# ID: svediakorp-gov2405
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1862--1863
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 56,683
# sentences: 1,285
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


lil
meinorialer oftast på flere ark, innefattande mer oell mindre vidlyftiga utredningar
af till sedelfrågan hörande ämnen. Bland dessa prof hafva efter mitt omdöme
funnits flere ej så alldeles förkastliga, men efter inhemtande af utlåtanden deröfver
af särskildte personer, som måst anses för sakkunnige, såsom Bankens
Tryckeriföreståndare. Teknologer och Vetenskapsman, hvilkas olika åsigter
föranledt olika omdömen, har val ej ansetts kunna ske utan mitt vidare hörande,
hvilket föranledt ytterligare utlåtanden, hvarjemte nya prof oupphörligt blifvit
infordrade. Jag torde tå erinra, att jag derunder bland annat flere gånger
yttrat betänkligheter, vid afläggandet af det äldre hos allmänheten så omtyckta
sedelpapperet och att jag i mitt memorial af den 14 Maj 1857 företrädesvis
förordat dess bibehållande, hvarjemte prof derå, lämpade efter
det nya formatet oell valörerna, äfven blifvit bifogade. Be svårigheter,
sorn med denna sak varit förenade, lärer bäst kunna vitsordas af Revisionens
Herr Ordförande, hvilken såsom Ordförande hos Herrar Fullmäktige
en tid uti detta arbete tog verksam del, utan att komma till något tillfredsställande
resultat. Ett pappersprof, som under hans Ordförandeskap
hösten 1857 antogs, hade bland andra egenskaper onekligen förtjensten af
ett fördelaktigt och karakteristiskt utseende, men då detta skulle tryckas,
fann Bankens Tryckeriföreståndare detsamma till tryckning olämpligt,
hvarpå han jemväl företedde andra Boktryckares intyg, och för att gå hans
önskningar till mötes, måste den ena efter den andra af papperets mest
i ögonfallande karakterer uppoffras, tills det slutligen efter att hafva fått
det föga uttrycksfulla utseende, det nu gångbara sedelpapperet äger, den 19
Aug. 1858 antogs, hvarefter, sedan pappersformar- för de särskilda valörerna
blifvit förfärdigade, och tillverkningen i större omfång med möjligaste
skyndsamhet blifvit i gång satt, det nya papperet för alla valörer, utom
1 R:dr R:mt, definitivt godkändes under hösten samma år.
Bet lider intet tvifvel, att antagandet af detta papper skett efter
mogen öfverläggning och stöder sig på goda grunder, hvaröfver det ej tillkommer
mig att yttra mig, men jag måste tillika anmärka, att sedan prof
blifvit fastställdt och då Instruktionen för Tumba Bruk § 3, innehåller:
”Serskildt skall han (Förvaltaren) vaka deröfver, att tillverkningen af sedelpapper
och andra dylika papperssorter sker i noggrann öfverensstämmelse
med gifna föreskrifter och fastställda prof’, förvaltningen först då kan i
detta afseende hafva brustit i sitt åliggande, när sedelpapperet befinnes från
fastställda prof afvikande, hvilket likväl, medan man deröfver uttalat ett
allmänt klander, aldrig är ådagalagdt.
Hvad för öfrigt detta pappers allmänna beskaffenhet angår, så torde
det väl ej kunna påstås, att det är det bästa möjliga, men en öfverdrift
ligger onekligen deri, att man vill påbörda detsamma alla möjliga brister.
Man har sagt, att Riksbankens sedelpapper är sämre, än det jemväl vid
Tumba tillverkade sedelpapperet för Privatbankerna. Betta är efter mitt
omdöme oriktigt. Endast ett par af de sednast octrojerade Bankernas sedlar
kunna i utseende, (och detta beror mycket på tryckningen) och styrka
112
jemföras med Riksbankens. Olika personers önskningar i afseende på
sedelpapperet äro så många och så olika, att det år omöjligt att uppfylla
dem alla. En del önska ett tunnt ock smidigt papper ock framkalla i
sådant afseende Mälareprovinsernas i England tillverkade sedelpapper. Härifrån
skiljer sig föga Riksbankens sedelpapper för 1 R:dr R:mt, hvilket i
vattenmärkenas tydlighet dessutom har företräde. I afseende på de förras
släta yta bör dessutom erinras, att denna, ej tillhör papperet i dess ursprungliga
form, utan härrör från dess tryckning medelst blanka, graverade
plåtar, hvarigenom det glättas vid tryckningsoperationen, hvilket deremot
ej sker vid den vanliga sedeltryckningen med upphöjda typer. Jag
torde få erinra, att jag hos Herrar Fullmäktige i början af år 1858 gjort
förfrågan, huruvida till samma ändamåls vinnande papperet borde lisseras,
hvarpå jag, eftér Tryckeriföreståndarens hörande, fått nekande svar. Andra
finna sig ej belåtna med ett så tunnt papper, utan fordra för sedlarnes lättare
åtskiljande större tjocklek och stadga. Denna mening byllas jemväl af
Tryckarne, emedan trycket ej tager sig väl ut på tunnt papper, som ofta
är genomskinligt, så att trycket slår igenom. Det är förmodligen af denna orsak,
som Stockholms enskilda Bank, hvilken sednast beställt Engelskt sedelpapper,
låtit göra detta betydligt tjockare än det förra eller såsom Riksbankens sedlar
af de öfriga valörerna. Dessas tjocklek härrör likväl till en del af annan
orsak, nemligen att de, som bekant är, bestå af 3:ne sammanlaggda lameller
eller blad, åsyftande ändamål, som det vore för vidlyftigt att här utveckla.
Detta papper blef för de högre sedelvalörerna eller af största formatet,
hvilka, utan förut vunnen erfarenhet, under mycken brådska vid en
mörk årstid såsom ett slags lärospån först tillverkades och kommo i rörelsen,
både formadt till föreskrifven tjocklek och erhöll dessutom, till afhjelpande
af en af Tryckeriföreståndaren hos profven anmärkt löshet samt
förekommande af bläckets genomslående vid namnunderskrifningen, en
stark limning, under föreställning, att den härigenom vunna fasthet äfven
skulle kraftigt motverka sedlarnes nötning och förslitning, Men sedan det
vid dessa sedlars begagnande i rörelsen visat sig, att denna fasthet förorsakade'
mera brytning i vecken och vore vid handterandet mindre behaglig,
har denna starka limning vid det sedermera af för öfrigt samma sort
tillverkade papperet för 50, 10 och någon del 5 Riksdalerssedlar undvikits,
mot hvilka derföre mindre klagan i sådant afseende försports. För sedelvalörerna
1 R:dr, hvartill då ännu hvarken papper blifvit förfärdigadt eller
prof fastställdt, funno Herrar Fullmäktige skäl att, jemväl till kostnadsbesparing,
antaga enkelt papper, mot hvilket jag också tror att mindre
klagomål yttrats. Det klander mot det nya sedelpapperet, som ännu fortfar,
och hvari Herrar Revisorer jemväl deltaga, synes mig sålunda egentligen
blott gälla de högre valörerna, å 1,000, 500,H00 och någon del af
50 och 5 R:drssedlarne, men mot de öfriga å 50, 10, 5 och 1 R:dr, som
utgör det ojemförligt större antalet, i sjelfva verket vara mindre befogad!.
Herrar Revisorer hafva visserligen till bevis på det nu varande sedel
-
113
papperets ringa hållbarhet åberopat det stora antal sedlar, som till Banken
under revisionsåret inkommit förslitna och måst casseras, men jag får dervid
erinra, att detta ej är tillräckligt bevis lör deras påstående, annat än
i jemförelse med det antal sedlar, som under tiden varit i rörelsen utelöpande.
Antalet af i rörelsen varande sedlar är icke likbetydande med det
antal sedlar, som under samina tid blifvit tillverkade, hvarmed Herrar
Revisorer i en föregående del af berättelsen (§ 26) anställa jemförelsen,
emedan en stor del af do tillverkade sedlarne kunna vara qvarliggande i
Bankens sedelförråd eller Cassör, medan å andra sidan i rörelsen kunna
utelöpa en betydlig mängd förut tillverkade sedlar. Jag har icke kunnat
förskaffa mig erforderliga uppgifter öfver antalet af de i rörelsen under
revisionsåret utelöpande sedlar af nya slaget, hvarföre jag icke kan uppställa
den jemförelse jag önskat. Men då jag i sedelkontoret erhållit uppgift
på antalet af de förslitne sedlar, som under den tid då det gamla färgade
sedelpapperet var gängse, hvilket allmänt erkännes ega utomordentlig
styrka, på ett år inkommit och blifvit casserade, samt då det med skäl kan
antagas att de utelöpande sedlarnes antal under de sednare åren icke minskats
utan betydligt ökats, så har jag ansett upplysande att sammanställa
förslitningen af de 3:ne lägsta sedelvalörerna under ett års tid af de båda
ifrågavarande papperssorterna:
Förslitne sedlar af det äldre färgade Förslitne sedlar af det nya slaget från
sedelpapperet under år 1848, d. 1 Juli 1859 till d 1 Juli 1860.
af valören 32 sk. Banko 1,076,750 stycken. Å 1 R:dr R:mt 853,250 stycken.
Man ser häraf, hurusom förslitningen af de nya sedlarne af de 3:ne
lägsta valörerne på ett års tid varit mindre än på lika lång tid-af de
gamla färgade, och ehuru man derpå ej kan lägga särdeles vigt, enär flere
omständigheter hindra jemförelsen att vara fullt adeqvat, så visar den
åtminstone, att äfven af de gamla sedlarne förslitningen var betydlig och
att de af Herrar Revisorer aniörda siffertal, så stora de för sig sjelfva
betraktade förefalla, i sjelfva verket föga bevisa för de nya sedlarnes mindre
hållbarhet än de gamla. Det måste också anmärkas, att under de
stora arbetsföretag, som nu, särdeles vid jernvägsbvggnaden, pågå, hvarvid
från Banken uttagne 1 Riksdalerssedlar till aflöning mest användas och
genast falla i arbetarnes oöma händer, detta sedelslag till ovanlig grad
måste förslitas, så mycket mera, som 3 Riksdalerssedlarnes indragning gjort
ett så mycket större antal behöfligt.
Hvad nu är anfördt, talar visserligen i någon mån till det nya
sedelpapperets försvar, hvarförutan jag lika med Herrar Fullmäktige (FörRevisorernes
Berätt. ang. Bankoverket. 15
2 R:dr
6* *
r » 790,800 »
«  110^00
Summa 1,977,950 stycken.
5
10
' » 309,600 »
i » 104,500
Summa 1,267,350 stycken.
114
klaring till 1859 års Revis. Berättelse pag. 116) tror, att de öfverklagude
olägenheterna vid en förnyad eller fortsatt tillverkning skulle till en stor
del komma att försvinna, men sedan både föregående och detta års Herrar
Revisorer, äfvensom Rikets Högloft. Banko-Utskott och Rikets Ständer
deröfver uttalat sitt ogillande, anser jag det ej vara tillbörligt att vidare
arbeta för dess oförändrade bibehållande, utan vill efter bästa förstånd och
förmåga bidraga till erhållandet af ett annat, som kan finnas lämpligare,
i hvilket afseende jag äfven till Herrar Fullmäktige ingifvit förslag med
bifogadt utlåtande.
Tumba den 5 December 1860.
J. Samzelius.
Rättelser:
sid. 11, rad.
3,
uppifr. står 2,163,000.
läs
2,163,000, 75.
„ U, „
19,
nedi fr. „
8,824,060.
77
8,824,000.
„
ti,
uppifr. „
3,004,251, 17
77
3,004,251, 17
ii 11 ii
12,
uppifr. „
2,976,967, 62
77
2,976,967, 62.
77 77 77
3,
nedifr. „
visar
77
visa
„ 23, „
4,
uppifr. „
slutande i
17
slutande å
„ 31, „
10,
nedifr. „
speciel-
77
special-
ii si i ,,
8,
uppifr. „
67 §
77
167 §
ii 59, ,,
7,
uppifr. „
21,900.
77
23,700.
» 62, „
14,
nedifr. ,,
skuldsättnings-
77
skuldsättningsbelop-
beloppet,
pet;
„ 70, „
3,
uppifr. „
227,500, —
77
217,500, —
>i 83? ii
10,
uppifr. „
3 öre
77
13 öre.
ii ®5, „
9,
nedifr. .,
utan ett
’7
utan att
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDERS
år 1860 församlade
REVISORERS
BERÄTTELSE
OM GRANSKNINGEN AF
RIKSGÄLDS-KONTORETS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1860.
1 i ndertecknade, i föreskrifven ordning utsedde och genom Kongl. Kungörelsen den 15:de
sistlidne Juni sammankallade Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken, få, i öfverensstämmelse
med 5 § uti den af Rikets Ständer fastställda och uti Kongl. Kungörelsen
den 10 Februari innevarande år intagna Instruktion, härmed afgifva berättelse örn
Riksgålds-kontorets ställning samt hvad som förekommit vid den nu fulländade granskningen
af detta verks förvaltning och räkenskaper.
Jemlikt stadgandet uti 1 § af nyss åberopade Instruktion, hafva Revisorerne fått
emottaga ej mindre Fullmäktiges berättelse om Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning
i allmänhet, än ock berättelser dels af Riksgälds-kontorets Kommissariat angående
Kontorets inkomster och utgifter samt skulder och tillgångar, dels af Kontorets Ombudsman
rörande de af honom handlagde rättegångs- och utsökningsärenden; hvarförutom
Fullmäktige afgifvit särskild berättelse angående den af Fullmäktige, till följd af
Rikets nu församlade Ständers beslut, verkställda upplåning utaf de för jernvägsbyggnaderna
anslagne medel.
Enär Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, enligt hvad den af dem afgif- Revisionens
na berättelse innehåller, genomläst de hos Fullmäktige förda protokoller till ocA~, med omfattning,
den 11 Augusti sistlidet år samt granskat Riksgälds-kontorets hufvudbok och öfriga räkenskaper
för år 1858, hafva Revisorerne nu läst och genomgått protokollerna för tiden
efter den 11 Augusti 1859 till och med den 9 sistlidne Augusti samt tagit kännedom
om Kommissariatets protokolls-diarium för samma tid, äfvensom granskat såväl Riksgälds-kontorets
för år 1859 afslutade hufvudbok med dertill hörande räkenskaper, som
den för samma år upprättade särskilda redogörelse i afseende på de medel, hvilka blifvit
upplånta och utbetalda för fortsättningen af statens jernvägsanläggningar.
Enligt den i Rikets sednast församlade Revisorers berättelse meddelade uppgift, Riksgälds
uppgingo Riksgälds-kontorets skulder vid slutet af år 1858, oberäknade de inom linien
förda skuldposterna, till ett sammanlagdt belopp af
R:mt R:dr 10,269,490: 82.
Enligt hvad den nu granskade hufvudboken utvisar, hafva skulderna
under sistlidet år minskats med
» 1,231,232: 77.
så att desamma vid årets slut utgjorde
R:dr 9,038,258: 5.
Deraf voro räntebärande
R:dr 4,589,596: 68.
nemligen:
med 6 procents ränta
2.875: —
» 5 » »
223,261: 2.
» 44 » »
17,400: —
Transport: 243,536: 2. 4,589,596: 68. "9,038,258: 5.
kontorets
skulder.
— 4
1844
och
1845
dito
dito
1847 och
1848
dito
dito
1850 och
1851
dito
dito
1853
och 1854
dito
dito
1856
och
1858
dito
dito
Transport: 243,536: 2. 4,589,596; 68. 9,038,258; 5.
med 4 procents ränta-  4,291,660: 66.
» 3^ » »
54,400: —
R:dr 4,589,596: 68.
Härå upplupna, då icke lyftade räntor
141,290: 34.
De öfriga räntefria skulderna uppgingo till 4,307,371: 3.
R:dr 9,038,258: 5.
Bland de räntefria skulderna inberäknas följande å Riksgälds-kontoret anvisade
och, enligt Rikets Ständers beslut, till utbetalning förfallna, men vid sistlidet års slut
innestående anslagssummor, nemligen:
under 1840 och 1841 års riksdag beviljade anslag  212,612: 95.
' ‘ "
3,065: 46.
3,350: —
32,437: 50.
235,726: 1.
1,784,915: 29.
Anslag till folkundervisningen, beviljade vid sistlidne
riksdag,
442,260: —
Afsatt fond för folkskolelärares pensionerande  101,940: — 2,816,307: 21.
hvartill kommer:
Deponerade undsättningsmedel
1,423,731: 66.
Andra deponerade medel
59,901: 71.
Aldre förfallna obligationer m. m
7,430: 45.
R:dr 4,307,371: 3.
De inom linien i Riksgälds-kontorets räkenskaper förda skulder, hvilkas sammanräknade
belopp vid 1858 års slut utgjorde
R:dr 6,742,860: 11.
hafva under år 1859 undergått förändring, dels derigenom att
innehafvarne af Trollhätte Slussverks lottsedlar, i följd af Kongl.
Maj:ts nådiga Dom af den 11 Januari 1859, ansetts berättigade
utbekomma nämnde lottsedlars inom linien balanserade kapital,
49,250 R:dr, med hvilket belopp den inom linien bokförda skulden
alltså minskats, dels derigenom att från Kongl. Stats-kontoret till
Riksgälds-kontoret blifvit aflemnade depositionsmedel å 2,841 R:dr
15 öre, hvarmed den inom linien balanserade skulden ökats; och
uppgick alltså sistnämnde skuld vid 1859 års slut till
R:dr 6,696,451: 26.
Till upplysning om beloppet och beskaffenheten af hvarje särskild, i Riksgälds-kontorets
räkenskaper upptagen, skuldpost samt dess ökning eller minskning under sistförlidna
år, hafva Revisorerne, under åberopande af de i förut afgifna revisions-berättelser
meddelade utredningar af Riksgälds-kontorets samtliga skulder, ansett sig böra här intaga
följande uppgift på:
— 5 —
Riksgälds-kontorets utbalanserade Skulder.
vid vid
Räntebärande: 1858 års slut. 1859 års slut.
Obligationer med 5 procents ränta, hvilka, i anseende
„ till deras ordalydelse, icke kunna uppsägas
10,125: — 10,125: —
Annu obetalde Trollhätte Slussverks s. k. lottsedlar .... —— 2,875: —
Af dessa lottsedlars, alltsedan år 1840 inom linien i
räkenskaperna upptagne kapitalbelopp, R:dr 49,250:
utbetaldes under år 1859 -  » 46,375:
Obligationer med 4 procents ränta,' utfärdade till Rikets
Ständers Bank, eller dess ordres, att årligen
till ett antal af 22 stycken å 4,000 R:dr B:ko
hvardera, eller å ett sammanlagdt belopp af 88,000
R:dr sagde mynt, infrias
3,432.000: 3,300,000; -
» med 4 proc. dito, för upplånte medel till utbetalningar
å kreditivet för neutralitetens upprätthållande
(serien B.)
342,375: — 332,625: -
» med 41 dito, för under åren 1857 och 1858 upplånte
medel,
44,000: —
—
» med 4 dito, för det till jernväg sanläggningars bekostande,
enligt Rikets Ständers'1 beslut vid 1853
och 1854 års riksdag, upptagna fonderade statslån
(serierna A. och B.)
225,500: — 225,500: —
» med 31 dito, för dito dito, (serierna C. och D.) .... 54,400: — 54,400: —
Ränte- och amortissements-fonden för sistnämnda statslån,
å hvilken fond af Rikgälds-kontoret godtgöres
5 procents ränta,
22,638: 96. 27,247: 2.
Insatt fond till säkerhet för Götha kanals framtida underhållande,
emot 5 procents ränta,
140.889:
140,889: —
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhållande,
emot dito,
45,000: — 45,000:
Innestående lösen för å skattejorden växande ekar; ä
hvilka medel godtgöres 4 procents ränta  296,019: 56. 298,535: 66.
Uti Riks-arkivets nuvarande hus intecknad skuld till
Stockholms Borgerskaps Enkhus, för hvilken skuld,
enligt derför afgifven förbindelse af den 6 November
1794, erlägges 44 procents ränta
17,400: — 17,400: —
Norbergs förra jernvägsbolags lån utaf handels- och sjö—
farts-fonden; [hvilket lån af , Riksgälds-kontoret
återbetalas med -f'lT:del årligen af lånets primitiva
Transport: 4,630,347: 52. 4,454,596: 68.
- 6 -
Transport: 4,630,347: 52.
belopp samt 4 procents ränta å vid hvarje liqvid
återstående kapital
—
= 4,630,347: 52. 4,589,596: 68. =
Räntefria:
Förfallna 5 procents obligationer, med dera till för
fallodagarne
upplupen ränta
5,641: 19.
Dito dito, med dito, utfärdade för Svenska medborgares
erkända fordringar hos Franska regeringen
839: 14.
Fonden för Hjelmare kanals och slussverks framtida
underhållande, hvilken fond utgöres af en i bolagets
fasta egendomar intecknad skuldförbindelse,
jemte andra säkerhetshandlingar,
56,856: 59.
Återstoden af den, vid Kongl. f. d. Nummer-lotteriets
upplösning, till Riksgälds-kontoret aflemnade s. k
brudgåfvofond
30,403: 58.
(Afskrifven, på grund af Rikets Ständers beslut
vid innevarande riksdag).
Verkställda och sedermera icke återtagna insatser för
den inställda 1,144.de dragningen vid samma lotteriinrättning
-  87: 79.
(Afskrifne, enligt dito dito).
Norbergs förra jernvägsbolags lån utaf handels- och
sjöfartsfonden
150,000:
(Upptages numera bland de räntebärande skulderna;
se ofvan).
Upplupne, oguldne räntor
128,890: 60.
= 372,718: 69. 207,469: 88. =
Inneståeiide anslagssummor.
Beviljade under 1840 och 1841 års riksdag:
Utaf anslaget, 150,000 R:dr, för häradshäktenas ombyggande
och förseende med celler
69.685: —-
» dito, 195,000 R:dr, för fängelsebyggnader i städerna,
utom Stockholm
142,927: 95.
= 212,612:95. 212,612:95.-
Beviljade under 1844 och 1845 års riksdag:
Utaf anslaget, 105,000 R:dr, för boskapsskötselns uppmuntran
och befrämjande genom bildande af stamholländeriér
och införskrifning af racedjur m. m. 27,645: 21.
= 27,645: 21. 3,065: 46. =
Transport: 5,243,324: 37.
4,454,596: 68.
135,000:
5,641: 19.
839: 14.
59,699: 21.
141,290: 34.
69,685: —
142,927: 95.
3,065: 46.
5,012.744: 97.
__ 7 -
Transport:
Beviljade under 1847 och 1848 års riksdag:
Utaf anslaget, 4,000 R:dr, för reparationer och uppsättande
af bokhyllor samt ytterligare inredningskost
nader
i några rum af Riksarkivets hus
» dito, 1,500 R:dr, till befrämjande af goda läseböckers
författande och utgifvande för allmogen ....
-=' 3,350: - 3,350: — =
Beviljade under 1850 och 1851 års riksdag:
Utaf anslaget, 126,937 R:dr 50 öre, för Wisby hamnbyggnads
fullbordande
» dito, 53,079 R:dr, för hamnbyggnaden vid Kalmar
» dito, 12.000 R:dr, för en kanal genom Tjufholms
sundet
vid farleden till Luleå
» 1851—1853 årens anslag, 250,000 R:dr årligen,
för väganläggningar och våg förbättringar samt mindre
strömrensnings- och hamnbyggnads-arbeten ....
» samma års anslag, 30,000 R:dr, till sanka trakters
och sjöars utdikning och aftappning
» anslaget, 112,500 R:dr, för jernvägsanläggningen
mellan staden Nora och Ervalla
= 36,950: — 32,437: 50. =
Beviljade under 1853 och 1854 års riksdag:
Utaf anslaget, 130,500 R:dr, för rid- och anspanns- m.
fl. persedlar åt nya fältartilleriet
» 1856 års anslag, 5,000 R:dr, för anskaffning af
slagkrut diufvar
» 1855, 1856 och 1857 års anslag, 5,000 R:dr årligen,
för Skeppsbyggeri-institutet i Karlskrona ....
» anslaget, 30,000 R:dr, för Ystads hamns uppmud
dring
» dito, 37,500 R:dr, för Arboga åns uppmuddring
mellan staden Arboga och Mälaren
(Slutbetaldt år 1860).
» dito, 150,000 R:dr, för en kanal-ledning mellan
Eskilstuna och Mälaren
(Slutbetaldt år 1860).
» 1854—1857 års anslag, 187,500 R:dr årligen, för
väganläggningar och förbättringar samt strömrensningar,
äfvensom mindre hamn- och brobyggnader
» anslagei, 50,000 R:dr, för brobyggnad öfver Helge-å
vid Kristianstad
5,243,324: 37. 5,012,744: 97.
2,600:
750:
2,600: —
750:
7,500: -
7,500: -
1,500: —
1,500: —
2,000: —
2,000: -
9,012: 50.
5,512: 50.
1,937: 50.
925: —
15,000:
15,000: —
16,000: —
3,000: —
—
1,952: 72.
1,640: 22.
15,000: —
7,500: —
7,500: -
7,500:
30,000: —
15,000: —
148,048: 17.
91.610: —
25,000: —
12,500: —
Transport: 5,530,125: 26. 5,184,282: 69.
— 8 —
Transport: 5,530,125: 26.
Utaf anslaget för åren 1854—1857, 7,500 R:dr årligen, för
myrutdikningar och sjösänkningar m. fl. vatten
aftappnings-arbeten
16,143; 50.
Anslaget för fortskyndande af afvittrings-ärendena inom
Wester-norrlands, Westerbottens och Norrbottens
län
12,000: -
(deraf, jemlikt reglementets 85 §, besparats
4.833: 34).
dito för uppfinningen af ett instrument till brånvins
mätning och profning  4,500: —
(Besparadt, på grund af föreskriften i reglementets
86 §).
Utaf dito, 4,500 R:dr, till premier åt egare af kreatur
utaf utmärktare slag  1,500: —
» dito, 4,500 R:dr, till slöjdexpositioners befrämjande 3,500: —
» 1855—1857 års anslag, 3,000 R:dr årligen, till
rese-stipendier för fabriks- och handtverks-arbetare 3,684: 16.
(Besparadt, jemlikt £ 89 i Riksgälds-kontorets
reglemente).
» dito dito, 3,000 R:dr årligen, för inköp af konst
alster
utaf Svenska, i fäderneslandet bosatte, konstnärer
3,225: —
» dito dito, 3,000 R:dr årligen, till utgifvande från
trycket af äldre, för Sveriges historia och offentliga
förhållanden vigtiga handlingar  1,714: 29.
» anslaget, 15,000 R:dr, till förberedande åtgärder
för ett statistiskt embetsverks inrättande
525: 10.
(Besparadt, jemlikt reglementets 93 §).
» dito, 225,000 R:dr, till utvidgning och förbättran
de
af Wadstena, Götheborgs och Hernösands hospitaler
75,000: —
Anslaget till inköp af nya eller ytterligare inventarier
åt institutet för döfstumma och blinda  7,500: —
375,792: 94. 235,726: 1. =
Beviljade under 1856 och 1858 års riksdag:
Utaf 1858 års anslag, 150,000 R:dr, till uppförande af
länsfängelser efter cellsystemet
30,000: -—
1858 och 1859 års anslag till anskaffning af 39 am
munitions-vagnar
för fältartilleriet
15,210: —
Utaf dito dito, 150,000 R:dr årligen, till dito af refflade
infanteri-gevär
60,000: —
» 1858 års anslag, 90,000 R:dr, till utförande af fäst
ningsbyggnads-arbeten
vid Waxholm  45,000: •—
1858 års dito, till ersättning för arrende- och hyresmedlen
utaf Kalmar f. d. fästningsvallar och län
• genheter
1,650: —
Transport: 5,811,277: 31.
5,184,282: 69.
10,536: 50.
1,500: —
3,500: —
225: —
1,714: 29.
75,000: —
7,500: —
15,210: —
50,000: —
5,349,468: 48.
— 9 —
Transport: 5,811,277: 31. 5,349,468: 48.
Utaf 1858 års anslag, 10,000 R:dr, till bildande af
material-förråd för fåltbrygge-utredning vid arméen 6,000: —  —
Anslaget till uppförande af kasern-byggnad m. m. på
Ränne slätt för Smålands hussar-regemente
29,200: — 20,000: —
Dito till dito af förrådshus för bevarande af beväringsmanskapets
materiel
75,000: — 45,000: —
Utaf 1858 års anslag, 32,061 Rd:r 50 öre, till ökade
kostnader för beklädnads- och utrednings- m. fl.
persedlar vid Svea och Andra Lifgardes-regementena
samt Lifgardet till häst och Kronprinsens
hussar-regemente
16,030: 75.  —
» dito, 18,240 R:dr 19 öre, till ökade beklädnadskostnader
vid Sappörtruppen samt Svea och Götha
artilleri-regementen
9,120
» dito, 84,000 R:dr, till underhållande af beväringsmanskapets
beklädnad
42,000
» dito, 130,000 R;dr, till anskaffning af tält för beväringsmanskapets
vapenöfningar
30,000
1858 ars anslag till understöd åt officerare, som inträda
i aktiv krigstjenst hos- främmande makt
9,000
Utaf anslaget, 2,000 R:dr, för statistiska uppgifter öfver
kostnaderne för Krigs-kollegii förvaltning tillhörande
föremål
1,333: 33.
» dito, 181,170 R:dr 45 öre, till gratifikationer för
år 1857 åt Underofficerare och deras vederlikar
vid garnisons-regementena och Artilleriets tyg- och
handtverksstater samt Flottan och Marin-regementet
äfvensom Flottans handtverks-, timmermans
och
machinist-stater
2,830: 58. 2,830: 58.
» 1858 och 1859 års anslag, 116,666 R:dr 66 öre,
för uppförande af en jernbro mellan Skepps- och
Kyrk-holmarne i hufvudstaden  666: 66. 1.333: 33.
Anslaget till gratifikationer för år 1857 åt Flottans
matroser och jungmän
8,760: — 2,072: 82.
Utaf dito, 1,400 R:dr, till arfvoden för samma år åt
Cheferne vid indelnings-båtsmans-kompanierna .... 183: 70. 183: 70,
Anslaget för en fyrs uppförande på Brämön eller i
trakten deraf
40,000: —- —:— —
1858 och af 1859 års anslag till uppförande af en fyr
på Bjurö och en på Hernö klubb samt en på
klippan Björn
44,500: — 40,000:
Samma års dito, till sjömärkens anbringande, företrädesvis
i farvattnen norr om Stockholm
8,000: — 8,000
Utaf 1858 års dito, 1,000 R:dr, till hyra för embets
lokal
åt Statistiska tabellkommissionen
800: — 800
» 1858 och 1859 års dito, 15,750 R:dr, till fortskyn
dande
af arbetet med socken-karteverkets utförande 12,526; — 16,426
Transport: 6,147,228
30,000: —
1,333: 33.
42.
5.517,448: 24.
2
— 10 —
Transport: 6,147,228: 42.
Samina års anslag till skiften och afvittringar
57,000: —
Anslaget till inköp af nya målkärl och vigter för krono
magasinerna
och bagerierna
5,000: —
1858 och 1859 års anslag till uppförande af ny byggnad
för Teknologiska institutet m. in  140,000: —
Anslaget till inköp af tomt för nyssnämnde nya byggnad 60,000: —
Utaf anslagen, 18,000 R:dr, till anskaffning af erforderliga
läroapparater vid tekniska skolorna i Malmö,
Orebro, Norrköping och Borås  13,500:
» 1858 och 1859 års dito, 5,000 R:dr, till aflönande
af lärare och underhåll af elever samt andra utgifter
vid Skeppsbyggeri-institutet i Karlskrona .... 2,750: —
Anslaget till slöjd-expositioners befrämjande
4,500: —
1859 års anslag till vetenskapliga undersökningar rörande
fiskerierna
—
Utaf anslaget, 60,000 R:dr, till geologiska undersökningar
samt derpå grundade kartors utgifning
40,000; —
Anslaget till uppförande och inredning af ett boningshus
på Landtbruks-akademiens experimentalfält
6,000:
Återstoden af dito, 9,000 R:dr, till utdelning af premier
för djur, redskap och ladugårds-produkter  4,500: —
Utaf 1858 och 1859 års anslag, 3,000 R:dr, till arfvo
den
för lärare vid Mariebergs artilleri-läroverk i
civil-ingeniörer tillhörande kunskapsämnen  1,500:
» anslaget, 150,000 R:dr, till kostnader för tekniska
och topografiska samt statistiska undersökningar
rörande för Statens räkning ifrågaställde jernvågs
anläggningar
50,000: —
Det till utgående under åren 1858—1860 afsedda belopp
af anslaget, 525,000 R:dr, för en kommunikationsled
från Asasjön inom Norrvidinge till Almundsryd
inom Kinnevalds härad af Kronobergs
län samt anläggningen af en jernväg mellan sistnämnde
ställe och Karlshamn
170,000: —
(Afskrifvet i 1859 års hufvudbok, på grund af
föreskrift i 128 § af reglementet).
Utaf anslaget, 244,500 R:dr, för ny kommunikationsled
från de inre delarne af Jemtland till lämplig
hamnplats vid Nordsjön
190,500: —
» 1858 och 1859 års anslag, 150,000 R:dr, för dels
anläggning af nya, dels förbättrande eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar .... 38,679: 17.
» det särskilda anslaget, 15,000 R:dr, för vägs an
läggning
mellan Vester- och O ster-Dalarne genom
Öije kapellförsamling inom Stora Kopparbergs län 10,000: -r
»
dito, 67,500 R:dr, för dito mellan Ofver-Torneå
och Pajala socknar i Norrbottens län  47,500: —
» 1858 och 1859 års anslag, 20,000 R:dr, till min-
Transport: 6,988,657: 59.
5,517,448: 24.
57,000: —
5,000: —
280,000: —
10,000: —
4,500: —
2,782: 84.
4,500: —
1,000: —
20,000: —
6,000: —
4,500: —
1,500: —
94,500: ■—
10,646: 18.
5,000: —
27,500: —
6,051,877: 26.
— 11 —
Transport;
dre hamnbyggnaders och årensningars understödjande
Utaf anslaget, 12,850 Rdr, för hamnbyggnad vid Färjestaden
i Thorslunda socken på Oland
Anslaget för hamnbijggnad vid staden Falkenberg
1858 och af 1859 ars anslag till utdikningar och aftappningar
af sanka trakter och sjöar, för odlings
företags
beredande
Utaf anslaget, 60,000 R:dr, till kostnader för verkställande
af förenkling i beskattningsväsendet samt de
nya jordeböckernas afslutande och granskning
Anslaget till inlösen af Kamereraren C. Sandbergs
samlingar och anteckningar rörande Svenska Ka
meral-väsendet
1858 och 1859 års anslag till nämnde samlingars förökande
samt ordnande och vårdande
Anslaget till förre Laudskamereraren, Kammarrättsrådet
S. Lindberg för den händelse, han kommer att
ersätta arrendemedel, som af Stats-rådet J. D. af
Wingårds sterbhus blifvit inbetaide
Utaf dito, 76,650 R:dr, till inköp af landsbofdingeresidenshuset
i Hernösand och uppförande af en
embetsbyggnad för landsstaten derstädes
(Afskrifvet i 1859 års hufvudbok).
Anslaget för Wadstena slotts yttre iståndsättande
Utaf dito, 37,500 R:dr, för vidmakthållande af Kalmar
slott och åtskillige dervarande rums restaurerande
Anslaget till inköp af egendomen N;o 1 på Riddarholmen
i Stockholm eller det s. k. Geijer ska huset
Utaf dito, 1,000 R:dr, till gratifikation åt Kamereraren
i Kongl. Stats-kontorets Kammar-kontor
Anslagen till en kapellbyggnad vid Mouonionalusta och
ett bönehus med begrafningsplats vid Turtola by
samt inköp af ett boställe för kapellpredikanten
inom Pajala socken af Norrbottens län
Anslaget till boställe åt kapellpredikanten inom Tyngsjö
kapellag af Malungs pastorat i Stora Kopparbergs
län
Utaf dito, 30,000 R:dr, till fullbordande af lärohus
byggnaden
i Wexiö
Anslaget till nya skolhus- och gymnastikbyggnaden i
Götheborg
Dito till ny skolhusbyggnads uppförande i Uddevalla ....
Dito för ombyggnad af växthusen vid den botaniska institutionen
i Upsala
Dito till uppförande af ett nytt kemiskt laboratorium i
Lund,
6,988,657; 59.
8,670; —
9,637: 50.
20,000: —
20,000: —
58,645: 1.
5,000: -  500: —
1,500: —
60,650;
£ 30,000
23,500
140,000
500
13,800: — 13,800:
4,500;
15,000
150,000
20,000
13,500
30,000
6,051,877: 26.
6,250: —
6,425: —
20,000: —
38,000: —
29,786: 68.
5,000: —
1,000: —
1,500: —
; 20,000: —
23,500: —
150,000:
20,000:
20,000:
Transport 7,614,060: 10.
6,407,138: 94.
- 12 —
6,407,138: 94.
150,000:
Transport: 7,614.060: 10
Anslaget till inköp af en refraktor för astronomiska
observatorium i Upsala
15,000: —
Utaf dito, 450,000 B:dr, för tillbyggande af Vetenskapsakademiens
hus
225,000: —
(Utaf hela anslaget, 450,000 R:dr, få intill 1860
års slut endast utbetalas 225,000 R:dr, och utaf
dessa 225,000 innestodo vid sistlidne års utgång
150,000 R:dr).
Anslaget till utgifning af planchverk öfver färnsåker och
historiska märkvärdigheter samt medeltids-sigiller 6.000: —
Utaf dito för år 1859, 2,000 R:dr, till fortsatt utgifning af
Svenskt Diplomatarium
—
1858 och af 1859 års anslag till fortsatt utgifning af
äldre, för Sveriges historia och offentliga förhållanden
vigtiga skrifter och handlingar
3,000: —
Utaf 1858 års dito, 3,000 R:dr, för utskrifning af felande
registratur inom de särskilda afdelningarne
af Kongl. Maj:ts Kansli
2,000: —
1858 och 1859 års dito till stipendier för genomgåendet
af lärokursen vid Gymnastiska Oentral-institutet 2,000: —
Utaf dito dito, tillsammans 315,000 R:dr, till afslutande
af byggnadsarbetena för hospitals-inrättningen
å lägenheterna Hedvigsberg och Konradsberg
invid Stockholm
23,750:
Anslaget till uppförande af ny byggnad för Götheborgs
hospital
190,000
Dito i'6x jLito vid allmänna institutet för döfstumma och
blinda
157,500
1858 och 1859 års anslag till löneförbättringar vid vissa
stadspedagogien och dessa skolors utvidgning
30,000:
Utaf gratifikationsanslaget, 960,000 R:dr, till förbättring
af den i Statens tjenst anställda personals löne
vilkor
för år 1857
217,900: — 117,900
= 2,826,792: 79. 1,784,915: 29. =
6,000: —
456: 25.
1,928: 58.
2.000:
56,250:
140,000:
157,500:
30,000:
För folkundervisningens befrämjande:
Utaf 1855 och 1857 års anslag till understöd för aflönande
af folkskole-lårare samt till folkskole-lårare-seminarierna
och till stipendier åt elever vid dessa seminarier
23,475: —
(Afskrifne i 1859 års hufvudbok, på grund af stadgandet
i reglementets 184 §.)
Utaf 1858 och 1859 års anslag, 100,000 B:dr, till s. k.
småskolors inrättande och till understöd för examinerade
folkskole-lårare
75.480: — 175,110:
Transport: 8,585,165: 10. 7,244,283: 77,
— 13 —
Transport: 8,585,165: 10. 7,244,283: 77.
Samma års anslag till understöd för högre folkskolors
inrättande....
24,000: — 48,000: —
Utaf dito dito, 46,000 R:dr, till folkskole-lärare-semina
rierna
och understöd för dervarande elever
13,150: — 59 150:
Samma års anslag. till undervisnings-materiel samt
böcker och kartor för folkskolorna
12,000: — 24,000:
Dito dito till folkundervisningens befrämjande i allmänhet 68,000: — 136/JOO:
Utaf 1858 års anslag, 1,500 R:dr, till ersättande af
numera aflidne Grefve Thorsten Rudenskölds resekostnader
vid folkundervisningens ordnande
750: —
(Afskrifvet i 1859 års hufvudbok).
» fonden, 120,000 Ii:dr, för afskedade folkskolelärares
framtida pensiönerande
101,940: — 101,940: —
318,795: - 544,200: — =
Deponerade medel:
Lösnings-summan för 5 stycken till inlösen icke företedda
aktier i Strömsholms gamla kanal-bolag,
jemte derå innestående utdelning
551: 5g. 555g.
För utbekommen ränta å 3:ne Trollhätte slussverks lottsedlar,
som för mer än 10 år tillbaka blifvit fråsi
innehafvaren bortstulna
202: 50. 202: 50.
För behöfvandes undsättning i missväxtår anvisade och,
intilldess de för afsedt ändamål böra användas, till
Riksgälds-kontoret öfverlemnade medel
1,403,731: 66. 1,423,731: 66.
= 1.464,485: 72. 1,424,485: 72. ^
Förskottsvis af vederbörande redogörare bestridda och
först efter årets slut utaf Riksgälds-kontoret ersatta
s. k. kontors- och rättegångs-expenser vid
detta verk
398: 5g.
"
Inom linien upptagna skulder:
vid vid
1858 års slut. 1859 års slut.
Till Rikets Ständers
Bank, för derstädes
af Riksgälds-kontoret,
emot diskontvilkor och
2 procents ränta, intill
1823 års slut begagnade
förskott
6,022.278: 51. 6,022,278: 51.
Transport; 6.022,278: “51.6,022,278: 51. 10,269,490; 82. 9,038:258: 5.
„ 14 —
Transport: 6,022,278: 51. 6,022,278: 51. 10,269,490: 82. 9,038,258: 5.
(Denna skuld har
blifvit förd inom linien,
enligt Rikets
Ständers beslut vid
1828-1830 års riksdag.
)
För tillskott till Trollhätte
slussverks byggnad,
år 1750 utfärdade
obligationer, eller
de s. k. Trollhätte
slussverks lottsedlar;
för hvilka tillskott,
under de 2:ne första
åren, skulle godtgöras
6 procents årlig ränta
och derefter eller från
den 1 Mars 1753, under
100 år, 12 procent
årligen; hvaraf
dock i:del eller 3 procent
innehållits såsom
bevillningsafgift
49,250: —  —
(Dessa obligationers
kapitalbelopp, sorn fördes
inom linien, enligt
Rikets Ständers beslut
vid 1840 och 1841 års
riksdag, har, i öfverensstämmelse
med Kongl.
Maj:ts nådiga Dom
den 11 Januari 1859,
blifvit till större delen
utbetatdt, och1 återstoden
här ofvan bland
räntebärande skulder
upptagits.)
Det, enligt 1779 års
riksdagsbeslut,till hemgift
åt dåvarande Hertigen
af Södermanland,
sedermera Konung
Carl XIII, anslagna
kapital med 5
procents årlig ränta .... 150,000: — 150,000: —
(Fördt inom linien,
enligt dito dito).
Lappmarks Ecklesia
-
Transport: 6,221,528: 51. 6,172,278: 51. 10,269,490: 82. 9,038,258: 5.
— 15 —
Transport: 6,221,528: 51. 6,172,278: 51. 10,269,490: 82. 9,038,258: 5.
stikverks, vid Kongl,
f. d. Kansli-styrelsens
upplösning år 1834,
till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade/bwd. för
hvilken Kontoret betalar
5 procents årlig
ränta
100,777: 16. 100,777: 16.
(Fördt inom linien,
enligt dito dito).
Från Landtränterierna
samt Ofverståthållare-embetets
Kansli till
Kongl. Stats-kontoret
inlevererade samt under
åren 1845,5)1848,
1851 — 1859 till' liiksgälds-kontoret
öfverlemnade
depositions
medel
119,777: 12. 122,618: 27.
(Upptagna inom linien,
enligt Fullmäktiges
beslut den 8 Maj
1845.)
Från Kongl. Postverket
emottagna medel,
som varit inneslutne i
öfverblifna bref  4,727: 32. 4,727: 32.
(Till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade, på
grund af Rikets Ständers
beslut vid 1844
och 1845 års riksdag
samt Kongl. Brefvet
den 10 Mars 1845.) •
För fullföljandet af rättegången
angående
Baumannska arfvingarnes
kronofordran,
utaf Riksgälds-kontoret
hos Ofverståthållare-embetet
deponerade
medel, som derefter
återbekommits
emot Riksgälds-kontorets
förbindelse af den
25 Maj 1847, att, i
händelse de uppgifna
Transport: 6,446,810: 11. 6,400,401: 26. 10,269,490: 82. 9,038,258: 5.
— 16 —
Hiksgälds-kontorets
fordringar
och tillgångar.
Transport: 6,446,810: 11. 6,400,401: 26. 10,269,490: 82. 9,038,258: 5.
arfvingarne skulle förklaras
berättigade till
lyftning af större eller
mindre belopp, detsamma
uppå anfordran
återbetala
296,050: — 296,050: —
S:mäT6J42,860: 11. 6,696,451: 26. _____________
Summa R:dr 10,269,490: 82. 9,038,258: 5.
Riksgälds-kontorets fordringar och öfriga i räkenskaperna upptagna tillgångar,
hvilka, oberäknadt de inom linien förda, vid 1858 års slut utgjorde
R;dr 15,927,608: 37.
hafva under år 1859 ökats med
» 2,790,863: 81.
och uppgingo alltså den 31 December sistnämnde år till ett sam
manräknadt
belopp af
R:dr 18,718,472: 18.
Af denna summa voro räntebärande
R:dr 9,262,449: 67.
nemligen: å 6 procent R:dr 1,798,000: —
» å » » 675,000: —
» a 5 » » 627,748: 37.
» å 4^ » » 42.000: —
» å 4' » » 2,635,242: 70.
» å 3 » » 603,098: 59.
» ä 2 » » 2,881,360: 1.
R:dr 9,262,449767.
och uppgingo de härå upplupna oguldna
räntor till
» 158,558: 42.
Fordringar, för närvarande ränteIria, men
hvilka framdeles, efter förloppet af den
för hvarje fordran särskildt bestämda
tid, blifva räntebärande
» 1,977,930: 33.
Fordringar utan ränta, deruti inbegripen kontanta
behållningen å Riksgälds-kontorets
räkning N;o 1 i Rikets Ständers Bank, » 7,319,533; 76.
R.dr 18,718,472TT8:
De räntebärande fordringarne bestodo af:
l:o Fordringar för meddelade försträckningar till vissa bestämda ändamål och med
återbetalningsskyldighet under längre tid  6,706,990: 63.
nemligen:
a) Byggnadslån
924,905: 38.
b) Tomtregleringslån
86,907: 78.
c) Förlagslån åt näringsidkare, sorn lidit af
brandskada,
10,002: 45.
Transport: 1,021,815: 61. 6,706,990: 63.
— 17 —
Transport: 1,021,815: 61. 6,706,990: 63.
d) Lån till Karlskrona stads pastorat  10,534: 59.
e) Dito till allmänna Barnhuset i Stockholm .... 70,051: 71.
f) Lån för hamn- och brobyggnader samt årens
ningar
868,508: 24.
g) Dito för jernvägs-anläggningar
4,342,654: 20.
h) Dito till inlösen af de med åtskilliga Lands
höfdinge-beställningar
förenade ackord
122,752: 47.
i) Dito tili vattenaftappningar för odlingsföretag 270,673: 81.
Rfdr 6,706,990: 63.
2:o Fordran för lyftade medel utaf kreditivet till Ulldiskont
fondens
förstärkande
58,720: —
3:o Tillsvidare förräntade medel
2,496,739: 4.
R:dr ~9,262,449: 67.
De för närvarande råntefria fordringarne, å hvilka ränta efter viss bestämd
tid kommer att beräknas, hafva uppkommit i följd af meddelade lån till vissa bestämda
ändamål, med återbetalnings-skyldighet under längre tid, och utgjordes af:
b) Tomtregleringslån
c) Hamn- och brobyggnads-lån
d) Lån till jernvägs-anläggningar.
De icke räntebärande fordringarne bestodo utaf:
meddelade lån, hvilka skola återbetalas i sammanhang med
talningstiden blifvit förvandlad till kapital
c) den för år 1859 beräknade allmänna bevillning, efter afdrag af
hvad derutaf under årets lopp influtit,
d) det till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter anvisade be
lopp
af statsverkets inkomster för åren 1858 och 1859
e) återstoden af de enligt 1857 års rikshufvudbok Riksgälds-kon
toret tillkommande öfverskott å samma års stats-inkomster..
f) förskjutna kostnader för innevarande riksdag
g) diverse oredovisade förskott
h) lyftade kreditivsummor
lånet skuld för uppdebiterade obetalda räntor,
mhållning å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1
ders Bank
R:dr
»
»
»
742,500: —
30,000: —
157,000: —
333,333: 33.
715,097: —
R:dr
1,977,930: 33.
R:dr
98,147: 25.
»
299,491: 74.
»
1,905,865: 34.
»
1,932,400: —
»
2,400,000: —
»
72,895: 82.
»
957: 8.
»
12,675: 44.
»
25,000: —
»
5,080: —
»
567,021: 9.
R.dr 7,319,533: 76.
3
— 18 —
De inom linien upptagna fordringarne, hvilka vid 1858 års slut uppgingo
till
R:dr 6,489,425: 78.
hafva under sistlidet år minshats genom verkställda afbetalningar
af 1,335 R:dr 9 öre å de vid 1853 och 1854 års riksdag anvisade
kreditiver för upprätthållande af Sveriges neutralitet samt för vidtagande
af utomordentliga anstalter till rikets försvar, hvaremot
det inom linien balanserade fordringsbeloppet ökats genom verkställd
utbetalning till bestridande af 1858 års kostnader för kolonien
S:t Barthelemys förvaltning, 23,312 R:dr 37 öre; och uppgick
balanserade beloppet vid sistlidet års slut till
» 6,511,403: 6.
Riksgälds-kontorets utbalanserade Fordringar samt öfriga
Tillgångar.
Fordringar för meddelade lån under längre
lid samt för vissa bestämda ändamål. vid vid ,
1858 års slut. 18o9 ars slut.
a) Byggnadslån:
Till Upsala Akademi, å 75,000 R:dr, för bibliothekshyggnaden
vid nämnde Akademi, emot 2 procents
årlig kapital-afbetalning och 3 procents ränta  33,000: -— 31,500: —
» Karlstads stifts Domkapitel, å 12,000 R:dr, för utvidgande
af läroverken inom nämnde stad, emot
3 procents årlig kapital-afbetalning och 3 procents
ränta
7,416: 91. 6,921: 28.
» Strengnäs stifts Domkapitel, ä 4,500 R:dr, för utvidgning
och reparerande af skolhuset i Nyköping,
emot återbetalning af i:del årligen utaf lånets belopp
samt 3 procents ränta å kapital-återstoden;
hvilken betalningsskyldighet, enligt Rikets åren 1850
och 1851 församlade Ständers beslut, först vidtagit
10 år efter lånesummans lyftning
1,799: 61. 899: 59.
» Hernösands stads- och Hernö landtförsamling, ä
60,000 R.dr, för fullbordande af nya stiftskyrkan i
Hernösand, emot årlig återbetalning efter 1850 års
slut af 5 procent utaf lånesumman
36,000: — 33,000: —
» Kristinehamns stads- och Warnums landtförsamlingar,
å 37,500 R:dr, för uppbyggande af ny kyrka
i Kristinehamn, emot 3 procents ränta och årlig
afbetalning af 2 procent å den lyftade lånesumman 32,353: 29. 31,603; 29.
» staden Lidköping, å 24,000 R:dr, för ny kyrkas
uppbyggande inom denna stad, hvars förra kyrka
år 1849 nedbrann; å hvilket låns belopp skall, före
hvarje års slut, återbetalas 6 procent, deraf 4 procents
ränta beräknas å kapital-återstoden
20,212: 85. 19,574: 62.
Transport: 130,782: 66. 123,498. 78.
— 19 —
Transport: 130,782: 66. 123,498: 78.
Till Knäreds församling i Halland, å 24,000 R:dr, för
uppförande af ny kyrka åt nämnde församling, i
stället för dess år 1848 förstörda kyrkobyggnad:
hvilket lån bör återbetalas med enahanda årliga
belopp och ränteberäkning. som staden Lidköpings
kyrkobyggnads-lån
22,191: 77. 21,654: 24.
» Markaryds församling i Kronobergs län, å 10,000
R:dr, för dito, sedan denna församlings förra kyrka
år 1851 genom vådeld nedbrunnit; för hvilket lån
samma betalningsvilkor stadgats som för nyssnämnde
lån ...  10,000: 9,400:
» Wallentuna församling i Stockholms län, å 20,000
R:dr, för dito dito år 1856 genom åskeld nedbrunna
kyrka; å hvilket lån skall ärligen inbetalas
6 procent, deraf 4 procents ränta först beräknas å
kapitalåterstoden
- 20,000: —
För reparation å Linköpings domkyrka, å 30,000 R:dr,
emot enahanda årliga kapital- och ränte-inbetal
ning
I i.... 24.222: 11. 23,412: 53.
» fullbordande af utvidgnings- och reparations-arbetena
å Wexiö domkyrka, likaledes å 30,000 R:dr,
emot dito dito,
25,996: 52. 25,239: 27.
b reparations- och förbättrings-arbeten å Skara domkyrka,
å 25,000 Ridr, emot dito dito efter 1860
års slut,
25,000: 25,000:
b reparationer och åtskilliga förändringar å Westerås
domkyrka, ;i. 22,500 R:dr, emot dito dito,  22,500: — 22,500:
Till staden Borås, å 150,000 K:dr, för återuppbyggande
af genom 1822 och 1827 årens eldsvådor nedbrunna
delarne af denna stad
1,433: 67. —— -
b samma stad, för dess återuppbyggande efter 1827
års eldsvåda, å 127,500 R:dr; hvilket låns vid
slutet af år 1840 återstående belopp, 123,695 R:dr
25 öre, enligt Rikets då församlade Ständers beslut,
får liqvideras genom erläggande af 4 procents
ränta och 2 procents afbetalning a sagde kapitalbelopp.
..  62,777: 27. 60,496: 43.
b staden Oregrund, å 7,500 R:dr, för återuppförande
af denna stads år 1829 nedbrunna allmänna byggnader;
varande detta räntefria lån äterbetaldt med
^del årligen
375: —  —
b staden Wenersborg, å 225,000 R:dr, för stadens
återuppbyggande efter 1834 års eldsvåda. Genom
den af Rikets åren 1840 och 1841 församlade
Ständer medgifna lindring i betainingsvilkoren är
bestämdt, att 6 procent skola årligen inbetalas ä
detta lån, med beräkning af 4 procents ränta å det
oguldna. kapitalbeloppet
111,984: 39. 103,662^49.
Transport: 437,263: 39. 134,863: 74.
— 20 —
Transport: 437,263: 39.
Till staden Söderhamn, å 18,000 R:dr, för stadens reglering
och dess allmänna byggnaders återuppförande
efter densamma år 1835 öfvergången eldsvåda;
börande å lånebeloppet årligen inbetalas 7
procent, deraf 4 procents ränta å kapital-återstoden
beräknas
6,216: 90.
» staden Wexiö, å 150,000 R:dr, för stadens nya
reglering och återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda,
emot 6 procents årlig inbetalning, hvaraf
beräknas 4 procents ränta å dito
21,119; 36.
» samma stad, å 360,000 R:dr, för dess återuppbyggande
efter derstädes år 1843 ånyo timad eldsvåda.
Å härutaf meddelade lån till uppförande af
hus utaf sten, kalkbruk eller med tegel beklädda
trädhus, erlägges 3 procents ränta, hvaremot för
lån till andra trähus skall beräknas 4 procents
ränta; börande årligen, såsom ränta och kapitalafbetalning,
erläggas tillsammans 6 procent å de
ursprungliga lånebeloppen
299,341: 81.
» staden Åmål, å 45,000 R:dr, till återuppbyggande
af den del deraf, som ödelädes genom 1846 års
eldsvåda; å hvilket lån 6 procent skola årligen inbetalas,
med beräkning af 4 procents ränta å kapital-återstoden
39,030: 31.
» staden Kristianstad, å 150,000 R:dr, för återuppbyggande
af den del utaf nämnde stad, som nedbrann
i Juni 1847; dito dito
126,304: 11.
» staden Lidköping, å 100,000 R:dr, för uppbyggande
af dea under våren 1849 nedbrunna del af nämnde
stad. Utaf detta lån har dock endast ett belopp
af 63,666 R:dr blifvit lyftadt, hvarå årligen 6 procent
skola återbetalas, dervid 4 procents ränta beräknas
å det återstående kapitalet  59,879: 92.
» staden Örebro, å 375,000 R:dr, för återuppbyggande af
den i Mars 1854 genom eldsvåda förstörda delen af
denna stad; hvilket lån skall likaledes återbetalas
genom erläggande af 6 procent å det ursprungliga
lånebeloppet, hvarvid enahanda ränteberäkning iakttages;
börande denna återbetalning verkställas från
och med år 1860
375,000: —
» staden Jönköping, å 100,000 R;dr, för den derstädes
vid samma tid nedbrunna stadsdels återuppbyggande;
dito dito
100,000: —
» staden Eksjö, å 200,000 K:dr, för återuppbyggande
af dess i November 1856 nedbrända delar; hvilket
lån får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas
till 1861 års slut, hvarefter ärligen skola
inbetalas dels 6 och dels 7 procent, dervid räntan
Transport: 1,464,155: 80.
434,863: 74.
5,204: 89
21,119: 36
299,341: 81
37,891: 51
122,356: 27
58,455: 12
375,000: —
100,000: —
1,454,232: 70
— 21 —
Transport: 1.464,155: 80.
beräknas efter 4 procent för lån till byggnader af
sten eller annat icke eldfarligt ämne, men efter
4£ procent för lån till trähus
200,000: —
till staden Malmö, å 75,000 K:dr, för uppförande af
stall- och kasernbyggnader åt den der förlagde garnison.
Genom verkställda liqvider var lånets belopp
vid medlet af Maj 1835 minskadt till 32,000
R:dr, af hvilket kapital 2 procent, jemte 4 procents
ränta å den återstående lånesumman, skola
årligen inbetalas
17,284: 88.
» Bruksegaren C. B. Fitinghoff, å 45,000 R:dr, för
återuppförande af de genom vattenflöde år 1844
förstörda verkstäderna och öfriga byggnader vid
Konradsfors bruk i Wermland, emot årlig inbetalning
af 6 procent utaf det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid beräknas 3 procents ränta å kapitalåterstoden
31,285: 20.
» staden Gustavias på ön S:t Barthelemy af eldsvåda
år 1852 hemsökta innevånare, å 4,529 R:dr,
hvilket räntefria. lån återbetalas genom erläggande
hvarje år af Tlf:del utaf dess ursprungliga belopp 3,154: 97.
= 1,715,880: 85. 1,703,103: 42. =
b) T omtreglering slån:
till staden Kristianstad, å 20,000 R:dr, efter 1847 års
eldsvåda; hvarå 7 procent, med beräkning af 4 procents
ränta, vid slutet af hvarje är inbetalas
16,019. 50.
» staden Lidköping, å 20,000 Rdr, efter den Gamla
staden år 1849 öfvergångna eldsvåda; å hvilket
lån 6 procent skola, under iakttagande af enahanda
ränteberäkning, årligen erläggas
20,000: —
» staden Örebro, å 37,500 E:dr, efter den år 1854
derstädes timade eldsvåda; dito dito  37,500: —
» staden Jönköping, å 15,000 K:dr, efter den samma
år en del af staden öfvergångna eldsvåda; emot enahanda
återbetalningsskyldighet från 1859 års slut 15,000: —
» staden Eksjö, å 30,000 R:dr, efter 1856 års eldsvåda,
emot dito dito från och med år 1861
30,000: —
= 118,519: 50. 116,907: 78. =
c) Förlagslån till staden Jönköping, å 30,000 R:dr,
till förlag åt dervarande handtverkare, fabrikanter
och öfrige näringsidkare, hvilka lidit skada genom
ofvannämnda, vårtiden 1854, en del af samma stad
öfvergångna eldsvåda; af hvilket lån j:del årligen
skall återbetalas samt dessutom 4 procents ränta å
det återstående lånebeloppet erläggas
10,002: 45.
= 10,002: 45. 10,002: 45. =
Transport: 1,844,402: 80.
1,454,232: 70.
200,000: —
16,648: 92.
29,523: 76.
2,698: 4.
15,260: 28.
19,826: 67.
36,820: 83.
15,000: —
30,000:
10,002: 45.
i ,830,013:65.
— 22 —
Transport: 1,844,402: 80.
d) Lån till Karlshrona stads pastorat, å 18,000
R:dr, emot årlig inbetalning af 5 procent, hvaraf 3
procent utgöra ränta å det vid hvarje inbetalning
återstående lånebeloppet  -  11,108: 73.
= 11,108: 73. 10,534: 59. =
e) Lån till allmänna Barnhuset i Stockholm,
å 75,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 6 procent,
deraf beräknas 4 procents årlig ränta, å det
återstående kapitalbeloppet  71,684: 34.
= 71,684: 34. 70,051: 71. =
f) Lån till Förvaltningen af Sjö-ärendena,
å 180,000 R:dr, för fyr- och båk-inråttningarnes
förbättrande, emot årlig inbetalning af 14,000 R dr,
hvaraf för återstående lånesumman skulle godtgöras
4 j procents ränta. Detta lån har under loppet
af år 1859 blifvit till fullo återbetaldt  16,469: 50.
= 16,469: 50.
g) Lån för hamn- och brobyggnader samt
årensningar:
till staden Ystad, å 30,000 K:dr, för hamnbyggnaden vid
nämnde stad, emot 2 procents årlig kapitalafbetalning
och 3 procents ränta å återstående lånesumman
9,642: 75.
» samma stad, å 60,000 R:dr, för uppmuddning af
stadens hamn. emot årlig inbetalning af 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden 60,000:
a staden Landskrona, å 12,500 R:dr, för iståndsättande
af hamnen vid denna stad, emot årlig återbetalning
af 750 R:dr, utan beräkning af ränta ... 4,250:
» staden Warberg, å 30,000 R:dr, för fullbordande af
hamnanbiggningen derstädes, emot årlig inbetalning
af 5 procent å denna summa, hvarvid 3 procents
ränta å kapitalåterstoden beräknas
23,899: 45.
» sistnämnde stad, å 22,500 R:dr, för samma ändamål,
emot dito af 6 procent och beräkning af 4
procents ränta å återstående kapitalbeloppet
17,756: 45.
» staden Cimbritshamn, å 37,500 R:dr, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig inbetalning från 1856 års
slut af 5 procent, dervid 3 procents ränta för kapitalåterstoden
beräknas
36,750; —
» sistnämnde stad, å 7,500 R:dr, för samma ändamål,
emot dito dito af 8 procent, dervid räntan beräknas
efter 2 procent å kapitalåterstoden
6,591:
Transport: 2,102,555: 2.
1,830,013: 65.
10,534: 59.
70,051: 71.
9,042; 75.
59,592: 83.
2,750-
23,122: 41.
17,108: 81.
36,103: 6.
6,591: —
2,064.910: 81.
— 23 —
Transport: 2,102,555: 2.
till staden Kristianstad, å 30,000 R:dr, för hamnbygg
nad
vid Alius, emot inbetalning af 5 procent årligen,
hvarutaf 3 procent beräknas såsom ränta å
det obetalda lånebeloppet
27,585: 44.
» sistnämnde stad, å 30,000, R:dr, för återstående
hamnbyggnads-arbeten vid Alius samt Hornesta kanals
fullbordande m. m.; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande af 6 procent årligen af
nämnde summa, dervid räntan beräknas efter 4
procent å det obetalda kapitalet
28.127: 4.
» staden Karlshamn, å 45,000 R:dr, för iståndsättan
de
af dess hamn, emot årlig inbetalning af 8 procent
å sagde summa, dervid räntan beräknas till
2 procent
24,912: 92.
» staden Sölvesborg, å 15,000 R:dr, för hamnens upp
rensning
och fullbordande af en kajbyggnad vid denna
stad, emot dito dito
12,262: 27,
» Direktionen för Götheborgs hamn- och elfarbeten, å
210,000 R:dr, emot dito dito
193,305: —
» staden Linköping, å 30,000 R:dr, för hamnbygg
nadsarbeten
derstädes, emot årlig inbetalning af
5 procent å lånesumman; börande häraf godt
göras
3 procents ränta för kapitalåterstoden
16,602: 50.
» staden Westerås, å 30,000 R:dr, för utvidgning och
förbättring af stadens hamn, emot återbetalning af
6 procent å nämnde summa, hvarvid beräknas 4
procents ränta å återstående kapitalet  23,665: 82.
» staden Kristinehamn, å 36,000 R:dr, för uppmud
dring
af hamnen och segelrännan vid denna stad,
emot enahanda återbetalningsskyldighet  29,451: 91.
» staden Wadstena, å 48,000 R:dr, för hamnanläggning
derstädes, emot dito
39,310: 36.
» samma stad, för dess hamns fullbordande, å 15,000
R:dr, emot dito dito  14,065: 34.
» staden Falkenberg, å 47,000 R:dr, för hamnbyggnad,
emot dito dito
—
» staden Strömstad, å 15,000 R:dr, för fullbordande
af hamnanläggningen vid nämnde stad, emot dito 15,000: —
» staden Karlstad, å 100,000 R:dr, för anläggning af
hamnbassin invid samma stad samt en kanal derifrån
till Kanike-näset vid Wenern, emot dito dito ... —— —
» staden Söderhamn, å 15,000 li:dr, för upprensning
af farleden genom den staden närmast belägna skärgård,
emot erläggande af 8 procent ä lånesumman,
hvarvid beräknas 2 procents ränta för återstående
kapitalbeloppet
7,976: 21.
Transport: 2,534,819: 86.
2,064,910: 81.
26,913: -
27,452: 13.
21,811: 18.
11,318: 93.
180,360: 36.
16,602: 50.
22,812: 46.
28,463: 44.
38,002: 77.
13,726: 39.
47,000: -  15,000: —
100,000: —
6,936: 49.
2,621,310: 46.
— 24 —
Transport: 2,534,819: 86.
för hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken
på Öland, å 12,850 R:dr, emot årlig inbetalning af
6 procent, hvarvid 4 procents ränta beräknas å
återstående kapitalet
12,850:
» Arboga ås upprensning, å 15,000 R:dr, emot dito
dito
.
14,069: 86.
» upprensning och fördjupning af Köpings å, å
20.000 R:dr, emot dito dito
18,661: 92
» slussanläggningar i Klara eif vid Deijefors och
Forshaga i nedre Ulleruds och Grafva socknar i
Wermland, å 150,000 R:dr, emot dito dito
147,000: —
till Hanekinds och Gullbergs härader i Östergöthland,
å 20,000 R:dr, för uppförande af en jernbro öfver
Svartån, på landsvägen mellan Linköping och gästgifvaregården
Berg, emot dito dito  17,398: 18.
» Gustafs socknemän inom Stora Kopparbergs län, å
6.000 R:dr, för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten
af nämnde sockens kyrka, emot dito dito .... 5,629: 21.
» Thorsångs socknemän inom samma län, å 10,000
R:dr, för anläggning af 2:ne flottbroar i närheten af
Thorsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den
andra öfver Lilldjven, emot enahanda först år
1862 vidtagande återbetalnings-skyldighet  - —
» byggande af en bro öfver Helge å vid Kristian
stad,
å 100,000 R:dr, emot 6 procents årlig inbetalning
å detta belopp, hvarvid räntan godtgöres
med 4 procent
100,000: —
906,763: 66. 1,028,258: 24. =
h) Lån för jernvägsanläggningar:
för anläggning af jernväg mellan Kristinehamn och la
stageplatsen
Sjöändan, å 100,000 R:dr, emot årlig
återbetalning af 6 procent å lånesuinman, dervid 4
procents ränta beräknas å det återstående kapitalbeloppet
78,962: 12.
» dito af dito mellan Nora och Ervalla, å 150,000
R:df, emot sistnämnde betalningsvilkor  137,248: 87.
» jernvägsanläggningen mellan Nora och Ervalla, ä
75.000 R:dr, emot 51 procents årlig ränta och återbetalning
af minst xVclG utaf kapitalet från och
med år 1860
75,000: —
» jernvägsanläggning inom Norbergs bergslag till sjön
Amänningen i Westerås län, å 150,000 R:dr; hvilket
lån skall återbetalas genom erläggande årligen
af 5 procent utaf sagde belopp, hvarvid såsom ränta
beräknas 4 procent. (Detta lån utbetaldes af
handels- och sjöfarts-fondens medel under åren
Transport: 3,141,640: 2.
2,021,310: 46.
12,593: —
13,732: 65.
18,293: 42.
140,498: 15.
16,941: 14.
5,489: 37.
10,000: —
100,000: —■
70,208: 34.
133,754: 8.
75,000: —
3,223,820: 6l.
— -25 —
Transport: 3,141,640: 2. 3,223,820: 61.
1852 och 1853; kommande detsammas återbetalning
till nämnde fond att, enligt Rikets åren 1853
och 1854 församlade Ständers derom fattade beslut,
verkställas af Riksgälds-kontoret.)
150,000: — 150,000: —
för fortsättningen och fullbordandet af samma jernvägsanlåggning,
å 150,000 R:dr, emot årlig inbetalning
derå af 3 procent, utaf hvilka 2 procent godtgöras
å det obetalda lånebeloppet  147,042: 77. 145,630: 66.
» anläggning af jernvåg mellan sjöarne Norra Barken
och Wessman i Stora Kopparbergs län, å
200.000 R:dr, emot 5 procents årlig inbetalning
utaf denna summa, hvarvid ränta å det återstående
kapitalbeloppet beräknas efter 3 procent
200,000: — 196,016: 67.
» samma jernvägs fullbordande, ytterligare lån å
200.000 R:dr. emot 6 procents dito dito och
med räntans beräkning efter 4 procent å dito  200,000: — 196,044: 45.
» anläggning af jernväg mellan städerna Faldun och
Gefle, å 2,400,000 R:dr, emot 3 procents årlig återbetalningsskyldighet
å hela lånesumman; börande
dervid räntan godtgöras efter 2 för hundra å det
obetalda kapitalet :  1,920,000: — 2,400,000: —
» fullbordande af sistnämnde jernväg, å 600,000 R:dr,
emot erläggande hvarje år af 5i procents ränta
jemte TV<iel af ursprungliga lånesumman
450,000: — 600,000: —
» anläggning af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne
Dellens vattendrag i norra Helsingland, å
370.000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen
å denna summa; kommande 4 procents ränta
att beräknas för det obetalda kapitalbeloppet  185,000: — 370,000: —
» jernväg s-anläggningen mellan Söderhamn och sjön
Bergviken samt förbi Landaforsen i Ljusne eif samt
upprensningar i denna eif och sjön Warpen, å
500.000 R:dr, emot enahanda återbetalnings-skyldighet,
sedan den för arbetets fullbordande bestämda
tid tilländagått  166,666: 66. 333,333: 33.
= 3,709,920: 42. 4,675,987: 53. =
i) Lån för inlösen af de med åtskilliga Landshöfdinge-b
eställning ar för enade ackorder,
å 232,436 R:dr 32 öre; börande, enligt Kongl.
Stats-kontorets, å Landshöfdinge-ackords-fondens
vägnar, utfärdade obligationer, årligen inbetalas 6
procent utaf de infriade ackordernas belopp, hvarvid
4 procents ränta för den vid hvarje liqvid återstående
lånesumman beräknas; dock hafva Rikets
åren 1847 och 1848 samt 1853 och 1854 församlade
Ständer medgifvit nedsättningar i de först be
-
Transport: 6,560,349; 45. 7,614,845: 72.
4
— 26 —
Transport: 6,560,349: 45.
stämda årliga ränte- och kapital-inbetalningarne för
ackordsersättnings-beloppen vid Landshöfdinge-be
-
ställningarne i Kalmar och Wermlands län  130,184: 1.
= 130,184: 1. 122,752: 47.
k) Lån till vattenaftappningar för odlingsf
öretag:
inom Upsala lån:
till Majoren J. A. Sundmark, ä 5,250 R: dr. för aftappning,
, af Bo och Gallerå-sjöar i Elfkarleby socken
af Örbyhus härad
3,903: 24.
» till deltagarne i upprensningen af vattendraget genom
Mösa, Rud och Hesslinge sjöar till Ekavik
vid Mälaren, å 6,000 K:dr, för beredande af aflopp
för vattnet i träsket Blackfjerden inom Lillkyrka
och Löths socknar
5,993: 2.
» dito i sänkningen af Granebergs och Hallarby sjöar
uti Litslena socken, å 6,000 R:dr
6,299; 69.
» Kammarjunkaren J. v. Engeström och Possessionaten
J. F. Björkman, å 5,250 K:dr, för utdik
ning
af Södra Visjö mosse på Norunda härads
allmänning  5,512: 23.
» delegarne i Bälinge mossar inom Bälinge socken,
å 3,087 R:dr 19 öre, för aftappning af dessa
mossar
3,241: 38.
» deltagarne i aftappningen af Sandby-sjön i Wesslands
socken, å 4,500 R:dr  4,724: 77.
» deltagarne i upprensning af Sladaån och sänkningen
af Barknåre- eller Griggebo-sjön i Hållnäs
socken, å 5,000 R:dr
5,749: 74.
» deltagarne i sänkning af Tösjön i Tierps socken, å
458 R:dr 23 öre
276: 81.
» deltagarne i sänkningen af Wendel-sjön i Wendels
socken, å 517 R:dr 4 öre
310: 22.
» deltagarne i sänkningen af sjön Wiggan i Tierps
socken, å 3,071 R:dr 26 öre
2,088: 45.
» deltagarne i sänkningen af Hufsjön inom Ekeby
socken, å 900 R:dr
973: 78.
» vederbörande jordegare, för utvidgningen och fördjupningen
af Trögdbo dike på gränsen mellan Lagunda
och Trögds härader, å 3,450 R.dr
4,008: 84.
inom Stockholms län:
till Friherre Fritz Åkerhjelm, å 1,725 R.dr, för utdik
ningsarbeten
vid Wårby egendom i Huddinge socken 1,897: 41.
» numera aflidna Friherrinnan S. M. Friesenheim,
Transport: 5,735,513: 4.
7,614,845: 72.
122,752: 47.
3,754: 58.
5,693: 2.
5,999: 6*9.
5,249: 73.
3,087: 2.
4,499: 77.
5,499: 74.
240: 46.
268: 86.
1,842: 75.
901: 78.
3,732: 80.
1,811: 16.
7,780,179: 55.
— 27 -
Transport: 6,735,513: 4 7,780,179; 55.
född Stjernstedt, å 24,000 R:dr, för utdikningen af
en mosse å egendomen Fullerstad i dito
1,632: — 1,440: —
» Kapitenen II. Y. Zacco, å 6,450 R:dr, för ett ut
diknings-
och aftappnings-arbete vid Lockstaholm
i Husby socken af Långhundra härad
3,870: — 3,354: —
r> delegarne i Barrsjökärret på Södra Nånö bys egor
i Estuna socken, å 330 R:dr i  277: 21. 250: 81.
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Norrviken och
Edsjön inom Sollentuna, Eds och Fresta socknar,
å 6,000 R:dr
6,000: — 6,97-1: 88.
» deltagarne i sänkningen af sjön Erken i Estuna
socken, å 2,400 R:dr
2,400: — 2,788: 75.
» deltagarne i sänkningen af Sigridsholms samt Lilloch
Nederängssjöarne i Lunda, Widbo och Skeptuna
socknar, å 6,400 R.dr
— 6,400: —
inom Södermanlands län:
till deltagarne i sänkningen af sjöarne Långhalsen, Yngarn
och Hallbosjön jemte flera mindre sjöar inom
Rönö, Jönäkers och Oppunda härader, å 75,000
R:dr
75,000: — 75,000: —
inom Östergöthlands län:
till strandegarne omkring sjön Tåkern i Lysings, Dahls
och Göstrings härader, å 30,000 R:dr, för sänkning
af närande sjö
8,393: 23. 5,995: 17.
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Stora och Lilla
Revgen, Jernlunden, Asunden, Emmern, Striern
och Nirnmern inom Hanekinds och Kinda härader.
å 240,000 R:dr  240,000: — 240,000: —
» dito i dito dito, ytterligare län å 150,000 R.dr .... 150,000: 147,016: 66.
» deltagarne i sänkningen af Ilalleby-sjön inom Skärkinds
socken och härad, å 3,480 R:dr  3,480: 3,480: —
för fortsättningen och fullbordandet af Storåns upprensning
och dermed sammanhängande vattenaftappningsarbeten
inom Tjellmo och Krigsbergs socknar,
å 100,000 R:dr
100,000: — ; 100,000: —
på Gottland:
till sedermera aflidne Prosten P. Wallgren, å 5,550
R:dr, för utdikning af Burge myr i Ekstads socken
..
4,701: 57. 4,584: 71.
» bemälte IJrost, å 4,305 R:dr, för utdikning af Mellings
myr inom Ekstads och Sproge socknar
6,242: 25. 6,027: —
» Rådmannen P. //. Lindström, å 3,300 R:dr, för
utdikning af en Westöö hemman tillhörig myr inom
Halls socken
4,950: 4,785: —
Transport: 7,342,459: 30. 8,388,273: 53.
- 28 —
Transport: 7,342,459: 30.
till deltagarne i utdikningen och aftappningen af Eling
-
lieims myr inom Hangvare, Tingstäde och Stenkyrka
socknar, å 16,350 R:dr
11,317: 98.
» dito i dito af Martebo myr inom Martebo, Lokrume,
Westkinde, Stenkyrka, Tingstäde och Lummelunda
socknar, å 37,800 R:dr
26,166: 33.
inom Kalmar län:
till deltagarne i vattenaftappningar inom Dörby och
Kläckeberga socknar af Norra Möre härad, å 3,975
R:dr
2,703: —
» dito i utdikningen af kärrtrakten Fänet inom Thors
ås,
Wissefjerda och Arby socknar i Södra Möre
härad, å 8,478 R:dr 75 öre
7,151: 76.
» dito i utdikningen af kärrtrakten Mören inom Ljungby
socken, å 6,318 R:dr 75 öre
5,307: 75.
» dito i upprensningen af Ernrnabo-ån inom Wissefjerda
socken, å 2,850 R:dr
2,622: —
» Kapitenen P. Hammarsköld, för utdikning af Ar
vidsmåla
mosse i Misterhults socken af Tunaläns
härad, å 3,124 R:dr 50 öre
1,979: 27.
» deltagarne i utdikningen af Wångerslåtts mossar
inom Aby socken af Norra Möre härad, å 1,200
R:dr
1,392: —
» dito i utdikning sarbeten vid Hånaryd, Rydholm och
Knifvingaryd inom samma härad, å 3,600 R:dr 3,600: —
» dito i aftappningen af sank mark mellan Kroks
torps
sjö och Anebo såg i Oscars socken, å 7,840
R:dr
inom Blekinge lån:
till deltagarne i utdikningen af Mölle- och Dofra-sjö
arne,
Ollegöl, Stora Mossen och Aborr egol i Asarums
socken, å 1,176 R:dr
1,176: —
inom Jönköpings län:
till Friherre Axel Hermelin och Majoren H. Meurling,
å 5,496 R:dr, för sänkningen af Såby sjön i Säby
socken
5,770: 50.
» deltagarne i rensningen af Storån i Svartarps och
Lekaryds socknar af Tveta härad, å 9,550 R:dr.... 10,504: 50.
» strandegarne vid sjön Nåtar en i Barkeryds och
Jersnäs socknar af samma härad, För sänkningen
af nämnde sjö samt Bruks- och Rekebo-åarne, å
3,976 R:dr 33 öre
4,373: 78.
» deltagarne i aftappningen af Stensjön och Laggar
bosjön
i samma härad, å 4,500 R:dr  5,174: 77.
» Sven Johannesson i Krökesbo, å 805 R:dr 50 öre,
Transport: 7,431,698: 94.
8,388,273: 53
10,204: 90
23,592: 97
2,385: —
6,443: 89
4,802: 25
2,394: --
1,754: 43
1,298: 37.
3,600: —
7,840: —
1,176: -
5,495: 70.
10,027: —
4,174: 97.
4,949: 77.
8,478,412: 78.
— 29 ~
Transport: 7,431,698: 94. 8,478,412: 78.
för sänkningen af Hökasjön i Forserums och Barkeryds
socknar
549: 18. 484: 71.
till deltagarne i utdikningen af Barkeryds-sjön, jemte
deromkring belägna kärr och mossar i sistnämnde
socken, å 1,500 R:dr
900: — 780: —
» deltagarne i sänkningen af sjöarna Or och Bunn
samt Ofra och Nedra Qvarnsjön inom Wista och
Norra Wedbo härader, å 7,562 R:dr
4,537: 21. 3,932: 25.
» deltagarne i sänkningen af Aneby, Flisby och Wes
selda
sjöar samt upprensning af några dermed sammanhängande
mindre vattendrag inom Bredesta,
Lommaryds, Bälaryds, Flisby och Solberga socknar,
å 21,000 B:dr
13,205: 81. 11,748: 9.
» Johannes Pettersson och Johannes Andersson i
Gunnestorp, för sänkningen af Klackarps-sjön inom
Lekaryds och Forserums socknar, å 2.977 R:dr 50
öre
2,262: 90. 2,024: 70.
» deltagarne i sänkningen af Kahnsjön i Malmbäcks
socken, å 1,500 R:dr
1,500: — 1,622: 97.
» dito i sänkningen af sjöarne Stora och Lilla Nöm
men
samt Stensjön jemte upprensningen af Kålltorps
å inom Ostra och Westra härader, å 10,875
R:dr
.. .  10,875: — 10,912: 46.
» dito i sänkningen af Näsby eller Flishults-sjön samt
upprensningen af Flishults å inom Näsby socken,
å 5,250 R:dr  .  5,250: — 6,100: 39.
» dito i utdikningen af Säfverstads, Bonarps och
Lunnagårdens madångar inom Eksjö socken, å
1,747 R:dr 50 öre  .  1,747: 50. 1,747: 50.
» dito i sänkningen af Bexheda-sjön eller Grummeln,
inom Bexheda, Näsby, Hvetlanda och Myresjö socknar
i Östra härad, å 4,800 R:dr
4,800: — 4,800: —
» dito i sänkningen af Ljunga-ån ni. fl. vattendrag
inom Westra härad, å 22,800 R:dr
10,000: — 22,800: —
» dito i dito af Broby å inom Lannaskede socken af
Östra härad och Fröderyds socken af Westra härad,
å 13,360 R;dr
— 1,960: —
jnorn Jönköpings och Kronobergs län:
till strandegarne vid sjön Widöstern inom Östbo och
Sunnerbo härader, å 3,885 R:dr, för sänkning af
denna sjö
3,299: 62. 4,273: 27.
» deltagarne i aftappningen af sjöarne Drafoen och
Bolmen inom Westbo och Sunnerbo härader, å
22,275 R:dr
15,495: 30. 14,010: 89.
inom Kronobergs län:
till jordegarne omkring sjön Elen i Wirestads och We
-
Transport: 7,506,121: 46. 8,565,610: 1.
— 30 -
Transport: 7,500,121: 46. 8,565,610: 1.
strå Thorsås socknar, å 3,992 R:dr 15 öre, för
nämnde sjös aftappning
4,391: 14. 4,191: 54.
till deltagarne i utdikningen af Lillasjö samt åtskilliga
i närheten deraf belägne kärr- och mosstrakter
inom Stenbrohults och Wirestads socknar, å 9,000
R:dr
5,400: — 4,679: 99.
» dito i utdikningen af kärrmark å Hyttinge och Buhults
hemmans egor inom samma socknar, å 1,237
R dr 50 öre
841: 50. 742: 50.
» hemmansegarne Olof och Johannes Nilssöner, å
1,462 R.dr 50 öre, för utdikningsarbete vid hemmanen
Tångarne-Faxagård och Westergård i Stenbrohults
socken  994: 50. 877: 50.
» hemmansegaren Anders Germundsson, å 1,677 R:dr,
för enahanda arbete vid hemmanet Rephult i samma
socken
1,140: 35. 1,006: 19.
» deltagarne i aftappningen af Stenhults-, Mellanoch
Mexarps-sjöarne inom Qvenneberga, Slätthögs
och Mistelås socknar, å 3,000 R.dr
3,485: 94. 3,245: 98.
» dito i aftappningen och sänkningen af sjön Möckeln
inom Albo och Sunnerbo härader, å 28,000
R:dr
28,000: — 26,460: —
» strandegarne omkring Rinkaby- och Barne-sjöarne
inom Konga och Kinnevalds härader, å 4,800 R:dr,
för dessa sjöars aftappning
4,800: — 4.800: —
» deltagarne i aftappningen af Tomsjöarne i Dädesjö
och Furuby socknar af Uppvidinge och Konga härader,
å 1,800 l. :dr
1,800: — 1,800: —
» dito i sänkningen af Långasjön och Galnegöl samt
derinvid liggande mossars utdikning inom Almundsryds
socken, å 2,340 R:dr
2,340; 2,340; —
inom Kristianstads län:
till deltagarne i utdikningen af 8 myrer inom Örkeneds
socken af Östra Göinge härad, å 3,000 R:dr
3,485: 94. 3,485: 94.
» dito i utdikningen af 6 myrer inom Wittsjö socken
af Westra Göinge härad, å 1,650 R:dr
1,917: 27. 1,917: 27.
» dito i utdikningen af myrer vid Hyngarp och Snärshult
inom samma socken, å 525 R:dr
610: 4. 610: 4.
» dito i mossutdikningar vid Björstorp, Hästhult och
Mörkhult inom nämnde socken, å 1,680 R:dr  1,680: — 1,680; —
» dito i dylika utdikningar vid Gjörbjörnarp, Mölleröd.
Glimåkra m. fl. byar inom Glimåkra socken,
å 5,430 R:dr  5,430: — 5,430; —
inom Hallands län:
till jordegare invid Hunble å, af 6,800 R:dr, för samma
ås upprensning
7,479: 65. 7,139: 65.
Transport : 7^579^ 17: 79! 8,636,016: 61.
- 31 —
Transport: 7,579.917: 79. 8,636,016: 61.
till jordegare invid Tollereds å, af 3.200 R:dr, för upprensning
af denna å
3,359:84. 3,199:83.
» deltagarne i upprensningen af Ysby å inom Wallda,
Tölö och Släps socknar af Fjäre härad, å 3,600
Rjdr
4,176: — 3.895: 13.
» dito i sänkningen af Ramsjön och utdikning af deromkring
belägna vattendränkta egor inom Ljungby,
Winberga. Stafsinge och Morups socknar af Faurås
härad, å 10,800 R:dr
10,800: — 10,800: -
» dito uti råtnings- och rensnings-arbeten i Tvååkers
ån
inom Himble härad, å 18,800 R:dr
18,800: — 18,800: —
inom Hallands och Elfsborgs lån:
till deltagarne i sänkningen af sjön Weselängen m. fl.
vattendrag inom Marks härad af Elfsborgs län och
Wiske härad af Hallands län, å 30,000 R:dr
20,000: — 30,000: —
inom Elfsborgs län:
till deltagarne i sänkningen af Hasserås-sjön samt upp.
rensningen af Lerby och Snapperuds elfvar inom
Åmåls och Mo socknar, å 5,400 R.dr
6,749: 72. 6,479: 72.
» dito i utdikningen af Hössna mader inom Hössna
och Knättle socknar, å 12,579 R:dr  10,566: 36. 9,560: 4.
» dito i upprensningen af Säfve å inom Kulliugs härad,
å 5,055 R.dr
5,055: — 5,055: —
» dito i upprensningen af Steneby-elfoen inom Steneby
socken, å 9,750 R:dr
9,750: — 11,329: 29.
» dito i upprensningen af Bredängs-ån i Wäne härad,
å 2,640 R:dr
2,640: — 2,640: —
» dito i utdikningen af Lenghems mader inom Kinds
härad, å 3,600 R:dr
— 3,600: —
inom Elfsborgs och Skaraborgs län:
till deltagarne i utdikningar af mossar, belägna omkring
ån Ätran inom Wartofta härad af Skaraborgs och
Redvägs härad af Elfsborgs län
— 14,640: —
inom Skaraborgs län:
till deltagarne i sänkningen af sjön Osten uti Wadsbo
härad, å 8,329 R:dr 50 öre
8,745: 49. 8,329: 2.
» dito i en kanalanläggning genom Kattholmsnåset
vid Tidaån samt upprensning af Såg strömmen inom
samma härad, 6,189 lLdr 75 öre
5,836: 53. 5,502: 60.
» dito i sänkningen af sjön Lången och upprensningen
af Kråftån inom meranämnde härad, å 11,550
K:dr
12,704: 40. 12,126: 89.
» Löjtnanten C. J. II. Ramsaij, å 1,500 R:dr, för
Transport: 7,699,101: 13. ^781,974^3.
— 32 —
Transport: 7,699,101: 13. 8,781,974: 13.
utdikning af Hedeberga egendoms andel i Mönarps
mossar inom Marks härad
1,140: — 1,020: —
till deltagarne i utdikningen af Dagsnäs och Höryda
samt en del af Stora Bjurums mossar inom Gudhems
härad, å 10,200 R:dr
10,200: — 10.200:
inom Orebro län'.
till deltagarne i sänkningen af Mosjön samt rensningen
af Kumla, Täby och Aby åar inom Orebro, Kumla
och Sköllersta härader, å 30,000 B:dr  .,  30,000: — 30,000:
» dito i sänkningen af Lindesby-sjön och upprensningen
af Rastelfven inom Jernboås socken af Nora
bergslag, å 2,175 R:dr
2,527: 31. 2,353: 31.
» dito i sänkningen af RaJda å i Kumla och Halsbergs
socknar, å 20,400 R:dr  10,000: — 20,400; —
inom Wermlands lån:
till deltagarne i sänkningen af sjön Björklången inom
Nyeds socken, å 3,300 R:dr
2,244: — 1,980: —
» sedermera aflidne Lagmannen A. P. Sandberg, för
vattenaftappningsarbete å säteriet Agnhammars egor
inom Grums socken och härad, å 2,100 R:dr  1,428: — 1,260: —
» Majoren F. G. Lilliehöök, å 1,305 R:dr, för vattnets
afhållande från ett odlingsbart fält å säteriet
Odenstads egor i Gillbergs socken
887: 41. 783: 1.
» deltagarne i aftappningen af en vattendränkt trakt,
benämnd Slödjan, i Huggenäs socken af Näs härad,
å 4,710 R:dr
3,946: 34. 3,828: 90.
» Inspektoren P. Norbäck, å 1,005 R:dr, för aftappning
af 4 myrer vid hemmanet Trangärdstorp i
Grafva socken
643: 12. 577: 10.
» strandeqarne vid Hänsjön inom Fryksände socken,
å 12,600 R;dr
12,600: — 12,600: —
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Wadljungen och
Björklången samt rensningen af elfven Rinnan inom
Nordmarks härad, å 16,800 R:dr
16,800: — 16,800: —
» dito i sänkningen af Säfsjön i Arvika socken å
8,000 R:dr  4,000: — 8,000: —
» dito i utdikningen af Nolby och Skane mossar
inom Näs härad, å 11,600 R:dr
— 5,000: —
inom Westerås lån:
till förre Ryttmästaren C. W. Hammarsköld, å 15,385
R:dr 50 öre, för utdikning af Hägervalls och Skarfstads
mossar samt aftappning af Mosjön inom
Skultuna socken
9,231: 31. 8,000: 47.
» bemälte Ryttmästare, å 1,300 R:dr, för sänkningen
af Frövi-sjön inom samma socken
883: 98. 779: 98.
Transport: 7,805,632: 60. 8,9Ö5,556‘: 90.
— 33 —
Transport: 7,805,632: 60.
till Agronomen F. R. Möller, ä Direktionens öfver
Westmanlands landtbruksskola vägnar, af 4,674
R:dr, för utdikning af myrer vid Julpa gård i
Romfertuna socken
3,178: 31.
» deltagarne i utdikningen af Bredmossen samt sänkningen
af Laggarbo- och Ilarmsjöarne inom Kolbäcks
och Bergs socknar, å 5,010 R:dr
3,406: 78.
» dito i utdikningen af kärr- och myrängar, tillhörande
byarne Nesselsta, Hohn, Myrkarbo, Kättbo
och Nickbo inom Hvittinge socken, å 1,565 R:dr 1,064: 21.
» dito i aftappningen af Mursjön i Wester-Wåhla
socken, å 3,670 R:dr 50 öre
2,495: 95.
» dito i upprensningen af Altuna å, till förekommande
af öfversvämningar inom Simtuna, Frösthults,
Thorstuna och Hernevi socknar, å 3,000 R:dr  3 485: 94.
» Sergeanten G. Ekström och Jan Jansson i Djupmyra,
å 1,500 R:dr, för utdikningen och aftappningen
af Kolbäcks-sjön samt kringliggande mossar å
Arboga stads södra skog
1,059: 55.
inom Westerås och Upsala län:
till deltagarne i utdikningen af sanka ängar, tillhörande
byarne Rönna, Rotbrunna. Bogården samt Norrby
inom Hernevi socken, å 1,409 R:dr 25 öre
949: 80.
inom Stora Kopparbergs län:
till deltagarne i aftappningen af Granu- och Ofversjöarne
samt utdikningen af Wiganders och Ilaraldsmyrerna
inom Särna socken, å 1,162 Rdr 50 öre 1,257: 91.
» dito i utdikningen af Romsärigsrnyren inom Stora
Tuna socken, å 600 R:dr
600: —
» dito i utdikningen af Dalsjön, Jgeltjern, och Daläng
smyren inom dito, å 1,440 B:dr
1,440. —
» dito i utdikningen at Somyren, Sellängen och Karlängen
m. fl. myrer i samma socken, å 1.440 R:dr  —
» dito i sänkningen af Räjsjön inom Rättviks socken,
å 375 l?:dr
375: —
» dito i myrutdikningar inom Folkärna socken, ä 720
R:dr
720: —
» dito i utdikningen af Stora Flyten inom Mora socken,
å 720 R:dr
—
inom Gefleborgs län:
till deltagarne i utdikningen af Baggbo-, Als-, Lopoch
Stormyrerna inom Ljusdals socken i Norra
Helsingland, å 20,700 R:dr  24,012: —
Transport: 7,849,678: 5.
8,905,556: 90.
2,804: 39.
3,005:- 98.
938: 86.
2,292: 31.
3,246: 10.
960: 51.
838: 36.
1,164: 80.
600: —
1,440: -  1,440: —
375: —
720: —
730: -
22,30(1 97
8,948,41$ 18
5
— 34 —
Transport: 7,849,678: 5.
till deltagarne i utdikningen af Gamsäters myr inom
Bergsjö socken och samma provins, å 30,000
R:dr
3,480: —
» numera aflidne Bruksegaren A. V. Björkman, å
6,300 R:dr, för sänkning af Gärsjön inom Osterfernebo
socken
7,308: —
» deltagarne i sänkningen af Ostanbräcks- och Wii
sjöarne
inom Tuna socken och Södra Helsingland,
a 6,240 R:dr  6,240: —
» dito i sänkningen af Fåbodetjern i Söderala socken,
å 480 R:dr
480: —
» dito i sänkningen af Al- och Telge-sjöarne i närheten
af Söderhamn, å 27,600 R:dr  10,000: —
inom Jemtlands lån:
till deltagarne i utdikningen af myrer vid Waplanda,
Okne och Smedsåsens byar inom Näskotts socken,
å 3,440 R:dr
—
inom Westerbottens län:
till Bruksegarne O. Forssell och F. Häggström, å 2,250
R:dr, för utdikningen af Svartbergs- och Nybruks
myrerna
i Säfvars socken  2,474: 88.
» sedermera aflidne Postmästaren A. Wall, å 2,700
R:dr, för sänkningen af Degersjön och Lillsjön i
Nysätra socken  2,243: 58.
» f. d. Expeditions-fogden C. J. Moritz, å 3,300 R:dr,
för utdikningen af sjön Ökvattnet i Skellefteå socken 901: 85.
» deltagarne i sänkningen af Kroksjön i Bygdea socken,
å 2,520 R:dr  ;  2,520: —
» dito i utdikningen af Qvarnmyren, Atjålsmyreb och
Tattarsrnoran inom Tväråmarks bys område i Säfvars
socken, å 750 R;dr
750: —
» dito i utdikningsarbete vid Byske by inom Skellefteå
socken, å 3,440 R:dr
—
» dito i utdikningen af liatu-träsk i Bygdeå socken,
å 1,840 R:dr
* —
inom Norrbottens län:
till deltagarne i utdikningen af det vid Niemiesels by i
Råneå socken belägna Westi-tråsk, å 906 R:dr .... 906: —
» dito i utdiknjngen af Teurajervi, Lombolo m. fl.
sjöar inom Ofver-Kalix socken, å 7,800 R:dr
7,800: —
» dito i utdikningen af sjöarne Bälingträsket, Lilltråsket,
Staftjern m. fl. i Neder-Luleå socken, å
3,320 R:dr  3,320: —
= 1,107,568: 90, 1,285,262: 55. =
= 7,898,102: 36. 9,022.860: 74. --
Transport: 7,898,102: 36.
8,948,410: 18
3,245: 94
7,320: 47
6,240: —
480: —
27,600: —
3,440: —
2,362: 38
2,175: 52
602: 5
2,928: 20
750: —
3,440: —
1,840: —
906: —
7,800: —
3,320: —
9,022,860: 74
— 35 —
Transport: 7,898,102: 36. 9,022,860: 74.
Fordringar, grundade på Rikets Ständers särskildt
meddelade beslut och stadgandcn:
hos Hjelmare kanal- och slussverks-bolag, motsvarande
beloppet af den för nämnde kanal- och slussverk
afsatta reparationsfond, bestående ursprungligen af
en i bolagets fasta egendomar Stora Wallby och
Oppeby intecknad skuldförbindelse å 22,500 R:dr;
hvilken fond årligen tillväxer med 5 procent å det
belopp, densamma vid hvarje års början utgjorde 56,856: 39. 59,699; 21.
Allmän bevillning för år 1858. upptagen till dess i 1855
års bevillnings-förordning påräknade
belopp,
R:dr 1,725,000: —
efter afdrag af hvad häraf, utöfver
de från Riksgälds-kontoret
med 4,002 R:dr 17 öre ersatta
taxerings- och uppbördskostnader
i Stockholms stad, under
samma års lopp influtit, eller » 52,198: 9. 1,672,801: 91.
Allmän bevillning för år 1859, som
enligt 1858 års Bevillnings-förordning
beräknats uppgå till.... R:dr 2,000,000: —
med afdrag af hvad som deraf
influtit utöfver restituerade 182
R:dr 87 öre
» 94,134: 66.  _ 1,905,865: 34.
Köpeskillingen för den vid Regeringsgatan här i hufvudstaden
belägna och af Kronan försålda s. k. hof
bageri-egendomen
25,000: — 25,000: —
Det, till bestridande af å Riksgälds-kontoret anvisade
utgifter, anslagna bidrag utaf stats-verkets inkomster,
enligt riks-stat, för åren 1858 och 1859
966,200: — 1,932,400: —
= 2,720,758: .30. 3,922,964: 55. =
Rrcditiv-fordriiigar:
För lyftade beloppet utaf kreditivet å 225,000 R:dr
till idldiskont-fondens förstärkande, emot 3 procents
årlig ränta  78,360: — 58,720: —
» lyftade och oersatta beloppet af det vid 1853 och
1854 års riksdag anvisade kreditiv å 75,000 R:dr,
för Sveriges deltagande i 1855 års allmänna industri-
och konst-exposition i Paris
69,910: 36.  —
(Afskrifvet, på grund af Rikets Ständers beslut
vid innevarande riksdag.)
Transport: 10,767,231: 2. 13,004,545; 29.
— 36 —
Transport: 10,767,231: 2. 13,004,545: 29.
I slutet af år 1857 utbetaldt belopp utaf det såsom
kreditiv vid dåvarande riksdag anvisade bidrag till
kostnader för Sveriges deltagande uti en samma år
tillämnad exposition i Paris af kreatur och landt
mannaprodukter
893: 25.  — —
(Afskrifvet, på grund af Rikets Ständers beslut vid
innevarande riksdag.)
för utbetalda andelen af det med 150,000 R:dr för
hvarje år af innevarande statsreglerings-period anvisade
kreditiv till betäckande af den brist, som
uppstått i Arméens Pensions-lcassas inkomster för
år 1858 genom tillämpning af den nya pensioneringen
— 12,675: 44.
= 149,163: 61. 71,395: 44. '=k
Fordringar för oredovisade förskott:
Till inlösen med allmänna medel af den för sådant ändamål
aflemnade enkla bränvinsbrännings-redskap
utaf koppar eller malm
89,997: 2.  —
(Afskrifvet, på grund af Rikets nu församlade Ständers
beslut.)
» kostnader för innevarande riksdag
1,846: 83. 72,895: 82.
» expenser vid Justitie-ombudsmannens Expedition.... 76: 38. 376: 38.
» dito vid Rikets Ständers lius
802: 70. 142: 96.
» dito vid kortstämplingen
138: 33. 123: 33.
» dito vid tidnings stämpling en
971: 70. 283; 91.
» kontors- och rättegångs-expenser vid Riksgälds-kontoret
2,096: 15. 30: 50.
•■= 95,929: 11. 73,852: 90. =
Särskilda fordringar:
Hos ränte- och amortissements-fonden för det inhemska
fonderade statslånet, för obetalda upplupna räntor
å detta lån
— 5,080: —
Återstoden af de Riksgälds-kontoret, enligt 1856 års
rikshufvudbok, tillkommande behållna öfverskott å
stats-verkets inkomster för sagde år
1,500,000: —  —
(Aflemnad till Riksgälds-kontoret under Mars och
April månader 1859.)
dito af dito dito, enligt 1857 års rikshufvudbok
— 2,400,000: —•
(Under Januari och April månader innevarande år
har ytterligare blifvit aflemnadt ett belopp af
500,000 R:dr.)
1,500,000: — 2,405,080: — =
Transport: 12,364,053: 38. 15,496,153, 63.
— 37 —
Transport: 12.364,053: 38. 15,49(5,153: 63.
Tilis vidare förräntade medel:
a) genom uppköpta obligationer:
med 4 procents ränta: ,
Målare-provinsernas
Hypotheks-förenings 455: — 455: —
Östgötha dito  28,535: 67. 28,535: 67.
med 4.1 procents ränta:
Skånska Hypotheks
föreningens
42,000: — 42,001): —
b) genom lån till åtskilliga
Verk och Inrättningar
samt enskilde
personer, emot hypothek
af obligationer eller
andra säkerhetshand
lingar samt
5 procents ränta,  48: 37. 627,748: 37.
och 6 dito  2,089,000: — 1,798,000: — 9 1R0 039- 4 2 490 739- 4
= 2,160,039: 4. 2,496,739: ‘4. = " ’ ’ ' ' ’ ’
Räntefordrillgar, hvaraf, för tillsvidare förräntade
medel, vid 1858 års slut 74,809 R:dr 54 öre, och
vid 1859 års slut 36,263 R:dr 30 öre
153,711: 98. 158,558: 42.
= 153,711: 98, 158,558: 42. =
Kontant behållning:
å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i Rikets Ständers
Bank (för Kontorets allmänna inkomster och utgifter)
1,248,477: 86. 567,021: 9.
utaf behållningen å samma verks räkning N:o 2 i dito 1,326: 11.  —
(Detta, ränte- och amortissements-fonden för 1855
års inhemska jernvägslån tillhörande, belopp öfverflyttades
till förstnämnde räkning i början af
år 1859.)
= 1,249,803: 97. 567,021. 9. =
Inom linien upptagna tillgångar:
vid vid
1858 års slut. 1859 års slut.
Rikets Ständers hus, beräknadt
efter den derför
af Riksgälds-konto
ret
betalda köpesumma, 49,500: — 49,500: —
Transport: 49,500: — 49,500: — 15,927,608: 37. 18,718,472: 18.
— 38 —
Transport: 49,500: — 49,500: — 15,927,608: 37. 18,718,472:18.
(Detta bokförda värde
upptages inora linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840 och
1841 års riksdag.)
Riksgälds-kontorets egendom,
f. d. Hessenstein
ska
huset kallad,  90,000: — 90,000: —
(Dito dito, enligt dito
vid 1856—1858 års
riksdag.)
Det oersatta förlags-kapitalet
till bedrifvande
af lånerörelsen vid f. d.
G-eneral-assistans-konto
ret
57,723: 17. 57,723: 17.
(Fördt inom linien, enligt
Rikets Ständers
beslut vid 1840 och
1841 års riksdag.)
Oersatta beloppet af det
såsom kreditiv beviljade
och under åren 1833 och
1835 utanordnade anslag
för en vattenledning
till Karlskrona  118,850: 89. 118,850: 89.
Förskottsvis under åren
1847 med 1859 utbetalda
medel till bestridande
af kostnaderna för
kolonien S:t Barthelemy
s förvaltning, under
förbehåll af den framtida
godtgörelse, som, genom
koloniens ökade afkastning
eller afträdande
till främmande makt,
kan erhållas,  213,282: 99. 236,595: 36.
Det vid 1853 och 1854
års riksdag, för neutralitetens
upprätthållande
beviljade kreditiv  3,710,068: 73. 3,709,991: 82.
(Detta kreditiv, sorn
till hela sitt belopp,
3,750,000 R:dr, blifvit
utbetaldt, är fördt inom
linien, enligt Rikets
Ständers beslut vid
Transport: 4,239,425: 78. 4,262,661: 24. 15,927,608: 37. 18,718,472: 18.
— 39 —
Transport: 4,239,425: 78. 4,262,661: 24. 15,927,608: 37. 18,718,472: 18.
1856—1858 års riksdag;
varande derå under
åren 1858 och 1859
återlemnadt tillsammans
40,008 R:dr 18
öre.)
Lyftade beloppet af den,
för utomordentliga försvar
s-anstalter, vid 1853
och 1854 års riksdag
anvisade kreditivsumma 2,250,000: — 2,248,741: 82.
(Fördt inom linien, enligt
Rikets Ständers
beslut vid 1856—1858
års riksdag; och har
under år 1859 återbetalts
ett belopp af
1,258 R:dr 18 öre.)_
S:ma 6,489,425: 78. 6,511,403:~ 6.
Summa R:mt R:dr 15,927,608: 37. 18,718,472: 18.
Förhällandet
emellan Riksgälds-kontorets
skulder och
tillgångar.
I afseende på den betydliga tillökning, som sålunda under sistlidne år uppkommit
i Riksgälds-kontorets kapitalöfverskott, hafva Revisorerne, lika med hvad Fullmäktige
i sin berättelse anfört, funnit att denna tillökning hufvudsakligen föranledts deraf,
att de, enligt 1857 års rikshufvudbok, Riksgälds-kontoret tillkommande öfverskott å
samma års statsinkomster uppgått till vida högre belopp, än Rikets sednast församlade
Ständer vid regleringen af Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter påräknade, och
att ett ansenligt öfverskott äfven erhållits å 1858 års allmänna bevillning, samt att en
icke obetydlig del af de vid sednaste riksdag beviljade och till utbetalning från Riksgäldskontoret
anvisade medel utgått i egenskap af lån och alltså ökat beloppet af detta
verks fordringar; hvarförutan uppkomne besparingar eller sådana uppdebiterade anslagssummor,
som af en eller annan orsak icke vidare behöft för afsedda ändamål tilhandahållas,
under sistlidne år blifvit kapitalräkningen tillgodoförde med icke mindre än
291,628 11:dr 92 öre.
Beträffande beskaffenheten af de bokförda skulderna och tillgångarne, torde böra
erinras, att bland fordringarne upptagas åtskilliga förskottssummor, hvilka, efter derför
afgifna redovisningar, komma att i vanlig ordning afskrifvas, uppgående, enligt ett uti
Vid jemförelse emellan skuldernas och tillgångarnes sammanräknade belopp, visar
sig att tillgångarne, hvilka vid 1858 års slut öfverstego skulderna
med
R:dr 5,658,117: 55.
under år 1859 ökats med
» 4,022,096: 58.
så att det belopp, hvarmed tillgångarne vid sistlidne års slut öfverstego
skulderna, uppgick till
R;dr 9,680,214: 13.
Rihsgäldskontorets
inkomster
och
utgifter under
år 1859.
det tryckta räkenskapsutdraget intaget omslut af balansräkningen, till ett sammanräk
nadt
belopp af
R:dr 73,822: 40.
hvartill kan läggas fordringen för det sistlidne år lyftade beloppet
utaf kreditivet till förhöjning af de från Arméns Pensions-kassa utgående
pensioner
» 12,675: 44.
eller tillhopa lt:dr 86,497: 84.
Som likväl kan antagas, att en eller annan af de bland skulderna balanserade
summor framdeles kommer att ur räkenskaperna afskrifvas, torde det kapital-öfverskott,
Riksgälds-kontoret vid sistlidne års slut i verkligheten egde, kunna anses ungefärligen
motsvara det belopp räkenskaperna utvisa.
Med hänvisning till bilagde sammandrag af den uti Riksgälds-koutorets nu granskade
hufvudbok intagna kassaräkning (tabellen Lit. A), få Revisorerne, för att underlätta
jemförelsen emellan inkomsternas och utgifternas belopp under sistlidne år, meddela
nedanstående summariska uppgift öfver:
Riksgälds-kontorets inkomster år 1859:
Allmän bevillning samt kort- och tidningsstämpel-afgifter, jemte
observations-medel
2,348,656: 5.
Skatteköpeskillingar och ekeskogs-medel  13,876: 82.
Kapital-af betalningar och räntor å de för vissa föremål eller under
längre tid beviljade lån
268,244: 51.
Återbetalningar å lyftade kreditiv-medel, jemte derå erlagde
räntor
82,221: 76.
Dito af tillsvidare förräntade medel samt derå upplupna och godt
gjorda
räntor
3,634,490: 77.
Ersätta förskott
903: 41.
Återbetalningar af beviljade anslagssummor m. m  31,959: 32.
Aflemnade behållna öfverskott å statsverkets inkomster för åren
1856 och 1857 .  3,589,983: 79.
Andel i Manufaktur-diskontens vinstmedel för år 1859
21,000: —
Aldre depositionsmedel
2,841: 15.
Andel i Rikets Ständers Banks behållna vinst vid 1856 års slut 500,000: —
Deponerade undsättnings-inedel
30,000; —
Från Banko-räkningen N:o 2 öfverförda medel
1,326: 11.
Tillfällig inkomst
481: 75.
Summa R:dr K:mt 10,525,985: 44.
Utgifter:
o
Arliga ränte-anslaget till Hans Majit Konungen  300,000: —
Extra stats-regleringen vid 1844 —1845 års riksdag tillhörande anslagssummor
24,266: —
Transport: 324.266: —
— 41 —
Transport: 324,266: —
Extra stats-regleringen vid 1850—1851 års riksdag tillhörande
anslagssummor
4 512- 50.
Dito vid 1853—1854 års dito dito
126,452: 33.
Dito vid 1856—1858 års dito dito
3,642'815: 80.
Utaf anslagen till folkundervisningens befrämjande  370:
Lyftade kreditivsummor  71 785. 44^
Dito undsättnings-medel
70 000:
För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd
1,263,786: 67.
Kapital-afbetaluingar oell räntor å Riksgäids-kontorets skulder .... 458,834: 79.
Tillsvidare förräntade medel
3,830,307: 8.
Kostnader för riksdagar och stats-revisioner samt aflöning och
expenser för Justitie-ombudsmannen och hans Expedition  126,767: 29.
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pensioner m. m  91,320: 22.
Fromma stiftelsers andelar uti kortstämpel-afgiften
25,058: 66.
Restituerade medel
4 498: 76.
1859 års anslag till ränta och amortissement för 1858 års utländska
statslån
1,166,666: 67.
Summa Knnt R:dr 11,207,442: 21.
Uti sin ofvan åberopade berättelse hafva Fullmäktige, rörande Riksgälds-konto- Riksgälds-honrets
inkomster ' och utgifter under innevarande års förra hälft, meddelat följande upp- torets inkomlysningar:
ster och utgif
under
lista
hälften af
år 1860.
IitKoiii.stcr linder Januari—Jnui månader år 1860:
Bevillnings- och observations-medel samt kort- och tidningsstämpel
afgifter
Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen
Aflemnade äldre depositionsmedel
Kapital- och ränte-inbetalningar å de af Rikets Ständer eller
Kongl. Maj:t beviljade lån
Återbetalningar och räntor å de af Riksgälds-kontoret, till dess
kontanta behållnings förräntande, utgifna lån
Aterbetalde kreditivmedel jemte derå upplupna räntor
I ytterligare afräkning å öfverskott för år 1857 på statsverkets
inkomster
Enligt Rikets Ständers beslut till Riksgälds-kontoret öfverlemnade
särskilda tillgångar
Besparingar å från Riksgälds-kontoret utbetalde anslagssummor....
Ersatt förskott
2,318,692:
29.
8,779:
71.
1,827:
92.
215,433:
80.
1,255,436:
42.
61,498:
56.
500,000:
—
18,667:
4.
34,934:
86.
263;
25.
Summa R:mt Rdr 4,415,533
85.
6
— 42
Utgifter linder Januari—Juni månader år 18G0:
Utbetalda stats-anslag, beviljade vid 1840—1841, 1844 — 1845,
1850—1851 och 1853—1854 årens riksdagar
66,328: 27.
Dito dito vid 1856—1858 års riksdag  1,704,295: 45.
Dito dito vid innevarande riksdag
5,830: 66.
IJtgifne Ian, till följd af Rikets Ständers beslut vid 1856—1858
års riksdag,
209,126: 67.
Utbetalda anslag för folkundervisningens befrämjande
85,282: 45.
Lyftade medel utaf de på Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver 44,844: 94.
Dito undsättnings-medel
155,000: —
Kapital-afbetalning och räntor ä Riksgälds-kontorets skulder
17,089: 60.
1860 års ränte- och amortissements-bidrag för 1858 års utländska
jernvägslån
1.166,666: 67.
Förvaltnings- och uppbördskostnader jemte pensioner m. m  56,308: 1.
Fromma stiftelsers andelar i kortstämpel-afgiften
31,134: 81.
Riksdags- och revisions-kostnader m. m  291.572: 60.
Aflöning, expenser m. fl. kostnader för Fikets Ständers Justitieombudsman
och hans Expedition
9,621: 90.
Tillsvidare förräntade medel
754,489: 25.
Summa Runt R:dr 4,597,591: 28.
Efter att sålunda hafva meddelat upplysning om Riksgälds-kontorets ställning,
Särskilda re- så vidt densamma inhemtas af sistlidne års hufvudbok öfver Kontorets rörelse i allniändogörelsen
fur het, öfvergå Revisorerne till den särskilda redogörelsen öfver de, jemlikt Rikets Ständers
de till jernvägs-^ yid 1856-1858 års riksdag fattade beslut, för fortsättningen af Statens jernvägshjggnaifmtToch
utbé- der upplånte och utgifne medel. På sätt uti sednaste revisions-berättelsen, sid. 50, omtalda
medel. förmäles, uppgingo de uti nämnde redogörelse bokförda skulder vid 1858 års slut till ett
sammanlagdt belopp af
R:dr 16,432,623: 73.
nemligen: till Bankirhuset R. Edånger för hvad å 1858 års utländska
statslån blifvit levereradt, utgörande, med inberäkning
af sista fjerdedelen utaf det för lånekontraktets fullgörande
deponerade vite, ett sannnanräknadt belopp af Thaler Preussisk
Kurant 5',431,185: S gr. 11 pf. eller, efter beräkning af
2| R dr Runt för hvarje Thaler,  i  » 15,913.398: 30.
samt beloppet af den för lånets förräntning och amortering afsatta
fond
» 519,225: 43.
Runt R:dr 16,432,623: 73.
Tilig ån g ar ne bestego sig deremot vid samma tid till
R:dr 3,974,426: 35.
bestående af tillsvidare förräntade medel, motsvarande
i kapital  3,667,502: 53.
jemte upplupen ogulden ränta  36,082: 66. s 3,703,585: 19.
Transport: 3,703,585: 19.
Transport R:dr 3,703,585: 19.
o *
hos Bankirhuset Sal. Heine i Hamburg innestaende Mark Hamb.
Banko 248, motsvarande, a lj R:dr Runt pr Mark Banko,.... » 330: 67.
å räkningen N:o 2 i Rikets Ständers Bank innestaende behållning » 270,510: 49.
R:mt 3,974,426: 35.
Och öfverstego alltså skulderna tillgångarne med
12,458,197: 38.
R:mt R:dr 16,432,623: 73.
Kassaräkningen utvisar att, förutom den å Banko-räkningen N:o 2 vid sistlidne
års början innestående behållning af
R:dr 270,510: 49.
inkomsterna under samma år varit följande:
för försålda vexlar, dragne å Bankirhuset Salomon Heine i Hamburg,
för Mark Hamb. Banko 2,790,817: 7 gr. 6 pf. eller Runt » 3,759,031: 45.
för dito, dito å Bankirhuset R. Erlanger i Frankfurt am Mayn, å
Hamb. Mark Banko 11,112: 8 pf.
» 14,906: 7.
1859 års ränte- och amorterings-anslag
» 1,166,666: 67.
Återbetalning af tillsvidare förräntade medel:
i kapital
R:dr 4,381,200: —
jemte upplupna räntor  » 116,268:^80. » 4,497,468: 80.
hvarförutan bland inkomsterna upptogos tillhopa 1,675,000 Ii:dr,
hvilka dels från Banko-räkningen N:o 1, dels från kriditiv-räkningen
i Rikets Ständers Bank blifvit för kortare tider till Banko-räkningen
N:o 2 öfverförda, men återbetalde och sålunda till enahanda
belopp bland utgifterna upptagne.
Summa R:mt ll:dr 9,708,583: 48.
Utgifterne hafva deremot varit följande:
I ytterligare afräkning å anslagen till fortsättande af Statens jern
vägsbyggnader
R:dr 6,620,000: —
Omkostnader för 1858 års statslån
» 11,905: 95.
För uppköpte vexlar till liqviderande af en del utaf de för året
belöpande räntor och amortissementet för samma lån
» 688,047: 83.
Tillsvidare förräntade medel
» 2,360,436: 75.
R:dr 9,680,390: 53
Och innestodo å Banko-räkningen N:o 2 vid årets slut  » 28,192: 95.
Summa Runt R:dr 9,708,583: 48.
Vid sistnämnde tid uppgingo de utbalanserade skulderna till ett sammanlagdt
belopp af
R;dr 22,030,047: 42.
nemligen: för utelöpande, icke förfallna, obligationer med 4^ procents
ränta å tillhopa Thaler Preuss. Kurant 8,035,900: —, eval
verade,
å 2'j R:dr pr Thaler, till Runt  21,429,066: 66.
samt för den till lånets förräntning och amortering
afsatta fond, utgörande
600,980: 76.
R:dr 22,030,047: 42.
— 44 —
hvarémöt tillgångarne nppgingo till endast
R:dr 1,683,829: 67.
nemligen: hos R. Erlanger innestående Thaler Pr.
Kurant 33: 22 gr. 6 pf., motsvarande Riksmynt 90: —•
tillsvidare förräntade medel:
i kapital
1,642,541: 9.
jemte derå upplupen ogulden
ränta
13,005: 63. 1,655,546: 72.
å Banko-räkningen N o 2 innestående
28,192: 95.
R:dr 1,683,829: 67.
hvadan alltså skulderna vid 1859 års slut öfverstego tillgångarne med » 20,346,217: 75.
R:dr Runt 22,030,047: 42.
Med hänvisning till de fullständiga upplysningar, som Rikets Ständers åren 1858
och 1859 församlade Revisorer meddelat rörande ofvanomförmälde med Bankirhuset 11.
Erlanger och hans medassocierade år 1858 afslutade statslån, hafva Revisorerne ansett
sig här böra i korthet sammanfatta det hufvudsakliga resultatet af ifrågavarande lånetransaktion.
Enligt det den 17 Februari 1858 afslulade lånekontraktet, var lånesumman bestämd
till Thaler Pr. Kurant 7,600,000: ■— samt den för lånets förräntning och amortering
under 40 är anslagne annuitet bestämd till 5g:dels procent af hela lånebeloppet,
eller 443.333j Thaler, att utbetalas med 221,666;j Thaler hvarje halfår. flock hade
långifvarne förbehållit sig, att efter godtfinnande få fördela den bestämda annuiteten
emellan räntan och kapitalet och således i förhållande derefter få bestämma obligationernas
räntefot, likväl under det uttryckliga förbehåll, att Riksgälds-kontoret icke i något
fäll komme att till ränte- och amortissements-liqviderna lemna större bidrag, än
förenämnde annuitet af 443,333^ Thaler årligen under loppet af 40 år. I öfverensstäm
melse
härmed uppgjordes af långifvarne en utaf Fullmäktige godkänd amorteringsplan,
utvisande, att den bestämda annuiteten var tillräcklig att elter 4.f procent förränta samt
under 40 år successivt amortera en summa af 8,190,500 Thaler; och blefvo i följd deraf
följande obligationer, alla daterade den 1 Mars 1858, af Fullmäktige utfärdade, nemligen:
Serien A.
3,000 stycken, å 1,000 Thaler hvardera,
eller å
till—
sammans
, . Th:r
3,000,000: — —
Serien B.
6,381 stycken, å 500 Thaler dito
dito
»
3,190,500: — —
Serien C.
5,000 stycken, ä 200 Thaler dito
dito
»
1,000,000: — —
Nerien D.
10,000 stycken, ä 100 Thaler dito
dito
»
1,000,000: — —
Summa 24,381 stycken obligationer å tillhopa ..
Th:r 8,190,500:
På sätt den vid 1859 års revisions-berättelse fogade bilagan, Lit. B, närmare
utvisar, hafva långifvarne häraf inbetalt:
under år 1858
Th:r 5,314,086: 28. 7.
och under år 1859
» 1,561,955: 17. 3.
Tillhopa Th:r 6,876,042: 15. 10.
hvartill kommer:
Af Riksgälds-kontoret öfvertagne obligationer å 300,000 Th:r
efter 94j procent, jemte derå upplupen ränta  » 287,662: 15. —
Transport; Th.r 7,163,704: 30. 10.
— 45 —
Transport: Th:r 7,163,704: 30. 10.
Af R. Erlanger betalda räntor och amortissement för år 1858 .... » 230,813: 25. 2.
I kontraktet betingad 21 procents provision å lånebeloppet jemte
derå i liqvid beräknad ränta  » 193,499: 10. 2.
Dito dito 1 procents provision å liqviderade räntor m. m  » 2,311. 5. 2.
Diverse räntor m. m
» 9,670: 18. 8.
Summa Th:r Pr. K:t 7,600,000: — —
Förestående 7,600,000 Thaler uppgå, efter beräkning af 2|- R:dr per Thaler,
till Ruut
' 20,266,666: 67.
och om härtill Rigges skillnaden emellan nominella obligationsbe
loppet,
Th:r 8,190,500: — —
och den kontraherade lånesumman,
» 7,600,000: — —
eller Th:r 590,500:
utgörande i Riksmynt
1,574,666: 66.
skulle hela det med 41 procents ränta förskrifna obligationsbelop
loppet
motsvara
R:dr 21.841,333: 33.
Omkostnaderna för ifrågavarande lån, hvilka blifvit förda kapitalräkningen till
last, hafva, med inberäkning af de uti lånekontraktels 11 :te och 12:te gg bestämda provisioner,
uppgått
under år' 1858 till
R:dr 446,889: 65.
och under år 1859 till
» 202,474: 99.
Deremot hafva de räntor, som, i öfverensstämmelse med
230 § i Riksgälds-kontorets reglemente, kunnat användas till betäckande
af dessa kostnader och som till följd deraf blifvit kapitalräkningen
godtgiorde, uppgått
år 1858 till
122,490: 70.
» 1859 »
93,536: 20. 2(6,026: 90.
hvarförutan kapitalräkningen tillgodoräknats
kursvinster
år 1858
46,201: 57.
» 1859 3,318: 41. 49,519: 98.
eller tillhopa Runt Rdr 265,546: 88.
Den brist, som derefter uppstår i betäckandet af omkostnaderna,
uppgår alltså till
R:dr 383,817: 76.
Som likväl länet blifvit upptaget till belopp af 7,600,000 Th-r,
motsvarande, såsom ofvan är nänmdt, i R:mt, 20,266,666 R:dr 67
öre, och de härå anvisade summor endast uppgå till 20,000,000
R:dr, hvadan af de upplånade medlen förefinnes ett öfverskott af » 266,666: 67.
visade sig bristen vid sistlidne års slut utgöra blott
R:mt R:dr 117,151: 9.
Detta förhållande bekräftas ock af 1859 års redogörelse, enligt hvilken, på sätt
förut blifvit omförmäldt, de vid 1859 års slut utbalanserade tillgångarne
uppgingo till
R:dr 1,683,829: 67.
Transport: 1,683,829; 67.
— 46 -
Transport: 1,683,829: 67.
hvaraf ränte- och amortissements-fonden ägde
>>_ 600,980: 76.
hvadan återstoden utgjorde R:dr 1,082,848: 91.
Då nu utaf den vid 1856 och 1858 års riksdag bestämda
lånesumma af 20,000,000 R:dr blifvit utbetalde:
under år 1857
R:dr 4,370,000: —
» » 1858
» 7,810,000: —
» » 1859
» 6,^280,000: —
eller tillhopa R:dr 18,800,000: -—
så att deraf vid sistlidna års slut återstodo » 1,200,000: —
K:dr 20,000,000: —
visar sig äfven här en brist af -  » 117,151: 9.
11: dr 1,200,000: —
Enligt 230 i Riksgälds-kontorets reglemente, hafva Rikets Ständer väl medgifvit,
att de kostnader för ifrågavarande upplåning, som icke varda godtgjorda genom
uppkommande räntevinster å de upplånta medlen, må bestlidas på samma sätt, som andra
kostnader för uppbörden och förvaltningen af de medel, hvilka till Riksgälds-kontoret
ingå; men då all anledning är för handen, att ofvanberörde brist bör kunna betäckas
genom de räntevinster, som kunna föras kapitalräkningen till godo, sedan stadgad ränta
blifvit amortissements-fonden godtgjord, lärer någon utgift af Riksgälds-kontorets öfrige
tillgångar icke behöfva att för detta ändamål äga rum.
Utaf hela obligationsbeloppet,.... 8,190,500 Th:r, eller R:mt R:dr 21,841,333: 33,
är, enligt 1859 års redogörelse, liqvid
lemnad till långifvarne:
för de i Januari 1859 till
inlösen förfallne  75,600: —
för de i Juli samma år
dito
39,000: —
för de i Januari 1860
dito  40,00°: — 154,600 Tli.-r, eller R:mt R:dr 412,266: 67.
så att vid 1859 års slut utbalanserades
såsom skuld för oinlösta obligationer .... 8,035,900 Th:r, eller Runt R:dr 21,429,066: 66.
Ränte- och amortissements-fonden, hvars behållning vid 1858 års slut utgjorde
R;dr 519,225: 43.
har under år 1859 tillgodoförts det bestämda ränte- och amorte
ringsanslaget
» 1,166,666: 67.
Transport: 1,685,892: 10.
Transport: 1,685,892: 10.
samt 41, procents ränta å den vid årets början befintliga behållningen
med
» 23,365; 14.
tillhopa R:dr 1.709,257: 24.
och har deremot påförts ränta
för första halfåret
Th;r 154,937: — 5.
» sednare dito  » 181,666: 20. —
Th:r 336.603:20.5.
samt amortering
för första halfåret Th:r 39,000; — —
» sednare dito » 40,000: — — » 79,000:
— sum,na Tkr 415,603: 20. 5. = R:mt 1,108,276: 48.
hvarefter återstod fondens ofvan uppgifna behållning vid 1859 års
slut
R:dr 600,980: 76.
Till förenkling af räkenskapsföringen och då icke utan svårighet kan vid hvarje
ifrågakommande utlåning utaf de å Banko-räkningen N:o 2 innestående medel urskiljas
och bestämmas, huru mycket deraf tillhör anslaget för Statens jernvägsbyggnader och
hvad deraf tillkommer ränte- och amortissements-fonden för det år 1858 till dessa byggnadsarbeten
upptagna lån, hafva Fullmäktige, efter derom löre afslutandet af sistlidne års
hufvudbok väckt fråga, föreskrifvit, att utaf de räntor, som upplöpa för de från Riksgälds-kontorets
Banko-räkning N:o 2 utgifna eller till samma räkning öfverflyttade lån, skall
i främsta rummet tillgodoföras ränte- och amortissementsfonden enahanda ränta, som uti
obligationerna för jernvägsbyggnadslånet är föreskrifven eller 44 procent ä samma fonds
behållning, enligt det för nästföregångna år uppgjorda bokslut, och att denna ränta bör
oafkortad utgå för det löpande året, äfven om sagde behållning derunder blifvit minskad,
samt att följaktligen endast det ränteöfverskott, som derefter återstår, skall tillfalla
jernvägsbyggnads-medlens kapitalkonto.
Med hänvisning till de uti förut afgifna revisions-berättelser meddelade uppgifter,
angående allmänna bevillningens årliga belopp, få Revisorerne här intaga en fortsatt utredning
af hvad den till Riksgälds-kontoret för livart och ett af de sednaste åren influtna
bevillning utgjort samt det belopp, hvarmed Riksgälds-kontorets inkomst af allmänna
bevillningen öfverstigit den för samma år påräknade årliga bevillnings-summa.
Före slutet af 1859 års tredje qvartal, hvartill den i sednaste revisions-berättelsen
meddelade enahanda utredning sträcker sig, hade utaf allmänna bevillningen för år
1856 till I.iksgälds-kontoret influtit ett belopp af  R:dr 2,102,432: 81.
Om härtill läggas de bevillningsmedel, som till Riksgälds-kontoret
under förstnämnde års 4:de qvartal levererats för ej mindre
1856 än föregående år, utgörande  ■ » 131: 89.
så uppkommer en summa af  R:dr 2,102,564: 70.
hvilken öfverstiger den vid 1853—1854 års riksdag, för hvart och
ett af nästföljande åren, förslagsvis beräknade bevillnings-summa » 1,725,000: —
med  • R:dr 377,564: 70.
Bokföringen af
amortissementsfondens
ränteinkomster.
Utredning af
allmänna bevillningens
årliga
belopp.
Enligt åberopade utredning, utgjorde det före samma tidpunkt till Riksgälds-kontoret
influtna belopp af allmänna bevillningen för år 1857
R:dr 2,177,206: 30.
Landt-räntmästarne
A. M.
Tollins och E.
G. Harlins
balanser.
Derefter hafva såsom bevillning för sistnämnde år till detta
verk ytterligare levererats:
under sistlidet års 4:de qvartal  R:dr 83: 58.
och under de första nio månaderna af innevarande
år, med tillägg af restantierna för 1856 och
föregående år,
» 2,598: 96. 9 gg2- 54
Dessa medel utgöra följaktligen ett sammanlagdt belopp af  R:dr 2,179,888: 84,
och öfverskjuta den uti då gällande bevillnings-förordning beräknade
summa
» 1,725.000: —-
med
R:dr 454,888: 84
Utöfver det i 1859 års revisions-berättelse uppgifna, före den 1 Oktober samma
år, Riksgälds-kontoret tillgodokomna belopp af allmänna bevillningen för ur 1858,
eller
R:dr 2,157,136: 37.
har Kontoret af nyssberörde års bevillning uppburit:
under de trenne sista månaderna af år 1859  R:dr 4,524: 57.
och under de trenne första qvärtalen af innevarande
år
» 13,79!: 3. 18 315- 60
Då detta sammanlagda belopp
R:dr 2,175,451: 97.
jemföres med den bevillnings-summa....
» 1,725,000: —•
sorn. enligt merauämnde bevillnings-förordning, årligen påräknades,
så visar sig, att öfverskottet å ifrågavarande statsinkomst
för år 1858 utgjort  R:dr 450,451: 97.
Efter afdrag af hvad till godtgörande af kostnaderna för bevillningens uttaxering
inom Stockholms stad blifvit från Riksgälds-kontoret utbetaldt, mén med tillägg af de
under årets lopp influtne arfs- och testaments-bevillnings-afgifter, har Riksgälds-kontoret,
såsom allmän bevillning för år 185.9, uppburit under samma år.... R:dr 94,317: 53.
och under de trenne första qvartalen af innevarande år
» 2,219,859: 71.
eller tillsammans R:dr 2,314,177: 24.
hvilket belopp alltså öfverstiger den vid 1856—1858 års riksdag
beräknade summa
» 2,000,000: —
med
R:dr 314,177: 24.
Sedan det uti sednaste revisions-berättelse sid. 52 omfönnälda, af Landshöfdingeembetet
i Östergöthlands län den 11 Maj 1859 meddelade Utslag, i fråga om afskrifning
af återstående beloppet utaf numera aflidne förre Landträntmästaren A. M. Tollins proprie-balans,
utgörande 10.880 R:dr 2 öre, hvaraf 2,767 R:dr 75 öre riksgälds-medel, blifvit
af Kongl. Kammar-rätten faststäldt samt vunnit laga kraft, har berörde balans-belopp
blifvit ur räkenskaperna utskrifvet.
A aflidne Landträntmästaren i Wester-Norrlands län E. G. Harlins propriebalans
af riksgälds-medel har under år 1859 icke något influtit, utan upptages densamma
fortfarande till det uti sednaste revisions-berättelse uppgifna belopp af 13,276 R:dr
— 49 —
78 öre. Deremot har, såsom afbetalning å sistbemälde Räntmästares proprie-balans utaf
medel, tillhörande pensions-kassan för blesseradt bevärings-manskap och afskedade båtsmän
inom Wester-Norrlands län, ett belopp af 481 R:dr 75 öre R:mt under sistlidet år
blifvit, på grund af stadgandet i 115 § af 1851 års reglemente för Riksgälds-kontoret,
till nämnde verk levereradt.
I sammanhang med granskningen af Riksgälds-kontorets för sistlidet år upprättade
hufvudbok, hafva der upptagna inkomster utaf bevillnings-medel samt andra i Landträhterierna
levererade och derifrån till Riksgälds-kontoret insända afgifter, sä vidt tiden
medgifvit, blifvit af Revisorerne jemförda med Ränteri-förslagerna och Lands-kontorens
summariska räkningar, hvarvid någon anledning till anmärkning mot berörde förslag och
räkningar icke förekommit. — Vid granskningen af sjelfva hufvudboken äfvensom af den
särskilda redogörelsen för de till Statens jernvägs-byggnader upplårita samt utgifna medel,
hvilka samtliga räkenskaper blifvit af Riksgälds-kontorets Revisions-kamererare utan
anmärkning granskade, har icke heller någon anmärkning förekommit, utan få Revisorerne
vitsorda, att desamma äro förda med ordentlighet och noggrannhet; varande de
upptagne inkomsterna och utgifterna behörigen verificefade.
Revisorerne, som genomgått de från trycket utgifna utdrag af Riksgälds-kontorets
räkenskaper för sistlidet år, hafva dervid funnit samma utdrag öfverensstämma med sjelfva
räkenskaperna.
Enligt Rikets Ständers vid 1844 och 184o samt 1847 och 1848 års riksdagar
vidtagna beslut, föras i Riksgälds-kontoret särskilda s. k. Liggare öfver dels för åtskilliga
städers uppbyggande efter dem öfvergångne eldsvådor meddelade lån och dels beviljade
anslag för våganläggningar och väg förbättringar samt statsbidrag till sjösänkningar
och rattena ftappningar, äfvensom de till folkundervisningens befrämjande anslagne medel.
Revisorerne, som granskat dessa för flera år upplagda räkenskaper, hafva funnit desamma
äfven för sistlidet är vara ordentligen fortsatta, hvilket förhållande äfven eger rum
i afseende på den af Fullmäktiges Sekreterare efter sednaste riksdags slut upprättade
och sedermera fortsatta anteckningsbok öfver alla de vid sagde riksdag till utgående frän
Riksgälds-kontoret anvisade utgifter.
Enligt hvad Kevisorerne af Riksgälds-kontorets hufvudbok för sistlidet år inhemtat,
hafva de till förvaltnings-kostnader vid detta verk hänförliga utgifter samt derifrån
utgående pensioner utgjort följande belopp, nemligen:
Aflöning (Fullmäktiges honoraria deruti inbegripne)
R:dr 66,230: 55.
Resekostnads-ersättning till de utom Stockholm bosatte Fullmäktige
» 300: 68.
Gratifikationer och begrafningshjelp  k.
» 1,150: —r
Ljuspenningar
» 1,230: -—
Pensioner
» 4,888: 18.
Transport: 73,799: 41.
Ränteri-förslagen
och summariska
räkningarna.
Granskningen
af Riksgäldskontorets
hufvud-bok
samt
af redogörelsen
för jernvägsbyggnadsmedlen.
Tryckta utdragen
af Riksgälds-kontorets
räkenskaper.
Liggarne för
byggnadslånen,
anslagen till
vägantäggningar
och vattenojlappningar
m
m. samt Fullmäktiges
Sekreterares
anteckningsbok
öfver
utgifterna.
Riksgälds-kontorets
förvaltnings-kostnader
-
7
50 —
Ytterligare
kostnader för
1856-1858
års riksdag.
Kostnader för
innevarande
riksdag.
Förbindelserna
för fordna
Svenska statslånen
i Brabant.
Rättegången
angående Baumannska
kronofordran.
Liqviden angående
1857 års
Öfverskotty besparingar
och
brister.
Teansport: R:dr 73,799: 41.
Lönebesparing till Riksgälds-kontorets Enke- och Pupill-kassa  » 43: 74.
Postporto
» 590: 1.
Redovisade expenser
» 5,826: 86.
Summa R:dr 80,260: 2.
Uti sednaste revisions-berättelsen uppgifves, att de utaf Riksgälds-kontoret bestridda
kostnaderna för sistförfiutne riksdag vid Juli månads slut sistlidpt år uppgingo till ett
sammanlagdt belopp af
R:dr 708,467: 82.
Till följd af utbetalningar under den sedermera förflutna tiden, bör
denna summa ökas med
» 2,115: 85.
så att de för samma riksdag från Riksgälds-kontoret bestridda
utgifter nu uppgå till
R:dr 710,583: 67.
Till bestridande af kostnaderna för nu pågående riksdag, hafva från Riksgäldskontoret
förskottsvis utbetalts:
under år 1858
R:dr 1,846: 83.
» » 1859  !.... » 71,048: 99.
samt under innevarande år till September månads slut
» 417,327: 99.
eller tillhopa R:dr 490,223: 81.
I afseende på förhållandet med förbindelserna för de fordna Svenska statslånen i
Brabant, har någon förändring efter sednaste stats-revision icke inträffat.
Den uti föregående revisions-berättelser omförmälda rättegången, angående den fordran,
åtskilliga personer, i uppgifven egenskap af framlidne Rådsförvandten i Stralsund
Niklas Baurnanns arfvingar, förmenat sig äga hos Svenska Kronan, är, enligt hvad Revisorerne
inhemtat, ännu beroende på Högsta Domstolens pröfning.
Enligt den af sednast församlade Revisorer omnämnde liqvid, angående stats-ve*-  kets öfverskott, besparingar och brister under år 1857, utgjorde det saldo, som för samma
är skulle tillgodokomma Riksgälds-kontoret, ett belopp af
R:dr 4,490,440: 72.
Sedan Riksgälds-kontoret, i afräkning å detta saldo, fått under loppet
af sistlidet år från Kongl. Stats-kontoret emottaga tillsammans
R:dr 2,090,440: 72.
har under innevarande år ytterligare aflemnats:
i Januari månad
300,100: —
och i April månad
200,000: — 500,600: - 2,590,440: 72
så att Riksgälds-kontoret vid sistlidne Juli månads ingång utaf ofvanberäknade
öfverskotts-summa hos Kongl. Stats-kontoret
egde att fordra....
R:dr 1,900,000: —
- 51 —
Deremot upptager den till Riksgälds-kontoret under sistlidne Augusti månad, efter
afslutandet af 1858 års rikshufvudbok, öfverlemnade enahanda liqvid om öfverskott,
besparingar och brister ett saldo, Riksgälds-kontoret till last af, ... R:dr 803,258: 8.
Enligt sistnämnde liqvid hade nemligen de brister, hvilka
under året uppkommit uti stats-verkets påräknade inkomster, uppgått
till  R:dr 552,248: 58.
hvarförutan uti vissa förslagsanslags beräknade belopp uppkommit
brister å tillhopa  » 648,232: 46.
Rrir E2A);48ir“4.
Ilärförutan har Riksgälds-kontoret påförts för följande af
Stats-kontoret verkställda utbetalningar:
l:o till kostnader för utförandet af beskattnings-väsendets förenkling
R:dr 17,645: —
2-o år 1858 utbetalde ersättningar till indelningshafvare
för deras upphörda rättighet till forsellön
för indelta räntor och kronotionde .... » 54,027: 31.
och 3:o under samma år till sterbhus erlagda nåd
års-
och begrafningshjelps-besparingar  » 28,804: 84. 99 qjj j -
så att sammanräknade beloppet af de summor, hvilka förts Riksgälds-kontoret
till last, utgjorde  R:dr 1,300,358: 19.
deremot har Riksgälds-kontoret tillgodoförts:
dels besparingarne å vissa förslagsanslag under riks-statens huf
vudtitlar
till belopp af
R;dr 496,634: 73.
dels en afbetalning, hvilken till Kongl. Statskontoret
influtit å det till innevånare i staden
Gustavia på ön S:t Barthelemy efter
1852 års eldsvåda derstädes från Riksgäldskontoret
utbetalda byggnadslån  » 465: 38. 497 -jqq. j j
uppgående således den uti 1858 års statsinkomster uppkomna brist,
hvilken af Riksgälds-kontoret skall ersättas, såsom ofvan är
nämndt, till
R:dr 803,258: 8.
I öfverensstämmelse med sednaste riksdags statsreglering och nu gällande riksstat,
borde för hvart och ett af åren 1858, 1859 och 1860 genom' Kongl. Stats-kontoret
till Riksgälds-kontoret aflemnas en summa af 966,200 R:dr, för att användas till bestridande
af de till utgående från sistnämnde verk af Rikets Ständer anvisade statsutgifter;
utgörande således detta, Riksgälds-kontoret tillerkända, belopp för sagde 3:ne år
icke mindre än 2,898,600 R:dr Runt, Såsom Fullmäktige uti sin berättelse anfört, har,
oaktadt derom från Riksgälds-kontorets sida gjord framställning, allt hittills icke skett
någon inbetalning till Riksgälds-kontoret utaf ifrågavarande, Riksgälds-kontoret tillkommande
anslagssumma. Då detta förhållande synts Revisorerne destomera anmärkningsvärdt,
sora jemväl svårighet under sednare år mött för Kongl. Stats-kontoret att till
Riksgälds-kontoret utbetala de belopp, som, enligt liqviderna om öfverskott, besparingar
och brister, bordt Riksgälds-kontoret tillgodokomma, hafva Revisorerne, uti sin angående
stats-verket afgifna berättelse, sökt dels utreda orsakerne till ett förhållande, som, ifall
icke Riksgälds-kontoret ägt andra utvägar till bestridande af de på Kontoret anvisade
Bristerna uti
1858 års statsinkomster
och
förslags- anslog.
Det enligt riksstaten
anvisade
bidrag till Riksgälds-kontoret
s
utgifter.
Riksgälds-kontorets
kreditiv
å Rikets Ständers
Bank.
Anslag till
väg-anläggningar
och vägförh
ättringar.
— 52 —
utgifter, kunnat för Statens kredit medföra ganska betänkliga följder, dels angifva de
åtgärder, sorn, enligt Revisorernes åsigt, torde böra vidtagas för att sätta Kongl. Statskontoret
i stånd att vid alla tillfällen verkställa de utbetalningar, sorn af detta verk
böra bestridas.
Utaf det på Rikets Ständers Bank anvisade kreditiv hafva under tiden från den
1 September 1859 till den sista Juni innevarande år nedannämnde summor blifvit lyf
tade
och återbetalde, nemligen:
Under år 1859 lyftade belopp:
den 1 September  R:dr 500,000: —
den 13 Oktober
» 200,000: —
den 27 dito
» 200,000: —
hvilka ersattes sålunda:
den 12 November samma år R:dr 400,000: —
den 26 dito
» 300,000: —
den 5 December  » 200,000: —
och under innevarande år lyftade summor:
den 2 Januari  E:dr 900,000: —
den 20 Mars
» 300,000: —
den 30 dito
» 200,000: —
som återbetaldes :
den 16 Januari med  K:dr 900,000: —'
den 3 April
» 200,000: —
den 16 dito
» 200,000: —
den 27 dito
» 100,000: —
900,000: —
900,000:
1,400,000: —
1,400,000: —
Utöfver de i sednaste revisions-berättelse, sid. 61 — 64, upptagna 36 stycken anslag
å tillsammans
R:dr 435,845: —,
hvilka af Kongl. Majit blifvit beviljade att utgå
utaf de vid 1856—1858 års riksdag, för dels
anläggning af nya och dels förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar,
anvisade 450,000 R:dr, har Kongl. Majit,
enligt nådigt bref af den 30 December 1859, ytterligare
beviljat, för omläggning af vägen till undvikande
af Nifsta backe emellan Kimsta och
Lindberga gästgifvaregårdar inom Seminghundra
och Långhundra härader af Stockholms län,  » 1,400: — 437,245: —
hvadan af hela det anvisade beloppet, 450,000 R.dr, ännu återstå
odisponerade  12,755: —
Summa R:mt R:dr 450,000: —
— 53 —
Utaf det för befrämjande af sanka trakters och sjöars utdikning af Rikets Ständer
vid 1856 1858 ars riksdag beviljade statsbidrag
R:dr 300,000: —
hade, enligt hvad uti sednaste revisions-berättelse, sid, 65 — 68,
finnes uppgifvet, för 22 sjösänknings- och andra vättenaftappingsarbeten
af Kongl. Majit anvisats
såsom lån
230,320: —
» anslag utan återbetalnings
skyldighet
58,080: — 288,400: —
Sedermera har Kongl. Maj:t i nåder beviljat:
för utdikning af åtskilliga myrer å Wester-Sjulrnarks
bys område i Bygdeå socken af Westerbottens
län:
lån
1,660: —
anslag.....  165: — 1,825: —
» dito af myrtrakter vid och emellan
byarne Tärändö, Niva,
Pajala, Kirnujärvi och TJrkheike
inom Pajala socken af
Norrbottens län:
län
6,360: —
“•‘“g  1,590: - 7,950;. _ <.Jm _ # _
så att för närvarande äro odisponerade endast
R:dr 1,825:
I afseende på den af Rikets nu församlade Ständer beslutade upplåning af de
till Statens jernvägsbyggnader anslagna medel, hafva Revisorerne, dels af Fullmäktiges
omförmälde särskilda berättelse, dels af de öfver låne-ärenderna förda protokoll och Öfrige
ämnet rörande handlingar inhemtat fullständig kännedom om det sätt, på hvilket
Fullmäktige fullgjort det vigtiga uppdrag, Fullmäktige uti ifrågavarande hänseende af
I ikets Ständer erhållit; och hafva Revisorerne ansett sig böra icke blott lemna Rikets
Ständer en noggrann redogörelse för lånefrågans behandling, utan ock derom uttala sin
egen åsigt.
Uti skrifvelse af den 6 sistlidne Mars tillkännagaf Stats-Utskottet tor Fullmäktige:
att
Rikets Ständer, till beredande af tillgång för Statens jernvägsbyggnader, beslutat,
att ett fonderadt amorteringslån finge upptagas emot Svenska stats-obligationer, lydande
å utländskt mynt och utfärdade å utländskt språk;
att den summa, som sålunda för nämnde byggnaders fortsättande under åren 1860
med 1863 skulle upplånas, blifvit‘bestämd till 25,000,000 R:dr Riksmynt, med tillägg
af de med upplåningens verkställighet förenade kostnader;
att utaf de medel, som utom riket upplånades, ett belopp, motsvarande den obetalda
delen, eller 9,000,000 R:dr, utaf det för näringarnes understödjande under sednaste riksdag
upptagna utländska statslån, må användas till denna återstående lånesummas liqviderande
å de, enligt afslutadt kontrakt, derför bestämda tider samt att, i stället för de
sålunda till sistnämnde statslåns återbetalning anslagna medel, ett deremot svarande be
-
Statsbidrag
för sjösänkningar
och andra
vattenaftappning
s-arbeten.
Anskaffningen
af det till bestridande
af
kostnaderna
för Statens
jernvägsbyggnader
erforderliga
lån.
— 54 —
lopp må, utaf den s. k. statslåne-fondens behållningar och inbetalningarne a samma fonds
fordringar, anvisas såsom tillgång för bedrifvande af Statens jernvägsarbeten;
att räntevinsten å statslånefonden, sedan fondens utländska skuld blifvit betald,
komme att tillfalla Riksgälds-kontoret, hvaremot möjligen uppkommande förluster skulle
af nämnde verk ersättas, så att någon minskning i det belopp, som för jernvägsarbetena
derifrån påräknas, icke eger rum;
att Fullmäktige egde upptaga lånet på det sätt, Fullmägtige funne lämpligast och
ändamålsenligast, för beredande af de för Svenska Staten såsom låntagare mest fördelaktiga
vilkor;
att upplåningen skulle ske emot fonderade, till innehafvaren ställda och å dennes
sida icke uppsägbara, räntebärande obligationer, hvilka å Rikets Ständers vägnar af
Fullmäktige utfärdas;
att åt Fullmäktige öfverlemnades, att vid lånets afslutande bestämma det utländska
språk och mynt, derå obligationerna komme att utfärdas, den ränta, som i obligationerna
skulle förskrifvas och den kapitalrabatt, som, då sådan ansåges böra medgifvas, må
antagas och fastställas;
att till lånets förräntande och amortering komme att anvisas ett särskildt ärligt
anslag, hvars belopp skulle motsvara ej allenast den för lånet, enligt derför utgifna obligationer,
årligen belöpande ränta, utan äfven minst en procent af det i samma obligationer
förskrifna kapital, hvilket anslag skulle utgå från och med det år, hvarunder obligationerna
blifvit till långifvarne utlemnade, samt med oförminskadt belopp fortfara tilldess
hela lånet blifvit i stadgad ordning betaldt;
att ränte- och amorterings-anslaget borde ingå till en särskildt redovisad liqvidationsoch
amortisations-fond, hvars behållning skulle för sitt ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna och återbetalningen varda i föreskrifven ordning
fullgjorda och att de till denna fond hörande medel städse, sä vidt ske kan, på ändamålsenligt
sätt göras fruktbärande;
att Fullmäktige egde bestämma sättet och ordningen för lånets årliga amortering;
att de beslut och stadganden, som i afseende å detta lån blifvit af Rikets Ständer
meddelade, komme att underställas Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, dervid Rikets
Ständer anhölle, att Kongl. Maj.ts täcktes ej allenast lemna Fullmäktige sin bemedling
och medverkan vid samma låns upptagande, utan äfven meddela sin garanti å det, i
öfverensstämmelse med Rikets Ständers härom fattade beslut, upptagna lån;
att Fullmäktige egde, om sådant funnes lämpligt eller nödvändigt för lånetransaktionens
afslutande, inom eller utom Fullmäktige utse ombud för att, enligt af Fullmäktige
utfärdad instruktion, bedrifva eller afsluta dervid erforderliga underhandlingar och öfverenskommelser,
äfvensom åt särskilda deputerade uppdraga bestyren med det afslutade
lånets indragning samt ränte- och amorterings-liqvidernas verkställighet jemte härmed
förenade åligganden; samt slutligen
att Fikets Ständer beslutat, att Rikets Ständers Bank må, under de vilkor, som i
kontraktet med de utländska långifvarne bestämdes, i samma län deltaga för en summa
af 4,000,000 R:dr Runt, som, emot erhållande af för länet utfärdade obligationer, af
Bankens sedan 1857 års början upplupna disponibla vinst utbetalas med ^:del årligen
vid slutet af hvartdera året 18(50, 1861 och 1862.
— 55 -
Vid emottagandet af Stats-Utskottets ofvanberörde skrifvelse, beslutade Fullmäktige,
att genom ej mindre Svenska, än Tyska och Engelska tidningar tillkännagifva,
att de, som önskade öfvertaga det belopp utaf den fastställda lånesumman, hvilket öfversteg
hvad som komme att af Rikets Ständers Bank tillskjutas, ägde till Fullmäktige
inlemna sina anbud derå, samt dervid uppgifva de af dem äskade, bestämda vilkor för
länets öfvertagande; men på det Fullmäktige icke skulle, i afvaktan på sådane anbuds
erhållande, vara förhindrade att under hand och när som helst kunna ej allenast underhandla,
utan äfven afsluta öfverenskommelse med de långifvare, som sig anmälde och
hvilkas föreslagna lånevilkor kunde finnas antagliga, blef någon viss tid för anbudens
mottagande icke bestämd, utan uppmanades hugade låne-öfvertagare, att desamma skyndsamligen
aflemna.
Samma dag Kongl. Majt:s nådiga kungörelse, angående fastställandet af de i afseende
på länet utaf Rikets Ständer meddelade stadganden, blef utfärdad, eller den 13
Mars, läto Fullmäktige i härstädes utkommande tidningar införa underrättelse om ifrågavarande
låns upptagande och tillfället till anbuds ingifvande, samt gingo i författning
otn denna underrättelses offentliggörande å utrikes orter. Redan den I9:de i samma
månad inlemnades till Fullmäktige, å Bankirhusen M. A. von Rothschild & Söners och
Salomon Heines vägnar, ett af förslag till lånekontrakt åtföljdt anbud å ett fonderadt
4\: procents lån till det belopp, som, enligt Rikets Ständers beslut, borde utom riket upptagas;
i hvilket lånekontrakt dock förekom det förbehåll, att långifvare voro frikallade
från åliggandet att fullgöra kontraktet, i händelse krig skulle utbryta inom Europa, innan
lånesumman blifvit tili sitt fulla belopp erlagd. I anledning af häremot gjord anmärkning,
medgafs väl, att nämnde förbehåll skulle frånträdas, men, i sådant fall, borde
kapitalrabatten utgöra 10 procent, och lånet följaktligen erläggas med 90 procent, hvaremot,
derest förbehållet finge qvarstå, 92 procent utaf lånesumman erbjödes. Dock var
vid detta anbud tillika det vilkor fästadt, dels att något annat utländskt lån icke finge
för Svenska Statens räkning upptagas, innan de terminer gått till ända, inom hvilka det
ålåge långifvarue att aflemna lanesumman, dels att anbudet icke skulle vara för långifvarne
förbindande längre, än till den 23 Mars. Denna tid blef dock ytterligare förkortad,
i det att Heine, uti en till hans härvarande ombud den 20:de i samma månad ankommen
telegrafdepesch, tillkännagaf' att, i anseende till politiska förvecklingar, det framställde
alternativa läneanbudet endast under 24 timmar från emottagandet vore förbindande.
Vid sådant förhållande och i betraktande dessutom af de föreslagna lånevilkoren,
ansågo Fullmäktige detta anbud hafva förfallit; hvarjemte Fullmäktige förklarade
sig icke kunna fästa afseende å den, i sammanhang med ifrågavarande anbud, af ombudet
gjorda anhållan, att ofvanbemälde 2:ne Bankirhus måtte tillförsäkras den särskilda
förmån, att, i händelse läneanbud blefve å andra personers vägnar tili Fullmäktige ingifna,
något lån pä arund deraf icke måtte varda afslutadt, innan ombudet erhållit underrättelse
om de härvid erbjudna, möjligen fördelaktigare vilkoren och kunnat, medelst
telegram, inhemta sina hufvudmäns förklarande, huruvida äfven de ville ingå på samma
vilkor.
Samtidigt med det från Bankirhusen von Rothschild och Salomon Heine gjorda
anbudet, hade Baron Raphael von Edånger i Frankfurt arn Mayn, uti telegram af den
19:de Mars, begärt, att genast erhålla underrättelse om Kongl. Maj:ts sanktion å lånet
samt tillkännagifvit, att derefter ett befullmäktigadt ombud komme att skickas till
Stockholm, för att göra ett sådant anbud å samma lån, som förmodades blifva tillfredsställande.
Uti telegram af den 22 Mars tillkännagaf Baron von Edånger, att han
förenat sig med General-konsul Merck i Hamburg, i fråga om det nya Svenska statslå
-
— 56 —
riets öfvertagande på de för 1858 års jernvägslån antagna grunder, dock utan beräkning
af något slags provision. Jemte- det till svar härå meddelades, att de uppgifna vilkoren
icke voro antagliga, funno Fullmäktige sig böra, med anledning af Rikets Ständers beslut,
att det för nu ifrågavarande lån anvisade ränte- och amorteringsanslag skulle öfverstiga
den årliga räntans belopp med minst en procent af det förskrifna kapitalet, anmoda
von Erlander, att i det låneanbud, som från honom förväntades, beräkna en åter
betainingstid
af något mer än 58 år, under hvilken tid ett 44 procents lån genom årligt
ränte- och amorteringsanslag af 54 procent blefve liqvideradt.
Den 26 Mars tingo Fullmäktige, medelst telegram, emottaga, ett af Bankirhusen R.
von Erlanger och Bröderna Bethmann i Frankfurt am Mayn samt il. J. Merck & Komp.
jemte Nord-Tyska Banken i Hamburg gjordt anbud, deruti 92J procent erbjödos för ett
i Preussisk Kurant beräknadt län ä 21,000,000 riksdaler Riksmynt, med ränta af 4.1
procent och en procents amortering samt halfårsvis skeende liqvider, hvilket anbud dock
endast för sagde dag skulle vara gällande. Fullmäktige funno väl icke helier detta anbud
antagligt, men, efter anställd jemförelse emellan detta och de förut erhållna anbuden
och då, enligt hvad General-konsul Tottie i London, efter derom hos honom gjord
förfrågan, upplyst, något amorteringslån mot 44 procents obligationer för det dåvarande
icke skulle kunna der af Svenska Staten upptagas, med mindre än 12 eller möjligen 10
procents kapitalrabatt, hvadan något antagligt låneanbud således icke skulle vara att
förvänta från England, samt Fullmäktige, på grund af sin vid flerfaldiga tillfällen under
ej mindre negociationerna om j 858 års statslån, än detta låns indragning och dermed
förenade liqvider, vunna erfarenhet, ägde anledning att företrädesvis önska, att äfven det
nya länet måtte varda afslutadt med Baron von Erlanger, beslöto Fullmäktige erbjuda
honom och hans mediutressenter att öfvertaga lånet mot 94 procent, eller 6 procents
kapitalrabatt och för öfrigt samma vilkor, som det sednast erhållna anbudet omfattade
samt utan andra väsendtliga förändringar i de uti 1858 års kontrakt meddelade bestämmelser,
än dem, som de nu beslutade skiljaktiga lånevilkoren föranledde. Detta erbjudande
biet, enligt telegram af nästpaföljde dag eller den 27 Mars, af Bankirhusen Erlanger,
Bethmann och Merck samt Nord-Tyska Banken antaget, och var således lånet
att anse såsom med dem afslutadt. Dagen derefter ingafs af Rothschilds och Heines
ombud ett nytt anbud, innehållande, att dessa 2.ne Bankirhus dämera ville öfvertaga
lånet till 93 procent, hvarjemte ombudet anmälde, att hans hufvudmän voro villige taga
i öfvervägande, huruvida någon ytterligare förhöjning af procentbeloppet möjligen skulle
kunna medgifvas. äfvensom att de till alla delar godkänt å Fullmäktiges sida gjorda anmärkningar
och äskade rättelser uti det förut aflemnade kontraktsförslaget. I betrak
tande af de uti sistnämnde anbud framställda lånevilkor och vid den ståndpunkt, hvartill
underhandlingarne med Erlanger och hans medintressenter då redan kommit, funno
Fullmäktige sig likväl icke kunna fästa afseende å detta anbud.
Sedermera, eller i början af sistlidne April månad, inkom till Fullmäktige ett ytterligare
låneanbud, undertecknadt af Bankiren Adolf Reinack i Frankfurt arn Mayn,
hvilken förklarade sig vilja öfvertaga det af Svenska Staten äskade jernvägslån emot 44
procents ränta och emot återbetalning under 50 år genom qvartalsvis skeende liqvider;
men hvilka betalningsvilkor, vid deras jemförande med deni, som voro betingade för det
redan afslutade länet, Fullmäktige funno för låntagaren mindre fördelaktiga, än dessa,
hvadan och da anbudet i allt fall inkommit efter det lånet redan blifvit afslutadt,
detsamma icke kunde antagas.
Då, i fråga om länets belopp, Rikets Ständer, såsom ofvan är nämndt, beslutat, att
detsamma skulle motsvara 25,000,000 R;dr Knnt, utom de med upplåningens verkställighet
— 57 —
förenade kostnader, beslöto Fullmäktige fastställa lånebeloppet till 10,000,000 Thaler
Preussisk Kurant, motsvarande, efter antagen kursberäkning af 2if R:dr för hvarje Thaler,
26,666,666j ! :dr R:int eller, efter afdrag af 6 procents kapitalrabatt, 25,066,6663 Riksdaler
Riksmynt. Häraf skulle 8,400,000 Th:r, svarande, efter sagde rabatts iakttagande,
mot 21,056,000 R:dr, upptagas utom riket och återstoden, 1,600,000 Th:r eller, sedan
rabatten afräknats, 4,010,6663 Ii.dr R:mt, erhållas från Banken.
Efter föregångna underhandlingar mellan de af Fullmäktige utsedde Deputerade
samt låneöfvertagarnes ombud Baron von Edånger och Generalkonsul E. Merck, hvilka
för slutliga uppgörelsen af öfverenskommelsen angående det afslutade lånet hitkommit,
blef vid Fullmäktiges sammankomst den 20 sistlidne April kontraktet angående ifrågavarande
lån afslutadt och undertecknadt. hvarefter Kongl. Maj:t påföljde dag, genom
påskrift å begge de utfärdade original-exemplaren utaf samma kontrakt, å lånet meddelade
Sin nådiga garanti.
Uti en den 30 sistlidne April till Rikets höglofliga Ständers Stats-Utskott aflåten
skrifvelse, anhöllo Fullmäktige, att Utskottet mätte föreslå Rikets Ständer, att bevilja
och anvisa en mot den i lånekontraktet till 550,000 Th:r bestämda annuitet i det närmaste
svarande anslagssumma af 1,466.000 R:dr R:mt, att för de i anledning af meranämnda
lån förestående ränteliqvider och kapitalafbetalningar årligen utgå från och med
den 1 Maj detta år och intilldess lånet blifvit till fullo återbetaldt; och hafva liikets
höglofliga Ständer, med bifall till Stats-Utskottets Memorial N:o lil, beviljat den sålunda
äskade årliga anslags-summan.
Sedan lånekontraktet blifvit afslutadt och lånet af Kongl. Maj:t i nåder garanteradt,
väcktes af långifvarne fråga derom, att en del utaf den lånesumma, 8,400,000 T:hr,
som de genom det ingångna kontraktet åtagit sig att aflemna, måtte förändras eller konverteras
till ett så kalladt premielån, för hvilket skulle utfärdas särskilda, endast å 10
Thaler hvardera lydande, obligationer, deraf en del vid utlottningen komme att för innehafvarne
medföra vissa bestämda premier elier vinster; och som så beskaffade obligationer
inom Tyskland skulle vara företrädesvis begärliga och afsättliga, förklarade långifvarne
att, om den af dem ifrågaställda konverteringen medgåfves, ville de för den
lånesumma, denna konvertering komme att omfatta, beräkna mindre rabatt, än den, som
blifvit i kontraktet bestämd. Enligt en till Fullmäktige aflemnad plan för dessa obligationers
utlottande, skulle det konverterade beloppet, 2,000,000 Th:r, komma att till
fullo liqvideras med den till utgående under 38^ år anvisade annuiteten af 5.1 procent,
utgörande för denna summa ett årligt belopp af 110,000 Thaler. Dock skulle, i likhet
med hvad som medgafs vid upptagningen af 1858 års Svenska jernvägslån, obligationernas
sammanlagda nominalbelopp få öfverstiga den låneandel, för hvilken de blifvit
utfärdade. Sålunda komme för den ifrågasatta summan af Två Millioner Thaler att utgifvas
240,000 stycken obligationer å 10 Thaler hvardera, eller å ett sammanlagdt kapital
af 2,400,000 Thaler. — Utaf dessa obligationer skulle hvar och en, sedan den
blifvit utlottad, infrias med ett visst bestämdt, af ordningen vid utlottningen beroende belopp,
dock alltid öfverstigande 10 Thaler; och skulle den bestämda annuiteten lemna
full tillgång för alla de premier och amorteringar af obligationsbeloppet, som af de halfårsvis
skeende utlottningarne komme att bestämmas.
Efter tagen närmare kännedom örn ifrågavarande förslag, förklarade Fullmäktige
att, derest för det sålunda föreslagna länet fastställdes sådana vilkor, att en betydlig
8
58 —
fördel för Svenska stats-verket härigenom bereddes och, såvida Kongl. Maj.t lemnade
Sitt nådiga bifall till deraf föranledda förändringar i de föreskrifter, som det med Kongl.
Majits sanktion försedda lånekontraktet innehölle, Fullmäktige för sin del ville antaga
det framställda förslaget. Men, med afseende å de ingalunda obetydliga kostnaderna för
förfärdigandet och utfärdandet samt bokförandet af det stora antal obligationer, sorn för
ifrågavarande låneandel komme att utgifvas, gjorde Fullmäktige, såsom uttryckligt vilkor
för denna konverterings medgifvande, det förbehåll, att icke någon kapitalrabatt för det
konverterade lånebeloppet skulle få beräknas. Sedan låneöfvertagarne ingått på detta
vilkor, förklarade Fullmäktige, vid sin sammankomst den 5:te sistlidne Juni, det framställda
förslaget, såsom särdeles fördelaktigt för Svenska stats-verket och icke i något
afseende stridande mot de af Rikets Ständer beslutade samt af Kongl. Maj:t fastställda
stadganden, rörande den af Rikets Ständer föreskrifna upplånings verkställande, vara af
Fullmäktige antaget, under vilkor, att Kongl. Majit lemnade Sitt nådiga bifall till den
derigenom föranledda förändring i betalningssättet; och blef underdånig skrifvelse till
Kongl. Majit expedierad, innefattande anhållan, att Kongl. Maj t täcktes i nåder medgifva,
att Fullmäktige, såsom tillägg till det afslutade och med Kongl. Maj:ts nådiga
sanktion försedda kontraktet, finge med låneöfvertagarne träffa den öfverenskommelse,
att för 2,000,000 Th:r skulle utfärdas premieobligationer, som, enligt uppgjord utlottningsplan,
skulle med ett årligt anslag af 110,000 Thaler infrias under 38| år. —
Genom nådigt Bref af den 15 sistlidne Juni behagade Kongl. Majit förklara, att:
då Rikets Ständer genom beslut, som Kongl. Majit, enligt nådig Kungörelse
den 13:de sistlidne Mars, gillat och fastställt, öfverlemnat åt Fullmäktige
att, emot stats-obligationer, lydande på utländskt mynt och utfärdade å utländskt
språk, upptaga ifrågavarande lån på det sätt, Fullmäktige funno lämpligast
och ändamålsenligast till beredande af de för Svenska Staten såsom
låntagare mest fördelaktiga vilkor;
samt då den nu anmälda, af Fullmäktige såsom lämplig och ändamålsenlig
ansedda förändringen i det afslutade lånekontraktet af den 26 April detta
år icke vore stridande mot de af Rikets Ständer för öfrigt i saken fattade
beslut;
hade Kongl. Majit funnit skäligt att, till svar å Fullmäktiges förevarande underdåniga
framställning, i nåder förklara, det berörde förändring i låneaftalet, derest densamma
komme till stånd, ej föranledde till rubbning af den garanti, som Kongl. Majit å sjelfva
lånet under den 27:de i sistnämnde månad meddelat; dock att behörig anteckning om
förändringen borde genom Fullmäktiges försorg äga rum å båda original-exemplaren af
lånekontraktet.
Efter erhållande af detta nådiga svar och sedan förberedande underhandlingar
föregått, blef en särskild afhandling, såsom tillägg till lånekontraktet, upprättad samt
under den 4:de nästlidne Juli afslutad och vederbörligen undertecknad.
Till upplysning om innehållet ej mindre af det ursprungliga lånekontraktet, än ock
af det dervid fogade tillägg, finnes en afskrift af dessa handlingar denna berättelse bifogad,
hvadan Revisorerne anse sig icke behöfva här återgifva innehållet af desamma.
Sedan de uti lånekontraktet omförmälda förslag ej mindre till obligationernas
och räntekuponernas lydelse, än till planerna för lånets halfårsvis skeende amortering
- 59 —
blifvit afgifna och, efter verkställd granskning, af Fullmäktige godkände, har tillverkningen
af obligationerna oafbrutet fortgått. Enligt planen för den del af lånet, i afseende
å hvilka låneöfvertagarne betingat sig 6 procents kapitalrabatt, äro dessa obligationer,
lydande å ett sammanräknadt belopp af 8,000,000 Thaler, fördelade i 4 Serier,
nemligen:
Serien A., bestående af .'1.000 obligationer, hvardera å 1,000 Thaler, 3,000,000: — -—
» B-, dito 6,000 dito å 500 » 3,000,000: — —
» C., dito 5,000 dito å 200 » 1,000.000: — —
» D.. dito 10,000 dito å 100 » 1,000,000:
Summa Thaler 8,000,000: — —
varande hvarje obligation åtföljd af 77 halfårs-räntekuponer. A hvarje obligation finnes 6
namn, nemligen dels namnet å en Fullmäktig af hvarje Stånd, dels Fullmäktiges Sekreterares
och Boksluts-kamrerarens namn; varande likväl 4 af dessa namn tryckta i fac
simile, men 2:ne namn egenhändigt undertecknade.
För den återstående läneandelen å 2,000,000 Thaler utfärdas 240,000 stycken
premie-obligationer, hvardera å 10 Thaler, eller tillhopa 2,400,000 Thaler, hvilka obligationer
hafva fortlöpande nummerföljd; varande samtlige namnteckningarne å dessa sednare
obligationer tryckte i fac simile.
Af hvartdera slaget obligationer bifogas härjemte ett makuleradt exemplar, till
upplysning om deras innehåll och utseende äfvensom om de fastställda utlottningsplanerna.
Vid bedömandet af det sätt, hvarpå Fullmäktige fullgjort det vigtiga uppdraget
att afsluta ofvanberörda lån, har det icke undgått Revisorernes uppmärksamhet, att Rikets
Ständer lemnat Fullmäktige tillstånd att »upptaga länet pä det sätt, Fullmäktige
vfunne lämpligast och ändamålsenligast, för beredande af de för Svenska Staten såsom
vlåntagare mest fördelaktiga vilkor.» Ehuru vidsträckt detta bemyndigande onekligen är,
synes det likväl Revisorerne, som hade de af Rikets Ständer i sammanhang dermed
lemnade föreskrifter bordt noggrannt tillämpas, samt för öfrigt i afseende på lånet intet
aftal träffas, som ej stöde i fullkomlig och obestridlig öfverensstämmelse med gällande
lagar och författningar.
Härvid få Revisorerne först erinra, hurusom de af Rikets Ständer, enligt Statsutskottets
ofvan omförmälda skrifvelse af den 6 sistlidne Mars, meddelade föreskrifter
innehålla, bland annat, att upplåningen skulle ske mot räntebärande obligationer; att ät
Fullmäktige öfverlenmades att vid lånets afslutande bestämma den ränta, som i obligationerna
skulle förskrifvas; att, till lånets förräntande och amortering, skulle anvisas
ett årligt anslag, motsvarande ej allenast den för lånet, eldigt derför utgifva obligationer,
årligen upplöpande ränta, utan äfven minst en procent af det förskrifna kapitalet;
samt att ränteliqviderna borde i föreskrifven ordning fullgöras.
Af alla dessa föreskrifter synes det Revisorerne uppenbart, att Rikets Ständers
beslut afsåg ett så beskaffadt lån, der hvarje obligation skulle innehålla förskrifning å
ett visst kapital, jemte en viss årlig ränta, eller, med andra ord, ett sådant lån, sorn det,
hvilket omhandlas i ofvan omförmälda lånekontrakt af den 26 sistlidne April, innan
— 60 -
deruti gjordes det sedermera beslutade tillägget af den 4 påföljde Juli. Att den del af
lånet, om hvilken berörde tillägg handlar, eller det sä kallade premie-länet, icke i detta
hänseende är fullt öfverensstämmande med de lemnade föreskrifterna, torde vid blotta
genomläsandet af obligations-forinuläret vara lätt att inse. Uti premie-obligationerne
finnes nemligen hvarken något visst kapital ej eller någon viss ränta förskrifven. Sjelfva
rubriken innehåller visserligen orden: Obligation å 10 Thalen, men kontexten ger ingen
försäkran att återfå Tio Thaler, ännu mindre att derå erhålla en årlig ränta, utan tillförsäkrar
i stället innehafvaren derom, att, när det nummer utkommer, hvilket finnes
obligationen åtryckt, skall han, i enlighet med en å baksidan tryckt utlottningsplan,
erhålla en vinst eller så kallad 'premie, utgörande minst 11 och högst 25,000 Thaler,
men hvilkens belopp i öfrigt helt och hållet är beroende af den ordning, i hvilken den
utlottade nummern utkommit, eller, med andra ord, af lyckan. Att ett dokument af
sådan beskaffenhet, om det ock benämnes obligation, i sjelfva verket icke är något annat,
än en lottsedel, i det allra närmaste af samma beskaffenhet som de vanliga klasslotteriernas,
torde vara obestridligt. Den enda skillnaden mellan dessa sednares lottsedlar
och de så kallade premie-obligationerna synes vara, att dragningarne i spelet med
premie-obligationerna äro utsatte att fortgå under en betydligt längre tiderymd (uti förevarande
fall til 38j år), än i klasslotterierna. Men härigenom blifva ock de lottsedlar,
som man benämner premie-obligationer, desto mera begärliga. Det blir nemligen, i anseende
till den långa tiderymden, som förflyter innan alla numrorna blifvit utdragua, möjligt
att, genom kapitalets förräntande, bilda vinster för alla deltagarne och att utsätta
den minsta vinsten till ett belopp, som öfverskjuter lottsedelns nominella värde. Då
dessutom den sammanräknade summan af samtliga obligationerna i ett premielån vanligen
är ganska betydlig, kan, såsom en frestande lockelse att köpa en dylik obligation,
utfästas en och annan vinst af stort värde. Enligt den plan, som gäller för nu ifrågavarande
premie-lån, äro vinster för en lott å 10 Thaler, såsom ofvan är nämndt, utlofvade
till belopp af ända till 25,000 Thaler eller 2,500 gånger insatsen. Att lockelsen
til! deltagande i ett sådant lotteri skall, äfven för den mindre bemedlade, blifva stor, i
den mån insattsen är ringa, faller af sig sjelf.
Det torde svårligen kunna antagas, att Rikets Ständer, vid bestämmande af de
föreskrifter, som vid ifrågavarande upplåning borde lända till efterrättelse, haft för afsigt,
att för Svenska Statens räkning begagna ett lånesätt, sorn har så nära likhet med
ett vanligt klasis-lotteri. Det kan nemligen icke vara Svenska Staten värdigt att. så länge
det genom Kongl. Förordningen den 21 Mars 1844 stadgade förbudet emot lotteriinrättningar
samt emot försäljning af lotter för in- eller utländska lotteriers räkning äger
gällande kraft, sjelf inrätta ett premie-lotteri, till hvilket dragningarne ske offentligen i
rikets hufvudstad, och i afseende å hvilket vinsterna skola i Sveriges officiella tidning
kungöras.
Revisorerne hafva icke förbisett den omständigheten, att kontraktet om det ifrågavarande
premie-lånet blifvit afslutadt med utländska män, i hvilkas hemland lotterier
äro tillåtna, samt att Fullmäktige, för sin del, icke gifvit något tillstånd till premieobligationernas
försäljning inom Sverige, ej heller utfästat att i Sverige utbetala de vinster,
som å obligationerna utfalla. Det lärer dock vara en känd sak, att de ifrågavarande
premie-obligationerna i tidningarne utbjudas till salu här i Stockholm och att desamma
till icke obetydligt belopp blifvit här föryttrade. Att den offentliga åklagaremakten
måste råka i tveksamhet, huruvida en sådan försäljning är laglig eller icke, må ej
förundra, då Rikets Ständers egna Fullmäktige, på Riksgälds-kontorets vägnar, utfärdat
dessa såkallade obligationer och bekräftat dem med sina namn. Eljest tyckes det väl,
— 61 —
som skulle åtgärden att här föryttra dessa pap er svårligen kunna undgå att såsom en
lagöfverträdelse beifras, da man erinrar sig, attpl § i nyss åberopade Kongl. Förordning
har följande lydelse:
»Lotteri må ej af någon inrättas och öppnas för allmänheten; och vare ej eller
»tillåtet att, för egen eller annans räkning, utbjuda eller afyttra lotter till penningars
»eller annan lös eller fast egendoms bortlottande inom eller utom riket.»
Uti sin till Revisorerne afgifna berättelse hafva Fullmäktige erinrat, att icke någon
kapital-rabatt för det konverterade länet skulle fä beräknas och att, då den för 41
procents-obligationerna i kontraktet fastställda rabatt å en summa af 2,000,000 Thaler
motsvarade 120,1,00 Thaler, eller 320,1,00 lt:dr Runt, så syntes konventeringen så fördelaktig
för Svenska stats-verket, att Fullmäktige, sorn af Rikets Ständer fått sig uttryckligen
ålagdt, att vid lånets upptagning söka bereda de för Svenska Staten såsom
låntagare mest fördelaktiga vilkor, ansett sig icke böra underlåta antaga det derom väckta
förslaget. Härvid skulle kunna anmärkas, att, om endast fördelen afsåges, Fullmäktige
tilläfventyrs bordt, i stället a t, såsom ofvan är nämndt, anmoda spekulanterna att
göra anbud å ett 4i procents lån med 1 procents kapital-inbetalning, inbjuda dem till
deltagande i ett premielån för hela den summa, som skulle uppiånas. Detta hade åtminstone
i det hänseendet öfverensstämt med Rikets Ständers föreskrifter, att blott ett
lån blifvit upptaget. Det kan nemligen icke undvikas, att, då kursen på de nu utgifna
41, procents obligationerna naturligtvis är helt olika, än kursen på premie-obligationerna,
så kommer 1860 års jernvägslån att, när premie-obligationerna komma i marknaden, i
kursnoteringarne upptagas såsom 2.ne lån. Att det åter icke kan vara förmånligt för
Svenska Statens kredit att de för Svensk räkning upptagna och på utländska fondmarknaden
noterade många, om ock icke stora, lån till antalet ökas utöfver behofvet, lärer
ock svårligen kurn a bestridas.
Då Rikets Ständer beslutade, att Riks-banken borde för 4,000,000 Riksdaler deltaga
i det lån, som för Riksgälds-kontorets räkning skulle upptagas, förutsattes det att
detta lån i sin helhet skulle motsvara 25 Millioner Riksdaler. Det lån, hvari Rikets
Ständers Bank nu kominer att deltaga, motsvarar deremot endast 4j-procents-lånets totalsumma,
21,666,66(1] R:dr, såvida icke Banken kommer att föredraga premie-obligationerna,
hvilket dock icke är sannolikt, då dessa icke iiro förskrifne med ärlig ränta.
I hvilketdera fallet som helst, kommer dock Rikets Ständers Bank att deltaga i ett lån,
lydande å annan total-summa, än det lån skulle äga, å hvilket Rikets Ständers beslut
om Bankens deltagande hade afseende.
Den fördel, Fullmäktige lyckats bereda Svenska stats-verket genom att såsom valuta
för premie-obligationerna erhålla 120,000 Thaler mera, än om obligationerna tillhört
4i-procents-lånet, må visserligen, äfven efter afräkning af de betydliga kostnaderna
för obligationernas tillverkning och bokföring m. m., anses ganska stor; men då man besinnar,
att låneöfvertagarue, i stället för kontant lemnade 2,000,000 Thaler, betingat sig
obligationer till ett nominelt belopp af 2,400,000 Thaler, eller 20 procent utöfver lånesurnman,
och att obligationerna säljas till pari, lärer det vara obestridligt att låneöfvertagarne
i sjelfva verket på prcmie-obligationerne betingat sig en större kapital-rabatt,
än på öfriga delen af lånet. Ifrågasättas kan ock, huruvida det icke möjligen hade varit
skäl att, såsom vilkor för konverteringens beviljande, för Riksgälds-kontoret förbehålla
någon viss andel i dessa 400,000 Thaler, motsvarande i Svenskt Runt 1,066,666]
Riksdaler.
— 62 —
Utredning af
anslagen för
Statens jernväg
sbyggnader.
Slutligen få Revisorerne fästa uppmärksamheten derpå, att det stora antalet premie-obligationer,
som enligt den antagna planen måste utfärdas, gjort det nödigt att, till
tidens vinnande, utfärda ifrågavarande obligationer, utan att derå finnes anbragt något
skrifvet namn, och utan att, med undantag af papperets vattenmärken, egentligen några
sådana försigtighetsmått mot efterapning blifvit vid tagne, hvilka begagnas å sådana banksedlar
eller andra dylika dokumenter, som sakna skrifna namn. Detta förhållande, som
tilläfventyrs gör efterapning af dessa papper alltför verkställbar, utgör en bland de olägenheter,
som ändringen af det ursprungliga låne-kontraktet medfört.
Ehuru Revisorerne, på nu anförda skäl, för sin del, funnit det af Fullmäktige beslutade
tillägg till det om ifrågavarande lån upprättade kontrakt icke i allo öfverensstämma
med de af Rikets Ständer angående lånets afslutande meddelade föreskrifter,
samt detta tillägg, äfven om det vore med dessa föreskrifter öfverensstämmande, icke
heller synes Revisorerne hafva beredt Svenska stats-verket fördelar, som motsvara dermed
förenade olägenheter; anse dock Revisorerne sig böra vitsorda det synnerliga nit och
möda, hvarmed Fullmäktige sökt uppfylla det af Kikets Ständer i afseende på ifrågavarande
lånetransaktion åt Fullmäktige lemnade vigtiga och svåra uppdrag.
Utaf de för Statens jernväg sbyggnader vid sistförflutne riksdag anvisade medel,
hvilka uti 124 § af Riksgälds-kontorets reglemente upptagas till 20,000,000 R:dr, voro,
på sätt uti sednaste revisions-berättelse, sid. 68, finnes uppgifvet, lyftade:
för 1857 års arbeten
R:dr 5,180,000:
under år 1858
» 7.000,000
och intill September månads slut 1859 ... » 6,150,000: — 18 330 000- —
under Oktober, November och December månader sistnämnde år
lyftades tillhopa
470,000: —
så att hela det lyftade beloppet vid 1859 års slut utgjorde  18,800,000: —
och återstodo alltså, såsom ofvan är nämndt, vid innevarande års
början
1,200,000: —
R:mt 20,000,000:
De under innevarande år för berörde jernvägsbyggnader af Riksgälds-kontoret utbetalda
summor hafva intill sistlidne September månads utgång uppgått till ett sammanräknadt
belopp af
R:dr 5,525,000: —
hvaraf utbetalts under Januari  300,000: —
» Februari
100,000: -~
» Mars  650,000: —
» Maj
850,000: -
» Juni
1,000,000: —
» Juli
1,050,000: —
» Augusti  450,000: —
» September  1,125,000: —
R:dr 5,525,000: —
— 63 —
Utaf det utbetalda beloppet hafva 4,325,000 R:dr utgått af de vid innevarande
riksdag för Statens jernviigsbyggnader beviljade anslag, varande likväl häruti inberäkdade
de 400,000 R:dr, som återstodo af de vid sistförflutne riksdag till jernviigsbyggnaderne
upplånta medel.
Verkställda inbetalningar
å
1860 års jernvägs-lån.
Summa Thaler 6,100,000: —
Då härifrån afdrages 6 procents kapital-rabatt å de mot 4 f,
procignts obligationer verkställda och till 4, 100,000 Thaler uppgående
inbetalningarne,
246,000: —
återstå Thaler 5,854.000: —
Häraf har, till liqviderande af de i medlet af Juni och September
månader förfallne 2:dra och 3:dje fjerdedelarne utaf 1858
års tillfälliga statslån, utbetalts 3,500,000 Mark Hamb. Banko,
hvilka beräknas ungefär motsvara  Th:r 1,750,000: —
hvadan således af de hittills influtna medlen
ett ungefärligt belopp af ...
» 4.104,000: —
kunnat geuom utställda vexlar indragas eller till andra liqvider
disponeras.
De medel, af hvilka liiksgälds-kontoret till följd af ifrågavarande lån hittills
kommit i åtnjutande, utgöra ett sammanräknadt belopp af  R:dr 11,988,366: 24,
hvaraf till Riksgälds-kontoret influtit:
under Maj månad
3,822,102: 59.
» Juni dito
1,488,197: 88.
» Juli dito
4,646,043: 66.
» Augusti dito
2,030,813: 86.
» September dito  . 1,208: 25.
I afräkning å det under innevarande år afslutade utländska statslån, hafva vederbörande
låueöfvertagare verkställt följande inbetalningar, nemligen :
Maj 1
Th:r 1,500,000: —
» 12
» 200,000: —
» 26
» 1,100,000: —
Juli 18  » 800,000: ~
» 25
» 500,000: —
Aug. 1
» 500,000: —
» 4  » 250,000: —
» 7
» 250,000: —
» 8
» 500,000: —
» 22  » 500,000: —
R:mt R.dr 11,988,366: 24.
— 64 —
Förräntandet
af Riksgäldskontorets
kontanta
behållning.
Genom de ansenliga summor, som redan influtit å innevarande års jernvägslån
oeh hvilka vida öfverstigit hvad Riksgälds-kontoret hittills behöft utbetala utaf det vid
nu pågående riksdag beviljade anslag för Statens jernvägsbyggnader, har den utlåning
af Riksgälds-kontorets kontanta oeh för förestående utgifter tillsvidare icke erforderliga
behållning, som, med kortare afbrott, alltsedan 1858 års början fortfarit, under sednare
tiden kunnat i större man utsträckas, och Fullmäktige hafva, så vidt tillfälle härtill sig
erbjudit, sökt att medelst sagde utlåning göra Riksgälds-kontorets kontanta behållning
fruktbärande och hålla densamma allmänna rörelsen tillhanda; utvisande nedanstående
tabell beloppet af de län, som för nyssnämnde ändamål efter 1859 års början från Riksgälds-kontoret
utlemnats, äfvensom de under samma tid verkställda återbetalningar af
dylika lån:
Till förräntande af ,, , ,
Riksgälds-kontorets Verkställda återbetalkontanta
behållning mngar utaf sådana
utbetalda lån. laiK
Under
l:sta qvartalet år
1859
1,033,000: —
2,128,500
—
»
2: dra qvartalet af
samma år
2,602.000: —
2,931,000
—
»
3:dje qvartalet af
dito
842,000: —
1,372,000
—
»
4:de qvartalet af
dito
864,000: -
596,000
—
»
l:sta qvartalet af innevarande år .
40,000: —
173,338*
33
»
2:dra qvartalet af
dito
3,404,000: —
634,361
67
»
Juli och Augusti månader af dito ....
1,475,900: —
564,900
—
Summa E:mt R.dr 10,260.900; —
8,400,100
—
Ehuru Revisorerne funnit den af Fullmäktige sålunda ombesörjda förräntning af
Riksgälds-kontorets kontanta kassabehållningar fortfarande vara med omtanka bedrifven,
hafva likväl Revisorerne. på skäl, som uti deras angående Banko-verket afgifna berättelse
finnas anförde, ansett sig böra hos Rikets Ständer hemställa, att Riksgälds-kontoret
må befrias från åliggandet att utlåna sina kassa-behållningar och att desamma i
stället må mot ränta insättas å depositions-räkning i Banko-diskont-verket, under de
vilkor i öfrigt, som Revisorerne uti förenämnde berättelse föreslagit.
Vid den inventering, Revisorerne den 12 innevarande månad i Biksgälds-kontoret
verkställt, hafva de låue- och säkerhets-handlingar, som af Riksgälds-kontoret innehafvas,
blifvit genomgångna; och utgjorde sammanlagda kapital-beloppet af Riksgäldskontorets,
genom utgifna lån eller uppköpta obligationer, tillsvidare
förräntade mtdel
R:dr 7,471,024: 75.
nemligen:
genom utgifna lån, mot 6 procents årlig ränta, R:dr 1,618,500: -—
genom dito, mot 5 procents dito, » 4,526,400: —
genom dito, mot 4 procents dito, » 500,000: —
genom uppköpta hypotheksförenings-obligatio
ner,
löpande med 44 procents ränta,  » 42,000: —
genom dito dito, med 4 procents dito,
» 33.500: —
Transport: 6.720,400: —
— 65 —
Transport: R:dr 6,720,400: —
genom af Riksgälds-kontoret öfvertagna obligationer,
tillhörande 1858 års jervägslån, » 750,624: 75.
R:dr 7,471,024: 75.
Utaf dessa sålunda förräntade summor tillhörde 6,527,024 R:dr 75 öre jernvägsbyggnads-medlen
samt ränte- och amortissements-fonderna för de utländska statslånen.
Riksgälds-kontorets inkomster genom upplupna räntor å de medel, som varit tillsvidare
förräntade, hafva utgjort under sistlidet år  R:dr 269,459: 57,
hvaraf 116,268 R:dr 80 öre tillfallit fonden för Statens jernvägsbyggnader;
och
under Jauuari med September månader innevarande år  » 115,567: 53..
R:dr 385,027: To,
hvaraf 25,347 R:dr 59 öre tillfaller nämnde fond.
Vid ofvannämnda i Riksgälds-kontoret anställda inventering hafva Revisorerne
funnit förseglingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård förvarade konvolut, innehållande
Rikets Ständers anordning å den under sistförflutna riksdag, enligt Regeringsformens
63 §, till lyftning under infällande krig, å Riksgälds-kontoret anvisade kreditivsumma.
De under samma inventering genomgångna ofvan omförmälda låne- och säkerhetshandlingar
för tillsvidare förräntade medel hafva befunnits omsorgsfullt ordnade och
väl förvarade samt till antal och beskaffenhet med de deröfver upprättade förteckningar
öfverensstämmande.
Revisorerne, som vid samma tillfälle inventerat de af Riksgälds-kontoret mottagna
och under Kommissariatets vård befintliga skuld- och borgens-förbindelser för beviljade
och utbetalda byggnads- och vattenaftappningslån m. fl dylika understöd, äfvensom
de af Kongl. Maj:t i nåder godkända samt hos Riksgälds-kontorets Kommissariat
förvarade säkerhetshandiingar för fullgörandet af arbetsföretag, som blifvit med
bidrag af allmänna medel understödda, hafva äfven funnit dessa handlingar i fullkomligen
god ordning.
Likaledes hafva Revisorerne genomgått de hos Kommissariatet jemväl förvarade
borgensskrifter, rörande bevillningen för erhållna testamenten, i sammanhang hvarmed
Revisorerne granskat det öfver dessa borgensskrifter förda särskilda diarium; vid hvilken
sistnämnde inventering och granskning ej heller något förekommit att erinra.
Anställda inventeringar.
9
Riksgäldskontorets
rättegångs-
och utsöknings-ärenden.
Ändring i instruktionen
för
Revisorerne vid
granskningen af
Riksgälds-verkets
förvaltning.
Decharge.
— 66 —
Den af Riksgälds-kontorets Ombudsman afgifna berättelse, angående nämnde verk
rörande rättegångs- och utsöknings-ärenden, har lemnat Revisorerne upplysning om dessa
ärenden och deras behandlingssätt. Så vidt af denna berättelse kunnat inhemtas, synes
Riksgälds-kontorets rätt och talan i afseende på der omförmälda mål och ärenden hafva
vederbörligen iakttagits.
Uti sin angående statsverket afgifna berättelse hafva Revisorerne, enär meningen
med stadgandet om resekostnads-ersättning vid förrättningar i allmänna ärenden måste
vara att den resande skall för sina dermed förknippade kostnader erhålla full godtgörelse,
men icke att derutöfver förskaffa honom en oskälig vinst, hemställt, att Rikets
Ständer måtte hos Kongl. Majit göra underdånig framställning om den förändring i resreglementet,
att vid resor i Statens ärenden den resande, när lägenhet med ångfartyg
eller å jernväg kan begagnas, icke för den del af resan, som sålunda tillryggalägges,
äger, utom stadgadt traktamente, åtnjuta högre ersättning än den, hvartill den verkliga
resekostnaden uppgått. Då de förhållanden, hvilka föranleda denna hemställan, äga
tillämplighet äfven på de resekostnads-ersättningar, hvilka böra tillkomma Rikets Ständers
Revisorer, hafva Revisorerne ansett sig böra hos Rikets Ständer föreslå, att ett
stadgande af ofvanberörde beskaffenhet jemväl må inflyta i § 6 af den uti Kongl. Kungörelsen
den 10 Februari innevarande år intagne förnyade instruktion för Rikets Ständers
Revisorer vid granskningen af Eiksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning, äfvensom
att i samma § må stadgas, att någon resekostnads-ersättning icke må till Revisor
utbetalas, om han, i följd af annat allmänt uppdrag under den tid revisionen pågår,
vistas å revisions-orten samt för sådant uppdrag åtnjuter dylik ersättning.
Revisorerne, som under den nu verkställda granskningen af Kiksgälds-kontorets
förvaltning haft tillfredsställelsen erfara, att Fullmäktige med fullkomligt nit och ospard
möda uppfyllt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, få, oafsedt hvad här ofvan i fråga om
utfärdandet af premie-obligationer blifvit anfördt, tillstyrka, att Fullmäktige måtte erhålla
full decharge för de i Fullmäktiges protokoller, för tiden till och med den 9 sistlidne
Augusti antecknade beslut och åtgärder.
- 67 —
För alla de i denna berättelse förekommande ziffer-uppgifter ansvarar den Se- Zffler
kreterare,
som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper uppgifterna.
varit hos Revisorerne anställd.
Stockholm den 15 Oktober 1860.
På Ridderskapet och Adelns vägnar:
G. LAGERBJELKE.
IL GYLLENRAM.
G. H. STRÅLE.
M. WOLFFELT.
C. G. HJERTA.
A. ADLERSPARRE.
J I. HAHL.
JOIL FR. ÅKERBLOM.
På Preste-ståndets vägnar;
FR. E. FAGERSTRÖM.
A. MELANDER.
J. LUNDBERG.
ERNST RIETZ.
JOIL VICT. ABOM.
PEHR STAAFF.
På Borgare-ståndets vägnar:
CARL O. KJELLBERG.
J. WAHLSTRÖM.
J. SUNDWALLSON.
C. G. HAVERMAN.
J. ANDERSSON.
OLOF LINDSTRÖM.
På Bondeståndets vägnar:
OL. PEHRSSON.
PEHR ÖSTMAN.
NILS SWENSSON.
ERIC ERSSON.
Oscar Arehn.
:■ > -' ■ <r >■;: S •';o k<
■
, M' v ■ ' ! !
Bil. Lit. A. till 1860 års revisions-berättelse, angående Riksgälds-kontoret.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper för år 1859, utvisande detta verks
Inkomster och Utgifter under nämnde år.
Inkomster:
Allmän bevillning ...
Observations-medel
Stämpelafgifter för spelkort ..
LJ Dito jför tidningar
Skatteköpeskillingar
Ekeskogslösen
2,227,991: 71.
12,265: 2.
67,325: 48.
41,073: 84.
11,360: 72.
2,516: 10.
Kapital-afbetalningar å de för vissa föremål eller under längre tid beviljade
lån
146,364: 24.
jemte räntor å dessa lån
121,880: 27.
Återbetalning af lyftade medel å kreditivet för fårskötselns och ullproduktionens
befrämjande  78,750: —
samt derå upplupen ränta
2,136: 67.
Dito å det vid 1853—1854 års riksdag anvisade mindre kreditiv
Dito å det vid samma riksdag beviljade kreditiv till neutralitetens upprätthållande
80,886: 67.
1,258: 18.
76: 91.
Återbetalda, tillsvidare förräntade medel  3,481,300: —
derå upplupna, inbetalda räntor *  153,190: 77.
Ersatta inteckningskostnader y 1
Återbetalning å anslaget till inköp af 12 hästar åt Kongl. Svea artilleri-regemente
Dito å dito till premier för djur, redskap och ladugårdsprodukter
Dito å dito till inköp af länsresidenshuset i Hernösand
Det Arméens pensionskassa tillkommande, på Riksgälds-kontoret öfver
låtna,
vederlag för dess andel i de fordna rusthålls-afgifterna
Återbetalning å anslaget till kostnaden för Grefve Th. Rudenskölds
resor i och för folkundervisningens ordnande
Dito å anslaget till likare och modeller för nya måtten och vigterna ....
Dito å 1857 års anslag till upprätthållande af Arméens pensionkassas
pensionerings-skyldighet
15: —
950: 71.
16,000: —
8,820: -
675: 50.
1,085: 29.
4,412: 82.
Aflemnade behållna öfverskott å statsverkets inkomster för år 1856,
återstoden
150,000: —
Dito dito för år 1857, i afräkning
2,089,983: 79.
Riksmynt.
Utaf Manufaktur-diskontens vinstmedel för år 1859
Från Kongl. Stats-kontoret aflemnade äldre depositions-medel
Det till Riksgälds-kontorets utgifter under år 1859 anslagna belopp utaf Rikets Ständers
Banks disponibla vinst vid 1856 års slut
Deponerade medel, afsedda för undsättning vid missväxter eller felslagna skördar,
Från Riksgälds-kontorets Banko-räkning N:o 2 öfverförd behållning, tillhörande ränte
och
amortissements-fonden för inhemska fonderade statslånet,
Afbetalning å aflidne Landträntmästaren E. G. Harlins balans
2,348,656
13,876
268,244
82,221
3,634,490
903
31,959
3,589,983
21,000
2,841
500,000
30,000
32
1,326 111
48175
Utgifter utöfver inkomster år 1859
681,456 77
Utgifter:
Årliga ränteanslaget till Hans Majit Konungen
Under 1844—1845 års riksdag beviljade a\
För inlösen af 300 exemplar utaf Svenska Fornskrift-sällskapets samlingar
för år 1858
» boskapsskötselns uppmuntran och befrämjande genom bildande af
stamholländerier
1,050: —
23,216: —
Under 1850—1851 års riksdag beviljade tillfälliga statsanslag-,
För anläggningar och förbättringar af vägar
» utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar
3,500: —
1,012: 50.
För
79}
jS
15j
Under 1853—1854 års riksdag beviljade extra statsanslag:
några landtförs varet tillhörande föremål
skeppsbyggeri-institutet i Karlskrona
uppmuddring af hamnen vid Ystad
vägars anläggning och förbättring
brobyggnad öfver Helge-å vid Kristianstad
utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar
anläggning af kanal mellan Eskilstuna och Mälaren
fortskyndande af afvittrings-ärendena inom Wester-Norrlands,
Westerbottens och Norrbottens län
inköp af konstalster utaf Svenska konstnärer
50.
17.
19.000
312
7,500
56,438
12,500
5,535
15.000
7,166: 66.
3,000: —
Under 1856-1858 års riksdag beviljade statsanslag:
För länsfängelse-byggnader
» landtförs varet tillhörande föremål
» sjöförsvaret dito dito
» förbättringar i fyr- och båkväsendet på rikets kuster
» sockne-karteverkets påskyndande
» skiften och afvittringar
» inköp af tomt till den nya byggnaden åt Teknologiska institutet
» läro-apparater vid tekniska skolorna i Borås och Norrköping
» skeppsbyggeri-institutet i Karlskrona
» geologiska undersökningars anställande och utgifning af geognostiska
kartor
-
» inrättande af ett landtbruks-institut på kungsgården Alnarp
» aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader samt
rese- och traktaments-kostnader för dess tjenstebiträden
» civil-ingeniörers bildande vid Mariebergs artilleri-läroverk
» undersökningar rörande ifrågaställda ytterligare jernvägsanläggnin
gar
för Statens räkning
» ny kommunikationsled inom Jemtland mellan gästgifvaregården
Bräcke och Norska gränsen
.•
» väganläggningar och vägförbättringar
mindre hamnbyggnader och årensningar
utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar
beskattningsväsendets förenkling och granskningen af de nya jorde
böckerna
Wadstena slotts yttre iståndsättande
inköp af det s. k. Geijerska huset på Riddarholmen i hufvudstaden
1858 års förvaltnings-kostnader för kolonien S:t Barthelemy
Gratifikation till Kaméreraren I Kongl. Stafs-kontorets Kammar-kontor
För inköp af' kapellpredikants-boställe inom Tyngsjö kapellag i Stora
Kopparbergs län
» fullbordande af läroverksbyggnaden i Wexiö
» ombyggnad af växthusen vid botaniska institutionen i Upsala ....
uppförande af nytt kemiskt laboratorium i Lund
inköp af en refraktor för astronomiska observatorium i Upsala ....
tillbyggnad af Kongl. Vetenskaps-akademiens hus
fortsatt utgifning af planchverket: »Fordna och närvarande Sverige»
runstenars uppsökande och afritning
fortsättande af arbetet: »Svenska språkets lagar»
utarbetande af en ordbok öfver Svenska språket
påskyndande af arbetet: »Svenskt Diplomatarium»
utgifvande från trycket af äldre, för Sveriges historia vigtiga, skrifter
och handlingar
utskrifning af registratur inom Kongl. Maj:ts Kansli
nationalmusei-byggnadens fortsättande
stipendier åt civile personer, som genomgå lärokursen vid Gymnastiska
central-institutet,
betäckande af bristen i hospitalfondens inkomster
hospitaIs-byggnaderna vid Hedvigsberg och Konradsberg nära hufvudstaden
samt i Götheborg  ••••
utvidgning af och aflöning åt lärarne vid åtskilliga stadspedagogier
löneförhöjning åt Statens tjenstemän för år 1857
understöd åt Arméens pensionskassa
180,000
937,944
749,252
232,000
11,850
57.000
50.000
9,000
4,967
43.
85.
16.
20,000: —
75,000: —
51,950: —
6,000: —
50,000: —
»
»
»
»
»
100,000
203,032
25,632
2,000
28,858
10,000
140,000
23,312
500
4.500
15.000
13,500
10.000
15.000
75.000
400
1.500
1.500
3,750
1,543
4,071
5,000
150.000
99.
50.
33.
37.
Riksmynt.
75.
42.
2,000: —
37,500: —
118,750
30.000
100,000
85,500
För folkundervisningens befrämjande anvisade medel:
Till inrättande af s. k. småskolor och understöd för examinerade folkskole-Iärare
Lyftade kreditivsummor:
Å kreditivet för fårskötselns och ullproduktionens befrämjande
» dito till betäckande af bristen i Arméens Pensions-kassas inkomster
för år 1858
Lyftade undsättnings-medel
59,110: —
12,675: 44.
Låne-understöd:
För fullbordande at jernvägsanläggningen mellan städerna Fahlun och
Gefle
» jernvägs anläggande mellan Hudiksvall och sjöarne Dellens vattendrag
» dito samt uppreusnings-arbeten mellan Söderhamn och Bollnäs ....
» anläggning af 2:ne flottbroar öfver Dalelfven och Lillelfven i Stora
Kopparbergs län
» hamnbyggnad vid staden Falkenberg
» anläggning af hamnbassin vid Karlstad samt kanal derifrån till
Kanikenäset vid Wenern
» utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar, till beredande
af odlingsföretag,
» återuppbyggande af Wallentuna församling?, genom åskeld förstörda
kyrka
Kapital-afbetalningar å Riksgälds-kontorets räntebärande skulder
Betalda räntor
Dito brudgåfvovinster
630,000: —
185,000: —
166,666: 67.
10,000: —
47,000: —
100,000: —
105,120: —
20,000: —
247,125: —
211,509: 79.
200: —
SUMMA R:dr ] 11,207.442 21
Tillsvidare förräntade medel samt derå godtgjorda räntor
Riksdags- och revisions-kostnader m. m.
Kostnader för 1856—1858 års riksdag
Dito för innevarande riksdag
Inbindnings- m. fl. kostnader för utrikes afsände riksdagshandlingar ....
Återstående kostnader för 1858 års statsrevision
Kostnader för 1859 års dito
Dito för Rikets Ständers hus
Aflöning och expenser för Rikets Ständers Justitie-ombudsinan och
hans Expedition m.
Pension till förre Justitie-ombudsmannen S. L. Theorell
Aflöning till Sekreteraren vid Bonde-ståndets Kansli-direktion
15,264
71,048
28
1,324
9,655
7,500
15,406
6,390
150
16.
99.
16.
5.
93.
Förvaltnings- och uppbörds-kostnader:
Löner, arfvoden, pensioner och expenser vid Riksgälds-kontoret
78,696: 41
Rättegångs-kostnader i målet angående Trollhätte slussverks lottsedlar
Expektans-löner för betjeningen vid t. d. General-assistans-kontoret ....
Observations- och indrifnings-arfvoden till Kongl. Kammar-rättens betjening
-
Kostnader för tidningsstämplingen i Stockholm
Dito för kortstämplingen inom dito
284: 62.
921: 51.
2,175: 55.
3,000: —
6,242: 13.
Fromma stiftelsers andelar af 1858 års kortstämpel-afgift
Restituerad allmän bevillning
1859 års anslag till ränta och amortissement för 1858 års utländska statslån
300,000
24,266
4,512
50
126,452
33
3,642,815
370
80
71,78544
70,000-
* i
1,263,786
67
458,83479
3,830,307
126,767
SUMMA R:dr
8
29
91,320 22
25,058,66
4,49876
1,166,666 67
11,207,442
21
Stockholm den 15 Oktober 1860.
OSCAR AREHN.
— 69 —
(tairitft.
Slacbbem bie auf bern ietjigen Steidjp*
tage berfammelten jReid)§ftcthbe be§ Äönig=
reidjS ©djboeben, beljufé görtfe|ung be§
©aue§ öon ben ©taat8=@t|enba()nen befcI)Io§=
fen Ijaben, burcb bie ©ebollmäcbtigten ber
5feicb§ftanbe ju bern fReid(§*@d)ulben=(£om!p=
loir, gegen ©cbtoebifdfe @taat§5@cbulbber=
fdfreibungen, bie in augldnbtfdjer SRiinjforte
unb ©fsradje auggegeben »erben, ein fintbirteg
2fmertifatién8=5lnle^en aufjuneljmen,
begfen ©etrag ber ©amme beit gfinf unb
3»anjig SRtllipnen 9teid)§tbalern 9ttf§mbnt,
augfer ben aug ber ©ollbringung biefeg
2lnle^engs@efcf}äfteg ettoacbfenben Umfofien,
glete!) fein feli, unb nac!)bem ber eben er=
Veäbnte ©efd)luji, lant ber am 13:ten bergane
genen SRctrj anggefertigten Äönigl. £unb=
inad)ung (<Éd)toebtfd)e @efe|fam!ung 1860
jJht» 9), bbn @:r SRajeftät bern Äbnige in
©naben genef)migt unb fefigefe|t »orbén ift,
atfo unb natbbem bie fReidjgftänbe ebenfalig
befcblogfen baben, bag bie ®dj»ebifd)e 9teidj§=
bauf, unter ben int ©ertrage mit ben au§=
Icinbifdjen ©atletbern *u beftimmenben 33ebinguitgen,
an biefem SMetlye fur bie ©um-'
me bon Sier äRtllionen fMdjStbafern fflifgmtynt
fid) betbeiligen foö, fo ift, j»ifd)en ben
ffiebedmädftigten jumfReicbg=@cbu(bem(Sbmb=
teir, einerfeité, nnb ben ©anlbaufern liabbabt
(Manger unb ©ebruber ©etbmann in
granffurt arn 9Rai)n unb 3. fKerd &
©:o in jamburg nebft ber jRorbbeutfdjen
©ant eben bafelbft, anbcrfeité, ber nacbfte=
benbe ©ertrag, betreffenb bie fraglidje Staaff
Sfnleibe, gegenfeitig redjtgberbinbltcb, abge=
fcblogfen »orbén.
§ 1.
®ie er»äf)nte SMetbe ift, auf ©runbtage
ber oben bejeid)neten ©efcbW8fe unb
Äunbmacbung, beftimmt nnb feftgefe^t auf
Sedan Svea Rikes under nuvarande
riksdag församlade Ständer, för fortsättningen
af Statens jernvägsbyggnader, beslutat
att, genom Rikets Ständers Fullmäktige i
Riksgälds-kontoret, emot Svenska statsobligationer
å utländskt mynt och språk, upptaga
ett fonderadt amorteringslån, motsvarande
Tjugufem millioner Riksdaler Riksmynt,
utom de med upplåningens verkställighet förenade
kostnader; och detta beslut, enligt den
derom under den 13 nästlidne Mars utfärdade
Kongl. Kungörelse (införd i Svensk Författnings-samling
för år 1860 N:o 9), blifvit
af Kongl. Maj:t i nåder gilladt och fastställdt;
så och efter det Fikets Ständer
likaledes beslutat, att Svenska Riksbanken
skall under de vilkor, som i kontraktet med
de utländska långifvarne varda bestämda, deltaga
pti samma lån för en summa af Fyra millioner
Riksdaler Riksmynt, har, angående
ifrågavarande statslån, nedanstående kontrakt
blifvit med ömsesidigt förbindande laga
kraft afsiutadt mellan Fullmäktige i Riksgälds-kontoret,
å ena, och Bankirhusen Raphael
Edånger och Bröderne Bethmann i
Frankfurt am Mayn samt H. J. Merck &
Komp. i Hamburg äfvensom Nord-Tyska
Banken, å andra sidan.
§ I
Utaf
ofvan omförmälda lån, hvilket, på
grund af åberopade beslut och Kungörelse,
blifvit bestämdt och fastställdt till en rund
— 70 -
bie tunbe ©urnme bott Seljn (10) 3ÄtHio=
nett talent Sprexigfifcl) ©ourant, ma§ ber
©umme bon ©ecfjg itnb ..Htoamtg 9MItonen
©edjg Runbert ©ed)g in^ili&cbitg Saufenb
©ec^S Runbert ©ed>g unb @eci)ftg aud) Stoet
®rittel 3ffetd)gff)aktn ©d)toebifd) 9iifgmt)nt
entfyridjt; unb folien bon btefer 5inle^en8=
entmme 2ld)t SJiiQionen SSier Runbert JEau*
fenb Sifyaiern, entoeber in $reu§fifcf)em (Sou=
rant be§ 14 2d)alet4jntgfes ober beg in bern
beutfdjen SJiunjbertrage bom 24 Sannar 1857
gegruttbeien 30 2;i)aiersgu8fe8 ober aud) in
fo genannten 3Serein»tf)aiern lant feibigem
©ertvage, botn Äöntgteid) ©djtoeben bet ben
©anfljaufern ©rlanget, ©edmann, SD7erc£ &
©:o unb bei ber Siorbbeutfdten ©ani auf ge=
nommen toerben.
§ 2.
S)ie gebad)ten ©anffjaufer, ©apljael @r=
langer unb ©ebruber ©etljmann in $ranf=
furt arn SJtaljn unb §. S. ©ferd & ©:o in
§ambnrg, [o teie aud) bie bortige SJiorbbeufc
fd)e ©an!, berbinben unb berpfiidtten fiel)
gemeinfd)aft(id), jebod) nid)t folibarifd), bett
mit if)nen bereinbarten 3lnief)en§s©elauf bon
8,400,000 Stater, in ben unten attgegebe=
nen Sieben unb mit ben nad)ftef)enben ©e=
trägen, jur ©erfugung beg ©dfinebifdjen
9teicb§=@d)ulben-©omfttoir§, einjuliefern unb
ju entridjten, unb jtoar nåd) if)rcr 3Baf)i, ent=
roeber in baiern ©reugftfd) ©ourant beg 14
Säjaier^ugfeg ober beg im oben angefurijten
äUunj=©ertrage gegritnbeten 30 2if)dier^ng*
feg ober in ©ereiugtljaiern nåd) ber in bern
genannten ©ertrage beftimmten ©eredjnung,
närniid):
arn 1 ältat btefe§ Saljreg $l)aler 1,500,000.
toobon 625,000 Skalet f“r
bie ©edjnung ber ©djtoebk
feijen 9teid)gbanf in ber 91orb=
beutfdjen ©an! bejponirt noer=
ben follen,
arn 1 ©eptember biefeå Säfjieg 1,125,000.
toeldje ©umme ebenfaflgfitr
bie Stedjnung ber ©d)toebi=
fdjenäteidjgbanf in ber 3iotb=
Srangjport: 2,625,000.
summa af Tio millioner Thaler Preussiskt
Courant, motsvarande en summa af Tjugusex
millioner Sexhundasextiosex tusen
Sexhundrasextiosex och tvåtredjedels Riksdaler
Svenskt Riksmynt, upptager Konungariket
Sverige hos Bankirhusen Erlanger,
Bethmann och Merck & Komp. samt NordTyska
Banken ett belopp af Atta millioner
Fyrahundra tusen Thaler antingen i Preussiskt
Courant efter Fjorton Thalersfoten eller
efter den i Tyska myntfördraget af den 24
Januari 1857 fastställda Tretio Thalersfoten
eller ock i så kallade Vereinsthaler, enligt
samma fördrag.
§ 2.
Förenämnde Bankirhus, Raphael Erlanger
och Bröderne Bethmann i Frankfurt
arn Mayn samt H. J. Merck cfc Komp. i
Hamburg, äfvensom dervarande Nord-Tyska
Bank, åtaga och förbinda sig gemensamt,
dock ej solidariskt, att till Svenska Riksgälds-kontorets
disposition vid nedan uppgifna
terminer och med följande belopp aflemna
och erlägga den med dem öfverenskomma
lånesumma, 8,400,000 Thaler, efter
godtfinnande, antingen i Thaler Preussiskt
Courant efter 14 Thalersfoten eller den i
ofvan åberopade myntfördrag fastställda 30
Thalersfoten eller i Vereinsthaler, beräknade
efter den i samma myntfördrag bestämda
grund, nemligen:
den 1 Maj innevarande år Thaler 1,500,000.
af hvilken summa 625,000
Thaler skola för Svenska
Riksbankens räkning insättas
hos Nord-Tyska Banken,
den 1 September detta år
1,125,000.
hvilken summa till hela sitt
belopp äfven bör hos NordTyska
Bänken insättas för
Transport: 2,625,000
— 71 —
Sranäport: 3,625,000,
beutfdjen San! gänjltd) be=
ponirt »erben foll,
am 1 Seceinber btefeS Safyreä 500,000,
melice ©umme in ber sJlorb=
beutfdjen 23anf fur bie
Stedjnung ber ©dj»ebtfd)en
jfteid)äbanf g(eicf>fall§ foll
befponirt »erben,
arn 1 gehrnar beg 3afcre81861 1,375,000.
arn 1 3Rai 1861
500,000.
arn 1 September 1861  500,000,
arn ©tngange beg 3al)re§ 1862 1,500,000.
unb arn 1 guli 1862
1,400,000.
äufammeu Styaler 8,400,000.
unb »erben, al» auäbebungetter unb beoilltg=
ter Rapital4iabatt an Der fragltdjer 2tnleit)e,
nåd) einer ieben gel)örig evfctgten ©inbejal^
lung ©ecbb procent oon Dem refp. eingejäfylten
®etragc fuccegfibe in 2lbred)mmg gebracbt.
gebod) finb bie oben er»äl)nten äknff)äufer
unb bie Ulorbbeutfdje S3anf, in it>rer ©igenfdjaft
alä 2ln(et)en«Albernel)mer, befugt, menn
fie e» »unfd)en, bie oorftefyenben ©injal)lun=
gen in anberen, friipereu unb näfyerln, Ste*
ten alg ben oben bejeicpneten ju betoertfiäl*
ligen, ©ine foldje dnticipationä=6injat)lung
barf jebod) nid)t unter bent SBetrage bon
100,000 SLi)<der feiu, nnb muff fpäteftenä
2lcf)t Sage bor if>rer SSoHjie^ung bent &teid)§=
@d)Ulben=©omptoir briefltd) angejeigt »erben,
2lu§fer ben S3eträgen, »eld», jufolge
ben oben eingefur£)ten befonberen ©eftimmun*
gen, flir bie 9ted)itung ber ©djwebifdjen 3feid)§=
SSanf burd) bie jJlorbbeutfd» 33ant einbe=
jal>lt ioerben, finb ade ubrige gegen biefe
2lnleit)e ftattfinbenben ©injafflungett in §am=
burg an ba» 33anfl)auä ober bie S3anfl)äufer
ju leiften, »eld»» ober »eld» bie 23ebollmäd)=
tigten jum 3ieid)ä=©d)ulben=©omptoir aufgeben
uhb jur ©mpfangnafyme be» ©ebbeg ermäd>=
tigen »erben.
23ig baft ber berabrebete Inletfje-Sklauf
bon ben 3tnlebeng=Ubernel)mern gänjtid) unb
aeprig eingeja^lt »orbén ift, foll e» bent
3teid)b=©c£)ulben=©omptoir frei ftef>en, nåd)
ben Utnftänben, bei bent 33anff)äufern 3ta=
Transport: 2,625,000.
Svenska Riksbankens räkning,
den 1 December detta år
500,000.
hvilken summa likaledes bör
för Svenska Riksbankens
räkning insättas hos NordTyska
Banken.
den 1 Februari 1861
1,375,000.
den 1 Maj 1861
500,000.
den 1 September 1861
500,000.
vid 1862 års ingång  1,500,000.
och den 1 Juli 1862
1,400,000.
tillsammans Thaler 8,400,000.
kommande Sex för hundra utaf det inbetalda
beloppet att, såsom betingad och medgifven
kapitalrabatt å ifrågavarande lån,
successivt efter hvarje vederbörligen verkställd
inbetalning afräknas. Dock äro ofvan
bemälte Bankirhus saint Nord-Tyska
Banken, i sin egenskap af lånets öfvertagare,
berättigade att, om de så önska, verkställa
de förestående inbetalningarne vid
andra tidigare och hvarandra närmare terminer,
än de här utsatta. Sådan förskottsvis
skeende inbetalning får likväl ej understiga
100,000 Thaler; och bör Riksgäldskontoret
genom bref derom underrättas sednast
Atta dagar förr än inbetalningen verkställes.
Utom de summor, hvilka, enligt hvad
ofvan är särskildt föreskrifvet, skola för
Svenska Riks-bankens räkning inbetalas
genom Nordtyska Banken, böra alla andra
å detta lån skeende inbetalningar verkställas
till det eller de Bankirhus i Hamburg, som
af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret uppgifvas
och bemyndigas att samma medel
emottaga.
Intilldess den öfverenskomna lånesumman
blifvit af låneöfvertagarne till hela sitt
belopp vederbörligen inbetald, eger Riksgälds-kontoret
att, när omständigheterna anses
dertill föranleda, hos Bankirhuset Raphael
Ullanger i Frankfurt am Mayn och
— 72 —
pfyael (Meutger itt granffurt am äJfaptt unb
§. 3. 50?ercf & ©:o tit jamburg eirtett ©re=
bit btå auf guitfjjunbert Saufettb SEljalern, ge=
gen eine ^robtflon bon ein öiertel ([) pro=
cent per anno, ju benu|en, unb foll tua? auf
btefetn (Mbit bei irgenb etnettt bott ben oben
beftimmten 3af)Iung§termtnen erleben fern
fann, tn 3lbred)nuttg gebrant merben auf
bie bann jur 3al)Umg fattige State ber
5Inleil)e=<Summe,
§ 3,
fiber ben galgen Selau) be§ fragtid)en
Stnle^eng ioirb bu§ lMd)§'©d)ulben=(£omptotr
auf Snftaber lautenbe ©bltgationen au»fer=
tigen, wetche Sinfen ju Sier unb etnem
balben procent fäbolid) tragen unt> mit f>alb=
jäfyttgen Sinä-SouponS, gieid)fall§ auf ben
•3nt)aber, oerfeben [inb.
®ie 3ittleben§=ilbernebmer f)aben ba§
Stecbt, bie Saleuren ber Obligationen ju be=
[timmen, jebod) barf feine unter bern Setrage
oon 100 Sfyalent emittirt toerben, unb bie
©munte einer jeten Obligation muff tn run*
be ,3af)l l'Pil Runbert aufgebett.
S)ie 2inleben§4tbernebmer toerben, in=
ttcrbalb 3®ei Étonaten, an bie SebbHmad)=
tigten jum 3tetd)S=@d)ulben=©omptoir gott[tänbige
Snttoiirfe juni -Sidfält ber Obligat
tioiten unb jBin^EoupbUo uttb juni Slatte
ber Stmortifation, bie oon ©enteffer ju
mejter einjurid)ten i[t, einreidfett, morauf bie
Sebbömädjtigten uttOerjuglid) attjeigett toer^
ben, ob [ie bieje ©ittlourfe genebmigen ober
nid)t,
§ 4.
©pätefienå Orei (3) fötonate nåd) bern
Sage, loo bie genannten éntwitrfe bern Steidjgs
©d)utbem©omptoir eingeliefert thorben, finb
bie sllnlebenb=Ubernel)mer bered)tigt, ttad)
SJtaaSgabe ber oon -Sfynen gemacfjten @in=
jafjlungen, auSgefertigte unb oodftänbige
Obligationen nebft EouponS ju bern S3e=
trage, loeldfer ben geleifteten (Sinjablungen
mit fjinjurecbnuttg beg barauf refp. fallenben
©apitaldkabatteg entipricfct, oon bern 9teid)g=
@cbulben=(£omptoir ju empfangen; tbofyingegen
bie 5tnleljen§4lbernel)tner, bei jebe§=
mabliger ©mpfangnabnte oon Obligationen,
H. J. Merck & Komp. i Hamburg begagna
en kredit å högst Femhundra tusen Thaler,
emot provision af en fjerdedels procent för
år räknadt; kommande hvad å denna kredit
vid någondera af ofvan bestämda terminer
för lånets erläggande är lyftadt att
afräknas å den då till inbetalning förfallande
andel utaf lånesumman.
8 3.
För ifrågavarande låns hela belopp utfärdas
af Eiksgälds-kontoret på innehafvaren
ställda och med Fyra och en half procents
årlig ränta löpande obligationer jemte
dertill hörande haifärsräntekuponer, som likaledes
komma att ställas på innehafvaren.
Lånets öfvertagare ega bestämma obligationernas
valörer; dock får ingen obligation
understiga 100 Thaler, och bör hvarje valör
utgöra jemnt hundratal.
Inom Två månader härefter böra af
låneöfvertagarne till Fullmäktige i Riksgäldskontoret
in lemnäs fullständiga förslag ej
mindre till obligationernas och räntekuponernas
lydelse än till plan för lånets halfårsvis
skeende amortering; hvarefter Fullmäktige
skola ofördröjligen meddela sitt yttrande,
huruvida dessa förslag af dem godkännas
eller icke.
§ 4.
Sednast Tre månader efter den dag,
då nyssnämnde förslag blifvit till Riksgäldskontoret
inlemnade, äro lånets öfvertagare
berättigade att, i mån afsina gjorda inbetalningar,
från liiksgälds-kontoret utbekomna färdiga
och underskrifna samt med räntekuponer
försedda obligationer till det belopp,
som de verkställda inbetalningarne och den
derå belöpande kapitalrabatten sammanräknade
utgöra; hvaremot låneöfvertagarne
skola, hvarje gång obligationer till dem utlemnas,
särskildt godtgöra Kiksgälds-kontoret
den ränta, som å samma obligationer,
— 73 —
bie, lant ben bajw geljörenben aber algbann
nott) nidjt fäGtgen Kondon», auf bie ©bli*
aaltonen bt§ bafyin angelaufenen Sinfen bern
mid)§*©d)ulben*Somp'tou' berguten »erben.
§ 5,
S3i§ baf? bie ©bligalioiten bevfertigt unb
auggegeben »orbén, lönnen bie Slnleljeng*
ttbernelpner Snterimgs^romejjen, bie jebod)
nur för bie Stuggeber berbinblid) [inb, liber
bie bon ifjneit berfauften Dbligation»*ä3elrdge
au§fteflen.
§ 6.
Sur Surtung ber laufenben Siufeit ooit
ben ©bligationen unb flir bie 9Imorti|'ation
ber Slnleilje foll eine befoitbere jäfyrltdje -Sitt*
nuität bon giinf nnb einem fjalben bent §un=
bert (51 procent) beg ganjen SlnlefyenSbelta*
ge» bon Sel)tt SJlillioiten Siljalerit angefdjla*
gen »erben, toeldje Slnnuitdt folglid) bie
©nutme bon Siluf Runbert ^itnfjig Siaufenb
(550,000) Sbalern au»mad)t unb beit in
fduuntlicbcn Obligationen ^ugefidjcrtcn Sitt*
feit tu 4^ procent, nebft ©ine» procent an
Kaptta(*3ibtrag bon ter urfbruuglidjen 3litle*
I)en»*@umme, eutfpridjt; unb ift biefe j.ä()r*
lidie 3lmtuität flir bie Sett bon ungefäfjr
3ld)t unb ©retjjig uitb ciitent S)rittel Saljreit
ge»äl)rt.
Se eine ^alfte biefer 3lnnuität, fo »eit
biefelbe nid)t flir Sinfenjablung unb Kapital*
abtrag auf bie int S3efi| ber @dj»ebt[djen
9tetdjg=33anl befinbli^en Obligationen erfor*
berlid) ift, toirb, in ber int § 8 borgefdjrie*
benen 3m unb Sett, bon bent tReicl)g*@cfiul*
ben*Komptoir Ijalbjafjrltd) entridjtet, unb
j»ar ent»eber in paleni $reu§ifcl) Kou*
rant beg 14 2I)alct*Su»|e» ober be» int bent*
fdjen 5Bluitj*33ertrage bon 24 Sanuar 1857
gegriinbeten 30 2HjaIer=Suffe§ ober in lier*
eingtljalern itad) ber int genannten 9Jiunj=
Sertrage beftimtuten SBeredjnung. Snbeffeit
»irb, big baft bie llberuebnter ter Slnleibc
bie bereinbarte 3lnleljett»=@umnte borfcbrift»*
getnäft bent sJieid)»*@dinlbeu*Koinptoir eiit*
geliefert Ijaben »erben, nur berfenige Sinfen*
enligt dertill hörande, men då ännu icke
förfallna räntekuponer, dessförinnan upplupit.
§ 5.
Intilldess obligationerna hinna förfärdigas
och utlemnas, må lånets öfvertagare
utgifva sina interims-förskrifningar å de af
dem föryttrade obligationsbelopp; varande
dylika förskrifningar likväl endast förbindande
för sina utgifvare.
§ 6-
Till liqviderande af den å obligationerna
upplöpande ränta och detta låns
amortering anvisas ett särskildt årligt anslag
eller en annuitet af Fem och en half (51)
procent af lånets hela belopp, Tio millioner
Thaler, hvilken annuitet således utgör en
summa af Femhundrafemtiotusen (550,000)
Thaler och motsvarar den i samtliga obligationerna
förskrifna 4] procents ränta jemte
en procents kapital-amortering å ursprungliga
lånebeloppet; varande samma årliga
summa anvisad att utgå under en tid af
omkring Trettioåtta och ett tredjedels år.
Denna annuitet skall med sitt halfva belopp,
så vidt densamma icke erfordras till
ränte- och amortissements-liqviderna för de
obligationer, som af Svenska Riksbanken
innehafvas, i den ordning och inom den tid
uti nedanstående § 8 stadgas, af Riksgäldskontoret
halfårsvis utbetalas antingen i Thaler
Preussiskt Courant efter 14 Thalersfoten
eller den i Tyska myntfördraget af den 24
Januari 1857 fastställda 30 Thalersfoten
eller i Vereinsthaler, beräknade efter den i
samma myntfördrag bestämda grund. Dock
kommer, intilldess den öfverenskomna lånesumman
blifvit af lånets öfvertagare i
stadgad ordning till Riksgälds-kontoret öfverlemnad,
endast det ränte- och amorteringsbelopp,
sorn motsvarar den Kontoret i
afräkning å lånet godtgjorda valuta, att af
detta verk på föreskrifvet sätt utbfctalas
och tillhandahållas.
10
74 —
unb 3Imorttfatton§4Selrag, fteldjer ber in
Ibreclpung be§ 2MeI)en§ bern (Comptoir »ergiiteten
Valuta entjpridjt, »en biefer SSepr=
be auf »orgefdjtiebene Siri augbejaljlt wnb
»erabfolgt.
©g Wtrb bém $etd)§=@d)ulbett=©omptoir
frei fteljen, nåd) 3lblauf be» ^5af)re8 1875, bie
j af) titel) en Sapital4lblagen, fiber bie »Ingen
ffir Stuf englung unb ©apital4lbtxacj be=
ftimmten Slnnuitaten fyrnan», p »ergrbjjern,
aud) entireber ben ganjen SSelauf, ober einen
aeioiffen Spett be» algbann nöd) beftefyenben
2ttnlefyen&=9tefte§ auf einmaX al pari prfid=
pbejafylen. SSei feber foldjer »ergrbgferten
^mortifation ober beabjtdjtiglen Stfiapfylung,
trop bie betreffenben Obligationen, in fo
fern eg nur »ort »ergröferter ©inpfylung
fid) fyanbelt, burd) äkrlcofung beftimmt t»er=
beit follen, muff eine loenigften» fed)gmonat=
Itcfye öffentlidfye Injeige, auf bie int § 10 p
beftimmenbe 3lrt, »orl)ergel)eit.
§ 7.
Sitte fiber biefe Sinleifye auäpgcbenbe
Obligationen iuerben »om liten Mat 1860
batirt unb in ©eutfcfyer ©pracfye, mit <$d)ioe=
bifcfyer liberfetpng, auggeftettt; ber aufgeniacfyte
nnb feftgefe|te Slmortifatioiig=$lan
mirb feber Obligation beigebrudt. 2>te
3ing=Slbfd)nitte toerben ebenfattS in 2)eut=
fiber ©pracfye auggeftettt unb finb jafylbar arn
1 Mai unb ant 1 Stoqember.
®ag ttieid)g-@d)ulbett=©omptotr mad)t
fid) anl)eifd)ig, auf fcine .Vt o flen unb ©efafyr,
ttad) granffurt ant Main, an ba» Skttffyaug
Stapfyael ©»langer, eine bent febe» ©emefter
fältigen Stnfen= uttb 3Imortifation8=S3etrage
auf bie »ont 3teicb»-@d)ulbeus©omptoir an
bie oben genannten brei Sanlfyaufet unb bie
fJiorbbeutfcfye S3ant abgelieferten Obligation
nett eutfpredfyenbe SSaluta, p reutittiren; unb
follen biefe 5lnnuitäten4lufcfyaffungen 14
Sage »or ber näcfyftbeöorftefyenben gdttigleit
ber Jäinfenpfylung ober @apitaI4lmortifation
in ben i8eft| beg ertcäfynten SBanlfyauje» gen
langen.
Efter 1875 års utgång är Riksgäldskontoret
berättigadt, att utöfver ofvannämnde
årliga ränte- och amorterings-anslag (annuitet)
öka de årliga kapitalafbetalningarne,
äfvensom att på en gång al pari återbetala
antingen lånets då återstående hela belopp
eller någon viss andel deraf. Vid sådan
ökad afbetalning bör genom utlottning bestämmas,
hvilka obligationer dervid komma
att infrias; och skall den ökade afbetalningen
eller skeende återbetalningen på
det i § 10 föreskrifna sätt kungöras sednast
Sex månader, innan densamma kommer
att verkställas.
§ 7.
Alla obligationer för detta lån skola dateras
den 1 Maj 1860 och utgifvas på Tyska
språket med Svensk öfversättning; kommande
den uppgjorda och fastställda amorteringsplanen
att tryckas å hvarje obligation.
Räntekuponerna utfärdas likaledes på
Tyska språket och förfalla till inbetalning
den 1 Maj och den 1 November.
§ 8-
Riksgälds-kontoret förbinder sig att, på
sin bekostnad och risk, remittera till Frankfurt
am Main och det dervarande Bankirhuset
Raphael Erlanger erforderlig valuta
för det hvarje halfår förfallande ränte- och
amorteringsbeloppet å de till ofvanbemälte
3:ne Bankirhus samt Nordtyska Banken
från Riksgälds-kontoret utlemnade obligationer;
och bör denna valuta Fjorton dagar
före näst inträffande ränteliqvids och kapital-amorterings
förfallotid hafva kommit
nämnde Bankirhus tillhanda.
— 75 _
§ 9,
£ie SRecfjnung mit bent Steid)g=©djuh=
bcu-Kom^totr fur "bett Sdjeit tor Slittei^e, ivoirnit
jeijt bie Stebe ift, iuirb, Slanten» ter fämmtlichen
Slntet)en§=Ubernet)mer, buret) ba§ SSaufbaug
Sta).'baet ©Rauger in granffurt arn Skatu
gefu()rt.
galtö biefeg S3anft)au§ bor gänjttcfjer £i=
gbibation ber 3tntei()e auf(>i5ren irurt> ju W=
fteheit, muffen, nåd) gegenfeitiger Ukreinfunft
pufeben bent Stei,d)g=<$djulben=®omf)totr uttb
ben Stntefyeng^tberttetfmern, bie bent erit>äl)tt=
ten S3antt)aitfe fritzer mgeibtefetten gunftionen
in Söetreff biefer 3lnteit)e einem anbent
ä3antt)aufe ober einer anbern äknfanftalt in
jamburg oter granffurt ant Skaitt tiber tra=
gen merten.
§ 10.
®ie jur fucceffiben 9tucfjat)tung be§ 9lu=
tel)eitg erforberlidjen SBertoofungen, treldje
fämmtlidje fur baffetbe auggegebene ©bliga*
tioitcn bon 3et)ii äktUionctt Statler nmfaffcit
folten, erfotgen in ©tocltfotm, bor ben 33ebolt=
mäet)tigten jum Stett$§=©dbuIbem@om^toir,
in jetem gatjre ant erften SBerttage te3 Sko*
natg gebruar, nnb fint bie betreffettben Sar*
leiber befugt, bei biefelt Slugtoofungen gegett*
metrtig p feiit, ober fiel) buret) Skanbatare
bertreten p taffen, aud) ben (Sonful eineg
beutfeben ©taateg ppjteljen.
®urd) febe Slugloofung merten bie Obti=
gationen beftimmt, ioetdje ant 1 3kat uttb
arn 1 Stobentber beg taufenben gat)reg pr
Stuctjaf)tung tommen. 2)a§ ©rgebntfj ber
3tu§toofungen, ebenfo mie bie tnt § 6 ermätjnte
SJergröfjerung ber Sludphlitngen, mie änet)
anbere bie Stuteilje betreffenbe SSerfugungen
merten burd) bag Steicb§=@d)utben=Eomvtoir,
atif feine loften, in ber amtlidjen Sottung
bon ©cbmeben nnb in brei bon ben 2lnleben§=
libcrnebmern bother bejeicbneteit beutfdjen
Wettungen betannt gernad)!,
©bligatioiteu, bie auggetooft merten, eljer
atg bie 3lnleben§=ttbernei)mer bie benfetben
entfbrectjenbe Sahtung ertegt haben, uttb SingKoubong,
bie fdjoit fattig fint, tiefcrt bag
3ieic()g=@d)utben=©ombtoir itidjt au3, fonbern
eg caffirt biefetben auf gemötjntidje 3trt.
§ 9.
Räkningarne för den del af lånet, hvarom
nu är fråga, föras med Riksgälds-kontoret
af Bankirhuset Raphael Edånger i
Frankfurt arn Main, å samtlige låneöfvertagarnes
vägnar.
Skulle detta Bankirhus upphöra innan
lånet blifvit till fullo liqvideradt, bör, efter
derom mellan Riksgälds-kontoret och lånets
öfvertagare träffad öfverenskommelse, annat
Bankirhus eller annan Bank i Hamburg eller
Frankfurt arn Main få sig uppdraget enahanda
bestyr i afseende på detta lån, som
förut tillhört förstnämnde Bankirhus.
§ io.
De för lånets successiva amortering erforderliga
utlottningar, hvilka komma att omfatta
alla för detsamma å Tio millioner Thaler
utgifna obligationer, verkställas här i
Stockholm inför Fullmäktige i Riksgäldskontoret
första söcknedagen i Februari månad
hvarje år, och äro vederbörande långifvare
berättigade, att sjel-fve eller genom
ombud öfvervara dessa utlottningar samt
dertill kalla någon Tysk stats Konsul.
Genom hvarje sådan utlottning kommer
att bestämmas, hvilka obligationer skola inlösas
den 1 Maj och den 1 November samma
år. Resultatet af utlottningarne äfvensom
den i § 6 omförmälda ökade afbetalning,
jemte andra detta lån rörande förhållanden,
böra genom Riksgälds-kontorets försorg
och på dess bekostnad kungöras i Sveriges
officiella tidning och i 3 af lånets öfvertagare
förut uppgifna Tyska tidningar.
Obligationer, som blifvit utlottade, innan
öfvertagarne af lånet erlagt den för desamma
belöpande betalning, äfvensom redan
förfallna ränte-kuponer, utlemnas icke från
Riksgälds-kontoret, utan skola på vanligt
sätt anulleras. Vederbörligt bevis öfver
— 76 —
tibet bie erfolgte (Säff a tion, folcher DWtga=
titmen tbtrb ben 5lnlef)eng-Uberue()inern ge=
prige ffieurfuttbuitg ertpilt, ttnb bie iBetmge
biefer Obligationen [inb bet ber nädjften ©in?
japuttg in 3tpug ju bringen, al8 maren fie
alSbartit ron bett 3lnlcl)eng4tbernepncm fur
bolt entrid)tct.
•StuSnaljmgtoeife totrb bie 3lu§loofung fur '
bie ant 1 Dtobember 1860 ju japenbe fyalP
jäpige Slnnnitåt ant 2 -Sun biefe? SabreS
[tätt finben.
§ 11.
®ie 3nl)aber ber Obligationen, bie e§
tbunfdjen, jabett bag sJiecl)t, nåd) einer beSfaöfigen
minbeftenS 1 SÄonat bor bent refp.
galligfeitgjiel borprgegangetten Slnjeige bei
bent 3teid)g=@d)iilben=(£omptoir, bie 33eträge
auggeloofter Obligationen ober fäöiger Sing*
©oupong bei biefer S3eprbe ju pben; unb
folten bre,_ atif JBeranlaffung foldjer Qlnjeigen,
bom Sieict)§s:2rf)u(ben-©ontptoir an 3nf)'aber
bon Obligationen ober ,3in§=©t>upon§ ntu
mittelbar a«8bejapten ©umntett an ben in
§ 8 borgefepiebenen Diemiffett ber fur Sinfenjat)(ung
nnb Slmcrtifation beftimmten SlnnnU
tätcn=@elber äurudbeplten nnb in 3lpug
gebrad)t toerben.
Oicfe SDtapegel toegett ber ©intöfnng
ber ©ottponS unb StMjaPung ber au§getoo§=
ten Obligationen folt in ber amtlidjen Scitung
bon ©cfjtoebett öffentlid) angejeigt toerben.
§ 12.
3118 ©rfatt fo tori)! fur bie aujterplb
<Sd)toebeng beforgte ©inlöfnttg ber ju biefelt!
3tnlet)en geprenben auggetooften Obligation
nett unb fältigen >3iné=C£oupon§, toie aud)
fxir bie 9tepnung§4lblegung tiber bie ju bie*
feni Smede empfangenen ..©elber, getoäpt
ba§ 3teid)g=@ct)nlbenn©omptoir an bag, Eraft
ber jtoifdpu bent 3leicp=@d)ulbenJ£oniptou'
unb ben 3lnlepn§4t'6ernepnern getroffenett
Ubereinfuitft, pemit beauftragte iBanfpu»,
ober att bie bajtt kboflmädjtigte 33anfan=
[tätt, eine tSergutititg bon eittem ©alben (A)
procent bott ben S3eträgen ber bertooften
dylika obligationers annullering bör lånets
öfvertagare meddelas och dessa obligationers
belopp vid nästföljande inbetalning afräknas,
såsom vore samma belopp då af öfvertagarne
till fullo erlagdt.
Undantagsvis skall utlottningen af de
obligationer, som komma att infrias med
den halfårs-annuitet, hvilken förfaller till
utbetalning den 1 November 1860, verkställas
den 2 Juli detta år.
§ 11.
Obligations-innehafvare, som sådant önska
och sednast en månad före förfallodagen
derom hos Riksgälds-kontoret göra vederbörlig
anmälan, kunna der få lyfta beloppet
af utlottade obligationer eller förfallna räntekuponer;
kommande hvad i anledning af sådan
anmälan skall af Riksgälds-kontoret till
obligations- eller kujjon-innehafvare omedelbart
utbetalas, att afräknas och innehållas
vid de för ränte- och amorterings-liqvidernas
verkställande i § 8 föreskrifna remisser. Dylika
i afseende på inlösandet af räntekuponer
och utlottade obligationer inträffade förhållanden
skola genom Sveriges officiella tidning
offentliggöras.
§ 12.
Såsom vedergällning för bestyret med
den utom Sverige skeende inlösning af utlottade
obligationer och förfallna räntekuponcr,
tillhörande detta lån, äfvensom för redovisningen
af de i sådant ändamål mottagna
medel, godtgör Riksgälds-kontoret det Bankirhus
eller den Bank, som, enligt träffad
öfverenskommelse mellan Riksgälds-kontoret
och lånets öfvertagare, fått befattningen härmed
åt sig uppdragen, ett arfvode af en
half (A) procent å de utlottade eller förfallna
och inom Tyskland inlösta obligationernas
och räntekuponernas belopp.
— 77 —
ebet föHigen unb in ©eutfdjlanb eingelöften
SDbligationen unb 3in§=©oubong,
SSor (Sube be§ ixacijfolgenben SJlonatg
Suni eber december nutji eine gebtmge 3lb?
redjnung liber bie pitt ijtoecf einer fcergleidjen
©tnlöjung ple|t empfattgene Valuta
ertljeiit, unb bie bepbtten Sbligationeit unb
3in§4lbfd)nittc bein Éeid)ö-©rf)'ttlbeni©oin!p;
teir ubermad)t, eber atif einer eernbrebeten
©tede beponirt tverben, Ollie p ben cingelöften
Obligationen gel)örenbc, nid)t fattige,
3tn§*©oupon§ muffen mit ben Obligationen
pgleidj abgetiefert ioerben.
§ 113.
2)ie pr Sal/tung fälligen Obligation
nen unb ,3in§=©oupon§, meide nicbt, innerT>atb
Stoei Saljrcu nåd) bent SBerfalttage, bei
irgenb einer ber in ben Obligationen beöfyatb
bejeictpeten ©tellen jur ©intöfung eergejeigt
merbeit finb, toerbert nur ned) in' ©tocftplm
.bei bent 9feid)8=©d)ulben-©emfdeir eingelöft;
mot)er aud biejettigen een bein 9feidj3=©dpl=
bett-©oimptoir be|uf§ 3infenpl)(ung unb
Slmertifation, lant § 8, remittirten ©elber,
bie nicbt eer Olblauf bicfeS Seitraume» p
bent bamit erjielteit Smed eermenbet mer?
ben, febann, nebft gelpviger Slbredjnung, bent
3teid)8=©d)utben=©emftte'ir unoerpglid) p=
riiderftattet merbeit follen,
§ 14.
Obligationen, beren ©afutal=S3ctrage
nid)t innerbalb funfje^n (15) Savren nacf)
ber burd) 5lu§loofung ober Äunbigitttg be=
ftimmten nnb get)örig befannt gemad)ten 23er=
faUjeit erboben, unb SintMSlbfdpitte, meide
nid) t innerbalb jelp (10) -Sahrén nåd) il)rem
refpectioen fSäfligfeit^.-Siele im 9teid)»=©dpl=
ben=©omptoir pr ©inlöfung borgejeigt mor=
ben, finb berjälpt unb bie Snbaber I)abeit il)r
Stecbt, baflir Sal)Iung p erbalten, gänjtid)
»ertoren.
Oie Setrage, Pelcbt pr ©inlöfung folder,
innerbalb beit oben bejeidpeten Skriat)-  ruugSfriften nid)t abgetieferten, Obligationen
unb ©oupon§ beftimmt maren, falten bent
lReidj§*©cbulben=©omptoir anbeim.
De för dylik inlösen sednast mottagna
medel böra vederbörligen redovisas samt de
infriade obligationerna och kuponerna till
Riksgälds-kontoret öfversändas eller å öfverenskommet
ställe deponeras före slutet
af nästföljande Juni eller December månad.
Jemte de inlösta obligationerna böra alla
till samma obligationer hörande, icke förfallna,
räntekuponer aflemnas.
§ 13.
Derest till betalning förfallna obligationer
och räntekuponer icke, inom Två år efter
deras förfallotid, varda till inlösen företedda
å någotdera af de i obligationerna angifna
betalningsstälion, varda de endast i Stockholm
hos Riksgälds-kontoret inlösta; hvadan
de, enligt § 8, för ränte- och amortissementsliqviderne
från Riksgälds-kontoret remitterade
medel, sorn före sagde tids förlopp icke
blifvit för härmed afsedt ändamål använde,
skola derefter, jemte vederbörlig redovisning,
ofördröjligen till Riksgälds-kontoret återställas.
§ 14.
För obligationer, hvilkas kapitalbelopp
icke hos Riksgälds-kontoret uttagas inom
Femton (15) år efter deras genom utlottning
eller uppsägning bestämda och vederbörligen
kungjorda förfallotid, äfvensom för
räntekuponer, hvilka icke blifvit till inlösen
hos Riksgälds-kontoret företedda inom Tio
(10) år efter det desamma till betalning
förfallit, hafva innehafvarne förlorat ali rätt
till betalning.
De medel, som äro afsedda för inlösandet
af sådana inom nu stadgade preskriptionstider
icke aflemnade obligationer och räntekupbner,
hemfalla till Riksgälds-kontoret,
— 78 —
§ 15.
®ie StnlefyenS^X&erttefyttter erlegen bet
bent 9léitb§=@cbulben=©bmptotr aI8 ©tdjerljetr
eiit jfteugelb tunt Siseibunbert unb 3e()U
©aufenb (210,000) Skalet be» 14= ebet 30=
©bctIet=Wuffe§, unb jtoat fogXeicf) nåd) Unter*
@d)tift btefe§ SSertrageS. ©iefe» iRettgelb
inith, jo lange e» ganj ober tbettoeife bet
bent ©djtoebifdjett 3Mcb»=©d)ulben=©ombtbir
ftcf> befinbet, bon tf>m mit bier unb civi batb
procent jatjrlict) berjinft.
©g ftei)t ben 3lnIei)en§=UberneI)ment frei,
burd) 2(banbonttirung biefeg ganjeu 3teuget=
beg ftd) bon ber ©rfudung biefeb 58ertrage§
Ioo»jufagen.
©g ftel)t benfelben ebenfoiootjl frei, burd)
Stbanbonnirung be» entfpred)enben 3if>eiXg be»
3teugetbe» fid) bon ber ©rfuöung be» 3kr=
ftagéb, fotoett biefe nid)t Bereitg erfolat ift,
freijumadjen, jebod) mit ber auSbrumidjen
S3efcf)räntung, baft biefe luf^ebung biefeg
ä>ertrage§ mittelft Slbanbonnintug be» 9teu=
getbeg nttr in £)uoten bon bent ©rittbetle ber
berabrebeten 2lnleben§=©umme erfolgen barf.
©obalb je ein ©rittel biefer 5XnIeif>e=
©nunne nåd) SDkjjgabe beg 2:ten § eiitbe*
jaf)It ift, toitb aud) fe ein ©rittet be» 9leu=
getb=23e(aufe» ben 2lnlef)eng4lbernef)mern ju=
ruetgegeben, bejtebung§toeife mit ben ©injat)*
lungen felbft ccmpenftrt.
§ 16.
2Ba§ betrifft bie £tqutben flir au»ge=
loofte Obligationen unb fattige ,3tn8=®bu=
bon§, Weicke ju bent bott ber @d)toebifd)en
9teid)8banf ubernommetten ©^eit biefer 3tn=
Ieit)e, int Setrage bon ©iner SJtittion ©'ed)»
Runbert S£aufenb ©t)aler, geboren, foll e»,
in ©ejug attf bie im S3efi| ber Sant befinbli*
ct)en Obligationen, bet äMjiefjuug ber bafiit
beborftet)enben 3at)(ungen, nåd) SKajjgabe
ber jtoifdjett bern iRetd)§=@d)uibem©bmptbir
unb ber le|tertoäf)nteu S3au! getroffenen be=
ionberen j jSercittOarung bevfat>ren toetben.
@8 toitb jebodj btebureb berabrebet unb be*
ftimmt, baft tein SSerfauf ber biet-' ertoabnteu
Obligationen bon ©eiteit ber SBant ftatt filt*
ben barf, bebor bie ©iitäal)!ungen ber in bie*
§ 15.
Låneöfvertagarne nedsätta hos Riksgälds-kontoret
såsom säkerhet ett vitesbelopp
af Tvåhundratiotusen (210,000) Thaler,
efter 14 eller 30 Thalers fot, genast
efter undertecknandet af detta kontrakt.
För detta vitesbelopp godtgöres af Riksgälds-kontoret,
så länge det, till det hela
eller någon del deraf, är hos Riksgäldskontoret
inneståendé, ränta å 4\ procent
för år.
Låneöfvertagarne äro berättigade, att
genom abandonnering af hela vitesbeloppet
fritaga sig från uppfyllande af kontraktet,
för så vidt det ej redan är fullgjordt, likväl
med den uttryckliga inskränkning, att sådant
upphäfvande af detta kontrakt medelst
abandonnering af vitesbeloppet endast får
ske i qvoter af en tredjedel utaf den öfverenskomna
lånesumman.
Allt eftersom en tredjedel af lånet uti
den i 2 § föreskrifna ordning är inbetald,
återlenmas ock en tredjedel af vitesbeloppet
till låneöfvertagarne och afräknas å de bestämda
inbetalmngarne.
§ 16.
Beträffande liqviderna för utlottade
obligationer och förfallna räntekuponer, tillhörande
den del af ifrågavarande lån eller
den summa, En million Sexhundratusen Thaler,
som Svenska Riksbanken öfvertagit,
kommer för de obligationer, som af Banken
innehafvas, att vid verkställigheten af derför
förestående liqvider förfaras i enlighet
med derom mellan Riksgälds-kontoret och
nyssnämnde Bank träffad särskild öfverenskommelse.
Emellertid är härigenom aftaladt
och stadgadt, att någon försäljning af
sagde obligationer från Bankens sida icke
får ske, förr än inbetalningarne af den i detta
kontrakt öfverenskomna lånesumma, enligt
2 §, blifvit till hela sitt belopp af låneöf
-
— 79 —
fem SSertra^e toeteinbarten 2Meljen§=©umme
bon ben $nlel)en§4ibernel)mern, lant § 2,
aänjM) bolljogen, unb btefeg ber SBanf bom
ntetd)g=@d)ulbcn=©omj.'toir angejeigt morten;
bod) foa jebeitfadö baS 3ted)t ber froien 2Sei'=
fligung nåd) bent 1 Suli 1862 ber 23atif
jufteljen.
§ 17.
2>ie in biefem (Sontracte aufgenommen
SJorfd)riften unb 23eftimmungen tid-fen bi»
jutn infång be§ SJionats September biefeb
3a£)reS nid)t beröffentlid)t merten, fo meit
et nid)t a it noti)tg ange fel) en mirb, biefelben
in ben Obligationen unb 3in§=(£oupon§ ein=
juriiden ober anjujeidjnen, ober fo weit fot
d)et nid)t fur bie 2>olljiei)ung bet 3Mel)cn3=
®efd)äftet erforberlid) fein ober burel) befom
bere 23erl)ältniffe erl)eifd)t toirb.
§ 18.
2)ie 23cboilmäd)tigtcn junt fMd)§=®d)ub=
ben-Eombtoir merten unberjiiglid) bie @anc=
tion @:r iUtajeftät bet Äönigt flir biefelt ©on=
tract nacbfucl)en.
23on biefem iit Seutfdjer unb Sdjmebi?
fd)er ©pradje au§gefd)tiebenen unb in ©egenmart
jugejogeuer Seugen unterjeidneten Umu
tracte fint Smet £>nginaU@semplave gletdjen
Sttf)altt autgefertigt morten.
vertagarne fullgjorda och Banken derom af
Riksgälds-kontoret underrättats; dock skall,
i hvarje fall, Banken efter den 1 Juli 1862
vara oförhindrad, att fritt förfoga öfver samma
obligationer.
17.
De i detta kontrakt upptagna stadganden
och bestämmel«r få icke offentliggöras,
före -början af nästkommande September
månad, så vidt desamma icke anses böra
intagas i eller antecknas å obligationerna
och räntekuponerna eller sådant erfordras i
och för upplåningens verkställande eller af
andra särskilda omständigheter påkallas.
§ 18.
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret skola
ofördröjligen hos Kongl. Maj;t i underdånighet
anhålla om Dess nådiga sanktion å
detta kontrakt. /
Utaf ofvanstående, på Tyska och Svenska
språken affattade och i tillkallade vittnens
närvaro undertecknade kontrakt, äro
tvänne lika lydande original-exemplar utfärdade.
Stockholm den 26 April 1860.
Rikets Ständers Fullmäktige i Riksgälds-kontoret:
G. A. SPARRE.
J. I. NORDSTRÖM.
AND. BERG.
LARS M. KNUTSSON.
W. F. TERSMEDEN.
J. W. BECKMAN.
A. M. BRINCK.
JOIL PERSSON.
C. af GEYERSTAM.
ER. H. ERIKSSON.
F. A. RINMAN.
OLAUS ERICSSON.
C. G. Stuart.
— 80 —
Baron R. von ERLANGER.
Sur mein $au8 unb fur bie 33anf fur §attbel unb Snbuftrie in SXirmftabt fo teie
bie SDtittelbeutfdje Grebit-33an! in SUeiningen, jebodf nur in meinem eigiten fanten l)an=
belnb.
(figill.)
Baron R. von ERLANGER.
Stt 2?oUmacM irnit perren ©ebr. S3et()mann in graitffurt ant SOiain.
(figiff.)
ERNST MERCK:
^ur mein ,§aub, §. S- SOJcrcJ & G:o, unb in äMlmacbt ber 9forbbeutfd)en 33ant
in jamburg.
(figiit.)
Kongl. Majit vill å det i detta Kontrakt omförmälda lån härigenom meddela Sin
nådiga garanti. Stockholms Slott den 27 April 1860.
CAEL.
«/. /#. Gripenstedt.
' 3n SGge einer ant 4:teit Suli jlroifdfen
ben fämmtlidfeit Gimtrafyenten abgefd)loffeuen
3Sereinbarung, itt SBetreff ber Gntifficn beit
SfkximieiuiObligatumen fur einen 'dntl)eil beb
@taat§4ln(e^en§, tooboit eb in biefent $er=
trage fid> banbelt, fittb, mit §inftcf)t auf je=
nen 2Mebenb=2lntI)eil, bie in ben borflel)en=
ben §§ i, 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11, 12 unb
Till följd af en den 4 Juli 1860 mellan
samtlige kontrahenterne afslutad öfverenskommelse,
angående utgifvandet af premie-obligationer
för en del af det statslån,
hvarom detta kontrakt handlar, hafva de i
ofvanstående §§ 2, 3, 4, 6, T, 8, 10, 11,
12 och 15 intagna stadganden och bestämmelser
blifvit, med hänsigt till denna låne
-
15 entbattenen 25orf driften unb 23eftimmun«=
gen auf bie Siri unb SBeife abgeänbert four*
ben, inte au3 ber nnterina^nten, I)ier beigefiigten
SSereinbarung ju etfe^en ift, inoruber,
in ©emafjbeit ber in bent ©näbigen @djra=
ben @:r Äönigt. 3)iajeftät nom 15:ten Suni
biefe§ Sabre» ert^eilteit tKorfctjrtft, eine gleichtautenbe
5lnjeid)nung auf ben beibett iljena
blaren be» Sertrage» gernad)! ntorbett ift.
81 —
andel, förändrade pä det sätt och till den
lydelse, åberopade, härvid bilagde öfverenskommelse
visar; hvarom, enligt föreskriften
i Kongl. Maj:ts nådiga bref den 15 Juni
sagde år, en lika lydande anteckning skett
i bägge kontrakt-exemplaren.
C. O. Stuart,
Sekreterare hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret.
fftadjbent bie ©nbegunterfdjriebenen,
jttnfdjen benen ant 26:ten Slprit biefeS Sahre»
1860 ein ©ontract inegen 3tufna!jme ei=
ne» SlnlebenS int SSetrage nott Sebit 3)iilli=
otten $ba^er ^reufjid) ©ourantjum Sauber
(Édjwebifcben Staaf» ©ifettbabneit abgefcblo»-  fen iourbe, bie Slbättberung au biefeut ©on=
tracte beiberfeitig toerabrebet uttb fcftgefegt
baben, bäfe fo genannte $rämiemSbligatio=
nen emittirt toerbctt folten fur einen 2t)eii
ber 3tnlebenb=@umme bott 3ldjt ‘Mtlionen
Sier Runbert Siaufenb 2J)ater, )»e(d)e bie
Sanfbdufer Slali^aet ©Hanger unb ©ebnicer
SBetbmann in Sranffurt ant Stain unb §.
S. Stcrd & ©:o in jamburg foroie bie
Sorbbcutfdje Sant, lant § 2 be» gebad)ten
©ontracte», fid) t>crfpftidf>bet babett, in ®emafe=
beit, ber tit bentfelben $aragrapt)e eittl>at=
tenen SBorfdjriften, jur Serfitgung be» Jtcid)»=
<Sd)ulben=©omptoir» einjuliefertt unb ju cnt=
rid)teit, loe»l)alb bie int p 3 be» ©ontracte»
feftgefebten oerjinblidfen Dbligationcit ju 41
procent fotglid) nid)t gegen bett gattjen 33e=
lauf beg fraglicbett atniel)ctt§ auggegebett iber?
ben; unb nadjbem @:r ftötttgl. Stajeftät,
auf begfahfige mttbertbänigc 3tnmetbung,
burdj Qttterböcbfte» ©djreiben bom löiten ber=
gängenen SKonatg, jtt erftäreit geruf)t, b af;
bie bon @:r Äönigi. Stajeftat ant 27:ten
Stprit biefeg Sabre» in Snaben ertbeilte @c=
nebmigung beg eribäbten 2tntebeng, burd)
bie fräglicbe Ibänbermtg au bent llnlebcn»-
Sedan undertecknade, mellan hvilka under
den 26 April innevarande år 1860 afslutats
kontrakt, angående upptagandet för
Svenska Statens jernvägs-anläggniugar af
ett lån å Tio millioner Thaler Preussiskt
Courant, ömsesidigt öfverenskommit om och
fastställt den förändring uti detta kontrakt,
att för en del utaf den lånesuntma, Atta
millioner Fyrahundratusen Thaler, som Bankirhusen
Raphael Erlanger och bröderne
Bethinann i Frankfurt am Maiu samt H. J.
Merck & Komp. i Hamburg äfvensom Nordtyska
Banken, enligt åberopade kontrakts
2 §, åtagit sig att till Riksgälds-kontorets
disposition aflemna och erlägga i den ordning
och på det sätt, samma § stadgar, skola
så kallade premie-obligationer utfärdas,
och att följaktligen de i kontraktets 3 § föreskrifna
4-i-procents-obligationer icke skola
utgifvas för hela beloppet af omförmälda
lån, så, och efter det Kongl. Maj:t, uppå
derom i underdånighet gjord anmälan, genom
nådigt bref af den 15 i sednast förlidne
månad, förklarat, att nu ifrågavarande
förändring i det förut afslutade låneaftalet
icke kommer att föranleda någon rubbning
af Kongl. Maj:ts den 27 April detta år å
omförmälda lån i nåder meddelade garanti,
varder, beträffande den lånesumma, »om ofvanbemälte
3 Bankirhus och Bank öfvertaga,
härigenom förklaradt och stadgadt:
11
33eri*agc, feine§n>ege§ beeinträdjtigt toirb;
alfe ftnb, betreffenb bie ben genannten 3
33anfi)äufern unb ber Dlotbbeutfdjen 33anf
iiBerwiefene 5Inlel)en§=©umme, foigenbe 23e=
ftimmungen beveinbart uitb fefigefebt leevben:
a) ba§ nur ein Slntijeil baren, ober
@edj§ SJtifftonen Sier Runbert Saixfeitb
Stater, reit ten ?(nIe^en§=Uberne{)ntent ge=
gen bie int obenerieä^nten § befiimmten ber=
jin§iid)cn DBIigaiieneit ju entridifen ift; unb
b) baft ber fReftbetrag bicfer 51nlef)en»=
©ninnie, Stoet äKilitonen Sffjaler, gegen SprcU
mien=£)bIigationen, oljue $iit»=(£ou}>en§, nach
ber Storm in ber felcke ©ffecteit gegen 21n=
leijen anberer ©taaten emittirt fint, einge=
iiefert merten feiff, toeldjc i}Srämien=£)bIiga==
tionen mittelft tyalbjäljrltdjer Serioofungen iit=
nerfyalb ber im Eontracie frir bie 2imortifa=
tion be» gaitjeit 3iniei)cn§ beftiininien Sett
jaljlbar fint; unb follen, fur bie obengetad)=
ten Stoet Stiöionen, $rämien=£)bIigationen,
in ©emdftljeit be8 aufgemad;ten unb bier
beigefugteu SerIocfung§= unb 3iniortifation§-  Slaneé, liber eiiten nemineGen @efamint=
betrag ren Stoet Millionen Sier Runbert
Saufenb Skalet auSgefertigt unb ben 2Me=
bena=Ubernebmcrn biird) ba§ 3teidj§=©djul=
berSHtormptotr bebänbigt merten.
Sn golge ber, l)tuucl)fltd)t etne§ Sljetle»
be§ fraglid)cii 2lttIeI)cno, jmifd)en ben enbe§=
unterfd)'riebenen ©ontrabenteu fomit berein=
barten Sibänberung an ben Sebingungen be»
3lttIeben§=Sertrage§ unb an beit Sorfdmiftcit
beffelben in Setreff ber Sefd)affenbat unb
beg Snbaitg ber gegeit bie 3lit(eif>e au»3u=
gebenben Obligationen, folten bie in ben nitten
angegebenen Saragraipben tc§ gebacljten
KonfracteS entljaltencn Sorfd)riften unb S3c=
ftimmungen, fo fern e8 fid) ron bemjenigeit
5in(ebeitS=5intbeil btaxrbelt, gegen melken
Srämien=£)bIigationen emittirt merten, ti)eila
teine Slntoenbung ftnben, tf>eilg aud) abgeäim
bert merten, nämlid) bie Sorfdmftcn in bent
§ 2, megeit 5Ibred)iiuitg oon ©edj§ procent,
alS bebungener unb bemiffigter ©ajrital-9ta=
batt, bei einer jeben get)brig erfolgten (Jinjal/lung
auf bie contraffirte 2litlef)enS=Summe;
— ein bergleid)cu 9iabatt fiitbct nid)t
©tätt flir bie ©injaljlungeu auf ben Sffjeil
a) att allenast en del deraf, eller Sex
millioner Fyrahundratusen Thaler, af låneöfvertagarne
inbetalas emot de genom nyssberörde
§ fastställda räntebärande obligationer;
och
b) att denna lånesummas återstående
belopp, Två millioner Thaler, aflemnas mot
sådana af räntekuponer icke åtföljda premie-obligationer,
som för andra staters lån
blifvit utfärdade och hvilka obligationer, efter
halfårsvis skeende utlottningar, infrias
under den i kontraktet för hela lånets amortering
bestämda tid; kommande för ofvannämnde
Två millioner Thaler premie-obligationer
att, i öfverensstämmelse med uppgjord
och härvid bifogad utlottnings- och
amorterings-plan, utfärdas och genom Riksgälds-kontoret
låneöfvertagarne tillhandahållas
å ett sammanräknadt nominal-belopp
af Två millioner Fyrahundratusen Thaler.
Till följd af den, med hänsigt till en
del utaf ifrågavarande lån, sålunda mellan
undertecknade kontrahenter öfverenskomna
förändring af lånevilkoren samt obligationernas
i kontraktet föreskrifna beskaffenhet
och lydelse, komma de i nedanuppgifna §§
af meranämnde kontrakt meddelade stadganden
och bestämmelser dels att icke tillämpas,
dels att ändras i afseende på den
låneandel, för hvilken premie-obligationer
skola utfärdas, nemligen stadgandena i
§ 2, angående afräknandet af Sex procent
såsom betingad och medgifven kapitalrabatt
vid hvarje vederbörligen verkställd inbetalning
å den kontralierade lånesumman. — Någon
sådan rabatt eger icke rum för hvad
som inbetalas å den del af denna summa,
— 83 —
blefer ©umme, gegen keldjen ifMmiett-OWk
gationen emittirt kerken;
itn felben §, stegen ber jtir ©tnliefe*
rung ber ccntrafyirten 3[itkl)en?=@umme be=
ftimmtcn Sick; — bier ift ju beobafyen, haji
uon ben in btefent § angegebenen ©mjaljlungett
bie fefgenben SSeträge gegen biejenigen 5fSvä=
liiien-Dbiigatiouen balekircit kerken, kelcfye
bie jKniefyen^itbernefynier, gentäji ber je|t gc=
treffcucn SScrabrekung, gegen einen 3lnlel)eit?s
33eictuf bon 2,000,000 3Sf>aber bom 3teiclj§=
@d)u'lkeik(£omfyi?ir ju entången ()abeit,
nämlicl) t
ber fReftbetrag
Sfyr 325,000.
bon ber ©injafyurtg per
1 december biefeg 3af)re§;
ber gattje SBetrag  » 1,375,000.
keidser ani liften Sebruar
1861 jur (ginjafyung fak
(ig kirk;
mtb ferner  » 300,000.
bon ber ©imablung ber 1
SDlai 1861;
im ©aitjen Sfytkr 2,000,000;
febod) fiitb bie 5Meljen§Atbetnef)mer be^
red)tigt, unter SSefolguitg ber im § 2 be§
2ln(ef)ett§43ertrage§ be§ljalb beftimmten SSor=
fd)riften, ben fraglifyn 3lttlef)en§=SlntljeiI aud)
fruger ober borfcfyuffyeife urtb burd) $ttticipa=
tion eiujubeja()krt, itnb bet folcken ©injafy
tungen ju beftimmen, ob bie ganje eingetie=
ferte ©untme ober irgenb cin Sfyif babon
bon bein 2lnlel)en§43etrage, gegen ketchen
^rämien-Obligaftonen au§pltefern finb, in
2lbred)nung gebradjt kerben foll;
§ 3, kegen Slubfertigung bon 41 procent
©btigationen; mit Sinfen4tbfd)nitten fiber
ben ganjeti Betauf ber Slnlctfje bon Sefyt
äSMioneit SEfyaler; — bergletdjen Obligation
nen kerben nur för einen 3lnkt)en§43etrag
bon 2td)t SJiittioiten Stater emittirt;
[elben §, kegen ber Sfjetfgröfjen biefer
Obligationen, auf minbeftenS 1Ö0 Stater fefk
gefetjt; — e§ foll eine febe $rämien=Dbligation
auf 3ef)it 21) eder aubgefteHt feiit;
för hvilken premic-obligationer varda utgifna;
Samma
§, angående de bestämda terminerna
för den kontraherade lånesummans
aflemnande; — hvarvid iakttages, att utaf de
i denna § uppgifna inbetalnings-summor
komma följande belopp att utgöra valuta
för de premie-obligationer, som låneöfvertagarne,
enligt nu träffad öfverenskommelse,
ega att för en lånesumma af 2,000,000 Thaler
från Riksgälds-kontore tutbekomma, nemligen:
det
återstående beloppet Thir 325,000
utaf den summa, som skall
inbetalas den 1 December
detta år;
hela den summa,
» 1,375,000
som förfaller till inbetalning
den 1 Februari 1861;
samt återstoden,
» 300,000
utaf den summa, hvars inbetalning
skall verkställas
den 2 Maj sistnämnde år;
Summa Thaler 2,000,000;
varande dock låneöfvertagarne berättigade
att, under iakttagande af hvad lånekontraktets
2 § i sådant afseende stadgar, tidigare
eller förskotts- och anticipationsvis inbetala
nu ifrågavarande låneandel samt att vid dylika
inbetalningar bestämma, huruvida hela
det inbetalda beloppet eller någon del deraf
bör afräknas å den lånesumma, för hvilken
premie-obligationer skola utlemnas;
§ 3, angående utfärdandet af 4^ procentsobligationer
med tillhörande räntekuponer
för lånets hela belopp, Tio millioner Thaler;
— kommande sådana obligationer att utgifvas
endast för en lånesumma af Atta
millioner Thaler.
samma §, angående dessa obligationers
till minst 100 Thaler bestämda valör; —
börande hvarje premie-obligation lyda å Tio
Thaler.
- 84
§ 4, toegeti ber Seredjtiguug ber 2lnleb>en§=
Uberneljmer, narf) SKajjgak ber bort ipnen
geleifteten ©injaljlungen, Obligationen nebft
©oupon§ in bern S3etrage, toeldjer ben ge=
matfett (Sinjal)tungen mit §injured)nung beg
EapitaF9fabatte§entiprid)t, (p empfanqen),
nnb toegettäSergöfung ber, lant ben gu beit Obligationen
gei)crenben ned) nid)t fiiöigen Seu=
pon§, barauf angefanfenen Sinfen; — biefe
23ejtimmungen follen, fofern e§ bon ben S|M=
mien=£>bligationen bie Slete ift, betänt ert iner*
ben nnb, inte folgt, louten: "2)ie 91nlel)en§=
Uberneljmer finb, nåd) SUajjgabe ber toen
iljnen gemadjten (Stnjaljlungen auf ben 9ln=
lefjen§4lntf)eil, för melchen $rämien=£)bli=
gationen curågegebeit merten follen, beredj=
tigt, bergleicbcn fertige nnb mit ben betref=
fenben fftamen§-@temf)eln berjepene ©bligationen
in bent Setrage, ber lant te§ 33er=
Ioofung§= ober 9lmortifation§=$piane§ biefelt
@in;ol)(ungen entfpridjf, Oom Sieicf)§'@d)uR
bemCSouiptoir aubjubelomtnen; nnb follen bie
51nle[)en§4ibernel)mer bei feber @injal)lung
bent 5)ieid)oi3d)ulben;©oinf'toire auf bett ein=
beja^lten S3elrag Sinfen ju 41 procent pro
9lnno Oerguten pont liften ältai biefeg 3alj=
re? etnfdjliefjlidj, al§ ber Slag an bent biefe
Obligationen batirt finb, big auf ben 2tag,
teo bie betreffenbe @in;al)lung gepbrig be=
toerlftelligt tourbe";
§ 6, Hoegen ber SSefugnift beg 9teidjg-<Sc()uR
ben=Eomptoirg, nåd) Qlblauf ber Saljreg 1875,
bie jäljtltdjen Eapital=21blagen, liber bie be=
ftimmte 9lnnuität pinaug, ju oerftärlen, aud)
iben algbann beftepenben 2tnlepeng=9ieft ober
einen getoiffen ©peil baron auf ein SD?al al
pari juriidjubejaplen; — biefe 23efugnif; faun
flir ben 91nlepeng=9tntl)eil ober ben 23etrag
oon 2,000,000 Sifjaler, tooooit eg fid) }e|t
panbelt, bent 91eid)g=@d)uiben=(£ontptoire nicljt
geftattet toerben;
§ 7, toegen Stugfertigung ber Smfen4lb=
[djnitte unb ber |jal)Iung§=$älliglett berfet
ben; — weldje 23eftintmungen, fo Weit eg bie=
fen 9MeI)eng=91ntI)eil betrifft, gegett bie 2Sor=
fdfrift auggetaufd)t ioerben, baft "bie Sap(un=
gen flir auggeloofte iJkämien-Dbligationen
am 1 gebruar unb 1 Sluguft eitteg febett
Sa^reg bemerffteöigt toerben;
§ 4, angående rättigheten för låneöfvertagarne
att, i man af gjorda inbetalningar,
utbekomma med räntekuponer försedda obligationer
för ett de verkställda inbetalningarne,
med tillägg af kapital-rabatten, motsvarande
belopp, samt angående godtgörandet
af den å samma obligationer, enligt dertill
hörande, icke förfallna räntekuponer,
upplupna ränta; — hvilka bestämmelser i
fråga om premie-obligationerna böra erhålla
sålunda förändrad lydelse: »Låneöfverta
garne
äro i mån af sina gjorda inbetalningar
å den låneande], för hvilken premieobligationer
skola utgifvas, berättigade, att
från Riksgälds-kontoret utbekomma sådana
färdiga och med vederbörliga namnstämplar
försedda obligationer å ett dessa inbetalningar,
enligt amortisations- eller utlottningsplanen,
motsvarande belopp; börande låneöfvertagarne
vid hvarje inbetalning godtgöra
Riksgälds-kontomt 4^ procents årlig ränta
å det inbetalda beloppet från och med obligationernas
daterings-dag, den 1 Maj detta
år, och till den dag, då inbetalningen är vederbörligen
verkställd»;
§ 6, angående Riksgälds-kontorets berättigande,
att efter 1875 års utgång, utöfver
den bestämda annuiteten, öka de årliga kapital-afbetalningarne
samt på en gång al
pari återbetala antingen hela det återstående
lånekapitalet eller någon viss andel deraf;
— hvilken rättighet icke kan Riksgäldskontoret
medgifvas för den del af lånet, eller
den summa af 2,000,000 Thaler, hvarom
nu är fråga;
§ 7, angående räntekuponernas utfärdande,
och de terminer, då desamma förfalla till betalning;
— hvilka bestämmelser, hvad denna
låneandel beträffar, utbytas mot det stadgande,
att liqviderna för utlottade premieobligationer
verkställas den 1 Februari och
den 1 Augusti hvarje år;
— 85
§ 8, leeben ber Sett, inrterfyalb »etc()er bie
erforfcerttcben 2tnfd)affungen fur bie jebe§ @e=
mejter fälligen Vinfelt- unb 5imortifaticn§=
Seträge beit $nteben»4tt>ernebmern jugeftetlt
fein muffen; — bie (gumme ren gitnf
unb Siutfjtg SDaufenb Skalet-, »etet», »te au»
bern äier!oo|ung»= ober SImortifation§;$iane
ju erfeljen ift, jur Sabtung ber $rämien=
Obligationen unb ber barauf aitlaufenben
©e»iime b>all)jä^vlicf> crforberlid) fein wirb,
foll 14 Sage ror beit gättigfeitéjielen ber
au»getooften Obligationen, fotglid) in ber
StJiitte ber SJtonate Sanuar unb Suti, bent
33anff)aufe Jtapbaet (Manger in Sranffurt
ant Sréain angefdjafft »erben;
§ 10, »egen ber Seit »ann unb bie 2lrt leie
bie SSerloofungen ftatt finben »erben; — ber
Sudall biefe§ sparagra^I>e§ »irb babin ab=
g edilbert:
"2)ie jur fuccefftren 9iucf;at)tung be»
2lnlet)en§ erforbertid)en SSerloofuitgen erfolk
gen l)ier in @todt)olm Oor ben S3éoottinäd)=
tigten jum 9teicbk@d)ulben=©om£toire, unb
finb bie betreffenben 3tnlet)en»4ibernel)mer
befugt, bei biefelt 3tu8loofungen gegenlodrtig
ju fein ober fid) burd) 9Jtanbatare' bertreteit
ju taflett, aud) bett ©onfut eine§ beutfd)en
gtaateb jujujieben. 2)a§ ©rgebnijj ber 2tu»*
lookmgen ebenfo »ie bie int § 6 erioäfmte
äkrgriflerung ber SRiicfjablungen, »ie aud)
anbere bie iitnleibe betreffenbe Skrfugungeit
»erben buret) bab 9teid)§=@d)UIbeits©bnt!ptoir
auf feine Söften in ber amtlidjen Seitung
rott @d)»eben unb in 3 ron ben 2lntel)en§=
Uebernet)men rortjer bejeiebneten beutjd)en
Seitnngeit befannt gemadjt. Obligationen
bie aubgelooft_ »orbén, eber at» bie Slntebenk
libernebnter bie benfelbeit eittjprecbenbe Sabtung
ertegt haben, unb ,8ittg=©ouj»ng, bie
jdjoit fattig flith, liefert ta» 3fteid)»s@d)Ulben=
©omjptoir nid)t au», fonbern eS caffirt bie=
fetbett auf ge»bbnlid)e Qtrt. tiber bie er=
fotgte ©aflation fotd)er Obligationen »irb
ben 2lnteben»=Ubernebmern get)örige 33eur=
funbung erbeitt unb bie iBeträge btefer Obti=
gatioiten finb bei ber nadjfteit ©injabtung
tn 9lbjug ju bringen, alg »ören fte alSbanit
rott beit '•itittebe'n»=tibernebmern fur SSott
entrid)tet, — gur bie 41 procentigen Obligat
§ 8, angående den tid, inom hvilken erforderlig
valuta för de halfårsvis förfallande
ränte- och amorterings-beloppen bör vara
låneöfvertagarne tillställd; — börande den
summa af Femtiofemtusen Thaler, som, enligt
utlottnings- eller amortisations-planen, hvarje
halfår erfordras för premie-obligationernas
och derå upplöpande vinsters betalande,
tillhandahållas Bankirhuset Raphael Erlanger
i Frankfurt arn Main 14 dagar före
de utlottade obligationernas förfallotid och
sålunda i medlet af Januari och Juli månader;
-
§10, angående tiden och sättet för utlottningarnes
verkställande. — Denna § kommer
att erhålla följande förändrade lydelse:
»De för lånets successiva amortering
erforderliga utlottningar verkställas här i
Stockholm inför Fullmäktige i Riksgäldskontoret;
varande vederbörande låneöfvertagare
berättigade, att sjelfve eller genom
ombud öfvervara dessa utlottningar samt
dertill kalla någon Tysk stats Konsul. Resultatet
af utlottningarne äfvensom den i §
6 omförmälda ökade afbetalning, jemte andra
detta lån rörande förhållanden, böra genom
Riksgälds-kontorets försorg och på dess
bekostnad kungöras i Sveriges officiella tidning
och i tre af lånets öfvertalare förut
uppgifna Tyska tidningar. Obligationer, som
blifvit utlottade, innan öfvertagarne af lånet
erlagt den för desamma belöpande betalning,
äfvensom redan förfallna räntekuponer
utlemnas icke från Riksgälds-kontoret,
utan skola på vanligt sätt aunulleras.
Vederbörligt bevis öfver dylika obligationers
annullering bör lånets öfvertagare meddelas,
och dessa obligationers belopp vid nästföljande
afbetalning afräknas såsom vore den
Riksgälds-kontoret för samma obligationer
tillkommande betalning af låneöfvertagarne
till fullo erlagd.
För 4^-procents-obligationerna och för
premie-obligationerna anställas särskilda utlottningar;
börande de med afseende å de
förra, eller fyra och en half procents obli
-
— 86 —
tioneit unb flit bie ©rämiem£il'ligaficnen
tnerben befonbere 5lit§It>ofungeit fiattfinben.
®te in SBetreff ter erftgenannten, eter ter ju
4A procent lurjinsiidjm iCfcligationen, ers
folgenben Ulugloogfnngcit umfåffen fammt=
Xidje biefe fur emen ©cfammtbetrag ten
8,000,000 Stfyaler auggegebeneu Obligation
nen rint luerben in jebent Sahre ant erften
SEBerftage beg SJionatg gehrnar belnerffteU
ligt. Surd) fete Sluäloofnng merten bie
Obligationen beftimmt Wetche ant 1 äftat unb
ant 1 Stobember beg lanfenbett Sahre» jur
Stucfja^lung lommen. Hlugnahntgweife wirb
bie 5lugloofung flir bie arniSiobember 1860
ju jahlenbe fyalbjälfrige 5tnnuität nåd) 3ln=
fäng beg EJtonatg Suli biefeg Sahreg ftatt=
finben.
Sie 2tu8loofung ber ^runtti n=i&bltgiu
tionen gefc£>ief>t jtoei 5Dtal)I jährlidj unb jtoar
ant erften ©krftage ber SJtenate SDJai unb
SJtobember; h)cil)tenb biefent Saljre Wirö
abernur eine foldje 9lu§Ibo8ung »orgenommen";
§ 11, Wegen beg 3ted)teg ber Snftaber ben
Obligationen, nåd) einer beghall' gemac&ten
2lnjeige, bie ©eträge ber auSgelooften Obligat
tionen im 9teid)§=@d)uIben=(£ontf5toire ju er|es
ben; — bie ©eftimnutngen biefeg §;g finb in
©etreff ber ©rämtemObligationen nidjt att=
Wenbbar.
§ 12, wegen ber beftimntten Stift/ tijeil» ntr
9ted)nungg=9lbgabe tiber bie befutfg @tn=
löfling auggeloofter Obligationen unb fätli=
ger Sin8=@ouf3on§ emjifaitgene ©aluta, theil»
and) jur itbermadjnng eingelöfter Obligat
tionen an bag 9feitb8=3d)u(tcn=©omf}toir; —
biefe Sriftbeftiinmung toivb mit Studffidjt auf
bie $rämien=Obligationcn babin abgecinöert,
baft bie betreffenben Side auf (Sube be» nad)=
folgenben 2£pril ober October feftgefe^t Wer=
ben;
§ 15, loegctt ber ben 5ttulehcn»4ibernehntem
eorbeljaltenen ©erecbtigitiig, gegeu 'llbanbottnirung
beg befonirten Steugelbe» ftdj ber @tn=
lieferung beg nid)t fcf>oit einbejatjlten 2In=
lel)eng=©etrageg freijnfyredjeu; ■— iitbem ein
foldteg 9tenred)t fur ben in ©rdmiemOblO
gationen ju emittirenben §lnle£)eug=5ltttbeil
nid)t julaffig ift, merhem, bie in biefent §
entljaltenen ©orfdjrifteit ritäftdjlidj be» frag=
lichen 2lnleheng=2tntheileg feine Inbenöung
finben.
gationerna, skeende utlottningarne omfatta
alla dessa, å ett sämmanlagdt belopp af
8,000,000 Thaler lydande, obligationer och
verkställas första söcknedagen i Februari
månad hvarje år. Genom hvar och en sådan
utlottning kommer att bestämmas, hvilka
obligationer skola inlösas den 1 Maj och
den 1 November samma år. Undantagsvis
skall utlottningen af de obligationer, som
komma att infrias med den halfårs-annuitet,
hvilken förfaller till betalning den 1
November 1860, verkställas efter ingången
af Juni månad detta år.
Premie-obligationernas utlottning skall
ske 2 gånger hvarje år, nemligen första söcknedagen
i Maj och November månad; iren
under innevarande år kommer endast en
sådan utlottning att företagas;»
§11, angående rättighet för obligations-innehafvare
att, efter derom anmäld önskan, hos
Riksgälds-kontoret lyfta utlottade obligationers
belopp;— kommande denna §:s stadganden
icke att gälla och tillämpas i afseende
på premie-obligationerna;
§ 12, angående tiden för redovisningen för
de till utlottade obligationers och förfallna
räntekuponers inlösande mottagna medel
samt infriade obligationers öfversändande
till Riksgälds-kontoret. — Denna tidsbestämmelse
ändras för premie-obligationerna till
slutet af nästföljande April eller Oktober
månad;
§ 15, angående den låneöfvertagarne förbehållne
rättighet att, mot abandonnering af
det deponerade vitesbeloppet, fritaga sig
från de icke redan inbetalda lånemedlens
erläggande. — Sorn en sådan rättighet icke
kan medgifvas för den del af lånet, för
hvilken premie-obligationer skola utfärdas,
kommer hvad i denna § är stadgadt icke
att tillämpas med hänsigt till ifrågavarande
låneandel.
- 87 —
9Ifle» bagjenige, bag im ttbrigen in bein
obenangefurfyten %nIeI)en§=S?ertrnge, do dato
26ten bergangenen Steril, In eg en Stufnaljme
be» in jcriein SSertrage abgejielten @d))r>ebi=
fdfen 0taat»=2tnlebcn» perabrebet unb bc=
ftimmt iDDtbcn ift, foll unberänbert blciben
unb ju gepriger SSefoIgmtg bieiten, ni cl) t nur
^inficl)t(id) ber bein gemäfi auggefertigten 41
procentigen Sbligattonen, fonberit aud), fö
ineit biefe 33eftimmungeit fyierauf anbenbbar
finb, in 33etreff ber $ramien*£)bligationen,
bie, jufolge ber je|tjtbiidjen ben ©ontrapn*
ten gctrcffenen [Serabrebung, fiir einen 5ln=
tijeit felbiger Slnleilje emittirt tnerben.
Sic borfteffenbe, in fdjlncbifdjer unb
beutfd)er @prad)e aufgefaffte, SSereiubarung
ift in Oegenwart jugejogener Seugen unter*
fcpieben »orbén, unb follen bie betreffenben
£)rigina'(*2ln»fertigungen be» ani 26ten ber*
gängenen -elfrit biefe» 3ctl)te§ abgefd)Ioffenen
2lnlet>eng*35ertrageg bcigefugt unb aufierbem
nöd), I)infid)t[id) bicfer 'Skreiitbaruug, eine ge*
prige 2lmeidjnung auf beni gebad)ten 33er=
trage beloirft »erben.
Allt hvad för öfrigt uti ofvan åberopade
lånekontrakt, af den 26 sistlidne April,
är öfverenskommet och stadgadt rörande
upptagningen af det Svenska statslån, hvarom
detta kontrakt handlar, kommer att
oforändradt tjena till vederbörlig efterrättelse
ej mindre i afseende på de i öfverensstämmelse
dermed utfärdade 41-procentsobligationer,
än, så vidt dessa stadganden
härvid finnas tillämpliga, å de premie-obligationer,
som, till följd af nu mellan kontrahenterna
träffad särskild öfverenskommelse,
varda för en del af samma lån utgifna.
Ofvanstående, på Tyska och Svenska
språken affattade, öfverenskommelse är i tillkallade
vittnens närvaro underskrifven, och
skall original-exemplaren af det emellan undertecknade,
den 26 April detta år, afslutade
lånekontrakt bifogas; kommande dessutom
vederbörlig anteckning om denna öfverenskommelse
att ske på samma kontrakt.
Stockholm den 4 Juli 1860.
G. A. SPARRE.
J. J. NORDSTRÖM.
AND. BERG.
JOE. PEHRSSON.
Pikets Ständers Fullmäktige i Riksgäldskontoret:
C. af GEYERSTAM.
W. F. TERSMEDEN.
J. W. BECKMAN.
A. M. BRINCK.
OLAUS ERICSSON.
J. F. GRÅÅ.
A. A. ANDERSSON.
G. 6r. Stuart.
CARL HEINEMANN,
fyur bie 53au!f)äufcr Jiapijael ©Hanger unb ©cbruber SSefljmaitn in Srantfurtam
SfJain, §. -3. fffterif & ©:o in jamburg unb bie fftorbbeutfefye 33ani ebenbafelbft, Äraft
ber bein fReitf)g*@d)ulben*©cmptpire ubergelieferten 58olImacf)t.
Tillhör 1860 års revisions-berättelse, augående Riksgälds-verket, sid. 59.
funMtteé
Uier=rnib=ctn=|flll)=^n)ceutige0 0faafå=9lttleljett
noin Oaljre 1800
juni 85ttu ö0it
Ser. B.
(Vignette, föreställande Svenska Riks- vapnet.)
TI TA LEK 500
beé 14= o&cr 30:£I>alcr:tfU^ed.
2Bir, bie Sktiollmächtigten ber Stei^éftdnbe beé Äöittgrei^eé ©groeben p bent
9letd)é>©cbuIbeit=©oinioir, urfunbctt «nb befcnncn flit Uné itnb Unfere 2lmté=
3iacb folget:
sJiad)bent bie auf bern jetjigen 9teid)gtage »erfammelten b)ieid)gftänbe, laut iljreg
begljalb gefafjtett unb »on ©r. ÉJajeftat bent Röttige burd) 3lUerl»cl)ftc Äuniimadjung rom
13 oergaitgeneit sHbärj (©d)»ebifd)e @efej|fammhtng 1860, 9Zr. 9) genehmtgten unb feftgefe|=
ten 23efct)luffe», Utt» fceauftragt Igiben, etti funbirte§ 3tmorti|'ationb=3tnlet)eu bel)uf» §ort*
fcfeuttg bett SSaucé ber ©tcttnbföifcitbafmen oufjune^men, unb nadjbent SBir, in 2lu»=
ftil)rung unb auf fiirunb be» oben er»äl)nten 33efd)luffeg unb be» genannten 2luftrage§,
bag fraglidje, bott ©r. Äöntglidjen SOiajeftät in (Snaben genel)migte, Slnleljen, burel) bag
33anfl)au» Stapljael förlänger unb ba» 33anl:t)aug (Scbrtiber jBetbmaitn in grantfurt
ant 3Ji a i n fc»ie ba8 ©dnfljaug §. 3- SOierct' & fö:o in jamburg unb bie 9fort>=
beutfdje Sant ebenbafelbft, unter SBetfjeiligung ber ©d)»ebtfd)en 9tetd)»=23anf, aufgenommen
t>a6en; alio unb inbem Sffiir jugleid) l)iem'it erflaren, ba§ ber Snfyaber biefer partial*
Obligation, »eldtct an bern gcbacl)ten 2lrtlel)en fur ben iöetrag »on
I l)AF HUNDEIIT TIIAL£ 111\
beé 14= ober 30=2;i)aler=Sufeé
Xljeil genommen l)at, mit bicfem SBelaufe an jenent 2lnlel)en beti)ciligt ift, befd)einigen unb
befunben 2Bir, bäfe fur Butitdbejafylung unb SÖerjinfung be» genannten 3lnlel)eng bie mdy
[tefyenben obltgatton»mäfjtgen iBeftimmungen mafegebenb finb:
l:o 3ebc $artials£)bligation lautet auf ben Snfyaber unb ift mit ©icbeit unb
©teben^tg, gleidjfallg fur jeben äSorjeiger geitenben, ,3tu»=2lbfd)nitten ocrfel)en.
2:o ,3ur ,8al)lung ber laufettben Ainfen bott bent genannten Stillesen unb jur
guttg beffelben, in ©emäfeljett be» beigebrucften 3imortifation»^laneg, ift eine befonbere
jaf>r'lid)e Sinnuitdt »on 25ier Runbert SSierjig Xaufenb SL^atern angetoiefen toorben, roeld»
3innuität ben in fämmtlidjen Obligationen jugefidjerteit Amfelt ju 41 pro Sent nebft ©inem
pro Sent an Sapital=3lbtrag auf bie urfprunglid» 2tnlel)en»=©umme entfpricl)t. Se eine
Jpälfte biefer 3tnnuität »trb »on bent 5)leicb8=©cbulben=föomtoir balbjäbtltd) entrid>tet, unb
3loar in paleni ijkeufeifdj Courant be» 14 2l)aler=gufte8 ober be» itu 3)eutfd)en 3Kiitt3=
■Bertrage »om 24 Saimar 1857 gegrunbeten 30 £l)aler=gufeeg, ober in 2krein8=2:i)alern,
nåd) ällafegabe ber in biefent 3Kunj=2krtrage beftimmten 33ered)itung.
3:o Xie £infen4lbfd)nitte »erben t)albj.dl)rlid) jur Aal)iung fattig, unb erfolgt il)re
(Sinlbfung arn 1 Ika i unb ant 1 91o»ember.
4:o Xte 3111; Xilgung ber 2lttlei()e erforberlidjett 3lu8loofungen »erben in febern
Salfre ant er|ten SBerftage beg 3kottatg gehrnar »or ben S3e»olImdd)tigten 3um 9teid)g=
iacl)ulben=©omtoir in ©todfjolm »oll3ogen, uttb finb bie obengenannten 3lnlel)eng=25ermittler
befugt, bei biefelt 3lu8loofungen gegemoärtig 311 fein ober fid) burd) Skanbatare »ertreten
3u laffen, aud) ben ©onful eirtcö Xeutfdjen ©taateS 3U3U3tel)en. Ourd) febe foldfe 3lug=
toofung »erben bie Obligationen beftimmt, »eldte ant :L ika t unb ant 1 llooentber beffel=
ben Sal)re8 3ur bRuc£jal>liutg lommen. 3lu3naljntg»eife »irb eine befonbere 2lu»loofung
ftattfinben, unt biejentgen Obligationen 3U beftimmen, beren föinlbfung ant 1 iko»ember
1860 erfolgen foU.
2)åg ©rgebni§ biefer Slugloofungen, fo»ie aud) anberc biefe ilnleibe betreffenbe
25erf)dltuiffe »erben burd) ba3 9ieid)g=©d)ulbem-Konttoir in ber amtlid)en Seitung »on
@d)»ebett unb in bret 3)eutfd)eu Wettungen befannt gernant.
5:o 2)er ©d)»ebifd)c ©taat l)at bie S3cfugni|i, nåd) 2lblauf beg Sabreg 1875, bie
jäl)rlid)en ®apttaR3lblagen tiber bie »orer»äf)nte, fur Stnfen-'äat)lung unb ilmortifation
ange»iefeue, Slnnuitat pittaug 311 »erftärten, folglid) eine gröfre Sal)l »on Obligationen,
alg bie un 3lmorttfation§=5piane beftimmte, ein3Ulbfen, aud) ent»eber ben gamen algbann
beftel)enben 3lnle^en§=fkeft ober einen ge»i[»n STljeil ba»on auf einntal tttrudtubegablcn.
23ei fold)er Sergroferung be3 föapital=3lbtrageg »erben bie betreffenben, babei eitnulbfenben
Obligationen burd) Skrloofung beftimmt, unb tnuft bie »ergröjjerte ilbbetabtung fpätefteng
©ed)» Skonate »or tl)rer 2>oli3iel)ung in ben gebad)tcn Seitungen bffentlicb anåeieigt »er=
ben. Oic Sinfen auf bie rud3af)lbaren Obligationen »erben nid)t »eiter al» bi8 gu i^rem
gdfligfeitgtage gelei|tet. 33ei ^a^lung ber' Obligationen muffen gfle tu benfelben gebö=
renbe, nid)t fattige Sing=2lbfd)nitte juriidgeiiefert »erben.
6:0 Xag fReid)g=@ebulben=föomtoir l)at fid) »erpflid)tet, auf fehtc Äoften unb ©e=
fafyr, an bag Santljaug 9iapbael förlanaer nåd) grantfurt ant 9J£ain bie fur febeg
©emefter fäötgen Sinfem unb ^mortifattong^eträge auf bie »ont iReid)g=©cbulbemföom=
toir auggeliefertett Obligationen 311 remittiren, »elc^e iBeträge, 14 Xage »or ber näd)ft=
bc»orfte£)enben gdlltgfeit ber Siufett3ablung ober föapitat3lmortifation 'in ben 23efib beg
genannten S3antl)aufe» gclangen follen.
N:«
500 THALER
14-- ober
Wi, Svea Rikes Ständers Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, betyga och försäkra
härmedelst för oss och våra efterträdare i samma befallning:
Sedan Rikets nu församlade Ständer, enligt derom fattadt och af Kongl. Maj»,
gejiom Dess nådiga Kungörelse af den 13 sistlidne Mars (Svensk Författningssamling för
åtf 1860, JVs 9), gilladt och taststäldt beslut, uppdragit åt oss att, för fortsättningen af
Sien,•ika Statens jernvägsbyggnader, upptaga ett tonderadt amorteringslån, samt vi, för
fullgörande och på grund af åberopade beslut och uppdrag, upptagit ifrågavarande, af
King], Maj» i nåder garanterade, lån genom Bankirhuset Raphael Erlangen och Bankijhuset
bröderne Bethnann i Frankfurt am Main samt Bankirhuset H. J. Merck
&\Oomp. i Hamburg äfvensom Nordtyska Banken derstädes, hvarförutom Svenska RiksBanken
i samma lån tagit del; så och jemte det denna partial-obligations innehafvare,
hvilken deltagit i sagde lån för ett belopp af
FEM HUNDRA THALER
14- eller 30-Thalers-foten,
härmed förklaras deruti för detta belopp delaktig, erkänna och betyga vi, att nedanstående
stadganden och förbindelser gälla för samma låns återbetalning och den derå
upplöpande räntans liqviderande:
l:o Hvarje partial-obligation är ställd på innehafvaren och åtföljes af Sjutiosju
räntekuponer, hvilka likaledes äro för hvarje innehafvare gällande.
2:o Till liqviderande af den å ofvannämnde lån upplöpande ränta och lånets amortering
enligt bifogade amortisations-plan, har anvisats ett särskildt årligt anslag eller en
annuitet af Fyra hundra Fyratio tusen Thaler, motsvarande den i samtliga obligationerna
förskrifna 4.1 procents ränta, jemte l procents kapital-amortering å ursprungliga lånebeloppet;
hvilken annuitet skall med sitt halfva belopp af Svenska Riksgälds-kontoret
halfårsvis utbetalas i Thaler Preussiskt Courant efter 14-Thalersfoten eller den i Tyska
Myatfördraget af den 24 Januari 1857 fastställda 30-Thalersfoten eller i Vereinsthaler,
beräknade efter den i samma Myntfördrag bestämda grund.
3:o Räntekuponerna förfalla till betalning halfårsvis och inlösas den 1 Maj och
den 1 November.
4:o De för lånets amortering erforderliga utlottningar verkställas i Stockholm, inför
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, första söknedagen i Februari månad hvarje år, och
äro ofvanbemälte låneöfvertagare berättigade att sjelfve eller genom ombud öfvervara
j dessa utlottningar samt dertill kalla någon Tysk stats Konsul. Genom hvarje sådan ut|
lottning kommer att bestämmas, hvilka obligationer skola inlösas den 1 Maj och den 1
November samma år. Undantagsvis skall för bestämmandet af de obligationer, hvilkas
inlösen bör verkställas den 1 November 1860, särskild utlottning företagas.
Resultatet af utlottningarne jemte andra detta lån rörande förhållanden kungöras
: genom Riksgälds-kontorets försorg i Sveriges officiella tidning och i Tre Tyska tidningar
•
5:o Svenska Staten är, efter 1875 års utgång, berättigad att, utöfver ofvannämnde
årliga ränte- och amorterings-anslag, öka de årliga kapital-afbetalningarne och
således inlösa ett större antal obligationer, än amortisations-planen bestämmer, samt att
på en gång återbetala antingen lånets då återstående hela belopp eller någon viss andel
deraf- Vid sådan ökad afbetalning, bör genom utlottning bestämmas, hvilka obligationer
dervid komma att infrias; och skall den ökade afbetalningen sednast Sex månader före
dess verkställighet kungöras i ofvannämnde tidningar. Ränta å de bel alningsbara obligationerna
erlägges icke längre än till desammas förfallodag. Vid obligationers inlösande
böra jemväl alla de till dem hörande icke förfallna ränte-kuponer aflemnas.
6:0 Riksgälds-kontoret har förbundit sig att, på sin bekostnad och risk, remittera
till Bankirhuset Raphael Erlangen i Frankfurt ant Main det hvarje halfår förfallande
ränte- och amorterings-beloppet å de från Riksgälds-kontoret utlemnade obligationerna;
hvilka medel böra Fjorton dagar före näst inträffande ränteliqvids och kapital-amorterings
förfallotid hafva kommit nyssnämnde Bankirhus tillhanda.
7:o Snljafcer hort fafligett Dtrtfen-lSoupon» unb auSgelooften $arttaI=£>f>ligationen
firtb kredjtigt fur folcke (£oupon§ unb Obligationen Saljlitng ju empfangen, entioeber in
Staleon 5J5reu§ifd^ ©ouvant be» 14=2;bn!er=§uf;e§ ober be» im 3)eutfdjen äRunj=3Serttage
oom 24 Sanuar 1857 gegröitbeten 30-$l)aIer=gufe», ober aud) in S3erein§=2d)alern, (ber
Stater in ©emäjjfyeit beg 9J£unj=äkrtrage§ ju 1| ©ulben @iibbeutfd)er 3Bäf)tung betedj?
net), 3)ie 3infen= unb GapitaLlKugjafjlungen toerben nåd) ber SBaf)l ber 3ni)aber ber
(Souponå unb Obligationen
bei bent SSanfijauje Siap&ael ©rlattger in ffranlfurt ant 9Äain,
bei bent SÖanfbaufe (Scbniber 23ctbntann ebenbafelbft, ober
bei ber 9iorb=$eutfcf)eu äknE in jamburg
geleiftet. Sludj lönnen bie Snbaber, bie eg lounfdjen, nåd) einer bei bent 9teid)é=®ct)UL
6cn=(Somfpit jpäteften» einen SJionat oor bein betreffenben SerfaCtage begfyalb gemacpten
gel)örigen Slnmelbung, ben SJetrag au»gelooftcr Obligationen ober fälliger ijinMllqdmitte
tn @todl)Jm bei ber genamtten ©eljörbe erbeben. 2)ie Sttt^Slb[Snitte unb ^artial*Obli?
gationeit, toeld)e nicfyt innert)alb jioei Savren liad) bent Sälligleitg=$ermtne, jut ,3af)luitg
oorgejeigt toorben ftnb, toerben nur nöd) bei bent &eid)k@djulben=(£omtotr eingelöft.
8:o Obligationen, beren ©apitaL33eträge nid)t innerl)alb giinfjel)n Sahrén nach
ber burd) 2lu§loöfung ober Äunbigung beflimmten unb geprig befannt gemadjten SSerfalL
jcit bei bern iReid)»=@djulben-(£omtoir geboben, unb ^ing-Slbfdbnitte toeld)e nidtt innerbélb
Sebtt Sabrcit nadj il)rem refpectihen gdlligfeitSjiele im 9leid)§=@d)ulbend£omtoir jur @in=
löfung »orgejeigt toorben, finb oerjäbrt unb bie Snbaber il)re? 9led)t» oeriuftig bafiir Saf)*
lung ju erbalten; — bie SSeträge, »oeld)e jur ©tnCöfung folcher innerl)alb ber oben gé*
nannten 2Serjäl)rungg=f5rriften nid)t abgeliejerten Obligationen unb 3in»4tbfd)nitte beftimmt
tcaren, fallen bein Dleid)»'@d)ulbeiu(£omtoir anbeim.
3u alle» beffen Urfunbe ift biefe ^artial-Obligation oon Ung auggefertigt unb
unterfd)rieben unb mit bern Siegel beg 31 eid>gftänbifd>en 5Reid)g=Sd)Uttem@omtoir» Oers
feben toorben.
Stotfljolm ben 1 3Jlai 1860,
7:o Innehafvare af de till betalning förfallna räntekuponer och utlottade partialobligationer
äga att för sådana kuponer och obligationer erhålla liqvid antingen i Thaler
Preussiskt Courant efter I4-Thalersfoten eller den i Tyska Myntfördraget af den 24 Januari
1857 fastställda 30-Thalersfoten eller i Vereinsthaler, (Thalern beräknad enligt
Myntfördraget till lf Gulden Sydtysk Myntsort). Ränte- och kapital-utbetalningarne
verkställas, enligt kupon- och obligatioris-innehafvares önskan,
hos Bankirhuset Raphael Erlanger i Frankfurt am Main,
hos Bankirhuset Bröderne Bethmann derstädes eller
hos Nord-Tyska Banken i Hamburg.
Likaledes kan beloppet af utlottade obligationer eller förfallna kuponer få af innehafvare,
som sådant önska och sednast en månad före förfallodagen derom hos Riksgäldskontoret
göra vederbörlig anmälan, lyftas i Stockholm hos nämnde Kontor. Ränte-kuponer
och partial-obligationer, som icke inom Två år, efter det desamma till betalning
förfallit, blifvit till inlösen företedda, inlösas derefter endast hos Riksgälds-kontoret.
8:o För obligationer, hvilkas kapitalbelopp icke hos Riksgälds-kontoret uttages
inom Femton år efter deras genom utlottning eller uppsägning bestämda och vederbörligen
kungjorda förfallotid, samt för ränte-kuponer, hvilka icke blifvit till inlösen hos
Riksgälds-kontoret företedda inom Tio år efter det desamma till betalning förfallit, hafva
innehafvarne förlorat all rätt till betalning; kommande de medel, som äro afsedda för
dylika, inom sålunda stadgade preskriptionstider icke aflemnade, obligationers och räntekuponers
inlösande att hemfalla till Riksgälds-kontoret.
Till yttermera visso har denna partial-obligation blifvit af oss utfärdad och undertecknad
samt med Riksgälds-kontorets sigill bekräftad.
Stockholm den 1 Maj 1860.
Bevollmäclitigte der Reichsstånde zum Reichs-Schulden-Comtoir:
Fur die Hoch!. Ritterschafi u. Adel. Flir den Hocliclirwiird. Stand der Gcistlidien. Flir den Wolill. Biirgcrstand. För den Elirenwertlien Banernstand.
Namn.
Namn.
Namn.
Namn.
(I, S.)
Namn.
Namn.
Amortisations-Plan.,
Zahl un gs-
Termine.
Bestånd
der
Obligationen.
Betrag der
Zinsen
a 4i p. a.
Aiuortisation
Zahlungs-
Termine.
Bestånd
der
Obligationen.
Betrag dt
Zinsen
å 41 % n.
r
a.
Aniortisatlon
Obligationen
Betra;
in
Obligationen.
Betrag
in
Scr. A.
Ser. B.
Ser. C.
Ser. I).
Ser. A.
Ser. B.
Ser. C.
Ser. D.
!
å
1000 Th.
å
500 Th.
å
200 Th.
ä
100 Th.
Thaler
O - -  j - -• * JT-
å
lOOOTh.
å
500 Th
å
200 Th.
å
100 Th.
Thalern.
i 1860
Novbr. 1.
8,000,000
180,000
15
30
25
50
40;
00
Transport.
»
921
1,842
1,536
3,069
2,456,100
1861
Mai
»
7,060,000
179,100
15
31
26
52
40,
00
1380
Mai
1.
5,543,900
124,737
75
36
71
59
119
95,200
»
Novbr.
»
7,919,100
178,179
75
16
31
26
51
41,600
)>
Novbr.
»
5,448,700
122,595
75
36
74
61
122
97,400
1862
Mai
»
7,877,300
177,239
25
16
32
27
53
42,700
1881
Mai
»
5,351,300
120,404
25
37
75
63
125
99,600
»
Novbr.
»
7,834,600
176,278
50
17
32
27
54
43,800
»
Novbr.
))
5,251,700
118,163
25
38
77
63
128
101,900
1863
Mai
»
7,790,800
175,293
17
33
28
56
44,700
1882
Mai
»
5,149,800
115.870
50
40
77
64
128
104,100
»
Novbr.
»
7,746,100
174,287
25
17
35
28
56
45,700
»
Novbr.
»)
5,045,700
113,528
25
40
80
66
133
106,500
1864
Mai
»
7.700,400
173.259
17
36
29
59
46,700
188.5
Mai
»
4,939,200
111.132
41
80
70
138
108,800
»
Novbr.
»
7,653,700
172,208
25
18
36
29
60
47,800
,,
Novbr.
»
4,830,400
108,684
41
84
71
142
111,400
1865
Mai
»
7,605,900
171,132
75
18
37
31
62
48,900
1884
Mai
»»
4,719,000
106,177
50
42
86
72
144
113,800
»
Novbr.
»
7,557,000
170.032
50
19
37
31
62
49.900
„
Novbr.
))
4,605,200
103,617
44
87
72
145
116,400
1866
Mai
»
7,507,100
168,909
75
19
38
33
65
51,100
1885
Mai
»
4,488,800
100.998
45
89
74
147
119,000
»
Novbr.
»
7,450,000
167,760
20
38
33
67
52,300
»
Novbr.
»
4,369,800
98,320
50
46
92
74
148
121,600
1867
Mai
»
7,403,700
166,583
25
20
40
34
66
53,400
1886
Mai
»
4,248,200
95,584
50
47
93
77
156
124,500
»
Novbr.
»
7,350,300
165,381
75
20
42
34
68
54,600
»
Novbr.
»
4,123,700
92,783
25
47
95
82
163
127,200
1868
Mai
»
7,295,700
164,153
25
21
42
35
69
55,900
1887
Mai
»
3,996,500
89,921
2;,
49
97
82
162
130,100
»
Novbr.
)»
7,239.800
162,895
50
21
44
35
71
57,100
„
Novbr.
»
3,866,400
86,994
50
100
82
166
133,000
1860
Mai
»
7.182,700
161,610
75
22
44
36
71
58-300
1888
Mai
»
3,733,400
84,001
50
51
103
84
167
136,000
)»
Novbr.
»
7,124,400
160,299
23
44
37
73
59,700
»)
Novbr.
«
3,597,400
80,941
50
. 52
104
87
176
139.000
1870
Mai
»
7,064,700
158,955
75
23
45
39
78
61,100
1889
Mai
»
3,458,400
77,814
53
107
90
177
142,200
»
Novbr.
»
7,003,600
157,581
23
47
39
81
62,400
))
Novbr
))
3,316,200
74,614
50
55
109
90
179
145,400
! 1871
Mai
»
6,941,200
156,177
24
47
41
81
63,800
1890
Mai
»
3,170,800
71,343
56
lil
92
187
148,600
»
Novbr.
»
6,877,400
154,741150
24
49
43
82
65,300
»
Novbr.
»
3,022,200
67.999
50
57
115
94
187
152,000
1872
Mai
»
6,812,100
153,272
25
25
49
43
86
66,700
1891
Mai
>»
2,870,200
64,579
50
58
116
99
197
155,500
»
Novbr.
»
6,745,400
151,771
50
25
52
43
86
68,200
„
Novbr.
»
2.714,700
61,080
75
59
119
101
202
158,900
1873
Mai
»
6,677,200
150,237
26
53
43
87
69.800
1892
Mai
)»
2,555,800
57,505
50
61
121
102
206
162,500
; »
Novbr.
o
6,607,400
148,666
50
27
54
43
87
71,300
»
Novbr.
»
2,393,300
53,849
25
62
125
104
208
166,100
1874
Mai
»
6,536,100
147,062
25
28
55
44
87
73,000
189.1
Mai
»
2,227,200
50,112
64
127
106
212
169,900
»
Novbr.
»
6.463,100
145,419
75
28
56
46
94
74,600
»
Novbr.
»
2,057,300
46,289
25
65
131
108
216
173,700
1875
Mai
»
6,388,500
143,741
25
29
57
46
95
76,200
1894
Mai
»
1,883,600
42,381
67
133
110
221
177,600
»
Novbr.
»
6,312,300
142,026
75
29
59
49
97
78,000
»
Novbr.
»
1,706,000
38.385
68
137
113
226
181,700
1876
Mai
»
6,234,300
140,271.
75
30
60
50
97
79,700
1895
Mai
»
1,524,300
34,296
75
70
139
116
230
185,700
))
Novbr.
»
6,154,600
138,478
50
31
61
50
100
81,500
»
Novbr.
»)
1,338,600
30.118
50
71
142
120
238
189,800
1877
Mai
»
6,073,100
136,644
75
31
62
53
108
83,400
1896
Mai
»
1,148,800
25,848
73
145
121
245
194,200
)>
Novbr.
,>
5,989,700
134,768
25
32
63
54
109
85.200
Novbr.
»
954,600
21,478
50
74
150
124
247
198,500
I 1878
Mai
»
5,904,500
.132,851
25
33
65
54
109
87,200
1897
Mai
»
756,100
17,012
25
76
152
128
254
203,000
))
Novbr.
»
5,817,300
130,889
25
33
68
56
109
89,100
)>
Novbr.
»
553,100
12,444
75
78
155
130
261
207,600
t 1879
Mai
»
5,728,200
128,884
50
34
68
58
115
91,100
1898
Mai
»
345,500
7.773 75
80
160
130
262
212,200
)»
Novbr.
»
5,637,100
126,834 75
35
70
58
116
93,200
a ,
Novbr.
»)
133,300
2,999 25
50
100
83
167
133,300
Transport
921
1,842
1,536
3,069
2,456,100
Summa
3,000
j 6,000
5,000
10,000
8,000,000
^VwvwWWWWWWVWWWaV^AAAA/VAOn/aWAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA/^
Ett halft års ränta till 1 November 1860 å 500 Thaler utaf 1860 års Svenska Statslån för jernvägsbyggnaderna.
k lter Coupon. Auf 1. November 1860. Lit. B
b
Eilf und eili viertel Thaler Preussisch Courant,
S halbjähriger Zins aus 500 Thaler Capital von dem zum Bau von Eisenbahnen im Jahre 1860
? aufeenommen Schwedischen Staats-Anlehcn; zahlbar bei den Bankhäusern Raphael Erlanger
^ und Gebrilder Bethmann in Frankfurt a. Ji. so wie bei der Norddeutschen Bank in Harn
S
burg, oder aueli, nach einer einem Monat voraus geschehener Anmeldung, hier in Stockholm
5 bei dem Reichs-Schulden-Comtoir. Stockholm 1 Mai 1860.
Thaler 11) l»r. Ct. (des 14- oder 30-Thaler-Fusses).
Reichsstäudisches Reichs-Schulden-Comtuir.
Namn. Namn.
Dieser Coupon wird ungiiltig, wenn dessen Betrag nicht innerhalh 10 Jahren vom Verfalltage an erhobenwordenist.
^A/WWWVV\/VVWWw\/
Vcrlo OSUIlgS-Plan uber 210,000 Prsemicil-Obligatioiien ZIl Zelin Tlialer, vermittelst 77 anf ehlander folgenden halbjährlichen
Ziehungen und 76 halbjährlichen Zahlungen von Tlial. 55.000 und einer 77ten Schlusszahlung von TiiaS. 31,040.
1 November 1860,
1861.
1 Mai
1861,1862.
1 November 1862,
1863, 1864.
1 Mai 1863, 1864,
1865.
l November 1865,
1866, 1867.
1 Mai 1866, 1867,
1868.
1 Thl
25,000
l
Thl. 15,000
1
Thl.
20.000
l
Thl. 12,000
1
Thl
18,000
1
Thl. 10,000
1
2,000
1
1,500
1
2,000
1
1,000
1
1,000
1
1,000
1
600
1
600
l
600
1
600
l
500
1
500
4 150
600
4
150 600
4
150
600
4
150 600
4
150
600
4
150 600
10 60
600
10
60 600
10
60
600
10
60 600
10
60
600
10
60 600
20 35
700
20
35 700
20
35
7f0
20
35 700
20
35
700
20
35 700
38 25
950
38
25 950
38
25
950
38
25 950
38
25
950
38
25 950
2,225 11
24,475
3,175
11 34,925
2,675
11
29,425|3,525
11 38,775
2,675
12
32,100
3,425
12 41,100
2.300 Thl 54,925
3,250
Thl 54,875
2,750
Thl. 54,875 3,600
Thl. 55,225
2,750
Thl
54,450
3,500
Thl. 55,450
1 November
1871
1 Mai 1872. 1873.
1 November 1874.
1 Mai 1875, 1876,
1872, 1873.
1874.
1875,
1876,
1877.
1877, 1878.
1 November 1878.
1 Maj 1879.
1 Thl
14,000
1
Thl. 7.000
1
Thl
12,000
1
Thl. 6,000
1
Thl
.10,000
1
Thl. 5,000
1
1,000
1
1,000
l
1,000
1
1,000
l
1,000
1
1,000
1
500
l
500
1
500
1
500
i
500
1
500
4 150
600
4
150 600
4
150
600
4
150 600
4
150
600
4
150 600
10 60
600
10
60 600
10
60
600
10
60 600
10
60
600
10
60 600
20 35
700
20
35 700
20
35
700
20
35 700
20
35
700
20
35 700
38 25
950
38
25 950
38
25
950
38
25 950
38
25
950
38
25 950
3,025 12
36,300
3,675
12 44,100
2,925
13
38,025
3,475
13 45,175
3,125
13
40,625
3,525
13 45,8251
3,100 Thl 54,650
3,750
Thl. 55,450
3.000
Thl. 54,375 3,550
Thl. 55,525
-3,200
Thl. 54,975
3,600
Thl. 55,175
1 November
1880.
1 Mai
1881, 1882.
1 November
1883,
1881, 1882.
i
1883.
1884.
1 Mai 1884, 1885.
1 November
1885.
1
Mai 1886.
1 Thl.
10,000
1
Thl. 5,000
1
Thl.
10,000
1
Thl. 5,000
l
Thl.
10,000
1
Thl. 5,000
1
1,000
1
1,000
1
1,000
1
1,000
1
1,000
1
1,000
1
500
1
500
1
500
1
500
l
500
1
500
4 150
600
4
150■ 600
4
150
600
4
150 600
4
150
600
4
150 1 600
10 60
600
10
60 600
10
60
600
10
60 600
10
60
600
10
60 600
20 35
700
20
35 700
20
35
700,
20
35 700
20
35
700
20
35 700
38 25
950
38
25 950
38
25
950
38
25 950
38
25
950
38
25 950
3.125 13
40,625
3,525
13 45,825
2,875
14
40,250:3.275
14 45.850,
2,925
14
40.950
3,275
14 45,850j
3,200 Thl. 54,975
3,600
Thl. 55,175
2,950
Thl.
54,600 3,350
Thl. 55,200j3,000
Thl. 55,300
3,350
Thl. 55,200
1 Nov. 1890,1891,! L Mai 1891, 1892,?
1 November 1889.
1 Mai 1890.
1892,
1893,
1894,1893,
1894, 1895,
1 November 1896.
1
Mai 1897.
1895.
1896.
1 Thl.
10,000
l
Thl. 5,000
1
Thl.
10,000
1
Thl. 5,000
1
Thl.
10,000
1
Thl. 5,000
| l
1,000
1
1,000
1
1,000
1
1,000
1
1,000
1
1,000
1
500
l
500
l
500
1
500
1
509
1
500
4 150
600
4
150 600
4
150
600
4
150 600
4
150
600
4
150 600
10 60
600
10
60 600
10
60
600
10
60 600
10
60
600
10
60 600
20 35
700
20
35 700
20
35
700
20
35 700
20
35
700
20
35 70(1
38 25
950
38
25 950
38
25
950
38
25 950
38
25
950
38
25 950
2,925 14
40,950
3,275
14 45,850j
2,725
15
40,875 3,025
15 45,375
2,525
16
40,400
2,875
16 46,000
3,000 Thl. 55,300
3,350
Thl. 55,200
2,800
Thl. 55,225 3,100
!
Tlil. 54,725
2,600
Thl. 54,750
2,950
Thl. 55,3501
n e c itp itu lat ion.
1 November 1868,1 Mai 1869, ]870,!
1869, 1870. i 187 i.
1
1
l
4
10
20
88
2,875
T hl.
150
60
35
25
12
2,950
16,000j
1,000
500
600
600;
700:
950:
34,500)3,
Thl. 54,850i3.
1
Thl, 8,000
1
1,000
1
500
4
150
600
10
60
600
20
35
700
38
25
950
575
12
42,900
650
Thl. 55,250
1 November 1879.! 1 Mai 1880.
1
l
4 150
10 60
Thl. 10,000|
1,000!
500!
600j600i
-
1
1
1
4
10
20
38
,125
3,200
|3
35
25
13
7001 20
950] 38
40,6253.475
150
60
35
25
13
Thl. 5,000
1,000
50(1
600
600
700
950
45,175
Thl. 54,97513,550 Thl. 54,525
l November 1886,
1887, 1888.
1
1
4
10
20
38
150
60
35
25
Thl. 10,000
1,000
500
600
600:
1 Mai 1887, 1888,
1889.
1
l
4
10
700! 20
950j 38
2,875 14 40.2503,275
150
60
35
25
14
Thl. 5.000
1,000
500
600
600
700
950
45.850
2,950 Thl. 54,600 3,350 Thl. 55,200
1 November 1897.
1
1
4
10
20
38
150
60
35
25
Thl. 6,000
1,000
500
600
600
700
950
Thl. 54,975
1 Mai 1898.
l
1
1
4
10
20
38
2,275
150
60
35
25
17
2,350
1,000
500
600
600
700
950
38,675
Thl. 55,025
■Tahre.
Numero
d.Verloo-
sungen.
Obligation.
Beträge
In Thaler.
Saidi.
| Aetive.
Passive, j
1
1 u. 2
St. 5,550
Thl. 109,800
Thl. 200
|
2
3 » 4
5.550
109,800
200
3
5 » 6
6.350
110,100
Thl. 100
4
7 » 8
6,350
110,100
100
5
9 » 10
6,350
110,100
100
6
11 » 12
6,250
109,900
100
7
13 » 14
6.250
109,900
100
8
15 » 16
6-250
109,900
100
9
17 » 18
6-600
110,100
100
10
19 » 20
6.600
110,100
100
11
21 » 22
6.600
110,100
100
12
23 » 24
6,850
110,100
100
13
25 » 26
6,850
110,100
100
14
27 » 28
6,850
110,100
100|
15
29 » 30
6,550
109,900
100
16
31 » 32
6,550
109,900
100
17
33 » 34
6,550
109,900
100
18
35 » 36
6,550 109,900
100
19
37 » 38
6,800) 110,150
150
20
39 » 40
6,750
109,500
500
21
41 » 42
6,800
110.150
150
22
43 » 44
6,800
110,150
150
23
45 » 46
6,800
110,150
150
24
47 » 48
6,300
109,800
200
25
49 » 50! 6,300
109,800
200
26
51 » 52
6,350
110,500
500
27
53 » 54
6.300
109,800
200
28
55 » 56
6,300
109.800
200
29
57 a 68
6,300
109,800
200
30
59 » 60
6.350
110,500
500
31
61 » 62
5.900
109,950
50
32
63 » 61
5,900
109,950
50
33
65 » 66
5,900
109,950
50
34
67 » 68
5,900
109,950
50
35
69 » 70
5,900
109,950
50
36
71 » 72
5,900
109,950
50
37
73 » 74
5,550
110,100
100
38
75 » 76
5,050
110,000
39
— » 77
400
34.340
300
O
©1
an
Thl. 4,214,040
Thl. 2,900
Thl. 2,900
1 November 189S.
1
Thl. 20,000
1
2,500
1
1,000
1
600
4
200
800
10
100
1,000
20
50
1,000
42
40
1,680
320
18
5.760
400
Thl. 34,340
Tillhör 1860 års revisions-beråttelse, angående Riksgälds-verket, sid. 5.9.
3
8=
3
a
3
8=
3
3
3
3
ö!
8»
3
3
Sä
8»
3
3
sä
83
3
3
<J§'
&
55*
s
Co
o
Co
£ö
m»
.
O
Co
&
$5-*
£
s
9
l-l
<^+.
o
^.
a
i>
g
w
a
a
Q
s-w CD
“ <-s
f? <
p> o
2 ^
£<£
“ CD
ö o
uZj CD
£3 3
H
rr- p
ÉL
OQ
s ^
2 §
p ^
p:
CD <-i
3 OQ*
P CD
CD
&- o
CL £
< g
O 3
3 “
. *N3
Ch ^
P o
=r o
CD O
^ °
g £
O 3:
_ O
s: t?
05
2"1
GO
CO OQ
o° sr
3. o
3 Cleo
CD
3 3
3L "
$ *
£ CL
g
p:
00
OD
O
o
o
3
<—«-
P
3"
CL
C/2 cw
o 2
5Q
Äj
s?
Q>
SL «
Cfc
{23
5aS M
O W
M W
£3 fe!
N ö
<j 2-
nn
CL
w
Nä —'
5« £n»
OB
=? Era
£3
te.» t»
aa»
* W
pa
H
sn
Cfc
Cfc
-S
esä
Nä
Ä
3
o
o
w>
3
3
CJQ
CD
3
OQ
CD
3- g
5 g3
6 s
acT
ö
S- H
B! d
CD
P
cr* ®
CD.
OQ* o
-
CD
3-
CD
3
3
W
t~*~
O
CD
!7T
o
5
3
3
CL
-
C CD
CD 3 ,
O
£
O 3q’
rl
3 O
3
H 3-
CO p
2 c-*-
O- p
P 3
ET* c»
*? C3
'i> 2
3 3
g t>
3
C+"
3-
D- CL
CD CD
3*
Q
CD
CD N
“ 3
3
3
CL
IN
P
B!
3
3
oq
S5 5?
p. 3
fe" qs
<3 CD
CD —
$
s. *“
2 &
T o
o
CD
i» ~
O? °*
s. S
W
O:
o a> 3- p
P °E
g
'<ä
CfQ
CD CD
EJD ^
CD
PT*
0
CO
<-*-
p
3
1
- zr. cl
OQ 3
o- p
. !-• 3
2- OQ
CD CD
3 3
CL 3
m
<
CD
3
o>
fRT*
P
<J
P
“Ö
3
OQ
3
P
3
CL
CD
S- B
KiiMliLHII SCHWED1SCHE STAATS-EISENBAHN-ANLEIHE.
liber Eelm Tlmlee des 14 eder 30 Thaler Fusses.
-lföniflf. Sdpcftiscfje 8tan(s=ffitseHfjaf)iK0nfeif)e
llnmmer:
Öfversättning.
Innehafvaren af denna obligation äger att af den del utaf det, i öfverensstämmelse med
Kongl. Förordningen af den 13 Mars 1860, kontraherade Svenska jernvägslån, hvilken är
utfärdad i premie-obligationer och består af 240,000 st. sådana obligationer å 10 Thaler
hvardera, erhålla den premie, som, enligt de, till följd äf härvid tryckt utlottningsplan,
under åren 1860 till och med 1898 skeende utjottningar, faller på förevarande obligation. Utlottningarne
verkställas i Stockholm, och betalningen sker kostnadsfritt, tre månader efter
verkställd lottning,
i FRANKFURT a/M h°s herrar Broilerna BETH MANN och
» » » HERR RAPHAEL ERLANDER,
» HAMBURG hos NORBTYSRA BANKEN.
Stockholm den 1 Maj 1860.
Kongl. Svenska Riksgälds-Kontoret.
Register,
tillhörande 1860 års revisions-berättelse angående Biksgälds-kontoret.
Ackorder för åtskilige Landshöfdinge-beställningar, inlösen af
Allmänna bevillningens årliga belopp, utredning af
Amortissements-fond för 1858 års jernvägsbyggnads-lån
Amortissements-liqvider för dito dito
Anslagssummor, innestående,
4,
Antecknings-bok, förd hos Fullmäktige,
Balanser, proprie,
Barnhus, Stockholms allmänna, lån till
Baumannska Krono-fordran
Behållningen, kontanta
» » förräntandet deraf, v
Bevillningen, allmänna
:
Berättelser, emottagne af Revisorerne,
Besparingar, stats-verkets, liqvid angående
Brabant, fordna Svenska stats-lånen i
Brobyggnader, lån för
Byggnadslån
Decharge
Deponerade medel
Folkundervisningens befrämjande, anslag till
Fordringar, Riksgälds-kontorets,
» » för byggnadslån
» » » förlagslån
» » » lån till hamn- och brobyggnader samt
årensningar
u » » » » jernvägs-anläggningar
» » » » » tomtregleringar
» » » » » vattenaftappningar och odlings
företag
» » » oredovisade förskott
y> » kreditiv-
» ränte-
» särskilda
» utbalanserade
Sid.
25—26.
47—48.
46-47.
43.
6—12.
49.
48-49.
22.
50.
37.
64—65.
47—48.
3.
50—51.
50,
22-24.
18-21.
66.
13.
12—13.
16—39.
18-21.
21.
22—24.
24-25.
21.
26—34.
36.
35— 36.
37.
35.
18-37.
Sid.
Fullmäktiges afgifna berättelser
3.
» antecknings-bok
49.
» protokoller
3.
Fyr- och båk-inråttningarnes förbättrande, lån till
22.
Förlags-lån
21.
Förvaltnings-kostnader vid Riksgäldskontoret  49—50.
Garanti, Kongl. Majrts nådiga, å 1860 års stats-jernvägs-lån
57.
(Se det revisions-berättelsen bifogade lånekontrakt.)
Hamnbyggnader, lån för
22—24.
Hufvudbok, Riksgälds-kontorets
3, 49.
( 40—41.
Inkomster, Riksgälds-kontorets  igjj Litt. A.
Innestående anslagssummor
6—-12'
Inom linien upptagne skulder
13—16"
Instruktion för Rikets Ständers Revisorer, deri föreslagen ändring
66
Inventeringar, anställda,
65'.
Jernvägs-anläggningar, lån för
24- 25.
Jernväg s-byqgnader, Statens, särskilda redogörelsen för dertill år 1858 upp
*
3 42 47^
lanta, och utbetalda medel
j^g g2.
» » upplåning af dertill vid 1859—1860 års riksdag
anslagna medel  53—62.
Jernvägs-lån, 1860 års, inbetalningar derå
63.
» » utbetalningar deraf
63.
Karlskrona stads pastorat, lån till
22.
Kontanta behållning, Riksgälds-kontorets, förräntandet af
64—65.
Konvertering till premielån
57—62.
Kreditiv, Riksgälds-kontorets, å Rikets Ständers Bank
52.
Kreditiv-fordringar
35—36.
Landshöfdinge-ackorder, inlösen af.
25—26,
Liggare, särskildt förda,
49.
Liqvider angående öfverskott, brister och besparingar
50 -51.
Låne-kontraktet angående 1860 års utländska stats-jernvägslån
57.
(Revisions-berättelsen bilagdt.)
Obligationer, tillhörande 1860 års jern vägslån....,
59.
(Aftryck deraf revisions-berättelsen bilagde.)
Odlings-föreiag och vatten-aftappningar, lån för  26—34.
Ombudsmannens berättelse
3, 66.
Premie-lån, en del af 1860 års utländska jernvägslån konverteras dertill  57—62.
Proprie-balanser
48—49.
Protokoller, Fullmäktiges,
3.
Protokolls-diarium, Kommissariatets  3.
Sid.
Redogör eliar, särskilda,
3, 42 —47.
Revisionens omfattning
3.
Revisions-instruktionen, ändring deri föreslås
66.
Riksdags-kostnader
50.
Råkenskaps-utdrag, tryckta  49.
Räntebärande skulder, Riksgälds-kontorets
5—6.
Rånte fr ia dito, dito
6.
Ränte-fordringar
37.
Ränteri-förslagen
49.
Rättegångs- och utsökning s-ärenden
[£ 66.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper, utvisande detta verks inkomster
och utgifter under år 1859. (Bilagan Litt. A.)
Sjösänkningar och andra vatten-aftappnings-arbeten, stats-bidrag för  53.
Skulder, Riksgälds-kontorets,
3—16, 39—40.
» » . inom linien upptagne,  4, 13—46.
» » räntebärande,
3—4, 5—6.
» » räntefria,
4, 6.
» » utbalanserade,
5—16.
Summariska råkningarne
49.
Tillgångar, Riksgälds-kontorets,
16—39
Tomtreglerings-lån
21
Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper, tryckta,
49.
Utgifter, Riksgälds-kontorets,
{BU~Iått
» i» det dertill, enligt riks-staten anvisade bidrag .... 51—52.
Vexel-försäljningar
43
Vdtten-aftappningar och odlings-företag, lån till  26—34, 49
Våg-anläggningar och vägforbättringar, anslag till
49, 52
Ziffer-uppgifter na, ansvarigheten för
67.
Å-rensningar, lån för
22, 24.
Öfverskott, stats-verkets, liqvid angående
60—5 U
Fullmäktiges i Riksgälds-koutoret
utlåtande, i anledning al' Rikets Ständers
Revisorers berättelse om den innevarande
år verkställda granskning
af Riksgälds-kontorets förvaltning och
räkenskaper.
Till Ilikets Höglofl. Ständer.
Enligt 5 § af den under nyligen afslutade riksdag fastställda och i Kongl, kungörelsen
den 10 sistlidne Februari intagna förnyade instruktion för revisionerna af Riksgälds-kontorets
tillstånd och förvaltning, åligger det Fullmäktige i nämnde Kontor att
låta till trycket befordra och sedermera med allmänna tidningarne utdela de angående
dessa revisioner afgifna berättelser äfvensom de upplysningar, hvilka af deruti anmärkta
förhållanden kunna påkallas. Till fullgörande af den Fullmäktige sålunda ålagda skyldighet
att, då sådant, för ett sakkunnigt bedömande och afgörande af de framställningar,
revisions-berättelserna innefatta, anses erforderligt, ytterligare utreda och närmare
upplysa de till stöd för dessa framställningar anförda förhållanden, hafva Fullmäktige,
under genomgåendet af sednast församlade Herrar Revisorers berättelse om granskningen
af förvaltniugs-åtgärderna och räkenskaperna vid Riksgälds-kontoret, funnit sig böra bifoga
denna berättelse nedanstående utredning och upplysningar i anledning af deruti dels
uttalade åsigter och meddeladt yttrande, angående utgifningen af premie-obligationer för
en del utaf det, enligt Rikets Ständers beslut och föreskrift, under innevarande år utom
riket upptagna lån för fortsättningen af Statens jernvägs-byggnader, och dels framstäldt
förslag angående Riksgälds-kontorets befrielse från åliggandet att förränta och hålla allmänna
rörelsen tillhanda de till detta Verk influtna medel, intilldess de behöfva användas
för de utbetalningar, hvartill desamma blifvit anvisade.
Beträffande förstnämnda fråga, eller premie-obligationernas utgifning, hafva Herrar
Revisorer, efter anförandet af hufvudsakliga innehållet af Fullmäktiges till Herrar
Revisorer afgifna särskilda berättelse om den under innevarande år verkställda upplåning
af de för Statens jernvägsbyggnader anslagna medel, framställt åtskilliga anmärkningar
emot utfärdandet af sådana obligationer och Fullmäktiges i afseende derå vidtagna
åtgärder, samt uppgifvit de omständigheter och förhållanden, som, med hänsigt till
beskaffenheten af dessa obligationer och deras öfverensstämmelse med Rikets Ständers
rörande omförmälda upplåning fattade beslut, förefallit Herrar Revisorer anmärkningsvärda
(sid. 59—62 i den tryckta revisions-berättelsen). Vidkommande åter den andra,
Rikets Ständer af Herrar Revisorer underställda frågan, eller framställningen rörande
Riksgälds-kontorets kas. abehållningar, för hvilken frågas afgörande en fullständigare utredning,
än den Herrar Revisorer meddelat, synes erfordras, hafva Herrar Revisorer för
denna framställning äfvensom i afseende på sättet och vilkoren för verkställigheten af
sitt i sagde hänseende väckta förslag, åberopat de skäl, som finnas anförda i Herrar
Revisorers berättelse om den nu verkställda granskningen af Banko-verket. Fullmäktige
hafva derföre förskaffat sig kännedom om hvad den åberopade revisiens-berättelsen aflgående
förevarande fråga innehåller; hvilket torde böra här fullständigt upptagas, för att
pröfvas och bedömas i sammanhang med de af Fullmäktige rörande samma ämne tilllagda
upplysningar och yttrade åsigter.
Enligt hvad Herrar Revisorer i sin berättelse om Banko-verket uppgifvit och ytt
rat,
hade redan under vanliga förhållanden Riksgälds-kontoret stora kassabehållningar,
hvilka, intilldess desamma erfordrades för deras behöriga ändamål, förräntades af detta
Verk. Till följd af de indragningar, Riksgälds-kontoret verkställt af de, i och för Statens
jernvägsanläggningar, å utrikes ort upplånta medel, hade under sednare tider
dessa behållningar betydligen ökats, och Riksgälds-kontoret således kommit i tillfälle att
än vidare utsträcka sin lånerörelse i sagde hänseende. Herrar Revisorer bestredo visserligen
icke att fruktbargörandet af Riksgälds-kontorets i kassa varande kapital utgjorde
för Staten en fördel på samma gång, som derigenom för allmänna rörelsen bereddes
lättnad; men Herrar Revisorer betviflade, att det sätt, hvilket nu af Riksgälds-kontoret
begagnades för nämnde medels fruktbargörande, vore det lämpligaste, då härvid toges i
betraktande, att Riksgälds-kontoret vore ett 1 ikets Ständers Verk och, såsom sådant,
borde handla i full öfverensstämmelse med det samma Ständers Verk, Banken, som
hade det vigtiga åliggandet att upprätthålla myntvärdet i landet. Det vore nemligen
naturligt, att, dä det sednare Verket, för uppfyllandet af sin omforma Ida förnämsta bestämmelse,
ovilkorligen måste genom indragning efter hand af den genom Diskont-verken bedrifna
lånerörelsen minska sin sedel-ansvarighet, det förra Verket deremot, med bibehållen rättighet
och skyldighet att utlåna sina kassabehållningar, endast mäste afse att bereda
sig vinst, obekymradt om Bankens bemödanden att minska den på metalliska hassan
tryckande sedelansvarigheten, och således kunde komma att genom sin utlåning sätta
sedlar i omlopp samt derigenom motverka det ändamål, hvartill Banken vore nödsakad
sträfva, eller minskad påkänning å den metalliska valutan. Dylika exempel hade under
framfarna tider icke saknats, och det torde ensamt få tillskrifvas mellankomna lyckliga
omständigheter, att skada för realisationen deraf icke följt. Vid sådant förhållande,
hade Herrar Revisorer ansett sig böra å detta ämne fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
och derjemte föreslå förändringar, som, enligt Herrar Revisorers förmenande,
skulle leda till begge Verkens gemensamma fördel.
Det slags lånerörelse, Riksgälds-kontoret numera i betydlig utsträckning bedrifver,
måste vara mera fremmande för Riksgälds-kontorets bestämmelse och kunde ej
heller för allmänna rörelsen medföra den nytta, som borde kunna påräknas, om samma
lånerörelse utöfvades af ett peninge-utlånande verk. Uti förra hänseendet hade Herrar
Revisorer ansett sig böra erinra om det kända förhållande, att Riksgälds-kontoret, för att
vara beredt på förestående utbetalningar, måste antingen i förtid indrifva utlår.ta medel
och genom dylik åtgärd för sig sjelf föranleda ränteförlust eller ock, till förekommande
deraf och möjligen äfven af andra orsaker, anlita det kreditiv, Riksgälds-kontoret ägde
å Banken, ehuru detta ingalunda vore afsedt, för att utlänta medel en längre tid mätte
kunna hållas fruktbara, utan för bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar.
För sin åsigt i sednare afseendet, eller i fråga om denna lånerörelses mindre
fördelaktighet, ansågo sig Kevisorerne hemta stod deraf, att Riksgälds-kontoret ofta måste
återfordra utgifna lån å tider, dä allmänna rörelsen vore deraf mest i behof, hvarigenom
för denna rörelse störande fluktuationer i peningemarknaden kunde uppstå.
Dessa oegentligheter skulle dock kunna undvikas, derest Riksgälds-kontoret ägde icke
allenast att å depositräkning hos Banko-diskontvcrket mot den ränta, som för tillfället
vore bestämd, tid efter annan, insätta sina kassabehållningar, utan äfven att, om behof
deraf gjordes, hos Banko-diskontverket upptaga lån mot gällande utlåningsränta. Riksgälds-kontoret
komme härigenom att, utan bedrifvande af särskild utlåningsrörelse, erhålla
ränta på inneliggande behållningar; hvilket någon gång, på det hela, kunde för
Kontoret blifva mera inbringande, än exempelvis nu vore händelsen, då icke ens till en
Bankens understigande ränta allt hvad Riksgäldskontoret hade i kassa kunnat utlånas;
och Banken skulle tillskyndas en vinst, hvilken visserligen blefve negativ, enär Rikets
Ständer, som vid hvarje riksdag ägde förordna angående dispositionen af Bankens behållna
vinst och den del deraf, hvilken icke erfordrades för Bankens konsoliderande,
kunde hänvisas till Riksgälds-kontoret, som på sådant sätt komme i tillfälle att hos
Banken sjelf förränta dennas egna vinster. Men den positiva och mest framstående fördelen
af den ifrågasatta förändringen skulle för Banken uppkomma derigenom, att Banken
kunde bättre, än nu vore fallet, reglera sedel-utgifningen och bibehålla Bankens
sedlar vid deras rätta värde. För allmänna rörelsen borde förändringen blifva särdeles
välkommen, då genom densamma rörelse-kapitalet vunne mera stadga, helst indragning
eller förminskning af Bankens lånerörelse, när sådan ifrågakomme, kunde ske småningom.
Lånetillgångarne i Diskont-verken skulle dessutom förökas och medlen erhålla jemnare
spridning bland allmänheten, än som vore möjlig under nuvarande förhållanden, då Ständernas
begge Verk, oberoende af hvarandra, besörjde utlåningsrörelse.
Herrar Revisorer hafva alltså föreslagit, att Riksgälds-kontoret måtte befrias från
åliggandet att till allmänheten utlåna sina ägande kassabehållningar, hvilka i stället
borde, för beredande af vinst åt Riksgälds-kontoret, insättas å deposit-räkning i Bankodiskontverket.
Antagandet af detta förslag förutsatte likväl oundvikligen förändringar i
de angående Diskonternas utlåningsrörelse nu gällande föreskrifter. At icke allenast
Banko-fullmäktigc, utan äfven Diskont-verkens Styrelser måste nemligen lemnäs friare
händer, såväl i allmänhet, som till exempel vid bestämmandet af räntan vid diskontering
och utlåning från handels- och närings-diskontfonden. Beträffande de obligationer och
andra säkerheter, som finge belånas; högsta tillåtna skuldsättningsbeloppet; maximum
för kreditiv; tiden och sättet för lånens utgifning, samt dem, som vore till iån berättigade
— från hvilken lånerätt enskilda banker, aktiebolag och korporationer icke borde
uteslutas — hafva Herrar Revisorer väl icke ansett lämpligt att framställa något,
förslag, enär Rikets Ständer, genom sina vederbörliga Utskott, vore bäst i tillfälle inhemta
de upplysningar och utredningar, som erfordrades, derest sjelfva hufvudsaken eller
lånerörelsens hänvisning från Riksgälds-kontoret till Banken af Rikets Ständer gillades;
men på det att Herrar Revisorers anmärkning ej måtte erhålla motståndare bland personer,
som befarade att, genom enskilda bolag och korporationer tiilerkänd rättighet fil!
lån hos Diskont-verken, lånetillgångarne skulle minskas för den enskilde, kunde i samband
med öfriga förändringar i föreskrifterna angående Diskont-verkens lånerörelse, det
stadgande införas, att lån ej finge utgifvas till enskilda banker, aktiebolag och korporationer
å högre sammanräknadt belopp, än sorn motsvarade hvad Riksgälds-kontoret hade
å depositionsräkning hos samma Verk innestående.
Efter att hafva anfört hvad revisions-berätteisen angående Rikets Ständers Bank
innehåller i fråga om det sätt, hvarpå Riksgälds-kontorets kontanta behållning, enligt
Herrar Revisorers åsigt, hädanefter borde förräntas och hållas allmänna rörelsen tillhanda,
få Fullmäktige upplysningsvis erinra, hurusom det åliggande i sagde hänseende,
från hvilket Herrar Revisorer ansett Riksgälds-kontorets Styrelse böra befrias, uppdragit*
ät denna Styrelse genom Rikets Ständers först vid riksdagen åren 1840 och 1841
fattade och sedermera, jemlikt derom i reglementet för detta Verk införda stadganden,
vid hvarje riksdag förnyade beslut. De hos Fullmäktige förda protokoller samt Riks
-
gälds-kontorets räkenskaper vitsorda, att Fullmäktige, på sätt jemväl både Rikets Ständer
och deras Revisorer vid flera tillfällen uttryckligen förklarat, egnat en oaflåtlig uppmärksamhet
åt detta lika vigtiga som ansvarsfulla uppdrags fullgörande, så vidt Kiksgälds-kontorets
finansiella ställning och de detta Verk ålagda utbetalningar medgifvit.
Till ådagaläggande af ej mindre det belopp, som utaf de influtna kontanta tillgångarne
blifvit under loppet af hvart och ett år förräntade och allmänna rörelsen tillhandahållits,
än den derigenom uppkomna och för Rikets Ständer disponibla behållna räntevinst,
hafva Fullmäktige ansett sig böra bifoga en häröfver ur Riksgälds-kontorets räkenskaper
sammandragen uppgift, hvilken dessutom utvisar det, genom inköpta räntebärande papper
eller utgifna lån, vid hvarje års slut tills vidare förräntade kapitalets belopp samt
procentberäkningen för derå upplöpande och Riksgälds-kontoret tillgodokommande räntor.
Enligt hvad af denna uppgift inhemtas, har den sammanräknade räntevinst, som, genom
ifrågavarande medels fruktbargörande, under tiden från medlet af år 1841 till den 1
Juli innevarande år uppkommit, utgjort icke mindre än 2,961,280 R:dr 96 öre, oaktadt
under 5 års tid, eller under åren 1844, 1847, 1848, 1854 och 1855, något vidare uppköp
af dylika papper eller någon ytterligare utlåning icke kunnat ske. Det vid utgången
af hvarje kalenderår utestående kapitalbeloppet utaf meranämnde medel, har, enligt
samma uppgift, utgjort högst 5,827,541 R:dr 57 öre (vid 1858 års slut) och minst
1,021,500 R:dr (vid slutet af år 1848). Under förra hälften af innevarande år hade de
förräntade medlens belopp ytterligare ökats och utgjorde vid detta halfårs utgång
6,773,063 R:dr 79 öre, hvaraf 2,837,400 K:dr voro utlånta mot 6 och 2,614,048 K:dr
37 öre mot 5 procents årlig ränta. Uti de medel, för hvilka räntan understeg 5 procent,
innefattas den summa 754,902 R:dr 53 öre, sorn, efter innehållen kapitalrabatt, utbetalts
för de af Riksgälds-kontoret återköpta, 1858 års jernvägslån tillhörande 4.^ procents-obligationer
å 300,000 T:hlr Preuss. Courant; och motsvarar räntan å dessa obligationer rätteligen
4f procent utaf det vid obligationernas återköpande derför betalda kapital.
Då Pikets åren 1840 och 1841 församlade Ständer beslöto, att Riksgälds-kontorets
kontanta tillgångar borde göras fruktbärande för Statsverket och tillgängliga för allmänna
rörelsen, förklarades, att, vid verkställigheten deraf) skulle förfaras på enahanda
sätt, som i afseende på räntebärande pappers uppköp och belåning af Rikets Ständers
Bank vore stadgadt. Derföre fingo, enligt då meddelade föreskrifter, endast obligationer,
utgifna af hypotheks-inrättningarne samt Arméens ackords-amorterings-fond, för sagde
ändamål uppköpas, och lån blott meddelas mot hypothek af dylika jemte Stockholms
stads Drätsel-kommissions obligationer. Samma ränta och belånings-grunder, som voro
föreskrifna. för de från Banko-diskonten och Låne-kontoren, emot hypothek af s. k. publika
papper, meddelade lån, bestämdes äfven för Riksgälds-kontorets utlåning emot samma
slags hypothek. Den då till 5 procent fastställda räntan, jemte öfriga stadganden
rörande ifrågavarande utlåning, blefvo äfven, oaktadt sedermera inträffade förändringar i
penningerörelsen och den allmänna räntefotens belopp, bibehållna vid efterföljande riksdagar,
emedan enahanda räntevilkor fortfarande ansågos böra gälla för län, som mot
enahanda säkerhet utlemnades utaf Bankens och Riksgälds-kontorets medel. Det var
först vid 1856 —1858 års riksdag, som Rikets Ständer, fastän de för publika pappersbelåningen
i Banko-reglementet meddelade stadganden icke undergingo någon hufvudsaklig
förändring, medgåfvo friare händer åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret vid utlånandet
af de tilt detta Verk influtna medel, som icke erfordrades för bestridandet af detsamma
ålagda utbetalningar. Enligt Rikets Ständers då fattade beslut, skulle till dessa
medels förräntande lån få utgifvas emot skuldförbindelser, som Fullmäktige ansåge innefatta
full säkerhet, och hvilka antingen vore afgifna af städer och menigheter eller oktrojerade
penninge-förvaltande verk ock inrättningar, eller försedda med hypothek af rän
-
- 5 —
tebärande obligationer, hvilka utfärdats af sådana verk och inrättningar samt andra större
bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t medddelade, oktroyer eller fastställda
reglementen, trädt i verksamhet; hvarjemte åt Fullmäktige öfverlemnades att,
med afseende å den vanliga penningeräntans belopp och de hypothiserade obligationernas
afsättlighet, vid låns beviljande bestämma ej mindre räntebeloppet än lånesummans förhållande
till det erbjudna hypotheket. Deremot ansågo Rikets Ständer den Fullmäktige
förut medgifna rättigheten att, till förräntande af Riksgälds-kontorets kontanta behållning,
för detta Verks räkning uppköpa vissa inrättningars utfärdade obligationer böra
upphöra, emedan den tidtals för Riksgälds-kontoret nödvändiga uppsägningen eller offentliga
försäljningen af ett större antal sådana uppköpta obligationer skulle kunna medföra
flera betänkliga olägenheter. Beträffande de till Riksgälds-kontoret influtna medel i anledning
af den vid samma riksdag beslutade upplåning för Statens jernvägs-byggnader, förordnade
Rikets Ständer, att dessa medel likaledes borde förräntas intilldess desamma behöfde
användas för det dermed afsedda ändamål; och skulle Fullmäktige äfven äga uppköpa
i sådant afseende antagliga obligationer, som antingen förfölle till betalning efter viss
bestämd tid eller utan svårighet och kapitalförlust kunde vid inträffande behof föryttras.
Med anledning af den Riksgälds-kontoret ålagda skyldigheten att göra sin innestående
kontanta behållning räntebärande och tillgänglig för allmänna rörelsen, och då
Riksgälds-kontorets i sådant ändamål vidtagna åtgärder skulle kunna utöfva ett väsendtligt
inflytande å Bankens ställning med hänsigt till den utelöpande sedelstocken, samt
dessa åtgärder således kunna motverka en å Banko-styrelsens sida samtidigt nödig ansedd
och beslutad inskränkning i Bankens lånerörelse och minskning i de utelöpande
banko-sedlarnes belopp, på det att stadgadt förhållande mellan sedelmyntet och metalliska
kassan icke mätte öfverskridas, väcktes redan vid .1849 års statsrevision fråga om
en närmare beröring mellan Styrelserna öfver Banken och Riksgälds-kontoret, hvarvid
Rikets Ständers uppmärksamhet fastades å angelägenheten att i enahanda ändamål, som
sednast församlade Revisorer synas hafva afsett, åstadkomma en större enhet i förvaltnings-åtgärderna
vid dessa bägge Verk.
Sedan dåvarande Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, uti sitt rörande detta ämne
afgifna yttrande, förklarat sig anse den af Revisorerne åsyftade inbördes beröring och
gemensamhet vid Bankens och Riksgälds-kontorets förvaltande oförenlig med ett ändamålsenligt
utförande af de från hvarandra högst skiljaktiga uppdrag och åligganden, som
utgjorde de hufvudsakligaste syftemålen med dessa 2:ne särskilda Verks inrättande och
tillvaro, yttrade 1850 och 1851 års riksdags Banko-utskott, att nu antydda, vidt åtskiljda
och olikartade föremål för Bankens och Riksgälds-kontorets verksamhet tillfyllest
ådagalade anlägenheten deraf, att dst enas af meranämnde 2:ne Verk förvaltning vore
fullkomligt oberoende af det andras; hvadan och då Banken, i afseende på skyldigheten
att infria sina förbindelser, borde förfära på enahanda sätt. antingen dessa förbindelser
innehades af Riksgälds-kontoret och något annat allmänt verk eller af enskilda personer.
Utskottet icke kunde dela Revisorernes åsigt om behofvet och ändamålsenligheten
af sådana föreskrifter, hvarigenom en närmare öfverensstämmelse eller gemensamhet i
beslut och åtgärder vid Bankens och Riksgälds-kontorets förvaltning skulle åstadkommas,
helst hvarje sammanblandning af Stats- och Banko-verken syntes så mycket mera
böra omsorgsfullt undvikas, som det sednare Verkets vid flera tillfällen inträffade obestånd
städse härledt sig från dess förbindelser och transaktioner med det förra; och som Rikets
Ständer gillade och godkände dessa af Banko-utskottet yttrade åsigter, så ansågs Revisorernes
framställning icke föranleda någon vidare åtgärd.
Den »sammanblandning af Statsverkets och Bankens åligganden», hvars framtida
undvikande sålunda förklarats vara af högsta vigt. skulle dock blifva en gifven följd af
det nu framställda förslagets antagande, enär Banken derigenom komme att få sig ålagd
skyldigheten att hädanefter förränta och i utlåningsväg hålla allmänna rörelsen tillhanda
Riksgälds-kontorets ägande kontanta tillgångar, samt Riksgälds-kontoret blefve berättigadt
att, vid infallande behof, för sina utgifter upptaga lån hos Banken eiler dess Diskontverk.
Detta förslag är dessutom oförenligt med den, vid sednaste realisations beslutande
och utförande, af Rikets Ständer antagna och till framtida iakttagande fastställda
grundsats, att Statens och Bankens kreditförhållanden skola vara fullkomligt afskiljda
samt Banken helt och hållet befriad från vidare förbindelse att i behofvets stund
tillskjuta för statsutgifternas bestridande erforderliga medel. Då nu angifna förhållanden
icke lära af Rikets Ständer förbises i fråga om den af Herrar Revisorer föreslagna öfverflyttning
till Banken af bestyret med utlåningen af Riksgälds-kontorets kassa-behållning,
och den i sammanhang dermed ifrågaställda rättigheten för det sednare Verket att
i länsväg från det förra utbekomma hvad utöfver genast disponibla tillgångar kunde för Riksgälds-kontoret
erfordras till dess förefallande utbetalningars fullgörande, så torde måhända
någon vidare erinran emot det af Herrar Revisorer väckta förslaget icke erfordras;
men alldenstund till stöd för detsamma uppgifvits åtskilliga omständigheter och förhållanden,
hvilkas verkliga beskaffenhet och inverkan på förevarande fråga Fullmäktige, vid
afgifvandet af sitt yttrande angående detta ämne, ansett sig icke kunna underlåta att
jemväl vidröra, anhålla Fullmäktige att till hvad redan blifvit af dem yttradt få tillägga
följande erinringar:
Riksgälds-kontorets egenskap af ett Rikets Ständers verk och den omständigheten,
att Rikets Ständer derjemte hafva ett annat penninge-verk, kan val icke utgöra någon
giltig anledning till inskränkning af vederbörande Styrelses dispositionsrätt öfver
Riksgälds-kontorets tillgångar på det sätt och i den ordning Rikets Ständer bestämt,
helst dessa tvenne för väsendtligen olika föremål inrättade Verk måste, såsom grundlagarne
jemväl föreskrifva, enligt derefter lämpade skiljaktiga grunder för deras rörelse
och verksamhet, af särskilda Styrelser förvaltas.
Likasom nästan alla andra verk och inrättningar samt en mängd enskilda personer
inom hufvudstaden, hvilka måste äga större vid anfordran disponibla kontanta behållningar,
har Riksgälds-kontoret visserligen sin kassa deponerad och förvarad i Rikets
Ständers Bank. Ålla sådana depositioner ske dock under uttrycklig förutsättning, att
de deponerade medlen, vid förefallande behof, skola ovilkorligen vara för deponenten tillgängliga.
Att förklara denne skyldig, att vid sina i Banken innestående medels uttagning
och disponerande fästa afseende på Bankens dåvarande finansiella ställning och dess
fördel af dessa medels qvarstående eller olägenhet af deras utlemnande, strider helt och
hållet emot naturen af och ändamålet med dylika depositioner. Riksgälds-kontorets Styrelse
kan väl ej skäligen i detta hänseende åläggas andra vilkor och förbindelser än öfriga
penninge-förvaltande myndigheter. För öfrigt anse sig Fullmäktige, i anledning af
hvad Herrar Revisorer anfört, böra erinra, hurusom innehafvare af Bankens sedlar ingalunda.
fått sig tillerkänd någon betalningsrätt framför de Bankens fordrings-ägare, som
hos detta Verk äga innestående behållningar, och någon skillnad mellan Bankens skuld
för utelöpande sedlar och på depositions-räkning insatta samt vid anfordran til! betalning
förfallna medel förekommer hvarken i sednast utfärdade eller förut gällande Bankoreglementen.
Dessa medel skola, likasom sedlarne, inberäknas i Bankens sedelstock, och
ej mindre de förras än de sednares belopp afses vid bestämmandet af förhållandet mellan
sedelstocken och metalliska kassan. För Riksgälds-kontorets eller andra deponenters
räkning skeende tillfälliga lyftningar af deras hos Banken insatta medel och den deraf
föranledda förvandlingen af en del utaf Bankens depositionsskuld till sedelskuld kan val
således icke gerna äga den menliga inverkan på Bankens rörelse och ställning, som Revisorerne
föregifvit eller, på sätt de yttrat, »utan mellankomna lyckliga omständigheter
föranleda akacia för realisationen.» Det måste naturligtvis alltid bero på Banken sjelf,
att, om omständigheterna anses påkalla en sådan åtgärd, såsom låntagare bereda sig en.
under lånetiden obestridlig dispositonsrätt, öfver de medel, Riksgälds-kontoret tidtals kan
vara i tillfälle att genom utlåning förränta.
Herrar Revisorer hafva icke uppgifvit grunderna för sin yttrade förmodan, att, efter
den föreslagna öfverflyttningen till Banko-diskonten af bestyret med förräntandet af
Riksgälds-kontorets kassa-behållning, »Banken skulle kunna bättre, än nu är fallet, re»glera
sedelutgifningen och bibehålla Bankens sedlar vid deras rätta värde.» För Fullmäktige
synes denna förändring af hittills iakttagna förhållanden just komma att leda till
ett motsatt resultat, ty Banko-styrelsen kan antagligen icke på förhand äga någon närmare
kännedom om de tidpunkter, då vilkoren för utbekommandet af de å Riksgäldskontoret
anvisade statsbidrag kunna varda uppfyllda, eller andra omständigheter inträffa,
som föranleda verkställigheten af de Riksgälds-kontoret ålagda stora utbetalningar. Bankostyrelsen
är således icke i tillfälle att dessförinnan, genom i sådant afseende vidtagande
åtgärder, förbereda erforderlig tillgång till sagde utbetalningar, utan måste dessa derföre i
de flesta fäll komma att utöfva en direkt inverkan på Bankens sedelutgifning och följaktligen
medföra betydliga, med Bankens metalliska kassas tillväxt eller förminskning ej
sammanhängande, förändringar i beloppet af de utelöpande banko-sedlarne.
Under hänvisande till de i Usta §:n af det reglemente, som vid hvarje riksdags
slut för Riksgälds-kontoret utfärdats, angifua föremålen för Kontorets verksamhet samt
dess erhållna åligganden och uppdrag, våga Fullmäktige bestrida Herrar Revisorers påstående,
att den af Riksgälds-kontoret bedrifna lånerörelse är för detta Verks »bestämmelse
mera främmande». Utom det allmänna stadgandet i afseende på utförandet af »alla
uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret af Rikets Ständer erhållit», och hvartill
obestridligen måste hänföras den Kontoret uttryckligen ålagda skyldigheten att göra dit
influtna medel fruktbärande och hålla desamma allmänna rörelsen tillhanda, åligger det
Riksgälds-kontoret, enligt Rikets Ständers särskildt fattade samt af Kongl. Maj:t fastställda
och till framtida efterrättelse allmänt kungjorda beslut, att på säkert och ändamålsenligt
sätt göra de till amortissements-fonderna tor jernvägslånen anslagna medel fruktbärande,
hvilket äfven är förutsatt vid bestämmandet af det årliga ränte- och amorterings-anslagets
belopp. De kungörelser, som innefatta begge Statsmakternas sålunda meddelade beslut,
angående de under Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret förvaltning ställda amortissementsfonderna,
äro också uttryckligen åberopade i de om nämnde lån afslutade kontrakter;
hvadan bestämmelserna i sagde hänseende icke lära kunna utan kontrahenternas ömsesidiga
begifvande förändras, än mindre upphäfvas. Till följd af omförmälda stadganden,
kommer också sannolikt större delen af Riksgälds-kontorets framtida operationer i och för
dess kontanta behållnings förräntande att föranledas genom detta åliggande att göra de
högst betydliga amortissements-fonderna jemte dertill hörande medel räntebärande, intilldess
desamma kunna och böra till förefallande liqvider i stadgad ordning användas. Dessutom
hafva åtskilliga andra fonder och tillgångar för enahanda ändamål, tid efter annan,
blifvit tili Riksgälds-kontoret öfverlemnade, bland hvilka Fullmäktige här tro sig endast
böra exempelvis uppgifva undsättnings-medlen, hvilkas nuvarande i Riksgälds-kontorets
lånerörelse ingångna belopp utgör ej mindre än 1,268,731 R:dr 66 öre, och de för såld
ekeskog samt rättigheten till dess framtida begagnande influtna samt hos Riksgälds-kontoret
deponerade medel, som vid innevarande års början öfverstego en summa af 430,000
R:dr.
— 8
Fullmäktige hafva ej heller funnit anledning instämma i den af Herrar Revisorer
yttrade åsigt: att den vid förräntningen af Rikgälds-kontorets kontanta behållning verkställda
utlåning icke medfört den nytta för allmänna rörelsen, som, i fall sådant skett
genom ett penninge-utlånande verk, deraf kunnat påräknas. Tvertom hysa Fullmäktige
den öfvertygelsen, att de större understöd, som de i spridda landsorter bildade låneanstalter
från Riksgälds-kontoret erhållit och hvarigenom dessa inrättningar just blifvit satta i
tillfälle att oafbrutet underhålla och fortsätta sin rörelse, varit i flera fall för näringarnes
bedrifvande och den industriella verksamheten vida mer gagnande, än de jemförelsevis
mindre betydliga lån, som kunnat af enskilda personer direkte utbekommas från härvarande
Banko-diskont. Och oaktadt de af Herrar Revisorer framställda anmärkningar
emot den af Riksgälds-kontoret bedrifna lånerörelsen, hafva Herrar Revisorer dock slutligen
förklarat, att antagandet af deras förslag i afseende på denna lånerörelses öfverflyttning
till Banken förutsatte oundvikligen förändringar i hittills gällande föreskrifter angående
Diskonternas utlåningsrörelse, vid hvilken rörelse Herrar Revisorer synas anse hufvudsakligen
sådana stadganden, som Rikets Ständer redan meddelat i fråga om förräntningen
af Riksgälds-kontorets kontanta behållning, böra tjena till efterrättelse, så att Riksgälds-kontorets
hos Banko-diskonten innestående medel måtte kunna i låneväg utlemnas
till enskilda banker, aktie-bolag och korporationer.
Vid jemförandet af fördelarne eller vinsten för det allmänna af utlåningen vid förräntandet
af Riksgälds-kontorets kontanta behållning och den genom Banko-diskonten
bedrifna lånerörelse, torde det förhållande icke böra förbises, att sagde utlåning, hvilken,
alltsedan Rikets Ständers beslut derom fattades, varit omedelbart ombesörjd af Fullmäktige,
icke föranledt den ringaste tillökning i detta Verks förvaltnings-kostnader eller några
särskilda utgifter för detsamma. Ej heller har under hela den tid denna utlåning fortfarit
fråga förekommit om afskrifning eller förande inom linien i räkenskaperna af något
enda bland de genom densamma föranledda fordringsanspråk.
Beträffande det af Herrar Revisorer omförmälda anlitandet af Riksgälds-kontorets
kreditiv å Rikets Ständers Bank, få Fullmäktige åberopa den i Herrar Revisorers berättelse,
sid. 52, meddelade uppgift å de summor, som utaf detta kreditiv under loppet af
sistförlidet och innevarande år lyftats och återbetalts. Denna uppgift visar nemligen, att
nämnde kreditiv endast vid 3:ne tillfallen under hvartdera året varit begagnadt, samt att
/ de lyftade kreditiv-summorna vanligtvis inom några veckors förlopp varit till fullo godt
gjorda.
Samtidigt med uttagningar å kreditivet eller vid de tillfällen detsamma varit begagnadt,
har i sednare tider icke någon låne-ansökan blifvit af Fullmäktige beviljad.
Föregående Revisorer hafva erkänt och vitsordat det gagnande inflytande på penningeställningen
inom landet, den lånerörelse, hvarom nu är fråga, utöfvat; och genom
denna lånerörelse hafva onekligen inom flera delar af riket närings- och industri-idkarne
erhållit tillgång till förfallna liqviders verkställande äfvensom erforderligt kapital för sina
yrkens och näringars samt industriella inrättningars oafbrutna bedrifvande under den nyligen
tillryggalägga, i financielt hänseende så bekymmersamma tidsperioden. Då de medel,
som genom Riksgälds-kontoret kunna göras räntebärande och allmänna rörelsen tillhandahållas,
äro afsedda för vissa bestämda statsutgifter, måste desamma återfordras i
den mån de skola för sitt egentliga föremål användas. Några stående lån kunna följaktligen
icke utaf dessa medel påräknas; och de förräntade summornas belopp har, på sätt bifogade
tabellariska uppgift visar, varit mycket omvexlande, såsom helt och hållet beroende
af förr eller sednare skeende reqvisitioner utaf de på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifterna.
Detta oundvikliga förhållande måste oförändradt fortfara, äfven om bestyret med
Sagde medels utlåning kominer att af Banko-diskontverket öfvertaga.?, enär Riksgäldskontoret,
i allt fall, blifver nödsakadt att för sina utbetalningars bestridande använda dertill
beräknade och anslagna tillgångar. Någon oafbrutet fortgående lånerörelse kan således
omöjligen grundas på dessa tillgångar; och den omvexling i Banko-diskontens
rörelse samt de förändringar i dess lånetillgångars belopp, som oftanämnde medels begagnande
till en tillfällig förstärkning af Banko-diskont-fonderna komme att förorsaka,
skulle sannolikt väcka allmän missbelåtenhet och ingalunda motsvara anspråken på en
allmän låne-inrättnings fortfarande och ändamålsenliga verksamhet.
I anledning af Herrar Revisorers anmärkning, att Riksgälds-kontoret icke ens till
en Bankens understigande ränta kunnat utlåna hela sin kassa-behållning, anse sig Fullmäktige,
som förmoda, att Herrar Revisorer härvid velat fästa uppmärksamheten å det
betydliga belopp, sorn tidtals under loppet af detta års sommar och höst funnits innestående
å Riksgälds-kontorets i Banken öppnade särskilda räkning för de till Statens
jernvägsbyggnader anvisade medel, böra upplysa, att denna kassa-behållning uppkommit genom
de stora och bestämmelserna i läne-kontraktet vida öfverstigande inbetalningar, som under
sagde tid skett å innevarande års jernvägslån. Men som största delen af de sålunda
influtna medlen varit afsedd att användas dels för jernvägsarbetenas fortsättande under
detta år och dels till de qvartalsvis förfallande liqviderna för 1858 års tillfälliga statslån,
så hafva Fullmäktige, vid sådant förevetande och med afseende å snart inträffande
utbetalningar, funnit betänkligt att utlåna för dessa utbetalningar påräknade och erforderliga
medel.
Fullmäktige tro sig kunna förbigå hvad Herrar Revisorer för öfrigt yttrat vid
framställandet af nu ifrågavarande förslag, och således icke behöfva utveckla sina mot
Herrar Revisorers stridiga åsigter, rörande verkställbarheten af samma förslag samt de
hinder och svårigheter, som detsammas antagande skulle förorsaka för Riksgälds-kontorets
ändamålsenliga förvaltning och fullgörandet af dermed förenade åligganden; utan anse sig
redan hafva anfört tillräckliga skäl för sitt afstyrkande af Rikets Ständers bifall till
detta förslag.
Fullmäktige öfvergå till besvarandet af de anmärkningar, Herrar Revisorer ansett
sig böra framställa mot den emellan Fullmäktige och öfvertagarne af jernvägslånet af den
26 April träffade öfverenskommelse, i följd af hvilken, uppgjord i form af ti 11 äggs-kontrakt
den 4 nästförlidne Juli, premie-obligationer för Två millioner Thaler Preussiskt Courant af
nämnda lån skulle till låne-öfvertagarne komma att utfärdas och numera äfven blifvit
utfärdade; påkallande den omständlighet, hvarmed Herrar Revisorer sökt utveckla sina
åsigter angående detta ärende, en större utförlighet vid anmärkningarnes bemötande äfven
från Fullmäktiges sida, och det så mycket hellre, som åtskilliga af dessa anmärkningar
utgå från en uppfattning af sakförhållandena, som alltför mycket afviker från den rätta.
Utgångspunkten för ifrågavarande anmärkningar utgöres af Herrar Revisorers såsom
»obestridligt» uppställda antagande, att premie-obligationerna »i sjelfva verket icke
vore annat än lottsedlar, i det närmaste af samma beskaffenhet som de vanliga klasslotteriernas»,
och att »den enda skillnaden emellan dem vore den, att dragningarne i spelet
med de förra fortginge under en betydligt längre tidsrymd än i klasslotterierna.» lietta
påstående, från hvilket Herrar Revisorer, och efter dem flere andra, i offentligt tryck uppträdande,
anmärkare härledt sitt förklarande, att ifrågavarande konvertering af en del utaf
lånet till premie-obligationer vore ett med rikets lagar oförenligt lotterispel, innefattar
emellertid ett (i mer än ett hänseende väsendtligt misstag. I det Geuiiesiska eller så kallade
nummerlotteriet, der för hvarje spel blott en dragning på fern numror eger rum, och >
der den på hvars och ens godtfinnande, inom ett visst maximum, beroende storleken af insatserna
samt derefter af de möjliga vinsterna bestämmes efter de olika kombinationer,
som kalias enkla eller bestämda utdrag, amber eller terner, går insatsen alltid förlorad,
om ej någon vinst för insättaren utfallit. I klasslotteriet, som skiljer sig från det förra
deruti, att insatsernas storlek bestämmes efter vissa, gifna klasser med lika stor insats
för hvarje spelare inom samma klass, och att. dragningen af de olika vinsterna inom
hvarje klass sker klassvis, går insatsen likaledes förlorad för alla dem, som ej gynnas af
lyckan. Detsamma eger rum vid étt vanligt lotteri, beräknadt på en eller flera vinster.
Enligt regeln hör dst alltså till karakteren af alla dessa slags lotterier, att 'en
del af insättarne i dem förlorar sina insatser, under det en annan del gör vinster.
Man äfventyrar en förlust, för att möjligtvis göra en vinst. Annat är förhållandet med
köpare af premie-obligationer, utfärdade för upptagna lån. Obligationerna utgöra
här i full juridisk mening förskrifningär på ett visst kapitalbelopp, och äro i detta
hänseende, enligt sin lydelse, lika bindande för utfärdaren, som hvarje annan låneobligation.
Köparen, elier den lagliga innehafvare!!, är alltså ovilkorligen och lagligen berättigad
att, i den ordning lånekontraktet stadgar och med hvars hufvudinnehåll obligationen naturligtvis
måste öfverensstämma, utbekomma det • förskrifva kapitalet. Han kan således
icke i något fall gå miste om sin insats, eller hvad han för obligationen utgifvit, så vida
han vill afvakta den genom kontraktet bestämda dagen för dess inlösen och icke för den
samma
erlagt mer än dess pari. Hvad lian dervid möjligen kunnat erlägga mindre, blir
tili och med på den bestämda inlösningsdagen för honom en vinst. Uti allt detta ligger
alltså .redan en väsendtlig och oförtydbär olikhet mellan premie-obligationer och lotterisedlar.
En annan är den, att, då uti såväl nummer- som klasslotterispelét flere olika personer
kunna vara innehafvare af samma lottnumror, sådant är omöjligt i fråga om premie-obligationer,
just i anseende dertill, att, då en lottsedel utgör förskrifning på ett visst
vinstbelopp, i händelse ett sådant .under förut bestämda förhållanden vid en viss dragning
skuiie pä nummern utfälla, premie-obligationen deremot utgör förskrifning på ett visst
kapitalbelopp, som inom en viss tid ovilkorligen måste till obligations-innehafvaren utbetalas.
Tiden för möjligheten af en iotterivinsts utfallande beror utaf den af lotteri-styrelsen
uppgjorda plan, efter hvilken lotteriet skall för dragningarne, såsom det heter,, »tillslutas.
» Tiden, hvarinom det uti en till ett amorteringslån hörande premie-obligation förskrifna
kapitalet sednast skall utbetalas, bestämmes deremot genom samverkningen af de
två faktorer, sorn tillsamman utgöra annuiteten, nemligen den fastställda amorterings-proeenten
och den öfverenskomna räntan. Nämnda tvä tidsbestämningar hafva alltså till sin
grund intet jemförlig!., hvarken i fråga om likhet eiler i fråga om olikhet, och Herrar
Revisorers anmärkning, att »enda skillnaden» emellan premie-obligationer och klass-lotterisedlar
skulle ligga uti den olika tidsrymd, hvarinom dragningarne för hvartdera slaget
fortgå, torde alltså, för att till sin rätta halt uppfattas, ej behöfva vidare genmäle.
Den omständigheten, att för amortering af premie-obligationer en periodiskt återkommande
utlottning, som sträcker sig öfver hela antalet af de ännu då oinlösta, måste
anställas, kan icke heller förvandla dem till lotterisedlar, oaktadt utlottningen af såväl
de förra som de sednare verkställes på enahanda sätt, EnUsädan utlottning eger ju äfven
rum i fråga om obligationer på amorteringslån med fix ränta, och mäste i följd af sakens
natur ega rum, då amorteringen ej kan ske genom uppsägning eller uppköp under pari;
men att dessa obligationer derigenom blifva lika med lotterisedlar, torde väl ingen vilja
— 11
påstå, oaktadt äfven de, efter omständigheterna, kunna utöfver insatsen, eller hvad deremot
svarar, bereda sina innehafvare en större elier mindre vinst.
Hvad nu frågan om vinsten angar, framställer sig visserligen här en sida af saken,
der premie-obligationssystemet och lotterierna förete mycken likhet. Det är i båda hänseendena
lyckträffen, som bestämmer om och huru stor vinst af de dertill bestämda beloppen
skall utfalla. Men på samma gang en likhet härutinnan visar sig, framträder ock
en olikhet, och denna är redan här ofvan påpekad. Då man nemligen i lotterispelet äfventyrar
förlusten af sin insats för möjligheten af erx vinst, äfventyrar köparen af en premieobligation,
enligt hvad ofvan är visadt, aldrig sin insats eller det i obligationen förskrifna
kapitalet; han iifcevtyrar endast att linien af vinsterna fuller honom till. Förlusten af
vinst är emellertid något, sorn kan inträffa vid hvarje på spekulation grundadt företag,
utan att derigenom företaget antager karakteren af ett lotteri, så framt detta ord skall,
såsom sig rätteligen bör, tagas och förstås i den betydelse, det i lag och det allmänna lif—
vet eger. I motsatt fall, och derest man under begreppet lotteri vill inbegripa hvarje företag
eller affär, der det, för att så säga, beror af händelserna och lyckan, huruvida vinsten
tillfaller den ena eller andra sidan, blifver dess omfattning högst mångfaldig och
vidsträckt. Ässurans-kompanier med sina olika fäll och kombinationer, ränte-försäkringsanstalter,
pensions-inrättningar skulle då antaga naturen af lotterier; likaså spekulationerna
i fondbörsen och i leverans-affärer samt händel med lifassurans-poiicer, för att ej
tala om flera. Ja, äfven uppköp och försäljning af låne-obligationer med fix ränta skulle,
under sådan förutsättning, innefatta ett lotterispel. Hvarje rabatterad obligation, tillhörande
ett amorteringslån, medför nemligen för sin innehafvare hoppet, att vid nästa dragning
kunna få den inlöst mot kontant al pari, och ju större rabatten är, desto större blir
då vinsten. En lång erfarenhet har bekräftat, att obligationer med hög rabatt och låg
ränta äro begärligare och omsättligare än vid motsatt förhållande. En 3-procents ränta
ä 60 bereder sin innehafvare möjligheten att vid nästa dragning göra en vinst af 66?
procent på sitt insatta kapital, och alltså, efter samma räntefot, erhålla en jänta å 5
procent. Sviker honom hoppet vid dragningen, återstår honom spekulationen på fondbörsen,
der omsättligheten underlättas af det större rum, rabatten lemnar åt spekulationen,
Förhållandet med de perpetuela räntorna är i sistnämnda hänseende detsamma.
Nu, ehuru det är obestridligt, att obligationer med fix ränta, ställda på amortering
genom utlottning, lika väl som premie-obligationer, kunna åt sina innehafvare, om de gynnas
af lyckan, bereda utöfver insatsen en snar vinst, hafva likväl de, som med så mycken
skärpa uppträdt mot premie-obligationssystemet, icke mot de förra haft något att anmärka,
eller funnit dessa innefatta något af det lotterispel, som genom lag skulle vara förbjudet.
Denna inkonseqvens i bedömandet af tvenne, till sin grund lika förhållanden torde emellertid
få sin förklaring genom antagandet, att man i fråga om premie-obligationerna fästat
sig särskilt vid de till en del stora vinster, som höra till deras system. I afseende
å lagenligheten af den anmärkta åtgärden •i— och endast om lagenligheten är för ögonblicket
fråga — bör likväl nämnda omständighet, eller vinstens större eller mindre belopp,
icke kunna rättsén ligt utöfva någon inverkan pä bedömandet. Kongl. Förordningen
den 21 Mars 1844 handlar endast om lotterier i den betydelse, de efter allmänt stadgade
begrepp ega, eller betraktade såsom inrättningar, der spelaren för möjligheten af en vinst,
större eller mindre, riskerar förlusten af sin iusats. Ur denna synpunkt förbjuder nämnda
Förordning »enskilda lotterier», eller sådana, sorn af enskilda personer kunde inrättas,
men yttrar intet om lotterier, inrättade af Staten. Fullmäktige hafva likväl ansett sig
böra ingå i ofvanstående framställning, för att ådagalägga, att premie-obligationer, lika
litet sorn obligationer med fix ränta, kunna till lotterispel hänföras, med mindre än att
✓
— 12 —
gifna begrepp korrumperas och väsendtligt} olikheter alldeles förbises. Denna uppfattning
af saken måste ock anses vara af Kongl. Maj:t gillad, emedan det är otänkbart, att den
för premie-obligationerna af Kongl. Maj:t, den 15 Juni, i nåder meddelade garanti skulle
hafva blifvit gifven, om premielån vore detsamma som enskildt lotterispel och alltså, likasom
detta, förbjudet genom lag.
Åtskilligt af hvad Herrar Revisorer ytterligare anmärkt gör det emellertid möjligt,
att närmare här beteckna, hvaruti premie-obligationssystemet skiljer sig från det med fix
ränta. Skillnaden ligger deruti, att, då, i afseende å det sednare, af den beviljade annuiteten
lika stor ränta eller vinst beräknas på hundradet för hvarje obligation, annuiteten
i fråga om det förra fördelas uti olika delar af större eller mindre belopp, dock alltid så,
att i alla händelser hvarje för lånet utgitven obligation skall af denna annuitet erhålla
någon årlig andel jemte sjelfva det förskrifna kapitalet, och amorteringen sålunda, enligt
fastställd plan, orubbadt fortgå ; medgifvande för öfrigt fördelningen af de så kallade premierna
eller vinsterna en mångfald af olika kombinationer.
Efter denna erinran om hvad som utgör det karakteristika i premie-obligationssystemet
och som äfven återfinnes i planen för lånetransaktionen af den 4 Juli, hvarom
nu är fråga, följer att närmare granska hvad Herrar Revisorer derom yttrat.
Åberopande Rikets Ständers skrifvelse af den 6 nästforlidne Mars, hvarigenom
Fullmäktige erhöllo uppdrag att negociera och afsluta det sednaste jernvägslånet, anmärka
Herrar Revisorer: att Rikets Ständer dervid uppenbarligen afsågo ett lån mot räntebärande
obligationer, eller ett sådant, der hvarje obligation skulle innehålla förskrifning på
ett visst kapital och en viss årlig ränta; att likväl »i premie-obligationerna hvarken nå»got
visst kapital eller någon viss ränta finnes förskrifven»; att »visserligen sjelfva rubri»ken
å obligationen innehåller orden: obligation å 10 Thaler; men kontexten ger ingen
»försäkran att återfå tio Thaler, ännu mindre att derå erhålla en årlig ränta, utan till—
»försäkrar i stället innehafvaren derom, att, när det nummer utkommer, hvilket finnes
»obligationen påtryckt, han skall, i enlighet med en å baksidan tryckt utlottningsplan, er»liålla
en vinst eller så kallad premie, utgörande minst 11 och högst 25,000 Thaler, men
»hvilkens belopp i öfrigt helt och hållet är beroende af den ordning, i hvilken den utlot»tade
nummern utkommit, eller, med andra ord, af lyckan»; att »ett dokument af sådan
»beskaffenhet, om det ock benämnes obligation, i sjelfva verket icke är något annat än
»en lottsedel»; och att premielånet alltså »icke i allo öfverensstämde med de af Rikets
»Ständer meddelade föreskrifter.»
Ilade gällande former medgifvit, att Herrar Revisorer, innan de offentligen framställde
dessa anmärkningar, öfver dem inhemtat Fullmäktiges yttrande, eller hade Herrar
Revisorer enskildt af Fullmäktige eller andra sakkunniga män begärt ett sådant, är
det sannolikt, att de, i följd af de upplysningar om det rätta sakförhållandet, som sålunda
hade kunnat dem meddelas, funnit skäligt låta anmärkningar af anförda innehåll, jemte
derpå grundade reflexioner, uteblifva. Men nu, då de utan omgång blifvit offentligen
framlagde och i åtskilliga delar till och med på ett vilseledande sätt framställa det faktiska
förhållandet, tveka ej Fullmäktige, sålunda uppmanade till omedelbart offentligt svar, att
för sin del uttala, det de ej anse tillkomsten af dessa anmärkningar kunna förklaras
annorledes, än under förutsättning af verklig obekantskap med ärendets principer.
Att hvarje hithörande premie-obligation utgör, icke en lottsedel, utan. en verklig
förskrilning på ett kapital af 10 Thaler, och att hvarenda sådan obligation icpuj dea
— 13 —
fastställda amorteringstiden kommer att inlösas, är något, som genom hvad här ofvan
är utredt torde få anses vara tillfyllest ådagalagdt. Häraf följer ock, att då sjelfva förskrifnings-dokumentet
benämnes: obligation, sådant innefattar en verklig sanning, och ej
ett tomt namn. Att likaledes ett visst räntebelopp skall tillfalla hvarje obligations-innehafvare,
utvisar sjelfva den på obligationens baksida tryckta amorterings- och utlottningsplan.
Enligt denna plan utgör det belopp, som under den stadgade amorteringstiden,
3S| år, skall af annuiteten, efter verkstäld utlottning, till inlösen af då utlottade
obligationer hvarje halft år användas, omkring hälften af samma annuitet (för jemnheten
vid fördelningen pågot halft år med ett eller annat hundrade Thaler understigande, och
deremot andra år öfverstigande denna hälft). Denna summa är i sjelfva verket sammansatt
af tre beståndsdelar: det i obligationerna förskrifna, till återbetalning förfallna,
kapitalet, ränta derå, och det antal vinstbelopp, som dä efter utlottningen bör utfalla.
För korthetens skull vid räkenskapernas förande och för amorteringsplanens förenklande
äro dessa tre beståndsdelar sammanlagda till ett enda siffer-uttryck, benämndt premie.
Antalet af de olika vinstbeloppen utuör för hvarje halft års utlottning 75, och således
för hela amorteringstiden, eller för 77 utlottningar, 5,775 vinster. Af dem kunna således
endast lika stort antal obligations-inneliafvare blifva delaktige; men hvad angår det
i obligationen förskrifna kapitalet och ränta derå, hvilka sammanlagda äfven för korthetens
skull bibehålla benämningen premie, komma de hvarenda obligations-innehafvare
till del, sä snart obligationen utfallit. Kapitalet eller hufvudstolen utbetalas ovilkorligen
till dess fulla belopp. Räntans belopp varierar i viss mån. Sålunda utvisar amorterings-
och utlottningsplanen, att för de första tio halfårs-utlottningare den minsta s. k.
premien utgör 11 Thaler och således, med afdrag af hufvudstolen 10 Thaler, hvilket för
ett halft år gör 20, för ett är 10, och för fem år 2 procent, efter år räknadt. Sedan
stiger den minsta s. k. premien, efter vissa tidsintervaller, hvarje gång med en Thaler,
eller från 11 till 12, 13, 14 och så vidare ända till 18 Thaler; och lemnar allt detta
till resultat, att årliga medelräntan å dessa obligationer utgör för hela amorteringstiden
omkring 2j procent. Att således ifrågavarande obligationer verkligen äro räntebärande, ehuru,
då äfven de 5,775 vinsterna måste från annuiteten utgå, räntan ej kan blifva hög; det
var det, som mot Herrar Revisorers påståenden här skulle bevisas, och då för öfrigt någon
minimi-ränta icke blifvit af Rikets Ständer bestämd, kan någon föreskrift i denna del ej
heller sägas vara öfverträdd.
Utom de nu besvarade, hafva ytterligare åtskilliga andra anmärkningar blifvit af
Herrar Revisorer framställda mot premielåne-transaktionen. Bland dessa förekommer
äfven en, rigtad deremot, att, ehuru den del af hufvudlånet, som till premielån
blifvit konverterad, omfattade endast en summa af 2,000,000 Thaler, och som utan
kapitalrabatt eller al pari skulle inbetalas, lånets öfvertagare likväl betingat sig och erhållit
obligationer till ett nominelt belopp af 2,400,000 Thaler, eller till 20 procent utöfver
lånesumman, hvaraf skulle löi ja, att de i sjelfva verket fått på premie-låneandelen
beräkna högre rabatt, än på den öfriga delen, förmenande Herrar Revisorer fördenskull,
att Fullmäktige bordt af denna vinst förbehålla äfven Riksgälds-kontoret någon anpart.
Med afseende härå, få Fullmäktige först erinra om ett förhållande, som förekommer
i kontraktet om jernvägslånet af år 1858. Bankirhuset Raphael Erlanger var då,
likasom nu, en bland öfvertagarne af detta lån, och hade, såsom 6:te punkten i samma
kontrakt utvisar, jemte sina participanter då begärt och erhållit Fullmäktiges bifall till »att
»få fördela den för detta lån bestämda, under 40 år utgående, annuiteten af 5£ procent,
»efter deras godtfinnande, emellan räutan och kapitalet, och att i förhållande derefter be»stämma
kuponräntan». Det lånebelopp, sorn skulle upptagas, utgjorde då 7,600,000
— 14 —
Thaler, och annuitetens faktorer voro 5 procents ränta och £ procent för amortering
Men, till följd af nämnda förbehåll och i öfverensstämmelse med derför uppgjord plan,’
blefvo icke desto mindre obligationer för lånet utfärdade till ett nominalbelopp al
8,190,500 Thaler, det är med ett öfverskott af 590,500 Thaler, eller l,574,666j R:dr
Runt, och räntan i obligationer och kuponer utsatt till 44 procent. Det årets Revisorer
hade likväl icke något att deremot anmärka, emedan de fullkomligt väl insågo, att länevilkoren
för Staten derigenom icke förändrades eller blefvo drygare, och att, om det
lyckades lånets öfvertagare att placera ej allenast hufvud beloppet, utan och öfverskottet,
det äfven ålåg dem att ansvara för de öfverskjutande obligationernas inlösen eller amortering
enligt fastställd plan, utan anspråk på något tillskott till den för alla händelser
bestämda annuiteten. Alldeles enahanda till principen är emellertid äfven det förhållande,
mot hvilket innevarande års Ilerrar i evisorer nu gjort anmärkning. Den förlida
länet fastställda annuiteten är 5A procent, hvilket för de till premielån konvertade 2
millioner gör 110,C00 Thaler, och utvisar amorteringsplanen att denna summa är anvisad
till årlig inlösen af de obligationer, sorn dertill bland de 240,000 för hvarje år (två
gånger) utlottas Ofverenskommelser af ifrågavarande beskaffenhet äro för öfrigt vid negotiationer
om statslån icke ovanliga. De underlätta uppgörelsen af fördelaktigare vilkor
både för Staten och lånets öfvertagare, och särskilt bör man här icke förbise, att,
då statslån uppriegotieras på basen af pari-inbetalning, den vinst, lånets öfvertagare, i
anseende till den dermed för dem förenade risk samt mångfaldiga, mödosamma och långvariga
förvaltning af liqvidationsbestyret, med skäl böra kunna påräkna, väl ej annorledes
än genom ett visst öfverskjutande antal obligationer, sorn likväl icke i någon mån
förökar den bestämda annuiteten, kan deni beredas; och hvad som i detta afseende af
Rikets Ständer och Revisorer godkändes år 1858 förmoda Fullmäktige icke blifva klandervärd!
år 1860.
Hvad angår den vinst, Herrar Revisorer antagit skola på premielånet komma öfvert
agarne deraf till del, och den de uppgifvit till 400,000 Thaler, eller hela öfverskottsbeloppet,
sä tål äfven den en ganska ansenlig afprutning. Herrar Revisorer hafva nemligen
icke insett, att, da den till premielån konverterade delen borde utan någon rabatt,
eller al pari, inbetalas, under det 4) procents-obligationerna skulle fä med 6 procents afdrag
eller rabatt afliqvideras, den summa af 120,000 Thaler, som i följd häraf på pre
mielåns-andelen
kommit Staten till godo, alltså effektivt bör från det nominela öfverskottsbeloppet
afdragas, då för låneöfvertagarne endast 280,000 Thaler återstå såsom
möjlig vinst, hvilken först dä blir verklig, derest hvar enda af de öfverskjutande 40,000
obligationerna varder ej allenast utsåld, ulan ock utsåld al pari; men, så vidt kändt är,
är försäljningen ännu ej afslutad, och den högsta kurs, hvartill dessa obligationer, enligt
de för Fullmäktige tillgängliga börslistor, hittills stått noterade, är 9j, under det premielåne-beloppef
allaredan blifvit tillfullo till Riksgälds-kontoret inbetaldt. Om emellertid
nämnda 280,000 Thaler fördelas, såsom rätteligen sig bör, på de 38| år, som utgöra
hela amorteringstiden, falla deraf på hvarje år 7,368 Thaler, elier omkring 19,650 hiks
daler
Riksmynt, en summa, som knappt uppgår till hvad en och annan verkställande
direktör i enskilda banker för sin person åtnjuter, och som det må öfverlemnas åt hvars
och ens eget bepröfvande att bedöma, huruvida den kan anses vara för hiig såsom ersättning
för den möda, omtänksamhet och risk, lånets öfvertagare, i afseende å placering,
årliga afliqvideringar af förfallna obligationer, räkenskapsföring samt punktlig redovisning
till Riksgälds-kontoret för ordentlig inlösen och amortering, måste under hela den nämnda
tiden för 240,000 obligationer vidkännas. Skulle åter öfvertagarne hafva fungit eller
finna det för sig lämpligare, att sjelfva behålla större eller ipjndre del af de.ssa obligationer
och sålunda ställa sig i samma kategori sorn andra köpare elier innehafvare,
ar det deras ovilkorliga rätt, och endast blindt oförstånd skulle deremot kunna göra någon
anmärkning. Ilvad värde Herrar Revisorers yttrande, att Fullmäktige hade bordt
af ifrågavarande vinst förbehålla äfven Riksgälds-kontorct en anpart, alltså i sjelfva
verket eger. och hvad det i afseende ä deras uppfattning af saken bevisar, torde ej vidare
behöfva påpekas.
För att emellertid i ett sammanhang framställa och åskådliggöra den financiela vinst,
som genom ifrågavarande konvertering af 2 millioner till premie-obligationer blifvit Riksgälds-kontoret
eller Staten beredd, anse sig Fullmäktige här böra meddela följande öfversigt:
Kontraktet
af den 26 April stadgar, att för det till 10,000,000 Thaler bestämda
lånekapitalet en annuitet efter 51 procent (41 procents ränta, 1 procent amortering) skall
för hvarje halft år med 275,000, och således för hvarje helt år med 550,000 Thaler,
lånets.öfvertagare under hela amorteringstiden tillkomma. Derjemte medgafs dem till
godo en kapitalrabatt af 6 procent. Beloppet af det kapital, som effektivt borde inbetalas,
utgör alltså 9,400,000 Thaler, och .på denna summa motsvarar nämnda annuitet,
för ett halft år, 2,9255, och för ett helt år 5,851 procent (uttryckt i decimaler). Väl
skulle uti sagde lånesumma Svenska Riksbanken ingå såsom långifvare med en viss del;
men dä det uttryckligen är förordnadt, att lånevilkoren för Riksbanken skola vara desamma,
sorn i kontraktet med de utländska långifvarne kunde varda bestämda, utöfvar
denna participation på den sak, hvarom nu är fråga, ingen inverkan. Då alltså på den
effektivt ingående summan annuiteten för år utgör 5,851 procent, så skulle, derest samma
procent-belopp hade bordt utgå äfven för de 120,000 Thaler, hvilka genom konvertering
till premie-obligationer af 2 millioner i hufvud-lånesumman nu tillvunnits Stats-verket,
denna annuitet stigit tili 557,021 Thaler för helt år, eller 278,510.', Thaler för halft år.
Skillnaden emelian den under sådan förutsättning erforderliga och den nu, då sagde 2
millioner influtit al pari, i sjelfva verket utgående annuiteten utgör alltså för helt år
7,02.1, eller för halft är 3,510* Thaler. Härtill bör läggas proportionerlig andel af dell
i hufvudkontraktets 12 § för liqvidations-bestyret lånets öfvertagare medgifna i procents
provision, hvilken andel, utgörande omkring 17,) Thaler för halft år eller 35 Thaler för
helt år, således höjer sagda skillnadsbelopp till 3,528 Thaler för halft år och till 7,056
Thaler för helt år, under hela amorterings-tiden. Och då nu dessa skillnadsbelopp, till
följd af konverteringen, blifva för Staten besparade, så följer oafvisligen häraf, att Statens
utbetalningar för den effektivt influtna lånesummans afliqviderande på det sätt och
under den tid af 38j år, kontraktet bestämmer, redan på denna grund minskas med 270,489
Thaler.
Härtill kommer ännu en genom konverteringen Staren tillskyndad vinst. Enligt hufvudkontraktet
af den 26 April, skola remisserna af halfårs-annuiteterna ske i medlet af
Oktober och April månader hvarje år; men, enligt tilläggs-kontraktet af den 4 Juli, för
den till premielån konverterade andelen icke förr än i medlet af Januari och Juli. Då
nu, enligt vederbörlig föreskrift, den till liqviden af lånets räntor och amortering anvisade
fonden szrsl-ilt skall för sitt ändamål förvaltas och förräntas, uppstår af konverteringen
ytterligare den följd, att annuiteterna för premie-obligationerna kunna till fördel för ainorterings-fonder.
förblifva tre månader längre förräntade; hvadan, och om endast 41 procents
ärlig ränta beräknas på den annuitet af 110,000 Thaler för helt år. eller 55,000
för halft år, som, enligt premieläne-andelens utlottnings- och amorterings-plan, skall för
dithörande obligationers afliqvidering årligen användas, en tre månaders räntevinst al
l,237i Thaler årligen för fonden uppkommer. Sammanräknade för hela amörteringsti
-
den, 38| år, uppgå dessa räntevinster till 47,437å Tlialer, hvilka, såsom en behållning
för Statsverket, alltså ytterligare med samma belopp minska kostnaderna för sednaste
jern vägslåns afliqvidering enligt stadgad plan; och då detta belopp,  Thaler 47.437A,
sammanlägges med de näst ofvan omförmälda
» 270,480,’
utgör alltså summan af dessa två behållningar,
Thaler 317,917^,
motsvarande, efter allmänt vedertagen beräkningskurs af 2j R:dr för 1 Thaler, Riksdaler
Riksmynt 8l7,780i, den effektiva vinst, Statsverket af ifrågavarande operation
heratar.
Vidkommande Herrar Revisorers anmärkning derom, att genom konverterings-operationen
i sjelfva verket två särskilda lån, i stället för ett, blifvit upptagna, eller åtminstone
komma att vid kursbestämningarne såsom två noteras, hvilket Herrar Revisorer
förmena kunna blifva ofördelaktigt för Statens kredit, få Fullmäktige erinra, att, då sjelfva
kontexten till premie-obligationerna uttryckligen förklarar dem utgöra en del af hufvudlånet,
och tillika angifven deras belopp, en hvar, som det önskar, således kan genom
sjelfva obligationerna öfvertyga sig om, icke allenast att de utgöra, utan ock huru stor
del de tillsammans utgöra af det större lånet; hvadan Herrar Revisorers fruktan i denna
del väl torde få anses vara öfverflödig.
O*
Herrar Revisorer hafva vidare trott sig böra anmärka, hurusom, då Rikets Ständer
beslutade, att Svenska Riksbanken skulle taga del i sednaste jernvägsiån, det förutsattes,
att samma lån i sin helhet skulle motsvara 25 millioner lRdr; och som, till
följd af konverteringen, totalsumman af lånet mot 4i procents obligationer nu kommer
att uppgå till endast 21j millioner, så komme i sjelfva verket Riksbanken att deltaga
i ett lån, lydande på mindre totalsumma, än det lån skulle ega, som Rikets Ständers beslnt
afsäg. Om nu Herrar Revisorer i sammanhang härmed hade sökt visa, att någon
slags skada, eller omöjlighet för Riksbanken att fullgöra sitt uppdrag, eller någon rubbning
af eljest bestämda förhållanden genom den klandrade operationen uppkommit, skulle
denna anmärkning åtminstone kunnat anses ega något fog. Men, då Riksbankens andel
i lånet likaväl inrymmes i 21 som i 25 millioner, då de för Riksbanken bestämda lånevilkor
icke heller af den klandrade åtgärden på något sätt förändras eller rubbas, och
för öfrigt ingen olägenhet eller skada densamma tillskyndats, blir denna anmärkning endast
genom sin innehållslöshet anmärkningsvärd.
I afseende slutligen å hvad Herrar Revisorer yttrat derom, att af namnteckningarne
under premie-obligationerna ingen är handskrifven, hvadan efterapning eller förfalskning
af obligationerna skulle underlättas, få Fullmäktige erinra, att papperet till
obligationerna är försedt med vattenstämplar, hvarförutom hvarje obligation har sig påtryckt
en hvit stämpel; hvilket allt vida mer försvårar efterapning, än till och med handskrifna,
namnteckningar, och att lånets öfvertagare, hvilkas rätt och intresse en möjlig efterapning
dock närmast skulle beröra, uttryckligen förklarat sig icke fordra skrifna namnteckningar.
Också är det ej i andra länder brukligt, att dermed förse premie-obligationer,
och erfarenheten derstädes har icke gifvit vid handen, att utevaron af handskrifna
namnteckningar medfört något särskildt äfventyr.
Sedan Fullmäktige sålunda genomgått de af Herrar Revisorer mot premie-laneandelen
framställda, särskilda anmärkningar, och sökt ådagalägga deras verkliga halt
och beskaffenhet, återstår att yttra några ord om ifrågavarande Jåneoperationer i allmänhet,
- 17 —
Det uppdrag, Fullmäktige af Rikets Ständer i afseende å sednast beslutade jernvägslån
emottogo, innehöll bemyndigande för dem att »upptaga lånet på det sätt, Fullmäktige
funne lämpligast och ändamålsenligast för beredande af de för Svenska Staten
såsom låntagare mest fördelaktiga vilkor.» Fullmakten är alltså ganska vidsträckt, och
det enda, egentliga förbehåll dervid, som utmärkes, är »beredande af de mest fördelaktiga
vilkor för Stats-verket.» De lånevilkor, som det lyckades Fullmäktige att för Statsverket
betinga genom kontraktet af den 26 April, voro, ehuru uppgjorda under en för penningemarknaden
ganska kritisk tid, redan fördelaktigare, än de, som för 1858 års jernvägslån
antogos. När då från lånets öfvertagare ett förslag om konvertering af 2 millioner i
hufvudlånet till premie-obligationer inkom ■— om något stone belopp har aldrig varit
fråga — och de vilkor närmare blifvit utvecklade, som för detsamma lades till grund,
var det en följd af sjelfva den ofvannämnda fullmaktens anvisning, att fördelarne för
Stats-verket af en sådan operation borde inför protokollet tagas under pröfning, och befanns
det då snart, att, oaktadt kostnaden för tillverkning och bokföring för det erforderliga
antalet premie-obligationer komme att blifva något högre, än den 4i procents obligationerna
medförde, de financiela fördelarne voro så mångfaldigt öfvervägande, att Fullmäktige
funno sig icke handla i öfverensstämmelse med anvisningen i sin fullmakt, om
de tillbakavisade dem. Det är redan här ofvan utredt, att dessa fördelar tillsammans bilda
en minskning af utgifter för jernvägslånet i dess helhet, och således en effektiv vinst för
Stats-verket, stor 847,780i R:dr R:mt, hvarifrån endast nyssnämnda något högre kostnad
för premie-obligationernas tillverkning och bokföring bör afdragas; och tillbakavisandet af
denna vinst hade utan tvifvel på verkliga och goda skäl kunnat ur financiel synpunkt
läggas Fullmäktige till last.
Att premie-obligationer innehålla något mer aleatoriskt, än rabatterade obligationer,
tmdgick likväl icke Fullmäktiges uppmärksamhet; men att de icke innefatta ett lotterispel
i den betydelse, detta ord rätteligen eger, och att de alltså icke kunna subsumeras
under förbudet i Kongl. Förordningen den 21 Mars 1844, hvilken dessutom endast afser
»enskilda lotterier», anse Fullmäktige, att en hvar, som förmår tränga in i sakens
kärna samt lagens grund och mening, ovilkorligt skall medgifva. Fullmäktige hafva redan
här ofvan framlagt skälen för denna sin öfvertygelse, och tillägga nu, att äfven om,
mot hvad verkliga förhållandet är, premielån vore ett lotterispel i ordets rätta betydelse,
Staten dock icke skulle, vid moget öfvervägande af sina intressen, kunna afsäga sig möjligheten
att, efter omständigheterna, begagna sig af detta medel för sina financiela negotiationer.
Det är icke ensamt lånsökanden, som föreskrifver lånevilkoren och sättet för
lånets uppbringande; äfven långifvaren eller öfvertagaren måste derom ega en bestämmande
röst, särdeles om lånet sökes utrikes och den sednare måste rätta sig efter de bruk
och methoder för penningars anskaffande, som der utbildat sig och den tiden derstädes,
såsom de lämpligaste, allmänt anlitas. Premielån hafva i nyare tider allt mer och mer
kommit i bruk, emedan de både åt låntagaren och långifvaren erbjuda flera fördelar, och
äfven för penninge- och fondmarknaden i allmänhet anses fördelaktiga, i thy att obligationerna
å dem, ställda på mindre belopp, hellre stanna i hvila, och alltså ej trycka på cirkulationen.
Preussen har ej funnit det för sin »värdighet» och sin kredit menligt att upptaga
sådana lån; likaledes flere andra Tyska Stater, bland dem äfven fristaden Hamburg,
och i Frankrike, der förbud mot enskilda, lotterier äfven existerar, har det aldrig af någon
blifvit satt i fråga, att premielån, som äfven der i nyare tider allt mer kommit i
bruk, ehuru ej från Statens sida, hvilken för sina lån följer inskriptionssystemet för perpetuel
räntor, skulle kunna betraktas såsom lotterispel och falla under förbudet deremot.
3
— 13 —
Fullmäktige anse sig vidare böra upplysa om att, ehuru Riksgälds-kontoret förbundit
sig att här i Stockholm inlösa de tili sednaste jernvägsiån hörande, utlottade, 4', procents
obligationer, för hvilka innehafvaren här önskar erhålla liqvid, någon sådan förbindelse
dock ej blifvit, öfvertagen, hvad premie-obligationerna angår. Dessa skola alltså utan undantag
presenteras till inlösen på angifna orter i Tyskland. Detta har för det första sin
grund deruti, att låne-öfvertagarnes och Fullmäktiges önskningar härutinnan folio i hvarandra;
de förres, emedan de. ansågo försäljningen af obligationerna säkrare och hastigare
kunna försiggå i Tyskland; de sednares, dels emedan liqvidations-förvaitningen hade blifvit
synnerligen invecklad, dels ock af andra skäl. Till dessa höra, att Fullmäktige företrädesvis
önskade befordra spridningen inom landet af 4j procents obligationerna, och
särskilt dessutom för Riksbanken underlätta försäljningen inom landet af de för dess
andel i lånet till densamma öfverlemnade obligationer, så snart denna försäljning, enligt
kontraktet, får vidtaga, Att icke desto mindre försäljning af premie-obligationer härstädes
egt rum, det utgör en spekulations-affär, som icke hade kunnat förekommas genom
något i kontraktet deremot intaget förbud, äfven om goda skäl derför hade funnits,
då hvad som köpes i Tyskland ändock kunde säljas i Sverige.
Huruvida slutligen det aleatoriska, som genom de till premielånen hörande olika
vinstbeloppen åtföljer deras system, borde utgöra en anledning för sig nog vigtig, att alldeles
tillbakavisa så beskaffade lån, är en fråga, hvars besvarande i väsendtlig mån beror
af subjektiva åsigter. Mångfaldigt olika, sorn dessa kunna vara, kunna ock omdömena
om saken på sådan grund Utfalla mycket olika och iklädas til! och med mycket till
känslan talande uttryck. Fullmäktige kunna ej derom inlåta sig i diskussion; men anse
sig endast böra tillägga, att, om hvarje företag, eller affär eller handling, som utgår från
spekulation på vinster, hvilkas erhållande beror af lyckan, händelserna, hazarden, eller
hvad man vill kalla det, bör anses vara statsekonomiskt skadligt, en stor reduktion af
den sociala affärs-verksamhetens olika arter och af sjelf bestämningens frihet måste försiggå,
enär det, sorn man ur sådana synpunkter vill afböja och förhindra, återkommer i
det allmänna lifvet, under de mest vexlande former, i mångfaldiga företag och spekulationer.
Fullmäktige hafva härigenom redogjort för sina skäl och motiver vid fullgörandet
af sitt uppdrag i afseende ä de beslutade lånens upptagande, och öfverlemna vördsamt
ferendet härmedelst till Rikets Höglofl. Ständers bedömande.
Stockholm den 22 November 1860.
G. A. SF ARRE.
J. W. BECKMAN.
AND. BERG.
LARS MG: KNUTSSON.
J. J. NORDSTRÖM.
A. M. BRINCK.
JOH. PERSSON.
C. AF GEIJERSTAM.
E. H. ERIKSSON.
J. F. GRÅÅ.
Ö. Q. Stuart.
Bilaga till Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret utlåtande, i anledning af 1860 års Revisorers berättelse.
Uppgift å de belopp, som utaf Riksgälds-kontorets disponibla kontanta behållning, genom uppköpta obligationer eller
utgifna lån, tills vidare blifvit förräntade oell hållits allmänna rörelsen tillhanda, äfvensom å den, enligt
Riksgälds-kontorets räkenskaper, härigenom uppkomna räntevinst.
Från Riksgälds-kontoret utbetalda
medel.
Vid årets eller halfkrets slut tills vidare förräntade medel.
» 1844
» 1845
» 1846  ! 310,350-
» 1847
» 1848
» 1849
» 1850
» 1851
» 1852
! 1,918,875
» 1853
» 1854
>> 1855
» 1856
» 1857
» 1858
» 1859
» 1860 (förra halfåret)
För uppköpta
obligationer.
1 För belånade j Summa'
jobligationer el- j
ler andra skuld-j
förbindelser.
uppkommen
räntevinst.
| emot 6 %.
j emot 5 %.
emot 4i %.
emot 4 %.
Summa.
1,237,800
1,479,533
i 237 800
19,247
99,584
94
61
337,800
303,000
900,000
3,080,666
1,237,800
4,311,791
33
1,798,725
— 3,278,258
33
928,125
67
67
1,178,925
821,925
— 2,000,850
219,713
57
874,125
1,153,875
3,390,883
33
5,418,883
33
214,585
192,425
87
25
869,625
166,500
1,153,875
1,281,375
2,861,883
2,128,850
33
—
4,885,383
3,576,725
33
319,800
—
63,000
—. 382,800
I
—
—
310,350
8,550
— 318,900
122,339 48
95,850
1.566,375
884,000
2,546,225
£7 KS
39,000
9,000
287,400
1,320,375
1 019 500
1,359,375
1,021,500
1,739,400
1
!
59,113
75,746
44
45
955,500
419,100
— 1,374,600
1,U 1
1,452,000
...
567,825
1,369,500
3,750
16,200
88,853
123,013
25
297,000
139,500
1,767,825
3,032,325
2.064.825
3.171.825
i O I 1 ,ty i tJ
— j 1,385,700
99
1,918,875
8,250
-1 1,927,125
199,625
73
133,500
4,251,075
4,384,575
651,900
138,150
—! 790,050
218,536
164,247
114,280
l Q9 7Q1
73
62
61
25
123,000
115,500
4.706,475
2,640,300
1,831,125
2,584,575
4,829,475
2,755,800
1,831,125
5,232,680
_
1
_J
2,916,536
664,050
— 3,580,586
495,000
2,153,105
50
50
1 Ow) 1 öl
3,600
3,968,800
3,972,400
58
3,368,800
inn
455
3,464,355
I
wöj LUU
786,438
20
7.875,800
—! 8,662,238
20
320,647
54
2,826,500
—
2,175,148
37
*) 796,902
53
28,990
67
5,827,541
57
5.341.000
3.444.000
-! 5,341,000
—i 3,444,000
229,092
120,380
47
2.612.400
2.837.400
702,748
2,614,048
37
28,990:67
1
709 «9zl
795,141
528.990
'
9
4,139,280 13
i
6.773.06379
37
67
I
1
Summa 13,696,582 53 24,571,300 - 38,267,882 53 2,961,280j96
i I
*) Efter afdrag af kapital-rabatten, 5 i procent, vid inköpandet
af 1858 års jernvägs-obligationer å 300,000
Thaler, utgör årliga räntan för den dertill använda
summa, 754,902 R:dr 53 öre, rätteligen 4,762 eller
något mer än 4} procent.
Stockholm af Riksgälds-kontorets Boksluts-kontor den 20 November 1860.
Cf. G. Norling,
