# ID: svediakorp-gov2409
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1862--1863
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 83,525
# sentences: 5,163
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


j STOCKHOLMS HÖGSKOLA
„ JUfilDISKA BIBLIOTEK
BIHANG
TILL
SAUnHfaHBA
PROTOKOLL
VID
JLagtinm lUkidagen 1 Stockfisoini
Åren 1NCI3 oell INf 1*1*
AlfllKA SAUEIilllCSEtf.
Ig*g Afdelningen:
Rikets Ständers Revisorers samt Justilie-ombudsmans
Berättelser.
lil M3D15.
4862 års Revisions-herättelser.
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDERS
REVISORERS
69
u
om dep. ar I8§2 af dem verkställda granskning
af
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse ock
förvaltning under år 1860;
jemte
dc, i anledning af samina berättelse, infordrade ock
KONGL. MAJsT
afgiina underdåniga Utlåtanden.
STOCKHOLM,
TRYCKT IIÖS A. L. NÖRMAN, 1863.
s
edan undertecknade, i behörig ordning valde och genom Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse
den 9 sistlidne Maj sammankallade Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken,
numera fulländat de göromål och förrättningar, som oss i sådan egenskap ålegat,
få vi, jemlikt 7 § uti den för Rikets Ständers Revisorer den 17 April 1841 utfärdade
instruktion, härmedelst till Rikets Ständer afgifva berättelse om hvad som förekommit
vid granskningen af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för år 1860.
Vid Revisorernes sammanträde den 15 nästlidne Augusti, lingö Revisorerne från
nedannämnde verk och inrättningar emottaga särskilda berättelser rörande förvaltningen
under revisionsåret af de till deras disposition ställda medel, nemligen:
från Kongl. Stats-kontoret. angående sjelfva stats-verket, det stämplade papperet, sta
tens
spanmålsförvaltning samt undsättningsanstalterna,
» » Krig s-kollegium,
» » Förvaltningen af Sjöärendena,
» » Sundhets-kollegium,
» » General-tullstyrelsen,
» » General-poststyrelsen,
» » Fångvårdsstyrelsen,
» » Skogsstyrelsen, ,
» » Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
» » Ofver-intendents-embetet,
b » Konvoy-kommissariatet,
» b Serafimer-ordens-giUet,
» Landtbruks-akademien,
Direktionen öfver allmänna Garnisons-sjukhuset,
b Direktionen öjver Civilstatens pensionsinrättning,
» Direktionen öfver Arméens dito,
» Direktionen öfver Stockholms allmänna barnhus,
b Direktionen öfver Danviks hospital,
» » Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan,
b » Direktionen för Kongl. Theatern.
Direktionen för Teknologiska institutet,
»
B
B »
B
— 4
från Öfver-direktörs-embetet för Mynt- och Kontroll-verben,
» Kanslers-embetet vid Kongl. Krig s-akademien,
» Kongl. Kommittéen för Salpeter-ärendena,
» Stuteri-öfver styr ehen,
» Chefs-emb etet för Telegr af-verket,
» Chefen för Statens järnvägsbyggnader;
hvarförutan till Revisorerne blifvit öfverlemnade dels den berättelse, sora särskildt i
nåder förordnade Revisorer afgifvit, rörande manufaktur- och uil-diskont-fondernas förvaltning
för år 1860, dels ock ett sammandrag af räkenskaperna för samma år af de
under Kongl. Kommerse-kollegii vård ställda fonder och medel.
Kongl. Stats-kontoret.
§ i
Såsom
uti föregående revisionsberättelser omförmäles, bestå detta embetsverks
förvaltningsåtgärder uti disposition af de till riksstaten hörande medel, generelt, enligt
den af Rikets Ständer uppgjorda statsreglering och gällande författningar, samt speciell
efter Kongl. Maj:ts för särskilda fall meddelade nådiga föreskrifter. Utom detta åligger
Kongl Stats-kontoret, på sätt den för Verket den 16 Maj 1856 utfärdade instruktion
utvisar, befattningen med stats-verkets ordinarie spanmåisrörelse, redovisningen för
de till undsättning vid missväxtår anslagna medel, den summariska kontrollen öfver
indrifningen af kronouppbörden och derå uppkomna restantier, äfvensom inseendet öfver
Karta-sigillata-verket, Vågstäterna ■■ i Fahlun och Avesta samt Mynt- och Kontrollverken.
Specielt sker redovisningen genom Verkets protokoller, registratur, special-stater
och memorialböcker, Kongl. Känte-kammarens hufvudbok, jemte riks-hufvudboken,
hvilken sednare upptager kronouppbörden på det hela, och innehåller sammanfattade
redogörelser ej allenast för Kongl. Stats-kontorets, utan äfven för öfriga verks och inrättningars
förvaltning af allmänna medel, såväl tillhörande riksstaten som anvisade till
föremål utom densamma.
Kongl. Ränte-kämmarens hufvudbok, granskad i Kongl, Kammar-rätten för det
år denna revision omfattar, utan att någon anmärkning dervid förekommit, har icke
eller föranledt till någon erinran af Revisorerne, sora, lika med föregående Revisorer,
anse sig böra uttala ett erkännande af den synnerliga ordning och noggrannhet, hvarmed
ej mindre nämnde hufvudbok, än ock Kongl. Stats-kontorets öfriga räkenskaper befunnits
vara förda.
Med hänvisning .till de yttranden, som i föregående årens revisionsberättelser förekomma,
beträffande det Katnereraren J. Th. Spongberg lemnade särskilda nådiga uppdrag,
att upprätta formulärer för rikets räkenskaper, få Revisorerne rörande fortgången
af nämnde arbete meddela, att samtlige Kongl. Maj:ts Befallningshafvande numera ut
-
Bil. Litt. A. till 1862 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 5.
Sammandrag öfver samtlige i 1860 års riks-hufvudbok ingående medel.
Debet.
Ingående balans'.
Stats- oell Riks-  gälds-medel.
Diverse medel.
Medel, hvilka
i riks-hufvnd-  boken endast
upptagas i ba-  lanserna.
Summa.
Credit.
Ingående balans:
Öfverlevereringar
Återstående utgifter
Skulder
Stats- och Riks-  gälds-medel.
Diverse medel.
Medel, hvilka
i riks-hufvud-  boken endast
upptagas i ba-  lanserna.
Summ».
Kontant behållning
6,694,331
359,472
82,392
45
245,931
>9£
341,936
2(
7,282,215
359,472
124,944
63
64
51
8,015
342,755
36,804,081
79
9
2,477
61
34
46
10,527
342,755
37,179,822
86
Inventariers värden
64
Behållning af spanmål
17
42,552
34
71
375,740
28
53
52
Dito af bergseffekter
Utlånta medel
665,541
16,825,06C
94
58
3,961,985
17
173,435
lt
665,544
20,960,480
94
91
S:r
37,154,852
53
378,217
89
34
99
37,533,105
41
Afskrifning
174,633
34
174,633
34
Utestående kronouppbörd:
Afkortning
1,224,937
78
80,478
12
1,305,415
90
Levererad inom den 31 Augusti 1860
Resterande den 1 September samma år
Förskott
7.058,264
381,917
4,491,247
3,653
•>1 P. Sofi
70
51
99
2,360^227
596
23,614
2,306,242
9C
1,092,831
13,061
59
13
57
40
8,151,095
394,979
6,851,534
4,250
243,217
12,417,872
83
£
68
78
29
37
Anordning:
Enligt riks-staten
28,058,875
99
28,058,875
11,663,266
4,224,804
99
22
51
96
47
82
13
19
——
—
4,052
6,706
69
; 4
» extra statsregleringen
11,663,266
22
—
10,104,924 14
Utom stat
3,151,194;99
1,029,581
57
44,027
9b
S:r
1.029,581
57
44,027
95
43,946,946
72
S:r
46,882,368155
8,941,157
|92
1,632,082)19
57,455,608)66
4,951,997
63
4,951,997
63
Kronouppbörd för år 1860
35,514^916)53
1,291,845 66
3,181,957)62
39,988,719)81
Levereringar
Uppbörd af extra statsregleringen
30,022
29
30,022
2,289,302
21,165
377,615
55,721,684;
29
Levereringar
t> 9SQ
6“>
Utgående balans:
38
85
22
43
Utgående balans:
Öfverlevereringar
11,280
377,615
55,389,598
75
70
81
9,670
63
214
40
7Q
Kontant behållning
Inventariers värden
Behållning af spanmål
Dito af bergseffekter
Utlånta medel
9,747,880
316,937
87,924
351,632
22,634,883
22
85
80
43
25
328,866
50,565
16
42
616,205
10,692,951
316,937
138,490
351,632
26,463,009
Återstående utgifte-r  •.
70
44
3,540,676
27
287,450
16
68
Skulder
332,085
63
S:r
55,778,495)26
341,756)
26
214)
40
56,120,465)92
Utestående kronouppbörd:
|
Levererad inom den 31 Augusti 1861
Resterande den 1 September samma år
Förskott  —
Anmärkta poster
Proprie-balanser
Fordringar
7,265,047
339,828
3,687,404
816
204,942'
12,315,3771
8
99
25
59
57
9
2,388,576
1,030
22.748
2,659,864
29
25
65
1,107,522
11,208
23
3,681
928
6
12
24
32
24
8,372,569
351,037
6,076,003
1,846
231,372
14,976.169
14
11
78
59
14
98
1
S:r
56,952,675)12
8,992,327|
4
2,027,018)14
67,972,020)30
1
1
|
1 i 1
Summa
138,205,802 63|
10,574,759)84]
7,103,556)83] 155,884,119)30
Summa
138,205,802(63
10,574,759)84]
7,103,55683;
155,884,119|30
«
Bil. Litt. B. till 1862 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 5.
Debet.
Ingående balans:
Fondens behållning vid 18(30 års början, bestående af:
Kontanta behållningar
6,077,655: 72.
Inventariers vården
359,472: 64.
Behållning af spanmål och proviant
82,392: 17.
Dito af bergseffekter
665,544: 94.
Utlånta medel
5,920,078: 58.
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1859:
Levererad inom den 31 Augusti 1860
4,722,834: 2.
Resterande den 1 September samma år
340,795: 77. 5.063,629: 79.
Förskotter  —  4’483« 30-
Anmärkta poster
3,65.3. 96.
Proprie-balanser  189,976: 91.
Fordringar:
Hos riksgälds-verkets fond:
Återstoden af 1812 års statsfyllnadssumma
675: —
Brister i statsregleringen för år 1858
(94,903: 46.
» » » » år 1859
822,951: 63. 1^617,855: 9. 1,618,530: 9.
I allmänhet
850,014: 56. 2,468,544: 65.
Efter afdrag af:
Öfverlevereringar
6,742: 97.
Återstående utgifter, enligt riksstat
342,755: 3.
Skulder:
Till ordinarie statsregleringsfonden:'
Reservationer å riksstats-anslag  I0,878,5o(: 63.
Odisponibla uppbördsmedel:
Resterande den 1 September 18b0
340,795: <(.
Proprie-balanser
185,325: 5. 526,120:, 82. 11,404,658: 45.
Till extra statsregleringsfonden:
Reservationer å extra statsanslag  s  1,625,369: 40.
Till riksgälds-verkets fond:
1858 och 1859 årens bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade
utgifter  — 1,932,400: —
Andel i öfverskott och besparingar för år 1857  ..  2,400,000: — 4,332,400: —
I allmänhet
2,587,253: 36. 19,949,681: 21.
Utgörande netto
Statsverkets grund
25,313,988: 66.
!
i
20,299,179: 21J
5.014,80945
; L
Summa 5,014,80945
fond år 1860.
Credit.
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1860 års slut, bestående af:
Kontanta behållningar
6,627,633: 19.
Inventariers värden
316,937: 85.
Behållning af spanmål och proviant
87,924: 80.
Dito af bergseffekter
351,632: 43.
Utlånta medel
6,182,495: 32.
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1860:
Levererad inom den 31 Augusti 1861
1,869,549: 48.
Resterande den 1 September samma år
312,370: 6. 5,181,919: 54.
Förskotter
3,681,782: 22.
Anmärkta poster
816: 59.
Proprie-balanser
183,207: 58.
Fordringar:
Hos riksgälds-verkets fond:
Återstod i 1842 års statsfyllnadssumma
675: —
Brist i statsregleringen för år 1859
822,951: 63. 823 626: 63.
1 allmänhet
....  747,913: 97. 1,571,540:60. 24,185,890:12.
Efter afdrag af:
Öfverlevereringar
10,652: 80.
Återstående utgifter, enligt riksstat
377,531: 76.
Skulder:
Till ordinarie statsregleringsfonden :
Reservationer å riksstats-anslag
11,340,498: 7.
Odisponibla uppbördsmedel:
Resterande den 1 September 1861
*312,370: 6.
Proprie-balanser
179,221: 24. 491,591: 30. 11,832,089: 37.
Till extra statsregleringsfonden:
Reservationer å extra statsanslag  ;  1,408,750: 62.
Till riksgälds-verkets fond:
1859 och 1860 årens bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade
utgifter
;  1,932,400: —
Andel i öfverskott och besparingar för år 1860
1,173,667: 74. 3,106,067: 74.
I allmänhet
2,435,988: 38. 18,782,896: 11. jg jyj Q80- 07.
Utgörande netto  ....!
Summa
5,014,809 45
5,014,809 45
«
■
■
,
- :~ _ ——
'
■ ■ i < *>Iji.!** ■ni: tijtf , , ., .-ti <J3fcf i■,& [ !j,j
il : ■
: 1 <’>
*
'
. ^ .li
1 i I*' ■ .1 VI
■ ' '
:i; : *..:().f:)• ;/ . j
.
.
lin)1 / > ?•'lil*• ... ,ii :> ,hM
K
‘
■
i
i >li‘. ;vi . lii j
»saidi: il- i mfw.A
:OuHi 'in*»*> ’1 !H. ■ !. r t< .!qqu .;
Ii . /, IP. i ■ Ii.-' ii., |
'■ r urnv . • , -r ,* . 1 •
T 'alili.'. . ‘i.. :‘-l
: " .ti *1 .'!• ■ I
' • i<‘timin? -M
i
rflkSStf. I .... ii.' tu - i, i/a. . ■ it,”. ■
•I.i: ii I. ■ , ■ ■ >31 ti. '
*
*
I
Bil. Litt. F. till 1862 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 5.
Riksofälds-verkets
Debet.
Ordinarie statsreglering sfonden:
Bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter för år 1860
Riksgälds-kontorets andel i öfverskott och besparingar för år 1860
966,2f0.
1,173,667: 74.
Extra statsregleringsfemden:
Å diverse extra stats-anslag uppkomna besparingar
2,139,867: 74.
137.293: 47.
Fondens inkomster:
Allmän bevillning  — 2,556,536. 98.
Tidningsstäinplings-afgift
53,994: 22.
Kortstämplings - dito  '
82,749: —
Observationsmedel
9,671: 96.
Skatterättsmedel
12,466: 55.
Manufaktur-diskontens vinstmedel
21,000: —
Bankovinstmedel
333,333: 33.
Intressemedel
698,941: o4.
Depositionsmedel
1,827: 92.
Extra inkomster
19,160: 18.
3,789,681: 68. I 6,066,842 89
Utgående balans:
Fondens skuld vid 1860 års slut, bestående af:
Ofverlevereringar  ^
1,082: 25.
Skulder:
Till stats-verkets grundfond:
Brist i statsregleringen för år 1859
822,951: 63.
Återstod af 1842 års statsfyllnadssumma
675: — 823,626: 63.
Till extra statsregleringsfonden:
Reservationer å extra stats-anslag
2,830,912: 29.
I allmänhet
49,023,545: 70. 52,678,084: 62. 52.679 |66' 87
Efter afdrag af:
Kontanta behållningar
3,120,247: 3.
Utlånta medel
16,452,387: 93.
Utestående kronouppbörd den 31 December 1860:
Levererad inom den 31 Augusti 1861
2,S05,497: 60.
Resterande den 1 September samma år
27,458: 93. 2,422,956: 53.
Förskott
5,622: 3.
Proprie-balanser
21,734: 99.
Fordringar:
Hos stats-verkets grundfond:
1859 och 1860 årens bidrag till bestridande af de på Riksgäldskontoret
anvisade utgifter  1,932,400: —
Andel i öfverskott och besparingar för år 1860 .... 1,173,667: 74. 3.106,067: 74.
I allmänhet  7,637,768: 75. 10,743,836: 49. 32,766,785: --
i 19,912,381 87
Summa ; 25,979,22476
fond föi* år 1860.
1,272: 82.
Credit.
Ingående balans \
Fondens skuld vid 1860 års ingång, bestående af:
Ofverlevereringar
Skulder:
Till stats-verkets grundfond: V
Återstod af 1842 års statsfyllnadssumma
675: — »
Brister i statsregleringen:
År 1858  794,903: 46.
” 1859  = 82?’951: -63: 1,617,855; 9. 1,618,530: 9.
Till extra statsregleringsfonden:
Reservation å extra stats-anslag
2,816,307: 21.
1 allmänhet
28,265,898: 26. 32.700,735: 56. 32,702,008:38.
Efter afdrag af:
Kontanta behållningar
616,683: 73.
Utlånta medel
10,904,982: —
Utestående kronouppbörd den 31 December 1859:
Levererad inom den 31 Augusti 1860
2,335,430: 68.
Resterande den 1 September samma år
41,121: 74. 2,376,552: 42.
Förskott
8,208.- 69.
Proprie-balanser
25,573: 56.
Fordringar:
Hos stats-verkets grundfond:
1858 och 1859 årens bidrag till bestridande af de på Riksgäldskontoret
anvisade utgifter
... 1,932,400: —
Andel i öfverskott och besparingar för år 1857 .... 2,400,000: —- 4,332,400:
1 allmänhet
3,303,979: 49.
7,636,379: 49. 21,568,379: 89.
Extra statsregleringsfonden:
Extra stats-anslag
Anordning å Riksgälds-verkets inkomster:
Afkortning
Anordning
125,877: 58.
3,151,194: 99.
11,133,628
11,568,523
3,277,072
49
70
57
Summa ! 25,979,224:76
Bil. Litt. E. till 1861 års revisionsberättelse, angående stats-verket, sid. 5.
Extra statsreglerings
-
\
Debet.
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1860 års början, bestående af:
Reservationer å extra stats-anslag:
Hos stats-verket
» riksgälds-verket
4,441,676
.
61
Riksgälds-verkets fond:
.
Anslag
Extra statsregleringsfondéns inkomster:
Uppbörd
30,022: 29.
|
11,598,545^99
1
i
1
i
1
Summa
16,040,222
60
fonden för år 1860.
Credit.
Extra statsregleringsfondens utgifter'.
Fängelsernas förbättrande
199,122: 8.
Försvarsverket till lands
679,475: 44.
Dito tillsjös  399,991:88.
Fyr- och Båkväsendet
144,911: 43.
Kommunikationers och näringars befrämjande
8,099,456: 8.
Folkundervisningen
183,412: 84.
Diverse anslag
1,900,356: 9.
Kreditiver
56,540: 38. 11,663,266: 22,
Riksgälds-ver keta fond:
A diverse extra stats-anslag uppkomna besparingar
137,293: 47.
Utgående balan»:
Fondens behållning vid 1860 års slut, bestående af:
Reservationer å extra stats-anslag:
Hos stats-verket
1,408,750: 62.
» riksgälds-verket  2,830,912: 29.
Summa
11,800,559
4,239,662
16,040,222
69
91
60
Bil. Litt. I). till 1862 ars revisions-berättelse, angående statsverket, sid. 5.
Statsverkets behållna inkomster för år 1860.
Ordinarie inkomster:
Snligt Rikets Stän-j
ders riks-stat på- i
räknade.
Utgifts-anslag
tillkommande.
Öfverskott.
Brister.
Från utgiftsanslaget
öfverförde.
finligt räkenska-  perna utgörande.
Ordinarie ränta
Tionde-spanmål
4,597,000
1,512,050
6,600|
|
150,218
136,711
78
184,988
65
78
—
7,425(55
4,924,781 88
Tionde-spanmåls-lösen efter -bestämda priser
11
65,06o
357
38,033
1,295
6,585
27
1,707,241
62
Arrendemedel af kungsgårdar oell andra kronolä »enheter
i 0
6,957
7 b
57
Silfver-tionde, myntarelön och slagskatt
oUo,UUU;
15.000
70.000
150.000
1,300
520.000
85.000
280,350
29.000
k ono
lil
04
3
53
62
83
46
59
73
42
38
63
32
12
346,155
Kopparränta
Tionde- och hammarskatts jern
....
109
70,109
62
Svafvelbruks-tionde
0^,091
"
1
2i/,09i öä
4,309 46
Mantalspenningar
o,uuy
Bötesmedel
....
3o,122
—
uy
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål
247
98
11,803
26,442
1,928
U U74
96,803
307,040
30,928
9,374
59,307
17,504
(i
Ständiga rotevakanser vid Skånska infanteriregementena
40
38
Tillfälliga rotevakansafgifter
Vakansafgifter af nyroterad jord
43.000
12.000
26,500
60,000
210,000
20,000
180,000
22,000
8,000
30,000
5,000
16,307
5,504
U.J
32
12
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland
Trosspassevolaus-afgift
.
Båtsmansvakansafgift
8 365
4
53
< I
CO OCK A
Krut- och salpeter-försäliningsmedel
144,359
50
65,64050
23,241 56
4^7 ^99 95
Kontrollstämpel-medel
3,241
56
Båk- och lotsmedel
...
277,522
Konvoy-kommissariatets bidrag till Turkiska beskickningens aflöning
232
48
99 9Q9
Observationsrnedel
2,232
73
5,767
138,016
5,365
27
7
Extra medel och uppbörder
108,016
365
Intressemedel
..
16
16
1
S:r
8,196,800
_
564,822
66
580,655
16
146,645
94
14,01082
9,181,621
6
Extra ordinarie inkomster:
i
Sjötullsmedel
9 500 000
283,443
84
9 967 9«fl
69
12,050,724
562
1,621,125
1,536,445
5,830,795
46
50
Salu-accis af städerna
400
727,500
1.300.000
6.750.000
169.50
Postmedel
893,625
31
31
79
K arta-sigil lata-medel
236,445
72
Bränvinsafgift
919,204
27
73
Sa-
18,277,900
—
1,177,069
15
2,503,888 84
919,204
27
—
21,039,653
72
Hufvudtitlarnes uppbördsmedel:
2:dra hufvudtiteln
535
66
535
66
4:de dito
123 217
89
■32
30
91
123,217
28,970
84,720
23,211
178,773
89
6:te dito
.
28,970
84,720
23.211
32
7:de dito
30
8:de dito
91
31
9:de dito
178,773 31
i
S:r
4UQ 499 90
,t3Q 499 39
S:r
26,474,700
—
2,181,321
20
3,084,544
—
1,065,850
21
14,010
82
30,660,704; 17
Afgå
14,01 Oi 82
1,065,850
21
1,065,850
21
14,010
82
i"
Summa
26,474,70^1—
2,167,7 lo|38 2,018,69379
|
1-
1
|_
30,660,704 17
Bil. Litt. C. tili 1862 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 5.
Ordinarie Stats reglerings
liebet.
Ingående balan*:
Fondens behållning vid 1860 års början, bestående af:
Reservationer å riksstats-anslag
10,878,537: 63.
Odisponible uppbördsmedel den 1 September 1860:
Restantier  ,
340,795:77,
Proprie-balanser
185,325. 5. 526,120: 82.
Statsverket» inkomster:
Ordinarie inkomster
11,404,658
*  10,083,699: 59'
i Extra ordinarie dito
21,199,090: 92. j
45
Hufvudtitlarne särskildt tillhörande uppbördsmedel
442,444: 34. ; 31,725,234
85
I
Summa 43,129,893 30
fonden för år 1860.
Credit»
Fondens utgifter:
Afkortningar å statsverkets inkomster
Kiksstats-utgifterna:
1,099,060: 20.
Å l:sta hufvudtiteln ....
.
1,321,298: 88.
» 2:dra
2,047,335: 38.
473,613: 19.
1) O.UJv/
» 4:de
9,315,741: 58,
•
3,166,664: 10.
» 6:te
2,322,509: 52.
4,766,406: 18.
» 8:de
~ Q.rlra
3,353,434: 90.
1,201,383: 70.
Utom hufvudtitlarne ...
' 90,488: 56.
28,058,875: 99. 29,157,936: 19.
Riksgälds-verkets fond:
Andel i öfverskott och besparingar för år 1860
1860 års bidrag för bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade
utgifter
1,173,667: 74.
966,200:
2,139,867: 74. 3].297,803
93
I Utgående balan* :
Fondens behållning vid 1860 års slut, bestående af:
Reservationer å riksstats-anslag
11,340,498: 7.
Odisponible uppbördsmedel:
Restantier den 1 September 1861
312,370: 6.
Proprie-balanser
179,221: 24. 491,591: 30. H832 089'37
Summa j 43,129,893(30'
låtit sig öfver de uppg.,..ida räkenskapsformuiären till hufvudredogörelsen för länet eller
landsboken in. ro. och att. sedan Kamereraren Spongberg, deröfver hörd, sig i ämnet
yttrat, förslaget angående dessa formulärer för närvarande är under granskning hos
Kongl. Stats-kontoret och Kongl. Kammar-rätten, som undfått nådig befallning att gemensamt
utlåtande deröfver afgifva; att det af bemälde Kamererare uppgjorda, i förlidet
års revisionsberättelse omförmälda förslag till hufvudbok för Kongl. Krigs-kollegium,
i afsönde å hvilket i underdånighet blifvit hemstäldt, att, efter det bemälde Kollegium
blifvit hördt, Kongl Stats-kontoret och Kongl. Kammar-rätten matte tillåtas att sig
deröfver yttra, ännu är beroende på föredragning hos Kongl. Krigs-kollegium; samt att
Kamereraren Spongberg, hvilken, under den tid, som förflutit sedan Rikets Ständers
Revisorer nästlidet år sammanträdde, utarbetat och den 10 innevarande månad till
Kongl. Stats-kontoret aflemnat förslag t\\\ hufvudbok för Kovgl. Förvaltningen af sjöärendena,
Kongl. Flottans station i Carlskrona och Stockholm samt Götheborgs depot, för
närvarande, enligt Revisorerne meddelad uppgift, lärer vara sysselsatt med uppgörande
af räkenskapsforinulärer för Ofverinteudents-embetet och Kongl. Sundhets-kollegium.
Efter hvad den hittills lemnade redogörelsen öfver fortgången af formulärarbetet
gifver vid handen, är således en icke obetydlig del af de erforderliga formulärerna uppgjord,
och bör man följaktligen kunna hoppas, att ej serdeles lång tid skall komma att
förflyta, innan berörde arbete, om det fortfarande bedrifves med nit och drift, varder
fulibordadt, samt att nya räkenskaper, i öfverensstämmelse härmed, al Kongl. Maj:t
blifva fastställda. Sådant beror likväl i viss nion derpå, att vederbörande embetsverk
och myndigheter m. fl., hvilka ega att öfver de uppgjorda förslagen sig yttra, utan obehöflig
tidsutdrägt fullgöra sitt åliggande i berörde hänseende. Revisorerne grunda detla
sitt yttrande pä det förhållande, att Kongl. Krigs-kollegium, som, jemlikt nådig befallning,
" skolat utlåta sig öfver det af Kamereraren Spongberg i Augusti månad förlidet
år afiemnade förslag till hufvudbok för Krigs-kollegium. hvilket förslag för sådant ändamål
blifvit den 21 derpåföljande September bemälda Kollegium tillställdt, ännu
den 1 innevarande månad icke med underdånigt utlåtande i ämnet till Kongl. Maj:t inkommit.
§ 3.
Till upplysning om stats-verkets tillstånd på det hela, hafva Revisorerne, i
likhet med hvad vid föregående statsrevisioner iakttagits,, låtit upprätta hosföljande
tvenne tabeller, hvaraf den ena (Bil. Litt. A.) utgör ett sammandrag öfver samtlige i
1860 års hufvudbok ingående medel och den andra (Bil. Litt. B.) innefattar redovisning
för stats-verkets grundfond, hvilken äfven under revisionsåret förblifvit oförändrad
och uppgått till 5,'.! 14,809. R:dr 45 öre ii.-iiit. Derjemte äro särskilda uträkningar uppgjorda
öfver ordinarie statsregleringsfonden, stats-verkets inkomster, extra statsregleringsfonden
samt Riksgälds-verkets fond (Bilagorna Litt. C., I)., E. och F.); hvarförutan
jemväl meddelas nedannämnde redogörelse för förhållandet med vissa speciella delar
af statsregleringen, nemligen:
Restantier:
Ordinarie ränta
8,987: 34.
Tionde-spanmål
1.291: 34.
Transport: 10,278: 68.
— 6 —
Transport: 10,278: 68.
Arrende-medel
9,949: 26.
Koppar-ränta
3,789: 37.
Tionde- och hammarskatts-jern
115: 17.
Mantalspenningar -  4,282: 49.
Bötes-medel
252.836: 73.
Tllfälliga rotevakans-afgifter
93: 70.
Vakans-afgifter af nyroterad jord
154: 59.
Båtsmansvakans-afglft....^  69: 71.
Öbservations-medel
,  256: 25.
Extra medel och upphörder
17,534: 4.
Salu-accis af städerna - - -  218: 50.
Karta-sigillata-medel
858: 82.
Bränvins-afgift  6,856: 84.
4:de hufvudtitelns uppbördsmedel
697: 50.
7:de dito dito
4,351: 91.
9:de dito dito
26: 50.
Summa 312,370: 6.
Riksgälds-kontoret tillgodoförda besparingar:
å 2:dra hufvudtiteln,
Fångars vård och underhåll
127,107: 43.
å 4. de hufvudtiteln.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Landtförsvars-departe
mentets
Kansli-expedition
101: 98.
ä öde hufvudtiteln,
Båtsmännens beklädnad
597: 47.
Gemenskapens vid Flottans korpsers natura-underhåll 57,691: 22.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Sjöför
svars-departementets
Kansli-expedition  375: 24.
Dito för Flottans stationer och depot
2,562: 63. 61,226: 56.
a 6de hufvudtiteln,
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar
2,005: 82.
Transport: 190.441: 79.
Transport: 190,441: 79.
å 7:de hufvudtiteln,
Transportkostnader för stats-verkets bergseffekter
406: 1.
Observations- och uppbördsprocenter  3.066: 11. 3,472: 12.
å 8:de hufvudtilehi,
Rese- och traktamentspenningar
592: 79.
å 9:de hufvudtiteln,
Allmänna indragnings staten
30,548: 65.
Summa 225,055: 35.
Brister,
uppförda till ersättning af Rikets Ständers Rikgälds-kontor:
å 2:dra hufvudtiteln,
Mediko-legala besigtningar
Skrifmaterialier och expenser, ved m.
10.978: 62.
Rese- och traktamentspenningar
Ersättning åt vittnen och parter  *
å 4'.de hufvudtiteln,
Kavalleri- och infanteri-regementena ....
Militie-boställs-kassan, ersättning för hemmansräntor
och kronotionde,
Indelta Arméens vapenöfningar
-
Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets
hästar
Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena ...
Beväringsmanskapets vapenöfning
lnqvarteringskostnader i Stockholm
Dito i landsorterna
Bese- och traktamentspenningar  i
1.110:
11.
10.978:
62.
11,638:
7.
10,561:
18.
1,434:
61.
3,724:
81.
340,641:
82.
163,020:
27.
19,513:
39.
83,744:
89.
1,128:
92.
1,192:
89.
52,400:
34.
34,287: 98.
666,801: 94.
d 5:te hufvudtiteln,
Tillskott i de till båtsmansindelningen uti Blekinge län
anslagna räntor
Rese- och traktamentspenningar
1,799: 25.
12,933: 59.
Transport:
14,732: 84.
il5,822: 76.
Transport:
715,822: 76.
å 6:te hufvudtiteln,
Utflyttningshjelp efter laga skiften  45,783: 99.
Odlingshjelp ra. ra. för krononybyggare  3,702: 81.
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m  18,815; 71.
Rese- och traktaraentspenningar
18,638: 26.
å 7:de hufvudtiteln,
Tvarta-sigillata-omkostnader
213,208: 11.
Omkostnader för Kontroll-verket
3,865: 48.
Skogsplanterings-kassan, ersättning för hemmansräntor
Och arrenden ra. ra.
4,118: 25.
Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i
Stockholm
7,560: 18.
Städers friheter
2,859: 63.
Mantalsskrifnings-provision
390: 24.
Restitutioner
10,815: 28.
Uppköp af ved för Wisby s. k. krono-kalkugn
347: 10.
Rese- och traktaraentspenningar
1,314: 70.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m  1,022: 93.
å 8:de hufvudtiteln,
Särskilda förslagsanslag för Kleresiet ..
571: 31.
Universiteterne
15,289: 10.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande
1,184: 51.
Fattigvården i allmänhet  17,567: 47.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in  8,837; 51.
å 9:de hufvudtiteln,
Wadstena Krigsmanshus-kassa
10,651: 42.
Invalidlius-fondan
19,262: 1(3.
86,940: 77.
245,501: 90.
43,449: 90.
29,913: 58.
Summa 1,121,628: 91.
Liqvid
med liiksgiilds-kontoret å öfverskott och besparingar samt brister:
Öfverskott å stats-verkets inkomster
3,084,544: —
Besparingar å förslagsanslagen
225,055: 35.
Transport: 3,309,. 99: 35.
— 9 —
Transport: 3.309,599: 35.
Reservation å anslaget för Skogs-institutet, lägre skogsskolor
samt öfrige till skogs-staten hörande tjensteraäns
aflöning, jemlikt Kongl. Brefvet den 23
November 1860, -
142,036: 7. 3,451,635: 42.
Efter afdrag af:
Brister å stats-verkets inkomster
1,065,850: 21.
Dito å förslagsanslagen  1,121,628: 91.
Ersättning för mistad rättighet till forsellön
62,653: 6.
Begrafningshjelp till sterbhus  27,835: 50. 2,277,967: 68
återstår öfverskott, Riksgälds-kontoret till godo
1,173,667: 74.
Reserverade behållningar å hufvudtitlarne:
å Esta hufvudtiteln
60,701: 88.
» 2:dra dito
34*803: 96.
» 3:dje dito
12,615: 33.
» 4:de dito
3,151,988: 7.
» 5:te dito
2,129,912: 96.
» 6:te dito
348,620: 81.
» 7:de dito
1,394,091: 33.
» 8:de dito
307,881: 56.
» 9:de dito
3,899,882: 17.
Summa 11,340,498: 7.
§ 4.
Afven nu församlade Revisorer hafva vid granskningen af stats-verkets räkenskaper
funnit, att, uuder revisionsåret, ganska betydliga brister uppkommit å flera af
de på riks-staten upptagna förslagsanslag och att de uppförda beloppen icke på långt
när varit för dermed afsedda ändamål tillräckliga; och då Revisorerne anse det vara
nödigt att rättelse härutinnan vidtages, en åsigt, som jemväl vid flera föregående statsrevisioner
blifvit uttalad, få Revisorerne, utan att upprepa de skäl, som till stöd för
denna framställning anförts, nu endast hemställa, att, vid snart skeende statsreglering,
åtminstone de förslagsanslag, uti hvilka någon minskning i afseende å utgifterna icke är
att emotse, måtte bestämmas till sådant belopp, att detsamma så nära som möjligt
motsvarar årsbehofvet.
10 -
\
§ 5.
A anslagen till extra utgifter hafva under revisionsåret anvisningar skett till
följande belopp, nemligen:
å 2:dra hufvudtiteln
4,084: 16.
» 4:de dito
53,699: 70.
» 5:te dito
15,798: 73.
» 6:te dito
6,054: 62.
» 7:de dito
27,254: 94.
» 8:de dito
13,779: 47.
§ 6. 1
Under revisionsåret äro följande belopp anvisade på hufvudtitlarnes allmänna
besparingar :
2:dra hufvudtiteln
21,295: 50.
4:de dito  i  91,299: 10.
5:te dito
250,696: 10.
6:te dito
35,596: 22.
7:de dito
11,740: 65.
8:de dito
164,984: 7.
§ 7.
Af Rikets Ständers år 1860 församlade Revisorer blef, enligt hvad revisionsberättelsen
gifver vid handen, uppmärksamheten fästad derå, att i och för skjuts- och
traktaments-ersättningen för förrättningar i allmänna ärenden Staten ofta nog fått vidkännas
utgifter, stundom uppgående till ganska betydliga belopp. Orsaken härtill hade,
enligt Revisorernes förmenande, till väsendtlig del sin grund deri, att vid ifrågavarande
resor skjutskostnaden, med stöd af gällande resereglemente, alltid beräknas efter ett
visst hästantal för landvägen mellan resans ändpunkter, utan afseende derå, att större
eller mindre del af resan kunnat verkställas och säkerligen ofta blifvit verkställd medelst
begagnande af ångbåtslägenhet. Då emellertid meningen med stadgandet om resekostnads-ersätt.
ning vid dylika förrättningar vore, att den resande skulle för sina dermed
förknippade kostnader erhålla full godtgörelse, men icke derutöfver tillskyndas oskälig
vinst, ansåge, jemväl på det att Staten måtte beredas någon lindring i utgifterna för
ifrågavarande föremål, Revisorerne sig böra hemställa, att Rikets Ständer måtte hos
Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om den förändring af resereglemente!, att,
vid resor i Statens ärenden, den resande, när lägenhet medelst ångfartyg eller jernväg
kunde begagnas, icke för den del af resan, sora sålunda tillryggaiades, egde, utom stadgadt
traktamente, åtnjuta ersättning till högre belopp, än den verkliga resekostnaden
utgjorde.
De skäl, Revisorerne till stöd för berörde framställning andragit, synas vara väl
förtjenta att uppmärksammas, och Kongl. Stats-kontoret, hvarest granskning sker af en
mängd reseräkningar, hvilka af stats-verket godtgöras, har ock, hördt öfver nämnde förslag,
funnit sig böra i detsamma instämma.
11 —
Enligt hvad nu församlade Revisorer erfarit, hafva äfven under revisionsåret utgifter
till rese- och traktaments-ersättningar af omförmälda beskaffenhet ganska ofta och
till temligen höga belopp ifrågakommit; och enär Revisorerne anse billigt att, i samma
nion Staten använder betydliga summor för nya förbättrade kommunikations-anstalter,
Staten jemväl tillgodogör sig alla de fördelar, som derigenom erbjudas, hvartill tvifvelsutan,
bland annat, hörer att dess erabets- och tjenstemän m. fl. med större lättnad och
mindre kostnad för det allmänna kunna verkställa resor i tjensteärenden, hemta Revisorerne
äfven häraf anledning att understödja berörde framställning, så vidt densamma
afser en förändring af resereglementet. Men då Revisorerne tillika hysa den åsigt, att
vid resor i allmänna värf, för hvilka resekostnads-ersättningar af allmänna medel utgå, den
resande, så vida särskilda förhållanden ej kunna föranleda till undantag från en sådan
föreskrift, skall varn skyldig att, i stället för skjuts, alltid begagna ångbåts- eller jernvägslägenhet,
der sådan finnes att tillgå, få Revisorerne hemställa, det Rikets Ständer
uti underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj.t anhålla, att förändringar i nu gällande resereglemente
varda i öfverensstämmelse med nu gjorda hemställan vidtagna; lärandes, i
händelse berörde framställning vinner nådigt bifali, Kongl. Maj:t i sammanhang härmed
taga i nådigt öfvervägande om och i hvilka fall förhöjning af det för resande i Kronans
ärenden bestämda dagtraktamente må vara af behofvét påkallad.
§ 8.
Af räkenskapen inhemtas, att ett belopp af tillsammans 4,643 R:dr 75 öre blifvit,
uti fyra särskilda poster, under revisionsäret utanordnadt till Byrå-chefen i Kongl.
Justitie-stats-expeditiönen, Herr Expeditions-sekreteraren m. m. L. J. Lovén, för att
såsoni arfvoden tilldelas Herr Justitie-stats-ministerns Ombud vid boktryckerierna och
bokhandeln i riket. Då någon redogörelse öfver dessa medels användande ej blifvit till
Kongl. Kammar-rätten afgifven, hemställa Revisorerne, som ingalunda betvifla, att beloppet
utgifvits för det dermed afsedda. ändamål, men dock anse det vara med god ordning
öfverensstämmande, att äfven för berörde medel redovisning i vanlig ordning eger
rum, att för framtiden de belopp, som härtill utgå, antingen upptagas i en särskild räkenskap,
eller ock möjligen uti Kongl. Justitie-stats-expeditionens expensmedelsräkning,
för att sedermera, efter föregången granskning i Kongl. Kammar-rätten, öfverlemnas till
Rikets Ständers Revisorer.
§ 9-
Uti 10 § af nästlidne års revisionsberättelse omförmäles hurusom, sedan, till förbättrande
och tillhandahållande af undervisningsmateriel samt till understöd för ntgifvande
af lämpliga läroböcker, kartor m. ra. för folkskolorna, Rikets Ständer dels beviljat
och till Kongl. Maj:ts disposition ställt ett årligt anslag af 12,000 R:dr Runt, att utgå
under statsregleringsperioden 1858—1860, dels medgifvit, att de besparingar, som under
ett år uppkomme, finge ett följande år för ändamålet användas, och Kongl. Maj:t, jemlikt
nådiga bref af den 8 April och 30 December 1859, på Statsrådet och Chefen för
Ecklesiastik-departementet disponerat ett belopp af 25,000 R:dr, att för ofvan berörde
ändamål användas, Kongl. Majit, efter det af dessa medel 24,985 R:dr 15 öre blifvit
till Departements-chefen utbetalde, enligt bref till Stats-koritoret af den 16 Mars 1860,
meddelat Chefeij full decharge för medlens användande, jemte det den af honom uppgjorda
räkning med tillhörande verifikationer blifvit till nämnde embetsverk öfverlemnad;
och enär bemälde Revisorer ansågo sig vara förhindrade, att granska en redogörelse,
- 12 —
för hvilken Kongl. Maj:t redan lemnat vederbörande fnll decharge, hade Revisorerne
funnit sig böra detta förhållande hos Rikets Ständer anmäla.
Hos nu församlade Revisorer, som bordt taga kännedom af nyssberörda under
revisionsåret till Kongl. Stats-kontoret ankomna nådiga bref, har äfven denna fråga utgjort
föremål för öfverläggning, dervid, efter omröstning, beslut blifvit fattadt, att omförmälda
räkning jemte verifikationer skulle vid innevarande års revision granskas. En
sådan granskning har emellertid icke kunnat ega rum, enär, vid af Revisorerne framställd
begäran att få sig tillställd nämnda räkenskap, till svar meddelats, att berörda
handlingar, hvilka, jemlikt Kongl. Stats-kontorets beslut den 2 Maj 1860, borde
i dervarande Kammar-kontor förvaras, icke, oaktadt noggrann undersökning och inventering
af bemälda embetsverks arkiv, ännu kunnat återfinnas.
§ io.
I enlighet med hvad förlidet år egt rum, få Revisorerne här nedan meddela uppgift
å de vid revisionsårets slut balanserade och på anmälan hos Rikets Ständer beroende
förskotter:
Ersättning åt Edsgårdens byamän, i anledning af det invid byns
strand i Indals-elfven varande fiskes försäljning till skatte
347: 72.
För upprättande af formulärer till de förvaltande verkens räkenskaper
3,400: —
Arfvoden m. m. åt Författnings-kommissionens ordförande och ledamöter
5,250: —
Kostnader i och för statsrevisionen år 1860  6,834: 9.
Ersättningar för mistad indelning och för utgjord rotering m. m  47: 25.
Utgifter till Kommittéen för undersökning af grunderna för städernas
beskattning
10.000: —
Rotefrihets-ersättning till Länsmännen
1,564: 20.
Roteringsunderstöd  6,006: 44.
Ersättning för bristande prostetunnor  42: 86.
Dito till innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen  9,230: 54.
Dito för jordförlust genom Götha kanals anläggning  25: 64.
Summa 42,748: 74.
§ 11-
Såsom i föregående revisionsberättelse omförmäles, äro åtskilliga dels genom enskilda
donationer bildade, dels af statsmedel bestående kassor och fonder ställda under
Kongl. Stats-kontorets förvaltning för att, enligt särskilda derom meddelade föreskrifter,
genom utlåning göras fruktbärande.
Räkenskaperna öfver dessa kassor och fonder, hvilka här nedan upptagas, utvisa
följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
— 13 -
Norénska Testaments-fonden.
Debet.
Balans från år 1859'.
Tillgångar
:  15,744; 85.
Uppbörd,:
Räntemedel
750: —
Summa
16,494: 85.
Cr ed it.
Utgift:
Kadett-underhåll
105: —
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Utlånta medel
1,389: 85.
15,000: —
16,389: 85.
Summa
16,494: 85.
Filéenska Testaments-fonden.
D ebet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
31,692: 81.
Uppbörd:
Räntemedel
1,465: —
Summa
33,157: 81.
Credit.
Utgift:
Till folkundervisningens befrämjande
22: 22.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Utlånta medel
885: 59.
32,250: —
33.135: 59.
Samma
33,157: 81.
— 14 —
Fonden för blesserade Officerare och Underofficerare.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
24,041: 59.
Inkomst:
Arsanslaget  - i’i?0: — 8,610:
Oontn m o ri fi I
' *
Räntemedel
Credit.
Utgift;
Pensioner och gratifikationer  •••
Balans till år 1861:
Kontant behållning
988: 92.
Utlånta medel
22,500:
Summa 32,651: 59.
8,508: 67.
Fordringar: obetald ränta
654: — 24,142: 92.
Summa 32,651: 59.
540,166: 19.
Skogsplanterings-kassan:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Uppbörd:
Skogsförsäljningsmedel
. 54,520: 80.
Utsyningsafgift
1,715: 75.
Betesmedel
828: 35.
Böter
4,712: 64.
Räntemedel
19,703: 75.
Ersättning för hemmansräntor och arrenden
22,418: 25.
Besparing å f. d. Jägeri-statens kontanta löner  191: 76.
Till kassan indelt ordinarie ränta  1,104: —
Diverse inkomster
710: 86. 105,906: 16.
Transport:
646,072: 35.
— 15 -
, Transport: 646,072: 35.
Balans till år 1861:
Skulder
117,305: 33.
Summa 763,377: 68.
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
103.249: 89.
Utgifter:
Aflöning
90,705: 20.
Silkesodlingens befrämjande
180: —
Flygsandens hämmande  300: —
Rese- och traktamentspenningar  2,902: 56.
Kronoparkers vård och förvaltning  16,125: 93.
Köpeskilling för lägenheter
3,932: 78.
Restitutioner
.  498: 44.
Provision och remisslage
1,498: 76.
Afkortningar
2,480: 33.
Diverse utgifter
9,275: 66. 127,899: 66
Balans till år 1861:
Kontant behållning
51,092: 12.
Utlånta medel
411,095: —
Utestående kronouppbörd den 31 December 1860:
Levererad inom den 31 Augusti 1861 37,119: 50.
Resterande den 1 September samma
år
4,351: 91. 41,471: 41.
Förskott
9,233: 52.
Anmärkta poster
114: 50.
Proprie-balanser
43: 25.
Fordringar  19,178: 33. 532.228: 13.
Summa 763,377: 68.
F. d. Kansli-styrelsens Handkassa.
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1859:
14,327: 21.
Transport: 14,327: 21.
— 16
Räntsmedel
Gratifikationer
Fordringar
Inkomst:
Transport:
•
14,327: 21.
622: 50.
Summa
14,949: 71.
Credit.
Utgift:
73: 12.
Balans till år 1861:
1,133: 33.
13,500: —
243: 26.
14,876: 59.
Summa
14,949: 71.
Fonden för Lappmarks Ecklesiastik-verk.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Ärsanslag
Räntemedel
Diverse inkomster
Inkomst:
Summa
35,463: 66.
11,000: —
1,680: —
226: 72.
12,906: 72.
48,370: 38.
Credit.
Utgift:
Presterskapets aflöning m. m
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar: obetald ränta
638: 42.
34,500: —
963: 66.
12,268: 30.
36,102: 8.
Summa
48,370: 38.
_ ,7 -.STOCKHOLMS HÖGSKOLAS
I JUSIDISKA BffiLKKSK
Drottningholms broars arrendemedels fond.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
3,595: 67.
Uppbörd:
Arrendeinedel
1,541: —
Räntemedel
128: 75. 1,669: 75.
Summa 5,265; 42.
Credit.
Utgift:
Anordning
1,235: 44.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
1,029: 98.
Utlånta medel  3,000: — 4,029: 98.
Summa 5,265: 42.
§ 12.
Efter verkställd inventering af de i Kongl, lläute-kammaren förvarade säkerhetshandlingar
för de i förestående § omnämnda utlånta medel, få Revisorerne anmäla, att
samtliga dessa säkerhetshandlingar befunnos i god ordning.
§ 13.
Under granskningen af stats-verkets förvaltning och dithörande frågor har uppmärksamheten
fästats vid det förslag, som vid 2:ne föregående statsrevisioner blifvit
framstäldt, eller att de genom Kongl, förordningen den 9 September 1857 meddelade
föreskrifter angående skyldighet för vederbörande embetsmyndigheter, att vid penningeförsändningar
begagna anvisningar af Likets Ständers Bank och dess Lånekontor, måtte
erhålla sådan utsträckning, att det blefve allmänna verk och inrättningar samt myndigheter,
hvilka ega fribrefsrätt, tillåtet att, der sådant utan särskild kostnad eller
olägenhet kan ske, vid penningeförsändningar begagna s. k. postremissvexlar, utgifna af
enskilda banker eller filialbanker samt ställda att vid uppvisandet å den ort, dit
vexeln skall afgå, betalas till den person eller myndighet, till hvilken vexeln är alsedd
att öfversändas, dock under vilkor, att i fråga om penningeförsändningar melian Adana
orter, som afses uti ofvanberörde Kongl, förordning, Rikets Ständers Banks och dess
Lånekontors anvisningar böra begagnas. Af det embetsverk, Kongl. Stats-kontoret, som
3
— 18 —
häröfver bort höras, är berörde framställning afstyrkt hufvudsakligen af skäl, dels att
stats-verket icke borde blottställas för förvecklingar, hvilket lätt kunde hända i fall någon
bank, som utställt, dylik vexel, blefve insolvent, hvarigenom, utom möjligen inträffande
förlust, olägenheter kunde uppkomma deraf, att medel, påräknade för statsutgifters
bestridande, icke, i afbidan på bankens utredning, å bestämd tid inflöte, dels emedan
Kongl. Stats-kontoret ansett det i Kongl, kungörelsen den 14 Januari 1824, och de
af Kongl. Maj:t sedermera utfärdade öppna bref på oktroy för enskilda banker intagna
stadgande, att staten ej under någon förevändning borde inblandas i dessa bankers företag,
böra, såsom välgruudadt, bibehållas.
Erkännande Kongl. Stats-kontorets förtjenstfulla omtanka och noggrannhet vid
de allmänna medlens förvaltande, kunna Revisorerne likväl icke hysa de. betänkligheter,
sorn mot förslaget blifvit framställda, eller dela den farhåga Kongl. Stats-kontoret yttrat
beträffande bankerna och de förluster, som antydts kunna uppstå genom deras möjligen
inträffande oförmåga att fullgöra ingångna förbindelser.
Revisorerne anse således de skäl Kongl. Stats-kontoret anfört emot berörde hemställan
icke böra tillerkännas den vigt, att desamme omintetgöra ett förslag, som, enligt
Eevisorernes åsigt, förtjenar vinna framgång, synnerligast som ifrågavarande förslag numera
icke afser användandet af vexlar utställda på enskilda personer, utan endast sådana,
sorn af i behörig ordning oktrojerade banker skola infrias. Fördelarne af så beskaffade
postremissvexlars begagnande vid öfversändande af statsmedel äro af föregående
Revisorer tillräckligt angifue, och skälen dertill torde icke behöfva upprepas. Endast
en omständighet, hvilken Kongl. Stats-kontoret uti sitt sednast afgifna utlåtande icke
synes hafva tagit i närmare öfvervägande, hafva Revisorerne funnit sig böra framhålla,
nemligen den, att, genom införande af postremissvexlar af ofvan omförmälta beskaffenhet,
större belopp, sorn nu genom poströfverier icke sällan gå förlorade, skola Postverket,
d. v. s. det allmänna, besparas; och fä Revisorerne i sådant afseende upplysa, att,
enligt Revisorerne meddelad uppgift, ersättningar för medel, som vid poströfverier bortkommit,
under de sednast förflutna 5 åren uppgått till 269,340 R:dr 76 öre, hvaraf likväl
sedermera till piostkassan blifvit återlevererade 183,912 R:dr 89 öre Emit.
I sammanhang med berättelsen om Kongl. Stats-kontoret få Revisorerne jemväl
redogöra för förhållandet med karta-sigjllata-uppbördpn, allmänna magasinSrärendena
samt krono-inspektionen i Avesta, hvilka inrättningar äro. ställde unfler inseende af bemälde
embetsverk,
Karta-sigillata-kassörens redovisning för stämplade-pappers-uppbörden, hvilken
redogörelse för revisionsåret undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning
och ej heller föranledt till någon erinran från Eevisorernes sida, utvisar följande
förhållande:
— 19 —
Debet.
Behållning från är 1859:
Skrifkartor
Enkla biläggningskartor ...
Dubbla dito
Stämplade vexelblanketter
Ostämplade dito '
Leverering från Rikets Ständers Bank:
Skrifkartor
Enkla biläggningskartor
Dubbla dito
Stämplade vexelblanketter
Credit.
Leverering till försälj) äng smän:
Skrifkartor
Enkla biläggningskartor ....
Dubbla dito
Stämplade vexelblanketter
Ostiimplade dito
Behållning till år 1861:
Skrifkartor
Enkla biläggningskartor
Dubbla dito
Stämplade vexelblanketter
Ostämplade dito
128,725: —
4,303,309: 95.
4,907,194: 85.
22,731: 70.
102: 39.
219,250:
2,874,100:
—
3,265,650:
29,592
50.
Summa
122,125:
369,176:
55.
1,067,867:
70.
13,945:
-—
10:
50.
225,850:
6,808,233:
40.
7,104,977:
15.
38.379:
20.
' 91:
89.
9,362,063: 89.
6,388,592: 50
15.750,656: 39.
1,573,124: 75.
14,177,531: 64.
De genom försäljning af stämpladt papper
hafva, enligt rikshufvudboken, utgjort
och då i riksstaten beräknas
visar sig ett öfverskott af
Summa 15,750,656: 39.
under rovisionsåret influtna medel
1,536,415
1,300,000
236,445
72.
72.
Deremot hafva karta-sigillata-omkostnaderna för samma år
uppgått til!
hvilka, jern förda med riksstatens förslagsanslag,
utvisa en brist af
...
318,208: 11.
105,000: —
213,208; 11.
— 20
Om nu från hela uppbörden
1,536,445: 72.
afdragas omkostnaderna
318,208: 11.
uppkommer stats-verkets egentliga behållning
1,218,237: 61.
Sedan vid 1858 års statsrevision, i sammanhang med då meddelade uppgifter
rörande förhållandet emellan uppbörden och omkostnaderna för Karta-sigillata-verket,
redogörelse tillika leinnats för den provision, som under revisionsåret tillkommit Landskamereraren
och Landträntmästaren för deras bestyr med det stämplade papperets emottagande,
förvarande och de inflytande försäljningsmedlens redovisning, derför dessa tjenstemän
äro berättigade uppbära hvardera 2 procent af hvad inom året i Kronans kassa
i stämpladt-pappers-afgift influtit, samt Revisorerne, af anförde skäl, hemställt, att skälig
nedsättning af ifrågavarande provision måtte ega rum, uti hviken hemställan såväl
1859 som 1860 årens Revisorer sedermera instämde, beslöto förlidet års Fevisorer, som
likaledes funnit, att sagde provision till bemälde tjenstemän under revisionsåret i flera
län utgått med vida högre belopp, än som i staten härför beräknats, att, jemte det de
biträdde den åsigt, föregående Revisorer uti denna fråga yttrat, göra framställning derom
att, när ny statsreglering kommer att uppgöras, Rikets Ständer måtte tillse, att,
vid beräkning af Landskamererares och Landträntmästares afiöningsförmåner, den dem
tillerkända provision å karta-sigillata-medlen blefve upptagen till ett belopp, närmare
motsvarande hyad denna inkomst i verkligheten utgör, på det att statens kontanta
tillskott för dessa tjenstemans aflöning i förhållande derefter måtte kunna minskas.
Jemte erinran derom, att, på sätt af ofvan intagna räkenskap inhemtas, summan
för försåldt stämpladt papper under revisionsåret uppgått till 1,536,445 R:dr 72 öre
och karta-sigillata-omkostnaderna till 318,208 R:dr 11 öre, eller, med tillägg af den
Landskamererare!! och Landträntmästaren i Westmanlands län för året tillkommande
provision, 1,366 R:dr, 28 öre, hvilket belopp först år 1861 från Ränteriet utbetalts, tillsammans
319,574 R:dr 39 öre, deraf 121,327 R:dr 41 öre, eller nära 8 procent, utgjort
vederbörande tillkommande provision å karta-sigillata-medlen, saint med hänvisande till
hosföljande, i enlighet med räkenskaperna upprättade sammandrag (Bilaga Litt. G), som
ådagalägger huru stor inkomst häraf i stat påräknats tillkomma Landskamererare och
Landträntmästare, få nu församlade Revisorer för sin del tillstyrka, att, vid bestämmandet
af aflöningen för sistbemälde tjenstemän, den dem tillerkända provision å kartasigillata-medlen
må upptagas till ett belopp, närmast motsvarande det, hvartill denna
deras inkpmst blifvit i stat beräknad.
B) Allmänna magasins-ärendena, hvilka omfatta:
l;e Redovisningen för stats-verkets spanmnl in natura.
Denna spanmål redovisas i kronomagasinernas räkenskaper, hvilka för revisionsåret
blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten med anmärkning.
Förhållandet med inkomster och utgifter för statens spanmålsrörelse under nämnde
år inhemtas af Kongl. Stats-kontorets till Kongl. Majit i berörda ämne afgifna underdåniga
berättelse.
Bil. Litt G. till 1862 års revisionsberättelse, angående stats-verket, sid. 20.
Tabell, utvisande försäljningsprovision, jemte öfriga kostnader, vid
Karta-sigillata-verket under år 1860.
Provision.
Till Landskontor och Landt-  räntmästare.
Till försal.
-
Öfriga ut
gifter.
Summa.
I stat beräknad
Utgifven.
1
11111g 0111 etil 11 c ii.
Kongl. Stats-kontoret
—
-
12,159
I
84
193,267
95
205,427
79
Upsala län
701
14
1,221
20
2,30?
28
20
35
3,543
83
Stockholms dito
1,356
636
44
■ 3
4 55Q
05
5,252
1,916
65
81
11
4
50
20
9,823
3,326
40
•Södermanlands dito
1,405
78
79
Östergöthlands dito
2,115
37
1
3,705 56
4,514
41
117
4
8,337
1
Gottlands dito
381
—
492
19
551
40
11
20
1,054
79
Kalmar dito
1,466
907
49
58
2,220
938
2,967
1,376
2,522
1
90
180
38
5,277
2,995
7,023
.39
Blekinge dito
34
2?
60
16
Jönköpings dito
1,537
59
2,660
74
46
1,840
58
78
Kronobergs dito
721
14
1,400
18
1,967
11
22
4
3,389
33
Christianstads dito
1,451
27
2,389
—
3,452
50
938
35
6,779 85
Malmöhus dito
2,397
70
4,094
28
5,607
11
181
13
9,88252
Hallands dito
842 43
993
52
1,431
10
12
75
2,437
37
Götheborgs dito
2,389 60
6,216
—
5,010
52
91
12
1
11,317 64
Elfsborgs dito
1.673 62
2,271
36
3,162
88
94
83
5,529
7
Skaraborgs dito
|
1,373 24
2,378
68
3,370
55
51
38
5,800
61
Nerikes dito
919
—
1,901
6
2,ÖH2
57
23
48
4,567
11
Wermlands dito
1,554
58
2,328
78
2,328
17
28
25
4,685
20
Westmanlands dito
924
18
*) 1,366
28
1,797
76
1,026
8
4,190
12
845
r
962
‘53
1,085
29
5
45
2,052
97
Gefleborgs dito
809'
15
1,153
86
2,054
93
32
43
3,241
22
W'ester-norrlands dito
895
42
1,689
76
2,219
93
—
3,909
69
273,
12
427
24
999
7
1,426
31
431:
15
678 59
1,003
1
153
96
1,835
56
Norrbottens dito
j
299
47
829 76
848
19
41
93
1,719
88
Summa j
26,901 7öj
48.283 64
7*8,043 77
198,246 98
319,574,
39
*) Utbetalde först under år 1861.
Iso Redovisningen öfver stats-verkets spanmål
in natura.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
110,764: 23.
Uppbörd:
Arrendemedel och diverse inkomster
5.185: 61.
Levereringar:
Från Kongl. Ränte-kaminaren och länen
252.393: 59-
Balans till år 1861:
Skulder
1,906: 37.
Summa
370,249: 80.
Ored i t
Balans från år 1859:
Skulder
5,012: 84.
Utgifter:
Afkortning
3,601: 29
Anordnin"
188,627: 59.
192,228: 88.
Leverering:
Till Kongl. Ränte-kaiumaren, Fångvårds-styrelsen,
sjöärendena samt länen
Förvaltningen af
68,486: 74.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Inventariers värden
Behållning af spanmål, mjöl och bröd
Förskott
Fordringar
5,426: 47.
87,924: 80.
4,887: 76.
104,521: 34.
Summa 370.249: 80.
Sedan niistlidne års Revisorer, som vid granskningen af krononmgasinens räkenskaper
för år 1859 funnit, att vid leveranser till slotts- och proviantmagasinet i Stockholm
af sådan spanmål, sorn å auktion upphandlats, någon besigtningsman icke varit af
Slottsproviantmästaren tillkallad, utan denne ensam besigtigat och godkänt den levererade
spanmålcn, hemställt, huruvida ej, när levereringar till slotts-och proviantmagasinet
af uppköpt spanmål egde ruin, dervid för framtiden kunde förfaras på enahanda sätt,
— 22 —
sorn vid en del af landsortsmagasinen, der en magistratsperson och en borgare vid dylika
leveranser varit tillkallade, så liar Kongl. Stats-kontoret, uti häröfver afgifvet underdånigt
utlåtande, med anmälan, dels att någon författning ej funnes, som bestämde
huru det borde tillgå, när levereringar af spanmål till Kronans under Stats-kontoret
ställda magasin ifrågakomme, och dels att någon skada eller förlust icke uppstått genom
de dittills vid slottsmagasiuet å Skeppsholmen brukliga förfaringssätt, väl till Kongl.
Mnj:ts nådiga pröfning öfverlemnat, huruvida denna Revisorernes hemställan borde till
någon åtgärd föranleda, men tillika i sammanhang dermed, enär något anslag till besigtningsman
ej vore uppfördt å 7:de hufvudtiteln, föreslagit att, för den händelse besigtningar
å spanmål ansåges böra för framtiden af en eller tvenne sakkunnige män verkställas,
Kongl. Maj:t måtte i nåder anvisa tillgång för kostnadens bestridande.
Vid genomgåendet af de olika kronomagasinens räkenskaper för år 1860 hafva
nu församlade Revisorer inhemtat, att enahanda förhållande, sorn af nästlidne års Revisorer
anmärktes, beträffande span måls-upphand lingen vid härvarande sJottsproviantmagasin,
äfven eger rum vid de flesta kronomagasirier, der spanmål för statens räkning
uppköpes, hvadan Revisorerne, med instämmande i den åsigt, som vid förra statsrevisionen
härutinnan uttalats, funnit sig ega anledning hemställa, att då större leveranser
af uppköpt spanmål för Kronans magasiner sker, tvenne sakkunnige män må
tillkallas för att besigtiga den levererade spanmålen; anseende Revisorerne för sin del, att
kostnaden för dylika besigtningar lämpligast kan utgå af 7:de hufvudtitelns anslag till
rese- och traktamentspenningar.
2:o ludsättuings-fondeii.
Fondens hufvudbok, som blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning,
har ej heller föranledt till någon erinran hos Revisorerne. Den redovisar inkomster
och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 185!):
Tillgångar
Balans till år 1861:
Skuld  ..pöfcj;
Credit.
Balans från år 1859
Skuld
Utgifter:
Omkostnader
Afskrifning
i
(
..
59: 45. ?
434: 53.
20,175: 78. 20,610: 31.
Transport• 20,669: 76.
2,017,921: 69.
• ^  67: 44.
Summa 2,047,989: 13.
Transport: 20,669: 76.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
1,326,853: 78.
Fordringar  693,436: 35.
Proprie-balauser och anmärkta medel  7,029: 24.
2,027,319: 37.
Summa 2,047,989: 13.
Jemlikt Kongl. Maj:ts särskilda nådiga bref, hafva under revisionsåret undsättningsmedel
till följande belopp blifvit utanordnade, nemligen:
Utan återbetalnings-'
skyldighet.
Uäntefria län
Summa.
Kalmar
län
3,000: —
10,000: —
13,000: —
Christianstads
dito
1,230: —
.
1,230: —
Elfsborgs
dito
7,500: —
107,000: —
114,500: —
Götheborgs
dito
61,000: -
67,400: —
Jönköpings
dito
500: —
4,000: —
4,500; —
Malmö
dito
10.000: —
10,000: —
Skaraborgs
dito
500:
2.500: —
3,000: —
Westerbottens
dito
4.250: —
—
4,250: —
Summa 23,380: —
194,500: —
217,880: —
Deremot hafva nedanstående belopp utaf de till undsättningär mot återbetalningsskyldighet
beviljade medel blifvit under revisionsåret af vederbörande återbetalda:
Kalmar län
998: 75.
Elfsborgs d:o
32,257: 39.
Gefleborgs d o
898: 88.
Gottlands d:o
33: 20.
Hallands d;o
399: 50.
Jemtlands d:o
599: 25.
Jönköpings d:o
3,750: —
Kopparbergs d:o
1,247: 58.
Norrbottens d:o
8,000: —
Westerbottens d:o
14,780: 65.
Wester-norrlandsd:o
1,824: 25.
Orebro d:o
11,000: —-
Summa 75,789: 45.
Räkenskapen, som blifvit
utvisar följande förhållande:
C) atvesta S£r mm-Inspektion^
i Kongl. Kammar-rätten granskad ulan anmärkning,
— 24 —
r- Debet.
oppar. Riksmynt..
Centn. skalp. ort. Balans från år 1859: »
235. 58. — Behållning vid Avesta
16,490. 60.
Uppbörd:
324. 45. — Kopparränta, enligt riks-statens förslagspris, 22,711: 50.
Leverering:
30. 42. — Från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs
län...,  1,834: 25.
S:a 590. 46. — Summa 41,036: 35.
Credit.
Leverering:
356. — — till Stockholms metallvåg
24,920: —
Balans till år 1861:
234. 45. — Behållning vid Avesta  16,116: 35.
S:a 590. 45. — Summa 41,036: 35.
Någon erinran vid denna redogörelse har hos Revisorerne ej förekommit.
Kongl. Mynt-verket
Dess räkenskap, som blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning
och ej heller hos Revisorerne föranledt till någon erinran, utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
732,718: 26.
Transport: 7 32,7 i B: 26.
— 25 —
Transport:
732,718: 26.
Uppbörd,:
Silfvertionde
15,418: 95.
Myntskatt å guld och silfver
1,671: 5.
Stockprof å guld och silfver
49: 98.
Tillgodogjordt affall vid smältning
102: 81.
Diverse inkomster
2,803: 7.
20,045: 86.
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret: statsanslag till Myntets
drift
12,000: —
» Stockholms metallvåg: 35 centner koppar
2,308: 25.
14,308: 25.
Balans till år 1861:
Skuld till Rikets Ständers Bank:
För guld och silfver till utmyntning
264,337: 67.
» räntefritt lån
45,000: —
309,337: 67.
Summa
1,076,410: 4.
Credit.
Balans från år 1859:
Skuld
000,yoZ: 04.
Utgift:
Omkostnader för utmyntning af guld och silfver
13,295: 64.
Nybyggnader och reparationer
1,362: 97.
Förlust vid utmyntning af guld och silfver samt mynt-
metall  i
8,659: 3.
Utgifter för .i.yntets egendom
30: —
Afskrifning
35,575: 15.
58,922: 79.
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret:
Silfvertionde
15,418: 95.
Betalning för 35 centner koppar  ....
2,308: 25.
17,727: 20.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
45,931: 39.
Behållning i metaller
294,181: 42.
Dito i inventarier, kol, ved m. m
5,664: 70.
345,777: 51.
Summa
1,076,410: 4.
4
Af Öfver-direktörens för Mynt- och Kontroll-verken till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
berättelse angående Mynt-verkets förvaltning år 1860 inheratas, bland annat,
att under nämnde år blifvit tillverkade och utlemnade 57,580 stycken enkla dukater,
124,633 stycken en-riksdalersstycken samt 429,000 stycken kopparmynt, i prägelvärde
uppgående till 9,175 R:dr, eller tillsammans 611,213 myntstycken, hvarförutan vid årets
slut Mynt-verket egde i behåll kopparmynt, vägande 819 skålpund, till prägiadt värde af
1,206 R:dr 61) öre; att till ofvannämnda utmyntning under revisionsåret blifvit använde
416 skålpund 22 ort fint guld och 1,875 skålpund 94 ort 81 korn rent silfver; att de
utmyntade kopparmynten vägt 5,149 skålpund 90 ort, samt att till lojering af guld och
silfver, för utmyntningen åtgått 434 skålpund 40 ort koppar.
Under året hafva medaljer och jettoner blifvit präglade:
af guld, till ett värde af
830 Dukater.
» silfver » »
16,326 R:dr 42 öre.
» ' koppar » »
44 » 7 »
Hela beloppet af från Mynt-verket utlemnade myntade samt till medaljer och
jettoner präglade metaller uppgick i värde till:
Guld, 58,410 dukater, ä 8 R:dr 20 öre,
478,962: —
Silfver
140,959: 42.
Koppar
9,219: 7.
Summa Lunt R:dr 629,140: 49.
För utmyntningen, inköp af materialier och maskiner, underhåll och reparationer
å Mynt-verkets hus m. m. hafva penningeutgifterna under revisionsåret, 6nligt Ofverdirektörens
uppgift, utgjort 60 051 R:dr 70 öre.
Beträffande de arbeten och reparationer, sorn under året verkställts vid Myntverket,
innehåller ofvanomförmälde berättelse, bland annat, följande uppgifter:
Den ångmaskin om 40 nominella hästkrafter, som genom Fabriksbolaget J. &
C. G. Bolinder & C:ui under år 1859 anskaffades, blef i slutet af Januari månad år
1860 färdig och kunde då sättas i gång.
Sedan vid den år 1859 verkställda allmänna reparation af Mynthuset murarne
invändigt blifvit afrappade, hafva desamma under år 1860 uti alla verkstäder och korridorer
blifvit afputsade, och samma åtgärd har under revisionsåret vidtagits med verkstadsbyggnaden
utvändigt, sedan reparationen invändigt å denna lägenhet under föregående
året fullt afslutats.
På det att präglingen af medaljer skulle kunna verkställas med större snygghet
samt ett från präglingsrummet afstängdt mindre rum måtte vintertiden kunna lättare
hållas varmt för arbetarne, blef under samma år, efter dertill erhållet nådigt tillstånd,
medaljpräglingssalen afdelad uti tvenne rum. Vid denna förändring uppsattes uti prägelrummet
en jernkamin, hvaremot, i afseende å det andra afstängda arbetsrummet, sådan
anordning vidtogs, att detsamma numera kan uppvärmas af de små ugnar, som för
medaljplattornas bearbetning redan förut derstädes blifvit uppsatta. Dessutom och sedan
erfarenheten ådagalagt, att i Mynthuset för verkets smältdeglar år 1854 inredda förva
-
— 27 —
ringsrum icke vore tillräckligt torrt för berörda, för all fuktighet ömtåliga kärl, har under
revisionsåret å Mynthusets vind blifvit ordnad en liten degelkammare, som befunnits
ändamålsenlig.
För öfrigt hafva, enligt hvad i berättelsen vidare omförmäles, åtskilliga förändringar
och reparationer måst företagas å en del af de till Mynt-verket hörande maskiner,
sorn under den ansträngda myntningen åren 1856—1858 blifvit hardt anlitad*;
och hafva dessa arbeten till en stor del utförts af Mynt-verkets egna arbetare.
Räkenskaperna, som innefatta redovisning dels för kontrollstämpel-afgiften i hufvudstaden
och landsorterna, dels för det särskilda förslagsanslaget till omkostnader för
nämnde verk, äro utan anmärkning granskade i Kongl. Kammar-rätten. Inkomster och
utgifter redovisas sålunda:
a) Kontrollstämpel-afgifteu.
Kongl. Kontroll-verket.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
9,918: 44.
Uppbörd:
Kontrollstämpelmedel:
Enkel afgift
Dubbel dito
För utländska arbetens kontrollering
22,380: 45.
216: 83.
644: 28. 23,241: 56.
Balans till år 1861:
öfverlevereringar
28: 17.
Summa 33,188: 17.
Credit.
Balans från år 1859:
Öfverlevereringar
2: 57.
Utgift:
Omkostnader för verket
4,725: 56.
Transport:
4,728: 13.
— 28 —
Transport: 4,728: 13.
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret och länen
17,919: 59.
Balans till år 1861:
I landat utestående kronouppbörd
10,540: 45.
Summa
33,188: 17.
b) Anslaget till omkostnader för Kontroll-verket.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgång
...
173: '7.
Uppbörd:
Diverse inkomster
83: 82.
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret
2,662: 50.
Summa
2,919: 39.
Credit.
Utgift:
Resekostnader
Postporto
Ved och kol
Diverse utgifter
1,131: 59.
276: 64.
395: 90.
1,042: 68.
2,846: 81.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
72: 58.
Summa 2,919: 39.
Vid genomseende af räkenskapen öfver inflytande kontrollstämpelmedel har befunnits,
att berördo medel, hvad Stockholms stad angår, månadsvis till verket ingått,
hvaremot för landsorten den ordning iakttages, att medlen på en gång för hela året
först under påföljande år af vederbörande uppbördsman aflemnas. Då hinder icke synes
böra möta derför att uppbörden i landsorterna redovisas på enahanda sätt, som nu eger
rum för Stockholms stad, få Revisorerne hemställa, hvad landsorterna beträffar, att sådan
förändring uti redovisningssättet må vidtagas, att derigenom likhet och öfverensstämmelse
uti räkenskapen för det hela vinnes, helst, enligt hvad Revisorerne inhemtat,
vederbörande uppbördsman icke för inflytande kontrollmedel ställa säkerhet, och denna
uppbörd för flera af landsortsstäderna uppgått till icke obetydliga belopp.
Kongl. Utrikes-departementet.
Räkenskapen för de till riks-statens 3:dje hufvudtitel hörande anslag, hvilken
innehåller redogörelse för såväl det Svenska sora Norska bidraget till samma hufvudtitel,
är granskad i Kongl. Kammar-rätten ulan anmärkning. Förhållandet med inkomster
och utgifter inhemtas af följande tabell:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
6,160: 19.
Inkomst:
Statsanslag
479,200: —
hvarifrån afgår, enligt Kongl. Maj:ts
nådiga beslut den 16 December
1859, till Post-och Inrikes tidningar 1,500: — 477,700:
Norska bidraget
7T._ 197’,678: 67.
Konsulsfondens bidrag till aflöning af Departementets
Expedition, enligt staten af den 27 April 1858, 6,500: — 681,878: 67.
Summa 688,038: 86.
Credit:
Utgift:
II. Exc. Statsministern för utrikes ärendena  24,000: —
Utrikes-departementets Expedition
41,616: 67.
Ministerstaten och pensioner
479,975: 14.
Skrifmaterialier m. m
4,465: 31.
Möblers anskaffande iri. m
5,616: 88.'
Telegrafporto
19,787: 96.
Postporto
7,329: 65.
Tidningsprenumeration
1,985: 79.
Equiperingspenningar
20.050: —-
Vexelkostnader
311: 30.
Diverse utgifter
15: —
Rese- och kurirkostnader
12,621: 93.
Expektanslöner
14,145: 79.
Extra utgifter  ,  13,320: 7.
Hemliga utgifter
19,077: 37. 664,318:86.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
23,720: —
Summa 688,038: 86.
— 30 —
Uti 2 § af nästlidne års revisionsberättelse rörande Kongl. Utrikes-departementet
omförmäles, hurusom vid granskningen af anslagen under riksstafens 3:dje hufvudtitel
befunnits, dels att verifikationer saknats för ett sammanlagdt belopp af 49,215
li:dr 17 öre, som blifvit af Departementet uti särskilda poster anordnade till expektanslöner,
rese- och kurir-kostnader samt extra utgifter, dels ock att sådant härledde sig
från ett stadgande uti § 4 af Kongl. Maj:ts nådiga Instruktion för Chefen för Kameralafdelningen
inom nämnde Departement af den 27 April 1858, enligt hvilket berörde utgifter,
likasom de s. k. liemliga utgifterna, som för året 1859 uppgått till 16,051 R:dr
38 öre, bort i detalj endast inför Kongl. Majit redovisas, i sammanhang hvarmed jemväl
förordnats, att, i stället för verifikationer, protokollsutdrag skulle räkenskapen biläggas,
utvisande att sådan underdånig redovisning egt rum; hvilket förhållande, enär
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 20 Januari 1858, angående regleringen af
utgifterna under nämnde hufvudtitel, ej föranledde till det antagande, att det under samma
hufvudtitel förekommande anslag till skrifmaterialier m. m., deraf ofvanomförmälda
utgiftsposter blifvit bestridda, finge redovisas i annan ordning än den, som för allmänna
medel vore stadgad, Revisorerne ansett sig böra för Rikets Ständer anmäla.
Af ett inför H. M. Konungen den 4 Maj 18fll hållet protokoll, deraf en bestyrkt
afskrift finnes 1860 års redogörelse bifogad, inhemtas, att under revisionsåret
utgifvits:
för rese- och kurirkostnader
12,621: 93.
» expektanslöner och tillfälliga uppdrag  14,145: 79.
» Beskickningarnes extra utgifter  13,320: 7.
d hemliga utgifter
19,077: 37.
eller tillhopa 59,165: 16.
äfvensom att, efter föregången redovisning inför H. M. Konungen, Chefen för Departementets
Kameral-afdelning för berörde medels förvaltning erhållit nådig decharge.
För den händelse det pröfvas, nödigt, att å 3:dje hufvudtiteln medel finnas ställde
till Kongl. Maj:ts nådiga disposition för bestridande af sådana utgifter, för hvilka redovisning
icke må ifrågakomma, synes det dock, som skulle någon af de i ofvanstående
redogörelse omförnlälda belopp, deribland särskildt må nämnas utgifterne till expektanslöner,
vara af den beskaffenhet, att desamma icke skäligen böra undandragas offentlig
granskning, hvarken af det embetsverk, hvilket sådan granskningsrätt tillkommer, eller
af Rikets Ständers Revisorer. Nu församlade Revisorer få derföre, hufvudsakligen instämmande
i det yttrande förlidet års Revisorer i detta ämne afgifvit, för sin del hemställa,
att, vid regleringen af utgifterna för Utrikes-departementet, ett visst bestämdt
belopp må af Rikets Ständer anvisas för sådana utbetalningar, hvilka äro till s. k.
hemliga utgifter hänförliga, och hvilket anslag fritages från redovisning, men tillika i
sammanhang dermed besluta, att öfriga å 3:dje hufvudtiteln upptagna summor skola redovisas
i den ordning, grundlagen för statens medel i allmänhet föreskrifter.
Kongl. Skogs-styrelsen.
Dess öfver ekplanteringsinedlen afgifne räkenskap, hvilken blifvit i Kongl. Kammar-rätten
granskad vied anmärkning, redovisar inkomster och utgifter på följande
sätt:
Debet.
Balans från ur 1859:
Tillgångar
Uppbörd.:
Afkastningen af Wisingsborgs kungsgård
Dito' af planterhagen Ostra Malmskogen
Anmärkningsmedel
Värdet af tillkomna inventarier
Credit.
Utgifter:
Aflöning
Förvaltnings- m. fl. kostnader för Wisingsborg
Diverse utgifter
Värdet af afskrifna inventarier
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Fordringar
Inventariers värde
15,073: 53.
313: 25.
44: 76.
115: 12.
17,637: 15.
15,546: 66.
Summa
33,183: 81.
920: —
12,421: 98.
9: 25.
4,222: 3.
17,573: 26.
5,608: 30.
7,040: 3.
2,962: 22.
15,610: 55.
Summa
33,183: 81.
Någon anmärkning vid denna räkenskap har icke hos Revisorerne förekommit.
— 32 —
Kongl. Skogs-institutet.
Årets räkenskap, sora blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkning,
redovisar inkomster och utgifter på följande sätt:
D ebet.
Balans från år 1851):
Tillgångar
Uppbörd:
Anslag af Skogsplanteringskassan
Extra inkomster
Tillkomna inventariers värde
Credit.
Utgifter:
Aflöningar och stipendier
Underhålls- och anläggningskostnader...
Tryckning af lärokurser
Expenser
Yed och lyshållning
Rese- och traktaments-kostnader vid elevernas praktiska
öfningar
Arfvoden för granskning af skogsindeiningskartor och
handlingar
Inköpta inventarier.
Värdet af afskrifna persedlar
Balans till år 1861:
Kontant behållning
O
Inventariers värde
13,616: 50.
25: —
245: 88.
Summa
6,084: 29.
13,887: 38.
Summa
19,971: 67.
6,712: 56.
1,526: 95.
1,065: —
310: 39.
649: 23.
3,000: —
184: 9.
245; 88.
17: 46.
13,711: 56.
405: 54.
5,854: 57.
6,260: 11.
19,971: 67.
Hos Revisorerne har denna räkenskap icke föranledt till någon erinran.
i
- 33 —
Skogs-skolorna å Hunneberg, Tierp, Omberg och Böda.
Enligt nådigt bref af den 20 Januari 1860, har Kongl. Maj:t utaf 7:de hufvudtitelns
anslag till skogsundervisningfens befrämjande beviljat medel för inrättande af skogsskolor.
Berörde skolor, afsedde för bildande af skogvaktare, äro belägne, en å Hunneberg
inom Elfsborgs län, en å Tierp inom Upsala län, en å Omberg i Östergöthlands
län och en å Böda på Öland; oell äro vid hvar och en af deni anställde 1 lärare, 1
skogsrättare och hvarje skola beräknad för 10 elever. Förutom anslaget till byggnader
och inventarier, för en gång Ullhopa 42,230 R dr, upptager den för skolorna fastställda
stat, för hvardera, till underhåll af byggnader och inventarier samt till löner och stipendier
ett årligt belopp af 3,450 R:dr.
De för dessa skolor för revisionsåret upprättade särskilda räkenskaper, som blifvit
utan anmärkning granskade i Kongl. Kammar-rätten och ej heller hos Revisorerne
föranledt till någon erinran, redovisa inkomster och utgifter sålunda:
a) Skogs-skolau u II unne berg.
Debet.
Uppbörd:
Statsmedel
1,012: 50.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
Stipendier
Diverse utgifter
450: —
337: 50.
211: 97.
999: 47.
Balane till år 1861:
Kontant behållning
13: 3.
1,012: 50.
b) Skogs-skolan å Tierp.
Debet.
Uppbörd:
Statsmedel
950: —
5
— 34 --
Credit.
Utgifter:
Aflöning
450: —
Stipendier
500: — 950: —
c) Skogs-skolan å Omberg.
Debet.
Uppbörd:
Statsmedel
.... 712: 50
Credit.
Utgifter:
Aflöning
450: —
Stipendier
225: —
Hushyra
37: 50. 712: 50.
d) Skogsskolan a Böda.
Debet.
Uppbörd: ,
Statsmedel
350: —
Credit.
Utgifter:
Stipendier
350: —
Kongl. General-landtmäteri-kontoret.
Räkenskaperna, som uti i':ne särskilda hufvudböcker lemna redovisning, dels för
anslaget till sockenkartors upprättande och dels för General-landtmäteriet tillfallna böter
och vitén, äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning och hafva ej
heller hos Revisorerne föranledt till någon erinran. Inkomster och utgifter redovisas
sålunda:
1
— 35 -  lt» Anslaget till sockenkartors upprättande.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
965: 93.
Uppbörd :
Statsanslag
1,500: —
Försäljningsmedel
20: 44. 1,520: 44.
Summa
2,486: 37.
Credit.
Utgift:
För kartor och beskrifningar m. m.
1,800: —
Balans till år 1861:
Kontant behållning
686: 37.
Summa
2,486: 37.
2io Landtmäteri-kontorets bötesmedel.
*
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
8,625: 55.
Uppbörd:
Böter
Diverse inkomster—
4,437: 56.
968: 43.
5,405: 99.
Summa
14,031: 54.
Credit.
Utgift:
Afskrifningar
Till diverse ändamål
3,195: 62.
1,620: 14.
4,815: 76.
Transport: 4.815: 76.
— 36
Transport: 4,815: 76.
Balan» till år 1861:
Kontant behållning
Oredovisade böter
5,231: 84.
3,983: 94. 9,2 i 5: 78.
Summa 14,031: 54.
Rikets ekonomiska karteverk.
Såsom i föregående revisionsberättelse omförmäles, hade, sedan Ofver-direktören
vid Landtmäteriet i riket afgifvit underdånigt förslag angående förändradt sätt för bearbetandet
af det så kallade sockenkarteverket, för hvars fullbordande Rikets Ständer
vid 1856—1858 årens riksdag, utöfver det å 6:te hufvudtiteln uppförda reservationsanslag af
6,nOO R:dr, å Riksgälds-kontoret anvisat ett årligt belopp af 15,750 R:dr, Kongl. Maj:t,
enligt nådiga bref af den 15 April och 16 December 1859, för detta arbetes utförande
under hvartdera af åren 1859 och 1860, emot behörig redovisningsskyldighet, utaf berörde
anslag ställt till Ingeniören vid L.uidtmäteri-kontoret E. G. Ljunggrens disposition
ett belopp af 11,000 R:dr samt anvisat åt numera aflidne Landshöfdingen P. H. Widmark,
för utförande af enahanda arbete i Norrbottens län, tillsammans 10,750 R:dr.
För den till Landshöfdingen Widmarks disposition ställda andel af dessa medel
hade en gemensam redovisning för åren 1859 och 1860 afgifvits, af hvilken nästlidne
års Revisorer haft del och hvaraf inhemtats, att under berörde år från Kongl. Statskontoret
anordnats i olika poster tillsammans 21,500 R:dr, deraf 18,096 R:dr 88 öre
blifvit under nämnde tvenne år för ändamålet använde, hvaremot återstoden af deu anordnade
summan, 3,403 R:dr 12 öre, såsom behållning vid 1860 års slut utbalanserades.
För revisionsåret äro 2:ne serskilda redogörelser för berörde medel afgifne. Utaf
Öfver-direktören för Landtmäteriet i riket en räkning, hvilken blifvit i Kongl. Kammarrätten
granskad utan anmärkning. Enligt denna har Ofver-direktören under året uppburit
1,100 R:dr och för ändamålet användt 723 R:dr 29 öre, hvaremot återstoden, 376
R:dr 71 öre, blifvit till Kongl. Stats-kontoret återlevererad. Den andra redogörelsen,
likaledes granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning, är upprättad af Ingeniören
Ljunggren, och utvisar densamma, att en summa af 11,800 R:dr blifvit af bemälde
Ingeniör under revisionsåret lyftad, utgörande dels hela 1860 års extra stats-anslag
11,000 R:dr, dels 800 R:dr, jemlikt Kongl, brefvet den 23 Mars 1860, utaf föregående
årens besparingar; och hade deraf för karteverkets utförande samt till arfvoden och resepenningar
åt Styresmannen och 3 Kartegrafer utbetalts tillsammans 10,963 R:dr41öre,
så att vid 1360 års slut hos redogöraren förefanns en kontant behållning af 836 !.’:dr
59 öre R:mt.
Emot dessa räkenskaper hafva Revisorerne ej haft något att erinra.
- 37 —
Kongl. Post-verket.
Räkenskapen, sorn blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad
visar följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Uppbörd:
Porto för inrikes brefvexlingen
829,223: 50.
Dito » utrikes dito
412,861: 80.
Dito » transito dito
38,658: 14.
Assuransafgifter
74,343: 39.
Rekoinmendationsafgifter  176,722: 20.
Räntemedel
32,440: 26.
Fraktmedel  46,726: 41.
Bötesmedel  187: 28.
Observationsmedel
8,559: 58.
Pensionsafgifter
7,081: 27.
Extra inkomster
' 1,402: 75.
Balans till år 1861:
Öfverlevereringar och skulder
Summa
Credit.
Balans från år 1859:
Öfverlevereringar och skulder  ....
Afkortningar:
Porto för outlösta bref
4,982: 65.
Porto-andelar för ångbåts- och diligens-bref  13,383: 7.
Kestituerade medel
308: 82.
Aklagareandel af böter
23: 18.
Observationsprocent  2,802: 14.
. Utgifter:
Aflönings-stateu
343,512: 47.
Indragnings-staten
* 18,798: 90.
Pensions- dito
11,347: 25.
utan anmärkning,
707,863: 41.
1,628,206: 58.
38,700: 91.
2^374,770: 90-
22,366: 97.
21,499: 86.
Transport: 373,658: 62.
43,866: 83.
38 —
Transport:
Kontorshyror och expenser m. m
Uppbördsprovision
Provision för försålda frimärken
Postiljoners resetraktameriten och beklädnad
Brefdragares beklädnad
Hyresersättning för stallrum åt postförares hästar
Postföringskostnader inom riket
Roteringsersättningar
Gratifikationer
Gästgifverihållningen i Grisslehamn
Sjöpostfarten
Utrikes-brefvexlingen
Posthusens underhåll och onera
Skrifmaterialier, ved, ljus m. m
Ersättning till Beskickningar och Konsuler för utbe
taldt
postporto
Förlust på paketposten
Extra utgifter
Till nybyggnad och reparationer af post-ångfartyg
afsatte
373,658:
62.
71,075:
1.
22,538:
45.
17,835:
10,,
89,934:
54.
2,107:
1,282:
50.
398,995:
58.
5,400:
97.
3,310:
300:
172,013:
15.
209,372:
26.
2,004:
73.
17,214:
66.
1,174:
89.
21,737:
5.
52,833:
97.
13,873:
46.
43,866: 83.
1,476,661: 94.
Leverering:
Till Civil-statens pensionsinrättning
7,081: 27.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Utlånta medel
Förskott
Fordringar
48,641: 14.
763,171: —
24,703: 12.
10,645: 60.
847,160: 86.
Summa 2,374,770: 90.
§ 1.
Den af Kongl. Generai-poststyrelsen afgifna underdåniga berättelse angående
Post-verkets förvaltning under revisionsåret innehåller, i likhet med hvad tillförene
iakttagits, redogörelse för de af Styrelsen under samma år vidtagna förvaltningsåtgärder;
och anse sig Revisorerne böra ur nämnde berättelse meddela följande:
Beträffande först postanstalterna i riket, hafva under loppet af år 1860, jemte
det postexpeditionen i Waldemarsvik uppflyttats till postkontor af 3:dje klassen samt
postkontoren i Båstad och Nordmaling förvandlats till postexpeditioner, nya postanstalter
af sistnämnde slag blifvit öppnade i Skene by inom Marks härad af Elfsborgs län,
vid Klintehamn å Gottland samt i Ramsbergs socken af Orebro län.
Härförutan har General-poststyrelsen, på grund af nådigt bemyndigande, jemväl
under nämnde år vidtagit förberedande åtgärder för inrättande af ett nytt slags post
-
— 39 —
anstalter, hvilka, under namn af poststationer, äro afsedda att, såsom ett slags speditionskontor,
för mera aflägsna orter underlätta förbindelsen med närmaste postkontor
eller postexpeditioner. För dessa poststationer har vederbörlig instruktion blifvit af
Styrelsen utfärdad.
Vid början af revisionsåret igångsattes en, för befordrande af paketgods hufvudsakligen
afsedd, ny post emellan Sverige och Norge samt, öfver Sverige, emellan Danmark
och Norge, att under vintermånaderna expedieras en gång i veckan fram och åter
emellan Götheborg och Uddevalla öfver Kongelf och sammanbindas i Götheborg med
paket- och person-befordringsinrättningarne Stockholm — Orebro-Götheborg—Helsingborg
och i Uddevalla med en af Norska Post-verket underhållen paketpost en gång i
veckan fram och åter emellan Uddevalla och vederbörande Norska orter.
Samtidigt härmed öppnades en ny brefpost emellan Helsingborg och Norska
gränsorten Svinesund, att äfvenledes under vintermånaderna fortgå en gång i veckan
fram och åter.
I sammanhang med öppnandet af Klintehamns postexpedition, förändrades i början
af Maj månad 1860 posterna emellan Wisby, å ena, samt Burgsvik, öfver Klintehamn,
Fårösund och Ljugarn, å andra sidan, från enkla poster till poster två gånger
i veckan.
I medlet af nyssnämnde månad utsträcktes den i nästförutgångna års revisionsberättelse
oinförmälda, med personbefordring förenade paketposten Örebro—Töreboda till
fyra gånger' i veckan; hvarefter från medlet af nästderpåföljde December daglig diligensbefordran
å denna linie vidtog.
Slutligen bereddes genom Styrelsens försorg tillfälle till postförsändning från och
med Juli månad oftanämnde år dels alla dagar i veckan med enskild diligens, gående
emellan Mariestad och Töreboda, dels 2:ne dagar i veckan å jernvägen mellan Gefle
och Fahlun.
§ 2.
Enligt beräkning och förestående tabell hafva Post-verkets inkomster för år 1860
öfverstigit utgifterna med 122,963 R:dr 51 öre.
Af Post-verkets vid revisionsårets utgång befintliga tillgångar voro afsatte till
fonden för nybyggnad och större reparationer af postångfartyg, sedan, enligt nådigt tillstånd,
denna fond ökats med 50,000 H:dr af Post-verkets då egande odisponerade öfverskott,
216,982 R:dr 73 öre och till assuransfonden, i och för ersättning af penningar,
som, försända i rekommenderade bref, gått förlorade, 420,789 R:dr 42 öre.
§ 3.
Jemförelsen emellan Post-verkets räkenskaper för nedannämnde år ådagalägger,
att då postuppbörden utgjort:
— 40 —
För utrikes- och
För inrikes bref- transito-bref- Summa,
vexlingen. vexlingen.
år 1858
802,299:98. 411,346:57, 1,213,646:55.
och år 1859
802,583: 37. 404,555: 37. 1,207,138: 74
den år 1860
uppgått till
... 829,223: 50. 451,519: 94. 1,280,743: 44
och således gifvit ökadt öfverskott å inrikes brefvexlingen af 26.640: 13 samt å utrikes-
och trausito-brefvexlingarne af 46,964: 57, eller tillhopa 73,604 R:dr 70 öre utöf
ver
beloppet för nästförutgångna år.
Jemföres sammanlagda bruttouppbörden vid Post-verket för berörda trenne år,
utgörande
år 1858  R:dr 1,491,065: 34.
» 1859
» 1,535,966: 96.
och år 1860
» 1,628,206: 58.
visar sig, att sistnämnde års uppbörd öfverstiger den för år 1859 med 92,239: 62 och
den för 1858 med 137,141 R:dr 24 öre Runt.
Utgifterna till aflöning och andra omkostnader, hvilka år
1859 utgjorde
1,520,473: 64,
men till hvilkas bestridande under 1860 erfordrats endast
1,476,661: 94,
hafva således sistnämnda år minskats med
R:dr 43,811: 70,
hvilken minskning hufvudsakligen uppkommit derigenom, att då utgifterna, utom stat,
år 1859 uppgingo till 81,579 R:dr 87 öre, desamma under år 1860 ej voro högre, än
16,609 R:dr 16 öre R:mt.
§ 4.
Antalet af de med posterna afsända bref utgjorde:
Portobref.
år 1858
5,723,572.
» 1859
6,007,573.
och » 1860
6,261,805.
så att under dessa tre år portobrefvens antal ökats med
men fribrefven minskats med
...
och således på det hela uppstått en tillökning i brefantalet af
Fribref.
441,355
449,654
431,995
Summa.
6,164,927.
6,457,227.
6,693,800.
538,233,
9,360,
528,873
§ 5.
Beträffande slutligen den af Post-verket införda paketpostinrättning, hafva
U tgifterna
för densamma utgjort:
— 41 —
År 1859. År 1860
Aflöning, skjutskostnad, postiljonstraktamenten, hushyror,
uppköp och underhåll af åkdon samt åtskilliga
andra utgifter  54,329: 55. 85,996: 32.
Restitution af fraktkostnader, uppburna i Sverige, men
tillkommande främmande postverk
8,286: 17. 9,725: 84.
Understöd till diligensbolaget N:o 1
11,500: —  —
Summa 74,115: 72. 95,722: 16.
hvaremot
Inkomsterna
i fraktafgifter, observationer in. m. uppgått till .. 42,849: 36. 73,985: 11.
hvadan Post-verket genom paketpostinrättningens införande
tillskyndats en förlust af  31,266: 36. 21,737: 5.
som blifvit med verkets öfverskottsmede) betäckt.
§ 6.
A Revisorernes sida har häremot icke varit något att erinra; och, vid anställd
inventering, befunnos säkerhetshandlingarne, som uteslutande bestå af svenska Hypotheksföreningars
obligationer, i fullständigt skick.
Kongl. Tull-verket.
Af denna, i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade, räkenskap inhemta»
följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
437,689: 12.
Uppbörd:
Sjötullsmedel:
För inkommande varor  13.330,272: 74.
» utgående dito
378,251: 73.
Nederlagsrekognition  15,226: 72.
Transitoafgift  6,538: 70.
Konfiskationer
56,900: 77.
Transport: 13,787,190: 66.
437,689: 12.
6
Böter
Strafftull
Strandvraksmedel
Abandonerade varor
Natt och år ståndne varor
Extra medel
:
Observationsmedel
42
Transport: 13,787,190: 66.
30,236: 71.
823: 46.
2,989: 21.
80: 67.
112: 17.
1,718: 64.
1,548: 9.
Fyr
-
• och båkmedel
Dito, omförde
sjötullsmedlen
från
444,686: 49.
12,827: 61.
Handels- och sjöfartsfondens medel.
Diverse verks medel
Balans till år 1861:
Öfverlevereringar och skulder:
Sjötullsmedel
Fyr- och båkmedel
Diverse verks medel
13,824,699: 61.
457,514: 10.
750,316: 82.
681: 68.
5,241: 2.
203: 84.
53: 74.
Summa
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
Afkortning ar:
Restitutioner, beslagsandelar m. m., af:
Sjötullsmedel
Fyr- och båkmedel
....
Handels- och sjöfartsfondens medel.
Diverse verks medel
100,935: 82.
986: 28.
77: 55.
272: 21.
Utgifter:
Sjötullsmedel:
Kongl. Konvoy-kommissariatets andel i tulluppbörden
750,000: —
Ersättning till städerna för
tolagsafgiften  1,013,382: 3.
Ordinarie aflöningsstaten  1,446,338: 63.
Indragningsstaten
68,469: 14.
Pensionsstaten
1^1,278: 22.
Begrafningshjelp....
2,527: 51.
Ar fvo den  "  10,386: —
Transport: 2,662,381: 53.
437,689: 12.
15,033,212: 21.
5,498: 60.
15,476,399: 93.
5,242: 56,
102,271: 86.
107,514: 42.
— 43 —
Transport: 2,662,381: 53
Rese- och traktamentskost
nader
Byggnader och reparationer
m. m
Postporto
Skrifmaterialier, ved och ljus
m. m
Diverse utgifter
Gratifikationer
Extra utgifter
Hemliga utgifter
Omföring till fyr- och båkmedlen:
Lotsverkets andel af inkomsten
vid Landsorts fyrbåk
Fyr- och bakmedel: uppbördsprovision
13,743: 81.
Leverevingar:
Sjötullsmedel
10,175,797: 98.
Fyr- och båkmedel
■ 441,853: 31.
Handels- och sjöfartsfondens medel
750,013: 58.
Diverse verks medel
777: 98.
38,14-2: 60.
19,704: 97.
14,066: 73.
27,980: 25.
5,264: 52.
75: -  19,274: 45.
9.000: —
12,827: 61. 3,558,717: 66.
Balans till år 1861:
Tillgångar:
Sjötullsmedel
Fyr- och båkmedel
Handels- och sjöfartsfondens medel
Diverse verks medel
§ 1.
Uppbörden af sjötullsmedel uppgick:
år 1855 till
» 1856 »
» 1857 »
» 1858 »
» 1859 » *
De å nämnde medel under afkortnings- och utgiftstitlar afförda
år 1855
» 1856
» 1857
411,277: 89.
3,080: 93.
13,350: 15.
262: 22.
Summa
107,514: 42.
3,572,461: 47.
11,368,442: 85.
427,981: 19.
15,476,399: 93.
12,004,542: 51.
13,800,567: 84.
11,199,971: 81.
10,125,012: 28.
13,007,343: 21.
belopp utgjorde:
1,805,946: 62.
1,993,870: 88.
1,999,649: 70.
- 44 —
år 1858
3,478,238: 73.
» 1859
3,648,534: 67.
§ 2.
Brutto-uppbörden af sjötullsmedel för år 1860 bar, såsom af ofvanstående tabell
inhemjtas, uppgått till
13,824,699: 61,
hvartill bör läggas för föregående åren influtna
2,234: 49.
Summa 13,826,934: 10.
Då härifrån afräkna?:
afkortningar
100,935: 82.
utgifter
3,558,717: 66. 3,659,653: 48,
uppkommer en nettovinst af
10,167,280: 62.
hvilket belopp med
2,267,280: 62
öfverstiger den i riksstaten af tullmedlen påräknade inkomst
7.900,000: —
§ 3.
Vid granskning hos Rikets Ständers Revisorer af Tull-verkets räkenskaper har
någon anmärkning ej förekommit.
Kongl. Sundhets-kollegium.
Dess räkenskap, som jemväl redovisar anslagen till Carolinska mediko-kirurgiska
och pharmaceutiska Instituten, har blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af nedanstående tabell:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
194,684: 46.
Uppbörd:
Statsanslag .'
320,102: 58.
För anslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars
botande innehållna löneandelar
1,325: —
Räntemedel
329: 3.
Hyresmedel
750: —
Transport? 322,50(k"6L 194,684: 46.
- 45 -
Transport:
Apothekare-societetens bidrag till Pharmaceutiska
Institutets underhåll
Af studerande vid Pharmaceutiska Institutet erlagda
afgifter
Anmärkningsmedel
Diverse inkomster
Värdet af tillkomne inventarier
322,506: 61.
3,750: —
277: 50.
25: 7.
134: 38.
961: 99.
194,684: 46.
Balans till år 1861:
Skulder
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
Utgifter:
Kongl. Stats-kontoret anordnat
Kongl. Sundhets-kollegiuin redpvisat:
Mediko-legala besigtningar
Pensioner och stipendier i Fältläkare-kåren ....
Pharmaceutiska Institutet
Inrättningen för sjukes behandling med elektricitet.
..  :
Barnbördshusen
Carolinska rnediko-kirurgiska Institutet
Vaccinationens befrämjande
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande
Svenska Läkare-sällskapet
Reseunderstöd tili läkare
Arfvode till Provincialkirurgen i Stockholms län
Gratifikationer till e. o. tjenstémän och vaktbetjente
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Fastigheters och inventariers värde.
Utlånta medel
Förskott
Fordringar
Summa
232.527: —
11,135: 18.
9,266: 65.
10,097: 31.
870: —
5,125: 33.
3,952: 21.
3,636: 9.
42,509: 51.
2,250: —
4,900: —
225: —
300: —
9,289: 35.
169,638: 33.
6,150: —
9.055: 23.
268: 36.
327,655: 55.
631: 75.
522,971: 76.
11: 13.
326,794: 28.
1,165: 8.
195,001: 27.
Summa 522,971: 76.
46 —
§ I
A
anslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars botande, förslagsvis beräknadt
till 40,000 R:dr, hafva utgifterna för vanliga sjukvården uppgått till 40,125 R:dr
49 öre och för kolerasjukvården till 2,384 R:dr 2 öre, eller tillhopa 42,509 R:dr 51 öre,
hvadan för fyllande af den sålunda uppkomna bristen, egentligen utgörande blott 1,184
li.dr 51 öre, enär i berörde utgiftspost ingått 1,325 R:dr, utgörande innehållna andelar
af provincialläkare-löner till godtgörande af vikarier, 2,000 R:dr måst från Kongl. Statskontoret
reqvireras. Härigenom har å ifrågavarande anslag, som, inberäknadt rese- och
traktamentsförskotter samt innehållna aflöningsmedel, egt en tillgång af 43,325 R:dr för
betäckande af förenämnda utgiftssumma 42,5119 R:dr 51 öre, uppkommit en behållning
af 815 R:dr 49 öre, hvilket belopp jemte 647 R:dr 25 öre, för föregående år ersatte
förskotter, under år 1861 till Kongl. Ränte-kammaren inlevererats.
§ 2.
Utgifterna å det till mediko-legala besigtningar i stat uppförda anslag, 10,000
R:dr, jemte influtna anmärkuingsmedel 25 R;dr 7 öre, eller tillsammans 10,025 R:dr^ 7
öre, hafva uppgått till 11,135 R:dr 18 öre, hvadan å detta anslag uppkommit en brist
af 1,110 R:dr 11 öre.
§ 3.
Af de till Svenska Läkare-sällskapet, Barnbördshuset Pro patria, Prcvincialkirurgen
i Stockholms län, Allmänna barubördshus-inrättningen, vaccinationens befrämjande
samt pensioner och stipendier i Fältläkare-kåren beviljade anslag, hafva de trenne förstnämnde
till fullo utgått. Deremot hafva besparingar uppkommit: å anslaget till Barnbördshuset
40 R:dr, sorn vid revisionsårets utgång till stats-kassan inlevererats; å anslaget
till vaccinationens befrämjande 239 R:dr 98 öre, hvilka medel till framtida behof
reserverats; och å anslaget till stipendier och pensioner i Fältläkare-kåren 383 R:dr
35 öre. hvilket belopp vid samma års slut blifvit till stats-verket återbetaldt.
§ 4.
Enligt räkenskapen har den i Götheborg inrättade undervisningsanstalt för barnmorskor
under revisionsåret i stats-anslag åtnjutit 3,441 R:dr, hvadan undervisningsanstalten,
som från nästförutgångna året egt en behållning af 1,949 R:dr 18 öre, eller
tillhopa 5,390 R:dr 18 öre, och under året utbetalt 2,893 R:dr 33 öre, således vid
förstnämnda års utgång utbaianserat en tillgång af 2,496 K:dr 85 öre, deraf 1,500
R:dr förskjutits till inköp af nödiga effekter för berörda anstalt och 996 R:dr 85 öre
reserverats för framtida behof.
§ 5.
JeiniiKt Kongl, brefvet den 23 Maj 1845, eger Sundhets-kollegium årligen använda
750 R:dr till handhafvande af elektricitet och galvanism för sjukas behandling.
Detta belopp har tillika med 120 R:dr, utgörande ett års influten ränta å enskildt donerade
kapital 2,400 R:dr, blifvit, i öfverensstämmelse med ofvanåberopade nådiga bref,
under revisionsåret för nyssnämnde ändamål disponeradt.
— 47 —
§ 6.
Af redogörelsen för Carolinska mediko-kirurgiska Institutets medel inliemtas, att
dä till revisionsårets från nästförutgångna året inbalanserade behållning, 1,171 R dr 54
öre. lägges stats-anslaget, 3,662 R:dr 58 öre, och influtna hyresmedel 750 R:dr, Institu.
tets inkomster år 1860 utgjort 5,584 R:dr 12 öre, hvadan, när härifrån dragas årets
utgifter 3,952 R:dr 21 öre, denna Inrättnings behållning vid årets slut uppgick till
1,631 R:dr 91 öre.
§ 7.
, Pharmaceutiska Institutet, som i sin räkenskap från år 1859 inbalanserar ett ore
do
vist förskott af 1,564 R:dr 88 öre, har till underhållskostnaders bestridande under
revisionsåret uppburit i stat anvisade 3,750 !; :dr och dessutom såsom bidrag af Apothekare-societeten
enahanda belopp samt af studerande erlagda lektionsafgifter 277 R:dr
50 öre, jemte 134 R:dr 38 öre i ersättning för sönderslagna porslins- och glaskärl, eller
tillhopa 7,911 R:dr 88 öre, hvadan, då årets utgifter uppgått till 10,097 R:dr 31 öre,
inberäknadt omförmäldta under revisionsåret redovisade förskott, en brist uppkommit af
620 R:dr 55 öre, hvilket belopp balanseras såsom Institutets skuld vid årets utgång.
§ 8.
Sistlidet års Revisorer anmälde, huruledes de, vid granskning af Kongl. Sundhetskollegii
förvaltning och räkenskaper, erfarit olägenhet af det sätt, hvarpå Kollegii räkenskap
är uppställd, hvilket förorsakat tidsutdrägt och ej obetydligt försvårat revisionen,
men att, då kändt vore, det särskild förordnad tjensteman hade till åliggande att
uppgöra förslag till förändradt sätt för de förvaltande verkens räkenskaper, förhoppning
vore förhanden, att denna olägenhet snart blefve afhglpen.
Afven nu församlade Revisorer hafva, efter granskning af 1860 års räkenskap,
funnit sig ega full anledning att instämma i föregående Revisorers yttrande rörande
uppställningen af berörde räkenskap, hvilken fortfarande föres efter samma method, som
förut. Och då Revisorerne icke känna huru lång tid möjligen ännu kan komma att
förflyta innan nytt förslag till redogörelse för Kongl. Sundhets-koilegii förvaltning och
räkenskaper varder till vederbörandes pröfning och fastställelse fram lagdt, men anse af
vigt, att förändring härutinnan ofördröjligen åstadkommes, få Revisorerne hemställa, det
vederbörande må foga anstalt derom, att, om möjligt, ifrågavarande räkenskaper varda
så uppställda och ordnade, att kommande Revisorers granskningsbestyr icke må alltförmycket
onödigt försvåras.
§ 9.
Vid af Revisorerne anställd inventering af säkerhetshandlingarne, befunnos dessa
god ordning.
- 48 -
Veterinärinrättningen i Stockholm.
I denna räkenskap, sora blifvit med anmärkningar granskad hos Kongl. Kammar-rätten,
upptagas inkomster och utgifter sålunda:
a) Ordinarie statsanslag.
Debet.
Balan» från år 1859:
Tillgångar
Uppbörd
Från
Kongl. Stats-kontoret
Inkomster af stallet  ......
Dito » apotheket
Dito » smedjan
Diverse inkomster
Credit.
Utgifter:
För stallet
» apotheket
» smedjan
Diverse utgifter
Afskrifning
Balans till år 1861:
Kontant behållning
b) Extra statsanslag.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Uppbörd :
Räntemedel
449: 7.
6,750: —
3,488: 70.
813: 65.
7,090: 65.
2,655: 50. 20,798: 50.
Summa
21,247:
57.
4,642: 41.
609: 64.
5,740: 17.
9,236: 56.
32: 65.
20,261: 43.
986:
14.
Summa 21,247: 57.
869: 39.
31: 82.
Summa 901: 21.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
901: 21.
Summa 901: 21.
§ I
Härvid
få Revisorerne erinra, att redogörelsen innehåller endast 2:ne konti, nemligen
en journal öfver samtliga inkomster och utgifter, specificerade utan hänsyn till
annat än tidsföljden, samt en så kallad hufvudräkning, i hvilken 4 konti visserligen omnämnas,
men något konto för hvartdera af de i hufvudräkningen upptagna finnss icke.
Utan att ur specialen utdraga en mängd poster, kan man således hvarken få någon
riktig föreställning om det sätt, hvarpå de särskilda kontis utgifter blifvit bestridda,
eller kännedom om utgifterna till aflöningar o. s. v.; och Revisorerne hafva icke utan
mycken svårighet kunnat verkställa granskning af hufvudräkningen och behörigen kontrollera
löpande årets inkomster och utgifter. Ett utförligare och redigare uppställdt bokföringssätt
vid denna Inrättning synes derföre af behofvet påkalladt, och önskligt vore,
det Direktionen, sorn, enligt det för Veterinärinrättningen gällande reglemente, egér att
bestämma om räkenskapens uppställning, ville foga anstalt derom, att bokföringen varder
på ett mera fullständigt sätt ordnad.
§ 2.
Den vid revisionsårets slut befintliga kassabehållningen, 986 R:dr 14 öre, afven-J
som behållningen å det för Inrättningen anvisade extra statsanslaget till inköp äf möbler,
för året utgörande 901 R:dr 21 öre, äro icke behörigen verificerade.
§ 3.
Afven nu församlade Revisorer hafva ansett nödigt att genom besök på stället
göra sig förvissade om denna vigtiga undervisnings- och sjukvårdsanstalts ställning; och
anse Revisorerne, på grund af de under besöket gjorda iakttagelser, sig. böra till alla
delar instämma i sistlidet års Revisorers yttrande om Veterinärinrättningeus byggnaders
otillräcklighet och inskränkta utrymme, hvarigenom hinder fortfarande möter för emottagande
till vård å Inrättningen af alla de sjuka kreatur, som till behandling derstädes
anmälas; och synes ett skyndsamt afhjelpande af denna olägenhet destoheldre vara af
behofvet påkalladt, som vid nu gjorda besök åtskilliga af dessa byggnader befunnos i
ytterst bristfälligt skick.
Veterinärinrättningen i Skara.
' 'ni ptod
Räkenskapen, som med anmärkningar granskats i Kongl. Kammar-rätten, redo^
gör för inkomster och utgifter sålunda:
7
— 50 —
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Uppbörd:
Statsanslag
Räntemedel
Arrendemedel
Amnärkningsmedel
C red i t.
Utgifter:
Aflöning
Stipendier
Inventarier, instrumenter och böcker.
Skatter och brandstodsafgifter
Diverse utgifter.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Utlåuta medel
2,100: —
1,091: 55.
856: 25.
4: 95.
Summa
19,150: 7.
4,052: 75.
Summa
23,202: 82.
1,914: 13.
1,257: 54. .
201: 98.
319: 68.
249: 73.
3,943: 6.
109: 76.
19,150: —
19,259: 76.
23,202: 82.
Vid granskning hos Revisorerne af denna räkenskap har endast förekommit, att
inventeringsbevis saknas öfver kontanta kassabehållningen vid 1860 års slut.
Kong]. Öfvermtendents-embetet.
Denna embetsmyndighets räkenskaper redovisa i frenne särskilda hufvudböcker:
a) statsanslaget till underhåll och reparationer af Kronans hus och byggnader i
hufvudstaden;
b) dito till dito i landsorterna och
c) extra anslaget till hospitalsbyggnaden å lägenheterna Hedvigsberg och Conrads
berg
invid Stockholm.
— 51 —
a) Byggnader och reparationer i Stockholm.
Debe t.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Uppbörd:'
Ordinarie statsanslag
Extra dito
Tomtören
Hyresmedel
Försäljningsmedel
Gatuläggningsafgifter
Anmärkningsmedel ...
48,000
—
390,000
—
100
—
900
—
10
—
822
86.
6
89.
7,575: 87.
439,839: 75.
Summa
447,415: 62.
Gr edit.
Balans från år 1859:
Skulder
5,900: 46.
Utgifter:
Byggnader och reparationer
För uppförande af en ny byggnad för Kongl. Tekno-  logiska institutet
Arvoden och traktamenten
Arets bidrag till förvaltningen af gatuläggningsarbe-
tena i hufvudstaden
Diverse utgifter
47,679: 16.
17,888: 80.
2,017: 50.
1,500: —
188: 46.
69,273: 92.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
17,116: 24.
Fordringar:
Innestående hos Kongl. Stats-kon-
toret
355,000: —
Beroende på domstols pröfning  125: —
355,125: —
372,241: 24.
Summa
447,415: 62.
§ 1-
Enär det i nåder gillade och fastställda generalförslag öfver användandet af de,
till reparationer å Kronans hus och byggnader i hufvudstaden under revisionsåret, anvisade
medel icke finnes redogörelsen bilagdt, hafva Revisorerne af sådan anledning varit
förhindrade bedöma, huruvida deri omförrnäldta arbeten blifvit i enlighet med berörda
generalförslag utförda.
— 52 —
b) Byggnader och reparationer i landsorterna.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
15,113: 23.
Uppbörd:
Ordinarie' statsanslag
60,350: —
Extra dito
43,500: —
Köpeskilling för f. d. landtstats-embetshuset i Christianstad
13,200: —
Hyresmedel
328: 6.
Försäljningsmede!  194: 97. 117,573: 3.
.C i u •
i--’ , i' -L. Balans till år 1861:
Skulder
6,687: 50.
Summa 139,373: 76.
.04 :00G,Ö Credit.
Balans från år 1859:
Skulder  .aj...:QXaj*  ‘I 14,187: M
-ondeT .Igno7I -IÖ1 buriggyd yri ne ‘in sbnjriuiqqrj röd
.08 'BBinfUri
JoinJiienr Ädåigol
,0c. ;T10(S  deiiiemni/Ir/if iloö nobovrA
Byggnader och reparationer....... gsritmanfosg&tatagi In lili »arbid »lerÅ
För Wadstena slotts yttre iståndsättande ................ 33,097:.,38.
Etp- slotts yfjdm^kjthållande
6,666; .22. 92*360:30J
Balans till år 1861: ■»?> Wo fcn»i»'A
Kontant behållningF£..,Al.L.T.f
10.324: 46. dimM mr-movi
Förskott  75: 49.
Fordringar  22,426: 1. 32,825: 96.
-noil-TfrJ.--. .Isrnrri— .-J ....
s >00,ccf. Summa 139,373: 76.
.*2 :lFS.2r£ — :öSl,c5E ' — :c21  gninlöiq aiolärnob h<] pbneorea
.20 :f, [4,71-4 r.aunn’< ^
A statsanslaget till reparationer å Kronans hus och byggnader i landsorten afföres
ett belopp af 20 R:dr 22 öre, utgöra-ride ersättning för en af extra ordinarie Konduktören
F. Gr, A. Dahl, hvilkeq efter vederbörligt förordnande haft tillsyn och inseende
Öfver répärätröh åf*Wköketfä"s|ött,J verkställa M (ram ;öch åter emellan ‘Wadstena o,ch
liihköping i äridaniål ätt om slottstakets reparation rådgöra med den i sistnämnde stad
boende byggiiädsehtreprenören. Enär det tvifvelsutan varitentreprenörens skyldighet,
Ätt, 'åÉitin§0eny!tiär så effOrdraitk,1 inställa, kg^ä^bVg&aTOplåtöék/.éWér ock,; örn hån fun
6
Jbb * .jffftoiju . -*A - 5 ■ janor
— 53 —
nit med sin fördel mera öfverenstämmande att uti sitt hemvist i ett eller annat afseende
rådpläga med Kronans ombud öfver den åtagna reparationens utförande, då bekosta
detta ombuds resor, hafva Revisorerne härå velat fästa uppmärksamhet, helst som,
vid sådant förhållande, ofvanberörda kostnadsersättning, enligt Revisorernes åsigt, icke
bort af statsmedel bestridas. *
c) Hospitalsbygguadcn vid Hedrigsberg ech Conradsberg.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
32,640: 16.
Uppbörd:
Extra statsanslag  116,250:
Hyres- och arrendeafgifter
493: 75. 116,743: 75.
Summa
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
Utgifter:
Materialier
54,295: 45.
Körslor och dagsverken
48,467: 47.
Aflöningar  3,070: —
Diverse utgifter „....:oGO...U.  1,170: 40.
og .pj? r.ö .GS :Gl t.l
Balans pill ar 1861:
Kontant behållning  mp uj';4I}4<1i7:: 59.
Förskott  in qq n a» n in. 300: i é~i4
,89 :hG8,C9
1 .^r77T77TT7:~7t7T7~
h :S£914c) tOOO.SI ... enmbtsgbsnemoaq iot Summa 149,383t>ij9lUl
tosiiled némlisM hi v Jto j.e 'jollöb gninDnabtififei floo sninjJiianif fnvT
.05 :805,02 «...  .§...3?.....
amineu
Efter besök å detta nya hospital för sinnessjuke, anse Revisorerne sig nu böra
i korthet redogöra för såväl förloppet af sjelfva byggnadsföretaget, som andra, samma
hospital rörande angelägenheter, hvilka Revisorerne trott ega ett allmännare intresse.
03 oppa Kongl, 'j&ajj^t* JWifllfl <1SA3iiTp3./^f\
årens- riksdag till en början anvisat 337,500 R:dr dels för inköp af de invid hufvud-;
staden varande lägenheterna Hedvigsberg och. Conradsberg, innehållande 41 tunne-.
12,242; kappland mark a,f olika beskafiVmhet, oell dels till pppbyggande .derstädes, af en
lokal, afsedd för sinnessjukes vard och behandling, blef köpet af dessa egendomar, i
Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar, den 10 Januari 1855 afslutadt med tillträdesrätt
149,383: 91.
663: —
107,003: 32.
41,717: 59.
— 54 —
den 1 nästpåföljaude April. Hospitalsbyggnadsarbetet påbörjades den 15 Oktober 1855
och fortgick utan afbrott till den 27 Juli 1861, då den fullbordade hospitalsbyggnaden
öfverlemnades till den under tiden för Hospitals-inrättningen särskildt utsedda Direktionen;
och blefvo sedermera, efter det byggnaderna hunnit inredas, under loppet af November
och December månader sistnämnde år 101 sinnessjuke från Danviks dårhus hit
förflyttade.
I hufvudbvggnaden, hvars mellersta del innefattar den så kallade ekonomi-afdelningen,
bilda sidobyggnaderna sjukvårdsafdelningar sålunda, att den ena af flyglarna
blifvit inredd för sinnessjuke af mankön och den andra för dylika af qvinnkön. Begge
sidobyggnaderna innehålla, utom bottenvåningen, tvenne våningar, inredda till särskilda
rum eller afdelningar för patienter efter ett beräknadt antal af 200 sinnessjuke. Dock
lärer, efter hvad Revisorerne förnummit, hela detta sjukantal svårligen kunna utan olägenhet
i byggnaden inrymmas, såvida icke dess nuvarande inredning i vissa delar förändras.
Inom sjukvårdsafdelningarna åstadkommes nödig luftvexling förmedelst rör,
hvilka jemväl begagnas till värmeledning genom vatten, som upphettas i 4 smärre, uti
bottenvåningen anbragta ugnar.
Dels för att bereda tillfälle till nedläggning å tjenliga ställen af vattenledningsrör
till hospitalets tvättinrättning, dels ock för erhållande af en lämpligare egofigur å
hospitalets område, ingick Ofverståthållare-embetet till Kongl. Maj:t med underdånig anhållan,
att en jordrymd af 3.672 tunnland måtte på derför bestämda vilkor få afsöndras
från nästgränsande kronolägenheten Marieberg, till hvilken framställning Kongl.
Majit under den 8 April 1859 täcktes lemna nådigt bifall, hvadan hospitalets nuvarande
område utgör 45 tunnland 1,716 kappland.
De af Öfverståthållare-embetet för egendomarnes inköpande och af Öfverintendents-embetet
för hospitals byggnadens uppförande och inredning m. m. bestridda utgifter
hafva uppgått till följande belopp:
Inköp af Hedvigsberg och Conradsberg
54,000: —
Utskylder och onera för dessa egendomar  1,719: 29. 55,719: 29.
Hospitalsbyggnaden
547,170: 41. .
Vattenuppfordringsverk med ångmaskin och vattenrör
m. m. samt ångkokningsapparat
16,567: —-
Värmnings- och luftvexlingsapparat
65,894: 63.
Inhägnader och planeringar för promenadgårdarne ....  12.000: —• 641,632: 4.
Tvättinrättning och iståndsättning derför af ett vid Mälaren beläget
stenhus
.=  20,503: 50.
Uthusbyggnad af trä för stall, ladugård, vagnshus, vedbodar, inhägnad
m. m  14,000: —
Iståndsättning af ett tili lik- och obduktionsrum aamadt stenhus  5,939: —
Dito af 3 boningshus af trä och 1 af sten
16,588: 75.
Stängsel kring hela egendomen, dels af plank, dels af staket
29,650: —
Anläggning af vägar, broar och trummor samt dikning
4,963: 50.
Bergsprängning och planering
17,877: 50.
Portvaktsbyggnäd med grindar och uthus
17,641: —
Nattvakter, bränsle för värmeapparaten under arbetstiden m. m  2,800: —
Transport: 827,314: 58.
— 55 —
Transport: 827,314: 58.
Arfvode till arkitekt, tillsyningsman och räkenskapsförare under de 6
år byggnadsarbetet fortgått
16,000: —
Ofverarbeten och andra opåräknade utgifter
12,370: 17.
Summa Runt R:dr 855,684: 75.
Anslag och andra inkomster:
Anslag vid 1853—1854 årens riksdag
337,500: —
» » 1856—1858 » »
315,000: —
» » 1859-1860 » »
181,000: —
Hyror, arrenden, försäljningsbeloppet för åtskilliga gamla byggnader
och effekter ’  9,814: 58.
Beloppet, hvarmed inkomsterna understigit utgifterna,  12,370: 17.
Summa Ruut R:dr 855,684: 75.
Hvad deremot angår utgifterna för hospitalets utredning, lära nästsammanträdande
Revisorer icke underlåta att derom, vid granskning af 1861 års-räkenskaper,
lemna upplysning, hvadan nuvarande Revisorer anse sig endast böra, med förbigående
af de i sammanhang härmed stående detaljer, uppgifva beloppet af utredningskostnaderna,
som uppgått till 48,649 R;dr 27 öre.
Närmaste inseendet och styrelsen öfver denna sjukvårdsanstalt är, jemlikt Kongl.
Majis nådigair beslut den 24 Februari 1860, anförtrodt åt ofvanomförmälda Direktion,
bestående af Ofverståthållaren, såsom ordförande, och fem ledamöter, hvilka, på förslag
af' Ofverstyrelsen för hospitalen i riket, af Kongl. Maj:t dertill utnämnas. I öfrigt gäller,
i afseende å hospitalets förvaltning, Kongl, stadgan angående sinnessjukes behandling
och vård af den 5 Mars 1858 för Stockholms hospital till efterrättelse, dock så,
att, i händelse några från nämnde stadga afvikande bestämmelser kunna för hospitalet
finnas nödiga, Kongl. Serafimer-ordens-gillet eger med underdånigt betänkande och förslag
derutinnan till Kongl. Maj:t inkomma,
Hvad hospitalets tjenstemän vidkommer, hafva Revisorerne af Direktionens för
detta hospital den 28 nästlidne Februari afgifna berättelse inhemtat, att, sedan, jemlikt
Kongl. Maj.ts nådiga bref den 1 November 1861, årliga lönen för hospitalets biträdande
läkare, uppå Kongl. Serafimer-ordens-gillets förslag, blifvit bestämd till 1,000 R:dr R:mt,
utom fri bostad på stället, kost lika med första klassens patienter samt ljus, ved och
tvätt, så hade inom kungjord ansökningstid icke någon sökande till denna befattning
anmält sig, i följd hvaraf Kongl. Serafimer-ordens-gillet uppdrog åt Hospitals-direktionen
att dertill förordna behörig person, eller, i brist deraf, någon medicine-kandidat att tillsvidare
bestrida Underläkare-befattningen, emot löneförmånernas åtnjutande såsom arfvode.
Vid Revisorernes besök den 4 nästlidne September hade likväl någon läkare icke
"kunnat erhållas inom den sålunda utsträckta kompeteusbestämmelsen, utan innehades
då, jemlikt förordnande, ifrågavarande läkarebefattning af person, som icke aflagt medicine-kandidatexamen;
hvilket förhållande Revisorerne, som inhemtat, att Hospitals-direktionen
föreslagit ofvanberörde lön till 500 R:dr utöfver det bestämda beloppet, ansett
sig böra omförmäla.
Revisorerne anse sig jemväl böra anmäla, att vid deras besök å berörda sjukvårdsanstalt
öfvertygelse vanns om den ordning och snygghet, som derstädes äro rådande.
På det att hospitalet likväl må kunna till alla delar fullständigas, synes ytterligare anslag
vara af beholvet påkalladt för att, bland annat, användas företrädesvis till anläggning
af en större promenadpark jemte planteringar, hvarigenom de olycklige sinnessjuke,
då deras tillstånd sådant meagåfve, må beredas tillfälle att i fria naturen komma i åtnjutande
af en på deras återställande sannolikt fördelaktigt inverkande vederqvickelse.
Vid jemförelse mellan ifrågavarande och andra länders likartade sjukvårdsanstalter,
synes sålunda åtskilligt visserligen återstå, innan Stockholms hospital för sinnessjuka
bringas i så fullkomligt skick, att alla billiga anspråk derpå kunna anses tillfredsställda.
Genom anläggning af denna nya hospitalsbyggnad har likväl ett stort steg
blifvit taget till beredande af en bättre och omsorgsfullare vård åt så beskaffade sjuke
än som hittills kunnat å den förutvarande hospitalsanstalten åstadkommas. Då emellertid
sjelfva lokalen erbjuder de vilkor, som för sinnessjukes behandling hufvudsakligen
erfordras, bör man kunna hoppas och förvänta, att de anslag, som beviljas denna nyttiga
inrättning, kraftigt skola befrämja det dermed afsedda ändamålet, en tidsenlig
vårdanstalt för sinnessjuke.
Under Revisorernes ofvanomförmälda besök funnos å hospitalet intagne sinnessjuke
till ett antal af 127 personer, hvaraf 55 af man- och 72 af qvinnkön, hvilka,
med hänseende till kostnaden för deras ifrån inrättningen utgående dagliga underhäll,
blifvit indelade i tvenne klasser; uppgående kostnaden för maten åt l:sta klassens sjuke
till omkring 84| öre och för 2:dra klassens sjuke till ungefär 35 öre om dagen.
Begrafningsplats finnes icke inom hospitalets eget område; och ehuru tillgång
till sådan plats derstädes icke saknas, anse dock Revisorerne, att, i fall aftal icke kan
träffas med Kungsholms församlings kyrkoråd derom, att för begrafning af sinnessjuke,
som å hospitalet aflida, fortfarande må, emot skälig afgift för hvarje grafplats, fä användas
denna församlings kyrkogård, det af flera skäl, som icke torde behöfva närmare
angifvas, vore önskligt, om annan hufvudstaden tillhörig begrafningsplats kunde för
hospitalets räkning fä begagnas.
I sammanhang med hvad nu blifvit anfördt rörande Stockholms hospital, anse
sig Revisorerne jemväl böra meddela, att inrättningen genom testamente af numera aflidne
Kontraktsprosten N. J. Sjöstedt erhållit en kapitaltillgång af (1,000 R:dr Runt,
hvilka medels utbekommande, enär klander mot testamentet anställts, är på rättegång
beroende.
Kongl. KoiiYoy-kommissariatet.
För Sveriges enskilda handels- och sjöfartsfonds ställning i afseende på inkomster
och utgifter redogöres i årets räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten granskats med
anmärkningar, sålunda;
— 57 —
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Uppbörd:
Räntemedel
72,125: 61.
Reserverade medel till karantänskostnader
72,258: 76.
Diverse inkomster  12: 26.
Levererade medel från Kongl. Tullverket  750,013: 58.
Balans till år 1861:
Skulder  .......
Summa
Cr ed, i i.
/
Balans från år 1859:
Skulder
Utgifter:
För sjöexpeditioner reserverade medel
67,500: —
Bidrag till Sveriges och Norges gemensamma konsuls
fond
118,800: —
Karantänsinrättningen vid Känsö
23,108: 36.
Svenska kyrkan i London
1,777: —
Aflöning och arfvoden
7,565: —
Till Kongl. Danska regeringen för Oresundska tullens
upphörande
188,944: 7.
För Sjökarte-kontoret
51,271: 80.
» lots- och fyrinrättningen
4,976: 83.
» lifräddningsanstalter
23,786: 76.
Bidrag till aflöning åt svenska Beskickningen i Turkiet 22,302: 17.
För Optiska telegrafverket
24,734: 50.
» Trollhätte kanals och slussverks ombyggnad  90,000: —
» uppmuddring af kofferdihamnen i Carlskrona  7,500: —
» bogseringskostnader å Götha eif  4,247: 24.
Pensioner
4,670: 83.
Hyresmedel  2,550: —
Brandförsäkringsafgift och underhållskostnader för
konsulathuset i Tanger  1,742: 73.
För signalering med en tidkula
600: —
» ett hospitalsskepp i London  797: 40.
Transport: 646,874: 69.
5,006,628: 28.
894,410: 21.
141,190: 1.
6,042,228: 50.
177,205: 92.
177,205: 92.
8
r
- 58 —
Transport: 646,874: 69. 177,205: 92.
För reparationer å svenska Beskickningens hus i
Konstantinopel
638: 56.
Sportel-ersättningar till General-konsuler m. m  26,839: 13.
Diverse utgifter
1,007: 41.
Räntemedel
204: 53.
Afkortningar
5,077: 88. 680,642: 20.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
248,456: 44.
Utlånta medel
2,724,994:' 49.
Inventariers värden  7  2,032: 25.
Förskott
2,141,283: 71.
Fordringar:
Hos diverse verk och personer  14,920: 40.
Oliqviderade räntor
52,693: 9. 67,613: 49. 5,184,380: 38.
Summa 6,042,228: 50.
Å Revisorernes sida har häremot icke varit något att erinra, och vid anställd
inventering befunnos säkerhetshandlingarne i behörig ordning.
Kongl. Krigs-kollegium.
Detta embetsverk* räkenskaper, upprättade i enlighet med ett den 26 Oktober
1850 af Kbngl. Maj:t fastställdt formulär, redovisa alla under Krigs—kollegii förvaltning
ställda, riksstatens fjerde hufvudtitel tillhörande, såväl ordinarie som extra statsanslag,
äfvensom särskilda kassor och fonder. Räkenskapernas granskning i Kongl. Kammarrätten
är ännu icke afslutad.
Till öfversigt af förhållandet under revisionsåret med samtlige under Kongl. Krigskollegii
förvaltning ställda anslag och medel, få Revisorerne meddela följande sammandrag:
(Bil.
Litt. H.)
Med afseende å de skiljaktigheter, som förekomma vid jemförelse mellan sifferuppgifterna
uti de öfver Kongl. Krigs-kollegii förvaltning uppgjorda tabeller och de enahanda
uppgifter, som uti berättelsen om Kongl. Stats-kontoret här ofvan blifvit angående
fjerde hufvudtiteln meddelade, få Revisorerne erinra, att dessa skiljaktigheter härleda
sig från de olika bokföringsmethoder, som vid nämnde embetsverks redovisningar
tillämpas.
Bil. Litt. H. till 1862 ars revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 58-
Balans från år 1859:
1,494,212: 42. 6,462,189
Tillgångar
Uppbörd:
9,646,844 |Q
Riksstatens 4:de hufvudtitel
Extra statsanslag för landtförs varet
Krut- och salpeter-försäljningsmedel
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötespassevolans-fonden
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
V olontärvakansmedels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militieboställs-kassan
Invalidhus-fonden
1,887
36,429
26,552
14,791
25,841
391,998
40,400
82,909
11,141,059
Balans till år 1861
172,656: 66.
17,934: 29.:
116: 50.
631: 21.
36: 75.
1,158: 20
6,163: 30.
13: 75.
182,088 91
66,000' —
Riksstatens 4:de hufvadtitel
Extra statsanslag för landtförsvaret
Krut- och salpeter-försäljningsmedel
Trosspassevolans-fonden
Volontärvakansmedels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militieboställs-kassan
Invalidhus-fonden
198,710: 66. 250,563 91
Summa (17,853,812 56
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
200,112: 80-
Utgifter:
300,827
Riksstatens 4:de hufvudtitel
Extra statsanslag, för landtförsvaret
Krut- och salpeter-försäljningsniedet ...
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötespassevolans-fonden
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
Volontärvakansmedels-fonden
-
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militieboställs-kassan
Invalidhus-fonden
10
S:r
Balans till år 1861:
Riksstatens 4:de hufvudtitel
-  1,087,080: 69.
Extra statsanslaget för landtförsvaret
150,400: 7,
Krut- och salpeter-försäljningsmedel
—
En-per-mille-fonden
1,016: 98.
Trosspassevolans-fonden  •••• 2,656: 25.
Förenade mötespassevolans-fonden
10,254: 60.
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
••••  2,111: 87.
Volontärvakansmedels-fonden
2,488: 52.
Wadstena krigsmanshus-kassa
46,854: 20.
Militieboställs-kassaa  -  19,309: 28.
Invalidhus-fonden  -  15,862: 86,
9,491,493
42
762,379
77
19,207
53
11
94
34,602
74
32,829
89
12,563
41
11,834
66
348,444
30
31,487
—
46,944
93
10,791,799 59
1,224,065.42
242,531 99
65,640
45,307
246,751
411,660
204,923
160,902 80
3,041,768 93
359,255 59
758,377 88
S:r 1,338,035: 32.
Samma
6,761,185,87
17,853,812:56
Bil. Litt. I. till 1862 års revisionsberättelse, angående stats-verket, sid. 59.
Mi ebet.
Fordringar och förskott,
balanserade
från år 1859 inom
linien.
Kontant, behållning
från år 1859
10
94
587
253
219,443
50,802
1,876
91
25
44
541|30
3,694 | 74
1,250 | 89
29,434 43
7,219
8,452
84,084
14,297 i
4
3,967
36,205
697,561
29
55
13
34
73
88
443 9
Samma
147
770
73
41
41
2,404
7,130
1,170,625
312 50
401
16,965
75
23
29,4491 6
100,024 j 65
Stats-anslag.
200,376
5,607
13
3,741 ! 28
3,226
94
28,136 | 20
5,400
558|18
2,300 —
i
)
457,587: 2
22,707162
49,038 55
3,000
2,100
6,366
1,640
503
11,544
106,914
1,057,916
15
91
12
55
67
53
Extra uppbörd.
38
15.000
39.000
12,550
116,475
85,100
33,700
6.400
6,015
15.006
79,875
62,650
2,000
2,784,107
100.000
22,125 j
596,000
26,520 j
126,626
153,217
161,967
162,132
74,974
846,313
109,644
55,761
47,361
300.000
175.000
31,911
95,094
7,5001
6,295'
458,333
1,136,578
208,200
18,000 | —
21,450 j —
I
36.000
270.000
33.000
9,000
37,500
12.000
11,350
o
39
10
10
50
15
75
50
62
89
8,770
2,894
67,500
32
253: 9
37,469 i 98
42,113 i 17
27,096:86
23,436
68
339,964
83
4,689
64
16
11
1,386
32
89
25
387
12
147
73
102
6
2,870
41
40
68
116
31
187,114
77
581 8,686,9001 — | 667,295
Brist.
1,434 61
3,724
81
138,9001 17
7,990
8,175
272
93,939
1.274 94
66
90,800
1,112
1,356
81
:;,300
402,284
Anticipationer till
år 1861
Summa.
Skulder till år 1861,
balanserade inom
linien.
15.000
39.000
I
—
]
12,550 1
—
—
i
116,475
—
—
!
85,412
50
—
—
33,700 j
—
—
|
—
6,400
—
—
—
6,015
—
—
—
15,408
25
—
—
79,875
75
—
—
—■
79,615
23
—
—
2,000
—
-
—
2,814,991 1
5
—
—
200,277 |
74
i
—
—
25,849
81
;
—
j
—
772,370 !
15
24,203 i
19
i
—
26,520
—
—
—
242,490
6
—
—
5,607
58
—
1 9A fJQQ
C) e
48
—
3 AVjuOi/
153,217
zo
39
1 t7V
686
62
174,385
61
143
40
—
173.534
95
169
72
—
74,974
50
—
—
901,546
21
1,294
71
653
5
115,970
46
—
3,268
42
59,029
92
—
47,919
80
—
393,939
35
2,109
86
i
_
176,274
94
24,547
41
—
31,911
95,094
50
50
——
—
7,500
—
j —’
—
8,595
—■
i
—
572,570
62
36,624
30
149,048
5
2,083,178
79
78,587
21
28,432
.
77
264,030
! Q 1
l
3
—-
—
a JL
71,874
yj
i 87
—
1
—
37,445
89
—
—
270,000
{—
—
—
33,387
12
200
159
!
—
12,147
■
39,600
73
15
——
—
18,468
97
6
—
67,521
17
411
•—
1.640
i 12
—
9,314
23
v—
——
—
2,894
32
—
79,160
98
294,029
30
3,568
71
Departements-chefen
Departementets Kansli-expedition
Dito Kommando- dito
Krigs-kollegium
Generalitets-staten
Topografiska kåren
Artilleri-staben
Öfverkommendants-expeditionen i Stockholm
Kommendants-staten
„
Krigs-akademien
Allmänna Garnisons-sjukhuset
Rese-stipendium för militärläkare
Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena
Löneförbättringar vid indelta Arméen
Militieboställs-kassan
Indelta Arméens vapenöfningar
Trossens underhåll
Möteskostnader
Ersättning utöfver markegångspris för dagportioner under marcher
Lifgardet till häst
Kronprinsens Husar-regemente
Svea Lifgarde
Andra Lifgardet .....
Wermlands Fältjägare-regemente
Svea, Götha och Wendes Artilleri-regementen
Ingeniör-kåren
Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning
%
Lega för hästar till Artilleriets exercis
Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar
Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena
Lifbevärings-regementet
Gottlands Nationalbeväring
Hallands Beväring
Wester-n orrian ds Beväring
Beväringsmanskapets vapenöfning
Försvarsverket till lands i allmänhet
Lif- och släpmunderingar för rothålls-regementena
Inqvarteringskostnader i Stockholm
Inqvarteriugens ordnande i Stockholm
Inqvarteringskostnader i landsorten
Salpeter-uppköp
Ved och ljus för fästnings- och garnisonsorter
Skjutskolor . ’.
Spanmälsupphandlings- och bagerikostnader ••••
Durchmarche-kostnader
Rese- och traktamentspenningar
Ackordsförskotter och ersättningar
Skrifmaterialier m. m. för Krigs-kollegium m. fl. verk
Dito » Departementets Kansli-expedition
Extra utgifter
Besparingar ä de allmänna anslagen
211 182,088} 911 10,996,484| 711 172,6561 66
Credit.
Skulder från år >, ,. . ,. , „
1859, balanserade
inom linien.
8,206
59
150
30
1,202
89
2,409
16,038
9
56,821
75,395
25
51
Summa
50
38
1,313
18
92
47
2,198
163,841
34
Utbetalningar..
1,876
5,106
3,691
44
80
38
160,616
22
99
15,000
38,625
12,550
114,141 66
84,862 ; 50
32,949
6,400
6.015
14,516
79,875
60,464
v
2,
000
2,785,378
100,422
25,849
Besparing.
772,370
15
26,520
147,569
97
5,607
58
109,475
94
133,802
35
146,453
24
146,587
42
73,079
50
798,168
84
106,079
88 j
59,029
92
23,563
13
393,939
35
176,274
94
23,085'
79
91,393
6
7,500
—
3,841
67
572,570
62
1,406,854
85
264,030
3
19,128
92
16,931
25
37,445
89
270,000
—
31,944
70
2,531
40
3,154
|41
67,521
17
7,352
90
2,800
—
56,86?
60
125,40'
10
Kontant behållning
till år 1861.
375
2,333
750
440
34
3,264
3,584
1,753
2,043
1,895
2,433
24,341
951
51
21
47
21
72
8,825
71
3,701; 441
4,753 33
1,442! 42
12.128
35
1,317 2
94132
15,947 j 36
Summa.
Fordringar och förskott,
till år 1861
balanserade inom
linien.
550
451
19,150
1,771 48 27.841
75
57
12
99,855 3
94,920 9
12,021
15,830
21,072
21,212
103,377
7,457
14
92
53
36
68
37
37
95
515,707 | 72
54.943
62
12,147 73
24,940
15,314
1,640
644
6,344
168,627
40
56
12
31
2
20
15.000
39.000
12,550
116,475
85,412
33,700
6,400
6,015
15,408
79,875
79,615
2,000
2,814,991
200,277
25,849
772,370
26,520
242,490
5,607
126,639
153,217
174,385
173,534
74,974
50
25
75
23
5
74
81
15
6
58
25
39
61
95
50
901,546 21
46
92
80
35
115,970
59.029
47,919
393,939
176,274| 94
31,911 50
95,094 | 50
7,500 | —
8,595 —
572,570 162
2,083,178 | 79
264,030 j 3
19,128 j 92
71,874
37,445
270,000
33,387
12,147
39,600 j 15
I
18,468 j 97
67,521117
1,640 112
•v I
9,314 i 23
2,894 j 32
79,160198
294.029 30
87
89
12
73
20 76
499
145
33,698
44,291
687
1.454
36,195
6,387
14,901
14,703
4,567
157
3,548
86
23,064
20
86
26
24
85
32
50
24
34
63
892,915; 73
401I60
767
72
49
257
3,292
91
48
21
47
90
94 j 171,290 j 84 J 9,507,932 j 601 93,195 i 851 1,224,065 ! 421 10,996,484i 711 1,087,0801 69
— 59 —
Följande samma indelning, sorn uti Krigs-kollegii hufvudbok är iakttagen, öfvergå
Eevisorerne nu till en närmare redogörelse för de särskilda anslagen.
A) jFjerde hufvudtiteln.'
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af bifogade tabell:
(Bil. Litt. I.)
Det bland anslagen till materielen å 4:de hufvudtiteln uppförda reservationsanslag
för försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigs-kollegii Departementer, 1,136,578
R:dr 89 öre, är af Kongl. Maj:t, efter upprättade specialstater, fördeladt emellan Kollegii
särskilda afdelningar. Redogörelserna öfver detta anslag utvisa för revisionsåret följande
förhållanden:
a) Artillerl-afdelningen.
Debet.
Balans från år 1859:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien,  154,482: 32.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat, ..
Indelta räntor, enligt markegång på förslag,
Försäljningsraedel
Ersättningsmedel
Diverse inkomster
Balans till år 1861:
Skulder, upptagna inom linien,
53,688: 78.
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder, upptagna inom linien,
62,484: 58.
Utgifter:
Hufvud- och reserv-förråderna
Belägrings- och positions-artilleriet
Fästnings-artilleriet
Artilleri-regementena
k...
297,520: 51
900: -  22,868: 34
2,281: 35
10,745: 64
Summa
65,816: 32.
210: 50.
3,450: 82.
38,877: 98.
187,415: 81.
334.315: 84.
521,731: 65.
Transport:
108,355: 62.
— 60 —
Transport: 108,355: 62.
Fyrverk are-kåren
4,536: 75.
Artilleriet i allmänhet  28,090: 38.
Infanteri- och kavalleri-regementena samt beväringsmanskapet
64,296: 79.
Gottlands försvarsverk
4,747: 80.
Krut-tillverkningen
68,245: 98.
Mariebergs artilleri-läroverk
30,274: 51.
Carlshamns kastell
259: 25.
Försträckiiing mot ersättning
6,267: 98.
Diverse utgifter  97: 15.
Indelta räntors debiterade värde
900: —• 316,072: 21.
Balans till år 1861:
Kontant behållning  205,659: 44,
Förskotter, upptagna inom linien,
135,213: 77. _______________________
Summa 521,731: 65.
b) FortKikations-afdeliiingcii.
Debet.
Balans från år 1859:
Kontant behållning  r. - 47,797: 57.
Förskotter, upptagna inom linien,
117,134: 1.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,
93,421: —
Arrende-, jordskylds- och tomtöremedel
4,230: 34.
Ersättningsmedel
36,627: 52.
Diverse inkomster  1,385: 13. 135,663: 99.
Balans till år 1861:
Anticipation
58,581: 40.
Skulder, upptagna inom linien,
3,933: 82.
Summa 242,042: 96.
Credit
Balans från år 1859:
Anticipation
71,662: 75,
Skulder, upptagna inom linien,
3,110: 55.
Utgifter:
Fästningsbyggnader
48,375: 50.
G&rdes-regementenas kasernbyggnader
14,177: 63.
Transport: 62,553: 13. 71,662: 75.
— 61 —
Transport:
62,553: 13.
71,662: 75.
Sappör-kompaniets och krigsbryggeförrådets byggnader
Ingeniör-kåren
Kommendantskaps utgifter
Försträckning mot ersättning
Diverse utgifter
1,600: —
9,200: —
18,428: 3.
27,466: 17.
2,231: 11.
121,478: 44.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien,
118,823: 96.
48.901: 77.
Summa
242,042: 96.
c) Intendents-afdelningeu.
Debet.
Balans från år 1859:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien,
425,945: 55,
222,373: 64.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,
Ersättningar
Indelta Arméens utredning
Yärfvade Arméens beklädnad
Försäljningsmedel
Diverse inkomster
744,737: 38.
196,025: 8.
7,953: 78.
50,904: 86.
4,664: 32.
2,278: 47.
1,006,563: 89.
Balans till år 1861:
Anticipation
Skulder, upptagna inom linien,
20,964: 61.
90,466: 65.
Summa
1,319,404: 18.
Credit.
Balans från år 1859:
Anticipation
Skulder, upptagua inom linien,
9,800: 34.
88,953: 47.
Utgifter:
Värfvade Arméens beklädnad
Indelta Arméens utredning
Beväringsmanskapets dito
Musikinstrumenter
530,364: 61.
134,628: 12.
136,519: 78.
3,616: 48.
Transport: 805,128: 99.
88,953: 47
— 62 —
Transport: 805,128: 99. 88,953: 47.
Hyror  7,848: 50.
Beklädnadshjelp för Underofficerare
13,071^ 20.
Förrådens diverse behof
17,884: 53.
Byggnader och reparationer
2,315: 88.
Sängkläder och servismedel  8,240: 31.
Medicinal- och instrumental-attiralj
1,000: —
Transportkostnader
2,071: 19.
Försträckning mot ersättning
108,822: 78.
Diverse utgifter  2,920: 82. 969,304: 20.
Balans till ur 1861:
Kontant behållning
261,146: 51.
Förskotter, upptagna inom linien,
638,879: —
Summa 1,319,404: 18,
§ I
Det
öfver kruträkniugarne upprättade sammandrag utvisar, att behållningen af
krut i Kronans förråder utgjorde vid 1860 års slut:
Centner. Skålp.
Godt handgevärs- och styckekrut, svenskt  37,444: 59.
Dito Dito Dito utländskt
550: 11.
Godt bergskrut
Störtadt eller reparabelt krut
Mjölkrut.
Odugligt krut.
Summa
37,994
70.
3,344
74.
191
21.
4
94.
92
23.
41,627
82.
Enligt hvad af sednaste revisionsberättelsen inhemtas, utgjorde bristen i ^de till
41,000 centner bestämda upplagen af godt handgevärs- och styckekrut vid 1859 års utgång
3,368 centner 22 skålpund, hvilken brist, på sätt här ofvan synes, vid 1860 års
slut nedgått till 3,005 centner 30 skålpund.
§ 2.
Krigsvetenskaps-akademiens redogörelse för under året uppburne statsmedel, nemligen
2,000 R:dr frän anslaget till extra utgifter å 4:de hufvudtiteln och 300 R:dr
från enahanda anslag å 5:te hufvudtiteln, finnes intagen bland verifikationerna till först
-
nämnde anslag, och utvisar densamma, att med en behållning vid
årets början af  .  14: 57.
jemte ofvanberörde anslag
2,300: —
tillsammans 2,314: 57.
blifvit bestridda utgifter till belopp af
2,277: 60.
så att behållningen vid 1860 års slut utgjorde
36: 97,
Bil. Litt. K. till 1862 års revisions-berätteise, angående stats-verket, sid. 63.
Debet.
Fordringar och!
förskott, ba- [Kontant behålllanserade
från 2 ning från år
år 1859 inom 1859.
linien.
92419
3,842
94
15,037
48
8,981
138,558
523
811
10,581
492 41
419
4,566
12,733
1,035
17,611
80
666 66
6,750;
58,475182
1,000 —
9,426 67
10,000 —
31 17
4,304
66,945
83
4,984
8,709
3,769
15,416
28
46
28
73
37
65
70
17,175
5,594
10,172
38,954
40
57
216,12096] 262,459
78
Stats-anslag.
Extra uppbörd
27,000
9,030
100,000;
90,000;
80.050
37,768
10,000;-
1,650
100,000’-
ä
Credit.
Anticipation
till år 1861.
150,000;
15,210
32,061
50
3,052 28
15,18791
84,000
4,963 83
30,000:
30
54
9,338
981
54
10
3,166:
6,ooo!-
60,000-
1 i
759,943;60j 43,56964] 66,000;
Summa
-
Skulder till årl
1831, balansera-}
de inom linien.!
Skulder från år
1859, balanserade
inom
linien.
33,000
—
90,000
~~
666
66
15,750
-
100,030
-
148,529
82
1,000
89,476
67
37,768
8
20,000
—
1,650
—
100,031
17
4,304
28
226,284
_
83
28
5,965
83]
8,709
37
3,769
65
30,626
70
32,061
50
3,052
28,
15,187
91
17,175
40
89,594
—
10,172
2
42,120'57
4,963 83
—j—i Topografiska kårens arbeten
j
—;— Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena år 1857
|
Till upprättande af ett statistiskt tabellverk
j
» officerare i utländsk tjenst
;
1857 års lönetillökningar
!
I
Carlsborgs fästningsbygnad
•.
!
Waxholms dito
*
i
Carlstens dito
Carlskrona dito
Slitehamn» dito  •
Fäitbrygge-utredning  [
Ersättning för arrende- och hyresmedel för Kalmar f. d. fästning tillhörande
vallar och lägenheter
j.
Till förberedande åtgärder för Stockholms förseende med befästningar
|
Waxholms fästnings bestyckning
|
Carlstens dito dito
:
Nya pistolers anskaffning
Nya gevärs dito
i
Fänghålstappar samt gevärs-rengörings- och söndertagning-verktyg
;
Siagkruthufvars jemte maskiners anskaffning
j
.
Nya Fält-artilleriet
!
Reserv-fältbatterier med lavettage m. m
'
Belägrings-artilleriet
j
Ammunitionsvagnar för Fält-artilleriet  .'  !
Till ökade kostnader för underhållande af beklädnads- och utrednings- m. fl.
persedlar för Gardes-regementena samt Kronprinsens Husar-regemente...
„
Okade beklädnadskostnader för Sappör-kompaniet
i
.
' dito för Svea och Götha Artilleri-regementen
Till kasernbyggnad för Smalands Husar-regementen
Beklädnads- och utredningspersedlar för Beväringsmanskapet
—i— Underhåll af Beväringsmanskapets beklädnad
!
Tält för Beväringsmanskapets vapenöfning
i
Förrådshus för dito materiel
|
Fyllntdsanslag till indelta Arméens utredning
8,398
7,642
86
66
1,892 77
1,131,9731 2j 17,934;29
Anticipation
från år 1859.
8,398,86
6,90933
1,892
77
(Kontant behåll
ning till år
1861.
6,000-
i
90,000 -
31,061 26
Summa
17,200 96 127,061:26
27,000 —
14
9,750
100,030
125,401
1,000
89,476,67
200
1,650 -■
86,041;53
150,794 36
83!28
5,96583
3,000
810
11,328 10
32,061'50
3,052 28
15,18791
143 —
j
76,359:41
735 90
17,345 3
4,963 83
i
666 66
6,000 —
23,128 68
6,50682]
20,000 —
13,989 64
4,30428
75,489 64
5,709 37
2.959 65
19,29860
17,032 40
13,234 59
9,43612;
24,77554
Summa.
Fordringar och
förskott, till år
1861 balanserade
inom linien
33.000-
90.000-  666 66
15,750-
100,030—i
148,52982
1,000 —
89,476 67
: i
37,768 8
20,000 -
1,650
100,031 17
!_|
4,304 2sj
226,284-
!_
83 28|
i
5,965 83|
8,709 37
3,769,65
30,62670
i I'
32,061 50
3,052 28
15,187 9l|
17,175 40
89,594 —
10,172 2:
42,120 571
4,96383]
: i
67
50
...
1,21J 40!
126 86
15,037 48
8,399 43
81,214'99
4 41
i
8.612 60
1,69487
156 66
2,032 90
12,733 32
1,035 36
18,07229
762.37977J 242,531 995 1,131,973 2 150,400 7
V
*
i
I
■
.
- 63 —
§ 3.
I afseende å nedannärande sedan flere år tillbaka balanserade fordringar å anslagen
till beväringsmanskapets rapenöfningar oell för försvarsverket i allmänhet, hafva
Revisorerne inhemtat:
att å Kronans fordran hos aflidne Landträntmästaren i Wester-norrlands län
E. G. Harlins konkursmassa 546 R:dr 90 öre återstå och bero på slutlig utredning i
konkurser; ,
att Kronans fordran hos aflidne Fabrikören C. J. Yougts enka, 5,865 R:dr 82
öre, utgörande återstoden af ådömd mellangift och böter för uraktlåtet fullgörande af
en år 1828 åtagen leverans, blifvit enligt Krigs-kollegii beslut den 13 December 1860
afskrifven;
att aflidne Fabriksidkaren A. Ehrlings skuld, 471 R:dr 25 öre, jemväl uppkommen
genom försummad leverans, fortfarande är beroende på utredning och bevakning;
att aflidne Expeditions-sekreteraren Loo’s allt sedan år 1821 balanserade skuld
till Kronan för ett parti ull, 505 R:dr 1 öre, blifvit, på grund af Krigs-kollegii beslut
den 13 December 1860, i räkenskapen afförd;
att statens fordran hos Öfversten D. von Bildts sterbhus, 2,616 R;dr 91 öre,
beror på afskrifning, och hos Kaptenen Benzelstjernas sterbhus, 2,188 R:dr 50 öre, är
beroende på Kongl. Kammar-rättens pröfning; och
4 att Skepparen C. J. Petterssons skuld, 157 R:dr 23 öre. ännu är beroende på indrifning
och bevakning.
§ 4.
Under åberopande af den utaf sist församlade Revisorer gjorda framställning af
förhållandet med förslagsanslagen under åren 1855 — 1859, få Revisorerne nu endast
anmäla, att å riksstatens 4:de hufvudtitel med förslagsvis beräknade 11,350 R:dr uppförda
anslag till rese- och traktamentspenningar utbetalningarne under år 1860 uppgått
till 67,521 R:dr 17 öre.
B) Mäjvtva, vinisnnslngeit.
\
Bifogade tabell utvisar förhållandet med inkomster och utgifter å dessa anslag
(Bil. Litt. K.)
§ 3.
Af de för revisionsåret till nya gevärs anskaffande anslagna medel, 150,000 R:dr,
hafva 63,500 B:dr utgått till Carl Gustafs stads och återstoden till Husqvarna gevärsfaktorier.
— 64 —
Beträffande gevärstillverkningen vid förstnämnda faktori, lemnar General-fälttyg
mästare-embetets
till Kongl. Maj:t afgifria underdåniga berättelse angående faktoriet*
verksamhet under år 1860 följande uppgifter:
Under året komplett» Utgiftssumman, delad 1860 års tillverkning, förvandlad
vapen. per gevär. till miniégevär.
2,256 st. miniégevär. 29 R:dr 97 öre. miniégevär, 1
refflade infanterigevär j
Faktoriets från fjerde hufvudtiteln utgående underhålls- och förvaltningskostnad
utgjorde för året 13,002 R:dr 31 öre, hvilken utgift, fördelad på hela tillverkningen,
ökade kostnaden för ett miniégevär till 36 R:dr 29 öre.
Revisorerne hafva härvid icke funnit något att erinia.
'C) Krut- och salpeter -försäljning smedel*
Dessa medel ingå dels till Kongl. Krigs-kollegii Artilleri-afdelning cch dels till
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen, från hvilka myndigheter de sedermera till
Kongl. Ränte-kammaren levereras. Beträffande de belopp, som till Kollegium influtit,
lemnar räkenskapen, hvilken ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten,
följande redovisning:
Debet.
Balans från år 1859:
Kontant behållning
Uppbörd:
Till Kongl. Krigs-kollegium levererade
Balans till år 1861:
Skulder, antecknade inom linien,
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder, antecknade inom linien,
116: 50.
Utgifter:
Transportkostnader
Leverering till Kongl. Stats-kontoret..
116t 50.
Summa
4,250
1-1,957
53.
14,957: 53.
69,890: 50.
84,848: 3.
Transport:
19,207: 53.
19,207: 53.
— 65 —
Transport: 19,207: 53,
Balans till år 1861:
Kontant behållning
65,640: 50.
Summa 84,848: 3.
Hos Revisorerne har någon anmärkning mot denna räkenskap icke förekommit.
Revisorerne, som vid räkenskaperne öfver nedannänmde under Kongl. Krigskollegii
förvaltning ställda kassor och fonder icke haft något att erinra, få i öfrigt meddela,
att räkenskaperna rörande En-per-mille-fonden, Trosspassevolans-fonden, Förenade
mötespassevolans-fonderna, Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond och Invalidhus-fonden
ännu ej undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten, men att räkenskaperna för Volontär-vakansmedels-fonden,
Wadstena krigsmanshus-kassa och Militieboställs-kassa.
blifvit derstädes granskade, den förstnämnda med och de sednare utan anmärkningar
Förhållandet med inkomster och utgifter redovisas på följande sätt:
D) Särskilda kassor och fontler.
l:o En-per-mille-fonden.
Debet.
Balans från år 1859:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar, antecknade inom linien,  966: 98.
257: 23,
43,175: -
43.432: 23.
Uppbörd
Ränta
1,887: 62.
Summa 45,319: 85.
Credit:
Utgift:
Förskjuten ränta å inköpta obligationer
Balans till år 1861:
11: 94.
Kontant behållning
Utlånta medel  ....
Fordringar, antecknade inom linien,  1,016: 98.
132: 91.
45,175: —
45,307: 91.
Summa 45,319: 85.
9
_ 66 —
2:o Trosspassevolans-fonden.
Debet.
Balans från år 1859:
Kontant behållning  *  24,974: 43.
Utlånta medel
219,950: — 244.924: 43.
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,
6,107: 22.
Uppbörd:
Statsanslag
Räntemedel
Försäljningsmedel.
Diverse inkomster
26,520:
—
9.611:
26.
lil:
11.
187:
6.
36,429: 43.
Summa 281,353: 86.
Balans till år 1861.
Skulder, antecknade inom linien,
631: 21.
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder, antecknade inom linien,  11,494: 93.
Utgifter:
Trosspersedlar
30,447: 37.
Byggnader och reparationer  1,761: 36.
Exercis-ammunition
1,008: 37.
Transportkostnader
905: 64.
Hyror
250: —
Rese- och traktamentskostnader  230: — 34.602: 74.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
26,801: 12.
Utlånta medel
21*9,950: — 246,751: 12.
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,
2,656: 25.
Summa
281,353: 86.
— 67 -  3:o Förenade niötespassevolans-fonderna.
Debet.
Balans från år 1859:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,  14,645: 83.
Uppbörd:
Kantor  ’•
Inkomst af fastigheter m. m
Ersatta förskotter
Dito lånepåkostnader
Försäljningsmedel
Credit.
Balans från år 1859.
Skulder, antecknade inom linien,
381: 82.
Utgifter:
Arrenden, onera m. fl. utgifter för mötesplatser
Byggnader och reparationer
Löner och arfvoden
Persedelreparationer
Ammunitionskostnader
Skottvallar och skott-taflor
Diverse utgifter
Balans till år 1861.
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,
10,254: 60.
16,107: 78.
401.829: 69.
18,375: 74.
5,227: 90.
2,918: 5.
12: 75.
17: 98.
Summa
12,915: 25
9,265: 70
4,525: -  2,242: 26
2,584: 6
762: —
535: 62
12,830: 31.
398,829: 69.
Summa
4:o Norrbottens hästjägare-sqradrons fond.
Debet.
Balans från år 1859.
Kontant behållning
Transport:
6,395: 16.
6,395: 16.
417,937: 47.
20,552: 42.
444Ä89:"81h
32,829: 89.
411,660: —
444,489: 89.
— 68 —
Transport:
Utlånta medel
6,395: 16.
196,300: — ■
202,695: 16.
Fordringar, antecknade inom linien,  7,528: 35.
Uppbörd:
Räntor
Vakansafgifter
Ersatta lånepåkostnader
9,512: 25.
5,251: 48.
28: 25.
14,791: 98.
Summa
217,487: 14.
Credit.
Utgifter:
Norrländska artilleri-batteriet
Lönefyllnad
Arfvoden
Lånepåkostnader
11,197: 82.
800: —
537: 34.
28: 25.
12,563: 41.
Sedans till år 1861.
Kontant behållning
Utlånta medel
2,173: 73.
202,750: —
204,923: 73.
Fordringar, antecknade inom linien,  2,111: 87.
Summa
217.487: 14.
5: o V olont är-vakansmedcls-fonden.
Debet.
Balans från år 1859:
Kontant behållning
Utlånta medel
14,896: 14.
132,000: —
146,896: 14.
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,
3,691: 10.
Uppbörd:
Räntor
Vakansafgifter
Aterburna förskottsmedel
Anmärkhingsmedel
Lånepåkostnader
Försäljningsmedel
7,330: 93.
17,829: 69.
152: 50.
472: 76.
40: —
15: 44.
25,841: 32.
Balans till år 1861:
Skuld, antecknad inom linien,  36: 75.
Summa 172,737: 46.
— 69 —
Credit.
Balans från år 1859:
Skuld, antecknad inom linien,
17: 73.
Utgifter:
Korporalskolor
Byggnadskostnader
4 Rese- och traktamentskostnader
Sjukvårds-soldaters bildande
Restituerade vakansafgifter
Förskjutna räntor å inköpta obligationer
Lånepåkostnader  »
Balans till år 1861:
Kontant behållning
8,902: 80.
Utlånta medel
152,000: —
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,
2,488: 52. __________
Summa
8,082: 19.
2,000: —
675: 58.
793: 48.
148: 97.
94: 44.
40: —
6:o Wadstena krigsnianshus-kassa.
Debet.
Balans från år 1859:
Kontant behållning
107,166: 58.
Utlånta medel
2,891,048: 8.
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,  42,890: 48.
Uppbörd:
Statsmedel  251,439: 93.
Räntor
139,858: 23.
Diverse inkomster
700: 41.
Balans till år 1861:
Skulder, antecknade inom linien,
1,158: 20.
Summa
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder, antecknade inom linien,
985: 61.
11,834: 66.
160,902: 80.
172,737: 46.
2,998,214: 66.
391,998: 57.
3,390,213: 23.
— 70
Utgifter:
Gratialisten derhåll
Arméens pensionskassas andel af inkomsten
Amiralitets-krigsmanskassans dito af dito
Gratifikationer, pensioner och understöd
Diverse omkostnader
230,322: —
103,899: 23.
6*675: —
4,846: 25.
2,701: 82.
348,444: 30.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,  46,854: 20.
119.249: 69.
2.922,519: 24.
3,041,768: 93.
*
Summa
3,390,213: 23.
7:o Milltieboställs-kassan.
Debet.
Balans från år 1859:
Kontant behållning
Utlånta medel
37,645: 74.
312,696: 42.
350,342: 16.
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,  18,431: 41.
Uppbörd:
Ersättning för reservhemmansräntor
Räntor
Diverse inkomster
25,849: 81.
14,180: 6.
370: 56.
40,400: 43.
Balans till år 1861:
Skuld
2,475: —
Dito, antecknad inom linien,  6,163: 30.
Summa
393,217: 59.
Credit.
Balans från år 1859:
Skuld
Dito, antecknad inom linien,  6,059: 56.
2,475: —
Utgifter:
Inqvarteringspenningar
Reparationskostnader
Nybyggnader
Diverse omkostnader
14,858: 75.
14,449: 97.
1,075: —
1,103: 28.
Transport:
33,962; —
- 71 —
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,  19,309: 28.
8:o IuvaUdhus-fomlen,
Debet.
Balans från år 1859:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,  13,204: 16.
Uppbörd:
Statsmedel: ersättning för hemmansräntor och arrenden
37,710: —
fyllnad i dito
14,386: 95.
Räntor
Aterburne underhålls- och pensionsmedel
Balans till år 1861:
Skulder, antecknade inom linien,  13: 75.
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder, antecknade inom linien,
13: 75.
Utgifter:
Aflöning
Underhåll till f. d. invalider
Gratifikationer och tillfälliga understöd
Svärdspensioner
Svärdsmedalj-pensioner
Diverse utgifter
Transport: 33,962: —
62,209: 17.
297,046: 42. 359,255: 59.
Summa
393,217: 59.
38,312: 91.
684,100: 42.
722,413: 33.
52,096: 95.
29,942: 25.
870: 28.
82,909: 48.
Summa
805,322: 81.
3,100: —
1,974: 24.
35,737: 50.
2,508: 75.
3,453: 25.
171: 19.
46,944: 93.
Transport:
46,944: 93.
- 72 -
Transport: 46,944: 93.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar och förskotter, antecknade inom
50,477: 46.
707,900: 42. 758,377: 88.
linien,
15,862: 86.
Summa 805,322: 81.
I afseende å mötespassevolans-fondernas i flere föregående revisionsberätteiser
omförmälda fordringar hos aflidne Regements-qvartermästaren vid Westerbottens f. d.
regemente, C. A. von Essens afträdda bo, hos Krigs-koramissarien O. W. Invenii sterbhus.
hos Hof-intendenten F. Westin och hos enkefru A. W. Rosenborg har under revisionsåret
någon förändring icke försiggått.
Antalet af Wadstena krigsmanshus-kassas underhållstagare, som vid 1859 års
slut utgjorde 10,209 man, uppgick vid 1860 års utgång till 10,213 man; och pensionsstaten,
som vid slutet af år 1859 beräknades till en summa af 250,052 R:dr, erhöll
under år 1860 en tillökning af 1,993 R:dr, så att den vid sistnämnde års slut utgjorde
252,045 R:dr.
På militieboställs-kassans bekostnad hafva under revisionsåret karaktershusen
13,449 R:dr 97 öre, hvarjemte kassan under samma år åt 141 löutagare, hvilka saknat
karaktershus å innehafvande boställen, lenmat inqvarteringspenningar till ett sammanräknadt
belopp af 14,858 R:dr 75 öre.
Krigsarkiv-fonden, bildad på grund af Kongl, brefvet den 9 Mars 1806 och deraf
räntan disponeras af Topografiska kåren, förvaltas af Krigs-kollegii Aflönings-afdelning
under militieboställs-kassan, uti hvilken kassas räkenskaper densamma ock finnes
för revisionsåret upptagen till oförändradt belopp, 2,475 R:dr R:mt.
1860 års början utgjorde 11 personer, hafva under årets lopp aflidit 1 f. d. officer och
1 f. d. soldat, så att deras antal vid revisionsårets slut utgjorde:
§ 2.
§ 3.
med dertill hörande källare vid 26 boställen blifvit iståndsatte med en kostnad af
§ 4.
§ 5.
Utaf de från Invalidhus-inrattuiugen å Ulriksdal afflyttade Invaliderne, som vid
3 f. d. officerare, å 345 R:dr 62 öre,
4 f. d. soldater, med underhåll i hemorten, ä 131 R:dr 41 öre, ....
2 f. d. dito med underhåll å Danviks hospitaj, ä 161 R:dr41 öre,
1,036: 86.
525: 64.
322: 82.
S:a 9 personer med sammanlagdt underhåll af.
1,885: 32.
Bilaga Litt L. till 1862 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 73.
Å Intendents-afdelningens
an.
del i anslagetför
Försvarsverket
till lands i allmänhet.
A anslaget:
Mathållning för
manskapet vid
värfvade Garnisons-regementena.
Ä Artilleri-afdelningens
andel
i anslagetför
Försvarsverket
till lands i allmänhet.
ÅFortifikationsafdelningens
andel
i anslaget
för Försvarsverket
till lands i
allmänhet.
Å anslaget:
Kavalleri- och
Artilleri-hästa rs
remontering och
skoning.
Å anslaget:
Allmänna Garnisons-sjukhuset.
Å anslaget:
Fouragering af
Artilleriets och
värfvade Kavalleriets
hästar.
Å anslaget:
Ved och ljus
för fästningsoch
garnisonsorter.
A anslaget:
Wermlands
Fältjägare-regemente.
Å anslaget:
Svea, Götha och
Wendes Artilleri-regementen.
Ä anslaget:
Kronprinsens
Husar-regemente.
A anslaget:
Spanmålsupphandlings-
och
bageri-kostnader:
-
Å anslaget:
Inqvarterings
kostnader i
Stockholm.
A anslaget:
Lifgardet till
häst.
Å anslaget:
Inqvarteringskostnader
i
landsorten.
Ä anslaget:
Lega för hästar
till Artilleriets
exercis.
Å anslaget:
Artilleri-staben
Å anslaget:
Svea Lifgarde
-
Å besparingar
| ne å 4:de hufvudtiteln.
Ä Norrbottens
Hästjägaresqvadrons
fond.
Ä anslaget:
igeniör-kåren
Summarum
A anslaget:
Extra utgifter
A Volontärvakans-fonden
-
Regementen eller Kårer
Kavalleri
Lifgardet till häst
Kronprinsens Husar-regemente
Artilleri:
Svea Artilleri-regemente
Götha dito
Wendes dito
Fyrverkare-kåren
Infanteri
Svea Lifgardet
Andra dito
Wermlands Fältjägare-regemente
Ingeniör-kåren
Diverse utgifter för värfvade Arméen i
allmänhet
60,464 66
133,802
Summa Summarum
59,029(92
393,939|35 176,274|04|
29,610)13
Statistiskt General-sammandrag af samtlige bestridda kostnader för värfvade Arméen å riks-statens 4:de hufvudtitels ordinarie anslag samt under Kongl. Krigs-kollegii förvaltning ställda fonder år 1860.
Antal
man.
400
600
Kostnad
per man.
1,046
975
750
25
816
816
600
120
891)83
653 11
454
454
510
43
49
26
319
316
158)45
Bilaga Litt. N. till 1862 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 73.
Statistiskt General-sammandrag af samtlige bestridda kostnader för Beväringen å riks-statens 4:de hufvudtitels ordinarie och extra anslag år 1860.
Regementens eller Kårers Beväringsmanskap:
Lifgardet till häst
Svea Lifgardet
Andra dito
Svea Artilleri-regemente
Lifbevärings-regementet
Lifregementets Dragon-kår
Dito Husar-kår
Smålands Husar-regemente
Skånska dito
Skånska Dragon-regementet ...
Kronprinsens Husar-regemente..
Jemtlands Hästj ägare-kår
Götha Artilleri-regemente
Wendes dito
Lifregementets Grenadier-kår .
Första Lifgrenadier-regementet
Andra dito
Westgötha Regemente
Smålands Grenadier-bataljon
Uplands Regemente
Skaraborgs dito
Södermanlands dito
Kronobergs dito
Jönköpings dito
Dal-regementet
Helsinge Regemente
Elfsborgs dito
Westgötha-Dals dito
Bohus Läns dito
Westmanlands dito
Norrbottens Fältjägare-kår
Westerbottens dito
Kalmare Regemente
Nerikes dito
Wermlands dito
| Jemtlands fältjägare-kår
Norra Skånska Regementet
Södra dito dito
Wermlands Fältjägare-regemente
Gottlands National-beväring
Hallands Beväring
Wester-norrlands dito
Kongl. Flottans dito
Summa
Diverse utgilter för Beväringen
Summa Summarum
Ord
i
nar
i
e an
s
1 a g.
A anslaget
Lifbevärings
regementet
Å anslaget:
Gottlands Na-  tional-beväring.
Å anslaget
Hallands Be
väring.
!
A anslaget:
Wester norr-  lands Beväring.
Å anslaget:
Beväringsman-  skapets vapen-  öfning.
Ä Artilleri-af-  delningens an-  del i anslaget
för Försvarsver-  ket till lands i
allmänhet.
A Intendents-  afdelningens an-  del i anslaget
för Försvarsver-  ket till lands i
allmänhet.
Å anslaget:
Inqvarterings-  kostnader i
Stockholm.
Å. anslaget:
Ved och ljus
för fästnings-  och garnisons-  orter.
A besparingar-  ne å 4:de huf-  vudö teln.
1,840
12,255
18
63
350
2,048
32
32
53
—
—
10,756
29
—
1,864
52
—
—
—
—
—
—
—
6,778
74
—
780
10
—
—
—
21,528
11
896
1,533
1,727
i
4 367
14
4,989
17
30
45
54
15
—
—
—
40
80
—
——
—
2,081
6
202
50
3,474
3.725
3,665
1,292
68
16
89
80
433
418
411
144
50
50
—
—
—
_—
—
—
—-
—
—
—
—
—
244
50
—
—
—
3,553
23
517
78
—
—
9,911
7
10
30
3,054
24
_—_
—
13,531
17,418
14,629
8,146
88
56
51
29
260
295
12
lil
64
83
2,259
4,104
3,736
2,562
41
76
8
77
.
—.—
—
-—
—
—
97
—
—
—
— -
—
—
—
16,847
34
291
58
5,037
93
—
—
11,036
15,086
‘>9
6
255
3,501
3,853
92
23
—
—
—
—
67
42
—
—
.—
—
——
—
—
—
13,869
37
225
—
4,619
41
■—
—
—
—
—
—
—
13,414
59
195
—
3,905
82
—
—
—
—
—
-----
—
20,989
75
287
94
4,156
14
—
-■
—
10,981
86
76
42
4,177
66
13,143
12,269
32,398
90
21
8
248
449
452
12
39
61
2,278
4,671
9,473
56
62
79
—
—
—
—
.
—
—
—
—
—
—
16,774
84
152
34
2,355
2
—
—
—
—
—
—■
11,410
73
150
3,147
57
—
—_
—
—
12,222
59
i Bn
3,739
54
32,011
14.170
30,309
62
52
68
450
210
420
8,769
5,488
7,379
55
8
72
1
i
!
!
~
—
—
—
—_
—
—
!
■
10,697
6’i
378
24
4. Mö
53
22,580
71
23
70
2,934
32
i
■
—
—
—
—
24,745
90
1,066
25
10,227
96
—
—
—
—_
—
— —
--
—
7,506
92
195
—
954
63
—
—
—
91,393
6
7,962
22,949
5
750
72
54
50
2,550
3,121
-100
_—
—
7,500
—
—
49
83
—
—
—.
—
t
—
_
3.841
67
25,216
77
22
50
1,765
50
—
—
—
22,629
18
225
13
1
•j o<)q!co
.  —
1
21,528
11
91,393
6
7,500
—
3,841
67!
538,443
1
431
7,506
i
74
134,292
4
1
4,989
17
30
45
400
—
854'
j
11
16
50
1,155
/
21,52811
91,393
6
7,500
3,841
67
539,297
50
7,52324
135,447!
4!
4,989
17
I
30 45
400
-
Extra anslag.
A anslaget:
Underhäll af
Beväringsmanskapets
beklädnad.
1,645
788
1,213
3,057
1,851
3,211
2,446
2,421
3,050
2,645
3,620
3,242
3,248
3,034
5,640
2,411
2,121
2,543
6,159
3,228
5,696
2,084
4,390
6,608
Å anslaget
Förrådshus för
Beväringsmanskapets
materiel.
14
22
19
86
43
43
29
43
36
50
57
29
29
14
66
14
86
57
29
75
76.359
76,359
9,706
4,960
2,679 3
41 17,345
41! 17,345 3
Summa
Summarum.
2,190
14,336
12,620
7,558
31,810
1,533
1,767
2,283
3,908
4,143
4,076
1,436
244
4,071
14,620
16,840
23,032
21,435
12,672
25,388
16,990
21,616
21.764
20,160
29,054
18,478
18,918
20,424
47,964
21,69334
16,829 96
1.8,685 27
57.097
23.097
48.765
20,557:76
29,929 48
42,648!11
8,65b 55
103,055
33,643
30,846
26,777189
95j
56
18
66
89
80
50
1
75
15
34
45
46
28
50
75
14
91
40
23
58
51
48
65
82
44
903.629
2,025
905,654
11
57
68
Bilaga Litt. M. til! 1862 års re visions-berättelse, angående stats-verket, sid. 73.
Statistiskt General-sammandrag af samtlige bestridda kostnader för indelta Alméen å riks-statens 4:de hufvud titels ordinarie och extra anslag samt under Kongl. Krigs-kollegii
förvaltning skällda kassor och fonder år 1860.
Regementen eller Kårer:
Kavalleri;
Lifregementets Dragon-kår
Dito Husar-kår
Smålands Husar-regemente
Skånska dito
Skånska Dragon-regementet ..
Jemtlands Hästjägare-kår
Infanteri;
Lifregementets Grenadier-kår
Första Lifgrenadier-regementet
Andra dito
Westgötha Regemente
Smålands Grenadier-bataljon
Uplands Regemente
Skaraborgs dito
Södermanlands dito
Kronobergs
Jönköpings
Dal-regementet
Helsinge
Elfsborgs
Wcstgf tha-Dals
Bohus Läns
Westmanlands
dito
dito
Regemente ...
dito
dito
dito
dito
Ordinarie
| Ä anslaget:
Indelta Kavalleri-
och Infan;
teri-regementena.
* Å anslaget:
Löneförbättrinj
g ar -för indelta
Arméen.
S:r
i Å Artilleri-af
A
anslaget: : 1 reseiv®. ,0‘ ! delningens an
t
,17 « ' nema a förra , , . n , „ ,
Indelta Ar- ;, Id,, del t anslaget
méens vapen- I ... 7 | for Forsvarsver
-
1,775-
i !
18,196; 3.
i
4,778 95
19,261 j—
I
26,071 57
7,274
76
i 7,3 >7 31
1
6,968 59j
5,267 94
83
16
Norrbottens Fältjägare-kår
|
Westerbottens dito
j
Kalmare Regemente  1
Nerikes dito
Wermlands dito
Jemtlands Fältjägare-kår
I 27,132 67
|
Norra Skånska Regementet  38,581
Södra dito dito
3,028
8,170
11,556
2,200
10,005
2,216
14,489
9,994 10
5,634 20
18,854^ 3;
16,585
4,815
2,395
9,565
9.506
14,239
3,452
24,417
22,505
49
94!
42.
S:gr
Diverse utgifter för indelta Arméen
Summa Summarum
309,436 5,
öfningar.
! ta Ärméehs [
Imöteskostnader
ket till lands i
allmänhet.
24,776|29|
301
901
20
74
133
2,048
24!
9
28
53
26
3,328 12
1,44980
152 85
123 —
2,541 96
I i
1,12438
1,507
1,101
4,948
1,909
8,159
8,014
5,658
56
32
62
32
34
34
609 60
38,
16
69
961
5,981
3,381
4,435j31
32970
6,303
5,415
5,231 40
11,224
47,162:96}
38,34833
17,06876,
32,327|76;
32,706 35
I I
13,395:74:
31,43264
171 —
150 —j
■
t
l,946:75
I I
1,583 33!
3,478 40 181,00990! 35,283 72
66,
48,
20|
37,85530 13,052:12}
' i I
96,94431,
8,908
79
16,174 64
19i
66|
48 j
97!
58,
84
49
67
12,406
15,897
9,148
16,902
17,338 18
14,766
7,279
5,592
22,696
18,514
17,462 79
17,863
15,100
5,903
7,715
9,212
5,932
12,995 39}
17,363
10,470
6,819
6,707
299,174 46
50
88
3
71
92
98
411,569|65! 160,422:71} 769,429 44,
11,056
9,731
3,725
6
9,000
3,750
500
50
50
50
6,806
67
17,850i
4,800 -
Å Intendentsafdelning<
ns andel
i anemget
för Försvarsverket
till la rids i
allmänhet.
Å anslaget:
Lif- och släp- i %
, 1 A anslaget:
ÄPhSfi" ; Extra utgifter,
regementena, j
12:
12
12
;
15
12
i 1
67.226 17
289,245 8} 21,277,91
63—1
175:47
2261 7
2tj7189
162:
83)95
352
228 51
210 87
103
99
179
222
156
282
135 38
50
109
164
50,
50}
I
42}
82176
134,-
108: —|
72 40
! I
532ö|
190 14
3,791 61
2,350 10
123,787:80;
6,204,71
168
118
30
50:
176 56
226
4,078 66
25
4,768 27
408,81
1,36331
922 1
1,525 74,
!
432 50
43
89!
83
2,029
1,693
1,163
608:381
! :
1,15272
i
y47
1.146
1,810 87
39,899 29
1,270
1,174
1,822
2,133
815
1,423 14
2,175:37!
368
3,046
993
144
153
132
70,328'27
118,343
76;
Å besparingarne
å *4:de hufvudtiteln.
1,033
652 68
1,685}68
Å extra
anslaget'
Kasernbyggnad
för Smålands
Husar-regemente.
13,801 68,
13,947 54j
27,658 20:
,
12.711 88
12.711 88
13,7 8s 30
13,452 78}
13,902
12,601
10,444
13,812
4,358
5,389, 8
12,762 98,
! I
1«,048!79|
66}
13|
92
9o:
79
9,55952
9,52o88
215,473 91
193 440;30 215,473)91
: 5)51
50
50
150-
233
1,663
29
92
62
146
54
1,311
—
3,913
24
241
24
1,686
44
224
69
612
737
38
247
35
377 14
525
11,817}51
233 1
13,503 19
143
K a s s.o
c h
fonder.
|Å förenade Mö-1 A Norrbottens
'SSSS
fonden.
143 -
143
1,000:25
1,498114
717, 2
455
430
28
9!
4,10078
lil
570
400
1,846
80!
I
78
10 68
2,939
26
qvadrons
fond.
| Å Volontär- !
i vakans-fonden. !
Å Militieboställskassan.
3,817
263
4,080 93
60
46
449166
8,756 12}
7,040
9, 66
6,700
24
14!
800
800 —
4 20,047)31
800
69 93
388
457
915
75
15
1,295
68
73 39
79|96
50 16
241
400
34
49
25,
5
4
55 25
144 86
8 6}
39626
I
322|12
375
675
74
1,90362
330
645
822 20
270
186
732
58
Summa
Summarum.
2,985 78
795}
967)50
1,030
2,384
1,277
456 41
1,276 10
697
818
1,060 63
645157
!
1,895 16
1,836 25
79)81
1,197 14
600
1,558
875
1,216
500
622
3,955 91
99s|
660;
68
72
!
95
4,283)58 28,013 95
162
39
82,182 39
59,960
24,744
57,438 66
62,433
19
7,10295 31,162 12
29,113 33
315,872)52
22,435|34
26,837)
18,532 12
41,480!
26,887 -  50,610 55
50,042!
49,556 i
41,426
41,921
55,734!
63,268
57,412i
76,862
.8,378 52
46, 26!
29,350:
36,450!
43,0861
61,14410
52,990:52
48,133)60
70,279;H
i
70,179)75j
94
40
98
82
5
73
93
12
64
1
33
26
89
62
1,119,728
33
464,759,29
1,900,360} i 4
— 73 —
Från samma fond utgingo vid 1860 års slut svärdspensioner till:
58 svärdsman, å 45 R:dr,
231 med svärdsmedalj benådade, å 15 E;dr,
2,610:
3,465:
S:a 289 pensionärer med sammanlagdt pensionsbelopp af
R:dr
6,075:
§ 6.
Samtlige ofvannämnde kassors och fonders säkerhetshandlingar hafva, vid anställd
inventering, befunnits i behörig ordning.
Jemväl nu församlade Revisorer vitsorda det i berättelsen om nästlidna års
statsrevision, anmärkta stora behofvet af en kasernbyggnad för Kongl. Svea Artilleriregemente.
E) Statistiska, sammandraget öfver de af Mangi. krigskollegium
under ur 1S60 bestridda utgifter.
Utaf detta, i enlighet med Kongl. Maj:ts den J1 Augusti 1857 derom meddelade
föreskrift, inom Kongl. Rrigs-kollegium uppgjorda statistiska arbete få Revisorerne
meddela följande tre sammandrag öfver utgifterna för värfvade Arméen, för indelta Arméen
och för beväringsmanskapet.
Räkenskapen, som undergått granskning dels af särskilda i orten utsedde Revisorer,
dels i Kongl. Krigs-kollegium, utan att dervid varit något att erinra, men ännu
icke förevarit till revision hos Kongl. Kammar-rätten, redovisar inkomster och utgifter
på följande sätt:
§ 7.
(Bil. Litt. L., M., N.)
Jemtlands roteringskassa.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
87,740: 90.
Transport; 87,740: 90.
10
— 74 —
Uppbörd:
Vederlag för indragne hemmansräntor i Jemtland
Dito för dito dito i Medelpad
Räntemedel
Diverse medel
Credit.
Utgifter:
Bidrag till lön, lega och servis.
Dito »
Dito »
Arfvoden
beklädnad m. m.
anskaffande af nummerhästar
Balans till år 1861:
Kontant behållning-
Utlånta medel
Fordringar
Förskott
Transport:
87,740: 90.
11,850:
4,284: 60. v
3,594: 14.
200: —
19,928: 74.
Summa
107,669: 64.
10,074: 53.
3,617: 60.
2,400: —
300: —
16,392: 13.
2,483: 36.
72,273: 49.
16,495: 79.
24: 87.
91,277: 51.
Summa
107,669: 64.
Härvid hafva Revisorerne ej funnit något att erinra.
Kongl. Krigs-akaclemien.
Räkenskapen, som ännu ej undergått granskning -i Kongl. Kammar-rätten och
från Revisorernes sida ej föranledt till någon erinran, utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1859.
Tillgångar
17,397: 88.
Uppbörd:
Statsanslag  79,725: 75.
Betalande kadetters afgifter  12:?, 192: 50.
Ersättnings- och försäljningsmedel m. in  2,364: 5. 204,282: 30.
Transport: 221,680: 18.
— 75 —
Transport:
221,680: 18.
Balans till år 1861.
Skulder
6,633. 62.
Summa
228,313: 80.
Credit:
Balans från år 1859:
Skulder"  .
2.737: 7.
Utgifter:
•
Aflöning  .
Underhåll, beklädnad m. m
Båtsmanskommenderingen
Återbetalda afgifter till utexaminerade kadetter
2,590: 84.
211,830: 63.
Balans till år 1861:
Kontant behållning  ......
Förskotter
Fordringar
3,103: 18.
7,477: 50.
13,746: 10.
Summa
228.313: 80.
Beträffande Kadett-kårens nummerstyrka, inhemtas af Guvernörs-embetets till
Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse, att kadetternes antal den 31 December
1859 utgjorde 198, samt att under revisionsåret tillkommit 37, men afgått 40, så att
qvarvarande antalet vid 1860 års slut uppgått till 195.
Pensionsafgiften för betalande kadetter under revisionsåret har varit af Kongl.
Majit bestämd till 630 R.dr.
Allmänna Garnisons-sjukhuset.
Räkenskapen, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad
redovisar inkomster och utgifter sålunda:
utan anmärkning,
Debet.
Balans från år 1859:,
Tillgångar
18,811: 38.
Transport: 18,811: 38.
— 76 —
Transport:
18,811: 38.
Uppbörd:
Statsmedel
Sjukvårdsersättningar
Hyresmedel
Diverse inkomster
62,650: —
9,151: 95.
637: 50.
4: 6.
72,443: 51.
Balans till år 1861:
Skuld
2,072: 27.
Summa
93,327: 16.
Credit.
Balans från år 1859:
almir!
2,172: 75.
Utgifter: %
Aflöning och dagspenningar
Proviantering
Medikam ents-kostn ader
Förbruknings-artiklar
Yed och lysning
Inventariers upphandling och underhåll
Diverse utgifter
Underhåll af byggnader
16,361: 92.
20,492: 58.
7,920: 25.
2,501: 26.
3,500: 8.
14.274: 79.
5,525: 82.
893: 47.
71,470: 17.
Balans till år 1861:
Innestående statsanslag
Fordringar
19,150: 57.
533: 67.
19,684: 24.
Summa
93,327: 16.
Af de under revisionsåret å sjukhuset vårdade
voro:
Qvarliggande från år 1859
Inkomne under år 1860
128.
1,703. 1,831.
Utgångne
1,590.
64.
177. 1,831.
Underhållsdagarne för året hafva utgjort 65,792 och sjuknummern i medeltal
per dag 179,7.
__ 77 —
§ 1.
Revisorerne hafva vid denna räkenskap ej haft annat att erinra, än att redogöraren
icke ställt sig till efterrättelse den i Kongl. Kammar-kollegii och Stats-kontorets
kungörelse den 9 Mars 1855 gifna föreskrift om undvikande af brutna öretal i offentlig
räkenskap.
Salpeter-fonclen.
Denna räkenskap, som blifvit med anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten,
utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
796,084: 90.
Uppbörd:
Statsanslag
270,000: —
Räntor
32,846: 20. 302,846: 20.
Balans till år 1861:
Skulder
2,814: 93.
Summa 1,101,746: 3.
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder  *
12,738: 45.
Utgifter:
Ordinarie aflöningsstaten
13,462: 18.
Expektansstaten
2,924: 80.
Pensions- och gratialstaten
1,946: 68.
Ersättning för personela kronoutskylder
76: 75.
Provisioner.  3,405: 17.
Uppbördskostnader
6,778: 21.
Transportkostnader
10,576: 34.
Inlösen af inländsk salpeter
139,338: 41.
Transport: 178,508: 54. 12,738: 45,
— 78 —
Transport: 178,508: 54. 12,738: 45.
Salpeter tronbleringskostnad
2,286: 68.
Extra utgifter
8: 83. 180,804: 5.
Afskrifning
467: 1-
Balans till år 1861:
Kontant behållning
213,380: 4.
Utlånta medel
688,861: 24.
Förskotter
770: —
Ladu- och pannelåu  1,730: 75.
Proprie-balanser  73: 61.
Behållna inventarier  2,920: 88. 907,736: 52.
Summa 1,101,746: 3.
§ I
Beträffande
salpeter-tillverkningen inom riket, lemnar räkenskapen följande uppgifter:
Debet.
Uppbörd:
Lispund. Skålpund. Lod.
Inlöst levererad salpeter
15,482. — 29.
Pannlegor
6. 6. 31.
Öfverskotts-salpeter
32. 5. —
Summa 15,520. 12. 28.
Credit.
Lispund. Skålpund. Lod.
Afskrifning för afrinning och afdunstning samt profver
162. 8. 4.
Leverering till krutbruken
15,358. 4. 24.
Summa 15,520. 12. 28.
§ 2.
Följande tabell utvisar beloppet af den i hvarje län levererade salpeter, äfvensom
förhållandet med de vid 1860 års slut ännu utestående panne- och ladulån:
Under året levererad Utestående lån
salpeter. -vid slutet af året.
Lisp. Skålp. Lod. R:dr. Öre.
Upsala län  894. 15. —  —
Stockholms dito  600. 14. —
—
Södermanlands dito
19. 8. —  —
Östergöthlands dito  ^  14. 7. — 675:
Kalmar dito
609. 10. —  —:
Transport: 2,138. 14. ZZ 675: —
— 79 —
Jönköpings län
Transport: 2,138.
6.
14.
19.
i
675:
—
Kronobergs dito
901.
6.
60:
72.
Blekinge dito
—
995:
3.
Christianstads dito
382.
9.
Nerikes dito
14.
8.
Westmanlands dito
716.
1.
Kopparbergs dito
431.
—
Gefleborgs dito
901.
9.
Jemtlands dito
198.
18.
28.
,
Westerbottens dito
7,311.
9.
—
Norrbottens dito
2,479.
7.
—
—
/
Summa 15,482.
—
28.
1,730:
75.
Inlösningspriset å salpeter har, i likhet med hvad från år 1854 egt rum, för
revisionsåret fortfarande varit bestämdt till 9 R:dr pr Lispund.
§ 3.
Räkenskapen har ej föranledt till någon anmärkning från Revisorernes sida; och
befunnos. vid anställd inventering, säkerhetshandlingarne i behörig ordning.
Topografiska kåren.
Dess räkenskap, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
har ej heller hos Revisorerne föranledt någon erinran.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
287: 52.
Uppbörd:
Statsanslag till topografiska arbeten
27,OÖÖ:
Hyresmedel
800: —
Innehållne tjenstgöringspenningar
2,058: 33.
Ersättning från Sjökarte-koutoret för karttryckning .... 727: 50.
K rigs-arkivets räntemedel
12.3: 75.
Transport: 30,709: 58. 287; 52.
— 80 —
Transport: 30,709: 58. 287: 52.
Till Hermelinska karteverket  1,191: 9.
» Läns- dito  •••• 1,924: 72.
» Militär- dito
5L 33,876: 39.
Balans till år 1861:
Skuld
8,321: 63.
Summa 42,485: 54.
Credit.
Balans från år 1859:
Skuld
8,319: 89.
'tgijter:
Rekognosering ..,
9,203: 98.
Revisionsarbeten
366: 66.
Resor  549: 39.
Koppartryekning
1,984: 8.
Fotografi, galvanoplastik m. m  751: 30.
Hyresmedel
1,560: 84.
Löner och arfvoden
4,056: 26.
Krigs-arkivet
2,779: 37.
Hermelinska karteverket
344: 65.
Läns- dito
4,867: 12.
Militär- dito
7,702: — 34,165: 65.
Summa 42,485: 54.
Elektriska Telegraf-verket.
Dess räkenskaper, hvilka ännu icke undergått fullständig granskning i Kongl.
Kammar-rätten, redovisa inkomster och utgifter på följande sätt:
l:o Anliiggningsniedel.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
9,279: 1.
Transport:
9:279: 1.
— 81 —
Uppbörd:
Af Kongl. Stats-kontoret levererade
Försäljningsmedel
Skulder
Balans till år 1861:
Credit.
LJtr/ifter:
För telegrafstolpars omsättning och inpregnering
» telegrafledning mellan Haparanda och Kukkola
Omföring till räkningen öfver underhållsmedlen
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Fordringar
Transport:
9,279: 1.
200,000: —
2,349: 13.
202,349: 13.
2,861: 79.
Summa
214,489: 93.
173,688: 78.
2,098: 66.
4,910: 9.
180,697: 53.
27,293: 31.
6,499: 9.
33,792: 40.
Summa
214,489: 93.
2:o Underhållsmedel.
Debet.
Uppbörd:
Portomedel
450,635: 44.
Sveriges andel i nettobehållningen af korrespondensen
å den Sverige och Danmark gemensamt tillhöriga
Öresunds telegrafledning
25,322; 73.
Af egaren till Åtvidabergs kopparverk, på grund af
Kongl, brefvet den 3 December 1858, levereradt
bidrag till telegrafstationens underhållande derstädes
600: —
Grosshandels-societetens i Stockholm bidrag, jemlikt
Kongl, brefvet den 8 April 1859,
500: -—
Hyresbidrag af Köping—Hults jernvägsbolag för sta
tionslokalen
i Örebro
200: —
Försäljningsmedel
2,537: 95.
Anmärktiingsmedel
694: 46.
Kursvinst
559: 81.
Transport: 481,050: 39.
11
— 83 —
Transport:
Diverse inkomster
Omföring från räkningen öfver anläggningsmedlen
481,050: 39.
115: 10.
4,910: 9.
486,075: 58.
Balans till år 1861:
Skulder
Summa
Credit.
Balans från år 1859:
Skuld
Utgifter:
Aflöningar
295,988: 79.
Telegraf-ledningarnes tillsyn och underhåll
33,293: 14.
Inventariers inköp och underhåll m. m
9,290: 23.
Batteri-förnödenheter
14,433: 90.
Skrifmaterialier och tryckningskostnad
14,806: 43.
Hyror
8,493: 50.
Yed och lyshållning  17.982: 2.
Rese- och traktameutskostnader  8,093: 53.
Postporto  -
3,954: 22.
Frakt- och transportkostnader
2,756: 84.
Expréskostnader
4,674: 95.
Restitutioner
476: 45.
Diverse utgifter  6,169: 36.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
27,849: 70.
Fordringar
36,884: 74.
Summa
11,905: 71.
“497^981729.
12,833: 49.
420,413: 36.
64,734: 44.
497j8l777
§ 1-
I den af Telegrafstyrelsen till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse angående
Elektriska Telegrafverkets ställning och verksamhet år 1860 meddelas, bland
annat, följande:
Svenska telegrafnätet har under år 1860 icke vunnit någon annan utsträckning,
än att, till följd af Kongl, brefvet den 23 September 1859, Svenska och Ryska telegraflinierna
blifvit sammanbundna vid Torneå eif, i hvilket afseende å Svenska sidan
en ny linie med enkel trådledning blifvit anlagd från Haparanda till den 2,2 geografiska
mil derifrån belägna, lämpligast befunna, sammanbludningspunkten nedanför Kukkola
fors i nämnde eif. Den 1 November 1860 blef denna nya befordringsväg för telegrafkorrespondens
till allmänt begagnande upplåten.
Härigenom har telegrafliniernas och trådledningarnes längd på det hela jemväl
ökats med nyssnämnda miltal, så att, då vid slutet af år 1859 de förras längd uppgick
till 685,8 mil och de sednares till 911,2 mil, förhållandet vid 1860 års utgång var
688 och 913,4 geografiska mil.
Någon ny telegrafstation blef icke under år 1860 öppnad; hvaremot en på enskild
bekostnad anlagd telegraflinie emellan Sundsvall och Wifsta varf den 1 Oktober
sattes i förbindelse med Telegraf-verkets station å förstnämnda ställe.
Den år 1859 påbörjade ombyggnad af sådana äldre telegraflinier, å hvilka stol—
parne befunnits af röta angripna och förstörda, har under nu ifrågavarande år blifvit
fortsatt.
För sådant ändamål blefvo, utöfver den från föregående året befintliga behållning
af 4,893 med kopparvitriol inpregnerade stolpar, ytterligare 21,500 nya stolpar
inköpta och apparater för dylik beredning inrättade å trenne särskilda ställen, nemligen
en vid Korsuddens hamn -i närheten af Kalmar, en å Granhammar invid segelleden till
Upsala samt den tredje vid Hjelmaresund.
Fullständig linieombyggnad har egt runi å följande sträckningar: från Stockholm
till Gefle, från Köping till Arboga, från Orebro till Storsjöboda, från Flabäck till Warberg,
frän Malmö till Sölvesborg oell från Ronneby till Kalmar, tillhopa nära 61 Svenska
mil, hvarförutan nya impregnerade stoipar uppsattes utefter jernvägen emellan
Stockholm och Södertelje, 3,4 mil, hvilken förändring af telegraflinjens rigtning å denna
sträckning likväl icke förr än under år 1861 blifvit genom trådledningarnes flyttning från
gamla linien fullbordad.
Läggas nu härtill de 17}| mil, å hvilka linieombyggnad egde rum år 1859, så
uppgick vid 1860 års utgång hela den sträckning af telegraflinier, som blifvit med impregnerade
stolpar försedd, till omkring 82 Svenska eller inemot 123 geografiska mil.
Antalet från samtlige telegrafstationerna under revisionsåret afsände telegraminer
utgjorde 166,154.
§ 2.
På sätt af sista revisionsberättelsen inhemtas, hade, efter det Telegraf-styrelsen,
uti underdånig skrifvelse den 15 Oktober 1860, gjort framställning om återinförande af
graderadt porto för inländska telegrammer, Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt bref den 12
Januari nästlidna år, med uppskjutande af frågans afgörande, ålagt Telegraf-styrelsen
att, sedan då gällande telegramtaxa varit tillämpad till den 1 Juli 1861, inkomma med
underdånig berättelse angående Telegraf-inrättningens ställning och verksamhet under
det då sistförflutna året.
Uti den i följd häraf den 29 Oktober 1861 .afgifna underdåniga berättelse liar
Telegraf-styrelsen fortfarande påyrkat återinförande af graderadt porto för den inländska
telegrambefordringen, i hvilket afseende Styrelsen, då dess förra framställning icke vunnit
nådigt bifall, till Kongl. Majits pröfning framlagt ett inodifieradt förslag, enligt hvilket
portoafgiften för första zonen skulle bestämmas till 1 R:dr och sedan för hvarje
onz ökas med endast hälften, eller 50 öre, sålunda:
Enkelt porto.
R:mt.
Inom ett afstånd af 10 geografiska mil
1 R:dr.
» » » » från 10 till och med 25 geografiska mil  1 » 50 öre.
))
))
))
»
25
»
))
))
45
»
»
.... 2
»
—
»
»
))
))
»
45
»
»
))
70
»
»
.. . 2
»
50
»
»
»
»
))
))
70
»
))
100
»
»
3
»
—
»
))
»
))
))
»
100
»
»
135
ii
»
3
»
50
»
))
))
))
»
135
»
»
))
175
»
»
4
»
—
»
Såsom hufvudsakligt skäl för återgången till användande af graderadt porto åberopar
Telegraf-styrelsen den omständigheten, att den inländska telegrambefordringen
jemväl under året Juli 1860-Juli 1861 visat högst ofördelaktiga resultater i jemförelse
med förhållandet under den tid, då zonberäkning i afseende å portoafgifterna jemväl
inom riket tillämpades; till upplysning hvarom meddelas bifogade tabell.
Beträffande den sålunda föreslagna förändringen har Kongl. Majit, uti nådigt bref
till Telegraf-styrelsen den 15 November 1861, bland annat, yttrat, att det uppkomna
resultatet af telegraf-korrespondensens minskning ingalunda borde tillskrifvas ensamt
det nya medelportots införande, utan tili stor del äfven de dervid i öfrigt gjorda inskränkningar,
t. ex. ordantalets nedsättande för enkelt telegram från 30 till 20, jemte
andra af portoförändringen oberoende omständigheter; att emot det af Telegraf-styrelsen
framställda förslag till återinförande af en graderad portotaxa, bland annat, förekomme,
dels att samma förslag, i anseende till det deri upptagna stora antalet zoner och olika
portosatser, medförde en inveckling i taxering och räkenskapsföring, som hvarken för
allmänheten eller Telegraf-verket vore önskvärd, dels ock, att den mer eller mindre betydliga
förhöjning i nuvarande taxa, hvilken alla zonerna utanför den tredje blefve underkastade
och som egentligen komme att träffa det slags korrespondens, hvars lättnad
dock i främsta rummet torde böra afses, troligen skulle verka missnöje hos dem, hvilka
deraf betungades; och slutligen, att ifrågavarande förslag vore till sin bufvudgrund stridande
mot de åsigter, hvilka förut blifvit af såväl Kongl. Maj:t som Rikets Ständer i
ämnet uttalade. Pa grund häraf har Kongl. Majit funnit Sig icke kunna samma förslag
antaga, likasom Kongl. Majit ej heller ansett lämpligt, att till Telegraf-styrelsens
alternativt gjorda hemställan om återinförande af 1857 års portotariff lemna bifall; hvaremot,
jemlikt samma dag utfärdad nådig kungörelse, medelportot för enkelt inländskt
telegram från och med början af innevarande är blifvit nedsatt till 1 Ridr 50 öre, med
50 öres förhöjning för hvarje nytt päbörjadt tiotal af ord utöfver det för enkelt telegram
bestämda ordantalet.
Tabell, tillhörande sid. 84.
Inländsk
telegramvexling.
Utländsk
telegramvexling.
Summa.
\
Antal afsända,
betalta tele-  grammer.
Portoinkomst
i
Riksmynt.
Antal afsända,
betalta tele-  grammer.
Portoinkomst
i
Riksmynt
Antal afsända,]
betalta tele-  grammer.
Portoinkomat
i
Riksmynt.
Graderadt
porto.
Graderadt
porto
Året 1 Juli 1858—1859
147,962.
230,459
60
39,147.
132,965
—
187,109.
363,424
60
Likformigt
porto.
» » » 1859—-1860
100,548.
223,440
—
45,107.
217,064
145,655.
440,504
—
» » » 1860 1861
102,274.
223,495
55l
58,400.
1 240,911
70
160,674.
464,407
52
— 85 —
§ 3.
Sedan, i anledning af Rikets Ständers år 1860 församlade Revisorers anmärkning
derom, att i åtskilliga städer Telegraf-verket nödgades för de till stationer erforderliga
lokaler erlägga hyra, Kongl. Telegraf-styrelsen, uti särskilda skrifvelser anmodat Kongl.
Maj:ts vederbörande Befallningshafvande, att uti de städer, förutom Stockholm och Götheborg,
der ett sådant förhållande egde rum, låta höra innevånarne, huruvida de kunde
finnas villige, att antingen sjelfve för Telegraf-verket kostnadsfritt upplåta och underhålla
ändamålsenliga telegraflokaler, eller ock med hela beloppet eller till en del ersätta
Telegraf-verket kostnaden för berörde ändamål; så hade innevånarne i Malmö och Helsingborg
medgifvit, att med ett årligt belopp af 300 R:dr för hvardera staden godtgöra
Telegraf-verket dess hyreskostnader, hvaremot de öfrige ifrågavarande städerna undandragit
sig att någon dylik utgift vidkännas; och har Kongl. Majit, vid underdånig föredragning
af Kongl. Telegraf-styrelsens den 3 Juni 1861 härom afgifne memorial, funnit
godt vid Styrelsens sålunda vidtagna åtgärder låta tills vidare bero.
Då, enligt Revisorernes åsigt, det ej är tued billighet öfverensstämmande att,
uuder det de fleste städer, der telegrafstationer finnas anbragte, dertill kostnadsfritt upplåta
lokaler eller åtminstone i hyreskostnaderna deltaga, några få, af Telegraf-verket
lika gynnade, städer fortfarande äro från dylikt bidrag befriade, hafva Revisorerno ansett
sig böra på detta förhållande fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
§ 4.
Vid räkenskapen har någon anmärkning ej förekommit hos Revisorerne.
Optiska Telegraf-inrättningen.
Räkenskapen, som utan anmärkning undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten,
utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
849: 9T.
Uppbörd:
Anslag af Konvoj-kommissariatets medel
25,200: —
Transport: 25,200: — 849: 97.
— 86 —
Transport: 25,200: — 849: 97,
Grosshandels-.societetens i Stockholm bidra», enligt
Kongl, brefvet den 8 April 1859,
1,000: —
Portomedel
484: 50.
llyresmedel
710: —
Aumärkningsmedel
2: 84. 27,397: 34.
Balans till år 1861'.
Skuld
121: 38.
Summa 28,368: 69.
Credit.
gijter:
Brist vid årets början
45: 47.
Aflöning
21,171: 50,
Underhåll
4,183: 23.
Resekostnader
1,496: 56.
Lifränta till förre egaren af telegrafhuset i Stockholm
1,000: —
Leverering till Konvoj-kommissariatet
465: 50.
Anmärkningsprocent
43.
Afföring af portoinkomsten på telegraflinjen å rikets vestra kust  6: —
Summa 28,368: 69.
§ 1-
Emot hufvudräkningen, hvilken utgör ett sammandrag af de särskilda räkenskaperna
för telegraferna i Stockholms skärgård och de å rikets vestra kust, hafva Revisorerne
anmärkt, att deruti finnas obehörigen afförde dels, under rubrik brist från år 1859,
45 R:dr 47 öre, oaktadt för detta belopp afdrag egt rum vid upptagande af den i sistnämnda
års räkning utbalanserade kontanta behållning, och dels, under rubrik telegraferna
på rikets vestra kust, 6 rdr, utgörande från kassan i Götheborg till kassan i
Stockholm levererade portomedel, hvilka, i hufvudräkningen uppdebiterade, icke bort
derstädes crediteras; samt att följaktligen den till år 1861 utbalanserade skuld, i räkningen
upptagen till 121 R:dr 38 öre, rätteligen utgör endast 69 R:dr 91 öre.
~ 87 -
Kongl. Förvaltningen af sjöärendena med Lots- och Fyrinrättningen
samt Sjökarte-kontoret, äfvensom Kongl.
Sjöforsvars-departementets Kansli- och Kommandoexpeditioner
och Kongl. Flottans stationer
i Carlskrona och Stockholm samt
depot i Götheborg.
Af dessa räkenskaper, hvilka ännu icke blifvit i Kongl. Kammar-rätten fullständigt
granskade, inhemtas följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter;
Debet.
Balans från år 1859*.
Tillgångar
Uppbörd:
Femte hufvudtitelns anslag för året
1856—1858 årens extra statsanslag
Öfverskott å båk- och lotsmedlen
Influtne ersättnings- och försäijningsmedel m. m.
3,241.530: —
538,246; 34.
97,663: 17.
608,069: 95.
2,266,501: 47.
4,485,509: 46.
Summa 6,752,010: 93.
Credit.
t.gifter
Aflöning:
Till Departements-chefen
» Departementets Kansli-expedition
» Dito Kommando- dito
» Förvaltningen af sjöärendena samt Flottans
stationer och depot
Indelta räntor och spanmål
Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län
anslagna räntor
Materieien .•
Kongl. Flottans underhåll
Dito nybyggnad
Båtsmannens förseende med kojer och täcken....
Båtsmännens beklädnad
15,000:
—
18,900:
—
4,100:
—
960,934:
12.
161,942:
—
17,799:
25.
496,582:
9.
81,358:
74.
12,867:
31.
62,402:
53.
Transport: 1,831,886: 4.
r
Transport: 1,831,866: 4.
Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och
skeppsgossar
120,526: 49.
Spaumål  37,800: -—
Diverse anslag:
Exercis af Flottans bemanning  -  275,624: 35.
Gemenskapens vid Flottans kårer natura-un
derhåll
190,892: 53.
Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader  29,370: 68.
Durchmarsch-kostnader
18,000: —
För sjukvården
50,588: 65.
» diverse behof  20,913: 79.
Rese- och traktainentspenningar  17,933: 59.
Skrifmaterialier och expenser m. in. för Förvaltningen
af sjöärendena samt Departementets
; Kommando-expedition
5,352: 97’.
Skr fmaterialier och expenser m. m. för Departementets
Kansli-expedition  926: 89.
Skrifmaterialier och expenser m. m. för Flottans
stationer och depot
24,437: 37.
Extra utgifter
15,298: 73.
För handeln, lotseri- och fyringsstaterna samt sjö
karteverket
- 465,365: 73.
Af behållna aflönings-medel  126,231: 95.
dito underhälls- dito  70,237: 64.
dito nybyggnads- dito
89,583: 16.
influtna medel till uppköp af spanmål
39,336: 21.
båtsmansbcklädnads-medel  130,503: 42.
1853 — 1854 årens extra statsanslag för sjöförsvaret
13,075: 15.
1856—1858 årens dito dito 545,877: 9.
225,195: 23.
Diverse utgifter
4,344,957: 66.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Förskott
Fordringar
....
846,084: 45.
904,989: 68.
655,979: 14.
2,407,053: 27.
Summa 6,732,010: 93.
i.
från ofvannämnde stationer och depot till Kongl. Förvaltningen af
ina förslag öfver fartygens tillstånd för innevarande års 2:dra qvartal,
Enligt de
sjöärendena inkomna
består Kongl. Flottan för närvarande af följande fartyg.
Ångfartyg-.
2 skrufliuieskepp i tjenstgöringsståqd, om tillhopa 144 kanoner;
— 89 —
1 ångfregatt, ny, om 22 st. 6i tums bombkanoner;
2 ångkorvetter i tjenstbart skick;
1 ångkorvett ur tjenstgöringsstånd; *
2 chefsfartyg i tjenstbart stånd;
1 ångskonert i tjenstbart skick;
8 kanonångslupar i godt stånd, hvardera förande 2 st. 72-pundiga bombkanoner och 8
relingspistoler.
Segelfartyg:
1 linieskepp i tjenstbart skick, med 66 kanoner;
1 dito i användbart skick, inredt till sjukskepp;
6 dito ur tjenstgöringsstånd;
2 fregatter, hvardera om 36 kanoner . .
1 fregatt med 32 kanoner i 1 tjenstgöringsstand;
1 dito i användbart skick, om 50 kanoner;
1 dito ur tjenstgöringsstånd, om 44 dito;
2 korvetter i tjenstgöringsstånd, om 18 kanoner hvardera;
1 korvett i dito, med 36 kanoner;
1 dito af jern och i godt stånd, om 8 kanoner;
1 dito af trä ur tjenstgöringsstånd; *
3 briggar, om tillsammans 24 kanoner och i godt skick;
1 brigg i användbart skick;
4 chefsfartyg i godt stånd;
10 kanonskonertar i tjenstbart skick;
1 kanonskonert i användbart dito
1 dito, till tjenstgöring oduglige.
Roddfartyg:
40 bombkanonslupar, deraf 30 äro i godt och 4 i användbart stånd samt 6 erfordra
reparation;
12 landstignings-bombkanonslupar, af hvilka 8 äro i godt och 1 i användbart skick
samt 3 tarfva reparation;
2 rodd-bombkanonbåtar i godt skick;
8 mörsarefartyg, deraf 6 i godt och 2 i användbart skick;
12 kanonslupar, hvaraf 6 äro i godt stånd, men de öfriga befinnas oanvändbara.
185 kanonjollar, deraf 80 äro i godt stånd, 13 i användbart skick samt 12 odugliga.
Utom här ofvan upptagna fartyg, finnas vid Kongl. Flottans båda stationer och
depöten 5 mindre ångslupar, åtskilliga rekognoscerings- och avisofartyg, artilleripråmar,
lastdragare och roddfartyg m. fl. af smärre certer.
§ 2.
Efter tagen kännedom om hvad såväl Kongl. Förvaltningen af sjöärendena som
Befälhafvande Amiralen i Carlskrona uti afgifna utlåtanden anfört, beträffande det utaf
12
— 90 —
sistlidet års Revisorer, i 2 § af deras berättelse öfver då verkställd granskning af Förvaltningens
och stationernas räkenskaper, framställda förslag, att hvarje fartyg af större
cert måtte erhålla särskildt konto, anse nu församlade Revisorer sig böra hemställa,
det erforderliga åtgärder må vidtagas, hvarigenom vederbörande sättas i tillfälle att
uppfylla den vid flera föregående revisioner uttryckta önskan om sådan ändring i bokföringssättet,
som lättast leder till det dermed åsyftade ändamål, eller möjligheten att
erhålla en klar öfversigt af hvarje större fartygs nybyggnads- och underhållskostnad.
§ 3.
Revisorerue, som jemväl biträda den åsigt, som af de 2:ne nästförutgångna
årens Revisorer uttalats, om nödvändigheten deraf, att anslagen till Flottans nybyggnad
och underhåll, hvilka för närvarande äro skiljda, måtte, på sätt före 1850—1851
årens riksmöte egt rum, under en titel sammanföras, förnya alltså denna, äfven af de
embetsmyndigheter, hvilkas yttrande i ämnet infordrats, understödda och, enligt Revisorernes
förmenande, på goda skäl grundade framställning.
§ 4.
I likhet med hvad vid flera förutgångna statsrevisioner iakttagits, hafva äfven
nu församlade Revisorer besökt Flottans härvarande etablissement å Kongl. Skeppsholmen
och dervid funnit samtliga dervarande förråd i god ordning och väl vårdade. Deremot
befanns utrymmet i båtsmanskasernen för den till tjenstgöring vid Stockholms
station vanligen uppfordrade styrka vara, med hänsyn till manskapets helsa och trefnad,
otillräckligt.
§ 5.
Emot sjelfva räkenskaperna hafva Revisorerne icke funnit något annat att erinra,
än att redogörelsen för den vid revisionsårets slut i Carlskrona stations kassa befintliga,
högst betydliga, kontanta behållningen endast är af Kassören unrierskrifven. Revisorerne
anse nemligen denna stations kassabehållning böra, såsom förhållandet är med
Kongl. Förvaltningens af sjöärendena och Stockholms stations kassarapporter, af vederbörande
till riktigheten bestyrkas.
§ 6.
Lotsdirektörens till Kongl. Maj t afgifna underdåniga berättelse om de nybyggnader
och reparationer, som under revisionsåret utförts för Lots- och Fyrinrättningens i
riket behof, innehåller hufvudsakligen följande:
På Agön utanför Hudiksvall uppfördes dels ett fyrtorn af sten, hvari anbragtes
en fyrapparat, bestående af trenne försilfrade speglar, dels ock 4 boställsbyggnader för
fyrbetjeningen. Förberedande arbeten hade blifvit vidtagne på den utanför Hernösand
belägna Lungön, för fullbordande af fyran läggningen derstädes. Till förstärkande af fyrarnes
å Malörn och Stora Fjederägg Jysningskraft hafva dessa blifvit under berörda är
försedde med försilfrade reflektorer. A Morups, Tånges, Kullens, Falsterbo, Gottlands
södra uddes, Östergarns, Fåröns samt de begge Gottska Sandöns fyrtorn anbringades
åskledare. I öfrigt hafva till sjöfartens gagn och säkerhet åtskilliga fasta sjömärken,
— 91 —
dels af sten och dels af trä, blifvit på rikets kuster uppbyggda, nya bergringar, dykdalber
och båtbryggor iordningställda äfvensom flera af de för sjöfarten farligaste grunden
utmärkta med större bojar och konprickar af jern. Åt sju Lotsfördelningschefer
tilldelades nya och ändamålsenliga tjenstebåtar, hvarigenom desse Chefer blifvit satte i
tillfälle att lättare än tillförene utöfva behörig tillsyn inom sina fördelningar.
g 7.
Sjökarte-kontorets ställning, inhemtas af nedanstående tabell:
l:o Debet.
Uppbörd:
Yärdet af försålda sjökartor och beskrifningar
Anmärkningsmedel
Skillnaden mellan utgifter och inkomster har godtgjorts
och sjöfartsfonden med
af handels-
5,882: 97.
50: —
34,671: 99.
Summa
40,604: 96.
Credit.
Utgifter;
Aflöning, ljuspenningar och gratifikationer
Sjömätningsexpeditions-kostnader
Skrifmaterialier och expenser m. m
6.867: 33.
22,654: 93.
11,082: 70.
Summa
40,604: 96.
2:0 Debet.
Balans från år 1859;
Lager hos försäljare
Dito i Sjökarte-kontoret
Antal
kartor.
Antal
beskrifningar.
2,223.
5,138.
S:gr 8,890.
7,361.
Uppbörd;
Under året tillkomna
3,450.
1,000.
Summa 12,340.
8.361.
Credi t.
Utgift;
Under året försålda
Utan ersättning utlemnade, förbrukade och kasserade ...
3,013.
209.
1,173.
34.
S:gt 3.222. ' 1,207.
— 92 —
Balans till år 1861:
Lager hos försäljare
Dito i Sjökarte-kontoret
Utur den af Chefen för Sjökarte-kontoret den 12 Februari 1861 afgifna underdåniga
berättelse, angående dels de hydrografiska förrättningar, hvilka för Svenska Sjökarteverkets
förbättrande blifvit under revisionsåret utförda, dels de inom Sjökartekontoret
verkställda arbeten, få Eevisorerne meddela följande)
Sjömätningar å Bohuslänska kusten hade, från den 4 Maj till den 6 Oktober
nyssnämnda år, utförts af 5 Officerare, under hvilken tid dels vidsträckta landningsundersökningar
till sjös egde rum i Wäderöarnes skärgård, dels kuststräckan från Fjellbacka
nordvart upp till Strömstad fullständigt uppmättes, så att för sjömätningarnes
fulländning å rikets vestra kust vid revisionsårets slut endast återstod att undersöka
kuststräckan från Strömstad till Fredrikshall jemte Kosters skärgård, äfvensom att verkställa
lodningsundersökningar derutanför till sjös. Under samma år verkställdes
magnetiska observationer å 40 särskilda punkter på Sveriges kust från Norska
gränsen, och utfördes derjemte jemförelse-observationer å såväl de inom riket varande
magnetiska observatorier som i Köpenhamn och Christiania.
Inom Sjökarte-kontoret hade, utom ritning och kopiering af sjökort samt författandet
af kustbeskrifningar, nedanuämnda arbeten blifvit verkställda:
Konstruering af:
en kustkarta från Bornholm till och med Öresund,
en dito öfver Balterna,
en dito » Meklenburgska bugten,
en dito » Kattegatt från Oroust till ön Hven i Öresund,
en dito » Skagerack,
en specialkarta öfver Bohusbugten från Strömstad till Nidingen,
en passkarta öfver Finska viken och
en specialkarta öfver norra delen af Dalbosjön (i Wenern);
varierande dessa sjökort emellan 35^055;del oc^ sukufdel af naturliga storleken.
Gravering af följande nya sjökort, nemligen:
en kustkarta öfver Bottniska vikens kust från Hudiksvall till Örnsköldsvik,
en dito » norra Qvarken,
en dito » södra delen af Bottenviken från Stora Fjederäggs fyr till Byskefjerd
och motsvarande del af Finska kusten; hvarjemte tvenne äldre kartplåtar omarbetades.
Under gravering voro en ny kustkarta öfver Bottenviken, en generalkarta öfver
sjön Wenern samt en specialkarta öfver Ekens och Lurö skärgårdar i nämnde sjö.
Från boktryckpressen hade utgifvits åtskilliga häften af »Underrättelser för sjöfarande»
om nyupptäckta grund,, tillkomne eller förändrade fyr- och känuingsbåkar samt andra
säkerhetsanstalter.
6,792, 2,475.
2,326. 4,679.
sigr 9,118. 7,154.
Summa 12,340. Hb^36L
Bil. Litt. 0. till 1862 ars revisious-berättelse, augående stats-verket, sid. 93.
Stockholm.
Götheborg.
Gefle.
j Malmö.
I Westerell
j Wisby.
Carlsham
1.
1 Kalmar.
| Hernösand.
Debet.
[
i
I
Balans från år 1859:
ä
i
Tillgångar
166
42
345
27
364
69
608
I'21
325
I48
1
102 28
1,067
lt
1
1,344
89
Uppbörd:
1
1
t
j
1
1
Anslaget till aflöning
5.537
50
3,6751
! 3,178.75
!
2,495
2,500
1,618
75
1,750
2,495
i
2,495
I
!
Dito till underhåll
90C
j—
900[ —
*
450 -
1
450
i —
450
—
355
250
450
,
450
Diverse inkomster
i
|
1
p
63
30
25
22
—
j —
41
75
—
S:r
6,437150
•4,575-
1
3,629
! 9
i38j 2,975
1
25
2,972
—
i
1,973:75
2,000
i
2,986|75
2.945
—
Summa
Credit
6,603|*j2
1
4,920 2.7
3,994
7
3,583
46
3,297
48
.
1,973
75
2,102
28
4,053:91
4,289
89
Utgifter:
Aflöning
5,537
50
1
3,675
3,178
75
2,495
2,500
1,618
75
1,750
2,495
_
2,495
913
96
1,164
1
417
54
450
741
29
354 42
330
46
409
30
371
74
S:r
6,451
46
4,839
3,596
29
2,945
—
3,241
29
1,973
17
2,080
46
2,90430
2,866 74
Balans till år 1861:
Kontant behållning
152
46
81
21
397
78
638
46
56
19
58
21
82
1,149
61
1,423
15
Summa
6,603
92
4,920
27
3,994
7
3,583
46
3,297
48
1,973
75
i
2,102|28
4,053
91
l
4,289! 89
Inventariers vården:
1
I
!
1
i
Behållning vid årets början
18,209
61
9,257
99
7,68883
6,531
44
3,545
66
2,936
52
3,855
5
7,002
37
3,875
6
Tillkomna under året
154
15
748
30
83128
33
—
548
81
28
38
7
75
42,
17
25
Afgångna dito
346
25
32
50
82,34
—
—
53
2
—
—
Behållua till påföljande år
18,017
51
9,973
79
7,68977
6,504
44
4,094
!
47
2,911
88
3,862'
80
7,044
37
3,892j
31
— 93 —
Under revisionsåret trycktes 3,450 exemplar sjökort, och uppgick nettobehållningen
af försålda sjökort, och böcker till 5,882 R:dr 97 öre.
Från främmande nationers hydrografiska departementer hade Sjökarte-kontoret
fått emottaga värderika gåfvor, bestående i 102 stycken sjökort och 24 seglingsbeskrifningar
och afhandlingar i nautiska ämnen.
Navigations-skolorna.
Dessa räkenskaper hafva i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning, med anmärkning
för skolorna i Westervik, Wisby, Kalmar och Hernösand, men utan anmärkning
för Stockholms, Gefle, Götheborgs, Malmö och Carlshamns skolor.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
(Bil. Litt. O.)
§ I
Kongl.
Kommerse-kollegii till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse om undervisningen
vid Navigations-skolorna under läsåret 1860—1861 innehåller följande uppgifter
angående antalet elever samt de under samma tid utexaminerade Kaptener och
Styrmän.
Examinerade, utan att
Utexaminerade hafva genomgått
skolan,
-—
sr cc
pr co
05 c+-
•§*
Xfl
p"
CO
| 3
« i.
O:
03
1 ?.
2i
Vid Navigations-skolorna uti:
5*
co
2.
rmän a
klasse
SJ »
tlit
p. “
P
-c
P 3
co a>
CO t-j
rmän a
klasse
P P^
iO>^
p
ET 2
co 3
co rp
<TD
ft>
a>
*
ö.
p
SJ
* re
IT jf
w 4
3 P
• *-*»
M-
CO
3
is?
Q-
P
Sj 05
p
p rt)
CO ^
? p
Hs
h-*
co
(T>
9 ä?.
r ?:
P
rc
3 O:
p
Stockholm
72.
33.
15.
17.
1.
4.
Götheborg
.... 52.
16.
8.
24.
27.
1.
1.
Gefle
39.
16.
13.
7.
—
1.
8.
Kalmar
40.
18.
9.
4.
—
—
Malmö
15.
31.
7.
1.
—
Hernösand
.... 44.
22.
9.
3.
—
—
Westervik
30.
18.
1.
10.
1.
2.
—
Wisby
27.
9.
6.
3.
—
—
—
Carlshamn
8.
10.
11.
—
2.
—
Summa 397. 155. 102. 86. 30. 6. 13.
- 94 —
§ 2.
Beträffande den vid Navigations-skolorna i Stockholm, Götheborg, Gefle och Carlshamn
under ifrågavarande läsår meddelade undervisning i ångmaskinlära, inhemtas af
den underdåniga berättelsen följande:
Examina, aflagda af
personer, som icke
begagnat, skolan.
Af elever aflagda
examina.
3
3 co*
a>
p M
rj1 05
% 3
? 3'
95 :
c
*
O:
P°TC)'
3 3r
CfQ cd
tO w-.
pu g*
p
El?
05 X
CO p
CO a
Ct ö
3 -•
pojq
3 3-
CfO CD
I Stockholm
61. 20. 2.
» Götheborg
41. 12. 1.
» Gefle  i.. 9. — —
» Carlshamn
6. — —
Summa 117. 32. 3. 76. 8.
36.
26.
8.
6.
2.
2.
23.
4.
2.
4.
33.
§ 3.
Uti de vid räkenskaperne för Navigations-skolorna i Stockholm, Götheborg, Gefle,
Wisby och Hernösand fogade inventarieförteckningar finnas, såsom förslitne och oduglige,
afförda åtskilliga förtecknade effekter; men, då flere af dessa effekter skäligen ej kunna,
så framt sådant ej behörigen styrkes, antagas vara utan allt värde, har detta förfaringssätt
fästat Revisorernes uppmärksamhet.
§ 4.
Enligt hvad redan hos Kongl. Kammar-rätten blifvit anmärkt, finnes uti den vid
räkenskapen för Hernösands skola fogade inventarieförteckning värdet af skolans från
föregående året behållna inventarier upptaget till endast 3,851 R:dr 6 öre, i stället för
det i sistnämnde års räkning utförda belopp 3,875 R:dr 6 öre; i följd hvaraf inventarievärdet
vid årets slut, hvilket med tillägg af värdet å under året inköpta inventarier,
17 R:dr 25 öre, rätteligen utgör 3,892 R:dr 31 öre, i räkningen upptages till endast
3,868 R:dr 31 öre.
Bil. Litt. P. till 1862 års revisions-benlttelse, angående stats-verket, sid. 95.
Tjensteman^- Allmänna enke
fonden.
od' PJP»11-
londén.
och pupill- ! gammal tjen- Bensionsfond;
fonden. steman.
Langska pen- Elfstedtska pen-J Presidenten
sions-fonden. sions-fonden. Isbergs fond.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Uppbörd:
Statsbidrag
Delägares bidrag
Räntemedel
Ersättning från Arméens pensionskassa....
Observatiopsmedel
Besparade pensioner ;
Tjenstemanna-fondens bidrag till enskilda
enke- och pupillkassan
2,851,009 92 21,357 31 282,300,48
45,000
14,286 85
53,271 —
39,861 97
154,213; 2j 1,155
272 95
500 —
337 50!
5501
2,78675'
41.615 10
23 15,59436
3,62054 6,287 9 4,53278: # 30,787
814 35
206 37
24656
3,887 50
■!—| 70,82696
358 36
Sa [ 248,118 94 49,284 98 132,170,48!
814 35'
206 37
358 36
258137
Cretlit.
Utgifter:
Pensioner och begrafningshjelp
Förvaltningskostnader
Afskrifningar och restitutioner
36,68668
20,803 92
512135
70,826196
39,843j34
12 50
131,843
327 35
13
137 50
300
36
258 37 1,75488
1,754 88
Summa i 3,099,128186 70,642 29 414,470 96 15,lOl|20! 3,826 91 6,645 45! 4,791 15 32,542 24
| I ! I I 1 I I I  II J
289 28 1,354 16
100 ■
S:r
128,829 91
99,855 84
132,170 48
—
137;50
300 —
289;28
1,45416
Balans till år 1861:
Tillgångar
Summa
2,970,298
95
30,7S6
45
282,300
48
15,101 20
3,689
41
6,345
45
4,501
87
31,0S8
8
3,099,128 86
70,642 29
414,470 96 15,101 20
3,826,91 6,645;45
4,791 15
32,54224
*
Civilstatens pensionsinrättning.
Denna inrättnings räkenskaper, hvilka i sin helhet granskas af Civilstatens dertill
utsedde Revisorer, hafva derjemte för revisionsåret utan anmärkning undergått granskning
i Kongl. Kammar-rätten med allseende å redogörelsen för allmänna enke- och pupillfonden,
uti hvilken fond ingår statsanslaget för pensionering af civile embets- och tjenstemäns
enkor och omyndige barn.
Förhållandet med inkomster och utgifter framställe* sålunda:
(Bil. Litt. P.)
Till någon erinran från Revisorernes sida hafva dessa räkenskaper icke föranledt.
Ai •méens pensionskassa.
Räkenskaperne, hvilka granskas af delegarues egne Revisorer, utvisa följande
förhållande:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Uppbörd:
Ersättning för andel i Wadstena krigsmanshus-kassas
inkomster
103,434: 40.
Dito för mistad inkomst af löneinnehållningar
47,! 00: -—
Extra statsanslag för pensioneringens upprätthållande 85.500: —
Hyresmedel  3,515: —
Räntemedel
190^526: 50.
Delegares afgifter
72,346: 32.
Besparda pensioner
12,873: 75.
Diverse inkomster
3: 88.
3,959,950: 96.
515,299: 85.
Balans till år 1861:
Skulder
334,889: 90.
Summa 4,810,140: 71.
- 96 —
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
212,156: 58.
Utgifter:
Pensioner
Aflöning
Ilyresmedel
Expenser
Uppbördsarfvoden
Onera för Kassans hus
Ofverskottsmedel, tillkommande Riksgälds-kontoret,.
Diverse utgifter
485.145
—
17,050
—
' 1,175
—
1,448
94.
1,153
33.
235
10.
1,559
28.
7,533
20.
515,299: 85.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Utlånta medel jemte räntor
Fastighetsvärde
Fordringar
48.233: 79.
3,824,054: 35.
45,000: —
165,396: 14.
4.082,684: 28.
Pensionärernes antal vid den under
pensionsreglering utgjorde:
Summa 4,810,140: 71.
revisionsåret, i Mars månad, verkställda
å allmänna pensions-slaten:
i första klassen, andra afdelningen,
» dito dito, tredje dito,
» andra dito
Pensionärer.
4.
1.
22
33.
Pensions
9,600
1.800
26,400
29,700
lilli
95.
71,250
361.
217,050
1.
525
32.
14,400
12.
4,800
4.
900
393.
70,740
56.
6,720
43.
3,225
å den för Gottlands Landtbeväring fastställda sär-  skilda pensions-stat:
i första klassen
_ 2.
1,050
3,375
5.
870
Ä
» sjunde dito
1.
100
—
Summa 1,075.
462,505: —
—
97 —
f afseende å det utaf Rikets Ständer vid sistföriiutna riksdag till fyllnadspen-  sioner åt Arméens befäl anvisade kreditiv af 150,000 R:dr R:mt årligen, lemnar deröfver
upprättad särskild räkenskap följande redovisning:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgång
287,324: 56.
Uppbörd:
1860 års kreditivsumma
Besparda pensioner
150,000: —
1,209: 16.
151,209: 16.
Balans till år 1861:
Skulder
66,205: 17.
Summa
504,738: 89.
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
43,864: 94.
Utgifter:
Pensioner
....
Expenser
67,354: 33.
60: —
67,414: 33.
Afskrifning:
af de under statsregleringsperioden 1858-  komna besparingar å kreditivet
-1860 upp-
327,254: 45.
394,668: 78
Balans till år 1861:
Behållning, innestående i Rikets Ständers Riksgälds-kontor,
66,205: 17.
Summa
504,738: 89.
Utaf detta kreditiv hafva ufider revisionsåret 149 pensionärer åtnjutit fyllnadspensioner
till saramanlagdt belopp af 67,354 R:dr 33 öre.
Redogörelsen för det under Direktionens Öfver Arméens pensionskassa förvaltning
ställda anslaget för pensionering af militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares
enkor och barn är i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning och utvisar
följande förhållande:
13
— 98 —
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgång
11,498: 60.
Uppbörd:
Statsanslag
37,500: —
Summa
48,998: 60,
Credit.
Utgifter:
Pensioner
Gratifikationer
Annons- m. fl. kostnader
33,652: 60.
3,953: —
143: 65.
37,749: 25.
Balans till år 1861:
Behållning
Summa
11,249: 35.
48,998: 60.
Från Direktionen har, på grund af Arméens Fullmäktiges derom meddelade föreskrift,
följande utredning blifvit Revisorerne delgifven:
(Bil. Litt. Q.)
Räkenskaperna hafva icke hos Revisorerne föranledt till någon anmärkning.
Amiralitets-krigsmanskassan.
Det af Kassa-direktiönen afleinnade utdrag af räkenskaperna för revisionsåret har
blifvit till Rikets Ständers nu församlade Revisorer öfverlemnadt; och inhemtas af berörda
utdrag följande förhållande i afseende på utgifter och inkomster, särskildt för pensions-
och särskildt för gratialfonden:
Pensionsfonden.
Inkomster:
Intressemedel
49,953: 25.
Anslag af lotsverket
1,500: —
Förverkade båtsmanslöner  1,103: 95.
Böter af rust- och rotehållare  155: —
Transport: 52,712: 20.
Bil. Litt. Q. till 1862 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 98.
Fortsatt, utredning för år 1860 öfver de bidrag, stats-verket lemnat till Kongl. Arméens Pensionskassa
och de af Kassan bestridda utgifter till pensioner m. m., samt, (ifver Kassans
vid årets slut ägande förmögenhet.
§:delar af Wadstena
Krigsmanshus-kassas
äldre
medel.
Vakans- ofh
liggetids-besparingar.
För åren 1758 med 1859, enligt Arméens Herrar Fullmäktiges j
protokoll den 27 Februari 1857 och utredningen af den 12 |
September 1861,
Fortsättning för år 1860\
it
Statsanslag och kreditiv
Ränta, å 5 %, å det från Wadstena Krigsmanshus-kassa aflemnade |
kapital
Kassans utgifter:
Pensioner, efter afdrag af besparade 12,873: 75,
!
Förvaltningskostnader, afskrifningar. intresse-utgifter m. m  !
5,705,626
76
103,43440
10,265
Summa 1 5,819,326
39
1,289,17829
19,020!
iJegrafningshjel
ps-besparingar.
884,217
28,080
22
Kreditiv till fyllande
af bristen
i Kassans inkomster.
Summa
statsbidrag.
550,963
83,940
51
72
Utbetalningar af
pensioner, begrafningshjelp,
förvaltningskostnader,
afskrifningar
m. m.
8,429,985
234,475
78
12
10,265 39
55 1,308,198129
Utbetalningar ne. utgöras af:
Pensioner och begrafningshjelp
Ackords-ersättning, enligt Kongl, brefvet den 21 April 1774,
Förvaltningskostnader ni. m
912,297 22
634,904 23 8,674,726 29
R:dr
17,804,367 5
472,271
28,595
18,305.23387
15,930,717
28
513,176
71
1,861,339
88
18,305,233(87
Kongl. Arméens Pensions-kassas förmögenhet vid 1860 års slut utgjorde, efter afdrag af dess skuld, 334,889 Kalr 90 öre, ett belopp af 3,747,794
R:dr 38 öre, deruti det frän Wadstena Krigsmanshus-kassa allemnade orubbade kapital, 205,307 R:dr 73 öre, är inbegripet; och sorn Arméen för bestridande
af utgifterna, 18,305,233 R:dr 87 öre, tillskjutit genom egna bidrag 9,630,507 R:dr 58 öre, utöfver erhållna statsbidragen, 8,674,726 R:dr 29 öre, lärer statsverket
af nämnde förmögenhet ej anses äga större belopp än berörda kapital, 205,307 R:dr 73 öre, men delägarne i Kassan återstoden, 3,542,486 R:dr 65 öre.
Uti denna utredning är hvad å det kreditiv af 150,000 R:dr, men vid sednaste riksdag nedsatt till 100,000 K:dr, som af Rikets högloft Ständer för
1857 och följande år anvisats till fgllnads-pensioner åt Arméens Befäl, för åren 1858 med 1860 blifvit användt med 122,912 R:dr 22 öre, icke inbegripet.
Stockholm af Kongl. Årméens Pensions-kassas Revisions- och Bokhållare-kontor den 1! September 1862.
L. Lidbäck.
_ 99 -
Transport: 52,712: 20.
Af- och tillträdesafgifter
25,500: —
Inskrifningspenningar  300; —
Årliga afgifter
2,086: 93.
Centonal medel
9,000: —
Pensionsafgifter  " .
20,352: 86.
Avancementspenningar
845: —
Nådår eller begrafningshjelp
2,580: —
Lönebesparingar  1: 70.
Anmärkningsmedel
75.
Summa 113,379: 44.
Utgifter:
Pensioner till Flottans embets- och tjenstemän
75,533: 73.
Dito till dito gemenskap
21,870: 13.
Löner till embets- och tjenstemän  9,000: —
Arfvoden till dito
1,400: —
Nådår eller begrafningshjelp  2,307: 28.
Bevillningsafdrag å räntor
226: 60.
Summa 110,337: 74.
Gratialfonden.
Inkomster:
Intressemedel
43,045: 27.
Arm- och lastpenningar
4,500: —
Passagerareafgifter  2,955: —
Extra inkomster •
79: —
Saköresmedel  862: 83.
Tomtören
60: 50.
Gratialsafgifter
12,102: .1.
Vakans- och liggetidsbesparing
2,520: •—
En-per-mille-afgift
6,675: —
Summa 72,799: 61.
Utgifter:
Gratialer till enkor och harn
49,954: 94.
Nådegåfvor *...i  397: 50.
Gratifikationer
3,000: —
Inqvarteringspenningar
276: —
Arfvoden  525: —
Extra utgifter  2,170: 73.
Bevillningsafdrag å räntor 1  287: 64.
Summa 56,611: 81.
Emot denna räkenskap hafva Revisorerne icke haft något att anmärka.
— 100 —
Styrelsen för allmänna väg- oell vattenbyggnader.
Denna räkenskap, sora blifvit för revisionsåret med anmärkning granskad i Kongl,
Kammar-rätten, redovisar inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
134,035: 78.
Uppbörd:
Statsanslag:
Till aflöningar  26,950: —
» rese- och undersökningskostnader samt expenser 25,000: —
» Skeppsholms brobyggnad
118,000: —
» reparationer å Tranebergs och Nockeby broar 1,935: 44.
» undersökningar rörande Indalselfvens beredande
för ångbåtsfart
1,500: —
» Bodsjösunds-brons iståndsättande  8,840:
» inköp af 36 exemplar af Kapten Nermans tekniska
tidskrift
540: —
Försäljningsmedel m. m
130: 90. 182,196: 34.
Balans till år 1861:
Skuld
796: 53.
Summa 317,028: 65-
Credit. %
Balans från år 1859:
Skuld
30: 13-
Utgifter:
Aflöning
27,700: —
Rese- och undersökningskostnader
27,269: 43.
Kontors-expenser
827: 20.
Gråda kanal
56: 25.
Tranebergs och Nockeby brobyggnad
1,235: 44.
Skeppsholms dito
146,926: 40.
Inköp af 36 exemplar af Kapten Nermans tekniska
tidskrift
540: —
Aktoratsarfvode till Kongl. Kammar-rätten
29: 24.
Leverering till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, behållningarne
å anslagen till ombyggnad af Nockeby
och Drottningholms broar,
3,899: 95. 208,483: 91.
Transport;
208,514: 4.
Transport: 208,514: 4.
71,561: 95.
18,398: 43.
18,554: 23. 108^14: 61.
Summa 317,028: 65.
§ 1.
^Vid revisionsårets slut utgjordes, enligt hvad Styrelsens till Kongl. Maj:t afgifna
underdåniga berättelse upplyser, behållningen å Styrelsens räkning i Rikets Ständers
Bank af följande belopp:
å f. d. vattenkommunikations-medlen
; ' ;  310: 52.
» anslaget till resor, undersökningar och expenser för allmänna arbeten 4,933: 51.
» medel, tillhörande Albrektsunds kanal
10: 63.
» anslaget till brobyggnaden emellan Kyrk- och Skeppsholmarne
61,000: —
» anslaget till Bådsjösunds-brons reparation
4,840: —
Summa R:dr 71,094: 66.
Då härtill kommer hos Friherre De Geer befintlig kasssa för
brobyggnaden emellan Kyrk- och Skeppsholmarne
467: 29.
utgör den kontanta behållningen
R:dr 71,561: 95.
Det i utgående balansen under titel oredovisade anslag upptagna belopp utgjordes
af förskjutne kostnader för allmänna arbeten, nemligen:
genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen
15,061: 37.
till sjön Tåkerns sän ning .  192: 86.
» undersökningar  *  3,300:
Summa R:dr 18,554: 23.
Enligt en vid den underdåniga berättelsen fogad förteckning, hade Kongl. Maj:t
under år 1860 beviljat statsbidrag till följande arbeten:
Irån rilcsstatens 6:te hufvudtitel:
Väganläggning mellan Bredbyns och Mo gästgifvaregårdar i Westernorrlands
län
6,000:.
Sänkning af Sundsbacken i Ytter-Jerna socken af Stockholms län  350;
Reparation af bron öfver Bodsjösundet på Carl Johans vägen i Jemtland 8,840: —
Sänkning af Oxbacken vid Westerås
2,500:
Reparation af Albrektsunds kanal i Bohus län
314: 12.
Från handels- och sjö/'arts-fonden'.
Balans till år 1861.
Kontant behållning
Inventarier och materialier
Oredovisade anslag
Ombyggnad af bron vid Almarestäke (dertill har tillsammans utgått 36,000 Rdr.)
— 102 —
Från vägbyggnads-fonden:
Sänkning af Nifsta backe mellan Kimsta och Lindberga gästgifvare
gårdar
i Stockholms län  1,400: -
Någon anmärkning mot denna räkenskap har hos Revisorerne ej förekommit,
Statens jernvägsbyggnad er.
Redogörelsen för de till statens jernvägsbyggnader anvisade medel innefattas i
följande åtta hufvudböcker, nemligen för:
l:o Öfverstyrelsen;
2:o Westra stambanan, byggnadsafdelningen;
3:o Westra stambanan från Stockholm, färdiga banan;
4:o Westra stambanan från Götheborg, färdiga banan;
5:o Sammanbindningsbanan Orebro—Halsberg,
6:o Södra stambanan från Malmö, byggnadsafdelningen;
7:o Södra stambanan från Malmö, färdiga hanan;
8:o Södra stambanan från Falköping.
Dessa räkenskaper hafva för revisionsåret ännu icke undergått fullständig granskning
i Kongl. Kammar-rätten.
Förhållandena med inkomster och utgifter inhemtas af nedanstående tabeller:
a) Öfverstyr elsen.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret
» Stockholms stad
Balans till år 1861:
Skulder
162,279: 82.
5,395,000: —
30,000: — 5,425,000: —
34,543: 34.
Summa 5,621,823: 16.
— 103 —
Gr edit.
Balans från år 1859:
Skulder
Utgifter:
Förvaltningskostnader:
Tjenstemäns aflöning
50,491: 47.
Rit- och skrifmaterialier samt postporto
2,450: 39.
Hushyra, ved och ljus  1,784: 47.
Diverse utgifter
8,400: 18.
S:gr 63,126: 51.
hvilken summa upptages inom linien, såsom varande uti utgifterna
för de särskilda banorna inbegripen.
Levereringar:
Till Westra stambanan
4.528,550: 60.
» Södra dito från Malmö  447,505: 75.
» dito dito » r,Falköping
76,173: 41.
» sammanbindningsbanan Orebro—Halsberg  2,062: 56.
Balans till år 1861:
Kontant behållning jemte förskotter
427,748: 25.
Fordringar
114,785: 34.
Inventarier
9.572: 69.
Modeller  1,998: 34.
Summa
b) Westra stambanan; byggnadsafdelningen.
De het.
Baluns från år 1859:
Tillgångar:
Enligt räkenskapen för Westra stambanan från Gö- ■
theberg.... 5,144,973: 65.
» dito dito från Stockholm 1,432,216: 56.
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret
1,645,000: —
» Öfverstyrelsen
4,528,550: 60.
Transport:
13,426; 22.
5,054,292: 32.
554,104: 62.
5,621,823: 16.
6,577.190: 21.
6,173,550: 60.
12,750,740: 81.
— 104 —
Transport:
Balans till år 1861:
Skulder
Summa
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder:
Enligt räkenskapen för Westra stambanan från Götheborg
.... 53,866: 71.
» dito dito från Stockholm 337,175: 33.
Utgifter:
Tjenstemäns aflöning  175,537: 92.
Förrådets underhåll
178,517: 8. •
Diverse arbeten  79,934: 19.
Jordarbeten
1,482,646: 32.
.Bergsprängning i  416,110: 98.
Kulvertar och afloppstrummor
120,811: 80.
Viadukter och broar
126,374: 73.
Väganläggningar i banan
49,389: 48.
Vägomläggningar  ,•••• 23,452: 97.
Ballastning  173,308: 80.
Transport och nedläggning af sliper och räler samt
slipers upphandling
134,789: 67.
Bangårdar och byggnader  242,498: 29.
Stängsel, grindar och bommar
35,256: 32.
Rörliga materielens uppsättning
44,017: 82.
Sjukvården
41,216: 55.
Helg-, regn- och rastedagar
37,120: 1.
Expropriationskostnader
183,048: 56.
Diverse utgifter  115.159: 90.
Marschkostuader och kommenderings-befälets aflöning
48,417: 99.
Afskrifning, (slitning å förrådet)  167,976: 52.
Öfverstyrelse!! (förvaltningskostnader)
40,924: 59.
Levereringar:
Till Södra stambanan från Falköping
452,500: —
» sammanbindningsbanau Örebro—Halsberg
147,246: 45.
Balans till år 1861:
Kontant behållning jemte förskotter
744,902: 98.
Fasta, från banan oskiljaktiga, inventarier och byggnader
3,855,294: 25.
12,750,740: 81.
60,171: 80.
12,810,912: 61.
391,042: 4.
3,916,510: 49.
599,746: 45.
Transport:
4,600,197: 23.
4,907,298: 98.
— 105
• Transport: 4,600,197: 23.
Öfrige inventarier samt materialier
1,170,974: 45.
Provisionella byggnader  191,680: 43.
Lägenheten Liljeholmen
100,000: —
Vaktstugor och postkurar
1,600: —
Fordringar
1,839,161: 52.
Summa
Anmärkning.
Såsom utgifter för jernbanan hafva afförts:
år 1855
823,392: 70.
» 1856
2,054,143: 5.
» 1857
3,472,042: —
» 1858
3,566.739: 12.
» 1859
3,691,604: 74.
» 1860
3,916,510: 49.
Tillsammans 17,524,432: 10.
c) Westra stambanan från Stockholm; färdiga banan.
Debet.
Uppbörd:
Inkomster,för trafiken under December månad emellan
Stockholm och Södertelje  11,356: 79.
Diverse inkomster
5: 60.
Balans till år 1861:
Skuld
Summa
Credit:
Utgifter:
Öfver styr ehen:
Förvaltningskostnader
143:
Ingeniör-afdelningen:
Tjenstemäns aflöning
172: 50.
Banbetjeningens dito
1,254: 28.
4,907,298: 98.
7,903,613: 63.
12,81-0^912: '61.
:('[ löt § ni ri 9 p) s fl
iljfifelÅinih/lé
: ■ jgtU 98£9Vi(I
nu ser
nsjgnsfi
JéhåriöT
1! ,362: 39.
4S6,2'74: 63.
497,637: 2.
Transport: 1,426: 78.
143:
14
— 106 —
Transport: 1,426: 78. 143:» —
Diverse utgifter
7: —
Snöskottningar  7: 90- 1,441: 68.
Trafik-aj'delning en:
Tjenstemäns aflöning
2,054: 25.
Bevakning och signalering
76: 61.
Betjening för passagerare-och godstrafiken 1,323: 69.
Skrifmaterialier m.
2.496: 88.
Ved och belysning inom stationerne  357: 55.
Diverse utgifter
456: 11. 6,765: 9.
Maskin-afdelning en:
Tjenstemäns aflöning
336: 67.
Lokomotivers och tendrars underhåll .... 144: 6.
Passagerarevagnars dito .... 43: b.
Aflöning till lokomotivförare m. fl  1,154: 17.
Materialförbrukning '•  1,882: 82.
Diverse utgifter
312: 99. 4,073: 77.
Förråds-afdelningen:
Tjenstemäns aflöning
113: —
Förrådets underhåll  86: 42. 201: 42.
Falans till år 1861:
Kontant behållning
Behållning af materialier och inventarier  481,44_: 70.
Summa
d) Westra stambanan från Götheborg; färdiga banan.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Uppbörd:
Trafikinkomster
585,530: 28:
Diverse inkomster
645: 21.
Balans till år 1861:
Skulder
Summa
12.624: 96.
485,012: 6.
497,637: 2,
1,204,244: 54.
586,175: 49.
1,129,748: 10.
äÄTöirTih
— 107 -
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
‘ 1,143,678:59.
Utgifter:
Ofver styr elsen:
Förvaltningskostnad
6.826:
Byrå-a fdelningen:
Tjenstemäns aflöning  '■  125: 33.
Diverse utgifter
983: 69. 1,109; 2.
Ingeniör-afdelningen:
Tjenstemäns aflöning
Banvallens underhåll
Ballastningens dito
Broars dito
Yägöfvergångars dito
Kulvertars och afloppstrummors dito..
Stationers och husbyggnaders dito ...
Stängsels dito
Inläggning ’af nya sliper
Dito af nya räler
Telegrafers och signalers underhåll ...
Banbetjeningens aflöning
Diverse utgifter
Snöskottningar  14,835: 92. 131,243: 12.
Trafik-afdelning en:
Tjenstemäns aflöning
Bevakning och signalering
Betjening för passagerare-och godstrafiken 51,925: 69.
Skrifmaterialier och postporto m. m.
Yed och belysning inom stationerna  4,452:
Diverse utgifter
5,894: 46. 106,945: 69.
Maskin-afdelning en :
Tjenstemäns aflöning
9,497: 65.
Maskiners och verktygs underhåll
3,957: 63.
Lokomotivers och tendrars dito
47,454: 4.
Passagerarevagnars dito
4,416: 59.
Godsvagnars . dito
8,597: 31.
Aflöning åt lokomotivförare m. fl  35,536: 43.
125:
33.
983: 69.
6,873: 49.
3,867:
72.
21,947:
83.
703:
13.
2,101:
15.
142:
77.
11.659:
4.
1,145:
97.
440:
62.
879:
61.
1,187:
65.
56,724:
1.
8,734:
21.
14,835:
92.
35,988:
3,738:
48.
51,925:
69.
4,947:
3.
4,452:
3.
5,894: 46.
Transport: 109,459: 65. 246,123: 83. 1.143,678: 59.
— 108
Transport: 109,459: 65. 246,123: 83. 1,143,678: 59.
Materialförbrukning  65,100: 34. •
Diverse utgifter.....
1,442: 1. 176,002: —
Förråds-af'delningen:
Tjenstemäns aflöning
2,645: 33.
Förrådets underhåll
5,591: 67.
Transportkostnad för lmterialier
235: 96. •
Dito » inventarier
100: 37.
Diverse utgifter
1,498: 91.
Förvandling (jerneifekters slopning till
skrotjern)  : 44: 20.
Afskrifning (kassation■ och nedslopning) .... 63:16. 10,177:60. 432 303 43
Balans till år 1861:
Kontant behållning
26,525: 10.
Inventariers värde
...................... 1,151,174: 94.
Materialiers värde
110 866: 43.
Fordringar  55,619: 64^ 1,344,186: 11.
Summa 2,920,168: lT
e) Sammaubiiidningsbaiiau ©rebro—Halsberg.
Debet.
Leverering:
Från,,Westra stamfeånån .i.-.l....
147,246: 45.
» Ofverstyrelsen
2,062: 56. 149,309: 1.
Balans till år 1861:
Skulder  .'
; 18,591: 80.
Summa 167,900: 81.
Credit.
Utgifter:
Tjenstemäns aflöning
15,358: 60.
Förrådets underhåll
6,512: 64.
Diverse arbeten
636: 95.
Jordarbeten
50,877: 25.
Bergsprängningar
1,173: 37.
Kulvertar och afloppstrummor
1,896: 83.
Viadukter och broar
7,697: 82.
Wägomläggnjngar
634: 68.
Bangårdar :  13,517: 53.
Transport: 98,305; 65.
— 109 —
Transport: 98,305: 65.
Telegrafer och signaler .....  10: 68.
Stängsel, grindar och bommar
616: 74.
Sjukvård
26: —
Expropriationskostnader
702: 53.
Diverse utgifter
4,898: 81.
Afskrifning (slitning å förrådet)
1,997: 94.
Öfverstyrelse!! (förvaltningskostnad)
1.149: 96. 107,708: 31.
Balans till är 1861:
Materialier och inventarier
56,191: 25.
Provisionella byggnader
3,996: 25.
Anmärkta medel  5: — 60,192: 50.
Summa 167,900: 81.
f) Södra stambanan från Malmö; byggnads-afdelningen.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
i  2,598,262:.82.
Levereringar:
Från Kongl. Stats-kontorét
'...i;i.ö.v..... 410,000: —
» Ofverstyrelsen
447,505: 75. 857,505: 75.
Balans till elr 1861: I
skulder
egsi4^1; 13-
Summa 3,598,219: 70.
Cr edit:
Balans från år 1859: .
Skulder  I.........1.! .....
81,921: 96.
Utgifter:
Tjenstemän.? aflöning  .. AEifA 43;032r22.
Förrådets underhåll
19,595: 94.
Diverse arbeten  11,553: 67.
Jordarbeten
139,786: 30.
Bergsprängningar w,..  6,677: 6.
Kulvertar och aflöppsj^b^mör .‘.'.'.'.'.V
8,901: TO. 19 8WQ-ni;- «T
.YiadjiktM{.och bröw.ia*?  5,643: 6.
Vägari läggningar i Darian ’  r0,454: * 87.19 3010
Transport: 245,644:- 22. ' 81,921: 96.
110 —
Transport:
245,644: 22.
81,92): 96.
Vägomläggningar
5,383: 75.
Ballastning
37,315: 78.
Transport och nedläggning af sliper och räler samt
inköp af sliper
45,265: 60.
Bangårdar
104,216: 61.
Stängsel, grindar och bommar
25,065: 6.
Rörliga materielens uppsättning
7,521: 69.
Sjukvården ,
4,284: 16.
Expropriationskostnader
31,218: 15.
Diverse utgifter
19,524: 83.
Förvandling (effekters slopning)
1,136: 34.
Afskrifning (slitning å förrådet) .
35,556: —
Ofverstyrelsen (förvaltningskostnad)
6,459: 48.
568,591: 67.
Balans till år 1861:
Kontant behållning jemte förskotter
41,013: 71.
Fasta, från banan oskiljaktiga, inventarier
1,730,678: 41.
Öfriga inventarier samt materialier
448,027: 11.
Provisioneila byggnader
45,654: 60.
Fordringar .-.
682,332: 24.
2,947,706: 7.
Summa
3.598,219: 70.
Anmärkning:
Såsom utgifter för jernbanan hafva afförts:
år 1855
268,576: 92.
» 1856
685,092: 21.
» 1857
652,910: 85.
» 1858
942,381: 39.
» 1859
737,561: 44.
» 1860
568,591: 67.
Tillsammans
3,855,114: 48.
g) Södra stambanan från Malmö}
färdiga banan.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
764,239: 41.
Uppbörd:
Trafikinkomster
287,700: 91.
Hushyror
958: 8.
Diverse inkomster
845: 44.
289,504: 43.
Transport:
1,053,743: 84.
— lil —
Transport: 1,053,743: 84.
Balans till år 1861:
Skulder
717,076: 32.
Summa 1,770,820: 16.
Credit.
Balans från år 1859: .
Skulder
696,558: 88.
Uigifter:
Of ver styrelsen.
Förvaltningskostnader
3,552:
Byrå- afdelning en.
Tjenstemäns aflöning
Rit- och skrifmaterialier
Hushyra, ved och ljus
Diverse utgifter
999: 75. 2,128: 36.
Ingeniör-afdelningen.
Tjenstemäns aflöning
Banvallens underhåll
Ballastningens dito
Broars dito
Vägöfvergångars dito
Kulvertars och afloppstrummors dito
Stationers och husbyggnaders dito
Stängsels dito ,
Inläggning af nya sliper
Dito af nya räler
Telegrafers och signalers underhåll ...
Banbetjeningens aflöning  27.830:
Diverse utgifter
Trafik-afdelningen.
Tjenstemäns aflöning  -
Bevakning och signalering
Betjening för passagerare- och gods
-
Yed och belysning inom stationerna.
Diverse utgifter
4,444: 20. 66,920: 89.
1,008:
33.
50:
25.
70:
3.
999:
75.
2,902:
50.
1,193:
60.
.. 10,134:
70.
5,428:
76.
101:
33.
84:
58.
3,528:
45.
1,430:
90.
78:
30.
452:
9.
425:
41.
.. 27.830:
6.
902:
11.
1,429:
81.
.. 24,030:
61.
9,257:
63.
... 22,712:
57.
jr 3,626:
49.
2,849:
30.
4,444:
29.
55,922: 60.
128*523: 85. 696,558: 88.
— 112 —
Transport: 128,523: 85.
Maskin-afdelning en.
Tjenstemans aflöning  i... 3,090: 31.
Maskiners och verktygs underhåll  8,917: 39.
Arbeten för Ingeniör-afdelningen  156: 62.
Dito » Trafik- dito
8: 84.
Dito i) Förråds- dito
84.
Lokomotivers och tendrars underhåll.... 19,322: 92.
Passagerarevagnars dito .... 1,261: 23.
Godsvagnars dito .... 3,577: 95.
Lokomotivförares m. fl:s aflöning
16,858: 28.
Materialförbrukning  33,386: 57.
Diverse utgifter
1,444: 44. 88,025: 39.
Förråds-afdelningen.
Tjenstemans aflöning
2,400: —
Förrådets underhåll
82: 83.
Transportkostnader för materialier .... 1,779: 86.
Dito för inventarier .... 114: 34.
Diverse utgifter  158: 28.
Förvandling (effekters slopning)  14: 5. 4 549: 36.
Falans till år 1861:
Kontant behållning
1,583: 55.
Behållning af materialier och inventarier
770,859: 75.
Fordringar :  80,719: 38.
Summa
h) Södra stambanas från Falköping.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Leverering:
Från Westra stambanan
452,500: —
» Ofverstyrelseu  76,173: 41.
Balans till år 1861:
Skulder
.-...
696,558: 88.
221,098: 60.
853,162: 68.
1,770,820: 16.
215,894: 93.
528,673: 41,
210,288: 43.
Summa 954,856: 77.
113
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
176,256: 78.
Utgifter:
Tjenstemäns aflöning
35,419: 45.
Förrådets underhåll
15,190: 93.
Diverse arbeten
2,400: 30.
Jordarbeten
200,164: 1.
Bergsprängningar
9,498: 87.
Kulvertar och afloppstrummor
30,218: 37.
Viadukter och broar
27,347: 34.
Väganläggningar
20,902: 60.
Vägomläggningar
2,315: 63.
Ballastningar
17,5/9: 12.
Transport och nedläggning af sliper och räler saint
inköp af sliper
6,368: 85.
Bangårdar
1E635:. 56.
Stängsel, grindar och bommar  7,112: 21.
Sjukvården  3,925: 64.
Helg-, regn- och rastdagar
50.
Expropriationskostnader
49,044: 60.
Diverse utgifter
10,551: 87.
Förvandlingar (effekters stöpning)
634: 66.
Afskrifning (slitning å förrådet)  14,999: 40.
Öfverstyrelsen (förvaltningskostnader)
4,071: 48. 469,231: 39.
Balans till år 1861:
Kontant behållning jemte förskotter
30,03o: 93.
Materialier och inventarier
259,921: 18.
Provisionella byggnader
'■  9,971: 44.
Vaktstugor och" postkurar
9,379: 15.
Anmärkta medel
± 60. 309,318: 60.
Summa 954,856: 77.
Anmärkning:
Såsom utgifter för jernbanan hafva afförts:
år 1858
258,293
» 1859
346,281
» 1860
469,281
Tillsammans 1,073.856
t.
73.
39.
19.
Under revisionsåret har för jern vägsarbete na, till disposition af Herr Öfversten
m. m. Friherre N. Ericson, blifvit från Kongl. Stats-kontoret, på grund af särskilda
15
— 114 —
Kongl, bref, utanordnadt ett sammanlagdt belopp af 7,550,000 R:dr R:mt, hvaraf likväl
vid årets slut hos statsverket innestodo 100,000 R:dr.
Beloppen af de ifrån det jernvägsbyggnäderna påbörjades intill slutet af nästlidne
år dertill anslagne och använde medel inhemtas af bilagde tabell :
(Bil. Litt. R.)
Utur den af Chefen för statens jernvägsbyggnader den 31 sistlidne Juli till
Kongl. Maj:t afgifna detaljerade berättelse, angående arbetenas fortgång å de särskilda
jernvägslinierna under år 1860, få Revisorerne lemna följande utdrag: — — — —
»Ehuru jag vid åtskilliga föregående tillfällen delvis vidrört samma ämnen, anser
jag mig pligtig att här åter angifva de allmänna grunder, jag, till följd af dels egen er
farenhet,
dels hvad förhållandena vid andra jernvägar gifvit vid handen, följt vid utförandet
af det uppdrag, mig nådigst blifvit anförtrodt.
Hvad först beträffar den så kallade terrasseringen eller de gräfnings-, fyllnings
Och
bergsprängnings-arbeten samt de anordningar, som för vattnets afledande och allmänna
vägars framdragande m. m. erfordras till beredande af jemna planer i och för
utläggningen af banans öfverbyggnad af sliper och räler, så framställer sig först den
frågan, huru man med afseende å de för Sverige egendomliga förhållanden bör tillväga—
gå, för att med minsta anläggnings- och framtida underhållskostnad, i förening med
största stabilitet, öfvervinna de svårigheter, den i allmänhet kuperade och i afseende å
beskaffenheten så omvexlande terrängen i vårt land mot dessa arbeten uppställer. Anställda
kostnadsberäkningar hafva lemnat det resultat, att, vid banans framdragande
öfver mossar, kärr och lösare jordlager, utfyllning af jordbankar, som nedträngt till fast
botten, ehuru detta arbete ofta fordrat mycken tid, i de flesta fall varit att föredraga
framför konstgjord grundläggning och alltid förmånligare än de i andra länder mycket
använda viadukter af sten, jern elier trä. Att underhållskostnaden af en jordbank är
nästan ingen i jemförelsen med den af en viadukt af nyssnämnda slag, och att stabiliteten,
då jordbanken undanträngt de lösare jordlagren och nedgått till fast botten, är
den största, som kan åstadkommas, torde ej fordra några bevis. Denna arbetsmethod
har äfven med stor fördel användts vid öfvergången af större vattendrag, och såsom ett
exempel på den betydliga skillnaden i anläggningskostnad må här anföras banken öfver
Arstaviken, hvilken bank innehåller mer än 20,000 kubikfamnar grus och sten, bar en
längd i vattenytan af nära 900 fot samt å djupaste stället af viken en höjd öfver fäst
botten af nära 80 fot, och för hvilken kostnaden ej uppgått till högre belopp än omkring
147,000 R:dr, eller till ungefär en tredjedel af hvad en ändamålsenlig bro af sten eller
jern öfver samma vattendrag skulle kostat. Förnämligaste orsaken till den begagnade
arbetsmethodens ringa pris har varit den goda tillgången på tjenliga fyllnadsämnen i
eller bredvid sjelfva jernvägslinien eller ock tillfället af t genom billig sjötransport framföra
sådana ämnen i de bankar, sorn utfyllts öfver större vattendrag.
Betydliga bergsprängningar hafva varit nödvändiga, särdeles för vestra stambanans
framdragande förbi de mellan Götheborg och Alingsås belägna sjoarne Aspen, Saf
-
Bilaga Litt. B. till 1862 års revisions-berättelse, angående statsverket, sid. 114.
För Statens Jern vägsbyggnader anslagne och använde medel till 1861 års sint.
Samman-
bindninesbanan
Södra
Södra
Summa.
V estra
Stambanan.
från
Hallsberg
„ till
Orebro.
Stambanan
från
Falköping.
Stambanan
från
Malmö.
Använde
medel.
Statsanslag.
Vid 1854 års riksdag till påbörjande af Statens jernvägsbyggnader anslagna medel
R:mt R:dr
6,000,000
14,075,000
15,796,889
1.300,000
1,440,632
1.500.000
4.625.000
6,000,000
—
7,500,000
20,000,000
25,000,000
—
» 1860 » » » » » » » » »
» »
_
1,762,479
—
—
—
—
—
—
Summa
Från denna summa afgår, enligt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 16 September 1857, den kontanta be-  hållning, som af de vid 1854 års riksdag beviljade medel fanns oanvänd vid 1856 års slut, med
35,871,889
130,000
1,762,479
2,740,632
12,125,000
270,000
52,500,000
400,000
då verkliga anslaget för Statens jernvägsbyggnader således utgör
35,741.889
1,762,479
_
2,740,632
—
11,855,000
52,100,000
—
För? jern vägsbyggnaderna äro, af de utaf Kikets Ständer anvisade, här ofvan upptagne medel använde:
för de under år 1855 utförda arbeten
» » » » 1856 » »
1.717.500
4.152.500
3,525,000
5,544,510
4,764,559
5,543,804
4,219,026
—
:
::
307.500
922.500
1,995,000
1,682,213
895,650
857,505
1,908,503
—
2.025.000
5.075.000
5.520.000
7,523,023
6,008,112
7,079,292
7,564,469
—
» » » » 1858 » »
42
36
15
7
296,299
347,913
528,673
625,700
60
35
»in
42
98
32
26
» » » » 1859 » »
27
75
57
» » » » 1860 » »
De för år 1861 från Stats-kontoret utbetalde medel kunna icke förr än efter för samma år uppgjordt bokslut emellan
Stambanorna till siffran bestämmas, men någon betydligare skillnad i efterstående fördelning kan icke uppstå ....
149,309
811,239
1
62
41
Summa till jernvägsbyggnaderna använde medel till och med den 31 December 1861
Ofver-styrelsens kapital-tillgång vid samma tid
29,466,900
—
960,548
63
1,798,586
36
8,568,872
99
40,794,907
205,092
98
Summa
41,000,000
11,100,000
Af de beviljade anslagen återstå således vid 1862 års början
hvartill kommer den vid 1861 års slut hos Ofver-styrelsen befintliga kapital-tillgång, som till-  hör Vestra Stambanan,
6,069,896
205,092
98
9
801,930
37
942,045
64
3,286,127
1
—
Summa
35,741,889
—
1,762,479
—
2,740,632
11,855,000
—
52,100,000
—
- 115 —
velången och Flodasjön, samt öfver Södertörn mellan Stockholm och trakten vester om
Södertelje, der tvenne tunnelar förekomma, den ena utanför Stockholm under Nyboda
backe och den andra i närheten af Bränninge, fem åttondedels mil söder om Södertelje.
Då jag förut fullständigt redogjort för dessa arbeten, vill jag här endast med afseende
å den grund, som varit eller är följd vid valet emellan tunnel eller öppen sprängning,
nämna, att då höjden af det berg, som måste genomgås, öfverstiger 40 fot, blir det
mindre kostsamt att begagna det förstnämnda arbetssättet. Det är således för besparing
i kostnad, och detta till ett ganska stort belopp, som de båda ofvannämnde tunnelarbetena
blifvit företagna och utförda.
Vårt af större och mindre vattendrag genomskurna land har naturligen nödgat
till en mängd brobyggnader, isynnerhet i Westergöthland ; och torde särskildt böra nämnas,
att jernbanan från Götheborg norrut, hvilken måst framdragas i Säfve-åns ådal,
icke mindre än 9 gånger öfvergår sjelfva ån, och tvenne gånger öfver dertill stötande
vattendrag, första gången i närheten af Götheborg och sista gängen vid Lagmansholm,
54 mil norr om denna stad, och att af de broar, sorn för detta ändamål blifvit byggda,
äro de fem, som förekomma i passet vid Jonsered, så tätt belägna invid hvarandra, att
afståndet emellan de båda yttersta endast utgör omkring 1,000 alnar. I Skåne hafva
äfven betydliga brobyggnader förekommit, och öfver Götha och Södertelje kanaler samt
vid Liljeholmen har jernbanan, för att icke afbryta sjötrafiken, måst framföras på
rörliga broar. En stor erfarenhet har således i detta afseende vunnits; den har bland
annat gifvit vid handen, att den billigare byggnadskostnaden för jernvägsbroar af trä
icke uppväger de olägenheter, dessa broars besvärliga underhåll framkallar, hvadan jag
också trott mig icke böra vidare använda detta materiel för andra broar, än dem af
liten spännvidd och enkel konstruktion.
Med få undantag äro alla murar för broar samt vägars och vattendrags ledande
under banan utförde af s. k. kallmur eller mur af grof granit utan murbruk, ett byggnadssätt,
som först vid statens jernvägar i större skala blifvit användt. Fördelen af
detta byggnadssätt är, utom särdeles ringa kostnad, att vårt hårda klimat, eller frosten,
derpå icke har den ringaste inflytelse, och det är derföre intet tvifvel, att dessa murar
efter århundraden skola stå alldeles orubbade. Listverk eller andra dyrbara anordningar
förekomma lika litet å dessa som andra arbeten.
Systemet för banans öfverbyggnad är det i Tyskland allmänt antagna, eller räler
med bred bas, omedelbart hvilande på och med spik fästade vid sliperna, hvilket system
kan anses såsom en medelväg emellan det dyrbara Engelska och det ofta provisionel
Amerikanska. Samma system har äfven tillförene blifvit följdt, såväl vid de förut påbörjade
Köping—Hult och Norska jernvägarneo som vid den samtidigt med statens påbörjade
jernvägen mellan Gefle och Fahlun. A alla dessa jernvägar är äfven spårvidden
densamma som å statens, och utom andra länders har vår egen erfarenhet redan
visat, att den antagna spårvidden är den ändamålsenligaste för vårt lands stambanor,
der post och,passagerare måste under alla årstider, framföras med en hastighet, jemförlig
med den i andra länder, och våra tunga produkter af jern, malm, trä och spanmål
fordra en stark bana och en stark materiel, synnerligast under våra vintrar, då frakten
af dessa varor vanligen är störst.
Hela qvantiteten af till statens jernvägar använde räler har hittills blifvit tagen
från England, Till följd hufvudsakligen af för den Engelska rälstillverkningen dåliga
— 116 —
konjunkturer, men äfven deraf att den Engelska fabrikanten vant sig vid de stränga fordringar
jag, efter samråd med kunnige personer, ansett mig böra uppställa med afseende
å tillverkningssättet, har priset betydligt nedgått från hvad det var under de första
byggnadsåren, eller från £ 8 pr ton till £ 6 10 sh. pr ton, hvilket sednare betalts för
de stora leveranserna under åren 1860—1862, och hvilket gör för ett skeppund viktualievigt.
omkring 19 R:dr 50 öre.
Ehuru det var allt skäl att vara belåten med rälsleveranserna från England och
ehuru jag förgäfves sökte att från Svenska verkstäder erhålla dessa leveranser till antagliga
priser, ansåg jag likväl frågan om rälstillverkningen inom Sverige vara af den
betydande vigt för jernvägarnes och den Svenska jernindustriens framtid, att särskilda
omkostnader borde nedläggas för vinnande af tillförlitliga upplysningar, angående möjligheten
af en sådan tillverkning inom landet, desto mera som opinionen bland jernhandteringens
handhafvare och bland representanterne vid de sednaste riksdagarne varit den,
att räler borde inom landet kunna tillverkas för jemförelsevis antagliga priser. Hvad
man isynnerhet ansåg vigtigt att få utrönt var, huruvida genom ett lämpligt val af råämnen
och tillverkningssätt det Svenska jernets kända bättre egenskaper skulle kunna
medgifva en förminskning af rälernas vigt och massa- i förhållande till längden, utan att
styrkan och uthålligheten derigenom blefve underlägsen de Engelska rälernas, dels huruvida
de bättre egenskaperna bos det Svenska jernet kunde gifva ett högre värde åt de
förbrukade rälerne. På grund häraf gjorde jag min underdåniga framställning af den
23 Maj 1860, om tillsättandet af en Kommitté af sakkunnige män för att låta vid någon
Svensk verkstad tillverka en erforderlig qvantitet räler af Svenskt bergmalms-tackjern
och med dessa räler samt med dem af Engelsk tillverkning anställa jemförande försök.
I sammanhang härmed ingaf jag sedermera en underdånig framställning derom,
att en sådan Kommittés uppdrag borde utsträckas äfven till en fullständig utredning af
alla de förhållanden, hvarunder den för statens jernvägar nödiga materiel af hjul, hjulringar
och axlar m. m. kunde inom landet tillverkas och med ekonomisk fördel användas
och till andra länder exporteras.
Vid pågående riksdag hade motioner blifvit gjorda om låneunderstöd till anläg'
gande xaf verkstäder för tillverkning af räler och annan jernvägsmateriel, och Rikets
Ständer hade, sedan Eders Kongl. Majit till dem öfverlemnat från mig infordrade upplysningar
i ämnet, äfvenledes gjort underdånig framställning angående undersökningen
om lämpligheten att vid Svenska verkstäder tillverka räler samt medgifvit, att de härför
nödige kostnader finge af de tili arbetena å statens jernvägar anslagne medel bestridas.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, fann Eders Kongl. Majit godt, att
genom nådigt bref den 20 Oktober 1860 åt en Kommitté af sakkunnige personer uppdraga
verkställandet af de försök och den utredning, hvarom Rikets Ständer i underdånighet
anhållit, äfvensom, i sammanhang dermed, undersökningar om möjligheten af
och vilkoren för en sådan utveckling af den inhemska jernindustrien, att tillverkning af
ej mindre räler än all slags annan jernvägsmateriel kunde inom landet med fördel åstadkommas
och med utländska fabrikat ingå i täflan, äfven å verldsmarknaden. Denna
Kommitté, i hvars arbeten jag, enligt Eders Kongl. Majits nådiga bestämmande, egde
att, såvidt tid och omständigheter medgåfve, deltaga, hann dock ej sammanträda förrän
i November, och dess verksamhet under år 1860 kunde således ej gifva några resultater
att här omförmäla.
På det att emedlertid jemförelser i större skala emellan räler, tillverkade af Engelskt
och af Svenskt jern skulle kunna verkställas, täcktes Eders Kongl. Majit lemna
— 117 —
nådigt bifall till min underdåniga framställning derom, att 20,000 centner räler af Svenskt
jern finge beställas för ett pris af ända till 8 R:dr per centner, ehuru Engelska räler,
levererade i Sverige, alla omkostnader inberäknade, endast stå.till 5 R:dr 50 öre per
centner. Med Motala mekaniska verkstad lyckades det att träffa öfverenskommelse om
tillverkning af ifrågavarande parti till förstnämnda pris och några profräler aflemnades,
hvilka af förutnämnda Kommitté i Juni lpånad 1861 profvades och jemfördes med Engelska.
Resultatet visade, att de Engelska till elasticitet och bärighet öfverträffade de
Svenska, hvadan några ändringar i tillverkningsmethoden af de Svenska rälerna skulle
göras och nya profver derefter aflemnas, men några sådana hafva ännu icke bekommits.
Då emedlertid tillverkningen blifvit anförtrodd åt en så solid verkstad som Motala med
dess skicklige föreståndare, bör man kunna förvänta, att slutligen få denna vigtiga fråga
utredd. Skulle, som det för närvarande synes, slutliga resultatet blifva, att räler af
Svenskt jern icke kan tillverkas till lägre pris än 8 K:dr per centner, så blir det utan
tvifvel en statsekonomisk fördel att hädanefter som hittills importera räler från England
till 5 R:dr 50 öre per centner, och exportera vårt jern till det högre pris det ännu
har på verldsmarknaden, och om äfven kasserade räler af Svenskt jern äro mera
värda än sådana af Engelskt, så är prisskillnaden vid inköpet i alla fall så stor,
att vinsten af de Engelska rälernas begagnande, efter 20 års slitnings-tid, blir högst
betydlig.
«
Deremot tillverkas numera, med undantag af lista klassens passagerarevagnar
samt fjedrar till sådana och godsvagnar, äfvensom några mindre vigtiga effekter, all annan
jernvägsmateriel inom landet. För innevarande- år uppgår tillverkningskostnaden
för vid Svenska verkstäder beställda jernvägseffekter till mer än 850,000 R:dr.
Man torde derföre kunna antaga, att landet i afseende å jernvägars nybyggnad
och underhåll är, utom hvad beträffar räler, i det närmaste alldeles oberoende af utländska
verkstäder.
Den betydliga kostnad, som förorsakas af nödvändigheten att tid efter annan
(hvart 8:de år eller oftare) ombyta rälernas underlag, sliperne, har i utlandet föranledt
en mängd försök att genom träämnets indränkning med någon metall-lösning öka dess
förmåga att motstå förruttnelse. Jag har åt denna fråga rigtat all tillbörlig uppmärksamhet.
men, innan jernvägen blir färdig på längre sträckor och sliperna kunna transporteras
från skogsbyggderna och från der anlagda preparerings-anstalter, kan någon
ekonomisk fördel af slipernas preparering icke vinnas. Jag har emedlertid, för att pröfva
de olika förslagens värde, till en början låtit preparera redan nedlagda sliper på J
mils längd af jernvägen efter det af en Fransk vetenskapsman, Doktor Boucherie. uppgifna
sätt, hvilket hittills tycks blifvit mest användt, och har dessutom lemnat i uppdrag
och reseunderstöd åt en dertill lämplig person att under innevarande sommar ytterligare
undersöka de resultater, som af de olika prepareringsmethoderna i andra länder
verkligen vunnits.
Öfver de egentliga arbetenas fortgång vid de särskilda delarne af statens stambanor
får jag i det följande lemna en närmare utredning, nemligen för:
- 118 -
Westra stambanan.
Stockholm—Södertelje.
Redan i slutet af Februari månad var såväl sjelfva banken öfver Arsta-viken
nära Stockholm som den vid denna banks förening med Liljeholms-landet uppförda
rörliga bro så fullbordad, att lokomotiv kunde passera deröfver och transporter påbörjas
från tunneln under Nyboda backe och sprängningsarbetena vid Liljeholmen till Fatbursjön
af vid nämnde arbeten utsprängd sten och skärf. Genom utförandet af dessa
fyllnadsämnen äfvensomoandra från privata byggnadsföretag inom staden och sedan afloppet
från sistnämnda sjö till Arsta viken blifvit upprensadt, var Fatbursjön helt och hållet uttorkad
och land bildadt öfver nästan hela dess område. Det vilkor, som Stockholms
stad fästat vid beviljande af anslag, stort 150,000 R:dr, för bangård och expropriering
af jord på en del af Södermalm, var således äfven uppfylldt, och denna del af staden
har derigenom i sanitärt hänseende vunnit den betydliga förbättring, som genom sjöns
igenfyllning åsyftades, på samma gång staten mot en jemförelsevis ringa kostnad erhållit
ett stort område för bangård och andra ändamål. — — — — — — — —
•
Vid årets ingång var tunneln under Nyboda backe i det närmaste fullbordad;
endast en mindre del af dess nedra hälft återstod att undanspränga, och detta arbete
var redan i Mars månad fullbordadt.
De anmärkningsvärdaste terrasseringsarbeten, som under året pågingo mellan
Stockholm och Södertelje, voro de redan under föregående tvenne år bearbetade utfyllningarne
af bankar vid Westberga, Lerkrogen, Elfsjö, öfver Djupås-myran, vid Fullersta
och Tullingesjön. Vid dessa och öfriga terrasseringsarbeten verkställdes omkring
33,300 kubikfamnar jordarbete och 1,400 kubikfamnar bergsprängning. — — — —
Bron öfver Södertelje kanal har trenne spann, af hvilka det öfver segelleden
och på södra sidan derom bildas genom en svängbro och det å norra sidan om segelleden
genom en fast öfverbyggnad. Bron uppbäres således utom landfästena af tvenne
pirer, en på hvardera sidan om segelleden, och af dessa pirer utgör den södra egentlig
bas eller stödjepunkt för svängbron. Under år 1859 hade endast grundläggningen af
det södra landfästet och den pir, å hvilken bron svänger, blifvit verkställd och murningsarbetet
å desamma påbörjadt; allt annat grundläggnings- och murningsarbete äfvensom
uppsättningen af den vid Motala mekaniska verkstad af jernplåt förfärdigade
öfverbyggnaden verkställdes under 1860. Broöppningen för kanalens segelränna är 33
fot bred; rälernas öfverkant ligger icke mindre än 34 fot öfver lägsta vattenytan. —
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 27 April 1860, med antagande
af Södertelje stads anbud om kostnadsfri upplåtelse af område för såväl jernvägsstation
vid denna stads södra hamn vid sjön Maren, som den 2,500 fot långa banan
emellan denna hamn och hufvudbanan, bestämt, att ifrågavarande station och bana
borde anläggas, påbörjades genast nödige terrasseringsarbeten, och blefvo dessa likasom
öfrige arbeten å detta sidospår fullbordade samtidigt med arbetena å stambanan. — —
— 119 —
Sedan Eders Kongl. Maj:t, genom nådigt bref af den 16 Mars 1860 tillåtit, att
de för stationsanläggningen å Södermalm nödige byggnader, utan hinder af gällande
byggnadsordning, fingo uppföras af trä, började genast grundläggningen af stationshuset.
Före årets utgång var detta hus i komplett skick och godsmagasinet äfven i det närmaste
färdigt. På den sidan af stationshuset, som är vänd åt jernvägen, uppfördes en
banhall af 290 fots längd och med en för tre jernvägsspår lämpad bredd; tvenne
mindre vändskifvor nedlades till förbindelse emellan dessa spår.
Vid Liljeholmen uppfördes och inreddes stationshus, verkstadsb}'ggning och fem
rum af ett lokomotivstall; en större vändskifva för svängning på samma gång af lokomotiv
och tender nedlades framför sistnämnde byggnad, för att i de särskilda rummen
af lokomotivstallet kunna införa nämnde slags maskiner.
Stationshusen vid Huddinge och Tumba uppfördes och nedra våningarna inreddes
under året; vid sistnämnda ställe grundlädes dessutom ett godsmagasin, hvars uppförande
äfven påbörjades.
Vid Saltskog, der sidospåret från Södertelje stad förenas med hufvudbanan, påbörjades
uppförandet af en större så kallad dubbel banvaktarestuga, hvilken äfven kunde
tjena till stationshus, sedan jernvägen blifvit vidare vesterut öppnad för trafik. En vattenstation
anlades äfven vid detta ställe.
Stationshuset vid Södertelje uppfördes och inreddes till större delen; en större
vändskifva nedlades och en vattenstation samt ett lokomotivstall af resvirke för tvenne
lokomotiver uppsattes.
Öfriga arbeten, som å denna bandel under året utfördes och före den allmänna
trafikens öppnande fullbordades, rörö: banvaktarestugor och postkurar, uppsättning af
elektrisk telegraf med såkallade visareapparater å alla stationerna, nödigt antal optiska
signaler, distansstolpar på hvarje tiondels mil samt lutningsstolpar, utvisande de
särskilda bandelarnes olika lutningar. En del provisionella byggnader, såsom barracker,
smedjor o. s. v., blefvo antingen nedtagna för att användas till banvaktarestugor och
postkurar, eller ock apterade till permanenta boningshus för de å stationerne tjenstgörande
betjente. Hen 1 December voro arbetena å denna linia sa färdiga, att den allmänna
passageraretrafiken kunde börja. *
Arbetsstyrkan utgjorde under årets fyra första månader omkring 1,200 man.
Redan den 6 iVlaj inryckte å arbetslinien en afdelning af Westmanlands regementes
arbetskommendering och förlädes dels vid Westberga, dels emellan Södertelje och Saltskog,
dels sedermera vid södra bangården. Totala arbetsstyrkan emellan Stockholm
och Södertelje, soldater och privata arbetare inberäknade, utgjorde under Maj, Juni och
Juli månader omkring 1,800 man. I mån som terrasseringsarbetena fullbordades, kunde
samma styrka minskas och utgjorde under Augusti omkring 1,550 man samt nedgick
under September till 1,400. Den 8 Oktober uppbröt kommenderingen från arbetslinien.
Den privata arbetsstyrkan förflyttades efter hand till andra delar af linien genom Södermanland
och uppgick under December månad till endast omkring 300 man, af hvilka
de flesta voro sysselsatta vid södra bangården och arbetena närmast hufvudstaden.
Uclsotillståndet var under hela året tillfredsställande.
— 120 —
Södertelje—Catrineholm.
Tunnel-arbetet vid Bränninge fortsattes oell fullbordades. Af tunnelns liela längd,
465 fot, eller ungefär hälften af tunnelns under Nyboda backe, voro vid 1860 års ingång
112 längdfot å norra sidan utsprängde af den öfra hälften och å södra sidan 55 fot,
hvarjemte å sistnämnda sida en längd af 33 fot blifvit utsprängd till full höjd. Den
ur tunneln sprängda stenen utfördes, liksom föregående år, i banken öfver sjön Lanaren
och utfyllningen samt planeringen af denna bank fullbordades samtidigt med
tunneln under Augusti månad; äfvenså den kulvert, hvilken för vattnets genomsläppande
under banken blifvit anlagd.
Terrasseringsarbetena från Bränninge söderut, förbi Gerstaberg, Jerna, Simsjön.
Mölnbo och Långbro till gränsen mot Nyköpings län fortsattes med en betydlig arbetsstyrka,
som ännu under November, till följd af gynsam väderlek, kunde hållas vid en
numerär af 1000 man. De svåraste af dessa arbeten voro de stora bankfyllningarne
vid Mölnbo och Långbro. Dessa bankar, hvarå arbetet i trenne år pågått, hade vid
1860 års utgång ännu ej nedgått till fast botten. Ofver de vattendrag, som å denna
arbetssträcka korsa jernvägeu, uppfördes tvenne af sten hvälfda broar, den ena med 20,
den andra med 15 fots spann, hvilka föregående är blifvit grundlagda.
En kulvert öfver Bränninge å fullbordades. För en bro öfver Nyqvarns å, Ij
mil från Södertelje, grundlädes och uppmurades landfästena. Spännvidden är 32 fot.
Ofverbyggnaden af jern, tillverkad vid Motala verkstad, levererades mot slutet af året,
men hann icke att uppsättas. — — — — — — — — — — — -—• —
Terrasseringen å de under föregående år bearbetade, mest arbetsdryga, ställena
från gränsen mellan Stockholms och Nyköpings län till Catrineholm fortsattes och nya
bandelar lades under arbete. De anmärkningsvärdaste deribland voro: bankfyllningarna
öfver tvenne vikar af Fräsjön, jord- och sprängningsarbetena förbi Stjernhof och
Fastmyra, faskinering til! förstärkning af grunden under bankarne öfver Bäcksjön och
sjön Yalingen, samt utfyllningen af dessa bankar, utfyllningen af bankar öfver de
båda rikarne af sjön Däfven vid Sparreholm och de vidlyftiga sprängningsarbetena
öster om detta ställe, sprängnings-, gräfnings- och bankfyllnings-arbetena från Melby
förbi Skebo qvarn, Flen. Orresta och Stenhammar, bankfyllningen öfver det sund, sjön
Wnldemaren bildar vid Ilålbonäs, hvilket sund är 850 fot bredt, samt de stora gräf
nings-
och fyllningsarbetena vid Oppäng. Ramsta, Walla och Strökärr.
De omständigheter, hvarpå den raska fortgången af terrasseringsarbetena i allmänhet
äro mest beroende, nemligen väderleken och tillgång på arbetsfolk, voro i hög
grad gynsamma för arbetenas fortsättning å denna del af Westra stambanan, och det
blef sålunda möjligt att ännu i slutet af December med fördel sysselsätta nära 1,400
man. Icke mindre än 147,000 kubikfamnar jordarbete och nära 10,000 kubikfamnar
bergsprängning verkställdes, hvarigenom de mest svårarbetade delarne af denna linie
färdigterrasserades på den sammanräknade längden af 4 mil. — — —• — — —
Arbetsstyrkan utgjorde under årets första qvartal i medeltal 1,100 man och uppgick
i April till 1,500. Samtidigt med den afdelning al Westmanlands regemente, sorn
— 121 —
fördelades på linien mellan hufvudstaden och Södertelje, inryckte afven den afdelning
af samma regemente, sorn förlädes mellan sistnämnde stad och Bränninge, af hvilken
100 man sedermera förlädes i trakten af Wårdinge kyrka. Den 20 Maj inryckte på
arbetslinien första afdelningen, 417 man stark, af Kalmar regemente och dagen derpå
den andra, 261 man stark. Detta regemente förlädes emellan Mellby och sjön Waldemaren.
Sammanlagda arbetsstyrkan emellan Södertelje och Catrineholm utgjorde under
Maj, Juni, Juli, Augusti och September månader 4,000 man. Den 7 Oktober afmarcherade
arbetskommenderingen ur Kalmar regemente och den privata arbetsstyrkan
minskades småningom, sä att den, såsom ofvan är nämndt, mot slutet af December
uppgick till nära 1,400 man. Hälsotillståndet inom den stora arbetspersonalen var under
hela året tillfredsställande. Nykterhet och ordning utmärkte, såsom i alimänhet.vid
jernvägsarbetena, den stora arbetspersonalen.
Catrineholm—Bodarne.
Denna linie, sådan den på grund af Rikets Ständers beslut och Eders Kongl. Maj:ts
nådiga stadfästelse utstakades, har följande sträckning: Från Catrineholm fram
går
banan söder om sjön Näsnaren, hvars sydligaste vik den i det närmaste berör,
hvarefter den fortsätter genom östra och vestra Wingåker, först på det smala näset
emellan sjöarne Kolsnaren och Wiren, derunder den vid Morjanå öfvergår det vattendrag,
som förenar nämnde sjöar, och sedan förbi Säfstaholm samt öfver den å, hvarigenom
förstnämnda af ofvanberörde sjöar står i förbindelse med Högsjön, fram till länsgränsen
emot Nerike. Den nu beskrifna linien har en längd af något mer än 3 mil.
Banan genom Nerike, eller fram till Bodarne, har en längd af (ij- mil och framgår öfver
Kilsmo, förbi nordligaste viken af sjön Sottern, öfver Pålsboda, Halsberg, Gatugårda
och söder om Wiby-sjöri öfver Wredstorp samt öfver Stafåna och Laxå fram till gränsen
mot Skaraborgs län, vid Bodarne, der der. redan under år 1859 påbörjade linien
till Götha kanal vidtager.
Såsom, ofvan är nämndt, kunde inga åtgärder för arbetena å denna linie vidtagas
förr än Juli månad. Detaljundersökningar och profgräfningar för utrönande af jordmånens
beskaffenhet började då och fortsattes under de följande månaderue jemte öfrige
förberedande arbeten, såsom materialiers anskaffning och provisionella byggnaders uppförande.
Först under Augusti månad kunde terrasseringen sättas i gång, dels vid Morjanå,
dels på åtskilliga ställen emellan Halsberg och Bodarne. Under Oktober utsträcktes
dessa arbeten vidare och påbörjades, å Wingåkers-linien vid Roma måsse, Bodtorp,
Gillberga, Viala, Kesäter och Säfstaholm samt å Nerikes-linien vid Bysta, Halsberg,
Telle, Perstorp, Gatugårda och Wredstorp samt' vid ingången till Tiveden vid Bulltorp.
De märkligaste af dessa arbeten voro de, som förekomma vid Morjanå och Säfstaholm.
Vid förstnämnda ställe öfvergår jernvägslinien frenne vikar af sjön Wiren på en sammanlagd
banklängd af 4,500 fot. Djupet till fast bottnen är dock ej betydligt och uppgår
endast till omkring 18 fot på djupaste ställena. A de sanka ängsmarker jernvägen
måste passera vid Säfstaholm gjordes försök med afseende på markens bärighet, hvarigenom
utröntes, att på en sträcka af omkring 3,000 fot konstgjord grundläggning måste
begagnas, hvilket här kunde ske med mera besparing än utfyllning till fäst botten.
16
I allmänhet äro terrasseriugsarbetena å denna linie af lätt beskaffenhet, särdeles
genom Nerike.
A hela sträckan mellan Catrineholm och Bodarne verkställdes, under de 5 månader
densamma bearbetades, 28,200 kubikfamnar jordarbete; endast 30 kubikfamnar
bergsprängning ifrågakommo. Sammanräknade längden färdigterrasserade delar utgjorde
vid årets slut något mer än 2 mil.
Arbetsstyrkan uppgick under Augusti och September till 600 man, under Oktober
och November till omkring 1,000 man och var vid December månads utgång ännu
650 man stark. Helsotiliståndet var godt.
Bodarne—Götha kanal.
Arbetena å denna sträcka fortgingo med en arbetsstyrka, som under sommarmånaderna
uppgick ända. till 1,800 man, men voro ej särdeles gynnade af väderleken
och måste redan mot slutet af November nästan helt och hållet inställas. Dock blefvo
mer än 60,000 kubikfamnar jordarbete och 6,900 kubikfamuar bergsprängning verkställda,
så att vid arbetenas afstannande sammanräknade längden färdigterrasserade delar,
alla å de svåraste ställena, utgjorde 2 mil 11,800 fot.
För en bro vid Finnerödja qvarn fullbordades grundläggning och uppmurning af
landfästena till full höjd och samma slags arbeten verkställdes äfven för en mindre
bro vid Boda.
Grundläggning och uppmurning af landfästen för tvenne vägportar fullbordades.
Ballastning af linien påbörjades och verkställdes dels till full höjd, dels till ytterligare
påfyllning å en sträcka af 22,000 fot.
Landsvägar omlades på en sammanräknad längd af 4,100 fot.
För banans inhägnad uppsattes 4,300 sträckfot stenmur.
Vid bangården i Götheborg pågingo åtskilliga inrednings- och kompletterihgsarbeten
å verkstadsbyggnad och lokomotivstall och ett lastskjul uppfördes längs norra
Larmgatan.
A den för trafik öppnade banan mellan Götheborg och Töreboda blefvo äfvenledes
några kompletteringsarbeten utförda.
Saitintaiibiiidningsbaiian fräiå
Halsberg till Orebro.
Denna bana, sådan den efter nådigt fastställd plan blifvit utstakad, utgår från
den puukt, | mil vöstér öm Halsbergs kyrka, der Westra stambanan skar störa lantis
-
— 123 —
vägen mellan Blacksta och Wredstorps gästgifvaregårdar och sträcker sig i nordlig riktning
förbi Kumla kyrka, Säbylund, vestra stranden af Mosjön, Mosås kyrka och Adolfsberg,
hvarefter den i en svag böjning åt öster framgår till Orebro stad, invid KöpingHult
jernvägens bangård, efter att hafva passerat den genom samma stad flytande Svartån.
Sammanbindningsbanans hela längd utgör 2 mil 12,036 fot.
De anmärkningsvärdaste terrasseringsarbeten, som å denna, öfver en särdeles
jemn terräng utiagde bana förekommo, voro bankfyllningarne öfver de sanka ängarne
vid Säbylund och utmed Masjöns vestra strand framåt Mosås samt fyllningarne och skärningarne
vid Adolfsberg. På dessa och andra bearbetade ställen verkställdes sammaulagdt
13,420 kubikfamnar jordarbete och 61 kubikfamnar bergsprängning. Oaktadt de
egentliga arbetena å denna linie, likasom de å Westra stambanan genom Nerike, icke
kunde förrän Augusti månad taga sin början, bunno dock, dels till följd af samma fördelaktiga
omständigheter, som gynnade arbetena å sistnämnda bana, dels till följd af
terrängens jemna beskaffenhet, särskilda bandelar färdigterrasseras på en sammanräknad
längd af icke mindre än 37,600 fot, eller något mer än i mil.
Förberedelser vidtogos till arbetet å bron öfver Svartån, bland annat genom utläggning
af provisionell bana från Köping—Hult jernvägens station, i och för transport
af byggnadsmaterialier, och grundläggningsarbeten till samma bro påbörjades.
Orebro stad åtog sig, genom beslut af den 9 Juli, att kostnadsfritt till staten
upplåta erforderligt utrymme för jernvägsstation å stadens område, hvarigenom således
det vilkor, Rikets Ständer fästat vid anslaget till sammanbindningsbana mellan Orebro
och Westa stambanan var uppfylldt. Grundgräfning och grundmurning för stationshuset
verkställdes och planeringen af stationsområdet utfördes till betydlig del.
Arbetsstyrkan utgjorde i medeltal omkring 300 man.
Södra stambanan från Malmö.
Rikets Ständer anslogo vid 1860 års riksdag nödiga medel för denna stambanas
fortsättning från Finjasjön förbi sjön Salen öfver Nässjö till Jönköping. Då emedlertid
detaljundersökningarne af hela denna linie under ifrågavarande arbetsår icke kunde
medhinnas, helst Eders Kongl. Majit, med anledning af innevånarnes i Wexiö stad och
trakten deromkring, af Eders Kongl. Majits Befallningshafvande i nämnde län förordade
framställning om undersökningars anställande för Södra stambanans utsträckning genom
eller närmare intill Wexiö stad, fann skäl att till nämnde framställning lemna nådigt
bifall, så blef icke heller af linien norr om Finjasjön längre sträcka bearbetad, än hvad
Eders Kongl. Majits nådiga bref af den 12 Juli samma år innehåller eller till Ousbysjön,
Terrassering, nedläggning af sliper och räler samt öfriga arbeten för banans fullbordande
mellan Finjasjön och Hessleholm afslutades och trafiken emellan sistnämnda
station och Sösdala, dit trafiken förut var utsträckt, öppnades den 1 December.
Norr om Hessleholm fortgick terrasseringen framåt Alma ån samt utmed vestra
stranden af Balingslöfsjön och öfver nordligaste viken af Ottarpsjön. Nämnda vik är
— 124 —
ända till 48 fot djup i den linie jernvägen framgår; utfyllhingen skedde såväl från båda
andar af banken som i midten af denna, från utlagde flottor. Vid alla härofvan
nämnda terrasseringsarbeten verkställdes sammanlagd! 29,200 kubikfamnar jordfyllning
och 200 kubikfamnar bergsprängning. Hela längden färdigterrasserad bana från Finjasjon
norrut uppgick vid årets slut till 1 mil 3,000 fot, hvaraf 14,000 fot emellan nämnde
sjö och Hessleholm, samt 15,000 fot i en sträcka från sistnämnda ställe norrut. —
Arbetsstyrkan utgjorde under sommarmånaderne i medeltal 1,200 man, men nedgick
under höstmånaderna, så att densamma vid arbetenas afslutande den 15 December
endast uppgick tili 800 man.
Detaljundersökningar för stambanans fortsättning genom norra delen af Christianstads
län pågingo, och alternativa undersökningar för linien genom Kronobergs län till
norra ändan af sjön Salen påbörjades.
Södra stambanan från Falköping.
Vid denna stambana verkställdes 43,100 kubikfamnar jordarbeten och 240 kubikfamnar
bergsprängning. Sammanlagda sträckan färdigterrasserade delar emellan
Falköping och Mullsjön utgjorde vid årets slut 3 mil 10,000 fot.
De märkligaste arbeten, som på denna linie förekommo, voro den 30 fot höga
banken öfver sjön Stråken och den i midten af denna bank behöfliga bro med 80 fots
spännvidd. Landfästena till denna bro voro vid årets slut och arbetenas afstannande
i det närmaste uppmurade och banken öfver sjön till stor del utfylld. —• •—• — —
Arbetsstyrkan uppgick under Juni månad, då den var störst, till nära 1,500 man,
utgjorde under Juli och Augusti omkring 1,200 man, under September 1,000 man, och
minskades derefter småningom, så att den i medlet af December, då arbetet till följd
af ogynnsam väderlek måste afbrytas, utgjorde endast omkring 100 man.
Vid under året pågående riksmöte afgjordes, att Södra stambanan skulle dragas
genom Jönköpings stad, och sedan bestämmelser i detta afseende blifvit mig af Eders
Kongl. Maj:t nådigst delgifna, börjades genast detaljundersökningarne mellan sjön Stråken
och Jönköping. Denna särdeles ojemna lokal, sorn syntes föranleda en oafbruten
lutning ned till sjön Wettern vid Jönköping på en längd af 1| mil, fordrade de omsorgsfullaste
afvägningar af terrängen och de noggrannaste beräkningar, innan valet
emellan de mångå alternativerna kunde göras. Detaljundersökningarne, ehuru de kunde
å fältet pågå till de sista dagarne af November, hunno ändå icke så tidigt fullbordas,
att tillräcklig visshet om den rätta linien erhölls, och några egentliga arbeten kunde
till följd häraf icke påbörjas före årets utgång. Endast sträckan öster om sjön Stråken
till Mullsjön, { mil i längd, hann, såsom ofvan synes, fullständigt undersökas och bearbetas».
— 123 —
Den angående trafikens bedrifvande å statens jernvägar under år 1860 särskildt
afgifna underdåniga berättelse är hufvudsakligen af följande innehåll:
»Westra stambanan.
Götheborg—Töreboda.
Trafiken å denna stambana bedrefs under år 1860 å sträckan mellan Götheborg
och Töreboda, eller på en längd af 17,1 mil. — — — — — — — — —
Bruttoinkomsten af denna trafik uppgick till 585,566 R:dr 23 öre, men af
bokslutet inhemtas, att de från den egentliga trafiken till kassan inreverserade medlen
icke uppgingo till mer än 585,530 R:dr 28 öre, eller till 32 R:dr 95 öre mindre än
förstnämnde summa. Detta härrörer sig, såsom jag i min underdåniga berättelse för
1859 redan anfört, deraf, att de kontanta inreverseringar, som hvarje tionde dag
från Stations-inspektorerne ingå till Kassören, genom de förras felräkningar kunna
blifva större eller mindre än de borde vara. Dessa felräkningar rättas efter hand vid
följande inreversering, sedan Kontrollören uppgifvit det rätta beloppet; men då uppgifterna
i bokslutet måste stödja sig på inreverseringarne till kassan, uppstår vanligen en
mindre olikhet emellan den i bokslutet angifna och den rätta inkomsten. Utom de från
trafiken inreverserade medlen inflöto diverse inkomster, såsom för höskörd, försålda effekter
in. m., till ett belopp af 645 R:dr 21 öre, så att sammanlagda inkomsterna för året
utgjorde, enligt bokslutet, 586,175 R:dr 49 öre.
Utgifterna för trafikens bedrifvande, banans och materielens underhåll uppgingo
enligt bokslut till sammanlagdt 432,303 R:dr 43 öre och understego således inkomsterna
med en summa af 153,872 R:dr 6 öre.
Då det icke ännu är möjligt att med afseende å slitning af räler och sliper göra
så säkra beräkningar, att desamma kunna i bokslutet intagas, har icke heller någon
sådan slitning blifvit i underhållskostnaden upptagen. Endast i det fall, att räler eiler
sliper blifvit helt och hållet kasserade och å sjelfva banan mot nya utbytta, har det •
verkliga värdet kunnat uppskattas och påföras underhållet. Emedlertid anser jag mig
underdånigst böra upplysa, att, på grund af den erfarenhet, som vunnits vid utländska
jernvägar, kostnaden för slitning eller försämring af sådane räler, som å statens jernvägar
begagnas, kan, med den rörelse, som å dessa jernvägar är att förvänta, uppskattas
till omkring 4,000 R:dr per mil, för år räknadt, och att något egentligt ombyte af räler
säkerligen icke behöfver börjas förr än 20 år efter det, då desamma blifvit nedlagda,
och att hela ombytet icke kan a'nses vara utfördt förr än 30 år efter nedläggningen; x
vidare. att, om jernvärdet af de förslitna rälerna icke tages i beräkning, ombytet af räler
på en mil, då skärtjern, bottenplåtar m. m. äro i behåll, kostar högst 120,000 R:dr,
men att de förslitna rälerna kunna omvalsaå till nya, och att deras jernvärde före denna
omvalsning kan antagas till hälften af den för hvarje mils ombyte här ofvan upp
gifna
kostnad; hvadan ombytet af räler, när det en gång ifrågakomtner, kan anses komma
att uppgå till omkring 60,000 R:dr per mil.
Beträffande försämringen och deraf påkalladt ombyte af sliper eller rälernas underlag
af trä, har jag trott mig kunna antaga, att detta ombyte icke behöfver ske of
-
— 126 —
tare än livart åttonde år. På grund af erfarenhet om inköpspris och nedläggningskostnad,
kan numera med säkerhet antagas, att de årliga utgifterna för behöfligt utbyte af
sliper komma att uppgå tili högst 3,000 R:dr per mil. Skulle dé pågående försöken,
hvarom jag redan nämnt i min underdåniga berättelse rörande sjelfva arbetenas fortgång,
att genom slipernas preparering med någon metallösning förhindra eller uppskjuta deras
förruttnelse, leda till önskade resultater, så skulle detta komma att leda till förminskning
i ofvannämnde kostnad.
Underhållet af lokomotiver, .passagerare- och godsvagnar är redan ungefär så stort,
per mil räknadt, som det, äfven med banornas längre utsträckning, kan antagas blifva i
framtiden; ty de betydliga omkostnader, som detta underhåll fordrar, för verkstäder och
dessas, maskiner, ingeniörer, verkmästare samt arbetare, hafva under åren 1860 och 1861
drabbat ensamt mindre bandelar, och ökas ej i förhållande till de trafikerade banornas
förlängning, utan kunna tvärtom antagas undergå en så stor förminskning per mil,
som ungefärligen motsvarar den större underhållskostnad å materielen, hvilken blifver
en följd af den ursprungliga uppsättningens tilltagande ålder och förslitning.
Sjelfva förnyelsen af lokomotiver och vagnar, eller anskaffandet af lika antal
nya som de förslitna och slopade, har jag trott mig kunna upptaga till circa 1.500 R:dr
för hvardera slaget, eller saminanräknadt till 3,000 R:dr per mil årligen.
Dessa nu uppgifna kostnader för förnyelse af sliper, lokomotiver och vagnar, och
hvilka kostnader icke blifvit i bokslutet upptagna, utgöra således tillsammans 6,000 R:dr
per mil årligen. Förnyelsen af räler kan, som förut är nämndt, visserligen icke ifrågakomma
förr än 20 år efter nedläggningen, men om, såsom äfvenledes ofvan är nämndt,
den årliga försämringen per mil kan uppskattas till omkring 4,000 R:dr, hvilket åtminstone
icke är för lågt upptaget, skulle således hela den underhållskostnad, som i bokslutet,
sådant det för 1860 är uppställdt, icke blifvit upptagen, utgöra den ungefärliga
summan af 10,000 R:dr per mil.
Bantåg afgingo dagligen mellan de båda ändpunkterna Götheborg och Töreboda,
emellan Götheborg och Falköping, emellan Götheborg och Alingsås, allt med anlöpande
af mellanliggande stationer, samt under den vackra årstiden äfven särskildt emellan Gö•
theborg och Jonsered. Trafiktågens antal uppgick till 1,480 och sammanlagda sträckan
som dessa tåg passerade (d. v. s. antalet tågmil) till 19,106,2 mil.
Brutto-inkomsten för hvarje tågmil utgjorde 30 R:dr 68 öre och för hvarje mil
af banans längd 34,279 R:dr 27 öre.
Underhålls- och driftkostnaden uppgick per tågmil till 22 R:dr 63 öre och per
banmil till 25,280 R dr 90 öre.
Brutto-inkomsten för hvarje banmil öfversteg således underhålls- och driftkostnaden
för samma sträcka med 8,998 R:dr 37 öre.
Efter de grunder Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 16 September 1859
innehåller, verkställdes daglig postbefordring utefter linien medelst trenne för ändamålet
särskildt inrättade vagnar, af hvilka tvenne voro i dagligt bruk, och den tredje tjenade
såsom reserv.
— 127 —
I den för fångtransport inredda vagn blefvo under året 241 personer, fångar och
bevakning, transporterade.
Den under Mars månad alltjemt ihållande snöyran, i förening med flera gånger
inträffade utomordentliga snöfall, gäckade alla bemödanden att ständigt hålla banan
fullkomligt praktikabel, till följd hvaraf bantåg ofta blefvo fördröjde, men endast trenne,
nemligen ett den 9:de och två den 10:de i samma månad, måste helt och hållet för
dagen inställas. Under Februari var trafiken, ehuru tågen åtskilliga gånger blefvo fördröjda,
likväl icke någon dag helt och hållet afbruten. — — — — — —- —
Trafiken å denna del af Westra stambanan# öppnades för allmänheten den 1
December, men pågick under denna månad egentligen endast för passagerare, emedan
de för godstrafiken nödige byggnader icke förr än vid Januari månads ingång derpåföljande
år hunno så fullbordas, att offentligt tillkännagifvande om ifrågavarande trafiks
öppnande kunde utfärdas.
Afstånden från södra bangården till öfriga å denna linie förekommande trafikstationer
äro följande:
Med anlöpande af mellanstationerna, utom Liljeholmens, afgingo bantåg alla söcknedagar
tvenne gånger mellan hufvudstaden och Södertelje samt om Söndagarne en gång.
Emellan Stockholm och Liljeholmen passerade särskildt tvenne tåg hvarje söcknedag
och om Söndagarne ett tåg.
Inkomsterna under månaden voro följande:
Stockholm—Södertelje.
Liljeholmen
Huddinge .
Tumba
Södertelje
0,2 mil,
1,1 »
2,0 »
3,4 »
För 11,425 stycken försålda passagi
Qfvervigt å bagage
Åkdon, hästar, hundar
Paketer
2,957 centner gods
Boskap
Diverse inkomster
■erarebiljetter
10,350: 95,
104: 78.
152: 77.
102: 91.
542: 29.
26: 69.
22: —
Summa R:dr 11,362; 39.
Utgifterna uppgingo, såsom synes af bokslutet, till 12,624 R:dr 96 öre.
— 128 —
Södra stambana».
Malmö—Hessleholm.
Denna bana trafikerades från årets början till den sista November mellan Malmö
och Sösdala, 6.4 mil, och den 1 December utsträcktes trafiken till Hessleholm, 7,8 mil
från Malmö.
Mellan banans ändpunkter gingo tvenne tåg dagligen, och ett särskildt tåg var
dessutom anordnadt mellan Malmö och Lund. Trafiktågens antal utgjorde 2,228, och
den sträcka, som af dem passerades, 11,005,8 mil.
åf bokslutet iuhemtas, att inkomsterna af den egentliga trafiken uppgått till
287,700 R:dr 91 öre och hyror för restaurations-lokaler samt andra diverse inkomster
till 1,803 R:dr 52 öre. Totalinkomsten utgjorde således 289,504 R:dr 43 öre.
Utgifterna för trafikens bedrifvande, banans och materielens underhåll uppgick
till 221,098 R:dr 60 öre och understeg således totalinkomsten med 68,405 R:dr 83 öre.
Inkomst per tågmil utgjorde 26 R:dr 30 öre och per mil trafikerad bana 44,402
R:dr 52 öre.
Underhålls- och driftkostnaden uppgick per tågmil till 20 R:dr 9 öre och per
banmil till 33,910 R:dr 83 öre. Inkomsten per banmil öfversteg således utgifterna för
samma sträcka med 10,491 R:dr 69 öre. — — — — — — — — —- —
Rikets sednast församlade Ständer beslöto, att de vid trafiken uppkommande öfverskott
skola i Riksgälds-kontoret insättas. Af de behållningar som uppstodo från trafiken
å Westra och Södra stambanorna (hvaruti inköpte stenkol, cokes och andra i behåll
varande, för trafikens bedrifvande erforderliga, materialier äro inberäknade) blef, såsom
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet blifvit anmäldt, ett belopp at' 50,000 R:dr
i böljan af år 1861 till Riksgälds-kontoret öfverlemnadt.» — — —
§ 1.
I anseende till de betydliga belopp, hvartill vid jernvägsanläggningarnQ kostnaderna
för. inlösen af derför erforderlig jord uppgått, hafva Revisorerne ansett sig böra
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på den beredvillighet, hvarmed under sista tiden
innevånarne i de trakter, som af berörde kommunikationsmedel företrädesvis kunna vänta
fördel, erbjudit sig att kostnadsfritt upplåta den för bana och bangårdar behöfiiga mark.
Särdeles vid de tillfällen, då flere alternativa linier äro föreslagna, torde, om de särskilda
orternas innevånare före liniens. bestämmande höras, expropriationskostnaderna kunna,
åtminstone till största delen, statsverket besparas.
§ 2.
Under rubriken »Diverse» finnas i räkenskaperna afförde åtskilliga poster, exempelvis
läkarearvode, resekostnader för expTopriationsnämnd, missräkningspeuningar ro. ro.;
— 129 —
och då berörde utgiftsposter bort hänföras under de rubriker, hvartill utgifterna, enligt
sin natur och beskaffenhet, rätteligen höra, hvilket ock stundom skett, hafva Revisorerne
velat härå fästa Kikets Ständers uppmärksamhet, helst genom det nuvarande bokföringssättet
svårigheter möta för utrönande af det belopp, sorn för hvarje särskildt ändamål
åtgått.
§ 3.
I likhet med hvad under de närmast föregående åren egt rum, hafva, efter inbjudning
af Chefen för statens jernvägsbyggnader, Revisorerne tagit i ögonsigte en del
af derå utförda arbeten. Revisorerne företogo nemligen den 20 förlidne September en
färd å stambanan från hufvudstaden öfver Halsberg till Orebro, hvilken bansträckning
i det närmaste lärer vara fullbordad, så att trafiken å denna jernvägslinie inom kort
kan för allmänheten öppnas. — Ehuru den förresan bestämda korta tid ej lemnat Revisorerne
tillfälle att under densamma om jerrivägsarbetena taga den fullstäudiga kännedom,
som varit önskvärd, anse likväl Revisorerne, med afseende å dervid gjorda iakttagelser,
sig ega tillräcklig anledning instämma i det omdöme nästlidet års Revisorer i
berörde hänseende uttalat, eller att arbetena å statens jernvägar synas fortfarande bedrifvas
med synnerlig raskhet, noggrannhet och omsorg.
Kongl. Fångvård s-styrelsen.
De till Kongl. Fångvårds-styrelsens disposition ställda 3:ne anslag redovisas uti
särskilda hufvudböcker. Dessa anslag äro:
A) Fångvår ds-itnslaget>
Hufvudboken öfver detta anslag, som i Konul, Kammar-rätten undergått granskning
med anmärkning, upptager inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
668,754: 85.
Uppbörd:
Statsanslag, enligt Kongl, brefvet den 16 December
1859,
1,450,000: —
Arbetsinkomst
471,002: 52.
Anmärkningsmedel  2,677: 87.
Diverse inkomster..........  1,774: 44. 1,925,454: 83,
Tran spön”: "^2,594; '209: 63
17
— 130 —
Transport:
Balans till år 1861:
Skulder
Summa
Cr edit.
Balans från år 1859:
Skulder
Utgifter:
Byggnader och reparationer
31,126: 90.
Förplägning
391,181: 3.
Beklädnad
106.496: 95.
Sängkläder
21,667: 85.
Inventarier
3.384: 46.
Eldning och lysning
48,532: 58.
Renhållning
16,599: 18.
Keligionsvård  31,387: 62.
Sjukvård  57,717: 79.
Garnisonskostnad
122,158: 12.
Bevakning  ...  145,218: 90.
•Fångars afgång
_3,715: 1.
Fångtransport  179,054: 77.
Straff-exekutionskostnad
927: 23.
Generella förvaltningskostnader
••••  189,683: 39.
Arbetens bedrifvande
341,341: 44.
Afskrifning  8,154: 18.
Kongl. Stats-kontoret tillgodofördt:
Skillnaden mellan tillgångar och skulder vid 1860 års slut
Balans till år 1861:
Kontant behållning
134,344: 36.
Behållning af inventarier och materialier  288,706: 49.
Utlånta medel
60,302: —
Fordringar
98,264: 84.
Förskotter till liqvid och redovisning  29,932: 9.
Anmärkta poster
192: 61.
Proprie-balanser
3,912: 73.
2,594,209: 68-
615,655: 12.
3,209,864: 80.
668,754: 85.
1,698,347: 40.
227,107: 43.
615,655: 12.
Summa 3,209,864: 80.
— 131 —
§ 1.
Enligt rikshufvudboken har, på sätt nedanstående redogörelse närmare utvisar, å
ofvanberörde anslag under revisionsåret uppstått en besparing af 127,107 R:dr 43 öre.
Inkomsterna hafva utgjort
1,925,454: 83.
och utgifterna
1,698,347: 40.
hvarigenom bildats ett öfverskott af  227,107: 43'
hvilket belopp, på sätt förestående tabell öfver Fångvårds-anslaget utvisar, blifvit KonglStats-kontoret
för året till god o fö rd t, enär detta embetsverk i Styrelsens hufvudbok debiterats
för den uti Kongl. Maj:ts fastställda stat beräknade, i nyssnämnde tabell uppgifna
summa.
Om deremot det i riksstaten uppförda anslag 1,350,000
med tillägg af de i förestående tabell upptagna särskilda
inkomster  I
475,454
jemföras med ofvannämnde utgifter
83 1,825,454: 83.
1,698,347: 40.
visar sig den i rikshufvudboken å Fångvårdsanslaget uppförda besparing, 127,107: 43.
§ 2.
Inkomster och utgifter för de särskilda fängelse- och arbetsinrättningarne hafva
under revisionsåret uppgått till följande belopp, nemligen;
Straff- och arbetsfåtigelser.
Långholmen
Malmö
Norrmalm i Stockholm
Norrköping
Götheborg  »1.
Inkomst.
Utgift.
214,858:
78.
333,742:
94.
131,382:
26.
215,857:
46.
28,748:
87.
65,793:
60.
21.250:
77.
43,113:
9.
4,790:
44.
13,469:
98.
Fästningsfångelserna.
Carlskrona
Christianstad
Kronan i Götheborg
Landskrona
Ny-Elfsborg
Warberg
Kronoarbetskompanierna.
l:sta kompaniet (Strömsholm)
2:dra, 3:dje och 4:de dito (Carlsborg) ..
öde dito (Carlskrona)
267:
28.
20,663:
93.
700:
65.
21,430:
80.
—
17:
96.
8,610:
54.
58,409:
66.
271:
87.
20,978:
56.
38,744:
19.
114,857:
68.
10,358:
57.
31,178:
7.
22:
37.
84,299:
75.
11,946:
22.
27,591:
98.
Transport: 471,952: 81. 1,051,205: 46,
— 132 —
Transport:
471,952:
81.
1,051,205:
46.
. d. 6:te kompaniet (Slite)
21:
96.
—
10:de och U;te dito (Rindö) .»
•—-
68,823:
96.
f. d. 11 dito (Kungsholms fästning)
213:
94,
30:
46.
Låns- och kronohäkten.
Stockholms stad
—
14,160:
40-
Blekinge läns
75:
—
23,392:
11.
Kalmar dito
62:
96.
32,479:
58.
Christianstads dito
2:
50.
28,245:
91.
Elfsborgs dito
27:
62.
31,719:
95.
Gefleborgs dito
81:
49.
27,065:
66.
Gottlands dito
154:
30.
8,293:
98.
Götheborgs dito
—
29,008:
53.
Hallands dito
23:
31.
21,464:
12.
Jemtlands dito
—-
4,754:
76'.
Jönköpings dito
—
23,524:
34.
Kopparbergs dito
—
16,539:
35.
Kronobergs dito
—
19,043:
27.
Malmöhus dito
—
26,329:
96.
Norrbottens dito
—
9,597:
26.
Skaraborgs dito
35:
41.
28,351:
93.
Stockholms dito
3:
13-
26,111:
46.
Södermanlands dito
36:
95.
13,712:
98.
Upsala dito
■
—
7,452:
30.
Wester-norrlands dito
26:
96.
14,749:
76.
Westerbottens dito
24:
—
7,323:
91.
Wermlands dito
—
20,795:
69.
Westmanlands dito
—
20,147:
80.
Orebro dito
—
21,983:
72.
Östergöthlands dito
1,415:
73.
29,524:
37.
Af Kongl. Fångvårds-styrelsen disponerade
inkomster
76.
42.
och bestridda utgifter
1,451,296:
72,514:
Summa
1,925,454
: 83.
1,698,347:
40.
§ 3.
Kostnaden för fångars och kronoarbetskarlar underhåll, beklädnad och sängkläder
vid de särskilda straff- och arbetskompanierna har under revisionsåret i medeltal
uppgått till de i följande sammandrag upptagna belopp, nemligen:
(Bil. Litt, S.)
§ 4.
Medeltalet af fångar och kronoarbetskarlar har med omkring 1,000 understigit
det antal, som i stat blifvit beräknadt, och hafva till följe deraf de väsendtligaste be
-
Bilaga Litt. S. till 1862 års revisions-berättelse angående stats-verket, sid. 132.
Förplägning.
Beklädnad och
sängkläder.
Summa.
l:o. Straff- och arbetsfånge på bestämd tid af mankön:
Vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen
« dito i Malmö
per medium
2:o.
Straff- och arbetsfånge af qvinkön:
Vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm i Stockholm
« dito i Norrköping
« dito i Götheborg
per medium
3:o. Lifstidsfånge af mankön:
Vid straff-fängelset i Carlskrona
« dito i Christianstad
« dito i Landskrona
« dito å Ny-Elfsborg
« dito i Warberg
per medium
4:0. Kronoarbetskarlar:
Vid Disciplin-kompaniet
« 2:dra och 3:dje Krono-arbetskompanierna
« 5:te dito
« 10:de och ll:te dito
per medium
5:0. Fånge i låns- och krono-cellfängelserna:
Stockholms stads kronohäkten
Blekinge länsfängele
För år.
För dag.
För år.
För dag.
För år.
För dag.
li:dr.
öre.
R:dr.
öre
R:dr.
öre !
R:dr,
öre.
R:dr.
öre.
R:dr. |
öre.
87
99
24'
29
17
—
8
117
16
-
32
85
40
—
23
29
98
8
115
38
31
86
69
23
29
57
1
8,
116
26
31
73
35
20
13
96
4
87
31
24
69
94
19
11
4
3
80
98
22
92
72
—
25
1
22
—
•
! 93
94
25
Kalmar
dito
Christianstads
dito
Elfsborgs
dito
Gefleborgs
dito
Gottlands
dito
Götheborgs
dito
Hallands
dito
Jönköpings
dito
Kopparbergs
dito
Kronobergs
dito
Malmöhus
dito
Norrbottens
dito
Skaraborgs
dito
Stockholms
dito
Wermlands
dito
Westmanlands
dito
Orebro
dito
Östergöthlands dito
78 l<
37 !
|
|
!I|
!
8
74
— !
2
87 Ö
ti!
i
13
67
71
18
26
46
7
94
1
17 i
25
87
84
j
24
15
36
—
4
103
20
28
70
27
19 I
28
16
—
8
98 i
43
27
88
75 i
—
24 |
31
60'
—
9
120
35 1
33
67 j
89
—
18 1
23
97
—
7
91
86
|
- !
25
76!
49 |
21
25
11
1
!
7
101 |
60
28
89
67
24
45
81
13
1
135
48
37
86
1
—
23
40
35
—
11
126
36
—
34
88
45
—
24!
30
19
—
8
118
64
—
32
99
43
—
27 j
30
45
—
8
129
88
—
35
90
O)
'
24
36
70
—
10
127
59
34
85
O
23
20
92
6
106
9
29
73
61
—
20
11
31
3
84
92
—
23
72
CO
—
20
27
77
—
8
100
61
—
28
94
45
26
28
51
8
122
96
—
34
62.
i 5
17
35
81
10
97
86
—
27
87
4
24
30
30
—
8
117
34
—
32
86
;40
' —
24
5
3
—
1
91
43
i
25
81
24
j —
22
37
24
—
10
118
41
i
32
77
85
—
21
15
23
—
4
93
1 8
—
25
00
j 97
|
23
—
29
i
—
84
26
—
23
72
68
20
40
67
11
113
35
i —
31
91
90
26
23
69
—
6
118
59
_
32
80
54
—
22
28
90
—
8
109
44
30
108
75
i
30
55
! 8
i —
15
163
83
—
45
68
4
i 18
3
i 24
i —
1
71
28
19
j 69
! 35
i 19
43
:64
1
! 12
112
99
—
31
82
10
1
•
22
12
1 1
(
j 3
94
11
—
25
i 79
98
—
22
| 31
11
—
8
111
9
—
30
93
65
: —
[26
| 104
—
197
: 65
—
54
| 81
52
—
22
! 15
65
!
97
17
—
26
per medium
81
81
22 i
28
52
~
8
110
33
30
6:o. Fånge i läns- och krono-gemensamhetsfängelserna:
Jemtlands länsfängele
101
i
70
28
7
49
2
109
19
30
Södermanlands dito
74
85
—
21
16
4
4
90
89
25
Upsala dito
73
57
—
20
12
29
3
85
86
23
Wester-norrlands dito
107
98
71
99
4
43
40
1
5
112
116
14
19
30
32
Westerbottens dito
79
—
27
17
per medium
91
32
'
25
11
53
3
102
85
! -
28
f
; 29
Medeltal af kostnaden rid samtlige fångvårds anstalterna
I 81
| 47
22
26
57
7
108
4
—
Bil. Litt T. till 1862 års revisionsberättelse, angående staks-verket, sid. 133.
För arbetenas bedrifvande
.Nettoinkomsten, fördelad på
-
i stat beräknade
Bestridd
Erh&llen
antal dagsverken
med påräknad
inkomst.
Samtlige utspisade
Utgifter.
Nettoinkomst.
utgift.
nettoinkomst.
portioner.
Straff- och arbetsfängelset å Långholmen
89,900
—
29,999
18
174,221
55
40,196
2.3
29
18
Dito dito i Malmö
84,000
—
18,000
—
106,784
77
24,273
22
24
15
Dito dito å Norrmalm  .....
17,700
—
14,969
77
11,462
88
17,285
99
25
15
Dito dito i Norrköping
4,200
—
10,000
—
11,180
62
10,070
15
19
ia
Arbetsfängelset i Götheborg
5,500
—
1,100
—
2,652
27
2,138
17
20
12
Straff-fängelset i Carlskrona
—
—
—
267
28
—■
—
Dito i Christianstad
—
—
—
689
44
—
—
Dito i Landskrona
300
—
7,000
—
1,618
90
6,991
64
13
6
Dito å Ny-Elf.-borg
—
—
—
262
87
—
—
Dito i Warberg  ,
16,200
—
8,000
—
33,411
70
5,332
49
7
4
Disciplin-kompaniet
—
10,000
—
—
10,327
86
38
20
Kronoarbetskårens 2:dra och 3:dje kompanier
—
—
-
22
37
—
—
Dito 5:te kompani
—
10,000
—
—
11,812
12
CO
27
Kronocellfängelset å Långholmen
—
—
8
75
—
—
/ — —
—
Summa
217.800
—
109,068
95
341,341
44
129,661
8
-1
—
■
' *
.
■ ■}
’ »
' ■:. 'i ;;
F
■
..
; - VFi
•
■
i
f ,
l rt‘ ' ■'* t "i V tv
■
f • t»:-'-,; , /;
F
- 133 —
sparingarne i utgifterna uppkommit å de titlar, som mera direkte äro beroende af fångantalet.
Salunda har besparingen under titeln förplägning uppgått till 153,485 R:dr 12
öre, och under titeln beklädnad till 12,180 R:dr 55 öre, och under titeln fångtransport
till 15,890 R.dr 13 öre. 1
§ 5.
På sätt vid flera föregående revisioner iakttagits, hafva nu församlade Revisorer
ansett sig böra, utur den af Kongl. Fångvårds-styrelsen den 31 December 1861 för revisionsåret
afgifna underdåniga berättelse rörande fångvården meddela åtskilligt, som
synts vara af*mera allmänt intresse. Beträffande således, först fångarnes sysselsättning
vid straff- och arbetsfängelserna äfvensom de arbeten, hvartill de särskilda kompanierna
af kronoarbetskåren varit använde, innehåller berörde berättelse, att vid straff- och arbetsfängelserna
å Långholmen, Malmö, Warberg, Landskrona, Norrmalm här i staden
samt i Norrköping och Götheborg fångarne varit sysselsatte dels med tillverkning af de
för fångvårdens eget behof erforderliga beklädnads- och sängklädespersedlar samt dertill
behöflige materialier af ylle- och linneväfnader, dels med stenhuggnings-, väfnads- och
sömnads- med flera arbeten för myndigheters oell enskilda personers räkning, hvaribland,
efter hvad Revisorerne inhemtat,- äfven förekommit arbeten vid statens jernvftgsbyggnader.
Vid öfriga i fästnings- och garnisonsorter förlagda straff-fängelser, nemligen i Carlskrona,
Christianstad och å Ny-Elfsborg, hade deremot fångarne, i den mån tillfälle dertill
gifvits, verkställt arbeten dels för försvarsverkets räkning, dels förfärdigat diverse
mindre handtverks- och slöjdalster, vid hvilkas försäljning en viss andel af arbetsvinsten
tillfallit fängelserna under benämning arbetsvinst. Af kronoarbetskåren hade, jemlikt
Kongl, brefvet den 21 November 1859, disciplinkompaniet, motsvarande f. d. l:sta kompaniet
eller soldatklassen, varit mot stadgad dagsverksafgift sysselsatt med arbete dels
vid Strömsholms nya ka,nal, dels vid Borghamns kalkstensbrott, 2;dra och 3:dje kompanierna,
utan särskild ersättning, arbetat vid Carlsborgs fästningsbyggnad, 5:te kompaniet,
mot ersättning, vid Kongl. Maj:ts Flottas varf i Carlskrona samt 10:de och litte kompanierna,
utan afgift, verkställt erforderligt arbete vid befästuingarne å Waxholm och
Rindö.
För att meddela upplysning i hvad mån fångarnes sysselsättning verkat till minskning
i statens utgifter för deras underhåll, bifogas följande utur Kongl. Fängvårds-styrelsens
ofvannämnde berättelse hemtade tabell, som utvisar ej allenast de i stat beräknade
utgifter och inkomster i och för arbetens bedrifvande med fångar och kronoarbetskarlar,
utan äfven de belopp, hvartill dessa utgifter och inkomster verkligen uppgått,
äfvensom nettoinkomsten, fördelad på hvarje med påräknad inkomst utgjordt dagsverke
och på samtlige utspisade portioner.
(Bil. Litt. T.)
Häraf visar sig, att de för arbetenas bedrifvande i stat beräknade utgifter vid
åtskilliga fångvårdsanstalten betydligt understigit de verkliga utgifterna; men denna omständighet,
som, enligt Fångvårds-styrelsens förmenande, härleder sig derifrån att arbetet
vid dessa fängelser mera, än afsedt varit, måst bedrifvas för fångvårdens räkning och
på dess förlag, i följd hvaraf betydligare qvantiteter råämnen i samma mån blifvit till
förarbetning upphandlade, verkar dock icke till stegring i fängvårdskostnaderna föråret,
emedan utgifterna för arbetet, hvartill räknat* kostnaderna för inköp såväl af råämnen
— 134 —
som redskap och verktyg äfvensom aflöning till arbetsföreståndare, der sådan varit anställd,
premier till tångarne, ved och lyshållning i arbetslokalerna m. ni. i första rummet
blifvit betäckta af arbetsinkomsten. Nettobehållningen af denna inkomst har för
år 1860 uppgått till 129,661 R:dr 8 öre, eller 20.592 lf:dr 13 öre utöfver hvad som
i stat i detta hänseende beräknats.
Fångvårdens hela > behållna inkomst för fångars och kronoarbetskarlar dagsverken
och arbeten har vid straff- och arbetsfängelserna, kronoarbetskårens lista och
5:te kompanier samt åtskilliga andra fångvårdsanstalten under sednaste decennium utgjort:
Ar 1851  , ’ 98,765: 2.
» 1852
112,842: 91.
,, 1853
101,398: 26.
» 1854
105,531: 36,
» 1855
95,133: 94.
,, 1856  •
130,871': 16.
» 1857
147,727: 6.
» 1858
127,207: 92.
» 1859
134,163: 38.
» 1860
129,669: 83.
och således i medeltal för dessa 10 år
118,331: 10.
§ 6-
I öfverensstämmelse med Kongl. Fångvårds-styrelsens ofvan åberopade underdåniga
berättelse, hafva Revisorerne låtit upprätta nedanstående sammandrag, utvisande
antalet af de personer, som under loppet af åren 1835, 1840, 1845, 1850, 1855 och
1860 uti Stockholms stads jemte samtlige läns- och kronofängelser äfvensom i polishäktena
i Götheborg och Norrköping varit förvarade, tillika med uppgift å folkmängden
vid slutet af dessa år, med undantag af år 1860, för hvilket år uppgift derå ännu icke
kunnat erhållas vid den tid, då berörda underdåniga berättelse afgafs, utan lemnäs i
stället uppgift å folkmängden vid slutet af år 1859, såsom det sista år, för hvilket
folkmängden i riket då var tillförlitligen känd.
År 1835
»> 1840
» 1845
» 1850
» 1855
» 1860
§ 7.
Uti nedanstående tabell meddelas uppgift å antalet af arresteringar, som under
de tio sista åren förekommit. Härvid har afdrag skett ej allenast för dem, hvilka
Rikets De häktade*
folkmängd. antal.
3,025,439. 11,637.
3,138,887. 16,028.
3,316,537. 15,483.
3,482,541. 12,185.
3,639,332. 12,104.
3,787,735. 11,307.
135 —
vid början af hvarje år förvarats uti läns- krono- och polishäktena, utan äfven för
sådana, hvilka under årets lopp förflyttats från ett till annat häkte.
Äldre
Barn, som
åtföljt
Summa.
föräldrarne.
1851
241.
15,027.
1852
253.
18,073.
1853
17,140.
214.
17,354.
1854
15,472.
104.
15,576.
1855
11,984.
120.
12,104.
1856
10,680.
85.
10,765.
1857
10,563.
82.
10,645.
1858  *
10,913.
72.
10,985.
1859
10,959.
88.
11,047.
1860
11,243.
64.
11,307.
Af denna tablå inhemtas, att arresteringarnes antal varit störst år 1852, men
att det derefter betydligt minskats och under loppet af år 1860, ehuru något större än
under hvartdera af de fyra föregående åren, likväl understigit arresteringarnes antal
år 1852 med 6,577; •— utvisande denna redogörelse jemväl att, efter sistnämnde år, ett
vida mindre antal barn åtföljt föräldrar till fängelserna, samt att under revisionsåret
detta antal icke uppgått till mer än omkring en fjerdedel af hvad detsamma utgjorde
år 1852. \
Antalet af de särskilda slags fångar äfvensom barn, hvilka under 1850, 1855
och 1860 på en gång, nemligen sista dagen af året, varit uti rikets samtlige läns-, kronooch
polishäkten äfvensom uti straff- och. arbetsfängelserna förvarade hade, enligt Fångvårds-styrelsens
underdåniga berättelse för revisionsåret, utgjort:
Uti läns-, krono- och polishäkten:
1850.
För ransakning samt vatten^ och bröd-straff
1,071.
» aftjenande af böter
79.
» försvarslöshet och kringstrykande
139,
» brist af försvar till arbete dömde
35.
Bysatte personer
59.
Transportfångar
52.
1855.
1860.
860.
505.
69.
42.
69.
40.
20.
8.
34.
34.
40.
6.
Summa fångar 1,435. 1,092. 635.
Barn, som åtföljt föräldrarne
13. 6. 5.
Summa personer 1,448, 1,098. 640.
Uti straff- och arbetsfängelser samt vid pionieroch
kronoarbetskårerna.
Lifstidsfångar
1,400. 1,520. 1,296.
Straff-fångar på viss tid
>  1,201. 1,501. 1,765.
Transpört: 3,021.
— 136 —
Bekännelsefångar
Försvarslöse
Kapitulanter och utstrukne soldater
Transport:
2,601.
6.
1,347.
163.
3,021.
4.
1,577.
142.
3,061.
1,087.
144.
Summa
4,117.
4,744.
4,292.
Häraf voro frivillige
Summa Summarum
5,565.
291.
5,842.
364.
4,932.
368.
Yid jemförelse mellan dessa summor och rikets folkmängd vid slutet af ofvanberörde
-frenne år visar sig, att vid 1850 års slut hvar 625:te, vid 1855 års utgång hvar
623.dje och vid slutet af år 1860 hvar 768:de person, i riket varit friheten förlustig.
Om deremot antalet af de frivillige a frii k nas, så befinnes, att vid 1850 års slut hvar
660:de, vid 1855 års slut hvar (;64:dé samt vid 1*860 års slut endast hvar 830:de person
mot sin vilja varit beröfvad friheten,
Uti nedanstående, på grund af Kongl. Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse
uppgjorda, tabell lemnäs redogörelse för antalet af de fångar, som under revisionsåret
dels varit intagne uti allmänna straff- och arbetsfängelserna, i länsfängolserna och
vid kronoarbetskåren för att förrätta dem ådötndt allmänt arbete, dels hållits uti enskildt
fängelse för att förmås till bekännelse af brott; hvarförutan uppgift deri lemnäs
å det antal, som af en eller annan orsak från fängelset afgått.
Mankön.
1860.
Qvinkön.
Sum ma.
Qvarvarande vid årets början
3,623.
684.
4,307.
Återkomne från ransakning och rymning m. m
13.
—
13.
, i Frivillige
366.
3.
369.
Nykomne > Dömde
1,686.
378.
2,064.
Summa
5,688.
1,065.
6,753.
Af g angne.
På grund af Kongl, nåd
...
56.
6.
62.
Efter arbetstidens slut
1,810.
326.
2,136.
Efter besparad arbetsförtjenst till bestämdt belopp
52.
4.
56.
Efter erhållet laga försvar
24.
13.
37.
För sjukdom eller bristande arbetsförmåga frigifne eller af-
sönde
15.
—
15.
Summa
1,957.
349.
2,306.
Af ofvannämnde nvkomne dömde
1,686.
378.
2,064.
hafva förut varit till allmänt arbete haline
550.
136.
686.
Utgörande, till de såsom dömde nykomne, omkring procent
33.
36.
33.
och i förhållande till alla ofvanupptagne under
året frigifne, omkring prbcentua..;-ivi..v..r..>»..■.!.
28.
39.
30.
137 —
1 likhet med hvad vid föregående revisioner egt runi, få nu församlade Revisorer
meddela hvad Fångvårds-styrelsen uppgifver rörande de under revisionsåret inträffade
återfall bland sådana fångar, hvilka för första resan stöld hållits till straffarbete i
cell. Enligt Styrelsens uppgift hade sammanlagda antalet af deni, som, med stöd af
Kongl, förordningen den 4 Maj 1855, derefter och intill 1860 års slut intagits i cell,
för att undergå dem för första resan stöld ådömt straff’, uppgått till 3,485. och då 360
af dessa vid samma års slut ännu funnos qvar uti cellfängelserna, utgjorde således,
oberäknadt de fä, hvilka under strafftiden i fängelset aflidit, antalet fångar, hvilka, efter
undergången bestraffning för första resan begången tjufnad, från cellfängelserna algått,
3,125. At dessa hade intill i860 års slut endast 333 till straff-fängelserna återkommit
för att undergå straff för andra resan stöld, hvadan återfällens antal bland dem,
som alltsedan 1855 för första resan stöld blifvit straffade med fängelse i cell, uppgått
till omkring 11 procent, livad särskildt beträffar kronoarbetskåren, förmäler Styrelsen,
att om hela antalet af dem, hvilka alltifrån kronoarbetskärens organisation intill slutet
at^ år 1860 derifrån frigifvits, jemföres med hela antalet af deni, hvilka till kronoarbetskåren
samt till straff- och arbetsfäugelserna återvändt, så visar sig, att de återkomnes
antal at de frigifnas utgjort omkring 33 procent samt att 13 procent varit sådana, som
för begångna brott ånyo häktats för att undergå straff-fängelse, men att återstoden, eller
20 procent, för bristande laga försvar återförpassats till arbetsfängelserna och kronoarbetskåren;
att om deremot antalet af de under loppet af år 1860 återkomne jemföres
med antalet af dem, som samma år frigifvits, deraf ådagalägges, att af de frigifne
omkring 40 procent återkommit, och deraf 17 procent såsom försvarslöse, men 23 procent
för att till straffarbete hällas,
§ 8.
Beträffande religionsvärden inom fängelserna, innehåller Kongl. Fångvärds-styrelsens
berättelse, ^ bland annat, att kristendomskunskapen under år 1860, likasom under
nästföregående året, varit god eller försvarlig hos större delen, såväl af de i läns- och
kronofangéiserna under årets lopp första gången intagne fångar som äfven hos de vid
kronoarbetskåren samt straff- och arbetsfängelserna vid årets slut qvarvarande personer.
Kristendomskunskapen hade dock hos manga Varit ringa och alldeles ingen hos 42 bland
de till läns- och kronofängelserna nykomna, samt hos 28 utaf de vid kronoarbetskåren
äfvensom vid straff- ock arbetsfängelserna vid årets slut qvarvarande. Antalet af de i
kristendom alldeles okunnige, som vid 1859 års slut uppgick till 40, hade således under
revisionsåret minskats med 12. At dessa, alldeles okunnige, personer funnos intagne
å laus- och kronohäktena
42.
vid kronoarbetskåren
16.
» straff- och arbetsfängelserna för mankön
3.
» dito dito » qvinkön
9.
tillsammans 70.
Enligt hvad den underdåniga berättelsen i öfrigt gifver vid handen, hade, jemlikt
föreskriften i Kongl, cirkuläret den 30 December 1835, Styrelsen till vederbörande
Domkapitel aflåtit skrifvelser, för att fä utiedt huruvida okunnigheten i kristendom hos
de fångar, som förut haft stadigt hemvist, möjligen skulle kunna tillskrifvas underlåtenhet
hos vederbörande prestman att fullgöra hvad honom derutinnan ålegat; men, enligt
18
_ 138 —
de svar, sora till Styrelsen ingått, hade någon anledning att antaga, det sådan försummelse
egt rum, ej förekommit.
I den mån sådant kunnat ske, hade under revisionsåret undervisning i läsning
blifvit inom fångvårds-anstalterna lemnad åt dem, som deruti varit i okunnige. Vid
kronoarbetskåren och gemensamhetsfängelserna höllos ofta såväl allmänna som enskilda
förhör, likasom hvarje nykommen person kort efter ankomsten dit blifvit förhörd i kristendomen,
och vid cellfängelserne hade predikanterne i allmänhet dagligen med flera
eller färre bland fångpersonalen hållit enskilda religionssamtal. Då emedlertid, sedan
cellfängelserna blifvit afsedda för emottagande jemväl af straff-fångar, det icke
varit möjligt för predikanterne vid de större fängelserna att genom enskilda besök i
cellerna åt hvarje straff-fånge egna den tid, som erfordrades för att verka till deras förbättring,
samt ett vid länsfängelset i Stockholm gjordt försök, att medelst begagnande af
såkallade cellskåp samtidigt meddela undervisning åt 10 fångar, visat sig särdeles fördelaktigt,
hade, efter hvad Styrelsen förmäler, dylika cellskåp blifvit inredda inom
flera af de större fängelserna. Dessa cellskåp äro så inrättade, att fångarne, hvilka
till och från förhören föras en i sender, icke kunna se hvarandra, men deremot alla se
predikanten och äfven ses af honom, och hade allestädes, der så beskaffade cellskap
anbringats, vederbörande prestman deröfver uttalat sin belåtenhet.
Vid de äldre läns- och kronofängelserna förrättades allmänna gndstjenster hvarannan
eller hvar tredje helgedag, men vid kronoarbetskåren, straff- och arbetsfängelserna
samt cellfängelserna i allmänhet hvarje helgedag, så vidt hinder derför icke mött;
— och vitsordar Styrelsen, att både fångar och kronoarbetskarlar såväl vid den allmänna
gudstjensten som vid förhören iakttagit ordning, stillhet och uppmärksamhet.
Af de 39 fångar, som år 1860 varit under beredelse till döden, hade endast 2
blifvit afrättade.
Angående den verksamhet, som det år 1855 i hufvudstaden bildade fruntimmerssällskap
för fångars förbättring under revisionsåret utvecklat, meddelar Styrelsen hvad
som i detta ämne Direktören för straff- och arbetsfängelset å Norrmalm anmält, eller
att nämnda sällskap under sagde år dels med oförminskadt nit handhaft den af sällskapet
inom samma fängelse inrättade Söndagsskola, vid hvilken undervisningsanstalt fångarne
med stigande intresse synas fästa sig, dels å förbättringsanstalten Magdalenahemmet
emottagit 13 från fängelset frigifna qvinnor, af hvilka visserligen några till fängelset
återkommit, men flertalet genom sällskapets ädla bemödande erhållit tjenst.
Vidare yttrar Styrelsen, att fångarnes begär att läsa nyttiga skrifter allt mer
och mer tillvext och att sådant skett i samma mån tillfälle dertill beredts genom ytterligare
tillökning af bokförrådet. En dylik tillökning hade under loppet af år 1860
egt rum, såväl vid straff-fängelserna genom anlitande af tillgångarne uti der befintliga
besparingskassor som äfven vid läns- och krono-cellfängelserne, sedan Kongl. Majit i
nåder beviljat ett särskildt anslag af 1,500 R:dr för anskaffande af passande böcker
vid sistnämnde fängelser; och hade Fängpredikanterne allmänt uttalat sin tillfredsställelse
öfver denna åtgärd och vitsordat de välgörande verkningarne deraf i afseende på
fångarnes moraliska förbättring.
Vid granskningen af de särskilda fängelsernas räkenskaper, hafva Kevisorerne
erfarit, hurusom under revisionsåret för fångarnes behof, böeker af olika innehåll och
- 139 —
beskaffenhet blifvit för åtskilliga fängelser anskaffade. Så befinnas, exempelvis, vid
straff- och arbetsfängelset å Norrmalm, bland andra böcker, inköpta »Berlins läsebok
i naturläran» och »Svenska Folkets Sagohäfder» samt vid Landskrona straffängelse,
»Skarstedts kyrkohistoria», »Sockenbibliothek för år 1860», »Genoveva», »Efemeriderna»
m. fl. Och ehuru Revisorerne för sin del gerna erkänna det gagneliga deri att i fängelserna
intagna personer, när sådant ske kan, bibringas kunskaper och sysselsättas
med läsning af nyttiga skrifter, företrädesvis likväl sådana, som äro af religiöst innehåll,
anse dock Revisorerne det vara angeläget, att vid valet af böcker åt fångarne varsamhet
och noggrann urskiljning iakttages, hvarföre Revisorerne, utan att på något sätt
vilja förringa värdet af här ofvan omförmälda, för några fängelser anskaffade litterära
arbeten, hemställa, det sådan föreskrift varder meddelad, att inom fängelserna icke må
utdelas andra böcker eller skrifter, än sådana, hvilka Fångvårds-styrelsen eller annan
vederbörande, efter föregången undersökning, pröfvat vara för dermed afsedda ändamål
lämpliga och passande.
§ 9.
Rörande disciplinen inom fängelserna och kronoarbetskåren, meddelar oftaåberopade
underdåniga berättelse, bland annat, att antalet af rymningar och vid revisionsårets
slut ej ertappade rymmare utgjort:
Vid årets sint
Rymningar. ej ertappade
rymmare.
Vid fästnings- samt allmänna straff- och arbetsfängelserna
för mankön  19. 2.
» kronoarbetskåren
10. 3.
Summa 29. 5.
Af extra judiciella bestraffningar hafva blifvit verkställda:
Vid fästnings- samt allmänna straff- och arbetsfängelserna
för mankön  330.
för qvinkön  251.
Vid kronoarbetskåren
338.
Följande sammandrag visar beskaffenheten af de förseelser, för hvilka vid kronoarbetskåren
extra judiciella bestraffningar under revisionsåret blifvit ålagde. Dessa äro:
Sturskhet och olydnad mot förmän och bevakning
44.
Slagsmål och våldsamt uppförande  10-
Bedrägligt och oredligt förhållande
12.
Olofligt tillgrepp och försök dertill
3.
Förskingring af kronopersedlar
3.
Fylleri och bränvinssmuggling
164.
Rymning och försök dertill
12.
Oloflig bortgång
43.
Försummelser under tjensteutöfning  9.
Mindre förseelser, såsom oloflig handel, spel och osanna uppgifter m. m  38.
Summa 338.
— 140 —
Inom fästningsfängelset å Ny-EIfsborg hade^ enligt Fångvårds-styrelsens uppgift,
en lifstidsfånge blifvit beträdd med att förfärdiga och utprångla falskt mynt. Härom
hade sedermera undersökning hållits vid behörig domstol, som väl förklarat honora saker
till det åtalade brottet, men, jemlikt Kongl, förordningen den 21 December 1857,
ansett bemälde fånge icke kunna derför ådömas något straff, enär han redan förut vore
för andra förbrytelser förklarad äran förlustig och till lifstidsarbete dömd.
För öfrigt hade, enligt hvad berättelsen gifver vid handen, å de för män afsedda
straffängelserna under loppet af år 1860 icke pågra förbrytelser af svårare beskaffenhet
förekommit. Deremot hade antalet af dem, som rymt, varit nära dubbelt så stort, som
nästföregående året och, såsom här ofvan synes, uppgått till 19. af hvilka ensamt från
fästningsfängelset i Landskrona 7 fångar afvikit. Vid detta fängelse, dit icke mindre
än 74 lifstidsfångar under årets lopp från andra fängelser förflyttats, hade. efter hvad
Styrelsen upplyst, möjligheten att förhindra rymning försvårats derigenom, att tångarne
varit i arbete dels å den utom sjelfva fästningen belägna fabriken, dels ock vid åtskilliga
större byggnadsarbeten för fängelsets räkning, till följd hvaraf bevakningspersonalen
måst fördelas åt olika håll, så att den på det ena eller andra stället blifvit
fåtaligare än behofvet påkallat. —. Likasom förhållandet varit under många föregående
är, hade icke heller under revisionsåret något sådant brott inom allmänna straff- och
arbetsfängelserna för qvinnor blifvit begånget, som behöft till domstols handläggning
hänskjutas. A intetdera af nyssnämnde fängelser hade hvarken rymning eller försök
dertill egt rum; och som de af fångarna begångna förseelser till största delen varit af
lindrig beskaffenhet, har detta gifvit Fångvårds-styrelsen anledning till uttalande af det
omdöme, att fångarnas uppförande inom dessa fängelser för qvinnor äfven under år 1860
varit ganska tillfredsställande.
Under revisionsåret hade föreskrifna mönstringar med kronoarbetskåren blifvit
förrättade utaf Chefen för Fångvårds-styrelsen, som jemväl samma år inspekterat samtliga
straff- och arbetsfängelserna i riket äfvensom flera läns- och kronohäkten.
§ io.
Uti Kongl. Fångvårds-styrelsens ofvanåberopade underdåniga berättelse finnes intagen
en af den till Kongl. Styrelsens biträde nådigst förordnade Läkare afgifven berättelse
om helsovården inom fängelserna och kronoarbetskåren, hvaraf, bland annat, inhemtas,
att helsotillståndet inom fängelserna under år 1860 varit i det hela godt, så att
sjuknummern understigit alla föregående år, men att de dödas antal deremot med 14öfverstigit
föregående årets ovanligt låga mortalitet. Orsaken till denna skenbart ökade gravitet
hos sjukdomarne har Läkaren ansett härröra derifrån, att vid disciplinkompaniet,
der frossorna såväl under åren 1858 och 1859 som 1860 varit ovanligt talrika och envisa,
frosspatienterna, icke under sommaren 1860 upptogos bland eller inregistrerades
såsom egentligen sjuka, utan behandlades utan att deras vanliga arbeten afbrötos, hvarigenom
summan af uppgifna sjuka minskats med några hundrade och mortalitetsproceiit.
en till följe deraf ökats. Under året utgjorde antalet vårdade patienter 5,265, af hvilka
4,929 utskrifvits eller förbättrats, 144 aflidit, och 192 blifvit qvarliggande till år 1861.
Ingen epidemisk sjukdom eller svårare endemi hade under årets lopp förekommit.
Efter en fullständig redogörelse för de olika slags sjukdomar, som inom fängelserna
och vid nyssnämnde kår varit allmännast rådande, omförmäles, att sinnesrubbning
— 141 —
och sjelfmord tillsammans förekommit i 27 fall, af hvilka 22 sinnesrubbningar och 5
sjelfmord; att af sjelfmorden ett sådant inträffade vid Carlsborg, der en fånge, som länge
lidit af och mångfaldiga gånger blifvit vårdad för fallandesot, samma dag han utskrefs
4 från sjukhuset afhände sig lifvet genom hängning, samt att de fyra andra tillhörde cellfängelserna.
Af sinnessjukdomarne hade endast 2:ne fall förekommit hos personer, intagne
å straff- och arbetsfånge!ser, samt 1 fall vid kronoarbetskåren. Alla de öfriga
tillhörde cellfängelserna. Af de förra hade en snart öfvergående melankoli förekommit
vid fängelset ä Långholmen och en hypokondrist vårdats å Malmö citadell, äfvensom en
periodiskt sinnessjuk, men annars fullt arbetsför, fånge för sinnessjukdom erhållit läkarevård
vid Carlsborg. De inom cellfängelserna rådande sinnessjukdomarne hafva både till
intensitet och orsaker varit särdeles skiljaktiga, så att, enligt Läkarens åsigt, en
del knappast kunnat anses såsom verkliga sinnesrubbningar, utan mera beroende på
kroppsliga affectioner, som öfvergående inverkat på sinnesbeskaffenheten och orsakats
hvarken af föregående anlag eller fängelsets beskaffenhet. Åtskilliga personer hade till
fängelset inkommit i sinnesrubbadt tillstånd och der någon tid vårdats samt sedermera
a Iförts till hospital; och yttrar Läkaren, att »endast en 3:dje och ringa del tyckes fått ett
eget inneboende anlag förstärkt genom cellfängelsets menliga inflytande.» Fyllerigalenskap
hade förekommit endast inom cellfängelserna, men i ökadt antal mot föregående
år. Utaf hela antalet, 18 fall, hade 7 förekommit vid cellfängelset i Götheborg. Af
simulerad sinnesrubbning förekommo 2:ne fall under året, nemligen ett i Fahlun och
ett i Jönköping.
§ 11.
Af Kongl. Fångvårds-styrelsens berättelse inhemtas vidare att, i afseende på
samtlige de fångar, hvilka i cell förvaras, vederbörande Läkare erhållit föreskrift, att
med korta mellantider anställa noggranna undersökningar, huruvida cellfängelset på fångarnes
helsa utöfvade menligt inflytande samt att, i sådant fall, derom ofördröjligen göra
anmälan hos Styrelsen, men att så beskaffad anmälan endast inkommit rörande en uti
länsfängelset i Fahlun förvarad mansperson.
I afseende å verkuingarne af det i Styrelsens berättelse år 1856 omförmälda behandlingssätt,
som föreskrifvits för i cell förvarade straff-fångar, yttrar Styrelsen den
åsigt, att dessa verkningar varit ganska tillfredsställande, enär antalet af dem, som
från år 1855 intill slutet af år 1860 uti cellfängelserna undergått straff för första resan
stöld, uppgår till 3,125, men att af dessa icke mer än 333 återkommit för att straffas
för andra resan tjufnadsbrott. Och hyser Styrelsen fortfarande den öfvertygelse,
att verkningarne af straffets verkställande i cellfängelserna för dem, som första resan
sig förbrutit, skulle blifva ännu mera välgörande om ransakningar med häktade personer
mera allmänt hölles inom cellfängelserna och fångarnes transporterande utom fängelserna
sålunda undvekes. I afseende å denna för fångvården särdeles maktpåliggande
fråga, har Styrelsen uti »in nu afgifna underdåniga berättelse åberopat ej allenast sin
den 4 April 1859 gjorda underdåniga framställning om vidtagande af åtgärder till undvikande
af fångars transporterande utom cellfängelserna för undergående af ransakning,
utan äfven hvad af vederbörande Fångpredikanter i detta ämne blifvit anfördt. Derjemte
tormäles, att Styrelsen, som härutinnan förut vidtagit nödiga åtgärder och för
sådant ändamål redan under föregående år låtit uppgöra kontrakter angående fångars
transporterande på jernväg uti särskildt dertill inredda, celler med ordinarie bantågen
dels emellan Götheborg och Alingsås, dels ock emellan Orebro, Nora samt Arboga, numera
gått i författning om enahanda transportmedels begagnande vid fångforsling såväl
— 142 —
emellan Gefle och Fahlun samt Malmö och Christianstad som äfven å vestra stambanan
i fortsättning från Alingsås till och från Sköfde för sådana fångar, hvilka skola föras
emellan Götheborg, Mariestad och Jönköping.
§ 12
De vid revisionsårets slut i räkenskaperna från längre tid tillbaka omförmälda
proprie-balansér uppgå, efter hvad här ofvan är meddeladt, till ett belopp af 3.912 R:dr
73 öre och utgöras, enligt hvad den i Styrelsens hufvudbok intagna balaosförklaring
gifver vid handen, utaf nedanstående fordringar, nemligen:
hos aflidne redogöraren vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen
A. Söderströms sterbhus
2,242: 14.
beroende på afskrifning;
» aflidne redogöraren vid samma fängelse P. J. Weidels sterbhus, vid
årets början utgörande
1,356: 10.
hvarå sedermera blifvit afbetaldt
594: 3. 762: 7.
beroende på indrifning;
» aflidne redogöraren vid straff-fängelset å Carlstens fästning, L. W.
Nyman
456: 5.
samt hos förre redogöraren vid straff-fängelset i Carlskrona, C. A. Andersson
452: 47,
hvilka sistnämnde tvenne poster äro beroende på Kongl. Kammar-rättens
pröfning.
Uti Styrelsens hufvudbok balanseras derjemte, äfvenledes sedan flere år tillbaka,
utom ofvannämnde propriebalans-poster, ett belopp å 225 R:dr, utgörande Styrelsens
fordran bos Kapitenen A. Roos, hvilken fordran jemväl är beroende på indrifning.
B) Anslaget flir vård och underhåll af läns• och
kronohähten.
Af redogörelsen öfver detta anslag, hvilken för revisionsåret utan anmärkning
undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten, inhemtas följande förhållanden beträffande
inkomster och utgifter:
Debet.
Balan» -från år 1839:
Tillgångar
7,352: 19
Uppbörd:
Statsanslag
13,500: —
Balans till år 1861:
Skulder
168: 3.
Summa 21,020: 22.
— 143 —
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
2,207: 58-
Utgifter:
Vård och underhåll af läns- och kronohäkte!)
13,651: 24.
Balans till år 1881:
Kontant behållning
5,161: 40.
Summa 21,020: 22.
O) Antingen till CellfUnyelsebyyynutler.
Räkenskaperna, som omfatta anslagen till såväl läns- och härads- sorn stadsfängelserna
utom Stockholm, äro för revisionsåret utan anmärkning granskade i Kongl.
Kammar-rätten. De utvisa följande förhållande:
Debet.
Länshäkten. Häradshäkten. Stadshäkte)». Summa.
Balans från år 1859:
Tillgång
3,150,000: 58. 150,000: - 195,000: — 3,495,000: 58.
Balans till år 1861:
Skuld
7,263: 96. —
7,263: 96.
Summa 3,157,264: 54. 150,000: — 195,000: — 3,502,264: 54.
Credit.
Balans från år 1859:
Skuld
....
58.  —
—
58.
Utgifter:
Under revisionsåret har tillsammans
blifvit utbetaldt
182,597 R:dr 68 öre, hvilken
summa, såsom i utgående
balansen inbegripen, föres
inom linien.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
—
Inventarier m. m  316: 72.
Transport: 316; 72. 3,841: 11. 6,537: 89. 10,695: 72.
3,841: 11. 6,537: 89. 10,379. —
— — 316: 72.
144 —
Transport: 316: 72. 3,841: 11. 6,537: 89. 10,695: 72.
Fordringar hos Riksaälds- ,
kontoret  “
— 55,685: 1. 114,927: 95. 170,612: 96.
I^ito hos Stats-kontoret  20,000: -  — —— — 20,000: —
A fängelsebyggnader nedlagde
kostnader  3,136,947: 24. 90,473: 88. 70,534: 16. 3,300,955: 28.
Säger 3,157,263: 96. 150,000: - 195,000: — 3,502,263: 96.
Suimnä~"^157\264r-54^ ~ 195^000: —— 3^502, "54*.
. Ur den berättelse, chefen vid Fångvårds-styrelsens Byggnads-kontor afgifvit angående
fängelse byggnaderna och de arbeten, som under loppet af år 1860 blifvit utförde
vid de nya länsfängelserna och kronohäktena samt vid straff- och arbetsfängeiserna i
riket, få Revisorerue meddela följande uppgifter:
Nya läusfäugelserna.
Uti Jönköping, Örebro och Wisby, der fångar redan under loppet afår 1859
kunnat i fängelserna inflyttas, hade yttre afrappningsarbeteua blifvit utförda och byggnaderna
i sin helhet fullbordade; i Östersund, hvarest fängelsebyggnaden under år 1858
påbörjades, hade inre murarne fullbordats, stängselplank blifvit uppförde, byggnadens
plåttak pålagdt samt inredningsarbetena påbörjade; i Hernösand och Umeå, hvarest
byggnadsarbetet påbörjades under år 1859, blefvo byggnaderna under revisionsåret uppförda
under tak; och i Upsala hade under året fängelsebyggnadeus grund- och stenfotsmurar
blifvit uppförde.
Nya krouocellfäugelserua.
I Norrtelje hade dervarande fängelsebyggnad blifvit utvändigt afrappad, hvarefter
denna byggnad fullbordades, och i Norrköping, der en fängelsebyggnad med 34
celler jemte ekonomi- och ransakningslokal under årets lopp blifvit påbörjad, hade byggnadens
grundbotten, i anseende till befunnen osäkerhet, blifvit förstärkt medelst sandfyllning,
äfvensom grund- och stenfotsmurar derå uppförde.
Öfriga laus- och kronohäkte». •
Förutom de för dessa fängelser nödvändigaste underhållsarbeten å tak, eldstäder,
stängselplank m. m., hvilka årligen företagas i öfverensstämmelse med af Kongl.
Maj:t nådigst fastställda byggnadsförslag, hade, på grund af särskild meddelad nådig
tillåtelse, under revisionsåret ombyggnad till en del egt rum af den öfver fästningsgrafven
till fängelset i Kalmar ledande körbro.
Straff- och arbetsfängelserna.
I Landskrona inreddes fabriksbyggnaden och anlades en öfvertäckt väg med bro
öfver tästningsgrafven från fängelset till fabriksgården, hvarjemte å detta ställe byggnadsarbetet
i sin helhet fullbordades. Härförutan hade det östra tornet blifvit påbygdt
med 2 våningar, innehållande 32 celler, samt en ny byggnad till bostäder för Direktör
— 145 —
och vaktbetjening uppförd under tak; i Warberg hade, för att bereda utrymme för verkstäder
_ samt^bostäder för vaktknektarne, det s. k. valaknekthuset blifvit tillökadt med
en våning; å Långholmen afrappades den för bevakningstruppen uppförda nya kasernbyggnaden,
hvarefter denna byggnad gjordes fullt färdig; och å Norrmalm hade ett nytt
stängselplänk utefter hela fängelsets område vid Barnhusgatan blifvit uppsatt, hvarjemte
en ny materialbod vid detta fängelse uppfördes.
Statens utgifter för cellfängelsers uppförande intill slutet af år 1860 hafva, enligt
den för samma år upprättade hufvudbok, uppgått till de belopp, som upptagas i
nedanstående tabell, hvilken tillika utvisar dessa kostnader särskildt för länsfängelser,
häradshäkteu och fängelser i städerna.
Läns- och straff-fängelser.
Antal
Beräknade Verkliga kost
Fullbordade:
celler.
i , i nader aren
kostnader. 1842-1860.
Kalmar
153,000
— 141,120: 45.
Carlskrona
146,847
— 198,713: 51.
Carlstad
102,750
— 205,757: 49.
Christianstad
108,000
— 145,304: 93.
Fahlun
103,500
— 135,798: 3.
Gelle
97,500
— 133,874: 25.
Götheborg
107.
210,000
— 192,340: 58.
Halmstad
38,500
— 58,073: 68.
Jönköping
153,000
— 153,258: 50.
Linköping
112,500
— 189,408: 93.
Luleå
27,000
— 26,301: 36.
Malmö
165,000
— 135,640: 23.
Mariestad
81,150
— 137,332: 59.
Stockholm
120,000
— 228,251: 57.
Warberg
36,000
— 27,510:' 72.
Wenersborg
95.
105,000
— 205,891: 72,
Westerås
71.
120,000
— 117,427: 50.
Wexiö
130,650
— 143,788: 71.
Wisby
70,500
— 66,718: 20.
Orebro
95.
178,000
— 172,835: 72.
Långholmen
60.
52,500
— 51,288: 65.
Norrmalm (inredning)
24.
5,550
— 4,194: 65.
Icke fullbordade:
Ostersund
34.
82,000
— 63,900: —
Hernösand
56. '
133,000
— 78,247: 60.
Umeå
24.
66,000
— 39.416: 95.
Upsala
71.
147,000
— 30,102: 75.
Gemensamma kostnader
■ —
— 54,447: 98.
S:gr 3,136,947: 25.
Transport: 3.136,947: 25.
19
— 146 —
Transport:
3,136,947: 25.
Häradshäkten: i Carlshamn, Eskilstuna, Kongsbacka, Norrtelje, Norrköping
och vid Södra Möre tingställe
Stadsliäkten: i Carlshamn, Eskilstuna, Kongsbacka, Norrtelje, Norrköping,
Sköfde och Arboga
90,473: 88.
73,534: 15.
Summa 3,300,955: 28.
Bland de under byggnad varande nya länsfängelser har icke något under loppet
af år 1860 blifvit fullbordadt, så att det kunnat för fångars emottagande upplåtas.
Oberäknadt kostnaderna för cellfangelsebyggnaderna, för hvilka extra anslag
blifvit beviljade, har staten för fångars vård och underhåll under åren 1851 — 1860 fått
vidkännas följande utgifter, nemligen:
år 1851
1,043,681: 71.
» 1852
1,139,413: 15
» 1853
1,213.231: 67 •
» 1854
1,320,476: 55-
» 1855
1,269.898: 90.
» 1856
1,430,380: 57.
» 1857
1,339,920: 91.
» 1858
1,440,199: 72.
» 1859
1,270,937: 66.
» 1860
1,236,543: 81.
hvaraf medeltalet per år utgör 1,270,468 R:dr 46 öre.
Förplägningskostnaden för hvarje fånge uppgår för 1860 till 22 öre.
Fångvårdens skulder vid 1860 års slut uppgingo till 615,655 R:dr 12 öre, hvaraf
till Kongl. Stats-kontorot 411,481 R:dr 30 öre. Som Styrelsen egde att af statsmedel
såsom förlagskapital innehafva ett belopp af 375,000 R:dr, hade Styrelsen ersatt
Kongl. Stats-kontoret skillnaden emellan denna summa och ofvannämnde 411,481 R:dr
30 öre med 36,481 R:dr 30 öre.
Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen.
Räkenskapen, som i Kongl. Kammar-rätten granskats utan anmärkning och vid
hvilken från Revisorernes sida icke heller varit något att anmärka, lemnar följande redogörelse
för inkomster och utgifter:
— 147 —
Debet.
Balans från år 1859.
Tillgångar
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag
Räntemedel
För försålda hingstar.
Donationsmedel
Balans till år 1861:
Skulder
Or edit.
Balans från år 1859:
Skulder
Utgifter:
Aflöning och expenser
Rese- och traktamentspenningar
Inköp af hingstar
Räntemedel
Diverse utgifter
Leverering till Ottenby stuteri ....
Dito till Flyinge dito ....
Dito till Strömsholms dito
Balans till år 1861:
Kontant behållning .
Utlånta medel
Fordringar
47,895
1,820
3,702.
66
Summa
1,150
2,098
48.
5,000
113
83.
33
61.
11,388
—
10,340
—
28,566
—
2,062
57.
45,500
—
10,587: 17.
Summa
59,056: 83.
53,483: —
12,113: 83.
124,653: 66.
7.814:
58,689: 92.
58,149: 74.
124,653: 66.
§ 1.
Af Stuteri-öfverstyrelsens den 20 Mars 1861 afgifna underdåniga berättelse om
tillståndet och förvaltningen vid rikets stuterier under revisionsåret inhemtas, bland
annat, att vid anställda mönstringar med de till sqvadrons- och kompani-hingsthållningen
hörande hingstar fem blifvit kasserade, en ställd på förbättring och 6 nya antagits,
och att samtlige dessa hingstar vid revisionsårets slut utgjort 66 stycken;
— 148 —
att premiehingstarne inom Malmöhus och Christianstads län, till antalet 14, på vanligt
sätt blifvit inmönstrade af t. f. Chefen för Flyinge stuteri, samt att, enligt bemälde
tjenstemans uppgift, utaf dessa hingstar sedermera 523 ston blifvit betäckta;
att, utom det gagn omförmälde beskällare, hvilka antingen omedelbarligen af staten
underhållas eller genom dess försorg äro tillgängliga för allmänheten, tillskyndat hästafvel,
densammas befordrande i väsendtlig mån underlättats genom de afvelsdjur, som
tillhandahållits åtskilliga hingstföreningar; att genom Stuteri-öfverstyrelsens försorg dessa
föreningar under sednaste åren från rikets stuterier erhållit ej mindre än 46 fullgoda
beskällare, utom de hingstar, som på annat sätt blifvit för föreningarnes räkning anskaffade;
och har Styrelsen för sin del ansett det kunna med säkerhet^ antagas, att tillfällen
till bedrifvande af hästkultur ökats i mån af ett tilltagande åkerbruk och dermed
följande anspråk på dragare, likasom Styrelsen yttrat den åsigt, att om dessa föreningar
lyckas att, medest tillhandahållande af dugliga hingstar, väcka allmogens uppmärksamhet
på vigten af att rätt välja och väl vårda de ston, som till afvel begagnas,
dessa föreningar böra blifva af stor nytta för Sveriges hästkultur.
För öfrigt omförmäler Styrelsen, att sedan Rikets Ständer beviljat 50,000 R:dr
till inköp af utländska racehingstar, hvarigenom ett länge insedt och ofta framhållet
behof blifvit afhulpet, Styrelsen sökt genom skriftvexling förskaffa sig erforderliga upplysningar
för det tillämnade inköpet af verkligt goda och för landet passande hästar,
så vida dessa kunde till antagliga priser erhållas.
Revisorerne, som granskat säkerhetshandlingarne, hafva funnit dessa i behörig
Af årets räkenskap, som hos Kongl. Kammar-rätten granskats med anmärkningar,
inhemtas följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
§ 2.
ordning.
Ottenby stuteri.
Balans från år 1859
Tillgångar
Uppbörd:
25,743: 93.
Försäljningsmedel för kreatur, spanmål m. m.
Arrendemedel
Betäckningsmedel..,,
23,872: 41.
1,191: 15.
681: —
Transport: 25,744: 56. 25,743: 93.
— 149
Transport:
25,744: 56.
25,743: 93.
Furage- och betespenningar  •
Brandskade-ersättning
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
lil: —
2,258: 33.
11,186: —
39,299: 89.
Balans till år 1861:
Skulder
11,248: 16.
Summa
76,291: 98.
Credit.
Balans från år 1856:
Skulder
17,620: 48.
Utgifter:
Aflöning och arfvoden
Rese- och traktaments-penningar
Transport och underhållskostnad för landtbeskällare....
Inköp af spanmål och proviant m. m
Dito af inventarier och förbrukningspersedlar
Medikamenter
Kronoutskylder m, m
Diverse utgifter
18,155: 60.
53: 25.
616: 17.
13,983: 58.
2,310: 87.
133: 25.
457: 55.
5,105: 19.
40,815: 46.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Förskott
Fordringar
553: 36.
564: 9.
16,738: 59.
17,856: 4.
Summa 76,291: 98.
§ 1.
Den utaf Styrelsen afgifua berättelse rörande detta stuteri innehåller, bland annat,
att denna anstalt under revisionsåret erhållit en mer än vanligt rik skörd, haft
god fölafkomst samt att helsotillståndet bland der befintliga hästkreatur i allmänhet
varit tillfredsställande; att stuteriets hästar, som vid 1859 års ingång bestodo af 187
stycken, under revisionsåret ökats med 30 föl, hvaremot 25 blifvit försålda, 2 dödade samt 6
äldre och yngre störtat, hvadan hästantalet vid berörde års utgång uppgick till 184,
deraf 9 beskällare, 51 moderston, 7 arbetshästar samt 117 uppvexande föl af olika
åldrar; att af de försålda kreaturen 5 hingstar blifvit inköpte i ändamål att afiemnas
till hingstföreningar för hästafvelns förbättrande i provinserna Wermland, Halland och
Nerike, samt en försåld hingst varit ämnad att användas som beskällare i Norge; och
hade hela försäljningssumman uppgått till 19,597 R:dr, eller i medeltal för hvarje hästkreatur
till 783 R:dr 88 öre.
Utom vid stuteriet skedda betäckningar, hade 226 ston, icke tillhörande stuteriet,
blifvit af Ottenby hingstar betäckta.
— 150 —
§ 2.
Enligt berättelsen utgjorde boskapskreaturens antal vid revisionsårets början 158,
men enär fodertillgången från nästförutgångna året varit så knapp, att samtliga dessa
djur icke bort underhållas, hafva 12 stycken blifvit försålda för en summa af 1,476
R:dr 59 öre. Deremot hade, i stället för de sålunda afyttrade, bestående af äldre oxar
och kor, ladugården ökats med 5 nyfödda halfvar, hvarigenom antalet nötkreatur derstädes
vid årets slut utgjort 151 stycken.
§ 3.
Under revisionsåret hade, på sätt af berättelsen vidare inhemtas, spanmålsskörden
vid Ottenby egendom utgjort 1,700 tunnor, deraf 140 tunnor hvete och 200 tunnor
råg kunnat afyttras. Deremot uppgifver Styrelsen, att vanligen endast en mindre qvantitet
korn kan umbäras samt att, hvad beträffar hafren, denna under alla förhållanden
är behöflig för stuteriets furagering, sorn derutöfver årligen måste uppköpa 800 å 1,000
tunnor af sistnämnde sädesslag. Arets spanmålsskörd har öfverstigit 1859 års med
omkring 810 tunnor och den för 1858 med mera än 1,000 tunnor. Höfångsten har under
år 1860 varit särdeles ymnig och uppgick till 2,169 lass, under det att nästförutgångna
2:ne åren skördades endast tillsammans 1,854 lass hö.
Af rotfrukter i allmänhet erhöllos 1,790 tunnor. Potatesskörden har under revisionsåret
varit särdeles ringa, knappt 4:de kornet, ett förhållande, som, efter hvad^Styrelseu
upplyser, under sednare åren fortfarit, oaktadt ombyte af utsäde flere gånger
egt rum.
§ 4.
Vid räkenskapen hafva Revisorerne velat erinra, att till Handlanden C. A. "Widerström
utbetalts 22 R:dr 78 öre såsom ränta på återstående belopp för varor, enligt
räkning.
§ 5.
På sätt af här ofvan i berättelsen rörande Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen intagna
tabell inhemtas, aiföras i nämnde Öfver-styrelses räkenskap för revisionsåret såsom leverering
till Ottenby stuteri-inrättning 11,388 R:dr; men enär i detta stuteris redogörelse
för samma år uppdebiterats endast 11,186 R:dr, eller 202 R:dr mindre än vederbort, ta
Revisorerne detta förhållande anmäla.
Flyinge och Dahlby kungsgårdar samt stuteri-inrättning.
Denna räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten granskats med anmärkningar,
redogör för inkomster och utgifter på följande sätt;
— 151
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1859:
Uppbörd:
Arrendemedel
Försäljningsmedel för kreatur m. m....
Betäckningsmedel
Betesmedel
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
354: 50.
9,584: 33.
1,392: —
1,260: 64.
10,340: —
15,000:
22,931: 47.
Summa
37,931: 47.
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
267: 12.
Utgifter:
Aflöning
5,656: 97. -  372: 50.
146: 43.
467: 25.
4,494: 11.
2,384: 51.
370: 25.
182: 67.
181: 37.
1,470: 74.
15,000:
Beklädnad till stallbetjeningen
Rese- och traktamentspenningar
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m
Byggnader och reparationer
Inköp af foder
Dito af inventarier och förbrukningspersedlar
Kronoutskylder m. m
Medikamenter
Diverse utgifter
Afskrifning
•
30,726: 80.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
6,937: 55.
Summa
37,931: 47.
§ 1.
Enligt den af Inrättningens styrelse afgifna berättelse, hade antalet af stuteriets
hästar, vid revisionsårets början utgörande lil, ökats under årets lopp med 11. Deremot
blefvo 17 hästkreatur försålda samt 3 för ålderdom kasserade och dödade, så att
vid årets slut hela antalet utgjorde 102, af hvilka 35 voro beskällare, 21 moderston
och 46 unghästar i olika åldrar. Af ofvannämnde 35 hingstar qvarstodo likväl endast
15 vid stuteriet och af de öfriga hade utplacerats 16 inom de Skånska länen, 2 i Halland
och 2 i Östergöthland. Dessa hingstar hade under revisionsåret verkställt inalles
934 betäckningar.
— 152 —
Försäljningen af här ofvan omförmälda hästkreatur, sorn, med undantag af 2 utrangerade
äldre hingstar och ett sto, utgjordes af stoföl i 4:de och 5:te åren, inbringade
stuteriet en summa af 9,272 R:dr Runt.
Helsotillståndet bland hästkreaturen vid denna stuteri-inrättning hade under revisionsåret
varit ovanligt godt och ingen af dem för anstalten gått förlorad, ett förhållande,
som, efter hvad Styrelsen yttrat, är sällsynt bland ett så stort antal hästar.
Flyinge kungsgårds åbyggnader hafva under revisionsåret undergått betydliga
reparationer, hvarför kostnaden uppgått till 4,408 R:dr 85 öre.
Under rubriken rese- och traktamentspenningar upptages, bland annat på en
räkning, ersättning till en Kronofjerdingsman för lemnadt biträde vid en höleverering.
Jemte det all slags upplysning saknas af hvad anledning Kronofjerdingsmans biträde
vid ett dylikt göromål ansetts erforderligt och påkallats, förekommer, att skjuts beräknats
för resa fram och åter hvarje dag emellan Fjerdingsmannens hemvist och Flyinge
kungsgård under sju förrättningsdagar, utan att visadt blifvit, det höleverans under så
många dagar egt rum. — Enahanda anmärkning gäller äfven i afseende på ersättning
till samma kronobetjent för dylikt biträde vid foderleverering under nio dagar.
Räkenskapen, som hos Kongl. Kammar-rätten granskats med anmärkningar,
redovisar inkomster och utgifter sålunda:
§• 2
§ 3.
Strömsholms stuteri.
D ebet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
8,080: 47
Uppbörd:
Arrendemedel
Försäljningsmedel för kreatur, furage m. m.
Dito för 2:ne aktier .....
Betäckningsmedel
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
170: 75.
24,179: 47.
550: —
3,537: —
28,566: —
57,003: 22.
Balans till år 1861:
Skulder
271: 41.
Summa 65,355: 10.
- 153 —
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
1,040: 16.
Utgifter:
Aflöning
15,050: 66.
Pensioner
516: —
Fattigvård
276: 64.
Medikamenter och sjukvård
1,327: 48.
Transport och underhållskostnad för landtbeskällare 8.780: 53.
Upphandling af inventarier och förbrukningsper
sedlar
ra. ra .  8,067: 16.
Beklädnad till stallbetjeningen
119: 95.
Brandförsäkringsafgift
591: 78.
För hingstars underhåll på ridstallet i Upsala
1,254: 56.
Diverse utgifter
5,175: 47. 41,160: 23.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
5,017: 86.
Förskott  217: 14.
Fordringar
17,919: 71. 23.154: 71.
Summa 65,355: 10-
§ 1.
Ur den af Stuteri-styrelsen afgifna berättelse rörande förhållandena vid nämnde
Stuteri-inrättning få Revisorerne meddela följande:
Af de vid inrättningen öfver stät befintliga hästar, blefvo 6 hingstar använda
till landtbeskällare och 4 ston till moderston, hvarjemte 13 hingstar och 9 ston afyttrats
å auktion för en summa af 13,032 R:dr, utgörande i medeltal något öfver 592 Rdr
för hvarje försåldt ! reatur. Under revisionsåret har, dels till följd af sjukdomar, dels
af andra omständigheter någon .minskning i kreatursantalet egt ruin. Totalantalet afgångne
hästar utgjorde 30, eller en mindre än de tillkomne, så att vid revisionsårets
slut befunnos vid Stuteriet inalles 195 hästkreatur, bestående af 42 beskällare, 40 moderston,
1 vallack och 112 yngre hästar. Helsotillståndet bland Stuteriets kreatur har
under året varit tillfredsställande, och, med undantag af en lindrigare qvarka, som under
vintren angrep mest ettårsfölen, voro hästarne fria från smittosamma sjukdomar.
De i provinserna utskickade beskällare befunnos under sagda år sålunda fördelade,
att 2 voro stationerade inom hvartdera af Stockholms, Upsala, Gefleborgs, Skaraborgs
och Nyköpings län, 13 i Östergöthlands, 5 i Elfsborgs, 3 i Kalmar och 4 i Westerås
län, hvilka 35 hingstar betäckte inalles 1,355 ston.
20
— 154 —
§ 2.
Af det under år 1859 besparade furage försåldes under revisionsåret å auktion
9,774 lispund hö, 280 tunnor hafra och 815 lispund höfrö samt betaltes med tillhopa
10,622 R:dr 23 öre.
§ 3.
I årets räkenskap finues bland diverse utgifter affördt ett belopp af 13 R:dr 50
öre för leornad föda åt förrättningsmännen vid en den 18 Maj 1860 ä Stuteriets byggnader
hållen brandsyn; men då de personer, som verkställt denna förrättning, utan
tvifvel derför åtnjutit traktamente, synes denna utgift icke bort drabba stuterikassan.
§ 4.
Af sistlidet års Revisorer erinrades, hurusom ,uti den vid 1859 års redogörelse
fogade balansrelation upptagits osäkra fordringar till belopp af 1,742 R:dr 71 öre,
utan att visadt vore om och hvilka åtgärder till dessa fordringars indrifning blifvit under
året vidtagna. Såsom förklaring öfver hvad sålunda blifvit anmärkt anförde Stuteri-öfverstyrelsen
i sitt den 31 December 1861 afgifna underdåniga utlåtande, att Intendenten,
hvilken redovisningen för förstnämnda år ålegat, redan den 1 Januari aflidit,
hvarigenom svårighet mött att vinna tillförlitlig kännedom om hans åtgöranden i berörda
hänseende.
Enär jemväl i balansrelationen vid 1860 års räkenskap hänvisas till föregående
årets, och den åberopade omständigheten, att den i detta afseende redovisuingsskyldige
tjenstemannens död timat å första dag nyssnämnda år, icke skäligen bort utgöra hinder
för upplysnings meddelande huruvida under årets lopp åtgärd till de osäkra fordringarnes
utkräfvande vidtagits, anse nu församlade Revisorer sig böra den härom förut
gjorda erinran förnya.
§ 5.
Såsom något ovanligt, anse Revisorerne sig böra omförmäla, att i 1860 års förteckning
öfver »utnötte och till begagnande oduglige» inventariepersedlar vid detta stuteri
upptagas, bland annat, två stycken likkistor.
Stamholländerierna.
Af årets i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade räkenskap inhemtas,
i afseende på inkomster och utgifter, följande:
— 155 —
Debet.
Balans från är 1859:
Tillgångar
Uppbörd:
Statsanslag ..'
Räntemedel
Arrendemedel ....
Försäljningsmedel
Betäckningsmedel
Credit.
Utgifter:
För inköp af kreatur
» vård och underhåll af dito
Transportkostnader in. m
Resekostnadsersättning
Diverse utgifter
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Utlånta medel
3,065: 46.
437: 22.
1,254: 67.
4,412: 52.
24: —
Summa
9,659: 18.
9,193: 87.
Summa
-T. ..W. . ... . ,
18,853: 5.
7.624: 48.
2,851: 47.
2,686: 95.
500: —
126: 59.
13,789: 49.
2,563: 56.
2,500: —
5,063: 56.
18,853: 5.
8 I
Af
den utaf Stamholiänderi-styrelsen under den 31 December 1860 afgifna underdåniga
berättelse om statens stamhoilärideriers förvaltning under revisionsåret inhemtas
nedanstående, sora Revisorerne ansett vara af allmänt intresse och derföre böra
meddelas.
De för statens räkning år 1859 i England inköpta tjurar hafva, efter undergången
karantän och besigtning, blifvit, i mån af behof och förekomna omständigheter, fördelade
pä statens holländerier och sedermera, utom en som uppställts å Marienlund i
Halland, befunnits friska. Det med nämnde tjurars inköp afsedda ändamål ansågs
visserligen för tillfället vara vunnet; men på det behofvet af racedjur under de närmast
följande åren skulle kunna fyllas, blef det nödvändigt, att äfven från utlandet inköpa
erforderligt antal qvigor, i ändamål att af dem, jemte tvenne af de sist inkomna tjurarue,
bilda ett nytt holländeri, såvidt någon lämplig lokal för djurens uppställande
kunde beredas. Emellertid inkom från Elfsborgs läns hushållningssällskap till Styrelsen
framställning derom, att ett mindre holländeri af Ayrshire-race måtte inrättas inom
hvartdera af de begge i länet befintliga hushållningssällskaps distrikter,'hvarvid hushållningssällskapet
tillika föreslog de egendomar, som för djurens emottagande ansågos
lämpliga. Då likväl inom länet ej saknades egendomar af den beskaffenhet och omfatt
-
— 156 —
ning, att ett holländeri med det för hvarje sådant föreskrifna antal djur kunde å dem
uppställas, fann Styrelsen sig förhindrad att hos Kongl. Maj:t förorda en dylik fördelning.
utan blef, sedan denna åsigt meddelats vederbörande, säteriet Gräfsnäs i Erska
socken och Björke härad af Styrelsen utseöt till station för ett fullständigt holländeri.
I sammanhang härmed beslöt Styrelsen, att på denna synnerligen lämpliga egendom låta
uppställa det holländeri, som, genom inköp af qvigor direkte från Ayrshire, skulle bildas,
hvilket beslut under sommaren 1860 gick i verkställighet, då, sedan 2:ne af de år
1859 inköpta tjurarne blifvit vid Gräfsnäs emottagna, i början af nästpåföljande Augusti
månad dit förflyttades 20 stycken från England ankomna qvigor, hvilka uppställdes i
en från andra boskapskreatur afskiljd lokal för karantänsbehandling. Yid revisionsårets
slut hade dessa djur befunnit sig å Gräfsnäs nära fem månader efter ankomsten till
Sverige, utan att ringaste tecken till smittosam sjukdom bland dem försports, och Styrelsen
har, på grund häraf, ansett sig kunna uttala den åsigt, att Styrelsen vore försäkrad
om framgången af hvad i denna väg till stamholländeriernas förädling företagits.
§ 2.
Enär Stamholländeri-Styrelsen ansett sig förpligtad, att, med stöd af vunnen erfarenhet,
fortfarande vidtaga sådana åtgärder till boskapsskötselns i riket befrämjande,
som synts vara af behofvet påkallade, ingick Styrelsen den 5 Oktober 1859 till Kongl.
Maj:t med begäran, att ett anslag af 30,000 K:dr årligen under trenne år måtte hos
Rikets Ständer äskas, dels till inrättande af nya stamholländerier och dels till underhåll
och förädling af redan befintliga; men som, med hänsigt, till de dryga kostnader, hvarmed
inrättandet af nya stamholländerier vore förenadt, Kongl. Majit ansåg åtgärderna
under dåvarande förhållanden hufvudsakligen böra inskränkas dertill, att genom införskrifning
af utländska racedjur, söka förädla de vid Kronans holländerier förut varande
stammar, föreslog Kongl. Majit hos Rikets Ständer, att för detta ändamål samt till inrättandet
af nya stamholländerier, i den mån sådant kunde verkställas, ett anslag af
10.000 R:dr måtte beviljas, att årligen under nuvarande statsregleringsperiod utgå, hvilken
framställning af Rikets sednast församlade Ständer bifölls.
§ 3.
Jemlikt nådigt bref den 7 December 1859, har, på framställning af hushållningssällskapet
i Gottlands län, Kongl. Majit funnit godt befria nämnde sällskap från
dess gjorda åtagande, att inom länet underhålla afvelstjurar af Ayrshire-race.
§ 4;
Beträffande stamholländerierna i de län, hvarest sådana äro uppställda, inhemtas
af den underdåniga berättelsen följande:
Kalmar län.
Det för länet afsedda stamholländeri af Ayrshire-race, som varit uppställdt å
egendomen Kasimirsborg, blef, efter innehafvarens frånfälle, behörigen uppsagdt och i
Augusti månad 1860 förfiyttadt tili den i Gladhammars socken belägna och för ändamålet
i alia hänseenden särdeles lämpliga egendomen Sundsholm.
— 157 —
Länets södra hushållningssällskap, som önskat, att, utom det af nyssnämnde
holländeri påräknade gagn, kunna än ytterligare verka för boskapsafvelns förbättring
inom länet, har, på gjord framställning och enligt upprättadt kontrakt, till sin disposition
af Styrelsen erhållit tvenne Ayrshire-tjurar, af hvilka den ene användes på Öland
Och den andre på fasta landet, i södra delen af länet. Då Stamholländeri-styrelsen
genom dessa tvenne tjurars stationerande inom länet haft till syftemål att bereda nytta
åt mindre jordbrukares ladugårdar, har Styrélsen vid kontraktens uppgörande jemväl
uttryckt den önskan, att afgiften för tjurarnes begagnande måtte bestämmas till den
möjligast lägsta; — en framställning, som hushållningssällskapet äfven beredvilligt
efterkommit.
Jönköpings län.
Inom delta län är under revisionsåret uppställdt ett stamholländeri af Ayrshirerace
å Lyckås, hvilken egendom är särdeles passande för uppfödandet af boskapskreatur;
och befunnos djuren vid sednast verkställda inspektion i godt skick.
Skaraborgs län.
Å Gammalstorps egendom, der länets holländeri sedan längre tid varit uppställdt,
har detsamma befunnits, såsom vanligt, utmärkt väl vårdadt. Samtliga kreaturen voro
under revisionsåret i godt skick.
Enligt upprättadt kontrakt hade under året skolat till Kronan levereras 25 stycken
kor. af hvilka likväl, på grund af särskildt aftal, endast fem blifvit aflemnade,
hvaremot de återstående voro afsedda att under nästpåföljande år användas vid upprättandet
af nya stamholländerier.
Elfsborgs län.
På sätt ofvan omförmäles, är nämnda läns holländeri uppställdt å Gräfsnäs
säteri och befanns vid revisionsårets slut i godt skick.
Örebro låfi.
Länets, af Ayrshire-race bestående, holländeri befanns under revisionsåret fortfarande
på egendomen Riseberga, hvarest djuren på det sorgfälligaste vårdades, enligt hvad
vid inspektionstillfället utröntes.
Utom den sedvanliga höstauktionen, har auktion jemväl i April månad 1860 anställts
och dervid från detta holländeri afyttrats 5 qvigor och 6 tjurar till fördelaktiga
priser.
Wermlands län.
Yid länets, jemväl Ayrshirerace-djur innehållande stamholländeri, som är uppställdt
å Warpnäs nära Carlstad, hafva vid sednast anställda inspektion samtliga djuren
befunnits väl vårdade och i godt skick.
— 158 —
Westerås län.
Under revisionsårets lopp har ett stamholländeri, äfvenledes af Ayrshire-race,
uppställts å den nära Westerås belägna egendomen Lycksta, som dertill blifvit af länets
hushållningssällskap föreslagen och af Styrelsen befunnits för ändamålet lämplig. Holländeriet,
sorn, på grund af kontrakt, erhållits från Ultuna landtbruksinstitut, utgöres
af vackra kreatur, hvilka vid besigtning visat sig vara i godt skick.
Upsala lån.
Länets holländeri befinnes fortfarande på Ultuna, hvarest, vid verkställd inspektion,
djuren befunnos särdeles väl vårdade, hvilket jemväl var förhållandet med ungkreaturen,
som voro vackra och tidigt utbildade.
Stora Kopparbergs län.
Sedan länets hushållningssällskap hos Stamholländeri-styrelsen, på anförda »skäl,
anhållit, att tvenne mindre holländerier måtte, i stället för ett större sådant, inom länet
inrättas samt Kongl. Majit täckts, efter Styrelsens hörande, tillåta, att ett mindre stamholländeri,
bestående af endast 10 kor och en tjur, finge inom länet organiseras, hade
Styrelsen gått i författning om uppställandet vid Näsgårds kungsgård inom Husby socken
af ett dylikt holländeri, tillsvidare bestående af endast en tjur och åtta kor; men
som kungsgårdens innehafvare sedermera förklarat sig vilja till Kronan återlemna de
hos honom uppställda djuren, har åtgärd af Styrelsen redan vidtagits för holländeriets
förflyttning till annan egendom inom länet.
Gefleborgs län.
Detta läns stamholländeri, sorn består af Voigtländer-race, är uppställdt på kungsgården
inom Ofvansjö socken. Vid sednaste inspektionstillfället befunnos kreaturen i
utmärkt godt skick och väl hållna.
Ehuru djur af denna race synas fortfarande sakna förtroende hos ortens jord
brukande
befolkning, ett förhållande, som bekräftas af afvelsdjurs ringa efterfrågan, men
vid ett i Ofvansjö socken hållet landtbruksmöte den mening uttalats, att ifrågavarande
race än vidare borde inom länet bibehållas, har Styrelsen, i förhoppning att större efterfrågan
å unga djur skall vid staniholländeriet uppstå, förordnat, att detsamma tillsvidare
bör i länet förblifva.
Hallands län.
t
Vid sednast anställda inspektion af detta läns, utaf Pembrokeshire-race bestående
stamholländeri befunnos djuren vackra och korna särdeles mjölkgifvande, hvartill
orsaken ensamt får sökas i den omständigheten, att till bete åt sistnämnda djur upplåtits
oslagna klöfvervallar. Enligt hvad Styrelsen upplyser, skall detta förfaringssätt,
fastän ej ovanligt i andra länder, likväl, såsom ansedt alltför kostsamt, ännu icke här
i landet, med undantag af provinsen Skåne, hafva vunnit något allmännare insteg.
— i 59 —
Östergöthlands län.
På egendomen Haddorp nära Linköping är iurättadt ett stamholländeri, som uteslutande
utgöres af Svenska kor och tjurar, hvilka vid derå sednast hållna besigtning
befunnos i godt skick.
Tvenne af länets hushållningssällskap anskaffade tjurar af oblandad Svensk härkomst,
hvilka uppgifvits vara de bästa, som inom orten stått att erhålla och derföre
måst af Styrelsen antagas, hafva emellertid befunnits sakna flera af de, för åstadkommande
af en ändamålsenlig förbättring, af der redan befintliga kreatursstam, erforderliga
egenskaper. Den af Stamholländeri-styrelsen i förut afgifven berättelse uttalade åsigt
örn svårigheten att genom detta holländeri kunna åstadkomma något, gagn för länets
boskapsskötsel, tyckes numera inom länet allmänt delas, enär ett aktiebolag bildats för
inrättande af ett utaf Ayrshire-djur bestående holländeri.
Nyköpings län.
I detta län, hvarest vid revisionsårets slut något stamholländeri icke fanns, hade,
på särskild genom länets hushållningssällskap gjord framställning utaf hushållsgillet
inom Oppunda härad, hvarest hågen för en förbättrad boskapsafvel synes jemväl hos
allmogen vara i lifligt tilltagande, tvenne Ayrsliire-tjurar blifvit på olika ställen stationerade,
för hvilkas begagnande låg afgift lärer bestämts.
§ 5.
Inventarieförteckningen öfver Kronan tillhöriga boskapskreatur vid stamholländerierna
visar följande förhållande vid revisionsårets slut:
Tjurar. Kor.
på Gammalstorp i Skaraborgs län af Ayrshire-race
2. 20.
» Riseberga » Orebro d:o » dito
2. 20.
» Ultuna » Upsala d:o » dito
1. 20.
» dito » dito d:o » korthornsrace
1. —
» Lycksta » Westerås d:o » Ayrshire-race
1. 20.
» dito » dito d.o » korthornsrace
]. —
» Warpnäs » Wermlands d:o » Ayrshire-race
2. 20.
» Lyckås » Jönköpings d:o » dito
2. 20.
» Sundsholm » Kalmar d:o » dito  i  2. 18.
» Gräfsnäs » Elfsborgs d:o » dito
2. 20.
» Näsgård » Stora Kopparbergs län af Ayrshire-race
1. 8.
» Marienlund (Susegården) i Hallands d:o » Pembrokeshire-race  2. 20.
» dito dito » dito d:o » Ayrshire-race
1.
» Kungsgården i Gefleborgs län af Voigtländer-race
2. 20.
» Haddorp » Östergöthlands d:o » Svensk race
2. 20.
uppställda i Kalmar län, Ayrshire-race  ’
2. —
Dito i Nyköpings d:o, dito
2. —
Inköpta å Gammalstorp, för att år 1861 disponeras, Ayrshire-race  — 20.
Summa 28. 246.
Ungboskapen vid statens stamholländerier bestod vid samma års utgång af följande:
— 160 —
Å Gammalstorp, Ayrshire-raee
7. 20.
» Riseberga, dito
16. 25.
» Ultuna, dito
12. 22.
» Warpnäs, dito
5. 8.
» Lyckås, dito
— 5.
» Marienlund, Pembrokeshire-race
7. 11.
» Kungsgården, Voigtländer-raee
8. 7.
» Haddorp, Svensk race
2. 11.
Summa 57. 109.
§ G.
Ur det från statens holländerier meddelade sammandrag af' uppgifterna under
året 1859—1860, beträffande kor aUutländsk race, meddelas följande:
(Bil. Litt. U.)
§ 7.
I årets redogörelse för stamliolländeri-fonden upptages ett belopp af 2,980 R:dr,
som influtit för 2:ne försålda Smålands hypotheksförenings 41 procents^ obligationer med
derå upplupen ränta, ehuru den såsom verifikation för denna inkomst åberopade räkning
slutar sig på 2,980 R:dr 50 öre R:mt.
§ 8.
Af Kongl. Maj:ts den 3 Februari 1860 till Kongl. Stats-kontoret aflåtna nådiga
bref hafva Revisorerne iuhemtat, att ett arfvode af 450 R:dr anvisats till ett kanslibiträde
hos Stamholländeri-styrelsen; men dessa medel äro icke till finnandes i Styrelsens
redogörelse, oaktadt de lära blifvit till vederbörande utbetalta.
§ 9-
Vid anställd inventering befunnos säkerlietshandlingarne i god ordning.
Kongl. Landtbruks-akademien.
IIos Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar, redovisar denna räkenskap
inkomster och utgifter sålunda:
D ebet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
428,143: 56.
Transport: 420,143: 56.
Bilaga Litt U. till 1862 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 160.
Stamholländeri.
Län.
Race.
Marienlund (Susegården)
Gammalstorp
Hallands
Skaraborgs
Örebro
Ayrshire
Upsala
Gefle borgs
Östergöthlands
Westmanlands
Warpnäs
Wermlands
Jönköpings
Dito
Kalmar
Dito
Elfsborgs
Näsgård
Kopparbergs
Dito
o
«
År.
7,85
6,60
7,35
7,05
6.78
8.78
'>
%
t}
<v
a
CO
cö
C
Sh
O
W
fö
uppgift saknas
991.5
1,052,
L120,
741.5
uppgift saknas
.E 5-
o
H
Kannor.
15,083,37 !
13,196,90 !
13,692,52
11,459,
12,646,62
9,577,30 i
Mjölkafkastning i medel-  ital för hvarje ko, efter
afdrag för qvigor och
gallkor.
Mjölkens gräddhalt.
.
Sommarfodringens el-  1 ler betestidens längd.
Mjölkafkastning under
hela sommaren.
Miölkafkastnine om
dagen.
I medeltal har hvarje
ko dagligen mjölkat.
Vinterfodringens längd.
Foder-konsumtion för
hela holländeriet under
vintern, i hövärde.
Foder-konsumtion för
hvarje dag, i hövärde.
Daglig foder-ration för
hvarje ko, i hövärde.
Foder-rationens förhål-  lande till lefvande
vigten.
Mjölkafkastning under
hela vinterfodringen.
Mjölkafkastning om da-  gen för hvarje ko, i me-  deltal under vintern.
! Till produktion af en
kanna mjölk har for-  drats i hövärde.
1 Kannor.
Procent-
Dagar.
Kannor.
-
Kannor.
Kannor.
Dagar.
Centner.
u.
ti.
Procent.
Kannor
Kannor.
ti.
754,17
12,20
137
9,105,62
66,46
3,32
228
1,021
448
• 20,37
5,977,75
1,31
15,52
813,40
12,28
122
5,511,50
45,17
2,38
243
2,023
833
37,86
3,84
7,686,40
1,66
23,91
720,66
10,09
134
5,367,16
42,42
2,12
231
1,566
678
33,07
3,14
8,325,36
1,80
18,81
658,88
11,22
137
5,618,00
41,01
2,41
228
1,293
567
26,37
2,35
5,841,
1,31
20,08
789,36
H,
122
4,635,53
37,99
1,90
243
1,920
790
31,21
4,20
8,011,09
1,57
19,88
547,61
13,07
122
4,959,87
40,65
2,26
243
1,111
457
25,39
4,617,43
1,05
' 24,07
Ifrån dessa Holländerier, såsom dels nyligen organiserade, dels från andra ställen förflyttade, hafva fullständiga rapporter ännu icke kunnat inkomma.
- 161 -
Uppbörd:
Statsanslag
Räntor
Hyror
Experimentalfältet
Balans till år 1861:
Skulder
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
Utgifter:
Aflöning
Pension
Expenser
Fastighetsonera
Husreparationer
Extra utgifter
Jettoner
Experimentalfältet
Lönförhöjning ät experimentalfältets Inspektor
Fraktkostnader m. iu
Afskrifning
Transport: 428,143: 66.
4,938: 91.
11,320: 48.
2,950: —
5,902: 17.
Summa
5,700: —
50: —
657: 6.
220: 58.
983: 74.
1,010: 1.
844: —
9,291: 97.
1,5(0: -  408: 9.
987: 72.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
3,730: 29.
Dito, enligt experimentalfältets
räkenskap, 360: 74. 4,091
Fastigheters oell inventariers värde  179,221
Utlånta medel
234,625
Fordringar
12,123
3.
18.
35.
Summa
§ 1.
25,111: 56.
17,971: 67.
471,226: 79.
19,513: 6.
21,65.3: 17.
430,060: 56.
471,226: 79.
Å de under forskottstitel uppförda och från år 1859 inbalanserade 3,700 R:dr,
som utbetalts för de samina år vidtagna större reparationsarbeten, äro under revisionsåret
amorterade 800 R:dr, hvadan förskottssumman nedgått till 2,900 R:dr R:mt.
21
/
— 162 —
§ 2.
Det extra statsanslag, som vid 1856—1858 årens riksdag med 6,000 R:dr till
utgående från Riksgälds-kontoret beviljades såsom bidrag lill uppförande och inredning
af ett nytt, för tjenstefolket afsedt, boningshus å experimentalfältet, liar af Akademien
under revisionsåret utreqvirerats, under förväntan, att en del af de utgifter, sorn af anslaget
borde bestridas, redan samma år skulle till gäldande förekomma; men då vederbörande
handtverkares räkningar först efter årets utgång inkommit,- har anslaget till
hela sitt belopp måst såsom Akademiens skuld vid årets slut upptagas.
§ 3.
1 afseende på experimentalfältet gifver räkenskapen vid handen, hurusom afkastningen
betydligt understigit hvad som erfordrats för bestridande af alla de med fältets
bruk och "skötsel förknippade omkostnader, hvaraf följden blifvit, att hela det under
revisionsåret utgångna förlagslån, jemte större delen af det förskott, som för arrendets
utgörande från Akademiens kassa försträckts, blifvit obetaldt och såsom skuld måst till
det följande året balanseras.
§ 4.
Beträffande sjelfva redogörelsen för de till experimentalfältet anslagna medel,
mot hvilken räkenskapsform och uppställning åtskilliga erinringar vid föregående statsrevisioner
förekommit, få nu församlade Revisorer meddela, att sedan den af Akademien
antagne nye förvaltaren uppgjort ifrågavarande räkenskap efter en förändrad och med
bokföringssättet för Akademiens egen räkenskap närmare öfverensstämmande method,
och vederbörande deröfver afgifvit yttrande samt vitsordat det nya bokföringssättets ändamålsenlighet,
Akademien beslutat, att samma method skall vid uppställandet af experimentalfältets
räkenskap för framtiden tillämpas.
§ 5.
Emot sjelfva räkenskapen i öfrigt hafva Revisorerne endast velat erinra, att inventeringsbevis
öfver den vid revisionsårets slut befintliga, till 360 R:dr 74 öre uppgående,
kassabehållning saknas.
§ 6.
Revisorerne hafva, vid verkställd inventering, funnit säkerhetshandlingarne i god
ordning.
Ultuna Lancltbruks-institut.
Institutets räkenskap, som förut förts efter färdagsår, räknadt från den 14 Mars,
men numera nppgöres edler kalenderår, omfattar för revi sion såret, tiden från nyssnämnde
— 163 —
dag till 1860 års slut. Någon anmärk
Kammar-rätten har ej förekommit. Ii
Debet.
Balans från år 1859:
ning mot räkenskapen vid dess granskning i Kongl,
komster och utgifter upptagas sålunda:
Uppbörd:
För Institutet:
Åfgifter af elever
23,025:
Lärlingsdagsverken
1,579:
42.
Diverse inkomster..
480:
—
25,084: 42.
Af Ultuna gård:
1860 års skörd
31,147:
84.
Ladugårdsreveny
4,505:
22.
Diverse inkomster
62:
50.
35,715: 56.
Af Granbergs gård:
1860 års skörd
3,013: 13.
Diverse inkomster
93:
18.
3,106: 31.
Arrendemedel
Balans tili år 1861:
Skulder
Credit:
Balans från år 1859:
Skulder
Utgifter:
För Institutet:
Aflöningar
8,600: 64.
Kosthållning
12,035: 9. 20 635: 73
Ved och lyshållning
1,443: 84.
Sjukvårdskostnader
563: 91.
Laboratoriets kostnader
782: 42.
Inventariers underhåll  ! ,235: 92.
Skrifmaterialier m. m  56: 12.
Dagsverken
936: 92.
Reparationer  1,605: 80,
Diverse omkostnader
2,342: 40.
566: 50.
29,603: 6.^
94,533: 58.
64,472: 79.
30,399: 72,
Summa 189,406: 9,
22,511: 40.
'Transport: 29,603: 6*.
22,511: 40.
För Ultuna gård:
Aflöningar och kosthållning
Utsäde till 1860 års gröda....
Grundförbättring och dikning
Nybyggnad
Reparationer
Dagsverken
Diverse utskylder
Inventariers underhåll
Yed och olja
Diverse omkostnader
För Granbergs gård:
Aflöning
Utsäde
Diverse utskylder
Dagsverken
Diverse omkostnader
Balans till år 1861:
Behållningar:
i kontant
200: 32.
i kreatur
26,386: —
i inventarier och diverse  74,994: 51. 101,580: 83.
Fordringar
10,754: 61.
Förskott
635: 50. 112,970:94.
Summa 189,406: 9.
§ 1.
I ändamål att inhemta närmare kännedom om förvaltningen vid Ultuna Landtbruks-institut,
hafva' Revisorerne, genom Delegerade, derstädes gjort besök. Då emellertid
den för Revisorernes sammanvaro bestämda tid endast medgifvit ett kort besök å
nämnda ställe, har det icke varit möjligt för Delegerade att rörande jordbruket uttala
något bestämdt omdöme eller yttra sig om och i hvad mån någon förändring derutinnan
lämpligen må ega rum. Med afseende å jordens indelning, hafva Delegerade likväl ansett
sig böra icke lemna oanmärkt, att utaf den i cirkulation varande jorden vid hufvudgården
en träda befiunes ogödslad, ett förhållande, desto heldre värdt uppmärksamhet,
som, enligt Delegerades åsigt, gödseltillgången bort hafva varit tillräcklig för båda
trädorna, då, utom cirkulationen, höafkastningen från Kungsängen, enligt uppgift, ofta
årligen uppgått till 1,500 lass. Deremot vitsorda Delegerade, att kreatursskötsel vid
Institutet befinnes väl och omsorgsfullt ordnad, äfvensom att försöken vid experimentalfälten
voro väl och planmessigt ledda.
I afseende å byggnaderna vid Ultuna hafva Delegerade fästat uppmärksamheten
dervid, att antalet bostäder för betalande elever är otillräckligt, och att, enär flera
lb4 —
Transport : 29,603: 6. 22,511: 40.
2,031: 74.
2,127: 59.
627: 24.
956: 58.
1,461: 74.
8,628: 24.
810: 55.
2,035: 14.
297: 50.
2,823: 62. 21,799; 94.
557: 36.
408: 84.
82: 54.
870: 66.
601^35. 2,520: 75. 53,923: 75.
— 165 —
personer, sorn vid Institutet sökt inträde, just af nyssnämnde anledning icke kunnat derstädes
emottagas, nödigt synes vara, att åtgärder vidtagas för anskaffande af dylika
bostäder.
§ 2.
Emot räkenskapen hafva Revisorerne icke haft något att erinra.
Anslaget för Trädgårdsföreningens elevskola.
Redogörelsen öfver detta anslag, som undergått granskning i Kongl. Kammarrätten,
utan att någon anmärkning mot densamma förekommit, har ej heller föranledt
till någon erinran å Revisorernes sida. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
*
Uppbörd:
Statsanslag  4,000: —
Balans till år 1861:
Skuld
1,559: 24-
Summa 5,559: 24.
Credit.
Balans från år 1859:
Skuld
553: 90.
Utgifter:
För elevernes undervisning och underhåll m, m  5,005: 34.
Summa 5,559: 24.
Skiften oell afvittringar.
De för revisionsåret till skiften och afvittringar disponible medel, utgörande dels
det å riksstatens sjette hufvudtitel för sådant ändamål uppförda reservationsanslag,
63,000 R:dr, och dels de utaf Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag, till afvittringsarbetets
påskyndande, för innevarande statsregleringsperiod på Riksgälds-kontoret anvisade
57,000 R;dr årligen, skulle, enligt särskilda Kongl, bref, förslagsvis utgå sålunda:
— 166 —
till Kopparbergs län
38,100: —
» Gefleborgs dito
3,975: —
» Wester-norrlands dito
16,420: —-
» Jemtlands dito
2,856: —
» Westerbottens dito
23,480: —
» Norrbottens dito
34,360: —
Tillsammans 119,191: —
Utaf dessa räkenskaper hafva de för Kopparbergs, Gefleborgs oeh Jemtlands län
blifvit utan, samt de för Wester-norrlands, Westerbottens och Norrbottens län med anmärkningar
granskade i Kongl. Kammar-rätten. Hos Revisorerne hafva de icke till
någon erinran föranledt.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
A) Kopparbergs läu s
Debet.
Tillgång
176: 4.
Uppbörd:
Statsanslag
33,000: —
Summa 33,176: 4.
Credit.
Utgifter:
Arfvoden.....
32,641: 68.
Skrifmaterialier •_ 342: 57. 32,984: 25.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
191: 79.
Summa 33,176: 4.
B) (iefleborgs län.
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
3.798: 60.
Credit.
Utgifter:
Arfvoden
3,779: 10.
Handtlangningskostnader
19: 50. 3,798: 60.
— 167 —
C) Wester-norrlamls lån.
Debet.
Statsanslag
! 0 't09- 3
Credit.
Utgifter:
Arfvoden
Handtlangningskostnad
Rese- och traktainentspenningar
Skrifmaterialier ....
12,078: 78.
2,403: 25.
1,700: —
120:
16,302: 3.
D) .fcuitlaiids lån.
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
2,536: 54.
Balans till år 1861'.
Skul$ till Landtränteriet
2,243: 5.
Summa
4,779: 59.
Cr e d i t.
Balans från år 1850:
Skuld till Landtränteriet
2,536: 54.
Utgifter:
Arfvoden
Rese- och traktameiitspemiingar
Handtlangningskostnad
1,750: —
226: 25.
266: 80.
2,243: 5.
Summa
4,779: 59.
E) Westerbottens län.
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
23,796: 47.
Credit.
Utgifter:
Arfvodeu m. m,
23,796: 47.
— 168 —
F) Norrbottens lån.
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag  30,531: 20.
Cr e d i t.
Utgifter:
Handtlaugningskostnader..
Diverse utgifter
27,666:
11.
2,659:
5.
206:
4.
30,531: 20.
Uti Öfver-direktörens för Landtmäteriet i riket för revisionsåret till Kongl. Maj:t
afgifua underdåniga berättelse finues intagen följande summariska tablå öfver skiftesoch
afvittrings-verkens fortgång under samma år.
(Bil. Litt. W.)
Teknologiska institutet.
Dess räkenskap, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
har ej heller hos Revisorerne föranledt till någon erinran.
Förhållandet emellan inkomster och utgifter upptages sålunda:
Debet.
Baluns från år 1869:
Tillgångar
11,019: 98.
Uppbörd:
Statsanslag
49,500:
Afgifter af åhörare
680
Stipendie-medel
1,155
Lärokurs-medel
329
47- 51.664: 47.
Summa 62,684: 45.
Bilaga Litt. W. till 1862 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 168.
Tablå öfver Storskiftes- och Afvittrings-verkens fortgång år 1860.
Arbetande Styresmän och Landtmätare
Affattade qvadratrefvar
Till besutenheter (endast i Dalarne), hemman och
nybyggen utbrutne :
inrösningsjord, qvadratrefvar
afrösningsjord, dito
impedimenter, dito
Utbrutne öfverloppsmarker:
inrösningsjord, qvadratrefvar
afrösningsjord, dito
impedimenter, dito
Utstakade rågångar och skifteslinier
fot
Mantal, förut åsatte, som blifvit afvittrade
» föreslagna i tillökning å gamla hemman ....
» föreslagna å, nybyggen
Antal afvittrade hemman
» » nybyggen
» » kroDotorp
» » öfverloppsmarker
» » lägenheter utan mantal
I Kopparbergs
län.
I Gefleborgs
län.
I Jemtlands
län.
I Wester-norr-  lauds län.
I Westerbot-  tens län.
I Norrbottens
län.
Summa.
21
2
1
7
11
16
58
435,176
109,175
2,089
98,812
384,125
1,029,377
3,116
18,558
59,061
80,735
40,712
104,517
463,013
608,242
65,347
192,921
263,665
421,933
871
2,538
3,409
-—
62,264
205,237
267,501
——
25,258
53,990
79,248
27,000
174,300
28,880
2,767,417
3,090,486
2,058,921
8,147,004
3 32
3
632
H
17
BT
1»
28 95
T32
33f<jV
16
8
24
3
13
97
113
44
44
—
1
30
31
21
6
27
—
, : : i 1 r ! ' \
t!
TT8Ä!
<“ ,1,08
r9otec
éSä,8f
2t-2.80c>
810,80b
TfÖ.bOJ
Sr
: Orl.T (j£
/
OBö 2
f> IStÄUIifbjIJ ! !• ■:'&! 'r‘-VlYj'" ‘. I *-lti»: J ■ /-
itTi/.r.t-
-vi • •.iibfi/j' iljfi.t.Ji'*/.
■lVjvj svmvuwiäA t(" j ,v V
J...A *
Jr ti
, 1) •: ri!) )!!'
•;J;v I‘ ’ ;‘ >&•
,tn< i/ r ■!«
OOE.Wf 000,TS
v (
— 169 —
Ored i t.
Utgifter:
Fysiska afdelningen
Kemiska dito
Mekaniska dito
Mekanisk-tekniska dito
Rita^delningen
Verkstaden
Biblioteket
Löner och arfvoden
Stipendier
•
Lärokurser
Extra utgifter
3,670: 81.
1,985: 76
37,528: —
1,055: —
300: —
3,086: 72. 50,711: 1.
1,121: 63.
1,688- 51.
155: —
39: 58.
80: —
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Fordran
11,948: 44.
25: —
11,973: 44.
Summa
62,ö84: 45.
Undervisningen vid Institutet har under revisionsåret fortgått utan andra afbrott,
än de uti stadga me medgifna ferier. Elevernes antal utgjorde:
Statistiska tabellkommissionen.
Den utaf detta embetsverk afgifna redogörelse, som blifvit granskad i Kongl.
Kammar-rätten utan anmärkning, upptager inkomster och utgifter sålunda :
Be be i.
Balans från år 1859:
Tillgångar
2,589: 23-
Vårterminen
Höstterminen
elever.
95.
85.
Summa
Uppbörd:
Statsanslag
30,052: 34.
Summa 32,641: 57.
2-2
— 170 —
Credit.
Balans från år 1859:
Skuld
135: 67.
Utgifter:
Löner och arfvoden
14,000: —
Till arfvoden åt tillfälliga biträden  7,375: 75.
» officiella statistiska trycket  4,483: 35.
» bibliothekets underhållande, ljus, ved, skrifmaterialier
m. ni
2,720: — 28,579: 10.
Balans til! år 1861:
Kontant behållning
3,926: 80.
Summa 32,641 57.
Mot denna redogörelse hafva Revisorerne ej haft något att erinra.
Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker.
Af länens landsböcker äro de, för Södermanlands, Gottlands, Kalmar, Malmöhus,
Götheborgs, Elfsborgs, Skaraborgs, Orebro, Kopparbergs, Gefleborgs och Jemtlands län
granskade i Kongl. Kammar-rätten, alla med anmärkning. Deremot hafva hvarken
landsböckerna för rikets öfriga län eller Stockholms stads kronoräkenskaper ännu derstädes
undergått revision. Ränteri-redogörelserna för samtliga länen äro granskade i bemälda
embetsverk, dervid anmärkningar emot en del af dessa redogörelser blifvit
framställda.
Den hos Revisorerne företagna granskningen af berörda räkenskaper har ej föranledt
till någon erinran från Revisorernes sida.
öfverståthållare-embetets kanslis räkenskaper.
Dessa räkenskaper, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning,
upptaga inkomster och utgifter sålunda:
- 171
Debet.
Balan$ från år 1859:
Kontant behållning
Uppbörd:
Statsanslag
Credit.
Utgifter:
Aflöning och gratifikationer m. m
Lys- och renhållning m. fl. utgifter för Kronans
publika hus
Hyra för Ofverståthållare-embetets kanslis lokal
B alam till år 1861:
Kontant behållning
Summa
55: 11.
32,827: 18.
Summa
32,882: 29.
18,667: -
12,632: 45.
1,500: -
32,799: 45.
82: 84.
32,882: 29.
Härvid hafva Revisorerne icke funnit något annat att erinra, än att behållningen
till ar 1861, utgörande 82 R:dr 84 öre, icke är behörigen verificera»!.
Öfverståthållare-embetets depositionsräkningar.
Dessa räkenskaper, sora blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning
och ej heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida, ulvisar förhållandet
med inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgång
86,823: 80-
Uppbörd:
Deponerade medel
48,759: 42.
Summa 135,583: 22,
172
Credit.
Utgifter:
Återlyftade depositioner
Balans till år 1861:
I Rikets Ständers Bank innestående depositionsmedel
Summa
78,105: 12.
57,478: 10.
135,583: 22.
Kongl. Kammar-rättens aktoratsräkning.
Räkenskapen, som innefattar redovisning för de, i följd af nämnde erabetsverks
Advokatfiskals-kontors och Öfver-revisions-departements väckta åtal, till betalning
ådömda medel, har blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning.
Dessa medel redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1859:
Utestående anmärkningsmedel
Uppbörd:
För Advokatfiskals-kontoret
» Provins-räkenskaps- dito
» Militie»
Civil
-
dito dito
dito dito
Credit.
Afskrifningar:
För Advokatfiskals-kontoret
» Provins-räkenskaps-dito
» Civil
-
dito
dito
Leverering och uppdebitering:
För Advokatfiskals-kontoret
» Provins-räkenskaps-dito
y> Militie- dito dito
» Civil- dito dito
13,739: 67.
15,612: 91,
4,949: 20.
6,945: 38.
Summa
Transport:
360,221: 36.
41,247: 16.
401,468: 52.
35,083: 71.
4,773: 81.
19: —
39,*76: 52.
17,166: 75.
16,584: 99.
3,569: 19.
10,208: 60.
47,529: 53.
87,406: 5.
173 -
Transport: 87,4* 6: 5.
Balans till år 1861:
För Advokatfiskals-kontoret
» Provins-räkenskaps- dito
» Militie- dito dito
» Civil- dito dito
Summa 401,468: 52.
I sammanhang med granskningen af denna räkenskap hatva Revisorerne, jemlikt
föreskriften i 6 § af den för dem den 17 April 1841 utfärdade instruktion, eftersett
hvilka åtgärder blifvit vidtagne i afseende å redogörares proprie-balanser.
291,198: 78.
10,182: 39.
5,690: 80.
6,990: 50. 314,062: 47.
Enligt 1860 ar rikshufvudbok, uppgingo dessa balanser vid samma års slut till
nedannämnde belopp:
Stockholms län
Kalmar dito
Hallands dito
Götheborgs dito
Nerikes dito
Westmanlands dito
Wester-norrlandsdito
10,221:
Westerbottens dito
Norrbottens dito
Ofverståthållare-embetet
Fångvårds-styrelsen
Krigs-kollegium
General-tullstyrelsen
Serafimerordens-gillet
Stuts medel.
Riksgälds-  ocli diverse
Summa.
3,750: —
verks medel.
3.750: —
2,906: 91.
209: 93.
3.116: 84.
—.
796: 28.
796: 28.
2,209: 78.
8,196: 59.
10,406: 37.
7,872: 39.
—
7,872: 39.
3,399: 58.
_■— —
3,399: 58.
10,221: 11.
19,193: 24.
29,414: 35.
234: 5.
—
234: 5.
833: 2.
833: 2.
1,276: 18.
5,232: 77.
6,508: 95.
3,912: 73.
3,912: 73.
73: 61.
—
73: 61.
147.351: 24.
13,350: 15.
160,701: 59.
—
352: 58.
352: 58.
183,207: 58.
48,164: 56.
231,372: 14.
Summa
På sätt af aktoratsräkningen inhemtas, voro de betydligaste proprie-balauserna
vid revisionsårets slut följande:
F. d. Uppbörds-tullföryaltaren M. F. Finérs
160,541: 71.
» Kronofogden C. Ohboms
10,341: 50.
» Bergsfogden J. A. Furtenbachs
8,123: 37.
Aflidne Landträntmästaren E. G. Harlins
30,357: 39.
F. d. Kronouppbörds-kommissarien J. A. L. Fristedts
5,414: 37.
» Kronouppbörds-kommissarien G. H. Hästeskos  4,605: 90.
» Redogöraren å Långholmen, Kamereraren P. J. Weidels
3,168: 26.
Aflidne Karta-sigillata-kassören E. C. Widegrens
11,759: 85.
» Redogöraren för celltangelsebyggnaden i Fahlun H. J. Indebetou’s 7,160: 77.
F. d. Ammunitionsförvaltaren A. F. Hahrs  36.204: 98.
174 —
Utaf ofvanstående proprie-balanser hafva under revisionsåret afbetalningar blifvit
gjorda:
å f. d. Kronofogden C. Öhboms med
1,063: 73.
» » Bergsfogden J. A. Furtenbachs med
1,125: —
» aflidne Landträntmästaren E. G. Harlins med  497: 43.
Dessutom hafva, på grund af Kongl. Kammar-rättens särskilda beslut, aflidne
f. d. Landträntmästaren A. M. Tollins och f. d. Läusbokhållaren C. Langlets propriebalanser
blifvit under revisionsåret afskrifne.
Revisorerne hafva vid ifrågavarande räkenskap icke funnit något att erinra.
Expensmedels-räkningarne.
Af nedannätnnde verk äro särskilda redogörelser afgifna öfver expensmedels
-
ntgifterna, hvilka under revisionsåret uppgått till följande belopp:
Expens-
Aflönings-
medel.
medel.
Justitie-stats- och revisions-expedition
erne
7,235: 45.
2,300:
—
9,535:
45.
Justitie-kanslers-expeditionen
461: 61.
1,220:
—
1,681:
61.
Civil-departementets Expedition
5,395: 92.
—
5,395:
92.
Finans- dito dito
2,494: 9.
90:
—
2,584:
9.
Ecklesiastik- dito dito med
Riksarkivet
och Kongl. Bibliotheket
6,299: 1.
1.790:
—
8,089:
1.
Svea Hofrätt
12,155: 50.
—
12,155:
50.
Götha dito
4,651: 43.
—_
—
4,651:
43.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge .
1,423: 21.
6,208:
33.
7,631:
54.
Krigs-hofrätten
1,534: 51.
3,150:
—
4,684:
Dl.
Kammar-kollegium
4.397: 19.
1,654:
17.
6,051:
36-
Stats-kontoret
4,332: 29.
80:
—
4,412:
29.
Koinraerse-kollegium
8,648: 75.
2,409:
83.
11,058:
58.
Kammar-rätten
3,272: 6.
4,210:
40.
7,482:
4b.
Sundhets-kollegium
4,918: 17.
300:
—
5,218:
17.
Öfverståthållare-embetet
4,013: 40.
—
4,013:
40.
Ofverintendents- dito
1,465: 93.
—
1,465:
93.
General-landtmäteri-kontoret
2,336: 31.
2,060:
—
4,396:
31.
Summa 75,034: 83. 25,472: 73. 100,507: 56.
§ 1.
Vid granskningen af nämnda räkenskaper har befunnits, att för åtskilliga verk
räkningar, bifogade redogörelsen såsom verifikationer för utgifterna, ej blifvit attesterade,
hvilket förhållande, enär någon annan handling, utvisande, att beloppet med ve
-
derbörandes tillstånd utbetalts, ej heller åtföljt räkenskapen, ådragit sig uppmärksamhet
af Revisorerne, som anse en utgift af förevarande beskaffenhet först då vara fullständigt
verificerad. när vederbörandes intyg om utgiftens behörighet blifvit af Redogöraren
företedt. *
Denna anmärkning gäller hufvudsakligen de räkenskaper, som afgifvits utaf Kongl.
Ecklesiastik-departenientets Expedition, der, med få undantag, räkningarne ej blifvit attesterade.
Kongl. Finans-departementets Expedition, der endast räkningarna öfver annonskostnader
finnas försedda med vederbörandes påskrift om utgifternas behörighet, Justitie-revisions-expeditionen,
der räkningarna i allmänhet sakna attestater, samt Kongl.
Ofverintendents-embetet, der blott en del räkningar blifvit af vederbörande tjensteman
attesterade; hvarförutom Revisionen funnit sig böra framställa enahanda erinran vid
den af Finans-koinmittéen afgifna redogörelse öfver expenserna under revisionsåret, enär
räkningarna öfver Kommittéens berörde utgifter blifvit liqviderade. utan att medelst påskrift
å räkningen eller på annat sätt är vordet styrkt, att Kommittéen godkänt en
dylik utgift.
§ 2.
Jemlikt Kongl, brefvet den 30 Mars 1860, äro till Kongl. Krigs-hofrätten under
revisionsåret utbetalte 1,200 R:dr Runt såsom hyra för en åt bemälde Hofrätt anskaffad
ny embetslokal uti den vid hörnet af Karduansmakaregatan oeh Klara södra kyrkogata
befintliga egendomen N:o 10; men som någon redovisning för berörde medel ej
blifvit afgifven, hafva Revisorerne, utan att ifrågasätta, det icke beloppet blifvit för det
afsedda ändamålet användt. funnit sig böra förhållandet anmäla,
§ 3.
Uuder granskning af den utaf Kongl. Kommerse-kollegium afgifna särskilda redovisning
för anslaget till arfvoden åt extra biträden i bemälda embetsverk, hafva Revisorerne
inhemtat, att vid revisiousårets slut å berörde anslag förefunnits en behållning
af 1,714 R:dr 50 öre, som uppkommit deraf, att årsanslaget blifvit under hvart
och ett af åren 1858 —1860 till hela beloppet lyftadt, men ej för dermed afsedda ändamål
användt; och då detta förhållande synes ådagalägga, att Kongl. Kommersekollegium
för arfvoden till extra biträden ej är i behof af hela den summa, som
härtill blifvit anvisad, hafva Revisorerne ansett sig böra härå fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet.
Kongl. Slottsbyggnadsmedlen.
Årets räkenskap, som blifvit utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten,
visar följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter;
— 176 —
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
10: 67.
Uppbörd:
Statsanslag till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de Kongl.
hofven upplåtne byggnader
63,000: —
Diverse inkomster  294: 33.
Från Hans Maj:t Konungens hof-förvaltning
5,092: 86. 68,387: 19.
Balans till år 1861:
Skulder
13: 69.
Summa 68,41!: 55.
Credit.
Balans från år 1869:
Skulder
21,076: 67.
Utgifter:
Löner och arfvoden
4,300: —
Keparationer m. m
41,169: 87.
Diverse utgifter
^1,854: 34. 47,324: 21
Balans till år 1861:
Fordringar  *
10: 67.
Summa 68,411: 53.
Revisorerne hafva härvid icke haft något att erinra.
Anslaget till branclväsendet, yttre lyshållningen m. ni.
å Kongl, slottet.
Vid denna räkenskap, som är i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
hafva icke heller Revisorerne haft något att erinra; och lemnäs för inkomster och
utgifter redogörelse på följande sätt:
D eb et.
Uppbörd:
Statsanslag
10,000: —
Diverse inkomster
307: 90. 10,307: 90.
Transport: 10,307: 90.
t
Transport: 10,307: 90.
Balans till år 1861:
Skulder
3,750: 20.
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
Summa
14,058: 10.
4,250: 20.
Utgifter:
Aflöning
Beklädnad
Brandväsendet
Lyshållningen
Diverse utgifter
5,150: —
408: 76.
1,650: 22.
2,134: 50.
387: 50.
\
9,730: 98.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
' 76: 92.
1
Kongl. Theatern.
Summa
14,058: 10.
Räkenskapen, som omfattar spelåret från den 1 Juli 1860 till samma tid Sr
1861, innefattas i 2:ne särskilda hufvudböcker, af hvilka den ena lemnar redogörelse
för anslaget till Kongl. Theatern och den andra redovisar samma Theaters arbetares
och betjentes sjuk- och begrafningskassa. Begge räkenskaperna äro med anmärkningar
granskade i Kongl. Kammar-rätten.
Af nedanstående tabeller inhemtas förhållandet med inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från spelåret 1859—1860:
Tillgångar
3: 78.
Uppbörd:
Bidrag af Hans Maj:t Konungen
60,000: —
Af II. H. Majit Konung Oscars sterbhus J  62,850: —
Transport: 122,850: — - 3: 78.
23
— 178 —
Transport:
Statsanslag
Recettmedel
Hyresmedel
Käntemedel
Försäljningsmedel
122,850:
—
75,000:
242,905:
10.
J 4,825:
—
21:
4.
17:
75.
Balans till spelåret 1861—1862:
Skulder
Summa
Credit.
Balans från spelåret 1859—1860:
Skulder
Utgifter:
Theaterns styrelse
Dito kansli, material- och vedförråd, eldsläcknings
anstalter
och expenser
Dito kassa- och biljett-väsende
Dito litterära afdelning
Dekorering, attributer och belysning
Kostymering
Scenens byrå
Sångscenen
Talscenen
—v
Orkestern
Balletten
.
Chören
Elev-skolan
Pension
Räntor och provisioner  — ...
Theater-salongens förändrade inredning
Balans till spelåret 1861—1862:
Kontant behållning
6,500:
4.
17,038:
46.
6,491:
42.
13,828:
95.
39,882:
31.
29,271:
85.
34,682:
48.
57,039:
90.
55,024:
80.
60,555:
38.
28,000:
60.
26,716:
40.
9,575:
49.
300:
—
1,766:
83.
2,002:
—
Kongl. Theaterns arbetares sjuk- och begrafningskassa.
Debet.
Balans från spelåret 1859—1860:
Tillgångar
3: 78.
455,618: 89.
34,474: 28.
490,096: 95.
101,418: 74.
388,676: 91.
1: 30.
Summa 490,096: 95.
26,951: 1.
Transport:
26,951: 1.
t
— 179 —
Uppbörd:
För försålda biljetter till theatervindens
Pliktmedel
Räntemedel
Anmärkningsmedei
Credit.
■ Utgifter:
Pensioner oell understöd
Begrafningshjelp
Sjukunderstöd
Observationsprocent
Diverse utgifter
Balans till spelåret 1861—1862:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar
§ 1-
Af ett Revisorerne tillhandakommet sammandrag öfver inkomster och utgifter å
de af Rikets Ständer på riksstatens 7:de hufvudtitel anvisade anslag till Kongl. Theatern
under ofvannämnda spelår inhemtas, att hela beloppet, sjuttiofem tusen Rair R:mt
blifvit för Theaterns allmänna behof användt.
§ 2.
I. den berättelse sistlidet års Revisorer afgifvit rörande Kongl. Theatern, yttrade
Revisorerne, bland annat, att beloppet af den inkomst, som tillflutit Kongl. Theaterns
kassa såsom hyresafgift för åtskilliga i Operahuset befintliga lägenheter, väl vöre i räkenskapen
upptaget för hvarje lägenhet, men att de kontrakter, hvarpå denna inkomst
grundades, ej funnes räkenskapen bilagda, vid hvilket förhållande Revisorerne. till vinnande
af behörig kontroll, hemställde, det vederbörande måtte förständigas, att hädanefter
vid räkenskapen foga afskrift af de hyreskontrakter, som framdeles upprättades,
eller åtminstone uppgifva dagen, hvarunder de blifvit afslutade.
Enär någon förklaring öfver hvad sålunda blifvit hemstäldt icke af vederbörande
afgifvits, och nu församlade Revisorer således icke äro i tillfälle bedöma huruvida någonting
blifvit åtgjordt till vinnande af rättelse härutinnan, hafva Revisorerne trott sig
böra den i förenämnda syftning gjorda erinran förnya.
Transport: 26,951: 1,
konger  2,002: 50.
6: 25.
1,386: 95.
15: 12- 3,410: 82.
Summa
30,361:
83.
682:
i 87.
78:
50.
182:
75.
2:
26.
18:
50.
964:
88.
550:
28.
28,624:
—
222:
67.
29,396:
95.
Summa 30.361: 83.
_ 180 —
Bergsskolan i Fahlun.
Denna räkenskap, sorn blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning
oell icke heller från Revisorernas sida föranledt till någon erinran, visar följande
förhållande med inkomster och utgifter:
Debet.
1859:
271: 17.
Balans från år 1859:
Tillgångar
- ""
Uppbörd:
Statsanslag 1
Af utländsk elev inbetaide
1°‘: ^0.
Försäljningsmedel
9,302: —
Summa 9,573: 17.
Gred i i.
Utgifter:
Aflönin»
4,900.
nuumug »?nn.
Stipendier m.
i,-uu.
Till instruraenter, materialier samt byggnader och repa
408’
1
rationel-
7 nnV 07
Omkostnader för extra undervisning
l,Ub3: b/. 9,571: 88.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
%9.
Summa 9,573: 17.
Drottningholms och Svartsjö Kongl, lustslott,
/
Dessa Kongl, slotts räkenskap, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning
granskad, redovisar inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1859. /
Tillgångar
:
Transport; 143: 47.
— 181 —
Transport:
143: 47.
Uppbörd:
Statsanslag
Arrenden
Tomtören
.....
Afkastning af jordbruket
Diverse inkomster
24,600:
—
6,353:
3.
248:
50.
3,164:
97.
545:
5.
Balans till år 1861:
Skulder
34,911: 55.
56,625: —
Summa
91,680: 2.
Credit.
Balans från år 1856:
Skulder
56,625: —
Utgifter:
Aflöning till tjenstemän och betjente samt pensioner
och gratialer m. m
Löner till arbetsfolket
Dagsverken och andra kostnader för jordbruket
Omkostnader för byggnadsreparationer
Byggnadsmaterialiers upphandling
Inventariers och redskaps anskaffande och underhåll
Räntemedel
Diverse utgifter
9,253: 48.
1,301: 51.
6,075: 10.
10,494: 88.
669: 98.
2,266: 90.
900: —
3,313: 6.
34,274: 91.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
780: 11.
Summa
91,680: 2.
§ i
Då
ett årligt statsanslag af 24,600 R:dr är anvisadt till Drottningholms och
Svartsjö Kongl, lustslott gemensamt, har det fästat Revisorernes uppmärksamhet, att,
savidt af räkenskapén, hvilken i ett konto redovisar begge slottens inkomster och utgifter,
kunnat inhemtas, Svartsjö slott icke kommit i åtnjutande af någon del af berörde
anslagssumma, hvilken synes hafva uteslutande blifvit använd för Drottningholms slott.
Utan att ingå i bedömande af huru stor del utaf den gemensamma anslagssumman må
för Svartsjö slott vara behöflig’, anse dock Revisorerne, som vid besök på stället funnit
detta slott väl förtjena att åtminstone till det yttre underhållas, att särskilda konti för
hvartdera slottet böra uppläggas, på det med tillförlitlighet ma kunna utrönas det större
eller mindre belopp, dessa Kongl, slott af ifrågavarande statsanslag hvart för sig för
aret erhåller.
— 182 —
§ 2.
Sättet att i räkenskapen verificera nämnde slotts utgifter är i några delar ofullständigt
och mindre tillfredsställande. Så befinnes t. ex. samina person, som upprättat
dagsverks-aflöningslistorna, jemväl hafva försett desamma med intyg, att utbetalningarne
egt rum. Detta förhållande anse Revisorerne vara stridande mot god ordning och derföre
påkalla rättelse, hvadan Revisorerne hemställa, det vederbörande må förständigas
hädanefter iakttaga större noggranhet i afseende på verifikationers beskaffenhet samt i
öfrigt tillse, att riktigheten af utbetalningar verificeras af annan person än den, som desamma
verkställt.
rendemedel för lägenheter, tillhörande nämnde båda slott, visserligen i räkenskapen redovisades
till visst uppgifvet belopp, men att någon handling, hvarpå denna inkomst
sig grundade, icke vore till finnandes bland räkenskapen. Afven i detta års räkenskap
saknas så beskaffade handlingar. Det torde likväl destomera varit i sin ordning, att
denna framställning vunnit uppmärksamhet, som 1859 och 1860 årens arrendemedel äro
till beloppen olika, utan att Revisorerne, af nyssnämnde anledning, varit i tillfälle finna
orsaken till denna skiljaktighet. Revisorerne förnya derföre den förut gjorda erinran
om räkenskapens ofullständighet härutinnan.
Enligt hvad generalräkningen öfver de materialier och instrumentalier, som blifvit
använda vid en år 1860 företagen reparation å Drottningholms slott jemte andra
Kronans dervarande byggnader, utvisar, hafva åtskilliga förslitna redskap och materialier
kasserats och afskrifvits. Då statsanslag åtnjutes, hade det, enligt Revisorernes tanke,
varit roed god ordning öfverensstämmande, om i vederbörlig ordning upprättadt besigtningsinstrument
legat till grund för nu vidtagna åtgärd, äfvensom att värdet af de utdömda
persedlarne^ som bort till den högstbjudande afyttras, kommit lustslotteu till
godo, hvilket icke, åtminstone såvidt räkenskapen visar, härvid varit fallet.
Denna slottsräkenskap, som hos Kongl. Kammar-rätten granskats utan anmärkning
och hvaremot Revisorerne icke heller haft något att erinra, lemnar i afseende på
inkomster och utgifter följande redogörelse:
Af sistlidne års Revisorer erinrades, hurusom de under revisionsåret influtna ar
-
§ 4.
Haga Kongl, lustslott.
q o
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
Arrenden och hyror
4,500: —
2,374: 25.
Transport: 6,874: 25.
— 183 —
Transport:
6,874: 25.
Från Hans Maj:t Konungens hofförvaltning
Leverering från Haga lustparks kassa
3,000: —
253: 14.
10,127: 39.
Balans till år 1861:
Skuld
T »w 76
Summa
11,963:* 15.
Credit.
Balans från år 1859:
Skuld
1
Utgifter:
Aflöning
Onera
Byggnader och reparationer
Yed och lyshållning in. m
Diverse utgifter
Afföra*, såsom redoviste till Hans Maj:t Konungens
hofförvaltning,
6,191: 25.
42: 26.
353: 72.
486: 2.
192: 90.
3,000: —
10,266: 15.
Summa
11,963: 15.
Haga lustpark.
id denna räkenskap, sorn hos Kongl. Kammar-rätten granskats utan anmärk-  ning, hafva Revisorerne icke funnit något att erinra. För inkomster och utgifter redo-  göres sålunda:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Uppbörd:
För uthyrde och försålde växter m. in.
19: 39.
6,208: 91.
Summa 6,228: 30.
— '•184 -
Credit
Utgifter:
Dagsverkskostnader ni. m
Leverering till Haga lustslotts kassa
Summa
5,975: 16.
253: 14.
6,228: 30.
Gripsholms Kongl, lustslott.
Årets räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten granskats utan anmärkning, upptager
inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Statsanslag
Arrenden och hyror.
Diverse inkomster....
Uppbörd:
2,550: -  1,065: 98.
1,854: 59.
Summa
2,120: 72.
5,470: 57.
7,591: 29.
Credit.
Utgifter:
Aflöning, pension m. m
Inköp af inventarier och materialier.
Diverse verkställda arbeten
Diverse omkostnader
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Fordringar
950
—
529
36,
1,928
85.
1,171
64.
2,498: 45.
512:
99.
Summa
4,579: 85.
3,011: 44.
7,591: 29.
Af en vid denna räkenskap fogad, utaf vederbörande Öfverjägare afgifven redogörelse
för de skogseffekter, som blifvit å offentlig auktion försålda efter 1859 års trakthuggning
å den till detta Kongl, slott hörande skogen, Kungshagen, inhemtas, att auktionsförrättaren
tillgodofört sig ej allenast 4 procent å hela försäljningssumman,^ 1,696
R:dr 87 öre, med 67 R:dr 87 öre, utan ock, för sitt »ökade besvär och göromål med
anordning af och tillsyn vid trakthuggningen», 16| procent uppå den, efter afdrag af
— 185 —
huggningskostnaden, uppkomna kontanta behållningen, 1,248 R:dr 16 öre, med 207 R:dr
94 öre, eller tillhopa 275 R:dr 81 öre R:mt.
Det emellan Stathållåre-embetet å berörda Kongl, slott saint bemälde Skogs
och
Jägeritjenstemau under den 2 September 1851 afslutade och på flera ställen i re
visionsårets
räkenskap, såsom ännu gällande, åberopade kontrakt, angående vilkoren
för vård och tillsyn öfver slottets skogar, innehåller i andra punkten, att Ofverjägaren
äger för denna särskilda befattning begagna 2:ne rum med möbler i slottets kavaljersflygel
samt erhålla årligen 300 lispund hö och fem tunnor spanmål, hälften råg och
hälften korn, fyra famnar ved samt 13 R:dr 16 skiilingar banko i liyresersättning för
stall och vagnshus, då sådana ej pä stället erhållas.
Enär Ofverjägaren således åtnjuter bestämd aflöning n för tillsyningsmansbefattuingen
vid slottets skogar, anse Revisorerne, att, äfven om Ofverjägaren varit befogad
att, utom aukfionsprocenten, tillgodoberäkna sig särskild vedergällning för anordning af
och tillsyn vid trakthuggningen, denna ersättning likväl icke bort beräknas till så högt
belopp, i förhållande till auktionssumman. som nu skett.
Ulriksdals Kongl, lustslott.
Detta slotts räkenskap, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar
granskad, upptager inkomster och utgifter pä följande sätt:
De het.
Balans från år 1859:
Tillgångar
146: 84.
Upphörd:
Statsanslag i
Arrenden och liyresmedel
För försålda trädgårdsprodukter hi. m
Tillfälliga inkomster
Från Hans Majit Konungens hofförvaltning .
Från Hans Majit Konungens enskilda kassa
Balans till år 1861:
Skulder
3,000: —
33.250: —
2,832: 78.
4,130: 2.
175: —
9,000: —
3,400: 52,787: 80.
Summa 55,934: 64.
24
— 188 —
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
10,500: —
Utgifter:
Åflöniugar, gratialafgifter och arfvoäen  7,782: 50.
Onera m. m  372: 60.
Byggnader och reparationer
11,551: 74.
Kostnader för en vattenledning
7,500: •—
Inköp af inventarier
237: 87.
Utfodringskostnad
1,908: 25.
Omkostnader för trädgården och orangeriet m. m  5,291: 67.
Räntemedel
494: 93.
Skrifmaterialier, ved m. m  593: 12.
Diverse utgifter
592: 86.
Afföras, såsom redoviste till lians Maj:t Konungens
liofförvaltning,  -  9,000: — 45,325: 54.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
109: 10.
Summa 55,934: 64.
Under granskning af denna slottsräkenskap har det fästat Eevisorernes uppmärksamhet,
att. fastän Ståthållare-embetet på Ulriksdals slott, medelst ett den 15:de
April 1860 afslutadt kontrakt, bortarrenderat den under Ulriksdals kungsgård lydande
lägenheten Jakobsdal under 4 års tid, räknad från och med den 1 i nyssnämnde månad
till samma dag år 1864, likväl, enligt en den 16 Juni förstnämnda år afgifven räkning,
af slottets medel utbetalts 75 R:dr R:mt för uppsättning af en veranda å Jakobsdals
boningshus, oaktadt ofvanberörda arrendekontrakt icke innehåller bestämmelse,
att kostnaden för denna särskilda, efter arrendeårens ingång utförda, tillbyggnad skolat
bestridas af Kongl, slottets tillgångar. Kevisorerne anse, att om arrendatorn, såsom vilkor för
arrendets öfvertagande, fordrat, att nämnda veranda skolat för honom kostnadsfritt uppföras,
sådant bort i arrendekontraktet inflyta.
Strömsholms slott.
Af detta slotts räkenskap, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten,
inhemtas, i afseende på inkomster och utgifter, följande:
— 187 -
Bebe t.
Balans från år 1859:
Til|gångar  .
496. 3,.
Uppbörd:
Statsanslag  3 qqq.
Diverse inkomster  ZZZZZ  ’’ h 48. 3001: 48_
Summa 3,497: 79.
Credit.
Utgifter:
Aflöning..:  1,386: 80.
Läkarearvode
37. qq
Reparationskostnader
1 077. 28
Upphandling af materialier .'.  392- 86*
Diverse utgifter ?.
108: 99. 3>003; 43
Balans till år 1861:
Kontant behållning
4g0. 27.
Inventariers värden !
”
28: *9. 494. 36
Summa 3,497: 79.
Någon erinran mot denna räkenskap har ej å Revisorernes sida förekommit.
Kongl. V etenskaps-akademien.
I tvenne hufvudböeker redovisas dels anslaget till naturhistoriska Riksmuseum
och dels öfriga medel, som blifvit ställda till Kongl. Akademiens förfogande; varande
nämnda räkenskaper granskade hos Kongl. Kammar-rätten, utan att någon anmärkning
dervid förekommit. För inkomster och utgifter redogöres på följande sätt:
Tillgångar
a) Anslaget till naturhistoriska Riksmuseum.
Debet.
Balans från år 1859:
262,221: 76.
Transport: 262,221; 76.
— 188
Upphörd:
Statsanslag
Entrébiljett-medel
Inköpta samlingar och inventarier
Emottaga a föräringar
Balans till år 1861:
Skulder
Summa
Credit:
Balans från år 1859:
Skulder
Utgifter:
Till aflöning
» elever för tjenstgöring
» samlingarnes vård och förökande
» gratifikationer
» diverse utgifter
Afskrifning å samlingarnes värde
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Inventariers och samlingars värde
b) Öfriga åt Yeteuskaps-akadeniien anslagna medel.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
Upphörd:
Statsanslag:
Till befordrande af Akademiens fortfarande verksamhet
» insamling och afritning af svenska växter
m. m
Löuetillökning för Akademiens astronom
Transport: 2,480; —
960: —
1,200: —
300: —
3,093: 76.
264,210: 2.
Summa
•
20,750:
800:
12,300:
454:
73.
92:
52.
2,618:
99.
Transport:
33,850: —
277: 75.
6,399: 88.
596: —
262,221: 76.
41,123: 63.
3,093: 76.
306,439: 15.
2,119: 13.
37,016: 24.
267,303: 78.
“306,439: 15.
57,098: 70.
57,098: 70.
— 189 —
Transport:
För meteorologiska observationers anställande
inom riket
För tillbyggnad af Akademiens hus
För befrämjande af en vetenskaplig expedition
tili Norra Ishafvet
Ersättning för af Akademien till statsverket af
trädda
fastigheter
Anslag af manufakturmedlen
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
Utgifter:
Till befordrande af Akademiens fortfarande verksamhet
För insamling och afritning af svenska växter m. m.
Lönetillökning för Akademiens astronom
För utgifvande af ett planchverk öfver svenska svamparter
Till betäckande af kostnaderna för de med fregatten
Eugenie hemförda samlingar
För utgifvande af ett vetenskapligt arbete öfver fregatten
Eugenies jordomsegling
För anställande af meteorologiska observationer inom
riket samt till inköp af instrumenter dervid
För tillbyggnad af Akademiens hus
För befrämjande af en vetenskaplig expedition till
Norra Ishafvet
Besparing å anslaget för anställande af meteorologiska
observationer inom riket, till Kongl. Statskontoret
inlevererad,
Omföring till räkningen öfver Akademiens enskilda
medel af:
anslaget till ersättning för Akademiens till statsverket
afträdda fastigheter
Af anslaget af manufakturmedlen
Balans till är 1861:
Kontant behållning
Fordringar  •'
2,460: —
6,000: —
75,000: —
8,000: —
3,000: —
1,550: —
57,098: 70.
Summa
962:
54.
1.393:
50.
300:
—
375:
—
2,556:
38.
2,459:
50.
5,180:
67.
79,665:
46.
8,000:
—
6,450:
—
3,000:
1,550:
—
36,150:
37.
4,950:
—
96,010: —
153,108: 70.
115: 28.
Summa
111,893: 5.
41,100: 37.
TnTiösTTo.
Å Revisorernes sida har härvid icke varit något att erinra.
— 190 —
Kongl. Svenika Akademien.
Årets räkenskap, sorn blifvit utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten
och icke heller å 1’evisorernes sida, påkallat någon erinran, redogör för inkomster och
utgifter, sålunda:
l:o Ordinarie anslaget till Svenska Akademien.
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
,  2,250: —
Tillskott af Akademiens enskilda medel
46: 14.
SummT™~™^ii96riT.
Credit.
Utgifter:
Arfvoden
450: —
Hyra och ved för bibliotheksrummen
908: 5.
Omkostnader för minnespenningar och medaljer
938: 9.
Summa ■ 2.296: 14.
2:o Estra anslaget för utarbetande af en ordbok öfver svenska språket.
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
'.
3.750: —
Credit.
Utgifter:
Arfvoden m. fl. utgifter
3,750: —
Kongl. Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akädemien.
Emot denna, i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade räkenskap
har å Revisorerues sida icke varit något att erinra. Inkomster och utgifter redovisas
sålunda:
— 191 —
Debet.
Balans från år 1859:
Behållning af statsanslags-medlen  .  7,914: 40.
Dito af Akademiens enskilda medel  13,103: 23.
Uppbörd:
Statsanslag
13,249: 30.
Försäljningsmedel
429: 50.
Af Akademiens enskilda medel
757: 65.
Balans lill år 1861:
Skuld å stätsauslags-medlen
Sum ma
Credit.
Balans från år 1859:
Skuld å statsanslags-medlen
Utgifter:
Af statsanslags-medlen:
Till samlingarne.,
6,662: 54.
» bibliotheket  612: 55.
» tryckningskostnader
4,329: 11.
» resekostnader m. m  1.015: 82.
» musei inredning
-667: 78.
» sigillritningar
86: —
» biträden och vaktbetjening
2,628: 82. 16,002; 62.
Af Akademiens enskilda medel
600: —
Balans till år 1861:
Behållning af statsanslags-medlen
4,616: 64.
Dito af Akademiens enskilda medel
13,260: 88.
*.-sa.!»aaoBm,.v«c v
Summa
Kongl. Museum.
Årets räkenskap har blifvit hos Kongl.Kammar-rätten granskad
ning. För inkomster och utgifter redogöres sålunda:
21,017: 63.
14,436 45.
686: 97.
36,1477 i!
1,660: 91.
16,602: 62.
17,877: 52.
36,14l7~X
utan anmärk
-
— 192 —
Debet.
Balans från år 1839:
Tillgångar
1,971: 58.
Uppbörd:
Statsanslag
1,500:
Summa 3,471: 58.
Credit.
Utgifter:
Till inköp af talför oell diverse omkostnader
1,129: 55.
Bulans till år 1861:
Kontant behållning  ...
2,342: 3.
Summa 3,471: 58.
Emot denna räkenskap hafva Revisorerne icke haft något att erinra.
Kouo-1. Akademien för de fria konsterna.
Emot denna räkenskap, sorn i Kongl. Kammar-rätten granskats utan anmärkning,
hafva Revisorerne icke funnit något att erinra. För utgifter och inkomster redogöres
sålunda:
Debet.
Balans från är 1839:
Tillgångar
3,065: 81.
Uppbörd:
Statsanslag
26,157: 75.
Summa 29.223: 56.
Credit.
Utgifter:
Aflöning och arfvoden
11,525: —
Stipendier
1,000: —
Belöningsmedaljer
272- 10.
Transport: 12,797: 10.
— 193 —
Transport: 12,797: 10.
Till inköp af svenska konstnärers arbeten  6.700: —
Ved och lyshållning
1,592: —
Bibliotheket och samlingarne, skrif- och ritmaterialier
ra. m  2,535: 81.
Betjeningen» beklädnad m. ra
225: 1. 23,849: 92.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
5,373: 64.
Summa 29,223: 56.
Kongl. Musikaliska Akademien.
I Kond. Kainmar-rätten granskad med anmärkningar, redovisar denna räkenskap
för inkomster och utgifter pä följande sätt:
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
För försålda jettoner
Balans till år 1861:
Skuld
Credit.
Balans från år 1859:
Skuld
Utgifter:
Aflöning
Jettoner
Hyresmedel
Ved, ljus och expenser ra. m
Till inköp och underhåll af böcker, musikalier och instrumenter
ra. ra
18,000: —
30: —
18,030: —
2,058: —
Summa
20,088: —
185: 65.
15,825: —
318:
1,050: —
1,561: 80.
1,147: 55.
19,902: 35.
Summa
20,088: —
25
— 194 —
§ 1.
Enligt en vid räkenskapen fogad räkning, har under revisionsaret blifvit af expensmedlen
utgifvit ett belopp af 2 R:dr 50 öre för utskrifning af 5 konstitutorialer för
Akademiens Sekreterare och Lärare.
Då några medel till utgifter i och för utskrifning icke äro, Revisorerne veterligen,
tili Kongl. Musikaliska Akademien anslagna, anse Revisorerne en slik utgift icke bort
drabba Akademiens kassa, utan bestridas af vederbörande tjensteman, hvars åliggande
det varit att dessa expeditioner utfärda.
Under rubriken »böckers och musikaliers inköp och underhåll» förekommer^ i
årets räkenskap, bland annat, att i en räkning å kostnaden för transport af böcker från
»palait till Akademien», 8 gånger, å 75 öre, slutsumman oriktigt utförts med 36 i stället
för 6 R:dr Riksmynt. Revisorerne hafva ansett sig böra härå fästa uppmärksamhet,
enär någon anmärkning härom icke förekommit vid denna räkenskaps granskning i
Kongl. Kammar-rätten.
Oaktadt en verifikations-kolumn finnes upptagen i årets hufvudredogörelse, lemnäs
likväl i denna kolumn icke någon hänvisning till de numererade verifikationerna, —
en ofullständighet, som försvårat granskningen och derför af Revisorerne anmärkes.
Denna, i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar granskade räkenskap redovisar
inkomster och utgifter sålunda: ,
§ 2.
Kongl. Bibliotheket.
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar
2,333: 61.
Uppbörd:
Statsanslag
6,000: —
Summa
8,333: 61.
— 195 —
Credit.
Utgifter:
För uppköp och inbindning af böcker m. ni  6,811: 60.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
1,522: 1.
Summa 8,333: 61.
Härvid hafva Revisorerne icke haft något att erinra.
Kongl. Serafiinerordens-gillet.
(Allmänna hospitals- och barnhiisfomlcn.)
Denna räkenskap, hvilken blifvit i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar granskad,
upptager inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1859.
Tillgångar
1,318,512: 75.
Uppbörd:
Jordeboksräntor  .........
Krono- och kyrkotionde
Statsanslag  <....  ■
Privata donationer
Arrendemedel
Hyresmedel och tomtören  Av
Kollekt- och armbössemedel
Inskrifningspenningar
Ersatt underhäll
Ersättning för jordförluster
Ifäntemedel
jKnmärkningsmedel  ••••
Aterleverera.de,
Diverse inkomster
Extra uppbörd
Tillökta fastighets- och inventarie-värden
9,304: 51. 321,183: 30.
9,593:
71.
118,274:
89.
41,591:
80.
695:
86,684:
53.
313:
82.
1,169:
6.
20,880:
13.
8,145:
28.
3,510:
60.
1.340:
41.
201:
22.
106:
51.
14,633:
12.
4,738:
71.
9,304:
51.
Transport: 1,639,696: 5.
— 196 —
Transport:
Balans till år 1861'.
Öfverlevereringar  9,569: 34.
Skulder  66,703: 58.
Summa
Credit:
Balans från år 1836".
Öfverlevereringar och skulder
Afskrifning:
Under förskottstitel inbalanserade kostnader för utvidgning och för
-
bättring af Wadstena och Hernösands, hospitaler 143,049: 47.
För åtskilliga orsaker  10,663: 48.
Utgifter:
Aflöning ...» .■  57,741: 99.
Pensioner  3,559: 73.
Uppfostringshjelp  18,312: 50.
Understöd för sjukvårdsanstalterna
3,800: —
Underhåll
112,203: 65.
Förmalnings-, malt- och bryggningskostnader  12: 97.
Medikamenter
1,867: 24.
Beklädnad
13,824: 96.
Skrifmaterialier och expenser, ljus m. m  20,364: 78.
Begrafningskostnader
325: 29.
Nybyggnader och reparationer
21,815: 93.
Rese- och traktamentspenningar
824: 75.
Räntemedel
1,738: 40.
Diverse utgifter
19,150:. 4.
Inventariers upphandling
8,153: 88.
Balans till år 1861:
Kontant behållning  25,046: 99.
Inventariers och fastigheters värden  858,538: 64.
Behållning af span mål och proviant  50,565: 42.
Utlånta medel  427: 9.
Förskott
139,650: 96.
Proprie-balanser 1  352: 58.
Fordringar
135,609: 72.
Summa
Vid deuna räkenskap hafva Revisorerne endast velat erinra,
öfver kassabehållningen vid följande hospitaler saknas, nemligen:
1,639,696: 5.
76,272: 92.
TjTö^ésTiu
68,368: 51.
153,712: 95.
283,696: 11.
1,210,191: 40.
1,715,968: 97.
att behörigt bevis
— 197 —
Weckholms hospital
Linköpings dito
Nyköpings dito
Carlstads dito
Jönköpings dito
Halmstads dito
280
18.
441
30.
219
75.
717
54.
446
60.
368
5.
(Rönnowska testamentsfonden.)
Af denna, i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade räkenskap, vid
hvilken Revisorerne icke haft något att erinra, inhemtas följande i afseende på inkomster
och utgifter:
Tillgångar
Räntemedel
Debet.
Balans från år 1859:
Uppbörd:
Credit.
Utgifter:
Ett års stipendium åt en studerande
Räntemedel till Kongl. Serafimerlazarettet
Arfvode för redogörelsen
Summa
83
85U
25
4.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
47: 80.
Utlånta medel
19,125:
Fordringar
985:31.
20.123: 53.
992: 62.
21,116: 15.
958: 4.
20,158: 11.
Summa
21,116: 15.
Kongl Jifizaretts-direktionen.
Vid årets räkenskap, sorn hos Kongl. Kammar-rätten granskats utan anmärkning-,
hafva Revisoierne icke funnit något, att erinra. Kör inkomster och utgifter redovisas
på följande sätt:
— 198 -
110,304: 68.
48,358: 69
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar  (inom linien: 276,365:13.)  694,244: 26.
Uppbörd:
Statsanslag
24,000: —
Befordringsafgifter
2,49!: 69.
Kollektmedel
3,229: 67.
Biljard- och kortstämplings-afgifter
1,528: 2.
Inskrifnings-afgift
32,155: 10.
Bidrag af Stockholms stad (f. d. tolagsmedel)
8,250: -—
Burskaps- och societets-afgifter
85: 99.
Afgift från Kongl. Theatern y  280: 50.
Bötesmedel
725: 27.
Begrafningskostnad  1,288: 50.
Afgifter för likvagnens begagnande
429: —
Räntemedel
35,422: 36.
Gåfvomedel
418: 58.
Balans till år 1861:
Skulder
Summa 852,907: 63.
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
38,434: 96.
Utgifter:
Sjukvårdskostnad  -  69,866: 45.
Aflöning
12,825: —
Fasta egendomens underhåll m. m  9,846: 9.
Fastighets-onera
472: 10.
Understöd åt fattiga
566: 68.
Begrafningskostnad  1,288: 50.
Lifräntor
7,372: 67.,
Diverse utgifter
293: 85.
Afskrifning
348: 8.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
9,282: 44.
Utlånta medel med upplupna räntor
651,998: 32.
Fordringar
50.312: 49.
Inventariers och fastigheters värde samt fordringar (inom
linien: 276,031: 80.)
— 711,593: 25.
102,879: 42.
Summa 852,907: 63.
— 199 —
§ 1.
Jemväl nu församlade Revisorer hafva gjort besök å Kongl. Serafimer-lazarettet
och anse sig, på grund af derunder gjorda iakttagelser, ega giltig anledning instämma
i föregående Revisorers yttrande om olämpligheten af de lokaler, som äro anordnade till
kök och badrum. Till afhjelpande af det bristfälliga skick, hvari sistnämnda lägenhet
befinnes, har emellertid, enligt hvad Revisorerne på stället inhemtaf, åtgärd redan blifvit
vidtagen genom införande derstädes af en vattenledning, efter hvars .fullbordande
ett för sjukvårdens ändamålsenliga handhafvande väsendtligt hinder torde blifva undanröjdt.
Dessutom anse sig Revisorerne böra fästa uppmärksamhet på det otillräckliga
utrymmet i obduktionssalen.
§ 2.
Säkerhetshandlingarne. som af Revisorerne inventerats, befunnos i behörig ordning.
Danviks hospital.
Denna räkenskap har i Kongl. Kammar-rätten granskats utan anmärkning. Inkomster
och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balan? från nr 18Ö9- Spanmål. Penningar.
alans jian ar löOi). Tmor. kpr. R:dr. öre.
Tillgångar
3: 9,1. 211,872: 60.
Uppbörd:
Ilemmansräntor, arrenden, kronotionde m. m  2,466: 19,9. 21,542: 58.
Tomtören
_
jgg. 5g
Hyresmedel  ;.
_ 698: 5ö!
Kost- och underhållsmedel
_ 16 649: 39.
Häntemedel
_ 3 473. 33
Tolagsmedel
66>*
Danvikspenningar
— ] 301: 45.
Spanmålsförsäijningsmedel
12 725: 7.
Qvarlåtenskapsmedel
26: 58.
Rekognitionsmedel
— 5 974: 57
Frivilliga gåfvor  —_
25:
Armbössemedel
— _ 443 qq
Medgiftsmedel
—_
4 000-
Diverse inkomster
—_ — 214- 39
Sgr 2,466: 79,9^ 72,043:^93.'
Balans till år 1861:
Skulder
— 20 371: 12.
Summa 2,469: 29
304,287: 65.
— 200 —
Credit.
Balans från år 18-59.
Skulder
Af skrifningar och afkortningar:
Spanmål, redovisad i 1859 års provianträkniug,...
Dito, med penningar löst,
Hemmansräntor och arrenden
Afskrifningspi ocent
Bevillningsafdrag å räntemedel
Uti 1858 och 1859 årens räkenskaper redovisade
Utgifter:
Löner och arfvodeu
Kost och underhåll
Medikamenter
Beklädnad
Husgeråd och inventarier
Nybyggnader och reparationer
Räntor å donerade kapital
Kronoutskylder
Restituerade medel
Hästarnes utfodring
Diverse utgifter
Försåld spanmål ..
ftgr
Ser
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Fastigheters värden ...
Behållning af spanmål.
Utlånta medel
Fordringar
Sgr
Spanmål.
Penti ingai*.
T:nor.
k:pr
R:dr.
öre.
—
27,845:
32.
240:
654:
17,1.
—
36:
11,9.
750:
20.
33:
25.
—
.—_—
118:
50.
—
1,284:
50.
964:
22.
2,153:
20
60:
10,795:
34.
492:
6.
37,466:
58.
—
2.109:
57.
—
2,965:
78.
—
482:
72.
—
3,363;
96.
—
1,250:
—
—
116:
57.
i--—
—
35:
—
—
600:
—
—
3,775:
12.
951:
—
—
1,503:
6.
62 960:
64.
13,374:
52.
*>.
i
127,747:
—
z:
i.
64,283:
--
5,923:
97.
2:
17
211,328:
49.
Summa 2,469: 29. 304,287: 65.
§ 1.
Af Direktionens öfver nämnda hospital tili Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse
oin tillståndet och förvaltningen af denna välgörenhetsinrättning under förevarande
revisionsår inhemtas, att derunder blifvit underhåilne och vårdade på egentliga
hospitalet 221, å dårhuset 165 och med såkallad enkhuskost 51, eller inalles 437
personer.
Vid samma års början utgjorde underhållstagarnes antal, enligt berättelsen;
201
Under årets lopp hafva intagits...
aflidit ....
och utskrifvits
i hospitalet. S dårhuset
183. 96.
38. 69.
17. 24.
20. 44.
ined enkhuskost
Vid 1860 års utgång utgjorde personalen 327 personer.
Etter sex olika spisordningar hafva under revisionsåret utspisats tillhopa
131,999 dagportioner.
Underhallstagarne hatva i medeltal utgjort 362 och kostnaden för deni samtaanlagdt
69,715 R:dr 9 öre, hvilken summa, fördelad på hvar och en af dem, utvisar, att
kostnaden för hvarje underhållstagare uppgått till 192 R:dr 78 öre för år.
Hospitalet egde vid revisionsårets sint utlånta medel till belopp af 64 283
R:dr R:mt.
Revisoierne hafva emot denna räkenskap, sorn befunnits särdeles redigt och
väl förd, icke haft gågot att erinra.
Vid anställd inventering af säkerhetshandliugarne, voro dessa i behörig ordning.
Drottninghuset.
Räkenskapen, som blifvit werf anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten,
upptager inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 18.5.9:
Tillgångar
127,179: 80.
Uppbörd:
Statsanslag
Räntemedel
Hyresmedel
5,000: —
4,805: 38.
120: —
Restituerade medel
9,946: 88.
Transport: 137,126: 68.
26
- 202 —
Transport:
137,126: 68.
•*. Balans till år 1861:
Skulder
2,755: 1.
Summa
139,881: 69.
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
-
2,711: 1.
Utgifter:
Underhåll, gåfvor, pensioner och lifräntor
7,074: 95.
Aflöning
1,267: —
Medikamenter
679: 8.
yed
656: 6.
Reparationer
1,780: 82.
Renhållning
305: 60.
Onera
66: 80.
Räntemedel
78: —
Diverse utgifter
544: 74.
12,453: 5.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
204: 93.
Inventariers och fastigheters värden
37,790: 24.
Utlånta medel med upplupna räntor
86,090: 86.
Förskott 1
628: 60.
124,714: 63.
Summa
139,881: 69.
Å Revisorernes sida har härvid icke varit något att erinra.
och vid anställd
inventering befunnos säkerhetshandlingarne i god ordning.
V
Barnbördshuset.
Denna Inrättnings räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten granskats med an-
märkningar, redovisar inkomster och utgifter pa följande
sätt:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar .'
405,127: 54.
Transport: 405,127: 54-
— 203 —
Uppbörd:
Statsanslag
Ijtänteraedel
Aterdebiterade medel .
Af Lieberdtska fondeD.
Diverse inkomster
Donationsmedel
Balans till år 1861:
Skulder
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
Utgifter:
Mathållning
Medikamenter  .
Aflöning  .
Skrifmaterialier, ved, ljus m. m.
Renhållning
Keparationer
Inventariers underhåll
Onera
Diverse utgifter
Afskrifning
Balans till år 1861:
Kontant behållning
Inventariers och fastigheters värde ....
Utlånta medel
Förskott
Fordringar
Transport 405,127: 54.
1,922:
—
10,411:
—
79:
86.
317:
69.
60:
24.
1,500:
—
Summa
1,825: 54.
721: 96.
3,007: 50.
1,398: 45.
1,157: 20.
315: 95.
548: 74.
576: 90.
2,149: 30.
2,170: 86.
2,100: 78.
201,771: 58.
205,700: —
207: —
3,341: 49.
14,290: 79.
17,683: 41.
437,101: 74.
10,108: 49.
13,872: 40.
413,120: 85.
Summa
437,101: 74.
Vid denna räkenskap hafva Revisoreme icke haft något att erinra, och vid inventering
af säkerhetshandlingarne befunnos dessa i god ordning.
— 204 —
Stockholms allmänna Barnhus.
Denna Inrättnings räkenskap, sorn blifvit med anmärkningar granskad i Kongl,
Kammar-rätten, visar följande förhållande med inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1859 \
Tillgångar
1,049.280; 62.
Uppbörd:
Räntemedel
Arrenden och hyror
....
Frälseränta och tomtören
Kronotionde och halmstädjepenningar
Bötes- och saköres-medel
Tolagsmedel
Ofverskottsmedel från Stockholms stads Förmyndarekammare
Fattigpenningar af sterbhus m. m
Kollekt-, biljard- och recett-medel
Avancemeutspenningar
Kortstämplingsafgifter
Anslag af Bankens räntevinst
Gratial- och manufakturfonds-medel
Lösen för inköpta barn
Ersättning för barns vård och underhåll
Gåfvor och testamenten ..l
Försäljningsmedel
Arfsmedel
Bidrag till Barnhusets vattenuppfordringsanstalt för
åren 1859 och 1860...,
Credit.
Utgifter:
Aflöning och arfvoden
20,102: 74.
Pensioner
1,005: —
Utspisningskostnader
25,499: 7.
Beklädnad
16.670: 22.
Medikamenter och sjukvård
1,990: 78.
Begrafningskostnader
251: 25.
Förbrukningspersedlar
2,948: 29.
Lyshållning och ved  7,853: 95.
43,625
5.
19,845
12.
356
93.
41,*609
43.
5,003
39.
9,973
3.
2,000
20,762
52.
1,121
88.
96
8.
32,671
87.
4,500
—
1,750
—
27,009
42.
56
68.
275
—
437
43.
19
73.
600
Summa 1,260,994: 18.
Transport: 76,321: 30.
— 205 —
76,321:
30.
2,747:
92.
1,220:
32.
13:
41.
1,196:
97.
12,802:
41.
87,386:
—
900:
3,000:
60.
18,761:
57.
7,363.
6.
Transport:
För uppköp och underhåll af inventarier
Krono- m.fl. utskylder
Brandförsäkringsafgifter
Körslor och renhållning
Reparationer
...
Kostnader för utom Barnhuset vårdade barn
Anslag till Barnbördshuset Pro Patria och till Kongl.
Djurgårdens skola
Diverse utgifter
Afskrifning af Öfverskottsmedel
Afföring till byggnads- och reservfonden af det belopp,
hvarmed inkomsterna för året öfverstigit
utgifterna
7,363: 6. 211,713: 56.
Balans till år 1861:
Tillgångar:
Kontant behållning
3,929: 9.
Inventariers och fastigheters värden 565,678: 5.
Utlånta medel
856,060: 24.
Fordringar  134,912: 44. 1,560,579: 82.
Efter afdrag af:
Skulder:
I allmänhet
19,814: 81.
Till fonden för inlösta barn
243,598: 60.
» byggnads- och reservfonden 167,885: 79. 511 299: 20
utgörande netto
!  1,049,280: 62.
Summa 1,260,994: 18.
§ 1.
Barnhus-direktionens afgifna och lievisorerne tillhandakomna berättelse innehåller,
angående de under revisionsåret till vård och underhåll å denna anstalt intagna
barn, följande:
Barn under ett års ålder,
vårdade från förra året •
Barnhusbarn
39.
Ambarn
20.
Inlånta barn  29. gg
intagna under året:
Barnhusbarn
188. '
Ambarn
113.
Inlånta barn
137.
Aterlemnade  26. 4^4
- 206 —
Summa vårdade barn:
Barnhusbarn
227.
Ambarn
133.
Inlånta barn
166.
Aterlemnade
•••• -  26. 552.
Utlemnade:
Barnhusbarn
:  140.
Ambarn
101.
Inlånta barn
78. 319.
jDöde:
Barnhusbarn
43.
Ambarn  17.
Inlånta barn
- 40. 100.
Dödlighetsprocenten 20.
Medeltalet af späda barn per dag inom Barnhuset 99,2.
Underhållsdagar för späda barn 36,207.
Medeltid af hvarje spädt barns vistande inom Barnhuset, dagar 74,2.
Barn öfver ett års ålder:
Vårdade från förra året
37.
Intagna
93.
Aterlemnade
108. 238.
Utlemnade
156.
Döde
26.
Dödlighetsprocenten 14.
Medeltal per dag inom Barnhuset 41,8.
Underhållsdagar I5,26f.
Medeltiden at hvarje barns vistande inom Barnhuset, dagar 64,1,
Utomhus
hafva dels i hufvudstaden, dels i landsorten underhållits 2,354.
§ 2.
Utur den af Barnhus-direktionen särskildt till Kongl. Majit afgifna underdåniga
berättelse öfver inrättningens förvaltning och ekonomiska ställning under revisionsåret
anse Revisorerne sig böra meddela följande :
Af årets " hufvudbok inhemtas, att Barnhusets tillgångar vid revisionsårets slut
uppgingo till
1,560,579: 82.
och dess skulder till
— •  511,299: 20.
Transport: 1,049,280: 62.
— 207 —
Transport:
1,049,280: 62.
hvadan, med tillägg af den bland skulderna upptagna byggnads- och
reservfonden,  .
behållna öfverskottet vid samma tid utgjorde
167,885: 79.
1,217,166: 41.
Drages härifrån vid årets början befintligt kapitalöfverskott.... 1,215,554: 85>
finnes häraf, att detta öfverskott under ifrågavarande år ökats med
Såsom förklaring öfver anledningen till denna, i förhållande till de föregående
åren, ringa tillvext i Barnhusets inkomster under revisionsåret, anför Direktionen, att
Stockholms Förmyndare-kammares s. k. öfverskottsmedel, hvilka, på grund af de fem
nästförutgångna årens erfarenhet, för år 1859 förslagsvis beräknats uppgå till 20,000
R:dr samt derföre i samma års hufvudbok till detta belopp jemväl uppdebiterats, likväl
i verkligheten utgjort endast 1,238 R:dr 43 öre, hyadari skillnaden i dessa begge summor,
18,761 R:dr 57 öre, måst i 1860 års hufvudbok afskrifvas; såsom följd hvaraf
ifrågavarande medel icke heller kunnat för sistnämnde år förslagsvis upptagas till högre
belopp än 2,000 R:dr. Härtill kommer, att Barnhusets utgifter, hvilka år 1859 uppgingo
till 173,141 R:dr 94 öre, under revisionsåret belöpte sig till 185,588 R:dr 93 öre
och således, jemförda med förutgångna årets, stegrats med något mera än 12,000 Frdr.
Inrättningens fond för inlösta barn har under året vunnit en tillökning från
220,688 R:dr till 243,598 R:dr.
Under årets lopp hafva 476 barn blifvit mot fosterlön från Barnhuset utlemnade.
På sätt under föregående år egt rum, har en särskild belöning af 5 R:dr beviljats
för hvarje gossebarn öfver sex års ålder, som af fosterföräldrar i landsorten uttagits.
Under året hafva 13 dylika belöningar utdelats.
Den genom Kongl, brefvet den 22 September 1853 Stockholms kommun lemnade
tillåtelse, att, under afbidan på tillfälle till utackordering, få till vård å Barnhuset inlemna
ett begränsadt antal äldre flickor, har jemväl under revisionsåret lenmats obegagnad.
•
Beträffande vården af de utom hufvudstaden utackorderade barn, hafva från vederbörande
presterskap i allmänhet inkommit tillfredsställande upplysningar, hvilka äfvenledes
bekräftats af den inrättningens tjensteman, som i Barnhusets angelägenheter
företagit resor till åtskiliga delar af landet. I afseende å vården af barnen inom hufvudstaden,
har Direktionen varit i tillfälle att öfvertyga sig om fosterföräldrarnes i allmänhet
samvetsgranna uppfyllande af sitt ansvarsfulla kall. Endast i 7 fall har barns
förflyttning ansetts påkallad af visad vanvård. Deremot hafva 365 personer för omsorgsfull
vård om uttagna barn undfått belöningar af olika slag; hvarförutan Barnhusets
belöningsmedalj tilldelats åtskilliga fosterföräldrar, de der, jemte örn vård om dem
anförtrodda fosterbarn, sökt genom testamentariska dispositioner eller på annat sätt betrygga
deras framtid.
endast
1,611: 56.
Af de under revisionsåret inskrifna barn hafva 137 späda och 54 såkallade koltbarn
blifvit, på grund af Ofverståthållare-embetets remisser, utan betalning emottagua.
— 208 —
För 53 späda och 10 koltbarn har half och för 86 späda samt 12 koltbarn full iulösningsafgift
erlagts. Mödrar, antagne till ammor, hafva medfört 113 barn och, emot öfverenskommen
afgift af 150 R:dr för hvart barn, har Stockholms Stadsnämnd under
året å Barnhuset inlöst tillhopa 66 barn af olika åldrar.
8
Vid jemförelse af antalet intagna barn under revisionsåret i förhållande till förutgångna
år, visar sig, att de inom Barnhuset vårdade späda barn under år 1860 uppgått
till ej obetydligt högre antal, än under något af de sednaste fern åren. Det oaktadt,
har dödligheten bland sådana barn, hvilken åren 1855—1859 i medeltal utgjort
27 procent af antalet vårdade och, efter afdrag af dem, sorn dels genast uttagits och
dels blifvit under samma år uttagna och återlemnade samt således två gånger beräknats.
omkring 31 procent, deremot under revisionsåret uppgått till endast 18 procent af
antalet vårdade barn och, med nyssnämnde afdrag, 20 procent. Bland de äldre barnen
har likaledes dödligheten, som under åren 1855 —1859 utgjorde, i förhållande till det antal
barn, sorn å inrättningen vårdats, omkring 19 och, med afseende på verkligen vårdade
individer, 24 procent, under år 1860 nedgått till 10 procent af summa vårdade
barn och 14 procent af summa individer. Detta gynnsamma förhållande har Ofverläkaren
till väsendtlig del tillskrifvit det ökade utrymme, sorn genom den nu fullbordade
tillbyggnaden af Barnhusets ena flygel blifvit beredt åt såväl de späda, som de äldre
sjuka barnen.
Läkaregöromålen hafva, i likhet med föregående år, varit så fördelade, att Underläkaren
kunnat egna sin tid och verksamhet jemväl åt de i Stockholm utom Barnhuset
befintliga barnhusbarn.
Af ammor voro vid 1859 års utgång 46 qvar vid inrättningen. Under revisionsåret
hafva 124 ammor blifvit i Barnhusets tjenst antagna och 107 derifrån utskrifvits,
så att vid årets slut tjenstgörande ammornas antal uppgick till 63.
Den förhoppning Barnhus-direktionen hyst, att, medelst bekostande af ett visst
antal barnaföderskors underhåll å allmänna Barnbördshuset någon tid före deras förlossning,
kunna befrämja en ökad tillgång å dugliga ammor, har tyvärr, i anseende till bristande
utrymme inom nämnde inrättning, ej förverkligats, och brist på ammor under
större delen af året utgör fortfarande ett al de förnämsta hindren för Barnhus-inrättningen
att kunna så nöjaktigt, som önskligt vore, uppfylla sin bestämmelse.
Från och med revisionsårets början hafva, till beredande af större snygghet och
ordning inom amsaiarne, ammorna, till egen belåtenhet, på inrättningens bekostnad försetts
med lämplig beklädnad efter fastställd modell.
Den poiykliniska institutionen har under revisionsårets lopp varit anlitad af 1,270
olika patienter/af hvilka hvardera i medeltal gjort 4 å 5 besök, eller tillhopa vid pass
6,000 på året.
Trenne af Stockholms apothekare hafva, liksom under flera föregående år, kostnadsfritt
lemnat medikamenter till hufvudstadens fattiga, sjuka barn.
§ 3.
Vid af Kevisorerne anstäldt besök å Stockholms allmänna Barnhus, har det icke
uudgått Revisorernes uppmärksamhet, att de särskilda lokalerna sakna tillräckligt ut
-
— 209 —
rymme, en olägenhet, hvilken, efter hvad Revisorerne förnummo, Direktionen likväl redan
varit betänkt på att genom nybyggnad afhjelpa.
§ 4.
Inrättningens säkerhetshandlingar, sorn af Revisorerne granskats, befunnos dervid
i behörig ordning.
Upsala, Kongl. Universitet.
Räkenskaperna, sorn blifvit med anmärkningar granskade i Kongl. Kammar-rätten,
upptaga inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1859;
Tillgångar
Uppbörd:
Statsanslag
Indelta räntor, kronotionde, arrenden m. m..
Städselpenningar
Dekanatsmedel
Pensionsafgifter
Räntemedel
Anmärkningsmedel
Diverse inkomster
Balans till år 1861:
Skulder
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder
Utgifter:
Aflöningar, gratialer och pensioner m. m.
Indi agningsstat
153,396: I
169,177: 46
10,486: 75
3,281: 58
1,231: 80
53.029: 21
774: 60
8,961: 3
Summa
230.921: 94.
8,420: 99.
Transport: 239,342: 93.
1,513,428: 51.
400,338: 44.
1,428,348: 11.
1,365,255: 69.
1,365,255: 69
27
— 210 —
Transport: 239,342: 93. 1,365,255: 69.
Stipendier
12,048: —
Materielen
51,948: 67.
Byggnader och reparationer
11,513: 69.
Egendomsafgifter ra. m  4,229: 70.
Roteringskostnad
485: 4.
Räntemedel  57,985: 90.
Sjuk- och begrafningshjelp
2,227: 75.
Expenser
5,602: 50.
Afskrifning  278: 25.
Afföring till reserv- och besparingsfond erna  3,512: 14. 389,174: 57.
Balans till år 1861:
Kontant behållning
77,273: 30.
Utlånta medel
1,118,742: 28.
Fordringar
391,669: 22. 1,587,684: 80.
Summa 3,342,115: 6.
§ 1.
I årets räkenskaper utbalanseras såsom innestående hos Intendenten vid den Akademien
tillhöriga Sätra helsobrunn följande kontanta behållningar:
i hospitals- och fattigkassan
1,283: 11.
» badhuskassan  .’.  6.993: 59.
» brunnskassan
1,754: 35.
Summa Runt R:dr 10,031: 5,
utan att med behörigt intyg blifvit styrkt, att detta belopp vid revisionsårets slut förefunnits
såsom behållning i kassan.
§ 2.
Register öfver verifikationerna till räkenskaperna saknas; hvilken ofullstäudighet i
väsendtlig mån försvårat Revisorernes granskningsarbete.
§ 3.
Den i Kongl. Akademiens räntekammares kassaräkning utbalanserade behållning,
77,273 R:dr 30 öre, är icke genom behörigt inventeringsinstrument bestyrkt.
§ 4.
Enligt räkenskapen skulle utgående balansen från år 1859 till
1860 utgöra
1,263,637: 58.
men sistnämnde års ingående balans upptages till
1,513,428: 51.
hvadan en skillnad af ej mindre än
249,790: 93.
— 211 —
förefinnes; och då räkenskapen, sådan den nu är uppställd, icke leinnar någon ledning
för omdömet huru vid balanskontos öfverförande från 1859 till 1860 förfarits, hafva Revisorerne
icke kunnat utröna orsaken till nyssnämnde väsendtliga skiljaktighet.
§ 5.
Bland de under Kongl. Akademiens förvaltning stående donerade fonder befinnas
följande, hvilkas kapital uppgå till nedanst ående belopp:
Borgströmska fonden, med kapitaltillgång af
16,473: 33.
Höijerska » » ■» »
15,975: —
Jungbladska » » » »
750: —
Winbomska » » » »
150: —
Å dessa medel har under revisionsåret någon ränta icke beräknats; och enär Revisorerue
af räkenskapen ej kunnat inhemta anledningen härtill, hafva Revisorerne ansett
sig böra å detta förhållande fästa uppmärksamhet.
Lunds Kongl. Universitet.
Med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten, redogör denna räkenskap
för Akademiens inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar:
Akademiens egna medel
Reservfondens dito
Magnat-stipendie-fonderuas dito
Diverse donationers och fonders dito
Uppbörd :
Akademiens egna medel
Reservfondens dito
Magnat-stipendie-fondernas dito
Diverse donationers och fonders dito
Balans till år 1861:
Skulder:
Akademiens egna medel
37,564: 46.
Reservfondens dito
75: —
Transport: 37,639: 46. 1,050,912: 68.
226,228: 7.
15,790: 18.
11,024: 63.
18,732: 26. 271,775: 14.
347,191: 88.
111.262: 11.
171,786: 57.
148,896. 98.
779,137: 54.
— 212 —
Transport:
. 37,639: 46.
1,050,912: 68
Magnat-stipendie-fondernas medel
Diverse donationers och fonders dito
362: 90.
26,898: 79.
64,901: 15.
Summa
1.115,813: 83.
Credit.
Balans från år 1859 :
Skulder:
Akademiens egna medel
Reservfondens dito
Magnat-stipendie-fondernas dito
Diverse donationers och fonders dito
36,031: 62.
75: —
319: 54.
30,773: 21.
67,199: 37.
Utgifter:
Akademiens egna medel
Reservfondens dito
Magnat-stipendie-fondernas dito
Diverse donationers och fonders dito
215,132: 88.
11,720: 18.
7.537: 81.
23,957: 39.
258,348: 28.
Balans till år 1861:
Tillgångar:
Akademiens egna medel
Reservfondens dito
Magnat-stipendie-fondernas dito
Diverse donationers och fonders dito
359,819: 91.
115,332: 11.
175,316: 75.
139,797: 43.
790,266: 20.
Summa
1,115,813: 83.
§ 1.
Vid genomseendet af det räkenskapen bifogade sammandrag öfver utanordnade
medel under revisionsåret hafva Revisorerne fästat uppmärksamhet dervid, att bland
kostnaderna för det den 1 Juni samma år försiggångna akademiska rektorsombyte förekomma
följande utgiftsposter, nemligen för bönens förrättande 4 R:cir 50 öre, till Domkyrkoklockaren
för sången 4 R:dr 50 öre, till Akademi-kapellmästaren 15 R:dr samt till
Akadeini-vaktmäsiaren och Pedellen 4 R:dr 50 öre. Om än böneförrättaren och Klockaren,
såsom icke tillhörande akademisiaten, ansetts icke kunna vid ett dyiikt tillfälle
lemna erforderligt tjenstebiträde utan särskild vedergällning, vill det deremot synas, som
Kapellmästaren samt Vaktmästaren och Pedellen, hvilka åtnjuta lön å Akademiens stat,
varit pligtige att utan särskild ersättning tjenstgöra vid denna ceremoni, som hvarje år
vid Universitetet eger rum.
§ 2.
Bland öfriga i ofvannämnde sammandrag upptagna utgiftsposter befinnes en å
75 R:dr 93 öre, sorn, på. grund af akademiska Konsistoriets den i Juni 1860 fattade
— 213 —
beslut, utbetalts för afsändande af en deputation till H. M. Konungen i lägret å Ljungbyhed.
Enär, enligt Revisorernes åsigt, en dylik utgift är helt och hållet främmande
för akademikassan, hafva Revisorerne ansett sig böra förhållandet omförmäla.
Lunds Domkyrka.
Denua kyrkor&kenskap, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
visar följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
D ebet.
Balans från år 1859:
Tillgångar  .'
137,145: 3.
Uppbörd:
Ordinarie räntor, arrende- och tionde-spanmål m. m  49,754: 69.
Jordstädja
829: 55.
Räntemedel  1,146: 33.
Diverse inkomster
859: 9.
Tillkomna inventariers och materialiers värde
5,980: 44. 58 570- R)
Summa 195,715: 13.
Credit.
Utgifter:
Aflöning  8,826: 91.
Koramunionkostnad
328: 92.
Anslag till Lunds Akademi
1,199: 32.
Expenser och arfvoden
797: 23.
Byggnader och reparationer
10,043: 56.
Diverse utgifter ....
6,108: 69,
Afskrifning
427: 27. 27,731: 90.
Balans till år 1861'.
Kontant behållning
1 004: 21.
Utlånta medel  56^686: 86.
Inventariers och materialiers värde
110,292: 16. 167 983- 03
Summa 195,715: 13.
Bland Domkyrkans utgifter under revisionsåret upptager räkenskapen ett belopp
af sammanlagdt 153 R:dr 82 öre för dekorering af Domkapitlets hus i Lund, med an
-
— 214 —
ledning af H. M. Konungens besök derstädes; och enär, enligt Revisorernes åsigt, denna
utgift icke bort af Domkyrkans medel bestridas, hafva Revisorerne ansett sig böra förhållandet
omförmäla.
Konsistorierne i riket.
Genom Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär till samtliga Domkapitlen i riket den 17
September 1856 är sättet för Konsistöriernes och elementar-läroverkens räkenskapers
upprättande bestämdt; men som, vid granskning af dessa räkenskaper för den tid revisionen
omfattar, Revisorerne erfarit, att antingen Domkapitlen eller underlydande elementar-läroverk
i samtliga stiften uti ett eller annat afseende förbisett de föreskrifter,
som i, högstberörde cirkulär blifvit meddelade, hafva Revisorerne deraf hemtat anledning
hemställa, det rikets Konsistorier ina erinras vaka deröfver, att vid uppgörandet af ofvan
omförmälda räkenskaper noggrannt iakttages hvad cirkuläret i thy fall stadgar.
Konsistorium Ecklesiastikum i Upsala.
Räkenskapen, som blifvit utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten,
redogör för inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1859
Tillgångar:
Konsistorium
Upsala elem en tar-läroverk
Gefle dito
Hudiksvalls dito
Norrtelje dito
Uppbörd:
Konsistorium
Upsala elcmentar-läroverk
Gefle dito
Hudiksvalls dito
Norrtelje dito
60,463: 11.
10,067: 37.
17,048: 52.
4,379: 16.
83: 91. 92,042: 7.
*
96,497: 12.
41,997: 79.
25,814: 80.
14,620: 13.
3,209: — 182,138: 84.
Transport: 274,180: 91.
— 215 —
Balans till år 1861:
Skulder:
Konsistorium:
Byggnadskassan  442: 80.
Transport :
Premie- och fattigkassan.
Folkskolelärare-seminarium
Bälinge sockens kyrkoskola...
Tuna dito dito
Upsala elementar-läroverk:
Egna kassan
Hudiksvalls elementar-läroverk:
Egna kassan
6: 62.
48: 39.
10: -  9: 55.
Skulder:
Konsistorium
Upsala elementar-läroverk
Gefle dito
Hudiksvalls dito
Cr edith
Balans från år 1859:
Utgifter:
Konsistorium
Upsala elementar-läroverk
Gefle dito
Hudiksvalls dito
Norrtelje dito
Balans till år 1861:
Kontant Utlånta
behållning. medel.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnadskassan
Premie- och fattigkassan
— 2,850:
Afgifter till Biblio
thekskassorna
147: 48.
Elementarläroverkens
afföringsmedel  1.250: — — —
517: 36.
500: —
336: 30.
Summa
250: 67.
131: 47.
285: 12.
176: 87.
97,303: 51.
40,478: 56.
24,264: 62.
14,820: 50.
3,099: 77.
Fordringar. Summa.
300: 79. 49,342: 37. 2,430: 13. 52,073: 29.
180:
3,030: —
147: 48.
1,250: -
Transport: 1,698. 27. 52,192: 37. 2,610: 13. 56,500: 77.
274,180: 91.
1,353: 66.
275,534: 57.
844: 13.
179,966; 96.
180,811: 9.
— 216 —
Kontant
behållning.
Dtl&nta
medel.
Fordringar. Summa.
Bälinge sockens kyr
koskola
Tuna sockens dito
ucuctiimiijg* v o
Transport: 1,698: 27. 52,192: 37. 2,610: 13. 56,500: 77.
250:
2,500:
12: 41.
240: —
262: 41.
2,740: -
Enköpings stadsskol-
kassa
Statsanslag till en
Komministers-ad-  junkt i Hassela
170: 23.
250: —
—  —
170: 23.
250: —
S:r
2,118: 50.
54,942: 37. 2,862: 54.
59.923: 41.
Upsala
elementarläroverk :
Egna kassan
Premie- och fattig-  kassan
Stipendie-kassan ....
Terminsafgifts- dito
Bibliotheks- dito
268: 29.
254: 15.
711: 42.
310: 83.
1,250: —
2,686: —
—
2,730: — —
3,194: 44. —
550:
1,250: —
2,954: 29.
2,984: 15.
3,905: 86.
860: 83.
S:r
1,544: 69.
10,410: 44.
-
11,955: 13.
Gefle
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-  kassan
Stipendie- dito
Bibliotheks- dito
448: 60.
71: 29.
243: 71.
404: 38.
3,540: — 121: 94.
1,000: 37: 99.
10,000: — 369: 69.
2,000: — 75: 98.
4,110: 54
1,109: 28.
10,613: 40.
2,480: 36.
S:r
1,167: 98.
16,540: — 605: 60.
18,313: 5'8.
Hudiksvalls
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-  kassan
Bobergska stipendie-  fonden
Jennischeska dito
Wennbergska dito
Bibliothekskassan....
54: 86.
53: 18.
12: 56.
29: 44.
47: 35.
650: — 5: 98.
1.450: - 24: 35.
200: —
—
1,000: — —
800: — 10: 50.
655: 98.
54: 86.
1.527: 53.
212: 56.
1,029: 44.
857: 85.
S:r
197: 39
4,100: 40: 83.
4,338: 22.
Transport: 5,028: 56.
85,992; 81. 3,508: 97.
94,530: 34.
180,811: 9.
180,811; 9.
— 217 —
■ ' Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: 5,028: 56. 85,992: 81. 3,508: 97. 94.530: 34.
Norrtelje
elementarläroverk:
Egna kassan
108: 63. — — 108: 63.
Premie- och fättig-dito 24: 57. —  — 24: 57:
Terminsafgifts- dito 37: 94. — — 37: 94.
Bibliotheks- dito 22: —  — — 22: —
S:r 193: 14. _ 193: 14.
S:ma 5,221: 70. 85,992: 81. 3,508: 97.
Summa
Konsistorium i Linköping.
Af denna räkenskap, som hos Kongl. Kammar-rätten granskats
ningar, inhemtas följande förhållande i afseende å inkomster och utgifter
Debet.
Balans från år 185U:
Tillgångar:
Konsistorium  309,819: 99.
Linköpings elementarläroverk
66,907: 37.
Stiftsbibliotheket
12,980: 21.
Norrköpings elementarläroverk
1,784: 72.
Westerviks dito
4,784: 96.
Söderköpings * dito
5,250: 50.
Wadstena dito
1,082: 92.
Skenninge dito
571: 16.
Eksjö dito
2,729: 10.
Wimmerby dito
951: 81.
Uppbörd:
Konsistorium  .•  119,667: 87.
Linköpings elementarläroverk  37,494: 99.
Stiftsbibliotheket
815: 25.
Transport: 157,978: 11.
180,811: 9.
94,723: 48.
275,534: 57.
med anmärk
-
406,862: 74.
406,862: 74.
28
— 218 —
Transport: 157,978: 11.
Norrköpings elementarläroverk
13,556: 10,
Westerviks dito
13,364: 94.
Söderköpings dito
3,548: 4G.
Wadstena dito
3,879: 18.
Skenninge dito
856: 22.
Eksjö dito • •
7,221: 71.
Wimmerby dito
4,491: 89.
Balans till år 1861:
Skulder:
Linköpings elementarläroverk:
Piperska stipendie-1'ouden  5: 51.
Lindoi ffska dito
2: 98.
] ulanderska dito
9: 56.
Egna kassan  355: 55. SlSi SQ.
Westerviks elementarläroverk:
Egna kassan
386: 56.
Lärarnes afföringsmedel..
151: 20.
Bibliothekskassan
1: 70, 539: 4g.
Summa
Gr e di t.
Balans från år 1859:
Skulder:
Linköpings elementarläroverk
Westerviks dito
Eksjö dito
Utgifter:
Konsistorium
Linköpings elementarläroverk ...
Stiftsbibliotheket
Norrköpings elementarläroverk
Westerviks dito
Söderköpings dito
Wadstena dito
Skenninge dito  -
Eksjö dito
Wimmerby dito
1,335: 4.
1,549: 89.
37.
96,623: 79.
33,614: 89.
728:
13,216:
14,360:
3,088:
3,657:
886:
7,070:
16.
2.
3.
68.
2.
97.
3.
4,468: 93.
4C6,86f: 74.
204,896: 61.
913: 6.
612,672: 41.
2,885: 30.
177,714: 52.
Transport: 180,599: 82,
- 219
Transport- 180,599: 82.
Balans till år 1851;
Kontant
Utlånta
'illgångar:
behållning.
medel.
Fordringar
Summa
Konsistorium:
Byggnadskassan ....
10,288:15.
189,745:
9,716: 62.
209,749: 77.
Premie- och fattig-
kassan ....
1,973: 18.
10,300: —
511:25.
12,784:43.
Emerid- dito ....
1,935:70.
81,350: —
5,549. 24.
88,834: 94.
Folkskolelärare-se-
minarium
422: 84.
L
422: 84.
Stipendier åt folk-
skolelärare-elever
287: 59.
—
—
287: 59.
Rederska stipendie-
fonden
100: -
20,450: —
234: 50.
20,784: 50.
S:r
15,007: 46.
301,845: —
16,011:61.
332,864: 7.
Linköpings
elementarläroverk:
Piperska stipendie-
fonden
4,372:31.
55..
4,372: 86.
Schedingska dito
9:14.
2.704: 45.
10: 14.
2,723: 73.
Fnlkenbergska dito
:—
750: —
25: 83.
775: 83.
Koskullska dito
24: 10.
133: 33.
3: 69.
161: 12.
Lindorffska dito
—.
333: 33.
16: 28.
349. 61.
Alfviska dito
40: —
1,000: -
15: —
1,055: —
Välskrifnings- dito
217: 4.
30: —
1:47.
248:51.
De Rogierska dito
4: 52.
1,500: —
72: 9.
1.576:61.
Nicolaiska dito
207: 22.
—
207: 22.
Nymansonska dito
81:41.
3,000: —
104: —
3,185:41.
Ekenbergska dito
466: 38.
—
... _ —
466: 38.
Carlströmska dona-
tionen
353: 17.
2,486: 67.
157:51.
2,997: 35.
Rular.derska stipen-
diefonden
l —„ ■_
1,500: —
67: 50.
1,567: 50.
Nordvallska dito
42: 35.
305: —
13: 13.
360. 48.
Söderqvistska dito
116: —
3,000: —
65: 50.
3,181: 50.
Andreiska dito
117: 78.
2,006: 67.
36: 65.
2,161: 10.
Scharffiska dito
99: 78.
1,650: —
10: 83.
1,760:61.
Orlingska fonden....
402: 54.
2,285: -
88: 44.
2,775: 98.
Burénska stipendie-
fonden
299: 53.
7,500: —
88: 50.
7,888: 3.
Nilsson-Aschanska
fonden
—.— _
4,000: —
215: 67.
4,215: 67.
Nilsson-Aschanska
premie-fonden ....
192: —
3,000: —
165: —r
3,357: —
Transport: 17,680:42. 343,401:76. 17,169:39. 378,251:57. 180,599:82.
— 220 —
Kontant
ötlänta .
behållning.
medel.
Fordringar.
Summa.
Transport:
17,680: 42.
343,401:76.
17,169: 39.
378,251:57. 180,599:
Havtonska stipendie-
fonden
2: 16.
75: —
3: 38.
80: 54.
Andreiska donationen
147: 20.
1,900: -
25: 10.
2,072: 30.
Forskålska stipendie-
fonden
—
1,000: —
55: —
1,055: —
Wetterdahlska dito
—
1,500: —
18: -
1,518: —
Materialfonden
1,176: 22.
1,255: —
172: 1.
2,603: 23.
Meurlingska fonden
367:51.
10,500: —
552: 68.
11,420: 19.
Cederhjelmska dito
1,388: 4.
2,765: —
187: 88.
4,340: 92.
Premie- och fattig-
kassan
65: 72.
—
. —
65: 72.
Terminsafgifts-kassan
1,282: 63.
—
1,282:63.
S:r
7,102: 44
60,551: 76.
2,171: 83.
69,826:
Stiftsbibliotheket ....
904: 17.
11,875: -
288: 13.
13,067: 30.
Norrköpings
elementarläroverk:
Egna kassan
. 6: 10.
96: 75.
3: 87.
106: 72.
Premie- och fattig-d:o
195: 96.
—
—
195: 96.
Bibliotheks- d:o
17:42.
250: —
9: 72.
277: 14.
Terminsafgifts- d:o
673: 21.
850: —
21: 77.
1,544: 98.
S:r
892: 69.
1,196: 75.
35: 36.
2,124: 80.
Westerviks
elementarläroverk:
Terminsafgifts-kassan
392: 37
—
_
392: 37.
Premie- och fattig-dito
58: 75.
—
58: 75.
Liceniska stipendie-
fonden
—
125: 28.
125: 28.
F. d. Minuteringsbo-
lagets stipendiefond
17: —
1,000: —
57: 50.
1,074: 50.
Gåfvomedel
58: 17.
854: 84.
4: 17.
917: 18.
Lärarnes aflönings-
medel
—
—
151: 20.
151: 20.
Material-kassan
60: 16.
60:16.
S:r
586: 45.
1,980: 12.
212: 87.
2,779: 44.
Söderköpings
elementarläroverk:
Egna kassan
55: 37.
175: —
5: 25.
235: 62.
Terminsafgifts-dito....
320: 50.
350: —
14:41.
684:91.
Transport:
. 375: 87.
525: —
19: 66.
920:53. 180,599:
— 221
—
Transport:
Kontant
behållning.
375: 87.
Uti ån ta
medel.
525: —
Fordringar.
19: 66.
Summa.
920: 53.
Premie- och fattig-  kassan
Bibliotheks- dito ....
Forsemanska dito ....
Forsemanska stipendie-  kassau
54: 7.
6: 94.
31: 10.
87:61.
225: —
225: —
3,023: 67.
1,003: 33.
6: 47.
6: 28.
93: 29.
26: 99.
285: 54.
238: 22.
3,148: 6.
1,117:93.
S:r
555: 59.
5,002: —
152: 69.
5,710: 28.
Wadstena
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Bibliotheks- d:o
Terminsafgifts- d:o
4: 52.
17: 73.
43: 38.
51: 70.
780: —
400: —
7: 60.
15.
4: 52.
17: 73.
830: 98.
451: 85.
S:r
117: 33.
1,180: -
7: 75.
1,305: 8.
Skenninge
elementarläroverk:
t
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Stipendiefonderna ....
Bibliotheks-kassan ....
27: 36.
27: 55.
10: 50.
75:
-100: —
—
27: 36.
102: 55.
400: —
10: 50.
S:r
65: 41.
475: —
—
540: 41.
180,599: 82.
Eksjö
eleraéntarläroverk
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Terminsafgifts- d:o
Bibliotheks- d:o
112: 30.
59: 50.
38: 11.
20: 50.
1,250:
1,400: —
1,362:30.
1,459:50.
38: 11.
20: 50.
• S:r
230:41.
2,650: —
2.880:41.
Wimmerby
elementarläroverk :
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Bibliotheks- d:o
131:51.
28: 49.
14: 77,
300: —
500: —
431:51.
528:49.
14:77.
S:r
174: 77.
800: —
974:77.
Summa
25,636: 72. 387,555: 63.
18,880: 24.
Summa
432,072: 59.
— 222 —
5. I
Sedan
Kongl. Majit, genom nådigt bref den 9 September 1859, förordnat om
uppförandet af en ny byggnad för Linköpings högre elementarläroverk, jor hvilket ändamål
anvisats en summa af 231,188 R:dr R:mt, så och efter det Konsistorium i Linköping
anbefallts att vidtaga erforderliga åtgärder för byggnadsarbetets utförande, har bemälde
Konsistorium, genom upprättadt entreprenadkontrakt den 6 Juni 1860, förbundit
sig, att till den antagne entreprenören för ifrågavarande läroverksbyggnads uppförande
utbetala 239,243 R:dr 50 öre R:mt. Yäl har Konsistorium, jemlikt 127 § i gällande
läroverksstadga af den 29 Januari 1859, skyldighet att, i enlighet med vederbörligen
fastställda ritningar och kostnadsförslag, foga anstalt om utförande af så beskaffade
byggnadsarbeten, som det ofvanomförmälda, men deraf lärer ej kunna härledas rättighet
för Konsistorium, att, såsom nu skett, på egen hand vidtaga ändringar i gillade och
fastställda kostnadsförslag; och då af de för Revisorerne tillgängliga handlingar ej kunnat
inhemtas, af hvilken anledning afvikelse härifrån egt rum vid entreprenadkontrakts
uppgörande om nyssnämnde skolhusbyggnad, hafva. Revisorerne å detta förhållande velat
fä,sta uppmärksamhet.
§ 2.
Under den 4 Februari 1860o hade, i öfverensstämmelse med gjordt anbud, Konsistorium
med Arkitekten J. F. Abom träffat aftal derom, att Abom, emot ett ärligt
arfvode af f,000 R:dr R:mt, »ej mindre skulle uppgöra fullständigt kontrakt om uppförande
af ofvanberörde läroverksbyggnad och en omfattande beskrifning öfver arbetets
utförande, utan ock hafva inseende öfver alla åtgärder rörande byggnaden och dess verkställande,
genom att minst en gång i månaden under arbetstiden på stället omedelbart
inspektera arbetet samt upprätta alla erforderliga arbets- och detaljritningar, ombesörja
nödig korrespondens och i öfrigt tillhandagå Konsistorium med ålit det biträde, byggnadsföretaget
kunde kräfva». Icke destomindre har Konsistorium sedermera, den 28 November
samma år, tillagt bemälde Arkitekt, på hans derom gjorda begäran, utöfver nyssnämnde
arfvode, en särskild resekostnads-ersättning till belopp af 200 R:dr R:mt årligen
för tiden från och med år 1860 till och med år 1864; hvilket Revisorerne ansett
sig böra anmärka, enär, på sätt här ofvan är omförmäldt, Arkitekten Abom, bland andra
åligganden, haft skyldighet att på byggnadsplatsen utöfva omedelbar tillsyn öfver
arbetets gång, och Konsistorium således, enligt Revisorernes åsigt, saknat giltig anledning
bifalla hans anhållan om särskild vedergällning för de med uppdraget förknippade
resekostnader.
Konsistorium i Skara.
Denna räkenskap, i Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar, redovisar
inkomster och utgifter sålunda :
223
Tillgångar:
Debet.
Balans från år 1859:
Konsistorium !
89,905:
Skara elementarläroverk
12,270:
Wenersborgs
Mariestads
Borås
Alingsås
Lidköpings
dito
dito
dito
dito
dito
5,801:
51:
866:
958:
318:
15.
11.
45.
49.
17.
53.
53.
Uppbörd:
Konsistorium
90,944: 26.
Skara elementarläroverk
32 496: 33
14*945: 15!
Wenersborgs
Mariestads
Borås
Alingsås
Lidköpings
dito
dito
dito
dito
dito
7,363: 88.
10,399: 21.
6,787: 47.
4,660: 50.
Balans till år 1861:
Skulder:
Konsistorium:
Byggnadskassan
11,000:
Mariestads elementarläroverk:
Egna kassan
79. 95
Borås elementarläroverk:
Egna kassan
.,  ...
4:
Alingsås elementarläroverk:
Lärarnes aflöningsmedel
75:
Lidköpings elementarläroverk:
Egna kassan
...C
3.
100:
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder:
Konsistorium
.
Skara elementarläroverk
Mariestads dito
Alingsås dito
11,000
13
126
175
97.
27.
110,171: 43.
167,596: 80.
11,258: 98.
Summa 289,027: 21.
11,315: 24
Transport: 11,315: 24
— 224 .—
Transport: 11,315: 24.
Utgifter:
Konsistorium
84,363: 37.
Skara elementarläroverk
33,232: 76.
Wenersborgs dito  :  15,110: 63.
Mariestads dito
7,307: 40.
Borås dito
10,420: 82. ■
Alingsås dito
6,702: 64.
Lidköpings dito
4,680: 15. 161,817: 77.
Balans till år 1861:
a _ Kontant Utlånta
Tillgångar: behållning. medel. Fordringar. Summa.
Konsistorium:
Stipendie-kassan ... 699: 93. 41,329: 60. 1,200: 3. 43,229: 56.
Emeriti- dito .... 69: 23. 44,151: 23. 1,140: 68. 45,361: 14.
Byggnads- dito .... 1,502: 25. 3,225: — 509: 22. 5,236: 47.
Premie- och fattigkassan
595: 24.  —  — 595: 24.
Folkskolelärare-seminarium
433: 2.
—  — 433: 2.
Observatorii-kassan 133: 73. 1,466: 67. 30: 2L 1,630: 61.
S:r 3,433: 40. 90,172: 50. 2,880: 14. 96,486: 4.
Skara
elementarläroverk:
Egna kassan ,  686: 52. 5,358: 33. 1,644: 38. 7,689: 23.
Premie- och fattig-dito 40: 36. —  40: 36.
Bibliotheks- dito 379: 38. 3,283: 33. 127: 41. 3,790: 12.
S:r 1,106: 26. 8,641: 66. 1,771: 79. 11,519: 71.
Wenersborgs
elementarläroverk:
Egna kassan
344: 53. 66: 67.
45. 411: 65.
Premie- och fattig-d:o 40: 34.  — —
40: 34.
Stipendie- d:o
1,516: 67. 49: 26. 1,565: 93.
Bibliotheks- d:o 46: 79. 3,571: 26. —-- 3,618: 5.
S r 431: 66. 5,154: 60. 49: 71. 5,635: 97.
Mariestads
elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan
55: 37. — - — — 55: 37.
Bibliotheks-kassan .... 6: 28. — —— —  6: 28.
S:r 61: 65.
61: 65.
Transport: 5,032: 97. 103,968: 76. 4,701:64. 113,703: 37. 173,133: 1.
Kontant Utlånta ‘
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: 5,032: 97. 103,968:76. 4,701:64. 113,703:37. 173,133: 1.
Borås
elementarläroverk:
Terminsafgifts-kassan 204: 19.
— 204: 19.
Premie- och fattig-d:o 55: 71. 142: 64.
198; 35.
Norin-Salmeniska donationsfonden
133: 90.
133: 90.
Bibliotheks-kassan .... 6: —
6:
Extra kassan
85: 72. 220: 43. —— — 306: 15.
S:r 485: 52. 363: 7.  848: 59. '
Alingsås
elementarläroverk:
Egna kassan
236: 82. 175: —  411: 82.
Premie- och fattig-d:o 68: 5. 225: —
293: 5.
Lärarnes aflönings- *
medel
75.
75.
Bibliotheks-kassan .... 25: 99. 137: 50.
163: 49.
S:r 330: 86. 537: 50. 75: — 943: 36.
Lidköpings
elementarläroverk:
Egna kassan
19: 91.
19: 91.
Terminsafgifts-kassan 266: 12.
100:
366: 12.
Premie- och fattig-d:o 8: 22.  —  8: 22.
Donationsmedel
13.
. 13
Bibliotheks-kassan.... 4: 50.
4: 50.
S.r 298: 88.
100: — 3987 88^
S:ma 6,148: 23. 104,869: 33. 4,876: 64. . 115,894: 20.
Summa 289,027: 21.
Bland ^utgifter, sorn blifvit under revisionstiden påförda stipendie-kassan. förekommer
en post a lo IL dr R:mt, för diverse afskrifter rörande stiftets »konsistorie-kassor».
utan att upplysning meddelats, af hvad anledning detta belopp blifvit bestridt af förstnämnde
kassas medel.
— 226 —
Konsistorium i Strengnäs.
I Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar, upptager denna räkenskap
inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 185V:
Tillgångar:
Konsistorium
118,354: 41.
Strengnäs elementarläroverk
31.485: 81.
Nyköpings dito  * 13,248: 7.
Eskilstuna dito
480: 80.
Örebro dito
20,209: 1.
Askersunds dito
13,113: 15. 196,891: 25.
Uppbörd:
Konsistorium  •••■
9,195: 56.
Strengnäs elementarläroverk
29,127: 81.
Nyköpings dito  .  13,056: 60.
Eskilstuna dito
6,298: 40.
Örebro dito
43,444: 85.
Askersunds dito
3,109: 21. 104,232: 43.
Balans till år 1861:
Skulder:
Konsistorium:
Byggnads-kassan
•••• 314: 95.
Strengnäs elementarläroverk:
Ilerdmanska fonden  ••••• 1: 66.
Lennmanska dito
1: 66.
Graffmanska dito
58: 19.
Egna kassan
17,114: 72. 17,176: 23.
Nyköpings elementarläroverk:
Premie- och fattig-kassan
13: 49.
Örebro elementarläroverk:
Egna kassan
766: 23.
Bibliotheks-kassan  73: 36. 839: 59. 18,374: 26.
Summa 319,497: 94.
227 —
Credit.
Balans från är 1859:
Skulder:
Konsistorium
qqq.
Strengnäs elementarläroverk  16 114. 97
Orebro dito  ZZZ""_ 356:’ 51.’
Utgifter:
Konsistorium
4^328; 30.
Strengnäs elementarläroverk  29 644- 64
Nyköpings dito
12’38ö! 7ö!
Eskilstuna dito
Orebro dito  '
6,261: 25.
43,926: 84.
Askersunds dito
3,006: 99,
Balans till år 1861:
Tillgångar:
Konsistorium:
Kontant Dtlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Emeriti-kassan  1,196: 19. 94,550: —  95,746: 19.
Eskilstuna läroverks
lönefond
1,209: 18. . 25,500: —  26,709: 18.
Stipendier åt folkskolelärare-elever
211; 25. — —  211: 25.
S:r 2,616: 62.120,050: - 1-  122,666: 62.
Strengnäs
elementarläroverk:
Soopiska fonden ....
—
7,025
—
281: 92.
7,306:
92.
Herdmanska dito.,..
—
500
—
14: 50.
514:
50.
Lennseauska dito....
—
83
33.
2: 46.
85:
79.
Archenb. och Sere-
nianska fonden ....
19: 70.
236
11.
2: 32.
258:
13.
Levinska dito
57: 90.
1,000
—
30: 61.
1,088:
51.
Leufstedtska dito ...
12: 7.
166
67.
1: 64.
180:
38.
Stafviska dito .:
5: 91.
125
—
4: —
134:
91.
Insulinska dito
235: 28.
1,425
—
54: 92.
1,715:
20.
Graffmanska dito....
—_ —
3,000
—
117: 96.
3,117:
96.
Jungbladska dito....
275: 86.
3,397
22.
105: 52.
3,778:
60.
Lenneiska dito ....
103: 68.
1,100
—
16: 62.
1,220:
30.
Södergrenska dito
1,500
—
57: —
1,557:
—
Weylandtska dito
57: —
2,000
—
19: —
2,076:
Enskilda premie-
*
och fattig-kassan
152: 87.
300.
—
—
452:
87.
Transport:
920: 27.
21,858: 33.
708: 47.
23,487:
7.
17,371: 48
99,553: 78
116,925: 26.
— 228
Transport:
Besparings-fonden
Kassan för materiella
behof
Anonymi donation
Wattrangska donationen
Billbergska dito ....
Allmänna premieoch
fattig-kassan
Bibliotheks-kassan
S:r
Nyköpings
elementarläroverk
Kontant
behållning.
920: 27.
Utlånta
medel.
21,858: 33.
Fordringar.
708: 47.
Premie- och fattigkassan
Nylénska stipendiefonden
Douglaska dito ....
Berglingska dito....
Jerlingska dito ....
Graffmanska dito
Bibliotheks-kassan
Summa.
23,487: 7.
2:
45.
—
—
2:
45.
176:
18.
1,765:
18:
45.
1,959:
63.
255:
90.
4,129:
—
130:
74.
4,515:
64.
41:
2:
2.
43:
2.
—
—
230:
—
11:
36.
241:
36.
143:
17.
_
143:
17.
137:
90.
1,500:
—
1,637:
90.
1,635:
87.
29,523:
33.
871:
4.
32,030:
24.
1,250:
96.
1,250:
96.
—
2,980:
83.
—
2,980:
83.
168:
16.
4,500:
j;.
4,668:
16.
108:
54.
3,000:
—
—
3.108:
54.
11:
75.
1,250:
—
—
1,261:
75.
13:
92.
500:
—
—
513:
92.
25:
_—
—
25:
—
123:
24.
—
__
—
123:
24.
S:r 1,701: 57. 12,230: 83.
13,932: 40.
Eskilstuna
elementarläroverk:
Egna kassan
Terminsafgifts-dito
Premie- och fattigkassan
Bibliotheks-kassan
128: 83.
6: 50.
S:r 158: 73.
359: 22.
23: 40. —
359: 22.
359: 22.
23: 40.
128: 83.
6: 50.
517: 95.
Örebro
elementarläroverk:
Egna kassan
—
Terminsafgifts-dito 1,459: 16.
Premie- och fattigkassan
120: 27.
153: 75.
153: 75.
1,459: 16.
120: 27.
Transport: 1,579: 43. 153: 75.  1,733: 18.
116,925: 26.
116,925: 26.
*
— 229 —
Transport:
Stipendie-kassan ....
Lärarnes aflöningsraedel
Askersunds
elementarläroverk:
Grundfonds-kassan
Egna dito
Terminsafgifts-dito
Premie- och fattigkassan
Bibliotheks-kassan
S:r~
Kontant
behållning.
1,579: 43.
27: 55.
171: 50.
Utlånta
medel. Fordringar.
153: 75.
16,600: 9. —
1,677: 78.
S:r 1,778: 48. 18,431: 62.
84: 38.
399: 38.
10: 93.
68.
12,600: —
120: —
Sana 8,386: 64. 193,315: — 871: 4.
Summa.
1,733: 18. 116,925: 26.
16,627: 64.
1,849: 28.
20,210: 10.
12,600
204
399
38.
38.
10: 93.
— 68.
495: 37. 12,720: —  13,215: 37.
202,572: 68.
Summa* 319,497: 94.
Konsistorium i Westerås.
Dess räkenskap liar i Kongl. Kammar-rätten granskats med anmärkningar. Inkomster
och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1859'.
Tillgångar:
Konsistorium
Westerås elementarläroverk
Fahlu dito
Sala dito
Uppbörd:
Konsistorium
Westerås elei
Fahlu
Sala
dito
dito
15.
6.136:
88.
.. 18,830:
48.
710:
69.
195,807: 20.
.. 67,591:
77.
.. 29,303:
71.
.. 26,435:
60.
6,029:
94.
129,361: 2.
Transport: 325,168: 22
— 230 —
Transport: 325:168: 22.
Balans till år 1861:
Skulder:
Westerås elementarläroverk:
Egna kassan
;
464: 63.
Summa 325,632: 85.
%
Credit.
Utgifter:
Konsistorium
;  54,241: 38.
Westerås elementarläroverk
27,982: 90.
Fahlu dito
26,156: 90.
Sala dit0
5,246: 12. 113,627: 30.
Balans till år 1861:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium •
Byggnads^-kassan ....
2,848:
75.
49.650
52,498
75.
Premie- och fattig-
kassan
411:
11.
1,500
1,911
11.
Emeriti-kassan ....
4,562: 72.
104,282: 83.
108,845
55.
Stipendier åt folk-
skolelärare-elever
114:
8.
114
8.
Elementar - lärover-
kens aflöningsmedel
375:
—
_
375
■
Akllöfska stipendie-
fonden
—
2,500
—
2,500
Naesseniska dito ....
—
833
33.
—
833
33.
Herdmanska dito....
—
500
500
Franzeliska dito ....
—
847
83.
—
847
83.
Gagnero - Stam berg-
ska stipendiefonden
—
337
50.
—
337
50.
Sernsköldska dito....
—
2.250
2,250
Troi Iska dito  ./•.
—
1,500
:
—
1,500
Brunmarkska dito....
75
’
75
Mauzeliska dito
—
1.500
.
1,500
Stranghska dito ....
—
'150
150
Westmanska dito....
—
1,666
67.
—
1,666
67.
Hallenstjernska dito
—
3,000
—
3,000
—
Hellsteniska dito ....
—
833
33.
. —
833
33.
Fahlcrantzska dito
—
1,000
—
1,000
Besparade domprost-
lönemedel
—
1,286:
67.
1,286: 67.
Transport:
8,311: 66.
173,713:
16.
182,024: 82.
•
— 231 —
*
Kontant
Utlånta
behållning.
medel.
Fordringar.
Summa
Transport:
8311: 66.
173,713: 16.
182,024: 82.
Bentzelstjernska
medlen
—
600: —
—.
6f'0: —
Kollektmedel
854: 72.
—
854: 72.
v S:r
9,166: 38.
174,313: 16.
_
183,479; 54.
Westerås
elementarläroverk:
Bibliotheks-kassau
448: 68.
750: —
1,198: 68.
Egna dito
—
2,300: —
. .
2,300: —
Premie- och fattig-
kassan
9: 85.
1,825: —
1,834: 85.
Intresse af Hallen-
stjernska donatio-
nen
37: 50.
—
—
37: 50.
Klerckerska stipen-
diefonden
7: 12.
1,500: —
—
1,507: 12.
Hallanderska dito
44: 17.
1.000: —
—
1,044: 17.
S:r
547: 32.
7,375:
—
7,922: 32.
Fahlu
elementarläroverk:
Egna kassan
275: 62.
3,000: —
141: —
3,416: 62.
Terminsafgifts- dito
400: 20.
400: 20.
Premie-och fattig-d:o
45: 40.
—
45: 40.
Bibliotheks- dito ....
75: 68.
600: —
33: —
708: 68.
Ihrmanska stipen-
die-fonden
—
1,500: —
15: —
1,515: —
Fernströmska dito
—
2.50: —
2: 50.
252: 50.
Lidmanska dito
—
100: —
1: —
101: —
Pihlska dito
—
83: 33.
83.
84: 16.
Westlinska dito
—
56: 67.
56.
57: 23.
Flygarska dito
11: 95.
8,230: —
147: 94.
8,389: 89.
Hallenstjernska dito
—
1,500: —
—.
1,500: —
Albrektsonska dito
—.
600: —
6: —
606: —
Munktellska dito
—
1,000: —
—
1,000: —
Hallinska dito
—
1,000: —
32: 50,
1,032: 50.
S:r
808: 85.
17,920: —
380: 33.
19,109: 18.
Stillt
elementarläroverk:
Egna kassan  191: 51. 744: 86. 13: 12. 949: 49.
Premie oell fattig dito
7. 100: —  50. 100: 57.
Transport: 191: 68T 844; 86. 13: 62! l7Ö50i 67 li3^627T3ä
— 232 —
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: 191: 58. 844: 86. 13: 62. 1,050: 6. 113,627: 30.
Ahlströmska donationsfonden
33: 46. — — 33: 46.
Bibliotheks-kassan 35: 99.  — — 35: 99.
Lärarnes aflönings
medel
375: —  * — — 375: —
S:r 636: 3. 844: 86. 13:62. 1,494: 51.
S:ma 11,158: 58. 200,453: 2. 393: 95. 212,005: 55.
Summa 325.632: 85.
Konsistorium i Wexiö.
Agrets räkenskap, som hos Kongl. Kammar-rätten blifvit med anmärkningar granskad,
redovisar inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar:
Konsistorium
68,363: 86.
Wexiö elementarläroverk
51,270: 91.
Jönköpings dito
39,748: 6. 159,382: 83.
Uppbörd:
Konsistorium
11,207: 43.
Wexiö elementarläroverk
38,161: 47.
Jönköpings dito
27,425: 72. 76.794; 62.
Balans till år 1861:
Skulder:
Wexiö elementarläroverk:
Premie- och fattig-kassan
• ••■• 42: 8
" Summa 236,219: 53.
Credit:
Balans från år 1859:
Skulder:
Wexiö elementarläroverk:
Premie- och fattig-kassan
11: 63.
Stipendie- och donationsfonden
81: 31. 92; 94.
Transport: 92: 94.
— 233- —
Utgifter
Konsistorium
Wexiö elementarläroverk.
Jönköpings dito
Transport:
5,221: 17.
38,208: 90.
20,873: 5.
Tillgångar
Konsistorium:
Balans till år 1861:
Kontant Utlånta
behållning. medel.
Fordringar. Summa.
Byggnads-kassan ....
1,572:
10.
10,400: —
303:
50.
12.275: 60.
Emerid- dito
867:
52.
39,125: —
989:
10.
40,981:
62.
Bibliotheks- dito
118:
60.
19,650: —
654:
80.
20,423:
40.
Seminari!- dito
217:
79.
450: —
1:
71.
669:
50.
S:r
2,776:
1.
697625: —
1,949:
11.
74,350:
12.
W exiö
elementarläroverk:
Stipendie- och
donationsfonden
243:
18.
12,572: 34.
562:
11.
13,377:
63.
Jubel-sdpendie- dito
160:
17.
10,350: —
569:
76.
11,079:
93.
Trolleska dito dito
404:
90.
4,100: —
56:
65.
4,561:
55.
Ankarlooska dito dito
130: 37.
2,670: —
86:
64.
2,887:
1.
Sjöbringska premie-
fonden
85:
50.
1.500: —
20:
'
1,605:
50.
Undénska stipendie-
fonden
—
1,500: —
71:
25.
1,571:
25.
Nilsson-Aschanska
stipendie-fonden ....
284:
—
4,000: —
59:
58.
4,343:
58.
Niissou-Aschahska
premie- dito
——-
—
3,000: —
87:
8.
3,087:
8.
EkJundska stipendie-
dito
—
1,000: —
35:
—
1,035:
Ohrnbergska dito dito
95:
—
3,500: —
135:
—
3,730:
Egna kassan
176:.
39.
2,858: 33.
59:
4.
3,093:
76.
Terminsafgifts- dito
800:
33.
—
—
800:
33.
S:r
2,379:
84.
47,050: 67.
1,742:
11.
51,172: 62.
Jönköpings
elementarläroverk :
Visingsö-fonden
1,7(0:
13.
37,966: —
__
.
39,676: 13.
Egua kassan
20:
53.
1,100: —
—
1,120: 53.
Transport:
1,730: 66.
39,066: —
—
'40,796: 66.
92: 94.
64,303: 12
64,396: 6
30
— 234 —
Kontant.
behållning.
Utlåuta
medell
Fordringar
Summa.
Transport:
1730: 66.
39,066: —
—
40,796: 66.
64,396: 6.
Terminsafgifts-kassan
Premie-och fattig- dito
Bibliotheks- dito
846: 75.
1: 7.
28: 12.
2,000: —
500: —
366: 46.
_
2,846: 75.
501: 7.
394: 58.
Sandstedtska stipen-  diefonden
95:
1,666: 67.
—
1,761: 67.
S:r
2,701: 60.
43,599: 13.
—
46,300: 73.
S:ma
7,857: 45.
160,274: 80.
3,691: 22.
171,823: 47.
Summa 236,219: 53.
Konsistorium Ecklesiastikum i Lunek
Räkenskapen, granskad i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar, upptager
inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1859
Tillgångar:
Konsistorium
Lunds elementarläroverk
Malmö dito
Christianstads dito
Carlskrona dito
Helsingborgs dito
Ystads dito
Carlshamns dito
Landskrona dito
Sölvesborgs dito
Ronneby dito
Uppbörd:
Konsistorium
190,114: 40.
Lunds elementarläroverk  46,661: 49.
Malmö dito
19,152: 28. /
Christianstads dito
22,553: 7.
Carlskrona dito
18,617: 29.
Helsingborgs dito
11.298: 83.
76,902: 48.
10,373: 93.
6,276: 77.
5,131: 40.
5,051: 95.
4,212: 97.
5,081: 35.
6,598: 81.
1.268: 32.
220: 74.
149: 97. 121,268: 69.
Transport: 308,397: 36. 121,268: 69.
— 235 —
Transport: 308,397: 36.
Ystads elementarläroverk  10,370:, 89.
Carlshamns dito
6,809:' 63.
Landskrona dito
6,979: 21.
Sölvesborgs dito
' 2,452:
Ronneby dito
3,227: 50.
Balans till år 1861:
Skulder:
Konsistorium:
Domkapitels-husets kassa
Lunds elementarläroverk:
Premie- och fattig-kassan
Malmö elementarläroverk:
■Egna kassan
Premie- och fattig- dito
Terminsafgifts- dito
Christianstads elementarläro\
Byggnadskassan
Ystads elementarläroverk:
Premie- och fattig-kassan  1: 97.
Summa
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder:
Konsistorium
Lunds elementarläroverk
Malmö dito
Christianstads dito  ........
Ystads dito
Utgifter:
Konsistorium
180,420: 5.
Lunds elementarläroverk
45,888: 79,
Malmö dito  .,
18,591: 53.
Christianstads dito
22,109: 12.
Carlskrona dito
17,943: 79.
Helsingborgs dito
11,977: 39.
Ystads dito
10,471: 91.
Transport: 307,402: 58.
781: 87.
55: 76.
569: 39.
295: 40.
16: 70.
verk:
. 521:
95.-
26:
33.
.. 25:
28.
667: 90.
339: 84,
573: 56.
345: 6.
121,268: 69.
338,236: 59.
1,928: 33.
461,433: 61.
1,719: 12.
1,719: 12.
— 23G —
Transport: 307,402: 58. 1,719: 12.
Landskrona dito
7,006: 42.
Sölvesborgs dito
2,434: 35.
Ronneby dito -
3,227: 12 326,638: 8.
Balans till år 1861:
Kontant Utlinta
behållning; medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnads-kassan.... 1,518: 19. 13,500 — —— — 15,018: 19-
Äldre pastoralie
fonden
313: 91. 6,000: -■ 667: 90. 6,981: 81.
Domkapitels-husets
kassa
— 2.250: — — 2,250: —
F. d. seminarie
kassan
—- 3,000: — —— — 3,000: —
Återburne aflönirrgs
medel
666: 55.  —  — 666: 55.
Carlskrona skolfond 4: 98. 1,729: 83. —— — 1,734: 81.
Sölvesborgs elementarläroverks
statsanslag
79: 59. 11,488: 4.  11,567: 63.
Folkskolelärare-seminarium
1,013: 76. 25,775: 50. — 26,789: 26.
Stipendier till folkskolelärare-elever
1,000: — — — 1,000: —
Ecklesiastike personers
bevillning 3: 92. 1,610: 40. —— — 1,614: 32.
Malmö S:t Petri
preaterskaps lö
ningsfond
4. 7,734: 90. — 7,734: 94.
Nierothi-IIellmanska
stipendie-fonden —— — 300: — — 300: —
Ohlssonska dito 39: 90. 200: — — 239: 90.
Morsingska, dito 114: — 2,000: —  — 2,114: —
Nymanska dito 84: 92. 525: — — 609: 92.
Waeströmska dito 28: 50. 1,( 00: —  — 1,028: 50.
Ahlmanska donationen
1: 8. 504: 7.
2 soö: 15.
Krutmejer-Schéeleska
stipendiefonden
7: — 2,000: — — 2.007: —
Biskop Faxes dito 36: 60. 1,284: 28. — 1,320: 88.
St 4,912: 94. 80,902: 2. 667: 90. 86,482: 86.
Transport: 4,912: 94. 80,902: 2. ~ 667: 90. 86,482: 86. 328,357; 20,.
— 237 —
Kontant Utlånta
behållning:. medel. Fordringar. Summa.
Transport: 4,912: 94. 80,902: 2. 667:90. 86,482:86. 328,357:20.
Lunds
elementarläroverk:
Egna kassan
3,519: 15. 2,151: 56. — 5,670: 71.
Premie- och fattigkassan
—  5,760: — — 5,760: —
S:r 3,519: 15. 7,911: 56. — 11,430: 71.
Malmö
elementarläroverk:
Egna kassan
— 525: — 14: 88. 539: 88.
Bibliotheks- dito.... 48: 24. 1,350: — 10? 57. 1,408: 81.
Premie- och fattigkassan
— 1,950: — 96: 66. 2.046: 66.
Besparingsfonden.... 178: 79. 1,126: 33. — 1,305: 12.
Terminsagifts-kas
san
— 1,221: 95. — 1,221: 95.
Lärarnes aflönings
medel
319: 27. — — 319: 27.
S:r 546: 30. 6,173: 28. 122: 11. 6,841: 69.
Christianstads
elementarläroverk:
Byggnads-kassan.... —— — 167: 23. 1,239: — 1,406: 23.
Egna kassan
1,582: 39. 500: — — 2,082: 39.
Premie- och fattigkassan
50: 62. — — 50; 62.
Stipendie-fonderna 216: 52. 737: 96. 3: — 957: 48.
Bibliotheks-kassan 628: 29. 500: — — 1,128: 29.
S:r 2,477: 82. 1,905: 19. 1,242: — 5,625: 1.
Carlskrona
elementarläroverk:
Egna kassan
47: 72. 2,050: — 51: 25. 2,148: 97.
Premie- och fattigkassan
13: 59. 600: — 13: 75. 627: 34.
Terminsafgifts-dito 147: 76. 2,200: — 56: 67. 2,404: 43.
Bibliotheks- dito 127: 7. 400: — 17: 64. 544: 71.
S:r 336: 14. 5,250: — 139: 31. 6,725: 45,
Helsingborgs
elementarläroverk :
Egna kassan
10: 43. 665: 60. — 676: 3.
Transport: 10: 43. 665: 60. — 676: 3. 328^357; 20
— 238 —
Kontant Utlänta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: 10: 43. 665: 60.
—- 616: 3. 328,357: 20.
Premie- och fattigkassan
37: 84. 2,399: 66.
2,437: 50.
Terminsafgifts-kas
san
408: 3. — — 408: 3.
Bibliotheks-kassan 12: 85.  — -—- — ...  1% 85.
&r, .,469: 15. 3,065: 26. — 3,534: 41.
Ystads
elementarläroverk:
Egna kassan  190: 22. —  — 190: 22.
Premie- och fattigkassan
— 4,535: 50. 239: 88. 4,775: 38.
S:r 190:22. 4,535:50. 239:88. 4,965:60.
Carlshamns
elementarläroverk:
Egna kassan  139: 74. 1,175: — —- 1,314: 74.
Terminsafgifts-dito 42: 26. 700: — — 742: -26.
Premie- och fattigkassan
107: 21. 1,625: —  1,732: 21.
Heyderichska stipendiefonden
— 3,000: -—
— 3,000: -—-
Bibliotheks - kassan 51: 62.
— 51: 62.
~sir 340: 83. 6,500: — 4-- 6,840: 83.
Landskrona
elementarläroverk:
Engeströmska donationen
.— 250: — — 250: —
Frii Brita Gydes donation
— 37: 72. —— — 37: 72.
Tullbergska donationen
— 180: 56. — 180: 56.
Skolans orgelkassa — 145: 26.  145: 26.
Egna kassan
534: 53. —  — 534: 53.
Premie-och fattig-d:o 89: 8. —  — 89: 8.
Bibliotheks-dito .... 3: 96. — — 3: 96.
S:r 627: 57, 613: 54.  1,241: 11.
Transport: 13,420: 12. 116,856: 35. 2,411: 20. 132,687: 67. 328,357: 20.
— 239 —
Transport:
Kontant
behållning.
13,420: 12.
TJt] ån ta
medel. Fordringar. Summa.
116,856: 35. 2,411: 20. 132,687: 67.
Sölvesborgs
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-  kassan  .......
Bibliotheks-dito
208: 49.
25: 80.
4: —
208: 49.
— :  25: 90.
S:r
238: 39.
238: 39.
Ronneby
elementarläroverk:
•
Egna kassan
Premie- och fattiga
kassan
Terminsafgifts-dito
Bibliotheks- dito
20: 22.
7: 50.
118: 63.
4: -
—
20: 22.
iis! 63!
Sa-
150: 35.
•-A'1' 150: 35.
Summa
13,808: 86.
116,856: 35. 2,411: 20.
328,357: 20.
133,076: 41.
Summa 461,433: 61,
Konsistorium i Götheborg.
Ö'
Af denna räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten granskats med anmärkningar,
inhemtas följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Balans frun ur 1859:
Tillgångar:
Konsistorium
95 698: 16.
Götheborgs elemantarläroverk
23,264: 19,
Uddevalla dito
2,465: 24
Strömstads dito
529; 93
Marstrands dito ' „j  674: 10
Halmstads dito
14,622; 15
Warbergs dito
2,912: 34
Uppbörd:
Konsistorium
.....i..
245 021: 3.
Götheborgs elementarläroverk
33,527: 83.
140,166: 11.
Transport: 278,548: 86. 140,166: 11.
— 240 —
Transport: 278,548: 86. 140,166: 11.
Uddevalla elementarläroverk
10,073: 18.
Strömstads dito
3,365: —
Marstrands dito
3,117: 11.
Halmstads dito
12,338: 25.
Warbergs dito
6,329: 76. 313,772: 16.
Balans till ur 1861'.
Skulder:
Konsistorium:
Elementarläroverkens aflöningsmedel
3.
Götheborgs elementärläroverk:
J. A. Bergs donation  2: 98,
Halmstads elementarläroverk:
Egna kassan
325: 30. 328: 31.
Summa 454,266: 58.
k .
Gr tdit.
Balans från år 1859:
Skulder:
Konsistorium
—■— 12.
Götheborgs elementarläroverk
1: 29.
Uddevalla dito
238: 85.
Halmstads dito
325: 30. 56g; gg.
* Utgifter:
Konsistorium
202,845: 83.
Götheborgs elementarläroverk
.'  33,421: 42.
Uddevalla dito
9,696: 50.
Strömstads dito
3,465: 4.
Marstrands dito
3,202; 71.
Halmstads dito
12,239: 78.
Warbergs dito
6,122: — 270,993: 28.
Balans till år 1861:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar.' Summa.
Tillgängar:
Konsistorium :
Byggnads-kassan.... 136: 34. 46,000: — 1,023: 30. 47,159: 64.
Emeriti- dito .... 535: 33. 23,800: —1 250: 42. 24,585: 75.
Biskopshus-dito .... 248: 55. 27,100: — 587: 50. 27,936: 5.
Transport: 920:22. 96,900:— 1,861:22. 99,681:44. 271,558: 8A
— 241 —
Kontant Utlånta
behållning. medel.
Transport: 920: 22. 96,900:
Folkskolelärare-seminarium
•
Faltzburgska stipendiefonden
........
1,000:
Lemmichska dito  400:
Collanderska dito  100:
Lundgrenska dito
50:
Ramziska dito 31: 17. 1,125:
Collanderska donationsfonden
4,500:
Jeanssonska dito.... 26: 8. 1,500: —
Lärarnes aflöningsmedel
29,166: 47.
S:r 30,143: 94. 105,575: —
Götheborgs
elementarläroverk:
Terminsafgifts-kas
san
1,396: 9.
F. d. Gymnasii premie-och
fattigkassa 205: 10.
F. d. lärdoms- och
apologist-skolornas
dito- dito ..n............ 35: 22.
Kongl, och Hvitfeldtska
stipendie-kas
sans
anslag
76: 94.
O.E. Rabe* minnesfond
4: 54. 277: —
J. A. Bergs donation  82: —
Svahliska stipendiefonden
39: 73. 7,025: —
Lemmichska donationen
.-. 2: 60. 400: —
Lundgrenska dito ...  50: —
Collanderska dito.... — 100: —
Johannes Gunnarsson
gåfva  1: 82. 62: —
Contubernii- eller
hushyrefonden .... 56: 51. 11,500: —
Bibliotheks-kassan 357: 74. 1,700: —
S:r 2,[76: 29~ 21,196:^—
Transport: 32,320: 23. 126,771: —
Fordringar. Summa.
1,861:
22.
99,681:
44. 271,558: 84.
126:
49.
126:
49.
35:
67.
1,035:
67.
24:
—
424:
—
3:
3.
103:
3.
1:
67.
51:
67.
r
—
1,156:
17.
67:
50.
4,567:
50.
34:
75.
1,560:
83.
—
29,166:
47.
2,154:
33.
137,873:
27.
— 1,396: 9.
— 205: 10.
35: 22.
— - — 76: 94.
281: 54.
82: ^
— 7,064: 73.
— 402: 60.
50: —
100; —
63: 82.
.... O } i *)
11,556: 51.
2>057i
23,372:
2,154: 33. 161,245: 56. 271,558: 84.
31
— 242 >-
Kontant
behållning.
Utlånt»
medel.
Fordringar.
Summa.
Transport: 32,320: 23.
126,771: — 2,154: 33.
161,245: 56.
Uddevalla
•
elementarläroverk:
Egna kassan
93.
724: 11.
725:
4.
Premie- och fattig-
kassan ..:
16: 98.
—
16:
98.
Stipendie-kassan ....
1,000: — —
1,000:
—■
Terminsafgifts-dito
638: 63.
638:
63.
Bibliotheks-dito ....
222: 42.
—
222:
42.
S:r
878: 96.
1,724: 11.
2,603:
7.
Strömstads
elementarläroverk:
Egna kassan
16: 95.
200: —
216: 95.
Premie- och fattig-
kassan
49: 13.
49:
13.
Terminsafgifts-dito
163: 81.
163:
81.
S:r
229: 89.
200: —
429:
89.
Marstrands
elementarläroverk :
•
Egna kassan
165: 9.
—_ —
165:
9,
Premie- och fattig-
kassan
23: 41.
400: —
423:
41.
S:r
188: 50.
400: —
588:
50.
Halmstads
elementarläroverk:
Egna kassan
97: 85.
375: — 2: 25.
475:
10.
Terminsafgifts-dito
222: 92.
—
222:
92.
Premie- och fattig-
-
kassan
149: 65.
1,025: — 355: 20.
1,529: 85.
Lauterbäckska fon-
den
—
750: —
750:
—
Barfothska dito ....
3,750: — 101: 25.
3,851:
25.
Renströmska dito
—
7,500: — 225: —
7,725:
—
Rhediuska dito ....
150: — 4: 50.
154:
50.
Bibliotheks- dito....
12: —
—
12:
—
S:r
482: 42.
13,550: — 688: 20.
- k '—
14,720: 62.
Transport: 34,100:
142,645; 11. 2,842: 53. 179,587: 64.
271,558: 84.
271,558: 84.
— 243 —
Kontant Utlånta
.behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: 34,100: — 142,645: 11. 2,842: 53. 179,587: 64. 271,558: 84.
Warbergs
elementarläroverk:
Egna kassan
178: 86. 1,425: — 36: 13. 1,639: 99.
Premie- och fattigkassan
94: 29. 1,225- — 25: 36. 1,344: 65.
Bibliotheks-kassan 7: 51. 125: — 2: 95. 135: 46.
S:r 280: 66. 2,775: — 64744. 3,120: 10.
S:ma 34,380: 66. 145,420:11. 2,906: 97. ~~ 182,707:74.
Summa 454,266: 58,
Konsistorium i Kalmar.
Räkenskapen är hos Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar. Förhållandet
med inkomster och utgifter inhemtas af nedanstående tabell:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar:
Konsistorium
139,506: 94.
Kalmar elementarläroverk  ....  7,996: 78.
Oscarshamns dito  ;  91: 44. 147595- 1(5
Uppbörd:
Konsistorium
51,086: 40.
Kalmar elementarläroverk  38,080: 98.
Oscarshamns dito
3.685: 50. 92,852: 88
Balans till år 1861:
Skulder:
Konsistorium:
Folkskolelärare-seminarium
91: 62.
Summa 240,539; 66.
— 244 —
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder:
Konsistorium :  170: 59.
Kalmar elementarläroverk
50: 16.
Utgifter:
Konsistorium.....
51,071: 56.
Kalmar elementärläroverk
37,636: 91.
Oscarshamn* dito
3,498: 12.
Balans till år 1861:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnads-kassan .... 2,894: 71. 27,426: 67. 1,025: 15. 31,346: 53.
Emeriti- dito .... 135: 9. 17,200: — 667: 29. 18,002: 38,
Stipendier för folkskolelärare-elever
50: —  — — 50: —
Stipendie-kassan .... lil: 7. 11,308: 34. 462: 40. 11,881: 81.
"VVijkska donationen 332: 27. 69,630: — 2,116: 69. 72,078: 96.
Lindbäckska och
Grotteska dito .... 75: 99. 5,833: 33. 173: 81. 6,083: 13.
S:r 3,599: 13. 131,398: 34. 4,445: 34. 139,442: 81.
Kalmar
elementarläroverk :
Egna kassan
11: 75. 3,500: — 93: 58. 3,605: 33.
Terminsafgifts-dito 193: 75. 1,000: — 11: 92. 1,205: 67.
Premie- och fattigkassan
..........— — 1,000: — 2: 50. 1,002: 50.
Bibliotheks-dito .... 158: 77. 2,350: —  68: 42. 2,577: 19.
S:r 364: 27” 7,850: — 176: 42. 8,390: 69.
Oscarshamns
elementarläroverk:
Egna kassan  250: 89. — —— — 250: 89.
Premie- och fattigkassan
16: 93. — — 16: 93.
Bibliotheks-dito .... 11: — — —  —
S:r 278: 82.
278: 82.
Suna 4,242: 22. 139,248: 34. 4,621: 76. —‘ —
Summa
220: 75.
92,206: 59.
148,112: 32.
240,539: 66
— 245 —
Konsistorium i Carlstad.
Med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten, upptager denna räkenskap
inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar:
Konsistorium
106,900: 3.
Carlstads elementarläroverk
11,920: 32.
Filipstads dito
9,844: 45.
Christinehamns dito
722: 31.
Arvika dito
161: 65.
Åmåls dito  ;...,  17,353: 44. 146,902: 20.
Uppbörd:
Konsistorium.
11,562: 49.
Carlstads elementarläroverk
30,337: 45.
Christinehamns dito
4,998: 56.
Filipstads dito
3,883: 65.
Arvika dito
3,399: 50.
Åmåls dito
5,402: 74. 59.584: 39
Summa 206,486: 59.
Credit.
Balans från år 1859:
Skulder:
Konsistorium
93: 2.
Carlstads elementarläroverk
— 7'1. 93; 73,
Utgifter:
Konsistorium
12,832: 11.
Carlstads elementarläroverk
29,637: 11.
Christinehamns dito
4,737: 93.
Filipstads dito
3,352: 86.
Arvika dito
3,355: 95.
Åmåls dito
4,547: 56. 58,463: 52.
Transport: 58,557; 25.
— 246 —
Transport: 58,557: 25.
Balans till år 1861:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnads-kassan....
9,683:
44.
12,366:
—
22,049:
44.
Åmåls och Filip-
stads skolfond ....
5,091:
95.
52,899:
22.
—
57,991:
17.
Wähnermanska sti-
64.
pendiekassan
1,730:
64.
20,400:
—
__  22,130:
Romanska dito ....
13:
66.
1,660:
—
1,673:
66.
Boströmska dito ....
19:
82.
1,017:
16.
1,036:
98.
Stipendia collectanea
31:
13.
.
—
31:
13.
Folkskolelärare-se-
minarium
624:
37.
—
624:
37.
S:r
17,195:
1.
88,342:
38.
_ 105,537:
39.
Carlstads
elementarläroverk:
Egna kassan
1,236: 17. 7,250: - 319: 3. 8,805: 20.
Premie- och fattigkassan
139: 20. —
139: 20.
Materialfonden  47: 54. 2,643: 26.
— 2,690: 80.
Bibliotheks-kassan 74: 6. 900: — 10: 69. 984: 75.
Sm " 1,496: 97. 10,793: 26. 329: 72. 12,619: 95.
Christinehamns
elementarläroverk:
Terminsafgifts-kas
san
4: 97. 652: 46. 25: 32. 682: 75.
Egna kassan
42: 59. 100: — 3: 45. 146: 4.
Bibliotheks-dito ....  50. 10: —  27. 10: 77.
Premie- och fattigkassan
27: 85. 110: 43. 5: 10. 143: 38.
S:r 75:91. 872:89. 34:14. 982:94.
* Filipstads
elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan
— 91: — * — 9l> —
Bibliotheks-kassan — 104; 28. —— -— 104: 28. .
Transport: — 195; 28. —- 195; 28. 58,557: 25.
— 247 —
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: — 195: 28. — 195: 28. 58.557: 25.
Egna kassan
73: 88. 541: 92. — 615: 80.
Besparade räntefonden
30: 12. 9.534: 4.  9,564: 16.
S:r 104: — 10,271: 24.
10,375: 24.
Armika
elementarläroverk:
Egna kassan
178: 45. — — 178: 45.
Premie- och fattigkassan
3.3: 75. —  —— — 13: 75.
Bibliotheks-dito .... 13: —
— — 13: —
S:r 205:20.
!  205:20.
o
Amais
elementarläroverk:
Egna kassan
2,374: 69.
— 2,374: 69.
Premie- och fattigkassan
31: 35. — —■— — 31: 35.
Bibliotheks-dito .... 814: 69. __  814: 69.
Tyska dito
2,189: 96.  —  2,189: 96.
Besparade räntefon
den
..■■■■■  12,797: 93.
12,797: 93.
S:r 5,410:69. 12.797:93. —— — 18,208:62.
S,:ma 24,487: 78. 123,077: 70. 363: 86. _____ 147,929: 34.
Summa 206,486: 59.
Konsistorium i Hernösand.
o
Arets räkenskap, som hos Kongl. Kammar-rätten granskats med anmärkningar,
redogör för ställningen med inkomster och utgifter sålunda':
De b et.
Balans från år 1859.
Tillgångar:
Konsistorium
109,775: 40.
Hernösands elementarläroverk  t
1,828: 20.
Transport: 111,603: 60.
— 248 —
Transport:
Sundsvalls elementarläroverk.
Östersunds dito
Umeå dito
Luleå dito
Piteå dito
Haparanda dito
Uppbörd:
Konsistorium
Hernösands elementarläroverk
111,603: 60.
171: 70.
6,768: 63.
968: 79.
436: 71.
1,153: 64.
4,497: 71.
Sundsvalls
Östersunds
Umeå
Luleå
Piteå
Haparanda
Skulder:
dito
dito
dito
dito
dito
dito
Balans till år 1861:
88,187: 53.
20,342: 68.
10,740: 32.
19,870: 58.
15,820: 30.
9,328: 30.
5,443: 83.
6,674: 57.
Konsistorium:
Allmänna byggnadskassan
7,264
Enskilda ' dito
75
Finska folkskolemedlen
10
Nordlanderska stipendiefonden
6:
39.
— 7,355: 39.
Östersunds elementarläroverk:
Egna kassan
Terminsafgifts- dito
.....
Wikströmska bokpremie-fonden..
Luleå elementarläroverk:
Egna kassan
1: 65.
7: 49.
5: 51.
125,600: 78.
176,408: 11.
14: 65.
181: 87. 7,551; 91.
Summa 309,560: 80.
Cr e d i t.
Balans från år 1859:
Skulder:
Konsistorium
Hernösands elementarläroverk
Luleå dito
Piteå dito
783:
—..
83:
14.
5:
55.
14:
2.
885: 71.
Transport: 885: 71.
— 249 —
Utgifter:
Konsistorium
Hernösands elementarläroverk ....
Sundsvalls
Östersunds
Umeå
Luleå
Piteå
Haparanda
Tillgångar;
dito
dito
dito
dito
dito
dito
Balans till år 1861:
Kontant Utlånta
behållning. . medel.
Transport:
98,124: 64.
19,973: 15.
10,406: 74.
19,918: 91.
15,707: 30.
9,192: 83.
5,256: 53.
6,897: 66.
Fordringar. Summa.
885: 71
Konsistorium:
Piteå enskilda bygg-
nadskassa
554:
45.
1,800:
—
52: 50.
2,406:
95.
Haparanda dito dito
—
3,000:
—,
225: —
3,225:
Premie- och fattig-
kassan
93:
64.
—
. —
93:
64.
Emeriti- dito
1.003: 25.
55,250:
—
2,420: 26.
58,673: 51.
Folkskolelärare-se-
minarium
2,050: 29.
—
—
2,050: 29.
Stipendier för folk-
skolelärare-elever
1,505:
—
—
__—
1,505:
Lappska ecklesia-
stik-verkets kassa
863:
68.
.—.—
868:
68.
Hernösands läroverks
bibliotheks-fond
338:
55.
4,000:
161: 45.
4,500:
- ■
Jemtlands läns dito
214:
18.
3,000-
—
583: 33.
3,797:
51.
Ramsele öfverskotts-
medel
519: 92.
2,400:
72:'67.
2,992:
59.
Åurenska stipendie-
fonden
140:
14.
5,200:
—
260: —
5,600:
14.
Bergmanska dito
75:
—
1,800:
—
, ' 75: —
1,950:
( '
Kommunitets- dito
20:
600:
—
30: —
650:
Gulickska dito
84:
630:
—
■, —
714:
•
Norbergska dito
125:
1,500:
—
—
1,625:
Nordlanderska dito
.
3,000:
—
250: —
3,250:
Northmanska dito
50:
67.
675:
.—
5: —
730:
67.
Tunmarkska dito
52:
50.
900:
—
22: 50.
975:
'•
Turdfjellska dito
33:
75.
1,500:
—
35: —
1.568:
75.
Ullbergska dito
153:
—
7,500:
—
325; —
7,978:
— ‘
Transport:
7,882:
2.
92,755:
—
4,517: 71.
105,154: 73.
185,477: 76
32
Kontant
behållning.
Utlånta
medel.
Fordringar.
Summa.
Transport: 7,822: 2.
92,755:
— 4,517: 71.
105,154: 73.
Bergman-Millerska
stipendie-fonden
Olivenbaumska dito
Elementarläroverkens
aflöningsmedel
Synodal-kassan
11: 9.
4: 10.
5: 81.
67: 57.
750:
360:
— 20: 79.
— 7: 90.
— 28: 69.
781: 88.
372: —
34: 50.
67: 57.
S:r 7
,970: 59.
93,865:
— 4,575: 9.
106,410: 68.
1 lernösands
elementarläroverk:
Byggnads-kassan ....
Egna kassan
Terminsafgifts- dito
Inventarie- dito
Premie- och fattig-dito
Stipendie- dito
Bibliotheks- dito
36: 42.
29: 85.
770: 65.
245: 78.
78: —
369: 28.
584: 61:
—  —
36: 42.
29: 85.
770: 65.
245: 78.
78: —
369: 28.
584: 61.
S:r 2,114: 59.
—  —
2,114: 59.
Sundsvalls
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-  kassan
Bibliotheks- dito
303: 23.
166: 40.
35: 65.
— —
303: 23.
166: 40.
35: 65.
S:r
505: 28.
—
505: 28.
Östersunds
elementarläroverk:
Premie- och fattig-  kassan
Burmanska fonden
Bredmanska stipen-  diefonden
Hamreiska dito
Bibliotheks-kassan....
Jemtlands bibliotheks-  kassa
61: 62.
319: 37.
7: —
242: 88.
934: 13.
4,187:
750:
73:
126: 70.
— 32.- 95.
30. — —
6!: 62.
4,633: 7.
789: 95.
73: 30.
242: 88.
934: 13.
S:r
1,565: —
5,010:
30. 159: 65.
6,734: 95.
Transport: 12,155: 46. 98,875: 30. 4,734: 74. 115,765; 50. 186,363: 47.
— 251 —
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: 12,155: 46. 98,875: 30. 4,734: 74. 115.765: 50. 186,363: 47.
Umeå
elementarläroverk:
Egna kassan  138: 73.
— — 138: 73.
Premie- och fattigkassan
32: 51.
— — 32: 51.
C. M. Munthes stipendiefond
— 500: — 28: 50. 528: 50.
O. Wiklunds donationsfond
— 230: 33. — 230: 33.
Inventarie-fonden .... 1: 45. 150: — — 151: 45.
Bibliotheks-kassan.... — 27. —
— —— 27.
S;r 172: 96. ¥80: 33. 28: 50. 1,081: 79.
Luleå
elementarläroverk:
Inventarie- och bi
bliothekskassan
.... 313: 31. — — 313: 31.
Premie- och fattigkassan
156: 40. —  — 156: 40.
Terminsafgifts-kassan 278: 79.  —  — 278: 79.
S:r 748: 50. — — 748: 50.
Piteå
elementarläroverk:
Egna kassan  40: 52.  — — 40: 52.
Premie- och fattigkassan
162: 11. — — 162: 11.
Byggnads-kassan .... 36:31. —
— 36: 31.
Inventarie-fonden .... 38. 82. 309: 50. — 348: 32.
Terminsafgifts-kassan — 671: 31. — 671: 31.
Bibliotheks— dito 68: 35. —
— 68: 35.
S:r 346:11. 980: 81. 1,326: 92.
Haparanda
elementarläroverk:
Egna kassan  267: 74. 3,750: — 198: — 4,215: 74.
Premie- och fattigkassan
19: 91.
— — 19: 91.
Transport: 287: 65. 3,750; — 198; — 4,235: 65, 186,363: 47.
252
Transport:
Bibliotheks-kassan
S:r
Kontant
behållning.
287: 65.
38: 97.
326: 62.
Utlånta
medel.
3,750: -
3.750:
Fordringar.
198: —
198: —
S:ma 13,749: 65. 104,486: 44. 4,961: 24.
Summa.
4,235: 65. 186,363: 47.
38: 97.
4,274: 62.
123,197: 33.
Samma 309,560: 80.
Konsistorium i Wisby
För ställningen i afseende på inkomster och utgifter redogör årets räkenskap,
som blifvit med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten, på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar:
Konsistorium
33,783: 52.
Elementarläroverket
15,823: 30. 49,606: 82.
Uppbörd:
Konsistorium
48,725: 83.
Elementarläroverket
28,875: 70. 77,601: 53.
Balans till år 1861:
Skulder:
Konsistorium:
Byggnads-kassan
17,600: —
Summa 144,808: 35.
Credit:
Balans från år 1859:
Skulder:
Konsistorium
22,289: 86.
Utgifter:
Konsistorium
40,515: 15.
Elementarläroverket
28,924: 2. 69,439: 17.
Transport: 91,729: 3*
— 253 —
Transport: 91,729: 3.
Fordringar.
19: 87.
9: —
Summa
3,093: 19.
905: 32.
31,497: 65.
1,132: 72.
Balans till år 1861:
Kontant Utlånta
behållning. medel.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnads-kassan .... 3,073: 32.
Premie- och fattigkassan
96: 32. 800:
Emeriti-kassan  3,147: 65. 28,350:
Seminarii-dito
1,132: 72.
Seminarii-stipendie
medel
375: —
Kyrko-kollekter .... 198: 90.
Kollekt-stipendier.... 101: 56.
S:r 8,125: 47. 29,150: — 28: 87. 37,304
Elementarläroverket:
Egna kassan
531: 84. 7.825: —
— 8,356: 84.
Premie- och fattigkassan
445: 61. 1,875:
Bibliotheks-kassan 297: 53. 4,800:
S:r 1,274: 98. 14,500:
S:iua 9,400: 45. 43,650:
375
'198
101
90.
56.
34.
2,320: 61.
5,097: 53.
— - - 15,774: 98.
28: 87.
53,079: 32.
Summa 144,808: 35.
Stockholms stads Konsistorium.
Räkenskapen, som blifvit utan anmärkning granskad hos Kongl. Kammar-rätten,
visar följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar:
Possiethska stipendie-fonden
Soopiska donations- dito
Renströmska testaments-dito
21,775: 96.
16.987: 37.
12,441: 71. 51,205: 4.
Transport: 51,205: 4.
— 254 —
Transport: 51,205: 4.
Uppbörd:
Possiethska stipendie-fonden
1,050: 47.
Soopiska donations- dito
1,859: 75.
Renströmska testaments-dito
_ 597: — 3,507: 22.
Summa 54,712: 26.
Credit.
Utgifter:
Possiethska stipendie-fonden
1,030: 85.
Soopiska donations- dito
592: 79.
Renströmska testaments-dito
526: 35. 2,149: 99.
Balans till år 1861:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Possiethska stipendie
-
fonden
95: 45. 21,653: 91. 46: 22. 21,795: 58.
Soopiska donationsfonden
1,958: 10. 16,177: 59. 118: 64. 18,254: 33.
Renströmska testaments-fonden
658: 80. 11,850: — 3: 56. 12,512: 3(h
S:r 2,712: 35. 49,681: 50. 168: 42.
. 52,562: 27.
Summa 54,712: 26.
Säkerhetshandlingarne, som blifvit af Revisorerne inventerade, betunnos vara i
behörigt skick.
Stockholms stads undervisningsverk.
I Kongl. Kammar-rätten är denna räkenskap granskad utan anmärkning. Inkomster
och utgifter redovisas på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1859:
Tillgångar:
Stockholms stads undervisningsverks fond
77,451: SL
F. d. kathedralskolans fond
13,441: 15
Transport: 90,892: 96,
