå i författning. Emellertid anser Öfverintendents-embetet
sig, till undvikande af anmärkningar af förevarande beskaffenhet, böra
för framtiden iakttaga att expensmedelsräkningarne, i mån som de till liqvid ifrågakomma,
attesteras af Embetets Sekreterare eller vederbörande Arkitekt för Kronans
hus i hufvudstaden, efter den fördelning dem emellan, som af de särskilda utbetalningarne
kan föranledas. Stockholm den 23 December 1862.
G. SÖDERBERG.
Aug. Ekmarek.
Kongl. Krigs-koiiegil
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om verkställd granskning af statsverkets
räkenskaper och förvaltning år
1860.
Stormäktigste , Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss den 24 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Majit infordrat
Krigs-kollegii underdåniga utlåtande, i anledning af hvad Riket» Ständers sednast för
-
— 288 -
samlade Revisorers berättelse innehåller i fråga om dels dröjsmål med afgifvandet af
Kollegii underdåniga yttrande öfver ett af Kamererare!) i Riksboksluts-kontoiet J. T.
Spongberg, enligt nådigt uppdrag, författadt förslag till nytt formulär för Krigs-kollegii
hufvudbok, och dels fortfarande behof af en kasernbyggnad för Svea Artilleri-regemente.
Jemte det Kollegium härhos i underdånighet återställer de nådigst remitterade
handlingarna och bifogar Kollegii Fortifikations-afdelnings i den sistberörda frågan till
Eders Kongl. Maj:t afgifna underdåniga yttrande, får Kollegium underdånigst anmäla:
att Kollegium, genast efter inhändigandet af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss
å det af Kamereraren Spongberg- upprättade formulärförslaget, öfverlemnade detsamma
till utlåtande af Kamererarne inom såväl Kollegii Boksluts-kontor som samtlige Afdelnings-kontoren;
att sådane utlåtanden först nyligen till Kollegium inkommit, öfver orsaken
hvartill härjemte underdånigst öfverlemnas en af Kamereraren E. Dahlqvist och
t. f. Kamereraren H. Wennerqvist, hvilka under olika tider af innevarande år förestått
Kamereraretjensten i Boksluts-kontoret, till Kollegium ställd förklaring; att, då forraulärförslaget
utgjort en omarbetning af Kollegii hufvudbok för år 1858, det varit nödigt
att noga granska och med hufvudboken jemföra förslaget, i anseende hvartill vederbörande
Kamererare, med fullgörande af öfrige dem tillhörande tjensteåligganden,
svårligen kunnat medhinna att, tidigare än som skett, afgifva sina utlåtanden öfver förslaget;
samt att, efter dessas emottagande, Kollegium under den 25 sistförflutne November
fattat beslut om underdånigt yttrande i ämnet, hvilket yttrande, till följd af
föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts uppå omförmälda formulärförslag meddelade nådiga
remiss, nu öfverlemnas till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontors samt Kammar-rätts
vidare handläggning.
Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
C. MEIJER.
J. af KLEEN. j. SÖDERLING.
S. C. NISSER. A. W. TOTTIE.
CARL SKYTTE.
C. F. LAURÉN.
Stockholm den 16 December 1862.
J. JR. Öfverström.
— 289
Till Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-kollegium.
Genom protokollsutdrag för den 25 i nästlidne månad, har Kongl. Kollegium
anbefallt undertecknade, att afgifva gemensam förklaring till Kongl. Kollegium öfver den
af Rikets Ständers Herrar Revisorer gjorda anmärkning, i fråga om dröjsmål med afgifvande
af yttrande öfver förslaget till nytt formulär för Krigs-kollegii hufvudbok; och
få vi, till följd häraf, ödmjukast anföra:
Ifrågavarande formulärförslag remitterades den 24 September sistlidne år till
Kamereraren i Boksluts-kontoret, med föreskrift att, efter formulärets granskning, gemensamt
med Kamererarne i samtlige Afdelnings-kontoren deröfver med utlåtande inkomma,
innefattande tillika en fullständig uppgift å alla de förändringar, som i bokföringssättet
blifva erforderliga, derest formulärets tillämpning skulle i nåder anbefallas.
Vid emottagandet af denna remiss hade Kongl. Kollegii hufvudbok för år 1860
påbörjats, och måste detta arbete oafbrutet fortgå, på det att hufvudboken måtte varda
till Kongl. Kammar-rätten aflemnad inom föreskrifven tid, elier före 1861 års utgång.
Arbetet med hufvudbokens upprättande och afslutande kan ej egentligen påbörjas förrän
med Oktober månad, före hvilken tid fullständiga verifikationshandlingar icke till Boksluts-kontoret
aflemnas, och erfordrar detta arbete äfven för dervid fullkomligt vanda
personer trenne månaders trägen sysselsättning. För undertecknad, Dahlqvist, som den
4 April 1861 i nåder utnämndes till Kamererare i Boksluts-kontoret, var derförinnan
systemet för Kongl. Kollegii hufvudboks upprättande och afslutande lika främmande, som
det till min granskning och utlåtande remitterade nya hufvudboks-formuläret. För att
kunna med sakkännedom afgifva det infordrade yttrandet, ansåg jag nödigt, att först förvärfva
fullständig kunskap om Kongl. Kollegii nuvarande bokföringssätt och att derefter
granska formulärförslaget. Detta granskningsarbete kunde i anseende till pågående
bokslut samt uppläggandet af Kontorets böcker för år 1862 ej påbörjas förrän med Februari
månad innevarande år, och har jag dermed fortfarit intill påföljde Maj månads
utgång, då jag under Juni till och med en del af September månader, såsom t. f. Civilledamot
hos Kongl. Kollegium, var förhindrad att med granskningen fortfara, hvilket arbete
under dessa månader träget och oafbrutet fortsattes af undertecknad, Wennerqvist,
i min egenskap af t, f. Kamererare i Boksluts-kontoret. Sedan jag, Dahlqvist, återgått
till Kamererare-befattningen samt formulärförslaget slutligen granskats och nödiga upplysningar
af författaren deraf erhållits, äfgaf jag den 18 sistlidne Oktober utlåtande i
målet, hvilket jemte handlingarne aflemnades till Kongl. Kollegii öfrige Kamererare för
afgifvande af infordradt yttrande.
Då ifrågavarande, af Kamereraren i Riksboksluts-kontoret Spongberg upprättade
förslagsformulär, som är en omarbetning af Kongl. Kollegii hufvudbok för år 1858 och
uppställd efter rikshufvudboken, lärer erfordrat för den i detta räkenskapssätt särdeles
erfarne och från andra tjenstegöromål under tiden befriade författaren omkring ett års
arbete; då granskningen af detta formulär ofta medfört särdeles svårighet och tidsutdrägt,
ja kalkyler och uträkningar pä ett helt tätskrifvet ark för kontrollerande af en
enda i formuläret intagen post; då de i verifikations-sammandrageu upptagne belopp,
synnerligen hvad kassor och fonder angar, blifvit sönderdelade i särskilda konti och derunder
hörande olika titlar och alltså vållat stor tidsutdrägt vid kontrollen; samt då de
37
— 290 —
löpande göromålen i Kontoret äro af beskaffenhet att icke tåla uppskof och måste samtidigt
med granskningen fortgå, lärer Kongl. Kollegium, af hvad anfört blifvit, gunstbenäget
finna, att ett arbete af den omfattning och betydenhet för Kongl. Kollegium, som
frågan om ett nytt bokföringssätt, ej kunde utan en noggrann undersökning och mogen
öfverläggning af oss bedömas samt att någon försumlighet ej orsakat den tidsutdrägt,
ifrågavarande granskning ovilkorligen fordrat och medfört.
Remisshandlingarne bifogas.
Stockholm den 8 December 1862.
E. Dahlqvist. 3. Wennerqvist.
Kongl. Krigs-ltoifegii
Foiiilikatioiis-affleliiiiigs
underdåniga yttrande öfver en af Rikets
Ständers Revisorer år 1862 gjord
förnyad framställning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Rikets Ständers Revisorer hafva uti afgifven berättelse om verkställd granskning
af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning år 1860, under titeln Kongl. Krigs-kollegium, i 7:de § anfört:
((jemväl nu församlade Revisorer vitsorda det i berättelsen om nästlidna års statsrevision
anmärkta stora behofvet af en kasernbyggnad för Kongl. Svea Artilleri-regemente.«
Till följd af härå erhållen nådig remiss, får Krigs-kollegium å Fortifkationsafdelninqen
i underdånighet anföra, att Kollegium, till åtlydnad af föreskrifterna i Eders
Kongl. Maj:ts nådiga bref den 10 Januari innevarande år, den 24 påföljde Juli tdl
Eders Kongl. Maj-.t afgaf underdånigt utlåtande rörande förslag till uppförande af kasern
m. fl. byggnader för ofvannämnda Artilleri-regemente, slutande å en kostnadssumma
af 880.570 K:dr Rint.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. MEIJER.
J. AF KLEEN.
Stockholm den 4 December 1862.
S. C. NISSER.
C. dorchimont.
— 291 —
Direktionens öfver allmänna
Garnisonssjukhuset
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers erinran vid
sjukhusets räkenskap för år 1860.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 21 nästlidne Oktober, liar Eders Kongl. Majit täckts
i nåder infordra Direktionens öfver allmänna Garnisons-sjukhuset underdåniga utlåtande
i anledning af Rikets Ständers Revisorers, vid verkställd granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1860,
emot allmänna Garnisons-sjukhusets räkenskap framställda erinran, att redogörare» icke
ställt sig till efterrättelse den i Eders Kongl. Majits och Rikets Kammar-kollegii och
Stats-kontors kungörelse den 9 Mars 1855 gifna föreskrift om undvikande af brutna
öretal i offentlig räkenskap.
Uti häröfver till Direktionen afgifven förklaring har redogöraren, Sjukhuskommissarien
Lindström anfört, att han, i okunnighet om berörde författnings föreskrift
och då detta sätt för förande af sjukhusets räkenskaper med brutna öretal varit tilllämpadt
alltsedan nya myntets införande, utan att anmärkning deremot blifvit framställd,
fortfarande och i öfvertygelse om största noggrannhet iakttagit det oriktiga sättet
för räkenskapernas förande.
Då det hittills iakttagna oegentliga sätt för räkenskapsföringen ej förorsakat
någon förlust för Kongl. Maj:t och Kronan, hemställer Direktionen, att den af Rikets
Ständers Revisorer framställda erinran icke måtte föranleda till någon Eders Kongl.
Maj:ts nådiga åtgärd, helst det oegentliga räkenskapsföringssättet uti härefter afgifvande
redogörelser icke kommer att ega rum.
Remisshandlingarne bifogas, och Direktionen framhärdar med djupaste undersåtliga
vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
F. SANDELS.
F. v. DARDEL.
TÖNNES WRANGEL.
E. von PLOMGREN.
P. O. LILJEVALCH.
ED. JEGERSCHJÖLD.
A. W. TOTTIE.
Stockholm den 17 December 1862.
Aug, Grandinson.
— 292 —
åongl. Telegraf-styrelsens
underdåniga utlåtande öfver en af
Rikets Ständers Revisorer vid Elektriska
Telegrafverket gjord erinran
och vid Optiska Telegrafinrättningens
hufvudräkning framställd anmärkning.
Underdånigste Memorial.
Uti den af Rikets Ständers senast församlade Revisorer den 14 Oktober 1862
afgifna underdåniga berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1860
förekomma följande tvenne punkter rörande Telegrafverket.
1 :o. Elektriska Telegrafverket.
Sedan, i anledning af Rikets Ständers år 1860 församlade Revisorers anmärkning
derom, att i åtskilliga städer, Telegrafverket nödgades för de till stationer erforderliga
lokaler erlägga hyra, Telegraf-styrelsen uti särskilda skrifvelser anmodat vederbörande
länsstyrelser, att uti nio städer, förutom Stockholm och Götheborg, der ett sådant
förhållande egde rum, låta höra innevånarno huruvida de kunde önnäs villige att
antingen sjelfve för Telegrafverket kostnadsfritt upplåta och underhålla ändamålsenliga
telegraflokaler, eller ock med hela beloppet elier till en del ersätta verket kostnaden
för berörda ändamål, samt två utaf nämnda antal städer, nemligen Malmö och
Helsingborg, medgifvit, att med ett årligt belopp af 300 Rdr för hvardera staden godtgöra
Telegrafverket dess hyreskostnader, men de öfriga sju städerna, nemligen Södertelje,
Upsala, Örebro, Mariestad, Wenersborg, Halmstad och Lund, undandragit sig
att någon dylik utgift vidkännas; så och efter det Eders Kongi. Majit, vid underdånig
föredragning af Telegraf-styrelsens uti memorial af den 3 Juni 1861 härom
gjorda anmälan, låtit tillsvidare bero vid Styrelsens härutinnan vidtagna åtgärder
hafva Rikets Ständers år 1862 församlade Revisorer, under förmälan, hurusom det syntes
icke vara med billighet öfverensstämmande att, under det de flesta städer, der
telegrafstationer finnas inrättade, dertill kostnadsfritt upplåta lokaler, eller åtminstone
i hyreskostnaderna deltaga, några få af Telegrafverket lika gynnade städer fortfarande
äro från dylikt bidrag befriade, ansett sig böra på detta förhållande fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet.
2:o. Optiska Telegrafiurättningen.
Emot hufvudräkningen hafva Revisorerne anmärkt, att deruti funnes obehörigen
afförda dels, under rubrik brist från år 1859, 45 R:dr 47 öre, oaktadt för detta be
-
— 293 -
lopp afdrag egt rum vid upptagande af den i sistnämnda års räkning utbalanserade
kontanta behållning, och dels, under rubrik telegraferna på rikets vestra kust, 6 R:dr,
utgörande från kassan i Götheborg till kassan i Stockholm levererade portomedel,
hvilka, i hufvudräkningen uppdebiterade, icke bort derstädes krediteras, samt att följaktligen
den till år 1861 utbalanserade skuld, i räkningen upptagen till 121 R:dr 38
öre, rätteligen utgjorde endast 69 R:dr 91 öre.
Med öfverlemnande af transsumt i dessa delar af Revisorernes ofvannämnda berättelse,
har Eders Kongl. Majit, genom nådig remiss af den 24 sistlidne Oktober, anbefallt
Telegraf-styrelsen att afgifva underdånigt utlåtande i berörde ämnen; och får
Styrelsen till åtlydnad häraf, jemte remisshandlingarnes återställande, nu underdånigst
anföra följande.
I anledning af Revisorernes anmälan i första punkten, har Telegraf-styrelsen, uti
skrifvelser af deu 24 November nyssförlidet år, anmodat Eders Kongl. Maj:ts vederbörande
Befallningshafvande att ånyo låta höra innevånarne uti de sju här ofvan uppräknade
städer, huruvida icke de, med instämmande uti den af Revisorerne sålunda
uttalade åsigt, numera voro villige att åtaga sig att antingen sjelfve, kostnadsfritt för
Telegrafverket, upplåta och framgent underhålla ändamålsenliga lokaler för dervarande
telegrafstationer, eller ock med hela beloppet eller till en del ersätta verket den årliga
kostnaden för berörda ändamål.
Af de svar härå, som hittills kunnat komma Telegraf-styrelsen tillhanda, inhemtas,
att innevånarne i följande städer åtagit sig:
i Upsala, att årligen för dervarande telegrafstation såsom hyresmedel betala 300
R:dr, dock med förbehållen rättighet att, i händelse omständigheterna så fogade, i stället
för nämnda hyresbidrag framdeles upplåta tjenlig lokal för stationen;
i Lund,, att till hyresersättningen för dervarande telegrafstation bidraga med
jemväl 390 R:dr årligen, från början af år 1863 och tillsvidare;
och i Halmstad, att för enahanda ändamål, från och med innevarande år och
efter hvarje års slut, af stadskassans medel utbetala 100 R:dr, dock under vilkor, att
dervarande telegrafstation kominer at.t bibehållas i den klass, hvartill den nu hörer;
samt att staden Wenersborg, jemlikt Styrelsen tiilhandakommet utdrag af protokollet,
hållet inför Magistraten den 8 sistlidne December, äfven denna gång undandragit
sig allt bidrag till bekostande af lokal för telegrafstationen derstädes, såsom
skäl hvartill hufvudsakligen blifvit anfördt, att stadskassan, i och för hvarjehanda regleringsåtgärder
efter den år 1834 inträffade eldsvåda, ännu vore betungad med skuld,
att ytterligare skuldsättning egt eller snart måste ega rum för uppförande af åtskilliga
allmänna byggnader, samt att stadens innevånare helt nyligen anslagit 300,000 R:dr
för ti 11 vägabringan de af jernväg från Herrjunga öfver Wenersborg tili Uddevalla.
- 294 —
Deremot har Telegraf-styrelsen ännu icke erhållit någon underrättelse om ntgången
af dess, på grund af Revisorernes ifrågavarande anmälan, i ämnet likaledes gjorda
framställningar rörande telegrafstationerna i Södertelje, Orebro och Mariestad; anhållande
Telegraf-styrelsen, att framdeles få i underdånighet meddela de svar, som från
dessa tre städer ingå.
Vidkommande slutligen den i andra punkten gjorda anmärkning emot Optiska
Telegrafinrättningens hufvudbok för år 1860, har densamma af vederbörande redogörare
blifvit till riktigheten erkänd, och kommer det anmärkta beloppet, 51 R:dr 47 öre
Riksmynt, att uti näst afgifvande redogörelse för nämnda Inrättning behörigen
upptagas.
Stockholm den 5 Januari 1863.
Herman Uddenberg,
Rong], Förvaltningens af
sjöärendena
underdåniga utlåtande öfver hvad
Rikets Ständers Revisorer hemställt
och erinrat vid granskning af 5:te
hufvudtitelns räkenskaper för år 1860.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Medelst nådig remiss af den 24 sistlidne Oktober, uppå ett transsumt af Rikets
Ständers sednast församlade Revisorers underdåniga berättelse om verkställd granskning
af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning år 1860, har Eders Kongl. Majit anbefallt Förvaltningen af sjöärendena
att, efter vederbörandes hörande, öfver de i nämnde transsumt förekommande anmärkningar
underdånigt utlåtande till Eders Kongl. Majit afgifva; och har fördenskull,
efter det Befälhafvande Amiralens i Carlskrona samt Befälhafvarens vid Flottans härvarande
station underdåniga yttranden rörande sagde anmärkningar blifvit infordrade
och hit inkommit, Förvaltningen, med öfverlemnande af dessa yttranden samt återställande
af den remitterade akten, nu skolat i underdånighet andraga följande:
I anledning af Revisorernes förmälan, att de, efter tagen kännedom om hvad såväl
Förvaltningen af sjöärendena som Befälhafvande Amiralen anfört, beträffande det i
— 295 —
sistlidet års Revisorers berättelse om då verkställd granskning af Förvaltningens och
stationernas räkenskaper framställda förslag, att hvarje fartyg af större cert måtte erhålla
särskildt konto, ansett sig böra hemställa, det erforderliga åtgärder måtte vidtagas,
hvarigenom vederbörande kunde sättas i tillfälle att uppfylla den vid flere föregående
revisioner uttryckta önskan om en sådan ändring i bokföringssättet, som lättast
ledde till det dermed åsyftade ändamål, eller möjligheten att erhålla en klar öfversigt
af hvarje större fartygs nybyggnads- och underhållskostnad, får Förvaltningen, som uti
underdånigt utlåtande af den 27 December 1860 öfver Rikets Ständers samma år
församlade Revisorers om granskningen, bland annat, af Flottans räkenskaper afgifna
berättelse, med derutinnan framställda anmärkningar, rörande sjelfva sättet för redovisningen
af anslagen tili Flottans materiel, i underdånighet tillstyrkt, att, för den händelse
Eders Kongl. Majit skulle finna för godt i nåder förordna, att förslag till nytt
reglemente för redovisningen vid Flottans stationer borde uppgöras, utarbetandet af
detsamma måtte, på sätt Revisorerne hemställt, uppdragas åt en särskild kommitté af
sakkunnige personer, som skulle ega att vid sagde stationer direkte förskaffa sig alla
de upplysningar, som för ändamålets vinnande kunde erfordras, nu berörde tillstyrkan
i underdånighet förnya.
I afseende åter på den af Revisorerne för innevarande år, i likhet med dem för
de tvenne föregående åren, gjorda framställning om nödvändigheten deraf, att de för närvarande
skiljda anslagen till Flottans underhåll och nybyggnad blifva under en titel
sammanförda likasom de voro före 1850—1851 årens riksmöte, får Förvaltningen underdånigst
anföra, att Förvaltningen visserligen vidblifver sin i ofvanberörda underdåniga
utlåtande af den 27 December 1860 yttrade mening, att den af Revisorerne föreslagna
åtgärden i nyssnämnda hänseende skulle leda till förenkling, men att, i betraktande
af sedermera inträdda förändrade förhållanden, Förvaltningen anser ifrågavarande
sammanföring af anslagen först vid den tidpunkt kunna och böra ega rum, när en
mera tidsenlig sjökrigsmateriel, än den nu befintliga, hunnit anskaffas, för hvilken åsigt
Förvaltningen jemväl hemtar stöd deraf, att i Eders Kongl. Maj:ts till Rikets nu församlade
Ständer den 24 nästlidne Oktober aflåtna nådiga proposition om statsverkets
tillstånd och behof, i hvad femte hufvudtiteln rörer, för nästa statsregleringsperiod dels
äskats, att nuvarande anslag för Flottans underhåll må bibehållas och dels afsetts beredande,
på sätt i den nådiga propositionen närmare omförmäles, af nödige medelstillgångar
särskildt i och för Flottans nybyggnad, eller anskaffande af ny sjökrigsmateriel,
och af hvilka tillgångar den, som är påräknad att erhållas för slopade fartyg,
skulle, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 18 sistlidne November, till en särskild
fond för krigsfartygs byggande ingå.
Beträffande slutligen det af Revisorerne anmärkta förhållande, att utrymmet i
båtsmanskasernen för den till tjenstgöring vid Stockholms station uppfordrade styrka
vore, med hänsyn till manskapets helsa och trefnad, otillräckligt, får Förvaltningen
underdånigst anmäla sig icke hafva något att tillägga det underdåniga yttrande, som i
detta ämne af Stationsbefälhafvaren afgifvits; varande den af Stationsbefälhafvaren
åberopade skrifvelse af den 14 sistlidne Juni, med framställning i fråga om gamla
sjukhusbyggnadens å Kastellholmen ombyggnad, eller dylik framställning som den,
hvilken i likaledes åberopade skrifvelsen af den 2 Oktober 1854 innefattas, till Eders
Kongl. Majit öfverlemnad i Förvaltningens underdåniga skrifvelse den 13 sistlidne
— 296 —
September, med förslag och beräkningar öfver raedels-behofven å riksstatens femte
hufvudtitel under nästa statsregleringsperiod.
Förvaltningen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stor mäktig ste, Aliernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. S. ANNERSTEDT.
C. B. LILLIEHÖÖK. J- B- KLEMAN.
G. E. HOLM,
Referent.
Stockholm den 12 December 1862.
A. Falkenstedt.
Befälhafvande Amiralens vid
Carlskrona station af Flottan
underdåniga utlåtande, angående Rikets
Ständers Revisorers framställningar
vid granskning af denna
stations räkenskaper.
Underdånigt Utlåtande.
Öfver de underdåniga framställningar, som Rikets Ständers Revisorer andragit
uti deras underdåniga berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1860,
får jag, hvad beträffar Flottans station i Carlskrona, nu i underdånighet mig utlåta:
Vid § 2.
Re visorerne hafva här framställt sin önskan, att erforderlige åtgärder skulle vidtagas,
hvarigenom sattes i tillfälle att uppfylla den vid flere föregående revisioner ut
-
— 297 —
tryckta önskan om sådan ändring i bokföringssättet, som lättast leder till möjligheten
att erhålla en klar öfversigt af hvarje större fartygs nybyggnads- och underhållskostnad.
Som jag härutinnan är af enahanda åsigt med Rikets Ständers Revisorer och jemväl
finner hvad Befälhafvande Amiralen under den 6 December 1860 öfver då gjord enahanda
framställning i underdånighet yttrat, för ändamålet tillfyllesfgörande, får jag endast
i underdånighet åberopa och bifoga ett transsumt af samma underdåniga yttrande.
Yid § 3.
Hvad Rikets Ständers Revisorer härutinnan yttrat om nybyggnads- och under
hållsanslagens
sammanslående under en titel, får jag äfven i underdånighet förorda, under
åberopande af hvad Befälhafvande Amiralen år 1860, i det ofvanomförmälda under
dåniga
utlåtandet, som här bifogas, redan yttrat.
Yid § 5.
I anledning af Kongl. Kammar-rättens redan under den 17 Januari innevarande
år gjorda enahanda erinran, om saknadt inventeringsdokument öfver 1860 års kontanta
behållning i Flottans härvarande kassa, blef inventeringsdokumentet, som Kassören af
glömska underlåtit att bifoga kassaräkningen, insändt till Kongl. Kammar-rätten i skrifvelse
den 30 sistlidne Januari.
Carlskrona, Befälhafvande Amiralens Kansli, den 28 November 1862.
C. EHNEMARK.
G. Trägårdh.
(Transsumt.)
Underdånigt Utlåtande.
I följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 26 sistlidne Oktober uppå Rikets
Ständers sednast församlade Revisorers berättelse, angående verkställd granskning
af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning år 1858 och dervid framställda anmärkningar vid Flottans räkenskaper, får
jag i underdånighet afgifva utlåtande.
Vid § 2,
Revisorerne hafva ej funnit bokföringssättet vid Flottan fullt tillfredsställande,
emedan det ej lemnar alla de upplysningar, sorn det kunde och borde erbjuda. Anledningen
härtill måste sökas uti det långt för detta gjorda yrkandet om minskning i de
civile tjenstemännens antal, och då just sådane upplysningar om hvarje arbetes beräk
38
-
— 298 -
nade kostnad, som nu af Rikets Ständers Revisorer ifrågasattes, ansågos obehöfliga vid
1837 års reglering och derföre de tjenstemän, som för sådana beräkningars verkställande
funnos anställde, indrogos, blef ock bokföringssättet genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga
reglemente för tjenstgöringen och ekonomien vid Flottans stationer uti denna del väsendtligen
förändradt. Likväl har kostnaden för alla nybygggnader, dertill särskilte
anslag varit bestådde, alltid blifvit beräknad och uppgifven.
Att deremot äfven för den mängd af större och mindre underhållsarbeten, som
förekomma, hålla särskilda journaler och visa deras kostnader, skulle ovilkorligen medföra
en tillökning i den tjenstepersonal, som numera är inskränkt till det nödvändigast
minsta antal för de efter nuvarande reglemente förekommande arbeten. Då civilpersonalen
vid Flottans stations i Carlskrona alla Kanslier, Krigsrätt, Kontor och förråder uppgick
till ett antal af 65 personer, nedsattes detta år 1837 till 54. Ar 1858 inskränktes
ytterligare denna personal till 43, men om dertill läggas 4 arfvoden, hvilka såsom
skrifvarhjelp komma att utdelas åt 4 antagne personor, till 47. Detta ådagalägger endast
huru mycket man sökt genom förråders och tjenstebefattningars sammanslående och
ärbetets förenklande kunna inskränka personalen till det högst nödvändiga antalet. Jag
har härigenom icke velat motsäga Revisorernes åsigt derom, att hvarje fartygs kostnad
borde vara känd och likaså det årliga underhållet, men då Rikets Ständers Herrar Revisorer
yttra, att det af dem förordade bokföringssätt icke innebär sådan vidlyftighet,
att deraf föranledda göromål ej skulle kunna medhinnas, är detta endast så till vida
riktigt, att om perspnalen är relativ emot det ökade arbetet, så kan det sednare äfven
medhinnas. Efter Öfverkommissariens och kontorsförmännens hörande, hafva de samfäldt
erkänt riktigheten af en sådan förändring i reglementet, som Revisorerne yrkat, men
ock förklarat, att det arbete, som förorsakades genom extrahering af en ökad mängd af arbetsoch
dagsverksjournaler och uträkningar af materielens och tillverkningarnes kostnad äfvensom
dagsverkskostnaden vid alla arbeten, icke kunde åstadkommas med mindre än
att i Sjömilitie-kontoret anställdes en ny tjensteman och i Yarfskontoret en samt hos
Materialförvaltaren, som härigenom äfvenledes finge ett ganska betydligen ökadt arbete,
en, eller tillsammans tre biträdare utöfver nuvarande civilpersonal.
En omarbetning af Flottans nuvarande reglemente för tjenstgöringen vid stationerne
har länge varit af behofvet påkallad, helst en mängd föreskrifter i samma reglemente
dels blifvit förändrade, dels utgått, dels fordra en omredigering, om Rikets Ständers
Revisorers yrkande om nytt redovisningssätt skall vinna nådigt afseende.
Rikets Ständers Revisorer förmena, att icke någon redogörelse för de nybyggnader,
hvartill nybyggnadsanslagen blifvit använde, finnes, hvarföre nuvarande redovisningssätt
icke hindrar att ju icke anslagen till Flottans nybyggnad användas till Flottans
underhåll och tvertom. Detta måste likväl vara grundadt på något missförstånd om
rätta förhållandet, ty när anslag är lemnadt till nybyggnad uppköpas nödige materialier
dertill, hvilka upphandlingar, såsom Herrar Revisorer jemväl omförmält, afföras på nybyggnadstiteln,
och om, såsom äfven för alla större nybyggnader varit förhållandet, särskild
liqvid för ett nybyggnadsarbete är anbefalld, upprättas en sådan vid arbetets slut och
ingår till Kongl. Förvaltningen af sjöärendena. Hvad dervid kan anmärkas är deremot,
att alla dagsverken af timmermän och handtverkare med deras underbefäl, som hafva
sin aflöning på särskild stat, icke äro beräknade eller lagde på arbetet, hvilket dock, för
att beräkna arbetets sanna kostnad, borde ega rum.
— 299 —
Hvad Herrar Revisorer uppgifvit sig känna om bokföringssättet inom Europas
största Mariner, der antalet fartyg är mångdubbelt större än det svenska Marinen sannolikt
kommer att uppnå, är en kännedom, som utan tvifvel vid blifvande omarbetning
af reglementets föreskrifter och bokföringsmethod kan blifva till mycket gagn; dock lärer
utan tvifvel den personal, som användes, vara lämpad efter det arbete, som förrättas; och
synes, att döma åtminstone af franska Marinens rullor, den civila tjenstemannapersonalen
der vara, i förhållande till Flottans storlek, vida mer omfattande och mångtalig än hos
oss. Huruvida en påkallad förändring må komma att ega rum, torde bero på Eders
Kongl. Maj:ts nådiga beslut.
Vid § 3.
Hvad beträffar den af Hedrar Revisorer yrkade förändring med anslagen till Flottans
nybyggnad och underhåll, så att dessa, i stället för det sedan 1850 års riksdag skiljda
anslaget till "nybyggnad och underhåll", hädanefter åter måtte sammanslås, tyckes detta
hafva skäl för sig, emedan Eders Kongl. Majit derigenom bättre blifver i tillfälle att fördela
medlen till de arbeten, hvartill de lämpligast och i främsta rummet böra användas.
Carlskrona, Befälhafvande Amiralens Kansli, den 6 December 1860.
S. 31. v. KRUSENSTIERNA.
G. Trägårdh.
Vidimeras ex officio:
G. Trägårdh.
Befålliafvarens för Kongl.
Flottans station i Stockholm
underdåniga utlåtande i anledning af
en utaf Rikets Ständers Revisorer år
1862 gjord framställning.
Underdånigt Utlåtande.
På grund af Eders Kongl. Majits nådiga befallning i remiss den 24 sistlidne Oktober,
i anledning af anmärkningar, upjltagna i bifogadt transsumt af Rikets Ständers
Revisorers afgifna underdåniga berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
— 300 —
1860, — har Kongl. Förvaltningen af sjöärendena anmodat mig, att med underdånigt
utlåtande inkomma; och får, till åtlydnad häraf, jag, i afseende å den af anmärkningarne,
som rörer denna station och förekommer i 4 §, innefattande, hurusom Rikets Ständers
Revisorer vid besök å Flottans härvarande etablissement funnit utrymmet i båtsmanskasernen
för den till tjenstgöring vid stationen vanligen uppfordrade styrkan vara, med
hänsyn till manskapets helsa och trefnad, otillräckligt, underdånigst anföra, att det anmärkta
förhållandet sedan längre tid tillbaka varit vid stationen insedt och att, till följd
deraf, tillfälliga åtgärder vidtagits, hvarigenom utrymme i andra lokaler kunnat provisionelt
beredas för de båtsmän, som varit uppfordrade till sommartjenst, så att blott de
till årstjenst uppfordrade båtsmän äro i båtsmanskasernen inlogerade. Sjelfva kasernrummen
derstädes synas emellertid, enligt numera antagna åsigter om sådana bostäders
beskaffenhet, vara allt för låga, men för denna olägenhets afhjelpande skulle erfordras
icke så obetydligt penningeanslag, i brist hvaraf hittills måst bero vid de tillfälliga åtgärderna;
men då kasernutrymmets otillräcklighet blifvit af Rikets Ständers Revisorer
anmärkt, skall, så snart sig visat, huruvida antalet af den båtsmansstyrka, som skall
uppfordras till tjenstgöring vid stationen, kommer att undergå någon förändring, jag icke
underlåta att föreslå de åtgärder med kasernen, som omständigheterna påkalla; anhållande
jag härvid underdånigst, att få fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
på de förslag till beredande af ökadt kasernutrymme, förmedelst den så kallade gamla
sjukhusbyggnadens på Kastellholmen ombyggnad, som Stations-befälhafvaren härstädes i
skrifvelser till Kongl. Förvaltningen af sjöärendena redan den 2 Oktober 1854 och nu
sednast under den 14 Juni innevarande år framställt, och genom hvilken föreslagna kasernbyggnad,
ehuru egentligen afsedd för de till sommartjenst uppfordrade båtsmän, emellertid,
genom inlogerande derstädes under vintern af en del utaf årstjenarestyrkan, kunde
beredas ökadt utrymme i gamla båtsmanskasernen. Stockholm af Kongl. Flottans Stations-befälhafvares
Kansli den 2 December 1862.
JOIf. LILLIEHÖÖK.
O. A. Sundin.
Kongl. Kommerse-kollegii
underdåniga utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid åtskilliga Navigationsskolors
inventarieförteckningar.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Sitt och rikets Kommersekollegium
att inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning af hvad Rikets Ständers
Revisorer, uti afgifven berättelse.'om verkställd granskning af statsverkets samt andra
— 301 —
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1860,
anmärkt vid åtskilliga af Navigations-skolornas inventarieförteckningar.
Till fullgörande af denna nådiga befallning, har Kollegium i ämnet infordrat yttrande
af Direktionerna för Navigations-skolorna i Stockholm, Götheborg, Gefle, Wisby
och Hernösand, hvilka till Kollegium inkomna yttranden härhos i underdånighet bifogas.
För egen del och hvad angår den af Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkning,
att flera af de effekter, hvilka i nämnde skolors inventarieförteckningar finnas såsom
förslitna och odugliga afförda, skäligen ej kunna, derest sådant icke behörigen styrkes,
antagas vara utan allt värde, får Kollegium i underdånighet anföra, att i 40 ^ af
det för Navigations-skolorna i riket den 7 April 1841 i nåder fastställda reglemente
föreskrifvet är, att dessa skolors tillhörigheter böra vid slutet af hvarje skolår i Maj
månad inventeras af tvenne utaf Skol-direktionens ledamöter. Af de å Götheborgs,
Gefle och Wisby Navigations-skolors inventarieförteckningar för ifrågavarande år meddelta
attester synes äfven, att inventeringen af samma skolors effekter blifvit i sålunda
föreskrifven ordning verkställd och att dervid de å berörda förteckningar afförda effekter
befunnits förslitna samt alltså för skolans behof odugliga och i detta hänseende utan
värde. Enahanda förhållande har ock i afseende å de i Stockholms och Hernösands Na-,
vigations-skolors inventarieförteckningar afförda effekter blifvit af dessa skolors Direktidner
intygadt uti de af dem nu afgifna yttranden; hvarförutan Direktionen för Gefle Navigations-skola
bifogat ett af tvenne Magistrats-ledamöter, efter verkställd besigtning å
de i skolans inventarieförteckning afskrifne effekter, utfärdadt intyg, att de samtlige äro
af så dålig beskaffenhet, att en försäljning af samma effekter å auktion ansågs icke komma
att inbringa ett emot omkostnaderna för auktionen svarande belopp. Det kan emellertid
antagas, att bland de å öfriga nu omförmälda Navigations-skolors inventarieförteckningar
afförda effekter eller bland de sådan skola tillhöriga inventarier, som framdeles
befinnas förslitna och till begagnande i skolan oduglige, flere det oaktadt ega så
stort värde, att vid försäljning af dem någon behållning kan uppstå; och med afseende
härå samt då icke tjenligt är att i skolans inventarieförråd hålla samlade för afsedt
ändamål icke vidare användbara effekter, har Kollegium funnit skäligt till Direktionerna
för samtliga Navigations-skolorna meddela föreskrift derom, att sådana skolornas tillhörigheter,
som vid de i stadgad ordning verkställda årliga inventeringar befinnas förslitne och
oduglige, skola å offentlig auktion försäljas, så snart förrådet af ifrågavarande effekter
är så stort, att desamma, enligt Direktionens bepröfvande, anses kunna afyttras till ett
belopp, som åtminstone betäcker kostnaden för försäljningen; börande, om dervid någon
behållning uppkommer, det influtna beloppet sedermera i skolans räkenskaper redovisas.
Beträffande den uti Revisorernes berättelse derjemte i afseende å Hernösands
Navigations-skolas inventarieförteckning för år 1860 förekommande anmärkning, att värdet
af skolans behållna inventarier, hvilket, jemlikt det i föregående års räkning utförda
belopp och med tillägg af värdet å de under granskningsäret inköpta inventarier, rätteligen
utgjorde 3,892 R:dr 31 öre, i räkningen upptages till endast 3,868 R:dr 31 öre,
så här, i Direktionens häröfver meddelta förklaring, riktigheten af berörda anmärkning
blifvit erkänd samt, på sätt Direktionen anfört, rättelse af nämnda felaktighet äfvensom
af den, hvilken, enligt hvad Direktionen tillika anmält, för öfrigt uti ifrågavarande förteckning
förefinnes, blifvit gjord i Direktionens skrifvelse åtföljande, öfver skolans inventarier
för åren 1860 och 1861 upprättade nya redogörelser, hvilka Kollegium nu tilj
— 302 —
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt öfverlemnar, för att. skolans räkenskaper
för nämnde år biläggas.
Den nådiga remissen återställes i underdånighet, och Kollegium framhärdar med
djupaste vördnad,
Stormäktigste, Allernådigste Konung,!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigsté
tjenare och undersåter:
F. ÅKERI ÅN.
C. F. AF STRÖM.
. s.
•'. Silfversparre.
Stockholm den 19 December 1862.
(Stockholms Navigations-skola.)
Vördsam förklaring.
Af Kongl. Kommerse-kollegium anbefalld att inkomma med förklaring i anledning
deraf, att Rikets Ständers Revisorer, efter granskning af statsverkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för är 1860, uti 3 §
af deras underdåniga berättelse fästat uppmärksamhet dervid, att uti räkenskaperna för
Navigations-skolorna i Stockholm med flera städer finnas såsom förslitne och oduglige
afförde åtskilliga förtecknade effekter, deraf en del skäligen ej kunde anses utan allt
värde, så framt ej sådant behörigen styrktes, får Direktionen för Stockholms Navigationsskola
härmed vördsamt anföra, att uti räkenskapen för 1860, afgifven den 4 Juni 1861,
finnas afförde följande förslitne inventarier, nemligen:
15 stycken svartbetsade stolar, med anskaffningsvärde
af
R:mt R:dr 45: —
2 »
Schwartzwalder-ur
»
»
» 30: —
1 »
vattenkaraffin med 4 dricksglas
»
» 2: 50.
1 »
karaffinbricka af jernbleck
»
))
» — 75.
4 »
ljussaxar, å 75 öre,
»
))
» 3: —
2 »
spottlådor af gjutgjern
»
a
» 1: 50.
samt att:
af 15 stycken svartbetsade stolar de icke sönderbrutna delarna blifvit använde att reparera
skolans öfriga 24 stolar, hvarå räkning finnes utfärdad af N. Wadstein under N:o
26, ehuru detta deri ej blifvit specificeradt.
2 stycken Schwartzwalder-ur, förslitne och oduglige, finnas, likasom en sönderrostad
karaffinbricka, 4 stycken odugliga ljussaxar och lemningar efter 2 stycken spottlådor
af jern; och har Direktionen väl beslutat om dessa effekters försäljning å stadens
auktionskammare, men vid närmare granskning af deras obetydliga värde ansett sig
böra dermed uppskjuta till framdeles, enär transport och omkostnader möjligen icke
skulle blifva af det inflytande försäljningsbeloppet betäckte.
Stockholm den 3 December 1862.
JOIL LILLIEHÖÖK.
P. M. LOVÉN. A. T. STARCK. ISAAC MÖLLER.
C. E. FORSBERG.
(Götheborgs Navigations-skola.)
Till Kongl. Maj:ts och Rikets höglofl. Kommerse-kollegium.
Uti skrifvelse af den 21 denna månad har Kongl. Kommerse-kollegium, med bifogande
af transsumt af Rikets Ständers Revisorers den 14 Oktober innevarande år afgifna
underdåniga berättelse öfver verkställd granskning af statsverkets samt andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1860, enligt
hvilken det blifvit anmärkt, att uti den vid räkenskaperna för härvarande Navigationsskola
fogade inventarieförteckning funnos, såsom förslitne och oduglige, afförde åtskilliga
förtecknade effekter, utan att något värde å dem blifvit utsatt, anmodat Direktionen för
skolan att öfver berörde anmärkning till Kongl. Kollegium med utlåtande inkomma ; och
får Direktionen alltså, med anledning häraf, vördsamt meddela, att afföring i inventarieförteckningen
öfver skolans effekter till något värdebelopp af sådane persedlar, som befunnits
förslitne och oduglige samt sålunda åtminstone för skolans bruk och behof utan
allt värde, grundar sig på det allt hittills följda samt jemväl af vederbörande Revisorer
godkända eller åtminstone utan anmärkning lemnade sätt för inventarieförteckningens
uppgörande och värdebeloppets bestämmande, hvilket sätt ej heller torde medföra någon
förlust för skolan, enär förteckningen likväl upptager ifrågavarande persedlar (ehuru utan
åsatt värde) och sålunda utvisar, att de i allt fall finnas i behåll samt fortfarande vårdas
i afvaktan på föreskrift rörande deras disposition eller realiseriug.
Direktionen, som, för sin del, anser det sålunda hittills härutinnan följda systemet
det rätta, torde få utbedja sig Kongl. Kollegii benägna föreskrift, huruvida samma
— 304 —
system vid uppgörandet af innevarande års inventarieförteckning får följas eller om sådan
ändring, som Herrar Revisorers anmärkning synes antyda, hädanefter bör iakttagas.
Götheborg den 29 November 1862.
JAMES DICKSON.
CARL O. KJELLBERG. TH. W. TRANCHELL. CARL WESTERBERG.
Carl Fr. Jacobsson.
.H3JJL0M OAASi AOflATé T A
(Gefle Navigations-skola.)
Till Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium.
Till följd af Kongl. Kollegii skrifvelse af den 21 innevarande månad, får undertecknade
Direktion härigenom äran intyga, att de under år 1860 vid härvarande Navigations-skola
afskrifna smärre inventariepersedlar alla voro, efter nära 20-årigt begagnande,
dels totalt förstörde och dels så förslitne, att något värde icke gerna kunde dem
vidare åsättas; och till ytterligare bekräftelse härpå åtföljer härjemte ett af tvenne Magistratsledamöter
utfärdadt intyg. Gefle den 29 November 1862. -
På Direktionens för härvarande Navigations-skola vägnar:
W. ELFBRINK.
(Bilaga.)
Enligt uppdrag af resp. Direktionen för härvarande Navigations-skola, hafva undertecknade
besigtigat diverse inventariepersedlar, hvilka under år 1860 blifvit i dess
räkenskaper afförda, bestående af följande:
Ett ställ geometriska kroppar af papp,
En skrufmejsel,
En trekantig fil,
En vrickborr,
Sex borrjern,
En thermometer,
En skriftafla af porslin,
Nautical-almanackor för åren 1841, 1842, 1845 och 1850,
Tvenne bläckhorn,
Ett par gardiner med tillbehör,
Tre stycken rullgardiner,
En eldgaffel,
En handsvabel,
Trenne större ritbräden;
— 305 —
Och ^ som dessa effekter, hvilka, enligt uppgift, lära till en del varit begagnade omkring
20 år, alla äro af så högst dålig beskaffenhet, att, om de å auktion skulle försäljas, vi
betvifla att de icke ens lemnade betäckning för omkostnaderna, så anse vi dem derföre
icke böra upptagas till något värde; hvilket vi härmed få intyga.
Gefle den 28 November 1862.
E. Gust. Sandström,
Rådman.
(Wisby Navigations-skola.)
Till Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium.
Sedan Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium, — i anledning af genom
nådig remiss meddeladt transsumt af Rikets Ständers Revisorers den 14 sistlidne Oktober
afgifna underdåniga berättelse, om verkställd granskning af statsverkets samt andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1860,
så lydande:
»Uti de vid räkenskaperna för Navigations-skolorna i Stockholm, Götheborg,
»Gefle, Wisby och Hernösand fogade inventarieförteckningar finnas, såsom för»slitne
och oduglige, afförde åtskilliga förtecknade effekter; men, då flera af
»dessa effekter skäligen ej kunna, så framt sådant ej behörigen styrkes, an»tagas
vara utan allt värde, har detta förfaringssätt fästat Revisorernes upp»märksamhet»,
uti skrifvelse af den 21 nästlidne November anmodat Direktionen, att med utlåtande öfver
hvad sålunda uti omförmälda revisionsberättelse anmärkt blifvit till Kongl. Kollegium
skyndsamligen inkomma; så får Direktionen, i hvad det rörer härvarande Navigations-skola,
vördsamt förklara, att de uti den afgifna inventarieförteckningen för år 1860
afförde effekter befunnos, vid den uti Maj månad år 1861 behörigen verkställda inventering,
förslitne och oduglige, hvadan de uti den då ingifna inventarieförteckningen affördes,
och hvars riktighet på föreskrifvet sätt utaf Direktionen attesterades; skolandes,
så vidt möjligt är, ifrågavarande afförda effekter blifva genom Direktionens föranstaltande
försålda och medlen derför uti kommande räkenskaper redovisas. Wisby den 5 December
1862.
På Navigations-skole-direktionens vägnar:
GUST. MEUKOW,
v. Ordförande.
Nicolaus Törnqvist
L. P. Engström.,
Rådman.
39
— 306 —
(Hernösands Navigations-skola.)
Till Kongl. Kommerse-kollegiuin.
Uti skrifvelse af den 21 sistlidne November har Kongl. Kollegium förständigat
Direktionen för härvarande Navigations-skola, att inkomma med utlåtande öfver de af
Rikets Ständers Revisorer under den 14 Oktober 1862 gjorda anmärkningar vid Hernösands
Navigations-skolas räkenskaper för år 1860; och får, till åtlydnad häraf, Direktionen
i ödmjukhet anföra följande:
Hvad angår den i § 3 framställda anmärkningen, kan Direktionen endast afgifva
den förklaring, att de effekter, hvilka blifvit i räkenskaperna afförda och hvarå
förteckning härhos bifogas, vid af tvenne Direktionens ledamöter i enlighet med Kongl,
reglementet verkställd inventering befunnits genom bruk förslitne och oduglige samt af
intet värde, hvarföre de ock, med Direktionens bifall, i räkenskaperna afförts.
Beträffande den i § 4 gjorda anmärkningen, att värdet af skolans från år 1859
ingångne inventarier upptagits till endast 3,851 R:dr 6 öre, i stället för 3,875 R:dr 6
öre, får Direktionen i ödmjukhet upplysa, att genom räkenskapsförarens vid här ifrågavarande
tid inträffade sjuklighet den anmärkta felaktigheten i hans räkenskaper egt
rum, hvarför Direktionen får äran aflemna en ny och riktigt utförd räkning, hvarvid
Direktionen tillika torde böra anmärka, att Direktionen utaf här befintliga räkenskaper
funnit, att inventarier under år 1860 ej inköpts för mera än 14 R:dr 75 öre, hvadan
behållningen vid detta års slut således rätteligen utgör allenast 3,889 R:dr 81 öre.
Slutligen får Direktionen äran andraga, att som behållningen från föregående året
i 1861 års räkning oriktigtvis blifvit upptagen till 3,889 R:dr 6 öre, i stället för 3,889
R:dr 81 öre, Direktionen får i ödmjukhet härhos insända en ny af tillförordnade ordinarie
läraren uppgjord räkning.
Hernösand den 6 December 1862.
C. J. af NORDIN. JON SJÖDIN. P. S. HUSS. F. J. HALÉN.
Förteckning öfver kasserade inventarier vid Hernösands Navigations-skola:
1848. 4 stycken blecklampetter till rittaflorna
1: 50.
2 » sämre linialer af furu  — 50.
1849. En dammborste
1: 60.
1850. En ställning till kronometern  1: 50.
1855. 2 stycken spottlådor af träd
1: 88.
En vattenhemtare af jernbleck
2: —
1856. En sopskyffel af jernbleck
— 50.
En dammborste -  1: 50.
En handborste
1: —
Hernösand den 5 December 1862.
C. F. Lundqvist.
t. f. ordinarie lärare.
307
Chefens för Statens jernvägs
byggnader
underdåniga utlåtande, angående Rikets
Ständers Revisorers anmärkning
vid de öfver nämnde jern vägsbyggnader
upprättade räkenskaper.
Underdå nigst e Memorial.
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts genom Chefen för Kongl. Civil-departementet
mig meddelade nådiga befallning, att inkomma med underdånigt utlåtande, rörande de af
Rikets Ständers Revisorer vid några uti 1860 års jernvägsräkenskaper upptagne utgiftsposter
gjorda anmärkningar, får jag i underdånighet anföra:
Uti § 1 af det mig meddelade transsumt af revisionsberättelsen, som härhos
återgår, hafva Revisorerne fästat Rikets Ständers uppmärksamhet vid den beredvillighet,
hvarmed invånarne i de trakter, som företrädesvis kunna vänta fördelar af jernvägsanläggningarne,
på sednare tider erbjudit sig att, kostnadsfritt för Staten, till desamma
upplåta erforderligt jordområde, hvarföre Rikets Ständers Revisorer förmoda, att,
isynnerhet der flera alternativa rigtningar förslagsvis blifvit uppställda, kostnaderna för
jordersättningar böra kunna, åtminstone till största delen, statsverket besparas, om invånarne
i sådana orter få tillfälle att före liniens bestämmande sig deröfver yttra.
Ehuru ingen förklaring af mig i anledning häraf synes erforderlig, tillåter jag
mig dock i underdånighet dervid erinra, ätt, om också ersättning för det behöfliga jordområdet
utgör en afsevärd del af kostnaden för jernvägsanläggniugarne, densamma dock
i allmänhet i vårt land icke är så betydlig, att det bör utöfva något väsendtligt inflytande
på beslutet om rigtningen af Statens stambanor, för hvars bestämmande det
allmänna industriela och politiska, fosterlandets gagn i sin helhet omfattande ändamålet
måste vara hufvudsakliga rättesnöret, i jemförelse hvarmed de små lokala intressen,
sora oftast ligga till grund för erbjuden kostnadsfri upplåtelse af jord, förtjena föga
afseende.
Så önskvärd hvarje ändamålsenlig minskning uti de stora omkostnaderna för
Statens jernvägsbyggnader än är, och så lämplig jag erkänner en förfrågan vara till
vederbörande jordegare och kommuner, före eller efter beslutet om en jernvägsanläggning,
huruvida de äro benägne att utan ersättning afstå jordområde, eller att bidraga
till lösen derför och äfven till kostnaden för anläggning af stationer i deras grannskap,
så anser jag dock i underdånighet, att frågan om en för öfrigt välberäknad jernvägsanläggning
icke kan bero af vederbörandes bifall eller afslag till en dylik förfrågan i
andra fall, än då 2:ne alternativa förslager förekomma, emellan hvilka företrädet icke
kan bestämmas på grund af andra och vigtigare skäl.
Uti § 2 hafva Rikets Ständers Revisorer anmärkt, att under rubriken af »Diverse
utgifter» sådana poster blifvit afförde, som kunnat och bort afföras på andra
— 308 —
bestämda konti, hvarvid jag underdånigst får erkänna att, ehuru jag i möjligaste måtto
sökt öfvervaka det vidlyftiga och spridda räkenskapsverket vid jernvägsbyggnaderna
och sökt tillhålla mina underordnade att noga tillse alla utgifters behöriga litterering,
förbiseenden likväl möjligen kunnat ega rum, ehuru, såsom jag hoppas, blott i mindre
väsendtliga fall, hvilka för framtiden genom förnyade noggranna föreskrifter skola så
vidt möjligt undvikas. Stockholm den 12 December 1862.
N. ERICSON.
Kongl. Fångvårds-styrelsens
underdåniga utlåtande, i fråga om en
af Rikets Ständers Revisorer år 1863
gjord anmälan.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti den till Eders Kongl. Maj:t af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer
den 14 nästlidne Oktober afgifna underdåniga berättelse om verkställd granskning
af statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1860, har blifvit anmäldt, att Revisorerne vid granskningen
af de särskilda fängelsernas räkenskaper erfarit, hurusom under revisionsåret för fångarnes-
behof böcker af olika innehåll och beskaffenhet blifvit för åtskilliga fängelser
anskaffade, såsom exempel hvarå anförts, att vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm
blifvit inköpte: »Berlins läsebok i naturläran» och »Svenska Folkets Sagohäfder»,
samt vid Landskrona straff-fängelse: »Skarstedts kyrkohistoria», »Sockenbibliotek
för år 1860», »Genoveva», «Efemeriderna» in. fl., hvarjemte Revisorerne yttrat, att,
ehuru de för sin del gerna erkände det gagneliga deri, att de i fängelserna intagna personer,
när sådant ske kunde, bibringades kunskaper och syssslsattes med läsning af
nyttiga skrifter, företrädesvis likväl sådane, som vore af religiöst innehåll, Revisorerne
dock ansågo det vara angeläget att, vid valet af böcker åt fångarna, varsamhet och
god urskiljning iakttages, hvarföre Revisorerne, utan att på något sätt vilja förringa
värdet af de omförmälda litterära arbetena, hemställt, det sådan föreskrift måtte meddelas,
att inom fängelserna icke må utdelas andra böcker eller skrifter, än sådane,
hvilka Fångvårdsstyrelsen eller annan vederbörande, efter föregången undersökning,
pröfvat vara för det dermed afsedda ändamål lämpliga och passande.
I anledning häraf har Eders Kongl. Ma:jt, genom nådig remiss den 14 innevarande
månad, täckts infordra Fångvårds-styrelsens underdåniga utlåtande; till fullgörande
hvaraf Styrelsen får, med återställande af remisshandlingarne, underdånigst anföra
följande:
Då lämpligheten deraf att låta tångarne understundom sysselsätta sig med läsning
af goda böcker, jemväl af annat, än uteslutande religiöst innehåll, synes vara i
hufvudsaken erkänd af Rikets Ständers Revisorer, anser Styrelsen sig, i fråga härom,
endast böra fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå att, sedan Sty
-
— 309 —
reisen uti memorial den 1 November 1859, med förslag till stat för fångvården under
det påföljande året, i underdånighet anmält, hurusom Styrelsen trott det vara nyttigt
och med fångenskapens ändamål förenligt, att bereda fångarne ett af dem i allmänhet
med begärlighet omfattadt tillfälle, att på lediga stunder sysselsätta sig med läsning
äfven af andra böcker, än i religionen, samt att Styrelsen derföre vid de större straffoch
arbfitsfängelserna, med användande af en del af de vid dessa fängelser bildade bespariugskassor,
låtit anskaffa mindre boksamlingar af valdt innehåll, för att af Predikanterne
handhafvas och efter deras bepröfvande till begagnande af fångarne utlemnas,
Eders Kongl. Maj:t behagat, uppå Styrelsens tillika gjorda underdåniga hemställan, uti
1860 års stat för fångvården i nåder anvisa medel till inköp af dylika böcker för cellfängelserna;
hvarjemte, i fråga om den i detta ämne vunna erfarenhet, Styrelsen får för
öfrigt underdånigst åberopa hvad Styrelsen uti berättelsen om fångvården för år 1860
derom yttrat, eller att Fångpredikanterne allmänt uttalat sin tillfredsställelse öfver åtgärden
att anskaffa ifrågavarande böcker, samt vitsordat de välgörande verkniugarne
deraf i afseende på fångarnes moraliska förbättring.
Hvad åter angår valet af de böcker, som blifvit för fängelserna inköpte, så får
Styrelsen i underdånighet upplysa, att detta i allmänhet blifvit af Styrelsen bestämdt,
efter samråd med Predikanterne vid härvarande straff- och arbets- samt cellfängelser,
men att Styrelsen, beträffande några af de större straff- och arbetsfängelserna, öfverlemnat
åt dessa fängelsers Direktörer och Predikanter att gemensamt utse böckerna,
för att kunna lämpa inköpen efter de belopp, som derföre finge användas, äfvensom
att Styrelsen vid valet af böcker utgått från den grundsats, att, förutom uteslutande
religiösa arbeten, hufvudsakligen endast sådane borde anskaffas, som antingen vore af
företrädesvis moralisk syftning, eller utgjordes af populära arbeten i historia och naturkunnighet,
eller ock blifvit författade med särskildt afseende på den mindre bildade
klassen.
Af hvad Styrelsen nu i underdånighet upplyst, värdes Eders Kongl. Maj:t i nåder
inhemta, att uti ifrågavarande hänseende redan blifvit iakttaget, hvad Revisorernes
underdåniga framställning åsyftar; och' torde derföre någon åtgärd i anledning af samma
framställning icke vara af behofvet påkallad.
J. öfrigt anser Styrelsen sig böra i underdånighet anmäla, att vid granskning af
1861 års räkenskap för straff-fängelset i Landskrona anmärkning blifvit af Revisionen
hos Styrelsen gjord och är på Styrelsens pröfning beroende, i afseende på åtskilliga
böcker, som skola blifvit utan Styrelsens begifvande för fängelsets räkning inköpte.
Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Aliernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
R. TII. CEDERSCHIÖLD.
E. A F. LINDENCRONA.
Stockholm den 17 November 1862.
O. O. Afzelius.
— 310 —
Stuteri-öfverst yrelsens
underdåniga utlåtande öfver de i 1862
års revisionsberättelse förekommande
anmärkningar vid Stuteriernas räkenskaper.
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts genom nådig remiss af den 24
Oktober sistlidet år Stuteri-öfverstyrelsen meddelade befallning, att inkomma med utlåtande
i anledning af hvad Rikets Ständers Revisorer anmärkt vid Ottenby, Flyinge
och Strömsholms Stuteriers räkenskaper för år 1860, får, med öfverlemnande af vederbörande
redogörares afgifna förklaringar, Stuteri-öfverstyrelsen i underdånighet anföra,
att, beträffande det vid Ottenby Stuteri anmärkta förhållande, att till Handlanden C. A.
Widerström utbetalts 22 R:dr 78 öre ränta på återstående belopp för varor, Stuteriet,
som förnämligast underhålles af kungsgårdens egna afkastning, måste, för försäljningen
af sina produkter, likasom för inköp af förnödenheter, välja den tid, då sådant med
största fördel kan ske; och då derigenom måste hända, att kontant liqvid ej alltid kan
presteras, har man funnit fördelaktigare för Stuteriet att erlägga ränta än procent å 50
öre på tunna, som vid spanmålshandel på tid der i orten vanligtvis beräknas.
Hvad åter angår den i Stuteriets räkenskaper icke uppdebiterade post, 202 R:dr,
har Stuteri-chefen förklarat, att denna felaktighet, föranledd af dåvarande räkenskapsförarens
försummelse att anteckna ifrågavarande till Stuteriet oriktigt insända belopp,
jemväl sedermera, efter dennes död, vid hufvudbokens uppgörande blifvit af Stuteri-chefen
förbisedd. Att sådant skett oafsigtligt ådagalägges för öfrigt deraf, att bemälde
Chef vid beloppets inhändigande genast derom underrättat Stuteri-öfverstyrelsen samt
afgifvit qvitto, på grund hvaraf han äfven i Stuteri-öfverstyrelsens räkenskaper derför
behörigen debiterats.
Vid Flyinge räkenskaper har blifvit anmärkt, att en Kronofjerdingsman fått ersättning
för biträde vid höleverering, med beräkning af skjuts för resa fram och åter
mellan Fjerdingsmannens hemvist och Flyinge, under sju förrättningsdagar, utan att visadt
vore, det höleverans under så många dagar egt rum, äfvensom bemälte kronobetjent
erhållit ersättning för dylikt biträde vid foderleverering under nio dagar.
Då bergningen ä större delen af Stuteriets outarrenderade ängar måste ske medelst
entreprenad, som utbjudes å auktion i 47 smärre lotter, och då ofta inträffar, att hvar
och en af dessa öfvertages af särskilda personel-, hvilka hvar för sig i mån af arbetets
fortgång utgöra sina leveranser, har man ansett ett kronoombuds närvaro behöflig för
att förekomma de tvistigheter, som med så många personer kunna uppstå angående den
levererade varans vigt och beskaffenhet. Omöjligheten att på förhand bestämma tiden
för ett höbergningsarbete angifven orsaken dertill, att kronobetjenten måste påkallas för
hvarje dag särskildt, allteftersom entreprenörerne anmäla sig att få verkställa leveranserna,
och att tillhopa 16 dagar dertill åtgått, synes ej erfordra särskildt intyg, vid de
betydliga qvantiteter, hvarom här är fråga.
— 311 —
I Strömsholms räkenskaper har bland diverse utgifter blifvit alfördt ett belopp
af 13 Ii:dr 50 öre för lemnad föda åt förrättningsmännen vid en å Stuteriets byggnader
hållen brandsyn, hvilken utgift Rikets Ständers Revisorer ansett icke hafva bort
drabba Stuterikassan, da de personer, som verkställt förrättningen derför åtnjutit
traktamente.
I anledning häraf har Stuteriets redogörare, Intendenten N. G. Eek anfört, att
då den traktamentsersättning, som förrättningsmännen på grund af gällande resereglemente
erhållit för ifrågavarande förrättning, hvilken upptog fyra dagar, nemligen den 15,
16, 18 och 19 Maj, enligt deröfver upprättadt och Stuteriets räkenskap för år 1860
fol. 1,121 bilagdt instrument, såtillvida varit otillräcklig, som de nödgats bekosta nattqvarter
för sig på stället eller återvända till sina hem för hvarje afton, utan att särskild ersättning
derför blifvit uti syneräkningen uppförd, desse förrättningsmän erhållit middagsspisning
på Stuteriets bekostnad, i likhet med hvad som skett flere föregående år vid
hållna syner å Stuteriets byggnader.
Under anförande att 1861 års Revisorer erinrat, hurusom uti den vid 1859
års redogörelse fogade balansrelation upptagits osäkra fordringar till belopp af 1,742
R:dr 71 öre, utan att visadt vore, om och hvilka åtgärder till dessa fordringars indrifvande
blifvit under året vidtagne, samt att Stuteri- öfverstyrelsen, såsom förklaring öfver
denna anmärkning, uti underdånigt utlåtande af den 31 December 1861 förmält, att
Intendenten, hvilken redovisningen för år 1859 ålegat, redan den 1 Januari 1860 aflidit,
hvarigenom svårighet mött att vinna tillförlitlig kännedom om hans åtgörande i berörde
hänseende; har sistlidet års Statsrevision förnyat den förut gjorda erinran, enär jemväl i
balansrelationen vid 1860 års räkenskap hänvisas till föregående årets och den åberopade
omständigheten, att den redovisningsskyldige tjenstemannens död timat å första dag
nyssnämnda år, icke skäligen bort utgöra hinder för upplysnings meddelande, huruvida
under årets lopp åtgärd till de osäkra fordringarnes utkräfvande vidtagits.
„Dä Stuteri-öfverstyrelsens förberörde underdåniga utlåtande i nåder infordrades,
hade Öfverstyrelsen från Intendenten Eek äskat de för anmärkningens besvarande nödiga
uppgifter; men då åtskilliga svårigheter mötte för denne nyligen anställde tjensteman, att
utröna alla de åtgärder, hans aflidne företrädare i lifstiden, vidtagit till bevakande af
Stuteriets rätt, uteblefvo de äskade uppgifterna så länge att Öfverstyrelsen, för att kunna
inom behörig tid fullgöra Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, nödgades, dem förutan,
aflåta merberörda underdåniga utlåtande af den 31 December 1861. Ej förr än den 14
Januari 1862 inkommo de äskade uppgifterna och ansågos, då det ärende, hvartill de
hörde, redan blifvit inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föredraget den 10:de i samma
månad, icke lämpligen böra vidare befordras; likväl, och sedan Rikets Ständers Revisorer
nu åny,o derom erinrat samt redogörareu uti sin afgifna förklaring jemväl derå hänvisat,
får Öfverstyrelsen samma uppgifter härmedelst i underdånighet öfverlemna.
Vidkommande slutligen det af Rikets Ständers Revisorer "såsom något ovanligt”
omförmälda förhållande, att i 1860 års förteckning öfver utnötta och till begagnande odugliga
inventariepersedlar upptagits, bland annat, två stycken likkistor, har redogöraren
vidgått, att» desamma af misstag uppförts under en sådan rubrik samt med bevis styrkt,
— 312 —
att de redan år 1860 blifvit från förrådet utlemnade och använda för tvenne döda,
tillhörande Stuteriets fattigvård.
De nådiga remisshandlingarne återfölja, och Stuteri-öfverstyrelsen framhärdar med
djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
0, SILFVERSTOLPE.
Stockholm den 12 Januari 1863.
J. A. Lundström.
(Ottenby Stuteri).
Till Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen.
Till åtlydnad af Kongl. Stuteri-öfverstyrelsens skrifvelse af den 21 sistlidne November,
angående de anmärkningar, som Rikets Ständers Revisorer gjort vid Ottenby
Stuteris räkenskaper för år 18G0, får jag härmed afgifva följande förklaringar.
Vid uppgörelsen med Handlanden C. A. Widerström i Kalmar om leverans af
spanmål för Stuteriet, blef aftaladt, att då han noterade kontanta priser, skulle han,
för den del af liqviden, som icke genast kunde af Stuteriet lemnäs, ega att tilldess
denna utföll, beräkna sig vanlig ränta. Jag ansåg mig, då icke alltid penningar till
förefallande beliofver äro eller kunna vara att tillgå, böra bevilja ett dylikt medgifvande,
för att derigenom betinga ett lägre pris, emedan, i annat fall, Handlanden Widerström
noterat priset med den förhöjning, som är vanlig här på orten vid spannemålshandel
på tid, nemligen 50 öre på tunnan, hvilket blifvit Stuteriet mera kostsamt.
Då penningetillgången härstädes till väsendtlig del beror af försäljningen utaf
Stuteriets produkter: hästar och spannemål, hvilken försäljning sker å auktion med betalningsanstånd,
kan icke erforderliga penningar för de nödvändiga utgifterna understundom
erhållas, hvarigenom det är svårt alltid betinga de vid kontant handel möjliga
lägsta priser. För att dock i någon mån förminska eller afhjelpa denna olägenhet
och förlust för Stuteriet, har jag, dels af egna medel, dels genom begagnandet af egen
kredit, vid många tillfällen anskaffat ganska betydliga belopp penningar för Stuteriets
behof — och att dylika belopp icke varit obetydliga, synes af Stuteriets räkenskaper
för föregående åren, exempelvis år 1859, då summan uppgick till 4,887,98 R:mt, år 1860:
— 313 —
2,988,4 R:mt och år 1861: 1,683,31 R:mt — för hvilka belopp jag aldrig tilIgodoberäk
nät mig någon ränta; hvilket troligen ingen af mina efterträdare gör.
Under föregående år, sednast år 1859, har ett par dylika ränteliqvider i likhet
med den nu anmärkta förekommit, såväl till Handlanden O. A. Widerström i Kalmar
som till Löjtnant A. Arbin på Tångestad; och då dessa utgifter icke blifvit af föregående
Revisorer anmärkta, har jag så mycket mindre ansett mig böra underlåta medgifva
dylika förbehåll, som de bevisligen ländt Stuteriet till betydlig fördel.
Vidkommande den af Rikets Ständers Revisorer anmärkte olikhet emellan det
belopp af levereringsmedlen, som Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen för 1860 påfört Ottenby
Stuteri och nämnde Stuteri godtgjort Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen, får jag äran upplysa,
att densamma tillkommit derigenom, att Hallands hingstförening oriktigt hit insändtnu
anmärkte R:mt R:dr 202, och att dessa, när behof af penningar för Stuteriets räkning
samtidigt förefanns, icke då blefvo insända till Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen, utan ansågos
såsom förskott å de levereringsmedel, som för Stuteriets räkning voro reqvirerade,
hvarom jag äfven genom insändandet af qvitto å beloppet underrättade Kongl. Stuteriöfverstyrelsen,
ehuru de obegripligt nog icke af dåvarande redogöraren, numera aflidne
Hofkamereraren L. Alin. Noring, blefvo i räkenskaperne antecknade, och äfven af mig
derefter vid genomgående af dessa sednare förbisedda.
Då Norings sterbhusdelegare numera, genom af dem begärd och äfven af Olands
Södra Mots häradsrätt under den 16 September detta år beviljad urarfvaförmån, blifvit
fritagne från betalningsskyldigheten af den aflidnes skulder, och denna fordran hos
Noring dessutom icke upptäckts förr än efter proklamadagen och således, enligt 136 §
af 1830 års konkurslag, förlorat sin rätt till kraf, så vågar jag ödmjukligen hemställa,
huruvida under dylika förhållanden, annan åtgärd dermed är att vidtaga, än att anmäla
denna nu upptäckta redovisningsbrist till vederbörlig afskrifning.
Ottenby den 29 December 1862.
J. W. BEIJER,
Stuterichef.
(Flyinge onh Dahlby kungsgårdar
samt Stuteri-inrättning.)
Till Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen.
Enligt Kongl. Stuteri-öfverstyrelsens skrifvelse af den 21 dennes, rörande Rikets
Ständers Revisorers anmärkning vid de af KronofjerdingsmaUnen Hans Månsson
afgifne och i 1860 års räkenskaper för Flyinge och Dahlby kungsgårdar samt Stuteriinrättning
upptagne räkningar för biträde vid höleverering, får jag deröfver afgifva följande
förklaring:
40
— 314 —
Ängarne Räften och Linnebjer brukas under Stuteriet; men, då till bergning af
det hö, som derpå skördas, icke finnas arbetare, så utlyses hvarje år auktion på nämnde
ängar, som äro indelade i lotter. Detta tillgår sålunda, att hvarje lott utbjudes särskildt;
den som derföre bjuder de flesta lispund hö, levererade från ängen, erhåller denna,
med förbindelse, att detta hö, väl bergadt och kostnadsfritt, på Stuteriets skullar leverera.
Dessa ängar äro indelade i 47 lotter, hvaraf händer att det stundom blifver 47 leverantörer,
men som dessa leveranser omöjligen kunna ske på en gång, i anseende till att
alla icke kunna berga sin lott på en och samma tid och mer eller mindre tjenlig väderlek
härpå har inflytande, så uppkommer deraf, att levereringen måste ske flera dagar,
allt efter som bergningen kan verkställas; och som man har med så många personer
att göra, så är nödigt, att dervid hafva ett kronoombud närvarande, som skall, såväl
öfver vägning som om höet icke är väl bergadt eller tillräckligt torkadt, slita tvisten.
För denna handräckning är det som Kronofjerdingsmannens räkning finnes i räkenskaperne;
att den upptager resa fram och åter för hvarje dag, härleder sig derifrån,
att han icke kunnat reqvireras mer än för en dag i sender, då de levererande icke
kunnat, som sagdt är, leverera höet på en gång.
Åter hvad Kronofjerdingsmannens räkning af den 31 December 1859 vidkommer,
som upptager enahanda biträde med 7 levereringsdagar, så inkom han med densamma sedan
1859 års räkenskaper voro afslutade, hvarföre räkningen icke blef upptagen uti det årets räkenskaper,
dit den egentligen hörde.
Flyinge den 30 November 1862.
A. C. von PLATEN,
t. f. Chef för Flyinge Stuteri.
C. G. Tullberg.
(Strömsholms Stuteri.)
Till Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen.
Till följd af Rikets Ständers Revisorers anmärkningar vid Strömsholms Stuteris
räkenskap för år 1860 och Kongl. Stuteri-öfverstyrelsens deraf föranledda skrifvelse den
21 November sistlidet år, får jag i ödmjukhet afgifva nedanskrifne förklaring.
Uti 3 § af Revisorernes berättelse är anmärkt, att 13 R:dr 50 öre, som blifvit
afförde för lemnad förtäring åt förrättningsmännen vid en den 18 Maj 1860 å Stuteriets
byggnader hållen brandsyn, enär de personer, som verkställt denna förrättning, åtnjutit
traktamente, icke bort drabba Stuterikassan.
Då den traktamentsersättning, som förrättningsmännen på grund af gällande
resereglemente erhållit för denna syn, hvilken upptog fyra dagar, nemligen den 15, 16,
18 och 19 Maj, enligt deröfver upprättadt, Stuteriets räkenskap för år 1860 fol. 1,121
bilagdt instrument, såtillvida varit otillräcklig, som de nödgats bekosta nattqvarter för
sig då stället eller återvända till siua hem sist hvarje afton, utan att särskild ersättning
— 315
derföre blifvit uti syneräkningen uppförd, hafva de erhållit middagsspisning på Stuteriets
bekostnad, i likhet med hvad som skett många föregående år vid hållne syner å
Stuteriets byggnader. Med anledning häraf vågar jag hoppas, att anmärkningen måtte
förfalla.
Till bemötande af revisionsberättelsens 4 §, i fråga om och hvilka åtgärder
blifvit under äret vidtagne till indrifning at Stuteriets osäkra fordringar till belopp
1,742 R:dr 71 öre Runt, får jag, med åberopande af min till Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen,
i anledning af en lika beskaffad anmärkning vid 1859 års redogörelse, den 10
Januari 1862 afgifne relation, endast tillägga, att, efter den tillförlitliga kännedom jag
mig förskaffat rörande förhållandet med gäldenärernes eller deras sterbhus’ tillgångar,
endast af Ryttmästaren Hammarskölds konkursmassa, — hvarifrån en af min företrädare
i tjensten, Intendenten Adlerstam år 1858 uppburen, men ej förr än år 1862 af hans
sterbhus redovisad utdelning, stor 101 R:dr 33 sk. 8 rst. Banko, kommit Stuteriets
kassa till godo,— kan vara att förvänta någon ytterligare,„ehuru obetydlig afbetalning
och möjligtvis af den till Amerika afvikne Landtbrukaren Östbom, som numera lärer
vara till fäderneslandet återkommen och mot hvilken lagsökning blifvit ånyo verkställd.
De i 5 § omnämnde tvenne likkistor, hvilka af misstag upptagits i 1860 års
räkenskaper bland oduglige persedlar, hafva blifvit utur förrådet utlemnade och använde
för 2:ne aflidne personer vid Stuteriets fattigvård, hvarom bevis här vidfogas.
Strömsholm den 8 Januari 1863.
N. G. Eeh.
(Bilaga.)
Att 2:ne likkistor från Stuteriets förråd blifvit utlemnade och använde till nedanskrifne
å Strömsholm aflidne fattiges begrafning, nemligen i Januari år 1860 förre
nattvakten Hellbergs hustru och i Mars månad samma år stalldrängen Sundströms
enka, betygas. Strömsholm den 30 December 1862.
J. Ortin. F. L. Lanthén.
Bokhållare. Slottsvaktmästare.
Till Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen.
Såsom förklaring öfver Rikets Ständers Revisorers anmärkning vid granskning
af statsverkets m. fl. allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, att
den balansrelation, som finnes bilagd samma års redogörelse för Strömsholms Stuteri,
upptager osäkra fordringar till sammanlagdt 1,742 R:dr 71 öre R:mt, utan att på något
sätt visas, om och hvilka åtgärder till dessa fordringars indrifning under året blifvit
vidtagne, får jag, till följd af Kongl. Stuteri-öfverstyrelsens skrifvelse den 21 November
nästlidne år, i ödmjukhet afgifva, det redogöraren, under de föregående åren,
— 316 —
i sådant afseende vidtagit de åtgärder, hvartill förhållandena kunnat föranleda, samt
att sedan det visat sig, att vidare tillgångar hos gäidenärerne eller deras arfvingar icke
förefinnas, han efter all anledning ansett sig dervid ej kunna något vidare afgöra. Närlagde
anteckningar upptaga alla af Intendenten Adlerstam vidtagne åtgärder för fordringarnes
indrifning, så vidt af räkenskaperna och befintlige handlingar kunnat utredas.
Strömsholm den 10 Januari 1862.
N. G. Eek.
(Bilaga.)
Anteckningar öfver vidtagna åtgärder för indrifning af de under Intendenten Adlerstams
tjenstetid vid Strömsholms Stuteri uppkomna osäkra fordringar, hvilka befinnas
balanserade uti 1859 års Strömsholms Stuteris redogörelse:
l:o Landtbrukaren N. G. Östboms skuld. — R:mt 799 Ii:dr.
För detta belopp har Östbom, till följd af inrop å auktion vid Strömsholm den
18 September 1848 erhållit tvenne hästar. Vid den för betalningens erläggande utsatta
tid, den 1 Januari 1849, har han, enligt bilagorna folio 1,144—1,147 till 1849 års
Strömsholms Stuteris räkenskaper, afvikit från sin hemort vid Gumlösa, Theda socken
af Upsala län. Den 30 Juni 1849 begärdes handräckning hos Konungens Befallningshafvande
i berörde län för fordrans utbekommande, och som gäldenären icke med lagsökning
kunde anträffas, kallades han att derå svara medelst länskungörelse den 21
Mars 1851, hvilken jemväl samma år 3:ne gånger blifvit intagen i Post- och Inrikestidningar.
Enär han fortfarande uteblef och det medelst undersökning blifvit utrönt,
att han inom sin seduaste mantalsskrifningsort, Theda socken, icke egde ringaste tillgång,
förklarade Konungens Befallningshafvande, medelst utslag den 5 Juni 1852, Intendenten
Adlerstams ansökning icke till vidare åtgärd kunna föranleda. Intendenten
Adlerstam, som yrkat utmätningstvång å Östbom, anförde besvär i Kongl. Svea Hofrätt
emot detta utslag, men målet erhöll der enahanda utgång, „enligt utslag den 25
Maj 1853, bilagdt 1853 års stuteriräkenskap under fol. 1,255. Östbom har fortfarande
hållit sig undan, hvadan vidare åtgärd mot honom icke kunnat företagas.
2:o _F. d. Hyttmästaren Hammarskölds konkurs. — li:rnt 650 Ii:dr 70 öre.
Denna fordran uppkom den 20 September 1849, då Hammarsköld å auktion
vid Stuteriet inropade 2:ne hästar för 482 R:dr Banko. Samma år i December afvek
han från sin hemort i Westerås län och begaf sig till Norra Amerika. Sedan borgenärerne
tagit hans egendom om händer och denna fordran blifvit behörigen bevakad,
erhölls utur boets tillgångar 10 procent utdelning med 48 R:dr 9 sk. 7 rst. Banko,
enligt bil. föl. 945 vid 1854 års Stuteriets räkenskaper. Gäldenären afled i Amerika
år 1860.
3:o Färgaren Sernanders konkurs. — Jirm t 80 II dr 61 öre.
Ursprungligen utgjorde denna fordran 71 R:dr Banko för en hingst, hvilken af
Sernander inropades å auktion dea 18 September 1839. Före förfallodagen den 1 Ja
-
— 317 —
nuari 1840 försattes lian i konkurstillstånd. Fordran bevakades vid Westerås Rådhusrätt
den 12 April 1840. Ur massans tillgångar erhölls utdelning: den 21 September
1841 med 11 R:dr 40 sk. och den 21 December 1847 med 5 R.dr 20 sk. 4 rst. B:ko.
Gäldenären är numera död och hans arfvingar lära hafva vunnit urarfvaförmån.
4:0 Handlanden Ömans konkurs. — R:nit 74 R:dr 47 öre.
Den 18 Mars 1839 inropade Oman hö å auktion vid Stuteriet för 62 R:dr 2
sk. 8 rst. Banko, och blef samma år försatt i konkurstillstånd. 1840 den 12 April bevakades
denna fordran vid Westerås Rådhus-rätt. Ur massans tillgångar erhölls utdelning:
1841 den 26 Februari 10 R:dr 16 sk. 6 rst. Banko och 1843 den 30 December
2 R:dr 3 sk. 3 rst. samma mynt. Gäldenärens vistelseort är obekant.
5:o Handlanden Wallqvists konkurs. — R:mt 61 R-.dr 78 öre.
Den 28 Mars 1843 å auktion vid Stuteriet till försäljning af hö inropade Handlanden
Wallqvist, som ansågs vederhäftig, sådan vara för 47 R:dr 40 sk. Banko, och
försattes i konkurstillstånd före förfallotiden, hvilken inföll den 1 derpåföljande Oktober.
Enligt bilagan fol. 1,192 i 1843 års räkenskaper blef denna fordran bevakad vid
Eskilstuna Rådhus-rätt. Ur massans tillgångar erhölls utdelning: 1844 den 21 Oktober
5 R:dr 35 sk. 7 rst. och 1855 den 21 Augusti 1 R:dr 3 sk. 8 rst., allt Banko.
6:o Nämndemannen Wretlings konkurs. — R:mt 31 R:dr 80 öre.
för 112 IM hö, som Wretling inropat å auktion vid Stuteriet den 9 April 1853, bevakades
vid Tuhundra häradsrätt den 15 April 1854, enligt bilagan fol. 946 vid 1854
års räkenskaper. Konkursmassan har icke lemnat någon utdelning.
7:o Komminister Höglunds konkurs. — R:mt 15 R:dr 55 öre.
o
A auktion vid Stuteriet den 14 April 1855 inropade Höglund 3 tunnor hafre
för 27 R:dr 18 sk. Banko. Kort derefter afled gäldenären, hvars arfvingar afträdde
boets tillgångar till fordringsegarne och sedermera erhöllo urarfvaförmån. Fordran blef
behörigen bevakad, och vid sysslomänuens redovisning den 9 Mars 1857 erhölls utdelning
med 17 R:dr 6 rst. Banko.
8:o Lars Larssons i Mälby konkurs. — R:mt 28 R:dr 80 öre,
för inropadt och afhemtadt hö den 9 April 1853. Gäldenären lagsöktes den 2 Februari
1851 och befanns sakna tillgång, hvadan bysättningsdom å honom utverkades. Verkställigheten
deraf blef dock uppskjuten i anseende till L. Larssons sjukdom. Han blef
år 1858 försatt i konkurstillstånd, men massan har icke lemnat tillgång åt fordringsegarne.
Strömsholm den 10 Januari 1862.
N. G. Eek.
— 318 —
Styrelsens öfver Staiiiltollän(Icrierna
underdåniga
utlåtande öfver Riket9
Ständers Revisorers anmärkningar vid
nämnde Styrelses räkenskaper för år
1860.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts genom nådig remiss mig meddelade befallning,
att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers Revisorer
anmärkt vid Stamholländeri-styrelsens räkenskaper för år 1860, får jag, med remisshandlingens
återställande, i underdånighet anföra följande:
§ 7.
Den gjorda anmärkningen, att i berörde årsräkenskap upptagits en summa af endast
2,980 Riksdaler, såsom influten för tvänne försålda obligationer, ehuru ifrågavarande
inkomst, enligt den bifogade verifikationen, rätteligen utgjort 2,980 Riksdaler 50 öre,
erkännes vara grundad, och kommer det belopp af 50 öre, som sålunda blifvit af förbiseende
ur räkenskapen uteslutet, att såsom anmärkningsmedel i stället upptagas i den
redovisning, som Styrelsen har att afgifva för innevarande års anslag till Statens stamholländerier.
§ 8.
Under den 3 Februari 1860 har Eders Kongl. Majit behagat i nåder medgifva
att, såsom ersättning åt ett kanslistbiträde vid Stamholländeri-styrelsen, äfvensom till
godtgörelse för vaktmästareuppassning, tillsammans 450 Riksdaler finge för livartdera af
åren 1859 och 1860 till Styrelsens Chef af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor
utanordnas; och har jemväl, enligt nådigt beslut den 1 Februari 1861, samma belopp
blifvit för hvartdera af åren 1861, 1862 och 1863 för berörda ändamål stäldt till bemälde
Chefs disposition. Som likväl hvarken uti de vid nämnda tillfällen Styrelsen i
ämnet meddelade skrifvelser eller uti det under den 10 Januari detta år på Eders Kongl.
Majits nådiga befallning till Styrelsen aflåtna bref, hvarigenom ifrågavarande anslag blifvit
förhöjdt till 600 Riksdaler, någon föreskrift meddelats om särskild redovisning för
berörda medel eller till hvilken auktoritet densamma i sådant fall skulle aflemnas, har dylik
redogörelse icke heller förut ägt rum. Då jag emellertid ansett mig böra före min
afgång från den mig nådigst anförtrodda befattningen såsom Chef för Stamholländeristyrelsen
äfven i förevarande hänseende afgifva räkenskap, har, sedan jag numera till
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet ingått med anhållan om nådigt afsked från berörde
tjenst, verificerad redogörelse för nu ifrågavarande anslag under åren 1859—1862. eller
— 319 —
hela den tid, hvarunder dessa medel af mig uppburits, redan blifvit till Chefen för Eders
Kongl. Maj:ts Civil-departement af mig ingifven.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:
A. E. WIRSÉN.
Stockholm den 20 December 1862.
I.aiidtbriiks-aKadcmieiis
underdåniga utlåtande, i anledning
af en utaf Rikets Ständers Revisorer
gjord anmärkning vid Akdemiens
räkenskap för år 1860.
Underdånigste Memorial.
Uti nådig remiss af den 24 sistlidne Oktober, har Eders Kongl. Maj:t delgifvit
Landtbruks-akademien Rikets Ständers Revisorers vid granskning af Akademiens räkenskaper
för år 1860 gjorda anmärkning, att inventeringsbevis öfver den vid revisionsårets
slut befintliga, till 360 R:dr 74 öre uppgående kassabehållning saknats, samt deröfver
infordrat Akademiens underdåniga förklaring; och får Akademien med anledning häraf
underdånigst anföra, att omförmälde kassabehållning för år 1860 blifvit till 1861 års
räkenskaper öfverbälanserad, uti dem redovisad, samt denna redovisning af Akademiens
Revisorer godkänd, äfvensom att specifik redogörelse för beloppets användande uti till
Akademiens Direktör afgifven månadsrapport lemnats; och skall för framtiden särskildt
inventeringsbevis öfver kassabehållning vid hvarje års slut af räkenskapsföraren aflemnas.
Remisshandlingarne återställas underdånigst. Stockholm den 15 December 1862.
På Landtbruks-akademiens vägnar:
CARL G. MÖRNER.
J. Arrhenius.
— 320 —
Styrelsens öfver Ultima
Landtbruksinstitut
underdåniga förklaring öfver Rikets
Ständers Revisorers vid nämnde Institut
år 1862 gjorda anmärkningar.
Storraäktigste Allernådigste Konung!
Rörande Rikets Ständers Revisorers klandrande anmärkning öfver att vid Ultuna
Landtbruksinstitut finnes en träda utan animalisk gödning, får Institutets Styrelse underdånigst
omförmäla, att detta skett med full afsigt och beräkning, då efter denna träda
skall följa hvete, som alltid håller sig bättre och friskare i jord, hvilken med kreatursspillning
ej blifvit nygödslad, enligt den erfarenhet, som härå orten, sedan långliga
tider tillbaka, nogsamt vunnits. Gödseln bör ändock ej kunna för egendomen anses förlorad,
då den användes* till andra grödor; och har det dessutom afsetts samt till en del
vid Ultuna praktiserats, att genom benmjölskomposter och dylikt gifva hveteträdan hvad
för henne kan vara behöfligt och nyttigt till livetets normala utveckling.
Då Herrar Delegerade af Rikets Ständers Revisorer fästat uppmärksamhet vid
att antalet bostäder för betalande elever för närvarande är otillräckligt, får Styrelsen,
som redan länge funnit denna brist och sökt densamma afhjelpa, och derför i underdånighet
anhållit om proposition till Rikets Ständer om anslag till uppförande af ett större
boningshus med ändamålsenlig inredning af ett betydligare antal elevrum, — härmed i
underdånighet uttala sin förhoppning, att medel till en så väl behöflig och af alla auktoriteter
förordad byggnad redan vid denna nu innevarande riksdag måtte blifva anvisade.
Med djupaste undersåtlig trohet, vördnad och nit framhärdar:
Eders Kongl. Maj:ts
uuderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
R. VON KR EMER.
Ultuna den 19 December 1862.
R. von Post.
— S21 —
V
Chefens för Kongl. Ecklesiastik-departementet
underdåniga
tillkännagifvande, med anledning
af Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid Departementets expensmedelsräkning
för år 1860.
Utdrag af Protokollet öfver Edde siastik-är enden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet pä Stockholms
Slott den 9 Januari 1863.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-statsministern, Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens Statsministern för Utrikes-ärendena, Herr Grefve Manderström.
Statsraden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld.
Departements-cliefen, Statsrådet Thyselius föredrog i underdånighet:
De förklaringar, sorn, till följd af nådig befallning, blifvit från nedan älunda myn
digheter afgifna i anledning af de anmärkningar, hvilka Rikets Ständers Revisorer framställt
vid granskningen af statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1860, nemligen från
I sammanhang härmed tillkännagaf föredragande Departements-chefen, att, med
anledning af en utaf Revisorerne framställd anmärkning om felande attestering å räkningar,
som från Ecklesiastik-departementets Expedition utgått, redogöraren derstädes erhållit
förständigande, att för framtiden tillse, att de räkningar, som kunna förekomma,
varda försedda med vederbörligt intyg om utgifternas behörighet.
Ex protocollo:
F. A. Dahlgren.
41
- 322 —
Cliefens för Kongl. Finansdepartementet
underdåniga
tillkännagifvande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers
vid detta Departements expansmedelsräkning
gjorda anmärkning.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 23 Januari 1863.
Chefen för Finans-departementet, Stats-Rådet Herr Friherre Gripenstedt föredrog
i underdånighet:
De underdåniga förklaringar, som, till följd af nådig befallning, blifvit fran
-— afgifna i anledning af de anmärkningar, hvilka Rikets Ständers Revisorer framställt
vid granskningen af statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1860.
I sammanhang härmed tillkännagaf Herr Departements-chefen, att, med afseende
å framställd anmärkning att åtskilliga expensmedelsräkningar, bland andra för Finansdepartementets
Expedition, ej varit åtföljde af någon handling, utvisande att utgiftsbeloppet
med vederbörandes tillstånd utbetalts, redogöraren i nämnda Expedition erhållit
Herr Departements-chefens förständigande, att för framtiden tillse, att de räkningar, som
kunna förekomma, varda försedda med vederbörligt intyg om utgifternas behörighet.
Ex protocollo:
C. F. Smerling.
Finans-kommlttéens
underdåniga utlåtande, i anledning af
en utaf Rikets Ständers Revisorer
gjord anmärkning vid Kommittéens
expensredogörelse för år 1860.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majrts nådiga remiss å Rikets Ständers
Revisorers anmärkning derom, att räkningarne oell qvittens ofver expensutgifterna hos
— 323 —
]- inans-kommittéen ej blifvit särskildt attesterade, får jag, å Kommittéens vägnar, såsom utlåtande
underdånigst upplysa, att ifrågavarande, såsom verifikationer vid den afgifna expensräkningen
bilagda handlingar, så vidt de ej grundas på Eders Kongl. Maj:ts särskildt
nådiga beslut, numera blifvit af mig, i egenskap af Kommittéens Ordförande, med attestat
0111 utgiftens riktighet försedde.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
W. F. TERSMEDEN.
G. Fr. Almqvist.
Kongl, Krigs-hofrättens
underdåniga utlåtande öfver Riket»
Ständers Revisorers anmälan om saknad
redovisning för ett år 1860 ut.
betaldt hyresbelopp.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets sednast församlade Revisorer, uti deras den 14 sistlidne Oktober
till Eders Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse om verkställd granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1860, anmält, hurusom de vid expensmedelsräkningarne anmärkt, att någon
redovisning icke blifvit afgifven för de Tolfhundra Riksdaler Riksmynt, hvilka, på
grund af Eders Kongl. Majits nådiga bref den 30 Mars nämnde år, under revisionsåret
utgått till hyra för embetslokal åt Krigs-hofrätten i huset N:o 10 vid Karduansmakaregatan;
så har Eders Kongl. Majit, i nådig remiss den 14 nästlidne November, anbefallt
Krigs-hofrätten, att, i anledning af berörda anmärkning, inkomma med underdånigt utlåtande
så tidigt, att detsamma kunde, inom den i 7 § 3 momentet af instruktionen för
bemälde Revisorer den 17 April 1841 bestämda tid, till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
öfverlemnas.
I anledning häraf får Krigs-hofrätten i underdånighet anföra, att då Eders Kongl.
Majits och Rikets Stats-kontors anordningar å de af Krigs-hofrätten till skrifmaterialier
— 324 —
m. m. reqvirerade belopp städse innehållit, att medlen å Krigs-hofrätten disponerades
•cemot redovisning», hvaremot någon föreskrift om afgifvande af redovisning för hyresmedlen
icke förekommer hvarken uti Eders Kongl. Maj:ts ofvan omförmälde nådiga bref
af den 30 Mars 1860 eller uti Kongl. Stats-kontorets anordning å beloppet, Krigs-hofrätten
förmodat någon vidare redogörelse för berörde medel icke erfordras, än vederbörande
tjenstemnns i Krigs-hofrätten, som erhållit uppdrag att desamma lyfta, qvitto å
anordningen; men att, efter det Krigs-hofrätten af Revisorernes anmärkning erfarit, att
sådant icke finnes tillfyllestgörande, Krigs-hofrätten, som det synts att, då hyresmedlen
icke utgå af förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, utan af Andra hufvudtitelns
besparingar, redovisningen derföre icke bör inblandas uti den redogörelse, som afgifves
för de belopp, hvilka å förstnämnde förslagsanslag reqvireras, förständigat vederbörande,
att för framtiden öfver hyresmedlen upprätta samt till Eders Kongl. Maj:ts och
Rikets Kammar-rätt insända särskild, af behöriga verifikationer åtföljd räkning; hvarjemte
Krigs-hofrätten underdånigst får öfverlemna bevis af Grosshandlaren och Riddaren
af Eders Kongl. Maj:ts Wasa Orden Carl Gustaf Cervin, som under hyresåret från den
1 April 1860 till samma tid 1861 var egare af huset N:o 10 vid Karduansmakaregatan,
att hyran för samma år blifvit i rätt tid betald.
De i nåder remitterade handlingarne återställas i underdånighet.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
A. F. N. GYLDENSTOLPE.
C. STÅL. ARV. EGERSTRÖM.
S. L. HASSELBERG. GUST. SCHURER von WALDHEIM, ERIC POSSE.
Stockholm den 12 December 1862.
Q. P. Hagbergh.
— 325 —
(Bilaga).
Af Kongl. Krigs-hofrätten har jag bekommit ett års hyra, från 1 April 1860
till samma tid 1861, för af Hof-rätten förhyrde embetsrum i huset N:o 10 Qvarteret
Björn inom Klara församling, med R:mt 1.200.
Stockholm den 1 Oktober 1860.
C. O. Cervin.
Kongl. Roinmerse-kollegii
underdåniga utlåtande, angående en
vid granskning af Kollegii expensmedelsräkning
för år 1860 utaf Rikets
Ständers Revisorer gjord anmälan.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium får, till åtlydnad af Eders
Kongl. Maj:ts uti aflåten remiss meddelade nådiga befallning, härmed afgifva underdånigt
utlåtande, i anledning af hvad utaf Rikets Ständers innevarande år församlade Revisorer,
enligt närlagde transsumt af deras berättelse om verkställd granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1860, blifvit anmärkt i afseende å en uppkommen behållning å anslaget
till arfvoden åt extra biträden hos Kollegium.
Revisorerue hafva nemligen förmält, hurusom Revisorerne under granskning af
den utaf Kollegium afgifna särskilda redovisning för berörda anslag inhemtat, att vid
revisionsårets slut å samma anslag förefunnits en behållning af 1,714 R:dr 50 öre, som
uppkommit deraf, att årsanslaget blifvit under hvart och ett af åren 1858—1860 till
hela beloppet lyftadt, men ej för dermed afsedda ändamål användt; och hafva Revisorerne,
enär detta förhållande syntes ådagalägga, att Kollegium för arfvoden till extra
biträden ej vore i behof af hela den summa, som härtill blifvit anvisad, ansett sig böra
härå fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Till upplysning om anledningen dertill, att under vissa år hela det till arfvoden
åt extra biträden anslagna belopp icke blifvit användt, får Kollegium i underdånighet
anföra, att, sedan Bergs-kollegium blifvit med Kommerse-kollegium förenadt samt å den
afdelning af de sammanslagna Kollegierne, till hvilken handläggning af Bergs-ärenden
skulle höra, så få, med nödig special-kunskap i dessa ämnen försedde, personer finnas
anställde, att, vid tillfällen af förfall för flere af dem, Kollegium blefve nödsakadt att
för dylika ärendens behandling inkalla någon af de i landsorten stationerade Bergstatsembetsmän,
Kollegium ansett sig, enär ett så beskaffadt biträdes aflönande erfordrade
en större kostnad, böra afsätta en del af ifrågavarande anslag, då sådant under något
— 326 —
år läte sig göra. Ett dylikt extra biträde har under de sednare åren ej behöft användas,
men då sådant kan inträffa och således en ej obetydlig del af årsanslaget komma
att till arfvode åt detta biträde åtgå, skulle Kollegium, utan tillgång af befintliga besparingar,
svårligen kunna godtgöra de extra biträden, sorn under vanliga förhållanden
erfordras.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad,
Stormakt ig ste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigsta
tjenare och undersåter:
F. ÅKERMAN.
G. HEGARDT.
Stockholm den 22 December 1862.
1. s.
W, Silfversparre.
Direktionens för Kongl. Maj:ts
Hofkapell oell Spektakler
underdåniga utlåtande öfver en af
Rikets Ständers Revisorer förnyad anmärkning
vid Kongl. Theaterns räkenskaper.
Underdånigste Utlåtande.
Eders Kongl. Majit har täckts infordra underdånigt utlåtande af Direktionen för
Eders Kongl. Maj-ts Hofkapell och Spektakler, rörande af Rikets Ständers sednast församlade
Revisorer vid granskning af Theaterns räkenskaper för 1860—1861 framställd
anmärkning derom, att, ehuru näst föregående Revisorer, vid anmälan om verkställd
granskning af räkenskaperna för spelåret 1859—1860, hemställt, det vederbörande måtte
förständigas, att dädanefter vid räkenskaperna foga afskrift af de hyreskontrakter, som
framdeles upprättades, eller åtminstone uppgifva dagen, hvarunder de blifvit afslutade,
någon förklaring häröfver icke afgifvits, hvadan Revisorerne trott sig böra den i förenämnde
syftning gjorda erinran förnya; och får Direktionen i underdånighet upplysa, dels
att ifrågavarande anmärkning vid räkenskaperna för 1859—1860 så mycket mindre kunnat
föranleda till någon åtgärd vid räkenskapen för 1860—1861, som samma räkenskap,
— 327 —
vid tidpunkten för anmärkningens författande, redan var författningsenligt till granskning
i Kongl. Kammar-rätten aflemnad, dels att några nya hyreskontrakter, derå afskrifter
äskats, icke för tiden från Oktober 1860 och intill samma tid 1862 blifvit af
Kongl. Theater-direktionen afslutade, men att Direktionen vid den enda efter anmärkningens
framställande afgifna räkenskap låtit införa den af Revisorerne såsom alternativ
yrkade uppgift om dagen för kontrakternas afslutande å den förteckning öfver samtlige
hyresgästerne, med för hvar och en utsatte årliga hyresbelopp, hvilken alltid varit
och fortfarande är räkenskapen bilagd, och torde, då duplett-originalkontrakterna alltid
vid behof kunna från Kongl. Theaterns Kansli blifva tillgänglige, det få bero vid den
sålunda vidtagne åtgärden, som fortfarande skall iakttagas.
Stockholm den 31 December 1862.
E. v. STEDINGK.
Dan. Hvasser.
Rihsinarsliallis-cmbetets
underdåniga utlåtande, angående Rikets
Stänäers Revisorers anmärkningar
vid åtskilliga Kongl, lustslotts
räkenskaper för är 186(1.
Underdånigste Utlåtande.
Sedan Eders Kongl. Majit, med anledning af de i Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers berättelse förekommande anmärkningar vid Drottningholms och
Svartsjö, Ulriksdahls och Gripsholms Kongl, lustslotts förvaltning och räkenskaper för
år 1860, i nåder anbefallt Riksmarskalks-embetet att, efter vederbörandes hörande,
med deras underdåniga yttranden och eget underdånigt utlåtande till Eders Kongl. Majit
inkomma, har Riksmarskalks-embetet infordrat och får härhos underdånigst öfverlemna
dylika yttranden från Ståthållarne på Ulriksdahl, Drottningholm och Svartsjö samt Intendenten
pä Gripsholm; och då Riksmarskalks-embetet, som anmodat vederbörande
Styrelser på sistnämnde 3:ne slott att, på sätt sorn redan skett med Ulriksdahl, årligen
bifoga räkenskapen såväl uppgift å samtlige under slottet lydande uthyrde eller utarrenderade
lägenheter, med deruti utsatt hyres- eller arrendebelopp för livar särskild lägenhet
samt tid för arrendets början och upphörande, som äfven afskrift af hvarje nytt
arrendekontrakt, som upprättas, i öfrigt icke har något att tillägga eller erinra vid hvad
vederbörande i deras yttranden anfört, får Riksmarskalks-embetet för egen del deruti
till alla delar instämma. Stockholm den 6 December 1862.
A. F. GYLDENSTOLPE.
TU. von Schoults.
— 328 —
StåtMUare-embetets å Drottningholms
oell Svartsjö
lustslott
underdåniga utlåtande öfver de i 1802
års revisionsberättelse förekommande
anmärkningar vid dessa slotts räkenskaper.
Stormäktigste , All ern ådigste Konung!
Öfver Rikets Ständers Revisorers vid granskning af Drottningholms och Svartsjö
Kongl, lustslotts räkenskaper och förvaltning för år 1860 gjorda anmärkningar får Ståthållare-embetet
å nämnde slott infordradt utlåtande härmedelst underdånigst afgifva.
Uti § 1 föreslå Revisorerne, att särskilda ki nti borde i räkenskaperna uppläggas
för hvartdera slottet, på det med tillförlitlighet måtte kunna utrönas det större
eller mindre belopp, dessa slott af det årliga statsanslaget hvart för sig för året erhåller.
Af de räkenskapen bifogade verifikationer synes lätteligen hvad som för Svartsjö
slotts och parks underhåll för året blifvit utgifvetj dock skall i redovisningarne hädanefter,
eller från och med innevarande år, utgifterne för Svartsjö slott blifva under
särskild titel uppförde.
Uti § 2 hafva Revisorerne uttryckt den åsigt, att sättet att i räkenskaperna
verificera utgifter vore i några delar ofullständigt och mindre tillfredsställande, och som
exempel derpå hafva de aniört, att samma person, som upprättat dagsverks-aflöningslistorua,
jemväl försett dem med intyg, att utbetalningarne egt rum. Anseende detta
förhållande strida mot god ordning och derföre påkalla rättelse, hafva Revisorerne hemställt,
att vederbörande må förständigas hädanefter iakttaga större noggrannhet i afseende
på verifikationers beskaffenhet samt i öfrigt tillse, att riktigheten af utbetalningar
verificeras af annan person än den, som desamma verkställt.
Daasverks-aflöningslistorna upprättas af kungsgårdens Inspektor, arbetsfolkets
förman, som genom påskrift å listorna »närvarande vid liqviden» intygat, att hvarje
arbetare fått hvad honom, enligt listan, tillkommit. Då således icke redogöraren, som
är Ståthållare-embetets Kamererare, utan Inspektoren styrkt, att liqviden till arbetsfolket
t egt rum, kan Ståthållare-embetet icke finna annat, än att denna verifikation är
både fullständig och tillfredsställande, så mycket mer tillfredsställande för Ståthållareembetet,
som Embetet, på sätt i många år tillgått, derigenom att kungsgårdens Rättare
dagligen förer kontroll-dagsverksrulla, som han månadtligen till Embetet aflemnar, förvissat
sig derom, att dagsverkenas antal för hvarje arbetare är rätteligen upptaget.
Ståthållare-embetet försummar icke att noga granska och kontrollera alla utgifter likasom
inkomsterna, och det är derföre Ståthållaren kunnat å årsmedels-redovisningarne
skriftligen betyga, att inkomster och utgifter varit enlige med gifna föreskrifter. Emellertid
och fastän Ståthållare-embetet anser dagsverksutbetalnings-verifikationerna vara
tillräckligt fullständiga, så, då Rättaren äfven alltid varit och fortfarande kommer att
— 329 —
blifva närvarande vid dagsverksliqviderna, skall, för Revisorernes tillfredsställelse och
till häfvande af möjligt betviflande af utgiftens rätta utgående, Rättaren hädanefter
jemte Inspektoren komma att attestera, att allt hvad i dagsverkslistorna blifvit uppfördt
till arbetsfolket rätteligen från kassan utgifvits.
Uti § 3 erinra Revisorerne, att handlingar saknas, som bestyrka influtne arrendemedel.
I anledning häraf får Ståthållare-embetet i underdånighet upplysa, att afskrifter
af arrendekontrakten för flere år sedan blifvit i ett särskildt häfte Kammar-rätten tillställde.
Innevarande år har dessutom dit aflemnats en särskild förteckning å alla,
kungsgården tillhörande, utarrenderade lägenheter, med utsatt arrendesumma jemte tiden,
då hvarje arrende började samt året och dagen, då det tilländalöper. I alla fall så
bevisa afskrifter af kontrakten, som äro af Ståthållare-embetet afslutade, icke mer än
Ståthållarens ofvanberörde, på kassaräkningen tecknade betygande, att inkomsten är i
räkenskapen rätteligen redovisad.
Uti § 4 anmärka Revisorerne, att åtskilliga förslitna redskap och materialier
kasserats och afskrifvits, utan att i vederbörlig ordning upprättadt besigtningsinstrument
legat till grund för den vidtagna åtgärden, eller persedlarne blifvit till den högstbjudande
afyttrade, så att värdet kunnat komma lustslotten till godo.
Jemte det Ståthållare-embetet i underdånighet får upplysa Eders Kongl. Maj:t,
att kungsgårdens Inspektor å sjelfva räkenskapen intygat riktigheten af de kasserade
och afskrifne persedlarnes antal och att de bestått utaf förnötte ryktborstar, hästskrapar,
vagnsborstar, murqvastar och sönderfallne mur- och skurämbaren, utan all vidare
nytta och värde, af utslitne hästtäcken samt arbetsfolks put- och madrassvar och hårtäcken,
af hvilka varén blifvit använde till skurtrasor, samt vidare af utnötta eller under
arbete förstörda liar, sågblad, jernstörar, skyfflar, sägfilar, yxor och bilor samt oduglige
blifne lås, med mera dylikt, hvilka alla blifvit slopade och i särskildt förvaringsrum
inlagda, så att jernet kunnat vid förefallande behof till kungsgårdens nytta användas,
får Ståthållare-embetet förklara, att Ståthållare-embetet anser ett sådant förfaringssätt
med god ordning och mesta besparing öfverensstämmande, ty om allmän
auktion anställdes, skulle de få odugliga, i allmänhet värdelösa persedlarne vid försäljningen
kanske icke en gång lemna så stor inkomst, som motsvarade beloppet för kungörelser
om och andra utgifter vid en sådan auktion.
Ståthållare-embetet framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl, Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare:
j. A. RANTZOU.
Drottningholm den 1 December 1862.
Åuff. Dahlerus.
42
330 -
Stfttli&llare-embetets på
UlriKsdalils slott
underdåniga utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid granskning af detta
slotts räkenskap.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan, vid granskning af Ulriksdahls Kongl, slotts räkenskap för år 1860, Rikets
Ständers sednast församlade Revisorers uppmärksamhet blifvit fastad å uppsättning
af en veranda å boningshuset till den under kungsgården lydande lägenheten Jakobsdal,
utan att derom vore nämndt i det kontrakt, hvarigenom lägenheten blifvit utarrenderad,
får, till följd af Kongl. Riksmarskalks-embetets, genom remiss den 15 nästlidna November,
meddelade befallning, Ståthållare-embetet hos Eders Kongl. Maj:t häröfver afgifva
underdånigt utlåtande.
Utom den af hyresgästen fordrade och i kontraktet omnämnda reparation af
samtlige rummen, påkallades för husets bestånd, utan någon erinran från hyresgästens
sida, åtskilliga yttre reparationer, hvaribland beräknades upphjelpande af den mycket
bristfälliga veranda, som förut vid stället fanns uppförd; men som, vid närmare undersökning,
en reparation derå befanns utan ändamål, bestämdes uppförande å nyo af den
ifrågaställda verandan, hvarmed börjades först efter det kontraktet blifvit afslutadt.
Denna åtgärd, som icke lemnades beroende på något vilkor från hyresgästen,
var väl att anse för honom såsom en fördel, men på samma gång förenad med omtan
kan
för ställets bästa; och äfven om verandans å nyo uppförande varit beslutad innan
kontraktet uppgjordes, kunde, med afseende å den korta hyrestiden af fyra år och det
icke obetydliga årliga hyresbeloppet, kungsgården icke undgå att vidkännas kostnaden
derföre, likasom för reparationerna i öfrigt.
Under sådant förhållande får Ståthållare-embetet hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
hemställa, att Herrar Revisorers ifrågavarande anmärkning icke må till någon
åtgärd föranleda.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste undersåte och tjenare:
C. A. MANDERSTRÖM.
StookhoLm den 5 December 1862.
Wilh. Ingelotz.
— 331 —
Intendentens på Gripsholms
slott
underdåniga utlåtande öfver en vid
detta slotts räkenskap för år 1860 af
Rikets Ständers Revisorer gjord anmärkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Vid granskning af detta Kongl, lustslotts räkenskap för år 1860 hafva Rikets
Ständers sednast församlade Revisorer, i anledning af en vid räkenskapen fogad, af vederbörande
Öfverjägare afgifven redogörelse för salda skogseffekter efter 1851) års trakthygge,
anmärkt, att då Öfverjägaren, enligt kontrakt af den 2 September .1851, för vård
och tillsyn öfver Kongl, slottets skogar åtnjöt åtskillige uppräknade förmåner och således
undfick bestämd aflöning för tillsyningsmanriabefattningen vid Kongl, slottets skogar, så.
om han äfven varit befogad att, utom auktionsprocenten för vid offentlig auktion saide
skogseffekter, tillgodoberäkna sig särskild vedergällning för anordning af och tillsyn vid
trakthuggningen, hade denna ersättning likväl icke bort beräknas till så högt belopp, i
förhållande till auktionssumman, som skett; öfver hvilken anmärkning genom Kongl.
Riksmarskalks-embetet infordrats mitt underdåniga utlåtande, som jag underdånigst får
afgifva.
Ar 1849 blef Öfverjägaren i orten först anställd vid detta Kongl, slott, för att,
såsom orden i det, 1850 års räkenskap biiagde, med honom derom upprättade kontrakt
lyda, »hafva tillsyn och uppsigt öfver detta Kongl, lustslotts skogsområde, så att det
må varda fredadt för åverkan och olaga inkräktningar.» För denna särskilda befattning
egde Öfverjägaren, enligt samma kontrakt, »att begagna tvenne rum med möbler i kavaljersflygeln
här vid slottet, 250 lisp. hö till utfodring åt. en häst under årets lopp
samt 3 famnar ved till rummens eldning.» Uppå ansökning af nämnde Öfverjägare upprättades
med honom den 2 September 1851 ett nytt eller samma kontrakt, som Herrar
Revisorer åberopat, hvarigenom uppdrogs honom att, enligt ordalydelsen, »fortfara med
tillsyn och vård af detta Kongl, lustslotts skogsområde, så att det må varda fredadt
för åverkan och olaga inkräktningar, vid hvilken befattning Öfverjägaren hade att meddela
de under Kongl, slottet anställde skogvaktare de befallningar, som, föx ändamålet
ansågos nödiga samt att, hvad de utarrenderade lägenheterna beträffade, tillse att de
upprättade kontrakterne i afseende pä vården af skogen behörigen efterlefdes etc.» För
denna särskilda befattning egde Öfverjägaren, enligt kontraktet, »begagna tvenne rum med
möbler i kavaljers-flygeln här vid slottet samt åtnjuta årligen 300 lisp. hö och, i stället,
för hafre (som var begärd) 5 tunnor spannmål, hälften råg, hälften korn, af Bondängsarrendet
till utfodring för en häst, äfvensom till rummens eldning 4 famnar ved samt 13
R:dr 16 sk. Banko hyresmedel för stall och vagnshus, då sådane ej på stället erhållas.»
Efter verkställd indelning till trakthuggning å Kongl, slottets skog Kongshagen,
om 1,232 tunne- 14 kappland, blef, enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 21 September
1853, början dermed gjord år 1854, och vintertiden 1855 förrättades första auktion
uppå skogseffekter.
— 332 —
Att de förmåner, som, enligt kontraktet, år 1851 blifvit Öfverj ägaren förunnade
icke afsågo skyldighet för honom att, utan annan ersättning, årligen anordna^ och låta
verkställa trakthuggningen, har jag mig väl bekant, och torde dessutom allernådigst inhämtas
af ej blott ordalydelsen i kontraktet, utan ock deraf att, vid den tid, som kontraktet
uppgjordes, egde trakthuggning icke rum, utan började först tredje året derefter.
Beträffande anmärkte beloppet af Öfverjägarens för besväret med trakthuggningen
beräknade ersättning, som blifvit med 16| procent afförd utaf kontanta behållningen
af försålda skogseffekter, sedan derifrån först afdragits auktionsprovision och huggningskostnader;
så har denna honom, efter första årets trakthuggning, år 1855 medgifne ersättning
sedermera, efter samma beräkningsgrund, årligen fortgått, utan att anmärkning
förr än för sjette året eller för år i 860 dervid egt rum. Ersättningen har under denna
följd af år dels öfverstigit, dels underskjutit de nu anmärkte 207 R:dr 94 öre. Uti underdåniga
förslagen till användande af kommande ars tillgångar har denna ersättning ingått
tilf samma procent, beräknad efter å skogseffekterna åsatte minimipris.
Att denna anmärkte procent kan, såsom sådan, af mången anses hög, synnerligast
då årsafverkningen är betydligare, eller det lyckats att få skogseffekterna högt eller
ovanligt betalde, kan icke bestridas, men å andra sidan bör icke eller förbises, att
Öfverjägaren härstädes icke uppbär någon annan kontant aflöning, samt att de honom här
anslagne förmåner i hö och spannemål afse underhållet af en häst för att dermed verkställa
resor, hvaribland ej minst ofta förekomma sådane till den skog, der trakthuggningen
egt och eger rum, och hvilken skog är belägen ifrån Kongl, slottet nära en mil
land- och en half mil vinterväg. Derjemte är väl obestridligt att Öfverjägarens mera
eller mindre använda flit och omtanka vid anordningen af trakthugget inverka väsendtligen
ej allenast på skogshushållningen, utan ock på resultaterne af försäljningen; ringaste
anledning till missnöje dermed ifrån min sida har ännu icke förekommit och bör äfven
vara till en del förebyggdt, då genom procent-beräkningen alltid ingår i Öfverjägarens
eget interesse att få allt väl ordnadt och betaldt, hvarigenom också tillskyndas Kongl,
slottet en årlig inkomst, som före år 1855 saknades.
Jag skall icke underlåta söka, om med den nya Öfverjägare, som efter den förra
förlidet år antogs, kan för framtiden tillvägabringas jemkning uti den hittills beräknade
procenten.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
Gust. A. Sturnegk.
Gripsholms Kongl. Slott den 4 December 1862.
— 333 —
Kongi. Musikaliska
Akademiens
underdåniga utlåtande öfver de anmärkningar,
Rikets Ständers Revisorer
framställt vid denna Akademis
räkenskap för år 1860.
Stormäktig s te , Al lern adigste Konung!
L följd af nådig befallning uti remiss den 14 sistlidne November, får Musikaliska
Akademien härmed afgifva underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers berättelse
om verkställd granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1860, uti den del samma berättelse till yttrande frän Akademien föranleder.
Beträffande Revisorernes uti l:sta § gjorda anmärkning å 2 K:dr 50 öre R:mt,
hvilka blifvit utgifne för utskrifning af fem konstitutorialer för Akademiens Sekreterare
och Lärare, får Akademien i underdånighet méddela, att detta belopp är, på sätt 1861
års räkenskaper utvisa, inbegripet uti en summa af 2,053 R dr R:mt, hvilken, i följd af
Akademiens den 14 Mars förlidet år faftade beslut, blifvit påförd Akademiens enskilda
kassa och således icke mera graverar statsmedelskassan.
I afseende pä 2:dra §, hvari aumärkes, att slutsumman å en räkning för transport
af böcker blifvit utförd med 36 R:dr Runt, i stället för att densamma, efter uträkning,
endast bort utgöra 6 R:dr samma mynt, får Akademien underdånigst upplysa,
att ifrågavarande böcker utgjorde Oxenstjernska musik-bibliotheket, uppskattadt till 12,000
R:dr Runt och af framlidne Grefve G. G. G. Oxenstjerna till Akademien doneradt, samt
att, ehuru räkningen ä berörde utgift blott upptager transporten till 8 gånger, å 75 öre,
hvilket endast utgör 6 R:dr Runt, det rätteligen hade bort uppgifvits, att 6 man biträdde
vid hvarje af dessa 8 transporter, hvilket, å 75 öre per man, gör 36 R:dr R:mt.
Slutligen får Akademien i lika underdånighet förklara, att den i 3 § omnämnda
ofullständigheten, angående hänvisning till verifikationerna, numera blifvit rättad.
Remissakten åtföljer, och Akademien framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste, A11 e r n ädigs t e Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdåuigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
FA SI. WREDE,
Musikaliska Akademiens n. v. Prasses.
J. P. Cronhamn,
Kongl. Musikaliska Akademiens t. f. Sekreterare
Stockholm
den 10 Januari 1863.
— 334 —
Rong!. Serafimerordensgillets
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers erinran
vid granskning af Ordens-gillels räkenskap
för år 1860
Stormäktigste, A llernådigste Konung!
Uti afgifven underdånig berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1860, hafva Rikets Ständers Revisorer, beträffande Eders Kongl. Maj:ts Serafimerordensgille,
vid dess räkenskap erinrat, att behörigt bevis öfver kassabehållningen saknades
för följande hospital, nemligen Linköpings, Nyköpings, Carlstads, Jönköpings, Halmstads
och Weckholms hospital. I anledning hvaraf och till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga befallning i remiss af den 14 sistlidne November, Serafimerordens-gillet härmed
får underdånigt utlåtande afgifva.
Till vederbörandes efterrättelse har Ordens-gillet, genom cirkulär den 3 Juni 1848,
föreskrifva, att de balansrelationer, hvilka, jemlikt Ordens-gillets cirkulär den 30 Mars
1833, böra biläggas de årliga hospitalsräkenskaperna, skola, i likhet med de balansförklaringar
eller s. k. relationer, som åtfölja landsboken eiler kronoräkenskaperna, samt
i öfverensstämmelse med 9 § i 1739 års uppbördsreglemente och Kammar-revisionens cirkulärbref
den 28 November 1788, vara till riktigheten bestyrkta af Landshöfdingen jemte
Landskamreraren, utom för de orter, der särskild Hospitals-direktion är tillförordnad och
hvarest balansförklaringarna i stället böra verificeras med Direktionens eller en ledamots
på Direktionens vägnar meddelade underskrift.
Vid insändandet af 1860 års räkenskaper för Nyköpings hospital, äfvensom för
öfrige ofvannämnde städers dåmera indragna hospital, anmäldes tillika, att dessa räkenskaper
blifvit af vederbörande Hospitals-direktion eller Landskontor granskade utan anmärkning,
hvilken anmälan ansetts innefatta jemväl ett bestyrkande af det uti balansrelationen
uppgifna förhållande med den kontanta behållningen, i afseende å hvilken således
någon anmärkning icke heller blifvit gjord af Ordens-gillets Revisor. Och torde
Ordens-gillet i öfrigt få fästa uppmärksamheten derpå, att Weckholms s. k. hospital
egentligen är en genom donation af enskild man anordnad fattigförsörjningsanstalt,
hvilkens räkenskap ansetts icke vara med Ordens-gillets anförda cirkulär åsyftad, äfven
-
— 335 —
sorn att vederbörande redogörare för uppbörden ställt borgen å belopp, öfverstigande den
ringa behållning, om hvilken nu är fråga.
Med återställande af remissakten, framhärdar Serafimerordens-gillet med djupaste
vördnad, trohet och nit,
S tormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
K. i, SPARRE. J. F. FÅ AMUS.
MAGNUS HUSS.
T. A Billbergh.
Stockholm den 30 December 1862.
Consistorii Aeademici lajoiis
i Upsala
underdåniga utlåtande öfver de anmärkningar,
Rikets Ständers Revisorer
framställt vid granskning af Upsala
Universitets räkenskaper lör är
1860.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånigste åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts genom Kanslers-embetet
Consistorium Academicum Majus meddelade nådiga befallning, får, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid Universitetets räkenskaper för år 1860, Consistorium
Majus härmed afgifva underdånigt utlåtande.
I afseende på första anmärkningen, att intyg saknas, det de i räkenskapen öfver
Sätra helsobrunn utbalanserade behållningar, tillsammans 10,031 ii:dr 5 öre, förefunnits
i kassan vid revisionsårets slut: att, då nämnde helsobrunn, ehuru den tillhör Universitetet,
dock med hänseende till hushållning och förvaltning är ställd under Intendentens
förfogande, den för hvarje år der uppkommande behållning eller brist svårligen lärer
kunna styrkas på annat sätt, än genom Intendentens behörigen uppgjorda och granskade
räkning.
Beträffande andra anmärkningen, att register öfver verifikationerna till räkenskapen
saknas: att de så kallade verificerade räkningarne eller qvittenserna på Universite
-
— 336 —
tets utgifter verkligen äro med register försedda, ocli att för framtiden sådant äfven skall
iakttagas i afseende på öfriga verifikationerna.
I anledning af tredje anmärkningen, att den i , äntekammareus kassaräkning utbalanserade
behållning icke är med behörigt inventeringsinstrument bestyrkt, får Consistorium
Majus härmed underdanigst bifoga det saknade inventeringsinstrumentet.
Rörande fjerde anmärkningen, att utgående balansen i 1859 års hufvudbok icke
öfverensstämmer med ingående balansen i 1860 års bok: att anledningen till nämnda
skillnad är den, att 1860 års hufvudbok är uppgjord efter en ny af Eders Kongl. Majrt
fastställd method, enligt hvilken flera nya konti, såsom öfver Institutionernas material,
reparationer och nybyggnader, egendomsafgifter, expenser m. m., de der förut icke ingingo
i hufvudboken, utan voro föremål för särskilda liqvider, numera i hufvudbokeu intagas.
Också öfverensstämmer den i 1860 års räkenskap ingående balans till alla delar
med utgående balansen i det omslut af 1859 års räkenskaper, som, på Hans Excellens
Kanslerns befallning särskildt efter den nya methoden upprättades, hvarpå bevis i underdånighet
här bilägges.
Angående femte anmärkningen deröfver, att å åtskilliga fonder ränta för året icke
blifvit beräknad, får Consistorium Majus underdanigst upplysa, att detta förhållande
grundar sig, hvad Borgströmska och Höyerska fonderna beträffar, på Eders Kongl. Maj:ts
nådiga föreskrift vid fastställande af 1837 års stat och, hvad Jungbladska och Winbomska
angår, på vederbörande stipendiegifvares egna förordnanden.
Den nådigst remitterade handlingen bifogas i underdånighet.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktrgste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
L. F. SVANBERG.
Kongl. Univ. n. v. Rektor.
FR. SUNDEVALL.
SIGURD RIBBING. A. F. BECKMAN.
W. LILLJEBORG.
H. L. RYDIN. W. E. SVEDELIUS.
P. HEDENIUS. B. E. MALMSTRÖM. CARL SÄVE. E. WALMSTEDT.
P. J. PETERSSON. C. A. CORNELIUS.
G. L. Möjer.
Tabell, tillhörande sid, 336.
(Transsumt.)
Summarisk Kassa-journal för December månad år 1860.
II ebet.
Riksmynt.
Summa
230,01722
Riksmynt.
Credit.
Behållning till Januari månad 1861 :
I Mälare-provinsernas Enskilda Bank på upp- och af
skrifnings-räkning
I Utestående förskotter
I Räntekammaren
15,000: —
6,333: 42.
55,939: 88.
Summa
77,273
230,017
F. F. CARLSON.
Upsala Akademis Räntekammare den 31 Januari 1861.
A. F. BECKMAN. OLOF WINGQVIST. K. OLIVECRONA. J. W. GYLLENSVARD. E. C. F. SCHENSON,
Rätteligen transsumeradt, betygar
Ex. officio:
J. P. Malmberg.
t. f. Akad. Bokhållare.
— 337 —
(Bilaga.)
Att utgående Balans-kontot i omslutet af Upsala Universitets räkenskaper för
år 1859 till alla delar öfverensstämmer med ingående Balans-kontot i 1860 års hufvudbok,
varder härmed intygadt. Upsala den J3 December 1862.
Ex ofticio:
J. W. Mahlberg.
t. f. Akad. Bokhållare.
Consistorii Academici
Majoris i Lund
underdåniga utlåtande öfver hvad
Rikets Ständers Revisorers berättelse
innehåller, i fråga om Lunds Universitets
räkenskaper för år 1860.
Stormäktigste, Al lernådigste Konung!
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 14 innevarande månad,
har Consistorii Academici Majoris underdåniga utlåtande blifvit infordradt med anledning
af de anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer framställt vid Lunds Universitets
räkenskaper för år 1860.
Efter Consistorii Minoris hörande får Consistorium Majus i afseende på berörde
anmärkningar i underdånighet anföra, att då den tjenstgöring, hvarför den anmärkta gratifikationen
till Kapellmästaren vid rektorsombytet 1860 utgått, bestått deruti att han,
som tillika är Organist vid Lunds domkyrka, i sådan egenskap vid tillfället uppfört
orgelmusik i kyrkan, ifrågavarande utgift synes Consistorium ej mindre befogad än den
ersättning, som Klockaren erhållit för sångens utförande, samt att den betalning, som lemnats
Vaktmästaren och Pedellen vid rektorsombytena, numera upphört att utgå, sedan
bemälte betjentes löner genom Universitetets nya utgiftsstat blifvit betydligt förbättrade.
Beträffande resekostnaden för den deputation, som från Universitetet afsändes till
Eders Kongl. Maj:t i lägret å Ljungby hed, så har det synts Consistorium billigt, att på
sätt vid dylika tillfällen också vanligen sker, det embetsverk, sora representeras af de
deputerade, bestrider den för uppvaktningen erforderliga kostnaden.
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
allerunderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. J. TORNBERG.
CARL AUGUST HAGBERG. N. H. LOVÉN. P. E. GELLERSTEDT.
C. F. NAUMANN. AXEL NYBIJEUS. GUSTAF LJUNGGREN.
C. W. LINDER. E. M. OLDE. G. BROOMÉ. C. Y. SAHLIN.
J. Kreuger.
43
— 338 —
DomkyrkorAdets i Lund
underdåniga utlåtande öfver hvad
Rikets Ständers Revisorer omförmält
vid granskning af Lunds Domkyrkas
räkenskaper för år 1860.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti underdånig berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1860,
hafva Rikets Ständers Revisorer bland Lunds Domkyrkas utgifter under revisiousåret
anmärkt i räkenskapen ett belopp af samman!agdt 153 Rdr 82 öre för dekorering af
Domkapitlets hus i Lund, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts besök härstädes, hvilken
utgift Revisorerne ansett icke hafva bort af Domkyrkans medel bestridas.
Genom nådig remiss anbefaldt att öfver anmärkningspunkten afgifva underdånigt
utlåtande, får Domkyrkorådet, hvars nuvarande ordförande och ledamöter icke deltagit
i beslutet oin den anmärkta utgiften, med ledning af Domkyrkorådets protokoller och
räkenskaper i underdånighet anföra följande:
Sedan Lunds stads innevånare öfverenskomma, att enskilde husegare borde dekorera
sina byggnader utmed de gator, hvilka Eders Kongl. Maj:t skulle passera vid det
nådiga besök, hvarmed staden hugnades sommaren 1860, så ansåg dåvarande Domkyrkorådet
tillbörligt, att den byggnad, som af Domkapitlet varit begagnad och till ena hälften
af Domkyrkan egdes, men då befanns i ett serdeles förfallet skick, jemväl borde på
lämpligaste sätt dekoreras, enär äfven detta hus hade sitt läge utmed den gata, som
låg i Eders Kongl. Maj:ts väg; och hafva de utgifter, som med Domkyrkans medel för
detta ändamål blifvit bestridde, enligt Domkyrkans räkenskaper, visserligen uppgått till
153 R:dr 82 öre, men dervid bör dock anmärkas, att de effecter, som för ifrågavarande
ändamål inköptes och begagnades, sedermera å auktion försåldes till ett belopp af nära
70 R:dr, så att följaktligen dekoreringskostnaderna i sjelfva verket endast uppgingo till
något öfver 80 R:dr R:mt,
Med all undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
P. E. GELLERSTEDT.
L. BILLSTRÖM. C. G. BRUNIUS.
N. J. BERLIN. C. J. COLLIN.
Esaias Palm.
Lund den 27 November 1862.
— 339 —
Kongl. Waj:ts nådiga beslut,
i anledning af Rikets Ständers Revisorers
hemställan vid granskning af
Konsistoriernes och elementarläroverkens
räkenskaper för år 1860.
Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför H.
M. Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 21
November 1862,
Derefter föredrog i underdånighet Departementschefen, Statsrådet Thyselius följande
mål, nemligen:
§ 23.
Rikets Ständers Revisorers, uti deras den 14 sistlidne Oktober afgifna berättelse
om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1860, under rubriken ”Konsistorierne i
riket”, gjorda hemställan, att som, vid granskning af Konsistoriernes och elementarläroverkens
räkenskaper för den tid revisionen omfattade, Revisorerne erfarit, att, ehuru genom
Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär till samtliga Domkapitlen af den 17 September 1856
sättet för nämnda räkenskapers upprättande vore bestämdt, antingen Domkapitlen eller
underlydande elementarläroverk i samtliga stiften uti ett eller annat afseende förbisett de
föreskrifter, som i berörda cirkulär blifvit meddelade, Kongl. Majit måtte täckas erinra
Konsistorierne i riket att vaka deröfver, att vid uppgörandet af ofvanomförmälda räkenskaper
noggran nt iakttoges hvad cirkuläret i thy fall stadgar.
Med anledning häraf tillstyrkte i underdånighet Statsrådet, att Kongl. Maj:t, med
bifall till Revisorernes berörde hemställlan, täcktes cirkulärskrifvelse i omförmälda hänseende
till samtliga Domkapitlen utfärda.
H. M. Konungen täcktes hvad Statsrådet i förestående 31 mål i underdånighet
yttrat och tillstyrkt i nåder till alla delar gilla och bifalla.
Ex protocollo:
C. A. Th. Ädelgren.
— 340 —
linköpings stifts Ronsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid nämnde Ronsistorii räkenskaper
för år 1860.
Stonnäktigste, Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts den 14 nästlidne månad gifna nådiga befallning,
får Domkapitlet afgifva underdånigt utlåtande öfver de i Rikets Ständers Revisorers
underdåniga berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1860 upptagne
anmärkningar i anledning deraf, att dels vid upprättandet af kontrakt den 6 Juni
1860 med antagen byggmästare för uppförande af nytt lärohus för härvarande högre
elementarläroverk den för byggnadsföretaget till 231,188 R:dr beräknade kostnadssumman
blifvit öfverskriden med 8,005 R:dr 50 öre, och déls Domkapitlet, efter det Kongl. Arkitekten
J. F. Abom, enligt med honom den 4 Februari 1860 träffadt aftal, åtagit sig att,
mot ett årligt arfvode af 1,000 R:dr, på stället omedelbart öfva tillsynen öfver berörde
byggnadsarbetes verkställande, sedermera genom beslut den 28 November samma år tilllagt
honom derutöfver en särskild resekostnads-ersättning till belopp af 200 Rdr om året
från och med 1860 tilli och med 1864.
Uti Eders Kongl. Majts nådiga bref den 9 September 1859, hvarigenom Domkapitlet
blifvit anbefaldt, att vidtaga erforderliga åtgärder för ifrågavarande läroverksbyggnads
bringande till verkställighet, förekommer icke bestämd föreskrift derom, att det
ursprungliga kostnadsförslaget skulle till siffran vidhållas; utan har blott Eders Kongl.
Maj:t ålagt Domkapitlet noggrant tillse, att stiftets byggnadskassas tillgångar blifva för
ändamålet tillräckliga. Derföre, då byggmästare antogs och kontrakt med honom upprättades,
ansåg sig Domkapitlet endast hafva att först och främst göra sig försäkradt,
så vidt på Domkapitlet kunde ankomma, att det vigtiga och dyrbara byggnadsföretaget
blefve utfördt med största möjliga sorgfällighet och sedermera tillse, att kostnaden kunde
med byggnadskassans ^tillgångar bestridas. 3 Men vid vilkorens uppgörande med denne
byggmästare, som gjort sig allmänt känd såsom skicklig i byggnaders verkställande, hvarigenom
det förnämsta målet medelst arbetets öfverlåtande åt honom ©tvifvelaktigt säkrast
vore att vinna, kunde det någon tid förut upprättade kostnadsförslaget, i anseende
tili dels under tiden förändrade priser å en del af bygnadsmaterielen och dels några nödige
befunna, i förslaget icke upptagna tillägg i arbetet, icke annat än delvis läggas till
grund för byggnadssumman, hvadan densamma kommit att öfverstiga hvad förut blifvit
beräknadt, ehuru derigenom något äfventyr för byggnadskassans skuldsättning icke uppstått,
enär byggmästaren, jemte det han genom förbindelsen att för de medel, han uppburit
under åren 1860 och 1861 erlägga ränta, utgörande 1,750 Rdr, hvarmed således
kostuadsbeloppet blifvit nedsatt, äfven enligt kontraktet förbundit sig att, i händelse
— 341 —
byggnadskassan, mot beräkning, skulle vid byggnadstidens slut ej kunna till fullo godtgöra
hela den utfästa summan, åtaga sig bristen såsom sin enskilda förlust i så måtto,
att denna summa vid slutliqviden afkortas och minskas med det belopp, hvarmed kassans
tillgångar densamma understiga, äfven till viss del om bristen tillkommit derigenom,
att dess utestående fordringar af en eller annan anledning ej till fullo inflyta. Sålunda
vågar Domkapitlet påstå sig hafva egt fullt grundade skäl till den anmärkta afvikelsen
från merberörde kostnadsförslag, hvars slutsumma, 231,188 R:dr, Domkapitlet icke kunnat,
såsom Rikets Ständers Revisorer synes antaga, i följd af det nådiga brefvets ordalydelse,
betrakta såsom till byggnadsföretagets utförande högst anvisadt.
Hvad sedermera angår anmärkningen mot den Kongl. Arkitekten Åbom beviljade
resekostnads-ersättning, synes, då han, jemte åliggandet att uppgöra erforderliga arbetsoch
detaljritningar samt att i allt öfrigt tillhandagå Domkapitlet med det biträde byggnadsföretaget
kan kräfva, hade skyldigheten att minst en gång i månaden under arbetstiden
på stället omedelbart inspektera arbetet, och dessa resor för honom, såsom bosatt i Stockholm,
skulle medtaga största delen af det betingade arfvodet, billigheten hafva fordrat att
han skäligen ersattes för den tillsyn öfver byggnadsarbetet, hvarom han såsom sakkunnig
man blifvit anlitad. Anseende sig derföre Domkapitlet hafva egt grundadt skäl för sitt
beslut att bemälde resekostnads-ersättning Åbom tillerkänna.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
L. L AU HENIUS. P. WESTMAN. J. H. W. STEINNORDH.
L. FR. ISANDER, AXEL BROMAN.
J. Friedleif.
Linköpings Domkapitel den 3 December 1&62.
— 342 -
Skara stifts Konsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskning af bemälte Konsistorii
räkenskaper för år 1800.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss den
14:de i denna månad af anmärkning, som Rikets Ständers Revisorer, vid granskningen af
statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse oell förvaltning
under år 1860, framställt vid de af Konsistorium för nämnde år ingifne räkenskaper,
får Konsistorium afgifva det underdåniga utlåtande, att, i anledning af den utaf
Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkningen, att ”bland utgifter, som blifvit under
revisionsåret påförda stipendie-kassan, förekommer en post å 15 R:dr Runt för diverse
afskrifter rörande stiftets Konsistorie-kassor, utan att upplysning meddelats, af hvad anledning
detta belopp blifvit bestridt af förstnämnde kassas medel”. Konsistorium beslutat,
det skola dessa 15 R:dr R:mt återbäras till berörde kassa och i nästa års räkenskap
för densamma behörigen uppföras.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. WALLIN. J. BJÖRKEGREN. N. SALANDER. N. L. AHLBERG.
Oabr. Söderlind.
Skara Domkapitel den 26 November 1862.
— 343 —
Direktionens öfver Stockholms
stads undervisningsverk
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Direktionens; för år 1860
upprättade räkenskap.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Då Eders Kongl. Maj:t, genom nådig remiss af den 14 sistlidne November, anbefallt
Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk att inkomma med underdånigt
utlåtande öfver de af Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkningar öfver Direktionens
räkenskaper för år 1860, får Direktionen, jemte öfverlemnande af redogörarens
förklaring öfver samma anmärkningar, för sin del underdånigst anföra följande:
Revisorerne anmärka i § 1, att ”särskild hufvudredogörelse för särskilda fonder
saknas”.
Denna anmärkning grundar sig bestämdt på något förbiseende hos Rikets Ständers
Revisorer. Näst efter den allmänna hufvudredogörelsen följer hvar och en af de
särskilda fondernas fullständiga hufvudredogörelser. Ingen af dessa räkningar benämnes
”hufvudredogörelse”, utan rf. d. kathedralskolans fond, Kniggeska donationsfonden” etc.,
hvilket är i öfverensstämmelse med Kongl, cirkulärbrefvet af den ]7 September 1856
och dervid fogade formulär, deruti endast ett helt elementarläroverks redogörelse har
förstnämnde benämning.
Dernäst anmärkes, att ”aflöningar till hvarje skola icke särskildt upptagas.” Ett
sådant särskiljande har icke gerna kunnat ske, då alla de skolor i hufvudstaden, öfver
hvilka Direktionen har tillsyn, betraktas såsom ett elementarläroverk. Deremot är uti
qvartalslistorna, hvilka såsom verifikationer medfölja och åberopas, i aflöningsräkningen
tydligen och specifikt afskildt hvad som tillhörer hvarje särskild skola. Huruvida räkenskaperna
skulle vinna i tydlighet och enkelhet, om den förändring vidtoges, att till
hvarje skola afiemnades, för att i dess räkenskaper upptagas, hela det lönebelopp, som
tillkommer samma skola, torde vara tvifvelaktigt, då anslagsbeloppen från Stats-kontoret
och Stockholms Drätselkommission skola uppbäras och qvittera® af Direktionen, som är
omedelbart ansvarig, att hvarje skollärare vederbörligen kommer i åtnjutande af sin
aflöning.
I § 2 anmärkes, att ”en redogörelse för premie- och fattigkassornas ställning ej
varit obehöflig.”
Af denna anmärkning vill synas, att Revisorerne anse Direktionen, i likhet med
Stift-styl erna, hafva kassor af ifrågavarande egenskap om händer. Så är likväl icke
förhållandet. De kassor, som afses i § 134 af Kongl, stadgan om elementarundervis
-
— 344 —
ningsverken, äro i hvarje särskild skolas räkenskaper upptagne, men några sådane medel,
som § 133 afser, äro icke ställda till Direktionens förfogande.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
GILUS BILDT.
C. M. FALLENIUS. BROR EM. HILDEBRAND. JOHAN ER. LYDQVIST.
N. H. SELANDER. N. J. EKDAHL. J. G. LUNDBERG. L. J. HJERTA.
F. A. RINMAN.
Stockholm den 9 Januari 1863.
A. Lindberg.
Förklaringar öfver Rikets Ilöglofliga Ständers Herrar
Revisorers anmärkningar vid Kongl. Direktionens
öfver Stockholms stads undervisningsverk räkenskaper
för år 181:0.
§ I.
Det vore sannerligen att mycket beklaga, det Herrar Revisorer af statsverkets
förvaltning vid berörde räkenskaper åter funnit anmärkningsanledningar — affattade i
ordalag, såsom skett — derest dessa anmärkningar i ringaste mån anginge felaktiga sakförhållanden
eller något enda räkenskapsfel, till skada för något redovisadt anslag; men
sådant fel har ej kunnat andragas.
Deremot hafva Herrar Revisorer framställt några erinringar emot räkenskapernas
form. hvilka äro beroende på olika uppfattning af ett mer eller mindre tillämpligt räkenskapsformulär
och riktigare insigt i redogörelseväsendet i allmänhet, enligt hvilken
med trygghet kan påstås, att de af mig afgifna räkenskaper ej allenast äro i sak alldeles
riktiga, utan äfven till uppställningen eller formen lämpade efter de särskilda förhållanden,
som för Stockholms stads undervisningsverks anslag och fonder förefinnas.
Med iakttagande, så vidt möjligt varit, af det fastställda redogörelseformuläret,
ntarbetadt med hufvudsakligt afseende å Domkapitlens redovisning af de vanliga läro
-
— 345 —
verkens anslag och kassor, har jag nemligen trott riktigast vara, att, vid debitering af
statsanslagen, uppställa räkenskapen på det sätt, att alla särskilda anslag kunde under
sina behöriga titlar igenfinnas uti Kongl Stats-kontorets bokföring öfver riksstatens 8:de
hufvudtitels ordinarie anslag, besparingor och indragningsstat m. m., änskönt formuläret
N:o 2 och kontot: ”elementarläroverkens aflöning smedel'1’’ icke gifver anledning till dessa
och andra förtydliganden i formen, men som icke destomindre äro af vigt för en verklig
sakgranskning och derjemte lemnar kontroll vid redovisningen. — Debiteringen utvisar
alltså rätta sakförhållanden, nemligen statsverkets olika anslag, anslag från Stockholms
stad, ränteinkomst å läroverksfonden m. m.
Lika bokföringssätt, som vid debiteringen, har iakttagits vid de särskilda anslagens
af öring i räkningens credit, afvikande, till vinnande af mera tydlighet, från formuläret
deruti, att qvartals-utbetalningsbeloppen ej blifvit hopträngda bredvid hvarandra,
utan utförts under hvarandra. — Om deremot formulärets föreskrifter blifvit följda, derest
sådant sig göra låtit, så hade de vigtigaste upplysningarne, anslagens olika beskaffenhet
och utgiftstitlar ne, ej varit i räkningen utredda, utan blott benämnts ”Anslag
enligt stat”, m. m.
Angående de i § 1 anmärkta särskilda afvikelserna från redogörelseformuläret, får
jag förklara:
att förbiseendet af namnunderskrifter å räkenskapen må såsom sådant anses, men
torde vara af alls ingen betydenhet, då redogörarne äro bundne vid ansvar äfven i följd
af Kongl. Direktionens intygande om hos honom skedd inventering;
att ”särskild hufvudredogörelse för särskilda fonderna” skulle här vara behöflig
eller lämplig, torde vara svårt att inse, då redogörelsen för anslagen m. in. och läroverksfonden
är en sådan hufvudredogörelse, utom hvilken inga andra kassor, som i formuläret
uppräknas, såsom byggnads-, emeriti-, prtemie- och fattig- m. fl., finnas under min
redovisning; att hvad i formuläret afses med hufvudräkning, är vunnet genom samtnandrag
sr åkning en öfver samtliga redogörelserna, som finnes upprättad, nemligen att förekomma
det ingen räkning öfver någon särskild kassa må, såsom tillförene lärer skett,
saknas då räkenskaperna till Kqngi. Kammar-rätten insändas;
att det är ett misstag af Herrar Revisorer att det konto, hvarå rubriken klandras,
kallas ”redogörelse för Stockholms stads undervisningsverks anslag och fond", hvilken
benämning, med afseende å sakförhållandena, jag ansett riktigare än den af Herrar Revisorer
uppgifna benämning i formuläret: "aflöningsmedel", ty redogörelsen omfattar, bland
annat, anslag för underhållet af en Voltigehåst, af materialen, liusliyreersättning och till
expenser m. m., som ej skäligen kunna generelt benämnas: aflöning smedel, hvilken utgiftstitel
åter på behörigt ställe förekommer i sjelfva räkningen; och att aflöningen till
hvarje särskild skola icke blifvit i räkningen särskild upptagen, förklaras deraf, att de efter
staten upprättade qvartals-aflöningslistorne utvisa hvarje skolas aflöningsbelopp. Härför
har jag bemtat stöd af nedan citerade 2;a puukten af underrättelserna till redogörelseformuläreti
§
2.
Det vill af denna anmärkning synas, sorn fordrade Herrar Revisorer att i räkenskapen
borde intagas konti äfVen för flere här Obefintliga kassor, men med bestämdt
yrkande, att jag vore skyldig visa ställningen för praémie- och fattigkasiamedlen.
— 346 —
Förhållandet är dock, att jag under min redovisning ej har några sådana kassor.
De finnas deremot bland vederbörande Läroverks -rektorers redogörelser upptagna.
§ inöfver
fördelningen af de lyftade olika qvartalsanslagen vid deras insättningar å
Direktionens räkning i Banken i en summa, har jag till ledning vid räkenskapens^ uppsättande,
ej såsom verifikation, på sätt i andra verk vanligt är, gjort anteckningar å sjelfrva
Banko-attesterne och dels -å särskilda dervid fogade blad, hvilka Herrar Revisorer benämnt
otillfredsställande promemorier, hvarjemte de uppgifvit, att hänvisning arne till verifikationerna
befinnas otillförlitliga,
Härå får jag genmäla, att de s. k. promemorierna uppfylla det med dem här ofvan
antydda rätta ändamålet; och då Herrar Revisorer ej uttryckt i hvilket hänseende
de ansett dessa otillfredsställande och ej heller uppgifvit hvilken felaktig foliehänvisning
anmärkningen gäller, är jag naturligtvis urståndsatt att derom afgifva yttrande. Beskyllning
för begånget fel, sorn icke är åtföljd af uppgift derå, saknar egenskapen af
anmärkning,
Vid nu upplysta förhållanden, vågar jag påstå, att de skenbara afvikelserna från
redogörelseformuläret dels varit nödvändiga, i följd af de särskilda egenheter, som här
förefinnas, och dels ära ledande till mera tydlighet, än efter redogörelsefornmlärets noggranna
tillämpning skulle blifva fallet. — Ändra punkten af ”underrättelserna” till berörde
formulär har synts mig berättigad till sådant afvikande, då det heter:
”Derjemte iakttages, att de till hvarje rubrik hänförlige poster ej blifvit i formuläret
specificerade, af anledning att det ansetts kunna lemnäs åt räkenskapsförares eget
”bepröfvande, att antingen i sjelfva räkenskapen iakttaga sådan specifikation, hvartill
”verifikationerna föranleda, eller ock att, derest, för undvikande af vidlyftighet, sådant
”finues lämpligare, i särskilda räkenskapen • bil agde förteckningar sammandraga de olika
”posterna.”
I öfrigt får jag upplysa derom, att den nu klandrade räkenskapen uti Kongl.
Kammar-rätten undergått speciel granskning och, enligt behörigen åtecknadt bevis, befunnits
utan anmärkning.
Stockholm den 1 December 1862.
A. Lindberg
Sekreterare hos Kongl. Direktionen öfver
Stockholms stads undervisningsverk.
— 347 —
Direktionens för Nya elementarskolan
i Stockholm
underdåniga utlåtande öfver en i 1862
års revisions-berättelse förekommande
anmärkning vid nämnde skolas
räkenskap för "år 1860.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, att inkomma med underdånigt
utlåtande rörande den af Rikets Ständers Herrar Revisorer gjorda anmärkning
vid Nya elementarskolans räkenskaper för 1860, att ett af Direktionen för skolans räkning
upptaget lån af 5,000 R dr blifvit uppfördt bland skolans inkomster och icke blifvit
balanseradt såsom skuld, får Direktionen anföra, att redogöraren såsom förklaring yttrat,
att enär de genom lånet influtne medel verkligen under form af inkomst influtit, han såsom
sådan upptagit detsamma och funnit ett stöd för sin förmodan att lian rätteligen
förfarit, deruti, att Kongl. Kammar-rätten lemnat räkenskapen utan anmärkning.
Då emellertid Herrar Revisorer förhållandet anmärkt, skall för framtiden denna
rättelse i räkenskaperna iakttagas.
Direktionen framhärdar med undersåtlig vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:
JOIL AUG. HAZELIUS. S. LOVÉN.
J. G. LUNDBERG. ER. EDLUND.
Stockholm den Januari 1863.
Kongl, och Hvitfeldtska stipendiefondens
Kuratorer,
med underdånigt utlåtande, angående
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om denna fonds räkenskap för år 1860.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning uti remiss den
14 sistlidne November, få Kuratorerne öfver Kongl, och Hvitfeldtska stipendie-inrättningen,
i anledning af de uti Rikets Ständers Revisorers berättelse angående verkställd
granskning af statsverkets jemte andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1860, enligt Kuratorerne meddeladt transsumt deraf,
förekommande anmärkningar vid stipendie-inrättnjngens räkenskaper för samma år, underdånigst
afgifva följande utlåtande.
§ 1.
Upptagandet i specialräkningen af ordinarie räntan 1,714 R:dr 67 öre, grafräntor
17 R:dr 12 öre och påökta hemmansräntorna 6 R:dr 72 öre, grundar sig på Hvitfeldtska
jordeboken; och då afskrift af samma jordebok finnes under fol. 90 bilagd den uti
Eders Kongl. Maj.ts och Rikets Kammar-rätt förvarade original-räkenskapsboken för år
1824, synes det icke hafva bort för Revisorerne möta den ringaste svårighet, att ur samma
räkenskapsbok hemta upplysning om påföringarnes riktighet; i följd hvaraf Revisorernes
framställning, att bestyrkte utdrag af åberopade räkningen och jordeboken bort
räkenskaperna bifogas, ej torde finnas påkalla någon åtgärd, hvarförutan iakttagandet
deraf för hvarje år skulle tillskynda stipendiekassan en alldeles öfverflödig utgift till
postporto; och hvad beträffar bestyrkandet af de för skattlagde torp uppförde 267 R:dr
82 öre, innehåller den öfver samtlige torpen upprättade och räkenskaperne bifogade förteckning
de beslut till år och dagar, på grund hvaraf skattläggningen skett, hvilket torde
göra tillfyllest, helst förteckningens riktighet hittills icke betviflats och det skulle blifva
alltför vidlyftigt och kostsamt att bifoga åberopade besluten, hvilka datera sig ända ifrån
år 1764.
§ 2.
Enär den resolution och de nådiga utslag, på grund hvaraf afskrifning skett för
värdet af de i denna § omformälda 131 tunnor korn, äro bilagde 1816, 1820, 1825 och
1831 årens till Kammar-rätten öfversände originalräkenskaper och således finnas för
Revisorerne att der tillgå, torde det finnas öfverflödigt, att hvarje år insända afskrifter
af samina handlingar och belasta stipendiekassan med porto derför.
Återställande remissakten, framhärda Kuratorerne med djupaste undersåtlig vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
OL. IM. FÅHRAEUS. GUST. DAN. BJÖRCK.
P. EKMAN.
Götheborg den 24 December 1862.
Joli. Brusewitz.
Chefens för Nationalmuseibyggnaden
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Stiinders Revisorers hemställan
vid granskning af räkenskapen öfver
det till denna byggnads uppförande
lör år 1860 anvisade anslag.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom remiss af den 14 sistlidne November har Eders Kongl. Maj:t behagat i
nåder infordra undertecknads underdåniga utlåtande öfver en af Rikets Ständers sednast
församlade Revisorer, vid granskningen af Nationalmusei-byggnadens räkenskaper för år
1860, gjord framställning, det undertecknad måtte undfå nådig befallning att uppgöra
och till Rikets Ständers nästkommande Revisorer aflemna en redogörelse, som under särskilda
konti upptager dels byggnadsmaterialier med uppgift å dertill hänförliga olika
slag jemte deras utförde värden, dels gratifikationer och aflöningar till tjenstemän och
andra personer, för hvilkas i ett eller annat afseende lemnade biträde ersättning utgått,
dels ock aflöningar för arbetsfolk.
Med anledning häraf får jag i underdånighet upplysa, att något hinder icke möter
för att till nästkommande Rikets Ständers Revisorer afgifva en så beskaffad redogörelse,
som den här ofvan begärda, hvilken således i behörig tid skall till dem öfverlemnas.
Då emellertid Rikets Ständers Revisorer synas hafva föranledts till denna framställning,
för att kunna anställa jemförelse emellan ursprungliga kostuadsförslaget, som,
— 350 —
efter Rikets Ständers Revisorers förmenande, skolat upptaga en summa af omkring
750,000 R:dr Riksmynt, samt de verkliga utgifterna, hvilka, enligt en af redogöraren
vid Museibyggnaden aflemnad uppgift, daterad den 9 September innevarande år, utgått
med 1,524,639 R:dr 6 öre, så får jag i underdånighet upplysa, att de enda och ursprungliga
tvenne kostnadsförslag, som blifvit upprättade öfver de planer och ritningar, hvarefter
Museibyggnaden nu blifvit uppförd, sluta sig på helt andra, summor, nemligen det
ena af Öfverste Hjelm på 1,080,000 R:dr Emit och det andra af Öfverintendents-embetet
på, i jemn siffra taget, 1,462,970 R:dr R:mt. Det är således med dessa siffror och dessa
kostnadsförslag, som en jemförelse kör anställas, hvarvid torde böra tagas i betraktande,
att ifrågavarande kostnadsförslag blefvo .uppgjorda redan år 1849, efter hvilken tid prisen
å materialier stigit med minst 50 procent, men å dagsverken med till och med 120
procent, oberäknadt att dessa båda förslag grunda sig på ett vida mindre solidt och
dyrbart byggnadssätt, än hvad de uppgjorda planerna föreskrifva och som sedermera, enligt
Kongl. Maj:ts nådiga befallning, i sin helhet blifvit följda.
Den af Rikets Ständers Revisorer nu uppgifna summan af 750,000 R:dr var deremot
det anslag, som af Eikets Ständer vid 1844 års riksdag beviljades till uppförandet
af ett Nationalmuseum. Men detta belopp var icke grundadt på något kostnadsförslag
och kunde icke vara det, då ingen plan ännu mig veterligen fanns uppgjord för ifrågavarande
byggnad. Den af Kongl. Majit nådigst fastställda plan för nu uppförda Museibyggnad
tillkom först flera år derefter.
Jag har ansett mig böra på förhand i underdånighet framställa denna rättelse,
men skall icke underlåta att tillhandahålla de kommande Rikets Ständers Revisorer än
ytterligare materialier för att kunna anställa den äskade jemförelsen.
För öfrigt anser jag mig böra underdånigst nämna, att det sätt, hvarpå räkenskaperna
vid Museibyggnaden föras, är det enklaste, som man kunnat uppställa och att
den af Rikets Ständers Revisorer önskade utredning derur utan synnerlig svårighet skulle
kunnat erhållas, vare sig af Revisorerne sjelfve eller ock af redogöraren, om framställning
derom blifvit gjord.
Den nådiga remisshandlingen varder härjemte i underdånighet återställd.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
J. af KLEEN.
Stockholm den 13 December 1862.
C. J. Trolle,
— 351 —
Kongl. Telegraf-styrelsens
underdåniga tillägg till törni ajgil vet
utlåtande Öfver livad Rikets Ständers
Revisorer anfört om Elektriska Telegraf-verket.
Underdånigste Memorial.
Uti sitt den 5 innevarande månad till Eders Kongl. Majit afgifna underdåniga
utlåtande öfver livad i Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse 0111 verkställd
granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1860 förekommer rörande Telegraf-verket ^och
särskildt de sju städer, nemligen: Upsala, Lund, Wenersborg, Halmstad, Södertelje, Örebro
och Mariestad, för hvilkas telegrafstationer Telegraf-verket, i motsats till förhållandet
annorstädes, fortfarande nödgades bekosta erforderliga lokaler, tillkännagaf Telegrafstyrelsen
i underdånighet, att Styrelsen då ännu icke hade erhållit underrättelse om utgången
af dess, på grund af Revisorernes ifrågavarande anmälan, gjorda framställningar
rörande telegrafstationerne i de tre sistnämnde städerna, hvadan Styrelsen anhöll att
framdeles få meddela de svar, som från samma städer inginge.
Till följd häraf och sedan jemväl dessa svar numera kouimit Styrelsen tillhanda,
deraf inhemtas, att Södertelje stads Fullmäktige, ehuru dervarande telegrafstation, i anseende
till skedd inskränkning i tjenstgöringstiden, numera icke ansåges fullkomligt uppfylla
sitt ändamål, likväl, med erkännande af vigten och nyttan af en dylik stations befintlighet
derstädes, åtagit sig att till hyreskostnaden för stationslokalen bidraga med ett
efter kommunens ringa tillgångar bestämdt årligt belopp af 50 R:dr Runt, samt att innevånarne
i Mariestad likaledes åtagit sig ett dylikt bidrag för telegrafstationen derstädes
till belopp af 150 R:dr samma mynt årligen, men att deremot Örebro stads innevånare
förklarat sig hvarken vilja upplåta stationslokal eller med hela beloppet eller till en del
ersätta Telegraf-verket kostnaden för berörda ändamål; så liar Telegraf-styrelsen skolat
sådant härmed underdånigst anmäla.
Örebro och Wenersborg äro således de enda städer, som nekande besvarat Telegraf-styrelsens
i förevarande ämne gjorda framställningar samt undandragit sig att på
något sätt bidraga till ersättandet af kostnaden för därstädes inrättade telegrafstationer.
Då likväl Telegraf-styrelsen har anledning förmoda, att äfven i sistnämnde städer, derest
omständigheterna medgifvit uppskof med ärendets behandling intilldess de på grund af
nya kommunalförfattningar inrättade Stads-styrelser trädt i verksamhet, dessa skolat
bättre än de gamla, uppfattat befogenheten af Rikets Ständers Revisorers anmälan och
— 352 —
instämt uti den af dem uttalade åsigt, hemställer Telegraf-styrelsen i underdånighet, huruvida
ytterligare framställning i ämnet bör till dessa städers innevånare framdeles göras.
Stockholm den 17 Januari 1863.
P. BRÄNDSTRÖM.
Herman D(idenberg.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Rikets Ständers Herrar Revisorer
den 11 Oktober 1862, klockan 10 förmiddag en <
S. D. Upplästes en från Expeditions-cliefen i Justitie-stats-expeditionen till Herrar
Revisorer aflåten skrifvelse af den 9 innevarande månad, hvaraf inhemtades, att, sedan,
i anledning af Herrar Revisorers begäran uti skrifvelse till Herr Justitie-statsministern
af den 26 sistlidne September, Ofver-direktören vid Kongl. Teknologiska Institutet m. m.
Knut Styffe dels blifvit i nåder förordnad att, så fort ske kunde, verkställa undersökning
till utrönande af silfverhalten uti en vid sistberörde skrifvelse fogad del af en Specieriksdaler
äfvensom i ett eller annat exemplar af de till Rikets Ständers Bank från Kongl.
Myntet afiemnade Specieriksdalrar, dels erhållit förständigande, att berättelse angående
samma undersökning Herrar Revisorer meddela, men bemälde Ofver-direktör, uti skrifvelse
den 8 innevarande månad, hos Herr Justitie-statsministern anmält, att Professoren C.
Ullgren, som, på grund af § 36 i Teknologiska Institutets stadgar, undfått uppdrag att
verkställa ifrågavarande undersökning, förklarat sig icke kunna före den 14 i sistnämnde
månad samma undersökning fullborda, Herr Justitie-statsministern vid sådant förhållande
och under antagande, att Herrar Revisorer sistnämnde dag komme att åtskiljas, försfändigat
Öfver-direktören Styffe, att, när den ifrågakomne undersökningen blifvit afslutad,
med berättelsen derom till Herr Justitie-statsministern inkomma; hvarjemte i nu föredragen
skrifvelse meddelades, att, derest annan önskan frim Herrar Revisorers sida icke
framställdes, Herr Justitie-statsministern ville utverka, att Ofver-direktörens ifrågavarande
berättelse blefve, i sammanhang med revisionsberättelsen, till trycket befordrad; och beslöto
Herrar Revisorer, att låta vid Herr Justitie-statsministerns åtgörande i berörde
hänseende bero, hvadan skrifvelsen skulle läggas till handlingarne. Ut supra.
In fidem:
Bruno Johansson.
— 353 —
Teknologiska Institutets
Föreståndare,
med utlåtande, angående verkställd
undersökning af silfverhalten i några
svenska Speeieriksdalrar.
Till Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern.
Sedan Eders Excellens i skrifvelse den 3 sistlidne Oktober meddelat mig Kongl.
Maj:ts nådiga befallning ätt undersöka silfverhalten i en, skrifvelsen åtföljande, del af
en Riksdaler Specie äfvensom i ett eller annat exemplar af de till Rikets Ständers Bank
från Kongl. Myntet aflemnade Speeieriksdalrar, samt jag den 4 i ofvannämnde månad,
med stöd af mom. 3 t 36 uti de af Kongl. Maj:t den 19 November 1858 för Teknologiska
Institutet utfärdade nådiga stadgar, anmodat Professorn i kemi och kemisk teknologi
vid Institutet, Clemens Ullgren, att berörda undersökning anställa, får jag härmed,
i anledning af en från Kongl, Justitie-departementet ankommen skrifvelse af den 9
sistlidne Oktober, till Eders Excellens äran öfverlemna det utlåtande, sorn Professor Ullgren
i ämnet afgifvit.
Stockholm den 4 December 1862.
KNUT STYFFE.
Föreståndare för Teknologiska Institutet.
A. H. Fock.
Em bets-utlåtande.
Sedan en från Kongl, justitie-departementet till Herr Öfver-dir ek tören och Riddaren
Styffe ankommen skrifvelse af den 3 sistlidne Oktober, med tillkännagifvande deraf,
att Kongl. Maj:t behagat förordna, att Herr Ofver-direktören borde å en skrifvelsen åtföljande
del af en Riksdaler Specie, äfvensom å ett eller annat exemplar af de till Rikets
Ständers Bank från Kongl. Myntet aflemnade .Speeieriksdalrar, anställa undersökning
till utrönande af desammas halt, blifvit af Herr Ofver-direktören remitterad till mig med
anmodan, att den anbefallda undersökningen verkställa, får jag, efter att nu hafva fullbordat
densamma, äran deröfver meddela följande:
Undersökningen har omfattat, jemte den öfversända delen af en Specieriksdaler,
äfven tvenne exemplar af Speeieriksdalrar, hvilka genom Herr Öfver-direktörens försorg
blifvit från Banken anskaffade och till mig öfverlemnade, vid hvilket tillfälle de
voro förvarade i ett papperskonvolut, som hade följande påskrift:
45
354
”Att inneslutne tvenne Riksdaler Specie af år 1862 äro levererade från Kongl.
Myntet till Rikets Ständers Rank den 30 sistlidne September, samt att desamma sedermera
intill denna dag varit under Bankens förvar, intyga; Stockholm och Rikets Ständers
Banks Kassa-afdelning den 10 Oktober 1862.
och hvilket derjemte var försegladt på den inre omvikningen med ett och på den yttre
omvikningen med tvenne sigill, af hvilka två förde ett adligt vapen och det tredje var
försedt med bokstäfverna F. B.
Anseende mig i ett sådant fall, som det ifrågavarande, böra framlägga en redogörelse
för det hufvudsakliga af de vid undersökningen använda förfaringssätten, torde
jag fä nämna, att jag först pröfvat de ifrågavarande silfvermynten på närvaro af sådane
metaller, som på ett eller annat sätt försvåra ett noggrannt bestämmande af silfverhalten.
Af sådane metaller, bly, qvicksilfver, vismut, tenn och antimon, har jag emellertid
endast anträffat den förstnämnda, men i så ringa mängd, att den icke kunnat utöfva
något menligt inflytande.
För silfverhaltens bestämning har silfret i Specierna förvandlats i chlorsilfver.
Men för att bättre kunna kontrollera de vunna resultaternas riktighet, har chlorsilfrets
mängd, hvarur silfrets sedan beräknats, blifvit bestämd efter tre olika metoder, hvilka
jag i det följande kommer att beteckna med I. II. lil.
I. Efter den ena af dem har chlorsilfret blifvit vågdt, efter förutgången upphettning
till partiel smältning. I några försök har äfven det vägda chlorsilfret sedermera
reducerats till metalliskt silfver, soni äfven blifvit vägdt, för att finna, om vigten
deraf öfverensstämde med den ur chlorsilfret beräknade och sålunda erhålla ökad visshet
derom, att det vägda chlorsilfret icke innehållit något annat än silfver och chlor.
II. Efter den andra metoden har chlorsilfrets och deraf silfrets mängd blifvit
bestämd genom titrering med lösningar af chlornatrium utaf olika, med noggrannhet bestämd
halt. Jag har vid utförandet af denna metod, som är den vid silfverprobering
allmänt begagnade, tagit ledning af den erfarenhet, som Mulder *) i ett öfver silfverprobering
utgifvet arbete offentliggjort, och får derjemte nämna, att jag vid afläsningen
af de vid försöken begagnade klännnar-byretterna användt den af Erdmann i Leipzig
för detta ändamål konstruerade flottör. För titreringen har begagnats trenne byretter,
hvilkas inbördes öfverensstämmelse blef pröfvad, nemligen en för den starkare chlornatriumlösningen
om 100 kubikcentimeter, hvarje af de sednare delad i l cc, samt en mindre
för den svagare lösningen af chlornatrium, på hvilken hvarje kubikcentimeter var
delad i ,'T cc; den tredje byretten var af dylik beskaffenhet och begagnades för den silfverlösning,
som var nödvändig, då tillbaka-titrering kom i fråga. Afloppsrören på de
smärre byretterna, med delning af ^ kubikcentimeter, hade öppningarne så afpassade,
att hvarje utrinnande droppe motsvarade ^ kubikcentimeter. Slut-titreringen med den
svagare chlornatriumlösningen, hvaraf 1 kubikcentimeter motsvarade 1 milligram silfver,
*) Die Silber-Probirmethodé,, chemisch untersucht von Gb J. Mulder. Aus dein Holländischen
ubersetzt von D:r C. Grimm; 1859.
G. A. Frese.
Kommissarie.
F. W. Bergman.
Kassör.
— 355 —
skedde ined två droppar i sender ur en byrett med sådant afloppsrör, sorn nyss är nämndt,
tills att ingen fällning med de sista två dropparne kunde upptäckas, hvarefter värdet af
en utaf de nästföregående dropparne uteslöts vid beräkningen. Då nu 1,000 milligram
af Silfverspecien blefvo använda til! hvarje försök, och nyssnämnda värde motsvarade
i'o milligram, så blef det sålunda möjligt, att ange det sist utfällda silfrets mängd i
profvet på nära.
De för titreringsförsöken använda ämnena, salpetersyra, chlornatrium och silfver,
voro i det tillstånd af kemisk renhet, att 1 gram af silfret, upplöst i sådan salpetersyra,
jemt utfälldes af den mängd chlornatrium, sorn erfordrades enligt de för silfver och
chlornatrium antagna equivalentvigter, med tillägg af så mycket chlornatrium, sorn 0,5 i?
är mer än 0,5414.
III. Efter den tredje metoden har en uppvägd mängd chlornatrium, jemt tillräcklig
att utfälla 747 milligram silfver, blandats till lösningen i salpetersyra af 1,000
milligram utaf Silfverspecien; det derefter i lösningen qvarvarande silfret har sedermera
blifvit bestämdt genom titrering med den svagare koksaltslösningen.
Vid titreringen har vätskornas temperatur blifvit iakttagen och resultatet med
afseende på densamma beräknadt i öfverensstämmelse med den af Mulder uppgifna
korrektionstabell.
Alla vägningar hafva skett genom substitution, med noggranna vigter på en våg,
känslig för T’„ milligrams belastning.
Då jag nu öfvergår till meddelandet af de vid undersökningen vunna resultaten,
får jag på förhand nämna, att de öfverensstämt med hvarandra så till vida, att medelhalten
af finsilfver, hvilken erhållits efter hvarje af de särskilta metoderna, varit öfver
den minsta i lag tillåtna, som är 747 tusendelar. Likväl hafva de särskilta försök sseriernas
resultater sinsemellan företett afvikelser, hvilka, om försöken antagas hafva blifvit
utförda med samma noggrannhet, kunnat bero af tvenne orsaker, nemligen dels deraf,
att Speciernas yttre hinna af finsilfver, åstadkommen genom den s. k. hvitkokningen, på
ett eller annat sätt blifvit till en del, men ojenmt aflägsnad, - dock får jag med afseende
härpå nämna, att åtminstone icke märke efter en behandling för sådant ändamål af mig
kunnat skönjas på någon af de Specier, sorn jag nu haft till undersökning, — eller dels af
den omständigheten, att det i Specierna innehållna silfret icke varit lika jemt fördeladt
genom hela deras massa. Att detta sistnämnda förhållande, eller silfrets ojemna fördelning
i en legering af silfver och koppar, då den öfvergår från flytande i fast form, kan
ega ruin, har redan länge varit kändt, c eli att det alltid på ett mera märkbart sätt verkligen
inträffar, då silfverhalten i legeringen är antingen mindre eller större än 718,9 tusendelar,
har Levol*) för icke längesedan bestämdt ådagalagt genom en serie af försök,
som blefvo särskildt anställda för att närmare lära känna detta fenomen. Då, på grund
af detsamma, legeringen på hvarje olika ställe af en Specieriksdaler kan vara olika
silfverhaltig, så måste deraf äfven skiljaktighet mellan analysens resultater uppkomma.
Emellertid hafva följande medeltal, angifvande tusendelar, efter de ofvan omnämnda
tre olika metoderna erhållits för halten af finsilfver:
*) Annalee de Chemie et de Phyeique 3:me Ser. T. XXXVI. 193.
- 356 —
Medeltal:
i
i den remissen bifo-
gade delen af en
Specieriksdaler.
I.
metoden
I.
748,17
»
II.
748,80
H.
»
III.
748,30
III.
Medeltal af alla försöken 748,42
Hvad som återstår af Speoierna, efter
ning, förvaras vid Teknologiska Institutet.
Stockholm den 4 December 1862.
i den ena Specie-
i den andra Specie
riksdalern från
riksdalern från
Banken.
Banken.
750,65
I.
749,44
749,90
II.
748,40
749,60
III.
749,30
“750,05
749,05
den å desamma nu verkställda undersök
-
Clemens Vilgren.
— 357 —
Register
öfver
Rikets Högloft. Ständers ar 1862 församlade Revisorers berättelse, angående granskningen af
statsverkets samt dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
jemte de, i anledning af samma berättelse, till Kongl. Majrt afgifna underdåniga
utlåtanden.
Re visions-berä Helsen.
Afkortningar å statsverkets inkomster,
Bilagan litt. C. vid
sid. 5.
Aflöning, Krigs-kollegii,
» 72.
Afvittringar i åtskilliga län
» 165—168.
Bilagan litt. W. vid  » ] 68.
Akademiens för de fria konsterna räkenskaper
» 192—193.
Krigs- dito » 74—75.
Krigsvetenskaps- dito » 62.
Landtbruks- dito » 160—162.
— Lunds dito » 211 — 213.
— Musikaliska dito » 193—191.
Svenska dito » 190.
Upsala dito » 209—211.
Vetenskaps- dito » 187—189.
Vitterhets-, historie- och
antiqvitets- dito » 190—191.
Aktor ater åkning, Kammar-rättens
» 172—174.
Allmänna barnbördshuset  » 202—203.
Allmänna barnhuset
» 204—209.
Allmänna enke- och pupillfonden, Civilstatens
pensionsinrättnings,
» 95.
Bilagan litt. P. vid
» 95.
Allmänna garnisonssjukhuset  i  » 75—77.
Allmänna hospitals- och barnhusfonden » 195—197.
Utlåtandena.
319.
337.
333.
335 -337.
291.
334- 335.
— 358 —
Revisions-berättelsen. Utlåtandena
Allmänna Institutet för döfstumma och
blinda
sid. 264—265.
Allmänna magasinsärendena
Allmänna väg- och vattenbyggnader
Amiralitets-krigsmanskassan
Anordningar å extra utgifts-anslagen ■■■
å hufvudtitlarnes besparingar
— å riksstats-anslaaen, bilagan
litt. A. vid
Antiqvitets-akademien
Arbetsfängelset'
Bilagorna litt. S. och T. vid
Arfvoden för Revisorernes biträden
Arméen, vårfvade och indelta, utgifter för
Bilagorna litt. L. och M. vid ....
Arméens pensionskassa
Bilagan litt. Q. vid
Artilleri-afdelning, Krigs-kollegii,
Bilagorna litt. L., M. och N. vid
Artilleri-läroverket vid Marieberg
Avesta Krono-inspektion
Balanser, proprie-
Bilagorna litt. A., B. och C. vid
Balans-relationer, Fångvårds-styrelsens
— Krigs-kollegii
Barnbördshuset
Barnhus, Stockholms allmänna
Barnhus-fonden, allmänna
B ammor ske-undervisningsan stalten i Götheborg
ii —
Barthelemys, kolonien S:t, räkenskaper
Begrafningskassa, Kongl. Theaterns arbetares
••••
Behållningar, reserverade å hufvudtit
larne,
Behållningen, kontanta. Bilagan litt. A.
vid
Bergsskolan i Fahlun
Berättelser, emottagna af Revisorerne....
Besigtning af spanrnål vid krono-maga
sinen
•••••
Besparingar, fjerde hufvudtitelns. Bilagorna
litt. L., M. och
N. vid
— statsverkets, Riksgälds
kontoret
tillgodoförda,..
Besök, anställda af Revisorerne,
» 20—23. ;>78.
» 100—102.
» 98-99.
» 10.
» 10.
» 5.
» 190—191.
» 131 — 146. 308—309.
» 132, 133.
» 267.
» 61- 62, 73. 290.
» 73.
» 95—98.
» 98.
» 59—60.
» 73.
» 54, 60.
» 23—24.
» 23,130,142,173 174.
» 5.
» 142.
» 63.
» 202-203.
» 204—209.
» 195—197.
» 46.
» 265—266.
» 178—179.
» 9.
» 5.
» 180.
» 3-4.
21—22. 278.
73.
6—7, 8—9.
266.
— 359 —
Revisions-berättelsen.
Beväringsmanskapet, bestridda kostnader
för  sid. 73.
Bilagan litt. N. vid
» 73.
Bibliotheket, Kongl  » 194—195.
B lesser atle officerares pensionsfond  » 14.
Blindas och döfstummas institut  » 264—265.
Boställskassan, Militie-  » 70—71, 72.
Bilagan litt. M. vid
» 73.
Brandväsendet och yttre lyshållningen å
Stockholms slott  » 176 — 177.
Bref, med posterna expedierade  » 40.
Brister å förslagsanslagen
» 9, 19.
1■ å statsanslagen
» 7—8.
— å statsverkets inkomster
» 8- 9.
Bilagan litt. D. vid
» 5.
Byggnader och reparationer, anslagen till » 50 — 53.
Byggnadsmedel, Stockholms slotts
» 175—176.
Böda skogs-skolas räkenskap
» 34.
Bötesmedel, General-landtmäteri-kontorets » 35—36.
Carlbergs Krigs-akademi
» 74—75.
Carl Gustafs stads gevärsfaktori ............ » 63—64.
Carlshamns navigationsskola
» 93—94.
Bilagan litt. O. vid  » 93.
Carlskrona station af Flottan
» 87—90.
Carlstads stifts Konsistorii räkenskaper » 245—247.
Carolinska Mediko-kirurgiska institutet » 44- 45, 47.
Cellfängelse-byggnader, anslagen till .... » 143, 144, 145.
Cellfängelserna
» 137—139, 141.
Bilagan litt. T. vid  i  » 133.
Civilstatens pensionsinrättning
» 95.
Bilagan litt. P. vid
» 95.
Conradsberg och Hedvigsberg, hospitals
byggnaden
vid  » 53—56.
Dahlby kungsgård och stuteri
» 150—152.
Danviks hospital
» 199—201.
Depositions-r åkning ar, Öfverståthållar:-
embetets
» 171—172.
Depot, Flottans, i Götheborg
» 87—90.
Disciplin-kompaniet. Bilagorna litt. S.
och T. vid
» 132, 133.
Drottningholms broars arrendemedels
fond  » 17.
Drottningholms och Svartsjö slotts räkenskaper
» 180—182.
Drottninghuset
» 201- 202.
Döfstummas och blindas institut  » 264—265.
Ecklesiastik-departementets expensmedels
räkning
» 175.
Ecklesiastik-verk, Lappmarks, fonden för » 16.
Utlåtandena
286.
296 -299.
308—309.
313—31 I.
328 .129.
321.
— 360
Ekonomiska karteverket  sid.
Ekplanteringarne
»
Elektriska telegrafverket ....  »
Tabellen vid .... »
Elementarskolan i Stockholm
»
Elementarläroverkens räkenskaper
»
Elevskola, Trädgårdsföreningens  »
Elfstedtska pensionsfonden, bilagan litt.
P. vid
»
Enke- och pupillfonden, allmänna
»
Bilagan litt. P. vid
»
En-per-mille-fonden  v..  »
Expensmedels-räkningarne
»
Experimentalfält, Landtbruks-akademiens »
Extra statsanslag till landtförsvaret .... »
Bilagan litt. K. vid
»
■— statsregleringsfonden för år 1860 »
Bilagan litt. E. vid
»
— utgifter, anslag till  i  »
Fahlu bergsskola
»
Falköping, södra stambanan från  »
Bilagan Litt. R. vid
»
Farsoters och sniittosamma sjukdomars
botande, anslaget till
....... »
Femte hufvudtitelns räkenskaper
»
Fjerde dito dito
»
Bilagorna litt. H, I, K, L, M.
och N. vid
»
Filéenska testamentsfonden  ■•••  »
Finans-departementets expensmedels
räkning
»
Finans-kommittéens dito
Flottans räkenskaper
»
Flyinge och Dahlby kungsgårdar samt
stu teri-inrättning
»
Folkskolornas anslag till undervisningsmateriel
m. m  ~i.i
»
Fonder och kassor, särskilda, ställda under
Stats-kontorets förvaltning, .. . »
Formulär till räkenskaper tor de förvaltande
verken
• »
Fortifikations-afdelnings, Krigs-kollegii,
räkenskaper  »
Bilagorna litt. K, L, M och N vid »
Fria konsternas Akademi
»
Fribref, afsända med posterna,
»
Fyr-inrättning en  »
Fångvårds-anslaget  ••••  )}
Bilagan litt. T. vid
»
Revisions-berättelaen. Utlåtandena.
36.
31.
80—85. 292—294, 351 352
84.
259. 347.
214—259. 339.
165.
95.
95.
95.
65.
174-175. 286b-287, 321—326.
162,
63—64.
63.
5.
5.
10. : ft
180.
102—104.
114.
44-46.
87t—93.
59 - 63.
58, 59, 63, 73.
13.
175.
175.
87-93.
150-152.
11 12.
12tH7.
4-5.
60—61, 73.
63, 73.
192—193.
40.
87-88, 90-91.
129—142.
133.
294-300.
287—290.
322.
322-323.
294—300.
310, 313-314.
277-278.
287—290.
290.
308—309.
— 361 —
Fångvårdsstyrelsens räkenskaper
Bilagorna litt. S. oell T. vid ....
Fältläkare-kåren
Fängelserna och arbets-inrättningarne i
riket
Bilagorna litt. S. och T. vid ....
Fästningsbyggnader, anslag till. Bilagan
litt. KL. vid
Fästnings fängelserna
Förenade mötespassevolans-fonderna ....
Bilagan litt. M. vid
Förskotter, balanserade
Förslagsanslagen, brister å
Försvarsverket till lands, anslag för ....
Bilagorna litt. H, I, K, L, M.
och N. vid
Försvarsverket till sjös, anslagen för .
Försäljningsprovisionen vid Karta-sigil
lata-verket
Bilagan litt. Gr. vid
Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper
Garnisonssjukhuset, allmänna
Gefle navigationsskola
Bilagan litt. O. vid
Gefleborgs län, afvittringar i
Bilagan litt. W, vid
General-tullstyrelsen
Gevär stillverkning
Gottlands Landtbevärings pensionsstat....
Gratialfond, Amiralitets-krigsmanskas
sans
Gripsholms slotts räkenskaper
Grundfond, stats-verkets ....
Bilagan litt. B. vid
Götha Hofrätts pensionsfond. Bilagan
litt. P. vid
Götheborgs Depot af Flottan
Navigationsskola
Bilagan litt. O. vid
Stifts Konsistorii räkenskaper
Haga lustparks räkenskaper....
— lustslotts dito
Hallsberg—Orebro, saminanbindningsba
nan
Bilagan litt. R. vid
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena
sid.
129-146.
308-309.
»
132, 133.
»
45, 46.
»
131—146.
308—309.
»
132, 133.
»
63.
»
131, 133, 139—140.
»
67.
»
73.
»
12.
»
9, 21, 63.
»
58—73.
287—290.
»
58, 59, 63, 73.
»
87—88. 90.
294—300.]
»
20.
»
20.
»
87—93.
294-300.
»
75-77.
291.
»
93—94.
301, 304—305.
»
93.
»
166.
»
168.
»
34 36.
»
37 11.
»
41- 44.
V
63 64.
»
96.
»
99.
))
184—185.
331—332.
»
5.
))
5.
»
95.
»
87-90.
»
93-94.
301, 303-304.
»
93.
»
239-243.
»
183—184.
»
j
182-183.
[102 -103, 108-109,
»1
122—123.
»
114.
46
— 362 -
Revisions-berättelseu.
Handels- och sjöfartsfond, Sveriges enskilda
.. ‘  sid. 56—58, 101.
Hand-kassa, f. d. Kanslistyrelsens
» 15—16.
Hedvigsberg och Conradsberg, hospitals
byggnaden
vid
» 53 — 56.
Hernösands navigationsskola
» 93—94.
Bilagan litt. O. vid
» 93.
— Stifts Konsistorii räkenskaper
» 247—252.
Holländer ier-, Stam-
» 154'—160,
Bilagan litt. U. vid
» 160.
Hospital, Danviks
» 199—201.
Hospitalsbyggnaden vid Hedvigsberg och
Conradsberg  * 53—56.
Hospitals- och barnhus fonden, allmänna » 195—197.
Hufvudtitel, riksstatens 4:de  » 59—63.
Bilagorna litt. H, I, K, L, M och
N vid
» 58, 59, 63, 73
Hufvudtitlarne, brister å
» 7—8.
— reserverade behållningar å » 9.
Hufvudtitlarnes anslag till extra utgifter,
anvisningar å
» 10
besparingar, Riksgäldskontoret
tillgodoförda. » 6—7.
Hunnebergs skogsskolas räkenskap ... » 33.
Husqvarna gevärsfaktori
8 63.
Hvitfeldtska stipendiefonden  » 259—261
Häradshåkten
» 146.
Hästjägare-sqvadrons-fond, Norrbottens » 67—68.
Bilagorna litt. L. och M. vid » 73.
Jemtland, afvittringarne derstädes,
» 167.
Bilagan litt. W. vid  » 168.
Jemtlands roteringskassa
» 73—74.
Jernvägsbyggnader, statens
» 102 129,
Bilagan litt. R. vid
» 114.
Jernvägsmateriel, inom riket tillverkad, » 116—117.
Indelta Arméen
» 61—62, 73.
Bilagan litt. M. vid
» 73.
Inkomster, statsverkets. Bilagan litt. D, vid » 5.
Institut, Ultuna landtbruks-  » 162—165.
Institutet för döfstumma och blinda ■ » 264—265.
— Mediko-kir ur giska
» 44—45, 47.
Pharmaceutiska
» 44—45, 47.
— Skogs-
8 _ 32.
— Teknologiska  » 168—169.
Intendents-af delnings, Kriys-kollegii, räkenskaper
» 61—62.
Bilagorna litt. L, M. och N. vid » 73.
Invalidhus-fonden  D 71—72, 73.
Utlåtanden»
301, 306.
318 319.
334 335.
287—290.
348-349
307—308.
320.
— 363 —
Revisions-berättelsen.
Inventering af de i Ränte-kammaren för-
varade säkerhetshandlingar
,
sid.
17.
Isbergska pensionsfonden. Bilagan litt.
P. vid
»
95.
Justitie-revisions-exp editionens expens-
medelsräkning
»
175.
Justitie-stats-ministerns Ombud vid bok-
tryckerierna, om redovisning af arf-
voden till
»
11.
Kadett-kåren
»
74 -75.
Kalmar navigationsskola
»
93.
Bilagan litt. 0. vid
»
93.
— Stifts Konsistorii räkenskaper
»
243 - 244.
Kammar-rättens aktoratsräkning
»
172—174.
Kanslistyrelsens handkassa
»
15-16.
Karantänskostnader,reserverade medel till
»
57.
Kartasigillata-uppbörden
»
18—20.
— försäljnings-pro-
visionen å ....
»
20.
Bil. litt. G. vid
20.
Karteverk, Rikets ekonomiska
»
36.
— Topografiska Kårens
»
79 -80.
Kolonien S:t Rarthelemys räkenskaper
»
265—266.
Kommando-expedition, Sjöförsvars-de-
87-88.
partementets
»
Kommerse-kollegii expensmedels-räkning
»
175.
Kommissariatet, Konvoy-
»
56—58, 85 - 86.
Konsistoriernas räkenskaper
»
214-254.
Kontroll-verket
27-28.
Konvoy-kommissariatet
»
56—58, 85—86.
Kopparbergs läns afvittring sverk
»
166.
Bilagan litt. W. vid
»
168.
Krigs-akademiens räkenskaper
»
74—75.
Krigsarkiv-fonden
»
72, 79—80.
Krig s-lio fr ättens expensmedels-räkning...
»
175.
Krigs-kollegii hufvudbok, förslag till ny
sådan
»
4-5.
räkenskaper
»
58- 73.
Bilagorna litt. H, I, K,
L, M. och N. vid....
»
58, 59, 63, 73.
— Aflönings-afdelnings räken-
72.
skaper
»
Artilleri-afdelnings dito
»
59-60.
Bilagorna litt. J, L, M.
och N. vid
»
59, 73.
Fortifikations-afdelnings rä
60—61, 73.
kenskaper
#
Bilagorna litt. K., och L.
vid
»
63, 73,
Utlåtandena.
325—326.
339, 340-342.
279—281.
323—325.
287-290.
290.
— 364 —
Revisions-berättelsen.
Krigs-kollegii förvaltning, särskilda kassor
och fonder under.... sid. 65—73.
Bilagan litt. M. vid » 73.
inkomster och utgifter. Bilagorna
litt. II, I, K,
L, M. och N. vid .... » 58, 59, 63, 73.
— In tendents-afdelnings räkenskaper
» 61—62.
Bilagorna litt. L.,
och N. vid  » 73.
Krigsmanshus-kassa, Wadstena
» 69—70, 72.
Krigsmanskassan, Amiralitets-  » 98—99.
Krigsvetenskaps-akademien
» 62.
Kronans hus i Stockholrh och landsorterna
» 50—53.
Kronoarbetskåren
» 131—141.
Bilagorna litt. S. och T. vid .... » 132, 133.
Kronoliäktena
» 132, 143 — 144.
Bilagan litt. S. vid
» 132.
Krono-inspektion, Avesta ■  » 23—24.
— magasinen
» 20—22,
— räkenskaper, Stockholms stads ■■■■ » ! 70.
— uppbörd, utestående. Bilagorna litt.
A. och B. vid  » 5.
Krut- och salpeter-för säljning suiedlen.... » 64—65.
Krut-tillverkningen  » 63.
Kungsholmen, hospitalsbyggnaden å .... » 53—56.
Landsböcker, Länens...
» 170.
Landtbruks-akademiens räkenskaper .... » 160 — 162.
Landtbruks-institut, Ultuna
» 162—165.
Landtmäteri-kontoret, General-.
» 34—36.
Langska pensionsfonden. Bilagan litt. P.
vid
» 95.
Lappmarks ecklesiastik-verk, fonden för » 16.
Lazaretts-direktionens, Serafimer-, räkenskaper
'  » 197 -199.
Linköpings stifts Konsistorii räkenskaper » 217—222.
Liqvid med Riksgälds-kontoret ....  » 8—9.
Lots- och Fyrinrättningen
» 87—88, 90- 91.
Lunds Domkyrkas räkenskaper  » 213—214.
— Stifts Konsistorii dito
» 234 -239.
Universitets dito
» 211—213.
Lustslottens dito
» 180.
Lyshållningen, yttre, å Stockholms slott » 176—177.
Läkaresällskapet, Svenska
» 45, 46.
Länens landsböcker
» 170.
Länsfängelserna
» 132,134-143,144-146.
Bilagan litt. T. vid
» 133.
Utlåtandena.
285-286.
278.
319.
320.
340—341.
338.
337.
327—332.
— 365
Alayasins-ärendena, allmänna
sid.
Revi6ions-berättelsen.
20- 22.
Utlåtandena.
278.
Magistraternas uppbörd af kontrollstäm-  pel-medlen
»
28.
279—281.
Malmö Navigationsskola
»
93.
Bilagan litt. 0. vid
....
»
93.
Mariebergs artilleri-läroverk
»
54, 60.
Materiel, jernvägs-, tillverkad inom riket,
»
116—117.
Mediko-kirurgiska institutet
44-45, 47.
Mediko-legala besigtningar, anslaget till
»
45, 46.
Militieboställs-kassan
»
70—71, 72.
Mnsei-bgggnaden, National-
»
261—264.
319-350.
Museum, Kongl
»
191-192.
— National-
»
261—264.
349 350.
Riks- (naturhistoriska)
»
187—188.
Musikaliska akademiens räkenskaper ....
»
193-194.
333.
Myntverket
»
24—27.
Mötespassevolans-fonderna, förenade ....
»
67, 72.
National-museibygynaden
»
261- 264.
349—350.
Naturhistoriska Riksmuseum
»
187—188.
Navigationsskolorna
»
93 -94.
300—306.
Bilagan litt. 0. vid
»
93.
Norénska testamentsfonden ,
»
13.
Normalskola, Vexelundervisningens
»
257—258.
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond--..
»
67 -68
Bilagorna litt. L. och M. vid
»
73.
län, afvittringar i
»
168.
Bilagan litt. W. vid
»
168.
Nya elementarskolan i Stockholm
»
259.
347.
Officerare och underofficerare, fonden för
blesserade
»
14.
Ombergs skogs-skolas räkenskap
»
34.
Ombud vid boktryckerierna, Justitie-stats-  ministerns, angående redovisning af
arfvoden till dem
Optiska telegraf inrättningen
»
11.
85—86.
292-293, 2
Ordbok öfver svenska språket, anslag för
dess utarbetande
»
190.
Ordensgillet, Serafimer-
»
195—197.
334 - 335.
Ordinarie statsreglerings^fonden
»
5.
Bilagan litt. C. vid
»
5.
Ottenby stuteri
»
148—150.
310, 312-3
Paketpost-inrättningen
»
40—41.
Passevolans-fonderna, Förenade mötes-
»
67, 72.
Passevolans-jonden, Tross-
»
66.
Pensionsfond, Arniralitets-krigsmanskas-  sans
»
98—99.
Pensionsinrättning, Civilstatens
»
95.
Bilagan litt. P. vid
»
95.
— 366
Pensionskassa, Arméens
sid
Bilagan litt. Q. vid
»
Pharmaceutiska institutet
»
Pionier-kåren
»
Polishäktena
»
Porto för telegrambefordring
»
Portouppbörd, Post-verkets
»
— Elektriska Telegraf-verkets »
Tabellen vid »
Postbejordringen ä statens jernvägar ....
Postremissvexlars begagnande
Post-verket
Proprie-balanser
Bilagorna litt. A., B. och C. vid
Provision för karta-sigillata-uppbörden
Bilagan litt. Gr. vid
Rese- och under sökning skostnader, anslaget
till
Rese-reglementet, hemställan om förändringar
i
Reservationer, till Revisionens protokoll
anmälde,
— å riksstats-anslagen. Bila
gan
litt. C. vid
Reserverade behållningar å hufvudtit
larne
Restantier
Bilagan litt. F. vid
Riksgålds-kontoret, liqvid med
— tillgodoförda besparingar
Riksgälds-verkets fond
Bilagan litt. F. vid
Rikshufvudboken, sammandrag öfver alla
deri ingående medel, bilagan litt.
A. vid
Riksmuseum, Naturhistoriska
Riksstatens anslag, besparingar och brister
å
Riksstatens femte hufvudtitels anslag ....
— fjerde dito dito ....
Bil. litt. H, I, K,
L, M. och N. vid
— — — inkomster och utgifter.
Bilagan litt. H. vid
tredje hufvudtitels anslag ....
— utgifter. Bilagorna litt. C
och E. vid
Roteringskassa, Jemtlands
Revisions-berättelsen.
95-98.
98.
44—45, 47.
135—136.
134—135.
83—84.
37, 39-40.
84.
84.
39, 126.
17-18.
37-41.
23, 130. 142,173 -174.
5.
20.
20.
100 101.
10 II
267, 268 — 976.
5.
9.
5-6.
5.
8-9,
-7.
5.
5.
5.
187—188.
6-9.
87—93.
59—63.
58, 59, 63, 73.
58, 73.
29-30.
5.
73—74.
Utlfitanden».
278.
277.
294—300.
287-290.
— 367 —
Re visions-berättelsen.
Räkenskaper, statsverkets, formulär till, sid. 4—5.
Räntekammarens hufvudbok  » 4.
Rönnowska testamentsfonden
»> 197.
S alp eter fonden
» 77—79.
Bilagan litt H. vid
» 58.
Salpeter-försäljning smedlen
» 64—65.
Sammanbindning sbanan Örebro—Halls- <102 103, 108 109,
berg  » { 122—123.
Bilagan litt. R. vid
» 114.
Sammandrag öfver alla i 1860 års rikshufvudbok
ingående
medel, bilagan litt.
A. vid  v 5.
— de af Krig s-kollegium
under år 1860 bestridda
utgifter .... » 73.
Bilagorna litt. L,
M. och N. vid » 73.
Serafimerordens-gillet  » 195—197.
Serafimerlazarettet
» 197 —199.
Sifferuppgifterna, ansvarigheten för  » 266.
Silfverhalten i några Svenska Specieriks
dalrar
»
Silfver-utmyntningen
» 26.
Sinnessjukes hospital vid Hedvigsberg och
Conradsberg
» 53—56.
Sjukhuset, Allmänna Garnisons-  » 75—77.
Sjöfartsfond, Sveriges enskilda  » 56 -58, 101.
Sjöförsvaret, anslagen till
» 87—93.
Sjöförsvars-departementets Kansli- och
Kommando-expeditioners räkenskaper
» 87—88.
Sjökarte-kontoret  » 87, 91 93.
Sjömätningar, anställde  » 92.
Sjötullsmedlen
» 41—44.
Sjöärendena, Förvaltningen af
» 87—93
Skara stifts Konsistorii räkenskaper .... » 222—225.
— Veterinär-inrättning
» 49—50.
Skeppsholms brobyggnad  ,
» 100, 101.
Skiften och afvittringar
» 165—168.
Bilagan litt. W. vid  » 168.
Skogs institutet
» 32
Skogsplanterings-kassan  » 14 15, 32.
Skog s-skolornas räkenskaper
» 33 — 34.
Skogsstyrelsen
» 31.
Slottsbyggnadsmedlen
» 175—176.
Sockenkartor, anslaget till  » 35, 36.
Spanmål in natura, statsverkets  » 20 22.
Utlåtandena.
334-335.
352—356.
291.
294-300.
294-300.
342.
284.
278.
—
368 —
Revisions-berättelsen.
Specieriksdalrar. Om undersökning af
silfverhalten i nagra sadane
sid.
Sqvadrons-foncl, Norrbottens hiistjåyares
»
67—68.
Bilagan litt. L. vid
»
73.
Stadshäkte
»
146.
Stambanorna, jernvägs-
»
102—114, 118-129.
Bilagan litt. R. vid
»
114.
Stamholländerierna
»
154—160.
Bilagan litt. U. vid
»
160.
Statens jernvägsbyggnader
»
102 -129.
Bilagan litt. R. vid  ....
»
114.
Stationer, Flottans
»
87- 90.
— jernvägs- —
»
119, 123, 128.
post-
»
38-39.
— telegraf-
»
85.
Statistiska tabellkommissionen
»
169-170.
Statistiskt sammandrag öfver de af Krigs-  kollegium under år 1860 bestridda
utgifter
»
73.
Bilagorna litt. L, M. och N. vid
»
73.
Stats-kontorets embetsförvaltning och re-
dovisning
>»
4-24.
Statsregleringsfonden, extra, bil. litt. E.
»
5.
— ' ordinarie, — C.
»
5.
Statsverket, egentliga
))
4-28.
Statsverkets grundfond
))
5.
Bil. litt. B. vid
»
5.
Statsverkets inkomster, bilagan litt. D. vid
»
5.
— afkortningar å. Bi-
lagan litt. C. vid
»
5.
reserverade behållningar
))
9.
spanmål in natura
»
20-22.
— utgifter. Bilagorna litt. C. och
E. vid
))
5.
öfverskott, besparingar och
brister ....
»
6-9.
Bilagan litt. D. vid ....
))
5.
Stipendie-fonden, Kongl, och Hvitfeldtska
»
259- 261.
Stockholms allmänna Barnhus
))
204 209.
byggnader, anslag
till underhall af
))
61.
— — Garnisons-sjukhus
»
75-77.
— Elementarskola
»
259.
Hospital för sinnessjuke
»
53-56.
Navigationsskola
»
93—94.
Bilagan litt. 0. vid
))
93.
Normalskola för vexelunder-
»
visningen
))
257—258.
Utlåtandena.
352—356.
318-319.
307—308.
296—300.
277—278.
277—278
278.
318—349,
347.
301—303.
— 369
Revisions-berättelsen. ötl&tandena.
Stockholms Slotts brandväsende och yttre
lyshållning
sid. 176—177.
— — byggnadsmedel
» 175—176.
— stads Konsistorii räkenska
per
» 253—254.
— — kronoräkenskaper  » 170.
— — undervisningsverks rä
kenskaper
» 254—257. 343—346.
— Station af Flottan  » 87—90. 299 — 300.
— Veterinärinrättning  » 48—49. 282 284.
Storskiftes-verkets fortgång
» 165 — 168.
Bilagan litt. W. vid
» 168.
Stora Kopparbergs län, skiften och af
vittringar
i  » 166.
Bilagan litt. W. vid
» 168.
Sträf- och arbets fängelser
» 131 — 146. 308 309.
Bilagorna litt. S. och T. vid » 132, 133.
Strengnäs stifts Konsistorii räkenskaper » 226—229.
Strömsholms slott
» 186 187.
“ »tuten
» 152—154. 311 312, 314- 317.
Stuteri, Flyinge och Dahlby
» 150 — 152. 313—314.
— Ottenby
» 148—150. 312—313.
— Strömsholms  » 152—154. 311—312,314—317.
— Ofverstyrelsens räkenskaper  » 146 148. 310 3 i 7.
Styrelsens för allmänna våg- och vattenbyggnader
räkenskaper
» 100 — 102.
Styrelsens öfver stamholländerierna dito » 154—160. 318—319.
Styrelsens öfver stuterierna dito
» 148—148. 310 -317.
Stämplade-papper s-uppbörden
» 18—20.
Sundhets-kollegii räkenskaper
» 44 - 47. 281 282.
Svartsjö lustslotts dito
» 180—182. 328 -329,
Svea Artilleri-regementes behof af en
kasernbyggnad
» 73. 290.
Svenska akademiens räkenskaper  » 190.
— Läkaresällskapet  » 45, 46.
Svenska språket, anslag till ordbok öfver » 190.
Säker hetshandling ar, Kongl. Räntekammarens
» 17.
— Post-verkets
% 41.
Södra stambanan från Falköping
» 103, 112 114,
1 124—125^
— - «■»— • issa atis
Bilagan litt. R. vid » 114.
Tabellkommissionen, Statistiska
* 168—169.
Taxa för telegrafen ng
» 83—85.
Teknologiska Institutets räkenskaper .... » 168—169,
— — utlåtande, angår
47
370
ende gil feer halten
i några Spe
-
cieriksdalrar sid.
Telegrafverket, elektriska  :  »
Tabellen vid
»
— optiska
»
Testamentsfonden, Filéenska
»
— Langska. Bilagan litt.
P. vid  i  »
— Norénska
»
— ' Hönnoivskei
»
Theatern», Kongl, räkenskaper
»
— — arbetares sjuk- och
begrafnings-kassa »
Tjenstemannafond, Civilstatens pensions
inråttnings.
Bilagan litt. P. vid »
Tierps skojs-skolas räkenskap
»
Tolagsersättning till städerna
»
Topografiska Kårens räkenskaper
»
Trallebergs bro. reparationer å  »
Tredje hvfvudtitelns anslag
»
Trosspassevölans-fonden...
»
Trädgårdsföreningens elevskola  »
Tullverket
»
Ulriksdahls slott
»
Ultuna Landtbruks-institnt
»
Undervisningsverk, Stockkolms stads .... »
Undsättning sjöndén  »
Universitets, Lunds, räkenskaper  »
Upsala, dito
»
Tabellen vid »
Uppbörden af kontrollstämpehnedlen .... »
Upsala erkestifts Konsistorii räkenskaper »
— Universitets räkenskaper
»
Utrikes-departem entets dito
»
Vaccinationens befrämjande, anslaget till »
Wadstena krig srnanshu sk assa
»
Bilagan litt. Q. vid  »
Slotts reparation
»
Vakansmedels-fonden, Volontär-
»
Vattenbyggnader, allmänna
»
Westerbotten, afvittringar i
»
Bilagan litt. W. vid
Westernorrland, afvittringar i
»
Bilagan litt. W. vid ......v.... »
Westerviks navigationsskola
»
Bilagan litt. O. vid
»
Westerås stifts Konsistorii räkenskaper »
Revisions-berättelsen Ultåtaudeua.
353—356.
80— 85. 292—294, 351—352
84
85 -86. 292—293, 224.
13.
95.
13.
197.
177—178
178 179
95.
33-34.
42.
79-80.
100.
29-30.
66.
165.
41-44.
185-186.
162—165.
251—257.
22-23.
211—213.
209—211.
28.
214—217.
209-211.
29—30.
45, 46.
69- 70, 72.
98.
52-53.
68-69.
100-102.
167.
168.
167.
168.
93.
93.
229—232.
326 —32Y.
330.
320.
343 346.
337.
335—337.
279—281.
335—337
286.
371 -
Revisions-berättelsen.
ur , , , , o „K.U , 103—105, 106—108,
rr estra staT/ibcincin tran Grothe borg
sid. 125 —127
Bilagan litt. R. vid » 114.
från Stockholm
» 103—106,118—122,127.
Bilagan litt R. vid » 114.
Vetenskaps-akademiens räkenskaper  » 187—189.
Veterinärinrättningen i Skara
» 49—50.
— i Stockholm  » 48—49.
Vexelundervisningens normalskolad.  » 257—258.
Vexlar, postremiss-, om begagnandet af » 17—18.
Wexiö stifts Konsistorii räkenskaper .... » 232—234.
Wisby navigationsskola
» 93—94.
Bilagan litt. O. vid  » 93.
— Stifts Konsistorii räkenskaper... » 252—253.
Wisingsö, ekplanteringar å
» 31.
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-aka
demiens
räkenskaper
» 190—191.
Volontär-vakansmedels-fonden
» 68—69.
Bilagorna litt. L. och M. vid » 73.
Väg- och vattenbyggnader, allmänna .... » 100—102.
Värfvade Arméen, kostnader för. Bilagan
litt. L. vid
» 73.
Öfverintendents-embetets räkenskaper  » 50—56, 175.
Öfverskott, statsverkets
» 8—9.
Bilagan litt. D. vid » 5.
— — liqvid om  » 8—9.
Ofver styrelsens för statens jernvägsbygg
nader
räkenskaper » 102—103.
Bil. litt. 11. vid » 114.
— för stuterierna räkenskap » 146—148.
Öfverståtliållare-ernbetets depositions-räk
ningar
» 171—172.
— — Kanslis räken
skaper
.... » 170—171.
örebro—Hallsberg, sammanbindningsba- 102—103, 108—109,
nan mellan  » 122—123.
Bilagan litt. R. vid » 114.
Oresundska telegrafledningen  » 81.
— tullens upphäfvande, utgift
för  » 67
UUtUandeno.
284.
282 -284.
278.
305.
285 - 287.
307—308.
310-317.
BERÄTTELSE
TILL
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDER,
ANGÅENDE
BANKO-VERKET,
AF
RIKETS STÄNDERS REVISORER.
ÅR fl Mi?.
STOCKHOLM ,
TRYCKT HOS ISAAC MARCUS,
;.XVi3j YA
vK3< 'j y ■ ; j
Mi
Till Rikets Högloft. Ständer.
Sedan undertecknade, som blifvit utsedde att granska Stats-, Bankooch
Riksgälds-Verkens tillstånd, styrelse och förvaltning, till följd
af stadgandet i 1 § af den för Rikets Ständers Revisorer öfver
Banko-Verket gällande instruktion, å den genom 68 § i Riksdagsordningen
för revisionens början bestämda dag, den 15 Augusti
detta år, sammanträdt i Rikets Ständers Bank och styrkt sin behörighet
att i revisions-förrättningen deltaga, håfve vi dervid emottagit
de berättelser, hvilka, jemlikt 2 § i åberopade instruktion,
jemförd med 20 § i Banko-Reglementet af den 30 Oktober 1860,
skola till Revisorerne, när de sammanträda, af Fullmäktige öfverlemnas,
nemligen:
1:0. Banko-Fullmäktiges, dels om Bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning i sin helhet samt de hos Fullmäktige förekomna
hufvudsakliga ärenden, dels ock angående förvaltningen af Tumba
bruk;
4
2:o. Direktionemes vid Banko-Diskont- Verket i Stockholm samt
Låne-kontoren i Götheborg, Malmö och Wisby, angående dessa diskontinrättningars
rörelse;
3:o. Bankens Under-Styrelses, om den samma styrelse, äfvensom
departemental-styrelserne, åliggande förvaltning, och
4:o. Bankens Fiskals-Embetes, om de till samma embetes
befattning hörande ämnen.
Fullmäktiges berättelse åtföljdes af de utaf sei’skildt utsedde
Revisorer författade berättelser, angående förrättad granskning
af Banko-Diskont-Yerkets i Stockholm samt Låne-kontorens i
Götheborg, Malmö och Wisby räkenskaper och förvaltning för
år 1861.
Revisorerne hafva derjemte emottagit såväl Fullmäktiges allmänna
och serskildta protokoll jemte dertill hörande handlingar samt
Under-styrelsens och Kommissariernes i Låne-kansliet protokoll,
som Bankens och Tumba Bruks räkenskaper för år 1861; och
sedan Revisorerne läst icke allenast ofvanberörde berättelser och
omförmäldta protokoll för tiden från och med den 16 Augusti
1861, intill hvilken dag decharge är vorden för Fullmäktige tillstyrkt,
till och med den 15 i samma månad detta år, utan äfven
granskat räkenskaperna för 1861; få Revisorerne, efter fulländad
förrättning, angående Banko-Verkets befunna tillstånd, styrelse och
förvaltning, afgifva följande berättelse, deri, på sätt hitintills vanligt
varit, ärendena upptagas i den ordning, hvartill Banko-Reglementets
uppställning föranleder.
Angående Bankens Öfoer-Styrelse och några serskildta åt
densamma gifna tippdrag.
§ 1-
öfverstyra- Inom Ofver-Styrelsens ordinarie personal har förändring ej
Personal- inträffat.
Af de utsedde Suppleanterne hafva, under den tid, för
hvilken redovisning nu lemnäs, vid inträffade förfall för ordinarie
ledamöter, i Ofver-Styrelsen deltagits
af Ridder skåpet och Adelns Suppleanter:
Herr Kaptenen m. m. Friherre C. J. A. Skogman;
af Borgare-Ståndets Suppleanter:
Herr Konsuln AdolJ Peijron och
Herr Grosshandlaren David Erskine, samt
aj Bondeståndets Suppleanter:
Riksdagsfullmäktige!! AdolJ Fredriksson från Upsala län.
§ 2.
Den i 5 g af Reglementet Fullmäktige ålagda tillsyn öfver
ordningens vidmakthållande inom Banko-Verket har utöfvats i
förut vanlig ordning.
o o
Inspektion
öfver afdelningarne.
§ 3.
Bankens alla, kassor och öfriga förvaringsrum äro, likmä- inventering af
tigt föreskriften i Reglementets (kte §, af Fullmäktige inventerade, Fldlmakt^ehvarvid
anmärkning ej förekommit.
§ 4.
Revisorerne hafva den 22 nästlidne September anställt in- inventering af
• • • • * » Revisorerne
ventering, då behållningarne i guld, silfver och koppar befunnos
som följer:
Guld:
352 stycken fyrdubbla dukater  1,408:
854 „ dubbla d:o
1,708
12,494 „ enkla d:o  12,494
Summa Dukater 15,610
Silfver:
Myntadt efter 1664 års myntfot:
hela Riksdaler . . .
två tredjedels d:o . .
en tredjedels R:dr . .
en sjettedels d:o . .
en tolftedels d:o
en tjugufjerdedels d:o  14,000: - 187,353: 33.
41,948: -  14,725: 33.
65,080: -  38,000: -  13,600: -  14,000: -
Transport 187,353: 33.
6
Transport 187,353: 33.
Myntadt efter 1830 och 1835 årens myntordningar:
en åttondedels Riksdaler 98,560: —
en sextondedels d:o 7: 75.
en tretiondetvåendels d:o 23,680: -
4 R:dr Riksmynt
2 R:dr
1 R:dr
50 öre
25 öre
10 öre
d:o
d:0
d:o
d:o
d:o
2,401,200: -  49,800: -  479,000: -  238,800: -  561,103: 25.
122,247:75.
76>941:50- 3,806,844: 75.
Utländskt mynt, efter förvandling i R:dr R:mt,
Holsteinska, Danska och Norska Spe
-
3,929,092: 50.
cier
1,583: 66.
688,081:26.
689,664: 92.
Ryska Rubler (sedan år 1810)
Omyntadt silfver  6,568,141: 43.
Summa R:mt R:dr 11,374,252: 18.
K opp ars kilje m y n t.
Öresmynt:
i 5 öl
2
1
n
11
v
Af äldre prägeln:
i 4 skillingar
2
t
r>
v
2
17 '3'
11
1
5
1
11 ¥
d:o
d:0
d:0
d:0
d:0
Af äldre prägel å 1,
Riksgälds-Kontorets poletter
1 1
« ii
och
sk.
17,559:
—
14,614:
52.
17,637:
16.
5,856:
-
24,882:
29,458:
50.
19,725:
—
20,128:
50.
6,910:
50.
1,042:
50.
55,666: 68.
102,147: -  9,673: 0.
2,907: 50.
Summa Rant R:dr 170,394: 68.
7
. § 5'
I 5 § af 1861 års Revisionsberättelse omförmäles, att BankoFullmäktige,
gemensamt med Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret, utfärdat
föx-ordnande för Sekreteraren i Justitie-Ombudsmans-expeditionen,
Advokat-Fiskalen 11. N. O. Nils August Fröman, att vara
Rikets Ständers Jutistie-Ombudsman.
Sedermera, och under den ^9 Augusti nästlidet år, hafva
bemälde Fullmäktige i Banken och Riksgälds-Kontoret, tili åtlydnad
af föreskriften i Regerings-formens 98 §, åberopad i 25 § af
Banko-Reglementet, företagit val af Suppleant för Justitie-Ombudsmannen
och dertill utsett Expeditions-Chefen i Justitie-Statsexpeditionen,
Revisions-Sekreteraren, R, N. O. Arendt Dreijer.
§ 6.
Bankens tillgångar och fordringar vid början af år 1861
utgjorde, enligt hvad den efter årets bokslut upprättade, tryckta
och med allmänna tidningarne utdelade öfversigt af Bankens hela
ställning utvisar, efter afdrag af den då ännu icke till leverering
förfallna del, R:dr 666,666: 67 öre, utaf det bidrag till RiksgäldsKontoret,
som Rikets Ständer vid sednaste riksdag anslagit:
R:mt R:dr 25,515,563: 59.
Samma öfversigt utvisar vidare att, under år 1861,
inkomster och tillfälliga vinster uppgått
till  2,624,563: 45.
efter afräkning hvarifrån af ränteutgifter,
förvaltningskostnader, välgörenhetsbidrag
och förluster . . . 525,440: 71.
en kapital-tillökning uppkommit af  2,099,122: 74.
i följd hvaraf, vid 1862 års början, Bankens tillgångar
och fordringar utöfver dess skulder utgjorde
27,614,686: 33.
eller grundfond  15,000,000: —
behållning derutöfver  12,614,686:33. 07014686- 33
Val af
JustitieOmbudsmansSuppleant.
Öfversigt af
Bankens hela
ställning.
8
Sammandrag af berörde öfversigt, uppstäldt i öfverensstämmelse
med Tab. 1 i Bilagorna till Finans-Komitens underdåniga
berättelse af den 30 Juni 1860, angifver följande resultat:
D ebet.
Redbarheter:
Guld och silfver  21,799,854: 66.
Kopparskiljemynt  176,225: n, 21,976,079: 77.
Räntebärande obligationer 10,607,958: 99.
Medel, använda till utlåning:
Genom Diskonterna  22,382,602: 23.
Fordran hos Myntverket  40,000: —
Å kreditiv från Banken, begagnadt af Kommers
Kollegium
och Jern-Kontoret  2,900,342: 63.
Försträckning till Filialbanker:
Lån'  6,100,000: -
Kreditiv  1,253,350: —
Län mot Jast pant samt på lungre tid:
Inteckning i fast egendom  8,274,068: 18.
Skiftes- och odlingslån  46,073: 14.
Städer och korporationer  271: 94.
Mot pant af Lånebanko-obligationer  22,369: 96.
Obetalda räntor samt diverse förskott, bokförda värden
m. m.:
Obetalda räntor  859,634: 28.
Förskott, depositioner och bokförda värden . . . 32,762: 12.
Summa Riksmynt 74,495,513: 24.
Credit.
Utelöpande Sedelstock:
Transport 34,896,087: 37.
Kassainvisningar och attester . . 209: 80.
Transport 34,896,087: 37.
Depositioner af Allmänna verk oell enskilde personer
10,954,865: oi.
öfriga skulder:
Äldre Lånebanko-obligationer . .
474,760: 23.
Riksgälds-Kontorets behållning  333,333: 3*.
Outtagna räntor och öfriga innestående medel . . 221,780: 94.
Kapital-öf ver skott:
Grundfond  15,000,000: -
Behållning derutöfver  12,614,686: 33.
Summa Riksmynt 74,495,513: 24.
Omslut åter af samma öfversigt, upprättadt i enlighet med
Tab. I Litt. B. i bilagorna till berörde underd. berättelse, lemnar
nedan upptagna resultat:
Till g ångar.
Redbarheter:
Guld och silfver  21,799,854: 66.
Kopparskiljemynt 176,225: n. 21,976,079: 77.
Räntebärande obligationer 10,607,958: 99.
Af beviljade kreditiv eller förlag begagnadt:
af Diskontverken  22,382,602: 23.
„ Kommers-Kollegium och Jern
Kontoret
2,900,342: 63.
„ Filialbanker  7,353,350: —
till lån å fast egendom samt mot lånebanko-obligationer
8,342,783: 22. 40,979,078: 08.
Diverse outtagna räntor, förskott och bokförda värden
932,396: 40.
Summa Riksmynt 74,495,513: 24.
Skulder och Kapital-öf ver skott:
Utelöpande Sedelstock  34,896,087: 37.
Depositioner af Allmänna verk och enskilde . . . 10,954,865: 01.
Transport 45,850,952: 38.
Revisor emes Berätt. ang. Bankoverket. 2
10
Transport 45,850,952: 38.
Upplåning  474,760: 25.
Innestående medel  532,232: 67.
Outtagna räntor  22,881: 61.
Kapital-öfverskott  27,614,686: 33.
Summa Riksmynt 74,495,513: 24.
Af den i meranämnde öfversigt af Bankens hela ställning
efter 1861 års bokslut- intagna utredning öfver Bankens Utgifter
och Förluster å ena samt Inkomster och Vinster å andra
sidan, få Revisorerne meddela ett, efter den vid Finans-Komitens
underdåniga berättelse fogade Tab. VII uppgjordt sammandrag.
Inkomster:
aj utlåning och kreditiv:
af räntebärande obligationer .... 375,629: 99.
„ Diskontverken levererad behållning 1,111,315: 80.
„ lån på Lånebanko-obligationer . . 589: 92.
„ kreditiven till Kommers-Kollegium
och Jern-Kontoret  88,424: 26.
„ försträckningar till Filialbanker . . 193,052: 67.
„ lån å fast egendom, till städer och
korporationer samt till skiften och
odlingar  340,631: 70. 2,109,644: 34.
Tillfälliga inkomster
514,919: il.
Summa Riksmynt 2,624,5 63: 45.
Utgijter:
Räntor  18,330: 52.
Förvaltningskostnad  506,406: 76.
Afskrifningen: och förluster  703: 43.
Nettovinst  2,099,122: 74.
Summa Riksmynt 2,624,563: 45.
11
Jemlikt gällande föreskrift, hafva för hvarje halft år blifvit
upprättade, tryckta och till allmänheten utdelade Uppgifter öfver
förhållandet emellan Bankens metalliska kassa samt utelöpande
sedlar och depositionsskuld, jemte obegagnade andelar af
kreditiv och låneförlag; och få Revisorerne, till upplysning angående
de förändringar, som inträffat efter den 30 sistlidne Juni,
då sednaste halfårsuppgift afgafs, meddela nedanstående redogörelse
i berörde hänseende för den 13 September:
Sedelskuld:
Utelöpande sedlar, invisningar och insättningsbevis. 34,805,882: 02.
D ep o sit iöns skuld:
Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar
samt bolag och enskilde personer . . . 10,125,325: 86.
Dito i guld, 411 dukater ä 8, 25
3 390: 75.
Sedel- och depositionsskuld 44,934,598: 63.
Obegagnade andelar aj kreditiv- och låneförlag:
tillhörande
Depositions-Afdelningen  4,377,741: 68.
d:o Låne-Afdelningen  5,869,203: 01.
S:gr 55,181,543: 32.
Härifrån afgå, jemlikt stadgandet i 118 § af Bankoreglementet
7,396,025: —
Summa Sedelstock 47,785,518: 32.
Skillnad häremellan och maximibeloppet af Sedelstock,
beräknad enligt samma §  817,581: 26.
Summa R:dr 48,603,099: 58.
Bankens Guld- och Siljvertillgnng:
Dukater R:dr Silfver i R:mt.
Myntadt, gångbart, i kassa liggande . . 17,000. 4,029,728: —
Utländskt mynt
689,664: 92.
Omyntadt
6,568,141: 43.
Hos Kongl. Myntverket till förmyntning 10,905. 799,420: 97.
Transport 27,905. 12,086,955: 32.
-S'alfar s-uppgifterna.
12
Transport 27,905. 12,086,955: 32.
Innestående på utrikes ort:
Hos Nord-Tyska Banken i
Hamburg  1,244,854: 41.
„ Handelshuset Peter Siem
sen
& Komp. i d:o . . 93,051: 67.
„ D:o S. Heine i d:o . . . 1,624,813: 50.
,, D.-o H. J. Merck & Komp.
i d:o  2,261,486: 18.
„ D:o Joh. Berenberg Gossler
& Komp. i d:o .... 668,722: 25.
D:o Gebrilder Schickler i
Berlin:  393,000: -
6,285,928: oi.
Summa 27,905. 18,372,883: 33.
Guldtillgången utgör, a 8,25 per dukat  230,216: 25.
S:gr Runt 18,603,099: 58.
Sedelstocken får derutöfver utgöra  30,000,000: —
Summa R:dr 48,603,099: 58.
§ 7.
utseende af Sedan, hos Fullmäktige, Direktionen öfver Låne-Kontoret i
fsr^Freste- Götheborg skriftligen anmält, dels under den 3 December 1861,
ståndets teda- att Preste-Ståndets Ledamot i bemäldta Direktion, Prosten och
™iLln°öfver Kyrkoherden samt Ledamoten af K. Nordstjerne-Orden, Theologie
Götheborgs Doktorn, Birger Wadström, dagen förut, afliait, i följd hvaraf Prolane-Kontor.
s|;en Kyrkoherden vid Christinae Tyska församling i Göthe
borg,
Magister J. C. Lamberg, i egenskap af l:e Suppleant, i Direktionen
inträdt, dels, under den 30 Maj detta år, att den af
Preste-Ståndet utsedde 2:e Suppleant, Komministern vid Domkyrkoförsamlingen
i Götheborg Jolian Olof Johansson, afsagt sig berörde
uppdrag och dels, under den 17 derpåföljde Juni, att Kyrkoherden
i Orgryte och Carl Johans församling, Kontrakts-Prosten, Magister
C. S. Lindskog, som af Preste-Ståndets Kansli-Direktion blifvit
den 5 i samma månad vald till Suppleant för Ståndets Ledamot
i Direktionen, tillkännagifvit sig vara af andra åligganden förhin
-
13
drad att inställa sig till tjenstgöring och på sådan grund anhållit
om entledigande från nämnde Suppleantsbefattning; så hafva
Preste-Ståndets Fullmäktige i Banken, till åtlydnad af föreskriften
i 27 § af Reglementet, hvad sålunda anmäldt blifvit genast inberättat
för Ståndets Kansli-Direktion, som, enligt Fullmäktige tillhandakommet
Protokolls-utdrag för sistberörde dag, jemte Prosten
och Kyrkoherden Lindskog till Suppleant utsett Komministern i
Örgryte och Carl Johans församling A. M. Blidberg.
§ 8.
Enligt 28 § i Reglementet åligger det Fullmäktige i Banken
och Riksgälds-Kontoret att, för framtida uppsigten och kontrollen
öfver Götha Kanals vidmakthållande, gemensamt utse och välja
en person att å Bankens och Riksgälds-Kontorets vägnar, såsom
Ledamot, deltaga i Götha Kanal-Direktion.
För utöfvande af denna befattning, under innevarande år,
utsågs, den 19 December 1861, Fullmäktigen i Rikets Ständers
Bank, Rådmannen A. W. Björck.
Som hvarje revision af Götha Kanal-Verk omfattar två års
afslutade räkenskaper och sådan revision nästlidet år förrättades,
har val af Ombud för deltagande å Bankens och Riksgälds-Kontorets
vägnar i granskningen af Kanal-Verkets räkenskaper ej ifrågakommit
under den tid, förevarande berättelse omfattar.
§ 9.
Af de Statslånefonden tillhörande medel återstodo, enligt
8 § i 1861 års Revisionsberättelse, 4,500,000 R:dr att, af Banken
till Riksgälds-Kontoret, levereras på de i 30 § 6 punkten af gällande
reglemente bestämda tider. Sedermera äro af nämnde medel,
för hvartdera af 3:dje och 4:de qvartalen år 1861 samt lista
och 2:dra qvartalen af innevarande år till Riksgälds-Kontoret inbetaldta
750,000 R:dr, eller tillsammans R:dr . . . 3,000,000: —
hvarförutan, på derom af Riksgälds-Kontoret framställd
begäran, i afräkning å den vid slutet af detta
års 3:dje qvartal förfallande summa under sistl.
Augusti månad aflemnats  400,000: —
R:dr 3,400,000: -
Transport 3,400,000: —
Val af Ledamot
i Götha
Kanal-Direktion.
Statslånefon
den.
14
Transport 3,400,000
hvadan det oliqviderade beloppet utgjorde . . • • 1,100,000
S:gr 4,500,000: -
Af berörde 1,100,000 R:dr voro den 13 sistl. September till utlå
-
ning anvisade:
genom Banko-Diskontverket  650,000
„ Låne-Kontoret i Götheborg  175,000
d:o i Malmö 229,000
d:o i Wisby
• 19,000
S:gr 1,073,000
Oanvända
• 27,000
5)
S:gr 1,100,000: -
Vid medlet af sistomförmälda månad voro utlånade:
vid Banko-Diskontverket  709,593: 29.
och således, af innehållna vinstmedel, ett belopp
af 59,593: 29.
„ Låne-Kontoret i Götheborg  121,477: 24.
d:o i Malmö  152,130: —
d:o i Wisby
• 17,150: —
S:gr 1,000,350: 53.
deraf på lagsökning beroende:
vid Banko-Diskontverket  111,293: 29.
„ Låne-Kontoret i Götheborg  71,337: 24.
„ d:o i Malmö  20,910: —
„ d:o i Wisby
■ 1,740: —
R:dr 205,280: 53.
Den i 8 § af 1861 års Revisionsberättelse lenniade redogörelse
för Statslånefondens Vinst- och Förlusträkning utvisade,
af Banko-Diskontverket i Stockholm icke levererad vinst inberäknad,
en behållning af R:dr 311,077: oi, hvilken dock rätteligen
utgjorde R:dr 311,077: 51.
härledande sig skillnaden derifrån, att, bland
”utgifter”, stämpel och porto upptagits till 101: 83
i stället för 101: 33.
Transport R:dr 311,077: 51.
15
Transport R:dr 311,077: 51.
Nämnde behållning har under den sedan
ofvanberörde redogörelse förflutna tiden blifvit
ökad genom vinst å utlåningen:
vid Låne-Kontoret i Götheborg . . 17,089: 55.
jj d:o i Malmö . . . 19,783: 75.
d:o i Wisby.... 2,359: 68.
S:gr 39,2 32: 98.
och vid Diskontverket i Stockholm,
ännu ej å Vinst- och Förlusträknin
8'en
insatt • 63,168: 61. 102,401: 59,
hvadan således behållna vinsten, tillhörande
Statslånefonden, vid medlet af September, uppgick
till  413,479: 10.
deraf innestodo:
på Vinst- och Förlusträkningen 220,028: 30.
och hos Diskontverket i Stockholm
193,450: 80.
S:gr 413,479: 10.
Såväl hufvudförbindelsen af den 9 Februari 1858 för det
numera infriade Svenska Statslånet å 9,000,000 mark Hamb. B:ko,
som derjemte utfärdade partial-obligationer med tillhörande räntecouponer
äro från Banken till Kongl. Stats-Ivontoret aflemnade, och
hafva, efter hvad Revisorerne af Kongl, Stats-Kontorets protokoll
för den 22 April detta år inhemtat, berörde obligationer och couponer
blifvit den 11 i nämnde månad i Kongl. Myntet, under
behörig tillsyn, uppbrända.
16
Prägling af
skådepenningen
till minne
af I).D. M.M:s
Kröning.
Sammandrag öfver utlåningen från Statslånefemden för år i 861.
Fond vid årets början
Till Banken återbetalta
Fond vid årets slut
Utestående vid årets början . .
Utgifna lån
Banko-
Diskont-
Verkets.
Låne-Kontorens
Summa
i Götheborg.
i Malmö.
i Wisby.
3.456.333
1.726.333
33
33
1
1,400,000: —
700,000| —
910,000; —
410,000 —
153,000
83,000
—
5.919.333
2.919.333
33
33
1,730,000
—
700,000] -
500,000| —
70,000
—
3,000,000) —
3,265,395 82
5,695,790 —
1,331,002 —
205,500 —
909,8101 —
l,312,16o(—
129,275
151,160
5,635,482)82
7,364,610 —
Summa
Inbetalta lån •
Utestående vid årets slut. . . .
Outlånad fond
8,961,185
7,318,842
82
53
1,536,502
950,533
(-
97
2,221,970 —
1,748,270 —
280,435
223,575
—
13,000,092 82
10,241,221 50
1,642,343 29
87,656(71
585,968
114,031
03
97
473,700 —
26,300| —
56,860
13.140
—
2,758,871
241,128
32
68
Fond vid årets slut
Inkomster:
Förskottsränta och provision. .
Öfverränta
1,730,000 —
700,000
500,000| —
70,000
—
3,000,000
—
110,456
28,465
19
37
40,532
10,704
92
62
29,400
5,020
63
15
4,522
298
30
08
184,912
44,488
04
22
Summa
Utgifter:
Förvaltningskostnader
Diverse utgifter
Lagsökningskostnader
Behållen vinst
138,921
56
51,237
54
34,420 78
4,820
38
229,400 26
7,975
868
398
129,679
77
7(1
09
5,000
89
430
45,717
25
85
44
4,000
71
105
30,243
19
74
85
586
165
4,069
33
05
17,561
1,194
935
209,709
54
29
43
Summa
På lagsökning beroende:
vid årets början
under året utlemnade . . .
138,921 56
51,237
54
34,420
78
4,820 38
229,400 26
231,045
261,140
82
99,372
133,490
—
23,420
164,210
—
1,900 —
4,530 —
355,737
563,370
82
Summa
Under året inbetaldta
På lagsökning beroende vid årets
slut
492,185
411,092
82
53
232,862
155,243
97
187,630
160,230
—
6,430
3,530
—
919,107 82
730,096 50
81,093
29
77,618
03
27,400
—
2,900 —
189,011,32
§ 10.
Sedan stämplarne till den skådepenning, Rikets sednast församlade
Ständer beslutat att låta prägla till minne af D.D. M.M.
Konung Garl XV:s och Drottning Wilhelmina Fredrika Alexandra
17
Anna Lovisas kröning i Stockholm den 3 Maj 1860, redan den
30 Januari detta år, och sålunda före den i upprättadt kontrakt
om graveringens verkställande bestämda tid, blifvit till Fullmäktige
öfverlemnade och den ö:te derpåföljande Februari vunnit Fullmäktiges
godkännande, hvarefter härdning och afprägling genast
vidtagits, så äro exemplar i guld, å Rikets Ständers vägnar, af
Fullmäktige i underdånighet öfverlemnade till Deras Kongl. Maj:ter
och öfrige medlemmar af det Kongl, huset; kommande, efter hvad
Fullmäktige anmält, exemplar i Silfver och Brome att utdelas och
tillställas i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut.
§ IL
Med anledning at inom Fullmäktige väckt fråga om utarbe- ingående
tande af förslag till ändringar i Riks-Bankens organisation, hafva
Fullmäktige bland sig utsett Komiterade, hvilka erhållit uppdrag
att tillse om och hvilka så beskaffade förändringar må anses erforderliga
samt till Fullmäktige afgifva yttrande och förslag i ämnet;
hvarefter bemälde Komiterade anmält, att sådant förslag blifvit
utarbetadt samt komme att, efter fullbordad slutlig handläggning
hos Komiterade, för Fullmäktige framläggas.
Derjemte har hos Fullmäktige fråga förekommit om anskaffande
af lämpligare lokal för Banken; i hvilket afseende åtskilliga
förberedande undersökningar och åtgärder äro vid tagne.
Om. granskning af Diskont-Verkens förvaltning.
§ 12.
Banko-Diskont-Verkets räkenskaper och förvaltning för r)ce^a'feför
nästlidne år äro granskade af dertill utsedde Revisorer, hvilka nTkåntmeddelat
Direktionen decharge för samma års förvaltning. Verkets för
ö
vältning.
§ 13-
Låne-Kontorens i Götheborg, Malmö och Wisby räkenska- Decharge ua
per och förvaltning för nästlidet år äro jemväl granskade af ser -  skilde Revisorer, som för förvaltningen meddelat Låne-Kontorens Kontoren i
Direktioner decharge, hvilken, på grund af 5 § i Revisorernes Mah^Zlh
Instruktion, blifvit af Fullmäktige godkänd. Wisby.
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket. 3
18
Metalliska
kass uns förändringar.
Angående Bankens metalliska kassa samt sedel• och
depositions-rör elsen.
§ 14.
I)e förändringar, denna kassa undergått från den tid, intill
hvilken uppgift är lemnad i sednaste Revisionsberättelse, eller den
14 September 1801, inhemtas af nedanstående redogörelse:
Inkoinne Utgifne
dukater. dukater. Ökning. Minskning.
1801 till och med den 31 Dec. 1,132. 7,004.  0,532.
1802 „ „ „ ,, 31 Mars  2,940.
2,940.
„ „ „ „ „ 30 Juni 13,492. 9,358. 4,134.
« » ” ” ” 13 Sept. 11,652. 9,150. 2,490. ——
Summa dukater 20,270. 29,124. 0,030. 9,478.
Då från minskningen  9,478.
afräknas ökningen  0,630.
så uppstår en minskning på det hela af , dukater 2,848.
som, ä 8 R:dr 25 öre per dukat, utgör i Ruut 23,490 R:dr.
Utgifvet myn- Bankens matalliska kassa i myntadt
tadt Silfver i och omyntadt m. m. har
Silfv.-Specie. ökats: R:mt minskats: R:mt
1801 till och med d. 31 Dec. 332,700.  5,585,123:80.
1802 „ „ „ 31 Mars 6,900. 6,136,183:03
„ „ „ „ 30 Juni 101,400.
5,329,992:or.
„ „ „ „ '13 Sept. 94,050.
4,03 3,552:94.
S:gr 535,650. 6,136,183:03. 14,948,669:41.
Då från minskningen  14,948,669:41.
dragés ökningen  6,136,183:03.
visar sig den effektiva minskningen med . . . 8,812,486:38.
Metalliska kassan utgjorde den 14 September 1861, med
afräkning af depositionsskulden i dukater. . . . 27,435,691: 21.
Med afdrag af minskningen i silfver 8,812,480:38.
och i guld ........ • 23,496: - 8,835,982:38.
uppgick nämnde kassa den 13 Sept. 1862 tili . 18,599,708:83.
19
§ 15.
1 utländskt mynt innehade Banken den 23 Septemb 101* Tillgängen af
~~ 'J’ö,ndskt silf
vennynt.
1861 Rant 704,376: 04. *ilf'
eller i Ryska rublér  702,792: 38.
och i Holsteinska, Danska och Norska
speciel-  1,583: 66.
S:gr 704,376:04.
Detta förråd är sedermera förminskadt till . . 689,664:92.
eller med R:mt 14,711:12.
genom försäljning af Ryska nibler, hvilken försäljning skett till
pris af dels 58 R:dr 40 öre dels 58 R:dr pr <ti viktualievigt.
Tillgången af utländskt mynt, förvandlad till Riksmynt, utgjorde
således vid den af Revisorerne den 22 nästlidne September
anställda inventering, i öfverensstämmelse med hvad § 4 här ofvan
gifver vid handen, Runt 689,6 64:92.
deraf i Ryska nibler  688,081:26.
samt i Holsteinska, Danska och Norska spec. 1,583:66.
S:gr 689,664:92.
16.
rl ill pris af 37 R:dr R:mt per mark finsilfver, kölnisk vigt, försäljning
liar silfver i omyntad form blifvit från den 14 September nasti, 0fy ftig frii.
till och med d. 13 September detta år försåldt för R:mt 119,348: 99.
och då detta silfver i räkenskaperna bokförts till
värde i Rant Silfver af  117,294:58.
visar sig å denna försäljning en vinst af . . . Rant 2,054:41.
§ 17.
Det den 18 April sisth år till 8 R:dr 30 öre för stycket In-och
fastställda invexlingspris å dukater bibehölls oförändradt till den
10 påföljande Oktober, då, med afseende å de stegrade noteringa
rne å guld i Hamburg, berörde pris höjdes till 8 R:dr 35 öre
pr dukat; men, sedan guldpriset i Hamburg åter fallit och vid
verkställda beräkningar af dukatvärdet, på grund af kostnaderna
tor guld, sorn blifvit under början af innevarande års sommar
20
från Hamburg för Bankens räkning inköpt, en nedsättning befunnits
ändamålsenlig, bestämdes invexlingspriset å dukater åter,
från oell med den 18 Juli, till 8 R:dr 30 öre för stycket.
Utvexling af dukater har oafbrutet varit medgifven till det
i Reglementet stadgade pris at' lo öre utöfver gällande invexlingspris;
och sedan Fullmäktige, genom inköp af guld, kommit i tillfälle
att öka det betydligt sjunkna förrådet, har förbudet mot
utvexling i hvarje vecka af högre parti än o00 dukater fran och
med den 18 sistl. Juli blifvit upphäfdt.
§ 18.
Uppköp oeh 1 § 17 af 18(31 års Revisionsberättelse är redovisadt för
får‘fexiar. Bankens vexelrörelse till och med den 14 September samma år,
då behållningen utgjorde i Hamb.-B:ko mark . . 5,210,024: 1.
hvaraf innestodo hos:
Handelshuset P. Siemsen & K:o i
Hamburg  3,612: e.
d:o Salomon Heine i Hamburg 50: 9.
d:o H. J. Merck & K:o i d:o 2,409,107: 12.
Nord-Tyska Banken ... i d:o 2,797,253: 6.
S:gr 5,210,024: 1.'
samt oremitterade vexlar
Till och med utgången af år 18(31 är denna
behållning ökad:
o) genom inköp af vexlar å
/;) ränta å beliållningarne hos Bankens hus för sednare
hälften af 1861
c) remitterade räntecouponer och utlottade obligationer
till B:ko mark 11,974,166: 8.
men minskad:
a) genom försäljning af vexlar till
sammanräknadt belopp af . . 4,297,787: 10.
b~) provision, stämpel och porto för
sednare hälften af 1861 . • . 479:14. 4^298,267: 8.
hvadan behållningen vid samma års utgång uppgick
till B:ko mark 7,675,899: —
5,646,000: -
1,028,400: -  57,224: 7.
32,518: -
21
hvaraf innestodo:
hos Handelshuset P. Siemsen & K:o 36,511: 8.
„ d:o Sal. Heine .... 2,779,058: —
» d:o H. J. Merck & K:o 2,527,611: io.
» d:o Joh. Berenberg Hössler
& K:o ... 501,541:11.
„ Nord-Tyska Banken 1,831,176: 3. 7 675 899 -
Under innevarande år till och med den 10
September är behållningen okad:
1) genom inköp af vexlar å Hamb.
B:ko mark  8,334,500: -
2) genom inköp af 150,000 Preussiska
Thaler till ett pris af 2 R:dr 65
öre pr Thaler, bokförda, efter 2
R:dr 62 öre, till R:mt 393,000,
som å 133^ R;dr per 100 mark
B:ko utgöra  294,750: -
8,629,250: -
3) genom remitterade räntecouponer
och utlottade obligationer å . . 32,848: -
4) genom räntor å behållningarne hos
Bankens hus i Hamburg för förra
hälften af 1862
98,212: 3. 8,760,310: 3.
tiU  B:ko mark 16,436,209: 3.
men minskad:
1) genom försäljning af vexlar å . 10,378,436: 14.
2) indragning af silfver .... 1,190,027: 9.
3) d:o „ guld .... 152,197: 3.
4) omkostnader i Lubeck för in
draget
guld och silfver . . 667: 6.
Transport 11,721,329:- 16,436,209: 3.
22
Transport 11,721,329:- 16,436,209: 3.
5) provision, stämpel oell porto för
förra hälften af 1862 . . - 434: 3. 11,721,763: 3.
till
4,714,446: -
hvaraf innestodo:
hos Handelshuset P. Siemsen & K:o 69,788: 12.
„ d:o Sal. Heine . . 1,218,610: 2.
„ d:o H.J. Merck & K:o l,696,114:io.
„ d:o Joh. Berenberg
Hössler & K:o 501,541: n.
„ Nord-Tyska Banken . . . 933,640: 13.
„ Handelshuset Gebrilder Schick
ler
i Berlin . . . . • 294,750: —
S:gr B:ko mark 4,714,446: —
För inkomst och utgift i följd af vexelhandeln
under år 1861, få Revis or er ne meddela
nedanstående redogörelse.
Inkomst:
Vinst å sålda vexlar Runt 58,833: 02.
d:o å köpta d:o  11 80,620: —
Ränta af Bankens vederbörande utländska hus:
för l:sta halfåret, B:ko mark 68,817: 3, eller „ 91,756: 25.
för 2:dra d:o „ „ 57,224: 7, eller „ 76,299: 2i.
hvartill komma på förhand disponerade B:ko
mark 26: 15, eller _v> ^5: 92.
Summa Runt 307,544: 43.
Utgift:
Provision, stämpel och porto 1 Hamburg
och Altona:
för l:a lialfåret: B:ko mark 2,342: 11,
eller i Runt 3,123: 59.
för 2:a halfåret: B:ko mark 479: 14. . 639: 83.
S:gr Runt 3,763:42.
Transport 3,763:42. 307,544: 43.
23
Transport 3,763:42. 307,544: 43.
(lock bör denna utgift förminskas med
Statslånefonden påförda 22 mark eller Hant 29:33.
till Haut 3,734: os.
Mäklare-Kurtage:
i Stockholm  7,192: 59.
i Götheborg  3,060: 47.
Post- och telegram-porto, vexel blänket ter,
rn. fl. utgifter:
i Stockholm 4 415: 31.
i Götheborg ’s65: 15.
Arfvoden:
i Stockholm:
till deputerade . 9,000: -
4u)00: ~ I 3,500: —
„ deras biträde ,
i Götheborg:
till ombuden . . 4,000: —
„ deras biträde 1,500:- k rinn.
_j .yoo. - 19 000. _
Efter afdrag af utgifterna  38,267: 01.
uppkommer en behållen vinst å vexel handeln
under år 1861 af R:mt 26 9,270 : 82.
I öfversigten af Bankens hela ställning efter samma års bokslut
upptages nämnde behållna vinst till 363 ,.960: 83.
Skillnaden emellan dessa summor uppgår till Runt 95,684: 01.
och återfinnes genom följande jemförelse:
I Bankens räkenskaper ingår bland vinstposterna
ränta af Bankens hus i Hamburg och Altona för
sednare hälften af 1860
87,937: 18.
Återstoden  7,746: 83.
24
utgör skillnaden emellan utgifterna, här ofvan upptagna
till  38,267: 61.
och i räkenskaperna beräknade till 30,520: 78.
7,746: 83.
hvilken skillnad åter härleder sig derifrån, att en
del af bokförda utgifterna tillhörer 1860, hvaremot
en annan del, tillhörande 1861, ej kunnat i räkenskaperna
för samma år ingå, enär dessa först under
detta år blifvit liqviderade.
Sålunda är bokfördt, i stället för Mäklare-kurtaget
i Stockholm för sednare hälften af 1861 . . R:dr 5,164: 58.
samma kurtage för sednare hälften af 1860 „ 604:95.
Skillnad R:dr 4,559: 63.
I stället för enahanda kurtage i Götheborg för
år 1861
3,060:47.
denna utgift för 1860
1,209:77. 1,850:70.
I stället för 1861 års arfvoden i Götheborg 5,500:-
sådana arfvoden för 1860
3,400: — 2,100: —
Skillnaden emellan diverse utgifter i Stockholm och
Götheborg, utgörande  5,280:46.
men bokförda till  4,527: 37. 753. 09
S:gr R:mt 9,263: 42.
hvarifrån bör afräknas:
provision, stämpel och porto för sednare hälften af
1860, uppgående, efter afdrag af Statslånefonden
påförda R:mt 72, till  1,516:59.
Återstod i R:mt 7,746: 83.
Såsom af ofvanstående redogörelse inhemtas, har Banken
för närvarande deposition jemväl i Berlin hos Handelshuset Gebrilder
Schinkler, med hvilket Banken inträdt i affärsförbindelser
då tillfälle under detta år yppade sig att inköpa Preusiska Thaler,
hvarförutan Fullmäktige under förlidet års höst träffat
25
öfverenskommelse med Handelshuset ,Joh. Berenberg Gossler &
K:o i Hamburg om öppnande af räkning med Banken.
Köp af vexlar å £ Sterling har ej ifrågakommit.
De med köp och försäljning af vexlar förenade göromål
hafva under den tid, hvarför redovisning nu lemnäs, blifvit besörjda
i Stockholm af Herr Professoren N. H. Selander och Herr
Grosshandlaren J. G. Schwan, och i Götheborg af Herrar Grosshandlarne
Ckr. Arvidson och A. W. Levgren, samt vid någonderas
förfall af Herr Grosshandlaren J. O. Grén.
I Malmö har genom dervarande Låne-Kontor hvarken köp
eller försäljning af vexlar egt rum.
silfver.
§ 19
För att vinna förstärkning i förrådet af omyntadt silfver !nk»P «/
och hufvudsakligen för att, till åtlydnad af föreskriften i Bankoreglementets
112 åstadkomma förminskning af behållningen å
utrikes ort, hafva Fullmäktige, under detta år, genom Nord-Tyska
Banken i Hamburg indragit silfver in natura till ett sammanlagdt
belopp af B:ko mark 1,190,027: 9 /.; eller:
enligt faktura af den 14 Maj detta år B:ko mark 300,160: lo.
„ d:o ,, ,, 1/ ,, ,, „ „ ,, 300,188: s.
„ d:o „ „ 22 „ „ „ „ „ 298,617:14.
„ d:o „ „ 2/ „ „ „ „ „ 291,060: 9.
S:gr B:ko mark 1,190,027: 9.
Dessa fakturor upptaga följande omkostnader, nemligen:
emballage och forsellön m. m  354: jo.
assurance  2,394: -
stämpel
66: 8.
provision
. 1,485: il. 4^00: 13
Revisor emes Berätt. ang. Bankoverket. 4
26
Silfrets verkliga värde i Hamburg utgjorde således
B:ko mark 1,185,726: i*.
som efter kurs af 15.‘B R:dr pr 100 mark B:ko, utvisa
i Runt 1,580,969: —
Vid anstäld probering och uträkning i Svenskt
mynt, bar detta silfver, eldigt Kongl. Myntverkets
attester, lemnat Banken, efter afdrag af myntskatten
11,751, 96, en behållning i R:mt silfver af
1,555,177 B:dr 34 öre, och således, utan afräkning
af myntskatten, Runt 1,566,929: 30.
Skillnaden i värdet emellan Hamburger Banko och
Svenskt mynt utgör alltså på ifrågavarande silfverparti
Runt 14,039: 70.
dock ingår i denna skillnad det afdrag af högst \ lod
per plants, som Kongl. Myntverkets vederbörande
tjensteman eger att, i och för proberingen, föra sig
till godo.
Utöfver de i fakturorna upptagna omkostnader,
B:ko mark 4,300. 13 /, eller ä 133-1 R:dr pr 100 mark
i  R:mt 5,734: 41.
har ifrågavarande silfverindragning medfört följande
utgifter:
Frakt till Lubeck och speditions-umgälder derstädes 738: 75.
Frakt från Lubeck till Stockholm  2,205: 47.
Till Kongl. Myntverkets tjenstemän för vägning, probering
och uträkning, utöfver ofvanberörde silfver
afdrag
405: —
Diverse smärre kostnader .
90: —
S:gr Runt 9,173: 63,
Vid fördelning på det inkomna silfret, utgörande, efter af
drag
af myntskatten, i Runt 1,555,177 R:dr 34 öre, af de särskilda
afgångsposterna, uppkommer a hvarje Riksdaler R:mt i silfver:
27
guld.
för skillnaden emellan Hamburger Banko oell Svenskt mynt, enligt
ofvanstående utredning, uppgående till 14,039,70 Runt 0,00902: —
tor myntskatten, Runt 11,751,96  „ 0,00755: —
och för omkostnaderna, R:mt 9,173,63  „ 0,00589: —
eller tillsammans Runt 0,02,240: —
och således för hvarje 4 R:dr Runt stycke 0,08,984 eller i det närmaste
9 öre R:mt.
§ 20.
Som Bankens guldtillgång, vid sjöfartens öppnande detta inköp af
ål-, utgjorde allenast 18,532 dukater, hafva Fullmäktige låtit, genom
Nord-Tyska Banken, i guld indraga:
enligt faktura af den 9 Maj, till värde af B:ko mark 51,970: 9.
„ d:o „ „ 28 d:o till d:o „ „ „ 32,368: 10.
,, d:o ,, ,, 19 Juni ,, d.o ,, „ ,, 37,422: 3.
,, d:o „ „ 24 d:o „ d:o „ „ „ 30,468: 1.
S:gr B:ko mark 152,229: 7.
I fakturorna upptagas följande omkostnader:
emballage och forsellön 111. m 24: 2.
assurance ....  310: -
kurtage  151: 9.
stämpel 13: 12.
provision  189: 12. ggg. 3
hvadan guldets värde i Hamburger Banko utgjorde
B:ko mark 151,540: 4.
som, förvandlade till Runt, ä 133^ R:dr per 100
mark Hamburger-B:ko, utvisa i R:mt 202,053: 66.
'Till berörde i fakturorna upptagna omkostnader,
B:ko mark 689: 3. eller .... R:mt 918: 92.
komma ytterligare:
Specer i Lubeck, B:ko mark 81: 1. . „ 108: 8.
Frakt från Lubeck till Stockholm . . . 226: 63.
Diverse utgifter  4: 25. | 257- 88
Då guldets kostnad, på det hela utgörande i R:mt 203,311: 54.
fördelas på det antal dukater, guldet, enligt Kongl. Myntverkets
attester, lemnat, eller 24,351,T%V dukater, visar det sig, att duka
-
28
sedlar vid sär
skilda tidpunkter.
ten står Banken till pris af R:mt
för guldet
och för omkostnaderna
R:dr 8,3489; hvaraf belöper
R:mt R:dr 8, 29, 726.
„ „ 0,05, 166.
Beloppet af
1861
1862
S:gr 8,34, 892.
Ofvanberörde guldpartier äro inköpta efter 426j mark Hamb.-  Banko pr mark fint kölnisk vigt, eller till det pris, Gold al marco
in Sorten då i Hamburg noterades. Guldets derefter inträffade
prisfall föranledde Fullmäktiges i § 17 här ofvan omför mälda åtgärd
att nedsätta invexlingspriset å dukater.
§ 21.
Efter den tid, för hvilken uppgift i § 19 af 1861 års Revisionsberättelse
är meddelad, angående beloppet af Bankens utelöpande
Sedlar, har förhållandet härutinnan, vid särskilda tidpunkter,
varit följande:
Oktober 5
39,790,822:
November 2
38,221,630:
December 7
37,954,163:
Januari 11
38,215,520:
„ Februari 1
39,402,516:
„ Mars 1
38,296,940:
„ April 5
38,602,419:
„ Maj 3
37,104,038:
„ Juni 7
37,650,055:
„ Juli 5
38,038,626:
„ Augusti 2
37,295,035:
„ September 6
38,687,121:
I förestående summor ingå större delen af de å Låne-Afdelningen
anordnade förskott till Postvexelrörelsen, enär dessa förskott
hufvudsakligen motsvaras af kontanta behållningarne hos
Låne-Kontoren i deras postvexelkassor.
Dessa förskott utgjorde:
Oktober 1861
1,800,000:
November „
2,300,000
December „
2,300,000
Januari 1862
2,300,000
Februari „  2,300,000
Mars „  2,700,000
05.
84.
50.
24.
17.
23.
13.
94.
54.
04.
5 2.
97.
den
2
7
11
1
1
29
den 5 April 1862
2,700,000: -
„ 3 Maj „  3,400,000: -
„ 7 Juni „  3,800,000: -
„ 5 Juli „  3,800,000: -
„ 2 Augusti „  4,600,000: —
„ 6 September,.  3,800,000: —
§ 22.
1 Revisionsberättelsen för nästlidet år, § 20, är omförmäldt, Myntning af
att Fullmäktige, till förstärkande i tid af Bankens strängt anlitade stl^Zd°°h
förråd af myntadt silfver, redan den 23 Maj 1861 hos Kongl.
Stats-Kontoret anhållit om utmyntning af tillsammans 1,000,000
R:dr uti 4 och 1 R:drs samt 10 örestycken, under iakttagande att
myntning af det begärda beloppet i 4 R:dr stycken, 800,000 Rdr,
företrädesvis måtte ega rum; men att någon leverering från Kongl.
Myntverket af de sålunda reqvirerade silfvermyntsorterna icke skett
under den tid, som utgjort föremål för Revisorernes granskning,
hvadan ock förrådet af myntadt silfver ansenligt förminskats, och
då allenast utgjorde 1,956,600 R:dr R:mt i Silfver.
Fullmäktige hade emellertid redan den 4 September, då
mera än tre månader från reqvisitionen förflutit, utan att någon
leverering af de begärda myntsorterna skett och, under tiden, förrådet
af hela speciel- förminskats från 1,000,000 till 400,000 R-.dr,
hvilken tillgång, vid då pågående särdeles starka utvexling, kunde
befaras blifva under de närmast stundande dagarne till största delen
medtagen, hos Kongl. Stats-Kontoret anhållit dels att det belopp
af 4 R:dr R:mt stycken, som på grund af den gjorda reqvisitionen
redan kunde vara tillverkadt, till Banken genast aflemnades,
dels att utmyntningen af återstoden måtte med all möjlig
drift och skyndsamhet bedrifvas, dels ock att underrättelse Fullmäktige
meddelades inom hvilken tid reqvisitionen i sin helhet
kunde med säkerhet blifva fullgjord.
Till svar härå meddelade Kongl. Stats-Kontoret, i skrifvelse
af den 18 September, att, enär Ofver-Direktören för Myntoch
Kontrollverket, jemlikt 3:dje punkten i Kongl. Brefvet den 10
Aug. 1838, oberoende af Kongl. Stats-Kontoret, egde beslutanderätt
i allt hvad som rörer nämnda Verks drift och underhåll samt
30
hushållningen och ordningen dervid, Kongl. Stats-Kontoret ansett
sig icke kunna vidtaga annan åtgärd, än att infordra bemälde
Öfver-Direktörs yttrande i ämnet, hvilket yttrande till Fullmäktige
öfverlemnades. I detta yttrande anförde Öfver-Direktören, såsom
anledningar till dröjsmålet med utmyntningen, hufvudsakligen: att
öfverhopande beställningar af medalj stampar, dels på Kongl. Maj:ts
och Statsverkets, dels på offentliga auktoriteters reqvisition skett
hos Myntvei'kets gravör; att, då ett högst obetydligt behof af myntning
under de sednare åren förekommit, Öfver-Direktören trott ett
uppskof i myntningen under 2 ä 3 månader för nya punsars och
stampars förfärdigande icke kunna för Banken föranleda någon
olägenhet, så mycket mindre, som, vid flera förfrågningar under
hand hos Bankens tjenstemän, det svar erhållits, att reqvisition af
silfvermynt icke vore att så snart förvänta; att förberedelserna för
präglingen af sådant mynt emellertid varit fullbordade i medlet
af Augusti, då präglingen således kunnat begynna, men att underrättelse
då från Bankens Kassörer ingått att förrådet af dukater
vore nära uttömdt, hvarföre utmyntning af guld vore långt behöfligare
än af silfver; samt att myntning af guld och silfver samtidigt
icke kunde ske, af anledning att arbetspersonalen vid Myntverket,
i anseende till den sedan hösten 1858 obetydliga mynttillverkningen,
minskats; tillkännagifvande Öfver-Direktören, att
de beställda 800,000 B:dr i 4 R:dr stycken icke säkert kunde påräknas
förrän i medlet af November och återstoden, eller 200,000
R:dr uti I R:dr och 10 öre stycken, först mot årets slut.
I anledning af Öfver-Direktörens ofvan omförmälde antydningar,
att Bankens egna tjenstemän skulle hafva föranledt uppskofvet
med den äskade utmyntningen, infordrades utlåtande af
Bankens Under-Styrelse, som, med erinran att, bland Bankens embets-
och tjenstemän, endast biträdande Kommissarien i LåneAfdelningen
vore den, till hvilkens tjensteåligganden hörde att
följa och bevaka Bankens förhållanden till Myntverket och besörja
de dii-ekta kommunikationer med nämnde Verk, som, i och för
myntningen af guld och silfver, voro af nöden, yttrat, att bemälde
Kommissarie, inför Under-Styrelsen i ämnet hörd, förklarat: att
något så beskaffadt svar eller tillkännagifvande, som det, hvilket
skulle hafva lemnats Öfver-Direktören, kort före den ifrågavarande
31
reqvisitionens ingående, eller, att sådan reqvisition ej vore att snart
förvänta, icke blifvit af honom afgifvet, hvaremot lian vid den
uppgifna tiden, likasom flera gånger förut, erinrat om aflemnande
till Banken af återstoden å långt förut reqvirerade l R:dr stycken
i silfver; att, vidkommande den i medlet af Augusti gjorda anmodan
om utmyntning af dukater, Kommissarien väl framställt
behofvet af enkla dukaters snara prägling, hvilken prägling förut
vid flera tillfällen hos Myntverket skett samtidigt med pågående
silfvermyntning, men utan att dervid hafva leni nät ringaste antydning
derom att, för dukat-tillverkningen, uppehåll finge ske i den
af Fullmäktige förut äskade silfvermyntningen, om hvars möjligast
skyndsamma verkställande påminnelser tvärtom flera gånger under
sommarmånaderna gjorts hos Myntmästaren; samt att uppgiften
derom att förberedelserna till prägling af silfvermynt varit fulländade
i medlet af Augusti stöde i strid med en den 23 i samma
månad från Myntmästaren ankommen skrifvelse, deruti om förmälts,
att det korinne att dröja något innan stämplarne till 4 R:dr
styckena Klefve färdiga.
Då emellertid förrådet i 4 R:dr Rån t stycken till och med
den 28 September 1861 nedgått till 58,500, eller i Raat 234,000,
ehuru i afräkning å den ifrågavarande reqvisitionen levererats
51,300 R:dr silfver, eller 205,200 R:dr R:mt, men, enligt hvad Öfver-Direktören
för Myntverket tillkännagifvit, hela det begärda
beloppet af nämnde myntsort icke kunde med säkerhet vara att
påräkna förrän i medlet af November och de reqvirerade 1 R:dr
och 10 öre styckena först mot årets slut; så beslöto Fullmäktige,
den 3 derpåföljde Oktober, med afseende å deras åliggande att
tillse, det Bankens förråd af myntadt silfver motsvai’ade vexlingsbehofvet,
att hos Kongl. Maj:t, med öfverlemnande af såväl
Öfver-Direk törens för Myntverket yttrande, som det af Bankens
Under-Styrelse, i anledning deraf, afgifna utlåtande samt med anmälan
om hvad för öfrigt i ämnet förekommit, i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Ofver-Direktören vid
Mynt- och Kontrollverket, med den skyndsamhet fullgöra från
Banken dädanefter ingående reqvisitioner å myntning af silfver
för Bankens räkning, att prägladt silfvermynt äf alla fastställda
sorter städse måtte finnas i förråd.
32
Och har Kongl. Majit, i nådig skrifvelse till Fullmäktige
af den 1 November samma år, gifvit tillkänna, att Kongl. Majit,
som serskilt fästat uppmärksamhet på den försummelse, hvilken
måste anses ligga Ofver-Direktören för Mynt- och Kontrollverket
till last, att, genom alltför långt dröjsmål med nya myntstampars
anskaffande, hafva vållat hinder för de nödiga utmyntningarnes
behöriga verkställande, funnit skäligt att, med anledning af
hvad i ämnet förekommit, i nåder anbefalla Stats-Kontoret förständiga
Ofver-Direktören att tillse, det, utan hinder af möjligen
förekommande arbete med medaljers förfärdigande, i främsta rummet
de af Fullmäktige för allmänna rörelsens behof nödiga befunna
och meddelade reqvisitioner å mynt alltid må vara inom
behörig tid verkställda.
Ofvanberörde reqvisition fullgjordes sedermera på det sätt,
att 4 Ridr styckena levererades under loppet af Oktober och November
månader samt 1 Ridrs och 10 öre styckena under December
och början af Januari månad detta år.
Men som, oansedt den erhållna förstärkningen i förrådet af
myntadt silfver, behållningen af 4 Ridr stycken den 11 December
uppgick till allenast 18,000 stycken, anhöllo Fullmäktige i
skrifvelse af den 12 i nämnde månad hos Kongl. Stats-Kontoret
om förständigande för vederbörande å Kongl. Myntverket att, så
fort ske kunde, låta utmynta i dylika mynt 500,000 stycken eller
2,000,000 Ridr Runt; och enär, vid sjöfartens öppnande detta år,
förrådet af samma myntsort ansågs behöfva ytterligare förstärkning,
anmodades vederbörande, den 8 sistlidne Maj att låta myntningen
oafbrutet fortgå och att, utöfver reqvirerade 500,000 stycken,
utmynta 400,000 stycken eller Ruut Ridr 1,600,000 i 4 Ridr stycken.
I afräkning å dessa reqvisitioner äro, efter hand, till och med
den 13 nästlidne September till Banken levererade, 3,010,000 Ridr.
Sedan hos Fullmäktige anmäldt blifvit, att, alltsedan den
11 Mars detta år, då från Kongl. Myntet till Banken sednast levererades
4,500 stycken enkla dukater, någon leverering af myntadt
guld, oaktadt flera gånger derom gjorda påminnelser, icke egt
rum, hänvände sig Fullmäktige till Kongl. Stats-Kontoret med begäran,
det vederbörande å Kongl. Myntverket måtte erhålla föreskrift
att skyndsammast verkställa prägling och leverering till Ban
-
33
ken i enkla dukater af den hos Kongl. Myntverket innestående,
Banken tillhöriga, guldbehållning.
§ 23.
Öfver guld- och silfverutmyntningen för Bankens räkning äro Kongl. Myntqvartals-
och årsräkningar från Kongl. Myntverkets Kamererare, verkeU räk~
• • ^ o y ^ • nina ar.
i skrifvelser från Kongl. Stats-Kontoret, till Fullmäktige insända
och i Bankens Låne-Afdelning, utan anmärkning, granskade.
§ 24.
I den inventering af Kongl. Myntverkets behållningar, som inventering &
sednast i Januari månad detta år förrättades, hafva Fullmäktige K°'ferjftynt'
genom deputerade deltagit; och förekom dervid icke någon anmärkning,
i hvad Banken rörde.
§ 25.
In- och utvexlingen af koppar-skiljemynt redovisas sålunda: in-ochutvex
_  ling af koppar
T
skiljemynt.
Behållningen utgjorde den
30 Juni 1861 '. . . .
från sistnämnde dag till
och med den 30 Juni
detta år äro:
från allmänheten invexlade
fr ån Kongl .Myntet ink omne |
Af aldre prågeln, som
icke utvexlas.
Tj ir> t?
sk. samt Riksgälds-Kontorets
Poletter.
a 4, 2, 1, j, 3-  och 4 skill.
Öresmynt.
8,900-
7
2,250
83,400
13,500
79,200
18,300
Summa.
171,500
15,750
18,300
Summa
Efter afdrag af under ti-  den från Banken ut-  vexlade
11,150
—96,900
i 7
— 97,500
— 31,500
— 205,550
— 31,500
uppgick behållningen den
30 Juni innevarande år
till ........
11,150
— 96,900
— 66,000
—1174,050
Revisor emes Berätt. ang. Bankoverket.
34
Bankens förlust på ommyntning af Kopparskiljemynt utaf
äldre prägel samt Riksgälds-Kontorets poletter balanseras till
oförändradt belopp af 20,576 R:dr 41 öre Runt.
§ 26.
Angående för- I öfverensstämmelse med förslag, afgifvet af serskilde inom
bmtmdt Fullmäktige utsedde Kommitterade, hafva Fullmäktige fastställt
P PP prof å nytt sedelpappei’, att begagnas sedan redan i förråd varande
papper blifvit an vändt; hvarförutan Fullmäktige från Tryckeriföreståndaren,
Professor Bagge, infordrat ännu ej inlemnadt yttrande,
angående åtskilliga omständigheter, beträffande sättet att, med bibehållande
af sedlarnes tryckning med upphöjdt tryck eller i hittills
begagnade tryckprässar, söka åstadkomma den största möjliga säkerhet
mot efterhärmning, vare sig på fotografisk väg eller genom
handarbete.
En af Konsul L. IV. Olde Banken erbjuden uppfinning till
åstadkommande af sedelpapper har väl synts förtjena synnerlig
uppmärksamhet, men icke kunnat antagas, enär det af honom tillverkade
papper vore behäftadt med brister, hvilka möjligen erfordrade
en långvarig serie af vidare försök för att kunna afhjelpas;
och ett af American Bank Note Company i New-York genom
dess Agent framstäldt förslag angående sedeltryckning efter ny
method har jemväl måst förkastas, emedan tillegnandet åt Banken
af denna method, använd på den mängd af smärre sedlar, som
här måste tillverkas för den dagliga rörelsens behof, skulle förorsaka
Banken en högst betydande kostnad, på hvilken det icke
vore skäl att Banken inläte sig, så länge hopp ej saknades att
kunna, åtminstone till största delen, tillegna sig den sökta förbättringen
utan behof att anlita tryckning med stålgravyr.
§ 27.
inkomna för- Från och med den 1 Juli 1861 till och med den 30 Juni
slitna och för- innevarande år, hafva förslitna sedlar till Banken inkommit samt
fa1 di!edilrnyanya sedlar blifvit förfärdigade till följande antal och belopp.
35
Riks mynt-sedlar.
Af 1000 R:drs valör
500
n
n
v
11
V
11
100
50
10
5
1
n
ii
19
11
11
iL
ii
ii
ii
ii
ii
ii
Inkomna förslitna Sedlar.
Stycketal.
6,602
3,537
20,578
25,156
315,100
517,000
2,893,250
Riksmynt.
6,602,000
1,768,500
2.057.800
1.257.800
3.151.000
2.585.000
2,893,250
Summa
Banko-sedlar.
Af 500 R:clrs valör
100
ii
ii
ii
ii
ii
a
ii
ii
V
11
11
11
33*
16|
10
2
32
16
12
8
14
10
ii
ii
ii
ii
ii
ii
sk.
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
a
ii
ii
3,781,223 20,315,350|
Förfärdigade nya Sedlar.
Stycketal.
Riksmynt.
6,000 6,000,000
30,000
36,000
319,000
373,000)
3,746,000
3,000,000
1,800,000
3.190.000
1.865.000
3.746.000
4,510,000 19,001,000
99
1,03S
1,926
2,628
15,400
33,950
182,400
434,250
3.000
4.000
4,500
500
500
74,250
155,700
96,300
65,700
231,000 -  339,500
547,200
434,250
1.500
1.500
1,125
218
156
Summa ■ 684,191 1,948,400) —
Beloppet af utelöpande, inom linien förda, transport-sedlar
samt sedlar å 3 och 2 R:dr på ofärgadt papper, utgjorde vid 1860
års slut R:mt R:dr 346,666: 27.
Häraf äro under år 1861 inlösta:
transportsedlar 45: —
sedlar å 3 och 2 R:dr, på dubbla blad . . . 85: 50.
d:o d:o „ på enkla blad . . . 465: — 595; 50.
hvadan vid 1861 års slut af ifrågavarande sedlar utestodo:
transportsedlar  101,147: 77.
sedlar å 3 och 2 R:dr, på dubbla blad . 105,703: 50.
d:o d:o „ på enkla blad. . 139,219: 50. 346,070: 77.
36
Invexling i
landsorterna
af för slitna
smasedlar.
Kontrasignation
af Bankens
sedlar.
§ 28.
Uppå derom af Läns-styrelserna i Kronobergs, Jönköpings,
Westmanlands, Elfsborgs, Stora Kopparbergs, Örebro, Wermlands,
Gefleborgs, Hallands och Norrbottens Län gjorda reqvisitioner,
hafva förskott till invexling af för slitna småsedlar, genom antagne
Vexlingsförrättare, blifvit under år 1861 från Banken utanordnade
med tillhopa 181,750 R:dr, hvaraf den 31 December utestodo:
i Kronobergs Län R:dr 5,000: —
„ Jönköpings „ . „ 5,000: —
„ Westmanlands,, ,,3,750: —
„ Elfsborgs „
4,500
„ Stora Kopparbergs Län
5,00C
„ Örebro „
5,000
„ Wermlands „ „ 2,39(
„ Gefleborgs „  „ 5,000
„ Hallands „ „ 4,50C
„ Norrbottens  „ 4,500
Summa R:mt R:dr 44,640: —
1 enahanda ändamål äro under samma tid dessutom anoixlnade:
till Låne-Kontoret i Götheborg .  330,000: —
„ „ i Malmö  330,000: —
i Wisby  30,000: —
hvaraf vid 1861 års slut utestodo:
hos Låne-Kontoret i Götheborg  15,000: —
„ „ i Wisby  7,500: —
Sammanräknade beloppet af de från Banken till invexling
af förslitna småsedlar under året utgifna förskott uppgår sålunda
till 871,750 R:dr, hvaraf vid årets slut voro oredovisade 67,140 R:dr.
§ 29.
Under den 3 nästlidne Juli hafva Fullmäktige, i likhet med
hvad föregående år egt rum, ansett sig böra medgifva, att de af
Bankens extra ordinarie tjenstemän, hvilka af Fullmäktige eller
Under-Styrelsen förordnats att förrätta ordinarie tjenst, fingo, så
länge förordnandet fortfore, dock ej i något fall längre än intill
den 1 i denna månad, lika med de ordinarie tjenstemännen, deltaga
i kontrasignationen af Bankens sedlar å 10, 5 och 1 Riksdaler.
37
§ 30.
På räkningar i Depositions-Af delningen innestodo den 31 DepositiomDecember
1860: rörel,en'
Dukater.
Riksmynt.
lata klassen:
Medel, som bero af Bankens egen sty-
relses disposition
O
OJ.
O
e*
03
2:dra klassen:
Kreditiv eller förlag från Banken . .
4,292,020
46
3:dje klassen:
Staten samt dess allmänna verk och
kassor tillhöriga medel
613
7,025,235
58
4:de klassen:
Medel, tillhörande de under Stock-
holms Stads styrelse lydande embets-
verk och kassor, jemte åtskilliga all-
männa inrättningar, välgörenhets-an-
stalter, konkursmassor m. fl. . . .
1,876,805
15
5:te klassen:
Medel, tillhöriga såväl stiftelser och
bolags-fÖreningar, grundade med be-
räkning på vinst för den enskilde, som
ock enskilde personer
&gr
613
13,398,971
22
År 1861 uppgingo insättningarne till .
1,708
275,148,665
61
Summa
2,321
288,547,636
83
hvaremot under samma tid assignerades .
1,936
273,065,742
93
så att räkningshafvarne vid 1861 års slut
egde hos Banken innestående:
Dukater. R:mt.
lata klassen .  958,482: 07.
2:dra „ .  4,533,205: 14.
3:dje „ . . 385 8,276,133: 55.
4:de „ . .  1,714,073: 14.
385
15,481,893
90
Folii-afgift
för enskildes
assigneringsräkningar.
Fostvexelrör
elsen.
38
Insättningarne och assigneringarne inom de serskilda klasserna
hafva under ifrågavarande tid utgjort:
Bäkn:s
Inaättningar.
Assigneringar.
antal.
Duk.
R:mt.
Duk.
R:mt.
l:sta klassen . .
2:dra „ ...
3:dje „ . . .
4:de „ . . .
5:te „ . . .
8
30
65
116
1
1,708
29,618,378 62
112,021,047 27
96,125,791 54
36,483,448:18
900,000;-
1,936
28,864,80658
111,779,862159
94,874,893 57
36,646,180 19
900,000-
Summa
220; 1,708
275,148,665,61
1,936
273,065,742 93
§ 31.
Folii-afgiften för enskildes assigneringsräkningar i Depositions-afdelningen
uppgick år 1861 till 60 R:dr.
Bankens i Ryttmästaren G. W. Hammarskölds och Brukspatronen
G. G. Johanssons konkurser bevakade fordringar för 1849
och 1850 årens folii-afgifter balanseras fortfarande med 1,134 R:dr
30 öre.
§ 32.
Angående Postvexelrörelsens omfattning inhemtas upplysning
af nedanstående redogörelse:
Riksmynt.
1
Riksmynt.
År 1861.
Anvisningar, utfärdade af:
Rikets Ständers Bank
893,491
25
Låne-Kontoret i Götheborg .
2,662,974
54
—
,, i Malmö ....
1,792,447
13
—
„ i Wisby
89,855
56
—
Stockholms Enskilda Bank .
1,536,047
84
6,974,816
32
Transport| 6,y74,816
32
39
Riksmynt.
Riksmynt.
Transport
—
6,974,816
32
Postvexlar, utfärdade af:
Rikets Ständers Bank
11,904,099
85
—
Låne-Kontoret i Götheborg . . .
15,648,770
79
„ i Malmö ....
5,062,424
29
„ i Wisby ....
384,122
44
32,999,417
37
Tillsammans
_
39,974,233
,69
Anvisningar, infriade af:
Rikets Ständers Bank 4,055,312: 12
—
Låne-Kontoret i Götheborg 1,785,564: 03
—
—
„ i Malmö 1,064,171:98
—
—
„ i Wisby 69,768:19
6,974,816
32
-
Postvexlar, infriade af:
Rikets-Ständers Bank 18,628,517:51
—
—
Låne-Kontoret i Götheborg 8/105,404: 14
-
„ i Malmö 4,882,313:56
-
__
„ i Wisby 321,573:06 31,937,808
27
38,912,624
59
Utelöpande postvexlar
—
1,061,609
10
Utelöpande assignation
-
100
—
Förskott Jör rörelsens bedrifvande, oli-
qvideradt
—
2,300,000
-
Skuld Summa
—
3,361,709
10
Tillgång: Behållning: hos R:s St:rs Bank:
postremissmedel . .
100
-
—
postvexelräkningen . .
944,286
60
—
„ hos Låne-Kontoret i Gö-
theborg . .
1,699,256
97
-
„ „ „ i Malmö
692,865
34
„ „ „ i Wisby . .
25,201
99
3,361,709
10
40
Innevarande år, till och med den i 3
Riksmynt.
Riksmynt.
September.
Postvexlar:
utelöpande vid 1861 års slut .
—
1,061,609
10
utfärdade under detta år af Rikets
Ständers Bank
10,436,801
54
—
Låne-Kontoret i Götheborg . .
12,718,155
65
—
„ i Malmö
4,687,286
47
—
„ i Wisby
518,069
43
28,360,313
09
Dito under detta år infriade af:
S:a
29,421,922
19
Rikets Ständers Bank
16,377,931
95
—
Låne-Kontoret i Götheborg . . .
8,161,059
15
1
—
„ i Malmö
4,067,005
37
—
„ i Wisby
573,550
73
29,179,547
90
Dito, utelöpande den 13 September
detta år
—
242,374
99
As sig nationer, af Wisby Låne-Ivontor på
Räkningen ”Post-remiss-medel” ut-
färdad, vid 1861 års slut, utelöpande
100
—
—
infriad
100
—
-
Dito af samma Kontor på Postvey.el-
räkningen detta år utfärdade .
132,700
—
—
infriade
66,300
—
—
Dito, utelöpande nämnda dag ....
—
66,400
-
Förskott från Bankens Låne-Afdelning
för rörelsens bedrifvande, oliqvi-
deradt
—
5,800,000
-
Summa skuld
—
6,108,774
99
Behållning i Rikets Ständers Bank, in-
nestående på Postvexelräkningen
4,166,056
19
—
d:o hos Låne-Kontoret i Götheborg .
1,244,852
57
—
„ „ i Malmö . .
690,346
44
—
„ _ „ i Wisby . .
7,519
79
-
Summa tillgång
6,108,774
99
41
§ 33.
För Depositions-hvalfvets begagnande har nästlidet år Depotitiominflutit
880 R:dr 25 öre. De samma år inlemnade deposita Egnande
uppgingö till ett antal af 182 stycken, deraf under året åter uttogos
145; och utgjorde antalet af i Banken qvarstående deposita
den 22 nästlidne September 113 stycken.
Låne- och Kreditiv-rörelsen.
§ 34.
Under år 1861 hafva af de från Banken utgifna äldre Fran Bankm
Låne-banko-obligutioner (förr kallade Låne-bank o-attester och uf;fna rfnle~
P V . . barande skuld
Lane-banko-kapitaler)
bill vit inlösta: förbindelser.
3 Obligationer å 4| procent, till belopp af . . R:dr 2,562: 54.
6 d:o å 4 d:o „ . . „ 900: -
1 d:o k 3 d:o „ . . „ 150: —
tillsammans R:dr 3,612: 54.
hvarigenom Bankens skuld i förbindelser af detta slag minskats
till R:mt R:dr 473,829: 64.
Nedanstående Obligationer, hvaraf under revisionsåret icke
någon blifvit hos Banken till inlösen företedd, balanseras fortfarande
till följande belopp, nemligen:
Obligationer för inlemnadt Silfver (så kallade Silfver
sedlar)
402: 34.
Realisations-obligationer (utfärdade för Riksgälds-sedlanies
inlösen)
337: 50.
Obligation för 1830 års upplåning (till förlag för Handels-
ock Närings-Diskonten)  187: 50.
§ 35.
Jemlikt § 136 i Reglementet, hafva, den 31 Decem- Afbetalning 3
ber nästlidet år, 22 stycken af Riksgälds-Kontorets till Banken ut- kontoret»
färdade obligationer för 1808 och 1809 årens krigskostnader å 4,000 *kuid tai
R:dr Banko hvardera blifvit infriade, samt ett års ränta k 4 pro- Bankencent
å det vid 1860 års slut återstående skuldbeloppet erlagd;
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket. 6
42
utgörande Riksgälds-Kontorets skuld för återstående 506 stycken
dylika obligationer 3,036,000 R:dr Rant.
§ 36.
Afbetalning ä I afräkning å Kongl. f. d. Allmänna Magasins-inrättningens
inom limen fyr lyftadt kreditiv till uppköp af myntbara metaller har
f°rdaf°*artn' Kongl. Stats-Kontoret lefvererat 1,411 Rdr, som blifvit insatta å
ifrågavarande kreditiv, hvarå numera återstå 1,315,418 R:dr
62 öre Rant.
Någon vidare afbetalning å Bankens i 137 och 138 §§ af
Banko-reglementet omförmälda, inom linien, balanserade fordringar
har icke ifrågakommit.
§ 37.
Afbetalning a Ä det Kongl. Myntverket vid 1856—1858 årens riksdag
Kongl. Mynt- beviljade räntefria lån å 50,000 R:dr äro två afbetalningar, hvarVtiu
Bankm. dera å 5,000 R:dr, verkställda; hvadan det oliqviderade beloppet
utgör R:dr 40,000 Rant.
§ 38.
Vane- och Nedanstående sammandrag utvisar Låne- och Kreditivrörel
rsrdten.
sens ställning den 13 sistlidne September.
Utestående.
Oanvändt.
Förlag.
Medel, insatta
på Upp- och
afskrifnings-  samt Deposit-  räkningar.
Lån motpantjaf fast egendom å landet
d:o d:o i städerna
d:o d:o och återbetalning i
silfver approximativt
Filial-Banken i Blekinge Lån
Kreditiv
d:o i Borås Län
Kreditiv
d:o i Calmar Lån
Kreditiv
d:o i Carlshamn .... Lån
Kreditiv
6,921,548
1,057,664
10,000
420.000
68,400
250.000
89,900
435.000
51.100
260.000
37.100
02
47
| 149,587
141,600
35,100
166,400
92,900
51
8,138,800
| 630,000
| 375,000
! -652,500
i 390,000
—
-
Transport
9,600,712|49
585,5 8 7 j 51
10,186,300
—
|—
43
Medel, insätta
på Upp- och
Utestående.
Oan vändt
Förlag.
afskritnings-
samt Deposit-
räkningar.
Transport
9,600,712
49
585,587
51
10,186,300
-
—
Filialbanken i Christianstad
. . Lån
500,000
—
}
Kreditiv
80,850
—
169,150
—
J 750,000
d:o
i Gefle ....
Lån
600,000
—
(
Kreditiv
26,000
—
124,000
—
1 750,000
d:0
i Helsingborg .
. . Lån
250,000
—
Kreditiv
47,800
—
77,200
—
f 375,000
d:o
i Hernösand .
. . Lån
230,000
—
Kreditiv
94,400
—
20,600
—
1 345,000
d:o
i Hudiksvall .
. . Lån
200,000
—
Kreditiv
57,800
—
42,200
—■
} 300,000
d:o
i Lund
Lån
500,000
—
)
Kreditiv
118,450
—
131,550
—
f 750,000
d:o
i Nyköping . . .
290,000
—
f .o. ™
_
Kreditiv
1,600
—
143,400
—
J 435,000
d:o
i Norrbottens län: Kreditiv
212,300
—
256,900
—
469,200
d:0
i Skaraborgs län
. . Lån
450,000
—
i
Kreditiv
29,900
—
195,100
—
> 675,000
d:o
i Sundsvall . . .
. . Lån
500,000
—
(
Kreditiv
83,050
—
166,950
—
> 750,000
d:o
i Uddevalla . .
. . Lån
300,000
—
Kreditiv
30,500
—
119,500
—
1 450,000
d:o
i Westerbottens län: Lån
375,000
—
)
Kreditiv
100,400
—
87,100
—
i 562,500
d:o
i Wisby ....
T O
80,000
—
j
Kreditiv
16,800
—
23,200
—
j 120,000
d:o
i Örebro län: .
260,000
—
)
Kreditiv
36,500
—
93,500
—
) 390,000
d:o
i Östersund
Lån
200,000
—
j
Kreditiv
65,250
—
34,750
—
( 300,000
Kreditiv till Kongl. Kommers-Kollegium
1,921,604
17
328,395
83
2,250,000
—
d:0
* Jern-Kontoret . . .
809,640
—
90,360
—
900,000
—
d:o
» Riksgälds-Kontoret
500,000
—
1,000,000
1,500,000
—
Vid Banko-Diskont- Verket:
Diskonterade vcxlar
2,533,703
58
Lån på löpande förskrifning .
2,257,973
89
d:o »
aktier och publika papper . . .
206,930
—
6,200,000
4,108,535
25
d:o »
vagförda effekter . . .
2,568,746
66
Ä beviliade kassakreditiv, K:dr 4,803.100,
lyftade
2,741,181
12
Utlåning med omsättningsrätt
5,887,774
40
2,225 60
5,890,000
—
Transport
34,764,866 31
3,691,668|94 34,348,000
_
4,108,535125
44
Transport
Vid Låne-Kontorei i Götheborg:
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
d:o » aktier och publika papper . . .
d:o » vågförda effekter
A beviljade kassakreditiv, R:dr 1,550,000,
lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
Vid Lane-Kontoret i Malmo :
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
d:o » aktier och publika papper . . .
A beviljade kassakreditiv, R:dr 974,200,
lyftade
Utestående. ; Oanvändt.
Förlag.
Medel, insatta
på Upp- och
afskrifningssamt
Depositräkningar.
34,764,866
65,118
2,620,153
31,400
728,100
986,740
2,514,619
973,241
362,456
7,500
31 3,691,668i94
86 i
74
380114
34,348,000
3.600.000
2.515.000
567,087j79
Utlåning med omsättningsrätt  j 1,279,974
Vid Lane-Kontoret i Wisby:
Diskonterade vexlar ; 132,953176
Lån på löpande förskrifning i 12,000
Ä beviljade kassakreditiv, R:dr 198,000,J
lyftade  145,210
Utlåning med omsättningsrätt  I 149,590
— — i 1,250,000
26j—| l,280,00o|
4,108,535
831,512
25
18
660,285(53
:i
410|-
285,000'-
150,000!
5,16376
i —
S:gr !45,341,011'64j 3,692,485j08|43,428,000j—| 5,605,496;72l
49,033,496: 72. 49,033,496: 72.
Förlaget utgör, enligt förestående sammandrag:
till Filialbanker  9,469,200 -
utöfver äldre förlaget till dessa
banker .
R:dr 9,000,000: -
ega Fullmäktige att af Reservfonden
använda „ 1,000,000: -
men som häraf äro disponerade
återstå . , .
10,000,000
9,469,200
530,800
Transport 9,469,200: —
45
Transport 9,469,200: —
till Kongl. Kommerse-Kollegium  2,250,000: —
„ Jern-Kontoret  900,000: —
„ Riksgälds-Kontoret  1,500,000: —
„ utlåning mot pant af fast egendom .... 8,138,800: —
„ Handels- och näringsdiskont-rörelsen . . 11,335,000: —
hvaraf  10,825,000:-
utgöra ordinarie förlagsmedel, sedan
af Banko-Diskontverkets andel
af fonden öfverflyttats och ännu
qvarstå på Reservfonden R:dr
500,000, och återstoden . . . 510,000: —
S:gr 11,335,000:-
förstärkningsmedel, af hvilka disponeras:
af Götheborgs Låne-Kontor . . . 350,000: —
„ Malmö d:o . . 100,000: —
„ Wisby d:o . . . 60,000: —
S:gr 510,000: -
samt till utlåning med omsättningsrätt .... 9,835,000: —
Summa R:dr 43,428,000: —
§ 39.
A lånen på äldre Låne-Banko-Obligationer äro under sistförfluten
år inbetaldta 373 R:dr io öre, hvarigenom Bankens återstående
fordran för så beskaffade lån nedgått till 22,369 R:dr
96 öre.
§ 40.
Af de mot återbetalning i silfver hos Banken upptagna fastighetslån
utestodo den 31 December 1860, Silfver R:dr 12,763:26.2.
Afbetalningarne, deruti inberäknade slutbetalningar
med återstående belopp i silfver, af 53 landt- och 4
stads-egendomslån, hafva nästlidet år utgjort Silfver R:dr 4,594: 22.9.
Och voro vid 1861 års slut utestående:
lån å landt-egendomar . . . Silfver R:dr 6,615:42.9.
„ å stads-egendomar . . „ „ 1,553: 8.8. g 169- 3
Lån på äldre
Låne-Banko -  Obligationer.
Utlåning mot
inteckning i
fast egendom
och återbetalning
i silfver.
46
§ 41.
der*och kor Af de vid 1860 års slut återstående 2:ne lånen till städer
p orationer.
och korporationer, är det till Kalmar Konsistorium under år 1861
slutliqvideradt samt lånet till Kalmar domkyrka, genom derå verkställd
afbetalning, minskadt till 271 R:dr 94 öre.
§ 42.
afTondfnfl Enligt 43 § i revisions-berättelsen för 1861, utgjorde
belåning af fastighets-lånefonden på det hela, den 14:de Septemfast
egendom. per samma ar? R:dl' 8,417,500: —
hvai-af för belåning af egendom på landet 7,312,500: —
och för belåning af egendom i städerna
1,105,000: -
S:gr R:dr 8,417,500:-
Under den sedermera förflutna tiden, till och med
den 13 nästlidne September, har fonden på det
hela förminskats, dels, på grund af föreskriften i
Reglementets 143 §, med  178,700: —
och dels, i anledning af den genom
Reglementets 173 § Fullmäktige lemnade
rättighet att, om och när någon
del af, jemte andra, ifrågavarande
fond befinnes obegagnad, öfverflytta
de icke använda medlen till Reservfonden,
med ett belopp af .... 100,000: — 278,700: —
till
. . . R:dr 8.138,800: -
deraf för belåning af fast egendom:
å landet  7,077,100: -
och i städerna  1,061,700: —
S:gr R:dr 8,138,800:-
§ 43.
miamng mot Möt pant af jast egendom och återbetalning i sedlar voro vid
inteckning ^ 0 , v'
fast egendom 1861 års början utestående R:dr 8,443,435: -
och återbetal
-
ning i sedlar, J- Vansport 8,443,435: —
47
Transport 8,443,435: —
Under loppet af närande år utgåfvos:
324 landtegendomslån med .... 404,680: —
10 stads-egendomslån  30,090: — 434 770. _
Summa R:mt R:dr 8,878,205: —
Kapital-inbetalningarne under samma tid upp
giogo:
å
bruks-egendomslån till .... 8,246:82.
„ landt-egendomslån „ .... 543,158: 69.
„ stads-egendomslån „ .... 72,191:92. (523 597-43
Och balanserades såsom utstående Kapital
den 31 December 1861:
bruks-egendomslån  37,727:45.
landt-egendomslån  7,138,072: 87.
stads-egendomslån  1,078,807: 23. § 254 607" 57
§ 44.
Under tiden från och med den 1 Augusti 1861 till samma Lagsökningar
dag innevarande år liar, enligt hvad Revisorerne af Fiskals_/or
embetets afgifna berättelse inhemtat, förhållandet med lagsökningar
för fastighetslån varit följande:
Af lagsökningsärenden för till inbetalning förfallna lån voro den
1 Augusti 1861 oafgjorda 30.
hvarefter tillkommit ^'57
Af dessa hafva blifvit inställda:
enligt Kansli-Kommissariernes beslut 7.
och i anseende till mellan kommen konkurs  1.
samt afslutade i följd af verkställd inbetalning .... 22.3Q
hvadan oafgjorda återstå  27.
Af lagsökningsärenden för förfallna års-inbetalningar qvar
stodo
deri 1 Augusti 1861 oafgjorda 107.
till hvilka sedermera kommit
Transport 181.
48
Transport 181.
deraf blifvit, till följd af mellankommen liqvid, inställda 30.
och genom indrifning afslutade 64.
så att oafgjorda återstå 87.
§ 45.
skifta- och Vid 1860 års slut uppgick summan af utestående slcijtes
odimgsU"}.
odlings-lån till  R:dr 61,647,53.
Deraf äro nästlidet. år inbetaldta och till Bankens
Reserv-fond lefvererade  15,574: 39.
hvarefter beloppet af utestående dylika lån den 31
December 1861 balanserades med R:dr 46,073: 14.
§ 46-
Lagsökningar Den 1 Augusti 1861 voro på utsökning beroende 3 skiftes
[VT
S/ClftCS- & •
och odiingsiån. och odlingslån; oell hafva sedermera intill nyssnämnde tid detta
år tillkommit 3 lagsökningar för dylika lån, men genom verkställd
indrifning ett lika antal afslutats, så att följaktligen 3 lån
återstå oredovisade.
§ 47.
lnZtZVf De för lån mot pant af fast egendom samt för skiftes- och
handlingar, odlingslån till Banken aflemnade säkerhetshandlingar äro af Revisorerne
utan anmärkning inventerade.
§ 48.
Angående ut- j likhet med hvad 1860 års Revisorer, i deras till Rikets
JanTaf ]"guld Ständer aflåtna berättelse, § 49, anfört, få nu församlade Revisorer
och sa/ver. uttala den åsigt, att tillfälle till belåning af guld och silfver, hvilken
belåning vid 1859 års slut upphörde, bör ånyo allmänheten
beredas. Guld- och silfverpanter lemna obestridligen lika god
säkerhet, som de oädla metaller, på hvilka Banken fortfarande
meddelar lån, och med de under sednare åren alltmera lättade
kommunikations-anstalterna, bör en större del af allmänheten kunna
af en sådan lånerörelse sig begagna. För de lånbehöfvande
måste det betraktas såsom en ej ringa fördel att vid tillfälliga
behof kunna påräkna att mot billig ränta af högst 5 och minst
49
4 procent, hos Banken erhålla penningar, i stället att nödgas anlita
personer, som af öfverdrifvet vinstbegär ockra på andras ögonblickliga
förlägenhet, och, beträffande de för Banken befarade
olägenheter af en sådan lånerörelses alltför stora utsträckning eller
belåning af falska panter, föreställa sig Revisorerne att desamma
kunna, genom meddelande af ändamålsenliga föreskrifter och vidtagande
af lämpliga åtgärder, lätteligen förebyggas.
§ 49.
Det åt Riksgälds-Kontoret anvisade Kreditiv af 1,500,000
R:dr, som får räntefritt begagnas från den 1 September det ena
året till den sista Juni det nästföljande, har på de sålunda bestämda
tider blifvit utanordnadt och åter insatt. Detta Kreditiv
har, under den tid Revisionen omfattar, endast i så måtto varit
anlitadt, att derå assignerats den 12 nästlidne September£500,000
R:dr och den 18 i samma månad 100,000 R:dr.
§ 50
Kreditivet till Kongl. Kommers-Kollegium, i och för fabrikernas
och manufakturernas understöd, är begagnadt till det genom
§ 147 i Reglementet bestämda belopp af 2,250,000 R:dr,
§ 51.
Genom ombud hafva Fullmäktige deltagit i granskningen
af så väl räkenskaperna öfver den, genom § 148 i Reglementet,
åt Jern-Kontoret anvisade Kreditiv-fond, 900,000 R:dr, som samma
fonds förvaltning.
§ 52.
Af Banko-Diskont- Verkets i Stockholm samt Läne-Kontorens
i Götheborg, Malmö och Wisby Räkenskaper för år 1861, få Revisorerne
framlägga nedanstående, med ledning af Revisionsberättelserne
upprättade, sammanfattning:
Riksgälds
Kontorets
kreditiv.
KommersKollegii
kreditiv.
Jern-kontorets
kreditiv.
Diskont
rörelsen.
llevisorernes Beräit. ang. Bankoverket.
7
50
A. Handels- och Närings-Diskont-fonden.
I Stockholm.
I Götheborg.
I Malmö.
I Visby.
Inkomster:
*
Af Vexel-Diskonteringen:
Förskottsränta
130,868
68
2,441
25
28,306
30
7,044
44
Öfverränta
1,009
20
—
34
39
11
96
Af lån på löpande förskrifningar :
Förskottsränta
139,257
77
150,273
14
56,839
21
1,143
34
Öfverränta
1,119
42
—
616
29
20
27
Kapital-afbetalning å inom li-
nien fördt lån
567
46
—
—
—
Af lån på aktier och publika
papper:
11 208
7-1
3,085
57
495
Öfverränta
243
40
7
45
Af lån mot pant af vågförda ef-
fekter :
Ränta
108,308
90
42,012
33
—
Öfverränta
2,729
52
Af Kassa-kreditiv-rörelsen:
Inträdes-afgift
21,957
—
4,311
—
492
50
Ränta till förfallotiderne . . .
108,963
14
48,691
61
27,080
63
6,018
20
Öfverränta
930
68
Restituerad ränta å Upp- och
Afskrifningsräkningen från
föregående år
187
50
—
—
Summa
527,351
41
246,503
90
117,690
27
14,730
71
Utgifter:
Arfvoden
—
1,100
—
—
—
1,439
91
327
71
Lagsökningskostnad
—
57
64
—
Godtgjord ränta å medel på TJpp-
. och Afskrifnings-räkning . . .
74,819
25
10,444
68
21,270
68
1,002
12
D:o d:o å medel på Deposit-räkning
44,269
67
1,413
82
903
88
71
12
Beloppet af inom linien förda lån
—
1,886
12
—
—
Restitution af för högt beräknad
0
2
S:gr R:dr
119,088
92
16,284
53
22,559191
1,079
26
Behållen vinst
408,262
49
230,219
37
95,13036
13,651
45
Summa R:dr
527,351,411
246,503'90
117,690j27
14,730|71
51
Skuld vid årets slut:
Till Rikets Ständers Bank för förlag
„ d:o d:o d:o för derutöfver
erhållen förstärkning
från Reservfonden
» Upp- °°h Afskrifningsräknin
gen, för innestående medel .
„ d:o d:o, för innestående
ränta
„ Depositräkningen, för innestå
ende medel
Utelöpande Assignationer på Ban
ken
Balanserad vinst
I Stockholm.
6.700.000
500,000
3,041,505
73,748
1.461.000
91,451
Summa R:dr ! 11,867,704
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
Hos Depositions-afdelningen innestående
Utestående belopp för diskonterade
vexlar
„ lån på löpande förskrifningar
„ lån på aktier och publika
papper
„ lån mot pant af vågförda
effekter
„ Kassa-kreditiv -
234,459
3,192,671
2,713,430
258,410
3,085,081
2,383,651
I Götheborg.
I Malmö.
I Wisby.
3.250.000
1.050.000
704,486
24,700
2,250
83,454
92
1,150,000
290,000
732,038
21,270
2,000
94
5,114,890 92 2,195,308 68 348,100
68
225,000
80,000
37,100
6,000
591,316
3,337
63,437
2,887,189
61,400
787,230
720,980
93,874
598,513
959,100
7,500
536,320
69
99
127,805
137,605
20,000
62,690
Summa R:drj 11,867,704;94| 5,114,89092
inom kolumn:
Osäkra lån på löpande förskrifningar
„ „ på aktier och publika
papper
På lagsökning beroende, men bland
säkra fordringar upptagna:
Vexlar
Lån på löpande förskrifningar .
Kassa-kreditiv
24,242
807
6,685
63,050
7,841:12
11,698
16,089
30
56
2,195,308;68j 348,100|-
10,000
2,000
52
B. Allmänna Diskont-Jonden.
Inkomster:
Förskotts-ränta
Öfver-ränta
Inbetalningar åinomlinien förda lån:
Kapital
Öfverränta
I Stockholm.
I Götheborg.
I Malmö.
I Wisby.
281,955
59,450
648
610
55
99
87
52
115,312
29,589
192
288
25
91
35
72
62,561
11,804
14
91
7,214
1,345
215
79
93
80
Summa R:dr
342,665
93
145,383
23
74,366
05
8,776
52
Utgifter:
Aflöning
48,400
5,964
6,280
3,072
3,803
84
93
93
38
26,373
1,624
7,042
583
1,768
131
32
16
72
47
20
23
19,335
608
2,669
59
1,320
370
3,078
44
89
74
95
94
81
4,416
76
69
85
Diverse omkostnader
750
Kevisions-kostnad
Utgifter för Låne-kontorets hus. .
Beloppet af inom linien förda lån
Inköpte Inventarier
443
—
382
50
S:gr R:dr
Behållen vinst
67,522
275,143
08
85
37,905 60
107,477 63
27,487
46,878
33
72
5,611
3,165
30
22
Summa R:dr
342,665
93
145,383
23
74,366
05
8,776
52
Skuld vid årets slut:
Till Rikets Ständers Bank för
förlag
Innestående vinst-medel
Värdet af Läno-kontorets hus . .
Inventarier
6,025,000 —
74,88028
2,545,000
39,496
82,500
4,723
54
-
92
1,280,000
15,480
3,044
.
150,000
83
443
Summa R:dr| 6,099,880j28
2,671,720
46
1,298,524
150,443
83
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
Behållning på räkning i Dcposi-
tions-afdelningen
Utestående lån
Förskjutne lagsöknings-kostnader
Förskjutne omkostnader vid Bost-
voxclrörelsen
Förskjutne Sedel-vexlingskostnadcr
Låne-kontorets hus .
111,669
5,988,210
44
84
38,891
6,035
2,535,502
3,217
849
27
32
23
95
77
92
744
1,276,955
31
69
530
149,470
83
2,300
15,480
3,044
82,500
4,723
Inventarier !
!
443
Summa R:dr|
6,099,880j28j 2,671,720
46j 1,298,524
—| 150,443
83
53
I Stockholm.
I Götheborg.
I Malmö.
I Wisby.
Balans inom Icolumn:
Osäkra Lån
100,794
49
31,641
27
7,248
13
4,564
23
På Lagsökning beroende, men bland
säkra lån upptagna fordringar
124,100
83
98,508
78
11,235
69
450
—
Fördelning på distrikter, näringar och yrken af de i 861 utgijna nya
lån med omsättning.frätt.
Banko-Diskont-
L å n e
-Kontoren
Yerket
i
Götheborg.
:
Malmö.
Wisby.
Antal
lån.
R:dr.
Antal
lån.
R:dr.
Antal
lån.
R:dr.
Antal
lån.
R:dr.
Distrikter:
Stockholms Stad
Stockholms Län
Södermanlands „
Upsala „
Westmanlands „
Örebro „
Wermlands „
St.Kopparbergs „
Gefleborgs „
Ve ster-Norrland s
Jemtlands „
Vesterbottens „
Norrbottens „
Östergöthlands „
Jönköpings ,,
Kronobergs „
Calmar „
Götheborgs Stad
Götheborgs och
Bohus Län
Skaraborgs „
Elfsborgs „
411
145
53
232
131
294
446
285
30
6
12
17
44
310
245
442
380
463,600
174,130
101.550
208,000
174,220
351.550
463.990
160,150
45,050
13,500
9,200
16,200
62,650
434,110
277,750
347,500
357.990
123
1,495
406
517
92,450
595,780
253,740
258,470
Transport|3,483]3,661,140|—
12,541 il,200,440| | |
—
—■
—
54
Banko-Diskont
Verket.
Lane
-Kontoren
i
Götheborg.
i Malmö.
i Wisby.
Antal
lån.
R:dr.
Antal
lån.
R:dr.
Antal
lån.
R:dr.
Antal
lån.
R:dr.
Transport
3,483
3,661,140
3,541
1,200,440
—
—
—
—
—
TTfillflnös TiÄti
597
97A 87D
Mal m n St, ari
£ 1 Ti,O 1 U
109
101 9^0
ixiaiiuu uiuiU.
Malm Öhnet T,fin
41 R 7fiO
JlLCliUlUUUö -JU Celi
Oh ri sfi a n sfa ö s
ööD
TtlO, l Ou
£1 4h0
VHliOUCUlOOU/UO jj
Blekinge „
OO
179
O JL,7fc«JV_/
201,590
—
Gottlands „
1
3,000
-
—
—
—
—
157
92,600
—
Summa
3,484
3,664,140
—
3,138
1,475,310
—
675
803,050
—
157
92,600
—
Näringar och
yrhen :
Jordbrukare ut-
om bondeståndet
220
461,480
87
81,950
37
87,300
—
7
6,800
—
Jordbrukare in-
om d:o
1,971
1,670,640
2,594
1,079,710
423
471,200
—
62
35,150
—
Bergsbruksidka-
re
152
191,300
2
2,000
—
Fabriksidkare. .
79
136,450
11
12,200
9
17,550
—
—
—
Handlande . . .
140
262,670
51
44,200
32
73,200
—
4
3,500
—
Handtverkare
och andre bor-
gare
106
132,750
90
54,850
95
70,850
—
30
15,200
—
Embets- och tjen-
stemän, eecle-
siastike, civile,
och militäre . .
732
732,250
227
157,300
73
80,900
—
31
23,100
—
Diverse
84
76,600
—
76
43,100
—
6
2,050
—
23
8,850
—
Summa
3,484
3,664,140
3,138
1,475,310
—
675
803,050
157
92,600
—
eller
Landtmanna - nä-
ringar
2,343
2,323,420
2,683
1,163,660
460
558,500
—
69
41,950
—
Stadsmanna-nä-
ringar
325
531,870
152
111,250
136
161,600
—
34
18,700
—
Tjenstemän och
diverse perso-
ner  .
816
808,850
303
200,400
79
82,950
—
54
31,950
—
Summa 3,484 3,664,140
— 3,1381,475,310
—
675
803,050
—
157| 92,600]—
55
§ 33.
I den fördelning på de serskilda Diskont-Verken af handels- Fördelning af
och nännqs-diskoni-fonder, som omförmäles i Reglementets 151 S har'dels- »ok
Y # # # # _ # o o nännas-dt
morn.
1, har förändring ej vidtagits. Men i den på Banko-Diskont- shont-fonden.
Verket belöpande andel af fonden har förminskning egt rum med
1,500,000 R:dr, som, på grund af föreskriften i Reglementets 173
§, enligt hvilken Fullmäktige äro berättigade att till Reserv-fonden
öfverföra oanvända medel, den 6 Februari detta år anordnades till
sistberörde fond, hvarifrån sedermera äro återtagna tillsammans
1,000,000; så att Banko-Diskon t-Verkets andel af fonden nu utgör
6,200,000 R:dr.
Utöfver ordinarie fond-andelen . . . R:dr 3,250,000: —
innehade Götheborgs Låne-Kontor, enligt 1861 års
revisionsberättelse, § 53, af äldre för
stärkningsmedel,
R:dr 650,000: —
och af upp- och afskrifnings- samt depositmedel,
öfverflyttade från Banko-Di
skont-Verket,
300,000: — ggQ qqq.
Af sistberörde medel hänvisades ytterligare, den
10 Oktober nästlidet år, R:dr 300,000: —
Summa R:dr 4,500,000: —
De från Banko-Diskont-Verket sålunda anordnade
upp- och afskrifnings- samt depositmedel, R:dr
600,000, återbetaltes sedermera nämnde verk genom
anvisning å Reserv-fonden, och i afräkning å inne
hafvande
förstärkningsmedel har Låne-Kontoret i Götheborg
efter hand inlefvererat R:dr 900,000: —
hvadan Låne-Kontorets fond för handels- och
närings-diskonten, den 13 September, utgjorde R:dr 3,600,000: —
deraf:
Ordinarie fond . .
3,250,000: -
och förstärknigsmedel
350,000:
S:gr R:dr 3,600,000: —
56
Malmö Låne-Kontor liar till förstärkning af ifrågavarande
fond under den tid, hvarföre redovisning nu lemnäs, undfått ett
belopp af 100,000 R:dr.
Enligt åberopade § af 1861 års Revisionsberättelse, innehade
Låne-Kontoret:
Ordinarie fond  1,150,000: —
Äldre förstärkningsmedel  190,000: —
Af Banko-Diskont-Verkets upp-och afskrifiiingsmedel 200,000: —
samt ofvanberörde
100,000: -
S:gr R:dr 1,640,000: —
Härå äro tid efter annan inbetalta, tillhopa R:dr 390,000: —
i följd hvaraf Låne-Kontoret sistnämnde dag innehade'
R:dr 1,250,000: —
elier:
Ordinarie fond . . . .
.... 1,150,000: —
Förstärkningsmedel .
.... 100,000: —-
S:gr R:dr 1,250,000: —
För Wisby Låne-Kontor utgör fond-andelen R:dr 225,000: —
Utöfver den förstärkning af  50,000: —
Låne-Kontoret innehade enligt 1861 års Revisionsberättelse,
erhöll Kontoret i slutet af Augusti samma år R:dr 30,000: —
S:gr R:dr 305,000: —
Genom inbetalning äro dessa förstärkningsmedel numera
minskade till R:dr 60,000.
§ 54.
Återbetalning Beträffande tiden för återbetalning af de till Låne-Kontoren
“niigsmedei öfverlemnade förstärkningsmedel, inhemtas af Fullmäktiges protokoll,
att den ändring i Fullmäktiges, den 30 Maj 1861 fattade
och i samma års Revisionsberättelse § 54 upptagna beslut, blifvit
vidtagen, att Låne-Kontoret i Götheborg, som den 10 Oktober
nästberörda år förständigats att inom 6 månader derefter till Banken
återgälda då erhållna 300,000 R:dr, undfått anstånd med all
återbetalning först från September till November och sedermera
57
från Mars till Maj månad, att verkställas med 100,000 R:dr månadtligen
före utgången af berörde och nästföljande månader, och
att tiden för Låne-Kontorets i Malmö återbetalnings-skyldighet framflyttats
till en början från September till November och sedermera
från April till Juni månad detta år, hvarefter densamma
borde i förut stadgad ordning fortgå.
I fråga om återbetalning af de till Låne-Kontoret i Wisby
öfverlemnade förstärkningsmedel är den föreskrift, under den 14
nästlidne Augusti, meddelad, att Låne-Kontoret före slutet af
nämnde och nästföljande månader borde inlefverera 20,000 R:dr
månadtligen.
§ 55.
Till förstärkning af Diskont-Verkens kassa vid inträffade a,Omringar
uttag af upp- och afskrifningsmedel till större belopp, än hvartill" Reseri'-f°nkassan
för tillfället lemnat tillgång, äro, med stöd af föreskriften
i Reglementets 152 §, anvisningar verkställda å Reserv-fonden, för
Banko-Diskont-Verket å 1,000,000 R:dr och för Låne-Kontoret i
Götheborg å 400,000 R:dr, hvilka anvisningar sedermera blifvit
Reserv-fonden ersatta.
Vid Låne-Kontoren i Malmö och Wisby har så beskaffad
anvisning icke erfordrats.
§ 56.
Den genom 153 § 2 moni. i reglementet föreskrifna år- jnnehåiinmg å
liga innehållning af Allmänna Diskontfonden är för detta år på Allm^«
de serskilda Diskontverken fördelad som följer, nemligen:
på Banko-Diskontverket R:dr 135,000: —
„ Låne-Kontoret i Götheborg „ 45,000: —
„ d:o i Malmö
. . „ 20,000: —
S:gr R:dr 200,000: —-
Till Bankens Reservfond äro, i följd häraf, till
den 13 nästlidne September, öfverförda:
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket.
8
58
af Banko-Diskontverket . . .
„ Låne-Kontoret i Götheborg .
R:dr 135,000: —
„ 30,000: —
S:gr R:dr 165,000: —
Återstående innehållningen för innevarande år uppgår
således till:
för Låne-Kontoret i Götheborg
15,000: —
20,000: —
d:o i Malmö
Summa Bänt 200,000: —
Revisorerne för granskning af Låne-Kontorets i Götheborg
förvaltning och räkenskaper för nästlidet år hafva, i den af dem
afgifna berättelse, anmält, att de för lånerörelsen derstädes anslagna
fonder visat sig vara för behofvet otillräckliga, så att från Allmänna
Diskont-fonden beviljade lån, som i brist af tillgång icke
kunnat utassigneras, under sednare åren ständigt uppgått till ganska
betydliga summor och vid nästlidet års slut belöpte sig till
454,300 R:dr, samt att jemväl ansökningar om lån från Handelsoch
Närings-Diskontfonden till stort antal och belopp, måst, för
bristande tillgång till deras belånande, tillbakavisas. Med anledning
häraf, och då indragningen af tidtals erhållna förstärkningsmedel
fortfore, hafva bemälde Revisorer, till förekommande af dessa
ofta inträffande fluktuationer i lånerörelsen och den våda, som
deraf kunde uppstå för närings-idkare, helst under tider då bruksrörelsen
lede af hämmad export och vore i behof af ett kraftigare
understöd, hemställt att någon betydligare förhöjning i Diskontfonderna
måtte vid blifvande riksdag af Rikets Ständer för LåneKontoret
i Götheborg anslås.
De skäl, som af Låne-Kontorets Revisorer blifvit anförda
för beviljande af förstärkning utaf fonderna vid Låne-Kontoret i
Götheborg, synas äfven vara i viss mån tillämpliga på de öfriga
Diskont-Verken; och då, i följd af de vid sednaste tre riksdagar
beslutade årliga indragningar af den till utlåning med omsättningsrätt
anslagna fond, svårigheten att från berörde fond erhålla
låneunderstöd allt mera ökats, hvilket synnerligast för de
59
mindre jordbruk arne, som af denna lånerörelse hufvudsakligen
sig begagna, kännbarast låtit sig förnimma, hafva Revisorerne
velat uttrycka den åsigt, att ytterligare indragning af den för Allmänna
Diskontens lånerörelse anslagna fond icke bör ifrågakomma.
§ 57.
Med afseende å den dåvarande penningeställningen samt Räntan i Bandet
betydliga belopp af Handels- och Närings-Diskont-fonden, sorn
fanns oan vändt, beslöto Fullmäktige, den 24 Augusti nästlidet år, Allmänna matt
räntan vid diskontering och utlåning från Handels- och Närings- sko^l°an'
Diskont-fondeij vid samtliga Diskontverken skulle från och med
den 20 i samma månad och tills vidare utgå med feni procent,
men ansågo sig då icke ega skäl att förordna om nedsättning i
den vid utlåning från Allmänna Diskont-fonden bestämda ränta af
sex procent; hvarjemte, och då, serdeles i betraktande af den säkerhet
pant af vågförda effekter för Banken medförde, det syntes
med billighet öfverensstämmande att de, hvilka före nyssberörde
tid upptagit lån mot dylik pant, finge, redan innan lånen till betalning
förföllo, komma i åtnjutande af den för låntagare i Handels-
och Närings-diskonten beviljade räntenedsättning, Fullmäktige
förordnade, att räntan å alla utestående lån mot pant af vågförda
effekter skulle från September månads början utgå med endast
fem procent.
Räntan vid diskontering och utlåning från Handels- och
Närings-diskonten höjdes derefter, från och med den 18 November,
till sex procent, hvilken räntefot äfven samtidigt tillämpades
på de lån mot pant af vågförda effekter, som, utgifna före September
månads början, ännu utestodo oliqviderade; men sänktes åter,
enligt beslut den 6 Februari detta år, från och med den 10 i
samma månad, till 5 procent, jemväl hvad angick derförinnan utgifna
lån mot pant af vågförda effekter; och har denna räntefot
derefter förblifvit oförändrad.
Vid sistberörde tillfälle förekom ånyo under öfverläggning
fråga om nedsättning jemväl af räntan vid utlåning från Allmänna
Diskont-fonden; då det beslut fattades, att för alla lån från berörde
fond, som från och med den 1 Mars utgåfvos eller omsattes
60
Beläning svärdet
a obligationer.
Kassa-Kreditiv
till Sparbanker.
Tipp- och afskrifning
s■samt
depositrörelsen.
vid såväl Banko-Diskontverket i Stockholm, sorn Låne-Kontoren i
Götheborg, Malmö och Wisby, räntan skulle utgå med fem procent,
hvarvid denna ränta sedermera bibehållits.
Ehuru således räntan för lån från Allmänna Diskont-fonden
åter blifvit nedsatt till sitt ursprungliga belopp af fem procent,
likväl och som föreskriften i 154 §. 2 morn. af Reglementet, angående
höjning och sänkning af räntan, medgifver vidtagandet af
förändringar i berörde hänseende, hafva Revisorerne ansett sig
böra tillkännagifva, det Revisorerne dela den uti 1861 års Revisionsberättelse
uttalade åsigt, att räntan vid utlåning från Allmänna
Diskont-fonden bör bestämmas att fortfarande utgöra fem
procent.
§ 58.
Med ändring af det den 1 November 1860 fattade beslut
i fråga om belåningsvärdet å de i § 160 mom. 1 punkten l:o i
reglementet omför mälda obligationer, hafva Fullmäktige, under
den 16 Januari detta år, förklarat, att Riksgälds-Kontorets i
såväl Svenskt mynt sorn Preussiska Thaler, äfvensom Allmänna
Hypotheksbankens i sistnämnde myntslag ställda obligationer, löpande
med 4» procents ränta, må vid Banko-Diskontverket och
Låne-Kontoren såsom hy poth ek antagas och belånas, dock ej till
högre belopp än 90 procent af kapitalbeloppet, med beräkning
att en Preussisk Thaler motsvarar 2 R:dr 62 öre Riksmynt.
§ 59.
Den i 167 § af Reglementet Sparbankerna i riket medgifna
kreditivrätt har under nästlidet år begagnats af Sparbankerna
i Stockholm, Södertelje, Hudiksvall, Götheborg, Wenersborg,
Skara, Mariestad, Malmö, Christianstad, Ystad, Lund och Wisby
samt den i Wemmenhögs Härad.
§ 60.
Angående upp- och afskrifnings- samt deposit-rörelsen vid
de serskilda Diskontverken år 1861, få Revisorerne meddela följande
sammandrag:
61
A. Upp- och Afskrifnings-räkningm:
i Stockholm.
i Götheborg.
i Malmö.
i Wisby.
s
Innestående vid årets
början . . . .
Insatta
2,312,300
35,207,433
72
681,200
7,849,770
889,800
3,731,186
82
45,6001-
246,600-
Summa R:dr
37,519,733
72
8,530,970
—
4,620,986
82
292,200 —■
Lyftade
34,478,228
56
7,826,484
—
3,888,948
82
255,100-
Innestående vid årets
slut
3,041,505
16
704,486
732,038
—
37,100-
B. Deposit-räkningen:
i Stockholm.
i Götheborg.
i Malmö.
i Wisby.
Innestående vid årets
början . . . .
Insatta
971,500-
2,229,600-
34,000
30,600
21,200
9,400
-
1,500
6,000
—
Summa R:dr
3,201,100-
64,600
30,600
-
7,500
-
Infriade Deposit-be-  vis
1
1,740,100;-
39,900
__
28,600
1,500
Innestående vid årets
slut
1,461,000-
24,700
—
2,000
6,000
—
För de under nästlidet år insatta medel har ränta tillgodokommit
räkningshafvarne till följande belopp:
62
Räntan a upp•
och afskrifning
s- samt
deposit-medel.
Anslaget till
för sträckningar
at FilialBanker.
å Upp- och Afskrifnings-räkning.
I Stockholm
„ Götheborg
Malmö
Wisby
Deposit-räkning.
Summa R:dr
74,819
25
44,269
67
10,444
68
1,413
82
21,270
68
903
88
1,002
12
71
12
07,536
73
46,658
49
Af de på upp- och afskrifnings- samt deposit-räkningarne
i medlet af nästlidne September månad innestående, nedan upptagna,
summor voro vid samma tid i lånerörelsen använda:
Innestående.
å upp- och af-  skrifnings-räk-  ning.
å deposit-räkning.
Summa.
Deraf i lånerörel-  sen använda.
I Stockholm
„ Götheborg
,, Malmö .
,»wisby •
3,392,356
983,926
714,309
39,800
13
1,254,100
4,646,456
—
104,950
—
1,088,876
30
7,000
—
721,309
-
6,000
—
45,800;
13 4,108,535 25
- 831,512 is
30 660,285: 53
5,1631 76
§ 61.
I räntan för medel, insatta å upp- och afskrifnings- samt
deposit-räkningar vid Diskontverken har, sedan förra Revisionsberättelsen
afgafs, icke någon förändring vidtagits; hvadan densamma
fortfarande utgjort två procent å upp- och afslcrifningsräkning,
3|- procent för medel insatta på tre samt 4| procent för
medel insatta på sex månaders uppsägning.
§ 62.
Af § 38 här ofvan inhemtas, att såsom försträckningar åt
Filial-Banker äro anordnade tillhopa 9,469,200 R:dr; hvaraf 9,000,000
R:dr äro upptagna af äldre, före sednaste Riksdag bildade Filial
-
63
Banker och återstående 469,200 R:dr af Filial-Banken i Norrbottens
län, som erhållit kreditiv till belopp, motsvarande ställd säkerhet,
af det anslag, Rikets Ständer, enligt mom. 3 af Reglementets
172 §, anvisat till sådana Filial-Banker, som efter nämnde
riksdag kunde varda oktrojerade.
För Filial-Banker i Piteå, Skellefteå och Oskarshamn är
oktroj sedermera lemnad. Den förstnämnde har ställt säkerhet
för 250,000 R:dr och undfått löfte om kreditiv å enahanda belopp,
sedan fullständig förbindelse aflemnats och styrkt blifvit att tio
procent af teckningssumman inbetalts af Filial-Bankens delegare.
De öfriga två Filial-Bankerna hafva ännu ej anmält sig till erhållande
af kreditiv, men Fullmäktige hafva, efter derom gjord
anhållan, utsett Ombud att å Riksbankens vägnar deltaga i granskningen
af Filial-Bankens i Oskarshamn säkerhetshandlingar.
Det genom näståberopade föreskrift i Reglementet anvisade
anslag lemnar för närvarande en behållning af allenast 280,800 R:dr.
Filial-Banken i Gefle, hvars oktroj tilländagår med denna
månads utgång, har undfått ny oktroj. Som denna Filial-Bank
från Riksbanken har försträckning af 750,000 R:dr, men nu ej
kan erhålla mera än 500,000 R:dr, uppkommer derigenom en tillgång
af 250,000 R:dr för andra Filial-Banker.
§ 63.
Genom utsedda ombud hafva Fullmäktige deltagit i gransk- Revision af
ningen af de serskilta Filial-Bankernas förvaltning och räkenskaper,
hvarom berättelser blifvit i föreskrifven ordning till Fullmäktige
afgifna.
§ 64.
Vid granskning af Filial-Bankens i Blekinge förvaltning Fuiai-Bankm
och räkenskaper för år 1861, är vordet anmärkt, att en del utaf * Blekinäede
såsom hypothek för från Riks-Banken erhållen försträckning
aflemnade skuldförbindelser vore utgifna till viss man och ej sedermera
blifvit på innehafvaren eller aktieegarens order transporterade
och försedda med egarens till den intecknade fastigheten
skriftliga medgifvande till transporten, utan endast åtföljdes af
64
skriftlig tillåtelse af den sednare att skuldsedeln finge begagnas
såsom hypothek för aktier i Filial-Banken.
Sedan, i anledning liäraf, Banko-Fullmäktige, den 6 Mars
detta år, under förklarande att alla hypothek, ställda till viss man
eller order, borde med vederbörliga transporter förses, och att såsom
grundfondshypothek icke finge antagas något endast till viss
man stäldt skuldebref, såvida ej derå blifvit meddelad sådan påskrift,
hvarigenom skuldebrefvet vore gällande uti innehafvarens
hand, förelagt Direktionen öfver bemälde Filial-Bank att inom tre
månader inför Fullmäktige styrka, att rättelse i det anmärkta hänseendet
blifvit behörigen iakttagen, vid äfventyr att Bankoreglementets
föreskrift om uppsägning af större eller mindre del af
den Filial-Banken från Riks-Banken beviljade försträckning eljest
komme att af Fullmäktige mot Filial-Banken tillämpas; så har
Direktionen under den 2 Juni och 21 Juli till Fullmäktige öfverlemnat
af Riks-Bankens ombud vid Filial-Banken meddelade intyg
derom, att samtliga de skuldförbindelser, mot hvilka vid revisionen
anmärkning förekommit, blifvit, i enlighet med Fullmäktiges föreskrift,
kompletterade.
§ 65.
Mtal- b anken De i § 67 af 1861 års Revisionsberättelse omförmälda, vid
i calmar, granskning af Filial-Bankens i Calmar förvaltning och räkenskaper
för år 1860 förekomna anmärkningar i afseende på åtskilliga
Filial-Banlcens grundfond tillhörande säkerhets handlingar, hafva,
enligt hvad Revisorerna inhemtat, blifvit af Filial-Banks-Direktionen
undanröjda eller nöjaktigt förklarade inom den af Banko-Fullmäktige
derför bestämda tid; i följd hvaraf Fullmäktige förklarat
samma anmärkningar icke föranleda till vidare åtgärd.
§ 66.
KUai-Banke» I anledning deraf att, enligt hvad Rikets Ständers Banks
* Hernösand. ombud vid Filial-Banken i Hernösand hos Banko-Fullmäktige anmält,
Filial-Bankens kontor blifvit flyttadt till annat ställe i staden,
utan att någon underrättelse derom meddelats ombudet, hafva
Fullmäktige, med afseende å den vård, som åligger ombudet om
de till Riks-Bankens säkerhet för lemnad försträckning hypothi
-
65
serade handlingar, förständigat Filial-Banks-Direktionen att, om
och när förflyttning' af dessa handlingar kan ifrågakomma, derom
på förhand och i god tid underrätta Riks-Bankens ombud vid FilialBanken,
för den åtgärd, som vid dylik förflyttning må kunna på
honom ankomma,
§ 67.
Med afseende derå, att § 17 i det för Filial-Banken i Hu- Filial-Bank™
diksvall den 30 Maj 1855 utfärdade nådiga Reglemente, sådan " u“d,ksval1-  denna § lyder i Kongl. Resolutionen den 1 Februari 1851), föreskrefve,
att förbindelse å medel, som hos Filial-Banken insättas
att efter uppsägning åter lyftas, icke finge utgifvas på längre tid
än ett år, hade, vid granskning af Filial-Bankens förvaltning och
räkenskaper för tiden från och med den 1 Juli 1860 till och med
den 30 Juni 1861, anmärkning framställts deremot, att Filial-Banken
det oaktadt utställt depositionsbevis på ett år med 14 dagars
derefter skeende uppsägning.
Häröfver infordrade Fullmäktige förklaring af Filial-BanksDirektionen,
som först den 4 Augusti detta år sådan afgaf, och
deruti anförde: att Direktionen väl funnit det anmärkta förhållandet
icke vara med det åberopade reglements-stadgandet fullkomligt
öfverensstämmande, men likväl tilltrott sig låta detsamma ega
rum, då det skett endast och uteslutande till lättnad och beqvämlighet
för allmänheten, utan att Direktionen kunnat finna någon
varda deraf på ett eller annat sätt förnärmad, samt att numera,
genom Kongl. Maj:ts nådiga Resolution af den 25 April innevarande
åi’, sådan förändring uti ofvanberörde 17:de § erhållits, att
det anmärkta förhållandet icke vidare kunde anses deremot stridande;
och hafva Fullmäktige låtit vid hvad Direktionen sålunda
anfört bero.
Sedan till Fullmäktiges kunskap kommit, att en person vid
namn Herman Frisk till inlösen vid uppvisandet hos Filial-Banken
i Hudiksvall utfärdat vexlar, hvilka till format och utstyrsel
voro så beskaffade, att de lätteligen kunde vid hastigt påseende
med banksedlar förblandas, helst valören Tre R:dr vore tryckt
Revisorernes Jieräti. ang. Bankoverkci. W
66
med både bokstäfver oell siffra, så, — och i betraktande deraf, att
det för nämnde Filial-Bank gällande reglemente icke syntes föranleda
dertill, att Filial-Banken egde med enskild person öppna
andra räkningar, hvarå vexlar finge utställas, än upp- och afskrifnings-
samt kreditiv-räkningar, men beloppet af ifrågavarande vexlar,
enligt deras lydelse, skulle ”i räkning gälla enligt ordres”, samt
då det vore att befara, det bemälde Frisk, utan någon tillgodohafvande
behållning hos Filial-Banken för inlösen af de utställda
vexlarne, hvilkas antal, att döma af numren å redan i allmänna
rörelsen synliga dylika vexlar, tycktes vara betydligt, och således
utan dertill af Filial-Banken lemnad tillåtelse, å densamma utställt
vexlarne för att derigenom bereda dem eljest möjligen saknad omloppstid
och begärlighet hos allmänheten, — hafva Fullmäktige, på
sätt det hos dem förda protokoll för den 28 Augusti nästlidet år
utvisar, från Filial-Banks-Direktionen infordrat yttrande öfver det
ifrågavarande förhållandet; hvarjemte Fullmäktige den 29 i samma
månad utsett ombud att taga kännedom af Filial-Bankens räkenskaper
och öfriga handlingar, hvilket ombud straxt derefter för
fullgörande af detta uppdrag afreste till Hudiksvall.
Det af Fullmäktige från Filial-Banks-Direktionen i ämnet
infordrade yttrande afgafs den 26 i nyssnämnde månad, och anförde
Direktionen deruti hufvudsakligen: att bemälde Frisk hos
Filial-Banken betingat sig upp- och afskrifnings-räkning, hvarå
han egde insätta kontanta penningar, mot rättighet att å FilialBanken
utställa vexlar, hvilka skulle hos Filial-Banken inlösas,
utan annat förbehåll om det belopp, hvarå de finge lyda, än att
de sammanlagdt icke måtte öfverstiga hvad å räkningen blifvit
insatt; att det ålåge Frisk advisera de vexlar, som af honom sålunda
utställdes, samt att han å sin upp- och afskrifnings-räkning
till fullo insatt så stort belopp, som, enligt erhållen advis, blifvit
å Filial-Banken draget; och tillkännagaf Direktionen, uti en korrt derefter
till Fullmäktige ankommen skrifvelse af den 2 September,
att, i anledning af den uppmärksamhet det omberörda förhållandet
väckt, Direktionen öfverenskommit med Frisk att han dädanefter
icke skulle utfärda dylika vexlar eller å sin upp- och afskrifningsräkning
för sådant ändamål insätta penningar, samt att FilialBanken,
som icke kunde undgå att vid deras uppvisande inlösa
67
de af Frisk å Filial-Banken redan utställda vexlarne å 3 R:dr,
N:ris I—7000, för hvilka lian å sin upp- oell afskrifnings-räkning
insatt 21,000 R:dr, deremot icke k om me att i vidsträcktare omfång
tillåta utfärdandet å Filial-Banken af likartade vexlar.
Efter verkställd granskning af Filial-Bankens kassaräkning,
har det af Fullmäktige utsedda ombud vitsordat Direktionens uppgift
angående insättning å Frisks upp- och afskrifnings-räkning
af ofvannämnde belopp, motsvarande de, såsom utgifna, af honom
adviserade vexlarne, af hvilka då ännu icke någon till Filial-Banken
inkommit, hvarefter ombudet vidare anmält, det Frisk skriftligen
tillkännagifvit dels att, af de utaf honom utlemnade vexlar
å 3 R:drs valör, 240 stycken blifvit före den 13 September till
Filial-Banken inlemnade och genast annullerats, dels att han gått
i författning om att under kontroll af Filial-Bankens Kamererare
eller Direktionens ledamöter förstöra alla blanketter till vexlar å
nämnde valör, hvilka icke voro utgifna på grund af den fond,
stor 21,000 R:dr, han för deras inlösen hos Filial-Banken nedsatt,
eller blanketter med ordningsnummer, öfverstigande 7000, och dels
att i följd häraf blanketterna N:ris 7001 —14000 redan blifvit uppbrända,
och att återstoden komme att på enahanda sätt förstöras;
i följd af hvilket allt Fullmäktige ansett hvad i det anmärkta hänseendet
mot Filial-Banken förekommit icke till någon vidare åtgärd
föranleda. Och hafva de för granskning af Filial-Bankens
förvaltning och räkenskaper under tiden från och med den 1 Juli
1861 till och med den 30 Juni detta år utsedde revisorer förmält,
att af oftaberörde vexlar under räkenskapsåret inkommit 2,400
stycken, motsvarande 7,200 R:dr, så att den till infriande af dylika
vexlar afsedda räkning vid årets slut egde en behållning af
13,800 R:dr.
§ *>8.
Revisorerne för granskning af Filial-Bankens i Uddevalla Filial-Hankm
förvaltning och räkenskaper för år 1861 hade vid de till Filial- * uddevalla.
Bankens grundtond hörande säkerhetshandlingar gjort följande anmärkningar,
nämligen:
att en utaf uppgifven person afiemnad förbindelse icke vore
af honom egenhändigt skrifven och att ej heller blifvit angifvet
68
hvilken skrifvit texten dertill; hvadan revisorerne ansågo ny i
behörig ordning författad revers böra afgifvas;
att de bland Filial-Bankens grundtonds-hypothek, hvilka vore
ställda till viss man eller order, men saknade transport, blefve
genom Filial-Banks-Direktionens försorg dermed försedda;
samt att Direktionen borde vidtaga sådana åtgärder, som
kunde leda till snar komplettering af de för en uppgifven delegares
lotter afgifna grundfondshypothek; för hvilket ändamål revisorerne
föreslagit, att ifrågavarande delegares grundfonds-förbindelse
genast måtte uppsägas, med förständigande för honom att
antingen före förfallotiden fullständigt komplettera sina redan afgifna
hvpotheker, i utbvte inlemna andra fullgiltiga sådana, eller
ock i grundfonden insätta motsvarande kontant belopp, vid äfventyr
att hans lotter eljest disponerades af Filial-Banken efter befogenhet.
Sedan, i häröfver infordrad förklaring, Filial-Banks-Direktionen
anfört, hvad anginge det först omförmälda förhållandet:
att den ifrågavarande delegaren egenhändigt undertecknat förbindelsen
i tvänne vittnens närvaro; att Filial-Bankens Kamererare,
som skrifvit texten dertill, äfven varit närvarande då underskriften
skedde och kunde derom vittna, och att, sedan merbemälde
delegare, som i anledning af den gjorda anmärkningen förklarat
sig villig att utfärda liv förbindelse, dessförinnan aflidit, Direktionen
konnne att af hans rättsinnehafvare infordra ny, i behörig ordning
författad grundfondsförbindelse;
beträffande saknaden af behörig transport å en del hypothiserade
skuldebref: att, ehuru Direktionen, med stöd af tydliga
stadgandet uti 4 Kap. 4 § Utsöknings-Balken, icke ansett transport
oeftergifligt nödig på reverser, ställda till viss man eller order,
hade Direktionen likväl, efter vunnen kännedom derom, att
Banko-Fullmäktige till annan Filial-Bank lemnat föreskrift 0111
anskaffande af dylik transport, redan vidtagit åtgärder för att med
behörig påteckning förse de förbindelser, å hvilka öfverlåtelse
saknades;
samt i afseende på den sist omförmälda anmärkningen rörande
komplettering af en delegares ofullständiga grundfondshypothek:
att, på sätt ett bifogadt bevis ådagalade, den nämnde
69
delegarens grundfondsförbindelse blifvit till betalning uppsagd,
och att Direktionen förmodade det felaktiga hy poth eket blifva inom
förfallotiden så ordnadt, att uppsägningen kunde återkallas; så
hafva Fullmäktige, under förutsättning att Filial-Banks-Dlrektionen,
i enlighet med sitt åtagande, behörigen undanröjde de ifrågavarande
anmärkningarne, låtit vid Direktionens afgifna förklaring bero.
§ 69.
Sedan, på grund af Rikets Ständers beslut om Bankens Banken» mdeltagande
med en summa af 4,000,000 R:dr Runt eller 1,600,000
Thaler Preussiskt Kurant i det at Riksgälds-Kontoret för Svenska tån.
Statens räkning, till fortsättning af Statens jernvägsbyggnader å
utrikes ort upptagna lån, Banken, vid 1860 års slut, af RiksgäldsKontorets
för berörde lån utfärdade, med 4 \ procent ränta löpande
obligationer inlöst ett belopp af tillsammans 533,300 Thaler, efter
en kurs af 2f R:dr Runt per Thaler och mot en kapitalrabatt af
6 procent, för Runt R:dr 1,336,805: 33.
hafva lika beskaffade obligationer till belopp af
533,400 Thaler, motsvarande andra tredjedelen af
Bankens andel i nyss omförmäldta lån, under nästlidet
år, blifvit efter ofvan uppgifna kurs inlösta med 1,337,056 —
Summa R:dr 2,673,861: 33.
Då derifrån afräknas under året utlottade 17 obligationer
å tillsammans 6,100 Thaler, som af Riksgälds
Kontoret
blifvit infriade med  15,290: <>7.
visar sig, att Banken den 31 December 1861 innehade
Stats-obligationer till belopp af 1,060,000 Thaler
Preussiskt Kurant, motsvarande ett bokföringsvärde
af Runt R:dr 2,658,570: 66.
§ 70.
Af den, likmätigt föreskriften i 173 § af Banko-reglemen- Leverering aj
tet, till Riksgälds-Kontoret anvisade andel, 1,000,000 R:dr, af
Bankens från 1857 års början upplupna disponibla vinst, har an- Kontoret.
dra tredjedelen, 333,333 R:dr 33 öre, vid 1861 års slut blifvit från
Bankens Reserv-fond utanordnad och på Riksgälds-Kontorets räkning
N:o 1 i Depositions-Afdelningen insatt.
70
Bankens
Reserv-fond.
§ 71.
Till utredning af förhållandet vid 1861 års slut med Bankens
Reservfond, som, enligt Rikets sednast församlade Ständers
beslut, intaget i 173 § af Bankoreglementet, utgöres af det belopp,
hvarmed Bankens till sedel utgifning användbara tillgångar
öfverstiga de af Rikets Ständer derå anvisade förbindelser, få
Revisorerne meddela följande öfversigt:
Tillgångar:
1 :o) Bankens kapital:
a) Grundfond  15,000,000: —
b) behållning derutöfver . . . 12,614,686:33. 27 614 686'33
2:o) Innestående medel:
på grund af utgifna Lånebanko-obligationer:
i kapital . . . 474,756:98.
i outtagna räntor 22,884:88. 497 641-86
Riksgälds-Kontorets andel af Bankens
kapital-öfverskott . . . 333,333:34.
Vinstmedel af Statslåue-fonden . 194,234:52.
Outtaget välgörenhets-bidrag för
år 1861
150:-
Auktions-öfverskott  3,020:19.
Auktions-umgälder  762:39.
Innehålluingar i Banko-statens löner 728: 04.
Låne-Afdelningens observations-konto 4: 19. j q£9 874- 53
3:o) Sedelutgifningsrätt utöfver hvad som eger
motsvarighet i metallisk valuta, jemlikt § 119
i Banko-Reglementet  30,000,000: —
Summa Riksmynt 58,644,560: 86.
Förbindelser:
1 :o) Lån till Kongl. Myntverket . 40,000: —
2:oj) Lån mot inteckning i fast
egendom  8,335,000: -
Transport 8,375,000: — 58,644,560 86.
Transport 8,375,000: —
3:o) Kreditiv till Kommers-Kollegium
för Manufaktur-diskonten
4:o) Kreditiv till Jern-Kontoret
5:o) Handels-och Närings-Diskont
fonden
6:0) Allmänna Diskont-fonden
7:o) Försträckning till Filial-Banker
8:0) Räntebärande obligationer
9:o) Lån till skiften och
odlingar .... 46,073: 14.
till korporationer . 271:94.
på Låne-banko-obli
tioner
.... 22,369: 90.
Reserv-fonden utgjorde således vid årets slut .
Detta belopp redovisas sålunda:
A. Disponibla medel:
enligt räkenskaperna  1,941,396:85.
inbetalningarne under året på lån
till skiften och odlingar .... 15,574:39.
det belopp enligt halfårsuppgiften för
den 31 December 1861, hvarmed
sedelstocken understiger deti§ 119
af Banko-Reglementet derför bestämda
maximum  900,794: os.
B. Icke disponibla m.edel:
1. För sträckningar till Handels- och
Närings-Diskonterna  1,920,000: —
2. Räntebärande obligationer . . . 3,107,958:99.
3. Obetalda räntor
859,634:28.
4. Kopparskiljemynt  176,225: 1J.
5. Bokförda värden, förskott och depositioner
:
a) behållning i magasinet för stämpelpapper
2,087: 63.
Transport 2,087:63. 6,063,818: 38.
2,250,000: -  900,000: -
11,325,000: -  10,000,000: -
9,271,500: -  7,500,000: -
68,715: 04.
71
58,644,560: 86.
49,690,215: 04.
8,954,345: 82.
2,857,765: 32
2,857,765: 32.
Banhem till
gång i obligationer
.
72
Transport 2,087:63. 6,063,818:38. 2,857,765:32.
b) fordran hos Kongl. StatsKontoret
för levereradt
stämpladt papper 6,886:43.
för arvode, förskottsvis
utbetaldt
till vårdarne
af stämpelpappers-magasi
net
i Banken . 450: - 7 33g 43>
c) Behållning i Bankens Pappersmägasin
8,131:81.
d) fordran för för sål dt papper 1,433: 40.
e) förskjuten realisations-afgift
för Låne-banko-obligationer
13: 90.
f) förskjutne brandförsäkrings-afgifter
. . . . 51: 17.
g) förskjutne låne-påkost
nader
3,254:39.
h) obetalda folii-afgifter . . 1,134:30.
i) fordran hos Gravören J.
E. Åkerbergs konkurs
massa
.9,319:0». 32,762^2. 6,096,580:50.
Summa Runt R:dr 8,954,345: 82.
§ 72.
Vid slutet af år 1861 innehade Banken, enligt den tryckta
öfversigten af Bankens hela ställning efter nämnde års bokslut,
följande obligationer, nämligen:
Riksgälds-Kontorets för lån till 1808 och 1809 årens krigskostnader,
ä 4 procent, å Runt R:dr 3,036,000: —
Riksgälds-Kontorets för Bankens andel i
1860 års jernvägslån, ä 4^ proc., å . „ „ 2,658,570:66.
Transport 5,694,570: oo.
73
Transport 5,694,570: gc.
Arméens Ackords-amorterings-fonds k 4
procent R:mt R:dr 2,016,600.-
Skånska Hypotheks-Föreningens a 5 proc. „ „ 622,500: —
R:o d:o k 4 proc., å 10,900 mark
Hamb. Banko, inköpta för . „ „ 14,53 3:33.
Mälare-provinsernas Hypotliek s-Förenings
a 4 proc., å 149,000 R:dr, inköpta för „ „ 135,590:-
D:o d:o k 4 proc., å 54,500 mark Hamb.
Banko, inköpta för ,, „ 72,666:67.
Wermlands Hypotheks-Förenings k 4 proc.,
å 134,500 R:dr, inköpta för . ... v „ 122,395: —
Smålands och Hallands Hypotheks-Förenings
a 4 proc., å 170,500 R:dr, inköpta
för „ „ 155,155; _
D:o d:o a 4 proc., å 251,500 mark
Hamb. Banko, inköpta för .... „ „ 312,698:33.
Östgötha Hypotheks-Förenings a 4 proc.
å 948,600 R:dr, inköpta för .... „ „ 870:930: —
Dito d:o k 4 proc. å 471,000 mark Hamb.
Banko, inköpta för  „ „ 590,320: -
Rnnt R:dr 10.607,958:99.
Sedan, i afräkning å ofvanberörde obligationer, till följd af
utlottning influtit:
å Riksgälds-Kontorets för 1860 års jern vägs-lån . R:dr 12,784:-
„ Mälare-provinsernas Hypotheks-Förenings k 4
proc., mark Hamburger Banko 2,000, till ett bok
fördt
värde af
„ 2,666:67.
„ Wermlands Hypotheks-Förenings a 4 proc, 4,000
Rdr, till ett bokfördt värde af „ 3,640: -
„ Smålands och Hallands Hypotheks-Förenings k
4 proc., mark Hamb. Banko 7,000, till ett bokfördt
värde af „ 8,703:33.
„ Östgötha Hypotheks-Förenings a 4 proc., till ett
inköpspris af „ 14,613: —
„ D:o d:o a 4 proc., mark Hamb. Banko 7,000,
till ett bokfördt värde af 8,773:33.
Revisor emes Berätt. ang. Bankoverket. 10
Mynt
kabinettet.
74
så utgjordes Bankens tillgång i obligationer den 13 nästlidne
September af:
Riksgälds-Kontorets för lån till 1808 och 1809 årens krigskostnader
å 4 procent R:dr Runt 3,036,000: —
Riksgälds-Kontorets för 1860 års Jern vägslån
å k\ procent ,, „ 2,645,786: (i6.
Arméens Ackords-Amorterings-fonds å 4 proc., „ 2,01 6,600: -
Skånska Hypotheks-Föreningens å 5 proc. „ „ 622,500: -
D:o d:o å 4 proc., å 10,900 mark Hamb.
Banko, inköpta för „ „ 14,533:33.
Mälare-provinsernas Hypotbeks-Förenings
å 4 proc. å 149,000 R:dr, inköpta för „ „ 135,590:-
D:o d:o å 4 proc., 52,500 mark Hamb.
Banko, inköpta för
„ 70,000: —
Wermlands Hypotbeks-Förenings a 4 proc.
å 130,500 R:dr, inköpta för .... „ „ 118,755: —
Smålands- och Hallands Hypotheks-Förenings
å 4 proc., å 170,500 R:dr, inköpta
för
i-, 155,155; —
D:o d:o å 4 proc. å 244,500 mark Hamb.
Banko, inköpta för „ „ 303,995: —
Östgötha Hypotlieks-Förenings å 4 proc.,
å 932,700 R:dr, inköpta för .... „ „ 856,317: —
D:o d:o å 4 proc. å 464,000 mark Hamb.
Banko, inköpta för .
„ „ 581,546:67,
Summa R:mt R:dr 10,556,778:66.
Inre administrativa åtgärder.
§ 73.
Metalliska värdet af de i Bankens Mynt-kabinett förvarade
mynt och medaljer, som vid 1860 års utgång
beräknades till Runt R:dr 22,562:36.
har, genom sedermera verkställda inköp, erhållit
en tillökning af „ „ 346: ao.
så att omförmäldta värde vid 1861 års slut
utgjorde R:dr 22,908:56.
§ 74.
Jemlikt föreskriften i 178 § 2 mom. af Reglementet, hafva Outtagna
de anktions-öfverskott å försålda guld- och silfver-panter, som den
31 December 1861 i Banken innestått utöfver tio år, blifvit å
Fullmäktiges dispositions-räkning i Depositions-Afdelningen insatta,
med R:dr 587: 75 öre.
§ 75.
På det att Banken måtte kunna tillgodogöra sig de förde- Eidsiäekningslar,
som voro att vinna genom begagnande af vattenledningsanstalten
inom hufvudstaden, är kontrakt uppgjord t dels om vatt- Banko-husen.
nets inledning i Bankohusen för en kostnad af 8,614 R:dr 74 öre
och dels om vattenledningens användning till Bankens betryggande
mot eldfara, äfvensom till vattenkarens temporära fyllande,
mot en årlig afgift af 100 R:dr; och komma förut i Banko-husen
befintliga brand-anstalter att fortfarande bibehållas.
§ 76.
Hos Revisorerna har på Indraominffs-stat förflyttade Kontors- Kontors
o
o •/ sKvifvctvcn
skrifvaren Nils Ohlsson anfört besvär öfver Fullmäktiges beslut, N. Ohlssons
hvarigenom dels hans begäran att utbekomma ljuspenningar och besvär.
ersättning för mistad inkomst af sedelnumerering och dels hans
klagan öfver honom ålagd tjenstgöring lemnats utan afseende.
Dessa besvär äro, med stöd af 3 §. punkten litt. f. i den
för Revisorerne gällande instruktion, af Revisorerne pröfvade och
afgjorda såsom af de hos Revisorerne förda protokoll inhemtas.
Angående Bankens Pappersbruk Tumba.
§ 77-
I öfverensstämmelse med 5 § af Reglementet, skall Tumba inspektionen
Bruk, utan Under-styrelsens deltagande, förvaltas af FullmägtigeTumfaverBruk
samfäldt, under specielt inseende af en deras Ledamot. Nämnde
speciela inseende har fortfarande utöfvats af Herr Doktor J. Nordlund.
70
§ 78.
Revisorernas Vid besök å Tumba hafva Rev isor enie funnit förvaltningen
hesok a'»'uket. vittna, om nit och omtanka för Brukets bästa samt förråderna väl
vårdade och byggnaderna i behörigt skick.
§ 79.
Sa^mBrulet Brukets räkenskaper, hvilka, vid verkställd granskning,
räkenskaper, befunnits med omsorg och redighet förda, utvisa följande:
Ingående Balans-konto.
'
K: dr.
Debet.
Skuld till Nyqvarns Bruk
Kapital-behållning
52
577,477
52
; 07
Summa
577,530
19
Kredit.
Tumba Bruk med jordegendom och åbyggnader .
Kassa-behållning
Inventarier ...
Fordringar hos åtskilliga verk och inrättningar .
Rudimaterier och förråder
Papper under arbete från föregående år . . . .
Förskott till Direktör Wallman å kostnaden för om-  byggnad af nedre verkhuset
Af Banken deponerade medel för fullföljande af rät-  tegången mot bemälte Direktör ;
Från 1800 öfverförde byggnadskostnader å gasver-  ket och nya vattensilen j
375,000
4,203
51,102
12,913
37,221
21,600
53,315
11,508
10,665
59
08
90
14
13
75
Summa
577,530
19
77
Kapital-konto.
Debet.
Rikets Ständers Banks Låne-afdelning erhållit utöf-  ver dess förlag till bruksdriften
Utgående balans
18,788
567,400
32
98
Summa
586,189
30
Kredit.
Ingående balans •
Vinst af bruksrörelsen under året
577,477
8,711
67
63
Summa
586,189
30
Brukets räkning med Låne-Afdelningen.
Debet.
Värdet af under året till Banken levereradt papper .
Dito af under d:o till andra levereradt papper,
mot till Banken ingången liqvid
Hyra för ett bruket tillhörigt magasin i Stockholm
Första afbetalningen vid försäljning af dito
Uppburen liqvid för försåld koppar
74,172
29,538
750
3,000
1,326
86
86
60
Summa
108,788
32
Kredit.
Förskott under året till bruksdriften och till bygg-  naders underhåll
Låne-Afdelningen erhållit utöfver dess förskott
90,000
18,788
32i
Summa
108,788
32
78
Räkning öfver papperstillverkningen.
Debet.
Värdet af papper under arbete från nästföregående år
21,600
—
Egentliga kostnader för papperstillverkningen:
Ordinarie aflöning och arvoden .
29,190:
75.
Öfverarbete
1,272:
34.
Falsning och skärning af papper .
226:
66.
Arbete med pappers formning samt
sortering och skärning af lump, m. 111.
1,527:
85.
32,217
60
Rudimaterier:
Lump
10,051:
30.
Lin och blånor . •
2,723:
63.
Förbrukadt omslags-, mellanläggs-
och utskottspapper
967:
09.
Klorkalk, svafvelsyra, alun, fär-
ger, m. m.
3,061:
89.
16,803
91
Andra för bruksdriften använda
materialier:
Lamp- och bomolja m. m.
756:
14.
! Ved och kol
4,270:
—
—
5,026
14
Afskrifning å förnötta inventarier
1,112:
03.
Diverse
508:
03.
—
1,620
06
Hitförda omkostnader:
Utskylder, skrifmaterialier och diverse allmänna
omkostnader
6,973:
52.
Reparationer
6,328:
21.
Gasberedning
1,159:
62.
Helsovård och medikamenter
1,285:
84.
Pensioner och fattigvård ....
614:
50.
Resor och traktamenten ....
1,534:
50.
Transportkostnad å jernväg
688:
73.
Utfodring åt dragare
1,789:
10.
20,374
02
Transport
97,641
73
79
Uppförandet af gasverket ....
Dito af nja vattensilen .
Transport
11,772: oi.
760: 30.
97,641
12,532
73
91
Vinst af pappers-tillverkningen .
4,326
06
Summa
1 14,500
70
Kredit.
Värdet af färdiggjordt papper:
För Bankens räkning, enligt speci-  fikation litt. a)
„ åtskilliga verk och inrättningar,
enligt specifikation litt. b) .
„ Brukets eget behof, enligt speci-  fikation litt. c)
74,172: 86.
27,684. 76.
1,219: 87.
103,077
49
Under året fallet utskotts-papper
Materialier efter söndertagna formar .
Papper under arbete till år 1862 .
218
405
10,800
18
03
Summa
114,500
70
Räkning öfver mjölqvarnen.
Debet.
Omkostnader:
Aflöning
Öfverarbete
Sigtduk m. m
Afskrifning af ett par qvarnstenar
. . 513: 93.
198: 99.
166: 60.
. . 317: 58.
1,197
10
Vinst å Qvaimen
1,049
06
Summa
2,246
16
Kredit.
Influten qvarntull
2,246
16
80
Räkning öfver jordbruket.
Debet.
Omkostnader:
Utsäde
Aflöning
Dagsverken m. m.
Dikning, liar, frö m. ni.
Utfodring till dragare
88: 50.
1,006: 21.
51: so.
151: 59.
324: -
1,622
10
Kredit.
Arets skörd: Spannmål
„ „ Hö och halm
373: 09.
624: -
997
69
Förlust
624
41
Summa
1,622
10
Vinst- och förlust-konto.
I
Debet.
På Brukets bekostnad, till följd
domsförfall eller andra orsaker,
Förlust å jordbruket .
Kapital-konto
af arbetares sjuk-  besörjda dagsverken
179
624
8,711
10
41
03
Summa
9,515
14
Kredit.
Prisskillnad och öfverskott å en del förråder . . .
Från Banken erhållet gammalt papper
3
220
34
Transport
223 3i|
81
Transport
Hyresmedel för Brukets magasin i Stockholm
Vinst genom försäljningen af utskottspapper
D:o d:o d:o af gammal koppar
D:o af papperstillverkningen
! D:o „ mjölqvarnen
D:o „ skogen
I):o „ sågen
223
750
463
336
4,326
1,049
1,916
450
34
20
60
06
06
07
81
Summa
9,515
14
Utgående balans-konto.
Debet.
Tumba Bruk med jordegendom och byggnader
Inventarier
Kassa-behållning
Fordringar hos åtskilliga verk och inrättningar för
levereradt papper
Rudimaterie)- och förråder
Papper under arbete till 1862
' Förskott till Direktör Wallman å kostnaden för om-  byggnad af nedre verkhuset
Af Banken deponerade medel till fullföljande af rät-  tegången mot bemälde Direktör
375,000
50,555
2,161
11,739
55,320
10,800
53,315
11,508
60
93!
1
80 j
521
13
Summa
570,400
98
Kredit.
Försäljnings-räkningen öfver magasinet i Stockholm
i Kapital-behållning
3,000
567,400
98
Summa
570,400
98
Revisor ernee Ber ätt. ang. Bankoverket, 11
82
Under året tillverkadt papper:
a) För Bankens räkning.
3,604,000 blank, sedelpapper för 1 R:dr k 7:50 27,030: —
1,030,000
815.000
82,000
22,100
36,100
158.000
22,800
4,000
130.000
ii
v
i>
ii
5
10
100
500
1000
„ a 10 .#10,300:-  16,300:-  2,463: -  663: —
1,083:-  8,058: -  255: 36.
45: 69.
„ k 20 „
„ k 30 „
ii ^ ii ii
j,
M <*> 11
102,000
11,000
20,000
36.000
44.000
ii
ii
ii
40
40
skrifkartor . . . å 25 öre k 50 „
Biläggningskartor . . .k 11:20
Vexlar, Prima k 11: 40
Depositions-Afdelnin
gens
attester k 18 ^
Kassa-Afdelningens attester
k 18 „
Låne-Afdelningens in
sättningsbevis
k 18
Postremiss-vexlar . . .kil:
Filial-Banks-vexlar . .ali:
Filial-Banks-assigna
tioner
k 11: 40
13 ris Konvolut-papper  k 13: 50
15 „ Regal-papper k 45^.
25 „ Läsk-papper k 9 „
73 „ Skrifpapper k 15 „
b) För åtskilliga verk och inrättningar.
Riksgålds-Kontoret:
25.500 blank., obligationer och kuponer
till Svenska Statslån k 60 R:dr 1,530: —
46,000 blank, kort-konvo
luter
k 6 „ 276: -
8,700 ark kortmanufak
tur-stämplar
. . . . k 24 „ 208:80.
10.500 ark till qvittenser k 60 „ 630: —
2,340: -
1,836: -
198:-  228:-  410: 40.
792
175
675
225
1,095
50.
2,644: 80.
74,172
Transport 2,644:80.| 74,172
86
86
83
Transport 2,644: 80.
74,172
86
Kongl. Kommers-Kollegium:
152,000 blanketter Fabriks-till verknings-  stämplar k 7:50. 1,140: —
Kongl. Postverket:
45,700 Porto-frimärken . . . k 30 R:dr 1,371: —
Kongl. General-Tullstyrelsen:
564,000 blanketter till Tullplakat-
stämplar k 10: 50. 5,922: —
Kongl. Räntekammaren:
16,000 blanketter till Assignationer k 27 R:dr 216: —
Banko-Diskonten:
12,000 papperspåsar k 7: 08. 84:90.
Svenska Allmänna Ilypotheks-Banken:
78,000 blanketter till obligationer
ocb kuponer k 75 öre 5,850: —
Stockholms Hypotkeks-Kassa:
6,000 blanketter till obligationer
ocb kuponer k 60 R:dr 360: —
Götheborgs stad:
7,200 blanketter till obligatio-
ner och kuponer kl00R:dr 720: —
Orebro Brandstods-Bolag:
9,000 blanketter till obligationer
ocb kuponer k 18 R:dr 162: —
Orebro Hypotlieks-Förening:
5,300 blanketter till obliga-
tioner och kuponer . . . . k 40 R:dr 212: —
Skånes Enskilda Bank:
246,000 blanketter till Sedelpapper k 7: 50. 1,845: —
Smålands Enskilda Bank:
24,000 blanketter till sedelpapper k 15 R:dr 360: —
Finlands Brandstods-Bolag:
16,000 blanketter till obligationer k 20 R:dr 320: —
Transport 21,207:76.
74,172
86
84
Transport 21,207:7 6.
För Enskilde Personer:
74 ,172
•
!
86!
304,000 blanketter Vexlar ä 7: 50. 2,280: —
11 ris notpapper . . å 12 R:dr 132: —
87 „ skrifpapper . . ä 15 „ 1,305: -  38 „ stort median-
papper . . . å 27 „ 1,026: -  26„ regal-papper . ä 36 „ 954: -  39 „ smått median-
papper . . . å 20 „ 780: - (^477; _
27,684
76.
c) För Brukets eget behof.
92-f-f ris mellanläggspapper ä 6 R:dr . . . 556: 87.
33f „ Bindblader . . å 12 „ ... 405: —
!
2,580 ark papp . . . . å —10 öre st. 258: —
1,219
87 i
: > i
Summa] 103,077 49I
§ 80.
Vinsten af Af förestående räkenskaps-sammandrag inhemtas, att vin
Bruksroreisen.
gteu bruksrörelsen år 1861 uppgått till . . R:dr 8,711: 63.
Då dertill lägges minskningen under året uti Brukets
bokförda tillgångar, som balanserades vid årets början
med R:dr 577,477: 67.
oell vid dess slut med „ 567,400: 98. j q gg
återfinnes det uti tryckta öfversigten af Bankens hela
ställning upptagna belopp af hvad Bruket till Banken
leninat utöfver till bruksdriften erhållna förskott, eller R:dr 18,788:32.
Vinsten af bruks-rörelsen, som år 1859 utgjorde R:dr
74,659: 87 och år 1860 R:dr 32,604: 42, har, på sätt ofvan synes,
under nästlidet år ytterligare nedgått, hufvudsakligen i följd af
minskad tillverkning af Charta-Sigillata-papper. Dock bör härvid
icke förbises, att af bruksvinsten för året blifvit afskrifne byggnadskostnaderna
för en ny vattensil med R:dr 760: 30 öre, och för gas
-
85
verket med R:dr 11,772: 60 öre, så att berörde vinst, derförutan
beräknad, utgjort R:dr 21,244: 53 öre.
§ 81.
Det år 1861 vid Tumba tillverkade papper har i värde
uppgått till R:dr 103,077: 49.
hvaraf påförts:
Rikets Ständers Bank:
för sedel- och annat papper för Bankens
eget behof  65,021: 90.
„ Charta-Sigillata-papper .... 8,358: 96.
„ papper till Filialbanks-assignationer 792: —
Summa R:dr 74,172: 86.
Åtskilliga verk och inrättningar. . . . 27,684: 76.
Bruket för eget behof  1,219: 87. 103 077" 19
§ 82.
Den förlust, 624 R:dr 41 öre, som jordbruket under nästlidet
år medfört, har, oberälcna dt det att priset på hö, som utgör
en stor del utaf afkastningen, varit lågt, härrört derifrån, att icke
obetydlig arbetskostnad nedlagts på odling af en förut föga gifvande
ängsmark.
§ 83.
Det å Tumba bruk uppförda och under nästlidet år fullbordade
gasverk har, genom numera vunnen erfarenhet äfvensom
vid derå den 4 April detta år af sakkunnige personer anställd
besigtning, befunnits fullt ändamålsenligt. Gasledningar äro införda
till alla lokaler i öfre och nedre verkhusen, i byk- och
blekhuset, formbindare- och snickare-verkstäderna samt förstugorna
uti stora stenhuset och förvaltarebyggningen, äfvensom i brukskontoret.
För att till alla dessa lokaler bereda lysgas, behöfver
endast en af de i gasverket befintliga tvänne retorter användas,
och icke ens denne utan ständiga afbrott. Då, vid sådant förhållande
en större qvantitet gas skulle kunna tillverkas för ungefär
samma kostnad som nu åtgår, samt utgifterna för lyshållningen
vid Tumba, sorn redan befunnits understiga hvad belysningen med
Värdet af
tillverkadt
papper.
Förlust pa
jordbruket.
Gasverket vid
Tumba.
86
olja under de 2:ne nästföregående åren i medeltal kostat, sålunda
skulle genom en mera utsträckt gasförbrukning komma att ytterligare
förminskas, hafva Fullmäktige den 11 nästlidne September,
uppå derom af Bruksförvaltaren gjord framställning, medgifvit,
att det må tillåtas dem bland brukspersonalen, hvilka bo i bus,
dit gasledning vore utsträckt eller med ringa kostnad kunde föras,
att, om de så önska, erhålla gaslysning, emot serskild ersättning,
hvilken, efter beräkning af gaspriset till 5 R:dr per 1,000 kubikfot,
som tillverkningskostnaden vid bruket ej öfverstege, blifvit
tills vidare bestämd till 10 R:dr för en mindre gaslåga, inskränkt
till vissa timmar af dygnet under den tid af året, då gas för brukets
behof tillverkas.
§ 84.
Magasin för Det af Chefen för Statens jernvägsbyggnader gjorda erbju
hruket
vid dande af magasinsrum vid bangården i Stockholm eller byggnads^tttZkZbT
plats till uppförande derstädes af ett för bruket erforderligt magasinshus,
har ännu icke blifvit annorlunda begagnadt, än att bruket
fått uti allmänna godsmagasinet kostnadsfritt inlägga och förvara
detsamma tillhöriga effekter och varor.
§ 85.
Försäljning af Vid offentlig auktion, som inför Fullmäktige anställdes den
December nästlidet år, har det Tumba Bruk tillhöriga, i qvargasinshm.
teret Skinnarviksbei'get mindre inom Maria Magdalena församlinghär
i staden belägna magasinshus med tomt blifvit försåldt för
en köpeskilling af 21,100 R:dr, i afräkning hvarå genast erlades
3,000 R:dr och återstoden vid tillträdet af egendomen i början af.
April månad detta år; varande dock af berörde köpeskilling godtgjordt
ett belopp af 360 R:dr, som Fullmäktige utbetalt för å tomten
uppförda, vid auktionstillfället derstädes befintliga, Tumba Bruk
icke tillhöriga byggnader.
§ 86.
verificering af 1 skrifvelse till Fullmäktige hafva Revisorerne fastat Full
upphandimgar
mäktiges uppmärksamhet å det med god ordning mindre öfverensräkning.
stämmande sätt att fö)- vissa upphandlingar för brukets räkning
87
annan verifikation ej finnes, än qvitto af en i brukets tjenst anställd
Vaktmästare.
§ 87.
Revisorerne kafva väl i den, angående revision af Stats- Ändring %
verket afgifna berättelse, ansett sig böra understödja den af '1860 föreskrifterna
års Revisorer gjorda framställning, så vidt densamma afser förän- till Revisorerne
dring af resereglemente!; men då Revisorerne tillika hysa den fSr ™‘jkoat~
åsigt, att vid resor i allmänna värf, för hvilka resekostnads-ersättningar
af allmänna medel utgå, den resande, såvida serskilda förhållanden
ej kunna föranleda till undantag från en sådan föreskrift,
skall vara skyldig att, i stället för skjuts, alltid begagna
ångbåts- eller jernviigs-lägenhet, der sådan finnes att tillgå, hafva
Revisorerne hemställt, det Rikets Ständer i underdånig skrifvelse
hos Kongl. Maj:t anhålla, att förändringar i gällande resereglemente
varda i öfverensstämmelse med berörda hemställan vidtagna, under
förutsättning att, i händelse samma framställning vinner Nådigt
bifall, Kongl. Majk i sammanhang härmed tager i Nådigt
öfvervägande om och i hvilka fall förhöjning af det för resande
i Kronans ärenden bestämda dagtraktamente må vara af behofvet
påkallad.
Af sådan anledning och då rese-ersättningen till Rikets
Ständers Revisorer synes böra härefter lämpas, hafva Revisorerne,
under åberopande för öfrigt af det förslag 81 § i 1860 års Revisionsberättelse,
angående Banko-Verket, innefattar, skolat tillstyrka
att ett stadgande i ofvanomförmälda syftning må inflyta i 8 § af
den i Kongl. Kungörelsen af den 17 December 1835 intagna och
genom Kongl. Kungörelsen af den 29 Augusti 1851 ändrade instruktion
för Rikets Ständers Revisorer öfver Banko-Verk et.
§ 88.
Af denna berättelse äro två exemplar utskrifna, af Reviso- xerätteinn*
rerne undertecknade och öfverlemnade, det ena, under försegling, tTvekmn<Jtill
Riddarhus-arkivet och det andra till Banko-Fullmäktige, som
blifvit anmodade att berättelsen till trycket befordra och, så fort
sig göra låter, till allmänhetens kännedom med officiella tidningarne
utdela.
88
§ 89.
Ansvarighet Ansvarigheten för de i berättelsen upptagna sifferuppgif
for
sifferupp- ters öfverensstämmelse med räkenskaperna ocb de till Revisorerne
giftema. aflemna(je räkenskaps-sammandrag åligger Banko-Sekreteraren.
Decharge.
Då Banko-Fullmäktige, vid styrelsen och förvaltningen af
Rikets Ständers Bank, med sorgfällig omtänksamhet och synnerligt
nit befrämjat nämnde Banks säkerhet och förkofran, under fästadt
behörigt afseende å myntvärdets orubbliga bibehållande, få Revisorerne
hos Rikets Ständer tillstyrka, att Fullmäktige måtte meddelas
full decharge för Bankens förvaltning till och med 1801 års
utgång, äfvensom för de beslut och åtgärder, Fullmäktige intill
den 16 Augusti detta år vidtagit och hvarför redovisning innefattas
i Fullmäktiges protokoll.
Stockholm den 14 Oktober 1862.
På Högloft. Ridderskapet och Adelns vägnar:
Knut Posse. G. J. v. Schloer in. R. G. G. Rudbeck.
Patrik Reutersvärd. G. O. Törnebladh. Th. af Wirsén.
På Högv. Preste-ståndets vägnar:
A. Sjöding. W. Lidberg. Fr. E. Fagerström.
J. Lundberg. J. P. I. Tellbom. A. Lundholm.
På Vällofl. Boi'gare-ståndets vägnar:
Joh. Vict. Åbom. Julius Lindström. W. Fåhreeus.
M. Ahlgren. Knut Tersmeden. Alfred Grenander.
På Hederv. Bonde-ståndets vägnar:
Georg Nyqvist. L. Rasmuson. J. M. Lundahl.
Nils Svensson. A. Eriksson.
C. 0. Ossbahr.
89
Anföranden och Reservationer;
Anförande till protokollet vid öfverläggning till det i 48 § af berättelsen
upptagna beslut, att föreslå återinförande i Banken af guld- och
silfver-belåning,
af Herr Kabinetts-Kammarherren m. m. af Wirsén.
Den fråga, som nu är under öfverläggning, har, enligt min uppfattning,
en djupare betydelse än det törhända för mången vid ytlig betraktelse
vill synas. — Det gäller nemligen besvarandet af den vigtiga
principfråga, huruvida det icke tillkommer en Riks-Bank att sträcka sin
verksamhet till alla samkällsklasser, förutsatt att detta låter sig göra utan
att Bankens hufvudbeståmmelse, myntvärdets upprätthållande, derigenom
äfventyras, eller landets stora penningeintressen derigenom försummas.
Må det derföre tillåtas mig att ingå i en närmare granskning,
huruvida det af Andra Afdelningen nu väckta förslag kan i någon mån
medföra gagn och nytta, utan att derföre hafva ett menligt inflytande på
Bankens säkerhet och större affärsverksamhet.
Den gren af lånerörelsen, hvarom nu är fråga, är icke ny. Redan
vid Bankens stiftelse ingick i dess åligganden att lemna penningeförsträckningar
till hillig ränta, emot pant af guld och silfver. Utan att
hvarken våda eller olägenhet derigenom tillskyndats Banken, har denna
lånerörelse, utan afbrott, blifvit bedrifven alltintill 1853 års Riksdag, då
beslut fattades att densamma skulle upphöra. Det var nemligen just under
samma Riksdag, som, till följd af utomordentliga förhållanden, Sveriges
exporthandel uppnådde en förut icke anad utsträckning. Bankens
hvalf fylldes med ädla metaller, under det utländska kapitalister villigt
försträckte millioner till våra hypotheksföreningar, hvarigenom den metalliska
valutan erhöll en ytterligare betydlig tillökning.
Under så lysande förhållanden började det anses icke vara med en
Riks-Banks värdighet förenligt att befatta sig med en sådan obetydlighet,
som att lemna lån emot pant af redbarheter i guld och silfver.
Revisor ernes Berätt. ang. Bankoverket. 12
90
En sådan verksamhet, sades det, borde öfverlemnas till pantlåneinrättningarne,
ehuruväl, som bekant är, dylika institutioner just icke
gjort sig kända att lemna försträckningar på andra, än för låntagarne
tryckande vilkor. Att en bitter klagan framkallades öfver detta förhållande
bland åtskilliga samhällsklasser, torde vara temligen allmänt kändt.
I behofvets stund hade det för de mindre bemedlade varit en säker utväor
att, emot billig ränta, erhålla hjelp, då de i den Bank, som bör anses
vara stiftad till hela Svenska Folkets gagn, belånade sina redbarheter
i guld eller silfver. Denna utväg till hjelp var nu stängd. Riks-Bankens
höga värdighet medgaf ej längre att lemna någon, om än aldrig så obetydlig,
anpart af sin verksamhet åt den talrika del af Sveriges befolkning,
som icke har hvarken aktier eller publika papper att belåna, som saknar
kredit att utfärda vexlar och förskrifningar, och som icke vill eller kan
förskaffa sig borgensmän, men som likväl någon gång kan komma i pennino-ebehof,
och förut varit van, att, under sådana förhållanden, icke blifva
bortvisad från Bankens lucka vid erbjudandet af de säkraste bland alla
panter, nemligen guld och silfver. — Man har visserligen velat gifva det
välmenta råd till sådana lånebehöfvande, att icke belåna, utan deremot
försälja dessa som så öfverflödiga ansedda guld- eller silfverpjeser, men
förgäter dervid, att den mindre bemedlade bör anses berättigad att lika
höet värdera bibehållandet af eganderätten till sina få redbarheter, som
O o
den förmögnare är mån om att bevara en dylik rätt för sina betydligare
egodelar.
Om man skulle säga åt den förmögne, men i tillfällig förlägenhet
försatte mannen: ”sälj ditt landtställe, sälj din tafvelsamling, sälj allt
hvad du eger, som icke tillskyndar dig ränteafkastning, huru stort värde
du än må sätta på allt detta och huru dyrbara de än kunna vara för
din trefnad!”
Skulle ej med skäl tyckas, att ett sådant förslag vore högst besynnerligt
och opåkalladt, helst en tillfällig förlägenhet borde kunna afhjelpas
utan någon så störande åtgärd för det husliga lifvets behag?
De lysande ekonomiska förhållanden, som bländat vårt land, blefvo
emedlertid icke af varaktig natur. Redan under loppet af år 1856 började
den metalliska valutan att, så till sägande, strömma ur Bankens hvalf;
penningeförlägenheten ökades med hvarje dag, och innan 1857 års utgång
hemsöktes det nyss förut för så blomstrande ansedda fäderneslandet af en
fruktansvärd handelskris.
91
De så plötsligt inträffade förändrade förhållanderna, framkallade
lika hastigt förändrande åsigter rörande Bankens åligganden. Bland andra
åtgärder till afhjelpande af den snart sagdt allmänna förlägenheten,
väcktes inom Banko-Utskottet det förslag, att den vid föregående riksdag
indragna lånerörelsen emot pant af ädla metaller borde ånyo upplifvas.
Förslaget omfattades till en början med särdeles värma och liflighet; men
sedan den första förskräckelsen hunnit lägga sig, genom ”Tolf-millionerlånets”
afslutande, tycktes mången liksom blygas öfver sin svaghet att
kunna hafva velat återbeträda den bana, som med Riks-Bankens värdighet
ansetts så föga förenlig. Äfven den värde ledamot af det Höglofliga
Utskottet, som så korrt förut på det kraftigaste förordat det väckta förslaget
och under djup rörelse förklarat sig icke komma att blygas för
att sjelf bära sitt knyte med silfver till Banken för att der belånas, ”endast
snar och kraftig hjelp erhölles”, hade återvunnit sitt lugn. — Resultatet
af Utskottets beslut blef ock, att hufvudändamålet af den föreslagna
lånerörelsens införande förfelades, derigenom att minimum af det qvantum
silfver eller guld, som kunde få belånas, bestämdes så högt, att den stora
allmänheten icke egentligen af denna låneutväg kunde sig begagna. Redan
vid 1859 års Statsrevision gjordes hemställan om sådana förändringars
vidtagande i denna gren af lånerörelsen, att den skulle kunna motsvara
sitt ändamål. Ehuruväl Rikets Ständer vid 1859—1860 års Riksdag,
till följd af tre Stånds beslut, (dock med endast få rösters majoritet inom
ett af dessa 3:ne Riksstånd) läto ånyo afskaffa den oftanämnde lånerörelsen,
väcktes redan under 1860 års Statsrevision, således innan of vanberörde
riksmöte hunnit afslutas, fråga om densammas återupplifvande. —
Detta sednare förhållande har ock vid innevarande års Statsrevision gifvit
Andra Afdelningen, hvars samtliga ledamöter varmt behjertat denna vigtiga
fråga, ökad anledning att väcka förslag i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det af 1860 års Statsrevision afgifna, ehuruväl Afdelningen
kunnat förutse, att de skäl, som blifvit anförda emot förslagets antagande,
äfven nu skulle komma att åberopas. Ett bland dessa skäl, och det
hufvudsakligaste, har vanligen varit, att en dylik rörelses bedrifvande icke
vore ”banhnåssigt”. För den, som icke är invigd i den högre finanslärans
mysterier, förefaller det obegripligt, att det icke anses vara ’’bankmässigt’’,
att en bank, som likväl utgifver sedlar att vid anfordran med
silfver inlösas, och som meddelar lån i många olika former och på papper
af allehanda slag, äfven lemnar försträckningar emot pant af guld
92
och silfver. Någon större säkerhet än ädla metaller torde likväl icke
kunna erbjudas, helst om det stadgades att, vid uteblifven liqvid å förfallotiden,
panten skall hemfalla till Banken, då den ofördröjligen, utan
allt uppehåll, kan genom myntverkets försorg förvandlas till det fasta
mynt, hvaraf behofvet växer i egenskap af exportvara i samma mån, som
landets utländska gäld ökas. Det anföres vidare, att den föreslagna låne
o
7 C
rörelsen ådragit Banken så betydliga förluster genom dels falska panters
belåning och dels andra underslef.
Vid närmare undersökning utrönes dock, att hela den så mycket
omordade förlusten, så vidt man känner, allt ifrån Bankens första stiftelse
uppgått till endast några få hundra li:dr, och detta under det Banken
på ett enda år, på sin vexelrörelse förlorat öfver Sjuttio lusen R:dr.
Det har äfven ordats om bristande utrymme inom Bankohusen för emottagandet
af alla de panter, som möjligen kunde komma att hembjudas.
Förvaringsrummen inom Bankohusen äro icke förminskade, och efter sednast
verkställde inspektion i Bankens hvalf hafva Herrar Revisorer tvifvelsutan
kommit till fixllkomlig visshet att utrymme der icke saknas, örn
än den oförmodade händelsen skulle inträffa, att de guld- och silfverpjeser,
som kunde ifrågakomma till belåning, skulle till omfång blifva jemförliga
med de husgerådspersedlar, till hvilka man är så benägen att hänföra
dessa redbarheter af ädel metall. Ofta göres den invändningen, att, i
händelse ädla metaller finge i Banken belånas, borde samma rättighet
med lika stort skäl medgifvas emot pant af möbler och allt annat husgeråd.
De ädla metallerna innehafva ett bestämdt värde, icke underkastadt
de vexlingar och förändringar, hvarför all annan egendom är utsatt; och
hela denna invändning synes mig i sanning vara snai-are på skämt än
allvar framställd. Man framhåller äfven de missbruk, till hvilka många
gjort sig saker, genom att begagna denna låneutväg, för att tillfredsställa
begär efter njutning och öfverflöd. Om än detta någon gång kan vara
förhållandet, vågar jag likväl hemställa, huruvida ej dylika missbruk, och
i vida större skala, egt och eger ruixx med lånesökande inom bankens
öfriga lånegrenar? Hvarföre då vilja inskränka förrnynderskapet till endast
en viss kategori af lånesökande ? Slutligen omtalas den ”här” af tjenstemän,
som för denna rörelse voi-e erforderlig. Erfarenheten har dock
ådagalagt, icke allenast att tjenstemannapex-sonalen varit ganska fåtalig,
utan ock att lånerörelsen inbringat tillräckligt, för att kunna fullkomligt
93
betäcka alla administrationskostnader och derjemte tillskynda Banken en,
i förhållande till det vid rörelsen använda kapital, icke ringa vinst.
Att Bankens verksamhet icke i ringaste mån kunnat förminskas
eller förlamas genom den ifrågavarande lånerörelsen, vitsordas af en lång
tids erfarenhet. Åtminstone har ingen af det nu väckta förslagets vedersakare
kunnat anföra en enda omständighet till bestyrkande af att Bankens
hufvudföremål blifvit försummadt, eller dess utveckling för den större
affärsrörelsen hämmad under den långa följd af år, som utlåning mot pant
af guld och silfver var i Rikets Ständers Bank medgifven.
o ö
Genom hvad jag nu haft äran anföra, har jag sökt att, efter min
ringa förmåga, bevisa, att hvarken Bankens värdighet skulle förnärmas,
dess säkerhet äfventyras, eller dess verksamhet förlamas, om det nu väckta
förslaget skulle vinna Rikets Ständers bifall; ett förslag, afsedt att bereda
rättvisa åt de billigaste anspråk.
Reservationer :
af Herr Friherre C. J. G. A. J. von Schwerin.
Emot det af Rikets Ständers nu församlade Herrar Revisorers
fattade och i 48 § af berättelsen intagna beslut att förorda återupptagandet
af Bankens belåning af guld och silfver får jag reservera mig på
följande grunder.
Mig synes ej mera skäl vara för belåning af guld- och silfvereffekter,
än af hvarje annan husgerådspersedel. Alla oinlösta panter, antingen
af silfver eller af hvarje beskaffenhet som helst, kunna ej direkte af Banken
användas, utan måste ju i alla händelser försäljas. I sådant fall är
ingen skillnad, om Banken får i betalning silfver eller sitt eget papper,
hvilket enligt 7 2 § Regeringsformen ’’för mynt må anses”.
Meningen kan naturligtvis ej vara att för underpris genom en
sådan lånerörelse förskaffa sig silfver. Hvar lage då den philanthropiska
idé, som vanligen åberopas som skäl för sagde lånesystems återinförande.
Svenska Riksbanken har, utom Bankens alla andra åligganden, äfven
det att upprätthålla realisationen och myntvärdet. Den måste således
röra sig bankmässigt, det vill säga: till bästa fördel använda sitt kapital
såväl för saken i sig sjelf, som ock för sin kredit, hvilken möjligen kan
komma att behöfva anlitas. Ingen med bankaffärer bekant kan väl på
allvar påstå, att Riksbanken skulle vinna i tillgångar eller kredit genom
att urarta till en pantlåneanstalt? Vill åter Banken med sin behållna vinst,
94
på sidan af sin egen rörelse, bedrifva philantliropie, välan! må den då
antingen skänka ett årligt belopp till de fattiga, eller må den ställa ett
kreditiv emot låg ränta till vederbörlig pantlåneinrättnings förfogande.
Vidare hafva Herrar Revisorer i 57 § af berättelsen förordat att
räntan å Allmänna Diskonten skulle hållas fix och låg. Äfven deremot
har jag anmält min x-eservation. Man har i sednare tider sökt bringa
ljus i den förr så invecklad ansedda Bankvetenskapen eller läran, och
man har allt mer och mer kommit till några enkla satser eller axiomer.
Ibland dessa är en af de främsta den, att då rörelsen vid vissa tillfällen
tager en större utsträckning, än de ögonblickliga tillgångarne medgifva,
och derigenom Bankernas ej allenast circulerande papper, utan äfven de
metalliska reserverna tagas i starkare anspråk, bankerna, för att bevara
dessa, höja diskonton eller räntan, hvarigenom affärerna måste åter minskas
och återgå till sitt normala skick, det vill säga bli i proportion till
penningecirkulationens egna tillgångar.
Genom sådana åtgärder har Engelska banken mera än en gång
hindrat de ädla metallernas utströmmande. Svenska Eiks-banken eger ej
de vidsträckta rättigheter, som den Engelska; men att ytteiligare genom
att bestämma en fix ränta i Diskonten lägga hinder för hvad litet
den i sådan riktning kan åtgöra, är åter icke bankmässigt.
Äfven hafva Herrar Revisorer i 56 § af berättelsen yttrat en önskan
att Allmänna Diskonten skulle fortsättas och åter uppmuntras.
Ingen af Bankens utlåningsrörelser förtjenar mindre att bibehållas,
än denna, som mer än alla andra bidragit till att undei-hålla Sveriges
financiella och ekonomiska kräfta: borgenssystemet och uraktlåtenheten
af liqviders punktliga verkställande. Derföre anmäler jag vördsamt min
reservation jemväl emot detta Herrar Revisorers beslut.
Af Herr Borgmästaren M. Aldgren.
Mot framställningen i 48 §.
De många och talande skäl, som vid sednaste Riksdagen blifvit
anförda mot upplifvande ånyo af guld- och silfverbelåningen i Banken
torde icke erfordra ett återupprepande. Att rörelsen icke är bankmässig
lärer väl svårligen kunna förnekas, och att den ej leder till gagn för den
mindre bemedlade, derom är jag äfven förvissad. Möjligheten att kunna
mot låg ränta erhålla lån på lyxartiklar och husgerådspersedlar af guld
och silfver, lockar lätteligen den flärdfulle att till inköp deraf använda
95
sina besparingar, i stället att till nytta för sig insätta dem i Sparbanker
eller andra dylika inrättningar. Om äfven en eller annan skulle af den
ifrågasatta lånerörelsen draga nytta, torde det ej lida något tvifvel att
hädanefter, såsom fallet tillförene varit, flertalet kommer att hafva skada
af densamma.
Mot förslaget i 56 §.
Den lånerörelse, som genom berörde fond bedrifves, har, enligt
mitt förmenande, hufvudsakligen bidragit till den stora utveckling, det
skadliga borgenssystemet inom landet antagit, ett system saknande sitt
motstycke inom andra länder; hvadan jag, af motsatt åsigt med pluraliteten,
anser det vara serdeles nyttigt om ifrågavarande lånerörelse genom
fondens förminskning kunde småningom aftaga.
Mot förslaget i 51 §.
Då Riks-Banken bör lika med andra Bank-inrättningar bestämma
räntan med afseende å konjunkturen och de öfriga omständigheter, som
till räntans höjning eller sänkning kunna föranleda, anser jag det vara i
högsta måtto olämpligt att söka, åstadkomma inskränkning i de härutinnan
genom Bankoreglementet meddelade föreskrifter, hvilka, enligt min tanke,
tvertom fordra en utsträckning, lemnande Banko-Styrelsen friare händer
att ordna denna del af förvaltningen efter för handen rådande förhållanden.
Herr Handlanden Julius Lindström ville hafva antecknadt, att han
varit frånvarande då de beslut fattades, som äro upptagna i §§ 48, 56
och 57 af Revisionsberättelsen.
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
år 1862 församlade
REVISORERS
BERÄTTELSE
OM GRANSKNINGEN AF
RIKSGÄLDS-KONTORETS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1862.
Efter fulländad revision af förvaltnings-åtgärderne och räkenskaperna vid Riksgäldskontoret,
få undertecknade, i stadgad ordning utsedde och genom Kongl. Kungörelsen den
9 sistlidne Maj sammankallade Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken, afgifva
nedanstående berättelse om hvad som förekommit under denna revision, omfattande, Revisionen*
hvad Riksgälds-kontorets förvaltning beträffar, tiden från den 8 Augusti 1861, med omfattning.
hvilken dag den under sednaste stats-revision verkställda låsning af Fullmäktiges protokoller
slutade, till och med »den 14 Augusti innevarande år, eller den dag, då Fullmäktiges
till nu församlade Revisorer afgifna samt vid Revisorernes första sammankomst
emottagna berättelse är daterad; och hafva Revisorerne, som äfven emottagit de i revisions-instruktionen
föreskrifna berättelser af Riksgälds-kontorets Kommissariat och Ombudsman,
tagit kännedom om det hos Kommissariatet förda så kallade protokolls-diarium
för tiden från och med Augusti månad sistlidet till och med Juli månad innevarande
år. Jemte Riksgälds-kontorets för år 1861 afslutade hufvudbok och dertill hörande räkenskaper,
har den för samma år upprättade särskilda redogörelse för de till fortsättningen
af statens jernvägsbyggnader upplånta medel och deraf verkställda utbetalningar
samt de i afseende på jernvägslånen bildade amortissements-fonder undergått granskning
af nuvarande Revisorer. Alla dessa räkenskaper hafva förut i Riksgälds-kontorets
revisions-kontor blifvit utan anmärkning granskade.
Såsom fortsättning af de i föregående revisions-berättelser intagna uppgifter och
utredningar, rörande Riksgälds-kontorets skulder och tillgångar vid början och slutet af
den tid, hvars räkenskaper Rikets Ständers Revisorer granskat, hafva äfven nu församlade
Revisorer ansett sig, med bibehållande af samma uppställning, böra meddela enahanda,
från de granskade räkenskaperna hemtade, upplysningar om skuldernas och tillgångarnes
belopp och beskaffenhet vid 1861 års början och utgång samt de förändringar,
som i afseende på hvarje särskild skuld- och fordrings-post undet loppet af
nyssberörde år inträffat.
Oberäknadt inom linien förda skuldposter och med undantag af de för statens ^kmtareu
jernvägsanläggningar upplånta och i särskild räkenskap redovisade medel, uppgingo skulder.
— 4 —
Riksgälds-kontorets skulder vid 1860 års utgång till det i sednast församlade Revisorers
berättelse uppgifna belopp :  R:dr 8,789,845: 73.
Genom uppdebitering i räkenskaperna af de under 1859 och
1860 års riksdag beviljade och till utgående från Riksgälds-kontoret
under 1861 års lopp eller i mån af skeende reqvisitioner anvisade,
men under samma år icke utbetalda statsanslag, och genom det
derunder upptagna inhemska fonderada statslån, hafva Riksgäldskontorets
skulder, oaktadt då förfallna och verkställda afbetalnin
gar,
under sistlidet år ökats med
» 2,911,840: 49.
så att desamma, utom jernvägslånen, vid årets slut utgjorde  R:dr 11,701,686: 22.
Utaf denna skuldsumma var ett belopp af R:dr 7,352,213: 27.
räntebärande, nemligen:
efter 6 procent årligen R:dr 1,875:
» o »
» 4j »
» 4 »
» 3
»
» 233,353: 54.
» 3,063,950: —
» 3,998,634: 73.
» 54,400: —
R:dr 7,352,213: 27.
De å dessa skulder vid samma tidpunkt upplupna
obetalda räntor uppgingo till  201,275: 35.
Under förflutna riksdagar beviljade och till •
utgående från Riksgälds-kontoret anvisade,
men före 1861 års slut icke lyftade
eller såsom besparingar i föreskrifven
ordning ur räkenskaperna afförda
anslagssummor
2,576,498: 78.
Innestående, för undsättningar vid inträffade
missväxter afsedda medel  1,353,731: 66.
Hos Riksgälds-kontoret deponerade eller afsätta
fonder och behållningar m. m  217,967: 16.
R:dr 11,701,686: 22.
De, i öfverensstämmelse med derom fattade särskilda beslut, inom linien i Riksgälds-kontorets
räkenskaper förda skulder, som vid utgången af
år 1860 utgjorde
R:dr 6,698,279: 18.
hafva under år 1861 ökats med derunder från Kongl. Stats-kou
toret
emot.tagna depositions-medel
2,956: 47.
och med det bland dessa skulder upptagna kapital-beloppet
af de till grundfond för Allmänna
Hypotheksbanken af Riksgälds-kontoret utfärdade
4j procents-obligationer
8,000,000: — g qq2 956- 47.
De sålunda bokförda skulderna uppgingo följaktligen vid
sistnämnde års slut till
R:dr 14,701,235: 65.
Efter att hafva anfört hufvudsummorna af skulderna vid revisions-årets utgång,
få Revisorerne meddela följande, beloppet af hvarje särskild skuld upptagande, utredning
af
Riksgälds-kontorets utbalanserade Skulder
vid vid
Räntebärande: 1860 års slut. 1861 års slut.
Annu icke till inlösen företedda Trollhätte slussverks
s. k. lottsedlar  2,875: — 1,875: —
Obligationer med 5 procents ränta, hvilka, i anseende
till deras ordalydelse, icke kunna uppsägas,  10,125: — 10,125: —
» med 4 procents dito, för åren 1854 och 1855 upplånta
medel till utbetalningar utaf kreditivet för
neutralitetens upprätthållande
330,750: — 330,750: —
» med 4 dito, för det, enligt Rikets Ständers beslut
vid 1853 och 1854 års riksdag, till jernvägs
anläggningars
bekostande upptagna, fonderade
statslån
225,500: — 225,500: —
» med 3£ dito, för dito dito
54,400: — 54,400: —
Rånte- och amortissements-fonden för samma lån, hvilken
fond af Riksgälds-kontoret under 1861 års
lopp godtgjorts 5 procents ränta för fondens behållning
vid årets början
26,260: 37. 37,339: 54.
Obligationer med 41 procents ränta för det under år
1861 inom, riket upptagna fonderade statslån
— 3.000,000: —
Ränte- och amortissements-f onden för detta lån
— 46,550: —
Obligationer med 4 procents ränta, utfärdade till Rikets
Ständers Bank, af hvilka årligen skall infrias
ett antal af 22 stycken å 4,000 R:dr B:ko
hvardera, eller å ett sammanlagdt belopp af
88,000 R:dr sagde mynt,
3,168,000: — 3,036,000: —
Insatt fond till säkerhet för Göta kanals framtida underhållande,
emot 5 procents ränta,  140,889: — 140,889: —
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhållande,
emot dito,
45,000: — 45,000: —
Innestående lösen för å skattejorden växande ekar, för
hvilka medel Riksgälds-kontoret godtgör 4 procents
ränta,
300,544: 99. 301,384: 73.
Transport: 4,304,344: 36. 7,229,813: 27,
_ 6 —
Transport: 4,304,344: 36. 7,229,813: 27.
Uti det åt Riks-arkivet upplåtna hus intecknad skuld
'till Stockholms Jior ger skaps Enkhus, hvilken med
44 procents ränta löpande skuld, enligt derför af
husets fordna egare afgifven förbindelse, icke får
uppsägas,  17,400: — 17,400: -—
Norbergs förra jernvägsbolags lån utaf handels- och
sjöfarts-fonden, hvilket skall af Riksgälds-kontoret
återbetalas med TVdel årligen af lånets primitiva
belopp, 150,000 R:dr, jemte 4 procents
ränta å det vid hvarje liqvid återstående kapitalet 120,000: — 105,000: —•
= 4,441,744: 36. 7,352,213: 27. =
Räntefria:
Förfallne 5 procents obligationer, med derå till förfallo
dagarne
upplupen ränta,
5,641: 19. —— —
(Efter kungjord och* före 1861 års slut tilländagången
preskriptionstid, har dessa obligationers
dittills balanserade kapital- och ränte-belopp blifvit
i samma års hufvudbok afskrifvet).
Dito dito, med dito, utfärdade för Svenska medborgares
erkända fordringar hos Franska regeringen  839: 14.
(Dito dito).
Fonden för Hjelmare kanals och slussverks framtida
underhållande, hvilken fond utgöres af en i bolagets
fasta egendomar intecknad skuldförbindelse,
jemte andra säkerhetshandlingar
62,684: 17. 65,818: 38.
Upplupne, obetalda räntor å Riksgälds-kontorets räntebärande
skulder
154,090: 42. 201,275: 35.
= 223,254: 92. 267,093: 73. =
Inne,stående anslagssummor:
Beviljade under 1840 och 1841 års riksdag:
Utaf anslaget, 150,000 R:dr, för häradshäktenas ombyggande
och förseende med ceiler  '55,685: — 47,351: 67.
» dito, 195,000 R:dr, för fånqelsebyqqnader i städerna,
utom Stockholm,....
.114,927: 95. 98,261: 28.
= 170,612: 95. 145,612: 95.
Transport: 4,835,612: 23. 7,764,919: 95.
— 7 —
Transport: 4,835,612: 23. 7,764,919: 95.
Beviljade under 1847 och 1848 års riksdag:
Utaf anslaget, 4,000 R:dr, för reparationer och uppsättande
af bokhyllor samt ytterligare inrednings
kostnader
i några rum af Riksarkivets hus
2,600: — 2,600: —
» dito, 1,500 R:dr, till befrämjande af goda läseböckers
författande och utgifvande för allmogen .... 750: — 750: —
= 3,350: — 3,350: — =
Beviljade under 1830 och 1851 års riksdag:
Utaf anslaget, 126,937 R:dr 50 öre, för Wisby hamnbyggnads
fullbordande
7,500: — 7,500: —
» dito, 53,079 R:dr, för hamnbyggnaden vid Kalmar
1,500: — 1,500: —
» dito, 12,000 R:dr, för en kanal genom Tjufholms
sundet
vid farleden till Luleå
2,000: — 2,000: —
» 1851 — 1853 års anslag, 25,000 b:dr årligen, för
mindre strömrensnings- och hamnbyggnads-arbeten 975: — 975: —
Utaf det för samma år utan återbetalningsskyldighet anvisade
statsbidrag, 30,000 R:dr, till sanka trakters
och sjöars utdikning och aftappning  925: — 510: —
» anslaget, 112,500 R:dr, för jernvåg s-anläggning en
mellan staden Nora och Ervalla  15,000: — 15,000: —
= 27,900: — 27,485: — =
Beviljade under 1853 och 1854 års riksdag:
Utaf anslaget, 30,000 R:dr, för Ystads hamns upp
muddring
7,500: — 7,500: —
» 1854—1857 års anslag, 187,500 R:dr årligen, för
vägars anläggning och förbättring samt strömrensningar,
äfvensom mindre hamn- och bro-byggnader
64,225: - 55,750: - •
/> anslaget, 50,000 R:dr, för brobyggnad öfver Ilel
ge-å
vid Christianstad
12,500: — 12,500:
» det för åren 1854—1857 utan återbetalnings
skyldighet
beviljade statsbidrag, 30,000 R:dr, för
myr-utdikningar och sjö-sänkningar m. fl. vatten
aftappningsarbeten
9,734: — 5,309: —
» 1855—1857 års anslag, 3,000 R:dr årligen, till
utgifvande från trycket af äldre för Sveriges historia
och offentliga förhållanden vigtiga handlingar 942: 86. 342: 86.
Transport:
4,961,764: 9. 7,877,156: 81.
— 8 —
Transport: 4,961,764: 9.
Utaf anslaget, 225,000 R:dr, till utvidgning och förbättrande
af Wadstena, Göteborgs och Hernösands
hospitaler
75,000: —
Anslaget till inköp af nya eller ytterligare inventarier
åt institutet för döfstumma och blinda
7,500: —
= 177,401: 86. 163,901: 86. =
Beviljade under 1856, 1857 och 1858 års riksdag:
Utaf 1860 års anslag, 150,000 R:dr, till uppförande af
länsfängelser efter cellsystemet
20,000: —
1859 och 1860 års anslag, för anskaffning af ammunitions-vagnar
för fältartilleriet
30,420: —
Utaf 1859 och 1860 års anslag, 150,000 R:dr årligen,
till dito af refflade infanteri-gevär
125,000: —
» 1860 års dito, 100,000 R:dr, för fortsättande af
Carlsborgs fästningsbyggnad
30,000: —
» dito dito, 80,050 R:dr, för dito af fästningsbygg
nads-arbeten
vid Carlskrona
20,050: —
» dito dito, 90,000 R:dr, för dito af dito vid Waxholm
45,000: —
» dito dito, 100,000 R:dr, för Stockholms förseende
med befästningar och deras påbörjande
25,000: —
» dito dito, 37,768 R:dr 8 öre, för befästningsarbeten
vid Slite på Gottland  6,506: 82.
1860 års anslag till bildande af material-förråd för fältbrygge-utredningen
vid arméen  10,000: —
Utaf anslaget, 29,200 R:dr, till uppförande af kasernbyggnad
m. m. på Ränneslätt för Smålands husar-regemente
20,000: —
» dito, 75,000 R:dr, till uppförande af förrådshus
för bevarande af bevärings-manskapets materiel
32,000:
1860 års anslag för fortsättande af Topografiska kårens
arbeten
27,000: —
Dito för betäckande af skillnaden mellan tillgångarne
och kostnaderna för indelta arméens utredning .... 4,963: 83.
Utaf anslaget, 96,184 R:dr 50 öre, för ökade kostnader
till underhållande af beklädnads- och utredningsm.
fl. persedlar vid lifgardes-regementena och husarregementet
Konung Carl XV-  12,061: 50.
Transport: 5,452,266: 24.
7,877,156: 81.
75,000; —
7,500: —
15,210: —
10,000: -  10,000: —
14,000: —
8,008,866: 81.
- 9 -
Transport: 5,452,266: 24.
Utaf anslaget, 9,156 R:dr 84 öre, till ökade beklädnads
kostnader
för Sappör-truppen
1,052: 28.
» dito, 60,751 R:dr 64 öre, till dito för manskapet
vid Svea och Göta Artilleri-regementen
5,187: 91.
» dito, 252,000 R:dr, till underhållande af beväringsmanskapets
beklädnad  54,000:
» dito, 130,000 R:dr, till anskaffning af tält för
beväringsmanskapet under dess vapenöfningar  10,000: —
1860 års anslag till understöd åt officerare, som inträda
i aktiv krigstjenst hos någon främmande
makt,
9,000: —
Utaf anslaget, 109,958 R:dr, för linieskeppet Skandinaviens
komplettering till segelskepp  36,652: 67.
1860 års anslag för åtskilliga byggnadsarbeten och anskaffningar
vid Flottans stationer
66,666: 67.
Utaf anslaget, 47,250 R:dr, för fortskyndande af arbetet
med sockenkarteverkets eller det numera s. k. ekonomiska
karteverkels utförande
15,226: —
1860 års anslag till skiften och afvittringar  57,000: —
Utaf anslaget, 390,000 IUdr, till uppförande af ny byggnad
för Teknologiska institutet
355,000: —
Anslaget för nämnde instituts aptering  30,000: —
Utaf anslaget, 60,000 R:dr, till inköp af tomt för nyssnämnde
nya byggnad
10,000: —
Anslaget till anskaffning af erforderliga läro-apparater
för tekniska skolan i Malmö
4,500: r—
Utaf 1858—1860 års anslag, 15,000 R:dr, för aflönande
af lärare och underhåll af elever vid skeppsbyggeri-institutet
i Carlskrona
3,202: 84.
Anslaget för slöjd-expositioners befrämjande t  4,500: —
1860 års anslag till vetenskapliga undersökningar rörande
jiskerierna
1,000: —
Utaf anslaget, 244,500 R:dr, för ny kommunikationsled
från inre delarne af Jemtland till lämplig hamnplats
vid Nordsjöfi
44,500: —
» 1858—1860 års anslag, 150,000 R:dr årligen, för
anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vågar .... 63,881: 68.
Transport: 6,223,636: 29.
8,008,866: 81.
10,000: —
185,000: —
30,000: —
10,000: —
4,500: —
4,500: —
14,500: —
37,154: 18.
8,304,520: 99.
2
I
_ 10 —
Transport: 6,223,636: 29. 8,304,520: 99
Utaf det särskilda anslaget, 15,000 R:dr, för vågs anläggning
mellan Wester- och Öster-Dalarne genom
Öije kapellförsamling inom Stora Kopparbergs län 2,500: —  —
» dito, 67,500 R:dr, för vägs anläggning mellan Öfver
Torneå
och Pajala socknar i Norrbottens län .... 7,500: 7,500: —
» 1858—1860 års anslag, 20,000 1:dr årligen, till
mindre hamnbyggnaders och årensningars understödjande
13,500: — 2,000; —
» det utan återbetalningsskyldighet beviljade statsbidraget,
20,000 R:dr, för hamnbyggnad vid staden
Falkenberg
10,000: — 5,000: —
« 1858—1860 års dito dito, 60,000 R:dr, för utdikningar
och aftappningar af sanka trakter och
sjöar
32,169: — 20,974: —
» anslaget, 100,000 lidr, till kostnader för beskattningsvåsendets
förenkling samt de nya jordeböckernas
afslutande och granskning
4.770: 2. 3,970: 2
Anslaget till inlösen af Kamreraren C. Sandbergs samlingar
och anteckningar rörande Svenska kameralväsendet
i  5,000: — 5,000: —
Dito till förre Landskamreraren, Kammarrätts-rådet S.
Lindbergs godtgörande för honom ålagd ersättningsskyldighet
till Statsrådet J. D. af Wingårds
sterbhus
1,500: — 1,500: —
Utaf anslaget, 37,500 R:dr, för vidmakthållande af Kalmar
slott samt för åtskilliga dervarande rums restaurerande
10,500: —
Anslagen till kapellbyggnad vid Muonionalusta och bönehus
med begrafningsplats vid Turtola by samt
inköp af boställe åt kapellpredikanten inom Pajala
socken af Norrbottens län
13,800: — 13,800: —
Anslaget till ny skolhusbyqqnads uppförande i Uddevalla
.'  10,000: —  —
Utaf anslaget, 30,000 R:dr, till uppförande af nytt kemiskt
laboratorium i Lund  20,000: —
■—
» det till utgående under åren 1858—1860 anvisade
belopp, 225,000 R:dr, utaf anslaget för tillbyggande
af Vetenskaps-akademiens hus  75,000: — ——
» anslaget, 6,000 R:dr, till utgifning af planchverk
öfver fornsaker och historiska märkvärdigheter
samt medeltidssigiller  3,000: — 3,000: •—
» 1859 och 1860års anslag, 2000 K:dr årligen, till fortsatt
utgifning af Svenskt diplomatarium  2,456: 25. 2,456: 25.
Transport: 6,435,331: 56. 8,369,721: 26.
— 11 _
Transport: 6,435,331: 56. 8,369,721: 26.
Utaf 1859 och 1860 års anslag, 3,000 R:dr årligen, till
fortsatt utgifning af äldre, för Sveriges historia
och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och
handlingar
4,628: 58. 4,628: 58.
» 1860 års anslag, 2,000 R:dr, till stipendier för
genomgående af lärokursen vid Gymnastiska Gen
tral-institutet
1,000: ■—•  —
» anslaget, 190,000 R:dr, till uppförande af ny
byggnad för Göteborgs hospital
140,000: — 140,000: —
» dito, 157,500 R:dr, till dito dito vid allmänna institutet
för döfstumma och blinda  120,000: — 40,000: —
» 1859 och 1860 års anslag, 60,000 R:dr, till löneförbättring
vid vissa stadspedagogier och dessa
skolors utbildning
40,000: — 20,000: —
= 1,696,696: 5. 614,693: 3. =
Beviljade under 1859 och 1860 års riksdag:
Utaf anslaget, 50,000 R:dr, för inredande af celler vid
Landskrona fästningsfängelse m. m  10,000: — 10,000:
1861 års anslag till anskaffning af refil,ade kanoner med
lavetter och öfriga fordon för 3 fältbatterier
— 24,000: —
Utaf dito, 22,000 R:dr, till dito af rid- och anspanns
m.
fl. persedlar för 2 tolfpundiga reservbatterier
— 12,000: —
» dito, 150,000 R:dr, till dito af 4.000 st. refilade
infanteri-gevär
— 110,000: —
» dito, 50,000 R:dr, till befästningar på Rindön vid
Waxholm
— 10,000: —
« anslaget, 75,000 R:dr, till uppförande af ridhus
och sjukhus med flera byggnader i Orebro åt Lifregementets
husar-k r
— 25,000: —
Anslaget till ersättning af kostnaderna för byggnadsoch
reparations-arbeten vid arméens utredningsförråd
på Skeppsholmen
— 6,710: —
Utaf 1861 års anslag, 189,000 R:dr, till underhållande
af beväringsmanskapets beklädnad
— — 100,000: —
1861 års anslag till understöd åt arméeps officerare,
för inträde i aktiv krigstjenst hos någon främmande
makt, som befinner sig i vänskapligt förhållande
till Sverige,
— 9,000: —
Transport:
6,750,960: 14. 8,881,059: 84.
— 12 —
Transport: 6.750,960: 14. 8,881,059: 84.
Anslaget till sammanfattningen af statistiska uppgifter
öfver kostnaderna för de föremål, som tillhöra
Kongl. Krigs-kollegii förvaltning
—— — 2,000: —
1861 års anslag till skiften och afvittringar
— 70,575: —
Utaf anslaget, 20,000 R:dr, för gravering och tryckning
af färdiga blad utaf geologiska karteverket
— 14,000: —
1861 års anslag till utdelning vid landtbrukaremöten af
premier för husdjur, redskap och ladugårdspro
dukter
— 3,000: —
Utaf 1861 års anslag, 5,000 R:dr, till aflönande af lärare
och underhåll af elever m. m. vid skeppsbyg
geri-institutet
i Carlskrona
— 1,658: 62.
Anslaget till befrämjande af slöjd-expositioner
— 4,500:. —
Utaf 1861 års anslag, 150,000 R:dr, för anläggning af
nya samt förbättrande eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar
— 56,030: —
» det särskilda anslaget, 40,000 R:dr, för anläggning
af våg från Storbacken i Ofver-Luleå socken till
sjön Waikijaur inom Jockmocks lappmark af
Norrbottens län
— — 25,000: —
» det utan återbetalningsskyldighet beviljade statsbidrag,
27,500 R:dr, för byggande af bro öfver
Urne-elf invid staden Umeå
— — 20,625: —
1861 års anslag till understödjande af mindre liamn
byggnadsföretag
och årensningar
— 20,000: —
Utaf det utan återbetalningsskyldighet beviljade statsbidrag,
37,500 R:dr, till byggande af hamn vid
staden Grenna
— 25,000: —
» dito dito, 8,000 R:dr, till hamnbyggnad vid staden
Åmål
5,000: -
» dito dito, 40,000 R:dr, till bortsprängande af undervattensklippan
Röda berget i Göta eif vid
Hanklon
—— — 20,000: —
1861 års anslag till understöd för färjhållningen_ vid
Röhälla, Färjestaden och Beijer shamn på Oland  — 1,500: —
Anslaget till förhöjning af 1857 års aflöning för storskiftes-
och afvittrings-landtrhätarne i Stora Kopparbergs,
Wester-Norrlands, Westerbottens och Norr
-
Transport: 6,762,037: 75. 9.149,948: 46,
Utaf anslaget, 100,650 R:dr, till inköp af landshöfdingeresidenshuset
i Hernösand samt uppförande af en
— 13 —
Transport: 6,762,037: 75. 9,149,948: 46.
byggnad med embetsrum för dervarande landsstat
40,650: —
Utaf 1861 års anslag, 24,700 R:dr, till verkställigheten
af beskattning sväsendets förenkling samt de nya
jordeböckernas afslutande och granskning
—— — 83: 33.
Anslaget till ersättning för upphörande af de s. k. frisocknarnes
tjenstbarhet under Dylta svafvelbruk
och för afstående af de till samma bruk anslagna
Hålahults och Östra allmånningarne inom Örebro
län
88,587: 80.
1860 och 1861 års anslag till fortsättande och vårdande
af Kamreraren Sandbergs samlingar och anteckningar
rörande Svenska kameralväsendet  500: — 1,000: —
Anslaget till hyresersättning åt Chefen för Kongl. Ekle
siastik-departementet
intill 1860 års slut  3,500: —  —
Dito till inköp af boställe åt Kapell-predikanten inom
det till Gideå pastorat i Wester-Norrlands län
hörande Trehörningssjö kapellag
—— — 4,500: —
Dito till utvidgande af låroverksbyggnaden i Helsingborg —— — 12,000: —
Utaf anslaget, 70,000 R:dr, till uppförande af ny byggnad
åt högre elementar-låroverket i Örebro
— 35,000: —
Anslaget till byggnad för elementar-låroverket i Fajilun
— 44,000: —
Återstående hälften utaf anslaget för tillbyggnad af Ve
tenskaps-akademiens
hus
— 225,000: —
Anslaget för uppförande af ett växthus i nya trädgården
vid Lunds universitet
—— — 33,000: —
Utaf det sednast beviljade anslaget, 380,000 R:dr, till
fullbordande af nationalmusei-byggnaden Och denna
byggnads inredning
— 245,000: —
Anslaget till fortsatt inredning af historiska museum
och mynt-kabinettet  :
— 2,000: —
Utaf 1861 års anslag, 2,000 R:dr, till aflöning för en
Antiqvitets-intendent
— '1,000: —
1861 års anslag till utgifning från trycket af äldre, för
Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga
skrifter och handlingar
— 3,000: —
Dito till fortsatt utgifning af Lithografen C. J. Billmarks
i Paris utkomna arbete: «Sverige, aqvarell
lithografler
och tontryck
—■ 800: —
Transport: 6,766,037: 75. 9,885,569: 59
— 14 —
Transport: 6,706,037: 75. 9,885,569: 59.
Utaf anslaget, 4,800 R:dr, till inköp af 40 exemplar
utaf Artisten N. Mandelgrens arbete: »Monuments
Scandinaves du moyen åge»
— 1,920: —
Anslaget till löneförhöjning åt Rektorn vid lägre ele
mentar-läroverket
i Piteå, Magister J. P. Huss 750: —  —
Utaf anslaget, 181,000 K:dr, till ytterligare kostnader
för byggnaderna vid nya hospitals-inrättuingen å
lägenheterna Hedvigsberg och Konradsberg invid
hufvudstaden
121,000: —  —
» dito, 213,000 R:dr, till fortsättande och fullbordande
af byggnadsarbetena samt anskaffning af
inventarier tn. m. vid Wexiö, Wadstena och Hernösands
hospitalen
— 43,000: —
Anslaget till byggnadsarbeten å den åt Stockholms veterinär-inrättning
upplåtna egendom
— 13,000: —
Utaf anslaget, 15,000 R:dr, till iståndsättande af nämnde
inrättnings smedja
— 713: —
» dito, 800 R:dr, till komplettering och förökande
af det inom Rikets Ständers hus inrättade arkiv
, af riksdagshandlingar och författningssamlingar
m. fl. arbeten
— 415: 27.
146,827: 61. 1,370,268: 2. r
För folkundervisningens befrämjande:
Utaf 1858—1860 års anslag, 100,000 R:dr årligen, till
s. k. småskolors inrättande och till understöd för
examinerade folkskole-lärare
196,985: 62.
(De före 1861 års utgång hos Riksgälds-kontoret
icke reqvirerade medlen utaf detta anslag äro såsom
besparing i nämnde års hufvudbok afförda
med 161,183: 21.)
» samma års anslag, 24,000 R:dr årligen, till understöd
för högre folkskolors inrättande
69,041: 66.
(Dito dito med 67,541: 65).
» dito dito, 46,000 R:dr årligen, till folkskole-lårare
serninarierna
och understöd för dervarande elever 35,451: 66.
(Dito dito med 31,044: 16).
» dito dito, 12,000 R:dr årligen, till undervisningsmateriel
samt böcker och kartor för folkskolorna 9,139: 85.
(Dito dito med 7,704: 85).
Transport: 7,198,406: 54. 9,944,617: 86-
— 15 —
Transport: 7,198,406: 54. 9,944,617: 86.
Utaf 1858—1860 års anslag, 68,000 R:dr årligen, för
folkundervisningens befrämjande i allmänhet
195,565: 3.
—•
(Dito dito med 193,045: 6.)
1861 års anslag till högre folkskolor
— 12,000: —
Dito till seminarierna
— 45,000: —
Utaf samma års anslag, 20,000 R:dr, till understöd för
seminarie-elever
— 12,187: 92.
1861 års anslag till förbättrande och tillhandahållande
af undervisnings-rnateriel samt till utgifning af
lämpliga läroböcker och kartor m. m. för folkskolorna
10,000: —
Dito till arfvoden och resekostnader för S kol-inspektör er
v—. 17,000:
Dito till löneförbättring för de vid folkskolorna anställde
lärare
_ 80,000: —
Dito till folkskoleväsendets utveckling och förbättring ...
— 75,000:
506,183: 82. 251,187: 92.
Deponerade eller afsalia mede!:
För utbekommen ränta å 3:ne Trollhätte slussverks lottsedlar,
som för längre tid tillbaka blifvit från
innehafvaren bortstulna,
202: 50. 202: 50.
» behöfvandes undsättning i missväxtår anvisade och,
intilldess de för afsedt ändamål behöfva användas,
till Riksgälds-kontoret öfverlemnade medel  1,293,731: 66. 1,353,731: 66.
Fond för beredande af tillgång till afskedade folkskolelärares
framtida 'pensionerande
101,940: — 101,940: —
Uppkommen behållning af inkomsterna genom rörelsen
å statens jernvägar under år 1860
— 50,000: —
1,395,874: 16. 1,505,874: 16.
Riksgälds-kontorets Ombudsmans fordran för utöfver
dertill utbekommet förskott bestridda bevaknings
och
utsöknings-kostnader
—- 6: 28
Inom linien upptagna skulder:
vid vid
1860 års slut. 1861 års slut.
Till Rikets Ständers
Bank, för derstädes
Transport: 8,789,845: 73. 11,701,686: 22.
— 16 —
Transport: 8,789,845: 73. 11,701,686: 22.
af Riksgälds-kontoret,
emot diskontvilkor oell
2 procents ränta, intill
1823 års slut begagnade
förskott
6,022,278: 51. 6,022,278: 51.
(Denna skuld har blifvit
förd inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1828 — 1830
års riksdag.)
Det, enligt 1779 års
riksdags-beslut, till
hemgift åt dåvarande
Hertigen af Södermanland,
sedermera
Konung Carl XIII, anslagna
kapital med 5
procents årlig ränta.... 150,000: — 150,000: —
(Fördt inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840—1841
års riksdag).
Lappmarks eklesia -  stikverks, vid Kongl,
f. d. Kansli-styrelsens
upplösning år 1834,
till Riksgälds-kontoret'
öfverlemnade fond, för
hvilken Kontoret betalar
5 procents årlig
ränta  100,777: 16. 100,777: 16.
(Fördt inom linien,
enligt dito dito.)
Från Landtränterierne
samt Ofverståthållareembetets
Kansli till
Kongl. Stats-kontoret
inlevererade samt under
åren 1845, 1848,
1851—1861 till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade
depositions
medel
124,446: 19. 127,402: 66.
(Upptagna inom linien,
enligt Fullmäk
Tr
an sport: 6,397,501:8(1 6,400.458: 38. 8,789,845: 73. 11,701,686: 22.
— 17 -
Transport: 6,397,501: 86. 6,400,458: 33. 8,789,845: 73. 11,701,686: 22.
tiges beslut den 8 Maj
1845.)
Från Kongl. Postverket
emottagna medel,
som varit inneslutne i
öfverblifna bref,
4,727: 32. 4,727: 32.
(Ofverlemnade till
Riksgälds-kontoret, på
grund af Rikets Ständers
beslut vid 1844
och 1845 års riksdag
samt Kongl, brefvet
den 10 Mars 1845.)
För fullföljandet af rättegången
angående
Baumannska arfvingarnes
kronofordran,
utaf Riksgälds-kontoret
hos Ofverståthållare-embetet
deponerade
medel, som derefter
återbekommits
emot Riksgälds-kontorets
förbindelse af
den 25 Maj 1847, att,
i händelse de uppgifna
arfvingarne skulle förklaras
berättigade till
lyftning af större eller
mindre belopp, detsamma,
uppå anfordran,
återbetala
296,050: — 296,050: —
De af Riksgälds-kontoret,
å stats-verkets
vägnar, utfärdade och
till allmänna Hypotheks-banlcen,
såsom
grundfond för densamma,
ofverlemnade
4^ procents obligat zoner  — 8,000,000: —
(Upptagne inom linien
i Kiksgälds-kontorets
räkenskaper, en
-
Transport: 6,698,279: 18. 14,701,235: 65. 8,789,845: 73. 11,701,686: 22.
3
Riksgälds
kontorets
tillgångar.
- 18 —
Transport: 6,698,279: 18. 14,701,235: 65. 8,789,845: 73. 11,701,686: 22.
ligt Fullmäktiges beslut
den 7 November
1861.) ♦
Summa 6,698,279: 18. 14,701,235: 65.
Summa R:dr 8,789,845: 73. 11,701,686: 22.
Utom dessförinnan för afsedt ändamål icke använda medel utaf 1858 och 1860
års jernvägslån, och utan beräkning af de för dessa låns liqviderande bildade särskilda
fonders behållningar eller de fordringar och andra tillgångar, som äro mom linien i
räkenskaperna upptagna, utgjorde, såsom sednast församlade Revisorer i sin berättelse,
sid. 14, uppgifvit, Riksqälds-kontorets tillgångar vid 1860 års slut ett sammanräknadt
belopp af
...  R:dr 15,175,101: 58.
Som de under sistlidet år från Riksgälds-kontoret utgifna
lån öfverstigit de under samma år verkställda afbetalningar å detta
verks vid årets början egande lånefordringar, jemte den genom
skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna förorsakade minskning
i den dåvarande kontanta behållningen, hafva jemväl Riksgälds-kontorets
tillgångar, enligt räkenskaperna, under ifrågavarande
år ökats; dock utgjorde denna tillökning endast • » 65,085: 8.
hvadan således Riksgälds-kontorets fordringar och öfriga tillgångar,
med ofvannämnde undantag, vid 1861 års slut uppgingo till
R:dr 15,240,186: 66.
De i denna summa innefattade räntebärande fordringarne
utgjorde tillsammans
R:dr 10,987,454: 6.
nemligen:
fordringar, för hvilka räntan skall erläggas
efter 51 procent,  601,144: 57.
yj 5 »
2,701,600: —
» 41 »
319,500: —
» 4' »
3,601,259: 96.
» 3 »
628,373: 58.
» 2 »
3,135,575: 95.
tillsammans R:dr 10,987,454: 6.
De lånefordringar, för hvilka ränta
framdeles, efter viss tids förlopp, kommer att
beräknas, utgjorde  » 956,766: —
och sammanlagda kapital- och vänte-fordringar
för lån till sjösänkningar och myrutdik
-
Transport:
11,944,220: 6.
Transport: 11,944,220: 6.
ningar samt andra vattenaftappning s-företag,
hvilka lån skola utaf vederbörande hemmansegare
med sitt i jordeböckerna antecknade
årliga kapital- och räntebelopp återbetalas i
sammanhang med de af samma hemman utgående
kronoutskylder
» 277,867: 30.
De öfriga fordringarne och tillgångarne
bestodo af:
a) före 1861 års slut upplupna, fastäm då
icke inbetalda eller dessförinnan icke förfallna
räntor  » 146,734: 60.
b) fordringar för lån, som meddelats utan skyldighet
att för dem erlägga ränta,  » 124,590: 39.
c) det vid sednaste statsreglering beräknade
beloppet af den allmänna bevillning,
som, enligt då gällande bevillningsförordning,
skulle för år 1861 utgöras,
efter afdrag af hvad deraf redan under
samma års lopp till Riksgälds-konto
ret
influtit,  » 2,176,916: 79.
d) emot föreskrifven, men före årets slut icke.
fullgjord, redovisningsskyldighet utanord
nade
förskotts- och kreditivsummor
» 83,934: 24.
e) till följd af särskilda beslut, i räkenskaperna
upptagna och vid 1861 års slut ut
balanserade
fordringsposter  » 66,392: —
f) vid samma tid innestående behållning å
Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i Rikets
Ständers Bank  » 419,531: 28.
B:dr 15,240,186: 66.
Inom linien i Riksgälds-kontorets räkenskaper upptagna fordringar jemte andra
på detta sätt bokförda tillgångar, hvilka vid 1860 års slut utgjorde
tillsammans
R:dr 6,532,973: 93.
hafva under sednast förflutna år ökats, dels genom den godtgörelse,
Kongl. Stats-koutoret då af Riksgälds-kontoret erhållit för under
år 1860 förskottsvis bestridda förvaltningskostnader för kolonien
S:t Barthelemy
38,779: 43.
hvarigenom motsvarande tillökning uppkommit
i den inom linien balanserade summan af de
utaf Riksgälds-kontoret ersatta kostnader för
Transport:
38,779: 43. 6,532,973: 93.
— 20 —
Transport: 38,779: 43. 6,532,973: 93.
nämnde kolonis förvaltning, och dels genom
Riksgälds-kontorets fordran af allmänna Hypotheks-banken
för de till denna bank såsom
dess grundfond öfverlemnade och här ofvan
bland de inom linien förda skulderne äfvenledes
upptagna 4| procents obligationer
8,000,000: — 8,038,779: 43.
Till följd af dessa tillökningar uti de inom linien förda fordringarne
och tillgångarne, utgjorde desamma vid 1860 års slut.... R:dr 14,571,753: 36.
I afseende på beskaffenheten af de tillgångar, Riksgälds-kontoret, enligt detta
verks nu granskade hufvudbok, egde vid sistlidet års slut, samt betalningsvilkoren för
hvarje särskild fordran och dess förändring under sagde år, få Revisorerne hänvisa till
nedanstående, ur samma hufvudbok gjorda sammandrag angående
Riksgälds-kontorets utbalanserade Fordringar samt
öfriga Tillgångar.
Fordringar för lån, meddelade under längre
tid oell för vissa bestämda ändamål. vid vid
1860 års slut. 1861 års slut.
a) Byggnadslån:
Till Upsala Akademi, å 75,000 R:dr, för bibliotheksbyggnaden
vid denna Akademi, emot 2 procents
årlig kapitalafbetalning och 3 procents ränta; ut
betaldt
under åren 1824 och 1825
30,000: — 28,500: —
» Carlstads stifts Domkapitel, å 12,000 R:dr, för
utvidgning af läroverken inom nämnde stad, emot
3 procents årlig kapitalafbetalning och 3 procents
ränta; utbetaldt år 1841
6,407: 18. 5,879: 40.
» staden Jönköping, å 120,000 R:dr, för uppförande
af ny byggnad åt dervarande elementar-läroverk,
emot årlig inbetalningsskyldighet af 5 procent å
lånesumman sedan detta är 1861 utbetalda lån
innehafts under 5 års tid; kommande räntan att
beräknas efter 4 procent
— 120,000: —
» Hernösands stads- och Hernö landtförsamling, å
60,000 R:dr, för fullbordande af nya stiftskyrkan
i Hernösand, emot årlig återbetalning efter 1850
års slut af 5 procent utaf lånets hela kapitalbelopp;
utbetaldt år 1845  30,000: — 27,000: —
Transport: 66,407: 18. 181,379: 40.
— 21 —
Transport: 66,407: 18.
till Christinehamns stads- och Warnums landtförsamling,
å 37,500 R:dr, för uppbyggande af ny kyrka i
Christinehamn, emot 3 procents ränta och årlig afbetalning
af 2 procent å den under åren 1849 och
1854 lyftade lånesumman,
30,853: 64.
» staden Lidköping, å 24,000 R:dr, för ny kyrkas
uppbyggande inom nämnde stad; å hvilket låns belopp
skall, före hvarje års slut, återbetalas 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden;
utbetaldt år 1851
19,574: 62.
» Knäreds församling i Hallands län, å 24,000 R:dr,
för uppförande af ny kyrka åt denna församling;
hvilket lån bör återbetalas med enahanda årliga
belopp och ränteberäkning; utbetaldt år 1852  21,082: 82.
» Markaryds församling i Kronobergs län, å 10,000
R:dr, för dito, emot samma betalninssvilkor; utbetaldt
år 1852
9,166: 60.
» Wallentuna församling i Stockholms län, å 20,000
R;dr, för dito, emot dito, sedan detta år 1859 utbekomna
lån fått under 5 år räntefritt innehafvas,
20,000: —
för reparation af Linköpings domkyrka, å 30,000 R:dr,
emot enahanda årliga kapital- och ränteinbetalning;
utbetaldt år 1850  22,538: 63.
» fullbordande af reparations- och utvidgningsarbetena
å Wexiö domkyrka, likaledes å 30,000 R:dr,
emot dito dito; utbetaldt år 1852  24,434: 43.
» reparations- och förbättringsarbeten på Skara
domkyrka, å 25,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldt
år 1858
25,000: —
» reparationer och åtskilliga förändringar uti Westerås
domkyrka, å 22,500 R:dr, emot dito dito; utbetaldt
samma år
22,500: —
» dito dito uti sistnämnde domkyrka, å 28,000 R:dr;
hvilket, under år 1860 utbekomna lån bör återbetalas
i den mån domkyrkans inkomster dertill lemna
tillgång,
28,000: —
till staden Borås, å 127,500 R:dr, för denna stads
återuppbyggande efter 1827 års eldsvåda; hvilket
låns vid slutet af år 1840 återstående belopp,"
123,695 R:dr 25 öre, skall återbetalas med 2
procent årligen utaf detta kapitalbelopp och der
-
181,379: 40.
30,103: 29.
18,330: 23.
20,450: 99.
8,951: 60.
20,000: —
21,652: 69.
23,611: 80.
24,500: —
22,500: —
28,000: —
Transport:
289,557: 92.
399,480: —
— 22 —
Transport: 289,557: 92.
jemte 4 procents ränta för återstoden erläggas;
utbetaldt under åren 1830—1832  49,775: 3.
• c
till staden Wenersborg, a 225,000 R:dr, för stadens
återuppbyggande efter 1834 års eldsvåda; börande
å detta, under åren 1835—1837 utbekomna
lån 6 procent årligen inbetalas, med beräkning af
4 procents ränta å det oguldna kapitalbeloppet 94,940: 89.
» staden Söderhamn, å 18,000 R:dr, för stadens
reglering och dess allmänna byggnaders återuppförande
efter den samma stad år 1835 öfvergångna
eldsvåda; hvilket lån utbekoms år 1841 och skall
återbetalas genom erläggande årligen af 7 procent,
deraf 4 procents ränta å kapitalåterstoden beräknas,
4,153: 9.
» staden Wexiö, å 150,000 R:dr, för stadens nya
reglering och återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda,
emot 6 procents årlig inbetalning, hvarvid
beräknas 4 procents ränta å dito. Utaf detta
lån återbetaldes 119,100 R:dr genom den efter
1843 års eldsvåda utbekomna brandförsäkringssumman,
19,060: 57.
» samma stad, å 360,000 R:dr, för dess återuppbyggande
efter sistnämnde eldsvåda; börande, såsom
ränta och kapitalafbetalning, årligen erläggas
tillsammans 6 procent å det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid 3 procents ränta beräknas för
låneunderstöd till byggnader af sten eller kalkbruk
och till trähus, beklädda med tegel, samt 4
procents ränta för lån till andra trähus  276,324: 24.
» staden Åmål, å 45,000 R:dr, för återuppbyggande
af den genom 1846 års eldsvåda ödelagda delen
af denna stad; å hvilket lån 6 procent skola årligen
inbetalas, med beräkning af 4 procents ränta
å kapitalåterstoden
36,708: 66.
» staden Christianstad, å 150,000 R:dr, för återupp
byggande
af den del utaf nämnde stad, som nedbrann
i Juni 1847, emot enahanda betalningsvilkor;
lånemedlen utbekommos under åren 1848—
1850;  118,114: 57.
» staden Lidköping, å 100,000 R:dr, för uppbyg
gande
af den under våren 1849 nedbrunna del
utaf denna stad; utaf hvilket lån dock endast
ett belopp af 63,666 R:dr blifvit år 1852 lyftadt;
399,480: —
45,443: 87..
82,495: 59.
3,057: 83.
17,968: 99.
264,236: 34.
35,475: 51.
113,891: 65.
Transport:
888,634: 97. 962,049: 78.
— 23 —
Transport: 888,634: 97.
skolande å denna lånesumma årligen 6 procent
återbetalas, dervid 4 procents ränta beräknas för
det återstående kapitalet,  56,973: 32.
till staden Örebro, å 375,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i Mars 1854 genom eldsvåda förstörda
delen af sistnämnde stad; hvilket lån skall,
med iakttagande af enahanda ränteberäkning,
återbetalas genom erläggande af 6 procent å det
ursprungliga lånebeloppet. Länet utbekoms åren
1854-1855
375,000: —
» staden Jönköping, å 100,000 R:dr, för den derstädes
vid samma tid nedbrunna stadsdelens återuppbyggande;
dito dito. Utbetaldt år 1855  100,000: —
» staden Ekesjö, å 200,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i November 1856 nedbrunna delen
af denna stad; å hvilket år 1857 utbekomna lån,
sedan det Utan ränta och kapitalafbetalning fått
innehafvas till 1861 års slut, dels 6 och dels 7
procent skola årligen inbetalas, dervid räntan beräknas
efter 4 procent för lån till byggnader af
sten eller annat icke eidfarligt ämne, men efter
4^ procent för lån till trähus,
200,000: —
staden Malmö, å 75,000 R:dr, för uppförande af
stall- och kasern-byggnader åt den derstädes förlagda
garnison; hvilket lån utbetaldes redan under
åren 1813—1815 och var genom verkställda
liqvider år 1835 minskadt till 32,000 R:dr, deraf
2 procent, jemte 4 procents ränta å den återstående
lånesumman, skola årligen inbetalas
16,009: 28.
dåvarande Bruksegaren C. B. Fitinghoff, å 45,000
R:dr, för återuppförande af de genom vattenflöde
år 1844 förstörda verkstäderna och öfriga byggnaderna
vid Conradsfors bruk i Wermland, emot
årlig inbetalning af 6 procent å det ursprungliga
lånebeloppet, hvarvid beräknas 3 procents ränta
å kapitalåterstoden; utbetaldt under år 1845
27,709: 47.
staden Gustavias, af 1852 års der inträffade eldsvåda
hemsökte innevånare, å 4,529 R:dr; hvilket
räntefria lån skall återbetalas genom erläggande
hvarje år af ^idel utaf dess ursprungliga belopp, 2,232: 66.
= 1,666,559: 70. 1,723,710: 96. =
»
»
962,049: 78.
55,267: 66.
367,500: —
95,920: —
200,000: —
15,360: 76.
25,840: 75.
1,772: 1.
Transport: 1,666,559: 70. 1,723,710: 96.
— 24 —
Transport: 1,666,559: 70.
b) Tomtregleringslån:
Till staden Christianstad, å 20,000 R:dr, efter 1847 års
eldsvåda; hvarå 7 procent, med beräkning af 4
procents ränta, skola vid slutet af hvarje år inbetalas.
Lånet utanordnades år 1851  14,457: 13.
» staden Lidköping, å 20,000 Rdr, efter^ den ar
1849 gamla staden öfvergångna eldsvåda; å hvilket,
under år 1854 utbekomna lån 6 procent skola,
under iakttagande af enahanda ränteberäkning,
årligen inbetalas  19,437: 36.
» staden Örebro, å 37,500 R:dr, efter den år 1854
derstädes timade eldsvåda, emot lika aterbetalningsskyldighet;
utbetaldt år 1854
35,974: 11.
» staden Jönköping, å 15,000 R-dr, efter den samma
år en del af staden öfvergångna eldsvåda, dito
dito; utbetaldt år 1855  14,375: —
» staden Ekesjö, å 30,000 R:dr, efter 1856 ars eldsvåda,
emot dito dito från och med år 1861; utbetaldt
år 1857
30,000: —
= 114,243: 60. 111,628: 99. =
c) Lån till Carlskrona stads pastorat, emot
årlig inbetalning af 5 procent utaf lånets år 1842
utbekomna belopp, 18,000 R:dr, och med beräkning
af 3 procents ränta å det vid hvarje inbetalning
återstående lånebeloppet  9,958: 53.
= 9,958: 53. ' 9,358: 12. =
d) Lån till allmänna Barnliuset i Stockholm,
å 75,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 6 procent,
hvaraf å det återstående lånekapitalet utgår
4 procents ränta; utbetaldes år 1851
68,353; 78.
= 68,353: 78. 66,587: 93. =
e) Lån för hamn- och bro-byggnad samt årensning
ar:
till staden Ystad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnaden
vid nämnde stad, emot 2 procents årlig kapitalafbetalning
och 3 procents ränta å den återstående
lånesumman: utbetaldt år 1824  8,442: 75.
1,723,710: 96.
13,638: 63.
18,777: 29.
35,163: 7.
14,050: —
30,000: —
9,358: 12.
66,587: 93. '
7,842: 79.
Transport: 1,867,558: 36. 1,919,128: 79.
— 25 —
Transport: 1,867,558: 36.
till samma stad, å 60,000 R:dr, för uppmuddring af
stadens hamn, emot årlig inbetalning af 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden;
utbetaldes år 1857  57,873: 31.
» staden Landskrona, å 12,500 R:dr, för iståndsättande
af hamnen vid denna stad, emot årlig återbetalning
af 750 R:dr, utan beräkning af ränta;
utbetaldes år 1846
2,750: —
» staden Cimbrishamn, å 37,500 R:dr, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig återbetalning af 5
procent, dervid beräknas 3 procents ränta för kapitalåterstoden
; utbetaldes år 1843  36,103: 6.
» samma stad, å 7,500 R:dr, för dito, emot dito af
8 procent, dervid 2 procents ränta å dito beräknas;
utbetaldes år 1845
6,591: —
» staden Christianstad, å 30,000 K;dr, för hamnbyggnad
vid Ahus, emot inbetalning af 5 procent årligen,
hvaraf 3 procent beräknas såsom ränta å
det obetalda beloppet af detta lån, hvilket utbekoms
år 1848
26,206: 88.
» sistnämnde stad, å 30,000 R:dr, för återstående
hamnbyggnadsarbeten vid Alius samt Hernesta
kanals fullbordande m. m.; hvilket, år 1855 utbekomna
lån skall återbetalas genom årligt erläggande
af 6 procent af lånesumman, dervid räntan
beräknas efter 4 procent å det obetalda kapitalet, 26,731: 90.
» staden Carlshamn, å 45,000 R:dr, för iståndsättande
af dess hamn, emot årlig återbetalning af 8
procent å sagde summa, dervid räntan beräknas
till 2 procent; utbetaldes år 1846
18,637: 71.
» staden Sölvesborg, å 15,000 R:dr, för hamnens
upprensning och fullbordande af en kajbyggnad vid
denna stad, emot dito dito; utbetaldes är 1847.-.. 10,327: 69.
för hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken
på Öland, å 12,850 R:dr, emot årlig inbetalning
af 6 procent, hvarvid 4 procents ränta beräknas å
återstående kapitalet. Lånet utbetaldes år 1858 12,322: 92.
till staden Falkenberg, å 47,000 R:dr, för hamnbyggnad,
emot dito dito; utbetaldes år 1859
47,000: —
» staden Warberg, å, 30,000 R:df, för fullbordande
af hamnanläggningen derstädes, emot årlig inbetalning
af 5 procent å denna summa, hvarvid 3 pro
-
1,919,128: 79.
56,781: 16.
2,000: —
34.621: 53.
5,682: 10.
25,493: 8.
26,001: 17.
15,416: 67.
9,344: —
12,322: 92.
45,083: 24.
Transport: 2,112,102: 83. 2,151,874: 66.
4
— 26 —
Transport: 2,112,102: 83. 2,151,874: 66.
cents ränta- å kapitalåterstoden beräknas; utbe
taldes
år 1844
22,314: 16. 21,489: 17.
till sistnämnde stad, å 22,500 R:dr, för samma ändamål,
emot dito af 6 procent och beräkning af 4
procents ränta för återstående kapitalbeloppet; ut
betaldes
år 1849
16,445: 6. 15,768: 23.
» jDirektionen för Göteborgs hamn- och elf-arbeten,
å 210,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 8 procent
utaf hela låuesumman, dervid räntan beräknas
till 2 procent; utbetaldes under åren 1848—
1857
167,157: 55. 153,682: 13.
» staden Strömstad, å 15,000 R:dr, för -fullbordande
af hamnanläggningen vid nämnde stad, utaf hvilket
lån årligen skola återbetalas 6 procent, hvarvid
beräknas 4 procents ränta; utbetaldes är 1858 14,719: 70. 14,394: 2.
» staden Åmål, å 8,000 R:dr, för hamnbyggnaden
derstädes, emot dito dito; utbetaldes år 1861
— 8,000: —
» staden Grenna, å 37,500 R:dr, för byggande af
hamn vid nämnde stad, emot dito dito; utbetaldes
år 1861
— 37,500: —
» staden Wadstena, å 48,000 R:dr, för hamnanläggning
derstädes, emot dito dito; utbetaldes år 1850 36,642: 88. 35,273: 31.
» samma stad, för dess hamns fullbordande, å 15,000
R:dr. emot dito dito; utbetaldes år 1855  13,377: 10. 13,010: 70.
» staden Linköping, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnadsarbeten
derstädes, emot årlig inbetalning af
5 procent å lånesumman; börande deraf godtgöras
3 procents ränta för kapitalåterstoden; utbetaldes
år 1841
14,547: 71. 14,547: 71.
* staden Westerås, å 30,000 R:dr, för utvidgning och
förbättring af stadens hamn, emot återbetalning af
6 procent å nämnde summa, hvarvid beräknas 4
procents ränta å återstående kapitalet; utbetaldes
år 1849
21,927:21. 21,017:23.
» staden Christinehamn, å 36,000 R:dr, för uppmuddring
af hamnen och segelrännan vid denna stad,
emot enahanda återbetalningsskyldighet: utbetaldes
år 1850
27,410: 69. 26,350: 1.
» staden Carlstad, å 100,000 R:dr, för anläggning af
hamnbassin vid samma stad samt en kanal derifrån
till Kanikenäset vid Wenern, emot dito dito;
utbetaldes år 1859
98,000: — 95,887: 33.
Transport: 2.544,644: 89. 2,608,794: 50.
_ 27 —
Transport: 2,544,644: 89.
till samma stad, k 70,000 R:dr, för fortsättningen af
hamn- och kanal-anläggningen derstädes, emot
dito dito; utbetaldes år 1861  —— —
» staden Söderhamn, å 15,000 R:dr, för upprensning
af farleden genom den närmast staden belägna
skärgård, emot erläggande af 8 procent å lånesumman,
hvarvid beräknas 2 procents ränta för återstående
kapitalbeloppet; utbetaldes år 1846
5,876: 39.
» staden Piteå, å 26,000 R:dr, för uppmuddring af
segelleden mellan denna stad och Löfholmen, samt
lastbryggas anläggning vid staden, emot 6 procents
årlig återbetalning, med beräkning af 4 procents
ränta; utbetaldes år 1861
—
för byggande af en bro öfver Helge-å vid Christianstad,
å 100,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1858 98,035: 83.
till Hanekinds och Gullbergs härader i Östergötland, å
20.000 R:dr, för uppförande af en jernbro öfver
Svartån, på landsvägen mellan Linköping och gästgifvaregården
Berg, emot dito dito; utbetaldes år
1852
16,395: 1.
* Gustafs socknemän, inom Stora Kopparbergs län,
å 6,000 R:dr, för brobyggnad öfver Dalelfven
i närheten af nämnde sockens kyrka, emot dito
dito; utbetaldes år 1853
5,349: 56.
» Thorsångs socknemän, inom samma län, å 10,000
R:dr, för anläggning af 2:ne flottbroar, i närheten
af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och
den andra öfver Lillelfven, emot dito dito; utbetaldes
år 1859
10,000: —
för brobyggnad öfver Ume-elf, invid staden Umeå,
å 55,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1861  —
till Ronneby köping, å 10,000 Kalr, för Rottne-åns upprensning
och jetée-byggnad vid dess utlopp, emot
dito dito; utbetaldes år 1861
—
för Arboga ås upprensning, å 15,000 R:dr, emot dito
dito; utbetaldes år 1855
13,732: 65.
» upprensning och fördjupning af Köpings å, å
20.000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1855.... 17,792: 64.
= 852,711: 36. 1,018,400: 21. =
f) Lån för sluss-anläggningen vid Torshaga
i Clara eif, inom Grafva socken i Wermland, å
2,608,794: 50.
70.000: —
4,793: 61.
26,000: —
93,743: 32.
15,848: 99.
5,201: 76.
10,000: —
55,000: —
10,000: —
12,999: 69.
17,304: 34.
Transport: 2,711,826: 97. 2,929,686: 21.
— 28 —
Transport: 2,711,826: 97.
150,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 6 procent,
hvaraf 4 procents ränta för återstående kapitalbeloppet
beräknas; utbetaldes år 1856
140,498: 15.
= 140,498: 15. 133,727: 11. =
g) Lån för jernvägsanläggningar:
för anläggning af jernväg mellan Christinehamn och
lastageplatsen Sjöändan, å 100,000 R:dr, emot årlig
återbetalning af 6 procent å lånesumman, dervid
4 procents ränta beräknas å det återstående
kapitalbeloppet; utbetaldes år 1849
73,146: 60.
» dito af dito emellan Nora och Ervalla, å 150,000
R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1854  130,089: 38.
» dito af dito dito, å 75,000 R:dr, emot procents
ränta och årlig återbetalning af minst ^pdel af kapitalet;
utbetaldes • år 1858
67,477: 8.
» jernvägsanlåggningen inom Norbergs bergslag till
sjön Amänningen i Westerås län, å 150,000 R;dr,
hvilket lån skall återbetalas genom erläggande årligen
af 5 procent utaf sagde belopp, hvarvid beräknas
4 procent såsom ränta. (Detta lån utbetaldes
af handels- och sjöfarts-fondens medel under
åren 1852 och 1853; kommande detsammas
återbetalning till nämnde fond att, enligt Rikets
åren 1853 och 1854 församlade Ständers derom
fattade beslut, verkställas af Riksgälds-kontoret.) 149,600: —
» fortsättningen ochfullbordandet af samma jernvåg sanläggning,
å 150,000 R:dr, emot årlig inbetalning
derå af 3 procent, utaf hvilka 2 procent godtgöras
såsom ränta å det obetalda kapitalet. Utbe
-
taldes under åren 1855 och 1856
144,140: 36.
» anläggningen af jernväg mellan sjöarne Norra Barken
och Wessman, i Stora Kopparbergs län, å
200.000 R:dr, emot 5 procents ärlig inbetalning
utaf denna summa, hvarvid ränta beräknas efter
3 procent å det återstående kapitalbeloppet. Utbetaldes
under åren 1856 och 1857
191.913: 51.
» samma jernvägs fullbordande, ytterligare lån å
200.000 R:dr, emot 6 procents dito dito och med
räntans beräkning efter 4 procent å dito. Utbetaldes
under år 1858
192,037: 4.
2,929,826: 21.
133,727: 11.
70,153: 74.
126,292: 95.
59,975: 82.
147,053: 31.
141,866: 53.
187,622: 94.
187,526: 49.
Transport: 3,800,729: 9. 3,983,905: 10.
— 29 —
Transport: 3,800,729: 9.
tor anläggningen af jernvåg emellan städerna Gefle och
Fahlun, ä 2,400,000 E:dr, emot årlig återbetalningsskyldighet
af 3 procent å hela lånesumman; börande
dervid räntan godtgöras efter 2 för hundra
af det obetalda kapitalet. Utbetaldes under åren
1855—1859
2,376,000: —
» fullbordande af sistnämnde jernväg, å 600,000 R:dr,
emot erläggande årligen af 5.| procents ränta jemte
1*lr:del af ursprungliga lånesumman. Utbetaldes under
åren 1858 och 1859  600,000: —
» anläggningen af jernväg emellan Hudiksvall och
sjöarne Dellens vattendrag i Norra Helsingland, å
370,000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen,
hvarvid 4 procents ränta beräknas för det
obetalda kapitalbeloppet. Utbetaldes under åren
1858 och 1859  .  366,217: 78.
» järnvägsanläggningen mellan Söderhamn och sjön
Bergviken samt förbi Landaforsen i Ljusne eif,
äfvensom för upprensningar i denna eif och sjön
Warpen, å 500,000 R:dr, emot enahanda återbetalningsskyldighet.
Utbetaldes under åren 1858—
1860
500,000: —
4,790,621: 75. 4,670,532: 16. =
h) Lån f ör, inlösen af de med åtskilliga Lands
höfdinge-heställningar
förenade ackorder,
å 232,436 R:dr 32 öre; börande, enligt Kongl. Statskontorets,
å Landshöfdinge-ackords-fondens vägnar,
utfärdade obligationer, årligen inbetalas 6 procent
utaf de infriade ackordernas belopp, hvarvid 4 procents
ränta för den vid hvarje liqvid återstående
lånesumman beräknas'; dock hafva ’ Rikets åren
1847 och 1848 samt 1853 och 1854 församlade
Ständer medgifvit nedsättningar i de först bestämda
årliga ränte- och kapital-inbetalningarne för
ackordsersättnings-beloppen vid Landshöfdinge-beställningarne
i Kalmar och Wermlands län. Utbetaldes
under åren 1841 och 1842 med 226,500
R:dr
115,023: 67.
115,023:67. 106,985: 71. =t
i)
Lån till vattenaf tappningar för odlings
företag:
inom
Upsala län:
till Majoren J. A. Sundmark) å 5,250 R:dr, för aftapp-
Transport: 7,757,970: 54.
3,983.905: 10.
2,351,520: —
541,168: 75.
;jv ,/ -J jj :* ^ Jj»
362,407: 19.
494,944; 44.
106,985: 71.
7,840,931: 19.
— 30 —
Transport: 7,757,970: 54.
ning af Bo- och Gallerå-sjöarne i Elfkarleby socken
af Örbyhus härad, emot återbetalning af 5
procent årligen, hvarvid räntan beräknas till 3
procent
3,607: 85.
för upprensningen af vattendraget genom Mösa, Råd
och Hesslinge sjöar till Ekavik vid Mälaren, för
beredande af aflopp för vattnet i träsket Blackfjerden
inom Lillkyrka och Löths socknar, å 6,000
R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna  5,393: 2.
» sänkningen af Granebergs och Hallarby sjöar uti
Litslena socken, å 6,000 R:dr; dito dito
5,699: 69.
till Kamitoarjunkaren J. v. Engeström och Possessionaten
J. F. Björkman, å 5,250 R:dr, för utdikning
af Södra Wisjö mosse på Norunda härads allmänning;
dito dito
4,987: 23.
för aftappningen af Bälinge mossar inom Bälinge socken,
å 3,087 R:dr 19 öre; dito dito  2,932: 66.
» dito af Sandby-sjön i Wesslands socken, å 4,500
R:dr; dito dito
4,274: 77.
» upprensningen af Slada-ån och sänkningen af Barknåre
eller Griggebo-sjön i Hållnäs socken, å 5,000
R:dr; dito dito
5,249; 74.
» sänkningen af Tösjön i Tierps socken, å 458 R:dr
23 öre; dito dito
204: 11.
» dito af Wendel-sjön i Wendels socken, å 517 R:dr
4 öre; dito dito
227: 50.
» dito af sjön Wiggan i Tierps socken, å 3,071 R:dr
26 öre; dito dito
1,597: 5.
» dito af Hafsjön inom Ekeby socken, å 900 R:dr;
dito dito  829: 78.
» utvidgningen och fördjupningen af Trögdbo dike, på
gränsen mellan Lagunda och Trögds härader, å
3,450 R:dr; dito dito
3,456: 76.
» utdikningen af Wänge och Läby träsk samt sänkningen
af Albo och Ekeby sjöar inom Ulleråkers
och Hagunda härader, emot ärlig återbetalning af
8 procent utaf lånets ursprungliga belopp, hvarvid
4 procents ränta beräknas
—
inom Stockholms lån:
till Friherre Fritz Åkerhjelm, å 1,725 R:dr, för utdik
Transport:
7,796,430: 70.
7,840,931: 19.
3,607: 85.
5,093: 2.
5,399; 69.
4,724: 73.
2,778: 30. .
4,049: 77.
4,999: 74.
167: 76.
186: 14.
1,351: 35.
757; 78.
3,180: 76.
13,000: —
7,890,228: 8,
— 31 —
Transport: 7,796,430: 70. 7,890.228: 8
ningsarbeten vid Wårby egendom i Huddinge socken;
återbetalas jemte kronoutskylderna
1,724: 91. 1,638: 66
till numera aflidna Friherrinnan S. M. Friesenheim,
född Stjernstedt, å 2,400 R:dr, för utdikning af en
mosse ä egendomen Fullersta i samma socken; dito
dito  1,248: — 1,056: —
» Kapitenen ii. Y. Zacco, å 6,450 R:dr, för ett utdiknings-
och vattenaftappningsarbete vid Lockstaholm
i Husby socken af Långhundra härad; dito
dito
2,838: — 2,322: —
för utdikningen af Barrsjökärret på Södra Nånö bys
egor i Estuna socken, å 330 R:dr; dito dito ........ 224: 41. 198: 1
» sänkningen af sjöarne Norrviken och Edsjön inom
Sollentuna, Eds och Fresta socknar, å 6,000 R:dr;
dito dito
6,491: 89. 6,011: 89
» dito af sjön Erken i Estuna socken, å 2,400 R:dr;
dito dito  2,788: 75. 2,788: 75.
» dito af Sigridsholms samt Lill- och Nederängssjöarne
inom Lunda, Widbo och Skeptuna socknar,
å 6,400 R:dr; återbetalas med 8 procent årligen,
hvarvid räntan beräknas till 3 procent  6,400: — 6,400: —
inom Södermanlands län:
för sänkningen af sjöarne Långhalsen, Yngarn och
Jlallbosjön jemte flere mindre sjöar inom Rönö,
Jönåkers och Oppunda härader, å 75,000 R:dr,
emot årlig återbetalning af 8 procent, hvarvid räntan
beräknas till 2 procent
75,000: — 75,000: —
inom Ostergötlands län:
för sänkningen af sjön Tåkern i Lysings, Dals och
Göstrings härader, å 30,000 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna
3,597: 11. 1,199: 5
» dito af sjöarne Stura och Lilla Jiengen, Jernlunden,
Asunden, Emmern, Stfiern och Nimmern inom
Hanekinds och Kinda härader, a 240,000 K:dr,
emot årlig återbetalning af 8 procent, hvarvid 2
procents ränta beräknas
240,000: — 240,000: —
» dito dito, ytterligare lån å 150,000 R:dr, emot årlig
återbetalning af 6 procent, med beräkning af
4 procents ränta
144,338: 20. 141,351: 68
Transport: 8,281,081: 97. 8,368,194: 12
- 32 —
Transport:
för sänkningen af Halleby-sjön inom Skärkinds socken
och härad, å 3,480 R:dr, emot återbetalning af 8
procent, hvarvid räntan beräknas till 2 procent ....
» fortsättningen och fullbordandet af Storåns upprensning
och dermed sammanhängande vattenaftappningsarbeten
inom Tjellmo och Krigsbergs socknar,
å 100,000 R:dr; dito dito
på Gottland'.
till sedermera aflidne Prosten P. Wallgren, å 5,550 R:dr,
för utdikningen af Burge myr, emot årlig inbetalning
af 5 procent, dervid räntan beräknas till 3
procent
4,584: 71.
» bemålte Prost, å 4,305 R:dr, för utdikningen af
Mellings myr inom Ekstads och Sproge socknar;
återbetalas jemte kronoutskylderna
5,811: 75.
» Rådmannen P. II. Lindström, , å 3,300 R:dr, för
utdikningen af en Westöö hemman tillhörig myr
inom Halls socken; dito dito
4,620: —
för utdikningen af Elingheims myr inom Hangvare,
Tingstäde och Stenkyrka socknar, å 16,350 R:dr,
emot årlig återbetalning af 8 procent, med beräkning
af 2 procents ränta  10,204: 90.
» dito af Martebo myr inom Martebo, Lokrume,
Westkinde, Stenkyrka, Tingstäde och Lummelunda
socknar, å 37,800 R:dr, emot dito dito  23,592: 97.
inom Kalmar län:
för vattenaftappningar inom Dörby och Kläckeberga
socknar af Norra Möre härad, a 3,975 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna
2,067: —
» utdikning af kärrtrakten Fänet inom Thorsås, Wissefjerda
och Arby socknar i Södra Möre härad, å
8,478 R;dr 75 öre; dito dito
5,765: 55.
» dito af kärrtrakten Mören inom Ljungby socken, å
6,318 R:dr 75 öre; dito dito :•
4,296: 75..
» upprensningen af Emmabo-ån inom Wissefjerda
socken, å 2,850 R:dr; dito dito......
2,166: —
till Kaptenen P. Hammarsköld, å 3,124 R:dr 50
öre, för utdikningen af Arvidsmåla mosse i Misterhults
socken af Tunaläns härad, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2 procents
ränta
1,310: 63.
8,281,081: 97.
3,480: —
100,000: —
8,368,194: 12.
3,480: —
100,000: —
4,277: 28.
5,596: 50.
4,455: —
8,024: 88.
18,552: 91.
1,749: —
5,QS8: 67.
3,791: 25.
1,938: —
1,086: 66.
Transport: 8,448,982: 23. 8,526,234; 27.
— 33 —
Transport: 8,448,982: 23. 8,526,234: 27.
för utdikningen af Wångerslätts mossar inom Aby soc
ken
af Norra Möre härad, å 1,200 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna
1,209: 27. 1,106: 37.
» utdikningsarbeten vid Hunaryd, Rydholm, och Knifvingaryd
inom samma härad, å 3,600 R:dr, emot
återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta  3,600: — 3,600: —
» utdikningen af sank mark mellan Krokstorps sjö
och Anebo såg i Oscars socken af Södra Möre
härad, å 7,840 R:dr, emot dito dito, med beräkning
af 3 procents ränta  7,840: — 7,840: —
» dito dito vid Björnarps, Skårfvets, Krokstorps och
Karstorps hemman i samma socken, å 4,500 R:dr,
emot dito, med dito af 4 procents ränta
— 4,500: —
inom Blekinge län:
för utdikningen af Mölle- och Dofra-sjöarne, Öllegöl,
Stora Mossen och Aborregöl i Asarums socken, å
1,176 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 2 procents ränta
1,176: — 1,176: —
inom Jönköpings län:'
till Friherre Axel Hermelin och Majoren II. Meurling.
å 5,496 R:dr, för sänkningen af Säby-sjön i Säby
socken; återbetalas jemte kronoutskylderna  5,220: 90. 4,946: 10.
för rensningen af Storån i Svartorps och Lekaryds
socknar af Tveta härad, å 9,550 R:dr; dito dito 9,549: 50. 9,072: —
» sänkningen af sjön Nätaren samt Bruks- och llekebo-åarne
i Barkeryds och Jersnäs socknar af
samma härad, å 3,976 R:dr 33 öre; dito dito  3,976: 16. 3,777: 35.
» aftappningen af Stensjön och Laggarbo-sjön i samma
härad, å 4,500 R:dr; dito dito
4,724: 77. 4,499: 77.
till Sven Johannesson i Krökesbo, å 805 R:dr 50 öre,
för sänkningen af Hökasjön i Forserums och Barkeryds
socknar; dito dito
420: 24. 355: 77.
för utdikningen af Barkeryds-sjön jemte deromkring belägna
kärr och mossar i sistnämnde socken, å 1,500
R:dr; dito dito  ....:  660: — 540: —
» sänkningen af sjöarne Or och Bunn samt Ofra
och Nedra Qvarnsjön inom Wista och Norra Wedbo
härader, å 7,562 R:dr; dito dito
3,327: 30. 2,722: 35.
Transport : 8,490,686: 37. 8,570,369: 98.
5
— 34 —
Transport: 8,490,686: 37.
för sänkningen af Aneby, Flisby och Vesselda sjöar samt
upprensningen af några dermed sammanhängande
mindre vattendrag inom Bredesta, Lommaryds. Bäla
-
ryds, Flisby och Solberga socknar, å 21,000 R:dr,
emot återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta
10,306: 93.
till Johannes Pettersson och Johannes Andersson i
Gunnestorp, å 2,977 R:dr 50 öre, för sänkningen
af Klaclcarps-sjön inom Lekaryds och Forserums
socknar; återbetalas jemte kronoutskylderna
1,786: 50.
för sänkningen af Kalinsjön i Malmbäcks socken, å
1,500 R:dr; dito dito
1,502: 97.
» dito af sjöarne Stora och Lilla Nömtnen samt
/Stensjön jemte upprensningen af Kålltorps å inom
Ostra och Westra härader, å 10,875 R:dr; dito
dito  10,104: 12.
» dito,, af Näsby- eller Flishults-sjön samt upprensningen
af Flishults å inom Näsby socken,
å 5,250 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna 5,680: 39,
» utdikningen af Skifyerstads, Bonarps och Lunnagårdens
madängar inom Ekesjö socken, å 1,747
R:dr 50 öre; dito dito  1,890: 77.
» sänkningen af Bexlieda-sjön eller Grummeln inom
Bexheda, Näsby, Hvetlanda och Myresjö socknar
i Östra härad, å 4,800 R:dr; dito dito
4,800: —
» dito af Ljunga-ån ra. 11. vattendrag inom Westra
härad, å 22,800 R:dr, emot årlig återbetalning af
8 procent, med beräkning af 3 procents ränta .... 22,800: —
» dito af Broby å inom Lannaskede socken af Östra
härad och Fröderyds socken af Westra härad, å
13,360 R:dr, emot dito dito
13,360: —
inom Jönköpings och Kronobergs län:
för sänkningen af sjön Vidöstern inom Ostbo och Sunnerbo
härader, å 3,885 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna  -  4,078: 99.
» aftappningen af sjöarne Drafsen och Bolmen inom
Westbo och Sunnerbo härader, å 22,275 B:dr,
emot återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta
12,506: 77.
8,570,369: 98.
8,840: 48.
1,548: 30.
1,382: 97.
9,295: 78.
5,260: 39.
1,750: 97.
5,577: 50.
22,800: —
13,360: —
3,884: 71.
11,021: 17.
Transport: 8,579,503: 81. 8,655,092: 25.
— 35 —
Transport: 8,579,503: 81.
inom Kronobergs län:
för aftappningen af sjön Elen i Wirestads och Vestra
Thorsås socknar-, å 3,992 R:dr 15 öre; återbetalas
jemte kronoutskylderna
3,991: 94.
» utdikningen af Lillasjö samt åtskilliga i närheten deraf
belägna kärr- och mosstrakter inom Stenbrohults
och Wirestads socknar, å 9,000 R:dr; dito
dito
3,959: 98.
» dito af kärrmark å Hyttinge och Buhults hemmans
egor inom samma socknar, å 1,237 R:dr
50 öre; återbetalas jemte kronoutskylderna  643: 50.
till hemmansegarne Olof och Johannes Nilssöner, å 1,462
R:dr 50 öre, för utdikningsarbete vid hemmanen
Tångarne-Faxagård och Vestergård i Stenbrohults
socken; dito dito
760: 50.
» hemmansegaren Anders Germundsson, å 1,677 R:dr,
för enahanda arbete vid hemmanet Rephult i samma
socken; dito dito
872: 3.
för aftappningen af Stenhults-, Mellan- och Mexarpssjöarne
inom Qvenneberga, Slätthögs och Mistelås
socknar, å 3,000 R:dr; dito dito
3,006: 2.
» sänkningen af sjön Möckeln inom Albo och Sunnerbo
härader, å 28,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2 procents
ränta
24,738: 91.
» aftappningen af Rinkaby och Barne-sjöarne inom
Konga och Kinnevalds härader, å 4,800 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna
5,577: 50.
» dito af Tomsjöarne i Dädesjö och Furuby socknar
af Uppvidinge och Konga härader, å 1,800 R:dr;
dito dito  1,800: —
» sänkningen af Långasjön och Galnegöl samt dervid
liggande mossars utdikning, å 2,340 R:dr;
dito dito  2,719: 4.
inom Christianstads län:
för utdikningen af 8 myrer inom Örkeneds socken af
Östra Göinge härad, å 3,000 R:dr; dito dito
3,485: 94.
» dito af 6 myrer inom Wittsjö socken af Vestra
Göinge härad, å 1,650 R:dr; dito dito
1,917: 27.
8,655,092: 25.
3,792: 34.
3,239: 97.
544: 50.
643: 50.
737: 87.
2,766: 6.
23,069: 27.
5,193: 50.
2,090: 82.
2,719: 4.
3,245: 94.
1,785: 27.
Transport: 8,632,976: 44.
8,704,920: 33.
- 36 —
Transport: 8,632,976: 44.
för utdikningen af myrer vid Hyngarp och Snärshult
inom samma socken, å 525 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna
610: 4.
» mossutdikningar vid Björstorp, Hästhult och Mörkhult
inom nämnde socken, å 1,680 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af
2 procents ränta
1,680: —
>3 dylika utdikningar vid Gjörbjörnarp, Mölleröd, Glimåkra
m. fl. byar inom Glimåkra socken, å 5,430
R:dr; dito dito
5,430: —
inom Hallands lån:
för Himble ås upprensning, å 6,800 R:dr; återbetalas
jemte krououtskyld,erna
6,799: 6,5.
>3 Tollereds ås upprensning, å 3,200 R:dr; dito dito 3,039: 82.
» upprensningen af Ysby å inom Wallda, Tölö och
Släps socknar af Fjäre härad, å 3,600 R:dr; dito
dito  3,607: 13.
» sänkningen af Bomsjön och utdikningen af deromkring
belägna vattendränkta egor inom Ljungby,
Winberga, Stafsinge och Morups socknar af Faurås
härad, å 10,800 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 2 procents ränta.... 10,800: —
» rätnings- och rensningsarbeten i Tväåkers-ån inom
Ilimble härad, å 18,800 R:dr; dito med beräkning
af 3 procents ränta  18,800: —
inom Elfsborgs och Hallands län:
för sänkningen af sjön Veselången m. fl. vattendrag
inom Marks härad af Elfsborgs län och Wiske härad
af Hallands län, å 40,000 R:dr; emot dito dito 40,000: —
inom Elfsborgs lån:
för sänkningen af Hasserås-sjön samt upprensningen af
Lerby och Snapperuds elfvar inom Åmåls och
Mo socknar, å 5,400 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna
6,209: 72.
33 utdikningen af Hössna mader inom Hössna och
Knättle socknar, å 12,579 R:dr; dito dito
8,553: 72.
» upprensningen af Säfve å inom Kullings härad, å
5,055 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 2 procents ränta
5,055: —
8,704,920: 33.
568: 4.
1,680: —
5,430: —
6,459: 65
2,879: 81
3,319: 13
10,800: —
18,800: —
40,000: -
5,939: 72
7,547: 40
4,224: 86
Transport: 8,743,561: 52. 8,812,568: 94
— 37 —
Transport: 8,743,561: 52. 8,812,568: 92.
för upprensningen af Steneby-elfven inom Steneby socken,
å 9,750 H:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,.... 11,329: 29. 10,549: 29.
» dito af Bred&ngs-ån i Wäne härad, å 2,640 R:dr;
dit0
2,640: — 3,066: 52.
» utdikningen af Lenghems mader inom Kinds härad
å 3,600 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 3 procents ränta  3,600: — 3,600: —
inom Elfsborgs och Skaraborgs län:
för utdikningen af mossar, belägna omkring ån Ätran
inom Wartofta härad af Skaraborgs och Redvägs
härad af Elfsborgs län, å 14,640 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 3
procents ränta
14,640: — 14,640: —
inom Skaraborgs län:
för sänkningen at sjön Östen inom Wadsbo härad, å
8.329 R:dr 50 öre; återbetalas j'emte kronoutskylderna
7,912: 55. 7,496: 8.
» kanal-anläggning genom Kottholmsnåset vid Tidaån
samt upprensning af Sågströmmen inom samma
härad, å 6,189 R.-dr 75 öre; dito dito  5,168: 67. 4,834: 74.
» ^änkningen af sjön Lången och upprensningen af
rCräftån, inom meranämnda härad, å 11,550 R:dr;
dito'dito  11,549: 38. 10,971: 87.
till Löjtnanten C. J. IL. Ramsaij. å 1,500 R:dr, för
utdikningen af Redeberga egendoms andel i Möllarps
mossar inom Marks härad; dito dito
900: — 780: —
för utdikningen af Dagsnäs och Höryda samt en del
af Stora Bjurums mossar inom Gudhems härad, å
10,200 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 2 procents ränta
10,200: — 10,200: —
» sänkningen af sjön Orien och ån Orian inom Ramsbergs
socken, å 6,800 R:dr, emot dito, med beräkning
af 3 procents ränta  6,800: — 6,800: —
inom Orebro lån:
för sänkningen af Mosjön samt rensningen af ILumla,
Täby och Aby åar inom Orebro, Kumla och Sköl
-
Transport: 8,818,301: 41. 8,885,507: 44.
— 38 —
Transport: 8,818,301: 41.
lersta härader, å 30,000 R:dr, emot återbetalning af 8
procent årligen, med beräkning af 2 procents ränta 30,000: —
för sänkningen af Lindesby-sjön och upprensningen af
Hustelfven inom Jernboås socken af Nora bergslag,
å 2,175 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna .... 2,179: 31.
» dito af Halda ä i Kumla och Halsbergs socknar, å
20.400 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 3 procents ränta
20,400: —
inom Wermlands län:
för sänkningen af sjön Björklången inom Nyeds socken,
å 3,300 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna 1,716: —
till sedermera aflidne J^agmannen A. P. Sandberg, å
2,100 R:dr, för ett vattenaftappningsarbete å
säteriet Agnhammars egor inom Grums socken och
härad; dito dito  1,092: —
» Majoren F. G. Lilliehööle, å 1,305 R:dr, för vattnets
afhållande från ett odlingsbart fält å säteriet
Odenstads egor i Gillberga socken; dito dito
678: 61.
för aftappningen af en vattendränkt trakt, benämnd
Slödjan, i Huggenäs socken af Näs härad, å 4,710
R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen, med
beräkning af 3 procents ränta
3,708: 91.
till Inspektoren P. Norbäck, å 1,005 R:dr, för aftappningen
af 4 myrer vid hemmanet Trangärdstorp,
i Grafva socken, emot dito af 8 procent, med beräkning
af 2 procents ränta
509: 88.
» strandegarne vid Hänsjön inom Fryksände socken,
å 12,600 R:dr, emot dito dito
12,600: —
för* sänkningen af sjöarne Vadljungen och Björklången
samt rensningen af elfven Rinnan inom Nordmarks
härad, å 16,800 R:dr, emot dito dito
16,800: —
» dito af Säfsjön i Arvika socken, å 8,000
R:dr, emot dito, med beräkning af 3 procents
ränta
8,000: —
» utdikningen af Nolby och t Skane mossar, inom
Näs härad, å 11,600 R:dr, emot återbetalning af
8 procent årligen, med beräkning af 3 procents
ränta
11,600: —
8,885,507: 44.
30,000: —
2,005: 31.
20,400: —
1,452: —
924: —
574: 21.
3,582* 83.
441: 1.
11,249: —
16,800: —
8,000: —
11,600: —
Transport: 8,927,586: 12. 8,992,535: 80.
— 39 —
Transport: 8,927,586: 12. 8,992,535: 80.
inora Vesterås lån:
till förre Ryttmästaren C. V. Hammarsköld, å 15,385
R:dr 50 öre, för utdikningen af Hägervalls och Skarstads
mossar, samt aftappningen af Mosjön inom
Skultuna socken; återbetalas jemte kronoutskyl
derna
6,769: 63. 5.538: 79.
» bemälte Ryttmästare, å 1,300 R:dr, för sänkningen
af Fröoisjön inom samma socken, dito dito  675: 98. 571: 98.
» Agronomen jF. R. Möller, å Direktionens öfver
Westmanlands landtbruksskola vägnar, å 4,674
R:dr, för utdikningen af myrer vid Julpa gård
i Romfartuna socken; dito dito
2.430: 47. 2,056: 55.
för utdikningen af Bredmossen samt sänkningen af Lag~
gärbo- och Harmsjöar ne, inom Kolbäcks och Bergs
socknar, å 5,010 R:dr; dito dito
2,605: 18. 2,204: 38.
» dito af kärr- och myrängar, tillhörande byarne
Nesselsta, Holm, Myrkarbo, Kättbo och Nickb0
inom Hvittinge socken, å 1,565 R:dr; dito dito .... 813: 65. 688: 44.
» aftappningen af Mursjön i Wester-Wåhla socken’
å 3,670 Rdr 50 öre; dito dito ..:  1,908: 67. 1,615: 3.
» upprensningen af Altuna å, till förekommande af
öfversvämningar inom Simtuna, Frösthults, Thorstuna
och Hernevi socknar, å 3.000 R:dr; dito dito 3,006: 12. 2,766: 14.
till Sergeanten G. Ekström och Jan Jansson i Djupmyra,
å 1,500 K:dr, för aftappningen af Kolbäckssjön
samt utdikningen af kringliggande mossar å
Arboga stads södra skog, emot återbetalning af 8
procent årligen, med beräkning af 2 procents ränta 863: 41. 760: 67.
för sänkningen af Schedvi- och Vestlanda- samt Osteroch
Sundäng s-sjöar ne inom Åkerbo härad, å
14,000 R:dr, emot dito, med beräkning af 4 procents
ränta
— 7,500: —
inom Vesterås och Upsala län:
för utdikningen af sanka ängar, tillhörande byarne
Rönna, Rotbrunna, Bogården samt Norrby inom
Hernevi socken, å 1,409 R:dr 25 öre; återbetalas
jemte krououtskylderna  726: 92. 615: 48.
inom Stora Kopparbergs län:
för aftappningen af Granu- och Ofversjöarne samt ut
-
Transport: 8,947,380:15. 9,016,853:26.
— 40 —
Transport: 8,947,386: 15.
dikningen af Viganders och Haraldsmyrerna inom
Särna socken, ä 1,162 R:dr 50 öre; återbetalas
jemte kronoutskylderna
1,071: 80.
för utdikningen af Romsäng smyren inom Stora Tuna
socken, å 600 R:dr; dito dito
697: 19.
» dito af Dalsjön. Igeltjern och Dalängsmyren inom
dito, å 1,440 R:dr; dito dito
1,673: 24.
» dito af Somyren, Saltängen och Källmyren m. fl
myrer i samma socken, å 1,440 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af
3 procents ränta
1,440: —
» sänkningen af Räjsjön inom Rättviks socken, å 375
R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna
435: 74.
» myrutdikningar inom Folkärna socken, å720 R:dr,
emot återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 3 procents ränta
720: —
» utdikningen af Stora Flyten inom Mora socken, å
720 E:dr, emot dito dito  720: —
inom Gefleborgs län:
för utdikningen af Baggbo-, Als-, Lop-, och Storniyrerna
inom Ljusdals socken i Norra Helsingland,
å 20.700 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna
20,740: 97.
» dito af Gamsäters myr, inom Bergsjö socken af
samma provins, å 3,000 R:dr; dito dito
3,005: 94.
till numera aflidne Bruksegaren A. V. Björkman, å
6,300 R:dr, för sänkningen af Gärsjön inom OsterFernebo
socken; dito dito
7,320: 47.
för sänkningen af Ostanbräcks och Viisjöarne inom Tuna
socken och Södra Helsingland, å 6,240 R:dr,
emot återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta
6,240: —
» dito af Fäbodetjern i Söderala socken, å 480 R:dr,
emot dito dito
480: —
» dito af Al- Och Telge-sjöarne i närheten af Söderhamn,
å 27,600 R:dr, emot dito, med beräkning af
3 procents ränta
27,600: —
inom Wester-Norrlands län:
för sänkningen af Tåsjön, inom Tåsjö socken, å 6,000
R:dr; emot dito dito
6,000: —
Transport: 9,025,531: 50.
9,016,853: 26.
978: 80.
697: 19.
1,673: 24.
1,440: —
435: 74.
720: —
720: —
19,084: 97.
2,765: 94.
6,816: 47.
6,240: —
480: —
27,600: —
6,000: —
9,092,505: 61.
41
Transport: 9,025,331: 50. 9.092,505: 61.
inom Jemtlands lån:
för utdikningen af myrer vid 11 uplanda, Ökne och
Smedsåsens byar inom Näskotts socken, å 3,440
R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 3 procents ränta,,
3,440: — 3,4"40;
inom Vesterbottens län:
till Bruksegarne O. Forssell och F. Häggström, å 2,250
R:dr, för utdikningen af Svartbergs- och Nybruksmyrerne
i Säfvars socken; återbetalas jemte kro
noutskylderna
2,249: 88. 2,137: 38.
» sedermera aflidne Postmästaren A. Wall, å 2,700
R:dr, för sänkningen af Degersjön och Lillsjön i
Nysätra socken, emot årlig återbetalning af 5 procent,
med beräkning af 3 procents ränta  2,106: 51. 2,044: 89.
» f. d. Expeditions-fogden C. J. Moritz, å 3,300 R:dr,
för utdikningen af sjön Ökvattnet i Skellefteå socken,
emot återbetalning af 10 procent årligen och
erläggande af 3 procents ränta
'.  299: 96.  —
för sänkningen af Kroksjön i Bygdeå socken, å 2,520
R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna  2,928: 20. 2,928: 20.
» utdikningen af Qvarnmyren. Afjälsmyren och Tattarsmoran
inom Tväråmarks bys område i Säfvars
socken, å 750 R:dr; dito dito  871: 48. 871: 48.
» utdikningsarbete vid Byske by inom Skellefteå socken,
å 3,440 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 3 procents ränta.... 3,440: — 3,440: —
» utdikningen af Ratu-tråsk i Bygdeå socken, å 1,840
R:dr, emot dito dito
1,840: — 1,840: —
>i dito af åtskilliga myr er på Vester-Sjulmarks bys
egor i samma socken, å 1,660 R.dr, emot dito
dito  1,660: — 1,660: —
» dito af Ifamptjerns- och Deg er.-myr erne inom Degerfors
socken, å 7,800 R:dr, emot dito, med beräkning
af 4 procents ränta  —%* — 7.800: —
inom Norrbottens län:
för utdikningen af det vid Nieniiesels by i Råneå socken
belägna Westi-tråsk, å 906 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna  1,052: 37. 1,052: 37.
Transport: 9,045,419: 90. 9,119,719: 93.
6
— 42 —
Transport: 9,045,419: 90. 9,119,719: 93.
för utdikning af Teurajervi, Lombolo m. fi. sjöar inora
Ofver-Kalix socken, å 7,800 l‘:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2
procents ränta
7,800: — 7,800: -
» dito af B äling träsket, Lillträslcet, Staf tjern in. fl. sjöar
i .Neder-Luleå socken, å 3,320 R:dr, emot dito,
med beräkning af 3 procents ränta
3,320: — 3,320: —
» dito af myrtrakter vid och mellan byarne Tärendö,
Niva, Pajala, Kirnujärvi och Erkheike inora Pajala
socken, å 6,360 R:dr, emot dito dito
- — — 6,360: —
= 1.298,569: 36. 1,296,268: 74. =
k) Lån till Fabriksidkaren J. Ji. Schram,
å 20,000 R:dr, för en fabriksanläggning till bearberaude
af marmor på Singön inom Roslags skärgård.
emot 4 procents ränta och återbetalnings
skyldighet
efter 5 års förlopp. Utbetaldes år 1861
20,000: —
20,000: —
= 9,056,539: 90. 9,157,199: 93. =
Fordring!!r, grundade på Rikets Ständers särskildt
meddela de beslut och stadga uden:
Hos Hjelmare kanal- och slussverks-bolag, motsvarande
beloppet af den för nämnda kanal- och slussverk
afsatta reparationsfond, hvilken fond ursprungligen
bildats genom en i bolagets fasta egendomar Stora
Wallby och Oppeby intecknad förbindelse å 22,500
R:dr och årligen tillväxer med 5 procent å det belopp,
densamma vid hvarje års början utgjorde, .... 62,684: 17. 65,818: 38-
Allmänna bevillningen för år 1860, enligt dess i 1858
års bevillningsförordning påräknade
belopp,  R:dr 2,000,000. —
efter afdrag af hvad sorn derå
till Riksgälds-kontoret influtit
utöfver ersatta taxerings- och
uppbörds-kostnader i Stockholms
stad
» 62,184: 78. 1.937,815: 28.
Allmänna bevillningen för år 1861,
upptagen till det vid sednaste
statsreglering beräknade
Transport: 11,057,039: 35. 9,223,018: 31.
— 43 —
Transport: 11,057,039: 35. 9,223,018: 31.
årliga beloppet af denna statsinkomst
R:dr 2.250,000: —
efter afdrag af dito dito  « 73,083: 21.
2,176,916: 79.
Köpeskillingen för den vid Regeringsgatan här i huf
vudstaden
belägna och af Kronan försålda s. k.
hofbageri-egendomen
25,000: — 25,000: —
Det, till bestridande af de å Riksgälds-kontoret anvisade
utgifter, anslagna bidrag utaf statsverkets inkomster
för åren 1859 och 1860
1,932,400: —•
—
= 3,957,899: 45. 2,267,735: 17. =
Kreditiv-fordringar:
De under åren 1860 och 1861 lyftade belopp utaf kreditivet
å 225,000 R:dr till ulldiskont-fondens förstärkande,
emot 3 procents årlig ränta,  106,630: • 77,460:
För år 1861 utbekommet belopp utaf kreditivet för Arméens
befäls- och tjenstemäns pensionering, enligt
den sednast fastställda förhöjda pensionsstaten, ....  — 50,000:
» dito utaf kreditivet för Flottans embets- och tjenste
mannapersonals
dito, enligt dito dito,
— — — 20,000:
= 106,630: — 147,460: — =
Fordringar för oredovisade förskott:
Till
kostnader för nästkommande riksdag
502: 67.
11,284: 94.
»
expenser vid Justitie-ombudsmans-e.vpeditionen
127: 35.
25:
48.
»
kostnader för Jnstitie-ombudsmannens embetsresor
166: 61.
—
»
dito för Rikets Ständers hus
1,246; 47.
941:
96.
»
dito vid kortstämplingen
75: 34.
61:
25.
»
dito vid tidnings stämpling en
1,105: 51.
994:
54.
»
kontors- och rättegångs-expenser vid Riksgälds-kon-  toret
229: 21.
626:
7.
= 3,453: 16. 13,934: 24.
Särskilda fordringar:
Ilos ränte- och amortissements-fonden för det ar 1855
upptagna inhemska fonderade statslån, obetalda
upplupna räntor å samma lån
— 6,742: —
Transport: 13,124,522: 51. 11,593,071: 34.
_ 44 —
Transport: 13,124,522: 51. 11,593,071: 34.
Hos rånte- och amortissements-fonden för det år 1861
upptagna inhemska fonderade statslån, obetalda
upplupna räntor å samma lån
— 34,650: —
41,392: — =
Tillsvidare förräntade medel:
a) genom uppköpta obligationer
med 4 procents ränta:
Målare-provinsernas
Hypothela förenings 455: — 455: —
Östgöta dito
28,535: 67. 24,644: 44.
med 4| procents ränta:
Riksgälds - kontorets
egna, utfärdade för
1861 års fonderade
statslån,  —— — 277,500: —
Skånska Hypotlieks
föreningens
42,000: — 42,000: —
b) genom lån till åtskilliga
Verk och Inrättningar
6arnt enskildepersoner,
emot
hypothek af obligationer
eller andra
säkerhetshandlingar
samt 5 procents ränta, 145,608: — 2,701,600: — 216,590: 67, 3,046,199: 44.
= 216,590: 67. 3,046,199: 44. ==
Räntefordrillgar: hvaraf, för tillsvidare förräntade
medel, vid 1860 års slut 1,974 R:dr 88 öre, och
vid 1861 års slut 22,707 R:dr 35 öre  139,447: 68. 146,734: 60.
= ' 139,447: 68. 146,734: 60. -
Kontant behållning', i nnestående å Riksgälds-kontorets
räkning N:o 1 i Rikets Ständers Bank (eller
den för alla andra Riksgälds-kontorets inkomster
och utgifter, än dem, som röra statens jernvägsbyggnader
och dertill upptagna lån, begagnade
bankoräkning)
1,694,540: 72. 419,531: 28.
™ 1,694,540: 72. 419,531: 28.
Transport: 15,175,101: 58. 15,240,186: 66.
— 45 —
Transport: 15,175,101: 58. 15,240,186: 66.
Inom linien bokförda tillgångar:
vid vid
1860 års slut. 1861 års slut.
Rikets Ständers hus,
beräknadt efter den
för detsamma af Riksgälds-kontoret
betalda
köpesumma,  49,500: — 49,500: —
(Upptaget inom linien,
på grund af Rikets «
Ständers beslut vid
1840—1841 års riksdag.
)
Riksgälds-kontorets nuvarande
hus
90,000: — 90,000: —
(Dito dito, enligt dito
vid 1856 -1858 års
riksdag.)
Det oersatta förlagskapitalet
till bedrifvande
af lånerörelsen
vid f. d. General
assistans-kontoret
57,723: 17. 57,723: 17.
(Dito dito, enligt dito
vid 1840—1841 års
riksdag.)
Oersatta beloppet af
det såsom kreditiv beviljade
och)under åren
1833 och 1835 utanordnade
anslag för
en vattenledning till
Carlskrona
118,850: 89. 118,850: 89.
Förskottsvis under åren
1847 med 186! utbetalda
medel till bestridande
af kostnaderna
för kolonien St.
Barthelemi^ förvaltning,
under förbehåll
af den framtida godtgörelse,
sorn genom
koloniens ökade afkastning
eller afträ
-
Transport: 316,074: 6. 316,074: 6. 15,175,101: 58. 15,240,186: 66.
— 4(1 —
Förhällandet
mellan Riksgälds-kontorets
skulder och
tillgångar.
Transport: 316,074: 6. 316,074: 6. 15,175,101: 58. 15,240,186: 66.
dande till främmande
makt kan erhållas,.... 258,279: 38. 297,058: 81.
Det vid 1853 och 1854
års riksdag för neutralitetens
upprätthållande
beviljade kreditiv,
hvaraf 40,021
R:dr 33 öre återbetalts 3,709.878: 67. 3,709,878: 67.
(Detta, till hela sitt
belopp,3,7 50,000 R:dr,
utbetalda kreditiv är ,
fördt inom linien, enligt
Rikets Ständers
beslut vid 1856—1858
års riksdag.)
Den, för utomordentliga
försvarsanstalter, vid
1853 och 1854 års
riksdag anvisade kreditivsumma,
efter afdrag
af hvad som utaf
det lyftade beloppet
blifvit återbetaldt, .... 2,248,741: 82. 2,248,741: 82.
(Dito, 2,250,000 R:dr,
dito, enligt dito).
Fordran af allmänna
Hypotheks-hanken för
de till grundfond åt
denna bank aflemnade
obligationers kapitalbelopp
-— — 8,000,000: —
Summa 6,532,973: 93. 14,571,753: 36.
Summa R:mt R:dr 15,175,101: 58. 15,240,186: 66.
Då Riksgälds-kontorets här ofvan uppgifna skulder och tillgångar, utom dem,
som blifvit förda inom linien i räkenskaperna, sinsemellan jemföras, visar sig, att de
sednare, eller tillgångarne, öfverstego skulderna vid 1861 års början
med
'.  R:dr 6,385,255: 85.
och vid samma års slut med
» 3,538,500: 44.
hvadan tillgångarnes öfverskott utöfver skulderna under loppet af
meranämnde år minskats med
R:dr 2,846,755: 41.
_ 47 —
Denna minskning har uppkommit derigenom, att då de
kapitalräkningen för ifrågavarande år påförda anslag samt andra
Riksgälds-kontoret ålagda utgifter uppgingo till ej mindre
än
R:dr 8,612,373: 61,
Riksgälds-kontorets för samma år erhållna
och denna räkning tillgodoförda inkomster
samt nya eller ökade tillgångar endast utgjorde
» 5,765,618: 20.
mellan hvilka summor skilnaden motsvarar
ofvanuppgifna, under året inträffade minskning
.,  R:dr 2,846,755: 41.
af det belopp, hvarmed tillgångarne öfverskjöto skulderna.
Bland de kapitalräkningen i Riksgälds-kontorets hufvudbok för år 1861 påförda
belopp, som föranledt minskningen i den behållning, detta verks räkenskaper för nästföregångne
år visa, förekomma, utom de till utgående från Riksgälds-kontoret vid 1859
och 1860 års riksdags statsreglering anvisade och vid beräkningen af detta verks utgifter
upptagna utbetalningar, följande under är 1861 i samma verks räkenskaper jemväl
uppdebiterade summor, nemligen:
af Riksgälds-kontoret för år 1859- Kongl. Stats-kontoret godtgjorda brister i förslagsanslagens
uti då gällande riksstat uppförda belopp, jemte andra i liqviden mellan
Stats- och Hiksgäids-kontoren sistnämnde Kontor påförda er
sättningssummor
R:dr 822,951: 63.
kapitalrabatt och provision för det år 1861 inom riket upptagna
fonderade statslån å 3,000,000 R:dr
» 270,000: —
ett halft års ränta och amortering för detta statslån
» 82,500: —
Till upplysning om Riksgälds-kontorets inkomster oell utgifter, utom de utaf jern- Rifcgäldsvägslånemedlep
influtna och utbetalda summor, har bilagda sammandrag af den i 1861 kontorets inårs
nu granskade hufvudbok intagna kassaräkning (tabellen Litt. A) blifvit upprättadt; konuter och
och, jemte det Revisorerne i sådant afseende åberopa detta sammandrag, hafva de, för utgifter under
underlättande af jemförelsen såväl emellan inkomsternas och utgifternas belopp sius- 01 ’ '
emellan för nämnde år sorn med de i föregående revisionsberättelser upptagna inkomstoch
utgiftssummor, ansett sig böra meddela följande, i likhet med de i dessa berättelser
införda tabeller uppställda, summariska uppgift öfver
Riksgälds-kontorets inkomster under år 1861.
Allmän bevillning samt kort- och tidningsstämpelafgifter, jemte obser
vationsmedel
2,522,181: 69.
Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen
13,658: 22.
Transport: 2,535,839: 91.
48 —
Transport: 2,535,839: 91.
Kapitalafbetalningar och räntor å för vissa föremål eller under längre
tid beviljade lån * 558,649: 66.
Återbetalning af lyftade medel å kreditivet för fårskötselns befrämjande
samt derför erlagd ränta  •  111,300: 2.
Återbetalning af tillsvidare förräntade medel, med tillägg af derå upplupna
och godtgjorda räntor,
986,980: 13.
Influtna medel å det under ifrågavarande år upptagna inhemska statslån,
jemte de å derför utgifua obligationer, vid deras utlemnande,
upplupna och af låneöfvertagarne godtgjorda räntor  2,760,650: —
Ersatta förskott
<  1,266: 22.
Återbetalning utaf några från Riksgälds-kontoret utbekomna anslagssummor
samt återbäring af en utanordnad pension
35,481: 52.
Till Riksgälds-kontoret, för derå anvisade utgifter, enligt Rikets Ständers
beslut, öfverlemnade särskilda behållningar och tillgångar .... 4,353.129: 98.
Deponerade undsättningsmédel  i  100,000: -—
Genom rörelsen å statens jernvägar under år 1860 influtna och sedermera
hos Riksgälds-kontoret deponerade medel
50,000: —
Summa R:dr 11,493,297: 44.
Utgifter under år 1861.
Årliga ränteanslaget till Hans Maj:t Konungen
300,000: —
Vid 1840 och 1841 års riksdag utan återbetalningsskvldighet beviljade
extra eller tillfälliga statsutgifter  ...... .......
25,000:
Vid 1844 och 1845 års riksdag beviljade dylika utgifter
1,050: —
Vid 1850 och 1851 års riksdag dito dito
415: —
Vid 1853 och 1854 års riksdag dito dito  12,490: —
Vid 1856—1858 års riksdag dito dito
1,082,003: 2.
Vid 1859 och 1860 års riksdag dito dito  2,768,521: 43.
Utaf anslagen till folkundervisningens befrämjande
53,476: 9i.
Godtgjorda brister i 1859 års förslagsanslag, jemte några med ordinarie
statsregleringen gemenskap egande. och på Riksgälds-kontoret
anvisade utgifter
822,490: 98.
Lyftade medel å beviljade kreditiv
216,435: 17.
Dito undsättningsmédel
, "...
40.000: —
För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd
385,660: —
Kapitalafbetalningar. och räntor å biksgälds-kontorets skulder
387,155: 86.
Ränte- och amorteringsanslagen för 1858 och 1860 års jernväg&lån 2,632,666: 66.
Kostnader för upptagningen af 1861 års fonderade statslån, utom den
låneöfvertagarne medgifna kapitalrabatt och provision,
7,931: 40.
Tillsvidare förräntade medel
3,798,500: —
Kostnader för riksdagar och statsrevisioner samt aflöning och expenser
för Rikets Ständers Justitie-ombudsman och hans Expedition
in. m
84,173: 73.
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pensioner ni. m  112,211: 21.
Fromma stiftelsers andelar af kortstäinpelafgiften
37,926: 62.
Utbetald brudgåfvovinst och restitueradé medel
198: 83.
Summa R:dr 12,768,300: 88.
— 49 —
Som, Riksgälds-kontorets här uppräknade utgifter under år 1861 öfverstego inkomsterna
under samina år med
R:dr 1,275,009: 44,
, 7 3 7
så hade följaktligen den å detta verks räkning N:o 1 i Rikets
Ständers Bank innestående behållning, hvilken vid årets början
utgjorde
.  R;dr 1,694,540: 72,
minskats med detta, inkomsterna öfverskjutande,
belopp och uppgick alltså vid årets slut till .... » 419,531: 28.
Såsom tillägg till nu meddelade, på afslutade räkenskaper grundade, uppgifter RihgäLMmnangående
beloppet af de till Riksgälds-kontoret influtna eller derifrån utbetalda medel, få lorets inkomRevisorerne
meddela följande, från Fullmäktiges till Revisorerne afgifna berättelse hem- >ier och utgifter
tade, upplysningar om Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter under förra hälften 'häfftmaf
af innevarande år, med undantag af hvad derunder influtit och utbetalts utaf de för sta- <*,. JS62.
tens jernvägsbyggnader afsedda medel.
Inkomster luniér Januari—Juni månader ISG2:
Bevillnings- och observationsmedel samt kort- och tidningsstämpel
afgifter
2,480,413: 70.
Skatteköpeskillingar och ekeskogsmedel  9,325: 90.
Aflemnade äldre depositionsmedel
686: 55.
Kapitalafbetalningar å de af Rikets Ständer eller Kongl. Maj:t för
vissa föremål beviljade län
182,250: 50.
Ränteinbetalningar ä sådana län
106,667: 73.
Återbetalning utaf de till förräntande af Riksgälds-kontorets kontanta
behållning utgifna lån
2,438,000: —
Räntor å sistnämnde lån
42,089: 43.
Återbetalda kreditivmedel, jemte de för dylika medel godtgjorda räntor, 80,422: 4.
Öfverskott å 1860 års statsinkomster
1,200,000: —
Till Riksgälds-kontoret, enligt Rikets Ständers beslut, öfverlemnade
besparingar och behållningar
9,136: 42.
Deponerad behållning utaf 1861 års inkomst genom rörelsen på statens
jernvägar
200,000: —
Summa K:dr 6,748,992: 27.
Utgifter under Januari—Juni månader 1862:
Räntor och kapitalafbetalningar å Riksgälds-kontorets skulder, med
undantag af jernvägslånen,
84,095: 24.
Utaf 1862 års ränte- och amorteringsanslag för nyssberörde län
647,694: 45.
Transport: 731,789: 69.
7
— 50 —
Riksgäldskontorets
kredit
ir ä Rikets
Biander s
Bank.
För stålens
jermdy shyggnadc.
r npplänia
och utke t alda
medel.
, Transport: 731,789: 69.
Utaf de vid 1840 och 1841, 1844 och 1845, 1850 och 1851, 1853
och 1854 samt 1856—1858 års riksdagar utan återbetalningsskyldighet
beviljade och till utgående från Riksgälds-kontoret
anvisade statsanslag  119,081: —
Utaf enahanda vid sednaste eller 1859 och 1860 års riksdag beviljade
anslag
820,493: 42.
Utaf de vid 1850 och 1851 samt 1859 och 1860 års riksdagar beviljade
låneunderstöd
567,900: —
Utaf de anslag, som vid sednaste riksdag beviljades för folkundervisningen
87,106: 82.
Utaf de å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv
84,217: 59.
Utbetalda undsättningsmedel
60,000: —
Riksdags- och revisionskostnader  10,186: 58.
Aflöning och resekostnader samt expenser för Justitie-ombudsmannen
och hans Expedition m. fl
9,005: 20.
Förvaltnings- och uppbördskostnader m. m  47,752: 56.
Fromma stiftelsernas andelar af kortstämpelafgiften
35,136: 5.
Tillsvidare förräntade medel  4,176,250: —
Förskott till räntekuponers inlösen samt en utbetald s. k. brudgåfvo
vinst
1,050: —
Summa R:dr 6,749,968: 91
Enligt hvad detta sammandrag visar, öfverstego de genom utassignering från
Riksgälds-kontorets bankoräkning N:o 1 bestridda utgifter under innevarande års förra
hälft sammanräknade beloppet af denna räknings inkomster under samma tid med 976
R:dr 64 öre; hvadan den derå innestående kontanta behållning, som vid årets början
uppgick till
R:dr 419,531: 28,
utgjorde vid nämnde lialfårs slut
» 418,554: 64.
Under den tid nuvarande revision omfattat, har det kreditiv å 1,500,000 R:dr,
som Riksgälds-kontoret sedan längre tid tillbaka, i och för bestridande af detta verk
ålagda utbetalningar, äger å Rikets Ständers Bank, icke behöft för dermed afsedt ändamål
begagnas.
De, för fortsättningen af statens jernvågsbyggnader under åren 1858 och 1860
upptagna lån, jemte deraf föranledda utbetalningar redovisas uti ofvanomförmälda särskilda
räkenskap, enligt hvilken de genom dessa lån föranledda skulder vid 1860 års
slut utgjorde, såsom sednast församlade Revisorer i sin berättelse, sid. 43, uppgifvit,
— 51 —
ett sammanlagdt belopp af
R dr 43,064,612: 26,
hvaraf återstoden af 1858 års jernvägslån, för hvilket obligationer
å tillsammans 8,190,500 Tbaler Preussisk Courant utfärdades, uppgick
till 7,953,300 Th:r, eller, efter beräkning af 2| R:dr Runt för
hvarje Thaler, till  R:dr 21,208,800: —
och det under år 1860 influtna beloppet utaf
samma års, emot dels 4| procents och dels
så kallade premieobligationer, upptagna lån
utgjorde, efter afräkning af den för lusta
halfåret verkställda afbetalning, ett belopp
af 7,610,700 Thaler, motsvarande, efter enahanda
kursberäkning,  » 20,295,200: —
De öfriga skulderna utgjordes af:
den för November och December 1860 upplupna
ränta å de för samma års lån utfärdade
4i procents obligationer, Thaler 42,080:
7. 6., eller
» 112,214: —
sista tredjedelau af det utaf öfvertagarne af
nyssnämnde jernvägslån deponerade vite, jemte
derå upplupen ränta, Th:r 72,091: 7. 6., eller » 192,243: 34.
skuld till Nordtyska Banken i Hamburg, enligt
uppgjord liqvid, Mark Banko 5,187: 11.
2., elier i Riksmynt
» 6,916: 93.
samt de för begge jernvägslånen bildade särskilda
amortissementsfonders sammanräknade
belopp  » 1,249,237: 99.
IpdT"43,064,612: 26.
De uti redogörelsen för jernvägslånemedlen upptagna tillgångar
utgjorde deremot vid 1860 års utgång
B:dr 14,596,136: 98.
och bestodo af influtna och för Riksgälds-kontorets räkning hos
Bankirhuset R. Erlanger innestående medel,
Th:r 7,773: 28. 2., eller, enligt ofvanberörde
kursberäkning,  *  R:dr 20,730: 51.
Förskottsvis utaf de med influtna jernvägslånemedel,
emot Rikets Ständers Bank ålagd
godtgörelse, verkställda afbetalningar å 1858
års tillfälliga statslån, Mark Banko 4,500,000,
eller, efter antagen pari-kurs,  » 6,000,000: —
Tillsvidare förräntade medel, jemte derå upp
lupne
räntor,
» 7,181,932: 23.
Innestående behållning i Rikets Ständers
Bank
» 1,393,474: 24.
R:dr 14,596,136: 98.
Transport: 14,596,136: 98.
— 52 —
Transport: 14,596,136: 98.
Tillgångarne understego således skulderna vid 1860 års slut
med
R:dr 28,468,475: 28.
R;mt R:dr 46,064,612: 26.
Enligt den uti nu ifrågavarande redogörelse intagna kassaräkning, deruti de inkomster
och utgifter finnas uppgifne, sorn föranledts genom jernvägslånen och Rikets
Ständers, i afseende på dessa lån samt derigenom influtne medels användande fattade
beslut, hafva inkomsterna, hvilka ingå till en för jernvägslånemedlen och anslagen för
statens jernvägar, under benämning af Riksgälds-kontorets bankoräkning N:o 2, i Rikets
Ständers Bank öppnad särskild räkning, under år 1861 utgjorts af följande belopp
nemligen:
influtna medel genom fortsatt indragning af 1860 års jernvägslån och dervid försålda,
på Nordtyska Banken i Hamburg utställda vexlar, lydande å ett sammanräknadt
belopp af Mark Banko 1,382,000: 3., i Riksmynt  R:dr 1,861,492: 3.
ytterligare genom Rikets Ständers Bank qvartalsvis skedd återbetalning
af de till liqviderna för 1858 års tillfälliga statslån
förskottsvis använda medel utaf det sednare jernvägslånet,
Banko Mark 2,250,000, '
3,000,000: —
Godtgörelse för de till Rikets Ständers Bank i slutet af år 1861
öfverlemnade 4^ procents obligationer å tillsammans 533,400
Th:r, tillhörande den andel af samma lån, som Banken öfvertagit,
hvilka obligationers kapitalbelopp af Banken betalts
med  R:dr 1,337,056: —
hvarjemte den, enligt dessa obligationers räntekuponer
upplupna, inea icke förfallna
ränta tillika blifvit af Banken godtgjord
med
» 10.668: — 1,347,724: —
De under år 1861 till utbetalning från Riksgäldskontoret förfallna
ränte- och amorteringsanslagen för jernvägslånen, hvilka anslags
årliga belopp utgöra:
för 1858 års lån
R:dr 1,166,666: 66.
och för 1860 års lån
» 1,466,0011: — 2,632,666: 66.
Återbetalningar af tillsvidare förräntade medel, tillhörande dels
anslagen för statens jernvägsbyggnader och dels de för jernvägslånen
bildade liqvidations- och arnor
tissementsfonder,
R:dr 4,078,200: —
samt å dessa medel upplupna och inbetalda
räntor
369,198: 76. 4,447,398: 76.
Tillsammans inkomster R:dr 13,289,281: 45.
Jemte denna inkomstsumma, har för de utgifter, som genom
utassigneringar från ofvannämnda bankoräkning bordt bestridas,
Transport: 13,289,281: 45.
Transport: 13,289,281: 45.
kunnat användas den å samma räkning vid 1861 års början inne
stående
behållning
R:dr 1,393,474: 24.
Summa R:dr 14,682,755: 69.
De under år 1861, jemlikt samma räkenskap, bestridda
och deruti redovisade utgifter hafva varit:
Utbetalda anslag för fortsättningen af statens
jernvägsbyggnader
R:dr 6,750,000: —
Bestridda kostnader för 1858 års jernvägs
lån
3,149: 73.
Dito för 1860 års dito
8,402: 17. 11,551: 90.
Utbetalningar till ränte- och amorteringsliqviderna
för begge jernvägslånen, nemligen
: för köpta vexlar å
B:ko mark 115,175, R:mt 154,871: 56.
för allmänna Hypotheksbankens
till Riksgäldskontoret
utfärdade anvisningar
å Bankirhuset
H. J. Merck et K:o
samt Nordtyska Banken
i Hamburg, Th:r 425,000, 1,130,727: 88. 1.285,599: 44.
Kapitalbeloppet af utlottade och under år
1861 till inlösen förfallna 4^ procents
obligationer, tillhörande Rikets Ständers
Bank, 6.100 Th:r, Runt 16,266: 67
11 äntå för icke utlottade, Banken
tillhöriga, dylika obligationer
63,864: — 80,130: 67.
Tillsvidare förräntade medel:
kapital  R:mt 4,996,000: —
jemte dervid förskottsvis
godtgjorda räntor  716: 67. 4,996,716:67.
Skillnaden mellan dessa utgifters sammanräknade belopp  R:dr 13,123,998: 68.
och de under år 1861 å meranämnde bankoräkning influtna medel,
med tillägg af den derå vid årets början innestående behållning,
utgjorde således
1,558,757: 1,
hvilken summa å samma räkning innestod vid årets slut.
— 54 —
SKS. Den uti denna räkenskap jemväl redovisade liqvidations- och amortissements
scmcntsfonder-
fonden för 1858 års jernvågslån, hvars behållning vid utgången af år 1860 uppgick
na för jern- till .. ?....
R:dr 612,469: 33.
vägslånen. jiar un(jer år 1861 fått sig tillgodofördt samma års
ränte- och amorteringsanslag
1,166,666: 66.
hvarjemte och i öfverensstämmelse med förut fattadt
beslut rörande förräntningen af denna fond
tillhörande mede!, densamma tillerkänts 41 procents
ränta å nyssberörde behållning vid årets början,.... 27,561: 12. 1,194,227: 78.
tillsammans R:dr 1,806,697: 11.
Utaf sagde fond under 1861 års lopp bestridda eller ersatta
amortering s-utgifter hafva utgjort:
för inlösen af de vid slutet af årets förra hälft förfallna utlottade
obligationer  Th:r 42,700: —
dito af de vid sednare halfårets
utgång förfallna dito
» 43,700: — 86,400:
samt till infriande af förfallna räntekuponer för förra
halfåret
Th:r 178,966: 20.
och för det sednare
» 177,966: 20. 3ö6,933: 10.
Th:r 443,333: 107
eller i Runt, efter 2!j R:dr för hvarje Thaler,
1,182,222: 22.
Ifrågavarande fonds behållning vid sistlidet års slut uppgick alltså till B:dr 624,474: 89.
Den på enahanda sätt bokförda liqvidations- och amortissements-fonden för 1860
års jernvåqslån, hvilken fond vid början af år 1861 ägde en behållning
. af
K:dr 636,768: 66,
har under samma års lopp fått tillgodonjuta:
årets ränte- och amorterings-anslag,
R:dr 1,466,000: -—•
ett års ränta, å 41 procent, å nämnde behållning  28,654: 59.
vid de för detta jernvägslån utfärdade obligationers utlemnande
upplupna, fastän icke förfallna och derföre
af låneöfvertagarne godtgjorda, räntor
69,728: 73. 1,564,383: 32.
Tillsammans R:dr 2,201,151: 98.
Hvaremot samma fond påförts följande utgiftsposter:
Beloppet af utlottade 41 procents obligationer, som förföllo
den 1 Maj 1861, Th:r 40,900: —
och dito den 1 November
samma år,
» 41,800: — 82,700:
De, efter föregångne utlottningar, den 1
Februari och 1 Augusti förfallna premieobligationernas
bokförda kapitalbelopp,
46,250: —
Th:r 128,950: —
eller, efter den antagna kursberäkningen,  R:dr 343,866: 67.
Transport: 343,866: 67. 2.201,151: 98.
- 55 —
Transport: 343,866: 67. 2,201,151: 98.
A 41 procents obligationer upplupna
räntor till 1861 års slut Th:r 32^,621: 15.
Skillnaden mellan det i räkenskapen
upptagna kapitalbeloppet, 46,250 Th:r,
af de vid lista och 2:dra utlottningarne
utkomna premie-obligationer och
de till dessa obligationers inlösning
anvisade annuitets-summors sammanlagda
belopp, 110,000 Thaler  63,750: —
"Thir 386,371: 15.
utgörande, efter samma kursberäkning,
R:dr 1,030,324: — 1,374,190: 67.
Den för 1860 års jernvägslån bildade amortissements-fondens
behållning hade således vid sistlidet års slut ökat sig till R:dr 826,961: 31.
De skulder, som uti den öfver jernvägslänen förda särskilda räkenskap balanse- Skulder och
rats till innevarande år, utgöra ett sammanlagdt belopp af  R:dr 47,426,277: 53. tillgångar för
nemligen: Obetalda kapitalåterstoden af 1858 års jernvägslån, 7,866,900 ^'nadeniaf
Th:r Pr. Kurant, eller R:mt  20,978,400: —
Dito af 1860 års utom riket upptagna jernvägslån,
Tlur 8,257,750: —
Dito af den andel
utaf samma län,
för hvilken 4-i
procents obligationer
blifvit till
Rikets Ständers
Bank under åren
1860 och 1861
aflemnade,  1,060,600: —Th:r 9 318 350-
A sistnämnde lån vid 1861 års
slut upplupen, men icke förfallen,
ränta  » 55,234: 15.
Tillsammans Thaler 9,373,584: 15.
eller i R:mt
24,996,225: 33.
Liqvidations- och amortissements-fonden för 1858
års jernvägslån
624,474: 89.
Dito dito för 1860 års dito  826,961: 31.
Förfallna räntekuponer för 1858 års jernvägslån, hvilka
icke inom 2 år från förfallodagarne blifvit
hos Tyska låneöfvertagarne till inlösen företedda
och numera endast omedelbart af Riksgäldskontoret
infrias, 81 Thaler, motsvarande  216: —
Runt R:dr 47,426,277: 53
— 56 —
De vid 1861 års slut utbalanserade tillgångarne uppgingo deremot
till endast  R:dr 14,274,647: 50.
och utgjordes af: innestående medel hos Bankirhuset R. Erlanger ,
Th:r 8,644: 9. 9, eller  R:dr 23,051: 53.
Återstående fordran af Rikets Ständers Bauk för de
med influtna jernvägslånemedel i Hamburg verkställda
af betalningar å 1858 års tillfälliga statslån,
Mark Banko 2,250,000: —,
3,000,000: —
Tillsvidare förräntade medel:
Genom inköpta fonderade 44 procents obligationer,
utgifna för 1858 års jernvägslån, å tillsammans
291,800 Thaler, för hvilka, vid deras inköpande,
godtgjorts i Runt  734,268: 53.
Genom utgifna lån mot 5 och 6 procents
årlig ränta 7,247,100: —
derå uppiupue obetalda
räntor
114.284: 23. 7,361,384: 23. 8,095,652: 76.
Yid 1861 års slut innestående behållning å Riksgälds
kontorets
räkning N:o 2 i Rikets Ständers Bank 1,558,757: 1.
En af allmänna Hypotheks-banken på Bankirhuset
H. J. Merck & K:o utställd, vid 1861 års slut
icke förfallen, invisning å 55,000 Thaler,  145,750: —
Liqvidatious- och amortissements-fondernas för betalning
af de begge jernvägslånen och derå upplupna
räntor uteslutande afsedda behållningar
1,451,436: 20.
R:dr 14,274,647: 50.
Liqudm md- Under läsningen af de hos Fullmäktige förda protokoller öfver jernvägslånen
Ian Riksgälds- rörande ärenden samt de för dessa ärendens närmare behandling utsedde Deputerades
kontoret och registratur, hafva Revisorerne inhemtat, att den liqvid angående indragningen af 1860
^Br®rS jernvä9s^ni soni ' Riksgälds-kontoret blifvit uppgjord med Bankirhuset Erlanger,
’ och hvilken, i fråga om åtskilliga deruti upptagna summor, var väsendtligen olika med
de af Erlanger till Riksgälds-kontoret rörande inbetalningarne å samma lån insända
räkningar, blifvit, efter vidlyftig skriftvexling, af honom slutligen godkänd, sådan densamma
förut af Fullmäktige antagits; och har Erlanger alltså erkänt sin betalningsskyldighet
för det i Riksgälds-kontorets räkenskaper upptagna saldo, detta verk till
godo, Thaler 8,644: 9. 9., hvarmed sagde, tiden intill sistlidet års utgång omfattande,
liqvid slutade.
— 57 —
Enligt den af Fullmäktige till Revisorerne afgifna berättelse, hafva under förra Inkomster
hälften af innevarande år å Riksgäld.s-kon terets särskilda bankoräkning för jernvägs- och utgifter å
lånemedlen influtit: Rihgäkls-kon*
torets banko
ytterligare
godtgörelse af Rikets Ständers Bank för förskjutne medel till jiqviderande af rakning N:o
185S års tillfälliga statslån *  1,500,000: — 2 under form
kälf ten aj
i afräkning å 1862 års ränte- och amortefingsanslag för ej mindre är 1862.
1858 än 1860 års jernvägslån  647,694: 45.
återbetalda, genom utgifna lån och uppköpta obligationer tillsvidare
förräntade, jernvägslånemedel
3,610,000: —
influtne räntor å sådana lån
198,066: 36.
Tillsammans R:dr 5.955,760: 81.
Utgifterna under sagde halfår hafva, enligt åberopade berättelse, utgjorts af:
ytterligare reqvirerade och utanordnade medel utaf de vid sed naste riksdag beviljade
anslag för fortsättningen af statens jernvägsbyggnader
4,500,000: —
godtgjorda kostnader för 1860 års jernvägslån
269: 40.
ersättning till allmänna Hypotheks-banken, för deraf erhållna invisningar
å tillsammans 437,000 Thaler, till begagnande vid inlösen
af utlottade obligationer och förfallna räntekuponer. utfärdade för
dels 1858 och dels 1860 års jernvägslån,
1,159,716: 67.
betalning för en i samma ändamål inköpt vexel å Mark Banko
9,321: 67.
ränta och kapital-amortering för de till Rikets Ständers Bank aflemnade
41 procents obligationer, tillhörande sistnämnde års jernvägslån
,
77,236: —
genom utgifna lån tillsvidare förräntade medel
' 881,000: -—
Summa R:dr 6,627,543: 74.
Som utgifterna från Riksgälds-kontorets bankoräkning N:o 2 under förra hälften
af detta år med 671,782 R:dr 93 öre öfverstigit inkomsterna, har den vid årets början
å samma räkning innestående behållning minskats med ett deremot svarande belopp; och
utgjorde denna behållning således vid sistlidne Juni månads slut .... R:dr 886,974: 8.
Uti en i Riksgälds-kontorets Boksluts-kontor sammanfattad och Kommissariatets ncrai-<-.
till Fullmäktige sednast afgifna halfårsberättelse bifogad samt för Revisorerne företedd ofccr Jculderberäkning
öfver de uti ofvannämnde redogörelse för innevarande är ingående skulders na för jenoch
tillgångars belopp vid slutet af samma års förra hälft, utgjorde då skulderna ett Mgdänen och
saiiimanräknadt belopp af .
-U-.-  R:dr 47,528,242: 53.
Transport: 47,528,242: 53. *** dutet
Juni månad
8 tSr 1862.
— 58 —
Transport: 47,528,242: 53.
oell bestodo af:
återstoden utaf 1858 års jernvägslån, Thaler 7,822,456: 15, motsvarande
Knut R:dr 20,859,884: —
dito af 1860 års jernvägslån, enligt derför utfärdade
och Tyska låneöfvertagarne tillställda 41 procents
obligationer,  Th:r 6,268,000: —
enligt till Rikets Ständers Bank af
lernnade
enahanda obligationer.... 1,055.500: —
och enligt till förstbemälte låneöfver
tagare
utgifna premie-obligationer 1.934,583: 10.
å förenämnde premie-obligationer upplupna
räntor för sistlidne Maj och
Juni månader  54,926: 7. 6.
Thaler 9,313,009: 17. 6.
eller i Runt
24,834,692: 23.
liqvidations- och amortissementsfonderna
för 1858 års jernvägslån  1,208,925: 56.
» 1860 års dito
624,740: 74 1,833,666: 30.
Summa R:dr 47,528,242: 53.
Tillgång ar ne uppgingo deremot till
10,728,560: 32.
nemligen:
fordran af Bankirhuset Erlanger, Th:r 51: 5.2. eller R:dr 136: 46.
dito af Rikets Ständers Bank, för det oersatta be
loppet
af de till liqviderna af 1858 års tillfälliga
statslån använda jernvägslånsmedel
1,500,000: —
tillsvidare förräntade medel  R:dr 6,246,832: 58.
jemte derå upplupna, förslagsvis beräknade,
räntor
114,284: 23. 6,361,116: 81.
en af allmänna Hypotheks-bauken, pä Bankirhuset
H. J. Merck & K:o utställd, vid nästlidne Juni
månads slut icke förfallen, anvisning å 55,000 Th:r 146,666: 67.
den vid lialfårets utgång ä Riksgälds-kontorets bankoräkning
N:o 2 innestående behållning
886,974: 8.
ofvanuppgifne 2:ne liqvidations- och amortissements
fonders
sammanlagda behållningar
1,833,666: 30.
R:dr~10,728,560: 32.
^t åberopade beräkning, skulle således skillnaden
mellan tillgångarne och skulderna vid slutet af
detta års förra hälft utgöra
36,799,682: 21.
Summa R:dr 47,528,242: 53.
— 59 —
I sammanhang med nu meddelade upplysningar angående de för jernvägslånen
sedan 1861. års början influtna och utbetalda summor, hafva Revisorerne ansett sig böra
uppgifva antalet och kapitalbeloppet af de för samma lån utfärdade obligationer, äfvensom
ej mindre de hittills utlottade samt till betalning förfallna och, sä vidt de blifvit
till inlösen företedda, infriade, än de ännu räntebärande obligationernas belopp.
För 1858 års jernrågslån, hvilket utgjorde 7,600,000 Thaler Preuss. Courant, utfärdades
24,381 stycken fonderade 4j-procents obligationer å ett sammanräknadt belopp
af -..., .' Th:r 8,190,500:
Utaf dessa obligationer hafva, efter verkställda utlottningar, till betalning
förfallit 1,094 stycken, lydande å tillsammans
» 368,300: — —
De återstående, ännu räntebärande, obligationerna utgöra följaktligen
ett antal af 23,287 stycken och lyda å
Th:r 7,822,200: — —
Häraf innehar Riksgälds-kontoret 1,356 stycken å
» 289,600:
hvadan de utrikes utelöpande obligationernas kapitalbelopp, utom
de förfallna obligationer, som hittills icke blifvit till inlösen
företedda, uppgår till  Th:r 7,532,600:
De för 1860 års lån utfärdade 41-procents obligationernas antal var 24,000 stycken,
och deras sammanlagda kapitalbelopp
Th:r 8,000,000:
hvaraf 496 stycken utlottade obligationer å tillsamman*  » 165,400: — —
redan förfallit till betalning.
Utaf de ännu icke förfallna 23,504 stycken obligationerna,
hvilka således lyda å  Th:r 7,834,600: — —
innehar Rikets Ständers Bank obligationer å Th:r 1,055,500:—;
kommande Banken att vid innevarande års slut,
emot då förväntad godtgörelse, ytterligare
erhålla sådana, ännu icke från Riksgäldskontoret
utlemnade, obligationer å  » 510,500:— » 1,566,000 :
De för närvarande räntebärande och, så vidt kändt är, utrikes
befintliga 41-procents obligationerna för sistnämnde lån lyda
följaktligen å en summa af  Th:r 6,268,600:
Det hittills icke liqviderade beloppet af den andel utaf 1860 års jernvägslån,
eller 2,000,000 Thaler, för hvilken 240.000 stycken premie-obligationer utfärdades, uppgår
till
Th:r 1,934,583: 10. —
Som vid de verkställda 4 utlottningarne tillsammans 11,100 stycken sådana obligationer
blifvit utlottade, så utgör, derest dessa obligationer vid eller efter deras förfallotid
blifvit till inlösen vederbörligen företedda, det återstående obligations-antalet
228,900 stycken.
För jernvägslänen
utfärdade
samt
ännu utelöpande
obliga•
tionerna.
— 60 —
Utbetalda summor
utaf anslag
en till statens
'jernvägsbyggnader.
Förräntning en
och redovisningen
af ligeida
tions- och
amortissementsfonderna.
Utaf de till fortsättningen af statens jernvågsanlåggnwyar vid sednaste riksdag
beviljade <inslag å tillsammans 25,000,000 K:dr, hafva, till följd af Kongl. Maj:ts derom
aflåtna nådiga bref, följande af Chefen för statens jernvägsbyggnader begärda summor
blifvit, uppå Stats-koutorets reqvisitioner, från Riksgälds-kontoret utbetalda, nemligen:
-
under
April
månad 1860
R:dr
250,000:
—
»
Maj
»
» ........
850,000:
—
»
Juni
»
»
1,000,000:
—
»
Juli
»
»
1,050,000:
—
»
Augusti
»
, »
450,000:
—
»
September
»
»
1,125,000:
—
»
Oktober
»
»
1,000,000:
—
»
December
»
» ........
1,025,000:
—
under
Februari
månad
1861
* R:dr
1,000,000:
»
April
»
»
1,500,000:
—
»
Maj
»
1,000,000:
—
»
Juli
»
»
1,000,000:
—
»
Augusti
»
» ........
1,000,000:
—
»
September
»
»
500,000:
—
»
Oktober
)>
»
500,000:
—
»
November
»
»
250,000:
—
under
Januari
månad
1862
R:dr
1,000.000:
»
Februari
»
»
800.000:
—
»
Mars
»
»
400,000:
—
»
April
»
)>
»
800,000:
—
»
Maj
»
»
1,500,000:
—
»
Juli
»
»
500,000:
—-
»
Augusti
»
»
»
1,050,000:
—
»
September
»
»
300,000:
—
■»
Oktober
»
»
400,000:
—
6,750,000: —
6,750,000:
R:dr
6,750,000:
20,250.000:
Det återstående och af Rikets Ständer till utgående under
nästa år anvisade beloppet af ifrågavarande anslag utgör således 4,750,000:
Summa R:dr 25,000,000:
Enligt de i afseende på liqmdations- och amortissements-fonderna för jernvägslånen
meddelade stadganden, skola de till sagde fonder influtna medel, »så vidt ske kan
»och dessa fonder åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt
»göras fruktbärande.» Den sålunda föreskrifna förräntningen af dessa fonders kontanta
behållningar har hittills verkställts i sammanhang med utlåningen af de för statens
— (il
jernvägsbyggnader anvisade medel, hvilka, enligt reglemente’ts stadgande, likaledes skola
göras räntebärande intilldess de behöfva användas för de utgifter, till hvilkas bestridande
desamma äro afsedda; och har utlåningen af sagde fonder och medel, likasom
den derigenom beredda ränteinkomst, bokförts gemensamt och utan åtskiljandet af de
fordringar oell räntor, sorn tillhöra jernvägsbyggnadsmedlen, från dem, hvilka uppkommit
genom amortissements-fondernas förräntning. Men deremot har enahanda, eller procents
ränta, som uti de för jernvägslånen utgifna obligationerna är förskrifven, blifvit
för hvarje år tillgodoförd hvardera fonden å dess vid årets början, enligt det uppgjorda
bokslutet för nästföregångna år, egande behållning; hvilken ränta oafkortad utgått för
det löpande året, äfven om fondernas behållningar tidtals varit minskade under deras
belopp vid årets ingång. Följaktligen har endast den genom meddelade lån och inköpta
obligationer beredda räntevinst, sorn, efter afräkning af den amortissements-fonderna för
hvarje år tillerkända ränta, återstått, kommit jernvägsbyggnadsmedlen till godo. Dock,
som meranämnde fonder, på sätt redan är anfördt, numera vuxit till ganska ansenliga
belopp, — vid hvilket förhållande de betänkligheter synts hufvudsakligen undanröjda, som
vid fondernas första bildande ansågos förekomma emot tillfälliga utlåningar på stadgadt
sätt af hvarje särskild amortissements-fonds då ägande, jemförelsevis mindre betydliga
behållning, — så och då framtida förräntandet af amortissements-fonderna komme att väsendtligen
underlättas samt det dervid disponibla kapitalets belopp blefve mindre beroende
af hvardera fonden tidtals åliggande utbetalningsskyldighet, och ej mindre utlåningseller
förräntningsbestyren än bokföringsgöromålen komme att förenklas, derest liqvidations-
och amortissements-fonderna för ej mindre jernvägslånen än de under åren 1855
och 1851 inom riket upptagna fonderade statslån — för hvilka fonders användande och
tillfälliga förräntning till alla delar lika lydande stadganden äro af Kongl. Maj:t och
Rikets Ständer meddelade — sammanfördes i en gemensam redogörelse och en ny
för dessa fonders inkomster och utgifter uteslutande afsedd bankoräkning, hafva Fullmäktige'
beslutat Och föreskrifvit, att, från och med nästkommande eller 1863 års ingång,
skall i Riksgälds-kontoret föras en från detta verks öfriga räkenskaper helt och
hållet afskiljd redovisning för de, med hänsigt till ej mindre 1858 och 1860 års jernvägslån
än 1855 och 1861 års inhemska fonderade statslån bildade amortisseinentsfonder;
hvilken redovisning skall innefatta särskildt konto för hvart och ett låns anlortissementsfond,
och sålunda utvisa hvardera fondens årliga inkomster samt deraf verkställda
ränte- och kapital-liqvider, äfvensom samma fonds vid slutet af hvarje år ägande behållning.
Derjemte kommer att, med nästa års början, öppnas en ny särskild räkning i
Rikets Ständers Bank, å hvilken endast sådana medel, som äro anvisade till eller eljest
tillhöra ifrågavarande fonder, skola insättas och från hvilken deremot alla till utgående
utaf dessa fonders medel i svenskt mynt förefallande utbetalningar skola utassigneras.
Revisorerne hafva funnit de af Fullmäktige sålunda vidtagna beslut och meddelade
föreskrifter, hvarigenom en framtida sammanblandning af amortissements-fondernas behållningar
och öfriga under Riksgälds-kontorets förvaltning ställda medel synes på ett tillfyllestgörande
sätt kunna förekomlnas, vara både ändamålsenliga och grundade på Rikets
Ständers, i fråga om de fonderade statslånens upptagande, beslutade samt af Kongl.
Majit fastställda och kungjorda stadganden, hvilka uttryckligen innehålla, att de liqvidations-
och amortisseinents-fonder, hvartill de för dessa låns och derå upplöpande räntors
betalande anvisade anslag böra ingå, skola af Riksgälds-kontoret särskildt redovisas,
samt att dertill anslagna medel jemte de genom dessa medel bildade behållningar
skola framgent, för dermed afsedt ändamål, oförryckt tillhandahållas öch användas.
— 62 —
Bokföringen af
kostnaderna
Jiir ränte- och
amorteringsliqriderna
-
Anslagen för
jeimv äg slånens
liqviderande
Under de år, då jernvägslånens indragning fortfarit, hafva de för verkställigheten
af ränte- och amorterings-liqviderna skedda utbetalningar till största delen blifvit omedelbart
bestridda utaf de summor, sorn genom lånens indragning influtit och varit för Riksgälds-kontoret
disponibla å samma utländska ort, der dessa liqvider skulle verkställas;
vid hvilket förhållande och då, utom de i lånekontrakterna bestämda provisioner, de öfriga
kostnaderna för dessa liqvider merändeis varit jemförelsevis mindre betydliga, desamma,
till undvikande af särskilda räkningar eller omslut, blifvit sammanförda med lånens
indragningskostnader samt godtgjorda på lika sätt och af samma medel, som sistberörde
kostnader. Men, sedan 1860 års jernvägslån, med undantag af en del af den lånesumma,
som Rikets Ständers Bauk öfvertagit, före sistlidet års utgång till Riksgälds-kontorets disposition
influtit, och då några andra kostnader för jernvägslånens upptagning numer.a icke
kunna ifrågakomma, än de, som erfordras för ränteliqviderna i anledning af samma lån
samt inlösningen af dertill hörande obligationer, hafva Ifullmäktige numera föreskrifvit,
att alla efter detta års början förefallande kostnader för ifrågavarande lån skola påföras
liqvidations- och amortissementsfonden för det lån, för hvars liqviderande till upplupen
ränta eller förfallet kapital den bestridda utgiften skett.
De vid upptagandet af jernvägslånen bestämda årliga anslag för lånens amortering
oeh ränteliqviderncLs verkställande, hvilka, intilldess lånen blifvit i stadgad ordning
återbetalda, skola fortfarande utgå och för dermed afsedt ändamål användas, utgöra,
såsom förut uppgifvits, 1,166,666§ R;dr för 1858 års lån och 1,466,000 B:dr för 1860
års lån. Genom verkställda utbetalningar från Riksgälds-kontorets egentliga inkomstoch
utgiftsräkning i Rikets Ständers Bank eller öfverflyttning af Riksgälds-kontorets fordringar
för tillsvidare utlånta medel, hafva under den redan förflutna lånetiden liqvidations-
och amortissements-fonderna kommit i åtnjutande af följande, för bestridande af
dessa fonder åliggande ränte- och amorteringsliqvider, anvisade summor, nemligen:
Amortissements-fonden för 1858 års jernvägslån:
under Januari 1858
R:dr 1,166,666: 67.
» » 1859
» 1.166,666: 67.
» D 1860  !  » 1,166,666: 67.
» » 1861
» 1,166.666: 67.
» » 1862
_ » y66,666: 67.
eller tillsammans
R:dr 5,833,363: 35.
Amortissements-fonden för 1860 års jernvägslån:
under December 1860
R:dr 977,333: 33.
» April 1861
» 488,666: 67.
» Augusti »
» 977,333: 33.
n April 1862
» 488,666: 67.
» Juli »
» 300,000: —
» Augusti »
» 677,333: 33.
eller tillsammans
3,909,333: 33,
I fråga om tiden för hädanefter förestående utbetalningar af ränte- och amortering
sansläget för 1860 års jernvägslån, hvilket anslag hittills delvis utgått, hafva Fullmäktige
beslutat, att detsammas hela årliga belopp skall från och med nästkommande
år och tillsvidare under Maj månad hvarje år utaf Riksgälds-kontorets medel utbetalas
till den för sagde lån beviljade liqvidations- och amortissements-fond, dock nied iakttagande,
att genom denna förändring i de förra utbetalningsterminerna för ifrågavarande
anslag detsamma icke under något kalenderår kommer att utgå med högre belopp än
den summa, 1,406,000 R:dr. hvartill detta anslag vid sednaste riksdags statsreglering beräknades
och bestämdes.
För att, på sätt förut afgifna revisionsberättelser innehålla (1860 års revisions- Utredning «/
berättelse, sid. 47 —48, och 1861 års berättelse, sid. 50—51) äfven i denna berättelse med- allmänna fedela
en sammanfattad utredning af hvad den till Riksgälds-kontoret för hvart och ett af riUmngem id
de
sednaste åren influtna allmänna bevillning utgjort, hafva Revisorerne ansett sig böra "ja ' opp'
låta uppgöra oell här intaga nedanstående fortsättning af de utredningar i sådant afseende,
sorn föregående berättelser innefatta, samt dervid tillika uppgifva det belopp,
hvarmed Riksgälds-kontorets inkomst af allmänna bevillningen för de sistförfiutna åren
öfverstigit den för samma år, enligt då gällande bevillningsförordning, påräknade årliga
bevil lningssumma.
Före den tidpunkt, eller slutet af 1861 års tredje qvartal, till hvilken den i sednast
församlade Revisorers berättelse meddelade enahanda utredning sträcker sig, hade
utaf allmänna bevillningen för år 1858 till Riksgälds-kontoret influtit
ett belopp af
R:dr 2,176,171: 32.
Den under förstnämnde års fjerde qvartal till Riksgälds-kontoret levererade
bevillning för 1858 och föregående år utgjorde endast
» 4: 29.
hvarigenom den i nyss åberopade revisionsberättelse uppgifna summa
ökats till  R;dr 2,176.175: 61.
hvilket sistnämnda belopp öfverstiger den vid 1853 och 1854 års
riksdag, enligt då antagna bevillningsgrunder, för hvart och
ett af nästföljande aren, förslagsvis beräknade årliga bevillning;
» 1,725,000: —
med  ~ R:dr 451,175: 61.
Enligt samma utredning, utgjorde det, före början af Oktober 1861, till Riksgäldskontoret
influtna belopp af allmänna bevillningen för år 1859 .... R:dr 2,344,302: 7.
Derefter hafva såsom bevillning för sistnämnde år till detta
verk ytterligare levererats:
Under sistlidet års fjerde qvartal
R:dr 447: 80,
Transport: 447: 80. 2,344,302: 7.
Landträntmästaren
E.
G. Ilarlins
balans.
Transport: 447: 80. 2,344,302: 7.
och under innevarande år, nied tillägg af restan
tierna
för 1858 och föregående år,  » 907: 8. 1,354: 88.
Dessa medel utgöra följaktligen ett sammanlagdt belopp af  R:dr 2,345,656: 95.
och öfverskjuta den vid 1856—1858 års riksdag för år 1859 beräknade
bevillningssumma,  » 2,000,000: —
med
E:dr 345,656: 95.
Utöfver det i 1861 års revisionsberättelse uppgifna, före den 1 Oktober samma
år Riksgälds-kontoret tillgodokomna belopp af allmänna bevillningen för år 1860,
eller
R:dr 2,339,303: 44.
har samma verk af sistberörde års bevillning uppburit:
under de 3:ne sednaste månaderna af år 1861 R:dr 7,410: 52.
och under de 3:ne första qvartalerna af inneva- ,
rande år
» 15,393: 82. 22,804: 34.
Då detta sammanräknade belopp,  H:dr 2,362,107: 78.
jemföres med den bevillnigssumma,
» 2,000,000: —
sorn. enligt då gällande bevillningsförordning, årligen påräknades,
så visar sig, att öfverskottet å ifrågavarande statsinkomst för
år 1860 utgjort
R:dr 362,107: 78.
Efter afdrag af hvad till godtgörande af kostnaderna för bevillningens uttaxering
inom Stockholms stad blifvit från Riksgälds-kontoret utbetaldt, men med tillägg af de
under årets lopp influtna arfs-och testaments-bevillningsafgifter, har Riksgälds-kontoret,
såsom allmän bevillning för år 1861, uppburit: under samma år R:dr 73,083: 21.
och under de 3:ne första qvartalerna af innevarande årv
» 2,357,879: 96.
eller tillsammans R:dr 2,430,963: 17,
hvilket belopp alltså öfverstiger den i 1858 års, då ännu gällande,
bevillningsförordning beräknade summa,...  » 2,000,000: —
med
R:dr 430,963; 17.
Å den ' i flera föregående revisionsberättelser omförmälda uppbörds-balans, som
förre Landträntmästaren i Wester-Norrlands län, E. O. Harlin under sin tjenstetid
sig åsamkat, har under den tiderymd, som förevarande revision omfattat, icke någon afbetalning
blifvit gjord; hvadan återstoden af de Riksgälds-kontoret tillhöriga medel, som
innefattades uti sagde balans, fortfarande utgör det belopp, 13,062 R:dr 69 öre, sorn i
sednaste revisionsberättelse finnes upptagen.
— 65 —
Under granskningen af Riksgålds-kontorets för sistlidet år upprättade hufvudbok,
hafva deruti upptagna inkomster af bevillningsmedel samt andra i Landtränterierna levererade
och till Hiksgälds-kontoret insända afgifter, så vidt tiden medgifvit, blifvit af Revisorerne
jemförda med de i samma Ränteriers afgifna månadsförslug och Landskontorens
summariska räkningar redovisade belopp; hvarvid någon anledning till anmärkning
icke förekommit. Revisorerne hafva ej heller för öfrigt funnit något att anmärka i afseende
på den redovisning af Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter, som nämnde
hufvudbok innefattar; varande denna räkenskap förd med ordentlighet och noggrannhet,
och hafva de under ifrågavarande år till Hiksgälds-kontoret influtna eller derifrån utbetalda
medel funnits behörigen verificerade.
De utdrag af Riksgålds-kontorets nu granskade räkenskaper, som, enligt reglementets
föreskrift, blifvit sammanfattade och från trycket utgifna samt med allmänna tidningarne
utdelade, och hvilka räkenskapsutdrag innehålla utförliga uppgifter å Riksgäldskontorets
samtliga inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder, hafva Revisorerne,
vid anställd jemförelse, funnit med sjelfva räkenskaperna öfverensstämmande.
I sammanhang med granskningen af Riksgälds-kontorets hufvudbok och dertill
hörande handlingar, hafva Revisorerne dessutom genomgått de s. k. liggare, sorn, enligt
Rikets Ständers vid riksdagarne åren 1844 och 1845 samt 1847 och 1848 vidtagna beslut,
i Riksgälds-koiitoret föras öfver de för åtskilliga städers uppbyggande efter dem
öfvergångna eldsvådor, dervarande tomtegare tilldelade lån, äfvensom öfver beviljade
statsbidrag för våg anläggning ar och väg förbättringar samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag;
varande dessa räkenskaper, hvilka äro för flere år upplagda, genom
deruti skedda anteckningar och tillagda konti, för sistlidet år vederbörligen
fortsatta.
Revisorerne hafva jemväl tagit kännedom om den af Fullmäktiges Sekreterare
upprättade och fortsatta anteckningsbok öfver alla, på grund af gällande reglemente, till
utgående från Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter samt öfriga detta verk åliggande
utbetalningar; och, efter hvad Revisorerne härvid funnit, är omförmälda anteckningsbok
— deruti hvarje af Fullmäktige mottaget Kongl. bref. äfvensom andra rörande Riksgälds-kontorets
utbetalningar meddelade underrättelser och fattade beslut, blifvit till sitt
hufvudsakliga innehåll antecknade — förd på ett både fullständigt och noggrannt sätt.
9
Granskningen
af Riksgäldskontorets
hufvudbok.
Tryckta räkenskap
sutdragen.
Liggarne öfver
städernas byggnadslån
samt
statsbidragen
till vägförbättringar
och
vattenaftappningar.
Anteckningsboken
öfver
alla Riksgäldskontoret
ålagda
utgifter.
Rihsgälds-kon- I likhet med hvad i revisionsberättelserna för de föregående åren skett, hafva
torets förvalt- Revisorerne ansett sig böra meddela en ur nu granskade räkenskaper hemtad uppgift å
de belopp, hvartill aflöning en och öfriga förvaltningskostnader vid Riksgälds-kontoret samt
derifrån utbetalda •pensioner under sednast förflutna år uppgått:
Aflöning (med inberäkning af Fullmäktiges bonorarier)  R:dr 69,765: 28.
Resekostnads-ersättning till de utom Stockholm bosatte Fullmäktige » 378: 74.
Gratifikationer och begrafningshjelp
» 1,225: —
.Ljusper.ningar för Fullmäktige samt extra ordinarie tjenstemän och
vaktbetjente
» 1,180: —
Pensioner
» 4,068: 78.
Postporto och expenser
» 8,169: 47.
R:dr 84,787: 27.
Kostnader för
1859 och 1860
års riksdag.
Således uppgå de af Riksgälds-kontoret bestridda kostnaderna för
sednast hållna riksdag till ett sammanlagdt belopp af  R:dr 606,185: 11.
Af hvilken kostnadssumma så kallade representationskostnader
utgjort
R:dr 37,548: 40.
månadsarfvoden och dagtraktamenten  » 353,988: 83.
trycknings- och häftningskostnader
» 86,118: 31.
klubbkostnader
» 21,034: 14.
och diverse utgifter
» 107,495: 43.
R:dr 606,185: 11.
Efter upprättandet af det sednast församlade Revisorers berättelse bifogade sammandrag
öfver de, till bestridande af kostnaderna för 1859 6ch 1860 års riksdag, från
Riksgälds-kontoret utbetalda medel, hvilket sammandrag omfattade tiden till slutet af
September månad sistlidet år och upptog en utgiftssumma af  R:dr 591,694: 48.
hafva, till liqviderande af enahanda kostnader, ytterligare utbetalts
från samma verk under återstoden af år 1861
» 8,864: 67.
och under innevarande år
» 5,625: 96.
Öfverskotten ä Enligt den i Riksboksluts-kontoret, på grund af 1860 års rikshufvudbok, upp
statsverkets
gjorda och i nästlidne Augusti månad Riksgälds-kontoret tillställda liqvid, angående öfh-UUrna^ock
ver skotten, besparingarne och bristerna för nämnde år, uppgingo de behållna och Riksbesparlnqame
gälds-kontoret tillgodoförda öfverskotten å samma års statsinkom
för
år 1860. ster till...  R:dr 2,018,693: 79.
samt besparingarne å förslagsanslagen till
» 225,055: 35.
Transport: 2,243,749: 14.
— 67 —
Transport: 2,243,749: 14.
hvarjemte, i öfverensstämmelse med 213 § 2 mom. af Riksgäldskontorets
reglemente, detta verk tillgodoförts behållningen å
det vid 1856 —1858 års riksdag ' beviljade reservations-anslaget
för Skogs-institutet, lägre skogs-skolor samt audre skogsstaten
tillhörande tjenstemäns aflöning
R:dr 142,036: 7.
R:dr 2,385,785: 21.
Deremot äro uti denna liqvid följande summor Riksgäldskontoret
till ersättning påförda, nemligen:
Brister i förslagsanslagen
R:dr 1,121,628: 91.
1860 års ersättning till indelningshafvare för
deras upphörda rättighet till uppbärande
af forsellön för indelta räntor och
tionde
» 62,653: 6.
Under samma år utbetalda begrafningshjelps
eller
nådårsbesparingar  « 27,835: 50. 1,212,117: 47
Efter afdrag af de Riksgälds-kontoret sålunda påförda ersättningssummor,
utgjorde det samma verk tillkommande saldo ett belopp
af  R:dr 1,173,667: 74.
Då Riksgälds-kontoret förskottsvis, såsom behållna öfverskott
å 1860 års statsinkomster, förut afräkningsvis erhållit tillsammans
» 1,200,000: —
nemligen:
i Januari månad innevarande år  R:dr 400,000: —
i Februari » » »  » 300,000: —
i Maj » » »  » 500,000: —
R:dr 1,200,000: —
så bör följaktligen, enligt ifrågavarande liqvid, till Stats-kontoret
återbäras det utöfver liqvidens slutsumma aflemnade belopp,  » 26,332: 26.
hvarifrån dock, enligt tillägg till samma liqvid, ett års afbetalning
å det byggnadslån, staden G-ustavias innevånare erhöllo efter den
nämnde stad år 1852 öfvergångna eldsvåda, kommer att afräknas
med
» 460: 65.
~Ridr 25,871: 61.
Såsom afbetalning å de behållna öfverskott, som, efter afslutandet af 1861 års
rikshufvudbok och uppgörandet af den derpå grundade liqviden, lära tillkomma Riksgälds-kontoret,
har från Stats-kontoret redan under nästiidne Juli månad till förstnämnde
verk öfverlemnats en summa af 500,000 R:dr.
Förbindelserna
för fordna
svenska statslänen
iBrabant.
Rät teg äng en
angående Baumanska
kronofordran
-
Det årliga bidraget
från
statsverket till
Riksgälds-kontorets
utgifter.
Anslag till
väganläggningar
och vägförb
ättringar.
Under tiden efter sednaste statsrevision har icke någon förändring inträffat i afseende
å förhållandet med förbindelserna för de fordna Svenska statslånen i Brabant,
hvadan antalet af de ännu icke till Riksgälds-kontoret återställda sådana förbindelser
fortfarande utgör 71 st.; lydande hvar och en af dessa förbindelser å 1,000 floriner Brabanskt
vexelmynt.
Den, angående yrkad liqvid för framlidne Rådsförvandten i Stralsund, Niclas
Baumans arfvingars förmenta fordran hos Svenska Kronan, anställda rättegång, hvilken,
enligt sednaste revisionsberättelse, då var på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende,
har ännu icke blifvit slutligen afgjord.
Utaf det årliga bidrag af statsvcr ets inkomster, som vid sednaste riksdag, enligt
då fastställd riksstat, anslogs till bestridande af de å Riksgälds-kontoret anvisade
statsutgifter, har Riksgälds-kontoret under nästlidet år fått från Stats-kontoret emottaga
-
i November månad
R:dr 1,059,790: —
och i December dito
» 1,000,000: —
tillsammans R:dr 2,059,790: —
eller hela det belopp, som sagde bidrag utgjorde för år 1861.
På sätt af 1861 års revisionsberättelse, sid. 56—57, inhemtas, har Kongl. Maj:t,
till utgående af den för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar vid sednaste riksdag till Kongl, Maj:ts nådiga disposition
ställda summa, 450,000 R:dr, för 11 serskilda, i åberopade berättelse uppgifna väganläggnings-
och vägförbättringsföretag beviljat tillsammans
R:dr 267,950: —
Enligt sedermera, eller efter ingången af September månad
sistlidne år, till Fullmäktige ankomna Kongl, bref, hafva likaledes
utaf samma anslagssumma statsbidrag blifvit beviljade för här
nedan uppräknade 14 dylika arbetsföretag, nemligen :
inom Upsala län:
för landsvägens mellan Tibble och Bålsta gästgifvaregårdar förbättring,
medelst sänkning af Dufvebacke inom Bro härad,
» 2,000: —
hvilket anslags hela belopp blifvit utbetaldt.
Transport: 269,950: —
- 69 —
Transport:
inom Stockholms lån:
för vägomläggningar mellan Ensta och Brottby gästgifvaregårdar
inom Danderyds skeppslag samt Wallentuna härad
R:dr
inom Nyköpings lån:
för sänkning af Skjulstabrickan och landsvägens höjning vid Tandla
å, på vägsträckningen från Eskilstuna förbi Hällsta till Nästorps
gästgifvaregård inom Öster-Rekarne härad,
»
hvaraf utbetalts 1,500 R:dr.
inom Kalmar län:
för omläggning af vägen mellan staden Westervik och lastageplatsen
Werkebäck samt gästgifvaregården Lund inom Södra
Tjust härad
»
hvaraf utbetalts 9,000 R:dr.
inom Kronobergs lån:
för vägomläggning till undvikande af Röshultslid inom Bergs socken
af Norrvidinge härad
»
hvaraf utbetalts 3,300 R:dr.
inom Blekinge län:
för förändring och tillökning af de med statsbidrag understödda
omläggningsarbetena vid Allatorps- och Silltorpsliderna, på
landsvägen mellan Carlskrona och Ronneby, inom Ostra och
Medelstads härader  »
hvaraf utbetalts 4,840 R:dr.
inom Christianstads län:
för vägomläggning vid Åsljunga, tiU undvikande af Ånhults lid inom
Örkeljunga socken af Norra Åsbo härad,  »
hvaraf utbetalts 6,000 R:dr.
för vägomläggning vid Rya inom Rya socken af samma härad ... »
hvaraf utbetalts 5,000 R:dr.
inom Göteborgs och Bohus lån:
för omläggning af vägen mellan Saltkällan och Qvarntorp, i närheten
af Qvistrums gästgifvaregård, inom Fors socken af Tunge
härad,....  »
hvaraf utbetalts 2,800 R:dr.
269,950: —
11,200: —
3,000: —
18,200: —
6,600: —
7,260: —
12,700: -  10,000:
8,500: —
Transport: 347,410: —
Anslag till
mindre hamnbyggnader
och
årensningar.
— 70 —
Transport: 347,410: —
inom Westerås län:
för omläggning af vägen vid Bredqvarns backe inom Björksta socken
af Ytter-Tjurbo härad
R:dr 2,600: —
hvaraf utbetalts 650 R:dr.
inom Jemtlands län:
för anläggning af väg från Stuguns kyrkoby till Borgvattnets kapell
inom Hammerdals pastorat  » 15,000: —
hvaraf utbetalts 7,500 R:dr.
för omläggning af vägen vid Genvalla- och Akerängsbackarne inom
Sunne socken
» 5,000: —
hvaraf utbetalts 3,750 R:dr.
för omläggning af landsvägen öfver Klöfsjöfjellet mellan Jemtland
och Herjeådalen
» 15,800: —
hvaraf utbetalts 10,000 R:dr.
samt för anläggning af en väg till sammanbindning af vägsträckan
norr om Qvittsle ström med landsvägen mellan Storsjön och
sjön Lithen
» 13,000: —;
och är anslagets hela belopp utbetaldt.
Således utgöra de till utgående utaf ofvannämnde medel
beviljade anslag, hvarom Fullmäktige underrättats, tillsammans.... R:dr 398,810: —
Utaf den för mindre hamnbyggnaders och årensningars understödjande anslagna
summa, 60,000 R.dr, har Kongl. Maj:t för nedannämnde företag beviljat följande
belopp:
för anläggning af kajbyggnad med lastbrygga vid Gamleby köping inom Södra Tjust
härad af Kalmar län
R:dr 6,000: —
hvaraf utbetalts 3,000 R:dr.
för den skadade norra hamnarmens vid staden Cimbrishamn förstärkande
» 20,500: —
hvaraf utbetalts 16,000 R:dr.
för upprensning af Angermanelfvens södra gren inom Hellgums m.
fl. socknar af Vester-Norrlands län
» 26,000: —;
hvaraf utbetalts 10,000 R:dr.
Tillsammans R:dr 52,500: —
— 71 —
v
Till utgående af den summa, 150,000 R:dr, som af Rikets sednast församlade Statsbidrag
Ständer ställdes till Kongl. Maj:ts nådiga disposition, för att såsom lån användas till för sjösänkunbefrämjande
af sanka trakters utdikning samt sjösänkningars verkställande, hafva, utom
de i sednaste revisionsberättelse, sid. 58, uppgifna låneunderstöd för 4 vattenaftappnings- arbeten
-
företag af tillsammans  ,  R:dr 48,000: —,
enligt Kongl. Maj:ts till Fullmäktige hittills ankomna nådiga bref,
beviljats för nedannämnde 10 sådane arbetsföretags utförande följande
lån, nemligen:
inom Jönköpings län:
tor utdikning af Höka- och Böhle-sjöarne inom Skede socken i
Ostra härad, ett lån å  .  » 2,300: —
hvilken lånesumma är utbetald.
för sänkning af Svinsjön inom Hjelmseryds socken af Westra härad,
dito å
» 3,000: —
för sänkning af Wisjön inom Svartarps, Lekeryds och Hakarps
socknar af Tveta härad, dito å
» 2,000: —
Detta låns hela belopp har utbetalts.
inom Kronobergs lån:
o
för sänkning af Mada-ån inom Åsheda socken af Uppvidinge härad,
dito å
» 14,550: —
hvaraf utbetalts 10,850 R:dr.
inom Christianstads län:
för sänkning af Bohults sjö i Loushults socken af Östra Göinge
härad, dito å
3,300: —
inom Elfsborgs lån:
för sänkning af sjöarne Närén och Köttsjön inom Holms och Skålleruds
socknar af Nordals härad, dito å
» 6,000: —
inom Westerås län:
för sänkning af Schedvi-sjön och Westlanda samt Öster- och Sund
ängs-sjöarne
inom Åkerbo härad, dito å  » 14,000: —
Lånet är utbetaldt.
inom Jemtlands län:
för utdikning af myrer vid Näsets, Grälsgårds, Jonsgårds, Gärdes,
Bergets, Wallens och Risselås byar inom Ströms socken,
dito å
» 7,000: —
Dito.
Transport: 100,150: —
Lånet för jern^
vägsanläggningen
mellan
Borås och vestra
stambanan.
— 72 —
Transport: 100:150: —
inom Westerbottens län:
för utdikning af Hamptjerns- och Degermyrefna inom Degerforss
socken, ott lån å
R:dr 7,800: —
Låuet är utbetaldt.
inom Norrbottens län:
för utdikningsarbeten vid Kukkola by inom Carl Gustafs socken,
dito å
» 15,000: —
Dito.
Tillsammans R:dr 122,950: —
Vid beviljandet af det under sednaste riksdag föreslagna lån för anläggningen
af jernväg mellan staden Borås och statens vestra stambana vid Herrljunga eller den
punkt, som af Kongl. Majit i nåder bestämdes, förklarade Rikets Ständer, att detta lån
skulle motsvara två tredjedelar af den verkliga kostnaden för nämnde jernvägs anläggning,
dock finge detsamma icke öfverstiga 1,700,000 R:dr. Sedan en af Majoren C.
Adelsköld, med beräkning af 4 fots spårvidd, uppgjord plan för denna jernvägs anläggande
blifvit af det för sagde företags utförande bildade aktiebolag antagen, har Kongl.
Majit, enligt Dess till Fullmäktige den 24 Januari innevarande år afiätna nådiga bref,
fastställt denna plan, som upptog en slutlig kostnadssumma af 2,135,000 R:dr, samt
alltså bestämt det lån, hvilket Borås jernvägs-aktiebolag för ifrågavarande företags verkställande
skulle erhålla, till 1,436,066 R:dr 67 öre, under förbehåll likväl, att bemälde
bolag utfäste sig att, t händelse den verkliga kostnaden för jernvägsanläggningen samt
den erforderliga rörelsematerielen, efter arbetets fullbordande, skulle befinnas icke uppgå
till den beräknade summan, genast, derest så komme att yrkas, återbära till staten
hvad bolaget uppburit utöfver två tredjedelar af denna kostnad.
Sedan kontrakt om meranämnde jernvägsanläggnings utförande blifvit, på föreskrifvet
sätt, afslutadt och bolaget afgifvit af Fullmäktige godkända förbindelser att ej
allenast fullgöra den af Kongl. Majit och Rikets Ständer för lånemedlen stadgade återbetalningsskyldighet,
utan ock under all framtid, utan ytterligare bidrag af allmänna
medel, vidmakthålla hela jernvägen, samt styrkt blifvit, att arbetet vore påbörjadt, hafva,
i förhållande till de af aktieägarne verkställda inbetalningar, följande summor utaf detta
lån blifvit från Riksgälds-kontoret reqvirerade och till bolaget utbetalda, nemligen:
under sistlidne Februari månad -  R:dr 286,000: —
» » Juni »
» 175,000: —
» » Juli »
» 119,000: —
» » September »
» 138,000: —
tillsammans R:dr 718,000: —
Enligt ofvan åberopade kontrakt, skall denna jernväg vara fullbordad och för
allmänna trafiken upplåten inom 1863 års utgång.
— 73 —
Efter derom af Fullmäktige gjord förfrågan, har Kongl. Maj:t, genom nådigt bref Anslaget till
af den 20 nästlidne Juni, underrättat Fullmäktige, att ett till vågomlåggning mellan vägomläggning
gränsen af Östergötlands län och Wida gästgif varegård i Norra Tjust härad af' Kalmar mellan Österlän
för flera är tillbaka beviljadt och till utgående af de vid 1853 och 1854 års riks- O^nds länsdag
för vägförbättringar anslagna medel anvisadt statsbidrag å 45,000 R:dr, hvaraf något da^Mfflresedermera
icke blifvit lyftadt, ej komme att för det afsedda ändamålet användas, utan gärdi Kalmar
vore att anse såsom en för Rikets Ständer disponibel tillgång. län.
Likaså har Kongl. Majit, under den 25 sistlidne April, gifvit Fullmäktige till- Jernvägen
känna, att som, enligt hvad hos Kongl. Majit i underdånighet anmälts, erforderligt an- -förbi Hedens
tal aktier för utförande af den föreslagna jernvägsanläggningen förbi Hedens forssar i f°rssar
Luleå
eif icke blifvit tecknadt, hade frågan om detta jernvägsföretags verkställande
således förfallit; hvadan de medel, som voro afsedda för det till samma företag vid
sednaste riksdag beviljade lån å 93,000 Eidr, icke behöfde att dertill vidare reserveras.
Så vidt kändt är, hafva ej heller arbetena för den vid sednaste riksdag före- Länet för
slagna och likaledes af Rikets Ständer med ett lån å 833,000 Ridr understödda jern- jernväg mdvägsanläggningen
frän sjön Södra Dellen till Hybosjön vid Ljusne eif samt till Edebyfallet
i samma eif icke blifvit påbörjade inom den derför stadgade och vid ingången af Hybosgfn
Maj månad innevarande år förflutna tid; vid hvilket förhållande detta låns belopp ej
heller lärer komma att för det dermed afsedda ändamål användas, utan äfven vara för
Rikets Ständer till andra föremål disponibelt.
Sedan det af Rikets Ständer under sistförflutna riksdag antagna förslag till för- Allmänna
■fattning, angående inrättande af en allmän Ilypotheksbank för riket, blifvit af Kongl. ILipothcIcs
Majit
stadfästaat och förordningen om densamma, under den 26 April sistlidne år,«ut- bankens
färdad samt denna Bank under derpaföljde Juni månad trädt i verksamhet, hafva, till grundfonds
följd af stadgandena i högstberörda förordnings 4:de $ och 230 af Riksgälds-kontorets ul)ll9uUoner
reglemente,
de räntebärande statsobligationer å tillsammans 8,000,000 Ridr, som skulle
bilda Hypotheksbankens grundfond, af Riksgälds-kontoret utfärdats och till nämnda
Banks Styrelse öfverlemnats. Dessa, å innehafvarens. sida icke uppsägbara, obligationer,
som äro daterade den 1 Juli 1861, lyda å 8,000 Ridr Runt eller 2,000 Ridr i silfver
hvardera, och utgöra således ett antal af 1,000 stycken; varande räntan för desamma
af Fullmäktige bestämd till 4i procent årligen. Tili en början hafva 10 kuponer å
denna ränta, hvilken halfårsvis förfaller till betalning, blifvit, jemte hvarje obligation,
från Riksgälds-kontoret utlemnade.
10
4
- 74 —
Revisorerne, som, till närmare upplysning om sagde obligationers och räntekuponers
lydelse, låtit bifoga denna berättelse afskrift af de till dessa handlingar fastställda
fonnulärer, hafva derjemte ansett sig böra anmäla, att det af Hypotheksbankens Styrelse
meddelade qvitto öfver mottagningen af ifrågavarande obligationer och kuponer
tillika innefattar en å samma Banks vägnar afgifven förbindelse att, i afseende på
obligationernas användande, noggrannt iakttaga hvad Kongl. Majit derom stadgat och
förordnat samt att under tiden, intilldess obligationerna kunna behöfva för dermed afsedda
ändamål begagnas, vid förloppet af hvarje halft år, till Riksgälds-kontoret återställa
dem tillhörande och då förfallna räntekuponer, utan anspråk på godtgörelse för
den å obligationerna dessförinnan upplupna och i kuponerna förskrifna halfårsränta.
Enär hvarken i förordningen angående allmänna Hypotheksbankens inrättande
eller i Rikets Ständers derom meddelade beslut blifvit föreskrifvet, att den genom
ofvanomförmälda statsobligationer bildade grundfond skall af Rikets Ständers Kevisorer
inventeras samt att förvaltningen af denna inrättning, för hvars finansiella ställning Rikets
Ständer genom ifrågavarande räntebärande obligationers utfärdande och aflemnande
till densamma iklädt sig ovilkorlig ansvarighet inom den uti dessa obligationer förskrifna
ansenliga summa, skall af Revisorerne granskas; hafva nu församlade Revisorer, ehuru
ingalunda förbiseende vigteu deraf, att meranämnde, staten tillhöriga grundfond öfvervakas
och de åtgärder, som röra dess möjliga användande, granskas på samma sätt som
i grundlagarne är föreskrifvet för andra genom allmänna medel tillkomna fonder, dock
funnit sig icke ega att, med stöd af nu gällande stadganden, i sådant hänseende vidtaga
annan åtgärd, än att å det nu anmälda förhållandet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Förränininqen I öfverensstämmelse med stadgandena i reglementets 221 och 225 §§., hafva, på
af Riksgälds- deruti föreskrifna sätt, de till Riksgälds-kontoret influtne medel och detta verks derleontorets
lenn- jgenom bildade kontanta behållning, så vidt densamma icke erfordrats för verkställigfantaJ'd‘Ul-
heten af förestående utbetalningar, fortfarande gjorts fruktbärande och hållits allmänna
rörelsen tillhanda; utgörande de för sådant ändamål under sistlidue är och innevarande
års förra hälft beviljade lån — för hvilka räntan merendels varit bestämd till 5 procent
och återbetalningstidön till en månad efter föregången uppsägning — jemte derunder
verkställda återbetalningar af sådana låns kapitalbelopp, följande summor, nemligen:
* ,
Utbetalda lån.
Återbetalda lån.
Under
lista
qvartalet
af år 1861
1,884,000: —
855,600: —
»
2:dra
»
» d:o
2,619,000: -
624,500: —
»
3:dje
»
» d.o
1,521,500: —
»
4:de
»
» d:o
3.931,000: -
1,963,100: —
»
1 ista
»
» innevarande år....
1,571,000: -
3,801,600: —
»
2:dra
»
» d:o
3,185,000: —
1,946,400: —
Summa 13,190,000: —
10,712,700: —
Dessutom har genom de af Riksgälds-kontoret
i medlet af sistlidne är inköpta 4j procents obligatio
-
♦
— 75 —
ner, tillhörande det under samina år inom riket upptagna
statslån, förräntats ett efter dessa obligationers
inköpspris beräknadt belopp af  277,500: —
Yid den af Revisorerne den 3:dje innevarande månad verkställda inventering af
de lane- och säkerlietshandlingar, som af Riksgälds-kontoret innehafvas, utgjorde, enligt
då företedda och genomgångna skuldförbindelser och andra räntebärande obligationer,
sammanlagda kapitalbeloppet af Riksgälds-kontorets, genom utgifna lån eller uppköpta
obligationer, tillsvidare förräntade medel R:dr 8,393,832: 58.
Utaf dessa sålunda förräntade summor tillhörde 6,036,232 R:dr 58 öre jernvägsbyggnadsmedlen
samt ränte- och amortissements-fonderna för 1858 och 1860 års jernvägslån.
Riksgälds-kontorets sammanräknade ränte- och kapitalvinst genom de till den
kontanta behållningens förräntande utgifna lån och inköpta obligationer har utgjort under
nästlidne år
R:dr 454,859: 99.
hvaraf 409,288 R:dr 62 öre tiilgodokommit jernvägsbyggnadsmedlen
samt ofvannämnde amortissements-fonder.
och under Januari med September månad innevarande år
» 343,916: 92.
hvaraf 281,312 R:dr 54 öre tillhöra sagde medel och fonder.
Under ofvannämnde, af Revisorerne anställda inventering, hafva Revisorerne ge- Anställda
nomgått samt med deröfver förda och företedda förteckningar jemfört de Riksgälds-kon- immterinyar.
toret tillhöriga, af Kommissarierne samt 2:ne andra Koutorets tjenstemän vårdade, räntebärande
obligationer med dertill hörande handlingar; och hafva Revisorerne funnit dessa
obligationer och handlingar omsorgsfullt ordnade och väl förvarade samt till antal och
beskaffenhet med de upprättade förteckningarne öfverensstämmande.
Yid samma tillfälle hafva Revisorerne, utan att någon anmärkning härvid förekommit,
derjemte inventerat de af Riksgälds-kontoret mottagna och under Kommissariatets
vård befintliga skuld- oell borgensförbindelser för beviljade och utbetalde byggnads-
och vattenaftappnings-lån m. fl. dylika understöd, äfvensom de af Kongl. Maj:t i
nåder godkända samt hos Riksgälds-kontorets Kommissariat jemväl förvarade säkerhetshandlingar
för fullgörandet af ännu icke utförda arbetsföretag, som blifvit med bidrag
af allmänna medel understödda.
Likaledes äro de hos Kommissariatet jemväl förvarade borgensskrifter rörande
bevillningen för erhållna testamenten inventerade af Revisorerne; i sammanhang hvarmed
granskning verkställts af det öfver dessa borgensskrifter förda särskilda diarium;
och har vid sistnämnde inventering och granskning ej heller något förekommit att erinra.
Under oftanämnde inventeringsförrättning företeddes för Revisorerne likaledes det
under Fullmäktiges egen vård förvarade konvolut, som innehåller Rikets Ständers anordning
å den under sednaste riksdag, enligt Regeringsformens 63 g, till lyftning vid infallande
krig, å Riksgälds-kontoret anvisade kreditivsumma; och befanns förseglingen
å detta konvolut orubbad.
— 76 —
Riksgälds- Såvidt af den utaf Hiksgälds-kontorets Ombudsman afgifna berättelse, angående
kontorets ratte- nämnde verk rörande rättegångs- och utsöknings-ärenden, kunnat inhemtas, synes Riksgäitgs-
och gälds-kontorets rätt och talan i afseende på der omförmälda mål och ärenden hafva
mndZ blifvit vederbörligen iakttagen.
Decharge. Slutligen få Revisorerne, som under den nu verkställda granskningen af Riks
gälds-kontorets
förvaltning haft tillfredsställelsen erfara, att Fullmäktige med synnerligt
nit och ospard möda uppfyllt sitt vigtiga. och ansvarsfulla kall, tillstyrka, att Fullmäktige
måtte erhålla full decharge för de i Fullmäktiges protokoller, för tiden från den
8 Augusti sistlidne till och med den 14 Augusti innevarande år, antecknade beslut
och åtgärder.
Ziffer- För alla de i denna berättelse förekommande ziffer-uppgifter ansvarar den Se
uppgi/tema.
kreterare, som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper
varit hos Revisorerne anställd. i
Stockholm den 14 Oktober 1862.
På Ridderskapets och Adelns vägnar:
KNUT POSSE.
PATb'IC REUTERSVÄRD.
A. SJÖDING.
J. LUNDBERG.
JOII. VICT. ÅBOM.
M. AHLGREN.
GEORG NYQVIST.
N. SVENSSON.
C. J. v. SCHWERIN.
C. O. TÖRNEBLADH.
På Preste-ståndets vägnar:
W. LIDBERG.
J. P. I. TELLBOM.
På Borgare-ståndets vägnar:
JULIUS LINDSTRÖM.
KNUT TERSMEDEN.
På Bonde-ståndets vägnar:
L. RASMUSON.
P. HEDSTRÖM.
R. C. G. RUDBECK.
TII. af WIRSÉN.
FR. E. FAGERSTRÖM.
A. LUNDHOLM.
W. FAHRAEUS.
ALFRED GRENANDER.
J. M. LUNDAHL
A. ERIKSON.
C. €*. Stuart»
— 77 —
Bilagan, Litt. A., till 1862 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.
Sammandrag ur Biksgä.1ds-kontorets räken
Inkomster
och Utgifter
Inkomster: Riksmynt.
Allmän bevillning  .  2,396,889: 24.
Observationsmedel
9,525: 79.
Stämpelafgifter för spelkort
68,515: 65.
Dito för tidningar
47,251: 1. 2,522,181: 69.
Skatteköpeskillingar  12,818: 48.
Ekeskogslösen
839: 74. 13,658: 22.
Kapitalafbetalningar å för vissa föremål eller under
längre tid beviljade lån
286,182: 99.
räntor å dessa lån
272,466: 67. 558,649: 66.
Återbetalning af lyftade medel utaf kreditivet för fårskötselns
och ullproduktionens befrämjande  109,400: —
derå upplupen ränta
1,900: 2. 111,300: 2.
Återbetalde, tillsvidare förräntade medel  964,500: —
och erlagda räntor
22,480: 13. 986,980: 13.
Influtne medel för det inom riket under år 1861 upptagna
fonderade statslån  2,730,000: —
Vid de för detta lån utfärdade 4^ procents obligationers
aflemnande till lånöfvertagarne upplupen och godt
gjord
ränta
30,650: — 2,760,650: —
Ersatta förskott till inlösen af kuponer för ofvannämn
de
fonderade statslån
900: —
Dito till Rikets Ständers Justitie-ombudsmans embets
resor
för åren 1860 och 1861
364: 22.
Godtgjord kostnad för ett byggnadslån
2: — 1,266: 22.
Återlevererad besparing å 1859 års anslag till upprätthållande
af Ärméens pensionskassas pensioneringsskyldighet
15,474: 57.
Dito å anslaget till premier vid 9:de allmänna landt
bruksinötet
714: 34.
Dito af dito till understöd åt den högre folkskolan inom
Toarps församling, för åren 1859 och 1860
2,000: —
Dito å dito till löneförbättring för år 1857 åt statens
0 med kontanta löner försedde tjenstemän
17,217: 61.
Återbetalning af en utanordnad pension vid Riksgäldskontoret
75: — 35,481: 52.
Transport: 6,990,167: 46^
— 79 —
skaper för år 18G1, utvisande detta verks
under nämnde år.
Utgifter:
Arliga ränteanslaget till H. M. Konungen
Under 1840—1841 års riksdag beviljade, statsanslag:
För Iiäradshäktenas ombyggnad och förseende med celler samt för fängelsebyggnader
i städerna, utom Stockholm
Under 1844—1841 års riksdag beviljade tillfälliga statsutgifter:
För inlösen af 300 exemplar utaf Svenska Fornskrift-sällskapets samlingar
för år 1860  i
Under 1850—1851 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För sänkning af Hansjon i Fryksände socken af Wermlands län, återstoden,
Under 1853- 1854 års riksdag beviljade sådana anslag:
För vägars anläggning och förbättring
7,465: —
y> utvikning och aftappning af sanka trakter .och
sjöar
4,425: —
» utgifvande från trycket af äldre, för Sveriges historia
vigtiga skrifter och handlingar
600: —
Under 1856—1858 års riksdag beviljade extra statsutgifter:
För uppförande af länsfängelser efter cellsystemet.... .. 20,000: —
» några landtförsvaret tillhörande föremål
408,032: 34.
» sjöförsvarets behof beviljade anslag
103,319: 34.
w fortskyndande af soekeukarteverkets utförande .... 15,226: —
» skiften och afvittringar
57,000: —
» uppförande af ny byggnad åt Teknologiska institutet 170.000: —
» Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona
3,202: 84.
» vetenskapliga undersökningar rörande fiskerierna ... 1,000: —
» ny kommunikationsled li an de inre delarna af Jemtland
till hamnplats vid Nordsjön :  30,000: —
» vägars anläggning och förbättring  29.227: 50.
» mindre hamnbyggnaders och årensningars understödjande
16,500: —
» utdikning och aftappning af sanka trakter och
sjöar'.....
11.195: —
» beskattningsväsendets förenkling och granskningen
af de nya jordeböckerna
800: —
Transport: 865,503: 2.
Riksmynt,
300,000: —
25,000: —
1,050: -
415: —
12,490: —
338,955: —
— 80 —
Transport: 6,990,167: 46.
Det för Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag
af 1859—1861 års statsinkomster ... 3,992,190: —
Utaf indragna 6:te fördelningsgenerals-lönen för år
1860
1>650: —
Lösningssuminan för jord, exproprierad i och för Gefle
Dala
jernvägens anläggning ..
2,000: 18.
Utaf Manufaktur-diskontens vinstmedel för år 1861 .... 21,000: —
Äldre depositionsinedel  ••••'  2,956: 47.
Det till Riksgälds-kontorets utgifter för år 1861 anslagna
belopp utaf Riksens Ständers Bank? behållna
vinst vid 1857 års början
333,333: 33. 4,353,129: 98.
Deponerade undsättningsmedel
100,000: —
Genom rörelsen å statens jernvägar under nr 1860 influtna och sedermera
hos Riksgälds-koutoret deponerade medel  50,000: —
Transport: 11,493,297: 44.
— 81 —
Transport: 865,503: 2.
för vidmakthållande af Kalmar slott
10,500: —
» ny skolhusbyggnad i Uddevalla  10,000: —
» nytt kemiskt laboratorium i Lund  20,000: —
» tillbyggnad af Yetenskaps-akademiens hus
75,000: —
till stipendier åt civile personer, som vid Gymnastiska
central-institutet bildas till gymnastik-lärare
1,000: —
» ny byggnads uppförande vid allmänna Institutet för
döfstumma och blinda  80,000: —
» löneförbättring åt lärarne vid vissa stadspedagogien
20,000: —
Under 1859—1860 års riksdag utan återbetalningsskyldighet
beviljade extra statsanslag:
till kostnaderna för DD. MM. Konungens och Drottningens
kröning  166,340: 6.
» anbringande af åskledare för Stockholms och Drott»
ningholms Kongl, slott
26,596: 25.
» uppförande af länsfängelset efter cellsystemet  150,000: —
» åtskilliga landtförsvaret tillhörande föremål  525,468: 4.
» sjöförsvarets behof
440,466: 66.
» förbättringar i fyr- och båkväsendet
154,333: 33.
» rikets ekonomiska karteverk
15,750: —
» Svenska Trädgårdsföreningens elevskola och trädgårdsodlingens
befrämjande
4,500: —
» ett agrikultur-kemiskt laboratorium vid Ultuna 3,000: —
» nytt boningshus för lärlingarne och ny fårhusbyggnad
derstädes
31,540: —
» fortsättning af geologiska undersökningar samt
gravering och tryckning af geognostiska kartever
ket
36,000: —
» underhållande af Kronans nuvarande stamhollän
derier
och inrättande af nya sådana
*10,000: —
» inköp af utländska race-hingstar
50,000: —
» vetenskapliga undersökningar rörande fiskerierna 1,000: —
» Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona
3,341: 38.
» reseunderstöd åt arbetare i de särskilda närings
yrkena
3,000: —
» Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträdens aflönande
27,550: —
» undersökningar och expenser vid allmänna arbeten
25,000: —
» Civil-ingeniörers bildande vid Mariebergs artilleriläroverk
6,000: -
» vägars anläggning och förbättrande
108,970: —
338,955: —
1,082.003: 2.
Transport: 1,788,855: 72. 1,420,958: 2.
11
Transport: 11,493,297: 44.
Transport: 11,493,297: 44.
— 83 —
Transport: 1,788,855: 72.
till bros byggande öfver Ume-elf
6.875: —
» mindre hamnbyggnader och årensningar
35,500: —
» löneförhöjning för år 1857 åt storskiftes- och afvittringslandtmätare
11,077: 61.
» inköp af landshöfdinge-residenshuset i Hernösand
samt uppförande af en byggnad för landtstaten derstädes
60,000:
» beskattningsväsendets förenkling och granskningen
af de nya jordeböckerna  24,616: 67.
» kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader för
år 1860 y  38,779: 43.
» hyresersättning åt Chefen för Kongl. Eklesiastik
departementet
5,500: —
» reparation af Linköpings domkyrka  10,000: —
» inköpande af boställe åt predikanten inom Malå
kapellag i Norrbottens län
2,000: —
» uppförande af nya byggnader för elementarläroverken
i Orebro och Oskarshamn  55,000: —
» utvidgande af Lunds kathedralskolas undervisningslokal
20,000: —
» reparation och förändring af läroverksliusen i
Carlstad
10,000: —
» flyttning af botaniska trädgården vid Lunds universitet
7,000: —
» fullständigande af de geologiska samlingarna vid
universitetet i Upsala
2,000: —
» ordnande* af Carolinska mediko-kirurgiska Institutets
laboratorium  6,000: —
» seminarium för lärarinnors bildande
5,000: —
» fullbordande af national-museibyggnaden  135,000: —
» aflöning samt resekostnader för en Antiqvitets
intendent
^ 2,000: —
» uppsökande och aftecknande af inom Sverige befintliga
runstenar  1,500: —
» utgifning af arbetet »Svenska språkets lagar»  1,500: --
» utskrifning af riksregistraturet
3,000: —
» inköp af 40 ex. af arbetet »Monuments Scandina
ves
du mo'yen åge»  2,880: —
» utgifning af plaucheverket »Fordna och närvarande
Sverige»  400: —
gratifikation åt Professorn J. Hedenborg...
4,000: —
löneförhöjning åt Rektorn vid lägre elementarläroverket
i Piteå
750: —
till betäckande af bristen i hospitalsfondenS inkomster 40,000: —
» byggnads- m. fl. arbeten för den nya hospitalsinrättningen
å Kungsholmen samt utredningspex--  sedlar vid samma inrättning  151,000: —
Transport: 2,430,234: 43.
1,420,958: 2.
1,420,958: 2.
Transport: 11,493,297: 44.
Transport: 11,493,297: 44.
85 -
Transport: 2,430,234: 43.
till förvaltnings- och underhållskostnader för närande
hospital
7,500: —
» fullbordande af byggnadsarbetena samt anskalfning
af inventarier för Wexiö, Wadstena och Hernösands
hospitaler
170,000: —
» iståndsättande af smedjan vid Veterinär-inrättningen
i Stockholm
14,287: —
» inköp af kemiska och fysiska glas samt apparater
vid denna inrättning  2,000: —
» uppförande af nytt sjukstall m. m. vid Veterinärinrättningen
i Skara  .  19,000: —
» upprätthållande af Arméens pensionskassas pen
sioneringsskyldighet
85,500: —
» pensionsförhöjning för Flottans gemenskap  40,000: —
För folkundervisningens befrämjande anvisade medel:
Till inrättande af s. k. småskolor och understöd åt
examinerade folkskolelärare
35,802: 41.
» understöd för högre folkskolors inrättande
1,500: 1.
» folkskolelärare-seminarierne
3,670: —
» understöd för seminarie-elever
8,549: 58.
» förbättrande och underhållande af undervisnings
materielen
1,435: —
» folkundervisningens befrämjande i allmänhet
2,519: 97.
Bristerna i förslagsanslagen under riksstatens hufvudtitlar
för år 1859, jemte andra i liqviden angående
statsverkets öfverskott och brister för sagde
år Riksgälds-kontoret till ersättning påförda summor,
Lyftade kreditivsummor:
Utaf kreditivet för inhemska fårskötselns och ullproduktionens
befrämjande
80,230: —
» dito för tillämpande af sednast fastställda pen
sionsstat
för Arméens befäl o,ch tjenstemän
116,205: 17.
» dito för beredande af dels förhöjda, dels nya
pensioner för Flottans embets- och tjenstemannapersonal
20,000: —
Reqvirerade undsättnings edel
Låneunderstöd:
För brobyggnad öfver Ume-elf
55,000: —
» hamnbyggnader vid städerna Grenna och Amål .... 45,500: —
1.420,958: 2.
2,768,521: 43.
53,476: 97.
822,490: 98.
216,435: 17.
40,000: —
Transport: 100,500: — 5,321,882: 57.
Transport: 11,493,297: 44.
»
flis
Transport: 11,493,297: 44.
— 87 —
Transport: 100,500: —
För hamn- och kanalanläggningen, vid Carlstad  70,000: —
» uppmuddring af segelleden mellan staden Piteå
och lastageplatsen Löfholmen samt anläggning af
lastbrygga vid nämnde stad
26,000: —
» Rottne-åns upprensning
10,000: —
» vattenaftapppningar och strömrensningar till beredande
af odlingsföretag
39,160: —
» marmor-fabriksanläggningen på Singön inom Roslags
skärgård
20,000: —
» uppförande af nytt lärohus åt elementarläroverket
i Jönköping  120,OOq: —
Kapitalafbetalningar å Riksgälds-kontorets skulder .... 148,000: —
Betalda räntor å dito  239.155: 86.
1861 urs anslag till ränta och amortissement
för 1858 års jern vägslån
1,166,666: 66.
» 1860 års dito
1,466,000: —
Omkostnader för 1861, års fonderade inhemska statslån
Tillsvidare förräntade medel samt dervid förskottsvis godtgjorda räntor
Riksdags- och revisionshostnader m. m.
Kostnader för 1859—1860 års riksdag
30,305: 86.
Dito » nästkommande dito
10,782: 27.
Dito » 1860 års statsrevision
2,367: 34.
Dito » 1861 års dito
8,574: 67.
Dito » Rikets Ständers hus
4,000: —
Aflöning och expenser till Kikets Ständers Justitieombudsman
och hans Expedition
15,435: 61.
Pension till förre Justitie-ombudsmannen S. L. Theorell
6,390: —
Kostnader för inredning af Justitie-ombudsmannens em
betslokal
i Riksgälds-kontorets hus  5,783: 25.
För komplettering af det i Rikets Ständers hus inrättade
arkiv af riksdagshandlingar m. m  384: 73.
Aflöning för Sekreteraren vid Bonde-ståndets Kanslidirektion
150: —
*
Förvaltnings- och uppbördskostnader m. m.
Löner, arfvoden, pensioner och expenser vid Riksgäldskontoret
85,254: 85.
Expektans-lön vid f. d. General-assistanskontoret  482: 44.
Observations-och indrifningsarfvoden till Kongl. Kammarrättens
betjening
1,521: 50.
5,321,882: 57.
385,660: —
387,155: 86.
2,632,666: 66
7,931: 40.
3,798,500: —
84,173: 73.
Transport: 87,258: 79. 12,617,790: 22,
— 88 —
Transport: 11,493,297: 44.
Utgifter utöfver inkomster år 1861
1,275,009: 44.
Summa Kunt R:dr 12,768,306: 88.
«
— 89 —
Transport: 87,258: 79.
Arfvoden och kostnader för uttaxering i Stockholms
stad af 1861 års allmänna bevillning
9,793: 88.
Kostnader för tryckning m. m. af nya bevillningsstad
gan
3,878: 28.
Dito för stämpling af spelkort
6,240: 26.
Dito för tidningsstämplingen  4,500: —
Dito för Riksgälds-kontorets till fond för allmänna
Hypotheksbanken utfärdade obligationer
540: —
Fromma Stiftelsernas andelar af kortstämpelafgiften
Brudgåfvovinst  50: —
Restituerade medel
148: 83,
Summa Runt R:dr
Stockholm den 14 Oktober 1862.
C. G. STUART.
12,617,970: 22.
112,211: 21.
3-7,9|6: 62.
1S8: 83.
12,768,306: 88.
k
12
— 90 —
Bilaga, Lit. B, till 1862 års revisionsberättelse, angående Riksgälds-kontoret.
Svensk Stats-obligation
(Svenska Riksvapnet).
000
å Riksdaler 8,000 Riksmynt eller 2,000 Riksdaler i silfver, med fyra och en half
procents årlig ränta;
utgörande en del utaf den för allmänna Hypoteksbanken, enligt Kongl. Maj:ts nådiga
Förordning af den 26 April 1861, anvisade och af dylika obligationer å ett sammanräknadt
belopp af 8,000,000 R:dr R:mt bestående grundfond.
På grund af Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers, jemlikt ofvanberörde Kongl.
Förordning, fattade beslut i fråga om en allmän Hypoteksbank för riket och grundfonden
för densamma, förbinder sig Rikets Ständers Riksgälds-kontor att godtgöra innehaf
-
äfvensom att nyssnämnde kapitalbelopp, hvilket å obligations-innehafvarens sida icke är
uppsägbart, Sex (6) månader efter samma obligations af Riksgälds-kontoret skedda och
i Sveriges officiella Tidning kungjorda uppsägning, till obligationens innehafvare betala.
Den för denna obligation upplupna ränta utbekommes från Riksgälds-kontoret
vid förloppet af hvarje halft år emot aflemnande af derå utgifven, då förfallen räntekupon.
För uppsagd obligation godtgöres räntan endast till och med förfallodagen; sch
bör sådan obligation, då den till inlösen företes, vara åtföljd af alla till densamma hörande,
dessförinnan icke förfallna, räntekuponer; kommande, i annat fall, ett de felande
kuponerna motsvarande belopp att vid obligationens inlösning innehållas.
För obligation eller räntekupon, som icke blifvit till inlösen företedd inom Tio
(10) år efter dess förfallotid, har innehafvaren förlorat all rätt tili betalning. Stockholm
den 1 Juli 1861.
På Fullmäktiges i Rikets Ständers Riksgälds-kontcrtr vägnar:
(Hvarje utfärdad obligation är underskrifven af en Fullmäktig af hvartdera Riksståndet
samt kontrasignerad af 2 tjenstemän vid Riksgälds-kontoret).
varén af denna Stats-obligation Fyra och en half (4|) procents årlig ränta för ett kapital
af
Åttatusen Riksdaler Riksmynt
eller
Tvåtusen Riksdaler i Silfver,
4
— 91 —
Ualfårs-ränteleupon J\s'
till Svenska Stats-obligationen
af den 1 Juli 1861.
Förfaller den Januari 18.... och
inlöses af Rikets Ständers Riksgälds-kontor
med. Etthundra åttio (180) Riksdaler Riksmynt.
(Namn.) (Namn.)
*
Register
öfver 1862 års revisionsberättelse angående Biksgälds-kontoret.
Sidan.
Ackorder för åtsldllige Landshöfdinge-beställningar, inlösen af .... 29.
Allmänna bevillningens årliga belopp  42—43, 63—64.
Bilagan Litt. A  78.
Allmänna Hyp.otlieksbankens grundfonds obligationer
73—74.
Bilagan Lit B  90—91.
AmortsStdngsligriderna för jernvägslånen, bokföring af kostnaderna
för
62.
Amorli$,$ementsfonder för jernvägslånen
43-44, 54-55, 60-63.
Anslagssummor, innestående  6—15.
Anteckningsbok, förd hos Fullmäktige,  65.
Balans, uppbörds-
64.
B ankor åkning en N: o 1, derå innestående kontanta behållning .... 44.
» N:o 2, inkomster och utgifter å  57.
Bambus,, Stockholms allmänna, lån till  24.
Baumanska kronofordran
68.
Behållning en, kontanta
44.
» » förräntningen af
74—75.
Bevillning en, allmänna
42—43, 63—64.
Berättelser, emottagne af Revisorerne  3.
Besparingar, statsverkets, liqviden angående
66—67.
Bidrag från statsverket till Riksgälds-kontorets utgifter
68.
B or gensskrifter för testamentsbevillningen
, 75.
Borås Mh vestra stambanan, lån för jernvägsanläggning mellan .... 72.
Drabant, fordna svenska statslånen i  .'.  68.
Brobyggnader, lån för  27.
Byggriaflslån  20—23, 27, 65.
Carlskrona stads pastorat, lån till
24.
Decharge
76.
Deponerade medel
15.
Folkundervisningens befrämjande,^ anslag till
14—15.
Fordringar, Riksgälds-kontorets
18—46.
» » för byggnadslån
20—23.
» » » förlagslån
42.
Sidan.
Fordringar för lån till hamn- och brobyggnader samt årensningar 24—27.
» » » » jernvägsanläggningar
28—29,
» » » » tomtregleringar  24.
» # » » vattenaftappningar och odlingsforetag
29—42.
» » oredovisade förskott  43.
» kreditiv-
43.
» ränte-
44.
» räntebärande
18—19.
» räntefria
19.
» särskilda
43—44.
» utbalanserade  20—46.
Forshaga i Clara eif, slussanläggning vid
27—28.
Fullmäktiges afgifna berättelse  3.
» anteckningsbok
65.
» protokoller  3.
Förlagslån
42.
Förräntning af kontanta behållningen
74—75.
Förvaltnings-kostnader  66.
Hamnbyggnader, lån och anslag för
24—27, 70.
Harlins, E. G., uppbördsbalans
64.
Hjelmare kanal- och slussverks reparationsfond  42.
Hufvudbok, Riksgälds-kontorets
3, 65.
Hypotheksbankens, grundfonds obligationer
73—74.
Bilagan Litt. B  90—91.
Inkomster, Riksgälds-kontorets, under år 1861
47.
Bilagan Litt. A  77—80.
» » under förra hälften af år 1862 .... 49.
Inne stående anslagssummor  6 — 15.
Inom linien upptagna skulder
4, 15—18.
» » » tillgångar
19 — 20, 45—46
Inventeringar, anställda
75.
Jernväg förbi Hedens forssar, frågan om
73.
» mellan sjöarne Dellen och Hybosjön, lånet för
73.
Jernvägsanläggningar, fordringar för meddelade lån till
28—29.
Jernvägsbyggnader, statens, dertill upplånta och utbetalda medel 3, 50—63.
Jernväg slånens liqvidations- och amortissements-fonder
54—56, 62—63
Kontanta behållningen
44, 74—75.
Kreditiv å Rikets Ständers Bank
50.
Kreditiv for äring ar
43.
Kronofordran, Baumanska arfvingarnes
68.
Landsliöfdinge-ackorder, inlösen af
29.
Liggare, särskildt förda
65.
Liqvidations- och amortissements-fonder för jernvägslånen'
54—55, 60—63
Sidan.
Liqviden angående öfverskott, brister och besparingar  66 — 67.
» mellan Riksgälds-kontoret och Bankirhuset Erlanger .... 56.
Lån, beviljade, men icke utbetalda,
73.
Obligationer, allmänna Hypotheksbankens grundfonds
73—74-
Bilagan Lit. B  90—91.
» för jernvägslånen, utelöpande  59.
» räntebärande, inventering af
75.
» uppköpta
—• 44.
Odlings företag och vattenaftappningar, lån för  , 29—42.
Ombudsmannens berättelse  -  3, 76.
Oredovisade förskott, fordringar för  43.
Proprie-balans
64.
Protokoller, Fullmäktiges
3.
Protokolls-diarium, Kommissariatets
3.
Redogörelser, särskilda
3, 50—53.
Revisionens omfattning
3.
Riksdag skostnader
66.
Räkenslcapsutdrag, tryckta  65.
Räntebärande fordringar  >.  18—19.
» obligationer, inventering af
75.
» skulder
4, 5—6.
Räntefria fordringar  19.
» skulder
6.
Ränte fordringar  44.
Ränteliqvider för jernvägslånen
62.
Rättegångs- Och utsökningsärenden
76.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper, utvisande detta
verks inkomster och utgifter under år 1861 (Bilagan
Litt. A.)
78—89.
Sjösänkningar och andra vattenaftappningsarbeten, statsbidrag för 71—72
Skidd- och borqensförbindelser, inventering af
75.
13-18, 46-47, \
Sladder, Riksgälds-kontorets
(50 53, 55—58.j
» för lån till statens jernvägsbyggnader
50—53,55—56,57—58.
» inom linien upptagne
4, 15—18.
» räntebärande
4, 5—6.
» räntefria
6.
» utbalanserade
5—18.
Statens jernvägsbyggnader, dertill upplånta och utbetalda medel 50—63.
Statsverkets bidrag till Riksgälds-kontorets utgifter
68.
Städernas byggnadslån, liggarne öfver
65.
Testamentsbevillningen, borgensskrifter för
Tillgångar, Riksgälds-kontorets
75.
18-47.
Sidan.
Tillsvidare förräntade medel
44.
Tomtregleringslån
24.
Uppbördsbalans
64.
Upplåningen af medel för statens jernvägsbyggnader
50—63.
Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper, tryckta
65.
Utgifter, Riksgälds-kontorets. under år 1861
47, 48—49.
Bilagan Litt. A
79—81.
» » under förra hälften af år 1862 .... 49—50.
» » ' det dertill, enligt riksstaten, anvisade
bidrag
68.
Utgiftsbok, förd hos Fullmäktige,
65.
Vattenaftappningar och odlingsföretag
29—42, 65, 71—72.
Väg anläggning ar och vägförbättringar, anslag till >.... 65, 68 — 70.
Ziffer-uppgifterna, ansvarigheten för
76.
Årensningar, lån och anslag för
27, 70.
Öfverskott, statsverkets, liqvid angående
66 - 67.
RIKETS HÖGT,DEL. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
ANGÅENDE
DEN ÄR 1862 FÖRRÄTTADE GRANSKNING AF DE ONDER
STÄLLDA FONDER OCH MEDEL.
STOCKHOLM,
TRYCKT HÖS A. L. KORMAN, 1862,
Sedan undertecknade, i egenskap af Rikets Ständers till öfverseende af Stats-, Bankooch
Riksgälds-verkens tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1860 utsedde Revisorer,
jemväl granskat samma års räkenskaper för och förvaltning af de under Kongl. Maj:ts
och rikets Kommerse-kollegium ställda fonder och medel, hvilka utgöras af Manufakturoch
Ull-diskont-fonderna, Manufaktur-, Tull- och Konfiskations- samt Eskilstuna Fristads-medlen,
äfvensom de särskilda anslagen till godtgörande af Svenske och Norske
Konsulers utgifter dels för nödställdt Svenskt sjöfolks dels för andra medellösa Svenskars
understöd och hem förskaffande, få Revisorerne, angående ifrågavarande granskning, härmedelst
till Rikets Ständer afgifva föreskrifven berättelse.
Revisorerne, som vid revisionsförrättningens början emottagit räkenskaperna öfver
samtlige ofvannärande fonder med dertill hörande verifikationer, hafva äfvenledes tagit
kännedom såväl af Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl. Maj:t afgifnä underdåniga berättelser
angående dessa fonder för år 1860 samt den af särskilde, utaf Kongl. Maj:t i
nåder förordnade, Revisorer i underdånighet aflemnade berättelse angående Manufakturoch
Ull-diskont-fondernas förvaltning och räkenskaper för berörda är, som ock af Kongl.
Maj:ts under loppet af året till bemälde Kongl. Kollegium aflåtna nådiga bref i ämnen,
som med förvaltningen af ifrågavarande medel ega gemenskap.
Hvad först beträffar Manufaktur-diskont1fonden, så inhemtas af det deröfver
upprättade, härhos bilagda, kapitalslut, att fondens inkomster genom influtna räntor å
utlånta kapital år 1860 utgjort
Runt R:dr 143,902: 26.
Då härifrån afdragas nedannämnde under året bestridda
utgifter, nemligen:
Ränta till Rikets Ständers Bank för de af kreditivet begagnade
medel
63,906: 14.
Förvaltningskostnader
26,306: 66.
Omkostnader för fondens fasta egendom
1,231: 88.
Extra utgifter
1,745: 7.
Transport: 93,139: 75. 143,902: 26.
Transport:
Inköp af inventarier ?.
Inbetalning till Rikets Ständers Riksgålds-kontor,
i ersättning för det å riksstaten öfverflyttade,
tillförene af Manufaktur-diskontens vinstmedel
omedelbarligen bestridda, årliga anslag till
Teknologiska Institutet  i
sa visar sig, att I anufaktur-diskontens tillväxt under året bestigit
sig till
29,699: 74.
i följd hvaraf fondens behållning, som vid 1859 års slut utgjorde 1.646,612: 3.
vid 1860 års utgång ökats till
1,676,311: 77;
och da härifrån afgår beloppet af de, jemlikt Kongl. Kommersekollegii,
på gifna nådiga föreskrifter grundade, beslut, under året'
verkställda afskrilningar af äldre balanserade fordringar
19,763: 10,
återstod en behållen tillgång af
R:dr 1,656,548: 67.
deruti likväl inbegripne osäkra fordringar af tillsammans 219,308 R:dr 22 öre, hvilket
belopp^ med 33,982 R:dr 81 öre understiger den summa, hvartill dylika fordringar vid
1859 års slut finnas upptagne.
Revisorerne få i korthet redogöra för deu, i enlighet med föreskriften i 8 § af
det för Manufaktur-diskonten under den 8 Februari 1844 i nåder fastställda reglemente,
i början af år 1860 uppgjorda fördelning af Diskontens i låneväg disponibla tillgångar.
Vid denna fördelning beräknades fondens säkra fordringar, tillika med behållningen i
Rikets Ständers Bank samt under året inflytande intressemedel, uppgå till ett sammanräknädt
belopp af 3,962,725 R:dr 66 öre. Sedan härifrån afdragits den af Rikets Ständer
vid 1856—1858 årens riksdag beslutade inbetalning af fondens kreditiv på Rikets
Ständers Rank, utgörande för år 1860 150,000 K:dr, ränta å återstående kreditivbeloppet,
förvaltningskostnader, ersättning till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för det frän
riksstatens sjette lmfvudtitel utgående årsanslag till Teknologiska Institutet samt summan
af de lån, med hvilkas återbetalning särskildt anstånd blifvit af Kongl. Maj:t i
nåder medgifvet, och hvilka afdrag tillsammans utgjorde 337,779 R:dr 57 Öre, samt derjemte
blifvit afsatte de 750,000 R:dr, som, enligt Kongl, brefven den 9 December 1818
och den 5 Maj 1841, årligen böra till s. k. förlagslån användas, så antogs återstående
tillgången för alla till lån i vanlig diskontväg berättigade idkare utgöra 2,874,946 R:dr
9 öre; hvarefter och sedan för den särskilda låuerätt, som på grund af diskont-reglementet
tillkommer Eskilstuna fristads manufakturister och deras förläggare, af hvilka
109 bland de förstnämnde anmält sig för ett tillverkningsvärde af 770,267 R:dr och 4
bland de sednare för en förlagssumma af 284,124 R:dr, blifvit ytterligare afsatte tillsammans
368,926 R:dr 53 öre, eller 33A procent för manufakturisterne och nära 391
procent för förläggarne, behållna tillgången för den allmänna lånerätten ansågs uppgå
till 2,506,019 R:dr 56 öre. Vid sistnämnde summas fördelning mellan de i samma lånerätt
deltagande idkare fastställdes låne-procenten under året för första klassens idkare
till 9A procent, för andra klassens till 7J procent och för tredje klassens till 4| procent
af 1859 års tillverkningsvärde, eller för första klassens 1.1 procent, för andra klassens
1 j procent och för tredje klassensprocent mindre än lånerätten nästföregående året
utgjorde. I öfverensstämmelse härmed och! sedan sex bland första klassens idkare för
vid klädestillverkning använd Svensk ull fått sig tillagd en förhöjning i lånerätten med
93,189: 75.
12: 77.
21,000:
143,902: 26.
4J procent af samma ulls värde, 316,854 R:dr, uppgick lånesumman, för första klassens
idkare, med ett saramanräknadt tillverkningsvärde af 16,651.435 R:dr, till 1,566,834
R:dr, för andra klassens, med ett tillverkningsvärde af 5,704,737 R:dr, till 406,462
R:dr och för tredje klassens idkare, med ett tillverkningsvärde af 11,358,631 R:dr, till
539,533 R:dr.
Utom egarne af sådana fabriks- och manufaktur- inrättningar, åt hvilka, jemlikt
2 § i diskont-reglementet, låneunderstöd från Manufaktur-diskonten äro i allmänhet
afsedda, hafva, på grund af särskilda, tid efter annan meddelade, Kongl, bref och resolutioner
samt efter gjord behörig anmälan, äfven följande fabriksidkare under år 1860
varit till begagnande af den allmänna lånerätten i Diskonten berättigade, nemligen 2
porslinsfabrikanter, 19 egare af jerngjuterier, mekaniska verkstäder och metallfabriker
samt 1 porterfabrikant i första klassen, 2 messingsfabrikanter i andra klassen samt 1
tapetfabrikant i tredje klassen.
A det till förlagslån för anläggning och drifvande af större fabriksinrättningar af
antingen nv eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet å Manufaktur-diskont-ionden anvisade
särskilda anslag af 750,000 R:dr, voro vid 1859 års utgång dylika län meddelade
till ett sammanräknadt belopp af 744,544 R:dr 59 öre, och förefänns således e^n obegagnad
tillgång af
R:dr 5,455: 41.
Genom förfallna inbetalningar å ifrågavarande lån hafva under
revisionsåret influtit
» 98,750:
tillsammans R:dr 104,205: 41.
Af dessa tillgångar hafva under år 1860 blifvit utbetalda följande, af Kongl.
Majit i nåder beviljade förlagslån, nemligen till;
l:o Fabriksidkarne A. Nydqvist och C. O. Holm, återstoden af det, enligt Kongl, brefvet
den 5 Februari 1858, för Trollhätte mekaniska verkstad och gjuteri beviljade län å
20,000 Hulr,
R:dr 5,(.00: --
2:o Fabriksidkaren C. F. Lundström, för dess i Jönköping anlagda
hel- och halfylleväfnadsfabrik, enligt Kongl, brefvet den 4 Februari
1859,  » 60,000: —
3:o Bruksidkaren J. P. Jönsson, för tillverkningen vid Liljedahls
glasbruk i Wermlands län, enligt Kongl, brefvet af sistnämnde
dag,
» 30,000: —
4:o egarne af Stensholms pappersbruk i Jönköpings län, i afräkning
å beviljade 40,000 R:dr, enligt Kongl, brefvet af den 10
Februari 1860,
» 9.000: —
Summa R:dr 104,000: -—
och voro således vid 1860 års utgång af förlagslånefonden lån utestående till ett sammanlagdt
belopp af 749,794 R:dr 59 öre.
Vid revisionsårets slut återstodo, förutom resterande beloppet af det egarne af
Stensholms pappersbruk tillagda förberörda lån, att af forlagslåneanslaget utbetala föl
-
— 6 —
jande tvenne genom Kongl, brefvet den 10 Februari 1860 beviljade lån, hvartdera å,
30,000 R:dr, nemligen dels till egarne af Eda glasbruk i Wermlands län, för åstadkommande
af ytterligare förbättringar vid samma bruk, och dels till intressenterne i Glafva
glasbruk i berörda län, för detta bruks ändamålsenliga drifvande.
b ör beredande af en öfversigt af Ull-diskont-fondens ställning under revisionsåret,
få Revisorerne härjemte bilägga ett för berörde år öfver nämnde fond upprättadt kapitalslut,
enligt hvilket fonden, som vid 1859 års slut egde sn tillgång
af
R:dr 12,875: 15.
under år 1860 haft följande inkomster:
Ullsorterings-, värderings- och magasinsafgifter .... 2,966: 39.
Hyra för lägenheter i ulimagasinshuset i Norrköping 878: —
Bidrag af manufakturmedlen, eniigt Kongl, brefven
den 9 November 1836 och den 30 Januari
1857,,  1,800: —
Ordinarie räntor  3,682: 44.
Förfallo-räntor
36: 75. 3,719: 19.
R:dr 9.363:58!
Utgifterna under samma år
hafva utgjort:
Aflöning till (Jllkontoret.s tjenstemän
och betjening  4,775: —
Omkostnader för ulimagasinshuset.... 180: 51.
Diverse utgifter  150: 9.
Ränta till Riksgälds-kontoret för begagnade
kreditivmedel
1,900: 2. 7,005: 62.
och hafva således inkomsterna under året öfverstiga
utgifterna med  2,357: 96.
Sedan under året afskrifning egt rum af
en balanserad fordran å
1,370: 17.
befinnes Ull-diskont-fondens behållning vid 1860 års
slut ökad med
» 987: 79.
och alltså utgöra  R:dr 13,862: 94.
deruti ingå osäkra fordringar till ett belopp af 1,678 R:dr 83 öre.
Af fondens å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv hade i och för lånerörelsen
under revisionsåret begagnats ett belopp af 106,630 R:dr.
Af de utaf Kongl. Landtbruk s-akademiens Eörvaltnings-kommitté, jemlikt föreskriften
i Kongl. Maj:ts nådiga bref deu 8 Juli 1851, till Kongl. Kommerse-kollegium
aflemuade redovisningar rörande såväl Kronans stam-schäferiers tillstånd vid 1860 års
början samt de under årets lopp inträffade förändringar, som ock de genom försäljning
af får från dessa schäferier influtna medel, inhemtas, bland annat, att antalet af de vid
ifrågavarande schäferier befintliga får vid 1860 års slut utgjorde 700 stycken, nemligen
af Elektoral- 448, Southdown- 227 och Strelitzer-metizer 25 stycken, samt att behållningen
af de medel, som under året influtit för vid schäferierna försålda fårkreatur, uppgått
till 642 R:dr 83 öre.
Den af Ullkontoret i Norrköping upprättade kassaräkning för år 1860 äfvensom
Kontorets redovisning rörande emottagen och aflemnad ull hafva jemväl blifvit af Revisorerne
genornsedde; varande, euligt sistnämnde redogörelse, 99,438 skålpund ull under
året vid ullmagasinet sorterade.
Kevisorerne få vidare bifoga sammandrag af 1860 års räkenskaper öfver de å
riksstatens sjette hufvudtitel anvisade medel till manufakturernas befrämjande äfvensom
de i sammanhang dermed redovisade Tull- oell Beslags■■ samt Eskilstuna Fristads-medlen,
hvilka räkenskaper blifvit utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten granskade.
Vid 1860 ars början utgjorde behållningen af samtliga ifrågavarande
medel
R:dr
och hafva inkomsterna under samma år bestigit sig till
»
Summa R:dr
Utgifterna, bestående af premier, stipendier och arfvoden,
reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare, aflöning till
tjenstemän i Eskilstuna fristad m. m., hafva deremot uppgått till » 16,943: 28,
utgörande således behållningen vid 1860 års slut
R:dr 8,416: 74.
Jemlikt hvad en bland förberörda räkenskap befintlig redogörelse utvisar, har
en summa af 2,868 R:dr 28 öre blifvit såsom premier för inom Wester-Norrlands län
tillverkade finare lärfter. under revisionsåret utbetald.
Granskning har jemväl egt rum af 1860 års räkenskaper dels rörande det, enligt
Kongl, brefvet den 30 Januari 1830, från statsverket utgående anslag, till belopp af
högst 2,700 R:dr Runt årligen, för godtgörande af Svenske och Norske Konsulers förskotter
till nödställdt Svenskt sjöfolks understöd och hemförskaffande, dels ock öfver
det, genom Kongl, brefven den 14 September 1843 och den 6 Augusti 1858, å Handels
-
6,732: 78.
18,627^24.
25,360: 2.
och Sjöfartsfonden till Kongl. Kommerse-kollegii disposition anvisade årliga anslag af
2,000 R:dr, att användas till ersättande af sådana bevisliga utgifter för Svenskar, hvartill
Konsulerne, antingen i anseende till utgifternas beskaffenhet eller svårigheten att
derå anskaffa fullständiga verifikationer, ej äro, enligt förut gällande föreskrifter, berättigade
till godtgörelse af allmänna medel; och hafva äfvenledes dessa räkenskaper i
Kongl. Kammar-rätten undergått granskning utan anmärkning.
På sätt de vid denna berättelse fogade utdrag af ifrågavarande räkenskaper utvisa,
förefanns vid revisionsårets slut å förstnämnde anslag en behållning af 5,029 R:dr
38 öre, deruti likväl ingå fordringar hos vederbörande rederier för förskjntue ersättningar
at Konsuler till belopp af 4,178 R:dr 4.0 öre, hvilkas indrifvande Kongl. Kommersekollegii
Advokat-fiskals-embete fått sig uppdraget att besörja. Å det sednare anslaget
äter uppgick behållningen vid nämnda tid till 830 R:dr 76 öre.
Vid granskningen af samtlige ofvan omfönnälda räkenskaper, hvilka befunnits
förda med ordning och redighet, har någon anmärkning icke förekommit; varande uppgifterna,
angående de vid revisionsårets slut i Rikets Ständers Bank innestående behållningar
styrkta medelst vederbörliga attester.
Revisorerne hafva jemväl tagit kännedom af de särskilda berättelser öfver fondernas
balanserade fordringar, som af Ombudsmannen blifvit afgifne, äfvensom af de
utaf honom förda lagsökningsdiarier; och har dervid icke funnits något att erinra beträffande
det sätt, hvarpå Ombudsmannen besörjt bevakningen och indrifningen af de
förfallna fordringarne.
Yid anställd inventering af fondernas iånehaudlingar, hafva Revisorerne funnit
desamma säkert förvarade och omsorgsfullt ordnade.
För de i denna revisionsberättelse förekommande siffer-uppgifter ansvarar den
Sekreterare, som vid granskningen af de under Kongl. KommerSe-kollegium ställda fonders
förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
I
Revisorerne få slutligen anmäla, att de, med anledning af sin instruktion, till
Kongl. Maj:t i underdånighet insända ett exemplar af denna berättelse.
Stockholm den 14 Oktober 1862.
Högloflige Ridderskapet och Ådelns ledamöter:
KNUT POSSE. C. J. v. SCHWERIN. R. C. G. RUDBECK.
PATRIC REUTERSVÄRD. C. O. TÖRNEBLADH. TH. af WIRSÉN.
A. SJÖDING.
J. LUNDBERG.
JOH. VICT. ÅBOM.
M. AHLGREN.
GEORG NYQVIST.
N. SVENSSON.
Högvördige Preste-ståndets ledamöter:
W. LIDBERG.
J. P. I. TELLBOM
FR. E. FAGERSTRÖM.
A. LUNDHOLM.
Väiloflige Borgare-ståndets ledamöter:
JULIUS LINDSTRÖM. W. FÅHRAEUS.
' KNUT TERSMEDEN. ALFRED GRENANDER.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
L. RASMUSON.
P. HEDSTRÖM.
J. M. LUNDAHL.
A. ERIKSON.
6r. MegarelZ.
2
Jk
Kapital-slut öfver Manufaktur-diskont-fonden för år 1860.
Debet•
Salans från år 1859.
Skuld:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Koinmerse-koliegii kreditiv för Manufaktur-diskonten, emot 3 procents årlig
ränta det begagnade kreditivet,
2,400,000: -—
Obetald ränta vid 1859 års slut  31,396: 12.
Afskrifning, enligt Kongl. Kommersekollegii utslag den 22 Juni 1860,
Transport: R:dr
Riksmynt.
2,431,396
19,763
2,451,159
22
Credit.
Balans från år 1859.
Tillgång:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Deposi
tions-afdelningen
224,033: 25.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån
2,773,405: 73.
b) Förlags-lån
743,125: —
upplupna räntor och expenser  14,197: 11. 757 322: 11.
c) Anstånds-lån  68,329: 57.
upplupna räntor
1,626: 4(j. 69,956: 3. 3,600,683: 87.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån
230,366: 88.
förfalloräntor och expenser  1,874: 23. 232,241: 11.
b) Förlags-lån,
resterande kapital å Fr. Rippes lån.... 1,419: 59.
upplupen ränta derå  422: 40.
dito dito å Rosenborgs &
Ekenmarks lån
19,207: 93. 19,630: 33. 21,049:92. 253 291- 3.
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ordinarie räntor
137,910: 18.
Förfallo-räntor
5,992: 8. 143,902: 26.
Transport: R:dr 143,902: 26.
Riksmynt.
4,078,008
15
4,078,008
15
Transport: R:dr
Balans till år 1861.
Tillgång:
l:o Behållning i Riket» Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Depo
sitions-afdelningen
164,413: 99.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån  2,733,207: 14.
b) Förlags-lån  748,375: —
upplupna räntor  13,565: 82. 761,940: 82.
c) Anstånds-lån
58,006: 43.
upplupna räntor  1,613: 38. 59.519: 71. 3,554,667: 67.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån
195,218: 82.
förfallo-räntor och expenser  3,039: 48. 198.258: 30.
b) Förlagslån,
Resterande kapital å Fr. Rippes lån 1,419: 59.
upplupen ränta derå .... 422: 40.
dito dito å Rosenborgs &
Ekenmarks lån  19,207:93. 19 630-33 ruo oo
— = 21.049: 92. 219,308: 22.
Summa R:dr 6,389,549r®
Transport: R:dr 143,902: 26.
Utgifter:
l:o Aflöning  20,600: —
2:o Arfvoden till Kongl. Kommerse-kollegii President och
ledamöter m. fl  5,706: 66.
3:o Inköpta inventarier
12: 77.
4:o Extra utgifter  1,745: 7.
5:o Omkostnader för fondens fasta egendom
1,231: 88.
6:o Ersättning, enligt Kongl, brefvet den 9 November 1841,
till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
21,000: —
7:o Ränta till Rikets Ständers Bank för af kreditivet begagnade
medel  _ 63,906: 14. 114,202: 52.
Fondens vinst år 1860 har alltså utgjort
Balans till år 1861.
Skuld:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv till Manutaktur-diskonten, emot 3 procents årlig
ränta å det begagnade kapitalet,  2,250,000: —•
Obetald ränta vid 1860 års slut  31,841: 21.
Summa R;dr
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 13 Oktober 1862.
4,078,008 15
29,699 74
2,281,841 21
6,389,549 10
S. ågrell.
C. Brandeli
Kapital-slut öfver Ull-diskont-fonden för år 1860.
Riksmynt.
Debet
-
Balans från år 1859.
Skuld:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditivet år 1859 begagnade medel:
Kapital  58,720: —
Obetald ränta vid 1859 års slut  1,479: 6.
Afskrifning, enligt Kongl. Kommerse-kollegii utslag den 22 Juni 1860,
Balans till år 1861.
Tillgång:
1:0 Behållning i Rikets Ständers Bank
2:o Säkra fordringar:
Diskont-lån
hos Ullkontoret i Norrköping
3:o Osäkra fordringar
699: 87.
120,183: 68.
457: 58. 120,641: 26.
1,678: 83.
Summa R:dr
60,199
1,370 17
123,019
96
184,589j 19
Credit
-
Balans från år 1859.
Tillgång:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank
2:o Säkra fordringar:
Diskont-lån
hos Kongl. Kommerse-kollegii Statistiska Kontor
» Ullkontoret i Norrköping
3:o Osäkra fordringar
Vinst- och förlust-konto
Inkomster:
Ullsorteriugs-, värderings- och magasins-afgifter
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl, brefven den
9 November 1836 och 30 Januari 1857,
Hyresmedel
Ordinarie räntor
3,682: 44.
Förfallo-räntor
36: 75.
U tgifter:
Aflöning till Ullkontorets tjenstemän och betjening
Omkostnader för ullmagasins-huset
Diverse utgifter
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
Fondens vinst år 1860 har alltså utgjort
67,603: 84.
1,800: —
551: 12.
4,775: —
180: 51.
150: 9.
1,900: 2.
70: 25.
69,954: 96.
3,049: —
2,966: 39.
1,800:
878:
3,719: 19. 9,363: 58.
7,005: 62.
Balans till år 1861.
Skuld:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditivet år 1860 begagnade medel:
Kapital
106,630: —
Obetald ränta vid 1860 års slut
1,900: 2. 108,530: 2.
Orätt insatte medel
627:
Summa R:dr
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 13 Oktober 1862.
Riksmynt.
73,074 21
2,357 96
:
109,157; 2
184,589! 19]
S. styrell
-
fl. Brandel.
Utdrag af 1860 års hufvudbok för Manufaktur’, Tult»
Riksmynt.
Debet.
Behållningar och fordringar från år 1859:
Af Manufaktur-medlen....,
» Tull- och Konfiskations-medlen
» Eskilstuna Fristads-medel
» Itiksgälds-kontorets medel
241: 10.
3,120: 73.
3,160: 85.
300: —
6,822: 68.
Afgår skuld
89: 90.
6,732
78
Inkomster:
Manufaktur-medel  ....
Tull- och Konfiskations-medel
Eskilstuna Fristads-medel
17,868: 28.
608: 96.
150: —
18,627
24
Summa
Bunt R:dr
25,360
2
Stockholm .af Kongl. Konmierse-kollegii
2
och Konfiskations» samt Eskilstuna Kristads-medel»
Riksmynt.
Credit.
Utgifter:
Af Manufaktur-medlen
» Tull- och Konfiskations-medlen
» Eskilstuna Fristads-medel
» Riksgälds-kontorets medel
16,243: 28.
550: —
100: —
50: —
16,943
28
Behållningar och Fordringar:
♦
Af Manufaktur-medlen  1,866: 10.
» Tull- och Konfiskations-medlen
3,127: 34.
» Eskilstuna Fristads-medel  3.210: 85.
» Riksgälds-kontorets medel  250: —
8,454: 29.
Afgår skuld
37: 55.
8,416
74
Summa R:mt R:dr
25,360
2
Kammar-kontor den 13 Oktober 1862.
E. O. Leijonmarch.
Utdrag af räkningen öfver uppburna medel till godtgörande
be stridt, för Itemförsleaffände
i
Riksmynt.
Debet.
Enligt 1859 års räkning utgjorde behållningen vid samma års slut
5,772
29
Inkomster:
Af Kongl. Stats-kontoret anordnade medel, hvilka blifvit genom Kongl,
brefvet den 30 Januari 1830 anvisade till ersättande af de utgifter,
soth Svenske och Norske Konsuler bestridt för Svenskt sjöfolk
d
2,700
—
Summa R:mt R:dr
8,472
29
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
a f de u ty i fler, Svenske och Norske Konsuler « utrikes orter
ttf Svenskt sjöfolk år MS (i 13.
Creti it.
Utgift.
Kongl. Stats-kontoret:
Till Kongl. Räntekammaren lefvererade medel, hvilka influtit såsom ersättning
för lemnadt understöd till Svenskt sjöfolk, hvarför Konsuler
förskottsvis blifvit godtgjerda,
Afskrifning
af förskottsvis utbetalde ersättningar, för hvilka godtgörelse icke kunnat
erhållas,
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Till Konsuler förskottsvis utbetalde ersättningar för bestridda
omkostnader för Svenskt sjöfolk, om hvilkas
godtgörande af rederier Advokat-fiskals-embetet fått
sig uppdraget att besörja,
850: 98.
4,178: 40.
Summa R:mt R:dr
Riksmynt
352 79
8,472 29
Kammar-kontor den 13 Oktober 1862.
E. O. Leyonmarck.
Vidväg af 1S60 avs vältning öfvev det, genom Kongl, bvefven
och SJ iifavts-fonden beviljade anslag till godtgövetnde af Sven
-
Riksmynt
1
•
Debet
Behållning från år 1859
135
• '
(IV
I n k o'm s t e r:
!
Af Kongl. Konvoy-kommissariatet anordnade medel för
år 1860
2,000: —
|
Af Sjömanshuset i Gefle insänd ersättning för af Konsuln
i Riga, von Sengbusch, år 1858 lemnadt understöd
till en Svensk sjöman  ....
135: —
2,135
—.
Summa Rt.dr
2,270
45
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
den t i September 1S13 och den 6 Augusti IS5S. a f Handelsske
och Norske Konsulers utgifter för Svenske under suter.
Riksmynt.
Credit.
*
Afskrifning
af de till Svenske och Norske Konsuler gjorda utbetalningar, för hvilka
någon ersättning icke kunnat erhållas, enligt Kongl, kollegii beslut,
1,439
69
Balans till år 1861.
Behållning i kontanta medel ...
830
76
Summa R:dr; 2,2701 45
Kammar-kontor den 13 Oktober 1862.
E. G. Leyonmarck.
