# ID: svediakorp-gov2408
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1862--1863
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 195,266
# sentences: 8,949
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


1
I
BIHANG
TILL
PROTOKOLL
VID
Lagtima Riksdagen i Stockholm
åren 1862 och 1868.
——
ANDEA SAMLINGEN.
8sta Afdelningen:
Rikets Ständers Revisorers samt Justitie-ombudsman3
Berättelser.
1801 urs Revistons-bcräUcker.
\
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
om den år 1861 af dem verkställda granskning
af
STATS-VEBKETS
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1859;
jemte
de, i anledning af samma berättelse, infordrade och till
KONGL. MAJ:T
afgifna underdåniga Utlåtanden.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1862.
I följd af 7 § uti den för Rikets Ständers Revisorer den 17 April 1841 utfärdade instruktion,
få undertecknade, till Stats-, Bauko- och Kiksgälds-verkens öfverseende i behörig
ordning valde Revisorer, nu till Rikets Ständer afgifva berättelse om den granskning
af stats-verkets tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1859, hvilken, jemlikt 68
§ riksdags-ordningen samt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 17 nästlidne Maj, bordt
innevarande år verkställas.
Vid förrättningens början den 15 Augusti detta år, hafva Revisorerne, genom
Kongl. Finans-departementet, fått från nedan omförmälda verk och inrättningar emottaga
berättelser om tillståndet och förvaltningen under revisionsåret af de till deras disposition
ställda anslag, nemligen:
från Kongl. Stats-kontoret, angående sjelfva stats-verket, det stämplade papperet, statens
spanmålsförvaltning samt undsättningsanstalterna,
» » Krig s-kollegium,
» » Förvaltningen af Sjöärendena,
» » Sundhets-kollegium,
» » General-tullstyrelsen,
» _» General-poststyrelsen,
» Ofver-direktörs-ernbetet för Mynt- och Kontroll-verken,
» Kongl. Fångvårdsstyrelsen,
» Kansler s-embetet vid Kongl. Krig s-akademien,
» Kongl. Direktionen öfver allmänna Garnisonssjukhuset,
» » • Direktionen för Civilstatens pensions-inrättning,
» » Direktionen öfver Arméens dito,
» » Konvoy-kommissariatet,
» » Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
» » Skogsstyrelsen,
» » Kommittéen för salpeter-ärendena,
» » Öfver-intendents-embetet,
» Stuteri-öfverstyrelsen,
» Kongl. Serafimer-ordens-gillet,
y> » Direktionen öfver Stockkolms allmänna barnhus,
» » Direktionen Danviks hospital,
» » Landtbruks-akademien,
— 4
Bil. Litt. A. till 1861 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 5.
från Direktionen för Kongl. Theatern,
» » för Teknologiska institutet,
• Chefs-embetet för Telegraf-verket,
» Kongl. Direktionen öfver Amiralitets-krigsmans-kassan,
» Chefen för Statens jernvägsbyggnader;
hvarjemte till Revisorerne blifvit öfverlemnade dels den berättelse, som särskildt i nåder
förordnade Revisorer afgifvit rörande manufaktur- och ull-diskont-fondernas förvaltning
år 1859, dels ock ett sammandrag af räkenskaperna för samma år öfver de under Kongl.
Kommerse-kollegium ställda fonder och särskilda medel.
I likhet med hvad vid föregående stats-re vision er iakttagits, upptages det vid
granskningen befunna förhållandet särskildt för hvarje verk.
Kongl. Stats-kontoret.
§ i.
Detta embetsverks förvaltningsåtgärder bestå uti disposition af de till riksstaten
hörande medel, generelt, enligt den af Rikets Ständer uppgjorda statsreglering
och gällande författningar, samt specielt efter Kongl. Maj:ts för särskilda fall meddelade
nådiga föreskrifter. Till dessa förvaltningsåtgärder komma vidare befattningen med
stats-verkets ordinarie spanmålsrörelse, redovisningen för de till undsättning vid missväxtår
anslagna medel, summariska kontrollen öfver indrifvandet och levereringen af
kronouppbörden jemte restantierne derå, inseendet öfver Ivarta-sigillata-verket samt
Krono inspektionen i Avesta, äfvensom ötverinseendet å Mynt- och Kontroll-verken. Den
speciella redovisningen sker genom verkets protokoller, registratur, special-stater och
memorial-böcker, Kongl. Ränte-kammarens hufvudbok jemte riks-hufvudboken, hvilken
sednare utvisar förhållandet emellan stats-regleringen och det verkliga resultatet af inkomster
och utgifter.
För det år denna revision omfattar är Kongl. Ränte-kammarens hufvudbok granskad
i Kongl. Kammar-rätten, utan att någon anmärkning dervid förekommit. Icke
heller från Revisorernes sida har densamma föranledt till någon erinran; börande Revisorerne
tvärtom vitsorda, att såväl nämnda hufvudbok som Kongl. StatS-kontorets
öfriga räkenskaper fortfarande äro förda med synnerlig noggrannhet och ordning.
§ 2.
I afseende å fortgången med det utaf Kongl. Maj:t år 1855 nådigst anbefallda
arbete med upprättande af formulär för de förvaltande verkens samt alla redovisande
embets- och tjenstemäns räkenskaper, hvarmed, enligt nådigt uppdrag, Kamereraren i
Kongl. Stats-kontoret Jonas Theodor Spongberg, under bemälda embetsverks inseende,
är sysselsatt, få, med hänvisning till hvad Rikets Ständers Revisorers berättelser för
åren 1859 och 1860 i detta ämne innehålla, nu församlade Revisorer anmäla, att, sedan
Kongl. Stats-kontoret och Kongl. Kammar-rätten i Augusti månad förlidet år undfått
Debet.
Ingående balans:
Kontant behållning
Inventariers värden
Behållning af spanmål
Dito af bergseffekter
Utlånta medel  ;...
Utestående krouo-uppbörd:
Levererad inom den 31 Augusti 1859
Resterande den 1 September samma år
Förskotter
Anmärkta poster
Proprie-balansex-'
i
Fordringar
S:r
Krono-uppbörd för år 1859
\
Uppbörd för extra stats-regleringen
Leverenngar
Utgående balans:
Qfverlevereringar
Återstående utgifter ....
Skulder
Stafs- oell Riks- «
gälds-medel. ( JJlverse medel.
8,740,347-58
373,702! 6
90,442 70]
860,400 70
19,306,689 25
9,072,143 84!
374,208 60‘
4,016,699 25
5,545 77
214,556 59
9,614,804 91
Medel, hvilka
uti riks-liufvudboken
endast
upptagas i balanserna.
S u m i
349,673 80i
39,488 37ä
766,954
53.269,541 25
33.273,134 82
4.376 59,
4,011,47069] 211,985
22
60:
9,856,975
373,702
129,931
860,400:70)
23,530,144 941
Creelit.
Ingående balans:
Qfverlevereringar
6] Återstående utgifter
7! Skulder
10,070 40]
229
2,042,255 15
23,23126
2,288,945 38
8,765,364 8
1,061,710142]
13,804 18]
26
4,162 77]
1,257,620 33
2,058,642 59j
2,143,2531 4]
10,143,9241
388,241
6,658,980 40
5,545 77
241,950,62
11,903,750 29
Stats- och Riksgälds-medel.
Diverse medel.
4,441 98
680,428 28
33,993,168 61'
64,093,547 92]
J36,674.008Q 9j
4,37659,
Afskrifning
Afkortning
Anordning:
Enligt riks-staten r
» extra stats-regleringen
Utom stat
Sjr 34, 78,038 87]
Medel, hvilka
uti riks-hufvudboken
endast
upptagas i balanserna.
12,871 63]
307,432 67|
320,304 30
1,046.839 55!
27,583,807 54!
10,691,992 23
2.818,858,45
8,015 79
342,755 3
36^04,081(71
S:r : 37,154,852 53:
2,260,622 2 2,260,622 2
Leveren,
ingar..
Sa- 41,094,658 22
93,470 34
37 50
1,046,232
24:
584 91
II 584 91
15Ö}—1
77.674 6
54,498:93
1,046.232 24
Utgående balans:
2,477
375,740
378,217 89
34 99
10,527 86'
342,755! 3
37,179,822:52!
37,533,105 41
Summa 123,701,90519] 10,401^202 30| 6,462,552 64] 140,565,660] 13
Kontant behållning
Inventariers värden
Behållning af spanmål
Dito af bergseffekter
Utlånta medel
Utestående krono-uppbörd: ^
Levererad inom den 31 Augusti 1860
Resterande den 1 September samma år
Förskotter
Anmärkta poster ;
Proprie-balanser  !
Fordringar
~ S:r
6,694.339 45
359,472 64]
82,392
665,544
16,825,060
7,05.8,2 4 701
381,917 51'
4,491,247 99]
3,653 96j
215,55047
10,104,924; 14
46,882,36S;55
245,939 98
42.552 34
3,961,98517
2,360,227 29]
596 82|
23,614 13;
2,306,242 19,
8,941,157]92
Summa] 123,701 J)05 19| 10,401,202:30
54,498f93
4.697,562 55
341,936
20|
Sumi
17,898 52
680,428 28
34,300,601 28
34,998,928] 81
93,620 34
1,124,551 11,
27,583,807
10,691,992
3,919,589 62]
42,195,389 39|
4,697,56255]
173,435(16
1,092,831
13,061
' 59
40
4,052j69
_ 6,706! 4
1,632,082 19
6,462,552 64
7,282,215 63
359,472 6^
124,944 5L
665,544 94
20,960,480 91
8,151,095
394,979
6,851,534
4,250
243,217 29]
12,417,872 37
57,455,608661
140,565,660 U
f
Bil. Litt. B. till 1861 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 5.
Stats-verkets grund
Debet.
| Ingående balans:
Fondens behållning vid 1859 års början, bestående af:
Kontanta behållningar
7,188.405: 7.
Inventariers värden
373,702: 6.
Behållning af spanmål och proviant
90,442: 70.
Dito af bergseffekter
860,400: 70.
Utlånta medel  5,581,045: 32.
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1858:
Levererad inom den 31 Augusti 1859-  6,865,857: 24.
Resterande den 1 September samma år
336,908: 18. 7,202,765: 42.
Förskotter  4,613.316: 52.
Anmärkta poster  5,545: 77.
Proprie-balanser
187,938: 51.
Fordringar:
Hos riksgälds-verkets fond:
Återstoden af 1842 års statsfyllnadssumma
675: —
Brister i 1858 års statsreglering
794,903: 46. 795,578: 46.
I allmänhet
896,653: 17. 1,692,231: 63. 27,795,793: 70.
Efter afdrag af:
Ofverlevereringar
4,076: 60.
Återstående utgifter, enligt riks-stat
680,428: 28.
Skulder:
Till ordinarie statsregleringsfonden:
Reservationer å riksstats-anslagen
9,943,160: 2.
Odisponibla uppbördsmedel:
Resterande den 1 September 1859
336,908: 18.
Proprie-balanser
182,983: 78. 519,891: 96. 10,463,051: 98.
Till extra statsregleringsfonden:
Reservationer å extra statsanslag
1,336,012: 90.
Till riksgälds-verkets fond:
1858 års bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade
utgifter
966,200: —
Andel i öfverskott och besparingar:
För år 1856
1,500,000: —
» » 1857
4,489,983: 79. 5,989,983: 79. 6,956 183: 79
1 aIlmänhet
3,341,230: 70. 22.096.479: 37. 22,780,984: 25.
Utgörande netto
Summa
5,014,809
5,014,809
45
45
fond för år 1859.
Credit.
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1859 års slut, bestående af:
Kontanta behållningar
g ggg.
Inventariers värden
359 472’ 64
Behållning af spanmål och proviant
g2 392- 17
Dito af bergseffekter
gg5 544; 94
Utlånta medel
5,92o’o78: 58.
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1859:
Levererad inom den 31 Augusti 1860  4 722,834: 2.
Resterande den 1 September samma år
340,795: 77.
Förskotter
Anmärkta poster
5,063,629: 79.
4,483,039: 30.
3,653: 96.
Proprie-balanser
, ,... .... 189 976* 91
Fordringar:
Hos riksgälds-verkets fond:
Återstoden af 1842 års statsfyllnadssumma
Brister i statsregleringen:
För år 1858
» » 1859
675:
794,903: 46.
822,951: 63. ] ,617,855: 9. 1,618,530: 9.
I allmänhet
850,014: 56.
2,468,544: 65. 25,313,988: 66
Efter afdrag af:
6,742: 97.
Ofverlevereringar
Återstående utgifter, enligt riks-stat
342,755: 3.
Skulder:
Till ordinarie statsregleringsfonden:
Reservationer å riksstats-anslag  10,878,537: 63.
Odisponibla uppbördsmedel:
Resterande den 1 September 1860  340,795: 77.
Proprie-balanser
185,325: 5. 526,120: 82. ll,404,658: 45.
Till extra statsregleringsfonden:
Reservationer å extra statsanslag
1.625,369: 40.
Till riksgälds-verkets fond:
1858 och 1859 årens bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade
utgifter  •  1,932,400: —
Andel i öfverskott och besparingar för år 1857
2,400,000: —
4,332,400: —
I allmänhet
2,587,253: 36. 19,949,681: 21. 20,299,179: 21.
Utgörande netto
Summa
5,014,809
45
5,014,80945
Bilaga Litt. C. till 1861 års revisions-berättelse angående statsverket, sid. 5.
• «
Ordinarie Stats-reglerings- fonden för år 1859.
O ebet.
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1859 års ingång, bestående af:
Reservationer å riksstats-anslag
9,943,160: 2.
Odisponible uppbördsmedel den 1 September 1859, nemligen:
Restantier
336,908: 18.
Proprie-balanser,  ,
182,983:^8. 519,891: 96.
Stats-verkets inkomster:
Ordinarie inkomster
9,872,847: 76.
Extra ordinarie dito
19,191,366: 43.
Hufvudtitlarnes enskilda uppbördsmedel
544,580: 98. 29 608 795- 17
Riksgälds-verkets fond:
«
Brist i statsregleringens tillgångar  822,951: 63.
Summa
10,463,051
98
30,431,746
40,894,798
80
78
Credit•
Fondens utgifter:
Afkortningar å stats-verkets inkomster
Riksstats-utgifterna:
940,132: 79.
A l:sta
hufvudtiteln
» 2:dra
dito  ,
2.063.298:^30.
» 3;dje
dito
511,258: 74.
» 4:de
dito
9,153,568: 95.
» 5:te
dito
3,119,295: 25.
» 6:te
dito
2,327,152: 31.
» 7:de
dito
» 8:de
dito
» 9:de
dito
Utom hufvudtitlarne
27,583,807: 54. 28,523,940: 33.
Riksgälds-verkets fond:
1859 års bidrag till bestridande af de på Riksgäldskontoret
anvisade statsutgifter
966,200: —
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1859 års slut, bestående af:
Reservationer å riksstats-anslag  10,878,537: 63.
Odisponible uppbördsmedel den 1 September 1860, nemligen:
Restantier
340,795: 77.
Proprie-balanser
185,325: 5. 526,120: 82.
Summa
29,490,140 33
11,404,658 45
40,894,79878
om
■ r- x: r f re i (‘f* ■°- s;11> tP- *> h r> n i fn O
,$>$% sfoftJw^jw tv&taii.'v;• vv-artoifcJttVt mm \cV%\ iVsi ^ .Ms • v>\»v>Vsi\
.CT :SÉ 1,0*6
.£b :04Cf££c,8£ -*":
££0M,0e*>RS - 5,96?.
.6 :T50.*i£S,I
.( :8QS ■ :■• t
♦T :8g£,IIö
.56 89c,£61,6
,c2 :cC%GII,F
162,789,*
.28 :8£ .cTI.e
•. tvt s\hjj &!WH«
Miemo/lci »laiisv-xtBi?, : iBsninJiojiiy
$mfilibb0v)0xf moiTJ
: fcrtcft ».iattarn-A-ijmyttu
iq»& 1* abtmbiiiasd lii) jpsibid bi.s 6ÖP1
isJlisjuaJ*;?. 9b«3ivnÄ Jrioinovl
: srraftrsj:,
-tiBia
.2
;09I,C*6,6
-'....J,:....7;. ..
.si?:!
Å
oiib
jsib:£
.81
:806,9££
oiib
9{b£
((
<6! 190,£9^,01: -96
: 168,612
.87
:£86,£8I
oiib
ob:b
('
oiib
9i:c
’ oiib
oi: 9.
oiib
c
.97
.7*8,578,6
oiib
)b:H
•
M
:99£,16I,«I
oiib
ob:6
.71
:26T,808,6S
.86
:08ö,**ö
08 9K,1£*,0£ tU' :IÖR'SS*'’
.isdntt
:ln .obriojilftnd ,gnr.gni ?.n,-6581 biv gninlliidad ?.riobno>l
gr,hiij;-Ki*l?.fdh * aoiioiJisvi!».*»}!
:noail0!9ii ,6281 nnd/naiqsö I nob labsmab-iödqqu sldiaoqaibO .
loiinBir.oH
.
tiMiMtiad-9hq<>i*I
: tsSnmoAni »is-itsu fAiAr.
loJeiftifuirii anjHiibiO
oiib aiuaibio atJiH
hbamzbiödqqu Jtbli dfn?» fwuiliiibovliifl
: i)»o\
ijqpijigliii ansgnnnljSiAiiii* i lahl!
.£9 tTf.ö,878,01
•TT :ö8Y,04£
«MÄii  4_ggL
;8T'8eT,*4?8f0*- Äinmna
: ejwind
-
sjB'än«-8}4si«3ih isrtoilfivmafl
:n9§ilm9a ,0981 ladareiqsE I c®b isbsnrébrödqqn 9ldfnoq?.ibO
iaiifi.ci?.nH
is^aJBljsd-flhqoil
87,867,*68,o* »axmoS
Bilaga Litt. D. till 1861 års revisions-berättelse. avgående stats-verket, sid. 5.
Stats-verkets behållna inkomster för år 1859.
Ordinarie inkomster:
Enligt Rikets Stän-  ders riks-stat på-  räknade.
Utgifts-anslag
tillkommande.
Öfverskott.
Brister.
Från utgiftsanslag
öfverförde.
Enligt räkenska-  perna utgörande.
4,597,000
132,777
75
I
153,95094
6,784
6
4,876,944
63
1,512,050
126,288
56,855
94
6,651;
52
1,688,542
42
6,600
_
__
35
82
6,635
32
308,000
80
47
12,223
64
320,304
11
Silfver-tionde, myntarelön och slagskatt  -
Kopparränta
15.000
70.000
150,000
9,043
38,628
64
38
2,364
18
—
12,635 82
79,043 64
188.62838
1,300
8,106
97
9,406
548,147
97
520,000
28,147
56
56
85,000
8,729
70
93,729
70
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanniål  *.
>*
280,350
181
14
15,695
82
296,226
96
29,000
383
76
_
29,383
76
6,000
4,675
52
10,675
52
Yakansafgifter af nyroterad jord
43.000
12.000
16,311
6,230
73
59,311
18,230
26,597
73
48
—_
48
26,500
_
97
2
2
60,000
—
10,784
10
70,784
10
210,000
20,000
180,000
—
195,042
47
14,957
23,267
53
3,267
65
65
262,203
91
—
442,203
91
22,000
_
302
17
22,302
17
8,000
1
7,25987
82,106 12
15.259
86
30,000
\
• 112.106
12
5,000
148-22
—
5,148
22
S:r
8,196,800
521,531
27
462,985
5
197,406
65
13,435
58
8,970,474
9
Extra ordinarie inkomster:
. 9,500,000
400
317,819
66
1,458,808
209
54
11,276,628
6t 9
20
Postmedel
727,500
1,:: 00,000
6,750,000
801,037
•
51
] 1.528,537
; 1,532,940
4,809,044
51
Karta-sigillata-medel
\ Bränvinsafgift  :  ;
—
7
232,940
87
1,940,955
94
—
87
6
S:r
18,277,900
—
1,118,857
17
1,691,958
41
1,940,955
94
19,147,759
64
Hufvudtitlarnes uppbördsmedel:
1 2:dra hufvudtiteln
474
156,718
32,432
127.396
54,063
173,114
79
18
99
47479
156,71818
32,43222
127,396 19
54,06376
I7T na
Il
« 4-de dito
* 6-te dito
| 7'de dito
■■
19
76
65
i 8:de dito
| 9:de dito
.
V.f
S:r
I I. .lil.
544,199
79
544,199
79
S:r
- I
9 1 QAQ Aa
9 1QQ QR9 KÖ
Afgå
—
2,138,36259
2,138,362
59
——
Summa
26,474,700
2,184,588
23
[6,580 87
—
13,435
58
28,662,433 52
Bilaga Litt. E. till 1861 års revisions-berättelse, angående stats-verket., »id. 5.
Extra statsreglerings- fonden för år 1859.
Debet»
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1859 års ingång, bestående af:
Reservationer å extra stats-anslag:
Hos stats-verket  1,336,012: 90.
» riksgälds-verket
4,321,164: 32.
I
5,657,177j22i
Biksgälds-verkets fond:
Anslag
Extra statsreglerings fondens inkomster:
Uppbörd
9,759,600: 59.
4'376: 59 i 9,763,98618
Summa
15,421,1*3 40
Credit.
Extra statsregleringsfondens utgifter:
Fängelsernas förbättrande .
Försvarsverket till lands
Dito till sjös ....
Fyr- och båkväsendet
240,334: 35.
807,888: 15.
322,752: 92.
167,097: 16.
Kommunikationers och näringars befrämjande
7,983,433: 9.
Folkundervisningen
900: —
Diverse anslag
1,169,586: 59. 10,691,992: 23.
Riksgälds-verket» fond:
A diverse extra stats-anslag uppkomna besparingar
Utgående balans: *
Fondens behållning vid 1859 års slut, bestående af:
• Reservationer å extra stats-anslag:
Hos stats-verket
» riksgälds-verket
287,494: 56.
10
,979,486|7S
1,625,369: 40.
2,816,307: 21.J 4,441,676161
Summa 15,421,16340
Bilaga Litt: T. till 1861 års revisions-berättelse angående siats-verket, sid. 5.
Riksgälds-verkets fond för år 1859.
Debet.
Ordinarie statsregleringsfonden:
Bidrag tili bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter för år 1859
Extra statsregleringsfonden:
/
o
A diverse extra stats-anslag uppkomna besparingar
Fondens inkomster
Allmän bevillning
Tidningsstämplings-afgift  -
Kortstämplings- dito
Observationsmedel
Skatterätts dito
Manufaktur-diskontens vinstmedel
Bankovinst
Intressemedel
Depositionsmedel
Extra, inkomster
Utgående balans:
Fondens skuld vid 1859 års slut, bestående af:
Ofverlevereringar
Skulder:
Till stats-verkets grundfond:
Återstod å 1842 års statsfyllnadssumma
Brister i statsregleringen:
För år 1858
794,903: 46.
» » 1859
822.951: 63.
675; —
1,617,855: 9. 1,618,530: 9.
Till extra statsregleringsfonden:
Reservationer å extra stats-anslag
2,816,307: 21.
I allmänhet  >••• 28,265,898: 26.
966,200: —
287,494: 56.
2,512,217: 82.
47,627: 36.
67,938: —
10,552: 35.
11,707: 58.
21,000: —
500,000: —
413,332: 26.
2,841: 15.
77.123: 13.
3,664,339: 65.
1,272: 82.
32,700,735: 56. 32,702,008: 38.
efter afdrag af:
Kontanta behållningar
Utlånta medel
10,904,982:
Utestående kronouppbörd den 31 December 1859 :
Levererad inom den 31 Augusti 1860
2,335,430: 68.
Resterande den 1 September samma år
_ 41,121: 74.
Förskotter
Proprie-balanser
Fordringar:
Hos stats-verkets grundfond:
616,683: 73.
2,376,552: 42.
8,208: 69.
25,573: 56.
4,918,034 21
Bidrag till bestridande af de å Riksgälds-kontoret anvisade utgifter
för åren 1858 och 1859
1,932,400: —
Andel i öfverskott och besparingar för år 1857 .... 2,400,000: —
I allmänhet
4,332,400: —
3,303,979: 49.
7,636,379: 49. 21,568.379: 89.
11,133,628 49
Summa I 16,0,51,662
70
Credit.
Ingående balans:
Fondens skuld vid 1859 års ingång, bestående af:
Ofverlevereringar
Skulder:
Till stats-verkets grundfond:
o o
Återstod a 1842 års statsfyllnadssumma ..
Brister i 1858 års statsreglering
Till extra statsregleringsfonden:
365: 38.
675: —
794,903: 46.
795,578: 46.
Reservationer å extra stats-anslag
4,321,164: 32.
I allmänhet
22,900,175: 66. 28,016,918: 44. 28,017,283: 82.
efter afdrag af:
Kontanta behållningar
1,551,942: 51.
Utlånta medel  ;  13,725.643: 93.
Utestående kronouppbörd den 31 December 1858:
Levererad inom den 31 Augusti 1859
2,206,286: 60.
Resterande den 1 September samma år
37,300: 42. 2,243,587: 2.
Förskotter
3,382: 73.
Proprie-balanser
26,618: 8.
Fordringar:
Hos stats-verkets grundfond:
Bidrag till bestridande af de å Riksgälds-kontoret anvisade utgifter
för år 1858
966,200: —
Andel i öfverskott och besparingar;
För år 1856
1,500,000: —
* M 1857
4,489,983: JT9. 5,989,983: 79.
I allmänhet
.
6,956,183: 79.
966,389: 49. 7,922,573: 28. 25,473,747: 55.
Ordinarie statsregleringsfonden:
Brist i statsregleringen
Extra statsregleringsfonden:
Extra stats-anslag
822,951; 63.
9,759,609: 59.
Anordning ä riksgälds-verkets inkomster:
Afkortning
1  106,706: 76.
Anordning
2,818,858: 45.
2,925,565: 21.
Summa
2,543,536 27
13,508,126 43
16,051,662170
nådig befallning atfc afgifva gemensamt underdånigt utlåtande öfver de af bemälde Kamererare
då uppgjorda räkenskaps-forinulärer till hufvudredogörelsen för länet eller landsboken,
för länens special-redogörelser oell till ett sammandrag af Landtränteriets utgifter,
Kollegiekna, för fullgörande af denna nådiga befallning, den 13 påföljande November
beslutat remittera dessa räkenskaps-formulär till samtlige Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
med anmodan att förelägga vederbörande Lands-kontor att, inom 6 veckor efter
delfåendet af handlingarne, afgifva utlåtande i frågan samt att derefter med detta jemte
eget yttrande i ämnet till Kollegierna inkomma, och att, efter hvad Revisorerne inheintat,
intill denna dag så beskaffade yttranden blifvit från 13 län aflemnade; att Kamereraren
Spongberg sedermera uppgjort och den 8 Augusti innevarande år till Kongl. Stats-kontoret
öfverlemnat. förslag till hufvudbok för Kongl. Krig s-kollegium, hvilket förslag den
14 i samma månad blifvit till Kongl. Maj:t i underdånighet insändt, med hemställan,
att, sedan Kongl. Krigs-kollegium blifvit hördt, Kongl. Stats-kontoret och Kongl. Kammarrätten
måtte lemnäs tillfälle att jemväl öfver detta räkenskapsformulär afgifva yttrande;
samt att Spongberg för närvarande lärer utarbeta förslag till räkenskaper för Kongl.
Förvaltningen af Sjöärendena.
Då en lång tid redan förflutit sedan ifrågavarande formulärarbete påbörjades,
men ännu en mängd räkenskaper återstå, för hvilka förmulärer böra uppgöras, få Revisorerne,
utan att vilja ifrågasätta det icke berörda arbete, på sätt detsamma nu är ordnadt,
bedrifves med all skyndsamhet, likväl hemställa, att, så vidt möjligt är, mera
verksamma åtgärder må vidtagas för formulärarbetets bringande till slut.
Jemte det Revisorerne, i likhet med hvad vid föregående revisions-förrättningar
ägt rum, låtit upprätta hosföljande tvenne tabeller, den ena (Bil. Litt. A.) utgörande
ett sammandrag öfver samtlige i 1859 års hufvudbok ingående medel och den andra
(Bil. Litt. B.) innehållande redovisning för stats-verkets grundfond och hvilken sistnämnda
fabia visar att denna fond äfven under revisionsåret förblifvit oförändrad och
uppgått till 5,014,809 R:dr 45 öre Runt, hafva jemväl särskilda uträkningar blifvit uppgjorda
öfver ordinarie statsreglerings-fonden, stats-verkets inkomster, extra statsreglerings-fonden
samt Riksgälds-kontorets fond (Bilagorna Litt. C, D, E. och F.), hvarförutan
Revisorerne ansett sig böra meddela nedannämnde redogörelse rörande förhållandet
med vissa mera speciella delar af statsregleringen, nemligen:
§ 3.
Restantier:
Tionde-spanmals-lösen, efter bestämda priser,
Arrende-medel
Tionde- och hammarskatts-jern
Mantalspenningar
Ordinarie ränta
Tionde-spanmål
13,142: 56.
2,662: 19.
156: 13.
12,573: 72.
4,572: 2.
4,740: 79.
Transport: 37,847: 41.
— 6
Transport: 37,847: 41.
Bötes-medel
279,246: 90.
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål
80: 62.
Tillfälliga rotevakans-afgifter
9: 20.
Vakans-afgifter af nyroterad jord
129: 74.
Trosspassevolans-afgift
4: 75.
Båtmansvakans-afgift
567: 52.
Observations-medel
659: 86.
Extra medel och uppbörder
7,063: 79.
Salu-accis af städerna  218: 50.
Karta-sigillata-medel
439: 40.
Bränvins-afgift
10,147: 10.
4:de hufvudtitelns uppbördsmedel
97: 50.
6:te dito dito
51: 18.
7:de dito dito
4,197: 5.
9:de dito dito
35: 25.
Summa 340,795: 77.
Riksgälds-kontoret tillgodoförda, besparingar:
d 2: dra hufvudtiteln,
Fångars vård och underhåll  92,148: 6.
å 5:te hufvudtiteln,
Båtsmännens beklädnad
1,028: 98.
Gemenskapens vid Flottans korpser natura-underhåll .... 43,603: 82.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Departementets
Kansli-expedition  334: 25.
Dito dito för Flottans stationer och depot  1,282: 82. 46,249: 87.
å 6:te hufvudtiteln,
Jordförluster genom kanal- och vägan läggningar  1,671: 39.
å 7:de hufvudtiteln,
Transportkostnader för stats-verkets bergseffekter
873: 96.
Mantalsskrifnings-provision
924: 59.
Rese- och traktainents-penningar  434: 64.
Skrifmaterialier och expenser, ved m.
217: 36. 2,450: 55.
Transport: 142,519: 87.
— 7
å 8:de hufvudtiteln, Transport:
Särskilda förslagsanslag för Kleresiet:
till Konsistorie notarierne
å 9:de hufvudtiteln,
Allmänna Indragningsstaten
Summa
Brister,
uppförda till ersättning af Riksgälds-kontoret:
å 2:dra hufvudtiteln,
Mediko-legala besigtningar  1,437: 37.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m  2,873: 11.
Rese- och traktaments-penningar  5,458: 35.
Ersättning åt vittnen och parter
8,405: 97.
å 4:de hufvudtiteln,
Kavalleri- och infanteri-regementena
1,382: 44.
Militie-boställs-kassan
3,651: 85.
Indelta Arméens vapenöfningar
295,544: 87.
Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets
hästar
101,420: 45.
Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena
54,497: 24.
Beväringsmanskapets vapenöfningar  80,094: 12.
Inqvarteringskostnader i Stockholm  2,395: 17.
Dito i landsorterna
3,167: 93.
Rese- och traktaments-penningar  42,096: 74.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. förLandt
försvars-departementets
Kansli-expedition .... 12: 91.
å 5:te hufvudtiteln.
Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge
län anslagne räntor  3,421: 83.
Rese- och traktaments-penningar
10,162: 92.
Transport:
142,519: 87.
270: -
8,413: 30.
151,203: 17.'
18,174: 80.
584,263: 72.
13,584: 75.
kl6,023: 27.
å 6:te hufvudtiteln,
Transport:
616,023: 27.
Utflyttningshjelp efter laga skiften
75,891: 9.
Odlingshjelp m. m. för krononybyggare
5,607: 23.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m
19,964: 10.
Rese- och traktaments-penningar
12,857: 70. 114,320: 12.
å 7:de hufvudtiteln,
Karta-sigillata-omkostnader
65,869: 8.
Omkostnader för Kontrollverket
2,512: 89.
Skogsplanterings-kassan
■ 4,118: 25.
Lyshållnings- m. fl. utgifter för Kronans publike
hus i Stockholm  ' 7,698: 26.
Städers friheter
3,026: 75.
Observations- och uppbörds-procenter  4,349: 59.
Restitutioner
6,235: 65.
Uppköp af ved för Wisby s. k. Krono-kalkugn.... 402: 60. 94,213: 7.
å 8:de hufvudtiteln,
Särskilda förslagsanslag för Kleresiet:
Biskopens på Gottland lön
792: 70.
Pastor i Forssmark  24: — 816: 70.
Lappmarks ecklesiastikverk'
318: 92.
Universiteterna
5,347: 5.
Forsoters och smittosamma sjukdomars botande.... 9,271: 47.
Fattigvården i allmänhet
11,137: 48.
Rese- och traktamenispenniagar
1,122: 70.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
12,350: 68. 40,365: —
ä 9\de hufvudtiteln,
Wadstena Krigsmanshus-kassa
10,371: 13.
Invalidhus-fonden
17,836: 83. 28,207: 96.
Summa 893,129: 42.
Liqviden
med Riksgälds-kontoret å öfverskott oell besparingar samt brister har utfallit
på följande sätt:
Brister å stats-verkets inkomster
2,138,362: 59.
Dito å förslagsanslagen  893,129: 42.
Transport: 3,031,492: 1.
Transport; 3,031,492: 1.
Ersättning för mistad rättighet till forsellön  60,382: 57.
Begrafningshjelp till sterbhus
37,223: 68. 3,129,098: 26,
efter afdrag af:
Öfverskott å stats-verkets inkomster
2,154,943: 46.
Besparingar å förslagsanslagen  151,203: 17. 2,306,146: 63-
återstår brist, Rikets Ständers Riksgälds-kontor till last,
822,951; 63.
Reserverade behållningar å hufvudtitlarne:
a l:sta
» 2:dra
» 3:dje
» 4:de
» 5:te
» 6:te
» 7:de
» 8:de
» 9:de
Summa 10,878,537: 63.
hufvudtiteln
80,582: 39.
d:o
46,519-. 86.
d:o
7,028: 52.
d:o
2,911,510: 98.
d:o
1,816,659: 81.
d:o
337,054: 75.
d:o
1,448,578: 94.
d:o
422,193: 53.
d:o-
3.808.408: 85.
§ 4.
Under granskningen af stats-verkets räkenskaper har Revisorernes uppmärksamhet
fästats vid de högst betydliga belopp, hvarmed flera af de i riks-staten förekommande
förslagsanslag öfverstigit den summa, som för hvarje dylikt anslag blifvit i staten uppförd;
och då det synts Revisorerne vara af intresse äfven för Rikets Ständer att inhemta
huru stora dessa utgifter varit under de närmast föregående åren, hafva Revisorerne
låtit upprätta hosföljande tabell, utvisande utbetalningarna under åren 1855—1859 å
hvart och ett af dessa anslag, med undantag af förslagsanslagen för Post- och Tull-verken,
hvilka direkte utgå af dessa verks medel, medium af utgifterna för berörda fem
år, samt den i nu gällande riks-stat för hvarje anslag beräknade summa.
(Bil. Litt. G.)
Af ofvanstående tablå inhemtas, att å en del anslag bristerna årligen srarit ganska
stora och att de anvisade medlen långt ifrån kunnat fylla derför afsedda behof.
Vid sådant förhållande och då äfven vid flera föregående statsrevisioner blifvit ifrågasatt
att rättelse härutinnan måtte vidtagas samt sådan tillökning å förslagsanslagen
beviljas, att desamma i möjligaste mån må komma att motsvarade utgifter, som dermed
I
Bilaga Litt O. till 1861 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 9.
u t g- i
f t
e r.
stats anslag.
År 1S55.
År 1856.
År 1857,
År 1858.
År 1859.
Summa.
Medium.
2:dra hufvudtiteln:
1,264,349
1,424,936
1,334,154
1,431,485
1,257,852
6,712,776
1,342,555 20
1,350,000
8,350
6,528
8.952
9,665
11,437
44,932
8,986.40
10,000
25,537
24,701
25,002
24,941
26,790
126,971
25,394 20
23,912
Rese- och traktamentspenningar .
8,155
13,558
9,693
16,539
12,958
60,903
12,18060
7,500
Ersättning åt vittnen och parter
13,724
13,335
10,851
13,885
15,906
67,701
13,540
20
7,500
4:de hufvudtiteln:
Furagering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar
374,380
427,953
373,359
377,885
401,420
1,954,997
390,999
40
350,0001
Beväringsmanskapets vapenöfningar
245,905
276,819
275,619
356,560
538,427
1,693,330
338,666
—
458,333
Inqvarteringskostnader i Stockholm
14,145
26,136
21,787
18,947
20,395
101,410
20,282
—
18,000
Dito i landsorterna
38,782
37,251
38,238
38,041
39,168
191,480
38,296
—
36,000
Rese- och traktamentspenningar
45,688
55,028
54,559
59,097
53,447
267,819
53,563
80
11,350
Skrifmaterialier och expenser för Landtförsvars-departementets Kansli-expedition
3,456
2,473
2,709
1,883
2,907
13,428
2,685
60
2,890
5:te hujvudtiteln:
Tillskott till de för båtsmansindelningen i Blekinge anslagna räntor
19,114
19,422
38,536
19,268
—
16,000
Båtsmännens beklädnad
55,875
59,505
60,787
61,672
61,971
299,810
59,962
—
74,505
Rese- och traktamentspenningar  ,,
5,000
9,878
16,482
28,952
15,163
75,475
15,095
—
5,000
Skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets Kansli-expedition
1,295
1,223
1,242
912
968
5,640
1,128
—
1,225
Dito dito för Flottans stationer och depot
32,091
36,290
36,846
30,984
25,717
161,928
32,385
60
27,000
6:te hufvudtiteln:
Utflyttningshjelp efter laga skiften
97,978
57,178
126,938
163,995
144,891
590,980
118,196
69,000
Odlingshjelp m. m. för krononybyggare
8.432
6,741
16,488
9,116
10,107
50,884
10,176
SO
4,500
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar (kontanta anslaget)
- 55
22
29
62
168
33
60
2,700,
Skrifmaterialier och expenser m. m.
36,287
45,059
72,617
47,605
46,553
.248,121
49,624
20
27,566
Rese- och traktamentspenningar
9,498
14,257
11,828
25,381
.
21,858
82,S22
16,564
40
9,000
7:de hufvudtiteln:
Karta-sigillata-omkostnader .. .
143,081
182,219
147,506
178,091
170,869
821,766
164,353
20
105,000
Omkostnader för Kontroll-verket
6,727
7,955
6,756
6,170
5,963
33,571
6,714
20
3,450
Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm
15,340
13,642
13,492
13,499
12,798
68,771
13,754
20
5,100
Städers friheter (kontanta anslaget)
23,800
23,638
24,331
26,266
26,727
124,762
24,952
40
23,700
Transportkostnader för stats-verkets bergseffekter
2,371
1,786
2,959
1,685
2,126
10,927
2,185
40
3,000
Observations- och uppbördsprocenter
20,364
10,533
14,703
16,955
19,350
81,905
16,381
—
15,000
Mantalsskrifningsprovision
19,134
20,465
19,414
19,133
18,575
96,721
19,344
20
19,500
Restitutioner
10,572
15,761
20,639
19,784
12,236
78,992
15,798
40
6,0001
Uppköp af ved för Wisby krono-kalkugn
2 359
1,903
4,262
2,13]
1,500;
Rese* och traktamentspenningar
2,494
1,967
1,382
1,284
1,065
8,192
1,638
40
1,500
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m
22,082
24,380
25,845
12,779
18,428
103,514
20,702:80
’ 1
18,675
Skogsplanteringskassau: ersättning för hemmansräntor och arrenden
21,942
21,984
23,105
22,435
22,418
111,884
22,376
|80
18,300;
8:de hufvudtiteln:
.
Biskopens på Gottland lön
4,686
4.674
4,427
3,778
3,793
21,358
4,271
60
3,000
Lönetillökning åt Konsistorii-notarierne
3,240
3,240
3,240
3,240
3,240
16,200
3,240 —
? i
3,510
Ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastikboställen
1,996
2,914
3,464
3,439
3,126
14,939
2,987 80
3,000
Lappmarks ecklesiastikverk
11.695
11,571
12,350
14,185
11,319
61,120
12,224
11,000
För upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, i hvilka spanmål ingår
35 347
45 289
80 636
40,318 —
30,000
Farsoters och smittosamrna sjukdomars botande
49,251
44,981
56,641
88,788
49,271
288,932
57.786 40
40,000
Fattigvården i allmänhet
32,376
31,506
40,763
36,057
26,137
166,839
33,367'8Q
15,000
Rese- och traktamentspenningar
1,071
828
197
1,395
2,623
6,114
1,222 80
1,500
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m
32,406
26,251
28,422
37.123
29,190
153,392
30,678
40
16,821
9:de hufvudtiteln:
Invalidhusfonden
46,906
48,504
49,646
52,048
55,547
252,651
50,530
20
37,7 K
Allmänna indragningsstaten
447,164
478,602
473,769
567,566
602,619
2,569,720
513,9-14
—
667,402
Summa
3,207,680
3,516,272
3,471,231
3,900,127
3,871,969
17,967,279
3,630,486
-1
— 10 —
böra bestridas, få nu församlade Revisorer, som äfven dela denna åsigt och anse förändring
härutinnan af behofvet påkallad, för sin del tillstyrka, att i nedannämnde för- _
slagsanslag tillökning må äga rum samt dessa bestämmas till följande belopp, nemligen:
å 2:dra hufvudtiteln,
anslaget till rese- och traktamentspenningar m.'m
R:dr 12,000.
» » ersättning åt vittnen och parter , f  » 13,000.
å 4:de hufvudtiteln,
• » rese- och traktamentspenningar
» 53,000.
å 5:te hufvudtiteln,
» » rese- och traktamentspenningar
» 15,000.
å 6ite hufvudtiteln,
» » utflyttningshjelp efter laga skiften
» 118,000.
» » odlingshjelp m. m. för krononybyggare
» 10,000.
» » skrifmaterialier och expenser m. m
» 49,000.
» » rese- och traktamentspenningar
» 16,000.
å 7:de hufvudtiteln,
» » karta-sigillata-omkostnader
» 164,000.
» » lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm » 13,000.
» » restitutioner
» 15,000.
å 8:de hufvudtiteln,
» » fattigvården i allmänhet
» 33,000.
» » skrifmaterialier och expenser
» 30,000.
hemställande derjemte Revisorerne att, vid uppgörande af ny statsreglering, Rikets Ständer
ville taga i öfvervägande om och hvilka af de i ofvanstående tabell upptaga försZa^sanslag
möjligen må kunna till reservationsa.ns\a,g förändras, samt då vidtaga dylik
förändring i afseende å de anslag, med hvilka sådant lämpligen kan ske.
§ 5.
Anvisningar å anslaget till extra utgifter hafva under revisionsåret skett till
följande belopp:
å 2:dra hufvudtiteln  t
R:dr 3,771: 48-
» 4:de dito
» 49,808: 9.
» 5:te dito
» 11,222: 95.
å 6:te hufvudtiteln
.'  » 8,904: 10.
» 7:de dito
» 43,338: W.
» 8:de dito  :  » 16,180: 87.
§ 6.
Följande belopp äro under revisionsåret auordnade: på hufvudtitlarnes allmänna
besparingar:
hufvudtiteln
B:dr
17,555:
2.
dito
142,378:
83.
dito
243,086:
66.
dito
28,105:
67.
dito
6,843:
67.
dito
135,143: 70.
§ 7.
Af den anledning att å lista hufvudtiteln aflorts 12 R:dr 12 sk. B:ko, utgörande
värdet af några till Kungsöhrs kungsladugård anvisade dagsverken, hade, enär Kongl.
Majit, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut, genom nådigt bref af den 19
Augusti 1851, bland annat, i nåder förordnat, att de till Drottningholms, Gripsholms
och Strömsholms Kongl, slott och kungsladugårdar dittills utgående indelta räntor äfvensom
kronotionde-spanmål borde till stats-verket indragas, emot det att tillökning uti
de för dessa lägenheter anvisade kontanta anslag beviljades, Rikets Ständers år 1859
församlade Revisorer hemställt, att, för iikstämmighets skull, åtgärder matte vidtagas
för nämnda räntas indragande till stats-verket, och uti sitt öfver berörda framställning
afgifna utlåtande upplyste Kongl. Stats-kontoret, jemte förmälan, att ifrågavarande dagsverken
utginge af hemmanen Bjurnäsboda och Karmdalen i .Skedevi socken af Fellingsbro
härad samt tillförene upptagits i räkenskapen under titel ordinarie afkortning, men
dåmera, jemlikt Kongl. Kammar-kollegii föreskrift, blifvit till anordnings t i tel omförda, att,
Landshöfdinge-embetet i Orebro län, beträffande dispositionen af denna dagsverksrärita.,
genom utslag den 4 November 1856, af anförda skäl förklarat, det skulle densamma
framgent till Kungsöhrs kungsladugård utgå, men att berörda utslag, sorn blifvit understäldt,
ännu vore på bemälda Kongl. Kollegii pröfning beroende.
Sedan jemväl Kammar-advokatliskals-embetet uti Landshöfdinge-em betets ofvannämnda
beslut sökt den ändring, att merberörda räntedagsverken måtte till Kronan
indragas, har, efter hvad Revisorerne inhemtat, Kongl. Kollegium, genom utslag den 12
Slars innevarande år, förklarat att, sorn med dispositionen af de till Kungsöhrs kungsladugård
anslagna kronodagsverkeu de förändringar sedermera ägt rum, först, enligt Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse den 22 Mars 1810 och Kongl, brefvet den 12 November
1816, att lösen derför skolat för Strömsholms stuteris behof uppbäras och användas
samt derefter, jemlikt 9 ,. i Kongl. Stats-kontorets kungörelse den 2■ > November
1851, att samma lösen skolat till stats-verket indragas emot kontant ersättning till Stuteriet,
Kollegium, enär, enligt hvad upplyst, blifvit,, någon lösen för räntedagsverkena af
förenämnda hemman Bjurnäsboda och Karmdalen icke utgått, pröfvade rättvist Landshöfdinge-embetets
utslag på det sätt ändra, att lösen för ifrågavarande dagsverken.skall,
med efterräkning för de 3:ue sistförilutaa uppbördsåren, till Kongl.. -Majit .och Kronan år
-
ligen utgöras; vederbörande för Strömsholms stuteris räkning dock öppet lemnadt att,
om ersättning af statsmedel för samma dagsverkslösen ansåges böra Stuteriet tillgodokomma,
derom göra underdånig framställning efter befogenhet.
§ 8.
Sedan, vid granskning af stats-verketf förvaltning för åren 1858 och 1859, Rikets
Ständers Revisorer, bland annat anmärkt, att, på grund af Kongl, brefven den 20
Oktober 1832 och den 25 Januari 1842, ett årligt belopp af 300 R:dr B:ko från längre
tid utbetalts af 6:te hufvudtitelns anslag till extra utgifter såsom arfvode åt Polisens
ombud vid pantlåneinrättningen i Stockholm, men att denna utgift syntes Revisorerne
rätteligen böra påföras anslaget till hufvudstadens polis, som dåmera blifvit ej obetydligt
ökadt, samt Rikets Ständer, hvilka delat denna af Revisorerne uttalade åsigt, uti
underdånig skrifvelse af den 5 Oktober förlidet år anhållit, att, till vinnande af rättelse
för framtiden i anmärkta hänseendet, vederbörande måtte undfå befallning att icke vidare
af berörda hufvudtitels extra utgiftsanslag nämnda arfvode utbetala, så har, efter
hvad Revisorerne erfarit, Kongl. Maj:t, jemlikt nådig skrifvelse till Kongl. Stats-kontoret
den 23 påföljande November, funnit godt att, med upphäfvande af de i högstberörda
nådiga bref den 20 Oktober 1832 och den 25 Januari 1842 i detta ämne meddelade föreskrifter,
i nåder förordna, att icke vidare från och med innevarande år nämnda arfvode
skall utaf ifrågavarande anslag utanordnas.
§ 9.
Uti 12 § af nästlidet års revisionsberättelse omförmäles hurusom, sedan genom
nådigt bref den 18 Mars 1856 blifvit stadgadt, dels att en svensk prestman skulle årligen
af Erkebiskopen utses och förordnas till predikantsbefattningen för de vid Carlbads
helsobrunn i Böhmen vistande svenskar, dels ock att, för den händelse de till hans vedergällning
af brunnsgästerna påräknade bidrag något år icke uppginge till 750 gulden,
underdånig anmälan finge göras om det bristande beloppets ersättande af allmänna medel,
stats-verket intill 1858 års slut härigenom fått vidkännas en kostnad af sammanlagdt
3,407 R:dr 90 öre R:mt.
Jemte anmälan, att ersättningsbeloppet till predikanten vid Carlsbads helsobrunn
utgjort för revisionsåret 1,121 R:dr 15 öre, anse nu församlade Revisorer sig böra meddela,
att, enligt hvad Revisorerne erfarit, Kongl. Majit, jemlikt nådigt bref den 12
nästlidne Januari, funnit godt att, med ändring af den uti först åberopade nådiga bref
stadgade grund för stats-verkets bidrag till bern alde predikants aflönande, förordna, det skall
samma bidrag från och med innevarande år utgå med ett bestämdt belopp af 600 R:dr R:mt.
§ .10.
Sedan, till förbättrande och tillhandahållande af undervisningsmateriel samt till
understöd för utgifvande af lämpliga läroböcker, kartor m. m. för folkskolorna, Rikets
Ständer dels beviljat och till Kongl. Maj-.ts disposition ställt ett årligt anslag af 12,000
R:dr R:mt, att utgå under statsreglerings-perioden 1858—1860, dels medgifvit, att de besparingar,
som under ett år uppkomme, finge under ett följande år för ändamålet användas,
har, enligt hvad räkenskaperna visa, Kongl. Majit, jemlikt nådiga bref af den
8 April och den 30 December 1859, på Statsrådet och Chefen för Ecklesiastik-departementet
disponerat ett belopp af 25,000 R:dr, att för ofvanberörda ändamål användas;
och hafva Revisorerne erfarit, att, efter det af dessa medel 24,985 R:dr 15 öre blifvit
till Departements-chefen utbetalde, Kongl. Majit den 16 Mars 1860 i bref till Kongl.
Stals-kontoret meddelat bemälde Chef full decharge för medlens användande,_ jemte det
att den af honom uppgjorda räkning med tillhörande verifikationer blifvit till nämnda
embetsverk öfverlemna^; hvilket Revisorerne trott sig böra anmäla, enär Revisorerne
ansett sig vara förhindrade att granska en redogörelse, för hvilken Kongl. Majit redan
lemnat vederbörande full decharge.
§ 11-
I likhet med hvild förut iakttagits, få Revisorerne här nedan meddela uppgift
å de vid revisionsårets slut balanserade och på anmälan hos Rikets Ständer beroende
förskotten
Utgifter till Kommittéen för reglerandet af vissa juridiska förhållanden
emellan Sverige och Norge
5,963: 76.
Dito till dito för undersökande af grunderna för städernas beskattning .... 17,191: 23.
Dito till dito för utarbetande af förslag till militära helsovårdens i riket
ordnande
4,076: 2.
Dito till dito för kommunal-lagstiftningen i riket
19,795: 63.
Dito till dito för granskning af stadgar för rikets elementar-läroverk
3,830: 26.
Dito till dito för afgifvande af yttranden och förslag till ombildning af
styrelse-verken  14,347: 64.
Dito till dito för uppgörande af förslag till ny författning angående allmänna
bevillningen
16,10/: 92.
Dito till dito för afgifvande af förslag till ^ skjutsningsbesvärets ordnande 1^,624: 39.
Dito till dito för ordnande af sundhetsförhållandena i riket  6,696: 43.
Dito till dito för dito af medicinska undervisningen
5,308: 16.
Dito till dito för ändamålsenligt ordnande af pensionsväsendet  1.619: 44.
Dito till dito för utarbetande af reglemente för Gymnastiska centralinstitutet
1,000:
Dito till Kommissionen för utarbetande af sammandrag utaf gällande administrativa
m. fl. författningar
6.450:
Dito för uppgörande af formulär till förvaltande verkens räkenskaper .... 5,300: —-
Kostnader i och för 1857, 1858 och 1859 årens stats-revisioner  21,073: 54.
Ersättning för dagsverksskyldighetens upphörande vid kungsgårdar och andra
kronolägenheter  10,480: < 1.
Rotefrihets-ersättning till Länsmännen
1,048: 64.
Roterings-understöd
;• ••  14,173: 39.
Afgift till presterskap och fattigvård för häradsskrifvare-bostället Mjölkalånga
71: 8L
Efterskänkte danaarfs-medel
2,232: 78
Godtgörelse för verkställd brunnsgräfning å skogvaktarebostället Brunhem
Kjellegården  :
4: 35,
Ersättning för uppkommen brist a den Landshöfdingen i Upsala län anslagna
indelning af kronoskatte-hemmanet Söderby
_/_?!__ '
Transport: 171,466: 51.
Transport: 171,466: 51.
Ersättning för bristande prostetunnor
47: 55,
Dito till innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen
3,779: 43.
Rättegångskostnad i mal mellan Kongl. Maj:t och Kronan samt S Wern
'
ström
- ' 525: 15.
Ersättning för jordförlust genom Göta kanals anläggning
13: 4.
\
Summa 175,831: 78.
Utaf detta belopp äro, jemlikt Rikets sednast församlade Ständeis beslut, likväl 152,177
R:dr 14 öre redan af Riksgälds-kontoret ersatte den 1 December 1860; och lärer återstoden
23,654 R:dr 64 öre, deraf större delen utgifvits från Landt-ränterierna, blifva
hos Rikets näst sammanträdande Ständer till ersättning anmälde.
§ 12.
Under Kongl. Stats-kontorets förvaltning äro jemväl, på sätt i föregående revisions-berättelser
omförmäles, ställda åtskilliga dels genom enskilda donationer bildade,
dels af statsmedel bestående kassor och fonder, hvilka, enligt derom meddelte särskilda
föreskrifter, genom utlåning göras fruktbärande.
Räkenskaperna öfver berörda medel utvisa, i afseende å inkomster och utgifter,
följande förhållande: ' b
N orén ska Testam en ts-f o 11 d en
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
Uppbörd,:
Räntemedel
Summa
* Credit.
Utgift:
Kadett-underhåll
Balans till år 1860:
Kontant behållning
744; 35.
Utlånta medel
15,000:
Summa
15,624: 85.
750:_—
16,374: 85.
630: —
15,744: 85.
16,374: 85.
— 15 -
Filéenska Testaments-fonden.
Tillgångar ..
Räntemedel
Debet.
Balans från år 1858:
Uppbörd:
30,318: 92.
1,490: —
Summa 31,808: 92.
Credit.
Utgift:
Till folkundervisningens befrämjande
Balans till år 1860:
Kontant behållning
Utlånta medel
442: 81.
31,250: —
116: 11.
31,692: 81.
Summa 31,808: 92.
Fonden för blesserade Officerare och Underofficerare.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar.
Inkomst ;
Årsanslaget
Räntemedel
7,500: —
1,110: —
23,896: 59.
8,610:
Credit.
Utgift:
Pensioner och gratifikationer
Balans till år 1860:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar: obetald ränta
Summa
32,506: 59.
8,465: —
887: 59.
22,500: — .
654: —
24,041: 59.
Summa 32,506: 59.
/
- 16 —
Skogsplanterings-kassan.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
Uppbörd:
Skogsförsäljningsmedel
92,473: 48.
Utsyningsafgift
1,134: —
Betesmedel  922: 21.
Böter
3,081: 86.
Räntemedel  19,558: 89.
Ersättning för hemmansräntor och arrenden  22,418: 25.
Besparing å f. d. jägeristatens kontanta löner  210: 40.
Ränta å skogs- och jägeristatens boställen
1,152: 28.
Diverse inkomster ,  1,544: 80.
Balans till år 1860:
Skulder
Summa
Credit.
Balans frän år 1858:
Skulder
Utgifter:
Aflöning
83,574: 29.
Silkesodlingens befrämjande  180: —
Flygsandens hämmande
300: —
Rese- och traktamentspenningar  3,000: —
Kronoparken vård och förvaltning  18,845: 9.
Byggnads- och odlingskostnader  2,797: 61.
Köpeskilling för qvarnar m. m  28,838: 84.
Provision och remisslage
1,087: 37.
Afkortningar
2,109: 11.
Diverse utgifter  20,824: 56.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
45,881: 85.
Utlånta medel
426,095. —
Transport: 471,976: 85.
555,605: 21.
142,496: 17.
103,249: 89.
801,351:27.
99,628: 21.
161,556: 87.
261,185: 8.
— 17 —
Transport: 471,976: 85. 261,185: 8.
Utestående kronouppbörd:
Levererad inom den 31 Augusti 1860 32,708: 62.
Resterande den 1 September samma år 4,197: 5. 36,905: 67.
Förskotter
9,993: 25.
Proprie-balanser
258: 47.
Fordringar
21,031: 95. 540,166: 19.
Summa 801,351: 27.
F. d. Kansli-styrelsens Hand-kassa.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
14,277: 83.
Inkomst:
Räntemedel
622: 50.
Summa 14,900: 33.
Credit.
Utgift:
Gratifikation  —  5/3: 12.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
_ 583: 95.
Utlånt kapital
13,500: —
Obetald ränta
243: 26. 14,327: 21.
Summa 14,900: 33.
Fonden för Lappmarks Ecklesiastik-verk.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
35,463: 66.
Transport: 35,463: 66,
i t
3
18 —
Transport:
35,463: 66.
Inkomst:
Ärsanslaget
.. 11,000: - -
Fyllnad i dito
318: 92.
11,318: 92.
Räntemedel
1.680: —-
Aterlevererade pensionsmedel
37: 50.
13,036: 42,
Summa
48,500: 8.
Credit.
Utgift:
Presterskapets aflöning m. m
13,036: 42.
Balans till år 1860:
Utlånta medel
34,500: —
Fordringar: obetald ränta
963: 66.
35,463: 66.
Summa 48,500: 8.
Drottningholms broars arrendemedelsforwl.
Sedan, med ändring af de rörande utarrenderingen och vården af Tranebergs,
Nockeby och Drottningholms broar gällande stadganden, Kongl. Majit, jemlikt nådigt
bref den 1 Februari 1859, bland annat förordnat, att de vid samtlige broarne inflytande
medel skulle, i enlighet med Rikets Ständers, vid beviljandet af anslag till de särskilda
broarnes ombyggande, uti underdåniga skrifvelser den 20 Augusti 1851, den 11 Oktober
1854 och den 16 Februari 1858, meddelade beslut, användas till bildande af en fond för
bestridande af broarnes vård, underhåll och nybyggnad, samt att denna fond, hvilken till
en början skulle utgöras af de behållna broarrendena, räknade från den 1 Oktober
1855, borde genom utlåning göras fruktbärande och af Kongl. Stats-kontoret förvaltas,
har, efter det vederbörande i Maj månad förstnämnda år till bemälda embetsverk aflemnat
då befintliga behållning af berörda medel, Kongl. Stats-kontoret öfvertagit förvaltningen
af nämnda fond, som i afseende å inkomster och utgifter visar följande förhållande.
Debet.
Uppbörd:
Arrendemedel för åren 1855 —1859
5,002: 50.
Summa
5,002: 50.
- 19 —
Credit.
Utgifter:
Afkortning  1  37: 50.
Anordning
1,369: 33. 1,406: 83.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
3,595: 67.
Summa 5,002: 50.
§ 13.
Vid verkställd granskning af de i Kongl. Räntekammaren förvarade säkerhetshandlingar,
emot hvilka de i 12 § omförmälda kassors och fonders medel blifvit utlånade,
befunnos samtlige dessa säkerhetshandlingar i fullkomligt god ordning; och få Revisorerne
i sammanhang härmed anmäla att, sedan, i öfverensstämmelse med Rikets
Ständers beslut, Kongl. Majit, jemlikt nådigt bref af den 22 Februari innevarande år,
förordnat, att, af de till säkerhet för fullbordande utaf jernvägsanläggningen mellan Köping
och Hult i Kongl. Räntekammaren nedsatta medel uti räntebärande obligationer,
det ännu innestående beloppet, motsvarande 75,000 Ridr Runt, skulle till Direktionen
för Kongl, svenska aktie-bolaget för nämnda jernväg återställas, under vissa vilkor,
hvilkas behöriga fullgörande Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader ägde öfvervaka,
hafva, efter det bemälda Direktion hos Kongl. Stats-kontoret anhållit, att återbekomma
dessa obligationer, bestående af 10 stycken utaf Orebro läns särskilda hypotheksförenings
obligationer, hvardera, lydande å 5,000 Ridr Biko, desamma, enligt Kongl.
Stats-kontorets beslut den 27 påföljande Mars, blifvit från Kongl. Räntekammaren till
bolagets Direktion utlemnade.
Revisorerne anse dock bestyret med fonders utlånande icke lämpligen böra tillhöra
Kongl. Stats-kontoret, som, enligt Revisorernes tanka, endast bör befatta sig med
stats-verkets årliga inkomster och utgifter.
Hvad särskildt vidkommer Skogsplanterings-kassan, så hafva Revisorerne inhemtat,
att densamma å 7:de hufvudtiteln åtnjuter såsom ersättning för hemmansräntor
och arrenden m. m. ett särskildt förslagsanslag, hvilket Kongl. Stats-kontoret, såsom
statsmedlens förvaltare, utanordnar till sig sjelf i egenskap af förvaltare ntaf nämnde
kassa, hvarförutan å nyssnämnde hufvudtitel jemväl finnes uppfördt ett reservationsanslag
till bestridande af utgifter för Kongl. Skogs-styrelsen, skogs-slcolor m. m.
Då nu förvaltningen af de medel, som äro afsedda att användas för skogsvården,
är delad emellan Kongl. Stats-kontoret, Kongl. Skogs-styrelsen och Läns-styrelserna,
kunna deraf lätt förvecklingar uppstå, och Revisorerne anse derföre det böra leda både
till ordning och reda uti förvaltningen samt möjligen äfven till besparing, om Kongl.
Skogs-styrelsen ensam finge emottaga och dispqjiera såväl Skogsplanteringskassan som
samtlige för skogsväsendets ordnande anvisade medel, helst, genom en dylik anordning,
på ett ställe blefve synlige alla utgifter i och för denna gren af statshushållningen.
— 20 —
§ 14.
1 sammanhang med förslag till afhjelpande för framtiden af en sådan svårighet
för Stats-kontoret att fullgöra sina förbindelser till Riksgälds-kontoret, som den,hvilken
under åren 1858, 1859 och 1860 inträffat, hade fikets Ständers sistlidet år församlade
Revisorer framställt lämpligheten deraf, att, för skyndsammare indragning af Stats-kontorets
behållningar i landtränterierne, så kallade postremissvexlar måtte begagnas; men
uti den af Kongl. Stats-kontoret, med anledning af Revisorernes yttranden, afgifna underdåniga
förklaring har sådant blifvit afstyrkt, dels på den grund, att dermed vore
förenade åtskilliga angifna olägenheter, dels under åberopande hurusom Kongl. Majit genom
nådigt beslut af den 26 Juli 1856 afslagit en utaf General-tullstyrelsen gjord underdånig
framställning om tillstånd att uti tulluppbörden få emottaga växlar af omförmälda
slag.
Rikets Ständers nu församlade Revisorer, hvilka anse att en betydlig fördel skulle
vinnas, derest för statens penningeremisser finge begagnas så kallade postremissvexlar,
utfärdade af enskilda banker eller filialbanker, hafva trott, att den obenägenhet, som
visat sig emot begagnande af dylika vexlar, ägt sin grund uti den oriktiga föreställningen,
att en större våda vore med postremiss vexla rs begagnande förenad, än den, som
åtföljer kontanta medels försändande med posten. Det är kändt, att då penningar för
statens räkning med posten försändas, sker sådant under öppen rekommendation och
Postverket förbinder sig att. om medlen före framkomsten till sin adress tillgripas eller
förkomma, ersätta den inträffade förlusten. Om nu medlen icke framkomma till sin
adress, blifva på detta sätt förkomne statsmedel följaktligen ersatta med andra statsmedel
och otvifvelaktigt har, i hvarje sådant fall, för staten uppstått en förlust, hvilken
icke kan blifva ersatt på annat sätt, än derigenom, att de förlorade medlen återfinnas.
Deremot kan någon förlust till följd deraf, att dylika postremissvexlar begagnas, icke uppstå,
med mindre än att, under tiden emellan den k vista betalbara postremissvexelns
utgifvande och dess infriande, den bank, som utställt vex;eln, blifver insolvent, samt, hvad
likväl svårligen torde komma att inträffa, vid bankens slutliga, utredning någon brist
komme att uppstå.
Om det nu å ena sidan måste erkännas, att poströfverierna under de sednare
åren ökats till en oroande grad, så kan det å andra sidan icke annat än medgifvas, att
hvarken i afseende på enskilda bankerna eller filialbankerna någon sådan! företeelse ägt
rum, som må rättfärdiga de antydda farhågorna.
Det torde således för staten vara förenadt med föga våda, att ikläda sig den
risk, som ansetts åtfölja postremissvexlars begagnande för öfverstyrande af statsmedel,
helst både enskilda bankerna och filialbankerna, såväl på grund af delägarnes solidariska
ansvarighet som i följd af det sätt, på hvilket dessa banker förvaltas och kontrolleras,
äga all den säkerhet, som i ofvanberörda hänseende kan anses erforderlig. Hvad
särskildt de enskilda bankerna beträffar, är det kändt att dessa bankers förvaltning
koptrolleras af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i det Län, der banken är belägen.
Då fördenskull uppenbart är, att begagnandet af så kallade postremissvexlar skulle,
derigenom att större summor kunde på en gång remitteras, tillföra Räntekammaren de
uti orterne befintlige behållningar hästigare, än då kontanta penningar försändas, samt
derjemte för stats-verket medföra mindre äfventyr, äfven så tillvida att om en till viss
— 21 —
man ställd postremissvexel tillgripes, densamma icke kail af annor man begagnas] så
tveka icke Revisorerne att tillstyrka, det Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit anhålla,
att de genom Kongl. Förordningen den 9 September 1857 meddelade föreskrifter, angående
vederbörande embetsmyndigheters skyldighet att vid penningeförsändningar begagna
anvisningar af Rikets Ständers Bank och dess Lånekontor, erhålla sådan utsträckning,
att det må vara allmänna verk och inrättningar samt myndigheter, hvilka äga fribrefsrätt,
tillåtet att, der sådant utan särskild kostnad eller olägenhet kan ske, vid penningeförsändningar
begagna så kallade postremissvexlar, utgifna af enskilda banker eller filialbanker
samt ställde att, vid uppvisandet å den ort, dit vexeln skall afgå, betalas till den
person eller myndighet, till hvilken vexeln är afsedd att öfversändas; dock under vilkor,
att i fråga om penningeförsändningar emellan sådane orter, som afses uti ofvanberörde
Kongl. Förordning, Rikets Ständers Banks och dess Lånekontors anvisningar böra begagnas.
I öfrigt torde föreskrifter böra meddelas såväl rörande tiden, inom hvilken den,
sorn får sig tillsänd postremissvexel af enskild bank eller filialbank, ovilkorligen bör å
vederbörlig ort förete vexeln till inlösen, som ock, i händelse af uteblifven liqvid, om behörigt
iakttagande af de uti vexelstadga!! för sådant fall gifna föreskrifter.
Såsom här ofvan omförinäles har Kongl. Stats-kontoret jemväl inseende öfver
Karta-sigiIlata-verket, kronomagasinerna samt Kronoinspektionen i Avesta; och få Revisorerne,
i sammanhang med berättelsen om bemälda embetsverk, jemväl lemna redogörelse
för förhållandet med dess förvaltningsgrenar.
A) Karta^sigilluta-uppbörtlen.
Den redovisning för stämpelpappers-uppbörden, som Karta-sigillata-kassören årligen
afgifver, har för revisionsåret undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten utan
anmärkning och ej heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida. Redogörelsen
utvisar följande förhållanden:
l:o Stämpladt papper i Bankömynts-ralörer.
D eb et.
Behållning från år 1858
Skrifkartor
Enkla biläggningskartor
Dubbla dito
Vexelblanketter
Aterlev er ering från försäljningsmän:
Skrifkartor
86,949: 11.
Enkla biläggningskartor
884,483: 47.
Dubbla dito
715,428: 47.
'Vexelblanketter
11,427; — 1,698,289: 9.
125,648: 46.
1,057,325: 33.
181,711: 44.
2.426; 23. 1,367,112: 2.
Summa 3,065,401: 11.
— 22 —
Credit
Afskrifning:
Skrifkartor
212,598: 9.
Enkla biläggningskarta!-
1,941,809: 32.
Dubbla dita
897,140: 43.
Vexelblanketter  13,782: 11.
3,065,330: 47
Påföring till
räkningen å stämpladt papper i Riksinynts-valörer: ostämplade vexelblanketter,
105 R:dr 39 öre, eller i Bankomynt
7o; \2,
Summa 3,065,401: 11.
2;o Stämpladt papper i Riksinynts-valörer.
Debet.
Behållning från år 1858:
Skrifkartor
7-4,775:
Enkla biläggniugskartor
2,295,108; 25.
Dubbla dito
1,527.540: 50.
Vexelblanketter  11,553:20. 3,908,976:95.
Leverering från Rikets Ständers Bank:
Skrifkartor
259.250
Enkla biläggningskarta!’
2,937,550
Dubbla dito
5,474,500
Stämplade vexelblanketter
19,950
Påföring från
räkningen för stämpladt papper i Bankomynts-valörer: ostämplade
vexelblanketter
105- 39
Summa 12,600,332: 34.
Credit.
Leverering till försäljningsman:
Skrifkartor
205,300: —
Enkla biläggningskarta!-
929,348: 30.
?ubbla dit0
2,094,845: 6ö’
Stämplade vexelblanketter  -  8 771- 50
Ostämplade dito  &
8,691,250:
3,238,268: 45.
, Transport: 3,238,268: 45.
Behållning till år 1860:
Transport:
3,238,268: 45.
Skrifkartor
128,725: —
Enkla biläggningskarta!-
4,303,309: 95.
Dubbla dito
4,907,194: 85.
Stämplade vexelblanketter
22,731: 70.
Ostämplade dito
102: 39. 9,362,063: 89.
Summa 12,600,332; 34.
Beträffande uppbörden genom försålda kartor under revisionsåret, inhemtas af
riks-hufvudboken, att liela, beloppet deraf utgjort
1,532,940: 87.
och då i riks-staten beräknas -
1,300,000: —
visar sig ett öfverskott af
232,940: 87.
Karta-sigillata-omkostnaderne för samma år hafva deremot uppgått
till
170,869: 8.
hvilka, jemförda med riks-statens förslags-anslag,
105,000: —
utvisa en brist af
65,869: 8.
Om nu från hela uppbörden, ...'.  1,532,940: 87.
afdragas omkostnaderna,
170,869: 8.
så uppkommer stats-verkets egentliga behållning  1,362,071: 79.
Vid 1858 års statsrevision, då Revisorerne meddelade åtskilliga specifika uppgifter
rörande förhållandet emellan uppbörden och omkostnaderna för Karta-sigillata-verket,
lemnades äfven redogörelse för den provision, som under revisionsåret tillkommit
Landskamererare och Räutmästarne i länen för deras bestyr med det stämplade papperets
emottagande och utlemnande m. m., derför bemälde tjenstemän äro berättigade
att undfå hvardera 2 procent af hvad inom året i Kronans kassa i stämpladt pappers
afgift influtit; och enär i flere län inkomsten af karta-provisionen då befanns hafva uppgått
till ganska betydliga belopp och vida öfverstigande den summa, hvartill denna deras
inkomst i staten upptoges, hemställde, af anförde skäl, Revisorerne att skälig nedsättning
af ifrågavarande provision måtte äga rum, uti hvilken framställning såväl 1859
som 1860 årens Revisorer förklarat sig instämma.
Nu församlade Revisorer, som likaledes funnit, att denna provision till Landskamererare
och Landträntmästare i flere län under revisionsåret utgått, med vida högre
belopp, än som i staten härför beräknats, biträda jemväl den af föregående Revisorer i
berörda hänseende yttrade åsigt och hemställa, att Rikets Ständer vid regleringen af utgifterna
under riks-statens 6:te hufvudtitel ville tillse, att vid beräkningen af nämnde tjenstemäns
aflöningsförmåner den dem tillerkända provision å karta-sigillata-medlen upptages
till ett belopp, närmare motsvarande hvad denna inkomst i verkligheten utgör, så att
statens kontanta tillskott till deras aflöning i förhållande derefter må kunna minskas.
— 24 —
B) Allmänna magasins-ärendena, hvilka omfatta:
l:o Redovisningen för stats-verkets spanmål in natura.
Denna spanmål redovisas i krono-magasinernas räkenskaper, hvilka för revisionsåret
blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade med anmärkning.
Af Kongl. Stats-kontorets till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse angående
statens spanmålsrörelse under nämnde år, inhemtas följande förhållande med inkomster
och utgifter:
Debet.
Dalans från år 1858.
Tillgångar
116,406: 23.
Uppbörd:
Arrendemedel ocb. diverse inkomster
4,312: 77.
Devereringar:
Från Kqngl, Räntekammaren och länen
286,602: 60.
Dalans till år 1860:
Skulder  .
_ 5,012: 84.
Summa 412,334: 44.
Credit.
Dalans från år 1858:
Skulder
'.
2,119: 1.
Utgifter:
Afkortning
1,778: 60.
Anordning  198,134: 57. 199,913: 17.
Levereringar:
Till Kongl. Räntekammaren, Fångvårds-styrelsen, Förvaltningen af sjöärendena
samt länen
99,538: 3.
Dalans till år 1860.
Kontant behållning
3,263: 91.
Inventariers värden
4,017: 31.
Behållning af spanmål och proviant
82,392: 17.
Försko^ter
10,642: 70.
Fordringar
10,448: 14. 110,764: 23.
Summa 412,334; 44.
— 25 —
Vid granskningen af krono-magasinens räkenskaper hafva Revisorerne funnit, att
vid leveranser till slotts- och proviant-magasinet i Stockholm af sådan spanmål. som å
auktion upphandlats, någon besigtningsman icke, såsom i landsorterne vanligen tillgår,
varit af Slotts-proviantmästaren tillkallad, utan att denne ensam besigtigat och godkänt
den levererade spanmålen. Revisorerne, som anse ett sådant förfaringssätt vara mindre
öfverensstämmande med god ordning, hemställa huruvida ej, när leverering till slottsoch
proviantmagasinet af uppköpt spanmål äger rum, dervid för framtiden kunde förfaras
på enahanda sätt, som vid en del af landsortsmagasinen, der en magistratsperson
oell en borgare vid dylika leveranser varit tillkallade.
2:o llndsåttnings-fonden.
Fondens hufvudbok, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning,
redovisar inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
2,049,217: —
Uppbörd:
Diverse inkomster
734: 16.
Balans till år 1860:
Skuld
59: 45.
Summa 2,050,010: 61.
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
59: 45.
Utgifter:
Omkostnader
216: 86.
Afskrifningar
:
1,812: 61. 2,029: 47.
Dalans till år 1860:
Kontant behållning
49,445: 25.
Fordringar
1,991,764: 31. -
Proprie-balanser och anmärkta medel
6,712: 13. 2,047,921: 69.
Summa 2,050,010: 61.
Under revisionsåret hafva, jemlikt Kongl. Maj:ts särskilda nådiga bref, undsättningsmedel
till följande belopp blifvit utanordnade, nemligen:
4
— 26 —
Utan återbetalnings- Käntefria lån. Summa,
skyldighet.
Jönköpings län
500: — 1,500: — 2,000: —
Östergöthlands dito
280: — 6,300: — 6,580: —
Hallands dito
.  — 600: — 600: —
Götheborgs och Bohus län  1,500: — 62,000: — 63,500: —
Westerbottens dito
1000: — 10,000: — 11,000: —r
Kronobergs dito
— 2,500: — 2.500: —
Elfsborgs dito
— 71,600: — 71,600: —
Skaraborgs dito
300: — 2,000: — 2,300: —
Kalmar dito
— 30,000: — 30,000: —
Summa 3,580: — 186,500; — 190,080: —
Deremot hafva nedanstående belopp utaf de till undsättningar mot återbetalningsskyldigket
beviljade medel blifvit under revisionsåret af vederbörande återbetalde:
Jönköpinga län
4,250: —
Östergöthlands d:o
675: —
Gottlands d:o
33: 39.
Hallands d:o
399: 50.
Kopparbergs d:o
38,007: 48.
Wester-norrlands d:o
2,140: 71.
Jemtlands d:o
1,598: —
Westerbottens d;o
6,389: 41.
Norrbottens d:o
44,105: 31.
Kronobergs d:o
2,000: —
Gefleborgs d:o
„  898: 88.
Elfsborgs d:o
9,862: 66.
örebro d:o
11,000: —-
Summa 121,360: 34.
Någon erinran vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne ej förekommit.
C) Avesta Krono*Inspektion.
Af årets räkenskap, som granskats i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning,
inhemtas följande förhållande:
Koppar. Debet. Riktmynt.
Cent. skålp. ort. R-^r öre.
Balans från år 1858:
263. 24. 34. Behållning vid Avesta
18,427: 3,
Uppbörd:
347. 36. — Kopparränta, enligt riks-statens förslagspris,
24,227: 99.
Bever ering:
Från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Koppar34.
58. — bergs län  2,507: 58.
S:a 645. 18. 34. Summa 45,162: 60.
— 27 —
Credit.
Koppar. Leverering: Riksmynt.
Cent. skålp. ort. R:dr. öre.
409. 60. 34. Till Stockholms metallvåg
28,672: —
Balans till år 1860 :
235. 58. — Behållning vid Avesta
16,490: 60.
S:a" 645.' 18. "34.  Summa 45,162: 60.
Vid denna redogörelse hafva Revisorerne* ej haft något att erinra.
Kongl. Mynt-verket,
Dess räkenskap, som är i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
904,148: 39.
Uppbörd:
Silfvertionde  12,227: 81.
Myntskatt å guld och silfver  5,637: 34.
Stockprof å guld och silfver
244: 17.
Tillgodogjordt affall vid smältning
1,018: 22.
Vinst vid utmyntning af guld och silfver
284: 32.
Diverse inkomster
1,767: 34. 21.179: 20.
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret: statsanslag till Myntets
drift
12,000: -
s Stockholms metallvåg: 25 centner 60 skålpund
koppar
1,738: 50. 13,738: 50.
Balans till år 1860:
Skuld till Rikets Ständers Bank.
För guld och silfver till utmyntning
603,982: 54.
» räntefritt lån
50,000: — 653.982: 54.
Summa 1,593,048: 63.
_ 28 -
Credit
Balans från år 1858:
Skuld  809,907: 35.
Utgift:
Omkostnader för utmyntning af guld och silfver
28,867: 13.
Nybyggnader och reparationer
6.860: 75.
Diverse utgifter för Myntets egendom
122; 3.
Afskrifning
606: 80. 36,456: 71.
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret:
Silfvertionde
12,227: 81.
Betalning för 25 centner 60 skålpund koppar
1,738: 50. 13,966: 31.
Balans till år 1860:
Kontanta tillgångar
76,742: 47.
Behållning i metaller  633,704: 13.
Dito i inventarier, ved, kol ro. m  22,271: 66. 732,718: 26.
Summa 1,593,048: 63.
§ I
Utaf
den, afgående Mynt-verkets förvaltning under revisiousåret, af Öfverdirektö
ren
till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse inhemtas, bland annat, att under
detta år derstädes blifvit tillverkade och utlemnade 30,705 enkla dukater, 101,082 fyrariksdalers-stycken,
1,183,124 tjugofem-öre-stycken och 1,683,790 tio-öre-stycken samt
251,550 stycken kopparmynt, i prägelvärde uppgående till 5,130 Riksdaler, eller tillsammans
3,250,251 myntstycken; hvarförutan vid arets slut i Mynt-verket fanns prägladt
kopparmynt till värde af 2,695 Riksdaler, i vigt uppgående till 1,695 skålpund.
_ TiI1 ofvannämnde utmyntning hafva blifvit använde 245,6261 skålpund fint guld,
12,985,6914 skålpund fint silfver och 27,55 centner kopparmynt-metall, utom 20,32 centner
koppar, som begagnats till lojering af guld- och silfvermynten.
Medaljer och jettoner hafva blifvit präglade:
af guld till värde af
415 dukater.
M Slltver » »
15,100 R:dr 80 öre.
till värde af
50 » 65 »
Hela beloppet af under aret fran Mynt-verket utlemnade, myntade samt till medaljer
och jettoner präglade metaller uppgick i värde till:
» koppar, 62 skålpund,
» tenn, 6 skålpund,
— 29 -
Guld, 31,120 dukater, ä 8 R:dr 40 öre
261,408: —
Silfver
883,588: 80.
Koppar och tenn
5,180: 65.
Summa R:mt R:dr 1,150,177: 45.
Penningeutgifterna för utmyntningen, inköp af materialier, nybyggnader, underhåll
och reparationer å Mynt-verkets hus m. m hafva för året utgjort 52,033 R:dr 13 öre.
Utom Myntverkets fasta egendom och inventarier af maskiner m. m , uppgående
till ett sammanräknadt värde af 255,430 R:dr 65 öre, utgjorde behållningen vid revisionsårets
början 94,241 R:dr 4 öre, men hade vid slutet af samma år nedgått till
64,931 R:dr 64 öre, hvilket ofördelaktiga resultat, enligt Ofverdirektörens uppgift, förorsakats
dels deraf, att hufvudsakligen silfvermynt blifvit under året tillverkade, hvilken
utmyntning tillskyndar verket betydlig förlust, dels ock i synnerhet af de kostsamma
nybyggnader och reparationer, som under året blifvit verkställde.
Så har vid de i Februari och Mars månader 1859 anställda försöken att använda
den år 1857 nybyggda silfversmältugnen funnits nödigt att till densamma, till förekommande
af eldfara för närliggande byggnader, uppföra ett gnister-rum, hvilket, under året
färdigbyggdt, vid sedermera verkställda smältningar visat sig uppfylla ändamålet, utan
att utöfva menligt inflytande på luftdraget från eldstaden.
En redan år 1858 påbörjad vidlyftig reparation af det gamla verkstadshuset, som
då befanns i ett särdeles bristfälligt skick, fortsattes under år 1859 och blef samma år
i det närmaste fullbordad.
Från början af Juli månad till årets slut pågingo arbetena för insättande af en
ny, för en summa af 27,000 Riksdaler från fabriksbolaget J. & C. G. Bolinder & C:o
inköpt ångmaskin om 40 nominella hästkrafter, för hvars begagnande den till den gamla
ångmaskinen använda höga skorsten måste till största delen ombyggas, hvarefter den
blifvit försedd med åskledare. Åtskilliga axel-ledningar för ångkraftens öfverförande till
prägelsalen, hvitsjudningsrummet, reparationsverkstaden m. m. befunnos mindre ändamålsenliga
eller för svaga och ersattes med nya af solidare och enklare konstruktion.
De i valsverksrummet befintlige två värm-ugnar, hvilka båda voro ytterligt utbrända,
nedrefvos och en ny af något förändrad konstruktion uppfördes; hvarjemte, då
under sednare hälften af året allt myntningsarbete, för den nya ångmaskinens insättande,
måste upphöra, en af högsta behof påkallad genomgripande reparation företogs af det
egentliga mynthuset, å hvars södra fa^ad, i anseende till grundens dåliga beskaffenhet,
högst betydliga sättningar ägt rum, och hvilken byggnad, efter hvad vid derå hållen besigtning
ådagalades, befanns vara särdeles bristfällig.
Under hela den tid myntningen detta år varit inställd, hafva de vid verket anställde
arbetare hållits sysselsatte med synnerligen behöflig reparation af alla de äldre
prägelmaskinerna, utan att dock desse maskiners fullständiga Lståndsättande under året
medhunnits.
§ 2.
Under granskningen af Bankens räkenskaper och behandlingen af dithörande
ärender hafva Revisorerne erfarit, att Bankens styrelse redan den 23 sistlidne Maj ho»
— 30 —
Kongl. Mynt-verket gjort framställning om prägling af silfvermynt till belopp af 1,000,000
R:dr R:mt, deraf:
i hela specier  '  R:dr 800,000.
i }:dels dito
» 150,000.
och i 10-öre-stycken
» 50,000,
men att af denna reqvisition först uti slutet af nästlidne September månad specier, motsvarande
ett belopp af 140,000 R:dr R:mt, kunnat ifrån Mynt-verket levereras. Vid
Revisorernes besök i Kongl. Mynt-verket i sistnämnde månad, ägde icke heller någon utmyntning
af silfver rum; och ehuru orsaken härtill uppgafs vara den att för prägling af
hela specier erforderliga stämplar ännu saknades, anse sig Revisorerne likväl böra å förhållandet
fästa uppmärksamhet, helst, enligt Revisorernes tanka, särdeles angeläget är,
att arbetet vid Mynt-verket så ordnas, att från Bankostyrelsen ingående reqvisitioner
skyndsamt kunna fullgöras och Banken icke, till följd af uteblifven eller fördröjd leverans
af mynt från Mynt-verket, urståndsättes att tillhandahålla allmänheten de myntsorter,
som derstädes begäras.
Kongl. Kontroll-verket.
Dess räkenskaper, hvilka innefatta redovisning dels för kontrollstämpelafgiften,
såväl i hufvudstaden som landsorterna, dels för det å riksstatens 7:de hufvud ti t el,
uppförda förslagsanslag till omkostnader för nämnde verk, äro i Kongl. Kammar-rätten
granskade utan anmärkning och visa följande förhållande:
Debet.
Dalans från år 1858:
Tillgångar
9,442: 73.
Uppbörd:
Kontrollstämpelmedel:
Enkel afgift
22,062: 79.
Dubbel dito
173: 26.
För utländska arbetens kontrollering
1,031: 60. 23 267: 65
Dalans till år 1860:
Öfverlevereringar
2: 57.
Summa 32,712: 05.
Credit.
Dalans frun år 1859:
Öfverlevereringar
]: 38.
Utgift:
Omkostnader för verket
4,537: 89;
TSÄprtT Jjm-. W.
— 31 —
. Transport: 4,539: 27.
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret och länen
18,255: 24.
Dalans till år 1860:
I landet utestående kronouppbörd
9,918: 44.
Summa 32,712: 95.
•
Emot berörde räkenskaper har någon anmärkning ej heller förekommit hos Revisorerne,
som likväl anse benämningen »Expensmedelsräkning», hvarunder sistnämnde anslag
i räkenskapen hittills förekommit, vara mindre lämplig och böra förändras till
»Redogörelse för förslagsanslaget till omkostnader vid Kontroll-verket».
Kongl. Utrikes-departementet.
Uti den i Kongl. Utrikes-departementet upprättade räkenskap, rörande anslagen
under riks-statens tredje hufvudtitel, hvilken räkenskap blifvit i Kongl. Kammar-rätten
granskad utan anmärkning, lemnäs redovisning för såväl det svenska som norska bidraget
till nämnda hufvudtitel. Af nedanstående tabell inhemtas förhållandet med inkom»ter
och utgifter:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
—38,218: 93.
Inkomst:
Stats-anslag
Norska bidraget: för året  197,865: 16.
» förra året
2,600: —
Konsulsfondens bidrag till aflöning af Departementets
Expedition, enligt staten af den 27 April 1858 ....
Credit.
Utgift:
H. Exc. Statsministern för utrikes ärendena
24,000: —
Utrikes-departementet  40,650: —
Minister-staten och pensioner
494,000: —
Skrifmaterialier
3,511:54.
Möblers anskaffande m.
3,623:57.
Tidningsprenumeration  1,776: 26.
Transport: 567,561: 37.
479,200: —
200,465: 16.
6,500: — 686,165: 16.
Summa r 724,384: 9.
— 32 —
Transport: 567,561: 37.
Telegrafporto  .
9,129: 38.
Postporto
5,967: 3.
Equiperingspenningar
56,230: —
Vexelkostnader  381: 44.
Diverse utgifter
150: —
Expektanslöner
15,679: 91.
Rese- och kurirkostnader
14,783: 28.
Extra utgifter  *.
18,751: 98.
Hemliga utgifter
16,051: 38.
Sorgepenningar  13,538: 13. 718,223: 90.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
6,160: 19.
Summa 724,384: 9.
§ 1.
Då det icke lärer kunna undvikas att de medel, som från båda rikena för 3:dje
hufvudtiteln utgå, i nämnde räkenskap sammanföras, men, enligt hvad vederbörande anmält,
härigenom svårighet skall uppstå vid uppgörande af rikshufvudboken att bestämdt
kunna särskilja de belopp, som verkligen utgöra svenska stats-verkets bidrag, hemta
Revisorerne häraf anledning hemställa, det vederbörande räkenskapsförare må förständigas,
att, när årets räkenskaper för Utrikes-departementet hädanefter afgifvas, bifoga
ett sammandrag, utvisande ej mindre de belopp, hvarmed Sveriges bidrag till de för Departementet
anvisade särskilda utgiftstitlarne för året utgått, än ock den behållning,
som å hvarje anslag möjligen förefinnes.
§ 2.
Vid granskning af Utrikes-departementets räkenskaper för anslagen under riksstatens
3:dje hufvudtitel har förekommit, att verifikationer saknats för följande af Departementet
anordnade belopp, nemligen:
till expektanslöner..... -■  15,679: 91.
» rese- och kurirkostnader
14,783: 28.
» extra utgifter
18,751: 98.
Summa 49,215: 17.
Efter hvad Rsvisorerne inhemtat, härleder sig detta förfarande från ett stadgande
§ 4 af Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för Chefen för Kameral-afdelningen i
nämnde Departement, enligt hvilket berörda utgifter, likasom de s. k. hemliga utgifterna,
hvilka för revisionsåret uppgått till 16,051 R:dr 38 öre, skola i detalj endast inför
Kongl. Maj:t redovisas, i sammanhang hvarmed förordnats, att, i stället för verifikationer,
protokollsutdrag böra bifogas, som utvisa att sådan underdånig redovisning ägt rum.
När Kongl. Maj:t den 30 Oktober 1856 till Rikets då församlade Ständer aflät
nådig proposition angående regleringen af utgifterna under tredje hufvudtiteln och, bland
annat, äskade att, i stället för det å samma hufvudtitel till skrifmaterialier och expen
-
— 33 —
ser m. m. uppförda förslagsanslag 1,623 R:dr 32 skill, banko, jemte det, såsom ersättning
för utgifterna i och för den ministeriela brefvexlingen, af General-poststyrelsen
dittills utbetaldta belopp, i medeltal för 10 år utgörande omkring 4,900 R:dr banko,
hvilket borde upphöra, Rikets Ständers måtte, till bestridande af kostnaderna ej mindre
för skrifmaterialier och expenser, ljus och ved samt underhåll af möbler m. m., än äfven
för nyssnämnde brefvexling, telegrafporto, extra och hemliga utgifter, äfvensom till alla
öfriga utgifter, hvilka icke kunde på förhand beräknas, bevilja och under rubrik: »Skrifmaterialier
och expenser samt extra utgifter» låta uppföra ett årligt anslag till bestämdt
belopp af 70,000 R:dr R:mt, så åberopades till stöd för denna jemte öfriga rörande Utrikesdepartementet
gjorda nådiga framställningar ett af Chefen för nämnde Departement afgifvet,
den nådiga propositionen bilagdt underdånigt memorial, deruti, i afseende å förvaltningen
och redovisningen af samtliga Departementet genom bidrag såväl från Sverige
som Norrige tillhörande medel, Departements-chefen hemställt, dels att utbetalningarne
af dessa medel skulle, i öfverensstämmelse med de af Kongl. Maj:t för hvarje år fastställda
stater eller på grund af särskilda anordningar, bestridas utaf den Afdelningschef
i Departementet, hvilken borde vara ansvarig för förvaltningen af Departementets
penningetillgångar, dels ock att, sedan räkenskaperna för året blifvit afslutade och inför
Kongl, Majit anmälde, desamma, med undantag af dem, som anginge rese- och kurirkostnader,
expektanslöner och tillfälliga uppdrag, telegrafporto och hemlige utgifter, finge
aflemnas till vanlig granskning uti Kongl. Kammar-rätten, äfvensom i afskrift, dock
utan bifogade verifikationer, öfversändas till Kongl, norska Regeringens Revisions-departement,
för att derefter, i likhet med hvad dittills iakttagits, delgifvas Rikets Ständers
Revisorer samt norska Stats-revisionen.
Uti underdånig skrifvelse af den 20 Januari 1858, innefattande Rikets Ständers svar å
Kongl. Maj:ts uti högstberörda nådiga proposition framställda förslag rörande 3:dje hufvudtitelus
utgifter, förklarade Rikets Ständer, bland annat, att de, på sätt Kongl. Maj:t
be°ärt, till bestridande af här ofvan omförmälde utgifter för skrifmaterialier m. m., anvisat
ett årligtbestämdt belopp af 70,000 R:drR:mt, äfvensom att Rikets Ständer bifallit Kongl.
Maj:ts i sammanhang dermed jemväl gjorda nådiga framställning, att dessa medel, likasom
öfriga å denna hufvudtitel uppförda anslag, finge, utan hinder af deras fördelning i
särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år, af Kongl. Maj:t användas till
fyllande af möjligen uppkommande brist å en eller annan sådan titel. Men då Rikets
Ständer, som vid bestämmande af anslagen för Utrikes-departementet tvifvelsutan tagit
kännedom om samtlige de handlingar, som för sådant ändamål blifvit dem tillställde
och, såsom det vill synas af Stats-utskottets i ämnet afgifna betänkande (N:o 43), noga
pröfvat dithörande frågor, uti nämnde underdåniga skrifvelse icke meddelat något särskildt
yttrande beträffande Departements-chefens ofvanberörda förslag angående sättet för nu
ifrågakomma medels redovisning, och samma skrifvelse för öfrigt icke gifver stöd för det
antagande som skulle meningen vara att ifrågavarande anslag finge redovisas i annan
ordning än den, som för allmänna medel stadgad är, hafva Revisorerne ansett sig böra
ofvanberörda förhållande anmäla.
5
— 34 —
Kongl. Skogs-institutet.
Dess räkenskap, som blifvit hos Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar,
har hos Revisorerne icke föranledt till någon erinran.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
*  6,209: 85.
Uppbörd:
Anslag af kkogsplanteringskassan  10,469: —
Extra inkomster
39: 62. 10,508: 62.
Summa 16,718: 47.
Credit
Utgifter:
Afiöningar och stipendier
5,193: 84.
Hushyra
150: —
Ved och lyshållning
632: 59.
Expenser
136: 28.
Rese- och traktamentskostnader vid elevernes praktiska öfningar 2,992: 7.
Arvoden för granskning af trakthuggningsplaner  876: 9.
Diverse utgifter
653: 31. 10,634: 18.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
458: 14.
Inventariers värde
5,626: 15. 6,084: 29.
Summa 16,718: 47.
Styrelsen öfver Ek-planteringarne.
Dess räkenskap, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar,
men hos Revisorerne icke föranledt till någon erinran, utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
22,473: 85.
Transport: 22,473: 85.
Uppbörd:
Afkastningen af Wisingsborgs kungsgård .
Värdet af tillkomna inventarier
Vites-medel
Transport:^ 22,473: 85.
6,923: 19.
1,404: 35.
3: —
Credit.
Utgifter:
Aflöning
1,087: 50.
Rese- och traktamentskostnader
1,011: 78.
Förvaltnings- m. fl. kostnader för Wisingsborg
11,001: 29.
Diverse utgifter ...'  63: 17.
Värdet af afskrifne persedlar
i 3: 50.
Balans till år 1860:
Kontant behållning  8,222: 86.
Fordringar
.-.
2,345: 16.
Inventariers värde
7,069: 13.
8,830: 54.
Summa 30,804: 39.
13,167: 24.
17,637: 15.
Summa 30,804: 39.
§ 1.
Enligt Skogsstyrelsens den 19 April 1860 till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
berättelse om ekplanteringen på Wisingsö, hafva planteringarne derstädes under revisionsåret
blifvit dels till arealen utvidgade med 21 qvadratrefvar, dels förbättrade medelst
hjelpsådder af ekollen mellan raderna uti de yngre bestånden på en areal af 438
qvadratrefvar 38 qvadratstänger, till hvilka sådder åtgått 82A tunnor ollon. Dessutom
hafva, för ekbeståndens blandning med andra trädslag, på åtskilliga ställen i planteringarne
blifvit utsådda tillsammans 411 fé frö af Oxel, Gran, Björk, Lönn och Ask.
Jord för en ny plantskola har blifvit uppbrukad samt i denna äfvensom i gamla
plantskolan utsådda tillsammans 18 kappar ekollon samt 97 W frö af Gran, Lärkträd
Lind, Ask och Lönn.
Kongl. Generaldandtmäteri-kontoret.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning. Uti särskilda
hufvudböcker lemna dessa räkenskaper redovisning:
a) för anslaget till sockenkartors upprättande;
b) för General-landtmäteri-kontoret tillfallna böter och vitén, hvilka, enligt gällande
föreskrifter, skola användas till inköp af niathematiska instrumenter. för geografiska karteverkets
fullkomnande eller till andra nödiga utgifter.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
l:o Anslaget till sockeukartors upprättande.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
708: 88’
Uppbörd:
Statsanslag
4,500:
Försäljningsmedel
7j 4,507: 5.
Summa 5,215: 93.
Credit.
Utgift:
För kartor och beskrifningar m.
4,250:
Balans till år 1860:
Kontant behållning
905:
Summa 5,215: 93.
2:o Landtuäteri-konturets bötesmedel.
Debet.
Balans från är 1858:
Tillgångar
5,519: 66.
Uppbörd:
Böter
5,133: 25.
Diverse inkomster
1,972: 9J. 7,106: 16.
Summa 12,625: 82.
Credit.
Utgift:
Afskrifningar
3,169: 50.
Till diverse ändamål
830: 77. 4,000: 27.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
4,379: 49.
Oredovisade böter
4,246: 6. 8,625: 55.
—
■■■ —
Summa 12,625: 82.
Mot sjelfva räkenskapen har vid granskningen deraf någon anmärkning ej förekommit,
men Revisorerne hafva fästat uppmärksamhet derå att åtskilliga större och
mindre belopp deruti balanseras såsom obetalde böter och vitén från föregående år; och
då en del af dessa poster sedan längre tid tillbaka under denna benämning förekommit
i räkenskapen, hemställa Revisorerne, att åtgärder från vederbörandes sida må vidtagas
för dessa medels indrifning, eller ock att upplysning meddelas om hinder derför möjligen
möter.
Rikets ekonomiska karteverk.
Sedan Ofver-direktören vid Landtmäteriet i riket afgifvit underdånigt förslag angående
förändraöt sätt för bearbetandet af det så kallade socken-karteverket, för hvars
skyndsamma fullbordande Rikets vid 1856—1858 årens riksdag församlade Ständer, utöfver
det å 6:te hufvudtiteln uppförda reservationsanslag af 6,000 R:dr, å Riksgälds-kontoret
anvisat ett årligt belopp af 15,750 R:dr, har Kongl. Maj:t, jemte föreskrift att
samma karteverk för framtiden skall benämnas Rikets ekonomiska karteverk och fortfarande
stå under Ofver-direktörens inseende och ledning, enligt nådiga bref af den 15
April och den 16 December 1859, för detta arbetes utförande inom något af de närmast
hufvudstaden gränsande län, under hvartdera af åren 1859 och 1860, emot behörig redovisningsskyldighet,
af berörde anslag ställt till Ingeniören vid Landtmäteri-kontoret
E. G. Ljunggrens disposition en summa af 11,000 R:dr samt anvisat åt Landshöfdingen
P. H. Widmark, för enahanda arbete inom Norrbottens län, tillsammans 10,750 R:dr.
För den till Landshöfdingen Widmarks disposition ställda andelen af dessa medel
har särskild redovisning afgifvits, af hvilken Revisorerne fått del, och hvaraf inhemtas,
att under åren 1859 och 1860 från Kongl. Stats-kontoret anordnats i olika poster tillsammans
21,500 R:dr, deraf 18,096 R:dr 88 öre blifvit under nyssnämnde år för ändamålet
använde; hvaremot återstoden af den anordnade summan, 3,403 R:dr 12 öre, såsom
behållning vid 1860 års slut balanserades.
Vid denna redogörelse, som äfven i Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning,
hafva Revisorerne icke funnit något att erinra; börandes Revisorerne tillika
anmäla, att af de till Ingeniören Ljunggrens förfogande för nämnde föremål ställda medel
under revisionsåret något belopp ej blifvit utanordnadt.
Kongl. Post-verket.
6 • o
Årets räkenskap, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten,
redovisar för inkomster och utgifter sålunda:
_ 38 —
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
730,172: 58.
Uppbörd:
Porto för inrikes samt norska, finska och ryska bref
vexlingen
i  832,616: —
Dito för utrikes dito
352,321: 6.
Transito-porto för norska, finska och ryska dito  22,201: 68.
Assurans-afgifter
42,233: 93.
Rekommendations-afgifter
167,434: 32.
Räntemedel
28,501: 54.
Fraktmedel  73,523: 6.
Extra inkomster  »
1,109: 99.
Bötesmedel
-  424: 19.
Observationsmedel  8,171: 74.
Pensionsafgifter
7,429: 45. 1,535,966: 96.
Balans till år 1860:
Ofverlevereringar och skulder
22,366: 97.
Summa 2,288,506: 51.
Credit.
Balans från år 1858:
Ofverlevereringar och skulder
16,712: 73.
Afkortningar:
Provision för försålda frimärken  12,869: 56.
Porto för outlösta bref  4,640: 21.
Portoandelar för ångbåts- och diligensbref
lo,845: 14.
IJestituerade medel
283: 95.
Aklagareandel af böter  277: 16.
Observationsprocent
-  _ 2,111: 26. 36,027: 28.
Utgifter:
Aflönings-staten
332,962: 15.
Indragnings-dito -  18,823: 16.
Pensions-dito  11,046: —
Kontorshyror och expenser m. m  70,670: 48.
Uppbördsprovision  , 21,657: 24.
Postiljoners resetraktamenten, beklädnad och beväring .. 92,026: 39.
Brefdragares beklädnad
2,043: 38.
Hyresersättning för stallrum
1,350: 45.
Postföringskostnader inom riket
370,285: 84.
Transport: 920,865: 9. 52,740: 1.
— 39 —
Transport: 920,865: 9. 52,740: 1.
Roteringsersättningar
5,451: 26.
Gratifikationer
4,812: —
Gästgifrenhållningen vid Grisslehamn
300: —
Sjöpostfarten :  221,190: 38.
Utrikesbrefvexlingen
193,913: 2.
Posthusens underhåll och onera  3,030: 19.
Skrifmaterialier, ved, ljus m. m
14,929: 45.
Ersättning till Beskickningar och Konsuler för utbetaldt
postporto  675: 32.
Förlust på paketposten... -  19,766: 36.
Understöd för deligensbolaget N:o 1
11,500: —
Postångfartygens underhåll och reparationer
75,000: —
Extra utgifter
49,040: 57. 1,520,473: 64.
Leverering:
Till Civil-statens pensionsinrättning
7,429: 45.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
13,116: 71.
Behållning af stenkol  84: 60.
Utlånta medel  665,578: 50.
Förskott
19,041: 33.
Fordringar  10,042: 27. 707,863: 41.
Summa 2,288,506: 51.
§ 1.
Uti den af Kongl. Generalpoststyrelsen afgifna underdåniga berättelse, angående
Post-verkets förvaltning under förevarande revisionsår, lemnäs redogörelse för de af Styrelsen
under samma tid vidtagna förvaltningsåtgärder. lievisorerne, som trott sig böra
omförmäla hvad som hufvudsakligen blifvit vidgjordt för befrämjande af postkommunikationerna,
få ur denna berättelse meddela följande:
l:o. Jemlikt nådig befallning, hafva på olika tider under loppet af år 1859 postexpeditioner
blifvit öppnade i Höör af Malmöhus län, vid Slättängs gästgifvaregård i Skaraborgs
län, å Fjellbacka fiskläge i Götheborgs och Bohus län samt vid Töreboda jernvägsstation
invid Götha kanal inom Skaraborgs län. I sammanhang med o postexpeditio
nen
i Höör inrättade# ock en ny postgång två gånger i veckan emellan Aby och Hörby
postkontor öfver Höör, och samtidigt med postexpeditionen i Fjellbacka ordnades dubbel
postgång emellan sistnämnde ort och Uddevalla.
2:o. Efter det postexpeditionen i Töreboda trädt i verksamhet, inrättades en på
jernvägen emellan Götheborg och Töreboda dagligen fram- och återgående så kallad ambulatorisk
postexpedition, genom hvilken dels besörjes postutvexlingen emellan de vid
denna jernvägssträckning belägna postanstalter i Götheborg, Alingsås, Jönköping, Sköfde
och Töreboda, dels expedieras samtliga i postkupén och jernvägsstationernas breflådor
inlagda orekommenderade bref.
— 40 —
Samtidigt härmed ordnades jemväl för den tid af året, då postforsling med ångfartygslägenhet
ej eger rum, passagerare-, post- och paketbefordring två gånger i veckan
emellan Töreboda och Orebro öfver Ramundeboda samt å linierne Götheborg—Kongsbacka—Warberg—Falkenberg—Halmstad—Laholm—Engelholm—Helsingborg,
hvilkas turer
blifvit förbundna med jernbanstågen emellan Götheborg och Töreboda samt Orebro
och Arboga äfvensom med den af enskildt bolag underhållna diligensinrättning emellan
Stockholm och sistnämnda stad; hvarförutan emellan Ramundeboda och Töreboda föranstaltats
en ny postgång fram och åter två gånger i veckan.
3:o. Utom här ofvan uppräknade kommunikationer, hafva följande, i sednast afgifna
revisionsberättelse omnämnda och, jemlikt Kongl, brefvet den 3 December 1858,
anbefallda nya postförbindelser blifvit under år 1859 organiserade, nemligen:
för postgång emellan städerna Stockholm och Strengnäs samt gästgifvaregården
Malmby, städerna Eskilstuna, Thorshälla och Mariefred samt gästgifvaregården Läggsta;
för post, ytterligare en gång i veckan, emellan Söderhamn och Bollnäs i Gefleborgs län;
för post, två gånger i veckan fram och åter, emellan Jönköping och Boxholm;
för post, en gång i veckan fram och åter, emellan Carlskrona och Wexiö, hvilken
vid Broaryds gästgifvaregård blifvit satt i förbindelse med Ronneby—Wexiö-posten;
för post, en gång i veckan fram och åter, emellan Skellefteå samt Norsjö och Jörns
socknar i Westerbottens län;
för post, en gång i veckan fram och åter, emellan Nordmaling och Bjurholms kyrkoby
i Wester-norrlands län;
för post, en gång i veckan fram och åter, emellan Lysekihl och hemmanet Håby i
Götheborgs och Bohus län, att emellan sistnämnda hemman och Uddevalla befordras i
förening med den emellan Helsingborg och Svinesund gående så kallade norska utrikes-posten;
för
post emellan Gefleborgs och Jemtlands län, att i samband med förutvarande
Kårböle—Ytter Hogdahls-posten, hvar fjortonde dag fortskaffas från sistnämnda ort till
Westeråsen och derifrån åter till Ytter Hogdahl och Kårböle;
för post emellan Björnbyns gästgifvaregård och Munstads hemman i Wermlands län,
hvilken post befordras emellan förstnämnde ort och Amål med förutvarande Arvika-posten;
för
dubbel postgång emellan Arvika och Sunne; samt
för ny post en gång i veckan emellan Carlstad och Mariestad.
Hvarjemte med den förutvarande postgången emellan Umeå och Lycksele vidtagits
sådan förändring, att samma post, med en tillökning i väglängden af tre fjerdedels
mil, fortskaffas öfver Wännäs.
4:o. Slutligen har, i öfverensstämmelse med föreskrifterna i Kongl, brefvet den
1 Februari 1859, den post, som två gånger i veckan öfver Åtvidaberg och Gammelby
fortskaffas emellan Linköping och Westervik, ena gången i veckan vintertiden gått så
-
— 41 —
sorn paketpost och, i Linköping förbunden med öfriga paketposter, lemnat tillfälle för
paketsändning till och från Gottland medelst postångfartyget »Polhem», hvilket fartyg under
vintermånaderna uppehåller postförbindelsen emellan Gottland och fasta landet.
§ 2.
Sedan Cheferne för svenska och norska postverken uppgjort underdånigt förslag
till förändrade bestämmelser rörande postförhållandena emellan Sverige och Norge, har
Kongl. Maj:t under den 15 November 1859 funnit godt i nader utfärda en författning,
hvarigenom dels frankeringsfrihet vid brefvexling emellan orter inom de förenade rikena
blifvit införd, dels stadgats, att emellan Helsingborg och Svinesund borde hvarje^ vecka
vintertiden fram och åter sändas en tredje post, hvilken post likväl först under ar 1860
kunnat träda i verksamhet. Till följd af sistnämnda anorduing samt den i 28 § af åberopade
nådiga förordning meddelade föreskrift, att Norges utrikes brefvexling vintertiden
borde i allmänhet minst 4A månader af året fortskaffas öfver Sverige, har svenska Postverket
af norska transitobrefvexlingen också tillskyndats en väsentligt ökad inkomst,
hvilken år 1858 utgjorde 41,011 R:dr 72 öre, men år 1859, derunder Norge största delen
af vintren underhöll direkt postångfartygsförbindelse med Danmark, nedgick till
20,501 R:dr 44 öre. Post-verkets inkomst häraf för år 1860 belöpte, enligt räkenskaperna,
till 36,847 R:dr 89 öre.
§ 3.
I ändamål att befrämja ett lifligare utbyte af litterära produkter emellan Sverige
och andra länder, förordnade Kongl. Maj:t i särskilda nådiga bref den 6 Augusti
och den 11 November 1859, att tillfälle skulle beredas för ^bokpaketers afsändning med
de ångfartyg, hvilka, med bidrag af svenska Post-verket, ärligen underhalla förbindelse
emellan Götheborg och Hull, och under samma år täcktes Kongl. Maj:t äfven, jemlikt nådigt
bref af den 16 September, föreskrifva hvad som iakttagas bör vid postbefordring pa
statens jernvägar.
§ 4.
Under revisionsåret har Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt bref den 14 Januari samma
år, tillåtit Direktionerue för hospitalen å de orter, der landshöfdingeresidens finnas,
att, tillsvidare och intilldess genom förnyad fribrefsförfattning kan varda annorlunda
förordnadt, afsända berörda hospital tillhörande bref och handlingar med vederbörande
länsstyrelses fribrefspost. Någon fribrefsrätt derutöfver har under årets lopp icke
beviljats.
§ 5.
Post-verkets befattning med optiska telegrafernas vård och underhåll har, till
följd af Kongl. Maj:ts den 8 April 1859 meddelade nådiga beslut, från och med samma
års början upphört. Härigenom har Post-verket jemväl för framtiden besparats en årlig
extra utgift af omkring 13,000 R:dr.
6
— 42 —
§ 6.
Sammandraget öfver postuppbörden för åren 1857, 1858 och 1859 företer följande
förhållande:
För inrikes brefvexlingen.
år 1857  793,027: 95.
år 1858
802,299: 98.
år 1859  802,583: 37.
För utrikes- och
transito-brefvexlingen.
448,531: 90.
411,346: 57.
404,555: 37.
Summa.
1,241,559: 85.
1,213,646: 55.
1.207,138: 74.
Häraf visar sig, att inkomsten för inrikes brefvexlingen under revisionsåret med
endast 283 R:dr 39 öre öfverskjuter den nästföregångna år influtna, till hvilken ringa
tillväxt i uppbörd orsaken får sökas i den omständigheten, att portot för sistnämnda
brefvexling, hvilket under första hälften af år 1858 utgick med 12i öre för enkelt bref,
blifvit, på grund af Kongl, kungörelsen den 23 Februari samma år, nedsatt till 12 öre,
med hvilket sistnämnda belopp enkelt porto under hela året 1859 utgjordes. Deremot
har postuppbörden för utrikes- och transito-brefvexlingen minskats med 6,791 R:dr 20
öre, hvilken inkomst-skillnad härflutit af det här ofvan omförmäldta förhållande, att större
delen af Norges utrikes brefvexling befordrats direkte öfver Danmark.
Vid jemförelse emellan räkenskaperna öfver Post-verkets hela bruttouppbörd för
åren 1857, 1858 <*ch 1859 visar sig, att då densamma utgjort:
år 1857
1,609,961: 46.
» 1858  - .'....  1,491,065: 34.
och » 1859
1,535,966: 96,
uppbörden för revisionsåret väl öfverskjuta den för det nästförntgångna med 44,901 R:dr
62 öre, men att den deremot understigit 1857 års uppbörd med 73,994 R:dr 50 öre,
hvilket förhållande likväl icke ensamt föranledts af större intrader under sistberörda år utaf
utrikes- och transito-brefvexlingen samt passagerare-afgifter och räntemedel, utan jemväl
uppkommit deraf, att under året postkassan erhållit en större extra inkomst af
14,202 R:dr för försålda postångfartyget »Svenska Lejonet».
Aflöningar och andra omkostnader, till hvilkas bestridande
år 1858 erfordrades
1,635,038: 68.
men år 1859 endast
1,520,473: 64.
hafva således sistnämnda år minskats med  R:dr 114,565: 4.
Anledningen härtill är den, att då för nybyggnad af ångfartyg m. m. år 1858 utgick
utöfver stat 221,979 R:dr 15 öre, utbetaldes i enahanda afseende under revisionsåret
endast ett belopp af 81,579 R:dr 87 öre.
§ 7.
Antalet af med posterna afsända bref utgjorde år 1857:
portobref
5,646,444: —
och fribref  409,500: — 6,055,944. —’
samt år 1858:
portobref
5,723,572
och fribref  441,355:
Under år 1859 har försändningen ökats till:
portobref  6,007,573: —
och fribref  449,654: —
hvadan tillväxten under dessa år uppgår
af portobref till  361,129: —
och af fribref till
40,154: —
eller tillsammans R:dr
§ 8.
För den af Post-verket underhållna paketpostinrättningen hafva
Utqifterna,
År 1858:
bestående dels i aflöning, skjutskostnad, postiljonstraktamenten,
hushyror, anskaffning och underhåll af
åkdon samt åtskilliga andra utgifter  37,078: 82.
dels i restitution af fraktafgifter, -uppburna i Sverige,
men främmande postverk tillkommande
6,466: 17.
sammanlagdt uppgått till
43,544: 99.
hvartill bör läggas understöd till diligensbolaget N:o 1 16,500: —
Summa R:dr 60,044: 99.
och
Inkomsterna,
År 1858.
utgörande i fraktafgifter, observationer m. m
34,083: 37:
så att Post-verket för paketpostinrättningen fått vidkännas
en förlust af  25,961: 62.
hvilken förlust godtgjorts af nämnda verks öfverskottsmedel.
6,164,927: —
6,457,227: —
401,283: —
År 1859.
54,329: 55.
8,286: 17.
62,615: 72.
11,500: —
74,115: 72.
År 1859.
42,849: 36.
31,266: 36.
§ 9.
Vid anställd inventering befunnos säkerhetshandlingarne i behörig ordning.
Kongl. Tull-verket.
I Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, redovisar denna räkenskap
tor inkomster och utgifter på sätt bilagda tabell utvisar:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar  — -  512,078: 22.
Uppbörd:
Sjötullsmedel:
För inkommande varor  12,530,648: 6.
» utgående dito
344,692: 16.
Nederlagsrekognition  13,953: 88.
Transitoafgift  3,514: 99.
Konfiskationer
65,133: 11.
Böter
33,266: 29.
Strafftull
720: 53.
Strandvraksmedel
1,029: 18.
Natt och år ståndne varor
746: 56.
Extra inkomst
11,411: 67.
Observationsmedel ■_ 2,226: 78. 13,007,343: 21.
Fyr- och båkmedel
428,328: 33.
Dito: omföring från sjö
tullsmedlen
13,883: 73. 442,212: 6.
Handels- och sjöfartsfonden* medel
750,045: 78.
Diverse verks medel  .  898: 27. 14,200,499: 32.
Balans till år 1860:
Skuld
5,242: 56.
Summa 14,717,820: 10.
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
668: 1.
Afkortniv gar:
Institutioner, beslagsandelar m. m. af:
Sjötullsmedel
120,918: II.
Fyr- och båkmedel
508: 39.
Handels- och sjöfartsfondens medel
336: 76.
Diverse verks medel
157: —
121,920: 26.
Transport: 122,588: 27.
Transport: 122,588: IT.
Utgifter:
Sjötullsmedel:
Kongl. Konvoy-kommissariatets andel i tulluppbörden,
enligt Kongl, brefvet den 18 December
1857,  -  750,000: —
Ersättning till städerna för tolags
afgiften,
enligt dito dito,
964,458: 72.
Ordinarie aflöningsstaten
1,441,778: 89.
Indragningsstaten
72,504: 89.
Pensionsstaten
117,762: 98.
Begrafningshjelp  5,207: 50.
Arfvoden  9,458: 25.
Rese- och traktamentspenningar.... 39,398: 59.
Byggnader och reparationer, hushyror
och tomtören
29,515: 64.
Postporto
14,017: 83.
Skrifmaterialier, ved och ljus m. m. 31,142: 52.
Diverse utgifter  8,266: 16.
Gratifikationer
82: —
Extra utgifter  18,676: 30.
Hemliga utgifter  9,000: —
Omföring till fyr- och båkmedlen:
Lotsverkets andel af inkomsten
vid Landsorts fyrbåk
13,883: 73.
Fyr- och båkmedel: uppbördsprovision
Levereringar:
Sjötullsmedel
Handels- och sjöfarts
Diverse verks medel
Balans till år 1860:
Tillgångar:
Sjötullsmedel
Fyr- och båkmedel
Handels- och sjöfartsfondens medel
Diverse verks medel
• 3,525,244:
—
13,098:
36.
3,538,342:
36.
. 9,439,509:
25.
429,178:
1.
750,000:
—
513:
9.
10,619,200:
35.
421,496:
83.
2,146:
—
13,415:
44.
630:
85.
437,689:
12.
Summa 14,717,820: 10.
§ I*
Bruttouppbörden af sjötullsmedel har, såsom af nämnda tabell inhemtas, under
revisionsåret uppgått till
13,007,343: 21.
Transport: 13,007,343: 21.
Transport: 13,007,343: 21.
med afdrag af afkortningarne .-.  120,918: 11.
samt utgifterna
3,525,244: —
och proprie-balanser, hvilka rätteligen bort uti sistlidet
års kalkyl från behållningen afdragas till ett belopp
af
2,37& 56. 3,648,534: 67.
uppkommer en nettovinst af
9,358,808: 54.
hvilket belopp med
1,458,808: 54.
öfverskjuter den i riks-staten af tullmedlen påräknade inkomst
7,900,000: —
Uppbörden af sjötullsmedel uppgick:
år 1855 till
12,004,542: 51.
» 1856 »
13,800,567: 84.
» 1857 »
11,199,971: 81.
» 1858 »
10,125,012: 28.
och » 1859 »
13,007,343: 21.
De å nämnda medel under afkortnings- och utgiftstitlar afförda belopp utgjorde:
år 1855  *
1,805,946: 62.
» 1856
1,993,870: 88.
» 1857
1,999,649: 70.
» 1858
3,478,238: 73.
» 1859
3,648,534: 67.
Häraf visar sig, att 1858 års uppbörd af stats-verkets medel var den lägsta och
den för år 1856 den högsta samt att 1859 kom den för sistnämnda år närmast, understigande
dock densamma med 793,224 R;dr 63 öre.
Orsaken till utgifternas stora ökande åren 1858—1859 är den, att Konvoy-kommisåariatets
andel af tulluppbörden och ersättningen till städerna för tolagsafgiften blifvit
i utgiftssumman inlagda; och lärer, efter hvad Revisorerne inhemtat, riks-staten
framdeles komma att uppställas så, att å inkomstsidan hela tulluppbörden upptages,
hvaremot å 7:de hufvudtitelu uppföras berörda 2:ne anslag, på sätt nu tillgår med anslaget
för Tull-verkets omkostnader.
§ 2.
Enligt Kongl. Maj:ts den 18 December 1857 i nåder gillade och fastställda tulltaxa,
hafva »spanmål, malen och oinalen, alla slag» samt »stångjern» varit från tullafgifter
befriade, hvadan någon tullinkomst under revisionsåret härför ej influtit.
§ 3.
Vid granskning af räkenskaperna har förekommit, att aflöningsanslaget blifvit vid
några Tullkamrar med ringa belopp öfverskridet derigenom, att månädsaflöningarne, då
beloppen slutats på halfva öretal, under alla månaderna af året utbetalts med hela ören.
— 47 —
‘ § 4.
Beträffande aflidne Tullförvaltaren Finérs balans, som vid 1858 års utgång utgjorde
160,503 R:dr 77 öre, få Revisorerne meddela, att densamma icke genom afbetalning
minskats, utan upptages nämnda balans till ziffran oförändrad i 1859 års räkenskap.
§ 5..
Under revisionsåret har den stapelstädurna i riket tillkommande tolagsersättning
uppgått till 964,458 riksdaler 72 öre.
§ 6.
Ehuruväl Revisorerne funnit Kongl, Tull-verkets räkenskaper i allmänhet väl och
redigt förda, kunna Revisorerne likväl icke lemna oanmärkt en oegentlighet i bokföringssättet,
hvilken lätteligen torde kunna undvikas, om deråt egnas någon uppmärksamhet.
Räkenskapen visar nemligen, att under levererrngstitel afföras definitift, i stället för att
under balanstitel upptagas, äfven sådana medel, som blifvit levererade ej endast efter
slutet af det kalenderår, som räkenskapen omfattar, utan jemväl efter den tid, då hufvudräkningen
är daterad; hvilket förfarande medför, bland andra, den olägenhet, att Tullverkets
levereringar till Kongl. Stats-kontoret i förstnämnde verks hufvudbok vanligen
upptagas till helt andra belopp, än Kongl. Räntekammarens hufvudbok utvisar.
§ 7.
Det vore jemväl önskvärdt, att ett förändxadt sätt för bokföring af lastpenningarne
kunde åvägabringas. Hvad af dessa medel utgör Kongl. Förvaltningens af Sjöärendena
andel uppdebiteras och redovisas nu såsom »sjötullsmedel», i stället att bokföras
under den mera riktiga titeln: fyr- och bakmedel. En dylik förändring bör, enligt
Revisorernes tanke, destomindre möta svårighet, som berörda andel är till summan känd
långt innan hufvudräkningen uppgöres.
Kongl. Sundhets-kollegium.
Kongl. Sundhets-kollegii räkenskaper, hvilka blifvit utan anmärkning grauakade
i Kongl. Kammar-rätten, redogöra för inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
193,393: 73.
Uppbörd:
Statsanslag  — 330,427: 58.
Transport: 330,427: 58. 193,393: 73.
. ^ Transport: 330,427: 58.
Aterdebiterade medel å anslaget till mediko-legala besigt
ningar
21: 40.
För anslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars
botande innehållna löneandelar
920: 84.
Räntemedel
307: 50.
Hyresmedel
725: —
Apothekare-societetens bidrag till Pharmaceutiska Institutets
underhåll
3,750: —
Af studerande vid sistnämnde Institut erlagda. afgifter.... 330: —
Extra uppbörd  ,,
4.
Värdet af tillkomne inventarier  3,487: 18.
Balans till år 1860:
Skuld
Summa
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
Utgifter:
Kongl. St&ts-kontoret anordnat
232,527: —
Kongl. Krigs-kollegium redovisat
4,000: —
Kongl. Sundhets-kollegium dito:
Mediko-legala besigtningar  11,458: 77.
Pensioner och stipendier i Fältläkare-korpsen  9,258: 32.
Pharmaceutiska Institutet
10,301: 20.
Inrättningen för sjukes behandling med elektricitet
och galvanism  i  870: —
Barnbördshusen
5,221: 9.
Carolinska Mediko-kirurgiska Institutet
3,671: 80.
Vaccinationens befrämjande
3,227: 56.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande .... 50,192: 31.
Svenska Läkaresällskapet
2,250: —
Reseunderstöd till läkare
3,000: —
Arfvode till Provincialkirurgen i Stockholms län .... 225: =
Gratifikationer till e. o. tjenstemän och vaktbetjente 300: —
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret
Balans till år 1860:
Kontant behållning
7,959: 74.
Fastigheters och inventariers värde
168,676: 34.
Utlånta medel  6,150: —
Förskott
11,839: 5.
Fordringar
59: 33.
193,393: 73.
339,969: 54.
11: 13.
”533,374: 40.
165: 58.
336,503: 5.
2,021: 31.
194,684: 46.
Summa 533,374: 40.
— 49 —
§ 1.
Af räkenskaperna inhemtas, att utgifterna å anslaget till smittosamma sjukdomars
botande uppgå för den vanliga sjukvården till
39,239: 17.
samt för kolerasjukvård till
10,953: 14.
tillhopa R:dr 50,192: 31,
hvilken summa, jemförd med det i riksstaten uppförda anslaget
40,000: —
visar en brist af  10,192: 31.
Genom innehållna andelar af provincialläkare-löner under åtnjuten
tjenstledighet hafva häraf blifvit godtgjorda
920: 84.
så att bristen i anslaget egentligen uppgår till  9,271: 47,
för betäckande hvaraf från Kongl. Stats-kontoret levererats 10,000 R:dr.
§ 2.
För under revisionsåret verkställda mediko-legala besigtningar hafva
omkostnaderna utgjort  : 1
11,458: 77.
Då härifrån afräknas anslagne
10,000: —
och återdebiterade
21: 40. 10,021: 40.
uppkommer en brist af
1,437: 37,
hvaraf från Kongl. Stats-kontoret reqvirerats 1,000 R:dr och af de vid årets början hos
Kollegium befintliga tillgångar förskjutits återstoden, 437 R:dr 37 öre.
§ 3.
Af de särskilta anslag, som blifvit anvisade för svenska Läkaresällskapet, allmänna
Barnbördsinrättningen, Barnbördshuset Pro patria, Provincialkirurgen i Stockholms
län, vaccinationens befrämjande och till pensioner och stipendier i Fältläkarekorpsen,
hafva de fyra förstnämnda anslagen till fullo utgått, hvaremot å de öfriga besparingar
uppkommit till följande belopp, nemligen: på anslaget till vaccinationens befrämjande,
med beräkning af året tillhörande, men i 1860 års räkenskap afförda utgifter 2,467 K:dr
69 öre, ett belopp af 369 R:dr 43 öre, som reserverats för framtida behof, samt å anslagen
till pensioner och stipendier i Fältläkarekorpsen tillsammans 391 R:dr 68 öre,
som efter 1859 års utgång blifvit till Kongl. Räntekammaren inlevererade.
§ 4.
Den i Götheborg anordnade undervisningsanstalten för barnmorskor har i statsanslag
under revisionsåret åtnjutit 3,441 R:dr och från nästförutgångna året ägt en behållning
af 1,457 R:dr 27 öre, hvadan anstalten, som således haft en tillgång af 4,898
R:dr 27 öre till bestridande af de för aflöning, underhåll åt frielever samt materiela behof
under äret till 2,949 h’:dr 9 öre uppgående utgifter, alltså vid 1859 års slut ägde
ett öfverskott af 1,949 R:dr 18 öre, som för framtida behof reserverats.
7
— 50 —
§ 5.
De, enligt Kongl, brefvet den 23 Augusti 1845, anslagna 750 R:dr, för användande
af elektricitet och galvanism vid sjukes behandling, äro behörigen disponerade
tillika med 120 K:dr, utgörande ränta för ett år å ett af enskilde personer till förenämnde
ändamål skänkt kapital af 2,400 R:dr, hvilket belopp jemväl blifvit i öfverensstämmelse
med gifvarnes föreskrift användt.
§ 6.
Redogörelsen för Carolinska Mediko-kirurgiska institutets underhållsmedel under
revisionsåret visar, att Institutets fordran från år 1858 utgjorde 455 R:dr 76 öre samt
att Institutet uppburit af statsmedel 3,662 R:dr 58 öre och hyresmedel till belopp af
725 R:dr, eller tillsammans 4,843 R:dr 34 öre; hvadan, när härifrån afräknasutgifterna
för år 1859, 3,671 R:dr 80 öre, Institutet vid detta års utgång ägde en tillgång af
1,171 R:dr 54 öre.
§ 7.
Till underhållskostnadernas bestridande under revisionsåret har Pharmaceutiska institutet
haft att tillgå i statsanslag 3,750 R:dr, bidrag af Apothekare-societeten till enahanda
belopp samt af studerande vid Institutet erlagda lektionsafgifter 330 R:dr, eller tillhopa
7,830 R:dr; och enär Institutet från nästförutgångna året haft ett öfverskott af 4,036
R:dr 8 öre samt utgifterna medtagit endast 10,301 R:dr 20 öre, har ifrågavarande inrättning
vid 1859 års slut påförts en kontant behållning af 1,564 R:dr 88 öre.
§ 8.
Under nu afslutade granskning af Kongl. Sundhets-kollegii räkenskaper och förvaltning
hafva Revisorerne icke kunnat undgå att erfara de olägenheter, som uppkommit
af det sätt, hvarpå bemälda Kollegii räkenskap är uppställd, hvilket både förorsakat
tidsutdrägt och i betydlig mån försvårat revisionen; men då, efter hvad här ofvan i berättelsen
angående Kongl. Stats-kontoret omförmäles, en särskild tjensteman sedan längre
tid tillbaka är, efter vederbörligt förordnande, sysselsatt med uppgörande af förslag till
förändradt sätt för de förvaltande verkens räkenskaper, torde man äga förhoppning, att
snart nog få se dessa olägenheter afhulpne.
§ 9.
I öfrigt har någon erinran mot räkenskapen icke förekommit, och vid inventering
befunnos säkerhetshandlingarne i god ordning.
— 51 —
Veterinärinrättningen i Stockholm.
Denna räkenskap, som blifvit med anmärkningar granskad i Kongl. Kammarrätten,
redovisar inkomster och utgifter på följande sätt:
a) Ordinarie statsanslag
Debet.
/
Balans från år 1858:
Tillgångar
48: 87.
Uppbörd:
Från Kongl. Stats-kontoret
8,784: —
Inkomster af stallet
3,852: 78.
Dito » apotheket
772: 82.
Dito » smedjan
7,662: 62.
Diverse inkomster  3,134: 40. 24,206: 62.
’ Summa 24,255: 49!
Credit.
Utgifter:
För gasinledning
2,001: 35.
» stallet
» apotheket  v  r 295: 33.
» smedjan
o,027: 48.
Löner och arfvoden  ;  2,370: —
Stipendier
2,820:
Medikamenter
138: —
Inköp af instrumenter
317: 25.
Dito af^böcker
992: 20.
Bokbindare-arbete
^
Reparationer
Ved och ljus
T ™
Diverse utgifter
2,542: 32: 23,806: 42,
Balans till år 1860:
Kontant behållning
416: 42.
Fordringar
Summa 24,255: 49.
V
— 52 —
b) extra statsanslag
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
2,088: 59.
Summa, 2,088: 59i
Credit.
Utgifter:
Till inköp af möbler, sängkläder m. in  1,219: 20
Balans till år 1860:
Kontant behållning
iio 8(59* 39
Summa 2,088: 59.
§ 1.
Vid besök å Veterinärinrättningen hafva Revisorerne tagit närmare kännedom
om förhållandena derstädes och icke funnit någon annan anledning till anmärkning, än
den, att inrättningens tillgångar synas otillräcklige för dess fullt ändamålsenliga ordnande.
Sedan Rikets Ständer år 1818 anhållit, att Kongl. Majit måtte fästa nådig uppmärksamhet
pa hehofvet af veterinärkunskapens större befordran, och sedan anläggandet
ar en veterinärinrättning i Stockholm blifvit i nåder beslutad, uppgjordes år 1819 förslag
till en sådan anläggning med en kostnad af 93,725 R:dr Banko,' men då tillgångar
dertill saknades, blef en provisorisk läroanstalt samma är ordnad med en kostnad af
29.000 R:dr samma mynt. - - Ar 1830 .upplätos byggnaderne vid f. d. Ladugårdslands
bränneri för detta ändamål, och 5,000 R:dr Banko anslogos tili nödig påbyggnad och
inredning. Inrättningen visar sig således aldrig hafva blifvit fullt ordnad efter den först
uppgjorda planen.
För närvarande finnes vid inrättningen, utom boningsrum för lärare, elever m. fl.,
äfven bibliothek, museum, anatomisal, laboratorium samt 2:ne stallar, egentligen afsedde
för hästar. En del af dessa lokaler äro dock trånga och otillräckliga, ”hvarföre Rikets
Ständer vid sednaste riksdag beviljade ett anslag af 13,000 R:dr till nödige byggnadsarbeten,
att användas sedan én fullständig plan för dessa arbeten blifvit uppgjord och
af Kongl. Maj:t godkänd, hvarjemte 15,000 R:dr anslogos till en smedja och dessutom
2.000 K:dr till inköp af diverse förnödenheter för inrättningens laboratorium. — Efter
hvad Revisorerne inhemtat, är en ny smedja under anläggning och det beviljade byggnadsanslaget
af 13,000 R:dr numera afsedt till förändrande af' en inrättningen tillhörig
magasinsbyggnad, hvilken kommer att innehålla museum, anatomisal, obduktionslokal m.
m., hvaremot de för närvarande dertill begagnade rum äro ämnade att användas för
andra ändamål. Inrättningen finnes dock vara helt och hållet i saknad af ett ändamålsenligt
stall flir nötboskap och mindre djur, hvarföre sådane sällan kunna emottagas
tdl behandling pa stallet. Elevernas praktiska öfningar uti nötkreaturs sjukbehandling
inskränka sig förnämligast till hvad som under tillfälliga besök pä kallelse af kreaturs
-
— 53 —
ägare inom eller i närheten af hufvudstaden kan af dem inhemtas, hvarföre Revisorerne
anse af stort behof påkalladt att sådane åtgärder må blifva vidtagne, att en mera fullständig
praktisk undervisning härutinnan må kunna eleverna bibringas under lärotiden. -y,er~.
erfordras, enligt Revisorernes åsigt, såväl uppförandet af ett _ ändamålsenligt stall för
nötboskap, äfvensom att inrättningen må kunna disponera åtminstone ett pär hästar nied
åkdon, på det att, vid inträffande sjukdomsfall utom staden, en del elever ma kunna, åtföljde
af läraren, blifva i tillfälle att draga fördel af dennes undervisning via sjukbehandlingen.
I likhet med hvad i allmänhet vid dylika anstalter i utlandet äger rum, torde
äfven en mindre uppsättning af mjölkboskap vid inrättningen böra finnas, pa det eleverne
må beredas tillfälle att erhålla undervisning angående sättet för dessa djurs vard och
behandling.
Ehuru det inrättningen beviljade årliga statsanslag till diverse utgifter icke utgått
till större belopp än 6,750 R:dr R:mt, hafva med detta förlag likväl utgifter blifvit
bestridda till 21,805 R:dr 7 öre, på det sätt, att dertill användts hyresmedel för de obegagnade
magasins- och ridhuslokalerne 2,825 R:dr, äfvensom förtjenst pa smedjan för
verkställda hofbeslag, inkomst af kreatursutfordring på stället m. m.; dock sorn anskaffandet
af årsförlaget utaf fourage för stallen och jern för smedjan mäste ske a de
för sådane uppköp lämpliga tider, ehuru för tillfället influtne medel vanligen icke dm till
lemna tillgång, så hafva Revisorerne funnit ett anslag för jm gång behöfligt till förlag
för sådane uppköp, på det att inrättningens tjenstemän må undgå nödvändigheten af att,
på sätt som nu uppgifves hafva skett, begagna egen kredit för anskaffandet af härtill
nödige medel.
Af Föreståndarens årsberättelse visar sig, att sjukvården ökat sig för hvarje år
ifrån och med 1857 till 1860, hvaraf synes som inrättningen tillvunnit sig ökadt förtroende.
Också hafva Rikets Ständer vid sistförflutne riksdag, utom förr omnämnde anslag för en
gång, derjemte beviljat årliga anslag till ökade löner för lärare och tjenstemän
3,750 R:dr, till underhåll af nybyggnader 1,000 Rdr, samt tillökning i anslaget för diverse
utgifter 1,830 R:dr, hvilket sistnämnde anslag likväl^ egentligen mäste betraktas
såsom ersättning för de hyresmedel, som för inrättningen gå förlorade derigenom, att en
del af de nu uthyrda lokalerna kommer att för inrättningens behof iståndsättas.
§ 2.
Hos Revisorerne har räkenskapen ej föranledt till någon erinran.
Veterinärinrättningen i Skara.
Af denna, i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar granskade räkenskap inhemtas
följande förhållande i afseende å inkomster och utgifter.
— 54 —
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar  20,007: 5.
Uppbörd:
Statsanslag
2,100: —
Räntemedel
1 127:29.
Arrendemedel
36l: 36.
Anmärkningsmedel  -  20: 22. 3 508- 87
Summa 23,615: 92.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
1,964: 13.
Stipendier  1,084: 53.
Inventarier, instrumenter oc.h böcker
218: 62.
Skatter och brandstodsafgifter
105: 7.
Diverse utgifter
J.093: 50. 4,465; 85.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
7.
Utlånta medel
19,150: — 19 150- 7
Summa 23,615: 92.
Enligt gjord anteckning på en redogörelsen bilagd räkning å 952 R:dr 38 öre för
åtskilliga under revisionsåret verkställda reparationer å bonings- och uthusbyggnaderna
vid Veterinärinrättningens egendom Brogården, har Styrelsen, under åberopande af gällande
stadgar, af inrättningens medel godtgjort hälften af nämnda reparationskostnader
med 476 R:dr 19 öre; men då det icke blifvit uppgifvet när eller af hvilken myndighet
dessa, för Revisorerne obekanta, stadganden skola blifvit utfärdade, på grund hvaraf inrättningen
tillskyndats en utgift, som, efter Revisorernes åsigt, bort helt och hållet bestridas
af vederbörande boställshafvare, äro Revisorerne icke i tillfälle att till riktigheten
kontrollera ifrågavarande utgift, utan få blott förhållandet anmäla.
Kong]. Öfverintendents-erabetet.
Räkenskaperna redovisa i 3:ne särskilda hufvudböcker:
a) Statsanslaget till underhåll af Kronans hus och byggnader i hufvudstaden;
b) Dito i landsorterna; och
c) Extra anslag till uppförande al en för sinnessjukas behandling afsedd hospitalsbyggnad
å lägenheterna Hedvigsberg och Conradsberg invid Stockholm.
— 55 —
Dessa räkenskaper, af hvilka den, som omfattar stats-anslaget till Kronans hus
och byggnader i landsorterna, blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar,
men de öfriga lemnade utan anmärkning, förete, i afseende på inkomster och utgifter,
följande förhållande:
a) Byggnader och reparationer i Stockholm.
Debet
Balans från år 1858.
Tillgångar
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag
,48,000
Extra dito
Tomtören
Hyresmedel
Försäljningsmedel
Gatuläggningsafgifter
Extra inkomst
10,781: 74.
140,000
100
900
564
822
13
7.
86.
50.
Balans till år 1860:
Skuld
190,400: 43.
5,900: 46.
Summa 207,082: 63.
Credit.
Utgifter:
Byggnader och reparationer
55,823: 81.
Köpeskilling för det s. k. Geijerska huset
140,000: —
Arfvoden och traktamenten
2,01b: 2o.
Diverse utgifter
1,666: 64. (99,506: 76.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
Fordringar
3,882: 42.
3,693: 45.
7,575: 87.
Summa 207,082: 63.
b) Byggnader och reparationer i landsorterna.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
34,489: 46.
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag
60,350:
Transport: 60,350: — 34,489: 46.
56 —
Transport:
Extra statsanslag
Hyresmedel
Ersättnings- och försäljningsmedel
60,350: —
10,000: —
389: 83.
770: 77.
34,489: 46.
71,510: 60.
Balans till år 1860:
Skuld
14,187: 50.
Summa
120,187: 56.
Credit.
Balans från år 1858'.
Skuld
15,000: —
Utgifter:
Byggnader och reparationer
90,074: 33.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
Förskott
Fordringar
8,543: 99.
6,560: 91.
8: 33.
15,113: 23.
Summa
120,187: 56.
c) Hospitalsbyggnaden å Hedvigsberg och Conradsberg.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
30.959: 30.
Uppbörd:
Extra statsanslag
Hyres- och arrendeafgifter
68,750: —
1,075: —
69,825: —
Balans till ur 1860:
Skuld
663: —
Summa
101,447: 30.
Cr e di t.
Balans från år 1858:
Skuld
663: —
Utgifter:
Till inköp af materialier
Körslor och dagsverken
37,324: 92.
27,295: 15.
Transport:
64,620: 7.
663: —
Transport: 64,620 7. 663: —
Aflöningar  .  3.000: —
Diverse utgifter
524: 7. 68,144: 14.
Balans till år 1860:
Kontant behållning  .  32,340: 16.
Förskott
300: — 32,640: 16.
Summa 101,447: 30.
Från Revisorernes sida hafva dessa räkenskaper icke föranledt till någon erinran.
Karantänsmrättningarne.
Kongl. Kommerse-kollegii redogörelse för förvaltningen af de karantänsinrättningarne
anslagne medel, hvilken blifvit utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten,
utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
3,233: 17*
Uppbörd:
Af Kongl. Konvoy-koramissariatet levererade medel  6,108: 52,
Summa 9,341: 69-
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
6,090: 9.
Utgifter:
För karantänsbevakning
123: 33.
» karantänsinrättningars underhåll
307: 80.
Diverse utgifter
124: 23.
Leverering till Kongl. Konvoy-kommissariatet  2,696: 15. 3,251: 60.
Summa 9,341: 69.
Emot denna räkning har hos Revisorerne icke varit något att erinra.
58
Kongl. Konvoy-kommissariatet.
Sveriges enskilda handels- och sjöfartsfonds räkenskap, i Kongl. Kammar-rätten
granskad med anmärkningar, visar följande förhållande med inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
Uppbörd:
Räntemedel
Diverse inkomster
Levererade medel från Kongl. Kommerse-kollegium
Dito från Kongl. Tullverket
4,849,289: 62,
70,145
544
2,682
750,000:
1.
62.
61.
_ZT 823,372: 24.
Balan* till år 1860:
Skuld
Skuld
177,205: 92.
Credit.
Balan* från år 1858:
Summa 5,849,867: 78.
151,996: 17.
Utgifter:
För sjöexpeditioner reserverade medel
» karantänskostnader dito
Bidrag till Sveriges och Norges gemensamma konsulsfond
Karantänsinrättningen vid Känsö
Svenska kyrkan i London
Aflöning och arfvoden .„.
Till Kongl. Danska Regeringen för Oresundska tullens
upphörande
För sjökarte-kontoret
lots- och fyrinrättningen
lotspersonalens löneförbättring
Optiska telegrafverket
Trollhätte kanals och slussverks ombyggnad
Strömsholms kanals och slussverks dito
uppmuddring af kofferdihamnen i Carlskrona
bogserings-kostnader å Götha eif
Pensioner
Hyresmedel  .
Brandförsäkringsafgift och underhållskostnader för konsulathuset
i Tanger
67.500
37.500
118,800
22,425
1,759
7,565
42.
50.
188,428: 62.
26,267: 75,
18,493: 4.
6,158: 21.
26,905: 50.
90,000: —
25,000: —
7,500:
4,019:
4,812:
2,550:
15.
50.
1,743: 87.
Transport: 657,428: 56. 151,996: 17.
Bilaga Litt. H. till 1861 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 59.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
Uppbörd:
Riksstatens 4:de hufvudtitel
Extra statsanslag för landtförsvaret
Krut- och salpeterförsäljnings-medel....
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötespassevolans-fonden
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
Volontärvakansmedels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militieboställs-kassan
Invalidhus-fonden
1.550,598: 23.
Balan* till år 1860:
Riksstatens 4:de hufvudtitel
Extra statsanslag för landtförsvaret
Krut- och salpeterförsäljnings-medel
Trosspassevolans-fonden *
Förenade mötespassevolans-fonden
Volontärvakansmedels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militieboställs-kassan
Invalidhus-fonden •
S:r
6,496,02888
9,981,704 25
796,054j64
17,34280
1,883(09
37,637
31,721
16,280
24,77463,
S:r
384,105
40,424
81,980
11,413,910
163,841: 94
17,200: 96.
116: 50.
11,494: 93.
381: 82.
17: 73.
985: 61.1
6,059; 56.
13: 75.
171,290 84;
127,061
26
200,112: 80.
Summa
2,475
300,827
10
18,210,765
98
Credit.
9 •
Balans från år 1858:
Skulder
193,272: 11
Utgifter:
Riksstatens 4:de hufvudtitel
—
Extra statsanslag för landtförsvaret
Krut- och salpeterförsäljnings-medel
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötespassevolans-fonden
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
Volontärvakansmedels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa  7.
Militieboställs-kassan
Invalidhus-fonden
S:r
402,203
34
9,863.501
95
877,770
1
114,622
81
33
19
17,061
49
28,482
27
12,448
51
9,209
60
343,381
6!
32,126
61
47,739
12
11,346,373 17
Balans till år 1860:
Riksstatens 4:de hufvudtitel
1,170,625: 93. 1,057,916
Extra statsanslag för landtförsvaret ..
Krut- och salpeterförsäljnings-medel ....
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötespassevolans-fonden
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
Volontärvakansmedels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militieboställs-kassan
Invalidhus-fonden
216,120: 96.
966: 98.
6,107: 22.
14,645: 83.
7,528: 35.
3,691: 10.
42,890: 48
18,431: 41.
13,204: 16.
S:r 1,494,212: 42.
Summa
262,459
14,957
43,432
244,924
417,937
202,695
146,896
2,998,21466|
350,342]
722,413
5a
78]
53
23
43
47
1
16
14
6,462,189
18,210,765
16
33
47
657,428:
56.
934:
82.
600:
—
27,956:
20.
3,213:
85.
1,109:
90.
Transport: 657,428: 56. 151,996: 17.
Återstående kostnad för 2:ne förtöjnings-moringsflottor vid
Fårösund
För signalering med en tidkula
Sportelersättningar till Generalkonsuler m. fl
Diverse utgifter
Afkortningar .„  . 1J09: 90. 691,243: 33.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
81,847: 37.
Utlånta medel  2,876,208: 97.
Inventariers värden
2,032: 25.
Förskott
1,978,716: 64.
Fordringar:
Hos diverse verk och personer
13,763: 5.
Oliqviderade räntor
54,060: — 67,823: 5. 5,006,628: 28.
Summa 5,849,867: 78.
Revisorerne hafva icke funnit något att härvid erinra.
Kongl. Krigs-kollegium.
Detta embetsverks räkenskaper, upprättade i enlighet med ett år 1850 nådigst
fastställdt formulär, redovisa alla under Krigs-kollegii förvaltning ställda, riks-statens
fjerde hufvudtitel tillhörande, såväl ordinarie som extra stats-anslag äfvensom särskilda
kassor och fonder. I Kongl. Kammar-rätten hafva dessa räkenskaper ännu icke undergått
fullständig revision.
I enlighet med den i Kongl. Krigs-kollegii hufvudbok upptagna general-kapitalräkning,
hafva Revisorerne låtit upprätta följande sammandrag, hvaraf inhemtas förhållandet
med samtlige under detta embetsverks förvaltning ställda anslag och medel.
(Bil. Litt. H.)
Revisorerne, som nu öfvergå till en närmare redogörelse för de särskilda anslagen
och dervid följa den ordning, hvari dessa anslag förekomma i Kollegii hufvudbok,
anse sig dock först böra erinra, att betydliga olikheter förefinnas mellan sifferuppgifterne
i nedan intagna tabeller och bilagor samt de enahanda uppgifter, som förekomma uti
den i sammanhang med berättelsen om Kongl. Stats-kontoret afgifna redogörelse för fjerde
hufvudtiteln, men att berörde skiljaktigheter uppkomma af de i vissa hänseenden olika
bokföringsmethoder, som tillämpas i dessa båda embetsverk.
A) Fjerde hufvudtiteln,
Öfver förhållandet med inkomster och utgifter lemnar bifogade t&bellariska sammandrag
upplysning.
(Bil. Litt. I.)
Bland anslagen till materielen å fjerde hufvudtiteln finnes uppfördt ett reservationsanslag
för försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigs-kollegii departementer,
1,136,578 R:dr 89 öre, hvilket belopp är af Kongl. Maj:t genom upprättade specialstater
fördeladt emellan Kollegii särskilda afdelningar. Redogörelserna öfver detta anslag utvisa
för revisionsåret följande förhållande:
a) Artilleri-afdelningen.
Debet,
Balans från år 1858:
Kontant behållning
150,304: 21.
Förskotter, upptagna inom linien.  120,164: 8.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat, ...
Indelta räntor, enligt markegång på förslag,
Ersättningsmedel
Försäljnings medel
Diverse inkomster
297,520; 51.
900: —
345: 76.
764: 32.
54,738: 48. 354,269: 7.
Balans till år 1860:
Skulder, upptagna inom linien,
62,484: 58.
Summa 504,573: 28.
Credit.
Balans från år 1858:
Skulder, upptagna inom linien,
66,024: 10.
Utgifter:
Hufvud- och reservförråderna
74,704: 53.
Belägrings- och positions-artilleriet
120: 39.
Fästnings-artilleriet  4,383: 84.
Artilleri-regementena
33,222; 39.
Fyrverkare-korpsen
2,283: —
Artilleriet i allmänhet
30,761: 19.
Infanteri- och kavalleri-regementena samt beväringsmanskapet
64,362: 69.
Transport: 209,838: 3.
- 61 -
n; Transport: 209,838: 3.
Gottlands försvarsverk
•••• 4,402: 64.
Krut-tillverkningen  •••••• 32,990: 6.
Mariebergs artilleriläroverk
32,742: 48.
Carlshamns kastell
340: 25.
Försträckning mot ersättning
8,561: 83.
Försäljningsmedel
27,342: 84.
Bötesmedel  39: 34.
Indelta räntors debiterade värde
900: — 317,157: 47.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
187,415: 81.
Förskotter, upptagna inom linien,154,482: 32.
Summa 504,573: 28.
b) Fortifikations-afdelningen.
Debet.
Balans från år 1858:
Kontant behållning
49,764i 38.
Förskotter, upptagna inom linien......  85,366: 27.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,
93,421: —
Arrende-, jordskylds- och tomtöremedel
3,820: 99.
Ersättningsmedel
18,301: 69.
Diverse inkomster
3,555: 97. 119,099: 65.
Balans till år 1860:
Anticipation  .'.  71,662: 75.
Skulder, upptagne inom linien,
3,110: 55.
:Summa 240,526: 78.
Credit.
Balans från år 1858:
Anticipation
66,056: 87.
Skulder, upptagna inom linien,  2,885: 36.
Utgifter:
Fästningsbyggnader
42,732: 4.
Gardes-regementenas kasernbyggnader
18,659: 44.
Sappörkompaniets och krigsbryggeförrådets byggnader 3,074: —
Ingeniörkorpsen
11,400: —
Transport: 75,865:48. 38,056:87.
Bilaga Litt. I. till 1861 års revisions-berättelse angående stats-verket, sid. 60.
Debet.
Fordringar och för
skott, balanserade
från år 1858 inom
linien.
Kontant behållning
från år 1858.
Stats-ansla
0'.
0
Extra uppbörd.
Brist.
Anticipationer till
år 1S60.
Summa.
Skulder till år 18(i0,
balanserade inom
linien.
—
15,000
—
—
-—“
—
15,000
—
—
39,000
—
—
—
—
39,000
—
107
59
—
12,550
—
—
1
—
—
12,550
—
—
—
116,475
—
—
116,475
—
—
—
l,70f
L
85,100
—
—
—
—
86,800
—
j —
—
33,700
—
—
1
—
33,700
—
56C
4
—
6,400
—
—
—
6,400
—
1
163
31
—
6,015
—
—
-
—
—
6,015
—
-
!
1,084
15,006
50
—
-
—
16,090
50
—
—
—
79,875
75
—
—
—
79,875
75
—
:
11,813
6
62,650
—
1“
—
—
74,463
6
—
2.000
—
2,000
—
'
—
4,000
—
—
—
25,315
81
2,784,107
38
—
1,382
44
-
2,810,805
63
—
—
100,000
100,000
—
—
—
200,000
—
—
—
22,125
—
3,651
85
-
25,776
85
—
332,213
27
596,000
22,501
62
180,677
44
799,179
6
8,206
59
—
—
26,520
—
—
—
i
26,520
—
—
17,015
—
255,310
57
61,114
67
—
316,425
24
,
—
—
36,385
17
—
—
_
36,38^
17
—
1.959
24
126,626
5
1,216
86
—
1,876
44
131,678
59
2
1.381
60
153,217
39
—
—
—
154,598
99
—
—
2,560
33
161,967
10
—
8,707
30
■ 5,106
80
* 178,341
53
150
30
—
4,180
16
162.132
10
—
8,705
88
3,691
38
178,709
52
—
806
77
—
74,974
50
—
—
—
74,974
50
—
222,159
28
11,606
3
846,313
15
28,031
76
—
—
885,950
94
1,202
89
4,116
98
6,908
70
109,644
75
—
—
—
116,553
45
—
4,987
12
—
55,761
50
—
3,124
97
—
58,886
47
/
—
—
853
52
47,361
62
44
65
—
—
48,259
79
—
78,510
30
—
300.000
—
4,328
81
114,6581
31
—
418,987
12
2,409
38
43,186
4
—
175,000
—
—
10,508
11
—
185,508
11
16,038
64
26
35
—
31,911
50
,
—
_—
—
—
31,911
50
9
61
4,918
44
—
95,094
50
—
—
95,094
50
—
34
—
7,500
—
—
—
—
7,500 ;
—
—
5,820
—
6,295
—
—
—
—
12,115
-
—
2,867
44
—
458,333
25,769
27
121,232
7
—
605,334
34
56,821
45
551.034
92
329,345
70
1,136,578
89
516,086
90
—
160,616
22
2,142,627
71
75,395
47
—-—
—
208,200
—
47.733
3
9,262
4
—
265,195
7
—
1,458
b
75
—
18,000
—
18
75
961
42
—
18,980
17
—
—
42,952
37
21,450
—
1,736
18
—
—
66,138
55
—
—
—
36,000
—
45
—
3,142
43
39,187
43
25
50
„
—
—
270,000
—
1
—
—
—
270,000
—
—
502
9
—
33,000
—
1,758
16
—
—
34,758
16
51
38
—
9,000
—
9,000
—
—
—
—
18,000
—
—
—
6,752
51
37,500
—
—
—
—
44,252
51
—
—
—
—
12,000
—
2
62
—
12,002
62
—
4,436
84
—
11.350
3,109
44
43,510
46
—
57.969
90
1,313
92
—
1,640
12
—
—
—
—
1.640
12
—
—
560
40
8,770
—
36
—
—
—
9,366
40
18
47
148
78
—
2,894
32
17
95
1,184
89
—
4,097
16
—
122
34
7,226
66
67,500
—
111
83
—
—
74,838
49
—
18,541
42
110,286
31
206,344
88
—
—
316,631
19
2,198
34
j Summa
1.287,883 431
976,642 261
8,686,900 |
1
920,008!
381
510,709! 61!
171.290
84
11,265,551
9
163,841
94?
Cr edit.
Skulder från år
1858, balanserade
inom linien.
Departemeuts-cheferi
Departementets Kansli-expedition
Dito Kommando- dito
Krigs-kollegium
Geueralitets-stateu
Topografiska korpsen
Artilleri-staben
Ofverkommendants-expeditionen i Stockholm
Kommendants-staten
Krigs-akademien
Allmänna Garnisons-sjukhuset
Rese-stipendiura för militärläkare
Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena
Löneförbättringar för indelta Arméen
Militie-boställs-kassan
Indelta Arméens vapenöfningar
Trossens underhåll
Möteskostnader
Ersättning utöfver markegångspris för dagportioner under marcher
Lifgardet till häst
Kronprinsens Husar-regemente
Svea Lifgardet
Andra dito
Wermlands Fältjägare-regemente
Svea, Götha och Wendes Artilleri-regementen
Ingeniör-korpsen
Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning
Lega för hästar till Artilleriets exercis
Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar
Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena
Lifbevärings-regementet
Gottlands Nationalbeväring
Hallands Beväring
Wester-norrlands Beväring
Beväringsmanskapets vapenöfning
Försvarsverket till lands i allmänhet ...
Lif- och släpmunderingar för rothålls-regementena
Inqvarteringskostnader i Stockholm
t
Inqvarteringens ordnande i Stockholm
Inqvarteringskostnader i landsorten
Salpeter-uppköp
Ved och ljus för fästnings- och garnisons-orter
Skjut-skolor
Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader
Durchmareli-kostnader
Rese- och traktamentspenningar
Ackordsförskotter och ersättningar
Skrifmaterialier m. m. för Krigs-kollegium m. fl. verk
Dito » Departementets Kansli-expedition
Extra utgifter'
Besparingar ä de allmänna anslagen
Summa
Anticipationer från
år 1858.
Utbetalni II o-.
6,108 521
651
341
72
4
577
44
40
84
50
54
825 65
938l55
55,319
91,391
80
60
254 75
17
631 74
208.218 82
75
75
83
35
59
7
47
65
71
15.000 —
39.000 j —
12,550 | —
116,2081 34
86,450
33,700
6,400
6,015
15,409
. 79,875
57,497
4,000
2,777,917! 72
99,975 35
25.776 i 85
799,179 ' 6
26,520
116,048
30.777
122,402
147,340
171,483
172,435
74,064
857,814 74
106,688
58,886
23,370
418,987
185,508
23,796
90,294,75
7,500 | —
475 i —
605,334 34
1.476,821 87
242,487 45
18,980
17,100
39,187
270,000
33,751
15.000
31,177
5,635
57,969
Besparing.
Kontant behållning
till år 1860.
27
47
26
12
11
18
8,810
4,097
47,884
209,716
17
43
51
71
90
266 66
37
50
279 ;
3,438 185
9,263
32
7,258
52
3,116
60
3,046
87
910
50
4,465 j 18
24,331 35
8,115
4,799
9.340
1.007
10,974
13
85
312
50
401:75
16,905
23
29,449 ! 6
100,024 65
200,376
89
5,607
58
13
20
3,741
28
3,226
94
28,136
20
5,400
—
—
558
18
—
—
—
2,300
—
—
457,587
2
22,707
62
49,038
55
--
—
— —
52
43
15,409 72
I57,216|30| 208,218| 821 9,893,302 14
106,113 i 51
3,000 —
2,100 15
6,366 91
i
1.640
503
11,544
106,914
12
55
67
53
Summa.
Fordringar och förskott,
till år 1860
balanserade inom
linien.
50
75
6
63
15.000 —
39.000 —
12,550 —
116,475 —
86,800 | —
33,7001 —
6,400 i —
6,015
16,090
79,875
74,463
4,000
2,810,805
200,000
25,776:85
799,179
26,520
316,425
36,385
131,678
154,598
178,341
178,709
74,974
885,950
116,553
58,886
48,259; 79
418,987 12
24
17
59
99
53
52
50
94
45
47
10
587
253
94
219,443
50,802
1,876
541 30
91
25
44
3,694
1,250
29,434
7,219
8,452
74
89
43
l
7
84,084 29
185,508
11
14,297 |
31,911
50
4 I
55
95,094
50
3,967
13
7,500
—
34
12,115
—
—
605,334
34
36,205'
73
.,142,627
71
697,561
88
265,195
7
—
18,980
17
—
66,138
55
r —
—
39,187
43
—
270,000
—
—
34,758
16
443
9
18,000
—
147
731
44,252
51
—
12,002
62
57,969
90
770
41
1,640
12
—
9,366
40
—
4,097
16
41
55
74,831
5 49
2,404
53
3115,63
1 19
7,131
83
1,057,916 ! 5 8
| U,265. ,551 9| 1,170,625 93!
— 62 —
Transport: 75,865: 78.
Kommendantskaps-utgifter
17,720: 88.
Försträckning mot ersättning
40,357: 57.
Diverse utgifter
2,728: 41.
Balavs till år 1860:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien,
117,134: 1.
Summa
c) Intendents-afdclningcn.
Debet.
Balans från år 1858:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien,
345,504: 57.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,  744,737: 38.
Ersättningar
286,391: 93.
Beväringsmanskapets utredning
83,352: 13.
Indelta arméens d:o.
8,297; 24.
Yärfvade arméens beklädnad
50,861: 58.
Försäljningsmedel
2,728: 28.
Diverse inkomster
2,928: 53.
Balans till år 1860:
Anticipation
Skulder, upptagna inom linien,
9,800: 24.
Summa
Credit.
Balans från år 1858:
Anticipation  -
Skulder, upptagna inom linien,  22,482: 40.
Utgifter:
"Varfvade arméens beklädnad
530,978: 1.
Indelta arméens utredning
51,733: 83.
Beväringsmanskapets dito
263,204: 28.
Musikinstrumenter  3,600: —
Hyror 7,871: —
Transport: 857,387: 12.
56,056: 87.
136,672; 34.
47,797: 57.
~24“526: 78.
129,277: 11.
1,179,297: 7.
88,953: 47.
152,161: 95:
l52j6TT97k
Transport: 857,387; 12. 152,161: 95.
Beklädnadshjelp för underofficerare
12,936: 96.
Förrådens diverse behof
32,608: 78.
Sjuk vårdspersedlar
16,647: 7.
Transportkostnader
5,810: 55.
Byggnader och reparationer
1,819: 66.
Sängkläder och servismedel
7,638:^42.
Försträckningar mot ersättning
74,693: 32.
Försvarsverkets fullständigare ordnande
8,982: 71.
Medicinal- och instrumental-attiralj
1,000: —
Diverse utgifter •  3,467: 47. 1,022,992: 6.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
222,373: 64.
Förskotter, upptagna inom linien,
425,945: 55.
Summa 1,397,527: 65.
§ I
Det
öfver kruträkningarne upprättade sammandrag utvisar, att behållningen af
krut i Kronans förråder utgjorde vid 1859 års slut:
cw n. j nili
Centner. Skålp.
Godt handgevärs- och styckekrut, svenskt
37,182: 42.
Dito dito, utländskt
449: 36. 37 631: 78.
Godt bergskrut  3,522: 40.
Störtadt eller reparabelt krut
214: 58.
Mjölkrut
5: 9.
Odugligt
123: 21.
Summa 41,497: 6.
I den till 41,000 centner bestämda qvantitet godt handgevärs- och styckekrut,
som bör finnas i Kronans förråd, förefanns sålunda vid revisionsårets slut en brist af
3,368 centner 22 skålpund.
§ 2.
Bland verifikationerna till konto för anslaget till extra utgifter förekommer särskild
redogörelse för Krigs-vetenskaps-akademie», som uti årligt bidrag åtnjuter af detta
anslag 900 Riksdaler och från 5:te hufvudtitelns enahanda anslag 300 Riksdaler. Räkenskapen
utvisar, att utgifterna för år 1859 uppgått till 1,185 Riksdaler 75 öre och
att behållningen vid samma års slut, inberäknad tillgången vid årets början, utgjorde 14
Riksdaler 57 öre.
§ 3.
I afseende å de sedan fiäre år tillbaka balanserade fordringar å anslagen till beväringsmanskapets
vapsnöfningar och för försvarsverket i allmänhet, hafva Revisorerne
inbemtat:
att Kronans återstående fordran hos aflidne Landt-räntmäitaren i Wester-norr
lands
län E. G. Harlins konkursmassa, 596 R:dr 86 öre, fortfarande är beroende på
utredning i konkursen;
att Kronans fordringar hos Fabrikören C. J. Yougts enka, 5,865 R:dr 82 öre, och
hos Fabrikören A. Ehrling, 471 R:dr 25 öre, blifvit i 1860 års räkenskaper afförde;
att Expeditions-sekreteraren S. Loo’s skuld till Kronan, 505 R:dr 1 öre, fortfa
rande
balanseras såsom beroende på Advokatfiskals-embetets åtgärd för medlens afskrifning;
samt
att de för indrifvande af Skepparen C. J. Petterssons skuld å 157 R:dr 23 öre
vidtagne åtgärder ännu icke ledt till äskad påföljd, men att mamsell Charlotta Edströms
skald, 604 R:dr 17 öre, blifvit under revisionsåret till fullo inbetald.
§ 4.
Vid 1856—1858 årens riksdag anvisade Rikets Ständer ett belopp af 3,000 R:dr
R:mt att under nästföljande statsregleringsperiod årligen utgå till arfvoden för lärare vid
Mariebergs artilleriläroverk i de kunskapsämnen, som tillhöra Civil-ingeniörer, men hvarken
af de till Revisorerne öfverlemnade räkenskaper eller af den utaf Kongl. Maj:t för
läroverket fastställde utgiftsstat kan inhemtas, huruvida berörde medel blifvit under revisionsåret
för afsedda ändamålet använde.
§ 5.
Vid Revisorernes besök å härvarande s. k. Artillerigård har deras uppmärksamhet
fastats derå, att ett betydligt förråd gevär, pistoler och andra vapen, deribland öfver
5,000 stycken nya belgiska minie- och kammarladdningsgevär, blifvit inpackadt på en
trång vind, der, oafsedt eldfaran från Svea artilleri-regementes nedanför belägne verkstäder,
berörde vapen, enligt Revisorernes åsigt, icke kunna erhålla den vård och tillsyn,
som deras dyrbara beskaffenhet kräfver.
§ 6.
Revisorerne anse sig böra omförmäla ett förhållande, som för närvarande äger
rum vid gardes-infanteri-regementena, att nemligen utaf sådane gevär, som äro till målskjutning
duglige, endast ett mindre antal, 12 på hvarje kompani, vid de tillfällen, då
målskjutning skall verkställas, till manskapet utlemnas, hvaremot de gevär, som eljest
af soldaterne begagnas, äro för sådant ändamål obrukbara; äfvensom att blott ett mindre,
för målskjutning ingalunda tillräckligt antal skarpa patroner till manskapet utdelas.
Då Revisorerne finna det af vigt att Arméen beredes tillfälle till erhållande af
större skjutfärdighet, hemställa Revisorerne, att lämpliga åtgärder, ledande till detta mål,
må, om möjligt, vidtagas.
— 65 —
§ 7.
Redan vid 1840 1841 årens riksdag hade Rikets Ständer, vid pröfning af uppgjordt
förslag till ny inqvarterings-ordning för Stockholms stad jemte andra i sammanhang
dermed förekomue frågor, uppmärksammat behofvet af särskild kasernbyggnad för
Svea artilleri-regemente och hos Kongl. Maj-t i underdånighet anhållit att, för bedömande
af berörda förslag, uppgift måtte meddelas å ko.stnaderne för anskaffande af dylik
kasern, men då desse kostnader beräknades uppgå till ett belopp af 345,000 R:dr B:ko,
ansågo Rikets Ständer medel för bekostande af nämnda kasernbyggnad icke för det dåvarande
kunna beredas.
Uti ett till Kongl. Maj:t år 1856 ingifvet underdånigt memorial hade sedermera
Chefen för. Svea artilleri-regemente jemte förmälan, hurusom regementet fortfarande vore
underkastadt alla de olägenheter, som af brist på egen kasern med tillhörande nödiga
stall- och ridhusbyggnader vore en följd, och hvilka olägenheter under de närmast förflutna
åren ökats genom betydligt stegrade hushyror och brist på passande lokaler, så
att vederbörande passevolantörer sannolikt snart blefve föranlåtne att frånsäga sig åtagandet
att ombesörja manskapets kasernerande, i underdånighet hemställt, att Kongl.
Maj:t täcktes till Rikets Ständer aflåta nådig proposition om nödigt anslag till uppförande
af en kasern-, stall- och ridhusbyggnad för regementet i enlighet med uppgjord
ritning och en af Regements-chefen bifogad uträkning öfver kostnaden, uppgående till
550,000 R:dr B:ko; men, vid underdånig föredragning häraf den 14 Oktober samma
år, förklarade dåvarande Chefen för Landtförsvars-departementet, att, ehuru han visserligen,
lika med Regements-chefen, insåge de många olägenheter för tjenstgöringen,
som vore förenade med regementets dåvarande spridda inqvartering i flere på större afstånd
från hvarandra belägna byggnader, äfvensom de svårigheter, hvilka, i anseende
till de allt mera stegrade hushyrorna i hufvudstaden, kunde snart nog möta för anskaffning,
mot hyra, af tjenliga lokaler åt regementet, samt att således förr eller sednare
det torde blifva nödigt, att regementet försåges med egen kasern, Departements-ehefen
dock, i betraktande å ena sidan af den uppgifna byggnadskostnadens höga belopp samt å den
andra af de betydliga anslag för andra ändamål, som vid nästföljande riksdag måste begäras,
funne sig för det dåvarande förhindrad tillstyrka nådigt bifall till Regements-chefens
framställning.
Frågan om anskaffande af kasernbyggnad åt Svea artilleri-regemente har derefter
hvilat; men, oaktadt de högst betydliga kostnader, som med ett dylikt företag äro
förknippade, anse Revisorerne dock behofvet af en sådan byggnad vara så stort, att de
bort derå fästa Rikets Stäuders uppmärksamhet.
§ 8.
Uti instrumentet öfver en den 27 April 1853 hållen syn å de till Kongl, andra lifgardets
kaserner hörande byggnader finnes anmärkt »att, som hela köksbyggnaden befunnes
i ett högst bristfälligt skick, enär densamma, bland annat, vore i flere riktningar
försedd med mursprickor i väggar och hvalf, hvilka alltjemt voro i tilltagande, ansågo
besigtningsmännen denna byggnad icke förtjena någon grundligare reparation, oaktadt
en sådan vore högst behöflig, om byggnaden ännu någon längre tid skulle kunna begagnas»;
och vid den 8 April 1857 förrättad besigtning å samma byggnader, förklarade be
-
9
sigtningsmännen att, »sorn kokhuset, med undantag af de i kök och utdelningsrum befintlige
pannmurar, vore i så bristfälligt skick, att dess nödtorftiga iståndsättande ensamt
skulle medtaga alla de för samtlige reparationerne å regementets kaserner befintlige
tillgångar, och då dessutom underdånigt kostnadsförslag vore inlemnadt till ny kokhusbyggnad,
hade de ej ansett sig böra omständligare anföra de åtgärder, som för byggnadens
fullständiga iståndsättande skulle behöfva vidtagas». Det oaktadt har någon ny
kokhusbyggnad ännu icke blifvit uppförd; och då Revisorerne, till följd af besök på stället,
är o i tillfälle att vitsorda, det ifrågavarande byggnad fortfarande befinnes i högst bristfälligt
skick, ehuru densamma nyligen undergått en ytlig reparation, hafva Revisorerne,
jemte erinran om det olämpliga deruti, att en byggnad, som redan för öfver åtta år sedan
blifvit vid behörig besigtning utdömd, ännu till underhåll och begagnande bibehålles,
ansett sig böra detta förhållande anmäla.
§ 9.
Vid besök inom Kongl, andra lifgardets kaserner hafva Revisorerne funnit utrymmet
derstädes sa otillräckligt, att af manskapet två och två samtidigt begagna samma
säng, oberäknadt att, vid de tillfällen då hela truppen är till tjenstgöring sammandragen,
ett antal af, på somliga kompanier, ända till 17,man är i saknad af all sängplats.
Revisorerne, som anse berörda förhållande, såväl i sanitärt som i sedligt hänseende,
för manskapet högst skadligt, hafva derföre trott sig böra detsamma till Rikets Ständers
kännedom meddela.
§ 10.
Revisorerne hafva icke velat lemna oanmäldt det utmärkt goda skick, hvari de,
vid besök i Kongl, lifgardets till häst kasern, funnit nämnda regemente, såväl hvad beträffar
manskap som hästar och mundering; och särskildt få Revisorerne uttala sin
tillfredsställelse deröfver att, enligt hvad Revisorerne erfarit, manskapet vid detta regemente,
på befälets bekostnad, beredts tillfälle att på aftnarne i en dertill upplåten lokal
sysselsätta sig med läsning.
På grund af Kongl, brefvet den 18 April 1849 uppfördes samma år till Kongl,
lifgardets till häst begagnande ett ridhus, hvarför hufvudsakliga kostnaden bestriddes medelst
användande^ af regements- och musik-kassan, emot vilkor, å ena sidan, att berörde
kassa under tio ar, fran och med ar 1850, från Krigs-kollegii Fortifikations-afdelnings
stat fick uppbära tillsammans 5,000 R:dr Banko, och, å andra sidan, att eganderätten
till ridhusbyggnaden blefve åt staten öfverlåten jemte det regementet förpligtades, att
under nämnde tio år samma byggnad, utan någon kostnad för staten, underhålla. Den
8 Oktober 1859 har ifrågavarande ridhusbyggnad, efter behörig besigtning, blifvit till
stats-verket öfverlemnad.
§ 12.
Vid granskning af verifikationerna till konto för det till indelta arméens löneförbättringar
beviljade årliga anslag af 100,000 R:dr R:mt, hafva Revisorerne funnit, att
— CT
-
med nu gällande beräkningssätt för fördelningen af berörda anslag^, medlen utfalla sa
sent, att t. ex. de för år 1858 belöpande löneförbättringar från Krigs-kollegium utanordnades
först den 21 Oktober 1859. Revisorerne anse önskligt, att åtgärder matte
vidtagas, ledande derhän, att löneförbättringarne kunde på samma gång med lönerna
utbetalas.
IV".' >1 lii r
B) Jättra statsanslagen.
Räkenskaperna för denna afdelning af Krigs-kollegii förvaltning utvika följande
förhållande:
(Bil. Litt. K.)
§ I3.
De för revisionsåret till nya gevärs anskaffning å stat anslagne medel, 150,000
R:dr, hafva, till ungefär hälften för hvartdera, varit fördelade emellan Carl Gustafs
stads och Husqvarna gevärsfaktorier.
Den af General-fälttygmästare-embetet till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse
angående förstnämnda gevärsfaktoris verksamhet under ar 1859 innehåller, rörande
gevärstillverkningen derstädes för samma år, följande uppgifter:
Under året kompletta
vapen.
2,467 st. miniégevär
(dock utan sigten)
Utgiftssumman, delad
per gevär.
28: 55.
Tillverkad! arbete under år 1859; allt arbete
förvandladt till miniégevär.
miniégevär
pistoler
flottans kammarladdningsgevär
faschin-knifvar
2,368.
Efter tillägg af den från 4:de hufvudtiteln utgående underhålls- och förvaltningskostnaden
för faktoriet, fördelad på hela tillverkningen, utgjorde priset på hvarje s. k.
miniégevär med bajonett 33 R:dr 77 öre R:mt.
8 14.
Vid besök i härvarande garnisons-regementens kaserner hafva Revisorerne funnit
mathållningen vara, i anseende till födoämnenas beskaffenhet oklanderlig, men med
hänseende till deras qvantitet otillräcklig. Vid de särskilda regementena äx spisordningen
i någon mån olika; dock bestås soldaten icke vid någotdera af berörda regementen
mera än två mål på dagen.
C) Krut- och salpeter-för sälj nings-meilel.
■
Denna räkenskap, som redovisar den del af berörde rnedel, hvilken ingår till
Kongl. Krigs-kollegii Artilleri-afdelning, har ännu icke undergått granskning i Kongl.
Kammar-rätten. Den upptager inkomster och utgifter på följande sätt:
Bilaga Litt. K.. till 1861 års reviuiona-berätt else. angående »iats-verket, sid. 67.
Debet.
Credit.
Fordringar o
förskott, ba
lanserade frå
år 1858 inon
linien.
eli
Kontant behå
n liing från år
a ’ 1858.,
1-
Stats-anslag.
Extra uppbörd
Anticipation
till år 1860.
Summa.
Skulder till
1860, balans
de inom lin
år
era
ien
-
Skulder från år
1858, balanse-  rade inom linien
i Anticipation
| från år 1858.
Utbetalning.
iKontant behåll
| ning till år
1860.
Samma.
(Fordringar oell
| förskott till år
»1860, balansera-  3de inom linien.
27,00(
2
6,00(
33.00C
2,27£
120,00C
1,566
16 87E
_
Topografiska korpsens arbeten
1
33,000
2,279
9 97Q f
61
—
1 Till löneförbättring för underbefäl vid värfvade regementena
|
62
ÖO,UUU
30,00
9
90,00(
) —
! Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena år 1857
1
120,000
z,z<y
120,000
'
7
9,00(
8
8 100,00(
(V
r
: Till upprättande af ett statistiskt tabellverk
onn
1
666
6,750
66
i
67
I
7,875 -  1 23,1246
2464
_
i
» officerare i utländsk tjenst
•
lAlOS
1,000
16,875
23,859
974 £
73'
11
147
23,859
100,264
1£
46
1857 års lönetillökninsrar
g
23,859
100,264
15
48
Carlsborgs fästningsbyggnad:
10
48
924
19
—
5 —
“
100,264
—
6 90,00C
123,901
26
Waxholms dito
1
65,425
44
58,475
'82
123,901
26
— oo,oui Z
i
'
—
^ nnn
3,000
89,426
Carlstens dito
2,000
80,000
1,000
n roc
9,376 6
7 80,050
67
Carlskrona dito
V-
3,000
CTj-iiUiU (
K) i
7
31,061
26
68,829
20,000
3?
Slitehamns dito
68,829
33
1,354 1
2 10,000-
- öf,/Oc
10,000
v
Fältbr y g^e-utredn in g
10,000
10,000
68,829
20,000
33
3,842
94
i
—
1,650
1,650
Ersättning för arrende- och hyresmedel för Kalmar f. d. fästning tillhörande
vallar och lägenheter
•
I
t
1,650
1,650
!
—
100,000
100,000
Till förberedande åtgärder för Stockholms förseende med befästningar
99,968
83
31
100,000
i i
—
14,826 4
7
5 403
Waxholms fästnings bestyckning
1,070
34
15,037
48
5,403
2,680
86
Carlstens dito dito
1,099
58
4,304
86
z,680
19
19
Slitehamns dito dito
2,680
19
zjU
0,403
j,981 48
8,398
86
8.398
86
2,680
19
8,981
48
—
69,136 16
40,824 21
150,000
190,824
21
6,909
33
Nya gevärs dito
6,909
2.
123.878
75
66,945
46
138,558
82
ij
iyUjöZAzr
52316
jl
523
16
§
—
2,338^33
83 28
—1
83
28
Slagkruthufvars jemte maskiners anskaffning
83
4,984
28
73
83 28
811
85
9,593 70
1
12,484.73
;
12,4841
189
72
.7,500
Å
I
< l
—
12,404
7 3
10,581
39
329 63
i
9,709,37
9,709'
37
Reserv-fältbatterier med lavetta^e m
1,000
9.709
37
492
41
—i
öjYUyöY
6,445.65
i
6,445
65|
Belägrings-artilleriet
8
20
2,676
3,769
65;
6,445
65
419
98
|S
15,210 —
15,210-
i
—i
30,420
-j
Ammunitions vagn ar för Fält-artilleriet
15,003
30
15,416
70
30,420
4,566
78
32,061 £
>0j
i
1
—
-
32,061
501
—
—
Till ökade kostnader för underhållande af beklädnads- och utrednings- m. fi.
I
persedlar för Gardes-regementena samt Kronprinsens Husar-regemente....
v
32,061
3,052
15,187
50
32,061 50
' 3.0521
15,187 <
18
i
3,052
15,187
>r|
28
91
11
Dj
i
■
Dito ditt) för Svea och Götha Artilleri-regementen
15,187
-LO
91
£
—|
—
6,366 66
23,542 6
23,542
Till kasernbyggnad för Smålands Husar-regemente
i
6,366
66
17,175
40]
23,542
6;
12,733
32
1,035:36
17,400 —
36
25
17,436
>5
Beklädnads- och utredningspersedlar för Beväringsmanskapet
17,436
25
17,436
*
1,035
36
s
—
2bj
!
74,794 -
84,000;-
2,642
14]
-1
161,436
43,809<
67,545 c
14
)0
)7
Underhåll af Beväringsmanskapets beklädnad
Tält för Beväringsmanskapets vapenöfning
155,842
33,637
28.591
14
88
40
5,594
10,172
38,954
1
1
43,809 90
|
814
3,307
98
l01,4J0
43,809
67,545
14
5,684 66
67,545 97
j
Förrådshus för dito materiel
00
97
17,611
—
bV
80
• —
_
4,963
J
-
4,963 f
13J
—
Fyllnadsanslag till indelta Arméens utredning
_
4,963
83
—
4,963
83
.
390 50
I
1
1848 års garnisonsförstärkning i Stockholm
?
!
|
1
121,53 i 74
408,62341
759,943595
36,lll|
ö|
127,061 26j
1,331,739 3 i|
| 9
17,2009(18
Summa
20,706;
5b|
191,509:
52
i 1
877,770| lj
262,459 7sj
1,331,73931]
216,120
96
— 68 —
Debet.
Balans från år 1858:
Kontant behållning
112,237: 54-
Fordringar, antecknade inom linien, .... 48,399: 40.
Uppbörd:
Till Kongl. Krigs-kollegium levererade  17,342: 80.
Balans till år 1860:
Skulder, antecknade inom linien,
116: 50.
Summa 129,580: 34.
Credit.
Balans från år 1858:
Skulder, antecknade inom linien,
116: 50.
Utgifter:
Transportkostnader
2,385: 27.
Leverering till Kongl. Stats-kontoret  112,237: 54. 114 622: 81.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
14,957: 53.
Summa 129,580: 34.
Någon anmärkning emot räkenskapen har hos Revisorerne icke förekommit.
D) Särskilda kassor och fonder.
Beträffande räkenskaperna öfver nedannämnde, under Kongl. Krigs-kollegii förvaltning
ställda kassor och fonder, få Revisorerne, som emot räkenskaperna icke haft något
att erinia, i öfrigt meddela, att räkenskaperna rörande En-per-mille-fonden, Tross-passevolans-fonden,
Förenade mötes-passevolans-fonderna, Volontär-vakansmedels-fonden,
Wadstena krigsmanshus-kassa och Invalidhus-fonden ännu icke undergått granskning i
Kongl. Kammar-rätten, men att Norrbottens hästjägare-sqvadrons fonds -och Militie—
boställs-kassans räkenskaper derstädes blifvit utan anmärkning granskade. Förhållandet
med inkomster och utgifter redovisas på följande sätt:
l:o Eu-per-mille-fonden.
Debet.
Balans från år 1858:
Kontant behållning
Utlånta medel
106: 73.
41.475: — 41,581: 73.
Transport:
41,581: 73-
— 69 —
Fordringar, antecknade inom linien,
986: 77.
Transport:
41,581: 73.
Uppbörd:
1,883: 69.
Summa
43,465: 42.
Credit.
Utgift:
Förskjuten ränta å inköpta obligationer
33: 19.
Balans till år 1860:
Utlånta medel
257: 23.
43,175: —
43,432: 23.
Fordringar, antecknade inom linien,
966: 98.
Summa
43,465: 42.
2:o Tross-passevolans-fonden,
Debet.
Balans från år 1858:
Kontant behållning  ......
Utlånta medel
29,898: 23.
194,450: —
224,348: 23.
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,
7,253: 71.
Uppbörd:
Statsanslag
Räntemedel
Försäljningsmedel
Tross-passevolans-medel
Aterburna förskottsmedel
Ersatta lånepåkostnader
26,520: —
10,191: 24.
213: 99.
552: —
153: 96.
6: 50.
37,637: 69.
Balans till år 1860:
Skulder, antecknade inom linien,
11,494: 93.
Summa
261,985: 92.
Credit.
Balans från år 1858:
Skulder, antecknade inom linien,
4,959: 48.
Trosspersedlar
9,036: 23.
Förändring af förbinderivagnar  4,444: —
Transportkostnader
1,848: 44.
Exercisammunition
725: 23.
Tross-passevolans
275: —
Diverse utgifter
732: 59. 17,061: 49.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
24,974: 43.
Utlånta medel  219,950: — 244,924: 43.
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,  6,107: 22.
Summa 261,985: 92.
3:o Förenade niötes-passevolans-fonderna.
1) ebet.
’ Balans från år 1858:
Kontant behållning  i  11,368: 24.
Utlånta medel
403,329: 69.
Fordringar och förskotter, antecknade
inom linien,
15,085: 42.
Uppbörd:
Räntor
17,963: 24.
Inkomst af fastigheter m.
13,704: 47.
Försäljningsmedel
' 51: 66.
Ersatta lånepåkostnader
2: 44.
Balans till år 1860:
Skulder, antecknade inom linien,
381: 82.
Summa
Credit:
Balans från år 1858:
Skuld, antecknad inom linien,  13: 59.
Utgifter:
Byggnader och reparationer  —  8,991: 55.
Arrenden och onera för mötesplatser  6,289: 52.
Kongl, tältborgarne åren 1858 och 1859
3,236: 45.
Transport: 18,517: 52.
414,697: 93.
31,721: 81.
446,419: 74.
71 __
Transport: 18,517: 52.
Reparationskostnad för tält  2,903: 89.
Löner och arfvoden
4.675: —
Ammunitionskostnader
1,469: 81.
Diverse utgifter
916: 5. 28,482: 27.
Balans till år 1860 :
Kontant behållning
16,107: 78.
Utlånta medel
401,829: 69. 417,937: 47.
Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 14,645: 83.
Summa 446,419: 74
4 o Norrbottens Mstjägare-sqradrons fond.
i
Debet.
Balans från år 1858:
Kontant behållning
12,013: 25.
Utlånta medel
186,850: — 198,863: 25.
Fordringar, antecknade inom linien,
7,602: 39.
Uppbörd:
Räntor
8,955: 75.
Yakansafgifter  -  7,317: 87.
Äterburne förskotter
6: 80. 16,280: 42.
Summa 215,143: 67.
Credit.
Utgifter:
Norrländska artilleri-batteriet
10,988: 66.
Lönefyllnad
800: —
Arfvoden
483: 18.
Förskjuten ränta å inköpte obligationer
176: 67. 12,448: 51.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
6,395: 16.
Utlånta medel
196,300: — 202,695: 16.
Fordringar, antecknade inom linien,
7,528: 35.
Summa
215,143: 67.
5:o Voloutär-vakansmedels-fonden.
Debet.
Balans från år 1858:
5,327: 11.
131.327: 11.
Kontant behållning
5,327: 11.
Utlånta medel
126,000: —
Fordringar och förskotter, antecknade inora linien, 437: 79.
Uppbörd:
Räntor  ,.  6,510: 48.
Yakans-afgifter
18,144: 1.
Aterburna förskottsmedel  i  112: 2.
Ersatta lånepåkostnader
2: 44.
Försäljningsmedel
5: 68. 24,774: 63.
Balans till år 1860:
Skuld, antecknad inom linien,
17: 73.
Summa 156,101: 74.
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld, antecknad inom linien,
34: 28.
Utgifter:
Korporal-skolor
1,047: 71.
Sjuk vårds-soldaters bildande
6,528
Rese- och traktamentskostnader
1,541
Förskjutna räntor å inköpta obligationer  88:
8.
48.
i3- 9,205: 60.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
14,896: 14.
Utlånta medel
132,000: --
Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 3,691:10.
146,896: 14.
Sunnna 156,101: 74.
6:o Wadstena krigsmanshus-kassa.
Debet.
Balans från år 1858:
Kontant behållning
118,046: 12.
Transport: 118,046: 12.
- 73 —
Transport: 118,046: 12.
Utlånta medel 2,839,444: 61. 2,957,490: 73.
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,  .  33,586: 97.
Uppbörd:
Statsmedel  .  251,110: 2.
Räntor
132,193: 77.
Diverse inkomster
801: 75. 384,105: 54.
Balans till år 1860:
Skulder, antecknade inom linien,
985; 61.
Summa 3,341,596: 27.
Credit,
Balans från år 1858:
Skulder, antecknade inom linien  1,432: 6.
Utgifter:
Gratialistunderhåll
226,950: —
Arméens pensions-kassas andel af inkomsten
103,647: 62.
Amiralitets-krigsmans-kassans dito af dito
6,675: —
Gratifikationer-, pensioner och understöd
4,636: 50.
Diverse omkostnader
1,472: 49. 343,381: 61.
Balans till år 1860 :
Kontant behållning
107,166: 58.
Utlånta medel
2,891,048: 8. 2,998,214: 66
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,
42,890: 48.
Summa 3,341,596: 27.
7:o llilitic-boställs-kassan.
Debet.
Balans från år 1858:
Kontant behållning
24,598: 18.
Utlånta medel  11‘_ ^2. 342,044: 60,
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,  15,393: 44.
Transport: 342,044: 60.
10
Transport: 342,044: 60.
Uppbörd:
Ersättning för reservhemmans-räntor
25,776: 85.
Räntor
14,017: 65.
Diverse inkomster
629: 67. 40,424: 17.
Balans till år 1860:
Skuld
2,475: —
Dito, antecknad inom linien,
6,059: 56.
Summa 384,943: 77.
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
2,475: —
Dito, antecknad inom linien,
8,780: 82.
Utgifter:
Inqvarteringspenningar
14,677: 25.
Reparationskostnader
14,371: 41.
Nybyggnader
2,150: —
Diverse omkostnader
927: 95. 32,126: 61.
Balans till år 1860:
Kontant behållning  37,645: 74.
Utlånta medel
312,696: 42. 350,342: 16.
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,
18,431: 41.
Summa 384,943: 77-
8:o luvalidkus-fomleu.
Debet.
Balans från år 1858:
Kontant behållning
55,571: 67.
Utlånta medel
* 632,600: 42. 688,172: 9.
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,  12,434: 17.
Uppbörd:
Statsmedel: Ersättning för heminansräntor
och arrenden
37,710: —
Fyllnad i dito
13,933: 24. 51,643: 24. _
Transport: 51,643: 24. 688,172: 9
- 75 —
Transport: 51,643: 24.
Räntor
29,799: 87.
Aterburne underhålls- och pensionsmedel
__ 537: 25.
Balans till år 1860:
Skulder, antecknade inom linien,
13: 75.
688,172^ 9.
81.980: 36.
Summa 770,152: 45
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld, antecknad inom linien, .... 12: 50.
Utgifter :
Aflöning
3,100: —
Underhåll till f. d. Invalider
2,541: 31.
Gratifikationer och tillfälliga understöd
36,658: 50.
Svärds-pensioner  2,223: 75.
Svärds-medalj-pensioner
2,753: 75.
Diverse utgifter
461: 81.
Balans till år 1860:
Kontant behållning  38,312: 91.
Utlånta medel
684,100: 42.
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,  13,204: Uh
47,739: 12.
722,413: 33.
Summa 770,152: 45.
§ 1.
Mötes-pasfevolans-fondernas, i flere föregående revisionsberättelser omförmälda
fordran hos aflidne Regements-qvartermästaren vid Westerbottens f. d. regemente, C. A.
von Essens afträdda bo, till belopp af 276 R:dr 58 öre, balanseras fortfarande^ i räkenskapen
såsom beroende på utredning i konkursen; och följande, af fonderna fran längre
tid tillbaka emot reverser på naum utgifna lån finnas, såsom jemväl beroende på konkursutredning,
i 1859 års räkenskaper utbalanserade sålunda:
till aflidne Krigs-kommissarien O. W. Invenius:
kapital
4,044: 66.
ränta och lånepåkostnader
2,573: 75. 6,618: 41.
» Hof-intendenten F. Westin:
kapital
1,528: 96.
ränta och lånepåkostnader
2,332: 99. 3,861: 95.
» enkefru A. W. Rosenborg:
kapital
406: 7.
ränta och lånepåkostnader
1,778^36. 2,184: 43.
— 76 -
§ 2.
Antalet af Wadstena krigsmanshus-kassas underhållstagare, som vid 1858 års
slut utgjorde 10,014 man, men vid 1859 års utgång uppgick till 10,209 man, har sålunda
under revisionsåret ökats med 195 man; och till följd dels häraf, dels ock hufvudsakligast,
af den, genom Kongl, kungörelsen den 28 Januari 1859, från och med samma år
beviljade allmänna förhöjning af underhållen inom gratialist-klasserna, har pensionsstaten,
hvilken vid slutet af år 1858 beräknades till 184,025 R:dr, under år 1859 erhållit
en tillökning af 66,027 R:dr, så att den vid sistnämnde års slut uppgick till 250,052
R:dr R:mt.
§ 3.
Under år 1859 hafva på militie-boställs-kassans bekostnad karaktersliusen med
dertill hörande källare vid 27 boställen blifvit iståndsätta med en kostnad af 14,371
R:dr 41 öre, hvarförutan denna kassa under året lemnat inqvarteringspenningar tillbelopp
af 14,677 R dr 25 öre åt 149 löntagare, hvilka saknat karaktershus å inuehafvande
boställen.
§ 4.
Krigsarkiv-fonden, bildad på grund af Kongl, brefvet den 9 Mars 1806, förvaltas
af Krigs-kollegii Aflönings-afdelning under militie-boställs-kassan, uti hvars räkenskaper
den upptages såsom en kassaus skuld med ett oförändradt belopp af 2,475 R:dr
Runt. Räntan af denna fond disponeras af Topografiska korpsen.
§ 5.
Invalidhus-fondens inkomster hafva jemväl under revisionsåret betydligt öfverstiga
utgifterna, så att fondens tillgångar ökats med 34,241 R:dr 24 öre.
De från Invalidhus-inrättningen å Ulriksdal afflyttade Invalider, som vid 1859 års
början utgjorde 13 personer, hafva under årets lopp minskats med genom döden afgångue
1 f. d. officer och 1 f. d. soldat, så att vid revisionsårets slut antalet understödstagare
från Invalidhus-fonden var följande:
4 f. d. officerare, å 345 R:dr 62 öre,  1,382: 48.
5 » soldater med underhåll i hemorten, ä 131 R:dr 4l öre,  657: 5.
2 » dito med underhåll å Danviks hospital, å 161 R:dr 41 öre, 322: 82.
S:all personer, med ett sammanlagdt underhåll af  2,362: 35.
Från samma fond utdelades vid 1859 års slut- svärdspensioner till:
■ \
51 svärdsmän, ä 45 R:dr,
2,295
193 med svärdsmedalj benådade, å 15 R:dr,  2,895
S:a 244 pensionärer, med sammanlagdt pensionsbelopp af
5,190:
§ 6.
Vid anställd inventering hafva samtlige ofvannämnde kassors och fonders säkerhetsbandlingar
befunnits i behörig ordning; börande härvid, med anledning af de vid flere
— 77 —
föregående revisioner gjorda erinringar deremot, att utlåning af betydliga belopp ägt rum
mot endast 41 procent ränta, nu församlade Revisorer meddela, att från ifrågavarande
kassor och fonder några medel numera icke finnas till lägre räntefot än 5 procent utlånade.
§ 7.
Uti det af nästlidna års Revisorer afgifna yttrande, angående bristande utrymme
för ändamålsenligt ordnande af undervisningen inom högre artilleri-läroverket vid Marieberg,
tro sig nu församlade Revisorer, efter besök på stället, böra instämma. Sålunda
saknas lokal för öfningar i gymnastik och fäktning äfvensom boställsrum för en del lärare.
Deremot synes den större byggnaden vid Marieberg kunna med betydligt mera
fördel användas, derest, på sätt 1860 års Revisorer jemväl föreslagit, det der befintliga
arkiv för Kongl. Krigs-kollegii äldre handlingar blefve på lämpligare sätt ordnadt, helst
om, efter förutgången undersökning af berörde handlingars beskaffenhet, utgallring af en
del obeliöflige räkenskaper och verifikationer möjligen kunde ske; och då dessutom ifrågavarande
byggnad för närvarande är i det bristfälliga skick, att den inom kort tid tarfvar
en vidlyftigare reparation än den, som under nästlidne sommar ägt rum, hemställa
Revisorerne, huruvida icke, i sammanhang med en sådan, undersökning kunde anställas
i hvad mån, genom byggnadens ändamålsenligare inredning, ofvan antydde brister kunde
varda afhjelpte.
E) Statistiska sant man t! im/c t öfver de af Kongl. Krigs-kol•
legitim under år l%3!) bestridda utgifter•
Utaf detta, i enlighet med Kongl. Maj:ts den 11 Augusti 1857 derom meddelade
föreskrift, inom Kongl. Krigs-kollegium uppgjorda statistiska arbete få Revisorerne meddela
följande tre sammandrag öfver utgifterna för värfvade arméen, för indelta arméen
och för beväringsmanskapet.
(Bil. Litt. L., M., N.)
Jemtlands roteringskassa.
Denna kassas räkenskap, sorn utan anmärkning undergått granskning dels af särskilda
i orten utsedde Revisorer, dels i Kongl. Krigs-kollegium, men ännu icke förevarit
till revision hos Kongl. Kammar-rätten, redovisar inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Dalans från år 1868:
Tillgångar
I
_ 88,519: 65.
Transport: 88,519: 65.
Bilagd Litt. M. till 1861 år* revisiont-berättelse, angående stats-verket., tid. 77.
Statistiskt Generalsammandrag af samtlige bestridda kostnader för indelta Arméen å riks-statens 4:de hufvudtitels ordinarie och extra anslag samt under Kongl. Krigs-kollegii
förvaltning ställda kassor och fonder år 1859.
Regementen eller Korpser:
Kavalleri:
Lifregementets Dragon-korps
D:o Husar-korps
Smålands Husar-regemente
Skånska dito dito
*
Skånska Dragon-regementet
Jemtlands Hästjägare-korps
dito
dito
Infanteri:
Lifregementets Grenadier-korps
Första Lifgrenadier-regeinentet
Andra dito dito
Westgötha Regemente
Smålands Grenadier-bataljon ....
Uplands Regemente
Skaraborgs dito
Södermanlands dito
Kronobergs
Jönköpings
Dahl-regementet
Helsinge Regemente ...
Elfsborgs dito
Westgötha-Dahls dito
Bohus Läns dito
Westmanlands dito
Norrbottens Fältjägare-korps
Westerbottens dito
Kalmare Regemente .....
Nerikes dito
Wermlands dito
Jemtlands Fältjägare-korps...
Norra Skånska Regementet...
Södra dito dito
Diverse utgifter för indelta Arméen
S:gr
S:gr
Ordinarie ansia
Ä anslaget:
Indelta Kavalleri-
och Infanteri-regementena.
1,775
18,196
4,778
19,261
26,071
7,274
3
95
57
76
77,35731
7,918
89
5,267
94
3,261
18
5,985
36
6,845
61
2,200
—
9,680
—
2,216
—
14,489
80
9,970 84
5,317
18,854
16,585
4,815 49
2,395
10,264
9,507
14,239
48
Summa Summarum
70
4,611
24,417
22,50541
27,132
37,381
37,25229
Å anslaget.
Löneförbättringar
vid indelta
Arméen.
64
Å anslaget:
Indelta Armcens
vapenöfningar.
57
1,279
76
181
742
40,745
50,143
31,433
40,928
55,115
14,273
2,336 87
3,135
2,076
252
267
3,010
1,787
931
646
4,675
1,576
7,191
7,931
5,589
1,194
629
5,573
3,437
4,842
512
6,565
5,369
5,097
11,633
13,712
11
37
23
49
11
50
38
84
49
7
73
70
4
38
65
42
83
67
31
35
51
30
232,640
3,622
17,256
15,995
15,403
2,950
4,548
17,391
7,505
15,105
16,449
11,313
18,822
16,808
18,861 64
I
14,783 95
6,302
2,345 56
4,007
15,293
6,140
14,438
10,528
10,906
11,092
27
42
80
51
66
42
56
71
61
41
71
8
27
28
13
95
8
31
66
10
9
98;
Å Artilleri-afdelningens
an
anslaget:
Indel- 1 anslaf?et;
* försvarsverket
A reservationerna
å förra
ta Årméens
möteskostnader.
4,184
362 79
7,436 59
303,114; 7
97,038:48;
277,87389
I
23,63754
404,108
92 99,97535
22,362 30
532,876
46
11,983
3,640
115
2,875
till lands i allmänhet.
161
56
227
454
436
38
294
29
13,080
—
55
25
182
25
3,433
33
19
25
3,500
—
11,648
81
292
25
168
159
75
1,738
33
1,335
357
234
511
206
224
108
174
42
112
167
66
302
517
289
lil
67
73
94
110
101
Å Intendents
afdelningens andel
i anslaget:
Försvarsverket
till lands i allmänhet.
Å anslaget:
Lif- och släpmunderingar
för rothållsregementena.
225
4
2,995
6,169
50
12
71
30
52
12
74
59
15
27
45
83
99
69
97
12
50
86
19
84
12
15
113 99
407; 54
198
402
39,507112
9,393 62
467
1,324
937
493
493
1,172
2,024
1,095
939
1,932
1,230
1,154
1,595
3,307
956
1,056
632
456
1,203
8
17
13
75
38
66
1
23
30
12
80
34
12
78
85
28
91
56
86
1,870 86
1,866
977
793
1,135
41,21366 4,996,78; 29,117
36,522 80
92,704
161 6,332j49 75,033:87
14,721
13,789
13,935
13,775
13,452
13,88242
78
13,857
10,447
13,804
I
4,353 83
5,04051
12,20661
19,408
63
6,254
70
7,435
32
A anslaget:
Extra utgifter.
Å besparingar
ne å 4:de hufvudtiteln.
486
486 3
96
78
96 78
16
7
7
6
7
1,999
398
3,145
35
5,498
12
154
66
634
35
37
131
660
45; 176,36653
29
66
Extra anslag.
Å anslaget:
1857 års lönetillökningar.
1,087
8
89
556 69
Å anslaget:
Kasernbyggnad
för Smålands
Husar-regemente.
6,366
6,366
66
Kassor och fonder.
Å Tross-passevolans-fonden.
677
56
2,803
89
321
62
273
53
362
50
4,439
238
1,214
68
229
11
65
419
10
38
19
Å förenade mö
tes-passevolans-fonden.
5,426
5,426
890
515
75
1,581
72
72
97
45 66; 12,76165
1,652 58
176,366
53
531 69
12,858
43
1,652 58
6,366
66
40
87
A Norrbottens
Hästjägaresqvadrons
fond.
800
2,169 33 3,028 64
680 3,600
6,615 23
i 12,055
36
Å Volontärvakans-medelsfonden.
149
82
86 34
66
181
213
101
77
282 —
11
10
4
24
78
227
43
559 90
37
Å Militieboställskassan.
880
585
1,346
270
180
189
3,451
83
750
1,010
730
846
383
510
195
2,871
1,271
632
465
590
2,773
3,202
732 42
1,292 22
749
871
1,152
766
4,868
175
842
660
90
95
85
35
16
6
29
6
25
75
40
30
52
Summa
Summarum.
800
800
1,982 59
28,342 12
4,32428!
128 64
6,306187
31,922
61
.77 Såi «.\vÄ><w-*J»te s3bnai;v«» vti> vm Viii .11 .Ukt J^nStS.
plIoi-Bsn3 Jgooa valmu irnes solans in iza ifoo ononibio aMiBuvtml ib:4 gnateta-ufrt « noiimÅ oilof.rti -reBfinJeoJ obBnJasrf o?ilin mmoeloÄO
.@<J8I if; i9Jjaol ibo iowrA &hlV\te ^mirtLr./iöl
rmrnn?,
.! !;; •'.‘.nu?,
-arOIilf A
-isilii!-' ij
.flr.geuA
.t 9 I> ii O i li •> il 10. Ii >’
■! ■!• ' '• U .11,J -.t ; '”T.
.,••• . a ' :
- ' "
.v fl! rt II IS Ii f f r. C!
: ijk!- un /
'lin i • >! : l . /.
&ji;!ilrt?i •ii,! - - i i ... v.r',1
,">1-1061)11 .i-■•ni : .lii)
SSFOiU*
038
90 274.77
- 78'
\
lOcbOJJi
1)0 048,r
I! 940,07
— 072
c 487.08
— <>8±
-009,82
r.C 031
08 418 808 |
F IF. 4,8
U 078 01
)5T
04 140.24
010,1
08 OÖF.,82
58 087
24924,72
94 048
'.781,41
3 888
78 294,72
015
21,822,74
02 86!
>018 8,01
9 178,S
Co ! 100,98
21 790.08
' ■ '
^.•jrovT
IF. 700,73
22 £24,94
i»e;eO^.E£
— ACUXf >
2!•: 544.52
£05,14
RF. 96 7,58
Iii752,04
8 TO« tOT
Ti* £58,S5
l: HUSM
: ;*• f.ci.r e
7283
Frii,
04 065
ni: 577..S
£3;S0S,E
£4 187
23641
48 38
1133
•:• 131
4 EIS
42 101
8 T TT
::2 ::0£:.I
08 047
10 251,1
— 2fS
84 722
7 8öc,4.
00 035
£3571
01 £48
88 78
isl 245 A2
05 £36,1
008
|i£ t1' ;,cK<4,t j;.'-- ,9
908
ST 924,5
27924,3
OF 779
:
28.1 SF.
S3-:T2
03
s;>r:
iT<!:088
0J:CKJre4-  38 y£S
57 Flo
II H2.1
-83
F j 622
T 'ISCA
r »i*
>081 *.K 88 :)f,S
99j00F/,9
jo.) 338,3
,;')fc;öc.0,2l • {;.; 1*13,3 838,3 >8'239,1
08 T80.T
- 3
09 933
38 889,1
» IJB
ÄåMttun» • m
o “ i i fini fa i U
.i'1 Hillin/
: I . •■!• , /.
' , 90
pr do
391808
341,8,
SI 80I 3
69 451
01-33
OF. 480
I,
TE
099
..il 197,2 r
• </■: • '• 7’:. .; . ,
■'■■* . ■ . • - •.- •;:•;.,>.. /K
i m-!Oi ■ •:m
:i‘':'{ ; - • .v,5 '; i■1 ■;i' . . • •■:
; '.•■•' • :• '.*«• i ' •■•■ ; .
••' ■"' < •» • -■-oia.
. -iI • *; i * i -, 'r: livi
••• ,1 f:■»....!
:. i ij' H -iv*l
,i • .
:•>)
8 389
05 B
21001,9
20 808,0
<iF T2S
74 kTi*
01 9FB
i I i.88,1
■981,B
;0T 7,98
09 389,T
18F8C I t
39 r.BTXiiU,
FM, 03
• •; ff- ik
|3S 820,toli.
eli,..,.
:> FTS.4-I
ö. 07:.. t
■78 37
07 "t-7
72.ok).:. 82 ; - ru.<; 2
•., ...
■ i.99F..(»vi ••8i/.vT. ot • .u Ol lo;: : -V. : ;.,8kk:ofi
■ p7T,l
r. . k] i ,8 i
:o 377,k
■ 192,01
Tå'179.92
' i-, .. A •.( •
: i )!Ir,v A
■ • • ‘.p ■A-uo-ji-.tl!
r.It
almin ».'.T-ir,/ulf /bnisliln^,
(i)rli
18 758.77
F7IST.il
08:755
: 4 £20,8
ii!F.F.r,8
■55 810,7
'25 182
78 070 2
46|79S,3
18 c6C,5!
81 5 2
5 i 1 ,8
57 504
' 47.002-
049,8
99,804,51
98 ' 36,5
05 422
;„• ,
04 0'0.8
19 543 9
f'1:0X7.51
il . ' I
32 01
i:S 07 ■ -
- 373,2
17.168,71
05' ;8C
-039,0
'57
82 FOf 1,1
74
13 503.7
38'9 49
- 1)12.2
14 501,cl
4P 7(54
i> i; 4,4 [
siiir.o.f
i 701
17:64’ : !
4- 070 ‘I
2P 77,81
OF f)5 .1
-
7 ■ i .7
87254,81
66 208
• •■>30.81
il. : 13. U
241.88,81
- • ,91
i-0u i
37 Toc,;:
52 287
04 513.4
FE 744.01
5^956
to; Ml
88 884,5
50,537.41
.•:
;00! 08,8 r
72 01
f> ...5
— 0 3,8
■••74 :.£
24 781.8
53:243,4
“O t. if.
,
'•5 073.1
• 3 ff»L
80 804,61
3:.: 384,. 1
97 452,3
Si' 770
88. 5 T,i
01 323,01
■18 700,5
■ :'LT.i< 7£
>
- 1
• »:: .i7,81
Tril
-
i ti 783.82
olia J3>i?.ii6 JR:
%
i ilfiomci;, ,-i:nos/nid nAtar.Å'''.
. 'k I! /.bi»,Ilmal
• imiiiBK‘1
iSm;’: •: ■ I v I
"‘kl mskM
olif) 'Imf.
7
;ii
nöjjil/j-iai-fid:,
öl/tayt i- a7!
Olif»
eJmjsfnfsnrr-töF.
olib ,j"T3iJoflo: W
<0 .il,
)'■•:; »rm*; :
a^niffaTi
•f -.'1 i t
an>i,l e; fofl
<03) >•:.ii-.i.-. . ;)ä '//
wjin.I- 'iigfipli'; /(lollodr; >Z
■ :ifl *(!•• 'Jvii-I.T i r'/
‘cietal-.-il
•
1 i> i l .• .\o A
<•;;[' febi!cinny 7?
.... >i■ ■_r.j-fI,;'-] /•jM.olimaL
.. lalfnitta^a}} r.Jaaé^d tmoY.
oliii elif) wibö 8
a. urii. iikbni ivt ioOis)ii wuviff
SR '. t »l ii »B mu iGrninucl amuioä
i
Bilaga Litt N• till 1861 års revisions-beråttelse, angående statsverket, sid. 77.
Statistiskt Generalsammandrag af samtlige bestridda kostnader för Beväringen å riks-statens 4:de hufvudtitels ordinarie och extra anslag år 1859.
Regementens eller Korpsers
Beväringsmanskap:
Lifgardet till häst  .’.
Svea Lifgardet
Andra dito
Svea Artilleri-regemente
Lifbevärings-regementet
Lifregementets Husar-korps
Smålands Husar-regemente
Skånska dito dito
Skånska Dragon-regementet
Kronprinsens Husar-regemente
Jemtlands Hästjägare-korps
Götha Artilleri-regemente
Wendes dito dito
Lifregementets Grenadier-korps
Första Lifgrenadier-regementet  v.
Andra dito dito  ...
Westgötha Regemente
Smålands Grenadier-bataljon
Uplands Regemente
Skaraborgs dito
Södermanlands dito
Kronobergs dito
Jönköpings dito
Dalil-regementet
Helsinge Regemente
Elfsborgs dito
Westgötha-Dahls dito
Bohus Läns dito
Westmanlands dito
Norrbottens Fältjägare-korps
Westerbottens dito
*
Kalmare Regemente -
Nerikes dito
Wermlands dito
Jemtlands Fältj ägare-korps
Norra Skånska Infanteri-regementet
Södra dito dito dito
Wermlands Fältjägare-regemente
Gottlands National-beväring
Hallands Beväring
Wester-norrlands dito
Kongl. Flottans dito
S:gr
Diverse utgifter för Beväringen
Summa Summarum
Ord
i n a r i
anslag.
Extra anslag.
Ä anslaget:
Lifbeväringsregementet.
22,191
Ä anslaget.
Gottlands National-beväring
-
90,294
75
Ä anslaget:
Hallands Beväring.
Å anslaget:
Wester-norrlands
beväring.
7,500
Å anslaget:
Beväringsmanskapets
vapenöfningar.
475
22,191
22,191
90,294
90,294
75
75
7,500
7,500
475
Å Artilleri-afdelningens
andel
i anslaget:
Försvarsverket
till lands i allmänhet.
Å Intendents- I 0
afdelningens an-j A anslaget:
del i anslaget: i IuqvarteringsFörsvars.
verket kostnader i
till lands i allmänhet.
1,066
12,161
11,343 88
4,723
933
1,838
2,184
3,146 55
3,504 36
3,967
1,366
3,666
9,977
15,670
20,338
14,934
8,877
20,230
11,105
15,729
14,196 28
11,656'78
23,030 40
37
42
30
74
28
77
17,666
13,209
14,311
30,912
14,021 21
18,70818
17,907,14
31,98329
16,279
30,542
15,549
19,347
25,744
7,012
11,585 75
20,694 92
5
20
63
84
47
42
25,586
11,496
558,209 85
125
475
558,335
17
96 88
450
421 86
218
105
238
300
200
389
345
421
62
203
149
259
152
119
133
631
371
531
622
637
392
6
31
88
38
13
22
37
34
7
13
24
88
24
70
50
18
834
210
169
62
Stockholm.
163 49
1,500
I,646j72
I
545; 29
1,952 80
35 40
210
50
420
144
243
806
2,097 78
3,032
6,000
3,874
2,868
4.982
2,863
4,273
3,048
4,089
3.983 49
4,104 92
4,694' 5
4,815|90
8,546|25
26
84
64
1
54
79
43
75
2,847
7
2,936
—
3',143
25
8,491
42
5,503
39
6,034
12
4,881
5S
3,604
94
10,066
36
3,329
84
265
52
2,691
87
1,780
50
4,272
34
8,667
92
8,667,92
130,791
133,403
264,194; 5
5,422
5,422
50
Ä anslaget:
Ved och ljus
för fästningsoch
garnisonsorter.
Beklädnads
Ä
anslaget: och "‘rednings
Extra
utgifter. LPersedlar ior
a ij Bevanngsman
|
skåpet.
31
40
50
31
5,422
50
31
40
40
Ä anslaget*.
Underhåll af
Beväringsmanskapets
beklädnad.
Å anslaget:
Tält för Beväringsmanskapet.
12,64863
12,64863
17,436
25
17,436,25
36
29
1.645 14
842
3,724 71
3,05786
1,851143
3,21l|43
2,44629
2,42! 43
3,050
2.645 50
3,620 57
3,242
•3,248
1,859 29
5,640 —
2,411 14
2,123 40
2,54314
6,16020
3,22857
5,696;—J
2,08429
1,584; 14
6,611
74,94818
Ä anslaget:
Förrådshus för
Beväringsmanskapets
materiel.
Summa
Summarum.
84
29
110
52
96
22
18.15
55*50
19
69
57
43
36
25
20;
16
115 50;
TlTrRT
61
229
1,10631
31,950 —
3,307
2,466
3,620
2,826
2,104
27
67
4,040
SJÖÖ1—
I
2,699 99
30
1,339)51
2,996 67
28,591:40
1,229 91
13,661
12,990
5,268
30,530
1,873
2,394 69
S,146
3,504
4,387
1,510 20
243
4,472
13,817
20,07985
30,514;20
25,392
13,711
28,773
16,715
25,143
20,684
18,755
34,731
27,921
23,459 80
21,204 80
45,414
23,514
23,886
23,726
50,462 65
|
28,198 38
83
9
14
11
66
13
49
84
97
42,951
6
24,477
71
25,235
67
46,039
80
10.342
26
102,980
6
31,097
78
27,842
23
15,938
38
74,94818; 33,056)31
28,591:40
928,229 36
195,563
1,123,792,41
Bilaga Litt, L. till 1861 års revisions-berättelse, angående stats-verket. sid. 77.
Statistiskt Generalsammandrag af samtlige bestridda kostnader för värfvade Arméen å riks-statens 4:de hufvudtitels ordinarie anslag samt den under Kongl. Krigs-kollegii förvaltning ställda Norrbottens. Hästjägare-sqvadrons fond år 1859.
Regementen eller Korpser.
Kavalleri:
Lifgardet till häst
Kronprinsens Husar-regemente
Artilleri:
Svea Artilleri-iegemente
Götha dito dito
Wendes dito dito
Fyrverkare-korpsen
Infanteri:
Svea Lifgardet
Andra dito
Wermlands Fältjägare-regemente
Ingeniör-korpsen
S:r
S:r
Ordinarie ansia
Ä anslaget:
Artilleri-staben.
S:r
Diverse utgifter för värfvade Arméen i
allmänhet
Ä anslaget:
Allmänna Garnisons-sjukhuset.
Af reservationerna
å förra anslaget
: Indelta
Arméens möteskos
tnader.
6,400
57,497
83
24130
241 30
Summa Summarum 6,400j— 57,497|83
241
_Ä anslaget;
gardet
häst.
122,402
Ä anslaget:
Kronprinsens
Hnsar-regemente.
Ä anslaget:
Svea Lifgardet.
Ä anslaget:
Andra Lifgardet.
A anslaget:
Wermlands Fältjägare-regemente.
147,340 47
122,402 7! 147,340 47
!
171,483
65
172,435
71
171,483 65 172,435 71
30| 122,402; 7
147,340 47
171,483165
172,435
Ä anslaget:
Svea, Götha och.
Wendes Artilleri-regementen.
Ä anslaget:
Ingeniör-korpsen.
Å anslaget:
Kavalleri- och
Artilleri-hästars
remontering och
skoning.
Å anslaget: Lega
för hästar till
Artilleriets
exercis.
Ä anslaget: Fouragering
af Artilleriets
och
värfvade Kavalleriets
hästar.
A anslaget: mathållning
för
manskapet vid
värfvade Garnisons-regementena.
Ä Artilleri-afdelningens
andel
i anslaget: Försvarsverket
till
lands i allmänhet.
A Fortifikationsafdelningens
andel
i anslaget:
Försvarsverket
till lands i allmänhet
-
74,064
300,110
72
293,857
■—
225,398
81
7,435
42
826,801
95
19,644
16,512
75
36,156 75
8,061
7,109
7,558
142,000-  119,61539
17,176 20
17,86656
498 24
1,297 50
12,101
747
261,615 39
5,17790
4,797 14
9,22093
74,064;
22,729 72
105,78827
57,573
4-1,870
47,181
19,195 97
4,17429
146,62578
35,042 76
27,261 63
23,000
35,685
881 22
86,827
91080
105,788 27;
4,174 29!
910,80
30,096
30,050
1,795 74
11,334
6,378 32
5,496,74
68850
17
12.848 25
27
85
11
23,897159
27
3,491 39!
1,494 63
1,559 24
96j
52 86'
5,869 94
1,525 50
J_
14,859, 5
Ä Intendents-af"
delningens andel
i anslaget: Försvarsverket
till
lands i allmänhet.
13,939 4
71
74,064
840,740(99
63, 37 50
105,788,27
58,886,47
23,370:20
409,151 97
185,508
11
3,202
73
5,722
22,254 49
80
34,618,86
35,129 74
A anslaget: Inqvarteringskostnader
i
Stockholm.
73,746 47
60,523 35
134,269 82
87,554 50
82,108
67,600
2,279
239,542 4.5
79,449 65
74,38981
19,87798
9,607' 9
183,32453
557,136 80
Ä anslaget: In-<A anslaget: Ved
qvarterings- I och Ljus för
kostnader i | fästnings- och
landsorten, i garnisonsorter
18
18
6,99467
6,994
67
7,012(87
8,07525
8,075
1,263
19,557
5,376
25
48
49-
69
26,197 66]
34,272 91
Ä anslaget:
Spanmålsupphandlings-
och
Bageri-kostnader.
1,643
492
2,135
1,396
532
321
2,250 31
792 33
81175
779 90
2,383 98
6,769:31
Ä anslaget:
Extra utgifter.
Ä Besparingarne
å 4: de liufvudtiteln.
Norrbottens
Ilästjägare
sqvadrons
fond.
Summa
Summarum.
Antal
man.
Kostnad
per man.
425
425
966
1,394
2,361
377
45
422
421
343
1,700
331
2,797
18
18
50
95
62
16
1,350
435
1,801
371
2,811
89
390,177
374,289
764,467 59
400
600
502,957
21
1,046
480,606
21
975
404,274
75
750
11,311
18
25
2,811,89 1,399,149 352
85
371
85
425
5,580
32!
2,172
289,979 66
281,115 96
95,979 28
i
146,98994
814,084
84
85
83,559 67
2,811 89| 3,061,241
816
816
600
120
451
97544
62382
,
480.8'
492 93
539
355
37
344 50
I
159 97
I
— 78 —
Transport: 88,519: 65.
Uppbörd:
Vederlag för indragne hemmansräntor i Jemtland
11,850: —
Dito för dito dito i Medelpad
4,232: 44.
Räntemedel
3,614: 5. 19,696: 49.
Summa 108,216: 14.
Credit.
Utgifter:
Bidrag till lön, lega och servis  10,251: 10.
Dito » beklädnad
7,124: 14.
dito » anskaffande af nummerhästar
2,800: —
Arfvoden
300: ■ 20,475: 24.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
2,061: 6.
Utlånta medel
69,280: 99.
Fordringar
16,373: 98.
Förskott
24: 87. 87,740: 90_.
Summa 108,216: 14.
A Revisorernes sida har härvid icke varit något att erinra.
Kongl. Krigs-akademien.
Räkenskapen, som blifvit med anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten,
har från Revisorernes sida icke föranledt till någon erinran. Den redovisar inkomster
och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar  -  13,538: oS
Uppbörd:
Statsanslag
80,156; 37.
Betalande kadetters afgifter
121,231: 25.
Ersättnings- och försäljningsmedel m. m  3,744: 92. 205,132:
Skulder
Balans till år 1860:
2,737^3
Summa 221,408; *
Credit.
Balans från år 1858.
Skulder
8,128: —
Utgifter:
Aflöning  62,895: 62.
Underhåll, beklädnad m. m :  124,638: 67.
^åtsmanskommenderingen
5,230: 78.
Återbetalda afgifter till utexaminerade kadetter
3,117: 24. 195,882: 31.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
8,729: 72.
Förskotter
3,125: 91.
Fordringar
5,542: 25. 17,397: 88.
Summa 221,408: 19.
§ 1.
Af Guvernörs-embetets vid Kongl. Krigs-akademien till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga
berättelse inhemtas, bland annat, att Kadett-korpsen, som vid 1858 års slut
utgjorde
175.
under revisionsåret ökats med  58. 933
så att, efter afräkning af de under året afgångne
35
kadetter, den 31 December 1859 qvarstodo
198.
Pensionsafgiften för betalande kadetter har, i likhet med de två nästförflutne
årens, varit af Kongl. Majit bestämd till 630 R:dr.
§ 2.
Revisorerne anse sig böra omförmäla hurusom de, vid besök å Kongl:. Krigs-akademieu
på Carlberg, funnit både god ordning derstädes vara rådande, och kadetteme vid den
uppvisning,^ sorn vid tillfället med dem ägde rum, ådagalägga utmärkt skicklighet och
färdighet såväl i gymnastik som fäktning. Deremot syntes den vid akademien till sjukhus
använda lokal mindre lämplig, likasom Revisorernes uppmärksamhet fästades derå,
att derstädes inrättade gasverk för närvarande befinnes i särdeles bristfälligt skick.
Allmänna Garnisons-sjukhuset.
Denna räkenskap, hvilken i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning,
är visserligen i afseende på uppbörd och utgifter under året riktig och behörigen
verificerad, men genom upptagande af oriktiga balanser från föregående år och åtskilliga
felaktigheter i bokforingssättet framstår förhållandet med skulder och tillgångar
till nästföljande år helt olika mot hvad det i sjelfva verket befinnes. Verkliga ställningen
inhemtas af följande tabell:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar  ,.J
13,410: 8.
Uppbörd:
Statsmedel
63,144: 12.
Sjukvårdsersättningar  .•••••  11,752: 75.
Hyresmedel  637: 50.
Diverse inkomster
75,567: 87.
Balans till år 1860:
Skuld
2’172: 75j
Summa 91,150: 70.
Credit.
rit
Utgifter:
Aflöning och dagspenningar  15,812: 54.
Proviantering
-  19,248: 98.
Medikamentskostnader  8,007: 24.
Förbrukningsartiklar
.
c q*'
Ved och lysning
4,936: 80.
Inventariers upphandling och underhåll  12,111: 82.
Diverse utgifter
^
Underhåll af byggnader
- 809: 81. 72,339: 3
Balans till år 1860:
Innestående statsanslag
*6>965: 23.
Fordringar
1,846: 15. 18,81
Summa 91,150: ^0*
— 81 -
§ 1.
Antalet å sjukhuset under revisionsåret vårdade patienter har, enligt Direktionens
underdåniga berättelse, utgjort:
Qvarliggande vid 1858 års utgång
163.
Inkomne under året..
1,638.
Summa 1,801.
Utgångna
1,587.
Döde .;
86.
Qvarliggande vid årets slut
128.
Summa 1.801.
Sjuknummern i medeltal per dag har uppgått till 165,16.
Underhållsdagarne, derunder de sjuke njutit vård och spisning, utgöra för året
60,282.
§ 2.
Sjukhuskommissarien C. W. Lindström har den 31 December 1859 utqvitterat
408 R:dr R:mt, enligt uppgift utgörande rest å 1858 och 1859 årens anslag till Garnisons-sjukhu.
sets bibliothekskassa, men någon redovisning öfver denna kassa finnes icke
Garnisons-sjukhusets räkenskaper bilagd.
Salpeter-fonden.
Räkenskapen, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
677,146: 11.
Uppbörd:
Statsanslag
270,000: —
Räntemedel
29,610: 49.
Extra uppbörd
64: 53. 299,675: 2.
Transport: 976,821: 13.
o 11
— 82 —
Transport: 976,821: 13.
£alans till år 1860:
Skulder i
12,738: 45.
Summa 989,559: 58.
.£31
Credit.
Balans från år 1858:
Skulder
2,670: 9.
Utgifter:
Ordinarie aflöningsstaten
14,637: 85.
Expektansstaten
4,664: 70.
Pensions- och gratialstaten  .  .  2,256: 16.
Ersättning för personella kronoutskylder
93: 4.
Provisioner  3,456: 89.
Uppbördskostnader
7,282: 90.
Transportkostnader
10,639: 91.
Inlösen af inländsk salpeter  145,997: 3.
Diverse omkostnader  1,776: 11. 190,804: 59.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
199,660: 79.
Utlånta medel
589,458: 16.
Förskotter
770: —
Ladu- och pannelån  3,118: 97.
Proprie-balanser
145: 10.
Behållne inventarier  2,931: 88. 796,084: 90.
Summa 989,559: 58.
§ i.
Beträffande salpetertillverkningen inom riket lemnnr räkenskapen följande uppgifter:
Debet.
Uppbörd:
Lisp. Skälp. Lod.
Inlöst levererad salpeter
16,221. 17. 27.
Pannlegor
5- 11. 5.
Summa 16,227. 9.
Credit.
Lisp. Skålp. Lod.
Afskrifning för afrinning, afdunstning och profver  132. 10. 16.
Leverering till krutbruken'..,  16,094. 18. Jfr
Summa 16,227. 9. —
- -
§ 2.
Följande, enligt räkenskaperna uppgjorda tabell utvisar för hvarje län beloppet
af den under revisionsåret levererade salpeter, äfvensom förhållandet med de vid samma
års utgång utestående panne- och ladulån:
Under året levererad Utestående lån
, salpeter. vid årets slut.
Lisp. Skålp. Lod. R:dr. Öre.
Upsala län
871. 11. —
Stockholms dito
554. — —
Östergöthlands dito
——*• — — 900.
Kalmar dito  556. — —
Blekinge dito
94. 4. — 1,761. 53.
Kronobergs dito
862. 13. 27. 60. 72.
Christianstads dito  397. 8. —
Westmanlands dito  456. 2. —
Kopparbergs dito
420. — —-
Gefleborgs dito
745. 16. —  —
Jemtlands dito
331. — —
Westerbottens dito
7,953. 11. —
Norrbottens dito....:  2,979. 12. — 396. 72.
Summa 16,221. 17. 27. 3,118. 97.
Inlösningspriset å salpeter har, i likhet med hvad för föregående år ägt rum,
för revisionsåret varit bestämdt till 9 R:dr Runt per lispund.
§ 3.
Denna fonds kontanta behållning utgjorde vid revisionsårets början 175,273 R:dr
43 öre och vid slutet af samma år 199,660 R:dr 79 öre; och då utgifterna under året
vida understiga det fonden tilldelade statsanslag, anse Revisorerne, att någon del af
nämnde betydliga behållning kunnat genom utlåning göras fruktbärande.
§ 4.
Vid anställd inventering hafva fondens säkerhetshandlingar befunnits i behörig
ordning.
Topografiska korpsen.
Den öfver extra statsanslaget till Topografiska korpsens arbeten för revisionsåret
upprättade räkenskap, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammarrätten,
har hos Revisorerne ej föranledt till någon anmärkning.
- 84 —
Nedanstående tabell lemnar redogörelse för förhållandet med
utgifter:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
*
Uppbörd:
Statsanslag till topografiska arbeten
27,000: —
Hyresmedel
1,600: —
Innehållne tjenstgöringspenningar
1,125: —
Krigsarkivets räntemedel
123: 75.
Till Hermelinska karteverket
1,301: 86.
» Läns- dito
1,291: 4.
» Militär- dito
201: —
Balans till år 1860:
Skuld  ....
> Summa
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
Utgifter:
Rekognosering  ••• 13,742: 72.
Revisionsarbeten
3,757: 96.
Resekostnader  368: 8.
Kartritning
2,294: —
Koppartryckning
639: 70.
Hyresmedel
2,112: 48.
Löner och arfvoden
3,840: —
Krigsarkivet  *  4,922: 61.
Hermelin ska karteverket  333: 80.
Läns- dito
5,740: 15.
Militär- dito  -  3,457: 1.
Balans till år 1860:
Behållning
inkomster och
800: --
32,642: 65.
8,319: 89.
41,762: 54.
266: 51. *
41,208: 51.
287: 52.
Summa 41,762: 54.
— 85 —
Elektriska Telegraf-verket,
Dess räkenskaper, hvilkas granskning i Kongl. Kammar-rätten ännu icke blifvit
afsluta!, redovisa inkomster och utgifter på följande sätt:
i :o Anläggningsmedel.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
13,002: 3.
Uppbörd:
Af Kongl. Stats-kontoret levererade
265,000: -
Försäljningsmedel  sVs-.- 409: 92. 265,409: 92.
Summa 278,411: 95.
Credit.
Utgifter:
För telegrafledning mellan Umeå och Rathan  1,215: 73.
» telegrafstolpars omsättning och inpregnering  73,886: 28.
» telegrafledning mellan Gottland och fasta landet.... 186,728: 42.
» fullbordande af Dalarö telegrafbyggnad
1,680: 22.
» materialier
5,622: 29. 269,132: 94.
Balans till år 1860:
Kontant behållning  •••• 8,567: 86.
Fordringar
711: 15. 9,279: 1.
Summa 278,411: 95.
2:o Underhållsmedel.
Debet.
Uppbörd:
Portomedel •
388,761: 98.
Sveriges andel i nettobehållningen af korrespondensen
å den Sverige och Danmark gemensamt tillhöriga
Öresunds telegrafledning
38,559: 94.
Anmärkningsmedel
1,073: 34.
Transport: 428,395: 26.
Transport: 428,395: 26.
Af ägaren till Åtvidabergs kopparverk, på grund af
Kongl, brefvet den 3 December 1858, levereradt
bidrag till telegrafstationens underhållande derstädes
600:
Grosshandels-societetens i Stockholm bidrag, jemlikt
Kongl, brefvet den 8 April 1859
500: —
Hyresbidrag af Köping—Hults jernvägsbolag för sta
tionslokalen
i Örebro  200:
Diverse inkomster
21:
Skuld.
Utgifter:
Aflöning  277,906: 14,
Expréskostnader
Rese- och traktamentskostnader
Telegraflednii.garnes tillsyn och underhåll
Ved och lyshållning
Inventariers inköp och underhåll m. m
Pestitutioner
Anmärkningsprovision
Diverse utgifter
429,716: 26.
Balans till år 1860:
Skuld  12,833: 49.
Credit.
Balans från år 1858:
Summa
442,549: 75.
41,776: 39.
277,906: 14.
6,564: 46.
9,652: 19.
30,377: 6.
16,547: 85.
54,411: 57.
403: 65.
143: 65.
4,766: 79.
400,773: 36.
, Summa
442,549: 75.
Dea af Telegrafstyrelsen till Kongl. Maj:t ingifna underdåniga berättelse innehåller
angående telegrafinrättningens utveckling och verksamhet följande uppgifter:
På grund af Kongl, brefven den 24 September 1858 och den 4 Mars 1859, hafva
under loppet af sistnämnda år följande nya telegraflinier blifvit anlagda och fullbordade,
nemligen:
l:o en undervattenslinie med enkel ledningstråd emellan fästa landet och ön
Gottland, utgående från Westervik och slutande med station i Wisby, hvilken linie den
1 Juli blef till allmänhetens begagnande upplåtenoch
2:0 en linie emellan Umeå orh lastageplatsen Rathan, hvarest station med s. k.
visareapparat öppnades den 22 Juli.
Genom dessa anläggningar hafva telegraflinierna vunnit en ytterligare utsträckning
af 22,5 geografiska mil och längden af samtlige ledningstrådar i samma mån ökats,
så att, då vid slutet af år 1858 de förras längd utgjorde 663,3 mil och de sednares
888,7 mil, telegrafliniernas utsträckning vid revisionsårets utgång uppgick till 685,8 mil
och sammanlagda trådlängden till 911,2 mil.
Telegrafledningen till Gottland, hvilken är den första undervattenslinie af större
betydenhet, som blifvit genom Telegraf-styrelsens försorg anlagd, har under året visat
sig fullkomligt felfri. Kabeln, som är förfärdigad i London och hvars längd utgör 14,25
geografiska mil, är utlagd från fiskläget Skanvik, beläget omkring | svensk mil österut
från Westervik till närheten af det \ svensk mil söder om Wisby belägna Kopparsvik.
Sedan genom Kongl, brefvet den 15 Oktober 1858 ett särskildt anslag af 75,000
R:dr blifvit anvisadt till betäckande af kostnaderne för telegrafstolpars inpregnering med
kopparvitriol till skydd emot röta, hvaraf de eljest, efter hvad erfarenheten gifvit vid
handen, inom en tid af högst fem år blifvit förstörde, hafva för detta arbete tvenne apparater
blifvit förfärdigade och uppställde, den ena vid Timmernabbens hamn 4 mil norr
om Kalmar, och den andra vid Mahults gård i närheten af Halmstad. Vid dessa apparater
bereddes på nämnda sätt 8,700 telegrafstolpar, som, jemte 800 oberedda stolpar,
hvilkas inpregnering icke medhanns, blifvit använde vid den under året verkställda ombyggnad
af äldre Iinier på en sträckning af tillhopa 17{jl mil, nemligen från Lund till
Helsingborg b\ mil, från Halmstad till Warberg 6j ,\ mil, och från Flabäck förbi Götheborg
till den norr derom belägna gästgifvaregården Kärra 6 mil.
Dessutom hafva, enligt derom med Chefen för Statens jernvägsbyggnader träffad
öfverenskommelse, Telegraf-verkets tvenne trådar emellan Malmö och Lund blifvit öfverflyttade
till södra stambanans stolpar.
Antalet från samtlige telegrafstationerna under året afsände telegrammer utgjorde
177,551.
Efter det, genom Kongl, reglementet den 4 Juni 1859, ett likformigt porto af 2
R:dr R:mt blifvit bestämdt för hvarje enkelt inländskt telegram, utan afseende på afståndet
från afgångs- till adressorten, har tefordringen af dylika telegrammer i väsendtlig
mån aftagit, hvaremot den utländska korrespondensen efter nämnde tidpunkt ökats, oaktadt
den icke obetydliga prisförhöjning, som genom berörda reglemente blifvit för denna
korrespondens fastställd; och få Revisorerne, till närmare upplysning härutinnan, bifoga
följande från Telegrafstyrelsen med underdånig skrifvelse den 15 Oktober 1860 till
Kongl. Maj:t ingifne tabell, utvisande telegramvexling och portoinkomst under de särskilda
qvartalen af hvartdera året närmast före och efter införandet af likformigt porto
för inländska telegrambefordringar.
— 88 —
Graderadt porto för
Inrikes
1858. tredje
» fjerde
1859. forsta
» andra
Avsände betalde
telegrammer.
qvartalet 40,025.
» 36,711.
»
»
26,292.
44,934.
Portoinkomst
Riksmynt.
66,870: 85.
55,503: —
40,711: 25.
67,374: 50.
Summa 147,962.
230,459: 60.
Afsände betalde
telegrammer.
10,416.
8,678.
6,268.
13,785.
39,147.
Utrikes
Portoinkomst
Riksmynt.
33,415: —
28,567: 75.
26,832: 50.
44,149: 75.
132,965: —
Likformigt porto för inrikes och graderadt för utrikes telegrambefordring.
Inrikes
Utrikes
Afsända betalda
telegrammer.
1859. tredje
» fjerde
1860. första
» andra
qvartalet.
»
»
X>
Summa
28,717.
25,122.
16,919.
29,790.
10(1548.
Portoinkomst.
Riksmynt.
65,628: 40.
55,770: 80.
37,202: —
64,838: 80._
223,440: —
Afsända betalda
telegrammer.
12,345.
8,887.
9,54 l
14,326.
45,107.
Portoinkomsi
Riksmynt.
59,269: —
49,397: 75.
47,061: 25.
61,336^—
217,064: —
Uti ofvanberörde skrifvelse har Telegraf-styrelsen, jemte uttryckande af den åsigt
att de fördelar, hvilka ett likformigt porto förmenats medföra, såsom enkelhet i räkenskaperna
och dessas revision, större lättnad för den korresponderande allmänheten samt
lika rättighet för alla medlemmar i samhället att på samma vilkor göra sig till godo en
offentlig inrättning, voro, åtminstone i de två sednare hänseendena, mera skenbara än
verkliga, — vidare, under åberopande af de genom ofvanintagna tabell ådagalagde förhållanden,
förmält, det Styrelsen ansåge, för åstadkommande af jemnvigt mellan Telegrafverkets
inkomster och utgifter, en förändring af nuvarande taxeringssätt för inländsk telegrambefordring
vara i främsta rummet erforderlig; att enda rätta utgångspunkten för
en sådan förändring, enligt Styrelsens åsigt, vore att portoafgiften blefve bestämd efter det
arbete och de omkostnader, som Telegraf-verket i hvarje fall måste vidkännas, samt att
således portot borde ökas i mån af längden utaf den sträckning, hvarå ett telegram befordrades;
i följd hvaraf Styrelsen hemställt att, med bibehållande af nu gällande bestämmelser
för den utländska och trausito-telegrambefordringen, det uti Kongl, reglementet
den 4 Juni 1859 stadgade taxeringssätt för iuländska telegrammer måtte upphäfvas
och i stället införas ett graderadt porto efter enahanda beräkning af afstånden
som för internationel- och transitobefordringen äger rum; dock att, till lättnad för den
inländska telegramvexlingen, det enkla porto måtte till endast 80 öre för hvarje zon bestämmas.
Härefter har Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt bref af den 12 sistlidne Januari, enär minskningen
i Telegraf-verkets inkomst af den inländska telegrambefordringen under det första
året, som nu gällande medelporto varit tillämpadt, ej vore af sådan betydenhet, att
endast deraf borde påkallas en återgång till det invecklade zonsystemet, och jemväl med
fästadt afseende å den vid sistlidne riksdag i detta ämne åstadkomne utredning, funnit
skäligt uppskjuta med afgörande af denna fråga, men ålagt Telegraf-styrelsen att., sedan
gällande telegramtaxa varit tillämpad till den 1 Juli innevarande år, inkomma med
— 89 —
underdånig berättelse angående Telegraf-inrättningens ställning och verksamhet under det
då sistförflutna året, då Kongl. Maj:t sedermera ville taga ärendet i förnyadt nådigt öfvervägande;
dock har, efter hvad Revisorerne erfarit, den sålunda infordrade underdåniga
berättelsen ännu icke till Kongl. Maj:t inkommit.
Emot räkenskaperne har, vid granskning hos Revisorerne, någon anmärkning icke
förekommit.
Optiska Telegraf-inrättningen.
Räkenskapen är utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten och har ej
heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida. Den utvisar följande förhållande
med inkomster och utgifter.
. Debet.
Balans från år 1858:
Kontant behållning  2,044: 54.
Uppbörd:
Anslag af postmedlen
10,000: —
Dito af Konvoy-kommissariatets medel
26,010t 83.
Influtna portomedel
1,967: 50.
Dito hyresmedel
418: 25.
Dito försäljningsmedel  85: 50. 38,482: 8.
Summa 40,526: 62.
Credit.
Utgifter:
Aflöning  22,433: 63.
Underhåll
5,050: 26.
Resekostnader
1,192: 76.
Lifränta till f. ägaren af telegrafhuset i Stockholm
1,000: —
Aterleverering till Postverket
10,000: — 39,676: 65.
Balans till år 1860:
Kontant behållning  849: 97.
Summa 40,526: 62.
12
— 90 —
Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena med Lots- oell Fyrinrättningen
samt Sjökarte-kontoret, äfvensom Kongl.
Flottans stationer i Carlskrona och Stockholm
samt depot i Götheborg.
Dessa räkenskaper, sora ännu icke blifvit fullständigt granskade i Kongl. Kammarrätten,
redovisa för inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.,. - r •, / .
Balans från år 1858:
Tillgångar
1,737,562: 18.
Uppbörd:
5.te hufvudtitelns anslag för året
3,241,530: —
1856—1858 årens extra statsanslag  987,968: 20.*
Öfverskott å båk- och lotsmedlen
94,734: 85.
Influtne ersättnings- och försäljningsmedel
773,396: 60. 5,097,629: 65.
Summa 6,835,191: 83.
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
3,210: 63.
Utgifter:
Aflöning:
Till Departements-chefen
» Departementets Kansli-expedition
» Dito Kommando-dito
» Förvaltningen af sjöärendena samt Flottans stationer
och depot
Indelta räntor och spanmål
Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län
anslagne räntör
Materielen:
Kongl. Flottans underhåll
Dito nybyggnad
Båtsmännens förseende med köjer och täcken
Båtsmannens beklädnad
Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och
skeppsgossar
Spanmål
Diverse anslag:
Exercis af Flottans bemanning
Gemenskapens vid Flottans korpser natura-underhåll
Transport:
15,000:
—
18,900:
—
4,100:
—
965,032:
35.
161,942:
—
19,421:
83.
513,079:
21.
103.667:
52.
1R790:
98.
61,971:
2.
109,794:
82.
37,800:
—
325.279:
17.
204,979:
93.
2,552,758: 83.
3,210: 63.
— 91 —
Transport: 2,552,758: 83. 3,210: 63.
Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader
13.594: 30.
Durchmarsch-kostnader
21,316: 92.
För sjukvården
37,607: —
» diverse behof
21,844: 7.
Rese- och traktamentspenningar
15,122: 68.
Skrifmaterialier och expenser m. m. för Förvaltningen
af sjöärendena samt Departementets Kommando-expedition
6,428: 75.
Skrifmaterialier och expenser m. m. för Departementets
Kansli-expedition
967: 88.
Skrifmaterialier och expenser m. m. för Flottans stationer
och depot
25,717: 18.
Extra utgifter
11,531: 95.
För handeln:
Lotseri- och fyringsstaterna samt sjökarteverket .... 351.737: 28.
Af behållne aflönings-medel
106,364: 59.
» dito underhålls- dito  104,645: 14.
» dito nybyggnads- dito  22,907: 82.
» influtne medel till uppköp af spanmål
113,637: 29.
» dito för årliga öfningsexpeditioner till sjös 30,000: —-
» båtsmansbeklädnads-medel
94,504: 28.
1853—1854 årens extra statsanslag för sjöförsvaret .... 121,326: —
1856—1858 årens dito » dito 517,705: 26.
Diverse utgifter
395,762: 51. 4.565,479: 73.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
920,874: 64.
Förskott
1,214,683: 89.
Fordringar  .'
130,942^ 94. 2,266,501: 47.
Summa 6,835,191: 83.
§ i
Af
de utaf Kongl. Förvaltningen meddelade utdrag af 1860 års generalflottbesigtningsinstrument
för Kongl. Flottans ofvannämnda stationer och depot inhemtas,
att Kongl. Flottan består af följande bevarade fartyg, nemligen:
Ångfartyg:
2 skruflinieskepp med hjelpångmaskiner och tillsammans 144 kanoner;
1 ångfregatt, om 22 kanoner, under byggnad;
3 ångkorvetter med tillsammans 24 kanoner;
2 chefsfartyg;
1 ångkorvett med 4 kanoner och
4 kanonängslupar.
Segelfartyg:
8 linieskepp, af hvilka 4 äro i tjenstbart skick och ett blifvit inredt till sjukskepp, 2:ne
erfordra reparation samt 2:ne kasserats;
— 92 —
5 fregatter, om tillsammans 198 kanoner, af hvilka 3 äro i tjenstbart skick och de 2:ne
öfriga fordra reparation; .
5 korvetter af trä, deraf 4 i tjenstbart skick och en kasserad samt 1 korvett af jern
i tjenstbart skick;
4 briggar i tjenstbart skick, deraf 3 till exercis med skeppsgossar;
18 skonertar, deraf 10 äro i tjenstbart skick och af de öfriga fordra 6 lättare reparation
och 2 anses kassable.
Rodd/artyg:
8 mörsarefartyg, deraf 3 äro i tjenstbart skick, 3 erfordra reparation och 2:ne äro under
nybyggnad eller komplettering;
1 roddkanonbåt af ny konstruktion och i godt stånd;
52 bombkanonslupar,' af hvilka 30 äro fullt tjenstbara, 21 erfordra reparation och 1
är under nybyggnad eller komplettering;
12 kanonslupar, deraf 5 i tjenstbart stånd och 7 erfordrande reparation;
12 landstigningskanonslupar, af hvilka 8 äro i tjenstbart stand och de ötnga tarfva
reparation;
114 kanonjollar, deraf 81 i tjenstbart stånd, 16 tarfva reparation och 17 kassable.
Förutom ofvanuppräkn&de fartyg äger Kongl. Flottan 4 obevärade smärre ångfartyg,
åtskilliga lastdragare och ett större antal fartyg af mindre certer.
§ 2.
I anledning af hvad sistlidet års Revisorer i 2:dra ^ af den utaf dem afgifna berättelse
anfört beträffande det bokföringssätt, som vid redovisningen för Kongl, blottans
materiel tillämpas, anse sig Revisorerne, i betraktande af hvad vederbörande^ uti deröfver
infordrade förklaringar andragit och utan att vilja yttra sig om hvad i nämnda
revisionsberättelse förmäles angående bokföringssättet vid andra nationers mariner, nu
endast böra hemställa, att hvarje fartyg af större cert ma erhålla särskildt konto, hvarigenom
en lätt och klar öfversigt af den på hvarje fartyg belöpande kostnad otvifvelaktigt
bör kunna vinnas.
§ 3.
Deremot instämma Revisorerne till alla delar i det af sistlidet års Revisorer
väckta och i 3 § af I8G0 års berättelse intagna förslag, att de nu skiljda anslagen till
Flottans nybyggnad och underhåll måtte, likasom före 1850 års riksdag, under en enda
titel sammanföras, och sådant destoheldre som förslaget blifvit såväl af Kongl. Förvaltningen
af sjöärendena som ock af vederbörande befälhafvare vid Kongl. Flottans stat oner,
hvilka utan tvifvel torde kunna säkrast bedomina lämpligheten af en dylik anordning,
på anförda skäl tillstyrkt.
§ 4.
Sistlidet års Revisorers i 4:de § af revisionsberättelsen gjorda hemställan, att
materialförråden vid Carlskrona station, de största af der befintliga förråd, hädanefter
måtte hvart sjette år eller oftare inventeras, biträda nu församlade Revisorer i så måtto,
att Revisorerne, lika med Kongl. Förvaltningen af sjöärendena, anse dylik inventering
«,f stationernas förråd, nied hänsyn till de dryga kostnader sådana förrättningar medföra,
— 93 —
endast böra företagas hvart 9:de eller 10:de år, synnerligast som, enligt Revisorerne»
tanke, dermed afsedda ändamål i allt fall härigenom böra kunna ernås.
$ 5.
Sedan sistlidet års Revisorer, hvilka, efter hvad i då afgifna revisionsberättelse
omförmäles, hvarken medhunnit företaga någon granskning af de författningar, som bestämma
beloppet af de stående lagren i proviantförrådet vid Kongl. Flottans station i
Carlskrona, eller kunnat yttra sig öfver behöfligheten af de stora qyantiteter proviant,
som enligt gällande författningar böra finnas i detta förråd upplagda, utan endast fästat
blifvande Revisorers uppmärksamhet på detta förhållande, hafva nu församlade Revisorer
sökt i detta ämne förskaffa sig upplysning och dervid erfarit, att, sedan Kongl. Förvaltningen
af sjöärendena till Kongl. Majit afgifvit underdånigt förslag, upptagande den
minsta qvantitet proviant, som Kongl. Förvaltningen ansett böra i förrådet ständigt vara
att tillgå, Kongl. Majit, jemlikt nådigt bref den 17 Januari 1860, förordnat, att stående
proviantlagret vid nyssnämnda station, lämpadt efter den under den 13 Maj 1859 fastställda
nya spisordningen för Flottans fartyg under expeditioner och beräknadt för 4,000
man under en månad eller för .1,000 man under 4 månader, skall, med undantag af det
torra brödet, från och med förstnämnde år bestå af följande: torrt bröd 2,000 centner,
smör 170 centner, saltadt kött 490 centner, saltadt fläsk 320 centner, salt 40 centner,
tobak 20 centner, ärter 1,010 kubikfot, korngryu 1,400 kubikfot, bränvin 260 kubikfot
och ättika 8 kubikfot, hvarförutan förrådet af torkadt korn, såsom erforderligt i händelse
af ifrågakommande skyndsam förmälning för korngrynsupplagets kompletterande,
blifvit bestämdt till 3,800 kubikfot.
§ 6.
I afseende pä den mera speciella granskningen af sjelfva räkenskapen, anse Revisorerne
sig böra erinra, att, då Kongl. Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper samt
Carlskrona stations ^hufvudbok och kassaräkning befunnits med hvarandra fullkomligt öfverensstämmande,
så att balanser, levereringar och öfverföringar lätteligen kunnat jemföras
och kontrolleras, förhållandet varit helt annorlunda med Stockholms stations och
Götheborgs depöts räkenskaper. Högst betydliga skiljaktigheter emellan såväl balanser
som de särskilda konti förekomma nemligen på flere ställen uti dessa räkenskaper, och
icke utan stort besvär och långvarig undersökning hafva Revisorerne kunnat leda sig till
visshet derom, att räkenskaperna i hufvudsak lemna samma, resultat.
Hvad beträffar den i Stockholms stations hufvudbok intagna redovisningen jemväl
för Götheborgs depot, så finnes vid depöten icke någon särskild hufvudräkning eller »för
årn på särskilda titlar afslutad räkenskap. Nu granskade räkenskaper för Götheborgs
depot, innefatta kassajournaler för 4:de qvartalet är 1858 och för lista, 2:dra och 3:dje
qvartalen 1859 (se fol. 1,643, 9,155, 9,577 och 10,013) med deröfver vid Stockholms
station upprättade 2:ne summariska sammandrag. Någon fullständig redovisning för utgifterna
under nu ifrågavarande år vid samma depot finnes således icke, hvadan det ock
för Revisionen varit omöjligt inhemta huru och på hvad sätt anslaget för året blifvit
användt. Granskningen har dessutom i väsendtlig mån försvårats deraf, att de uti
nämnda kassajournaler upptagna folier icke ens hänvisa tilli motsvarande folier i verifikationsböckerna.
_ 94 —
Rättelse uti nu anmärkta förhållanden synes derföre behöflig, och sådan bör äfven
lätt kunna verkställas. Att 4;de qvartalets redogörelse för Götheborgs depot först
efter räkenskapsårets slut inkommer till den station, der medlen skola redovisas, bör ej
kunna lägga hinder i vägen för en önskvärd förändring härutinnan, ty samma förhållande
äg<Tr° rum med alla de specialräkningar, som till Kongl. General-tullstyrelsen efter
årets utgång inkomma, hvilka, det oaktadt, i årets räkenskap intagas.
§ 7.
Sista återstoden af det lån, 180,000 R;dr Riksmynt, som lots- och fyr-inrättnin"en
under åren 1840 och 1841 från Riksgälds-kontoret bekommit till fyrväsendets
förbättring, har under revisionsåret blifvit till nämnde Kontor inbetald med 3,210 R:dr
63 öre.
§ 8.
Å den utanför Hernösand belägna Lungön har under revisionsåret blifvit uppfördt
ett fyrtorn af sten, uti hvilket anbragts en omgående linsfyrapparat af 4:de ordningen
med omvexlande skarpa sken och blinkar. Henna fyr tändes första gången den 1 sistlidne
September.
§ 9.
Under året hafva 30 grund, hvilka ansetts medföra större våda för sjöfarande,
genom lotsverkets försorg blifvit försedda med dels fasta och dels rörliga sjömärken, de
sistnämnda bestående af bojar och grundprickar af större dimensioner. Den härför belöpande
kostnaden har utgått af de medel, Rikets Stäuder vid 1856-1858 årens riksdag
anvisat till sjömärkens anbringande företrädesvis i farvattnen norr om hufvudstaden.
§ 10.
Nedanstående tabell visar Sjökarte-kontorcts ställning:
l:o. Debet.
Uppbörd:
Värdet af försålda sjökartor och beskrifningar
4,841: 5.
Skillnaden emellan utgifter och inkomster har godtgjortsaf handels- och
sjöfartsfonden med
28,230: 29.
Summa 33,071: 34.
('re dii.
Utgifter:
Aflöning, ljuspenningar och gratifikatiouor
2,509: -y
Sjömätnings.expeditions-kostnader
18,399: 96.
Skrifmaterialier och expenser m. m,
12,162: 38.
Summa 33,071: 34.
— 95 —
2:o. Debet.
Antal Antal
Balans från år 1858: kartor, beskrifningar.
Lager hos försäljare
5,846. 2,191.
Dito i Sjökarte-kontoret
3,764. 4,944.
S:gr
9,610.
7,135.
Uppbörd :
Under året tillkomna
2,600.
1,000.
Summa 12,210.
8,135.
Credit.
Utgift:
Under året försålda
Utan ersättning utlemnade
Kasserade och förbrukade m. m
2,558.
173.
589.
695.
68.
11.
S:gr
3,320.
774.
Balans till år 1860:
Lager hos försäljare
Dito i Sjökarte-kontoret
5,970.
2,920.
2,223.
5,138.
S:gr
8,890.
7,361.
Summa
12,210.
8,135.
Anmärkning: Om från försäljningssumman för året
afräknas försäljningsprovisionen
visar sig sjökarteverkets behållning .
§ 11.
Vid af Revisorerne anstäldt besök å Kongl,
der befintliga förråd i god ordning och väl vårdade.
Skeppsholmen, befunnos samtliga
Kongl. Sjöförsvars-departementets Kommando-expedition.
Denna räkenskap, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning
och icke heller hos Revisorerne föranledt till någon erinran, redovisar inkomster
och utgifter sålunda:
— 9i —
Bilaga Litt. 0. till 1861 ars revisions-berättelse angående stats-verket, sid. 06.
Debet.
Balans från år 1858:
Debet.
Balans fran år 1858:
*!
Tillgångar
Stockholm.
I Götheborg.
Gefle.
Malmö.
Westervik.
Wisby.
Carlshamn.
Kalmar.
Hernösand.
Tillgångar
50: 77-
Uppbörd:
Från Kongl. Förvaltningen af sjöärendena levererade
500: —
425
33
343
23
529
78
575
74
168
10
1,266
48
1,167
51
Summa 550: 77.
Uppbörd:
Credit.
Anslaget till aflöning
5,254
17
3,675
3,126
67
2,495
2,500
1,618
75
1,750
2,495
—
2,990
—
Utgifter:
Dito till underhåll
900
900
450
450
3,400
[
355
_
250
450
450
3
27
97
15
Till inköp af materialier. böcker m.
389: 66. 425. 66.
Balans tili år 1860:
S:r
6,154
H
4,578
02
3,576
67
2,972
97
5,900
1,973
75
2,000
—
2,960
—
3,440
—
Kontftnt behållning
Summa 550: 77.
Summa
Credit.
6,579
50
4,921
75
4,106
45
3,548
71
5,900
1,973
75
2,168
10
4,226
48
4,607
51
—  - '
Utgifter:
Aflöning
K 9r,.<
17
3,675
901
Q lOft
2,495
445
1,733
3,841
33
19
1 A1S
1,750
315
Navigations-skolorna.
Instrumenter, böcker, kartor m. m
1,158
l i
91
48
615
0 4
9
50
355
8°
664
32
272
62
Räkenskaperna hafva i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning, för skolan
i Gefle med anmärkning, men för de öfriga skolorna utan anmärkning.
S:r
6,413
8
4,576
48
3,741
76
2,940'50
5,574
52
1,973
75
2,065
82
3,159
32
3,262
62
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
1
Balans till år 1860:
j
£uiljin£>. soumrted ri9flih»fUq<ieir« .luno/l iö&uJ ib i ilten* 9u*i9iosiv ui V bi7
(Bil. Litt. 0.)
Kontant behållning
166:
42|
345
27
364
69
GOS^l
t
325
48
—
102
28
1,067
16
1,344
89
Angående antalet af elever under läsåret 1859 - 1860 samt af dem, hvilka blif-  vit såsom kaptener och styrmän utexaminerade, innehåller den af Kongl. Kommerse-  kollegium till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse om undervisningen vid Navi-  gations-skolorna följande uppgifter:
Summa
Inventariers värden:
Behållning vid årets början
6,579
18,679
50
G
4,921
75
1
4,106 45
3,548
71
44
5,900
—
1,973
2,930
75
2,168
3,832
10
72
4,226
48
4,607
3,851
51
O, öUO
ta-
b, 522
b, rf 2U
42
b
o
Tillkomna under året
or. a
Cl Q
24
3,545
n A
282
2 JU
Oo
40-
Jo
JUO
ö4
Ull
b
ou
0 rf
24
Afgångna dito
720
41
75
15
35
'
mrtd [ ■'-infiTQ <e > 'liii-ifjfifnR !-‘fi<! * tiv ib! (m 1 Apa ^ A i rnn * *
Behållna till påföljande år
18,209
61
0 0*7
99
7
9*?
r.
fi *
3,545
66
2,936
52
3,855
K
7,002
to
3,875
p
tetsmoiai MiuToboi .tunnne nogin lii) ibwnmtft emoioaivofl aod selled odoi doo grin
Of-iO i
<J«A
-i"
O
4-
- 97 —
Utexaminerade
g g 3 P g p g
Vid Navigations-skolorna uti: „ “ ® ST & m. S » B
P *
Stockholm
21.
12.
33.
66.
Götheborg
24.
4.
17.
45.
Gefle
13.
11.
17.
41.
Kalmar
4.
6.
22.
32.
45.
10.
13.
17.
40.
Hernösand
9.
13.
20.
42.
Westervik
11.
1.
15.
27.
33.
3.
5.
15.
23.
Carlshamn
10.
13.
10.
33.
Summa 405.
105.
78.
166.
349.
Beträffande den vid Navigations-skolorna i Stockholm, Götheborg, Gefle och Carlshamn
under ifrågavarande läsår meddelade undervisning i ångmaskinlära, inhemtas af
den underdåniga berättelsen följande:
Af elever aflagda
examina:
B
3
3!
crM
5*
o.E
3 3.
H4- 2L
S- 5*
v s.
5? ®"
pr
$
o
r»
ro
pr
£ 1
2 “
3 3
oT
p ^
tn P
g 3
? s
ighet att i
. ångfartyg
ro
i-a
p
• O:
P
I Stockholm
38.
15.
2.
18.
» Götheborg
34.
4.
5.
24.
» Gefle
8.
—
—
7.
» Carlshamn
—
—
2.
Summa 82.
19.
7.
51.
Någon erinran vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne icke förekommit.
13
Bilaga Litt. P. till 1801 års revisions-berättelse, angående »tats-verket, sid. 98.
Allmänna enkeoch
pupillfonden.
Enskilda enke
och pupillfonden.
Gåfva af en
gammal tjensteman.
Tjenstemanna
fonden.
Presidenten
Isbergs pensions-fond.
Götha Hof-rätts
pensions-fond.
Langska pensions-fonden.
Elfstedtska pen
sions-fonden.
Balans från år 1838
Tillgångar
Uppbörd:
Statsbidrag
Delägares bidrag
Ränteniedel
Ersättning från Arméens pensionskassa....
Observationsmedel
Besparade pensioner
Tjenstemanna-fondens bidrag till enskilda
enke- och pupillkassan
39,460;30
15,819 95
582 69
2,765 1
69,747 58
128,375 53’
Arméens pensionskassa.
Kassans räkenskaper, hvilka undergå granskning af delegarnes egne Revisorer,
utvisa följande förhållande emellan inkomster och utgifter:
Summa
Credit»
Utgifter:
Pensioner och begrafningshjelp
Förvaltningskostnader
Afskrifningar och restitutioner
Till enskilda enke- och pupillkassan
Balans från år 1858:
Tillgångar
Uppbörd:
Ersättning för andel i Wadstena krigsmanshus-kassas
inkomster  ,,
Dito för mistad inkomst af lönebesparingar
Extra statsanslag för pensioneringens upprätthållande
Hyresmedel
Räntemedel
Delegares afgifter
Besparda pensioner
Diverse inkomster
Balans till år 1&G0
Tillgångar
Summa
6,587; 9, 4,78030; 32,19686
Skulder
Balans till år 1860:
212.156: 58.
Summa 4,752,917: 47.
- 99
Credit:
Balans från år 1858:
Skulder  !  276,178: 94.
Utgifter:
Pensioner
473,839: 37.
Aflöning  16,806: 25.
Hyresmedel
1,175: —
Expenser
1,511: 81.
Uppbördsarfvoden  1,115: 74
Restitutioner
100: 8.
Fastighets-onera
644: 58.
Öfverskottsmedel, tillkommande Riksgälds-kontoret  15,474: 57.
Diverse utgifter
ö’120: 17- 516,787: 57.
jBalans till år 1860:
Kontant behållning
3,109: 76.
Utlånta medel jemte räntor
3,762,227: 75.
Fastighets-värde
45,000: —■
Fordringar
149,613: 45. 3,959,950: 96.
Summa 4,752,917: 47.
Pensionärernes antal vid den 30 Mars 1859 verkställd pensionsreglering utgjorde:
å allmänna pensio?is-staten:
l:sta klassen, 2:dra afdelningen,
3:dje dito
))
d:o
dito
»
2:dra
dito
))
3:dje
dito
))
4:de
dito
»
öde
dito
))
öde
dito
))
7:de
dito
»
8:de
dito
))
9:de
dito
))
10:de
dito
))
1 l:te
dito
»
12:te
dito
A den för Gottlands Landtbevåring fastställda
skilda pensions-stat:
i l:sta klassen
» 2:dra dito
» 4:de dito
» 7 :de dito
Pensionärer.
Pensionsbelopp.
.. ’ 4.
9,600
—
1.
1.800
—
*>o
26,400
—
31.
27,900
—
91.
68,250
—
. 350.
210,450
—
1.
525
—
29.
13,050
—
14.
5,775
—
5.
1,125
—
. 389.
70,120
—
56.
6,720
—
41.
3,075
2.
1,050
illiT
11.
3,675
—
4.
645
—.
1.
100
—
Summa 1,052. 450,260:
— 100 —
Det utaf Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksdag till fyllnadspensioner
åt Arméens befäl anvisade kreditiv af 150,000 R:dr årligen redovisas i särskild räkenskap
sålunda:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgång.
Uppbörd:
1859 års kreditivsumma  ....:.
Besparde pensioner
150,000: —
166: 67.
Balans till år 1860:
Skulder
137,324: 56.
150,166: 67.
43,864: 94.
Summa 331,356: 17.
Credit.
Utgifter:
Pensioner
Expenser
44,026: 51.
5: 10.
44,031: 61.
Balans till år 1860:
Behållning, innestående hos Rikets Ständers Riksgälds-kontor
287,324: 56.
Summa 331,356: 17.
Under revisionsåret hafva 100 pensionärer af detta kreditiv undfått pensionsfvllnad
med ett sammanräknadt belopp af 44,026 R:dr 51 öre R;mt.
Den särskilda redogörelsen för det under Direktionens öfver Arméens pensions- _
kassa förvaltning ställda statsanslaget för pensionering af militäre embets- och tjeustemäns
jemte underofficerares enkor och barn är utan anmärkning granskad i Kongl.
Kammar-rätten. Deraf inhemtas:
Debet.
Balans från år 1858: '
Tillgångar ..
Statsanslag
Uppbörd:
11,046: 36.
37,500: —
Summa 48,546: 36.
Bilaga Litt Q. till 1861 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 101.
Fortsatt utredning för år 1859 öfver de bidrag, stats-verket lemnat till Kongl. Arméens Pensionskassa
och de af Kassan bestridda utgifter till pensioner m. m., samt öfver Kassans
vid årets slut ägande förmögenhet.
För åren 1758 med 1858, enligt Arméens Herrar Fullmäktiges
protokoll den 27 Februari 1857 och utredningen af den 12
September 1860
j 5,591,462 14
f-.delsr af Wadstena
krigsmanshus-kassas
äldre
medel.
Fortsättning för år 1859:
Statsanslag och kreditiv
Ränta, å 5^,'å det från Wadstena Krigsmanshus-kassa aflemnade
kapital
103,899 23
10,26539
Kassans utgifter:
Pensioner, efter afdrag af besparda 8,597 R:dr 50 öre
Förvaltningskostnader, afskrifningar, intresse-utgifter m. m.
Summa
Utbetalning arne utgöras af:
Pensioner och begrafningshjelp
Ackords-ersättning, enligt Kongl, brefvet den 21 April 1774
Förvaltningskostnader m. m
Vakans- och
liggetids-besparingar.
Begrafnings
hjelps-bespa
ringar.
1,270,158
19,020
29l
856,137
22
28,080j—
Kreditiv till fyllande
af bristen
i Kassans inkomster.
Summa
statsbidrag.
480,938
70,025
43
8,198,695
73
221,024 66
10,265 39
Utbetalningar af
pensioner, begrafningshjelp,
förvaltnings-kost
nåder,
afskrifningar
m. m.
17,311,651 55
465,241 87
27,47 3 63
5,705,626176
1,289,178
29
884,217(22
550,96351
8,429,985178 17,804,367 5
15,458,446 3
513,176
1,832,744
R:dr j 17,804,367 5
Kongl. Arméens Pensions-kassas förmögenhet vid 1859 års slut utgjorde, efter afdrag af dess skuld 212,156 R:dr 58 öre, ett belopp af 3,747,794 R:dr
38 öre, deruti det från Wadstena Krigsmanshus-kassa aflemnade orubbade kapital, 205,307 R:dr 73 öre, är inbegripet; och som Arméen för bestridande af utgifterna,
17,804,367 R:dr 5 öre, tillskjutit genom egna bidrag 9,374,381 R:dr 27 öre, utöfver erhållna statsbidragen 8,429,985 R:dr 78 öre, lärer statsverket
af nämnde förmögenhet ej anses äga större belopp än berörda kapital, 205,307 R:dr 73 öre, men delägarne i Kassan återstoden, 3,542,486 R:dr 65 öre.
*
Uti denna utredning är hvad å det kreditiv af 150,000 R:dr, som af Rikets höglofl. Ständer för år 1857 och följande år anvisats till fyllnadspensioner
åt Arméens B||fäl, för åren 1858 och 1859 blifvit användt med 56,707 R:dr 5 öre icke inbegripet.
stockholm af Kongl. Arméens Pensions-kassas Revisions- och Bokhållare-kontor den 12 September 1861.
i
JL. Lidbäck.
- 10! —
Credit.
Utgifter:
Pensioner
33,197: 91.
Gratifikationer
3,733: —
Annons- m. fl. kostnader
116: 85. 37,047: 76.
Balans till år 1860:
Behållning
11,498: 60.
Summa 48,546: 36.
§ I
Till
följd af Direktionen utaf Arméens sednast församlade Fullmäktige meddelad
föreskrift, har följande utredning blifvit till Revisorerne öfverlemnad:
(Bil. Litt. Q.)
§ 2.
Revisorerne hafva i afseende å räkenskaperna icke funnit något att erinra.
Amiralitets-kriffsmanskassan.
Till Rikets Ständers nu församlade Revisorer hafva blifvit öfverlemnade de af
Kassa-direktionen aflemnade utdrag af räkenskaperna för revisionsåret. Dessa räkenskaper
utvisa följande förhållande angående utgifterna, särskildt för pensions- och särskildt
för gratialfonden:
Pensionsfonden.
Inkomster:
Intressemedel...
49,644
Anslag af lotsverket
1,500
Förverkade båtsmanslöner
1,453
Böter af rust- och rotehållare
79
Af- och tillträdesafgifter
25,500
Inskrifningspenningar
300
Arliga afgifter
2,086
Centonalmedel
9,000
Pensionsafgifter
20,715
67.
78.
21.
47.
Transport: 110,279: 13.
*”*■ fo2
Transport: 110,279: 13.
845: —
85: —
2,580: —
Summa 113,789: 13.
Utgifter:
Pensioner till Flottans embets- och tjenstemän
77,724: 6.
Dito till dito gemenskap
22,149: 65.
Löner till Kassans embets- och tjenstemän
9,000: —
Arfvoden till dito dito
1,400: —
Nådår eller begrafningshjelp
2,282: 61.
Rese- och traktamentspenningar
1,094: 28.
Bevillningsafdrag å räntor
217: 80.
Summa 113,868: 40.
Gratial fonden.
Inkomster:
Intressemedel
Anslag af statsverket för förlorade arm-och lastpenningar i Pommern
Passagerareafgifter
Extra inkomster
Saköresmedel
Tomtören
Gratialsafgifter
Vakans- och liggetids-besparing
En-per-mille-afgift  .'
Summa 73,432: 44.
Utgifter:
Gratialer till enkor och barn
47,749: 67.
Nådegåfvor ■••• 224: 50.
Gratifikationer
3,000: —
Inqvarteringspenningar
276: —
Arfvoden
■••• 525: —
Extra utgifter
1,406: 9.
Bevillningsafdrag ä räntor
271: 55.
Summa 53,452: 81.
Af ofvanstående redogörelse inhemtas, att pensionsfondens utgifter under revisionsåret
utgjort 79 R:dr 27 öre mera, än fondens inkomster, men att deremot gratialfondens
inkomster öfverstigit utgifterna med icke mindre än 19,979 R:dr 63 öre, hvilket
43,415
11.
4,500
—
2,955
—
24
-
927
36.
60
50.
12,355
47.
2,520
—
6,675
—■
Avancementspenningar
Extra inkomster
Nådår eller begrafningshjelp
gynnsamma förhållande hufvudsakligen lärer härleda sig derifrån, att kassadelägarne
fortfarande erlagt dubbel gratialsafgift i ändamål att de betydligt ökade utgifter för gratialer
till högre belopp, som, enligt fattadt beslut, från och n^d innevarande år skola
gratialisterna tillgodokomma, derigenom framgent må knnna vederbörligen bestridas.
Styrelsen för allmänna väg- oell vattenbyggnader.
Dess räkenskaper, som för revisionsåret undergått granskning i Kongl. Kammarrätten
xitan anmärkning och hos Revisorerne ej heller föranledt till någon erinran, redovisa
inkomster och utgifter sålunda:
Tillgångar
D ebet.
Balans från år 1858:
Uppbörd:
Statsanslag:
Till aflöningar
» rese- och undersökningskostnader samt expenser
» Skeppsholms brobyggnad
v/c» ygwUctu
l i o r\r\r\
reparationer å Trallebergs bro i Sä
O
®  «“
» inköp af 36 exemplar af Kapten Nermans tekniska
tidskrift
Försäljningsmedel m. m
Arrende af Albrechtsunds kanal
26,950;
25,000:
1,369
540;
1,042:
145
50.
Skuld.
Balans till år 1860:
Credit.
Utgifter:
Aflöning
27,700: —
Rese- och undersökningskostnader
24,337: 30.
Kontorsexpenser
843: 50.
Gråda kanal
75: —
Albrechtsunds kanal
163: 47.
Tranebergs brobyggnad
1,369: 50.
Nockeby dito
5,470: 9 :.
Transport: 59,959: 73.
153,334: 83.
171,046: 56.
30: 13.
Summa 324,411: 52
Transport: 59,959: 73.
Drottningholms brobyggnad
4,755: 90.
Skeppsholms dito
125,120: 11.
Inköp af 36 exemplar af Kapten Nermans tekniska
tidskrift  . 540: — 190,375: 74.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
95,683: 2.
Inventarier och materialier  24,819: 15.
Oredovisade anslag
13,533: 61. 134,035: 78.
Summa 324,411: 52.
§ I
På
sätt Styrelsens till Kongl. Majt afgifna underdåniga berättelse gifver vid
handen, utgjorde vid revisionsårets slut behållningarne å Styrelsens räkning i Rikets
Ständers Bank följande belopp:
i f. d. vatten-kommunikations-fonden
442: 30.
» anslaget, till aflöning för Styrelsens embets- och tjenstemän
568: 75.
» anslaget till resor, undersökningar och expenser för allmänna arbeten .... 7,399: 60.
» medel, som tillhöra Albrechtsunds kanal
10: 63.
» anslaget till ombyggnad af Nockeby bro  344: 27.
» anslaget till Drottningholms-brons ombyggnad
3,555: 68.
» medel, som tillhöra brobyggnaden mellan Kyrk- och Skeppsholmarne .... 81,000: —■
tillsammans R:mt R:dr 93,321: 23;
och då härtill lägges hos Friherre De Geer befintlig kassa för sistnämnde
brobyggnad,
2,361: 79.
utgör hela kontanta behållningen
R:mt R:dr 95,683: 2.
hvilken summa äfven finnes i ofvanstående tabell upptagen.
Det belopp, som under titel oredovisade anslag finnes utbalanseradt i Styrelsens
hufvudbok och derutur infördt i förestående‘tabell, utgjordes af förskjutne kostnader för
allmänna arbeten, nemligen:
till Konungens Befallningshafvande i länen  12,135: 3.
» sjön Tåkerns sänkning
298: 58.
» undersökningar
1,100: —-
Summa R:dr R:mt 13,533: 61»
§ 2.
Af en vid den underdåniga berättelsen fogad förteckning å sådane arbeten, till
hvilka Kongl. Maj:t under år 1859 beviljat statsbidrag, inliemtas följande:
— 105 —
Arbeten med understöd från:
Vägbyggnads/onden:
Vagomläggning emellan Bodarnes och Hasslerörs gästgif
varegärdar
i Skaraborgs län
Sänkning af Groröds backe emellan Uddevalla och
Raknebo gästgifvaregård i Götheborgs och Bohus län
Vägomläggning emellan Christianstad och Ystad, vid Maglehem,
Brösarp och Bondrum i Christianstads län....
Sänkning af Tågarps backé i Malmöhus län
Vattenaftappnings fonden:
Utdikning af myrer å Täländö, Niva, Pajala, Kirnujaiwi
och Erkheikki byars ägor i Pajala socken af
Norrbottens län
Utdikning af myrer vid Wester-Sjulmarks by i Bygdeå
socken af Norrbottens län
Sänkning af sjön Örlén och ån Orian i Ransbergs socken
af Skaraborgs län
Fonden för smärre hamnbyggnader och årensningar:
Hamnanläggning vid Räå fiskeläge i Malmöhus län
Baviljadt statsbidrag:
Anslag. Lån.
9,000: —
6,000: —
12,200: —
15,000: —
1,590:
165
1,700:
23.000:
6,360:
1,660:
6,800:
Statens jern vägs byggnader.
sQ
åboö?
séJBTldl
: Joi
De för detta ändamål anslagne medel redovisas i sju särskilda hufvudböcker,
nemligen för:
1:0 Öfverstyrelsen.
2:o Vestra stambanan från Götheborg; byggnadsafdelningen.
3:o Dito dito dito; färdiga banan.
4:o Vestra stambanan från Stockholm.
5:o Södra stambanan från Malmö; byggnadsafdelningen.
6:o Dito dito dito; färdiga banan.
7:o Södra stambanan från Falköping. ^
— 106 —
Dessa räkenskaper hafva för revisionsåret ännu icke i sin helhet undergått
granskning i Kongl. Kammar-rätten.
Chefens för statens jernvägsbyggnader den 31 sistlidne Juli till Kongl. Maj:t afgifna
särskilde underdåniga berättelser, angående arbetenas fortgång samt trafiken ä statens
jernvägar under år 1859, hafva, i likhet med hvad föregående år ägt rum, blifvit
till Revisorerne öfverlemnade och äro af följande innehåll:
Angående arbetenas fortgång.
»Vestra stambauau från Götheborg.
Den för året nådigst gillade plan för arbetena å denna stambana innehöll, att
linien emellan Falköping och Töreboda skulle göras färdig och öppnas för allmän trafik,
samt linien från Töreboda mot Nerikes lånegräns påbörjas, hvarjemte byggnadsarbetet
å reparationsverkstad och lokomotivstallar i Götheborg skulle fortsättas.
Vid 1859 års ingång voro terrasseringsarbetena å sistnämnda linie i det närmaste
afslutade, landfästena till broar öfver Hornborga-, Osa- och Tidaåarna uppförde och
uppsättning af öfverbyggnad å sistnämnde bro påbörjad, permanenta sliper och röler utlagde
på en sammanräknad längd af 31,000 fot, stationshusen vid Sköfde och Töreboda
uppmurade och takbeklädda samt godsmagasiuer vid båda dessa stationer och vid Moholm
upptimrade, hvarjemte grundläggning för lastkaj vid Töreboda och stationshus vid
Moholm var verkställd.
De arbeten, som från årets början till trafikens öppnande mellan Falköping och
Töreboda utfördes, voro följande:
Terrassering af återstående delar verkställdes till sammanräknad längd al
14,300 fot;
öfverbyggnaden till ofvannämnde trenne broar uppsattes; bron öfver Hornborga-ån
är belägen i närheten af Wahltorps kyrka, har ett spann af 75 fot och ligger med öfverkanten
af rälerna 32 fot öfver lägsta vattenytan i ån; bron öfver Ösan, vid Åkleby,
omkring 0,75 mil norr om Sköfde, har äfvenledes endast ett spann, men af J00 fots
vidd; öfverkauten af dess räler ligger 40 fot öfver åns lägsta vattenyta; bron öfver
Tida-ån, i närheten af Wads kyrka, har trenne spann af 50 fots vidd hvartdera och
ligger med rälernas öfverkant 15 fot öfver Tida-åns vattenhöjd på detta ställe;
öfverbyggnaden till alla dessa broar är af smidt eller valsadt jern, är tillverkad i
England vid Woodside Iron Works, nära Dudley, kostar omkring 14 R:dr R:mt p®r
centner och väger respektive 590,992 och 714 centner.
För vägars framdragande under banan fullbordades 10 genomfarter, och 74 större
och mindre vägöfvergångar i banans plan nedlades.
Omläggning af landsvägar verkställdes på en längd af 7,350 fot.
i
— 107 —
Ballastning eller grusfyllning samt nedläggning af sliper oeh räler utfördes på en
längd af 5.61 mil.
Telegrafledning, distans- och lutningspålar samt optiska signaler uppsattes utåt
hela linien Falköping—Töreboda, och ännu icke inhägnade delar af banan förseddes med
stängsel, dels af sten, dels af trä.
Stationshus ooh godsmagasiner fullbordades vid Stenstorps, Sköfde, Wärings,
Moholms och Töreboda stationer och vid sistnämnde station uppsattes dessutom ett lokomotivstall,
en reparations-smedja och en cokesbod, hvarjemte boningsrum för trafikbetjening
anordnades.
Dessa och förut för trafik öppnade stationers afstånd från Götheborg torde i ett
sammanhang böra upptagas och äro följande:
Partilled
0.8 mil.
Jonsered  1,4 »
Lerum
1.9 »
Floda
2,5 »
Alingsås  4,3 «
Lagmansholm  5.6 »
Wårgårda
6,2 »
Foglavik  8,1 »
Sörby
9,4 »
Falköping
10,7 »
Stenstorp  •  12,0 »
Sköfde  13,5 »
Wäring
14,9 »
Moholm
16,0 »
Töreboda
17,1 »
För den trafikmateriel, som vid 1859 års utgång var anskaffad, är redogjordt i
den särskildt åtföljande berättelsen öfver trafikens bedrifvande under samma år.
Vid bangården i Götheborg afslutades byggnadsarbetet å repararationsverkstaden,
hvars inredning äfven till största delen verkställdes; en större byggnad till förvaring af
stenkol och cokes uppfördes, äfvensom permanent bro af jern öfver den så kallade norra
vallgrafven, i stället för den förut provisionelt utlagda. Bangårdsområdets planering fullbordades
till största delen, och för den växande trafiken nödiga sidospår, utvexlingar och
vändskifvor nedlades.
Å den föregående år för trafik öppnade linien Wårgårda—Falköping utfördes
åtskillida kompletteringsarbeten.
Det hade från början antagits såsom alldeles gifvet att vestra stambanan emellan
Götha kanal och Nerikes lånegräns icke kunde, för terränghinder skull, framdragas
öfver Tiveden på annat ställe än vid denna skogstrakts vestra gräns, d. v. s. utmed
östra stranden af sjön Skagern, men en mot slutet af år 1858 företagen noggrann undersökning
lemnade mot förmodan det resultat, att en mindre arbetsdryg och mer ån
— 108 —
i mil kortare väg kunde utstakas öfver Elgarås och Finnerödja samt på andra sidan
om Nerikes lånegräns beqvämligen forts.ättas öfver en i allmänhet jemn sandmo till närheten
af Porla brunn, hvarest den sammanträffade med den af Jernvägs-undersökningskommittéerna
föreslagna fortsättningen af vestra stambanan genom Nerike. I mitt underdåniga
förslag till arbetsplan för 1859 års arbeten ansåg jag mig derföre böra till utförande
föreslå det seduast utstakade alternativet, hvars rigtning, sadan den af Eders
Kongl. Maj:t i nåder fastställdes, närmare inhemtas af nedanstående beskrifning.
Följande samma hufvudrigtning som emellan Sköfde och Töreboda, framgår linien
i en nästan rak sträcka af mer än 2 mils längd norr om Götha kanal förbi Friabäck,
Björkulla, Elgarås kyrka och Neckerud. Vid Sörtorp, omkring 2,3 mil från Töreboda,
uppnår banan högsta punkten af sin sträckning öfver Tiveden, eller en höjd af nära 600
fot öfver hafvets yta. Hela den terräng, hvaröfver linien mellan Töreboda och Sörtorp
är utlagd, lämpar sig i allmänhet vä! för en jernvägsanläggning; inga konstarbeten förekomma
och de enda större terrasseringsarbeten, värda att särskildt nämnas, äro bankfyllningarna
mellan Skagelund och Baskelund samt vid Neckerud och Källabroängen.
Vid Sörtorp vidtager en svårare terräng och, för att erhålla en lämplig lutning af linien
vid dess öfvergång af den så kallade Finnerödjadalen, har den blifvit utstakad i en båge
mot öster förbi Finnerödja qvarn öfver Bodarne-ån, hvarefter den i nordostlig rigtning och
i nära rät linie framgår till gränsen emellan Skaraborgs och Örebro län, straxt norrom
Bodarne gästgifvaregård.
Sedan den sålunda utstakade iinien blifvit i nåder stadfästad, vidtogos förberedande
arbeten och den definitiva utstakningen verkställdes. Terrasseringen börjades under
Augusti månad och pågick med en arbetsstyrka af omkring 100 man till medlet af
November, under hvilken tid 9,330 kubikfamnar jordarbete och 31 kubikfamnar bergsprängning
verkställdes, hvarigenom en sammanräknad längd af mer än 4,000 fot färdigterrasserade
delar inedhanns.
Vestra stambanan frän Stockholm.
Stockholm—Södertelje.
I inin underdåniga berättelse om fortgången af 1858 års arbeten liar jag redogjort
för de grunder, hvarpå såväl det underdåniga förslaget till bangårds-anläggning å Södermalm
som öfverenskommelsen med Stockholms stad om upplåtelse af erforderligt jordutrymme
för samma anläggning hvilade. Redan under nyssnämnde är hade utfyllningen
af Fatbursjön påbörjats, dock endast medelst byggnadsgrus från inom staden pågående
privata arbeten, men under 1859 skedde denna utfyllning tillika från terrasseringsarbetena
å iinien emellan Södermalm och Arstaviken, så att vid samma års utgång
nödigt område för det blifvande stationshuset samt för banans hufvudspår var utlagdt
och planeringen af bangårdsområdet påbörjad. 1 sammanhang med utfyllningen verkställdes
upprensning och fördjupning af sjöns utlopp till Arstaviken, och öfriga åtgärder,
för sänkning af sjön till omkring 5 fot under dess vanliga yta, vidtogos.
o
Samtidigt härmed afslutades terrasseringsarbetena mellan bangården och Arsta
riken.
— 109 _
Bankfyllningen öfver denna vik fortsattes med samma arbetsmethod, som under
föregående året, eller genom urlastning af fyllnadsäinnen från i banklinien utlagda fartyg.
Den lösa dyjord, sorn med ett ända till 50 fot mäktigt lager betäckte den fasta
botten längs hela banken, blef, sedan grusfyllningen efterhand och delvis nedsjunkit,
slutligen af denna fyllning helt och hållet undanpressad, så att vid 1859 års utgång, dä
mer än 20,000 kubikfamnar sedan arbetets början blifvit utfyllde, hela banken hvilade
på fast botten. Bankens största höjd från fäst grund tili öfverkanten uppgår ända till
80 fot och längden i vattenytan utgör nära 900 fot. Kostnaden uppgick, sedan banken
blifvit helt och hållet fullbordad, till omkring 147,000 R:dr H.-mt, en summa, som endast
utgör en tredjedel af hvad en bro öfver detta vattendrag skulle kostat.
På det att fartyg må obehindradt kunna passera till eller ifrån den nära en
fjerdedels mil långa Arstaviken, är en rörlig bro i banklinien uppförd, men då, såsom
nyss är nämndt. bottnen af viken består af lös dyjord och fast botten träffas pä först
60 å 70 fots djup under vattenytan, så måste bron anläggas nära intill Liljeholmsstranden,
der den fasta botten, sorn utgöres af berg, anträffas på 10 ä 18 fots djup och der,
dels genom bortmuddring af den lösa jorden och stenkistors nedsänkning, dels medelst
pålning genom lösare jordlager, hela grundläggningen kunde göras hvilande på berg.
Bron har 2 öppningar, hvardera af 32 fots bredd och segeldjupet emellan midtelpelaren
och norra landfästet är 13 fot, så att samma fartyg, som kunna passera Stockholms
sluss, äfven kunna gå igenom denna bro. Landfästen och midtelpelare äro af sten, öfverbyggnadrn,
tillverkad vid Motala mekaniska verkstad af valsadt plåtjern, består af
tvenne plåtbjelkar, 4 fot höga på midten och 2,75 fot vid ändarne, samt 91,8 fot långa,
sinsemellan förenade genom stag och sträfvor, båda slagen äfven af plåtjern,
Hela bron väger 800 centner, hvaraf 720 centner tillhöra den svängande delen
af bion och 80 centner de fasta delarne af svängningsmaskineriet. Oaktadt denna betydliga
vigt, verkställes brons svängning med lätthet af en enda man.
Arbetet å tunneln under Nyboda backe fortgick natt och dag intill den 7 September,
då utsprängningen af tunnelns öfra. hälft fullbordades. Af nedra hälften var vid
årets utgång en längd af 220 fot utsprängd och hela den öfriga delen under arbete.
Tunneln är 930 fot lång och 18 fot bred samt har 18 fots höjd till hjessan af det halfcirkelformiga
livalfvet; jernvägsspåret genom densamma ligger i en lutning af 1: 100 och
är med undantag af 80 fot, som ligga i en 1,500 fots kuva, fullkomligt rakt; spårets
medellinie sammanfaller ej med tunnelns, utan ligger 1 fot på sidan derom, sä att utrymme
erhålles till utdragande af förruttnade sliper, utan att för detta ändamål en hel
skenlängd behöfver uppbrytas. Genomsprängningen började på norra sidan den 16 Juli
1858 och den 30 Septembersamma år på södra sidan och, såsom ofvan är nämndt, fullbordades
utsprängningen af tunnelns öfra hälft redan den 7 September påföljande år,
hvarigenom det egentliga, tunnel-arbetet kunde anses afslutadt, ty borttagandet af den
qvarlemnade bottenpalieu, eller tunnelns nedra hälft, företedde föga större svårigheter än
en vanlig öppen sprängning. Största tunnellängden, som af den öfre hälften pr dygn
kunnat utsprängas, uppgick, på båda sidorna sammanlagdt, till 5 fot och minsta längden
till 1,07 fot, och i medeltal utsprängdes 3,13 fot pr dygn. Medelkostnaden pr längdfot
(motsvarande omkring T7, kubikfamn) utgjorde för öfra, hälften 96 R:dr 5 öre R:mt
och för den nedra hälften 44 R:dr 16 öre. hvadan, om 6 procent tilläggas för slitning af
redskaper m. m. för hela tunnelöppningen, kostnaden pr löpaude fot uppgått till nära 150
R:dr. och tunnelns totalkostnad till 138,221 R:dr,
— 110 —
Erfarenheten har visat, att så snart höjden af det berg, som af jernvägen måste
passeras, öfverstiger 40 fot, blir det mindre kostsamt att göra tunnel än öppen sprängning.
Sådant är förhållandet icke endast vid Nyboda backe, utan äfven vid Bränninge.
Derigenom att ingen murning eller invändig beklädnad af tunneln ifrågakommer, har
detta arbete kunnat utföras till det jeinfördt med förhållandena i andra länder särdeles
billiga pris.
De märkligaste sprängningsarbeten, utom ofvannämnde tunnel, å linien mellan
Stockholm och Södertelje förekommo vid Liljeholmen och Grönbrink, mellan Westberga
och Lerkrogen samt vid Rönninge och voro alla vid 1859 års utgång fullbordade med
undantag af ett kortare stycke mellan Westberga och Lerkrogen.
Af alla terrasseringsarbeten äro bankfyllningar öfver mossar, kärr och lösare jordlager
de som i allmänhet erfordra längsta tiden och hvilkas fullbordande svårast beräknas,
emedan det ej är möjligt att på förhand rigtigt bestämma de lösa jordlagrens konsistens
eller till hvad grad de genom utfyllningar af fastare jordarter kunna undanträngas,
men på grund af anställde jemförande kostnadsberäkningar öfver olika methoder
för öfvergången af de ganska betydliga mossar och sanka ängar, hvaröfver jernvägslinien
mellan Stockholm och Södertelje måst utstakas, föredrogs likväl utfyllningen till
fast botten i stället för den med konstgjord grundläggning och ännu mer framför viadukter
såväl med afseende å anläggningskostnaden som det framtida underhållet, och
erfarenheten har genom många exempel bevisat rigtigheten af den använda methoden.
De anmärkningsvärdaste af de å linien mellan Stockholm och Södertelje förekommande
fyllningsarbeten ä‘ro: banken öfver Westbergaängen, med en längd af 2,500 fot, en medelhöjd
ofvan naturliga marken af 15 fot och med ett djup från balansplanet till fast
botten af mer än 40 fot, banken mellan Lerkrogen och Elfsjö, 1,800 fot. lång och omkring
15 fot hög ofvan jord, hvarunder fast botten först anträffas å ett djup af 35 fot;
banken öfver den såkallade Djupåsmyren, 1,000 fot lång och nedgående till fäst botten
på ett djup af ända till 70 fot under kärrets yta; den 3,000 fot långa banken vid
Huddinge trafikstation samt den öfver Tullinge-sjöns södra ända utfyllda bank, som höjer
sig nära 70 fot öfver sjöns yta. och ända till 135 fot öfver den fasta bottnen, å hvilken
utfyllningen hvilar. Af ofvannämnde bankfyllningar hafva de öfver Djupåsmyran och
Tullinge-sjön slutligen nedträngt helt och hållet till fast botten, men de öfriga endast
delvis, oaktadt den öfverbelastning, som för detta ändamål pålagts, genom hvilken belastning
bankarnes stabilitet emellertid blifvit utrönt. Med undantag af banken mellan
Lerkrogen och Elfsjö, som under år 1859 endast till en tredjedel hann utfyllas, hade
dessa bankar vid slutet af samma år till största delen fullbordats. Den med afseende
å qvantiteten fyllning betydligaste, icke allenast af här ofvan uppräknade utan äfven af
alla vid statens jernvägsarbeten hittills förekommande, är banken öfver Tullingesjön, sorn
innehåller omkring 30,000 kubikfamnar, hvaraf 24,000 kubikfamnar vid 1859 års utgång
blifvit utfyllde.
För banans bildande genom gräfning utfördes de betydligaste arbetena mellan
Westberga och Lerkrogen, vid Barnslätt, J mil öster om Tullinge-sjön, samt på båda
sidor om Södertelje kanal.
Nära 80,000 kubikfamnar jordarbete och 7,500 kubikfamnar bergsprängning verkställdes
under året ä arhetslinien mellan Stockholm och Södertelje; och hela längden
färdigterrasserad bana utgjorde vid årets utgång något mer än 2,75 mil, hvadan till år
1860 endast 0,65 mil återstodo att å samma linie terrassera.
— lil -
...u-
—i** siv niva. uct uiver siigeneuen
och det på södra sidan bildas genom en svängbrygga och det åt' norra sidan om segel
leden
genom en fast bro. Underbyggnaden erfordrar således, utom landfästena, tvenne
pelare, en på hvardera sidan om segelleden, och af dessa u,tgör den södra pelaren stödjepunkt
för svängbron. Under äret verkställdes endast grundläggning af södra landfästet
samt af den pelare, å hvilken bron svänger, och murningsarbetet å desamma påbörjades.
Redan under sommaren börjades utförandet af grus eller ballast å de färdigterrasserade
delarne, dock endast i mindre skala, men under årets sista qvartal, sedan tvenne
arbetslokomotiver blifvit från den fullbordade banan mellan Falköping och Töreboda
transporterade till och uppsatte, det ena i Södertelje och det andra vid Tullinge-sjön,
började ballastningen och i sammanhang dermed nedläggningen af sliper och räler med
all kraft, så att vid årets utgång mer än 26,000 fot kunde befaras med lokomotiv.
För öfriga å denna linie utförda arbeten, såsom trummor, landsvägsomläggningar,
banans inhägnad m. m., får jag i underdånighet hänvisa till den längre ned förekommande,
summariska redogörelsen för å hela linien mellan Stockholm och Catrineholm
utförda arbetsqvantiteter.
Den 16:de Maj debarkerade arbetskommenderingen ur Kongl. Uplands regemente,
800 man stark, vid Fittja och inryckte samma dag å arbetslinien mellan Tumba och
Södertelje. Arbetskommenderingen ur Kongl. Dal-regementet, 700 man stark, inryckte
på olika afdelningar den 18:de och 19:de samma månad samt förlädes mellan Liljeholmen
och Huddinge kyrka. Antalet privata arbetare utgjorde under Juni månad omkring
1,500 och under Augusti nära 2,000 man, hvarförutan 150 tran korrektionister från
Långholmen deltagit i arbetena å Södermalm, så att under sistnämnde månad hela den
sammanlagda arbetsstyrkan utgjorde omkring 3*600 man. I likhet med föregående år
voro arbetskommenderingarna inlogerade i särskildt för ändamålet utmed arbetslinierna
uppförda baracker, och provianteringen af den stora arbetsstyrkan bestreds genom särskildt
antagen leverantör, hvilken, på grund af upprättadt kontrakt och till bestämda
priser, tillhandahöll förnöden hetsvaror efter reqvisition, men med frihet både för kommendering
och private arbetare att, utoip denna tillgång, huru de för godt funno, förse
sig med proviant. De sista dagarna af September uppbröto ofvannämnde regementen i
olika afdelningar från arbetslinien, och den återstående arbetsstyrkan utgjorde då endast
omkring 1,050. man privata arbetare och 150 korrektionister, men ökades i Oktober ända
till 1,800 man, och uppgick ännu under sednare hälften af December till 1,300 man.
Med undantag deraf att flera fall af den sa kallade dragsjukan under sednare
hälften af Juli månad yppade sig inom kommenderingen ur Kongl. Dal-regementet, var
belsotillståndet under hela äret tillfredsställande.
S 6dertelje— Catrineholm.
På samma sätt som för tunneln under Nyboda backe utsprängdes på båda sidor
om Bränninge-tunneln vertikala schakter eller brunnar till erforderligt djup för att, oberoende
af de framför tunnelns ändar pabörjade öppna sprängningars fullbordande, så
fort som möjligt kunna företaga det egentliga tunnel-arbetet. Denna tunnel är belägen
I12 —
Omkring § mil söder om Södertelje, har 465 fots längd, eller hälften af tunnelns under
Nyboda backe, och för öfrigt samma dimensioner som den sistnämnde. Vid årets utgång
voro å norra sidan 112 längdfot utsprängde af tunnelns öfra hälft och å södra
sidan 55 fot, hvarjemte å sistnämnda sida 33 fot voro utsprängde till full höjd. Omedelbart
utanför den öppna genomsprängningen vid tunnelns södra ända börjar en öfver
sjön Lanarens ostliga del utfylld bank, sorn höjer sig 25 fot öfver vattenytan och har
en längd vid samma yta af 500 fot samt ett djup till fast botten, dit den fullkomligt
nedträngt, af ända till 35 fot. Såväl från tunneln som från den öppna sprängningen å
södra sidan nedfördes den uttagna stenen i denna bank, hvilken vid 1859 års utgång
var till största delen fullbordad.
Banken öfver Glia-sjön, 1,100 fot lång i vattenytan och hvilken nedträngt till
fast botten, som på djupaste stället ligger 30 fot under nämnde yta, fullbordades.
Vid Mölnbol och Långbro fortsattes de vidlyftiga terrasseringsarbetena och a
samma arbetssträcka blefvo grundläggningarna för tvenne hvälfda stenbroar, den ena med
15, den andra med 22 fots spann, fullbordade, hvarjemte kanaler af omkring 1,500 fots
längd blefvo omgräfde, för omrigtning af det ena vattendraget.
Terrasseringsarbetena förbi Wisbohammar fullbordades.
På gränsen mellan Stockholms och Nyköpings län vid Frö-sjöns utflöde i Sigtunaån
utfördes grundläggning och murning af landfästen till en bro af 42 fots spann öfver
nämnde å. Med fästadt afseende å en föreslagen sänkning af Frö-sjön blef grunden för
denna bro nedlagd 6 fot djupare än sjöns närvarande vattenstånd gjort behöfligt. För
jernvägens fortsättning vesterut från Sigtuna fortgick utfyllningen af de tvenne bankarna
öfver Frö-sjön och bortsprängningen af mellanliggande bergudde. Bankarna, af hvilka
den ena är omkring 700 fot lång och den andra 800 fot. blefvo till största delen fullbordade.
Terrasseringsarbetena vid Graneberg och Stjernhof, utmed Kyrksjön och förbi
Fastmyra fortsattes, och utfyllningen af bankar öfver de båda sjöarna Bäcksjön och
Valingen påbörjades.
Vid Sparreholm, der banan öfvergår tvenne vikar af sjön Båfven, utfördes pålning
och fachinering till beredande af grund för de deröfver utlagda bankar, hvilka började
utfyllas dels från bredvid liggande stränder dels från pråmar, medförande från längre
håll hemtade fyllnadsämnen. I anseende till bristen på fyllnadsämnen vid sjelfva arbetsstället
och den lokala dyrheten af sådana ämnens transport frän andra håll, måste konstgjord
grundläggning här användas, för att minska fyllnadsqvantiteten. En hvälfd stenbro
af 25 fots spann färdigbyggdes i den östra banken och under hela äret pågingo de ganska
betydliga jord- oell bergsprängningsarbeten, som för banans formerande på båda sidor
om Sparreholm erfordras.
Bland de vidlyftigaste t.errasseringar, som förekomma å linien Södertelje—Catrineholm
och som företrädesvis ansågs böra företagas till utförande, äro gräfnings- och
fyllningsarbetena vid Oppäng och Ramsta gästgifvaregård (omkring 14 mil öster om
Catrineholm) samt vid de ungefär I mil öster örn sistnämnde egendom belägna torpen
Stolpstugan, der en icke obetydlig bergsprängning äfven måste verkställas, och Strökärr.
Icke mindre än 23,000 kubikfamnar jordarbete utfördes under året på dessa ställen samt
— 113 —
460 kubikfamnar bergsprängning. För omrigtning af ett vattendrag, hvaröfver jernvägslinien
vid Ramsta framgår, utgräfdes kanal till en längd af 3,000 fot.
A hela linien mellan Södertelje och Catrineholm verkställdes 83,000 kubikfamnar
jordgräfning och 4,100 kubikfamnar bergsprängning. Sammanlagda längden färdigterrasserade
delar utgjorde vid årets slut omkring il mil.
Arbetsstyrkan uppgick i medeltal till 1,000 man.
De arbeten, som å hela sträckan mellan Stockholm och Catrineholm under året
utfördes, upptagas här nedan i ett sammanhang:
162,000 kubikfamnar jordarbete, hvarigenom
10,672 längdfot färdigterrasserad bana bildats medelst skärning öfver 8 fot djup,
120,436 » a n medelst fyllning öfver 8 fot hög,
39,539 » » b medelst terrassering på jemnare terräng,
12,638 kubikfamnar bergsprängning, hvaraf bildats
14,749 längdlbt bana i öppen sprängning och
270 b tunnel, således sammaulagdt
2 mil 13,666 fot färdigterrasserad bana;
I större bro påbörjad,
3 mindre fullbordade, 3 dito påbörjande,
1 rörlig bro fullbordad, 1 dito påbörjad,
1 kulvert fullbordad.
2 dubbla trummor påbörjade,
45 enkla dito fullbordade,
31,525 längdfot ballastning,
12,196 » vägomläggning, '
16 broar för landsvägars ledande under eller öfver banan,
2 större vägöfvergångar i banans plan,
15
— 114 —
5 mindre vägöfvergångar i banans plan,
122,173 längdfot stängsel,
1 bangård med stationshns af 2:dra klassen påbörjad,
2 bangårdar med stationshus af 3:dje klassen påbörjade,
4 banvaktarestugor,
10,222 stycken sliper utlagde,
61,330 längdfot räler dito,
1 lokomotiv anskaifadt,
2 patsagerare-vagnar anskaffade.
Södra Stambanan frän malmö.
Ehuru Rikets Ständer genom beslut af den 16:de September 1857 anvisat medel
till fortsättning af arbetena å denna stambana intill norra ändan af Finjasjön, kunde
dessa arbeten likväl under år 1859 icke utsträckas längre än till södra ändan af nämnde
sjö, emedan de alternativa linier, hvilka den nådigst tillförordnade kominittéen för undersökningar
angående stambanornas lämpligaste sträckning ansett sig böra särskildt undersöka
och med hvarandra jemföra, i och för stambanans fortsättning genom Småland,
vid denna punkt möttes och det således blef beroende af då instundande riksdags beslut
i hvilken rigtning den redan utstakade linien komme att fortsättas.
Arbetena å denna stambana under år 1859 voro således inskränkta till sträckan
emellan Höör och södra ändan af Finjasjön, eller på en längd af omkring 2,3 mil, hvaraf
linien mellan Höör och Sösdala, 1,3 mil, fullbordades och öppnades för allmän trafik.
Den terräng, hvaröfver banan mellan Höör och Finjasjön blifvit framdragen, är
särdeles jemn och företer inga terrasseringsarbeten nog anmärkningsvärda att särskildt
omnämnas. Den enda bro, som å samma linie förekommer, är den vid Tormestorp öfver
ett i nyssnämnde sjö utflödande mindre vattendrag; den är helt och hållet af sten,
har trenne hvalf af 14 fots spännvidd h\artdera och fullbordades under November månad.
Vid December månads utgång var sträckan mellan Sösdala och Finjasjön färdigterrasserad,
till största delen ballastad och belagd med sliper och räler.
De särskilda slags arbeten, som under året blefvo utförde, upptagas här nedan i
ett sammanhang:
33,000 kubikfamnar jordarbete,
2,950 längdfot färdigbildad bana genom gräfning af mer än 8 fots djup,
— 115 —
2,675 längdfot färdigbildad bana genom bankfyllning af mer än 8 fots höjd,
15,775 dito dito å jemnare terräng, eller tillsammans
21,400 längdfot färdigterrasserad bana.
1 bro af sten, med trenne hvalf af 14 fots spann,
28 enkla trummor,
1 mil 32,800 fot ballastning,
4 vägbroar,
31 mindre vägöfvergångar i banan* plan,
167,816 längdfot stängsel, dels af sten, dels af trä,
1 trafikstation,
17 banvaktarestugor,
1.3 mil elektrisk telegraf samt optiska signaler,
28,438 stycken sliper nedlagdc,
2.3 mil bana belagd med räler,
4 stycken passagerare-vagnar anskaffade,
5 stycken gods- dito dito ,
anläggning af reparations-verkstaden i Malmö fortsatt.
Arbetsstyrkan uppgick under tiden från början af April till medlet af September
till omkring 1,200 man och utgjorde under årets första qvartal omkring 800 man. Under
höstmånaderna nedgick numerären småningom till 200 man, och den 17:de December
upphörde arbetena tillsvidare. Helsotillståndet var under Maj månad oroande. I
synnerhet voro smittkoppor gängse och nödvändiggjorde anordnandet af ett extra sjukhus
å arbetslinien. Under Juni månad aftog sjukligheten i väsendtlig mån, och under den
öfriga delen af året äfvensom före Maj månad var helsotillståndet tillfredsställande,
Södra stambanan från Falköping.
Rikets Ständer hade genom beslut af den 16:de September 1857 anvisat medel
till påbörjande af arbetena å'norra delen af södra stambanan, eller sträckan från Falköping
till Jönköping, och under år 1858 hade dessa arbeten pågått å de svåraste stal
-
— .116 —
lena mellan Falköping och sjön Stråken, hvilken sednare möter stambanan på ett afstånd
af 3,22 mil från Falköping. Med stöd af ofvannämnde riksdagsbeslut och på grund
af de undersökningar da arbetande jernvägs-kommitté nyss afslutat, angående lämpligaste
sträckningen af ifrågavarande stambana, hade jag uppställt 1859 års arbetsplan så att
arbetena pa andra sidan sjön Stråken framåt Jönköping äfven borde påbörjas, emedan
de bada alternativa linier, som bemälde kommitté efter ve kställda undersökningar ansåg
vai a de enda, emellan hvilka ett val kunde göras, båda gingo genom staden Jönköping,
men da förslaget örn sträckningen af södra, stambanan från Falköping på östra sidan om
sjön Stråken stod i nära sammanhang med frågan om södra stambanans rigtning genom
Smaland och Skane, och dä Eders Kongl Majit icke ville taga sistnämnde fraga under
öfvervägande förr än samma kommitté inkommit med betänkande i ämnet, fann Eders
Kongl Majit godt i nåder förklara, att arbetena å södra stambanan frän Falköping
tillsvidare icke matte bedrifvas längre än öfver sjön Stråken intill den punkt, der den
föreslagna linien tid Jönköping afvek frän den af 1856 års jernvägs-kommitté utstakade
limén öfver Axamo.
o -Arbetena under är 1859 blefvo således inskränkta till samma sträcka som under
föregående ar. Terrasserinjym fortsattes och 28,550 kubikfamnar jordflvttning och 1,160
kubikfamnar bergsprängning verkställdes, hvaraf färdigterrasserad bana'bildades
genom skärning öfver 8 fot djup på en längd af 3,270 fot,
» fyllning öfver 8 fot hög » » 4.270 »
» bergsprängning ,, >, ],o65' » samt
a terrassering på jemnare terräng » 22,255 k ,
eller pa en sammanräknad längd af 30,860 fot, så att med hvad som under föregående
år terrasserats, och hvilket utgjorde en längd af 1 mil 4,950 fot. sammanlagda sträckan
färdigterrasserade delar vid 1859 års utgång uppgick till 1 mil 35,820 fot, eller nära
2 mil.
Förberedande arbeteft vidtogos för brobyggnaden öfver sjön Stråken, och vid Sandhem,
2,4 mil från Falköping, fullbordades en mindre bro.
Trenne vägöfvergangar i banans plan nedlades; vägomiäggning verkställdes på
en sträcka af 3,300 fot, och stängsel af trä uppsattes till en längd af 1 mil 5,000 fot
och af sten till 6,200 fots längd.
Arbetsstyrkan utgjorde under våren och sommaren omkring 700 man, men nedgick
under höstmånaderna och var vid December månads utgång endast 50 man stark.
Helsotiilståndet var godt.
."Bilaga Litt. A, tillhörande tid. 117,
Vestra stambanan från Götheborg.
Biljetter.
Afgift.
1859.
Tur.
Tur och Retur
Tur.
Tur
Esta kl.
2:dra kl.
3:dje kl.
lista
kl.
2: dra
kl.
lista kl
2:dra kl.
1
3:dje kl. i
lista k!
Januari ....
246
1,537
6,705
—
|
12
836 27
3,233
22
5,359
75
_
Februari....
160
1,205
6,000
—
20
426
72
2,592
57
4,702
—
Mars
201
1,396
7,130
—
30
603
89
2,950
83
5,927
52
—
April
273
2,041
10,019
16
822
G
3,855
91
7,620
10
34
Maj
283
2,535
10,495
68
439
735
96
4,157
56
7,643
17
117
Juni
453
4,394
23,452
255
1,836
839
58
6,705
48
14,014
96
509
Juli
463
4,178
16,380
70
617
94012
6,361
28
10,043 27
147
Augusti ....
450
3.739
14,071
78
400
1,123 68
6,287
93
9,798 79
123
September..
600
4,145
19,960
78
310
2,749
23
10,656
45
15,38475
139
Oktober ....
319
2,357
15,858
9
H
1,880
7
6,826
50
12,795 66
l
25
November..
211
1,579
9,636
—
!
8
1,044
11
4,062
5
8,797
33
December..
202
1,557
9,995
—
7.
1,067
17
4,288
55
9,410
60
—
Summa
3,861
30,663
149,701
574
3,778
13,068 86
61,978 33
111,497
90
1,097
[Åkdon, hästar & hundar.
Summa
Passage
rare- etc.
trafik.
R:mt.
i- i Post
Öfvervigt och
Paketer.
Tillsammans.
Till ,
skott, t , a jj Dilibagage.
f gens
Antal
Retur.
Afgift.
R:mt.
st. ! Afgift.
Biljetter
2:dra kl.
56044
140 24
9,452 72
500
7,385
8,757
12,419
13,820
30,390
21,708 18,320111 2 6
18,738, 17,880|543 6,47
25.093; 29,494381 1470
21,602 68
13,924 91
14,775'84
2348
589 64
148 84
187 51
35 18
9,537(63
40 1,217 80
155 61
16290
55 39
254 4
36 1,074; 9
93 17
12.494 91
16248
201:17
29 6
30, 386 9
13,294:87
185 36
640 50
604 2421 5 25,416
296 58
24,o56,64
2,487 28
316 81
647 22361 19,412
330 38
827 50
368 91
4! 98
18,908
455 9o
801 38
212 83
546 78
35222
31,038
321 8
406 5ö
563 96
23,398
193 92
77 755 24
31914
18,572
527 14
347 40
724 50
335 80
11,434
21 42
37 505 211 992
603 49
1,065 72
402 23
69 46 3,745 74 4,172 53
5,448 74 188,577 193.091 7(
Gods.
Vigt.
Ctr.
It.
Boskap.
Afgift.
Antal. Afgift.
609 91 585 7,697 35 7,120 3,100 29 211,877 7
81
37,877
95
12,965
J
81
57
56,626
19,153
!7j
49
62
56.671
45
19,396
!7j
116
51
52,694
76
15,373
45|
109
76
56,488
62
15,591
69|
lis;
87
59,477
73
'15,558
81
191
1
82
37,784
96
9,381
22
36
1
37,916
41
8,941
19
25
9
37,328
13
11,436
60
53
12
51,369
16
14,797
5
161
I13
51,402
84
16,882
55
84
76
60,390
28
23,267
41
i178
7
598,028
!29
182,744
31
j 1,201;
Summa
Gods
trafik.
R:mt.
383 30 13,348 30
226 841 19,380 1
531 32
30679
19,927 49
15,680 24
Extra
Inkomst.
R:mt.
Summa
Sum
marum.
R mt.
47 23
59 53] 9,440 7 5]
8,988 42S
11,682
182
15
24,823
26
215
7
28,961
65
171
31
31,951
42
190
25
30,281
—
333
97
30,570
67
429
83
41,908
82
86
17
28,939
74
89
,25
27,985
68
74
88
42,795
2
131
0
38,824 9
17,06883 139,28
24825
32,543 24
41,567 10
401,151 69
Om antalet tur och retur-biljetter 4,352.
tillägges,'erhålles hela passagerareantalet: 192,929.
Influtne hyresmedel för restaurationslckaler 1,976:30.
Summa Summarum: 403,127:99.
j&nffående trafiken.
Vestra Stambanan från (lötheborg.
Vid 1859 års ingång var trafiken å denna stambana utsträckt till Falköping, 10,7
mil fran Götheborg, och den 1 September samma år förlängdes den vidare till Töreboda,
der jernvägen kommer att framföras öfver Götha kanal, hvarigenom en sammanhängande
strecka af 17,1 mil biet' för allmänna trafiken tillgänglig. Medellängden trafikerad
bana utgjorde således under året 12,8 mil.
Bruttoinkomsterna af denna trafik äro specifikt och för hvarje månad upptagne i
atföljande bilaga Litt. A, hvilken bi I i ga äfven utvisar antalet passagerare, djur och åkdon
samt qvantiteter gods, som för hvarje månad transporterats å hela stambanan. Bilagan
Litt. B. utvisar antal passagerare och qvantiteter gods, som under året transporterats
Iråu den ena stationen till den andra samt afgifterna derför.
Bokslutet upptager trafikinkomsterna till 403,280 R:dr 69 öre, eller till 152 R:dr
70 öre mera än hvad bilagan Litt. A. utvisar. Detta härrörer sig deraf, att de kontanta
inreverseringar, som hvarje tionde dag från Stations-inspektorerne ingå till Kassören,
genom de förras felräkningar kunna blifva större eller mindre än de borde vara.
Dessa felräkningar rättas efterhand vid följande inreversering, sedan Kontrollören
uppgifvit det rätta beloppet; men då uppgifterna i bokslutet mäste stödja sig på inreverseringarne
till kassan, och de i berörde bilaga förekommande uppgifter grunda sig å
Kontrollörens beräkningar, uppstår vanligtvis en mindre olikhet mellan ifrågavarande redogörelser.
Af bokslutet synes, att utgifterna för trafikens bedrifvande och banans underhåll
under äret uppgått till 337,54 » R dr 76 öre och således understigit de från trafiken inreverserade
medlen med 65,734 R.dr 93 öre. I underhållskostnaden ingår slitningen af
rå ler och sliper endast till en ringa del, emedan det icke är möjligt alt i delta afseende
göra någon säker beräkning,, förr än en flerårig erfarenhet vunnits. Endast den kostnad,
som uppkommit derigenom att räler och sliper helt och hållet kasserats och å sjelfva
banan blifvit mot nya utbytta, har kunnat till det verkliga värdet uppskattas och påföras
underhållet.
Bantåg afgingo dagligen såväl mellan banans ändpunkter som emellan Götheborg
och Alingsås eller Wårgårda, hvarjemte särskilda turer mellan Götheborg och Jonsered
om söndagarne voro anordnade under den vackra årstiden. Trafiktågens antal uppgick
till 1,666 och sammanlagda sträckan, som dessa tåg passerar, till 16,704,85 mil.
Bruttoinkomsten för hvarje tågmil utgjorde 24 R:dr 14 öre och för hvarje mil af
banans längd 31,506 R:dr 30 öre.
Underhålls- och driftkostnad uppgick pr tågmil till 20 R-.dr 21 öre och per banmil
till 26,370 R:dr 76 öre.
Det[å banan transporterade gods utgjordes hufvudsakligen af följande slag:
Från Götheborg: spänmål, mjöl och gryn omkring 16,385 centner, socker 14,304
centner, sill 31,042 centner, salt 22,935 centner, saltad och annan fisk 6,139 centner,
7
Bilaga Litt. B, tillhörandi lid. lil.
Vestra stambanan från Götheborg.
Passagerare.
1859.
Fråa Götheborg
» Partilled
» Jonsered
» Lerum
.» Floda
» Alingsås
» Lagmansholm.
» Wårgårda
» Foglavik.
s Sörby
» Falköping
Stenstorp
» Sköfde
» Wäring
» Moholm
s Töreboda
Tillsammans
“
Till Götheborg.
Partilled.
Jonsered.
Lerum.
Kinda.
__
1
Alingsås.
Lagmansholm.
Wårgårda.
Foglavik.
Sörby.
Falköping.
1
Stenstorp.
Sköfde.
i
Wäring.
!
Roholm.
Töreboda.
Summa.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal. |
Afgift.
R:mt.
—
11,763
2.759 94
16,325
7,525
13
5,583
3,240
81
5,328
3,927
6
12,126
16,178 81
430
723
71
2,163
4,10061
1,835
4,593
35
277
734
14
4,741
17,223
21
98
360
—
582
2,752
ej
49
208
37
182
1,196
i
1,130
8,147 65
62,612
73,670
85
11.254
2,677 ;75
1,598
227
70
538
153
64
263
128
46
310
318
52
11
15
42
74
108 83
i
30
58
—
_
55
168
57
2
5
60
4
15
86
9
42
27
—
9
57
3
14,157
3,977
65
15,717
7.312:47
1,134
163
41
_—
—
1,743
214
32
496
159
22
415
357
21
14
15
86
27
32
94
32
55
54
1
2
—
59
152
54
J,
—
4
15
25
1
3
40
2
14
60
15
9875
19,660
8,597
51
5.327
3,091
20
719
201
97
2,603
314
55
—
696
116
28
537
382
63
14
13
76
19
22
74
19
38
95
3
7
49
39
105
78
—
3
8
70
2
6
50
7
52
86
6
42
7
9,994
4,405
48
4.795
3,638
48
421
196
90
481
15J
24
718
125
45
—
1,308
648
70
14
10
50
66
70
33
54
88
54
7
15 48
90
204
42
1
2
37
5
13
75
—
1
3
37
15
• 95
70
7,976
5,265
23
11,745
15,655
65
294
296
18
345
295
-24
433
318
17
1,244
602
73
—
—
1,262
499
89
2,825
1,630
766
890
—
148
215 87
1,202
2,306
93
17
42 90
80
225
21
6
18
70
9
32
45
65
324
29
20,441
23,35421
369
637
20
23
76
17
19
3
16
16
51
19
16
50
1,092
444
34
—
433
80
81
150
99
30
25
2362
513
710
5
13
32 47
23
50
—
4
9
40
4
10
40
26
142
10
2,724
2,31529
2,208
4,085
2
41
60
48
32
41
48
11
11
93
51
49
28
2,735
1,569
413
78
21
452
239
78
144
13052
971
1,177
30
22
40
60
73
187
76
3
6
51
6
24
50
31
lil
62
7,193
7,813
99
1,951
5,046
31
23
43 55
37
65
73
17
32
69
44
73
14
787
903
57
101
68
29
432
225
71
__
474
15819
1,849
1,307
16
27
26
19
124
209
25
13
23
80
24
49
26
84
267
75
5,987
8,500
59
294
76220
.
—
1
2
4
7
48
7
12
4
153
227
39
24
22
64
153
138
28
576
187
97
—
3,066
988
74
29
21
45
47
52
6
12
16
44
4
6
60
30
69
17
4,400
2,514
46
5,037
18,489 17!
53
156
41
59
143 44
48
131
91
96
232
62
1,078
2,176
92
437
606
72
765
938
71
1,732
1,240
24
3,293
1,060
53
--
947
330
39
1,143
996
80
197
218
40
89
162
65
287
534
99
15,261
27,419
90
89
321
^ 1
—
2
5
30
1
2
52
1
2
37
15
37
5
9
22
73
22
31
90
31
31
5
23
14
95
1,000
351
—
—
1,009
418
80
51
36
72
26
28
—
71
117
3
2,350
1,420
42|
573
2,806
18
1
3
17
4
12
J
4
14
50
5
13
75
69
197
36
25
56
—
89
205
90
114
186
30
48
52
5
1,332
1,160
60
1,270
52156
—
2,179
793
80
1,265
904
46
1,650
1,766
70
8,628
8,694
53
;
64
297
74
8
35
22
3
9
75
1
3
10
8
21
36
4
9
40
12
30
40
20
42
50
24
32
88
172
187
95
73
55148
2,403
878
85
—
384
110
40
330
192
50
3,506
1,907
53
165
952
4
21
14
2
10
12
11
38
35
4
18
20
10
36
75
23
51
25
5
8
25
92
149
34
55
67
-
1,329
918
97
478
134
66
—
925
269
56
3,103
2,675
59
903
6,315
60
8
65 18
2
7
90
1
3
82
1
12
69
35
80
360
93
17
.92
80
54
187
83
102
294
75
31
76 86!
321
599
87
125
18431
1.701
1,750
50
365
208
45
1,215
340
32
—
4,937
10,558
47
60,491
72,087 77;
14,485
4,006
17i
21,506
8,ölO;94
—_J—
9,124
4,304 64
8,265
5,416' 2
20,724
23,862
14
2,779
2,254,13
7,144
7,841174
.—1—
5,936
8,097
52
4,503
2,532 83
15,502
26,79346
2,679
1,690 32
8,530
8,493:82
3,369
1,727
42
3,218
2,935
87
4,674
12,23b
91 | 192,929
1 193,09170
Töreboda.
Roholm
Sköfde.
Stenstorp
Kalköping.
Koglavik.
Wårgårda.
Partilled
Jonsered.
Till Götheborg.
2,924 38
568 73
2,776 13
545 71
808 64! 7,567 67 6,414,56
1,162 65
35,28; 67
52,846
12,868 57 6,777
552 58
708 24 16,937 13
40,656^40
2,920 58
84148
10,634|
48,62762
5,908 37
3,625 46
5,286 40
Från Götheborg
» Partilled .
137 52
11,759 32
297,74;
13,732 7
» Jonsered
Lemm
16517
107 40
38,877 96
4,033 54
1,22992
724 27
2,87852
15697
Floda
172 30
7,830 74
29152
16187
538 41
33,364 78
81 14
» Alingsås
» Lagmansholm
» Wårgårda
b Foglavik
» Sörby
» Falköping . .
» Stenstorp
» Sköfde
205 39
4,274
424 99
131 52
142 21
9,828
35,712 78
35572
156 24
1,14018
528127
33,800 45
3,106 29'
126,465 45
1,51184
346 99
876 43
304 45
525 87
941 68
224 88
143 75
554 98
998 20
238175
7621
51,873 46
24556
74991
563 64
5911
851 15
303 23
22662
11376
3,20057
990 56
714 60
48 30
121 97
2,11733
3,442
Moholm
240 Kr
2,413 53
1,227 51
28873
1,02343
» Töreboda
3,902 64
682 60 4,810 77
475 69
7,317781
92182, 11,953 45
2,25070
5,016 14 i,340 14
65,49630
38,452 33
1,48279 428 12 23,97155 6,35840
1
18,918 80 8,000[74
20,386)37 3,500 33
13,045.40;
51,786 47j
Tillsammans 316,169 37
58,271 82 4,120 30; 6,139 35
t
94737
92,99146 7,793 75
383 77
Gods.
Summa.
Vigt.
Ctr. a
206,991 15
18.957 13
15,630 63
3,186 79
46,515 39
50,290 40
6,030 55
43,14670
38,15873
8,21940
136,57043
2,407 71
8,095
2,938
3,963
4,926 68
5915,02829
Afgift.
R:mt.
76,804
92
879
17
1,770
35
493
48
5,479
77
8,957
51
1,113
9
10,87982
10,543 66
1,652 53
54,456 36
413 88
3,855 60
1,244 43
2,23365
1,966 9
182,744 31
- 118 —
hudar 3.861 centner, bomull och bomullsgarn 13,204 centner, lin och hampa 4,269 centner,
spirituosa 6,277 centner, öl och porter 2,910 centner, strång- och tackjern 7,740
centner, smide 2,226 centner, stenkol 34,516 centner, kalk 7,840 centner, is'459 centner
m. m.;
Till Götheborg: spanmål omkring 145,660 centner, bränvin 26,721 centner, potates
6,700 centner, ost och smör 4,292 centner, mjölk 752 centner, öl 3,661 centner,
timmer, plankor och bräder 33,767 centner, ved 58,228 centner, bomullsgarn 5,844 centner.
segelduk 3,309 centner, tändstickor 3,470 centner, tegel 6,879 centner, gjutgods och
smide 2,754 centner.
För Kongl. Postverkets räkning befordrades omkring 13,420 bref ifrån årets början
till och med den 5 December, hvarefter postbefordringen verkställdes efter de grunder
Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den l6 September 1859 innehåller. För sist
nämnde
postbefordring omändrades tvänne 2;dra klassens passagerarevagnar sålunda, att de
tvänne mellersta kupéerna saminanslogos till ett rum, utgörande postkontor, och den ene
af ändkupéerna inreddes till paketrum, varande den andra ändkupéen fortfarande afsedd
för passagerare, hvarjemte vagnens yttre gafs ett utseende, som gjorde densamma lätt
igenkänd bland öfrige vagnar i trängen. Dessa postvagnar åtföljde de dagliga tågen
från banans ena ändpunkt till den andra. Mot årets slut inreddes ytterligaré en dvlik
vagn såsom reserv.
Postbefordringen intill den 6 December inbringade 745 R:dr 7 öre, och uppgick
från och med den 6 till och med den 31 December till 889 R.dr 20 öre.
Samma dag som den nya postbefordringen tog sin början, ställdes trafiken i förbindelse
med den nyinrättade paketbefordringen emellan Stockholm—Örebro—-Töreboda
och Götheborg—Helsingborg.
Från och med April månad öppnades den för trafiktjensten uppsatta telegraf äfven
för allmänhetens räkning, dock endast vid sådana trafikstationer, der Elektriska telegraf-verket
icke redan hade telegrafstation anordnad, samt mot vilkor att den för jernvägen
behöfliga telearafering icke derigenom fick hindras. Afgiften för allmänhetens
telegrafering bestämdes efter följande tariff:
Porton fgift i Riksdaler
Riksmynt.
Afstånd i svenska mil.
cr
rf
rf
rf
•s
P*
P
cr
rf
pr o
Till och med 25 mil
1.
Från 25 till och med 50 mil  ■
2.
£rån 50 » » » 100 »  .>  3.
Öfver 100 mil
4,
3
6.
2.
4.
6. 9. 12.
8. 12. 16
— 119 —
hvari sedermera endast den ändring gjordes, att telegrafering om skjuts betaides, oberoende
af afståndet emellan stationerna, med 1 R:dr R:mt. Under den tid af året telegraferingen
begagnades, afgingo 815 telegrammer, hvarför inkomsten uppgick till 996
R:dr Runt.
I den under förra året för fångtransport inredda vagn blefvo under året emellan
Götheborg och Alingsås, 288 personer, fångar och bevakning, transporterade.
Den 23 April öppnades en( ny anhaltstation vid Frändtorp, \ mil från Götheborg.
Yid denna station, som endast är beräknad för passagerare och för hvilken ingen
annan anläggning varit nödig än en plattform utmed banan, finnes icke någon särskild
trafiktjensteman anställd, utan biljetterna säljas, enligt öfverenskommelse, genom i
grannskapet boende enskilda personer, hvilka i Götheborg uppköpa ett större antal på
en gång. Uppehåll för passagerares afheintande eller aflemnande vid denna station
gjordes dock endast fyra gånger i veckan, nemligen onsdagar och lördagar vid forsta
morgontågets nedgång till, och sista eftermiddagstågets afgång från Götheborg.
Yid Sörby i Skaraborgs län, 9,4 mil från Götheborg, öppnades den 1 Maj äfvenledes
en anhaltstation, vid hvilken en trafiktjensteman anställdes, men vid hvilken
endast en förut befintlig provisionel byggnad tillsvidare anordnades såsom stationshus.
Mot slutet af året uppsattes och inreddes ett permanent mindre stationshus af trä.
De med stöd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 20 Mars och 17 December
18ö8 af mig vidtagne nedsättniugar i gällaude trafiktaxa äro i en särskild bilaga
upptagne.
Det väsentligaste af de för banan nödige underhållsarbeten bestod i ballastens
komplettering och omrigtning af öfverbyggnaden. Af räler mäste 148 stycken, utgörande
eu längd af 3,103 fot, från banan uppbrytas och med andra' ersättas, hvaraf likväl
34 stycken kunde åter nedläggas pä sädaua ställen inom stationerna, der ingen större
hastighet hos framgående vaguar kunde ifrågakomma, Af sliper blefvo 1,962 stycken
kasserade och mot nya utbytta.
Sedan det för trafikens utsträckning till Töreboda nödiga antal vagnar och lokomotiver
blifvit uppsatta, bestod den rörliga materielen ä denna stora bana vid 1859 år»
utgång af:
7 lokomotiver,
1 statsvagn, täckt,
1 dito, öppen,
7 l:sta klassens passagerarevagnar,
1 kombinerad Usta och 2:dra klassens dito,
12 2:dra klassens dito,
Bilagan litt. C, tillhörande sid. 119.
Förändringar och nedsättningar i taxan för trafiken å Statens jernvägar, att gälla från och med den l:sta April 1859.
l:o. För Irsta och 2:dra klassens returbiljetter, hvilka finnas för några vissa stationer och säljas om Söndagarne
och till lustturer, är afgiften lika med Jrdelar af 2:ne enkla biljetter.
2:o. Afgift för tomma aledon t
För ett 4-hjuligt åkdon, per mil  1 R:dr 50 öre.
» » dito mindre, för en häst
1 » — »
» » 2-hjuligt dito
— » 75 »
» en rack eller större släda
1 » 50 »
» » mindre släda för en häst
1 » — »
» » kappsläda
— » 75 »
Anm. Dock beräknas afgiften alltid såsom för minst 2:ne mil, så att minsta afgiften för ett 4-hjuligt åkdon
är 3 Rrdr o. s. v.
- %
Anmälan om åkdons transporterande måste göras minst 2:ne timmar och åkdonet vara vid stationen
sednast en timma före tågets afgång.
3:o. Afgift för hästar:
I vagn med klädda spiltor:
Då endast en häst transporteras, erlägges för denne per mil
2 Rrdr.
Då 2 hästar intagas i samma vagn, för hvardera per dito
1 » 50 öre.
» 3 eller flere dito dito, per dito
1 » — »
I vagn med bommar:
Då endast 1 häst transporteras, erlägges för denne per mil  1 Rrdr 50 öre.
Då 2 hästar intagas, erlägges för hvardera per dito  1 » — »
» 3 eller flere dito dito , per dito  — » 75 »
Hästvagnar få icke reqvireras på andra ställen än vid banornas ändpunkter Götheborg och Falköping
samt Malmö och Höör.
Anmälan om hästars transporterande måste göras 2:ne timmar och hästarne vara vid stationen sednast
en timme före tågets afgång.
4:o. Afgift för en hand erlägges med 25 öre per mil, men aldrig under denna afgift,, äfven för kortare distanser.
5:o. Afgift för pttleeter erlägges lika för samma vigt inom 5 mils distans, eller
för 1 ® till och med 10 ®, per stycke
25 öre.
öfver 10 » till och med 20 » dito
40 »
» 20 » till och med 30 » dito
55 »
o. s. v., med 15 öre tillägg för hvarje 10 & tillökning i vigt.
Öfver 5 till och med 10 mils distans erlägges för 1 till och med 10 & per stycke
30 öre.
öfver 10 » 20 » dito
50 »
» 20 » 30 » ■ dito
70 »
o. s. v., med 20 öre tillägg för hvarje 10 ® tillökning i vigt.
Öfver 10 till och med 15 mils distans erlägges för 1 till och med 10 ® per stycke
40 öre.
öfver 10 » 20 » dito
65 »
» 20 » 30 » dito
90 »
o. s. v., med 25 öre tillägg för hvarje 10 <5 tillökning i vigt.
6:o. Afgift för bosleap per mil:
För hel vagn, hvaruti må lastas 8 oxar eller kor, 20 kalfvar, 30 får eller svin
4 R:dr
» half vagn, eller 4 oxar eller kor, 10 kalfvar, 15 får eller svin
2 » 25 öre.
» en oxe eller ko
— » 60 »
» en kalf  — » 25 »
» ett får eller svin  — » 20 »
Dock beräknas afgift för boskap alltid såsom för minst 2:ne mil, så att minsta afgiften är för hel
vagn 8 R:dr o. s. v.
7:o. Afgiften för gods beräknas efter centner och skålpund, och erlägges alltid som för en hel centner (5 L®), huru
litet godset än må väga. Då vigten öfverstiger ett centner, beräknas afgiften som för 1J; då den öfverstiger
11, sorn för 2 o. s. v. till dess vigten uppgår till 4 centner (1 Sk®). För hvad som öfverstiger 4 centner
beräknas afgiften deremot i proportion efter vigten i centner och skålpund; dock erlägges afgiften alltid med
minst 20 öre, äfven för minsta vigt och kortaste distans, såvida taxan icke upptager mindre för helt Sk®.
8:o. För hel vagnslast gods af samma klass och från samma afsändare till samma emottagare, samt i vigt uppgående
till minst 25 Sk® eller 100 centner, kan, då omständigheterna dertill föranleda och Trafik-chefen finner så
dant
vara med banans fördel öfverensstämmande, en nedsättning beviljas af högst 25 procent; dock bör ej
sådan nedsättning beviljas för kortare distans än två mil.
9:o, För fastager, fat, lådor m. m., hvilka äro tomma och återsändas, erlägges afgiften antingen med 12 öre milen per
stycke, eller också efter vigt enligt 4:de klassens gods, allt efter som det blifver billigast för ägaren. Undantag
härifrån göres likväl för större sockerfat, fortepianolårar etc. etc. Se anmärkning 2:o i taxan.
10:o. Afgiften för flyttsaker och finare möbler, upptagne i l:sta klassen, kan. då hela vagnar lastas, af Trafik-direktören,
da anledning dertill gifves, efter öfverenskommelse nedsättas.
ll:o. För öfrigt äro följande förändringar och tillägg uti klassifikationen och afgiften för gods vidtagne, nemligen:
Enligt
nådigst
fastställd
taxa.
Enligt
vidtagne
förän-
dringar.
Ankare, tomma tillh
0
Q
Arbetsredskap och gröfre verktyg
4
Backar, tråg etc., se träarbeten
3
3
Bikupor, tomma eller med bi
2 & 3
3
Bleckslagarearbeten
3
Borrspån
4
Bröd, färskt eller torrt
2
3
Buteljer, tomma
3
4
Böcker, inbundna
1
2
» oinbundna och annat tryckt papper
2
3
Cacao
3
Calico
2
3
Chocolad
1
2
Fat, tomma
2
3
Fernissa, på fat
3
4
» på flaskor
2
3
Fisk, färsk
3
4
» torr
3
4
Flyttsaker
1
2
Fogel, skogs-, död
1
2
Frukter, utländska, alla slag
2
2
» inhemska
2
3
Fyrverkeripieser
1
Fönsterglas i kistor
3
Glasvaror, ej specificerade
1
2
Grafstenar
3
4
Grifflar
2
4
Gryn, utländska, alla slag
3
3
» inhemska dito
3
4
Hagel
3
4
Halm
2
3
Hjul och axlar för jernvägar
1
4
Hö
2
3
3
4
Kakel
3
4
Korta varor
2
Kryddor
_
2
Kärl, koppar-
2
3
» metall-
2
3
Linfrökakor
4
Linnevaror, finare
2
2
» gröfre
, ..
2
3
Löf, alla slag
2
3
Marmorblock, finare
3
4
» gröfre
4
5
Mjöl, alla slag
3
4
Mossa, träd- och berg-,.
3
Mätaretunnor och kärl
2
3
Möbler, gröfre, af allmogens tillverkning
2
3
Ostron
3
4
Pepparkakor
3
Patentglas, se inventarier för skeppsbehof
4
2
3
Porslin
1
3
Pottaska
5
Ris. hopbuntadt
4
Rörtopp
2
Sirup
3
4
5
—
4
Stickade varor
Stenarbeten, polerade
Spisar och ugnar
Svartsmide
Sågspån
Säckar, tomma, återsända
Taflor och andra konstsaker
Tobak, rök-
» tugg-
» stjelk och blad i fat
Tomkärl, återsände
Trädväxter i packor
Träarbeten, snickare- och svarfvare
Träbråte
Vadmal
Westgöthegods
Våta varor på glaskärl
Väfnader, finare, ej specificerade
» gröfre, ej specificerade
Väfstolar
Enligt
nådigst
fastställd
taxa.
Enligt
vidtagne
förän-
dringar.
—
3
—
4
3
4
—
4
—
4
3
4
—
1
—
1
1
2
1
3
—
4
—
3
—
3
—
4
—
3
2
3
—
3
1
2
2
3
2
3
banan
aflemnas
Ängpannor öfver 40 Sk® kunna icke å banan transporteras.
Krut, tändstickor eller andra lätt antändbara och eldfarliga ämnen få icke till transpor
utan att förut vara till stationstjenstemännen uppgifvet.
Från och med den Usta September nedsattes afgifterna för öfvervigt å bagage sålunda, att hvarje
Usta och 2:dra klassens passagerare äger afgiftsfritt medföra bagage, vägande till och med 100 ® och hvarje 3:dje klassens
passagerare till och med 50 ®. För derutöfver stigande vigt erlägges:
inom 5 mils distans:
för 1 till och med 20 ®
20 öre.
öfver 20 till och med 40 ®  40 »
o. s. v., med tillägg af 20 öre för hvarje 20 ®;
öfver 5 till och med 10 mils distans:
för 1 till och med 20 ®
30 öre.
öfver 20 till och med 40 ®
60 »
o. s. v., med tillägg af 30 öre för hvarje 20 ®;
öfver 10 till och med 15 mils distans:
för 1 till och med 20 ®
40 öre.
öfver 20 till och med 40
80 »
o. s. v., med tillägg af 40 öre för hvarje 20 ®;
öfver 15 till och med 20 mils distans:
för 1 till och med 20 ®
50 Öre.
öfver 20 till och med 40
100 »
o. s. v., med 50 öre tillägg för hvarje 10 ®.
A Vestra stambanan nedsattes från och med den 19:de September afgifterna för timmer, planle och
bräder sålunda, att frakten för full vagnslast med minst 100 centner af dessa artiklar, då ägaren sjelf ombesörjer
lastning och lossning samt fri magasinshyra endast för ett dygn medgifves, erlägges med:
för en distans af 4 mil och intill 6 mil
45 öre per Sk®
60 » »
75 » »
90 » »
1 R:dr — » »
1 » 10 » »
1 » 20 » »
samt för spanmål, att gälla för den nyöppnade bandelen Falköping—Töreboda sålunda, att för full vagnslast af minst
100 centner (25 Sk®) med vilkor, att ägaren sjelf ombesörjde lastning och lossning samt att fri magasinshyra icke
finge medgifvas för längre tid än ett dygn, erlägges:
från Stenstorp till Götheborg  1 RMr 70 öre per Sk®.
» Sköfde till dito
1 » 90 » »
» Wäring till dito
2 » 10 » »
» Moholm till dito
2 » 30 » »
» Töreboda till dito
2 » 50 » »
1 medlet af December nedflyttades artikeln salt till 5:te klassens gods, i stället för att förut
hört 4:de klassen.
»
»
6
»
»
8
»
»
»
8
»
»
10
»
»
»
10
»
»
12
»
»
»
12
»
»
14
»
»
»
14
»
»
16
»
»
»
16
mil
och
deröfver
— 120 —
I
Bilaga Litt. D. tillhörande sid. 120.
22 3:dje klassens passagerarevagnar,
3 postvagnar,
1 vagn för fångtransport,
34 täckta godsvagnar,
80 öppna dito,
16 virkesvagnar,
4 vagnar för hästtransport,
Södra stambanan frän Halma.
Den 18 Juli öppnades banan mellan Höör och Sösdala, 1.4 mil, för trafik. En
sammanhängande sträcka af 6,4 mil kunde derföre från nämnde tid af allmänheten begagnas,
och medellängden trafikerad bana utgjorde således under äret 5,0 mil.
Beträffande bruttoinkomsterna, antalet passagerare, qvantiteter gods m. m., får
jag i underdånighet hänvisa till bilagan Litt. D, som utvisar förhållandet å hela den
trafikerade banan för hvarje månad och bilagan Litt. E, som framställer trafikeu emellan
de särskilda stationerna.
Af bilagan litt. D. synes, att inkomsten af den egentliga trafiken uppgått till
247,634 R:dr 91 öre, och hyror för restaurationslokaler till 1,46! Itidr 66 öre, samt
grässkörden å banvallarne till 322 R:dr 59 öre, således hela inkomsten till 249,4i9
R:dr 16 öre. I bokslutet äro de båda sistnämnde inkomstposterna redovisade och å
banans underhållskostnad afdragne.
Underhålls- och driftkostnaden uppgick, enligt bokslutet, till 222,143 R:dr 6 öre
och understeg således hela bruttoinkomsten med 25,491 R:dr 85 öre.
Under året afgingo 2,218 ordinarie trafiktåg, hvilka passerade en sträcka af
9,592,3 mil. Derjemte voro 4 extratåg anordnade, af hvilka 3 gingo mellan Malmö och
Lund samt ett från Lund till Akarp.
Inkomst per tågmil utgjorde 25 R:dr 82 öre, och per mil trafikerad bana 44,220
R:dr 52 öre.
Underhålls- och driftkostnaden uppgick per tågmil till 23 R:dr 16 öre, och per
banmii till 39,668 R:dr 40 öre.
De ansenligaste godsqvantiteterna utgjordes af följande slag:
Biljetter.
Tur.
|Tur och Retur.
1859.
lista kl. |2:dra kl.j 3:dje kl. 1 1j®}a
Januari ....
179
1,869
15,739
Februari....
168
1,581
13,335
Mars  ]
249
2,274
17,956
April
235
2,590
20,498
Maj
225
2,649
20,904
Juni
295
3,778
31,415
Juli
228
3,131
29,459
Augusti ....
210
2,684
27,974
September.
248
2,493
24,310|
Oktober ....
154
2,132
22,151
November.
103
1,861! 17,597
December.
157
2,328 17,852
Summa
I 2,451
29,37
3 259,190
Afgift,
Tur.
ista kl. 2:dra kl. 3:dje kl.
266!
139
55'
— 5
235 6 1,417
37494' 2,022
39367; 2,314
33691
287j 5|. l,703|8l
'64
127
30
2,146
3,677
18: 3,248
* 28; 3,001
429
329
355
398
205
159
74
60 2,605
38; 2,225
3 2,020
27078 2,346
25
75
25
85
75
55
15
1:
7,098 71
6,156 89
8,188135
9,211
9,108
14,309
13,331
56;
3
861
85'
13,264112;
11,618
10,602
8,838
8,632|80
66'
17
85
!
3,775;62| 29,029 57; 120,361 85
Uppåt linien: bjelkar, bräder, timmer, plankor och läkten 138,907 centner, benmjöl
1,031 centner, fisk, saltad och sill, 24,006 centner, gjutgods 3,275 centner, kalk
Södra stambanan från Malmö.
Tur och Retur.
Tillsammans.
sta kl. ! 2:dra kl. | Biljetter, j Afgift.
Till
skott.
Post
och
Dili
gens.
Åkdon, hästar & hundar
-
Antal.
Afgift.
Paketer.
St. Afgift.
Summa
Passagerare-
etc.
trafik.
Gods.
^
17,787
9,089
57
24
13
1351
44
__
—
15,084
7,809
59
22
76
131
36
J
_
20,479
10,585
56
29
26
105
37
23,323
11,919
53
33
51
124
97
—
—
23,778
11,890
94
42
33
184
53
28
68
569
73
35,760
19.015
26
78
29
198
26
5
62
201
11
32,958
17,116
51
78
35
229
33
—
119
6
30,923
16,739
71.
37
64
280
93
—
11
:70
27,056
14,634
81
34
41
219
42
—
—
24,437
13,033 30
19 U
212
40
6C
19,562
11,019; 3
23 65
135
i 85
3 7£
1
>j 20,33?
11,253 45
1919(
1 202;10
!
54 lil 280! 80:45 9,383j70
48 2;
I |
78 95
91 63]
123,92
118
108
405, 122-  453 157 45'
552 15895
399 121:50]
8,100
10,921
12,327
12,400
19,531166]
29,730 92
42,l6l|89
Afgift.
Boskap.
89] 415 117 90 19,71316 55,97023
49,015 97
55,353
63,765
52,094
Antal.
Afgift.
Summa
Summa
Sum-
Gods-
Extra
marum.
trafik.
R:mt.
121] 1
94 43
14| _| 45 92 71
38’ 126 64
411
445
485
554
118 80;
125 51
140,60'
156' 5
1571601
17,298
15,108
13,626
11,464
11,982
54,78437
59,044| 8
80,94076
öl 161,8
5,297; 1,545] 5} 161,857 46; 704,32314 84,542 24
84,949 61 82784
i
3,863
50
2
1
12
3,864
62
125
34
13,374;
16
5,798
8
'■—
—
5,798
8
—
13,898,
51
6,954
7
6
3
12
6,957
19
3
25
17,881
58
6,038
26
15
8
34
6,046
60
129
61
18,503
30
5,956
78
31
19
77
5,976
55
33
61
18,410
73
5,176
21
21
11
20
5,187
41
6
3T
24,725
43
5,684
64
22
14
12
5,698
.76
43
35
25,455
27
6,072
jl8
1 32
20
92
6,093
10
1
53
80
23,444
99
7,170
; 90
| 69
181
82
7,352
72
313
31
22,774
15
9,581
48
67
65
lt
9,64(
»64
42]40
23,315
^55
12,545 31
15
V 14
6‘
12,5599;
4t
)]9C
24,06c
10
|
9,70081
40 6'
i i
■1(
5 9,76
r|9<
1 3.
1
21,786
5,14
i
1
8,476 centner, spik, jern- och plåt-, 9,097 centner, spirituosa] 4,333 centner, stenkol
96,996 centner, spanmål och mjöl 13,550 centner, tegel 34,218 centner, ved 14.068
centner m. m.
Nedåt linien: frö och raps 6,096 centner, jordfrukter 6,900 centner, träskor
2,587 centner, spanmål och mjöl 146,209 centner, spirituosa 34,393 centner, timmer,
plank, bräder, läkten och stäfver 21,124 centner, tegel 12,258 centner, ved 36,949
centner m. m.
Under året befordrades för Kongl, post-verkets räkning 15,979 bref, medelst af
post-verket anskaffade lådor, som gingo mellan Malmö, Lunds och Höörs poststationer.
Det för dessa bref till jernvägen erlagda halfva porto utgjorde 2,482 R:dr 74 öre, hvarifrån
måste dragas 1,140 R:dr 50 öre, utgöraude det belopp, som post-verket debiterat
statens jernvägsbyggnader för breflådornas hemtning från stationerna till postkontoren i
Malmö och Lund, hvarigenom ifrågavarande inkomst för jernvägen endast utgjorde 1,342
R:dr 24 öre. Från och med den 1 April, då postexpeditionen i Höör öppnades, befordrades
såkallade lösväskor hvarje onsdag mellan Malmö och Höör, hvarför ingen afgift
af post-verket erlades.
Den 1 Juli uppläts jernvägens telegraf för allmänhetens räkning mot samma
porto och enligt samma grunder, som vid vestra stambanan och ofvan är meddeladt.
Diligens-kommunikationen mellan Sösdala jernvägsstation och Christianstad tog
sin början den 25 Juli.
Den 27 Juni inträffade den olyckshändelsen, att en fånig qvinsperson,osom uppgick
på banan der denna skär den såkallade Lommavägen emellan Malmö och Akarp, just i
samma ögonblick som bantåget skulle passera, ihjälkördes.
Beträffande underhållet af arbetena å banan gälla samma anmärkningar, som ofvanföre
blifvit gjorda angående vestra stambanan. Endast ett antal af 36 stycken räler,
eller 774 längdfot, måste kasseras och mot nya utbytas, och af sliperna befanns blott
en enda förstörd.
Den rörliga materielen vid denna stambana bestod vid årets utgång af:
5 lokomotiver,
0 stycken l:sta klassens passagerarevagnar,
2 » kombinerade l:sta och 2:dra klassens vagnar,
12 * andra klassens vagnar,
8 » tredje klassens dito,
Bilaga Litt. E, tillhörande sid. 120.
Södra stambanan från Malmö.
Passagerare.
1859.
Till Malmö.
!
Åkarp.
Lund.
I
Ortofta.
!
Eslöf.
Stehag.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
\
Från Malmö
7,261
1,568
1
71,035
30,491
24
3,178
2,199
20
1,737
1,552
35 j
2,823
3,332
II
68
» Åkarp
6,595
1,365
46 |
—
5,294
952
86
140
57
48
86
49
97 1
91
78
j
96 j
» Lund
69,477
29,651
74
5,846
1,043
67
—
—
11,030
2,738
40
6,039
2,620
96
5,796
4,089
96
» Örtofta
3,772
2,621
70
154
62
44
10,500
2,626
16
*
—
1,248
221
23
915
380
75
» Eslöf
2,162
1,937
|
39 1
102
60
63
5,585
2,436
84
1,099
195
74
!
1,501
347
19
» Stehag
3,047
3,365
76
86
72
72
5,409
3,643
39
869
360
80
1,442
341
73
—
» Höör
5,435
7,760
189
211
45
5,969
5,820
,
77
1,729
1,154
3
1,461
742
42
3,605
902
84 !
» Sösdala
|
2,337
4,350
40
38
52
6
1
2,063
2,984
40
443
493
29
391
364
308
183
9 ’
1
Summa
92,825
51,052
45
13,676
3,070
98
105,855
48,955
66
18,488
7,198
94
12,404
5,892
66
15,039
9,315
Höör.
Sösdala.
il
; i
Summa.
Antal. 1
Afgift.
Antal.
Afgift.
II
Antal.
Afgift.
5,144
7,332
48
2,249
4,118
40
93,427
50,594
36
215
242
8
52
75
38
12,473
2,822
19
7,072
6,874
65
2,365
3,261
60
107,625
50,280
98
1,918
1,284
80
518
583
70
19,025
7,780
78
1,634
822
19
386
363
20
12,469
6,163
18
3,900
974
49
382
239
78
15,135
8,998
67
—
3,749
1,248
69 1
22,137
17,840
20
3,614
1,199
69
—
9,194
9,626
93
23,497
18,730
38
9,701
9,S90
75
;l
291,485
154,107
29
Cr O ll S.
rån Malmö
» Akarp
» Lund
Ortofta
» Eslöf ....—
» Stehag
» Sösdala
Summa
Till Våiniö.
Vigt.
246,97298
Afgift.
Åkarp.
Vigt.
Afgift.
35,168196, 28,283 34
—
—
25,857
56
934
15,466
19
619
98
—
—
97,051
98
9,618
48
309
1
27
55
61,374
91
7,324
84
50 60
6
81
11,063
34
1,850
18
1 25
55
12,690
6
2,395
8
-306
—
3969
33,096
67
7,927
51
1,731
38
281 38
16,229 83
5,431
89
27
54
9 42
Ortofta.
Stehag.
Sösdala.
Summa.
Vigt.
Ctr. Tt
Afgift.
Afgift.
Vist.
Afgift.
Afgift.
241,753 54
18,684
37.034
3,802 37
I
6,736 36
3,640 48
250; 10
362197
16,198 11
349S1,
820 98
2,445
8,933 58
2,214 27
18,835
6,071 45
12,942 46
4,783 42 : 361,554
38,774 57
16,042
10696
606 5!
2,102 49
4!.127
212 44
465 75
476 74
1,305 91
4 i. > <4
1! ,639 70
8,048 92
2,311,94
3,378 2
11,764 74
6,521 86
111,410 24
2,026
1,652136
1
I
7,953 43
309 15
878 52
244 49
66,260 3o
1,051 78
853 3o
159 76 i
14,780,47
22,535,44
64,47512
22,179 57
33 10
882 68
275 18
41 75
21,659 33
3.489
347134
143 60
2,102 98
152 10
4,008 8
164 46
42 96
23,966 87
52,610 5
4,803 58
20,237 12
2,87 < 59
13,707
2,872 66
29,054 16
1,693 32
18,363
5.859 44
704,323 14
84,542 24
1,299 82 295,095 43
— 122 —
40 st. öppna godsvagnar,
17 » täckta dito,
16 » virkesvagnar».
Förhållandena med inkomster och utgifter inhemtas af nedanstående tabeller;
a) lifTer-styrclsen.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
427,263; 8.
Uppbörd:
Från Kongl. Stats-kontoret  4,730,000; —
» Stockholms stad
60,000: — 4,790,000:
Balans till år 1860:
Skuld
13,426: 22.
Summa 5,230,689; 30.
Credit.
Balans från år 1858:
Skulder
,
390,286: 50.
Utgifter:
Förvaltningskostnader:
Tjenstemäns aflöning  40,807: 74.
Rit- och skrifmaterialier samt postporto
3,114: 97.
Hushyra, ved och ljus
1,034: 37.
Diverse utgifter
16,898: 48. ^
S:r 61,855: 56.
hvilken summa upptages inom linien såsom varande uti utgifterna för
de särskilda banorna inbegripen.
Lever eringar:
Till vestra stambanan från Stockholm
3,365,281: 82.
s dito b Götheborg  964,290: 89.
» södra stambanan från Malmö
345,650: 27.
» dito # Falköping
2,900: — 4,678,122: 98.
Transport; 5,068,409; 48.
— 123
Balans till år 1860:
Kontant behållning jemte förskotter ...
Fordringar
Inventarier
Transport: 5,068,409. 48.
114,377: 23.
39,379: 55.
—i’523: 4- 162,279: 82.
Summa 5,230,689: 30.
b) Vestra stambanan från Götheborg. Byggnads afdelningen.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
4,845,129: 55.
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret .'  840,000: —
» Öfver-styrelsen ^ 964,290: 89. 1,804,290:89.
Balans till år 1860:
Skulder
53,866: 71.
Summa 6,703,287: 15.
Credit.
Balans från år 1858:
Skulder
167,482: 17.
Utgifter:
Tjenstemäns aflöning  62,028: 38.
Förrådets underhåll
46,987: 96.
Diverse arbeten
9,420: 23.
Jordarbeten
91,317: 7.
Bergsprängning
2,955: 61.
Kulvertar och afloppstrummor  4,238. 73.
Viadukter och broar  26,838: 77.
Vägan läggningar i banan  ' 18,2; 5: 48.
Vägomläggningar
5,322: 78.
Ballastning  172,420: 60.
Transport och nedläggning af sliper och räler samt slipers
upphandling
110,313: 58.
Bangårdar och byggnader
208,458: 31.
Stängsel, grindar och bommar -  19,626: 97.
Trimeport: 778,144: 45. 187,46* 17.
— 124 —
Transport: 778,144: 45.
Rörliga materielens uppsättning
16,196: 45.
Sjukvården
9,585: 35.
Helg-, regn- och rastdagar
81: 76.
Expropriations-kostnader
46,124: 81.
Diverse utgifter
31.800: 61.
Förvandling (jerneffekters slopning till skrotjeru)  25,001: 70.
Vinst och förlust (slitning å förrådet)
126,327: 29.
Öfver-styrelsen (förvaltningskostnader)
12,555: 56.
Leverering:
Till södra stambanan från Falköping
Balans till år 1860:
Kontant behållning
138,651: 95.
Fasta, från banan oskiljaktiga inventarier och byggnader
3,148,006: 22.
Öfriga inventarier samt materialier
185,816: 99.
Provisionella husbyggnader  65,454: 70.
Vaktstugor och postkurar
1,600: —
Fordringar  ••••• 1,605,443: 79.
Summa
Anmärkning:
Utgifterna för jernbanan hafva uppgått
år 1855 till
823,392: 70.
» 1856 »
2,054,143: 5.
» 1857 »
3,472,042: —
» 1858 »
2,049,188: 49.
» 1859 »
1,045,817: 98.
Tillsammans 9,444,584: 22.
c) Vestra stambanan från (lötheborg. Färdiga banan.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar (materialier och inventarier)
Uppbörd:
Trafikinkomster ...
Transport:
167,482: 17.
1,045,817: 98.
345,013: 35.
♦
5,144,973: 65.
6,703,287: 15.
984,279: 88.
403,280: 69.
1,378,560: 57.
— 125 —
Transport
Balans
till år 1860:
Skulder
Summa
Credit.
Balans från år 1858:
Skulder
Utgifter:
Öfver-styrelsen.
Förvaltningskostnad
6,380: —
Byrå-afdelningen.
Tjenstemäns aflöning
1,294: 30.
Diverse utgifter
92^ 6. ^386; 3g.
Ingeniör-afdelning en.
Tjenstemäns aflöning  5,888: 33.
Ballastningens underhåll
37,874: 43.
Broars dito  1,008: 64.
Vägöfvergångars dito
27: 54.
Kulvertars och afloppstrummors dito ... 240: 89.
Stationers och husbyggnaders dito  4,473: 74.
Stängsels dito
352: 80.
Inläggning af nya sliper
78: 43.
Dito af nya räler
1,176: 92.
Telegrafers och signalers underhåll  395: 85.
Banbetjeningens aflöning
49,738: 88.
Diverse utgifter
5,234: 51.
Snöskottning
1,160: 87.
S:r 107,651: 83.
afgår: uppkommen vinst genom försäljning
af höskörd å banvallar
506: 23. 107,145: 60.
Trafik-aJdelningen.
Tjenstemäns aflöning
31,279: 18.
Bevakning och signalering
3,306: 24.
Betjening för passagerare- och gods
trafiken
38,801: 98.
Skrifmaterialier och postporto m. m  8,322: 25.
Ved och belysning inom stationerne .... 4,251: 20.
Diverse utgifter  2,961: 76. 88,922: 61.
Transport: 204,834: 57:
1,387,560: 57
1.143,678: 59
2,531,239: 16
989,448: 86
989,448: 86.
— 126 —
Transport: 203,834: 57.
Maskin-afdelningen.
Tjenstemäns aflöning
9,100: 3.
Maskiners och verktygs underhåll
1,516: 17.
Lokomotivers och tendrars dito
15,003: 13.
Passagerarevagnars dito
4,690: 86.
Godsvagnars dito
4,837: 16.
Aflöning åt lokomotivförare m. fl  30,670: 29.
Material-förbrukning  53,195: 66.
Diverse utgifter  599: 40. 119,612: 70.
Förråds-afdelningen.
Tjenstemäns aflöning  2,578: 33.
Förrådets underhåll
5,245: 36.
Transportkostnad för materialier  5,069: 24.
, Dito för inventarier  117: 28.
Diverse utgifter
550: 93.
Förvandling (jerneffekters slopning till
skrotjern)
537: 35. 14,098: 49.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
5,262: 36.
Inventariers värde
1,090,298: 5.
Materialists dito
..  60,780: 11.
Fordringar  47,904: 2.
Summa
d) Vestra stambanan från Stockholm.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
Leverering:
Från Öfver-styrelsen
Balans till år 1860:
Skulder
Summa
989,448: 86.
337,545: 76-
1,204,244: 54.
2,531,239: 16.
735,048: 24.
3,365,281: 52.
337,175: 33.
4,437,505: 39.
— 127
Credit.
Balans från år 1858:
Skulder
-
359,502: 7,
Utgifter:
Öfver-styrelsen (förvaltningskostnader)
Tjenstemäns aflöning
Förrådets underhåll
Diverse arbeten -
Jordarbeten
Bergsprängning
Kulvertar och afloppstrummor
Viadukter och broar
Väganläggningar i banan -
Vägomläggningar
Ballastning -
Transport och nedläggning af sliper och räler samt inköp
af sliper  ....
Bangårdar
Stängsel, grindar och bommar
Rörliga materielens uppsättning
Sjukvården
Helg-, regn- och rastdagar  -
Expropriations-kostnader
Diverse utgifter
Marschkostnader och kommenderingsbefälets aflöning....
Förvandling (jerneffekters slopning till skrotjern)
Vinst och förlust (slitning å förrådet)
231.055: 75. 2,645,786: 76.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
123,186: 55.
Materialier och inventarier
1,013,122: 5.
Värdet af lägenheten Liljeholmen
100,000: —
Fasta, från banan oskiljaktiga inventarier
118,672: 30.
Provisionella byggnader  ^  76,963: 16.
Fordringar
272: 50. 1,432,216: 56.
Summa 4,437,505: 39.
Anmärkning:
Utgifterna för jernbanan hafva uppgått
år 1858 till
1,517,550: 63.
» 1859 »
2,645,786: 76.
Tillsammans 4,163,337: 39.
28.500:
—
110,808:
23.
81,931:
55.
72,188:
41.
888,402:
67.
486,324:
21.
75,505:
51.
102,769:
89.
38,274:
72.
19,787:
56.
44,357:
36.
88,622:
86.
4,978:
55.
52,170:
72.
6,895:
1.
34,692:
61.
27,751:
44.
117,902:
79.
69,957:
57.
50,546:
62.
12,362:
73.
231.055:
75.
e) Södra stambanan från Malmö. Bygguadsafdeluingen.
Deb et.
Balans från år 1858:
Tillgångar  -
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret
» Öfver-styrelsen .....
Balans till år 1860:
Skulder
Summa
Credit.
Balans från år 1858:
Skulder
Utgifter:
Tjenstemäns aflöning
Förrådets underhåll
Diverse arbeten
Jordarbeten
Bergsprängning
Kulvertar och afloppstrummor
Viadukter och broar ..
Väganläggningar i banan
Vägomläggningar
Ballastning
— ■
Transport och nedläggning af sliper och räler samt sli
pers inköp
Bangårdar med byggnader ....:.
Stängsel, grindar och bommar
Rörliga materielens uppsättning
Sjukvården
Expropriations-kostnader
Diverse utgifter ...i
Förvandlingar (jerneffekters slopning till skrotjern)
Vinst och förlust (slitning å förrådet)
Öfver-styrelsen (förvaltningskostnad)
35,606: 16.
8,544: 16.
2,644: 16.
165,540: 25.
4,847: 91.
5,936: 53.
36,363: 74.
16,364: 24.
6,755: 91.
62,005: 5.
91,495: 4.
88,979: 79.
46,473: 9.
93: 45.
7,486: 21.
72,284: 84.
10,633: 67.
1,221: 72.
66,685: 52.
7,600: —
550,000: —
345,650: 27.
2,489,044: 3.
895,650: 27.
81,921: 96.
3,466,616: 26.
130,792: —
737,561: 44-
Transport:
868,353; 44.
Balans till år 1860:
Transport:
868,353; 44.
Kontant behållning
15,836: 17.
Fasta, från banan oskiljaktiga inventarier
1,587,994: 54.
Öfrige inventarier samt materialier
291,178: 33.
Provisionella byggnader
17,529: 65.
Förskotter
685,724: 13. 2,598,262: 82.
Summa 3,466,616: 26.
Anmärkning:
Utgifterna för jernbanan hafva uppgått
år 1855 till
268,576: 92.
» 1856 »
685,092: 21.
v 1857 »
652,910: 85.
» 1858 »
942,381: 39.
» 1859 »
737,561: 44.
Tillsammans 3,286,522: 81.
f) Södra stambanan från Malmö. Färdiga banan.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
696,352: 57.
Uppbörd:
Trafikinkomster
247,634: 91.
Balans till år 1860:
Skulder  696,558: 88.
Summa 1,640,546: 36.
Credit.
Balans från år 1858:
Skulder
640,776: 51.
Utgifter:
Ofver-styrelsen.
Förvaltningskostnader
3,920:
Transport: 3,920: — 640,776: 61.
130 —
Transport: 3,920: — 640,776: 51.
Byrå-afdelningen.
Tjenstemäns aflöning
1,782: 2.
Hushyra, ved och ljus
416: 20.
Diverse utgifter
627: 33.
Ingeniör-äfdelningen.
Tjenstemäns aflöning
2,496: 50.
Banvallens underhäll  684: 35.
Ballastningens dito
24,897: 12.
Broars dito
168: 74.
Vägöfvergångars dito
224: 81.
Kulvertars och afloppstruminors dito.... 14. —
Stationers och husbyggnaders dito
255: 60.
Stängsels dito
801: 50.
Inläggning af nya sliper
16: 69.
Dito af nya räler
040: 19.
Telegrafers och signalers underhåll  23: 38.
Baubetjeningens aflöning  '.  24,489: 62.
Diverse utgifter  353: -
Snöskottning  ,
21: 20.
Trajik-afdelningen.
Tjenstemäns aflöning  21,792: 82.
Bevakning och signalering
11,007: 90.
Betjening för passagerare- och gods
trafiken
21,617: 43.
Skrifmaterialier och tryckningskostnader 6,648: 28.
Ved och belysning inom stationerna .... 2,075: 25.
Diverse utgifter
4,108: 34.
Maskin-ajdelningen.
Tjenstemäns aflöning
3,316: 64.
Maskiners och verktygs underhåll .... 11,788: 58.
Lokomotivers och tendrars dito .... 11,007: 13.
Passagerarevagnars dito .... 2,248: 9.
Godsvagnars dito .... 3,427: 48.
Lokomotivförares m. fl:s aflöning
16,712: 43.
Materialförbrukning
33,681: 42.
Diverse utgifter • 1,993: 77.
Förråds-ajdelningen.
Tjenstemäns aflöning
2,250: —
Förrådets underhåll  -  369: 45.
Transport: 2,619: 45.
2.825: 55.
54,786: 70.
67,250: 2.
84,175: 54.
212,957: 81. 640,776: 51.
I
— l3i —
Transport: 2,619: 45. 212,957: 81.
Transportkostnader för materialier  4,774: 4.
Dito för inventarier  1,583: 73.
Diverse utgifter
208: 3. 9,185: 25.
hvarjemte såsom ersättning till byggnadsafdelningen för till trafiken är
1857 lemnadt understöd afskrifves å byggnadsafdelningens skuld
vid 1859 års ingång
Balans till år 1860:
Kontant behållning
1,175: —
Behållning af materialier och inventarier  709,824: 41.
Fordringar
53,240: —
-
Summa
Tillgångar
gj Södra stambanan från Falköping.
, »i.J -• <
Debet.
Balans från ur 1858:
Leverering:
Från vestra stambanan från Götheborg
345,013: 35.
« Ofver-styrelsen
2,900: —
Vppdebitering:
Vaktstugor och postkurar
Balans till år 1860:
Skulder
-
Summa
Credit.
Balans från år 1858:
Skulder
Vtgifter:
Tjenstemäns aflöning
26 668- 52
Förrådets underhåll  ;  12,595: 59.
Transport: 39,264: 11.
640,776: 51.
222,143: 6.
13.387: 38.
764,239: 41.
1,640,546: 36.
ilijOtr daviel
71,729: 9.
347.913: 35.
1,880: 16.
176,256: 78.
597,779: 38.
35,602: 72.
35,602: 72.
132 —
Transport: 39,264: 11. 35,6A2: 72-
Divers# arbeten
Jordarbeten
1 ‘q
Bergsprängning
oo ost
Kulvertar och afloppstrnmraor
n oi’
Viadukter och broar
10,931: 86.
Väganläggningar i banan....  6.430: —
Vägoniliigguiugar  —
Ballastningar
®
Transport och nedläggning af sliper och räler samt inköp
af sliper  '  20,981: 3/.
Bangårdar och byggnader  ..1,40b: bb.
Signaler och telegrafer
*’ 74?
Stängsel, grindar och bommar  33,973: 37.
Sjukvården  fr" sr
Helg-, regn- och rastdagar  ’b: ob.
Expropriationskostnader
o 7 a kt"
Diverse utgifter ••  700’ °I"
Förvandlingar (jerneffekters »löpning till skrotjern)  783: 3.
Vinst och förlast (slitning å förrådet)
.q
Öfver-styrelsen (förvaltningskostnader)
2,900: 346.281: 73.
Iiahnm till år 1860'.
Kontant behållning
21.,911: 50.
Materialier och inventarier
—•• i fia-, sfs
Provisionella byggnader  7'ema- 10
Vaktstugor och postkurar
„raqi. q-?
Anmärkningsmedel
.JjU: 215,894. 93.
Summa 597,779: 38.
Anmärkning.
Utgifterna för jernbanan hafva uppgått
år 1858 till  260,173: 23.
efter afdrag af uppdebiterade
värdet af vaktstugor och postkurar,
som redovisas bland behållningen
1,880: 16. 258,293: 7.
»arnt år 1859 till
346,281: 73.
Tillsammans 604,574: 80.
De för jertfvägsarbetenas oafbrutna fortgång, till disposition af Herr Öfversten
m. m. Friherre N. Ericson, under revisionsåret från Kongl. Stats-kontoret utbetalde
medel utgjorde ett sammanlagdt belopp af 6.120,000 R:dr R:mt, och från det berörde
arbeten nr 1855 påbörjades hafva dertill utgått 26,300,000 R:dr samma mynt
§ f
Under den tid, som förflutit sedan förlidet års Revisorer besökte statens jernvägar
och togo i ögonsigte den då färdiga delen af vestra stambanan emellan Stockholm
och Södertelje, har å denna stambana ytterligare blifvit ffillbordad en sträcka
af 2,6 mil, med stationer vid Jerna och Gnesta samt deremellan, vid Mollen, en mindre
gods-station. Nu församlade Revisorer, som, efter inbjudning af Chefen för statens
jernvägsbyggnader, företagit en färd utåt hela denna linie, hafva dervid, i den mån
sådant kunnat ske, tagit kännedom örn arbetets hufvudsakliga detaljer äfvensom om de
förråder af inventarier, jernvägsrnateriel m. m.. hvaraf större delen förvaras vid Liljeholmens
invid hufvudstaden belägna station. Bland de betydligaste arbetena å omförmälda,
sednast fullbordade jern vägssträckning ina anföras den 465 fot långa tunneln
vid Bränninge, för hvilken kostnaderne uppgått till omkring 36,000 R: dr, en vid Län arksjön
anlagd bank 20 fot öfver och 30 fot under vattenytan, samt vid Långbro en bank
af 1,200 fots längd, 17 fots höjd öfver och 31 fots djup under den mad-äng, genom
hvilken denna bank sträcker sig.
Revisorerne, som sålunda äro i tillfälle att vitsorda ej mindre den ordning och
redighet, med hvilken räkenskaperne såväl som öfrige till administrationen hörande diarier
och conceptböcker äro förde, än äfven den synnerliga noggrannhet, omtanka och
raskhet, hvarmed arbetena fortfarande bedrifvas, anse sig i sammanhang härmed böra
omförmäla, att numera materiel och åtskilliga för jernvägarne erforderliga effekter till
ganska betydligt penningevärde inom riket tillverkas; och få Revisorerne till upplysning
i berörda hänseende meddela följande från jernvägs-byrån lemnade
»Uppgift å de vid inhemska verkstäder beställde effekter, af de slag, som under
föregående år blifvit från utlandet införskrifne:
Priserne äro i det närmaste desamma som de i utlandet.
Motala mekaniska verkstad.
540 stycken buffrar, å 34 R:dr 50 öre per stycket,
350 dito dito , å 31 R:dr per stycket,
8 lokomotiver med tendrar, ä 50,000 R:dr per stycket,
125,000 skrufbultar med muttrar, å 19 R:dr 50 öre per stycket,
2:ne svängbroar, å 13,637 R:dr 52 öre per stycket,
1 jern bro, å 4,260 R:dr,
2 dito med 50 spann, å tillhopa 13,963 R:dr,
1 dito med dito , å 4,500 RMx-,
1 dito med 40 spanu.
Nyköpings mekaniska verkstad.
5 stycken lokomotiver med tendrar, å 50,000 R:dr per stycket.
Verkmästaren A. J. Hultman, Nyköping.
32 stycken smidda vagnshjul, å, 20 R:dr per centner.
- i 34 —
Brukspatron Zethelius, Surahammar.
58.000 stycken bottenplåtar, å 12 R:dr per centner.
58.000 » sidplåtar, dito dito
Herr N. G. Hero, Morgårdshammar.
Rälspik, qvantitet en enligt reqvisition; pris 13 R:dr 50 öre per centner.
Herr F. H. Hockum, Malmö.
60 ballastvagnar af ek, å 1,170 lOdr per stycket,
30 godsvagnar.
Herr A. Keiller & Komp., Götheborg.
50 ballastvagnar af furu, å 1,000 R:dr per stycket.
Herr L. G. von Celsing, Hellefors.
10 täckta godsvagnar, å 2,150 R:dr per stycket,
40 öppna dito , å 1,570 dito dito ,
D. Elfstrand, Gefle.
8 större och 4 mindre hjulband.
A. Burenstam, Skyllberg.
30 å 35,000 stycken rälspik, å 12 R.dr 50 öre per centner.
O. Wigart, Sandbacken.
30 å 35,000 stycken rälspik, ä 12 R:dr 50 öre per centner.
T. Munktell, Eskilstuna.
1 hydraulisk press.
Af ofvanstående effekter äro tills dato levererade från;
Motala mekaniska verkstad<
2 stycken rörliga broar af jern,
2 dito fasta dito dito ,
904,09 centner skruf bultar med muttrar,
6 stycken dragstänger,
540 stycken buffrar,
Ib. Zethelius, Surahammar.
18,700 stycken bottenplåtar,
42,000 » sidplåtar.
1,899,38 centner rälspik.
1 hydraulisk press.
1 lokomotiv.
60 stycken ballastvagnar.
50 stycken ballastvagnar.»
N. G. Hero, Morgårdshammar.
T. Munktell, Eskilstuna.
G. Lundhqvist, Nyköping.
F. H. Kockum, Malmö.
A. Keiller, Götheborg.
Kongl. Fångvårds-styreJseii.
Till Kongl. Fångvårds-styrelsens disposition äro ställde 3:ne särskilda anslag,
nemligen fång vårds-an slagjet, anslaget för vård och underhåll af läns- och kronohäkten
samt de medel, som blifvit anvisade för cellfängelsebyggnader; hvilka anslag uti särskilda
hufvudböcker redovisas.
A) JFIungvar ds-anslaget.
Hufvudboken öfver detta anslag, som i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning
med anmärkningar, upptager inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
639,798: 91.
Uppbörd:
Statsanslag, enligt Kongl, brefvet den 1 December 1858 1,520,000: —
Transport: 1,520,0007"— 63^798:91.
Transport: 1,520,000: —
Arbetsinkomst
433,882: 32.
Anmärkningsmedel
2,721: 14.
Diverse inkomster
3,515: 33.
Balans till år 1860:
Skulder
Summa
Credit.
Balans från år 1858:
Skulder
Utgifter:
Byggnader och reparationer
Förplägning
Beklädnad
Sängkläder
Inventarier
Eldning och lysning
Renhållning
Religionsvård
Sjukvård
Garnisonskostnad
Bevakning
Fångars afgång
Fångtransport
Straff-exekutionskostnad
Generella förvaltningskostnader
Arbetens bedrifvande
Afskrifning
Kongl. Stats-kontoret tillgodofördt:
Skillnaden mellan tillgångar och skulder vid 1859 års slut
Balans till år 1860:
Kontant behållning
Behållning af materialier och inventarier
Utlånta medel
Fordringar
Förskotter
Anmärkta medel
Proprie-balanser
164,228: 33.
308,062: 80.
19,502: —
142,413: 63.
28,120: 44.
1,920: 89.
4,506: 76.
98,701: 26.
394,630: 13.
82,920: 5.
18,486: 25.
3,739: 47.
44,894: 93.
17,902: 6.
28,508: 88.
59,490: 94.
130,093: 96.
142,034: 3.
3,112: 27.
184,779: 12.
1,141: 94.
186,922: 78.
299,718: 94.
838: 92.
639,798: 91-
1,960,118: 79.
668.754: 85.
3,268,672: 55.
639,798: 91.
1,697,915: 93.
262,202: 86-
668,754: 85-  _
— -■
Summa 3,268,672: 5ö<
— 137 —
§ 1.
Enligt rikshufvudboken har, på sätt af här nedan intagna redogörelse närmare
inhemtas, å ofvanberörde anslag under revisionsåret uppstått en besparing af 92,148
R:dr 6 öre R:mt.
Inkomsterna hafva utgjort
1,960,118: 79.
och utgifterna
1,697,915: 93.
hvarigenom bildats ett öfverskott af
262,202: 86,
hvilket belopp, på sätt förestående särskilda tabell öfver fångvårdsanslaget utvisar, blifvit
Kongl. Stats-kontoret för året tillgodofördt, enär detta embetsverk i Styrelsens hufvudbok
debiterats för den uti Kongl. Maj:ts fastställda stat beräknade, i nyssnämnde
tabell uppgifna summa.
Om deremot det uti riksstaten uppförda anslag 1,350,000: —
nied tillägg af de i förestående tabell upptagna särskilda
inkomster
440,118: 79.
jemföras med ofvannämnde utgifter
1,697,915: 93.
ökade med härutöfver, enligt magasinsräkenskapen,
utgångne  54: 80.
1,790,118: 79.
1,697,970
73.
visar sig den i rikshufvudboken å fångvårdsanslaget uppförda besparing 92,148;
§ 2.
För de särskilda fängelse- och arbets-inrättningarna hafva under revisionsåret
inkomster och utgifter uppgått till följande belopp, nemligen:
Straff- och arbetsfängelserna.
Malmö
Norrköping
Götheborg .
Fästnings fängelserna.
Carlskrona
Christianstad
Kronan i Götheborg
Landskrona
Ny-Elfsborg
Warberg
Kronoarbetskompanierna.
Lsta kompaniet (Strömsholm)
2:dra, 3:dje och 4:de dito (Carlsborg) ....
5:te dito (Carlskrona)
Inkomst.
Utgift.
237,942:
62.
364,911:
26:
76,446:
29.
164,386:
22.
30.926:
3.
62,480:
4.
19^054:
38.
41,267:
62.
2,658:
12.
21,918:
1.
351:
92.
22,329;
43.
660:
82.
22,488:
67.
2,377:
41.
3,626:
94.
6,850:
16.
79,616:
60.
29:
12.
22,814:
55.
37,418:
6.
112,874:
72.
11,357:
85.
30.524:
87.
56:
57.
99,398:
49.
11,544:
37.
26,284:
20.
Transport: 437,673: 72. 1,074,921: 62.
18
— 138 —
Inkomst.
Transport: 437,673: 72.
6:te kompaniet (Slite)
10:de dito (Rindön)
ll:te dito (Kungsholms fästning)
%
Läns- och kronohäktena.
Stockholms stads  TT 77
Blekinge läns
v!-
Kalmar dito
_
Christianstads dito
Elfsborgs dito
TT
Gefleborgs dito
J'-
Gottlands dito
^ *
Götheborgs dito  ^ ‘
Hallands dito
Jemtlands dito
Jönköpings dito
Kopparbergs dito
Kronobergs dito  HH~ 91
Malmöhus dito  •••
Norrbottens dito
Skaraborgs dito
Stockholms dito
' “
Södermanlands dito
Upsala dito
.77 TT
Vester-norrlands dito
Vesterbottens dito
Wermlands dito
17 .
Westmanlands dito
. '
Orebro dito
'
Östergöthlands dito
Af Kongl. Fångvårds-styrelseu disponerade inkomster
och bestridde utgifter
_T —
Summa 1,960,118: 79.
Utgift1,
074,921: 62.
1,073: 3.
59,489: 69.
8,553: 82.
14,098: 1
25,364: 9
38,182: 6
27,494: 8
27,674: 7
24,269: 7
9,151: £
25,736: i
18,858: 1
5,059: i
19,575: :
15,343:
20,245:
23,506:
8,600:
30,494:
22,969:
12,396:
8,719:
12,528:
7,182:
22,365:
18,567:
19,879:
26,555:
69,056: 66.
1,697,915: 93.
§ 3.
För fångars och kronoarbetskarlar underhåll, beklädnad och sängkläder vid de
särskilda straff- och arbetsfängelserna samt kronoarbetskompanierna har kostnaden 1
medeltal under revisionsåret uppgått till de i följande tabellariska sammandrag upp'
tagne belopp, nemligen:
(Bil. Litt. R.)
Bilaga Litt. B. till 1861 års revisions-berättelse angående stats-verket., sid. 138.
Förplägning.
Beklädnad och
sängkläder.
Summa.
l:o. Sträf- och arbetsfånge på bestämd tid af mankön:
Vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen
» dito i Malmö
per medium
2:o. Straff- och arbetsfånge af qvinkön:
Vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm i Stockholm
» dito i Norrköping
» dito i Götheborg
per medium
3:o. lifstidsfånge af mankön :
Vid straff-fängelset i Carlskrona
» dito i Christianstad
» dito i Landskrona
» dito å Ny-Elfsborg
» dito i Warberg
per medium
4:o. kronoarbetskarlar:
Vid l:sta kompaniet
» 2;dra, 3:dje och 4:de dito
» 5:te dito  ...
» 10: de dito
» ll:te dito
per medium
5:o. fånge i läns- och krono-cellfängelserna:
Stockholms stads kronohäkten
Blekinge länsfängelse ^
Kalmar dito
Christianstads dito
Elfsborgs dito
Gefleborgs dito
Götheborgs dito
Hallands dito
Kopparbergs dito
Kronobergs dito
Malmöhus dito
Norrbottens dito
Skaraborgs dito
Stockholms dito
Wermlands dito
Westmanlands dito
Östergöthlands dito
För år.
För dag.
För år.
För dag. 8 För
För dag.
102 47
7 44
79 65
23 32
72 199
129 85
136
8 j 127
6! 120 74
2! 82 164
Gottlands länsfängelse
Jemtlands dito
Jönköpings dito
Södermanlands dito
Upsala dito
Wester-norrlands dito
Westerbottens dito
Örebro dito
per medium
6:to. fånge i läns- och krono-gemensamliétsfängelserna:
por medium
Medeltal af kostnaden vid samtlige fångvårdsans tal ter: ae  i 82
91
20
25
28 1
)4
—
8
120
14
33
92 |
17
25
34
39
_
9
126
56
34
91
25
25
3
5 1
— s
7
94
30
—
32
65 1
70
18}
37
71
10;
103
41
28
95 1
66
26!
30
55
8.
126
21
—
341
69
35
19
12
8
—
3
81
43
_ !
221
83
95
23
7
27
—
2
91
22
25
98
55
27
18
26
—
5
116
811
32
80
30
22
3
33
—
1
83
63
23
76
65
21
2
31
—
1
78
96
—
22
94
90
26
41
78
—
11
136
68
—
37
87
60
24
4
77
—
2
92
37
26
94
90
26
13
61
—
4
108
51
—
30
80
30
V
22
36
14
—
10
116
44
—
32
91
25
—
25
14
37
—
4
105
62
—
29
98
55
—
27
20
3
—
5
118
58
—
32
120
45
—
33
21
—
—
120
66
—
33
105
85
—
29
3
81
—
1
109
66
30
86
42
—
24
16
69
4
103
11
28
73
20
91
5
25
164
5
45
83
95
—
23
10
81
—
3
94
76
—
26
69
35
—
19
104
13
—
29
173
48
—
48
83
95
—
i 23
12
185
—
4
96
Iso
—
! 27
69
35
19
7
67
—
2
77
! 2
| 21
127
45
35
2
—
—
\
129
I*5
36
83
95
■—
23
18
44
5
102
139
28
105
85
•29
58
97
—
15
164
82
44
| 86
37
24
38
24
10
124
61
34
I 82
7:
i --
21
21
16;
É
104
i 37
128
Bilaga Litt. S. till 1861 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 139.
För arbetenas bedrifvande
i stat beräknade
utgifter.
nettoinkomst.
bestridd utgift.
Straff- och arbetsfängelset i Långholmen
90,000
39,600
69
190,440
1
30 I
Dito dito i Malmö
84,000
—
33,400
—
59,827
87;
Dito dito å Norrmalm
17,600
—
18,631
3
12,351
14
Dito dito i Norrköping
4,500
—
11,600
—
8,190
89
Arbetsfängelset i Götheborg
5,500
—
1,700
—
971
74
Straff-fängelset i Carlskrona
—
!
Dito i Christianstad
—
!
Dito i Landskrona
200
—
7,500
1,502
3
Dito å Ny-Elfsborg
—
——
Dito i Warberg
16,200
—
8,500
26,434
97
Krono-arbetskorpsens lista kompani
—
—
10,000
Dito 2;dra, 3:dje och 4:de dito
—
Dito 5:te dito
—
10,000
—
Länsfängelset i Wisby
—
Dito i Hernösand
—
Dito i Orebro
_
Summa
218,000
—
140,931
72
299,718
94
134,163 1 38!
erhållen
nettoinkomst.
47.502!
32
16,092
82
18,574
89
10,636
52
1,686
38
289
74
634
58
5,348
13
29
12
10,363
50
11,345
59
11
14
11,544
37
Nettoinkomsten, fördelad på
antal dagsverken
med påräknad
inkomst.
samtlige utspisade
portioner.
\
— 139 —
§ 4.
Uti Fångvårds-styrelsens den 31 December förlidet år afgifna underdåniga berättelse
för år 1859, angående fångvårdens samtlige förvaltningsgrenar, deri Styrelsen
Jemväl lemnar redogörelse för fångarnes och kronoarbetskorpsens arbeten och sysselsättning
under revisionsåret, uppgifves, att vid straff- och arbetsfängelserna å Långholmen
och Norrmalm här i staden samt i Malmö, Norrköping, Götheborg, Landskrona och Warberg
fångarne, i likhet med föregående år, varit sysselsatte hufvudsakligen med förfärdigande
af beklädnads- och sängklädespersedlar m. m. för fångvårdens eget behof, samt i
öfrigt med sten huggnings-, väfnads- och sömnads- m. fl. arbeten, dels för offentliga myndigheters,
dels för enskilde personers räkning, samt att vid öfriga å fästnings- och gar"isonsorter
förlagda straffängelset nemligen i Carlskrona, Christianstad och å Ny Elfsborg,
fångpersonalen, i den mån arbetstillfälle förefunnits, dels varit använd vid arbeten
för försvarsverkets behof, dels fått förfärdiga diverse mindre handtverks- och slöjdvaror,
Vl_d hvilkas försäljning en viss andel af arbetsvinsten tillfallit fängelserne under besinning
stämpelafgift. Vidkommande kronoarbetskorpsen innehåller samma berättelse
atL jemlikt Kongl, brefven den 1 December 1858 och den 19 Juli 1859, denna korps
Varit sysselsatt på följande sätt, nemligen: lista kompaniet eller kronoarbetskorpsens
s°ldatkla.ss vid Strömsholms nya kanals byggnad, 2:dra, 3:dje och 4:de kronoarbetskomPanierna
vid fästningsbyggnaden å Carlsborg och Borghamns kalkstensbrott, 5:te kompaniet
vid Kongl. Flottans varf i Carlskrona, 10:de kompaniet vid befästningarne å Waxholm
och Rindö samt 11 :te kompaniet eller pionierklassen dels å Kungsholms fästning
J'd Carlskrona, dels ock å Waxholms fästning, dit kompaniet under årets lopp blifvit
förflyttadt.
I hvad mån fångarnes sysselsättning verkat till minskning i Statens utgifter för
eras underhåll, inhemtas af följande från Kongl. Fångvårds-styrelsens ofvannänmde berattelse
hemtade tabell, som utvisar ej allenast de i stat förslagsvis beräknade utgifter
°£h inkomster i och för arbetens bedrifvande med fångar och kronoarbetskarlar, utan
Iven de belopp, hvartill dessa utgifter och inkomster verkligen uppgått, äfvensom nettolakornsten,
fördelad på hvarje med beräknad inkomst utgjordt dagsverke och på samtlige
atspisade portioner.
(Bil. Litt, S.)
— I
Häraf inhemtas, bland annat, att nettoinkomsten af fångarnes arbeten, fördelad
antalet dagsverken, varit, lägst vid straff- och arbetsfängelserna i Warberg, Malmö
Landskrona, men deremot högst vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen. Den
^(delaktiga arbetsvinst, som sistnämnda fängelse lcmnat. der arbetsinkomsten med 7,901
■clr 63 öre öfverstiger hvad i stat beräknats, härleder sig, enligt hvad Fångvårds-stySeu
upplyst, derifrån att en del af dervarande fångpersonal haft sysselsättning vid
atens i närheten af fängelset befintliga, jernvägsstambana.
j Hela den behållna inkomst vid straff- och arbetsfängelserna, kronoarbetskorpsens
till ^ra’ 3-dje> 4:de oeh 5.te kompanier samt åtskilliga andra fångvårdsanstalten som
^ Sodokommit fångvården för fångars och kronoarbetskarlars arbeten under sednaste
tid ^nium, ^ai' uPP8att till här nedan upptagne belopp, hvaraf synes, att under denna
i erymd arbetsinkomsten endast under år 1857 varit högre än under år 1859. Den
r nemligen utgjort:
— 140 —
1850  *
86,815: 13.
185
1852
112,842: 91.
1853
101,398: 26.
1854
105,531: 36.
1855
95,133: 94.
1856
130,871: 16.
185
1858
127,207: 92.
1859
134,163: 38.
och således i medeltal för dessa 10 år
114,045: 63.
ar
§ 5.
I afseende å helsovärden inom fängelserna och kronoarbetskorpsen har den till
Fångvårds-styrelsens biträde förordnade läkare afgifvit en särskild redogörelse, deraf,
bland annat, inhemtas, »att sjukdomsförhållandena inom rikets fängelser i allmänhet
under revisionsåret varit ganska tillfredsställande», och att, ehuru fångarnes medeltal
i det närmaste varit oförändradt samt antalet sjuke uppgått till 0,123, eller endast
227 mindre än år 1858, då 6,350 voro insjuknade, hade dödligheten icke obetydligt
minskats. Under året hafva endast 130 med döden afgått, eller 62 mindre än före'
gående året. Någon egentlig epidemi har år 1859 icke förekommit, dock anmärker läkaren,
att frossfebrar utgjort de under året mest framstående sjukdomar och förekommit
inom alla rikets fängelser, men företrädesvis vid straff-fängelserna å Långholmen.
Malmö och Landskrona samt vid kronoarbetskorpsen. Af denna sjukdom hade 1,700
personer varit angripne. Dödligheten hade dock. såsom vanligt vid denna sjukdom?
varit ringa och endast 2 personer aflidit.
§ 6.
Utur Kongl. Fångvårds-styrelsens ofvanåberopade underdåniga berättelse fa
Revisorerne äfven meddela nedanstående sammandrag, utvisande antalet af de personer»
som under loppet af åren 1835, 1840, 1845, 1850, 1855 och 1859 uti Stockholms stad5
jemte samtlige läns- och kronofängelser äfvensom i polishäktena i Götheborg och N°rr'
köping varit förvarade, tillika med uppgift å folkmängden vid slutet af dessa år, 111 ®
undantag af år 1859, för hvilket, vid tiden för berörde underdåniga berättelses aft1 '
vande, uppgift derå ännu ej erhållits, utan lemnäs den i stället för år 1858, som är de
sista år, för hvilket folkmängden i riket då var känd:
De häktade*
antal
11,
637-  16,028-  15,483-  12.185.
11,047-
ar
ä
K)
»
»
Rikets
folkmängd.
1835
:  3,025,439.
1840
3,138,887.
1845
3,316.537.
1850
3,482,541.
1855  -  3,639,332.
1859
3,733,698.
— 141 —
§ 7.
För att meddela upplysning angående antalet af de särskilda slags fångar äfvensom
barn, hvilka under åren 1850, 1855 och 1859 på en gång, nemligen sista dagen
af året, varit uti rikets samtlige läns-, krono- och polishäkten förvarade äfvensom å
de personer, som i kronoarbetskorpsen varit anställde, hafva Revisorerne, på grund af
de i Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse derom förekommande uppgifter, låtit uppgöra
följande tabell:
Uti läns-, krono- och polis-häkten.
±ouu. lOOO. lösa.
För ransakning samt vatten- och bröd-straff
1.071. 860. 629.
» aftjenande af böter
79. 69. 28.
» försvarslöshet och kringstrykande
139. 69. 44.
» brist af försvar till arbete dömde
35. 20. 16.
Bysatte personer
59. 34. 28.
Transportfångar
52. 40. 22.
_ Summa fångar
Barn, som åtföljt föräldrarne,
1,435.
13.
1,092.
6.
767.
3.
Summa personer
1,448.
1,098.
770.
Uti straff- och arbetsfång elser samt vid pionier-  och kronoarbetskorpserna:
Lifstidsfångar
1 ann
1 ^90
Straff-fångar på viss tid
1 201
1 ^01
J ,ou4.
1 9
Bekännelse-fångar
Försvarslöse
Kapitulanter och utstrukne soldater
6.
1,347.
163.
4.
1,577.
142.
1,1 ÖZ,
1.054.
137.
Summa
4,117.
4,744.
4,307.
Summa Summarum
Häraf voro frivillige
5,565.
291.
5,842.
364.
5.077.
369.
När dessa summor jemföras med rikets folkmängd vid sjutet af ofvanberörde
trenne är, visar sig, att vid 1850 års slut hvar 625:te, vid 1855 års utgång hvar 623:dje
och vid slutet af år 1859 hvar 735:te person i riket varit friheten förlustig. Afdrages
åter derifrån antalet af de frivillige, så befiniies, att vid 1850 års slut hvar 660 de, vid
1855 års slut hvar 664:de och vid 1859 års slut hvar 793:dje person i landet mot sin
vilja varit beröfvad friheten.
Af nedanstående tabell inhemtas huru stort antal fångar, som under revisionsåret
dels funnits å allmänna straff- och arbetsfängelserna, i länsfängelserna och vid
kronoarbetskorpsen, för att förrätta ädömdt allmänt arbete, dels hållits uti enskildt fängelse,
i ändamål att afgifva bekännelse om brott, för hvilka de blifvit tilltalade; hvarjemte
densamma meddelar uppgift å dem, hvilka af en eller annan orsak under året
äfgått, äfvensom å procentförhållandet emellan antalet nykomna, afgångna och återkomna
vid ifrågavarande fångvårds-inrättningar:
Mankön. Qvinkön. Summa.
Qvarvarande vid årets början ,  3.638. 702. 4,340,
Återkomne från ransakning och rymning m. m.
12.  12.
,, . ( frivillige
293. 2. 295.
Nykomne j dömde
1,595. 346. 1,941.
Summa 5,538. 1,050. 6,58&
Afgångne:
På grund af Kongl, nåd
54. 5. 59.
Efter arbetstidens slut  1,602. 328. 1.930.
Efter besparad arbetsförtjenst till bestämdt belopp
78. 3. 81.
Efter erhållet laga försvar
36. 10. 46.
För sjukdom eller bristande arbetsförmåga frigifne eller af
sände
16. 1. 17.
Summa 1,786. 347. 2,133.
Af ofvannämnde nykomne dömde,
1,595. 346. 1,941.
hafva förut varit till allmänt arbete hällne
548. 96. 644.
Utgörande: till de såsom dömde nykomne, procent
34. 28. 33.
och i förhållande till alla ofvanupptagne under året frigifne,
procent  31. 28. 30.
I föregående års revisionsberättelse omformäles i hvad mån återfall ägt rum
bland de fångar, hvilka för första resan stöld hållits till straffarbete i cell. Afven nu församlade
Revisorer anse sig böra meddela hvad Fångvårds-styrelsen i afseende å berörde
förhållande för år 1859 yttrat. Enligt Styrelsens uppgift hade sammanlagda antalet
af dem, hvilka, med stöd af Kongl, förordningen den 4 Maj 1855, derefter och
intill nyssnämnde års slut uti cell intagits för undergående af dem för första resan stöld
ådömdt straff, uppgått till 2,706, och då 280 af dessa vid 1859 års slut ännu funnos
qvar uti cellfängelserna, utgjorde således antalet af dera, som efter undergången bestraffning
för första resan stöld derifrån afgått 2,426. Af dessa hade endast 222 till strafffängelserna
återkommit för att straffas för andra resan stöld; hvadan återfallens antal
bland dem, som från och med 1855 blifvit för första resan stöld straffade med fängelse
i cell, uppgått till omkring 9 procent. Hvad särskildt beträffar kronoarbetskorpsen,
förmäler Styrelsen, att, om hela antalet af dem. hvilka alltifrån kronoarbetskorpsens
organisation intill slutet af 1859 derifrån frigifvits, jemföres med hela antalet af dem,
hvilka till kronoarbetskorpsen samt straff- och arbetsfängelserna återkommit, proportionen
emellan de frigifnes och de återfallnes antal varit lika vid slutet af år 1859 som
vid 1858 års utgång, eller att de återkomnes antal af de frigifnes utgjort omkring 32
procent, deraf 13 procent, för begångna brott, återintagits vid strafffängelserne, men
återstoden eller 19 procent, för bristande laga försvar, återkommit till arbetsfängelserna
och kronoarbetskorpsen. Jemföres åter antalet af de under loppet af 1859 återkomne
med antalet af dem, sorn samma är frigifvits, så visar sig, att af de frigifne återkommit
omkring 41 procent, deraf 23 procent såsom försvarslöse och 18 procent för att verkställa
dem ådömdt straffarbete.
9 ö.
Af den redogörelse Fångvårds-styrelsen meddelat rörande religionsvården inom
fängelserna inhemtas, bland annat, att kristendomskunskapen varit god och försvarlig
hos största delen såväl af de till läns- och krono-fängelserna under årets lopp nykomna
som äfven bland kronoarbetskarlarne och de fångar, som vid årets slut voro
qvarvarande i straff- och arbetsfängelserna, dock hade denna kunskap varit ringa hos
en stor del och alldeles saknats hos 39 nykomne och 40 qvarvarande. Af dessa sistnämnde
voro intagne:
å läns- och kronohäktena
39.
vid kronoarbetskorpsen
17.
» straff- och arbetsfängelserna för mankön
5.
» dito dito • » qvinkön
18.
tillsammans 79.
eller ett vida mindre antal än under föregående året, då dessa voro 147.
De fångar, 87 till antalet, hvilka varit okunnige i läsning, hafva deruti erhållit
undervisning och bland dem hafva 49 i fängelset lärt läsa. För öfrigt hafva, utom allmän
Gudstjenst, som vid de äldre läns- oeh kronofängelserna förrättats hvar 3:dje eller
4:de helgedag, men vid kronoarbetskorpsen äfvensom vid cellfängelserna i allmänhet och,
så vida hinder ej mött, hvarje helgedag, både allmänna och enskilda kristendomsförhör
ofta hållits inom fängelserna; och är af vederbörande vitsordadt, att samtlige fångar,
nästan utan undantag, såväl vid dessa förhör som vid Gudstjensterna iakttagit stillhet,
ordning och uppmärksamhet. Efter förutgången beredelse inom fängelset hafva 12 fån.
gar för första gången begått H. H. Nattvard. — Då bland de 47 till dödsstraff dömde,
som 1858 varit under beredelse, 14 blifvit under samma år afrättade, hafva deremot
endast 6 blifvit afrättade år 1859 bland de 32 fångar, hvilka sistnämnde år varit till
dylikt straff dömde. De öfrige hafva blifvit benådade.
Det uti föregående revisionsberättelser omförmälde, i hufvudstadeii bildade fruntimmerssällskap
för fångars förbättring har, enligt hvad Fångvårds-styrelsen anmält, äfven
under revisionsåret fortsatt sin verksamhet likasom förut samt utöfvat ett välgörande
inflytande, såväl genom meddelande af nyttig undervisning åt fångarne under deras
vistande inom fängelserna som ock genom att med råd och hjelp bistå de fångar,
som från fängelserna utgått, och af hvilka 12 från straff- och arbetsfängelset samt 3
från norra kronohäktet frigifna blifvit intagne å förbättringsanstalterna Bethesda
°ch Magdalena-heinmet. Ehuru dessa tillhört det slag af fångar, cm hvilkas moraliska
förbättring, i anseende till deras dåliga anlag, föga hopp förefunnits, hade likväl endast
en af dem för brott blifvit å nyo beröfvad friheten; hvilket fördelaktiga förhållande jemte
en flerårig erfarenhet af det goda och nyttiga detta sällskap åstadkommit, föranledt
Fångvårds-styrelsen till uttalande af den önskan och förhoppning, att likartade sällskaper
•Oed det snaraste måtte bildas inom rikets samtlige län.
I sammanhang härmed torde böra omnämnas hvad Revisorerne vid besök a straff,
°ch arbetsfängelset å Norrmalm inhemtat, att vid detta fängelse, i ändamål att uppmuntra
dervarande fångar till läsning af nyttiga skrifter, blifvit anskaffade åtskilliga
böcker, företrädesvis af religiöst innehåll, samt att dessa böcker af fångarne jemväl flitigt
begagnas.
144 —
{ 9.
Beträffande disciplinen inom fängelserna och kronoarbetskorpsen, inhemta* af
Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse, bland annat, att antalet af rymningar och
* ° 1 1 »nmmai<n nf rrinrf •
de vid revisionsårets slut icke ertappade rymmare utgjort.
Rymningar. Vid årets slut
ej ertappade rymmare.
Vid fästnings- samt allmänna straff- och arbetsfängelserna
■ för mankön
10. 2.
» qvinkön
— —
i  „„„
17. 6.
" '!•
Vid kronoarbetskorpsen
17.
Summa 27. 8.
Af extra judiciella bestraffningarne hafva blifvit verkställde:
Vid fästnings- samt allmänna straff- och arbetsfängelserna
för mankön
434.
» qvinkön
380.
Vid kronoarbetskorpsen
375.
I likhet med föregående år har Styrelsen förklarat sig anse fångarnes inom straff'
och arbetsfängelserna i riket uppförande under revisionsåret vara ganska tillfredsställande.
Endast 3:ne fångar hade blifvit bestraffade för knifskäring. För öfrigt hade förbrytelser
af svårare beskaffenhet icke blifvit begångna.
§ 10.
Såsom ofvan blifvit visadt, uppgå de vid revisionsårets slut från längre tid tillbaka
i räkenskapen upptagna proprie-balanser till ett belopp af 4,506 R:dr76öre; och
utgöras, enligt hvad af den i Styrelsens hufvudbok intagna balansförklaring närmare iohemtas,
af följande fordringar, nemligen:
hos aflidne redogöraren vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen
A. Söderströms sterbhus ..  2,242: 1*’
beroende på afskrifning;
» aflidne redogöraren vid samma fängelse P. J. Wejdels sterbhus, vid
årets början utgörande
1,653: 36.
derå sedermera blifvit afbetaldt
297: 26.
och återstår, beroende på indrifning,
1,356: 10 >
» aflidne redogöraren vid straff-fängelset å Carlstens fästning L. W.
Nyman
456:
samt hos förre redogöraren vid straff-fängelset i Carlskrona C. A. An
dersson
452: 47 >
hvilka sistnämnde begge poster fortfarande äro beroende på Kongl.
Kammar-rättens pröfning.
Utom förestående proprie-balanser upptager Styrelsens hufvudbok en sedan
år tillbaka innestående fordran hos Kaptenen A. Roos, hvilken fordran, såsom beroen
på indrifning, fortfarande balanseras.
— 145 —
§ 11
Enligt hvad af 1859 års revisionsberättelse inhemtas, hade Rikets Ständers
samma år församlade Revisorer, af anförde skäl, hemställt, att vid räkenskapen måtte
fogas afskriften af sådana protokoll, deruti redogörelse meddelades öfver förloppet af de
entreprenadauktioner, vid hvilka för fångvården erforderliga effekter och förnödenheter
blifvit upphandlade; men i det utlåtande, som, i anledning häraf, Fångvårds-styrelsen
afgaf, förklarade Styrelsen, dels att då de flesta entreprenadauktioner för Fångvårdens
räkning höllos inför auktoriteter i landsorten samt i allmänhet endast i de fall underställdes
Styrelsens pröfning, när de erhållne lägsta anbuden öfverstego de i gällande stat
upptagne prisbestämmelser, icke alla öfver dylika auktioner förda protokoll vore för Styrelsen
tillgänglige, dels ock att, då Styrelsens samtelige protokoll och handlingar tiIIhandahöllos
vid stats-revisionerne och jemväl, om så påfordrades, särskildt af Styrelsens
tjenstemän för Revisorerne förevisades, Styrelsen ansåge berörde hemställan om afskrifyande
af förstnämnde protokoll ej vara af behofvet påkallad samt afstyrkte förslaget
äfven af det skäl att en dylik åtgärd blefve för Styrelsens tjenstemän betungande.
Att Revisorernes i berörda hänseende gjorda framställning haft skäl för sig r
väl förtjenat afseende lider intet tvifvel, helst afsigten med denna hemställan synbr 'th
gen varit att bereda Rikets Ständers Revisorer tillfälle att, under deras vidlyftiga gr? ^li
uingsarbete,
utan omgång eller tidspillan få del af samtelige de handlingar, som .nskcera
en utgift; och vigten deraf att, så vidt möjligt är, fullständiga handlingar verifi
der
finnas att tillgå synnerligast när, såsom i förevarande fall, frågan gäller att härun
granskningen
till ziffran, taga kännedom om och bedöma en Styrelses förvaltnin jemte
der, lärer svårligen af någon bestridas. Af dessa skäl och ehuru Revisorerne gs-åtgärungående
auktionsprotokollens företeende i afskrift, förmodligen med afseen s begäran
Fångvårds-styrelsen härom yttrat, ej, såsom det vill synas, föranledt till nf de å hvad
hafva nu församlade Revisorer, som under granskningen af till fångvården 4?on åtgärd,
henskaper erfarit olägenheten deraf att vid en del af dessa saknats just .hörande rähngar,
hvilka lemna fullständig upplysning rörande anskaffningen, medelst sådana handJentlig
auktion, af fångvårdsföruödenheter, funnit sig böra hemställa, at ' ^uppköp å ofåontrakter,
som för sådant ändamål af Fångvårds-styrelsen eller å dess 1 åtminstone de
derbörande afslutas, antingen i original eller afskrift må räkenskapen 1 . vägnar med ve
mläggas.
B) Anslaget för varel och underhåll af l ^
kronohäktett.
Öfver detta anslag, hvilket före år 1859 redovisades i
yuvdsanslaget, har särskild hufvudbok för revisionsåret blifvit ■ *åmrhan hang med fång°ngl.
Kammar-rätten granskad, utan att någon anmärknir j sonj. blifvit i
Seeode å inkomster och utgifter visar nämnde räkenskap ' ./? , re kommit. I af
6
r mljande förhålla nde:
Tillgå
Debet.
Balans från år 1858:
ungar
4,785: 13
Transport: 4,785: 13.
— 146 —
Transport: 4,785: 13.
Uppbörd:
statsanslag
13,500: —*
Balans till år 1860:
Skulder
2,207: 58,
Summa 20,492: 71-
Credit.
Utgifter:
Vård och underhåll af läns- och kronohäkten
13,140: 52.
Balans till år 1860 :
Kontant behållning
7,352: 19;
Summa 20,492: 71.
C) Anslay en till Cellfängelscbyyynatler.
Räkenskaperna öfver de för läns-, härads- samt stadsfängelserna utom Stockholm
beviljade medel äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning och utvisa
följande förhållande:
Debet. Länshäkten. Häradshäkten. Stadshäktet Summa.
Balans från år 1858:
Tillgångar  3,150,033: 58. 150,000: — 195,000: — 3,495,033: 58.
Balans till år 1860:
Skuld
58.
58-
Summa 3,150,034: 16. 150,000: — 195,000: — 3,495,034: 16.
Cr edit.
Balans frän är 1858:
uld
33: 58.
t — 33: 58.
Utgifter:
ider revisionsåret har tillammans
blifvit utbetaldt
140,334 R:dr 35 öre, hvilken
TVan*nnrt: 33: 58.  —  — 33: 58.
— 147 —
Transport: 33:58.
33:58.
summa, såsom i utgående
balansen inbegripen, upptages
inom linien.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
8,924:92. 1,460: — 1,019:— 11,403:92.
Inventarier m. m  316: 72.
—— — 316:72.
Fordringar hos Riksgälds-kon
„
toret
150,000: — 69,685: — 146,077: 95. 365,762: 95.
A fängelsebyggnader nedlagde
kostnader...  2,990.758:94. 78,855:— 47,903: 5.3,117,516:99.
Säger" 3,150,00075871503)00: 195,000: — 3,49^,00075^.
Summa 3,150,034: 16. 150^000:— 195,000: — 3,495,034:16.
På sätt uti 1860 års revisionsberättelse (Bil. Litt. S.) blifvit a lmärkt, innestå
Uti Riksgälds-kontoret af anslaget till stadshäkten rätteligen endast 142,927 R:dr 95
öre R:mt.
Beträffande fängelsebyggnaderna och de arbeten, sorn under loppet af år 185
blifvit ej mindre vid de nya länsfängelserna och kronohäktena, än ock vid straff
°ch
arbetsfängelserna i riket utförde, innehåller den utaf chefen vid Fångvårds
styrelsens
Byggnads-kontor afgifna berättelse fullständig redogörelse; och få Revisorerne
derur meddela följande:
a) Nya lånsfängelserna.
Uti Jönköping, Orebro och Wisby hade inredningsarbetena blifvit fullbordade, så
®4t tångarne kunnat i dervarande fängelser inrymmas. Endast den yttre rappningen å
dessa byggnader återstod till följande året, hvarefter desamma ansågos komplett färdige,
t Östersund uppfördes under året de yttre och inre murarne till en fängelsebyggnad; i
Orneå blefvo grundmurar lagda till en dylik byggnad, och i Hernösand uppfördes de för
lika beskaffad byggnad erforderlige grund- och stenfotsmurar; och har kostnaden för
dessa fängelsebyggnader uppgått till de belopp, här nedan intagne tabell utvisar.
b) Kronohåkfena.
Kronohäktet i Norrtelje, som innehåller 16 celler jemte ekonomi- och ransak?lr>gslokal,
har under revisionsåret blifvit inredt och så ordnadt, att fångar kunnat dit
‘»Hyttas.
c) De äldre läusfäugelserna.
De för dessa fängelser nödige befunne arbeten för underhåll af tak, eldstäder,
^ängselplank m. m. hafva under året blifvit verkställde i enlighet med derför nådigst
a*tställde byggnadsförslag.
— 148 —
d) Straff- och »rbotsfångelserna
Utom de för berörde fängelser erforderliga reparationer, hafva större byggnadsarbeten
utförts: i Landskrona, der, i stället för den nedbrända fabriksbyggnaden,-början
gjorts för uppförande af en ny dylik byggnad. Detta arbete hade vid årets slut^ så fortskridit,
att byggnaden kommit under tak och inredningen tili en del blifvit påbörjad;
å Långholmen, hvarest den nya kasernbyggnaden för derstädes förlagde militärkommendering
förseddes med den för inflyttning nödiga inredning, och återstod för denna bygg'
nads förfärdigande endast den yttre afrappningen; samt i Götheborg, der, utom betydliga
reparationsarbeten, arbetshuset för qvinnor undergått förändrad inredning i afseende a
logementer m. m., hvarjemte ett nytt hus uppförts med sex celler, afsedt att begagnas
för bestraffningar.
På grund af 1859 års hufvudbok, få Revisorerne här^ nedan meddela uppgift å
statens för cellfängelsers uppförande intill slutet af berörde år utgifne kostnader, särskildt
för länsfängelset häradshäkten och fängelser i städerna:
Läns- och straff-fängelser. Antal Beräknade Verkliga kost
J
* celler. kostnader. nader aren
Fullbordade: 1842—1859.
Kalmar
107. 153,000: — 141,120: 45-
Carlskrona
95. 146,84f: 198,713: 51-
Carlstad
81. 102,750: — 205.757: 49-
Christianstad  93. 108,000: 145,304: 93-
Fahlun
69. 103,500: - 135,798: 3*
Gefle
69. 97,500: — 133,874: 25-
Götheborg
107. 210,000: — 192,340: 58-
Halmstad  ,  34. 38,500: 58,073: 68-
Linköping
105. 112,500: 189,408: 93-
Luleå  17. 27.000: — 26,301: 36-
Malmö
107. 165,000: 135,640: 23-
Mariestad  ,  102. 81,150: 137,332: 59-
Stockholm
93. 120,000: 228,251: 57-
Warberg
24. 36,000; 2i,510: 72-
Wenersborg
95. 105,000: 205,892: 30-
Westerås
71. 120,000: 117,427: 50-
Wexiö
93. 130,650: — 143,788: 71-
Långholmen
60. 52,500: 51.288: 65.
Norrmalm (inredning)
24. 5,550: 4,194: hö
-
lcke fullbordade:
Jönköping
95. 153,000. 136,987:
Örebro  :•••■ 95. 178,000; — 169,835: 72-
Wisby
34. 70,500: — 65,197: 20.
Östersund
84. 82,000: 48,300: —'
Transport: 2,898,340: 5-
— 149 —
Umeå
Gemensamma kostnader
Transport:
2,898.340:
5.
56.
133,000: —
29,438:
60.
24.
66,000: —
13,100:
—
—
—
49,880:
29.
S:r
2,990,758: 94.
Häradshäkten: i Carlshamn, Eskilstuna, Kongsbacka, Norrtelje samt vid
Södra Möre tingställe
78.855:
Stadshåkten: i Carlshamn, Eskilstuna, Kongsbacka, Norrtelje och
Sköfde  47,903: 5.
Summa 3,117,516: 99.
Statens utgifter för fångars vård och underhåll under åren 1850—1859, oberäknadt
kostnaderna för cellfängelsebyggnaderna, för hvilket ändamål extra statsanslag
varit anvisade, hafva utgjort:
ar 1850
1.003,786: 93.
» 1851
1,043,681: 71.
» 1852
1,139.413: 15.
» 1853
1,213,231: 67.
8 1854
1,320,476: 55.
“ 1855  .  1,269,898: 90.
» 1856
1,430,380: 57.
* 1857
1,339,920: 91.
» 1858
1,440,199: 72.
» 1859
1,270.937: 66.
Summa R:mt R:dr 12,471,927: 77.
hvaraf medeltalet per år utgör 1,247,192 R:dr 77 öre.
Den betydliga minskning, som ägt rum i 1859 års fångvårdskostnader härleder
Slg, enligt hvad' Fångvårds-styrelsen upplyst, ej mindre från mins’kadt fångantal och deraf
följande indragning af 2:ne fångvårdsanstalter, nemligen kronoarbetskompaniet å Enholmen
vid Slite samt straff-fängelset å fästet Kronan, än ock derifrån att underhållskostnaden
för fångarne under detta år varit billigare. Då nemligen förplägningskostnaaen
för hvarje fånge eller kronoarbetskarl i medeltal utgjort:
år 1856
28 öre.
» 1857
27 »
» 1858
25 »
W denna kostnad år 1859 nedgått till 22 öre, hvilken minskning ägt ett betydligt inbytande
på totalkostnaden, enär endast ett öre för hvarje person efter 1859 års fänghål
gör ett belopp af 47 R:dr 98 öre ora dagen, eller för helt år 17,512 R:dr 70 öre.
— 150 —
Under handläggningen af ärender tillhörande fångvården hafva Revisorerne be*0 '--  de i hufvudstaden å Långholmen och Norrmalm befintliga straff- och arbetsfängelse
Revisorerne, som vid dessa besök ej haft något att erinra rörande förvaltningen vid be
rörde straffanstalter, utan i allmänhet varit belåtne med det sätt, hvarpå densamma
ombesörjes, kunna likväl icke underlåta att i sammanhang härmed omförmäla det vid
straff- och arbetsfängelset å Norrmalm befunna, särdeles beklagliga förhållande, att antalet
af derstädes intagna qvinnor, dömde för barnamord, förut ganska stort, under sednare
åren i högst betydlig mån ökats.
Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen.
Räkenskapen, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten, redogör
för inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
65,720: 29.
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag
47,895: —
Räntemedel
1,870: —
För försålda hingstar
6,610: —
Donationsmedel  66: — 56,441: —
Balans till år 1860:
Skuld
Credit:
Balans från år 1858:
Skuld
Utgifter:
Aflöning
Rese- och traktamentspenningar
Inköp af hingstar
Diverse utgifter
Leverering till Strömsholms stuteri
Dito till Flyinge dito
Dito till Ottenby dito
Summa
129,975: 29.
6,261: —
1,150:
2,154: 49.
7,814: —
132: 97.
25,066: —
7,340: —
21.000: ~
64,657: 46-
Transport: 70,918: 4 6
151 —
Transport: 70,918: 46.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
2.567: 16
Utlånta medel
45 500:
Fordringar  lo’,989: 67.
59,056: 83.
Summa 129,975: 29.
Häremot har någon anmärkning från Revisorernes sida icke förekommit, och vid
anställd inventering befunnos säkerhetshandlingarne i behörig ordning.
Ottenby stuteri.
Denna räkenskap, som blifvit utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten
och ej heller hos Revisorerne föranledt till någon erinran, redovisar för inkomster och
utgifter salunda:
Tillgångar
D ebet.
Balans från år 1858:
Uppbörd:
Försäljningsmedel för kreatur m. m.
Arrendemedel
Betäckningsmedel
Furage- och betespenningar
teverering från Stutari-öfverstyr
Skuld,
öfverstyrelsen
Balans till år 1860:
24,869:
40.
1,139:
51.
660:
66:
21,000:
Skuld ,
Credit.
Balans från år 1858:
Utgifter:
Aflöning och arfvoden
Bese- och traktamentspenningar
transport och underhållskostnad för landtbeskällare ....
16,273: 25.
77: 75.
637: 77.
24,303: 53.
47,734: 91.
17.620: 48.
Summa 89,658: 92.
13,243: 86.
Transport: 16,988: 77. 13,243: 86.
— 152 —
Transport: 16,988: 77. 13,243: 86.
Inköp af spanmål och proviant
22,714: 62.
Dito af inventarier och förbrukningspersedlar  2,567: 33.
Medikamenter
lil: 25.
Kronoutskylder m. m  452: 42.
Diverse utgifter  7,836: 74. 50,671: 13.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
425: 51.
Förskott
475: 93.
Fordringar
.. 24,842: 49. 25,743: 93.
Summa 89,658: 92.
§ 1.
Afkastningen af stuteriets fasta egendom har, jemlikt redogörelsen, utgjort:
Hvete
75 tunnor 13 kappar.
Råg
274 a 4 » i
Korn
116 »32 »
Hafre ,  169 » — » I _
Arter
8 » 12 » f S!
Vicker
1 » — o T
Potates
350 s — » ;
Kålrötter
310 » — »
Rofvor ...
250 » — »
Morötter
16 » — »
Hvitbetor
96 » — »
Hö
26,880 lispund.
Halm
20,680 »
o, a , . v i 143 famnar.
Skogseffekter
1131aa8.
För afyttrad spanmål har Under revisionsåret influtit
247 R:dr 14 öre.
och öfversäd till tjenstefolket utlemnats till värde af
1,492 » 11 »
§ 2.
Räkenskapen lemnar följande uppgifter om förhållandet med de vid stuteriet befintliga
kreatur:
Hingstar
Moderston
Unghästar
Föl under 1 år
Vallackar
Behållning från
Tillkomst.
Behållning
år 1858.
Afgång.
till år 18611
9.
—
1.
8.
49.
6.
6.
49.
86.
114.
114.
86.
34.
43.
35.
42
5.
—
3.
2.
Summa 183. 163. 159. 187.
— 153 —
Tjurar
1. — — 1,
Oxar
56. 7. 12. 51.
Kor
...,
30. 6. 3. 33,
Ungboskap  v.,.......;..,  77. 77. 81. 73,
Under revisionsårets lopp äro försålde 28 hästkreatur.
Högsta priset å försåld häst har varit
R:dr 1,255
Lägsta dito å dito dito
» 50
Medelpriset å dito dito  :.’.U.  » 771
»62.8! ■ ni •
61.
Flyinge och Dahlby kungsgårdar samt stuteri-inrättning.
Räkenskaperna för dessa inrättningar, som utan anmärkning granskats i Kongl.
Kammar-rätten och ej heller hos Revis oreriie föranledt till någon erinran, visar följande
förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
Debet
r .
Balans från åvr 1858:
Tillgångar
Uppbörd:
Arrendemedel
i,
Försäljningsmedel för kreatur m. m
Betäckningsmedel
Betesmedel
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen ...
Balans till år 1860:
Skuld
Credit.
Utgifter:
.Of
Aflöning •
Beklädnad till stallbetjeniugen
Transport:
354: 50.
947: 35.
1,167: —
945: 54.
7,340: —
6,002: 75.
338: 57.
6,341: 32.
17,509: 3.
10,754: 39.
?67: 12.
Summa 28,530: 54.
20
— 154 —
Transport: 6,341: 32.
Rase- och traktamentspenningar
121: 36.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m
622: 83.
Byggnader och reparationer
2,286: 18.
Inköp af spanmål m. m
1,794: 34.
Dito af inventarier och förbrukningspersedlar
403: 95.
Kronoutskylder m. m
179: 2.
Medikamenter och läkarearfvode
171: 57.
Diverse utgifter
1,609: 97. 13,530: 54.
Balans till år 1860:
Fordringar  15,000: —
Summa 28,530: 54.
§ I
Arrendet
af Flyinge och Dahlby kungsgårdar har under revisonsåret uppgått
till:
Penningar
j,
«... v  354 R:dr 50 Öre
Råg.
.'.
114 tunnor.
Korn  •• ••• 114 »
Hafre
• 614 »
Hö
17.850 lispund.
Halm
....;r  8,300 ,
Höskörden å kungsgårdarnes icke utarrenderade ängar har utgjort 8,458 »
§ 2.
I afseende å antalet af de vid Flyinge stuteri befintlige kreatur, innehåller räkenskapen
följande uppgifter:
Hingstar -
Ston
Unghästar ........
Föl under 1 år
Vallackar
Summa
Kor
Kalfvar
Behållning från
år 1858.
35.
17-
34.
19.
Tillkomst.
2.
2.
47.
14.
2.
Afgång.
1.
1.
34.
23.
2.
Behållning
till år 1860-
36.
18.
47.
10.
i 105.
67.
61.
lil.
10.
1.
1.
10.
2.
10.
10.
2.
Strömsholms stuteri.
:uma! j.kjhj5 er»nmBananen remner alno iego Mptieg eie:> aoo nennene i
Af denna, i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade räkenskap inherutas
följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
3.°0 OS
Balans från år 1858:
Tillgångar
mlsH
11,123: 92.
Uppbörd:
Arrendemedel...'.
Försäljningsmedel för kreatur, furage m. m.
Betäckningsmedel >*,
-
Räntemedel ....<*.j...
Anmärkningsmedel och restitutioner
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
170: 75.
18,362: 83.
4,153: —
38: 25.
419: 66.
25,066: —
note
48,210: 49.
Balans till år 1860:
Skuld
1,040:
16.
Summa
60,374:
57.
Credit.
Balans från år 1858:
rjop.tvai
t runnen .k;
Skuld ...
mt
1,040: 16.
Utgifter:
Aflöning
Pensioner
Fattigvård
Medikamenter och sjukvård
Transport och underhållskostnad för landtbeskällare ....
Upphandling af inventarier och förbrukningspersedlar
m. m
Beklädnad till stall betjeningen
Brandförsäkringsafgift
För hingstars underhåll på ridstallet i Upsala
Diverse utgifter j,....g,
■etage
■>,r
« teanqlebeW
15,347: 97.
516: —
294: 50.
1,496: 85.
9,208: 69.
11,724: 96.
3,768: 22. .
321: 52. Jg 10^ oi[b £
872: 26.
7,702: 97. 51,253: 94.
.mignot*
rot nabnol å
avled emeiogivaH
iiBri^öftdllf#- gsuäiledgsdibnjäl
Balans till år 1860:. ^ -ljusner:
Utlånta medel
„...'Au.;:-.uulJU.i...t ;..bt....A
Förskott i
.“••• -08B8 Al83t i-whglirig annio te
Fordrincar
.j.j.5
lii,t tt^,44ydrji^u rbodtegjOSO^^®*
•' ii ni t t, 1 < "éo^ir.
— 156 —
§ 1.
Stuteriets spanmåls- och furage-räkningar visa, att den fasta egendomen dels
i arrenden och dels genom eget bruk lemnat nedannämnde afkastning:
Råg
153 tunnor 24J, kappar
Korn
153 » 24i »
Hafre
1,493 » 18 »
Hö  \ 83,309 lispund.
Halm
20,026 »
§ 2.
I fråga om stuteriets kreatur meddelar räkenskapen följande redogörelse:
Hingstar
Ston
Vallack
Behållning från
år 1858.
96.
1.
Tillkomst.
15.
13.
Afgång.
12.
16.
Behållning
till år 1860-
100.
93.
1.
Summa 194.
28.
28.
194.
Oxar
28.
——
_
28.
Tjur
1.
—
—
1.
Under revisionsåret hafva från detta stuteri blifvit försålde 5 hingstar och 14
ston till ett sammanräknadt värde af 8,498 R:dr.
Högsta betalningen för försåldt hästkreatur utgjorde  R:dr 910: •—
Lägsta dito » dito »
» 121: —
Medelpriset » dito »
» 447: 26.
§ 3.
De särskilda, räkenskaperna vidfogade redogörelserna för stuteripersonalens pensionsfonder
upptaga dessa fonders behållning vid revisionsårets utgång pa följande sätt;
å fonden för stuteriets tjenstemän samt desses enkor och barn R:dr 30,996: 93jj>
å dito för stuteriets stallbetjente, deras enkor och barn  » 485: 54.
,9S :S78 iil •sall i tellotabn iin Ilårimbrio ätf ib'l
§ 4.
Revisorerne hafva vid granskningen af denna räkenskap inhemtat, i afseende på
landtbeskällares tillhandahållande, att vid denna stuteri-inrättning fortfarande följes ^en
af öfriga stuterier i riket, såsom både kostsam och mindre ändamålsenlig, redan frångången
method, nemligen att till landsorterne utsända så kallade vandringshingstar, och
att under revisionsåret hafva varit utskickade 35 dylika hingstar, för hvilka jemte deras
— 157 -
medföljande vårdare sammanlagda transport- och underhållskostnaden uppgått till 9,208
R:dr 69 öre. Revisorerne känna visserligen icke anledningen till detta förfaringssätt,
men föreställa sig, att om hingstarne icke vidare sålunda kringskickades, utan i stället,
såsom det vid öfriga stuterierna lärer tillgå, antingen afyttrades till hingstföreningarna
mot någon skälig rabatt, eller ock öfverlemnades åt enskilde personer med skyldighet
att ansvara för kreaturens behöriga vård och underhåll, men med rättighet att uppbära
mflytande språngafgifter, så skulle stuteriet befrias från den icke obetydliga utgiften för
dessa djurs underhåll.
§ 5.
° i: •• f ' Jfctfl . t ..T
I den balansrelation, som finnes redogörelsen bilagd, upptagas de från förutgångna
revisionsår balanserade osäkra fordringarnes belopp till sammanlagdt 1,742 R:dr 71 öre,
Utan att på något sätt visas om och hvilka åtgärder till dessa fordringars indrifning blifvit
tinder året vidtagna.
§ 6.
Under åberopande af hvad Revisorerne i berättelsen om verkstäld granskning af
Strömsholms slotts räkenskaper erinrat, angående detta slotts deltagande i halfva kostnaden
för iståndsättningen af den s. k lifstallbyggnaden vid Kungsöhr, anse Revisorerne
sig nu böra omförmäla, att jemväl i Strömsholms stuteris kassa blifvit uppdebiteradt
enahanda utgiftsbelopp, 398 R:dr 66.| öre.
Stamholländerierna.
Denna räkenskap, i Kongl, Kammar-rätten granskad utan anmärkning, visar följande
förhållande med inkomster och utgifter:
Debet.
Dalans från år 18ä8:
tillgångar
10,371: 70.
Uppbörd:
J^xtra statsanslag
23,216: —
Räntémedel
415:
^örsäljningsmedel
1.105: — 24,736: —
Summa 35,107; 70,
— 158 —
Credit.
Utgifter:
För inköp af kreatur
19,662: 25.
Transportkostnader m. m  5,708: 24.
Diverse utgifter
78: 3. 25,448: 52.
Balans till år 1860:
Kontant behållning  i .'
659: 18.
Utlånta medel
9,000: — 9,659: 1&
Summa 35,107: 70
' Oiid yninlnbni aiEsonbw) js? ob Ilir rob i.dlivd do.» 0i<> *£*iv jni io&m au
§ 1.
Under revisionsåret hafva de vid egendomen Jordberga i Skåne befintliga kreatur
af Ayrshire-race blifvit förflyttade till Warpnäs i Wermland, hvarjemte ett nytt
stamholländeri blifvit uppstäldt vid Drettinge i Småland af kreatur, inköpte från Gammalstorp
i Westergöthland. Dessa förflyttningar hafva blifvit verkställda nära nog liktidigt.
Kostnaden för djurens transport från Skåne till Wermland uppgår, enligt räkenskapen,
till omkring 2,000 R:dr och för djuren från Westergöthland till Småland till
omkring 110 R:dr R:mt.
Derest icke några serskilda, för Revisorerne okända .skäl foranledt dessa förflyttningar
på sätt som skett, föreställa sig Revisorerne, att god besparing i kostnaderna
kunnat vinnas om djuren från Skåne förflyttats till Småland och ifrån Westergöthland
till Wermland.
§ 2.
Vid deri af {fikets Ständers år 1859 församlade Revisorer afgifna berättelse finues
fogad en bilaga, utvisande antalet tjurar och kor å alla stamholländerierna i riket,
men till innevarande års Revisorer har en dylik förteckning ej blifvit aflemnad; och då
sannolikt är, att åtskilliga förändringar med stamholländerierna under hvarje år inträffat,
hemställa Revisorerne, som för sin del anse det vara af intresse för llikets Ständer att
äfven i detta, hänseende erhålla kännedom om stamholländeriernas ställning, det vederbörande
må förständigas, att hädanefter låta en sä beskaffad uppgift jemte en fullständig
utredning om samtliga stamholländeriernas förvaltning, afkastning och tillstånd åtfölja
den berättelse, som det bör åligga Stamholländeri-styrelsen att bifoga räkenskapen
5
3.
I räkenskapen upptages ett till Sekreteraren hos Stamholländeri-styrelsen utgif'
vet belopp å 1,000 R:dr, utgörande ersättning för kostnaderna under en af bemälde Sekreterare
företagen resa till England och Skottland för inköp af kreatur för Styrelsen*
räkning; men den för denna utgiftspost åberopade verifikationen N:o 35 finnes ej" räkenskapen
bilagd.
— 159 —
§ 4.
Vid granskning af säkerhetshandlingarne befunnos dessa i god ordning.
Kongl. Landtbruks-akademien.
Dess räkenskap har blifvit i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskad
och visar följande förhållande i afseende å inkomster och utgifter:
Tillgångar.
Debet.
Balans från år 1858:
Uppbörd:
Statsanslag
6,259: 14.
Räntor
11,439: 37.
Hvror
••••••  2.800: —
Experimentalfältet
7,992: 95.
Balans till år 1860:
Skuld
Skuld
Credit.
Balans från år 1858:
Aflöning
Pension
Expenser
Eastighets-onera
Husreparationer .
Extra utgifter ....
Jettoner
Utgifter:
'■»[»Cl lllltlltl
Eönförhöjnir
Eraktkostna
■Afskrifning
421,531: 76. *
28,491: 46.
19,513
6.
Summa
469,536:
28.
14,960: 68.
5,775: -
112: 50.
645: 65.
200: 6.
563: 90.
1,199: 8.
886: —
13.316: 99.
1,500: —
1,510: 92.
721: 94.
26,432:
4.
Transport: 41,392: 72.
— 160 —
Transport: 41,392: 72-
Balans till år 1860:
Kontant behållning  2,835: 94.
Fastigheters och inventariers värde
174,666: 44.
Utlånta medel
226,625: —
Fordringar
24,016: 18. 428,143: 56.
Summa 469,536: 28.
§ 1;
Efter det nya elementarskolan frånträdt den lokal i Akademiens hus, hvilken
alltsedan år 1829 varit åt skolan upplåten, men för framtiden borde af Akademien för
eget behof begagnas, befunnos vid hållen besigtning dels åtskilliga förändringar i lokalens
inredning, dels ock reparationer å andra i nämnde egendom befintliga lägenheter vara af
behofvet påkallade, hvarförutan det ansågs behöfligt att, i stället för det gamla, ytterst
bristfälliga papperstaket å stora byggnaden vid experimentalfältet, ett nytt tak af engelsk
skiffer å samma byggnad pålades; och beräknades kostnaden för samtliga dessa
arbeten till omkring 4,200 R:dr utöfver den tillgång veparations-anslaget lemnade.
emellertid behofvet af dessa utgifter icke var kändt när statsförslaget för revisionsåret
upprättades, men dessa förbättringar ansågos icke kunna utan skada till ett annat
uppskjutas, har, uppå Akademiens derom gjorda hemställan, Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt
bref den 15 Juli 1859, täckts tillåta, att den härtill erforderliga summan finge anskaffas
antingen genom upptagande af lån eller föryltrande af räntebärande obligationer, med
förbehåll likväl, att till amortering deraf från och med år 1860 i de årliga statsförslagen
afsattes så stort belopp, som tillgångarne, efter afdrag för öfriga utgifter, medgåfve
intilldess hela kostnaden blifvit ersatt.
§ 2.
Under revisionsåret har afkastningen af den del utaf experimentalfältet, hvilken
är afsedd för landtbruket, visserligen i värde understigit nästförflutna årets, hvaremot
afsättningen af trädgårdsprodukterna varit fördelaktigare än under flera föregående år,
i följd hvaraf redogörelsen visar en till 1,600 R:dr uppgående högre inkomst, än ar
1858. Denna högre inkomst har dock icke på långt när varit tillräcklig för utgifternas
bestridande, hvadan ock skulden på de förlagslån till experimentalfältets brukande,
hvilka från Akademiens kassa blifvit försträckta, ytterligare ökats och vid revisionsårets
slut uppgick till 15,180 R:dr 50 öre. Af denna anledning och då förhoppning saknades
att denna betydliga skuld skulle kunna godtgöras med den afkomst, som utaf experimentalfältet
vore att påräkna, samt skuldens fortfarande balanserande derföre syntes ända'
målslöst, har, sedan Kongl. Maj:t funnit godt lemna bifall till Akademiens i detta ämne
underdänigst gjorda framställning, Akademien förordnat, att, efter afräkning af en af
1860 verkställd afbetalning till belopp af 600 R:dr, återstoden af denna skuld, 14,580
R:dr 50 öre, skulle i Akademiens räkenskaper afskrifvas; en åtgärd, som lärer i 1860
års räkenskap vara vidtagen.
- 161 -
§ 3.
Vid granskning af räkenskaperna hafva Revisorerne funnit, att af Akademiens
vid experimentalfältet befintliga bonings- och uthus nio blifvit brandförsäkrade, men att
detta ej vore förhållandet med en del andra byggnader derstädes, hvilket förefallit aestoinera
anmärkningsvärdt, som bland sistnämnda byggnader hefinnes spannmålsmagasinet,
hvilket i räkenskapen är upptaget till ett välde, öfverstigande fem af de lägenheters,
som redan äro brandförsäkrade. Då många tillfällen nuförtiden erbjuda sig till
erhållande af brandförsäkringar på billiga vilkor, synes det Revisorerne vara lämpligt,
att Akademien icke lemnar dessa obegagnade, för att låta försäkra åtminstone de byggnader,
hvilka äga något större värde, och derigenom betrygga Akademien för förluster,
som vid en inträffad olyckshändelse eljest så lätt kunna uppstå.
Ultuna Landtbruks-institut.
Institutets räkenskap, hvilken i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan
anmärkning och icke heller föranledt till någon ziffer-anmärkning å Revisorernes sida,
har befunnits med ordning och noggrannhet förd. Inkomster och utgifter redovisas
som följer:
iDebet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
Upphörd:
För Institutet:
Statsanslag
Afgiftcr af elever ...
Lärlingsdagsverken,..
Diverse inkomster ...
Af Ultuna gård:
1859 års skörd ....
Ladugårdsreveny ..
Diverse inkomster
Af Granbergs gård:
1859 års skörd ....
Diverse inkomster
15,566: 67.
17,250: —
1,996; 17.
255: —
19,376: 34.
1,475: 3f.
276: 90.
2,334
163
35,067: 84.
21,128: 55.
2,497: 7.
113,494: 44.
Transport: 58,693:46. 113,494:44.
21
162 -
Arrendeniedel
Balans lill år 1860:
Skulder
Transport:
58,693: 46.
3,024: 1.
Summa
Credit.
Balans från år 1808:
Skulder
Utgifter:
För Institutet:
Aflöning och kosthållning
24,640: 46.
Ved och lyshållning
2,296: 52.
Sjukvårdsoiukostnader
1,994: 93.
Laboratoriets kostnader
875: 13.
Inventariers underhåll
1,668: 50.
Skrifmaterialier ra. m  177: 85.
Dagsverken  1,267: 17.
Reparationer
637: 23.
Diverse
7,992: 89. 41,550: 68.
För Ultuna gård:
Aflöning och kosthållning
2,661: 33.
Utsäde till 1859 års gröda
2,984: 34.
Grundförbättringar
462: 95.
Byggnadsreparationer
1,895: 95.
Dagsverken
10,011: 79.
Onera
1,132: 83.
Inventariers underhåll
3,499: 88.
Diverse
7,110: 2. 29,759: 9.
För Granbergs gård:
Aflöning
620: 50.
Utsäde  338: 99.
Oncra
70: 88.
Dagsverken
25: 42.
Diverse
683: 28.  1,739: 7.
113,494: 44.
61,717: 47.
22,511: 40.
197,723: 31.
30,140: 89.
73,048: 84.
Transport: 103,189: 73-
- 163 —
Transport: 103,189: 73.
765: 19.
23,949: —
59.332: 79.
9,640: 85.
845: 75. 94,533: 58.
Summa" 197,723: 31.
Räkenskapen har undergått granskning af 3:ne utaf Kongl. Maj:t serskildt förordnade
Revisorer, hvilka uti afgifven berättelse af den 12 Juni 1860 dels anmält, att
åtskilliga förändringar i bokföringssättet vore att önska, till vinnande af större redighet,
tydlighet och enkelhet, dels funnit anmärkningsvärdt, att utaf Institutets medel
blifvit utbetalde icke mindre än tillsammans 905 M:dr R:mt för ritningar till 2:ne nya
byggnader, till hvilkas uppförande statsanslag blifvit vid sistförflutne riksdag hegardt.
Rikets Ständers Revisorer, som hufvudsakligen instämma uti dessa anmärkningar,
få i öfrigt anmäla följande:
Vid granskning af 1858 års räkenskap, hafva förlidet års Revisorer anmärkt
såsom ett ofördelaktigt resultat af jordbruket vid Ultuna gård, att, ehuru skörden samma
år varit ganska riklig, hade icke destomindre årets behållning endast uppgått till 1,094
R:dr 53 öre, hvarpå Revisorerne grundat det omdöme, att behörig omtänksamhet och
beräkning icke blifvit iakttfagne vid egendomens förvaltning.
Af 1859 års räkenskap hafva nuvarande Revisorer inhemtat, att Ultuna gårds
konto för tiden ifrån den 14 Mars 1859 till samma dag 1860 angifver en brist af icke
mindre än 8,630 R:dr 54 öre; ett förhållande, som ådagalägger befogenheten af hvad
1860 års Revisorer anfört. Skörden har år 1859 utfallit som följer:
Höstsäd: utsäde 52 tunnor 4 kappar, skörd 423 tunnor 6 kappar, eller något öfver
8:de kornet.
Vårsäd: utsäde 139 tunnor, skörd 977 tunnor 241- kappar, eller fullt 7:de kornet; utsädet
härvid iuberäknadt.
Slösäd: skörd 28 tunnor 14 kappar.
Summa utsäde 191 tunnor 4 kappar, skörd 1,429 tunnor I2j kappar.
Deraf visar sig, att sädesskörden, efter vanlig beräkning, varit fullt medelmåttig, ehuru
blindt är, att höafkastningen år 1859 utföll otillfredsställande i de flesta orter af riket.
I allmänhet hafva förlidet åns Revisorer funnit anmärkningsvärdt, att flera konti
uti 1858 års räkenskap visat förlust, ' örande mejeriet har blifvit anmärkt, att dess
konto för år 1858 lemnat ett högst ofördelaktigt resultat, hvilket förhållande äfven af
Institutets Styrelse, uti dess till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga förklaring af den 19
December 1860 medgifves, med antydan af de missgynnande orsakerne dertill, på samma
§ang sora Styrelsen förklarar, att dessa orsaker :-edermera blifvit undanröjda. Då uti
1859 års räkenskap den förändring blifvit vidtagen, att mejeriets konto hufvudsakligen
Balans till år 1860:
Behållningar: i kontant  ...
i kreatur
i inventarier och diverse
Fordringar
Förskott  ...
f
— 164 —
blott innefattar en redovisning för användandet af det utaf Rikets Ständer beviljade
årliga anslag af 3,000 R:dr R:mt till den vid Institutet inrättade mejeriskola och icke
lemnar någon upplysning om resultatet af sjelfva mejeriskötseln, hafva nu församlade
Revisorer icke af ifrågavarande konto kunnat inhemta huruvida, under det år revisionen
omfattar, något mera gynnsamt resultat, än under föregående året, vunnits vid tillgodogörandet
af den mjölkqvantitet, som till mejeriet kan hafva ingått.
Vidare hafva förlidet års Revisorer anmärkt, att gödoxarnes konto år 1858 visat
en förlust af 738 R:dr 4 öre, och uti afgifven underdånig förklaring rörande denna
anmärkning har Institutets Styrelse anfört, dels att förlusten ä gödoxarnes konto funnes
endast på papperet, emedan oxarne blifvit bokförde till ett högre värde, än de
kunde anses äga vid deras uppställning till gödning, dels att Styrelsen ansage detta
konto ganska upplysande och lärorikt, likasom hvarje konto der förlust uppstår, om
man inser orsaken till och förliållanderue med förlusten.
Nu församlade Revisorer hafva af 1859 års räkenskap inhemtat, att förlusten å
gödoxarnes konto för nyssnämnde år uppgått ända till 1,406 R:dr 90 öre, och då detta
konto vidare angifven att kostnaden för gödning af 12 oxar utgjort 1,347 R:dr 50 öre,
samt att, efter verkställd slagt, kreaturens kött, talg, hudar m. m. blifvit gårdens viktualiekonto
påfördt med 1,740 R:dr 60 öre, så kan deraf slutas, ait 12 till gödning uppställda
oxar. realiserade, lemnat en nettobehållning af endast 393 R:dr 10 öre, eller 32 R:dr
75 öre stycket. Resultatet af gödningen synes sålunda ådagalägga, att, om oxarne, i
stället för att gödas, blifvit försålda och gödningsfodret, hvilket befinnes bokfördt till
ett värde af 1,294 R:dr 2 öre, användt för att t. ex. öka mjölkproduktionen, så skulle
sådant hafva varit för gårdens ekonomi vida fördelaktigare; och Revisorerne anse det
lärorika uti ifrågavarande konto egentligen bestå deruti, att detsamma visar hurusom
företaget med oxarnes gödning varit ingenting mindre än ekonomiskt, — en lärdom,
deraf Revisorerne förmoda, att Institutets förvaltning icke underlåter att för framtiden
draga fördel.
Kosthållningen vid Institutet har medfört utgifter, hvilka, för det år räkenskapen omfattar,
uppgått till omkring 23,000 R:dr för ett hushåll af 97 personer, deraf 34 lärare, tjenstemän
och elever erhållit bättre kost och 63 lärlingar, drängar och pigor samt tillfälliga
arbetare vanlig arbetskost. Bröd och dricka för hushållets behof köpes för närvarande
hos bagare och bryggare i Upsala, och hafva, enligt räkenskaperna, under revisionsåret
utgifterna härför uppgått till sammanlagdt 4,625 I;:dr b7 öre R:mt. Revisorerue
föreställa sig, att en del af berörda kostnad kunnat besparas om bakning och
bryrd vid Institutet verkställts.
Att landtbruket under de sednare åren efter den år 1857 inträffade handelskris
lenmat längt mindre fördelaktiga resultater, än under de föregående åren, är väl bekant
och har varit en följd deraf, att de vid krisens inträffande stegrade arbetspriserna bibehållit
sig, under det att landtbrukets produkter betydligt fallit i värde, och hvad son'
i detta afseende gäller svenska jordbruket i allmänhet måste äfven gälla Ultuna landtegendom.
De ogynnsamma resultater. jordbruket vid Ultima lemnat under är 1858 och
ännu mer under år 1859, synas dock, enligt Rerisorernes öfvertygelse, lägga i dage0'
att en förändring uti vissa derstädes nu bestående förhållanden är nödvändig. Revisorerne
hafva trott det vara angeläget, att närmare efterforska orsakerne till hvad soö1
sålunda blifvit anmärkt, emedan det icke kan vara likgiltigt huru hushållningen är an'
ordnad vid ett läroverk, som just liar till uppgift att meddela undervisning i husliåh'
- 165 —
■<*uK. ivcvtauicme vera vai, att det rationella jordbrukets uppgift icke är att spara utgifter,
utan deremot att väl använda de för detta ändamål disponibla medel, men det
rationella jordbruket vid Ultuna synes hafva uppnått den ålder, att man bör kunna
vänta sig, att detsamma redan kommit i sådant skick, att dess afkastning.bör, då icke
mera ovanliga förhållanden inträffa, åtminstone fullt ersätta förlagskostnaden. Revisorerne
hafva af den granskade räkenskapen funnit anledning till den förmodan, att orsakerne
till de otillfredsställande resultater. jordbruket vid Ultuna lemnat, till en stor
del äga sin grund uti en felaktig anordning af egendomens arbetsstyrka, hvarigenom
dels jordhruksgöroinålens fortgång, synnerligast under slotter- och skördetiden, blifvit
ställd uti allt för stort beroepde af tillgången på legofolk, dels gårdens skötsel fördyrad
genom de, i anseende till egendomens läge i närheten af Upsala stad, under sommaren
stegrade dagsverkspriserna, hvilka af räkenskapen visa sig hafva gällt ända till
1 R:dr 50 öre för en vanlig jordbruksarbetare. De Revisorernes delegerade, hvilka, en
af hvarje liks-stånd, besökt Institutet, hafva också funnit denna förutsättning fullt bekräftad
och den anmärkta olägenheten tillika erkänd af Institutets förvaltning, som
ock derföre under innevarande är gått i författning om uppförande af bostäder för gifta
arbetare i årstjenst. Dertill hafva de delegerade, som besökt en större, å den till egendomen
hörande s. k. Kungsängen verkställd odling af tufvig ängsmark till en areal af
omkring 120 tunnland med särdeles bördig jordmån, funnit denna odling, hvilken vidare
kommer att utvidgas till omkring 200 tunnland, vara belägen på allt för långt afstånd
ifrån hufvudgården, för att med fördel kunna, såsom för närvarande sker, skötas med
bufvudgårdens arbetare; hvarföre ock delegerade ansett af högsta behof påkalladt, att
Institutet snart ina blifva i tillfälle att invid de nyodlade fälten uppföra nödiga arbebetare-bostäder
jemte ladugårdshus, på det att icke vidare, såsom hittills understundom
synes hafva varit fället, förrättandet pä behörige tider af bufvudgårdens angelägnaste
arbeten måtte blifva eftersatt genom arbetsstyrkans splittring eller förryckande till det
aflägsna odlingsfältet.
Delegerade hafva i öfrigt funnit hufvudgårdens jord vara med omsorg häfdad,
ehuru den derstädes begagnade växtföljd å lerjorden icke ansetts vara fullt lämplig och
derföre äfven kommer att, efter hvad delegerade å stället inhemtat. förändras. Undervisningen
vid den af statsmedel bekostade mejeriskolan har synts delegerade vara på
ett tillfredsställande sätt ordnad, hvarjemte egendomens inventarie-kreatur, synnerligen
mjölkboskapen, derafstörre delen består af Ayrshire-djur, befunnits uti utmärkt godt
skick. Vidare hafva delegerade inhemtat, att den vid Institutet anlagda fabrik för
tillverkning af åkerbruksredskap, hvilken under år 1859, enligt räkenskapen, ådragit
Institutet en förlust af 3,800 R:dr 79 öre, numera blifvit betydligt inskränkt och ytterligare
kommer att inskränkas till de för egendomens eget behof nödiga arbeten.
Slutligen hafva delegerade, som, under deras besök vid Ultuna, med tillfredsställelse
afhört derstädes förrättad årsexamen med 28 ifrån Institutet denna höst afgående
elever, tillika underrättat sig om den vid Institutet af Staten bekostade agrikulturkeraiska
försöksanstalten; och har den plan för försökens anställande, sorn af anstaltens
nitiske föreståndare, läraren i agrikultur-kemi, Magister Bergstrand blifvit uppgjord
och som, på ett för sådant ändamål upplåtet experimentalfält, af honom full—
följes, synts delegerade serdeles tillfredsställande och förtjent af upmärksamhet.
- 166
Anslaget för Trädgårdsföreningens elevskola.
Redogörelsen för berörda anslag har utan anmärkning blifvit granskad i Kongl
Kammar-rätten. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag  ,
4,000:
Balans till år 1860:
Skuld
553: 90;
Summa 4,553: 90-
Credit.
Balans från år 1838:
Skuld  253: 3-
Utgifter:
För elevernas underhåll och undervisning m. m  4,300: 82;
Summa 4,553: 90-
Revisorerne hafva icke funnit något att härvid erinra.
Skiften och afvittringar.
Genom Kongl, brefvet den 20 Augusti 1858 är förordnadt, att det för ofva»'
nämnda ändamål beviljade anslag, 63,000 R:dr, sammanlagdt med det årliga belopp ^
57,000 R:dr, sorn Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksdag, till afvittringsarbetets
påskyndande, för nästpåföljde statsregleringsperiod ställt till Kongl. Maj.ts dispO'
sition och till utgående från Riksgäids-kontoret anvisat, skulle användas i öfverensstämmelse
med de af Kongl. Maj:t. uti nådigt bref till Öfverdirektören vid Landtmäteriet
i riket af den 14 Juni 1858, gifne föreskrifter, enligt hvilka utaf den för år
1859 disponibla tillgång, tillsammans 120,000 R:dr, förslagsvis beräknats att utgå:
för Kopparbergs län
38,100:
» Gefleborgs dito
3,975
p Vester-norrlands dito
16,420
Transport: 58,495:
— 167 —
Transport: 58,495
för Jemtlands län  .'  2,856
» Vesterbottens dito  23,480
» Norrbottens dito
34,360:
tillsammans 119,191: —
Räkenskaperna äro granskade i Kongl. Kammar-rätten, den för Wester-norrlands
län med anmärkning, men de öfrige utan anmärkning. De redovisa inkomster och utgifter
på följande sätt:
A) Kopparbergs län.
Debet.
Tillgång
Balans från är 1858:
Statsanslag ....
Uppbörd:
Summa
Credit.
Arfvodén
Utgifter:
34,861: 67.
Skrifmaterialier
59: 50.
Balans till år 1860:
kontant behållning
Summa
fe gn
B) Gefleborgs län.
Debet.
T"),
Balans från år 1858:
ålgång
^sanslag. ..
Uppbörd:
97: 21.
35,000: —
176: 4.
4,590: 61.
Summa
4,591: 61.
168 -
Credit.
Dalans från år 1858:
Skuld
Utgifter:
Arfvoden
Handtlangningskostnader
4,157: 61.
184: —
250:
4,341: 61-
Summa 4,591: 61-
Statsanslag
C) ITcstcr-norrlands läa.
Debet.
Uppbörd:
15,419: 5®'
Credit.
Utgifter:
Arfvoden
Handtlangningskostnad
Eese- och traktamentspenningar
Skrifmaterialier
12.035
1,564
1,700
120
10.
49.
15,419: 59;
Debet.
Uppbörd:
D) Jemtlands län.
Statsanslag
Balans till år 1860:
Skuld till Landtränteriet
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld till Landtränteriet
Summa
Transport:
2,559= 81-
2,536:
5,095
2,521:
2,52h
3l
-
Tabell, tillhörande sid. 100.
Tablå öfver storskiftes- och afvittrings verkens fortgång år 1859.
I Kopparbergs
län.
I Gefleborgs
län.
I Jemtlands
län.
I Vester-norr-  lands län.
I Vesterbot-  tens län.
I Norrbottens
län.
Summa.
Arbetande Styresmän och Landtmätare
20
3
1
7
11
17
59
428,221
178,901
265,332
10 472
901,329
1,784,255
Till besutenheter (endast % Dalarne), hemman och
nybyggen utbrutne:
inrösningsjord, qvctdratrGfv&r
4,796
8,425
42,414
43.298
98,933
52,015
123,283
246,984
303,641
743,923
•
122,090
117,051
464,870
229,812
933,823
Utbrutne öfverloppsmarker:
inrösningsjord, qvadratrefvar
18
25,257
3,120
85,786
3,138
115,771
4,728
15,128
47,535
7,171
69,834
100,000
1,088,110
857,254
6,021,150
905,946
8,972,460
Al
28}1
2 h
36 55
*►
°5C
1
5
f
*>55
m
7 •'*
lis
7; t
* 31
30J|
Q
15
73
139
1
163
114
7
15
”
16
16
6
8
1
10
11
r, 880,1
— 169 —
Transport: 2,521: 31.
Utgifter:
Arfvoden  1,887: 50.
Rese- och traktamentspenningar  222: 54.
Randtlangningskostnad
464: — 2,574: 4.
E) Westerbottens län»
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag..
Arfvoden m. m.
Credit.
Utgifter:
Statsanslag
F) Norrbottens län.
Debet.
Uppbörd:
Credit.
Utgifter:
Arfvoden ■
| landt langnings kostnader
diverse utgifter ..i..
Uti det Rcvisorerne meddelade transsumt af Ofver-direktörens för Landtmäteriet
1 riket tili Kongl. Alaja afgifna underdåniga berättelse för år 1859 linnes intagen felande
summariska tablå öfver storskiftes- och afvittrings-verkens fortgång under
^nima år:
(Se närlagde tabell.)
Någon anmärkning emot räkenskaperna har hos Revisorerne icke förekommit.
Summa
)
5,095: 35.
26.781: 39.
9*1 AT »flis is i li ,
26,781: 39.
31,973: 71.
25,079: 50.
.. -In • lilniWif
iV: iJi lino aanöv
6,704: 21.
190: —
31,973: 71.
— 170 —
.tf. riSil.S :hoq>,.Mt
Teknologiska institutet.
Dess räkenskap, som för revisionsåret undergått granskning i Kongl. Kammarrätten
utan anmärkning, har ej heller å Revisorernes sida föranledt till någon erinran,
och redovisas förhällandet mellan inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans frun år 1858:
Tillgångar
• •• 8.208, 2m
Uppbörd:
Statsanslag
49,500: —
Afgifter af åhörare
600: —
Stipendiimedel
945: —
Lärokursmedel
677: 40. 51,722: 40.
Summa 59,930: 65.
Credit.
Utgifter:
Fysiska afdelningen
90: 75.
Kemiska dito
1,471: 93.
Mekanisk-tekniska dito
60: 62.
Rit-afdelniugen
41: —
Verkstaden  2,831: 64.
Bibliotheket
2,126: 35.
Löner och arfvoden
37,315: 50.
Stipendier
1,125: —
Lärokurser
.  739: —
Extra utgifter
3,108: 88. 48,910: 6‘‘
Babyns till år 1860:
Kontant behållning
10,994: 98.
Fordran
25: — 11,019: 98-
Summa 59,930: 6&.
§ 1-
Beträffande Institutets verksamhet under revisionsåret, inhemta» af Styrels*0^
till Kongl: Maj:t afgifne underdåniga berättelse, att undervisningen fortgått utan an"'1
afbrott, ä* de i Institutets stadgar medgifnc ferier och att eleverne* antal varit:
Ordinarie Extra
elever. elever. Summa.
Under vårterminen
73. 20. 93.
» höstterminen
95. 24. 119.
§ 2.
För den af Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksdag beslutade nybyggnad
för Institutet har Styrelsen under revisionsåret inköpt tomtplats för en summa af 50,000
R:dr Runt, hvilket belopp Styrelsen å de af Rikets Ständer för sådant ändamål anslagne
medel uppburit.
! - i'.!"', /'*i ■ ■ .u.lli.i::i abliin/e moa jiagohenv»!
,s'l <1 1 ;. r.t -j, .TFT ■ : <>) hrr: - r. un »löd gie omiioeivsJI »»na
nobi':i'' ir": n:u 'M oni;olid »clsJJäi
Statistiska tabel Ikommissionen.
Redogörelsen för detta verk, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan
anmärkning, upptager inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
2.827: 86.
O O
Uppbörd: \ y.
Statsanslag
28,083: 33.
Balans till år 1860:
Skuld
135: 67.
Summa 31,046: 86.
Credit.
Utgifter:
Tonér och arfvoden
14,000: —
Till arfvoden åt tillfälliga biträden  ... 5,150: 75.
* det officiella statistiska trycket ...  5,813: 13.
Ä bibliothekets underhållande, ljus, ved, skrifmaterialier
ui. ni
2,000: —
Ä hyra för embetslokal
201: 75.
* anskaffande af nödige inventarier
1,292: — 28,457: 63.
Transport: 28,457: 63.
— 172 -
Transport: 28,457: 63.
Solans till år 1860:
Kontant behållning
2,589: 2j
Summa
31.046: 86.
Af den vid 1858 års utgång befintliga behållning, 4,146 Kalr 93 öre, inbalanseras
uti 1859 års räkenskap allenast 2,827 R:dr 86 öre. Skilnaden, 1.319 )':dr t öie,
har väl, enligt ett bland verifikationerna, till förstnämnda års redogörelse bilagdt rever
sal, blifvit under är 1859 till Kongl. låntekamiiiabn åtter levererad; men då till en ordnad
bokföring oundgängligen hörer, ej mindre att ingående balansen i hvarje räkenskap
är fullkomligt öfverensstämmande med föregående årets utgående balans, än ock att de
levereringar, som särskilda verk emellan förekomma, blitva i räkenskaperna^ synlig8’
anse Revisorerne sig böra å nu anmärkte förhållande fästa uppmärksamhet, pa det at
rättelse härutinnan må för framtiden kunna iakttagas.
Öfverståthållare-embetets kanslis räkenskaper
Granskad i Kongl. Kammar-rätten nian anmärkning, lemnar denna räkenskap
redogörelse för inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
30: 68-
Uppbörd:
Statsanslag  —
32,665: 26.
Summa 32,695: 94-
Credit.
Utgifter:
Aflöning in.~m . — 18,374 : 80.
Lys- och renhållning'm. fl. utgifter för Kronans publika
hus
12,766: 3.
Hyra för Öfverståthållare-embetets kanslis lokal  Lo0Q:— 32,640: 84.
Transport: 32,640: 8a
-
— 173 —
Transport: 32,640: 83.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
55: 11.
Summa 32,695: 94.
Icke heller hos Revisorerne har denna räkenskap föranledt till någon erinran.
Öfverstäthällare-embetefcs depositionsräkningar,
sorn blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning, redovisa inkomster
och utgifter sålunda:
Debet.
Balans frun år 1858:
Tillgång
42,412: 42.
Uppbörd:
Deponerade medel
184,373: 30.
Summa 226,785: 72.
Credit.
Utgifter:
Aterlyftade depositioner
139,961: 92.
Balans till år 1860:
I Rikets Ständers Bank innestående depositionsmedel
86,823: 80.
Summa 226,785: 72.
Till någon erinran från Revisorernes sida hafva dessa räkenskaper ej föranledt.
Stockholms stads kronoräkenskaper oell länens
landsböcker.
Utaf länens landsböcker äro de för Upsala, Skaraborgs, Elfsborgs, Gottlands, Biekinge,
Hallands, Wester-norrlands, Westerbottens och Norrbottens län granskade i KonglKammar-rätten,
alla med anmärkning. Deremot hafva hvarken landsböckerna för rikets öfriga
län eller Stockholms stads kronoräkenskaper ännu derstädes undergått revision.
Ränteri-redogörelserna för samtlige länen hafva inom bemälda embetsverk blifvit granskade,
dervid anmärkningar emot några räkenskaper förekommit.
§ 1.
Sedan Rikets Ständers förlidet år församlade Revisorer, vid granskning af räkenskaperna
för Östergöthlands län, fastat uppmärksamheten derå, att Kronan sedan
flera år tillbaka ägde en fordran hos förre arrendatorn af indragna Ofverste-löjtnantsbostället
Kungs-Norrby, kronofjerdingsmannen J. Pettersson och, af anförde skäl, hemställt,
att mera verksamma åtgärder, än som dittills ifrågakommit, måtte vidtagas för
iudrifning af berörda fordran, hvilken år 1858 uppgick till 3,312 R:dr 76 öre, hade,
uti häröfver den 19 December 1869 afgifven förklaring, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i nämnda län, jemte upplysning att ifrågavarande ännu oguldne arrendemedel icke kunnat
indrifvas, emedan såväl dåmera aflidne arrendatorn Pettersson som hans löftesmän saknat
tillgång och befunnit sig i konkurstillstånd, i följd hvaraf kronouppbördsmännen 1
fögderiet, i och för bevakande af Kronans fordringsrätt, jemväl måst föra talan i då ny'
ligen afslutade rättegångar, förmält, att bemälde uppbördsman hos läns-styrelsen sökt*
att förutnämnda arrendemedel måtte ur kronoräkenskapen afskrifvas, men att denna
fråga ännu vore pä Konungens Befallningshafvandes pröfning beroende af orsak, att åtskilliga
för ärendets handläggning behöfliga handlingar, hvilka påfordrats, icke till läns'
styrelsen inkommit. Då emellertid, efter hvad lievisorerae inhemtat, detta ärende ännu
befinnes i oförändradt skick, hemställa Revisorerne, att Kongl. Kammar-rätten må anbefallas
vaka deröfver, att den hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande väckta frågan om
dessa medels afskrifning utan vidare dröjsmål varder pröfvad och afgjord.
§ 2.
Någon anmärkning mot dessa räkenskaper har hos Revisorerne ej förekommit
— 175 —
Konol. Kammar-rättens aktoratsräknino-.
O
Denna, räkenskap, som innefattar redovisning för de, i följd af nämnda embetsverks
Advokatfiskals-kontors och Öfver-revisions-departements väckta åtal, till betalning
ådömde medel, har blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning,
Ben utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans frun år 1858:
Utestående anmärkningsmedel  370,404: 23.
Uppbörd:
Rör Advokatfiskals-kontoret
10,695: 41.
» Provins-räkenskaps-kontoret
21.560: 6.
» Militie- dito dito
2,145: 40.
» Civil- dito dito
15.202: 67. 49,603: 54.
Summa 420,007: 77.
Credit.
Af skrifn ingar:
För Provins-räkenskaps-kontoret  3,016: 32.
» Militie- dito dito
243: 6.
» Civil- dito dito
3,696: 78.
Leverering och uppdebitering:
För Advokatfiskals-kontoret
21,594: 49.
» Provins-räkenskaps-kontoret  18,990: 49.
» Militie- dito dito
1,954: 48.
» Civil- dito dito
13,550: 17. 56,089: 63.
Balans till år 1860:
För Advokatfiskals-kontoret
329,709: 57.
» Provins-räkenskaps-kontoret
15,928: 28.
» Militie- dito dito
4,310: 79.
» Civil- dito dito
10,272: 72. 360,221: 36.
Summa 420,007: 77.
I sammanhang med granskningen af denna räkenskap, hafva Revisorerne, jemlikt
föreskriften i 6 § af den för dem den 17 April 1841 utfärdade instruktion, gjort
s*g underrättade om de åtgärder, som blifvit vidtagna i afseende å redogörares propriebalanser.
hvilka vid revisionsårets slut, enligt rikshufvudboken, uppgingo till följande
belopp:'
Statsmedel.
Riksgälds- och
diverse verks
medel.
Summa.
Östergöthlands län
3,867: 27.
9,920: 59.
Gottlands dito
.
26: 69.
Kalmar dito
209: 93.
3,014: 84.
Christianstads dito
«■_
114: 63.
Hallands dito
796: 28.
796: 28.
Götheborgs dito
9,053: 32.
11,470: 10.
Nerikes dito
8,997: 39.
—
8,997: 39.
Westmanlands dito
3 412- 24
3,412: 24.
29,896: 82.
Wesler-norrlands dito
10,388: 66.
19,508: 16.
Westerbottens dito
234: 5.
Norrbottens dito
831: 52.
831: 52.
Kongl. Ofverståthållare-embetet
1,276: 18.
5,232: 77.
6,508: 95.
» Fångvårds-styrelsen
4,506: 76.
4,506: 76.
» Krigs-kollegium
145: 10.
145: 10.
» General-tullstyrelsen
149,600: 20.
13,388: 55.
162.988: 75.
» Serafimer-ordensgillet
:
—
352: 58.
352: 58.
Summa 189,976: 91. 53,240: 38. 243,217: 29.
De betydligaste proprie-balanserna vid revisionsårets slut voro, enligt aktoratsräkningen,
följande:
F. d. Landträntmästaren A. M. Tollins
10,880: L
» Uppbörds-tullförvaltaren M. F. Finérs  160,541: 71.
» Kronofogden C. Ohboms
11,405: 23.
» Bergsfogden J. A. Furtenbacks
9,248: 37.
Aflidne Landträntmästaren E. G. Harlins
30,854: 92.
» Länsbokhållaren C. Langlets
22,503: 73.
F. d. Kronouppbörds-kommissarien J. A. L. Fristedts  5,414: 37.
» Kronouppbörds-kommissarien G. II. Hästeskos
4,605: 90.
» Redogöraren vid korrektionsinrättningeu på Långbolmer., Kamerera
ren
P. J. Weidels
3,168: 20.
Aflidne Karta-sigillata-kassören C. E. Widegrens
11,759: 85.
» Redogöraren för cellfängelsebyggnaden i Fahlun II. J. Indebetou’s 7,160: 77.
F. d. Ammunitionsförvaltaren A. F. Hahrs
36,204: 98.
Utaf ofvanstående proprie-balanser hafva under revisionsåret afbetalningat
blifvit gjorda
å aflidne Landträntmästaren E. G. Harlins med
» f. d. Kamereraren P. J. Weidels med
2,313: 85.
11: 19.
— 177 —
Och hafva f. d. Landträntmästaren Tollins, aflidne Länsbokhallaren Langlets, f. d.
Eronouppbörds-kommissarien Fristedts, f. d. Kamereraren W eidel*, aflidne Karta-sigillatakassören
Widegrens, aflidne Redogöraren Indebetous och f. d. Ammunitionsförvaltaren
Uahrs återstående balansposter under revisionsaret blifvit till afskrifning anmälde.
Någon erinran vid denna räkenskap har hos Revisorerna icke förekommit.
Expensmedels-räkmngarne.
Dessa räkningar för nedanupptagne verk äro i Kongl. Kammar-rätten granskade
utan anmärkning och visa, att utgifterna uppgått till följande belopp, nemligen:
Expens- Atlönings
medel.
medel. Summa.
Justitie-stats- och revisions-expeditionerne
7,787: 79. 2,300: — 10,087: 19.
Justitie-kanslers-expeditionen
876: 1. 1,220: — 2,096: 1.
Oivil-departementets Expedition  5,150: 45. — 5,150: 45.
linans- dito dito
3,017: 73. 90: — 3,107: 73.
Ecklesiastik- dito dito med Riksarkivet
och Kongl. Bibliotheket  5,519: 9. 100: — 5,619: 9.
Svea Hofrätt
4,423: 87.  4,423: 87.
Götila dito
4,665: 53. — 4,665: 53.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
1,707: 80. — l,/07: 80.
Erigs-hofrätten
l‘,588: 43. 150: — 1,738: 43.
Eammar-kollegium .'.
••••• 3,812: 6.
— 3,812: 6.
Stats-kontoret
4,113:20. 100:— 4,213:20.
Eommerse-kollegium
9,476: 18. 2,930: 4. 12,406: 22.
Hammar-rätten
2,743: 50. 2,780: 55.
Rundhets-kollegium
6,496: 31. 300: — 6,796: 31.
QfVerståthållare-embetet
3,313: 31. 150r 3,463: 31.
llfverintendents- dito
1,594: 6. 200: 1,794: 6.
General-landtmäteri-kontoret
2.848: 62. ^83|^3^^3^73L^95.
Summa 69.133: 94. 11,203: 92. 80.337: 86.
§ 1. «
; Af Kongl. Kommerse-kollegii redogörelse för användandet af det till bibliothek och
Rdskrifter i bergsvetenskapen beviljade ärliga anslag 300 R:dr inhemtas, att vid 1859
a.*'s början i Rikets Ständers Bank funnos innestående odispoimrade bibliotheksmedel
belopp af 2,458 R:dr 28 öre, samt att, sedan under samma år i Kongl. Stats-kon
-
23
— 178 —
toret lyftats såväl 1858 som 1859 arons anslag för berörda ändamål, tillsammans ut'
görande 600 R:dr, Och deraf för inköp af böcker m. lii. utgifvits 320 R:dr 84 öre, för®"
fanne vid revisionsårets slut å detta anslag en behållning af 2,737 Ii:dr 44 öre; hv»'
ket Revisorerne velat omförmäla, enär dessa under föregående år uppkomna beliållplU'
gafr å ifrågavarande medel synas antyda, att Kongl. Kollegium ansett berörda anslag icke
till hela det bestämda beloppet vara för dermed åsyftade ändamål behölligt.
Kongl. Slottsbyggnadsmedlen.
I afseende på inkomster och utgifter lemnar denna räkenskap, som i KonglKammar-rätten
granskats utan anmärkning, följande redogörelse:
Debet.
Dalans från år 1858:
Tillgångar  !  10; 67.
Uppbörd:
Statsanslag till reparationer å Stockholms slott in. fl. för de Kongl.
bofven upplåtne byggnader
63,000;
Balans till år 1860:
Skuld
21,076:
Summa 84,087: 34-
Credit:
Balans från år 1858:
Skuld  .  18,125: 49-
Utgifter;
Löner och arfvoden
4,300: —
Reparationer m. m
58,486: 98.
Diverse utgifter
3.164: 21. 65,951: 1^'
* Balans till år 1860:
Fordringar  ....
IQ: 67-
Summa 84,087: 34-
o
A Revisorernes sida har härvid icke varit något att erinra.
- 179 -
Anslaget till brand väsend et, yttre lyshållningen m. m.
å Kongl, slottet.
Årets räkenskap, som är granskad i Kongl. Kammar-rätten utan ^ anmärkning
och icke heller hos Revisorerne påkallat någon erinran, visar följande förhållande i afseende
på inkomster och utgifter:
DebetBalans
från år 1858;
Tillgångar
Uppbörd:
Statsanslag
10,000.
Extra inkomst
; 10,014:
Balans till år 1860:
Sknia  -
Summa 14,421: 89.
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
4'664: 39'
Utgifter:
Aflöning och ljuspenningar
JT
beklädnad
. 1' ' .
Brandväsendet
1^40: 40. a
Lyshållningen
2>1^; *>•
Bivise utgifter  — -
L~. - 1)1 -
Summa 11,421: 89.
Kongl. Theatern.
Denna inrättnings räkenskap omfattar spelaret från den 1 Jnh 1859 tn! sjmuifa
kid år 1860 och upptages i tvänne särskilda hufvudböeker, af hvilka den ena crriwrr
anslagen till Kongl. Theatern och den andra innefattar redogörelse för Kongl, lheatehis
— 180 —
arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa. Begge dessa räkenskaper hafv&
blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade, den förstnämnda med och den sistoiufönnälda
utan anmärkning.
För ställningen i afseende på inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från spelåret 1858—1859:
Tillgångar ..
16: 23.
Uppbörd:
Bidrag af Hans Maj:t Konungen
Statsanslag
Recett-medel .....
Hyres-medel
Extra inkomst
96,000:
—
75,000:
—
234,688:
30.
14,175:
—
164:
37.
Balans till spelåret 1860—1861:
Skuld
101,418: 74.
Summa 521,462: 64.
Credit.
Balans från spelåret 1858—1859:
Skuld
122,111: 44.
Utgifter:
Kongl. Theater-styrelsen
6,500: 4.
Theaterns kansli, material- och vedförråd, eldsläcknings
anstalter
oeh expenser
18,294: 92.
Dito kassa- och biljett-väsende
6,022: 89.
Dito litterära afdelning
14,196: 21.
Dekorering, attributer och belysning
41,605: 94.
Kostymering  ..  26,824: 41. ,
Scenens byrå
29,575: 90.
Sångscenen
50,601: 15.
Talscenen
55,081: 33.
Orkestern
60,125: 94.
Balletten  27,728: 13.
Chören
24,939: 56.
Elev-skolan
,  11,217: ]5.
Resekostnadsersättning m. m  1,960: —
Pension
450: —
Gaslysnings anbringande
3,568: 45.
Transport : 370,692: 2. 122,111: 44-
— 181 —
Transport: 378,692: 2. 122,111 44.
Räntor och provisioner
3,833: 7.
Theater-salongens förändrade inredning  16,822: 33. 399,347: 42.
Balans till spelåret 1860—1861:
Kontant behållning
3: 78.
Summa 521,462: 64.
Kongl. Theaterns arbetares sjuk- och begrafningskassa.
D ebet.
Balans från'spelåret 1858—1859:
Tillgångar
24,492: 60.
Uppbörd:
För försålda biljetter till theatervindens balkonger  2,480: 12.
Plikt-medel
4: 25.
Ränte-medel
1,216: 39. 3,700: 76.
Summa 28,193: 36.
Credit.
Utgifter:
Peusioner
1 687:. 50.
begrafningshjelp
70: —
Sjukunderstöd j-  421: —
Riverse utgifter
63: 85. 1,242: 35.
Balans till spelåret 1860—1861:
Kontant behållning
2.300: 88.
Btlånte medel
24,524: —
Fordringar
126: 13. 26,951: 1.
Summa 28,193: 36.
§ 1.
Det å riksstatens sjunde hufvudtitel för Kongl. Theatern [uppförda anslag 75,000
B: dr, sorn, enligt räkenskapen utgått med 37,000 R:dr för sednare hälften af kalenderset
1859 och med lika stort belopp under förra hälften af år 1860, är vordet sålunda
oisponeradt, att af dessa medel Kongl. Öfverintendents-erubetet erhållit 3,568 Ii:dr 45
fre såsom afbetalning å Embetets fordran för förskjutna kostnader till gaslysnings anbringande
i operahuset, hvaremot återstoden, 71,43i R:dr 55 öre, blifvit för Kongl. The
O-terna
alin,anno hatinf utnrifvnn
- 182. -
§ 2.
På sätt af sednaste revisionsberättelse inhemtas. uppgick Kongl. Theaterns skuld
vid slutet af spelåret 1858—1859 till 122,111 K:dr 44 öre, hvilket belopp under derpåföljde
spelår nedgick till 101,418 R:dr 74 öre; och har denna minskning uppkommit
hufvudsakligen derigenom, att ett den 21 Juli 1858 i Stockholms Enskilda bank af dåvarande
förste Direktören för Kongl. Maj:ts hofkapell och spektakler i eget namn upptaget
lån af 36,000 R:dr, till betäckande af en under spelåret 1857—1858 i Kongl. Theaterns
kassa yppad brist, blifvit af Hans Maj:t Konungen af egna medel återbetal.dt.
§ 3.
Beloppet af den inkomst, som tillflutit Kongl. Theaterns kassa såsom hyresafgäld
för åtskilliga i operahuset befintliga lägenheter, är väl i räkenskapen upptaget för hvarje
lägenhet, men de kontrakter, hvarpå denna inkomst grundas, finnas ej räkenskapen, b>',
lagde. Revisorerne hemställa fördenskull, till vinnande af behörig kontroll, det vederbörande
må förständigas, att hädanefter vid räkenskapen foga afskrift af de hyreskontrakter,
som framdeles varda upprättade, eller åtminstone uppgifva dagen, hvarunder de
blifvit ingångne.
Bergsskolan i Fahlan.
Dess räkenskap, som blifvit med anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten,
redovisar förhållandet med inkomster och utgifter sålunda:
D ebet.
Uppbörd:
Statsanslag
7,900:.
Af utländsk elev inbetaide
300:
Försäljningsmedel
25: • ;
Summa 8,225: 30.
Credit.
Balans frun år 1808:
Skuld :  — 92'
Utgifter:
Aflöning  •••• 3,700: —
Stipendier m.
1,200: —
Till instrumenter, materialier samt byggnader och reparationer 2,734: 96.
Omkostnader för extra undervisning  318: 25. 7,953: 2};
Transport: 7,954: 1
— 183 —
Transport: 7,954: 13.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
271: 17.
Summa 8,225: 30.
Revisorerne hafva icke funnit något att erinra vid denna räkenskap.
Drottningholms och Svartsjö Kongl, lustslott.
Följande förhållande med dessa slotts inkomster och utgifter inhemtas af den i
Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade räkenskapen:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
725: 32.
Uppbörd:
Statsanslag  24,600: —
Arrenden
6,357: 13.
Tomtören
232: —
Kungsgårdens afkastning  2,553: 10.
Diverse inkomster
853: 57. 34,595: 80.
Balans till år 1860:
Skuld
56,625: —
Summa 91,946: 12.
Credit:
Balans från år 1858:
Skuld
.
56,625: —
Utgifter:
Aflöning till tjenstemän och betjening samt pensioner
och gratialer  9,021: 63.
Dito till arbetsfolket
1,430: 19.
Dagsverken och andra kostnader för jordbruket
5,927: 97.
Dmkostnader för byggnadsreparationer
9,053: 91.
Dyggnadsmaterialiers upphandling
2,201: 5.
inventariers och redskaps anskaffande och underhåll 3,169: 58.
Känte-medel
-  900: —
Diverse utgifter  3,473: 32. 35,177: 65.
Transport: 91,802: 65.
— 184 —
Transport: 91,802: 65.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
143: 47;
Samma 91,946: 12-
De under revisionsåret influtna arrendemedlen för dessa Kongl, slotts lägenheter redovisas
i räkenskapen till ett belopp af 6,357 R:dr 13 öre; men någon handling, hvarpå
denna inkomst sig grundar, är icke till finnandes bland räkenskaperna.
Haga Kongl, lustslott.
CD “
I Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, redogör räkenskapen för inkomster
och utgifter på följande sätt:
D ebet.
Uppbörd:
Statsanslag  4,500: —
Arrende-medel
1,437: 50. 5,937: 50.
Balans till år 1860:
Skuld
1,697:
Summa 7,634: 50.
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
1,387: 93.
Utgifter:
Aflöning
4,051: —
Onera  85: 52.
Byggnader och reparationer
1,029: 86.
Yed och lyshållning m. m
360: —■
Diverse utgifter  720: 19. 6,246: 57.
Summa 7,634: 50.
Emot denna räkenskap har icke någon anmärkning hos Revisorerne förekommit
-
— 185 —
Haga lustpark.
Årets räkenskap, i Kongl. Kammar-rätten ännu icke granskad, redovisar inkomster
och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1858:
Kontant behållning
208: 12.
Uppbörd:
För uthyrde och försålde växter m.
6,462: 26.
Summa 6,670: 38.
Credit:
Utgifter:
Dagsverkskostnader m, m
6.442: 87.
Afskrifning
208: 12. fl,650: 99.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
*9: 39.
Summa 6,670: 38.
Här ofvan såsom kontant behållning inbalanserade 208 R:dr 12 öre hafva under
år 1858 blifvit levererade till Haga Kongl, slotts kassa och finnas jemväl i dess kassaräkning
uppdebiterade; hvadan dessa medel, som i den vid sistlidne års statsrevision
öfver ifrågavarande lustparks räkenskap upprättade tabell blifvit utbalanserade, i stället
för att såsom levererade afföras, böra afskrifvas.
Gripsholms Kongl, lustslott.
Vid denna räkenskap, sorn i Kongl. Kammar-rätten hl.jVit granskad ytan anmärkning,
hafva Revisorerne icke funnit något att erinra. Förhållandet med inkomster
°ch utgifter upptages i nedanstående tabell;
24
— 186 —
I? ebet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
2,310: 24.
Uppbörd.:
St&ta&nslag
2,550: —
Arrenden och hyror
1,098: 76.
Diverse inkomster
2,719: 36. 6,368: 12.
Summa 8,678; 36.
Credit.
Utgifter:
Aflöning, pension och skrifmaterialier  950: —
Inköp af materialier och inventarier  2,906: 65.
Diverse verkställda arbeten
1,437: 48.
Diverse omkostnader
1,263: 51. 6,557: 64.
B alam till år 1860:
Kontant behållning
1,610: 9.
Fordringar
__.5l0: 63. 2,120: 72.
Summa 8,678: 36-
Ulriksdals Kongl, lustslott.
Af detta slotts räkenskap, med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten,
iuhemtas, i afseende på inkomster och utgifter, följande:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar  39: 86.
Uppbörd:
Statsanslag
8,250: —
Arrende- och hyresmedel
2,564: 29.
Tillfälliga inkomster
280: 15.
Fran Hans Maj:t Konnngens hof-förvaltning
31,300: — 42,394: 44-
Balans till år 1860:
Skold
10,500:^
Summa 52,934: 30-
— 187 —
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
15,000: —
Utgifter:
Aflöning och arfvoden
2,027: 50.
Onera  -  142: 58.
Byggnader och reparationer
21,843: 17.
Inventariers uppköp
685: 25.
Underhåll af inventarier och redskap
1,283: 38.
Utfodringskostnad  1,663: 45.
Jacobsdals arreudeöfverlåtelse  :  6,000: —-
Slottsplanens omläggning
2,175: 76.
Räntemedel
1,079: 25.
Diverse utgifter :
887: 12. 37,787: 46.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
146: 84.
Summa 52,934: 30.
Revisorernes uppmärksamhet har fästats derå, att icke alla kontrakter om Kongl,
lustslottets uthyrda och bortarrenderade lägenheter äro kassaräkningen vidfogade. Med
erinran om denna ofullständighet, hemställa Revisorerne, det vederbörande måtte erhålla
föreskrift, att antingen i afskrift bilägga samtliga ofvanberörda kontrakter, eller åtminstone
i redogörelsen meddela uppgift å tiden, då hvarje kontrakt blifvit upprättadt.
Någon erinran emot räkenskapen i öfrigt har ej å Revisorernes sida förekommit.
Strömsholms slott.
Denna räkenskap, som vid undergången granskning i Kongl. Kammar-rätten
blifvit lemnad utan anmärkning, redogör för inkomster och utgifter som följer:
9
D ebet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
-  103: 54~
Transport: 103: 54.
188 -
Uppbörd:
Statsanslag
Ersatt förskott
Credit.
Utgifter:
Aflöning
Läkare-arfvode
Reparationskostnader
Upphandling af materialier
Diverse utgifter
Balans till år 1860:
Kontant behållning
Inventariers värden
Transport:
103: 54.
3,000:
398: 66.
3,398: 66.
Summa
3,502: zm
i
1,421: 17.
37: 50.
677: 6.
682; 84.
187: 32.
3,005: 89.
468: 22.
28: 9.
496: 31-
Summa
3,502: 20.
Jemlikt Kongl, brefvet den 26 April 1814, borde kostnaden för årliga underhåll^
den så kallade lifstallbyggnaden å Kungsölirs kungsgård lika fördelas emellan Ströms'
holms slotts och stuteris kassor, till följd af hvilken föreskrift förstnämnda kassa äfvt’n
påfördes ett belopp af 39S R:dr 664 öre, utgörande halfva kostnaden för de under år
1853 verkställda reparationer å förberörda stallbyggnad. Denna utgiftspost, som Kong'-  Maj:t, enligt till Dess och rikets Stats-kontor den 23 Januari 1830 aflåtet nådigt bren
tillåtit att af anslaget till reparationer å Kronans hus och byggnader i landsorterne er'
sättas, affördes definitift i 1853 års räkenskap, men blef återigen synlig i 1859 års
kenskap, hvarest den rätteligen uppdebiterades och ersattes.
Kongl. Vetenskaps-akademien.
För Akademiens anslag till dels naturhistoriska Riksmuseum och dels öfriga t$
Akademiens förfogande ställda medel redogöres i 2:ne särskilda, hos Kongl. KaniWar'
ratten utan anmärkning granskade hufvudböcker, hvilka upptaga inkomster och utgift
på sätt, som följer:
a) Anslaget till naturhistoriska Riksmuseum.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
257.082: 8I
Uppbörd:
-
Entrébiljett-medel
Inköpta samlingar och inventarier
Emottagne föräringar
33,850:
—.
269:
50.
6,395:
21.
4,070:
—
44,584: 71.
Balans till år 1860 :
Skuld  2-119; 13-
Summa 303,786: 65.
Cr edit.
Balans från år 1858:
Skuld
4,901: 4.
Utgifter:
Till aflöning
^’enn'
» elevers underhåll
“60:
» samlingarnes vård och förökande
12,300. --
» gratifikationer
94.
diverse utgifter
ob.
Afskrifning å samlingarnes värde
_,o9z: 3o. 36,663: 8o.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
t*’ «..«
Inventariers och samlingars värde
259,880: 34. -b-,221: iG.
Summa 303,786: 65.
b) Öfriga af Vetenskaps-akademien uppburna statsmedel.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
3^454: 61-
Transport: 32,454: 61.
— 190 —
Transport:
Uppbörd:
Statsanslag:
Till befordrande af Akademiens fortfarande verksamhet
, .— 960: —
» insamling och afritning af svenska växter m. m, 1,200: —
Lönetillökning för Akademiens astronom
300: —
För meteorologiska observationers anställande inom
riket
6,000: —
Ersättning för af Akademien till statsverket af
trädda
fastigheter
3,000: —
För tillbyggnad af Akademiens hus
75,000: —
Anslag af mauufakturmedlen  1,550: —■
Balans till år 1860:
Skuld
Summa
Credit.
Utgifter:
Af anslaget till befordrande af Akademiens fortfarande
verksamhet  i *  960: —
a dito för utgifvande af ett planchverk öfver
svenska svamparter
530: —
Lönetillökning för Akademiens astronom
300: —
Af anslaget för betäckande af kostnaderne för de med
fregatten Eugenie hemförda samlingar
168: —
» dito för utgifvande af ett vetenskapligt arbete
öfver samina fregatts jordotnsegling
3,457: 75.
» dito för anställande af meteorologiska observa
tioner
inom riket samt till inköp af instrumenter
dervid
5,375: 24.
» dito för tillbyggnad af Akademiens hus  48,140: 20.
Omföring till räkningen öfver Akademiens enskilda
medel af:
Anslaget till ersättning för af Akademien till statsverket
afträdda fastigheter  3,000: —
Af anslaget t f manufakturmedlen
1,550: —
Balans till år 1860:
Kontant behållning
52,148: 70.
Fordringar
4,950: —
Summa
32,454: 61.
88,010: —
115: 28.
120,579: 89-
63,481: l9'
57,098^
120,579: &
Kongl. Svenska Akademien.
Räkenskapen, som är hos Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, har
ej heller från Revisorernes sida föranledt till någon erinran. Den redovisar inkomster
°ch utgifter på följande sätt:
l.-o Ordinarie anslaget till Svenska Akademien.
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
2,250: —
Tillskott af Akademiens enskilda medel
145: 45.
Summa 2,395: 45.
Credit.
Utgifter:
Arfvoden
450: —
Hyra och ved för bibliotheksrummen
905: 55.
Omkostnader för högtidsdagen
247: 62,
Dito för minnespenningar och medaljer
7ö2: 28,
Summa 2,395: 45.
2:o Extra anslaget för utarbetande af en ordbok öfver svenska språket.
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
3,750: —
Credit.
Utgifter:
Affvoden m. fl. utgifter
3,750: —
^ongl. Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien.
, Räkenskapen, hos Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, har ej
eUer å Revisorernes sida gifvit anledning till någon erinran; och redovisar densamma
tomater och utgifter sålunda:
— 192 —
Debet.
Balan» från år 1858:
Behållning af statsanslags-medlen
8,694: 1.
Dito af Akademiens enskilda medel  13,111: 58.
Uppbörd:
Statsanslag
11,750: —
Försäljnings-medel
1,456: 47.
Af Akademiens enskilda medel
543: 65.
jBalans till år 1860:
Skuld å statsanslags-medlen
Summa
Credit.
Balan» från år 1858:
Skuld å statsanslags-medlen
Utgifter:
Af statsanslags-medlen:
Till samlingarne
6,726: 64.
» bibliotheket
836: 78.
tryckningskostnader
298: 62.
» resekostnader m. m  1,155: 99.
» musei inredning %  1,400: —
» sigillritningar  45: —
» biträden och vaktbetjening  2,630: — 13,093: 3.
Af Akademiens enskilda medel
552: —
Balans till år 1860:
Behållning af statsanslags-medlen
7,914: 40.
Dito af Akademiens enskilda medel
13,103: 23.
Summa
21,805: 59.
13,750: 12-
1,660: 91.
37,216: 62.
2,553: 96.
. 3.
13,645
21,017: 63;
37,216: 62'
r<7
Bland säkerhetshandlingarne för Akademiens enskilda fond befinnas tvenne «%,
verser, nemligen en å 750 R:dr, utgifven den 2 Januari 1855 och den 17 Maj l8 f
uppsagd till betalning tre månader efter sistnämnda dag samt försedd med borge0 s
2:ne personer, och den andra a 450 R:dr, utfärdad den 5 Maj innevarande år.
— 193 —
t
Enär en af de personer, som tecknat sig såsom löftesmän å förstnämnda revers,
lärer vara med döden afgången samt hans bo i konkurstillstånd försatt, och blott en
person iklädt sig ansvarighet för återbetalning af sistberörde skuldbelopp, hemställa, vid
»ådant förhållande, Revisorerne, att för hvar och en af nämnda skuldförbindelser ny, af
minst tvenne vederhäftige personer ingången borgen må anskaffas, eller ock åtgärder
skyndsamligen vidtagas för beloppens indrifvande.
Kongl. Museum.
Dess räkenskap, som blifvit titan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten
°cli ej heller hos Revisorerne föranledt till erinran, upptager inkomster och utgifter
salunda:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
769: 90.
Uppbörd:
Statsanslag
1,500: —
Summa 2,269: 90.
%
Credit.
Utgifter:
diverse omkostnader
298: 32.
Balans till år 1860:
Want behållning
1,971: 58.
Summa 2,269: 90.
25
— 194 —
Kongl. Akademien för de fria konsterna.
Räkenskapen, sora i Kongl. Karamar-rätten granskats utan anmärkning, redogör för
inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Dalans frän är 1858:
Tillgångar
2,408: 70.
Uppbörd:
Statsanslag
26,885: 25-
Summa 29,293: 95.
Credit.
Utgifter:
Aflöning och arfvoden
11.525: —
Stipendier
510: —
Belöningsmedaljer
534: bb.
Till inköp af svenska konstnärers arbeten
9,000: —
Ved och lyshållning
2,328: 4.
Bibliotheket och samlingarne, skrif- och ritmaterialier
m. m
v  2,428: 56..
Betjeningens beklädnad m. m
101^88. 26,228: I4'
Dalans till är 1860;
Kontant behållning
3,065. 8^
Summa 29,293: 9».
Revisorerne hafva icke heller funnit något att erinra vid denna räkenskap.
Kongl. Musikaliska Akademien.
Af denna räkenskap, som med anmärkning blifvit granskad i Kongl. K*mifa
rätten, inhemtas följande förhållande beträffande inkomster och utgifter:
— 195 —
Debet.
Dalans från är 1858 :
Tillgångar
2,580: 58.
Uppbörd:
Statsanslag
18,000: —
Räntemedel  .  81: 13.
Dalans till är 1860:
Skuld
Skuld
Utgifter:
Aflöning
;  15,750
Relöningsjettoner
346
Hyresmedel
1,050
Ved och ljus m. m.
1,182: 85.
Till inköp och underhåll af musikalier och instrumen
ter
m. m  1,612: 60.
Oiverse utgifter  577; 52.
Ofverdebitering af ränta
30: 58.
18,081: 13.
185: 65.
Summa 20,847: 36.
Credit.
Dalans frän är 1858:
tusjao/i
297: 81.
20,549: 55.
Summa 20,847: 36.
Härvid hafva Revisorerne icke funnit något annat att erinra, än att en utgiftspost
å 30 R:dr 58 öre finnes i räkenskapen afförd under titel »öfverdebitering af ränta»,
ufan att räkenskapen nöjaktigt upplyser afföringens riktighet.
Kongl. Bibliotheket.
, Utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, redovisar räkenskapen inkomster
och utgifter på följande sätt:
— 196 —
Debet.
Dalans från dr 1858:
Tillgångar .  1,969. 9-
Uppbörd:
Statsanslag
12,000-
Summa 13,969: 92-
Credit.
Utgifter: ^
För uppköp och inbindning af böcker m.
11,636.
Dalans till år 1860:
C1
Kontant behållning
2,333. —
Summa 13,969: 92*
Denna räkenskap har icke heller från Revisorernes sida föranledt till erinran.
Kongl. Serafimerordensgillet.
(Allmänna hospitals- och harnhusfomlen.)
Räkenskapen, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten, 1
dovisar inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet:
Dalans från ur 1858:
. 95-
Tillgångar  1,279,853
Uppbörd:
Jordeboksräntor  9,563: 99.
Krono- och kyrkotionde
99,528: 22.
Statsanslag
96,952: 68.
Privata donationer
^ 607: 50.
Arrendemedel o,164: 3.
Transport: 281,816: 42. 1,279,853: 9 •
- 197 -
11 ClllöpUI t* AOljOlU.
Hyresmedel och tomtören ...
258: 48.
Kollekt- och armbössemedel
1,100: 30.
Inskrifningspenningar  18,306: 92.
Ersatt underhåll  .  8,094: 7.
Arfs- och qvarlåtenskapsmedel
8,434: 44.
Räntemedel
.
..
625: 62.
Anmärkningsmedel
2,537: 69.
Diverse inkomster
16,023: 4.
Extra uppbörd
3,776: 13.
Tillökte fastighets- och inventariivärdeu
10,069: 62.
Dalans till år 1860:
Öfverlevereringar
2,093: 33.
Skulder  i
66,275: 18.
Summa
Credit.
Dalans från ur 1858:
Öfverlevereringar och skulder -
Afskrifning:
Afföring af år 1857 till inkomst tagne, af Kongl. Statskontoret
förskjutne  30,000: —
För åtskilliga orsaker
15,145: 12.
Utgifter:
Aflöning
53,525: 55.
Pensioner
2,764: 20.
Uppfostringshjelp
17,854: 25.
Understöd för sjnkvårdsanstalterna  3,800: —
Underhåll
115,457: 3.
Förmalnings-, malt- och bryggningskostnader
52: 3.
Medikamenter  1,971: 38.
beklädnad
8,982: 3.
Skrifmaterialier och expenser, ljus m.
19,190: 16.
Uegrafningskostiiader
209: 28.
Nybyggnad och reparationer
20,932: 4.
Köpeskilling för inköpt fastighet  35,000: —
Anmärkningsprocenter
492: 1.
Pese- och traktamentskostnader  987: 89.
Käntemedel  1,712: 65.
Diverse utgifter
18,412: 85.
Uiventariers upphandling *  6,029: 78.
1,279,853: 95.
351,042: 73.
68,368: 51.
1,699,265: 19.
28,233: 19.
45,145: 12.
307,374: 13.
— 198 —
Transport: 380,752: 44
Balans till år 1860:
Kontant behållning
31,338: 76.
Inventariers .och fastigheters värden
853,941: 16.
Behållning af spanmål och proviant
42,552: 34.
Utlånta medel
427: 9.
Förskott  262,704: 64.
Proprie-balanser.. .  352: 58.
Fordringar
127,496: 18. 1,318,512: 75-
Summa 1,699,265: 1®*
Revisorerne hafva icke funnit något att erinra vid denna räkenskap.
(Rönnowska tcslamcntsfendcn.)
Denna räkenskap, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, upptager
inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans frun år 1858:
Tillgångar
19,988: 95-
Uppbörd,:
Räntemedel
992: 62.
Summa 20,981: 57-
Credit.
Utgifter:
Ett års stipendium åt en studerande  83: 4.
Räntemedel till Kongl. Serafimer-lazarettet
750: —
Arfvode för redogörelsen
25: 858: 4.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
22.
Utlånta medel
— r<i
Fordringar
985: 31. 20.123: 5"!
Summa 20,981:
Hos Revisorerne har emot denna räkenskap någon anmärkning ej förekommit
-
— 199 —
Kongl Lazaretts-direktionen.
Denna räkenskap, hos Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, lemna?
följande redogörelse för inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
(inom linien) 276,457: 20  691,390: 24.
Uppbörd:
Statsanslag
24,000: —
Befordringsafgifter
3,750: 94.
Kollektmedel
4,104: 38.
Biljard- och kortstämplingsafgift
1,244: 77.
Inskrifningsafgift
30,563: 35.
Tolagsmedel
8,250: —
Bötesmedel
906: 73.
Burskaps- och societets-afgifter  95: 67.
Afgift från Kongl. Theatern
285: —
Begrafningsafgifter
1,098: 25.
Afgifter för likvagnens begagnande
435: —
Fattigmedel
121: 25.
Räntemedel
35,141: 96.
Gåfvomedel  ..  4,636: 90.
Extra inkomst
142: 7. 114,776: 27.
Balans till år 1860:
Skuld .
Skuld
Credit.
Balans från år 1858:
Utgifter:
—-wiovicto ÖJHIVY dl UOAUOlliaU
Aflöning
Fasta egendomens underhåll
b astighets-onera
Understöd åt fattige
38,434: 96.
Summa
844,601; 47.
•
75,013: 67.
"XtJyt/OO* t)u<
1
14,325: —
2,840: 38.
452: 85.
710: 63.
Transport: 93,342: 53. 43,588: 30.
— 200 —
93,342: 53. 43,588: 30.
1,098: 25.
7,720: —
50: —
85: 25.
M72: 88, 106,768: 91.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
7,690: 93.
Utlånta medel med upplupne räntor
651,515: 31.
Fordringar
35,038: 2.
Inventariers och fastigheters värd» samt fordringar (inom
linien) 276,365: 13
— 694,244: 26.
Summa 844,601: 47.
§ I
Emot
räkenskaperna hafva Revisorerne ej funnit något att erinra, och vid inventering
af säkerhetshandlingarna för de af Lazaretts-direktionen utlånade medel befunnos
berörd» handlingar i god ordning.
§ 2.
Vid besök å Kongl. Serafimer-lazarettet fastades Revisorernes uppmärksamhet
derå, att serdeles små och trånga lokaler derstädes blifvit upplåtna till kök och badrum,
hvilka lägenheter, synnerligast badlokalen, i det skick hvari de nu befinnas, äro
högst olämplige och ingalunda motsvarande dermed afsedda ändamål; och ehuru, enligt
Revisorerne på stället meddelad uppgift, fråga lärer vara väckt om åtgärders vidtagand6
för att i berörde hänseende åstadkomma förändring, hafva Revisorerne likväl ansett sig
böra förhållandet omförmäla.
Danviks Hospital.
Dess räkenskap, som ännu icke granskats i Kongl. Kammar-rätten, redogör f61
inkomster och utgifter på följande sätt:
Transport:
Begrafningskostnader
Lifräntor
Gratifikation
Diverse utgifter
Afskrifning
201 —
Ting
Debet.
Balans från år 1858:
angar
Spanmäl.
T:nor. kpr.
2: 18,1.
Penningar.
R:dr. öre.
208,127: 27.
Uppbörd'.
Hemmansräntor, arrenden, kronot
Tomtören '•
Hyresmedel
Kost- och underhållsmedel
Käntemedel
Tolagsmedel
Spanmålsförsäljningsmedel
Skogsförsäljningsmedel
.Qvarlåtenskapsmedel
Ttekognitionsmedel
Frivilliga gåfvor
Armbössemedel
Medgiftsmedcl
Diverse inkomster
Dkadt fastighetsvärde
2,466: 25.
19,988: 90.
—
150: 59.
——
—
779: 32.
—
16,462: 74.
—
3,407: 13.
—
5,554: 9.
—
11,056: 90.
—
4,061: —
—
23: 30.
—
180: 14.
——
—
25: —
—
417: 5.
—
317: 85.
——
—
60: 83.
—
500: —
Skuld
Skuld
Balans till år 1860:
Credit.
Balans från år 1858:
Sgr 2,466: 25. 62,984: 84.
27,845: 32.
Summa 2,469: 11,1. 298,957: 43.
3.
19,293: 42.
Afskrijningar och afkortningar:
Spanmål, redovisad i 1858 års provianträkning
240: —
Dito, med penningar löst  627: 10,2.
Deinmansräntor och arrenden
34: 5,8
^fskrifningsprocent
34: 13.
bevillningsafdrag å räntemedel
—
Dti 1857 och 1858 årens räkenskaper redovisade
—
736: 33.
82: 12.
1,279: 50.
Sgr 935: 29:
2,097: 95.
Transport: 936:
21,391: 37.
26
49.
— 202 —
Transport: 936: — 21,391: 37^
Utgifter:
Löner och arfvoden ......  60: — 10,541: 50.
Kost och underhåll
514: 2. 39,005: 9m
Medikamenter «
— 1,928: 7>
Beklädnad
— 4,297: 3m
Husgeråd och inventarier ..  — 634: <9.
Nybyggnader och reparationer  —* 3,538: 2.
Räntor å donerade kapitaler
— 1,250:
Kronoutskylder
— 123
Restituerade medel
— 82:
Hästarnes utfodring
-— 600:
Diverse utgifter  ., •••  — 3,692: 29.
Försåld spanmål
956: —  ’
Sgr 1,530: 2. 65,693: 46. *
Balans till ar 1860:
Kontant behållning
— 8,223: 10*
Fastigheters värden
— 127,747: —
Behållning af spaumål och proviant
1: 3.
Utlånta medel
— 64,313: 42.
Fordringar  ........  2: 6,1. 11,589: 8.
Sgr 3: 9,1. 211,872: 60-
-'..'8 72
:T£e,8Ö£ .1,11
Summa 2,469: 11,1. 298,957: 43.
§ I
-
Hospitals-direktionens till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse, rörande
styrelsen och förvaltningen af denna välgörenhetsinrättning under revisionsåret, inoe'
håller, bland annat, att under året blifvit herbergerade, underhållne och vårdade:
på egentliga hospitalet  208.
» dårhuset
170.
och med enkhuskost  55.
.,,u 1 .1. 0 ■ ...... ... ... . 1 •< uti.
..
Å liospi- A dår- Med en*
Enligt samma berättelse utgjorde vid årets bör- talet‘ huset. huskos
jan underhållstagarnes antal  183. 113. 47.
under året intague
25. 57. 8.
» » aflidne —  8. 19. 8*
» » utskrifne
17. 55,
TV
Personalen uppgick vid årets slut till 325.
203 —
Medeltalet af underhållstagare har utgjort 355, för hvilka underhållskostnaden
beräknats till 56 öre för dag och 202 R;dr 50 öre för år.
§ 2.
Vid granskning af säkerhetshandlingarne befunnos dessa i god ordning.
... .... grfnlla.iod IftslnoH
u banv ei9t«d >ijr.Rt doo nahatrrevnl
1. ...
lota.-ft anqttl \ "J born labom r, Juel OJ
Drottninghuset.
Dess räkenskap, med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten, redovisar
inkomster och utgifter sålunda:
D ebet.
Balans från år 1858:
Tillgå o
Uppbörd:
Statsanslag
5,000: —
lläntemedel
4,799: 68.
Donationsmedel  2,100: —
Ryresmedel
ion
-
bit
126,274: 94.
120: 12,019. 68.
Balans till år 1860:
Skuld
Credit:
2,714: 1.
Summa 141,008: 63.
Balans från år 1858:
u*d  2,656: 31.
• I I ( t _r _ ? • r » 1
labom el.
Utgifter:
Underhåll, gåfror, pensioner och lifräntor
fs 43.
Medikamenter  *
Transport: 8,452: 78. 2.656: 31.
— 206 —
Transport:
Uppbörd:
Ranten: edel
40, i*84: 28.
Arrenden och hyror i  19,616: 24.
Frälseränta och tomtören
342: 75.
Kronotionde och halmstädjepenningar
40,972: 7.
Botes- och saköresmedel
11,754: 38.
Tolagsmedel
9,539: 31.
Öfverskottsmedel från Stockholms stads Förmyndarekammare
18,403: 75.
Fattigpenningar af sterbhus
11,361: 60.
Dito vid försäljning af fastigheter, m. m  5,877: 8.
Kollekt-, biljard- och recettmedel  .  1,670: 77.
Ävancementspenningar
'68: 50.
Kortstämplingsafgifter
27,159: 25.
Anslag af Bankens räntevinst
4,500: —
Gratial- och manufakturfonds-medel
1,750: —•
Lösen för inköpta barn
23,135: 30.
Ersättning för barns vård och undsrhåll
1: 34.
Gåfvor och testamenten
12,27o: —
Försäljningsmidel  94: 61.
Arfsmedel
48: 33.
Tillökt fastighetsvärde
130,000: —
Credit:
Utgifter:
Aflöning och arfvoden
•■■■■
Pensioner
..... ....
Utspisningskostnader
Beklädnad
Medikamenter och sjukvård
Begrafningskostnader
Förbrukningspersedlar
Lyshållning och ved
För uppköp och underhåll af inventarier
Krono- in. fl. utskylder
Brandförsäkringsafgifter
Körslor och renhållning
Reparatiener
Kostnader för utom Barnhuset vårdade barn
Anslag till Barnbördshuset Pro Patria och till Kongl.
Djurgårdens skola
Diverse utgifter
Afföring till byggnads- och reservfonden af det belopp,
hvarmed inkomsterna för året öfverstigit utgifterna,
Summa
19,755: 39.
1,451: 25.
23,889: 82.
15,832: 49.
1.918: 61.
401: —
1,867: 38.
7,755: 80.
965: 55.
34: 21.
5,312: 91.
1,191: 80.
7,788: 35.
81,954: 76.
900: —
2.122: 62.
43,982: 62.
907,280: 62.
359,124: 56.
1,266,405: 18-
217,124: 56.
Transport:
217,124: 56.
— 207 -
Transport: 217,124: 56.
Salems till år 1860:
Kontant behållning
Inventariers och fastigheters värde
Utf&nta medel med upplupne räntor ....
Fordringar
Efter afdrag af:
Skulder:
I allmänhet
Till fonden för inlösta barn
» byggnads- och reservfonden
utgörande netto
Summa 1,266,405: 18.
102,740: 98.
220,688: 58.
166,274: 23. 489,703: 79.
1,049,280: 62.
8,974: 34.
570.064: 91.
839,847: 77.
120,097: 89.
1,538,984: 41.
§ 1.
Om de under revisionsåret till vård och underhåll å denna anstalt intagna barn
innehåller den af Barnhusets direktion aflemnade berättelse följande uppgifter:
Barn under ett års ålder,
vårdade från förra året:
Barnhusbarn
56.
Arn b arn
•. 20.
Inlånta barn  29. jq5.
witagne under året:
Barnhusbarn
178.
Ambarn
97.
Inlånta barn
115.
Aterlemnade dito
21. 411,
Summa vårdade larn:
Barnhusbarn
234.
Ambarn
117.
Iyilånta barn
144.
Aterlemnade dito
21. gjg
Utlemnade:
Barnhusbarn a  137.
Ambarn  „  72.
Inlånta barn
52. 261.
— 208 —
Döde:
Barnhusbarn ,  63.
Ambarn
22.
Inlånta barn
.  55. 14Q
Dödlighetsprocenten
27.
Medeltalet af späda barn per dag inom Barnhuset
81,5.
Underhållsdagar för späda barn
29,735.
Medeltiden af hvarje spädt barns vistande inom Barnhuset,
dagar  63,5.
Barn öfver ett års ålder:
Vårdade från förra året
58.
Intagna
79.
Aterlemnade
95. 232.
Utlemnade
165.
Döde
32. 197,
Dödlighetsprocenten
13,0.
Medeltal per dag inom Barnhuset
47,0.
Underhållsdagar
17,385,
Medeltiden af hvarje barns vistande inom Barnhuset
75.
Utomhus
hafva dels i hufvudstaden oell dels i landsorterne underhållits  2,300.
Hos Revisorerne har räkenskapen icke föranledt till någon erinran.
Vid anställd inventering befunnos säkerhetshandlingarne i god ordning.
Räkenskapen, som ännu icke hos Kongl. Kammar-rätten undergått granskning’
Transport: 137,940: 87.
Upsala Kongl. Universitet.
Räkenskapen, som ännu icke hos Kongl. Kammar-rätten
redovisar inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar:
_
— 209 —
Transport: 137,940: 87.
Diverse donationers och fonders medel  326,779: 99.
Magnat-stipendie-fondernas dito
681,371: 38.
Uppbörd:
Akademiens egna medel
377,202: 17.
Diverse donationers och fonders medel
49,607: 4.
Magnat-stipendie-fondernas dito
55,075: 29.
Balans till år 1860:
Skuld:
Akademiens egna medel
48.938: 29.
Diverse donationers och fonders dito
15,529: 57.
Magnat-stipendie-fondernas dito
327: 63.
Summa
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Akademiens egna medel
50,467: 9.
Diverse donationers och fonders dito
17,460: 54,
Magnat-stipendie-fondernas dito  225: —
Utgifter:
Akademiens egna medel:
Löner, pensioner, arfvoden m. m. 195,995: 96.
Indragningsstat
7,968: 97.
Materielen  36,258: 29.
Byggnader och reparationer
31,733: 48.
Kronoutskylder, landtmäteriförrätt
ningar
m. m  19,616: 52.
Expenser
7,402: 69.
Postporto
102: 78.
Af besparings- och reservfondei na 17,407: 76.
Räntemedel
1,610: 61.
Köpeskilling för em hemmansdel 111. m. 3,176: 7.
Afforing till nya pensionsfonden .... 7,276: 25.
Restitution
*2,351: 32.
Afskrifning
31,161: 15. 362,061:85.
b1Vei'se donationers och fonders medel  88,064: 41.
a8nat-stipendie-fondernas dito
25,651: 25.
Transport:
1,146,092: 24.
481,884: 50.
64,795: 49.
1,692,772: 23.
68,152: 63.
?£»] lOlviM
425,777: 51.
493,930: K
37
— 210 —
Transport: 493,930: 14.
Balans till år få60:
Tillgångar:
Akademiens egna medel
^i,ooz. in».
Diverse donationers och fonders dito
oo.
Magnat-stipendie-fondernas dito
710,898: 5. 1,198,842: 9-
Summa 1,692,772: 23.
Till någon erinran i Revisorerne* sida har denna räkenskap icke föranleda
/
Lunds Kongl. Universitet.
Årets räkenskap, som ännu icke blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad, upptager
förhållandet med inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
749,260: 34.
Uppbörd:
Akademiens egna medel  224,181: 67.
Reservfondens dito
17*074: 9^
Magnat-stipendie-fondernas dito  32,892: 2a.
Diverse donationers och fonders dito
28,69b: oo. 302,844: 9®'
Balans till år 1860:
Skuld:
Akademiens egna medel
36,031: 62.
Reservfondens dito
“
Magnat-stipendie-fondernas dito  "I»: 54.
Diverse donationers och fonders dito  30.773: 21. 67,199: 37.
Summa 1,119,304: 69-
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld  ; ;  86,24frg:
Transport: 86,248:
hk
Transport:
- 86,248: 69.
Utgifter
Akademiens egna medel
214,170: 48.
Reservfondens dito
15,274: 37.
Magnat-stipendie-fondernas dito
6,662: 4.
Diverse donationers och fonders dito
17,811: 57. 253,918: 46.
Balans till år 1860:
Tillgångar:
Akademiens ögna medel
347,191: 88.
Reservfondens dito  111,262: 11.
Magnat-stipendie-fondernas dito  171,786: 57.
Diverse donationers och fonders dito
148,896: 98. 779,137: 54.
Summa 1,119,304: 69.
§ I
Enligt
hvad af räkenskapen inhemtas, har, efter det Konsistorium Akademikum
älgifvit reqvisition å den Lunds Universitet år 1858 för 530J tunDor hafre tillkommande
forsellöns-ersättning, utgörande, enligt Kongl, kungörelsen den 11 Maj 1855, efter 12
skillingar banko eller 37} öre R:mt för tunnan, tillsammans 198 R:dr 76 öre, Landshöfdinge-embetet
i Malmöhus lin medgifvit ersättning efter endast 37 öre tunnan, hvadan
skillnaden i det rätteligen beräknade och det utgifna ersättningsbeloppet, 2 R:dr
65 öre, blifvit i 1859 års räkenskap affördt. Då emellertid Konungens Befallningshafvande
i Christianstads län vid utanordning af enahanda slags forsellöns-ersättning godtgjort
Akademien efter 37} öre för tunnan, hafva Revisorerne ansett sig böra detta förhållande
omförmäla.
§ 2.
De med vederbörande upprättade kontrakter om Akademiens uthyrda och bortarrenderade
lägenheter finnas ej bilagde räkenskapen, hvadan någon egentlig kontroll å
den inkomst, som härigenom tillflutit Kongl. Akademiens kassa, ej kunnat utöfvas. Vid
sådant förhållande hemställa Revisorerne, det vederbörande måtte förständigas, att antingen
i afskrift bifoga ifrågavarande kontrakter, eller ock uppgifva tiden, då desamma
blifvit ingångna.
— 212 —
Lunds Domkyrka.
Domkyrko-räkenskapen, som blifvit hos Kongl. Kammar-rätten granskad med
anmärkningar, men från Revisorernes sida icke föranledt till någon erinran, redogör för
inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
132,602: 32.
Uppbörd:
Ordinarie ränta, arrende- och tionde-spanmål m. m  37,286: 29.
Jordstädja
.  928: 7.
Diverse inkomster  :.... 3,023: 29.
Tillkomna inventariers och materialiers värde  1,803: 10. 43,040: 75.
Summa 175,643: 7.
Credit.
Utgifter:
Aflöning 6,606: 51.
Koinmunion-kostnad  308: 35.
Expenser och arfvoden
2,337: 3i.
Byggnader och reparationer
20,198: 51.
Diverse utgifter....;  5,314: 65.
Afskrifning  3,732: 65. 38,498: 4.
Balans till ur 1860:
Kontant behållning
32,078: 59.
Inventariers och materialiers värde  -U
105,066: 44. 137,145: 3.
Summa 175,643: 7.
Konsistorium Ecklesiastikum i Upsala.
Emot denna räkenskap, med anmärkningar* granskad i Kongl. Kammar-rätten,
har någon erinran hos Revisorerne icke förekommit. Inkomster och utgifter redovis»5
på följaade sätt:
— 213
'Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar:
Konsistorium  83,106: 92.
Upsala elementarläroverk
8,419: 93.
Gefle dito
15,557: 85.
Hudiksvalls dito
4,719: 55. UJ,804: 25.
Uppbörd:
Konsistorium
88,983: 73.
Upsala elementarläroverk
56,768: 33.
Gefle dito
28,554: 81.
Hudiksvalls dito
12,671: 42.
Norrtelje dito
183: — 187,161: 29.
Balans till år 1860:
Skuld:
Konsistorium:
Byggn adsk assan  164: —
Elementarläroverkens aflöningsmedel
86: 67. 250: 67.
Upsala elementarläroverk:
Egna kassan
131: 47.
Gefle elementarläroverk:
Egna kassan
277: 71.
Stipendie-fonderna  7: 41. 285: 12.
Hudiksvalls elementarläroverk:
Egna kassan  176: 87. 844: 13.
Summa 299,809: 67.
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Konsistorium
732; 96.
Utgifter:
1 o
Konsistorium
I^Psala elementarläroverk
5o,2o2: 3b.
Gefle dito
27,349: 26.
Udiksvalls dito
®8.
Norrtelje dito
9- 207,034: 64.
Transport: 207,767: 60.
— 214 —
Transport: 207,767: 60.
Balans till år 1860:
Kontant Utlånta
behållning. medel.
Tillgångar;
Konsistorium:
Byggnadskassan  363: 32. 51,305:
Premie- och fattigkassan
87: 49. 2,800:
Folkskolelärare - seminarium
30: 84.
Stipendier för folkskolelärare-elever
... 118: 75. —-—
Bälinge sockens kyr
koskola
—. 250:
Tuna dito dito
116: 62. 2,500:
Enköpings stads skolkassa
177: 93.
Statsanslag till en
Komministers - adjunkt
i Hassela .... 250: —
S:r 1,144: 95. 56,855:
Upsala elementarläroverk
:
Egna kassan  — 750:
Premie- och fattigkassan
292: 49. 2,336:
Stipendie-kassan .... 266: 56. 2,710:
Terminsafgifts- dito 156: 31. 2,830:
Bibliotheks- dito .... 576: 1. 150:
S:r 1,291: 37. 8,776:
Gefle elementarläroverk:
Egna
kassan
— 3.210:
Premie- och fattigkassan
86: 39. 1,000:
Stipendie-kassan .... 98: 20. 9,730:
Bibliotheks-dito  294: 8. 2,000:
S:r 478: 67. 15,940:
Fordringar.
Summa.
2,257: 67. 53,925: 99.
90: — 2,977: 49.
30: 84.
118: 75.
2: 41. 252: 41.
113: 8. 2,729: 70.
177: 93.
250: —
2,463: 16. 60,463: 11.
750: —
2,628: 49.
—— - 2,976: 56,
2.986: 31.
726: 1.
10,067: 37.
72: 83. 3,282: 83.
41: 56. 1,127: 95.
425: 59. 10,253: 79.
89: 87. 2,383: 95.
_ 629: 85. 17,048: 52.
Transport: 207,767
'•7- ÖÖ'
— 215 —
Hudiksvalls elementarläroverk
:
Egna kassan
Premie- och fattigkassan
Bobergska stipendiefonden
Jennischeska dito ....
Wennbergska dito....
Bibliotheke-kassan....
S:r
Kontant
behållning.
Utlånta
medel.
Norrtelje elementarläroverk:
Egna
kassan
Premie- och fattigkassan
Terminsafgifts- dito
Bibliotheks- dito ....
650:
72: 43.
45: 70.
11: 16.
29: 44.
79: 60.
1,450
200
1.000
'800
S:r 238: 33. 4,100;
5: 98.
24: 35.
10: 50.
11: 66.
20
42
10
83;
S:ma 3,237:
25.
91.
23. 85,671: — 3,133: 84.
Transport: 207,767: 60.
Fordringar. Summa.
655: 98.
72: 43.
1,520: 5.
211: 16.
1,029: 44.
890: 10.
40: 83. 4,379: 16.
11: 66.
20: —
42: 25.
10: —
83: 91.
92,042: 7.
Summa 299,809: 67.
Konsistorium i Linköping.
I Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar, visar denna räkenskap
följande förhållande med inkomster och utgifter;
Debet.
Balans från år 1858:
ängar:
Konsistorium
295,308: 5.
Linköpings elementarläroverk
65,942: 9.
Stiftsbibliotheket
12,810: 58.
Norrköpings elementarläroverk
1,527: —
Transport: 375,587: 72.
— 216 —
Transport: 375,587: 72.
Westerviks elementarläroverk
6,266: 29.
Söderköpings dito
4,728: 67.
Wadstena dito
1,040: —
Wimmerby dito
891: 45.
Eksjö dito
3,433: 41.
Skenninge dito
497: 18.
Uppbörd:
Konsistorium
88,977: 45.
Linköpings elementarläroverk  34,933: 86.
Stiftsbibliotheket
823: —
Norrköpings elementarläroverk
12,998: 62.
Westerviks dito
8,581: 42.
Söderköpings dito
3,504: 77.
Wadstena dito
4,831: 25.
Wimmerby dito
4,831: —
Eksjö dito
6,645: 67.
Skenninge dito
907: 50.
Bulans till år 1860:
Skuld:
Linköpings elementarläroverk:
Egna kassan
-.  804: 67.
Premie- och fattigkassan
193: 77.
Piperska stipendie-fonden
4: 9.
Koskullska dito
1: 43.
Lindorffska dito
1: 98.
Välskrifnings- dito
7: 19.
Nicolaiska dito
11: 40.
Ekenbergska dito
25: 51.
Nilsson-Aschanska dito
285: — 1,335: 4.
Westerviks elementarläroverk:
Egna kassan ,  65: 36.
Lärarnes aflöningsmedel
1,484: 53. 1,549: 89.
Eksjö elementarläroverk:
Terminsafgifts-kassan
-
37.
392.444: 72.
167,034: 54.
2,885: 30-
Summa 562,364: 56.
— 217 —
448: 76.
Vihl
155,053: 6.
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Linköpings elementarläroverk
436:85.
Westerviks dito
9; o.
Skenninge dito
2:89.
Utgifter:
Konsistorium  :  74,465: 51.
Linköpings elementarläroverk
34,866: 77.
Stiftsbibliotheket
653:37.
Norrköpings elementarläroverk
12,740: 90.
Westerviks dito  ...... 11,603:62.
Söderköpings dito
2,982:94.
Wadstena dito
*...
4.78$: 33.
Skenninge dito
830:63.
Eksjö dito
7,350:35.
Wimmerby dito
4,770:64.
Balans till år 1860:
Tillgångar:
Kontant Utl&nta
Konsistorium: behållning. medel. Fordringar. Summa.
Byggn adsk assan
3,777:33. 198,845: 9,206:62, 211,828:95.
Premie- och fattigd:o 2,236:48. 10,000: —v 328:25. 12,564:73.
Emeriti- dito
3,652:54. 75,900:— 5,126:78. 84,679:32.
Folkskolelärare - seminarium
439:40.
— 439:40.
Stipendier för folkskolelärare-elever
307:59.  —
307:59.
S:r 10.413:34. 284,745: - 14,661:65. 309,819:99.
Linköpings
elementarläroverk:
Piperska stipendie-fonden - — 4,372:31.  ~ — 4,372:31.
Schedingska dito
— 2.704:45.
2,704:45.
Falkenbergska dito  — 750: —
750: — '
Koskullska dito  — 133:33. 29:
162T33.01’
Lindorffska dito
333:33. 13:33. 346:66. -sim :M
Alfviska dito 40: — 1,000: — 50p — ;t 1,090: —
välskrifnings- dito
— 230:— 21:20. 251:2a
*>e Rogierska dito 132:77. 1,500: .-gsj 65:.
1,697:77. aabuol
Transport: 172:77. 1 i,023248fJ 178P53^ ir,Sf?4: 72. ~ 155,501: 82.
28
I
— 218 —
Kontant
behållning
Transport: 172:77.
Nicolaiska stipendiefonden
—
Nymanssonska dito 182: 33.
Ekenbergska dito
Carlströmska donationen
137:93.
Rulanderska stipendiefonden
33:19
Nordvallska dito 24:95.
Söderqvistska dito 410:50.
Andréiska donationen 5: 71.
Scharffiska stipendiefonden
91:23.
Ohrlingska fonden .... 44:41.
Burénska stipendiefonden
100: 3.
Nilsson-Aschanska d:o —
Nilsson-Aschanska
premie-fonden .'. 21: —-
Havtonska stipendiefonden
4:29.
Andréiska dito .... 38:90.
Forskålska dito .... —— —
Material-fonden  108: 52.
Meurlingska dito 70:66.
Cederhjelmska dito 1,224: 24.
S:r
2,670: 66.
61,226: 76.
3,009:95.
66,907: 37.
tiftsbibliotheket
1,332:84.
11,375: —
272: 37.
12,980:21.
Norrköpings
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Bibliotheks- d:o
Terminsafgifts- d:o
75:41.
60: 59.
57: 42.
376: 27.
375: —
200: —
250: —
350: —
12: 46.
6: 6.
9: 72.
11: 79.
462: 87.
266: 65.
317: 14.
738: 6.
S:r
569: 69.
1,175: —
40: 3.
1,784: 72.
Westerviks
elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan
63:50.
Liceniska stipendiefonden
v  125: 28.
Transport: 63:507 125: 28. 7
63: 50.
125: 28.
188: 78. 165,501:
Utlånta
medel. Fordringar. Summa.
11,023:42.
1.78: 53.
11,374: 72.
200: —
3,000: —
450: —
20:
75: —
45: —
220: —
3,257. 33.
495: —
2,636: 67.
157: 96.
2,932: 56.
1,500: —
305: —
3,000: -  2,006: 67.
15:
12: 20.
60: —
31: 10.
1,548: 19.
342: 15.
3,470: 50.
2,043: 48.
1,650: —
2,485: —
63: 75.
98: 39.
1,804: 98.
2,627: 80.
7,500: —
4,000: —
315: -  500:
7,915: 3.
4,500: —
3,000: —
345: —
3,366: —
75: —
1,900: —
1,000: —
2,305: —
10,500: —
2,690: —
1: 12.
17: 50.
55: —
213: 69.
586: —
219:71.
80:41.
1,956: 40.
1.055: —
2,627: 21.
11,156: 66.
4,133: 95.
— 219 —
Kontant
behållning.
Transport: 63: 50.
F. d. Minuteringsbolagets
stipendie-fond G0:
Gåfvomedel
90:
Lärarnes aflönings
medel
Bibliotheks-kassan
79:89.
Terminsafgifts-dito . .. 30:60.
Material- dito
179:60.
S:r 503:59.
Söderköpings
elementarläroverk:
Egna kassan
25: 48.
Premie- och fattig-d:o 48: 74.
Bibliotheks- d:o 4:61.
Eorsemanska d:o 5:95.
Forsemanska stipendie
kassan
43: 26.
Terminsafgifts-k assan 337: 50.
S:r 465:54.
Utlånta
medel
125: 28.
Fordringar.
Summa.
188: 78.
1,000: —
753: 59.
57: 50.
29: 33.
1,117:50.
872: 92.
831: 14.
1,484: 53.
1,484: 53.
79: 89.
861:74.
179: 60.
2.710: 1.
1,571: 36.
4.784: 96.
325: —
225: —
225: —
2,873: 67.
12: -  6: 47.
6: 28.
82: 88.
362: 48.
280: 21.
235: 89.
2,962: 50.
1,003: 33.
25: 33.
1,071:92.
337: 50.
4,652: —
132: 96.
5,250: 50
Wadstena
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Bibliotheks- d:o
Terminsafgifts- d:o
83.
9: 72.
28: 32.
56: 30.
780: —
200: —
7: 60.
15.
83.
9: 72.
815: 92.
256: 45.
S:r
95: 17.
980: —
7: 75.
* 1,082: 92.
Skenninge
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Btipendie- d:o
Bibliotheks d:o
Terminsafgifts- d:o
2: 11.
27: 55.
5: -  61: 50.
75: —
400: —
2: 11.
102: 55.
400: —
5: —
61:50.
S:r
96: 16.
475: —
—
571: 16.
Transport:
155,501: 82.
155,501: 82’
\
— 222 —
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Konsistorium  19,100: —
Skara elementarläroverk.
79: 49.
Mariestads dito
136: 46. 19,315: 95-
Utgifter:
Konsistorinm
111,915: 68.
Skara elementarläroverk
39,364. 87.
Wenersborgs dito
19,731: 28.
Mariestads dito
13,644: 2.
Borås dito
11,707: 37.
Alingsås dito
8,065: 37.
Lidköpings dito
4,680: 95. 209,109: 54-
Balans till år 1860:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Stipendie-kassan .... 600: 89. 41,329: 60. 1,286: 94. 43,217: 43.
Emeriti- dito .... 2,859: 97. 40,051: 23. 979: 23. 43,890: 43.
Byggnads- dito .... 99: 74. — 442: 17. 541: 91.
Premie- och fattigkassan
5: 36.
— — 5: 36.
Folkskolelärare - se -
minarium  552: 81. —- — — 552: 81.
Stipendier för folkskolelärare-elever.
137: 50. — — E37: 50.
Gymnasii observatorie-kassa
370: 23. 1,166: 67. 22: 81. ^559: 71 •
S:r 4,626: 50. 82,547: 50. 2,731: 15. 89,905: 15.
Skara elementarläroverk:
Egna
kassan
1,392: 39. 5,358: 33. 1,614: 38. 8,365: 10.
Bibliotheks-kassan .. 494: 27. 3,283: 33. 127: 41. 3,905: !.
S:r 1,886: 66. 8,641: 66. 1,741: 79. 12,270: 11.
Transport: 228,425: ^9-
— 223
Kontant
behållning.
Wenersborgs elementarläroverk
:
Egna kassan
444: 49.
Premie- och fattigkassan
28: 57.
Stipendie-fonderna ..  —
Bibliotheks-kassan .. 138: 33.
S:r 611: 39.
Mariestads elementarläroverk
:
Premie- och fattigkassan
...  44: 46.
Bibliotheks-kassan .. 7: 3.
S:r 51: 49.
Borås elementarläroverk
:
Egna kassan  32; 65.
Premie- och fattigkassan
63: 71.
Bibliotheks-kassan .. 2: 50.
Terminsafgifts-dito.. 282: 27.
Norin-Salmeniska
donationsfonden .... 48: 90.
Extra kassan
83: 17.
S:r 513: 20.
Alingsås elementarläroverk
:
Egna kassan  162: 68.
Premie- och fattigkassan
63: 96.
Bibliotheks-kassan.. 19: 39.
Lärarnes aflöningsmedel
—
Utlånta
medel.
66: 67.
1,516: 67.
3,557: 1.
Fordringar.
45.
49: 26.
5,140: 35.
135: 89.
217: 8.
Transport: 228,425: 49.
Summa.
: jhf . otili
511: 61.
28: 57.
1,565: 93.
3,695: 34.
49: 71. 5.801: 45.
352: 97.
••
175: —
225: -  137: 50.
44: 46.
7: 3.
51: 49.
32: 65.
199: 60.
2: 50.
282: 90.
48: 90.
300: 25.
175: _
866: 17.
J337: 68.
288: 96.
156: 89.
175: —
S:r 246: 3. 537: 50. 175: — 958: 53.
Transport: 228,425: 49.
— 224 —
Transport: 228,425: 49-
Kontant
Utlånta
behållning.
medel.
Fordringar-
Summa
Lidköpings elementar-
läroverk :
Egna kassan
2: 24.
—
—
2:
24.
Premie- och fattig-
kassan
4: 72.
. —
' —
4:
72.
Terminsafgifts- dito
311: 44.
, 10 0 l C»t I
—
311; 44.
Donationsmedel
13.
’—
— —
13.
S:r
318: 53.
318:
53.
S:ma 8,253: 80. 97,219: 98. 4,697: 65.  110,171: &
Summa 338,596. 92-
Af sistlidet års Revisorer erinrades, bland annat, vid räkenskapen för Lidkö'
pings elementarläroverk, att relation öfver de till denna läroanstalt donerade medel sak'
nades. Enahanda är förhållandet med 1859 års räkenskap, och nu församlade RevisO'
rer förnya samma anmärkning, enär den af skolans Rektor deröfver afgifna förklaring
som hufvudsakligen innehåller, att en fullständig relation ej lätteligen kunnat af Rektor
afgifvas, alldenstund han ej hade donationsbrefven under sin vård, utan dessa befunno8
i enskilda personers eller auktoriteters ego. icke synts Revisorerne fullt nöjaktig, helst
det i Revisorernes tanka väl, om ock med något besvär, torde låta sig göra, att
personer, sorn inbetala räntor å utlånta donationsmedel, erhålla uppgift å de urkunder»
på grund hvaraf räntebetalningar ske och som böra angifva såväl beloppen af som Ä®'
damålet med de särskilda donationerna.
§ 2.
Vid räkenskapen för Ulricehamns pedagogi hafva Revisorerne funnit skäl fran1'
ställa samma anmärkning, som i sistlidet års revisionsberättelse förekommer, eller att
låneräkning saknas och att hvarken den kontanta behållningen eller säkerhetshandli®'
garne för pedagogiens utlånta medel blifvit, i öfverensstämmelse med uttryckliga föreskri!'
terna i Kongl cirkulärbrefvet den 17 September 1856, behörigen attesterade af 1®'
spector scholae.
.e :ÖÖ1
— :g7J D
.f.a :8ö6 — Oc :T£S £
di> rtoqen*'1
— 225 —
Konsistorium i Strengnäs.
Dess räkenskap, som blifvit med anmärkningar granskad i Kongl. Kammarrätten,
redovisar inkomster och utgifter på sätt som följer:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar:
Konsistorium
Strengnäs elementarläroverk
Nyköpings dito
Eskilstuna dito
Orebro dito
Askersunds dito
113,779: 88.
27,203: 6.
12.604: 76.
510: 12.
19,254: 35.
14,04.9: 13. 187,401: 30.
Uppbörd:
Konsistorium
10,045: 55.
Strengnäs elementarläroverk
31,928: 34.
Nyköpings dito
14,768: 47.
Eskilstuna dito
6,507: 8.
Örebro dito
39,026: 23.
Askersunds dito
3,406: 68. 105 682: 35
Balans till år 1860:
Skuld:
Konsistorium:
Byggnadskassan
.i
900: —
Strengnäs elementarläroverk:
Herdmanska fonden
1: 66.
Lennseanska dito
1: 66.
Graffmanska dito
58: 19.
Besparings- dito
29: 32.
Egna kassan
16,024: 14. 16,114: 97.
Örebro elementarläroverk:
Egna kassan
356: 51. 17,371: 48.
Summa 310,455: 13.
29
— 226 —
Or edit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Konsistorium
. 1’noo! Tft
Strengnäs elementarläroverk
iz,aaö: 40.
Nyköpings dito
~T" ].„• „
Askersunds dito
993: 97. 15,128: 1
Utgifter:
Konsistorium
4,571: 2.
Strengnäs elementarläroverk
31,427: 10.
Nyköpings dito
14,124: 41.
Eskilstuna dito
6,536: 40.
Orebro dito
38,428: 8.
Askersunds dito
3,348; 69. 98,435: 70.
Balans till år 1860:
Kontant Utlänta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnadskassan  470: 2. — — 470: 2.
Emeriti-kassan
458: 90. 90,550: —  — 91,008: 90.
Eskilstuna läroverks
lönefond
1,514: 24, 25,000: — — 26,514: 24.
Stipendier för folkskolelärare-elever.
.. 361: 25. — — 361: 25.
S:r 2,804: 41. 115,550: —  118,354: 41.
Strengnäs elementar
-
läroverk :
Soopiska fonden ...
302: 81.
7,025:
Herdmanska dito ....
—
500:
Lennteanska dito ....
.
—
83:
Archenh. och Sere-
236:
nianska dito
11:
8.
Levinska dito
57:
90.
1,000:
Leufstedska dito ....
6:
I.
166:
Stafviska dito
5:
91.
125:
Insulinska dito
205:
10:
1,425:
Graffmanska dito ....
—
3,000:
Transport: 588: 81. 13,561:
281:
92:
7,609:
73.
14:
50.
514:
50.
33.
2:
46.
85:
79.
11.
10:
92.
258:
11.
30:
61.
1,088:
51.
67.
7:
70.
180:
38.
4:
—
134:
91.
60:
38.
1,690:
48.
—
117:
96.
3,117:
96.
11.
530:
45.
O
OO
! ■'&
tH
37. 113,563: 88,
— 227 —
Transport:
Jungbladska fonden..
Lenneiska dito
Södergrenska dito ...
Weylandtska dito —
Enskilda premie- och
fattigkassan
Kassan för materiella
behof
Anonymi donation ...
Wattrangska donationen
Billbergska dito
Allmänna premie- och
fattigkassan
Bibliotheks-kassan ..
Sur
Nyköpings elementarläroverk:
Egna
kassan
Premie- och fattigkassan
Bibliotheks- dito ....
Nylénska stipendiefonden
Douglaska dito
Berglingska dito ....
Jerlingska dito
Graflinanska dito ....
Kontant
behållning.
Utlånta
medel.
Fordringar. Summa.
588
81.
13,561
11.
530:
45.
14,680
37.
210
42.
3,397
22.
117:
69.
3,725
33.
97
98.
1,100
—
16.
62.
1,214
60.
—
1,500
57:
1,557:
2,000
—1
19:
—
2,019
—
127:
61.
—
—
127.
61.
102:
72.
1,565:
34:
85.
1.702:
57.
311:
46.
3,829:
—
158:
63.
4,299:
9.
—
41:
2:
2.
43:
2.
230:
—
11:
36.
241:
36.
184:
191:
72.
14.
1,500:
—
—
184:
1,691:
72.
14.
,814:
86.
28,723:
33.
947:
62.
31,485:
81.
843:
21.
843:
21.
14:
3.
2.809:
17.
2.823:
20.
73:
4.
—
—
73:
4.
139:
66.
4,500:
4,639:
66.
78:
54.
3,000:
—
—
3,078:
54.
—
1,250:
—
1,250:
15:
42.
500:
—
515:
42.
25:
—
—
—-
25:
188:
90.
12,059:
17.
—-—
—
13,248:
7.
Eskilstuna elementarläroverk
:
Egna kassan
Premie- och fattigkassan
Terminsafgifts- dito
121: 33.
25.
S:r 121: 58.
359: 22. —
359: 22. —
359: 22.
121: 33.
25.
480: 80.
Transport: 113,563: 88.
/
— 228 —
/
Kontant Utlånta
behållning- medel.
örebro elementarläroverk
:
Egna kassan
153: 75.
Premie- och fattigkassan
70: 18. —
Bibliotheks-dito
412: 94.
Stipendie-dito
65: 5. 16,016: 88.
Terminsafgifts-dito.... 1.625: 43.
Lärarnes aflönings
medel
-  187: — 1,677: 78.
S:r 2,360: 60. 17,848: 41.
Transport: 113,563: 88.
Fordringar. Summa.
153: 75.
T 70: 18.
— 412: 94.
— 16,081: 93.
1.625: 43.
1,864: 78.
- 20,209: 1.
Askersunds elementarläroverk
:
Grundfonds-kassan — 12,600: — — — 12,600: —
Egna dito
220: 61. 120: — — 340: 61.
Terminsafgifts-dito .. 160: 18.
— —•— — 160. 18.
Premie- och fattigkassan
6: 93. — — 6: 93.
Bibliotheks-dito  5: 43. —— —  5: 43.
S:r 393: 15. 12,720: —  — 13,113: 15.
S:ma 8,683: 50. 187,260: 13. 947: 62. 196,891: &
Summa 310,455: &
Emot denna räkenskap få Kevisorerne endast erinra, att densamma icke, på sät*
Kongl, cirkulärbrefvet den 17 September 1856 påbjuder, är försedd med register.
Konsistorium i Westeras.
häkenskapen, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten,
täger inkomster och utgifter sålunda:
— 229 —
Debet.
Balan» från år 1858:
Tillgångar:
Konsistorium
172,891:25.
Westerås elementarläroverk
4,368: 88.
Fahlu dito
17,848:59.
Sala dito  489:48. 195,598:20.
Uppbörd:
Konsistorium
85,173:58.
Westerås elementarläroverk
44,040: 21.
Fahlu dito
19,137:85.
Sala dito
8,105: 93. 156,457:57.
Summa 352,055:77.
Credit.
Balan* från år 1858:
Skuld:
Konsistorium
23: 42.
Westerås elementarläroverk  224: 34.
Fahlu dito  __ 252j_l0. 499: 86.
Utgifter:
Konsistorium
87,912: 26.
Westerås elementarläroverk
42,047:87.
Fahlu dito
17,903:86.
Sala dito
7,884:72. 155,748:71.
Balans till år 1860:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnads-kassan  2,664:55. 46,450: — — 49,114:55.
Premie-och fattig-d:o 298:61. 1,500: — — 1,798:61.
Emeriti- d:o 959:45. 98,682:83.  — 99,642:28.
Stipendier åt folkskolelärare-elever
239: 8.  —  239: 8.
Transport: N 4,161:69. 146,632:83. ^— 150,794: 52. 156,248: 57.
— 230 —
Transport:
Ahllöfska stipendiefonden
Nsesseniska dito
Herdmanska dito ....
Frangeliska dito
Gagnero - Stamberg
ska
dito
Sernsköldska dito ....
Troilska dito ....
Brunmarkska dito ....
Hallenstjernska dito
Maureliska dito
Stranghska dito
Westmanska dito
Hellsteniska dito
Fahlcrantzska dito
Besparade domprostelönemedel
till fattiga
prestenkor
Bentzelstjernska medlen
till dito
Kollektmedel för fattige
studerande .. ..
S:r
Kontant
behållning.
4,161:69.
454: 30.
Utlånta
medel.
146.632: 83.
2.500
833
500
847
337
2,250
1.500
75
3.000
1.500
150
1,666
833
1.000
33.
83.
50.
67.
33.
1.286: 67.
600:
Fordringar.
Summa.
150,794:52. 156,248:57.
2,500: —
833: 33.
500: —
847: 83.
337
2,250
1.500
75
3.000
1.500
150
1,666
833
1.000
50.
67.
33.
4,615:99. 165,513: 16.
1,286: 67.
600: —
454: 30.
170,129:. 15.
Westerås
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Intresse af Hallen-  stjernska donationen
Klerckerska stipendie-  fonden
Hallanderska dito ....
134: 66.
88:43.
37: 50.
7: 12.
44: 17.
1,500:
1,825: —
1,500: —
1,000: —
1,634:66.
1,913:43.
37: 50.
1,507: 12.
1.044: 17.
S:r
311:88.
5,825: —
6,136: 88.
Fahlu
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Bibliotheks- d-o
Ihrmanska stipendie-  fonden
949: 12.
19: 89.
15:38.
4,500: -  600: —
1,500: -
141: —
33: —
15: —
5,590: 12.
19: 89.
648: 38.
1,515: —
Transport: 984:39. 6,600: — 189: — 7,773:39. 156,248:57.
Transport:
Fernströmska stipendie-fonden
... ..
Lidmanska dito .
Pihlska dito.
Westlinska dito
Flygarska dito
Hallenstjernska dito
Albrechtsonska dito
Bokutdelningsmedlen
Kontant
behållning.
984: 39.
Utlånta
medel.
6,600: -
10: 80.
67: 46.
250
100
83
56
8,230
1,500
600
33.
67.
Fordringar.
189: —
2: 50.
1: —
83.
56.
147: 94.
6: —
Summa.
7.773: 39.
252: 50.
101: —
84: 16.
57: 23.
8,388: 74.
1,500: -  606: - -  67: 46.
156,248: 57.
S:r
1,062: 65.
17,420: -
347-, 83.
18,830: 48.
Sala
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Ahlströmslca fonden
Bibliotheks-kassan ....
77: 49.
2: 7.
28: 46.
28: 49.
465: 56.
100: —
8: 12.
50.
551: 17.
102: 57.
28: 46.
28: 49.
. S:r
136:51.
565: 56.
8: 62.
710: 69.
S:ma
6,127: 3.
189,323: 72.
356: 45.
195,807:20.
Summa 352,055:77.
Revisorerne få vid denna räkenskap endast erinra, att vid Sala elementarläroverks
redogörelse saknas låneräkning.
Konsistorium i W exiö.
Af denna räkenskap, som blifvit med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten,
inhemtas i afseende på inkomster och utgifter följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar:
Konsistorium
60,107: 37.
Wexiö elementarläroverk  49,880:43.
Jönköpings dito
34,923:21. 144,911: 1.
Transport: 144,911: 1,
— 232 —
Transport:
Uppbörd:
Konsistorium
13,173: 1.
Wexiö elementarläroverk  33,300: 63.
Jönköpings dito
23,774: 16.
Balans till år 1860:
Skuld:
Wexiö elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan
11:63.
Stipendie- och donationsfonden
31-
Summa
Gr edit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Wexiö elementarläroverk
Utgifter:
4,916:52.
31,926: 69.
18,949: 31.
Konsistorium
Wexiö elementarläroverk
Jönköpings dito
Balans till år 1860:
Kontant Uti&ata
behållning. medel.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggn adskassan
684: 20. 10,850:
Emeriti- dito
331:75. 36,625:
Bibliotheks-dito
238:76. 17,000:
Folkskolelärare-seminarium
205:89. 450:
S:r 1,460:60. 64,925:
Fordringar.
1:71.
Summa
360: 5. 11,894:25.
989: 10. 37,945: 85.
627. 40. 17,866: 16.
657: 60.
1,978:26. 68,363;:
144,911: 1.
70,247: 80.
92: 94.
215,251:75.
76: 40.
55,792: 52.
55,868:92.
— 233 —
— 12,572:34. 767:90. 13,340:24.
9,850
4.100
2,670
1.500:
1,500:
4,000:
3,000:
32,566: —
1.230: 21.
750: —
531: —
320: 46.
1,666: 67.
629: 76.
64: 47.
96: 84.
20: —
71:25.
59: 58.
Kontant Utlåntn,
behållning. medel. Fordringar.
Wexiö
elementarläroverk :
Stipendie- och donationsfonden
—
Jubel-stipendie-fonden
191:72.
Trolleska dito .... 263:76.
Ankarlooska dito .... 343: 49.
Sjöbringska premiefonden
85: 50.
Undénska stipendiefonden
—
Nilsson-Aschanska d:o 277: —
Nilsson - Aschanska
premie-fonden  —
Eklundska stipendie
„
fonden
■ — 1,000:
Ohrnbergska dito .... 171: — 3,000: —
Egna kassan
72:93. 3,433:33.
Terminsafgifts-dito.... 1,167:66.
S:r 2,573: 6.
Jönköpings
elementarläroverk:
Visingsö-fonden  ;.. I,7l4:30.
Egna kassan
139: 99.
Terminsafgifts- d:o 630:57.
Premie- och fattig-d:o 79: 52.
Bibliotheks- d:o 24:34.
Sandstedtskä stipendiefonden
95: —
STr 2,683: 72 37,064: 34.  —
S:ma 6,717:38. 148,615: 1. 4,050:44.
35: —
135: —
105: 30.
Transport: 55,868:92.
Summa.
10,671: 48.
4.428: 23.
3,110:33.
1,605: 50.
1,571: 25.
4,336: 58.
87: 8. 3,087: 8.
1,035: —
3,306: —
3,611:56.
1,167: 66
46,625:67. 2,072:18. 51,270: 91.
34.280: 30.
1.370:20.
1,380: 57.
610: 52.
344: 80.
1.76E67.
39,748: 6.
159,382: 83.
Summa 215,251: 75.
§ I
Vid
jemförelse emellan de i nästlidet års revisionsberättelse för detta Konsistorium
intagne utbalaaserade tillgångarne
144,936: 52.
och här ofvan, i öfverensstämmelse med 1859 års räkenskap, inba,lanserade 144,911: 1,
visar sig en skillnad af
~ 25: 51,
30
— 234 —
hvilket förhållande Revisorerne ansett? sig endast böra här omförmäla, enär beloppet
redan blifvit af Kongl. Kammar-rätten till ersättning anmärkt.
§ 2.
1 öfrigt få Revisorerne erinra, att vid räkenskapen icke, på sätt Kongl, cirkulärbrefvet
den 17 September 1856 föreskrifver, finnas sammandrag öfver hufrudredogörelserna
för stiftets Konsistorium och elementarläroverk samt hnfvudredogörelse för Konsistorii
kassor och fonder.
Konsistorium Ecklesiastikum i Lund.
Af årets räkenskap, som blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten med anmärkning,
inhemtas följande i afseende pä inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar:
Konsistorium
98,025: 31.
Lunds elementarläroverk
9,168: 12.
Malmö dito
6,333: 44.
Christianstads dito
4,597: 6.
Carlskrona dito
4,753: 58.
Helsingborgs dito
3,861: 9.
Ystads dito
4,638: 90.
Carlshamns dito
6,211: 47.
Landskrona dito
925: 63.
Sölvesborgs dito
151* •
Ronneby dito
••• _ 72: 50. 138,738: 87.
Uppbörd:
Konsistorium
195,990: 91.
Lnnds elementarläroverk
37,020: 22.
Malmö dito
i*
Christianstads dito
■■■•
Carlskrona dito
10,264: 41.
Helsingborgs dito
9,886: 27.
Ystads dito
10,539: 15.
Transport: 295,611: 94. 138,738: 87.
— 235 —
_ . . , Transport: 295,611: 94.
Carlshamns elementarläroverk
7,299: 87
Landskrona dito
7 924: 54
Sölvesborgs dito
2 413: 50
Ronneby dito
3,274: —
Balans till år 1860:
Skuld:
Konsistorium:
Domkapitels-husets kassa
7gi; 87.
Lunds elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan
55. 75
Malmö elementarläroverk:
Egna kassan
504: 70.
Bibliotheks-dito
64: 69. ,'69. ^9
Christianstads elementarläroverk:
Byggnadskassan
295: 40.
Ystads elementarläroverk:
Bibliothekskassan
16: 70.
Summa
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Konsistorium
895: 90.
Malmö elementarläroverk
210: —-
Christianstads dito
243: 82.
Utgifter:
Konsistorium....
216,999: 71.
Lunds elementarläroverk
35.870: 17.
Malmö dito
17,593: 97.
Christianstads dito
14,250: 31.
Carlskrona dito
9,966: 4.
Helsingborgs dito
9,534: 39.
Ystads dito
10,113: 40.
Carlshamns dito
6,912: 53.
Landskrona dito
7,581: 85.
Sölvesborgs dito
2,344: 53.
Ronneby dito
3,196: 53.
138,738: 87.
316,523: 85.
1,719: 12.
456,981: 84.
1.349: 72.
334,363: 43.
Transport: 335,713: 15.
— 236 —
Transport: 353,713: 15.
Balans till år 1860:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnadskassan  2,975: 20. 4,000: — — 6,975: 20.
Aldre pastoraliefon
den
.....  297: 86. 5,700: — 781: 87. 6,779: 73.
Domkapitels - husets
kassa
— 2,250: — — 2,250:
Lunds kathedralsko
las
löningsfond .... 528: 41. — — 528: 41.
F. d. seminariekas
san
3,000: — — — 3,000:
Carlskrona skolfond 29: 84. 1,690: 49. - — 1,720: 33.
Sölvesborgs elementarläroverks
statsanslag
173: 42. 11,310: — — 11,483: 42.
Folkskolelärare - seminarium
840: 55. 25,425: 50.  — 26,266: 5.
Stipendier till folkskolelärare-elever
.. 925: — — — 925: —
Ecklesiastike personers
bevillning
3: 92. 1,533: 75.  — 1,537: 67.
Malmö S:t Petri presterskaps
löningsfond
4. 7,414: 95. — 7,414: 99.
Nierothi- Hellman -  ska stipendie-fon
den
— 300: — — 300: —
Ohlssonska dito .... 28: 50. 200: — — 228: 50.
Morsingska dito
— 2,000: — — 2,000:
Nymanska dito..  80: 65. 525: — *— 605: 65.
Waeströmska dito.... 28: 50. 1,000: — — — 1,028: 50.
Ahlmanska donationen
1: 8. 480: 7. — 481: 15.
Krutmejer - Schéele -  ska stipendie-fonden
57: — 2,000:
— 2,057: —
Biskop Faxes dito.. 36: 60. 1,284: 28. 1,320: 88.
S:r 6,006: 57. 70,114: 4. 781: 87. 76,902: 48.
Transport: 335,713: 15,
237 —
Kontant
behållning.
Lunds elementarläroverk:
Egna
kassan.  2,462: 37.
Premie- och fattigkassan
—
S:r 2,462: 37.
Malmö elementarläroverk
:
Egna kassan  —
Bibliotheks- dito - -
Premie- och fattigkassan
94: 12.
Besparingsfonden .... .127: 73.
Terminsafgifts-kassan
144: 80.
Lärames aflöningsmedel
319: 27.
S:r 685: 92.
Christianstads elementarläroverk
:
Byggnadskassan
—
Egna dito  1.858: 88.
Premie- och fattigkassan
37: 32.
Stipendie- dito
250: 46.
Bibliotheks- dito .... 631: 95.
S:r 2,778: 61.
Carlskrona elementarläroverk
:
Egna kassan  26: 52.
Premie- och fattigkassan
32: 84.
Terminsafgifts- dito 1,514: 43.
Bibliotheks- dito .. . 38: 2.
S:r 1, 11: 81.
Transport: 335,713: 15.
Utlånta
medel. Fordringar. Summa.
2,151: 56.
5,760:
4,613: 93.
7,911: 56.
525: —
1,350: —
1,950: —
1,164: 69.
504: 70.  —
5,494: 39.
159: 28.
729: 1.
400: —
2,350: —
600: —
400: —
—;
—
5,760:
. —'
.
10,373:
93.
14:
88.
539:
88.
10:
57.
1,360:
57.
71:
1.
2,115:
13.
—
1,292:
42.
—
649:
50.
—
319:
27.
96:
46.
6,276:
77.
1,063:
1: 50.
1,222: 28.
1,858: 88.
37: 32.
980: 97.
1,031: 95.
1,288: 29. 1,064: 50. 5,131: 40.
58: 75. 2,435: 27.
13: 75. 646: 59.
— ... 1,514: 43.
17: 64. 455: 66.
3,350: — 90: 14. 5,051: 95.
Transport: 335,713: 15.
— 238 —
Transport: 335,713: 15.
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Helsingborgs elementarläroverk
:
Egna kassan  13: 32. 695: 60. — 708: 92.
Premie- och fattigkassan
295: 29. 2,308: 76.  — 2,604: 5.
Terminsafgifts- dito 694: 15. 200: — — 894: 15.
Bibliotheks- dito .... 5: 85. — < — 5: 85.
S:r 1,008: 61. 3,204: 36.
4,212: 97.
Ystads elementarläroverk
:
Egna kassan  10: 17.
— — - — 10: 17.
Premie- och fattigkassan
61: 81. 4,535: 50. 286: 37. 4,883: 68.
Lärarnes aflönings
medel
—  — 187: 50. 187: 5®.
S:r 71: 98. 4,535: 50. 473: 87. 5,081: 35.
Carlshamns elementarläroverk
:
Egna kassan
180: 67. 1,175: — — 1,355: 67.
Premie- och fattigkassan
152:38. 1,625: —
1,777:38.
Terminsafgifts- dito 57: 12. 300: — — 357: 12.
Bibliotheks- dito .... 8: 64. 100: —  — 108: 64.
Heyderichska stipendiefonden
— 3,000: —  — 3,000: —
S:r 398: 81. 6,200: —  6,598: 81.
Landskrona elementarläroverk
:
Engeströmska donationerna
— 250: — — 250: —
Era Brita Gydes donation
37: 72. — 37: 72.
Tullbergska donationen
180: 56. — 180: 56.
Transport: — 468:28. 468:28.335,713:15.
— 239 —
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Transport: — 468: 28. — 468: 28. 335,713: 15.
Skolans orgelkassa.. — 136: 55. — 136: 55.
Egna kassan  558: 56. — — 558: 56.
Premie- och fattigkassan
94: 97. — — 94: 97.
Bibliotheks- dito .... 9: 96. — — 9: 96.
&r 063: 49. 604: 83. — 1,268: 32.
Sölvesborgs elementarläroverk
:
Egna kassan...  181: 62. — — 181: 62.
Premie- och fattigkassan
38: 12. — — 38: 12.
Bibliotheks- dito .... 1: — — — 1: —
S:r 220: 74. — — 220: 74.
Ronneby elementarläroverk:
Egna
kassan  62: 72. — — 62: 72.
Premie- och fattigkassan
8: 25. — — 8: 25.
Terminsafgifts-dito .. 78: — — — 78: —
Bibliotheks- dito
1: —  —  — 1: —
S:r 149: 97.  — 149: 97.
S:ma 16,058: 88. 102,702: »7. 2,506: 84.
121,268: 69.
Summa 456,981: 84.
$ 1.
Vid granskning af räkenskapen för Lunds elementarläroverk har befunnits, att i
räkningen öfver läroverkets egen kassa upptages en utgiftspost å 300 R:dr med anteckning,
att detta belopp »som vanligt» utbetalts för bränmateriel (icke lysningsämnen),
utan att på annat sätt vara verificerad.
Äfvenså saknas vid samma läroverks räkning för premiekassans utgifter behöriga
verifikationer å utbetalda premier till belopp af 625 R:dr 20 öre.
§ 2.
Vid Christianstads elementarläroverks räkenskap fattas låneräkning.
— 240 —
§ 3.
Enligt Carlskrona elementarläroverks premie- och fattigkassas räkning äro under
revisionsåret utgifna fattigmedel till ett sammanlagdt belopp af 69 R:dr R:mt, för hvilkeu
utgift såsom verifikationer åberopas 4 särskilda läroverkskollegiets protokoller,
hvilka dock ej äro redogörelsen vidfogade.
§ 4.
Vid räkenskapen för Carlshamns elementarläroverk saknas såväl låneräkning som
ock qvitto å utbetalde 50 R:dr stipendiemedel.
Slutligen erinras, att Malmö elementarläroverks räkenskap är i saknad af verifikationer
till premie- och fattigkassan för utdelade premier till belopp af 360
R:dr 27 öre.
47 -Mt
Konsistorium i Götheborg.
ÖS h ö
I Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar, lemnar denna räkenskap
följande redogörelse för inkomster och utgifter:
Debet.
Dalans från år 1858
Tillgångar:
Konsistorium
Götheborgs elementarläroverk
Uddevalla dito
Strömstads dito
Marstrands dito
Halmstads dito
Warbergs dito  ...
Uppbörd:
Transport: 110,179: 83. 128,132: 61,
87,363: 24.
21,460: 81.
2,018: 69.
359: 4.
168: 4.
14.526: 97.
2,235: 82. 128,132: 61.
— 241 .—
Transport: 110,179: 83. 128,132: 61.
Uddevalla elementarläroverk
7,788: 39.
Strömstads dito
2.958: 28.
Marstrands dito
3,362: 11.
Halmstads dito
8,654: 98.
Warbergs dito
6,471: 59. 139,415: 18.
Balans till år 1860:
Skuld:
Konsistorium:
lindgrenska stipendiefonden
12.
Götheborgs elementarläroverk :
J. A. Bergs donation
1: 29.
Uddevalla elementarläroverk:
Egna kassan
32: 43.
Bibliotheks- dito
206: 42. 238: 85.
Halmstads elementarläroverk :
Egna kassan  325: 30. 565; 56.
Summa 268,113: 35.
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Konsistorium
12.
Halmstads elementarläroverk ,  325: 30. 325: 42.
Utgifter:
Konsistorium
a  66,700: 10.
Götheborgs elementarläroverk
33,342: 72.
Uddevalla dito
7,580: 69.
Strömstads dito
2,787: 39.
Marstrands dito
2,856: 5.
Halmstads dito
8,559: 80.
Warbergs dito
5,795: 7. 127,621: 82.
Transport: 127,947: 24.
31
I
242
Transport: 127,947: 24,
Balans till år 1860:
Kontant
behållning.
Utlånta
medel.
Fordringar.
Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnads-kassan ....
Eraeriti- dito
2,055:
12.
37,700: —
776:
60.
40,531:
72.
1,016:
96.
23,000: —
133:
66.
24,150:
62.
Biskopshus- dito ....
1,648:
29.
20,500: —
446:
17.
22,594:
46.
Faltzburgska stipen-  diefonden
1,000: —
35:
67.
1,035:
67.
Lemmichska dito ~-
30.
400: —
24:
—
424:
30.
Collanderska dito ....
—
100: —
3:
3.
103:
3.
Lundgrenska dito ....
—
50: —
1:
67.
51:
67.
Collanderska dona-  tionsfonden
4,500: —
67:
50.
4,567:
50.
Jeansonska dito
.27:
42.
1,500: —
33:
41.
1,560:
83.
Lärarnes aflönings-  medel
—
. —
678: 36.
678:
36.
S:r
4,748:
9.
88,750: —
2,200:
7.
95,698: 16.
Götheborgs elementarläroverk
:
Egna kassan
Termin safgifts- dito
F. d. Gymnasii premie-
och fattig-dito
F. d. lärdoms- och
apologist- skolornas
dito dito
Kongl, ochllvitfeldtska
stipendie-kassans
anslag....
O. E. Rabes minnesfond
J. A. Bergs donation
Svahliska stipendiefonden
Lemmichska dito ....
Lindgrenska dito ....
Collanderska donationen
33: 84. —
754: 11. —
179: 60.
131: 93. —
128: 49.
3:* 17.
13: 26.
262: 61.
78: 32.
6,725
400
50:
100: —
33: 84.
754: 11.
179: 60.
131: 93.
128: 49.
265: 78.
78: 32.
6,738: 26.
400: —
50: —
100: —
Transport: 1,244: 40. 7,615: 93.  8,860: 33. 127,947: 24.
— 243 —
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Sömma.
Transport: 1,244: 40. 7,615: 93. — 8,860: 33. 127,947: 24.
Johannes Gunnars
sons
gåfva
73. 59: 52. — 60: 25.
Contubernii- eller
hushyrefonden  49: 51. 11,450: —■ — 11,499: 51.
Bibliotheks-kassan.. 344: 10. 2,500: — — 2,844: 10.
S:r 1,638: 74. 21,625: 45.  23,264: 19.
Uddevalla elementarläroverk
:
Egna kassan  58: 84. 689: 66. — 748: 50.
Premie- och fattigkassan
31: 23.  — — 31: 23.
Stipendie-kassan ....
_ 1,000: — — 1,000: —
Terminsafgifts-dito .. 469: 9. — — 469: 9.
Bibliotheks- dito  216: 42. — — 216: 42.
S:r 775: 58. 1,689: 66.
2,465: 24.
Strömstads elementarläroverk
:
Egna kassan  202: 17. — •— — — 202: 17.
Premie- och fattigkassan
50: 38. —  — 50: 38.
Terminsafgifts dito.. 277: 38. —  277: 38. '
S:r 529: 93.
559: 93.
Marstrands elementarläroverk:
Egna
kassan  253: 69. —
— 253: 69.
Premie- och fattigkassan
3: 41. — 417: — 420: 41.
S:r 257: 10.  417: -- 674: 10.
Halmstads elementarläroverk
:
Egna kassan  162: 30. 375: — 2: 25. 539: 55.
Terminsafgifts- dito 59: 36. — — 59: 36.
Premie- och fattigkassan
157:29. 1,025: — 355:20. 1,537:49.
Transport: 37S: 95. 1,400: — 357: 45. 2,136: 40. 127,947: 24.
Transport:
Lauterbackska fonden
Barfothska dito
Renströmska dito
Rhedinska dito
Bibliotheks-kassan
Kontant
behållning-
378: 95.
5: —
Utlånta
medel.
1,400: —
750: —
3,750; —
7,500: —
150: —
Fordringar.
357: 45.
101: 25.
225: —
4: 50.
Summa.
2,136:40.
750: —
3,851: 25.
7.725: —
154: 50.
5: —
127,947: 24.
S:r
383: 95.
13,550: —
688: 20.
14,622: 15.
Warbergs
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Bibliotheks- d:o
256:11.
171: 18.
48: 23.
1,225: —
1,075: —
75: —
39: 95.
20: 75.
1: 12.
1.521: 6.
1.266: 93.
124: 35.
S:r
475: 52.
2,375: —
61:82.
2,912: 34.
S:ma
8,808: 91.
127,890: 11.
3,367; 9.
—;■
140,166: 11.
Summa 268.113:35.
Härvid hafva Revisorerne endast velat erinra, att låneräkning saknas vid räkenskapen
för Kongsbacka skola.
Konsistorium i Kalmar.
Årets räkenskap, som ännu icke blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten, redogör
för inkomster och utgifter på sätt som följer:
Debet.
Balans från år 1858;
Tillgångar:
Konsistorium
138,440: 4.
Kalmar elementarläroverk
6,466: 35.
Oscarskamns dito
45: 25. 144,951:64.
Uppbörd:
Konsistorium
63,836: 40.
Kalmar elementarläroverk
50,119:27.
Oscarshamns dito
3,419:47. 117,375:14.
Transport: 262,326:78.
_ 245 —
Balans till år 1860:
Skuld:
Konsistorium:
Lindbäckska och Grotteska donationen
Kalmar elementarläroverk:
Premie- och fattig-kassan
Transport:
170: 59.
50: 16.
Summa
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Konsistorium
785: —
Kalmar elementarläroverk
209^89.
Utgifter:
Konsistorium
62,155: 9.
Kalmar elementarläroverk
48,429: 11.
Oscarshamns dito
3,373: 28.
Balans till år 1860:
Kontant tTtlanta
behållning. medel.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnadskassan
1,307: 74. 29,576: 67.
Emeriti- dito  121:59. 16,700: —
Folkskolelärare - seminarium
47:27. — — —
Stipendier för folkskolelärare-elever
50: —  —
Stipendie-kassan
76:87. 11,350:84.
Wijkska donationen .... 169:86. 69,530: —
Lindbäckska och Grotteska
donationen ....  5,883:33.
S:r 1,773:33. 133,040:84.
Fordringar. Summa,
1,151:33.
607: 46.
483: 40.
2,078: 54.
372: 4.
4,692:77.
32,035: 74.
17,429: 5.
47: 27.
50
11,911
71,778
11.
40.
6,255: 37.
139,506: 94.
Transport:
262,326: 78.
220: 75.
262,547: 5™
994: 89.
113,957:48.
114,952: 37.
— 246 —
Transport: 114,952:37.
Kontant Utl&nla
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Kalmar
elementarläroverk:
Egna kassan
13:
99.
3,500: —
93: 58.
3,607: 57.
Terminsafgifts-dito ....
166:
1.
500: —
10: 25.
676: 26.
Premie- och fattig-d:o
—
1,000: —
2:50.
1,002: 50.
Bibliotheks- dito
847:
95.
1,850: —
12: 50.
2,710: 45.
S:r
1,027:
95.
6,850: —
118: 83.
~ 7,996: 78.
Oscarshamn*
elementarläroverk:
Egna kassan
66: 39.
Premie- och fattig-dito 21: 55.
Bibliotheks- dito 3; 50.
S:r 91:44. — —  91:44.
S:ma 2,892: 72. 139,890: 84. 4,811: 60. —  147,595: 16.
Summa 262.547:53.
i strid mot föreskrifterna i Kongl, cirkulärbrefvet den 17 September 1856, saknar
denna räkenskap uppgift pä de gåfvobref, testamenten och andra urkunder, hvarpa
donationsfonderna sig grunda.
66: 39.
21:55.
3: 50.
Konsistorium i Carlstad.
För ställningen i afseende på inkomster och utgifter redogör denna, i Kongl.
Kammar-rätten med anmärkningar granskade räkenskap på följande sätt:
JJebet.
Balans från ur 1858:
Tillgångar:
T. . . .. 103,390:82.
Konsistorium
n 754-14
Carlstads elementarläroverk
Filipstads dito
"Hill— — ’ 1
Transport: 124.59S: 58.
— 247 —
Transport: 124,598:58.
Christinehamns elementarläroverk  293: 22.
Arvika dito
80:90.
Åmåls dito
16,538:16.
f
Uppbörd:
Konsistorium
12,737:77.
Carlstads elementarläroverk
2,560:57.
Filipstads dito
3,279:40.
Christinehamns dito
5,432:59.
Arvika dito
2,188:33.
Åmåls dito
4,823: 18.
Balans till år 1860:
Skuld:
Konsistorium:
Åmåls och Filipstads skolfond
93: 2.
Carlstads elementarläroverk:
Materialfonden  71.
Summa
Credi t.
Balans från år 1858:
Skuld:
Konsistorium
Utgifter:
Konsistorium
9,317:47.
Carlstads elementarläroverk
2,395: (0.
Filipstads dito
2,888:57.
Christinehamns dito
5,003:50.
Arvika dito
2.107:58.
Åmåls dito
4,007:90.
Transport:
141,510: 86.
31,021:84.
93: 73.
172,626: 43.
4:11.
25,720:12.
25,724: 23.
— 248
Balans till år
1860:
Transport
Tillgångar;
Konsistorium:
Kontant
behållning.
Utlånta
medel.
Fordringar.
Summa.
Byggnads-kassan
Åmåls- och Filipstads
skolfond
Stipendia collectanea
Wähnermarkska sti—
pendie-kassau
Boströmska dito
Romanska dito
Folkskolelärare - semi-  narium
8,827: 80.
26: 46.
1,390: 24.
19: 7.
210: 46.
537: 55.
15,366: —
57,899: 22.
20,150: —
1,013: 23.
1,460: —
•
24,193; 80.
57,899: 22.
26: 46.
21,540: 24.
1,032: 30.
1,670: 46.
537: 55.
S:r
11,011: 58.
95,888: 45.
106,900: 3.
Carlstads
elementarläroverk:
•
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Material-fonden
Bibliotheks- d:o
681:82.
220:17.
40: 29.
7,250; —
2,709: 73.
900: —
107: 62.
10: 69.
8,039: 44.
220: 17.
2,709:73.
950: 98.
S:r
942: 28.
10,859: 73.
118:31.
11,920: 32.
Filipstads
elementarläroverk:
Terminsafgifts-kassan
Premie- och fattig-d:o
Bibliotheks d:o
Besparade räntefonden
49: 62.
516:12.
83: 82.
125: 65.
9,069: 24.
516: 12.
83: 82.
125: 65.
9,118: 86.
S:r
49: 62.
9,7.94: 83.
9,844: 45.
Christinehamns
elementarläroverk:
Terminsafgifts-kassan
Egna dito
Premie- och fattig-dito
Bibliotheks- dito
7:67.
7: 89.
26:10.
5: —
397: —
175: —
85: —
11:61.
5:61.
1:43.
416: 28.
188: 50.
112 53.
5: —
S:r 46:66.
657: —
18: 65.
722: 31.
_ 249 —
Kontant
behållning.
Utlånta
medel.
Fordringar.
Transport:
Summa.
Arvika
elementarläroverk :
*
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Bibliotheks- dito
143: 65.
12: —
6: —
EE
143: 65.
12: —
6: —
S;r
161:65.
161:65.
Åmåls
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Bibliotheks- d:o
Tyska d:o
Besparade räntefonden
2,213: 46.
25: 23.
768: 66.
2,171:66.
12,174: 43.
2,213: 46.
25: 23.
768: 66.
2,171:66.
12,174: 43.
S:r
5,179: 1.
12,174: 43.
17,353: 44.
Sima
17,390: 80. 129,374: 44.
136: 96.
146,902: 20.
Samma 172,626; 43.
Vid detta läroverks räkenskap saknas ej mindre den i Kongl, cirkulärbrefvet
den 17 September 1856 anbefallda uppgift å de gåfvobref, testamenten och andra urkunder,
som ligga till grund för donationsfonderna, än ock verifikationer för influtna
kollektmedel.
Konsistorium i Hernösand.
Med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten, redovisar denna räkenskap
inkomster och utgifter på följande sätt:
32
_ 250 —
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar:
Konsistorium
108,434:44.
Hernösands elementarläroverk  1,249: 04.
Sundsvalls dito
126: 9.
Östersunds dito
6,269:62.
Umeå dito
1,346:56.
Piteå dito
1,026:58.
Luleå dito
487:83.
Haparanda dito
4,730: 43.
Uppbörd:
Konsistorium
92,972: 34.
Hernösands elementarläroverk
20,027:51.
Sundsvalls dito
12,184:71.
Östersunds dito
18,403:60.
Umeå dito
15,489:83.
Piteå dito
10,034:40.
Luleå dito
4,133: 13.
Haparanda dito
9,010: 5.
Balans till år 1860:
Skuld:
Konsistorium:
Finska folkskolemedlen
10: —
Aurenska stipendie-fonden
73: 75.
Norbergska dito
82:50.
Nordlanderska dito
171: —
Northmanska dito
5:58.
Ullbergska premie-fonden
388: 4.
Synodal-kassan
52:13. 783;
Hernösands elementarläroverk:
Egna kassan
83:14.
Piteå elementarläroverk:
Enskilda byggnadskassan
14: 2.
Luleå elementarläroverk:
Egna kassan
5: 55.
123,671:19.
182,255: 57.
885:71.
Summa 306,812: 47.
/
— 251
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Konsistorium
■
Utgifter:
Konsistorium
- 92,196:57.
Hernösands elementarläroverk
19,532: 9.
Sundsvalls dito
12,139:10.
Östersunds dito
17,904:59.
Umeå dito
15,867:60.
Piteå dito
9,921:36.
Luleå dito
4,189:80.
Haparanda dito
9,242:77.
Balans till år i860:
Kontant
behållning.
Utlånta
medel.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnadskassan
3,467: 2.
Piteå enskilda bygg-
nadskassa
620: 45.
1,800:
Haparanda dito
475: —
3,000:
Premie- och fattig-d:o
87: 4.
Hernösands läroverks
bibliotheks-fond ....
565: 55.
4,000:
Jemtlands läns dito
247:51.
3,000:
Emeriti-kassan
883: 53.
52,250:
Ramsele öfverskotts-
medel
399: 92.
2,400:
Lappska ecklesiastik-
medels-kassan
1,255:12.
Elementarläroverkens
aflöningsmedel
15: —
F olkskolelärare-semi-
narium
2,590: 76.
Stipendier för folk-
skolelärare-elever
1,955: —
Aurenska stipendie-
fonden
—
5,200:
Bergmanska dito
116: —
1,800:
Kommunitets dito
17: —
600:
Gulickska dito
59: —
630:
Norbergska dito
1,500:
Fordringar. Summa.
46: 50.
75: —
136: 45.
550: —
3,022: 82.
72: 67.
473
25
30
25
200
Transport: 12,753:90. 76,180:
4,657
89.
33.
3,467:
2.
2,466: 95.
3,550:
87:
4.
4,702:
3,797:
51.
56,156: 35.
2,872: 59.
1,255:12.
15:
—
2,590:
76.
1,955:
—
5,673: 89.
1,941:
—
647:
—
714:
1,700:
—
93,591:
23.
217:81.
180,993: 88.
181,211:69.
252
Kontant
behållning.
Transport: 12,753:90.
Nordlanderska stipendiefonden
Northmanska dito ....
—
Thunmarkska dito .... 33: —
Turdfjällska dito.... 18:75.
Ullbergska premiefonden
—
Bergman - Millerska
donationsfonden .... 3: 59.
Olivenbaumska dito 4: 10.
S:r 12,813: 34.
Hernösands
elementarläroverk:
Byggnads-kassan  188: 84.
Terminsafgifts- dito .... 340:19.
Inventarie- dito .... 245:78.
Premie- och fattig-d:o 89:49.
Stipendie- d:o 365:84.
Bibliotheks- d:o 598: 6.
S:r 1,828:20.
Utlånta
medel.
76,180: —
Fordringar.
4,657: 33.
Summa.
93,591:23.
3,000: —
675: —
900: —
1,500: —
400: —
57: 50.
37: 50.
50: —
3,400: —
732: 50.
970: 50.
1,568: 75.
7,500: —
866: 4.
8,366: 4.
750: —
360: —
20: 79.
7: 90.
774: 38.
372: —
90,865: —
6^097: 6.
109,775: 40.
188: 84.
340: 19.
245: 78.
89: 43.
365: 84.
598: 6.
_____ »
—
1,828: 20.
Sundsvalls
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Bibliotheks- d:o
S:r
Östersunds
elementarläroverk:
Egna kassan
Terminsafgifts- dito
Inrentarie-fonden
Premie- och fattigkassan
Burmanska fonden....
Bredmanska stipen
die-fonden
Bibliotheks-kassan ....
Transport:
11:80.
130:75.
29: 15.
171:70.
250:40.
20:20.
132:85.
45:87.
169:59. 4,187: —
24:24. 750: —
195:13.
838: 28. 4,937: —
11: 80.
130:75.
29:15.
171:70.
250:40.
. 20: 20.
132:85.
45:87.
104:98. 4,461:57.
32: 95. 807:19.
— 195: 13.
137: 93. 5,913: 21.
♦
181,211:69.
181,211:69.
— 253
Transport:
Jemtlands bibliotheks-
kassa
Wikströmska bokpre-
mie-fonden
Ilambrseiska stipendie-  fonden
Kontant
behållning.
838: 28.
784: 13.
1:48.
Utlånta
medel.
4,937: —
69:81.
Fordringar.
137: 93.
Summa.
5,913: 21.
784:13.
1:48.
69:81.
S:r
1,623:89.
5,006:81.
137; 93.
6,768: 63.
Umeå
elementarläroverk:
Enna kassan
Premie- och fattig-d:o
C. M. Munthes sti-
pendie-fonden
O. Wiklunds dona-  tionsfond
Inventarie-fonden
Bibliotheks-kassan ....
37: 40.
24: 26.
55.
19: 17.
500: —
208: 91.
150: —
28: 50.
37: 40.
24: 26.
528; 50.
208:91.
150; 55.
19: 17.
S:r
81: 38.
858: 91.
28: 50.
968: 79.
Piteå
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Inventarie-fonden ....
Termin safgifts-k assan
Bibliotheks- dito ....
94:31.
160: 23.
27: 20.
67: 10.
309: 50.
495: 30.
94: 31.
160: 23.
336:70.
495: 30.
67: 10.
S:r
348: 84.-
804: 80.
—
1,153: 64.
Luleå
elementarläroverk:
Premie- och fattig-  kassan
Inventarie- och bi-  bliotheks-kassan ....
141: 40.
295:31.
141:40.
295:31.
S:r ■ 436:71.  _ 436:71.
181,211:69.
Transport: 181,211:69.
254
Haparanda
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och fattigkassan
Bibliotlieks-kassan ....
Kontant TJtlånta
behållning. medel.
Fordringar.
20:41.
39: 22.
S:ma 17,674:41. 101,096:64. 6,829:73.
Transport: 181,211:69.
Summa.
310:72. 3,561:12. 566:24. 4,438: 8.
20: 41.
39: 22.
S:r 370:35. 3,561:12. 566:24. 4,497:71.
125,600: 78.
Summa 306,812:47.
Revisor^rne få vid denna redogörelse endast erinra, att den i Kongl, cirkulärbrefvet
den 17 September 1856 påbjudna uppgift å de gåfvobref, testamenten och andra
urkunder, som grundlagt donationsfonderna, ej är vid räkenskapen fogad.
Konsistorium i Wisby.
Dess räkenskap, som blifvit utan anmärkning granskad i Kongl. Kammarrätten
och å Revisorernes sida ej heller föranledt till någon erinran, upptager inkomster
och utgifter på sätt nedanstående tabell visar:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar:
Konsistorium
37,448: 65.
Elementarläroverket
16.246: 84. 53,695: 49.
. Uppbörd:
Konsistorium
12,088: 43.
Elementarläroverket
29,414: 29. 41,502: 72.
Balans till dr 1860:
Skuld:
Konsistorium:
Byggnadskassan  ...
22,289: 86.
Summa 117,488: 7.
— 255 —
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Konsistorium
11,200:
Utgifter:
Konsistorium
26,843: 42.
Elementarläroverket
29,837: 83. 56,681: 25.
Balans till år 1860:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnadskassan  — 1,000: — 19; 87. 1,019: 87.
Premie- och fattigkassan
59: 27. 800: — — 859: 27.
Emerid- dito..  1,580: 18. 28,350: — — 29,930: 18.
Folkskolelärare-seminarium
1,099: 51. — — 1,099: 51.
Stipendier åt folkskolelärare
-elever. 325: —
—■- - •— 325: —
Kyrkornas kollekter 441: 27. —
— 441: 27.
Stipendia kollektanea
108: 42. — — 108: 42.
S:r- 3,613: 65. 30,150: — 19: 87. 33,783: 52.
Elementarläroverket:
Egna kassan  434: 87. 7,975; — — 8,409: 87.
Premie- och fattigkassan
455: 30. 1,875: — — 2,330: 30.
Bibliotheks-kassan .. 283: 13. 4,800: — — 5,083: 13.
S:r 1,173: 30. 14,650: —  15,823: 30.
Suna 4,786: 95. 44,800: — 19; 87. _ Z 49,606: 82.
Summa 117,488: 7.
Stockholms stads Konsistorium.
Denna räkenskap, som ännu ej undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten,
redovisar för inkomster och utgifter på följande sätt:
— 256 —
Debet,
Balans från år 1858:
Tillgångar:
Possiethska stipendie-fonden
21,806: 34.
Soopiska donations- dito
16,799: 3.
Renströmska testaments- dito
12,463: 81. 51,069: 18.
Uppbörd:
Possiethska stipendie-fonden
1,050: 47.
Soopiska donations- dito
804: 57.
Renströmska testaments- dito
597: — 2,452: 4.
Summa 53,521: 22.
Credit.
Utgifter :
Possiethska stipendie-fonden
1,080: 85.
Soopiska donations- dito
616: 23.
Renströmska testaments- dito
619: 10. 2,316: 18.
Balans till år 1860:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Possiethska stipendiefonden
35:26. 21,653: 91. 86: 79.. 21,775: 96.
Soopiska donationsfonden
708: 24. 16,177: 59. 101: 54. 16,987: 37.
Renströmska testamentsfonden
572: 19. 11,850: — 19: 52. 12,441: 71.
S-r R315: 69. 49,681: 50. 207: 85. 51,205: 4.
Summa 53,521: 22.
Å Revisorernes sida har denna räkenskap icke föranledt till någon erinran, och
vid anställd inventering befunnos säkerhetshandlingarne i behörig ordning.
Stockholms stads undervisningsverk.
Räkenskapen, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten,
redovisar förhållandet med inkomster och utgifter, på sätt som följer:
— 257 —
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar:
Stockholms stads undervisningsverks fond  80,304: 58.
F. d. kathedralskolans fond
13,360: 2.
Kniggeska fonden
7,781: 25.
Åleniska dito  44,579: 88:
Boströmska dito
1,725: —
Bergman-Miillerska dito
1,260: —
Petreijiska dito  1,687: 50.
Stockholms Gymnasii fonder
3,743: 34.
Clara elementarläroverk  2,315: 65.
Maria dito
2,567: 27.
Jacobs dito  1,518: 76.
Catharina dito
2,560: 3.
Nicolai dito  ,  4,081: 85.
Hedvig Eleonor» dito  86: 50.
Adolf Fredriks dito  261: 20. 21,807: 10. 167.832: 83.
Uppbörd:
Stockholms stads undervisningsverks fond
126,396: 16.
F. d. kathedralskolans fond !.....  636: 13.
Kniggeska fonden
337: 50.
Boströmska dito
75: —
Bergman-Miillerska dito
60: —
Petreijiska dito
75: —
Åleniska dito
2,115: 8f.
Stockholms Gymnasii fonder
1,527: 91.
Clara elmentarläroverk
2,289: 50.
Maria dito
1,305: 71.
Jacobs dito
1,599: 64,
Catharina dito  2,136: 96.
Nicolai dito
238: 32.
Hedvig Eleonora: dito  ....
127: —
Adolf Fredriks dito
2,553: 79.
Balans till år 1860:
Skuld:
Stockholms stads undervisningsverks fond
98: 47.
F. d. kathedralskolans fond
j47: 26.
Kniggeska fonden  751: 50.
Boströmska dito
450: —
Petreijiska dito
262: 50.
Stockholms Gymnasii fonder
3: 9.
Nicolai elementarläroverk
3: 43.
141,474: 49.
1,716: 25.
Summa 311,023: 57.
33
— 258 —
Credit.
B alaris fran år 1858:
Skuld:
Stockholms stads undervisningsverks fond
2,087: 86.
F. d. kathedralskolans fond
73: 63.
Kniggeska dito
305: —
Boströmska dito
150: —■
Bergman-Miillerska dito  .'.
30: —
Petreijiska dito
37: 50.
Aleniska dito
332: 81.
Stockholms Gymnasii fonder
255: 81. 3,272: 61.
Utgifter'.
Stockholms stads undervisningsverks fond .■  127,259: 54.
F. d. kathedralskolans fond
628: 63.
Kniggeska fonden
784: —
Boströmska dito
225: —
Bergman-Miillerska dito  90: —
Petreijiska dito
150: —
Aleniska dito
1,340: 24.
Stockholms Gymnasii fonder  1,218: 48.
Clara elementarläroverk
2,572: 35.
Maria dito
1,207: 25.
Jacobs dito  1,692: 39.
Catharina dito
1,220: 24.
Nicolai dito
105: 53.
Hedvig Eleonora
28: —
Adolf Fredriks
2,519: 96. 141,041: 61.
Balans till år 1860:
Kontant Utlänta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Stockholms stads undervisningsverks
fond 2,706: 6. 72,000: — 2,745: 75. 77,451: 81.
F. d. kathedralskolans
fond
612: 26. 12,803: 5. 25: 84. 13,441: 15.
Kniggeska fonden
— 7,500: — 281: 25. 7,781: 25.
Boströmska dito  375: — 1,500: -— — 1,875: —
Bergman - Mullerska
fonden
. — 1,200: — —— — 1,200: —
petreijiska dito
337: 50. 1,500: — — 1,837: 50.
Aleniska dito  1,643:58. 42,225: — 1,154:12. 45,022:70.
Transport: 5,674: 40. 138,728: 5. 4,206: 96. 148,609: 41. 144,314: 22.
t
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringrr. Summa.
Transport: 5,674: 40. 138,728: 5. 4,206: CG. 148,609: 41. 144,314: 22.
Stockholms Gymnasii
fonder '  1,150: 5. 2,650: —
3,800: 5.
Clara elementarläroverk
532: 80. 1,500: — — 2,032: 80.
Maria dito
315: 73. 2,350: — — 2,665: 73.
Jacobs dito  1,426: 1. — — 1,426: 1.
Catharina dito
834: 99. 2,600: —• 41: 76. 3,476: 75.
Nicolai dito  74: 88. 4,143: 19.  4,218: 7.
Hedvig Eleonora dito 185: 50.  —  — 185: 50.
Adolf Fredriks dito.. 295: 3. — — 295: 3.
S:r 10,489: 39. 151,971: 24. 4,248: 72.
166,709: 35.
Summa 311,023: 57.
§ 1.
Af sistlidet års Revisorer anmärktes, att de af Kongl. Maj:t i nådigt bref den
17 September 1856 meddelade förskrifter i fråga om sättet för uppgörandet af elementarläroverkens
räkenskaper ingalunda, kunde anses rara iakttagna derigenom, att vid
1858 års räkenskap varit fogade särskilda promemorior å lönebelopp för lärarne vid
de olika läroverken i hufvudstaden, helst dessa promemorier, sorn voro skrifne med förkortningar,
derjemte saknade underskrift af dem, som desamma afgifvit.
Vid granskning af 1859 års räkenskap befinnes förhållandet vara enahanda med
de räkenskaper, som uppgjorts vid hufvudstadens undervisningsverk för sagda år. med
undantag af de för Catharina, Hedvig Eleonoras och Adolf Fredriks lägre elementarläroverk
afgifna redogörelser, deruti Kongl. Maj:ts i berörda hänseende meddelade föreskrifter
blifvit till hufvudsakliga delar följda. Revi.sorerne hemställa derföre, att vederbörande
läroverkskollegier må förständigas, att ställa sig dess; föreskrifter til! efterrättelse,
på det enhet och ordning i räkenskaperna må vinnas.
§ 2.
Vid jemförelse emellan ingående balanserna till förestående räkenskap och utgående
balanserna i sistlidet års revisionsberättelse, befinnas desamma mycket olika.
Henna olikhet härleder sig dels derifrån, att räkenskaperna *ör flera både donerade fonder
och elementarläroverk, som icke funnos upptagna i 1858 års sammandrags-redogörelse
för Stockholms undervisningsverk, blifvit intagna i deji för revisionsåret afgifna
redogörelse, dels deraf, att i sistnämnda års redovisning för Aleniska fonden å ena sidan
blifvit från tillgångshalansen utesluten en i nästförutgångna årets räkenskap utbalanserad
post å 2,635 R:dr 68 öre, hvilket belopp, enligt hvad det hos Direktionen öfver
nyssnämsda undervisningsverk den 14 Oktober 1859 förda protokoll »ifver vid handen,
bort föras inom linien, hvaremot i samma balans uppförts en räntefordran å
— 260 —
1,050 R:dr 13 öre, hvilken i stället bort tagas till uppbörd för året. Å andra sidan
har deremot tillkommit en skuldbalans å 332 R:dr 81 öre, som ej har någon motsvarighet
i 1858 års räkenskap; och lärer slutligen orsaken få sökas deruti, att skuldbalansen
för Stockholms stads undervisningsverks fond blifvit ökad med 3 R:dr, hvarmed, enligt
nästlidet års Revisorers berättelse, redogörarens fordran hos fonden rätteligen öfverstiger
det i räkenskapen upptagna belopp.
Då emellertid vid uppgörandet af räkenskaper särdeles angeläget är, att ingående
balansen för det år redogörelsen omfattar, olifver fullt öfverensstämmande med föregående
årets utgående balans, men, på sätt bär ofvan omförmäles, detta icke är förhållandet
med räkenskaperna för Stockholms stads undervisningsverk, hafva Ilevisorerne
ansett sig böra härom erinra.
»
§ 3.
Säkerhetshandlingarne befunuos vid anställd granskning i god ordning.
Vexelundervisningens normalskola.
Af den utaf Direktionen i Sällskapet för vexel undervisningens befrämjande aflemnade
redogörelse för såväl normalskolans i hufvudstaden enskilda^ tillgångar, som
ock de åt Stockholms folkskolelärare-seminarium samt till stipendier åt elever derstädes
anslagna medel, hvilken redovisning, såvidt den rörer statsmedel, blifvit i Kongl.
Kammar-rätten utan anmärkning granskad, inhemtas följande förhållande med inkomster
och utgifter:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
43,160: 12.
Doneradt kapital, 12,000 R:dr, föres inom linien.
Uppbörd:
Statsanslag till normalskolan  3,000:
Dito till folkskolelärare-seminarier  1,725:
Dito till folkskelelärare-elever
900: ~
Ränteinedel
2,152: 43.
Försäljningsmedel
Årsafgifter af ledamöter
“0:
Hyrssmedel
loO: 12,405: 23.
Summa 55,565: 35.
- 261 —
Credit.
Utgifter:
Löner och arfvoden
4,675:
Pensioner
87: 43;
Reparationer, ouera m. m  1.192: 72.
Ved, ljus och renhållning
1,396: 20.
Stipendier
900: —
Premier, skolmaterialier m. in  339: 49.
Utgifter för arkivet  2,502: 67.
Diverse utgifter
93^ 7. 11,186:58.
Balans till år 1860:
Utlånta medel
43,318: 31.
Fordringar i f. d. Bokhandlaren Bagges konkurs  1,060; 46. 44,378: 77.
Doneradt kapital, 12,000 R:dr, föres inom linien.
Summa 55,565: 35.
§ I
-
A Direktionens i aflidne Bokhandlaren Bagges konkursmassa egande fordran,
1,124 R:dr 32 öre, har under revisiousåret blifvit afbetaldt ett belopp af 63 R:dr 86 öre,
som massan lemnat i utdelning.
§ 2.
Emot räkenskaperna har någon anmärkning hos Revisorerne icke förekommit,
och vid anställd inventering befunnos säkerhetshandlingarne i behörig ordning.
Nya elementarskolan i Stockholm.
V
I Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, redogör räkenskapen på
följande sätt för inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar  15,951:41.
Transport: 15,951: 41.
— 262 —
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag
Extra d:o
Afgifter af lärjungar
Transport: 15,951: 41.
28,085
18,175
5,505
41.
51,765: 41.
Summa 67,716: 82.
Credit.
Utgifter:
Löner och arfvoden ....
För skolhusbyggnaden
Diverse omkostnader .
27.574: 86.
14,255: 50.
5,025: 78.
46.856: 14.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
Inventariers värde
927: 48.
19,933: 20.
Summa
20,860: 68.
67,716: 82.
Någon anmärkning emot räkenskapen har ej hos Revisorerne förekommit.
Kon 1. och Hvitfeldtska stipendie-fondén.
Denna räkenskap, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kaminar-rätt en
och från Revisorernes sida icke föranledt till anmärkning, visar följande förhållande i
afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
101,079: 64.
Uppbörd:
Jordehoks- och grundräntor m. m  2,450: 69.
Arrendeniedel*
5,168: 90.
Arbetsbefrielse-nfgift
9,166:
Skjutsfärds-befrielse- d:o
1,248: —
Räntemedel
Diverse inkomster
266: 94. 23,815: 86.
Summa 124,895: 50.
— 263 —
Cr edit.
Af skrifningar och afkortningar:
För förmedling och andra orsaker
1,388: 14.
Utgifter:
Aflöning
2,101: 50.
Kleresiets friheter
27: —
Till fattiges understöd
45: —
» Hvitfeldtska grafkassan
17: 12.
Uppbörds- och redogörelse-arfvode
417: 40.
Stipendier
11,870: —
Extra utgifter
1,976: 79. 16.454: 81.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
2,563: 28.
Utlånta medel
103,450: —
Fordringar
1.039: 27. 107.052: 55.
Summa 124,895: 50.
Ånslaget till Nationalmusei-byggnaden.
Redogörelsen för detta anslag, hvilken i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad
utan anmärkning, visar, att dispositionerna å detta anslag utgått enligt nedanstående
2:ne tabeller, hvaraf den ena innehåller summarisk redovisning för utgifterna från byggnadsårets
början till revisionsårets utgång och den andia en specifik förteckning deröfver
under sistberörda år.
l:o. Summarisk redovisning öfver anslaget tili Biationaliunsei-byggnaden ifrån
byggnadsarbetets början intill 1859 års slut.
Debet.
Från och med år 1846 till och med år 1859 äro af anslaget lyftade .... 1,330,000: —
Diverse inkomster af hyres- och försäljningsmedel
24,942: 38.
Summa 1,354,942: 38.
— 264 —
Credit.
Utgifter för byggnaden till och med år 1859
1,212,437: 37.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
4,307: 78.
Förskott  i
107,543: 66.
Materialier och instrumenter
30,653: 57. 142,505: 1.
Summa 1,354,942: 38.
2:o. Redorisniug för inkomster och utgifter under är IS.'»!).
jDebet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
81,789: 81.
Upphörd:
Statsanslag
215,000: —
Diverse inkomster
3,640: 13. 218,640: 13.
Summa 300,429: 94.
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
3,235: 70.
Utgifter:
Musei-byggnaden
Upphandling af inventarier m.
67,635: 51.
Biarbeten
Diverse utgifter
8,534: 91. 185,342: 80.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
4,307: 78.
Förskott
107,543: 66. 111,851: 44.
Summa 300,429: 94.
Vid besök å stället hafva Revisorerne funnit National musei-byggnaden ännu till
väsendtliga delar ofullbordad; och enär användandet af de tid efter annan utaf Rikets
Ständer beviljade anslag varit föremål för olika omdömen, hafva Revisorerne ansett
— 265 —
lämpligt att här i korthet redogöra för förloppet af detta,byggnadsföretag, i sammanhang
hvarmed Revisorerne äfven trott sig böra angifva de kostnader, hvilka, enligt nedanuppgjorda
beräkningar, ännu synas oundvikliga för företagets fulländning.
Genom nådigt bref af den 13 December 1849, fastställde Kongl. Maj:t en af
Geheime-öfver-byggnadsrådet Stiller i Berlin uppgjord ritning, sedan deruti blifvit vidtagna
åtskilliga förändringar, på det att byggnads kostnaden måtte kunna inskränkas inom det
af Rikets Ständer för byggnadens utförande beviljade anslag af 500,000 K:dr Banko.
Enligt högstberörda nådiga bref bade„tvänne kostnadsförslag öfver den ursprungliga ritningen
blifvit uppgjorda, det, ena af Ofverste!öjtnanten Hjelm, slutande sig på 690,000
R:dr, eller, i fall, byggnaden blefve försedd med koppartak, 720,000 R:dr, samt det andra
af Kongl. Ofverintendents-embetet, angifvande en kostnad af 944,329 R:dr, eller,
med koppartak, 975,313 R:dr, allt . Banko. Byggnadens verkställande var då öfverlemnadt
åt en kommitté. Den 25 Januari 1850 uppdrogs byggnadsarbetet åt dåvarande
Majoren J. Kléen, och den 12 Oktober samma år erhöll Byggnads-chefen genom skrifvelse
från Chefen för Kongl. Ecklesiastik-departementet bemyndigande af Kongl. Majit, att följa
Stillers ritning i sin helhet, sedan Byggnads-chefen, på grund af sin under arbetet redan
vunna erfarenhet, förklarat, att sådant kunde verkställas för en kostnad, närmast motsvarande
det af Rikets Ständer beviljade belopp af 500,000 R:dr Banko och, såsom det
uti Departements-ehefens skrifvelse heter, »sedan anledningen till den förut ifrågasatta
begränsningen af byggnadsplanen sålunda blifvit undanröjd)). — Den 30 Augusti 1856
anmälde Byggnads-chefen, att för berörda byggnad erfordrades ytterligare 750,000 R:dr
Riksmynt, under tillkännagifvande af sin öfvertygelse, att detta anslag skulle för byggnadens
fullbordande blifva tillräckligt, och Kongl. Majit aflat härom nådig proposition till
Rikets Ständer, som ock, på grund deraf, beviljade ytterligare 600,000 R:dr Riksmynt,
att med 150,000 R:dr årligen utgå under hvartdera af åren 1857, 1858, 1859 och 1860.
Den 31 Augusti 1859 anmälde Byggnads-chefen än ytterligare ett behof af 450,000 R:dr,
i anseende till åtskilliga nödiga förändringar samt förhöjda arbetslöner med flera orsaker,
och derjemte för att vara fullt förvissad om att icke nödgas ännu en gång äska
vidare anslag för byggnadens fullbordande; och om beviljande af nämnda summa behagade
Kongl. Majit jemväl till Rikets sednast församlade Ständer aflåta nådig proposition.
Deri 20 Januari 1860 blef, genom Kongl. Ofverintendents-embetets försorg och
på Kongl. Majits^ nådiga befallning, genom Bine af bemälde Embetes äldste tjenstemän
besigtning hållen å det då verkställda arbetet; och anmälde besigtningsmännen, bland annat,
att åtskilliga afvikelser från ritningen blifvit gjorda, såsom omkastning af rum, anbringandet
af en öppen portal på framsidan m. m., hvarjemte anfördes: att byggnaden,
hvilken, enligt förslaget, skolat blott^till en del beklädas med kalksten, nu vore utvändigt
helt och hållet dermed beklädd, samt å gårdarne till och med bottenvåningen; att kolonner,
trappor och dörromfattningar, som, enligt förslaget, bort förfärdigas af jern eller inhemsk
huggen sten, hade blifvit tillverkade af utländsk marmor; att större kostnader blifvit
nedlagda på jernkonstruktionerna öfver målningsgallerierna, och att golfven komme att
göras af ek i stället för af furu.
På uppmaning af Stats-utskottet vid sistlidna riksdag, hade Byggnads-chefen uppgifvit,
att kostnaderna för anbringandet af värmeapparat, för kajbyggnad, planeringar,
inredning,, m. m. kunde beräknas till ytterligare 250,000 ,R:dr Riksmynt; och, sedan
Kongl. Ofverintendents-embetet undfått nådig befallning, att å nyo yttra sig i ämnet och
uppdragit åt förr omförmälde besigtningsman att verkställa en ytterligare undersökning,
34
— 266 —
hade desse uti ett till samma Embetes underdåniga utlåtande den 14 Juli 1860 fogadt
embetsmemorial, bland annat, förklarat, dels att flera afvikelse!' ifrån förslaget vållat
drygare kostnader, dels att en ytterligare utgift af 30,000 R:dr R:mt vore nödig för anskaffandet
af innanfönster. Rikets Ständer beviljade derefter, i öfverensstämmelse med
Stats-utskottets tillstyrkan, ett ytterligare anslag af 380,000 R:dr Rmt, att utgå under
åren 1861, 1862 och 1863. Deraf beräknades 320,000 R:dr till byggnadens fullbordande
och 60,000 R:dr till anbringande af värmeapparat, hvaremot beslöts, att med pröfningen
af det i öfrigt äskade anslaget af 130,000 R:dr till ornering och målning skulle
anstå tilldess fullständigt förslag öfver dessa arbeten blifvit af sakkunnige män uppgjordt
samt förslaget underställdt Rikets Ständers pröfning; och är Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse härom daterad den 28 Oktober 1860.
Då Revisorerue nu slutligen gå att redogöra för de utgifter, hvilka, enligt redan
uppgjorda beräkningar, ännu synas oundvikliga för byggnadsföretagets fulländning, sker
sådant i sammanhang med ett återkallande i minnet af de medel, hvilka härtill redan
blifvit beviljade. Dessa anslag utgöras af:
Primitiva anslaget
750,000: —
Ytterligare anslag år 1856
600,000: —
Dito dito år 1860
380,000: —
Summa, redan beviljade anslag
1,730,000: —
Enligt Byggnads-chefens uppgift erfordras för byggnaden
ytterligare följande belopp, nemligen:
för ornering, målning m. m  130,0C0: —
för kajbyggnad, platsens anordning jemte flyttning af
Kongl. Bibliotheket, för marmorpiedestaler till mar
morpjeserne,
expropriation m. m  250,00: —
hvarjemte Kongl. Ofverintendents-embetet ansett innanfönsters
anskaffande nödigt för en förslagsvis beräknad
kostnad af
30,000: —
Summa, ytterligare nödige ansedde utgifter
—-—- 410,000: —
Summa summarum 2,140,000: —
Allmänna Institutet för döfstumma och blinda.
Institutets räkenskaper, hvilka granskas såväl af serskildt dertill utsedde Revisorer
som ock i Kongl. Kammar-rätten, hafva för det år denna revision omfattar un
-
— 267 —
dergått granskning i bemälde embetsverk med anmärkningar, men tili
från Revisorernes sida har nämnda redogörelse ej foranledt.
Förhållandet med inkomster och utgifter'upptages sålunda:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
..-
Uppbörd:
Statsanslag
45,000: —
Kollektmedel  3,435: 5.
Hyresmedel
600: —
Underhållsafgift af betalande elever
6,129: 17.
Balans till år 1860:
Skuld
Summa
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
Utgifter :
Aflöning  • 13,000: —
Kost, beklädnad, medikamenter m.
34,376: 29.
Ufräntor
2,047: 50.
Reparationer, onera, inventarier m.
1,403: 41.
Diverse
... 2,498: 4.
Afskrifning
17: 50.
Balans till år 1860:
Kontant behållning
8,878: 42.
Fastigheters värde
45,538: 39.
Inventariers dito
5,500: —
Utlånta medel
198,950: —
Fordringar  2,345: 92.
Summa
någon erinran
245,544: 22.
55,164: 22.
29,859: 49.
330,567: 93.
16,012: 46.
53,342: 74.
261,212: 73
330,567: 93
— 268 —
Kolonien S:t Barthelemy.
1859 års redogörelse för Koloniens förvaltning är granskad i Kongl. Kammarrätten
utan anmärkning, och vid densamma hafva Revisorerne icke heller funnit uågot
att erinra. Inkomster och utgifter redovisas på följande satt:
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1858:
Spanska
Daler. Cent.
1,287: 17.
Inkomster:
Tull- och hamnafgifter
3,197: 311.
Accismedel
232: —
Krutpenningar
156; 491.
Karta-sigillata-medel
47; 34"
Auktions-procent
66: 92,
Inventarie- d:o  :
;  140: 53.
Sakören
209: 50.
Tomtören
16: 80.
Tillskott från Sverige
4,066: 90.
6,741: 2.
10,807: 92.
Skulder
Balans till är 1860:
213: 60.
Summa 12,308:
69.
Skulder
Credit.
Balans från år 1858:
371: 40.
Utgifter:
Aflöning till öns embets- och tjenstemän
samt betjente
Kostnader för garnisonen, milisen och försvarsverket
Anslag för möblers underhåll
Hushyror
Uppbördsprovisioner
Andelar i influtne sakören
Reparationer m. m ...
Extra utgifter
Afskrifning
6,343: 33.
2,482
15.
300
—
216
—
79
26.
84
75.
298
54.
714
96
10,518: 99.
368: 30.
Transport:
10,887: 29.
11,258:
69.
— 269 —
Transport: 11,258: 69.
v. 1,050: —
Summa 12,308: 69.
Af de till Revisorerne öfverlemnade räkenskaper för det ar denna revision omfattar,
hafva följande icke i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning:
Kongl. Post-verkets räkenskaper,
en del af Kongl. Krigs-kollegii dito.
Kongl. Topografiska korpsens dito,
Elektriska Telegraf-verkets dito,
en del af Kongl. Förvaltningens af Sjöärendena dito,
en del af statens jernvägsbyggnaders dito,
Kongl. Stuteri-öfverstyrelsens dito,
Haga lustparks dito,
Kongl. Serafimerordensgillets dito (allmänna hospitals- och barnhusfonden),
Danviks Hospitals dito,
Upsala Universitets dito,
Lunds dito dito,
Konsistorii i Westerås dito,
Dito i Kalmar dito,
Stockholms stads Konsistorii dito,
Stockholms stads undervisningsverks dito,
Kongl, och Hvitfeldtska stipendie-fondens dito.
I likhet med hvad under föregående revisionsförrättningar ägt rum, hafva nu
församlade Revisorer under denna revision besökt åtskilliga staten tillhöriga verk och
inrättningar. De serskilda erinringar och förslag, Revisorerne funnit sig föranlåtna framställa
dels med anledning af deras besök vid National-museum, Kongl. Myntverket
Kongl. Serafimerlazarettet, Kongl. Krigs-akademien, högre Artilleri-läroverket å Marieberg,
Artilleri- och Gardes-regementenas kaserner, härvarande Veterinär-inrättning samt
straff- och arbetsfängelserna å Långholmen och Norrmalm, dels' i följd af Revisorernes
utfärd på statens närmast intill hufvudstaden belägna jernvägs-stambana, dels ock med
Balans till år 1860:
Förskott ....;
— 270 —
föranledande af den resa, serskildt dertill utsedde delegerade företagit till Ultuna Landtbruksinstitut,
förekomma här ofvan i berättelsen å de ställen, der redogörelse meddelas
för förhållandet med berörde allmänna inrättningars räkenskaper m. m.
För öfrigt hafva Revisorerne tagit i ögonsigte Waxholms fästningsbyggnad, Garnisons-sjukhuset,
Allmänna Barnhuset, Hospitalet för sinnessjuka å Conradsberg, Carolinska
Mediko-kirurgiska Institutet, Nya Elementarskolan, Teknologiska Institutet, Kongl. Biblio—
theket, Institutet för blinda och döfstumma, Gymnastiska Central-institutet, Skogsinstitutet
samt Fria Konsternas Akademi och Statistiska Central-byrån, äfvensom Revisorerne
besett riksregalierna, Kongl Flottans förråder å Skeppsholmen, Naturhistoriska Riksmuseum,
Sten- och Tafveltnuseum, Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens samlingar,
Kongl. Lifrustkammaren och Riddarliolmskyrkan.
För de i denna berättelse intagna sifferuppgifters öfverensstämmelse, med räkenskaperna,
äfvensom för riktigheten af häri förekommande tabeller, ansvarar den Kamererare,
som vid revisionen varit anställd.
Emot flera i berättelsen förekommande anmärkningar, framställningar och förslag
hafva reservationer blifvit anmälda, af hvilka en del finnas berättelsen vidfogade, hvaremot
de öfriga återfinnas uti de hos Revisorerne förda protokoll.
Hevisorerne hafva, uti denna dag aflåten underdånig skrifvelse, anhållit, det Kongl.
Maj:t nådigst måtte anbefalla Kongl. Stats-kontoret att utbetala de arfvoden, ^Revisorerne,
med stöd af gällande instruktion, funnit skäligt tilldela de vid denna revision anställde
tjenstemän, den vaktbetjeningen tillagda aflöning, äfvensom kostnaderna för skrifmaterialier
m. m.; hvarjemte underdånig framställning skett angående nådigt bestämmande
af lämplig vedergällning åt den Stats-kommissarie, hvilken, jemlikt Kongl, Maj:ts
nådiga förordnande, under förrättningen Revisorerne med upplysningar tillhandagått.
— 271 —
Med stöd af 68 § Riksdagsordningen, varder tiden för nästa statsrevision utsatt
till den 15 Augusti 1862.
Stockholm den 14 Oktober 1861.
Högloflige Ridderskapet och Adelns ledamöter:
FR. CRONSTEDT. J. W. STJERNSTEDT. THURE CEDERSTRÖM.
G. H. STRÅLE. C. KUYLENSTJERNA. G. W. von FRANCKEN.
Högvördige Preste-ståndets ledamöter:
JOIL ER. FORSSELL. OSCAR EBIL RABE. ANDERS SANDBERG.
J. M. MALMSTEDT. ESBJ. BERGMAN. CARL AHLBERG.
Välloflige Borgare-ståndets ledamöter:
JOH. VICT. ABOM. GUSTAF NETTELBLADT. G. HOLM SYLVANDER.
JOH. RYDING. J. SÖDERHOLM. GUSTAF RHODIN.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
S. HEURLIN. ANDERS PEHRSSON. OLOF OLSSON.
A. W. UHR. M. MÅNSSON. LARS OLSSON.
Sim rut Johansson*
_ 272 —
Reservationer :
Inno rid berättelsen angående Kongl. Stats-kontoret, § 10.
a) af Herr Stråle, G. H,: »Uti 10 § af Revisorernes berättelse, angående Kongl.
Stats-kontoret, hafva Revisorernes pluralitet uttryckt den åsigt, att.de.»ansett sig vara
»förhindrade att granska en redogörelse, för hvilken Kongl. Majit redan lenmat vederbörande
full decharge». '
Då jag härutinnan icke kan med Herrar Revisorers pluralitet instämma, anser
jag mig böra redogöra för de skäl, på grund hvaraf jag kommit till en motsatt
slutsats.
Alldenstund det torde kunna såsom obestridligt antagas, att Kongl. Maj:t ägt
rättighet att på Chefen för Ecklesiastik-departementet disponera omnämnde belopp, till
»förbättrande och tillhandahållande af undervisningsmateriel samt till understöd för ut»gifvande
aflämpliga läroböcker, kartor m. m. för folkskolorne», så måste deraf äfven lika
ovedersägligt följa, att bemälde Chef, efter verkställdt uppdrag, endast inför Kongl. Majit
kunnat och bordt redogöra för de medels användande, hvilka ä honom blifvit disponerade,
hvarefter, såsom en nödvändig följd af hvad sålunda förekommit, Kongl. Majit,
»enär någon anledning till anmärkning icke förekommit», funnit skäl meddela bemälde
Chef fulldecharge och, jemte bref af den 16 Mars 1860, till Kongl. Stats-kontoret
öfverlemnat den af Departements-chefen uppgjorda räkning med tillhörande verifikationer.
Man har sagt, att det skulle vara stridande emot den konstitutionella principen,
att Rikets Ständers Revisorer skulle kunna ingå uti granskning af räkenskaper, för
hvilka Kongl. Majit, hvars gerningar, enligt Regeringsformen, äro för allt åtal fredade,
meddelat full decharge, samt att, om detta oaktadt granskning företoges och anmärkning
förekom, densamma, enär den redovisande Chefen redan erhållit decharge, måste
emot ett af Kongl. Majit fattadt beslut framställas.
För mig framgår klart att det, just under en konstitutionell styrelse och med
inför Rikets Ständer ansvarige rådgifvare, är möjligt att, oaktadt Kongl. Majit meddelat
decharge, Revisorernes grauskningsrätt oförkränkt qvarstår, dock till formen sålunda förändrad,
att de anmärkningar och det deraf möjligen härrörande ansvar, sorn kan uppstå,
drabbar icke den redovisande Departements-chefen, men det eller de Statsråd,
hvilka tillstyrkt den beviljade dechargen, samt det Statsråd, sorn kontrasiguerat en
så beskaffad regeringsåtgärd. Man må nemligen härvid icke förbise, att den af Kongl.
Majit uti Statsrådet och på dess tillstyrkan meddelade decharge, likaväl som hvarje
— 273 —
annat regeringsbeslut, kan, enligt grundlagen och ansvarighetslagen, göras till föremål
för anmärkning emot den eller de af Statsrådets ledamöter, som ett sådant beslut tillstyrkt
och kontrasignerat.
Denna min åsigt torde vinna ytterligare stöd deraf, att Kongl. Majit, jemte ofvannämnde
nådiga bref, till Kongl. Stats-kontoret öfverlemnat Departements-cliefens räkning
med dertill hörande verifikationer, hvilken åtgärd svårligen torde kunna nöjaktigt
förklaras, så framt Kongl. Majit ansett sin meddelade decharge utgöra hinder för Revisorernes
granskningsrätt.
Slutligen vill jag i förbigående hafva omnämnt, att jag, vid det förhållande att
Departements-chefen först uti Mars 1860 aflemnat sin redogörelse och undfått decharge,
anser dessa räkenskaper icke utgöra föremål för innevarande års Revisorers granskning,
enär densamma omfattar 1859 års räkenskaper och förvaltning, ehuru jag anser denna
formella invändning ej inverka på frågans hufvudsakliga lösning.»
b) af Herr Grefve Cronstedt, Fredr. Joli.,: »Jag reserverar mig mot pluralitetens
beslut att underkänna nedanstående, af revisionens lista afdelning framställda förslag
till § uti Revisorernes berättelse angående statsverkets tillstånd och förvaltning,
afseende detta förslag, såväl undanrödjandet af anledningarne till en sådan kassaförlägenhet,
som den, hvilken, enligt förlidet års Stats-revisorers berättelse, inträffat
i Stats-kontoret, förnämligast till följd af den brist, som år 1858 uppstod uti de af Rikets
Ständer beräknade inkomsterna af tulluppbörden, sorn ock, i sammanhang dermed,
en förenkling af sättet för statsinkomsternas förvaltning.
Afdeluingens förslag var af följande lydelse:
»Af den berättelse, nästlidet års Stats-revisorer afgifvit inhemtas, att den 15
Oktober 1860, då revisionen afslutades, hade Stats-kontoret ännu icke till Riksgäldskontoret
gjort någon afbetalning å den summa af 966,200 Ridr, hvarmed de af Rikets
Ständer beräknade och till Stats-kontoret ingående statsinkomsterna borde för hvardera
af åren 1858, 1859 och 1860 öfverskjuta de till ordinarie statsregleringen hörande
statsutgifterna; och ägde Stats-kontoret sålunda en skuld till Riksgälds-kontoret för
dessa tre år af tillsammans 2,898,600 Bidr, utom ett belopp af 1,900,000 Ridr, som,
enligt liqviden emellan dessa båda verk för år 1857, det tillkom Stats-kontoret att
utbetala.
Revisorerne anmäla derjemte, att Chefen för Finans-departementet^ egnat serskild
uppmärksamhet åt detta förhållande och, på sätt ett vid Kongl. Majits till sednast
församlade Ständer aflåtna nådiga proposition om statsverkets tillstånd och be
hof
bilagdt protokoll upplyser, derom uttalat sin mening. Detta protokoll innehölle,
att Stats-kontoret uti underdånig skrifvelse af den 29 förutgångne Juli anmält, att en
sådan dess kassaförlägenhet, som den då förhanden varande, uppkomme dels då förslagsanslagen
betydligt öfverskridas, dels då inkomsttitlarne icke utfalla till de påräknade
beloppen, såsom händelsen varit med tullmedlen år 1858, — hvarjemte Statskontoret
hemställt, att af Rikets Ständer måtte äskas ett kreditiv af 2 millioner
ltidr, anvisadt å Riksgälds-kontoret och ställdt till Kongl. Majits disposition, att an
vändas
vid inträffande kassabrist i Stats-kontoret, emot återbetalningsskyldighet af sistnämnda
verk, då statsverkets tillgångar sådant medgifva. Sedan Herr Departements
35
-
— 2t4 —
diefen ntredt de förhållanden, som hittills gjort det för Stats-kontoret möjligt att verkställa
sina utbetalningar, oaktadt det löpande årfets inkomster, hvilka äro afsedda att
betacka samma års utgifter, icke inflyta förr än flera månader inpå det löpande året,
hade Departements-chefen förklarat, att han skulle hafva tillstyrkt, att statsverkets
grundfond måtte förstärkas och statsverket få för detta ändamål behålla 3 millioner
R:dr Rimt af de öfverskottsmedel, som eljest borde till Riksgälds-kontoret utbetalas,
så framt icke Departements-chefen ansåge en sådan åtgärd numera obehöflig, sedan sådana
omständigheter tillkommit, att Stats-kontoret kunde genom en förändring uti bokföringssättet
af bränvinsmedlen, blifva i tillfälle att ett år tidigare, än förut varit fallet,
disponera en summa af omkring 3 millioner R:dr.
Revisorerne anmäla vidare, att Stats-kontoret erhållit nådig föreskrift om det
förändrade bokföringssättet eller att, på sätt Herr Departements-chefen föreslagit, bränvinsskatten
borde upptagas uti det årets räkenskaper, då bränvinsbränningen ägt rum;
men, då det nu visat sig att denna åtgärd ändock icke varit tillfyllestgörande, hade
Revisorerne föreslagit, dels att statsverkets skyldighet, att hålla kassa uti vissa embetsverk
måtte upphöra och att dessa verk hädanefter borde för sina utgifter utfärda
inTisningar på Räntekammaren, dels att beliållningarne i länens ränterier måtte genom
begagnande af postremissvexlar hastigare än hittills och i större summor till Statskontoret
indragas, dels att en del af de till extra statsregleringen hörande utgifter
måtte anvisa* att utgå direkte från Stats-kontoret, i stället för att, såsom nu är fallet,
medlen till dessa utgifters bestridande af Stats-kontoret reqvireras ifrån Riksgälds-kontoret,
och slutligen att, för sådant ändamål, beräkningen af Stats-kontorets utgifter
måtte *å uppgöras, att dessa alltid komme att med omkring 2 millioner R:dr öfverskjuta
de beräknade inkomsterna, hvaremot en till samma belopp eller 2 millioner
R:dr bestämd statsfyllnadssumma borde anvisas på Riksgälds-kontoret, att efter Mars
månads ingång af Kongl. Stats-kontoret disponeras.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande af den 10 Januari innevarande år
har Stats-kontoret dels anmält, att under de sista månaderna af år 1860 afbetalningar
å Stats-kontorets förenämnde skuld till Riksgälds-kontoret blifvit verkställda, så att
numera på det hela endast 1,932,400 R:dr återstode såsom oguldne, dels förklarat sig,
på anförde skäl, icke kunna anse någon af de utaf Revisorerne föreslagna utvägar antaglig,
hvaremot och under förutsättning, att de större inkomsttitlarne, hufvudsakligen
tulluppbörden och bränvinsskatten, hädanefter utfalla ungefär till de af Rikets Ständer
b«räknade belopp, Stats-kontoret, i likhet med Chefen för Finans-departementet, trodde
»ig kunna antaga att, efter förr nämnde förändring med bokföringen af bränvinsskatten,
några vidare åtgärder icke för närvarande vore af behofvet påkallade. —
Uti serskildt yttrande till Stats-kontorets protokoll hade Herr Stats-kommissarien
och Riddaren Kock bland annat anfört, att om Riksgälds-kontoret blefve hänvi»adt,
att, såsom före år 1789, endast befatta sig med rikets gäld och Stats-kontoret
derigenom finge en mera utvidgad verkningskrets med hänseende till statens inkomster
och utgifter, så skulle, efter Herr Stats-kommissariens öfvertygelse, hvarken kreditiver
eller fyllnadssuminor behöfvas och Stats-kontoret aldrig blifva uti någon kassaförlägenhet,
derest icke allmänna olyckor öfverginge landet^ och finge då Stats-kontoret årligen,
efter afslutad rikshufvudbok, öfverlemna möjligen uppkomna öfverskott och besparingar
till Riksgälds-kontoret.
Af de olika åsigter, hvilka i denna vigtiga fråga sökt göra sig gällande, visar
det sig huru vanskligt det torde vara att, annorlunda än genom att sammanföra uppbörden
och förvaltningen af statsinkomsterna inom ett och samma embetsverk, före
-
— 275 —
bygga de olägenheter, som ma* nu sett uppkomma derigenom, att det-" ena uppbördsverket,
Stats-kontoret, blifvit på förhand ålagdt att till det andra uppbördsverket,
Riksgälds-kontoret, fullgöra vissa utbetalningar, till hvilka, när liqvidationstiden instundat,
af helt naturliga orsaker, ingen tillgång förefunnits.
Denna tillfälliga kassaförlägenhet å den ena sidan, på samma gång som ett
möjligt öfverflöd å den andra, utan att dessa verk ens få räcka hvarandra handen för
att afhjelpa en dylik förlägenhet; denna idkeliga skriftvexling, då penningereqvisitioner
inkomma till det ena uppbördsverket och detta måste reqvirera medel för utbetalningarne
hos det andra, måste naturligtvis fästa tanken derpå, att detta både kunde och
borde vara annorlunda.
Det torde således förtjena att undersökas, huru, på hvad grund och till hvad
båtnad dessa båda uppbördsverk fått sig tilldelade olika detaljer af samma bestyr,
nemligen uppbörden af statens inkomster.
Riksgälds-kontoret tillkom genom Kongl, kungörelsen af den 17 April 1789,
som innehåller, att Kongl. Maj:t med Rikets Ständer funnit godt, att rikets gäld
må, jemte de fonder, som till betalning deraf äro anordnade, öfverlemnas till Rikets Ständers
förvaltning under ett deras eget verk eller kontor, som kommer att bestrida de till
riksgäldens förestående hörande ärender; och i riksdagsbeslutet af den 28 i samma
månad och år är infördt, att Rikets Ständer bifallit hemliga Utskottets tillstyrkande
om garanti af rikets gäld och om inrättning af ett Rikagälds-kontor, som, hägnadt och
skyddadt af Kongl. Maj:t och bestående af ledamöter, dem Rikets Ständer utsett, kommer
att förestå riksgäldsverket och ombesörja rikets, i anseende till dess ikuld, högst
angelägna tarfver och utgifter.
Derpå hafva Kammar-kollegium och Stats-kontoret, enligt af Kongl. Majit lemnad
föreskrift, under den 22 Maj samma år utfärdat ett, ej tryckt, cirkulär till Ofverståthållaren
och Landshöfdingarne uti Sverige och Finland, hvilka deruti anbefallas,
ibland annat, att låta uppbörden af bevillningsmedlen förrättas af Kronans ordinari#
uppbördsmän och att samma medel ifrån Landtränterierna. direkte till Riksgälds-kontoret
insända; och borde förslag och summariska räkningar öfver hvarje års uppbörd
inom den 1 Juli det påföljande året Fullmäktige derstädes äfven meddelas.
Efter det nya statsskickets införande år 1809, är genom Regeringsformens 59,
60, 64, 66 och 68 §§ stadgadt: att Stats-utskottet skall öfverlägga om de behof, staten
tarfvar utöfver de ordinarie inkomsterna, och att dessa behof boya fyllas genom
bevillningar, till hvilka räknas tull-, accis-, post- och karta-sigillata-medlen, bränvinsbevillningsafgifterna
samt den serskilda bevillning, Rikets Ständer vid hvarje riksdag
sig åtaga; att såväl rikets ordinarie statsmedel och inkomster, som hvad under namn
af extra ordinarie utlagor eller bevillningar till statsverket af Rikets Ständer anslås,
bör vara under Konungens disposition, för att till de af Rikets Ständer pföfvade behof
och efter den upprättade staten (nemligen riks-staten) anordnas; att, då Rikets Ständer
åtagit sig ansvar för den rikets gäld, Riksgälds-kontoret ombesörjer, så komma
Rikets Ständer att, sedan Stats-utskottet öfver Riksgälds-kontorets tillstånd och behof
sig utlåtit, genom serskild bevillning — det vill säga den s. k. allmänna bevillningen —
tillskjuta de medel, sorn för betalande af rikets gäld till ränta och kapital finnas oumbärliga;
samt slutligen att de till Riksgälds-kontoret hörande medel icke skola derifrån
rycka* eller användas till andra behof, än dem Rikets Ständer bestämt.
— 276 -
I dessa grundlagens stadganden förekommer sålunda intet, som häntyder på att
någon slags bevillning, icke en gång den, som för liqviderande af rikets gäld tillskjutes,
skall ingå till Riksgälds-kontoret omedelbart, eller afskild ifrån den öfriga kronouppbörden.
Grundlagen föreskrifver blott, att alla statsmedel skola vara under Konungens
disposition för att till de af Rikets Ständer pröfvade behof anordnas. Om således det
här ofvan åberopade, af Kammar-kollegium och Stats-kontoret utfärdade cirkulär af den
22 Maj 1789 vore undanröjdt, funnes vidare icke något hinder för att Stats-kontoret
kunde, likasom före detta cirkulärs utfärdande, uppbära statsverkets samtlige ordinarie
och extra ordinarie inkomster, och således äfven den allmänna bevillningen.
• Det är lätt att inse till hvilken ordning, reda och förenkling uti statsförvaltningen
samt uppbörds- och redogörelseverket en sådan förändring skulle leda. Riksgäldskontoret
blefve frikalladt ifrån allt besvär med kontrollen öfver Läns-styrelser och Kronans
embetsman, hvad den allmänna bevillningen angår. Läns-styrelserna skulle då,
med hänseende till uppbördsräkenskaper och rapporter, endaet hafva att göra med
Stats-kontoret, på sätt äfven äldre författningar föreskrifva. Detta sednare embetsverk
blefve också i tillfälle att lättare öfverskåda det hela och att bättre och säkrare än
nu uti sin berättelse till Kongl. Maj:t för hvarje riksdag lemna utredning öfver statsverkets
tillstånd, utom det att en sådan oegentlighet icke kunde vidare uppstå, att det
ena af statens uppbördsverk vore försedt med god kassa, under det att det andra funne
sig i förlägenhet, utan att likväl det förra ägde rätt att med ett enda öre bispringa
det sednare. Riksgälds-kontoret finge hufvudsakligen egna sina omsorger åt handhafvandet
af statens gäld, hvilket bestyr numera blifvit af den vigt och omfattning, att
detsamma bör taga Fullmäktiges hela uppmärksamhet i anspråk.
Det är sålunda otvifvelaktigt, att en reform, sådan som den här ifrågasatta, är
både ändamålsenlig, såsom ledande till ordning, reda och förenkling uti statens penninge-förvaltning,
och tillika fullt öfverensstämmande med grundlagens både bokstae
och anda.
Det återstår nu att undersöka, huruvida i öfrigt emot denna reform böra uppstå
några betänkligheter å Rikets Ständers sida.
De till Stats-kontoret inflytande inkomster, tillika med de indelningsverket anslagne,
i riksstaten beräknade räntor och tionden, bestå för närvarande af:
Ordinarie inkomster  8,171,100: —
Extra ordinarie inkomster eller bevillningsmedel  20,800,400: — 28,971,500: —
Riksgälds-kontorets statsinkomster, enligt sednaste riksdagsbeslut,
då Riksgälds-kontorets andel af bankovinsten, intressemedel m. flat
skatter ej härflytande inkomster, om hvilka här icke är fråga, undantagas,
bestå af;
Allmän bevillning  2,250,000: —
Kort- och tidningsstämplingsafgift, cirka
100,000: —
Skatterättsmedel, ekeskogslösen och observationsmedel,
cirka
20,000: — 2,370,000: —
Summa statsinkomster 31,341,500: —
— 277 —
Häraf synes, att endast omkring T’,:del af hela uppbörden ingår till Riksgäldskontoret;
och utom den allmänna bevillningen, som i medeltal af 5 år, ifrån 1855—1859,
utgjort 2,311,056 R:dr, har således Riksgälds-kontoret för närvarande icke under sin
förvaltning egentliga uppbördsmedel till högre belopp än omkring 120,000 K:dr, de der
också rätteligen bordt till Stats-kontoret ingå, hvaremot Riksgälds-kontoret har såsom
utgifter å sig anvisade extra statsanslag, till hvilkas fyllande, såsom synes af förra Revisorers
berättelse, varit påräknade för åren 1858, 1859 och 1860 den betydliga summan
af tillsammans 2,898,600 R:dr, att af Stats-kontorets öfverskottsmedel utgå.
Om man nu skulle tänka sig, att den verkställande makten ville äfventyra, att
emot stats-kontraktets tydliga ordalydelse, sa förrycka de till Stats-kontoret inflytande
medel, eller, med andra ord, så öfverskrida de af Rikets Ständer till siffran bestämda
statsanslagen, att, äfven under vanliga förhållanden, alla Stats-kontorets inkomster blefve
medtagna; huru stöde då Riksgälds-kontorets uppbörd i förhållande till dess utgifter?
— och svårligen torde väl den andra Statsmakten, likaledes tvärtemot stats-kontraktets
tydliga ordalydelse uti 64 § Regeringsformen, kunna inskränka Konungens dispositionsrätt
öfver° någon del af de nu till Stats-kontoret ingående bevillningsmedel.
Om man nu väger betänkligheten vid att eftergifva en anordning, genom hvilken
man möjligen tror sig hafva xj:del statens uppbörd under, sa att säga, säkrare förvar
än de öfriga j|:delarne, emot den obestridliga fördelen, att statens penninge-förvaltning
blifver sammanförd inom ett och samma verk, sa torde det icke kunna motsägas, att
fördelen af den här ifrågasatta reformen är så betydligt öfvervägande, att betänkligheterna
förlora all vigt.
Efter en sådan reform torde riks-staten kunna uppställas så, att å inkomstsidan
uppfördes:
Ordinarie inkomster  000: —
Extra ordinarie dito:
Sjötullsmedel
00: —
Med flera titlar
00: —
Allmän bevillning
00: — 600: —
Summa 0,000: —
och å utgifts-sidan:
l:sta hufvudtiteln  000: —
2:dra dito o. s. v  000: —
9:de dito
000: —
samt 10:de dito: anslag att af Riksgälds-kontoret disponeras
till riksgäldens betalande
000: —
Summa 0,000: —
Derjemte bör ovilkorligen stadgas, att anslaget under denna 10:de kufvudtitel
skall, enligt de föreskrifter, Rikets Ständer meddela, at Stats-kontoret å lämpliga tider
årligen hållas Fullmäktige i Riksgälds-kontoret i främsta rummet oförryckt tillhanda,
och icke något deraf under någon förevändning få dragas till andra ändamål, det sednare
verket tillika förbehållet, att bekomma hela det öfverskott, tom, enligt rikshufvudboken,
å statsinkomsterna uppstår.
Ehuru Kongl. Stats-kontoret, efter en sådan förändring, finge uppbära den allmänna
bevillningen, så och då derjemte större utbetalningar blefve detta verk ålagda, skulle det
icke destomindre möjligen kunna inträffa, att någon tillfällig svårighet kunde uppstå för
bestridandet af dessa utbetalningar, i det fall att de extra ordinarie statsinkomsterna
och hufvudsakligen, såsom år 1858, tulluppbörden inflöte till ett belopp, högst betydligt
understigande det af Rikets Ständer påräknade.
Huruvida något kreditiv för sådant fall må vara behöfligt för Stats-kontoret, beror
helt och hållet af det sätt, på hvilket statsregleringen uppgöres; men om stats-inkomsterna
ej beräknas allt för höga och deremot förslagsanslagen ökas till ett belopp,
sorn någorlunda motsvarar det verkliga behofvet, bör det kunna antagas, att något kreditiv
ej blifver erforderligt.
Uti underdånig skrifvelse, N:o 181 af den 22 Oktober 1860, angående indragning
af Kongl. Konvoy-kommissariatet samt handels- och sjöfarts-fondens öfverflyttande till
Stats-kontoret, hafva Rikets Ständer yttrat, att en förenklad förvaltning af statsverkets
medel erfordrades; att sådana medel ej böra förvaltas af serskilda styrelser, emedan derigenom
ådrages statsverket större kostnader än som är behöfligt, och mycket förloras i
den enkelhet, reda och ordning, som är ett af penningeförvaltningens första och nödvändigaste
vilkor; att på ett ställe bör samlas spridda delar, som böra vara förenade,
och att derigenom vinnes en nöjaktig öfversigt af det hela.
Hvad Rikets Ständer sålunda den 22 Oktober 1860 yttrat i fråga om Konvoykommissariatet
samt handels- och sjöfarts-fonden torde med ännu större skäl äga tilllämpning
på förevarande fråga.»
Uti denna reservation instämde Herr Friherre Cederström, Fred. Thure, Herrar
Kuylenstjerna, Carl Johan Gammal, och von Franchen, Georg Wolfgang, Herr Doktor
Forssell, Herr Kyrkoherden Rabe och Herr Nettelbladt.
2:do vid beriitlelseu angående Karta-sigillataverket.
af Herr Ryding: »Ehuru jag anser mig förhindrad att i öfrigt ^ deltaga uti öfverläggningen
och beslutet rörande denna fråga, anhåller jag dock att fa fästa uppmärksamheten
derå, att anledning till fortfarande anmärkning antagligen blifvit undanröjd
genom Rikets sednast församlade Ständers beslut, att betydligt nedsätta stämplade
pappersafgiften, på sätt inhemt.as af nämnde Ständers Bevillnings-utskotts betänkanden
N:ris 22 och 48 samt 1860 års, i hufvudsaklig öfverensstämmelse dermed utfärdade,
förordning angående denna afgift.»
__ 279 —
3:o. vid berättelsen angående Kongl. Itrikes-departementet.
a) Transsumt af Protokollet, hållet hos Rikets Ständers
Ilerrar Revisorer, den 3 September 1861,
kl. 10 förmiddagen.
S. D. Då nu till behandling företogs första afdelningen å bordet hvilande förslag
till skrifvelse till Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, med begäran om
upplysning, af hvad anledning en del af de å 3:dje kufvudtiteln till skrifmaterialier och
expenser samt extra utgifter anvisade medel endast inför H. M. Konungen i detalj redovisas,
— — — — — — — — anställdes omröstning
— — —; i följd hvaraf skrifvelse skulle aflåtas.
Emot detta beslut aflemnade Herr v. Francken, G. W., en så lydande reservation:
»Mot förestående skrifvelse får jag anmäla min reservation på den grund, att jag ej vet
hvartill en dylik skrifvelse skall tjena, i synnerhet som i skrifvelsens början svaret lemnäs
å hvad man i skrifvelsens slut önskar få veta. Detta svar, eller Kongl. Maj:ts nådiga
instruktion af den 27 April 1858, innehåller nemligen, att de medel, hvarom fråga
nu är, i detalj skola endast inför Kongl. Maj:t redovisas, och jag skulle föreställa mig
att vederbörande Kameral-chef har att ställa sig till efterrättelse den för honom af
Kongl. Maj:t utfärdade instruktion. Skulle Kongl. Maj:ts instruktion på något vis stå i
strid med Rikets Ständers skrifvelse, så tillkommer det Konstitutions-utskottet, men ej
Rikets Ständers Revisorer, att deröfver yttra sig, och denna instruktion har, enligt hvad
upplyst blifvit, redan varit föremål för Konstitutioni-utskottets granskning, utan att der
föranleda till någon anmärkning.»
Uti förestående reservation hafva instämt: Hr Kuylenstjerna, C. J. G., Herr Doktor
Malmstedt, Prosten Ahlberg samt Riksdagsfullmäktigen Anders Persson från
Malmöhus län.
Enligt protokollet:
Bruno Johansson.
b) vid § 2 af berättelsen rörande Kongl, lltrikes-departementet.
af Herr Stråle, Q. U,: »Ehuru jag hufvudsakligen instämmer uti det beslut,
hvaruti Herrar Revisorers pluralitet i denna fråga stadnat, finner jag mig likväl otillfredsställd
med det, efter min tanke, ofullkomliga skick, hvaruti densamma blifvit inför
Rikets Ständer anmäld.
I sådant afseende förekommer att, oaktadt den vidlyftiga utredning ärendet erhållit,
saknas likväl all redogörelse för förhållanden, hvilka, efter mitt förmenande, icke
allenast på frågans fullständiga uppfattning och bedömande väsendtligen inverka, utan
— 280 —
äfven äro af beskaffenhet att desamma icke bordt med tystnad förbigås. Sedan nemligen
Revisorarne, genom skrifvelse till H. Ex. Herr Justitie-statsministern, på anförde skäl,
anhållit om upplysning, af hvad anledning verifikationer saknats för en del utgifter å
Utrikes-departementet, under titlar: »rese- och kurirkostnader, expektans-löner samt extra
utgifter», så har bemälte Herr Justitie-statsminister, uti skrifvelse af den 10 September
detta år, jemte omförmälan, att Revisorernes skrifvelse blifvit inför Kongl. Majit
föredragen, till Revisorerne öfverlemnat en af II. Ex. Herr Statsministern för utrikes
ärenderne afgifven, inför Kongl. Majit jemväl föredragen promemoria, af hufvudsakligt
innehåll:
att det Statsrådsprotokoll, hvaruti den instruktion för Kamereraren uti Utrikesdepartementet,
på grund hvaraf omförmälde verifikationer uudandragits Revisorernes
granskning, blifvit beslutad, redan vid sednaste riksdag varit föremål för Konstitutionsutskottets
granskning, utan att lemna rum för någon anmärkning;
att i alla tider och i alla länder äfvensom under alla olika styrelseformer, Utrikes-ministeren
till sin disposition ägt större eller mindre anslagssummor, för hvilka redovisning
i vanlig ordning aldrig varit ifrågasatt; och slutligen
att sjelfva beskaffenheten af en del af dessa utgifter vanligen utesluter möjligheten
och lämpligheten af deras bekräftande medelst qvittenser eller andra verifikationer.
Härom förekommer icke ett ord uti den framställning Revisorernes pluralitet, det
oaktadt, ansett sig böra öfverlemna till Rikets Ständer, ehuru, enligt min tanke, skyldig
uppmärksamhet emot den myndighet, eller Kongl. Majits Regering, hvarifrån de äskade
upplysningarne utgått, i förening med den inverkan å frågans bedömande dessa upplysningar
tvifvelsutan äga, bordt mana Herrar Revisorers pluralitet, att ej lemna Rikets
Ständer uti okunnighet om hvad sålunda förekommit.
För min del vill jag hvarken förbise eller underskatta ofvanbemälde af Herr Statsministern
för utrikes ärenderne lemnade upplysningar, men finner desamma ej tillfyllestgörande,
enär, äfven om oftaomförmälde instruktion »genom den af Herr Statsministern
omnämnde decharge» må anses medföra inskränkning uti Revisorernes granskningsrätt, och
utan att anse mig vid detta tillfälle böra ingå uti pröfning huruvida verifikationer för
oftaomförmälde räkenskaper lämpligen böra Revisorerne tillhandahållas eller icke, det
förhållande, att Rikets Ständers skrifvelse af den 20 Januari 1858 icke innehåller bifall
till eller ens omnämner det förvaltnings- och redovisningssätt, som numera blifvit vidtaget,
likväl utgör tillräcklig grund för mig att anse Revisorerne hafva ägt anledning
att för Rikets Ständer anmäla hvad uti denna fråga sålunda förekommit.»
c) af Herr Doktor Sandberg: »Uti revisionsberättelsen anmärkes, att för åt
skilliga
utgifter, till ett belopp af omkring 65,200 Ridr, som utgått af anslagen under
3:dje hufvudtiteln, någon specifik redovisning icke blifvit Revisorerne meddelad, och uti
en reservation omförmäles omständligen, hurusom Revisorerne, på begäran, från Utrikesdepartementet
deröfver erhållit en förklaring af det hufvudsakliga innehåll: att i alla
länder sådana medel finnas ställda till Regeringens disposition, som icke äro underkastade
offentlig granskning, samt att sista riksdagens Konstitutions-utskott icke haft något
att anmärka vid den serskilda instruktion, på grund af hvilken dessa medel blifvit
— 281 —
från ^vanlig redovisning undantagne, hvaraf alltså skulle följa, att hvarje erinran, som
derpå kunde hafva afseende, vore från Revisorernes sida obehörig och grundlagsvidrig.
Sedan alltså innehållet af detta från Utrikes-departementet erhållna utlåtande uti
en reservation, som ingår uti den tryckta berättelsen, framlägges för nästkommande Rikets
Ständer, torde mig tillåtas att, äfven uti en reservation, deröfver yttra min enskilda
mening.
Det synes väl kunna sättas i fråga huruvida i ett konstitutionellt rike sådant
som Sverige, der den största offentlighet råder i alla förvaltningsgrenar, några hemliga
statsutgifter, som undandragas all offentlighet, äro af nöden. Men för den händelse sådant
pröfvas verkligen vara nödvändigt, tillkommer det utan tvifvel Rikets Ständer att
dertill bestämma ett visst anslag, som ställes till Kongl. Majits oinskränkta förfogande,
med den uttryckliga föreskrift, att en sådan, för hemliga utgifter afsedd, anslagssumma
är undantagen från all offentlig granskning både af Kongl. Kammar-rätten och Ständernas
Revisorer — en föreskrift, som i förevarande fall icke igenfinnes uti Ständernas underdåniga
skrifvelse.
Vidare kan jag, för min del, icke godkänna den åsigt, som tillämpar grundlagen
på det sätt, att en uteblifven anmärkning från Konstitutions-utskottets sida efter läsningen
af Stats-rådets protokoller skulle undanrödja eller i någon mån inskränka StatsRevisorernes
pligt att fullgöra hvad 6 § i deras instruktion dem ålägger såsom hufvudsak,
nemligen att efterse och granska huruvida utgifterna med stat och författningar instämma
m. m. under det räkenskapsår, som är föremål för deras granskning. Det kan
väl icke rimligtvis vara meningen att 76 § Riksdagsordningen skall stå i någon slags
strid med förberörde instruktion, som är grundad på 30 §. 2 mom. uti samma Riksdagsordning.
Efter min öfvertygelse har Konstitutions-utskottet det vigtiga förtroende-uppdrag
att samvetsgrannt pröfva beskaffenheten af de egentliga Regerings-åtgärderna, som under
en viss tid blifvit vidtagne, men att det för samma Höglofliga Utskott är omöjligt,
vid Statsråds-protokollernas genomgående, att så noga som vederbör kontrollera förvaltningen
af alla statsmedel, ej ens såvidt densamma på Statsråden ankommer, ännu mindre
tillse huruvida Regeringens föreskrifter härutinnan blifvit riktigt uppfattade och
tillämpade, hvartill fordras en närmare kännedom om de vidlyftiga statsräkenskaperna.
Detta är efter mitt förmenande en pligt, som åligger först Ständernas Revisorer och sedermera
deras Stats-utskott. Och om något felaktigt eller oriktigt, i afseende på statsmedlens
disposition eller förvaltning, skulle vid deras granskning förekomma, under det
år revisionen omfattar, bör väl sådant rimligtvis icke genom stillatigande eller förbigående
godkännas och vinna sanktion såsom rätt och tillbörligt, endast och allenast af den
orsak, att det icke blifvit bemärkt uti Konstitutions-utskottets decharge-betänkande vid
föregående riksdag. Genom en sådan grundlagstolkning skulle det förhållande inträffa,
att anmärkningar vid statsmedlens disposition och förvaltning, som af Revisorerne framställas,
aldrig kunna komma under Ständernas pröfning. Och det är, efter min öfvertygelse,
först sedan äfven dispositionen och förvaltningen af statens medel blifvit af Ständerna
godkände, som dechargen kan anses till alla delar vara fullständig.
Att de åberopade grundlagsföreskrifterna böra sålunda tydas och tillämpas, synes mig
också vara ådagalagdt genom de ofta återkommande försöken att uti 76 § Riksdagsordningen
36
— 282 —
införa några bestämningsord, som skulle förekomma möjligheten af någon annan tolkning.
Förslag i denna syftning väcktes vid 1840—1841 årens riksdag, biet hvilande och vid
den påföljande antogs af 3:ne Riksstånd, men ogillades af ett enda. Med någon olikhet
i ordställniogen väcktes det åter och bordlädes vid 1856—1858 årens riksdag med enahanda
utgång vid den påföljande, att det af samma Riksstånd, som fördt, förkastades,
men godkändes af de 3:ne öfriga, hvarvid en af Konungens rådgifvare på Riddarhuset
anförde de kraftigaste skäl för bifall. Det förnyades åter vid 1859—1860 årens riksdag,
och det förklarande tillägget uti förenämnde 76 § i Riksdagsordningen erhöll följande
ordalydelse:
— —; »dock vore den decharge, som vunnits derigenom, att Konstitutions-utskottet
vid föregående riksdag lemnat ett mål oanmärkt,
icke gällande i afseende å en fråga, hvilken Stats-utskottet,
på grund af anmärkning, framställd af Riksens Ständers Revisorer,
anmäler enligt 30 § 2 mom.» — —
Detta förslag antons af alla fyra Riksstånden att hvila till grundlagsenlig behandling;
det ligger nu på samtlige Ståndens bord och väntar på näst sammanträdande
Ständer för att lika enhälligt erhålla en grundlagsbestämmelses gällande kraft, hvarigenom
en bokstaflig och oförtydbar öfverensstämmelse emellan dessa båda Riksdagsordningens
stadganden blefve tillvägabragt och all möjlighet att uti här omförmälde hänseende
gifva dem en olika tydning för framtiden fullkomligen undanröjd.»
d) af Hr von Francken, som ansåg frågan om sättet för berörde medels redovisning
numera ligga utom gränsen för Revisorernes befogenhet samt någon anmälan i
detta hänseende följaktligen icke eller böra ifrågakomma, enär Rikets Ständer, efter hvad
upplyst blifvit, redan meddelat Statsrådets ledamöter decharge för den tidrymd anmärkningen
afsåge; en åsigt, den äfven Herr Doktor Malmstedt förklarat sig biträda.
4:o. Vid beråttelsou angående Kongl. Krigs-kollegiiin» §§ 6, 7 och 8.
af nerr Grefve Cronstedt, Fred. Joli,'. »Jag reserverar mig emot pluralitetens
beslut uti 6:te, 7:de och 8:de §§, emedan jag icke anser det vara rätt lämpligt att Revisorerne
ingå uti organisatiousdetaljer rörande Krigsförvaltningen, eller i pröfning af
samma förvaltnings mera speciella behof, då, efter min åsigt, det tillkommer Konungen,
såsom högste Befälhafvaren öfver rikets försvarsstyrka, att, på grund af de utaf Krigsförvaltningen
framställda och af Konungen erkända behof, fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på deras afhjelpande».
Med Herr Grafve Cronstedt hafva uti denna reservation sig förenat Herr Doktor
Sandberg samt Riksdagsfullmäktige Måns Månsson från Kalmar och Lars Olsson från
Kopparbergs län; och skulle derjemte antecknas, att Herr Doktor Forssell reserverat sig
emot 6:te och 8:de §§ i berättelsen angående bemälte embetsverk.
— 283 —
5:o. vid berättelsen angående Elektriska telegrafverket.
af Herr Syhander: »Då, vid granskningen af Elektriska telegrafverkets räkenskaper,
det visar sig, att denna inrättning under en följd af år fortgått med betydlig förlust,
till följd af de många stationer, der inkomsterna icke betacka utgifterna för den der förlagda
tjenstepersonalens aflöning, och att följaktligen statsverket tår vidkännas omkostnader
för underhållet af en dylik station, som endast kommer kommunen på stället till
godo, så vore det ej mer än billigt och skäligt att hvarje kommun, der en dylik brist i
inkomsterna för telegrafverkets bedrifvande ä platsen uppstode, ersatte statsverket denna
brist, så vida samma kommun ville fortfarande begagna sig af förmånen att äga telegrafstation;
i annat fall indroges stationen. Denna ersättning, ehuru i sig sjelf högst
billig, då kommunen- uteslutande har gagnet af stationens underhåll på stället, kan icke
i någon mån bli betungande för städerna, då Riksens Ständer öfverlemnat åt städerna
den högst betydliga inkomsten af utskänknings- och utminuterings-rättiglieten, hvilken
inkomst uppgår flerestädes till dubbla beloppet af stadens förra inkomster och egentligen
bort tillfalla statsverket, men bortskänktes till städerna för befrämjandet af kommunens
bästa, och hvilka nya inkomsters årligen stigande belopp vida öfverskjuter den
ersättning, samma städer borde tillförsäkra statsverket för telegrafstationens fortfarande
underhåll åt kommunen.
Då inom 2:dra afdelningen af statsrevisionen, der, under granskningen af telegrafverkets
räkenskaper, frågan om denna ersättning af mig framställdes, mitt förslag icke
vann afdelningens bifall, får jag reservationsvis föra till protokollet min ofvan utvecklade
åsigt om saken: att de städer eiler kommuner, der telegrafstationens inkomster ej betacka
tjenstgöringskostnaden, skulle förpligtas ersätta statsverket bristen, så vida de
ville fortfarande njuta förmånen af den ifrågavarande telegrafstationens underhåll, men i
vidrigt fall att stationen indrogs.»
6:o. vid berättelsen angående Strömsholms stuteri, § 4.
Transsumt af Protokollet, hållet hos Rikets Ständers
Herrar Revisorer den 5 Oktober 1861, kl.
10 förmiddagen.
S. D. Vid uppläsning af 4:de §, innefattande anmärkning deremot, att den vid
de öfriga stuterierna, såsom kostsam och mindre ändamålsenlig, redan irangångna method
att till kringliggande landsort utsända s. k. vandringshingstar, vid ifrågavarande stuteri
ännu användes, — — —
Vid framställd proposition på bifall till nämnde förslag — — , i anledning
hvaraf votering, på begäran, anställdes — — — — — — —
saint sålunda 9 ledamöter röstat ja och 7 nej, var nämnde § af Herrar Revisorer godkänd.
Emot beslutet anmäldes reservation af Herr Grefve Cronstedt, Doktor Forssell
samt Riksdagsfullmäktige Måns Månsson och Lars Olsson, hvarförutan här skulle antecknas,
att Herr Doktor Sandberg ej deltagit i omröstningen.
Enligt protokollet:
Bruno Johansson.
7:o. Tid berättelsen angående Ultuna Landtbruks-institut.
af Herr Kuylenstjerna, Carl Johan Gammal,: »Mot Revisorernes yttrande rörande
Ultuna inåste jag reservera mig:
]:o. vill jag ej tillvita styrelsen bristande omtänksamhet, äfven om åtskilliga
misstag blifvit begångna;
2:o. de ogynsamrna resultaterna af 1858 och 1859 årens skördar anser jag ej
utgöra skäl nog, att så strängt bedöma ställningen vid Ultuna; ty missvexter och öfriga
sammanstötande ogynsamrna förhållanden^ såsom stor sjuklighet bland folket m. m.,
kunna för hvem som helst inträffa. Resultaterna af alla årens behållningar från Institutets
stiftelse visa dock en medelafkastning, som med 50 procent öfverstiger hvad
Kronan förut hade i arrende af Kungsgården.
Betänker man ytterligare, att vid Ultuna måste göras experimenter äfvensom
redskap med ovana lärlingars arbete samt födas ett stamschäferi, sorn ingen menniska
ville hafva utan särskild betalning; att en mejeriskola är inrättad vid gården och att
således mjölken, som förut såldes i Upsala till 14 ä 16 skilling per kanna, nu måste
förädlas till ost och smör, hvilket gör en ovilkorlig förlust; att vid Kungsängen saknas
nödiga byggnader, hvadan brukningen af denna jord blifver alltför kostsam och ofullständig.
Betänker man allt detta, kan man ej fordra mycket mera under en tid, då
hela egendomen blifvit omorganiserad såväl till byggnader som åkerbruk.
Hufvudafsigten med Institutet måste vara. att skicklige elever utgå derifrån.
Detta torde också vara händelsen, då Revisorerne öfver detta förhållande ej gjort anmärkning
och det dessutom är allmänt kändt, att från Ultuna utgångne elever i allmänhet
blifvit antagne såsom lärare eller föreståndare vid Landtbruksskolorne i riket.
Revisorerne hafva äfven yttrat, att någon missväxt 1859 ej inträffat, då sädesafkastningen
var cirka Tule kornet; men som upplyst blifvit, att såuingen sker med maskin
och cirka \ tunna utsås på ett geometriskt tunnland, blifver skörden knappt 4 tunnor
på tunnlandet, hvilket är skörd, mycket under medelmåttan».
Kongl. Stats-kontorets
underdåniga utlåtande, angående Rikets
Ständers Revisorers berättelse
om verkställd granskning af statsverkets
förvaltning år 1859.
Stormäktigste* Allernådigste Konung!
I följd af nådig befallning, uti remiss den 18 nästlidne Oktober, får Eders Kongl.
Maj:ts oell Rikets Stats-kontor härmed afgifva underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers
Revisorers berättelse om den innevarande år verkställda granskning af statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1859, uti de delar, samma berättelse till yttrande
från Stats-kontorets sida föranleder, hvarjemte bifogas Ofver-direktörens för Myntoch
Kontroll-verken underdåniga utlåtande öfver hvad Revisorerne beträffande dessa
båda verk anfört.
Jemte redogörelse öfver fortgången af det Kamereraren härstädes J. T. Spongberg
gifna nådiga uppdrag att upprätta formuläret- för de förvaltande verkens räkenskaper,
hafva Revisorerne, utan att vilja ifrågasätta att icke berörda arbete, på sätt detsamma
nu är ordnadt, bedrifves med all skyndsamhet, hemställt att, så vidt möjligt är, verksamma
åtgärder måtte vidtagas för arbetets bringande lill slut.
Då nämnda arbete är af den beskaffenhet, att svårligen mera än en deruti hemmastadd
person bör, efter för sig utstakad plan, dermed taga befattning, samt Kamereraren
Spongberg å erforderligt skrifvarebiträde icke saknar tillgång, kan, för påskyndande
af dessa, betydliga kostnader medförande göromål, Stats-kontoret, under hvars
inseende ifrågavarande arbete är stäldt, icke vidtaga annan åtgärd, än att, så vidt sådant
ske kan, vaka öfver att Spongberg i afseende derå med erforderlig drift tillvägagår.
Uti hvad Revisorerne yttrat rörande behofvet af förslagsanslagens höjande, får
Stats-kontoret destoheldre instämma, som det under sådana år, då öfverskott å statsverkets
inkomster ej uppkomma, eller äro mindre betydliga, svårigheter för Stats-kontoret kunna
möta att iör bristerna i nämnde anslag ligga i förskott tilldess de, efter uppgjord liqvid,
varda af Riksgälds-kontoret ersatta. Att, såsom Revisorerne förmodat, några förslagsanslag
skulle kuuna förvandlas till reservationsanslag, betvifiar deremot Stats-kontoret
och anser, att, då utgifternas natur är sådan, att desammas belopp för året icke
kan till viss siffra beräknas. Rikets Ständer välbetänkt förfarit, när de förslagsvis i riksstaten
samma anslag uppfört.
Den af Revisorerne uttalade mening, att Stats-kontoret endast borde befatta sig
med statsverkets årliga inkomster och utgifter, icke med fonders utlånande, är efter
Stats-kontorets tanka fullkomligt riktig. Denna grundsats var äfven i afseende å stats
-
— 286 —
medelsförvaltningen fordom gällande, såsom äldre instruktioner visa, och ett återgående
dertill, om sådant kunde genomföras, skulle otvifvelaktigt leda till förenkling,
— ett • mål, hvartill Rikets Ständer och deras Revisorer i sednare tider
synas vilja komma. En någorlunda fullständig utredning af detta vigtiga ämne blefve
emellertid för vidlyftig att här intaga, utan får Stats-kontoret, med hufvudsakligt ininstämmande
i Revisorernes åsigt, nu, särskildt beträffande skogsplanteringskassan, i underdånighet
upplysa, att densamma tillkommit på grund af Skogsordningen den 1 Augusti
1805 och består af medel, som inflyta för försålde skogseffekter, bete å kronoparkerne,
böter för skogsåverkan o. s. v., samt att dessa inkomster påräknats till utgifter
för planteringshagar med flere anstalter till parkernas vård, men ansetts såsom
statens medel, hvilka, jemlikt Kongl, brefvet den 25 April 1826, borde från länsstyrelserne
insändas till Stats-kontoret och såsom särskild fond bokföras och Kongl. Maj:t
tillhandahållas för de dispositioner, som för berörde ändamål kunde ifrågakomma. I anledning
af Kikets åren 1844—1845 församlade Ständers underdåniga anhållan, att vederbörande
måtte i nåder anbefallas att om de då befintlige medlens (omkring 72,000
R:dr B:ko) utlånande mot ränta gå i författning, yttrade Stats-kontoret, i ämnet hördt,
den 9 September 1845, att, ehuru i detta émbetsverks bestämmelse och organisation
från början icke ingått någon befattning med penningars utlånande, Stats-kontoret likväl,
under förutsättning att uppdraget egentligen blefve tillfälligt, intill dess en definitiv
reglering af jägeristaterne och förvaltningen utaf kronoskogarne kunde äga rum, icke
borde ifrågasätta att besörja cyn skogsplanteringsmedlens förräntande, så vidt sisi göra
lät; hvarefter Kongl. Majit den 4 påföljande December i nåder förordnade, att medlen
skulle tillsvidare af Stats-kontoret göras fruktbärande.
Lika med Revisorerne, får Stats-kontoret nu i underdånighet tillstyrka, att, till
undvikande af de förvecklingar ooh den omgång, som nu äga rum vid anordnande och
förvaltande af de för skogsväsendets ordnande afsedda tillgångar, Chefen för Skogsstyrelsen
måtte, såsom ordningen också synes fordra, få disponera nämnde kassa och
för öfrigt från Stats-kontoret, efter reqvisitioner, emot redovisning, erhålla de kontanta
anslag, som å 7:de hufvudtiteln finnas för skogsväsendet uppförde.
Revisorerne hafva vidare, af anförde skäl och för att undvika förluster af statens
medel genom poströfverier, tillstyrkt, att Rikets Ständer måtte hos Eders Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, att de genom Kongl, förordningen den 9 September '1857
meddelade föreskrifter, angående vederbörande embetsmyndigheters skyldighet att, vid
penningeförsändningar, begagna anvisningar af Rikets Ständers Bank och dess Lånekontor,
måtte erhålla sådan utsträckning, att det må vara allmänna verk och inrättningar
samt myndigheter, hvilka äga fribrefsrätt, tillåtet att, der sådant utan särskild
kostnad eller olägenhet kan ske, vid penningeförsändningar begagna s. k. postremissvexlar,
utgifne af enskilda banker eller filial-banker samt ställde att vid uppvisandet å
den ort, dit vexeln skall afgå, betalas till den person eller den myndighet, till hvilken
vexeln är afsedd att öfversändas, dock under vilkor, att i fråga om penningeförsändningar
emellan sådana orter, som afses uti ofvanberörda Kongl, förordning, Rikets Ständers
Banks och dess Låne-kontors anvisningar böra begagnas.
Fråga om postremissvexlars begagnande vid leverering af statsmedel väcktes
jemväl af Rikets Ständers år 1860 fcrsamlade Revisorer, dock utap nu skedda inskränkning
till endast sådana vexlar, som af enskilda banker eller filial-banker utställas; och
uti det underdåniga utlåtande, som af Stats-kontoret den 10 Januari innevarande år
deröfver afgafs, fann sig Stats-kontoret, af anförda orsaker, förhiudradt att Revisorernes
— 287 —
berörde förslag understödja. Men äfven uti den mera begränsade form, förslaget nu erhållit,
torde detsamma icke kunna antagas, och Stats-kontoret skall i korthet framställa
sina betänkligheter i detta afseende.
Först må dock, i anledning af det med ifrågavarande förslag angifna syftemål,
att de i orterna befintliga behållningar af statsmedel skulle genom postremissvexlars
användande hastigare tillföras Kongl. Räntekammaren, än om kontanta penningar försändas,
den erinran göras, att det är af ringa eller ingen vigt, om vid de tillfällen, när
större peuningeremisser från landsorterne äro i fråga, hela penningebeloppet på en gång
kommer Kongl. Räntekammaren tillhanda eller om levereringen, såsom för närvarande
någon gång äger rum, successivt sker under 2 å 3 postdagar.
Beträffande derefter sjelfva frågan, så, utan att ingå i bedömande, huruvida, såsom
Revisorerne anfört, de enskilda bankerna och filial-bankerna, på grund af delägarnes
solidariska ansvarighet samt till följd af sättet för bankernas förvaltning och kontrollen
derå, erbjuda ali den säkerhet, som i afseende å deras postremissvexlars begagnande
må anses erforderlig, får Stats-kontoret allenast framhålla den omständigheten,
att, på sätt af Revisorerne äfven medgifvits och uti de för omförmälda banker utfärdade
oktrojbref jemväl antages, bankerna kunna drabbas af sådane förluster, att de måste
ställas under utredning och bank-bolagen upplösas. Skulle en slik händelse inträffa och
vexlar dessförinnan blifvit utställda, hvilka ännu icke hunnit infrias, är det uppenbart,
att, äfven om icke vid bankens slutliga utredning brist skulle uppstå, — något som likväl
ej ligger utom möjlighetens gräns, — statsverket måste, i afbidan å bankens utredning,
under en längre tid förblifva i saknad af medel, sorn för dess utgifters bestridande
äro påräknade; och det är lätt att inse, det Stats-kontoret härigenom kunde råka i en
icke ringa förlägenhet, hvilken naturligtvis blefve större i samma mån, som vexelbeloppen
vore mer betydande och tilläfventyrs flere andra banker, som hade dylika vexlar
utelöpande, samtidigt nödsakades inställa sina betalningar. Att icke blottställa statsverket
för de förvecklingar, som under dylika förhållanden måste uppkomma, utgör, enligt
Stats-koDtorets tanka, en tillräcklig anledning, hvarföre omförmälda vexlar icke böra
vid statsmedels leverering begagnas.
På grund af hvad sålunda är i underdånighet anfördt och då Stats-kontoret, i
öfverensstämmelse dermed, anser det i Kongl, kungörelsen den 14 Januari 1824 och de
af Kongl. Majit sedermera utfärdade öppna bref, på oktroj för enskilda banker intagna
uttryckliga stadgande, att staten ej under någon förevändning må varda inblandad i
dessa bankers företag, böra, såsom välgrundadt, bibehållas, finner Stats-kontoret sig äga
fullt skäl att å Rikets Ständers Revisorers förevarande förslag afstyrka nådigt bifall.
Allmäuaa niagasiiis-äreudena.
Enär, vid leveranser till slotts- och förrådsmagasinet i hufvudstaden af sådan
spanmål, som ä auktion upphandlats, någon besigtningsman icke, såsom i landsorterne
vanligen tillgår, varit af Slottsproviantmästaren tillkallad, utan denne ensam besigtigat
och godkänt den levererade spanmålen, hafva Revisorerne hemställt, huruvida icke, då
leverering till nämnde magasin af uppköpt spanmål äger rum, dervid kunde förfaras på
enahanda »ätt, som vid en del af landsortsmagasinen, hvarest en magistratsperson och
en borgare vid dylika leveranser varit tillkallade.
— 288 —
Yäl innehåller 130 § i Kongl, reglementet för Styrelsen vid stationerne af Eders
Kongl. Maj:ts Flotta, att en ledamot af bagare-embetet skall vid spanmålsleveranser
tillkallas; men då någon författning ej finnes, som bestämmer, huru det bör tillgå, när
levereringar af spanmål till Kronans under Stats-kontoret ställda magasin ifrågakomma,
och anslag å 7:de hufvudtiteln för ersättning åt besigtningsman, lika litet som för spanmåls-upphandlings-
och bagerikostnader, är uppfördt. utan en dylik utgift, om densamma
skulle äga rum, måste, såsom vid ett och annat magasin i landsorten sker, läggas å
spanmålen och öka dess värde, får Stats-kontoret, jemte underdånig anmälan, att någon
skada eller förlust genom det hittills vid slottsmagasinet å Skeppsholmen brukliga förfaringssättet
icke uppstått, härmed till nådig pröfning öfverlemna, huruvida Eevisorernes
i ofvanberörde måtto gjorda hemställan må till någon åtgärd föranleda; och lärer för
den händelse, att besigtningar å spanmål vid intägt i sistnämnda magasin anses böra
för framtiden af en eller tvänne sakkunnige män verkställas, Eders Kongl. Maj:t i nåder
anvisa tillgång för kostnadens bestridande, helst denna icke torde böra läggas å
spanmålen och såmedelst öka utgifterna å 4:de och öde hufvudtitlarnes anslag för regementen,
stater och korpser.
Återställande revisionsberättelsen, framhärdar Stats-kontoret med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
0. A. TAUVON.
A. V. KOCK, C. W. GRÅÅ. O. F. af SILLÉN.
Föredragande.
1. s.
Per Samzelius, G. W. af Donner.
Stockholm den 31 December 1861.
— 289 —
Öfver-direktörens för Myntocli
Kontrollverken
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
nämnde verks räkenskaper för år
1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Vid granskning af Myntverkets räkenskaper hafva Stats-revisorerne anmärkt,
att af den af Banko-fullmäktige den 23 sistlidne Maj gjorda reqvisition af silfvermynt,
hvilken meddelades Myntverket den 4 Juni, först i slutet af nästföljande September
månad ett belopp af 140,000 Riksdaler Riksmynt blifvit från Myntverket levereradt,
samt att orsaken till dröjsmålet uppgifvits vara den, att erforderliga stampar för prägling
af 4-riksdalers-stycken saknats vid Myntverket.
^Riktigheten af denna anmärkning kan jag icke neka. Förhållandet har nemligen
varit sådant, att allt sedan Eders Kongl. Maj:ts thronhestigning Myntverkets gravör varit
öfverhopad med så mycket arbete af officiel beskaffenhet, att detsamma omöjligen
kunnat blifva färdigt på kortare tid än vid pass två år; det blef derföre nödvändigt,
att de olika graveringsarbetena företogos i den ordning, som de befunnos mest behöfliga,
och som ingen beställning af silfvermynt från Banken ingått från medlet af år 1859 till
slutet af Maj 1861, med undantag af en post af 112,000 enkla riksdalers-stycken, som
år 1860 aflemnades, och åtskillige af Bankens tjenstemän vid under hand gjorda förfrågningar
under sistlidne vår förmenade, att någon beställning af silfvermynt näppeligen
under löpande året kunde komma i fråga, befunnos, då reqvisitionen af den 23 Maj
inkom till Mynt-verket, punsarne till 4-riksdalers-styckena väl påbörjade, men hunno,
oaktadt träget och oafbrutet arbete derpå, icke blifva färdige och användbara förrän i
början af September. Att jag härunder låtit mig missledas af från Banken under hand
erhållne meddelanden, måste jag erkänna, men jag kan ej annat än uttrycka min förvåning
deröfver, att Bankens förråd af groft silfvermynt kunnat före ifrågavarande reqvisition
af den 23 Maj få nedgå till sådan obetydlighet, att några månader fördröjd
leverering af 200,000 fyra-riksdalers-stycken kunde försätta Banken i någon slags förlägenhet,
under det att Myntverket större delen af år 1860 saknade allt slags myntningsarbete.
Revisorerne hafva vidare ansett det särdeles angeläget, att »arbetet vid Myntverket
så ordnas, att frän Bankostyrelsen ingående reqvisitioner skyndsamt kunna fullgöras
och Banken icke, till följd af fördröjd eller uteblifven leverans af mynt från Myntverket,
urstandsättes att tillhandahålla allmänheten de myntsorter, som derstädes
begäras».
Det må tillåtas mig härvid erinra, att det äfven för ett dubbelt större myntverk,
än det här befintliga, skulle ofta blifva alldeles omöjligt att fullgöra dessa Kevisorernes
fordringar, om ej Bankens styrelse låter sig angeläget vara att låta i förskott och un
-
37
— 290 —
der tider, då klingande mynt föga efterfrågas, förmynta flerdubbelt större myckenhet
mynt, än hittills varit fallet, hvarigenom Myntverket tillika kunde få en någorlunda jemn
sysselsättning, ty det förefaller mig åtminstone icke svårt att inse, att en eller annan
million riksdaler af grofsta silfvennyntsorten icke kan vara tillräcklig för att emotstå
påtryckningen af hastigt påkommande uttag af stora summor silfvermynt för att liqvidera
fordringar från utlandet, i fall, såsom detta år varit händelsen, omyntadt silfver
af Banken hålle* J proeent dyrafe och vexlar på Hamburg här på platsen stå 1J a^2
procent och deröfver i högre pris än det myntade silfret. — Om en myntreqvisition fran
Banken till Myntverket ingår kort tid efter en ny Konungs uppstigande på timonen, dä
de gamla myntpräglarne icke få begagnas, kunna nya punsar och stampar omöjligen
blifva färdiga till något slags mynt på kortare tid än fyra månader och kanske icke förr
än efter ett halft års förlopp, alldenstund Hans Maj:t Konungens sittning, sorn icke lärer
kunna undvikas för bildens förfärdigande, alls icke beror af Myntverket eller dess gravör.
Örn under dylikt förhållande Banken, till följe af för litet förråd, urstandsättes att
tillhandahålla allmänheten de myntsorter, som derstädes begäras, så kan det omöjligen
hjelpas eller förekommas genom något slags ordnande af arbetet vid Myntverket.
Angående Kontrollverket hafva Revisorerne ansett benämningen »expensmedelsräkning»
böra förändras till »redogörelse för förslagsanslaget till omkostnader för Kontrollverket».
Mig synes det vara temligen likgiltigt huru denna räkning benämnes, men
då jag icke förmår inse, att någon egentlig vinst genom förändringen kan uppsU och
det väl skulle kunna hända, att, om den föreslagna långa benämningen eller definitionen
nu antages, ett annat års Stats-revisorer efter någon tid tycka densammajiellre böra
utbytas mot en annan lämpligare, finner jag mig föranlåten att i underdånighet icke
tillstyrka nådigt bifall till förändringen.
Med djupaste underdånighet, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:
JOACH. ÅKERMAN.
Stockholm den 31 December 1861.
291 —
(jfvcr-direktörens vid Landtmätcriet
underdåniga
utlåtande öfver livad i
1861 års revisionsberättelse förekommer
rörande böter och vitén vid tjeneral-Landtmäteri-kontoret.
Underdånigste Utlåtande.
Sedan Rikets Ständers Revisorer, i den 14sistlidne Oktober afgifven berättelse,
angående ^ granskning af statsverkets m. fl. allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
ar 1859, yttrat, att någon anmärkning mot sjelfva räkenskapen för samma år
öfver Oeneral-Landtmäteri-kontorets bötesmedel icke förekommit, men att Revisorerne
fastat uppmärksamhet derå, att åtskilliga större och mindre belopp i berörde räkenskap
balanseras såsom obetalde böter och vitén från föregående år, hvarföre och då en del
af dessa poster sedan längre tid tillbaka under denna benämning förekommit i raken- *
skapen, Revisorerne hemställt, att åtgärder från vederbörandes sida vidtoges för dessa
medels mdrifning, eller ock att upplysning meddelades, om hinder derför möjligen mötte;
och Ofverdirektören vid Landtmäteriet denna dag mottagit Eders Kongl. Maj:ts nådiga
befallning, att häröfver_ till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånigt utlåtande;
sa får Ofverdirektören i djupaste underdånighet yttra, att en del af de ifrågavarande
medlen, i anseende till jederbörandes oförmåga att dem betala, balanserades från de
föregående åren redan år 1849, i slutet af hvilket år undertecknad Öfverdirektör tillträdde
det honom nådigst anförtrodda Öfverdirektörs-embetet vid Landtmäteriet; —
att anledningen dertill var, att föreskrift saknades om sättet och vilkoren för förvandling
af sadane böter och vitén, sorn Ofverdirektören ådömt Landtmätare, men desse saknade
tillgång att betala; — att Öfverdirektören härom gjorde underdånig anmälan redan
den 3 ^December nyssnämnde år, med hemställan, huruvida ej i nåder kunde stadgas,
att ifrågavarande^ slags böter och vitén borde, i enlighet med hvad i afseende å
förvandling af böter, ådömda Postverkets tjenstemän, blifvit genom Kongl, kungörelsen
den 6 Mars 1849 föreskrifvet, vid bristande tillgång förvandlas efter de grunder, som
innefattas i 10 kapitlet I § Utsöknings-balken samt 8:de punkten af Kongl, förklaringen
den 23 Mars 1807, oell förvandlingen göras af Eders Kongl. Majits vederbörande Befallningshafvande
omedelbart efter det att visshet vunnits derom, att den bötfällde saknade^
medel till böternas och vitenas betalande; — att emedan nådigt svar å denna underdåniga
hemställan icke erhölls under åren 1850 —1859, Öfverdirektören varit nödsakad
att lata fortfarande balansera de ifrågavarande medlen, som tid efter annan ökats
derigenom, att flera Landtmätare under nämnda tio år blifvit ådömda böter eller vitén,
hvilka de icke kunnat gälda; — samt att, så snart Öfverdirektören mottagit EdersKongl.
Maj:ts nådiga kungörelse af dea 7 Februari 1860, angående förvandling af böter
eller vitén, som, på grund af Kongl, instruktion för offentlig myndighet, blifvit ådömde,.
hvilken kungörelse i sig innefattar nådigt bifall till Öfverdirektörens förberörda underdåniga
hemställan, så vidtog Ofverdirektören genast erforderlig åtgärd för de balanse
-
*— 202
rade böternas och vitenas förvandling på föreskrifvet sätt, derest tillgångar till deras
gäldande af vederbörande Landtmätare fortfarande saknades, till följd af hvilken åtgärd
den ifrågavarande balansen nu betydligt minskats.
LUDVIG B. FALKMAN.
Ph. H. Öhrwall.
Stockhölm i General-Landtmäteri-kontoret den 19 November 1861.
Kongl. General-tullstyrelsens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers erinringar
vidTullverkets räkenskaper för år 1859.
Stormäktigste, All ernådigste Konung!
Uti den af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer afgifna berättelse, angående
granskning af statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
år 1859, har dels den erinran blifvit gjord vid Tullverkets räkenskaper, att
under levereringstitel äro definitivt afförda, i stället att under balanstitel upptagas, jemväl
sådana medel, som blifvit levererade icke endast efter slutet af det kalenderår, sorn räkenskapen
omfattar, utan äfven efter den tid, då hufvudräkningen är daterad, hvilket
funnits medföra, bland annat, den olägenhet, att Tullverkets levereringar till Stats-kontoret
i det förra verkets hufvudbok vanligen upptagas till helt andra belopp än Räntekammarens
hufvudbok utvisar, — och dels den förändring i sättet för bokföringen af
lastpenningarna blifvit såsom önskvärd ifrågaställd, att hvad af dessa medel utgör Förvaltningens
af sjöärendena andel, och som nu uppdebiteras och redovisas såsom »sjötullsmedel»,
måtte i stället bokföras under titeln »fyr- och båkmedel», hvilket ansetts
destomindre böra möta svårighet, som berörda andel vore till summan känd innan hufvudräkningen
uppgöres.
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts uti remiss den 18 nästlidne Oktober meddelade
nådiga befallning, får General-tullstyrelsen, efter dess Kammar-kontors hörande,
underdånigt utlåtande häröfver afgifva.
Uti skrifvelse af den 15 Juni 1818 hafva Rikets då församlade Ständer i afseende
på Tullverkets räkenskaper framställt underdånig anhållan i enahanda^ syfte, som
Revisorernes förstberörda erinran, nemligen, »att sagde räkenskaper måtte så inrättas,
- 393 -
»att sjelfva hufvudboken utvisade sammanhanget med levereringarne, hvarigenom de
»ifrån Tullverket till statsverket ingående summor komme att till alla delar öfverens»stämma
med Räntekammarens bok, och att sålunda några levereringar icke för ett
»föregående år upptogos, hvilka ej det året blifvit verkställda.»
Jemte det Kongl. Majit behagade åt en särskild Kommitté öfverlemna att i dessa
hänseenden, äfvensom öfver andra i den underdåniga skrifvelsen förekommande frågor,
sig utlåta, blef bemälda Kommitté i nåder ålagdt att omsluta den sista färdiga hufvudboken
öfver tullmedlen, så att den kunde tjena till ett pålitligt formulär för framtiden,
samt att jemväl utreda och bestämma de förändringar, som i förening dermed måste föreskrifvas
till specialredogörelsens efterrättelse; och har Kongl. Majit, efter det Kommittéen
detta uppdrag fullgjort, under den 24 November 1819 i nåder gillat och fastställt
Kommitterades i sådant afseende gjorda omslut af 1817 års hufvudbok och detsamma
till General-tullstyrelsen Öfverlemnat, för att från och med 1820 vid först
skeende hufvudbokslut tjena vederbörande till efterföljd, hvarjemte Kongl. Majit förordnade,
att Tullverkets redogörelse skall i afseende på levereringarne afskäras vid en viss
termin, nemligen, likasom för kronouppbörden, vid April månads slut det påföljande
året, hvarförinnan, då tullkamrarne ålåge, att redan till den 20 Februari hafva aflemnat
det föregående årets sluträkningar och uppbörd, generalkassa-kontoret således ägde
nog rådrum att göra reda för hvarje verks till leverering behållna andeli kommande
hvad sedermera inflyter att utföras såsom leverering efter uppbördsåret; och ansåg
Kongl. Majit, genom ett sorgfälligt iakttagande häraf, det ena årets uppbörd ej kunna
med det andra sammanblandas.
Eders Kongl. Majit täcktes häraf finna, att det är till efterkommande af hvad
sålunda blifvit i nåder föreskrifvet, som de levereringar af medel, hvilka verkställas
efter kalenderårets utgång, i årets hufvudbok definitivt upptagas, men afskiljde från dem
som göras under årets lopp, hvarigenom de lätteligen kunna äfven vid jemförelse med
Räntekammarens kassaredogörelse kontrolleras; och enär, beträffande särskildt Revisorernes
erinran att levereringar blifvit gjorda och i räkenskapen upptagna efter den tid,
då hufvudräkningen är daterad, slutlevereringen till vederbörande verk af ett föregående
års behållna uppbördsmedel icke kan verkställas, innan de belopp, som böra levereras
blifva genom hufvudbokslutet, hvilket numera fullbordas i påföljande Maj månad, kända,
samt General-tullstyrelsen genast derefter, vanligen i samma månad, utassignerar och
levererar behållna återstoden af föregående årets uppbördsmedel, har deraf vidare blifvit
en följd, att slutlevereringarue kommit att verkställas en eller annan dag sednare
än den, då hufvudräkningen blifvit uppgjord.
Änskönt nu General-tullstyrelsen anser den fördel, hvars vinnande, i förening
måhända äfven med den, att den årliga utbalanseringen af debiterade, men icke influtne
eller redovisade medel blefve så ringa som möjligt, med berörda för Tullverkets
hufvudbokslut nådigst gifna föreskrifter åsyftats, vara af mindre vigt än iakttagandet
af den för bok- och räkenskapsföring allmängiltiga regel, att ingenting deri intages, som
icke timat under den tidsperiod räkenskapen omfattar, och fördenskull håller före, att
det anmärkta bokföringssättet borde vika till förmån för en fullständig tillämpning äf
-
— 294
ven å Tullverkets räkenskaper af nyssnämnda grundsats, har General-tullstyrelsen likväl,
enär de nådigst meddelade föreskrifterna och för bokslutet fastställda formulär
fortfara att vara gällande och måste efterföljas, skolat inskränka sig till att å Statsrevisorernes
i denna fråga gjorda erinran i underdånighet fästa Eders Kongl. Majits
särskilda uppmärksamhet, för det fall att Eders Kongl. Maj:t skulle finna lämpligt i
nåder förordna, att den bör tagas i öfvervägande vid upprättandet af de förslag till
formulärer för de förvaltande verkens samt alla redovisande embets- och tjenstemäns
räkenskaper, hvarom nådigt uppdrag redan blifvit af Eders Kongl. Majit meddeladt.
För bedömandet dernäst af frågan om bokförande såsom fyr- och båkmedel af
den hittills såsom tullmedel debiterade och redovisade, Förvaltningen af sjöärendena tillkommande
andel af lastpenningarna, torde en förutgående utredning af förhållandet med
tillkomsten utaf detta särskilda anslag och af medlens verkliga natur vara af nöden.
Den vid Landsort befintliga fyrbåk tillhörde af ålder enskilde intressenter, och på grund
af Kongl. Majits nådiga bref den 5 Juli 1797 ägde desse att, såsom ersättning fördess
underhållande, undfå af Tullverket jj utaf de lastpenningar, sorn inflöto för fartyg, hvilka
vid inkommandet passerade Dalarö eller Sandhamn och således kunde förutsättas hafva
haft gagn af denna fyrinrättning. När sedermera berörda fyrbåk blifvit för Kongl.
Majits och Kronans räkning inköpt, öfverflyttades denna andel af lastpenningar på
Förvaltningen af sjöärendena, som ägt uppbära § deraf från den 1 Januari 1839 och
hela beloppet från och med den 1 Augusti samma år, hvilket fortfor till och med år
1846, men från hvilken tid det, jemlikt nådiga brefven den 13 Mars 1846 och den b
September 1848, ingått till Eders Kongl. Majits och rikets Stats-kontor och derifrån
tillhandahålles Förvaltningen af sjöärendena.
För redovisningen af de statsverkets medel, som genom tullförvaltningen uppbäras,
torde endast den grund vara fullt giltig, som erbjudes af deras olika egenskap antingen
af bevillningsmedel, hvilka utgå efter tullförfattningarna, eller af intägter, som
för denna skattetitel äro främmande och hvilka debiteras efter gällande stadganden
om lots- och båkinrättningeu i riket. I öfverensstämmelse härmed äro ock statsverkets
medel hos Tullverket bokförda endast under två hufvudtitlar, nemligen: tullmedel samt
fyr- och båkmedel i och då »lastpenningarne,» hvilka utgöra en afgift för fartyg, sorn
undergå tullbehandling, äro till beloppen bestämda uti de till tulltaxan hörande underrättelser
samt salina allt sammanhang med den jemväl för fartygen utgående »fyr- och
båkafgiften,» hvilken uppbäres vid tullkammare och till generalkassan remitteras, hvarefter
behållna beloppet levereras af Tullverkets styrelse utan annat afdrag, än viss för
uppbörden medgifven provision, måste häraf obestridligen framgå, såväl att de under
benämning lastpenningar inflytande skeppsumgälder icke tillhöra sistnämnde slags afgifter,
utan till sin natur äro tullmedel, som ock att, — enär denna deras egenskap i
Tullverkets hand icke lärer af den omständigheten att, efter öfverlemnandet från Statskontoret
till Förvaltningen af sjöärendena, de må blifva till fyrinrättningarnes underhåll
använda, kunna förändras mera, än den primitiva egenskapen af alla öfriga tullmedel
skulle kunna lida någon förändring eller titeln för deras debitering och redovisande
blifva beroende derutaf, att de, efter levereringen till statsverket, varda till fyllandet
af hvarjehanda andra statsbehof disponerade, — det ifrågavarande särskilda anslaget
tili Förvaltningen af sjöärendena jemväl fortfarande bör såsom tullmedel i räken
-
— 295 —
skapen upptagas; och förmodar General-tullstyrelsen derföre, att Statsrevisorernes framställning
i denna del ej kan till någon vidare åtgärd föranleda.
General-tullstyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. F. FÄIIMUS.
ISR. TAUVON. C. J. L. FYRWALD.
Stockholm den 11 December 1861.
Sigge Tli. Lundgren.
Direktionens öfver Veterinärinrättningen
i Skara
underdåniga utlåtande öfver en i 1861
års revisionsberättelse förekommande
anmärkning.
Underdånigste Memorial.
Den af Rikets Ständers Revisorer .anmärkta utgiften ur Veterinär-inrättningens
i Skara kassa grundar sig dels på föreskriften i 25:te § af Kongl. Majits den 20 Juli
1855 för Veterinär-inrättningen nådigst fastställda reglemente, hvaruti stadgas, att »på
det både lärlingar må i sjukvården förvärfva sig nödig skicklighet och ortens innevånare
hafva tillfälle att vid Inrättningen finna råd och hjelp för anmälda sjuka husdjur,
skola särskilda stallar på veterinärkassans bekostnad underhållas för sjuka hästar, nöt-,
får- och svinkreatur» — samt i 30:de § af samma nådiga reglemente, att lokaler skola
finnas »för Inrättningens laboratorium, apothek, anatomisal, museum, bibliothek och
smedja» — med tillägg: — »hvad den större manbygguadens underhåll och nybyggnad
— 296 -
för framtiden vidkommer, skall Föreståndaren derföre ansvara till hälften af kostnaden
öch veterinärkassan till hälften»; — dels äfven på grund af föreskrifterna uti den af Magistraten
i Skåra den 19 Augusti 1859 förrättade laga af- och tillträdessyn, hvarigenom
underhållsskyldigheten af Inrättningens fä-, får- och svinhus, som af Inrättningen och
Föreståndaren gemensamt begagnas, blifvit emellan båda lika fördelad.
Det är för reparationer å ofvannämnda man- och sjukstall-byggnader, som Veterinär-inrättningen
fått vidkännas den anmärkta utgiften, hvilken destomindre kunnat
ensamt åläggas Inrättningens Föreståndare, som han genom tydliga laga föreskrifter är
till hälften derifrån befriad och vissa af de ifrågavarande lokalerna uteslutande begagnas
för inrättningens och undervisningens behof.
Skara den 13 December 1861.
J. WJERN.
J. A. BUTSCH. GUSTAF MANNERFELT. J. C. KUYLENSTJERNA.
N. E. Forssell.
Kongl. Krigs-kollcgium,
med dess Afdelningars underdåniga
utlåtanden, i anledning af Rikets Ständers
Revisorers berättelse om verkställd
granskning af bemälte Kollegii
räkenskaper för år 1859.
Stormäktigste, Aliernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t, medelst remiss den 18 sistlidne Oktober, i nåder anbefallt
dess och rikets Krigs-kollegium att till Eders Kongl. Majit inkomma ined underdånigt
utlåtande, i anledning af hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
berättelse innehåller om verkställd granskning af Kollegii räkenskaper för år 1859, får,
till fullgörande häraf, Kollegium härhos i underdånighet öfverlemna Kollegii Artilleri-,
— 297 —
Fortifikations-, Intendents- och Aflönings-afdelningars hvar för sig, i dem tillhörande delar,
afgifna underdåniga yttranden.
Den nådiga remissen bifogas i underdånighet; och Krigs-kollegium framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Aliernådigste Konung!
Eders Kongl, Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
J. SÖDERLING.
C. F. LAURÉN. S. C. NISSER. A. W. TOTTIE. KNUT POSSE.
Stockholm den 17 December 1861.
J. R. Öfverström.
Kongl. Krigs-kollcgii Avtilleli-afdelnlngs
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärk,
ningar vid granskningen af nämnde
Afdelnings räkenskaper för år 1850.
Stormäktigste, Aliernådigste Konung!
Uti Rikets Ständers Revisorers afgifna berättelse, angående verkställd granskning
af statsverkets m. fl. allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859,
förekommer i afseende å förhållanden, som röra Krigs-kollegii Artilleri-afdelning, uti
4:de §, att hvarken af de till Revisorerne öfverlemnade räkenskaper eller af den utaf
Kongl. Majit för Mariebergs artilleriläroverk fastställda utgiftsstat kunnat inhemtas,
huruvida de af Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksdag för nästföljande statsregleringsperiod
anvisade 3.000 R:dr R:mt årligen till arfvoden för lärare vid lärover
-
38
— 298 —
ket i de kunskapsämnen, sorn tillhöra Civil-ingeniörer, blifvit för afsedda ändamål använde;
uti 5:te §, att ett betydligt förråd gevär, pistoler och andra vapen, deribland
öfver 5,000 nya belgiska minie- och kammarladdningsgevär, blifvit inpackadt på en
trång vind, der, oafsedt eldsfara från Svea artilleri-regementes nedanför belägna verkstäder,
berörda vapen, enligt Revisorernes åsigt, icke kunde erhålla den vård och tillsyn,
som deras dyrbara beskaffenhet kräfver; i 6:te §, att vid gardes-infanteri-regementena
det förhållande äger rum att utaf sådane gevär, som äro till målskjutning duglige,
endast ett mindre antal, 12 stycken på hvarje kompani, vid de tillfällen, då målskjutning
skall verkställas, till manskapet utlemnas, hvaremot de gevär, som eljest af
soldaterne begagnas, äro för sådant ändamål obrukbara, äfvensom att blott ett mindre,
för målskjutning ingalunda tillräckligt antal skarpa patroner till manskapet utdelas; i
anledning hvaraf Revisorerne, som finna det vara af vigt, att Arméen beredes tillfälle
till erhållande af större skjutfärdighet, hemställa, att lämpliga åtgärder, ledande till
detta mål, må, om möjligt, vidtagas; samt uti 7:de §, att Revisorerne, instämmande uti
nästlidne års Revisorers yttrande, angående bristande utrymme för ändamålsenligt ordnande
af undervisningen inom högre artilleriläroverket vid Marieberg, hemställa, att i
sammanhang med blifvande reparation af en å Marieberg befintlig, i bristfälligt skick
varande byggnad, hvilken nu begagnas till arkiv för Krigs-kollegii äldre handlingar, för
hvilka behofvet af utrymme torde kunna minskas derest desamma blefre på lämpligare
sätt ordnade, samt om utgallring af én del obehöflige räkenskaper möjligen ägde
rum, undersökning måtte anställas, i hvad mån berörde byggnad kunde, genom en ändamålsenlig
inredning, lemna tillfälle för afhjelpande af de antydda bristerna.
I anledning af hvad sålunda förekommit har Krigs-kollegium, rörande anmärkningen
i 4:de §, infordrat här bilagda, till Eders Kongl. Maj;t ställda underdåniga yttrande
af General-fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet, hvilken det åligger att upprätta
underdånigt förslag till stat för läroverket.
Vidkommande åter anmärkningen i 5:te §, får Kollegium endast anföra, att de
belgiska så kallade miniegevären endast för tillfället varit upplagda å den omnämnda
vinden, i ändamål att vid Artilleriets verkstäder undergå en förändring till sigtinrättningen,
hvarefter de komma att afsändas till Carlsborgs gevärsförråd.
Beträffande Revisorernes hemställan i 6:te §, har Kollegium, enär Eders Kongl.
Maj:t lärer nådigst anbefalla förändringar i föreskrifterna för Arméens målskjutuingsöfningar,
då Eders Kongl. Majit finner sådane af behofvet påkallade, ansett det icke
tillkomma sig att i anledning af Revisorernes framställning i denna punkt afgifva underdånigt
yttrande.
Hvad slutligen angår Revisorernes framställning i 7:de §, finner sig Kollegium
endast böra i underdånighet uppropa hvad Kollegium rörande dylik framställning af
sistlidet års Revisorer hade nåden anföra, att densamma nemligen ej bör föranleda till
något dess underdåniga utlåtande i hufvudsak, enär frågan, rörande de antydda, förändringarne,
derest desamma skulle finnas erforderliga och ändamålsenliga samt, till följd
af vederbörlig myndighets afgifvande förslag, utaf Eders Kongl. Majit i nåder anbe
-
299 —
fallas, efter Kollegii åsigt, endast i det fall kan påkalla något tillgörande från Rikets
Ständers sida, att Eders Kongl. Majit funne sig befogad i nåder äska särskildt medelsanslag
för verkställighet af förändrade inredningar m. m. uti den af Revisorerne omförmälde
eller annan lägenhet vid Marieberg.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och uudersåter,
J. I\ LEFRÉN.
S. C. NISSER. KNUT POSSE.
Stockholm den 5 December 1861.
C. dOrchirnont.
Underdånigste Utlåtande.
'  . . . , \;
Vid granskning af statsverkets räkenskaper för år 1859, hafva Rikets Ständers
Revisorer framställt följande anmärkning:
Vid 1856—1858 årens riksdag anvisade Rikets Ständer ett belopp af 3,000
Ridr Rimt ätt under nästföljande statsregleringsperiod årligen utgå till arfvoden för lärare
vid Mariebergs artilleriläroverk i de kunskapsämnen, som tillhöra Civilingeniörer;
men hvarken af de till Revisorerne öfverlemnade räkenskaper eller af den utaf Kongl.
Majit för läroverket fastställda utgifts-stat kan inhemtas, huruvida berörda medel blif
vit
under revisionsåret för afsedda ändamålet använda.
Sedan mitt underdåniga utlåtande öfver denna anmärkning blifvit infordradt, får
jag, till följd deraf, i underdånighet anföra följande:
Vid 1840 års riksdag beslöto Rikets Ständer, att ett arfvode af 1,000 R:dr
Biko skulle under nästpåföljande statsregleringsperiod utgå, såsom arfvode för en ytterligare
lärare vid artilleriläroverket å Marieberg i de kunskapsämnen, som tillhöra ingeniörer
för allmänna arbeten. Sedan Kongl. Majit, med anledning häraf, uppdragit åt Be
-
— 300
f alli af varén för nämnde läroverk att, gemensamt med Chefen ^för Styrelsen öfver allmänna
väg- och vattenbyggnader, utarbeta och afgifva underdånigt förslag till den reglering,
som med begagnande af de utaf Riket* Ständer härtill anvisade medel lämpligast
vore att vidtaga för meddelande vid berörde läroverk af en fullständig undervisningskurs
åt dem, som särskildt vilja bilda sig till ingeniörer för allmänna arbeten, beslöt
Kongl. Maj:t den 9 Februari 1842, att det af Rikets Ständer för hvartdera af åren
1841 till och med 1844 anvisade arfvodesbelopp, 1,000 R:dr B:ko, för besagde ändamål
skulle af Bcfälhafvaren för artilleriläroverket uppbäras och disponeras; ägande Befälhafvaren,
vid dispositionen deraf till vederbörande lärare, att förbehålla läroverket den
godtgörelse för kostnaden i följd af läroverkets ifrågavarande utvidgning, som skäligen
kunde bestämmas. "Vid alla påföljande riksdagar till år 1856 har nämnde belopp blifvit
anvisadt att oförändradt utgå. Angående dispositionen deraf stadgar ytterligare Kongl,
brefvet den 4 Februari 1846, att anslaget må, såsom hittills, läggas till artilleriläroverkets
öfriga anslag och redovisas i sammanhang med dessa, emot skyldighet å läroverkets
sida att ständigt hålla minst fyra platser för Civilingeniörs-elever, och meddela
dessa elever föreskrifven undervisning; vidare återfinnes samma stadgande i Kongl,
brefven den 17 November 1848, den 14 November 1851 och den 20 December 1854.
Uti den af Chefen för Civil-departementet till högste Styresmannen öfver högre
artilleriläroverket den 23 Februari 1858 aflåtne skrifvelse, med underrättelse att Rikets
Ständer, med afseende å de stegrade lefnadskostnaderna samt det under de sednare åren
betydligt tilltagande och numera mot förr fördubblade antalet af elever, hvilka vid Mariebergs
högre artilleriläroverk genomgå den för Civilingeniörer bestämda kurs, för åren
1858,1859 och 1860 till arfvoden för lärare vid nämnde läroverk i de kunskapsämnen, som
tillhöra Civilingeniörer, beviljat ett förhöjdt anslag af 3,000 R:dr R:mt årligen, meddelas,
att Kongl. Majrt bemyndigat Befälhafvaren öfver ifrågavarande läroverk att lyfta
detta anslag för att i föreskrifven ordning disponeras, hvilket synes utvisa, att hvad
som varit föreskrifvet sedan 1842 för det mindre anslagets användande, äfven framgent
borde äga rum vid dispositionen af det större. Den af Kongl. Maj:t i nåder bestämda
stat för läroverket under år 1859 är ock upprättad efter förut gällande grunder.
Att emellertid det förökade anslaget medfört tillökning i arfvoden vid läroverket
synes såväl af 1858 års räkenskaper som af 1859 års stat, enär lärarens i byggnadskonst
arfvode blifvit ökadt med 150 R:dr, lärarens i mathematik med 300 R:dr, tvenne
repetitörer, hvardera med 450 R:dr i arfvode, blifvit ytterligare anställde, samt en biträdande
lärare i byggnadskonst, med repetitörs arfvode, i och för föreläsningarne i nämnde
ämne, antagen — hvilka arfvoden tillsammans uppgå till mer än den summa, hvarmed
det ifrågavarande anslaget blifvit förökadt.
Stockholm den 4 December 1861.
FAB. WREDE.
General-fälttygmästarc och Chef
för Artilleriet.
Carl Hägerflycht.
301 —
Kon^l. Krigs-kollegii
Fortifikations - afdelning
underdåniga förklaring öfver Rikets
Ständers Revisorers anföranden vid
granskning af denna Afdelnings räkenskaper
för år 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti afgifven berättelse, angående granskning af statsverkets med flere allmänna
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, hafva Rikets Ständers Revisorer, under
titeln »Kongl. Krigs-kollegium», bland annat, enligt 7:de, 8:de och 9:de §§, fästat Rikets
Ständers uppmärksamhet dels å behofvet af kasernbyggnad för Svea artilleri-regemente,
dels å det bristfälliga skick, hvaruti kokhu»et vid Eders Kongl. Maj:ts 2:dra lifgardesregemente
befinnes, och dels derå att utrymmet i sistnämnde regementes kaserner
är så otillräckligt, att af manskapet två och två begagna samma säng, oberäknadt att
vid de tillfällen, då hela truppen är till tjenstgöring sammandragen, ett antal af, på somliga
kompanier, ända till 17 man är i saknad af all sängplats.
I anledning häraf och till följd af erhållen nådig remiss den 18 nästlidne Oktober,
får Krigs-kollegium å Fortijxkations-afdelningen, enär berörde framställningar, efter
Kollegii åsigt, ej kunnat föranledas af den Kollegium åliggande styrelse och förvaltning
af medel och fonder, hvilka uti 1859 års räkenskaper blifvit redovisade och utgjort föremål
för Kevisorernes granskning, samt således icke heller kunna anses innefatta erinringar
mot af Kollegium vidtagna eller underlåtna åtgärder, endast i underdånighet anföra,
att Kollegium, vid detta förhållande, ansett det ligga utom gränsen af sin befogenhet
att öfver samma framställningar något underdånigt yttrande afgifva.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konungl
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
J. af KLEEN. S. C. NISSER.
Stockholm dea 28 November 1861.
C. d'Orchimont.
Kongl. Krigs-kollcgii
Intendents-afdclnings
underdåniga yttrande, angående en af
Rikets Ständers Revisorer ar 1861 gjord
framställning.
Stor mäktig ste, Allernadigste Konung!
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss å Rikets Ständers senast församlade
Revisorers afgifna berättelse, i hvad densamma angar verkställd granskning af
Eders Kongl. Majlis och rikets Krigs-kollegii räkenskaper för ar 1859, får Kollegium
å Intendents-afdelning en, enär någon anmärkning mot nämnde Afdelnings förvaltning
eller räkenskaper i berättelsen icke förekommer, blott, ined anledning af Revisorernes
framställning derom, att de funnit mathållningen vid garnisons-regementena i hufvudstaden,
ehuru till födoämnenas beskaffenhet oklanderlig, likväl tili deras qvantitet otillräcklig,
att vid de särskilda regementena spisordningen är i någon man olika, och att
mer än 2 mål på dagen icke bestås soldaten vid nagotdera af berörda regementen, i
underdånighet anmäla, att Kongl. Maj:t i nådigt bref den 19 Juli ^1855 fastställt lika
utspisningsstater för värfvade regementena, med öfverlemnande åt ^den morn hvarje
regemente inrättade Direktion för manskapets mathållning att, med såväl födoämnenas
fördelning i olika mål, som desammas utbytande mot andra lika lämpliga proviantartiklar,
få, efter omständigheterna och eget bedömande, från den allmänna spisordningen
afvika; dock under noggrant iakttagande deraf att, å ena sidan, högre kostnad icke genom
ett sådant ombyte föranledes samt, å den andra, soldaten kommer i fullt åtnju
tande
af de för honom afsedda underhållsförmåner.
Kollegium framhärdar med dj'upaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Uuderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
i. SÖDERLING. c- F- LAURÉN.
JV. A. Varenius,
StockholIh den 6 December 1861.
Kongl. Krigs-kollegii
Allönings-afdelnings
underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad Rikets Ständers Revisorer anfört
vid 1861 års granskning af samma
Afdelnings räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 18 nästlidne Oktober
uppå Rikets Ständers Revisorers berättelse, angående granskningen af statsverkets
med flere fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, får Eders Kongl. Maj:ts
och rikets _ Krigs-kollegii Aflöning »-afdelning underdånigst afgifva utlåtande öfver Revisorernes
i § 12 framställda anmälan:
Att vid granskning af verifikationerna till konto för det till indelta Arméens löneförbättringar
beviljade årliga anslag af 100,000 Riksdaler Riksmynt, Revisorerne hafva
funnit, att, med nu gällande beräkningssätt för fördelningen af berörde anslag, medlen
utfalla så sent, att till exempel de för år 1858 belöpande löneförbättringar från Krigskollegium
utanordnades först den 21 Oktober 1859, samt att Revisorerne anse önskligt,
att åtgärder måtte vidtagas, ledande derhän, att löneförbättringarne kunde på samma
gång med lönerna utbetalas.
Sedan Kongl. Maj:t, uti till Rikets Ständer vid 1856—1858 års riksdag aflåten
nådig proposition, äskat ett årligt anslag, stort 250,000 Riksdaler Riksmynt, till löneförhöjning
för indelta Arméens Befäl, i ändamål att bereda lika aflöningsförmån för
löntagare inom samma grad, med lika tjenstgöringsskyldighet, så hafva Rikets Ständer,
utom särskildt beviljadt anslag till löneförhöjning för de vid indelta Arméen anställde
Läkare, anvisat ett årligt anslag, stort 100,000 Riksdaler Riksmynt, till Kongl. Maj:ts
nådiga disposition, att vid de regementer och korpser, som deraf företrädesvis äro i behof,
användas till löneförbättring, i första rummet åt Underbefäl och Subalternofficerare
samt vidare, såvidt tillgångarne medgifva, jemväl åt Andre Kapitener och Regementskvartermästare;
dock med förbehåll, att en dylik förmån icke må tillkomma dem
af berörde löntagare, hvilka äro med boställen försedde; —hvarefter Kongl. Maj:t, genom
nådigt bref af den 27 April 1858, anbefallt Krigs-kollegium att, efter förskaffad kännedom
om den tor hvarje år vid regementena och korpserna utfallna aflöning, uppgöra och
till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemna underdånigt förslag till anslagets fördelning
för samma år.
Då detta underdåniga förslag, med dertill hörande uträkning, således måste grundas
på uppgifter från hvarje indelt regemente eller korps å den aflöningsförmån, sorn
för året tillkommit hvarje särskild med boställe icke försedd löntagare, hvilken till lönförbättring
är berättigad, på grund af fördelningen af regementets eller korpsens samtlige
aflöningstillgångar, hvilken fördelning icke kan definitivt verkställas förr, än de anslagna
indelta räntorna, kronotionde-spanmålen och boställs-arrendemedlen blifvit uppburne,
och följaktligen icke förr än i April månad följande året, så har Kollegium icke
varit i tillfälle att förr, än samtlige desse uppgifter för år 1858 och följande åren inkommit,
om hvilkas afgifvande Kollegium jemväl måst åtskilliga Chefs-embeten påminna
vid fördröjdt fullgörande af föreskriften i Kollegii cirkulär den 1 April 1859, låta verkställa
uträkning å det tillskott i redan uppburen aflöningsförmån för hvarje särskild löntagare,
hvartill anslaget lemnade tillgång, och underdånigt förslag till anslagets fördelning
till Edars Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemna.
Vidkommande åter Revisorernes framställda önskan, att åtgärder måtte vidtagas,
ledande derhän att löneförbättringarne kunde på samma gång med lönerna utbetalas,
så får Kollegium underdånigst anföra:
Att det af Revisorerne åsyftade ändamål skulle kunna till någon del vinnas, så
framt ett bestämdt minimum för aflöningen inom hvarje särskild grad varder faststäldt,
och vederbörande Lönings-direktion lemnades rättighet, att för de med endast kontant
aflöning försedde löntagare qvartalsvis och för de öfrige, sedan fördelningen af regementets
eller korpsens aflöningstillgångar blifvit med stöd af faststäldt markegångspris upprättad,
utan afseende å uppbörden af indelta räntor, kronotioude-spanmål samt boställsarrendemedel,
från Krigs-kollegium, med afdrag för de under qvartalet eller året befintliga
vakanserna, reqvirera skillnaden emellan det aflöningsbelopp, som dem af regementets
eller korpsens aflöningstillgångar tillkommer och det för lönen fastställda minimibeloppet,
emot redovisning uti den afgifvande aflöningsräkningen; men att, då markegångsprisen
årligen omvexla och anslaget vid möjligen inträffande låga markegångsvärden kan
komma att drabbas af ganska betydliga utgifter för bestridandet af fyllnaden i lönerne
till minimibeloppet, Kollegium anser anslaget böra såsom förslagsanslag i riks-staten
uppföras; blifvandes, förden händelse att de i Kongl. Maj:ts högstberörda nådiga proposition
upptagne aflöningar fastställas såsom minimibelopp för hvarje till löneförbättring
berättigad löntagares aflöningsförmån, en tillökning i anslaget behöflig af 25,000 till
30,000 riksdaler Riksmynt årligen.
Genom ofvanberörde ifrågasatte förändring skulle de med endast penningelön
försedde löntagare komma i åtnjutande af någon egentlig fördel, hvaremot de öfrige löntagarne
icke förr, än följande året eller vid slutliga löneliqviden skulle komma i åtnjutande
af löneförbättringen för det föregående året.
Slutligen har Kollegium, under förutsättning att denna förändring icke kommer
att vinna bifall, ansett sig underdånigst böra anföra, att, derest Eders Kongl. Majit skulle
i nåder tillåta, att Kollegii underdåniga förslag till anslagets fördelning finge grundaspå
regementenas eller korpsernas genom Lönings-direktionerne, enligt fastställd markegång
för året, upprättade uträkningar och kalkylerade fördelningar af aflöningstillgångarne,
utan afseende derå att dessa tillgångar icke blifvit uppburne eller att lönebeloppen ut
-
— 305 —
fallit, så föreställer Kollegium sig underdånigst, att löneförbättringsmedlen böra kunna
utbetalas 3 ä 4 månader förr, än nu ägt rum.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernldigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
S. C. NISSER.
Stockholm den 10 December 1861.
T. f. Kanslern för Krigsakademien,
med Guvernörs-embetets underdåniga
utlåtande, i anledning af Rikets Sliiriders
Revisorers år 1861 vid Krigs-akademien
gjorda anmärkningar.
Underdånigste Memorial.
Genom nådig remiss anbefalld att afgifva underdånigt utlåtande öfver de anmärkningar
rörande Eders Kongl. Maj.ts Krigs-akademi, som förekomma uti Rikets
Ständers Revisorers underdåniga berättelse om verkställd granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1859, får jag, med remissaktens återställande, endast i underdånighet åberopa
hvad Guvernörs-embetet uti närlagde infordrade yttrande uuderdåuigst anfört.
Stockholm den 19 December 1861.
Efter nådigste förordnande:
CAHL ARUELL.
A. Becker.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
A. W. TOTTIE.
C. L. Forsberg.
39
306 —
Giivernörs-enikfets vid
Krigs-akademieii
underdåniga utlåtande, i anledning af
de utaf Rikets Ständers Revisorer
gjorda anmärkningar, angående nämnde
Akademis sjukhus och gasverk.
.istarrsbno udo owiojt
• f : ' .* . Underdånigste Memorial.
Genom nådig remiss af den 18 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t behagat
infordra Kanslers-embetets vid Krigs-akademien underdåniga utlåtande, i anledning
af de anmärkningar rörande nämnde Akademi, till hvilka Rikets Ständers Revisorer uti
underdånig skrifvelse den 14 i samma månad, angående verkställd granskning al statsverkets
samt andra allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, funnit
sig föranlåtne, och hvilka anmärkningar omfatta, dels att Revisorerne vid besök å
Kongl. Krigs-akademien på Carlberg funnit den till sjukhus använde lokalen mindre
lämplig, dels ock att deras uppmärksamhet fästat? derå, att här inrättade gasverk lör
närvarande bennnes i särdeles bristfälligt skick.
Guvernörs-embetet, som i sin ordning erhållit Kanslers-embetets befallning att
i anledning af berörde nådiga remiss, afgifva underdånigt utlåtande, torde, alldenstund
ifrågavarande anmärkningar icke synas äga något sammanhang med förvaltningen al de
allmänna medel, hvilka år 1859 varit åt Krigs-akademiens styrelse anförtrodde, här
böra inskränka sig till den underdåniga förklaring, att de af Rikets Ständers Revisorer
anmärkta behof, — bland hvilka det af en tjenligare sjukhuslokal alltsedan Akademiens
stiftelse förefunnits, och det af ett bättre och ändamålsenligare gasverk ^ansetts
böra stå tillbaka så länge Akademien med egna tillgångar kunnat i brukbart stånd vidmakthålla
det gamla, år 1825 här anlagda gasverket, —- inom kort dock måste föranleda
Guvernörs-embetet att till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånig hemställan
om anslags beredande af allmänna medel för de anmärkta bristernas athjelpande.
Carlbergs Slott den 17 December 1861.
C. G. LAGERCRANTZ.
k C. J- E. Wennberg.
CE
Direktionens öfver allmänna
Garnisons-sjukhuset
underdåniga utlåtande öfver en af Rikets
Ständers Revisorer gjord anmärkning
vid granskning af Sjukhusets räkenskaper
för år 1859.
Stormäktigste, A11 ernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts till Direktionen öfver allmänna
Garnisons-sjukhuset gifne nådiga befallning att inkomma med underdånigt utlåtande öfver
den at Rikets Ständers Revisorer uti dess afgifna berättelse, angående granskning
af statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, vid
Garnisons-sjukhusets räkenskaper uti 2 § framställda anmärkning, att någon redovisning
för af Sjukhus-kommissarien Lindström i och för Sjukhusets bibliothekskassa den 31
December 1859 uppburna medel, 408 R:dr R:mt, icke i nämnda räkenskaper finnes uppitagen,
får Direktionen underdånigst upplysa, dels att, under det att Sjukhusets öfrige
utgifter redovisas för hvarje månad, uppgöras bibliothekskassans räkenskaper endast för
året, dels att redogörelsen för bihliothekskassnn för år 1859, enligt, hvad underdånigst
bifogade intyg utvisar, är i Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kammar-rätt granskad utan
anmärkning, samt slutligen att denna redogörelse hädanefter kommer att Sjukhusets
hufvudbok bifogas för att, i sammanhang med densamma, Kammar-rättens granskning
underställas.
Remisshandlingarne bifogas underdånigst; och Direktionen framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj.ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
F. SANDELS.
.T. A. RANTZOU. E. vox PLOMGREN. SV. LAGERBERG. TÖNNES WRANGEL.
P. O. LILJEVALCH. A. W. TOTTIE.
Au g. Grundinson.
Stockholm den 19 December 1861.
— 308 —
(Bilaga.)
Att undertecknad, i egenskap af Kammarskrifvare uti Kongl. Kannnar-rättens
Ofver-revisions-departement, utan anmärkning granskat redogörelsen öfver Kongl. Garnisons-sjukhusets
bibliothekskassas medel år 1859, varder härmed på begäran intygadt.
Stockholm af Kongl. Kammar-rättens Öfver-revisions-departements Militiee-räkenskaps-kontor
den 30 November 1861.
F. Hedberg.
Kommittéens för salpeterärendena
underdåniga
utlåtande, i anledning nf
Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid granskningen af 1859 års
räkenskap öfver salpeter-fonden.
Stor mäktigate, Aller nådigste Konung!
Genom remiss af den 18 Oktober nästlidet år har Eders Kongl. Maj:t behagat
i nåder infordra Kommittéens för salpeter-ärendena underdåniga utlåtande öfver en af
Rikets Ständers senast församlade Revisorer, vid granskning af salpeter-fondens räkenskaper
och förvaltning för ar 1859, gjord anmärkning, att, då denna fonds kontanta behållning,
som vid revisionsårets början utgjorde 175,273 ll:dr43öre, vid slutet af samma
är uppgick till 199,660 R:dr 79 öre, Revisorerne ansett, att, enär utgifterne under året
vida understigit det fonden tilldelade statsanslag, någon del af nämnde betydliga behållning
kunnat genom utlåning göras fruktbärande.
I anledning häraf utbedjer sig Kommittéen få i underdånighet upplysa: att i början
och slutet af hvarje år förekomma de för salpeter-fonden betydligaste utgifterne, bestående
dels i ersättningar till åtskillige läns landtränterier för derifrån under det före
gående
året 'förskjutne kostnader för fondens räkning, dels ock i förskotter, som till inlösen
af salpeter i de salpeterproducerande länen måste till landtränterierne derstädes
till ganska betydliga belopp under löpande året remitteras; hvadan Kommittéen vid första
och sista månaderne af hvarje år måste öga en betydlig kontant behållning för att
kunna dylika utgifter i mån af inkommande reqvisitioner bestrida.
Af den befintliga behållningen vid 1859 års slut, 199,660 E:dr 79 öre, blefvo äfven
för ofvannämnde ändamål under loppet af de 3 första månaderne år 1860 till Eders
Kongl. Maj ts vederbörande Befallningshafvande öfversända ej mindre än
tillsammans  — 111,500: —
hvarförutan af samma behållning i Januari och Mars sistberörde år ut
lemuades
2:ne lån mot 6 procents ränta å saramanlagdt  85,600: —
Summa lt:dr 196,500: —
309
Och torde Eders Kongl. Maj:t, på grund af hvad sålunda blifvit underdånigst anfördt,
täckas i nader finna, att da af den meranämnda behållningen vid 1859 års slut endast
ett belopp af 3,160 R:dr 79 öre funnits 3:ne månader derefter odisponeradt, en större
kontant tillgång till bestridande af utgifter utaf ofvan om förmälde beskaffenhet varit vid
1860 års början oundgångeligen behöflig, samt att hvad dertill då icke erfordrats blifvit
mot hög.-ta lagliga ränta utan tidsutdrägt utlånt.
Den remitterade handlingen återställes i underdånighet; och Kommittéen framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktig'8 te, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
CARL SKYTTE.
II. Schlytern.
Kongl. Förvalt ningens af
sjöärendena
underdåniga utlåtande ' öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
5: te hufvudtitelns räkenskaper för år
1859.
Storm äktigste, Aller nådigste Konung!
Då, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 19:de sistlidne November hit ankomne nådiga
remiss af den 18 förutgångne Oktober, å ett utdrag af Rikets Ständers sednast
församlade Revisorers berättelse, angående verkställd granskning af statsverkets samt
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859,
det åligger Förvaltningen af sjöärendena att, efter vederbörandes hörande, öfver de i
samma utdrag förekommande anmärkningar till Edors Kongl. Maj:t afgifva underdånigt
utlåtande, får Förvaltningen, som i anledning häraf infordrat t. f. Befälhafvande Amiralens
vid Carlskrona samt Befälhafvarens vid härvarande station af Flottan underdåniga
yttranden, nu, efter det desse hit inkommit, med deras öfverlemnande underdånigst anföra
följande:
TII. NYSTRÖM.
Stockholm den 7 Januari 1862.
Hvad först angår de i 2:dra och 3:dje §§ af ofvanberörde berättelse gjorda fräntställningar,
rörande dels uppläggande af särskildt konto för hvarje fartyg af större cert,
och dels de nu skiljda anslagens för Flottans nybyggnad och underhåll sammanförande
under en titel, såsom tillförene ägt rum, får Förvaltningen underdånigst åberopa hvad
i dessa afseenden utaf Förvaltningen yttrats i dess underdåniga utlåtande af den 27
December 1860 öfver samma års Revisorers berättelse angående granskning af 1858 års
räkenskaper.
Vidkommande dernäst framställningen uti nu ifrågavarande revisionsberättelses
4 §, angående materialförrådens vid Flottans Carlskrona station inventering hvart nionde
eller tionde år, så och enär. efter hvad Revisorerne äfven tillkännagifvit, deras åsigt
härutinnan är med Förvaltningens öfverensstämmande, torde tiågoF vidare yttrande i
denna fråga icke vara af behofvet påkalladt.
Hvad slutligen beträffar anmärkningarne i revisionsberättelsens 6 §, att skiljaktigheter
befunnits emellan såväl balanser som särskilda konti i Stockholms stations
och derunder lydande depöts i Götheborg räkenskaper, samt att för den sednare saknats
en »för år» å särskilda titlar afslutad räkenskap m. m., får Förvaltningen underdånigst
hänvisa till hvad i berörde afseenden blifvit af Befälhafvaren vid förenämnda
station anfördt samt för egen del tillägga, att tiden, efter det Stations-befälhafvarens
underdåniga yttrande inkommit, icke medgifvit, att, i anledning af ifrågavarande anmärkningar,
ingå i undersökning, huruvida någon förändring af nu gällande föreskrifter,
rörande räkenskapsföringen vid Flottans förberörda station och depot, i och för vinnande
af de utaf Statsrevisorerne åsyftade rättelser, må, utöfver de åtgärder, som Stations-befälhafvaren
anmält sig hafva vidtagit, erfordras; skolande Förvaltningen, efter
pröfning af förhållandena uti ifrågavarande hänseende, förordna om de förändringar, som
kunna påkallas och af Förvaltningen bero, eller till Eders Kongl. Majit ingå med de
underdåniga framställningar, hvartill ämnet kan föranleda.
Remissakten åtföljer; och Förvaltningen framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter,
C. S. ANNERSTEDT.
C. B. LILLIEHÖÖK. J. G- KLEMAN.
C. E. HOLM,
Referent.
Stockholm den 3 Januari 1862.
A■ Falkenstedt.
:t
— 311 —
T. f. Befälhafvande Amiralens
vid Carlskrona station
af Flottan
underdåniga yttrande, i fråga om
1861 års Revisorers framställningar
vid granskning af denna stations räkenskaper.
Underdånigt Utlåtande.
Med föranledande af' Rikets Ständers Revisorers afgifne berättelse, om granskning
af statsverkets med flera allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859,
och dervid i 2 § af anmärkningarne vid Kongl. Förvaltningens af sjöärendena med lots- och
fyrinrättningen samt Sjökarte-kontoret äfvensom Kongl. Flottans stationers i Carlskrona
och Stockholm samt depöts i Götheborg räkenskaper gjorda framställning, om förändring
i boktöringssättet derhän, att hvarje fartyg af större cert må erhålla särskildt
konto, hvarigenom en lätt och klar öfversigt af den på hvarje fartyg belöpande kostnad_
otvifvelaktigt bör kunna vinnas, så får jag underdånigst andraga, att enahanda
framställning blifvit gjord af förra årets Statsrevisorer, och har jag såväl som dåvarande
Befälhafvande Amiralen, vice Amiralen och Kommendören med Stora Korset af
Eders Maj.-ts Svärds-orden m. m. S. von Krusenstierna, enligt dess underdåniga utlåtande
den 6^ December 1860, icke kunnat undgå att inse riktigheten af gjorde yrkandet,
men måste ock instämma i hans underdåniga yttrande derom, att då all beräkning
af värden för särskilda arbeten icke kan annorlunda åstadkommas, än genom extrahering
af alla journaler öfver den materiel, som åtgått ej allenast vid arbetsposter,
utan ock i alla de särskilda verkstäder, der för ett fartyg tillverkas tacklings- och inventarie-persedlar
af alla slag, samt materialiernes och persedlarues derefter skeende
uträkning i penningevärde,, likaså alla dagsverkenas extrahering efter de olika folkklasserne
och dagspenningarne, samt dessas och den åt timmermännen bestådde rågs
eller det åt matroser och båtsmän bestådde bröds uträknande i penningebelopp, till hvilka
ökade arbeten blifvit föreslagne 3:ne Karomarskrifvare-biträden, för hvilka en kostnad
af 2,400 B:dr R:mt årligen skulle komma att utgå och hvarigenom det åsyftade ändamålet
skulle kunna vinnas, helst jag icke heller anser möjligt, att med den minskade
civilpersonalen kunna åstadkomma alltjemt ökade arbeten; så får jag, för åstadkommande
af hvad Rikets Ständers Revisorer sålunda föreslagit, underdånigst tillstyrka
den förut ifrågasatte tillökningen af 3:ne civile tjenstemän med 800 R;dr R:mt årlig
lön hvardera.
— 312 —
Vid 4 §, om inventering af materialförrådet i Carlskrona hvart 9:de eller 10:de
år, har jag ej något att tillägga.
Carlskrona, Befälhafvande Amiralens kansli, den 28 December 1861.
Efter nådigste förordnande:
ADOLF PRINTZENSKÖLD.
Q. Trägårdh.
Befålhafvarens för Kongl.
Flottans station i Stochholm
underdåniga utlåtande, i anledning af
ätskillige uti 1861 års revisionsberättelse
förekommande anmärkningar.
Underdånigt Utlåtande.
Anbefalld att, i anledning af Rikets Ständers Revisorers afgifna berättelse om
verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning är 1859, afgifva underdånigt utlåtande, i hvad rörer
Kongl. Flottans station i Stockholm och depot i Götheborg, får jag, till åtlydnad häraf,
underdånigst anföra:
Vid § 2,
Innefattande förslag, »att hvarje fartyg af större cert må erhålla särskildt konto»,
att, sedan jag förlidet år, i anledning af dåvarande Revisorers framställning, yttrat mig
i ämnet, jag dervid icke har annat att erinra, än att, derest förslaget skulle vinna bifall
och äfven vid denna station, hvarest för närvarande icke finnas fartyg, som synas
vara att hänföra till de af Revisorerne åsyftade, komma att få någon väsendtlig till—
lämpning, sådant sannolikt skulle föranleda behof af tillökning i civilpersonalens antal.
Vid § 3.
Att, i anledning af det deruti förekommande, tillförene tillstyrkta förslag om de
nu skiljda anslagens till Flottans nybyggnad och underhåll sammanförande under eu
enda titel, något vidare yttrande från min sida ej torde erfordras,
— 313 —
Vid § 4,
Hvaruti Revisorerne. lika med Kongl. Förvaltningen af sjöärendena, ansett inventering
af stationernas förråd böra företagas endast hvart 9:de eller 10:de år, att äfven
härvid ej är något att af mig vidare anföra.
Vid § 6.
Rikets Ständers Revisorer hafva anmärkt, hurusom på flera ställen i Stockholms
stations och Götheborgs depöts räkenskaper förefunnits skiljaktigheter emellan såväl
balanser som de särskilda konti; men, då Revisorerne icke närmare angifvit dessa skiljaktigheter,
är jag ej i tillfälle att annorlunda än i allmänhet kunna yttra mig deröfver;
och får derföre, efter att hafva i anledning af anmärkningarne infordrat stationens
Kammar-, Sjömilis- och Varfskontors yttrande, underdånigst förklara, att, enligt hvad
vederbörande upplyst, der skiljaktigheter emellan balanser förekommit, sådane varit
föranledda dels deraf, att vid en tidsperiod långt före den, som nu verkställda revision
omfattat, vid ett års slut befintliga oliqviderade så kallade nummerförskotter icke
blifvit uti ingående balansen af påföljande års kassaräkning upptagna, ehuru i hufvudboken
behörigen observerade, dels ock deraf, att den kontanta behållning, som förefanns
vid Götheborgs depot, då Stockholms station, på grund af Kongl. Maj:ts nådiga
bref den 11 Oktober 1854, öfvertog redovisningsbestyret för depöten, icke ingått i stationens
kassa och följaktligen ej heller i dess kassaräkning, men väl blifvit i hufvudboken
vederbörligen iakttagen; och att, om skiljaktighet emellan de särskilda konti
förekommit, grunden dertill vore, att medel blifvit uti kassaräkningen å oriktiga titlar
antingen uppdebiterade eller afförda, hvilket vid lmfvudbokens uppgörande rättats.
Då emellertid Rikets Ständers Revisorer kommit till visshet derom, att räkenskaperna
i hufvudsak lemna öfverensstämmande resultat, hvilket synes vara det väsendtligaste,
torde jag härvid blott behöfva tillägga, att såväl i afseende å inléverering
af behållningen i Götheborgs depot, sorn i öfrigt blifvit meddelade föreskrifter,
hvarigenom skiljaktigheter af den anmärkta beskaffenheten böra förekommas.
Beträffande den i Stockholms stations hufvudbok intagna redovisningen för Götheborgs
depot, hafva Rikets Ständers revisorer anmärkt, att vid Götheborgs depot
icke finnes någon särskild hufvudräkning eller »för år» å särskilda titlar afslutad räkenskap;
hvadan och då den nu granskade räkenskapen för depöten innefattat kassajournaler
för 4:de qvartalet år 1858 samt l:sta, 2:dra och 3:dje, qvartalen 1859, med
deröfver vid Stockholms station upprättade tvenne, summariska sammandrag, samt någon
fullständig redovisning således icke funnits för utgifterna under ifrågavarande år vid
depöten, det ock för Revisorerne varit omöjligt inhemta, huru och på hvad sätt anslaget
för året blifvit användt.
I anledning häraf får jag underdånigst upplysa, att redovisningen för Götheborgs
depot är upprättad i enlighet med föreskrifterna i Kongl. Maj:ts under den 10 Oktober
J854 för fjenstgöringen vid depöten fastställda reglemente, i hvars 5:te §, bland annat,
40
— 314 —
stadgas: »att inom en månad efter hvarje qvartals slut skall till Stations-befälhafvaren
»öfversändas redogörelse för det nästförutgångna qvartalets utbetalningar, upprättad
»efter det formulär, som gäller i afseende på fartygs-befälhafvares redovisning för me»del
till sjöexpedition, hvilken redogörelse af stationens Revisor granskas och sedan
»ingår uti stationens kassaräkning; börande all kontant inkomst och utgift vid depöten
»betraktas såsom förskottsvis gjord för Stockholms stations räkning». Häraf följer, att
någon sådan särskild hufvudräkning eller för år på särskilda titlar afslutad räkenskap,
som Revisorernes anmärkning åsyftat, icke kan finnas hvarken vid depöten eller härstädes
för depötens räkning. Orsaken dertill att endast Irsta, 2:dra och 3:dje qvartalernas
redogörelse för depöten inga i löpande årets räkenskaper för stationen, ligger
uti den af Kongl. Förvaltningen af sjöärendena den 30 November 1852 meddelade föreskrift,
att räkenskaperna skola med kalenderår afslutas. Då 4:de qvartalets redogörelse
för depöten ej kan afgifva» och stationen tillhandakomma samt hinna granskas
och slutligen åtgärdas förr än måhända 2 till 3 månader inpå ett följande år, är det
naturligt att, så länge nu gällande stadganden skola efterlefvas, nämnde qvartals redogörelse
icke kan ingå i samina års räkenskaper för Stockholms station, hvilka skola
med årets utgång afslutas. Att efteråt intaga 4:de qvartalets redogörelse för depöten
i samma års räkenskaper för stationen, vore ett fel, hvarigenom räkenskapen blefve
oriktig, enär den komuie att utvisa ett resultat, olika med det förhållande, som här
ägde rum vid redogörelsesårets slut. Ett sådant intagande efteråt af specialräkningar
för det tilländalupna åtet äger ej heller rum i afseende å stationen. Sålunda kan t.
ex. afluningen för December månad till Kronans manskap och daglönarne vid varfvet
afföra» först i påföljande årets räkenskap, af det skäl att aflöningsuträkningarne för
nämnde personal, enligt gällande föreskrifter, upprättas först sedan månaden tilländalupit.
Likaså är förhållandet med andra utgifter, hvilka afse ett föregående år, men
ske först sedan det påföljande ingått.
Sjelfva sättet för depötens redogörelses intagande i stationens kassaräkning stödjer
sig på 17:de punkten uti den stationen år 1850 meddelade »underrättelse rörande
»tillämpningen af de för Kongl. Förvaltningen af sjöärendena och Kongl. Flottans sta»tiouer
i underdånighet föreslagna formulärer till hufvudbok och kassaräkning, m. m.»,
så lydande: »Ofver flera efter hvarandra liggande verifikationer, hvilka tillhöra sam
»ma
intägt eller utgift, kan ett omslag eller sammandrag upprättas, som hänvisar till
»hvar och en af verifikationerna, i hvilket fall endast totalbeloppet i kassaräkningen upp»tages
med hänvisning till sammandraget». I enlighet härmed har också förfarits vid
intagandet i stationens räkenskaper af redovisningen för Götheborgs depot. Att de till
depötens kassajournaler hörande verifikationer, hvilka förenas med verifikationerna till
stationens kassaräkning i den ordning nämnde journaler deri ingå, i följd häraf få andra
folienummer än dem, hvarunder de äro upptagne i depötens kassajournaler, är naturligt;
och förklaras härigenom den af Revisorerne anmärkta omständighet, att de i
sistnämnda journaler upptagna folier icke hänvisa till motsvarande folier i verifikationsböckerna.
Stockholm af Kongl. Flottans Stations-befälhafvares kansli den 16 December 1861.
JOII. LILLIEHÖÖK.
C, A. Sundin,
— 315 —
Kongl. Fångvårds-styrelsens
underdåniga utlåtande, angående en
af Rikets Ständers Revisorer gjord
anmärkning vid fångv&rds-räkenskapen
för år 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss den 14 nästlidne November har Eders Kongl. Majit behagat
infordra Fångvårds-styrelsens underdåniga utlåtande öfver mcddeladt transsumt af
Rikets Ständers Revisorers den 14 nästförutgångne Oktober afgifna berättelse angående
granskning af statsverkets med flera allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
år 1859, af hvilket transsumt inhemtas, att, sedan vid en föregående statsrevision
heinstäldt blifvit, att vid fångvårds-räkenskapen måtte fogas afskriften af sådane protokoll,
deruti redogörelse meddelades öfver förloppet af de entreprenad-auktioner, vid
hvilka för fångvården erforderliga effekter och förnödenheter blifvit upphandlade. Rikets
sednast föfsamlade Ständers Revisorer under granskningen af de till fångvården hörande
räkenskaper skola erfarit olägenheten deraf, att vid en del af dessa saknats sådane
handlingar, hvilka lemnade fullständig upplysning rörande anskaffningen medelst uppköp
å offentlig auktion af fangvårds-förnödenheter; hvadan Revisorerne, hvilka förmodat, att
den föregående framställningen i ämnet, med afseende å hvad Fängvårds-styfelsen derom
yttrat, ej kommit att leda till någon åtgärd, funnit sig böra hemställa, att åtminstone
de kontrakt, som för sådant ändamål af Fångvårds-styrelsen eller å dess vägnar
med vederbörande afslutas, mätte antingen i original eller afskrift räkenskapen biläggas.
Med anledning af hvad sålunda af Revisorerne blifvit framstäldt har Styrelsen
uti cirkulär denna dag erinrat vederbörande att, då förnödenheter för fångvården å auktion
uppköpas, sådan handling, som innefattar det aftal eller beslut, hvarigenom förnödenheternas
pris blifvit bestämda, alltid bör, till verificerande af utgiften, i original
eller bestyrkt afskrift vid räkenskapen fogas; hvilket Styrelsen, till följd af den nådiga
remissen, skolat härmedelst i underdånighet anmäla.
Kemisshandlingarne återställas i underdånighet; och Styrelsen framhärdar med
djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
W. STRÅLE.
R. TH. CEDERSCHIÖLD. VICTOR LJUNGSTEDT.
Stockholm den 20 December 1861.
F. A. F. Lindencrona.
— 316 —
Stil teri - öfv ersty relscns
underdåniga utlåtande ofver 2:ne i
1861 års revisionsberättelse förekommande
anmärkningar vid granskningen
af Strömsholms stuteris räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti afgifven underdånig berättelse om verkställd granskning af statsverkets med
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, hafva Rikets Ständers
Revisorer, bland annat, förmält, hurusom af räkenskaperna för Strömsholms stuteri
inhemtats, att derstädes fortfarande följes en af öfrige stuterier i riket såsom både kostsam
och mindre ändamålsenlig redan frångången method, att till landsorterne utsända
s. k. vandringshingstar, och att kostnaden för 35 sådane hingstar år 1859 utgjort 9,208
R:dr 69 öre; yttrande Revisorerne den åsigt, att om hingstarne, i stället att kringsändas,
antingen afyttrades till hingstforeningarne mot någon skälig rabatt eller öfverlemnades
åt enskilda personer, med skyldighet att ansvara för kreaturens behöriga vård
och underhåll, men med rättighet att uppbära inflytande språngafgifter, stuteriet derigenom
skulle befrias från den icke obetydliga utgiften för dessa djurs underhåll; hvarjemte
Revisorerne fästat uppmärksamhet dervid, att uti den balansrelation, som finnes
bilagd förberörde räkenskaper, de från förutgångna revisionsår balanserade osäkra fordringar
upptagas till 1,742 R:dr 71 öre, utan att visadt vore, hvilka åtgärder till fordringarnes
indrifning under året blifvit vidtagne.
Genom nådig remiss af den 18 sistlidne Oktober anbefalld att häröfver inkomma
med utlåtande, får Stuteri-öfverstyrelsen underdånigst anföra följande:
Att genom öfverlåtande af Kronans landtbeskällare åt enskilde personer befria
det allmänna från de med dessa djurs underhåll celi årliga transportering förknippade
kostnader är en tanke, som ligger nära till hands och som säkert långt för detta vunnit
allmän tillämpning både här och i andra länder, hvarest hingst-depöter med stora
omkostnader underhållas, hade ej erfarenheten visat, att dermed följde olägenheter,
öfvervägande den fördel, derigenom vinnes. Ett stuteri är och måste alltid blifva en
kostsam inrättning, och de hästar, hvilka der uppdragas, äro följaktligen i samma mån
dyrbara; men värdet hos en sådan häst, då han med constant race förenar fullgoda
egenskaper, bör rättvisligen icke annorlunda bedömas än med hänsyn till hvad han såsom
afvolsdjur kan komma att verka till förädlande af sitt slägte, och ju längre tiden
för hans verksamhet varar destomera återgäldar han äfven hvad hans egen uppfödning
kostat. Att stuteriernas hingstar ännu vid en ålder af tjugu år och derutöfver befinnas
tjenstbare är icke sällsynt; att samma förhållande inträffar med dem, hvilka såsom
unga derifrån skiljas, äger Stuteri-öfverstyrelsen anledning betvifla.
— 317 —
För att bereda tillfällen till betäckning i de provinser, hvilkas aflägsna läge från
stuterierna icke medgifvit ditsändning af hingstar under språngtiden, hafva landtbeskällare
redan för lång tid tillbaka varit stationerade hos enskilde personer mot skälig ersättning
för underhållskostnaden, men, oaktadt dessa personer varit kända för redbarhet
och ordentlighet samt icke den ringaste anledning förefunnits att hingstarne blifvit obehörigt
begagnade eller vanvårdade, hafva dessa hästar likväl ej medfört den nytta man
af dem väntat, då de flesta efter tre å fyra år förlorat allmänhetens förtroende, blifvit
föga anlitade samt redan före uppnådda 14 å 15 år varit otjenstbare. Exempel saknas
till och med ej, att hingstar, återtagne, emedan de i stationsorten ansetts såsom beskällare
oförmögne, Sedermera under flera år med fördel begagnats vid stuteriet såsom sådane.
Orsaken till här uppgifna förhållanden ligger påtagligen i den rationelt afpassade
behandling kreaturen kunna erhålla vid en anstalt, hvarest allt finnes anordnadt uteslutande
med afseende på deras vårdande, såsom ändamålsenliga stallar, täckta ridbanor
för motionering vid ogynnsam väderlek eller under årstid, då halka och snö göra denna
öfning förenad med våda, tillgång till erfaren läkare, som dagligen visiterar hästarne för
att vid första sjukdomsyttring öfvertaga deras behandling, samt slutligen en öfvad, af
befäl kontrollerad stallpersonal, som dygnet örn nied punktlighet bestrider hästarnes
vård; alla dessa fördelar, hvilka hos den enskilde icke stå att finna, åtminstone ej förenade,
måste ovedersägligen, der fråga är om hästens bibehållande, gifva stuteriet ett
bestämdt företräde såsom förvaringsställe för de afvelsdjur, staten med stora, omkostnader
danat. Också grundar sig Rikets Ständers Revisorers antagande, att idéen om
hingst-depöters ändamålsenlighet skulle vara frångången vid de tvänne andra stuterierna,
på en irring, alldenstund vid Flyinge, hvarest utplacering äger rum, den endast gäller
20 hingstar, under det att 15 fortfarande underhållas såsom depöt-beskällare, samt från
Ottenby, som, i anseende till sitt från fasta landet afskiljda läge, aldrig varit afsedt till
liingst-depöt, likväl årligen utsändas någ^a hingstar till norra delen af Oland och de
orter af Småland, som deraf äro i största behof.
Den med Flyinge-hingstar vidtagna åtgärd har ej heller varit framkallad deraf
att hingst-utföringsmethoden befunnits mindre ändamålsenlig, utan föranleddes densamma
af nödvändighet att bereda utrymme och tillgång för det nya stuteri, hvarmed år 1849
gjordes början vid denna kungsgård och vid hvilket tillfälle de hingstar, som voro minst
passande att bibehålla för stuteriet, i stället att till låga priser försäljas och derigenom
gå förlorade för afveln, öfvertogos af enskilda personer utan anspråk på ersättning för
underhållet, men med åliggande, att ställa dem allmänheten tillhanda. Denna anordning
har sedermera fortfarit, emedan, om också de utplacerade hingstarne varit något mindre
anlitade än de vid stuteriet qvarstående, någon väsendtlig anledning till förändring i den
en gång vidtagna åtgärden icke förekommit; men orsaken härtill torde rätteligen böra
sökas uti de för Skåne egna förhållanden, att dervarande betydliga egendomar merändels
äro i besittning af de utvägar, som utgöra vilkoret för dyrbarare hästars behöriga vårdande
samt framför allt deruti, att vanan vid hästens behandling hos Skånska allmogen
är så allmän, att erfarne stalldrängar derstädes kunna erhållas med vida mindre svårighet
än i andra orter; hvartill kommer, att närheten till stuteriet sätter dess Chef i
i tillfälle att någorlunda aktgifva sättet hvaruppå hästarne vårdas.
Med antagande att de förhållanden, som gälla för Skåne äfven kunde, om ock
undantagsvis, förefinnas på andra ställen inom riket, begärde och erhöll Stuteri-öfverstyrelsen
år 1851 Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd att jemväl från Strömsholm utsätta
hingstar hos enskilda personer till kostnadsfri vård; ett medgifvande, som dock
hitintills föga kunnat begagnas, då, utom i Skäne, ingen benägenhet visat sig att ingå
— 318 —
så beskaffade, med både utgifter och ansvar förenade förbindelser. Skulle, med den
tilltagande håg för hästkulturen, hvaraf hingstföreningarne utgöra en yttring, tillfällen
framdeles yppa sig att utplacera hingstar mot föreningarnes förbindelser att för dem
ansvara, skall hinder derför ej möta; men att, såsom Rikets Ständers Revisorer angifva,
tillämpa denna method ända derhän, att genom hingstarnes utplacering eller försäljning
mot rabatt till föreningarne, den vid Strömsholm underhållna depot helt och hållet till—
intetgöres, afstyrker Stuteri-öfverstyrelsen på det högsta, öfvertygad att dessa hästar
så snart komme att förlora användbarhet för afveln samt erfordrade en så tät omsätt
ning,
att stuteriets produktion icke försloge för deras remonterande och att således inom
få decennier en brist på hingstar skulle yppa sig, hvars afiijelpande sedermera komme
att erfordra lång tid och betydliga kostnader.
Beträffande slutligen det af Rikets Ständers Revisorer uppgifna förhållande, att
den balansrelatior., sorn tinnes bilagd Strömsholms stuteri-redogörelse för år 1859, icke
utvisar om och hvilka åtgärder under året vidtagits för att indrifva stuteriets osäkra
fordringar, får Stuteri-öfverstyrelsen upplysa, att Intendenten Adlerstam, hvilken redovisningen
för det ifrågavarande året ålegat, redan den 1 Januari 1860 atled, hvarigenom
svårighet mött att vinna tillförlitlig kännedom om hans åtgöranden i berörda afseende.
Den nådiga remisshandlingen återstå lies; och Stuteri-öf, erstyrelsen framhärdar
med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
S t o r m ä k t i g s t e, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
]). SILFVERSTOLPE.
Stockholm den 31 December 1861. J. A. Lundström.
Styrelsens öfver StamlioNänderiema
underdåniga
utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar viii
Stamholländeriernns förvaltning oell
räkenskaper för år 1859.
Underdånigste Memorial.
Genom nådig remiss af den 18 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Majit
täckts infordra Stamholländeri-styrelsens underdåniga utlåtande öfver de af Rikets
— 319 —
Ständers Revisorer gjorda anmärkningar i afseende på stamholländeriernas förvaltning
och räkenskaper för år 1859; och får, med anledning deraf, Styrelsen, jemte remisshandlingens
återställande, i underdånighet andraga följande:
§ I
Vid
förflyttningar af statens stamholländerier måste Stamholländeri-styrelsen
alltid fästa sin uppmärksamhet å en mängd förhållanden, som inverka på valet af såväl
station, som de för hvarje särskildt ställe bestämda djur. Lokalens beskaffenhet
och läge, ägarens eller vårdarens personlighet, transportens längd och sättet för dess
verkställande m. m. äro omständigheter, sorn här måste tagas i noga beräkning. Hvad
beträffar flyttningen till Warpnäs i Wermland af det förut på Jordberga i Skåne befintliga
holländeriet, så bestod detta af dels äldre och dels yngre kor, de flesta mjölkande,
hvilka, till följd af förhållanden, som det ej berott på Styrelsen att förekomma,
påkallade såväl nödvändigheten af försigtighet vid transporten, som visshet att de vid
framkomsten med omsorg och sakkännedom vårdades. Att drifva dessa djur den omkring
33 mil långa landvägen från trakten af Ystad till det 2 mil norr om Jönköping
belägna Drettinge, hade icke utan ett högst menligt inflytande och måhända våda för
stamhjordens fortfarande bestånd varit möjligt. Sjötransport måste derför väljas; men
denna var till Carlstad kortare och följaktligen billigare, än den till Jönköping; hvartill
kom, att Styrelsen ansåg sig kunna påräkna en särdeles omsorgsfull vård för djuren på
Warpnäs, hvars ägare sjelf är å stället bosatt, en fördel, som icke kunde väntas vid
Drettinge, enär dess ägare, Ofverståthållaren m. m. Herr Grefve Hamilton, är större delen
af året boende i Stockholm; och hade dessutom Styrelsen, vedan innan någon flyttning
af holländeriet å Jordberga ännu var i fråga, träffat aftal med Grefve Hamilton
om uppställandet på Drettinge af de vid Gammalstorp på förhand betingade djuren.
Dessa från Gammalstorp till Drettinge förflyttade djur bestodo, utom ett par
tjurar, till stor del af unga, icke ännu mjölkande qvigor, som utan svårighet kunde uthärda
den jemförelsevis korta landtransporten mellan nyssberörda begge ställen.
Genom hvad Styrelsen sålunda i underdånighet anfört torde vara ådagalagdt, att
den af Rikets Ständers Revisorer antydda besparing icke varit verkställbar utan äfventyrandet
af en sannolikt vida större och känbarare förlust.
§ 2.
Hvad angår den af Revisorerne framställda begäran att, jemte uppgift om antalet
af tjurar och kor vid alla stamholländerier i riket, äfven en fullständig utredning
om samtliga stamholländeriernas förvaltning, afkastning och tillstånd måtte hädanefter
åtfölja den berättelse, sorn det borde åligga Stamholländeri-styrelsen att bifoga den årliga
räkenskapen, så får Styrelsen i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet derpå, att en berättelse, innefattande alla dessa ämnen, årligen blifvit
af Styrelsen till Eders Kongl. Maj:t inlemnad genom Eders Kongl. Maj:ts Civil-departement,
hvarest den utan tvifvel varit för Rikets Ständers Revisorer tillgänglig; och anser
Stamholländeri-styrelsen, att det af Revisorerne afsedda ändamålet lämpligast skulle
vinnas, om Eders Kongl. Maj;t täcktes anbefalla Styrelsen, att vid den årligen till Eders
— 320 —
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt ingående räkenskapen bifoga en afskrift af den
till Eders Kongl. Maj:t sednast afgifna årsberättelsen.
§ 3.
Den genom förbiseende vid aflemnandet af 1859 års räkenskap icke bifogade verifikationen
N:o 35, rörande kostnaden för undertecknad redogörares resa till England,
för uppköp af djur, har numera blifvit samma räkenskap bifogad.
Den af Kongl. Maj: t i nåder tillförordnade Stamholländeri-styrelse:
■ a >' övblÄ islab tifHli bolgod hjhobiii'1'.A 'iVIr "?
A. E. WIRSÉN.
T/i. Nathhorst,
Stockholm den 31 December 1861,
Landtbriiks-akademiens
underdåniga utlåtande, i anledning al
Rikets Ständers Revisorers anmärkning
om underlåten brandförsäkring af åtskilliga
byggnader vid Akademiens
experimentalfält.
Underdånigs te Memorial.
I den berättelse, som Rikets Ständers Revisorer den 14 sistlidne Oktober af
gifvit,
angående granskning af statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning år 1859, förekommer, hurusom llevisorerne vid granskning af Laridtbruksakademiens
räkenskaper funnit, att af Akademiens vid experimentalfältet befintliga bonings-
och uthus, nio blifvit brandförsäkrade, men att detta ej vore förhållandet med en
del andra byggnader derstädes, hvilket förefallit Revisorerne destomera anmärkningsvärd!,
som bland sistnämnde byggnader befunnes spanmålsmagasinet, hvilket åter i räkenskapen
upptagits till ett värde, öfvcrstigande feni af de redan brandförsäkrade lägenheternas;
uttalande Revisorerne den åsigten, att då många tillfällen nu för tiden erbjödo sig till
erhållande af brandförsäkringar på billiga vilkor, Akademien icke borde lemna dessa
obegagnade, för att låta försäkra åtminstone de byggnader, hvilka äga något större värde,
och derigenom betrygga Akademien för förluster, sorn vid en inträffande olyckshändelse
eljest så lätt kunde uppstå.
Öfver hvad sålunda anmärkt blifvit har Eders Kongl. Maj.t, genom nådig remiss
den 18 nästlidne Oktober, infordrat Akademiens underdåniga utlåtande, till följd hvaraf
Akademien i underdånighet får andraga följande:
— 321 —
fi (» JL*
Enligt de vid experimentalfältet förda räkenskaper, äga dervarande åbyggnader
ett värde af
R:dr 57,670: 42.
hvaraf mot brandskada försäkrats
„ 44,485: 50.
så att oförsäkrade värdet utgör  R:dr 13,184: 92.
I senare tider verkställda reparationer och tillbyggnader
vid de äldre, brandförsäkrade husen bokföras emellertid för ett
belopp af
„ 10,810: 79.
hvadan byggnader för allenast återstående
R;mt R:dr 2,374: 13.
ännu icke mot brandskada försäkrats; varande dessa byggnader ett spanmålsmagasin,
en smedja, ett öppet skjul och ett afträdeshus.
Att sistnämnde, för längre tid sedan uppförda byggnader icke blifvit brandförsäkrade,
har utan tvifvel föranledts deraf, att de alla äro temligen aflägse belägne från
med eldstäder försedde åbyggnader, — smedjan uppförd af sten, under tegeltak, i en
afsides belägen skogsbacke. Som emellertid numera, till följd af skedd förändring i fältets
ekonomi, en magasinet närgränsande byggnad blifvit inredd till koladugård, i hvilken
ljus under den mörkare årstiden begagnas, har Akademiens Förvaltnings-kommitté
redan sistlidne höst beslutit, att så snart årets reparationsarbeten hunnit afslutas, brandförsäkring
bör sökas såväl för ifrågavarande magasin, som äfven för de tillbyggnader och
reparationer å förut brandförsäkrade hus, genom hvilka desse sednare kunna anses hafva
erhållit ökadt värde.
Den nådiga remissen återställes. Stockholm den 14 December 1861.
På Landtbruks-akademiens vägnar:
CARL G. MÖRNER.
1. B.
Carl Rydqvist.
Styrelsens öfver Ultuna
Landtbruks-institut
underdåniga förklaring öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
Institutets räkenskaper och förvaltning
för år 1859.
Stormäktigste, Aliernådigste Konung!
Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, får Styrelsen för Ultuna Landtbruksinstitut
härmed afgifva underdånig förklaring öfver de af Rikets Ständers Revisorer vid
Institutets räkenskaper och förvaltning för år 1859 gjorda anmärkningar.
— 322 —
Beträffande först Institutets jordbruk och dess afkastning under bemälde år, så
har det ofördelaktiga resultat, som årsräkenskapen utvisar, helt och hållet varit beroende
af väderleksförhållanden, som i högsta grad^ voro missgynnande för de odlade såväl
sädes- som foderväxterna, och hvaraf under år 1859 icke ensamt Ultuna, utan hela
Upsala län haft stort mehn. Så uppgifves i Hushållnings-sällskapets handlingar för
sagde år (sid. 20, 21) att »afkastningen af årsväxten lidit så af frost som synnerligast
af torka. Under hösten 1858 led sädesbrodden af den ihållande bristen på nederbörd
och skadades under vintern, då marken förblef bar samt föga tillfrusen. Våren 1859
var torr och kall och befordrade sålunda ej synnerligen växtligheten hos den jemförejsevis
svaga höstbrodden. Vårsådden försiggick under torr och kall väderlek, och såväl
höst- som vårsådden, men isynnerhet foderväxterna, hämmades i sin utveckling genom
den tidigt inträdande och nästan hela sommaren ihållande starka torkan». 1 trakten af
Upsala föll ifrån den 21 April till den 6 Juli icke något regn, och den äfven längre
fram på sommaren fortfarande starka torkan skadade icke endast höst- och vårsädet,
utan gräsväxten å de insådda vallarna samt å beteshagarna och ängarna, hvarföre man
vid Ultuna nödgades frampå sommaren upplåta vissa delar af den oslagna Kungsängen
till bete åt stamholländeri-djuren, då de vanliga, annars tillräckliga betena voro alldeles
förbrända. Genom torkan minskades öfverallt i länet höskörden högst betydligt och vid
Ultuna blef minskningen så mycket större, som omkring en tredjedel af den naturliga
ängen måste i brist på annat bete uppoffras till kreaturens underhåll före höbergningen
Följden häraf blef att för ladugårdens underhåll följande vinter vida större kostnader
än vanligt fingo vidkännas, och dessa, i förening med den knappa sädesskörden, som under
året erhållits, torde lemna tillräcklig förklaring till det ogynnsamma resultatet med
Ultuna jordbruk under år 1859. Under detta år sammanträffade sålunda flera »mera
ovanliga förhållanden», hvilka gjorde att jordbruket^ icke ensamt vid Ultuna, utan vid
de aldra flesta egendomar inom länet gaf förlust, såsom villigt torde medgifvas af alla
ortens jordbrukare, hvilka fört räkning och bok öfver sin hushållning, ^ så att de kunna
tillförlitligen med hvarandra jemföra inkomster och utgifter för sagde år. — Revisorerne
hafva, efter beräkning af utsädet och afkastningen i korntal, antydt, att sädesskörden
vid Ultuna år 1859 skulle varit »fullt medelmåttig», hvadan sålunda skulle kunna slutas,
att årets spanmålsskörd icke borda kunna anses hafva lemnat någon förlust eller
föran le dt minskade inkomster, och dock var detta händelsen, så att efter sådda 17
tunnor 28 kappar hvete, på 38 tunnland 10 kappland, skördades endast 83 tunnor 4
kappar eller ej fullt 3 tunnor på tunnlandet; af korn såddes 24 tunnor 8 kappar på 32
tunnland och skördades 69 tunnor 24 kappar eller ej mer än något öfver 2 tunnor på
tunnlandet, oell äfven den andra säden lemnade så i kärna som i halm en högst otillfredsställande
skörd, om man afser den besådda arealen och icke ensamt dömer efter
korntalet i förhållande till utsädet. Vid Ultuna radsås större delen a,f säden. Härigenom
blir utsädet på tunnlandet betydligen mindre än mot vid bredsådd, och korntalsberäkningen
är härvid icke på vanligt sätt tillämplig, likasom densamma i allmänhet
alltid lemnar ett högst osäkert resultat. Att torkan 1859 verkade en betydlig minskning
i sädesskörden vid Ultuna visar sig ock bäst deraf, att då under det föregående,
icke heller särdeles gynnsamma året 1858 efter ungefärligen lika stort utsäde skördades
1,932 tunnor spanmäl, erhöllos 1859 ej mera än 1,429 tunnor, och hvarå värdeskillnaden
utgjorde 7,917 R:dr. Minskningen i egendomens afkastning blef en naturlig följd
af denna skillnad i inkomsten af sädesskörden samt af de dryga extra utgifterna för
uppköp af betydliga qvantiteter halm och rapskakorj m. m. för framfödandet af ladugården,
som val för tillfället minskades, men ändå ej kunde i större skala reduceras,
då densamma utgjordes af dyrbara racedjur. Sådana »mera ovanliga» missgynnande förhållanden,
som nu inträffade, stå icke i någon jordbrukares makt att förekomma eller
0
323 —
afhjelpa. Beskaffenheten af en egendoms skötsel bör derföre icke bedömas efter slika
undantagsförhållanden, hvilka ock, till lycka så för den enskilde som för det allmänna,
mindre ofta förekomma. Det är ock en glädje för Institutets Styrelse att för Eders
Kongl. Maj:t härmed underdånigst få anmäla, att likasom skördarne före åren 1858 och
1859 varit stundom mera, stundom mindre rika, hafva de under sistförflutna båda åren
slagit väl ut. Sa har Ultuna och i sambruk dermed varande Granebergs jordbruk för
år 1860, enligt härom till Eders Kongl. Maj:t förut afgifven underdånig berättelse, lemnat
i ren behållning 15,067 R:dr 48 öre, oberäknadt de vid räkenskapens afslutning
ännu ej influtne arrendemedeln för året, hvilka uppgått till 2,584 R:dr 18 öre. Tillägges
denna summa till förbemälde, så visar det sig, att Ultuna kungsladugård har för år
1860 lemnat i ren kontant behållning 17,651 R:dr 66 öre, hvilken summa mer än väl
betäcker förlagskostnaden samt torde kunna anses tillfredsställande, då hela årsinkomsten
af Ultuna kungsladugård, innan densamma uppläts till landtbruks-institut, endast
uppgick till 6,000 R:dr R:mt. Så stor afkastning, som under sistnämnde år, kan naturligtvis
icke alltid påräknas, då goda och onda år städse omvexla, och hvad under de
goda åren erhålles i öfverskott kan och bör betraktas såsom den grundfond, på hvilken
jordbrukaren har att assignera för betäckandet af de förluster, som stundom oundvikligen
drabba honom. Endast efter medeltal af flera år kan den rena behållningen af ett
jordbruk bedömas, samt huru en egendom blifvit skött och förvaltad, och i detta hänseende
skall Ultuna Landtbruks-instituts jordbruk icke stå sig illa, om en opartisk jemförelse
anställes med öfrige egendomar i orten. Växtföljden å lerjorden var redan ändrad
innan Revisorernes anmärkning derom delgafs Styrelsen. Förändringen afser användandet
af tvååriga klöfver- och timothejvallar, i stället för enårig enbär klöfver, som
visat sig mer och mer osäker och derföre måst öfvergifvas.
Beträffande mjölkhushållningen eller resultatet af sjelfva mejeriskötseln, så inhemta®
af räkenskapens mjölk-, smör- och ostkonto, att af de till mjölkkammaren under
aret inkomne 34,638 kannor mjölk, hafva efter 6,708 kannor, som användts till
ost- och smörberedning, erhållits 151 lispund 3 skålpund smör, 35 lispund 10 skålpund
sötmjölks- samt 109 lispund 14 skålpund skuinmjölks-ost, 2,850 kannor vassla och 912
kannor tjärnmjölk, som realiserats till en summa af 2,921 R:dr 71 öre. Afdragas härifrån
af mejeriförestånderskans lön 100 R:dr, hennes kosthåll 200 R:dr = 300: —
Stat och lön för 3 pigor (lön ä 50, stat å 125)
525: —
För salt, löpen och kryddor
30: —
Ved till mejeriet och boningsrummen för förestånderskan och pigorna, efter
hvad häröfver å mejeriets konto uppdebiterats  388: 8.
Summa R:mt 1,243: 8,
så, återstår 1,678 R:dr 63 öre, som gör något öfver 25 öre per kanna för den till mejeriet
lemnade mjölken. Då Revisorernes Delegerade vitsordat, att mejeriskolan befunnits
vara på ett »tillfredsställande sätt ordnad», torde sjelfva mjölkhushållningen, som utgör
hufvudsaken för skolan, äfven få anses förtjena samma vitsord, i all synnerhet då den
till mejeriet lemnade mjölken kunnat i ost och smör m. m. realiseras till förbemälde pris.
Hvad som angar gödoxame och det vid deras konto blifvit anmärkt, så vidhåller
Styrelsen sin förut häröfver afgifna förklaring, att detta endast är en bokföringsfråga,
vid hvilken mindre afseende torde böra fästas, då Institutet varit såväl producent som
konsument af de genom gödningen vunna produkterna. Vidtages vid detta konto behöriga
ändringar och rättelser, så kommer det att utvisa vinst, i stället för förlust.
Detta konto skulle då komma att gestalta sig t. ex. sålunda:
— 324 —
Debet.
12 utmönstrade äldre dragoxar, å 80 R:dr
960: —
9 kappar salt
2: 25,
2 lispund stensalt
1: 56. 3; 81.
312 » gröpe
262: 8.
305 » 6 skålpund rapskakor
238: 13. 5Q0: 21.
200 tunnor hvita rofvor, 50 tunnor kålrötter och 20 tunnor hvitbetor, öfverhufvud
å 1 R:dr
270:
1,500 lispund hö, å 161 öre
250
900 » halm, ä 5 öre
45
Skötseln
53: 48.
Vinst
252: 18.
Summa R:mt 2,334: 68
Credit:
360 lispund 13 skålpund kött, å 4: 50  1,622:
12 stycken oxräntor, å 10 R;dr
120:
12 » hudar, å 20 R:dr
240
25 lispund 15 skålpund talg, å 9 R:dr  231
120 lass gödsel, å 1 R:dr
120
Summa R:mt 2,334
93.
75.
68.
eller per oxe 21 R:dr 1,5 öre, hvilket icke kan kallas något ofördelaktigt resultat, då
gödningen vid Ultuna bedrifves med utmönstrade dragoxar.
Rörande kosthållningen vid Institutet, så bestriddes densamma under några år af
särskildt härtill antagne entreprenörer. Detta föranledde då ofta tvister och obehagligheter,
och underhållet af Institutets personal föll sig då vida dyrare och var icke så
jemnt och godt, som det sedan hållits genom Institutets eget hushåll. Att det för detta
skulle vara förmånligast, om bröd och dricka för behofvet kunde åstadkommas på stället,
lider icke något tvifvel. Men att brygga och baka för ett hushåll af omkring 100 personer
är ingen småsak samt låter alldeles icke med någon vinst verkställa sig. utan
härtill lämpliga lokaler och med särskildt härtill afsatt arbetspersonal. Då nu sådana
lokaler alldeles saknas vid Ultuna, har man ansett det lämpligast att efter bestämda,
för året uppgjorda priser låta bemälde förnödenhetsartiklar levereras till Institutet af
bagare och bryggare i Upsala, från hvilka de erhållits till samma priser, som betalts för
bröd och dricka till fattig- och arbetshuset i Upsala, hvarvid sålunda väl ingen misshushållning
kan anses vara begången. Kosthållet har, såsom Revisorerne anmärkt, för
räkenskapsåret uppgått till omkring 23,000 B:dr för ett hushåll af 97 personer, deraf
34 lärare, tjenstemän och elever erhållit bättre kost samt 63 lärlingar, drängar Och andre
arbetare vanlig arbetskost. Dagportionen har öfverhufvud för det bättre och för
arbetsbordet sålunda gått till ej fullt 65 öre person, hvilket väl icke kän kallas dyrt,
utan snarare billigt i förhållande till nu rådartde höga priser å de flesta lifsförnödenhetfyr.
— 325 —
Med tacksamhet erkänner Styrelsen Revisorernes erinran om nödvändigheten för
Institutet, att få å Kungsängen uppförda arbetarebostäder jemte ladugårdshus, för att
kunna behörigen sköta dervarande särdeles lofvande odlingar. Behofvet och nödvändigheten
häraf har icke undfallit Institutets Styrelse, och vid dess sammankomster har
denna vigtiga fråga flera gånger varit under öfverläggning, såsom protokollen öfver
Styrelsens sammanträden upplysa. Då Ultuna kungsladugård var utarrenderad, brukades
den i äldre tider med till densamma från Ulleråkers och Waksala härader anslagne
kronodagsverken. Sedan dessa blifvit indragne, hafva sommararbetena till en
stor del måst bedrifvas med legofolk, såväl under arrendetiden närmast före Institutets
början som derefter. Arbetslönerna, som på sednare tiden ansenligt stigit, hafva i
granskapet af Upsala alltid hållit sig ganska höga och ofta öfverstigit det af Revisorerne
såsom så högt antydda priset, 1 R:dr 50 öre för mans-sommardagsverke. Arbetskostnaden
har härigenom fallit sig särdeles dyr, och Institutets Styrelse har nogsamt
erkännt och insett det af Revisorerne nu påpekade behofvet af en annan organisation
af arbetsstyrkan Vid Ultuna landtegendom samt äfven gått i författning om uppförande
af bostäder för gifta arbetare, så långt detsamma med Institutets tillgångar kunnat
verkställas. Så hafva sedan Institutets början 8 jordtorp blifvit anlagda och bebyggda,
samt sednast under sista året ett boningshus blifvit uppfört för 4 arbetarefamiljer;
men de för Kungsängen erforderliga betydligare byggnaderna har Styrelsen med
ledsnad sett sig förhindrad att kunna-tillvägabringa, då medel härtill helt och hållet
saknats. Som emellertid Ultunas framtid i väsendtlig mån är beroende af atta Kungsängen
nödiga ekonomibyggnader med det snaraste blifva uppförda, har Styrelsen, såväl
häraf som med stöd af Rikets Ständers Revisorers härom uttalade åsigter, ansett sig
böra hos Eders Kongl. Maj:t underdånigst göra ansökan om ett räntefritt lån för uppförandet
af dessa byggnader; å hvilken underdåniga ansökan Styrelsen med tillförsigt
emotser Eders Kongl. Maj;ts nådiga bifall.
Då de Delegerade af Rikets Ständers Revisorer, som hedrat Institutet med sitt
besök, förklarat Institutets jord vara »med omsorg häfdad», samt »egendomens inventariekreatur,
särdeles mjölkboskapen, i utmärkt godt skick», så torde detta tillräckligt
tala för det sätt, hvarpå jordbruket och boskapsskötseln vid Institutet bedrifvas. För
Styrelsen har det varit en särdeles tillfredsställelse, att dessa Herrar Delegerade förklarat
sin belåtenhet med den i deras närvaro med Institutets elever hållna årsexamen
samt med det sätt, hvarpå inejeriskolan och den nybildade agrikulturkemiska-försöksstationen
blifvit anordnade och handhafvas, hvarigenom sålunda vitsordats, att de kostnader,
som på Ultuna Landtbruks-institutet blifvit nedlagda, svara mot det med dem
afsedda vigtiga ändamålet att verka för vår modernärings fortgående utveckling och
förkofran.
Med undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
R. VON KRAMER.
Ultuna den 23 December 1861.
J. Arrhenius,
— 326 —
T. f. Chefens för Statistiska
Tabell-konimissionens
Central-byrå
underdåniga utlåtande öfver en af
Rikets Ständers Revisorer år 1861
gjord anmärkning.
•
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med nådig remiss den 18 sistlidne Oktober å en af Rikets Ständers Revisorer
framställd anmärkning vid Statistiska Tabell-kommissionens räkenskap för året 1859,
har Eders Kongl. Majit i nåder täckts infordra mitt underdåniga utlåtande.
Sedan jag åt vederbörande tjenstemän delgifvit denna anmärkning, får jag i
djupaste underdånighet anmäla, att den af Rikets Ständers Revisorer föreskrifne vederbörliga
formen för räkenskapens uppställning skall för framtiden varda iakttagen.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersate,
FR. TH. BERG.
Stockholm den 3 December 1861.
327 —
Kongl. Kammar-rättens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid granskning af Östergöthlands
läns landsbok för 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers år 1860 församlade Revisorer, vid granskning af landsboksräkenskaperna
för Östergöthlands län, fästat uppmärksamhet derå, att Kronan från
flera år tillbaka ägde fordran hos förre arrendatorn af indragna Öfverste-löjtnantsbostället
Kungs-Norrby, Kronofjerdingsmannen J. Pettersson, och af anförda skäl hemställt,
att mer^i verksamma åtgärder, än som dittills ifrågakommit, måtte vidtagas för
indrifning af berörda fordran, hvilken år 1858 uppgick till 3,312 R:dr 76 öre Rimt;
och Eders Kongl. Majits Befallningshafvande i nämnda län uti häröfver den 19 December
1860 afgifven förklaring förmält, att uppbördsförvaltningen i Gullbergs, Bobergs
och Walkebo häraders fögderi hos Läns-styrelsen sökt, att dessa medel måtte ur kronoräkenskaperna
afskrifvas, enär såväl dåmera aflidne arrendatorn Pettersson som hans
löftesmän saknat tillgång till arrendets gäldande och befunnits i konkurstillstånd, men
att berörda ansökning då ännu vore på Eders Kongl. Majits Befallningshafvandes pröfning
beroende af orsak, att åtskilliga för ärendets handläggning nödiga handlingar,
ehuru infordrade, icke till Läns-styrelsen inkommit; så hafva Rikets Ständers sednast
församlade Revisorer, som inhemtat, att målet ännu vore i oförändradt skick, hos Eders
Kongl. Majit i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Majits och rikets Kammar-rätt
måtte anbefallas vaka deröfver, att ofvanberörda afskrifningsfråga blefve utan vidare
dröjsmål af Eders Kongl. Majits Befallningshafvande pröfvad och afgjord; öfver hvilken
underdåniga framställning Eders Kongl. Majit, uti remiss den 18 nästlidne Oktober,
behagat i nåder infordra Kammar-rättens underdåniga utlåtande.
Till fullgörande af denna nådiga befallning får Kammar-rätten, som först genom
remisshandlingarne erhållit kännedom om ifrågavarande ärende och i anledning deraf
från Eders Kongl. Majits Befallningshafvande infordrat upplysning om hvilka åtgärder
efter den 19 förutnämnde December blifvit i målet vidtagne, underdånigst tillkännagifva,
att Eders Majits Befallningshafvande uti skrifvelse den 27 sistlidne November till
svar meddelat, att afskrifningsfrågan i det skick, densamma till Läns-styrelsen inkommit,
icke kunnat bifallas, utan, enär en under sådane omständigheter företagen hufvudsaklig
pröfning af målet endast skolat haft till påföljd de balanserade arrendemedlens
oförändrade qvarstående i räkenskaperna, blifvit uppskjuten i afbidan på inbekommande
af infordrade handlingar. Emellertid hade påminnelser om ansökningshandlingarnes
kompletterande flera gånger och deribland den 18 Maj och 23 Oktober innevarande år
af Läns-styrelsen aflåtits till vederbörande Kronofogde, som under sistnämnde dag jern
-
— 328 —
väl blifvit förständigad att skyndsammast införskaffa undersökningsbevis, huruvida den
ene ännu qvarlefvande löftesmannen lör ifrågavarande arrende, förre bonden Magnus
Andersson i Gerstad, fortfarande saknade tillgång till de balanserade medlens gäldande;
och skulle, så snart slutligt svar, som nu ytterligare hade af Läns-styrelsen infordrats
till afgifvande inom tre veckor, hunne att ingå från Kronofogden, hvilken under den 11
sistlidne Oktober till Läns-styrelsen ingifvit åtskilliga för målets utredning nödiga handlingar,
utslag genast meddelas samt Kammar-rättens pröfning underställas.
Derjemte anser sig Kammar-rätten böra i underdånighet anmäla, att Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes ofvanberörda skrifvelse af den 27 sistlidne November
blifvit af Kaminar-rätten öfverlemnad till dess Advokatfiskals-embete, på det embetet
måtte komma i tillfälle att med uppmärksamhet följa vidare behandlingen hos
Läns-styrelsen af ifrågavarande ärende.
De remitterade handlingarne återställas härhos i underdånighet; och utvisar underdånigst
bifogade Protokoll den af undertecknad, Printzensköld, vid ärendets föredragning
härstädes yttrade särskilda mening.
Kammar-rätten framhärdar med djupaste trohet, vördnad och nit,
S t o r m ä k t i g s t e , A 11 e r n å d i g s t e Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
CARL G. MÖRNER.
C. E. ÅLANDER. A. WILH. EDMAN. C. PRINTZENSKÖLD.
C. O. V. BURÉN. C. W. ZETTERSTRÖM. VIKT. INGESTRÖM.
Stockholm den 6 December 1861.
t. s.
Axel Carlsson Printzensköld.
— 329 —
1861 den 6 December.
Närvarande:
Herr Presidenten och Kommendören Grefve Mörner,
Herr Kammar-rätts-rådet Alander,
0
Herr Kammar-rätts-rådet Edman,
Herr Kammar-rätts-rådet Printzensköld,
Herr Kammar-rätts-rådet Burén,
Herr Kammar-rätts-rådet Zetterström,
Adjungerade ledamoten, Kanslisten Ingeström.
S. d. föredrogs Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 18 sistlidne Oktober, tecknad
å en af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
gjord framställning, att Kongl. Kammar-rätten måtte anbefallas vaka deröfver,
att en hos Konungens Befallningshafvande i Östergöthlands län anhängiggjord fråga om
afskrifning i länets kronoräkenskaper af derstädes balanserade oguldna arreudemedel
för indragna Öfverstelöjtnants-bostället Kungs-Norrby måtte varda utan dröjsmål pröfvad
och afgjord; i anledning hvaraf Konungens bemälde Befallningshafvande den 27
nästlidne November yttrande afgifvit.
Handlingarne lästes; och resolverades underdånigt utlåtande, af innehåll registraturet
visar, hvarförutan beslöts, att Konungens Befallningshafvandes skrifvelse af den
27 ofvannämnde November skulle öfverlemnas till Advokatfiskals-embetet, på det em
betet
måtte komma i tillfälle att med uppmärksamhet följa vidare behandlingen hos
Läns-styrelsen af ifrågavarande ärende.
Ifrån Kongl. Kammar-rättens beslut var Herr Kammar-rätts-rådet Printzensköld
af skiljaktig mening och yttrade, att, såvidt Herr Kammar-rätts-rådet af Revisorernes
ifrågavarande framställning kunde inhemta, utgjorde syftemålet för densamma,
att de för Kungs-Norrby boställe balanserade arrendemedel, sedan, enligt anmälan af
Konungens Befallningshafvande i länet, till deras gäldande inga tillgångar funnos hvarken
efter arrendatorn Pettersson, sorn vore afliden, eller hos hans löftesmän, måtte
utan vidare dröjsmål till afskrifning befordras. För en sådan afskrifning kunde likväl,
enligt Herr Kammar-rätts-rådets tanke, ingen giltig grund hemtas ensamt från det förhållande,
att det bristande arrendebeloppet icke kunnat, i anseende till de gäldskyldiges
fattigdom, utbekotnmas; sådane omständigheter måste derjemte hafva inträffat, som ingåfve
full visshet derom, att all utsigt till betalnings erhållande för alltid försvunnit.
Detta vore visserligen händelsen i afseende på arrendatorn Pettersson och hans ena
löftesman för arrendet, enär de begge i utfattigt tillstånd afgått genom döden, hvar
-
42
— 330 —
emot, enligt hvad Konungens Befallningshafvande i sin ofvanberörda skrifvelse anmält,
den andre löftesmannen, bonden Magnus Andersson i Gerstad ännu lefde, ehuru han,
efter hvad det af skrifvelse» ville synas, sakuade tillgång till arrendebeloppats gäldande.
Och som det icke låge utom möjlighetens gräns, att bemälde Magnus Andersson kunde
genom arf eller på annat sätt vinna den förbättring i sin nuvarande ekonomiska ställning,
att han förmådde sin borgensförbindelse till större eller mindre del infria, för
hvilket fall fordringen alltid borde såsom sådan i Kronans räkenskaper qvarstå, så ansåg
sig Herr Kammar-rätts-rådet böra öfver den gjorda framställningen afgifva det underdåniga
utlåtande, att den afskrifningsfråga, hvars skyndsamma pröfning Revisorerne
påyrkat, blifvit för tidigt väckt och således icke lagligen kunna eller få leda till den
påföljd, att meranämnde arrendemedel* blefvo utur Kronans räkenskaper afförda.
Som ofvan.
In fidem protocolli:
Axel Carlsson Printzensköld.
Kongl. Konimerse-kollegii
underdåniga utlåtande, angående en
vid Kollegii expensmedels-räkning för
år 1859 af Rikets Ständers Revisorer
gjord anmärkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Rikets Ständers Revisorer hafva uti sin afgifna berättelse angående af dem
verkställd granskning utaf statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1859, i afseende å det till inköp af böcker och tidskrifter i
bergsvetenskapen för Kommerse-kollegiuin bestämda anslag anfört, att då vid 1859
års början i Rikets Ständers Bank af anslaget funnos innestående 2,458 R:dr 28 öre,
samt sedan under samma år i Stats-kontoret lyftats såväl 1858 som 1859 årens anslag
med tillsamman 600 R:dr, och deraf utgifvits 320 R:dr 84 öre, ^ behållningen vid
årets slut utgjorde 2,737 R:dr 44 öre; så hade Revisorerne velat sådant omförmäla,
enär dessa under föregående år uppkomna behållningar å ifrågavarande medel syntes
Revisorerne antyda, att Kollegium ansett berörde anslag icke till hela det bestämda
beloppet vara för dermed åsyftade ändamål behöfligt; och har Eders Kongl. Maj:t genom
nådig remiss af den 18 »istlidne Oktober täckts anbefalla Kollegium, att i anledning
häraf underdånigt utlåtande afgifva, hvilken nådiga föreskrift Kollegium härmed
får i underdånighet fullgöra.
— 331 —
Genom den för Bergs-kollegium vid dess reorganisation år 1832 utfärdade stat
af den 28 December samma år blef en summa af 400 R:dr B:ko bestämd såsom materialpenningar
för bergsproberinger., äfvensom för Kollegii mineralkabinett och markscheider-kontor
samt till inköp af böcker och tidskrifter angående' bergshandteringen —,
med rättighet för Kollegium att hvad af anslaget ett år kunde besparas, ett annat år
för ändamålet använda, och den stat, som för Bergs-kollegium den 14 Oktober 1853
blef vid den med Kollegium och bergslags-staterne då företagna reorganisation utfärdad,
innehåller i detta hänseende:
»Anslag till bibliotliek och samlingar, såsom hittills, 400 R:dr B:ko».
Yid detta belopp förblef ifrågavarande anslag tilldess, efter Bergs-kollegii in
dragning
och de till nämnde Kollegium hörande göromåls öfverflyttande till Kommersekollegium,
genom Kongl, brefvet den 23 Februari 1858, angående ny aflöningsstat för
Kommerse-kollegiuin och bergslags-staterne, anslaget till »bibliotliek och tidskrifter i
bergsvetenskap» nedsattes till 300 R:dr R:mt.
Under den tid, då anslaget utgjorde 400 R:dr B:ko eller 600 R:dr Emit, hade
derå besparing uppkommit, som vid ingången af år 1858 utgjorde 2,770 R:dr 16 öre
Ruut. Sedan dess hafva de årliga utgifterna för böcker och tidskrifter angående bergshandteringen
utgjort, 1858: 311 R:dr 88 öre, 1859, såsom Revisorerne sjelfve anfört:
320 R:dr 84 öre och 1860: 358 R:dr 79 öre; så att den förra behållningen hvarje af
dessa år något minskats och vid innevarande års början nedgått till 2,678 R:dr 65
öre Runt. Häraf synes alltså, att Kollegium visserligen icke funnit det nuvarande anslaget,
300 R:dr R:mt, vara för det dermed afsedda ändamål mer än tillräckligt; en
förmodan, hvartill Revisorerne endast torde hafva kommit genom en oriktig förutsättning,
att anslaget under tiden före 1858 utgjort en lika ringa summa som sedermera.
Med återställande af den nådiga remissen, framhärdar Kollegium med djupaste
vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
F. ÅKERMAN.
L. AKERBERG.
Stockholm den 20 November 1861.
Frans Ant. Fredius.
Itiksmarskalks-cmhetet,
med Ståthållnre-embetcts på Ulriksdals
slott underdåniga yttrande, angående
hvad i 1861 års revisionsberättelse
förekommer rörande nämnde
slotts räkenskaper.
Underdånigste Utlåtande.
Sedan Eders Kongl. Majit behagat i nåder anbefalla Riksmarskalks-embetet,
att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af livad i underdånigst närlagde
transsumt af Rikets sednast församlade Revisorers berättelse förekommer rörande Ulriksdals
slott, har Riksmarskalks-embetet infordrat och får härhos underdånigst öfverlemna
Ståthållare-embetets på nämnde slott underdåniga yttrande i ämnet, deruti
Riksmarskalks-embetet, som icke har något att tillägga till hvad Ståthållare-embetet
upplyst och anfört, således för egen del i allo instämmer.
Stockholm den 23 December 1861.
A. F. N. GYLDENSTOLPE.
W. von Schoultz.
Ståthållare-embetets på Ulriksdals
slott
underdåniga yttrande, angående en
vid 1861 års statsrevision gjord framställning
rörande detta slotts räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers sednast församlade Herrar Revisorer, vid granskning af
Ulriksdals Kongl, slotts räkenskap för år 1859, fä.-tat uppmärksamhet derå, att icke
alla kontrakter om nämnde Kongl, lustslotts uthyrda och bortarrenderade lägenheter
blifvit kassaräkningen vidfogade, och med erinran om denna ofullständighet hemställt,
det vederbörande måtte erhålla föreskrift, att antingen i afskrift bilägga samtlige ofvanberörde
kontrakter eller åtminstone i redogörelsen meddela uppgift å tiden, då hvarje
kontrakt blifvit^ upprättadt, får, efter derom från Kongl. Riksmarskalks-embetet den 16
innevarande månad meddeladt förständigande, Ståthållare-embetet på Ulriksdals slott
underdånigt yttrande afgifva.
— 333 —
Hitintills har, endast i mån af något nytt kontrakts utfärdande, detsamma blifvit
i afskrift bifogadt samma års räkenskap, med i allmänhet deruti införd hänvisning,
rörande de äldre kontrakten, till räkenskapen för de år, derunder hvart och ett af dem
blifvit upprättade; genom hvilken åtgärd den fördel hufvudsakligen varit afsedd, att icke
belasta räkenskapen med lika lydande bilagor till enahanda antal som arrendeåren, vanligen
trettio år; skolande, med anledning af hvad sålunda blifvit anmärkt, hädanefter
iakttagas, att i redogörelsen för årets räkenskap meddela uppgift å tiden, då hvarje
kontrakt blifvit upprättadt.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
C. A. MANDERSTRÖM.
Wilh. Ingelotz.
Stockholm den 19 November 1861.
Kongl. Vitterhets-, Iiistorieocli
antiqvitcts-akademieiis
underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad Rikets Ständers Revisorer anmärkt
rörande samma Akademis räkenskaper
för år 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med nådig befallning att inkomma med underdånigt utlåtande, har Eders Kongl.
Maj:t täckts till dess Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademi öfverlemna en i
Rikets Ständers Revisorers den 14 Oktober 1861 afgifna berättelse intagen anmärkning,
rörande 2:ne bland Aka,demiens säkerhetshandlingar förvarade reverser, den ena
å 750 R:dr R:mt, utgifven den 2 Januari 1855 och den 17 Maj 1858 uppsagd till inbetalning
efter 3 månader, försedd med borgen af tvenne personer, af hvilka den ena
är med döden afgången, hvarefter hans bo blifvit försatt i konkurstillstånd, den andra
å 450 R:dr, utgifven den 5 Maj 1861, försedd med endast en persons borgen; i anledning
hvaraf Revisorerne hemställt, att för hvar och en af nämnda skuldförbindelser ny,
af minst tvenne vederhäftige personer ingången borgen må anskaffas eller ock åtgärder
skyndsamligen vidtagas för beloppens indrifvande.
Med afseende på dessa anmärkningar tillåter Akademien sig underdånigst upplysa,
att de båda ifrågavarande skuldsedlarne tillhöra Akademiens enskilda fond, öfver
hvilken föres särskild räkning, helt och hållet skiljd från räkenskaperna öfver de statsmedel,
hvilka blifvit ställda till Akademiens disposition. Utan att vara förbunden till
någon redovisning för dessa enskilda medels förvaltning, har Akademien låtit räkningen
öfver dem åtfölja räkenskaperna öfver statsmedeln till Kongl. Kammar-rätten, samt
gått Rikets Ständers Revisorers under senare åren framställda önskan till mötes, genom
att för Revisorerne uppvisa de till denna enskilda fond hörande säkerhetshandlingar.
Samma anmärkning, som nu blifvit framställd, »kulle, hvad den större skuldsedeln
beträffar, kunnat göras af nästföregående årets Revisorer, men sådant har icke
skett, förmodligen af det skäl, att dåvarande Revisorer ansett sig icke äga rätt eller
pligt att pröfva Akademiens förvaltning af hennes enskilda medel.
Då emellertid nu anmärkning blifvit gjord, får Akademien häröfver afgifva underdånig
förklaring.
Den af Herrar Revisorer omnämnda större skuldsedeln på 750 R:dr Riksmynt,
utgifven den 2 Januari 1855, var försedd med två personers proprie-borgen. Samma
dag Akademien erhållit underrättelse att den ena af dessa borgesman med döden afgått,
beslöt Akademien anmoda reversens utgifvare att anskaffa annan löftesman. Då han
härmed dröjde, uppsade» skulden den 17 Maj 1858 till inbetalning. Senare beslöt dock
Akademien att låta sig nöja med den qvarstående borgesmannen ensam, enär han är
en förmögen husägare i hufvudstaden och således kunde anses fullt vederhäftig för den
ingångna förbindelsen. Akademien har likväl nu fogat anstalt att antingen få summan
inbetald eller erhålla ny borgen af 2:ne vederhäftiga personer.
Den andra skuldförbindelsens belopp, 450 R:dr R:mt, utgjord» en rest på ett af
reversens utgifvare inbetaldt större lån, och då han den 5 Maj 1861 afgaf sin förbindelse
på denna obetydliga rest, ansåg Akademien sig fullt betryggad genom den borgensförbindelse,
som blifvit tecknad af en förmögen husägarinna i hufvudstaden, hvars
enda barn är rever*utgifvarens hustru.
Den remitterade handlingen varder härmed underdånigst återställd; och Kongl.
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåte och tjenare,
(i. L SPÅRRE,
Kongl. Akademiens n. v. Presid.
Stockholm den 10 December 1861.
Bror Eni. Hildebrand.
— 335 —
Kongl. Musikaliska
Akademiens
underdåniga utlåtande öfver Rikets •
Ständers Revisorers anmärkning vid
nämnde Akademis räkenskap för år
1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Såsom underdånigt utlåtande öfver Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 18
förlidne Oktober, angående en af Rikets Ständers Revisorer gjord anmärkning vid Musikaliska
Akademiens räkning för år 1859, vågar Akademien åberopa närlagde, af dess
förre Kamererare, förste Expedition s-sekreteraren och Riddaren D. Hadorph afgifne förklaring,
mot hvilken Akademien icke har något att erinra.
Jemte återställande af remisshandlingen, framhärdar Akademien,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersate,
FAB. WREDE,
Musikaliska Akademiens u. v. Preses.
J. P. Cronhamn,
t. f. Sekreterare i Kongl- Musikaliska Akademien
Stockholm
den 30 December 1861.
— 336 —
(Bilaga.)
Ödmjukt Memorial.
Såsom förklaring öfver den af Rikets Ständers Revisorer, vid granskningen af
Kongl. Musikaliska Akademiens räkenskaper för år 1859, gjorda erinran, »att en utgiftspost
å 30 R:dr 58 öre finnes i räkningen afförd under titel: öfverdebitering af ränta,
utan att räkenskapen nöjaktigt upplyser afföringens riktighet», får jag härmed vördsamt
meddela följande:
Då Akademiens läroverk, till följd af Rikets Ständers vid 1857 års riksdag
beviljade anslag, utvidgades ifrån 6 till 12 läroklasser, uppstod behof såväl af musikaliska
instrumenter som af inventarier, för hvilkas inköp likväl inga särskilda tillgångar
yoro anvisade, utan erhöll Akademien nådig tillåtelse att för detta ändamål använda
redan besparade medel, hvilka, enligt hvad 1859 års räkenskap utvisar, utgjorde i utlånt
kapital, emot Smålands och Hallands hypotheksförenings obligationer, å 4^ procent
ränta, 2,250 R:dr samt emot inteckning 300 R:dr, å 6 procent ränta, tillsammans 2,550
R:dr samt inbalanserad räntefordran 30 R:dr 58 öre. Vid inbetalningen af detta kapital,
som skedde på grund af Akademiens den 1 Mars 1859 och den 31 Januari 1860
fattade beslut, och hvarvid 1,800 R:dr inbetaltes den första gången och 750 K:dr den
andra gången, uppdebiterades den inflytande räntan till sitt fulla belopp, utan afdrag af
redan i debet inbalanserade, vid föregående årets slut upplupne räntor, hvilket formfel
afhjelptes derigenom, att sistberörde räntemedel återigen affördes, under titel: »öfverdebitering
af ränta» med 30 R:dr 58 öre. Då häraf torde inhämtas, att Akademien genom
den iakttagna rättelsen ingenting förlorat, vågar jag hoppas, att anmärkningen på
ett tillfredsställande sätt blifvit förklarad.
Stockholm den 30 December 1861.
D. Hadorph.
Kanslers-embetet lid Lnnds
Universitet,
med Konsistor» Akademien utlåtande
öfver Rikets Ständers Revisorers framställning
vid granskning af Universitetets
räkenskaper för år 1859.
Underdånigste Memorial.
Det utlåtande, Konsistorium Akademikum i Lund afgifvit, i anledning af en af
Rikets Ständers Revisorer för granskning af statsverkets nied flera allmänna fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859 gjord framställning, får jag härmed i underdånighet
öfverlemna. Stockholm den 7 Januari 1862.
G. A. SPARRE.
J• J. Nordström.
— 337 —
Till Kanslers-embetet för Lunds Universitet.
Sedan Rikets Ständers Revisorer för granskning af statsverkets med flere allmänna
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt,
att då kontrakten rörande Lunds Universitets uthyrda och bortarrenderade lägenheter
ej funnos räkenskaperna bilagda, hvadan någon egentlig kontroll å den inkomst,
som för lägenheterna tillflutit Universitetets kassa ej kunnat utöfvas, vederbörande måtte
förständigas, att antingen i afskrift bifoga ifrågavarande kontrakter eller ock uppgifva
tiden då de blifvit ingångna, samt Konsistorii Akadeinici Majoris utlåtande i anledning
häraf blifvit infordradt, får Konsistorium, efter Konsistorii Minoris hörande, vördsammast
anföra, att då något kontrakt angående uthyrd eller feortarrenderad lägenhet upprättas,
afskrift deraf bifogas årets hufvudbok, som till Kammar-rätten insändes, samt
att det vid .sådant förhållande synes blifva för det af Rikets Ständers Revisorer afsedda
ändamål tillfyllestgörånde om för framtiden i hvarje års hufvudbok uppgift lemnäs
om tiden, då dylika kontrakter blifvit ingångna, om iakttagande hvaraf Kontoret
redan erhållit föreskrift. Lund den 19 December 1861.
xgifeilqmt 'AfeghiibfBfcflS
jtolnaiobuB doo 9Wii j t
JOH. GUST. EK.
A. N. SUNDBERG.
N. J. BERLIN.
P. E. GELLERSTEDT.
C. J. TORNBERG.
J. G. AGARDH.
W. E. SVEDELIUS.
AXEL NYBLAEUS.
.n
GUST. LJUNGGREN.
vrt ifonrr tt
WILH. FLENSBURG,
C. W. LINDER.
E. OLDE.
J. Kreuger.
Linköpings stifts Konsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning af
de vid granskning af stiftets elemin- .
tarläroverks räkenskaper utaf Rikets '
Ständers Revisorers är 1861 gjorda
anmärkningar. , ,
S t o r m u k t i g s t e , A 11 e r n å d i g s t e Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t, under den 18 sistlickne Oktober, i nåder anbelnut
Domkapitlet, att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning al hvad Rikets Stäa
-
*»1) In
sbio
43
_ 338 —
ders Revisorer, vid granskning af statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning år 1859, anmärkt i afseende på räkenskaperna för högre elementarläroverken
i Linköping och Norrköping samt Skeninge lägre elementarläroverk, har Domkapitlet
infordrat förklaringar i ämnet från vederbörande Kektors-embeten.
Och får Domkapitlet, som för sin del icke har något att tillägga utöfver hvad
dessa förklaringsskrifter innehålla, desamma, med åberopande af hvad deruti blifvit anfördt,
härhos underdånigst öfverlemna.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
L. LAURENIUS. P. WESTMAN. J. H. W. STEINNORDH.
L. E. RUSÉN. E. WIDMARK. AXEL BROMAN.
J. Friedleif.
Linköpings Domkapitel den 18 December 1861.
v
Till Högvördiga Domkapitlet.
Vid granskningen af Linköpings högre elementarläroverks räkenskaper för år
1859, hafva Rikets Ständers Revisorer gjort den anmärkning, att vid räkenskaperna för
ifrågavarande elementarläroverk saknas den uti Kongl, cirkulärbrefvet den 17 September
1856 anbefallda förteckning å de gåfvobref, testamenten och andra urkunder, som grundlagt
stipendie-fonderna. Enär Lektor J. Å. Ahlander, såsom tillförordnad Rektor, under
år 1859 var räkenskapsförare, kan jag icke förklara anledningen, hvarföre den uti
Kongl, cirkulärbrefvet af den 17 September 1856 anbefallda föreskriften icke blifvit
iakttagen. Upplysningsvis torde jag böra tillkännagifva, att, till följe af den uti nyss
-
— 339 —
nämnda nådiga cirkulärbref anbefallda föreskrift, ifrågavarande förteckning blifvit jemte
räkenskaperna för år 1860 till Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt insänd.
Linköping den 7 September 1861.
.7. II. W. Steinnordh.
Rektor vid Linköpings högre
elementarläroverk.
Till Högvördiga Domkapitlet i Linköping.
Såsom förklaring öfver den Rikets Ständers Revisorers anmärkning vid Norrköpings
högre elementarläroverks räkenskap för år 1859, att, »då den s. k. Nyströmska
stipendie-fonden äger ett kapitalbelopp af R:mt R:dr 9,500, och den s. k. Tihlanderska
donationen af R:mt R:dr 2,050, redogörelsen icke upplyser, af hvad anledning läroverket
under revisionsåret af den förra fonden haft en inkomst af endast 270 och af den sednare
endast 63 R:dr R:mt», får jag härmed, i öfverensstämmelse med uti högvördiga
Domkapitlets embetsbref N:o 5, § 3, för år 1859 infordrade och den 28 Maj s. å. afgifna
fullständiga upplysningar rörande de Norrköpings högre elementarläroverk tillhörande
fonder, vördsamt anföra, att af de Nyströmska räntemedlen, hvilka uppgå till
R:mt R:dr 570 årligen, således till'fulla 6 procent af kapitalbeloppet, 300 R:dr R:mt
ingå uti en af härstädes anställde lärares lön och omedelbart till honom öfverlemnas
af S:t Olai församlings kyrkoråd, under hvars förvaltning alla läroverkets fonder äro
ställde, samt att af den af Tihlanderska donationen fällande årliga räntan, tillsammans
Runt R:dr 123, eller likaledes fulla 6 procent af kapitalet, 60 R:dr R:mt ingå uti 2:ne
lärarelöner, till hälften uti hvardera, utan att Rektor med dessa medels uttagande och
öfverlemnande har att taga den ringaste befattning.
Då således dels nämnda räntemedel icke gå genom Rektors-embetets händer,
dels fullständig redogörelse blifvit afgifven rörande beloppet och användningen af alla
läroverkets donations-fonder, ansåg jag obehöfligt att i hvarje särskild årsräkenskap
införa nu infordrade upplysning; men skall icke underlåta, att hädanefter bifoga densamma,
i fall sådant kan medföra lättare öfversigt vid räkenskapens granskning.
Norrköping den 7 December 1861.
H. Aspling,
t. f. Rektor vid Norrköpings högre
elementarläroverk.
— 340 —
Till Domkapitlet i Linköping.
Vid genomseendet af räkenskaperna fanns följande affordrade låneräkning:
1849, Juni 1. Utlånt kapital till Kammarskrifvare Faberts R:dr R:mt 150 med tio års
ränteliqvid, å 90 R dr, hvaraf bevillningsprocenten blir 4 R:dr 50 öre.
1854, Juli 1. Utlånt till Magister S. E. Kernell R:dr Runt 75, med fem års ränteliqvid,
å 22 Rtdr 50 öre, hvarå bevillningsprocenten blir 1 R:dr 13 öre.
1) Schenmarkska fonden, å 250 R:dr Runt, grundar sig på ett gåfvobref till skolan den
16 September 1758 af framlidne Kyrkoherden i O. Ny och Rönö, Herr Lan
Schenmark. Intecknad i stadens kronö-åttingar.
2) Storkiska fonden, å 150 R:dr Runt, grundar sig å en testamentarisk disposition 1820
åt tvänne gossar i stadens publika skola af framlidne Joli. Stork.
3) Kapitalet, å 75 R:dr Runt, synes grunda sig på skolans egna besparingar.
Skeninge den 14 December 1861.
J. P. Janzon.
Sliara stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
räkenskaperna för 2:ne af stiftets undervisningsverk.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majtts nådiga befallning, i anledning
af anmärkningar, som Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, vid granskningen
af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1859, framställt vid de af Konsistorium för nämnde år ingifna räkenskaper,
får Konsistorium afgifva följande underdåniga utlåtande:
Till den förklaring, som från Rektor vid Lidköpings lägre elementarläroverk
infordrats och härjemte underdånigst bifogas, har Konsistorium för sin del ingenting att
tillägga.
— 341 -
Beträffande anmärkningen mot räkenskapen för Ulricehamns pedagogi, har Konsistorium
icke kunnat infordra någon förklaring af redovisaren, Pedagogen Zengerlein,
alldenstund denne under innevarande år aflidit. Konsistorium får derföre underdånigst
åberopa den förklaring, som af nämnde redovisare afgafs i anledning af alldeles enahanda
anmärkning vid 1858 års räkenskap för ifrågavarande pedagogi. Den åberopade
förklaringen innehåller hufvudsakligen, att, då skolans Inspektor, Kyrkoherden i
Ulricehamn G. Sundborg undertecknat räkenskapen: »vidi G. Sundborg», detta synts redovisaren
liktydigt dermed, att Inspektor attesterat såväl den kontanta behållningen,
som säkerhétshandlingarne för pedagogiens utlånta medel. Att någon låneräkning icke
bifogats räkenskapen torde hafva sin grund dels deri, att de utlånta medlen utgjorts
af endast det obetydliga beloppet 135 R:dr Runt, dels ock hufvudsakligen deri, att redovisaren
icke ansett Kongl, cirkulärbrefvet den 17 September 1856 gälla pedagogiernas
räkenskaper, enär deri uttryckligen nämnas endast Konsistorii och elementarläroverkens.
Sedan emellertid Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 22 November innevarande
år, beträffande pedagogiernas förändrade organisation, bland annat föreskrifvit,
att vid redovisningen för de till sagde skolor hörande kassor skall förfaras på sätt
nådiga cirkulärbrefvet den 17 September 1856 bestämmer, har Konsistorium anbefallt
dessa skolors styresmän, att för framtiden iakttaga denna nådiga föreskrift.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj;ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. A. BUTSCH.
J. WALLIN.
J. BJÖRKEGREN. N. SALANDER.
FR. E. FAGERSTRÖM.
!/j:t: u Dl Gm •(] 7 inb m Trufovlajj un • \: HoT R-RuD h*5> mola}»»T
Skara Domkapitel den 31 December 1861.
Gabr. Söderlind.
lill nllhlllit 'i Jts
— 342 —
r,f]
Till M. V. Konsistorium i Skara.
Till svar å det transsumt af Rikets Ständers Revisorers den 14 Oktober 1861
afgifna berättelse, hvaruti mig blifvit delgifven samma Revisorers anmärkning mot de
af mig för Lidköpings elementarläroverk afgifna räkenskaper, har jag ingen annan förklaring
att lemna öfver min uraktlåtenhet att bifoga relation öfver de till läroverket
donerade medel, än den jag förlidet år hade äran afgifva.
Till fullgörande af hvad mig blifvit ålagdt, bifogar jag emellertid härmedelst en
relation öfver nämnde donationsmedel.
Wilh. Nilson,
Hektor.
i iall A
Relation öfver Lidköpings elerncutarlåroverks donationsmedel.
Liedrotliska donationen.
Räntan derå utdelas årligen till Rektor och äldste kollega med 15 R:dr Runt
till hvardera. Fonden förvaltas af en genom Magistraten tillsatt person. Donationsbrefvet
förklaras icke längre finnas till. Äldsta qvittenset å uppburen ränta är af
år 1761.
■ .H3CPIAJA8 :/l .xcmocoHÖui .1
Tolliska donationen.
Testatorn Carl Gustaf Toll har genom gåfvobref af den 7 December 1802 skänkt
till läroverket 16 Kidr 32 sk. B:ko, hvaraf räntan skall användas till premier åt en
eller flera förtjente lärjungar. Donationen står under Pastors, Borgmästares och Rektors
tillsyn och vård.
Apelqvist-Mellinska donationen
grundar sig på ett gåfvobref af den 13 December 1802 af dåvarande Rektor-skolse härstädes
J. F. Mellin och Stads-komministern J. P. Apelqvist, hvarmedelst de gemensamt
donerat 100 R:dr Runt, derå årliga räntan sålunda fördelas, att j tillfalla läroverket
Lidköping den 22 December 1861.
HiBlodnB amnötmnoA im' , n.cmi taod
.31. •jD.-iöt / .ilima numb _ ,
— 343 —
för att vid midsommarsexamen användas såsom premier till flitige och behöfvande ynglingar
och | tillfaller församlingens fattige. Donationen skall handhafvas af stadens Pastor
och Borgmästare.
Ekströmska donationen
grundar sig på en punkt i framlidne Källarmästaren Ekströms testamente, så lydande:
»N:o 9. Till den bästa skolinrättning i Lidköpings stad 3,000 R:dr B:ko». Några närmare
bestämmelser för fondens användande äro ej af testator gjorda. Yid allmän sockenstämma
den 24 Maj 1846 beslöto stadens innevånare, att af årliga räntan skulle
tillsvidare 100 R:dr R:mt anslås till nödig löneförbättring åt hvardera af stadens pedagogis
båda lärare, samt 31 R:dr 24 sk. till premier åt flitige och sedige lärjungar
vid samma pedagogi. Fonden står under Kyrkorådets vård och förvaltning.
•
Lidköping den 21 December 1861.
: ' 'v;M .hDL
Wilh. Nilson.
Rektor.
|.S>»SAn<m
Strengnäs stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning
af en Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid nämnde Konsistorii rakenskaper
för år 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti nådig remiss af den 18 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Majit anbefallt
Domkapitlet, att afgifva underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers vid
Strengnäs Konsistorii räkenskaper för år 1859 gjorda anmärkning, att desamma icke,
på sätt nådiga cirkulärbrefvet den 17 September 1856 påbjuder, voro försedde med register;
och får, till underdånig åtlydnad häraf, Domkapitlet underdånigst anföra, att som
Eders Kongl. Majit uti berörda nådiga cirkulärbref funnit godt förordna, »att, dä rä»kenskapen
omfattar många olika redovisningar, register bör densamma åtfölja», men
detta icke kunde sägas vara fallet med ifrågavarande räkenskaper, som endast utgjordes
af Domkapitlets samt stiftets fem elementarläroverks, hvilka sistnämnda, såsom upp
-
— 344 —
rättade efter samma formulär, befunnos lika, Domkapitlet af sådan anledning för sin
del icke hade ansett något register behöflig!.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
.
Eders Kongl. Majits
•ji , ogif - t. •• iill 1 ii :m
.^firnlinviU. ifoo bi.V/ KJobAioävfJI vin» ii
.ra8I -i
JOH. GEZELIUS.
C. F. LINDMAN.
Underdånigste, tropli^tigste
tjenare och undersåter,
TII. ANNERSTEDT,
B. AMINSON.
Strengnäs Domkapitel den 4 December 1861.
E. O. Lundblad.
Westerås stifts fionsistorii
underdåniga utlåtande öfver den vid
Sala elementarläroverks räkenskap för
år 1859 af Rikets Ständers Revisorer
gjorda anmärkning.
lod i
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Jemte det Konsistorium härmed får till Eders Kongl. Maj;t i underdånighet öfverlemna
infordradt yttrande af Rektorn vid lägre elementarläroverket i Sala, Magister
J. G. Westman, angående Rikets Ständers Revisorers anmärkning vid nämnde läroverks
räkenskap för år Isö9, får Konsistorium, som blifvit anbefaldt att i anledning af berörde
anmärkning till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånigt utlåtande, härmed
underdånigst yttra, det Konsistorium icke har något att tillägga till den af Rektor
Westman afgifna förklaringen.
— 345 —
Hvad beträffar den i Rektor Westmans förklaring omförmälde låneräkningen,
så får Konsistorium i underdånighet tillkännagifva, att densamma redan blifvit till
Kongl. Kammar-rätten öfversänd.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
CHRIST. ER. FAHLCRANTZ.
E. G. BJÖRLING. J. F. NORMAN.
LUDVIG MOSSBERG.
Westerås Domkapitel den 11 December 1861.
J. W. Sjöqvist.
Till Högvör dige Domkapitlet i Westerås.
Genom Ilögvördige Domkapitlets skrifvelse den 27 sistlidne November anmodad
att inkomma med förklaring öfver Rikets Ständers Revisorers anmärkningsmemorial,
rörande saknad låneräkning vid Sala elementarläroverks räkenskap för år 1859, får jag
vördsamt anföra, att, alldenstund Kongl. Kammar-rätten nyligen gjort samma anmärkning
och på grund deraf en sådan låneräkning blifvit af mig den 17 sistlidne Oktober
till Ilögvördige Domkapitlet insänd, det är att förmoda, att Kongl. Kammar-rätten redan
bilagt räkenskapen den insända låneräkningen, så att densamma numera der
icke saknas.
/
Med afseende derpå, att det upplupna räntebeloppet var högst obetydligt äfvensom
att räkenskapen granskades af Läroverks-kollegiet, vågade jag anse en specifik
låneräkning, för det ifrågavarande året, icke vara oundgängligen af behofvet påkallad.
Sala den 5 December 1861.
J. G. Westman,
Rektor-skolie.
44
— 346 —
ili) HAiid »i.l
Wexiö stifts Konsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning at
Rikets Ständers Rcviserers anmärk,
ning vid Konsistsrii räkenskaper för
år 1859,
Storm ii k t i g s te, Aller nådigste Konung!
, • - . »•
Med återställande af Eders Kongl. Majrts nådiga remiss af Rikets Ständers Revisorers
vid granskningen af Konsistorii räkenskaper för år 1859 gjorda erinran, att
vid räkenskapen icke, på sätt Kongl, cirkulärbrefvet den 17 September 1856 föreskrifver,
finnas sammandrag öfver hufvudredogörelserna för stiftets Konsistorium och elementarläroverk
samt hufvudredogörelse för Konsistorii kassor och fonder, får Konsistorium,
sedan dåvarande redogöraren blifvit i anledning af samina erinran hörd, underdånigst
upplysa, att ibland Kongl. Kammar-rättens till Konsistorium remitterade anmärkningar
rörande ifrågavarande räkenskaper, hvilka, tillika med deröfver afgifne förklaringar, under
den 18 nästlldne September till Kongl. Kammar-rätten återsändes, äfven funnits
en likartad anmärkning med den, hvartill Rikets Ständers Revisorer vid sin granskning
funnit sig föranlåtne, hvarjemte Konsistorium får afgifva det underdåniga utlåtande,
att hvad som uti 1859 års räkenskaper kommit att förgätas blifvit uti de för år 1860
aflenmade räkenskaper iakttaget och skall för framtiden iakttagas.
Konsistorium framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
haf’ . nc i xJmv/oI^ ■etil iitxi-i 72
Eders Kongl. Majis
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
II. G. HULTMAN.
A. G. AHLSTRAND.
A. E. NORBECK. GUSTAF WETTER.
JOH. ANDERSSON, G. FR. KORAEN.
Wexiö den 11 December 1861.
Lars Gust. Hydin.
— 347 —
uuiiutaiiiueis i Luna
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid 1859 års räkenskaper för
åtskilliga Lunds stifts elementurläroveik.
.8 81 jn töj mia. :;ii i.ria I uoitsi- ,linu..71 le ii;'b na 9 nav>i
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
■ n I I i
I nådig remiss den 18 sistlidne Oktober, hvilken den 2 dennes kommit Domkapitlet
tillhanda, har Eders Kongl. Majit nådigst anbefallt Domkapitlet afgifva underdånigt
utlåtande i anledning af de anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer gjort vid
granskning af Lunds, Christianstads, Carlskrona, Carlshamns och Malmö elementarläroverks
räkenskaper för år 1859. Till följd häraf häfva närlagde förklaringar från vederbörande
Rektorer infordrats, och tillåter sig Domkapjtlet att såsom eget underdånigt
utlåtande åberopa innehållet af samma förklaringar.
ibid &]};
b lii: ,Jiigti! »igfc
m dt Öl gini »Janni
l orn Bulid Jgibii
•A stibu
Den nådiga remissakteu återställes underdånigst.
Med all undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
alleruuderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
JOIL IIENR. THOMANDER.
IL M. MELIN. A. N. SUNDBERG.
WILH. FLENSBURG.
Lunds Domkapitel den 19 December 1861.
darl Westdahl.
— 348 —
Högvördig» Domkapitlet i Lund!
Till besvarande af de anmärkningar, Rikets Ständers Herrar Revisorer gjort
vid Lunds högre elementarläroverks räkenskaper för år 1859, får jag, beträffande de i
egna kassan anmärkte 300 R:dr, anföra detsamma, som jag den 12 April i år androg
rörande en dylik af Kammar-rätten gjord anmärkning för år 1858.
Från äldre tider har hvarje bemedlad yngling vid detta läroverk betalt 3 R:dr
R:mt om året till ljus och ved, och skolans egna kassa lemnat bidrag härtill för de
medellöse. Af räkenskaperna synes, att långt före den tid jag blef Rektor, eller alltsedan
1843, liar skolans egna kassa för detta ändamål årligen bidragit med värdet för
8 å 9 famnar bokved. Af intyg, som jag bifogade mitt svar till Kammar-rätten den
12 sistlidne April, syntes, att under de sednare åren priset för nämnde vedqvantitet
vida öfverstiger de i skolans egna kassa debiterade 300 R:dr. Endast derigenom att
brännmaterialierna under sommaren och för Rektors egna pengar uppköpas, hafva de
kunnat anskaffas till det billiga pris, som hittills skett. Skall egna kassan ej lemna
detta bidrag för de medellöse, så blir det nödvändigt att de bemedlade få erlägga en
högre afgift, än den hittills brukliga; men för vidtagande af en sådan åtgärd har jag
ansett mig förhindrad genom Kongl. Maj:ts nådige bref af den 23 Maj 1857, i hvilket
nådigt bifall meddelas, att med anskaffande af det till skolan nödiga ved- och ljusförråd
måtte förfaras framgent som hittills.
Beträffande den andra anmärkningen eller de i premiekassau upptagne 625 R:dr
20 öre, så förhåller sig dermed så:
I och af Kollegium bestämmes vid hvarje termins slut huru mycket, sorn skall
utdelas i premier och stipendier, hvaröfver en lista upprättas, hvilken vid slutakten
uppläses, då äfven premierna och stipendierna offentligen utdelas. I Kollegii protokoll
för dagen intages denna lista, och i öfverensstämmelse med protokollet upprättas räkenskapen,
hvilken granskas och underskrifves af alla Kollegii ledamöter, hvadan ock
såsom rubrik i räkningen för dessa utbetalningar står: Enligt Kollegii beslut den . . .
Så har med denna sak förfarits under de 27 år jag tjenstgjort vid detta läroverk,
utan att någon anmärkning deremot blifvit gjord.
Lund den 9 December 1861.
G. M. Sommelius.
349 —
Aidravördsammaste Förklaring.
Orsaken, hvarföre Christianstads elementarläroverks räkningar år 1859 icke voro
åtföljda af särskild låneräkning, är den, att sådan räkning synts mig fullkomligt öfverflödig.
Läroverkets utestående kapitaler voro ytterst ringa till både antal och
belopp och lånerörelsen således ringa eller snarare ingen, då någon omsättning deri under
årets lopp ej ägde rum. Dessutom voro de så ställde, att de lupo med ränta från
och med årets första till dess sista dag, hvadan sjelfva räkningarne för hvarje revisor
tydligen utvisa, det full ränta för nämnde kapitaler nämnde är kommit vederbörande
kassor till godo. Det är väl ock af denna orsak, som ingen af de förut reviderande resp.
auktoriteterna funnit skäl att rörande bristen af särskild låneräkning göra någon anmärkning,
och skälet torde vid pröfning finnas giltigt. Numera i saknad af nödiga
handlingar, är jag icke i tillfälle att sådan räkning uppgöra och aflemna.
Ortofta prestgård den 16 December 1861.
A7". Th. Simonsson.
Vördsam Förklaring öfver Rikets Ständers Revisorers, uti
afgifven berättelse den 14 Oktober 1861, angående granskning af
statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
år 1859, anmärkta underlåtenhet vid Carlskrona elementarläroverks
premie- och fattigkassas räkning för sistnämnda år,
att, ehuru under revisionsåret äro utgifna fattigmedel till ett sammanlagdt
belopp af 69 R:dr Runt, för hvilken utgift såsom verifikation
åberopas 4 särskilda Läroverks-kollegiets protokoller, desse
protokoller likväl icke äro redogörelsen vidfogade.
Anledningen till denna förmenta underlåtenhet förefinnes uti det inom elementarläroverket
stadgade förhållande, att Rektor, som är redogörare, äfven är protokollsförande
och således ensam äger att utfärda protokollsutdrag; under hvilket förhållande
vida mindre objektiv bevisningskraft innehållas uti dylika protokollsutdrag än uti den
granskning, som Kollegium, hvilket beslutat om fattigmedlen och äger kännedom om deras
utdelning, vidtager och vitsordar på hufvudredogörelsen före dess afsäudande. I
denna åsigt har jag blifvit desto mera styrkt, som Kongl. Maj:ts under den 17 September
1856 utfärdade cirkulär angående sättet för uppgörande af Konsistoriernas och elementarläroverkens
räkenskaper — den enda mig bekanta föreskrift för nämnda räkenskapers
form — utstakar sättet, hvarpå åtskilliga andra läroverkets inkomster och utgifter
böra verificeras, men föreskrifver ingen annan verifikation för utdelade fattigmedel
än den, som innehålles i Läroverks-kollegii allmänna granskning af årsräkenskaperna.
Då likväl saknaden af ifrågavarande protokollsutdrag har blifvit anmärkt såsom en brist
i 1859 års härifrån afgifna räkning, bifogas desamma med åtecknad attest af läroverkets
Inspektor öfver medlens utdelning.
Carlskrona högre elementarläroverk den 10 December 1861.
Carl Rääf,
Läroverkets Rektor.
— 350 —
Utdrar/ aj Protokollet, hållet i Läroverks-kollegium vid
Carlskrona högre elementarläroverk den 13 Januari
1859.
§ 2. På framställning af Herr Inspektor, tillerkändes åt medellöse lärjungen af
andra klassen, Ernst Waldemar Nordgren, vitsordad för berömlig flit och mycket godt
uppförande, uppmuntrings- och understödsmedel af Femton Riksdaler Riksmynt, hvilka
skulle genom Herr Inspektor honom tillställas.
Rätteligen utdraget, intygar. Carlskrona högre elementarläroverk den 10 December
1861.
Carl Rääf,
Läroverkets Rektor.
Utdelningen attesteras:
II. Wachtmeister,
Läroverkets Inspektor.
Utdrag af Protokollet, hållet i Läroverks-kollegium vid
Carlskrona högre elementarläroverk den 11 Januari
1859.
§ 2. På gjord framställning beslöt Kollegium, att tilldela lärjungen af S:de klassen,
Georg Theodor Schirman, vitsordad för godkänd flit och mycket godt uppförande,
men stadd i särdeles torftiga lefnadsvilkor, uppmuntrings- och understödsmedel af Tjugo
Riksdaler Riksmynt, hvilka Rektor skulle honom tillställa.
Rätteligen utdraget, intygar. Carlskrona högre elementarläroverk den 10 December
1861.
Carl Rääf,
Läroverkets Rektor.
Utdelningen attesteras:
II. Wachtmeister.
Utdrag af Protokollet, hållet i Läroverks-kollegium vid
Carlskrona högre elementarläroverk den 1 April 1859.
§ 3. At meddellöse lärjungen af 3:dje klassen, Jarl Emil Mortimer Rundqvist
tilldelade Kollegium fattigmedel af Tio Riksdaler Riksmynt, hvilka skulle af klassföreståndaren,
Adjunkt Sjöbohm, honom tillställas.
Rätteligen utdraget, intygar. Carlskrona högre elementarläroverk den 10 December
1861.
Carl Rääf,
Läroverkets Rektor.
Utdelningen atttestei'as:
II. Wachtmeister.
Utdrag af Protokollet, hållet i Läroverks-kollegium vid
Carlskrona högre elementarläroverk den 15 Juni 1859.
§ 3.
Sasoin uppmuntran till fortsatt flit. tillädes at medellöse och sedligt lärjungarne Axel
Lennart Lövengårdh, i 2:dra klassen, samt Axel Gabriel Cedergrei* i l:sta klassen, understöd
af Tre Riksdaler siljverspecie till hvardera.
Rätteligen utdraget, intygar. Carlskrona högre elementarläroverk den 10 December
1861.
Ourl Rääf,
Läroverkets Rektor.
Utdelningen attesteras:
II. Wachtmeister.
Till Högvörd.ige Domkapitlet i Lund.
Öfver Rikets Ständers Revisorers anmärkningar vid räkenskapen för Carlshamns
elementarläroverk år 1859 får jag ödmjukligen afgifva följande förklaring:
l:o. Hvad angår den saknade låneräkningen vid bemälde räkenskaper, så, enär
af de ur läroverkets kassor utlånte medel en summa af 5.500 R:dr utgör 2:ne stående
lån — det ena intecknadt i landtegendom, det andra innestående hos Carlshamns stad
— och det öfriga beloppet är insatt i härvarande Sparbank, och således hvarken något
nytt lån under årets lopp blifvit utgifvet eller något gammalt inbetaldt, samt dessutom
den å lånemedlen upplupna årliga räntan kommit kassorna på förfallodagen till godo,
har icke någon särskild utredning öfver dessa låneaffärer ansetts af beliofvet påkallad;
hvarföre ock ingen låneräkning åtföljt läroverkets räkenskaper för år 1859, helst en
sådan oanmärkt saknats vid samma räkenskaper för år 1858.
2jo. I afseende å den anmärkta bristen af qvitto å utbetalte 50 R:dr stipendiemedel,
får jag^meddela, att detta belopp, enligt Skol-kollegii beslut och i dess närvaro,
utdelades vid årsexamen 1859 åt 5 lärjungar med 10 R:dr åt hvarje; hvarföre Kollegii
underskrift å räkenskapen torde få gälia som tillräcklig verifikation öfver ifrågavarande
ur premie- och fattigkassan utbetalta medel. Ett protokollsutdrag, innehållande ofvannämnda
beslut, får jag bifoga.
Carlshamn den 13 December 1861. Vördsammast:
C. A. Skottsberg,
t. f. Rektor.
— 352 —
Utdrag af Protokollet, hållet i Kollegium vid Carlshamns
lägre elementarläroverk, den 10 Juni 1859.
§ 3. Af de till understöd åt mindre bemedlade lärjungar afsedda medel har
Kollegium beslutat tilldela 10 R:dr Runt åt hvardera af följande lärjungar; Carl Schalin,
Josua Lindahl, Axel Lindahl, Gustaf Moberg och August Löwe.
Rätteligen utdraget, intygar. Carlshamn den 13 December 1861.
C. A. Skottsberg,
t. f. Rektor.
Till Högvördige Domkapitlet i Lund.
Till åtlydnad af Högvördige Domkapitlets i skrifvelse af den 4:de dennes meddelade
befallning, att inkomma med förklaring, rörande den af Rikets Ständers Revisorer
i berättelsen angående granskning af statsverkets med flera allmänna fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, mot Malmö högre elementarläroverks räkenskaper
för nämnda år gjorda anmärkning, »att verifikationer för utdelade premier till ett
belopp af 360 R:dr 27 öre icke förefinnas», får jag vördsamligeu meddela följande:
Af premie- och fattigkassans räkenskap för nämnda år visar sig, att den 10:de
Juni åt 21 lärjungar stipendier blifvit utdelade till ett belopp af  R:dr 83: —
åt stipendiati Malmrosiani tillsammans
„ 85: 50.
räntor af till medellöse ynglingar donerade kapitaler
„ 91: 77.
den 21 December, åt 34 lärjungar, stipendier till ett belopp af
„ 100: —
Summa Runt R:dr 360: 27.
Häraf synes, att nämnde summa icke utgått till premier utan till stipendier;
och om det i allmänhet icke plär vara brukligt att qvittenser affordras almosetagare,
så synes detta än mindre vid ifrågavarande fall böra äga rum, helst en dylik garanti
mot Rektors undansnillning af stipendiemedel icke blott vore i juridiskt afseende otillfredsställande,
enär flertalet af de lärjungar, som erhålla fattigunderstöd, utgöres af
minderårige barn, utan ock i pedagogiskt rent af förkastlig, såsom bidragande till lärjungarnes
missaktning för en lärare, mot hvilken en dylik garanti kunnat anses
behöflig.
— 353 —
Att emedlertid nämnda garanti, ehuru i annau form, verkligen förefinnes, torde
af följande framställning rörande sättet för stipendiers disponerande vid detta läroverk,
inhämtas.
Hvad först beträffar stipendium Maltnrosianum, utgörande räntan af till läroverket
testamenterade 1,500 R:dr R:mt, så utnämna länets Höfding och stiftets Biskop
hvarje år 2:ne obemedlade ynglingar till stipendiater, hvilka vid slutakten efter årsexamen,
i närvaro af Läroverks-kollegium, läroverkets ungdom samt en mängd andra personer
från staden oell orten, af läroverkets Inspektor emottaga hvardera 42 R:dr 75
öre. Vid samma tillfälle, äfvensom vid slutakten efter hösttermins-examen uppläsas af
Inspektor med ljudelig stämma de inom Läroverks-kollegium hållna protokoller, upptagande
bland annat namnen å de obemedlade lärjungar, åt hvilka Läroverks-kollegium
anslagit understödsmedel, äfvensom beloppen af dessa, och tillkänagifver Inspektor, att
de uppnämnda lärjungarne äga att hos läroverkets Rektor, på tid denne utsätter, de
dem tillfallande medlen uppbära. Utdelningen verkställes antingen omedelbart efter
slutakten, eller, i händelse denna inträffar sednare på aftonen, tidigt följande dagen.
Innan läroverkets räkenskaper till Domkapitlet inleinnas för att derifrån till Kammar
rätten
ötversändas, blifva do af Läroverks-kollegium granskade, hvarvid jemförelse med
protokollerne ingalunda underlåtes, och denna granskningsåtgärd konstateras genom
samtliga Kollegii-ledaraöterues underskrifter ä räkenskaperna.
Malmö den 12 December 1861.
F. E. Borg,
Rektor vid Malmö högre elementarläroverk.
Att ofvanstående af Rektor meddelade uppgifter äro med verkliga förhållandet
fullkomligt öfverensstämmande och att de 360 It:dr 27 öre Rm:t, för hvilka i premieoch
fattigkassans räkenskap för år 1859 verifikationer icke äro bilagde, blifvit till vederbörande
lärjungar utdelade intyga:
L. Stenberg. M. C. J. Eurenius. M. E. Areskoug. C. O. Buth.
Lektor. Lektor.
L. P. Billing.
A, C. Nerman,
J. Ruhe.
O. Andersson.
— 354 —
naailiw
Götheborgs stifts Konsistor»
underdånig.! utlåtande, i anledning af
en utaf Rikets Sliinders Revisorer
gjord anmärkning vid Kongsbacka
pedagogis räkenskap för år 1839,
'l£ en«rtIi]i]o ri«miv‘.-?iflnro)iao3 •forty nnJJrtJuI* Liv moariaviii ,sill.!Ilil jtuiaisa ,biV .viö
-Älqqn ,iål!o;loJoiq nnliåd t nu r_<IIo i-a ilie / toli J moni e!> j.tiiaiiii-! ilsbufl tont Jeq-ul
Storraäktigste, Allernådigste Konung!
»t JR Ju f (it t:q .SljloH >' /nij I sort tits. Jigii ‘»cmgfll
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts den 29 sistlidne November ingångna
remiss å en af rikets Ständers sednast församlade Revisorer gjord anmärkning
vid Kongsbacka pedagogis räkenskaper för år 1859, rörande dervid saknad låneräkning,
har Konsistorium infordrat t. f. Rektorn, Mag. C. F. Winkrans’ underdåniga förklaring,
hvilken nu ingått jemte bifogad, för nämnda är 1859 uppgjord låneräkning; och får Konsistorium
dessa handlingar jemte den nådiga remissakten härmed till Eders Kongl. Maj:t
underdånigst öfverlemna, under förklarande, att Konsistorium icke finner något att till
hvad i ärendet blifvit andraget ytterligare tillägga.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
-ov Ifii li/lifd Lg/ilid ojS eioi lenohulilnsv GcHI ib iffl qjiåsaeJci -ndaillal I i
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
GUST. D. BJÖRCK.
P. WIESELGREN. J. C. LAMBERG. C. PREHN.
E. S. FAGERBERG. FR. TIL BLOMSTRAND. N. W. LJUNGBERG.
M. G. ROSENIUS.
Götheborgs Domkapitel den 18 December 1861.
H. Aug. Lindhult.
Tabell, tillhörande sid. 355.
Redogörelse för Kongsbacka Pedagogis låneräkning år 1859.
Utlånings
dng.
fc
e>:
Låntagarens karakter, namn och bostad.
1858 Maj
1! 6
i
Lana hassan:
Kyrkoherden J. Lundegren, Kongsbacka....
Debet:
Ingående
balans. I Upplupen
„ , riinta.
Kapital.
Credit:
Summa. J Inbetald
ränta.
18846
1130 199
I i
76
05
.. a.
£» <
p5 S
Oq =*
Utgående
balans.
Kapital.
Summa.
10
74
56:
188 46 199 76
.1 I
Kongsbacka den 9 December 1861.
C. F. Winkrans.
355 —
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Den mig genom högvördige Domkapitlet i Götheborg, i följd af nådiga resolutionen
den 18 sistlidne Oktober, affordrade underdåniga förklaring, med anledning af
Herrar Revisorers vid granskning af statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning år 1859 gjorda erinran, att låneräkning saknas vid räkenskapen
för Kongsbacka skola, får jag härmed underdånigst afgifva:
De i Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär af den 17 September 1856 lemnade föreskrifter,
angående sättet för uppgörande af Konsistoriernas och elementarläroverkens
räkenskaper, äro mig icke obekanta, men då Kongsbacka skola är pedagogi, icke elementarläroverk,
samt föreskrift saknas, att de för räkenskaperna å Konsistor» och sistnämnda
skolors medel lemnade formulärer skola tillämpas äfven för pedagogi, har jag
saknat anledning att vid Kongsbacka pedagogis räkenskaper tillägga en sådan låneräkning,
sorn är anbefalld för elementarläroverken. — Det vore derföre till upplysning tör
pedagoger och alla andra, som frågan rörer, önskvärdt, att ett bestämdt stadgande i
detta hänseende blefve att motse. Emellertid tillfogar jag underdånigt den infordrade
räkningen.
'
Med djupaste, underdånigste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
joif .eiegianbiolmn
tropligtigaste,
underdånigste undersåte,
C. F. Winkrans,
t. f. Rektor vid pedagogien i Kongsbacka.
Kongsbacka den 9 December 1861.
— 356 —
I
Kalmar stifts Konsistorii
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers sednast församlade Revisorers
anmärkning vid granskning af
nämnda Konsistorii räkenskaper för
år 1850.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Enligt nådig befallning åligger det Domkapitlet att afgifva underdånigt utlåtande
i anledning af Rikets Ständers Revisorers uti berättelse den 14 Oktober innevarande
år gjorda anmärkning, att Domkapitlets räkenskaper för år 1859, i strid med föreskrifterna
i Kongl, cirkulärbrefvet den 17 September 1856, sakna uppgift på de gåfvobref,
testamenten och andra urkunder, hvarpå donationsfonderna sig grunda.
Till följe häraf, och ehuru Domkapitlet, som icke förbisett berörde föreskrifter,
vill erinra sig, att en dermed öfverensstämmande uppgift varit räkenskapen bifogad,
öfverlemnas härmed i underdånighet en ny förteckning på ifrågavarande gåfvobref, testamenten
och urkunder, för den händelse, att förut lemnade uppgiften antingen blifvit
förbisedd eller icke befunnits vara i nöjaktig form affattad.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
P. GENBERG.
ABR. SJÖSTRAND. J. BORELIUS.
P. SJÖBRING. A. WIEMER. RAGNAR TÖRNEBLADH.
Kalmar Domkapitel den 11 December 1861.
A”. J. Lönnroth.
— 357 —
Förteckning öfver gåfvobref, testamenten och andra urkunder, hvarpå donationsfonderna
under Kalmar Konsistorii förvaltning sig grunda, samt dessa fonders belopp
vid sednaste bokslut.
De Mornay ska jonden.
1610 d. 28 Januari. Fru Anna Trolles till Helgerum gåfvobref å 1,100
R:dr Sp.
Genom Envoyén Ch. de Mornays föräring af 750 R:dr
R;mt år 1840 utgör fonden  2.400: —■
K ranerska fonden.
1722 d. 28 Augusti. Enkefru Anna Kraners gåfvobref å 400 Caroliner .... 62: 50.
Flerohoppska slipendier.
1727 d. 17 Februari. Landshöfdingarne G. W. Fleetwoods och G. F. Rotliliebs
samt Borgmästaren C. Hoppenstedts förordnande
om 25 R:dr årlig afgäld af Flerohopps och
Orrefors jernbruk till 4 st. skolstipendier.
Nya Flerohoppska fonden.
1774 d. 26 April. Kongl. Kansli-kollegii bref angående inrättandet af
ett nytt stipendium af de från Flerohopps bruk utsökta
restantier  58: 33.
Sednare Flerohoppska fonden.
1798 d. 19 Februari. Bruksdisponenten II. Ilildebrandssons bref angående
bildande af ännu ett stipendium af resterande medel
från Flerohopp
100: —
Orreforssiskt-Jiarchoiiska stipendiefonden.
1805 d. 26 April. Brukspatron C. 11. Barchau ^gåfvobref, hvarigenom ärliga
stipendiebeloppet från Orrefors jernbruk fördubbla^.
öronhjortska fondén.
% ss byi
Transport: 2,770: 83.
1770 d. 29 Juni. Frh II. Charlotta Cronhjorts på Ryssbylund tcstä
mente
af 600 Dl;r Sm:t  150:
1787
1788
1789
1806
1821
1823
1828
1839
1838
Transport: 2,770; 83.
Ekmanska fonden.
I. 19 Mars. Bref fran Exsekutorerne af Tullförvaltaren And. Ekmans
testamente
150: —
Björkmanska fonden.
1. 28 Oktober. Fru Elis. Björkmans (född Rosenkrantz) testamente
å 5,000 Dkr Snut  1,175: —•
Sundbergska fonden.
1. 10 September. Ristor. Lektorn, Magister N. G. Sandbergs testamente
4,375: —
Lambrechtska fonden.
1. 13 Juni. Prosten, D:r Christopher Lambrechts testamente  150: —
Bergströmska fonden.
1. 31 Januari. Apologisten, Magister P. E. Bergströms testamente 2.000: —
Wijkska fonden.
1. 24 Februari. Kansli-rådet och Riddaren P. Wijks testamente
69,962: 27.
Lindbäckska fonden.
i. 11 Juni. Ilofpredikanten, Prosten J. Lindbäcks testamente .... 5,409: 32.
llothliebska fonden.
d. 2 Augusti. Kaptenen oeh Riddaren A. Rothliebs testamente .... 600: —
■:u .lOJä-n • fftuiliii np :<* ;: umii. 'tr. J u.a-i: !
Grotteska fonden.
d. 9 Januari. Mamsell A. C. Grottes testamente till förmån förstadens
fattige  ,  500: —
Summa 87,092: 42.
Kalmar den 6 December 1861. »
N. P. ljunggren.
— 359 —
Carlstads stifts Konsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning af
de anmärkningar, Rikets Ständers
Revisorer gjort vid bemälte Konsistorii
räkenskaper för är 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af nådig befallning, får Domkapitlet härmed öfver de
anmärkningar, sorn Rikets Ständers Revisorer, enligt hit i nåder remitteradt transsumt,
gjort vid Konsistorii räkenskaper för år 1859, afgifva följande förklaring:
l:o. Enligt Kongl, cirkulärbrefvet, den 17 September 1856, har räkenskapsföraren
för år 1857 bifogat afskrift af gåfvobref, testamenten och andra urkunder, som ligga
till grund för donationsfonderna, men årlig uppgift på desamma har icke ansetts nödvändig.
En sådan skall hädanefter årligen lemnäs.
2:o. Alla slags kollekter redovisas utaf Koutraktsprostarne tillsammans och införas
uti en räkenskapsbok, hvilken ärligen jetnföres med verifikationerna af minst 2:ne
Domkapitlets ledamöter, och ett sammandrag utskrifves å alla kollekterna samt underskrifves
af de reviderande, hvarefter detta sammandrag tjenar såsom verifikation vid
alla remisser af sådana medel, då reinisshandlingen underskrifves. Vid räkenskapen
kan sammandraget icke läggas, utan har Amanuensen med ledning af detsamma verificerat
inkomsten.
' -j no ao 2 dfigibimeilA m i oll
Detta förhållande kan för mera tydlighets skull framdeles af Amanuensen tillkännagifvas.
Återställande den nådiga remissakten, framhärda med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Ko n[u n g !
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
J. M. MALMSTEDT. E. E. ÖSTLING. L. M. GROTH.
J. G. M. von GEGERFELT. F. WALLIN.
Carlstads Domkapitel den 4 December 1861.
B. II. Wahlström.
— 360 —
Hernösands stifts Konsistorii
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers sednast församlade Revisorers
anmärkning vid granskning af
nämnde Konsistorii räkenskaper för
är 1859,
Stor mäktig ste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Ma,j:ts meddelade nådiga befallning
genom remiss uppå Rikets Ständers Revisorers anmärkning vid Konsistorii räkenskaper
för år 1859, får Konsistorium, jemte aktens återställande, härmed i underdånighet öfverlemna
den af Revisorerne såsom bristande anmärkta uppgift å de gåfvobref, testamenten
och andra urkunder, hvilka grundlagt de under Konsistorii förvaltning stående
donationsfonder.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Storroäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
ISR. BERGMAN.
P. ENGMAN.
J. WIDÉN.
Hernösands Domkapitel den 18 December 1861.
C. J. AF NORDIN. ER. ALMQVIST.
C. J. ÖSTLING.
And. Sidner.
— 361 —
Förteckning på de gåfvobref och testamenten, hvarpå följande under Hernösands
Konsistorii förvaltning stående donationsfonder grunda sig.
Stipendiefonder: Belopp.
Gulickska till understöd åt studerande vid Universitetet i Upsala
630
Aurénska dito dito dito
5,200
Bergmanska till dito åt lärjungar vid elementarläroverket i Hernösand 1,800
Kommunitets dito dito dito 600
Norbergska dito dito dito 1,500
Nordlanderska dito dito dito 3,000
Ullbergska till premier åt dito dito ^ 7,500
Nortmanska till understöd åt lärjungar i Hernösand och Umeå  675
Thunmarkska dito dito i Sundsvall
900
Turdfjellska dito dito i Haparanda
1,500
Lönefonder:
Bergman-Millerska
• •
750
Olivenbaumska
360
Jemtlands bibliotheksfond
3,000
Summa R:mt R:dr 27,415
i9f)9iiab£d BtntiU!«sb JJa .•»/liuhsoifil ‘>b«lsbbent 'elle euieciB/laueiiiir iioisi.
Gåfvobref och testamenten:
Framlidne Kapellanen i Borgsjö Gulick Boréens och hans hustrus testamente den 24
December 1754.
» Apologisten i Hernösand P. Auréns testamente den 13 November 1841.
H. H. Biskopen Isr. Bergmans gåfvobref den 28 Juli 1841.
Beslut vid prestmötet i Hernösand den 6 Febr. 1817.
Framlidne Kyrkoherden i Gudmundrå, Th. Dokt. Isac Norbergs testamente den 23
* April 1817.
» Stadsmajoren E. Nordlanders testamente den 7 September 1842.
» Justitie-borgmästaren, Juris Dokt. Jonas Ullbergs testamente den 5 April 1839.
* Kyrkoherden i Bygdeå Th. Dokt. C. J. Nortmans och hans frus U. C. Nordins
testamenten den 23 December 1798 och den 1 Augusti 1815.
» Exped. Befallningsmannen Olof Thunmarks testamente, enligt transsumt den 5
Maj 1796.
>. Sekreteraren i Landtmäteri-kontoret J. E. Turdfjells testamente den 25
Juni 1845.
» Sjökaptenen Anders Bergman-Millers testamente den 12 Juni 1831.
Donationsbrefvet af den 11 Juli 1780 förloradt vid en eldsvåda i Sundsvall.
Fondens nuvarande belopp och användning grundar sig på Kongl. Maj:ts resolution den
3 Maj 1820.
Framlidne Professoren, Doktor Carl Zetterströms testamente, enligt transsumt den 10 December
1829.
Hernösand den 18 December 1861.
P. Engman.
46
— 302 —
sho*?öi.n*i, muni 9bac •!»* jsmjsvri .f“ju9fli«i89J rioo Isidovliis sb .uq jmiakDsJiöi
?:s anning isbadte.uotmnob sbnejij: gilin duvlöt ihoJfianoA
Direktionens öfver Stockholms
stads undervisningsverk
ii! ax)
tan A
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Direktionens räkenskaper
för år 1859.
• “Cr ■••'D Olin
— :00ö,I olib olib ofib Biggi sd ioTA
- :0.U0,8 olib o)ib o):b xdgvbufilbioK
Stormäktigst», Allernådigste Konung!
- 'ST9  iamU doo bunaömsH t i*guiija.iil is bölaisbnu lill aigrusrnJTO»!
Eders Kongl. Majit har genom nådig remiss af den 18 sistlidne Oktober anbefallt
Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk att inkomma med underdånigt
utlåtande öfver de af Rikets Ständers Revisorer vid granskning af Direktionens
räkenskaper för år 1859 gjorda anmärkningar.
Direktionen får fördenskull till en början i djupaste underdånighet meddela,
att den, i anledning af anmärkningen i § 1, förständigat de Läroverks-kollegier, som icke
uppgjort räkenskaperna efter meddelade föreskrifter, att desamma hädanefter följa.
Beträffande dernäst de i § 2 omförmälda 3 R:dr, hvarmed redogörarens fordran
öfverstiger det i räkenskaperne upptagna belopp, har denna post ingen gemenskap med
Aleniska fonden, hvilken är alldeles afskiljd från öfrige räkenskaperne, utan rörer allmänna
fonden, och har redan rättelse i detta afseende iakttagits, på sätt Sekreterarens
förklaring af den 11 December 1860, på af förlidet års Herrar Revisorer deröfver
gjord anmärkning, upplyser.
52 nsb .
Vidkommande ytterligare mot Aleniska fonden gjorda anmärkning, får Direktionen
i underdånighet upplysa, att dessa räkenskaper ända från fondens stiftelse år
1822 blifvit förda helt enkelt, på det sätt,, att uti ingående balansen för året upptogos
endast de utlånade medlens kapitalbelopp samt kassabehållningen, men sedan Direktionen
beslutat, att nämnde fonds räkenskaper skulle behandlas i likhet med andra det
allmänna rörande fonder och öfverlemnas i vederbörlig ordning till granskning af Kongl.
Kammar-rätten, måste räkenskaperne från och med år 1859 uppställas i öfverensstämmelse
med Kongl, brefvet af den 17 September 1856. Till följd deraf tillädes i ingående
balansen för år 1859 räntefordringar till det omnämnda beloppet af 1,050 R;dr
13 öre, såsom bilagan N:r 1 till räkenskaperne specifikt upptager.
.
Af samma anledning måste i ingående balansen såsom skuld upptagas det omnämnda
beloppet af 332 R:dr 81 öre R:mt, emedan denna summa motsvarade pensionstagarnes
4:de qvartal för år 1858, hvilken utbetalning blef, i anseende till aflöningsstatens
reglering, fördröjd till år 1859. Detta förhållande upplyses närmare af verifikationen
N:r 10 till bilagan N:r 2.
.1981 isdmsoeU 81 neb btiagöinsH
Såsom Herrar Revisorer vidare antyda, hade det ovedersägligen varit rättar»
att den post å 2,635 R;dr 68 öre, hvilken var beslutad att föras inom linien, hade
blifvit i ingående balansen inberäknad bland tillgångarne och deremot å motsatta aidan
— 363 —
afförd, i stället för att den nu, under åberopande af Direktionens protokoll, i balansen
fördes inom linien, men anledningen, hvarföre den uppgifna genvägen begagnades var
den, att derigenom undveks, att i den fullständiga låneräkningen, som då för första
gången upprättades, specificera tre skuldsedlar, hvilka genast såsom värdelösa skulle
föras inom linien och hvilka, från fondens stiftare redan 1823 emottagna, för mer än
20 år sedan voro i räkenskaperne såsom osäkra upptagna, ehuru de ej förr än år 1859
flyttades inom linien.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
S t o r m ä k t i g s t e , A 11 e r n å d i g s t e Konung!
Eders Kongl. Majit*
nnderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersaker,
J. HAMILTON.
C. M. FALLENIUS.
BROR EM. HILDEBRAND.
P. ÖHNELL.
FREDR HÖJER.. L. J. HJERTA. F. A. RINMAN.
Stockholm den 19 December 1861.
A. Lindberg.
tu oDnr/imortft
lifta i ,h-*<vR.«
iiiofit sshnoi
»ane omoqjj
OS
inft tiri ifoo t'» rf
OTJ
növ eja wrin
; n D
9t3afDä(I'J9lI.A f9t8S(J» liinio
>i9b3
rfrjnxt ,9J«S(fn^f)T?bi
aanbrio rfoo DTansji
.ZOTH» lII .1
iLl3KHO .3
UIZ3JJA1
aT/TAHu;iadiH .1/ * nomi
X A M/Til A
n.H T. .j
.5131011 .3(13513
.1981 isdnmoCl
iifodJoo.tr
— 365 —
r»n!Ai*TJ noalotli ioH-piioiafvsil
80ft— TOC. 18 08 .bia
taMtÄAw\a-twö»t«n»o »itniorow!-.
RO! 'tG 1 « n^Vmr^svvAsvtnA A**o y \\ ouuRvvrAilv
äm> "uS^ SatvV'•*>'.!. \.«svv>«vWt
.T0S -9OS «
' ;  - »WdA
_Pjj2 YRS Hg-- t*S <
iMrstiuuWR.
n
(fl (j l o L (fl s
.[i —OI " tst>fcW\v&Jl\s^Uv mvs.s v> tn\>u’j>(i«OKh.
01 0 a
n9\ynX»w»8^ji\tT(S\ b
öfver
.sr—ii «
*w^
Rikets Högloft Ständers år 1861 församlade Revisorers berättelse, angående granskningen af
. ,l. • (< .... \vV ■ • >
statsverkets samt dertill börande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
jemte de, i anledning af samma berättelse, till Kongl. Maj:t afgifna nnderdaniga
utlatanden. „
biv .£> .tiil nalatia
,39 .RM .10—00 «
Vt\io\\oA-*\v<'A f\jKi«Wij\»-i'«sW*t-v.K
OOP. TnS .89-30
Bevisions-berättelsen. Utl&tandens.
,.17 Rit
Afkortningar å statsverkets inkomster,
Bil. litt. C. vid ...*.T.f.......?......w.?. sid. 5.
Aflöning, Krigs-kollegii,
» 66—67. 303—305.
Afvittrivgar i åtskilliga län  » 166—169.
Tabellen vid
a 169.
Akademiens för de fria konsterna räkenskaper
...r.„... » 194.
— Krigs- dito » 78—79. 305—306.
— Krigsvetenskaps- dito » 63.
— Landtbruks- dito » 159—1,61. 320—321.
— Lunds dito » 210—211. 336—337.
— Musikaliska dito » 194—195. ,| 335.
— Svenska dito » 191.
— Upsala '.dito » / 208—210.
— Vetenskaps- dito » 188—190. y.; -.m> -
— Vitterhetshistorie- och
antiqvitets- dito » 191—193. 333—334.
Aktoratsråkning, Kammar-rättens
» 175—177.
Allmänna barnbördshuset  » 49, 204—205.
Allmänna barnhuset
» 205—208.
Allmänna bevillningen, om uppbörden
deraf. Reservationen
» 273—278.
Allmänna enke- och pupillfonden. Civilstatens
pensionsinrättnings, •„..... » 98.
Bil. litt. P. vid
» 98,
— 366 —
Allmänna garnisonssjukhuset
sid.
Revisions-berättelsen.
80—81.
Allmänna hospitals- och barnhusfonden
»
196—198.
Allmänna Institutet för döfstumma och
blinda -
»
266—267.
Allmänna magasinsärendena
»
24—26.
Allmänna väg- och vattenbyggnader ......
Amiralitets-krigsmanskassan
»
103—105.
i
1OTS-103.
Anordningar å extra utgifts-anslaget ....
»
10—11.
— å förslag sanslagen
»
9—10.
— å hufvudtitlarnes besparin-
107lÖ
gar
»
11—12.
Antiqvitets-akademien
»
191-193.
135—150.
Arbetsinrättningar och fängelser
»
Bilagorna litt. R. och S. vid
»
138, 139.
Arfvoden för Revisorernes biträden
»
abats, 270
Arméen, värfvade och indelta, utgifter för
»
, . 77.
Bilagorna litt. L. och M. vid ....
»
lea
Arméens pensionskassa
»
98—101.
Bilagan litt. Q. vid
»
101.
Artilleri-afdelning, Krigs-kollegii
1)
60—61, 64, 65,
Bilagan litt. I. vid.
»
67—68.
60.
Artilleri-läroverket vid Marieberg
»
64. 77.
Avesta Krono-inspektion
»
26—27.
Balanser, proprie-
Bilagan "litt. A. vid
»
47, 144, 175—177.
»
5.
Balans-relationer, Fångvårds-styrelsens..
»
144.
— Krigs-kollegii
»
63—64.
Barnbördshuset
»
49, 204—205.
Barnhus, Stockholms allmänna
»
205—208.
Barnhus-fonden, allmänna
»
* 196—198.
Barthelemys. kolonien S:t, räkenskaper
Begrafningskassa, Kongl. Theaterns ar-  betares
X....
»
268-269.
»
» 7- 18L
Behållningar, reserverade å hufvudtit-  larne
»
9.
Bergsskolan i Fahlun
»
182—183.
Berättelser, emottagna af Revisor erne....
»
3-4.
Besparingar, statsverkets, Riksgälds-  kontoret tillgodoförda
»
6-7, 8-9.
Besök, anställda af Revisorerne
»
269—270.
Beväringsmanskapet, bestridda kostna-  der för
»
77.
Bilagan litt. N. vid
»
77. :
Bibliotheket, Kongl
195—196.
Blesserade officerares pensionsfond
»
‘ 15.
Blindas och döf stummas institut
»
266—267.
Boställs-kassan, Militie-
»
73-74, 76.
Utlåtandena.
307—308.
287—288.
333-334.
315.
297- 300.
297-300.
toft » t&aiufrt
— 367 —
Revisions-berättelsen. Utlåtandena.
.»flsbjiaJållu .nstlsJtJrsd-Buoierv^H
Brandväsendet och yttre lyshållnitigen å
Stockholms slott  !...'
sid. 179.
Bref, med posterna expedierade
Brister k statsanslagen
— å statsverkets inkomster...
Bilagan litt. D. vid
Byggnader och reparationer, anslagen till
Byggnadsmedel, Stockholms slotts
Bötesmedel, General-landtmäteri-kontorets
Carlbergs Krig s-akademi
Carl Gustafs stads gevärsfaktori...
Carlsbad, ersättning till svensk Brunnspredikant
i
Carlshamns elementarläroverks räkenskap
— Navigationsskola
Bilagan litt. O. vid
Carlskrona elementarläroverks räkenskap
— station af Flottan
Carlstads stifts Konsistorii räkenskaper
Carolinska Mediko-kirurgiska institutet ..
Cellfängelse-byggnader, anslagen till
Christianstads elementarläroverks räkenskap
Civil-ingeniörers bildande vid Marieberg
Civilstatens pensionsinrättning
Bilagan litt. P. vid
Dahlby kungsgård och stuteri
Danviks hospital
i
Depositions-råkningar, Öfverståthållare
embetets
Depot, Flottans, i Götheborg
Drottningholms broars arrendemedels
fond
Drottningholms och Svartsjö slotts räkenskaper
Drottninghuset
Döfstummas och blindas institut
Ecklesiastik-verk, Lappmarks, fonden för
Ekonomiska karteverket
Ekplanteringarne
Elektriska telegrafverket
Elementarskolan i Stockholm
Elementarläroverkens räkenskaper
Elevskola, Trädgårdsföreningens
Elfstedtska pensionsfonden, bilagan litt.
P. vid
Enke- och pupillfonderna.  ;
Bilagan litt. P. vid
))
42-43, 118, 121.
))
7-8.
»
8-9.
»
5.
))
55 56.
))
178.
))
36—37.
291—292.
»
78 79.
305-306.
»
67.
»
12.
))
240.
351—352.
»
97.
»
96.
»
240.
349—351.
))
90—94.
311—312.
)>
246—249.
359.
))
50.
))
146—147.
))
239.
349.
))
64.
•297-300.
))
98.
»
98.
»
153—154.
»
200—203.
»
173.
»
90—94.
312—314.
»
18-21.
»
183-184.
»
203—204.
))
266-267.
»
17—18.
»
37.
))
34—35.
»
85-89,118, 121, 283.
))
260—261.
»
213—26U.
337- 363.
»
166.
»
98.
»
98.
»
98.
_ 368 —
En-per-mille-fonden
Entreprenadauktioner, Fångvårds-styrel
sens
Expensmcdels-råkningarve
Experimentalfält, Landtbruks-akademiens
Extra stats-anslag till landtförsvaret ....
Bilagan litt. K. vid
— statsreglerings-fonden för år 1859
Bilagan litt. E. vid
— utgifter, anslaget till
Fahlu bergsskola
Fjerde hufvudtitel, liks-statens
Bilagorna litt. H, I, K, L, M.
och N. vid
Filéenska testamentsfonden
Flottans räkenskaper .
Flyinge och Dahlby kungsgårdar och
stuteri-inrättning
Folkskolornas anslag till undervisningsmateriel
m. m
Formulär till räkenskaper för de förvaltande
verken
Fortifikations-afdelnings, Krigs-kollegii,
räkenskaper
Bilagan litt. K. vid  fJ
Fria konsternas Akademi
Fribref s-rätt
Fyrings-verket
Fångvårds-anslaget
Fångvårdsstyrelsens räkenskaper
Fältläkare-korpsen
Fängelserna och arbets-inråttningarne i
riket
Bilagorna litt. R. och S. vid
Fästningsbyggnader, anslag till, bilagan
litt. K. vid
Förenade mötespassevolans-fonderna
Förskotter, balanserade '.
Förslag till förenkling af sättet för statsinkomsternas
förvaltning. Reservationen
...........
Förslags-anslagen
Bilagan litt. G. vid
Försvarsverket till lands, anslag för
Bilagorna litt. H, I, K, L, M.
och N. vid
Försvarsverket till sjös, anslagen för ....
Revisiona-berättelsen. Utlåtandena.
sid.
68-69.
ty t ho
»
145.
315.
»
177—178.
330-331.
»
160—161.
320—321.
»
67.
»
67.
»
5.
»
■ w
5.
»
10—11.
»
182—183.
1 'i m * \.
»
59—77.
296-305.
»
59, 60, 67, 77.
»
15.
»
90-95.
309-314.
»
153—154.
317.
»
12—13, 272—273.
»
4—5.
285.
»
61—62, 66.
301.
»
67.
»
194.
»
41.
>Vo.) In j ’\>%Y>JV/ Vkn
»
90-91, 94.
»
135—145.
»
135—150.
315.
»
48, 49.
»
135-150.
315.
»
138, 139.
»>
67.
»
70-71, 75.
»
13-14.
»
273—278.
»
9—10.
285.
»
9.
»
59-77.
»
59, 60, 67, 77.
»
90-94.
— 369 —
Revisions-berättelsen.
Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper
sid. 90—95.
Garnisonssjukhuset, allmänna
» 80—81.
Gefle navigationsskola
» 97.
Bilagan litt. O. vid
» 96.
Gefleborgs län, afvittringar i
» .167—168.
General-landtmäteri-kontoret
» 35—37.
General-poststyrelsen
» 37—43.
General-tullstyrelsen
» 44—47.
Gevärstillverkning
» 67.
Gottlands Landtbevärings pensionsstat » 99.
Gratialfond. Amiralitets-krigsmanskas
sans
» 101-103.
Gripsholms stotts räkenskaper
» 185—186.
Grundfond, statsverkets
» 5.
' Bilagan litt. B. vid
» 5.
Götha Hofrätts pensionsfond, bilagan
litt. - P. vid
» 98.
Götheborgs Depot af Flottan
» 90—r-94.
— Navigationsskola .... ~... » 97.
Bilagan litt. O. vid
» 96.
— Stifta Konsistorii räkenskaper » 240—244.
Flaga lustparks räkenskaper
» 185.
— lustslotts räkenskaper
» 184.
Hamnbyggnader
» 105.
Handels- och sjöfartsfond, Sveriges enskilda
» 58—59.
Iland-kassa, f. d. Kanslistyrelsens
» 17.
Haparanda elementarläroverks räkenskaper
» 254.
Hedvigsberg och Conradsberg, hospitals
byggnaden
å
» 56—57.
Hernösands navigationsskola
» 97.
Bilagan litt. O. vid  » 96.
Stifts Konsistorii räkenskaper
» 249—254.
Hollånderier, Starn-
■> 157—159.
Hospital, Danviks
» 200—203.
Flospitalsbyggnaden å Kungsholmen, anslag
till
» 56-—57.
Hospitals- och barnhus fonden, allmänna » 196—198.
Hufvudtitel, riksstatens 4:de, anslagen å » 59—77.
Bilagorna litt. H, I, K, L, Moell
N vid
» 59, 60, 67, 77.
Hufvudtitlarne, brister å
» 7—8.
— reserverade behållningar ä » 9.
Utlåtandena.
309—314.
307—308.
291—292.
292—295.
312—314.
354—355.
360-361.
318—320.
47
— 370 —
Revisions-berätt elsen. Utlåtandena.
Hufuudtitlarnes besparingar, Riksgäldskontoret
tillgodoförda
Husqvarna gevärsfaktori
Hvitfeldtska stipendie-fonden
HäradsJiäkten
Hästjägare-sqvadrons-fond, Aorrbottens
Bilagan litt. L. vid
Jemtland, afvittringarne derstädes,
Jemtlands roteringskassa
Jer nväg sbyggnader, statens
Bil. litt. A, B, C, D och E vid
Jernvägs-materiel, inom riket tillverkad
Indelta Arméen
Bilagan litt. M. vid
Inkomster, statsverkets, bilagan litt. D. vid
Institut, Ultuna landtbruks-
Institutet för döfstumma och blinda ....
•— Mediko-kirurgiska
— Pharmaceutiska
— Skogs-
— Teknologiska
Intendenls-afdelnings, Krigs-kollegii, räkenskaper
Invalxdhus-fonden
Inventering af de i Räntekammaren förvarade
säkerhetshandlingar
— af materialförråden i Carls
krona
Isbergska pensionsfonden, bilagan litt.
P. vid
Kad ett-korp sen
Kalmar navigationsskola
Bilagan litt. O. vid
— Stifts Konsistorii räkenskaper
Kammar-rättens aktoratsräkning
Kanslistyrelsens handkassa
Karantänsinrättningarne
Karta-sigillata-uppbörden
Karteverk, Topografiska Korpsens
— socken-
Kolonien S:t Barthelemys räkenskaper
Kommando-expedition, Sjöförsvars-de
partementets
Kommerse-kollegii expensmedels-räkning,
— redogörelse för karan
täns-medlen
,
Kommissariatet, Konvoy-
Kongsbacka pedagogis räkenskap
sid. 6-7.
» 67.
» 262—263.
» 149.
» 71.
» 77.
» 168—169.
» 77—78.
» 105 — 135.
» 117, 119, 120.
» 133—135.
» 66-67, 77. 303—305.
» 77.
» 5.
» 161-165. 321—325.
» 266—267.
» 50.
» 50.
» • 34.
» 170-171.
» 62—63, 65—66. 302.
» 74-75, 76.
» 19.
» 92—93. 310, 312, 313.
» 98.
» 78—79. 305-306.
» 97.
» 96.
» 244-246. 356—358.
» 175—177.
» 17.
» 57.
» 21—23. 278.
» 84.
» 36-37.
» 268-269.
'» 95—96.
» 177—178.
»> 57.
» 58—59.
» 244. 355.
Konsistoriernas räkenskaper
Kontrollverket
Konvoy-kommissariatet
Kopparbergs läns afvittringsverk
Krig s-akademiens räkenskaper
Krigsarkiv-fonden
Krigs-kollegii räkenskaper
Bilagorna litt. II, I, K, L,
M och N vid
— Aflönings-afdelnings räken
skaper
— Artilleri-afdelnings dito ....
Bilagan litt. I vid ....
— Fortifkations-afdelnings rä
kenskaper
Bilagan litt. K vid....
— förvaltning, särskilda kas
sor
och fonder under
Bilagan litt. M vid....
— hufvudbok och bokföring ..
— inkomster och utgifter, bi
lagorna
litt. H, I, K,
L, M och N vid
— Intendents-afdelning s rä
kenskaper
Krigsmanshus-kassa, Wadstena
Krigsmanskassan, Amiralitets-
Krig s-vetenskap s-akademien
Kronans hus i Stockholm
K ronoarbetskorpsen
Bilagorna litt. R och S vid
Kronohåktena
Bilagan litt. R vid
Krono-inspelction, Avesta
— magasinerna
— räkenskaper, Stockholms stads....
Krut- och salpeter-försäljning s-medlen ..
Krut-tillverkningen
Kungsholmen, ho.spitalbyggnad å
Kungsölirs kungsgård
Landsböcker, Länens
Landtbruks-alcademiens räkenskaper ....
Landtbruks-institut, Ultuna
Landtmåteri-kontoret, General-
Langska pensionsfonden, bilagan litt P
vid
Lappmarks ecklesiastik-verk, fonden för
371 —
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena.
sid. 212—256.
337—361.
))
30-31.
290.
»
58-59.
»
1C7.
))
78—79.
305—306.
))
76.
»
59—77, 282.
303-305.
))
59, 60, 67, 77.
))
66—67.
303-305.
))
60—61, 64,65,67 — 68.
297—300.
))
60.
»
61—62, 66.
301.
»
67.
))
68-77.
»
77.
»
59.
»
59, 60, 67, 77.
»
62—63, 65—66.
302.
»
72—73. 76.
»
101-103.
»
63.
»
54—55.
»
137—144.
»
138—139.
»
138, 141—146.
»
138.
»
26—27.
»
24—25.
287—288.
»
174.
»
67-68.
»
63.
»
56 — 57.
»
11—12, 157, 188.
»
174.
327—330.
»
159—161.
320—321.
»
101—165, 284.
321—325.
»
35—37.
291-292.
7>
98.
»
17—18.
— 372 —
/
Lazar etts-direktionens, Serafimer-, räken-
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena.
skaper
sid.
199—200.
Lidköpings elementarläroverks räkenskap
»
224.
342-343.
Linköpings stifts Konsistorii räkenskaper
»
215—220.
337-340.
Liqvid med Riksgålds-kontoret
»
8-9.
Lots- och fyringsverket
»
90—91, 94.
Lunds Domkyrkas räkenskaper
»
212.
— Stifts Konsistorii dito
»
234—240.
347—353.
Universitets räkenskaper
»
210—211.
336-337.
Lustslottens dito
»
183 -188.
332—333.
Lyshållning en, yttre, å Stockholms slott
»
179.
Länens landsböcker
»
174.
327-330.
Läns fång elser na *
»
145-146, 147.
Bilagan litt. S vid
139.
Magasins-ärendena, allmänna
»
24-26.
287—288.
Malmö elementarläroverks räkenskap ....
»
240.
352-353.
•— Navigationsskola
»
97.
Bilagan litt. 0 vid
»
96.
— Straff- och arbetsfång else
»
139, 140.
Mariebergs Artilleri-läroverk
64, 77.
297—300.
Materialförrådet i Carlskrona
»
92-93.
310, 312, 3:
Materiel, jernvägs-, tillverkad inom riket,
»
133 — 135.
Mediko-kirurgiska institutet
»
50.
Militie-boställs-kassan
»
73—74, 76.
Musei-byggnaden, National-
»
263—266.
Museum, Kongl.
»
193.
— National-
»
263-266.
— Riks (naturhistoriska)
»
189.
Musikaliska akademiens räkenskaper ....
»
194-195.
335—336.
Myntverket
»
27—30.
289—290.
Mötes-passevolans-fonderna, förenade ....
»
70-71, 75.
National-museibyggnaden
»
263—266.
Naturhistoriska Riksmuseum
»
189.
Navigationsskolorna
»
96—97.
Bilagan litt. 0. vid
»
96.
Norénska testamentsfonden
»
14.
Normalskola, Vexelu rider visn in gens
»
260-261.
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
»
71.
Bilagan litt. L vid
»
■ 77.
— län, afvittringar i  •....
Norrköpings elementarläroverks räken-
»
169.
339.
skap
»
220.
Nya elementarskolan i Stockholm
Officerare och underofficerare, fonden
»
261—262.
för blesserade
»
15.
Optiska telegrafinrättningen
Ordbok öfoer svenska språket, anslag för
»
89.
dess utarbetande
»
191.
— 373 —
Ordensgillet, Serafimer-
sid.
196-198.
Ordinarie statsreglerings-fonden
»
5.
Bilagan litt. C vid
»
0.
Ottenby stuteri
»
151—153.
Paketpost-inrättningen
))
43, 118.
Passevolans-fonderna, förenade mötes-...
))
70-71, 75.
Passevolans-jond en, Tross-
))
69—70.
Pedagogiernas räkenskaper
))
224, 244.
Tabellen vid
))
Pensionsfond, Amiralitets-krigsmans-
kassans
))
101-102.
Pensionsinråttning, Civilstatens
X)
98.
Bilagan litt. P. vid
X)
98.
Pensionskassa, Arméens
»
98-101.
Bilagan litt. Q,, vid
))
101.
Pharmaceutiska institutet
)>
50.
Pionier-korpsen
))
141.
Polishäktena
»
140-141.
Porto för telegrambefordring
»
87-89.
Porto-uppbörd, Postverkets
))
42, 118, 121.
Postbefordringen å statens jernvägar ....
))
118, 121.
Postremissvexlars begagnande
))
20—21.
Postverket  :
))
37—43.
Rroprie-balanser
))
144, 175 —177.
Bilagan litt. A. vid
>x
5.
Publika hus i Stockholm
))
55.
Rese- och under sökning skostnader, ansla-
get till '
»
103, 104.
Reservationer, till Revisionens protokoll
anmälde,
»
270, 272—284.
— å riksstats-anslagen, bila-
))
5.
Reserverade behållningar a hufvudtit-
9.
larne
))
Restantier
5—6.
Bilagan litt. F. vid
- 5.
Revision, tiden för nästa
))
271.
Riksgälds-kontoret, liqvid med
:?>
8-9.
— tillgodoförda bespa-
6—7.
ringar
»
Riksgälds-verkcts fond
»
0.
Bilagan litt. F. vid
»
5.
Rikshuföudboken, sammandrag öfver alla
deri ingående medel, bilagan litt. A.
vid
»
5.
Riksmuseum, Naturhistoriska
»
189.
Riksstatens anslag, besparingar oell bri-
6, 7, 8-9.
ster a
»
Revisions-berättelsen. Utlåtandena
317.
341, 355
341.
286-287
Riksstatens fjerde hufvudtitels anslag....
Bilagorna litt. II, I,
K, L, M och N. vid
bil. litt. H. vid ....
— utgifter. Bilagorna litt. C. och
E. vid
Roteringskassa, Jemtlands
Räkenskaper, icke granskade i Kongl.
Kammar-rätten
— statsverkets, formulär till
Räntekammarens hufvudbok
Rönnowska testamentsfonden
Sala elementarläroverks räkenskap
Salpeter fonden
Bilagan litt. II. vid
Salpeter-försäljnings-medlen
Sammandrag öfver alla i 1850 års rikshufvudbok
ingående
medel, bilagan litt.
A. vid
— — de af Krig s-kollegium
under år 1859 bestridda
utgifter ....
Bilagorna litt. L, M och K vid
Serafanerordens-gillet
Serafimer-lazarettet
Sifferuppgifterna, ansvarigheten för
Silfver-utmyntningen
Sjöfartsfond, Sveriges enskilda
Sjöförsvaret, anslagen till
Sjöförsvars-departementets Kommandoexpeditions
räkenskaper
Sjökarte-kontoret
Sjötulls-medlen
Sjöärendena, Förvaltningen af
Skara stifts Konsistorii räkenskaper ....
— Veterinär-inrättning
Skeninge elementarläroverks räkenskap
Skeppsholms brobyggnad
Skiften och afvittringar
Tabeilen vid
Skogs-institutet
Skogsplanterings-kassan
Skogsstyrelsen
Slottsbyggnads-medlen
Sockenkartor, anslaget till
Spanmål in natura, statsverkets
374 —
Revisions-berättelsen. Utlåtandena.
sid. 59—77. 296—305.
» 59, 60, 67, 77.
» 59.
» 5.
„ 77—78.
» 269.
» 4—5. 285.
» 4.
» 198.
» 231. 345.
» 81—83. 308—309.
59.
» 67—68.
» 5.
» 77.
» ' 77.
» 196-198.
» 199-200.
» 270.
» 29—30. 289—290.
» 58-59.
» 90—91. 309—314.
» 95—96.
» 90—91, 94- 95.
» 45—46.
» 90-95. 309—314.
» 221—224. 340—343.
» 53-54. 295-296.
» 220. 340.
» 103, 104.
» 166—169,
» 169.
» 34.
» 16—17, 19, 34. 286.
» 19, 34—35.
» 178.
» 36—37.
» 24-25. 287—288.
— 375 —
157—159. 318—320.
Revisions-berättelsen. Utlåtandena.
Sqvadrons-fond, Norrbottens hästjägares sid. 71.
Bilagan litt. L. vid
» 77.
Stadshälcten  » 149.
Stambanorna, jernvägs-  » 106—133.
— — Bilagorna litt. A,
B, C, D och E vid » 117, 119, 120.
Stamholländerierna
»
Statens jernvägsbyggnader
» 105—135.
— — Bilagorna litt. A,
B, C, D och E vid » 117, 119, 120.
Stationer, Flottans  » 90—95. 311—314.
— jernvägs-
» 117, 119, 121, 133.
— post-
» 39—41.
telegraf-  » 86—87, 118, 121.
Statistiska tabellkommissionen
» 171 —172. 326.
Statistiskt sammandrag öfver de af Krigskollegium
under år 1859 bestridda
utgifter
» 77.
Bilagorna litt. L, M och N vid » 77.
Stats-kontorets embetsförvaltning och redovisning
» 4—31,273—278. 285-288.
Statsreglerings-fonden, extra, bil. litt. E. » 5.
— ordinarie, — C. » 5.
Statsverket, egentliga  » 4—31. 285—288.
Statsverkets grundfond
» 5.
Bilagan litt. B. vid  » 5.
Statsverkets inkomster, bilagan litt. D. vid » 5.
— — afkorfningar å, bi
lagan
litt. C. vid » 5.
— reserverade behållningar  » 9.
— spanmål in natura
» 24—25. 287—288.
— utgifter, bilagorna litt. C. och
E. vid  » 5.
— öfverskott och brister  » 6—9.
Bilagan litt. D. vid
» 5.
Slip endie-fonden, Kongl, och Hvitfeldtska » 262—263.
Stockholms allmänna .Barnhus  » 205—208.
— — byggnader, anslag
till underhåll af » 55.
— — Garnisons-sjukhus » 80—81. 307.
— Elementarskola
» 261—262,
— Navigationsskola
» 97.
Bilagan litt. O. vid  » 96.
— Normalskola för vexélunder
visningen
» 260—261.
— Slotts brandväsende och yttre
lyshållning  » 179.
— — byggnadsmedel
» 178.
— 376 —
Revisions-berättelsen.
Stockholms stads Konsistorii räkenska-
per
sid.
255—256.
— — kronoräkenskaper ........
»
174.
— — undervisningsverks rä-
kenskaper
»
256—260.
Station af Flottan
»
90-94.
— Veterinärinrättning
»
•51—53.
Storskiftes-verkets fortgång
»
169.
Tabellen vid
»
169.
Stora Kopparbergs län, skiften och af-
vittringar i
»
167.
Straff- och arbetsfängelser
»
137-150.
Bilagorna litt. R. och S. vid
»
138, 139.
Strengnäs stifts Konsistorii räkenskaper
Strömsholms slott
»
225—228.
a
187—188.
— stuteri ....
»
155—157, 283—284.
Stuteri, Flyinge
»
153-154.
— Ottenby
151—153.
— Strömsholms
»
155-157, 283—284.
— Öfver styrelsens räkenskaper
»
150—151.
Sturelsens för allmänna väg- och vatten-
byggnader räkenskaper
»
103-105.
— öfver ekplanteringarne räken-
skaper
»
34—35.
—■ öfver fängelser och arbetsin-  rättningar (Fångvårds-sty-
relsens) räkenskaper
»
135—150.
Bilagorna litt. R. och S. vid
»
138, 139.
Styrelsens offer stuterierna räkenskaper
»
150—151.
Stämplade papper s~uppbörd en
»
21-23.
Summarisk redovisning öfver anslaget
till Nationalmusei-byggnaden
»
263-264.
Sundhets-kollegii räkenskaper
»
47—50.
Svartsjö lustslotts dito
»
183—184.
Svenska akademiens dito
»
191.
Svenska språket, anslag till ordbok öfver
»
191.
Säkerhetshandlingar, Kongl. Räntekam-
marens
»
19.
— Postverkets
»
43
Södra stambanan från Falköping
»
115—116, 131—132.
— från Malmö
»
114—115, 120—122.
128—131.
Bilagorna litt. D.
och E. vid
«
120.
Tabellkommissionen, Statistiska
»
171—172.
Taxa för jernvägstrafiken, Bil. litt. C. vid
»
119.
— för telegrafering å jernvägarne ....
»
118—119, 121.
Teknologiska institutet
»
170—171.
Utlåtandena.
362—363.
312—314.
343-344.
316—318.
317.
317.
316—318
316—318
313.
316-318
326.
— 377 —
Revisions-berättelsen. ' Utlåtandena.
Telegrafinrättningen, elektriska
sid. 85—89, 118, 121,
Reservationen.... » 283.
— optiska  » 89.
Testamentsfonden, Filéenska
» i 5.
— Langska, bilagan litt.
P. vid  » 98.
— JVorénska  » 14.
— Rönnowska  » 198.
Theaterns, Kongl., räkenskaper
» 179—182.
— arbetares sjuk- oell
begrafnings-kassa .... » 181.
Tiden för nästa stats-revision
» 271.
Tjenstemannafond, Civilstatens pensions
inråttnings,
bilagan litt. P. vid  » 98.
Tolagsersättning till stapelstäderna  » 47.
Topografiska Korpsens räkenskaper .... » 83—84.
Tranebergs bro, reparationer å
» 103.
Tross-passevolans-fonden
» 69—70.
Trädgårds-föreningens elevskola
» 166.
Tullverket
» 44—47. 292—295
Ulricehamns pedagogi  » 224. 341.
Ulriksdals slott
» 186—187. 332—333
Ultuna Landtbruks-institut
» 161—165, 284. 321—325
Undervisningsverk, Stockholms stads .... » 256—260. 362—363
Undsättnings fonden  » 25—26.
Universitets, Lunds, räkenskaper  » 210—211. 336 337
— Upsala, dito
» 208—210.
Uppbörds- och redogörelseverket, förslag
till förenkling i. Reservationen  » 273—278.
Upsala erkestifts Konsistorii räkenskaper » 212—215.
Utrikes-departementets räkenskaper  » 31—33, 179—182.
Wadstena krigsmanshus-kassa
» 72—73, 76, 98.
Bilagan litt. Q. vid ....^.  » 101.
Wattenaftappning ar
» 105.
Westerbotten, afvittringar i
» 169.
Westernorrland, afvittringar i
» 168.
Westerviks navigationsskola  » 97.
Bilagan litt. O. vid
» 96.
Westerås stifts Konsistorii räkenskaper » 228—231. 344—345
Westra stambanan från Götheborg  » 106—108, 117—120.
123—126.
Bilagorna litt. A,
B. och C. vid » 117, 119.
— — från Stockholm  » 108—114, 126—127.
Vetenskaps-akademiens räkenskaper  » 188—190.
Veterinärinrättningen i Skara  » 53—54. 295—296
—• i Stockholm
» 51—53.
48
— 378 —
Vexelundervisningens normalskola
sid.
Wexiö stifts Konsistorii räkenskaper.... »
Wisby navigationsskola  »
gBilagan litt. 0. vid
»
— Stifts Konsistorii räkenskaper.... »
Wisingsö, ekplanteringar å
»
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akade
miens
räkenskaper  »
Volontär-vakansmedel-fonden  »
Väg- och vattenbyggnader, allmänna
»
Värfvade Arméen, kostnader för, bilagan
litt. L. vid
»
Åmåls elementarläroverks räkenskaper.... »
Arensningar, fonden för  »
Öfverintendents-embetets räkenskaper .... »
Öfverskott, statsverkets  — »
Bil. litt. D. vid »
— — liqvid om  »
Öfver styrelsens för Statens jernvägsbygg
nader
räkenskaper »
Bil. litt. A, B, C,
D. och E. vid »
— för stuterierna räkenskap »
Öfverståthållare-embetets depositions-räk
ningar
»
— — Kanslis räkenskaper
»
Öresundska tullens upphäfvande, utgift
för
»
Revision s-berättelsen.
260—261.
231—234.
97.
96.
254—255.
35.
191 — 193.
72.
103—105.
77.
249.
105.
54-57.
8—9.
5.
8—9.
105—135.
117, 119, 120.
150—151.
173.
172 -173.
58.
Utlåtandena.
346.
333—334.
316—318.
«
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
ANGÅENDE
DEN ÅR 1861 FÖRRÄTTADE GRANSKNING AF DE UNDER
STÄLLDA FONDER OCH MEDEL.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1861-
A id den revision af Stats-, Banko- och Riksgälds-verkens tillstånd, styrelse och förvaltning
för år 1859, hvilken undertecknade, i egenskap af Rikets Ständers dertill utsedda
Revisorer, innevarande år förrättat, har granskning jemväl egt rum af förstnämnda
års räkenskaper för och förvaltning utaf de under Kongl. Maj:ts och Rikets Kommersekollegium
ställda fonder och medel, nemligen Manufaktur- och Ull-diskont-fonderna, Manufaktur-,
Extra Licent-, Tull- och Konfiskations- samt Eskilstuna Fristads-medlen, äfvensom
de särskilda anslagen till godtgörande af Svenske och Norske Konsulers utgifter,
dels för nödställdt Svenskt sjöfolks, dels för andre medellösa Svenskars understöd och
hemförskaffande.
Under revisionsförrättningen, vid hvars början räkenskaperne öfver samtlige
ofvanberörde fonder jemte dertill hörande verifikationer blifvit aflemnade, hafva Revisorerne
tillika tagit kännedom såväl af Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl. Maj:t
afgifna underdåniga berättelser angående dessa fonder för år 1859 samt den af
särskilde utaf Kongl. Majit i nåder förordnade Revisorer i underdånighet aflemnade berättelse
angående Manufaktur- och Ull-diskont-fondernas förvaltning och räkenskaper
för samma år, som ock af Kongl. Majits under loppet af året till Kongl. Kommersekollegium
aflåtna nådiga bref i ämnen, som med förvaltningen af ifrågavarande medel
ega gemenskap; och få Revisorerne härmedelst till Rikets Ständer i ämnet afgifva föreskrifven
berättelse.
Enligt hvad uti Kikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse omformiiles,
uppgick Manufaktur-diskont-fonden* behållning vid 1858 års
slut till
'  Riksmynt K:dr 1,617,773: 2.
deruti likväl voro inbegripne osäkra fordringar af tillsammans
254,394: 50.
Fondens inkomster genom räntor å utlånta kapital
utgjorde år 1859
144,632: 87.
hvartill komma hyresmedel för en lägenhet i fondens
fasta egendom
50: —
Summa R:dr 144,682: 87.
Transport: 144,082: 87. 1,017,773: 2.
Transport: 144,682: 87. 1,617,773: 2.
Under samma år hafva utgifterna uppgått till
följande belopp:
Ränta till Rikets Ständers Bank för de af kre
ditivet
begagnade medel
64,127: 98.
Förvaltningskostnader och begrafningshjelp
27,599: 39.
Omkostnader för fondens fasta egendom
523: 11.
Extra utgifter  2,398: 38.
Inköp af inventarier
195: —
Inbetalning till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
i ersättning för det å riks-staten
öfverflyttade, tillförene af Manufakturdiskontens
vinstmedel omedelbarligen bestridda,
årliga anslag till Teknologiska Institutet
21,000: — 115,843: 86.
Och utgjorde således fondens vinst under år 1859
28,839: 1.
samt dess behållning vid samma års utgång
R:dr 1,646,612: 3,
hvaruti ingå osäkra fordringar till ett belopp af 253,291 R:dr 3 öre, eller 1,103 R:dr
47 öre mindre än den för dylika slags fordringar uti 1859 års ingående balans upptagna
summa. Till närmare upplysning rörande Manufaktur-diskont-fondens ställning under
revisions-året bifogas härhos ett deröfver upprättadt kapital-slut.
Vid den i början af år 1859, jemlikt föreskriften i 8 § af gällande reglemente för
Manufaktur-diskonten af den 8 Februari 1844, verkställda fördelning af fondens tillgångar
antogos fondens säkra fordringar, tillika med behållningen i Rikets Ständers Bank,
samt under året inflytande intressemedel, uppgå till ett sammanräknadt belopp af
4,087,830 R:dr 15 öre, och sedan härifrån afdragits den af Rikets Ständer vid 1856—
1858 årens Riksdag beslutade inbetalning å fondens kreditiv på Rikets Ständers Bank,
utgörande för år 1859 150,000 R:dr Riksmynt, äfvensom ränta å återstående kreditivbeloppet,
förvaltningskostnader, ersättning till Riksgälds-kontoret för det från Riks-statens
sjette hufvudtitel .utgående års-anslag till Teknologiska Institutet samt summan af
de lån, med hvilkas återbetalning särskildt anstånd blifvit af Kongl. Maj:t i nåder medgifvet,
hvilka afdrag tillsammans utgjorde 352,451 R:dr 17 öre, och derjemte blifvit afsatte
de 750,000 R:dr, som, enligt Kongl brefven af den 9 December 1818 och den 5 Maj 1841,
årligen böra till s. k. förlagslån användas, så beräknades återstående tillgången för alla
till lån i vanlig diskontväg berättigade idkare utgöra 2,985,378 R:dr 98 öre, hvarefter
och sedan för den särskilda lånerätt, som på grund af Diskont-reglementet tillkommer
Eskilstuna fristads manufakturister och deras förläggare, af hvilka 103 bland de förstnämnde
anmält sig för ett tillverkningsvärde af 747,205 R:dr och 3 bland de sednare
för en förlagssumma af 248,253 R:dr. blifvit ytterligare afsatte 346,217 R:dr 37 öre
eller 33£ procent för manufakturisterne och 39^ procent för förläggarne, behållna tillgången
för den allmänna lånerätten ansågs uppgå till 2,639,161 R:dr 61 öre, hvilken summa,
fördelad mellan de i samma lånerätt deltagande idkare, medgaf en lånerätts-procent
— 5 —
för första klassens idkare af 11 procent, för andra klassens af 81 procent och för tredje
klassens af 5', procent utaf 1858 års tillverkningsvärde, eller för forsta klassens 1A procent,
för andra klassens lj procent och för tredje klassens f procent mera än lånerätten
nästföregående året utgjorde. I öfverensstämmelse härmed och sedan sex af första
klassens idkare för vid klädestillverkning använd Svensk ull fått sig tillagd en förhöjning
i lånerätten med 51 procent af samma ulls värde, 205,072 R:dr, uppgick lånesumman,
för första klassens idkare, med ett sammanräknadt tillverkningsvärde af 16,072,358
R:dr, till 1,756,680 R:dr, för andra klassens, med ett tillverkningsvärde af 4,096,189
R:dr, till 337,935 R:dr, och för tredje klassens idkare, med ett tillverkningsvärde af 9,756,001
R:dr, till 536,580 R:dr.
Jemte egarne af sådana fabriks- och manufaktur-inrättningar, åt hvilka, enligt
2 § i Diskont-reglementet, låneunderstöd från Manufaktur-diskonten äro i allmänhet afsedda,
hafva jemväl, på grund af särskilda, tid efter annan meddelade Kongl, bref och
resolutioner, samt efter gjord behörig anmälan, följande fabriksidkare under år 1859 varit
till begagnande af den allmänna lånerätten i Diskonten berättigade, nemligen 2 porslinsfabrikanter,
19 egare af jerngjuterier, mekaniska verkstäder och metall-fabriker samt 1
porter-fabrikant i första klassen, 2 messings-fabrikanter i andra klassen samt 1 tapetfabrikant
i tredje klassen.
Vidkommande det, enligt högstberörda nådiga bref af den 9 December 1818 och
den 5 Maj 1841, å Manufaktur-diskont-fonden anvisade särskilda anslag af 750,000 R:dr
till förlagslån för anläggning och drifvande af större fabriks-inrättningar af antingen ny
eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet, så voro vid 1858 åi;s utgång dylika lån meddelade
till ett sammanlagdt belopp af 749,419 R.dr 59 öre. A berörda förlagslån hafva
under revisions-året inbetalningar egt ruin af tillsammans  R:dr 139,875: —
Af dessa medel, jemte den vid årets början å förlagslåne-anslaget
befintliga behållning af
» 580: 41.
K:dr 140,455: 41.
hafva blifvit utassignerade nedannämnda af Kongl Maj:t i nåder beviljade förlagslån, nemligen
till:
l:o Carlsviks aktie-bolag, återstoden af det, enligt Kongl, brefvet den 5 Februari
1858, bolaget beviljade lån för dess hel- och halfylleväfnads-fabrik här i hufvudstaden
K:dr 70,000: —
2:o Motala mekaniska verkstads bolag, det för Lindholmens af
bolaget inköpta mekaniska verkstad och gjuteri, enligt högstberörda
Kongl, bref, beviljade lån
» 50,000: —*
3:o Fabriks-idkarne A. Nydqvist och C. O. Holm, i afräkning å
det, genom Kongl, brefvet af nämnda dag, för Trollhätte mekaniska
verkstad med gjuteri beviljade lån å 20.000 R:dr
» 15,000: —
Summa R:mt R:dr 135,000: —■
— 6 —
Af förlags-lånefonden voro således vid 1859 års utgång lån utestående till ett
saminanräknadt belopp af 744,544 R:dr 59 öre.
Utom resterande beloppet af det Fabriksidkarne Nydqvist och Holm tillagda ofvanomförmälda
lån återstodo vid årets slut att a fförlagslåne-anslaget utbetala följande 2:ne
genom Kongl, brefvet den 4 Februari 1859 beviljade lån, nemligen dels 00,000 R:dr till
Fabriksidkanm G. F. Lundström för dess i Jönköping anlagda hel- och halfylleväfnadsfabrik,
och dels 30,000 R:dr till Bruksidkare» J. P. Jönsson för glastillverkningen vid
Liljedahls glasbruk i Wermlands län.
Hvad derefter angår ZJU-diskont-fonden, sa inhemtas af närlagda kapitalslut, att
af nämnda fonds å Rikets Ständers Riksgäldskontor anvisade kreditiv, 225,000 lt:dr
R:mt. ett belopp af 58,720 R:dr varit under år 1859, jemte fondens egna disponibla
medel, för belåning af ull begagnadt.
Fondens inkomster under året hafva bestått uti:
Ullsorterings-,’värderings- och magasins-afgifter .... R:dr 2,705: 49.
Hyra för lägenheter i ullinagasins-huset i Norrköping
» 703: —
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl, brefven
den 9 November 1836 och den 30 Januari
1857,
» 1.800: —
Ordinarie räntor  2,035: 79.
Förfallo-räntor
209: 16. „ 2,244: 95. 7 453.- 44.
Då härifrån afdraga* fondens utgifter under
samma är, nemligen:
Aflöning till Ull-kontorets tjenstemän och betjening K:dr 4,685: —
Omkostnader för ullmagasins-huset
» 188; 28.
Diverse utgifter;  » 126: 44.
Ränta till Riksgäldskontoret för begagnade kredi
tiv-medel
» 1,479: 6. 6,478: 78.
har fondens vinst under är 187)9 uppgått till
.... ll:dr 974: 66.
och har alltså fondens behållning, som vid 1859 års början utgjorde » 11,900: 49.
vid årets slut ökats till  lLdr 12,875: 15.
hvaruti likväl inbegripas osäkra fordringar till ett belopp af 3,049 R:dr.
Till åtlydnad af föreskriften i Kongl. Maj:ts nådiga bref den 8 Juli 1851, har
Kongl: Landtbruks-akademiens Förvaltningskommitté till Kongl. Kommersekollegium
öfverlemnat redovisningar rörande såväl Kronans stam-schäferiers tillstånd vid 1859 ars
början samt de under årets lopp inträffade förändringar, som ock de genom försäljning
af får från dessa sshäferier influtna medel. Af dessa handlingar visar sig, bland annat,
att antalet af de vid ifrågavarande schäferier befintlige får vid 1859 års slut utgjorde 678
stycken, nemligen af Elektoral- 435, Southdown- 218 och af Strelitzer-metizer 25 stycken,
äfvensom att behållningen af de för vid schäferierna år 1859 försålda får influtne kontanta
medel uppgått till 627 R:dr 35 öre.
Revisorerne hafva jemväl genomsett den af Ullkontoret i Norrköping för revisions-året
upprättade kassaräkning samt redovisning rörande emottagen och aflemnad ullf
och hafva, enligt sistnämnda redogörelse, under året 78,080 skålpund ull blifvit vid ullmagasinet
sorterade.
I afseende å de pä riks-statens sjette hufvudtitel anvisade medel till manufakturernas
befrämjande äfvensom Extra Licent- och Eskilstuna Fristads-medlen samt de från
Kongl. General-Tullstyrelsen levererade Tull- och Be slags-andelar, få Kevisorerne åberopa
härvid fogadt sammandrag af de öfver dessa medel för år 1859 förda räkenskaper,
hvilka blifvit i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade.
Behållningen af samtliga ifrågavarande medel utgjorde vid
1858 års utgång
R;dr
samt inkomsterna under år 1859
»
Summa R:dr
hvaremot utgifterna, bestående af premier, stipendier och arfvoden,
reseunderstöd åt fabriks- och handtverks-arbetare, aflöning till tjenstemän
i Eskilstuna fristad m. m., uppgingo till
» 15,880: 24
hvadan vid 1859 års slut en behållning förefanns af
R;dr 6,732: 78.
Ibland de af manufaktur-medlen utgående anslag förekommer äfven ett belopp af
300 Riksdaler Riksmynt, sorn, jemlikt Kongl, brefven den 12 Februari 1805 och den 10
September 1828, bör utgå till General-Löjtnanten, Kommendören med Stora Korset af
Kongl. Svärds-Orden m. m. C. Akrell såsom hushyre-ersättning för den så kallade globverkstaden,
och hvilket belopp årligen af Kongl. Kommersekollegium utbetalts, sedan
styrkt blifvit, att nämnda verkstad fortfarande behörigen underhölles. Då, efter hvad
Revisorerne inhemtat, värdet af de arliga tillverkningarne vid ifrågavarande verkstad under
loppet af flere år föga öfverstigit omförmälda årliga anslag, anse Revisorerne sig böra
hemställa, att samma anslag må upphöra.
Såsom premier för inom Wester-Norrlands län tillverkade finare lärfter, har, jemlikt
hvad den bland förberörde räkenskaper befintliga redogörelse utvisar, en summa af
3,530 R;dr 24 öre blifvit under år 1859 utbetald.
12,695: 88.
9,917: 14.
22,613: 2.
— 8 —
Revisorerne hafva vidare genomgått 1859 års räkenskaper rörande dels de medel,
till belopp af högst 2,700 Riksdaler Riksmynt årligen, hvilka Kongl. Kommerse-kollegium,
på grund af Kongl, brefvet den 30 Januari 1830, är berättigadt att från Kongl. Statskontoret
uppbära till godtgörande af Svenske och Norske Konsulers förskotter till nödställdt
Svenskt sjöfolks understöd och hemförskaffande, dels ock det genom Kongl, brefven
den 14 September 1843 och den 6 Augusti 1858 å Handels- och Sjöfarts-fonden till
Kongl. Kommerse-kollegii disposition anvisade årliga anslag af 2,000 Riksdaler, att användas
till ersättande af sådana bevisliga utgifter för Svenskar, hvartill Konsulerne, antingen
i anseende till utgifternas beskaffenhet eller svårigheten at.t derå anskaffa fullständiga
verifikationer, ej äro, enligt förut gällande föreskrifter, berättigade till godtgörelse af
allmänna medel; varande dessa räkenskaper, af hvilka särskilda utdrag härhos bifogas,
äfvenledes i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning.
Vid revisions-årets slut utgjorde behållningen å forstberörda anslag 5,772 R:dr
29 öre, hvaraf likväl 5,698 R:dr 38 öre voro förskottsvis till Konsuler utbetalde, om
hvilka medels indrifvande från vederbörande rederier Kongl. Kommerse-kollegii Advokatfiskals-embete
fått sig uppdraget att besörja. Behållningen åter å det sednare anslaget
uppgick vid samma tidpunkt till 135 R:dr 45 öre, sedan, på grund af Kongl, brefvet
den 21 Januari 1859, af Handels- och Sjöfarts-fondens medel blifvit till Kongl. Kommerse-kollegium
utbetaldt ett belopp af 850 R:dr 80 öre, hvarmed Konsulernes år 1858
bestridda utgifter för Svenske undersåter öfverstigit det för samma år anvisade anslag.
Revisorerne, som funnit räkenskaperna öfver samtlige ofvannämnde fonder och
medel vara ordentligt och med redighet förda, hafva vid granskningen deraf icke funnit
anledning till någon anmärkning; och äro uppgifterna rörande de i Rikets Ständers Bank
vid revisions-årets slut innestående behållningar genom vederbörliga attester styrkta.
Säkerhetghandlingarne för de utur fonderna meddelade lån hafva, vid af Revisorerne
anställd inventering, befunnits ordnade med synnerlig omsorg och säkert förvarade.
Af Ombudsmannens särskilda berättelse öfver fondernas balanserade fordringar
äfvensom af de utaf honom förda lagsöknings-diarier hafva Revisorerne äfven tagit kännedom
och dervid icke funnit något att erinra beträffande det sätt, hvarpå bevakningen och
indrifningen af de förfallna fordringarne blifvit besörjda.
För de i denna revisions-berättelse förekommande siffer-uppgifter ansvarar den
Sekreterare, som vid granskningen af de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda fonders
förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
—- 9 —
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruktion, till
Kongl. Maj:t i underdånighet insända ett exemplar af denna berättelse.
Stockholm den 14 Oktober 1861.
Höglofli ge Ridderskapet och Adelns ledamöter:
FR. CRONSTEDT. J. W. STJERNSTEDT. THURE CEDERSTRÖM.
G. H. STRÅLE. C. KUYLENSTJERNA. G. W. von FRANCKEN.
Högvördige Preste-ståndets ledamöter:
JOH. ER. FORSSELL. OSCAR ERIL RABE. ANDERS SANDBERG
J.
M. MALMSTEDT. ESBJ. BERGMAN. CARL AHLBERG.
Välloflige Borgare-ståndets ledamöter:
JOH. VICT. ÅBOM. GUSTAF NETTELBLADT. G. HOLM SYLVANDER.
JOH. RYDING. J- SÖDERHOLM. GUSTAF RHODIN.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
S. HEURLIN. ANDERS PEHRSSON. OLOF OLSSON.
A. W. UHR. M. MÅNSSON. LARS OLSSON.
<KL Hegardt.
2
Kapital-slut öfver Manufaktur-diskont-fonden för år 1859.
Riksmynt.'
Skuld:
Debet.
Salans från år 1858.
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten, emot 3 procents årlig
ränta å det begagnade kapitalet,
2,550,000: —
Obetald ränta vid 1858 års slut  32,180: 5.
Riksmvat.
Tillgång:
Credit.
Balans från år 1858.
lto Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Depositions-afdelningen
352,442: 78.
2,582,180 5] 2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån
b) Förlags-lån
748,000
upplupna räntor
14,552
c) Anstånds-lån
upplupna räntor
t
3:o Osäkra fordringar:
78,501
1,802
2,750,260: 43.
19. 762,552: 19.
11.
6. 80,303: 17, 3,593,115: 79.
a) Diskont-lån
232,879: 84.
förfallo-räntor
464: 74.
b) Förlags-lån,
resterande kapital å Fr. Rippes lån.... 1,419: 59.
upplupen ränta derå .... 422: 40.
dito dito å Rosenborg &
Ekenmarks lån
19,207: 93. 19,630: 33.
Vinst- och förlust-konto.
233,344: 58.
21,049: 92. 254,394: 50. 4.199,9531
Transport R:dr j 2,582,130; o
Inkomster:
Ordinarie räntor
139,303: 75.
Förfallo-räntor
5,329: 12.
Hyra för en lägenhet
50: — 144,682: 87.
Transport R:dr 144,682: 8<. j 4,199,953;
Transport R:dr i 2,582,180j 5
Balans till år 1860.
Tillgäng:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o
tions-afdelningen
,}*a Säkra fordringar:
a) Diskont-lån
b) Förlags-lån
upplupna räntor ocl
o) Anstånds-lån
upplupna räntor
5 med Deposi
-
224,033: 25.
expenser
743,125: —
14,197: 11.
68,329: 57.
1,626: 46.
2,773,405: 73.
757,322: 11.
69,956: 3. 3,600,683: 87.
Ao Oiäkra fordringar:
«) Diskont-låu
230,31*. 88
iörfallo-räntor och expenser
ti) Förlags-lån, . , ,,a. M
resterande kapital a Fr. Rippes Ian ... 1,419. 5 .
upplupen ränta derå .... 422: 40.
dito dito å rosenborg &
Ekenmarks lån  19,207: 93. 19,630: 33.
1,874: 23. 232,24!: 11.
21,049: 9J; 253,291: 3. 4,078,00815
Transport R:dr 144,682: 87.
Utgifter:
l:o Aflöning och begrafningshjelp ••••••
21,293: 83
2;o Arfvoden till Kongl. Kommerse-kollegii President och
Ledamöter m. fl
S:o Inköpta inventarier
4:o Extra utgifter
5:o Omkostnader för fondens fasta egendom
(ko Ersättning, enligt Kongl, brefvet den 9 November 1841,
till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
7:o Ränta till Rikets Ständers Bank för af kreditivet begagnade
medel
Fondens vinst år 1859 har alltså utgjort
6,305: 56.
iqv
2,398: 38.
523: 11.
21,000: —
64,127: 98.
115,843: 86.
Balans till år 1860,
Skuld:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten, emot 3
procents ärlig ränta å det begagnade kapitalet,  ’ oV SQfr 19
Obetald ränta vid 1859 års slut
Summa K:dr i 6,660,188 20
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 12 Oktober 1861.
Summa R:dr
4,431,396 7
23,839 1
! 2,431.39612
'
6,660,188,20
S. Agrell.
C .Brandel.
Kapital-slut öfver Ull-diskont-fonden för år 1859.
Skuld:
Debet.
Balans från år 1858.
Riksmynt.
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, för af kreditivet år 1858 begagnade medel:
Kapital  v
78,360: —
Obetald ränta vid 1858 års slut  2,136: 67.
Tillgång:
Balans till år 1860.
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank
2:o Säkra fordringar:
Diskontlån
67,603: 84,
Hos Kongl. Kommerse-kollegii Statistiska kontor
1,800: —
» Ull-kontoret i Norrköping
3:o Osäkra fordringar
a
70: 25.
551:12. 69,954: 96-  3,049; —
80,49667
73,074 21
Summa R:dr 153,570
88
Tillgång:
Credit.
Balans från år 1858.
Riksmynt.
1:0 Behållning i Rikets Ständers Bank
66: 30.
2:o Säkra fordringar:
Diskontlån
89,179: —
Hos Ull-kontoret i Norrköping
102: 86. 89 281: 86.
3:o Osäkra fordringar
3,049: —
Inkomster:
Vinst- och förlust-konto.
Ullsorterings-, värderings- och magasins-afgifter  2,705: 49
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl, brefven den 9
November 1836 och 30 Januari 1857,  1,800: —
Hyresmedel
Ordinarie räntor
a.... 2,035: 79.
Förfallo-räntor
209: 16.
703: —
2,244: 95.
7,453: 44.
Utgifter:
Aflöning till Ull-kontorets tjenstemän och betjening
4,685: —
Omkostnader för ullmagasins-huset
188: 28.
Diverse utgifter
126: 44.
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
1,479: 6.
Fondens vinst år 1859 har alltså utgjort
6,478: 78.
Skuld:
Balans till år 1860.
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, för af kreditivet år 1859 begagnade medel:
Kapital
58,720: —
Obetald ränta vid 1859 års slut  1,479: 6.
Summa R:dr
92,397
16
974 66
60,199 0
153,570188
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 12 Oktober 1861.
Agrell.
C. Brandel.
Utdrag af 1S39 års hufvudbok för Manufaktur
Eskilstuna
Riksmynt.
Debet.
Behållningar och fordringar:
från år 1858
afgår skuld
12,835: 6.
139: 18.
Inkomster:
Manufaktur-medel
Tull- och konfiskations-medel
Eskilstuna Fristads-medel ....
9,530: 24.
245: 6,1.
141: 29.
9,917
Summa R:mt R.dr
22,613
Stockholm af Kongl. Kommes* kollegii
Extra Licent-, Tull- och Konfiskations• samt
Fristads-medel.
Credit.
Utgifter:
af Manufaktur-medlen
13,220
» Tull- och konfiskations-medlen
1,325
» Eskilstuna Fristads-medel
100
o Extra Licent-medlen
135
» Riksgälds-kontorets medel
1,100
18.
Riksmynt.
15,880 24
Behållningar och fordringar:
af Manufaktur-medlen
» Tull- och konfiskations-medlen
» Eskilstuna Fristads-medel <
» Riksgälds-kontorets medel
241: 10.
3,120: 73.
3,160: 85.
300: — 6,822: 68.
afgår skuld
89: 90.
Summa R:mt R:dr
6,732'
22,613 2
Kammar-kontor den 12 Oktober 1861.
E. O. Leyonmarck.
Vt firag af räkningen öfver uppburna utedel till godtgörande
bestridt, för hemför skaff'unde
Riksmynt.
Debet.
Enligt 1858 års räkning utgjorde behållningen vid samma årsslut
3,337
821
Inkomst:
Af Kongl. Stats-kontoret anordnade medel, hvilka blifvit genom Kongl,
brefvet den 30 Januari 1830 anvisade till ersättande af de utgifter,
som Svenske Konsuler bestridt för Svenskt sjöfolk
°
-
2,700
j
'i
Summa Runt R:dr
6,037 |
82|
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
af de utgifter. Svenske och Norske Hönsäter å utrikes orter
af Svenskt sjöfolk år 1&39-
Credit.
Riksmynt.
Balans från år 1858.
Skuld
2
Afskrifning:
af förskottsvis utbefalde ersättningar, för hvilka godtgörelse icke kunnat
265
51
Balans till år 1860:
Till Konsuler förskottsvis utbetalde ersättningar för bestridde omkostna-  der för Svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörande af rederier Advo-
kat-fiskals-embetet fått sig uppdraget att besörja,
5,698: 38.
Behållning af kontanta medel  73: 91.
5,772
29
Summa R:mt R:dr
6,037
82
Kammar-kontor den 12 Oktober 1861.
E. O. Leyonmarck«
Utfira# af 1959 ars riik ning öfver det, genom Kongl. brefven
och Sjöfarts-fonden hevi!jade anstag till godtgör ande af Sven
-
Debet.
Behållning från år 1858
Inkomster:
Af Kongl. Konvoy-koinmissariatet anordnade medel tor år 1859 2,000:
Dito ersättning för den brist, hvarmed Konsulernes ofvannämnda
utgifter år 1858 öfverstigit anslaget för nämnde år 850: 80.
R ikmvnt
2,881165
Summa R'.mt R:dr
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollogii
flen IM September MSMit och den 6 Augusti MS3S. af Handelsske
och Norske Konsulers utgifter för Svenske undersdter.
Riksmynt.
Credit.
Afskrifning:
af de till Svenske och Norske Konsuler gjorda utbetalningar, för hvilka
någon ersättning icke kunnat erhållas, enligt Kongl. Kollegii beslut,
2,746
20
Balans till år 1859:
Behållning af kontanta medel
135
45
Summa R:mt R:dr
2,881 [65
Kammar-kontor den 12 Oktober 1861.
E. G. Leyonmarck.
Kongl. Rominerse-koHegii
underä&niga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers framställning
vid 1861 års granskning af de
under bemälte Kollegium ställda fonders
förvaltning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti den af Rikets Ständers Revisorer afgifna berättelse angående af deni sistlidna
år verkställd granskning af de under Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kommersekollegium
ställda fonder och medel hafva Revisorerne, bland annat, förmält, att då.
efter hvad Revisorerne inhemtat, värdet af de årliga tillverkningarne vid den så kallade
globverkstaden under loppet af flera år föga öfverstigit det anslag af 300 R:dr Runt,
som, jemlikt Kongl, brefven den 12 Februari 1805 och den 10 September 1828, borde
af de till manufaktnrernes befrämjande anvisade medel utgå till General-löjtnanten och
Kommendören m. m. C. Akrell såsom hushyre-ersättning för nämnda verkstad, och hvilket
belopp årligen af Kollegium utbetalts sedan styrkt blifvit, att verkstaden fortfarande
behörigen underhölles, Revisorerne ansåge sig böra hemställa, att samma anslag
måtte upphöra,
Sedan Kollegium genom nådig remiss fått sig anbefalldt, att i anledning af Rikets
Ständers Revisorers omförmälda framställning afgifva underdånigt utlåtande, har Kollegium,
för fullgörande af högstberörda nådiga befallning, ansett sig böra anmoda Vetenskaps-akadeinien,
under hvars inseende globtillverkningen och öfriga mathematiska instrumentmakerierna
i riket äro ställda, att meddela Kollegium sina tankar uti ifrågavarande
ämne, och har bemälda Akademi, till följd häraf, under den 8 i denna månad
till Kollegium öfverlemnat ett af tvenne utaf Akademiens ledamöter, General-majoren
och Kommendören m. m. Friherre Fab. Wrede och Professoren m. m. E. Edlund, efter
erhållet uppdrag, afgifvet yttrande, deruti Akademien förklarat sig instämma, och hvilket
hufvudsakligen innehåller, att den af Revisorerne till stöd för det väckta förslaget
om ofvanberörda anslags upphörande åberopade omständighet, att afsättningen af globverkstadens
produkter varit obetydlig, hvilken omständighet åter till största delen härrörde
från en för verkstaden ofördelaktig täflan med utländska verkstäder, snarare syntes
böra tala emot än för det framställda förslaget, enär en god afsättning naturligtvis
skulle göra det nu för verkstadens underhåll nödvändiga anslaget öfverflödigt; att, om
äfven mathematiska ..eli fysiska instrumenter af känd och vanlig konstruktion kunde
med mindre kostnad aförskrifvas från utländska större fabriker än här förfärdigas, det
dock vore ett för vetenskapen och dess idkare menligt förhållande, om ej sådana instrumenter,
för särskilda speciella behof och, till följd deraf, utaf särskild efter ändamålet
lämpad konstruktion, kunde här åstadkommas; att frågan huruvida det, utan
afseende å större eller mindre afsättning, kunde vara af någon vigt att en globverkstad
här finnes och att derigenom en utväg blifvit beredd för fyllandet af möjligen förekommande
speciella behof, icke kunde annat än jakande besvaras, enär rikets elementarläroverk
vid 1856 - 1858 årens riksdag blifvit försatta i tillfälle att efter band inköpa erforderlig
undervisningsmateriel, hvartill glober nära nog i första rummet borde räknas, men
de utländska globerna vore till detta behof mindre tjenliga, dels emedan alla å dem
förekommande namn vore angifna på ett utländskt, för mängden af eleverne okändt
språk, dels emedan stommarne till desamma i allmänhet utgjordes af ihåliga gjutna
gipskulor, som lätt ginge sönder vid minsta ovarsam behandling, hvaremot de svenska
vore förfärdigade af lagervis hopklistradt papper och följaktligen betydligt starkare;
samt att, då den gamla kostsamma materielen för en sådan verkstad redan förefunnes
och följaktligen ingen annan uppoffring från Statens sida för ändamålet erfordrades än
en årlig hyresersättning af 300 R:dr, Akademiens förbemälde tvenne ledamöter ansåge
sig böra tillstyrka samma anslags fortfarande utgående.
För egen del får Kollegium i underdånighet anföra, att, på grund af Kongl,
brefvet den 6 Juli 1781, Gravören F. Akrell från början af nämnda år uppburit ett årligt
belopp af 200 R:dr B:ko i hushyre-ersättning för globverkstaden, hvilket med hans
död upphörde, hvarefter Konduktören, numera General-löjtnanten m. in. Akrell genom
Kongl, brefven den 12 Februari 1805 och den 10 September 1828 berättigats att, tillsvidare
och så länge berörda inrättning af honom behörigen vidmakthölles, af de till manufakturernes
befrämjande anslagne medel årligen uppbära omförmälda belopp, hvilket
för hvarje år af Kollegium till honom utbetalts, sedan styrkt blifvit att förenämnda
vilkor för det nästförflutna året behörigen fullgjorts; och, ehuruväl ifrågavarande under
en längre tidrymd utbetalda understöd icke visat sig hafva i någon väsendtligare mån
uppfyllt det ändamål, sorn med samma anslag synes hafva varit afsedt, då, efter hvad
Revisorerne förmält sig hafva inhemtat, värdet af de årliga tillverkningarne dervid under
loppet af flera år föga öfverstigit anslagssumman; dock, som Vetenskaps-akademien,
med afseende å de svenska globernas större användbarhet vid skolundervisningen och
varaktigare beskaffenhet än de utländska, ansett det vara af vigt, att tillverkningen
deraf inom riket fortfarande med understöd af allmänna medel vidmakthålles, finner
Kollegium sig sakna anledning att i underdånighet tillstyrka den af Revisorerne ifrågaställda
indragning af meranämnda anslag.
Den nådiga remissen återställes i underdånighet, och Kollegium framhärdar med
djupaste vördnad,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
F. i REHMA N.
J. N. BORELIUS.
Stockholm den 10 Januari 1862.
G. Hegardt.
BERÄTTELSE
TILL
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDER,
ANGÅENDE
BANKO-VERKET,
AF
RIKETS STÄNDERS REVISORER.
ÅR I8«f.
STOCKHOLM.
TRYCKT HOS ISAAC MARCUS,
1861.
Till Rikets Högloft. Ständer.
Undertecknade, utsedde att granska Stats-, Banko- och RiksgäldsVerkens
tillstånd, styrelse och förvaltning, hafva, i enlighet med
föreskriften i 1 § af Instruktionen för Rikets Ständers Revisorer
öfver Banko-Verket, å den för revisions-förrättningens början bestämda
dag, den 15 nästlidne Augusti, sammanträdt i Rikets Ständers
Bank och styrkt sin behörighet att i revisionen deltaga.
Vid detta sammanträde fingo Revisorerne, jemlikt 2 § i åberopade
Instruktion samt 20 § i det för Bankens styrelse och förvaltning
den 30 Oktober 1860 utfärdade Reglemente, emottaga
följande berättelser, nemligen af
Banko-Fullmäktige, dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet samt de hos Fullmäktige förekomna hufvudsakliga
ärenden, jemte öfversigter af Bankens ställning vid revisionens
början, dels ock angående Tumba pappers-bruk; hvilken berättelse
åtföljdes af särskilda berättelser, angående verkställd gransk
-
ning af Banko-Diskont-Verkets i Stockholm samt Låne-Kontorens
i Götheborg, Malmö och Wisby räkenskaper och förvaltning för
år 1860;
Direktioneme vid Banko-Diskont- Verket i Stockholm samt LåneKontoren
i Götheborg, Malmö och Wisby, angående dessa Diskontinrättningars
rörelse;
Bankens Understyrelse, rörande den samma styrelse äfvensom
departemental-styrelserne åliggande förvaltning, ocb
Bankens Fisk als-Em bete, om de till detta embetes befattning
hörande ämnen.
Revisorerne hafva läst icke allenast omförmälda berättelser,
utan äfven Fullmäktiges allmänna och särskildta samt Understyrelsens
och Kommissariernes i Låne-Kansliet protokoll från och
med början af September månad nästlidne år, intill hvilken tid sednast
församlade Revisorer öfver Banko-Verket sträckt sin granskning,
till och med den 15 Augusti innevarande år, samt derjemte
granskat Bankens och Tumba Bruks räkenskaper för år 1860; Och
då Revisorerne, efter fullbordadt uppdrag, nu gå att härom afgifva
berättelse, upptaga Revisorerne ärenderne i den ordningsföljd,
hvartill Banko-Reglementets uppställning föranleder.
§ I
öfverstyra-
Öfverstyra] sens personal har ej undergått någon förändring,
un* personal. j anseende till förfall för ordinarie Ledamöter hafva följande
Suppleanter vid serskildta tillfällen i Öfverstyrelsen deltagit, nemligen:
af
Iiidderskapet och Adeln:
Herr Kaptenen m. m. Friherre C. J. A. Skogman,
Herr Öfversten m. m. O. Nordensvan,
Herr Öfverste-Löjtnanten m. m. C. G. Lagercrantz,
af Preste-Ståndet:
Herr Komministern F. W. Öfverström,
af Borgare-Ståndet:
Herr Konsuln m. m. A. Peijron,
Herr Grosshandlaren D. Erskine,
Herr Grosshandlaren B. Almqvist,
af Bonde-Ståndet:
f. d. Riksdags-fullmäktigen Adolf Fredriksson från Upsala län.
5 25.
För utöfvande af den, enligt 5 § i Banko-Reglementet, Full- inspektionm
mäktige åliggande tillsyn öfver ordningens vidmakthållande inom
Verket, hafva Fullmäktige, efter dem emellan uppgjord öfverenskommelse,
vid olika tillfällen inspekterat Bankens serskilda afdelningar,
kontor och expeditioner, hvarvid anledning till anmärkning
ej förekommit.
§ 3.
Inventering af Bankens kassor och öfriga förvaringsrum är af inventering af
Fullmäktige, utan anmärkning, anställd den 3 Juni detta år enligt ^Umäktige.
dertill uppgjorda, fullständiga och verificerade inventarie-fÖrteckningar.
§ 4.
Med ledning af dylika förteckningar, hafva Revisorerne den inventering af
23 nästlidne September verkställt enahanda inventering, hvarvid be- Revianrernehållningarne
i guld, silfver och koppar, utgjorde:
Guld.
Myntadt:
375 stycken fyrdubbla dukater  1,500: _
1,651 „ dubbla d:o
3,302: —
7,301 „ enkla d:o  7,301: —
Summa Dukater 12,103: -
Silfver.
Myntadt efter 1664 års myntfot:
hela Riksdaler  39,728: —
två tredjedels d:o  14,400: —
en tredjedels d:o  63,600: —
en sjettedels d:o
34,400: —
en tolftedels d:o
12,000: —
en tjugufjerdedels d:o . . . . . 12,400: - 176,528: -
Transport 176,528: -
Transport
•ens myntordningar:
270,130: 50.
97: -  18,799: 12.
Myntadt efter 1830 och 1835 år
en åttondedels Riksdaler
en sextondedels d:o
en trettiondetvåendels
4 R:dr Riksmynt
2 Rtdr d:o
1 R:dr d:o
50 öre d:o
25 öre d:o
10 öre d:o
Utländskt mynt, efter förvandling i R:dr R:mt:
Holsteinska, Danska och Norska
specier  1,583: 66.
Ryska Rubler (sedan år 1810) . 702,792: 38.
Omyntadt silfver  9,325,336: 36.
176,528: -
289,026: 62.
205,908: -  232,862: -  371,452: -  246,730: so.
627,995: -  67,234: so.
1,752,182: io.
10,029,712: «o.
Summa R:mt R:dr 12,247,449: 12-
Öresmynt:
i 5 ören
2
1
Kopp ar s kiljemynt.
ii
ii
ii
ii
ii
ii
28,776
22,258
26,550
6,640
2".
84,224: 27.
Af äldre prägeln:
i 4
2
1
2
i
i
skillingar
d:o
d:0
d:0
d:o
d:0
Af äldre prägel, å 1, B |, £ och T? »k
Riksgälds-Kontorets polletter .
22,191: -  25,578: -  17,062: 30.
17,497: so.
5,950: so.
876: -
89,155: 50.
7,692: -  2,693: so.
Summa Rmit R:dr 183,765: 27.
7
§ 5.
Sedan Rikets Ständers vid sednaste Riksdag utsedde Justitie- Advokat-nOmbudsman,
Häradshöfdingen, R. N. O. Carl Wester, den 4 sistlidne^^”^0^
Augusti, med döden algått, hafva Banko-Fullmäktige gemensamt^ i justMemed
Fullmägtige i Riksgälds-Kontoret, till åtlydnad af föreskrifterne
i 98 § Regerings-Forinen och 63 § 4 mom. sista punkten
Riksdags-Ordningen, den 15 i samma månad uti Justitie-Ombudsmans-Embetet
insatt Häradshöfdingen Westers af Rikets Ständer
valde efterträdare i Embetet, Sekreteraren i Justitie-OmbudsmansExpeditionen,
Advokat-Fiskalen, R. N. O. Kils August Fröman, och
såsom följd deraf' för honom utfärdat förordnande att vara Rikets
Ständers Justi ti e-Ombudsman.
§ 6.
Den efter 1860 års bokslut uppgjorda, till trycket befordrade öfversigt af
och med allmänna tidningarne utdelade öfversigt af Bankens hela
ställning utvisar, att Bankens tillgångar och fordringar utöfver
dess skulder vid nämnde års början, efter afdrag af det af Rikets
sednast församlade Ständer anvisade bidrag till Riksgälds-Kon to re t,
stort 1,000,000 R:dr, utgjorde .... Runt R:dr 23,955,524: 42.
att inkomster och tillfälliga vinster under år 1860
uppgått till  2,195,970: 07,
och att efter afräkning derifrån af
rän te-utgifter, förval tnings-kostnader,
välgörenhetsbidrag och förluster
635,930: 90,
en kapital-tillökning uppkommit af  1,560,039: 17,
hvadan, vid 1861 års början, Bankens tillgångar och
fordringar utöfver dess skulder uppgingo till . . 25,515,563: 59,
eller grundfond  15,000,000: —
behållning derutöfver  10,515,563: 59. 25 515,563- 59
att vidare, vid detta års början, metalliska kassan
utgjorde i Runt 23,092,875: 18,
mot en utelöpande sedelstock af ... . „ 39,486,008: 61,
samt en depositionsskuld af  „ 9,115,008: 01,
8
Halfårs-upp
gifteme.
oell att Bankens tillgång i räntebärande obligationer belöpte sig
till R:mt 9,457,804: 66.
Öfver förhållandet emellan Bankens metalliska kassa samt
utelöpande sedlar och depositionsskuld, jemte obegagnade andelar
af kreditiv och låneförlag, hafva, enligt gällande föreskrift, uppgifter
för hvarje halft år blifvit upprättade samt tryckta oell till
allmänheten utdelade; Och få Revisorerne, till upplysning angående
de efter den 29 nästlidrie Juni, då sednaste halfårs-uppgift afgafs, inträffade
förändringar, meddela följande redogörelse i förevarande
afseende för den 14 September.
Sedelskuld:
Utelöpande sedlar, invisningar och insättningsbevis 42,757,454: 67.
D epos i t iöns -skuld:
Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar
samt bolag och enskilde personer
5,3 2 7,0 9 8: 35.
Dito i guld, 150 dukater ä 8: 25 . . 1,237: so. 5,328,930- 05
Sedel- och depositions-skuld 48,086,390: 72.
Obegagnade andelar af kreditiv- och låneförlag:
tillhörande
Depositions-Afdelningen  10,497,217: 86,
d:o Låne-Afdelningen
. 4,309,537: 07.
S:gr: 02,893,145: 65.
Härifrån afgå, jemlikt stadgandet i 118 § af Banko
Reglementet
0,385,525: -
Summa Sedelstock 50,507,020: 65.
Skilnad häremellan och maximi-beloppet af Sedelstock,
beräknad enligt samma §  929,308: oc.
Summa R:dr 57,436,928: 7|.
9
Bankens Guld- och Silf v er-tillgång:
Dukater R:dr Silfver i R:mt.
Myntadt, gångbart, i kassa liggande . . 13,018. 2,120,728: —
Utländskt mynt
—— 704,376: 04.
Omyntadt
9,464,644: 05.
Hos Kongl. Myntet till förmyntning . 17,474. 416,376: 20.
Innestående på utrikes ort:
Hos Nord-Tyska Banken i
Hamburg  3,729,671, 17.
„ Handelshuset Peter
Siemsen & Komp. i d:o 3,363: 17.
„ d:o S. Heine i d:o 67: ii.
„ d:o H. J. Merck &
Komp. i d:o 3,212,143: 67.
Oremitterade valutor 7,528,000: — ^ 473 245- 42
Summa 30,492. 27,185,369: 7i.
Guldtillgången utgör a 8,25 per dukat  251,559: —
S:gr R:mt 27,436,928: 71.
Sedelstocken får derutöfver utgöra . .... 30,000,000: -
Summa R:dr 57,436,928: 71.
§ 7.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret hafva Banko- omm KanalFullmäktige
anställt val, såväl vid nästlidne års utgång af leda- Birektiar‘-  mot i Götha Kanal-Direktion för innevarande år, som i sistförflutna
April månad af ett ombud att, å Bankens och Riksgälds-Kontorets
vägnar, deltaga i revisionen af Kanalverkets räkenskaper.
I det förra uppdraget bibehölls Herr General-Majoren m. m.
J. Kléen och till det sednare utsågs Herr Grosshandlaren F. A.
Rinman.
§ 8.
Sedan jemväl den 4:de och sista af betalningen å det år 1858 staoiin»
tor Svenska Statens räkning i Hamburg upptagne lån af 12,000,000
R:dr R:mt blifvit af Riksgälds-Kontoret verkställd, hvarigenom, jem
Bevisorernes
Berätt. ang. Banlcoverket. 2
10
likt Rikets sednast församlade Ständers beslut, för Banken inträdt
skyldighet att, under åren 1861 och 1862, till nämnde Kontor
inbetala 6,000,000 R:dr af de Statslånefonden tillhörande medel,
med 750,000 R:dr hvar tredje månad; så äro, vid slutet af Mars
och Juni månader detta år, till Riksgälds-Kontoret aflemnade å
hvardera terminen 750,000 R:dr eller tillsammans 1,500,000 R:dr,
hvadan af ifrågavarande medel ännu återstå att leverera 4,500,000
R:dr.
Af dessa
. R:dr 4,500,000: —
voro den 14 sistlidne September till utlåning
anvisade:
genom Banko-Diskont-Verket . 2,569,000: —
„ Låne-Kontoret i Götheborg
875,000: —
„ d:o i Malmö . . . 750,000: —
„ d:o i Wisby . . . 109,000: —
S:gr 4,303,000: -
Återstoden  197,000: - v 4,500,000: -
inlevererad af Låne-Kontoret i Götheborg
med  175,000: —
och af Låne-Kontoret i Wisby med 22,000: —
= 197,000: -
var odisponerad.
Vid slutet af Augusti månad voro utlånade:
vid Banko-Diskont-Verket  2,362,385: 59.
„ Låne-Kontoret i Götheborg  781,615: 78.
d:o i Malmö  698,785: 25.
d:o i Wisby
■ 91,045: -
S:gr 3,933,831: ea.
Af de utestående medlen voro på lagsökning beroende:
vid Banko-Diskont-Verket  152,885: 59.
„ Låne-Kontoret i Götheborg  68,645: 78.
„ d:o i Malmö. .
46,635: as.
„ d:o i Wisby  5,200: —
R:dr 273,366: 6a.
i»
5?
Statslånets vinst- och förlust-räkning visade, enligt redogörelsen
i 9 § af 1860 års Revisions-Berättelse, den 8 September 1860
en behållning af R:dr 51,676: 84.
Under den derefter förflutna tiden har räkningen
förhållit sig som föijer:
Inkomst:
Ränta å Statslåne-obligationer . . . 880: —
Vinst å utlåningen:
af Fullmäktige omedelbart besörjd . 66 : 67.
„ Banko-Diskont-Verket  63,986: 56.
„ Låne-Kontoret i Götheborg . . . 56,185: 69.
„ d:o i Malmö .... 46,272: 75.
„ d:o i Wisby .... 6,828: 14. 174,219: si.
S:gr R:mt R:dr 225,896: 65
Utgift:
Ränta å Statslånet  45,000: —
Stämpel och porto  101: 83. 45,101: 83.
Behållning  180,794: 82.
Vinsten å Banko-Diskont-Verkets utlåning
under 4:de qvartalet nästlidet samt l:a och 2:a qvartalerna
detta år är ännu ej till Banken levererad.
Med tillägg af denna vinst, utgörande .... 130,282: 19.
uppgår behållningen till ” ! R:mt R:dr 311,077: 01.
Rörande utlåningen från Statslånefonden under nästlidet år
1860 få Revisorerne meddela följande sammandrag:
12
Den af Full-  mägtige o-  medelbarli-  gen besörjda
utlåning.
Banko-
Diskont-
Verkets.
Lånekontorens i
Summa
Summarum
Götheborg.
Malmö.
Wisby.
Fond vid årets början .
Under året anvisade .
150,000|*
4,814,000
148,666
66
l,875,000j—
I
l,875,000j
110,000 —
100,000 -
8,824,000 —
248,666(66
Summa
Under året till Banken
återbetalde eller till,
andra Diskont-Verk;
150,0001
150.000
4,962,666 66
1,506,333 33
l,875,000j —
,...
475,000, -
1,875,000]—■
965,OOo| —
210,000 —
57,000
9,072,666
3,153,333
56
33
3,456,333
33
1,400,000
—1 910,000
153,000 -
| 5,919,333
33
Utestående vid årets
början i
150,000
-
4,770,002
4,452,960
77
1,772,420
610,100
-
1,774,400
1,839,080
-
108,35o|—
287,055]—
8,575,172 77
7,189,195| —
Summa |
150.000
150.000
9,222,962
5,957,566
77
95
2,382,520
1,051,518
3,613,480
2,703,670
395,405 —315,764,367
266,130|-110,128,884
/1
95
Utestående vid årets
slut
I
3,265,395I82
190,937|51
1,331,002 —
68,998| —
909,810
190
-
129,275 -  23,725 -
_ 5,635,482
•283,850
82
51
Fond vid årets slut . .
|l,400,000
—
910,000|—
153,000 -
- 5,919,333
33
In k oms te r:
Förskottsränta och pro-  vision
66
67
! 197,13112
36,185(78
84,247 —
11,401(94
I
64,432(88
8,037(74
10,835 7
779 3
9 356,646
0 56,471
79
43
Summa
Utgifter:
Förvaltningskostnader.
6(3
j 6 7
233,316j 9f
9,900 —
95,648
5,850
347
94
79
72,470
4,750
201
62
65
11,615 0
750 -
9 413,118
21,250
918
22
45
Diverse utgifter . . . .
Lagsökningskostnad . .
-
869j
21229
222,835 6t
307
89,144
07
08
67,518
97
10,865 0
519
9 390,363
36
74
Summa
På lagsökning beroende
vid årets början . . .
_
233,316 90
120,885 82
741,000
95,648
77,660
134,910
94
44
72,470
39,700
185,760
62
11,615 0
38,126 6
9 413,051]55
238,245 82
7 1,099,797 11
Summa
Under året inbetal dt .
——
—
861,885182
630,840| —
212,57o|44
113,198(44
225,460
| 202,040
—
38,126 6
36,226 6
7 1,338,042
7 982,305
93
11
På lagsökning beroende
vid årets slut . . . .
231,045
82
99,372] —
| !
{ 23,420 -
1,900
355,737 82
13
§ 9.
I anledning af Rikets sednast församlade Ständers beslut om KrSmngt
prägling på Bankens bekostnad af en skådepenning till minne af meda^enBD.
MM. Konungens och Drottningens kröning, hafva Fullmäktige,
efter det Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien,
uppå anmodan, afgifvit förslag till nämnde skådepenning
samt Direktören vid Fria Konsternes Akademi, Herr Professoren C. G.
Qvarnström till densamma utarbetat modeller, som af Fullmäktige
blifvit godkände, afslutat öfverenskommelse med bemälde Professor
om gravering af medalj-stämplarne samt afprägling af det antal
exemplar, som af denna skådepenning skall utdelas, enligt hvilken
öfverenskommelse graverings-arbetet bör vara färdigt sednast
i Mars månad nästa år, hvarefter präglingen kommer att genast
vidtaga.
§ io.
Uppå Direktionens öfver Banko-Diskont-Verket framställning PSr>tönnS af
och med tillämpning af Banko-Utskottets den 23 Mars 1841 i lik-å.tsi^aäldre,
i i i» -»-i i* ~ . __ . handlingar vid
artad fråga fattade beslut, hafva bull mäktige den 23 nästlidne Maj Banko-Disberättigat
Direktionen att låta till Tumba Bruk aflemna, för att kont'V(rkttderstädes
genom nedmalning eller på annat sätt förstöras, alla
Banko-Diskont-Verkets handlingar och räkenskaper för tiden från
Verkets inrättande till och med år 1850, med undantag af Direktionens
protokoller, Verkets hufvud- och låne-böcker med tillhörande
extrakter, banko-böckerne och registraturet, hvilka handlingar
ansetts böra allt framgent förvaras.
§ 11.
Efter verkstäld granskning af Banko-Diskon t-Verkets räken- Decharge fsr
skaper och förvaltning för år 1860, hafva de dertill utsedde Revi- kon-t-v^ket»
sorer meddelat Diskont-Direktionen decharge för samma års för- förvaltning.
vältning.
§ 12.
Låne-Kontorens i Götheborg, Malmö och Wisby räkenskaper Decharge jsr
och förvaltning för nästlidet år äro jemväl granskade af dertill
utsedde Revisorer, hvilka för förvaltningen lemnat hvardera Kon- Kontot In.
Metalliska
kassans förändringar.
14
torets Direktion decharge, hvarå Fullmäktige sedermera, likmätigt
5 § i Revisorernes Instruktion, meddelat sitt godkännande, sedan,
hvad Låne-Ivontoret i Wisby beträffar, en vid detta Kontors räkenskaper
förekommen anmärkning blifvit af vederbörande på nöjaktigt
sätt förklarad.
§ 13-
Till fortsättning af den redogörelse tor metalliska kassans
förändringar, som förekommer i 14 § af 1860 års Revisions-berättelse,
meddela Revisorerne följande, nemligen:
sr sr *“"*•
1860 till och med den 31 Dec. 633. 7,297. 6,664.
1861 „ „ „ „ 31 Mars  21,991. 21,991.
30 Juni 122. 6,102. 5,980.
14 Sept.  4,03 7AV 4,037^.
S:gr 755. 39,427^. 38,672^,
hvilken minskning efter 8, 25 per dukat uppgår i Riksmynt till
319,045 R:dr 65 öre.
Utgifvet myn- Bankens metalliska kassa i myntadt
tadt Silfver i och omyntadt m m. har
Silfv.-Specie. ökats: R:mt minskats: R:mt
1860 till och med den 31 Dec. 95,850.  937,380: 71.
1861 „ „ „ „ 31 Mars 13,050.  406,296:52.
„ „ „ „ „ 30 Juni 144,450.  2,975,399:08.
„ „ „ „ „ 14 Sept. 198,750. 7,993,636: 53.
S:gr 452,100. 7,993,636:53. 4,319,076:31.
Då från ökningen  7,993,636: 53,
drages minskningen
. 4,319,076:31.
visar sig den effektiva ökningen med Runt R:dr . . 3,674,560:22.
Metalliska kassan utgjorde den 8 September 1860, med afräkning
af depositions-skulden i dukater .... 24,080,176: 64,
Med tillägg af ökningen i Silfver  3,674,560: 22,
S:gr 27,754,736: 86,
men afdrag af guldförminskningen  319,045: 65,
uppgick nämnde kassa den 14 September till . . 27,435,691: 21,
Transport 27,435,691: 21.
eller om dertill lägges depositionsskulden, 150 dukater
k 8: 25, utgörande  1,237: 50,
till Runt 27,436,928: 71.
§ 14.
Bankens förråd af utländskt mynt, som den 8 September 1860 In\ oeh u‘-
utgjorde
Runt 682,416: 08.
har sedermera ökats genom utvexling af Ryska vtrmynt.
nibler „ 23,358: 92.
till Ruut 705,775: -
hvaremot från Banken utvexlats af nämnde myntsort
1,3 9 8: 96.
Och uppgick förrådet af utländskt mynt vid den
af Revisorerne den 23 nästlidne September
anställde inventering, på sätt af § 4 här
ofvan inhemtas, till Runt 704,376: U4.
hvaraf i Ryska Rubler  702,792: 38,
och i Holsteinska, Danska och Norska
Specier  1>583: 66- 704,376: 04.
Med afseende derå att, under detta år, Ryska Rubler blefvo
Banken till invexling erbjudna samtidigt med pågående uttagningar
från Banken af metallisk valuta i och för export, hafva Fullmäktige,
då häraf ville synas som skulle Bankens invexlingspris
å berörde myntsort, utgörande 58 R:dr Runt per skålp. viktualievigt,
vara nog högt beräknadt, under den 11 sistlidne Juli funnit
skäligt tills vidare inställa invexlingen i Banken af Ryska Rubler.
Utvexlingen af denna myntsort har skett till ett pris af 58
R:dr 40 öre per skålp. viktualievigt eller 40 öre per skålp. öfver
invexlingspriset.
§ 15.
Under tiden från den 8 September 1860 till och med den 14 Forsäij»,») aj
September innevarande år, iir silfver i omyntad form af Bankennl^'
försåldt till belopp i Riksmynt af 285,950 R:dr 12 öre.
16
Som denna försäljning skett till det i 101 § 2 morn. af BankoReglementet
medgifna högsta pris af 37 R:dr Rmit per mark fin
silfver, kölnisk vigt, har härigenom för Banken uppstått en vinst
af 4,985 R:dr 82 öre, som motsvarar skillnaden i värdet mellan
Hamb. Banko och Svenskt Silfver Specie, hvarförutan myntskatten
| proc. å det sålunda försålda omyntade silfret för Banken besparats.
§ 16.
}n- och utvex- Efter uppgjorda beräkningar öfver dukatvärdet och med ledl'ndukat!r
S ning af priset å guld i Hamburg beslöto Fullmäktige den 14 sistlidne
Mars att höja Bankens invexlingspris å dukater från 8 R:dr
20 öre, hvarvid detsamma en längre tid bibehållits, till 8 R:dr 25
öre; och då under närmaste tiden derefter noteringarne icke allenast
i Hamburg å myntadt guld, utan äfven i London å guld i
plants syntes angifva stegring i guldpriset, och guld härstädes fortfor
att röna efterfrågan, förhöjdes invexlingspriset ytterligare devi
18 påföljde April till 8 R:dr 30 öre pr dukat.
Utvexling af dukater till det i 103 § af Banko-Reglementet
stadgade pris, eller 10 öre utöfver det för tillfället gällande invexlingspriset,
har oafbrutet varit medgifven, dock under tiden från
och med den 15 sistlidne Mars endast i smärre poster och till belopp
ej öfverstigande 500 dukater i veckan.
§ 17.
Uppköp och För Bankens vexelrörelse är i 18 § af 1860 års Revisions^berättelse
redovisning lemnad till och med den 8 September
samma år.
Behållningen utgjorde då i Hamb. Banko mark 7,165,191: l.
hvilken redovisades sålunda.-  Innestående hos:
Handelshuset P. Siemsen & K:o , 119,636: 15.
d:o Salomon Heine. . . 1,279,390: —
d:o J. H. & G. F. Baur . 1,171,195: 3.
d:o H. J. Merck & K:o . 3,257,646: 6.
Transport 5,827,868: 8. 7,165,191: i.
HIOl
37,002:
Transport 5,827,868: s. 7,165,191: i.
Nordtyska Banken  1,287,947: 3.
Oremitterade vexlar .... 49,375: ö. 7,165,191: i.
— ; 7
Till och med slutet af berörde år är denna behållning
okad:
a) genom influten ränte- och kapital-afbetalning å
Bankens iunehafvande, i utländskt mynt ställda
obligationer  23,728: —
b) genom öfvert! v ttning från Stats
iSnefondens
till Bankens egen
räkning af hos Nord ty sk a Banken
innestående 10,910: -
c) genom inbetalning i Hamburg å
protesterade vexlar  2,364: 4.
till Hamb. B:ko mark 7,202,193: a.
men minskad:
a) genom försäljning af vexlar å . 415,063: loff
b) • indragning af silfver å . . 608,891: 6.
c) » liqvid af diverse omkostnader
i Lubeck för under året indraget
silfver  1,197: 8. 1,025,152:
till
Hamb. B:ko mark 6,177,040: uqi,.
hvaraf innestodo:
hos Handelshuset P. Siemsen & K:o i Hamburg . 144,531: u.
„ d:o Sal. Heine i d:o • 1.015,631: if*.
„ d:o J. H. & G. F. Baur i Altona. . 1,069,265: itqV
„ d:o H. J. Merck & K:b i Hamburg . 2,648,755: —
„ Nordtyska Banken  1,298,857: 3.
S:gr Hamt). B:ko mark 6,177,040: 1vqV
Under innevarande år till och med den 14
nästlidne September har denna behållning ökats:
a) genom influten ränta och kapitalinbetalning å
Bankens egande, i utländskt mynt ställda obligationer
. . . . . . 19,238: -
Transport 19,238: — 6,177,040: 12.^.
Rectxorcntes Berätt. atty. Bankoverket. u
18
Transport 19,238: — 6,177,040: 12^.
b) genom ränta å behållningarna hos Ban
kens
hus i Hamburg och Altona:
l:o för sednare hälften af
1860
65,952: 14.
2:o för första hälften af
detta år  68,843: 18. 134,797: -
c) genom köp af valutor å B:ko mark
8,646,000, hvaraf remitterats för 3,000,000: — 3,154,035: —
till Hamb. B:ko mark 9,331,07$: 12^.
men minskats:
a) genom försäljning af vexlar å . 4,117,517: 9.
b) provision, stämpel och porto . . 3,534: 2^. 4,121,051:
till Hamb. B:ko mark 5,210,024: 1.
hvaraf innestodo hos:
Handelshuset P. Siemsen & K:o i Hamburg . . . 3,612: 6.
d:o Sal. Heine i d:o . . . 50: 9.
d:o H. J. Merck & K-.o i Hamburg . . 2,409,107: 12.
Nordtyska Banken i Hamburg  2,797,253: 0.
S:gr Hamb. B:ko mark 5,210,024: 1.
eller i Riksmynt 6,946,698: 75.
Inkomst och Utgift, i följd af vexelhandeln, har under år 1860
förhållit sig sålunda:
Inkomst:
Vinst å sålda vexlar R:mt 5,840: 79.
d:o å köpta d:o • 13,816: 60.
Ränta af Handelshusen P. Siemsen & K:o, Sal.
Heine och J. H. & G. F. Baur för förra hälften
af år 1860
22,066: 42.
d:o af bemälde Handelshus för
sednare hälften at samma år äfvensom
af H. J. Merck & K:o
och Nordtyska Banken för den
tid af år 1860, Rika-Banken med
dem stått i aifärsförbindelser. . 87,937: 17. 110,003: 59.
S:gr Runt 129,6 60: 98.
19
Transport
Utgift:
Provision, stämpel och porto i Hamburg
och Altona
för l:a halfåret . . .
„ 2:a d:o . . .
Mäk lare-K ur tage:
i Stockholm ....
i Götheborg ....
Arfvoden:
i Stockholm:
till deputerade .
„ deras biträde . .
i Götheborg:
till ombuden ....
deras biträde
129,660: 98.
»>
Postporto och diverse utgifter:
i Stockholm
i Götheborg
4,231:
26.
1,516:
59.
5,747:
85.
2,757:
36.
1,169:
38.
3,926:
74.
6,000:
2,000:
—
8,000:
-
3,000:
400:
-
3,4u0:
—
ter:
833:
24.
40:
39.
873:
63.
o o ~
st. silfverplantsar, utgörande enligt 18
§ i 1860 års Revisionsberättelse:
l:o. Skillnad i värdet emellan Hamburger
Banko och Svenskt Silfver Specie
utan afdrag af den å Kongl. MyntVerket
för proberingen aftagna qvantitet
silfver  27,283: 55.
2:o. Assurans, provision,
frakt m. m 19,310: 10.
samt
3:o. Ersättning till Myntproberaren
för proberingen af
omförmälda 624 st. silfverplantsar
k 25 öre för hvarje
plants........
15fr ~ 46,749: es.
68,697: 87.
Behållna vinsten uppgår sålunda till ! ' " . R:mt 60,963: 11,
I tryckta öfversigten af Baukens hela ställning efter 1860 års
bokslut upptages förlust på vexelhandeln under samma år, hvilken
förlust utföres till belopp i R-.mt 26,373: 70. Anledningen härtill
är dels att en större del af inkomsten för året icke blifvit i Bankens
räkenskaper bokförd torr än under detta år, och dels att
ibland utgifterna förekomma sådana, som tillhöra 1859, hvaremot
andra, tillkomna 1860, äro bokförda torst under år 1861.
Sålunda redovisas för år 1860 i Bankens räkenskaper inkomsterna
till ............ 41,723: si.
eller vinst å salda vexlar . . . 5,840: 79.
d:o å köpta d:o . . . 13,816: 60.
ränta af husen i Hamburg
och Altona för l:a hälften af
år 1860 . . . .... . 22,066: 42.
men härtill bör läggas ränta af bemälda lius
för sednare halfåret 1860
87,937: 17. 129,660: *>s.
och utgifterna till  68,097: 51.
hvilka deremot för ifrågavarande år, jemlikt
föregående utredning, uppgå till 68,69 7 : 87.
Skilnaden emellan den verkliga utgiftssumman R:dr 68,697: «7.
och den i Bankens räkenskaper utförda af . » 68,097: M.
R:dr 600: 3«.
åter tinnes genom nedanstående jemförelse: Minskning. ökning
Omkostnaderna för det indragna silfret utgöra
.46,749:65.
, 7
men äro upptagna till allenast . . 46,432: 13. 317: 52.
Ökningen uppkommer:
genom transportkostnad till och ifrån
Kongl. Myntet  171:50.
„ ersättning till Myntproberare!) . 156: —
„ differens vid evalvering af utländskt
mynt  ■—-03.
S:gr 327: 53.
efter afdrag af tillkomna och bokförda,
men i Revisionsberättelsen ej upptagna
dragarepenningar till packhusarbetare 10: i.
S:gr 317: r,7
Transport 317: 52.
21
Transport 317: 52.
Provision, stämpel och porto äro bokförda för
endast l:a halfåret till 4,231: 26,
men härtill komma samma utgifter för 2:a
halfåret  1,516: »o.
Postporto och diverse utgifter äro bokförda
till  1,006: 75.
men utgöra  873: 63. 133: 12.
Minskningen uppkommer deraf, att en del af
utgifterna för 1859 först under år 1860 kunnat
i räkenskaperna bokföras.
Mäklare-kurtage bokföres till . . . 5,427: 37.
men utgör allenast  3,926: 74. 1,500: 83.
Genom sammanföring af 1859 och 1860 årens
utgifter har denna minskning uppstått.
Arfvodet till ombuden i Götheborg och deras
biträde utgör för år 1860 . . . 3,400: —
men i räkenskaperna upptages detta arfvode
för år 1859 till endast . . 3,000: — 400: —
S:gr R:dr 1,633: 75. 2,234: 11.
Då från sammanräknade ökningen afdrages minskningen 1,633: 7a.
utvisar återstoden
R:dr 600: 36.
skilnaden emellan ofvan upptagna utgiftssummor.
I egenskap af deputerade hafva Herr Professoren N. H. Selander
och Herr Grosshandlaren J. G. Schwan besörjt de med vexelköp
och försäljning i Stockholm förenade göromål och bestyr;
och hafva Herrar Grosshandlarne öhr. Arvidson, A. W. Levgren
och J. O. Grén fortfarande bibehållits vid uppdraget att vara Bankens
vexelombud i Götheborg.
För såväl Bankens vexel-deputerade som ombuden i Götheborg
äro nya instruktioner af Fullmäktige upprättade, hvarförutan dels
22
nya och dels förändrade föreskrifter angående Bankens vexelhandel
blifvit öfriga vederbörande till efterrättelse meddelade.
Sedan Fullmäktige, genom lil § i Banko-Reglementet bemyndigats
att jemväl i staden Malmö, genom dervarande LåneKontors-Direktion,
låta köpa och sälja vexlar å Hamb. Banko,
hafva Fullmäktige, till fullgörande af stadgandet i morn. 7 af berörde
§, fastställt föreskrifter att i detta afseende tills vidare tjena
till efterrättelse; men hvarken köp eller försäljning af vexlar för
Bankens räkning har vid detta Låne-Kontor hittills förekommit.
§ 18.
Afskrifning af Sorn Rikets sednast församlade Ständer bemyndigat FullmäkB'ståsndc
hr’~ antaga de ackord för Bankens vexelfordringar hos Handels
Hran
på grund firmorna Ullberg & Cramér och Chr. Mathias Sckröder & Komp. i
*fpr°'°*terade'Hamburg samt Johns & Komp., J. TI. Menk och W. Brusewitz &
Komp. i Stockholm, hvilka blifvit erbjudna, såvida ackordsbeloppen
till Banken eller för dess räkning till Bankens hus i Hamburg
kontant inbetalades inom två månader efter det Fullmäktige
af Rikets Ständers beslut härom undfått del, samt tillåtit att Bankens
derefter åtei’stående fordran på grund af protesterade vexlar
finge i Bankens räkenskaper afskrifvas, så har, efter det vederbörande
fullgjort det vilkor, Rikets Ständer bestämt för de gjorda ackords-anbudens
antagande, återstoden af Bankens ifrågavarande
fordran 71,786 R:dr 35 öre Runt blifvit i Bankens räkenskaper för
nästlidne år afskrifven.
§ io.
Beloppet af Såsom fortsättning af den uti 20 § af 1860 års Revisions
sediar^idle,
berättelse intagna redovisning för beloppet af Bankens utelöpande
skilda tid- sedlar, få Revisorerne meddela följande uppgift:
eunkter- Bankens utelöpande sedlar utgjorde:
1860 Oktober 6 R:dr 41,274,092: 30.
November 10 ....  „ 38,289,962: #i.
December 8 „ 38,878,453: 36.
23
1861 Januari 5 „ 39,366,325: si.
„ Februari 9 „ 40,290,371: 52.
„ Mars 9
39,617,461: 95.
„ April 6 . .  „ 40,007,348: 02.
„ Maj 11
39,677,617: 99.
„ Juni 8
„ 37,113,049: 24.
„ Juli 6 „ 37,185,844: 95.
* Augusti 10
36,884,337: 18.
* September 7
43,480,056: 96.
Uti förestående summor äro jemväl inräknade de å Låne
Afdelningen
anordnade förskott i och för Postremissmedels- och
Postvexel-räkningarnes förstärkande, men då dessa förskott motsvaras
af kontanta behållningarne hos Låne-Kontoren i dervarande
Postremiss-kassor, så måste afdrag derför ske, för att det verkliga
beloppet af utelöpande sedlar må kunna erhållas, hvilket, med
iakttagande af sådant afdrag, befinnes utgöra:
1860 Oktober 6 R:dr 37,074,092: 30.
1861 September 7 „ 38,680,056: 96.
§ 20.
Fullmäktige, som ansett försigtigheten bjuda att i tid förstärka Myntning
Bankens under detta år ganska strängt anlitade förråd afmyntadt
silfver, hafva derföre under den 23 nästlidne Maj hos Kongl. StatsKontoret
anhållit, att för Bankens räkning måtte utmyntas
4 R:dr R.-mt stycken till belopp af .... R:mt 800,000: -
1 „ „ * * „ 150,000: -
10 öre „ „ „ „....„ 50,000: -
eller tillsammans R:mt 1,000,000: —
under iakttagande, att myntning af valören 4 R:dr företrädesvis
egde rum.
Någon leverering från Kongl. Mynt-Verket till Banken af de
sålunda reqvireradé siltvermynt-sorterne har under den tid, som utgjort
föremål för Revisorernes granskning, icke skett, hvadan ock
Bankens förråd af myntadt silfver, som vid innevarande års början
uppgick till 3,424,800 R:dr Ruut, sedermera ansenligt förminskats.
24
Berörde förråd utgjorde nemligen den 14 sistlidne September
endast
R.mt 1,956,600: -
hvaraf i £ R:dr Specie  276,000: -
. A » „
12,000: _
„ 4 R:dr Runt st  142,800: -
-  226,800: -
» 1 . * 41
366,600: —
* 50 öre „  238,800: -
- 25 „ 626,400: -
” 10 ” ....... 67,200: - lf956t600: -
§ 21.
K™al.Mylt Angående guld- och silfver-utmyntningen tor Bankens räkning
äro qvartals- och års-räkningar från Kongl. Mynt-Verket i
föreskrifven ordning till Banken aflenmade och utan anmärkning
Virket* räkningar.
derstädes granskade.
§ 22.
inventering ä 1 öfverensstämmelse med föreskriften i 125 § af Banko-RegKonytrj^?'‘i'
lementet, hafva Fullmäktige under nästlidne Januari månad, genom
Deputerade, deltagit uti inventering af Kongl. Mynt-Verkets behållningar,
hvarvid icke något förekommit att erinra i hvad Banken
rörer.
§ 23.
Mynt- oth Ibland de i Fullmäktiges protokoll upptagna ärenden har ett
r»rm Tw?it- den ^ sistlidne Mars af dem afgjordt besvärsmål, hvaruti de för
man» bttvär. frågans bedömande åberopade föreskrifter blifvit af Bankens Understyrelse
och Fullmäktige på olika sätt tolkade, fästat Revisorernes
uppmärksamhet, och Revisorerne anse sig derföre böra för
detta mål meddela följande närmare redogörelse:
Sedan t. f. Mynt- och Bergs-proberaren Fredrik Wretman, uti
en till Banken ingifven räkning, fordrat att för probering af 624
st. silfverplantsar, hvilka blifvit till Kongl. Mynt-Verket, för Bankens
räkning, inlemnade endast för probering och värdering men
25
icke till förmyutning, varda, på grund af Kongl. Brefvet till öfverstyrelsen
för Mynt-Verket den 26 Mars 1831, godtgjord efter 25 öre
för hvarje plants med tillsammans 156 R:dr Runt, men Bankens Revisions-Afdelning,
vid granskning af räkningen, anmärkt, att, jemlikt
åberopade nådiga Bref, Myntproberaren väl egde att för hvarje silfverplants,
som till Kongl. Myntet inlemnades endast för probering och
värdering, aftaga till prof // v. v. silfver, hvilken qvantitet, jemte
8 sk. banko, som af inlemnaren äfven borde erläggas, utgjorde Proberarens
arfvode, samt Mynt-mästaren och Mynt-inspektören, hvilken
sednare motsvarade nuvarande Kanvereraren, att för de inlemnade
plantsernes uppvägning och värdering uppbära och sig emellan
fördela 32 sk. banko för hvarje plants, men att enär, genom Kongl.
Brefvet till Stats-Kontoret, angående utgifterne på Riksstatens 7:de
Hufvudtitel af den 5 Mars 1858, blifvit föreskrifvet, att, med bibehållande
för Myntmästaren och Kamereraren af hittills varande,
till 500 R:dr för hvardera beräknade, sportler för vägning och värdering
af silfver, sorn till Rikets Ständers Bank inkomne, samt för
finsilfver-försäljning till enskilde, Myntproberarens hittills åtnjutna
sportel-inkomst af verkställda proberingar skulle upphöra, Revisionen,
vid jemförelse af de sålunda meddelade föreskrifter, ansett
Myntproberaren icke vara berättigad till det i räkningen upptagna
arfvode; Och Understyrelsen, hvarest, med anledning häraf, Wretman
yrkat, det vederbörande måtte åläggas att till honom gälda
räkningens belopp, medelst beslut den 3 November sistlidne år,
sig utlåtit, att som af ofvanberörde nådiga Bref af den 26 Mars
1831 och den 5 Mars 1858, i förening med det för Mynt- och
Kontroll-\ erken den 30 April 1836 utfärdade Reglemente, ostridigt
följde, att Myntproberaren hade till tjenstepligt att för den
allmänna rörelsen och för enskildes betryggande mot underslef
och förluster i vederbörlig ordning undersöka allt till MyntVerket
inkommande guld och silfver, samt omförmälda nådiga
Bref af den 5 Mars 1858 väl tillerkände Myntmästaren och Kamereraren
rätt att bibehålla af dem innehafda sportler för vägning
och värdering af silfver, som till Banken inkomme, men deremot
uttryckligen och utan undantag fråukände Myntproberaren den af
honom dittills åtnjutna sportel inkomst af verkställda proberingar;
Revisorernas Berätt. ang. R ankor arket. 4
26
så oell då det följaktligen ålåge t. £ Myntproberaren Wretman att
numera utan annan ersättning, än den som innefattades i bans på
stat anslagne lön, verkställa proberingen af de silfverplantsar, sorn
från Banken till Mynt-Verket inginge, ehvad desamma blifvit till
förmyntning eller endast till probering och värdering dit aflemnade,
funne Understyrelsen sig icke kunna för ifrågavarande räkning
medgifva godtgörelse; så har Myntproberaren Wretman öfver
detta Understyrelsens beslut hos Fullmäktige sig besvärat och dervid
hufvudsakligen anfört, att då Myntproberaren, enligt Reglementet
för Mynt-Verket, icke vore skyldig att probera annat guld
och silfver, än som dit inlemnades till förmyntning, och någon
ändring i eller tillägg till hvad som i afseende å omfånget och
beskaffenheten af Myntproberarens göromål är genom Reglementet
stadgadt, icke förekomme i nu gällande aflöningsstat, kunde det ej
heller åligga honom att, såsom tjenstepligt och således utan serskild
ersättning, verkställa probering och värdering af silfver, som
endast i sådant ändamål, vare sig af Banken eller enskilde, till
Mynt-Verket inlemnades; att det ötverklagade beslutet i sig innebure
den oformlighet, att omkostnaderna för proberingen af Bankens
omyntade valuta skulle drabba icke Banken utan Riksstatens
7:de Hufvudtitel, samt att det för öfrigt icke borde undgå uppmärksamhet
att Banken, hvars tjenstemän kunde både väga och
räkna men icke probera, skulle, så vida Understyrelsens beslut
blefve gällande, komma att erlägga betalning för de tvänne förra
bestyren, men icke för proberingen af Bankens silfver, oaktadt just
för sistnämnde bestyr sakkunnig persons biträde erfordrades.
Efter det vederbörande blifvit öfver besvären hörda, hafva
Fullmäktige förstnämnde dag meddelat det beslut, att ehuru Understyrelsen
af föreskriften i Kongl. Brefvet den 5 Mars 1858,
att den af Mynt- och Bergsproberaren ditintills åtnjutna sportelinkomst
af verkställda proberingar skulle upphöra, egt anledning
till sin vägran att godkänna förevarande ersättnings-anspråk; likväl
och då den rättighet, som, enligt Kongl. Brefven den 25 Juni
1830 och den 26 Mars 1831, tillkommer Banken att låta å MyntVerket
probera jemväl sådant silfver och guld, som icke till utmyntning
aflemnas, emot derför bestämd afgift, ej blifvit uti det
sedermera den 30 April 183u utfärdade Reglemente för Mynt
-
27
Verket omförmäld än mindre annorlunda reglerad, likasom ej eller
genom något annat stadgande Banken blifvit från erläggande af
berörde afgift för silfverprobering befriad, ansågo Fullmäktige afgiften
fortfarande böra utgå; vid hvilket förhållande, och då anledning
ej förekomme, att Mynt- och Bergs-proberaren, hvilken
dittills uppburit afgiften, icke skulle vara behörig att densamma
reqvirera och qvitto derå afgifva, Fullmäktige, utan afseende å den
omständighet, att han för den uppburna afgiften kunde stå i redovisnings-ansvar
till Mynt-Verket, förordnade, att beloppet för nu
ifrågavarande probering, till den del detsamma vid granskning funnes
öfverensstämma med förenämnde Kongl. Bref af den 26 Mars
1831, borde af Bankens medel till t. f. Mynt- och Bergs-proberaren
Wretman, emot qvitto, utbetalas.
Med anledning häraf anse Revisorerne sig böra uttala den åsigt,
att, om äfven det kan synas vara med billighet öfverensstämmande,
att Myntproberaren fortfarande må uppbära omförmälda ersättning,
särdeles som, på sätt under öfverläggningen hos Fullmäktige
yttrats, det eljest skulle åligga honom att kostnadsfritt probera allt
det silfver, som icke blott Banken, utan äfven enskilde personer
till Mynt-Verket inlemnade, oaktadt han för proberingarne alltid
måste vidkännas särskilda omkostnader, Revisorerne likväl, enär
Kongl. Brefvet den 5 Mars 1858 uttryckligen innehåller, att Myntproberarens
”hittills åtnjutna sportelinkomst af verkställda proberingar”
skall upphöra, funnit Fullmäktiges åtgärd att bevilja den
äskade ersättningen icke vara med nyssberörde nådiga föreskrift
förenlig.
8 24.
Bankens förråd af kopparskiljemynt har, genom in- och ut- In- oek utvexvexling,
undergått följande förändring:
28
å 1, l, li b A.
sk. samt !s j. o i 2
Riksgälds
-
Behållningen af dessa slags kopparmynt,
sorn numera icke få utvexlas,
utgjorde den 30 Juni 1800 .
Under tiden till och med den 30
Juni detta år har invexlats . . .
Af äldre prägeln
Kontorets
polletter.
| och i sk.
6,400
2,500
Summa.
67,050
16,350
så att behållningen sistnämnde dag|
uppgick till
. .j 8,900j—
83,400 -
73,450
18,850-
Af öresmynt hade Banken i förråd den 30
Juni 1860 R:dr 84,300
Från Kongl. Myn t-Verket har inkommit „ 31,350
men utvexlats
S:gr R: di
-
ll 5,650
36,450
hvadan behållningen den 30 Juni innevarande år belöpte
sig till
och hela behållningen af kopparskiljemynt till .
92,300
79,200'-
171,500,-
Bankens förlust på ommyntning af kopparskiljemynt utaf
aldre prägeln (1, J, ,V, Vr sk. samt Riksgälds-Kontorets polletter)
beräknad från och med år 1842, då denna ommyntning
tog sin början, utgjorde vid 1859 års slut 20,576 R:dr 41 öre,
och har under år 1860 ej undergått någon förändring.
§ 25.
Åtgärder för Den i 25 § af 1860 års Revisions-berättelse upptagna fråga
anskaffande af ett förbättradt papper till Bankens sedlar har,
°'ddpapptr. för vidare behandling och förslags afgifvande, blifvit af Fullmägtige
öfverlemnad till särskilde inom dem utsedde Kommitterade,
uppå hvilkas framställning Fullmägtige sedermera begärt och lått
29
emottaga Teknologiska Institutets yttrande i ämnet; och är af Fullmägtige
i deras till Revisorerne afgifna berättelse anmäldt, att
Fullmägtige, som åt frågan egnat fortsatt noggrann uppmärksamhet
utan att ännu kunna vinna det önskade resultatet, snart torde
komma i tillfälle att slutligen handlägga förevarande ärende.
8 26.
För Bankens Tryckeri-Föreståndare har ny Instruktion den 14 instruktion
Mars detta år blifvit af Fullmägtige till efterrättelse faststäl 1 d f%rffIixdZ'eri
hvarjemte och på det att arbetet inom Bankens Tryckeri må verk- och kontrakt
ställas på det minst kostsamma sätt, äfvensom för att göra redovisningen
för utgifterne oberoende af kontroller, Fullmägtige den
2 derpåföljde Maj med bemälde Föreståndare, Professoren J. Bagge,
afslutat kontrakt, deruti han mot vissa noga bestämda vilkor förbundit
sig att besörja de i Tryckeriet förekommande arbeten.
§ 27.
Under tiden från och med den 1 Juli 1860 till och med den Inkomna för30
Juni innevarande år hafva förslitna sedlar till Banken inkom-ffligad/nya
mit samt nya sedlar blifvit tillverkade till följande belopp: sedlar.
Inkomna
förslitna sedlar
Förfärdigade nya sedlar.
Banko-sedlar.
Stycketal.
Riksmynt.
Stycketal.
*
Riksmynt.
Af 500 R:drs valör
339
254,250
100 „ „
2,878
431,700
—
A
33 j „ „
4,967
248,350
—
A
16? „
5,889
147,225
—
»
10 „ „
27,700
415,500
n
6? „ „
76,600
766,000
n
2 ., „
943,200
32 sk. „
861,500
861,500
3,500
1,750
12 „
5,250
1,968
75
v
8 „ „
6,000
1,500
—
—
14 „ „
250
109 37’
—-
w
10 „ „
250
78121
1
—
Summa
1,309,023! 4,073,131|2b | |
—
30
Inkomna förslitna sedlar
Riksmynt-sedlar:
Af 1000 R:drs valör
„ 500
„ 100 „ „
n 50 „ „
„ 10 „ n
n u n n
1 „
Stycketal.
Riksmynt. | Stycketal.
Förfärdigade nya sedlar.
7,033
2,883
16,748
20,198
237,250
416,050
2,132,250
7,033,000
1.441.500
1,674,800
1,009,900
2.372.500
2,080,250!—]
8,000
22,000
455,500
613,000
2,132,250 — 3,664,000
Riksmynt.
8,000,000
2,200,000
4.555.000
3.065.000
3.664.000
Summa |2,832,4121 ^744,2001—|4,762;'5Ö0,21,484,000,—
De, enligt 26 § i sednaste Revisions-berättelse, såsom utelöpande
vid 1859 års slut balancerade transportsedlar samt sedlar å
3 och 2 R:dr på ofärgadt papper, hvilka, i enlighet med Rikets
Ständers beslut, skola inom linien förås utgjorde R:dr 347,366: 77.
Häraf äro under år 1860 inlöste transport
sedlar
157: so.
sedlar å 3 och 2 R:dr på dubbla blad . . . 88: 50.
d:o d:o på enkla blad  454: 50. 700; 50
så attt vid 1860 års slut af ifrågavarande sedlar ute
stodo
346,666: 27.
nemligen
transportsedlar  101,192: 77:
sedlar å 3 och 2 R:dr på dubbla blad . 105,789: —
d:o d:o på enkla blad  139,684: 50. 346,666: 27.
§ 28.
invcxiintj i Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kronobergs, Jönköpings,
’TsrZva Z,f- Westmanlands, Östergöthlands, Elfsborgs, Stora Kopparbergs, Öreycr/hr.
bro, Wermlands, Gefleborgs, Hallands och Norrbottens Län hafva,
under nästlidne år, från Banken reqvirerat förskott till invexling aj
förslitna småsedlar till ett sammanräknadt belopp af 196,500 R:dr,
hvaraf den 31 December utestodo:
i Kronobergs
„ Jönköpings
„ Östergöthlands
„ Elfsborgs
„ Stora Kopparbergs
„ Örebro
„ Gefleborgs
,, Hallands
„ Norrbottens
Län
11
11
V
11
n
11
57
R:dr
11
11
11
11
11
5?
11
11
31
5,000: -  5,000: -  5,000: -  4,500: -  5,000: -  5,000: -  5,000: -  4,500: -  4,500: -
mt R:dr 43,500:
420.000
315.000
7,500
11
11
11
11
S:gr R:
Till invexling af förslitna småsedlar äro under samma tid
dessutom anordnade:
till Låne-Kontoret i Götheborg R:dr
„ „ „ Malmö
n .» » Wisby ,
hvaraf vid 1860 års slut utestodo:
hos Låne-Kontoret i Götheborg
„ » v Malmö
„ >1 n Wisby . „ -
Total-beloppet af de i berörde ändamål utgifna förskott uppgår
således till 939,000 R:dr, och de vid årets slut oredovisade
vexlings-medel till 91,000 R:dr.
30,000: -  15,000: -  2,500: -
§ 29.
Af enahanda orsak, som i 28 § af sednaste Revisions-berättelse Kontra*i<,m
omförmäles, hafva Fullmäktige, uppå Understyrelsens framställning,
den 18 sistlidne Juli funnit sig föranlåtne medgifva, att, intill den
1 innevarande månad, Bankens e. o. tjenstemän, som af Fullmäktige
eller Understyrelsen förordnats att förrätta ordinarie tjenst,
finge, så länge deras förordnanden fortfore, lika med de ordinarie
tjenstemännen deltaga i kontrasigneringen af Bankens sedlar å 10,
5 och 1 R:dr.
§ 30.
På särskilda räkningar i Depositions-Afdelningen, hvilka, jern- Deposition.
likt 131 § af Banko-Reglementet, skola hänföras till fem olika
klasser, innestodo den 31 December 1859:
-. a
32
Dukater.
l:sta klassen:
Medel, som bero af Bankens egen styrelses
disposition
2:dra klassen:
Kreditiv eller förlag af Banken . .
3:dje klassen:
Staten samt dess allmänna verk och
kassor tillhöriga medel
4:de klassen:
Medel, tillhörande de under Stockholms
Stads styrelse lydande embetsverk
och kassor, jemte åtskilliga allmänna
inrättningar, välgörenhets-anstalter,
konkursmassor m. 11
5:te klassen:
Medel, tillhöriga såväl stiftelser och
bolags-föreningar, grundade med beräkning
på vinst för den enskilde, sorn
ock enskilde personer
" Sigv
Under år 1860 uppgingo insättningarne till
Riksmynt.
90
292,634
4,502,833
4,072,450
1,373,271
15,845| 25
35
SI
90
80
Summa
hvaremot på samma tid assignerådes
så att räkningshafvarne vid 1860 års slut
egde hos Banken irmestående:
Dukater. R:mt.
l:sta klassen . .  204,910: 03.
2:dra „ . .  4,292,020: 46.
3:dje „ . . 613. 7,025,235: ös.
4:de „ . .  1,876,805: 15.
90
2,410
10,257,036] 11
231,933,933; 59
2,500
1,887
242,190,969] 70
228,791,998) 4k
613
13,398,971122
serna hafva uppgått
Räkn:s
antal.
l:sta
klassen.
7
2:dra
J? ....
31
3:dje
v •
68
4:de
55 . 1
120
5:te
» . . . . 1
2|
Insättningar.
Duk.
R:mt.
18,335,02296
93,746, i 69 02
95,301,051 39
23,595,577,22
956,1 13|—
SumW7 228:2,4 i 0|231,933,933)59
Assigneringar.
Duk.
1,887
R:rat
18,422,747
93,956,982
92,348,260
23,092,04 3*87
971,958|25
1,887|228,79! ,998| isj
Afgift för
enskildes
Under år 1860 har folii-afgiften för enskildes assignering å
Depositions-Afdelningen uppgått till 150 Rdr. signe,ingi
De
i Ryttmästaren G. W. Hammarskölds och Brukspatronen G. räkningar.
G. Johanssons konkurser för 1849 och 1850 årens folii-afgifter bevakade,
uti föregående Revisions-berättelser omnämnde belopp balan
ceras fortfarande med 1,134 R:dr 30 öre.
Revisorornev Birätt, ang. Bankoverket.
Postremisn*nv
isning ar.
u
§
Till upplysning angående omfattningen under år 1860 af anvisnings*
visorerne framlägga följande sammandrag:
Anvisningar utfärdade af
Rikets Ständers Bank P
Låne-Kontoret i Götheborg j»
d:o i Malmö »
d:o i Wisby »
Stockholms Enskilda Bank  jj.
Summa utfärdade anvisningar V
Anvisningar infriade ,
Rikets Ständers Banks å
Låne-Kontorets i Götheborg • >>
d:o i Malmö >'
d:0 i Wisby ■v
Stockholms Enskilda Banks
■ • • ■ -j»
Summa infriade anvisningar
Summa utelöpande d:o P
Assignationer utfärdade af Wisby Låne-Kontor R:dr 7,200, infriade il*
Rikets Ständers Bank „ 4,700, utelöpande P^
Från Låne-Afdelningen för rörelsens bedrifvande anordnade, oliqvide
rade förskott
Summa sk^‘
Fordran hos Stockholms Enskilda Bank den 31 December 1860 ■ ,
Kassa-behållningar samma dag
Summa tillgå
35
32.
Grelsen till förekommande af penninge-försändningar med posterne, få Re
-
Bikets Ständers
Bank.
Götheborgs
Låne-Kontor.
Malmö
Låne-Kontor.
Wisby
Låne-Kontor.
3,425,084!
1,503,383
250,041
5,178,508! 57
36
JFontvcxel~
rör ehen.
§ 33-
Sedan det befunnits, att ett mera allmänt begagnande af tillfället
att undvika penningeförsändningar med posterna motverkades
ej mindre af deti afgift, som blifvit bestämd för erhållande af
anvisning, utan äfven och hufvudsakligen af föreskriften att beloppet,
hvarå anvisning utfärdades, endast finge hos Banken eller
nanmgifvet Låru.-Kontor lyftas af uppgifven person eller hans
befnlhiiäktigade ombud, hvilket förutsatte, att anvisningen skulle
ovilkorligen infrias af trassaten, och att öfverlåtelse från en till
annan person icke finge eg a rum, hvaraf åter följde, att anvisning
ej gerna kunde ställas till disposition å person å annan ort än
den, hvarest Banken eller det Låne-Kontor, hvarå anvisningen dragits,
vore belägen; och Fullmäktige, med anledning häraf, hos
Banko-Utskottet vid sednaste Riksdag föreslagit, att anvisningarne,
hvilka, ställda till viss man eller order, borde utan afgift tillhandahållas
vederbörande, måtte infrias af Banken eller hvilketdei-a
Låne-Kontoret, der anvisning i sådant ändamål företeddes, och således
äfven af anvisnings-utgifvaren; så hafva Rikets Ständer, i
enlighet med detta Fullmäktiges förslag, med allenast den jemkning
deri, att vexlar borde begagnas i stället för anvisningar, enär den
förra eller vexelformen måste för rörelsen vara mera betryggande
än den sednare, beslutat att, till undvikande af penninge-törsändningar
med posterne serskilda orter emellan, en hvar må ega att
i Banken och Låne-Ivontoren insätta penningar å belopp från och
med 100 R:dr R:mt emot erhållande af tili viss man eller order
ställd vexel, att vid uppvisandet inlösas antingen i någotdera LåneKontoret
eller i Banken; i sammanhang hvarmed Rikets Ständer
för den sålunda förändrade postremiss-rörelsen fastställt föreskrifter,
hvilka i 134 § af nu gällande Banko-Reglemente finnas intagna.
För att bringa detta Rikets Ständers beslut till verkställighet,
hafva Fullmäktige, efter det vederbörande Styrelser blifvit hörda,
den 9 Januari innevarande år för postvexel-rörelsen inom Banken
samt vid Låne-Kontoren i Götheborg, Malmö och Wisby meddelat
erforderliga bestämmelser-, att tills vidare tjena till efterrättelse,
37
Och ehuru Fullmäktige vid anordnande af denna nya rörelse sökt
bereda allmänheten åtskilliga lättnader, så att postremissvexlar icke
allenast omedelbart infrias i Bankens expeditions-kassor, utan äfven
kunna i samma kassor utan vidare omgång genast erhållas
mot aflemnande af kontanta penningar, har likväl, enligt hvad det
här nedan meddelade räkenskaps-sammandrag gifver vid handen,
postvexelrörelsen hitintills, likasom den förra anvisningsrörelsen,
visat ojemnhet, i det att vid Låne-Kontoren, serdeles i Götheborg,
kassa-behållningarne ständigt stigit; dock hafva Fullmägtige uttalat
den förhoppning, att, sedan allmänheten lärt sig inse fördelen
af att vid remisser begagna Bankens postvexlar, mera jemnhet
skall inträda, så att Fullmäktige må kunna befrias från nödvändigheten
att från Låne-Kontoren i kontant infordra dervarande behållningar.
Emedlertid och intilldess närmare erfarenhet kunnat vinnas i
hvad mån postvexelrörelsen kommer att uppfylla det dermed afsedda
ändamål, hafva Fullmäktige den 18 nästlidne April ansett
den dittills begagnade utväg att bevilja Stockholms Enskilda Bank
dragningsrätt på Låne-Kontoren ej vidare böra ifrågakomma.
Under innevarande år 1861 äro utfärdade:
från årets början till den 20 Mars:
Post-anvisningar af Rikets Ständers Bank . . R:dr 893,491: 25.
d:o „ Götheborgs Låne-Kontor . ,, 2,662,974: 54.
d:o „ Malmö . . d:o . „ 1,792,447: 13.
d:o „ Wisby . , d:o . „ S9,855: 56.
d:o „ Stockholms Enskilda Bank „ 1,536,047: 84.
fe:mt 6,974,816: 32.
jrån och med den 20 Mars, då den nya postvexel
rörelsen
vidtog, till den 1 September:
Post-vexlar af Rikets Ständers
Bank R:dr 4,196,058: 67.
d:o „ Götheborgs Låne-Kontor 8,679,793: 28.
d:o ,, Malmö d:o 2,940,649: 41.
d:o „ Wisby d:o 246,762: 70. 16,063,264: 06.
R:dr 23,0"38,080:^38.
38
Kassa-behållningarne den 1 September utgjorde:
R:dr
i Banken på räkningen:
på Post-vexelräkningen
vid Götheborgs Låne-Kontor .
„ Malmö d-o
„ Wisby d:o
Post-remiss-medel
170,659: 92.
545,331: 55.
2,823,415: 42.
1,570,208: 79.
144,197: 40.
Runt 5,253,813: o«.
§ 34.
Uti af gift er för Depositioushvalfvets begagnande har nästlidne
- ? XJ- 61 Q T)./-la» Ärp
Af gifter för
Depositions-
o
hvalf veu bs- ar ingått 918 R:dr 53 öre.
gagnande.
§ 35.
Fni,, Bankir, „\f de från Banken utgifna äldre Låne-banko-obligationer (förr
Uland*skuld- kallade Lånebanko-attester och Lånebanko-kapitalerl är under nästförbindeise.
[idut: jr endast en obligation å 3 procent inlöst med 409 R:dr 95
öre; utgörande, vid 1860 års slut, Bankens återstående skuld i
förbindelser af omförmäldta slag 477,442 R:dr 18 öre.
Deremot har under förenämnde tidrymd hvarken någon obligation
för inlemnadt silfver (så kallad silfver-sedel) eller någon af
tle lör Riksgälds-sedlarnes inlösen utfärdade realisations-obligationer
blifvit hos Banken till inlösen företedd, hvadan fortfarande balaneeras
för obligationer af förra slaget 402 R:dr 34 öre och af det
sednare 337 R:dr 50 öre.
Jemväl vid 1860 års slut utestodo af de för 1830 års upplåning
utgifna obligationer 187 R:dr 50 öre.
§ 36.
Afbetalning
.. £ Jemlikt ^ löt) i JDanKo-xvegiemciiLci/ nar v uvx* — ~
nästlidne år, 22 st. af Riksgälds-Kontorets till Banken utfärdade
au Bankm. obligationer för 1S0S och 1809 arens krigskostnader å 4,000 R:dr
Banko hvardera blifvit infriade samt ett års ränta a 4 procent för
denna Bankens fordran godtgjord; och återstå ännu för Riksgäldskontoret
att liqvidera 528 st. dylika obligationer till ett sammanräknadt
värde af 3,168,000 R:dr.
39
j, ^.
Af Bankens uti 137 och 138 SS af Banko-Reglementet omför- lin"™
balanserade
mälda, inom linien balancerade fordringar hos Staten och Södertelje fordringar,
kanalbolag har endast på Kongl. f. d. Allmänna magasins-inrättningens
skuld för lyftadt kreditiv till uppköp af myntbara metaller
influtit ett belopp af 1170 R:dr 38 öre.
§ 38.
A det räntefria lån, stort 50,000 R:dr R:mt, som, vid 1856— Kongl. Vgnt1858
årens Riksdag, blifvit Kongl. Mynt-Verket beviljadt, med vilkor
att lånet skulle återgäldas under 10 på hvarandra följande år
med flodel årligen, räknadt från och med 1860 års början, har
första ^delen den 12 December nästlidne år blifvit till Banken
inbetald med R:dr 5,000: -
hvadan Kongl. Mynt-Verkets skuld vid 1860 års slut
utgjorde „ 45,000: -
S:gr R:dr 50,000: —
§ 39.
Af nedanstående sammandrag inhemtas Låne- och Kreditiv-rö-ochKnrelsens
ställning på det hela den 14 nästlidne September:
Filial-Banken i
Blekinge . . .
Kreditiv
d:o i
Borås . . . .
Kreditiv
d:o i
Calmar . . .
Kreditiv
d:o i
Carlshamn .
T O
. . . Län
Kreditiv
d:o i
Christianstad
. . . Lån
Kreditiv
d:0 i
Gefle
Kreditiv,
Utestående. Oanvändt.
Förlag.
Summa.
420.000
07,700
250,000|
89,400
435,000,
87,800
260.000
18,000
500.000
93,150
600.000
2,7001
Transport j 2,823,750!
142,300
35,600
129,700:
112,000 [
15 6,8501
147,3001-
420.000
210.000
250.000
125.000
435.000
217,500!
260,000‘
130.000
500.000
250.000
600.000
150,000,
723,750]—(3,547,500:
I
630,000
— ! 375,000
— I
- !
1 652,500
390,000;
750,000
( 750,000j
-
3,547,500!-
Utestående.
Oanvändt.
Förlag.
Summ».
Transport
Filial-Banken i Helsingborg . . . Lån1
Kreditiv
i Hernösand Lån
Krcditivj
i Hudiksvall .... Lån
Kreditiv
i Lund Lån
Kreditiv
i Nyköping Lån
Kreditiv
i Skaraborgs län . . Lån
Kreditiv
i Sundsvall Lån1
Kreditiv
i Uddevalla Lån
Kreditiv)
i Westerbottens län Lån
Kreditiv
i Wisby Lån
Kreditiv
i örebro län Lån
Kreditiv
i Östersund Lånj
Kreditiv,
250.000
97,600)
230.000
99,400
200.000
23,300
500.000
124,950
290.000
26,000
450,000)
72,900
500.000
6.500
300.000
19.800
375.000
82.800
80,000
1,300
260.000
38,400
200,000
27.500
723,750
27,400
15,600
76,700
125,050
119,000
152,100
243,500)
130,200
Kreditiv till Riksgälds-Kontoret
d.o » Kongl. Kommerse-Kollegium
d:o " Jern-Kontoret . .
1,500,000
187,536
63,850)
Lån mot pant af fast egendom på landet
2,898,613 34
1,751,386 66 4,650,OOOl— 4,650,000 —
d:o
d:o
i städerne
och åtorbctalningsskyldighet
i silfver
approx
7,202,586
1,094,783
92,130150 8,417,500
S:gr | 8,325,36ö|5o[ 92,130 50 8,417,500 —, 8,417,500|
Deposit- samt
Upp- oeb Afskrifningsmcdal.
Vid Banko-Diskont-Verket.
! 11 i
Diskonterade verl ar
Lån på löpande förskrifning
d:o » aktier och publika papper .
dm—» vågförda effe ht er.
Å beviljade Kassakreditiv B:dr 4,181,700,
lyftade
. . .
Utlåning med omsättningsrätt . . .
OOö.OlO
Vid Lane-Kontoret i Götheborg.
Diskonterade vexlar
. i'.
Lån på löpande förskrifning
d:o » aktier och publika papper .
d:o » vågförda effekter
Å beviljade kassakreditiv R:dr 1,495,500,
lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
J ' o1' *
Vid Lane-Kontoret i Malmö.
Diskonterade veilar
Lån på löpande förskrifning
d:o • aktier och publika papper . . .
Å beviljade kassakreditiv, R:dr 882,700,
lyftade
Utlåning med omsättningsrätt ....
Utestående.
Vid Lane-Kontoret i Wisby.
Diskonterade vexlar . . . . .
Lån på löpande förskrifning
Å beviljade kassakreditiv, R:dr 184,000
lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
snoaloi
1,850,734
2,823,194j
177,120
2,044,179
2,201,701
6,064,329
2,864,
Oanvändt.
571,510j
1,015,700
Förlaget utgjorde således:
till Förstrackningaj’ åt Filial-Banker  9,000,000:
„ Kreditiv åt Riksgälds-Kontoret, Kongl. Kom
merse-kollegium
och Jern-kontoret  4,650,000:
Revisor emes Berätt. äng. Bankov6rleet.
Transport 13,650,0o0:
42
Transport 13,650,000
till Utlåning mot pant af fast egendom 8,417,500
„ Handels- och Näringsdiskont-rörelsen .... 12,215,000
„ Utlåningsrörelsen med omsättningsrätt.... 10,083,000
R:dr 44,365,500
Handels- och Närings-diskontrörelsens förlag uppgår
enligt 151 § i Banko-reglementet till allenast
11,325,000
Skilnaden
. 890,000
12,215,000
utgöres af förstärkningsmedel från Reservfonden
till Låne-Kontoret i Götheborg . . . 650,000
d:o i Malmö  190,000
- 890,000: -
„ d:o i Wisby  50,000:
§ 40.
Lån på äldre Under år 1860 är af lån på äldre Lånebanko-obligationer till
obUgationer. Banken inbetal dt ett belopp af 357 R:dr 81 öre, så att Bankens
fordran för dylika lån, vid nämnde års slut, utgjorde 22,743 R:dr
6 öre.
§ 41.
utlåning mot Vid 1859 års slut utestodo mot inteckning i fast egendom och
ZtfgTndJL återbetalning i silfver
och återbrtai- landtegendomar . . Silfver R:dr 15,318: 4. 8.
rung > »ifver. ^ stadsegendomar . . „ „ 3,052: 17. 8. 18,370: 22. *.
Häraf äro under nästlidne år afbetalde, inberäknadt
slutbetalningar med återstående belopp i silfver
af 48 landt- och 7 stadsegendoms-lån,
å landtegendoms-lån . . Silfver R:dr 4,688: 33. 2.
„ stadsegendoms-lån . . „ „ 918: 11. —
så att dessa låns återstående belopp minskats med 5,606: 44. 2.
i följd hvaraf vid 1860 års slut voro utestående . . 12,763: 26. 2.
43
deraf å
landtegendomar .... Silfver R:dr 10,629: 19. 6.
stadsegendomar . , . . „ „ 2,134: 6. 8. 12,763: 26. 2.
§ 42.
I afräkning å lånen till städer och korporationer hafva under Lån uu »tider
nästlidne år influtit 3,535 R:dr 67 öre, hvarigenom Bankens for- oeh korP°ra
/
O 1107X6)',
dran för dylika lån vid 1860 års slut nedgått till R:dr 2,329: 5.
nemligen:
lånet till Kalmar konsistorium  623: 99.
„ „ Kalmar domkyrka  1,705: 6. 2,329: 5.
§ 43.
Till följd af den genom 143 § i Banko-Reglementet foreskrifna Fastighet släneinnehållning
å fonden till utlåning mot inteckning i fast egendom
äro från nämnda fond till Bankens Reservfond, under tiden till
och med den 14 sistlidne September, öfverförda från landtfastighetsfonden
125,000 R:dr för år 1860 och 62,500 R:dr för innevarande
år, samt från stadsfastighetsfonden den i 43 § af 1860
års Revisions-berättelse omförmälda återstod för samma år af
21,000 R:dr äfvensom 20,000 R:dr för innevarande år, så att fastighets-lånefonden
på det hela nyssberörde dag utgjorde 8,417,500
R:dr, deraf för belåning af egendom på landet 7,312,500 R:dr och
för belåning af egendom i städerne 1,105,000 R:dr.
§ 44.
Mot pant af fast egendom och återbetalning i sedlar voro Utlåning mot
den 31 December 1859 utestående .... R:dr 8,580,317: 28. ij,tccknin9 «'
7 7 fast egendom
Under loppet af år 1859 hafva blifvit utgifna: och ‘,ierbetal
L
L ° ni7ig t sedia)'.
på landtegendomar, 252 st. lån med. . 326,560: —
„ stadsegendomar 10 » „ „ . . 39,050: — 365,610: —
Transport 8^945,92 7: 28.
44
Transport 8,945,927: 28.
Inbetalningarne hafva, ornsättningarne oberäknade,
utgjort:
å bruksegendomslån R:dr 6,805: 5.
„ landtegendomslån ....... 407,370: 84.
„ stadsegendomslån 88,316: 39. 5Q2 492. ^8
i följd hvaraf utestående kapitalet den 31 December
1860 xippgick till .
8,443,435: —
nemligen:
bruksegendomslån  45,974: 27.
landtegendomslån  7,276,551: 58.
stadsegendomslån  1,120,909: 17. g 443 435. _
Fonden till ifrågavarande, för mindre fastighetsegare särdeles
fördelaktiga utlåning är under sednare tider oupphörligen
förminskad. I 1858 års Banko-Reglemente bestämd till 9,750,000
R:di', har den i sednaste Reglemente blifvit nedsatt till 8,625,000
R:dr och kommer, genom löreskrifna ytterligare indragningar,
att vid 1863 års slut utgöra endast 8,000,000 R:dr, hvilket redan
föranledt icke allenast att lån från denna fond tillgodokomma ett
vida lägre antal jordegare, än tillförene, utan äfven att ganska
lång tid måste förgå, innan nya lån kunna utgifvas. Sålunda uppgår
för närvarande väntetiden för utbekommande af sökta landtfastighets-lån
till 9 månader och af stadsfastighets-lån till nära 3
år efter deras, beviljande.
Under år 1860 äro till Bankens Låne-kansli ingifne ansökningar
om erhållande af
264 stycken landtegendomslån å . . R:dr 346,515: 33.
15 „ stadsegendomslån „ . . ,, 33,350: —
S:gr 279 stycken lån å R:dr 379,865: 33,
hvarförutan
4 stycken stadsegendomslån,
5 landtegendomslån,
tillsammans 9 stycken lån blifvit på nya egares namn omsatta.
45
§ 45.
Enligt Fiskals-Embetets till Revisorerne afgifna berättelse hafva Lagsöhningar
lagsöknings-åtgärder blifvit vidtagne, dels för fastighetslåns slutbe-70’
talning, och dels för utbekommande allenast af uraktlåtna årsinbetalningar
på dylika lån.
Af lagsökningar utaf förstnämnde beskaffenhet voro, den 1
Augusti 1860, oafgjorda 30.
hvarefter tillkommit 23.53
Och äro af dessa
inställda, enligt Kansli-Kommissariernes beslut 5.
och afslutade genom verkställd indrifning ....... 18-23
hvadan återstå oafgjorda 30.
Antalet åter af oafgjorda lagsöknings-ärender för förfallna årsinbetalningar
uppgick ofvannämnde dag till . . . . . 127.
och enär sedermera tillkommit 127.254
men af dessa äro
inställda 14.
afslutade genom verkställd indrifning ..:.... 133.
så återstå oafgjorda 107.
§ 46.
Jemlikt 145 § i Banko-Reglementet, få lån till skiften och *Sleif tes- och
odlingar icke vidare från Banken beviljas. Af det i dylika lån 0dhn9*lan
vid
1859 års slut utestående belopp R:dr 79,749: 21.
äro under nästlidne år inbetaide och till Bankens
Reserv-fond levererade .
,, 18,101: 68.
hvadan summan af balancerade skiftes- och odlingslån
den 31 December 1860 utgjorde .... R:dr 61,647: 53.
§ 47.
Af skiftes- och odlings-lån voro den 1 Augusti 1860 på ut
Lagsökningar
sökning
beroende 3, och som sedermera 2 lån tillkommit, men f°’h
ett lika antal indrifvits, så återstå följaktligen 3 lån såsom oredovisade.
.. .
§£48.
inventering af Inventering af de för lån mot pant af fast egendom samt för
faetigheta-iåne- skiften och odlingar till Banken aflemnade säkerhetshandlingar är
handt,nga,. a£ Revisorerne verkställd, utan att anmärkning dervid ifrågakommit.
§ 49.
Riksgälds- På grund af 146 § i Banko-Reglementet eger Riksgälds-Kontoret
^kreditiv a^t, för bestridande af de nämnde Verk åliggande utbetalningar, i
Banken räntefritt begagna kreditiv till belopp af högst 1,500,000
R:dr från den 1 September det ena året till den 30 Juni det nästpåföljande,
då de å kreditivet lyftade summor alltid ovilkorligen
skola vara till Banken liqviderade. Och har ifrågavarande kreditiv,
som vid slutet af Augusti månad 1860 till Riksgälds-Kontoret utanordnades,
den 29 Juni innevarande år blifvit återbetaldt.
§ 50.
Kongl. Kom- Det till manufakturernes och fabrikernes understöd anvisade
kreditiv, hvilket, enligt 51 § i 1860 års Revisions-berättelse, efter
derå till Banken verkställd inbetalning, utgjorde R:dr 2,325,000: —
har, vid slutet af nämnde år, blifvit ytterligare
minskadt genom öfverflyttning till Reservfonden
af „ 75,000: —
så att detsamma numera uppgår till det belopp af R:dr 2,250,000: —
som Banken, på grund af 147 § i Reglementet, bör Kong;l. Kommerse-Kollegium
tillhandahålla; varande ny förbindelse för detta
kreditiv af Kongl. Kollegium till Banken afgifven.
§ 51.
jem-Kontor et a I granskningen af räkenskaperne öfver den, genom § 148 i
kreditiv. Reglementet, åt Jern-Kontoret anvisade kreditiv-fond, 900,000 R:dr,
samt berörde fonds förvaltning under nästlidne år, hafva Fullmäktige
genom ombud deltagit, utan att något dervid förekommit att
erinra.
§ 52.
Diskont- Med ledning af Diskon t-Verkens Revision s-berättelser, få Revi
r»reier».
sorerne meddela följande sammandrag öfver lånerörelsen för år 1860:
47
A. Handels- och Närings-Diskont-fonden.
Inkomster:
Af Vexel-diskonteringen:
Förskotts-ränta
Ofver-ränta
Af lån på löpande förskrifningar :
Förskotts-ränta
Ofver-ränta
Inbetalningar å inom linien förda
lån:
Kapital
I Stockholm.
I Götheborg.
I Malmö.
I Wisby.
114,647
994
153,690
1,121
150
16,526
287
88
56
59
3,595
16
20,508
9
81,933
622
50
90
86
7,360
14
1,793
44
53
50
79
159,668
40
Af lån på aktier och publika
papper:
Förskotts-ränta
90
25
5,053
52
1,175
21
Ofver-ränta
Inbetalning å inom linien fördt
lån
Af lån mot pant af vågförda ef-  fekter:
Ränta
33
700
44,922
157,725
2,268
19,204
93,540
934
64
68
37
78
54
Ofver-ränta
Af kassa-kreditiv-rörelsen:
Inträdes-afgift
Ränta till förfallotiderne . , .
Ofver-ränta
j 44,886
61
4,046
24,190
11
1,079
6,249
85
06
Summa R:dr
561,091165
258,826
23
132,506
70
16,541
73
Utgifter:
Arfvoden
Diverse omkostnader
Ränta å medel, som innestått på
upp- och afskrifnings-räkning .
1,100
1,329
1,331
17
98
330
25,927
75
04
86,392
64
531
68
Transport! 86,392
64
3,761
15
26,257
79
531
68
48
Transport
Ränta å medel, som innestått å
Deposit-räkning . ." . . . .
Beloppet af inom linien förda lån
Beloppet af afskrifvet lån .
I Stockholm.
I Götheborg.
I Malmö.
86,392
45,251
1,766
4,402
64
98
05
97
Behållen vinst
S:gr R:dr
137,813 64
423,278|01
3,761
7,778
1,687
13,22667
245,599|56j
26,257
1,147
Summa R:dr|
Skuld vid årets slut:
Till Rikets Ständers Bank för förlag1
„ d:o d:o d:o för der
utöfver
erhållen förstärkningi
från Reserv-fonden . . .
„ Banko-Diskont-Verket för erhållen
försträckning. . .
„ Upp- och Afskrifnings-räkningen
för innestående medel . .
„ d:o d:o för innestående
ränta
„ Deposit-räkningen för innestående
medel
Utelöpande assignationer på Banken
i .
Baläncerad vinst j
561,0911651
6,700,000
2,398,692
1,300
971,500
54,229,
13
258,8261231
3,250,000
650,000'
300,000)
681,200
27,405
105,101
15(1
551
34,000)
2,250
73,163
121
132,506170)
1,150,000
290.000
200.000
889,800
25,925
21,200
87
I 'Wi»by.
531
16
548;
15,993
68
89
57
16
TivÄT
225,000
50,000
45,600
1,500]
73
Summa R:dr
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning .
Hos Depositions-afdelningen innestående
.
Utestående belopp för diskonterade
vexlar
„ lån på löpande förskrifningar
„ lån på aktier och publika
papper .
10,125,722,74]
307,224
2,621,479
2,595,325
232,060
99]
87]
82
4,990,613112
671,503
3,337
74,185)95
2,897,386|12]
68,950]-
Transportj 5,756,090|68j 3,715,363 12]
2,576,925
231,014
475,121
1,421,100
11,900
87} 322,100
25
62^
111,130
142,360
16,900
2,139,135|87| 270,390
Summa R:dr| 10,125,722)74]
4,990,613)121 2,576,925)87|
947 21
,115 81
,100 —
,891 12
Inkomster
Öfw°tts"ränta • • •
Inb anta • • • •
Galningar å inom linien förda lån:)
Kapital ... . . J
KÄr**».
I Stockholm.
245,965
71
4,391
nings-medel
I Götheborg.
Summa R:drj 322,330
Revisor erne t Berätt. ang. Bankoverket.
I Malmö.
I Wisby.
I Götheborg.
1 Malmö.
I Wisby
B. Allmänna Diskont-fonden.
I Stockholm.
Transport 5,756,090
Stående lån mot pant af vågförda
effekter  1,696,400
,, „ kassa-kreditiv .... 2,173,231
ekeborgs Låne-Kontor för erhål
len
försträckning I 300,000)
^almö Låne-Kontor för d:o d:o} 200,000
Bdlance inom kolumn:
Oks
lsäkra lån på löpande förskrifningar
„ på aktier och publip
ka papper . . .
lagsökning beroende men bland
®akra fordringar upptagna:
Viar
; .. .
jån på löpande förskrifningar .
» „ publika papper . .
Kassa-kreditiv
24,809
2,139,13587
3,7L5,363jl2
750,700]—
524,550)—
50
I Stockholm
I Götheborg
I Malmö.
Utgifter:
Aflöning
Diverse omkostnader
Lagsöknings-kostnad
Revisions-kostnad
Reparations-kostnad
Beloppet af inom linien förda lån
„ - afskrifvet lån . . .
Summa R:dr
64,782 46
257,548;03
Behållen vinst
Summa R:dr
Skuld vid årets slut
Till Rikets Ständers Bank för
förlag !
Innestående vinst-medel
Utmätta, på rättegång beroende j
medel
Värdet af Låne-kontorets hus.
Inventarier ....... ,j
Summa R:dr|
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning.......
Behållning på räkning i Deposi
tions-afdelningen
Utestående lån
Förskjutna Tagsöknings-kostnader .
Förskjutna omkostnader vid post
remiss-rörelsen
Förskjutna sedelvexlings-kostnaderi
För mycket assignerade medel .1
Värdet af Låne-kontorets hus . .
Inventarier .
.}
Summa R:dr
51
Balance inom kolumn:
Osäkra lån
lagsökning beroende, men bland
säkra lån upptagna fordringar .
I Stockholm.
101,443
36
124,402,90
1 Götheborg.
31,833*62
89,571 64
I Malmö.
I Wisby.
4,169 32
12,242 03
4,780
160
03!
Fördelning på distrikter, näringar och yrken af de år I8ti0 utgifna nya
lån med omsättning sr ätt.
Distrikter:
^ockholms Stad
^ockholms Län
^dermanlands „
w a^a ”
Vestmanlands „
Orebro
Vermlands „
^•Kopparbergs „
Gefleborgs
ester-Norrlands
gottlands „
. esterbottens
A0rrbottens
stergöthlands
jököpings
Or°nobergs
palmar
Götheborgs
Stad
Banko-Diskont-
Verket.
L å
ne-Kontoren
i Götheborg.
i Malmö.
i Wisby.
1lnal| E;dr-
Antal 1 -r, j
lån. I E:dr‘
Antal; . „ ,
lån. | E:dr‘
Antal „ ,
ian. E:dr-
392
103
60
203
129
212
214
299
38
6
32
26
38
511
313
402
386
445,690
117,150
95,150
183,040
159.000
228,130
224,860
176.000
52,600
9,200
24,340
22,200
50,790
709,950
352,270
325,380
367,500
73
52,050
Transportj3,364 3,543,250]—| 73[ 52,050
-I ~ I
52
Transport
Götheborgs och
Bohus Län
Skaraborgs „
Elfsborgs ,,
Hallands „
Malmö Stad . .
Malmöhus Län
Christianstads „
Blekinge „
Gottlands „ I
Banko-DiskontV
erket.
Antal
lån.
E:dr.
i Götheborg.
ån e- K ontoren
i Malmö.
Antal
lån.
It: dr.
3,364 3,543,250!
1
3,000
1,500
73
1,195
601
517
551
52,050
472,620
336,840
265,950
248,930
Antal
lån.
K: dr.
i Wisby.
Antal
lån.
R:dr.
100
395
33
113
115,650
493,460
38,250
122,500
1^6,'390
88,900
1,067,430
8,900
20,600
33,950
132 84,750'
Summa
Näringar och.
yrken:
Jordbrukare utom
bonde-ståndet.
Jordbrukare
inom d:o
Bergsbruksidkare
Fabriksidkare . .
Handlande ....
Handtverkare och
andre borgare
Embets- och tjenstemän,
ecclesiastike,
civile- och
militäre . . .
Diverse
3,366 3,547,750'■
144
1,942
109
57
161
' 138
282.450
1,657,520
131.450
81,450*
291,890!
184,710
718 848,230
97 70,050'—
2,937
89
2,535
11
22
57
1701 121,910 —
53 34,700
641
38
4111
5,
251
84
73
5i
769,860!-
84,400
461,660
12,000
49,050
80,250
72.250-
10.250-
132! 84,750
6
60'
2
25
5,050
34,150
2,000
14,450
27 21,650
12] 7,450
Summa|3,366[3,547,750|—12^37 1,376,390!—| 641| 769,860
132! 84,750|'
eller
Landtmanna - nä-
ringar
2,195
Stadsmanna-nä-
ringar
356
Tjenstemän och
diverse personer
81b
2,071,420
558,050
918,280
2,624 1,156,330
90 63,450
223! 156,610
449; 546,060;-
! ’ I
i - I -
114 141,300-
|
78! 82,500;-
66
9.7
39,200!
16,450
39! 29,100
T32| 84,75o[
Sumnml3,366.3,547,750! -|2,937! 1,376,390 | 641) 769,860,
53
§ 53.
Handels- oell Närings-Diskont-fonden har fortfarande tillhanda- Handel»- och
hållits de serskilda Diskont-Verken enligt den i 151 § 1 inom. af ^Zt-fondlnl
Banko-Reglementet bestämda fördelning, eller sålunda: fördelning.
Banko-Di.skont-Verket i Stockholm R:dr 6,700,000: —
Låne-Kontoret i Götheborg „ 3,250,000: —
d:o i Malmö „ 1,150,000: —
d:o i Wisby „ 225,000: —
1 den åt Banko-Diskont-Verket anvisade andel af fonden har
förstärkning ej erfordrats.
Götheborgs Låne-Kontor åter har af Bankens Reserv-fond,
förutom de äldre, denna fond tillhöriga medel 650,000 R:dr, som i
54 § af 1860 års Revisions-berättelse omförmäla», innehaft ett belopp
af 200,000 R:dr, hvilket likväl numera är vordet till Reservfonden
återbetald!
Den till Malmö Låne-Kontor, enligt nyssberörde § i 1860 åra
Revisions-berättelse, från Reserv-fonden meddelade förstärkning af
290,000 R:dr är, genom inleverering af 100,000 R:dr, förminskad
till 190,000 R:dr.
Wisby Låne-Kontor har å Reserv-fonden insatt 30,000 R:dr
af de till nämnde Kontor förut anvisade 80,000 R:dr, så att den
förstärkning från Reserv-fonden, som detta Låne-Kontor innehar,
uppgår till allenast 50,000 R:dr.
Af de å deposit- samt upp- och afskrifnings-räkning vid BankoDiskont-Verket
insatta medel äro derjemte, med stöd af 152 § i
Banko-Reglementet, öfverlemnade, för att i Handels- och NäringsDiskont-rörelsen
användas, till
Götheborgs Låne-Kontor Runt 300,000: —
Malmö d:o  „ 200,000: -
§ 54.
Sedan fråga den 2 Maj innevarande år blifvit hos Fullmäk- Återbetalning
tige väckt, att, med afseende å den under längre tid då fortgående
förminskningen af Bankens metalliska kassa jemte penningeställ- »torkning»-  ningen i öfrigt, någon åtgärd måtte af Banko-Styrelsen vidtagas i medeL
den syftning, 110 § af Banko-Reglementet angifver, funno Fullmäktige
den 30 i samma månad, med tillämpning af stadgandet i
Reglementets 117 §, godt besluta, att af de från så väl Bankens
Reserv-fond som deposit- samt tipp- och afskrifnings-räkningen vid
Banko-Diskont-Verket till Låtie-Kontoren i Götheborg och Malmö
anvisade förstärknings-medel skulle tills vidare återlevereras af
Låne-Kontoret i Götheborg 100,000 R:dr och af Låne-Kontoret i
Malmö 50,000 R:dr i hvarje månad, räknadt från medlet af påföljde
Juni månad.
Till följd af detta beslut hafva ock, såsom af föregående §
inhemtas, under tiden till den 14 sistlidne September ingått från
Götheborgs Låne-Kontor 200,000 R:dr och från Malmö Låne-Kontor
100,000 R:dr.
I sammanhang härmed torde böra omförmälas, att Fullmäktige,
som ansågo försigtigheten bjuda, att diskonteringen och utlåningen
från Handels- och Närings-Diskont-fonden så verkställdes,
att denna fond kunde skyndsamt förminskas derest Bankens ställning
det påkallade, under den 16 nästlidne Maj fästade samtelig»
Diskont-Direktionernas uppmärksamhet på angelägenheten deraf,
att tillsvidare och i allmänhet icke medgifva diskontering och utlåning
från nämnde fond på längre tid än tre ä fyra månader.
§ 55.
ustgntrxng å I anseende till betydliga uttagningar vid Låne-Kontoret i
Ufsr Litkont^ Götheborg af der insatta upp- och afskrifnings-medel, har LåneVwktn.
Kontorets Direktion, med stöd af 152 § i Banko-Reglementet, vid
tre särskildta tillfällen under den tid, hvarför nu redovisas, assignerat
på Bankens Reserv-fond till sammanräknadt belopp af 560,000
R:dr, hvilka dock sedermera blifvit af Låne-Kontoret till Reservfonden
återbetalda.
Vid de öfriga Diskont-Verken har under ifrågavarande tid någon
assignering å Reserv-fonden af ofvan uppgifna anledning ej
ifrågakommit.
§56.
Jnnehiiining & Till fullgörande af föreskriften i 153 § 2 mom. i Banko-ReAiimänna
hi-gleuieutet, enligt hvilken det åligger Fullmäktige att under hvart,
kont fondm. ^era £ret ^861, 1862 och 1863 af Allmänna Diskont-fonden vid
55
Diskont-Verket i Stockholm samt Låne-Kontoren i Götheborg och
Malmö innehålla 200,000 R:dr, hafva Fullmäktige förordnat, att
berörde innehållning skall för innevarande år verkställas i förhållande
till de andelar af fonden, som dessa Diskont-Verk, jemlikt
1 mom. i åberopade §, böra innehafva, eller sålunda att
Banko-Diskont-Verket i Stockholm skall inbetala. R:mt 125,000: —
Låne-Kontoret i Götheborg „ 50,000: —
d:o i Malmö „ 25,000: —
S:gr R:mt 200,000: -
Häraf äro till och med den 14 nästlidne September till Banken
levererade:
från Banko-Diskont-Verket Runt 75,000: —
„ Låne-Kontoret i Götheborg „ 30,000: —
„ d:o i Malmö „ 12,000: -
eller tillsammans R:mt 117,000: —
hvilka medel blifvit på Bankens Reserv-fond insatta.
§ 57.
Som Fullmäktige under den tid, hvilken utgjort föremål för Räntan»#<*«-  Revisorernes granskning, funnit hvarken allmänna n en ni n ge s täl l- d‘^g°ch,^*t~
ningen eller andra omständigheter böra föranleda till nedsättnin g Allmänna Disi
räntan vid diskontering och utlåning från Handels- och NäringsDiskont-fonden,
så är berörde ränta fortfarande bibehållen vid 6
procent. Deremot, och sedan fråga om förändring i den dittills
till 5 procent bestämda räntan vid utlåning från Allmänna Diskontfonden
vid serskildta tillfällen hos Fullmäktige förevarit till öfverläggning
men blifvit uppskjuten, hafva Fullmäktige omsider den
23 nästlidne Maj, i betraktande deraf, att, enligt 154 § 2 mom. i
Banko-Reglementet, vid bestämmandet af denna ränta afseende skall
fästas å enahanda förhållanden, som, jemlikt 1 moni. i samma §,
böra iakttagas för höjning och sänkning af räntan vid diskontering
och utlåning från Handels- och Närings-Diskont-fonden, funnit skäligt
besluta, att för alla lån från Allmänna Diskont-fonden, som från
och med den 1 påföljde Juli utgåfves eller omsattes, räntan skulle
utgöra 6 procent.
Då Fullmäktige sålunda ansett räntan vid utlåning från Allmänna
Diskont-fonden böra förhöjas till samma belopp, hvartill
56
räntan vid diskontering och utlåning från Handels- och NäringsDiskont-fonden
förut blifvit bestämd, föranlåtas Revisorerne uttrycka
den mening att, när förhållandena gifva anledning till nedsättning
i sistnämnde ränta, enahanda förmån må liktidigt komma
äfven låntagare i Allmänna Diskont-fonden till godo.
Emedlertid vill det synas Revisorerne, som skulle förändringar
i räntefoten vid utlåning från Allmänna Diskont-fonden icke
lämpa sig för denna rörelse, hvilken både till sin natur och beskaffenhet
är så väsentligen olika den, som med Handels- och
Närings-Diskont-fonden bedrifves, och Revisorerne tillstyrka derför
att, med ändring af det vid sednaste riksdag tillkomna stadgande
i 154 § 2 mom. af Banko-Reglementet, angående höjning och
sänkning af räntan vid utlåning från Allmänna Diskont-fonden,
det måtte stadgas, att räntan vid denna utlåning skall, såsom tillförene,
utgöra 5 procent.
Hvad Handels- och Närings-Diskont-räntan åter beträffar, anse
Revisorerne sig böra hemställa, huruvida icke, med afseende å den
stora säkerhet pant af vågförda effekter erbjuder, det må linnas
lämpligt föreskrifva, att räntan för lån mot dylik pant, hvilken,
innan fonden för jernbelåning sammanfördes med Handels- och
Närings-Diskont-fonden utgjorde endast 4 procent, alltid bör bestämmas
till något lägre belopp, än som för tillfället gäller vid diskontering
af vexlar och vid utlåning mot hypothek af löpande
forskrifningar samt aktier och publika papper.
§ 58.
förkortning af Med ändring af förut gällande föreskrift om två så kallade
ffrPtånfitn respitmånader för inbetalning eller omsättning af lån från AllAUmånna
Di- männa Diskont-fonden, förordnade Rikets sednast församlade Stän*kont-fanden.
c|er_ genom 158 § 1 morn. i Banko-Reglementet, att, om betalning
eller omsättning af lån med omsättningsrätt uteblifver öfver ev
månad efter förfallodagen, beloppet skall utan uppehåll utsökas.
Efter vederbörande Diskont-Direktioners hörande, hafva Fullmäktige,
den 3 Januari detta år, beslutat, att berörde förändrade
föreskrift skulle tillämpas å alla lån, som utgåfves eller omsattes
från och med den 1 derpåföljde April; hvarjemte Fullmäktige till
57
iakttagande meddelat Diskont-Direktionerne nödiga bestämmelser
för att bringa detta beslut till allmänhetens kännedom.
§ 59.
Vid öfverlemnande den 1 November nästlidne år till Diskont- DeiånjngsvärVerkens
Direktioner af de, i sednaste Banko-Reglemente intagna, dct atl^ga'
dessa Verk rörande föreskrifter, förordnade Fullmägtige i fråga
om belåningsvärdet å de obligationer, som i 160 § 1 mom. punkten
l:o) omförmälas, att nedannämnde obligationer må, i intet fall,
vid Diskon t-Verken belånas till högre belopp, än som den 17 December
1857 blifvit af Fullmägtige bestämdt, eller
Svenska Hypotheks-Föreningars å Hamburger Banko ställda
Obligationer, löpande med 4 procent ränta, till högst 80 procent
af kapital-beloppet, med beräkning att 3 mark Hamburger Banko
motsvara En Riksdaler Svenskt Silfver Specie;
Elfsborgs med Dahlsland samt Götheborgs och Bohus Läns
Hypotheks-Förenings å .2? Sterling utfärdade Obligationer med 4
procent ränta likaledes till högst 80 procent af kapital-beloppet,
med beräkning att Ett Sterling motsvarar 17 R:dr 25 öre
R:mt, och
samteliga nuvarande Hypotheks-Föreningars i Svenskt mynt
ställda och alla öfriga, enligt Reglementet, belånbara Obligationer,
löpande med 4 procent ränta eller derutöfver och efter utlottning
betalbara, till högst 85 procént af kapital- eller nominal-värdet.
§ 00.
Sparbankerne i Stockholm, Westervik, Södertelje, Hudiksvall, Xasea-kreditiv
Götheborg, Skara, Wenersborg, Malmö, Christianstad och Ystad uu ':paibankcrhafva
nästlidne år begagnat sig af den kreditiv-rätt, som, jemlikt
167 § i Banko-Reglementet, är Sparbanker i riket medgifven.
§ 61.
Följande sammandrag öfver upp- och afskrifnings- samt depo- uPP- och afsit-rörelsen
vid de särskilda Disk ont-Verken under år 1860 få Revisorerne
meddela:
rörelsen.
Itevisorornea Bträtt. ang. Banlcoverket. 8
58
A. Upp- och Afskrifning s-räkningen.
Innestående vid årets början
Insatta
I Stockholm.
I Götheborg.
I Malmö.
I Wilby.
2,835,600
23,775,900
38,900
1,790,700
505,900
1,849,600
15,900
221,900
Summa R:dr 126,611,500
1
Lyftade 124,299,200
1,829,600
1,148,400
2,355,500
1,465,700
237,800
192,200
Innestående vid året» slut .| 2,312,300| 681,200
889,800
45,600
B. Deposit-rälcningm.
I Stockholm.
I Götheborg.
I Malmö.
1 Wisby.
Innestående vid årets början
Insatta
821,500
1,253,200
124,700
25,600
13,700
54,100
1,200
800
Summa !i:dr
2,074,700
150,300
67,800
2,000
Infriade deposit-bevis . .
1,103,200
116,300
46,600
500
Innestående vid årets slut .
971,500
34,000
21,200
1,500
Den ränta, sorn nästlidne år tillgodokommit räkningshafvare
för insatta medel, har vid de särskilda Diskont-Verken uppgått till
följande belopp:
59
I Stockholm
„ Götheborg
„ Malmö
„ Wisby
& Upp- och Afskrif-  nings-räkning.
i Deposit-räkning.
86,392
1,331
25,927
531
64
98
04
68
45,251
7,778
1,147
16
98
47
36
89
Summa R:dr
114,183
34
54,194
70
I hvad mån de på upp- och afskrifnings- samt deposit-räkning
i medlet af nästlidne September månad innestående summor
voro i lånerörelsen använde, inhemtas af följande:
Innest&ende
ti upp- och af-  skrifnings-räk-  ning.
& depoait-riikning.
Summa.
Deraf i lånerörel-  sen anvande.
I Stockholm . .
6,570,314
41
1,517,600
_
8,087,914
41
1,896,929
7 2
„ Götheborg*) .
674,436
—
26,200
—
700,636
—
781,234
16
„ Malmö .
860,250
—
2,000
—
862,250
—
790,230
94
„ Wisby . . .
45,600
—
6,000
—
51,600
—
36,015
84
§ 62.
Redan den 19 Juli sistlidne år beslöto Fullmägtige, att rän- Räntan/»r
tan å medel på upp- och afskrifnings-räkning, hvilken ränta sedan
längre tid tillbaka utgjort 3 procent, skulle vid Banko-Diskont- aftknfningtVerket,
från och med den 1 derpåföljde Augusti och tills vidare, rMkm”9-  nedsättas till 2 procent, hvaremot Fullmägtige då ansågo räntan
å dylika medel vid Låne-Kontoren böra vid förstnämnde belopp
*) I de vid Götheborgs Låne-kontor i låne-rörelsen använda medel äro inberäknade
från upp- och afskrifnings-räkningen vid Banko-Diskont-Verket i Stockholm
öfverflyttad^ 300,000 R:dr.
60
bibehållas. Efter inhemtande af Låne-Kontors-Direktionernes yttranden
hafva likväl Fullmägtige den 21 Februari detta år funnit
skäligt förordna, att för medel, insatta på upp- och afskrifningsräkning,
skulle äfven vid samtelige Låne-Kontoren godtgöras endast
2 procent ränta, samt att denna ränten edsättning borde vidtaga
vid Låne-Kontoren i Götheborg och Wisby från och med den
15 Mars och vid Låne-Kontoret i Malmö från och med den 1
Maj, dock med rättighet för en hvar af Låne-Kontorens Direktioner
att den sålunda bestämda tiden något utsträcka derest sådant
för diskonterings- och utlåningsrörelsens fortsatta bedrifvande funnes
vara ovilkorligen nödigt, hvarom Fullmägtige då förväntade
underrättelse. En sådan utsträckning i tiden med tillämpningen
af det fattade beslutet har sedermera, i anledning af Direktionens
öfver Låne-Kontoret i Malmö derom gjorda framställning, blifvit
af Fullmägtige för detta Låne-Kontor medgifven till den 1 sistlidne
September.
Den genom 168 § punkt. litt. c) Fullmägtige tillagda rätt att
bestämma å huru stort, på en gång, å upp- och afskrifnings-räkning
innestående belopp ränta må hvar och en serskild räkningshafvare
godtgöras, hafva Fullmägtige tills vidare åt vederbörande DiskontDirektioner
öfverlåtit att utöfva, likväl med åliggande för bemälda
Direktioner att, efter hvarje månads utgång, till Fullmägtige inkomma
med uppgift å det högsta belopp, hvarför ränta godtgöres
icke allenast enskilda personer, utan äfven hvarje serskild korporation,
bolag eller kassa, sorn tillåtits att upp- och afskrifningsräkning
begagna. Så beskaffade iippgifter äro oek sedermera af
Diskont-Direktionerne i vederbörlig ordning afgifna, och hafva Fullmägtige,
vid granskning deraf, ansett sig böra förordna om nedsättning
i de belopp, hvarför vid Låne-Kontoren i Götheborg och
Malmö ränta blifvit vissa dervarande räkningshafvare medgifven.
§ 63.
Räntan för Räntan för medel på deposit-räkning vid Diskont-Verken är
fortfarande bibehållen vid 3^ procent för medel insatta på tre och
räknmg. vid 4£ procent för medel insatta på sex månaders uppsägning.
61
§ 64.
Sedan återstoden 120,000 R:dr af de före sednaste Riksdag Fönträcknvntill
försträckning åt Filial-Banker anvisade 9,000,000 R:dr blifvit^*' Banktr. 4'
mellan följande Filial-Banker, som till försträcknings erhållande
deraf voro berättigade, på det sätt disponerad, att Filial-Banken i
Nyköping tillagts ytterligare 60,000 R:dr samt Filial-Bankerne i
Uddevalla och Wisby 30,000 R:dr hvardera, och sedan den jemkning
skett i försträckningsbeloppet till Filial-Banken i Sundsvall,
att från Filial-Bankens lån-räkning till dess kreditiv-räkning öfverflyttats
100 R:dr, så är ifrågavarande anslag 9,000,000 R:dr fördeladt
på de serskilda Filial-Bankerne såsom af redogörelsen för
Riks-Bankens lane- och kreditiv-rörelse i 39 § här ofvan inkemtas.
§ 65.
Fullmägtige hafva, genom Ombud, deltagit i granskningen af I^vl',ll°”
de serskilda Filial-Bankernes förvaltning och räkenskaper, hvarom l\erne.
berättelser i föreskrifven ordning blifvit till Fullmägtige afgifna.
§ 66.
Under tiden från sednaste Riksdag är oktroj i Nåder beviljad
för endast en Filial-Bank, tillämnad att inrättas i Staden Luleå, Läns Filialunder
benämning af Norrbottens Läns Filiai-Bank, hvilken oktroj B'mk
den
21 December 1860 meddelats på en tid af tio år, räknad från
den dag då Filial-Banken träder i verksamhet, med en teckningssumma
af minst 500,000 R:dr och högst 1,000,000 R:dr. För att,
å Riks-Bankens vägnar, deltaga i granskningen af de säkerhetshandlingar,
som af delegarne i denna Filial-Bank blifvit aflemnade,
hafva Fullmägtige, uppå Filial-Banks-Direktionens begäran, utsett
Ombud, men någon anvisning å det till försträckning åt nya FilialBanker
vid sistförflutna Riksdag afsatta och i 172 § 3 morn. af
Banko-Reglementet omförnnildta anslag, stort 1,000,000 R-dr, har
ännu ej ifrågakommit.
62
§ 67.
Filial-rtankm Vid revisionen af Filial-Bankens i Calmar förvaltning och rä
,
calmar. ]?ens]caper fyr £r 1860 hafva åtskilliga erinringar vid de FilialBankens
grundfond tillhörande säkerhetshandlingar förekommit.
Sålunda är vordet anmärkt, att vissa skuldsedlar, ställda till
uppgifven person, såsom förvaltare dels af ett sterbhus dels af en
donationsfond, icke blifvit på innehafvaren eller aktie-egaren transporterade,
utan endast åtföljdes af ett skrifteligt förklarande af
nyssnämnde person, till hvilken skuldsedlarne voro utställde, att
aktie-egaren hade hans tillåtelse att tills vidare begagna dessa
reverser såsom hypothek för sina aktier.
I anledning häraf hafva Fullmägtige ansett det böra åligga
bemälde aktie-egare att antingen å ifrågavarande skuldebref anskaffa
antaglig transport, eller ock för aktierne ställa annan säkerhet,
som i vederbörlig ordning godkändes.
Vidare och som det befunnits, att transporter saknades på åtskilliga
andra af de hypotliicerade skuldebrefven, hafva Fullmägtige
förklarat, att alla hypothek, ställda till viss man eller order,
borde med vederbörliga transporter förses, och att såsom grundfondshypothek
ej finge antagas något, endast till viss man ställdt
skuldebref, så vida icke derå meddelats sådan påskrift, hvarigenom
skuldebrefvet vore gällande uti innehafvarens hand.
Af Revisorerne är härförutan erinradt, att vid godkännande af
intecknings-säkerhet i stadsfastighet borde tillses,
att alla äfven extra brandstods-afgifter, som för ersättningsrättens
bevarande äro af nöden, blifvit i behörig tid bevisligen
erlagda;
att, i händelse stadsfastighet blifvit brandförsäkrad i ett bolag,
men ersättningsrätt för en tillökning i fastighetens värde vunnes i
ett annat, sådant icke må medföra det i 41 § af Reglementet för
städernes Allmänna Brandstodsbolag stadgade äfventyr, eller ersättningsrättens
förlust hos det bolag, der den föregående brandförsäkringen
skett, och
att Reglementet för hvarje Bolag, hvari hypothicerade stadsegendomar
äro brandförsäkrade, vid inträffad brandskada gifver
inteckningshafvaren ostridig förmånsrätt i den till ersättning god
-
63
kända försäkrings-summan framför den person, som lidit brandskadan.
Hvad Revisorerne i dessa delar framställt har jemväl blifvit
af Fullmägtige till iakttagande föreskrifvet, hvarvid Fullmägtige
tillika^,fästat Filial-Banks-Direktionens uppmärksamhet på den i så
väl Rikets Ständers Bank som åtskilliga andra Allmänna Inrättningar
vedertagna ordning, att det Verk, som innehar inteckningssäkerhet
i stadsfastighet, hvarför extra brandstodsafgift blifvit utskrifven,
till vederbörande Brandstodsbolag förskottsvis inbetalar
samma afgift.
Och hafva Fullmägtige, med tillkännagifvande häraf, under den
25 nästlidne April förelagt Filial-Bankens Direktion att inom tre
månader derefter inför dem styrka, att hvad som af Fullmägtige
till rättelse föreskrifvits, blifvit af Direktionen behörigen fullgjordt,
vid äfventyr, att Banko-Reglementets föreskrift om uppsägning af
större eller mindre del af den Filial-Banken från Riks-Banken beviljade
försträckning eljest komme att af Fullmägtige mot FilialBanken
tillämpas.
I den för anmärkningarnes undanrödjande sålunda bestämda
tid har, uppå Filial-Banks-Direktionens begäran, anstånd sedermera
beviljats till den 1 innevarande månad.
§ 68.
Sedan af den till Fullmägtige inkomna berättelse öfver verk- Final-Ban/«m
ställd granskning af Filial-Bankens i Nyköping förvaltning och ‘ Nvk,ptnträkenskaper
för år 1860 inhemtats, att Filial-Bankens Direktion
antagit Filial-Bankens egna lottbref såsom säkerhet för beviljade
Kassa-kreditiv, samt ansett det i Filial-Bankens Reglemente intagna
förbud mot utlemnande af lån mot borgen till högre belopp, än
femtedelen af hela tecknings-summan, icke böra afse sådana medel,
som på deposit- samt upp- och afskrifnings-räkning i Filial-Banken
insattes, hafva Fullmägtige förklarat och Filial-Banks-Direktionen
till iakttagande meddelat, dels att föreskriften i 30 § 2
mom. af åberopade Reglemente, att Enskilda Bankers eller FilialBankers
lottbref ej må såsom säkerhet för lån antagas, destoheldre
måste ega tillämplighet jemväl å Kassa-kreditiv, som en under
64
denna form lemnad försträckning ej kunde annorlunda än såsom
lån betraktas, och dels att stadgandet i samma mom. angående utlåning
mot borgen borde så förstås, att lån mot dylik säkerhet
ej finge meddelas å högre sammanlagdt belopp, än som motsvarade
£:del af tecknings-summ an, utan beräkning af medel, som på deposit-
eller upp- och afskrifnings-räkning till Filial-Banken ingått.
§ 69.
Fiiiai-Banictn Under åberopande deraf, hurusom Rikets sednast församlade
t Sundsvall. gtgn^ei^ till beredande af ökad lättnad för allmänna rörelsen, genom
172 § 1 mom. litt. d i 1860 års Banko-Reglemente, medgifvit,
att Filial-Bank må på dess kreditiv i Riks-Banken utfärda,
förutom hittills brukliga assignationer, jemväl till viss man eller
order ställda och vid uppvisandet betalbara vexlar å 100 R:dr och
derutöfver äfven i brutna tal, har Direktionen öfver Filial-Banken
i Sundsvall hos Fullmägtige begärt, att från Riks-Banken utbekomma
blanketter till dylika vexlar emot den afgift, Fullmägtige
funne för godt bestämma.
Då emedlertid de af Rikets Ständer vid sednaste Riksdag meddelade
och i 172 § 1 mom. af ofvanberörde Banko-Reglemente
intagna föreskrifter, enligt Fullmägtiges åsigt, endast afsågo antingen
nya Filial-Banker eller sådana af redan bildade Filial-Banker,
som efter närvarande oktrojtiders slut sökte och erhöllo nya
oktrojer, hvilket förhållande vore destomera uppenbart som, vid
jemförelse af sjelfva ordalagen i 2 och 3 mom. af åberopade §,
sig visade, att för nuvarande Filial-Banker skola fortfarande gälla
till efterrättelse de i 1858 års Banko-Reglemente gifna föreskrifter
och vilkor, ibland hvilka äfven förekomme sättet och formen för
dispositionen af dessa Filial-Bankers kreditiv å Riks-Banken, men
att bestämmelserna i 172 § 1 mom. af 1860 års Banko-Reglemente
borde tillämpas å de Filial-Banker, hvilka dädanefter kunde varda
oktrojerade, hafva Fullmägtige förklarat att, om äfven begagnande
af vexlar för dragning å Filial-Bankernes kreditiv skulle komma att
medföra ökad fördel för allmänna rörelsen, Filial-Banken i Sundsvall,
såsom varande före sednaste Riksdag otrojerad, dock icke
kunde tillåtas att å sitt innehafvande kreditiv i Riks-Banken ut
-
65
ställa vexlar, och att Fullmägtige således ej eller kunde bifalla
Filial-Banks-Direlctionens begäran om erhållande af blanketter till
så beskaffade vexlar.
§ 70.
På sätt af § 59 inhemtas beslöto Fullmägtige den 1 Novem- »Banken
ber 1860, bland annat, att Svenska Hypotheks-Föreningars i Svenskt • Sundwall.
mynt ställda obligationer, löpande med 4 procent ränta eller derutöfver
och betalbara efter utlottning, skulle, i intet fall, få hos
Diskon t-YeiFeu belånas till mera än högst 85 procent af kapitaleller
nominal-värdet.
Sedan likväl Direktionen öfver Filial-Banken i Sundsvall anhållit,
att få utbyta 159 st. utlottade Skånska Hypotheks-Föreningens
4|- procent obligationer, hvardera å 1500 R:dr, hvilka blifvit
till Riks-Banken aflenmade såsom säkerhet för den Filial-Banken
beviljade försträckning, mot ett lika belopp af Östgötha HypotheksFörenings
obligationer jemväl med 4| procent ränta och ställda
på amortering, hafva, vid pröfning af denna ansökning den 15 i
ofvannämnde November månad, Fullmägtige, med afseende derå,
att, enligt en af Direktionen öfver Stockholms Enskilda Bank utfärdad
och till Fullmägtige öfverlemnad förbindelse af den 15
nästförutgångne Oktober, sistberörde obligationer kunde den 15
Augusti 1865, då Filial-Bankens oktroj tilländagår, till 93 procent
af nominal-beloppet förvandlas i penningar om obligations-innehafvaren
så önskade, hvarigenom dessa obligationer kunde anses
lika med obligationer, utställda på 5 år och 6 månaders derefter
skeende uppsägning, funnit för godt att, jemte bifall till det äskade
utbytet, medgifva, att de erbjudna amorterings-obligationerne finge
beräknas och antagas till 90 procent af deras nominal-belopp.
Då, enligt Banko-Reglementets föreskrift, publika papper, som
af Filial-Bank till Riks-Banken aflemnas såsom säkerhet för derifrån
erhållen försträckning, skola beräknas till enahanda värde,
hvartill de i Riks-Banken belånas, hafva Revisorerne ansett sig
böra ofvanberörde förhållande hos Rikets Ständer anmäla.
llevisorernes Berätt. äng. Bankoverket.
0
66
Filial-B anken
i Wiahl/.
§ 71.
Uti afgifven berättelse, angående verkställd granskning af Filial-Bankens
i Wisby förvaltning och räkenskaper för tiden från
Bankens öppnande, den 1 Augusti 1859, till räkenskapsårets utgång,
den 31 Juli 1860, är vordet anmärkt, att åtskilliga delegare
i Filial-Banken emot af dem utfärdade förbindelser, derför hvarken
borgen eller annan säkerhet blifvit ställd, undfått lån till belopp,
motsvarande de af en hvar ibland dem till Filial-Banken
kontant inbetalda 10 procent af teckningssunnnan.
Då Fullmäktige, utan afseende å den af Filial-Bankens Direktion
till förklarande häraf anförda omständighet, att bemälde låntagare
varit af Direktionen kände såsom fullt veder häftige för de
upptagna lånebeloppen, funnit Direktionens åtgärd att utlemna lån
endast mot lånsökades förbindelse utan någon derför ställd säkerhet
vara stridande mot föreskrifterne i 14 § af Filial-Bankens
Reglemente, hafva Fullmäktige, den 8 November nästlidne år, förelagt
Direktionen att, så vida sådant icke redan skett, ofördröjligen
vidtaga rättelse i ofvan anmärkta förhållande, vid äfventyr att, i
annat fall, eller om Direktionen hädanefter skulle låta komma sig
till last enahanda förfaringssätt vid utlåning af Filial-Bankens medel,
stadgandet i 173 § 1 mom. litt. 1 af 1858 års Banko-Reglemente
korinne af Fullmäktige att mot Filial-Banken tillämpas.
Derjemte, och i anledning af Revisorernes anmärkning att, på
grund af Direktionens beslut, flere af dess Ledamöter uppå af dem
hos Låne-Kontoret i orten öppnade upp- och afskrifnings-räkningar
insatt och åter uttagit Filial-Banken tillhöriga medel, hvilket af
Revisorerne ansetts vara stridande mot de i 168 § af 1858 års
Banko-Reglemente gifna bestämmelser och kunna leda till äfventyr
och förlust för Filial-Banken, hafva Fullmäktige förklarat att, som
den af Direktionen åt dess Ledamöter i omförmälda måtto lemnade
tillåtelse att, utan ställd säkerhet, till förräntande emottaga
och använda större eller mindre del af Filial-Bankens kontanta
behållningar innefattade sådan disposition öfver Filial-Bankens
medel, som icke vore förenlig med föreskrifterne i Filial-Bankens
Reglemente, Fullmäktige ansågo ett dylikt förfarande icke böra för
67
framtiden få ega rum, vid den påföljd för öfverträdelse härutinnan,
som i ofvanåberopade 173 § 1 mom. litt. 1 af Banko-Reglementet
bestämmes.
Efter erhållen del af Fullmäktiges berörde beslut har FilialBankens
Direktion, uti skrifvelse den 7 sistlidne December, hos
Fullmäktige anmält, dels att någon utlåning från Filial-Banken
utan derför ställd borgen eller annan säkerhet icke skett sedan
anmärkningen i medlet af förutgångne Augusti månad meddelades
Direktionen, och ej eller för framtiden skulle ega rum; dels ock
att Direktionen den 30 November förklarat sitt förut meddelade
beslut, att till medlemmar af Direktionen till förräntande utlemna
någon del af Filial-Bankens medel, på sätt dittills öfligt varit, icke
vidare komma att tillämpas; varande jemväl af Filial-Bankens Revisorer
innevarande år vitsordadt, att rättelse i anmärkta hänseenden
egt rum.
§ 72.
Enligt hvad Revisorerne varit i tillfälle inhemta, har nödigEliann anfon
rättelse nästlidne år blifvit af Direktionen öfver Örebro Läns Fi- ’ theo'°'
lial-Bank vidtagen i anledning af det vid granskningen af nämnde
Filial-Banks förvaltning och räkenskaper för år 1859 anmärkta och
i 65 § af sednaste Revisions-berättelse omförmäldta förhållande,
att de inteckningar, som af åtskilliga ibland Filial-Bankens delegare
aflemnats till säkerhet för 75 procent af teckningsbeloppet,
befunnits öfverstiga 1850 års taxeringsvärde.
§ 73.
Med anledning af Rikets sednast församlade Ständers beslut Banken.« adorn
Bankens deltagande med en summa af 4,000,000 R: dr Runt eller 'ZTjLiälT
1,600,000 Thaler i det lån, stort 10,000,000 Thaler Preussiskt ku- <«*.
rant, som Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret, på grund af dertill
erhållet uppdrag, å utrikes ort upptagit för beredande af tillgång
till de för Statens jernvägsbyggnaders fortsättning under sistförflutna
Riksdag beviljade ytterligare anslag, hafva Fullmäktige i
nämnde Kontor, jemte anmälan, att af de för ifrågavarande lån
68
utfärdade 4| procents obligationer följande blifvit afsedda att, emot
derför belöpande valuta, tillställas Banken, nemligen:
2.000 stycken af Serien B å 500 Thaler hvardera = 1,000,000:
1,500 „ „ C å 200 „ „ = 300,000:
3.000 „ D å 100 „ = 300,000;
tillsammans Thaler 1,600,000:
föreslagit, att vid verkställigheten af liqviderne för den del af lånet,
som komme att af Banken öfvertagas, måtte förfaras sålunda:
l:o att valutan för de 4| procents obligationer, som komma att
af Riksgälds-Kontoret Banken tillställas, varder, efter afdrag för
den till 6 procent å obligationernes kapital-belopp i låne-koutraktet
stadgade rabatt, af det sednare Verket det förra godtgjord med
Svenskt Riksmynt efter den till förenkling och underlättande af
förefallande liqvider samt räkenskapsföringen vanligen antagna
medelkurs af 266f R:dr för 100 Thaler Preussiskt kurant eller 2f
R:dr för hvarje Thaler;
2:o att de bland dessa obligationer, som under den tid desamma
af Banken innehafvas, blifva utlottade, äfvensom alla nu
ifrågavarande obligationer tillhörande räntekuponer, som under
denna tid förfalla till betalning, deremot skola efter enahanda
kursberäkning af Riksgälds-Kontoret inlösas;
3:o att, vid de till Riksgälds-Kontoret skeende liqvider för det
af Banken öfvertagna lånebeloppet, sistnämnde Verk, efter ofvan
uppgifna kurs, äfven godtgör den i då medföljande kuponer fö inskrifna
och upplupna, fastän icke förfallna ränta för de obligationer,
som Banken vid hvarje sådan liqvid bör erhålla, och
4:0 att hvarken de före nyssnämnde liqviders verkställighet
utlottade obligationer, som tillhöra för Bankens räkning afsatta
nummerföljder och serier eller dessförinnan förfallna ränte-kuponer
skola från Riksgälds-Kontoret till Banken utlemna,s; börande, då
sista inbetalningen till Riksgälds-Kontoret verkställes för den af
Banken öfvertagna andelen af merberorde lån, den återstående inbetalningssumman
för denna låneandel minskas med hvad som belöper
för de redan utlottade och af sådan anledning från Riksgälds-Kontoret
icke utgifna obligationerne.
Vid pröfning den 6 December nästlidne år af detta förslag, kunde
det väl icke undgå Banko-Fullmäktiges uppmärksamhet dels att om
69
Banken skulle af ifrågavarande lån öfvertaga 1,600,000 Thaler Preussiskt
kurant med en kapital-rabatt af 6 procent och efter en kurs af
2f R:dr för hvarje Thaler, det belopp i Riksmynt, eller 4,000,000
R:dr, Rikets Ständer af Bankens medel anvisat för omförmälda ändamål,
komme att öfverskridas med 10,öG6f R:dr, och dels att
genom lil § 14 mom. i Banko-Reglementet är vordet föreskrifvet,
att, vid bokföring i Bankens räkenskaper, Preussiska Thaler
beräknas till endast 2 R:dr 62 öre Ruut stycket. Men sorn, af de
för Banken afsedda obligationer å ett samrnanräkuadt nominalvärde
af 1,600,000 Thaler, 32 stycken obligationer å tillhopa 7,800
Thaler då redan blifvit utlottade och sålunda komme att förminska
Bankens andel i det upptagna lånet med ett mot dessa 7,800
Thaler, efter nyssnämnde beräkning, svarande belopp i Riksmynt
af 18,552 R:dr, hvilket öfversteg den ofvan anmärkta summan af
10,666f R:dr; och då åberopade stadgande i Banko-Reglementet
påtagligen afsåg bokföring i Bankens räkenskaper af sådana tillgång-ar,
som Banken genom köp af vexlar å Preussiska Thaler
sig förvärfvat, men desto mindre kunde ega tillämplighet å liqviden
för de obligationer, Banken hade att af Riksgälds-Kontoret
öfvertaga, som Banko-Fullmäktige af Reglementets föreskrifter i
öfrigt voro oförhindrade att äfven till högre än den nu ifrågasatta
kursen, för Bankens räkning, inköpa obligationer å Thaler
Preussiskt kurant, der sådant funnes vara med Bankens fördel förenligt,
så hafva Banko-Fullmäktige, som ansett den föreslagna öfverenskommelsen
icke i andra delar gifva anledning till anmärkning,
beslutat densamma godkänna, samt anmodat Bankens Understyrelse
att icke allenast låta, i öfverensstämmelse dermed, tillhandahålla
Riksgälds-Kontoret liqvid för de obligationer, Banken,
jemlikt 173 § i Banko-Reglementet, hade vid slutet af åren 1860,
1861 och 1862 att infria, utan äfven tillse, att de af berörde obligationer,
som varda utlottade, äfvensom alla förfallande räntekuponer
af Riksgälds-Kontoret inlösas efter den öfverenskomna kursen
af 2-f R:dr Runt för hvarje Thaler Preussiskt kurant.
På grund häraf har Banken, vid nästlidne års slut, af Riksgäkls-Kontorets
ifrågavarande 4|- procents obligationer inlöst ett
belopp af tillsammans 533,300 Thaler Preussiskt kurant, efter en
kurs af 2f R:dr R:mt per Thaler och mot en kapital-rabatt af 6
70
procent, för 1,336,805 R:dr 33 öre R:mt, som från Bankens Reservfond
utanordnats.
§ 74.
Leverering nf Derjemte äro vid 1860 års utgång från Bankens Reserv-fond
VtnRik‘gäide-MRiksgälds-Kontoret utanordnade 333,333 R:dr 33 öre R:mt, utKontoret.
görande |:del af den summa, stor 1,000,000 R:dr, som Rikets Ständer
vid sednaste Riksdag, enligt 173 § i Banko-Reglementet, beslutat
att till Riksgälds-Kontoret anvisa af Bankens, sedan 1857
års början upplupna, disponibla vinst.
§ 75.
Banken, Med Bankens Reserv-fond, som före sednaste Riksdag utgjorde
Reeetv-fond. en sammanföring af dels redan reserverade och dels från Bankens
låne- och kreditiv-rörelse indragna summor, i mån som de blefvo
disponibla, skall numera, enligt 173 § i Banko-Reglementet, förstås
det belopp, hvarmed Bankens till sedelutgifning användbara
tillgångar öfverstiga de af Rikets Ständer derå anvisade förbindelser.
På detta sätt bestämd, är Reserv-fonden i sjelfva verket
endast en af de många, till uppställningen sins emellan olika beräkningar,
hvilka, på grund af gällande Reglemente, kunna i omformälda
hänseende göras, och hvilkas upprättande förutsätter redan
verkställd afslutning, efter ett års rörelse, af Bankens tillgångar
och skulder; hvadan och med afseende å beskaffenheten af
flera ibland de poster, som i Reserv-fonden ingå, densamma icke
kan till siffran bestämmas förr eller oftare, än vid hvarje års utgång
i sammanhang med upprättandet af Bankens bokslut.
Vid 1860 års slut utgjordes, enligt de af Rikets Ständer vid
Reserv-fondens beräkning följda grunder, Bankens till sedelutgifning
användbara tillgångar af:
aj grundfonden  15,000,000: —
b) behållningen derutöfver .... 10,515,563: 59- 25,515,563: 59.
cj innestående medel:
på grund af utgifna Lånebanko-obligationer
Transport 25,515,563: (9.
80,666:
67.
98,953:
91.
300:
_
3,607:
94.
762:
39.
148:
54.
1:
32.
4:
19.
71
Transport 25,515,563: 59.
i kapital . . . 478,369: 52.
i outtagna räntor 20,692: 57. „jgg g62- 09
Riksgälds-Kontorets andel af Bankens
kapital-öfverskott .... 666,666: 67.
Riksgälds-Kontorets fordran för
det temporära Statslånets liqviderande
utöfver Statslåne-fon
dens
tillgångar
Vinstmedel af Statslåne-fonden
Outtagna välgörenhets-bidrag för
år 1860
Auktions-öfverskott
Innehållna auktions-umgälder .
Innehållningar i Banko-statens löner
Skillnad vid evalvering af dukat-bråk
Låne-Afdelningens observations-konto *: 19. 1350173- J}
d) Sedelutgifningsrätt utöfver hvad som eger motsvarighet
i metallisk valuta, jemlikt BankoReglementets
119 §
30,000,000: -
Summa R.-mt R:dr 56,865,737: Jl.
Då härifrån afdrages beloppet af derå vid 1860
års slut anvisade förbindelser, nemligen:
l:o. Lån till Kongl. Mynt-Verket. . 45,000: —
2:o. Fond till utlåning emot inteckning
i fast egendom  8,500,000: -
3:o. Kreditiv till Kongl. Kommerse
Kollegium
2,250,000: -
4:o. Kreditiv till Jern-Kontoret . . 900,000: -
5:0. Handels- och Närings-Diskont
fonden
11,325,000: -
6:0. Allmänna Diskont-fonden . . . 10,200,000: —
7:o. Utgifna försträckningar till Filial
Banker
. . . . ^  8,880,000: -
8:0. Räntebärande obligationer . . . 7,500,000: —
9:o. Lån till skiften och odlingar
R:dr 61,647: 53.
Transport 61,647: 53. 49,600,000: - 56,865,737:31.
4
72
Transport R:dr 61,647: 53. 49,600,000 — 56,865,737:31.
Lån till städer och
korporationer . „ 2,329: os.
Lån på äldre Låne
banko-obligation,
er „ 22.743: oo. sr 71 o- Rt .
»6,719. 04. 49,686,719: 64.
så visar sig att Reserv-fonden vid berörde tidpunkt
utgjorde R:dr 7,179,017:67.
Af dessa voro
disponibla medel, motsvarande hvad som förut förståtts
med Bankens Reserv-fond 3,270,008: 71.
och icke disponibla, bestående af:
1) Försträckningar till Handels- och
Närings-Diskonterna . 990,000: —
2) Räntebärande obligationer
utöfver de R:dr
7,500,000, som Banken,
jemlikt BankoReglementets
175 §,
skall innehafva . . 1,957,864: oo.
3) Obetalda räntor . . 746,664: ao.
4) Kopparskiljemynt . 150,250: as.
5) Bokförda värden, förskott
och depositioner:
a) Behållning i magasinet
för stamphult
papper
b) Fordran hos Kongl.
Stats-Kontoret förd:o
c) Behållning i Bankens
pappersmagasin . .
d) Fordran för försåldt
papper
e) Förskjuten realisations-afgift
.
10,913: 30.
16,127: 93.
10,343: 31.
691: 30.
13: 90.
Transport 3,882,869: 04. 3,270,008: 71.
73
Transport 3,882,869: 94. 3,270,008: 71.
f) Förskjutna brandförsäkrings-afgifter.
g) D:o lånepåkostnader
h) Förskott för omkostnader
i vexelärenden
i) Förskjuten ränta vid
uppköp af obligationer
k) Obetalda folii-afgif
ter
I) Foi*dran hos aflidne
Gravören J. E. Åkerbergs
konkursmassa
, •  I •! / / . U/#
hvarifrån Fullmäktige likväl, jemlikt 172 § 2 och 3 mom. i BankoReglementet,
egde att till Filial-Banker anordna ytterligare 1,120,000
Riksdaler.
Reserv-fondens disponibla andel har sedermera stigit och uppgick
den 14 nästlidne September till Runt R:dr 4,309,537: 07.
§ 76-
Vid 1860 års slut innehade Banken följande obligationer, Banhem tilinemligen;
Riksgälds-Kontorets,
för lån till 1808 och 1809 årens krigskostnader
å 4 proc. å Ruut R:dr 3,168,000: -
Riksgälds-Kontorets, för första tredjedelen
af Bankens andel i 1860 års Jernvägs
lån
å 4^ proc. å
Arméens Ackords-amorterings-fonds å 4 proc.
Skånska Hypotlieks-Föreningens
ä 4| proc R:dr 217,500: -
å 5 proc „ 405,000: —
•
V)
Transport Ruut R:dr 7,143,905: 33.
Revisorernet Berätt. ang. Bankoverket. 10
„ 1,336,805: 33.
„ 2,016,600: -
„ 622,500: -
421: 73.
3,597: 90.
1,000: -
10,666: -  1,134: 30.
9,319: 09. 3 909 0Q8. 96_
170 017.
74
Transport R:mt R:dr 7,143,905: 33.
Skånska Hypotheks-Föreningens k 4 proc.,
ställda i utländskt mynt, å 10,900 Mark
Hamburger Banko, inköpta för . . . . „ 14,533: 33.
Mälare-provinsernas Hypotheks-Förenings k
4 proc., å 153,000 R:dr, inköpta för . . „ „ 139,230: -
D:o d:o, k 4 proc., ställda i utländskt mynt,
å 54,500 Mark Hamburger Banko, inköpta
för  „ „ 72,666: 67.
W ermlands Hypotheks-Förenings, k 4 proc.,
å 134,500 R:dr, inköpta för  „ „ 122,395: —
Smålands och Hallands Hypotheks-Förenings,
k 4 proc., å 171,700 R:dr, inköpta
för * „ 156,247: —
T):o d:0, k 4 proc., ställda i utländskt mynt,
å 257,000 Mark Hamburger Banko, inköpta
för  „ * 319,536: 66.
Östgötha Hypotheks-Förenings, k 4 proc., å
960,000 R:dr, inköpta för  „ „ 881,484: —
D:o d:o k 4 proc., ställda i utländskt mynt,
å 485,000 mark Hamburger Banko, inköpta
för  „ „ 607,866: 67.
R:dr R:mt 9,457,864: 66.
Efter det Skånska Hypotheks-Föreningens ofvanberörde 4|
procents Obligationer å 217,500 R:dr blifvit utbytta mot samma
Förenings obligationer, bärande 5 proc. ränta, och i afräkning å
andra obligationer, till följd af utlottning, influtit:
å Riksgälds-Kontorets för 1860 års Jern vägs-lån . 5,514: 67.
„ östgötha Hypotheks-Förenings, k 4 proc., 11,400
R:dr, efter ett bokföringsvärde af  10,554: -
„ d:o d:o k 4 proc., ställda i utländskt mynt, 2,000
mark Hamb. Banko, efter ett bokförings-värde af 2,506: 67.
så utgjordes Bankens tillgång i obligationer den 14 nästlidne
September:
• 75
af Riksgälds-Kontorets för lån till 1808 och 1809
åren sy krigskostnader k 4 proc. . . . R:dr R:mt 3,168,000: —
„ Riksgälds-Kontorets för 1860 års Jern
vägs-lån
k 4^ proc
„ 1,331,290: 66.
„ Arméens Ackords-Amorterings-fonds k 4
proc  „ 2,016,600: —
„ Skånska Hypotheks-Föreningens k 5
proc
, „ 622,500: —
„ d:o d:o, k 4 proc., ställda i utländskt
mynt, 10,900 mark Hamb. B:ko, inköpta
för  „ 14,533: 33.
„ Mälare-provinsernas Hypotheks-Förenings,
k 4 proc., å 153,000 R:dr, inköpta
för
„ 139,230: —
„ d:of d:o, k 4 proc., ställda i utländskt
mynt, å 54,500 mark Hamb. Banko,
inköpta för „ „ 72,666: 67.
„ Wermlands Hypotheks-Förenings, k 4
proc., å 134,500 R:dr, inköpta för . . „ „ 122,395: —
„ Smålands och Hallands Hypotheks-Förenings,
k 4 proc., å 171,700 R:dr, inköpta
för „ „ 156,247: —
„ d:o d:o k 4 pi'oc., ställda i utländskt
mynt, å 257,000 mark Hamb. Banko,
inköpta för „ „ 319,536: 66.
„ Östgötha Hypotheks-Förenings, k 4 proc.,
å 948,600 R:dr, inköpta för . . . 870,930: —
„ d:0 d:o, k 4 proc., ställda i utländskt
mynt, å 483,000 mark Hamb. Banko,
inköpta för  605,360: -
R:mt R:dr 9,4 3 9,289: 32.
§ 77.
De i Bankens Myntkabinett förvarade samlingar af medaljer
och mynt hafva Revisurerne besett och funnit vara väl ordnade.
Myntkabinett
et.
/
Revisorerne*
besök vid
Tumba.
Inspektionen
efver bruket.
Sammandrag
af Brukets
räkenskaper.
76 •
Genom verkställda inköp under nästlidne år, har Myntkabinettets
metalliska värde, som vid slutet af år 1859 utgjorde
R:mt R:dr 22,070: 51,
ökats med
. „ „ 491: 85.
så att detsamma vid 1860 års utgång belöpte
sig till .
R;mt R:dr 22,562: 36.
Oell hafva Fullmäktige, med anledning af hvad som i 1860 års
Revisions-berättelse blifvit yttradt, rörande behöfligheten af rymligare
lokal för Bankens mynt- och medalj-samlingar, anmält, att
annan lämplig lokal för Myntkabinettet, än den nuvarande, icke
funnes inom Banko-husen att tillgå, men att behofvet af ökadt
utrymme kunde afhjelpas genom anskaffning af ytterligare ett
myntskåp, hvarom Bankens Garde des Medailles hade att besörja.
Angående Bankens pappersbruk Tumba.
§ 78.
Revisorerne, till hvilka blifvit öfverlemnade ej mindre inspekterande
Fullmäktigens och Bruksförvaltarens, hvar för sig, afgifna
berättelser öfver bruksdriften under nästlidne år, än äfven Fullmäktiges
protokoll och brukets räkenskaper, hafva, efter tagen kännedom
deraf, besökt Tumba, och få nu, sedan bruket i dess särskilde
delar, blifvit besigtigadt, derom meddela följande.
§ 79.
Det speciela inseende öfver bruket, som, enligt 5 § af BankoReglementet,
åligger en bland Fullmäktige, har fortfarande utöfvats
af Herr Doktor J. Nordlund.
§ 80.
Brukets räkenskaper för år 1860, till siffran granskade utan
anmärkning, utvisa följande:
77
R:dr.
1:0. Ingående Balance.
Debet.
Kapital-behållning
Skuld för till Bruket levererad råg ......
566,927
192
73
Summa
567,119
73
Kredit.
Tumba Bruk med jordegendom och åbyggnader . .
Inventarier
Kassa-behållning
Fordringar hos åtskilliga verk och inrättningar för
levereradt papper
Färdiggjordt papper
Rudimaterier och förråder
Papper under arbete från föregående år
Förskott till Direktör Wallman å kostnaden för om-  byggnad af nedre verkhuset
Af Banken deponerade medel för fullföljande af rät-  tegången mot bemälde Direktör
575,000
57,432
357
7,846
77
41,412
20,170
53,315
11,508
26
62
56
67
29
13
Summa
567,119
73
2:o. Kapital-konto.
Debet.
Rikets Ständers Banks Låne-afdelning erhållit utöf-  ver dess förlag till bruksdriften
Utgående balance
22,054
577,477
48
67
Summa
599,532
15
I
Kredit.
Ingående balance
Vinst af bruksrörelsen under året
566,927
32,604
Summa 599^532 is
3:o. Brukets räkning med Låne-Afdelningen.
Debet.
80,379
Värdet af under året till Banken levereradt papper .
Dito af d:o till andra levereradt papper,
mot till Bunken ingången liqvid
Hyra för ett Bruket tillhörigt magasin i Stockholm .! 750
36,924
80
68
Summa 118,054 48
Kredit.
Förskott under året till bruksdriften och till byggnaders
underhåll ...........
Låne-Afdelningen erhållit utöfver dess förskott
Summa
4:o. Räkning öfver papperstillverkningen.
Debet.
Värdet af papper, under arbete från nästföregående år
Egentliga kostnader för papperstillverkningen:
Aflönings-utgifter:
Ordinarie aflöning och arvoden
28,832: 62.
Öfverarbete ' 2,134: 42.
96,000
22,054
118,054
20,170
Transport 30,9 6 7: 04.
20,170| -
79
Transport 30,967: 04.
20,170
Falsning och skärning af
papper  7 7 5: 60.
Arbeten med formning,
. •
sortering, skärning af
lump m. m  3,724: 33.
35,466: 97.
Rudimaterier:
Lump  14,024: 46.
Lin och blånor .... 2,545: 23.
Förbrukadt omslags-, mel-
*
lanläggs- och utskotts-
papper
928: 80.
Klorkalk, svafvelsyra,
alun, färger, ra. m. . . 3,674: 97.
21,173: 46.
Andra för bruksdriften använda mate-
rialier :
Lamp- och bomolja . . 1,232: 22.
Ved och kol .... 4,052: 54.
Diverse  1,402: 66.
6,6 8 7: 42.
Afskrifning för förnötta inventarier . .
6,795: 41.
70,123
26
Hitförda omkostnader :
Reparationer
7,905: 32.
Utskylder, skrifmaterialier och diverse
allmänna omkostnader
9,236: 09.
Medikamenter och hälsovård . . . .
1,283: 07.
Pensioner och fattigvård
5 70: 40.
Resor och traktamenten
4,101: 60.
Forlöner
167: 44.
Utfodring åt dragare
3,493: 89.
26,757
81
Vinst af pappers-tillverkningen ....
29,527
29
Summa R:dr
146,578|
36
80
Kredit.
Värdet af färdiggjordt papper:
För Bankens räkning, enligt specifika-  tion litt. a)  80,379: 80.
„ åtskilliga verk och inrättningar,
enligt specifikation litt. b) . . . 42,107: 50.
„ Brukets eget behof, enligt speci-  fikation litt. c)  1,6 5 6: 04.
124,143
34
Under året fallet utskotts-papper ... 287: 64.
Försåld pappersspån m. rn  547: 38.
835
02
Värdet af papper under arbete till år 1861
21,600
—
Summa R:dr
140,578
36
5:0. Räkning öfver mjölqvarnen.
Debet.
Omkostnader:
Aflöning .
443: 35.
Öfverarbete  221: 08.
Sigtduk m. m  133: 89.
798
32
Vinst af qvarnen
1,162
.21
Summa R:dr
1,960
53
Kredit.
Influten qvarntull •
1,960
53
81
6:o. Räkning öfver jordbruket.
Debet.
Omkostnader:
Utsäde  94: 90.
Aflöning  43 7: 82.
Dagsverken  137: 53.
Vinst af jordbruket
Summa R:dr,
Kredit.
Årets skörd:
Spannmål  575: —
Hö och halm  752: —
7:o. Vinst- och förlust-konto.
Debet.
På Brukets bekostnad, till följd af arbetares
sjukdomsförfall eller andra orsaker, besörjda
dagsverken
Vinst å Bruksrörelsen
Summa B,: dr.
Kredit.
Prisskillnad och öfverskott å en del förråder 77 : 32.
Från Banken erhållet gammalt papper . . 39: 54.
Hyresmedel för Brukets magasin i Stockholm 750:-
Revisiorirnit Birätt, ang. Bankovirktt.
Transport
670
656
1,327
1,327
25
75
69
32,604
25
42
32,673
866; 86
67
866j sol
11
Transport
Vinst af papperstillverkningen .... 29,527: 29.
„ „ mjölqvarnen 1,162: sr
„ „ jordbruket  656: 75.
„ „ vid Bruket befintlig skog . • • 47: 41.
„ „ en d:o d:o såg . , . 413: 15.
866
31,806
86
81
Summa R:dr
32,673
67
8:o. Utgående balance.
Debet.
Tumba Bruk med jordegendom och åbyggnader . .
Inventarier
• *
Kassabehållning
Fordringar hos åtskilliga verk och inrättningar för
levereradt papper
Rudimaterie!' och förråder
Papper tinder arbete till ar 1861
Förskott till Direktör Wallman å kostnaden för om-  byggnad af nedra verkhuset
Af Banken deponerade medel för fullföljande af rät-  tegången mot bemålde Direktör
Under byggnad varande gasverk
fl;n ' d:o d:o ny vattensil
375,000
51,102
4,203
12,913
37,221
21,600
53,815
11,508
9,914
750
68
59
90
14
13
81
94
Summa R:dr
577,530
19
Kredit.
Skuld för till Bruket levererad klorkalk m. m. . .
Kapital-behållning
52
577,477
52
67
Summa R:dr
577,530
19
83
Under året tillvcrkadt papper.
a) för Bankens räkning.
R:dr.
Sedelpapper:
—
3,942,000 st. blanketter för 1 R:dr valör
k 7: 50
29,565: -
^ 509,000 „ „ „ 10
„ h 20 R:dr 10,180: -
39,745
Skrif kartor:
696,000 „ „
h 51 R:dr 35,496: -
Biläggningskfirtor:
12,000,,
å 11: 20
134: 40.
35,6*30
40
V exel-blanketter:
86,000 „ „
å 11: 40
980
40
Depositions-Afdeln. attester:
74,000 „
k 18 R:dr
1,332
Postpapper :
22 ris
j, 25 „
550: —
Imperialpapper:
9 ris
7? 7?
675: -
Regalpapper:
21 ris
75 ^6 „
945: -
Läskpapper:
58 ris
77 *1 77
522: -
2,092
—
Summa R:dr
80,379
80
b) för åtskilliga verk och
inrättningar.
Riling Hlds-Konto)'et:
25,800 blanketter till Stats-
obligationer
ä 150 R:dr
3,870: -
53,400 d:o „ kupo-
ner
77
8,010: -
245,000 d:o Svenska jern-
vägs-obligationer . . . .
„ 30 R;dr
7,350: -
Transport 19,230: —
84
Transport 19,230: —
14,500 ark kortmanufaktur-
stämplar k 24 R:dr 348: —
415,000 st. blanketter kort-kon-
voluter „ 6 „ 2,490: —
22,068
Kongl. Kommer se-Kollegium:
13 ris medianpapper . . . „
228,000 blanketter tillverknings-
stämplar, större „
60,000 blanketter tillverknings-  stämplar, mindre „
25 „ 325: -  7: 50. 1,710: -  3: 75. 225: —
2,260
Kongl. General-Tullstyrelsen:
730,000 blanketter till tullpla-  katstämplar „
10: 50.
7,665
Kongl. General-Poststyrelsen:
24,900 ark portofrimärken . . „
30 R:dr
747
__
Kongl. Norska Postverket:
23,125 ark portofrimärken . . „
30 „
693
75
Banko-Diskont- Verket:
5,000 pappers-konvoluter . . „
7: 8.
35
40
Stockholms Enskilda Bank:
7,000 blanketter till postremiss-  vexlar
. . „
11 R:dr
77
örebro Hypotheks-Förening:
7.000 blanketter till Obliga-  tioner
7.000 d:o „ kuponer „
40 „ 280: -  40 „ 280: -
560
Skånska Hypotheks-Föreningen:
2,700 blanketter till Obligationer „
33 R:dr
89
10
Calmar Läns Brandstods-Bolag:
550 blanketter till assignationer .
27
50
öst göth a Hypotheks-Förening:
11,750 blanketter till Obligationer k
23,100 d:o „ kuponer „
60 R:dr 705: —
60 „ 1,386: -
2,091
Transport
| 36,313
75
85
Transport
36,313
75
Finlands Hypotheks-Förening :
51,250 blanketter till Obligationer k
7 R:dr
3,843
75
Skånes Enskilda Bank:
204,000 st. sedel-blanketter „
7: 50 1,530: —
28,000 „ d:o „
15 R:dr 420: -
1,950
-
Summa R:dr
42,107
50
c) för Brukets eget behof.
2f ris regal-papper k 45
R:dr
123
75
3| „ post-papper ,,25
87
50
70f| v omslagspapper . . . . „ 10
v
704
17
123t7¥„ mellanläggspapper . . . „ 6
»
740
62
Summa R:dr
1,656
. 04
§ 81.
Förestående räkenskaps-sammandrag utvisar, att vinsten på vinst af
bruksrörelsen år 1860 uppgått till R:dr 32,604:
Häraf har Banken, enligt tryckta öfversigten af
dess hela ställning förgår 1860, tillgodokommit. . . 22,054: 48.
Skilnaden har ökat brukets kapital-tillgång och
återfinnes vid jemförelse emellan samma tillgång
vid 1860 års början R:dr 566,927: 73.
„ „ utgång  „ 5 7 7,4 7 7: 67. 10,5 49: 94.
§ 82.
Det under år 1860 vid Tumba tillverkade papper uppgår till Värdtt y
ett sammanräknadt värde af R:dr 124,143: 34. Urkningm
nemligen :
för Rikets Ständers Banks räkning . . . 80,379: so.
„ åtskilliga Verk och inrättningar . . . 42,107: 50.
samt
„ brukets eget behof  1,656: 4. 124,143: 34.
Värdet af
Brukets inventarier.
Inrättande aj
ett gasverk
och en ny
renings-apparat
för vaskvatten.
Denna summa understiger nästföregående årets tillverkningsvärde
med 35,765 II:dr 40 öre, hvilket torde härröra hufvudsakligen
af den under år 1860 i så betydlig mån minskade tillverkningen
af den papperssort, som för Bruket är mest vinstgifvande,
nemligen Charta Sigillata, hvaraf år 1859 tillverkades 3,491,700
men år 1860 endast 708,000 st. blanketter.
§ 83.
Sedan, i anledning af 1860 års Revisorers uti 76 § af deras
berättelse framställda anmärkning, bland annat, derom, att Brukets
inventarier i räkenskaperne funnos upptagne vid deras ursprungliga
inköps- eller tillverkningsvärde, Bruksförvaltaren föreslagit, att
åtskilliga inventarie-persedlar måtte i värde nedsättas och andra
endast styckevis och utan åsatt värde redovisas, samt Fullmägtige
den 27 nästlidne Mars förständigat förvaltaren att i särskild förteckning
afgifva förslag å alla sådana vid bruket befintliga inventarie-persedlar,
som förvaltaren ansåge höra antingen kasseras eller
styckevis utan åsatt värde redovisas eller ock i värde nedsättas,
jemte de belopp, hvartill en dylik värde-nedsättning å hvarje särskild
persedel borde ega rum; så och efter det förvaltaren med
dylik förteckning inkommit, upptagande en nedsättning i inventarie-värdet
från 51,102 R:dr 68 öre till 35,988 R:dr 2 öre eller
med 15,114 R:dr 66 öre, hafva Fullmägtige den 25 derpåföljde
Juli förklarat sig anse frågan om uppgörande af förändrade grunder
för bestämmande af berörde inventariers värde vara af beskaffenhet
att tillhöra Banko-Utskottets pröfning och afgörande samt
att Fullmägtige fördenskuld, sedan de vid nästkommande års inventering
af Bruket kommit i tillfälle att i ämnet inhemta vidare
upplysningar, ville deri hos Banko-Utskottet göra framställning.
§ 84.
De af Banko-Utskottet beslutade och i 77 § af sednaste Revisions-berättelse
omförmälda anläggningar vid Tumba af ett gasverk
och en ny renings-apparat för vaskvatten äro under innevarande
år fullbordade, gasverket i Februari och renings-apparaten
87
i slutet af Juli manad. Enligt det af Utskottet fastställda kostnadsförslag
skulle för gasverket få användas en summa af högst
9,669 R:dr 45 öre och för renings-apparaten 1,030 R:dr.
Kostnaden för sistnämnde inrättning har intill 1S60 års slut
uppgått till endast 750 R:dr 94 öre; hvaremot för gasverket utbetalts
under berörde år 9,914 R:dr 81 öre och under det innevarande
899 R:dr 94 öre eller sammanlagdt 1,145 R:dr 30 öre
mera än kostnadsförslaget medgifver. Vid efterforskning om orsaken
härtill har upptäckts, att de utgifter, som å kostnadsförslagets
bägge första sidor finnas upptagne, vid transporten, icke blifvit
i slutsumman inräknade, i följd hvaraf samma förslag utförts
till ett belopp, som med 3,751 R:dr 97 öre understiger det verkliga.
Med iakttagande af denna rättelse skulle kostnadsförslaget
egentligen sluta sig på 13,421 R:dr 42 öre, hvilket belopp med
2,606 R:dr 67 öre understiger den för ändamålet använda kostnad.
Som ifrågavarande 2:ne inrättningar först nyligen blifvit fullbordade
och gasverket endast 2:ne månader varit i gång under sådan
årstid, då belysning blott en kortare del af dygnet behöft begagnas,
torde det ännu vara för tidigt att om dessa inrättningars beskaffenhet
och ändamålsenlighet afgifva ett bestämdt och tillförlitligt
omdöme.
§ 85.
Enär, till följd af den genom jernvägen lättade kommunikation om amfmmed
Hufvudstaden, priset på ved vid Tumba betydligt stigit, vöre
det nu, mera än någonsin, serdeles önskligt om någon del af deri % hänntorf.
ved, som för Brukets behof erfordras, uppgående i allmänhet till
7 å 800 famnar om aret, kunde ersättas med annat brännmaterial.
Af sådan anledning hafva Revisorerne, som vid deras besök
på stället erfarit, att betydliga lager afi bränntorf der lära finnas,
ansett sig böra härå fästa uppmärksamhet, med hemställan, huruvida
icke, om och när sig visat att de på vissa orter i Riket anställda
försök att tillgodogöra dylikt brännmaterial medfört lyckade
resultat, den vid Tumba befintliga bränntorf må kunna på enahanda
sätt användas till beredande af besparing i Brukets utgifter.
"Upplåtandeför I enlighet med Fullmägtiges tillstyrkande, har Banko-Utskot
Tumba
bruk mt mcdgifvit, att det af Chefen för Statens jern vägsbyggnader
“utrymme ‘v‘id gjorda erbjudande, att, i stället för den bestämda ersättningssumiembangården
man, 1,274 R:dr 6 öre, för af Tumba bruk till jernvägsanläggnin,
oc 10 m. g.gn jord, antingen lemna bruket beqvämt magasinsrum
vid bangården i Stockholm af ända till 8,000 kubikfots rymd, eller
ock, om detta utrymme ej motsvarade brukets behof, kostnadsfritt
på lämpligt ställe å bangården åt bruket anvisa byggnadsplats till
högst 4,000 qvadratfots areal, finge, såsom med brukets fördel
öfverensstämmande, af Fullmägtige antagas.
§ 87.
Försäljning af Likaledes har Banko-Utskottet bifallit Fullmägtiges hemställan
ZuZ; ma- att få försälja det bruket tillhöriga, i qvarteret Skinnarviksberget
gasimhuM. mindre, inom Maria Magdalena församling här i staden belägna
magasinshus med tomt, och i sammanhang dermed uppdragit åt
Fullmägtige att föranstalta om denna försäljning till det pris, som
af Fullmägtige funnes antagligt.
I anledning häraf få Revisorerne meddela, att anbud å ifrågavarande
magasinshus väl inkommit, men att försäljningen ännu
icke egt rum.
§ 88.
BoiiSuarcne Uti 34 § i den af Banko-Utskottet den 15 December 1857
kontrollerande fastställda instruktion och arbetsordning för Tumba bruks förvalmyndighet.
tare och betjening, föreskrifves, att förste bokhållaren bör fästa
förvaltarens uppmärksamhet på de förhållanden, han anser vara
ofördelaktiga för bruket eller ledande till dess skada, samt att,
om förvaltaren ej skulle göra afseende derå eller han skulle befinnas
uppenbarligen vanvårda eller till egen vinning handhafva
bruksförvaltningen, förste bokhållaren då skall sådant hos Fullmägtige
skriftligen anmäla.
Då detta sednare stadgande, hvarigenom förste bokhållaren
sättes till kontrollant öfver Bruksförvaltarens åtgöranden, icke allenast
ställer dessa personer i ett förhållande till hvarandra, som
synes mindre lämpligt, utan äfven från Ofverstyreisens sida utmärker
ett misstroende till förvaltaren, hvilket icke bör, aldra
minst i föreskrifter om förvaltningen, förefinnas, anse Revisorerne
sig böra hemställa, att sista punkten uti 34 § måtte från instruktionen
uteslutas.
§ 89.
Vid besök i Bruks-skolan befanns den dertill upplåtna lokal bruksskolan.
vara ljus och väl underhållen samt för beliofvet tillräcklig. Af
skolans matrikel upplystes, att något öfver 40 lärjungar voro för
denna lästermin inskrifne, af hvilka dock endast omkring 30 funnos
vid tillfället närvarande, hvaremot de öfrige, enligt uppgift, sysselsattes
på det s. k. galleriet, eller brukets torkvindar. Läraren
klagade deröfver, att sällan något barn vistades i skolan längre
än tills det hunnit 12 års ålder, hvarigenom ock det kunskapsmått,
som der kunde meddelas, blef mera inskränkt än sorn vederborde.
Undervisningen pågår 5 dagar i veckan och 6 timmar hvarje
dag. Vid anstäldt förhör i de flesta undervisningsämnena med
de närvarande barnen, gåfvo dessa i allmänhet nöjaktiga svar på
de till dem ställda frågor, och ådagalade läraren både undervisningsskicklighet
och god method.
§ 90.
I skolsalen förvaras ett lån-bibliothek för arbetarne, hvilket brukets Lintillkoimnit
hufvudsakligen genom gåfvor af tjenstemän vid Bruket. bM'othekDet
får af Brukspersonalen begagnas mot en årsafgift af 1 R:dr
för äldre personer och 50 öre för barn; och utvisade räkenskapen,
att dylik afgift blifvit af omkring 30 personer erlagd. Det innehöll
åtskilliga goda böcker, men äfven några, som för ändamålet
syntes vara mera skadliga än gagneliga. Om af Bruks-kassan ett
årligt bidrag af omkring 50 R.dr Runt lemnades till detta biblioBevnererne»
Birätt, ang. Bankoverket. 12
BirätttUena
tryckning.
Ansvarighet
ftir sifferuppgifterna.
Decharge.
thek för inköp af godkända religiösa och historiska skrifter saint
af populära arbeten i naturkunnighet o. d. så kunde årsafgiften
blifva mindre behöflig och boksamlingen i följd deraf ännu mera
allmänt begagnad; dock vill det synas Ilevisorerne som borde inköpet
af de nya böckerna ställas under vederbörlig kontroll.
§ 91.
I enlighet med föreskriften i § 7 af Revisorernes Instruktion
äro af denna berättelse två exemplar utskrifna, af Revisorerne undertecknade
samt öfverlemnade, det ena under försegling till Riddarhus-arkivet
och det andra till Banko-FulImägtige, för att till
trycket befordras och, så fort sig göra låter, till allmänhetens kännedom
med officiella tidningarne utdelas.
§ 92.
För de i denna berättelse förekommande zifferuppgifters öfver'
ensstämmelse med räkenskaperne och med de till Revisorerne aflemnade
räkenskaps-sammandrag ansvarar den Sekreterare, som
under granskningen af Banko-Verket Revisorerne biträdt.
Af den verkställda grankningen hafva Revisorerne med tillfredsställelse
erfarit, att Fullmägtige vid Banko-Verkets styrelse
och förvaltning iakttagit derför gifna föreskrifter saint med nit och
skicklighet fullgjort det af Rikets Ständer dem lemnade vigtiga
och ansvarsfulla uppdrag; oehs få Revisorerne alltså hos Rikets
Ständer tillstyrka, att Fullmägtige måtte meddelas full decharge
för Banken» förvaltning till och med 1860 års utgång, äfvensom
för de beslut och åtgärder, Fullmägtige intill den 16 Augusti detta
91
år vidtagit och hvarför redovisning innefattas i Fullmägtiges protokoll.
Stockholm den 14 Oktober 1861.
På Höglofl. Ridderskapet och Adelns vägnar:
Fr. Cronstedt. J. W. Stjernstedt. Thure Cederström.
G. FL. Stråle. C. Kuylenstjerna. G. W. von Franchen.
På Högv. Preste-ståndets vägnar:
Joli. Er. Forssell. Oscar Erli. Rabe. Anders Sandberg.
J. M. Malmstedt. Esbj. Bergman. Carl Ählberg.
På Vällofl. Borgare-ståndets vägnar:
Joh. Vict. Åbom. Gustaf Nettelbladt. G. Volm. Sylvander.
J. M. Ryding. J- Söderholm. Gustaf Rhodin.
På Hederv. Bonde-ståndets vägnar:
S. Heurlin. Anders Pehrsson. Olof Olsson.
A. W. Uhr. M. Månsson. Lars Olsson.
F. Fichier.
92
O
Reservationer t
af Hr Doktor Sandberg:
Det har alltid varit min öfvertygelse, den jag vid alla tillfällen städse
efter förmåga framhållit, att de sedvanliga af Banko-Utskott och Revisorer
företagna inspectionsresor till Tumba äro så beskaffade, att de förorsaka
Bruket eller Banken drj^ga utgifter och likväl aldrig hafva medfört den
nytta, som man föregifvit sig dermed åsyfta. Fördenskuld och med anledning
af de betydliga utgifter, som för ett sådant ändamål finnas upptagna
ej mindre än vid 2:ne olika tillfällen under ett och samma år 1860, hvars
räkenskaper ligga under vår granskning, vågade jag vördsamt framställa
det förslag, att nuvarande Herrar Revisorer ville uti deras afgifvande Berättelse
fusta Rikets Högloft. Ständers uppmärksamhet på ett sådant missförhållande,
och derjemte tillstyrka, att, för den händelse en noggrannare undersökning
på stället vid någon aflägse allmän Inrättning antingen af Banko-Utskott
eller Revisorer ansåges oundvikligen nödvändig, en sådan borde företagas af
Delegerade, förslagsvis till ett antal af Fyra, hvarigenom både ändamålet långt
bättre skulle kunna vinnas och kostnaderna blifva obetydliga i jemförelse med
hvad hittills egt rum.
Men då denna min vördsamma framställning, efter en stunds öfverläggning,
blef genom votering mod 16 röster mot 5 förkastad, anhåller jag
lika vördsamt om en liten plats i Berättelsen för min serskilda åsigt, något
närmare utvecklad och fullständigare motiverad uti följande reservation:
Uti Kassaboken för Tumba bruks räkenskaper under Revisions-året
1860 förekomma för den 20 Juni samma år följande utgifter, påförde Reseoch
Traktaments-konto, nemligen:
Frukost och middag för Banko-Utskottets Ledamöter R:mt R:dr 1,195: —
För biträde vid servering af D:o  „ 24: —
Equipager fram och åter  „ 255: —
D:o d:o
„ 15: —
Frakt för lårar till och från Fittja  „ 7: —
Summa Runt R:dr 1,496: —
hvilka utgifter finnas bestyrkta med verifikationerna N:is 301 — 305.
93
Vidare finnas uti Tumba Bruks räkenskapers Kassa-konto för den 8
Oktober samma år 1860 påförde Rese- och Traktaments-konto äfvenledes
nedannämnde utgifter:
Equipager för Herrar Revisorer Runt R:dr 229: —
Frukost och middag för 18 kuskar  „ 18: —
Frukost och middag för Herrar Revisorer  „ 620: —
För biträde vid serveringen
„ 25: —
Summa Runt R:dr 892: —
Och dessa utgifter äro bestyrkta med verifikationer sub. N:is 540—543.
Det är mig icke bekant, att så beskaffade utgifter, som do här omförmälde,
hafva någon grund hvarken i Banko-Reglementet, ej heller uti någon
Instruktion för Banko-Utskott eller Revisorer, hvadan mig synes, att
man på detta förhållande torde böra serskildt fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Att åberopa gammalt bruk tyckes icke vara tillfyllestgörande till att
försvara och bibehålla ett förfarande, hvilket ingalunda medför don nytta,
som man föregifver dermed skulle afses, och som förorsakar ej obetydliga
kostnader, samt synes mig icke vara fullkomligen förenligt hvarken med
5 § i Rovisorernes Instruktion, ej heller i andra hänseenden rätt lämpligt
för Rikets Höglofliga Ständers Delegationer.
För den händelse någon synnerlig anledning skulle nödvändigt påkalla
en undersökning på stället vid någon aflägse allmän Inrättning, hvars förvaltning
och räkenskaper äro under granskning, så bör den efter mitt förmenande
lämpligare kunna verkställas af några Deputerade, till antalet
förslagsvis Fyra, hvarigenom kostnaden skulle blifva mycket mindre och
ändamålet långt bättre vinnas, då dessa efter återkomsten böra afgifva
fullständig berättelse om resultatet af undersökningen.
Anmärkaingsvärdt i förevarande fall synes också vara, att. sodan BankoUtskottets
nära nog samtlige ledamöter den 4 Juni 1860 hade verkställt
en inspektionsresa till Tumba, som medfört en kostnad af tillsammans
1,496 R:dr, kort derefter så stora förändringar derstädes inträffat, att det,
efter blott lyra månaders förlopp, ansågs nödvändigt för Herrar Revisorer,
att i början af Oktober samma år företaga en ny iuspectiousresa till samma
ställe för en resekostnad af 892 R:dr.
Herr Friherre Stjernstedt, Herr Friherre Gederström, Herr Doktor Forssell
och Herr Lands-Kamcreraren Ryding hafva förklarat sig biträda det
af Herr Doktor Sandberg väckta, men af Herrar Revisorers pluralitet underkända
förslag, att de inspektioner, som af Bauko-Utskott eller Revisorer
kunna framdeles komma att vid Tumba Bruk verkställas, må ske icke af
Utskottet eller Revisorerne samfäldt, utan af 4 Delegerade.
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDERS
år 1861 församlade
REVISORERS
berättelse
om GRANSKNINGEN AF
RIKSGÄLDS-KONTORETS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING.
STOCKHOLM,
TRYCKT IIOS A. L. NORMAN, 1861.
Jeinlikt stadgandet i 5 § af den för revisionen af Riksgalds-verket gällande instruktion,
få undertecknade, i föreskrifven ordning utsedde och genom Kongl. Kungörelsen den 17
sistlidne Maj sammankallade Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken, härmed
afgifva berättelse om den af oss verkställda granskning af Riksgälds-kontorets förvaltning
och räkenskaper för den tid revisionen omfattat.
.Då Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorer, enligt hvad deras från
trycket utgifna berättelse innehåller, genomläst de hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
förda protokoller till och med den O Augusti 18110, hafva nu församlade hevisorer läst
och genomgått protokollerna från nämnde dag till och med den 8 Augusti innevarande år,
då Fullmäktiges till Revisorerne afgifna och vid deras första sammanträde mottagna berättelse
är daterad; hvarjemte Revisorerne, sorn vid revisionens början äfven emottagit
berättelser af Riksgälds-kontorets Kommissariat och Ombudsman, tagit kännedom om det
hos Kommissariatet under sagde tid förda protokolls-diarium; och hafva Revisorerne granskat
ej mindre Riksgälds-kontorets hufvudbok med dertill hörande räkenskaper för sistlidet
år, än den för samma år upprättade särskilda redogörelse för de till fortsättningen af
statens jernvägsbyggnader upplånte medel.
På sätt Rikets sednast församlade Revisorer i sin berättelse uppgifvit, utgjorde
Riksgälds-kontorets skulder, enligt 1859 års hufvudbok, vid slutet af berörde år, oberäknade
de inom linien förda skuldposterna, ett sammanlagdt
belopp af
R-dr 9,038,258: 5.
hvilken skuldsumma under sistlidne år minskats med
» 248,412: 32.
sä att skulderna vid 1860 ars slut utgjorde
R:dr 8,789,845: 73.
Deraf voro räntebärande
R:dr 4,441,744: 36.
nemligen:
ränta
2,875:
»
222,274:
37.
»
17,400:
»
4,144,794:
99
»
54,400:
—
» o »
» 4j »
» 4 »
och med 31 »
R:dr 4,441,744: 36.
De å dessa skulder vid samma tidpunkt upplupna,
obetalda räntor uppgingo till .... 154,090: 42.
och utgjorde öfrige ränte fr ia skulderna tillhopa 4,194,0l0: 95.
R-dr 8 j89,84o; *73,
Revisionens
omfattning.
Riksgälds •
kontorets
skulder.
Bland de råntefria skulderna voro följande outtagne anslagssummor inberäknade,
nemligen:
Återstående utgifter, till följd af statsregleringen vid
1840—1841 års riksdag
170,612: 9,5.
under 1847—1848 års riksdag beviljade stats-utgifter .. 3,350: —
« 1850—1851 dito dito .... 27,900: —
« 1853—1854 dito dito .... 177,401: 86.
« 1856—1858 dito dito 1,696,696: 5,
« sednaste riksdag beviljade stats-anslag
146,827: 61.
innestående anslag för folkundervisningen
506,183: 82.
afsatt fond för folkskole-lärares pensionerande  101,940: — 2,830,912: 29.
hvartill kommer:
Deponerade undsättningsmedel
1,293,731: 66.
Andra hos Riksgälds-kontoret deponerade medel å
62,886: 67.
Aldre förfallna obligationer  • 6,480: 33. 1,363,098: 66.
eller tillhopa R:dr 4,194,010: 95.
De skuldposter, som, till följd af särskilda beslut, blifvit förda inom linien i Riksgäldskontorets
räkenskaper, och hvilkas sammanlagda belopp vid 1859 års slut uppgick
till
R:dr 6,696,451: 26.
hafva under loppet af år 1860 ej undergått annan förändring, än att från
Kongl. Stats-kontoret blifvit aflemnade depositions-medel å
1,827: 92.
hvarmed den inom linien balanserade skulden ökats; och uppgick alltså
sistnämnde skuld vid 1860 års slut till
R:dr 6,698,279: 18.
För att fullfölja den i flera föregående revisions-berättelser införda utredning af
hvarje särskild, i Riksgälds-kontorets räkenskaper balanserad, skuldposts belopp och
beskaffenhet vid revisions-årets början och slut, hafva Revisorerne ansett sig böra här
intaga följande uppgift på:
Riksgälds-kontorets utbalanserade Skulder,
vid vid
Räntebärande: 1859 års slut. 1860 års slut.
Ånnu obetalde Trollhätte Slussverks s. k. lottsedlar .... 2,875: — 2,875: —
Obligationer med 5 procent ränta, hvilka, i anseende
till deras ordalydelse, icke kunna uppsägas
10,125: — 10,125: —
» med 4 procent dito, för upplånte medel till utbetalningar
å kreditivet för neutralitetens upprätthållande
(serien B.)
332,625: - 330,750: —
» med 4 dito, för det till jernväg sanläggningars bekostande,
enligt Rikets Ständers beslut vid 1853—
Transport; 345,625: — 343,750; —
Transport: 345,625: —
1854 års riksdag, upptagna, fonderade statslån
(serierna A. och B.)
225,500: —
Obligationer med 3.\ proc., för d:o d;o, (seriernaC. och D.) 54,400: —
Ränte- och amortissements-funden för sistnämnde statslån,
å hvilken fond af Riksgälds-kontoret godtgöres
5 procent ränta
27,247: 2.
Obligationer med 4 procent ränta, utfärdade till Rikets
Ständers Bank, eller dess ordres, att årligen till
ett antal af 22 stycken å 4,000 ll:dr B:ko hvardera,
eller å ett sammanlagdt belopp af 88,000
R:dr sagde mynt, iufrias
3,300,000: —
Insatt fond till säkerhet för Götha kanals framtida underhållande,
emot 5 procent ränta,
140,889: —■
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhållande,
emot dito,  45,000: —
Innestående lösen för å skattejorden växande ekar, å
hvilka medel godtgöres 4 procent ränta,
298,535: 66.
Uti Riks-arkivets nuvarande hus intecknad skuld till
Stockholms Borgerskaps Enkhus, för hvilken skuld,
enligt derför afgifven förbindelse af den 6 November
1794, erlägges 4^ procent ränta,
17,400: —
Norbergs förra jernvägsbolags lån utaf handels- och
sjöfarts-fonden; hvilket lån af Riksgälds-kontoret
återbetalas med Tj;:del årligen af lånets primitiva
belopp samt 4 procent ränta ä vid hvarje liqvid
återstående kapital
135,000: —
= 4,589,596: 68. 4,441,744: 36. ~
Räntefria:
Rörfallne 5 procent obligationer, med derå till förfallo
dagarne
upplupen ränta,
5,641: 19.
Dito dito, med dito, utfärdade för Svenska medborgares
erkända fordringar hos Franska regeringen
839: 14.
Fonden för Hjelmare-kanals och slussverks framtida
underhållande, hvilken fond utgöres af en i bolagets
fasta egendomar intecknad skuldförbindelse,
jemte andra säkerhetshandlingar,
59,699: 21.
Upplupne, oguldue räntor  141,290: 34.
= 207.469: 88. 223,254: 92b j=
Transport: 4,797,066: 56.
343,750: —
225,500: —
54,400: —
26,260: 37
3,168,000: —
140,889; --  45,000: —
300,544: 99.
17,400: —
120,000: —
5,641; 19.
839: 14.
62,684: 17.
154,090: 42.
4,664,999: 28.
— 6 —
Transport: 4,797,066: 56. 4,664,999: 28.
Inneståendc anslagssummor:
Beviljade ander 1840—1841 års riksdag:
Utaf anslaget, 150,000 R:dr, för häradshäktenas ombyggande
och förseende ined celler
69,685: —
» dito, 195,000 R:dr, för fängelsebyggnader i städerna,
utom Stockholm
142,927: 95.
= 212,612: 95. 170,612: 95. =
Beviljade under 1844—1845 års riksdag:
Utaf anslaget, 105,000 R:dr, för boskapsskötselns uppmuntran
och befrämjande genom bildande af stamholländerier
och införskrifning af racedjur m. m. 3,065: 46.
Beviljade under 1847—1848 års riksdag:
Utaf anslaget, 4,000 R:dr, för reparationer och uppsättande
af bokhyllor samt ytterligare inreduingskost'
• : vmn af Riksarkivets hus
»
tande at dok ny ma om. i,
nader i några ruin af Riksarkivets hus
2,600:
dito, 1,500 R:dr, till befrämjande af goda läseböckers
författande och utgifvande för allmogen
750:
3,350: — =
3,350:
Beviljade maler 1850— 1851 års riksdag:
Utaf anslaget, 126,937: 50 öre, för Wisby hamnbyggnads
fullbordande
7,500: —
» dito, 53,079 R:dr, för hamnbyggnaden vid Kalmar 1,500: —
» dito, 12,000 R:dr, för en kanal genom Tjufholms
sundet
vid farleden till Lideå
2,000: —
» 1851—1853 årens anslag, 250,000 Rdr årligen, för
mindre strö utrensnings- och hamnbyggnadsarbeten 5,512: 50.
# samma års anslag, 30,000 11 ;dr, till sanka trakters
och sjöars ntdikning och aftappning
925: —
» anslaget, 112,500 R:dr, för jernvågs-anläggningen
mellan staden Nora och Ervalla  15,000: —
= 32,437: 50. 27,900: — «=
Beviljade under 1853—1854 års riksdag:
Utål 1855, 1856 och 1857 årens anslag, 5,000 Il:dr årligen,
för Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona .... 1,640: 22.
» anslaget, 30,000 R:dr, för Ystads hamns upp
rnuddritig
7,500: —
» dito, 37,500 R:dr, för Arboga åns upp muddring
mellan staden Arboga och Mälaren  7,500:
55,685: —
114,927: 95
2,600:
750:
7,500:
1,500:
2,000:
975:
925:
15,000
7,500:
4,874,362:
50.
29.
— 7 —
Transport: 5,065,172: 69.
Utaf anslaget, 150,000 R:dr, för en kanal-ledning mellan
Eskilstuna och Målaren  15,000: —
» 1854—1857 årens anslag, 187,500R:dr årligen, för
väganlåggningar och förbättringar saint strömrensningar■,
äfvensom mindre hamn- och brobyggnader 91,610:
» anslaget, 50,000 R:dr, för brobyggnad öfver Ilelge
å
vid Christianstad
12,500:
» anslaget för åren 1854—1857, 7,500 R:dr årligen,
för myrutdikningar och sjösänkningar m. fl. vatten
aftappnings-arbeten
10,536:
» dito, 4,500 R:dr, till premier åt egare af kreatur
utaf utmärktare slag
1,500:
» dito, 4,500 R:dr, till slöjdexpositioners befrämjande 3,500:
» 1855—1857 årens anslag, 3,000 R;dr årligen, för
inköp af konstalster utaf Svenska, i fäderneslandet
bosatte, konstnärer
225:
» dito dito, 3,000 R.dr årligen, till utgifvande från
trycket af äldre, för Sveriges historia och offentliga
förhållanden vigtiga handlingar
1,714
» anslaget, 225,000 R:dr, till utvidgning och förbätt
rande
af Wadstena, Götheborgs och Hernösands
hospitaler  75,000: —
Anslaget till inköp af nya eller ytterligare inventarier
åt institutet för döfstumma och blinda
7,500: —
= 235,726: 1. 177,401: 86. =
Beviljade under 1856 och 1858 års riksdag:
Utaf 1860 års anslag, 150,000 R:dr, till uppförande af
länsfängelset' efter cellsystemet
—
1859 och 1860 årens anslag för anskaffning af ammunitions-vagnar
för fältartilleriet
15,210: —
Utaf 1859 och 1860 års anslag, 150,000 R:dr årligen,
till dito af refflade infanteri-gevär
50,000: —
» 1860 års dito, 100,000 R:dr, för fortsättande af
Carlsborgs fästningsbyggnad
—
» dito dito, 80,050 R:dr, för dito af Carlskrona fäst
ningsbyggnads-arbeten
—
» dito dito, 90,000 R:dr, för dito af Waxholms d:o  —
» dito dito, 100,000 R:dr, för Stockholms förseende
med befästningar och deras påbörjande
—
» dito dito, 37,768: 8 öre, för befästningsarbeten vid
Slite på Gottland
—
1860 års anslag till bildande af material-förråd iöt fältr
brygge-utredning vid arméen
—
Ctaf anslaget, 29,200 R:dr, till uppförande af kasern
byggnad
m. m. på Ränne slätt för Smålands husar-regemente
20,000: —
Transport: 5,369,468: 48.
4,874,362: 23.
— 64,225: —
12,500:
9,734: —
942: 86.
75,000:
'7,500:
20,000
30,420
125,000
30.000
20,050
45.000
25.000
6,506
10.000
20,000:
82.
5,376,240: 1.
— 8 —
Transport:
Utaf anslaget, 75,000 R:dr, till uppförande af förrådshus
för bevarande af beväringsmanskapets materiel....
1860 års anslag för fortsättande af Topografiska korpsens
arbeten
Dito för betäckande af skillnaden mellan tillgångarne och
kostnaderne för indelta arméens utredning
Utaf anslaget, 96,184 R:dr 50 öre, för ökade kostnader
till underhållande af beklädnads- och utredning srm.
fl. persedlar vid lif 'gardesregementena och husarregementet
Konung Garl XV
anslaget, 9,156 R:dr 84 öre, till ökade bekläd
nads-kostnader
för Sappör-truppen
dito, 60,751 R:dr 64 öre, till dito för manskapet vid
Svea och Götha Artilleri-regementen
dito, 252,000 R:dr, till underhållande af beväringsmanskapets
beklädnad
dito, 130,000 R:dr, till anskaffning af tält för beväringsmanskapet
under dess vapenöfningar
1860 års anslag till understöd åt officerare, som inträda
i aktiv krigstjenst hos någon främmande makt ....
Utaf anslaget, 2,000 R:dr, för statistiska uppgifter öfver
kostnaderne för Krigs-kollegii förvaltning tillhörande
föremål i
» dito, 181,170 R:dr45 öre, till gratifikationer för år
1857 åt underofficerare och deras vederlikar vid
garnisons-regementena samt Flottan och Marinregementet,
äfvensom vid tyg- och liandtverks
staterna
m. fl
» dito, 109,958 R:dr, för linieskeppet Skandinaviens
komplettering till segelskepp
1860 års anslag för åtskilliga byggnadsarbeten och anskaffningar
vid Flottans stationer
Utaf anslaget, 8,760 R:dr, till gratifikationer för år 1857
åt Flottans matroser och jungman
» anslaget, 1,400 R:dr, till ar frodén för samma år
till Cheferne vid Båtsmans-indelnings-kompanierna
» dito, 3o0,000 R:dr, för uppförande af en jernbro
mellan Skepps- och Kyrk-holmarne inom hufvud
staden
» 1859 års anslag, 44,500 R:dr, för uppförande af en
fyr på Bjurö och en på Hernö klubb samt en på
klippan Björn  .
Samma års anslag till sjömärkens anbringande, företrädesvis
i farvattnen norr om Stockholm
Utaf anslaget, 1,000 R:dr, till hyra för embetslokal åt
Statistiska tabell-kommissionen
» dito, 47,250 R:dr, för fortskyndande af arbetet med
sockenkarteverkets utförande
5,369,468:
48.
5,376,240:
91.
45,000:
—
32,000:
—
——
—
27,000:
—
t
—
4,963:
83.
12,061:
50.
—
—
1,052:
28.
—
5,187:
91.
—
54,000:
—
30,000:
—
10,000:
—
—
9,000:
—
1,333:
33.
—
2,830:
58.
36,652: 67.
06,666: 67.
I0-
\,333: 33-
40,00°
8,0°°'
800
-  15,226: —
Transport: 5,517,448: 24. 5,650,051: 77.
— 9 —
Transport:
1859 och 1860 årens anslag till skiften och afoittringar
Anslaget till inköp af nya målkårl och vigter för krono
magasinerne
och bagerierna
Utaf 1858—1860 årens anslag, 390,000 K:dr, för uppförande
af ny byggnad för Teknologiska institutet
Anslag för nämnde instituts apteririq
Utaf anslaget, 60,000 R:dr, för inköp af tomt för nyssnämnde
nya byggnad
» anslagen, 18,000 R:dr, till anskaffning af erforderIjga
läro-apparater för tekniska skolorna i Malmö,
Orebro, Norrköping och Borås
» 1858—1860 årens anslag, 15,000 R:dr, för aflönande
af lärare och underhåll af elever vid skepps
byggeri-inslitutet
i Carlskrona
:
Anslaget för slöjd-expositioners befrämjande
1859 och 1860 arens anslag, 1.000 R:dr årligen, för vetenskapliga
undersökningar rörande fskerierna ....
Utaf anslaget, 60,000 11 dr, till geologiska undersökningar
samt derpå grundade kartors utgifning
Anslaget till uppförande och inredning af ett boningshus
på Landtbruks-akademiens experimental-fält
Återstoden af anslaget, 9,000 R:dr, till utdelning af
premier för djur, redskap och ladugårdsprodukter
1859 års anslag till arfvoden för lärare vid Mariebergs
artilleri-läroverk i Civil-ingeniörer tillhörande kunskapsämnen
Utaf anslaget, 244,500 R:dr, för ny kommunikations-led
från de inre delarne af Jemtland till lämplig hamnplats
vid Nordsjön
» 1858—1860 årens anslag, 150.000 R:dr årligen, för
anläggning af nya samt förbättrande elier omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar ....
» det särskilda anslaget, 15,000 R:dr, för vägs anläggning
mellan Wester- och Oster-Dalarne genom
Öije kapell-församling inom Stora Kopparbergs län
» anslaget, 67,500 R:dr, för vägs anläggning mellan
Öfoer-Torneå och Pajala socknar i Norrbottens län
» 1858—1860 arons anslag, 20,000 l’:dr årligen, till
mindre hamnbyggnaders och å-rensningars understödjande
» anslaget, 12,850 R:dr, för hamnbyggnad vid Färjestaden
i Thorslunda socken på Öland
Anslaget för dito vid staden Falkenberg
Utaf 1858—1860 årens anslag till utdikningar och aftappningar
af sanka trakter och sjöar för odlingsföretags
beredande
5,517,44S: 24. 5,650,051: 77.
57,000:
—
57,000:
—
, 5,000:
—
—
260,000:
.
355,000:
20,000:
—
30,000:
—
10,000:
—
10,000:
—
4,500;
—
4,500:
—
2,782:
84.
3,202:
84.
4,500:
—
4,500:
—
1,000:
—
1,000:
—
20,000:
—,
—
6,000:
—
—
4,500:
—
—
1,500;
—
—
94,500:
—
44,500:
—
10,646:
18.
63,881:
68.
5,000:
—
2,500:
—
27,500:
—
7,500:
—
6,2 50:
—
13,500:
—
6,425:
__
— ,
20,000:
—
10,000;
38,000:
32,169:
_
Transport: 6,122,552: 26.
6,289.306: 29.
2
_ 10 —
Transport: 6,122,552: 26.
Utaf anslaget, 60,000 R:dr, till kostnader för verkställande
af förenkling i beskattning sväsendet samt de
nya jordeböckernas afslutande och granskning .... 29.786: 68.
Anslaget till inlösen af Kamreraren C. Sandbergs samlingar
oell anteckningar rörande Svenska kameralväsendet
5,000: —
1858—1859 årens anslag till nämnde samlingars förökande
samt ordnande och vårdande
1,000: —
(Besparadt, enligt Rikets Ständers år 1860 fattade
beslut.)
Anslaget till förre Landskamreraren, Kammarrätts-rådet
S. Lindberg, för den händelse han kommer att ersätta
arrendemedel, som af Stats-rådet J. D. af
Wingårds sterbhus blifvit inbötalde
1,500: —
Utaf anslaget, 30,000 R:dr, för Wadstena slotts yttre
iståndsättande
20,000: —
» dito, 37,500 R:dr, för vidmakthållande af Kalmar
slott och åtskilliga dervarande rums restaurerande 23,500: —
Anslagen till en kapellbyggnad vid Mouonionalusta och
ett bönehus med begrafningsplats vid Turtola by
samt inköp af ett boställe åt kapellpredikanten
inom Pajala socken af Norrbottens län
13,800: —
Anslaget till uppförande af nya skolhus- och gymnastikbyggnader
i Götheborg
150,000: —
Dito till ny skolhusbyggnads uppförande i Uddevalla .... 20,000: —
Utaf anslaget, 30.000 R:dr, till uppförande af nytt kemiskt
laboratorium i Lund
20,000: —
» dito, 450,000 R:dr, för tillbyggande af Vetenskapsakademiens
hus
150,000: —
(Af hela anslaget, 450,000 R:dr, fick intill 1860
års slut endast utbetalas 225,000 R:dr, och utaf
dessa innestodo vid sistlidet årsslut 75,000 R:dr.)
Anslaget till utgifning af planchverk öfver formåker och
historiska märkvärdigheter samt medeltids-sigiller 6,000: —
Utaf 1859—1860 årens anslag, 2,000 R:dr årligen, till
fortsatt utgifning af Svenskt diplomatarium  4t>6: 25.
» dito dito till fortsatt utgifning af äldre, för Sveriges
historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter
och handlingar, 3,000 R:dr årligen,
1,928: 58.
1859 och af 1860 år.s anslag, 2,000 R:dr årligen, till
stipendier för genomgåendet af lärokursen vid
Gymnastiska Central-institutet
2,000: —
» 1858 och af 1859 års dito, tillsammans 315,000 R:dr,
till afslutande af byggnadsarbetena för hospitalsinruttningen
å lägenheterna Hedvigsberg och Conradsberg
invid Stockholm
56,250: —
Återstoden af anslaget, 190,000 R:dr, till uppförande af
ny byggnad för Götheborgs hospital  140,000: —
Transport: 6,763,773: 77.
6,289,305: 29.
4,770: 2.
5,000: —
1,500: —
10,500: —
13,800: —
10,000: —
20.000: —
75,000: -
3,000: —
2,456: 25.
4,628: 58.
1,000: —
140,000: —
6,580,960: 14.
11 —
Transport: 6,763,773: 77. 6,580,960: 14.
Utaf anslaget, 157,500 R:dr, till dito dito vid allmänna
institutet för döfstumma och blinda  157,500: — 120,000: —
» 1859 och 1860 års anslag, 60,000 R:dr, till löneförbättringar
vid vissa stadspedagogier och dessa
sKolors utvidgning
30,000: — 40,000: —
» gratifikations-anslaget, 960,000 R:dr, till förbättring
af den i statens tjenst anställda personals lö
nevilkor
för år 1857
117,900: —  —
(Häraf äro besparade och enligt Rikets Ständers
beslut afskrifne 77,900 R:dr.)
= 1,784,915: 29. 1,696,696: 5. =
Beviljade under 1859—1860 års riksdag:
Utaf anslaget, 50,000 R:dr, för inredande af celler vid
Landskrona fästningsfängelse m. m
— 10,000: —
Anslaget till löneförhöjning för år 1857 till storskiftesoch
afvittring s-landtmåtare i Stora Kopparbergs,
AV ester- N o rila n d s, AVesterbottens och Norrbottens
län
—— — 11,077: 61.
1860 års anslag till fortsättande och vårdande af Kamreraren
G. Sandbergs samlingar rörande Svenska
kameralväsendet
— 500: —
Hyr eser sättning åt Chefen för Kongl. Eklesiastik-departementet
för tiden från den 1 April 1859 till 1860
års slut
— 3,500: —
Löneförhöjning åt Rektorn vid elementar-läroverket i
Piteå, Ma,g:r J. P. Huss
— 750: —
Återstod af anslaget, 181,000 R:dr, till ytterligare kostnader
för byggnaderna samt andras arbeten vid
den nya hospitals-inrättningen å lägenheterna Hedvigsberg
och Conradsberq på Kungsholmen
—— — 121,000: —
= 146,827: 61.
För folkundervisningens befrämjande i
Utaf 1858— 1860 årens anslag, 100,000 R:dr årligen,
till s. k. småskolors inrättande och till understöd
för examinerade folkskole-lärare
175,110*. —- 196,985: 62.
» samma års anslag, 24,000 K:dr ärligen, till understöd
för högre folkskolors inrättande
48,000: — 69,041: 66.
» dito dito, 46,000 R:dr årligen, till folkskolelärare
seminarierna
och understöd för dervarande elever 59,150:
35,451: 66.
» dito dito, 12,000 R:dr årligen, till undervisningsmateriel
samt böcker och kartor för folkskolorna 24,000:
9,139: 85.
Transport: 7,375,433777. 77198,406: 54.
— 12 —
Transport; 7,37.5,433; 77. 7,198,406
Utaf 1858—1860 årens anslag, 68,000 R:dr årligen,
för. folkundervisningens befrämjande i allmänhet.... 136.000: — 195,565
» fonden, 120,000 R:dr, för afskedade folkskolelärares
framtida pensionerande
101,940. — 101,(J40
= 544,200: — 608,123: 82. =
54.
3.
Deponerade medel:
Lösningssumman för 5 stycken till inlösen icke företedda
aktier i Strömsholms pamla kanalbolag, jemte derå
innestående utdelning
551: 56.  —
För utbekommen ränta å 3:ne Trollhätte slussverks lottsedlar,
som för mer än 10 år tillbaka blifvit från
innehafvaren bortstulna
202: 50. 202: 50.
» behöfvandes undsättning i missväxtår anvisade öcb,
intilldess de för afsedt ändamål böra användas,
till Liksgälds-kontoret öfverlemnade medel  1,423,731: 66. 1,293.731: 66.
= 1,424,485: 72. 1,293,934: 16. =
Förskottsvis af vederbörande redogörare bestridda och
först under år 1860 utaf Riksgälds-kontoret ersatta
s. k. kontors- och rättegångs-expenser vid
detta verk
398: 56.  —
Inom Hulén upptagna skulder!
vid vid
1859 års slut. 1860 års slut.
Till Rikets Ständers
Bank, för derstädes
af Riksgälds-kontoret
emot diskontvilkor och
2 procent ränta, intill
1823 års slut begagnade
förskott
6,022,278: 51. 6,022,278: 51.
(Denna skuld har blifvit
förd inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1828—1830
års riksdag.)
Det, eldigt 1779 års
riksdags-beslut, till
o (tift ät dåvarande
Transport 6,022,278: 51. 6,022,278:"51.“9^,258: 5. 8,789,845:73.
— 13 —
r u‘ Ol. l öl
Hertigen af Söder
manland, sedermera
Konung Carl XIII,anslagna
kapital med 5
procent årlig ränta.... 150,000: 150,000: —
(Fördt inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840—1841
års riksdag.)
Lappmarks Lklesia -  stikverks, vid Kongl,
f. d. Kansli-styrelsens
upplösning år 1834,
till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade fond, för
hvilken Kontoret betalar
5 procent årlig
ränta
100,777: 16. 100,777: 16.
(Fördt inom linien,
enligt dito dito.)
Från Laudtränterierna
samt Ofverståthållare-embetets
Kansli till
Kongl. Stats-kontoret
inlevererade samt under
åren 1845, 1848,
1851 —1860 till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade
depositions
medel
122,618: 27. 124,446: 19.
(Upptagna inom linien,
enligt Fullmäktiges
beslut den 8 Maj
1845.)
Trän Kongl. Postverket
emottagna medel,
sorn varit inneslutne i
öfverblifna bref
4,727: 32. 4,727: 32.
(Till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade, på
gnund af Rikets Ständers
beslut vid 1844
och 1845 års riksdag
samt Kongl, brefvet
den 10 Mars 1845.)
ör ful Iföl jandet af rättegången
angående
Transport: 6,400,401: 26. 6,402,229: 18. 9,038,258; 5. 8,789,845: 73.
lii ksgiildx-kon -  tored ford ringar
och tillgångar.
Transport: 6,400,401: 26. 6,402,229: 18. 9,038,258: 5. 8,789,845: 73.
B altmann ska arfvingarnes
kronofordran,
utaf Riksgälds-kontoret
hos Ofverståthållare-embetet
deponerade
medel, sorn derefter
återbekommits
emot Riksgälds-kontorets
förbindelse af
den 25 Maj 1847, att,
i händelse de uppgifna
arfvingarne skulle för- ,
klaras berättigade till
lyftning af större eller
mindre belopp, detsamma
uppå anfordran
återbetala
296,050: — 296,050: —
S:ma 6.696,451: 26." 6,1)98,279: 18.
Summa R:dr 9,038,258: 5. 8,789,845: 73.
Riksgälds-kontorets samtlige fordringar ocb öfriga i räkenskaperna upptagna tillgångar,
hvilka, med undantag af de inom linien förda, utgjorde vid 1859 års utgång, såsom
i sednaste revisionsberättelse sid. 20 finnes uppgifvet, ett sam
manlagdt
belopp af  R:dr 18,718,472: 18.
hafva under år 1860 minskats med
» 3,543,370: 60.
hvarigenom desamma följaktligen den 31 December sistnämnde år
uppgingo till
R:dr 15,175,101: 58.
af hvilken summa voro räntebärande
R:dr 7,971,044: 9.
hvarå räntan skulle utgöras efter
51 procent för ett belopp af R:dr 667,477: 8.
5" » » » 145,600: —
41 » » » 42,000: —
4 » » » 3,606,063: 77.
3 » » » 679,483: 14.
2 » » » 2,83U,420: 10.
R:dr~T,971,044: 9.'
A dessa fordringar upplupna, vid 1861 års början
obetalda, räntor  » 139,447: 68.
Fordringar, för närvarande räntefria, men
hvilka framdeles, sedan den för hvarje
fordran särskildt bestämda tidpunkt in
trädt,
blifva räntebärande  » 1,053,846: —
Transport 9,164,337: 77.
— 15 —
Fordringar utan ränta, deruti inbegripen kontanta
behållningen a. Riksgälds-kontorets
räkning N:o 1 i Rikets Ständers Rank, » 6,010.763: 81.
' R :dr 15,175.1017 58.
De räntebärande fordringarne best odo af:
l:o Fordringar för meddelade försträckningar till vissa bestämda ändamål och med
återbetalningsskyldighet under längre tid  7,647,823: 42.
nemligen:
a) Byggnadslån
1,338,827: 4.
b) Tomtregleringslån t  84,243: 60.
c) Lån till Carlskrona stads pastorat
9,958: 53.
d) Dito till allmänna Barnhuset i Stockholm 68,353: 78.
e) Lån för hamn- och brobyggnader samt årens
ningar
980,459: 51.
f) Dito för jerrivägsanläggningar
4,790,621: 75.
g) Dito till inlösen med af de med åtskilliga
Landshöfdinge-beställniugar förenade ackord
115,023: 67.
h) Dito till vattenaftappningar för odlings
företag
260,335: 54.
Kalr 7,647,823: 42.
2:o Fordran för lyftade medel utaf kreditivet till ulldiskont
fondens
förstärkande
106,630: —
3:o Tillsvidare förräntade medel
216,590: 67.
RTdF 7,971,044: 9-
De för närvarande räntefria fordringarne, å hvilka ränta efter viss bestämd
tid kommer att beräknas, grunda sig på lån meddelade till vissa bestämdaändamål, med
återbetalningsskyldighet under längre tid, och utgjordes af:
a) Byggnadslån
R:dr 267,500: —
b) Tomtregleringslån
» 30,000: —
cj Jlamn- och brobyggnadslnn
» 10,000: —
d) Lån till vattenaftappningar för odlingsföretag
» 746,346: —
R:dr 1,053,846: —
Dc icke räntebärande tillgangarne bestodo af:
a) fordringar för utgifna räntefria lån
R:dr 125,666: 83.
b) dito för sådana till vattenaftappningar för odlingsföretag meddelade
lån, hvilka skola återbetalas i sammanhang med kronoutskylderna,
och för hvilka lån räntan för hela återbetaluings
tiden
blifvit förvandlad till kapital
» 291,887: 82.
c) den för år 1860 beräknade allmänna bevillning, efter afdrag af
hvad derutaf under årets lopp influtit
» 1,937,815: 28.
Tiansport: » 2,355,369: 93.
— 16 -
Transport: 2,355,369: 93.
d) den till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter anvisade an
del
af 1859 och 1860 års statsinkomster
» 1,932,400. —•
e) utauordnade, oredovisade förskott  » 3,453; 16.
f) fordran hos Myntverket för köpeskillingen af den s. k. liofbageri
egendomen
» 25,000: —
g) Innestående behållning a Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i
Rikets Ständers Bank
» 1,694,540: 72.
i; :dr 6,010,763: 81.
Riksgälds-kontorets i räkenskaperna inom linien upptagna tillgångar, hvilka, enligt
ofvannämnde revisions-berättelse, vid 1859 års slut uppgingo till.... Rdr 6,511.403: 6.
hafva under sistlidet år minskats genom ytterligare verkställd afbetalning
af 113 R:dr 15 öre å det vid 1853 och 1854 års riksdag
för neutralitetens upprätthållande anvisade kreditiv; hvaremot dessa
fordringar ökats genom den till Kongl. Stats-kontoret utbetalda ersättning
för derifrån med 21,684 R:dr 2 öre bestridda förvaltningskostnader
för kolonien S:t Barthelemy; och uppgick det sålunda
balanserade fordringsbeloppet vid sistlidet års slut till
« 6,532,973: 93.
Riksgälds-kontorets utbalanserade
Tillgångar.
tbrdrino-ar samt öflig.a
Fordringar flir meddelade kin under längre
tid samt flir vissa bestämda ända mai.
vid
1859 års slut.
a) Byggnadslån:
Till Upsala Akademi å 75.000 R:dr, för bibliotlieksbyggnaden
vid nämnde Akademi, emot 2 procent
årlig kapital-afbetalning oell 3 procent ränta
Carlstads stifts Domkapitel, å 12,000 Kalr, för utvidgning
af läroverken inom nämnde stad, emot 3
procent årlig kapital-afbetalning och 3 procent
ränta
Strengnäs stifts Domkapitel, å 4,500 R:dr, för utvidgning
och reparerande af skolhuset, i Nyköping,
emot återbetalning af 1 :del årligeu utaf länets belopp
samt 3 procent ränta ä kapital-återstoden;
hvilken betalningsskyldighet, enligt Rikets åren 1850
och 1851 församlade Ständers beslut, först vidtagit
10 år efter lönesummans lyftning
Hernösands stads och Hernö landtförsamling, a
Hernösand, emot årlig återbetalning efter 1850 års
slut af 5 procent, utaf lånesumman
Transport:
31.5 0:
vid
1860 års slut.
30,000:
6,921: 28.
6.407:
899: 59.
10,009: —
66,407: 18
33,090:
72,320: 87.
— 17 —
Transport: 72,320: 87. 66,407: 18.
till Christinehamns stads- och Warnums landtförsamling,
å 37,500 X:dr. för uppbyggande af ny kyrka
i Christinehamn, emot 3 procent ränta och årlig
afbetalning af 2 procent å den lyftade lånesumman 31,603: 29. 30,853: 4
» staden Lidköping, å 24,000 R:dr, för ny kyrkas
uppbyggande inom nämnde stad, sedan dess förra
kyrka år 1849 nedbrunnit; å hvilket låns belopp
skall, före hvarje års slut, återbetalas 6 procent,
deraf 4 procent ränta beräknas å kapitalåterstoden
1,574: 62. 19,574: 62.
» Knäreds församling i Hallands län, å 24,000 R:dr,
för uppförande af ny kyrka åt nämnde församling i
stället för dess år 1848 förstörda kyrkobyggnad;
hvilket lån bör återbetalas med enahanda årliga
belopp och ränteberäkning, som staden Lidköpings
kyrkobyggnadslån
21,654: 24. 21,082: 82.
» Markaryds församling i Kronobergs län, å 10,000
R:dr, för dito, sedan denna församlings förra kyrka
år 1851 genom vådeld nedbrunnit; för hvilket lån
samma betalningsvilkor stadgats, som för nyssnämnde
lån
'. '  9,400: — 9,166: 60.
» Wallentuna församling i Stockholms län, å 20,000
R:dr, för dito dito år 1856 genom vådeld nedbrunna
kyrka; ä hvilket år 1859 utbetalda lån skall,
sedan detsamma fått under 5 år räntefritt innehafva.
?, årligen inbetalas 6 procent, deraf 4 procent
ränta först beräknas ä kapitalåterstoden
20,000: -- 20,000: —
för reparation af Linköpings domkyrka, å 30,000 R:dr,
emot enahanda ärliga kapital- och ränteinbetalning
23.412: 53. 22,538; 63.
» fullbordande af reparations- och utvidguingsarbetena
å Wexiö domkyrka, likaledes ä 30,000 R:dr,
emot dito dito,
25,239: 27. 24,434: 43.
» reparations- och förbättringsarbeten å Skaim domkyrka,
å 25,000 R:dr, emot dito dito efter 1860
ars slut
25,000: — 25,000: —
» reparationer och åtskilliga förändringar i Westerås
domkyrka, å 22.500 E:dr, emot dito dito,
22,500: — 22,500: —
» dito dito å sistnämnda domkyrka, å 28,000 R:dr,
hvilket ytterligare beviljade låneunderstöd bör återbetalas
i den mån domkyrkans inkomster dertill
lemna tillgång
— 28,000: —
till staden Borås, för dess återuppbyggande efter 1827
ars eldsvåda, å 127,500 R:dr, hvilket lans, vid
slutet af är 1840 återstående belopp, 123,695 1i:dr
Transport: 279,704: 82, 289,557: 92.
3
- 18 —
Transport: 270,704: 82.
25 öre, enligt Rikets dä församlade Ständers beslut,
får liqvideras genom erläggande af 4 procent
ränta och 2 procent afbetalning ä sagde kapitalbelopp
00,496: 43.
till staden Wenersborg, å. 225,000 R:dr, för stadens
återuppbyggande efter 1834 års eldsvåda. Genom
den af Rikets åren 1840 och 1841 församlade
Ständer medgifna lindring i betalningsvilkoren är
bestämdt, att 6 procent skola årligen inbetalas a
detta lån, med beräkning af 4 procent ränta å det
oguldna kapitalbeloppet
103,662: 49.
» staden Söderhamn, å 18,000 R:dr, för stadens reglering
och dess allmänna byggnaders återuppförande
efter densamma år 1835 öfvergången eldsvåda; börande
å lånebeloppet årligen inbetalas 7 procent,
deraf 4 procent ränta å kapitalåterstoden beräknas, 5,204: 89.
» staden Wexiö, k 150,000 R:dr, för stadens nya reglering
och återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda,
emot 6 procent årlig inbetalning, hvaraf beräknas
4 procent ränta å dito,
21,119: 36.
« samma stad, å 360,000 R:dr, för dess återuppbyggande
efter derstädes år 1843 ånyo timad eldsvåda.
Å härutaf meddelade lån till uppförande af hus utaf
sten, kalkbruk eller med tegel beklädda trähus erlägges
3 procent ränta, hvaremot för lån till andra
trähus skall beräknas 4 procent ränta; börande
årligen, såsom ränta och kapitalafbetalning, erläggas
tillsammans 6 procent å de urspruugliga lånebeloppen
.  299,341: 81.
» staden Åmål. å 45,000 R:dr, till återuppbyggande
af den del deraf, som ödelädes genom 1846 års
eldsvåda; å hvilket lån 6 procent skola årligen inbetalas,
med beräkning af 4 procent ränta å kapitalåterstoden
37,891: 51:
» staden Christianstad, å 150,000 R:dr, för återupp
byggande
af den del af nämnde stad, som nedbrann
i Juni 1847; dito dito
122,356: 27.
» staden Lidköping, å 100,000 R:dr, för uppbyggande
af den under våren 1849 nedbrunna del utaf
nämnde stad. Utaf detta lån har dock endast ett
belopp af 63.666 R:dr blifvit lyftadt, hvarå årligen
6 procent skola återbetalas, dervid 4 procent
ränta beräknas å det återstående kapitalet  58,455: 12.
n staden Örebro, å 375,000 R:dr, för återuppbyggan
de
af den i Mars 1854 genom eldsvåda förstörda
delen af denna stad; hvilket lån skall från och
med år 1860 återbetalas genom erläggande af 6
Transport: 979,232: 70.
289,557: 92.
49,775: 3.
94,940: 89.
4,153: 9.
19,060: 57.
276,324: 24.
36,708: 66.
118,114: .57.
56,973: 32.
945,608: 29.
— 19 —
. , „ Transport: 979,232: 70. 945,608: 29.
procent a det ursprungliga lånebeloppet, hvarvid
enahanda ränteberäkning iakttages
375,000: — 375 000-
till staden Jönköping, å 100,000 R:dr, för den derstädes
vid samina tid nedbrunna stadsdels återuppbyggande;
dito dito
100,000: — 100,000: —
» staden Ekesjö, å 200,000 R:dr, för återuppbyggande
af dess i November 1856 nedbrända delar; hvilket
lån får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas
till 1861 års slut, hvarefter årligen skola inbetalas
dels 6 och dels 7 procent, dervid räntan beräknas
efter 4 procent för lån till byggnader af sten eller
annat icke eldfarligt ämne, inett efter 4i procent för
lån till trähus
.'.  200,000: — 200,000: —
» staden Malmö, å 75,000 R:dr, för uppförande af
stall- och kasern-byggnader åt den derstädes för
lagda
garnison. Genom verkställda liqvider var lånets
belopp vid medlet af Maj 1835 minskadt till
32,000 R:dr, af hvilket kapital 2 procent, jemte 4
procent ränta å den återstående lånesumman, skola
ärligen inbetalas
16,648: 92. 16,009: 28.
» Bruksegaren C. B. Fitinghoff, å 45,000 R:dr, för
återuppförande af de genom vattenflöde år 1844
förstörda verkstäderna och öfriga byggnaderna vid
Conradsforss bruk i Wermland, emot årlig inbetalning
af 6 procent å det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid beräknas 3 procent ränta" å kapitalåterstoden
29,523: 76. 27,709: 47.
» staden Gustavius, på ön S:t Barthelemy, af eldsvåda
år 1852 hemsökta innevånare, å 4,529 R:dr ;
hvilket räntefria lån återbetalas genom erläggande
hvarje år af ytpdel utaf dess ursprungliga belopp .... 2,6£8: . 2,232: 66.
= 1,703,103: 42. 1,066,559: 70. =
b) Tomtreglering slån:
till staden Christianstad, å 20.000 R:dr, efter 1847 års
eldsvåda; hvarå 7 procent, med beräkning af 4 procent
ränta, vid slutet af hvarje år inbetalas
15.260: 28. 14,457: 13.
staden Lidköping, ä 20,000 K:dr, efter den Gamla
staden år 1849 öfvergångna eldsvåda; å hvilket lån
6 procent skola, under iakttagande af enahanda
ränteberäkning, årligen inbetalas
19,826: 67. 19,437: 36.
staden Örebro, å 37,500 R:dr, efter den år 1854
derstädes timade eldsvåda: dito dito
36,820: 83. 35,974: 11.
staden Jönköping, ä 15,000 R:dr, efter den samma
år en del af staden öfvergångna eldsvåda; emot enahanda
återbetalningsskyfdighet fran 1859 års slut 15,000: — 14.375:
Transport: 1 ,f9tö,\j[I: "M"-1,7W,W.>; HD.
— 20 —
Transport: 1,790,011: 20. 1,750,803: 30.
till staden Ekesjö, å 30,000 R dr, efter 1856 års eldsvåda;
emot dito dito från och med år 1861
30,000: — 30,000: —
= 116,907: 78. 114,243: 60. =
c) Förlagslån till staden Jönköping, å 30,000
Frdr, till förlag åt dervarande handtverkare, fabrikanter
och öfrige näringsidkare, hvilka lidit skada
genom ofvannämnde. vårtiden 1854, en del af samma
stad öfvergångna eldsvåda; detta län, hvaraf ärligen
återbetalts 'fdel jemte 4 procent ränta, biet"
under år 1860 slutbetaldt  10,002: 45. — — —
10,002: 45.
d) Lån till Carlskrona stads pastorat, a
18,000 R:dr, emot årlig inbetalning af 5 procent,
hvaraf 3 procent utgöra ränta å det vid hvarje inbetalning
återstående lånebeloppet  10,534; 59. 9,958: 53.
= 10,534: 59. 9,958: 53.
e) Lån till allmänna 11 ar lihuset i Stockholm,
ä 75,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 6
procent, hvaraf beräknas 4 procent ränta å det återstående
kapitalbeloppet
70,051: 71. 68,353: 78.
= 70,051: 71. 68,353: 78. =
I
f) ]jån för hamn- och brobyggnader samt
årensningar:
till staden Ystad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnaden
vid nämnde stad, emot 2 procent årlig kapitalafbetalning
och 3 procent ränta ä den återstående
lånesumman
9,042: 75. 8,442: 75.
» samma stad, å, 60,000 R:dr, för uppmuddring af
stadens hamn, emot årlig inbetalning af 6 procent,
deraf! procent ränta beräknas ä kapitalåterstoden 59,592: 83. 57,873: 31.
» staden Landskrona, å 12,500 R:dr, för iståndsättande
af hamnen vid denna stad, emot årlig återbetalning
af 750 R:dr, utan beräkning af ränta .... 2,750: — 2,750: —
u staden Warberg, å 30,000 R:dr, för fullbordande af
hamnanläggningen derstädes, emot årlig inbetalning
af 5 procent å denna summa, hvarvid 3 procent
ränta ä kapitalåterstoden beräknas
23,122: 41. 22,314: 16.
<> sistnämnde stad, å 22,500 JOdr, för samma ändamål,
emot dito af 6 procent och beräkning af 4 procent
ränta å återstående kapitalbeloppet
17,108: 81. 16,445: 6.
» staden Cimbritshamn, å 37,500 R:dr, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig inbetalning från 1856 års
Transport: 2,022,216: 75. 17966,940: 89.
— 21 —
Transport: 2,022,216: 75.
slut af 5 procent, dervid 3 procent räuta för kapitalåterstoden
beräknas
36,103: 6.
till sistnämnde stad, å 7,500 R:dr, för samma ändamål,
emot dito dito af 8 procent, dervid räntan beräknas
efter 2 procent å kapitalåterstoden
6,591: —
)) staden Christianstad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnad
vid Åhus, emot inbetalning af 5 procent årligen,
hvaraf 3 procent beräknas såsom ränta å det
obetalda lånebeloppet
26,913: —
d sistnämnde stad, å 30,0G0 R:dr, för återstående
hamnbyggnads-arbeten vid Alius samt Hennesta kanals
fullbordande m. m.; hvilket lån skall återbotalas
genom erläggande af 6 procent årligen af nämnde
summa, dervid räntan beräknas efter 4 procent
å det obetalda kapitalet
27,452: 13.
» staden Carlshamn, å 45,000 R:dr, för iståndsät
tande
af dess hamn, emöt årlig inbetalning af 8
procent å sagde summa, dervid räntan beräknas till
2 procent
21,811: 18.
» staden Sölvesborg, å 15,000 R:dr, för hamnens upp
rensning
och fullbordande af en kajbyggnad vid
denna stad, emot dito dito
11,318: 89.
» Direktionen för Götheborgs hamn- och elf-arbeten,
å 210,000 R:dr, emot dito dito
180,360: 36.
» staden Linköping, a 30.000 R:dr, för hamnbyggnadsarbeten
derstädes, emot årlig inbetalning af 5 procent
å lånesumman; börande deraf godtgöras 3 procent
ränta för kapitalåterstoden
16,602: 50.
» staden Söderhamn, a 15,000 R:dr, för upprensning
af farleden genom den närmast staden belägna skärgård,
emot erläggande af 8 procent å lånesumman,
hvarvid beräknas 2 procent ränta för återstående
kapitalbeloppet
6,936: 49.
» staden Westerås, å 30,000 R:dr, för utvidgning oell
förbättring af stadens hamn, emot återbetalning af
6 procent å nämnde summa, hvarvid beräknas 4
procent ränta å återstående kapitalet
22,812: 46.
» staden Christinehamn, å 36,000 R:dr, för uppmud
dring
af hamnen oell segelrännan vid denna stad,
emot enahanda återbetalningsskyldighet
28,463: 44.
» staden Wadstena, å -18,000 R:dr, för hamnanläggning
derstädes, emot dito dito
38,002: 77.
» samma stad för åess hamns fullbordande, å 15.000
R:dr, emot dito dito
13,726: 39.
» Arboga ds upprensning, å 15,000. R:dr, emot dito
dito
I.!
13,732: 65.
» upprensning och fördjupning af Köpings å, å
20,000 R:dr, emot'dito dito
.'  18,293: 42.
Transport: 2,491,336: 53.
1,966,940: 9
36,103: 6
6,591: —
26,206: 88
26,731: 90
18,637: 71
10,327: 69
167,157: 55
14,547: 71
5,876: 39
21,927: 21
27,410: 69
36,642: 88
13,377. 10
13,732: 65.
17,792: 04
2,410,003: 93.
— 22 —
Transport: 2,491,336: 53. 2,410,003: 95
till staden Carlstad, å 100,000 R:dr, för anläggning af
hamnbassin vid samma stad samt en kanal derifrån
till Kanikenäset vid Wenern, emot dito dito
100,000: — 98,000: —
» staden Falkenberg, å 47,000 R:dr, för hamnbyggnad,
emot dito dito
47,000: — 47,000: —
« staden Strömstad, å 15,000 R:dr, för fullbordande
af hamnanläggning vid nämnde stad, emot dito dito 15,000: — 14,719: 70.
för hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken
på Oland, å 12,850 R:dr, emot årlig inbetalning af
6 procent, hvarvid 4 procent ränta beräknas å återstående
kapitalet  .  12,593: — 12,322: 92
» slussanläggningar i Clara eif vid Deijeforss och
Forshaga i Nedre Ulleruds och Grafva socknar i
Wermland, å 150,000 R:dr, emot dito dito  140,498: 15. 140,498: 15
till Hanekinds och Gullbergs härader i Östergöthland, å
20.000 R:dr. för uppförande af en jernbro öfver
Svartån, på landsvägen emellan Linköping och gästgifvaregården
Berg, emot dito dito
16,941: 14. 16,395: 1.
» Gustafs socknemän inom Stora Kopparbergs lån, å
6.000 R:dr, för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten
af nämnde sockens kyrka, emot dito dito 5,489: 37. 5,349: 56.
» Thorsångs socknemän inom samma län, å 10,000
R:dr, för anläggning af 2:ne flottbroar i närheten af
Thorsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den
andra öfver Lillelfven, emot enahanda först år 1862
vidtagande återbetalningsskyldighet
10,000: — 10,000: —
för byggande af en bro öfver Helge å vid Christianstad,
ä 100,000 ]-i:dr, emot 6 procent årlig inbetalning å
detta belopp, hvarvid räntan godtgöres med 4 procent
100,000: — 98,035: 83.
1,028,258: 24. 993,209: 51
g) Lån för jernvåg s anlag g ningar:
för anläggning af jernväg emellan Christinehamn och lastageplatsen
Sjöändan, å 100,000 R;dr, emot årlig
återbetalning af 6 procent å lånesumman, dervid 4
procent ränta beräknas å det återstående kapitalbeloppet
76,208: 34. 73,146: 60
• » dito af dito emellan Nora och Ervalla, å 150,000
R:dr, emot sistnämnde betalningsvilkor  133,754: 8. 130,089: 38
» jernvägsanläggningen emellan Nora och Ervalla, å
75.000 R:dr, emot 54 procent ränta och årlig återbetalning
af minst r\T:del af kapitalet
75.000: — ' 67,477: 8
» jernvägsanläggning inom Norbergs bergslag till sjön
Amänningen i Westerås län, å 150,000 R:dr; hvilket
lån skall återbetalas genom erläggande årligen
af 5 procent utaf sagde belopp, hvarvid beräknas 4
procent såsom ränta. (Detta lån utbetaldes af han
~TFanspcrrt
: 3,223,820: 617 3.123.038: 18'
— 23 —
Ul, 0?1aiO.UOO. i O»
dels- och sjöfartsfondens medel under åren 1852 och
1853; kommande detsammas återbetalning till nämnde
fond, att, .enligt Rikets åren 1853 och 1854 församlade
Ständers derom fattade beslut, verkställas
af Riksgälds-kontoret.)  150,000: — 149,600: —
för fortsättningen och fullbordandet af samma jernväg sanläggning,
å 150,000 R:dr, emot årlig inbetalning
dera al 3 procent, utaf hvilka 2 procent godtgöras
å det obetalda kapitalet
145,630: 66. 144,140: 36.
» anläggning af jernvåg mellan sjöarne Norra Barken
och Wessman i Stora Kopparbergs län, å 200,000
!l:dr, emot 5 procent årlig inbetalning af denna
summa, hvarvid ränta å det återstående kapitalbeloppet
beräknas efter 3 procent  196,016: 67. 191,913: 51.
» samma jernvägs fullbordande, ytterligare lån å
200.000 R:dr, emot 6 procent dito dito och med räntans
beräkning efter 4 procent å dito
196.044: 45. 192,037: 4.
'» anläggning af jernväg emellan städerne Gefle och
Fahlun, å 2,400,000 R;dr, emot 3 procent årlig återbetalningsskyldighet
å hela lånesumman; börande
dervid räntan godtgöras efter 2 för hundra å det
obetalda kapitalet
2,400,000: — 2,376,000: —
» fullbordande af sistnämnde jernväg, å 600,000 R:dr,
emot erläggande hvarje år från och med 1860 af
54 procent ränta jemte. ,'0:del af ursprungliga lånesumman
600,000: — 600,000: —
» anläggning af jernväg emellan Hudiksvall och sjöarne
Dellens vattendrag i Norra Helsingland, å 370,000
R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen ä
denna summa; kommande dervid 4 procent ränta
att beräknas för det obetalda kapitalbeloppet
370,000: — 366,217: 78.
M jernväg sanläggningen mellan Söderhamn och sjön
Bergviken samt förbi Landaforssen i Ljusne eif samt
upprensningar i denna 'eif och sjön Varpen, å
500.000 R:dr, emot enahanda återbetalningsskyldighet
333,333: 33. 500.000: —
= 4.675,987: 53. 4,790,621: 75. ■ =
h) Lån för inlösen af de med åtskillig a Landshöfding
e- bes täll'ning ar före nåd e ackorder,
å 232,436 R:dr 32 öre; börande, enligt Kongl.
Stats-kontorets, å Landshöfdinge-ackords-fondens
vägnar, utfärdade obligationer, årligen inbetalas 6"
procent utaf de infriade ackordernas belopp, hvarvid
4 procent ränta för den vid hvarje liqvid återstående
lånesumman beräknas; dock hafva Rikets
åren 1847 och 1848 samt 1853 och 1854 församlade
Ständer medgifvit nedsättningar i de först be
-
Transport: 7,614,845: 72. 7,642,946: 87.
— 24 —
Transport: 7,614,845: 72. 7,642,946: 87.
stämda årliga ränte- och kapital-inbetalningarne
för ackordsersättnings-beloppen vid Landshöfdinge
beställningarne
i Kalmar och Wermlands län
122,752: 47. 115,023: 67.
122,752: 47. 115,023: 67. =
i) Lån till vattenaftappningar för odlingsf
öretag:
inom Upsala län:
till Majoren .7. A. Sundmark, å 5,250 R:dr, för aftappning
af Bo och Gallerå sjöar i Elfkarleby socken af
Örbyhus härad
3,754: 58. 3,607: 85.
>> deltagarne i upprensning af vattendraget genom
Mösa, Bud och Hesslinge sjöar till Ekavik vid
Mälaren, å 6,000 R:dr, för beredande af aflopp för
vattnet i träsket Blackfjerden inom Lillkyrka och
Löths socknar
5,693: 2. 5,393: 2.
» dito i sänkningen af Granebergs och Hallarby sjöar
uti Litslena socken, å 6,000 R:dr,  ' 5,999: 69. 5,699: 69.
» Kammarjunkaren J. v. Engeström och Possessionaten
J. F. Björkman, å 5.250 Rdr, för utdikning
af Södra Visjö mosse på Norunda härads allmänning
5,249: 73. 4,987: 23.
» delegarne i Bälinge mossar inom Bälinge socken,
å 3,087 R:dr 19 öre, för aftappning af dessa
mossar
3,087: 2. 2,932: 66.
» deltagarne i aftappningen af Sandby-sjön i Wesslands
socken, å 4,500 E:dr,  4,499: 77. 4,274: 77.
» deltagarne i upprensningen af Sladaån och sänkningen
af Barknåre- eller Griggebo-sjön i Hållnäs
socken, å 5,000 R:dr,
5,499: 74. 5,249: 74.
» deltagarne i sänkningen af Tösjön i Tierps socken,
å 458 R:dr 23 öre,'  240: 46. 204: 11.
» deltagarne i sänkningen af Wendel-sjön i Wendels
socken, å 517 ll:dr 4 öre,
268: 86. 227: 50.
» deltagarne i sänkningen af sjön Wiggan i Tierps
socken, å 3,071 R:dr 26 öre,
1,842: 75. 1,597: 5.
» deltagarne i sänkningen af Hafsjön inom Ekehv
socken, å 900 R:dr,  1 901: 78. 829: 78.
» vederbörande jordegare, för utvidgningen och fördjupningen
af Trögdbo dike. på gränsen mellan Lagunda
och Trögds härader, å 3,450 R:dr,  3,732: 80. 3,456: 76.
inom Stockholms län:
till Friherre Fritz Åkerhjelm, å 1,725 R:dr, för utdik
ningsarbeten
vid Wårby egendom i Huddinge socken 1,811: 16. 1,724: 91.
Transport: 7,780,179: 55. 7J98,155: 6L
— 25 —
Transport: 7,780,179: 55. 7,798,155:'61.
till numera aflidna Friherrinnan S. M. Friesenheim,
född Stjernstedt, å 2,400 R:dr, för utdikning af
en mosse å egendomen Fullerstad i dito
1,440: — 1,248: —
» Kapitenen H. Y. Zacco, å 6.450 R:dr, för ett utdiknings-
och vattenaftappningsarbete vid Lockstaholm
i Husby socken af Långhundra härad  3,354: — 2,S38: —
» delegarne i Barrsjökårret på Södra Nånö bys egor
i Estuna socken, å 330 E:dr
250: 81. 224: 41.
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Norrviken och
Edsjön inom Sollentuna, Eds och Fresta socknar,
å 6,000 H:dr
6,971: 88. 6,491: 89.
» deltagarne i sänkningen af sjön Erken i Estuna
socken, ä 2,400 K:dr
2,788: 75. 2,788: 75.
» deltagarne i sänkningen af Sigridsholms samt Lill
och
Nederäng s-sjöar ne i Lunda, Widbo och Skeptuna
socknar, å 6,400 R:dr  6,400: — 6,400:
inom Södermanlands län:
till deltagarne i sänkningen af sjöarne Långhalsen, Yngarn
och Hallbosjön jemte flere mindre sjöar inom
Rönö, Jönåkers och Oppunda härader, å 75.000
R:dr i  75,000: — 75,000: —
inom Östergöthlands län:
till strandegarne omkring sjön Tåkern i Lysings, Dahls
och Göstrings härader, å 30,000 R:dr, för sänkning
af nämnde sjö
5.995: 17. 3,597: 11.
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Stora och Lilla
Bengen, Jernlunden, Asunden, Emmern, Striern
och Nimmern inom Hanekinds och Kinda härader,
- å 240,000 R:dr  240,000: — 240,000: —
» dito i dita dito, ytterligare län a 150,000 R:dr  147,016: 66. 144,338: 20.
» deltagarne i sänkningen af ILalleby-sjön inom Skärkinds
socken och härad, ä 3,480 R:dr
3,480: — 3,480: —
för fortsättningen och fullbordandet af Storåns upprensning
och dermed sammanhängande vattenaftappningsarbeten
inom Tjellmo och Krigsbergs
•socknar, å 100,000 R:dr
100,000: — 100,000: —
på Gottland:
till sedermera aflidne Prosten P. Wallgren, å 5,550
II:dr, för utdikning af Burge myr på Gottland .... 4,584: 71. 4,584: 71.
» btmälle Trost, å 4,305 R:dr, för utdikning af Mellings
myr inom Ekstads och Sproge socknar
6,027: — 5,811: 75.
» Rådmannen P. Ti. Lindström, å 3,300 R:dr, för
Transport: 8,383,488: 53. 8,394,958: 43.
4
— 26 —
Transport: 2,38:!,488: 53. 8,394,958: 43.
utdikning af en Westöö hemman tillhörig myr inom
Halls socken
4,785: — 4,620: —
till deltagarue i utdikningen och aftappiiingen af Elingheims
myr inom Hangvare, Tingstäde och Stenkyrka
socknar, å 16,350 R:dr
10,204: 90. 10,204: 90.
» dito i dito af Martebo myr inom Martebo, Lokru
me,
Westkinde, Stenkyrka, Tingstäde och Lummelunda
socknar, å 37,800 R:dr  23.592: 97. 23,592: 97.
inom Kalmar län:
till deltagarne i vattenaftappningar inom Dörby och
Kläckeberga socknar af Norra Möre härad, å 3,975
R:dr  2,385: — 2,067: —
» dito i utdikningen af kärrtrakten Fänet inom Thors
ås,
Wissefjerda och Arby socknar i Södra Möre
härad, å 8,478 R:dr 75 öre
6,443: 89. 5,765: 55.
u dito i utdikningen af kärrtrakten Mören inom Ljungby
socken, å 6,318 R:dr 75 öre  4,802: 25. 4,296: 75.
» dito i upprensningen af Emmabo-un inom Wissefjerda
socken, å 2,850 R:dr  2,394: - 2,166: —
» Kapitenen P. Hammarsköld, för utdikning af Ar
vidsmåla
mosse i Misterhults socken af Tunaläns
härad, å 3,124 R:dr 50 öre  1,754: 43. 1,310: 63.
» deltagarne i utdikningen af Wång er slätts mossar
inom Aby socken af Norra Möre härad, å 1,200
R:dr..
1,298: 37. 1,209: 27.
» dito i utdikningsarbeten vid Hånaryd, Rydholm
och Knifvingaryd inom samma härad, å 3,600
R:dr
3,600: — 3,600: —
» dito i aftappning af sank mark mellan Kroks
torps
sjö och Anebo såg i Oscars socken, å 7,840
R:dr
7,840: — 7,840: —
inom Blekinge län:
till deltagarne i utdikningen af Mölle- och Dofra-sjöarne,
Ollegöl, Stora Mossen och Abörregöl i Asarums
socken, å 1,176 R:dr  1,176: — 1,176: —
inom Jönköpings län:
till Friherre Axel Hermelin och Majoren II. Meurling,
å 5,496 li:dr, för sänkningen af Säbysjön i Säby
socken .* 5,495: 70. 5,220: 90.
» deltagarne i rensningen af Storån i Svartarps och
Lekaryds socknar af Tveta härad, å 9,550 R:dr ... 10,027: — 9,549: 50.
» strandegarne vid sjön Nätaren i Barkeryds och
Jersnäs socknar af samma härad, för sänkning
Transport: 8,469,288: 4. 8,477,577: 90.
— 27 —
Transport: 8,469.288: 4.
af nämnde sjö samt Bruks- och Rekebo-åarne, å
3,976 R:dr 33 öre  4,174: 97.
till deltagarne i aftappningen af Stensjön och Laggar
bosjön
i samma härad, å 4,500 R:dr  4,949: 77.
» Sven Johannesson i Krökesbo, å 805 R:dr 50 öre,
för sänkning af Hökasjön i Forserums och Barkeryds
socknar
484: 71.
» deltagarne i utdikningen af Barkeryds-sjön, jemte
deromkring belägna kärr och mossar i sistnämnde
socken, å 1,500 R:dr
708: —
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Ör och Bunn
samt Ofra och Nedra Qvarnsjön inom Wista och
Norra Wedbo härader, ä 7.562 R:dr  3.932: 25.
» deltagarne i sänkningen af Aneby, Flisby och Wesselda
sjöar samt upprensning af några dermed sammanhängande
mindre vattendrag inom Bredesta,
Lommaryds, Bälaryds, Flisby och Solberga socknar,
å 21,000 R:dr
11,748: 9.
» Johannes Pettersson och Johannes Andersson i
Gunnestorp, för sänkningen af Klackarps-sjön inom
Lekaryds och Forserums socknar, å 2,977 R:dr
50 öre
!  2,024: 70.
» deltagarne i sänkningen af Kahnsjön i Malmbäcks
socken, å 1,500 R:dr
1,622: 97.
» dito i sänkningen af sjöarne Stora och Lilla Nörnmen
samt Stensjön jemte upprensningen af Kålltorps
å inom Ostra och Westra härader, å 10,875
R:dr-
•  10,912: 46.
» dito i sänkningen af Näsby eller Flishults-sjön samt
upprensningen af Flishults å inom Näsby socken,
å 5,250 R:dr  ■
'  ^IQO: 39.
, » dito i utdikningen af Skifverstads, Bonarps och
Lunnagårdens madångar inom Ekesjö socken, å
1,747 R:dr 50 öre
1,747: 50.
» dito i sänkningen af Bexheda-sjön eller Grumméln
inom Bexheda, Näsby, Hvetlanda och Myresjö socknar
i Östra härad, å 4,800 R:dr
4,800: —
® dito i sänkningen af Ljunga-ån m. fl. vattendrag
inom Westra härad, å 22,800 R:dr
22,800: —
” dito i dito af Broby å inom Lannaskede socken af
Östra härad och Fröderyds socken af Westra härad,
å 13,360 R:dr
1,960: —
mom Jönköpings och Kronobergs län:
till strandegarne vid sjön Widö stern inom Östbo och
Sunnerbo härader, å 3,885 R:dr, för sänkning af
denna sjö
4,273: 27.
Transport: S,551,599: 12.
8,477,577: 90.
3,970c 16.
4,724: 77.
420: 24:
660: —
3,327: 30.
10,306: 93.
1,786: 50.
1,502: 97.
10,104: 12,
5,680: 39.
1,890: 77.
4,800: —
22,800: —
13,360: —
4J178: 99.
8,55G,9Dc': 4,
— 28 —
Transport: 8,551,599: 12. 8,55.6,997: 4.
tiii deltagande i aftappningeu af sjöar ne Drafoen oell
Bolmen inom Westbo och Sunnerbo härader, ä
22,275 R:dr
14,010: 89. 12,506: 77.
inom Kronobergs län:
till jordegarne omkring sjön Elen i Wirestads och Westra
Thorsås socknar, å 3,992 > R:dr 15 öre, för
nämnda sjös aftappning '  4,191: 54: 3,991: 94.
» deltagarne i utdikningen af Lillasjö samt åtskilliga
i närheten deraf belägna kärr- och mosstrakter
inom Stenbrohults och Wirestads socknar, å 9,000
R:dr ;.  4,678: 99. 3,959: 98.
» dito i utdikningen af kärrmark å Hyttinge och Buhult
s hemmans egor inom jamina socknar, å 1,237
R:dr 50 öre  ;. 742: 50. 643: 50.
»» hemmansegarne Olof och Johannes Nilssöner. å
1,462 R:dr 50 öre, för utdikningsarbete vid hemmanen
Tångarne-Faxagård och Westergård i Stenbrohults
socken
877: 50. 760: 50.
» hemmansegaren Anders Germundsson, å 1,677 R:dr,
för enahanda arbete vid hemmanet Rephult i samma
socken
1,006: 19. 872: 3.
» deltagarne i aftappningen af Stenshults-, Mellan
ocli
Mexarps-sjöarne inom Qvenneberga, Slätthögs
och Mistelås socknar, å 3,000 R:dr
3,245: 98. 3,006: 2.
» dito i aftappning och sänkning af sjön Möc
keln
inom Albo och Sunnerbo härader, å 28,000
R:dr
26,460: — 24,738:91.
» strandegarne omkring Rinkaby- och Barne-sjöarne
inom Konga och Kinnevalds härader, ä 4,800 R:dr,
för dessa sjöars aftappning  4,800: — 5,577: 50.
» deltagarne i aftappningen af Tomsjöarue i Dädesjö
och Furuby socknar af Uppvidinge och Konga härader,
å 1,800 R:dr ..
,800: — 1,800: --
-> dito i sänkningen af Långasjön och Galnegöl samt
derinvid liggande mossars utdikning, a 2,340 R:dr 2,340: — 2,719: 4.
inom Christianstads lån:
till deltagarne i utdikningen af 8 myrer inom Örkeneds
Socken af Östra Göinge härad, å 3,000 R.dr
3,485: 94. 3,485: 94.
» dito i utdikningen af 6 myrer inom Wittsjö socken
af Westra Göinge härad, ä 1,650 R:dr  1,917: 27. 1,917: 27.
» dito i utdikningen af myrer vid Ht/n garp "och Snärshult
inom samma socken, å 525 R:dr
610: 4. 610: 4.
» dito i mossutdikningar vid Björstorp, Hästhult och
Mörkhult inom nämnde socken, å 1,680 R:dr  1,680: — 1,680: —
Transport: 8,623.446: 96. 8.635,266: 48.
— 29 —
Transport: 8,623,446: 96.
till deltagarne i dylika utdikningar vid Gjörbjörnarp, Mölleröd,
Glimåkra m. fl. byar inom Glimåkra socken,
å 5,430 R:dr
5,430: —
inom Hallands län:
till jordegare invid Hunble å, för samina ås upprensning,
å 6,800 R:dr '.  7,139: 65.
» dito invid Tollereds å, för upprensning af denna å,
af 3,200 K:dr  '  3,199: 83.
» deltagarne i upprensningen af Ysby å inom Wallda,
Tölö och Släps socknar af Fjäre" härad, å 3.600
R:dr.
3,895: 13.
» dito i sänkningen af Ramsjön och utdikningen af
deromkring belägna vattendränkta egor inom Ljungby,
Winberga, Stafsinge oell . Morups socknar af
Faurås härad, å 10,800 R:dr
10,800: —
» dito uti rätuings- oell rensningsarbeten i Tvååkers
ån
inom Uimble härad, å 18,800 R:dr
18,800: —
inom Elfsborgs och Hallands län:
tili deltagarne i sänkningen af sjön Weselången m. fl.
vattendrag inom Marks härad af Elfsborgs län och
Wiske härad af Hallands län, å 40,000 R:dr
30,000: —
inom Elfsborgs län:
till deltagarne i sänkningen af Hasserås-sjön samt upprensningen
af Lerby och Snapperuds elfvar inom
Åmåls och Mo socknar, å 5,400 R:dr ..'  6,479: 72.
» dito i utdikningen af Hössna mader inom Hössna
och Knättie socknar, å 12,579 R:dr
9,560: 4.
» dito i upprensningen af Säfve å inom Kullings härad,
å 5,055 R:dr  ;
5,055: —
» dito i upprensningen af Steneby-elfceu inom Steneby
socken, å 9,750 R:dr 1 '.  11,329: 29:
» dito i upprensningen af Bredängs-ån i Wäne härad,
ä 2,640 R:dr
2,640: —
» dito i utdikningen af Linghems mader inom Kinds
härad, a 3,600 R:dr  3,600: —
inom Elfsborgs och Skaraborgs län:
till deltagarne i utdikningen af mossar, belägna omkring
ån Ätran inom Wartofta härad af Skaraborgs och
Redvägs härad af Elfsborgs län, å 14,640 R:dr .... 14,640: —
inom Skaraborgs län:
Lil deltagarne i sänkningen af sjön Östen uti Wadsbo
härad, å 8,329 R:dr 50 öre
8,329: 2.
Transport: 8,764,344: 64.
8,635,266: 48.
5,430:' —
6,799: 65.
3,039: 82.
3,607: 13.
10,800: —
18,800: —
40,000: —
6,209: 72.
8,553: 72.
5,055: —
11,329: 29.
2,640: —
3,600: —
14,640: —
7,912: 55.
8,783,683: 36.
— 30 —
Transport: 8,764,344: 64. 8,783,683: 36.
till deltagarne i en kanalanläggning genom Kottholmsnäset,
vid Tidaån samt upprensning af Sägströmmen inom
samma härad, å 6,189 R:dr 75 öre
5,502: 60. 5.168: 67.
» dito i sänkningen af sjön Lången och upprensningen
af Kräftan inom meranämnda härad, å 11,550
R:dr
12,126: 89. 11,549: 38.
» Löjtnanten G. J. II. Ramsaij, å 1,500 R:dr, för
utdikning af Hedeberga egendoms andel i Mönarps
mossar inom Marks-härad
1,020: — 900: —
» deltagarne i utdikningen af Dagsnäs och Höryda
samt en del af Stora Bjurums mossar inom Gudhems
härad, å 10,200 R:dr
10,200: — 10,200: —
» dito i sänkningen af sjön Orien och ån Orian inom
Ramsbergs socken, å 6.800 R:dr
- — 6,800: —
inom Orebro län:
till deltagarne i sänkningen _af Mosjön samt rensningen
af Kumla, Täby och Aby åar inom Orebro, Kumla
och Sköllersta härader, ä 30,000 R:dr
30.000: — 30,000: —
» dito i sänkningen af Lindesby-sjön och upprens
ningen
af Rastelfven inom Jernboås socken af Nora
bergslag, å 2,175 R:dr '.
2,353: 31. 2,179: 31.
» dito i sänkningen af Hahla å i Kumla och Halsbergs
socknar, å 20,400 R:dr  20,400: — 20,400: —
inom Wermlands län:
till deltagarne i sänkningeu af sjön Björklången inom
Nyeds socken, å 3,300 R:dr
1.980: — 1,716: —
» sedermera aflidne Lagmannen A. P. Sandberg, för
vattenaftappningsarbete å säteriet Agnhammars
egor inom Grums socken och härad, ä 2,100 R:dr 1,260: — 1,092: —
» Majoren F. G. lilliehöök, ä 1,305 R:dr, för. vatt- „
nets afhållande från ett odlingsbart fält å säteriet
Odenstads egor i Gillberga socken  783: 1. 678: 61.
» deltagarne i aftappningen af en vattendränkt trakt,
benämnd Slödjan, i Huggenäs socken af Näs härad,
å 4,710 R:dr
3,828: 90. 3,708: 91.
» Inspektoren P. Norbäck, å 1,005 R:dr, för aftappning
af 4 myrer vid hemmanet Trangärdstorp i
Grafva socken  ....  577: 10. 509: 88.
» strandegarne vid Ilänsjön inom Fryksände socken,
å 12,600 R:dr
12,600: — 12,600: —
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Wadljungen och
Björklungen samt rensningen af elfven Rinnan inom
Nordmarks härad, å 16,800 R:dr  16,800: — 16,800: —
» dito i sänkningen af Säfsjön i Arvika socken, å
8,000 R:dr ...  8,000:
8.000: —
"Transport! 8^891,776: ‘45. 8,915,986712.
— 31 —
Transport: 8,891,776: 45.
till deltagarne i utdikningen af ATolby och Skane mossar
inom Näs härad, å 11,600 R:dr  5,000: —
inom Westerås län:
till förre Ryttmästaren C. IV. Hammarsköld, å 15,385
R:dr 50 öre, för utdikning af Hägervalls och Skarfstads
mossar samt aftappning af Mosjön inom
Skultuna socken
8,000: 47.
» bemälte Ryttmästare, å 1,300 R:dr, för sänkningen
af Frövi-sjön inom samma socken
779: 98.
» Agronomen F. H. Möller, å Direktionens öfver
Westmanlands landtbruks-skola vägnar, af 4,674
R:dr, för utdikning af myrer vid Julpa gård i
Romfertuna socken
-.  2,804: 39.
» deltagarne i utdikningen af Bredmossen samt sänk
ningen
af Laggarbo- och Ilarmsjöarne inom Kolbäcks
och Bergs socknar, å 5,010 R:dr  3,005: 98.
» dito i utdikningen af kärr- och myrängar, tillhörande
byarne Nesselsta, Holm, Myrkarbo, Kättbo
och Nickbo inom Hvittinge socken, å 1,565 R:dr 938: 86.
» dito i aftappningen af Mursjön i Wester-Wallia
socken, å 3,670 R:dr 50 öre
2,202: 31.
» dito i upprensningen af Altuna å, till förekommande
af öfversvämningar inom Simtuna, Frösthults,
Thorstuna och Hernevi socknar, å 3,000 R:dr ........ 3,246: 10.
» Sergeanten G. Ekström och Jan Jansson i Djup
myra,
å 1,500 R:dr, för utdikningen och aftappningen
af Kolbäcks-sjön samt kringliggande mossar å
Arboga stads södra skog
960: 51.
inom Westerås och Upsala län:
till deltagarne i utdikningen af sanka ångar, tillhörande
byarne Rönna, Rotbrunna, Bogården samt Norrby
inom Hernevi socken, å 1,409 R:dr 25 öre
838: 36.
inom Stora Kopparbergs län:
till deltagarne i aftappningen af Grann- och Öfversjöarne
samt utdikningen af Wiganders och Ilaraldsmyrerna
inom Särna socken, å 1,162 R:dr
50 öre' ;  1,164: 80.
» dito i utdikningen af Romsängsmyren inom Stora
Tuna socken, å 600 R:dr
600: —
» dito i utdikningen af Dalsjön, Igeltjern och Daläng
smyren inom dito, å 1,440 R:dr
1,440: —
» dito i’ utdikningen af Somyren, Sellängen och
Kållmyren m. fl. myrer i samma socken, å 1,440
R:dr
1,440: —
Transport : 8,924,198: 21.
8,915,986: 12.
11,600: —
6,769: 63.
675: 98.
2,430: 47.
2.605: 18.
813: 65.
1,908: 67.
3,006: 12.
863: 41.
726: 92.
1,071: 80.
697: 19.
1,673: 24.
1,440: —
8,952,268: 38.
— 32 —
Transport: 8,924,198: 21. 8,952,268: 38.
till deltagarne i sänkningen af Röjsjön inom Rättviks
socken, å 375 R:dr
375: — 435: 74.
» dito i myrutdikningar inom Folkärna socken, å 720
R:dr
720: — 720: —
» dito i utdikningen af Stora Flyten inom Mora socken,
å 720 R:dr
720: — 720: —
I
inom Gefleborgs län:
till deltagarne i utdikningen af Häggbo-, Als-, Lopoch
Stormyrerne inom Ljusdals socken i Norra
Helsingland, å 20,700 R:dr  22,396: 97. 20,740: 97.
» dito i utdikningen af Gamsåters myr inom Bergsjö
socken af samma provins, å 3,000 R:dr
3,945: 94. 3,005: 94.
» numera aflidne Bruksegaren A. V. Björkmun, ä
6,300 R:dr, för sänkning af Gärsjön inom Oster
Fernebo
socken ._.  7,320: 47. 7,320: 47.
» till deltagarne i sänkningen af Ostanbräcks och Wiisjöarne
inom Tuna socken och Södra Helsingland,
å 6,240 R:dr  6,240: — 6,240: —
» dito i sänkningen af Fäbodetjern i Söderala socken,
å 480 R:dr
480: — 480: —
n dito i sänkningen af Al- och Telge-sjöarne i närheten
af Söderhamn, å 27,600 R:dr  27,600: — 27,600: —
inom Wester-Norrlcmds lån:
till deltagarne i sänkningen af Tåsjön inom Tåsjö
socken, å 6,000 R:dr
— 6,0U0; —
inom Jemtlands län:
till deltagarne i utdikningen af myrer vid Waplan da,
Okne och Smedsåsens byar inom Näskotts socken,
å 3,440 R:dr '  3,440: — 3,440: —
inom Westerbottens län:
till Bruksegarne O. Forssell och F. Häggström, å 2.250
R:dr, för utdikningen af Svartbergs- och Nybruks
myrerne
i Säfvars socken
2,362: 38. 2,249: 88.
» sedermera aflidne Postmästaren A. Wall, å 2,700
R:dr, för sänkningen af Degersjön och Billsjön i
Nysätra socken
.2,175: 52. 2,106: 51.
» f. d. Expeditions-fogden C.J. Moritz, å 3,300 ii.dr,
för utdikningen af sjön Ökvattnet i Skellefteå socken
......' 602; 5. 299: 96.
» deltagarne i sänkningen af Kroksjön i Bygdeå
socken, å 2,520 R:dr
2.928: 20. 2,928: 20.
» dito i utdikningen af Qvarnmyren, Atjålsniyren oell
Tattarsmoran inom Tväråmarks bys område i Säfvars
socken, å 750 R:dr  750: — 871: 48.
Transport: ~ 9,005,554: 74. 9,037,4277 53.
— 33 —
Transport: 9,005,554: 74. 9,037,427: 53.
till deltagarne i utdikningsarbete vid Byske by inom
Skellefteå socken, å 3,440 R:dr
'.  3,440: — 3,440:
» dito i utdikningen af Ratu-träsk i Bygdeå socken,
å 1,840 R.dr
1,840: — 1,840: —
» dito i utdikningen af åtskilliga myrer på Wester
Sjulmarks
bys egor i dito å 1,660 R:dr
— 1,660:
inom Norrbottens län:
till deltagarne i utdikningen af det vid Niemiesels by i
l.åneå socken belägna Westi-träsk, å 906 R:dr .... 906: — 1,052: 37.
» deltagarne i utdikningen af Teurajervi, Lombolo m.
fl. sjöar inom Ofver-Kalix socken, å 7,800 R:dr...'. 7,800: — 7,800: —
» dito i utdikningen af sjöarne Bälingträsket, Lill
träsket,
Staftjern m. fl. i Neder-Luleå socken, å
3,320 R.dr!
3,320: — 3,3^0: —
= 1.285,262: 55. 1,298,569: 36. =
= 9,022,860: 74. 9,056,539: 90. =
Fordringar, grnndade på Rikets Ständers särskildt
meddelade beslut oell stadgande!!: ,
•
hos Hjelmare kanal- och slussverks-bolag, motsvarande
beloppet af den för nämnda kanal- och slussverk
afsatta reparationsfond, bestående ursprungligen af
en i bolagets fästa egendomar Stora Wallby och
Oppeby intecknad förbindelse å 22,500 R:dr, hvil
ken
fond årligen tillväxer med 5 procent å det belopp,
densamma vid hvarje års början utgjorde .... 59,699: 21. 62,684: 17.
Allmän bevillning för är 18ö9, enligt dess i 1858 års
bevillnings-förordning påräknade
belopp,  R:dr 2,000,000: —
efter afdrag af hvad som derå
till Riksgälds-kontoret influtit
utöfver restituerade 182
R;dr 87 Öre,
» 94,!34: 66. 1,905,865: 34.
Allmän bevillning för 1860, upptagen
med det belopp, hvartill
densamma enligt ofvannämnde
bevillnings-förordning
beräknats att uppgå,  R:dr 2,000,000: —
sedan derifrån afgätt den, utöfver
ersatta taxerings- och
uppbördskostnader i Stockholms
stad, under samma års
lopp influtna summa
» 62,184: 78.
1,937,815: 28
Transport: 10,988,425: 29.Tl,057,039T35.
5
— 34 -
Transport: 10,988,425: 29. 11,057,039: 35
Köpeskillingen för den vid Regeringsgatan härihufvudstaden
belägna och af Kronan försålda s. k. hof
bagerieg
endomen  25,000: — 25,000: —
Det, till bestridande af å Riksgälds-kontoret anvisade
utgifter, anslagna bidrag utaf stats-verkets inkomster,
enligt riks-stat, för åren 1859 och 1850  1,932,400: — 1,932,400: —
(Det med 966,200 R;dr inbalanserade enahanda bidrag
för år 1858 har under år 1860 blifvit från Kongl.
Stats-kontoret levoraradt,)
* 3,9X2,964; 55. 8,957,899: 45. *
Kredit! v-fbrdringar:
För lyftade beloppet utaf kreditivet å 225,000 Il:dr
till ulldiskont-fonden förstärkande, emot 3 procent
årlig ränta
58,720: — 106,630: —
» utbetalda andelen af det med 150,000 R:dr för
hvartdera året 1858, 1859 och 1860 anvisade kreditiv
till betäckande af den brist, som uppstått i
Arméens Pensions-kassas inkomster för år 1858,
genom tillämpning af den nya pensioneringen 12,675: 44.  —
= 71,395: 44. 106,630: — =
Fordringar för oredovisade förskott:
Till kostnader för 1859—1860 års riksdag
72,895: 82.
—
i dito » nästkommande riksdag
— 502: 67
i expenser vid Justitie-ombudsmans-expeditionen  376: 38. 127: 35
» kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor  — 166: 61
» dito » Rikets Ständers hus
142: 96. 1,246: 47
» dito vid kortstämplingen
123: 33. 75: 34
» dito » tidnings stämpling en  :  283: 91. .1,105: 91
> kontors- och rättegängs-expenser vid Riksgälds-kontoret
30: 50. 229: 21
= 73,832: 90. 3,453: 16. =
Särskilda fordringar:
Ho* ränte- och arn ortis sements-fonden för det år 1855
upptagna inhemska fonderade statslån, för obetalda
upplupna räntor  5,080:
Transport: 13,096,153: 63. 13,124,522: 51
— 35 —
Transport: 13,096,153: 63. 13,124,522: 51.
Återstoden af de Riksgälds-kontoret, enligt 1857 års
rikshufvudbok, tillkommande behållna öfverskott å
stats-verkets inkomster för sagde år  :  2,400,000: —  —
= 2,405,080: —
Tillsvidare förräntade medel:
a) genom uppköpta obligationer:
med 4 procent ränta:
Målare-provinsernas
Hypotheks-förenings 455: — 455: —
Östgötha dito
28.535: 67. 28,535: 67.
med 44 procent ränta:
Skånska Hypotlieks
föreningens
42,000: — 42,000: —
b) genom lån till åtskilliga
Verk och Inrättningar
samt enskildepersoner,
emot
hypothek af obligationer
eller andra
säkerhetshandlingar
samt 5 procent ränta 627,748: 37. 145,600: —
och 6 dit0
1,798,000: —  — 2,495,739; 4. 216,590: 67.
= 2,496,739: 4. 216,590: 67. =
Hälltcfordringar: hvaraf, för tillsvidare förräntade
medel, vid 1859 års slut 36,263 R:dr 30 öre, och
vid 1860 års slut 1,974 R:dr 88 öre
158,558: 42. 139,447: 68.
= 158,558: 42. 139,447: 68. =
Kontant lieiiålhlillg, innestående å Riksgälds-kontorets
räkning N:o 1 i Rikets Ständers Bank (för
Kontorets allmänna inkomster och utgifter)  567,021: 9. 1 694,540: 72,
= 567,021: 9. 1,694,540: 72. =
inom linien upptagna tillgångar:
vid vid
1859 års slut. 1860 års slut.
Rikets Ständers hus,
beraknadt efter den
derför af Riksgäldskontoret
betalda köpesumma,
49,600: — 49,600: —
Transport: 4Ö,500T *- 49,500: — 18,718,47^18^475,101: 58,
— 36 -
Transport: 49,500: — 49 500: — 18.718,472: 18. 15,175,101: 58.
(Delta bokförda värde
upptages inom linien,
pä grund af Rikets
Ständers beslut vid
1840—1841 års riksdag.
)
Riksgäl lin-kontorets egendom,
f. d. Hessenstein-1
ska huset kallad, .... 90,000: — 90,000: —
(Dito dito, enligt dito
vid rl856—1858 års
riksdag.)
Det oersatta förlagskapitalet
till bedrifvande
af lånerörelsen
vid f. d. Ceneral
assistav
s-kontoret  57,723: 17. 57,723: 17.
(Fördt inom linien, enligt
Rikets Ständers
beslnt vid 1840 —
1841 års riksdag.)
Oersatta beloppet af
det sksomlhreditiv beviljade
och under åren
1833 och 1835 utanordnade
anslag för
en vattenledning till
Carlskrona
118,850: 89. 118,850: 89.
Förskottsvis under åren
1847 med 1800 utbe- •
talde medel till bestridande
af kostnaderna
för kolonien St.
Barthelemys förvaltning,
under förbehåll
af den framtida godt.-  görelse, som genom
koloniens ökade ' af- '
kastning eller afträdande
till främmande
makt kan erhållas.... 2.36,595: 30. 258,279: 38.
Det vid 1853 och 1854
års riksdag, för neutralitetens
upprätthållande,
beviljade kreditiv
3,709,991:82. 3,709,878:67.
Transport: 4,262,661: 24. 4,284,232: 11."18,718.472: 18. 15,175,101: 58.
i
— 37 —
Transport: 4,262,661: 24. 4,284,232: 11. 18,718,472: 18. 15,175,101: 58.
(Detta kreditiv, som
till liela sitt belopp,
3.750.000 R:dr, blifvit
utbetaldt. är fördt
inom linien, enligt Rikets
Ständers beslut
vid 1856—185S års
riksdag; varande derå
under åren 1858,1859
och 1860 återlevereradt
tillsammans
40,121 R:dr 33 öre)
Lyftade beloppet af
den för utomordentliga
försvarsanstalter
vid 1853 och 1854
års riksdag anvisade
kreditivsumma ........ 2,248,741: 82. 2,248,741: 82.
(Fördtinom linien, enligt
Rikets Ständers
beslut vid 1856—1858
års riksdag; och har
å detta, äfvenledes
till sitt hela belopp,
2.250.000 R:dr, lyftade
kreditiv under år
1859 återbetalts 1,258
R;dr 18 öre.)
Suna 0,511,4(13: 6. 6,532,973:' 93~.
Summa Runt R:dr 18,718,472: 18. 15,175,101: 58.
Vid jemförelse emellan de i förestående uppgifter omförmälde skulders och tillgångars
sammanlagda belopp, visar sig, att tillgångarne vid 1859 års slut öfverstego skulderna
med
R:dr 9,680,214: 13.
och vid 1860 års slut med
» 6,385,255: 85.
hvadan tillgångarnes öfverskott utöfver skulderna under sistnämnda
år minskats med
R:dr 3,294,958: 28.
Bland de påföringar, hvilka föranledt berörda minskning, äro i kapitalräkningen
upptagne följande betydliga belopp:
Ränta och amortissement för 1858 års utländska jern
Xägslån
R;dr 1,166,666: 67.
Dito dito för 1860 års dito  » 977,333: 33.
Förhållandet
emellan Riksgälds
- kontorets
skulder och
tillgångar.
Riksgäldskon
t orets inkomster
och
utgifter under
år 18bO.
— 38 —
•
Arliga anslaget till H. Maj:t Konungen
300,000: —
De vid 1856 -1858 års riksdags statsreglering beräknade och till utgående
från Riksgälds-kontoret under sistlidet år anvisade utgifter .... 2,482,882: 56.
Vid 1859—1860 års riksdag beviljade och till utgående före sistlidet
års utgång afsedda utgifter
610,396: 34.
Anslag till folkundervisningen
250,000: —
Redovisade kostnader för sistlidne riksdag
570.253: 29.
Kongl. Stats-kontoret godtgjorda brister i de för 1858 påräknade
statsinkomster  .•  803,723: 46.
Med hänvisning till de upplysningar om Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter
under år 1860, som innefattas i bilagde ur räkenskaperne sammandragne tabell
(Bil. Lit. A.), hafva Revisoi'erne, för att underlätta jemförelsen mellan inkomsternas och
utgifternas belopp under sistlidne år, ansett sig böra meddela nedanstående summariska
uppgift öfver
Riksgälds-kontorets inkomster år 1860:
Allmän bevillning samt kort- och tidningsstämpelafgifter, jemte obser
vationsmedel
2,453,311: 30.
Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen
10,793: 83.
Kapital-afbetalningar och räntor å de för vissa föremål eller under längre
tid beviljade lån
430,334: 63,
Återbetalningar af lyftade kreditivmedel, jemte derför erlagda räntor ... 67,531: 71.
Dito af tillsvidare förräntade medel, med tillägg af derå upplupna och
godtgjorda räntor  *
3,437,812: 42.
Ersatta förskott  ;  337: 50.
Återbetalningar å de från Riksgälds-kontoret utbekomna anslagssummor 36,074: 32.
Aflemnade, behållna öfverskott å ordinarie och extra ordinarie statsinkomster
2,400,000: —
Andel i Manufaktur-diskontens vinstmedel för år 1860
21,000: .—
Åldre depositionsmedel
1,827: 92.
Andel i Rikets Ständers Banks behållna vinst vid 1857 års början  333,333: 33.
Det för Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag af 1858 års statsinkomster
......  966,200: —
Ätskillige till Riksgälds-kontoret, enligt Rikets Ständers beslut, öfver
lemnade
särskilda behållningar och tillgångar
26,347: 58.
Deponerade undsättningsmedel
25,000: —
Summa R:dr R:mt 10,209,904: 54.
— 39 —
Utgifter:
Årliga ränteanslaget till II. M. Konungen
300,000: —
Vid 1840 —1841 års riksdag, utan återbetalningsskyldighet, beviljade extra
eller tillfälliga statsutgifter
42,000: —
» 1844 och 1845 års riksdag dito dito
4,115: 46.
» 1850 och 1851 års riksdag dito dito  4,537; 50.
» 1853 och 1854 års riksdag dito dito
45,866: 43
» 1856 och 1858 års riksdag dito dito  2,482,340: 37.
» 1859 och 1860 års riksdag dito dito  463,568: 73.
Utaf anslagen till folkundervisningens befrämjande
186,076: 18.
Godtgjorda brister i 1858 års, enligt då gällande riks-stat, beräknade
statsinkomster
803,258: 8.
Lyftade kreditivsummor
j  157,394: 94.
Dito undsättningsmedel
155,000: —
För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd
237,126: 67.
Kapital-afbetalningar och räntor å Riksgälds-kontorets skulder
333,408: 34.
Ränte- och amorterings-anslagen för 1858 och 1860 års jernvägslån
2,144,000: —
Tillsvidare förräntade medel
1,030,089: 25.
Kostnader för riksdagar och stats-revisioner, resekostnads-ersättningar
till Rikets Ständers Deputerade vid kröningen i Norrige, samt aflöning
och expenser för Rikets Ständers Justitieombudsman och hans
Expedition m. in  546,282: 36.
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pensioner m. m
116,185: 79.
Fromma stiftelsers andelar utaf kortstämpelafgiften
31,134: 81.
Summa K:mt R:dr 9,082,384: 91.
Riksgälds-kontorets inkomster under innevarande års försia
hälft hafva, enligt Fullmäktiges ofvan åberopade berättelse, uppgått
till
R:dr 4,251,420: 25.
hvaraf bevillnings- och observationsmedel samt kort
och
tidningsstämpelafgifter utgjort
2,411,189: 28.
Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen
11,806: 30.
Aflemnade äldre depositionsmedel
2,956: 47.
Kapital- och ränte-inbetalningar å utgifne lån
285,076: 71.
Återbetalningar utaf de till förräntande af Riksgäldskontorets
kontanta behållning utgifna lån, jemte
ränta derå
5,920: 11.
Dito af lyftade kreditivmedel, jemte dito
109,180: 2.
Utaf det till Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag
utaf 1859 års statsinkomster
500,000: —
Återlemnade besparingar å de från Riksgälds-kontoret
utbetalda anslag m. m
15,659: 93.
Transport: 3,341,788: 82.
Riksgälds -kontorets
inkomster
och utgifter
under första
hälften af
år 1861.
— 40 —
Särskilda redogörelsen
för
de till järnvägsbyggnader
upplånta
och utbetalda
medel.
Transport; 3,341,788: 82.
Till Riksgälds-kontoret, enligt Rikets Ständers beslut,
öfverlemnade särskilda behållningar och tillgångar 53,650: 18.
Deponerade undsättningsmedel
80,000: —
Inrikes upplånta medel, emot utgifna fonderade 4 V procent
obligationer, med tillägg af $len vid obligationernas
utgifvande derå upplupna ränta, 2,481: 25., 775,981: 25.
R:dr 4,251,420: 25"
I!iksgälds-kontorets utgifter under ifrågavarande halfår hafva
deremot utgjort
Ii:dr 5,563,946: 18.
nemligen:
Räntor för och kapitalafbetalningar å Riksgälds-konto
r&ts
skulder, med undantag af jernvägslånen  17,154: 30.
Utaf 1861 års ränte- och amorteringsanslag för nyss
berörde
lån
1.655,333: 33.
» de vid 1844 och 1845, 1853 och 1854 samt 1856
och 1858 års riksdagar utan återbetalningsskyldighet
beviljade och i Riksgälds-kontoret anvisade
statsanslag  587,278; 56.
» enahanda vid 1859 och 1860 års riksdag beviljade
anslag  1,169,299: 30.
» de vid 1856—1858 samt 1859 och 1860 års riksdagar
beviljade låneunderstöd
326,860: —
» anslagen för folkundervisningen
7,812: 8.
» de å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver
136,855: 17.
Utbetalda undsättningsmedel
40,000: —
Riksdags- och revisionskostnader
21,303: 56.
Aflöning och resekostnader samt expenser för Justitieombudsmannen
och hans Expedition m. m  11,995: —
Förvaltnings- och uppbördskostnader m. m  53,328: 26.
Fromma stiftelsers andelar utaf kortstämpelafgiften .... 37,926: 62.
Tillsvidare förräntade medel, med tillägg af dervid förskottsvis
godtgjorda räntor, 3,300 R:dr,
1,498,800: —
R:dr 5,563,946: 18.*
Enligt den särskilda redogörelse, som för år 1860 blifvit upprättad öfver de, på
grund af Rikets Ständers beslut, dels år 1858, dels sistlidne år för fortsättningen af
statens jernvägsbygnader upplånte och utgifne medel, uppgingo de uti nämnde redogörelse
bokförda skulder vid 1859 års slut, på sätt uti sednaste revisionsberättelse, sid.
43, finnes uppgifvet, till ett sammanlagdt belopp af
22,030,047: 42.
nemligen:
för utelöpande, icke förfallna, obligationer med 41, procent
ränta å tillhopa Thaler Preussisk Kurant
— 41 —
8,035,900: —, evalverade, å 2§ R:dr pr Thaler,
till
R:dr 21,429,066: 66.
samt för den till lånets förräntning och amortering afsätta
fond, utgörande
600,980: 76.
R:dr 22,030,047: 42.
Tillgångarne bestego sig deremot vid samma tid till endast  1,683,829: 67.
nemligen: hos R. Edånger innestående Th:r Pr. K:t 33:
22 gr. 6 pf., motsvarande Riksmynt
90: —
tillsvidare förräntade medel:
i kapital
Rdr 1,642,541: 9.
jemte derå upplupen ogulden ränta 13,005; 63. 1,655,546: 72.
å. Bankoräkningen N;o 2 innestående
28,192: 95.
R: dr 1,683,829:67
hvadan alltså skulderna vid 1859 års slut öfverstego tillgångarne med 20,346,217: 75.
E:dr 22,030,047: 42.
Af den uti berörde särskilda redogörelse intagna kassaräkning hafva Revisorerne
inhemtat, att, förutom den vid sistlidne års början befintliga och i Rikets Ständers
Bank å Riksgälds-kontorets räkning N:o 2 då innestående behållning af R:dr 28,192: 95.
inkomsterna under år 1860 varit följande:
Influtne medel å 1860 års jernvägslån
13,335,837: 57.
nemligen: för sålda vexlar å Nord-Tyska Banken i Hamburg
för Banko Mark 3,633,167: 1  Runt 4,856,377: 13.
för invisningar å R. Erlanger, till liqviderande af jern
vägsmateriel,
Banko Mark 98,639: 3  == R:mt 131,989: 11.
till Rikets Ständers Banks disposition hos H. J. Merck
& C:o levererade Banko Mark 4,000,000 = Ruut 5,333,333: 33.
af Rikets Ständers Bank godtgjordt förskott vid liqvi
den
af 1858 års tillfälliga statslån
1,666,666: 67.
af Rikets Ständers Bank öfvertagne 41 procent obligationer
å tillsammans 533,300 Thaler jemte derå
upplupen ränta
1,347,471: 33.
R: dr 13,3 35,837:57.
1860 års rånte- och amortering anslag:
för 1858 års jernvägslån
1,166,666: 67.
» 1860 års dito
977,333: 33. 2,144,000:
återbetalda tillsvidare förräntade medel
i kapital  1.988,700: —
jemte upplupna räntor
113,406: 66. 2,102,106: 66.
förskott från Banko-räkningen N:o 1, godtgjordt vid liqvid om förräntade
medel  150,000: —
Summa R:mt R:dr 17,760,137: 18.
6
— 42 —
Utgifterna hafva deremot varit följande:
För fortsättningen af statens jernvägsbyggnader:
Kostnader för 1858 års jernvägslån
dito » 1860 » dito
800,000:
—
. 6,750,000:
—
1,591:
13.
97,726:
52.
7,550,000: —
99,317: 65.
Köpta och remitterade vexlar för utbetalningarne å 1858 års’ jernvägslån
Mark .Banko 831,898: 11. motsvarande, å 1^ R:dr pr Mark, .... 1,110,880: 99.
Tillsvidare förräntade medel:
kapital
7,578,600: —
jemte derå godtgjorde upplupne räntor
27,864: 30. 7,606,464: 30.
R:dr 16,366,662: 94.
och innestodo å Banko-räkningen N:o 2 vid årets slut
1,393,474: 24.
Summa R:mt R:dr 17,760,137: 18.
Den för 1858 års jernvägslån bokförda liqvidations- och amortissements-fonden,
som vid 1860 års början uppgick till  600,980: 76.
har under år 1860 tillgodoförts det för samma år bestämda ränte- och
amorterings-anslaget
1,166,666: 67.
samt 41 procent ränta å den vid årets början befintliga behållningen .... 27,044: 13.
tillhopa R:dr 1,794,691: 56.
hvaremot från fonden utgått till lånets amortering:
för första halfåret  Th:r 40,900: —
» sednare dito
» 41/700: -- 82,600: —
samt till ränta:
för första halfåret  Th:r 180,766: 20.
» sednare dito
179,966: 20. 360,733: 10.
~~ Thir 443,333: lo!
= R:mt 1,182,222: 23.
hvarefter återstod såsom fondens behållning vid sistlidne års slut
612,469: 33.
Till liqviderande af ränta och amortissement för 1860 års jernvägslån har för tiden
från den 1 Maj till årets slut från Riksgälds-kontoret utgått och på särskild räkning
upptagits ett anslag af  .  977,333: 33.
hvaremot blifvit affördt det belopp, som, enligt amorterings-planen för
de till detta lån hörande 4.| procent obligationer, utgått till betalning
af utlottade och den 1 November 1860 till betalning förfallne
sådaue obligationer å Thaler Preuss. Kurant 40,000, motsvarande, ä
2ij R:dr pr Thaler,
106,666: 67.
Transport: 106,666: 67. 977,333: 33.
43 —
Transport: 106,666: 67. 977,333: 33.
utlemnade
233,898: —
så att amortissements-fonden för 1860 års jernvägslån vid sistlidne års
jemte räntor å de under loppet af år 1860 utlemnade
41 procent obligationer .  233,898: — 340,564: 67.
ow; an/v u/uiux Uioocumuio-iuuucil 1U1 1UW Ctlö JtJI 11 Vclgölctll Vill ölSbUUlie Ctlö
slut egde en behållning af
636,768: 66.
Vid sistnämnde tid uppgingo de utbalanserade skulderna till ett sammanlagdt
belopp af  ....
43,064,612: 26.
nemligen: återstod af det år 1858 upptagna jernvägslån, Thaler Preuss.
Kurant 7,953,300, efter 2f R:dr pr Thaler, B:mt 21,208,800: —
Det under år 1860 upptagna jernvägslån, emot fonderade
4^ procents obligationer, Thaler
Preuss. Kurant
5,610,700: —
(hvaraf Rikets Ständers Bank öfvertagit
obligationer för 533,300
Thaler)
samt emot fonderade premie-obligationer
å tillhopa 2,400,000 Thaler,
hvilka dock, enligt Fullmäktiges
beslut af den 18 sistlidne April,
skola bokföras till endast $ af deras
nominella belopp
2,000,000: —
Th:r 7.610,7007 —
motsvarande, efter 2| R:dr,  R:mt 20,295,200: -
jemte upplupen, ogulden ränta å 4i procents
obligationer till årets slut
Thaler 42,080: 7. 6
Runt 112,214: — 20,407,414: —
Liqvidations- och amortissements-fonden för 1858 års
jernvägslån
612,469: 33.
Dito för 1860 års dito  636,768: 66.
Sista tredjedelen af det för 1860 års jernvägslån deponerade
vite, jemte derå upplupen ränta, Thaler
72,091: 7. 6., i R:mt
192,243: 34
Skuld till Nord-Tyska Banken, enligt uppgjord liqvid,
Mark Banko 5,187: 11. 2
6,916^93.
Runt R:dr 43,064,612: 26.
Tillgångarne vid 1860 års slut uppgingo deremot till endast  14,596,136: 98.
nemligen: innestående hos Bankirhuset R. Erlanger
thaler 7,773: 28. 2., å 2| R:dr pr Thaler, Runt 20,730: 51.
fordran hos Rikets Ständers Bank för de med influtne
jernvägslånemedel i Hamburg verkställda afbetalningar
å 1858 års tillfälliga statslån, Mark Banko
4,500,000:,
R:mt 6,000,000; —
Transport: 6,020,730: 51714596,136: 98.
— 44 —
Transport: 6,020,730: 51. 14.596,136: 98.
Tillsvidare förräntade medel:
kapital
7,072,627: 36.
jemte ränta
109,304: 87. 7,181,932: 23.
Innestående behållning å Banko-räkningen N:o 2  1,393,474: 24.
R:dr 14,596,136: 98.
hvadan alltså skulderna vid 1860 års slut öfverstego tillgångarne med 28,468,475: 28.
R:dr R:mt 43,064,612: 26.
Revisorerne, som tagit kännedom om den i Riksgälds-kontorets Boksluts-kontor för
första hälften af innevarande år uppgjorda särskilda redogörelse öfver de till fortsättningen
af ståtens jernvägsbyggnader upplånte medel, anse sig här böra upptaga följande
utdrag af de till nämnde redogörelse hörande kassa- och balansräkningar.
%
Inkomster:
Influtne medel å 1860 års jernvägslån
3,361,492: 3.
nemligen: för sålda vexlar å Nord-Tyska Banken i
Hamburg Banko Mark 1,382,000:
R:dr 1,861,492: 3.
af Rikets Ständers Bank verkställd afbetalning å dess
skuld för förskjutne medel till liqviderande af 1858
års tillfälliga statslån
1,500,000: —
= 3,361,492: 3.
1861 års bidrag till ränta och amortissement för 1858
års jernvägslån
1,166,666: 66.
i afräkning å dito för 1860 års dito
488,666: 67. 1,655,333: 33.
Återbetalde, tillsvidare förräntade, medel:
kapital >..
1,475,600: —
jemte räntor
134,947: 16. 1,610,547: 16.
R:mt R:dr 6,627,372: 52.
och om härtill lägges den vid årets början å Banko-räkningen N:o 2 innestående
behållning
1,393,474: 24.
visar sig en sammanräknad kassatillgång af R:dr 8,020,846: 76.
Utgifter:
För fortsättning af statens jernvägsbyggnader, i ytterligare afräkning
å det vid sistlidne riksdag beviljade anslag,
4,500,000: —
Kostnader för 1860 års jernvägslån
2,981: 50.
För inköp af vexlar, till bestridande af de Riksgälds-kontoret å utrikes
ort åliggande utbetalningar,
154,871: 56.
Till Rikets Ständers Bank: ^ års ränta å den af Banken öfvertagna
andel, 533,300 Thaler, i 1860 års
jernvägslån
Th:r 11,999: 7. 6.
jemte beloppet af utlottade obligationer,
tillhörande samma andel .... » 2,200:
Th:r l4,19977. 6., eller i R:mt 37,864: 67.
Transport: 4,695,717: 73.
— 45 —
Transport: 4,695,717: 73.
Tillsvidare förräntade medel 3,285,000: —
R:mt R:dr 7,980,717: 73.
och innestodo alltså å Banko-räkningen N:o 2 den 30 sistlidne Juni .... 40,129: 3.
Runt R:dr 8,020,846- 76.
De vid slutet af förra hälften utaf innevarande år utbalanserade skulderna, upptagas
till  -
R:* 47,293,876: 65.
nemligen: återstod af 1858 års jernvägslån Thaler 7,910,600, å 2| ,_R:dr
pr Thaler,
21,094,933: 33.
Dito af 1860 års jernvägslån, emot fonderade premieobligationer,
Thaler 2,344,500, upptagna till -g:delar
af nominella beloppet
Th:r 1,953,750: —
emot fonderade 4.j procent obligationer
utaf det för utländska låneöfvertagarne
afsed
da
belopp .... Th:r 6,335,900: — •
Utaf de af Rikets
Ständers Bank öfvertagna
obligationer
Th:r 531,100: — 6,867,000: —
jemte derå upplupne oguldne räntor 51,502: 15.
~ Th:r 8,872,252: 15.
i Riksmynt, ä 2| R:dr,
23,659,340: —
Liqvidations- och amortissements-fonden för 1858 års
jernvägslån
1,201,805: 44.
Dito för 1860 års dito  1,335,147: 95.
Skuld till Nord-Tyska Banken, enligt uppgjord liqvid,
Mark Banko 1,987: 7. = i R:mt
2,649: 93.
R:mt R:dr 47,293,876: 65.
De utbalanserade tillgångarne uppgingo deremot vid samma
tid till
R;dr 14.586,653: 38.
nemligen: fordran hos Bankirhuset R. Edånger, Thaler
31,744: 25. 2., i R.mt
84,652: 91.
dito hos Rikets Ständers Bank. för oersatt förskott till
betäckande af dess tillfälliga statslån, JVIark Banko
3,375,000, i R:mt
4,500,000: —
Tillsvidare förräntade medel
8,875,233: 24.
jemte förslagsvis upptagne räntor
109,304: 87. 8,984,538: U.
Återstoden af 1861 års bidrag till ränta och amortissement
af 1860 års jernvägslån
977,333: 33.
Transport: 14,546,524: 35.
Verkställda inbetalningar
å
1860 års jernvägslån.
— 46 —
Transport: 14,546,524: 35.
Behållning, innestående å Banko-räkningen N:o 2 den
30 sistlidne Juni,
40,129: 3.
R:dr 14,586,653: 38.
hvadan alltså skulderna vid nämnda tid öfverstego till
gångarne
med
32,707,223: 27.
Summa R:mt R:dr 47,293,876: 65.
På sätt det med Bankirhusen Erlangen och Bethmann i Frankfurt am Mayn
samt Merck & C:o äfvensom Nord-Tyska Banken i Hamburg afslutade och sednast församlade
Revisorers berättelse bifogade låne-kontrakt närmare utvisar, hade bemälde
kontrahenter åtagit sig att, utaf det för fortsättning af statens jernvägsbyggnader beslutade
och till 10,000,000 Thaler Preussisk Kurant bestämda lånebelopp, öfvertaga och
vid de i kontraktet uppgifna terminer tillhandahålla Riksgälds-kontoret en summa af
8,400,000 Thaler, hvaraf sista andelen skulle erläggas den 1 Juli 1862] dock voro låneöfvertagarne
berättigade, att äfven före de i lånekontraktet utsatta tidpunkter inbetala
lånet. Med begagnande af denna rättighet, hade låneöfvertagarne redan i sistlidne April
månad till fullo inbetalt hela lånebeloppet, hvilket å följande tider blifvit stäldt till
Riksgälds-kontorets disposition, nemligen:
under Maj månad
J860
Th:r
2,800,000
» Juli
»
»
1,300,000
» Augusti
»
»
2,00l),000
» Oktober
»
300,000
» November
»
»
500,000
» December
»
»
200,000
» Fe-bruari
»
1861
200,000
» Mars
»
»
700,000
under April
»
»
400.000
tillsammans Th:r
8,400,000
Om härifrån afdrages dels 6 procents kapitalrabatt å den del
af lånet, för hvilken utfärdats 45 procents obligationer, eller tillhopa
6,400,000 Thaler,
.5  Th:r 384,000:
dels hela kapitalbeloppet af de 45 procents obligationer,
som blifvit utlottade före deras ut- '
lemnande till låneöfvertagarne, och hvilket
belopp i Fullmäktiges berättelse uppgif
-
ves till  - M.7.. » 16,000:  400,000:
skulle det kapitalbelopp, som i följd af ifrågavarande lån ingått,
utgöra
Th:r 8,000,000: — —
Transport: 8,000,000:
— 47 —
Transport: 8,000,000: — —
Härförutom hafva låneöfvertagarne godtgjort den ränta, som
varit å obligationerna upplupen till och med den dag, de särskilda
inbetalningssummorna blifvit för Riksgälds-kontoret disponibla, hvilken
ränta uppgått till  71,893: 22: 6.
Och har, efter derom träffadt aftal, Baukirhuset Erlanger dessutom
tillgodofört Riksgälds-kontoret ränta, å 2 procent, å de hos nämnde
hus någon tid innestående penningar med
2.689: 10. —
så att summan af de sålunda disponibla medlen utgjort
Th:r 8,074,583: 2. 6.
Enligt hvad Fullmäktige i sin berättelse upplyst, skall af denna summa hos Bankirhuset
Erlanger innestå Thaler 25,703: 27. 9; dock hade slutliqvid med bemälde Bankirhus
ännu icke inkommit, i följd hvaraf Fullmäktige erinrat, att någon jemförelsevis
mindre betydlig förändring i de ofvan uppgifne beloppen möjligen kunde ifrågakomma.
Till följd af Rikets Ständers vid sednaste riksdag fattade beslut hafva, utaf de
till Riksgälds-kontorets disposition genom 1860 års jernvägslån influtna. penningar, följande
summor afbetalts å det år 1858 i Hamburg upptagna tillfälliga statslån af 9,000,000
Mark Hamb. Banko, nemligen:
vid början af Juni månad 1860
M:k B:ko 1,250,000;
» » » September » »
» » 2,250,000;
» » » December » »
» » 2.250,000;
eller tillsammans M:k B:ko 5,750,000:
67.
motsvarande, efter 1.J R:dr R:mt pr Mark, R:mt 7,666,666
hvaraf Riksgälds-kontoret^ genom Rikets Ständers Bank erhållit godtgörelse
under sistlidet år för
1,666,666: 67.
samt under första hälften af innevarande år för
1,500,000: — 3,166,666: 67.
hvadan det icke godtgjorda beloppet för de sålunda förskottsvis verkställda
liqviderna, vid den tid Fullmäktige afgåfvo sin berättelse,
utgjorde
R:mt 4,500.000: —
Enligt hvad sednast församlade Revisorer uti deras berättelse, pag. 62, uppgifvit,
hade utaf de för fortsättningen af statens jernvägsbyggnader anslagne medel intill utgången
af September månad sistlidet år blifvit utbetalda tillhopa
R:mt 5,525,000: —
hvarefter utgifvits: under Oktober månad  1,000.000: —
och under December dito
1,025,000: — 2,025,000: —
eller tillhopa under hela året  R:mt 7,550,000: —
A/betalningar
å 1858 års
tillfälliga
statslån.
Utbetalningar
af anslagen för
statens jernvägsbyggnader.
- 48 —
Bokföringen af
pr ende-oblig ationerj
utgifne
för en del af
1860 års jernvägslån.
Uppgift på
återstoden af
1858 års jernväg
slån.
hvaraf 800,000 R:dr utgått af 1856—1858 års riksdags anslag och återstoden, 6,750,000
R:dr, af de anslag, hvilka vid sednaste riksdag blefvo till bestridande af kostnaderna
för fortsättningen af statens jernvägsbyggnader anvisade. Dessutom hafva af sistnämnde
anslag blifvit under innevarande år utbetalde:
i Februari månad
1,000,000:
» April »
1,500,000
» Maj »
'••• 1,000,000
» Juli »
1,000,000
»Augusti »
1,000,000
» September »
500,000
tillsammans R:mt R:dr 6,000,000
I fråga om sättet för bokföringen af de premie-obligationer å tillhopa 2,400,000
Thaler Preuss. Kurant, hvilka blifvit utfärdade för en del af 1860 års jernvägslån, hafva
Fullmäktige ansett, att det belopp af 400,000 Thaler, hvarmed nämnde obligationer öfverstego
den derför erhållna valuta, icke borde i räkenskaperna upptagas såsom en
Riksgälds-kontorets skuld, enär derigenom hvarken någon tillökning uppkommit i de till
ränte- och amarteringsliqvider för detta lån genom det derom afslutade kontrakt Riksgälds-kontoret
ålagde utbetalningar, eller den tid blifvit förlängd, derunder den i samma
kontrakt bestämda annuitet skall halfårsvis utgå. Då, vid sådant förhållande, den, enligt
tillägget till åberopade kontrakt, mellan kontrahenterne träffade öfverenskommelse
angående utgifvandet af premie-obligationer för l:del af hela jernvägslånet, icke föranledt
någon skuldsättning eller förhöjd ränte-utgift, hafva Fullmäktige, pä sätt deras protokoll
för den 18:de sistlidne April gifver vid handen, förordnat, att det sammanräknade kapitalbelopp,
hvarå alla Riksgälds-kontorets oinlösta och således utelöpande premie-obligationer
voro utfärdade, endast inom linien böra i räkenskaperna angifvas; och då detta
belopp förhåller sig till den lånesumma, för hvilken ifrågavarande obligationer utgifvits,
såsom 6 till 5, borde Riksgälds-kontorets bokförda skuld för utgifne premie-obligationer,
i mån af sådane obligationers inlösning, minskas med fem sjettedelar af det sammanlagda
belopp, derå de iniösta obligationerna lyda.
Ehuru Revisorerne, till följd af de utaf Fullmäktige anförda skäl, icke funnit något
att erinra emot de om ifrågavarande obligationers bokföring sålunda meddelade föreskrifter,
hafva dock Revisorerne ansett sig böra hos Rikets Ständer anmäla hvad i detta
ämne förekommit; hemställande Revisorerne om icke, till upplysning rörande anledningen
till berörda bokföringssätt, Fullmäktiges derom fattade beslut bör såväl uti den särskilda
räkenskapens in- och utgående balanser som i de tryckta räkenskaps-utdragen
både till sitt innehåll och tiden, då det blifvit meddeladt, kortligen antydas.
Utaf de för 1858 års jernvägslån utfärdade obligationer å tillhopa Th:r 8,190,500,
eller R:mt 21,841,333: 33, var, på sätt i sednaste revisions-berättelse, pag. 46, finnes uppgifvet,
liqvid vid 1859 års slut till lånegif
varne
lemnad för  Th:r 154,600: = R:mt 412.266: 67.
Transport: Th:r 154,600: - R:mt 412,266: 67.
Transport:
och hafva sedermera, i enlighet med den för
lånets amortering upprättade plan, blifvit
utlottade obligationer, af hvilka för
p
,!•. o
Th:r 154,600: —. R:mt 412,266: 6
i.
samt
fallit under år 1860
Th-.-
den 1 Juli 1861
82,600: =
42,700: =r
»
))
220,266: 67.
813,866: 66.
så att hela det vid sistnämnde tid till
betalning förfallna och af Riksgälds-kon
toret
godtgjorda beloppet utgjorde
Th::
återstående skulden för detta lån uppgår alltså
i kapital till
279,900: = R:mt 746,400: —
» 7,910,600: = » 21,094,933: 33.
Th: r8,190,500: = R;mt 21,841,333:^33.
De för 1880 års jernvägslån utfärdade 41 procent obligationer
hopa till ett nominelt belopp af
hvaraf för ofvannämnde utländska låueöfverta
gare
voro afsedda
och för Rikets Ständers Bank
uppgingo till—
Th:r 8,000.000: —
6,400,000:
1,600,000:
Af förenämnde
voro efter utlottning till betalning förfallna
den 1 November 1860
32,200:
och den 1 Maj 1861.
31,900:
8,000,000;
Th:r 6,400.000:
64,100:
så att deraf återstå ännu icke förfallna obligationer för
Th:r 6,335,900:
Utaf de för Rikets Ständers Bank afsedda  1.600,000; —" "
blefvo vid slutet af förlidet år till Banken utlera
-
nade
533,300:
och återstodo hos RiksgäJds-kontoret TW j nnn’
hrorof lilrtrn I n.. »
••♦••••• 1 il.r L,(Joo,700:
hvaraf likväl efter utlottning förfallitden
I. November 1860
»ch den
1 Maj 1861
^
7,800;
6,800: — 14,600: —
sä att det ännu icke förfallna beloppet utgör 1,052,100: —
Af de till Rikets Ständers Bank utlemnade obligationerna å .... Th:r
hafva den 1 Maj 1861 förfallit
så att deraf återstå
»
Thir"
533.300:
2,200:
531,100:
Då alltså det utelöpande ännu icke förfallna obligationsbeloppet, som öfvertagits
af utländska'längifvarne utgör
Th:r 6,335,900: —-
och det som af Banken innehafves
» 531,100: —
uppgå följaktligen de utelöpande icke förfallna obligationerna
till ett nominelt belopp af .-.
Transport:
Th:r 6,867,000:
Th:r 6,867,000:
Uppgift angående
utelöpande
obligationer
för 1860 års
jernvägslån.
Utredning af
allmänna bevillning
ens årliga
belopp
— 50 —
Transport: Th:r 6,867.000: —
samt de i Riksgälds-kontorets förvar qvarvarande dylika obligationer
till
'» 1.052,100: —
eller tillhopa Th:r 7,919,100: —
så att hela det amorterade beloppet, i enlighet med planen,
utgör
» 80,900: —
"Tkr~ 8,000,000: —
Enligt den i 1860 års revisionsberättelse, sid. 47 och 48, meddelade utredning af
det belopp, som den till Riksgälds-kontoret influtna allmänna bevillning för hvart och
ett af de nästföregående åren utgjort, hade deraf för ur 1857 till Riksgälds-kontoret, före
slutet af 1860 års 3:dje qvartal, influtit tillsammans  R:dr 2,179,888: 84.
Derefter hafva såsom bevillning för 1857 och föregående år
till detta verk ytterligare levererats:
under sistlidne års 4:de qvartal
» 3: 86.
med
R:dr
,t
2,179,892: 70.
»
1,725,000: —
. R;dr
454,892: 70.
Enligt samma utredning uppgick det, före slutet af 3:dje
qvartalet 1860, till Riksgälds-kontoret influtna eller der innehållna
belopp af allmänna bevillningen för år 1858 till
» 2,175,451: 97.
Derefter hafva, såsom bevillning för sistnämnde år, ytterligare
levererats:
under 1860 års 4:de qvartal
R:dr 179: 23.
och under de 3 första qvartalen af innevarande
år
» 540: 12. 719; 35.
Dessa medel utgöra följaktligen ett sammanlagdt belopp af
R:dr 2,176,171: 32.
och öfverskjuta den uti då gällande bevillnings-förordning beräknade
summa,
» 1,725,000: —
med
R:dr 451,171
32.
Utöfver det i 1860 års revisions-berättelse uppgifna, före den 1 Oktober samma
år Riksgälds-kontoret tillgodokomna belopp af allmänna bevillningen för år 1859,
eller
;  R:dr 2,314,177: 24.
har Kontoret af nyssberörde års bevillning uppburit:
under de trenne sista månaderne af år 1860
10,767: 49.
och under innevarande års 3:ne första qvartal .... 19,357: 34. „ 30,124: 83.
Då detta sammanlagda belopp
R:dr 2,344,302: 7.
jemföres med den bevillningssumma, som vidi856—1858 års riksdag
för år 1859 förslagsvis beräknades till  » 2,000,000: —
så visar mg att öfverskottet å ifrågavarande stats-inkomst för sistnämnde
år utgjort
R:dr 344,302: 7.
p
— 51 —
Såsom allmän bevillning för år 1860 har, efter afdrag af hvad till godtgörande
af kostnaderna för bevillningens uttaxering inom Stockholms stad blifvit från Riksgäldskontoret
utbetaldt, men med tillägg af de under årets lopp influtne arfs- och testameutsbevillnings-afgifter,
Riksgälds-kontoret uppburit under samma år.... R:dr 53,051: 36,
och under de 3:ne första qvartalen af innevarande år
» 2,286,252: 8.
R:dr 2,339,303: 44.
hvilket belopp alltså öfverstiger den enligt gällande bevillningsförordning
beräknade summa,  » 2,000,000: —
med
R dr 339,303: 44
Såsom ytterligare afbetalning å aflidne Landträntmästaren i Wester-Norrlands
län E. O. Harlins i flera föregående revisions-berättelser omförmälda uppbördsbalans
har under år 1860 till Riksgälds-kontoret influtit ett belopp af 214 R:dr 9 öre, hvarefter
återstoden af de Riksgälds-kontoret tillhöriga medel, som innefattades uti nämnda
ränteribalans, utgör 13,062 R:dr 69 öre.
Vid den nu verkställda granskningen af Riksgälds-kontorets hufvudbok för år
1860 äfvensom af den för samma år upprättade särskilda redogörelse för de till fortsättande
af statens jernvägsbyggnader upplånte oell utgifna medel, har någon anmärkning icke
förekommit, utan få Revisorerne vitsorda, att dessa, i Riksgälds-kontorets Revisions-kontor
förut utan anmärkning granskade, räkenskaper äro förda med ordentlighet och noggrannhet;
varande de i förenämnde räkenskaper upptagna inkomster och utgifter behörigen
verificerade.
Någon anmärkning från Revisorernes sida har icke heller förekommit vid den, i
sammanhang med hufvudbokens granskning, anställda jemförelsen mellan der befintlige
sammandrag öfver Landt-ränteriernas levereringar och samma Ränteriers månadsförslag,
äfvensom de från vederbörande Lands-kontor inkomna summariska räkningar.
Vid anställd jemförelse mellan Riksgälds-kontorets af Revisorerne nu granskade räkenskaper
samt de, enligt reglementets föreskrift, sammanfattade och med allmänna tidningarne
meddelade utdrag af samma räkenskaper, hafva Revisorerne funnit dessa räkenskapsutdrag,
hvilka innehålla^ utförliga uppgifter om Riksgälds-kontorets samtliga inkomster
och utgifter samt tillgångar och skulder, öfverensstämma med sjelfva räkenskaperna.
Landt-räntmästaren
E. G.
Harlins balans.
Granskningen
af Riksgäldskontorets
hufvudbok
samt
af redogörelsen
för jernvägs*
byggnadsmedlen.
Ränteri-för slagen
och summariska
räkning
arne.
Tryckta utdragen
af Riksgälds-kontorets
räkenskaper.
— 52 —
Ligg arnof öv
byggnadslånen,
anslagen till
väganläggningar
och vattenaftappning
ar rn.
m. samt Fullmäktiges
Sekreterares
anteckningsbok
öfver
utgifterna.
Riksgälds-kontorets
förvaltning
s-kostnader.
Kotsnader för
1859-1860
års riksdag.
De, till följd af Rikets Ständers beslut, i Riksgälds-kontorets Boksluts-kontor
förda särskilda räkenskaper eller s. k. liggare öfver dels för åtskilliga städers uppbyggande
efter dem öfvergångne eldsvådor meddelade lån och dels beviljade anslag för väganlåggningar
och vågförbättringar samt statsbidrag till sjösänkningar och vattenaftappningar
äfvensom de till folkundervisningens befrämjande anslagna medel, hafva jemväl
blifvit af Revisorerne granskade, dervid dessa vidlyftiga och för flera år upplagda räkenskaper
funnits, genom deruti skedda anteckningar och fullföljda eller tillagda konti, äfven
för sistlidet år ordentligt fortsatta. Den af Herrar Fullmäktiges Sekreterare efter sednaste
riksdags slut upprättade och sedermera fortsatta anteckningsbok öfver alla de till
utgående från Riksgälds-kontoret anvisade utgifter har likaledes funnits vara förd med
fullständighet, ordentlighet och noggrannhet.
Enligt Riksgälds-kontorets hufvudbok för sistlidet år hafva de till förvaltningskostnader
vid Riksgälds-kontoret hänförliga utgifter samt derifrån utgångna pensioner under
samma år uppgått till efterföljande belopp, nemligen:
Aflöning (Herrar Fullmäktiges honoraria deruti inberäknade)  R:dr 64,845: 83.
Resekostnadsersättning till de utom Stockholm bosatte Fullmäktige
» 381: 4.
Gratifikationer och begrafningshjelp
» 1,090: —
Ljuspenningar
» 1,230: —
Pensioner
» 4,563: 16.
Riksgälds-kontorets enke- och pupill-kassa tillkommande lönebesparing
för år 1859  » 79: 17.
Postporto
» 473: 38.
Redovisade expenser
» 7,472: 23.
Summa R:dr 80,134: 81.
Af eu 1860 års hufvudbok bilagd redogörelse öfver de intill samma års slut utaf
Uiksgälds-kontorets medel, i egenskap af förskott, utbetalda summor till bestridande af
kostnaderna för 185b)—1860 års riksdag hafva Revisorerne inhemtat, att dessa utbetalningars
sammanräknade belopp uppgått till 570,253 R:dr 29 öre. Sedan ofvannämnda redogörelse
uti Riksgälds-kontorets Revisions-kontor blifvit utan anmärkning granskad, har
detta belopp uti sistlidne års hufvudbok blifvit afskrifvet.
Revisorerne, som äfven genomgått denna redogörelse med dertill hörande verifikationer,
hafva icke funnit anledning till någon erinran vare sig emot utbetalningarnes behörighet
eller sättet för deras verificerande. Till fortsättande af uppgiften om samtlige
kostnaderne för sistlidne riksdag, hafva Revisorerne låtit upprätta hosföljande sammandrag
(Bil. B.), hvilken upptager, särskildt för hvarje Riksstånd och Utskott, de intill innevarande
månads början från Riksgälds-kontoret godtgjorde kostnader för samma riks
-
— 53 —
dag. På sätt af berörde bilaga inhemtas, utgjorde dessa kostnaders sammanräknade
belopp
R:dr 591,694: 48.
som med
» 118,889: 19.
understeg den summa af  R:dr 710,583: 67.
hvartill kostnaderna- för 1856—1858 års riksdag, enligt sistlidne års revisions-berättelse
pag. 50; uppgingo.
Någon förändring i afseende å förhållandet med förbindelserna för de fordna Svenska
statslånen i Drabant har icke inträffat under tiden efter sednaste stats-revision.
Uti den, enligt^ sednaste revisionsberättelse, på Högsta Domstolens pröfning beroende
rättegång angående den fordran, som åtskilliga personer, i uppgifven egenskap
af framlidne' Rudsförvandten i Stralsund Niklas Baumanns arfvingar, velat mot Svenska
Kronan göra gällande, afvaktas fortfarande Kongl. Maj:ts nådiga dom.
På sätt uti den af sednast församlade Revisorer afgifna berättelse finnes omförmäldt,
hade Riksgälds-kontoret vid Juli månads utgång år 1860 i afräkning å det belopp
R:dr 4,490,440: 72.
som Riksgälds-kontoret, på grund af liqviden öfver 1857 års öfverskott,
besparingar och brister, ägde att uppbära, fått från Kongl.
Stats-kontoret emottaga tillsammans
» 2,590,440:72.
Riksgälds-kontorets derefter återstående fordran
R:dr 1,900,000: ~
har under loppet af derpåföljande November och December månader
blifvit från Kongl. Stats-kontoret öfverlemnad.
kontoret sålun da“tin fSl^lelJiatT^ar Rih^TilT "k 6 /ifversko!tss”n,ma af K ongl. Stats
till
Kongl. Stats-kontoret utbetalt den på ^858 slstlldne I)ecemlfr manad
ma rp vision s-berättelse äfven r»»f ... ? , . rikshufvudbok grundade och uti samoa
revisions oeraueise arven omformalda bristsumma af
R dr 803 ;>Ö8- 8
sorn skulle tillgodokomma Kongl. Stats-kontoret. till följd af liqvi
den
om sistnämnde ars öfverskott, besparingar och brister.
Under sistlidne Augusti månad har till Riksgälds-kontoret öfverlemnat.s en på
grund af 1859 års
sparingar och brister, hvilken slutar på en bristsumma af
R:dr 822,490: 98.
att från Riksgälds-kontoret Kongl. Stats-kontoret godtgöras.
De uti denna liqvid upptagna brister å vissa riks-statens förslagsanslag hade nemligen
uppgått till
R:dr 893,129: 42.
Transport: R:dr 893,129: 42.
Förbindelserna
för fordna
Svenska stats*
lånen i Brabänt.
Rättegången
angående Baumanska
krono'
fordran.
Liqviden angående
1857 års
öfverskott, besparingar
och
. brister.
1858 årsliqvid
angående
öfverskott, besparingar
och
brister.
Öfver skottsliqviden
mellan
stats- och Riksgälds-verhcn
för år 1859.
Det årliga bidraget
från
statsverket till
Riksgälds-kontorets
utgifter.
Riksgälds-kontorets
kreditiv
å Rikets Ständers
Bank.
Transport: 893.129: 42.
hvarjemte Riksgälds-kontoret påförts de under året utom riksstaten gjorda
utbetalningar till dels ersättning för mistad rättighet till
forsellön  60,382: 57.
samt dels återställande af erlagde begrafningshjelps- och
uådårsbesparingar  37,223: 68. 97,606: 25.
R;dr 990,735: 67~
Då deremot det under samma år uppkomna öfverskott i statsverkets
samtlige inkomster öfverstigit de i riksstaten påräknade inkomstbelopp
med endast
16,580: 87.
samt de å förslagsanslagen uppkomne besparingar utgjort.... 151,203: 17. 167,784: 4.
uppgick den uti statsverket för år 1859 uppkomna blist till  R:dr 822,951: 63.
Om från denna summa afdrages den till Kongl. Stats-kontoret influtna
afbetalning å det till brandskadade på ön S:t Barthelemy från Riksgälds-kontoret
utgångna lån, hvilken afbetalning, enligt Rikets Ständers
beslut, skall uti ifrågavarande liqvider godtgöras Riksgälds-kontoret,  460: 65.
erhålles det uti 1859 års liqvid Riksgälds-kontoret till last förda saldo af Rdr 822,490: 98,
hvilken brist i slutet af sistlidne Augusti månad blifvit från Riksgälds-kontoret till Kongl.
Stats-kontoret utbetald.
Vid den tidpunkt, hvartill sednast afgifna revisionsberättelse sträcker sig, hade
Riksgälds-kontoret ännu ej bekommit någon del af det från statsverkets inkomster för
hvartdera året 1858, 1859 och 1860 med 966,200 Rdr anslagna bidrag för bestridande
af de Riksgälds-kontoret, genom extra statsregleringen vid 1856 och 1858 års riksdag,
ålagde utbetalningar. Under derpåföljande December månad har dock till Riksgäldskontoret
öfverlemnats det för år 1858 belöpande ofvannämnde bidx-ag. Utaf enahanda
bidrag för år 1859 har från Kongl. Stats-kontoret levererats:
under sistlidne Januari månad ett belopp af
R:dr 300,000: —
» » Maj månad d:o
» 200,000: —
» , » Juli månad d:o
» 200,000: —
samt under Augusti månad återstående beloppet  » 266,200: —
eller tillsammans R:dr 966,200: —
Utaf det, för bestridande af Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar, anvisade
kreditiv å Rikets Ständers Bank, hvars belopp, 1,500,000 R:dr, får för sagde ändamål
begagnas från den 1 September det ena tiil den sista Juni nästföljande år, hafva nedanstående
summor lyftats under tiden från början af September sistlidet år till slutet
af Juni månad innevarande år, nemligen:
— Bö
-
dén 2 sistlidne Januari
-  900,000: —
hvilken summa återbetaldes den 16:de i samma månad;
den 20 sistlidne Mars  •••• 300,000: —
och den 30 i sistnämnde månad
200,000: —
deraf återbetaldes 200,000 R:dr den 3:dje. 200,000 R:dr den 16:de
samt 100,000 R:dr den 27:de derpåföljande April.
Tillsammans lyftade och återbetalda kreditivsummor R:dr 1,400,000: —
På grund af Rikets sednast församlade Ständers beslut, som genom höglofliga
Stats-utskottets skrifvelse af den 26 Oktober sistlidet år blifvit Fullmäktige delgifne,
hafva följande summor blifvit uti samma års hufvudbok afskrifna, nemligen:
återstoden utaf det vid 1853 och 1854 års riksdag, för aflönande af lärare
och underhåll af elever samt andra utgifter vid skeppsbyggeri-institu
tet
i Carlskrona, beviljade anslag
3,640: 22.
det odisponerade beloppet utaf den af Rikets åren 1853 och 1854 församlade
Ständer anslagna summa till premier åt kreatursegare
1,500: —
återstoden utaf det under 1853 och 1854 års riksdag för slöjdexpositioners
befrämjande beviljade anslag
2,500: —
det från Riksgälds-kontoret icke reqvirerade beloppet utaf de vid 1856—1858
års riksdag beviljade anslagssummor till gratifikationer för år 1857 åt
underofficerare och deras vederlikar vid garnisonsregementena samt
Flottan jemte dertill hörande stater
2,830: 58.
den obegagnade återstoden utaf anslaget till gratifikationer för år 1857 åt
Flottans matroser och jungmän
2,072: 82.
återstående beloppet utaf anslaget till arfvoden för samma år åt Båtsmans
kompagnicheferne
183: 70.
återstoden af 1858 års anslag till hyra åt Statistiska Tabellkommissionen 664: 33.
det icke lyftade halfva beloppet utaf 1858 års anslag till arfvode åt
lärare vid Artilleri-läroverket vid Marieberg i civilingeniörer tillhörande
kunskapsämnen
1,500: —
det odisponerade beloppet utaf den för väganläggningar och vägförbättringar
af Rikets Ständer vid 1856—1858 års riksdag till Kongl. Maj;ts
disposition anslagna summa
555: —
den summa, som icke blifvit disponerad utaf de för sjösänkningar och andra
vattenaftappningsföretag under nyssnämnde riksdag anvisade medel,
1,825 R;dr, deraf såsom anslag varit bokförda  165: —1
det återstående beloppet utaf den till gratifikationsvis utgående löneförbättring
för år 1857 åt statens embets- och tjenstemän samt betjente anslagna
summa
77,900: —
det anslag, som, under förutsättning att Kamereraren C. Sandbergs samlingar
och anteckningar rörande Svenska Kameralväsendet blefve för sta
^
.... . .1 l n r /* - „
„ . . . . .
tens rakning inköpta, under 1856-1858 års Riksdag beviljades bemälte *
,01' ?fSSa fortfarande förökning och vårdande,
1,000 R:dr, deraf for aren 1858 och 1859 varit uppdebiterade
1,000: -
Summa R:dr Runt _92^5ll: 65.
Afskrifning af
åtskilliga fordringar.
— 56 ■ —
Ansi ig för räganluggningar
och vägförbättringar,
beviljade
vid 1850—
1858 års riksdag.
Statsbidrag för
sjösänkningar
och andra raltenaftappningsarbeten,
beviljaderidl850
—
1858 års riksdag.
Anslag till väganläggningar
och vägförbättringar,
beviljade
vid 1859—-  1860 ärt riksdag.
Utöfver de i 1859 och 1860 års revisionsberättelser upptagna 37 stycken anslag
å tillsammans  437,245: —
hvilka af Kongl. Majit blifvit beviljade att utgå utaf de vid 1856—1858
års riksdag, för dels anläggning af nya och dels förbättring eller
omläggning af backiga eiler eljest mindre goda vägar, anvisade
450,000 R:dr, har Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref af den 26 Oktober
sistlidet är, ytterligare beviljat för vägförbättringar vid Maglehem,
Brösarp och Bondrum inom Gerds och Albo härader af Christianstads
län
12,200: —
hvarefter, enligt höglofliga Stat s-utskottets ofvan omförm alte skrifvelse af
den 26 Oktober 1860, ur Riksgälds-kontorets räkenskaper afskrifvits
återstoden af detta anslag, eller
555: —
varande härigenom hela detta anslag redovisadt med R:dr 450,000: —
I öfverensstämmelse med höglofliga Stats-utskottets nyssberörde skrifvelse hade
afskrifning jemväl ägt rum för det belopp af  R:dr 1,825: —
som. då sednaste revisionsberättelsen afgafs, återstod odisponeradt utaf
det för befrämjande af sanka trakters och sjöars utdikning af Rikets Ständer
vid 1856—1858 års riksdag beviljade statsbidrag å 300,000 R:dr,
deraf, enligt samma berättelse, för 24 sjösänknings- och andra vattenaf
tappnings-arbeten
af Kongl. Maj:t förut anvisats tillsammans
298,175: -
Summa R:mt K:dr 300,000: —
Till utgående af den, för anläggning af nya och förbättring eller omläggning af
backiga eller eljest mindre goda vägar, vid sednaste riksdag till Kongl. Maj:ts nådiga
disposition anvisade summa af 450,000 R:dr, har Kongl. Maj:t, enligt Dess till Fullmäktige
derom aflåtna nådiga bref, beviljat följande anslag för nedan uppräknade 11
särskilda väganläggnings- och vägförbättringsföretag, nemligen:
inom Nyköpings län:
för omläggning af vägen mellan Helleförs och Omstad, eller Flens jernvägsstation
24,000: —
Nåjgon utbetalning å detta anslag har ännu icke ägt rum.
inom Östergöthlands län:
för vägomläggningar mellan Husbyfjöls och Hellestads gästgifvaregårdar .... 12,650: —
hvaraf utbetalts 3,000 R:dr.
Transport: 36,650: —
_ 57 -
Transport: 36,650:
inom Kalmar lån:
för omläggning af vägen mellan Wissefjerda och Wassmolösa gästgifvaregårdar
25,500:
hvaraf utbetalts 12,750 K:dr.
inom Jönköpings län:
för vägomläggningen mellan staden Grenna och säteriet Lyckås
60,000:
hvaraf utbetalts 20,000 R:dr.
inom Elfsborgs lån:
för omläggningar och förbättringar å allmänna vägen mellan staden Borås
och gästgifvaregården Testerudssund
22,500:
hvaraf utbetalts 5,000 R:dr.
inom Orebro län:
tor vägförbättring vid Afvesta backe och ombyggnad af dervarande bro på
landsvägen melian Örebro och Arboga  2,000:
A detta anslag har icke någon utbetalning ägt rum.
inom Gefleborgs lån:
för vägomläggningar mellan Kurlands och Löfviks gästgifvaregårdar
17,300:
hvaraf utbetalts 5,000 P,:dr.
inom Wester-Norrlands län:
för vägomläggning förbi Ödsbacken på vägen mellan Frånö och Nylands
gästgifvaregårdar
31,500:
hvaraf utbetalts 10,000 R:dr.
för vägomläggning förbi Stads- ocn Bybackarne invid staden Sundsvall .... 18,500:
hvaraf utbetalts 4,000 R:dr.
inom Jemtlands län:
för anläggning af väg mellan Kårgärds och Vinelfs byar
4,000:
hvaraf utbetalts 1,300 K:dr.
inom Norrbottens lån:
för vägars anläggning trän ■ öknäs by till Åby eif samt från Boksele till
Aborrträsk och vidare till Arvidsjaur
50,000:
hvaraf utbetalts 15,000 R:dr.
utgörande dessa beviljade anslag tillsammans R:dr 267,950:
8
Statsbidrag
för sjösänkningar
och vattenaf
tappning s arbeten,
beviljade
vid 1859—
1860 års riksdag.
Upplåningen
mot inhemska
fonderade statsobligationer.
Utaf de vid sednaste riksdag till Kongl. Maj:ts nådiga disposition, för befrämjande
af sanka trakters utdikning och sjöars aftappning beviljade lånebidrag, 150,000 R:dr,
äro, enligt härom till Fullmäktige aflåtna nådiga bref, följande lån anvisade för nedan
uppgifna fyra vattetiaftappningsarbeten, nemligen:
inom Upsala lån:
o
för utdikning af Wänge oell Läby träsk samt sänkning af Albo och Ekeby
sjöar
13,000: —
Hela detta lån är utbetaldt.
inom Kalmar lån:
för utdikning af sank mark vid Björnasjö, Krokstorps och Karstorps hemman
i Oscars socken
4,500: —
Hela lånesummman är utbetald.
inom Orebro lån:
för utdikning af Granshammarskärren inom Winteråsa och Kräcklinge
socknar
22,500: —
Någon utbetalning å detta lån har icke ägt rum.
inom Gefleborgs lån:
för sänkning af sjöarne Heiden, Håsjön och Hertetjern inom Bollnäs socken 8,000: —
Lånet ännu innestående.
tillsammans beviljade lån R:dr 48,000:
Jemlikt 228 § af det för Riksgälds-kontoret vid sistlidne riksdag utfärdade reglemente,
hafva Rikets Ständer, i betraktande af det uti flere hänseenden fördelaktiga inflytande
på landets ekonomiska och finansiella ställning, som införandet af ett ändamålsenligt
ordnadt och fortsatt inrikes statslånesystern syntes böra utöfva, och då derigenom
ej allenast erforderlig tillgång skulle kunna beredas, för att småningom förvandla den
för statens jernvägsbyggnader tillkomna utländska statsskuld till inhemsk, utan äfven
medel kunna anskaffas för utförande af sådana större och mera omfattande produktiva
arbetsföretag, för hvilkas tillvägabriiagande öfverskotten å statsverkets årliga inkomster
icke äro tillräckliga, beslutat att, tili medels erhållande för nu uppgifna ändamål, genom
införande och framgent fortfarande tillämpning af ett inhemskt statslånesystem, upplåning
för statens räkning skulle äga rum, i enlighet med de i samma § angifna vilkor
och bestämmelser. De hufvudsakligaste af dessa voro:
l:o att upplåning icke finge företagas i annat fall, än att penningar inom riket blefve
att tillgå mot ett pris. som icke öfverstege kostnaden för det under år 1860 upptagna
utrikes jemvägslån;
2:o att upplåningen under åren 1861 till och med 1863 icke finge uppgå till högre belopp
än Tre Millioner R:dr;
3:o att upplåningen skulle ske genom fonderade, inom riket utgifna, räntebärande obligationer,
lydande å svenskt mynt och utfärdade på Rikets Ständers vägnar af dess
Riksgälds-kontor;
4:o att obligationerna skulle ställas på innehafvar en, men vara å dennes sida icke uppsägbara,
hvaremot Riksgälds-kontoret skulle äga att dem uppsäga till inlösen efter
sex månaders förlopp, hvilken uppsägningsrätt dock icke finge begagnas förr, än efter
tio år från deras utgifvande; och skulle uppsägningen ske medelst derom i rikets
officiella tidning införd kungörelse;
5:o att räntan för den i obligationerna förskrifna lånesumma skulle utgå med 4i, procent
om året och tillhandahållas obligationsinnehafvaren hvarje halft år, emot återställande
af behörig räntekupon;
6.0 att vid upplåningens företagande, äfvensom under dess fortgång finge, i fall penningar
ej kunde erhållas mot den i obligationerna förskrifna ränta, af Fullmäktige lemnäs
rabatt å det kapitalbelopp, derå obligationerna vore utfärdade; dock borde kostnaden
för lånet derigenom icke blifva större, ån för 1860 års jemvägslån;
7:o att obligationernas valör finge bestämmas af Fullmäktige, med iakttagande att någon
obligation icke finge utfärdas å lägre belopp än 100 R:dr Runt eller 25 R:dr
silfver specie;
8:o att till ränteliqvider och kapitalets amortering skulle anvisas och uppföras å den
stat, som af Rikets Ständer vid hvarje riksdag varder för Riksgälds-kontoret utfärdad,
ett, i öfverensstämmelse med Regeringsformens 66 § utgående, årligt anslag,
till belopp af 5\ procent å den summa, som skall upplånas, hvilket anslag skall
årligen utgå till dess hela lånet blifvit betaldt;
9;o att det årliga ränte- och amortering sanslaget borde ingå till en särskildt redovisad
fond, hvars behållning skulle för sitt ändamål användas, så att ränteliqviderna blefve
behörigen fullgjorda och återbetalningen'i föreskrifven ordning verkställd; och borde
nämnde fond göras räntebärande;
10:o att lånets amortering alltid borde ske genom uppköp af för detsamma utgifna obligationer,
då dessas allmänt gångbara värde understege det i dem förskrifna kapitalbelopp
(eller pari); men, i annat fall, och derest tillfälle sig icke erbjöde att under
hand infria obligationerna, borde amorteringen verkställas genom utlottning af
det antal obligationer utaf de särskilda serierna, som ansåges böra inlösas; och skulle
sålunda utlottade obligationer förfalla till betalning sex månader efter verkställd
utlottning; samt
ll:o att amorteringsfondens, äfvensom all den i öfrigt vid ifrågavarande statsskuld förekommande
förvaltning skulle besörjas af Fullmäktige, hvilka jemväl ägde att; efter
omständigheterna och blifvande penningeställning, ej mindre bestämma tiden för upplåningens
företagande och lönesummans belopp inom ofvan uppgifna gräns, än äfven
föranstalta om uppköp af de för jernvägsbyggnadslånen utgifna obligationer på sätt
och å tid sådant lägligast och med största fordel för staten kunde ske.
— 60 —
Sedan Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse af den 29 December sisclidet år,
hvilken den 23 derpåföljde Januari blifvit genom Författningssamlingen offentliggjord,
meddelat sin nådiga garanti a den af Rikets Ständer sålunda beslutade upplåning samt
derjemte fastställt Rikets Ständers rörande detta ämne fattade beslut, företogo Fullmäktige,
uti särskildt för detta ändamål till den 28 i sistnämnde månad utsatt sammanträde,
till behandling frågan om verkställighet af ifrågavarande upplåning; och hade Fullmäktige
redan dessförinnan till Kommitterade för ärendets utredande utsett Herr Riksarkivarien
Nordström och Herr Handlanden Brinck jemte Fullmäktiges Sekreterare, hvilka vid
ett föregående sammanträde aiiemnat sitt skriftliga utlåtande i ämnet. Då detta utlåtande
hufvudsakligen blifvit lagdt till grund för Fullmäktiges i denna vigtiga fråga fattade
beslut och vidtagna åtgärder, anse sig Kevisorerne här böra i korthet antyda de
åsigter, som af Kommitterade härutinnan blifvit uttalade.
Den första fråga, Kommitterade underställde Fullmäktiges pröfning var den, »em»gående
förfaringssättet vid nu ifrågavarande låns upptagning». Kommitterade erinrade
dervid, att de af liiksgälds-kontoret hittills inom riket företagna upplåningar vanligen
skett sålunda, att hvarje hugad långifvare fått anmäla och låtit anteckna sig för den ett
visst antal obligationer motsvarande summa, med hvilken han önskade i lånet deltaga,
dervid han erhållit underrättelse om ej mindre sättet för inbetalningens verkställande, än
det belopp, som, med inberäkning af den å obligationen upplupna ränta, borde af honom
erläggas. Vid sålunda verkställda upplåningar hade Riksgälds-kontorets Styrelse endast
i mån af de gjorda inbetalningarne kunnat erfara de bestämda lånevilkorens antaglighet
samt ej förr, än efter upplåningens afslutande, varit i tillfälle bedömma till hvad belopp
den genom lånet sökta tillgång verkligen vore att påräkna. Men då Riksgälds-kontorets
skyldighet att utbetala alla å Kontoret anvisade summor icke varit beroende af det större
eller mindre belopp, som kunnat upplånas, hade upplåningens resultat icke inverkat på
vederbörandes rättighet till de beviljade statsbidragens utbekommande, utan endast pä
de tillgångar Riksgälds-kontorets styrelse haft att disponera för utgifternas bestridande.
Ett annat förhållande förekomme likväl i afseende på den nu ifrågavarande upplåningen,
som borde ske under det i reglementets 228 § 2 mom. bestämda förbehåll. Utaf
denna upplånings framgång berodde nemligen huruvida de af Rikets Ständer anvisade
bidrag för anläggningen af 3:ne särskilda jernvägar skulle komma att utgå eller icke,
emedan de dertill anvisade statsbidragen beviljats under uttryckligt vilkor att desammas
belopp kunde genom Riksgälds-kontoret, inom landet, upplånas emot fonderade obligationer
å svenskt mynt till ett pris, som icke öfverstege kostnaden för det under är 1860
utom riket upptagna jernvägslåu (reglementets 133 §). De för dessa trenne jernvägars
anläggning sålunda beviljade låneunderstöd, utgörande:
Dir jernvägen mellan Borås och vestra stambanan ett belopp, sorn ej finge
öfverstiga
R:dr 1,700,000: —
för jernbanan mellan Södra Dellen och Ljusne eif  » 833,000: —
samt för jernvägen förbi Hedens forssar i Luleå eif
» 93,000: —
uppginge alltså till
R:dr 2,626,000: —
hvilken summa med blott
» 374,000: —
understege det för upplåningen under åren 1861—1863 bestämda
högsta belopp
» 3,000,000: —
Härvid förekommer äfven att de enskilda bolag, som bildade sig för berörde företags
utförande, under ofvanberörde förutsättning förklarats berättigade att vid hvarje års
ingång hos Riksgälds-kontoret lyfta en efter arbetstiden lämpad andel utaf de för hvart
-
— 61 —
dera företaget beviljade lån. Som likväl några andra medel än de, hvilka genom ifrågavarande
upplåning anskaffades, icke finge för dessa jernvägsanläggningar af Riksgäldskontoret
utbetalas, så kunde bolagen endast i den mån medlen blefve upplånte utbekomma
större eller mindre del af de tillgångar, i beräkning hvarå bolagen bildats. Skulle
de upplånta medlen icke motsvara sammanlagda lånebeloppet för dessa tre jernvägars
anläggande, uppstode fråga om företrädesrätt till de influtne lånemedlens erhållande. Att
fördela medlen emellan alla tre bolagen torde sannolikt medföra den påföljd, att intetdera
arbetet blefve utfördt och att den genom upplåningen beredda tillgång komme att
intill nästa riksdag blifva obegagnad.
I betraktande af nu antydda jemte flera andra härvid förekommande förhållanden,
syntes det oeftergifligen nödvändigt, att ej mindre Riksgälds-kontoret, än vederbörande
kunde med säkerhet påräkna att de anvisade medlen funnes att tillgå vid de tidpunkter,
då desamma borde för sitt ändamål utbetalas Någon tillförlitlig visshet härom kunde
dock icke vinnas, med mindre de, som ville åtaga sig lemna de erforderliga medlen, dertill
uttryckligen förbunde sig genom ingången öfverenskommelse eller afslutadt kontrakt.
Dessutom erinrades, att, ehuru den summa, som intill 1863 års slut finge inom landet
upplånas, visserligen vore mindre betydlig i jemförelse med rikets hela rörelsekapital, det
likväl ej kunde antagas, att densamma, så snart behofvet kräfde, skulle kunna upplånas,
derest icke lånevilkoren blefve särdeles förmånliga för långifvareu och i samma mån betungande
för statsverket.
I öfverensstämmelse med dessa åsigter och med företrädesvis fästadt afseende å
det ändamål, för hvilket medel, enligt Rikets Ständers beslut om ofvannämnde 3:ne jernvägars
anläggning, måste i första rummet upplånas, föreslogo Kommitterade att anbud å
öfvertagande af hela eller visst betydligare belopp utaf det lån, 3,000,000 R:dr, för hvilket
obligationer nu komme att utgifvas, måtte genom kungörelse i allmänna tidningarne
infordras, hvarjemte Kommitterade uppgåfvo förslag till de uppgifter, som i dessa anbud
borde meddelas.
Den nästa fråga, som af Kommitterade afhandlades, angick »beloppet af den kapitalrabatt
eller provision, som vid ifrågavarande lån kunde högst medgifvas». Beträffande
denna fråga erinrades att, enligt 2 mom. i reglementets 228 §, finge upplåniugen
»icke företagas i annat fall, än att penningar inom riket blefve att tillgå mot ett pris,
»som icke öfverstiger kostnaden för det under år 1860 till fortsättning af statens jern»vägsbyggnader
utrikes upptagna lån». Detta stadgande innefattade ett bestämdt förbud
att verkställa upplåningen, så vida derigenom anskaffade medel blefve tor statsverket
dyrare, än sistlidet års utländska jernvägslån. Innan den, under nu uppgifna uttryckliga
förbehåll. Riksgälds-kontoret ålagda upplåning företoges, måste följaktligen en noggrann
beräkning uppgöras öfver hvad sistnämnde lånemedel verkligen kostat. Emot uppgörande
af en sådan beräkning förekomme väl, att den verkliga, af kursförhållanden vid derför
skeende liqvider beroende, kostnaden för ett i utländskt mynt upptaget lån ej kunde med
tillförlitlighet beräknas och uppgifvas förr, än samma lån blifvit återbetaldt. Då nu
1860 års jernvägslån icke ens hunnit till hela sitt belopp inbetalas, kunde följaktligen
de dermed förenade kostnader endast aproxiinativt beräknas. Beräkningen försvårades
dessutom derigenom, att vilkoren för berörde lån vore i flera hänseende sinsemellan
skiljaktiga, hvadan kostnaden för vissa delar af de upplånte medlen vore väsendtligen
olika. Sålunda visade sig en^ betydlig skillnad ej allenast emellan kostnaden för den mot
premie-obligationer erhållna lanesumman och det öfriga lånebeloppet, utan ock emellan
kostnaden för den del af 411 procent^lånet, som inbetalts af tyska låneöfvertagarne och
— 62 —
hvad, som af Rikets Ständers Bank dels redan utbetalts, dels framdeles skall erläggas.
Efter en omständlig beräkning af kostnaderna för 1860 års jern vägslån, uppgåfvo Kommitterade
att medelräntan för hela lånekapitalet, 8,400,000 Thaler, utgjorde 4,919 procent.
Sedan Konunitterade vidare afgifvit yttrande dels »angående de obligationer, som
vid nu förestående upplåning skola utgifvas», dels »angående emottagande i kronouppbörden
och inlösen vid landtränterierna af förfallna räntekuponer för ifrågavarande obligationer»,
öfverlemnades slutligen förslag till obligationernas lydelse.
Efter tagen kännedom om Kommitterades utlåtande, företogo Fullmäktige ärbndet
till öfverläggning, dervid enhälligt den åsigt uttalades, att den vid inhemska läns
upplagande af Riksgälds-kontoret förut begagnade, så kallade subskriptionsmetlioden,
eller beredande af tillfälle för hvarje hugad långifvare att anteckna sig för och genast
erhålla uppgifvet antal obligationer, icke, utan förbiseende af de i Kommitterades yttrande
omförmälda särskilda förhållanden, kunde iakttagas vid den upplåning, hvarom nu
vore fråga, samt att derigenom att, på sätt Kommitterade föreslagit, anbud å hela lånet
eller vissa betydligare delar deraf infordrades, kännedom vunnes om det pris eller
den ränta, hvaremot penninge-associationer eller större kapitalister önskade emottaga ouppsägbara
svenska stats-obligationer. Med gillande af hvad Kommitterade sålunda föreslagit
i afseende f>å infordrande af anbud å lånets öfvertagande, beslutade Fullmäktige, att
genom kungörelse i allmänna tidningarne tillkännagifva, att hugade inhemska långifvare
ägde före den 15 derpåföljande Mars till Fullmäktige inlemna förseglade anbud å öfvertagande
af hela eller något visst betydligare belopp af sagde lån; och borde i anbuden,
hvilka komme att inför Fullmäktige nyssberörde dag öppnas, uppgifvas:
a) de särskilda vilkor, hvaremot vederbörande ville öfvertaga den erbjudna lånesumman
motsvarande obligationer med ofvan åberopade (4.1 procent) ränta samt för öfrigt
stadgade betalningsvilkor;
b) de terminer, vid hvilka vissa uppgifna belopp utaf denna lånesumma skulle sednast
vara till Riksgälds-kontoret inbetalda; dock finge inbetalningstermine/na icke utsträckas
längre än till 1862 års utgång;
c) erbjuden säkerhet för anbudets fullgörande.
Vid Fullmäktiges nästa sammankomst den 4:de derpåföljande Mars blefvo de
grunder, hvilka vid beräknandet af kostnaderna för 1860 års jernvägslån borde följas, af
Fullmäktige fastställda. Då dessa grunder i vissa delar skiljde sig från dem, som af
Kommitterade blifvit uppställda, skulle en ny beräkning öfver ifrågavarande kostnader
uppgöras. Uti denna nya beräkning, deruti borde tilläggas de kostnader och utgifter,
som Riksgälds-kontoret, i egenskap af låntagare, måste utöfver den bestämda årliga räntan
bestrida för den af Rikets fotänders Bank öfvertagna andelen utaf lånet, borde i
öfrigt intagas enahanda faktorer, som ingått i de förut uppgjorda beräkningarne, nemligen:
a) den medgifna kapitalrabatten;
b) det belopp, hvarmed kostnaderna för tillverkningen och utfärdandet af de i anledning
af ifrågavarande lån utgifna dels 4i procent- och dels premie-obligationer kunde skäligen
beräknas öfverstiga tillverkningskostnaden för inhemska obligationer;
c) kursförluster vid indragningen och förvandlingen i svenskt mynt af de i Thaler Preuss.
Kurant skedda inbetalningarne å samma lån;
— 63 —
d) Nord-Tyska Bankens provision för infriandet af Riksgälds-kontorets, till lånets indragning,
å denna Bauk utställda vexlar; och
c) den i lånekontraktet betingade provision för utlottade obligationers och förfallna räntekuponers
inlösen inom Tyskland.
Beträffande åter de oundvikliga kursförluster, hvilka vore att för Riksgälds-kontoret
emotse vid anskaffningen och tillhandahållandet å utlänsk ort af erforderliga medel
i Thaler Preuss. Kurant för de hvarje halft år förfallande amorterings-liqviderna, så
ansågos dylika, af tillfälliga förhållanden hufvudsakligen beroende, kursförluster icke böra
upptagas i den på bestämdt angifna faktorer grundade beräkning, om hvars uppgörande
nu vore fråga.
Vid Fullmäktiges sammankomst den 11 Mars blef den nya beräkningen företedd
och vid påföljande sammanträde den 15:de i samma månad af Fullmäktige gillad. 1 öfverensstämmelse
med denna beräkning, antogo Fullmäktige att lånekostnaderna för 1860
års jernvägslån uppgingo till 6J procent, till hvilket procentbelopp kapitalrabatten vid nu
ifrågavarande inhemska låns upptagning alltså af Fullmäktige bestämdes; dock under
förbehåll att, vid slutliga fastställandet af rabatten å detta lån eller utsättandet af det
pris, emot hvilket obligationer komme att utlemnas, äfven taga i betraktande de olika
lånevilkor jemte andra särskilda förhållanden, som skäligen kunde inverka på bestämmandet
af de relativa kostnaderna för sistlidne års jernvägslån och en emot ouppsägbara
obligationer inom landet företagen upplåning.
Sedan detta beslut blifvit fattadt, öppnades samma dag det enda inom den utsatta
tiden inkomna anbudet, hvilket befanns undertecknadt af Stockholms Enskilda
Bank, genom dess verkställande Direktör, samt af bolaget D. Carnegie & C:o och Grosshandlaren
C. G. Cervin, hvilka gemensamt erbjödo sig att, på de uti hilagdt kontraktsförslag
uppgifna vilkor, öfvertaga lånesumman, 3,000,000 R:dr Runt, till ett pris af 92
procent af obligationernas nominella belopp, under förbehåll att vid sista liqviden få tillgodonjuta
2 procents provision å obligationsbeloppet, 3,000,000 R;dr Runt, såsom ersättning
för besvär och kostnader.
Vid sammankomst den 21 Mars förklarade Fullmäktige sig icke kunna antaga
det gjorda anbudet, men i sammanhang dermed väcktes det förslag, att, sådant oaktadt,
åt dem, som gjort detsamma, erbjuda lånet emot de betalnings- och öfriga vilkor Fullmäktige,
med tillämpning af Rikets Ständers beslut och föreskrifter, funne sig kunna
för hela lånets öfvertagande medgifva. Före slutliga afgörandet af frågan om bestämmande
af beloppet utaf den kapitalrabatt samt öfriga vilkor, hvaremot lånets ötvertagande
sålunda skulle åt ofvannämnde associerade utbjudas, ville dock Fullmäktige, såsom
tillägg till den redan uppgjorda och af dem godkända beräkningen öfver kostnaderna för
1860 års jernvägslån, erhålla en utredning af de ökade utgifter, hvilka, med ledning af
kursförhållandena under sednaste åren, kunde förslagsvis beräknas uppkomma i och för
anskaffningen af de vexlar, som komme att erfordras vid förestående liqvider af ränta
och förfallna obligationer; och lemnades Fullmäktiges Sekreterare uppdrag att uppgöra
den i sagde hänseende äskade utredning. Vid Fullmäktiges sammanträde den 25 Mars
aflemnades berörde utredning, enligt hvilken, såsom obestridligt resultat af de erhållna
epplysningarn.r: och gjorda beräkningarne, antogs att de förut uppgifna och till 6) procent
beräknade kostnaderna för 1860 års utrikes jernvägslån, genom anskaffningen af
den utländska myntsort, hvarmed detta lån till kapital och ränta skall liqvideras. kom
-
— 64 —
me att ökas med åtminstone en procent af samma låns hela belopp, så att dessa kostnader
kunde beräknas uppgå till minst sju och entredjedels procent. Da Fullmäktige icke funno
något att 'anmärka emot den sålunda uppgjorda nya beräkningen, ansågo de fleste
bland de vid sammanträdet närvarande Fullmäktige, hvilka alltså godkände denna beräkning,
sig kunna och böra antaga att de, enligt protokollet för den 15 Mars till 6J
procent beräknade kostnader för ifrågavarande lån, då de genom kursförluster förorsakade
förhöjda utgifter vid ränte- och amorterings-liqviderna äfven afsåges, kunde och
borde beräknas till en procent utöfver det i åberopade protokoll uppgifna belopp och således
till sju och entredjedels procent af lånekapitalet, samt att följaktligen, efter afräkning
af kostnaderna för länets upptagning och indragning samt liqviderande, det i Riksgälds-kontoret
i anledning af sagde lån inflytande kapitalbelopp i sjelfva verket utgjorde
endast 92j procent af den upplånta summan.
Sedan Herr Riksarkivarien Nordström, på anförda skäl, reserverat sig mot detta
beslut samt Herr Friherre Tersmeden, såsom jemväl ledamot af Stockholms Enskilda
Banks Direktion, förklarat sig jäfvig att deltaga i Fullmäktiges beslut angående lånets
erbjudande ät nämnda Bank, togo Fullmäktige frågan om ett sådant erbjudande under
öfvervägande, dervid Fullmäktiges pluralitet, som förklarade sig vilja särskildt bestämma
beloppet af den provision, som kunde anses skäligen böra låueöfvertagarne tillerkännas
såsom godtgörelse för besväret med obligationernas försäljning samt deras och derför inflytande
medels redovisande, äfvensom till ersättande af andra dylika utgifter, beslöt att
erbjuda Stockholms Enskilda Bank samt bolaget D. Carnegie & C:o och Grosshandlaren
Cervin att, under de, enligt Kongl, kungörelsen den 29 sistlidne December af Kongl. Maj:t
och Rikets Ständer föreskrifna vilkor och för öfrigt, i afseende på merauämnde statslån,
meddelade bestämmelser, öfvertaga detsamma mot en kapitalrabatt af sju procent eller
med skyldighet att till Riksgälds-kontöret inbetala nittiotre procent utaf de för samma
lån utfärdade 41 procent obligationernas nominella belopp.
Beträffande åter den väckta frågan om en till visst belopp af hela lånet bestämd
sådan provision, som i det inkomna låne-anbudet fordrats för betäckande af de med lånets
öfvertagande förenade kostnader, ansågo sig Fullmäktige böra taga i betraktande
dels den omständigheten att, derest de nya obligationerna skulle genom Riksgälds-koutorets
omedelbara försorg föryttras eller utom hufvudstaden tillhandahållas hugade lånegifvare,
dylika särskilda kostnader svårligen kunde för detta verk undvikas, och dels det
förhållande att, med afseende å den till ränte- och amorteringsliqviderna anvisade och
efter lånets hela belopp lämpade annuitet, tillgäng till en sådan provisions utbetalande
komme att beredas genom den i beräkningen öfver de relativa kostnaderna för sistlidet
års jernvägslån och nu ifrågavarande län. icke upptagna kapitalvinst, som för Riksgäldskontoret
borde uppkomma genom inköp under pari af de obligationer, med hvilkas kapitalbelopp
lånet skulle årligen amorteras. Ehuru denna vinst icke kunde på förhand
till något uppgifvet visst belopp beräknas, syntes dock med säkerhet kunna antagas, att
åtminstone under en del af länetiden, en sådan vinst till ett jemförelsevis icke obetydligt
belopp borde komma låntagaren till godo och alltså minska dennes kostnad för det
ifrågavarande länet; och ansåg sig Fullmäktiges pluralitet fördenskull, under ofvan fastställda
vilkor, kunna bevilja den i låneaubudet äskade provision af 2 procent utaflåne
summan.
Emot detta beslut, som fattades af Ordföranden H. Exc. Herr Grefve Sparre,
Herr Majoren af Geijerstam, Herr Grosshandlaren Berg, Herr Handlanden Brinck samt
Riksdagsfullmägtige L. M. Knutsson och Olaus Eriksson, hafva Herr Riksarkivarien Nord
-
— 65 —
ström, Herr Komminister Beckman och Herr Justitie-Borgmästaren Gråå anmält sina
reservationer, dervid den förstnämnde, bland annat, erinrat derom att, genom det åt lånets
öfvertalare under namn af provision beviljade ytterligare afdrag af två procent, reducerades
den effektiva inbetalningen till 91 procent, eller till två procent under det af
Fullmäktige sjelfva såsom maximum för 1860 års lån antagna och bestämda kapitalbelopp.
Sedan underhandlingarne med ofvanom förmälda låneöfvertagare ytterligare fortgått,
på sätt Fullmäktiges protokoller för den 28 Mars samt den 4, 6 och 11 April närmare
gifva vid handen, blef kontrakt angående det erbjudna lånet ä 3,000,000 R:dr sistnämnde
dag, uppå ömsesidigt godkända och antagna vilkor, afslutadt emellan Fullmäktige,
å ena, samt Stockholms Enskilda Bank, D. Carnegie & C:o och C. G. Cervin, å andra
sidan. Då Revisorerne, till upplysning såväl om innehållet af berörde kontrakt,
sorn om ordalydelsen af de för lånet utfärdade obligationer samt angående den i kontraktets
6 § omförmälda amorteringsplan, ansett sig böra vid denna berättelse foga afskrifter
af dessa handlingar (Bil. Litt. C, D och E), få Revisorerne här endast i korthet
anmäla, att låneöfvertagarne genom berörda kontrakt förbundit sig att före vissa utsatta
terminer tillhandahålla Riksgälds-kontoret hvarje gång en sjettedel af det kontraherade
lånet, så att detsamma med hela sitt belopp blefve inbetaldt inom slutet af September
månad nästkommande år. dock med rättighet för dem, att äfven före de bestämda terminerna
verkställa dessa inbetalningar; att laneöfvertagarne vid hvarje skeende inbetalning
skulle äga att sig tillgodoberäkna och innehalla dels såsom kapitalrabatt 7 procent, dels
såsom provision 2 procent af inbetalningsbeloppet; att obligationerna, hvilka skulle förskrifvas
med 4.1 procent ränta, skulle utfärdas ä 3:ne valörer, nemligen:
Serien A. å 2,000 R:dr R:mt eller 500 R:dr i silfver,
» B. ä 400 » » »100 »i silfver,
» C. å 100 » » » 25 » i silfver;
att låneöfvertagarne ägde rättighet bestämma antalet obligationer af hvarje 6erie, i anledning
hvaraf obligationerna blifvit sålunda indelade, att af
Serien A. blifvit utfärdade 1,000 st. obligationer å 2.000 R:dr
R:dr 2.000,000: —
» B. dito 2,GOD » å 400 »  .'  » 800,000: —
» C. dito 2,OOP _» å 100 »
» 200,000: —
eller tillhopa 5,000 st. obligationer a
R:dr 3,000,Oi,0: —;
att obligationerna äro försedda med 20 stycken halfårs-räntekuponer samt en sä kallad
talon, i utbyte hvaremot, efter tio års förlopp, nya kuponer utlemnas; att alla obligationerna
äro daterade den 30 Mars 1861. från och med hvilken dag räntan beräknas; att
till liqviderande af ränta och länets amortering blifvit anvisad en ärlig summa af 54 procent
utaf lånets hela belopp, eller 165,000 R:dr Runt om äret, hvilken annuitet kommer
att utgå från slutet af Mars månad 1861 till och med slutet af September månad år
1899, då lånet bör vara till fullo betaldt; att annuiteten skall under hvart och ett år
ingå till en för detta lån bildad och särskildt bokförd ränte- och amorteringsfond, hvars
tillgångar uteslutande skola användas till obligationernas inlösande; att lånets amortering,
som skall vidtaga ett år efter den 30 Mars 1861, bör ske genom uppköp och annullering
af för samma lån utfärdade obligationer, såvida deras allmänt gångbara pris
9
— 66 —
understiger det i dem förskrifna kapitalbelopp, hvilka uppköp, under sadan förutsättning,
böra årligen verkställas till det i bilagde plan utsatta belopp; att vid hvarje års slut
Riksgälds-kontoret skall uppgifva antalet samt numrorna och beloppet af de inköpta eller
infriade obligationer, som under samma år blifvit annullerade; att om, efter tio års förlopp,
obligationernas allmänt gångbara pris uppgår till eller öfverstiger det i dem förskrifna
kapital, och tillfälle sig icke erbjuder att under pari inköpa de obligationer, med
h\ilka lånet bör enligt planen årligen amorteras, skall utlottning af obligationer å ett
motsvarande belopp inför Fullmäktige verkställas sista helgfria dagen i September månad
hvarje år; att sålunda utlottade obligationer till betalning förfalla 6 månader derefter;
att Riksgälds-kontoret efter den 30 Mars 1871 äger rätt till inlösen uppsäga större
eller mindre del af då utelöpande obligationer, dervid genom utlottning bestämmes hvilka
obligationer af de särskilda serierna sex månader derefter komma att inlösas; att resultatet
af utlottningen samt andra lånet rörande förhållanden skola kungöras i Sveriges
officiella tidning samt minst tvenne andra dagliga tidningar; att Fullmäktige skulle söka
bereda Kongl. Maj:ts nådiga bifall till förfallna räntekuponers mottagande i uppbörden
samt inlösen i Ränterierna; och äro i öfrigt föreskrifter lemnade i fråga dels om obligationernas
öfverförande på viss person, dels om förlust af rättigheten till liqvid för obligationer
och kuponer, som icke inom viss tid sedan de förfallit företes, dels om den
säkerhet för kontraktets fullgörande, som af låneöfvertagarne borde lemnäs, samt slutligen
om kontraktets hemlighållande intill början af sistlidne Juli månad.
Enligt hvad Revisorerne inhemtat, har hela beloppet af ifrågavarande lån, efter
stadgade afdrag, numera blifvit till fullo inbetaldt å följande terminer och med nedanstående
belopp hvarje gång, nemligen:
Maj den 1
R:mt 682,500: —
Juni den 25
91,000: —
Juli den 6
682,500: —
» » 16
91,000: —
» » 26
318,500: —
» » 31
91,000: — 1,183,000: —
Augusti den 1
227,500: —
» » 9
227,500: — 455,000:
September den 7
91,000: —
» » 17
227,500: — 318,500:
eller tillsammans R:dr 2,730,000;
hvartill komma inbetalda räntor från den 30 Mars, eller den dag då obligationerna
blifvit daterade, till inbetalningsdagarne
30,650
utgörande således hela inbetalda beloppet å 1861 års inhemska fonderade
statslån
R:mt R:dr 2,760,650
Efter att sålunda hafva redogjort ej mindre för det hufvudsakligaste af hvad
som under oftaberörde lånefrågas behandling hos Fullmäktige förekommit, än ock för
den slutliga utgång, frågan efter denna behandling erhållit, anse sig Revisorerne hafva
åliggandet att söka utreda om och i hvad mån det lyckats Fullmäktige att fullgöra de
genom Riksgälds-kontorets reglemente i förevarande hänseende Fullmäktige meddelade
föreskrifter. Lika med Fullmäktige, finna Revisorerne det vara ovedersägligt, att Rikets
Ständer, vid beslutandet af den nu ifrågavarande inhemska upplåningen, såsom ett oeftergifligt
och på flere ställen i reglementet upprepadt vilkor, stadgat, att upplåningen icke
finge företagas, derest icke penningar inom riket liefve att tillgå emot ett pris, som icke
öfverstege kostnaden för 1860 års utländska jernvägslån. Men af detta stadgande anse
- 67 —
ock Revisorerne tydligen följa, att de bolag, hvilka genom 133 och 134 §§ af Riksgäldskontorets
reglemente blifvit vilkorligen försäkrade om erhållande af låneunderstöd från
Riksgälds-kontoret, icke ägde eller kunde äga några giltiga anspråk på dessa låneunderstöds
utbekommande, derest det icke lyckades Fullmäktige att, genom »införande af ett ändamåls»enligt
ordnadt och fortsatt inrikes statslånesystem», anskaffa de erforderliga penningarne
till ett pris, som icke öfversteg kostnaden för 1860 års utländska lån. Det synes således
Revisorerne, som skulle Fullmäktige hafva lagt alltför mycken vigt derpå, att
nämnde bolag icke måtte gå miste om de af Rikets Ständer dem vilkorligen tillförsäkrade
låneunderstöd. Efter Revisorernes förmenande, hade Rikets högloflige Ständer, derest
anläggning af ofvanberörde jernbanor ansetts vara af den vigt, att desamma under
alla förhållanden borde med lån af staten understödjas, säkerligen beredt utväg att anvisa
medel, utan att sätta frågan derom i något omedelbart beroende af den inhemska
upplåningen. Nu deremot, då de till ifrågavarande jernvägsauläggningar anvisade låneunderstöd
blifvit beviljade endast under uttrycklig förutsättning, att det erforderliga beloppet
kunde genom Itiksgålds-kontorel, på föreskrifvet sätt, inom landet upplånas, måste
deraf obestridligen följa, att hufvudändamåletmed upplåningen fortfarande varit, hvad som
ock uti ingressen till 228 § i Riksgälds-kontorets reglemente uttryckligen såsom sådant
uppgifves, nemligen att åstadkomma »det uti flere hänseenden fördelaktiga inflytande på
»landets ekonomiska och financiella ställning, som införandet af ett ändamålsenligt ord»nadt
och fortsatt inrikes statslånesystem synes böra utöfva». Men om nu, såsom Revisorerne
föreställa sig, detta varit hufvudändamålet, så torde böra undersökas, huruvida
ett sådant mål vunnits eller kan vinnas på det sätt, hvarpå Fullmäktige i förevarande
fråga tillvägagått. Under öfverläggningarne hos Fullmäktige har det, enligt hvad deras
protokoll för den 28:de sistlidne Januari gifver vid handen, blifvit erinradt, att »metho»den
för upplåningen kunde inrättas på två sätt, det ena genom öppnandet af subskrip»tion
såväl i Stockholm, som på lämpliga ställen i landsorterna; det andra genom lånets
»kungörande till konkurrens för hugade hufvudentreprenörer eller öfvertagare inom viss tid».
Det har vidare blifvit erinradt, att den förra rnethoden skulle erbjuda jemförelsevis större
säkerhet derom att inhemska penningar koimne att ingå i lånet samt att, om »hufvud»ändamålet
med den inhemska upplåningen förblifvit vid det, som utgjorde dess ursprungs»tanke,
nemligen bildandet af ett inhemskt fondsystem och en derigenom delvis möjlig
»konversion af de utländska jernvägslånen till inhemskt lån, så skulle, då någon väsendt»lig
vigt i sådant fall ej hade legat uppå effektueringen af lånet någon tid förr eller sed»nare,
det utan tvifvel varit bäst och med berörde ursprungstanke mest öfverensstäm»mande
att välja subskriptionsrnethodcu». Då Revisorerne, på skäl, som ofvan finnas
antydda, hysa den åsigt, att det ursprungliga hufvudändamålet med Rikets Ständers beslut
om den inhemska upplåningen, eller att derigenom bilda ett inrikes statslånesystem,
icke i ringaste mån undergått någon förändring genom de uti 133 och 134 §§ af Riksgälds-kontorets
reglemente meddelade föreskrifter om de för vissa jernvägsanläggningar
beviljade låneunderstöd, enär dessa låneunderstöd endast i det fall skulle få utgå, att
penningar genom införandet af ett sådant lånesystem kunde på föreskrifiia vilkor upplånas,
äro också Revisorerne af den åsigt, att det såkallade subskriptionssystemet, i fråga
om förevarande upplåning bordt begagnas. Det ligger nemligen i sakens natur att, om
ett inrikes statslånesystem skall kunna icke blott ändamålsenligt ordnas, utan ock fortsättas,
så böra obligationerna vinna den största möjliga spridning samt följaktligen till
sin valör vara afpassade efter tillgångarne hos deu allmänhet, af hvilken man påräknar
erhålla penningarne. Rikets Ständer hafva ock, såsom det synes just för detta ändamål,
medgifvit, att obligationerna finge lyda å ett så lågt belopp som 100 R:dr Runt. Det
torde icke kunna nekas att, då utsläppandet af obligationer på så liten valör är förenadt
med icke ringa besvär, öfvertagarne af ett statslån helst önska att, så vidt ske kan,
föryttra obligationer å större valörer, obekymrade i öfrigt'om köparne äro flere eller färre,
68 —
Ett helt annat förfaringssätt torde deremot böra begagnas om man i vårt land vill införa
ett inrikes statslånesystem. På sätt härofvan blifvit anfördt, hafva Fullmäktige
sjelfve erinrat hurusom, vid de af Riksgälds-kontoret hittills inom riket företagna upplåningar,
den så kallade subskriptionsmelhoden vanligen begagnats. Att i förevarande
fall bibehålla denna method skulle, enligt Revisorernes förmenande, hafva medfört, bland
annat, den fördel, att Fullmäktige säkerligen kunnat sätta obligationernas försäljningspris
något högre, än det, som för lånet i sin helhet kunde erhållas, då detsamma skulle pä
vinst och förlust öfvertagas af hufvudentreprenörer, hvilka vid prisets bestämmande icke
blott mäste söka fria sig från förlust, utan ock borde beräkna att på affären skörda någon
vinst. Dessutom hade Fullmäktige, derest subskriptionsmethoden blifvit vald, haft
den fördelen att, ifall lånet toge favör och omständigheterna sådant medgåfve, uppsätta
obligationernas försäljningspris och såmedelst under fortgången af läneoperationen möjligen
vinna ersättning för den förlust, som genom ett lägre pris i början kunde uppkomma.
Fullmäktige hade ock haft desto större anledning hoppas, att pä sådant sätt kunna handla
såväl i Riksgälds-kontorets som i allmänhetens intresse, då Rikets Ständer medgifvit,
att lånetiden finge utsträckas från 1861 års början till 1863 ars slut, hvarigenom dylika
obligationer, om priset lämpats efter åtgång och efterfrågan, kunnat oafbrutet under
hela denna tiderymd hållas den större allmänheten tillhanda, samt denna allmänhet
derigenom småningom vänja sig vid dylika papper. Revisorerne, som icke kunnat undgå
fästa uppmärksamheten derpå, att låneöfvertagarne, hvilka förbehållit sig få bestämma
obligationernas valör, föredragit de större valörerna, så att af hela lånesumman |:delar,
eller 2,000,000 R:dr, utgått i obligationer å 2,000 K:dr hvardera och 800,000 R:dr af
400 R:drs valör, men endast 200,000 R:dr i obligationer å 100 R:dr, tro sig deraf kunna
sluta, att förevarande lån af dem varit afsedt att placeras förnämligast i större summor
och hos egentliga kapitalister; och Revisorerne anse sig, på alla dessa nu anförda skäl,
icke sakna anledning till deu åsigt, att det med ifrågavarande län af Rikets Ständer
afsedda hufvudändamål eller införandet af ett väl ordnadt inrikes statslånesystem, i följd
af den nu vid lånets upptagande följda method förfelats
Men, äfven om man antager, att det af Fullmäktige i förevarande fäll iakttagna
förfaringssättet att utbjuda lånet till konkurrens åt hugade hufvudentreprenörer varit riktigt
och ändamålsenligt för befordrande af det med Rikets Ständers föreskrifter afsedda
mål, så återstår att undersöka huruvida icke den af Fullmäktige fastställda kapitalrabatt
och medgifna provision varit, större, än som öfverensstämmer med Rikets Ständers
beslut derom att priset icke finge öfverstiga kostnaderna för 1860 års jernvägslån.
Revisorerne, sora uti ofvan intagne framställning om de af Fullmäktige gjorda beräkningar
öfver kostnaden för sistnämnde lån upptagit resultatet af dessa beräkningar, anse
sig i detta hänseende endast böra erinra örn följande af Fullmäktige fattade, från hvarandra
skiljaktiga beslut. Uti protokollet för den 4:de sistlidne Mars förekommer nemligen
först, att
»beträffande de oundvikliga kursförluster, hvilka vore att för Riksgälds-kon»toret
emotse vid anskaffningen och tillhandahållandet å utländsk ort af er»forderliga
medel i Thaler Preuss. Kurant för de hvarje halfår förfallande
»amorteringsliqviderna, så ansågos dylika, af tillfälliga förhållanden hufvud»sakligen
beroende kursförluster icke böra upptagas i den på bestämdt an»gifne
faktorer grundade beräkning, om hvars uppgörande då vore fråga».
Sedan Fullmäktige derefter, vid' sammanträde den 15:de i samma månad, godkänt
den på grund häraf uppgjorda beräkningen och, i öfverensstämmelse dermed, anta
-
- 69 —
git, att de i densamma uppgifne lånekostnader uppgingo till 63 procent, till hvilket procentbelopp
kapitalrabatten vid nu ifrågavarande inhemska låns upptagning af Fullmäktige
bestämdes, så förklarade Fullmäktige, vid sina sammanträden den 21:ste och 25:te
' i samma månad, i strid mot den förut godkända beräkningen, att den tillökning i kostnaderna
för sistlidne års jernvägslån, som kommer att föranledas genom anskaffningen
af den för detta låns och derför upplöpaode räntors liqviderande erforderliga främmande
myntsort, jemväl borde tagas i betraktande vid beräknandet af det belopp, oftanämnde
lån ansåges verkligen hafva kostat, i följd hvaraf Fullmäktige förhöjde den beräknade
kostnaden för samma lån med ytterligare en procent eller tili sju och en tredjedels procent.
En sådan osäkerhet vid beräkningärnes uppställande har visserligen synts Revisorerne
i hög grad anmärkningsvärd. Detta oaktadt och ehuru Revisorerne icke varit
. i tillfälle att med tillförlitlig noggrannhet granska berörde af Fullmäktige godkända beräkningar,
hafva Revisorerne likväl funnit sig böra antaga, att desamma må anses så
tillförlitliga, sorn omständigheterna kunnat medgifva. Men, om det nu förhåller sig så,
som dessa beräkningar utvisa, eller att kostnaden för 1860 års jernvägslån uppgår till
det af Fullmäktige antagna belopp, eller 7A procent af lånesumman, så synes det gifvet
att Fullmäktige icke bordt, vid afslutandet af det inhemska lånet, härutöfver medgifva
något ytterligare afdrag, vare sig under namn af rabatt eller provision, enär hvarje sådant
afdrag ovilkorligen komme att öka det inhemska lånets kostnad utöfver hvad Fullmäktige
sjelfva antagit utgöra kostnaden för 1860 års utländska lån. De skäl Fullmäktige
anfört för sitt beslut att, sedan kapitalrabatten blifvit bestämd, derutöfver bevilja
låogifvarne en provision och sålunda öka kostnaden utöfver det belopp, hvartill Fullmäktige
sjelfva beräknat kostnaden för 1860 års jernvägslån, synas ingalunda tillfyllestgörande.
Ty, äfven om de nya obligationerna skulle hafva genom Riksgälds-kontorets
omedelbara försorg föryttrats eller utom hufvudstaden tillhandahållits hugade lånegifvare,
så hade kostnaden derför icke bordt få föranleda dertill att lånet blefve dyrare, än 1860
års lån; och hvad beträffar förhoppningen att tillgång till provisionens utbetalande skulle
kunna beredas genom den kapitalvinst, som för Riksgälds-kontoret kunde uppkomma genom
obligationernas inköp under pari, så synes ett sådant inköp rätteligen kunna betraktas
såsom en särskild affär, hvilken med sjelfva upplånings-operationen icke har något
att skaffa.
Ehuru Revisorerne, efter genomläsning af de rörande förevarande ärende hos Fullmäktige
förda vidlyftiga protokolier, icke förbisett de svårigheter, hvilka med ofvanberörde
Fullmäktige lemnade vigtiga uppdrag varit förenade, hafva Revisorerne likväl, på
de skäl, Revisorerne här ofvan sökt utveckla, ansett sig böra till Rikets Ständers egen
pröfning öfverlemna, huruvida nu ifrågavarande upplåning blifvit utförd på ett sätt, som
öfverensstämmer med de af Rikets Ständer derom meddelade föreskrifter.
De till Riksgälds-kontoret influtne och tor dess förestående utgifter icke erforderliga
medel hafva Fullmäktige, jemlikt 221 och 225 §§ i det för Riksgälds-kontoret
gällande reglemente, så vidt lämpligt tillfälle dertill sig erbjudit, sökt att genom utlåning
emot sådan säkerhet, Fullmäktige ansett sig kunna godkänna, göra räntebärande
och för allmänna rörelsen tillgängliga; varande'under tiden från sistlidne års början till
slutet af innevarande års andra qvartal nedanstående belopp såsom lån dels utlemnade
och dels aterbetalda:
Förräntande af
Riksgälds-kon -  lorets kontanta
behållning.
— 70 —
Angående upphörandet
af
ljuspenningar
för Fullmäktige.
Till förräntande
af Riksgälds
kontorets
kon- Verkställda återtanta
behållning betalningar af
utbetalda lån. sådane lån.
Under lista qvartalet af år 1860
40,000: — 173,338: 33.
» 2:dra dito af dito  ...‘  3,404,000: - 634,361: 67.
» 3:dje dito af dito
2,291,600: — 1,448,948: 37.
» 4:de dito af dito
926,100: — 1,235,300: —
» lista dito af innevarande år
1,884,000:. — 855,600:
» 2:dra dito af dito —  2,619,000: — 624,500: —
och har dessutom, genom inköp af Riksgälds-kontorets
egna, för innevarande års inhemska fonderade statslån
utgifne. 44 procents-obligationer å ett sammanlagdt kapital
af 300,000 R:dr, under sistnämnde qvartal förräntats
ett för detta inköp utbetaldt belopp af  277,500: —
—
Summa R:mt R:dr 11,442,200: — 4,972,048: 37.
De låne- och säkerhetshandlingar, som i Riksgälds-kontoret för dess räkning
förvaras, hafva, vid den inventering Revisorerne den 11 innevarande månad verkställt,
blifvit behörigen genomgångna; och utgjorde sammanlagda kapitalbeloppet af Riksgäldskontoret!!t,
genom utgifna lån eller uppköpta obligationer, tillsvidare förräntade medel
8,184,933 R:dr 24 öre Runt, hvaraf 7,232,333 U:dr 24 öre tillhörde jernvägsbyggnådsmedlen
samt ränte- och amortissementsfonden för de utländska lånen.
Riksgälds-kontorets inkomster genom upplupna räntor å de medel, som varit tillsvidare
förräntade, hafva utgjort under sistlidne år
250,970: 71.
Utaf denna summa inflöto till fonden för statens jernvägsbyggnader
113,406 R:dr 66 öre.
Under förra hälften af innevarande år hafva ytterligare inbetalts räntor
(hvaraf 134,947 R:dr 16 öre tillfallit nämnde fond) med
138,848: 52.
R:dr 389,819: 23.
Då Rikets åren 1856—1858 församlade Ständer, genom bifall till hvad böglofliga
Stais-utskottet, uti dess den 15 Februari 1858 under N:o 270 afgifna utlåtande, hemställt,
beslutat, att rättigheten till åtnjutande af s. k. ljuspenningar borde upphöra för
alla de tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret, som, till följd af Rikets
Ständers vid samma riksdag fattade beslut, för framtiden komme i åtnjutande af löneförbättring,
har det fästat Revisorernes uppmäiksamliet, att Fullmäktige i Riksgäldskontoret,
likasom Fullmäktige i Rikets Ständers Bank, oaktadt det åt bemälde Fullmäktige
anvisade honorarium vid samma riksdag förhöjdes från 1,000 till 1,500 R:dr årligen,
fortfarande uppburit ljuspenningar efter den beräkningsgrund, som af ålder varit i
detta hänseende vedertagen. Revisorerne hafva väl af sammansatta Stats- och Bankoutskottets
vid förenämnde riksdag afgifna utlåtande N:o 29 funnit, att Rikets Ständer
icke vid beviljandet af förhöjningen i honorarierna för Fullmäktige i Banken och Riks
-
— 71 —
gälds-kontoret, gjort något vilkor derom att de åt Fullmäktige anslagna ljuspenningar
borde indragas; men då bland de uti nämnde utlåtande anförda skäl för ifrågavarande
honorariers förhöjning blifvit erinradt, att den godtgörelse, som lemnäs för utöfningen af
ett hedrande medborgerligt förtroende af sådan beskaffenhet som det förevarande, ej
borde lämpas eller bestämmas efter beloppet af de löner, statens embetsmän innehafva,
anse sig Revisorerne, sorn erfarit att sednast församlade Revisorer, vid granskningen
af Banko-verket, tillstyrkt att ljuspenningar hädanefter ej må utgifvas åt Fullmäktige
i Rikets Ständers Bank, böra hemställa, om icke äfven de för Fullmäktige i
Riksgälds-kontoret utgående ljuspenningar böra indragas.
Revisorerne, som vid ofvannämnde i Riksgälds-kontoret anställda inventering
funnit förseglingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård förvarade} konvolut, som
innehåller Rikets Ständers anordning å den under sistförflutna riksdag, enligt Regeringsformens
63 §, till lyftning under infällande krig, å Riksgälds-kontoret anvisade kreditivsumma,
hafva dervid jemväl funnit ofvanomfönnälde låne- och säkerhetshandlingar för
tillsvidare förräntade medel omsorgsfullt ordnade och väl förvarade samt till antal och
beskaffenhet öfverensstämma med de deröfver upprättade förteckningar.
Vid samma tillfälle hafva Revisorerne ock inventerat de af Riksgälds-kontoret
mottagna skuld- och borgensförbindelser för beviljade och utbetalda bygguads- och vattenaftappningslån
m. fl. dylika understöd, äfvensom de af Kongl. Majit i nåder godkända
samt hos Riksgälds-kontorets Kommissariat förvarade säkerhetshandlingar för fullgörandet
af arbetsföretag, som blifvit med bidrag af allmänna medel understödda; och hafva äfven
dessa handlingar befunnits i fullkomligen god ordning.
Slutligen hafva Revisorerne genomgått de hos Kommissariatet jemväl förvarade
borgensskrifter, rörande bevillningen för erhållna testamenten, äfvensom det öfver dessa
borgensskrifter förda särskilda diarium; vid hvilken sistnämnde inventering ej heller
förekommit något att erinra.
Så vidt af den utaf Riksgälds-kontorets Ombudsman afgifna berättelse, angående
nämnde verk rörande rättegångs- och utsökningsärenden, kunnat inhemtas, synes
Riksgälds-kontorets rätt och talan i afseende på der omförmälda mål och ärenden hafva
vederbörligen iakttagits.
Då Revisorerne under den nu verkställda granskningen af Riksgälds-kontorets
förvaltning haft tillfredstäilelseu erfara, att Fullmäktige med synnerligt nit och ospard
möda uppfyllt det åt dem anförtrodda vigtiga och ansvarsfulla kall, få Revisorerne, utan
Anställda
inventeringar.
Riksgälds•• kontorets
rättegångs-
och utsökningsärenden.
Decharge
-
Ziffer
appgifterna.
— 72 —
hinder af hvad här ofvan blifvit anfördt i afseende å det innevarande år upptagna inhemska
fonderade statslån, tillstyrka, att Fullmäktige må erhålla full decharge för de i
Fullmäktiges protokoll för tiden till och med den 8:de sistlidne Augusti antecknade beslut
och åtgärder.
För alla de i denna berättelse förekommande ziffer-uppgifter ansvarar den Sekreterare,
som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper
varit hos Revisorerne anställd.
Stockholm den 14 Oktober 1861.
På Ridderskapet och Adelns vägnar:
FR. CRONSTEDT. J. W. STJERNSTEDT. THURE CEDERSTRÖM.
G. H. STRÅLE. C. KUYLENSTJERNA. G. W. von FRANCKEN.
På Preste-ståndets vägnar:
JOH. ER. FORSSELL. OSCAR ERH. RABE. ANDERS SANDBERG
J. M. MALMSTEDT. ESBJ. BERGMAN. CARL AHLBERG.
På Borgare-ståndets vägnar:
JOH. VICT. ÅBOM. GUSTAF NETTELBLADT. G. HOLM SYLVANDER.
JOH. RYDING. J. SÖDERHOLM. GUSTAF RHODIN.
På Bonde-ståndets vägnar:
S. HEURLIN. ANDERS PEHRSSON. OLOF OLSSON.
A. W. UHR. M. MÅNSSON. LARS OLSSON.
Oscar Arehn.
4
— 73 —
Reservation.
Af Herr Grosshandlaren Åbom:
\
Ehuru jag instämmer med öfrige herrar Revisorer deruti, att det icke varit möjligt
med tillförlitlig noggrannhet granska de af herrar Fullmäktige godkända beräkningar
öfver kostnaden för 1860 års jernvägslån, anser jag likväl att herrar Revisorer
bordt upplysa, att denna beräkning åtminstone icke varit för låg.
Herrar Fullmäktige hafva nemligen i kalkylerne upptagit vinsten å premie-obligationerna,
i förhållande till de öfriga 41 procents-obligationerna, utgöra endast 120,000
Thaler eller, efter vedertagen beräkningskurs af 2§ procent, 320,000 R:dr R:mt, då deremot
uti det af herrar Fullmäktige den 22 November 1860 afgifna utlåtande öfver
Rikets sednast församlade Revisorers berättelse, denna vinst, enligt hvad deri
uppgifves, skall hafva uppgått till 817,7801 R:dr R:mt. I följe häraf måste, efter mitt
förmenande, antingen kalkylen öfver kostnaden för 1860 års jernvägslån vara felaktig,
eller ock är uppgiften öfver vinsten å premie-obligationerna vilseledande.
1 denna reservation instämde Herr Prosten Aldberg samt Herr Doktor Sandberg,
den sednare »i den syftning, att han ansåg den förmenta vinsten, antingen den kalkyle»rades
till 817,000 eller 320,000 R:dr, icke vara tillfyllestgörande att helt och hållet
»rättfärdiga det ej utan skäl klandrade premie-obligations-systemets begagnande vid upp»tagande
af sistlidet års utländska statslån».
10
.froil p. masi!
•.ntoäk imöSim&Äuotö -mW i/
-(Sin Jiwv arfoi J9b Jin .iiineb 19100.179a mti >il a^niii f)9in lauiniäJgrM _6(, moris
-ainiiäw) abriiijlbog mpiiiunllnU -an' 1 % ab iyrfcnÄi^oa ;iliiIiotilif by/f k;l
isioaivsH lenart Jla Jäv. ! *1, r, , a . mt "y.noj. 0;- il -iöI rrv! i v! •.
.^i*S ,i6\ )n*y 4si »11*; ;al ; 1 v. mtoab i.u ,:--.vInqu j.‘. . >d
-il(fo-9?m9iq it nstemv Jiy«f*;<|u ?-"-<ifA\rA : .brion .»larf • ililruil’ i iirri-.l•
000,021 loabire rniiylu ..aimiiorjj ildo-Ein- iq i- ; uiilö ■; llij &i>n ' ffj-Vt , ,mv>'.mUx.
-19b *ib ib fl 000, )28 .Jrwonj ; ni;:. 4 n
il9b bavri Igilng a ;-b . olat! 1 fi ».iwwiv !l t; aini sil ;i '..jjifl
iffl talf6 ,‘Oat.n 'laiärf jjoi l 'Aidi >f 'T..1 II jj 51. ,j. ;•/!, rf . ,r>ju
■ ■ / f
.9!>flAbdi9eitv •' 1 i . 'lido- 11;, i-• a fiyJaniv ■; ,v!ö "nyO . ; u ij. A
tv'A\
Jma; ,mAiAk. naiwn*! . «Ä abin a 1z rri
~?fyill«4 itsb nogaitaa .notsrtiv ÅMomifft n-*f* • un narf O* ,i_ riiu j i/- nsb i« nian b ; nab
Idila/J /(no liad Oa abnuiögi-wityrijii 4tW» **?i ,ib:H .000,02»: laj^ 000,7,18 flit -.sbrnv
Bil. Lit. A. till 1861 års revisions-berättelse, angående Riksgälds-kontoret.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper för år 1860, utvisande detta verks
Inkomster och Utgifter under nämnde år
Inkomster:
Allmän bevillning
2,318,622: 92.
Krigsrustnings-afgift
7: 32.
Observations-medel
3,724: 73.
Stämpelafgifter för spelkort
83,240: 7.
Dito för tidningar
47,716: 26.
Skatteköpeskillingar
8,784: 50.
Ekeskogslösen
2,009: 33.
Kapitalafbetalningar å de för vissa föremål eller under längre tid beviljade
lån
205,074: 99.
jemte räntor å dessa lån .»  225.259: 64.
Återbetalning å anslaget till gratifikationer för år 1857 till underofficerare
och deras vederlikar vid garnisons-regementena samt
Artilleriets tyg- och handtverks-stater  2,279: 62.
Dito å dito för fortskyfldande af arbetena å sockenkarteverket  989: 71.
Dito af A-rmeéns pensionskassas andel af Wadstena krigsmanshus-kas
sas
förhöjda vederlag för de indragna rusthållsafgifterna
17,640: —
Aflemnad besparing å indragna 6:te fördelnings-generals-lönen för åren
1858 och 1859
3,100: —
Dito dito å reservationsanslaget till inqvarteringsgifvares betalning
utöfver markegångspriset för dagportioner vid indelta regement e
0
nas marscher till och från möten V  5,007: 58.
Aterlemnad behållning å anslaget till bestridande af kostnaderna för
ytterligare undersökningar rörande statens jernvägsanläggningar .... 2,790: 18.
Dito dito å dito till ombyggande af Drottningholms bro
3,555: 68.
Dito dito å dito till dito af Nockeby bro på vägen till Drottningholms
slott
344: 27.
Dito dito å dito till upprätthållande af Arméens pensionskassas pensio
neringsskyldighet
för år 1858,  26,114: 86.
Återbetalning å kreditivet för 1858 års krigsrustningar
319: 50.
Dito af lyftade medel å kreditivet för fårskötselns och ullproduktionens
befrämjande
65,620: —
samt derå upplupen ränta  1,479: 6. 67,099: 6.
Dito å kreditivet till neutralitetens upprätthållande
113: 15.
Riksmynt.
2,453,311
10,793
430,334
Aflemnade behållna öfverskott å statsverkets inkomster för år 1857,
återstoden
Det för Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag af 1858 års statsinkomster
Aldre depositions-medel
Deponerade medel, afsedda för undsättning vid missväxter eller felslagna skördar
Utaf Manufaktur-diskontens vinstmedel för år 1860
Det till Riksgälds-kontorets utgifter under år 1860 anslagna belopp utaf Rikets Ständers
Banks disponibla vinst vid 1857 års början
Återbetalda, tillsvidare förräntade medel  R:dr 3,300,248: 37.
derå upplupna, inbetalda räntor  .*.... » 137,564: 5.
Ersatta inteckningskostnader
62,421
90
67,531
71
2,400,000
966,200
1,827
92
25,000
21,000
—
333,333
33
3,437,812
42
337
50
SUMMA R:dr i 10,209,904 54
Utgifter:
Årliga ränteanslaget till Hans Majit Konungen
Under 1840—1841 års riksdag beviljade anslag;
För härads häktenas ombyggnad och förseende med celler samt till fängelsebyggnader i
städerna, utom Stockholm
Under 1844—1845 års riksdag beviljade tillfälliga statsanslag:
För inlösen af 300 exemplar utaf Svenska Fornskrift-sällskapets samlingar
för år 1859
1,050: —
» boskapsskötselns uppmuntran och befrämjande genom bildande af
stamholländerier, återstoden
3,065: 46.
Under 1850—1851 års riksdag beviljade extra anslag:
För anläggning af hamn och väg vid Fröbigårda färjeplats på Öland,
återstoden
Under 1853—1854 års riksdag beviljade anslag:
För Arboga åns uppmuddring mellan staden Arboga och Mälaren, återstoden
...
vägars anläggning och förbättring
utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar
kanals anläggning mellan Eskilstuna och Mälaren, återstoden
slöjdexpositioners befrämjande
inköp af konstalster utaf Svenska konstnärer, återstoden
utgifvande från trycket af äldre, för Sveriges historia vigtiga skrif
-
»
»
»
»
»
ter och handlingar
7,500:
—
20,837:
50.
532:
50.
15,000:
—
1,000:
—
225:
—
771: 43.
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
Under 1856—1858 års riksdag beviljade tillfälliga statsanslag:
För uppförande af länsfängelser efter cellsystemet
130,000:
några Jandtförsvaret tillhörande föremål  454,244: 59.
sjöförsvarets behof beviljade anslag
647,418: 93.
förbättringar i fyr- och båkväsendet
63,000:
hyra af lokal åt statistiska Tabell-kommissionen
135: 67.
för fortskyndande af sockenkarteverkets utförande
16,950
skiften och afvittringai;
57,000
inköp af nya målkärl och vigter åt kronomagasinerna och bagerierne 5,000
uppförande af ny byggnad ät Teknologiska institutet
35,000
skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona
4,580
vetenskapliga undersökningar rörande fiskerierna ..'  1,00C
geologiska undersökningars anställande och derpå grundade kartors
utgifning
20,000: —
» uppförande af ett nytt boningshus vid Landtbruks-akademiens experimentalfält
r.  6,000: —
» premiers utdelning vid landtbruksmöten
4,500: —
Till Styrelsens för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader samt dess
tjenstebiträdens aflönande
26,950
För undersökningar och expenser vid allmänna arbeten
25,000
Oivilingeniörers bildande vid Mariebergs artilleri-läroverk
6,000
ny kommunikationsled ifrån de inre delarne af Jemtland till hamnplats
vid Nordsjön  50,000:
vägars anläggning och förbättring
118,709: 50.
mindre hamnbyggnaders och ärensningars understödjande  12,750:
hamnbyggnad vid Färjestaden på Oland  6,425
dito vid staden Falkenberg  i  10,000
utdikuing och aftappning af sauka trakter och sjöar  23,776
beskattningsväsendets förenkling och granskningen af de nya jorde
böckerna
.....i ;  25,016: 66.
fortsättningen af Wadstena slotts yttre iståndsättande  20,000:
vidmakthållande af Kalmar slott
13,00C
kolonien Bartheleiuys förvaltningskostnader, för år 1859
21,684
skolhus och gymnastikbyggnad i Götheborg
150,000
ny skolhusbyggnad i Uddevalla
10,000
tillbyggnad af Vetenskaps-akademiens hus
75,000
utgifning af plancliverk öfver fornsaker och medeltidssigiller
3,000
dito af planchverket »Fordna och närvarande Sverige»
400
uppsökande och aftecknande af de inom Sverige befintlige runstenar 1,500
utgifning af arbetet »Svenska språkets lagar»
1,500
utarbetande af en ordbok öfver Svenska språket
3,750
utgifning af äldre, för Sveriges historia vigtiga handlingar
300
utskrifning af felande registratur inom Kongl. May.ts Kansli
3,000
fortsättningen af arbetena å nationalmusei-byggnaden
150,000:
stipendier åt civile personer, som vid Gymnastiska central-insti
tutet
bildas till gymnastiklärare
3,000: —
betäckande af bristen i hospitalfondens inkomster
37,500: —
arbetena å den nya hopistalsbyggnaden å lägenheterne Hedvigsberg
och Conradsberg
56,250: —
ny byggnads uppförande vid allmänna Institutet för döfstumma och
blinda  — 37,500: —
löneförbättring åt lärarne vid vissa stadspedagogier
20,000: —
gratifikationer eller löneförbättring för år 1857 åt embets- och tjenstemän
m. fl
40,000: —
upprätthållande af Arméens pensionskassas pensioneringsskyldighet 85,500: —
Under 1859 —1860 års riksdag beviljade anslag utan återbetalningsskyldighet
Begrafnings- och öfriga kostnader i anledning af Konung Oscar I:stes
dödliga frånfälle
För reparationer och öfriga arbeten vid Ulriksdals slott
» inredande af celler vid Landskrona fästningsfängelse
» inköp af stall- och ladugårdsbyggnad i Luleå, tillhörande f. d.
Landshöfdingen A. E Ros
Till understöd för en vetenskaplig expedition till Ishafvet
» magister N. Wiberg, för en af honom uppfunnen och utförd räknemaskin
Understöd till förre pastorn vid Svenska församlingen i Chicago G. Unonius
Ersättning åt skeppstimmermannen Hedströms arfvingar för en uti
Buenos Ayres år 1845 till Chefen å sedermera förolyckade korvetten
Carlskrona lemnad summa af 1,500 piaster
Ytterligare kostnader för byggnadsarbetena vid nya hospitalsinrättnin
gen
invid hufvudstaden
Ersättning till Kongl. Stats-kontoret för bestridda utgifter till särskilda
behof, som af Rikets Ständer icke varit förutsedda eller pröfvade
Resekostnadsersättning och traktamente till Rikets Ständers deputerade
vid DD. MM. Konungens och Drottningens kröning i Norrige
Till inlösen af inom preskriptionstidens slut icke företedde riksgäldssedlar
135,937:
25,000:
40,000:
40.
3,008:
8,000:
70.
8,000:
—
3,000:
—
5,830:
60.
60,000:
—
174,558: 22.
13,500:
233:
75.
För folkundervisningens befrämjande anvisade medel:
Till inrättande af s. k. småskolor och understöd för examinerade folkskolelärare
78,124: 38.
» understöd för inrättande af högre folkskolor
2,958: 34.
För folkskolelärare-seminarierne
40,498: 34.
Till understöd för seminarie-elever  -  29,200: —
» förbättrande och underhållande af undervisningsmaterielen
26,860: 15.
För folkundervisningens befrämjande i allmänhet
8,434: 97.
Lyftade kreditiv summor:
För inhemska fårskötselns och ullproduktionens befrämjande
113,530:' —
Till betäckande af den för år 1859 uppkomna brist i Arméens pensionskassas
inkomster  43,864: 94.
Lyftade undsättningsmedel ^
Det belopp, hvarmed bristerna i 1858 års statsinkomster öfverstego de å förslagsanslagen
för samma år uppkomna besparingar
Låneunderstöd:
För en kommunikationsleds åstadkommande mellan Söderhamn och
Bollnäs
166,666: 67:
» vattenaftappningar, strömrensningar och odlingsföretag  42,460: —
» fortsättning af reparationsarbetena å Westerås domkyrka
28,000: —
Kapitalafbetalningar å Riksgälds-kontorets skulder
149,426: 56.
Betalda räntor
183,981: 78.
1860 års anslag till ränta och amortissement
för 1858 års jernvägslån
1,166,666: 67.
» 1860 års dito .:  977,333: 33.
Riksdags- och revisionskostnader in. m.
Kostnader för 1859—1860 års riksdag
Dito för nästkommande riksdag
Dito för 1859 års statsrevision
Dito för 1860 års dito  *
Förskott till kostnader för Rikets Ständers hus
Aflöning och expenser till .Rikets Ständers Justitie-ombudsman och
hans Expedition
Pension till förre Justitie-ombudsmannen S. L. Theorell
Aflöning till Sekreteraren vid Bonde-ståndets Kansli-direktion
497,357: 47.
502: 67.
1,200: 98.
8,754: 34.
4,000: —
14,426
6,390
150
90.
yj • Förvaltnings- osli uppbördskostnader:
Löner, arfvoden, pensioner och expenser vid Riksgälds-kontoret
Expektanslön vid f. d. General-assistans-kontoret  i
Observations- och indrifningsarfvoden till Kongl. Kammar-rättens betjening
För uttaxering i Stockholms stad af 1859 och 1860 årens bevillning ....
Kostnader vid stämpling af spelkort
Förskott till dito vid tidningsstämplingen
Kostnader för Riksgälds-kontorets hus
Fromma stiftelsers andelar i 1859 års kortstämpelafgift
Tillsvidare förräntade medel samt derå godtgjorda räntor
80,762: 58.
505: 37.
1,518: 53.
18,371: 28.
6,817: 38.
7,000: —
1,210: 65.
Inkomster utöfver utgifter år 1860
= 9,082,384: 91. =
Riksmynt.
300,000
42,000
4,115
4,537
46
50
45,866
43
2,482,340
477,068
186,076
J57,394
155,000
803,258
37
73
18
94
237,126
333,408
2,144,000
532,782
36
116,185 79
31,13481
1,030,089! 25
1,127,51963
SUMMA R:dr 10,209,904 54
Stockholm den 14 Oktober 1861.
OSCAR ARENA.
Bil. Litt. B. till 1861 års revision s-berättelse angående Riksgälds-kontoret.
Sammandrag öfver de af Riksgälds-kontoret bestridda kostnader
för 1859 och 1860 års riksdag.
Representa-
tions-kost-
nader.
1
Månadsarfvoden
och dagtrak-  tamenten.
Trycknings-  och häftning
;kostnader.
ä-
Klubb-
kostnader.
Diverse
utgifter.
1
i
:
Summa.
i För Högloflige Ridderskapet och Adeln
9,387 10
i
53,804
10
5.256 !
89
1 !
7,096 86
46,022 16
121,567
ll|
»
Högvördige Preste-ståndet
9,387
10
44,066
79
5,247 i
82
4,752
17
587
64,040
881
X>
Välloiiiga Borgare-ståndet
9,387
10
42,112
9
7,371
69
4,477
50
956 53;
64,304
91
»
dervärda Bonde-ståndet
9,387
10
56,507
69
5,704
24
4,707 61
740 |
33
77.046
97
).
Konstitutions-utskottet
11,728
10
—
—
362
11
12,090
2lj
»
Stats-utskottet
_
39,858
14
—
—
1,306
12
41,164
26|
»
Be villnings-utskottet
-
—■
16,643
40
—
—
711
97
17,355
37j
»
Banko-utskottet
—
15,359
60
—
360
14
15.719
74j
))
Lag-utskottet
—•
12,622
10
- —
—
613
76
13,235
86
))
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-utskottet
—
24,270
72
——
—
T
826
93
25,097
65
»
Expeditions-utskottet
—
37,016
10
57,715
86
316
52
95,048
48
Allmänna omkostnader
—
—
45,023
4
45,023
4
Summa R:mt R:dr
37,548
40
353,988
83
81,296
50
21,034
14 97,826
I
61
591,694 >4S
1
Stockholm den 14 Oktober 1861.
Oscar Arehn.
— 75 —
Bil. Litt. C. till 1861 ars revisions-berättelse angående Riksgälds-kontoret.
- Hi >nvlr,rf*nni «q ivo t
Sorn RiketB under sednast förflutna riksdag församlade Ständer, genom derom
fattadt och, enligt Kongl, kungörelsen af den 29 December sistlidet år, af Kongl. Majit
mader faststalldt beslut, uppdragit at Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, a Rikets
Ständers vägnar emot fonderade och a svenskt mynt utfärdade, räntebärande obligationer
morn riket upptaga ett statslån a Tre millioner Riksdaler Riksmynt; så och i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med ingifvet och af Fullmäktige antaget anbud att ifrågavarande
statslån emot derför betingade vilkor, öfvertaga, har angående detta lån nedanstående
kontrak , med ömsesidigt förbindande laga kraft, blifvit afslutadt mellan
Fullmäktige i Rikets Staude)s Riksgulds-kontor, å ena, samt Stockholms Enskilda Bank,
äfvensom underteknade, D. Carnegie & C:o och C. G. Cervin, å andra sidan.
§ 1.
b l J ef-mSka« ^ ±Ä.:taf hel^ ovannämnda statslån, förbinda sig Stockholms
Enskilda Bank och D. (ainegie * C:o samt C. (i. Cervin gemensamt fastän icke
solidariskt att, inom följande terminer, tillhandahålla Riksgälds-kontoret detta låns belopp,
nemligen:
före den 1 Augusti 1861 ...  R:dr 500,000.
före den 1 Oktobei dett& nr —
^nnnnn
före den 1 Februari 1862
500000
före den 1 Mars sistnämnde år
^ 500 OOo'
före den 1 Juli samma år
50o’onn*
°ch före den 1 Oktober samma år  » 5TO000
eller tillsammans Rnnt R:dr 3,000,000.
db0etkTme/' Vid, hrVaIÄCh Z,/'!1 ^ik,S«äl,Jf-k0utoret skeende inbetalning att, såsom
h| "f °Z/nedg,tVfn f ’ na]te Jau®öfvertagare tillgodoberäknas samt inne
»allas
sju (t) procent at det belopp, som skall a länet inbetalas.
Skulle låneöfvertagarne önska att vid andra förr ... ■ . ,
terminer verkställa inbetalningar å den kontraherade lånesnmmi ! .UW'g. ,na’ Z at,
taget, under förbehåll, att icke mindre summa än 100 000 RdZtZ . ^ -Z obe~
0ch att Fullmäktige sednast fjorton dagar före hvarje tillämnad,- Z!?- Sanf.lnbetalf*
»tällighet derom underrättas. J tillämnad särskild inbetalnings verk
-
V
§ 2.
För ifrågavarande låns hela belopp, 3,000,000 R:dr, utfärdas af Riksgälds-kontoret
på innehafvaren ställde och med fyra och en half (40 procents årlig ränta löpande
obligationer, af den lydelse, godkärrdt och härvid bilagdt formulär dertill visar. Dessa
obligationer skola utgifvas å följande 3:ne valörer, nemligen:
å 2,000 R:dr R:mt, motsvarande 500 R:dr i silfver eller 4,000 ort tolflödigt myntadt
silfver (Serien A.)
å 400 R:dr R:mt, motsvarande 100 Rdr i silfver eller 800 ort tolflödigt myntadt silfver
(Serien B.)
och å 100 R:dr R:mt, motsvarande 25 R:dr i silfver eller 200 ort tolflödigt myntadt
silfver (Serien C.)
Låneöfvertagarne äga bestämma och böra, inom åtta dagar efter detta kontrakts
afslutande, för Fullmäktige i Rik.-gälds-kontoret uppgifva antalet af de obligationer, som
å hvarje särskild valör skola utgifvas, för att, sammanräknade, motsvara det lån, hvarom
nu är fråga.
Hvar och en obligation förses med halfårsvis till betalning förfallande, af Riksgälds-kontoret
likaledes utfärdade och på innehafvaren ställda räntekuponer. Dessutom
skall hvarje obligation, vid dess utlemnande från Riksgälds-kontoret, vara åtföljd af en
såkallad talon, i utbyte mot hvilken framdeles nya, till samma obligation hörande, räntekuponer
erhållas.
Räntekuponernas och talonernas lydelse skall öfverensstämma med bifogade
formulär.
§ 3.
Alla obligationer för detta lån skola dateras den 30 Mars 1861, från och med
hvilken dag den i kuponerna för första halfåret förskrifna ränta beräknas, så att den å
utgifna obligationer upplupna halfårsräntan förfaller till betalning före utgången af Mars
och September månader hvarje år.
§ 4.
Sednast två månader efter den dag, då detta kontrakt blifvit undertecknadt, äga
låneöfvertagarne att, för då redan gjorda inbetalningar å ifrågavarande lån och sedermera,
i mån af skeende ytterligare inbetalningar, från Riksgälds-kontoret utbekomma vederbörligen
utfärdade obligationer med dertill hörande räntekuponer för ett, de verkställda
inbetalningarne enligt samma kontrakt motsvarande lånebelopp; dock bör dervid Riksgälds-kontoret
af låneöfvertagarne särskildt godtgiiras för den ränta, som, enligt dessförinnan
icke förfallna kuponer, till och med fjortonde dagen före den. då inbetalningen
skett, redan upplupit. De räntekuponer, sorn tidigare än fjorton dagar före sådan inbetalnings
verkställighet förfallit, utlemnas icke från Riksgälds-kontoret, utan komma att
på samma sätt som vid förfallotiden inlösta kuponer annulleras.
- 77 -
§ 5.
Till liqviderande af räntan å de för meranämnde lån utfärdade obligationer och
till samma Iåns amortering, anvisas ett särskildt årligt anslag, motsvarande Fem och en
half procent å lånets hela belopp och utgörande således Etthundra Sextiofem Tusen
Riksdaler Riksmynt. Detta anslag, hvilket kommer att utgå från slutet af Mars månad
innevarande år 1861, skall med oförminskadt belopp fortfara till och med slutet af September
månad år 1899, da detta lån bör vara till fullo återbetaldt; och skall samma
anslag eller annuitet, under hvart och ett år ingå. till den för ifrågavarande lån bildade
och hos Riksgälds-kontoret särskildt bokförda ränte- och amorteringsfond, hvars tillgångar
uteslutande komma att användas till inlösande genom Riksgälds-kontorets försorg af
de för samma lån utgifna obligationer och dertill hörande förfallna räntekuponer.
§ 6.
Lånets amortering, hvilken, så snart ett år af lånetiden, räknadt från den 30
Mars 1861, tillandagatt, skall vidtaga, bör ske genom uppköp och annullering af för
samma Ian utfärdade o nigationer, savida dessas allmänt gångbara pris understiger det i
dem förskrifna kapital elopp, skolande dessa uppköp, under sådan förutsättning, årligen
verkställas till det i bilagde plan utsatta belopp.
Vid hvarje års sint skall, på sätt här nedan bestämmes, af Riksgälds-kontoret
uppgifvas antalet samt mim ror na och beloppet af de inköpta eller infriade obligationer,
sorn under samma ars lopp blifvit annullerade. Alla inlösta och annullerade obligationer
och räntekuponer böra under liela lånetiden af Riksgälds-kontoret förvaras.
Skulle, sedan Tio år härefter förflutit, obligationernas allmänt gångbara pris uppgå
till eller öfverstiga det i dem förskrifna kapital och tillfälle sig icke erbjuda att under
pari inköpa de obligationer, med hvilka länet bör, enligt planen, årligen amorteras, skall
utlo tnmg af obligationer a ett motsvarande belopp, i närvaro af tillkallad Notarius
Publicus, verkställas inför Fullmäktige i Riksgälds-kontoret sista helgfria dagen i September
manad hvarje ar, hvilken utlottning låneöfvertagarne eller deras ombud äga att
u vervara. Härvid utlottade o lgationer förfalla till betalning sex månader efter desammas
utlottning. °
Efter Tio års förlopp eller efter den 30 Mars 1871, äger Riksgälds-kontoret begagna
den Kontoret forbehallna ratt, att till inlösen uppsäga större eller mindre del af
Ja utelöpande obligationer; skolande vid sadan uppsägning, genom skeende utlottning
att inlösas' °bl,gatl0ner lltat de eskilda serierna sex månader derefter komma
Resultatet af skedda utlottningar, jemte andra oftanämnde lån rörande förhålE
d !T" RlkSfld?'kf°"t0r försorg och på dess bekostnad kungöras i Sve
nes
officiella tidning samt minst tvenne andra allmänt kända dagliga tidningar, hvaraf
aen ena utgifves i Stockholm och den andra i Götheborg.
Bil. Litt. E till 1861 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.
Amortisationsplan för det fonderade Statslån å 3,000,000 R:dr Riksmynt,
som Stockholms Enskilda Bank samt D. Carnegie och C. G. Cervin öfvertagit, enligt derom med Riksgälds-kontoret den 11 April 1861 afslutadt kontrakt.
— 80 —
För obligationer, hvilkas kapitalbelopp icke uttagit s inom Femton (15) ar och
för räntekuponer, som icke blifvit till inlösen företedda inom Tio (10) år från förfallotiderna,
har innehafvaren förlorat all rätt till betalning; hvadan de för inlösandet af
sådana obligationer och räntekuponer afsedda medel hemfalla till Riksgälds-kontoret.
Stockholm den 30 Mars 1861.
På Rikets Ständers vägnar:
C. af GEIJERSTAM. ER. H. ERIKSSON. J. F. GRÅÅ. O. ERICSSON.
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret.
C. G. Stuart. G. C. Norling.
Räntan för en månad: 37) öre. Räntan för en dag: 1| öre.
Transsumt af Kongl. M'aj:ts nådiga kungö
relse
angående upplåning mot inhemska
fonderade statsobligationer. Gifven Stock'holms
Slott den 29 December 1860.
Vi CARL, med Guds nåde, Sveriges, Norriges, Göthes och V endes Konung,
gore veterligt: att sedan — — — — — —
så håfve Vi, enligt Rikets Ständers derom tillika gjorda anhållan, velat meddela såväl
Vår nådiga garanti å ifrågavarande upplåning, som äfven nådig fastställelse åt de af
Rikets Ständer i detta ämne fattade beslut, af följande innehåll:
l:o. Genom upplåning för Statens räkning, enligt här nedan angifna vilkor och
bestämmelser, anskaffas inom Riket medel, att användas dels till inlösen af obligationer
å utländskt mynt, utgifna för de åren 1858 och 1860 för Statens jernvägsbyggnad^
upptagna lån, dels till bekostande af allmänna produktiva arbetsföretag, htilkas utförande
eller understödjande af Rikets Ständer beslutas.
6:o. Till ränteliqvider för dessa obligationer och kapitalets amortering anvisas
samt uppföres å den stat, som af Rikets Ständer vid hvarje liksdag varder tor 1,iks—
gälds-kontoret utfärdad, ett i öfverensstämmelse med Regeringsformens 66 § utgående
årligt anslag, till belopp af 5) procent å den summa, som, enligt Rikets Ständers beslut,
skall upplånas; kommande detta anslag att fortfarande och med oförminskadt belopp
årligen utgå ända till dess hela lånet blifvit i stadgad ordning betaldt.
8:o. Lånets amortering bör alltid ske genom uppköp af för detsamma utgifna
obligationer, då deras allmänt gångbara värde understiger det i dem förskrifna kapitalbelopp
(eller pari), men i annat fall och derest tillfälle sig icke erbjuder att under liand
infria obligationerne, bör amorteringen verkställas genom utlpttning af det antal obligationer
utaf de särskilda serierna, som anses böra inlösas. Sålunda utlottade'obligationer
förfalla till betalning sex månader efter verkställd utlottning.
Stockholms Slott den 29 December 1860.
CAHL.
(L S.)
J. A. Gripenstedt.
Betalnings-
terminer.
Kapital
Ränteliqvider.
Tillsammans.
Länets
Skillnad mellan annuiteten
samt amorterings- och
räntebeloppet.
Betaluings-
Kapital-
Ränteliqvider.
Tillsammans.
Länets
Skillnad mellan annuiteten
samt amorterings- och
räntebeloppet.
+
—
IVtipi Ulldlc ib bull.
+
—
•
Transport:
871,800
2,263,135
50
3,134,935
50
357
50
293
l:sta
2:dra
I8:!9°61
18-62
67.500
67.500
39:de
40:de
18-80
18,81
47.884
47.884
50
50
30,000
165,000
2,970,000
69,300
165,069
2,058,900
69
3:dje
4:de
18\"62
18^63
66.825
66.825
41:sta
42:dra
18-81
18-82
46.325
46.325
31,300
164,950
2,938,700
50
72,300
25
164,950
50
1,986,600
49
50
5:te
18 £63
66,120
75
43:dje
18Y82
44,698
50
6:te
181(64
32,800
66,120
75
165,041
50
2,905,900
—
—
41
50
44:de
18-83
75,600
44,698
50
164,997
—
1,911,000
3
—
7:de
8:de
1 Sif 64
lS^ 65
65.382
65.382
75
75
18Y83
18-84
42,997
42,097
50
50
34,200
164,965
50
2.871,700
34
50
46:te
79,000
164,995
1,832,C00
5
9:de
10:de
18^65
18Y6G
64.613
64.613
25
25
47:de
18Y84
18-85
41.220
41.220
35,800
165,026
50
2,835,900
26
50
48: de
82,600
165.040
1,749,400
40
litte
18^66
63,807
75
49:dc
18Y85
39,361
50
12:te
18 Y 67
37,400
63,807
75
165,015
50
2,798,500
—
——
—
15
50
50:de
18-86
86,300
39,361
50
165,023
—
1,663,100
—
—--
23
13:de
18-67
62,966
25
51:sta
13,66
37,419
75
14:de
18^68
39,009
—
62,966
25
164,932
50
2,759,500
67
50
—
52.dra
18YS7
90,100
37,419
75
164,939
50
1,573,000
—
60
50
15:de
I8368
62,088
75
53:dje
18 £87
35,392
50
•
16:de
18 ”69
40,800
—
62,088
75
164,977
50
2.718,700
—
22
50
—
54:de
18Y88
94,200
35,392
50
164,985
—
1,478,800
—
15
—
17:dc
I8YG9
61,170
75
55:te
18Y88
33,273
18: de
18-70
42,700
—
61,170
75
165,041
50
2,676,000
—
—
41
50
•
56:te
ISY89
98,500
33,273
165,046
—
1,380,300
—
—
46
19:de
18jf70
60,210
57:de
18,89
31,056
75
—•
20:de
18-71
44,000
—
60,210
—
165,020
—
2,631,400
—
—
20
—
58.de
18',90
102,900
31,056
75
165,013
50
1,277,400,
—
,3|
50
21: sta
18^71
59,206
50
59:de
18 £90
28,741
50
' 22:dra
18^72
46,600
—
59,206
50
165,013
—
*2,584,800
—
—
13
—
60:de
18-91
107,500
28,741
50
164,983
—
1,169,900
—
17
—
—
23:dje
18Y72
58,158
61:sta
18-9!
26,322
75
'
24:de
I83'7 3
48,700
—
58,158
—
165,016
—
2,536,100
—
—
16
—
62:dra
18Y92
112,300
26,322
75
164,945
50
1,057,600
—
54
50
— .
25:te
18-73
57,062
25
«.
63:dje
18Y92
23,796
26.te
18-74
50,800
—
57,062
25
164,924
50
2,485,300
—
75
50
—
64 de
18 £93
117,400
23,796
—
164,992
—
940,200
—
8
—
—
27: de
18-74
55,919
25
65.te
18-93
21,154
50
28:de
18k'75
53,200
—
55,919
25
165,038
50
2,432.100
—
—
38
50
66:te
18£94
122,700
21,154
50
165,009
—
817,500
—
—
9
—
29:de
18^75
54,722
25
67:de
18Y94
18,393
75
30:de
18 £76
55,500
—
54,722
25
164,944
50
2,376,600
—
55
50
—
68:de
18-95
128,200
18,393
75
164,987
50
689,300
—
12
50
—
31:sta
18-76
53,473
50
69:de
18-95
15,509
25
32:dra
18-77
58,100
—
53,473
50
165,047
—
2,318,500
—
—
47
—
70:de
18'£96
134,000
15,509
25
165,018
50
555,300
—
—
18
50
33:dje
18-77
52,166
25
71:sta
18Y96
12.494
25
34:de
18-78
60,700
—
52,166
25
165,032
50
2,257,800
—
—
32
50
72:dra
18£97
140,000
12,494
25
164,988
50
415,300
—
11
50
—
35:te
18-78
50,800
50
73:dje
18-97
9,344
2a
36:te
181(79
63,400
50,800
50
165,001
—
2,194,400
—
—
1
—
74:de
18£98
146,300
9,344
25
164,988
50
269,000
—
11
50
—
37:de
18 Y79
49,374
75:te
18Y98
6,052
50
38:de
I838O
66,200
—
49.374
—
164,948
—
2,128,200
—
52
—
—
76:te
18-99
152.900
6,052
50
165,005
—
116,100
—
_.—
—
5
—
77:de
18-99
116.100
2,612
25
118,712
25
Transport:
871,800
2,263,135
50
3,134,935
50
357
50
293
Summa
3,000,000
1
3,388,623
75
j 6,388;623
1 75
j 605
50
517
|
Intnärkning: Sorn, enligt Kongl, kungörelsen den 29 December 1869, ofvnnnämnde låns amortering alltid bör ske genom uppköp af för detsamma utgifna obligationer, d;
eller pari, och enär den Riksgälds-kontoret förbehållna uppsägningsrätt, enligt högstbe-örde kungörelse, icke får begagnas förr än efter Tio år från obligatic
nämnde är tillfälle för Riksgälds-kontoret sig icke erbjudit, att under pari inköpa de obligationer, med hvilkas kapitalbelopp lånet enligt ofvanstående plan i
då deras allmänt gångbara pris understiger det i dem förskrifna kapitalbelopp
ligationernas utgifning, så kan följaktligen, derest under ett eller annat utaf förstplan
dä bör amorteras, någon sådan amortering under samma år icke verkställas.
Deremot eger Riksgälds-kontoret att efter tio års förlopp eller efter den 30 Mars 1871 till inlösen utöfver det i planen uppgifna årliga amorleringsbelopp uppsäga större eller mindre del af dä utelöpande obligationer.
I
81
Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret
utlåtande angående den om 1861 års revision
af Riksgälds-kontorets förvaltning och
räkenskaper afgifna berättelse.
Till Rikets Höglofl. Ständer.
Till följd af det i 5 § af nu gällande instruktion för revisionerna af Rikets Ständers
Riksgälds-kontor intagna stadgande: att Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, hvilka fått
sig ålagdt att ombesörja tryckningen och utdelningen af Rikets Ständers Revisorers angående
granskningen af detta verk afgifna berättelser, skola bifoga samma berättelser
de upplysningar, som af deruti anmärkta förhållanden kunna påkallas, hafva Fullmäktige,
vid befordrandet till trycket och utdelandet bland allmänheten samt öfverlemnandet till
Rikets Höglofl. Ständer af berättelsen om den under innevarande år verkställda revision
af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning, ansett sig böra, såsom tillägg till denna
berättelse, meddela nedanstående ytterligare upplysningar i anledning af hvad "densamma
innehåller rörande nedan omförmälda ämnen och förvaltningsåtgärder.
Vid uppgifvandet af det belopp, hvarmed Riksgälds-kontorets skulder för de genom
1858 och 1860 års jernväg slån influtna medel, enligt den deröfver upprättade särskilda
räkenskap, vid sistnämnde års slut öfverstego de då upptagna och balanserade tillgäitgarne,
hafva Herrar Revisorer uteslutit den i både det tryckta räkenskapsutdraget
°ch Fullmäktiges till Herrar Revisorer afgifna berättelse upplysningsvis tillagda anmärkning
; att, enär de för ifrågavarande två lån bildade liqvidations- och amortissements-fonderna
äro inberäknade i den uppgifna skuldsumman, men dessa fonders sammanräknade
behållningar, vid deras användande för dermed afsedt ändamål, komma att med samma
belopp minska den balanserade obligations- och ränleskulden, bör följaktligen, vid angifvandet
af det verkliga förhållandet mellan de skulder och tillgångar, som åberopade
räkenskaper upptaga, omförmälda fonders belopp afdragas; hvarom Fullmäktige trott sig
böra erinra, emedan en, utan detta afdrags iakttagande, i kommande Revisorers berättelser
fortsatt uppgift å skillnaden mellan skuldernas och tiligångarnes belopp skulle, under
amortissementsfondernas motsedda oafbrutpa tillväxt, blifva allt mer och mer missledande.
11
— 81 —
Då från den, sid. 44 i tryckta revisionsberättelsen, uppgifna
summa -  R:dr 28,468,475: 28,
hvarmed skulderna tor de begge jernvägslånen vid sistlidet års
slut öfverstego tillgångarne, afräknas de just för dessa låns liqviderande
bildade amortissementsfondernas behållningar vid
samma tid, uppgående:
för 1858 års jernvägslån till
R:dr 612,469: 33.
och för 1860 års enahanda lån till
» 636,768: 6(h » 1,249,237: 99;
visar sig, att den verkliga skillnaden mellan merberörde skulder
och tillgångar då icke uppgick till mer än
R:dr 27,219,237: 29.
Iakttages enahanda afdrag i afseende på det belopp, hvarmed skulderna för jernvägslånen,
enligt uppgiften sid. 46, skulle vid slutet af innevarande års torra hältt öfverskjuta
tillgångarne och om det der uppgifna beloppet
R:dr 32,707,223: 27.
således minskas med liqvidations- och amortissementsfondernas i
de upptagna skuldsummorna inberäknade behållningar,  _» 2,536,953: 39;
uppkommer ett härefter återstående belopp af
R'.dr 30,170,269: 88.
Jemte det Herrar Revisorer yttrat sig icke hafva funnit något att erinra emot
Fullmäktiges vidtagna och sid. 48 i revisionsberättelsen anförda beslut, i Iråga om
bokföringen af de för en del utaf 1860 års jernvägslån utgifna så kallade premie-obligationer,
hafva Herrar Revisorer hemställt, huruvida 'icke, till upplysning om anledningen
till det för dessa obligationer iakttagna bokföringssätt, det beslut Fullmäktige derom
fattat borde, såväl uti den öfver jernvägslånemedlen förda särskilda räkenskaps in- och
utgående balanser sorn uti de tryckta räkenskapsutdragen, »både till sitt innehåll och traden,
då det blifvit meddeladt, korteligen antydas.»
Med afseende å denna framställning, få Fullmäktige anmäla, att Fullmäktige, till
beredande af tillfälle för vederbörande Revisorer att erhålla möjligen önskad underrättelse
angående omförmälda beslut samt förhållandet mellan det sammanlagda belopp,
hvarå ifrågavarande obligationer blifvit utfärdade, samt den emot dem upplånta summa
jemte det derefter lämpade och till dessa obligationers inlösande anslagna annuitetsbeloppet,
föreskrifvit, att meranämnda beslut skall åberopas och dagen, då detsamma af Fullmäktige
fattades, uppgifvas å vederbörligt konto i den särskilda räkenskap, som innefattar
redogörelsen för 1860 års jernvägslån och de till dess liqviderande anslagna medel.
Beträffande deremot det af Herrar Revisorer föreslagna stadgande: att samma besluts
innehåll jemväl skall antydas uti det från trycket utgifna utdraget af Riksgäldskontorets
för hvarje år afslutade räkenskaper, anse sig Fullmäktige böra afstyrka ett sådant
stadgande, enär derigenom den allt hittills iakttagna formen för detta räkenskapsutdrag
skulle komma att, med hänsigt till de af Riksgälds-kontoret utgifna premieobligationerna,
förändras och innefatta icke blott den afsedda redovisningen för Riksgäldskontorets
skulder och tillgångar samt detta verks inkomster och utgifter, utan äfven en
särskild underrättelse om de i fråga om sagde obligationer* bokföringssätt meddelade beslut
och föreskrifter.
— 83 —
Med afseende å hvad revisionsberättelsen, sid. 54 och 55, innehåller, angående det
för _ Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv å Rikets Ständers Bank, har den hos Herrar
Revisorer under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper tjenstgörande
Sekreteraren, uti en till Fullmäktige ingifven skrift, anmält den förvexling, sorn
i uppgiften om detta kreditivs begagnande skett mellan innevarande och sistlidne år;
hvilken skrift Fullmäktige, såsom rättelse i de rörande sagde kreditiv af Herrar Revisorer
meddelade uppgifter, ansett böra revisionsberättelsen bifogas; hvarjemte Fullmäktige
få upplysningsvis tillägga, att ifrågavarande kreditiv, såsom i Fullmäktiges till Herrar
Revisorer afgifna berättelse anförts, icke behöft under detta år rid något tillfälle
för sitt afsedda ändamål begagnas.
Emot det sätt, hvarpå Fullmäktige sökt fullgöra det af Rikets Ständer under sednaste
riksdag åt Fullmäktige uppdragna åliggande att inom riket upptaga ett fonderadt
statslån^ hafva Herrar Revisorer, sid. 66—69 i deras berättelse, framställt flera
erinringar. Enligt Herrar Revisorers åsigt, skulle Fullmäktige, vid den sålunda beslutade
upplåningens verkställighet, hafva lågt för mycken vigt derpå, att de tre bolag, för hvilkas
jernvägsanläggningar de upplånta medlen borde användas, icke måtte gå miste om
de af Rikets Ständer dem vilkorligen tillförsäkrade låneunderstöden. Hufvudsyftemålet med
omförmälda uppdrag samt de i afseende derå af Rikets Ständer meddelade beslut och
föreskrifter skulle likväl hafva varit, att få ett ändamålsenligt ordnadt och fortsatt inrikes
stats-lånesystein infördt. Med hänsigt till detta liufvudsakliga syftemål, hvilket icke
syntes hafva i någon mån förändrats genom de i Riksgälds-kontorets reglemente intagna
»tadganden angående sagde låneunderstöd, helst dessa endast skulle utgå i det fall, att
de dertill erforderliga medlen, emot^inrikes utgifna fonderade statsobligationer, på föreskrifna
vilkor kunde upplånas, ansågo Herrar Revisorer den s. k. subs/criptionsmethoden
vid den upplåning, hvarom nu är fråga, hafva bordt begagnas i stället för denna upplånings
kungörande lill konkurrens för låneöfvertagare, som inom viss tid sig anmälde.
Herrar Revisorer, som uppgifvit flera, enligt deras föreställning, med förstnämnde uppmningssätt
förenade fördelar, hafva derföre, under åberopande af de i sådant afseende
anförda förmenta skäl, yttrat sig »icke sakna anledning till den åsigt, att det med ifrå'gavarande
lån af Rikets Ständer afsedda hufvudändamål eller införandet af ett väl ord“adt
inrikes stats-lånesystem, i följd af den nu vid lånets upptagande följda method
»‘Orfelats».
Vidare hafva Herrar Revisorer funnit anmärkningsvärdt, att Fullmäktige — sedan
®) med godkännande af en öfver kostnaderna för 1860 års jernvägslån uppgjord beräkning,
antagit dessa kostnader utgöra det i denna beräkning uppgifna belopp, eller 6^
och i _ öfverensstämmelse dermed till samma belopp bestämt kapitalrabatten vid
tonderade inhemska statslånets upptagning — vid en efterföljande sammankomst förförr"at*
i kostnader, som komme att föranledas genom anskaffningen af den för det
„ a- t Jernvägslånets liqviderande erforderliga främmande myntsort, jemväl borde ta
såmm
Cra rande v‘d. beräknandet af detta låns verkliga kostnad; till följd hvaraf de för
ledo« o an ‘°rut beräknade kostnaderna hade förhöjts med ytterligare en procent och så
Fullm-iVtrn'
S H procent. Dessutom har af Herrar Revisorer anmärkts, att
vision öfve,!’ „V1', .^s.|uta-ndet af kontraktet om det inhemska lånet, under namn af prorabatten
? raS utöfver den sålunda beräknade och fastställda kapital
samt
genora denna Provision, beviljande, uppå skäl, sorn för Herrar Revisorer
ingalunda funnits tillfyllestgörande, öfverskrida den af Fullmäktige sjelfve antagna och
vid kapitalrabattens bestämmande tillämpade kostnadsberäkningen.
Efter anförande af hvad som anmärkts emot ej mindre sättet för upptagningen
af innevarande års statslån, än den dervid medgifna kapitalrabattens belopp och den låneöfvertagarne
tillerkända provision, hafva Uerrar Revisorer »till Rikets Ständers egen pröfning
öfverlemnat, huruvida ifrågavarande upplåning blifvit utförd på ett sätt, som öfDverensstämde
med de af Rikets Ständer derom meddelade föreskrifter.»
Vid bedömandet af den Rikets Ständer sålunda underställda fråga om den upplåning,
som Riksgälds-kontoret under detta år verkställt, blifvit utförd på det sätt Rikets
Ständer föreskrifvit, torde de i Riksgälds-kontorets reglemente meddelade, fastän i
revisionsberättelsen icke anförda stadganden, rörande samma upplåning och derigenom influtna
medels anvisande, lika litet böra förbises, som dessa stadganden vid de i afseende
på upplåningens verkställighet af Fullmäktige vidtagna beslut och åtgärder fått åsidosättas.
Åberopade, till Fullmäktiges efterrättelse utfärdade reglemente — uti hvars 1 §
Riksgälds-kontorets föremål i främsta rummet uppgifves vara att ombesörja liqviden af
svenska statens skuld och dernäst att »verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets
»Ständer blifvit å detta verk anvisade,» — upptager uti 133 och 134 §5, bland de Riksgälds-kontoret
under sednaste riksdag ålagda utbetalningar, tre beviljade lån för anläggning
af jernvägar från Borås till vestra stambanan, från sjön Södra Dellen till
Hybosjön invid Ljusne eif, samt förbi Hedens forssar i Luleå eif; hvilka jernvägsanläggningar
borde, emot erhållande af de dertill beviljade statsbidragen, utföras utaf de för
hvart och ett af dessa företag bildade särskilda bolag. Enligt hvad samma §§ innehålla,
hade Rikets Ständer vid sagde tre låneunderstöds beviljande förutsatt, att de dertill anvisade
beloppen, utgörande tillsammans 2,(126,000 R:dr, skulle genom Riksgälds-kontoret
kunna inom landet upplånas mot fonderade obligationer till ett pris, som ej öfverstege
kostnaden för det under år 1860 utom riket upptagna lån till fortsättning af statens
jernvägsbyggnader. I fråga om rättigheten till och tiden för de åt bemälte bolag
således beviljade lånens utbekommande, förordnade Rikets Ständer, att, efter behörigt
iakttagande af de i sådant hänseende föreskrifna vilkor och åligganden, enligt hvilka arbetena
å jernvägarne borde vara påbörjade före den 1 Maj året efter det, hvarunder bolagen
erhållit visshet, att de anvisade lånemedlen funnes att för bolagens räkning hos
Riksgälds-kontoret tillgå, skulle utbetalningsterminerna lämpas efter arbetsårens antal,
så att, efter hvarje arbetsårs ingång, motsvarande andel af länesunnnan finge lyftas; och
skulle, hvad lånen för Borås och Delleus jernvägarne beträffade, vederbörande aktieägares
inbetalningar å de tecknade aktiesummorna ske i förhållande till de lyftade andelarne
utaf lånen och före dessas lyftning. Med hänsigt till åtcrbotalningsskyldigheten för
samma lån, stadgades, att lånen för jernvägsanläggningarne mellan Borås och vestra stambanan
samt jernvägen förbi Hedens forssar skulle, emot erläggande af 4 procents årlig
ränta, fa utan kapitalafbetalning innehafvas under den för arbetenas utförande afsedda
tid, hvarefter 5 procent å de utbekomma lånesummornas hela belopp borde, med fortfarande
beräkning af 4 procents ränta, årligen till Riksgälds-kontoret inbetalas. För hvad
som utbekommits utaf lånet till anläggande af jernvägen mellan Dellen och Hybosjön
skulle lika ränta erläggas, som Riksgälds-kontoret måste vidkännas för de till samma
lån genom upplåning anskaffade medel; och borde, sedan detta lån under två års tid utan
kapitalafbetalning innehafts, detsamma under hvart och ett år återbetalas med en adertondedel
utaf dess ursprungliga belopp.
Genast efter det Rikets Ständers meddelade beslut och stadganden angående ifrågavarande
tre låns utbekommande samt dermed förenade vilkor, åligganden och rättig
-
heter blifvit af Kongl. Majit godkända, infordrades, genom Kongl, brefvet den 29 December
1860, Fullmäktiges underdåniga yttrande, om och när de för omförmälda jernvägsanläggningar
afsedda medel kunde vara att tillgå, på det att underrättelse om förhållandet
måtte kunna vederbörande meddelas. Samtidigt härmed anmäldes hos Fullmäktige;
att för de nya jernvägsbolagens ofördröjliga bildande önskades inom de orter, der
jernvägarne skulle anläggas, så fort möjligen ske kunde, upplysning huruvida de för dessa
företags utförande anvisade statsbidrag vore att påräkna, emot behörigt fullgörande af
derför föreskrifna vilkor och förbehåll.
I betraktande af de förhållanden, som alltså härvid förekommo, och till följd af
hvad Kongl. Majit och Rikets Ständer, för att åstadkomma de önskade jernvägsförbindelserna
mellan och vid ofvanuppgifna ställen, beslutat och förordnat, ansågo sig Fullmäktige,
efter emottagningen af Kongl, kungörelsen den 29 December sistlidne år, hvarigenom
Kongl. Majit meddelade sin nådiga garanti å den för erhållande af medel till
samma företags utförande föreskrifna upplåning och sin fastställelse å Rikets Ständers
derom vidtagna beslut, genast böra gå i författning om denna upplånings verkställande.
Utan att förbise de ändamål, hvartill de genom upplåningen inflytande medlen blifvit
anvisade, samt vederbörandes på Kongl. Majits och Rikets Ständers beslut grundade och
för Fullmäktige anmälda anspråk att erhålla kännedom om och när de för ofvannämnde
jernvägsanläggningar beviljade statsbidrag kunde vara att påräkna samt att utaf de upplånta
medlen i föreskrifven ordning utbekomma dessa bidrags belopp, syntes den Riksgälds-kontoret
ålagda upplåningens företagande icke kunna uppskjutas och en framdeles
möjligen inträffande förbättrad eller för verkställandet deraf mera gynnsam, finansiell
ställning afvnktas. Då de, sorn redan ingått eller ämnade ingå i bolagen för dessa jernvägsanläggningars
utförande, måste anses berättigade att, emot fullgörandet af dermed
förenade vilkor och åligganden, komma i åtnjutande af dem från statens sida tillförsäkrade
understöd, såvida härtill anvisade medel kunde inom landet upplånas »emot fonde»rade
obligationer å svenskt mynt till ett pris, som ej öfversteg kostnaden för det un»der
år 1860 utom riket upptagna lån till fortsättningen af statens jernvägsbyggnader»;
måste deremot Riksgälds-kontoret obestridligen vara skyldigt att, under detta förbehåll,
åtminstone försöka anskaffa de sålunda anslagna medlen samt, derest de kunde erhållas,
vederbörligen tillhandahålla och utbetala desamma.
Herrar Revisorer hafva fullständigt anfört de i 228 § af Riksgälds-kontorets reglemente
uppgifna motiverna för Rikets Ständers beslut angående ett inrikes statslånesystems
tillvägabringande; men skälen för de låns beviljande, till hvilka Fullmäktige, enligt
sin uppfattning af samma reglementes stadganden och de med Riksgälds-kontorets
örvaltning förenade åligganden, borde genom den föreskrifna upplåningen söka bereda
aljest saknad tillgång, hafva icke af Kevisorerne blifvit omförmälda. Dessa skäl finnas
b° oUryckliSpn tillkännagifna i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 26 OktoSt"
rl „ hvaraf Fullmäktige ansett sig böra här nedan införa hvad Rikets
na'1'-'i' * fråga om anläggningen af jernvägen mellan Borås och vestra stamba
visor
1 ., yttrande Fullmäktige dessutom fä åberopa till stöd för sin mot Herrar Re
ocb*
!fS,str,dande åsigt angående det »hufvudändamål», som vid den Fullmäktige ålagda
af dom verkställda upplåningen måste afses.
framstäföd °r meddelandet af hvad de med hänsigt till denna jernvägsanläggning gjorda
tala Rikets°C^ s^ec*^a un(Rrsökningar samt afgifna officiella utlåtanden innehålla, utligheten
af ncmlj?enJ följa",de asi«t£T rörande densammas angelägenhet och möj
ss
understödjande med det dertill erforderliga och föreslagna statsbidrag:
— 8ft —
»Vid öfvervägande af hvad sålunda och i öfrigt förekommit, hafva Rikets Stän»der
ej kunnat undgå att, i likhet med Rikets sednast församlade Ständer, erkänna så»väl
angelägenheten af den föreslagna jernvägsförbindelsen för den talrika och verksam»ma
befolkningen inom ofvannämnde landsort och dess hufvudnäring, väfnadstillverknin»gen,
som äfven gagnet af denna utgreningsbana för landet i sin helhet, genom tvifvels»utan
ansenligen ökade trafikinkomster å statens vestra stambana samt underlättad spridaning
inom riket af den ifrågavarande ortens allmänt använda väfnadsfabrikater. Utaf
»enahanda skäl likvisst, sorn af Rikets Ständer i deras under den 5 Mars 1858 aflåtna
»underdåniga skrifvelse åberopades, eller saknaden af dertill disponibla tillgångar, hafva
»äfven Rikets nu församlade Ständer funnit sig förhindrade att direkt anvisa det låne»understöd,
som för företagets utförande blifvit hegardt; men på grund af det, enligt hvad
»Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet intygat, för ortens fabriks- och slöjd—
»idkare samt öfriga befolkning mer och mer kännbara behofvet af förbättrad kommunikation
för tillförsel af arbotsmaterialier och lifsförnödenheter samt afsättning af sina
»tillverkningsalster, och enär dessutom af erfarenheten numera bekräftat sig, att rörelsen,
»sådan densamma hittills utvecklat sig å den färdigbyggda delen af vestra stambanan,
»icke lemnar en afkomst, som förslår till betäckande af räntor å det nedlagda anlägg»ningskapitalet
jemte utgifterna för trafikens besörjande och banans samt materielens
»framtida underhåll, hafva Rikets Ständer ansett sig äga anledning att tillse om utväg
»kunde, såvidt möjligt, beredas för tillhandahållande af understöd för detta företags brin»gande
till verkställighet, samt, i sådant afseende, medgifvit, att dertill erforderliga mendel
må genom låns upptagande inom landet anskaffas, så framt nemligen penningar kun»na,
emot obligationer å inhemskt mynt och språk, erhållas till pris, som icke öfversti»ger
kostnaden för det under innevarande år (1860) utom riket upptagna lån till fortsätt»ning
af statens jernvägsbyggnader, deraf Rikets Ständer ansett den ifrågavarande upp»låningen
böra göras beroende.»
Den af Herrar Revisorer yttrade förmodan, att Rikets Ständer, för meranämnde
tre jernbanors understödjande med lån af staten, icke behöft sätta frågan derom i något
omedelbart beroende af dea inhemska upplåningen, grundar sig icke på den af scdnaste
Stats-utskott vid riksdagens slut uppgjorda och af Rikets Ständer antagna beräkning öfver
de utbetalningar, som blifvit Riksgäldskontoret ålagda samt de härtill disponibla
tillgångarne. Enligt denna beräkning, under»lego nemligen de förra eller utbetalnivgarne,
fastän hvarken någon ränteutgift eller kapitalavbetalning i anledning af den beslutade inhemska
upplåningen dervid beräknats, dock ej obetydligt de sednare eller tillgångarne,
med tillägg af den allmänna bevillningens förmodade belopp för de nästkommande åren,
I fråga om sättet för verkställigheten af den upplåning Fullmäktige under innevarande
år företagit, hafva Herrar Revisorer ansett, att den sa kallade »subskriptionsmethoden»
bordt dervid begagnas, enär ett sådant upplåningssätt skulle företrädesvis befrämjat
det af Rikets Ständer åsyftade hufvudöndamålet med denna upplåning, eller införandet
af ett inrikes stats-lånesystem. Till stöd för sin i detta hänseende emot Ilerrar
Revisorers stridande åsigt, fä Fullmäktige åberopa de förhållanden, som vid ifrågavarande
upplånings verkställande måste taga i betraktande, och hvilka i revisionsberättelsen,
sid. 60—61, finnas hufvudsakligen angifna; och Fullmäktige hysa fortfarande den
öfvertygelse!!, att, om de förfarit på det sätt, Herrar Revisorer förordat, och sålunda inskränkt
sig till att söka erhålla det lån, som skulle upptagas, genom beredande af tillfälle
för hugade långifvare att antingen i hufvudstaden eller å vissa ställen i landsorterna
anteckna sig för det belopp, hvarmed de ville i lånet deltaga, hade, under den dåvarande
och ännu rådande allmänna penningeställuingeu, det erforderliga och af Rikets
Ständer för oftanämnde tre jernvägsanläggmngar anvisade anebelopp allt hittills icke
kunnat erhållas emot sådana betaluingsvilkor, som Riksgäldskontoret agde att för detta
lån erbjuda. I anseende till den osäkerhet om upplåningens framgång och den tidsutdrägt
som ett dylikt förfaringssätt ofelbart skulle föranledt, hade den sannolika följden
deraf' blifvit, att de stora arbetsföretag, hvilkas allmänna vigt och angelägenhet Rikets
Ständer genom dertill beviljade understöd erkänt, icke under mellantiden intill nästa riksdal
kunnat påbörjas, och att Rikets då sammanträdande Ständer, vid sadant förhållande,
mast antingen afvakta resultatet af en dessförinnan icke afslutad upplåning eller, oberoende
deraf, anvisa andra medel för samma företags utförande.
Med undantag af det fonderade statslån, som Riksgäldskontoret under arén 1855
och 1856 sökte upptaga, men hvilket endast till eg mindre del utaf det bestämda beloppet
kunde mot då erbjudna lånevilkor erhållas, har hvar och en i sednare tider af
Riksgäldskontoret inom landet företagen upplåning verkställts emot uppsugbara obligationer.
Vid den nya upplåning emot fonderade eller ouppsägbara obligationer, om hvilken
nu är fråga, kunde Fullmäktige naturligtvis icke lemna utan afseende den genom
Riksgälds-kontorets föregående försök att upplåna medel mot sådana obligationer vunna
erfarenhet om deras jemförelsevis mindre begärlighet och afsättlighet.^ Uti denna erfarenhet
och i den motsedda menliga inverkan, som en ånyo utan framgång företagen dylik
upplåning kunde komma att utöfva på Riksgälds-kontorets framtida in- eller utrikes
skeende låneoperationer, funno Fullmäktige sig dessutom äga ökade anledningar att vid
det nya inhemska fonderade statslånets upptagande företrädesvis göra sig förvissade om
detsammas erhållande på ett sätt, hvarigenom upplåningens resultat blefve oberoende ej
allenast af den minskning i penningetillgångarne, utan äfven af de i öfrigt förändrade
förhållanden, sorn en kommande tid kunde medföra.
I fråga om de valörer, hvarå obligationerna för det fonderade inhemska stats'a'*
net borde utfärdas, förbehöllo sig visserligen låneöfvertagarne uti det jemte laneanbudet
af dem ingifne förslag till kontrakt, att, på sätt Herrar Revisorer uppgifvit, fa, bestamma
dessa valörer; men sora sagde anbud och dervid bifogade kontraktsförslag icke antogos,
förföll den härom väckta fråga; hvadan obligationsvalörerne fastställdes af Fullmäktige,
som biföllo hvad i sagde afseende föreslagits uti det af Ilerrar Revisorer omförmälda
utlåtande, hvilket de utsedde särskilde Kommitterade före låneanbudens infordrande atgafvo.
Sedan vissa valörer blifvit fastställda, måste det, antingen obligationerna skulle
aflemnas till dem, sorn öfvertagit lånet, eller omedelbart tillhandahållas livar och en långifvare,
ankomma på obligationernas mottagare att uppgifva och välja den bland de salunda
bestämda valörerna, som de företrädesvis önskade erhålla.
Med hänsigt till beräkningen af hvad 1860 års jernvägslan kostat, hafva Fullmäktige,
såsom deras protokoll för den 4 sistlidne Mars innehåller, uttryckligen förklarat
*ig instämma uti hvad redan förut yttrats, »angående svårigheten eller rättare omöjhghe»ten
att, innan åberopade, i utländskt mynt upptagna och följaktligen, hvad alla dermed
»förenade liqvider beträffade, på framtida kursförhållanden beroende lån vore indraget,
»tillförlitligen beräkna det verkliga beloppet af de kostnader, detsamma komme att för
»lantagaren medföra, helst räntorna och kapitalafbetalningarne å detta lån måste erläggas
»i en främmande myntsort, hvilken icke utan dubbla vexelköp kan emot valuta i svenskt
»mynt erhållas, och erfarenheten under de redan inbetalda lånemedlens indragning visat
»hvilken betydlig inverkan skiljaktiga kurser, vid de särskilda myntsorternas förvandling
»» och för dessa liqvider, utöfvade på det belopp, svenska statsverket verkligen finge mot»taga
eller måste utbetala.» I afseende på beräkningen och bestämmandet af de kostn»-
— 88 —
der sagde lån i sjelfva verket fur låntagaren medfört, ansågo sig Fullmäktige dessutom
föranlåtne erinra, »hurusom detta lån utgjordes af tre särskilda afdelningar, för hvilka
»ej mindre indragnings- än återbetalnings-kostnaderna i flera hänseenden voro olika. En
»del af merberörde lån, eller det lånebelopp, för hvilket premieobligationer utgifvits, hade
»nemligen erhållits utan någon kapitalrabatt; hvaremot en sådan rabatt af 6 procent med»gifvits
för den del af samma lån, för hvilken till långifvarne utfärdats 4.1 procents obli—
»gationer; och i afseende på liqviderna för denna sednare låneandelen förefunnes äfven den
»skiljaktighet, att då de medel, som af de tyska lånekontrahenterne emot sistnämnda
»obligationer inbetaides, skulle, på sätt det afslutade kontraktet föreskref, erläggas i
»Thaler Preuss. Courant och, tillika med derå upplöpande räntor, i samma myntsort åter»betalas,
komme åter alla liqvider för den af Rikets Ständers Bank emot enahanda obli»gationer
öfvertagna låneandelen att, så länge dessa obligationer af Banken innehades,
»verkställas med svenskt mynt efter en ej allenast för lånemedlens inbetalning, utan
»äfven för utlottade obligationers och förfallna räntekuponers inlösen bestämd oföränderlig
»kurs mellan detta mynt och det, hvarå obligationerna och kuponerna voro utfärdade»
Skiljaktigheten i de af Rikets Ständer begagnade uttrycken för angifvandet af de
lånekostnader, som vid det inhemska lånets upptagande icke finge öfverskridas, föranledde
likaledes, vid tillämpningen, en ytterligare osäkerhet om de af Rikets Ständer uti ifrågavarande
hänseende meddelade föreskrifters rätta tolkning. Enligt 133:dje och 134:de
§§:na af Riksgälds-kontorets reglemente, skulle nemligen, såsom redan är anfördt, de medel,
hvilka voro anvisade till de enskilda jernvägsanläggningarne, endast fä genom Riksgälds-kontoret
upplånas, såvida desamma kunde mot fonderade obligationer å svenskt
mynt inom landet erhållas »till ett pris, som ej öfverstege kostnaden för det till fortsätt»ning
af statens jernvägsbyggnader under år 1H60 utom riket upptagna lån.» Denna föreskrift
öfverensstämmer visserligen med stadgandet i 2 dra momentet af reglementets
228:de §; men deremot innehåller sistnämnde §:s 4:de moment, att »kostnaden för det in»hemska
lånet icke borde blifva större än för 1S60 års jernvåg sbyggnadslån.» Med afseende
å det i sednast åberopade moment tillika meddelade stadgande, att räntan för
den i obligationerna förskrifna lånesumma skall utgå med 4\ procent, saknas ej heller
stöd för den mening, att Rikets Ständer, vid bestämmandet af kapitalrabatten tor detta
lån i förhållande till hvad det sednaste jernvägslånet kostat, endast afsett den del af
samma län, för hvilken 4f procents obligationer blifvit utfärdade.
Efter jemförande af nu anförda skiljaktiga bestämmelser, ansågo Fullmäktige likväl,
att då Rikets Ständer, i fråga om rättigheten till medgifvande af kapitalrabatt å
de obligationer, som komme att vid den inom riket skeende upplåningen utlémnas, föreskrifva,
att kostnaderna för detta lån icke finge blifva större än för 1860 års jernvägslån,
måste nu sednast anförda stadgande tillämpas vid uppgörandet af de för nämnde kapitalrabatts
bestämmande erforderliga beräkningar, samt att alltså hvad jernvägslånet i
sin helhet kostat borde härvid beräknas, utan afseende derå, att en del af detta lån erhållits
af Rikets Ständers Bank och en annan del upptagits emot premieobligationer utan
kapitalrabatt. Till följd af Fullmäktiges sålunda fattade beslut och enär i den beräkning
öfver kostnaderna för 1860 års jernvägsiån, hvilken uppgjordes före förloppet af den
för låneanbudens inlemnande utsatta tid. endast sådana kostnader, som antingen grundade
sig på lånekontraktets uttryckliga bestämmelser eller till sin största del dä redan voro
bestridda och således till sitt verkliga belopp kända, syntes böra upptagas och beräknas,
blefvo för denna beräkning följande faktorer bestämda och antagna, nemligen:
a) 6 procents rabatt å den del utaf lånet, för hvilken 4', procents obligationer
blifvit utfärdade;
— 89 —
b) [ procents provision till Nordtyska Banken för de, genom utställda vexlar å
denna Bank, indragna lånemedlen;
c) förluster å kurserna vid de i Thaler Preuss. Courant inbetalda summornas för
vandling
i Mark Hamburger Banco;
d) särskilda kostnader för meranämnde låns upptagande och indragning, jemte tillverkningskostnader
för de utfärdade obligationerna och räntekuponerna, utöfver
hvad enahanda kostnad för ett inora landet upptaget lån sannolikt komme
att utgöra; och
e) den provision af k procent, som tyska låneöfvertagarne förbehållit sig för de
inom Tyskland verkställda ränte- och amorteringsliqviderna; hvilken sålunda
stadgade provision likväl ej beräknats å de halfårsvis förfallande ränte- och
amortissementsbeloppen för den del utaf lånet, som Rikets Ständers Bank öfvertagit.
Då den på nu uppgifna faktorer grundade beräkning vid Fullmäktiges sammankomst
den 15 sistlidne Mars godkändes, förklarade också Fullmäktige: att de »vid detta
»tillfälle endast ville yttra sig^rörande beloppet af sådana redan kända kostnader för åbe»ropade
jernvägsiån, hvilka såsom bestämda faktorer ingått i den deröfver sednast upp»gjorda
beräkningen»; hvarjemte Fullmäktige, som då bestämde kapitalrabatten för det
nya inhemska lånet till det i denna beräkning upptagna kostnadsbelopp, eller 6J procent,
dervid uttryckligen »förbehöllo sig att vid slutliga fastställandet af rabatten å detta lån
»eller utsättandet af det pris, emot hvilket derför utfärdade obligationer komme att tjll
»långifvare utlemnas, äfven taga i betraktande de olika lånevilkor, jemte andra särskilda
»förhållanden, som skäligen kunde anses inverka på bedömandet af de relativa kostna~
idema för sistlidet års jernvägsiån och en emot ouppsägbara obligationer inom landet
»företagen upplåning.»
I öfverensstämmelse med detta förbehåll och på det att Rikets Ständers rörande
det inhemska lånets användande fattade beslut och meddelade föreskrifter måtte kunna
iakttagas, beslöto Fullmäktige — som ansågo sig böra i första rummet erbjuda detta låns
öfvertagande åt dem, hvilka inlenmat det enda derå erhållna anbudet — att, vid den för
detsamma medgifna kapitalrabattens fastställande, jemväl beräkna och tillägga beloppet
at de ökade utgifter, sorn, med ledning af kursförhållandena under de sednast förflutna
åren, kunde antagas uppkomma i och för anskaffningen af vexlarne till de för 1860 års
jernvägsiån utrikes förestående ränte- och kapitalliqvidernas vederbörliga verkställande.
Enligt en särskild, i sådant hänseende uppgjord, noggrann beräkning, blefvo dessa
ökade utgifter eller oundvikliga kursförluster antagna motsvara en procent af oftaberörde
jernvägsiån; och med iakttagande af den sålunda beräknade tillökningen i detta låns kostnader,
visade sig desamma följaktligen uppgå till 7^ procent; hvadan det, efter afdrag
af de sålunda beräknade kostnaderna, återstående lånekapitalet endast utgjorde 92*
procent,
mot ^mot Herrar Revisorers yttrande, att denna sednare beräkning vore stridande
ställa d ‘i°m fölUt blifvit af Fullmäktige godkänd, samt att den vid beräkningarnes uppinra
att aga.laSda osäkerhet »syntes i hög grad anmärkningsvärd», få Fullmäktige er’
’ astan Fullmäktige först läto uppgöra en beräkning, sorn allenast var grundad
12
_ SO
-
på vissa bestämda, af tillfälliga förhållanden oberoende faktorer, och bland hvilka således
de med ränte- och kapitalliqviderna förenade omvexlande kursförluster ansågos icke böra
upptagas, Fullmäktige genom denna således uppgjorda och antagna beräkning och sitt
derom fattade beslut så mycket mindre torde kunna anses hafva varit förhindrade att i en
annan sednare, beräkning låta sagde kursförluster jemväl intagas, som sådant öfverensstämde
med det vid den förra beräkningens godkännande och den derpå grundade rabattbestämmelsen
uttryckligen gjorda förbehåll. Rättigheten och skyldigheten för Fullmäktige
att vid ifrågavarande beräkningars uppgörande och tillämpning fästa afseende äfven
på andra kostnader för oftaberörde jernvägslån än dem, som voro genom kontraktet bestämda
eller då redan till sitt verkliga belopp kända, lära väl ej heller kunna skäligen
förnekas.
Herrar Revisorer hafva icke funnit de i Fullmäktiges protokoll anförda och å sid.
64 af revisionsberättelsen hufvudsakligen upptagna skäl för den öfvertagarne af innevarande
års statslån tillerkända provision tillfyllestgörande, emedan de ytterligare kostnader,
som kunnat uppkomma, i händelse obligationerna för detta lån blifvit genom Riksgälds-kontorets
försorg omedelbart föryttrade och dervid utom hufvudstaden utlemnade,
icke bordt få öka samma Iåns kostnad utöfver 1860 års jernvägslåns; och hvad den för
sagde provisions betäckande påräknade kapitalvinst genom obligationernas inköp beträffade,
vöre, enligt Herrar Revisorers åsigt, ett sådant inköp rätteligen att betrakta såsom
en särskild affär, hvilken icke skulle hafva något att skaffa med sjelfva upplåningsoperationen.
Enligt Fullmäktiges både här ofvan och uti sina protokoller uttalade öfvertygelse
i fråga om beräkningen af kostnaderna för det under sistlidet år upptagna jernvägslånet,
kunna dessa kostnaders verkliga belopp icke med tillförlitlighet beräknas och uppgifvas,
förrän alla för sagde låns både upptagande och återbetalande erforderliga liqvider blifvit
verkställda. Huruvida detta lån varit mindre dyrt än det svenska statslån, som under
innevarande år upptagits, kommer följaktligen först framtiden att visa. Emellertid synes
den allt hittills vunna erfarenheten om de med liqviderna för det förra lånet förenade
kostnader ingalunda gifva tillräckligt stöd för antagandet, att dessa skola blifva mindre
än hvad det nu sednast upptagna lånet i sjelfva verket kommer att kosta. Beträffande
särskildt frågan om den åt sistnämnde låns öfvertagare medgifna provisions belopp, få
Fullmäktige förklara, att Fullmäktige vid dess bestämmande funno sig föranlåtne fästa
afseende ej mindre på angelägenheten deraf, att inbetalningarne å det afslutade lånet inom
de i kontraktet angifna terminer kunde med säkerhet påräknas för de vigtiga arbetsföretag,
hvartill dessa blifvit anvisade, än de flera betydliga amorteringslån, hvilkas samtidiga
upptagande inom landet måste öka ränte- eller rabatt-anspråken hos ägarne eller förvaltarne
af de för dylika lån användbara kapitaler.
Vid jemförelse mellan vilkoren för de under sistlidne och innevarande år emot 41
proc nts obligationer upptagna statslånen, bör ej heller förbises den väsendtliga skillnad,
som förefinnes med hänsigt till återbetalningsskyldigheten för dessa två lån. Enligt lånekontraktets
och de utfärdade obligationernas lydelse, skall nemligen hvar och en för 1860
års län utgifven obligation, efter föregången utlottning, med sitt fulla kapitalbelopp infrias.
Inlösningen af alla till innevarande års lån hörande obligationer får deremot ske
medelst uppköp af obligationer till dessas gångbara pris, och under de första tio åren behöfver
låntagaren icke infria några andra obligationer, än dem, som emot ett pris, understigande
obligationernas nominella belopp, kunna inköpas. Medelst ett, vid slutet af innevarande
års förra hälft, för Riksgälds-kontorets räkning verkställdt inköp af de för detta
lån utfärdade obligationer å ett sammanlagdt kapitalbelopp af 300,000 R:dr, för hvilka
endast betalts 921 procent, eller tillsammans 277,500 R:dr, är Riksgälds-kontoret i tillfälle
att under en längre tid icke behöfva, för de årliga amorteringarnes fullgörande, företaga
ytterligare obligationsuppköp vid andra tillfällen, än då verkställigheten deraf, med afseende
å obligationernas allmänna försäljningspris, finnes vara för Riksgälds-kontoret synnerligen
fördelaktig. Genom nu omförmälda, redan verkställda, ansenliga inköp af dessa
obligationer, hvilket tillgörande lika litet som andra, med hänsigt till ifrågavarande lån
och dess liqviderande, vidtagna åtgärder torde kunna skäligen betraktas såsom en för detsamma
främmande eller »särskild affär», har naturligtvis redan en icke obetydlig minskning
af de beräknade, och med utgifterna för 1860 års jernvägslån jemförda kostnaderna
för ifrågavarande lån kunnat åstadkommas.
Slutligen anse sig Fullmäktige, med anledning af det såsom reservation revisionsberättelsen
bifogade yttrande, i fråga om beräkningen af den uti Fullmäktiges utlåtande
angående 1860 års revisionsberättelse uppgifna vinst för Hiksgcilds-kontoret genom •premie-obligationers
lifgifvande för en del af samma års jernvägslån, böra upplysningsvis
erinra, att denna i åberopade utlåtande till 847,7801 R:dr beräknade vinst motsvarar dels
hvad alla de ökade ränte- och kapital inbetalningarne för 4;, procents obligationerna skulle
hafva utgjort, i fall emot sådana obligationer med derå medgifven kapitalrabatt upplanats
den, utan annuitetsbeloppets förhöjning, genom premie-obligationernas utgifning erhållna
ytterligare summa af 120,000 Thaler, och dels den räntebesparing, som under hela lånetiden
uppkommer i anseende till förlängd förfallotid för hvarje halfår* annuitet; varande
den genom utgifningen af sistnämnde obligationer Riksgälds-kontoret tillskyndade befrielse
från skyldigheten att för en del af merberörde lån vidkännas den för samma lån
betingade och medgifna kapitalrabatten tagen i vederbörlig beräkning vid bestämmandet af
de kostnader, som ansetts vara med detta lån förenade. Den i reservationen åberopade
vinstsumma har alltså icke kunnat äga annat eller vidsträcktare inflytande på resultatet
af de uti ifrågavarande hänseende meddelade beräkningar, än som redan vid desammas
uppgörande iakttagits.
Stockholm den 19 December 1861.
G. A. SPARRE.
J. W. BECKMAN. ER. II. ERIKSSON.
(ut in prot.)
AND. BERG. J. F. GRÅÅ.
O. ERICSSON.
Ck (V. Stens vt.
i
— 92 -
Till Herrar Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgälds-kontor.
Uti den af Rikets Ständers sednast församlade Herrar Revisorer afgifna berättelse
om granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning har, i fråga om Riksgälds-kontorets
kreditiv å Rikets Ständers Bank, den oriktiga uppgift influtit, att vissa
i berättelsen omnämnda summor blifvit å nämnde kreditiv under innevarande år lyftade,
i stället att berörde lyftning ägt rum under sistlidet år. Undertecknad, som i egenskap
af Sekreterare biträdt Herrar Revisorer under granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper
och förvaltning, hade visserligen hoppats att, innan berättelsen trycktes, få rätta
densamma; men då sådant ansetts icke formenligen kunna medgifvas, har jag, för den
händelse Herrar Fullmäktige ämna fästa Rikets Ständers uppmärksamhet pä den förelupna
oriktigheten, funnit mig böra vördsamt anhålla, det Herrar Fullmäktige täcktes uti
sin anmälan erinra derom, att ansvaret för ifrågavarande misstag bör uteslutande drabba
mig, men icke Herrar Revisorer, enär deras berättelse slutar med följande ord:
»För alla de i denna berättelse förekommande zifferuppgifter ansvarar den Sekreterare,
som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper
varit hos Revisorerne anställd.»
Stockholm den 11 December 1861.
Oscar Arehn.
Ifcegister
öfver 1861 års revisionsberättelse angående Riksgålds-kontoret samt Fullmäktiges
i anledning deraf afgifna utlåtande.
Revisions-beiä Helsen. Utlåtandet.
Sid. Sid.
Ackorder för åtskillige Landshöfdinge-beställningar, inlösen
af  .  15, 23-24.
Afskrifning af åtskillige fordringar  55.
Allmänna bevillningens årliga belopp
33, 50—51.
Amorteringsplan för 1861 års inhemska, fonderade statslån
65, 77.
(Se Bil. Litt. E. )
Amortissemsnisfonder för 1858 och 1860 års jernvägslån 41, 42—46. 81—82.
Anslagssummor, innestående
45 fl—12.
Anteckningsbok, förd hos Fullmäktige,
52.
Balans, uppbörds-  •  51.
Barnhus, Stockholms allmänna, lån till
15, 20.
Baumannska kronofordran  13— 14, 53,
Behållningen, kontanta
35.
» » förräntandet deraf  69_70.
Bevilhiingen, allmänna
33, 50 — 51.
Berättelser, emottagne af Revisorerne,
3.
Besparingar, stats-verkets, liqvider angående
53—54.
Borgensskrifter för testamentsbevillningen
71.
Brabant, fordna svenska statslånen i
53.
Brobyggnader, lån för
15, 22.
Byggnadslån
15, 16 — 19, 52.
Carlskrona stads pastorat, lån till
15, 20.
Decharge
71—72.
Deponerade medel  *
^2.
■folkundervisningens befrämjande, anslag till
11—12.
sonderade inhemska statsobligationer, upplåningen mot 58—69. 83 — 91,
p , . (Se Bil. Litt. C, D och E.)
ordringar, Riksgälds-kontorets
14 — 35.
» för byggnadslån ........ 16—19.
» » förlagslån
20.
Revisions-berätt elsen. Utlåtandet
sid. sid.
Fordringar för lån till hamn- och brobyggnader samt
årensningar
15, 20—22.
» » » » jernvägsanläggningar
15, 22—23.
» » » » tomtregleringar
15, 19—20.
» » » » vattenaftappningar och odlings
företag
15, 24—33.
n » oredovisade förskott
34.
» kreditiv-
34.
» ränte-  35.
» räntebärande
14—15.
» räntefria .•  15.
» särskilda  34—35.
» ntbalanserade  16—37.
Fullmäktiges afgifna berättelse
3.
» anteckningsbok
52.
» protokoller  3.
Förlagslån
20.
Förvaltningskostnader
52.
Garanti, Kongl. Maj:ts nådiga, å 1861 års upplåning
mot inhemska fonderade statsobligationer. Bil.
Litt. D  80. 85.
Hamnbyggnader, lån för  15, 20—22.
Hjelmare kanal- och slussverks reparationsfond
33.
Hu/vudhvk, Riksgälds-kontorets
3, 51.
58-69. 83 9'
Inhemskt, fonderadt statslån, upptaget är 1861,
(Se Bil. Litt. C, D och. E)
Inkomster, Riksgälds-kontorets, under år 1860
(Se Bil. Litt. A.)
» »
(Se Bil. Litt. u, u UCU. X J )
Ids-kontorets, ' ° 38.
A....
under första hälften af
år 1861
39-40.
Innestående anslagssummor
4, 6 —12.
Inom linien upptagna skulder
4, 12 — 14.
r> » » tillgångar  16, 35—37.
Inventeringar, anställda
71.
Jernvägsanläggningar, lån för
15, 22—23, 60. 84 —
Jernvägsbyggnader, statens, särskilda redogörelser för 3) 40 — 46, 51. \
dertill upplånta och utbetalda medel 47_48. ) “1—
Jernvägslån, 1858 års
40—46, 47, 48—49. 81—
isfin I 40-47, 48, ]
» 1860 »  { 49—50. J
- ‘ ’ 58-69. 83-
1861 » inhemska, fonderade
(Se Bil. Litt. C, D och £.)
Revisions-bcrättelsen. Utlåtandet,
sid. sid.
Kontanta behållningen, förräntandet deraf
69—70.
T - <* ■. 'i •___ • 1 1_ _ /»_ „ J j_ £*£*
90.
Kontrakt angående 1861 års inhemska, fonderade statslån 65—66. 1
Bil. Litt. C  75—79. j
Kreditiv, å Kikets Ständers Bank
54—55. 83, 92.
Kreditivfordringar
34.
Landshöfdinge-ackorder, inlösen af
15, 23—24.
Liggare, särskildt förda
52.
Liqvidations-och amortissementsfonder för jernvägslånen 41, 42—46. 81- 82.
Liqvider angående öfverskott, brister och besparingar 53—54.
Ljuspenningar  -  52, 70 — 71.
Lunekontraktet angående 1861 års inhemska, fonderade
statslån
65—66. 90.
Bil. Litt. C  75—79.
Obligationer för 1860 års jernvägslån, utelöpande
49-50.
» tillhörande 1861 års inhemska, fonderade
statslån
65—66. 87,90—91.
Bil. Litt. D v  79-80.
Odlings företag och vattenaftappningar, lån för
15, 24—33.
Ombudsmannens berättelse
3, 71.
Premie-obligationernas bokföring
4°. 82.
Proprie-balans
51.
Protokoller, Fullmäktiges
3.
Protokolls-diarium, Kommissariatets  3.
Redogörelser, särskilda
3. 40 — 46, 51, 52. 81—82.
Reservation, revisionsberättelsen bifogad,  73. 91.
lievisionens omfattning
3.
Riksdagskostnader  52—53.
(Se Bil. Litt. B.)
Räkenskap s-utdrag, tryckta  48, 51. 82.
Räntebärande fordringar  14—15.
» skulder
3, 4—5.
Räntefria fordringar
' 15.
» skulder
3—4, 5.
Räntefordringar
35.
Ränteriförslagen
51.
Rättegångs- och utsökning sår enden
71.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper, utvisande
detta verks inkomster och utgifter
under år 1860,
38.
«•„ . . (Se Lil. Litt. A.)
Csjosankmngar och andra vattenaftappnings-arbeten, statslag
för
24—33, 52, 56, 58.
Revisions-beriittelaen. Utlåtandet,
t sid. sid.
Skulder, Riksgälds-kontorets'
3—14, 37—38,
» för lån till statens jernvägsbyggnader
40—46. 81—82.
/> inom linien upptagne
4, 12 — 14,
» räntebärande
3, 4—5. *'
» räntefria
3—4, 5.
» utbalanserade
4—14.
Statsverkets bidrag till Riksgälds-kontorets utgifter
34, 54.
Summariska räkningarne
51.
Tillgångar, Riksgälds-kontorets
14'—38.
Tomtregleringslån
15, 10—20.
Upphörd sbalan s
51.
Upplåningen mot inhemska, fonderade statsobligationer 58—69. 83—91.
(Se Bil. Litt. C, D och E.)
Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper, tryckta .... 51.
Utgifter. Riksgälds-kontorets, under år 1860
39.
(Se Bil. Litt. A.)
» » under första hälften af
år 1861
39 40.
n i) det dertill, enligt riks-sta
ten,
anvisade bidrag.. 54.
Vexelförsäljningar
41, 42, 44.
Vattenajtappning ar och odlingsföretag
15,24—33,52. 56,58.
Våganläggningaroch vägförbättringar, anslag till
52, 56—57.
^ Ziffer-uppgifterna, ansvarigheten för  72. 92.
Arensningar, lån för
15, 21.
Öfverskott, statsverkets, liqvider angående
53—54.
